Kungl. Maj:ts proposition med förslag till ändring i tulltaxeringsförordningen (1960:391), m.m.

Proposition 1971:93

Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.

Kungl. Maj:ts proposition nr 93 år 1971           Prop. 1971: 93

Nr 93

Kungl. Maj:ts proposition med förslag till ändring i tulltaxeringsförordningen (1960: 391), m. m.; given Stockholms slott den 2 april 1971.

Kungl. Maj:l vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet över finansärenden, föreslå riksdagen all bifalla de förslag om vars avlålande till riksdagen föredragande departementschefen hemställt.

Under Hans Maj:ls

Min allernådigsle Konungs och Herres frånvaro,

enligl Dess nådiga beslut:

BERTIL

G. E. STRÄNG

Propositionens huvudsakliga innehåll

I propositionen föreslås att tullpreferenser i form av tullfrihet skall införas för import av halvfabrikat och färdigvaror från utvecklingsländerna.

Vidare föreslås alt en rekommendation den 9 juni 1970 av rådel för samarbete på tullområdet rörande ändring av nomenklaturen för klassificering av varor i tulltarifferna godtas för sven"k del.

1    Riksdagen 1971.1 saml. Nr 93

Prop. 1971: 93

Förslag till

Förordning om ändring i tulltaxeringsförordningen (1960: 391)

Härigenom förordnas att 8 § tuUtaxeringsförordningen (1960: 391)i skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

8 § Tullfrihet åtnjutes för: 1. varor, som inkomma för medlems av del kungliga huset räkning;

2.2    varor, som införas av främmande stats beskickning, av person som
tUlhör sådan beskickning eller av någon av hans familjemedlemmar, i
enlighet med lagen den 16 december 1966 (nr 664) med vissa bestämmel
ser om immunitet och privilegier, saml, i den mån Konungen därom för
ordnar, för varor, som införas av främmande stals konsulat, av person
som tillhör sådant konsulat eller av någon av hans famUjemedlemmar; i
förekommande fall må hänsyn lagas till huruvida den främmande staten
medgiver Sverige motsvarande förmån;

3.3    varor, som införas för sådana internationella organisationers eller
tUl dylika organisationer knutna personers räkning vUka enligt lag eller
annan författning äro berättigade till tullfrihet i enlighet med stadga eller
avlal som gäller i förhållande till Sverige;

4.*

5. mindre maskiner och apparater saml instrument, redskap, verktyg och föremål av annat slag, som inresande yrkesutövare inför i och för sin yrkesutövning under tillfälligt uppehåll i riket, därest de äro avsedda all användas av honom eller under hans personliga överinseende samt tull-anstalten icke med hänsyn lill varornas mängd eller beskaffenhet finner tullfrihet böra medgivas allenast på sätt i 10 § punklen 3 sägs;

6.    förnödenheter medförda på och avsedda för transportmedel, som inkommer i trafik, för så vilt förnödenheterna med avseende å beskaffenhet och mängd skäligen kunna anses motsvara behovet;

7.    proviant medförd på transportmedel, som inkommer i trafik, och avsedd för besättning eller passagerare, i den mån Konungen därom förordnar;

8.    livsförnödenheter avsedda för och införda samtidigt med från ullandel inkommande djur, i den mån förnödenheterna prövas icke översliga behovet under djurens transport tUl bestämmelseorten;

9.    ventUationslrummor av trä för lastrum samt bastmattor och annan s. k. garneringsmaleriel, uppenbarligen avsedd endast att skydda gods under transport, därest föremålen icke införas i handelssyfle;

10.    inventarier och annan lUl last ej hänförUg materiel, tillhörande
förolyckat fartyg eller luftfartyg; ävensom sjöfynd, som enligl vad sär-

' Senaste lydelse av rubriken 1968: 26.

' Senaste lydelse 1968: 741.

» Senaste lydelse 1967: 243,

' Upphävd 1966: 395.

» Senaste lydelse 1963:190.

Prop. 1971: 93 3

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

skilt är stadgat av tullanslalt utiämnas liU bärgaren utan all bärgningen kungöres;

11. likkistor med lik; urnor med aska av lik; ävensom kransar och blommor avsedda lUl minnesgärd åt avliden person;

12.6 varor, som annorledes än i handelssyfle införas av personer vilka inflytta från utlandet eller efter längre tids utlandsvistelse återvända därifrån, i den mån Konungen därom förordnar;

13.   varor, som införas i anledning av arv, testamente eller gåva (härunder inbegripet ulmärkelselecken), ävensom varor, som inköpts för från ullandel skänkta medel, allt i den mån Konungen därom förordnar;

14.   varuprov, mönster och modeller, som vid införseln eller efter nedskärning, makulering eller annan dylik åtgärd i samband med luUlaxeringen hava intet eller allenast obetydligt handelsvärde eller som med hänsyn lill material eller utförande tydligen äro avsedda endast att utvisa varors beskafferfhel eller användning, ävensom, i den mån Konungen därom förordnar, kinematografisk fUm samt kalaloger, prislistor och annat merkantilt tryck rörande varor och tjänster, som erbjudas från utlandet;

15.   typisk markutrustning och speciell undervisningsmateriel, som användes vid eller i samband med civil luftfart, nar införseln förelages av luftfartsmyndigheten eller lufllrafikförelag, så länge varorna användas för ifrågavarande ändamål;

16.   varor, som införas för tiUfäUig användning vid aktuellt räddnings-eller bärgningsföretag eller därmed jämförlig humanitär hjälpaktion;

17.   materiel för undervisnings-, vetenskapliga eller kulturella ändamål, i den mån Konungen därom förordnar;

18.   materiel för lurislpropaganda, i den mån Konungen därom förordnar;

19.   blanketter lill passersedlar, godslislor och dylika handlingar, som äro avsedda att begagnas vid in- och utförsel av varor eller vid inlernalionell samfärdsel;

20.' blanketter, register och andra handlingar avsedda atl användas vid eller i samband med konferenser, kongresser eller liknande arrangemang av inlernalionell karaktär;

21.' varor, som äro avsedda all utdelas eller förbrukas vid utställningar och mässor, i den mån Konungen därom förordnar;

22.8   välfärdsmateriel för sjöfolk, i den mån Konungen därom förord
nar;

23.9   handgjorda textilvaror, i       23. varor från utvecklingslän-
den mån Konungen därom för- derna, i den mån Konungen där-
ordnar;                                                 om förordnar;

24.10  varor, som inkomma till humanitär hjälporganisation, i den mån
Konungen därom förordnar.

Denna förordning träder i kraft den dag Konungen bestämmer.

•         Senaste lydelse 1964: 254.
' Senaste lydelse 1963: 190.
» Senaste lydelse 1965: 613.

• Senaste lydelse 1968: 359.
" Senaste lydelse 1969: 288.

Prop. 1971: 93

Utdrag av protokollet över finansärenden, hållet inför Hans Majtt Konungen i statsrådet på Stockholms slott den 2 april 1971.

Närvarande: slalsminislern PALME, ministern för utrikes ärendena NILSSON, statsråden STRÄNG, ANDERSSON, HOLMQVIST, ASPLING, SVEN-ERIC NILSSON, LUNDKVIST, GEIJER, MYRDAL, ODHNOFF, MOBERG, BENGTSSON, NORLING, LÖFBERG, LIDBOM, CARLSSON, FELDT.

Chefen för finansdepartementet, statsrådet Sträng, anmäler efter gemensam beredning med statsrådets övriga ledamöter fråga om tullpreferenser för utvecklingsländerna, m. m. och anför.

Inledning

Alltsedan Förenta Nationernas första världshandelskonferens i Geneve år 1964 har överläggningar ägt rum inom ramen för UNCTAD (United Nations Conference on Trade and Development) om införande av särskUda tullförmåner vid import av varor från utvecklingsländerna i form av tullfrihet eller nedsatt tull, s. k. lullpreferenser.

Vid förberedandet av svenska ställningstaganden och erbjudanden i samband med överläggningarna har yttranden inhämtats från general-tullstyrelsen, kommerskollegium och statens jordbruksnämnd. Kollegiet har överlämnat yttranden av Sveriges industriförbund, Sveriges allmänna exportförening, Sveriges grossislförbund, Sveriges mekanförbund, Jernkontoret, Sveriges kemiska induslrikonlor, Textilrådel, Konfektionsindustriföreningen, Svenska glasbruksföreningen. Svenska sko-fabrikanlföreningen och Svenska garveriidkareföreningen. Svenska cellulosa- och pappersbruksföreningen, Stockholms handelskammare. Landsorganisationen i Sverige saml Tjänstemännens centralorganisation. Kollegiets principiella ställningstaganden har undersläUts del handelspolitiska rådel.

Överläggningarna har nu fortskridit så långt all riktlinjer för en generell preferensbehandling i industriländerna vid import av u-lands-varor har utarbetats inom UNCTAD och befunnits ömsesidigt godtagbara för både i-länder (givarländer) och u-länder (mottagarländer). Givarländerna har vid överläggningar i en inom UNCTAD tillsatt pre-ferenskommillé hösten 1970 utfäst sig all så snart som möjligt vidta nödvändiga åtgärder för alt preferensbehandlingen skall kunna genomföras så tidigt som möjligt under år 1971. Kommilléns rapport har överlämnats till FN:s generalförsamling och inrättandet av lullprefe-

Prop. 1971: 93                                                                         5

renser har genom FN-beslul den 24 oktober 1970 inlagils som ett moment i strategin för FN:s andra ulvecklingsårlionde.

Jag vill nu lägga fram förslag om slutligt stäUningstagande för Sveriges del i frågan om lullpreferenser för u-länderna.

Jag avser i della sammanhang också all anmäla fråga om godkännande av vissa ändringar i Brysselnomenklaluren för klassificering av varor i tulltarifferna som rekommenderats av rådet för samarbete på tullområdet. I anledning av de rekommenderade ändringarna har gene-raltidlstyrdsen i skrivelse den 9 oktober 1970 lagt fram förslag om vissa ändringar i tulltaxan (1968: 25) över vilka yttranden avgivits av kontrollslyrelsen, lantbruksslyrelsen, skogsstyrelsen, statens jordbruksnämnd, kommerskollegium. Handelskamrarnas nämnd, Sveriges allmänna exportförening, Sveriges industriförbund. Svensk industriförening, Sveriges grossislförbund, Jernkontoret, Sveriges kemiska induslrikonlor och Textilrådet.

Tullpreferenserna

Överläggningarna i UNCTAD och OECD

En allmän avveckling av tullar och andra handelshinder för råvaror hos i-länder betraktades länge som den viktigaste handelspolitiska ål-gärden för en ökning av u-ländernas export.

Under förberedelsearbetet för den första UNCTAD-konfcrensen våren 1964 framgick del emellertid klart all en avveckling av handelshinder även för halvfabrikat och färdigvaror från u-länderna tillmättes stor vikt av dessa länder. Konferensens generalsekreterare föreslog också i en rapport att tullpreferenser borde lämnas av alla i-länder lill alla u-länder gemensamt inom ramen för elt enhetligt preferenssystem som i princip omfattade all import av halvfabrikat och färdigvaror från u-länderna. Undantag härifrån skulle dock kunna göras för u-landsvaror som redan uppnått en skälig marknadshandel hos i-länderna. Likaså skulle varor kunna undantas eller preferensmarginalen minskas under systemets tillämpning om importen från u-länderna ledde till marknadsstörning hos i-länderna.

Från belgisk och fransk sida redovisades inför konferensen i den s. k. Brasseurplanen tankegångar som på vissa punkter helt avvek från vad generalsekreteraren föreslagit. Preferenser borde beviljas selektivt och sålunda ges endasl till sådana industrier i u-länderna som verkligen behövde dem. Preferenserna borde vidare ges i form av tullkonlingen-ter, som skulle utformas efler förhandlingar mellan berörda parter och underkastas någon form av internationell kontroll.

Under världshandelskonferensen enades 77 u-länder, den s. k. 77-gruppen, omell gemensamt förslag i preferensfrågan. I della rekom-

Prop. 1971: 93 6

menderades i-länderna atl införa generella icke-diskriminerande preferenser. I-länderna borde, menade man, reducera sina tullar på u-ländernas industriella produkter med 50 "/o och avskaffa den återstående delen av tullen successivt inom fem år. Myckel låga tullar ansågs kunna avskaffas omedelbart. Preferenserna skulle beviljas under en lid av minst tio år. Existerande preferensarrangemang skulle gradvis uppgå i det nya preferenssystemel och de u-länder som härigenom förlorade tidigare preferensbehandling skulle på lämpligt sätt kompenseras.

Något beslut om lullpreferenser kunde dock inle uppnås vid 1964 års konferens, främst beroende på atl vissa länder, särskilt USA, inle ansåg sig böra uppge den för del allmänna tull- och handelsavtalet (GATT) grundläggande principen om mest-gynnad-nationsbehandling, som man ansåg i hög grad ha bidragit till världshandelns utveckling och särskilt ha varit till fördel för de mindre och svagare länderna.

Vissa i-länder såsom Storbritannien, Danmark samt länderna inom den Europeiska gemensamma marknaden (EEC) intog en positiv hållning till principen atl någon form av preferenser borde inrättas.

I konferensens tidigare skede uttryckte man från svensk sida vissa tvivel huruvida tullpreferenser skulle medföra några väsenlliga fördelar för u-länderna. Andra åtgärder borde i första hand övervägas som medel tUl slöd för u-ländernas exporlanslrängningar. Införandel av preferenser kunde dessutom möjligen negativt påverka möjligheterna atl uppnå långtgående allmänna tullsänkningar i Kennedyronden. Vi var emeUertid helt beredda all della i fortsalla undersökningar om införande av preferenser. Den svenska synen på utformningen av ett preferens-syslem var i stora drag följande. Elt generellt system som innebar minsta möjliga avsteg från principen om mesl-gynnad-nalionsbehaiidling var avgjort att föredra framför selektiva system baserade på bilaterala förhandlingar. Elt preferenssystem borde därför ha en multilateral utformning och binda i-ländernas handlande till vissa bestämda regler. I princip borde preferenserna avse alla varor från u-länderna ulan diskriminering dem emellan. Vidare borde systemet omfatta alla de vikliga i-länderna och preferensbehandlingen om möjligt ges i form av full tullfrihet.

Enighet nåddes vid konferensen om att en kommitté skulle sättas till inom UNCTAD med uppgift all studera preferensproblemet dels för alt nå fram tUl bästa melod för beviljande av preferenser, dels för all diskutera den principiella inställningen lill preferenser. Vid elt minister-möte i november 1965 inom organisationen för ekonomiskt samarbete och utveckling (OECD) beslöts på förslag av bl. a. USA och Sverige, all en arbetsgrupp skulle tillsättas också inom denna organisation för att behandla frågan om preferenser för u-landsvaror. Från svensk sida framhölls alt arbetet i gruppen borde syfta till konstruktiva samordnade förslag som kunde läggas fram i UNCTAD. Arbetsgruppen kom all

Prop. 1971: 93                                                          7

beslå av företrädare för USA, Storbritannien, Frankrike och Västtyskland.

Sedan USA i aprU 1967 i samband med president Johnsons möte med de latinamerikanska statscheferna i Punla del Esle i Uruguay övergivit sill tidigare principieUa motstånd mol preferenser lade arbetsgruppen inom OECD hösten 1967 fram en slutrapport med förslag till vissa grundläggande principer för generella lullpreferenser lill förmån för u-länderna. De principer som förordades i rapporten var följande.

1.   Tidsbegränsade förmåner i form av generella tullpreferenser borde inrättas för atl stödja u-ländernas ansträngningar atl öka exportintäkterna och på så sätt befordra deras ekonomiska tillväxt.

2.   Största möjliga anslutning krävdes från i-ländernas sida för all därmed göra de potentiella fördelarna för u-länderna så stora som möjligt.

3.   Preferenserna borde medge i storl sett likvärdiga möjligheter i i-länderna för u-ländema.

4.   I-länderna emellan borde en jämn fördelning eftersträvas av de ökade tUllrädesmöjlighelerna till deras marknader.

5.   Stöd från u-ländernas sida och hänsyn lill deras synpunkter borde inhämtas när preferensarrangemangel utformades.

6.   De tidsbegränsade preferenserna till u-länderna skulle inte innebära etl bindande åtagande och skulle inle på något sätt hindra en successiv sänkning av tullarna på mesl-gynnad-nalionsbasis vare sig unilateralt eller som följd av en internationell lullförhandling.

Gruppen redovisade också vissa närmare synpunkter i fråga om de olika elementen i etl preferenssystem.

Mottagarländer. Preferenserna skall kunna ges lill de länder som betraktar sig själva som u-länder. De enskilda givarländerna skall dock ha rätt atl utesluta ell land från preferenssystemel.

Omfattning. Preferenserna skall i princip omfatta samtliga färdigvaror och halvfabrikat. Andra produkter kan eventuellt inkluderas på vara-för-vara-basis.

Undantag. Del är sannolikt all givarländerna kommer all finna del nödvändigt all undanta vissa s. k. känsliga varor från preferenssystemet i sådana fall då u-länderna redan är fullt konkurrenskraftiga.

Ursprungsregler. Införandel av preferenser medför krav på ursprungsregler.

Varaktighet. Preferenserna bör vara tidsbegränsade. Preferensmarginalen skall inle garanteras. Systemet bör inrättas för en tid av tio år med bestämmelser om översyn dessförinnan i syfte att fastställa om preferenserna därefter skall beslå, modifieras eller avskaffas.

Preferensernas storlek. Preferenserna kan ges formen antingen av tullfrihet eller av kraftiga sänkningar i förhållande tUl gällande tullar.

Marknadsstörningsskydd. Någon form av marknadsstörningsskydd måste ingå som en integrerande del av etl preferenssystem. Två möjligheter föreligger, marknadsslörningsklausul eller tullkonlingenler. Det ankommer på givarländerna alt svara för all marknadsslörningsskyddet tillämpas på elt sätt som står i överensstämmelse med principen om en jämn fördelning av bislåndsbördan.

Prop. 1971: 93                                                                         8

Existerande preferenser. Många länder ser i elt generellt preferenssystem ell huvudsyfte all eliminera nu existerande preferenser. De u-länder som nu åtnjuter preferenser hos i-länderna lorde förvänta atl de nya arrangemangen skall leda lill ökade exportmöjligheler som kompensation för bortfallet av deras tidigare förmåner.

Åtgärder från statshandelsländernas sida. Ell av länderna med marknadsekonomi tillskapat preferenssystem bör kompletteras med bistånds-åtgärder från statshandelsländernas sida för atl maximera förmånerna för u-länderna och åstadkomma en jämn fördelning av biståndsbördan i-länderna emellan.

Åtgärder från u-ländernas sida. Motprestationer från u-ländernas sida bör inte krävas. Regionall samarbete bör dock främjas och utländska investeringar som etl led i industrialiseringsanslrängningarna uppmuntras.

I ell särskilt yttrande anförde den amerikanske medlemmen av gruppen alt del enligl hans mening var en förutsättning för varje preferens-arrangemang att de preferenser som vissa u-länder tidigare medgav vissa i-länder eliminerades så snart som möjligt.

Vid OECD:s ministermöte hösten 1967 konstaterades atl den av arbetsgruppen framlagda rapporten kunde tas lill utgångspunkt för fortsatta diskussioner med u-länderna. Vissa frågor var ännu ej lösta, men dessa avsågs bli föremål för fortsatt studium i OECD sedan man fått del av u-ländernas synpunkter.

Vid den andra världshandelskonferensen i New Delhi våren 1968 nåddes enighet om principen atl etl generellt icke-diskriminerande preferenssystem borde genomföras så snart som möjligt. Olika uppfattningar rådde dock på flera punkter om utformningen av preferenserna. Konferensen beslöt därför atl en speciell preferenskommitté skulle till-sällas direkt under UNCTAD:s handels- och ulvecklingsstyrelse med uppgift atl utarbela ett sådant preferenssystem.

Mol bakgrunden av principbeslutet i New Delhi fortsatte förberedelsearbetet inom OECD. I-länderna kunde i november 1969 lägga fram sina preliminära nationella erbjudanden inför preferenskommiltén i UNCTAD. De olika ländernas erbjudanden uppvisade fortfarande vissa olikheter sinsemellan, varav de mest betydande gällde utformningen av skyddsåtgärder vid marknadsstörning.

Sverige har alltsedan konferensen i New Delhi uppträtt gemensamt med de övriga nordiska länderna vid diskussionerna av preferensfrågan. I det nordiska erbjudande som lades fram föreslogs all lullpreferenser på industrivaruområdet, kap. 25—99 i Brysselnomenklaturen, borde ges generellt av alla i-länder i form av tullfrihet. Givarländerna skulle dock ha rätt alt ingripa med skyddsåtgärder i händelse av marknads-störning eller hot härom. Om några givarländer från början log undan viktigare varuområden från preferensbehandlingen förbehöll sig de nordiska länderna också rätten all göra detla.

EEC-länderna förordade i princip tullfrihet för de preferensbehand-

Prop. 1971: 93                                                          6

lade varorna. Den tullfria importen av vissa känsligare varor borde emellertid redan från början begränsas till i förväg fastställda kontingenter. För andra varor skulle också fastställas kontingenter, men dessa skulle i praktiken tillämpas endast vid marknadsslörning. Ell kontingentsystem föreslogs även av Japan. USA och Storbritannien däremot förordade i likhet med de nordiska länderna etl syslem som byggde på en skyddsklausul vid marknadsstörningar men ville dessutom redan i inledningsskedet undanta vissa varuområden, bl. a. textilvaror. Samtiiga i-länder lämnade även erbjudanden inom jordbruksvaruområdel, kap. 1—24 i Brysselnomenklaluren, för ell mer eller mindre begränsat anlal varor.

Erbjudandena diskuterades vid etl möte med UNCTAD:s preferens-kommitté våren 1970. Man kom därvid överens om att givarländerna så myckel som möjligt skulle försöka harmonisera sina olika uppfattningar hur ett preferenssystem borde utformas. Tidtabellen för arbetet borde vara att ett beslut om införande av preferenser skulle kunna föreligga hösten 1970 för atl kunna ingå som elt moment i strategin för FN:s ulvecklingsårlionde.

Vid del fortsatta OECD-arbetel, som bl. a. ägde rum på ministernivå, blev del klart alt någon fullständig harmonisering givarländerna emeUan inle kunde åstadkommas inom den utsatta tiden. I stället beslöt man atl de olika länderna skulle ge preferenser i enlighet med sina erbjudanden. Vid konsultationer mellan givarländer och mottagarländer skulle man sedan bedöma behovet av ytterligare harmonisering. Mot bakgrunden av denna överenskommelse kunde OECD-länderna i september 1970 lägga fram reviderade preferenserbjudanden i UNCTAD:s preferenskommitté.

De ändringar som företagits i erbjudandena rörde i de flesta fall omfattningen av undantagen från preferensbehandlingen. De nordiska länderna kompletterade sin ursprungliga nolifikation med en gemensam nordisk lista över varor som i ett eller flera av de nordiska länderna bedömts som särskilt känsliga för marknadsstörning.

De reviderade erbjudandena diskuterades vid UNCTAD :s preferens-kommittés möte i september och oktober 1970. Kommillén antog en slutrapport som överlämnades till UNCTAD:s handels- och utvecklings-styrelse, TDB, som den 13 oktober 1970 i sin tur avgav rapport til! FN:s generalförsamling. I denna rapport föreslogs atl följande text skulle införas i förslagel lill den internationella utvecklingsstrategin för FN:s andra ulvecklingsårlionde.

"Arrangemang för införandel av generell, icke-diskriminerande och icke-reciprok preferensbehandling av utvecklingsländernas export lill industrUändernas marknader har utarbetats inom Förenta Nationernas konferens för handel och utveckling och befunnUs vara ömsesidigt godtagbara för industrUänder och utvecklingsländer. Preferensgivande länder har för avsikt all snarast möjligt genomföra nödvändig lagstiftning

Prop. 1971: 93                                                         10

eller inhämta annat bemyndigande i syfte all så tidigt som möjligt under år 1971 låta preferensarrangemangen träda i kraft. Ansträngningar atl förbättra preferensarrangemangen ytterligare skall göras på ell dynamiskt sätt i ljuset av beslut 21 (II) den 26 mars 1968 från den andra sessionen med Förenta Nationernas konferens för handel och utveckling."

Den 24 oktober 1970 antog FN:s generalförsamling förslagel om den inlernalionella strategin för det andra ulvecklingsårtiondel, i vilket den text som UNCTAD :s styrelse föreslagit angående preferenserna logs in som ell moment.

I UNCTAD-kommilléns slutrapport konstateras att erbjudandena om tullpreferenser ansetts vara ömsesidigt godtagbara för givar- och mottagarländer och utgör resultatet av detaljerade intensiva konsultationer inom UNCTAD. Vidare understryks givarländernas avsikt att så snart som möjligt begära nödvändiga parlamentariska bemyndiganden för atl kunna sälla preferenserna i krafl så tidigt som möjligt under år 1971. Vissa frågor behandlas särskUl i rapporten. Sålunda framhålls atl preferenserna enligt New Delhi-resolutionen avses skola träda i kraft samtidigt för alla mottagarländer. Konsultationer om avvecklingen av de preferenser som vissa u-länder nu beviljar vissa i-länder skall genomföras innan del nya preferenssystemel träder i kraft.

I rapporten redovisas vidare alt givarländerna förbehållit sig rätten atl tillgripa olika former av skyddsåtgärder mot marknadsslörning. Det framhålls alt åtgärderna bara skall komma i fråga i exceptionella fall och u-länderna för sin del förbehåller sig rätt lill konsultationer om verkningarna av åtgärderna.

I fråga om mottagarländerna underströk u-länderna i kommittén att preferenserna i princip borde medges alla u-länder inom 77-gruppen. Önskemål om preferensbehandling framfördes även av vissa länder som inle tillhör denna grupp men likväl räknar sig tUl u-länderna, såsom Cuba, Israel och Formosa samt s. k. dependent territories, inklusive Hongkong, de minst utvecklade länderna i Europa såsom Turkiel, Grekland, Spanien och Portugal saml vissa östländer. I denna fråga pågår fortfarande överläggningar.

Etl särskUt avsnitt i rapporten behandlar frågan hur de minst utvecklade u-länderna skall kunna dra fördel av preferenserna. Givarländerna bör, menar man, bland sina preferensvaror särskilt ta med sådana produkter som framför allt är av intresse för dessa länder och endasl i yttersta nödfall tillgripa skyddsåtgärder på ell sådant sätt alt dessa länder berörs. Vidare rekommenderar preferenskommiltén alt övriga UNCTAD-organ skall vidta åtgärder som hjälper dessa länder alt dra fördel av preferenserna exempelvis genom all göra marknadsundersökningar för varor av särskilt intresse för dem, bistå dem med trade promotion, samt ge finansiellt och tekniskt bistånd i sådant syfte.

Prop. 1971: 93                                                        H

Preferenserna avses få gälla under en period om tio år. Inom UNCTAD kommer man en gång om året alt göra en översyn av hur systemet fungerar. Vart Iredje år skall man också bedöma vilka fördelar systemet medfört för u-länderna och möjligheterna av eventuella förbättringar. Före utgången av den tioårsperiod för vilken preferenserna skaU gälla skall man i ljuset av erfarenheterna bedöma om systemet skaU bibehållas efler utgången av denna period. Vilket UNCTAD-organ som skall följa upp tUlämpningen av tullpreferenssystemet avgörs av UNCTAD:s styrelse vid dess möte i september 1971.

I UNCTAD-rapporlen konstateras slutligen all preferenserna inle skall utgöra bindande åtaganden från givarländernas sida ulan utgöra unilaterala medgivanden som när som helst las tillbaka och inle heller får förhindra eventuella kommande tullsänkningar på grundval av principen om mesl-gynnad-nalionsbehandling.

För inrättandet av preferenserna krävs även ell beslut av GATT som medger undanlag från GATT-regeln om mesl-gynnad-nalionsbehandling av alla länder. Ett utkast till sådani medgivande föreligger och slutligt beslut torde komma lill slånd inom den närmaste framtiden. För beslutet krävs två tredjedels majoritet.

En förutsättning för all en vara som importeras från ell u-land skall ges preferensbehandling bör självfallet vara atl den har sill ursprung i u-landet i fråga. Inom UNCTAD har också en expertgrupp arbetat med atl fastställa vilka förutsättningar som skall vara uppfyllda för att en vara skall anses ha sådant ursprung.

Arbetet har baserats på erfarenheter som vunnits vid tillämpningen av de preferensarrangemang som förekommer inom EEC lill förmån för de associerade länderna i Afrika, i Storbritannien till förmån för samväldesländerna samt inom den Europeiska frihandelssammanslutningen (EFTA). Enligt de överenskomna reglerna skall en vara helt ha framställts eller blivit föremål för en väsentlig bearbetning i u-landet för alt den skall anses ha u-landsursprung. Det har emellerlid inle varit möjligt all uppnå en fullständig enighet inom UNCTAD i denna fråga. Givarländer som i likhet med Sverige baserar sin tulltaxa på Brysselnomenklaluren är därför nu sysselsatta med atl utarbeta gemensamma regler för vilken bearbetning en vara måste ha undergått för all varan skaU få u-landsursprung. Den huvudprincip man arbetar efler är att en vara skall anses ha undergått väsentlig bearbetning om varans luUklassifi-cering ändrats genom bearbetningen. Harmoniseringsarbetet torde komma atl avslutas under våren. Övriga givarländer, bl. a. USA och Canada, kommer att basera sina bearbetningsregler pä en bedömning av den värdeökning som varorna undergått genom bearbetningen. Avsikten är atl de olika regelsystemen skall ge resultat som är i stort sett likvärdiga.

Expertgruppen i UNCTAD har vidare utarbetat regler för ursprungs-

Prop. 1971: 93                                                         12

kontrollen. Enligt dessa skall en myndighet i det exporterande landet, i regel tullmyndigheten, på grundval av deklarationer från exportören utfärda ell certifikat rörande varans u-landsursprung. Varan skall enligt huvudregeln, i likhet med vad som gäller inom EFTA och EEC, ha sänts direkt från exportlandet lill importlandet. Undanlag från direktför-sändningsregeln skall dock kunna medges. På grundval bl. a. av ur-sprungscerlifikalel skall tullmyndigheten i del importerande landet bedöma förutsätlningarna för preferensbehandlingen. Tullmyndigheterna skall kunna vända sig lill exportlandets myndigheter med begäran om ytterligare uppgifter i de fall då sådana bedöms nödvändiga. Preferensbehandlingen skall också kunna vägras om det visar sig alt villkoren härför inte uppfyllts. Expertgruppen har vidare utarbetat formulär för ursprungscerlifikal.

Givarländerna skall till UNCTAD:s generalsekreterare så snart detta kan ske redovisa de bestämmelser de avser att tillämpa i fråga om medgivandel av preferenser. U-länderna för sin del skall på samma sätt notifiera de åtgärder de vidtar beträffande bl. a. all utse myndighet som får utfärda ursprungscerlifikal och vad som i övrigt krävs för att ett samarbete skall kunna etableras mellan vederbörande myndigheter i givar- och mottagarländer. Innan dessa uppgifter lämnats kan ell u-land icke räkna med atl få del av preferensbehandlingen.

Erbjudandena

Del svenska erbjudandel om tullpreferenser har som nämnts framlagts som en del av en gemensam nordisk nolifikation. De svenska ståndpunkterna har utarbetats efler hörande av generaltuUstyrelsen, kommerskollegium och statens jordbruksnämnd. Yttranden har också avgivits av berörda organisationer inom näringslivet.

Beträffande den närmare utformningen av erbjudandena framhöll kommerskollegium alt det väsenlliga problemet är atl på elt rimligt sätt komma lill rätta med eventuella marknadsstörningssiluationer utan all de allmänna fördelarna för u-länderna skulle gå förlorade. Kollegiet hävdade alt gällande tullar i regel inte skulle räcka lill för all i en sådan situation skydda mol lågprisimport. Etl undanlagande av känsliga varor från preferensbehandlingen ansågs väsentligt urholka fördelarna för u-länderna utan att ett tiUfredställande skydd mot marknadsslörningar erhölls. Kollegiet förordade därför elt system ulan undantag men med en skyddsklausul  som gav möjlighet all lUlgripa importrestriktioner.

Det ursprungliga nordiska preferenserbjudandet utformades i enlighet med dessa tankegångar. Preferenser i form av tullfrihet skulle i princip kunna komma i fråga för alla varor inom kap. 25—99 i tulltaxan. Om de större givarländerna gjorde undanlag eller på annat sätt begrän-

Prop. 1971: 93                                                         13

sade omfattningen av sina preferenserbjudanden skulle emellertid även de nordiska länderna kunna göra motsvarande begränsningar.

I den nordiska nolifikalionen intogs etl avsnitt om skyddsåtgärder mot marknadsstörning av följande lydelse.

Det har betraktats som en förutsättning för ett preferenssystem att della innehåller en skyddsklausul, som gör det möjligt alt vidtaga åtgärder för att hindra eller motverka marknadsslörning.

Om några varor som omfattas av preferenssystemel importeras till ell givarland i sådana kvantiteter och under sådana omständigheter all de orsakar eUer hotar all orsaka marknadsslörning, får givarlandel, för att motverka eller undvika sådan marknadsslörning, söka konsultationer med det exporterande u-landet.

I kritiska fall av marknadsslörning får industrilandet införa importbegränsningar och/eller åtgärder på tullområdet i den utsträckning som bedöms nödvändig för all motverka marknadsslörning, som orsakats av importen av varor vilka ingår i preferenssystemel. Begränsningsnivån skall härvid inte vara lägre än importen under en representativ period innan marknadsslörningen uppstod och ge utrymme för rimlig ökning av importen under den tid begränsningen vårar.

Skyddsåtgärder kan införas selektivt mot del eller de länder vars export orsakar eller hotar alt orsaka marknadsstörning.

Etl givarland som unilateralt har vidtagit skyddsåtgärder skall så snart som möjligt meddela della lill del inlernalionella organ som skall handha uppföljningen av preferenssystemel. Givarlandel skall på begäran ge de u-länder som har etl substantiellt handelsintresse av produkterna i fråga tillfälle lill konsultationer.

Ell land som har infört skyddsåtgärder skall periodiskt se över dessa i syfte all lätta och eliminera dem så fort som möjligt.

Del förutsätts atl införandel av ell preferenssystem inle påverkar existerande internationella avlal och arrangemang, som innehåller skyddsmekanismer.

I nolifikalionen intogs också etl avsnitt om konsultationer mellan givarländerna med syfte att förhindra all skyddsåtgärder leder till marknadsslörningar i andra givarländer saml för all åstadkomma en likvärdig bördefördelning.

På livsmedelsområdet (kap. 1—24 i tulltaxan) erbjöds för svensk del tullfrihet för ett trettiotal varupositioner som läcker närmare två tredjedelar av den svenska importen av tullbelagda Uvsmedelsprodukler från u-länderna vid sidan av kaffe. Erbjudandel omfattade bl. a. vissa varor som räknas som industrivaror i EFTA, såsom fiskkonserver, soppor och såser saml drycker av olika slag. Därutöver erbjöds preferenser för bl. a. vissa frukt- och köksväxtberedningar.

Som nämnts förutsatte flertalet i-länder alt känsliga varuområden skulle las undan från preferensbehandlingen i en eller annan form och del nordiska villkoret för erbjudandet om tullfria preferenser för hela induslrivaruområdel uppfylldes således inle.

Prop. 1971: 93                                                         14

Flertalet av de remissinstanser som hördes med anledning av det nya läget hävdade atl omfattningen av övriga länders undanlag gjorde en omprövning av del svenska erbjudandet erforderlig, varvid man i första hand tänkte sig elt undanlagande av varor från preferensbehandlingen. Önskemål om undantag framfördes bl. a. av Kemikontoret, Textilrådet och Konfektionsindustriföreningen samt Skofabrikantföreningen och Garveriidkareföreningen. Dessa synpunkter stöddes av bl. a. Sveriges industriförbund, Sveriges allmänna exportförening och Landsorganisationen. Inle heller Sveriges grossislförbund ville motsätta sig undanlag för textilier. Vissa remissnistanser såsom Sveriges industriförbund förordade därutöver användandet av lullkontingenler som en melod alt komma lill rätta med marknadsstörningssiluationer. Kommerskollegium ville mol denna bakgrund inte motsätta sig all vissa varor undantogs från preferensbehandlingen och förslag härom framlades. Däremot skulle elt tullkonlingentsyslem enligt kollegiets mening inte lösa de svårigheter som kunde uppslå,

I den tilläggsnotifikation som de nordiska länderna lade fram hösten 1970 presenterades mot den här redovisade bakgrunden en lista över varor för vUka bl. a. undantag kunde komma att införas i något eller några av de nordiska länderna. För svensk del avsåg de sålunda angivna varorna områdena lexlU och konfektion, lädervaror samt skor.

I erbjudandel från EEC-länderna, vilket den 30 mars 1971 bekräftats av EEC:s ministerråd, medges tullfrihet i princip för alla hel- och halvfabrikat i kap. 25—99 i tulltaxan för import som sker inom för varje år fastställda ramar, tullkonlingenler. Dessa skall för flertalet varor bestå av två komponenter, dels importvärdel från de u-länder som avses ingå i preferenssystemel, baskvoten, dels 5 "/o av importvärdel från övriga länder utanför EEC, tUläggskvoten. Baskvolen skall ligga fast och motsvara importen under ett givet referensår. Tilläggs-kvoten är rörlig och skall årligen beräknas på grundval av senaste tUlgängliga statistik. Beräkningarna får ej leda tUl alt kontingenterna reduceras. Intet land får i princip svara för mer än 50 o/o eller beträffande vissa varor 20 o/o eller 30 o/o av importen inom en viss kontingent. Såväl kontingentsystemet som denna 50 »/o-regel skall tUlämpas liberalt och flexibelt för flertalet varor. Beträffande varuområden där marknadsslörningar redan föreligger, bl. a. textilvaror, skall enligl en särskUd lista den preferensbehandlade importen från början begränsas lUl kon-lingenlbeloppen. Import därutöver får ske mot normal tuU. För vissa andra varor skall imporlulvecklingen noggrant övervakas och åtgärder kan vidtas om kontingenterna skulle överskridas. För övriga varor kan kontingenlbegränsning införas senare om marknadsstörning inträder. Vissa särskilda regler har slutligen föreskrivits för varor som omfattas av GATT:s bomuUstextUavtal. Beträffande import från bl. a. Hongkong gäUer i övrigt alt textUvaror och skor helt undantas från preferensbehandlingen.

Prop. 1971: 93                                                         15

För jordbruksprodukter kommer EEC endast alt göra begränsade tullsänkningar, i genomsnitt motsvarande 20 o/o av gällande tull, för ett mindre anlal varor.

Skyddsaspekten tillgodoses för industrivarorna genom kontingent-systemet och för jordbruksvarorna genom en klausul som ger räll till skyddsåtgärder vid marknadsslörningar. Ministerrådets beslut innebär att EEC med verkan från den 1 juli 1971 får ge preferenser lUl länderna i 77-gruppen samt lUl områden som slår under i-ländernas överhöghet, inklusive Hongkong. Kommissionen skall före den 1 juli 1972 studera möjligheterna all medge ytterligare länder preferensbehandling.

USA:s erbjudande innebär all tullfrihet införs för import från u-länderna av alla hel- och halvfabrikat inom induslrivaruområdel med undanlag för textilier av bomull, ull och konstfibrer, skor saml petroleumprodukter.

På induslriråvaruområdel medges tullfrihet i begränsad utsträckning. Undanlag görs dock för bl. a. vissa jord- och stenarler, råolja, vissa kemikalier, oberedda hudar och skinn, nalursilke, ull och andra djurhår, berett lin, bomull, beredd hampa, jute och sisal, guld och silver, ferro-legeringar, aluminium, bly, zink samt övriga oädla metaller.

USA erbjuder tullfrihet för ell relativt begränsat anlal varor på jordbruksvaruområdel.

Skyddsaspekten tillgodoses genom en i USA:s tullagstiftning föreslagen slandardklausul som ger administrationen räll alt vidta åtgärder om marknadsstörningar hotar den inhemska industrin.

Storbritannien erbjuder preferenser i form av tullfrihet för varor på induslrivaruområdel med undanlag för flertalet textilvaror. Dessutom undantas vissa fiskaltullbelagda varor såsom mineraloljor, tändstickor och cigarrelländare. De textilvaror, för vUka man anser sig kunna ge preferenser, har upptagits i en lista som omfattar elt fåtal positioner. Storbritannien har dock förklarat atl man när det gäller undantagen på lextilområdel ej tagit slutgiltig ställning.

Beträffande bearbetade jordbruksprodukter erbjuds tullfrihet för 70 positioner i tulltaxan.

Vid eventuella modifikationer av preferenserbjudandel kommer Storbritannien att la hänsyn till i vilken utsträckning u-länderna inom samväldet erbjuds nya fördelar på andra givarländers marknader som kompensation för atl de får dela sina samväldespreferenser med andra u-länder. En reservation görs också för ändringar i preferenserbjudandel om förhandlingarna med EEC resulterar i ell brittiskt EEC-medlem-skap.

Storbritannien förbehåller sig rätten atl upphäva eller minska preferenserna om importen av en vara som ell resultat av preferensbehandlingen skulle komma all förorsaka marknadsstörning.

Schweiz erbjuder en tullsänkning om 30 o/o för flertalet varor på

Prop. 1971: 93                                                         16

industriområdet. Undantagna från budet är fiskaltullbelagda varor såsom oljor, petroleumprodukter, motorfordon saml delar och utrustning därlUl.

Preferenser i form av luUsänkningar erbjuds också för etl antal varor på jordbruksvaruområdel.

I Schweiz' nolifikation anges att man som slutmål siktar till tullfrihet för alla i budet ingående varor. Delta skall ske i två etapper med två års mellanrum. Mol bakgrund av vunna erfarenheter och med hänsyn till andra givarländers åtaganden skall man besluta i vilken utsträckning ytterligare tullsänkningar utöver angivna 30 o/o skall beviljas.

Schweiz förbehåller sig rätlen all, om marknadsslörning eller hot om marknadsslörning uppslår på den schweiziska marknaden som en följd av preferenssystemel, vidta skyddsåtgärder i enlighet med den inhemska ulrikeshandelslagstiflningen eller upphäva preferensbehandlingen, helt eller delvis, för ifrågavarande produkt.

Som ell första steg i förverkligandet av ell preferenssystem kommer Österrike all göra en lineär tullsänkning om 30 o/o för industrivaror, med undanlag av de varor som omfattas av GATT:s bomullslexlil-avtal. Undantagna från preferensernca är också de varor som enligl österrikisk lag är underkastade eller kan komma atl underkastas rörliga avgifter eller uljämningsskalter.

Begränsade tullsänkningar erbjuds för vissa livsmedelsprodukter.

Österrike förbehåller sig rätten atl unilateralt upphäva preferenstul-len för en viss vara från alla u-länder, om importen av denna vara överstiger importen under en viss period med mer än 25 o/o. Preferensen kan också upphävas för en viss vara från elt visst land.

För industriella hel- och halvfabrikat erbjuder Canada en tullsänkning antingen med en tredjedel av tullnivån efter Kennedyronden eller lill en nivå motsvarande samväldestullarna, beroende på vilken som är lägst. Undantag görs för handskar, vissa textilvaror saml elektronrör. Vissa typer av skor kan också komma alt undantas från preferensbehandling.

För jordbruksvaror erbjuds endast begränsade tullsänkningar.

För samtliga varor som omfattas av erbjudandet gäller atl tullsänkningarna skall ske etappvis under en tvåårsperiod. Ytterligare tullsänkningar därefter kommer alt övervägas mol bakgrund av gjorda erfarenheter.

I fall av marknadsslörning kommer Canada alt tillämpa en skyddsklausul. Man avser härvid ej alt diskriminera mellan mottagarländerna.

Japan erbjuder tullfrihet för i princip alla industrivaror inom ramen för årliga luUkonlingenter. Dessa är uppbyggda på samma sätt som EEC:s lullkontingenler med den skillnaden atl tUläggskvoten motsvarar 10 o/o av i-landsimporlen. Även Japan avser all tillämpa en 50 o/j-regel, som begränsar importen av en vara från ell visst land inom kontingent-

Prop. 1971: 93                                                         17

beloppen. Till skillnad från EEC ämnar man i Japan i princip inle medge preferensbehandlad import utanför kontingentramarna för någon vara.

För vissa varor, bl. a. vissa lädervaror, skor, vissa textilvaror, vissa obearbetade metaller och leksaker erbjuds endast en 50-procentig tullsänkning. Undantag görs helt eller delvis för bl. a. plywood, sUke, vissa skor saml mineraloljor.

Beträffande jordbruksprodukter ges begränsade tullsänkningar för ell 60-lal positioner i tulltaxan. För jordbruksvarorna förutses någon form av skyddsklausul, som avses kunna tillämpas diskrim'inaloriskl.

Utvecklingen av u-landshandeln

1960-lalel har utmärkts av en myckel stark expansion för hela världshandeln. Ökningen har varit särskUl markerad för handeln mellan de industrialiserade länderna, vUken år 1960 enligl GATT:s statistik omfattade 65 o/o av världshandeln men år 1969 hade stigit lUl nära 70 o/o. U-ländernas handelsandel har under samma lid minskal från 21,5 o/o lill 18 o/o. Trots denna relativa tUlbakagång har u-ländernas handelsutveckling under 1960-lalel blivit gynnsammare än vad man vid decenniets början vågade förutse. Ar 1960 visade sålunda u-ländernas lolalhandel ell underskoll om 1,5 miljarder dollar och pessimistiska beräkningar pekade här mol ell underskoll vid periodens slut om inemot 10 miljarder dollar. I stället har handeln de senaste åren nära nog balanserat. Orsaken härtill är främst den stigande ökningstakten för u-ländernas export som genomsnittligt under decenniet uppgått till 6,5 o/o per år mot 5,5 o/o per år för importen. Under 1950-lalel var exportökningen däremot endasl 3,5 o/o per år. Utvecklingen har varit särskilt accentuerad under det sista året då exportökningen uppgått lill omkring 12 o/o mot en imporlökning om 9 o/o. Olika u-länder har emellerlid inle i samma utsträckning fått del i denna utveckling. För vissa u-länder ökar expor-len sålunda med över 17 o/g per år medan andra länder har en myckel obetydlig eller helt obefintlig exportökning.

Varumässigt ligger tyngdpunkten på u-ländernas export fortfarande på råvarusidan. Av i-ländernas lolalimporl från u-länderna år 1969 om 42 miljarder dollar var 9,5 miljarder eller 23 o/o livsmedel, främst kaffe, frukt, socker, kött och köttvaror saml kakao och 8 mUjarder dollar eller 20 o/o induslriråvaror som texlilfibrer, malmer, trä och gummi. Bränslen uppgick lill nära 14 miljarder dollar, 33 o/o. Av återstoden var omkring 8 miljarder dollar, 20 o/o, bearbetade varor såsom metaller, textilvaror och kläder, trävaror, lädervaror och maskiner. Gruppen bearbetade varor får dock gradvis ökad betydelse för u-ländernas export. Ökningstakten per år har de sista åren närmat sig 20 o/o

2    Riksdagen 1971.1 saml. Nr 93

Prop. 1971: 93                                                         18

och är därigenom betydligt högre än genomsnittet för ökningen av lolal-exporten. Härigenom har u-ländernas andel av världens totala export av bearbetade varor stigit från 4 o/o till närmare 6 "/o under 1960-lalel.

Den kraftigaste ökningen för u-ländernas del har noterats i fråga om exporten till Japan, 18 "/» år 1969, och till EEC-länderna, omkring 14 o/o. TUl EFTA-länderna har exporten samma år ökat med 7 o/o och lUl USA med 3 Vo.

Sveriges import från u-länderna (Latinamerika, Afrika, exklusive Sydafrika, Asien, exklusive slalshandelsländer men inklusive Hongkong) har från år 1960 tiU år 1970 ökat "från 2 lill drygt 3,6 mUjarder kr. Då samtidigt vår lolalimporl ökat från 12,5 tiU över 36 miljarder kr. har dock u-landsandelen härav minskat från 13 o/q till 10 o/o. Varumässigt utgjorde mineraloljorna år 1970 en tredjedel av importen, 1,2 miljarder kr., och livsmedlen nära en tredjedel, 1,1 mUjarder kr. I denna grupp var de största varorna kaffe, 640 milj. kr., frukt 214 milj. kr. och fodermedel 71 milj. kr. Induslriråvarorna uppgick liU 304 milj. kr. och utgjordes bl. a. av malmer, trä och gummi. Bland de bearbetade varorna, sammanlagt omkring 960 milj. kr., utgjordes de största posterna av metaller, nära 400 milj. kr., textilvaror 75 milj. kr. och kläder 265 mUj. kr. (varav 225 nulj. kr. avsåg import från Hongkong och Sydkorea). Den fullbelagda importen av bearbetade varor från de här redovisade u-länderna uppgick år 1969 lUl 380 milj. kr. (Hongkong 195 mUj. kr.). Tulluppbörden för denna import uppgick lill 48 milj. kr. (Hongkong 27 milj. kr.). Tullincidensen, bortsett från Hongkongimporten, har beräknats till drygt 10 o/o, räknai efler de under år 1969 utgående tullarna, dvs. högre än genomsnittet av lullbelaslningen för den luUbelagda delen av Sveriges import.

Brysselnomenklatnren

Det av rådet för samarbete på tullområdet i Bryssel antagna förslaget om ändringar i den s. k. Brysselnomenklaturen, på vilken texten i den svenska luUlaxan vilar, är helt av teknisk natur. Eventuella erinringar mol förslag skall framföras tUl rådet före utgången av juni 1971. Förslaget lorde i svensk översättning som bilaga 1 få fogas lill detla protokoll.

De föreslagna ändringarna har, framhåller generaltullstyrelsen, lill syfte alt anpassa nomenklaturen tUl den utveckling som skett på teknikens område samt åstadkomma klarare gränsdragningar mellan olika positioner i nomenklaturen. Många av ändringarna föranleder ej någon ändring av den svenska texten lill tulltaxan. Andra ändringar saknar betydelse för varuklassificeringen medan ytterligare andra medför all varor kommer all hänföras tiU annan position än vad som gäller f. n.

Prop. 1971: 93                                                         19

GeneraltuUstyrelsen har angivit de fall där sådana överflyttningar skulle medföra alt tullbeläggningen påverkades, saml lagt fram förslag till sådana lulllaxeändringar som krävs för all tullarna skall förbli oförändrade för berörda varor.

Vid remissbehandlingen har icke någon erinran framförts mot de av tullsamarbelsrådel rekommenderade nomenklalurändringarna. Grossistförbundet anför, all en revision av Brysselnomenklaluren med jämna intervaller inle bara är önskvärd ulan också nödvändig med hänsyn till den tekniska utvecklingen, som kontinuerligt resulterar i tillkomsten av nya produkter och modifieringar av existerade varor. De nu beslutade ändringarna medför i del övervägande antalet fall klara förbättringar som inle minst från handelsslalistisk synpunkt måste hälsas med tillfredsställelse, anser förbundet. Liknande synpunkter anförs också av de övriga remissinstanser som yttrat sig.

Departenientschefen

I den svenska bislåndspoUliken har åtgärder som syftar till alt skapa bättre möjligheter för u-länderna all sälja sina produkter och öka sin andel av världshandeln givils hög prioritet. Utgångspunkten har varit all gynnsammare handelsvillkor skall stimulera utveckling och diversifiering av u-ländernas näringsliv. Genom större exportintäkter kan deras betalningsbalans förbättras och förutsättningarna för en fortsatt industrialisering öka.

De hillills vidtagna åtgärderna har för vår del inneburit att handelshindren i betydande utsträckning redan avvecklats. Genom uppgörelserna i samband med Kennedyronden har tullfrihet genomförts för den allra största delen av importen från u-länderna. Råvaruimpor-len är med undanlag av kaffe numera tullfri. Även för de bearbetade varorna från u-länderna medförde Kennedyronden påtagliga svenska tullällnader och den del av vår u-landsimporl som — bortsett från kaffe — i dag beläggs med luU uppgår knappast lill mer än en tiondel av lotalimporten från dessa länder. När det gäller u-ländernas export av industrivaror har vi från svensk sida också sedan länge starkt betonat betydelsen av förbättrad marknadsföring och marknadsinformation. Mol denna bakgrund har vi bl. a. stött den verksamhet som bedrivs av GATT:s och UNCTAD :s gemensamma organ International Trade Center (ITC).

U-länderna har alltsedan första världshandelskonferensen i Geneve år 1964 framfört krav alt i-länderna skulle bevilja dem lullpreferenser i form av luUfrihel eller lullnedsällning för halvfabrikat och färdigvaror. I den resolution som antogs vid den andra världshandelskonferensen i New Delhi år 1968 kom i-länderna dessa krav lill mötes och åtog sig

Prop. 1971: 93                                                         20

alt gemensamt med u-länderna utarbeta ett generellt lullpreferenssy-stem lill förmån för u-ländernas export. Preferenserna skulle på induslrivaruområdel ges med ell minimum av undanlag samt på jordbruksvaruområdet för särskilt utvalda varuslag. Preferensfrågan har nu förts närmare sin lösning genom atl i-länderna framlagt konkreta preferenserbjudanden. En rapport härom överlämnades som nämnts hösten 1970 av UNCTAD lill FN:s generalförsamling. Genomförandet av erbjudandena ingår som ett moment i den av FN den 24 oktober 1970 antagna strategin för FN:s andra ulvecklingsårlionde.

Sverige har tillsammans med de övriga nordiska länderna aktivt deltagit i det internationella arbetet i preferensfrågan. En grundläggande synpunkt har därvid varit all preferenserna borde ges inom ramen för elt enhetligt syslem, där alla större i-länder deltar på ell sådani sätt all preferenserna kommer alla u-länder lill godo på lika vUlkor. Vi har bestämt tagit avstånd från de tankar på selektivt utformade preferenser som framförts av vissa länder.

De preferenserbjudanden som nu lagts fram innebär i och för sig etl storl framsteg. Del enhetliga system vi eftersträvat har emellerlid inle kunnat uppnås. Värdet av preferenserna begränsas också genom alt många för u-länderna betydelsefulla varor undantas från preferensbehandlingen. Preferensernas betydelse för u-länderna blir därför tyvärr svår alt bedöma.

De industrivaror som omfattas av preferenserna utgör f. n. en liten del av u-ländernas export. U-ländernas export av sådana varor ökar emeUertid i snabb takt. Det är vidare uppenbart att preferenserna för u-länderna är en fråga av stor psykologisk och politisk vikt. Den reella betydelsen av preferenserna ökar självfallet också i den mån u-länderna i större utsträckning kan utnyttja de konkurrensmässiga fördelar dessa innebär genom alt utveckla de allmänna förutsätlningarna för sitt näringsliv och förbättra sin produktions- och marknadsföringsteknik. Del finns enligt min uppfattning anledning atl räkna med all preferenssystemel, framför allt på längre sikt, skall visa sig vara ell positivt bidrag till u-ländernas ekonomiska utveckling.

Erbjudandena inom UNCTAD innebär alt preferenssystemel skall kunna sättas i kraft så tidigt som möjligt under innevarande år. Vissa frågor av betydelse för genomförandel av preferenserna — jag återkommer tiU dem i del följande — har ännu inle fåll en slutlig lösning på det internationella planet. Givarländerna är emellertid i färd med all vidta de åtgärder som krävs för alt erbjudandena om preferenser skall kunna infrias. EEC:s miiusterråd har som nämnts den 30 mars i år tagit ställning i frågan. Av våra nordiska grannländer har regeringen i Danmark fått bemyndigande alt vid lämplig lidpunkt sätta preferenserna i kraft. Del är enligt min mening naturligt att även vi nu tar slutlig

Prop. 1971: 93                                                        21

ställning i frågan och all förslag om genomförande av lullpreferenser i Sverige nu framläggs för riksdagen ulan alt utgången av de pågående inlernalionella överläggningarna i utestående frågor avvaktas.

När det gäUer utformningen av preferenserna företer de olika givarländernas erbjudanden vissa skiUnader sinsemellan, bl. a, beträffande formerna för åtgärder lill skydd mol skador på den egna industrin. Vissa länder, såsom EEC-länderna och Japan, avser sålunda alt till-lämpa elt syslem enligt vUkel kontingenter fastställs för de varor på industrivaruområdet som omfattas av preferenserna. Den preferensbehandlade importen av varor som kan vålla marknadsstörning begränsas härvid redan från början genom atl luUfrihelen binds lill vissa kontingenter. Även för övriga varor skall den preferensbehandlade importen kunna begränsas genom konlingenlsyslemet om marknadsslörningar skulle inträda under tiden för preferenssyslemels tillämpning. Flertalet andra länder, bl. a. USA och Storbritannien, kommer all helt la undan särskilt känsliga varor från preferensbehandlingen och förbehåller sig dessutom genom en skyddsklausul rälten all vidta lämpliga åtgärder om marknadsstörningar skulle uppträda. Även de nordiska länderna har förbehållit sig möjligheten till undanlag och förutsätter en skyddsklausul av denna typ. Till sina verkningar lorde dock de båda systemen i praktiken vara ungefär Ukvärdiga.

I fråga om den närmare utformningen av preferenserna för svensk del vUl jag anföra följande.

Tullpreferenserna har av såväl de nordiska länderna som av EEC, Storbritannien, USA och Japan erbjudils i form av tullfrihet. Jag förordar alt denna princip vidhålls för svensk del.

I fråga om industrivaror har Sverige tUlsammans med de nordiska länderna under förhandlingarna erbjudit tullfrihet utan undantag. Om de större handelsnationerna valde all från början begränsa preferensbe-handUngen för vissa varor ansåg de nordiska länderna sig dock också kunna bli tvungna atl la undan vissa kategorier av varor från preferenssystemel. Övriga i-länder har numera förklarat att de i en eller annan form kommer all begränsa preferensbehandlingen för vikliga in-duslrivaruseklorer. I Norge och Finland kommer också undanlag all göras, och i Danmark har man förbehållit sig valfrihet i detta avseende. De industrivaruområden som för svensk del erfarenhetsmässigt är särskilt utsatta för lågpriskonkurrens är framför allt textil- och konfeklionsinduslrin samt sko- och läderindustrin. Önskemål om undanlag från preferensbehandlingen för varor inom dessa industribranscher har också framförts under remissbehandlingen. Det är för övrigt bl. a. för dessa varor preferensbehandlingen kommer att begränsas också i övriga i-länder. Ell genomförande i Sverige av preferenser ulan undanlag skulle innebära atl dessa industrisektorer skulle kunna utsättas för markant

Prop. 1971: 93                                                         22

försämrade konkurrensförhållanden. I dagens läge lalar därför starka skäl för all de varor, för vilka konkurrenssituationen är mest känslig, såsom väv av bomull och konstfibrer, trikå, kläder, handskar och skor, undantas från preferensbehandlingen, och jag förordar alt så sker. Till undantagen bör också fogas vissa varor inom 35—39 kap. i tuUlaxan som i Sverige omfattas av jordbruksregleringen. Dessa varor saknar från importsynpunkt intresse i della sammanhang.

Del svenska preferenserbjudandel på jordbruksvaruområdet omfattar bl. a. vissa varor som räknas som industrivaror i EFTA, såsom fiskkonserver, soppor och såser samt drycker av olika slag. Vidare ingår vissa frukt- och köksväxtberedningar. Erbjudandet har utformats efter samråd med bl. a. statens jordbruksnämnd. Vid konsultationerna i UNCTAD har u-länderna uttryckt sin uppskattning över erbjudandel och jag förordar alt preferenserna inom detla område genomförs i enlighet med erbjudandel.

Förteckning över de varor som bör undantas från preferensbehandlingen samt över preferensberättigade varor på jordbruksområdet torde få fogas som bilaga 2 och 3 lill slalsrådsprolokollet i detla ärende. I den mån konkurrensförhållandena ger anledning härtill bör Kungl, Maj:t ha rätt atl slopa undantag i bilaga 2.

Även om preferensbehandlingen för särskilt känsliga varuområden hos i-länderna sålunda i en eUer annan form redan från början begränsas har det i notifikationerna om preferenserna förutsatts möjligheter tiU ytterligare skyddsåtgärder av olika slag vid marknadsslörning. För vår del har vi förbehållit oss rätten att vid marknadsslörning återinföra tull eller tillgripa importrestriktioner. Vi har härvid bl. a. av hänsyn tiU alt åtgärden inte skall drabba vissa mottagarländer onödigt hårt, exempelvis mindre utvecklade länder som ej bidrar lill marknadsstörning, förutsatt alt skyddsåtgärderna skall kunna begränsas till importen endasl från land som orsakar eller hotar atl orsaka skada. Jag förordar atl sådana skyddsåtgärder får vidtas. Del bör enligl min mening också vara möjligt all för vissa varor tillämpa luUkonlingenter, om så skulle visa sig lämpligl.

Preferenssystemel bygger på det tekniska planet på ett utvecklat samarbete mellan givar- och mottagarländer. Tekniska skäl lalar för all kretsen av mottagarländer i storl sett bör vara enhetlig hos de olika givarländerna. Della underlättar ursprungskonlrollen. Önskemålet om likvärdiga konkurrensförhållanden för industrin i de olika länderna talar också för en sådan enhetlighet. De nordiska länderna har också som en arbetshypotes utgått från all mottagarländerna i huvudsak bör vara de samma för de olika givarländerna.

Någon internationell definition på begreppet u-land har inte varit

Prop. 1971: 93                                                        23

möjlig all fastställa och några definitiva slällningslaganden lill frågan om mottagarländerna synes ännu inte föreligga hos i-länderna. Del lorde dock inle bli möjligt atl nå fullständig enighet i denna fråga.

I UNCTAD har preferensfrågan framför allt drivits av den s. k. 77-gruppen, som f. n. beslår av 90 utomeuropeiska länder saml Jugoslavien och Cypern. Gruppens talesman har i UNCTAD-rapporlen fått antecknat all dessa länder utgår ifrån att de blir delaktiga av preferenserna. Inom UNCTAD hänförs till u-länderna också vissa utomeuropeiska länder som inte deltar i nämnda grupp men ingår i de av FN fastställda latinamerikanska och afro-asiatiska ländergrupperna. Till u-landskretsen bör också räknas vissa utomeuropeiska områden som står under vissa preferensgivande länders överhöghet, bl. a. Hongkong, saml länder för vUkas ulrikesförbindelser elt givarland svarar. Därutöver finns etl anlal u-länder, bl. a. Demokratiska Folkrepubliken Korea och Demokratiska Republiken Vietnam, som inle deltar i FN eller UNCTAD. Slutligen har vissa europeiska länder som ej ingår i 77-gruppen framfört önskemål om preferenser.

Med hänsyn till den osäkerhet som ännu råder ifråga om övriga i-länders slutliga ställningstagande lill frågan om mottagarländer, förordar jag alt preferenserna för svensk del t. v. får ges lill länderna i 77-gruppen samt lill Israel, Cuba, Mongoliska Folkrepubliken och Västra Samoa. De fyra nyssnämnda länderna ingår i den grupp u-länder i UNCTAD som ej tillhör 77-gruppen. Demokratiska Folkrepubliken Korea och Demokratiska Republiken Vietnam bör också kunna medges preferenser. Preferenserna bör vidare efler närmare prövning av Kungl. Maj:l kunna utsträckas lill nyss nämnda utomeuropeiska områden och länder för vUka i-länder ansvarar. Jag lorde få anledning återkomma lill frågan om preferensbehandling för andra länder än de här nämnda.

En förteckning över länder som deltar i 77-gruppen lorde som bilaga 4 få fogas lill stalsrådsprotokollel i della ärende.

Utöver vad tidigare berörts gäUer som förutsättning för att en vara skall bli föremål för preferensbehandling självfallet all varan helt produceras i ett u-land eller i varje fall undergått en väsentiig bearbetning i ell sådani land. Vilka krav som i della sammanhang skall uppställas är fortfarande föremål för överläggningar givarländerna emellan. Som grund för arbetet har lagts de regler som EEC tillämpar i förhållande lill de med gemenskapen associerade länderna men också erfarenheterna i EFTA beaktas. Arbetet har fortskridit så långt all man nu lorde kunna ulgå från alt resultatet kan godtas för svensk del.

För all preferenserna med säkerhet skall komma u-länderna lill godo måste del också vara möjligt all kontrollera alt de importerade varorna har sitt ursprung i dessa länder. Vid importen skall varorna därför ål-följas av ursprungscerlifikal, utfärdade av exportlandets myndigheter..

Prop. 1971: 93                                                        24

I UNCTAD-överläggningarna har u-länderna åtagit sig all genom UNCTAD:s generalsekreterare meddela givarländerna vilka åtgärder de vidtagit för atl komma i åtnjutande av preferensbehandlingen, bl. a. beträffande vilken myndighet som skall utfärda ursprungscertifikaten och hur uppgifterna skall kunna verifieras. Innan elt u-land gjorl sådan nolifikation är del inle möjligt alt medge preferensbehandling för import från della land.

Av del sagda framgår all del för den praktiska tillämpningen av preferenssystemel är nödvändigt all meddela detaljerade bestämmelser i en rad hänseenden. Atl flera hithörande frågor ännu inte blivit slutbehandlade på det inlernalionella planet bör inle få lägga hinder i vägen för elt ställningstagande till preferensernas införande. Det lorde lämpligen få ankomma på Kungl. Maj:l alt senare fastställa de närmare föreskrifter som för svensk del blir nödvändiga för preferenssystemets tiUämpning. Jag vill i della sammanhang endasl framhåUa all tullmyndigheterna inte kan åläggas alllför betungande skyldigheter med avseende på ursprungskontrollen. Det är uppenbart att en stor del av arbetet för all preferenssystemet skall kunna fungera friktionsfritt måste få ske i samarbete mellan givarländerna saml mellan dessa och mottagarländerna.

Den sammanlagda tullbelagda importen till Sverige av jordbruksvaror och industrivaror från här nämnda utomeuropeiska länder och områden med undanlag av Hongkong omfattade år 1969, bortsett från kaffe, varor lill elt värde av ca 265 milj. kr. Importen av de varor som läcks av erbjudanden på jordbruksvaruområdel uppgick lill 33 milj. kr. Undantagen på induslrisidan motsvarar en import om 130 milj. kr. De varor för vilka preferens t. v. erbjuds omfattade år 1969 en import om totalt omkring 110 milj. kr. Tulluppbörden för denna import uppgick år 1969 lUl omkring 12 milj. kr. Den tullbelagda importen från Hongkong uppgick samma år lill 195 milj. kr., varav 37 milj. kr., medförande en lulluppbörd om 5 milj. kr., skulle omfattas av eventuella preferenser. Del slutliga utfallet beträffande såväl importvolymen som lullborlfallet blir dock självfallet beroende av i vUken utsträckning u-ländema i framtiden kan utnyttja preferenserna för sin export.

Atl ge vissa länder preferensbehandling i tullhänseende strider mot våra åtaganden i GATT. Förslag om undantag från åtagandena i denna del är därför under utarbetande inom GATT. Innan ell sådani medgivande lämnats, bör preferenserna inte sättas i krafl.

Bemyndigande för Kungl. Maj:t att medge preferensbehandling för u-landsimporlen torde lämpligen införas i 8 § tulltaxeringsförordningen (1960: 391) under punkten 23, som f. n. innehåUer en bestämmelse om tullfrihet för handgjorda textilvaror från u-länder. Någon ändring av tullfriheten för dessa varor syns del inte finnas anledning göra i detla sammanhang. För all uppnå tidsmässig samordning med del nyss berörda

Prop. 1971: 93                                                        25

medgivandet tUl undanlag från GATT bör del överlämnas åt Kungl. Maj:l alt bestämma när ändringen i tulltaxeringsförordningen skall träda i krafl.

De föreslagna ändringarna i Brysselnomenklaluren utgör en naturlig anpassning lill den tekniska utvecklingen. Ingen erinran mot förslagen har framförls av remissinstanserna och jag förordar, att de godtas för svensk del. De ändringar i tulltaxan som blir påkallade ämnar jag i annat sammanhang lägga fram förslag om.

Hemställan

Under åberopande av det anförda hemsläller jag alt Kungl. Maj:l föreslår riksdagen alt

dels antaga inom finansdepartementet upprättat förslag till förordning om ändring i tulltaxeringsförordningen (1960: 391),

deb antaga rekommendationen den 9 juni 1970 av rådel för samarbete på tullområdet rörande ändring av nomenklaturen för klassificering av varor i tulltarifferna.

Med bifall tiU vad föredraganden sålunda med instämmande av statsrådets övriga ledamöter hemställt förordnar Hans Maj:l Konungen all lill riksdagen skall avlålas proposition av den lydelse bUaga lill delta protokoll utvisar.

Ur protokollet: BrUta Gyllensten

Prop. 1971: 93

26

BUaga 1

(Översättning)

Rekommendation den 9 juni 1970 av Rådet för samarbete på tullområdet rörande ändring av nomenklaturen för klassificering ar varor i tulltarifferna

Rådet för samarbete på tullområdet,

som beaktar artiklarna III b, IV e, VI och XVI i konventionen den 15 december 1950 rörande nomenklatur för klassificering av varor i tulltarifferna,

som beaktar protokollet den 1 juli 1955 angående ändring i denna konvention, till vilket protokoll nomenklaturens text är fogad,

som beaktar Rådels rekommendationer den 16 juni 1960, den 8 december 1960 och den 9 juni 1961 rörande ändring av nomenklaturen,

som anser atl det är nödvändigt att företaga ytterligare ändringar i nomenklaturen med hänsyn särskUt lill den tekniska utvecklingen under senare lid och därav föranledda förändringar i inlernalionell handel,

på nomenklalurkommilténs inrådan,

rekommenderar de fördragsslutande parterna, i överenstämmelse med bestämmelserna i ovannämnda arlikel XVI, följande ändringar i nomenklaturen:

(I följande sammanställning har endasl upptagils ändringar av sådan arl att de föranleder ändringar i den svenska tulltaxetexten.)

Nuvarande lydelse

Allmänna bestämmelser

Punkt 2

2. Anges under ett tulltaxenummer visst ämne, hänföres ämnet till detta nummer både när det är i rent tillstånd och när det förekommer i blandning eller förening med annat ämne. Till tuUlaxenummer, som anges omfatta vara av visst ämne, hänföres även vara som delvis är tillverkad av detta ämne. Tulltaxering av blandning eller sammansatt vara regleras närmare av bestämmelserna i 3.

Föreslagen lyddse

2. a) Elt omnämnande av en artikel i etl tulltaxenummer skall anses inbegripa artikeln i ej komplett eller ej färdigarbetat skick, under förutsättning att den ej kompletta eller ej färdigarbelade artikeln vid införseln företer de väsentliga kännetecknen på den kompletta eller färdigarbelade artikeln. Det skall även anses inbegripa den kompletta eller färdigarbelade artikeln (eller en sådan arlikel som enligt denna regel skall tulltaxeras som komplett eller färdigarbetad) inkommande antingen ej hopsatt eller isär tagen.

b) Ett omnämnande av elt material eller ämne i ett tulltaxenum-

Prop. 1971: 93

27

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

mer skall anses inbegripa blandningar eller sammansättningar av delta material eller ämne med andra material eller ämnen. Elt omnämnande av varor av ett visst material eller ämne skall anses inbegripa varor som helt eller delvis består av detta material eller ämne. Tulltaxeringen av varor som består av mer än ett material eller ämne skall slie enligt principerna i regel 3.

Punkt 3

3. Kan vid tulltaxeringen av en vara två eller flera tulltaxenummer komma i fråga gäller följande:

a)    tulltaxenummer med specificerad varubeskrivning tillämpas framför tulltaxenummer med mera allmän varubeskrivning;

b)    blandning och vara, som består av olika ämnen eller är sammansatt av olika beståndsdelar och som ej kan tidllaxeras med ledning av bestämmelsen under a, tulltaxeras såsom det ämne eller den beståndsdel som ger blandningen eller varan dess huvudsakliga karaktär;

c)    tulltaxenummer som ger det högsla tullbeloppet tillämpas, om tulltaxeringen ej kan ske med lill-lämpning av bestämmelserna under a eller b.

3. Då av någon anledning varor synes kunna tulllaxeras enligt två eller flera tuUlaxenummer, skall luUlaxeringen verkställas på följande sätt:

a)    det tuUlaxenummer som ger den mest specifika beskrivningen skall ges företräde framför sådana tuUlaxenummer som ger en mera allmän beskrivning;

b)    blandningar och sammansatta varor som består av olika material eller är sammansatta av olika komponenter och som ej kan tull-taxeras med hänvisning till 3 a skall tulltaxeras som om de bestod av det material eller den komponent som ger varorna deras huvudsakUga karaktär, i den mån delta kriterium är tillämpligt;

c)    då varor ej kan tulllaxeras med hänvisning till 3 a eller 3 b skall de tulltaxeras enligt det tuUlaxenummer som medför den högsta lullsatsen.

4.)

Punkt 4

4. Anges i anmärkning till avdelning eller kapitel alt avdelningen eller kapitlet ej omfattar vissa varor och hänvisas samtidigt till annan avdelning eller kapitel eller till visst tuUlaxenummer, avser undantaget i anmärkningen, om ej annat är föreskrivet, samtliga varor som är hänförliga till sistnämnda   avdelning,   kapitel   eller

Utgår.

(Nuvarande punkt 5 blir punkt

Prop. 1971: 93

28

Nuvarande lydelse

tulltaxenummer,   även   om   den   i
anmärkningen förekommande

uppräkningen   av   varorna   ej   är fullständig.

Föreslagen lydebe

1 kap.

Anmärkning

Detla kapitel omfattar alla levande djur utom fisk, kräftdjur, blötdjur och mikrobkulturer.

Della kapitel omfattar alla levande djur utom;

a)    fisk,  kräftdjur och  blötdjur enligt nr 03.01 och 03.03;

b)    mikrobkulturer   och    andra produkter enligl nr 30.02;

c)    djur enligt nr 97.08.

2 kap.

Anmärkning b)

b)    tarmar, blåsor och magar av
djur (nr 05.04) saml djurblod,
hänförligt till nr 05.15;

Anmärkning c)

c)     animaUska fetler (15 kap.),
andra än produkter, hänförliga Ull
nr 02.05.

Nr 02.05

Ister och annat fett av svin eller fjäderfä, icke utsmält eller utpressat och icke innehållande kötlrän-der, färskt, kylt, fryst, sallat, torkat eUer rökt:

b) tarmar, blåsor och magar av djur (nr 05.04) samt djurblod (nr 05.15);

c) animaliskt fett, annat än produkter enligt nr 02.05 (15 kap.).

Svinfetl, ej innehållande kött, och fjäderfäfett (ej utsmält, utpressat eller extraherat med lösningsmedel), färskt, kylt, fryst, saltat, torkat eUer rökt:

3 kap.

Nr 03.02

Fisk, saltad, torkad eller rökt:

Fisk, torkad, saltad eller rökt (äveti varmrökt):

4 kap.

Rubrik

4 kap. Mjölk och mejeriprodukter; ägg; naturlig honung

4 kap. Mejeriprodukter; fågelägg; naturlig honung; ätbara produkter av animaliskt ursprung, ej annorstädes nämnda eller inbegripna

Prop. 1971: 93

29

Nuvarande lydelse Nr 04.05

Ägg av fåglar samt äggula, färska, konserverade, torkade eller sötade:

Nr 04.07 Nytt

Föreslagen lydelse

Fågelägg och äggula, färska, torkade eller på annat sätt konserverade, även sölade:

Ätbara produkter av animaliskt ursprung, ej annorstädes nämnda eller inbegripna

5 kap. Anmärkning 1 d)

d) borst och andra djurhår i bindlar för borslfabrikation (nr 96.03).

d) bindlar för borsttillverkning (nr 96.03).

6 kap.

Anmärkning 1

1. Della kapitel omfattar endasl sådana produkter, som vanligen levereras av trädgårdsmästare, plantskolor eller blomsterhandlare för planterings- eller prydnadsändamål. Potatis och ätbar lök hänföres dock till 7 kap.

1, Della kapitel omfattar endasl levande träd och varor (inbegripet köksväxtplantor) av sådana slag som vanligen levereras av trädgårdsmästare, plantskolor eller blomsterhandlare för planlerings-eller prydnadsändamål; kapitlet inbegriper dock ej potatis, ätbar lök och andra produkter enligt 7 kap.

7 kap.

Anmärkning

Såsom köksväxter enligt nr 07.01 anses även ätbara svampar, oliver, kapris, tomater, potatis, rödbetor, gurkor, pumpor, auberginer, sötpaprika (Capsicum grossum), fänkål, persilja, körvel, dragon, krasse, mejram, pepparrot och vitlök. Såsom köksväxter enligt nr 07.02 —07.04 tulllaxeras alla de produkter, som i färskt tillstånd hänföres UU nr 07.01.

Nr 07.04 omfattar dock icke:

Ordet "köksväxter" i nr 07.01, 07.02 och 07.03 skall anses inbegripa ätbara svampar, tryffel, oliver, kapris, tomater, potatis, rödbetor, gurkor, pumpor, auberginer, sölpaprika, fänkål, persilja, körvel, dragon, krasse, mejram (Majorana hortensis eller Origanum majorana), pepparrot och vitlök.

Nr 07.04 omfattar alla torkade, dehydratiserade eller evaporerade köksväxter av sådana slag som är hänförliga till nr 07.01—07.03 andra än:

Prop. 1971: 93

30

Nuvarande lydebe

a)    torkade baljväxtfrön (nr 07.05);

b)    sötpaprika (Capsicum grossum), målen (nr 09.04);

c)    mjöl av torkade baljväxtfrön, hänförliga till nr 07.05 (nr 11.03);

d)    mjöl, gryn och flingor av po
tatis (nr 11.05).

9         kap.

Anmärkning 1, sista stycket

TiUsatser av andra ämnen lill de produkter, som är upptagna i nr 09.04—09.10, härunder inbegripet de blandningar som avses i a och b ovan, skall icke påverka tulltaxeringen, under förutsättning all de sålunda erhållna blandningarna fortfarande har karaktär av varor, upptagna i något av de nämnda tulltaxenumren. I motsatt fall hänföres dylika blandningar icke till della kapitel; om de utgör preparat för smaksättning, tulllaxeras de enhgt nr 21.04.

Anmärkning 2 a)

a)    sötpaprika (Capsicum gros
sum), omalen (7 kap.);

Anmärkning 2 b)

b)    kubebapeppar av arten Cu-
beba officinalis Miq. eller Piper
cubeba (nr 12.07).

10      kap.

Nr 10.07

Bovete, hirs, sorghum, kanarie-frö och annan spannmål:

11      kap.

Anmärkning 1 b) (nuvarande anm. b))

b) mjöl, värmebehandlat eller på annat sätt berett till näringsmedel för barn eller för dietiskt bruk (nr 19.02); mjöl, som värme-behandlats uteslutande för att förbättra bakförmågan, hänföres dock till detta kapitel;

Föreslagen lydelse

a)    torkade spritade baljväxtfrön (nr 07.05);

b)   målen sötpaprika (nr 09.04);

c)    mjöl av torkade baljväxtfrön enligt nr 07.05 (nr 11.03);

d)    mjöl och flingor av potatis
(nr 11.05).

Tillsats av andra ämnen lUl produkter enligt nr 09.04—09.10 (eller till de blandningar som avses i a och b ovan) skall ej påverka produkternas tulltaxering, under förutsättning all de erhållna blandningarna bibehåller den huvudsakliga karaktären av varor, hänförliga till dessa nummer. I annat fall hänföres sådana blandningar ej till detla kapitel; blandningar som utgör preparat för smaksäll-ning tulltaxeras enligl nr 21.04.

a) sölpaprika, omalen (7 kap.);

b) kubebapeppar (Piper cubeba) och andra produkter enligt nr 12.07.

Bovete,    hirs,    kanariefrö   och sorghum;  annan  spannmål:

b) mjöl, berett för användning som barnmat, för dietiskt ändamål eller för matlagningsändamål, enligt nr 19.02;

Prop. 1971: 93

31

Nuvarande lydelse

Anmärkning 1 e) (nuvarande anm. e))

e) stärkelse,  utgörande kosmetiska preparat enligt nr 33.06.

Föreslagen lydelse

e) stärkelse med karaktär av parfymer, kosmetiska preparat eller toaletlmedel hänförliga till nr 33.06.

Anmärkning 2

Ny

2. A. Förmalningsprodukter av de slag av spannmål som är förtecknade i nedanstående tabell hänföres till detta kapitel om de, beräknat på viklen av torrsubstansen, har:

a)   en stärkdsehalt (bestämd med Ewers modifierade polarimelriska melod) överstigande den som anges i kolumn 2; och

b)   en askhalt (efter avdrag för eventueUt tillsatta mineralämnen) ej överstigande den som anges i kolumn 3.

I annat fall tulltaxeras de enligt nr 23.02.

B. Produkter som med tillämpning av ovanstående bestämmelser är hänförliga till detta kapitel skall tulllaxeras enligt nr 11.01 (mjöl av spannmål) om den mängd därav som passerar genom en sikt av nalursilke eller av syntetiska eller regenererade textilfibrer med den maskvidd som anges i kolumnerna 4 eller 5 efter viklen räknat uppgår till minst det procenttal som anges för respektive slag av spannmål.

I annat fall tulltaxeras de enligt nr 11.02.

			Mängd som	passerar genom
	Stärkelsehall	Askhalt	en sikt med	en maskvidd av
Spannmål			315 mikron	500 mikron
(1)	(2)	(3)	(4)	(5)
Vete och råg	45%	2,5 %	80%	_
Kom	45%	3    %	80%	—
Havre	45%	5    %	80%	—
Majs och sorghum	45%	2    %		90%
Ris	45%	1,6 %	80%
Bovete	45%	4    %	80%	—

Tabellen avser föreslagen lydelse.

Prop. 1971: 93

32

Nuvarande lydebe Nr 11.09

Gluten   och   glutenmjöl, rostade

Föreslagen lydelse

även Velegluten, även torkat

12 kap.

Anmärkning 1

1. Enligt nr 12.01 tulllaxeras bl. a. jordnötter, sojabönor, senapsfrön, vaUmofrön och kopra. Kokoksnötler hänföres till nr 08.01 och oliver till 7 eller 20 kan.

1. Nr 12.01 skall anses tillämpligt för bl. a. jordnötter, sojabönor, senapsfrön, vallmofrön och kopra. Det skall ej anses tillämpligt för kokosnötter och andra produkter enligt nr 08.01 eller för oliver (7 eller 20 kap.).

Anmärkning 2

2. Belfrön, klöver- och gräsfrön, blomsterfrön, köksväxlfrön, frön av fruktträd och skogsträd samt frön av vicker och lupiner tulltaxeras enligt nr 12.03. Till nr 12.03 hänföres icke ärter, bönor och andra till människa- eller djurföda tjänliga baljväxtfrön (nr 07.05), kryddor och andra produkter, upptagna i 9 kap., spannmål (10 kap.), oljehaltiga frön och frukter (nr 12.01) samt frön och frukter, upptagna i nr 12.07.

2. För tillämpning av nr 12.03 gäUer att belfrön, gräsfrön och andra vallväxtfrön, frön av prydnadsblommor, köksväxlfrön, frön av skogsträd, frön av fruktträd samt frön av vicker och lupiner .skall anses som frön av sådana slag som användes som utsäde.

Nr 12.03 skall dock ej anses till-lämpligt för följande produkter, även om de är avsedda att användas som utsäde:

a)    baljväxtfrön enligt 7 kap.,

b)    kryddor och andra produkter enligt 9 kap.;

c)    spannmål (10 kap.);

d)    produkter hänförliga lill nr
12.01 eller 12.07.

13 kap.

Anmärkning, första stycket

TiU nr 13.03 hänföres bl. a. lakrilsexlrakt, pyrethrumexlrakl, humleexlrakl, aloeexlrakl och opium. Nr 13.03 omfattar icke:

Anmärkning a)

a) lakrilsexlrakt, innehållande raer än 10 viktprocent socker eller utgörande sockerkonfektyrer (nr 17.04);

Nr 13.03 skall anses tillämpligt för bl. a. lakrilsexlrakt och pyrethrumexlrakl, humleexlrakl, aloeexlrakl och opium. Numret skall ej anses tillämpligt för:

a) lakrilsexlrakt innehållande mer än 10 viktprocent sackaros eller föreliggande som konfektyrer (nr 17.04);

Prop. 1971: 93

33

Nuvarande lydelse Anmärkning e)

e) kamfer (nr 29.13)  och gly-cyrrhizin (nr 29.41);

Anmärkning f)

t) medikamenter (nr 30.03);

Föreslagen lydelse

e) kamfer, glycyrrhizin och andra produkter enligt nr 29.13 och 29.41;

f) medikamenter hänförliga till nr 30.03 och blodgruppsreagenser (nr 30.05);

Anmärkning h)

h) flyktiga vegetabiliska oljor saml resinoider (nr 33.01); vatten från destination av flyktiga vegetabUiska oljor samt vallenlösningar av dylika oljor (nr 33.05);

h) eteriska oljor, "concretes", "absolutes" och resinoider (nr 33.01) samt vatten från destilla-lion av eteriska oljor och vatten-lösningar av sådana oljor (nr 33.05);

14 kap.

Anmärkning 1

1. Della kapitel omfattar icke material eller fibrer med huvudsaklig användning som textilmaterial, oavsett bearbetning, ej heller andra vegetabiliska material, som bearbetats för användning uteslutande som lextilmalerial (elfte avd.).

1. Detla kapitel omfattar ej följande produkter, vilka skall hänföras till elfte avd.: vegetabiliska material och fibrer av vegetabiliska material av sådana slag som användes främst vid tillverkning av textilvaror, oavsett bearbetning, och andra vegetabiliska material, som undergått behandling i syfte att göra dem lämpliga för användning enbart som lextilmalerial.

15 kap.

Anmärkning 1 a)

a)    ister och annat fett av svin
eller fjäderfä, icke utsmält eller ut
pressat (nr 02.05);

Anmärkning 1 b)

b) kakaosmör (nr 18.04);

Anmärkning 1 c)

c)     grevar (nr 23.01), oljekakor
och dylika ålerstoder från utvin
ning av vegetabiliska oljor (nr
23,04);

3    Riksdagen 1971. 1 saml. Nr 93

a) svinfetl och fjäderfäfett enligl nr 02.05;

b) kakaosmör   (fett   eller  olja) (nr 18.04);

c) grevar (nr 23.01)  och ålerstoder enUgt nr 23.04;

Prop. 1971: 93

34

Nuvarande lydelse Nr 15.01

Ister och annat fett av svin eller fjäderfä, utsmält eller utpressat

Nr 15.02

Talg (av nötkreatur,. får eller getter), rå eller utsmält, premier jus härunder inbegripen

Föreslagen lydelse

Ister, annat svinfett och fjäderfäfett, utsmälta, utpressade eller extraherade med lösningsmedel

Fetler av nötkreatur, får eller getter, ej utsmälta; ur sådana fetler utsmälta eller med lösningsmedel extraherade fetter (inbegripet "premier jus")

16 kap.

Anmärkning

Detla kapitel omfattar icke kött, fläsk, fisk, kräftdjur och blötdjur, beredda eller konserverade på sätt som anges i 2 och 3 kap.

Nr 16.03

Köttextrakt och köttsaft

Detla kapitel omfattar ej kött, fläsk, andra djurddar, fisk, kräftdjur och blötdjur, beredda eller konserverade på sätt som anges i 2 och 3 kap.

Köttextrakt och költsaft; fiskex-trakt

17 kap.

Anmärkning 1 b)

b)    kemiskt rena sockerarter (nr
29.43), andra än sackaros, glukos
och laklos;

Anmärkning 1 c)

c)     farmaceutiska produkter (30
kap.).

b) kemiskt rena sockerarter (andra än sackaros, glukos och laklos) och andra produkter enligt nr 29.43;

c) medikamenter och andra produkter enligt 30 kap.

18 kap.

Anmärkning 1

1. Delta kapitel omfattar icke sådana varor, innehållande kakao, som avses i nr 19.02, 19.08, 22.02, 22.09 och 30,03.

1. Delta kapitel omfattar ej sådana beredningar innehållande kakao eller choklad som är beskrivna i nr 19.02, 19.08, 22.02, 22.09 och 30.03.

19 kap.

Anmärkning 1 c)

c) farmaceutiska produkter (30 kap.).

c) medikamenter och andra produkter enligt 30 kap.

Prop. 1971: 93

35

Nuvarande lydelse Nr 19.02

Näringsmedel (för barn, för dietiskt bruk eller för mallagningsän-damål), beredda av mjöl, stärkelse eller mallexlrakl, även med tillsals av kakao //// mindre än 50 viktprocent:

Föreslagen lydelse

Beredningar av mjöl, stärkelse eller mallexlrakl av sådana slag som användes som barnmat, för dietiskt ändamål eller för mallag-ningsändamål, innehållande mindre än 50 viktprocent kakao:

20 kap.

Anmärkning 1 a)

a) köksväxler och frukter, beredda eller konserverade på sätt i 7 och 8 kap. anges;

Anmärkning 2

2. Vid tillämpningen av nr 20. 01 och 20.02 anses såsom köksväxter endast sådana produkter, som i färskt tUlstånd hänföres till nr 07.01.

a) köksväxler och frukter, beredda eller konserverade på sätt som anges i 7 och 8 kap.;

2. Köksväxter enligt nr 20.01 och 20.02 är sådana som skulle vara hänföriiga UU nr 07.01—07.05 om de infördes i där angivet skick.

21 kap.

Anmärkning 1 c)

c)     kryddor och andra produk
ter, hänförliga tiU nr 09.04—09.10;

Anmärkning 1 d)

d)    jäst,  utgörande medikament
(nr 30.03).

Anmärkning 3

Ny

c) kryddor och andra produkter enligt nr 09.04—09.10;

d) fåsX föreliggande som medikament samt andra produkter enligt nr 30.03.

3. Med uttrycket "homogenise-rade sammansatta livsmedelsberedningar" i nr 21.05 förstås beredningar av sådana slag som användes som barnmat eller för dietiskt ändamål och som består av en fint homogeniserad blandning av två eller flera grundbeståndsdelar, såsom kött (inbegripet andra djurddar), fisk, köksväxter och frukt. Vid tillämpning av denna definition skall ej fästas avseende vid små mängder av beståndsdelar, soni kan ha tillsatts blandningen för smaksättning, konservering eller andra ändamål. Beredningarna får innehålla liten mängd synliga

Prop. 1971: 93

36

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

bilar av andra  beståndsdelar än kött, andra djurdelar eller fisk.

Nr 21.05

Sopp- och buljongpreparat samt färdiga soppor och bidjonger

Soppor och buljonger i flytande eller fast form eller i pulverform; homogeniserade sammansatta livsmedelsberedningar

22 kap.

Anmärkning 1 b)

b) destillerat vatten och annat vatten av motsvarande eller högre renhetsgrad (nr 28.58);

b) destillerat vatten, lednings-förmågevaiten och vatten av motsvarande renhetsgrad (nr 28.58);

23 kap.

Nr 23.06

Vegetabiliska produkter för foderändamål, ej hänförliga till annat nummer

Nr 23.07

Fodermedel med tillsals av melass eller socker; andra beredda fodermedel

Produkter av vegetabiliskt ursprung av sådana slag som användes som djurfoder, ej annorstädes nämnda eller inbegripna

Sötade fodermedel; andra beredningar av sådana slag som användes för utfodring av djur

25 kap.

Anmärkning 2 c)

c)    farmaceutiska produkter (30
kap.);

Anmärkning 2 d)

d)    parfymer, toalettmedel och
kosmetiska preparat (nr 33.06);

Nr 25.12

Diatomacéhaltiga fossUmjöl och andra liknande kiseldioxidhalliga jordarter (infusoriejord, kiselgur, trippel, dialomit o. d.), med en vikt per dm av högst 1 kg, även brända

c) medikamenter och andra produkter enligt 30 kap.;

d) parfymer, kosmetiska preparat och toaletlmedel enligt nr 33.06;

Kiseldioxidhalliga fossilmjöl och liknande kiseldioxidhalliga jordarter (/. ex. kiselgur, trippel och dia-tomit), även brända, med en skrymdensitet av 1 eller mindre

Prop. 1971: 93

37

Nuvarande lydelse 26 kap.

Anmärkning 1

1. Della kapitel omfattar icke:

a)    naturligt magnesiumkarbonat (magnesil), även bränt (nr 25.19);

b)    ihomasslagg, hänförlig till 31 kap.;

c)    slaggull, slenull och liknande mineralull (nr 68.07);

d)    produkter, hänförUga till nr
71.11 (guldsmedssopor m. m.)\

e)    koppar-, nickel- och kobolt-
skärslen, erhållna genom smält
ning av malm (femtonde avd.).

Föreslagen lydelse

1. Delta kapitel omfattar ej:

a)   slagg och liknande industriellt avfall, berett till makadam (nr 25.17);

b)   naturligt magnesiumkarbonat (magnesil), även bränt (nr 25.19);

c)    Ihomasslagg enligt 31 kap.;

d)    slaggull, slenull och Uknande
mineralull (nr 68.07);

e)    guldsmedssopor, annat avfall
och skrot av ädel metall (nr
71.11);

f)     koppar-, nickel- och kobolt-
skärslen, framställda genom smält
ning av malm (femtonde avd.).

27 kap.

Anmärkning 1 a)

a) isolerade kemiskt definierade organiska föreningar; kemiskt rent metan hänföres dock till nr 27.11;

a) isolerade kemiskt definierade organiska föreningar andra än kemiskt rent metan och kemiskt rent propån, vilka skall tulllaxeras enligt nr 21.11;

Anmärkning 1 b)

b) medikamenter (nr 30,03).

b) medikamenter hänförliga till nr 30.03.

Anmärkning 1 c)

Ny

c) blandningar av omättade kolväten hänförliga till nr 33.01, 33.02, 33.04 eller 38.07.

Anmärkning 3

3. Med oljor, erhållna ur petroleum eller ur biluminösa mineral, i nr 27.10 avses även liknande oljor, oavsett framslällnings-sätlei, om de efter vikten räknat innehåller större kvantitet icke-aroniatiska ämnen än aromatiska ämnen.

3. Uttrycket "oljor erhållna ur petroleum eller ur biluminösa mineral" i nr 27.10 skaU anses inbegripa ej endast oljor erhållna ur petroleum eller ur biluminösa mineral utan även, oavsett fram-ställningssällel, liknande oljor såväl som oljor bestående av blandningar av omättade kolväten, under förutsättning att vikten av de icke-aromatiska beståndsdelarna överstiger viklen av de aromatiska beståndsdelarna.

Prop. 1971: 93

38

Nuvarande lydelse Nr 27.07

Oljor och andra produkter, erhållna genom destillalion av hög-temperalurljära från stenkol, saml andra oljor och produkter enligl anm. 2 till della kapitel

Nr 27.13

Petroleumvax (paraffin, "slack-wax", mikrovax), ozokerit, cere-sin, montanvax och andra mine-ralvaxer, även färgade

Föreslagen lydelse

Oljor och andra produkter er-håUna genom desliUalion av hög-lemperalurtjära från stenkol; liknande produkter enligt definition i anm. 2 till detta kapitel

Paraffin, mikrovax, "slackwax", ozokerit, montanvax (lignitvax), lorvvax och andra mineralvaxer, även färgade

28 kap.

Anmärkning 1, inledningen

1. Om ej annat är föreskrivet, omfattar detla kapitel endast:

1. Där ej annat följer av lydelsen av tulltaxenumren eller av anmärkningarna till detta kapitel skall tulltaxenumren i detta kapitel anses tiUämpliga endast för:

Anmärkning 1  e)

Ny

e) produkter nämnda i a, b, c eller d ovan, försatta med dam-ningshindrande medel eller färgämne för att underlätta deras identifiering eller av säkerhetsskäl, under förutsättning att tillsatserna ej gör produkten lämpligare för speciell användning än för allmänt bruk.

Anmärkning 2 e)

e) hydrogenperoxid i fast form (nr 28.54), karbonylsulfid, tiokar-bonylhalogenider, cyan och cyan-halogenider ävensom cyanamid och melallderival därav (nr 28.58), med undantag av kalciumcyan-amid, innehållande högst 25 viktprocent nilrogen, beräknat på torrsubstansen (31 kap.).

Anmärkning 3 d)

d) oorganiska produkter, utgörande s. k. luminoforer (nr 32,07);

Anmärkning 8

Ny

e) hydrogenperoxid i fast form (nr 28.54), karbonylsulfid, tiokar-bonylhalogenider, cyan och cyan-halogenider samt cyanamid och melallderival därav (nr 28.58), andra än kalciumcyanamid innehållande högst 25 viktprocent nilrogen, beräknat på vallenfri torrsubstans (31 kap.).

d) oorganiska produkter av sådana slag som användes som luminoforer, hänförliga till nr 32.07;

8. Kemiska grundämnen (t. ex. kisel och selen),  dopade för an-

Prop. 1971: 93

39

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

vändning inom elektroniken, skall hänföras till detta kapitel under förutsättning att de föreligger obearbetade i den form de erhållit vid dragningen eller i form av cylindrar eller stavar. Skurna till skivor, plattor eller liknande former hänföres de till nr 38.19.

Nr 28.03

Kol (kimrök, "carbon black", antracensvart, acetylensvart, lamp-svart o. d.)

Kol (inbegripet "carbon black")

Nr 28.05

AlkalimetaUer och alkaliska jordartsmetaller; sällsynta jordartsmetaller; skandium och ytt-rium; kvicksilver

AlkalimetaUer och alkaliska jordartsmelaller; sällsynta jord-artsmetaller, ytlrium och skandium samt blandningar och legeringar av dessa ämnen med varandra; kvicksilver

Nr 28.06

Hydrogenklorid (klorväte)  och saltsyra; klorsulfonsyra

Hydrogenklorid  (klorväte)  och saltsyra; klorsvavelsyra

29 kap.

Anmärkning 1 g)

Ny

(nuvarande anm. 1 g) blir anm. 1 h))

g) produkter, nämnda i a, b, c, d, e eller f ovan, försatta med damningshindrande medel, färgämne eller luktämne för att underlätta deras identifiering eller av säkerhetsskäl, under förutsättning att tillsatserna ej gör produkten lämpligare för speciell användning än för allmänt bruk;

Anmärkning 2 c) c) metan (nr 27.11);

c) metan 27.11);

och     propån     (nr

Anmärkning 2 e)

e) karbamid (urinämne), innehållande högst 45 viktprocent nitrogen, beräknat på torrsubstansen (31 kap.);

e) karbamid (urinämne) (nr 31.02 eller 31.05 alltefter beskaffenheten);

Prop. 1971: 93

40

Nuvarande lydelse Anmärkning 7

7. Nr 29.35 (heterocykliska föreningar) omfattar icke inre etrar, inre hemiacelaler, metylenetrar av tvåvärda orlofenoler, epoxider med tre eller fyra atomer i ringen, cykliska acetaler, cykliska poly-merer av aldehyder, av tioaldehy-der eller av aldiminer, anhydri-der och imider av flerbasiska syror, cykliska estrar av flervärda alkoholer med flerbasiska syror, cykliska ureider, hexametylenle-tramin och trimetylenlrinilramin.

Föreslagen lydelse

7. Nr 29.35 (heterocykliska föreningar) skall ej anses inbegripa inre etrar, inre hemiacelaler, metylenetrar av Ivåvärda ortofeno-ler, epoxider med tre eller fyra atomer i ringen, cykliska acetaler, cykliska polymerer av aldehyder, av lioaldehyder eller av aldiminer, anhydrider av flerbasiska syror, cykliska estrar av flervärda alkoholer med flerbasiska syror, cykliska ureider och cykliska tio-ureider, imider av flerbasiska syror, hexametylentelramin och trimetylenlrinilramin.

Nr 29.11

Aldehyder, aldehydalkoholer, aldehydetrar, aldehydfenoler och andra föreningar med aldehyd-funktion jämte annan enkel eller sammansatt  oxygenfunktion:

Aldehyder, aldehydalkoholer, aldehydetrar, aldehydfenoler och andra föreningar med aldehyd-funktion jämte annan enkel eller sammansatt oxy genfunktion; cykliska polymerer av aldehyder; pa-raformaldehyd:

Underavdelning VU tiU 29 kap.

Rubrik

VII. Syror och deras anhydrider, halogenider, peroxider och peroxisyror ävensom halogen-, sulfo-, nitro- och nitrosoderivat därav

VII. Karboxylsyror och deras anhydrider, halogenider, peroxider och peroxisyror samt halogen-, sulfo-, nitro- och nitrosoderivat därav

Nr 29.14

Enbasiska syror och deras anhydrider, halogenider, peroxider och peroxisyror ävensom halogen-, sulfo-, nitro- och nitrosoderivat därav:

Enbasiska karboxylsyror och deras anhydrider, halogenider, peroxider och peroxisyror samt halogen-, sulfo-, nitro- och nitrosoderivat därav:

Nr 29.15

Flerbasiska syror och deras anhydrider, halogenider, peroxider och peroxisyror ävensom halogen-, sulfo-, nitro- och nitrosoderivat därav:

Flerbasiska karboxylsyror och deras anhydrider, halogenider, peroxider och peroxisyror samt halogen-, sulfo-, nitro- och nitrosoderivat därav:

Prop. 1971: 93

41

Nuvarande lydelse Nr 29.16

Alkohobyror, aldehydsyror, ke-tonsyror, fenolsyror och andra föreningar med syrafunktion jämte annan enkel eUer sammansatt oxygenfunktion samt dessa föreningars anhydrider, halogenider, peroxider och peroxisyror ävensom halogen-, sulfo-, nitro- och nitrosoderivat därav:

Föreslagen lydebe

Karboxylsyror med alkohol-, fenol-, aldehyd- eller ketonfunk-tion och andra föreningar med karboxylsyrafunktion jämte annan enkel eller sammansatt oxygenfunktion samt dessa föreningars anhydrider, halogenider, peroxider och peroxisyror ävensom halogen-, sulfo-, nitro- och nitrosoderivat därav:

Nr 29.25

Föreningar med amidofunkiion:

Föreningar med karboxiamido-funktion; föreningar av kolsyra med amidofunkiion:

Nr 29.26

Föreningar   med   imido-iminofunktion

eller

Föreningar med karboxiimido-funktion (inbegripet ortobensoe-syrasulfimid och dess saller) och föreningar med iminofunklion (inbegripet hexametylentelramin och trimetylentrinitramin):

Nr 29.39

Hormoner, även syntetiskt reproducerade, samt derivat därav med huvudsaklig användning som hormoner

Hormoner, naturliga eller syntetiskt reproducerade; derivat därav använda främst som hormoner; andra steroider använda främst som  hormoner

30 kap.

Anmärkning 2 b)

b)    tandkräm och liknande tand
vårdsmedel, härunder inbegripet
sådana med terapeutiska eller pro-
fylaktiska egenskaper (nr 33.06);

Anmärkning 2 c)

c)     medicinsk tvål och såpa (nr
34.01).

b) tandkräm och andra landrengöringsmedel av alla slag, inbegripet sådana med terapeutiska eller profylakliska egenskaper, vUka skall anses hänförliga till nr 33.06;

c) tvål och såpa och andra produkter enligt nr 34.01 med Ullsats av medikamenter.

Anmärkning 3 e)

Ny

(Nuvarande anm. 3 e) och f) blir 3 f) och g))

e) blodgruppsreagenser;

Prop. 1971: 93

42

Nuvarande lydelse

31 kap.

Anmärkning 1 A

A. endera av följande produkter:

Föreslagen lydelse

A. varor som motsvarar någon av nedan angivna beskrivningar:

karbamid (urinämne), innehållande högst 45 viktprocent nitrogen;

Anmärkning 4

4. Ammoniumfosfater, innehållande per kg 6 mg arsenik (As) eller däröver, hänföres till nr 31.05.

karbamid (urinämne) även ren;

4. Monoainmonium- och diam-moniumortofosfater, även rena, samt blandningar av dessa föreningar med varandra skall tulltaxeras enligt nr 31.05.

Anmärkning 5

5. De i anm. 1 A, 2 A, 3 A och 4 angivna gränsvärdena hänför sig till produkternas torrsubstans.

5. Vid tillämpning av de kvantitativa kriterier som anges i anm. 1 A, 2 A och 3 A ovan skall beräkningen utföras på vattenfri torrsubstans.

32 kap.

Nr 32.03

Syntetiska garvämnen, även blandade med naturliga garvämnen; konstgjorda pyrmedel (t. ex. enzymatiska och mikrobiella preparat):

Nr 32.12

Kitt, spackelfärger och andra ulfyllnings- eller lälnings medel; ymp vax:

Syntetiska organiska garvämnen samt oorganiska garvämnen; garv-ningspreparat, även innehållande naturliga garvämnen; enzymatiska garveripreparat (t. ex. pyrmedel av enzymatiskt, pankreatiskt eller bakteriellt ursprung):

Fönsterkitt; ympvax; spackelfärger; icke eldfasta preparat för ytbeläggning; utfyllningsmedel, tälningsmedel o. d., inbegripet hartskitt och hartscement:

33 kap.

Anmärkning 1 a)

a)      alkoholhaltiga beredningar
(s. k. koncentrerade extrakt) för
framställning av drycker (nr
22.09);

Anmärkning 1 b)

b) tvål, hänförlig lill nr 34.01;

a) sammansatta alkoholhaltiga beredningar (s. k. koncentrerade extrakt) för tillverkning av drycker, enligt nr 22.09;

b) tvål och såpa och andra produkter hänförliga tUl nr 34.01;

Prop. 1971: 93

43

Nuvarande lydelse Anmärkning 2

2. Nr 33.06 omfattar bl. a. produkter, även oblandade (med undantag av produkter, hänförliga till nr 33.05), lämpade för användning såsom parfymer, loaleltmedel eller kosmetiska preparat och inkommande i förpackningar, som tillhandahålles i detaljhandeln för sådan användning.

Föreslagen lydelse

2. Nr 33.06 skall anses tillämpligt för bl. a.:

a)    beredda rumsdesodoriserings-medel, även oparfymerade;

b)    produkter, även oblandade (andra än produkter enligt nr 33.05), lämpliga för användning som parfymer, kosmetiska preparat eller toaletlmedel eller som rumsdesodoriseringsmedel, föreliggande i förpackningar av sådana slag som säljes i detaljhandeln för sådan användning.

34 kap.

Rubrik

34 kap. Tvål; organiska ylakliva ämnen samt tvätt- och rengöringsmedel; smörjmedel; konstgjorda växer och beredda växer; puls-och skurmedel; ljus och liknande produkter; modelleringsmassa och X. k. dentalvax

Anmärkning 2

2. Nr 34.01 omfattar endast val-tenlöslig tvål, även med tillsats av andra ämnen (desinfektionsmedel, slippulver, fyllmedel, medicinskt verkande ämnen o. d.).

34 kap. Tvål och såpa, organiska ylakliva ämnen, tvätt- och rengöringsmedel, smörjmedel, konstgjorda växer, beredda växer, puts-och skurmedel, ljus och liknande artiklar, modelleringsmassa och "dentalvax"

2. Uttrycket "tvål och såpa" i nr 34.01 skall anses inbegripa endast valtenlöslig tvål och såpa. Tvål och såpa och andra produkter hänförliga till nr 34.01 får innehålla tillsats av andra ämnen (t. ex. desinfektionsmedel, slippulver, fyllmedel eller medikamenter). Produkter innehållande slippulver tulllaxeras enligt nr 34.01 endast om de föreligger i form av stänger, kakor eller gjutna stycken. I andra former tulltaxeras de enligt nr 34.05 som "skurpulver och liknande preparat".

Nr 34.01

Tvål och såpa, även medicinska:

Tvål och såpa; organiska ylakliva produkter och preparat för användning som tvål, i form av stänger, kakor eller gjutna stycken, även innehållande tvål:

Prop. 1971: 93

44

Nuvarande lydelse

35 kap.

Anmärkning 2

Ny (nuvarande anm. blir anm. 1)

Föreslagen lydebe

2. Uttrycket "dextrin" i nr 35.05 skall anses tillämpligt för nedbrytningsprodukter av stärkelse med ett innehåll av reducerande socker, uttryckt som dextros, ej överstigande 10 »/o av torrsubstansen. Produkter av detta slag med elt innehåll av reducerande socker överstigande 10 "/o hänföres till nr 17.02.

38 kap.

Anmärkning 1 b)

Ny (nuvarande anm.  1 b) blir anm. 1 c)

b) blandningar av kemikalier och födoämnen av sådana slag som användes vid beredning av näringsmedel för människor (i allmänhet nr 21.07);

Anmärkning 2 g)

g) blandningar av alkener med mycket låg polymerisationsgrad.

g) kemiska grundämnen enligt 28 kap. (t. ex. kisel och selen), dopade för användning inom elektroniken, i form av skivor, plattor eller i liknande former, även polerade eller överdragna med ett enhetligt epitaxialskikt.

39 kap.

Anmärkning 1 e)

e)    korgmakeriarbeten och andra
varor av fläiningsmaterial, hänför
liga liU 46 kap.;

Anmärkning 1 f)

f)      syntetiska och konstgjorda
textilfibrer (elfte avd.) samt varor
därav;

e) flätor, korgmakeriarbeten och andra artiklar hänförliga till 46 kap.;

f) varor hänförliga lill elfte avd. (textilvaror);

Anmärkning 1 k) k)    delar    till (sjuttonde avd.);

transportmedel

k) delar lill luftfartyg och fordon hänförliga till sjuttonde avd.;

Anmärkning 1 m)

m) boeller, urfoder och andra artiklar, hänförliga till 91 kap.;

m)   artiklar   hänförliga   tUl   91 kap. {t. ex. urfoder och boeller);

Prop- 1971: 93

45

Nuvarande lydelse Anmärkning 1 o)

o) möbler och delar därtill (94 kap.);

Anmärkning 1 p)

p) borstbinderiarbelen och andra varor, hänförliga lill 96 kap.;

Anmärkning 1 q)

q) leksaker, spel och sportarlik-lar(97kap.);

Anmärkning 3 d)

d) plattor, duk, folier och band (remsor ej hänförliga till nr 51.02 härunder inbegripna), även ylbe-handlade (/. ex. tryckta), samt varor av nämnda slag, med eller utan ytbehandling, nedskurna lill kvadratisk eller rektangulär form (även om de utgör färdiga artiklar) men icke vidare bearbetade;

Föreslagen lydelse

o) möbler och andra artiklar enUgt 94 kap.;

p)   borstar  och  andra   artiklar hänförliga lUl 96 kap.;

q) artiklar hänförliga lill 97 kap. (t. ex. leksaker, spel och sportarliklar);

d) plattor, duk, film, folier och remsor (andra än sådana som tulltaxeras enligt nr 51.02 med till-lämpning av anm. 4 till 51 kap.), även tryckta eller på annat sätt ylbehandlade, oskurna eller nedskurna lill kvadratisk eller rektangulär form men ej vidare bearbetade (även om en sådan nedskärning gör dem till bruksfärdiga artiklar);

40 kap.

Anmärkning 2 e)

é) fiberduk med impregnering eller överdrag av gummi eller med gummi som bindemedel, oavsett vikten per mZ, samt artiklar, tillverkade av sådan duk;

Anmärkning 3 e)

e) leksaker, spel och sportartiklar (andra än idrollshandskar samt varor, hänförliga till nr 40.11) (97 kap.);

Anmärkning 4

4. Med syntetiskt gummi i anm. 1 till della kapitel och i nr 40.02, 40.05 och 40.06 avses:

a) omättade syntetiska produkter, vilka genom vulkning med svavel, selen eller telltir irreversibelt kan överföras lill icke lermoplas-tiska produkter och vilka, sedan

e) fiberduk och liknande duk av garn, impregnerad eller överdragen med gummi eller i vilken gummi utgör bindemedlet, oavsett viklen per m, samt artiklar därav;

e) artiklar hänförliga till 97 kap. (andra än idrollshandskar och varor hänförliga tUl nr 40.11);

4. I anm. 1 till detta kapitel och i nr 40.02, 40.05 och 40.06 skaU uttrycket "syntetiskt gummi" anses tillämpligt för:

a) omättade syntetiska ämnen som genom vulkning med svavel kan irreversibelt överföras till icke termoplasliska ämnen och vilka, när de på detta sätt vulkas opti-

Prop. 1971: 93

46

Nuvarande lyddse

de sålunda vulkats under gynnsammaste möjliga betingelser {dock ulan tillsals av andra ämnen, såsom mjukningsmedel och fyUmedel, aktiva eller inaktiva, vilka icke är nödvändiga för bildning av bryggbindningar), utgör produkter, som vid en temperatur mellan -f 15° och -\- 20° C kan sträckas tUl tre gånger sin ursprungliga längd utan att brista och som efler alt ha sträckts tUl två gånger sin urspmngliga längd inom två limmar återgår tUl en längd av högst en och en halv gång den ursprungliga längden;

bland dessa produkter märkes cis-polyisopren, polybuladien, po-lyklorbutadien (GRM), polybula-dienstyren (GRS), polyklorbuta-dienakrylnitril (GRN), polybula-dienakrylnilril (GRA) och butyl-gummi (GRI);

b)   lioplaster (GRP);

c)    naturgummi, modifierat genom inympning eller inblandning av plast, under förutsättning att den därvid erhållna produkten med avseende å vulkning, elasticitet och reversibilitet uppfyller i a ovan stadgade viUkor.

Föreslagen lydelse

malt (ulan tillsals av andra ämnen, såsom mjukningsmedel, fyllmedel eller förslärkningsmedd .som ej är nödvändiga för bildningen av bryggbindningar), kan bilda ämnen, som vid en temperatur mellan 18° och 29° C ej brister då de sträckes till tre gånger sin ursprungliga längd och som efler att ha sträckts till två gånger sin ursprungliga längd inom fem minuter återgår till en längd av högst en och en halv gång den ursprungliga längden.

Bland sådana ämnen märkes cis-polyisopren (IR), polybuladien (BR), polyklorbuladien (CR), poly-butadienstyren {SBR), polyklor-buladienakrylnitril (NCR), poly-buladienakrylnilrU (NBR) och bu-lylgummi (HR);

b)   tioplaster (TM);

c)    naturgummi modifierat genom inympning eller inblandning av plast, depolymeriserat naturgummi samt blandningar av omättade syntetiska ämnen med mättade syntetiska högpolymerer, under förutsättning atl alla ovannämnda produkter uppfyller viUkoren beträffande vulkning, töjning och återhämtning i a ovan.

Åttonde avd.

Rubrik

Hudar, skinn, läder, pälsskinn och varor därav; sadelmakeriarbe-len; reseffekter, handväskor och liknande artiklar; varor av tarmar

Oberedda hudar och skinn, läder, pälsskinn och artiklar därav; sadelmakeriarbeten; reseffekter, handväskor och liknande artiklar; artiklar av tarmar

42 kap.

Rubrik

42 kap. Lädervaror; sadelmakeriarbeten; reseffekter, handväskor och liknande artiklar; varor av tarmar

42 kap. Artiklar av läder; sadelmakeriarbeten; reseffekter, handväskor och liknande artiklar; artiklar av tarmar

Prop. 1971: 93

47

Nuvarande lydelse Anmärkning 1 ij)

ij) leksaker, spel och sportarliklar, hänförliga till 97 kap.;

Anmärkning 2

2. Icke kompletta eller icke färdiga varor tulllaxeras såsom motsvarande kompletta eller färdiga varor, om de företer de väsentliga kännetecknen på de kompletta eller färdiga varorna.

Föreslagen lydelse

ij) artiklar hänförliga till 97 kap. ( ex. leksaker, spel och sportartiklar);

3 blir anm. 2)

Utgår (nuvarande anm.

43 kap.

Anmärkning 2 f)

i) leksaker, spel och sportartiklar, hänförliga tUl ,97 kap.

f) artiklar hänförliga till 97 kap. (/. ex. leksaker, spel och sportartiklar).

44 kap.

Anmärkning 1 o)

o) leksaker, spel och sportarliklar (97 kap.);

o) artiklar hänförliga till 97 kap. (/. ex. leksaker, spel och sport-artiklar);

Anmärkning 2

2. Varor av trä, även med delar eller tillbehör av glas, marmor, eller annat material, inkommande isärtagna eller icke sammansatta, tulllaxeras såsom färdiga varor av trä, om delarna inkommer samtidigt.

Nr 44.09

Tunnbandsvidjor av trä; pålar av trä, kluvna; slörar, pinnar o. d. av trä, tillspetsade men icke sågade i längdriktningen; Iräspån för tillverkning av korgar, askar, siktar e. d.; klarspån och liknande spån av trä

Utgår.

-5 blir anm.

(Nuvarande anm. 3-2—4.)

Tunnbandsvidjor av trä; kluvna störar; pålar och störar av trä, tillspetsade men ej sågade i längdriktningen; Iräspån av sådana slag som användes för tillverkning av korgar, askar, siktar o. d.; massaved i form av flis eller spån; Iräspån av sådana slag som är lämpliga alt användas vid tillverkning av ättika eller för klarning av välskor

Prop. 1971: 93

48

Nuvarande lydelse

Nr 44.21

Lådor, häckar, cylindriska tunnor och liknande förpackningar av trä, ej hänförliga tUl nr 44.22, sammansatta eller i delar

Föreslagen lydelse

Kompletta packlådor, förpackningsaskar, häckar, cylindriska tunnor, ej hänförliga lill nr 44.22, saml liknande förpackningar av trä

45 kap.

Anmärkning 1 c)

c) leksaker, spel och sportarliklar (97 kap.).

c) artiklar hänförliga till 97 kap. (t. ex. leksaker, spel och sportarliklar).

Elfte avd.

Anmärkning 1 d)

d) asbestfibrer (nr 25.24) varor av asbest (nr 68.13 68,14);

och d) asbest enligt nr 25.24 samt

och     artiklar av asbest och andra produkter enligt nr 68.13 och 68.14;

Anmärkning 1 h)

h) vävnader, stampad filt och fiberduk, impregnerade, överdragna eller laminerade med gummi, och varor därav, hänförliga lill 40 kap.;

h) vävnader, stampad filt, fiberduk och liknande duk av garn, impregnerade, överdragna eller laminerade med gummi, och artiklar därav, hänförliga till 40 kap.;

Anmärkning 1 k)

k) artiklar,   hänförliga 42.01 eller 42.02;

lill   nr

k) artiklar av textilmaterial hänföriiga till nr 42.01 eller 42,02;

Anmärkning 1 1)

1) cellulosavadd (48 kap,);

1) produkter    enligt    48    kap. (/. ex. cellulosavadd);

Anmärkning 1 t)

t) artiklar, hänförliga till 97 kap. (leksaker, spel och sportarliklar).

t) artiklar, hänförliga lill 97 kap. (t. ex. leksaker, spel och sportarliklar).

Anmärkning 2 A, inledningen

2 A. Textilvaror, hänföriiga UU 50—57 kap. och innehållande två eller flera olika slag av lextilmalerial (blandvaror), tulltaxeras sålunda:

2 A. Varor som kan tulltaxeras enligt något nummer i 50—57 kap. och som består av en blandning av två eller flera olika textilmaterial skaU tulllaxeras enligt följande regler:

Prop. 1971: 93

49

Nuvarande lydelse

Anmärkning 3 A Punkterna a) och b)

a)    garn av natursUke eller konstgjorda textilfibrer (härunder inbegripet garn av två eller flera till 51 kap. hänförliga enfibertrådar), vägande per m mer än 2 g (18 000 denier);

b)    garn av syntetiska textilfibrer {härunder inbegripet garn av två eller flera till 51 kap. hänförliga enfibertrådar), vägande per m mer än 1 g (9 000 denier);

Anmärkning 3 B) Punkt b)

b) syntetiska eller konstgjorda textilfibrer i fiberknippen, kam-, kard- och sträckband samt förgarn av dylika fibrer;

Föreslagen lydelse

a) garn av nalursilke, inbegripet bourettesilke och schappesilke, med en vikt överstigande 2 g/m (18 000 denier);

b) garn av syntetiska eUer regenererade texlilfibrer (inbegripet garn av två eller flera enfibertrådar enhgt 51 kap.) med en vikt överstigande 1 g/m (9 000 denier);

b) fiberknippen för framställning av korta syntetiska eller regenererade texlilfibrer samt multi-filament utan snodd eller med en snodd av mindre än fem varv per meter;

Anmärkning 4 B Punkt d)

d) enkelt eller flerlrådigl garn (en eller flera gånger tvinnat), oavsett textilmaterialet:

i härvor, korshasplat;

upplagt på spolslommar av sådana slag, som användes inom lex-lUinduslrin (1. ex. Ivinnspolar, cops eller koniska rullar).

d) enkelt eller flerlrådigl garn (en eller flera gånger tvinnat), oavsett texlilmalerialel:

—    i korshasplade härvor;

—    på sådana spolslommar eller i sådana andra uppläggningar som utvisar att det skall användas inom textilindustrin (t. ex. på cops, Ivinnspolar, spolrör, koniska bobi-ner eller spindlar eller hasplat i form av kokonger för brodermaskiner).

56 kap.

Anmärkning, punkt e) e) har en vikt per m:

i fråga om konstgjort texlilmate-rial, av mer än 0,5 g (4 500 denier);

i fråga om syntetiskt textilmaterial, av mer än 1,66 g (15 000 denier).

é) knippets totala vikt mer än 2 g/m (18 000 denier).

4    Riksdagen 1971.1 saml. Nr 93

Prop. 1971: 93

50

Nuvarande lydelse

57 kap.

Nr 57.03

Jute, oberedd eller beredd men icke spunnen; blånor och avfall av jute, rivna varor härunder inbegripna

Föreslagen lydelse

Jute och andra bastfibrer för textilt ändamål, ej annorstädes nämnda eller inbegripna, oberedda eller beredda men ej spunna; blånor och avfall därav (inbegripet riven lump och rivna rep)

Nr 57.06

Garn av jute:

Garn av jute eller av andra bastfibrer för lextUt ändamål enligt nr 57.03;

Nr 57.10

Vävnader av jute:

Vävnader av jute eller av andra bastfibrer för textilt ändamål enligt nr 57.03

58 kap.

Nr 58.07

Sniljgarn och sniljer; överspun-nel garn (annat än garn, hänförligt till nr 52.01, och överspunnel lagelgarn); flätor, snörmakeriarbe-len och dylika arbeten, som längdvara; tofsar, pomponger o. d.:

Sniljgarn (inbegripet sniljgarn framställt av textilstoft); överspunnel garn (annat än garn enligt nr 52.01 och överspunnel tagelgarn); flätor, snörmakeriarbelen och dylika arbeten, som längdvara; tofsar, pomponger o. d.:

59 kap.

Anmärkning 2

2. Nr 59.08 och 59.12 tillämpas icke på vävnader, vilkas impregnering eller överdrag icke framträder synbart eller endast medfört en förändring av varans färg. Nr 59.12 tillämpas icke på vävnader med mönster, som åstadkommits genom målning (andra än målade lealerkulisser, ateljéfonder o. d.) eller genom beläggning med stoft, korkpulver e. d., ej heller på vävnader med normal appretering av stärkelse eller liknande ämne.

2 A. Nr 59.08 skaU anses Ull-lämpligt för lextilvävnader, impregnerade, överdragna eller laminerade med cellulosaderivat eller andra plaster oavsett vikten per m och oavsett plastens beskaffenhet (kompakt eller porös). Numret omfattar ej:

a)    vävnader i vilka impregne-ringen eller överdraget ej kan ses med blotta ögat (vanligen 50—58 och 60 kap.); vid tillämpning av denna bestämmelse skall hänsyn ej tagas till uppkommen färgförändring;

b)    produkter som ej ulan att brytas kan böjas för hand runt en

Prop. 1971:93

Nuvarande lydelse

Anmärkning 3

3. Som vävnader enligt nr 59.11 tulltaxeras:

a) vävnader, impregnerade, överdragna eller laminerade med gummi:

vägande per m högst 1 500 g; eller

vägande per m mer än 1 500 g och innehållande mer än 50 viktprocent textilmaterial;

b)   vävnadsliknande varor, beslående av parallellt ordnade trådar av lextilmalerial, sammanklistrade med gummi, oavsett viklen per m2;

c)    plattor, duk och band av poröst gummi i förening med väv-nad, andra än varor, som i enlighet med anm. 2 sista stycket till 40 kap. skall hänföras lill nämnda kapitel.  ■

51

Föreslagen lydelse

cylinder med en diameter av 7 mm vid en temperatur mellan 15° och 30° C (vanligen 39 kap.);

c) produkter i vilka lextilvävna-den är helt inbäddad i plast eller överdragen med plast på båda sidor (39 kap.).

B. Nr 59.12 är ej tillämpligt för:

a)    vävnader i vilka impregne-ringen eller överdraget ej kan ses med blotta ögat (vanligen 50—58 och 60 kap.); vid tillämpning av denna bestämmelse skall hänsyn ej tagas till uppkommen färgförändring;

b)    vävnader med målade mönster (andra än målade lealerkulisser, ateljéfonder o. d.);

c)    vävnader belagda med lex-tilstoft, korkpulver e. d. på sådant sätt att mönster bildats;

d)     vävnader appreterade med
normala appreturmedd på basis av
stärkelseprodukter eller liknande
produkter.

3. / detta kapitel:

A. förstås med uttrycket "guin-mibehandlade vävnader" i nr 59.11:

a)   textilvävnader, impregnerade,
överdragna eller laminerade med
gummi:

—    vägande högst 1 500 g/m'';

—    vägande mer än 1 500 g/m-och innehållande mer än 50 viktprocent lextilmalerial;

b)  vävnadsliknande varor, bestående av parallella trådar av textil-material, sammanklistrade med gummi, oavsett viklen per m;

c)  plattor, duk och remsor av poröst gummi i förening med textil-vävnad, andra än sådana som är hänförliga till 40 kap. med till-lämpning av sista stycket i anm. 2 till nämnda kapitel;

Prop. 1971: 93

52

Nuvarande lydelse:

Föreslagen lydelse

B. förstås med uttrycket "elastiska textilvävnader" i nr 59.13 vävnader (andra än trikåvaror) bestående av lextilmalerial i förening med gummitråd eller med fibrer av andra elaster som har minst samma töjnings- och återhämtningsegenskaper som de som krävs för syntetiskt gummi.

Nr 59.03

Fiberduk samt varor därav, även med impregnering eller överdrag

Nr 59.08

Vävnader, impregnerade eller överdragna med cellulosaderivat eller andra plaster:

Nr 59.13

Elastiska vävnader, andra än trikåväv, av textilmaterial i förening med gummitråd:

Fiberduk, liknande duk av garn samt artiklar därav, även med impregnering eller överdrag

Textilvävnader, impregnerade, överdragna eller laminerade med cellulosaderivat eller andra plaster:

Elastiska  textilvävnader (andra än trikåvaror):

60 kap.

Anmärkning 2

2. TiU nr 60.02—60.06 (och ej till 61 och 62 kap.) hänföres icke blott direkt framställda artiklar (även icke färdiga eller icke kompletta) av trikå utan även artiklar, tillverkade av trikåväv genom sömnad e. d. (konfektionerade), delar av trikå till sådana varor härunder inbegripna.

2. Nr 60.02—60.06 skaU anses tillämpliga för artiklar av trikå och delar därtill som:

a)    direkt genom stickningen eller virkningen erhållit sin slutliga form, oavsett om de införes som separata artiklar eller i sammanhängande längder;

b)    är konfektionerade genom sömnad eller på annat sätt.

Anmärkning 5

5. Med trikåvaror, innehållande gummi avses i delta kapitel:

a) trikåvaror av textUmaterial i förening med gummitråd;

b) trikåvaror,       impregnerade,

5. I detla kapitel:

a)   betyder "elastiska": beslående av textUmaterial i förening med gummitråd eller med fibrer ay andra elaster, som har minst samma töjnings- och återhämtningsegenskaper som de som krävs för syntetiskt gummi;

b)   betyder "gummibehandlade":

Prop. 1971: 93

53

Nuvarande lydelse

överdragna eller laminerade med gummi eller tillverkade av garn, impregnerat eller överdraget med gummi.

Föreslagen lydelse

impregnerade, överdragna eUer laminerade med gummi eller tillverkade av texlilgarn, impregnerat eller överdraget med gummi.

61 kap.

Anmärkning 5

5. Icke kompletta eller icke färdiga varor, härunder inbegripet tillformade stycken av trikå för tillverkning av artiklar, hänförliga till nr 61.09, samt tillklippta stycken av annan textilvara för tillverkning av hit hänförliga artiklar, tulllaxeras såsom motsvarande kompletta eller färdiga varor.

5. Tulllaxenumren i delta kapitel skall anses tillämpliga för stycken av lextilmalerial (annat än trikåväv) tillklippta för Ullverkning av artiklar enligt detta kapitel.

Nr 61.09 inbegriper dock trikåväv, som genom stickningen eller virkningen erhållit slutlig form för tillverkning av varor hänförliga till detta nummer, oavsett om de införes som separata artiklar eller i sammanhängande längder.

62 kap.

Anmärkning 1

1. Della kapitel omfattar konfektionerade artiklar av lextilmalerial, med undanlag av trikåvaror och varor av stampad filt eller av fiberduk.

1. Tulltaxenumren i detta kapitel skall anses tillämpliga för däri beskrivna konfektionerade artiklar av lextilmalerial (annat än filt och fiberduk eller liknande duk av garn), ej utgörande trikåvaror.

64 kap.

Anmärkning 1 a)

a) skodon ulan särskild sula, av trikå (nr 60.03) eller annan textilvara, med undantag av stampad filt och fiberduk (nr 62.05);

a) skodon utan påsatt sula, av trikå (nr 60.03) eUer av annan textilvara {utom stampad fUl, fiberduk eller liknande duk av garn) (nr 62.05);

68 kap.

Anmärkning 1 1)

1) leksaker, spel och sportarliklar (97 kap.);

1) artiklar hänförliga till 97 kap. (/. ex. leksaker, spel och sportarliklar);

69 kap.

Anmärkning 1

1. 69 kap. omfattar endasl efter formgivning    brända    keramiska

1. Tulltaxenumren i detta kapitel skall anses tillämpliga endast

Prop. 1971: 93

54

Nuvarande lydelse

produkter. Värmeisolerande och eldfasta varor hänföres icke till nr 69.04—69.14.

Anmärkning 2 f)

f) leksaker, spel och sportarliklar (97 kap.);

Nr 69.01

Värmeisolerande produkter

(sten, plattor m. m.) av diatomacéhaltiga fossilmjöl eller liknande kiseldioxidhalliga jordarter (infusoriejord, kiselgur o. d.)

Nr 69.10

Diskhoar, tvättställ, bidéer, klo-setlskålar, badkar och dylika sani-telsartiklar för installation

Föreslagen lydelse

för keramiska produkter som bränts efter formgivning. Nr 69.04 —69.14 skall anses tillämpliga endast för andra keramiska produkter än värmeisolerande eller eldfasta varor.

f) artiklar hänförliga till 97 kap. (/. ex. leksaker, spel och sportarliklar);

Värmeisolerande murstenar, block, plattor och andra värmeisolerande varor av kiseldioxidhalliga fossilmjöl eller av liknande kiseldioxidhalliga jordarter (t. ex. kiselgur, trippel eller dialomit)

Diskhoar, IvältsläU, bidéer, klo-sellskålar, urinaler, badkar och Uknande sanitetsartiklar för installation

70 kap.

Anmärkning 1 f)

f) Knappar, monterade rafrä-schissörer och termosflaskor samt andra artiklar, hänförliga till 98 kap.

f) Knappar, hopsatta termosflaskor, rafräschissörer och andra artiklar, hänförliga till 98 kap.

Anmärkning 3 Ny (nuvarande anm.

3 blir anm. 4.)

3. I nr 70.20 förstås med uttrycket "glasull":

a)    mineralull med en halt av ki-seldioxid (SiOi) av minst 60 viktprocent;

b)    mineralull med en halt av ki-sddioxid (SiO) av mindre än 60 viktprocent men med en halt av al-kalioxid (KO och/eller NaO) av mer än 5 viktprocent eller en hall av bortrioxid (B2O3) av mer än 2 viktprocent.

Mineralull som ej överensstämmer med ovanstående beskrivningar hänföres till nr 68.07.

Prop. 1971: 93

55

Nuvarande lydelse Nr 70.12

Glas, även icke färdiga, lill termosflaskor eller liknande värmeisolerande behållare:

Föreslagen lydelse

Glas till termosflaskor och andra termoskärl:

Femtonde avd.

Anmärkning 1 d)

d) ställningar och andra delar av metall lill paraplyer, parasoller o. d. (nr 66.03);

Anmärkning 1 m)

m) varor, hänförliga till 97 kap. (leksaker, spel och sportarliklar);

d) paraplyställningar och andra varor enligt nr 66.03;

m) artiklar, hänförliga lill 97 kap. {t. ex. leksaker, spel och sport-artiklar);

Anmärkning 3

3. / fråga om tulltaxeringen av legeringar gäller följande bestämmelser:

a)    legeringar av oädla metaller, som innehåller mer än 10 viktprocent nickel, tulllaxeras såsom nickel, om icke vikten av ingående järn överstiger vikten av var och en av övriga ingående legeringsmetaller;

b)    ferrolegeringar hänföres till nr 73.02 och koppartilbatslege-ringar till nr 74.02;

c) andra legeringar av oädla metaller tulllaxeras såsom den metall vars vikt överstiger vikten av var och en av övriga ingående legeringsmetaller;

d) legeringar (andra än ferrolegeringar och koppartillsatslege-ringar) av oädla metaller, hänförliga till denna avdelning, och andr

3. Beträffande luUlaxeringen av legeringar (andra än ferrolegeringar och koppartilbatslegeringar, definierade i 73 och 74 kap.) gäller följande:

a)   en legering av oädla metaller innehållande mer än 10 viktprocent nickel skall tulllaxeras som nickellegering, utom då det är fråga om en legering i vilken järn viktmässigt dominerar över var och en av de övriga metallerna;

b)   annan legering av oädla metaller skall tulltaxeras som legering av den metall, som viktmässigt dominerar över var och en av de övriga metallerna;

c)     en legering sammansatt av
oädla metaller enligt denna avdel
ning och av beståndsdelar, ej hän
förliga till denna avdelning, skall
behandlas som legering av oädla
metaller enligl denna avdelning,
om den sammanlagda vikten av så
dana metaller är lika med eller
större än den sammanlagda vikten
av övriga ingående beståndsdelar;

d)     i denna avdelning skall ut
trycket "legering" anses inbegripa
sintrade blandningar av melallpulr
ver samt helerogena intima bland-

Prop. 1971: 93

56

Nuvarande lyddse

ra ämnen tulltaxeras såsom legeringar av oädla metaller enligt denna avdelning, om viklen av ingående oädla metaller är lika med eller större än vikten av övriga ingående ämnen;

e) såsom legeringar anses även sintrade blandningar av metallpulver samt helerogena, hopsmälta blandningar av oädel metall.

Anmärkning 5 c)

Ny

Föreslagen lydebe

ningar erhållna genom hopsmältning (andra än kermeter).

c) en kermet enligt nr 81.04 anses som en enda oädel metall.

73 kap.

Anmärkning 1 c)

c) Ferrolegeringar (nr 73.02): sådana för valsning eller smidning icke lämpade järnhaltiga legeringar, som användes vid järn- och slålframställning och som innehåller ett eller flera legeringsämnen i följande kvantiteter, efter vikten räknat, nämligen

mer än 8 o/o kisel,

mer än 30 o/o mangan,

mer än 30 o/o krom,

mer än 40 o/o volfram eller

sammanlagt mer än 10 o/o andra legeringsämnen (aluminium, titan, vanadin, molybden, niob m. m.), dock icke koppar.

Halten av andra legeringsämnen än järn får dock icke överstiga 96 o/o i fråga om ferrolegeringar, innehållande kisel, 92 "/o i fråga om ferrolegeringar, innehållande mangan men icke kisel, och 90 o/o i fråga om övriga legeringar.

c) Ferrolegeringar (nr 73.02): järnhaltiga legeringar (andra än koppartilbatslegeringar, definierade i anm. 1 till 74 kap.), som ej är lämpliga för valsning eller smidning, som vanligen användes som råmaterial vid järn- och stålframställning och som innehåller, efter vikten räknai, var för sig eller tillsammans:

mer än 8 o/o kisel, mer än 30 "/o mangan, mer än 30 o/o krom, mer än 40 o/o volfram eller sammanlagt mer än 10 o/o andra legeringsämnen (alumiruum, titan, vanadin, koppar, molybden, niob) eUer andra beståndsdelar, i fråga om koppar dock högst 10 o/o, och som av grundämnet järn innehåller, efter vikten räknat, i fråga om ferrolegeringar innehållande kisel minsr 40/0, i fråga om ferrolegeringar innehållande mangan men ej kisel minst 8 »/»och i fråga om andra ferrolegeringar minst 10 0/0.

Nr 73.21

Järn- och stålkonstruktioner, även i delar eller icke kompletta, samt delar därtill av järn eller stål (såsom skjul, broar och broseklio-ner, slussportar, tom, wiaxrer, pe-

Konstruktioner och delar till konstruktioner (t. ex. skjul och andra byggnader, broar och brosektioner, slussportar, tom, fack-, verksmaster, tak, fackverk till tak.

Prop. 1971: 93

57

Nuvarande lydelse

lare, stolpar, fackverk, tak, dörr-och fönsterramar, rulljalusier, räcken och staket); plåt, band, stång, profilsiång, rör o. d. av järn eller stål, bearbetade för användning i konstruktioner

Nr 73.22

Cisterner, kar och liknande behållare av jäm eller stål, för alla slags ämnen, med en rymd av mer än 300 liter, även med inre beklädnad eller med värmeisolerande beklädnad men utan maskinell utrustning och ulan anordning för uppvärmning

Föreslagen lydebe

dörr- och fönsterkarmar, fönsterluckor, räcken och pelare) av järn eller stål; plåt, band, stång, rör o. d. av järn eller stål, bearbetade för användning i konstruktioner

Cisterner, tankar, kar och liknande behållare av järn eller stål, för alla slags ämnen (andra än komprimerad eller till vätska förtätad gas), med en rymd överstigande 300 liter, även med inre beklädnad eller värmeisolerade men ej försedda med maskinell utrust-, ning eller utrustning för uppvärmning eller avkylning

Nr 73.24

Cylindrar för förtätade gaser samt Uknande tryckbehållare, av järn eller stål

Nr 73.33

Synålar, virknålar, strumpstic-kor, snörnålar och liknande artiklar saml ämnen därtill, av järn eller stål, för sömnad, brodyr, virkning o. d., andra än maskinnålar:

Nr 73.37

Apparater för centraluppvärmning, såsom värmeledningspannor och värmeledningselement, av järn eller stål, icke elektriska, samt delar därtill av järn eUer stål; varm-luftsgeneralorer och varmluflsför-delare (härunder inbegripet apparater som även kan användas för fördelning av friskluft eller konditionerad luft) av järn eller stål, icke elektriska, försedda med motordriven fläkt eller blåsmaskin, saml delar därtill, av järn eller stål

Nr 73.38

Hushålls- och sanitetsartiklar samt delar därtill, av jäm eller stål:

Behållare av järn eller stål för komprimerad eller till vätska förtätad gas

Nålar för handsömnad (inbegripet brodering), nålar förhandknyt-ning av mattor, stickor, snörnålar, virknålar o. d. samt broderprylar, av järn eller stål:

Värmepannor (med undantag av pannor enligt nr 84.01) och radiatorer för centraluppvärmning, ej elektriskt uppvärmda, samt delar därtill, av järn eller stål; luftvär-mare och varmluftsfördelare (inbegripet apparater som även kan fördela sval eller kondilionerad luft), ej elektriskt uppvärmda, försedda med motordriven fläkt eller blåsmaskin, samt delar därtill, av järn eller stål

Artiklar av sådana slag som vanligen användes för hushållsbruk, sanitetsgods för användning

Prop. 1971: 93

Nuvarande lydelse

58

Föreslagen lydelse

inomhus samt delar tiU sådana varor, av järn eller stål:

74 kap.

Anmärkning 1

1. Med koppartillsalslegeringar enligt nr 74.02 förslås sådana för valsning eller smidning icke lämpade kopparhaltiga legeringar, utan avseende på kopparhalten, som användes som tillsats vid framställning av andra legeringar eller som desoxidalionsmedel eller desulfureringsmedel eller för liknande ändamål vid framställning av andra metaller än järn.

Föreningar av fosfor och koppar (fosforkoppar), innehållande mer än 8 viktprocent fosfor hänföres lill nr 28.55.

1. Med uttrycket "koppartillsalslegeringar" i nr 74.02 förstås legeringar /utom kopparfosfid (fosforkoppar) innehållande mer än 8 viktprocent fosfor/ som jämte andra legeringsämnen innehåller mer än 10 viktprocent koppar och ej är lämpliga för valsning eller smidning och som vanligen användes som råmaterial vid framställning av andra legeringar eller som desoxidalionsmedel eller desulfureringsmedel eller för liknande ändamål vid framställning av andra metaller än järn.

/Kopparfosfid (fosforkoppar) innehållande mer än 8 viktprocent fosfor hänföres till nr 28.55 och ej till delta kapitel./

Anmärkning 2 b)

b) 5ffl« (nr 74.03): valsade, slrängpressade, dragna eller smidda massiva produkter med ett största tvärmålt av mer än 6 mm och, i fråga om platta produkter, med tjockleken överstigande en tiondel av bredden.

Såsom stång anses även gjutna eller sintrade produkter av samma form och dimension, under fömtsättning all de efler formningen underkastats bearbetning utöver enkel avputsning.

b) S<å«g (nr 74.03): valsade, slrängpressade, dragna eller smidda produkter med massivt tvärsnitt, vilkas största tvärmålt överstiger 6 mm och som, om de är platta, har en tjocklek överstigande en tiondel av bredden.

Såsom stång anses även gjutna eller sintrade produkter av samma former och dimensioner, vilka bearbetats efler formningen (på annat sätt än genom enkel avputsning), under förutsättning atl de ej genom bearbetningen erhållit karaktär av produkter hänförliga till andra nummer.

Trådämnen och billets med ändarna avfasade eller på annat sätt bearbetade enbart för alt underlätta deras insättning i maskiner för omformning lill exempelvis vabtråd eller rör skall dock anses utgöra obearbetad koppar enligt nr 74.01.

Prop. 1971: 93

59

Nuvarande lydelse Nr 74.09

Cisterner, kar och liknande behållare av koppar, för alla slags ämnen, med en rymd av mer än 300 liter, även med inre beklädnad eller med värmeisolerande beklädnad men utan maskinell utrustning och ulan anordning för uppvärmning

Föreslagen lydelse

Cisterner, tankar, kar och liknande behållare av koppar, för alla slags ämnen (andra än komprimerad eller till vätska förtätad gas), med en rymd överstigande 300 liter, även med inre beklädnad eller värmeisolerade men ej försedda med maskinell utrustning eller utrustning för uppvärmning eller avkylning

Nr 74.18

Hushålls-    och    sanitetsartiklar saml delar därtill, av koppar

Andra artiklar av sådana slag som vanligen användes för hushållsbruk, sanitetsgods för användning inomhus saml delar //// sådana varor, av koppar

75 kap.

Nr 75.05

Anoder för förnickling, gjutna, valsade eller framställda på elekt-rolytisk väg, obearbetade eller bearbetade

Anoder för förnickling, bearbetade eller obearbetade, inbegripet sådana som framställts genom elekirolys

76 kap.

Nr 76.08

A luminiumkonstruklioner, även i delar eller icke kompletta, samt delar därtill av aluminium {såsom skjul, broar och brosektioner, torn, master, pelare, stolpar, fackverk, tak, dörr- och fönsterramar samt räcken); plåt, stång, rör o. d. av aluminium, bearbetade för användning i konstruktioner

Nr 76.09

Cisterner, kar och liknande behållare av aluminium, för alla slags ämnen, med en rymd av mer än 300 liter, även med inre beklädnad eller med värmeisolerande beklädnad men utan maskinell utrustning och utan anordning för uppvärmning

Konstruktioner och delar till konstruktioner (i. ex. skjul och andra byggnader, broar och brosektioner, torn, fackverksmaster, tak, fackverk till tak, dörr- och fönsterkarmar, räcken och pelare) av aluminium; plåt, stång, rör o. d. av aluminium, bearbetade för användning i konstruktioner

Cisterner, tankar, kar och liknande behållare av aluminium, för alla slags ämnen (andra än komprimerad eller till vätska förtätad gas), med en rymd överstigande 300 liter, även med inre beklädnad eller värmeisolerade men ej försedda med maskinell utrustning eller utrustning för uppvärmning eller avkylning

Prop. 1971: 93

60

Nuvarande lydelse Nr 76.11

Cylindrar för förtätade gaser samt liknande tryckbehållare av aluminium

Nr 76.15

Hushålls- och sanitetsartiklar samt delar därtiU, av aluminium

Föreslagen lydelse

Behållare av aluminium för komprimerad eller till vätska förtätad gas

Artiklar av sådana slag som vanligen användes för hushålbbruk, sanitetsgods för användning inomhus samt delar till sådana varor, av aluminium

82 kap.

Anmärkning 1, inledningen

1. Till detta kapitel hänföres — bortsett från blåslampor, transportabla smidesässjor, slipstenar och slipskivor på ställning e. d., verktygssatser för manikyr eller pedikyr samt artiklar, hänförliga till nr 82.07 eller 82.15 — endast sådana varor, i vilka den verksamma delen (blad, skär o. d.) består

ÖV.-

Anmärkning 2, andra stycket

Ämnen till artiklar, hänförliga lill detta kapitel, samt ämnen till sådana delar, som enligt nästföregående stycke är hänförUga till detta kapitel, tulllaxeras såsom motsvarande färdiga artiklar.

Nr 82.02

Monterade handsågar saml sågblad, alla slag, icke landade sågblad härunder inbegripna:

Nr 82.04

Handverklyg och handredskap, ej hänförliga till annat nummer i detla kapitel; smidessläd, skruv-stycken, andra än maskinskruv-stycken; skruvlvingar o. d., blåslampor, transportabla smidesässjor, hand- eller foldrivna slipstenar och slipskivor på ställning e. d. samt monterade glasmäslardiaman-ter:

1. Bortsett från blåslampor, transportabla smidesässjor, slipstenar och slipskivor med ställning, manikyr- eller pedikyrsatser saml varor hänförliga till nr 82.07 eller 82.15 omfattar detta kapitel endasl artiklar med blad, skär, bearbetande yta eller annan verksam del av:

Utgår

Sågar (icke mekaniska) saml blad för hand- eller maskinsågar (inbegripet otandade sågblad):

Handverktyg, inbegripet glas-mästardiamanler, ej hänförliga lill annat nummer i detla kapitel; blåslampor, smidessläd; skruvstycken och skruvlvingar, andra än tillbehör och delar till verktygsmaskiner; transportabla smidesässjor; slipstenar och slipskivor med ställning (hand- eller foldrivna):

Prop. 1971:93

61

Nuvarande lydelse

83 kap.

Nr 83.01

Lås (nyckellås, kombinationslås och elektriska lås) och väskbyglar med lås saml delar därtill, av oädel metall; nycklar och nyckelämnen av oädel metaU lill artiklar, hänförliga till detta nummer:

Föreslagen lydebe

Lås (nyckellås, kombinalionslås och elektriska lås) och delar därtill, av oädel metall; med lås försedda byglar till handväskor, koffertar o. d. samt delar till sådana byglar, av oädel metall; nycklar av oädel metall till nyssnämnda artiklar:

1) artiklar kap.;

Sextonde avd.

Anmärkning 1 c)

c) bobiner, spolpipor och liknande artiklar (39, 40, 44 eller 48 kap. eller femtonde avd., alltefter materialets beskaffenhet);

Anmärkning 1 f)

f) artiklar, helt av naturliga, syntetiska eller rekonstruerade ädelstenar, hänförliga Ull nr 71.02, 71.03 eller 71.15;

Anmärkning 1 1)

1) varor, hänförliga till 90 kap. (mät- och kontrollinstrument m. m.);

Anmärkning 1 o)

o) varor, hänförliga lill 97 kap. (leksaker, spel och sportartiklar).

Anmärkning 2, inledningen

2.    Med de inskränkningar, som
följer av bestämmelserna i anm.
1 och 3 till denna avdelning, anm.
1 lUl 84 kap. och anm. 1 liU 85
kap., tulllaxeras delar lill maski
ner, med undanlag av delar lill
artiklar, hänförliga Ull nr 84.64,
85.23, 85.24, 85.25 eUer 85.27, en
ligl följande regler:

Anmärkning 3 och 4

3.    I de fall, då skillnad göres
mellan maskiner av visst slag och
delar till sådana maskiner, anses
även icke kompletta maskiner så-

c) bobiner, spolar, cops, konrul-lar och liknande artiklar, oavsett materialet (t. ex. 39, 40, 44 eller 48 kap. eller femtonde avd.);

f) ädelstenar (naturliga, syntetiska eller rekonstruerade) enligt nr 71.02 eller 71.03 och artiklar, heh av sådana stenar, enligt nr 71.15;

hänföriiga   lill   90

o) artiklar hänförliga till 97 kap.

2. Om ej annat följer av anm. 1 lill denna avdelning, anm. 1 till 84 kap. eller anm. 1 lill 85 kap., skall delar lill maskiner (ej utgörande delar till artiklar beskrivna i nr 84.64, 85.23, 85.24, 85.25 och 85.27) tulllaxeras enligl följande regler:

Utgår.

(Nuvarande anm. 5, 6 och 7 blir anm. 3, 4 och 5.)

Prop. 1971: 93

62

Nuvarande lydelse

som maskiner, för så vitt de företer de väsentliga kännetecknen på de kompletta maskinerna.

4. Maskiner (härunder inbegripet sådana icke kompletta maskiner, som enligt anm. 3 skall tulltaxeras såsom kompletta), inkommande i delar, tulltaxeras såsom motsvarande sammansatta maskiner.

Föreslagen lydelse

84 kap.

Anmärkning 1 d)

d)    artiklar av järn eller stål,
hänföriiga lUl nr 73.36 eller 73.37,
saml motsvarande artiklar av and
ra oädla metaller (74—81 kap.);

Anmärkning 1 e)

e)    elektromekaniska handverk
tyg (nr 85.05) och elektromeka
niska hushållsapparater (nr 85.06).

Anmärkning 2

2. Om icke annat följer av anm. 5 och 6 lill sextonde avd., tulllaxeras maskiner och apparater, vilka enligt ordalydelsen kan hänföras till såväl nr 84.01—84.21 som nr 84.22—84.60, enligl nr 84.01— 84.21.

Till nr 84.17 hänföres dock icke:

a)    äggkläckningsapparaler, värmekammare för nykläckta kycklingar {s. k. kycklingmödrar) och groningsapparater (nr 84.28);

b)    spannmåbfuklningsapparater för kvarnindustrin (nr 84.29);

c)    diffusörer för sockerindustrin (nr 84.30);

d)    maskiner och apparater för
värmebehandling av garn, vävna
der eller andra textilvaror (nr
84.40).

Nr 84.17 omfattar ej heller maskiner eller apparater för meka-

d) artiklar hänförliga till nr 73.36 eUer 73.37 samt liknande artiklar av andra oädla melaUer (74—81 kap.);

e) handverklyg enligt nr 85.05 och elektromekaniska hushållsapparater enligt nr 85.06.

2. Om ej annat följer av anm. 3 eller 4 lill sextonde avdelningen skall en maskin eller apparat som motsvarar en beskrivning i ett eller flera av numren 84.01—84.21 och samtidigt motsvarar en beskrivning i ett eller flera av nunven 84.22— 84.60 tulllaxeras enligl tillämpligt nummer i den förra gruppen och ej i den senare.

Nr 84.17 skall dock ej anses tillämpligt för:

a) groningsapparater, äggkläckningsapparaler och kycklingmödrar (nr 84.28);

b)     spannmålsfuktningsmaskiner
(nr 84.29);

c)    diffusörer för extraktion av
sockersaft (nr 84.30);

d)    maskiner för värmebehand
ling av texlilgarn, textilvävnader
eller andra textilvaror (nr 84.40);

e)      maskiner och apparater för
mekanisk bearbetning i vilka en
temperaturändring, även om den

Prop. 1971: 93

63

Nuvarande lydelse

nisk bearbetning, i vilka en erforderlig lemperaturändring endast är av underordnad betydelse i förhåUande till maskinernas eller apparaternas huvuduppgift. TiU nr 84.19 hänföres icke:

a)    symaskiner (nr 84,41);

b)    maskiner och apparater för kontorsbruk, hänförliga till nr 84,54.

Föreslagen lydelse

är nödvändig, är av underordnad betydelse.

Nr 84.19 skall ej anses tiUämpligt för:

a)    symaskiner för tillslulning av säckar eller liknande förpackningar (nr 84.41);

b)    kontorsmaskiner enligt nr 84.54;

Anmärkning 3

Ny

(Nuvarande anm. 3 och 4 blir anm. 4 och 5.)

3. A. Med uttrycket "automatiska databehandlingsmaskiner" i nr 84.53 förstås:

a) digitalmaskiner med minnen som kan lagra ej endast ett eller flera bearbetningsprogram och de data som skall bearbetas ulan även ett program för översättning av det programmeringsspråk på vilket programmen är skrivna lill maskinspråk. Dessa maskiner måste vara försedda med ett primärminne som är direkt åtkomligt för utförandet av elt program och som har en kapacitet som åtminstone är tillräcklig för att lagra de delar av bearbetnings- och översättningsprogrammen jämte de data, som är omedelbart nödvändiga för den aktuella körningen. De måste också själva vara i stånd att på grundval av instruktionerna i det ursprungliga programmet modifiera utförandet under pågående körning;

b)    analogimaskiner som kan simulera matematiska modeller och som består av såväl analogielement som slyrdement och programelement;

c)    hybridmaskiner bestående av antingen en digitalmaskin med analogielement eller en analogimaskin med digitalelement.

B. Automatiska databehandlingsmaskiner kan förekomma såsom system bestående av ell varia-

Prop. 1971: 93

64

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

belt antal enheter i separata höljen. En enhet skall anses utgöra en del av det kompletta systemet om den uppfyller samtliga följande villkor:

a)    den kan anslutas till centralenheten antingen direkt eller via en eller flera andra enheter;

b)    den är speciellt konstruerad som del till ett dylikt system; den måste i synnerhet, såvida den ej utgör en strömförsörjningsenhet, kunna mottaga eller leverera data i sådan form (kod eller signaler) som kan användas i systemet.

Även särskilt inkommande sådana enheter skall tulltaxeras enligt nr 84.53.

(Nuvarande anm. 3 och 4 blir anm. 4 och 5.)

Anmärkning 4

4. Om icke annat följer av ordalydelsen eller av bestämmelserna i anm. 2 till detta kapitel eller i anm. 5 till sextonde avd., tulllaxeras maskiner, som kan användas för flera ändamål, efter den huvudsakliga användningen av maskiner av ifrågavarande slag. Om den huvudsakliga användningen icke kan fastställas eller icke finns omnämnd i något tuUlaxenummer, hänföres maskinerna till nr 84.59.

Maskiner för tillverkning av linor, kablar o. d. (t. ex. linslagnings-, Ivinn- och kablingsmaski-ner) av metalltråd, garn eller annat material hänföres likaledes Ull nr 84.59.

Nr 84.01

Ångpannor och andra ånggene-ralorer, andra än värmeledningspannor

Nr 84.02

Hjälpapparater för  ånggenera-lorer, såsom förvärmare, överhel-

5. En maskin som användes för mer än en uppgift skall i tulllaxe-ringshänseende behandlas som om dess huvuduppgift vore dess enda uppgift.

Om ej annat följer av anm. 2 tUl detta kapitel, anm. 3 tUl sextonde avd. eller andra föreskrifter skall en maskin, vars huvuduppgift ej är beskriven i något tulltaxenummer eller för vilken huvuduppgiften ej kan fastställas, tulltaxeras enligt nr 84.59. Nr 84.59 skaU även anses omfatta maskiner för tillverkning av linor och tågvirke av metalltråd, texlilgarn eller annat material eller av en kombination av flera material (t. ex. dukt-, Ivinn- och kablingsmaskiner).

Ångpannor och andra ånggene-ralorer (med undantag av varmvattenpannor för centraluppvärmning som även kan producera lågtrycksånga); hetvatlenpannor

Hjälpapparater för användning tUlsammans   med  ånggeneratorer

Prop. 1971: 93

65

Nuvarande lydelse

lare, ångackumulatorer och sot-ningsapparater samt anordningar för sloftålerf öring; kondensorer för ångmaskiner

Nr 84.53

Statistikmaskiner och liknande maskiner för hålkort (stans-, stanskontroll-, sorterings- och tabuleringsmaskiner o. d.)

Föreslagen lydelse

enligt nr 84.01 {t. ex. economisers, överheltare, solningsapparater, anordningar för stoflålerföring o. d.); kondensorer för ångmaskiner

Automatiska databehandlingsmaskiner och enheter därtUl; magnetiska och optiska läsare, maskiner för överföring av data till databärare i kodad form samt maskiner för bearbetning av sådana data, ej annorstädes nämnda eller inbegripna

Nr 84.59

Maskiner, mekaniska apparater och mekaniska redskap, ej hänförliga lill annat nummer i detla kapitel:

Maskiner och mekaniska apparater med självständiga arbetsuppgifter, ej hänförliga lill annat nummer i detla kapitel:

85 kap.

Anmärkning 1 b)

b)    artiklar av glas, hänförliga
till nr 70.11, såsom glaskolvar till
glödlampor;

Anmärkning 1 c)

c)     möbler med elektrisk upp
värmning (94 kap.).

Anmärkning 4

Ny

glas   enligt   nr

b) artiklar   av 70.11;

c) elektriskt uppvärmda möbler enligt 94 kap.

4. Med "tryckta kretsar" i nr 85.19 skall förstås kretsar, som med något tryckningsförfarande (t. ex. prägling, plätering eller etsning) eller med filmkretsteknik erhållits genom utformning på ett isolerande underlag av ledande element, kontakter eller andra tryckta komponenter (t. ex. induktans-spolar, motstånd och kondensato-rer), ensamma eller sammanbundna enligt ett förutbestämt mönster, andra än element som kan producera, likrikta, modulera eller förstärka en elektrisk signal (t. ex. halvledarelement).

Uttrycket "tryckta kretsar" omfattar ej kretsar i förening med

5   Riksdagen 1971.1 saml. Nr 93

Prop. 1971: 93

Nuvarande lyddse

66

Föreslagen lydebe

aridra element än sådana som erhållits under tryckningsprocessen. Tryckta kretsar får dock vara försedda med icke tryckta förbindningselement.

Tunn- eller ijockfilmskretsar innehållande passiva och aktiva element erhållna under samma tekniska process skall tulltaxeras enligt nr 85.21.

Anmärkning 5

Ny

5. För tillämpning av nr 85.21 gäller:

A.     Med "dioder, transistorer
och liknande halvledarkomponen-
ter eller halvledarelement" skall
förstås sådana komponenter eller
element, vilkas funktion är bero
ende av förändringar i resisUvite-
ten under inverkan av ett elek
triskt fält;

B.     Med "elektroniska mikro
kretsar" förstås:

a)    byggblock av typen knippe-, moduler, gjutna moduler, mikro-' moduler och liknande, bestående av diskreta, aktiva eller både aktiva och passiva miniatyrkomponenter sorn kombinerats och sammankopplats;

b)    integrerade monolitkretsar i vilka kretselementen (dioder, transistorer, motstånd, kondensatorer, förbinddseledningar etc.) framställts i massan (huvudsakligen) och på ytan av ett halvledande material (t. ex. dopad kisel) och är oskiljaktigt förbundna med varandra;

c)    integrerade hybridkretsar i vilka passiva och aktiva element, en del erhållna genom tunn- eller tjockfilmsteknik (motstånd, kondensatorer, förbindebeledningar etc), andra genom halvledarteknik (dioder, transistorer, integrerade monolitkretsar etc), kombinerats praktiskt taget odelbart på elt enda isolerande underlag (glas, keramik  etc.).   Dessa   kretsar   kan

Prop. 1971: 93

67

Nuvarande lydelse

Föreslagen lyddse

även innehålla diskreta miniatyrkomponenter.

Vid tulllaxering av i denna anmärkning definierade artiklar skall nr 85.21 äga företräde framför varje annat tuUlaxenummer sorn kan ifrågakomma med hänsyn särskilt till deras funktion.

Nr 85.08

Elektriska apparater och anordningar för landning och start av förbränningsmotorer, såsom tänd-magneter, tändgeneratorer, länd-spolar, starlmolorer, ländslift och glödländstifl; generatorer och bak-strömsreläer för användning tUlsammans med förbränningsmotorer

Nr 85.15

Apparater för sändning och mottagning av radiolelefoni, radio-telegrafi, rundradio eller television, radiogrammofoner härunder inbegripna; lelevisionskameror; apparater för radionavigering, radiostyrning e. d., radarapparater härunder inbegripna:

Elektrisk start- och tändningsut-rustning för förbränningsmotorer {inbegripet tändmagneter, tändgeneratorer, ländspolar, starlmolorer, tändstifl och glödländstifl); generatorer (för likström eller växelström) och bakslrömsreläer för användning tillsammans med förbränningsmotorer

Apparater för sändning eller mottagning av radiotelefoni eller radiotelegrafi; apparater för sändning eller mottagning av rundradio eller television (inbegripet mottagare hopbyggda med apparater för upptagning eller återgivning av ljud) samt televisionskameror; apparater för radionavigering, radarapparater samt apparater för radiomanövrering, radiostyming e. d.:

Nr 85.19

Apparater och andra artiklar för brytning, slutning, avgrening, förbindning eller skyddande av elektriska strömkretsar, såsom slröm-slällare, reläer, säkerhets- och överspänningsapparater; vägguttag, kopplingsdosor och glödlampshål-lare; motstånd (andra än värmemotstånd), fasta eUer variabla, po-tentiometrar härunder inbegripna; manövercenlraler, såsom manöver-pulpeter, manövertavlor o. d.:

Elektriska apparater och andra artiklar för slutning och brytning av elektriska kretsar, för skyddande av elektriska kretsar eller för åstadkommande av anslutning lill eller förbindelse i elektriska kretsar (t. ex. strömslällare, reläer, säkringar,, överspänningsavledare, stötvågsfiltér, stickproppar, glöd-lampshållare och koppUngsdosor); motstånd, fasta eller variabla (m-begripet potentiometrar), andra än värmemotstånd; tryckta kretsar; kopplingstavlor och manöverpaneler:

Prop. 1971: 93

68

Nuvarande lydelse Nr 85.21

Elektronrör (glödkatod-, kallka-tod- och folokalodrör), härunder inbegripet gasfyllda rör, katodslrå-lerör samt rör för lelevisionskameror eller kvicksilverlikriktare; fotoelektriska celler; monterade transistorer och liknande monterade halvledarkomponenter; monterade piezoelektriska kristaller:

Föreslagen lydelse

Elektronrör (glödkatodrör, kall-katodrör och folokalodrör), inbegripet gasfyllda rör, katodslråle-rör, rör för lelevisionskameror och för kvicksilverlikriktare; fotoceller; monterade piezoelektriska kristaller; dioder, transistorer och liknande halvledarkomponenter eller halvledarelement; elektroniska mikrokretsar:

Nr 85.22

Elektriska maskiner och apparater, ej hänförliga till annat nummer i detla kapitel.

Elektriska maskiner och apparater med självständiga arbetsuppgifter, ej hänförliga till annat nummer i  delta kapitel

Sjuttonde avd.

Anmärkning 5 och 6

5.    Icke kompletta eller icke färdiga varor, hänförliga till denna avdelning, tulltaxeras såsom motsvarande kompletta eller färdiga varor, om de företer de väsentliga kännetecknen på de kompletta eller färdiga varorna.

6.    Om icke annat är föreskrivet, tulllaxeras till denna avdelning hänförliga varor (kompletta eller färdiga varor och sådana icke kompletta eller icke färdiga varor, som enligt anm. 5 skall tulltaxeras såsom kompletta eller färdiga), inkommande i delar, såsom motsvarande sammansatta varor.

Anmärkning 5

Ny

Utgår.

5. Luflkuddefarkoster skall inom denna avdelning hänföras till samma kapitel som de transportmedel med vilka de företer den största likheten, nämligen:

a)    till 86 kap. om de är konstruerade för färd på spårbana (sväv-täg);

b)    till .87 kap. om de är konstruerade för färd över land eller över både land och vatten;

Prop. 1971: 93

69

Nuvarande lydebe

Föreslagen lydebe

c) till 89 kap. om de är konstruerade för färd över välten, även om de kan landa på stränder eller landnings plattformar eller färdas över is.

Delar och tillbehör till luflkuddefarkoster skall tulltaxeras på samma sätt som delar och tillbehör till transportmedel, hänförliga till det tulltaxenummer som enligt ovanstående bestämmeber är till-lämpligt för luftkuddefarkosterna.

Stationär materiel till svävtågs-banor skall tulllaxeras som motsvarande materiel till järnvägar; trafikkontrollutrustning för sväv-tågstransportsystem skall tulllaxeras som trafikkontrollutrustning för järnvägar.

86        kap.

Anmärkning 1 a)

a) järnvägs- och spårvägssliprar av trä (nr 44.07) eller av betong (nr 68.11);

Nr 86.08

Behållare (containers) för godstransport, även för vätskor eller gaser, oavsett transporlsättet

87        kap.

Nr 87.07

Truckar (drag-, staplings- och kranlruckar hårunder inbegripna) för verkstäder, lager, järnvägsstationer e. d. samt delar till dylika truckar

a) järnvägs- och spårvägssUprar av trä eller av betong samt spår-banesektioner av betong för sväv-tåg (nr 44.07 eUer 68.11);

Godsbehållare (containers) speciellt konstruerade och utrustade för befordran med ett eller flera slag av transportmedel

Truckar av sådana slag som användes i fabriker, magasin eller hamnområden eller på flygplatser för korta transporter eller för hantering av gods (t. ex. flaktruckar, gaffeltruckar och gränsletruckar); dragtruckar av sådana slag som användes på järnvägsperronger; delar lill / delta numrner närrinda fordon

89 kap.

Anmärkning,  första  två  mening-

arna

Icke  färdigbyggda   fartyg   och bålar, skrov härunder inbegripna,

Fartygsskrov (bålskrov), ej färdigbyggda eller ej kompletta fartyg

Prop. 1971:93

70

Nuvarande lydelse

ävensom fartyg och båtar, inkommande i delar, hänföres till samma tulltaxenummer som motsvarande färdigbyggda fartyg eller båtar. Kan fartygets eller båtens art ej fastställas, tillämpas nr 89.01.

Föreslagen lyddse

eller bålar i sammansatt, i ej sammansatt eller i isärtaget skick samt kompletta fartyg eller båtar i ej sammansatt eller i isärtaget skick skall tulllaxeras enligt nr 89.01 om de ej har huvudsaklig karaktär av fartyg (bålar) av speciellt slag.

Nr 89.02 Bogserbåtar:

Fartyg speciellt konstruerade för bogsering (bogserbåtar) eller på-skjutning av andra fartyg:

90 kap.

Anmärkning 1 1)

Ny

1) spolar, rullar och liknande artiklar (vilka tulltaxeras efter materialets beskaffenhet, t. ex. enligt nr 39.07 eller femtonde avd.)

Anmärkning 2

2. Icke kompletta eller icke färdiga instrument och apparater tulltaxeras såsom motsvarande kompletta eller färdiga instrument och apparater, om de företer de väsentliga kännetecknen på de kompletta eller färdiga instrumenten eller apparaterna.

Utgår.

(nuvarande anm. 3, 4, 5, 6 7 blir anm. 2, 3, 4, 5 och 6).

och

Anmärkning 3, första stycket

3. Med de inskränkningar, som följer av bestämmelserna i anm. 1 och 2, gäller i fråga om tulltaxe- ringen av delar och tUlbehör till maskiner, apparater, instrument eller andra lill della kapitel hänförliga artiklar följande:

2. Om ej annat följer av anm. 1 ovan, skall delar och tillbehör som är lämpliga att användas uteslutande eller huvudsakligen lill maskiner, apparater, instrument eller andra artiklar, hänförliga.lill något nummer j delta kapitel, tulllaxeras :■ på följande sätt:.   .

Nr 90.10

Apparater och annati utrustning för foto- eller kinolaboratorier, ej hänförliga lill annat nummer i detta kapitel; kopieringsapparater och kopieringsramar för kontaktkopiering; filmspolar; projektions-dukar och projektionsskärmar

Apparater och utrustning av sådana slag soni användes i foto-eller kinolaboratorier, ej hänförliga lill annat nummer i detla kapitel; fotokopieringsapparater (med optiskt system eller av kontakttyp) och värmekopieringsapparater; . prpjektionsdukar

Prop. 1971: 93

71

Nuvarande lydelse Nr 90.19

Ortopediska artiklar, härunder inbegripet medicinsk-kirurgiska gördlar, brockband o. d.; konstgjorda lemmar, tänder och ögon saml andra proteser; hörapparater för lomhörda; spjälor och Uknande artiklar för behandling av frakturer:

Föreslagen lydelse

Orlopediska artiklar, medicinsk-kirurgiska gördlar, brockband o. d.; spjälor och andra artiklar för behandling av frakturer; konstgjorda lemmar, ögon, tänder och andra konstgjorda kroppsdelar; hörapparater för hörselskadade och andra artiklar avsedda att bäras av användaren, att hållas i handen eller att implanteras i kroppen för att kompensera en defekt eller ett handikapp:

91 kap.

Anmärkning 1

1. Vid tillämpningen av nr 91.02 och 91.07 anses såsom verk till fick- eller armbandsur (fickursverk) urverk med balans, försedd med spiralfjäder, samt med en tjocklek, inklusive verkbollen och bryggor, icke överstigande 12 mm.

Nr 91.09

Boeller lill ur, hänförliga till nr 91.01, delar till sådana boelter samt ämnen därtill

1. Med uttrycket "verk till fick-eller armbandsur" / nr 91.02 och 91.07 förslås urverk reglerade av balans och spiralfjäder eller av något annat system som kan fastställa tidsintervaller och med en tjocklek ej överstigande 12 mm, då de mätes inklusive verkbotten, bryggor och eventuella yltérboilnar.

Boelter liU ur enligt nr 91.01 saml delar till sådana boelter

92 kap.

Anmärkning 1 c)

c) mikrofoner, förstärkare, högtalare, hörlurar, strömslällare, slroboskop och annan elektrisk utrustning, avsedda för artiklar; hänförliga till detla kapitel, men icke hopbyggda med dessa artiklar och icke inneslutna i samma hölje som desamma (85 och 90 kap.); apparater för upptagning eller återgivning av ljud, kombinerade med radiomotlagningsapparater (nr 85.15);

Anmärkning 1 g)

Ny ■■■'■ '■■-'-

c) mikrofoner, förstärkare, högtalare, hörtelefoner, strömslällare, slroboskop och andra instrument, andra apparater eller annan utrustning, hänföriiga Ull 85 eller 90 kap. och avsedda att användas tillsammans med artiklar enligt delta kapitel men ej hopbyggda med eller inneslutna i samma hölje som dessa; apparater för upptagning eller återgivning av ljud, kombinerade med en radio- eller televisionsmoltagare (nr 85.15);

g) spolar,   rullar  och   liknande artiklar' (vilka skall tulllaxeras ef-

Prop. 1971: 93

72

Nuvarande lydebe

Föreslagen lydelse

ter materialets beskaffenhet, t. ex. enligt nr 39.07 eller femtonde avd.)

Anmärkning 2

2. Icke kompletta eller icke färdiga instrument och apparater, hänförliga till detta kapitel, tulltaxeras såsom motsvarande kompletta eller färdiga instrument eller apparater, för så vitt de företer de väsentliga kännetecknen på de kompletta eller färdiga instrumenten eller apparaterna.

Utgår.

(Nuvarande anm. 3 och 4 blir anm. 2 och 3.)

93 kap.

Anmärkning 1 c)

c) stridsvagnar och andra pansrade stridsfordon (nr 87.08);

Anmärkning 2

2. Icke kompletta eller icke färdiga vapen tulltaxeras såsom motsvarande kompletta eller färdiga vapen, om de företer de väsentliga kännetecknen på de kompletta eller färdiga vapnen.

93.06

Delar lill vapen, ej hänförliga till nr 93.01, härunder inbegripet ämnen till gevärsstockar och till eldrör för eldvapen:

stridsfordon    (nr

c) pansrade 87.08);

Utgår.

(Nuvarande anm. 3 och 4 blir anm. 2 och 3.)

Delar lill vapen, ej hänförliga till nr 93.01, inbegripet ämnen tUl eldrör för eldvapen:

94 kap.

Anmärkning le)

c) stolar, xo//or, bord oc/j pelare av sten eller keramiskt material, av de slag, som användes i parker, trädgårdar, veslibuler e. d. (68 och , 69 kap.);

c) artiklar av sten, keramiskt material, eller annat material som avses i 68 och 69 kap., med användning som stolar, bänkar, bord eller pelare, och , av sådana slag som användes i parker, trädgårdar, e/ier veslibuler (68 eller 69 kap.);

Anmärkning 2

2. Såsom möbler enligt nr 94.01 —94.03 anses icke sådana föremål, som ej är avsedda att placeras på golvet eller marken. Detta gäller dock icke beträffande:

2. De artiklar (andra än delar) som avses i nr 94.01, 94.02 och 94.03 skall tulllaxeras enligl dessa nummer, endast om de är avsedda att placeras på, golvet eller mar-

Prop. 1971: 93

73

Nuvarande lydebe

a)    köksskåp och dylika skåp;

b)    stolar, soffor och sängar, fällbara eller avsedda för upphäng-ning;

c)    bokhyllor och dylika möbler, beslående av flera sammanhörande delar, avsedda alt hängas upp eller alt placeras på varandra.

Föreslagen lydelse

ken. Denna bestämmelse skall dock ej anses tillämplig för följande artiklar, vilka skall tulltaxeras enligt ovannämnda nummer, även om de är avsedda att hängas upp, att fästas på vägg eller att ställas på varandra:

a)    köksskåp och liknande skåp;

b)   stolar, bänkar och sängar;

c)    bokhyllor och liknande möbler, bestående av flera sammanhörande delar.

Anmärkning 3

3. Möbler, inkommande i delar, även med skivor eller andra delar och tillbehör av glas, marmor eller annat material, tulltaxeras som motsvarande möbler i sammansatt skick, om delarna inkommer samtidigt.

Utgår. (Nuvarande  anm.

3.)

4 blir  anm.

95 kap.

Anmärkning d)

d) varor, hänförliga lill 82 kap. (verktyg; knivar och andra bordsartiklar), försedda med skaft eller andra delar av sådant material, som avses i detla kapitel; särskilt inkommande skaft och andra delar ÖV dylikt material tulltaxeras dock enligt detta kapitel;

d) knivar och andra artiklar hänförliga till 82 kap., med skaft eller andra delar av material som avses i della kapitel; tulllaxenumren i detta kapitel tillämpas dock för särskilt inkommande skaft och andra delar lill sådana artiklar;

97 kap.

Anmärkning 4

4. Icke kompletta eller icke färdiga varor, hänförliga till detta kapitel, tulllaxeras såsom motsvarande kompletta eller färdiga varor, om de företer de väsentliga kännetecknen på de kompletta eller färdiga varorna.

Utgår.

(Nuvarande  anm.  5  blir  anm.

4.)

98 kap.

Nr 98.07

Sigillstämplar,      paginerings-

stämplar, dalumslämplar och dylika handslämplar; handverklyg för

Dalumslämplar, sigillstämplar, pagineringsslämplar och dylika handslämplar    (inbegripet    hand-

Prop. 1971:93

74

Nuvarande lydelse

tryckning eller prägling av etiketter; s. k. typlryckerier.

Nr 98.14

Monterade rafräschissörer samt beslag tiU rafräschissörer

Nr 98.15

Termosflaskor och Uknande värmeisolerande behållare samt delar därtill (andra än lösa glas)

Föreslagen lydelse

verktyg för tryckning eller prägling av etiketter); s. k. typtryckerier

Rafräschissörer och beslag där-

till

Termosflaskor och andra ler-moskärl, kompletta med ytterhöl-je; delar därlUl, andra än lösa glas

Prop. 1971: 93 75

Bilaga 2

Undantag inom 25—99 kap. tulltaxan

Tulltaxenr       Varuslag

ur 35.021        Äggalbumin

35.051        Dextrin och dextrinklisler; löslig stärkelse och rostad

stärkelse; stärkelseklister
ur 38.121        Beredda glatt-, appretur- och belmedel, innehåUande

stärkelse
38.19 Qi      Visst kärnbindemedel, innehåUande stärkelse

39.06 A.21        Stärkelse, företräd, förestrad eller på annat sätt modifierad

42.3                                 Kläder av läder eller konstiäder

51.3                                 Vävnader av ändlösa konstfibrer     ■

55.3                                 Garn av bomull

55.4                                 Garn av bomull

55.08          Froltévävnader av bomull

ur 55.09         Andra vävnader av bomuU, med undantag av hand-

vävd bomullsväv

56.07          Vävnader av korta konstfibrer
57.10          Vävnader av jute

60.3                                 Strumpor, sockor etc. av trikå

60.4                                 Underkläder av trikå

60.5                                 Överkläder av trikå

61.1                                 Överkläder för män etc.

61.2                                 Överkläder för kvinnor etc.

61.3                                 Underkläder för män

61.4                                 Underkläder för kvinnor

61.09          Korsetter, gördlar etc.

62.1                                 Res- och sängfUlar

62.2                                 Sänglinne etc.

64.1                                 Skor, med sulor och överdelar av gummi eller plast

64.2                                 Läderskor

Jordbruksreglerade varor.

Prop. 1971: 93                                                         76

Bilaga 3

Preferensberättigade varor inom 1—24 kap. tulltaxan

Tulltaxenr       Varuslag

03.03 A.2       Ostron, andra än ostronyngel etc.

05.03 B          Tagel, andra slag

07.01  C. uri,

ur 2               Vitiök

ur 07.03         Oliver och kapris

ur 07.04         Vitiök

07.06 A          Jordärtskockor

08.6       B. ur 1    Kvitlenfrukter

08.7       B. 1        Persikor

08.09 A. ur 1   Honungs- och ogenmeloner

13.03 A          Pektinämnen, peklinater och pektaler

16.04

A.l, A.2.b,

B.l.b

Cl, C.2, C.3     Fisk, beredd etc:

16.05 A, ur B  Kräftdjur (andra än räkor) och blötdjur, beredda etc.

18.3                                         Kakaomassa

18.4                                         Kakaosmör

18.5                                         Kakaopulver, icke sölat

ur 20.01         Mango-chutney; oliver och kapris

20.02             D       Oliver

ur 20.04         Tropiska frukter och delar därav, kanderade etc.

20.6      ur C, ur D Ananas, aprikoser, citrusfrukter och tropiska frukter

20.7      A.l.a, ur A.l.b, A.2.a, ur A.2.C

20.07 ur A.l.b, Saft av cilrusfmkler eller ananas, osockrad

ur A.2.c, ur B  Saft av tropiska frukter, osockrad eller sockrad

21.03             A, B   Senapspulver och beredd senap

21.4                                         Såser etc.

21.5                                         Sopp- och buljongpreparal etc.

21.06            A, ur B         S. k. torrjäsl (inaktiv jäst) och bakpulver

22.1       A           Kolsyral mineralvallen etc.

22.2       A           Kolsyrade drycker 22.04 A, B         Druvmusl i jäsning etc.

22.09  ur A,

ur B.I., ur B.2, C     Alkoholhaltiga drycker (andra än likör); alkoholhal
tiga beredningar (s. k. koncentrerade extrakt) etc.

22.10             Ättika

Med tropiska frukter avses här mango, guava, papaya, kasjufrukler, lamarind, avokalofrukler, mangostan, litchi, fikon samt växtdelar av ingefära och angelika.

Prop. 1971: 93

77

77-gruppens medlemmar

Afghanistan	Kuwait
Algeriet	Laos
Förenade Arabrepubliken	Lesotho
Argentina	Libanon
Barbados	Liberia
Bolivia	Libyen
Botswana	Madagaskar
Brasilien	Malawi
Burma	Malaysia
Burundi	Maldiverna
Cambodja	Mali
Cenlralafrikanska Republiken	Marocko
Ceylon	Mauretanien
Chile	Mauritius
Colombia	Mexico
Costa Rica	Nepal
Cypern	Nicaragua
Dahomey	Niger
Dominikanska Republiken	Nigeria
Ecuador	Pakistan
Ekvatorialguinea	Panama
Elfenbenskusten	Paraguay
Etiopien	Pem
Fiji	Ruanda
Filippinerna	Salvador
Gabon	Saudi-Arabien
Gambia	Senegal
Ghana	Sierra Leone
Guatemala	Singapore
Guinea	Somalia
Guyana	Sudan
Haiti	Swaziland
Honduras	Sydyemen
Indien	Syrien
Indonesien	Tanzania
Irak	Tchad
Iran	Thailand
Jamaica	Togo
Jordanien	Trinidad och Tobago
Jugoslavien	Tunisien
Kamerun	Uganda
Kenya	Uruguay
Demokratiska Republiken Kongo	Venezuela
(Kinshasa)	Republiken Vietnam
Folkrepubliken Kongo	Yemen
(BrazzavUle)	Zambia
Republiken Korea	Övre Volla

MARCUS BOKTR. STHLM 1971   710183

Bilaga 4