Kungl. Maj:ts proposition med förslag till lag om ändring i alllmänna prisregleringsiagen (1956:236), m.m.

Proposition 1973:58

Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.

Kungl. Mai:ts proposition nr 58 år 1973 Prop. 1973: 58

Nr 58

Kungl. Maj:ts proposition med förslag till lag om ändring i allmänna prisregleringslagen (1956:236), m.m.; given Stockholms slott den 23 februari 1973.

Kungl. Maj:t vill härraed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet över handelsärenden, föreslå riksdagen att bifalla det förslag om vars aviåtande till riksdagen föredragande departeraentschefen heraställl.

GUSTAF ADOLF

KJELL-OLOF FELDT

Propositionens huvudsakliga innehåll

I propositionen förordas att begränsad prisreglering i ökad utsträckning skall kunna användas sora ett led i slabiliseringspoliliken. Därför föreslås att förutsättningarna för tillärapning av allraänna prisregleringslagen järakas så alt prisreglering kan beslutas, när fara har uppkorarait för allvarlig prisstegring på viktigare varu- eller tjänsteområde. Enligt lagens nuvarande lydelse krävs att det uppstått betydande fara för allvarlig stegring av det allraänna prisläget.

Vidare föreslås att möjlighet skapas för två nya former av kontroll över företagens prispolitik. Dels skall prismyndigheten kunna överenskomma med företag om visst pris sora sedan inle får överskridas, dels skall det kunna föreskrivas att prishöjning skall anraälas i förväg.

I propositionen läggs även fram förslag ora ändrad organisation av statens pris- och kartellnärand och ora anslag lUl nämnden.

1    Riksdagen 1973. 1 saml Nr 58

Prop. 1973: 58

Förslag till

Lag om ändring i allmänna prisregleringslagen (1956: 236)

Härigenom förordnas i fråga ora allraänna prisregleringslagen (1956:

236),

dels att 1, 10, 17 och 20 §§ skall ha nedan angivna lydelse,

dels att i lagen skall införas två nya paragrafer, 3 a och 3 b §§, av

nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

1 §

Koraraer riket i krig, skola bestäraradserna i 2—9 §§ träda i tillärapning. Då kriget upphört, förordnar Konungen senast före avslutandet av den riksdagssession, sora börjar näst efter krigets slut, alt bestäraraelsema icke vidare skola tillärapas; dock att vad nu sagts ej skall gälla, i den raån besläraraelserna aUtjärat skola äga tillärapning på grund av förordnande enligt andra eller tredje stycket.

Vid krigsfara, vari riket befinner sig, äger Konungen förordna, alt näranda bestäraraelser skola tillärapas. Sådant förordnande skall, vid äventyr alt det eljest förfaller, inora en raånad underställas riksdagen för dess prövning av frågan, huruvida förordnandet skall beslå. Blir förordnandet icke inora två raånader från del underställningen skett av riksdagen gillat, är detsararaa förfallet. Upphör krigsfaran, skall förordnandet av Konungen upphävas.

Har av annan orsak uppkorarait Har av annan orsak uppkorarait
betydande fara för allvarlig steg- fara för allvarlig prisstegring inora
ring av allmänna prisläget inora riket på viktigare varu- eller tjäns-
rikel, äger Konungen förordna att teområde, äger Konungen förord
vad i 2—9 §§ stadgas, helt eller na att vad i 2—9 §§ stadgas, hell
delvis, skall under viss tid, högst eller delvis, skall under viss tid,
ett år varje gång, äga tillärapning, högst ett år varje gång, äga lill-
Förordnandet skall inora en raå- lärapning. Förordnandet skall
nad eller, ora riksdagssession icke inora en raånad eller, ora riksdags-
pågar, inora en raånad från bör- session icke pågår, inora en raå-
jan av näslkoraraande session un- nad från början av näslkoraraande
derslällas riksdagen. Vad i andra session underställas riksdagen,
stycket sägs ora påföljden, därest Vad i andra stycket sägs ora på-
underslällning ej sker eller riksda- följden, därest underställning ej
gen ej inora två raånader gillar för- sker eller riksdagen ej inora två
ordnandet, skall äga raotsvarande raånader gUlar förordnandet, skall
tUlärapning i fall sora nu avses, äga raotsvarande tiUärapning i fall

sora nu avses.

Under tid, då bestäraraelse i 2—9 §§ äger tillärapning, skola även däreraot svarande stadganden i 10—22 §§ tillämpas.

Prop. 1973: 58                                                                         3

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

3 a §

Har någon lill myndighet som Konungen bestämmer gjort särskild utfästelse om högsta pris, som han skall tillämpa på förnödenhet eller tjänst, eller eljest om ordningen för försäljning av förnödenhet eller utförande av tjänst, må utfästelsen ej frångås utan myndighetens tillstånd.

3 b §

Konungen eller myndighet som Konungen bestämmer äger föreskriva, alt den som yrkesmässigt säljer viss förnödenhet eller yrkesmässigt utför viss tjänst ej må utan tillstånd höja priset på förnödenheten eller tjänsten förrän viss lid efter det att han hos myndighet gjort anmälan om prishöjningen och skälen för den. Tiden må bestämmas till högst en månad.

Den som meddelat föreskrift enligt första stycket äger bestämma hos vilken myndighet anmälan skall göras och på vilken myndighet det skall ankomma all pröva fråga om tillstånd att vidtaga prishöjning utan hinder av föreskriften.

10 §

Den sora vid tillhandahållande av förnödenhet eller tjänst uppsåtligen begär eller raottager vederlag efter högre pris än sora är raedgivet i föreskrift eller tillstånd, varora i 2 eller 3 § sägs, så ock den som för förnödenhet eller tjänst, vilken han avser att utnyttja i yrkesraässig förvärvsverksarahet eller sora han, yrkesraässigl eller eljest, avser att raot vederlag överlåta lill annan, uppsåtligen betalar eller erbjuder sig att betala sådant högre pris, döraes till dagsböter eller fängelse i högst sex raånader.

Till enahanda straff dömes den.  Till enahanda straff döraes den

sora uppsåtUgen bryter mot 5 el- sora uppsåtligen bryter raot 3 a,
ler 6 § eller raot föreskrift eller 5 eller 6 § eller raot föreskrift el-
villkor sora avses i 4, 7 eller 9 §, ler vUlkor som avses i 3 b, 4, 7

dier 9 §,

Prop. 1973: 58

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

17 §

Har någon förövat gärning, som enligt 10—13 §§ är belagd med straff, skall han, där ej särskilda förhållanden till annat föranleda, förpliktas att till kronan utgiva värdet av avtalat eller uppburet vederlag eller, om synnerliga skäl giva anledning därtUl, viss del av vederlaget.

Har någon förövat gärning, sora enUgt 10—13 §§ är belagd raed straff, skall han, där ej särskilda förhållanden lill annat föranleda, förpliktas alt till kronan utgiva värdet av avtalat eller uppburet vederlag. Det värde som skall utgivas må dock nedsättas, om skäl därtill föreUgger.

20 §1

Talan mol beslut som rayndighet raeddelat järalikt 2, 3, 4 eUer 8 § föres hos Konungen genora besvär. Utan hinder av däröver förd klagan skall myndighetens beslut lända till efterrättelse, om ej annorlunda förordnas.

Talan mot beslut sora rayndighel raeddelat järalikt 2, 3, 3 a, 3 b, 4 eller 8 § föres hos Konungen genora besvär. Utan hinder av däröver förd klagan skall rayndighetens beslut lända lill efterrättelse, ora ej annorlunda förordnas.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1973,

Senaste lydelse 1971:1160.

Prop. 1973: 58

Utdrag av protokollet över handelsärenden, hållet inför Hans Maj:t Konungen i statsrådet på Stockholms slott den 23 februari 1973.

Närvarande: Statsrainislern PALME, rainistern för utrikes ärendena WICKMAN, statsråden STRÄNG, JOHANSSON, HOLMQVIST, ASPLING, NILSSON, LUNDKVIST, ODHNOFF, MOBERG, NORLING, LÖFBERG, LIDBOM, CARLSSON, FELDT.

Chefen för handdsdeparteraentet, statsrådet Feldt, anraäler efter geraensara beredning raed statsrådets övriga ledaraöter fråga ora ändring i allmänna prisregleringslagen (1956: 236), m. m. och anför.

1    Inledning

Inora handdsdeparteraentet har upprättats en promeraoria (Ds H 1972: 4) angående prisreglering sora slabiliseringspoUtiskt instruraent. I proraeraorian föreslås vissa ändringar i allraänna prisregleringslagen (1956: 236, ändrad senast 1971: 1160).

Efter reraiss har yttranden över proraeraorian avgelts av hovrätten för Övre Norrland, statistiska centralbyrån (SCB), bankinspektionen, försäkringsinspektionen, konjunkturinstitutel, statens jordbruksnärand, koraraerskollegiura, näringsfrihetsorabudsraannen (NO), statens pris- och kartellnärand (SPK), konsuraenlverket, arbetsraarknadsstyrelsen (AMS), länsstyrelserna i Östergötlands, Blekinge, Malmöhus och Västerbollens län. Svenska koraraunförbundet. Svenska företagares riksförbund. Svensk industriförening. Kooperativa förbundet (KF), Lantbrukarnas riksförbund (LRF), Tjänsteraännens centralorganisation (TCO) och Landsorganisationen i Sverige (LO). Ett geraensaral yttrande har avgelts av Sveriges grossistförbund, Sveriges köpraannaförbund, Sveriges industriförbund, Sveriges hantverks- och industriorganisalion. Svenska arbetsgivareföreningen och Stockholras handelskararaare (i det följande kallade näringslivets huvudorganisationer). Sveriges akaderaikers centralorganisation (SACO) och Statstjänsteraännens riksförbund (SR) har likaså avgelt ett geraensaral yttrande. Koraraerskollegiura har bifogat yttranden av Skånes handelskammare och handdskararaaren i Göteborg. Vidare har yttranden inkorarait från Svenska försäkringsbolags riksförbund. Folksara och Sveriges handelsagenters förbund.

I detta sararaanhang vill jag även ta upp frågan om pris- och kartellnämndens organisation. I årets statsverksproposition (prop. 1973: 1 bil, 12 s, 43) har Kungl, Maj:t föreslagit riksdagen att, i avvaktan på särskild proposition i äranet, för budgetåret 1973/74 föra upp anslaget för

Prop. 1973: 58                                                          6

SPK med oförändrat belopp, Kuagl, Maj:t uppdrog den 3 mars 1972 åt näranden att I samråd med statskontoret utreda frågan ora nämndens organisation. En särskild ledningsgrupp tUlsattes för planering och styrning av utredningsarbetet. Näranden har överläranat en proraeraoria med förslag till centra! och regional organisation.

Efter remiss har yttranden över proraeraorian avgelts av SCB, raark-nadsdomstolen, NO, konsuraentorabudsraannen (KO), konsuraenlverket särat länsstyrelserna i Uppsala, Södermanlands, Östergötlands, Jönköpings, Kronobergs, Kalraar, Blekinge, Kristianstads, Malraöhus, Hallands, Älvsborgs, Skaraborgs, Värralands, Örebro, Västraanlands, Gävleborgs, Järatiands, Västerbottens och Norrbottens län. Vidare har yttranden inkorarait från Kalraar fackliga centralorganisation och Sveriges priskontorsföreståndares förening.

2    Ändring i prisregleringslagen 2.1 Gällande ordning

2.1.1   Huvuddrag

Samhällets verksamhet i syfte alt påverka prisbildningen bedrivs i Sverige normalt — förutora genora den allraänna ekonoraiska politiken — i huvudsak efter två linjer. Dels vidtas åtgärder sora har lill syfte att fräraja konkurrensen raellan företag och därigenora bidra till alt prisema hålls på en skälig nivå. Dels övervakas priserna av offentlig rayndighet, så att sarahället får insyn i prisbildningen och underlag för en upplysningsverksarahet som ökar konsumenternas priskännedora och prisraedvetande.

Såväl de konkurrensfrärajande åtgärderna sora den generella prisövervakningen påverkar den allmänna prisnivån frärast indirekt och på sikt. Prisreglering förekoraraer inte under norraala förhållanden på den allraänna varu- och tjänsteraarknaden. Sådan reglering kan eraellertid införas i vissa undanlagsfall raed stöd av allraänna prisregleringslagen (1956: 236), sora i fredstid äger tillärapning endast efter särskilt förordnande av Kungl, Maj:t.

Den offentliga prisövervakningen bygger på en perraanent lag, näraligen lagen (1956: 245) ora uppgiftsskyidighet rörande pris- och konkurrensförhållanden, den s, k, uppgiftsskyldighelslagen. Bestäraradserna i denna lag ora skyldighet för företagare att tiU rayndigheterna lärana uppgifter om priser ra, ra, är tillärapliga även i saraband raed en prisreglering,

2.1.2   Allmänna prisregleringslagen

Allraänna prisregleringslagen är en fullraaktslag, sora under vissa förutsättningar ger Kungl. Maj:l raöjlighet att införa olika forraer av prisreglering. Förutsättningarna för tillärapning av lagen anges i dess 1 §.

Prop. 1973: 58                                                                         7

Denna paragrafs första och andra stycken, sora avser fall av krig och krigsfara, behandlas inle närraare här, 1 paragrafens Iredje stycke föreskrivs, att Kungl, Maj:t kan förordna ora tillärapning av lagens bestäraraelser ora av annan orsak än krig eller krigsfara betydande fara har uppkomrait för allvarlig stegring av det allraänna prislägel inora riket. Sådant förordnande skall gälla för viss tid, högst ett år varje gång. Förordnandet skall underställas riksdagen inora en raånad eller, ora riksdagssession ej pågår, inora en raånad från början av näslkoraraande session, Ora underställning ej sker eller riksdagen inte inora två raånader från det underställningen skedde gillar förordnandet, är detla förfallet,

Bestäraraelser ora forraerna för prisreglering finns i 2—9 §§ prisregleringslagen. Enligt 2 § kan Kungl, Maj:t eller rayndighet sora Kungl, Maj:t bestäraraer föreskriva, alt visst pris skall gälla sora högstpris vid frivillig försäljning av viss förnödenhet eller frivilligt utförande av viss tjänst. Högstpris får inte överskridas utan tillstånd. Enligt 3 § kan vidare Kungl. Maj:l eller rayndighet sora Kungl, Maj:t bestämraer förordna ora stoppris på viss förnödenhet eller tjänst. Detta innebär, att den sora frivilligt säljer förnödenheten eller frivilligt utför tjänsten inle ulan tillstånd får överskrida det pris vilket han tillärapade den dag sora anges i förordnandet. Föreskrift ora stoppris skall gälla för viss tid, högst sex raånader. Tiden kan förlängas, varje gång raed högst sex raånader, Ora ett gäUande stoppris finnes vara högre än sora kan anses skäligt, kan föreskrift raeddelas ora skälig sänkning av priset (3 § 2 raora,),

Besläraraelserna om högstpris och stoppris kompletteras av regler i 4—9 §§ om andra åtgärder, sora syftar till att göra en prisreglering effektiv. Enligt 4 § kan sålunda föreskrift raeddelas ora all viss förnödenhet inle får säljas eller viss tjänst utföras, ora inte högslpris eller stoppris gäller för förnödenheten eller tjänsten, 5 § innehåller förbud raot att någon vid tillhandahållande av förnödenhet eller tjänst begär eller raotlar vederlag, sora i raärklig raån överstiger det i allraänhet tillärapade priset eller sora på andra grunder är att anse sora oskäligt (prisocker), I 6 § finns bestäramelser sora syftar till att hindra att en prisreglering kringgås genom kombinationsavtal. 7 § ger Kungl. Maj:t raöjlighet att föreskriva tvångskarteUisering, nyelableringskontroU eller liknande, och i paragrafen ges närraare bestäraraelser därora. Enligt 8 § får Kungl, Maj:t eller rayndighet sora Kungl, Maj:t bestäramer raeddela särskilda föreskrifter ora skyldighet att anslå prisuppgifter och ora skyldighet att sälja förnödenhet efter vikt eller raått eller i förpackningar sora är raärkta på visst sätt o, d. De ytterligare föreskrifter ora varors utförande, förpackning ra, ra, sora behövs för genoraförande av prisreglering raeddelas enligt 9 § av Kungl, Maj:l,

Lagens återstående paragrafer, 10—22 §§, innehåller slraffbeslära-raelser m, ra. När 2—9 §§ äger tillämpning, skall enligt 1 § sista stycket

Prop. 1973: 58                                                                         8

även motsvarande bestäramelser i 10—22 §§ tillärapas. Straffet för upp-såtligt brott raot föreskrifter ora högstpris eller stoppris eller raot vissa andra föreskrifter i lagen är enligt 10 § dagsböter eller fängelse i högst sex månader, I vissa fall av ringa brott är straffet dagsböter (11 §), raedan för grova brott skall dömas till fängelse i högst två år (12 §), Förövas brottet av oaktsamhet som ej är ringa, är straffet enligt 13 § dagsböter; är brottet grovt, döraes till fängelse i högst ett år eller dagsböter. Den som begått brott som avses i 10—13 §§ skall, ora inle särskilda förhållanden föreligger, förpliktas utge värdet av avtalat eller uppburet vederlag, eller, ora synnerliga skäl ger anledning till det, viss del av vederlaget,

2.1.3 Uppgiftsskyldighelslagen

I 1 § uppgiftsskyldighelslagen föreskrivs, att företagare är skyldig att lärana de uppgifter, sora erfordras för att fräraja allmän kännedora ora pris- och konkurrensförhållanden inora näringslivet, Ora det behövs för kontroll eller komplettering av sådana uppgifter, är också annan uppgiftsskyldig. Enligt 3 § skall uppgifterna lämnas till rayndighet sora Kungl. Maj:t bestäraraer, I särskild kungörelse (1956:519, ändrad 1965: 11) har Kungl, Maj:t förordnat, alt befogenhet att inhärata uppgift järalikt lagen tUlkoramer statens pris- och kartellnärand (SPK) i fråga ora näringslivet i allraänhet, Sararaa befogenhet tillkoraraer bankinspektionen och försäkringsinspektionen inora deras verksarahetsoraråden,

I lagens 3 § bestäras också närraare uppgiftsskyldighelens orafattning. Det anges sålunda att företagare är skyldig alt efter anmaning lämna uppgift dels om vissa konkurrensbegränsningar, dels i övrigt om priser, intäkter, kostnader, vinster och andra förhållanden av beskaffenhet att inverka på prisbildningen. Yrkeshemlighet av teknisk natur behöver dock inte röjas (4 §),

Närraare föreskrifter om uppgiftsskyldighetens orafattning och om tiden och sättet för dess fullgörande meddelas enligt 5 § av rayndighelen, 6 § ger myndigheten möjlighet att använda vite sora tvångsraedel, I 10 § finns bestäraraelser ora straff för den sora inte fullgör föreskriven uppgiftsskyldighet eller sora läranar oriktiga uppgifter. Straffet är böter, raen fängelse i högst ett år kan utdöraas, ora brottet är grovt,

2.2 Departementspromemorian

2.2.1 Utgångspunkt

1 proraeraorian anförs inledningsvis att erfarenheter under senare år ger anledning ifrågasätta, ora den svenska prisregleringslagstiflningen är helt lämpligt utformad. Man bör överväga att komplettera lagstiftningen — utan att dess nuvarande huvudprinciper rubbas — så att prisregle-

Prop. 1973: 58                                                                         9

rande åtgärder vid behov kan sättas in snabbt och effektivt. Syftet med promemorian är att närmare belysa dessa frågor och lägga fram förslag lill de kompletterande bestäraraelser sora kan behövas.

2.2.2 Utvecklingstendenser i fråga om prisbildningen i industriländerna

I proraeraorian påpekas att den internationella prisutvecklingen under andra hälfien av 1960-lalet och början av 1970-lalel visar relativt stora och samtidiga stegringar i samtliga industriländer. Detta innebär en ny tendens, eftersora priserna i exerapelvis USA och Västtyskland tidigare vanligen stigit ganska obetydligt även under perioder med starkt efter-frågetryck. Med den nya tendensen har prisutvecklingen i dessa båda länder, bl, a, beroende på det system raed fasta växelkurser som tillämpas vid internationella belalningslransaktioner, korarait all förlora sin återhållande verkan på prisrörelserna i övriga länder.

Av proraeraorian fraragår att taklen i de internationella prisstegringarna har ökat och under 1969—1971 i saratliga länder var betydligt högre än genorasnitlet för hela 1960-lalet,

En rad faktorer som bidragit till de inträffade förändringarna på pris-orarådel anges.

En orasländighet sora varit av betydelse är att man i en rad industriländer i allt högre grad sökt värna ora den fulla sysselsättningen. Denna strävan har i vissa fall raedfört lönestegringar sora överstigit produktivitetsutvecklingen vilket i sin tur inneburit en press uppåt på priserna, 1 t, ex, Västtyskland har tendenser till kraftigare prisstegringar kunnat no-leras efter en ökad insats för full sysselsättning.

En viktig faktor har varit skillnaden i produktivitetsutveckling raellan den konkurrensutsatta och den skyddade sektorn av näringslivet, Inora den konkurrensulsatta sektorn konkurrerar företagen antingen på hem-raaraarknaden raed iraporterade varor eller på exporlraarknaden. Med den skyddade sektorn avses de branscher där sådan konkurrens inte förekoraraer. Den konkurrensulsatta sektorn består i huvudsak av tillverkningsindustrin, raedan servicenäringarna utgör en betydande del av den skyddade sektorn.

Lönestegringen inora servicenäringarna har i raånga fall blivit lika stora som eller större än inom tillverkningsindustrin. En orsak till detta är alt förelagen inora den skyddade sektorn för att få arbetskraft raåste erbjuda löner som är hkvärdiga dera i den konkurrensutsatla sektorn. I vissa fall ligger bakora denna löneutveckling en raedveten strävan till utjäraning av lönenivån raellan olika löntagare.

Den lönestegring sora således skett inora den skyddade sektorn har inte kunnat raölas raed en raotsvarande produktivitetsökning, vilket inneburit en press uppåt på prisnivån. Denna påverkan på prisnivån har förstärkts i takt med servicenäringarnas tUlväxl,

Prop. 1973: 58                                                                        10

Ytterligare en faktor som enligt proraeraorian varit av betydelse för prisutvecklingen är den ökande koncentrationen inom industri och handel, sora intemationellt kommit att i allt högre grad påverka och förändra ekonoraiernas funktionssätt. Koncentrationen har ökat genora fusioner raen också genom allt närraare saraverkan inora t, ex, branschorganisationer. På vissa områden har företagen dessutora byggt upp starka organisationer för att kunna reglera prisbildningen och trygga avsättningen av sina produkter.

Den liUtagande koncentrationen inora näringslivet har raedfört alt prissättningen i allt raindre utsträckning styrs direkt av utbud och efterfrågan, I stället har en stor del av marknadens varor och tjänster korarait att bli adrainistrativt prissatta. Med detta uttryck avses all priset huvudsakligen bestäras genom centrala beslut inora stora förelagsenheter och organisationer sora täcker en stor del av raarknaden, 1 den svenska detaljhandeln sker t, ex, prissättningen på dagligvaruorarådet lill orakring 90 procent enligt cirkaprislistor, sora ges ut av Sveriges livsraedels-handlareförbund och KF:s lagercentraler. På övriga detaljhandelsorarå-den spelar varuhusens och de frivilUga fackkedjornas prissättning en stor roll för prisnivåns utveckling.

Alt priserna sätts adrainistrativt påverkar dessutora prisutvecklingen på främst två sätt. För det första är det sannolikt alt prishöjningama får större genomslag på raarknaden än vid en friare prisbildning. För det andra blir priserna raera trögrörliga nedåt. Förklaringen till det senare torde vara att det hos beslutsfattarna finns ett raotstånd raot all överväga prissänkningar. Det förhållandet att priserna inte är lika flexibla i båda riktningarna medför au en tiUfällig prishöjning inte kommer alt på sikt raotverkas av en raotsvarande prissänkning. Härigenom koraraer prisutvecklingen vid stigande efterfrågan eller varuknapphet ständigt att starta från en högre nivå och stora risker för irapulser till prisstegringar på andra områden att uppstå. Detta leder till en fortsatt kontinuerlig höjning av den allmänna prisnivån.

Slutligen framhåUs i proraeraorian att risken för att prishöjningar snabbt sprider sig raellan olika varu- och tjänsleoraråden ökal under senare år. Delta är delvis en följd av den ökande koncentration, sora nyss har berörts. En annan orasländighet sora raedverkat är att det blivit allt vanligare att ett och sararaa företag är verksarat inora olika branscher. De enskilda besluten ora prishöjningar har härigenora korarait att orafatta såväl större delar av enskilda branscher sora flera varuoraråden.

Man har i industriländerna sökt raotverka prisstegringarna i första hand raed hjälp av traditionella ekonomisk-politiska medel, dvs, frärast genereUa finans- och penningpolitiska åtgärder. Metoden att bekärapa prisstegringarna raed generell efterfrågedärapande politik har emellertid enligt proraeraorian inte visat sig särskilt fraragångsrik, vilket sararaanhänger raed flera olika oraständigheler.

Prop. 1973:58                                                                         11

För det första verkar de generella raedlen raed en viss fördröjning i tiden, Ora efterfrågedärapande åtgärder vidtas i en överhettad situation, kan således konjunkturen ha vänt nedåt innan åtgärderna får full effekt. Åtgärderna får då inte avsedd verkan ulan kan i stället leda till att nedgången förstärks.

För del andra är de generella raedlens användbarhet begränsad på grund av att den ekonoraiska politiken raåste tillgodose ett flertal olika ändaraål saratidigt. Vid sidan av slabiliseringsaspekten raåste beaktas de raål sora uppställts i fråga ora sysselsättning, resursallokering, ekonoraisk tillväxt, inkorastfördelning ra, ra. Konflikter uppstår ofta raellan raålet att stabilisera prisnivån och sådana andra vikliga raål för den ekonomiska politiken, I dessa situationer kan inte stabiliseringsmålet bli en-sarat avgörande för politikens inriktning.

En tredje orasländighet sora begränsat de enskilda ländernas handlingsfrihet i fråga ora den ekonoraiska politiken är del ökade internationeUa beroendet, sora uppkorarait genora utvecklingen av den internationella handeln och framväxten av stora multinationella företag. Möjligheterna för ett enskilt land alt bryta sig ur ett allmänt inflalionsraönster är begränsade. Det gäller naturligtvis i särskilt hög grad de raindre länderna.

Vidare anförs i proraeraorian att den prisslabiliserande effekten av traditionell ekonomisk politik har minskat på grund av den förut berörda utvecklingen mot större koncentration i näringslivet och därraed följande utbredning av adrainistrativt satta priser. Trögheten hos sådana priser gör att det tar lång lid innan generella efterfrågedärapande åtgärder kan påverka prisslegringsprocessen. Denna påverkan kan också rainskas genora all förelag sora behärskar raarknaden genoraför produktionsinskränkningar i stället för att sänka priset, 1 vissa lägen innebär detta system att inflationen "föder sig själv". Prisstegringar i dagsläget eller under närraast förfluten tid las till intäkt för alt priserna också stiger i fraratiden, varför de beslutsfattande enheterna genora nya prishöjningsbeslut antingen viU gardera sig raot väntade kostnadsökningar eller helt enkelt söker koraraa före andra enheters prishöjningsbeslut.

Den här redovisade utvecklingen i fråga ora prisbildningen har enligt proraeraorian ökat behovet av medel sora snabbt kan sättas in raot prisstegringar och sora verkar utan fördröjning. Inte minst viktigt är det att bryta förväntningar ora koraraande prisstegringar. Saratidigt har det — sora nyss angetts — blivit svårare att raotverka prisstegringarna raed traditionella ekonomisk-politiska raedel. Dessa förhållanden medför enligt proraeraorian att selektiva raedel i ökad utsträckning behöver användas på prisorarådet — liksora sker inora andra delar av den ekonoraiska politiken. Detla anges vara bakgrunden till att många induslrUän-der under senare år som korapleraent lill traditionella finans- och penningpolitiska åtgärder infört kortfristiga prisregleringar av olika slag.

Prop. 1973: 58                                                                        12

2.2.3 Prisregleringar i utlandet under efterkrigstiden

I proraeraorian påpekas att flertalet europeiska länder under efterkrigstiden har tillärapat särskilda regleringar av prisema på jordbruksprodukter särat av bostads- och lokalhyror. Härutöver har en del länder kontinuerligt reglerat priserna även på andra för konsuraenterna väsentliga nyttigheter.

Under det senaste decenniet har dessutora, frärast i saraband raed högkonjunkturerna under periodens senare del, kortvariga prisregleringar tillämpats i stabiliseringssyfle. Till skillnad från de långsiktiga regleringarna har dessa stabiliseringspolitiska åtgärder vanligen utforraals sora prisslopp eller sora direkta överenskoraraelser raellan stal och näringsliv ora viss raaxiraerad prisutveckling under en bestärad tidsperiod.

Proraeraorian innehåller en bilaga raed utförlig redovisning av prisregleringsåtgärder i vissa länder. Dessutora ges en sararaanfattande beskrivning av de utländska prisregleringarna,

I fråga ora raotiven för de utländska prisregleringarna påpekas all varuförsörjningsskäl inte motiverat prisregleringar, sedan tillgången på varor och tjänster åter norraaliserats efter knapphelsläget under det andra världskriget. Ett undantag är dock den kortvariga reglering med raaxi-raala priser och raarginaler för ett fåtal livsraedel sora tillärapades i Frankrike raed anledning av den stränga vintern 1963, De raera långvariga regleringar sora under efterkrigstiden tillärapats i skilda länder har i allraänhet ingått sora ett led I en långsiktig inkorastpolitik. Hil hör de regleringar, sora tillärapats i Belgien, Finland och Norge för att nå kontroll över och begränsa de prishöjningar som haft sin grund i kostnadsökningar,

I proraeraorian frarahålls alt de prishöjningar sora högkonjunkturen 1969/1970 raedförde var av den storleksordningen, alt raånga länder införde prisreglering eller skärpte redan existerande regleringar. Bl, a, förväntningarna om snabb expansion av efterfrågan gjorde förelagen villiga att betala högre faktorkostnader för att säkerställa den önskade produktionsvolymen. Företagen utgick därvid från att de kunde korapensera sig för de ökade produktionskostnaderna genora höjda priser. För alt därapa förväntningarna ora fortsatta prisstegringar infördes t, ex, i Danraark hösten 1970 ett prisstopp. Man ville där inför de förestående löneförhandlingarna skapa en lugnare kostnadsutveckling för företagen och även raotverka att fortsatta prisstegringar skulle öka arbetstagarnas krav på höjda löner,

I USA infördes på sensomraaren 1971 ett prisslopp sora hade till syfte att bryta de förväntningar om den fraratida prisutvecklingen sora orafattades av både näringsliv och konsumenter. Dessa förväntningar hade byggts upp under den föregående högkonjunkturen, då det rådde stort efterfrågeöverskott för varor och tjänster. Sedan detta försvunnit, hade

Prop. 1973: 58 13

priserna ändock fortsatt alt stiga, främst lill följd av att företagen väntade att nya kostnadsökningar skulle komraa, Prisökningama hade således blivit självgenererande.

Härutöver har i flera länder införts kortvariga prisregleringar i saraband med ändringar i den indirekta beskattningen eller ändringar i valutakurserna. Regleringarna har då syftat till att begränsa prishöjningarna till vad den aktuella ändringen motiverat eller — i de fall beskattningen sänkts — tUl alt sänkningen skulle koraraa den enskilde konsuraenlen till del. Länder sora i sådana lägen infört prisreglering är Belgien, Danraark, Finland och Norge,

Beträffande forraerna för prisregleringarna under efterkrigstiden anförs i proraeraorian att raånga olika typer av reglering har använts i industriländerna, VUken typ av prisreglering sora korarait till användning har bl, a. varit beroende av regleringens syfte och avsedda varaktighet.

Långvariga prisregleringar har haft forraen av föreskrifter ora högsta tUlåtna priser eller raarginaler på begränsade oraråden. Denna typ av reglering har använts för vissa baslivsraedd — rajölk, sraör, rajöl etc, — och vissa byggnadsraaterial. Länder sora på detta sätt önskat begränsa kostnadsökningarna för de enskilda konsuraenterna är Belgien, Finland och Norge,

En förra av prisreglering som tillämpats i Danraark och USA innebär alt företagen har rätt att förändra sina priser endast i enlighet med av rayndigheterna utfärdade kalkyleringsregler. Dessa anger vilka kostnadsslag sora får beaktas särat i vilken utsträckning ökningar av dessa kostnader får slå igenora i förtagens prissättning, Kalkyleringsreglerna kan såsora de utforraals närraast ses sora en förra av raarginalstopp.

En annan förra av prisreglering sora varit i kraft en längre tid är de belgiska, franska och nederländska sysleraen raed anraälningsplikt för företagens prishöjningar. Även den prisreglering som gällde i USA från november 1971 byggde på anmälningsplikt. Så gott som genomgående skulle prishöjningarna anmälas på förhand, I Danraark och Norge har i vissa fall förelegat anmälningsplikt för ändringar av vägledande priser. Skyldigheten att förhandsanraäla planerade prishöjningar har gjort det möjligt att bättre bedöma prisutvecklingen och därraed snabbare kunna sätta in prisslabiliserande åtgärder.

För att hålla prisutvecklingen inora den beräknade raraen har rayndigheterna i Belgien, Frankrike och USA avtalat med företag eller hela branscher ora vilken prishöjning sora kan accepteras för en viss lidsperiod, I Frankrike och USA har företagen kunnat välja raellan att följa generella kalkylregler inom en viss raaxiraal prisutveckling eller alt teckna ett avtal som ger större handlingsfrihet för företagen inom en viss prisutveckling totalt sett. Enligt de belgiska reglerna kan rayndigheterna och en bransch teckna avtal för en viss tid om prisstopp för ett va-moraråde, saratidigt som rayndigheterna avstår från sin raöjlighet att

Prop. 1973: 58 14

fastställa högsta tillåtna priser eller raarginaler på området i fråga. Om företagen bryter överenskommelsen, utgår ett i avtalet stipulerat vitesbelopp,

I proraeraorian anförs alt prisregleringsåtgärderna kan ha olika orafattning på skilda delar av varu- och tjänsteutbudet i ett land, I de flesta fall då regleringsåtgärderna varit begränsade till vissa oraråden har rayndigheterna utfärdat föreskrifter ora högsta tillåtna priser eller raarginaler för oraråden i fråga. Även prisstopp har dock tillärapats för begränsade oraråden. Således har i Danraark under viss tid prisstopp varit i kraft för tjänster, I Belgien infördes i februari 1972 prisslopp för farraaceutiska produkter. Detta prisstopp tillkora sedan rayndigheterna inte kunnat acceptera en av branschens företrädare begärd prishöjning. Av begränsad orafattning är också de aktioner för att påverka stålpriserna som genomförts i USA, De har haft till syfte bl, a, att förhindra att prishöjningarna inora ett för hela ekonorain väsentligt oraråde skulle ge upphov till förväntningar ora och genoraförande av prishöjningar även på andra oraråden,

Såsora framgått av det föregående har under efterkrigstiden prisreglering använts både som ett perraanent och sora ett teraporärt ekonoraisk-poliliskt raedel, I promemorian anförs att regleringens längd har varit beroende av vilket syftet med den varit, I de fall man använt prisreglering för att t, ex, på längre sikt kontrollera marginalsättningen i olika branscher eller sora ett led i en inkorastpolitik, har en långvarig reglering tUlämpats, Skall en prisreglering användas endast sora ett stabilise-ringsinstruraent under t, ex, en högkonjunktur, kan den vara av raer kortsiktig natur. Exempel på sådana prisregleringar är de prisstopp som tillärapades i ett flertal länder under åren 1970 och 1971, Del visade sig därvid att ett absolut prisstopp utan dispensraöjligheter är oraöjligt att upprätthålla under en längre lidsperiod, ora sarahället inte genora andra åtgärder kan kontrollera utvecklingen av de väsentliga faktorkostnaderna. Till de kostnader, som i stort sett ligger utanför prisregleringens direkta verkningsfält och som inte kan hållas tillbaka under någon längre lid, hör priserna på iraportvaror.

Vid avvecklingen av de prisstopp sora infördes i olika länder för att begränsa prishöjningarna under den senaste högkonjunkturen har saratidigt andra åtgärder vidtagits för alt hålla kontroll över prisutvecklingen, I Danmark, Norge och USA har prissloppen följts av en priskonlroll bestående av kalkyleringsregler varigenom endast vissa definierade kostnadshöjningar tillåtits slå igenora i höjda priser, I Norge har ett nytt prisstopp införts i septeraber 1972.

De tiUfälliga prisregleringar sora ett stort antal länder införde under 1960-talels senare år och i början av 1970-talet hade i första hand till syfte att på kort sikt stabUisera prisutvecklingen genora alt begränsa eller förhindra onorraala prishöjningar. För att saratidigt på längre sikt

Prop. 1973: 58 15

värna ora prisstabUileten och därapa de bakoraliggande orsakerna till den häftiga prisutvecklingen korabinerade flera länder, exerapelvis Danraark, Nederländerna och Norge, prisregleringen raed traditioneUa eko-noraisk-poUtiska raedel av såväl finans- som kreditpolitisk karaktär. De raedel sora därvid kora till användning var bl, a, höjningar av de indirekta skatterna, begränsningar i kreditinstitutens ullåningsraöjligheter, inskränkningar i den offentliga verksamheten samt slopande av skatteavdrag för investeringar.

Enligt proraeraorian finns eraellertid exerapel även på länder, sora korabinerat prisreglering raed för ekonorain sliraulerande åtgärder, sora exerapdvis skattesänkning, återbetalning av inlevererad raervärdeskatt och stimulans av industrins investeringar. Dessa länder — t, ex, Frankrike och USA — införde prisregleringen först efter vändpunkten i den senaste högkonjunkturen och i ell skede då ekonorain åter började mattas, Genora prisregleringen önskade raan begränsa prisstegringar sora med oförminskad intensitet fortsatte i konjunktursvackan, saratidigt som stimulerande åtgärder sattes in för all säkerställa produktion och sysselsättning. De prisreglerande åtgärderna avsågs dessutora därapa den ökning av takten i prisstegringen sora de sliraulerande åtgärderna kunde väntas leda till,

2.2.4 Erfarenheter från del svenska prisstoppet 1970—1971

Proraeraorian innehåller en ingående redovisning av del prisstopp som gällde i Sverige från slutet av augusti 1970 lill utgången av år 1971, Därvid behandlas först den prisutveckling sora utgjorde bakgrund tUl prisstoppels införande, och därefter redovisas vilken orafattning prisstoppet hade vid olika tidpunkter, vilka riktlinjer sora raeddelades för tillämpningen samt hur olika prissloppsärenden handlades. Beträffande denna redogörelse hänvisas till proraeraorian s, 21—36,

I proraeraorian tas vidare upp frågan om det svenska prisstoppets verkningar på konkurrensförhållandena, TUl en början anförs att riktlinjerna för prisstoppet utformades så alt de — förutom att de raöjliggjorde att det allraänna syftet att begränsa prisstegringar sora påverkar konsuraenlen kunde uppfyllas — gav raöjlighet att genora dispenser raotverka de nackdelar sora ett prisstopp kunde tänkas föra raed sig i förra av såväl risker för snedvridning av produktion och distribution sora förändrade konkurrensförhållanden,

Genora att ett prisstopp baseras på individuella priser och inle på generella högstpriser bevaras enligt proraeraorian i stort den konkurrenssituation sora råder vid regleringens införande, Systeraet raed stopppriser innebär att individuella dispenser kan läranas, och något behov av exerapelvis tvångskarteUisering uppstår inte. Med undantag av förhandlingarna ora korapensalion för höjda lönekostnader behandlade SPK sådana fall, då en hel bransch läranade in ansökan om tillstånd för särat-

Prop. 1973: 58                                                                        16

liga företag alt få höja priserna lika raycket, på individuell basis, så att varje företags specifika ekonomiska situation fick avgöra i vad mån dispensansökan skulle bifallas.

Enligt proraeraorian har några tecken på att prisstoppet skulle ha raedfört en ökad raarknadskoncentration i förra av ett ökal antal karteller inte framkorarait. Antalet i kraft varande registrerade överenskoraraelser inora raraen för de kartellregistreringar sora kontinuerligt görs hos SPK sjönk under perioden, Detla berodde på att tidigare registrerade avtal — i saraband raed en allraän översyn av karlellregistrel — avfördes sora icke längre gällande. Nyregistreringen av avtal var efter en markant nedgång 1970 ungefär lika stor under 1971 sora under 1969, Av de nyregistrerade avtalen var den största delen köpeavtal raed konkurrensklausul, där säljaren förbundit sig alt under en viss period inle konkurrera raed köparen.

Sora ett annat raått på eventuella förändringar i konkurrensen anger promemorian utvecklingen av cirkaprisfölj samheten uttryckt i andel prisnoteringar sora överskridit eller underskridit cirkapriserna. Under prisstoppsperioden genoraförde SPK en serie undersökningar av cirkaprisfölj saraheten för dagligvaror inora detaljhandeln. PrisbUdningen inom denna del av handeln styrs i hög grad av branschorganisationer vilka ger ut cirkaprislistor. Dessa listor brukar i hög grad följas av raed-lerasf öre tagen. Den konkurrens sora förekoraraer inora delta oraråde har således i stor utsträckning karaktären av s, k, block-konkurrens, där blocken utgörs av branschorganisationer och föreningar särat varuhuskedjor. Undersökningarna visade att cirkaprisfölj sarahelen var i stort sett oförändrad under prissloppsperioden som helhet. En viss tendens till ökad cirkaprisföljsamhet kunde konstateras under raånaderna omedelbart efter prisstoppels införande. Senare rainskade följsaraheten, I noveraber 1971 var det relativa antalet prisnoteringar, sora avvek från cirkapriserna, av ungefär sararaa storleksordning sora vid det partiella prisstoppets införande i augusti 1970, Dessa undersökningar ger sålunda inte några indikationer på att några prissänkningar skulle ha uteblivit inom dagligvaruorarådet på grund av prisstoppet, Genorasnittspriserna för berörda varusortiraent sjönk raed i genorasnitt ungefär 1 procent under perioden augusti 1970—juni 1971, ora den höjda raervärdeskatten räknas bort.

I proraeraorian frarahålls att SPK också har undersökt förekorasten av tillfälliga prisnedsätlningar, vilka frärast görs i anslutning till veckosluten och brukar tillkännages genora orafattande annonsering i dagspressen. Undersökningarna gav vid handen att frekvensen prisnedsätlningar under prisstoppstiden var av rainst sararaa orafattning sora tidigare.

För att få en bild av i vUken raån förekorasten av rabatter på angivna priser förändrats under prisstoppstiden har SPK vidare, anförs det i promemorian, undersökt förekomsten av rabatter i saraband raed en utred-

Prop. 1973: 58                                                         17

ning gällande hushållskapitalvaror och teveapparater, sora genorafördes våren 1971. Vid jämförelse med en tidigare undersökning, som SPK gjorde 1967, kunde konstateras att rabattgivningen på dessa varor var vanligare 1971 än 1967, dock raed en viss rainskning i rabatternas storlek.

över huvud taget har, enligt proraeraorian, SPK:s undersökningar inte givit någon indikation på alt de prisreglerande åtgärderna skulle ha föranlett några begränsningar i konkurrensen.

Vidare behandlar proraeraorian frågan ora prisstoppets verkningar på varusortimentet. Det framhålls all riktlinjerna för prisstoppet tog sikte på att raotverka eventuella negativa effekter beträffande varuförsörjningen, I riktlinjerna framhölls sålunda bl, a, att tillgången på varor och tjänster sora var betydelsefulla för konsuraenterna inle fick äventyras. Vidare skulle snedvridning av produktion och distribution såvitt raöjligt raotverkas. En situation sora särskilt angavs sora dispensanledning var, att risk förelåg att en vara med väsentligt lägre pris är jäm förbara varor skulle försvinna från raarknaden, ora inte prishöjning medgavs,

I proraeraorian påpekas att varusortiraentet i produktion och handel ständigt genoragår förändringar. Det har uppskattats att det lill dagligvaruhandeln årligen utbjuds ca 1 000 nya produkter. Nya varor orafattades inte av prisstoppsbestäraraelserna, varför företagens långsiktiga arbete raed utveckling och förnyelse av produktsorliraentet inte bör ha påverkats av prisstoppet. I den raån en produkt förändrades i raindre utsträckning kunde företaget få tillstånd att höja sitt pris raotsvarande de ökade fraraställningskostnaderna.

Det förhållandet att nya varor var undantagna från prisstoppsbestämmelserna skulle kunna ha varit ell incitaraent till ökad introduktion av nya produkter eller produktvarianter under prisstoppsliden. För nya varianter av en produkt gäller dock sararaa stoppris sora för den ursprungliga produkten, ora inte förändringen är så stor att en ny produkt kan sägas föreligga. Och processen att ta frara en ny vara är både dyr och tidskrävande för förelagen. Introduktionskostnaderna i förra av reklam o, d, är också stora. Under ett kortvarigt prisstopp som det svenska påverkas därför sannolikt inte takten i introducerandet av nya varor på raarknaden. Beträffande importen är förhållandet något annorlunda, då en importör kan byta sin vara raot en liknande utan speciell kostnad eller lidsutdräkt. De eventuella ändringar i det iraporterade varusortiraentet, sora föranleds av ett kort prisstopp, torde dock vara av endast raarginell karaktär.

Det har således enligt proemorian inte framkorarait någonting, sora tyder på att varusortiraentet i Sverige skulle ha förändrats under prisstoppet i en annan orafattning än vad sora kontinuerligt sker då prisbildningen i landet är fri.

2    Riksdagen 1973.1 saml Nr 58

Prop. 1973: 58                                                                        18

Slutligen behandlar proraeraorian prisutvecklingen i Sverige   under   prisstoppet.

Under perioden från införandet av det allraänna prisstoppet — oktober 1970 — till prisstoppets slutliga avveckling vid årsskiftet 1971/1972 steg konsuraentprisern?. med 8,6 %, Den övervägande delen av prisstegringarna berodde på höjningarna av den indirekta beskattningen i noveraber 1970 och januari 1971, Rensad från inverkan av dessa förändringar visar indexen — nettoprisindex — en uppgång raed 3,8 %. Till och raed juni 1971 visade nettoprisindex en svag nedåtriktad tendens. Därefter steg priserna, huvudsakligen beroende på effekterna av jordbruksuppgörelsen, den centrala löneöverenskoramelsen särat förändringar i statliga taxor,

I proraeraorian frarahålls alt de prisstegringar sora genom läranade dispenser och uppnådda förhandlingsresultat ra, ra, inträffade under 1971 föll inom raraen för beräkningarna i nationalbudgeten, Genora prisstoppet bröts eller förhindrades de tendenser lill onormalt snabba och koncentrerade prishöjningar sora fanns på raarknaden. Prissloppet visade sig således ge åsyftad effekt på kort sikt. Detta fraragår enligt proraeraorian bl, a, av en järaförelse raellan prisutvecklingen i Sverige och vissa andra länder,

I proraeraorian redovisas en jämförelse av nettoprisernas utveckling i Sverige, Danraark, Finland, Norge, Frankrike, Italien, Storbritannien, Västtyskland och USA från oktober 1970 tiU utgången av år 1971, Sex av de angivna länderna — Danraark, Finland, Frankrike, Norge, Sverige och USA — tillärapade prisreglering under hela eller delar av den ifrågavarande perioden, medan övriga tre länder — Italien, Storbritannien och Västtyskland — inle vidtog särskilda prisreglerande åtgärder.

Av promeraorians redovisning fraragår att de länder sora tillärapat någon typ av allmän prisreglering genorasnittligt uppvisar en lägre prisutveckling under perioden — 5,9 % — än övriga länder — 1,6%. I de prisreglerande länderna varierar prishöjningama från 3,8 % i Sverige till 8,6 % i Finland, raedan prisutvecklingen i övriga länder varierar inora ett högre intervall eller från 5,4 % i Italien till 10,6 % i Storbritannien.

I syfte att raera i detalj klargöra prisstoppens stabiliserande inverkan på prisutvecklingen redovisas vidare i proraeraorian prisutvecklingen i Sverige, Danraark, Storbritannien, Västtyskland och USA varje raånad under perioden januari 1970 lill årsskiftet 1971/72, Av denna redovisning fraragår att införandet av prisstopp medförde en oraedelbar upp-bromsning av prisutvecklingen, I Storbritannien och Västtyskland — där prissättningen var fri — fortsatte dock priserna att stiga under senhösten 1970 och vintem 1971,

För Sveriges vidkoraraande var, sora närants, den allraänna prisnivån helt stabil från oktober 1970 fram till halvårsskiftet 1971, varefter pri-

Prop. 1973: 58 19

serna åter ökade främst till följd av den centrala löneuppgörelsen samt justeringen av priser på reglerade jordbruksprodukter. Höjningar i den svenska indexen i december 1970 och 1971 har till stor del sin grund i alt den årliga mätningen av bostadskostnaderna belastar enbart decera-bersiffran, I Danraark steg prisema först efter prisstoppels avveckling i april 1971 och i saraband raed alt en övergång skedde till särskilda kalkyleringsregler, varigenora priserna fick stiga till följd av vissa definierade kostnadsökningar, exerapelvis löner, råvaror och halvfabrikat. Även i USA innebar övergången från prisstopp tUl den s, k, fas II i sta-biliseringsprogramraet en höjning av prisnivån.

För saratliga länder gäller, anförs det i proraeraorian, att sedan prisstoppen avvecklats, prisutvecklingen startat från en lägre nivå än vad sora skulle varit fallet, ora priserna fåll fortsätta stiga utan påverkan under hela perioden.

Slutligen påpekas i proraeraorian att OECD har sararaanslällt erfarenheter från de raedlerasländer sora på sistone tillärapat prisregleringar av olika slag. I en summering av de kortsiktiga effekterna framhålls därvid att praktiskt taget saratliga prisregleringar har gett antingen kortvarig prisstabilitet eller en raarkerad nedgång I prisslegringstakten, vilken ofta varat i tre raånader och ibland upp tUl ett halvt år eller något raer,

2.2.5 Motiv för begränsade prisregleringar

I proraeraorian frarahålls olika oraständigheler sora talar för att prisreglering kan bidra till att på kort sikt nå stabilitet i prisutvecklingen. Det påpekas alt prisstegringar genora en prisreglering kan stoppas raed oraedelbar verkan, Därraed skapas en lidsfrist för valet av de ekono-raisk-politiska raedel sora kan behöva sättas in raot de bakoraliggande orsakerna till prishöjningarna. En temporär prisreglering kan också på längre sikt verka dämpande på prisutvecklingen. Regleringen kan nämligen genora sin oraedelbara verkan på priserna dels begränsa eventuella korapensationskrav i koraraande löneförhandlingar, dels påverka eventuella förväntningar hos näringsliv och allraänhet ora fortsatta prisstegringar.

Det understryks i proraeraorian att diskussionen gäller prisreglering sora ett instruraent i konjunkturpolitiken. När den bakomliggande kostnadsutvecklingen inte sararaanhänger med rubbningar i den sarahällsekonoraiska balansen, är prisregleringar i allraänhet verkningslösa och kan t, o, ra, vara olärapliga. Och även ora det föreligger en sådan balansrubbning att en prisreglering ter sig raotiverad, bör regleringen vara i kraft endast under begränsad tid ora de avsedda positiva effekterna skall uppnås.

Den svenska prisregleringen under åren 1970 och 1971 visar enligt proraeraorian att en sådan reglering kan fungera sora ett ekonoraisk-po-

Prop. 1973: 58                                                         20

litiskt instrument. Prisreglering under längre perioder bör koraraa i fråga endast vid krig eller krigsfara eller under i övrigt exceptionella förhållanden. Gjorda undersökningar ora verkningarna av prisstoppet 1970—1971 ger inget underlag för slutsatser ora alt i tiden begränsade prisregleringar skulle ha några näranvärda konsekvenser i fråga ora konkurrensförhållanden, varusortiraent eller prisernas rörlighet neråt.

Det frarahålls i proraeraorian att raot sådana, i tiden begränsade prisregleringar, kan anföras att företagen i efterhand kan korapensera sig för uteblivna prishöjningar. Även ora en järaförelse raed andra länder visar att prisutvecklingen i Sverige varit förhållandevis måttlig under år 1972, torde en viss sådan kompensation ändå ha förekomrait. Det anförs dock att det är uppenbart att prisstoppet raedförde de effekter sora eftersträvades och sora diskuterats i proraeraorian, näraligen all bryta en prisstegringsvåg och skapa en period av ökad prisstabilitet. Det ledde bl. a, till att avtalsrörelsen 1971 kunde föras i en annan och lugnare at-raosfär än om prisstegringarna från hösten 1970 genomförts och fortsatt under 1971.

Förväntningama ora en viss prisökning accentueras i saraband raed allraänna konjunkturuppgångar, påpekas det vidare i proraeraorian. Uppgångsskedet i konjunkturen yttrar sig eraellertid i de flesta fall inte så, att efterfrågan och priser på samtliga varu- och tjänsteområden tenderar att stiga saratidigt, Genora ullandsberoendet och de prisrörelser som sker på de internationella marknaderna börjar vanligen prisuppgången inom någon eller några av de branscher sora är exportinriktade eller på varor sora säljs på heraraaraarknaden i konkurrens raed iraporterade varor. Prisstegringarna tenderar därefter — beroende på såväl förväntningar soni horisontella och vertikala effekter på varuraarknadema — att sprida sig till övriga varuoraråden och lill branscher inora den från utländsk konkurrens skyddade sektom, I dessa branscher — raed sin i förhållande lill konkurrensutsatla näringar genorasnittligt lägre produktivitetsutveckling — ökas senare prisstegringstakten ytterligare genora de kompenserande lönehöjningar sora initieras från företagen i den konkurrensutsatta sektorn. Risken för snabba spridningseffekter i lägen raed starkt tryck på prisnivån har ökat under senare år, bl, a, genom den fortgående koncentrationen i näringlivet, den ökade branschblandningen i förelagen samt utbredningen av administrativt satta priser,

I promemorian uttalas att de angivna spridningsriskerna i en konjunkturuppgång kan begränsas eller hell elimineras genora att raan i ett tidigt skede ingriper raot prisslegringstendenser inora enskUda branscher eller varuoraråden. Ett sådant ingripande — i förra av t. ex. begränsat prisstopp eller krav på förhandsgodkännande av planerade prishöjningar — kan effektivt bryta förväntningarna ora fortsatt prisstegring och därraed påverka eventuella korapensationskrav på lönesidan. En sådan begränsad prisreglering på ett tidigt stadiura kan rainska behovet av mera ora-

Prop. 1973: 58 21

fattande åtgärder för att nå prisstabilitet och påverkar därigenora positivt de administrativa kostnaderna för såväl stat som näringsliv,

I en ekonomi raed raycket arabitiös raålsättning i fråga ora sysselsättningspolitiken finns enligt proraeraorian vanligen samtidigt efterfrågeöverskott på vissa marknader och utbudsöverskott på andra. Om alla priser var lika lätlrörliga nedåt som uppåt, skulle delta förhållande inte innebära några slabiliseringsproblera, Genora att prisema är irögrörliga nedåt, tenderar eraellertid prisutvecklingen på raarknader raed efterfrågeöverskott att höja den allraänna prisnivån. Det förhållandet att kon-junklurtendenserna på ddraarknaderna verkar i olika riktningar gör det vidare svårt att i sådana situationer nå prisstabilitet genora generell finans- eller penningpolitik. Det kan då, ora raan befarar allvarlig prisstegring på något viktigt oraråde, vara en fördel att tillgripa begränsade prisslopp eller andra selektiva prispolitiska åtgärder raed stabiliserande syfte. Dessa åtgärder kan vidtas utan att de får sådana negativa verkningar på sysselsättning och produktion sora generella medel skulle medföra. Om raan kan därapa prisutvecklingen på överhettade delraark-nader genora begränsad prisreglering så behöver inle heller sliraulerande åtgärder, sora vidtas på övriga oraråden, raedföra stora allraänna prisstegringar.

Det anförs i proraeraorian att fördelen av alt i god tid gripa in raot tendenser till prisstegringar på enskilda varumarknader eller andra avgränsade oraråden av ekonorain frärast har uppraärksararaats i USA, vars förhållanden dock icke är direkt järaförbara med Sveriges, Vid upprepade tillfällen under 1960-talet har den amerikanske presidenten i preventivt syfte ingripit mol planerade eller annonserade prishöjningar inom stålindustrin, I vissa fall har dessa uppmaningar till prisstabilitet — ibland kombinerade med hot om indragna statliga beställningar — åtföljts av vädjanden till arbetstagarsidan ora återhållsarahet i löneanspråken. Syftet med dessa ingripanden har varit att förhindra spridning av prisstegringstendenser tUl andra delar av näringslivet. De regler om förhandsgodkännande av prishöjningar sora förekoraraer i vissa länder bygger på sararaa grundtanke, näraligen att prissättningen i en enskild bransch eller ett stort företag påverkar prissättningen även inom övriga delar av näringslivet.

2.2.6 Förslag lill ändringar i allmänna prisregleringslagen

Sedan i promemorian konstaterats att en både till tiden och omfattningen begränsad prisreglering i vissa lägen kan vara ändaraålsenlig sora ett led i slabiliserlngspolitiken, ställs frågan i vad raån sådana regleringsåtgärder kan vidtas enligt gällande svensk lagstiftning. Frågan gäller dels förutsättningama för att allraänna prisregleringslagen skall träda i tillämpning, dels de former av prisreglering som kan korama i fråga.

Prop. 1973: 58                                                                        22

2.2.6.1 Förutsättningarna för lagens tillämpning

I proraeraorian erinras ora all tillkorasten av allmänna prisregleringslagen år 1956 innebar att prisreglering avskaffades för vad som betecknades sora norraala förhållanden. Den nya lagen fick beredskapskaraktär och skulle träda i tiUärapning endast i extraordinära lägen, I övrigt skulle raan lita lUl konkurrensen sora prisregulator. Detta ställningsta'-gande skall ses raot bakgrunden av förhållandena under och närraast efter det andra världskriget. Den typ av prisreglering sora då förekora innebar att priskontroll var ett perraanent inslag i sarahällets prispolitik. När denna prisreglering slutligt avvecklades genora 1956 års lagstiftning, var skälen i första hand att regleringen ansågs raedföra olägenheter i förra av prisuppehållande verkan, snedvridning av produktion och handel ra, ra. Senare har en återgång till priskontroll av den typ som fanns under krigsåren diskuterats i olika saramanhang men avvisats. Bl, a, intog riktprisulredningen denna ståndpunkt i betänkandet (SOU 1966: 48) Prissaraverkan och konkurrens (s, 96), och statsraakterna anslöt sig till utredningens uppfattning (prop, 1967: 75 s, 73, SU 1967: 90 s, 4, rskr 1967: 205),

En förutsättning för att raan skulle avstå från prisreglering eller raöjlighet därtill under raer norraala tider var enligt prisregleringslagens förarbeten att en beredskapslagsliflning gav raöjlighet till snabba ingripanden när ett tillspetsat läge uppkorarait eller hotade (prop, 1956: 147 s, 50), Föredragande departeraentschefen diskuterade utförligt, i vilka situationer prisreglering skulle kunna tillgripas i fredstid. Han förklarade sig inte tveka ora att prisreglering vid inflationsrisk till följd av internationella prisstegringar kunde behövas som en komplettering till de finans- och penningpolitiska raedlen, I fråga ora prisreglering vid risk för inflation av inheraska orsaker anförde departeraentschefen, att han inte kunde ansluta sig till den av flera remissinstanser hävdade uppfattningen att prisreglering i sådana fall skulle vara utan betydelse. Inte minst raöjligheten att ingripa snabbt var härvidlag av vikt. Särskilt underströks betydelsen av att kunna förebygga såväl spekulativa prisstegringar sora skärpta lönekrav till följd av fruklan för koraraande prisstegringar, Dessutora framhölls all enbart möjligheten alt tillgripa prisreglering kunde ha en sådan psykologisk verkan på företagares, löntagares och konsuraenters handlande, att inflationen redan därigenora raotver-kades, Sararaanfattningsvis anförde departeraentschefen alt den nya lagen borde ge raöjlighet alt reglera priserna vid krig och krigsfara särat vid risk för inflation vare sig denna berodde av internationella eller inheraska förhållanden. Han underströk eraellertid alt prisreglering inte skulle införas annat än då del befanns oundgängligen nödvändigt.

Lagtexten fick i fråga om prisreglering i andra fall än krig eller krigsfara den lydelse som alltjämt gäller och sora innebär all förutsättningen

Prop. 1973: 58 23

för sådan reglering är, alt betydande fara har uppkommit för allvarlig stegring av del allraänna prisläget inora riket. Departementschefen anförde i anslutning härtill (prop, 1956: 147 s, 60):

Att på ett fullt tillfredsställande sätt avgränsa de sistnämnda beredskapsfallen bjuder betydande svårigheter och det torde vara oraöjligt att uppnå en forraulering, ora vars tolkning icke olika raeningar inora vissa gränser kan råda. Det naturligaste torde vara att såsora utredningen gjort söka en forrael, sora uttrycker lagens allraänna syfte. Att i författningen försöka närmare angiva de faktorer, t, ex, varuknapphet, vilkas prisslegrande verkan lagen avser att bryta, lär knappast låta sig göra, I allt fall torde, vUken raetod raan än väljer, gränsdragningen för lagens användningsområde bli vansklig. Mot den formulering, varora de sakkunniga enats, kan alltså visserligen invändas att dess allraänna ordalag kan tänkas lämna visst utrymrae för olika meningar ora när läget är sådant att lagen ger Kungl, Maj:t rätt att besluta prisreglering, Ä andra sidan anser jag all en snävare avgränsning icke är läraplig. Enligt rain raening torde av de sakkunnigas avfattning av lagtexten det väsentliga lillräckligt tydligt fraragå, näraligen att prisreglering vid sidan av krigs-och krigsfarefallen förutsätter ett påtagligt krisläge raed otvetydig fara för en inflationistisk prisstegring,

I proraeraorian frarahålls alt prisregleringslagens förarbeten visar att lagen i väsentlig raån bygger på sararaa synpunkter sora har utvecklats i proraeraorian. Förutsättningarna för tiUärapning av lagen forraulerades eraellertid på ett sätt sora inte är helt tillfredsställande raed hänsyn lill det i proraeraorian påvisade behovet av ingrepp i ett tidigt skede inora begränsade oraråden, I de lägen sora därvid avses torde inte alltid kunna sägas föreligga betydande fara för allvarlig stegring av det allraänna prisläget i landet. Lagtexten bör därför enligt proraeraorian järakas så att det klart fraragår alt lagen kan tillärapas även i sådana situationer.

För all åtgärder mot prisstegringstendenser skall kunna vidtas i ett tidigt skede, bör en tillräcklig förutsättning för tillämpning av prisregleringslagen vara att det uppstått fara för allvarlig prisstegring. Det bör inle vara nödvändigt att faran skaU kunna betecknas sora betydande. Vidare är det angeläget att regleringsåtgärder kan vidtas redan när pris-stegringslendenserna är begränsade till någon eller några viktigare branscher. Ingripande bor i sådana fall kunna ske innan fara uppstått för stegring också av det allraänna prisläget,

I proraeraorian frarahålls att de ändringar sora sålunda föreslås inte slår i raolsältning till den grundsyn på prisreglering sora råder i Sverige och sora förut berörts. Prisregleringslagens karaktär av beredskapslag består, vilket innebär att prisreglering skall förekoraraa endast i vissa bestärada situationer, I detta sararaanhang behöver alltså inte befaras några olägenheter av del slag sora kan följa av en raera perraanent pris-kontroll.

Prop. 1973: 58 24

2.2.6.2 Formerna för prisreglering

De prisregleringsåtgärder sora enligt proraeraorian bör kunna vidtas i särskilda lägen kan ha olika forraer, I första hand torde koraraa i fråga kortvariga prisstopp inora ett eller flera varu- eller tjänsleoraråden. Regler ora prisstopp finns redan nu i allraänna prisregleringslagen. Erfarenheterna från det svenska prisstoppet 1970—1971 har enligt proraeraorian inte gett vid handen att dessa regler behöver ändras. Det föreslås därför att den nuvarande utforraningen av reglerna behålls. Inte heller beträffande den andra huvudforra för prisreglering sora lagen raedger, högstpriser, finns något behov av lagändring i detta samraanhang,

I proraeraorian frarahålls att det i vissa fall kan vara lärapligt och tillräckligt att använda raindre ingripande regleringsåtgärder än prisslopp eller fastställande av högstpris. Sålunda kan dessa direkta regleringsåtgärder i vissa situationer ersättas av överenskoraraelser raellan prisrayndigheterna och företagarna. Sådana överenskoraraelser förutsätter inte i och för sig någon lagbestäraradse, men de kan användas smidigare och effektivare ora de bygger på en grundläggande bestäraraelse i prisregleringslagen. Bl, a, kan det i vissa fall vara önskvärt att åstadkoraraa en hårdare bindning på det sättet att det blir straffbart att bryta överenskoraraelsen.

En bestäraraelse om överenskoraraelser av detta slag ingick i den prisregleringslagstiftning som gällde t, o, ra, år 1956, Denna förra av prisreg-legering, s, k, utfäst pris, togs inte upp i 1954 års priskontrollutrednings förslag till ny prisreglerlngslag, Sora skäl härför hänvisade utredningen (prop. 1956: 147 s, 65) dels till att prisrayndigheten kunde fastställa normalpris (högstpris) även när enighet rådde mellan myndigheten och nä-ringsidkama, dels till att del var önskvärt att förenkla lagstiftningen. Departementschefen (prop, 1956: 147 s, 69) underströk värdet av att lagstiftningen förenklades och påpekade, att ett flertal olika forraer för prisingripanden raedför svårigheter att överskåda den reglerade prisbundenheten på marknaden och skapar besvärligheter såväl för den enskilde som för vederbörande myndigheter vid lagens tUlärapning, Någon bestäraraelse ora utfäst pris infördes alltså inte i 1956 års allraänna prisregleringslag,

I proraeraorian anförs att de skäl sora anförts raot alt la upp regler ora utfäst pris i allraänna prisregleringslagen raåhända gäller vid en orafattande prisreglering. Särskilt i en situation raed varuknapphet kan högstpriser, som förutsätter viss varustandardisering, användas i stället för utfästdsepriser. Men invändningarna raot tillärapning av sådana priser är knappast vägande, när det är fråga ora sådana begränsade prisingrepp sora diskuteras i proraeraorian. Det föreslås att prisregleringslagen korapletteras raed en bestäraraelse ora prisulfästdser.

En annan förra av raindre långtgående prisingrepp sora tas upp i promemorian är föreskrifter om   skyldighet   att   anraäla   pris-

Prop. 1973: 58                                                                        25

höjningar. Det påpekas att sådana föreskrifter använts i flera länder sora ett led i prispolitiken,

I den svenska prisregleringslagen finns inga bestäraraelser ora uppgiftsskyldighet. Den uppgiftsskyldighet sora föreligger enligt uppgiftsskyldighelslagen — vilken ligger lUl grund för prisregistrering och prisövervakning även under normala tider — har ansetts vara tillräcklig också för prisregleringslagens tiUämpning (prop. 1956: 147 s. 67).

Med stöd av uppgiftsskyldighelslagen kan företagare åläggas att till rayndigheterna lärana uppgift ora det pris han tUlärapar på viss vara eller tjänst och ora ändringar av priset. Enligt lagens förarbeten (prop. 1956: 148 s. 61) kan rayndigheterna föreskriva inte bara att uppgift ora visst förhållande skall läranas inora angiven tid utan också exerapelvis att uppgifter skall läranas vid bestärada tidpunkter under en viss tidsperiod eller då viss orasländighet inträffar — t. ex, ändring av priset på en angiven vara.

Enligt proraeraorian kan det i vissa lägen vara önskvärt att föreskriva skyldighet för företagare alt anraäla prishöjningar i förväg. En sådan föreskrift kan knappast raeddelas raed stöd av uppgiftsskyldighelslagen. Föreskriften innebär näraligen att förelagaren under den bestärada tidsfristen blir förhindrad alt höja priset och raåste således betecknas sora en förra av prisreglering. Föreskrifter av detta slag bör därför ha stöd i allmänna prisregleringslagen. Det föreslås att en särskild bestäraraelse införs i lagen för detta ändaraål.

Utöver de berörda ändringarna föreslås i proraeraorian en järakning av nuvarande regler ora skyldighet att vid brott raot prisregleringslagen utge värdet av avtalat eller uppburet vederlag.

2.3 Remissyttrandena

Förslaget att vidga förutsättningarna för tillämpning av allraänna prisregleringslagen tillstyrks av försäkringsinspektionen, konjunkturinstitutet, jordbruksnämnden, kommerskollegium, SPK, konsumentverket, länsstyrelserna i Östergötlands, Blekinge, Malmöhus och Västerbottens län, kommunförbundet, LO, SACO-SR och TCO.

Avvisande till förslaget är NO, näringslivets huvudorganisationer. Svenska företagares riksförbund, Svensk industriförening, Skånes handelskammare, handelskammaren i Göteborg, Sveriges handelsagenters förbund, KF och LRF.

Övriga instanser, nämligen hovrätten för Övre Norrland, SCB, bankinspektionen, AMS, Svenska försäkringsbolags riksförbund och Folksam, tar inte ställning i frågan ulan framför synpunkter från raera speciella utgångspunkter.

ÅtskUliga instanser gör, oavsett ora de tillstyrker eller avvisar förslå-

Prop. 1973: 58                                                                        26

get, invändningar mot promeraorians redogörelse för infla-lionsprobleraatiken, erfarenheterna av prisreglering och rådande konkurrensförhållanden. Kommerskollegium anser sålunda att proraeraorian är helt otillräcklig sora underlag och endast kan betraktas sora en introduktion av problera-koraplexet, NO finner det förvånande att raan i proraeraorian på del åberopade raaterialet ansett sig kunna dra slutsatser beträffande verkningar i konkurrenshänseende av tidsbegränsade prisregleringar. Det är enligt NO också anraärkningsvärt att proraeraorian inte försöker att allsidigt belysa de lång- och kortsiktiga verkningar sora är förbundna raed vidgade raöjligheter till prisreglering.

Näringslivets huvudorganisationer pekar på att jordbraksregleringens effekter på prisutvecklingen inle analyserats i proraeraorian. Analysen brister enligt organisationernas uppfattning även i andra väsentliga avseenden, bl, a, saknas en diskussion rörande förhållandet mellan konkurrens- och prispolitiken och prisutvecklingens samband raed företagens kostnader och lönsarahet. Vidare anser organisationerna att beskrivningen av konkurrensförhållandena är alltför ensidig och förenklad, Sora exerapel anges, att i proraeraorian ingenting närans ora de rationaliseringar inora industri och handel sora stordriften raöjliggjort, den utoraordentligt hårda blockkonkurrensen inora handeln eller internationaliseringens betydelse för industriföretagens hårdnande konkurrenssituation. Organisationerna anser det också tveksarat om reduceringen av inflationslakten kan föras tillbaka på prisstoppet då effekterna sannolikt har raer att göra raed den vid den tidpunkten redan vikande konjunkturen.

Beträffande erfarenheterna av svenska prissloppet anför SACO-SR, att det av proraeraorian fraragår att konsuraentpriserna från oktober 1970 lill årsskiftet 1971—1972 steg raed 8,6 % — rensat från höjningarna av den indirekta beskattningen raed 3,8 %. Även ora prisökningarna ulan prisstoppet raåhända skulle ha blivit större, kan SACO-SR inte finna att prisstoppet var ett speciellt effektivt stabiliseringspolitiskt instruraent, SCB anför att utvecklingen efter prisstoppets upphävande och i vilken raån det senaste årets kraftiga prisstegring i sig kan ha varit en effekt av själva prisstoppet är av avgörande betydelse i sararaanhanget. Dessa aspekter berörs dock ej i proraeraorian. Även andra instanser påtalar delta förhållande.

Erfarenheterna av prisregleringar i andra länder koraraenteras av bl, a, LO, sora anför, att prisregleringar under senare år tillärapats i ett stort antal länder i försök att beraästra inflationstendenserna och all erfarenheterna av åtgärderna är blandade, I en del länder har raan kunnat notera en ganska betydande prisdärapande effekt, raedan den i andra varit raera blygsara, Enhgt NO:s raening är proraeraorians presentation av andra länders prisutveckling och åtgärder alltför ytlig och slurapar-

Prop. 1973: 58 27

tad, SPK anför alt efler proraeraorians färdigställande prisregleringar införts i Storbritannien och Spanien och att effekterna av prisregleringar i en rad länder sararaanfattats i en OECD-rapport, Enligt denna varierar erfarenheterna i raånga avseenden från land lill land raen så gott sora genoragående har prisregleringarna under senare år antingen lett tUl prisstabilitet under en begränsad tidsperiod eller till en raarkant rainskning av prisstegringstakten,

KF tar upp frågan ora "adrainistrativ" prissättning och drar slutsatsen att raan i proraeraorian därraed avser priser satta av sådana organ där kännedom om efterfråge- och utbudsfaktorerna på marknaden saknas. Detta synsätt stäraraer enligt KF inte överens raed verkligheten och torde inte på något sätt kunna beläggas. Centraliseringen av prissättningen inora de stora handelsblocken har inte raedfört att konkurrensen försvagats, och koncentrationens intensitet var betydande även under åren före den starkare prishöjningens epok, anser KF, Att det vid "administrativ" prissättning skuUe allraänt förefinnas ett direkt raotstånd mot att överväga prissänkningar finner KF helt ogrundat och hänvisar till konsumentkooperationens viktiga uppgift att ständigt pressa prisnivån nedål inora de gränser den allraänna politiken ger. Liknande synpunkter i resoneraangen ora adrainistrativ prissättning fraraförs av bl, a. Svenska företagares riksförbund. NO hävdar, att koncentrationen i olika led sannolikt avsevärt motverkat prishöjningar, och erinrar om att det på sina håll hävdats, alt ulslagningen av enheter i detaljhandeln gått alltför snabbt.

Några instanser pekar på behovet av raera inträngande utredningar av inflationsprobleraatiken. Kommerskollegium anser det särskilt angeläget att belysa de till synes alltraer fraraträdande probleraen raed kostnadsinflation och importerade räntestegringar. För att uppfylla målen om full sysselsättning krävs enligt TCO en väsentligt förbättrad kännedom ora inflationens grander. Mer djupgående analyser av raultinalioneUa företags prissättning, adrainistrativ prissättning ra, m, är därför nödvändig, frarahåller förbundet, SACO-SR föreslår, att en statiig utredning snarast tillsätts för att analysera inflationsproblemet och komma med förslag till åtgärder för att begränsa prisökningarna. Arbetsmarknadens parter bör enligt förbunden få deltaga i utredningsarbetet,

I fråga ora användningen av prisreglering sora stabiliseringspolitiskt instruraent ansluter sig flera av de instanser sora stöder lagförslaget utan närraare komraenlarer till de bedöraningar sora gjorts i proraeraorian, SPK är dock raera utförlig i sina slutsatser och konstaterar sararaanfattningsvis, att del är väsentligt att i sådana speciella situationer då direkta ingripanden i prisutvecklingen anses nödvändiga, lagstiftningen ger möjlighet lill snabba ingripanden på speciella oraråden.

Prop. 1973: 58                                                                        28

Ätskilliga instanser understryker vikten av att prisreglering används restriktivt. Konjunkturinstitutet anser sålunda att prisreglering kan vara ett lärapligt instruraent i vissa lägen raed starkt uppskruvade förväntningar hos företagen och löntagare ora fraratida inflatorisk utveckling. Erfarenheterna pekar dock på att prisreglering bör tillärapas raycket restriktivt och endast gälla korta perioder, särskilt när den ej korabineras med reglering av lönebUdningen, Kommerskollegium anser att även om möjligheterna att tUlämpa prisreglering bör vidgas något jämfört raed i dag så bör också i fortsättningen regleringar tillgripas endast i speciella undantagsfall. Länsstyrelsen i Malmöhus län understryker vikten av att varje förra av reglering — såvida del inle är fråga ora krig eller krigsfara — endast används under kortare perioder och gärna selektivt på de varugrupper sora visar sig "tongivande" i prisstegringen,

LO delar uppfattningen att prisregleringslagen skall bibehålla karaktären av beredskapslag och att konkurrensprincipen även fraragent skall vara den grundläggande faktorn. Det kan enligt LO bli nödvändigt att snabbt sätta in prisregleringar av olika slag i situationer av oförutsedda, efterfrågebetingade inflationstendenser inora särskilda branscher eller sektorer av sarahällsekonorain. De bör dock endast bli av kortvarig natur, då risk annars föreligger att från konsuraentsynpunkt icke önskvärda effekter uppkomraer, SPK framhåller, alt det är väsentligt att även kortvariga prisregleringar ges en sådan utformning att eventuella negativa verkningar i största raöjliga utsträckning kan undvikas. Ur stabiliseringssynpunkt är det enligt SPK vidare av största betydelse att regleringens utforraning och orafattning successivt anpassas till den sara-hällsekonomiska utvecklingen.

De instanser som ställt sig avvisande till förslaget anser i allmänhet att den vidgade raöjligheten att kunna ingripa med kortvariga prisregleringar på begränsade områden kan raedföra sararaa negativa effekter sora mera permanenta regleringar. Enligt NO:s raening kan prisstopp raöjligen för en kort tid, några få månader, uppskjuta prisökningar och eventuellt något påverka förväntningarna i löneförhandlingar, NO anser dock att det kan starkt ifrågasättas om dessa tänkbara tillfälliga fördelar tillnärmelsevis kan uppväga de nackdelar, sora på sikt följer raed en ofta återkoraraande prisreglering. Ett genomförande av lagförslaget kan lätt leda till täta prisreglerande ingrepp. Därmed överträder raan den skiljelinje beträffande de samhällsekonomiska verkningarna som enligt NO:s raening går mellan enstaka ingrepp orsakade av krissituationer å ena sidan och ständig eller ofta återkoraraande prisreglering å andra sidan. Nackdelarna med prisreglering är enligt NO bl, a. ökad prisstelhet genora att accepterad prisnivå betraktas sora godkänd och benägenheten för prissänkningar avtar, ökat saraarbete raellan företagen på grund av återkoraraande överläggningar raellan företag och rayndigheter, ökade svårigheter för företagen att planera på längre sikt särat adrainistrativa

Prop. 1973: 58                                                        29

insatser och kostnader såväl för rayndighetema sora för företagen. I praktiken kan det enligt NO också bli svårigheter för SPK att dels utöva funktionen som opartiskt utredande organ åt NO och marknadsdomstolen, dels vara en aktiv förhandlingsmotpart genteraot företagen i prisförhandlingar.

Även näringslivets huvudorganisationer anser att de aktuella bestäramdserna komraer alt sättas i kraft förhållandevis ofta, Proraeraorian förraedlar enligt organisationerna en grundsyn sora i realiteten innebär ett frånträdande av lagens beredskapskaraktär. De forraella förutsättningarna för ingripanden är förhållandevis vagt återgivna och reser inga egentliga spärrar raot en sådan utveckling. De i annan ordning föreslagna oraläggningarna av SPK till en raera renodlad prisrayndighet pekar tvärtom i den riktningen, hävdar organisationerna, I fråga ora effekterna av prisregleringar anför organisationerna i stort sararaa synpunkter sora NO, Sararaanfattningsvis ansluter sig organisationerna till bedöraningen i proraeraorian att förväntningar ora fortsatt pris- och löneinflation kan vara avgörande för den typ av interaationdlt inflations-förlopp som kännetecknat åren fr, o, ra, 1968, Det är enligt organisationema riraligt att förraoda, att en högre prioritering av inflationsbekämpningen och en större uppmärksamhet på prisutvecklingen kan påverka just dessa förväntningar. Organisationerna finner dock att traditionell ekonomisk politik skulle fungera bättre än införandet av ett nytt och från effektivitetssynpunkt raycket diskutabelt medel,

KF har viss förståelse för att en prisreglering på kort sikt kan ge nödvändigt andrum för att raöjliggöra insättandet av andra åtgärder med avsikt att lösa en uppkomraen krissituation. Även ora tilltron till konkurrensen som en mycket viktig faktor för reglering av den allmänna prisnivån tycks bestå, kan KF av argumenteringen i större delen av promemorian skönja en annorlunda inställning, som anser regleringsprincipen överlägsen konkurrensprincipen. Förbundet anser bl, a, att en starkare prisreglerande politik inte utan avkall på den solidariska lönepolitiken skulle kunna fungera effektivt. LRF anser att prisreglering, eventuellt I kombination med lönestopp, är ett prispoliliskl instrument som bör kunna få tillgripas av statsmakterna sora en kortsiktig åtgärd i en speciell situation. Under norraala förhållanden däreraot är varje priskontroll en skenlösning sora enbart angriper syraploraen, anser förbundet. Bortsett från risken för produktionssnedvridningar är den också från den synpunkten tvivelaktig att den inger allraänheten falska förhoppningar och en inkorrekt bild av de sararaanhang, som ligger bakom prisuppgångar.

Sveriges handelsagenters förbund hävdar, att ora de föreslagna reglerna tillämpas med sararaa fördorasfrihet raed vilken de hittills gällande reglema tillärapats, torde en nära nog ständig prisreglering bli följden. Svensk industriförening anser att en mycket stor restriktivitet

Prop. 1973: 58                                                                        30

bör iakttagas vid användandet av prisreglering. Föreningen förmodar att prisstoppet 1970 i betydande grad rainskade näringslivets vinstraargina-ler, vilket kan ha bidragit till att näringslivets investeringsvilja under 1971 och 1972 befunnit sig på en raycket låg nivå. Enligt föreningen kan raed visst fog hävdas, att prissloppets omfattning och längd lill viss del grundlade dagens besvärande arbetslöshet.

De föreslagna ändringarna i 1 § allmänna prisregleringslagen koraraenteras av några instanser. Hov-rätlen för Övre Norrland finner sålunda att avsikten synes vara att lagen skall kunna tillärapas på vilket vara- eller tjänsteoraråde sora helst, även ora fara för allvarlig prisstegring uppkoramit endast på någol annat sådant område. Då det inte längre skall krävas, all faran för allvarlig prisstegring skall vara betydande, synes enligt hovrätten den i förslaget meddelade fullmakten vara utoraordentligt vidsträckt och i realiteten knappast vara underkastad annan begränsning än vad sora kan följa av riksdagens prövning. Hovrätten avstår eraellertid från att uttala någon raening om detta kan anses lärapligt eller ej. Länsstyrelsen i Malmöhus län påpekar, att den oraredigerade texten ger större spelrura för olika meningar om tolkningen och därraed kan skapa en inte önskvärd osäkerhet på den allraänna raarknaden,

I fråga om förslagen om korapletterande forraer av prisreglering anför konjunkturinstitutet att anraälningsplikt för prishöjningar helt naturligt väcker farhågor för att nästa steg blir direkta förhandlingar ora prisutfästelser och/eller prisslopp. Likaså kan förhandlingar ora prisutfästelser tas sora signal för koraraande prisstopp. Båda dessa situationer kan enligt institutet förraodas påskynda en pågående inflatorisk utveckling och på så sätt tvinga fram ett prisstopp. Fullmakt att införa dessa åtgärder bör därför endast föreligga för att trappa ned en prisreglering, anser institutet, SPK frarahåller att de risker för prisstegringar som kan ligga inbyggda i förväntningar ora prisstopp eller andra prisreglerande åtgärder kan mötas genom att ge åtgärderna retroaktiv verkan. Prisutfästelser kan enligt näranden vara lärapliga i vissa situationer och för mindre standardbetonade varuoraråden. Näranden anför vidare att eftersora proraeraorian inriktar sig på kortvariga ingripanden på begränsande oraråden i en allraän strävan "all stäraraa i bäcken i stället för i ån" så frarastår regler ora anraälningsskyldighet raed viss uppbromsningseffekl sora ett lärapligt instruraent.

Enligt konsumentverkels mening bör överenskomradse kunna gälla hela prispolitiken inora en bransch eller ett enskilt företag och inle endast frågan om högsta pris eller ordningen för försäljning, Överenskoraraelser borde i saraband därmed kunna träffas om kalkyleringsregler, anser verket, då raan därigenora kan fraratvinga prissänkningar vid sänkning av inköpspriser eller offentiiga taxor och avgifter. Länsstyrelsen i Östergötlands län ifrågasätter ora inte prisregleringslagen bör änd-

Prop. 1973: 58 31

ras så att därav klart fraragår att den även raöjliggör raarginalstopp, som särskilt för varugrupper med starkt skiftande varusortiment .synes kunna vara en lämplig form av reglering,

TCO anser tilläggen om prisutfästelser och anraälningsskyldighet vara värdefulla för en stabilare prisutveckling. Enligt LO innebär dessa åtgärder raindre långtgående ingrepp än rena prisstopp, raen kan ändock bedömas få viss prisstabiliserande effekt, SÄCO-SR kan däremot inte finna att övertygande skäl redovisats för att införa dessa lagbestärarael-ser, sora bl. a, kan nödvändiggöra en betydande administrativ apparat.

De instanser som avvisat förslaget ora vidgade raöjligheter att ingripa med prisregleringar avvisar 1 allraänhet också de föreslagna tUläggen I fråga ora raetoder för prisreglering. Näringslivets huvudorganisationer anser sålunda att dessa åtgärder på sitt sätt är allvarligare än prisstopps-besläraradsen, eftersom de utgör grunden för en långvarig prisreglerande verksamhet, NO och LRF anför liknande synpunkter. Svenska företagares riksförbund finner att anraälningsskyldigheten skulle raedföra en betydande utvidgning av de adrainistrativa bördor sora åläggs företagen. Särskilt de raindre företagen skulle härvid kunna åsarakas betydande svårigheter, anser förbundet, Skånes handelskammare raolsälter sig särskilt bestämmelsen om anmälningsskyldighet på den grunden att sådan skyldighet de facto innebär ett prisstopp sora kan medföra avsevärda svårigheter för berörda företag, särskilt de som iraporterar produkter av olika slag.

En del remissinstanser för fram synpunkter på frågor som rör t i 11-lämpningen och kontrollen av prisregleringen, NO och näringslivets huvudorganisationer finner det förvånande att raan i promemorian utan närraare överväganden ulgår från att prisregleringslagens bestämmelser om så djupt ingripande åtgärder som exempelvis tvångskartellering och nyetableringsspärr också skall kunna användas som mer eller mindre normala inslag i konjunkturpolitiken. Konsumentverket anser det vara av stor vikt att raan åsladkoraraer effektiv kontroll av prisregleringen. Detta kan enligt verket bl. a. ske genom saraverkan mellan de centrala rayndigheterna på pris- och konsuraentpolitikens område och genora föreskrifier ora prisraärkning, innehållsdeklaration och jämförpriser samt genom särskilda undersökningar. TCO pekar i saramanhanget på att angelägenheten av jämförpriser m. m. är stor. Brister i dessa avseenden kan enligt förbundet aktualisera en lösning lagstiftningsvägen.

Konsumentverket anser att det också kan finnas skäl att överväga om man inte bör kunna knyta föreskrifter ora vite till de överenskoraraelser om pris det här är fråga om i stället för straffbestäraradser. Länsstyrelsen i Blekinge län förordar också vite i saraband raed prisutfästelser med hänsyn till att dessa är avsedda att ges på frivillighetens väg.

Prop. 1973: 58                                                         32

Förslaget om jämkning av vederlagsbestäramelsen i 17 § allraänna prisregleringslagen tillstyrks av saratliga reraissinstanser sora uttalat sig därom.

De reraissinstanser som företräder bank- och försäkringsväsendet har lagt fram synpunkter på tillämpningen av prisreglering för dessa områden. Efter en redogörelse för erfarenhetema under prisstoppet 1970— 1971 ifrågasätter försäkringsinspekiionen sålunda, om inle försäkrings-verksaraheten fraradeles bör kunna undantas från prisreglering i förra av prisstopp med hänsyn till inspektionens norraala uppgifter att övervaka den enskilda försäkringsverksamhetens preraiesätlning från såväl soliditets- sora skälighetssynpunkt, I annat fall vill inspektionen kraftigt understryka nödvändigheten av att prisregleringsbestäraraelserna kombineras med riktlinjer för tillämpningen sora läranar sådana dispensraöjligheter alt under alla omständigheter soliditetskraven kan upprätthållas. Enligt Svenska försäkringsbolags riksförbund kan inte andra synpunkter än de som återges i försäkringslagen anläggas på prisbildningen inora försäkringsområdet. Med hänsyn härtill och då någon konjunkturpoli-tisk effekt inte står att uppnå genom prisstopp på försäkringsområdet hemställer förbundet, att försäkring undantages från prisregleringslagens tillärapningsoraråde. Även Folksam pekar på de speciella oraständigheterna i försäkringsverksaraheten och anser att den bör ligga utanför generella prisregleringar.

Bankinspektionen anför att prisregleringens syfte i fortsättningen kanske bör anges raera explicit från Kungl, Maj:ts sida tiU prisövervak-ningsrayndigheterna. Vidare har enligt inspektionen prisbildningens funktionssätt inora bankväsendet så stor betydelse för dispensgivningen att specialdestinerade riktlinjer för bankväsendet eventuellt bör lämnas i framtiden.

I fråga om tUlämpningen av prisreglering förutsätts vidare från AMS:s sida, att särskild hänsyn även i fortsättningen tages till sysselsättningsproblem i berörda företag. Styrelsen framhåller vikten av att den bereds tillfälle att i förväg ge synpunkter på uppläggningen av sararåds-förfarande mellan SPK och länsarbetsnämndema. Statens jordbruksnämnd räknar raed att kompensation till jordbruket — liksora hittUls skett — får anordnas för verkningarna av ingrepp enligt lagen. En viss oklarhet i korapensationshänseende kan enligt nämnden tänkas uppkomma i saraband med frivilliga prisutfästelser, varför ett klargörande på denna punkt kan vara önskvärt.

Slutligen erinrar SCB om att en ökad uppmärksarahet på prisutvecklingen sannolikt kommer att leda till ett ökat behov av statistikproduktion, analyser och prognoser. SCB finner det naturligt att verket i samråd med bl. a. SPK vid det fortlöpande utvecklingsarbetet bevakar behovet av att öka den ekonomiska statistikens användbarhet för de angivna ändamålen.

Prop. 1973: 58 33

2.4 Departementschefen

2.4.1 Allmän motivering

Riralig prisstabilitet är ett av de centrala raålen för den ekonomiska politiken. Samhällets verksarahet på prisorarådet omfattar under normala förhållanden — utöver allraänna ekonomisk-politiska raedel — konkurrensfrärajande åtgärder och prisövervakning. Direkt prisreglering förekoramer däremot inte normalt på den allmänna varu- och tjänsteraarknaden. Den priskontroll sora fanns under och närraast efter det andra världskriget avskaffades, när den nu gällande allraänna prisregleringslagen (1956: 236) infördes år 1956, Sedan dess har prisreglering inte använts som permanent inslag i sarahällets prispolitik.

Den nuvarande prisregleringslagen är en beredskapslag och avses möjliggöra snabba regleringsingripanden i extraordinära lägen, Lagen är i fredstid tilläraplig endast efter särskilt förordnande av Kungl, Maj:t, Som förutsättning för tUlämpning av lagen gäller — frånsett fall av krig eller krigsfara — alt betydande fara har uppkorarait för allvarlig stegring av det allraänna prisläget. När förordnande har raeddelals ora tillärapning av lagen — vilket i efterhand skall underställas riksdagen — ankoraraer det på Kungl, Maj:t att bestäraraa vUka av de i lagen angivna regleringsåtgärderna sora skall vidtas,

I en inom handelsdepartementet upprättad proraeraoria (Ds H 1972: 4) förordas att begränsad prisreglering i ökad utsträckning skall kunna användas sora ett instruraent i stabUiseringspoliliken, För detta ändaraål föreslås att förutsättningarna för prisregleringslagens tiUärapning järakas. Vidare föreslås viss korapletlering i fråga om de forraer för prisreglering sora lagen medger.

Under de senaste åren har vid ett par tUlfällen uppstått behov av att tillgripa prisreglering i situationer på vilka prisregleringslagens nuvarande formuleringar möjligen inte utgör en helt adekvat beskrivning. Jag syftar på de tillfällen i augusti 1970 och i december 1972 då regeringen beslutade att prisregleringslagen skulle tillärapas och att prisstopp av viss orafattning skulle införas. Besluten ora prisreglering godkändes i båda fallen av riksdagen. De förslag sora läggs frara i proraeraorian innebär alt lagens forraulering närraare anpassas till den praxis som sålunda redan godtagits av riksdagen,

I proraeraorian redovisas inledningsvis vissa internationella utvecklingstendenser i fråga ora prisbildningen. Det påvisas att priserna i alla industriländer under senare år har stigit i snabbare takt än tidigare.

En rad oraständigheler anges sora förklaring till denna utveckling. Vidare framhålls att traditionella ekonomisk-politiska raedel av flera skäl inte har räckt till för att därapa prisstegringarna i eftersträvad utsträckning. Det konstateras att raånga industrUänder under senare tid

3    Riksdagen 1973. 1 saml Nr 58

Prop. 1973: 58                                                         34

har infört prisreglering av olika slag för att på kort sikt nå stabilitet i prisutvecklingen.

Huvudtanken i proraeraorian är att en lill både tiden och orafattningen begränsad prisreglering kan vara värdefull sora ett instruraent i stabiliseringspolitiken. Flera skäl anförs för denna ståndpunkt. Sålunda kan prisstegringarna genora en reglering stoppas raed omedelbar verkan, och därmed skapas en tidsfrist för valet av de ekonoraisk-poliliska raedel sora kan behöva sällas in raot de bakorahggande orsakerna till prishöjningarna. En teraporär reglering kan också på längre sikt verka dära-pande på prisutvecklingen genora att dels begränsa eventuella korapensationskrav i koraraande löneförhandlingar, dels påverka förväntningar ora fortsalt prisstegring. Särskilt påvisas i proraeraorian fördelarna raed att på ett tidigt stadiura i en konjunkturuppgång ingripa raot prisslegringstendenser inora enskUda branscher eller varuoraråden. Ett sådant tidigt ingripande kan begränsa risken för spridning av prishöjningar och bryta förväntningarna om fortsatt prisstegring.

Det betonas i proraeraorian att diskussionen gäller prisreglering sora ett led i stabiliseringspolitiken. Det frarahåUs att prisregleringar i allraänhet är verkningslösa och t. o. ra. kan vara olärapliga, när den bakoraliggande kostnadsutvecklingen inte sararaanhänger raed rubbningar i den sarahällsekonoraiska balansen. Och även ora en sådan balansrubbning föreligger bör en prisreglering vara i kraft endast under begränsad tid. Prisreglering under längre perioder bör koraraa i fråga endast vid krig eUer krigsfara eller under i övrigt exceptionella förhåUanden,

Det svenska prisstoppet under åren 1970—1971 anförs i proraeraorian som ett exerapel på alt prisreglering kan fungera sora ekonomisk-politiskt medel. Undersökningar om verkningarna av detta prisstopp ger inget underlag för slutsatser ora att tidsbegränsade prisregleringar skulle näranvärt påverka konkurrensförhållanden, varusortiraent eller prisernas rörlighet nedåt. Mot sådana regleringar kan å andra sidan anföras alt förelagen i efterhand kan korapensera sig för uteblivna prishöjningar. Även ora en viss sådan korapensation förekorarait i Sverige under år 1972, är det enligt proraeraorian uppenbart all prissloppet bröt en prisstegringsvåg och skapade en period av ökad prisstabilitet.

Den nu redovisade diskussionen i proraeraorian leder frara till att allmänna prisregleringslagen bör jämkas så att prisreglering kan beslutas, när det uppstått fara för allvarlig prisstegring på viktigare varu- eller tjänsteoraråde. Det skall således inle vara nödvändigt att faran är betydande eller att den gäller del allraänna prisläget.

Vid reraissbehandlingen har den sålunda föreslagna lagändringen i huvudsak tillstyrkts av löntagarorganisationerna och vidare av bl, a, SPK och konsuraenlverket, Däreraot avstyrks förslaget av organisationerna inora näringslivet särat KF och NO,

De  reraissinstanser  sora  avstyrker  förslaget  framhäver  de  olägen-

Prop. 1973: 58 35

heter 1 form av snedvridningseffekter ra. m. som kan vara förenade med prisreglering. Det görs gällande att den föreslagna uppmjukningen av förutsättningama för lagens tillärapning strider raot den svenska grundsynen på samhällets verksamhet i fråga ora prisbildningen, näraligen att konkurrensfrämjande åtgärder och prisövervakning är effektivare än direkt reglering. Dessa Invändningar finner jag inte berättigade. När tanken på prisreglering avvisats i olika saramanhang under efterkrigstiden, har frågan gällt en permanent priskontroll av den typ som fanns under kriget och åren närraast därefter. Vad frågan nu gäller är prisregleringar av en annan typ, näraligen kortvariga ingrepp i prisraekanisraen sora ett instrument i stabiliseringspolitiken. Det finps ingenting som tyder på att sådana ingrepp skulle raedföra olägenheter av det slag som kan följa av en mera perraanent priskontroll. Inte heller slår de i motsättning till strävandena att främja en sund och effektiv konkurrens i näringslivet. Detta arbete bör även fraragent bedrivas raed all raöjlig kraft.

Dessa konstateranden innebär inte någon underskattning eller nedvärdering av den konkurrens raed konsumenternas bästa i sikte som förekoraraer på raarknaden och sora särskilt konsuraentkooperationen gjort betydelsefulla insatser för.

Vad jag nu anfört förutsätter naturligtvis att prisreglering liksom hittills tillgrips endast i undantagsfall. Jag Insläraraer således i de re-raissutlalanden sora understryker att även den typ av prisreglering som här diskuteras bör tillämpas mycket restriktivt.

Det är klart att också prisregleringar av detta slag kan ha vissa nackdelar. Som påpekas i promemorian kan företagen i efterhand kompensera sig i större eller raindre utsträckning för uteblivna prishöjningar. Vid reraissbehandlingen har också anförts att en utvidgad raöjlighet tUl prisreglering i vissa lägen kan skapa förväntningar om att reglering skall införas och därigenora i och för sig driva upp takten i prisstegringen. Det kan inte bestridas att sådana risker finns. Deras betydelse bör dock inte övedrivas, eftersom de prisreglerande åtgärderna kan ges retroaktiv verkan. Vetskapen härom torde göra företagen raindre benägna att söka förekoraraa prisstopp e. d. Jag anser därför att dessa risker inte är så allvarliga, att man på grand av dera bör avstå från att skaffa raöjligheter för sarahället att använda prisreglering för alt raotverka en inflatorisk utveckling.

Jag delar således uppfattningen att en både till tiden och orafattningen begränsad prisreglering i vissa situationer kan vara läraplig som ett led i stabiliseringspolitiken.

Av förarbetena till allmänna prisregleringslagen framgår att lagen i väsentUg raån bygger på sararaa synpunkter som här har anförts. Förutsättningama för lagens tillärapning är emellertid väl snävt formulerade med hänsyn till behovet av prisingrepp i ett tidigt skede inom be-

Prop. 1973: 58                                                        36

gränsade områden. Jag förordar därför alt lagtexten i detla hänseende jämkas på det sätt som föreslås i proraeraorian.

Vad sedan gäller formerna för sådana prisingrepp sora här diskuteras, torde i första hand komma i fråga kortvariga prisstopp inom ett eller flera vara- eller tjänsleoraråden. Regler om prisstopp finns redan i prisregleringslagen och någon anledning att nu ändra dem finns inte. Den andra huvudform för prisreglering sora lagen raedger, fastställande av högstpris, torde sällan bil aktuell vid kortvariga regleringar. Inte heller i fråga ora denna regleringsform finns något behov av lagändring i detta sararaanhang. Lagen innehåller också bestäraradser ora kompletterande regleringsåtgärder, såsom etableringskontroll, tvångskarlelllse-ring m. ra. Det ligger i sakens natur att åtgärder av denna typ inle är avsedda att tillämpas vid de begränsade prisregleringar del här gäller. Jag anser det dock inte nödvändigt eller lämpligt att forraellt göra undantag för dem. Detta skulle nämligen innebära att olika förutsättningar fick ställas upp för skilda typer av regleringsåtgärder. Av samma anledning utesluter den utvidgade fullmakt för Kungl. Maj:l sora här föreslås inte att ingrepp kan ske även på andra varu- eller tjänsteområden än sådana där prisutvecklingen föranlett förordnandet ora tillämpning av lagen. Visar den iakttagna prisutvecklingen att det finns behov av alt ingripa även på andra områden bör så kunna ske. Det bör liksora hittills ankorama på Kungl, Maj:t att, när lagen över huvud taget är tillämplig, bestämma vilken av de i lagen angivna åtgärderna sora skall väljas. Jag vill erinra ora att riksdagen alltid får tillfälle att inora kort tid granska vidtagna åtgärder,

I vissa fall kan det vara lärapligt och tillräckligt att använda raindre ingripande åtgärder än de som lagen nu raedger. I promemorian föreslås därför att lagen kompletteras raed regler ora två nya forraer för prisingrepp. Den ena innebär att prisrayndigheten kan träffa straff-sanktionerade överenskoraraelser raed företagare ora vilket pris som skall tillämpas, den andra att föreskrift kan ges ora att prishöjning inte får vidtas, förrän viss tid efter det att den anraälts till rayndighet.

De remissinstanser som har principiella invändningar raot den föreslagna ändringen av förutsättningama för lagens tiUärapning har betänkligheter även mot nu berörda bestäraraelser, sora de, anser utgöra Instrument för en långvarig prisreglerande verksamhet. Liknande synpunkter anförs i ytterligare ett par remissyttranden, Sora jag förut anfört finner jag inte invändningar av denna typ träffande.

Konjunkturinstitutet anför att de två nya regleringsforraerna inte bör utnyttjas för att successivt skärpa en prisreglering, eftersom detta skulle kunna påskynda en pågående inflatorisk utveckling. Dessa nya forraer bör därför enligt institutet få användas endast för att trappa ner en prisreglering. Jag insläraraer i att vissa risker av detta slag kan finnas och bör beaktas vid tillämpningen. Däremot anser jag det inte lämpligt

Prop. 1973: 58                                                                        37

att på det sätt som institutet föreslår formellt inskränka möjligheterna att använda vissa regleringsforraer.

Några reraissinstanser har vidare anfört att adrainistraliva svårigheter kan uppslå för näringslivet vid tiUärapning av de föreslagna besläraraelserna, särskilt föreskriften ora förhandsanmälan. Jag finner det ofrånkomligt all regleringsåtgärder av denna typ innebär en viss belastning på de förelag sora berörs. Dessa olägenheter är dock inle så allvarliga att besläraraelserna inle bör införas. Vid tillärapningen skall naturligtvis tillses att förelagen inte belastas i onödan,

I övrigt har proraeraorians förslag ora nya forraer för prisreglering inte föranlett allvarligare invändningar. Jag förordar att förslaget genoraförs,

I enlighet raed del anförda har inora handdsdeparteraentet upprättats förslag till lag om ändring i allraänna prisregleringslagen (1956: 236),

Utöver de ändringar jag tidigare berört innebär lagförslaget att nuvarande regler ora skyldighet att vid brott mol lagen utge värdet av avtalat eller uppburet vederlag järakas i enlighet raed ett förslag sora lagts frara i proraeraorian och sora inte föranlett någon erinran från reraissinstanserna.

Slutligen vUl jag nämna att jag inte finner anledning alt i detta sammanhang gå in på de synpunkter i reraissyttrandena sora inte direkt berör de nu föreslagna lagändringarna, Detla gäller bl, a, vissa synpunkter rörande prisreglerlngslagens tiUärapning på försäkringsorarådet, vUka kan beaktas utan lagstiftningsåtgärder,

2,4,2 Specialmotivering liU lagförslaget

1§

Paragrafens tredje stycke, sora anger förutsättningen för tiUärapning av lagen i andra fall än vid krig eller krigsfara, har ändrats i enlighet raed vad jag förut har anfört, Sora föratsättning för lagens tillärapning i dessa fall anges sålunda att fara uppkoramit för allvarlig prisstegring inom riket på viktigare varu- eller tjänsteområde.

Den hänvisning som i 1 § görs tUl 2—9 §§ komraer, om de föreslagna ändringarna genomförs, att omfatta även de två nya paragrafer,

3  a och 3 b §§, som föreslås innehålla regler ora prisulfäslelse och om
förhandsanraälan av prishöjningar,

3a§

Denna paragraf innehåller en bestämmelse ora frivilliga utfästelser på prisorarådet i enlighet raed vad jag förut har anfört, Besläraraelsen har i huvudsak utforraals efter mönster av 4 § i 1947 års prisregleringslag (1947: 303) och innebär, att den som till rayndighel sora Kungl, Maj:t bestämraer utfäst sig att tillärapa ett visst högsta pris inte får frångå utfästelsen utan rayndighetens tillstånd. Detsararaa gäller i fråga

4  Riksdagen 1973.1 saml Nr 58

Prop. 1973: 58                                                         38

ora utfästelse ora ordningen i övrigt för försäljning av förnödenhet eller utförande av tjänst.

I konsuraentverkets reraissyttrande har anförts att överenskoraraelse sora avses i denna paragraf bör kunna gälla hela prispoliliken i en bransch eller ett förelag och även kalkyleringsregler. Med hänsyn till lagändringarnas begränsade syfte vill jag dock inte förorda en sådan utforraning av besläraraelsen.

Enligt statens jordbruksnämnd kan i samband raed frivilliga prisutfästelser uppkoraraa frågor ora korapensalion till jordbruket. Ora sådana problera uppkoraraer, torde de få lösas från fall till fall i saraband raed överläggningama ora de utfästelser sora är 1 fråga.

För brott raot utfästelse sora avses i paragrafen föreskrivs straff i 10 § andra stycket i förslaget. Jag har inte funnit skäl att biträda ett förslag från ett par reraissinstanser ora att ersätta straffbesläraradserna raed regler ora vite, eftersora lagens påföljdssyslera lärapligen bör vara enhetiigt.

För att en företagare skall kunna straffas för brott raot utfästelse sora här avses förutsätts att utfästelsen avgivils av företagaren själv, Ora en prisöverenskoraradse träffals raellan rayndigheterna och t, ex, en branschorganisation, kan alltså en enskild raedlera i organisationen straffas för brott raot överenskoraraelsen endast ora denna är forraeUt bindande även för raedlemraen.

En ytterligare förutsättning för att straffansvar skall inträda för brott raot prisutfästelse bör vara all av utfästelsen fraragår all den avgivits enligt denna paragraf och under straffansvar,

3b§

Denna paragraf innehåller den i det föregående förordade besläraraelsen om förhandsanmälan av prishöjningar.

Enligt paragrafens första stycke kan Kungl, Maj:t eller rayndighet sora Kungl. Maj:t bestäraraer föreskriva att den sora yrkesraässigl säljer förnödenhet eller yrkesraässigl utför tjänst inte utan tillstånd får höja priset på förnödenheten eller tjänsten förrän viss tid efter det att prishöjningen och skälen för den anraälts hos rayndighet. Tiden får besläraraas till högst en raånad,

I andra stycket anges att den sora raeddelat föreskriften ora förhandsanmälan också bestäraraer hos vUken rayndighet anraälan skall ske och på vilken rayndighet det skall ankoraraa alt pröva dispensfrågor.

Paragrafen avser endast yrkesraässig verksarahet. Del torde inte finnas anledning att föreskriva förhandsanraälan i saraband raed verksamhet som inte är yrkesraässig.

Den tid sora skall förflyta från anraälningstillfället till dess alt prishöjningen får genoraföras raåste vara tillräcklig för att ge rayndigheterna raöjlighet att göra behövliga utredningar och förhandla raed be-

Prop. 1973: 58                                                                        39

rörda företag eller i sista hand besluta ora raera ingripande regleringsåtgärder. Fristen bör å andra sidan inte vara längre än sora behövs för dessa ändaraål, Ora det anses nödvändigt att låsa priserna under längre tid, bör del ske genora föreskrifter ora sloppris eller högstpris. Med hänsyn härtUl har angivits att tidsfristen får bestämraas lill högst en raånad.

En föreskrift ora förhandsanraälan binder de berörda förelagarnas prissättning endast under begränsad tid, Någol större behov av undanlag från föreskriften bör därför inle uppkoraraa. Del kan dock tänkas att skäl i vissa fall kan föreligga för sådana undantag. Med hänsyn härtill har paragrafen utforraals så, alt tillstånd kan ges lill prishöjning utan hinder av föreskriften. Prövningen av frågor ora sådant tillstånd raåste naturligtvis ske raed beaktande av i första hand syftet med föreskriften om förhandsanraälan, Närraare anvisningar för prövningen torde inte behöva ges i detta sararaanhang. Det får förutsättas att anmälningsföreskrifterna utformas så att tUlfälliga prisnedsätlningar, t, ex, i saraband raed s, k, veckoslutsannonsering, inte raotverkas.

För brott raot föreskrift sora raeddelals enligt förevarande paragraf föreskrivs straff i 10 § andra stycket i förslaget,

10 §

Genom ett tillägg till paragrafens andra stycke har de straffbestäraradser sora gäUer för brott raot flertalet övriga bestäraraelser i lagen gjorts tillämphga även på brott mot 3 a § eller mot föreskrift sora avses i 3b§,

17 §

Enligt denna paragraf skall den sora brutit raot bestäraraelser om prisreglering, om inte särskilda förhållanden ger anledning lill annat, förpliktas utge värdet av avtalat eller uppburet vederlag. Värdet kan enligt den nuvarande lydelsen järakas endast "ora synnerliga skäl giva anledning därtill". Ändringsförslaget innebär att järakning skall kunna ske även ora inte synnerliga skäl föreligger,

Besläraraelsen i dess nuvarande lydelse tUlkora år 1956, Enligt raotsvarande regler i äldre prislagstiflning, 11 § i 1942 års prisregleringslag (1942: 459), 12 § i 1947 års prisregleringslag (1947: 303), var ut-döraande av vederlag obligatoriskt raen beloppet kunde nedsättas "i den mån särskilda förhållanden därtiU föranleda", I praktiken tUlärapa-des denna regel så, att doraslolarna genoragående järakade vederlagets värde.

Genora 1956 års lagstiftning skapades alltså raöjlighet för dorasto-lama att i vissa fall helt underlåta alt utdöraa vederlag, men samtidigt begränsades möjligheterna att utdöraa ett järakat belopp. Denna begränsning synes — bl. a. raed hänsyn till erfarenheter i saraband med prisstoppet under åren   1970—1971  — inte  vara välgrundad.  Över-

Prop. 1973: 58 40

träddserna av prisregleringsbestäraradser är av raycket varierande svårighetsgrad, och påfölj dssysleraet bör anpassas härtill.

Den föreslagna forrauleringen ger domstolarna raöjlighet all järaka vederlagsbeloppen, när det finns skäl till del. Någon precisering av vilka skäl som bör föranleda järakning torde inte behövas. Del bör ankorama på dorastolarna att bedöraa frågan raed hänsyn lill saratliga oraständigheler i det enskilda fallet,

20 §

I fråga ora talan raot beslut av rayndighet i de fall sora avses i 3 a och 3 b §§ bör tillärapas sararaa regler sora i fråga ora talan raot rayn-dighetsbeslut i övriga faU som anges i 20 §, Detsamma gäller regeln om att beslut länder tiU efterrättelse utan hinder av klagan, ora inte annat förordnas. Förevarande paragraf har järakats raed hänsyn härtill.

2.4.3. Hemställan

Jag hemställer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen

att antaga förslaget till lag om ändring i allmänna prisregleringslagen (1956: 236),

3    SPK:s organisation

3.1 Nuvarande ordning

Enligt sin instruktion (1965: 655) skall statens pris- och kartellnämnd följa utvecklingen av och främja allmän kännedom om pris- och konkurrensförhållandena inom näringslivet raed undantag av bank- och försäkringsväsendet.

Det åligger näranden särskUt alt insamla, bearbeta och sammanställa uppgifter om priser på varor och tjänster särat att genoraföra undersökningar rörande prisbildningen inora olika områden av näringslivet, om prisutveckling, konkurrensförhållanden eller andra oraständigheler ger anledning till det. Näranden för ett kartellregister och skall vidare på eget initiativ eller för NO:s, raarknadsdomstolens och KO:s räkning göra utredningar. Nämnden skall bedriva upplysning till allraänheten om sin verksamhet i syfte att klargöra rådande pris- och konkurrensförhållanden. Ora näranden finner att bestämmelse i 2—9 §§ allmänna prisregleringslagen bör träda i tillämpning skall detta utan dröjsmål anmälas tUl Kungl. Maj:t.

Kungl. Maj:t uppdrog den 17 december 1971 åt SPK att, efter det dåvarande prisstoppets upphörande, upprätthålla en utvidgad och intensifierad prisövervakning. Övervakningen avser utvecklingen av priser och marginaler för varor och tjänster inora saratliga förädlings- och distributionsled. SPK skall därvid särskilt beakta utvecklingen av priser och

Prop. 1973: 58 41

raarginaler på varor och tjänster sora är av betydelse för konsuraenterna. Enligt uppdraget åligger det SPK att fortlöpande underrätta Kungl, Maj:t och inforraera allraänheten ora pris- och raarginalutveck-lingen inom de övervakade områdena samt att till Kungl, Maj:t anraäla om utvecklingen av prisnivån påkallar särskild åtgärd.

Näranden leds av en styrelse bestående av närandens generaldirektör och tolv andra ledaraöter, I styrelsen företräder fera ledaraöter företagarintressen särat fera ledaraöter allraänna konsuraent- och löntagarintressen,

Inora näranden finns fyra utredningsbyråer, en statistisk byrå och en upplysningssektion. En av utredningsbyråerna handhar frärast konkurrensbegränsningsfrågor och svarar för storföretagsregistret, raedan två andra ulredningsbyråer huvudsakligen handhar prisfrågor. En fjärde utredningsbyrå handhar juridiska, adrainistrativa och karaerala ärenden särat registrerar kartellavtal. Den statistiska byrån svarar förutora för statistikfunklionen även för butiksregistrel saml leder fältorganen, Upp-lysningsseklionen svarar för publikationer, konferenser, presstjänsl och nämndens bibliotek.

För regionala arbetsuppgifter finns priskontor på länsstyrelsema, I Stockholras län utförs dock dessa uppgifter av kontrollsektionen på närandens statistiska byrå. Priskontoren är organisatoriskt knutna till försvarsenheten inora länsstyrelsemas planeringsavdelning. Kontoren in-saralar prisuppgifter och utför vissa undersökningar åt SPK, rapporterar regionala cirkaprisförändringar särat för buliksregisler,

3.2 SPK:s promemoria

3,2.1 Nämndens verksamhet

I promemorian lämnar nämnden inledningsvis en beskrivning av den nuvarande verksamheten. En väsentlig del av nämndens arbete utgörs av den kontinuerliga pris- och marginalövervakningen. Före prisstoppet 1970—1971 var denna övervakning huvudsakligen koncentrerad lill dagligvaruområdet medan prisutvecklingen på övriga varu- och tjänsteområden mera sporadiskt studerades i samband raed branschundersökningar. Övervakningen syftade främst till att ge underlag för information till konsumenterna raedan prisutvecklingens betydelse för stabUite-ten i sarahällsekonorain ägnades raindre uppraärksamhet.

Prisövervakningen har i samband raed avvecklingen av prisstoppet 1970—1971 fått en delvis annan inriktning och en högre arabitionsnivå, Kungl. Maj:ts uppdrag den 17 deceraber 1971 åt nämnden att upprätthålla en utvidgad och intensifierad prisövervakning har sålunda inneburit, att prisövervakningen utvidgats till att avse dels flertalet varu- och tjänsleoraråden, dels saratliga förädlings- och distributionsled. Syftet raed den skärpta prisövervakningen är att näranden på tidigaste raöjliga sta-

Prop. 1973: 58                                                                        42

diura skall kunna fånga tendenser till en onorraal prisstegringstakt och ora utvecklingen av prisnivån påkallar särskUd åtgärd anraäla delta för Kungl. Maj:t,

Den ändrade inriktningen av prisövervakningen avspeglar sig i närandens arbete genora att ett anraälningsförfarande rörande pris- och raar-ginaländringar upprättats, genora att överläggnmgar ora prisbildningen sker raed förelag och branschorganisationer särat genora att raånatliga rapporter ora prisutvecklingen utarbetas,

Anraälningsförfarandet orafattar drygt 3 500 företag och branschorganisationer, vilka har att senast en vecka efter beslut anraäla pris- och raarginaländringar till näranden, Genora att systeraet i hög grad inriktats på iraport- och producentledet kan inforraation ora prisrörelser erhållas innan de når konsuraentledet.

Överläggningar raed företag och branschorganisationer är av olika typ och orafattning, SPK har kontinuerliga överläggningar raed de största leverantörerna av färskvaror till livsraedelshanddn och centralorganisationerna inora dagligvaruhandeln i syfte all påverka pris- och marginalsättningen i en för konsumenterna gynnsara riktning. En annan typ av överläggningar är sådana, sora aktualiseras via anraälningsförfarandet och sora syftar lill alt förraå företagen att avslå från eller raodifiera vidtagna eller planerade prishöjningar, överläggningar sker även raed representanter för busslrafikförbundei, laxiförbundet ra, fl, innan nämnden avger yttrande över dessa organisationers framställningar tiU länsstyrelserna om taxehöjningar.

Månadsrapporterna över prisutvecklingen frarastäUs på grundval av bl, a, uppgifter som erhålls i anmälningsförfarandet. Upplysningsverksamheten sker i enlighet raed Kungl, Maj:ts uppdrag den 17 deceraber 1971,

SPK har av Kungl, Maj:t ålagts den centrala administrationen av prisregleringarna åren 1970—1971 och från årsskiflet 1972/73, Näranden övervakar sålunda efterlevnaden av prisregleringen och läranar dispenser med beaktande av de riktlinjer som Kungl, Maj:t gett.

Ett andra huvudoraråde av närandens arbete utgörs av utredningsverksamheten, SPK gör fortlöpande utredningar sora underlag för prisövervakningen. Tidigare orafattade dessa utredningar huvudsakligen dagligvaruorarådet och utgjorde frärast underlag för konsuraenlupplys-ning. I saraband raed utvidgningen och intensifieringen av prisövervakningen har den härtill knutna utredningsverksamheten fått en raera fraraskjuten plats i närandens arbelsprograra än tidigare. Den spänner nuraera över flera oraråden och förädlingsled särat förser fortlöpande näranden raed underlag för övervakningssysleraet och basraaterial för överläggningsverksaraheten. Utredningarna har i ökad utsträckning inriktats på att analysera de faktorer sora påverkar prisbildningen och prisutvecklingen.

Prop. 1973: 58                                                        43

En betydande del av nämndens utredningskapacitet las normalt i anspråk för utredningar åt NO och raarknadsdorastolen. Dessa utredningar, sora ligger till grund för bedöraningar och ställningstaganden enligt konkurrensbegränsningslagen, har under senare år blivit raera orafattande och koraphcerade och har alltraer fått karaktären av branschundersökningar.

Undersökningar åt departeraent och statliga utredningar har fått en allt större orafattning och kräver ofta alt utredningskapacitet snabbt kan ställas till förfogande,

SPK för tre skilda register, näraligen ett kartellregister, ett slorföre-tagsregister och ett butiksregister. Kartellregistreringen syftar lill att genora offentlighet förebygga skadlig verkan av konkurrensbegränsande avtal inora näringslivet. De av SPK nyregistrerade kartellavtalen granskas regelbundet av NO, Storförelagsreglslret syftar lill att kontinuerligt följa koncentrationsutvecklingen i näringslivet och därvid ta frara raaterial för bedöraning av konsekvenserna av förelagsfusioner.

Närandens undersökningar avseende pris- och struklurförhållanden i detaljhandeln är i allraänhet baserade på uppgifter från ett sannolikhets urval av butiker, SPK har för detta ändaraål ett butiksregister, sora i princip omfattar saratliga försäljningsställen sora tillhandahåller varor och tjänster till konsuraent inora de korarauner, sora ingår i nämndens s, k, basurval.

Upplysnings- och informationsverksamheten har en framskjuten plats i närandens instruktion och är enligt näranden av central betydelse för hela verksarahetens effektivitet, Ell väsentligt syfte med inforraationsverksaraheten är att genom fortlöpande rapporter snabbt inforraera regering, riksdag, rayndigheter och allraänhet ora pris- och raarginalul-vecklingen, Verksaraheten syftar vidare till att genora ett förstärkt prisraedvetande underlätta för konsuraenterna att göra fördelaktiga inköp särat att fräraja konkurrensen på utbudssidan.

Informationsverksamheten är ett viktigt korapleraent till de tidigare näranda överläggningarna raed förelag och organisationer, Ora godtagbara resultat inte uppnås vid dessa överläggningar kan inforraation till allmänheten kring de faktiska förhållandena påverka förelagen i deras agerande, I samband raed alt prisregleringslagen är i kraft spelar inforraationsverksaraheten en betydande roll.

Publicering av utredningar och annat raaterial korabineras raed en orafattande presstjänst, annonsering ra, ra. Dessa inforraationsåtgärder samordnas i förekoraraande faU raed information från andra myndigheter och syftar till att sprida allraän kännedora ora näringslivets funktionssätt raed tyngdpunkten lagd på pris- och konkurrensförhållanden. . Näranden driver även viss pedagogisk verksarahet sora syftar till att genora enklare beskrivning av koraphcerade utredningsrapporter ra. m. stimulera den enskilde konsumenten till närraare studier av pris- och

Prop. 1973: 58 44

konkurrensförhållanden. Studieanpassat inforraationsraaterial frarastäUs åt frivilliga studieorganisationer, politiska och fackliga grupper särat skolor.

Näranden redogör i ett avsnitt av proraeraorian för behovet av saraordning raed verksamheten hos angränsande rayndigheter. Därvid uppraärksararaas i första hand NO, KO och raarknadsdorastolen. Vidare frarahåller näranden alt den intensifierade prisövervakningen har ökat betydelsen av ett nära saraarbele raed statens jordbruksnärand frärast lill följd av prisfrågornas nära samband med jordbruksregleringen. Behov av saraverkan föreligger även då allraänna prisregleringslagen är i kraft.

Näranden konstaterar att kontaktytorna raellan SPK och konsuraenlverket trots verksamheternas olika inriktning är relativt stora i vissa avseenden. En fördjupning och effektivisering av saraarbetet på pris-och kvalitetsorarådena kan i fraratiden le sig än raer angelägna. Detta kan t, ex, vara fallet i fråga ora kampanjer av typen järaförprisraärkning.

Nämnden anser vidare att det finns ett nära samband raellan SCB:s verksamhet och vissa moment i SPK:s prisövervakande och utredande verksamhet. Saraordning behövs dels för alt öka användbarheten av rayndigheternas statistik och utredningar, dels för alt undvika dubbelarbete för uppgiftslämnare, I en saraarbelsgrupp raed representanter för de båda rayndighetema behandlas löpande frågor av geraensaral intresse och av betydelse för samordningen. Detta saraarbete avses intensifieras.

Näranden anför att de förändringar i verksaraheten sora successivt inträtt under senare år i anledning av bl, a. den utökade och intensifierade prisövervakningen har skett inora raraen för närandens befintliga organisationsstruktur. Denna organisation är eraellertid i första hand skapad för en verksarahet raed tyngdpunkten lagd på utredande arbetsrao-raent och är inte helt lärapad för den förändrade inriktningen av verksamheten.

Nämnden utgår ifrån att dess verksamhet även i fraratiden koraraer att utgöras av en aktiv pris- och raarginalövervakning i saratUga distributions- och förädlingsled. Syftet raed en sådan verksarahet är dels att påverka prissättningen i en för konsumenterna gynnsam riktning, dels att skyndsarat raeddela Kungl, Maj:t ora prisutvecklingen påkallar särskilda åtgärder. Pris- och raarginalövervakningen komraer härigenora att utgöra ett aktivt raedel inora ramen för den ekonomiska politiken, frarahåller näranden.

Nämnden Inriktar sig mol denna bakgrand på alt vidareutveckla prisövervakningen och intensifiera verksamheten med överläggningar i prisfrågor. Detta raedför att större utryrarae koraraer alt krävas för utredningar på eget uiitiativ. Mot bakgrund bl. a. av den inom daghgvarahan-ddn tillämpade regionala cirkaprissättningen, koraraer ökade insatser att

Prop. 1973: 58 45

krävas på regional och lokal nivå. Sålunda avser näranden att söka koraplettera de nuvarande raånadsrapporterna ora prisutvecklingen raed regionalt och lokalt inriktad inforraation. Näranden strävar vidare efter att fraradeles kunna lärana fortlöpande järaförande rapporter ora prisnivån i detaljhandel raed olika ägare,

3.2.2 Förslag till central organisation

Näranden har i sitt organisationsförslag lagt särskild vikt vid dels kravet på kontinuitet i den löpande pris- och konkurrensövervakningen, dels behovet av att smidigt kunna anpassa organisadonen efter förändrade krav på verksamheten.

När det gäller fördelningen av uppgifter inora organisationen har näranden genora en funktionsuppdelning sökt tillvarata de fördelar sora specialisering raedför, Saratidigt har raan beaktat behovet av saraordning av de sålunda specialiserade enheternas arbete.

Den resursraässigt dorainerande verksamheten koraraer enligt näranden i fraratiden alt utgöras av den löpande pris- och konkurrensövervakningen särat den därtill knutna utredningsverksarahelen. Med hänsyn till att övervakningsorarådet är slort och alt olikartade förhållanden råder på skilda varu- och tjänsleoraråden förordar näranden en specialisering av denna verksarahet efter varuoraråden. Näranden föreslår vidare att sararaa befattningshavare skall svara för såväl pris- och konkurrensövervakningen sora utredningar inom ett avgränsat varuområde. Denna ordning tillsararaans med en väl fungerande planering och saraordning bör enligt näranden ge förutsättningar för kontinuitet i verksaraheten och fördjupad korapetens hos ansvarig personal.

Näranden föreslår att pris- och konkurrensövervakningen samt utredningsverksarahelen sammanförs lill en enhet, vilket skulle raedföra enhetliga principer och bedöraningar i arbetet. En sådan ordning bör även öka raöjlighelerna att studera den saralade effekten av åtgärder sora vidtas av företag vilka är verksararaa inora flera varu- och tjänsleoraråden. Detta bör även raedföra att saraarbetet med angränsande myndigheter kan underlättas och effektiviseras.

Med hänsyn till den stora omfattningen av verksamheten inora den operativa enheten föreslår näranden att denna uppdelas i fyra sakenheter med ansvar för arbetet på olika varu- och tjänsleoraråden. Enligt förslaget skall personalen kunna flyttas raellan sakenheterna för att en sraidig anpassning skall kunna ske till förändringar i arbetsbelastningen.

Vid den organisatoriska uppbyggnaden av sakenheterna har näranden eftersträvat en uppdelning efter enhetliga näringsoraråden raed utgångspunkt i betydande basvaror. Delta bör raedföra att pris- och konkurrensövervakningen underlättas, eftersom effekterna av förändringar inom respektive sakenhets varuoraråden då kan följas i olika förädlingsled.

5    Riksdagen 1973. 1 saml Nr 58

Prop. 1973: 58                                                                        46

För sakenhet 1 har sora utgångspunkt för varugrupperingen valts trä, sten saml petroleum och andra keraiska basvaror och för sakenhet 2, järn och stål. Till sakenhet 2 har även förts transportnäringen.

Till sakenhet 3 har förts livsraedelsindustri och dagligvaruhandel. Detta raoliveras bl, a, av den speciella prisbildningen på orarådet genora jordbruksregleringen och blockbUdningen i handeln.

Till sakenhet 4 har förts varugruppema kläder, skor, raöbler ra, ra. Dessa varugrupper kännetecknas av snabba förändringar vilket ställer särskilda krav på arbetsraetodiken. Till denna sakenhet har även förts vissa för operativa enheten geraensararaa frågor.

Ett väsentUgt inslag i arbetet på den operativa enheten blir enligt näranden överläggningar raed företag och organisationer om prisbildning och prisutveckling. För att biträda vid detta arbete föreslår nämnden att en särskild grupp för överläggningar raed företag och organisationer knyts till enheten, Genora denna ordning anser näranderi att kravet på hög handlingsberedskap ytterligare tillgodoses i organisationen. Gruppens placering vid sidan av sakenheterna markerar dess uppgift att som expertorgan ge biträde i den löpande prisövervakningen.

För vissa funktioner i pris- och konkurrensövervakningen sora är geraensararaa för samtliga varuområden föreslår nämnden att en statistisk enhet inrättas. Till enheten förs sådana speciella funktioner sora urvalsmetodik, blanketteknik och databehandlingsrutiner samt adrainistration och tecknisk utveckling av anraälningsförfarandet. Enheten skall vidare utarbeta underlag för de kontinuerliga rapporterna över prisutvecklingen, svara för det centrala butiksregistret samt leda arbetet inom fältorganisationen.

Nämnden föreslår I proraeraorian all storföretags- och kartellregistren läggs sararaan. Sararaanläggningen raoliveras frärast av den pågående strukluroravandhngen i näringslivet och bör medföra att inforraation till bl. a. operativa enheten kan ges i raera samlad form. Det sararaanlagda registret föreslås placeras på statistiska enheten.

Näranden föreslår vidare att en juridisk — administrativ enhet inrättas vilken bör ha karaktär av serviceorgan för saratliga övriga enheter i organisationen. Enheten skall enligt förslaget även svara för traditionella adrainistraliva funktioner såsora personaladrainistration, ekonomifunktioner, arkiv, expedition ra, ra. Enheten föreslås även handha intern utbildning och inforraation särat närandens bibhotek.

Den föreslagna specialiseringen inora de organisatoriska enheterna kräver enligt nämnden att samordning och planering av verksaraheten ges en central plats i organisationen. Näranden föreslår sålunda att ett planeringssekretariat knyts till verksledningen. Planeringssekretariatet skall biträda verksledningen raed beredning av i första hand sådana ärenden där målfrågor utgör ett väsentligt inslag liksora sådana ärenden sora berör flera enheter. Sekretariatet skall sålunda utarbeta förslag till

Prop. 1973: 58 47

planeringsdirektiv särat förslag till saramanfallande verksamhetsplaner med olika tidsperspektiv. Planeringen skall syfta till en prioritering mellan närandens olika verksarahetsoraråden och till saraordning av olika enheters arbete. Sekretariatet skall även svara för den löpande uppföljningen av verksarahetsplanerna.

Planeringssekretariatet skall vidare ansvara för saraordning av rationalisering och raetodutveckllng inora näranden särat för analysarbetet beträffande prisutvecklingen. Sekretariatet skall även raedverka vid planeringen av de överläggningar raed företag och organisationer sora fortlöpande skall ske sora ett led i prisövervakningen.

Näranden frarahåller i proraeraorian att inforraationsverksaraheten är en av dess huvuduppgifter. Även ora hela organisationen är engagerad i inforraationsbearbetningen är det enligt näranden rationellt om vissa informationsfunktioner förs till en särskild enhet. Nämnden föreslår därför alt ett informationssekretariat knyts till verksledningen för denna uppgift.

Sekretariatet skall svara för extern upplysning ora närandens prisövervakande och utredande verksarahet, bl. a. genora redigering av den periodiska tidskriften Pris- och kartellfrågor (PKF) och genora kontakt raed raassmedia. Sekretariatet skall vidare utarbeta läromedel och aktivt raedverka i bildningsverksarahet, bl. a. genom kampanjer och utställningar, I syfte att anpassa informationsåtgärderna till olika avnäraa-res krav och önskeraål skall sekretariatet genoraföra kontinuerliga ef-fektniälningar,

3.2,3 Förslag till fältorganisation

För att SPK på ett effektivt sätl skall kunna fullgöra sina uppgifter krävs enligt proraeraorian en fältorganisation. Denna organisation skall utöver de arbetsuppgifter sora åvilar de nuvarande priskontoren raedverka i lokala överläggningar med företag och organisationer samt svara för bearbetning, analys och inforraation sora sammanhänger raed regionala raånadsrapporter och periodiska prisnivåundersökningar, I saraband härraed föratsätter nämnden att fältorganisationen skall kunna ge kompletterande rauntlig inforraation ora priser och prisutveckling inora regionerna.

Enligt SPK är den nuvarande priskontorsorganisationen inte helt lämpad för de näranda uppgifterna. För all en effektivisering av den regionala pris- och raarginalövervakningen skall kunna korama tUl stånd krävs en nära anknytning tiU lokala raarknader, Saratidigt ställer de på fältorganisationen lillkoraraande arbetsuppgifterna ökade krav på möjligheterna till saraordning och prioritering. Organisationen föreslås därför utforraas så att priskontorspersonalens kunskaper om lokala marknadsförhållanden ra, ra, kan utvecklas. Samtidigt bör möjligheter ges till viss koncentration av verksaraheten så att fraratida ökade krav

Prop. 1973: 58                                                        48

på bl, a, styrning, saraordning, korapetens och handlingsberedskap kan uppfyllas.

Näranden föreslår att ett fältorgan även fortsättningsvis lokaliseras till varje residensort. Fältorganen i Stockholra, Linköping, Växjö, Malraö, Göteborg, Örebro, Falun, Härnösand och Luleå bör förstärkas i förhållande till nuläget. Valet av dessa orter har skett raed utgångspunkt i näringslivets nuvarande struktur och lokalisering särat handelns indelning av landet i prisoraråden. Övriga fältorgan föreslås bestå av en handläggare. De förstärkta fältorganen föreslås svara för den bearbetning, analys ra, ra. sora nödvändiggörs av den i viss utsträckning förändrade inriktningen av verksaraheten.

Huvudraannaskapet för fältverksaraheten bör även i fortsättningen ligga på länsstyrelserna. Stockholraskontoret bör dock sora hittills vara placerat hos näranden, SPK skall upprätta tjänstebeskrivningar särat utarbeta generella riktlinjer och föreskrifter för fältverksaraheten. Vidare bör näranden svara för utveckling och planering av verksaraheten inora fältorganisationen liksora för information, initiativ och idéspridning. Länsstyrelserna förutsätts som hittills biträda näranden i det regionala arbetet.

Ansvaret för personalen föreslås liksora hittills åligga länsstyrelserna, SPK bör dock få yttra sig i tillsättningsärenden, och beslut i sådana ärenden bör ske först efter samråd. Vidare bör det finnas möjlighet för SPK att i sararåd med länsstyrelserna ta initiativ till utbyte av personal, kalla personal till konferenser och anordna fortbildning. Detta innebär bl, a. att personal som är placerad på visst fältorgan kan åläggas att tjänstgöra inom annat län. Genom en sådan ordning kan enligt nämnden de saralade personella resurserna utnyttjas på bästa sätt och fältinsatserna vid varje tillfälle diraensioneras raed hänsyn till arbetsbelastningen.

Inora länsstyrelseorganisationen föreslås fältorganen aUtjärat vara inordnade i planeringsavdelningen, dock utan anknytning till försvarsen-helen. Genora en direkt knytning till denna avdelning raenar näranden att länsstyrelserna kan tillgodogöra sig de särskilda kunskaper ora näringslivets struktur och funktionssätt sora finns inora fältorganisationen. Dessa kunskaper kan enligt näranden bl. a. koraraa till nytta i länsstyrelsernas regionalekonoraiska verksarahet särat vid bedöraning av butiks-etableringsfrågor.

3.3 Remissyttrandena

De centrala rayndighetema har i allraänhet endast yttrat sig över föreslagna förändringar av SPK:s organisation, raedan länsstyrelserna i aUmänhet endast behandlat de förslag som avser fältorganisationen. Länsstyrelserna har i flera fall förklarat att denna begränsning varit

Prop. 1973: 58 49

nödvändig med hänsyn till att reraisstiden varit raycket kort. En del länsstyrelser påpekar alt liden inte raedgivit någon raera inträngande behandling av frågorna och att det inte varit raöjUgt all låta länsstyrelsens styrelse uttala sig i ärendet.

Föreslagna förändringar avSPK:s organisation tillstyrks av NO under förutsättning att SPK:s resurser för utredningsverksarahet för NO:s räkning och för konsuraentinformation inte försvagas. Enligt NO förefaller samraanföringen av funktionerna prisövervakning och konkurrensövervakning kunna raedföra klara effektivitetsvinster. Dessa vinster får dock inte raotverkas av den utökning av hierarkin och därraed förlängning av inforraalionsvägarna sora förslaget synes innebära, NO erinrar vidare ora att han avvisar tanken att öka raöjlighelerna att tUlgripa prisreglering och frarahåller, att SPK:s övervaknings-verksarahet inte får bedrivas på ett sådant sätt att den får karaktär av förtäckt prisreglering.

Marknadsdomstolen finner inte några erinringar raot den föreslagna organisationen utifrån de synpunkter domstolen har att beakta. En specialisering efter varuoraråden inora de operativa funktionerna bör enligt domstolen ha en gynnsam effekt på verksaraheten, särskilt raed avseende på kontinuiteten häri och befattningshavarnas korapetens. Vidare förefaller en sararaanförlng av kartell- och storförtagsregislren vara rationell och bör öka raöjlighelerna att snabbt kunna erhålla fullständig inforraation i viss fråga. Dorastolen frarahåller vidare vikten av alt intensifieringen av pris- och raarginalutvecklingen inte sker på bekostnad av den konkurrensövervakande verksamheten och raöjlighelerna för dorastolen och NO att få bistånd raed utredningar.

Enligt konsumentverket är det fraralagda förslaget till organisation i sina huvuddrag riktigt för att den avsedda verksaraheten skall kunna bedrivas effektivt. Det synes dock mindre lämpligt att placera informationssekretariatet som stabsenhet. Behovet av nära samverkan mellan SPK och verket är stort, bl. a. då båda rayndigheterna koraraer att verka i nära kontakt med näringslivet för att främja konsumenternas intressen. Med hänsyn till bl, a, att konsumentverket nyligen inlett sin verksamhet är det knappast lärapligt att nu binda sig för raera definitiva lösningar av saraordningen. Forraerna för denna bör enligt verket utvecklas närraare av de båda rayndigheterna geraensaral. Ett avgörande beträffande ansvarsfördelningen raellan SPK och verket bör dock ske nu. Det gäller frärast frågan ora inforraationskarapanjer rik-lade till allraänheten. Exempelvis frågor om prisraärkning och jära-förpriser hör raera naturligt hemraa inom ramen för konsuraentverkets uppgifter.

KO frarahåller att han även i fortsättningen koramer att behöva vissa utredningar av SPK i anslutning till lagen om förbud mot otillbörliga avtalsvillkor. Med anledning av anmälningar till KO ora prisjäraförelser

Prop. 1973: 58                                                                        50

och andra prisuppgifter som ges vid marknadsföring finns behov av löpande kontakter mellan rayndigheterna.

SCB begränsar sitt yttrande lill frågor sora är av intresse för centralbyrån sora central förvaltningsrayndighet för den statliga statislikverk-saraheten raed bl. a. uppgift att svara för saraordningen av denna. SCB betonar att det raaterial byrån insaralar sora underlag för konsuraent-prisindex är sekretessbdagt och således inte kan användas i närandens arbete. Centralbyrån konstaterar även att risk finns för onödigt dubbelarbete och finner det angeläget att det pågående saraarbelet raeUan de båda rayndigheterna utvecklas och intensifieras.

De tre länsstyrelser sora uttalat sig om SPK:s organisation har genomgående tillstyrkt fraralagda förslag.

Förslaget om viss förstärkning av fältorganisationen 1 nio residenssläder tillstyrks eller läranas utan erinran av KO, länsstyrelserna i Södermanlands, Östergötlands, Kronobergs, Malmöhus, Örebro och Norrbottens län särat Sveriges priskontorsföreslåndares förening. Länsstyrelsen i Västerbottens län har inget att anföra raot de principer som ligger bakom förstärkningen av vissa priskontorsenheter raen anser att hänsyn inte i tillräcklig orafattning tagits till den roll sora Uraeå har för enskild och kooperativ handel i övre Norrland. Det förefaUer länsstyrelsen osannolikt att priskontoret i Uraeå skall ha raöjligheter att ytterligare vidga arbetsorarådet raed oförändrad personalbesättning. Kontoret bör enligt länsstyrelsen bestå av. en föreståndare och en assistent särat sora nu en kansliskrivare.

Länsstyrelsen i Skaraborgs län anser att det är angeläget att varje länsstyrelse får likvärdiga raöjligheter att bedriva prisövervakning. Priskontoren bör diraensioneras raed hänsyn till länens folkraängd. Ett rainiraikrav är enligt länsstyrelsen att varje priskontor har två handläggande tjänsteraän. Länsstyrelserna i Älvsborgs, Västmanlands, Gävleborgs och Jämtlands län anför liknande synpunkter.

Förslaget avstyrks uttryckligen av länsstyrelserna i Jönköpings, Kalmar, Blekinge, Kristianstads, Hallands och Värmlands län. Länsstyrelsen i Hallands län anför sålunda att förslaget — ehuru inte klart utsagt — kan koraraa att innebära tillskapandet av nio regionala huvudorter för priskontorsverksaraheten under vilka de övriga länens reducerade organisation koramer att lyda. Förslaget skulle med andra ord leda till att ett 34terligare förvaltningsled införs raellan flertalet länsstyrelser och det centrala verket. En dylik slorregional indelning strider direkt raot de riktlinjer riksdagen uttalat rörande den regionala statsförvaltnlngens organisation. Länsstyrelserna i Kalmar och Blekinge län anför liknande synpunkter.

Länsstyrelsen i Jönköpings län vill starkt understryka att länsberedningens kommande förslag rörande den regionala förvaltningen bör avvaktas innan nya regionala indelningar genoraförs. Enligt länsstyrelsen

Prop. 1973: 58 51

innebär reduceringen av personalstyrkan vid vissa kontor en klart för-särarad service genteraot såväl företagare sora konsuraenler. Liknande synpunkter fraraförs av länsstyrelserna i Älvsborgs och Västmanlands län. Länsstyrelsen i Kalmar län anser att raan raed den skisserade organisationen kan förutse att en fullständig nedläggning snart koramer att ske av de priskontor som får rainskad personalstyrka. Bl, a, från psykologisk synpunkt torde förekorasten av ett priskonlor för det prisövervakande fältarbetet inora varje län ha avsevärd betydelse, anför länsstyrelsen vidare, Kalmar fackliga centralorganisation anför liknande synpunkter. Länsstyrelsen i Värmlands län ifrågasätter ora det inle finns anledning att nu överväga en närraare anknytning av SPK:s verksarahet till länsstyrelsema. Skall länen och länsstyrelserna även fraradeles utgöra grund för organisationen raåste den regionala verksaraheten och personalresurserna anpassas lill de uppgifter sora skall läggas på priskonloren i de olika länen. Förslaget kan enligt länsstyrelsen inle anses fylla delta krav,

I fråga ora valet av orter sora enligt förslaget skall få priskontoren förstärkta fraraför åtskilUga länsstyrelser helt skilda uppfattningar. Länsstyrelser vid vilka priskontoren föreslås förstärkta anser sålunda att valet är riktigt, raedan övriga länsstyrelser i flera fall inte kan acceptera de föreslagna orterna, Exerapelvis diskuterar de tre sraå-landslänen utförligt valet av Växjö. Länsstyrelsen i Kalmar län anser sålunda att det inte på någon punkt dokumenteras att Växjö intar någon central ställning då det gäller näringslivets struktur och lokalisering inom den föreslagna regionen. Skulle förslaget ora resurskoncentration genoraföras herasläller länsstyrelsen att ett förstärkt priskontor byggs upp i Kalmar i stället för Växjö. Länsstyrelsen i Jönköpings län anser att en rad olika förhållanden talar för att Jönköping är naturlig lokaliseringsort för ett av de förstärkta priskontoren i södra Sverige. Länsstyrelsen i Kronobergs län anför å sin sida att valet av Växjö är lämpligt, bl. a. då Växjö har ett centralt läge i den näringsgeografiska region sora de tre smålandslänen utgör. Växjö är vidare huvudort för regionalradions smålandsdistrikt och där finns universitetsfilial med bl. a. ekonoraisk expertis.

Några länsstyrelser tar upp frågan ora handhavandet av butiksregi s t r e t. Länsstyrelsen i Södermanlands län anser att det är av stor betydelse att aktualiseringen av butiksregistret fortfarande sköts av respektive länsstyrelse. Det är enligt länsstyrelsen också önskvärt att förslaget om en totalregistrering av butiker och tjänsteställen genoraförs. Länsstyrelserna i Skaraborgs, Älvsborgs och Uppsala län anför liknande synpunkter. Länsstyrelsen i Värmlands län frarahåller att det av proraeraorian inte fraragår hur man avser att butiksregistret framdeles skall aktualiseras. Skall saratliga priskontor även i fortsättningen svara för detta, måste behovet av en kontorist vid kontoret i Karlstad bestå.

Prop. 1973: 58                                                         52

Sveriges priskontorsföreslåndares förening erinrar också ora alt biträdeshjälpen vid flertalet enraanskontor blir lika behövlig sora för närvarande.

Beträffande priskontorens organisatoriska inplacering är övervägande antalet länsstyrelser positiva till att priskontoren lösgörs från försvarsenheten. Länsstyrelserna i Älvsborgs, Västmanlands, Gävleborgs, Västerbottens och Norrbottens län har sålunda inget att erinra raot den föreslagna ordningen. Sveriges priskontorsföreslåndares förening föreslår att de förstärkta priskonloren får bilda egna enheter och att enraanskontoren knyts lill planeringsavdelningens kansU på samma sätt som hemkonsulenterna. Länsstyrelserna i Östergötlands och Malmöhus län föreslår att respektive priskontor inordnas i planeringsavdelningen som självständig enhet.

Länsstyrelsen i Jämtlands län anser att verksaraheten inora priskontoren i första hand bör föras sararaan raed det arbete sora hera-konsulentema utför. Liknande synpunkter fraraförs av länsstyrelserna i Blekinge och Skaraborgs län. Länsstyrelsen i Örebro frarahåller de svårigheter sora uppkoraraer ora arbetsenheter skall brytas ut för varje på planeringsavdelningen förekoraraande sektorieU verksarahet och förordar att priskonloret knyts till någon redan existerande enhet. Länsstyrelsen i Kalmar län förordar att priskontoren inordnas i den regionalekonoraiska enheten, vilken handhar utredningsuppdrag inom olika sektorer av samhällslivet och dessutora insaralar och bearbetar data rörande offentliga aktiviteter i länet. Liknande synpunkter fraraförs av länsstyrelserna i Blekinge och Kristianstads län. Länsstyrelsen i Värmlands län anser att det bör ankoraraa på respektive länsstyrelse att besluta ora den organisatoriska inplaceringen av priskonloren raedan länsstyrelsen i Hallands län, utan att förorda någon speciell ordning, frarahåller det önskvärda i att en likforraig organisation tillämpas på de olika länsstyrelserna.

Länsstyrelsen i Södermanlands län anser Inte skäl föreligga att ändra nuvarande anknytning till planeringsavdelningens försvarsenhet.

3.4 Departementschefen

Jag har i det föregående frarahållit att sarahällets verksarahet på prisorarådet orafattar bl. a. konkurrensfrärajande åtgärder och prisövervakning. I denna verksarahet spelar SPK en central roll. SPK har vidare uppgifter i saraband raed att prlsreglerlngslagen är 1 kraft. Jag finner det därför naturligt att i delta samraanhang även anmäla frågan ora nämndens organisation. Nämnden har på uppdrag av Kungl. Maj:t och i samråd raed statskontoret utrett denna fråga.

Näranden konstaterar att SPK:s uppgifter sora de raeddelals av Kungl. Maj:t består bl. a. av kontinuerlig pris- och raarginalövervakning, ad-

Prop. 1973: 58                                                                       53

ministration av prisreglering när denna är i kraft särat utredningsverksarahet avseende pris- och konkurrensförhållandena. Beträffande den sistnäranda uppgiften påpekas alt näranden utför utredningar efler heraställan från bl, a, raarknadsdorastolen och NO, Näranden för vidare vissa register särat bedriver upplysnings- och inforraalionsverksarahet,

I saraband raed prisstoppels upphävande vid utgången av år 1971 uppdrog Kungl, Maj:t ål näranden att bedriva en utvidgad och intensifierad prisövervakning, Detla uppdrag raedförde en höjd arabitionsnivå beträffande verksaraheten på detta oraråde, I praktiken orafattar prisövervakningen dels ett anraälningsförfarande avseende pris- och raarginaländringar, dels överläggningar raed företag och organisationer angående företagens prissättning och dels fortlöpande månadsvisa rapporter ora pris- och raarginalutvecklingen.

Beträffande den fraratida verksaraheten anför näranden bl, a, att den koramer att inriktas på en vidareutveckling av övervakningssystemet. Härutöver önskar näranden koraplettera den centrala prisövervakningen raed en raera arabitiös regional prisrapportering. Vidare äranar näranden i större utsträckning än f, n, undersöka prisnivån i detaljhandelsförelag raed olika ägare,

Reraissinstanserna har i huvudsak inget all erinra raot den beskrivna inriktningen av SPK:s verksarahet.

För egen del vill jag frarahålla att det under senare år har skett en tyngdpunklsförskjulning i närandens verksarahet i riktning mol en raera aktiv prisövervakning. En av SPK:s huvuduppgifter koraraer även i fortsättningen att vara all aktivt övervaka priser och raarginaler i saratliga förädlings- och distributionsled, Syfiet raed verksaraheten bör vara att påverka prissättningen i en för konsuraenterna gynnsara riktning, SPK bör vidare meddela Kungl. Maj:t ora prisutvecklingen påkallar särskilda åtgärder. En annan betydande uppgift för nämnden blir även fortsättningsvis alt biträda NO, raarknadsdorastolen, KO ra, fl, raed utredningar av olika slag. De register sora näranden för bör ses sora en del av denna verksarahet. I likhet raed andra rayndigheter bör SPK aktivt försöka sprida inforraation ora den egna verksaraheten. På flera punkter är en sådan inforraation av avgörande betydelse för att nå syftet raed verksaraheten. Beträffande inriktningen av närandens fraratida inforraationsverksarahet vill jag särskilt frarahålla att inforraation ora prisnivån i olika butiker i syfte att underlätta konsuraenternas val av inköpsslälle bör vara av betydande intresse för konsuraenterna. Närandens förslag ora regelbunden rapportering av prisutvecklingen på regional nivå ställer jag raig däreraot tveksara till. Denna fråga sararaanhänger raed frågan ora hur näranden över huvud tagel skall rapportera om prisutvecklingen och sarabandet raellan närandens prisnivåberäkningar och statistiska centralbyråns prisindex. Enligt rain raening raåste utvecklingen av konsuraentprisnivån registreras i en enda officiell pris-

Prop. 1973: 58                                                                        54

index. Jag förutsätter att denna fråga uppraärksararaas i del intensifierade saraarbelet inora raraen för den geraensararaa saraarbetsgruppen raellan näranden och centralbyrån,

Konsuraenlverket frarahåller i skt reraissyttrande att delar av den inforraation sora SPK ombesörjer bör bedrivas av konsuraenlverket.

Enligt rain raening hör en del av de inforraationsaktiviteter sora f, n, ligger på SPK närraast sararaan raed konsuraentverkets raera allraänt konsumenlorienlerade inriktning. Jag tänker härvid på karapanjer av typen järaförprisraärkning särat de aktiviteter sora vänder sig lUI utbUdningssektorn och har lUl syfte att sprida allraän konsuraentkunskap raed tonvikt på prisfrågor. Dessa aktiviteter bör i fortsättningen handhas av konsuraenlverket. Jag koraraer all la hänsyn lill detta vid rain beräkning av medelsbehovel. Den överflyttning jag nu förordat komraer att ställa stora krav på saraarbete raellan verket och näranden. Bl. a. bör SPK:s utredningsverksarahet kunna vara ett värdefullt underlag för konsuraentverkets inforraation och andra åtgärder.

Jag övergår nu till att behandla frågan ora närandens organisation. Verksamheten bör sora hittills ledas av en styrelse. Den nuvarande styrelsen beslår av närandens generaldirektör och 12 andra ledaraöter. F. n. krävs enligt närandens instruktion en balans raellan å ena sidan företagsintressen och å andra sidan allmänna konsuraent- ooh löntagarintressen. Del bör ankoraraa på Kungl, Maj:l att utan sådana bindningar utse styrelsens ledaraöter. Styrelsen bör bestå av nio ledaraöter och vara allsidigt sararaansatt. En raajoritet av styrelsens ledaraöter bör representera allraänna konsuraent- och löntagarintressen.

Beträffande SPK:s organisation i övrigt frarahåller näranden att den nuvarande organisationen i första hand har skapats för en verksamhet med tyngdpunkten lagd på utredande arbetsmoraent. Den har därför inte i alla avseenden visat sig lärapad för den gradvisa förändring sora skett i verksarahetens inriktning.

Näranden föreslår att den löpande pris- och konkurrensövervakningen särat utredningsverksarahelen sararaanförs till en särskild enhet. Uppgifterna inora denna enhet fördelas på fyra sakenheter, vUka ansvarar för olika näringsområden. Till denna enhet bör enligt näranden knytas en särskild grupp för överläggningar raed företag och organisationer. Vidare föreslås en statistisk enhet sora även bör ansvara för butiks-, storföretags- och kartellregistret. För juridiska och adrainistraliva frågor förordas en särskild enhet. Näranden föreslår alt lill verksledningen knyts ett särskilt planeringssekretariat särat ett inforraationssekretarial.

Den föreslagna organisationen har i huvudsak lillslyrkls eller läranats utan erinran av saratliga reraissinstanser.

För egen del anser jag det ändaraålsenligt att sararaanföra den utredande och prisövervakande verksaraheten tiU en särskUd huvudenhet. Jag kan eraellertid inte tillstyrka att en särskild grapp för överlägg-

Prop. 1973: 58                                                        55

ningar raed företag och organisationer inrättas. Sådana överläggningar är ett led i den aktiva prisövervakningen och bör ses sora en integrerad del av huvudenhetens arbete.

Jag vill i detta sararaanhang påpeka all de överläggningar sora näranden genoraför norraalt inle ulgör regelrätta förhandlingar i den rae-ningen att några avtal skall träffas. När prisregleringslagen inte är i kraft har företagen alltid det slutliga ansvaret för beslut ora prissättning, SPK:s uppgift är under sådana förhållanden all undersöka de raotiv och de faktorer, sora föranleder företagen all ändra sina priser, särat alt vid överläggningen söka verka återhållande på företagens prishöjningar.

Jag kan biträda förslaget om indelning av huvudenheten i fyra sakenheter. De utgångspunkter som näranden anför för indelningen finner jag ändaraålsenliga.

Förslaget ora en särskild statistisk enhet kan jag biträda. Jag finner det naturligt att denna enhet även svarar för del sammanförda kartell-och storförelagsregistret. De juridiska och administrativa uppgifterna bör handläggas inom en särskild adrainistrativ enhet.

Närandens externa inforraationsverksarahet bör handläggas inora en särskild enhet. Jag kan dock inte förorda alt denna enhet placeras sora ett stabsorgan.

Jag kan slutUgen biträda närandens förslag ora att inrätta ett planeringssekretariat raed uppgift all biträda verksledningen i bl, a, planerings- och saraordningsfrågor. Med hänsyn lill uppgifternas karaktär bör sekretariatet knytas tUl verksledningen.

Den organisation av verket sora jag således förordar fraragår av en tablå, vUken sora bilaga 1 torde få fogas lill detta protokoll.

Beträffande fältorganisationen föreslår näranden vissa förändringar av den nuvarande ordningen. En viss koncentration av resurserna föreslås till Stockholm, Linköping, Växjö, Malmö, Göteborg, Örebro, Falun, Härnösand och Luleå, Vidare föreslås att fällorganen även i fortsättningen inordnas i planeringsavdelningen, dock ulan anknytning till försvarsenheten.

Flertalet länsstyrelser har anfört kritiska synpunkter på närandens förslag att förstärka priskontoren på vissa orter, Däreraot tillstyrkes eller läranas ulan erinran av flertalet reraissinstanser förslaget alt lösgöra priskonloren från försvarsenhelen.

Med hänsyn tUl de synpunkter sora frarakorarait under reraissbehandlingen är jag inte beredd alt nu föreslå någon förändring av grunddragen i fältorganisationen och fördelningen av de personella resurserna raellan länsstyrelserna. Denna fråga bör övervägas ytterligare. Jag kan emellertid efter sararåd raed chefen för civildeparieraentet tillstyrka alt priskontoren ej regelraässigl knyts till försvarsenheten. Eventuell anknytning tUl viss enhet inora planeringsavdelningen får bli beroende av lokalraässiga och andra förutsättningar och bör avgöras av berörd länsstyrelse i samråd raed SPK,

Prop. 1973: 58                                                                        56

Beträffande personalbehovet anför nämnden att det f, n, finns 168 anställda vid SPK omräknat till heltidstjänslgörande. Nämnden har bedörat personalbehovet lill 172 tjänster. Jag beräknar det totala personalbehovet vid SPK till 165, Ora hänsyn las tiU den rationalisering av registerverksamheten sora föreslås och överflyttningen lill konsuraenlverket av vissa funktioner så innebär detla en viss ökning av personalresurserna vid näranden.

Den nya organisationen bör träda i kraft den 1 juli 1973, Beträffande avlalsbara anställnings- och arbetsvillkor avser jag alt ge statens avlalsverk det förhandlingsuppdrag sora behövs, Kungl, Maj:t bör begära riksdagens berayndigande alt vidta de övergångsanordningar och åtgärder i övrigt sora krävs för förslagens genoraförande.

Under åberopande av det anförda herasläller jag att Kungl. Maj:l föreslår riksdagen att

1.  godkänna de riktlinjer för organisation av statens pris- och kartellnärand sora jag förordat i det föregående,

2.  berayndiga Kungl. Maj:t att inrätta en extra ordinarie tjänst sora chef för huvudenhet,

3.  berayndiga Kungl. Maj:t att vidla de övergångsålgärder sora behövs raed anledning av oraorganisationen.

Statens pris- och kartellnämnd

1971/72 Utgift      12 448 000

1972/73 Anslag    10 921 000

1973/74 Förslag       12 714 000

Medelsbehovet för verksaraheten under budgetåret 1973/74 beräknar jag till 12 714 000 kr. Vid beräkningen har jag utgått ifrån följande fördelning på utgiftsslag ra, ra.

Lönekostnader	9 527 000
Sjukvård	29 000
Reseersättnmgar	150 000
Lokalkostnader	1 754 000
Expenser	864 000
Informationsverksamhet	390 000
	12 714 000

Jag har vid beräkningarna utgått ifrån den överflyttning av vissa funktioner till konsuraenlverket som jag tidigare förordat, Ora riksdagen godtar denna överföring raedför detta en uppräkning av anslaget Konsumentverket: Förvaltningskostnader med 865 000 kr. Av denna uppräkning utgör 580 000 kr, medel för allraän upplysningsverksarahet och 285 000 kr. utgör löner och följ dutgifter för ytterligare tre anställda inora verket.

Prop. 1973: 58                                                                        57

Jag har vidare räknat raedel för bl. a. ytterligare Iryckeriutruslning och automatisk databehandling inora SPK,

Jag herasläller att Kungl, Maj:t föreslår riksdagen

alt lill Statens pris- och karteUnämnd för budgetåret 1973/74 anvisa ett förslagsanslag av 12 714 000 kr.

Vad föredraganden sålunda med instämraande av statsrådets övriga ledaraöter heraställl bifaller Hans Maj:t Konungen,

Ur protokollet Britta Gyllensten

Prop. 1973: 58

58

Bilaga 1

CA   ....

a a

60

o

ja   .c

•&	E
s	t;
	Ol
p?	b'
(B	0

	.•O
	.
<L»
	3
	1
M	0

a

ft

u

c a •o

3

Prop. 1973: 58 59

Innehåll

Sid,

Propositionen    ..................................................      1

Propositionens huvudsakliga innehåll   ..................... .... 1

Lagförslag     ..................................................... .... 2

Utdrag av statsrådsprotokollet den 23 februari 1973... .... 5

1       Inledning     ................................................ .... 5

2       Ändring i prisregleringslagen  .......................... .... 6

2.1 Gällande  ordning   ...................................      6

2.1.1    Huvuddrag........................................ .... 6

2.1.2    Allraänna prisregleringslagen  ............... .... 6

2.1.3    Uppgiftsskyldighelslagen  .................... .... 8

2.2 Departeraentsproraeraorian    .....................      8

2.2.1    Utgångspunkt    ................................ .... 8

2.2.2    Utvecklingstendenser i fråga ora prisbildningen i industriländerna                9

2.2.3   Prisregleringar i utlandet under efterkrigstiden .,.. \2

2.2.4    Erfarenheter från det svenska prisstoppet 1970— 1971                   15

2.2.5    Motiv för begränsade prisregleringar....... .. 19

2.2.6    Förslag lill ändringar i allmänna prisregleringslagen    21

2.2.6.1     Förutsättningarna för lagens tillämpriing ,,     22

2.2.6.2     Formerna för prisreglering............ .. 24

2.3    Reraissyttrandena    ................................. .. 25

2.4    Departeraentschefen   .............................. .. 33

2.4.1    Allraän  raolivering.............................. .. 33

2.4.2    Specialraotivering till lagförslaget  .........    37

2.4.3    Heraställan     ................................... .. 40

3  SPK:s   organisation   ....................................    40

3.1    Nuvarande   ordning   ...............................    40

3.2    SPK:s promemoria..................................... .. 41

3.2.1    Nämndens verksarahet......................... .. 41

3.2.2    Förslag lill central organisation............... .. 45

3.2.3    Förslag tiU fältorganisation................... .. 47

3.3    Remissyttrandena    ................................. .. 48

3.4    Departementschefen   .............................. .. 52

BUaga 1 Organisationstablå   ................................    58

MARCUS BOKTR.STOCKHOLM 1973     730173