Till innehåll på sidan
Sveriges Riksdags logotyp, tillbaka till startsidan

Kungl. Maj:ts proposition med förslag om inrättande av en fältstation i Skara

Proposition 1973:107

Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.

Kungl. Majrts proposition nr 107 år 1973        Prop. 1973:107

Nr 107

Kungl. Maj:ts proposition med förslag om inrättande av en fältstation i Skara; given Stockholms slott den 23 mars 1973.

Kungl. Maj:t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av StatsrådsprotokoUet över jordbraksärenden, föreslå riksdagen att bifaUa det förslag om vars aviåtande tUl riksdagen föredragande departements­chefen hemställt.

GUSTAF  ADOLF

INGEMUND BENGTSSON

Propositionens huvudsakliga innehåll

I propositionen föreslås att elfte dvs. sista terminen av veterinämt-bUdningen skall förläggas tiU Skara. Vidare föresläs att hovslagarskolan sora är knuten tUl velerinärhögskolan också förläggs dit liksom den högre undervisningen i howärds- och klöwärdslära. För lantbraks-högskolans del föresläs alt antalet husdjursförsöksdistrikt utökas från tre tiU fyra och att distriktsförsöksslationen i det nybildade västra husdjursförsöksdistriktet placeras i Skara. För att samordna verksamhe­ten i Skara föreslås att de veterinära och husdjursvetenskapliga aktivite­tema där förs samman tiU en arbetsgemenskap, benämnd fältstationen i Skara. För att genomföra förslaget krävs vissa byggnadsinvesteringar, vilka beräknas börja under andra halvåret 1973.

1    Riksdagen 1973. 1 saml Nr 107


 


Prop. 1973:107

Utdrag av protokollet över jordbruksärenden, hållet inför Hans Mai:t Konungen i statsrådet på Stockholms slott den 23 mars 1973.

Närvarande: statsministern PALME, ministern för utrikes ärendena WICKMAN, statsråden STRÄNG, ANDERSSON, JOHANSSON, HOLMQVIST, ASPLING, GEIJER, MYRDAL, ODHNOFF, MO­BERG, BENGTSSON, LÖFBERG, LIDBOM, FELDT.

Chefen för jordbruksdeparteraentet, statsrådet Bengtsson, anraäler ef­ter gemensam beredning med statsrådets övriga ledamöter fräga om inrättande av en fältstalion i Skara och anför.

Inledning

Riksdagen beslutade år 1970 ora samordning av veterinärhögsko­lans verksamhet med annan forskning och utbildning (prop. 1970: 37, JoU 1970: 23, rskr 1970: 235). Riksdagens beslut innebar att bl. a. veterinärhögskolan skulle omlokaliseras till Uppsala. I samband härmed uttalade riksdagen sin tillfredsställelse över att departementschefen av­såg att låta utreda i vilka former ell ökat utnyttjande från veterinär-högskolans och lanlbrukshögskolans sida av djurmaterialet i Skaraborgs län lämpligast borde ske.

Med stöd av Kungl. Maj:ts berayndigande den 27 raaj 1970 tillkal­lades en sakkunnig! med uppdrag all utreda frågan om inrättande av en fältstation i Skara. Den sakkunnige antog benämningen fältstations-utredningen. Utredningen avlämnade den 15 december 1972 betänkan­det (Ds Jo 1972: 6) Fältstalion i Skara.

Efter remiss har yttranden över betänkandet avgetts av statskontoret, byggnadsstyrelsen, riksrevisionsverket (RRV), universitelskanslersäm­betet, utrastningsnämnden för universitet och högskolor, lantbrukssty­rdsen, statens livsmedelsverk, lantbmkshögskolan, statens veterinär­medicinska anstalt, veterinärhögskolan, länsstyrelsen i Skaraborgs län, 1968 års utbUdningsutredning, organisationskommittén för omlokalise­ring av velerinärhögskolan och statens veterinärmedicinska anstalt, landstinget i Skaraborgs län. Skara koramun. Lantbrukarnas riksför­bund, Skaraborgs läns hushållningssällskap, Svenska lantarbetareför­bundet, Statsanställdas förbund, Sveriges veterinärförbund, Veterinär­medicinska föreningen, lantbrukshögskolans studentkår, Västergötlands travsällskap och AB Svensk laboratorieljänsl. Lantbraksstyrelsen har bifogat yttranden frän lantbruksnämndema i Göteborgs och Bohus, Älvsborgs, Skaraborgs samt Värralands län.

> Kanslhådet Rune Henriksson


 


Prop. 1973:107                                                                        3

Med stöd av Kungl. Maj:ts bemyndigande den 27 maj 1970 tillkal­lades ocksä särskilda sakkunniga för att utreda frågor som hänger sararaan raed oralokaliseringen till Uppsala av velerinärhögskolan och statens veterinärraedicinska anstalt. De sakkunniga antog benäraningen organisationskoraraittén för omlokalisering av veterinärhögskolan och statens veterinärmedicinska anstalt. I koraraitténs uppdrag ingår bl. a. att ta upp frågan om hovslagamtbildning. Kommittén avlämnade i de­cember 1972 belänkandet (Ds Jo 1972: 5) Hovslagaratbildningens fram­tida utforraning och lokalisering m. ra

Efler reraiss har yttranden över sistnäranda betänkande avgetts av statskontoret, byggnadsstyrelsen, RRV, utrustningsnäranden för uni­versitet och högskolor, skolöverstyrelsen, lantbruksslyrelsen, lantbmks­högskolan, velerinärhögskolan, länsstyrelsen i Skaraborgs län, lands­tinget i Skaraborgs län. Skara komraun, Lantbrakarnas riksförbund, Skaraborgs läns hushållningssällskap. Svenska lantarbetareförbundet. Statsanställdas förbund, Sveriges veterinärförbund, Veterinärraedicinska föreningen. Svenska hovslagareföreningen — som bifogat yttranden frän arbetarskyddsstyrelsen och riksantikvarieämbetet — Västergöt­lands travsällskap. Svenska galoppsportens centralförbund. Svenska ridsportens centralförbund. Riksföreningen för ridningens frärajande och Svenska travsporlens centralförbund.

Nuvarande ordning

I skaraorarådet har sedan länge funnits ett flertal verksamheter med anknytning till husdjursfrägor och veterinärmedicin. Redan år 1775 grundades veterinärinrättningen i Skara och den blev därraed den första veterinärmedicinska utbildningsanstallen i värt land. År 1821 tUlkora ett veterinärinstitut i Stockholm, som blev föregångare till den nuvarande velerinärhögskolan. Veterinärinrättningen har dock kvar­stått som djursjukhus och veterinärmedicinsk forskningsinstitution. Övriga enheter pä veterinärmedicinens område som är förlagda tUl Skara är veterinärhögskolans försöksgård och vissa delar av högsko­lans institution för sjukdorasgenetik och husdjurshygien. Vid veterinär-inrättningen har tidigare funnits en hovslagarskola vilken lades ned år 1948.

Veterinärinrättningen är i första hand en veterinär reraissinstans för koraphcerade eller svåmtredda sjukdorasfall av både kirurgisk och medicinsk art. Inrättningens rådgivningsverksamhet bland både veteri­närer och djurägare inom verksamhetsområdet är av stor omfattning. Veterinärinrättningen leds av en särskUd nämnd underställd styrelsen

1 Landshövdingen Ragnar Edenman, ordförande, generaldirektören Gösta Björkman, professorn Hans-Jörgen Hansen, regeringsrådet Olov Hegrelius, pro- fessorn Lennart Hjelm, professorn Carl Schmiterlöw, professorn Torgny Segerstedt, byggnadsrådet Harry Törnquist och generaldirektören Ingvar Widén.

It    Riksdagen 1973.1 saml Nr 107


 


Prop. 1973:107                                                                        4

för veterinärhögskolan. Chef är en chefsveterinär. Antalet anställda är 18 personer, varav fem veterinärer.

Verksamhetsområdet utgörs av Skaraborgs och Älvsborgs län samt angränsande delar av Värralands, Göteborgs och Bohus, Jönköpings och Hallands län. Velerinärinrättningen orafattar en stationär klinik och en polikhnik. Inrättningen har också lokaler vid Axvalla travbana. Vid inrättningen behandlades under budgetåret 1971/72 13 000 djur.

Verksaraheten vid veterinärhögskolans försöksgärd avser i första hand frågor rörande nötkreaturens ämnesorasättningsrubbningar. För­söksladugården ligger i oraedelbar anslutning lill veterinärinrättningen. Kontors- och laboratorielokaler är inryrada i samma byggnad som in­rättningen. Försöksgärden disponerar ett välutrustat biokemiskt labo­ratoriura. Antalet fast anställda är älta, varav en veterinär.

Försöksgärden leds av rektorsämbetet och högskolestyrelsen. Chef är en slatsveterinär. Program för verksamheten vid försöksgården fast­stäUs årligen av styrelsen på förslag av lärarkollegiet och sedan sam­arbetsnämnden för jordbrakets högskolor yttrat sig.

Vid velerinärhögskolans institution för sjukdomsgenetik och hus­djurshygien bedrivs forskning bl. a. i fråga om railjöfaklorernas inver­kan på djurens hälsoliUstånd. Eftersora de ändrade railjöförhållanden som jordbrukets rationalisering medfört kräver möjlighet alt studera samma miljöfaktorer i mänga olika besättningar har det ansetts nöd­vändigt att bedriva detta arbete i ett oraråde med rikt differentierad djurhåUning. Av detta skäl och med hänsyn till närvaron av andra veterinärmedicinska institutioner förlades viss del av institutionens forskning år 1960 till Skara. Till denna avdelning har knutils statens veterinärmedicinska anstalts konsulent i husdjurshygien. Konsulenten arbetar med frågor rörande hygieniska förhållanden vid olika drifts­former för nötkreatur och svin.

Forskningsarbetet vid denna avdelning omfattar fodermedelshygie­niska undersökningar, sjukdomsstatistiska undersökningar vid olika stalltyper, undersökningar av driftsformer, stallinredningsdetaljer, sköt-sdraetoder m. ra. Verksamheten vid avdelningen har efter hand ökat och omfattar f. n. 13 personer, varav sex veterinärer.

Lantbrakshögskolans försöksverksamhet omfattar bl. a. jordbruksför­sök, husdjursförsök och trädgårdsförsök. Försöksverksamheten bedrivs dels centralt vid institutionernas försöksavdelningar, dels dislriktsvis genom högskolans fältorganisation och till denna hörande försökssta­tioner. Planering, prioritering och uppföljning av försöksverksamhe­ten sker inom kollegienäranden, försökskollegiet och dess sektioner samt inom distriktsförsöksnämnderna. Försöksverksamheten på jord­bruksområdet är indelad i fyra försöksdistrikt. På husdjurs- och Iräd-gårdsområdena är verksamheten indelad i vardera tre försöksdistrikt, södra, mellersta och norra. Mellersta husdjursförsöksdistriktet omfattar


 


Prop. 1973:107                                                         5

Stockholms, Uppsala, Södermanlands, Östergötlands, Göteborgs och Bohus, Älvsborgs, Skaraborgs, Värmlands, Örebro, Västraanlands, Kop­parbergs och Gävleborgs län.

I varje försöksdistrikt finns en distriktsförsöksstation. Dessa stationer är på husdjursområdet förlagda till Alnarp, Ultuna och Röbäcksdalen. Fältförsöksverksamheten i varje distrikt leds av en distriktsförsöksleda-re. Inom mellersta husdjursförsöksdistriktet lyder dock verksamheten direkt under ordföranden i försökskollegiets husdjurssektion. I varje distrikt finns en distriktsförsöksnämnd sora har lill uppgift att fräraja samarbetet mellan försöksverksamheten samt det praktiska jordbruket och rådgivningsverksamheten.

I Skaraborgs län finns två försöksplatser för husdjur. Pä egendo­men Bjertorp ca 25 km sydväst om Skara har lantbmkshögskolan till­gäng till en svinförsöksstation. På nötkrealurssidan bedrivs försöks­verksarahet på köttproduktionsområdet pä egendomen Götala några ki­lometer öster om Skara.

Vid veterinärhögskolans institution för sjukdorasgenetik och hus­djurshygien finns i Stockholra en avdelning för hovvärds- och klöv-värdslära. Vid avdelningen bedrivs i dag dels forskningen och den högre utbildningen i hovvårds- och klöwärdslära, dels yrkesutbildning av blivande hovslagare — hovslagarskolan. Detta är den enda utbUd­ningen för hovslagare som finns i landet.

Intagning tUl hovslagarskolan sker f.n. två gånger årligen med 14 elever per gäng. Personalen vid skolan utgörs av en lärare, en assistent och fyra hovslagare.

Organisationskommittén för omlokalisering av vetcrinärhögskolan och statens veterinärmedicinska anstalt

Organisationskommittén för omlokalisering av veterinärhögskolan och statens veterinärmedicinska anstalt har efter samråd med fältstations-utredningen avgett förslag beträffande hovslagaratbildningens framti­da utformning och lokalisering. Kommittén har undersökt behovet av fortsatt hovslagarulbildning och därvid funnit att det föreligger ett ökat behov av sådan utbildning. Komraittén har vidare prövat alterna­tiva förläggningsorter för skolan, nämligen Stockholm, Uppsala och Skara, och har därvid stannat för all föreslå en förläggning till Skara. Som motiv härför åberopar kommittén dels den undervisning och forsk­ning på närliggande veterinärmedicinska områden sora nu bedrivs i Skara, dels den förstärkning härav sora kan förväntas bli resultatet av fältslationsutredningens förslag. Enligt koraraittén bör hovslagarutbild-ningen även i fortsättningen vara integrerad med veterinärhögskolans undervisning och forskning pä detta område. Därför bör enligt kom­mittén velerinärhögskolan även i fortsättningen vara huvudman för skolan.


 


Prop. 1973:107                                                         6

Vid sin bedömning av kursuppläggningen anser kommittén att det inte finns några skäl att ändra på den kursplan som gäller i dag. Kom­mittén förordar däremot att elever i fortsättningen tas in fera gånger årligen, bl.a. för att behovet av hästar för skoning skall bli jämnare fördelat under året. Vidare bör intagningen av elever öka frän 28 till 30 per år. För verksamheten vid skolan krävs enligt koramittén en chef (veterinär), en verkmästare och tre hovslagare.

Om hovslagarskolan förläggs till Skara behövs enligt koraraittén en viss serviceverksarahet avseende hov- och klövvärd vid veterinärhög­skolans kliniska institutioner i Uppsala och. vid lantbrukshögskolans djuranläggningar där. Personalbehovet för denna verksarahet beräknar kommittén tUl 1 1/2 hovslagartjanst..

Fältstationsutredningen

Fältstationsutredningen jämför inledningsvis djurtätheten i Skara­borgs och Uppsala län. Vad gäller nötkreaturen är djurtätheten dub­belt sä stor i Skaraborgs län som i Uppsala län och i fråga om svin och fjäderfä är skillnaderna ännu mera framträdande. Variationen i be-sältningslyper och besättningsstorlekar är dessutora större i Skaraborgs län. Sjukdomsvariationen blir därigenom betydligt större i delta län än i Uppsala län. Möjligheterna att studera även .lågfrekventa sjuk­domar ökar i och med det större djurantalet.

Till följd av den snabba utvecklingen inom jordbruket och de nya driftsformer som kommit att tillämpas har husdjurens miljö och skötsel under senare tid blivit alltmer uppmärksaramad. Framför allt är det djurhälso- och djurskyddsfrågorna som stått i blickpunkten. Djurens staUmiljö spelar därvid stor roll.

I Skara finns vid djursjukhuset, försöksgärden och institutionens för sjukdomsgenetik och husdjurshygien avdelning tillgäng till veteri­närmedicinsk expertis och betydande andra resurser, som enligt ut­redningen bör tas i anspråk för utbildning och forskning. Dessa veteri­nära institutioner kompletteras av ett flertal i Skara befintliga företag inom lantbrukets område.

Sålunda finns i Skara ett veterinärmedicinskt laboratoriura och en keraisk station. Vidare, har Skara ett slakteri raed landets största nöt­boskapsslakt. Slakteriet omfattar även charkuterifabrik, storkök, djup-frysavdelnmg, ett särskUt sanitetsslakteri samt en destruktionsanlägg-ning. 1 Skara finns ocksä landets största seminförening. Vidare finns äggpackeri och fjäderfäslakleri särat landels enda företag för tiUverk­ning av konserver av fjäderfäkött. Slutligen kan i sammanhanget näm­nas Axvalla travbana som är belägen 8 km öster om Skara. Skaraora­rådet erbjuder enligt fältstationsutredningen således vissa fördelar fraraför uppsalaorarådet för velerinärraedicinsk och husdjursvetenskap­lig utbildnings- och forskningsverksarahet.


 


Prop. 1973:107                                                         7

Ytterligare tvä faktorer bör enligt utredningen näranas vid en genora­gång av de förhållanden sora påverkar frågan ora förläggning av ve­terinärmedicinsk och lantbruksvetenskaplig verksamhet till skaraorarå­det. Den första av dessa faktorer är förslaget av organisationskorarait­tén för omlokalisering av veterinärhögskolan och statens veterinärmedi­cinska anstalt att förlägga hovslagarskolan till Skara. Den andra fak­torn är att folkskoleseminariet i Skara skall upphöra med sin verksarn-het i juni 1973 och att tingsrätten i Skara lades ned vid utgången av år 1970. Härigenom friställs seminariets och tingsrättens byggnader. Dessa ligger i omedelbar anslutning till de befintliga veterinära anlägg­ningarna. De friställda byggnaderna kan enligt utredningen utnyttjas på ett ändamålsenligt sätt för den expanderande veterinära verksam­heten som alltså får tUlgång till goda och centralt belägna lokaler.

I fråga om den veterinärmedicinska utbildningen föreslär fältstations­utredningen att elfte dvs. sista terminen av utbildningen vid veterinär­högskolan förläggs till Skara. Förslaget har utarbetats i sararåd med veterinärhögskolan samt veterinärinrättningen och andra organ i Skara. Förslaget innebär inte någon förlängning av den totala studietiden fram till veterinärexamen utan undervisningen i Stockholm/Uppsala koraraer att förkortas motsvarande tid dvs. en termin.

Utredningens utgångspunkt vid arbetet raed att utforraa undervisning­en i Skara är att denna skall tillföra de veterinärmedicine studeran­dena kunskapsstoff och erfarenhet utöver vad de kan få under utbild­ningstiden i Stockholm/Uppsala.

Utredningen näraner att det under arbetets gång frän olika håll frarahållits att den nuvarande utbildningen av veterinärer inte har raöj­lighel att ge de studerande liUfredsstäUande kunskaper och kännedom om den moderna animalieproduktionens problera. Dagens velerinärrae-dicine studerande behöver vid sidan av rent veterinärmedicinska aspek­ter få en allraän orientering om animalieproduktionens problem.

Enligt utredningens mening bör undervisningen i Skara kunna bli ett värdefullt tillskott i veterinärutbildningen. Det stora djurmaterialet i skaraorarådet i förening med de mänga praktiskt inriktade veterinär­medicinska aktiviteterna där kan ge de studerande den nödvändiga på­byggnaden av deras kunskaper i modern djurhållning och animaliepro-duktion så att de får kunskap om aktuella husdjursproblera och en realistisk syn på probleraen i sitt fraratida verksamhetsområde.

Utredningen nämner också alt det under senare år pågått en försöks­
verksamhet med klinisk utbildning av veterinärmedicine studerande i
Skara. Erfarenheterna av verksaraheten bedöras av både lärare och ele­
ver sora raycket positiva. Från elevhåll hår framhållits att djurraaterialet
och den goda kontakten med olika grenar.av praktisk veterinär verk­
samhet varit av stort värde.                   ':

Utredningen har vid utarbetandet av sitt förslag beaktat svårigheter-


 


Prop. 1973:107                                                         8

na raed viss utbUdning skild från högskolan i övrigt och de problem som kan uppstå för de studerande med undervisning på två orter. Dubb­lering av undervisningsraoraent skall inte ske. Vidare har verksarahe­ten planlagts så att dubbdanskaffnmg av materiel och utmstning skall undvikas.

De fördelar skaraområdet kan erbjuda för veterinärmedicinsk ut­bildning ligger enligt utredningen i möjligheten till nära kontakt med modernt lantbruk och djurhåUning samt med aktiva institutioner i djurskötselns och livsmedelsproduktionens tjänst. För att kunna till­godogöra sig erfarenheter frän dessa områden bör de studerande äga goda teoretiska kunskaper i de olika veterinära äranesorarådena. Utred­ningen föreslår därför att elfte dvs. sista terrainen av veterinärutbild­ningen förläggs till Skara. De teoretiska studierna bör enligt utredningen i princip avslutas i Stockholm/Uppsala och lentaraina för dessa vara fullgjorda innan den sista terrainen av utbUdningen påbörjas i Skara. De studerande har då skaffat sig en allsidig teoretisk bakgrand och har goda fömtsättningar att förslå och lösa de praktiska problera sora de koraraer i kontakt raed i Skara. Även ur studiesocial synpunkt raedför en förläggning av utbildningen till Skara under sista terrainen fördelar. Nackdelarna med undervisning pä tvä orter reduceras och de studerandes raöjligheter att planera sitt boende i Stockholm/Uppsala underlättas.

Enligt utredningens förslag komraer utbUdningen i Skara att inriktas på bl. a. allmän veterinärpraktik, husdjurshygien och annan preventiv veterinärmedicin samt klinikljänslgöring, semin och klövvård. Utred­ningens förslag förutsätter att de veterinärmedicinska resurser som redan finns i Skara engageras i utbUdningen. Därvid kommer den veterinära personalen vid djursjukhuset att tas i anspråk liksom stats­veterinären vid försöksgården, distriktsveterinärerna i Skara veterinär-distrikt samt personal vid skaraavdelningen av institutionen för sjuk­domsgenetik och husdjurshygien. Dessutom överflyttas viss personal tillfäUigt eller permanent frän veterinärhögskolan till Skara. Vidare räknar utredningen raed att personal vid olika företag och organisa­tioner i Skara skall kunna anlitas i undervisningen.

För att kunna genoraföra den koncentrerade undervisningen i Skara under så kort tid sora en termin har utredningen funnit det nödvändigt att förstärka resurserna med en tjänst som biträdande professor. Inne­havaren av tjänsten bör under höstterminen leda undervisningen av veterinärmedicine studerandena i klinisk undersökning av nötkreatur och obduktion av nödslaktfall. Under övriga delen av året bör han be­driva forsknings- och försöksverksamhet vid försöksgården. För att kunna genoraföra undervisningen behövs även en tjänst som labora­torieassistent i klinisk kemi med placering pä försöksgården.


 


Prop. 1973:107                                                         9

Utredningen beräknar de årliga kostnaderna för veterinärmedicinsk utbildning i Skara till 330 000 kr.

Veterinärhögskolans forsknings- och försöksverksamhet i Skara har nått goda resultat genora den verksamhet som veterinärinrättningen, försöksgärden och institutionen för sjukdomsgenetik och husdjurs­hygien bedriver. Enligt fältslationsutredningens raening är det angelä­get att även övriga institutioner vid veterinärhögskolan bereds raöjlig­het att förlägga forskning till Skara. De resurser som behövs för denna verksamhet är enligt utredningen i första hand forskarrura. TUlgång till sådana rum bör skapas så att det finns möjlighet för forskare från velerinärhögskolan och lantbmkshögskolan att förlägga hela sin forsk­ning eller delar av denna till Skara.

Sora tidigare närants beräknas förstärkning av försöksverksamheten ske genora att de i det föregående föreslagna tjänsterna sora biträdande professor och laboratorieassistent koraraer att vara verksamma också inom forsknings- och försöksverksamheten.

Forskning och försök för lantbrukshögskolan. Utredningen erinrar ora mjölkproduktionens stora betydelse för det västsvenska jordbmket. Landsdelens naturUga förutsättningar för animalieproduktion är goda. För en fortsatt utveckling krävs emellertid en vidgad försöksverksam­het som främst bör gälla problera sararaanhängande med mjölkproduk­tion. En utökning av försöksverksamheten förutsätter enligt utredning­ens mening alt en försöksstation inrättas i denna del av landet och då lämpligen i skaraorarådet.

En av de raest angelägna uppgifterna pä husdjursförsöksorarädet är enligt utredningen att i praktisk produktion tillämpa och pröva de re­sultat som framkommer inom lantbrukshögskolans centrala försöks-slallar. Utredningen föreslår därför alt sädan tillämpning och pröv­ning sker i ett antal mjölkproducerande besättningar av olika storlek. Ett genoraförande av förslaget ger ökade raöjligheter alt bedriva rajölk-produklionsförsök pä gärdar med olika driftsformer och intensUet samt vidgade möjligheter att snabbt föra ut försöksresultaten i praktisk pro­duktion. En utökad försöksverksamhet medför kostnader för inredning och utrustning, som utredningen beräknar till 130 000 kr. De ökade driftkostnaderna beräknas till 125 000 kr. per år.

När del gäller köttdjursförsök disponerar lantbrukshögskolan som tidigare nämnts Götala egendora vid Skara. Enligt utredningen finns det skäl att utöka dessa köttdjursförsök. Utökningen kräver ora- och tillbyggnad av ladugården för en beräknad kostnad av ca 900 000 kr. Härtill koraraer kostnader för inredning och utrastning pä 100 000 kr.

Nuvarande köttdjursförsök på Götala, sora kostar 110 000 kr. per år, finansieras till övervägande del genora specieUa anslag. Utredningen räknar med att vissa raedel även i fortsättningen bör kunna erhållas


 


Prop. 1973:107                                                        10

genora bidrag frän näringslivet, forskningsråd, etc. För alt säkerställa en fortlöpande verksarahet och raöjliggöra investeringar och planering av verksaraheten på längre sikt bör dock visst grundbelopp ställas till förfogande för köttproduktionsförsök i västra Sverige. Utredningen be­räknar den årliga kostnaden tUl 80 000 kr.

Lantbrukshögskolan bedriver pä egendoraen Bjertorp svinförsök där försöksresultat som vunnits vid Ultuna efterprövas i större skala. Ut­redningen föreslär alt försöken pä Bjertorp bibehålls. .Enligt utred­ningen bör försöksanläggningen utvidgas. Kostnaderna för en utökad svinförsöksverksamhet på Bjertorp beräknar utredningen till ,400 000 kr. avseende inredning och utmstning. Driftkostnadema beräknas till 140 000 kr. per år, vUket innebär en ökning raed 75 000 kr. per är.

Mot bakgrund av den förordade utökningen av djurförsöken i västra Sverige föreslär utredningen att det mellersta husdjursförsöksdistriktet delas i ett västra och ett östra husdjursförsöksdistrikt. Därigenom erhålls samma distriktsindelning som på jordbruksområdet. Även motsvarande tjänster, dvs. en tjänst som dislriktsförsöksledare och en tjänst som försökslekniker bör inrättas och placeras i Skara. De ärliga kostnaderna för ett västra husdjursförsöksdistrikt beräknar utredningen tUl 182 000 kr. Utredningen förordar att en distriktsförsöksnämnd inrättas med representanter frän bl. a. husdjursskölsdn i Västsverige och de veterinär­medicinska aktiviteterna i Skara.

Sararaanfattningsvis medför utredningens förslag till utbyggnad av lantbrukshögskolans husdjursförsöksverksarahet i Västsverige kostnader för investeringar i byggnader på 985 000 kr. och för inredning och utrustning på 695 000 kr; De ärliga driftkostnaderna beräknas upp­gå till 527 000 kr., vilket innebär en netloökning raed 462 000 kr. Enligt utredningen bör det ankomma på lantbrukshögskolan att dri­va utbyggnaden av husdjursförsöksverksamheten i Västsverige i den takt sora liUddningen av medel möjliggör.

Kursverksamhet. Skareis läge i centrum av ett område med intensiv och starkt koncentrerad husdjursproduktion gör enligt fältstationsutred­ningen platsen väl lämpad för kurser och konferenser inom husdjurs-produktion, veterinärmedicin, livsraeddshygien ra. m. Sedan länge före­ligger behov av ett kurscentram med sådan inriktning.

Utredningen erinrar också om Nordiska rådets rekommendation nr 19/1972, i vilken föresläs ökat nordiskt samarbete inom veterinärme­dicinsk UtbUdning och forskning. Utredningen konstaterar att ett av de områden där ett vidgat nordiskt samarbete frarastär som mest angeläget är vidareutbildning av yrkesverksamraa veterinärer. Kurserna beräknas därför få deltagare även från övriga nordiska länder. Vidare torde specieUa internordiska kurser komrna att anordnas och kan med fördel förläggas tUl Skara.


 


Prop. 1973:107                                                                    11

Fältstationsutredningen föreslår att resurserna i Skara tas till vara på ett sådant sätt att där kan skapas ett kurscentram. I första hand be­hövs lokaler i förra av föreläsningssal, serainarie- och gmpprara särat vissa allmänna utrymmen. De utrymmen som koramer att kunna dispo­neras i Skara uppfyller dessa behov.

Utredningen erinrar ora sitt yttrande över veterinärväsendeutredning-ens betänkande (SOU 1971:3) Veterinärdislriktsindelningen, m-m. I delta yttrande framhöll fältstationsutredningen att veterinärväsendeut-redningens förslag att inrätta en veterinärstation i A-ara överensstära­de med fältstationsutredningens ställningstagande. Tillkomsten av en veterinärstation i Skara utgör enligt fältstationsutredningen en förut­sättning för den veterinärmedicinska utbildningen i Skara enligt ut­redningens förslag. Avsikten med undervisningen i Skara är bl. a. att ge de studerande en realistisk bild av normal djursjukvård i ett veteri­närdistrikt. Distriktsveterinärerna i Skara veterinärdistrikl bör utnytt­jas i undervisningen. Med hänsyn härtUl bör enligt utredningen före­skrivas att vid tiUsättning av distriktsveterinärtjänstema vid stationen hänsyn skall tas till vederbörandes lämplighet att meddela undervis­ning. Fältstationsutredningen räknar med att vid veterinärstalionen skall — i enlighet med veterinärväsendeutredningens förslag — finnas fyra distriktsveterinärer. Om sä skulle visa sig nödvändigt anser utred­ningen att även annat veterinärdistrikt i området bör kunna komma i fråga. Enligt utredningen bör veterinärstationens personal ocksä ut­nyttjas i den kursverksamhet som utredningen föreslår bli förlagd till Skara.

Vad gäller högskoleundervisning och forskning i hovvårds- och klöv-vårdslära anser utredningen att denna verksamhet bör förläggas till Skara om även hovslagarskolan förläggs dit. Detta innebär att den till veterinärhögskolans institution för sjukdomsgenetik och husdjurshygien hörande avdelningen för howårds- och klöwärdslära placeras i Skara. Den teoretiska undervisningen i ämnet kommer dock alt vara förlagd till Stockholm/Uppsala. Däremot bör de praktiska moraenten ingå i den undervisning som de veterinärmedicine studerandena föreslås få i Skara.

Organisationen av fältstationen. I Skara finns f. n. ett flertal aktivi­teter på veterinärmedicinens oraråde och fältstationsutredningen föreslår att vissa ytterligare aktiviteter pä de veterinära och husdjursvetenskap­liga orarådena förläggs dit. Enligt utredrungen är det därför nöd­vändigt att ett effektivt saraarbete kan organiseras mellan de olika aktiviteterna. Utredningen föreslår att dessa aktiviteter i skaraorarådet förs samraan tiU en arbetsgemenskap, benämnd.fällslationen i Skara. De veterinära aktiviteterna i Skara komraer då att utgöras av följande enheter,   nämligen   veterinärinrättningen   (djursjukhuset),   veterinärsta-


 


Prop.1973:107                                                         12

tionen, velerinärhögskolans försöksavdelning (försöksgärden), avdel­ningen för sjukdomsgenetik och husdjurshygien samt avdelningen för howårds- och klöwärdslära samt hovslagarskolan. Härtill koraraer di­striktsförsöksstationen i lantbrukshögskolans västra husdjursförsöks­distrikt.

De olika enheterna förläggs enligt utredningens lokalprograra nära varandra vilket koramer att underlätta saraarbetet. Ett särskilt saraar­betsorgan bör enligt utredningen tillskapas där gemensamma frågor kan diskuteras och avgöras och där de olika verksamhetsgrenarnas ar­betsuppgifter kan saraordnas. Detta organ bör benäranas näranden för fältstationen i Skara. Den nuvarande nämnden för veterinärinrättningen blir genom den nya nämndens tUlkomst obehövlig.

Utredningen finner det angeläget all verksamheten vid fältstationen samordnas i största möjliga utsträckning och att rationaliseringsmöj­ligheterna tillvaratas. Utredningen föreslår att en tjänst som intendent inrättas för alt under platschefen handlägga för fältstationen gemen­samma frågor, samordna undervisning och kursverksamhet samt ordna raed inkvartering för studenter och kursdeltagare ra. ra. Intendenten bör i övrigt biträda med administrativa uppgifter av olika slag, som normalt ankommer på institutionsintendent. Övrig gemensam personal bör utgöras av en assistent, en vaktmästare och en telefonist. Kostna­derna för gemensam personal ra. ra. beräknar utredningen till 190 000 kr.

I det föregående har delvis berörts behovet av lokaler samt in­redning och utrustning vid ett genoraförande av fältslationsutredning­ens förslag. Utredningens förslag innefattar även hovslagarutbildning-en.

De befintliga byggnader som avses skola disponeras av fällslationen är huvudbyggnad, klinikbyggnad, personalbyggnad, stallbyggnad och förråd vid veterinärinrättningen. De byggnader i Skara sora inte tidi­gare använts för veterinära eller lantbmksvetenskapliga ändaraål raen som kan disponeras av fällslationen är folkskoleserainariet och f. d. tingshuset. Seminariets byggnader kommer alt friställas den 1 juli 1973. Tingshuset har redan tagits i anspråk av institutionens för sjukdoms­genetik och husdjurshygien skaraavdelning. Säväl seminariet som tings­huset ligger i anslutning till de nuvarande veterinära anläggningarna. Huvuddelen av byggnaderna är i gott skick och har befunnits lärapliga för fällstalionens arbetsuppgifter.

Byggnadskostnaderna beräknas uppgå till totalt 4,7 railj. kr. i pris­läget den 1 april 1971. Av beloppet hänför sig 2,6 railj. kr. till ombygg­nad av seminariets byggnader. Dessa är bl. a. avsedda för veterinärhög­skolans försöksgård, avdelningen för hovvårds- och klöwärdslära, hov­slagarskolan, veterinärstationen samt lantbrukshögskolans västra hus­djursförsöksdistrikt. Dessutom kan fullständiga utryraraen beredas för


 


Prop. 1973:107                                                        13

AB Svensk laboratorietjänsts filial. Tingshuset kan övertas utan större omändringar. Viss nybyggnad krävs i första hand för hovslagarskolan. Denna har kostnadsberäknats tiU 1,9 raUj. kr. Vidare tillkommer bygg­nadskoslnader pä 0,2 milj. kr. för geraensarama utrymmen ra. ra. Kost­naderna för inredning och utrustning beräknas till 702 000 kr. resp. 1 655 000 kr.

Tidplanen för genomförande av fältstationsutredningens förslag bygger pä fömtsättningen att beslut i frågan fattas av riksdagen under våren 1973. Undervisningen i Skara kan i så fall komma i gång hösten 1975. Skaraavdelningen av institutionen för sjukdomsgenetik och hus­djurshygien disponerar f. d. tingshuset. Utbyggnad av veterinärhög­skolans forsknings- och försöksverksarahet i skaraorarådet kan således påbörjas omedelbart. Verksaraheten vid hovslagarskolan särat avdel­ningen för hovvårds- och klöwärdslära vid institutionen för sjukdoras­genetik och husdjurshygien avses bli påbörjad år 1975. Inrättande av en dislriktsförsöksslalion för lantbmkshögskolan beräknas ske från budget­året 1974/75. Lokaler för kursverksamhet finns i tingshuset och ett antal kurser har redan håUils där. Om- och nybyggnad av övriga loka­ler beräknas vara färdigställda senast vid den lidpunkt då undervisning startar i Skara.

Remissyttrandena

Förslaget av organisationskoraraittén för oraloka­lisering av veterinärhögskolan och statens ve­terinärmedicinska anstalt ora hovslagaratbildningens frara­tida utforraning och lokalisering tillstyrks av flertalet remissinstanser däribland statskontoret, skolöverstyrelsen, lantbruksstyrelsen och vete­rinärhögskolan. RRV och Svenska galoppsporlens centralförbund för­ordar att hovvårds- och klöwårdsutbildningen förläggs till Uppsala. Lantbrukshögskolan vUl inte motsätta sig lokalisering till Skara ora det av lokaliseringsskäl är önskvärt. Svenska hovslagareföreningen anser att hovslagarskolan bör ligga kvar i Stockholra. Förlängning av utbild­ningen särat möjlighet till vidareutbildning av hovslagare är enligt föreningen nödvändig. Föreningen framhåller liksom arbetarskyddssty­relsen och lantarbetareförbundei viklen av alt undervisning ges i ar­betarskyddsfrågor.

När del gäller fältslationsutredningens förslag ora att inrätta en fältstalion i Skara tillstyrks eller läranas förslaget utan erin­ran av samdiga remissinstanser med undantag av RRV. Enligt RRV är de motiv som utredningen presenterar inte tillräckliga för en utveck­ling mot en ökad permanent verksarahet vid en fältstalion i Skara.

Flertalet remissinstanser tillstyrker utredningens förslag rörande ut­bUdningens omfattning och innehåll. Universitetskanslersämbetet pekar


 


Prop. 1973:107                                                        14

särskilt på det värdefulla i den påbyggnad äv tidigare teoretisk utbild­ning som utredningens förslag om de praktiskt inriktade aktiviteterna under den sista terrainen i veterinärutbildningen innebär. Huvudprin­cipen raed en saralad utbildningsomgång vid fältstationen under sista terrainen finner lantbruksslyrelsen lämplig och vara att föredra framför den i flera smärre avsnitt uppdelade undervisning som nu provisoriskt sker i Skara. Livsmedelsverket anser att nuvarande utbUdning i livs-meddshygien koraraer för sent. Eleverna får näraligen inte i tid den rätta inriktningen mot livsmedelshygien och ej heUer understryks det intima biologiska sambandet mellan övriga äranen och det egentliga ämnet livsmedelshygien. Verket vill därför tillstyrka att utbildningens elfte termin planeras! enlighet med utredningens förslag i synnerhet om detta medför att utbildningen i livsraeddshygien blir fördelad till. perioder under fjärde och ferate studieåren.

Veterinärhögskolan anser att en grundlig översyn och analys av ut­bildningsplan, undervisningsplan och studieplaner bör ske. Vid över­synen av undervisningsplanen skall enligt högskolans mening målsätt­ningen vara att utnyttja fältstationen för en undervisningstid, i princip motsvarande den som utredningen föreslår. Högskolan avser att utar­beta ett konkret förslag till undervisningsplan, som rationellt utnytt­jar det värdefulla undervisningsraalerial sora erbjuds vid en fältstation i Skara. Högskolan anser det vara mindre välbetänkt att nu låsa sig fast vid den elfte terminen. Med hänsyn till högskolans flyttning tUl Uppsala bör igångsättandet senareläggas. Även veterinärmedicinska föreningen är tveksara till att undervisningen fastställs till elfte ter­minen. Statens veterinärmedicinska anstalt förordar att fältstationen ut­nyttjas inom ramen för varje enskilt ämne på för detta.ämne avsedd schematid. Velerinärförbundet anser att frågan om förläggningen av studietiden i Skara bör avgöras definitivt först sedan en översyn av un­dervisningsplanen i sin helhet verkställts. Järafört raed nuvarande för­söksverksarahet med undervisning i Skara, som sker under provisoriska förhållanden och med delvis frivilliga insatser, synes det framlagda för-' slaget innebära väsentliga fördelar.

Samtliga remissinstanser med undantag av RRV tillstyrker eller läm­nar förslaget om veterinärhögskolans forsknings- och försöksverksam­het i Skara utan erinran.

I fräga ora lantbrakshögskolans forsknings- och försöksverksamhet i västra Sverige tillstyrks eller läranas förslaget utan erinran av samt­liga remissinstanser med undantag av RRV. Genom alt förlägga en mindre del av lantbrakshögskolans försöksverksamhet till fältstationen i Skara kan enligt statskontoret samordning av veterinär- och lantbruks-högskolornas verksamhet ske även vad gäUer praktisk tillämpning av teoretisk utbildning och forskning främst i frågor sora rör aniraaliepro-


 


Prop. 1973:107                                                        15

duktionens rationalisering. Lantbruksnämnderna i Göteborgs och Bo­hus, Älvsborgs, Skaraborgs och Värmlands län understryker saratliga starkt behovet av ett västra husdjursförsöksdistrikt. Lantbruksstyrdsen och lantbrukshögskolan frarahåUer att för att de speciella förutsätt­ningar som finns inom skaraborgsområdét skall kunna utnjtjas tiU nytta för animalieproduktionens rationalisering bör ett särskilt hus­djursförsöksdistrikt inrättas för Västsverige med placering i Skara.

Samtliga remissinstanser tillstyrker eUer läranar förslaget om att upp­rätta ett kurscentrum i Skara utan erinran.

Utredningens förslag att samförlägga den akademiska undervisningen i hovvärds- och klöwärdslära med hovslagarskolan till Skara till­styrks eller lämnas utan erinran av samtliga remissinstanser med undan­tag av RRV. RRV förordar att howärds- och klöwårdsutbildningen förläggs tiU Uppsala.

Organisationsförslaget raed saraordning av verksaraheten i Skara till­styrks eller läranas utan erinran av samtliga remissinstanser.

Statskontoret tillstyrker förslaget till organisation av fältstationen dä det synes tUlgodose kraven på saraordning och rationell användning av tUlgängliga resurser. RRV har inget att erinra mot en samordning av redan befintliga enheter till en fältstation. Statens veterinärmedi­cinska anstalt, veterinärhögskolan, länsstyrelsen i Skaraborgs län. Ve­terinärförbundet och Västergötlands Travsällskap anser att samlings­namnet för de veterinära aktivitetema i Skara bör vara velerinärinrätt­ningen.

Sä gott som samtliga remissinstanser lämnar utredningens förslag om lokaler, inredning och utrustning samt kostnader utan erinran. Bygg­nadsstyrelsen anser att byggnadskostnadema är realistiska. Utrustnings-kostnaderna finner utrustningsnämnden för universitet och högskolor rimliga.

Departementschefen

Riksdagen beslutade år 1970 om samordning av veterinärhögskolans verksamhet med annan, forskning och utbUdning (prop. 1970: 37, JoU 1970: 23, rskr 1970: 235). Riksdagens beslut innebar att bl. a. veterinär­högskolan skulle oralokaliseras tUl Uppsala. I propositionen frarahöll jag att det bör vara en avgjord fördel för såväl veterinärhögskolan sora lanlbrukshögskolan att i ökad utsträckning kunna få tillgäng till djur­materialet i Skaraborgs län. Jordbraksutskottet som delade denna upp­fattning underströk att utskottet vid sill ställningstagande till veterinär­högskolans fraratida lokalisering utgått frän alt högskolans behov av god tillgäng på lämpligt djurmaterial koraraer att bli tiUfredsställande tUlgodosett. Utskottet framhöll vidare all skaraorarådet synes väl lära-


 


Prop. 1973:107                                                        16

pat härför med tanke på de veterinära inrättningar som sedan länge finns där. I saraband härraed uttalade utskottet sin tillfredsställelse över alt jag avsäg att låta utreda i vUka forraer ett ökat utnyttjande av djurraaterialet i Skaraborgs län lärapligast borde ske. Denna utredning torde enligt utskottet även belysa i vilken utsträckning klinisk utbUdning borde förläggas tiU Skara. Riksdagen anslöt sig till vad utskottet anfört.

Den aviserade utredningen tillkallades i raaj 1970. Utredningen, som antog namnet fältstationsutredningen, har avläranat betänkandet (Ds Jo 1972: 6) Fältstation i Skara. Vidare har organisationskommittén för omlokalisering av velerinärhögskolan och statens veterinärmedicinska anstalt avläranat belänkandet (Ds Jo 1972: 5) Hovslagaratbildningens fraratida utformning och lokalisering ra. m.

Jordbruket i västra Sverige präglas av en riklig djurtillgång. Inora framför allt Skaraborgs län finns många olika slag och storlekar av djur­besättningar. Det är därför naturligt att sedan läng tid tillbaka ett flertal veterinära och husdjursvetenskapliga aktiviteter varit förlagda till ska­raområdet. De aktiviteter jag härvid främst syftar pä är veterinärinrätt­ningen, veterinärhögskolans försöksgärd, skaraavdelningen av veterinär­högskolans institution för sjukdomsgenetik och husdjurshygien samt viss del av lantbrukshögskolans försöksverksamhet.

Fältstationsutredningen har jämfört djurtätheten i Skaraborgs och Uppsala län och därvid funnit att denna är betydligt högre i Skaraborgs län i fräga om både nötkreatur, svin och fjäderfä. Det rika djurmateria­let och variationen i besällningstyper och besällningsstorlekar är enligt utredningen tungt vägande faktorer när del gäller alt förlägga ytterligare aktiviteter med inriktning på veterinärraedicin och husdjursvetenskap till Skaraborgs län. Fraraför allt finns goda möjligheter att bedriva un­dervisning och forskning kring för dagens jordbruk angelägna problem, säsom slallmiljön och därraed sammanhängande djurhälso- och djur-skyddsfrågor. De ovan nämnda befintliga aktiviteterna på husdjursom-rädet i Skara kan ligga till grund för en sädan utökad verksamhet. Vida­re erinrar utredningen om alt i Skara finns länets lantbruksnämnd och hushållningssällskap, ett av AB Svensk laboratorietjänsts regionala la­boratorier, kemisk station, slakteri, seminslation, äggpackeri, fjäderfä­slakteri och travbana. Utredningen pekar också pä att i oraedelbar när­het till veterinärinrättningen är och blir lokaler lediga i f. d. tingshuset och folkskoleseminariet, vUka kan utnyttjas för en vidgad verksamhet.

För att veterinärhögskolan i undervisningen i ökad utsträckning skall kunna fä tillgång tiU djurraaterialet i Skaraborgs län föreslär utred­ningen att viss veterinärutbildning förläggs lill Skara. Förslaget sora ut­arbetats i samråd med högskolan innebär inle någon förlängning av den totala studietiden frara till veterinärexämen. I Ukhet med så gott som samtliga remissinstanser biträder jag förslaget. Det stora djurmaterialet i skaraorarådet i förening raed mänga praktiskt inriktade velerinärraedi-


 


Prop. 1973:107                                                        17

cinska aktiviteter där kan ge de studerande nödvändig påbyggnad av de­ras kunskaper i modern djurhållning och animalieproduktion. De kan då fä större kännedora om de aktuella husdjursfrågorna och vidgad praktisk erfarenhet av probleraen inora sitt framlida verksamhetsom­råde.

Det är enhgt rain raening således av stort värde för veterinärutbild-ningen alt den sakkunskap som nu finns i Skara kan anlitas för under­visningen där. Jag syftar, härvid på personal tillhörande veterinärinrätt­ningen och avdelningen vid institutionen för sjukdomsgenetik och hus­djurshygien samt statsveterinären vid försöksgården. Vidare bör för ut­bildningen kunna anlitas veterinärer vid den veterinärstation sora jag i det följande koraraer alt beröra. Jag vill ocksä framhålla värdet av till­gången till den sakkunskap som finns vid bl. a. slakteriet, serainstalio-nen, fjäderfäslakleriet och AB Svensk laboralorietjänst.

När det gäller orafattningen och den tidsmässiga förläggningen av ut­bildningen till Skara föreslär fältstationsutredningen att elfte dvs. sista terminen av veterinärutbUdningen förläggs dit. Förslaget tillstyrks av bl. a. universitetskanslersärabetet, lantbruksslyrelsen, livsmedelsverket och Lantbrukarnas riksförbund. Även jag förordar att sista terminen av veterinärutbildningen koncentreras lill Skara. Genom den föreslagna inriktningen av veterinärulbUdningens sista termin kommer de veterinär­medicine studerandena alt få en värdefull påbyggnad av den tidigare teoretiska utbildningen.

Även ora det redan finns tUlgång till vissa undervisningsresurser i Skara anser utredningen det nödvändigt att dessa förstärks dels genom all viss personal flyttas över från Stockholm/Uppsala lill Skara, dels genom alt en tjänst som biträdande professor inrättas. Vidare bör enligt utredningen en tjänst som laboratorieassistent inrättas raed pla­cering vid försöksgården. För egen del anser jag att en tjänst sora biträdande slatsveterinär och en tjänst som laboratorieassistent bör inrättas. Vissa byggnadsarbeten måste utföras innan utbildningen kan börja. Vidare krävs viss omläggning av utbildningsgängen vid hög­skolan. Jag räknar dock med alt undervisningen i Skara skall kunna börja senast hösten 1976. Vissa delar av undervisningen kan eraellertid koraraa att börja tidigare.

Den forskning och försöksverksarahet sora velerinärhögskolan be­driver i Skara bör enhgt utredningens raening byggas ut. Även jag anser att de gynnsamraa förutsättningarna i skaraorarådet för forskning och försök bör tas till vara. Möjligheter bör alltså skapas för veterinär­högskolan och lantbrukshögskolan alt förlägga ytterligare forskning och försöksverksarahet dit. Detta bör ske bl. a. genora att forskarrura ställs lill förfogande. Vad gäUer försöksverksamheten vill jag framhålla alt om- och tillbyggnad innevarande år sker av ladugården vid velerinär­högskolans försöksgård.


 


Prop. 1973:107                                                                    18

I fråga om lantbrukshögskolans försöksverksarahet har under utred­ningsarbetets gång förts fram önskemål om en utbyggnad i västra Sverige. Utredningen frarahåUer att raed hänsyn till aniraalieprodiiktio-nens betydelse för det västsvenska jordbruket en utökad husdjursför­söksverksamhet bör komraa till stånd i denna del av landet. För att un­derlätta en sådan utökning föreslår utredningen att ett fjärde husdjurs­försöksdistrikt tillskapas genom att det nuvarande mellersta husdjursför­söksdistriktet delas upp i ell västra och ett östra distrikt. I samband här­raed bör en tjänst sora dislriktsförsöksledare inrättas. Utredningen för­ordar att mjölkproduktionsförsök påbörjas i skaraorarådet och att kött-djursförsöken pä Götala och svinförsöken på Bjertorp utökas. Jag anslu­ter raig i likhet med flertalet remissinstanser till förslaget. En- utökning av lantbrakshögskolans försöksverksarahet i västra Sverige kräver enligt rain raening att ett västra husdjursförsöksdistrikt inrättas. Delta torde innebära en stiraulans för den västsvenska aniraalieproduktionen. Utred­ningen frarahåller att verksamheten bör kunna inriktas på bl. a att i samverkan med den veterinära forsknings- och försöksverksamheten pröva frågor som pä grund av sin art ej kan tillfredsställande utredas pä försöksstationer med begränsade djurresurser. Uppdelningen av mel­lersta husdjursförsöksdistriktet bör ske den 1 juli 1974. Jag vill i sam­manhanget närana att Kungl. Maj:t tidigare denna dag godkänt bygg­nadsprogram för om- och tillbyggnad av ladugården på Götala.

Veterinärväsendeutredningen har i sitt betänkande rörande veterinär-distriktsindelningen föreslagit att, såvitt nu är i fräga, en veterinärstation med fyra veterinärer inrättas i Skara. Fältstationsutredningen föreslår alt distriktsveterinärerna vid stationen anlitas i undervisningen. Detta bör ske bl. a. genom att de studerande får följa raed distriktsveterinä­rerna på sjukbesök. Jag biträder förslaget, sora låter sig väl förena med det förslag rörande ny veterinärdistriktsinddning, som är under ut­arbetande i jordbruksdepartementet.

Organisationskommittén för omlokalisering av veterinärhögskolan och statens veterinärraedicinska anstalt har prövat frågan ora hovslagar-utbildningens framtida utformning och lokalisering. Kommittén anser alt ifrågavarande utbUldning bör fortsätta och — med hänsyn till det ökade intresset för utbildningen — byggas ut något. Kommittén före­slär efter samråd med fältstationsutredningen att hovslagarskolan lokali­seras till Skara och att utbildningen bedrivs på i huvudsak oförändrat sätt. Jag ansluter mig till koraraitténs bedöraning och förordar i likhet med bl. a. statskontoret, skolöverstyrelsen, lantbraksstyrelsen och veteri­närhögskolan alt hovslagarskolan förläggs till Skara. Veterinärhögskolan bör som komraittén framhållit även i fortsättningen vara huvudman för hovslagarskolan. När det gäller uppläggningen av undervisningen vUl jag frarahålla betydelsen av att arbetarskyddsfrägoma beaktas.


 


Prop. 1973:107                                                        19

Fältstationsutredningen föreslår att den högre undervisningen och forskningen inom howårds- och klövvårdsläran förläggs till Skara. Detta innebär att den till institutionen för sjukdomsgenetik och hus­djurshygien hörande avdelningen för howårds- och klöwärdslära för­läggs dit. Jag finner delta förslag vara ändamålsenligt. Verksamheten vid hovslagarskolan samt avdelningen för howärds- och klöwärdslära bör kunna påbörjas i Skara år 1975.

Om de förslag som tagils upp i det föregående genomförs, koraraer Skara att utgöra ett naturligt centrum för kursverksarahet på veterinär­medicinens och husdjursvetenskapens områden. Skaras läge mitt i ett område med intensiv och starkt koncentrerad husdjursproduktion gör orten väl lämpad för kurser och konferenser inom husdjursskötsel, ve­terinärmedicin, livsmedelshygien ra. ra. Härigenom kan utbildningsre­surserna tas i anspråk året om. Jag anser därför att lokaler och utrust­ning bör ställas till förfogande för denna kursverksarahet. Ifrågavarande verksamhet pågår redan i viss omfattning och bör successivt kunna byg­gas ut. Jag vill i detta sammanhang peka på det intresse för ett ökat nordiskt samarbete inora veterinärmedicinsk utbildning och forskning som korarait till uttryck i bl. a. Nordiska rådets rekommendation nr 19/1972. Ett sådant samarbete kan innebära ett ytterligare ökat utnytt­jande av Skara sora kurscenlrura.

Ett genoraförande av de förslag jag fört fram i det föregående innebär att det i skaraområdet tillsammans med nuvarande verksamhet komraer att finnas ett flertal aktiviteter på veterinärraedicinens och husdjursve­tenskapens områden. De aktiviteter jag här syftar på är veterinärinrätt­ningen, veterinärhögskolans försöksgård, veterinärstationen, hovslagar­skolan, vissa delar av velerinärhögskolans institution för sjukdorasgene­tik och husdjurshygien samt försöksstationen i lantbrukshögskolans väst­ra husdjursförsöksdistrikt. Jag förutsätter att ett nära samarbete kora­mer att ske mellan dessa olika organ. Fältstationsutredningens förslag att de veterinära och husdjursvetenskapliga aktiviteterna i skaraorarådet förs samman till en arbetsgemenskap, benämnd fältstationen i Skara, har bemötts positivt av remissinstanserna. Jag biträder förslaget. Genom inrättandet av en fältstalion skapas möjligheter tiU en rationell sara­verkan pä fältet mellan veterinärhögskolan och lantbrukshögskolan. Lik­sora utredningen och remissinstanserna anser jag att ett särskilt organ bör tillskapas för saraordning av verksamheten. Jag förordar därför att en särskild nämnd för fältstationen i Skara inrättas. Den nuvarande näranden för velerinärinrättningen kan därvid upphöra.

I fräga om inrättande av de i det föregående berörda tjänstema ankommer det på Kungl. Maj:t att besluta. Vad gäller medel till dessa tjänster och till övrig personal vid fällslationen avser jag att återkoraraa till Kungl. Maj:t i anslutning till de årliga anslagsfraraställningama.

Vad slutligen gäller investeringar i lokaler för fältstationen beräknar


 


Prop. 1973:107                                                        20

utredningen ifrågavarande kostnader till 4,7 milj. kr. i prisläget den 1 april 1971. Härav hänför sig 2,6 railj. kr. tUl orabyggnad av seraina­riets byggnader och 1,9 milj. kr. för viss nybyggnad för hovslagarskolan. Kostnaderna för inredning och utmstning beräknar utredningen tiU ca 2,4 milj. kr. Vad gäller omfattnmgen av och kostnaderna för erforder­liga lokaler samt inredning och utrustning avser jag att återkoraraa tUl Kungl. Maj:l. Jag räknar med att byggnadsarbetena skall kunna börja under andra halvåret 1973.

Hemställan

Under åberopande av det anförda hemstäUer jag att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen

att godkänna att vissa veterinärmedicinska och husdjursveten­skapliga aktiviteter förläggs tiU skaraområdet och förs samman med befintiig verksarahet tUl en fältstation enligt de riktlinjer jag förordat i det föregående.

Med bifall tUl vad föredraganden sålunda raed instäramande av statsrådets övriga ledamöter hemstäUt förordnar Hans Maj:t Konungen att till riksdagen skall avlåtas proposition av den lydelse bilaga till detta protokoll utvisar.

Ur protokollet: Britta Gyllensten

MARCUSBOKTR.STOCKHOLM      730245


 

Tillbaka till dokumentetTill toppen