Kungl. Maj:ts proposition angående Vetenskapsakademins och dess institutioners framtida ställning och verksamhet m.m

Proposition 1973:59

Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.

Kungl. Majrts proposition nr 59 år 1973            Prop. 1973:59

Nr 59

Kungl. Mai:ts proposition angående Vetenskapsakademiens och dess institutioners framtida ställning och verksamhet m. m.; given Stockholms slott den 9 mars 1973.

Kungl, Majit vill härraed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet över utbildningsärenden, föreslå riksdagen alt bifalla de förslag ora vars avlåtande till riksdagen föredraganden heraställl,

GUSTAF ADOLF

SVEN MOBERG

Propositionens huvudsakliga innehåll

I propositionen betonas Vetenskapsakaderaiens roll som ett betydelsefullt vetenskapligt kontaktorgan framför allt på det internationella planet, I det statsbidrag sora föreslås utgå till akaderaiens centrala och institutionella verksamhet har beräknats medel för en väsentlig förstärkning av bl, a, akademiens forskarutbytesverksarahet,

I propositionen föreslås vidare — på grundval av ett betänkande från utredningen rörande Vetenskapsakaderaiens institutioner — att akaderaiens institutioner Stockholras observatoriura i Saltsjöbaden och Kiruna geofysiska observatoriura förstatligas den 1 juli 1973. Stockholras observatoriura inordnas härvid sora en institution vid universitetet i Stockholm, Kiruna geofysiska observalorium föreslås få ställning som ett fristående statligt forskningsinstitut, underställt universitetskanslersämbetet och benämnt Kiruna geofysiska institut. Institutet skall, såvitt avser den där bedrivna forskarutbildningsverksamheten, även fungera som en institution vid universitetet i Umeå,

I propositionen föreslås alt överlagandet av de båda institutionerna skall ske efter de riktlinjer sora redovisats i de avtal som utredningen under förbehåll av Kungl, Majrts godkännande träffat med akademien. Enligt avtalen övertar staten de båda anläggningarna Stockholms observatoriura och Kirunas geofysiska observatoriura samt erbjuder den av akademien  anställda  personalen  vid  dessa  institutioner  raotsvarande

1    Riksdagen 1973.    1 saml.    Nr 59

Prop. 1973: 59                                                          2

statlig anställning, I anslutning härtUl har vidare träffats överenskoraraelse om reglering av pensionskostnaderna för ifrågavarande personal, I särskilda avtal har även reglerats viss saraverkan raellan akaderaiens institution Capristationen för solforskning och universitets- och högskoleorganisationen särat fråga om deposition hos staten av viss del av akademiens bibliotek.

Prop. 1973: 59

Utdrag av protokollet över utbildningsärenden, hållet inför Hans Maj:! Konungen i statsrådet på Stockholms slott den 9 mars 1973.

Närvarande: Statsministern PALME, rainistern för utrikes ärendena WICKMAN, statsråden STRÄNG, ANDERSSON, HOLMQVIST, ASPLING, LUNDKVIST, GEIJER, ODHNOFF, MOBERG, BENGTSSON, LÖFBERG, LIDBOM,  CARLSSON,

Statsrådet Moberg anmäler efter gemensara beredning raed statsrådets övriga ledaraöter fråga om Vetenskapsakademiens och dess institutioners framlida  ställning och  verksamhet  m. in.   och  anför.

I prop. 1973:1 (bil. 10 s. 430) har Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen all, i avvaktan på särskUd proposition i äranet, tUl Bidrag till Veten-skapsakaderaien för budgetåret 1973/74 beräkna ett förslagsanslag av 3 810 0(X) kr. Jag anhåller att nu få ta upp dessa frågor.

1 Inledning

Ar 1749 beviljade Kungl. Maj:t Vetenskapsakaderaien uteslutande privilegiura att ge ut alraanackor i Sverige. I 1810 och 1812 års tryckfrihetsförordningar förbjöds privilegier på utgivning av skrifter. Kungl. Maj:t fick dock rätt att för högst 20 år åt gången förnya sådana privilegier som redan getts till allraänna inrättningars understöd. Någon ändring härvidlag har inte gjorts i gällande tryckfrihetsförordning av år 1949. Alraanacksprivilegiet har förnyats senast genora beslut den 15 juni 1945 för tiden den 16 juli 1952—den 15 juli 1972. Vetenskapsakaderaien har sedan slutet av 1700-talet arrenderat ut privilegiet. Sedan år 1906 har Alraqvist & WikseUs Boktryckeri Aktiebolag innehaft arrendet,

I utlåtande över en vid 1964 års riksdag väckt raotion uttalade andra lagutskottet, alt en översyn av reglerna för alraanacksprivilegiet och forraerna för dess utövande borde göras genora Kungl. Maj:ts försorg. Riksdagen beslöt i enlighet raed utskottets förslag (1964:1:643, 2LU 46, rskr 163). Efter berayndigande av Kungl, Maj:t tillkallade dåvarande chefen för ecklesiastikdeparteraentel den 30 deceraber 1964 en sakkunnig alt företa denna översyn. Den sakkunnige lade den 27 oktober 1966 frara sina förslag i betänkandet Almanacksprivilegiet. Översyn av reglerna för privilegiet och formerna för dess utövande.

Prop. 1973: 59 4

(Stencil E 1966:5), Utredningen föreslog sammanfattningsvis att almanacksprivilegiet borde bibehållas raen utövas på ett sätt sora i högre grad än tidigare frärajade konkurrens på den aktuella raarknaden. Huvudprincipen i förslaget var all rätten att trycka, ge ut och iraportera almanackor skulle vara tillgänglig för envar raot erläggande av avgift till Vetenskapsakaderaien och grundad på avtal mellan akademien och producenten.

Vid reraissbehandlingen av utredningen uppehöU sig flertalet reraissinstanser inte endast vid utredningens förslag utan också vid den principiella frågan ora privilegiesystemet överhuvudtaget borde bibehållas. Det överväldigande flertalet remissinstanser ansåg därvid att privilegiesystemet borde upphöra eller att frågan om dess existens i varje fall borde las under oraprövning.

Kungl. Maj:t tillkännagav år 1969 (prop. 1969: 66) — på grundval av näranda utredning •— sin avsikt att inte förnya Vetenskapsakaderaiens uteslutande privilegiura att ge ut alraanackor vid privilegieperiodens utgång den 15 juli 1972, Dåvarande departeraentschefen betonade därvid att ett avskaffande av alraanacksprivilegiet—raed därav följande bortfall av privilegieinkoraster för Vetenskapsakaderaien — aktuaUserade frågan ora akaderaiens fraratida ställning och arbetsuppgifter, Vetenskapsakaderaien intar — frarahöll departeraentschefen — ställningen av nationellt vetenskapligt organ på det raateraatisk-naturvetenskapliga orarådet med bl, a. betydelsefulla utåtriktade funktioner. Dessa är frärast av in-forraativ och konlaktskapande art både inora landet och på ett internationellt plan. Vetenskapsakademien har i nämnda avseende även i framtiden viktiga uppgifter att fylla, I själva verket kunde det finnas skäl anta att akaderaiens utåtriktade verksarahet får ökad betydelse i synnerhet på det internationella planet. Departementschefen konstaterade vidare att Vetenskapsakaderaien f, n, driver ett antal fasta institutioner sora har raycket skiftande karaktär, varför forraerna för deras fortsatta bestånd och verksarahet krävde särskilda överväganden för varje enskild institution. Det var en uppgift i första hand för huvudraannen, dvs, Vetenskapsakaderaien, att överväga på vilket sätt denna fråga lärapligen borde behandlas (prop, 1969: 66 s, 14),

Statsutskottet underströk vad departementschefen anfört ora Vetenskapsakaderaiens betydelsefulla utåtriktade verksarahet, I fråga ora akademiens vetenskapliga institutioner betonade utskottet all, raed hänsyn inte ramst till att flera av institutionerna har nära anknytning till motsvarande verksaraheter vid olika universitet, stalsraakterna hade ett intresse av att erforderliga föratsättningar skapas för fortsättande — efter privilegiets upphörande — i läraplig organisatorisk förra av den akaderaiverksarahet varav ett klart dokuraenterat behov föreligger. I likhet raed vad sora anförts i propositionen ansåg utskottet att det var en uppgift i första hand för huvudmannen att penetrera de

Prop. 1973: 59                                                                         5

problem sora uppkoramer genora avvecklingen av alraanacksprivilegiet (SU 1969: 115 s, 2), Vad utskottet anfört gav riksdagen sora sin raening till känna för Kungl, Maj:t (rskr 1969:293).

Med utgångspunkt i statsraakternas ställningstagande år 1969 alt avskaffa alraanacksprivilegiet överläranade Vetenskapsakaderaien i april 1971 en anslagsfrarastäUning för budgetåret 1972/73, där akaderaien begärde ökade resurser för bl, a, sin utåtriktade verksarahet. Efter noggrann prövning fann akaderaien alt inga organisatoriska förändringar f. n, synes påkallade i fråga ora huvudraannaskapet för dess institutioner. Akaderaien föreslog vidare att viss personal skulle föras över från forskningsråden till dessa institutioner.

Vid reraissbehandlingen av Vetenskapsakaderaiens anslagsfraraställning frarahölls genomgående betydelsen av att akaderaiens inforraativa och konlaktskapande verksarahet både på det nationella och på det internationella planet säkerställdes och gavs ökade resurser. I fråga om huvudmannaskapet för särat den fortsatta finansieringen och driften av akaderaiens institutioner rådde däreraot delade raeningar bland remissinstanserna (jfr prop. 1972: 1 bil, 10 s, 328—331),

Efler berayndigande av Kungl, Maj:t i deceraber 1971 tUlkallade jag en utredningsraan, landshövdingen Sven af Geijerstara, för att utreda huvudraannaskapsfrågan rörande Vetenskapsakaderaiens institutioner. Enligt direktiven skulle utredningsarbetet bedrivas med sikte på att i första hand de institutioner som hade en klar anknytning till ett universitet borde föras över till universitets- och högskoleorganisationen, Utredningsraannen borde analysera verksaraheten vid varje enskild institution och belysa dess anknytning till liknande aktiviteter inora universitets- och högskolesektorn särat föreslå den organisatoriska lösning som skapade de bästa förutsättningarna för institutionernas fortsatta verksamhet. Utredningsmannen borde därvid ägna särskild uppmärksarahet åt gällande avtal, donationsbestäramdser, raarkfrågor ra, ra, Utredningsraannen borde bedriva sitt arbete i nära sararåd raed Vetenskapsakademien och — i den mån så befanns erforderligt — under förbehåll av statsraakternas godkännande träffa överenskoraraelse raed akaderaien ora eventuellt påkallade organisatoriska förändringar, I den raån utredningen ledde fram till att akademien borde kvarstå sora huvudraan för viss institution, borde övervägas ora företrädare för universitetsmyndigheterna skulle ingå i den styrelse (raotsvarande) sora under akaderaien har ansvaret för verksaraheten vid institutionen. Från utredningsuppdraget borde i första hand undantagas dels Makarna Mittag-Lefflers raatematiska stiftelse och Sarekanläggningarna, dels akademiens bibliotek, vars fortsatta verksamhet behandlas sora ett led i statskontorets översyn av biblioteksservicen i stockholrasorarådet. Utredningsraannen borde eraeUertid lägga frara förslag rörande finansieringen m, ra, av biblioteket under den tid statskontorets utredning

Prop. 1973: 59                                                                         6

pågick. Utredningsarbetet borde bedrivas skyndsarat. Huvudlinjerna i direktiven har tidigare redovisats för riksdagen (prop, 1972:1 bU, 10 s, 331),

Utredningsmannen har den 29 november 1972 överläranat betänkandet Vetenskapsakademiens institutioner. Betänkande med förslag om institutionernas framtida ställning m. m. avgivet av 1972 års utredning rörande  Vetenskapsakademiens institutioner (Ds U  1972: 13).

Beträffande åtskUliga av de förslag som lagts fram av utredningen och remissinstanserna fordras inte beslut av riksdagen. För överblickens och sararaanhangels skull redovisas även vissa av dessa förslag.

2 Utredningen

2.1 Vetenskapsakademien — en presentation

2.1.1   Bakgrund

Vetenskapsakaderaien bildades på privat initiativ år 1739 efter utländska förebilder som en sararaanslulning raellan politiker och naturvetenskapsmän. Avsikten var att befordra landets ekonorai genora forskning och uppfinningar frärast på jordbrukels, raedicinens och teknikens oraråden. Vetenskapsakaderaien gav fr, o, ra. år 1739 ut en publikation, akademiens Handlingar, där skilda vetenskapliga rön presenterades för allmänheten. Successivt vidgades akaderaiens verksamhet tUl att orafatta bl, a, driften av vetenskapliga institutioner.

2.1.2   Vetenskapsakademiens uppgifter

Vetenskapsakaderaiens uppgifter anges i 1 § av dess av Kungl, Maj:t fastställda grundstadgar,

Akaderaien, stiftad den 2 juni 1739, har till uppgift alt främja vetenskaperna, företrädesvis maleraatik och naturvetenskap.

För denna sin uppgift verkar akaderaien genora vetenskapliga institutioner, genora utgivande av vetenskapliga skrifter, genora utdelande av understöd och belöningar åt förtjänta forskare och författare särat i övrigt genora raedel, sora för ändaraålet står akaderaien till buds,

Akaderaien håUer förbindelse raed utländska akaderaier och lärda samfund och raed internationella vetenskapliga unioner särat verkar även i övrigt för internationellt vetenskapligt samarbete,

2.1.3   Vetenskapsakademiens organisation

Vetenskapsakaderaien  består enligt 2   §   i  grundstadgarna  av  lägst 120 svenska och högst 120 utländska ledaraöter. De svenska ledamöterna skall enligt 3 § i grundsladgarna indelas i

Prop. 1973: 59                                                         7

tolv klasser, vilka representerar olika äranesoraråden, F, n, finns klasser för raatematik, astronorai, fysik, kemi, mineralogi, geologi och fysisk geografi, botanik, zoologi, medicinska vetenskaper, tekniska vetenskaper, ekonomiska, statistiska och sociala vetenskaper, geofysik och övriga vetenskaper och för frarastående förtjänst inom vetenskaplig forskning,

Vetenskapsakaderaien har vidare bildat ett 20-tal s, k, nationalkommittéer vilkas uppgift främst är att fungera sora svenska kontaktorgan raed de internationella vetenskapliga unionerna, Korarailtéerna omfattar ämnesområdena astronorai, geodesi och geofysik, kerai, radiovetenskap, fysik, biologi, geografi, kristallografi, raekanik, maleraatik, fysiologi, biokemi, geologi, biofysik, näringsforskning och strålskyddsforskning,

Vetenskapsakaderaien bedriver vidare vetenskaplig verksarahet vid ett antal institutioner för vilka akaderaien är huvudraan. Akaderaiens institutioner är enligt 6 § i grundstadgarna biblioteket, Stockholras observatoriura, Bergianska stiftelsen, Kristinebergs zoologiska station, Makarna Mittag-Lefflers raateraatiska stiftelse, Sareks naturvetenskapliga anläggningar, Abisko naturvetenskapliga station, Kiruna geofysiska observatoriura särat Capristationen för solforskning.

För Miltag-Lefflerska stiftelsen och akaderaiens forskningsstationer i övre Norrland gäller särskUda stadgar. Akaderaien äger vidare Ber-zdiusrauséet och Museet för de exakta vetenskapernas historia.

Akaderaien utser själv preses och andra befattningshavare.

Den direkta ledningen av akademiens verksamhet handhas av dess ständige sekreterare. Till sitt förfogande har sekreteraren ett sekretariat beslående av kansli och räntkamraare, Inora kansliet finns även en utlandssekreterare med uppgift att bereda ärenden rörande akademiens  internationella förbindelser och  nationalkomraittéerna,

2.1.4 Vetenskapsakademiens icke-institutionella verksamhet

Alltsedan Vetenskapsakademiens tillkomst har ett viktigt led i dess verksarahet varit att ge ut vetenskaplig litteratur. Akademien ger bl, a, ut följande vetenskapliga lidskrifter inom det naturvetenskapliga orarådet: Arkiv för Maleraatik, Physica Scripta, Cheraica Scripla, Zoolo-gica Scripla, Arabio och Docuraenta, Levnadsteckningar över Kungl, Vetenskapsakaderaiens ledaraöter, Bidrag tUl Kungl. Vetenskapsakaderaiens historia särat Kungl. Vetenskapsakaderaiens Årsbok. Dessutom utger Mitlag-Leffler-slifidsen lidskriften Acta Malheraatica. Vidare utger akademien sedan år 1813 Sveriges statskalender.

Vetenskapsakaderaien delar vidare enligt Alfred Nobels lestaraen-tariska förordnanden ut Nobelprisen i fysik och kerai.

Nobdverksaraheten orafattar eraellertid även andra oraråden. Genom raedel sora slår till förfogande från särskUda fonder inora Nobelstiftelsen

Prop. 1973: 59                                                                         8

kan frarastående udändska forskare inbjudas att sora Nobelgästprofessor arbeta på svensk institution. Även Nobelgästföreläsare inbjudes. Sedan år 1965 har —• raed stöd av raedel sora erhållits från riksbankens jubileumsfond — Nobelsymposier anordnats.

Vidare överläranade Sveriges riksbank i saraband med sitt 300-årsjubileura i raaj 1968 en donation till Nobelstiftelsen sora raöjliggör alt ett »pris i ekonoraisk vetenskap till Alfred Nobels rainne» kan utdelas varje år. Priset är av sararaa storlek som Nobelprisen och skall utdelas på Nobeldagen den 10 deceraber, Vetenskapsakaderaien fungerar sora utdelare av detla pris,

Vetenskapsakaderaien har vidare raotlagit ett stort antal stipendie-och understödsfonder av betydelse för svensk forskning. Det saramanlagda beloppet av utdelade stipendier och understöd uppgick år 1970 till ca 700 000 kr.

Som en alltmer betydelsefull del i Vetenskapsakademiens verksamhet ingår att etablera och upprätthålla kontakter med utländska forskare och forskningsinstitutioner. Forraerna för den intemationella kontakt-verksaraheten har skiftat under årens lopp. Det ursprungliga systeraet raed korresponderande ledaraöter i andra länder, litleraturulbyle särat deltagande i internationella saraarbetsprojekt används och utvecklas därvid fortfarande tUlsammans med nya saraarbetsforraer, Vetenskapsakaderaien ingår sålunda sora svensk raedlem i International Council of Scientific Unions (ICSU), som bildades år 1931, De till ICSU anslutna internationella vetenskapliga unionerna har nationalkomraittéer i vart och ett av de 60 medlemsländerna.

För vissa av nationalkomraittéerna har Kungl, Maj:t fastställt stadgarna. Dessa koraraittéer skall, vid sidan av uppgiften att uppehålla de internationella förbindelserna, fräraja den svenska forskningen och stiraulera de personliga förbindelserna raellan dera sora arbetar inom koramitténs område, exerapelvis genom alt anordna konferenser.

Under senare år har akademien även inlett formaliserat samarbete med motsvarande institutioner i andra länder. Sålunda har akademien tillsararaans raed Ingenjörsvetenskapsakaderaien träffat avtal raed Sovjetunionens vetenskapsakaderai ora utbyte av forskare och föreläsare. Akaderaien har också slutit sådana avtal raed Sovjetunionens raedicinska vetenskapsakademi och, helt nyligen, med vetenskapsakademierna i Ungern, Polen och Tyska Demokratiska Republiken, Genom avtal med Royal Society deltar akaderaien också i ett stipendialutbyle raed Storbritannien,

2.1.5 Den totala omslutningen av Vetenskapsakademiens centrala och institutionella verksamhet är 1971

Driftkostnader

I   följande  sammanställning  redovisas   den   totala  omslutningen   av

Prop. 1973: 59                                                                         9

Vetenskapsakademiens centrala och institutionella verksamhet år 1971 fördelad på olika verksamhetområden samt hur dessa kostnader finansierades. SararaanstäUningen ger en bUd av storleksordningen av verksamheten liksom av fördelningen mellan de akaderaifinansierade resp. externt finansierade aktiviteterna vid institutionerna. Alraanacks-raedlen har, sora fraragår av sararaanslällningen, använts för finansiering av den perraanenta verksaraheten vid akaderaien centralt och vid dess institutioner.

Verksamhet etc.

Total

Finansieringskälla (tkr.)

	(tkr.)	Almanacks	- Fondav-	Forsk-	övriga	övriga
		privile-	kasuiing	nings-	statliga	källor
		giet		tid	källor
Centrala sekretariatet	601	453	73	_ .	_ ,	75
Internationell verksamhet	453	57	—	195	186	15
Statskalendern	139	139	—.	—	—	—
Publiceringsverksamhet	258	80	—.	103	—	75
Biblioteket	1750	1 610	—.	—.	—	140
Stockholms observalorium	1 414	746	—	209	434	25
Caprislationen	196	99	-------- r	79	—	18
Bergianska stiftelsen	671	—	213	—	—	458
Mittag-Leffler-sliftelsen	515	—	265	200	—	50
Kristinebergs-stationen	1082	543	10	326	59	144
Kiruna geofysiska observalorium	2 769	380	—.	1 995	289	105
Abisko-stationen	258	138	—	113	—	7
Sarekanläggningarna	11	—	11	—	—	—
Fastighetsunderhåll	150	—	150	—■	—	—
Arbetsgivaravgifter, sjukvård, fram-
tida pensionskostnader	634	634	—	—	—	—
Pensionskostnader	368	—	368	—	—.	—.
Stipendier	700	57	700	—	—	—

SUMMA

Procentuell andel för resp.

finansieringskäUa

11969

4 879

41

1790

15

3 220

27

968

8

1112

9

Fonder

Det totala bokförda värdet av de av Vetenskapsakaderaien förvaltade fonderna uppgick den 1 juU 1972 lill 57 300 000 kr. I fråga om avkastningen av fonderna gäller följande.

Akademien har nyligen genomfört en oraläggning av redovisnings-och budgetperioderna så alt dessa — sora tidigare sararaanfallil raed kalenderår — orafattar tiden den 1 juli—30 juni. I saraband med övergången förlängdes redovisningsperioden år 1971 att totalt orafatta tiden den 1 januari 1971—30 juni 1972.

Den totala avkastningen var denna period 7 745 000 kr. Det bör dock anraärkas att förläggningen av redovisningsperioden ger en raiss-visande bild av storleken av den årliga fondavkastningén. Då huvuddelen av kapitalet är placerad i aktier och aktieutdelning i flertalet fall sker under våren är den angivna avkastningen i det närraaste dubbelt så stor sora en norraal årsavkastning. Avkastningen fördelas på skilda an-

Prop. 1973: 59                                                                        10

vändningsområden; pensionskostnader, fastighetsunderhåll, kursreglering, fondering ra. ra. Närraare hälften av avkastningen härrör från stipendiefonder.

2.1.6 Tidigare avsöndringar från Vetenskapsakademien

Från Vetenskapsakaderaiens förvaltning, vård och inseende har staten tidigare övertagit verksaraheter av skiftande slag.

Är 1959 tillkallade dåvarande statsrådet och chefen för ecklesiastikdeparteraentel sakkunniga för utredning rörande naturhistoriska riks-rauseets och vissa andra institutioners fraratida stäUning till Stockholras högskola (den s. k. riksrauseiutredningen). Sora ett resultat av utredningens överväganden och förslag överfördes naturhistoriska riksrau-séet och statens etnografiska rauseura, vilka båda stått under akaderaiens inseende och vård, helt till statligt huvudraannaskap år 1964.

Vid Nobelinslitutet för fysik och kerai, också under akaderaiens inseende och vård, hade avdelningen för fysik upplåtits åt vetenskapsakademiens forskningsinstitut för experiraentdl fysik. Detta orabilda-des fr. o. ra. 1 juli 1964 lill ett fristående statligt institut, benärant forskningsinstitutet för alorafysik, raed uppgift att bedriva forskning och utbildning inora atorafysikens oraråde. Institutet ställdes härvid under universitetskanslersärabetets överinseende. I ledningen för institutet ställdes en särskild styrelse. Saratidigt raed förstatligandet förvärvade staten för 4 railj. kr. den av Nobelinstitutet ägda stadsägan 7 inora stadsdelen Brunnsviken i Stockholra, orafattande ett raarkoraråde på ca 45 000 m-, jämte byggnader för Nobelinstitutets båda avdelningar för fysik och kerai.

På grundval av riksniuselutredningens förslag träffades vidare avtal mellan Vetenskapsakademien och staten, innebärande bl, a,, dels att staten från Bergianska stiftelsen, för vilken akaderaien är fondförvaltare, förvärvade vissa stiftelsen tillhöriga raarkoraråden, dels att den Bergianska donationsprofessuren knöts närraare till universitetet i Stockholra genora alt innehavaren ålades viss undervisnings- och exarainationsskyldighet inora äranesorarådet botanik,

I sararaanhanget bör vidare nämnas den på Vetenskapakaderaiens initiativ bildade Meteorologiska centralanslallen sora år 1919 uppgick i statens raeleorologiska och hydrografiska anstalt.

Härutöver kan nämnas all landets nationalparker fram tUl år 1952 var ställda under Vetenskapsakaderaiens inseende och vård. Genom naturskyddslagen detta år med dess följdförfattningar överfördes denna uppgift lill domänstyrelsen, sora dock skulle sararåda raed akaderaien när regleraenten och ordningsföreskrifter skulle utfärdas för nationalpark, Akaderaien hade även vissa övriga uppgifter inora det av staien organiserade naturskyddet, Saratliga dessa uppgifter försvann vid ikraftträdandet av den nu gällande naturvårdslagen den 1 januari 1965,

Prop. 1973: 59 11

2.2 Allmänna utgångspunkter för utredningsarbetet

2.2.1 Vetenskapsakademiens allmänna roll

Vetenskapsakademien är en av de äldsta akaderaierna i landet. Den instiftades redan år 1739 raed uppgift att befordra Sveriges ekonorai genom forskning och uppfinningar men fick efter hand tyngdpunkten i verksaraheten lagd på frärajande av raateraatik och naturvetenskaper. Ända in i vår tid har Vetenskapsakaderaien på olika sätt spelat en viktig roll särskilt inora det angivna orarådet genora att ta initiativ till och ansvaret för driften av oUka institutioner, genora utdelning av stipendier och priser, särat genora att delta i internationellt vetenskapligt saraarbete ra, ra. En särställning intar härvid akaderaiens samverkan raed Nobelstiftelsen, Under 1960-talet har akaderaiens engageraang i flera institutioner, bl, a. naturhistoriska riksrauseet och forskningsinstitutet för alorafysik, avvecklats och de tidigare Nobelinstituten har fått en annan ställning,

Vetenskapsakaderaien har sin centrala verksarahet och sht bibliotek förlagt till egna byggnader och eget oraråde i Frescati i Stockholra, För akaderaiens verksarahet, sora bedrivs enligt av Kungl. Maj:t fastställda grundstadgar, har ända sedan raitten av 1700-talet en väsentlig inkomstkälla varit det privilegiura akaderaien då fick att utge alraanackan. Utarrenderingen av detta privilegiura gav akaderaien år 1971 en inkomst på ca 5 milj, kr. Därutöver har akademien delvis ändamålsbundna inkomster från olika fonder och donationer.

Den av Vetenskapsakademien genora almanacks- och fondraedel finansierade centrala och institutionella verksaraheten uppgick år 1971 till storleksordningen 6,5 railj. kr. En betydande del av aktiviteterna vid akademiens institutioner bekostas av statsmedel genom bidrag från universitet, forskningsråd ra. ra., varför den totala oraslutningen av akademiens verksamhet centralt och vid institutionerna uppgick till ca 12 railj. kr. år 1971.

Vid utredningens överväganden har en väsentlig utgångspunkt —• vid sidan av vad sora enligt direktiven skall ligga till grund för bedömningen av varje institution •—■ varit den ökade vikt, som lagts vid akaderaiens uppgifter sora nationellt och internationellt vetenskapligt kontaktorgan på sitt område. Dessa utåtriktade aktiviteter har av exempelvis universitetskanslersämbetet betecknats sora akaderaiens huvuduppgifter. Utredningsförslaget rörande var och en av de berörda institutionerna har således inte bara baserats på överväganden hur förutsättningarna för den fortsatta verksaraheten vid institutionerna direkt påverkas av förslagen, Dessutora har beaktats hur de föreslagna åtgärderna påverkar akaderaiens raöjUgheter alt fullgöra sina inforraativa och konlaktskapande uppgifter,

Allraänt raå i denna del endast frarahållas alt en förändring av huvud-

Prop. 1973:59                                                         12

raannaskapet för institutionerna synes kunna inverka på dessa raöjligheter i båda riktningarna, I så raållo bör en förändring vara positiv, alt den avlastar akaderaien och dess centrala förvaltning ansvaret adrainistrativt och kostnadsraässigt för institutionerna i fråga. Detla måste ge mer tid och resurser för de nämnda utåtriktade funktionerna och innebär därför indirekt en förstärkning av denna dd av akademiens verksarahet, Ä andra sidan innebär akaderaiens engageraang för en institution, särskilt ora denna exerapelvis arbetar på ett område där internationell saraverkan är betydande och där den fyller en viktig roll, att akaderaien kan verka raed större tyngd, auktoritet och sakkunskap på det internationella planet, I saramanhanget kan anmärkas att i öststaterna de statliga akademierna ofta fungerar som huvudmän för en orafattande vetenskaplig verksarahet, medan för flera akademier i västra Europa huvudraannaskapet för vetenskapliga institutioner spelar ringa eller ingen roll. Synpunkter av detta slag får föras in i den allraänna avvägningen.

2.2.2 Vetenskapsakademiens institutioner

Utredningens uppdrag att presentera underlag och förslag när det gäller särskilt huvudraannaskapet för Vetenskapsakaderaiens institutioner avser inte saratliga akaderaiinslitutioner. Sålunda har undantagits raakarna Mittag-Lefflers raateraatiska stiftelse och Sarekanläggningarna särat vidare i huvudsak akaderaiens bibliotek, vars fortsatta verksamhet var föremål för utredning inom statskontoret när denna utredning tillsattes. Sistnäranda begränsning är raed hänsyn till verksarahetens omfattning av viss betydelse.

De institutioner, sora utredningen behandlar, har raed undanlag för Bergianska stiftelsen det geraensararaa att verksaraheten till övervägande delen finansierats av almanacksraedd och andra raedel, sora tillförts akaderaien utifrån, Detla gäller Stockholras observatoriura, Caprislationen för solforskning, Kristinebergs zoologiska station, Abisko naturvetenskapliga station och Kiruna geofysiska observalorium. För dessa institutioner, raed undantag för Kiruna geofysiska observatoriura, har alraanacksraedel varit den huvudsakliga finansieringskällan.

Som fraragår av Vetenskapsakaderaiens anslagsfraraställning för budgetåret 1972/73, som bUdar utgångspunkten för direktiven, har akademien för egen del ansett att huvudraannaskapet för institutionerna skulle ligga kvar hos akaderaien. Akademien borde i stället för de alraanacksraedel, sora hittUls finansierat väsentliga ddar av verksaraheten vid dessa institutioner och akademiens centrala förvaltning av dera, erhåUa direkta statsbidrag. En sådan ordning skulle, enligt akaderaien, bäst främja verksamheten vid institutionerna saratidigt sora den skuUe stärka akaderaiens utåtriktaae och konlaktskapande verksarahet.

Prop. 1973:59                                                                         13

Denna ståndpunkt har eraellertid inle utan vidare godtagits av statsraakterna såsom utgångspunkt för utredningens direktiv. I linje med 1969 års riksdagsbeslut i frågan utgår raan från att verksamhetens anknytning tUl liknande aktiviteter inom universitetsorganisationen bör vara ett väsentligt skäl för att överföra huvudraannaskapet till staten inora raraen för denna organisation och alt en sådan lösning skall prövas i första hand. För utredningen har detta varit en naturlig utgångspunkt. Det framstår helt allraänt sora uppenbart att en institution av sådan karaktär, som alltså har direkta motsvarigheter inora universitetsorganisationen, bäst kan fylla sina uppgifter, ora den integreras raed denna. Först då skapas den önskvärda saraordningen raed verksaraheten vid raotsvarande universitetsinstitutioner och de bästa garantierna uppnås för att från alla relevanta synpunkter en riktig avvägning sker och att en mera samlad bedöraning av ifrågavarande sektor inora den högre utbildningen och forskningen koramer till stånd.

Annorlunda kan del, enligt utredningen, förhålla sig med sådana institutioner, som har en mera unik och riksbetonad karaktär och där anknytningen lill universitetssektom inte är lika påtaglig och paraUdliteten inle lika klar. Här kan ett inordnande av institutionen i ett universitet i stället skapa bristande balans i verksamheten genom bl. a. risken för att den i alltför hög grad koraraer att präglas av delta universitets speciella förhållanden och för att dess egna forskare rentav kunde koraraa att ges företräde när det gäUer dispositionen av inslitutionsresurserna. Denna synpunkt torde dock inte böra tillraälas alltför stor vikt och i sararaanhanget bör vidare beaktas de nuvarande strävandena alt profilera forskningen vid de olika universiteten i olika riktningar, vilket i varje fall bör påverka organisationen i så raållo alt saraordningen raellan universiteten raåste säkerställas.

För de sistnäranda institutionerna bör sora ett alternativ till den nuvarande ordningen också prövas en organisation sora självständigt statligt institut raed egen styrelse. Sådana institut har sora redovisats i det föregående tidigare bildats genora avsöndringar från Vetenskapsakaderaien, De skäl sora därvid åberopats kan ha giltighet även i nu aktuella fall. Särskilt bör beaktas dels ora akademien svarar endast för en mindre del av kostnaderna raedan huvuddelen av dessa täcks av bidrag från externa anslagsgivare, dels ora institutionen har en stark anknytning till mer än ett universitet.

Utredningen har vidare haft som utgångspunkt för sina överväganden vad gäller huvudraannaskapet för de olika institutionerna att vare sig en huvudraannaskapsförändring för institutionen sker eller ej detta förhållande inte koramer att raedföra några raera betydande skUlnader i fråga ora orafattningen av den fraratida resurstUldelningen till den berörda institutionen.

Prop. 1973: 59 14

2.2.3 Utredningsarbetets bedrivande m. m.

Enligt direktiven har utredningen haft att bedriva sitt arbete i nära sararåd raed Vetenskapsakaderaien. Utredningen har därför redan i början av sitt arbete tagit kontakt raed företrädare för akaderaien och har under arbetets gång haft flera sådana kontakter. Saratliga av utredningsarbetet berörda institutioner har besökts av utredningen, varvid överläggningar raed respektive föreståndare och annan personal korarait till stånd.

På grundval av det raaterial sora sålunda inhäratats och de i föregående avsnitt näranda allraänna övervägandena behandlar utredningen de institutioner, sora orafattas av uppdraget var för sig.

De förslag utredningen korarait fram till vid utredningsarbetet har presenterats för Vetenskapsakademien i saraband raed alt förhandlingarna upptagits ora avtal beträffande de institutioner, där utredningen förordar en överföring till annan huvudraan. Vid dessa förhandlingar har särskilda avtal träffats raed akaderaien under förbehåll av Kungl. Maj:ls godkännande. Dessa avtal avser Stockholras observatoriura och Kiruna geofysiska observalorium samt i anslutning härtill akaderaiens bibliotek vid Stockholras observatoriura, vissa saraverkansfrågor rörande Capristationen för solforskning samt vissa pensionsfrågor.

Utredningen förutsätter att Vetenskapsakademien föreslår de ändringar i akademiens grundstadgar, sora ett genomförande av förslagen föranleder.

2.3 Stockholms observatorium

2.3.1 Bakgrund

Några få år efter Vetenskapsakademiens stiftande år 1739 uppstod tanken att akademien skulle låta uppföra ett astronoraiskt observatorium. Akaderaien utverkade år 1746 tUlstånd av raagistraten att få förlägga en observationsbyggnad på högsta punkten av Brunkebergsåsen vid slutet av Drottninggatan i Stockholra. Det för observatoriet erforderliga orarådet upplåts till akaderaien raed dispositionsrätt så länge det kunde användas för det angivna ändaraålet. Observatorieverksaraheten säkerställdes ekonoraiskt, när akaderaien året därpå, i oktober 1747, erhöll uteslutande privUegiura på utgivande av alraanackor. Är 1748 påbörjades arbetet raed observatoriebyggnaden och år 1753 ägde invigningen rura. Den nya institutionens viktigare instraraent inköptes de närraast följande åren från England.

Under den följande tiden utvidgades observatorieorarådet dels genora att akaderaien åren 1755 och 1771 inköpte två anslutande toratddar, dels genora alt staden åren 1793 och 1799 ytterligare utökade det för observatoriet utlagda orarådet.

Prop. 1973:59                                                                         15

Observatoriet fick tidigt även en uppgift inora undervisningen i änmet astronorai. Alltsedan tiden för Stockholras högskolas tillkorast på 1880-talet har observatoriet svarat för undervisningen i ämnet astronomi vid högskolan, sederraera universitetet. Sedan år 1966 är saraarbetet reglerat i avtal raellan akaderaien och universitetet.

Observatoriets placering på åsen högt över staden och i dess utkant var till en början raycket läraplig för observationer. Genora Stockholras snabba tUlväxt kora observatoriet eraellertid raed tiden att ligga raitt i stadsbebyggelsen, vilket i hög grad försvårade observalionsverksarahelen. Rök och ljussken från bebyggelsen raedförde att observationer av ljus-svagare objekt inte längre kunde ulföras. Moderna fotografiska instrument kunde ej komraa tiU god användning på platsen. I raitten av 1920-talet väcktes förslag att Stockholras observatoriura helt skulle raoderni-seras och förläggas till en plats läraplig för tidsenliga observationer.

Efter utredningar kora raan frara till att den lärapligaste platsen för ett hytt observatorium var det s, k, Karlsbaderberget i Saltsjöbaden, Stockholms stad erbjöd sig efter förhandlingar att lösa akaderaiens dispositionsrätt till observatorieorarådet på Brunkebergsåsen och förvärva de två tidigare nämnda toraterna för sammanlagt 900 000 kr,

I anslutning härtill beslöt Knut och Alice Wallenbergs stiftelse alt anslå 1 milj, kr, till uppförandet av ett modernt observatoriura på Karlsbaderberget, under förutsättning att observatoriet benämndes Stockholms observatoriura, Akaderaien beslöt i detta läge anta Stockholras stads erbjudande. Den slutliga överenskoraraelsen raellan akaderaien och staden i fråga ora överlåtelse av dispositionsrätten ra, ra, träffades i noveraber 1928. Sedan Wallenbergstiftelsen i två donationer anslagit ytterligare 300 000 kr, och sedan det för observatoriet erforderliga raark-orarådet (55 000 m-) förvärvats från Järnvägs AB Stockholra—Saltsjön för ett belopp ora 100 000 kr, kunde byggnadsarbetena påbörjas i augusti 1929,

De slutiiga kostnaderna för observatoriet kunde hållas inora raraen för beräkningama och stannade vid ca 2 160 000 kr. Den 5 juni 1931 invigdes det nya observatoriet i Saltsjöbaden.

2.3.2 Personella och materiella resurser vid Stockholms observatorium

Personal och driftkostnader

Saraarbetet raed Stockholras högskola, sedan år 1960 universitet, har år 1966 reglerats i ett särskilt avtal, enligt vilket observatoriet vid sidan av sin verksarahet som akademiens forskningsinstitution fungerar sora institution för astronorai vid universitetet raed observatoriets föreståndare, astronomen, som prefekt. Avtalet, gällande från den 1 mars 1966, löper på 10 år och förlängs, såvida uppsägning inte sker före 1 raars 1975, raed oförändrat innehåll för en period ora 5 år.

Prop. 1973: 59                                                        16

Enligt avtalet raellan universitetet och akaderaien skall äranet astronorai från universitetet tillföras lärarkrafter, raateridanslag och övriga resurser enligt de norraer som gäller för motsvarande äranen i den sektion, till vilken astronoraiäranet hör.

Astronomen har all examination i ämnet astronomi och hälften av den undervisningsskyldlghet, sora åvilar professor vid universitet. Enligt avtalet uppbär astronomen härför särskilt arvode, för närvarande 7 800 kr. för budgetår.

Innehavarna av de båda tjänsterna sora biträdande professor särat övriga vid observatoriet av akaderaien anställda vetenskapsraän är enligt avtalet i princip skyldiga att i läraplig utsträckning raedverka vid undervisningen vid universitetet raot ersättning enligt gällande norraer. Avtal ora undervisning skall i varje särskilt fall träffas raellan vederbörande tjänsteraän och universitetet. Avtalet skall vara godkänt av akaderaien. Under läsåret 1971/72 har sålunda de båda biträdande professorerna vardera fullgjort 12 undervisningstiraraar. Härutöver har de utan särskild ersättning handlett studerande Inora forskarutbUdningen.

Den vid Stockholms observatoriura den 1 juli 1972 verksamraa personalen redovisas i följande sararaanställning. Vidare anges varifrån lön eller arvode vid resp. tjänst utgår. (Lönerna angivna i 1972 års löneläge, ortsgrupp 5, inkl. lönekostnadspålägg 24 %),

Prop. 1973: 59

17

Tjänst	Lönegrad/	Veten-	Universi-	Statens	Statens
	klass	skaps-	tetet i	naturveten-	delegation
		akade-	Stockholm	skapliga	för rymd-
		mien		forskningsråd	verksamhet
1  föreståndare,
professor	C    1	100 000	10 000
2 bitr. professorer	A 30:33	182 000
1 docent	U 20:20		70 000
l'/2 docent	U 18			32 000	64 000
1 forskarassistent	U 19:19		67 000
2 assistenter	A 24:26	128 000
Vi e.univ,-lekt.	U 21		37 000
1 assistent, 6 mån.	U 12		24 000
1 assistent, 5 mån.	U 12		20 000
1  l:e amanuens, 7 mån.	U 12		21000
Vi rådsass., 4 män.	U 11			8 000
1  1: e amanuens	U 12		24 000
Undervisningstimmar
50 prof.lim			11000
86 lekttim			12 000
300 ass,tim			14 000
2 amanuenser	A 20:20	97 000
1 programmerare	A 22:22	53 000
1 laboratorieingenjör	A 21:21	51000
1 institutions-
verkmästare	A 17:18	44 000
1 instrumentmakare
o, maskinist	A 16:16	41000
1  instrumentmakare	A 15:15	39 000
1  registralor 5/6 tid	A 16:18	37 000
2 kansliskrivare	A 13:14	76 000
1 vaktmästare	A 14:14	38 000
1  kontorsskrivare	A 14:14		38 000
Summa lönekostnader		886 000	348 000	40 000	64 000

Anm. Tjänsterna på akademiens stat som assistent och amanuens innehas med treårsförordnande med möjlighet lill omförordnande, I tjänsteåliggandena ingår allmänt institutionsarbete, observalionsjour och egen forskning samt undervisningsskyldighet enligt avtal.

Anslag från akademien till verksamheten vid Stockholras observatorium redovisas i följande sararaanställning.

Kalen-	Löner	Instrument	Underhäll	Totalt
derår		o, expenser	av byggnader m. m.
1931	36 685	14 100	2 606	53 391
1941	43 800	15810	7 992	67 602
1951	92 761	24 000	11 171	127 932
1961	306 729	31 500	43 466	381 695
1966	414 000	35 444	52 556	502 000
1967	486 000	39 400	52 600	578 000
1968	543 000	47 000	51000	641 000
1969	575 000	48 000	70 154	693 154
1970	617 000	64 000	70 154	751154
1971	669 000	77 000	69 900	815 900

2   Riksdagen 1973.    1 saml.    Nr 59

Prop. 1973: 59                                                         18

Av statsraedel har utgått anslag dels på grundval av avtalet, dels från naturvetenskapliga forskningsrådet inkl. anslag från ryradnäranden (löner, instruraent, raaterid och resor) och från universitetskanslersärabetet (dataraaskinlid).

Anslagen redovisas i följande sararaanställning.

Budgetär	Universitetet i	L Stockholm	Statens naturvetenskapliga forskningsråd	Universitetskanslers-ämbetet
	lärariöne-	driftkostnads-
	medel	anslag, materiel m. m.
1967/68	124 094	24 420	205 746	30 190
1968/69	144 092	22 084	205 564	120 192
1969/70	168 544	43 820	166 579	129216
1970/71	207 231	31 096	192 188	165 000
1971/72	255 518	38 000	263 200	165 000

Härutöver har akaderaien från Knut och Alice Wallenbergs stiftelse åren 1939—68 erhållit ett årligt inslruraentanslag ora 15 000 kr. Fr. o. ra. år 1969 och för en lid av fera år ulgår anslaget raed 25 000 kr. per år,

Mark och byggnader

Observatoriet är beläget på sladsägan 970 i Nacka kommun. Stadsägans areal är 55 402 m. Lagfaren ägare är Vetenskapsakaderaien,

På stadsägan är uppförda institutions- och bostadsbyggnader enligt följande sararaanställning.

Nr	Byggnad	Byggnadsår	Byggnadsvolym m"
1	Verkstadsbyggnad	1937	500
T	Bostad, värmecentral m, m.	1931	1 550
3	Garage, bränsletank	1967	190
4	»Kapellet» Förrådsbyggnad	1950	220
5	Reflektorkupolen	1931	1 100
6	Astrografkupolen	1931	230
7	Schmidtteleskopet	1960	1040
8	Huvudbyggnad	1931	6 800
9	Refraktorn	—	—
10	Garage	1957	260
11	Prefeklbostaden	1931	1285
12	Observatorsbosladen	1931	765
13	Nya observatorsbosladen	1947	1 600
14	Meridianhuset	1931	320

Bostadsbyggnaderna nr 11 och 12 innehåller vardera en lägenhet och nr 13 en 6-rums- och två 3-ruraslägenheter,

Byggnadsstyrelsen har på utredningens uppdrag värderat observatoriets raarkoraråde och byggnader. Anläggningen har av styrelsen värderats tiU 4,5—5 railj, kr, varav för raarken angetts ett värde av 1 milj, kr.

Prop. 1973: 59                                                        19

Styrelsen anför att en uppskattning av värdet på fasligheten är synnerligen vansklig då något värde i allraänna raarknaden inte firms för huvuddelen av bebyggelsen och toratraarken inte är tillgänglig för nybebyggelse inora överskådlig tid. En sedvanlig avkastningskalkyl för bestäraraande av värdet är utesluten. Gränsen raellan byggnad och utrustning är dessutora flytande. Med ledning av kända, uppskattade och genora volyrauppgifler beräknade byggnadskostnader har styrelsen sökt få en uppfattning ora byggnadernas nuvärde såsora byggnader,

Akaderaiens egen värdering, verkställd av Lennart Ljungquist, Faslig-hetsvärderingar AB, anger anläggningens saluvärde till 4 250 000 kr.

Instrument och utrustning

Stockholras observatoriuras ursprungliga utrustning av större instruraent utgjordes av en dubbdrefraktor, ett 102-cra spegelteleskop och en 40-cra astrograf. Dessa instraraent nyinköptes år 1931 och finansierades av de raedel sora totalt stod till akaderaiens förfogande vid uppförandet av anläggningen åren 1929—1931, Kostnaden för de nya instruraenten uppgick till ca 650 000 kr. En avsevärd besparing kunde härvid eraellertid göras genora att stalsraakterna efter fraraställning från akaderaien beviljade tullfrihet för instruraenten (prop, 1929: 120),

Ett betydelsefullt tillskott till observatoriets inslruraentutrastning blev anskaffandet av Schraldttdeskopet, Detta raöjliggjordes genora ett särskilt anslag på 526 000 kr, från akaderaien särat genora ett bidrag på 50 000 kr, från Wallenbergsstiftdsen, För teleskopet, sora kunde tas i bruk år 1964, uppfördes en separat kupolbyggnad.

2.3.3 Verksamheten vid Stockholms observatorium

Stockholras observatorium fungerar dels som Vetenskapsakaderaiens forskningsinstitution, dels sora institution för astronorai vid universitetet i Stockholra.

Forskningen vid observatoriet inriktar sig huvudsakligen på vinler-galssysteraels uppbyggnad och dynaraik, fotoraetri och speklralanalys av stjärnor, polarisalionsanalys av galaxer, radiogalaxers struktur, solforskning och ryradforskning. Solforskningen är huvudsakligen förlagd till Capristationen,

Sora ett led i akaderaiens förvaltning av alraanacksprivilegiet har vid observatoriet utarbetats raanuskript till kalendarierna till Stockholras, Lunds, Göteborgs, Luleå och Kiruna horisonter raed där ingående astronomiska uppgifter..

Vid observatoriet/astronomiska institutionen bedrivs dels undervisning i ämnet astronorai på grundutbildningsnivån dels forskarutbildning i astronorai.

Prop. 1973: 59                                                        20

Antalet under senare år vid Stockholms observatoriura registrerade studerande för olika nivåer inora grundutbildningen fraragår av följande sararaanstäUning,

Poäng	Läsär/Antal	studerande
	1967/68	1968/69	1969/70	1970/71	1971/72
20	53	38	40	27	37
40	24	30	14	9	10
60	8	8	8	7	11
Totalt
antal
stu-
derande	85	76	62	43	58

Antalet doktorander/avlagd a examina inom forskarutbildningen vid Stockholms observatorium redovisas i följande sammanställning.

Läsår                    Doktorander        Fil. lic.                 Doktors-              Fil. dr.

(licentiander)      examen                examen

1968/69	15	1
1969/70	17	4
1970/71	19	3
1971/72	19

Summa        70              8

InternationeUt forskningssamarbete

De ryradforskningsprojekt sora bedrivs vid observatoriet har hittills avsett solforskning och har bedrivits i samarbete med National Aero-nautics and Space Adrainistration i USA eller Culhamgruppen i England,

En stor del av institutionens observationsmaterial insamlas vid obser-vatorier i utlandet, Forskningsverksaraheten vid observatoriet sker mycket ofta i en nära internationell saraverkan, vilken i vissa fall vunnit stadga och institutionaliserats.

Sålunda deltog Sverige åren 1955—1965 enhgt ett internationeUt saraarbetsavtal i utnyttjandet av Boydenobservatoriet i Sydafrika, varvid in-saralades ett orafattande raaterial rörande den södra Vintergalan.

Är 1962 undertecknade Belgien, Frankrike, Holland, Sverige och Västtyskland en konvention beträffande uppförandet av ett stort astronoraiskt observatoriura på södra halvklotet och etablerade för detla ändaraål en organisation European Southern Observatory (ESO). År 1967 har även Danraark inträtt i organisationen. Kostnaderna för det svenska deltagandet bestrids av statens naturvetenskapliga forskningsråd (NER), För kontakten svarar Svenska ESO-korarailtén, bestående av sju raedlemraar utsedda av Nationalkomrailtén för astronorai och NFR. Observatoriet är beläget i Chile på berget La Silla i Anderna ca 60 raU norr ora Santiago de Chile,

Prop. 1973: 59                                                                       21

Övrig verksamhet

Utgångsdata för de astronomiska uppgifterna i almanackorna tages i allraänhet ur »Advanced proofs of the aslronoraical epheraeris» för det aktuella året utgivna av Royal Greenwich Observatory, Hiralakroppar-nas upp- och nedgångar ra. ra. för de olika horisonterna berälcnas för varje år på dataraaskin. Vetenskapsakaderaien har år 1972 träffat avtal raed Gumraessons Alraanacks AB ora viss saraverkan beträffande alraa-nacksulgivning från år 1973, Enligt avtalet skall akaderaien leverera al-raanacksdata och -underlag särat raanuskript till vissa alraanackor sora utges av Gumraessons, Akaderaien skall också granska alraanackor sora trycks hos Guraraessons, Det arbete sora akaderaien enligt avtalet skall göra utförs nu på Stockholms observatoriura. Från den 1 juli 1973 koraraer särskild personal för detta ändaraål att anställas vid akaderaiens sekretariat och sarabandet raed observatoriet upphör helt.

Vid observatoriet förvaras större delen av akaderaiens biblioteks sara-ling av böcker och tidskrifter i astronorai. Depositionen på observatoriet orafattar för närvarande ca 1 350 hyllraeter.

Vetenskapliga arbeten utförda vid observatoriet trycks huvudsakligen i den europeiska tidskriften »Astronomy & Astrophysics», till vUkert svenskt ekonoraiskt bidrag ges genora Nordiska publiceringsnämnden för naturvetenskap,

2.3.4 Överväganden och förslag

Stockholms observalorium i Saltsjöbaden är landels största astronomiska institution. Observatoriet är försett raed en raodern och högklassig utrustning och har tillgång till raodem bearbetningsapparalur. Observatoriets läge är — trots närheten till storstadsbebyggelsen •—■ fördelaktigt för avancerade astronoraiska observationer och kan förväntas så förbli inom överskådlig tid, Observatoriets byggnader är, med någol undanlag, i gott skick.

Vid observatoriet bedrivs en omfattande forskningsverksarahet, ofta i en raycket nära internationell saraverkan.

Observatoriet har vidare garala traditioner som undervisningsinstitu-lion, därigenora alt den akaderaiska undervisningen i astronorai i Stockholra sedan länge anordnas vid observatoriet. Sedan år 1966 fungerar observatoriet genora ett avtal raellan akaderaien och universitetet i Stockholra som en institution vid universitetet. Antalet studerande på grund-ulbildningsnivån vid observatoriet är f. n, något raindre än vid landels övriga institutioner för astronorai. Antalet studerande inora forskarat-bildningen är däreraot något större,

Verksaraheten vid Stockholras observatorium kan inte sägas skilja sig från den verksamhet sora bedrivs vid de båda övriga institutionerna för astronomi i landet, frånsett den speciella funktion och de speciella ar-

Prop. 1973: 59 22

betsuppgifler observatoriet haft sora ett led i akaderaiens förvaltning av alraanacksprivilegiet.

Utredningen framhåller vidare att personaluppsättningen vid observatoriet i princip inte avviker från den som finns vid institutionerna för astronorai vid universiteten i Uppsala och Lund, Vid observatoriet finns liksora vid institutionen i Uppsala en tjänst sora professor och två tjänster sora biträdande professor. Ej heller beträffande resurserna i övrigt finns några principiella skUlnader,

Enligt statsraakternas beslut har akaderaiens alraanacksprivilegiura upphört fr, o. ra. den 16 juli 1972. Den finansiella grundvalen för observatoriets verksarahet har därmed bortfallit. Verksamhetsåret 1971 svarade akademien för 68 % av kostnaderna, staten genora universitetet i Stockholm, statens naturvetenskapliga forskningsråd och universitelskanslersämbetet för 30 % och donationsmedel för 2 %. Budgetåret 1972/ 73 har finansieringen av verksaraheten provisoriskt ordnats genora ett statsbidrag till akaderaien, vilket avpassats så att verksaraheten vid saratliga akaderaiens institutioner skall kunna fortsätta i en i huvudsak oförändrad orafattning.

Beträffande huvudraannaskapet anser utredningen att det endast finns två alternativa lösningar, näraligen antingen att observatoriet kvarstår under akaderaiens huvudraannaskap och akaderaien erhåller statsbidrag till verksaraheten, eUer att observatoriet överföres till staten och inordnas i universitetet i Stockholra, Varken verksamheten vid observatoriet eller observatoriets roll i den astronomiska forskningen och utbildningen i landet kan enligt utredningens uppfattning sägas vara av sådan art att någon särskild organisatorisk förra kan anses raotiverad.

Övervägande skäl talar enligt utredningen för att det senare alternativet, överföring till staien och inordnande i universitetsorganisationen, väljes. Främst bör nämnas del förhållandet all observatoriet redan nu fungerar sora en universitelsinstitution. Det bör här erinras ora att ett flertal av de reraissyttranden som under hösten 1971 avgavs över akaderaiens anslagsfraraställning för budgetåret 1972/73 innebar förord för ell överförande av observatoriet tiU universitetet i Stockholra. För ett förstatligande talar vidare aUraänna utbildningsorganisatoriska och resursskäl. Det raåste, enligt utredningens uppfattning, anses naturligt och önskvärt att den astronomiska forskningen och utbildningen i landet, vUken i sin helhet kommer att finansieras av statsraedel, kan saraordnas och saraplaneras. Den astronomiska forskningens och utbildningens behov kan vid ett förstatligande — vilket inte kan bU fallet vid en slatsbidragslösning — övergripande saramanvägas i vederbörande rayndigheters petitaarbete och i budgetarbetet,

Verksarahetens betydelse för akaderaiens uppgifter sora internationellt kontaktorgan — en faktor som enligt vad som nämnls i det föregående bör beaktas i sararaanhanget — torde vara det viktigaste raotivet för alt

Prop. 1973: 59                                                                       23

observatoriet skulle kvarstå under akaderaien. Motivet kan eraellertid inte anses ha sådan styrka all det uppväger de angivna skälen för ett förstatligande, Fastraer kan sägas alt den avlastning av ansvaret för en stor institution sora huvudraannaskapet för observatoriet innebär i stället bör ge akaderaien ökade resurser för dess intemationella kontaktfunktioner. Härtill koraraer alt den till verksaraheten knutna solforskningssta-tionen på Capri föreslås bli kvar under akaderaiens huvudraannaskap, Därigenora får akademien även i fortsättningen en institution inora astro-noraiens oraråde raed särskild internationell prägel.

Utredningen anser sålunda övervägande skäl tala för ett förstatligande av Stockholras observatoriura i Saltsjöbaden och föreslår att observatoriet den 1 juli 1973 föres över till staten och inordnas sora en institution vid universitetet i Stockholra, Med detta förslag som utgångspunkt har utredningen i september 1972 inlett förhandlingar med akademien.

Den 7 november 1972 har parterna träffat avtal av innebörd att Stockholras observatoriura förstatligas den 1 juli 1973, Avtalet ora förstatligandet innefattar överlåtelse av raark, byggnader ra, ra, särat reglering av vissa frågor rörande personalen. Härutöver har parterna träffat avtal dels ora deposition av viss del av akaderaiens bibliotek på Stockholms observatoriura efter den 1 juli 1973, dels ora saraverkan i fråga ora forskning och utbildning raellan universitets- och högskoleorganisationen och Capristationen för solforskning, dels ock beträffande reglering av pensionskostnaderna för personalen vid de akaderaiinslitutioner sora enligt utredningens förslag skall förstatligas, Saratliga avtal har från utredningens sida träffals under förbehåll av Kungl, Maj:ts godkännande. Avtalen torde sora bilaga 1, 2, 3 och 5 få fogas till statsrådsprotokollet i detla ärende,

1 överlåtelseavtalet stadgas att observatorieorarådet, stadsägan 970 i Nacka kommun, med därå uppförda byggnader jämte all för verksamheten avsedd utrustning och instrument och alla inventarier övertas av staten, dock att den vid observatoriet placerade saralingen böcker och tidskrifter från akaderaiens bibliotek särat vissa föreraål av kulturhistoriskt och vetenskapshistoriskt intresse skall undantas från överlåtelsen. Till avtalet fogas en förteckning över dessa föreraål.

Instrument, utrustning och inventarier har anskaffats för verksamheten vid observatoriet och inte avsetts för annat ändaraål och får därraed anses utgöra en integrerad del av anläggningen. I Ukhet raed vad sora varit fallet vid tidigare uppgörelser av detta slag bör, enligt utredningens mening, för verksamheten avsedda instrument, utrustning och inventarier övergå i statens ägo utan vederlag, detta oberoende av ora de bekostats av akaderaien i första hand raed alraanacksraedel eller genora donationer. I fråga ora den senare kategorien, sora är den dorainerande, torde. Om ej särskilda föreskrifier föranleder annat, detta vara tämligen självklart. Beträffande vad akaderaien själv nedlagt synes det väsentligt alt

Prop. 1973: 59                                                                       24

även se vederlagsfrågan I fråga om instrument och utrustning i samband raed uppgörelsen ora raark och byggnader, vilka senare till en dd uppförts eller konstruerats raed tanke på de stora instruraenten.

Utredningens uppfattning i denna fråga har under förhandlingarna godtagits av akaderaien.

Värdet av mark och byggnader har av byggnadsstyrelsen uppskattats till 4,5 å 5 railj, kr,, varav 1 railj, kr, för raarkvärdet. I en av akaderaien verkställd värdering har för anläggningen angivits ett saluvärde av 4 250 000 kr.

Beträffande mark och byggnader anför utredningen följande. Kostnaderna för uppförandet av den ursprungliga anläggningen år 1931 uppgick lill i runt tal 2,2 milj, kr,, varav 100 000 kr, betalades för själva markorarådet vid inköp från Järnvägs AB Stockholra—Saltsjön, ett pris sora raåste betraktas sora lågt, I de övriga kostnaderna ingick även anskaffande av viss utrustning. Av beloppet 2,2 railj, kr, utgjorde 1,3 milj, kr, donationer från Wallenbergsstiftdsen och 0,9 railj, utbetalades från Stockholras stad dels sora lösen för dispositionsrätten till det garala observatorieorarådet och byggnaden på Brunkebergsåsen, dels för förvärv av två intill orarådet liggande toratddar, sora inköpts av akademien. Utredningen finner det klarlagt, att någon ersättning ej kan utgå för donationerna. Beträffande ersättningen från Stockholras stad finner utredningen däremot att denna riraligen bör raotivera visst vederlag i detta samraanhang.

Mot bl. a, denna bakgrund har utredningen ansett sig kunna föreslå ell vederlag på 1 milj, kr, för mark och byggnader att erläggas på tillträdesdagen den 1 juli 1973, Förutsällning härför är att instrument och övriga inventarier med de undantag sora ovan angivits övergår till staten utan särskilt vederlag. Utredningens bud och raotiven för vederlagels beräkning har vid förhandlingarna accepterats av akaderaien. Överenskommelsen i denna del ligger helt vid sidan av den uppgörelse beträffande personalpensionskostnaderna, som träffats raeUan utredningen och akaderaien, Forraerna och villkoren för överlåtelsen av anläggningen regleras i avtalets 2—7 §§,

Förstatligandet förutsätter all den vid observatoriet av akaderaien bekostade personalen bereds statlig anställning fr, o, ra, den 1 juli 1973, Personalen underkastas därmed statstjänstemannalagen och de övriga offentligrättsliga bestämraelser som reglerar anställningsförhållandet raellan staien sora arbetsgivare och tjänstemännen sora arbetstagare. Samtidigt blir de mellan staten och de slalsanslälldas huvudorganisationer ingångna kollektivavtalen ora lön ra, ra, gällande, Akaderaien har å sin sida att vidtaga åtgärder för att nuvarande avtal rörande sararaa personals löne- och anställningsvillkor bringas att upphöra.

Utredningen anser det vara självklart att de tjänstemän som I detta samraanhang övergår till statlig anställning skall skyddas raot löneminsk-

Prop. 1973: 59                                                                        25

ning enligt den praxis sora gäller vid huvudraannaskapsförändringar av detta slag. Sådan tjänsteraän bör alltså bibehåUa hos akaderaien den 30 juni 1973 innehavd lönegrad och förvärvad rätt alt tillgodoräkna tid för löneklassuppflyttning etc. Även sådana särskilda lönetillägg (raotsvarande) som utgår till anställd vid observatoriet bör härvid innefattas i lönegarantin.

8 § i avtalet har till syfte all ge personalen den trygghet tUl fortsatt anställning och förraåner av denna som utredningen nu berört. I anslutning till den till avtalet fogade Ijänsteförteckningen har rörande dessa tjänster gjorts anteckningar av följande innebörd. För tiden fram lill förstatligandet skall akaderaien i fråga ora nyanställningar sararåda raed vederbörande universitetsrayndighel. Vidare skall tjänsteraän raed tidsbegränsat förordnande, sora utlöper vid utgången av juni raånad 1973, inte omfattas av erbjudandet enligt 8 §. Avsikten raed dessa anteckningar är dels all staien redan nu skall få ett inflytande över personalrekryteringen, dels att någon särskUd garanti inte skaU tUlkoraraa personer sora för fortsatt anställning efter den 30 juni 1973 är beroende av nytt förordnande.

Beträffande astronoraen, professorn P,-0, Lindblad, föreslår utredningen i enlighet härraed, all nuvarande enligt 1966 års avtal utgående arvode skall utgå även efter den 30 juni 1973, Dock skall härvid eventuellt prefektarvode avräknas från detta arvode, I fråga ora Lindblads undervisningsskyldighet bör oförändrade villkor gälla under dennes återstående tjänstetid.

De båda biträdande professorerna. A, Elvins och U, Sinnerstad, uppbär enligt 1966 års avtal särskild ersättning för sin raedverkan i undervisningen, för närvarande liraarvode för 12 tiraraar vardera för år. Utredningen föreslår för de båda befattningshavarna ett årligt personligt lönetillägg raotsvarande vad sora enligt avtalet tillkoraraer dera vid en undervisningsvolyra ora 12 professorstiraraar per år. Utredningen har efter samråd med akademien kommit frara till att Elvins och Sinnerstad bör åläggas en undervisningsskyldighet i storleksordningen 40 tiraraar per år. Det bör ankoraraa på universitetskanslersärabetet att utfärda närmare föreskrifter härom. Vid vakans på tjänsten sora professor eller på någon av de båda tjänsterna sora biträdande professor förutsätter utredningen att prövning enligt 69 § universiletsstadgan göres i vanlig ordning.

På akaderaiens stat finns vidare förtecknade två tjänster sora assistent (i A 24) och två tjänster sora araanuens (i reglerad befordringsgång A 18 —22); tjänsterna tillsätts raed treårsförordnande. Utredningen föreslår att innehavare av sådan tjänst skall kvarstå på oförändrade villkor den tid förordnandet gäller, oavsett ora förordnandet löper efter den 1 juli 1973. Del får ankorama på universitetskanslersärabetet alt vid vakans på sådan tjänst pröva om tjänsten skall återbesättas. Tjänsten torde i före-

Prop. 1973: 59                                                                        26

kommande fall få ersättas med närmast jämförliga statliga tjänstetyp, tjänst sora forskarassistent resp, tjänst som assistent.

På observatoriet har akademiens bibliotek för närvarande deponerat större delen av sin samling av böcker och tidskrifter i astronorai. Biblioteket svarar för vården (katalogisering, bindning ra. ra.) och nyanskaffning till saralingen. Nyanskaffning sker i stor utsträckning genom byte av publikationer.

Frågan om huvudraannaskapet för akaderaiens bibliotek utreds i särskild ordning. Såvitt nu kan bedöraas kan frågan vara löst tidigast den I juli 1974. Parterna har i avvaktan på en lösning av huvudraannaskapsfrågan för biblioteket träffat ett avtal varigenora ifrågavarande saraling även efler den 30 juni 1973 skaU vara deponerad på observatoriet. Nyanskaffning av böcker och tidskrifter skall ske på sararaa sätl och i sararaa omfattning sora för närvarande. Det förutsattes härvid alt akademien ersätts för sina kostnader inora raraen för det statsbidrag lill biblioteket, sora utredningen föreslår skall utgå i avvaktan på en lösning av huvuf' ■ raannaskapsfrågan.

Saraverkan raellan universitets- och högskoleorganisationen oa Capristationen för solforskning har av parterna reglerats i särskilt avtal för vilket närraare redogöres i det följande, I avtalet förutsätts att del nära saraarbetet mellan Stockholras observatoriura och Caprislationen i huvudsak skall fortsätta även efter den 30 juni 1973 och i viss utsträckning utökas. Sålunda skall dels den tiU Caprislationen knutna personalen i viss orafattning medverka i undervisnings- och forskningsverksamheten vid den blivande statliga universitetsinstitutionen för astronomi, dels föreståndaren för stationen vara ledamot av materaatisk-naturvetenskap-liga fakulteten vid universitetet i Stockholm, dels personalen vid Capristationen i sararaa utsträckning sora den vid institutionen anställda personalen få utnyttja dennas resurser.

Utredningen frarahåller i detta sararaanhang att detta resursutnyttjande — sora även innefattar viss verkstadsservice ra, ra, — bör beaktas av vederbörande rayndigheter vid raedelstillddningen lill institutionen för astronorai.

Beträffande raedelstillddningen i övrigt till institutionen efter den 30 juni 1973 torde få förutsättas all de speciella förhållanden (storlek, särskild forskningsinriktning, tung och dyrbar utrustning ra. ra.), sora föranlett att observatoriet i vissa avseenden haft större resurser än raotsvarande institutioner för astronomi i landet, i tillbörlig grad beaktas.

I detla sammanhang erinrar utredningen ora alt verkstadsulryraraena är otillräckliga och även i övrigt bl, a, från arbetarskyddssynpunkt olill-frvdsstäUande, Utredningen ser del som angeläget att behovet av förbättrade verkstadsresurser beaktas. Utredningen pekar också på behovet av viss växdslrörasinslallation vid observatoriet. De elektriska installationerna för teleskopet och kupolbyggnaden är föråldrade.

Prop. 1973: 59                                                        27

Slutligen bör nämnas att, enligt vad utredningen inhämtat, akaderaien förvaltar vissa raedel som härrör från en donation för anskaffande av viss utrastning för observatoriet. Enligt uppgift från akaderaien förekommer härutöver inga till observatoriet knutna donationsmedel. Utredningen anser uppenbart att sådana medel även i fortsättningen får användas för del raed donationen avsedda ändaraålet.

2.4 Capristationen för solforskning

2.4.1   Bakgrund

Med anledning av tillkorasten av stiftelsen San Michele år 1950 aktualiserades frågan ora stiftelsens raöjligheter alt fräraja svensk forskning. M.n frarahöll därvid bl. a. all kUraatet på ön Capri skulle kunna erbjuda den svenska astronoraiska forskningen — frärast solforskningen — goda observationsbetingelser. Efter kontakter från Vetenskapsakademien och Stockholms observatoriura erbjöd den italienska stiftelsen Cenlro Caprense år 1951 akaderaien att utan annan hyra än direkta underhållskostnader för astronoraisk forskning få disponera stiftelsens villa Casa Orlandi i Anacapri stad särat på fördelaktiga villkor förhyra en raindre byggnad belägen ca 500 raeter över havet på berget Monte So-laro. Verksaraheten startade redan i januari 1952 under ledning av professorn i astrofysik vid akaderaien Y. Öhman. År 1953 inköptes för ringa kostnad en tomt på Monte Solaro, på vilken en raindre observationsbyggnad uppfördes.

Är 1959 förvärvade akaderaien väl belägen toratmark i sydvästra delen av Anacapri av tillräcklig storlek för att rymraa en institutionsbyggnad. År 1960 återgick fastigheten Casa Orlandi lill stiftelsen. Genora bidrag från akademien och från Syskonen Wesséns stiftelse om sammanlagt 140 000 kr. uppfördes en institutionsbyggnad och en solvärraeanläggning sora togs i bruk i juni 1961. Dessutora förvärvade akademien tre närliggande tomter där en mindre viUa — den s. k. gästbostaden — var uppförd och på sararaa oraråde uppfördes senare ett s. k. spektrografiskt laboratorium. År 1965 sålde akaderaien stationen på Monte Solaro till Unlversitå Navale i Neapel för 50 000 kr. och denna sumraa har senare använts för utbyggnad av gästbostaden. Professorn Öhraan har sederraera tiU Capristationen donerat en av honora förvärvad raindre tomt och viUa belägen i anslutning till stationen,

2.4.2   Personella och materiella resurser vid Capristationen för solforsk-
nuig

Personal

Caprislationen för solforskning hade den I juli 1972 följande personalorganisation.

Prop. 1973: 59 28

Tjänst	Lönegrad	Lönekostnader 1972i
Föreståndare Förste observatorieintendent Andre observatorieintendent Vaktmästare (arvode)	C  1 A 25:25 U 14:14	100 000 64 000= 56 000= = 18 000
Summa lönekostnader		238 000

' Inkl, lönekostnadspålägg,

= I beloppet ingår traktamente med 3 000 kr,/år, bekostat av akademien,

" Tjänsten avlönas med medel från statens naturvetenskapliga forskningsråd.

Innehavaren av tjänsten som föreståndare skall enligt beslut av akaderaien inneha professorskorapetens i astrofysik raed solforskning. Tjänsteinnehavaren skall leda forskningsarbete såväl vid Capristationen sora vid Stockholras observatoriura och därvid i läraplig utsträckning vistas vid Capristationen, De båda observatorieintendenlerna alternerar raellan tjänstgöring vid Caprislationen och vid observatoriet i Saltsjöbaden,

Driftkostnader

Anslagen till Capristationens driftkostnader under perioden  1967-1972 fraragår av följande sararaanställning.

Kalenderår	Vetenskaps-	National	Budgetär	Statens
	akademien	Bureau ot Standards		naturvetenskapliga forskningsråd
1967	40 000	18 000	1967/68	81600
1968	55 000	18 000	1968/69	54 300
1969	74 000	18 000	1969/70	77 006
1970	83 000	18 000	1970/71	82 306
1971	99 000	18 000	1971/72	78 206

Härutöver har Vetenskapsakaderaien år 1969 fått raottaga saramanlagt 380 000 kr, i donationer avsedda för ett 60-cm spegelteleskop att placeras vid stationen. För Capristationens del i arbetet raed den kontinuerliga solövervakningen utgår vidare ett årligt bidrag från National Bureau of Standards f, n, raed 18 000 kr.

Markområde och byggnader

Vetenskapsakaderaiens raarkoraråde sora nyttjas av Caprislationen för solforskning har en yta av 2 265 ra.

Capristationens byggnader utgöres av en huvudbyggnad med korono-grafkupol, ett spektrografiskt laboratoriura, gästbostad, tjänstebostad och en nyuppförd kupolbyggnad för 60-cra spegelteleskop.

Prop. 1973: 59                                                        29

Instrument och utrustning

Bland de solinstruraent stationen förfogar över kan nämnas den stora spektrografanläggningen av hög kvalitet, ansluten till ett 20-cm horisontalteleskop. Vidare är på stationen uppställd en raagnetograf, två sararaanbyggda koronografer raed speklrograf, ett övervakningsinslru-raent, ett par raonokromatorer samt ytterligare en spektrograf, I och raed tillkorasten av det nya 60-cra spegelteleskopet koraraer stationens verksamhet att breddas till stellar astronorai.

2.4.3 Verksamheten vid Capristationen för solforskning

Studier av solytans och solrandens fenomen har alltsedan Capristationens tillkorast varit dess viktigaste forskningsoraråde. Genora den instruraenteUa utrustning, sora stationen i dag förfogar över, är den väl utrustad för denna uppgift. Sora ett led i denna verksarahet ingår en raer eller raindre kontinuerlig övervakning av solen, övervakningen kan sägas tjäna två huvudsyften. Dels kan härigenora ske ett naturligt urval för speciella vetenskapliga undersökningar av särskilt intressanta feno-raen, dels kan stationen fylla sin uppgift inora den intemationellt organiserade varningstjänsten avseende sådana störningar av bl. a. radiokora-raunikationerna sora frarakallas av solens aktivitet. Två gånger i veckan levereras exempelvis observationsdata —• s, k, ursigram — till televerkets soUaboratoriura i Farsta, På grundval av raaterialet utarbetas prognoser för solens väntade påverkan på radiokoraraunikationerna. Delta saraarbete raed televerket kom till stånd år 1958 i samband raed det geofysiska året, Genora det stora antalet observationsdagar på Capri — ca 325 per år —• och den goda bildkvaliteten utgör stationen en betydelsefull länk i kedjan av observatorier, sora solforskningen i dag betjänar sig av,

Föralom den kontinuerliga solövervakningen och därraed sararaanhängande statistisk bearbetning av data koncentrerar sig den raarkbund-na solforskningen vid Capristationen på två projekt. Det första är studlura av kinematiken hos f lares och relaterade f enoraen, ett problera sora är av hög aktualitet inora internationell solforskning. Arbetet sker i saraarbete raed institutionen för plasraafysik vid tekniska högskolan i Stockholra. Det andra projektet avser bestäraningar av leraperatur och optiskt djup hos protuberanser genora observation av deras absorption framför solskivan och emission utanför solranden.

Sora ett led i ett forskningsprojekt vid astronoraiska institutionen i Lund testar Capristationen en ny typ av raagnetograf för studlura av fin-strukluren hos solens raagnetfält. Saraarbete har under detla projekt inletts raed ryska forskare. Härvid har planerats att placera raagnetografen i ryska stratosfärballonger.

Prop. 1973: 59 30

Det internationella samarbetet inora orarådet är för övrigt mycket intensivt och befinner sig för närvarande i ett betyddsefuUt skede.

Drivna av sararaa raotiv sora ledde till bildandet av European Southern Observatory har representanter för sju europeiska länder startat en verksarahet i syfte att bilda en organisation kallad »Joint Organisation for Solar Observations» (JOSO), vars ändamål skall vara att skapa ett stort geraensaral solobservaloriura, I den styrelse sora bildats för detta förberedelsearbete ingår en representant för svensk astronoraisk forskning. För närvarande pågår ett täraligen orafattande undersökningsprograra för val av plats raed bästa astronomiska »seeing» för solobservationer,

2.4.4 Överväganden och förslag

Caprislationen för solforskning grundades i början av 1950-lalet på privat initiativ. Såväl historiskt sora personellt har stationen en nära anknytning till Stockholms observatoriura i Saltsjöbaden, till vUket stationen till en början utgjorde en filial. År 1966 erhöll emellertid Caprislationen ställning av självständig institution under akademien.

Stationen fungerar, påpekar utredningen, dels sora raätstation i den internationellt organiserade kontinuerliga solövervakningen, dels sora en fältstalion, vars resurser och utoraordentliga observationsläge kan tas i anspråk för olika solforskningsprojekt.

Stationen är i gott skick och utrustad raed raodem apparatur. Stationens resurser har — sora fraragår av del föregående — på senare år väsentligt förstärkts.

Sålunda innebär förvärvet av 60-cra spegelteleskopet våren 1972 att raan koraraer alt kunna bredda verksaraheten även raot stellar astronorai. Vidare har bas- och forskningsorganisationen väsentligen utbyggts genora akaderaiens beslut alt den 1 juli 1972 tillsätta den sedan några år vakanta tjänsten sora föreståndare för stationen.

De personella och materiella resurserna vid stationen är likväl vid en internalionell jämförelse av ganska begränsad orafattning. Det stationen tillhöriga raarkorarådet torde heller inle raedge någon ytterligare utbyggnad, I detla sararaanhang bör erinras ora planerna på att skapa ett slort intemationellt solobservaloriura (JOSO) i raeddhavsorarådet. Capristationens fraratida roll är härigenom något oviss, JOSO är eraellertid ännu inte forraellt etablerat. Efter vad utredningen inhämtat torde den fas i förberedelsearbetet sora består i att finna en läraplig plats för det internationella solobservatoriet pågå ytterligare rainst ett par år.

Utredningen finner det klarlagt att stationen både sora fält-, raät- och övervakningsslation har viktiga uppgifter att fylla. För den svenska forskningen på orarådet är — till följd av de begränsade observalionsraöjlig-helerna inora landet— en station av detta slag av betydande värde.

Stationen får — trots den nära anknytningen lill Stockholras observa-

Prop. 1973:59                                                         31

torium — i första hand betraktas sora en fältstalion för svensk astronoraisk forskning överhuvudlaget. Stationen är alltså tillgänglig för forskare, oavsett lärosätestillhörighet. Det bör i sararaanhanget erinras ora att stationen även har ett raycket nära forskningssaraarbete raed astronoraiska institutionen i Lund. Stationen kan, enligt utredningens raening, härigenora inte sägas ha någon direkt funktionell anknytning till något visst svenskt universitet.

Mot bakgrund av vad sålunda anförts bör, enligt utredningens mening, stationen lärapligen kvarstå sora en särskild institution. Några fördelar för den fraratida verksaraheten kan, enligt utredningens bedömande, inte vinnas genora ett direkt inordnande i verksaraheten vid universitet eller högskola i landet. Utredningen finner därför övervägande skäl tala för att stationen t. v. kvarstår under akademiens huvudmannaskap. Verksamheten vid stationen finansieras tUl större delen — ca 70 % •—-av akademiens egna medel och fondmedel (kostnaderna för föreslåndarbefall-ningen).

Utredningens förslag beträffande Stockholras observatoriura och Capristationen för solforskning innebär skUda huvudmän för de båda institutionerna. Det nära sarabandet raed observatoriet bör enligt utredningen trots detta kunna bestå och utvecklas. Parterna har sålunda under förhandlingarna sett det sora angeläget att en forsknings- och utbild-ningssaraverkan mellan observatoriet och Capristationen ges en fast form. Då emellertid forskningsresurser raed den speciella inriktning Capristationen erbjuder får anses vara av intresse för den astronoraiska utbildningen och forskningen i hela landet har utredningen i samråd ined akaderaien korarait frara till alt en saraverkan lärapligen bör regleras i ett avtal som orafattar saratliga universitet och högskolor i landet. Avtalet raellan parterna är från utredningens sida träffat under förbehåll av Kungl, Maj:ts godkännande.

Som ett led i denna samverkan förutsattes att personalen vid Caprislationen (en föreståndare och två observatorieinlendenler), som hittills, får tillgång till Stockholras observatoriuras resurser även efter förstatligandet. Enligt tjänsteavtalen för resp. befattningshavare vid stationen gäller att viss del av tjänstgöringen skall förläggas till observatoriet. Det kan i sararaanhanget också näranas att stationen i viss utsträckning, vad gäller verkstadsservice ra. m., replierar på observatoriets resurser. Även i fortsättningen bor — inom de ramar som anges i avtalets 5 § — denna ordning bestå.

I avtalet stadgas vidare att föreståndaren för stationen inom sitt ära-nesområde skall meddela undervisning, förrätta exaraination och handleda studerande inora forskarutbildningen. Undervisningsskyldigheten har i avtalet fastställts till hälften av den sora åvilar professor vid universitet. För föreståndarens raedverkan i undervisnings- och forskningsverksaraheten ulgår ingen särskild ersättning.

Prop. 1973: 59                                                        32

I syfte att ge tjänsten sora föreståndare, och den specialitet innehavaren representerar, en förankring i universitetsorganisationen har i avtalet stadgats att föreståndaren skall vara ledaraot av raaleraatisk-natur-vetenskapliga fakulteten och raateraallsk-fysiska sektionen vid universitetet i Stockholra,

Vid tillsättning av tjänsten sora föreståndare skall akaderaien inhärata yttrande från näranda fakultet över det förslag till innehavare av tjänsten sora avgivits av akaderaiens valutskolt och akaderaiens beslut i frågan skall för stadfästelse understäUas Kungl. Maj:t.

övriga vetenskapliga befattningshavare vid stationen skall, på i stort sett samma vUlkor sora för närvarande enligt 1966 års avtal gäller för andra lärare än astronoraen vid observatoriet, vara skyldiga att raot arvode medverka i undervisning inora universitets- och högskoleorganisationen,

Caprislationen för solforskning saknar f, n, styrelse (raotsvarande). Utredningen finner det inte raotiverat att för stationen förorda inrättande av en särskild styrelse. Det bör enligt utredningen i första hand ankoraraa på akademien att bedöraa ora en sådan erfordras för stationen. Utredningen förutsätter att, i den raån styrelse skulle inrättas av akaderaien, berörda statliga organ och rayndigheter bereds tillfälle att raedverka då ledaraöter i styrelsen skall utses.

2.5 Kristinebergs zoologiska station 2.5.1 Bakgrund

I saraband raed det under 1800-talet ökade intresset inora den zoologiska forskningen för raarina organisraer kora svenska zoologer att i stor utsträckning förlägga sina arbeten tiU Gullraarsfjorden, Gullraars-fjorden är Sveriges enda typiska tröskelfjord och den goda valtenorasält-ningen, såväl i fjorden sora i tröskelorarådet, är en utraärkt föratsättning för en raångforraig havsfauna, Kristinebergs zoologiska station belägen i Fiskebäckskil vid Gullraarsfjorden, det första laboratoriet av detta slag i Sverige, invigdes år 1877, Stationen upprättades genora en donation till Vetenskapsakaderaien. Efter sekelskiftet har verksaraheten vid Krisline-berg kännetecknats av en försiktig expansion. Genom tillkorasten av ett vinterlaboratoriura år 1905 och genom en viss oraorganisation kunde verksaraheten utsträckas till alt orafatta hela året.

Krislinebergs-staiionens status sora forskningsstation accentuerades år 1964, då föreståndarens undervisning för universitetens tvåbetygskurser i zoologi slopades. Sedan detta år förekoraraer endast specieU undervisning vid Kristineberg såsora repetitionskurser, specialkurser och doklo-randkurser, Vetenskapsakaderaien har svarat för personallöner och hu-

Prop. 1973: 59                                                                        33

vuddden av driftanslagen till stationen. Av särskild betydelse för stationens möjligheter att erbjuda service ät marinbiologisk forskning har varit de donationer — främst i förra av raark och byggnader — sora förekorarait från privatpersoner,

2.5.2   Personella och materiella resurser vid Kristinebergs zoologiska
station

Akademiens personal- och driftkostnader vid stationen

Den av Vetenskapsakaderaien avlönade personalen vid Kristinebergs zoologiska station uppgick den 1 januari 1972 lill sararaanlagt 14 personer raed en lönekostnad delta år på 539 000 kr. inkl, lönekoslnadspålägg. Personalen bestod av en biträdande professor sora föreståndare, en araanuens, en laboratorieingenjör särat II tekniker och biträden,

Mark, byggnader, utrustning in. in.

Kristinebergs zoologiska station är belägen i Fiskebäckskil som nuraera tillhör Lysekils komraun, Vetenskapsakaderaien äger drygt 30 fastigheter raed en saramanlagd yta av ca 530 000 ra",

Byggnadema vid Kristinebergs-stationen består av bl, a, vinterlaboratoriura, soraraarlaboratoriura, raäss, föreståndarbostad, f, d, prefeklbo-slad särat ett antal raindre bostadshus.

Enligt byggnadsstyrelsens bedöraning är byggnaderna utvändigt väl underhållna och ger intryck av att även invändigt vara i gott skick. Kajen, sjöboden och bryggorna inora stationen är däreraot i sämre skick. Utgående från fortsatt användning av fastighetema för nuvarande verksamhet bedöraer byggnadsstyrelsen all akaderaiens fastigheter vid Kristinebergs zoologiska station betingar ell värde av 1 750 000 kr.

Stationen disponerar ett antal bålar bl, a, ett undersökningsfartyg, två fångstbåtar samt motor- och roddbåtar.

Broms fond är den enda av akademiens fonder sora är direkt knuten tUl Kristinebergs zoologiska station. Fonden uppgick år 1970 tUl 183 005 kr, raed en årlig avkastning av 17 700 kr. Avkastningen får användas för inköp av instrument ra, m, tiU stationen,

2.5.3   Verksamheten vid Kristinebergs zoologiska station

I början av 1900-lalet var all utbildning i landet i raarin zoologi förlagd till Kristinebergs zoologiska station. Universitetet i Uppsala erhöll år 1915 genom en donation en biologisk fältstalion i Klubban, belägen vid Gullraarsfjorden, varefter universitetets utbildning i raarin zoologi förlades dit. Vid stationen i Klubban, sora byggts ut under 1960-lalel, bedrivs i huvudsak grundutbildning under soraraarhalvåret raedan däreraot i allraänhet ingen forskarutbildning eller forskning förekoraraer där,

3    Riksdagen 1973.    1 saml.    Nr 59

Prop. 1973: 59                                                                        34

Universitetet i Lund nyttjade under flera decennier Kristinebergs-stationen för den obligatoriska tvåbetygskursen i marin zoologi raen nödgades av utryraesskäl under 1950-talet förlägga denna utbildning lill öresundsregionen.

Utbildningen i raarin zoologi vid universitetet i Göteborg var under slutet av 1950-lalet förlagd till Kristinebergs-stationen, Med anledning av statsmakternas beslut år 1964 (prop, 1964: 72, SU 1964: 72, rskr 1964: 191) på grundval av förslag av 1958 och 1963 års fällstationsutredningar upprättades en ny fältstation på Tjärnö inom kosterorarådet i norra Bohuslän, Fr, o, m, år 1966 bedrivs utbildningen i marin zoologi vid universitetet i Göteborg vid denna fältstalion.

Universitetet i Stockholm har t, o. ra, år 1965 förlagt tvåbetygs-utbildningen i raarin zoologi lill Kristinebergs zoologiska station. Med början näranda år bedrivs utbildningen dels vid den nyssnäranda fältstationen Tjärnö, dels vid universitetels fältstalion på Asko i Trosa skärgärd,

Frara lill raitten av 1960-talet bestod således verksaraheten vid Kristinebergs zoologiska station i huvudsak av gästforskning och av studiekurser i raarin zoologi inora den grundläggande universitetsutbildningen sora förlades dit under soniraarraånaderna. Till följd av riksdagsbeslutet år 1964 baserat på fältstationsutredningarnas förslag har verksamheten vid stationen under senare hälften av 1960-talel ändrat karaktär och korarait att orafatta dels årliga specialkurser inora raraen för Nordiskt Kollegiums för Marin biologi verksamhet, dels till stationen förlagda kortare licentiand- och doklorandkurser särat forskningsprojekt inom fraraför allt del marinbiologiska äranesorarådet. Dessa forskningsprojekt finansieras avi andra institutioner och rayndigheter än Vetenskapsakademien och utförs vid Kristinebergs-stationen med hänsyn till de gynnsamraa betingelser för forskning på det raarinbiologiska området som råder vid stationen.

Den forskning sora bedrivs av de vid Kristinebergs zoologiska station perraanent arbetande forskarna, dvs, föreståndaren och araanuensen särat assistenter anställda på forskningskontrakt raed forskningsstöd-jande instanser, har inriktats på främst studier av faunan raeUan sandpartiklarna i olika sediraent, raarin railjöforskning, ekologiska aspekter på vallenförorening samt faunistik.

En betydande del av verksamheten vid Kristinebergs zoologiska station utgörs av gästforskning och forskarutbildning inom främst skilda marinbiologiska ämnesområden. Enskilda forskare eller raindre grupper av forskare besöker därvid stationen under kortare tider för att på platsen ulföra specialsludier och samla material för olika forskningsprojekt. Till Kristinebergs-stationen förläggs vidare specialkurser i varierande omfattning för doktorander vid olika universitetsinstitutioner.

Prop. 1973: 59                                                        35

Utredningen redovisar att antalet besök av gästforskare och antalet arbetsdagar för gästforskarna vid Kristinebergs zoologiska station har rainskat något under den senaste tioårsperioden. För den gästforskning som bedrivs vid stationen stäUer Vetenskapsakademien kostnadsfritt arbetsplats, instrument, standardkeraikalier, levande organisraer, bibliotek och viss teknisk service till forskarnas förfogande. Undersökningsfartyget kan forskarna hyra för en kostnad av 700 kr, per dag. Mot en avgift av 30 kr, per dag erhåller forskarna helpension i stationens raäss, eller för 10 kr. per dag rura i gästhem raed raöjlighet till självhushåll.  Ett  antal  farailjebosläder upplåtes soraraartid  lill  forskarna.

Av gästforskarbesöken vid Kristinebergs zoologiska station under åren 1961—1970 kora 170 besök från Stockholra, 95 från Göteborg, 85 från Uppsala, 60 från Lund och 20 från Uraeå.

2.5.4   Naturvetenskapligt inriktad havsforskning i Göteborg och Lund

Utredningen har belyst anknytningen raellan verksamheten vid Kristinebergs zoologiska station och liknande aktiviteter inom universitets-och högskolesektorn, i första hand den naturvetenskapligt inriktade havsforskningen i västra och södra Sverige, 1 nämnda del av landet bedrivs sådan forskning i huvudsak vid universiteten i Göteborg och Lund samt vid havsfiskelaboralorierna i Lysekil och Göteborg, Även vid ett par institutioner vid Chalraers tekniska högskola utförs forskning med viss anknytning till forskningen i Kristineberg,

2.5.5   Vissa utredningar med  anknytning till  Kristinebergs zoologiska
station

Vetenskapsakademiens Krislinebergskommitté

Vetenskapsakaderaien tillsatte år 1964 en komraitté beslående av ett antal vetenskapsraän från olika naturvetenskapliga discipliner för att utreda vissa byggnads-, utrustnings- och organisationsfrågor i saraband raed den framtida verksamheten vid Kristinebergs zoologiska station. Korarailtén överläranade sin utredning lill akaderaien i oktober 1969.

Kristinebergskoramitlén ansåg bl, a, att stationens forsknings- och undervisningspotential borde utnyttjas bättre, särskilt under vinterhalvåret. Möjligheterna till ett ökat och perraanent samarbete med frärast universitetet i Göteborg raen även andra universitet när det gäller forskarutbildningen borde snarast utredas, Koramittén behandlade vidare vissa byggnads- och utrustningsfrågor vid stationen. Slutligen föreslog koramittén alt en styrelse skulle tillsättas med uppgift att ansvara för stationens allmänna målsättning och leda verksamheten.

Utredningen konstaterar att Kristinebergskommilléns förslag har be-

Prop. 1973: 59                                                         36

handlats av Vetenskapsakaderaiens planeringskoraraillé. Med anledning härav beslutade akademien i deceraber 1971 alt inrätta ett vetenskapligt råd för all leda verksamheten vid Kristinebergs zoologiska station. Detta beslut har emellertid inte effektuerats.

Havsresursulredningen

Genora beslut av Kungl. Maj:t i juni 1968 tiUkallades en utredning raed uppdrag alt analysera uppläggningen av en långsiktig inventering av kontinenlalsockdns naturtillgångar. Utredningen, sora antagit naranet havsresursulredningen, skulle enligt direktiven genora sitt arbete lägga en grund för näranda inventering. En kartläggning av de befintliga resursema för havsforskningen skulle genoraföras och saraord-ningsproblemen rörande dessa resurser granskas. Utredningen fick slutligen i uppdrag att utarbeta en långsiktig plan för alt inora raraen för befintliga resurser saraordna forskningsinsatserna mot specieUa projekt sora kan bedöraas ha hög prioritet.

I havsresursutredningens betänkande »Utnyttjande och skydd av havet» (SOU 1972:43), som överlämnades i juni 1972, behandlas en lång rad frågor raed anknytning till havens naturresurser. I utredningen redovisas exerapdvis de havsrältsliga reglerna, livsraedds- resp. raineralutvinning ur havet, transporlulnyltjandel av havet, havet såsom frilids- och rekreationsliUgång samt förorenings- och railjökontroll-frågor avseende havet. Havsresursulredningen behandlar vidare ingående den svenska havsulforskningen. Med havsutforskning avses därvid sådan forsknings-, utvecklings- eller dokumentationsverksamhet, sora är av intresse för utnyttjandet av havsorarådena eller deras naturresurser. Utredningen finner att det betydande utnyttjandet av havet koraraer att öka i framtiden, vilket leder till att den svenska havsforskningen — fraraför allt vid universitet och högskolor —■ bör ges ökade resurser. Utredningen föreslår också alt tUlgången på forskningsfartyg förbättras  och  att forskningsslalionerna upprastas.

Havsresursulredningen föreslår slutligen alt en delegation för havsresurser bildas. Delegationen skall vara regeringens rådgivande organ i havsfrågor, föreslå prograra för havels utforskande och exploatering och planera det långsiktiga utnyttjandet av haven. Delegationen, som föreslås bli en självständig enhet lokaliserad i anknytning lill styrelsen för teknisk utveckling (STU), skall även ansvara för genoraförandet av viss havsforskning, vara ett forura för saraarbete raellan rayndigheter och näringsliv särat slutligen saraordna anskaffning och utnyttjande av kostnadskrävande havsforskningsulrustning.

2.5.6 Överväganden och förslag

Utredningen   frarahåller   inledningsvis   alt   Kristinebergs   zoologiska

Prop. 1973: 59                                                                        37

station har ett för raarinbiologisk forskning utraärkt geografiskt läge vid Sveriges enda typiska Iröskdfjord, Gullraarsfjorden, Stationen har goda möjligheter att förse forskare inom näranda forskningsoraråde raed arbets- och inkvarteringsplatser samt arbelsraaterial från en rikhaltig och i vissa avseenden unik marin fauna och flora, Kristinebergsstatio-nen har även ett relativt centralt läge för att bedriva havsforskning på större djup i exempelvis Skagerack och Kattegalt, Stationen disponerar dessutora betydande raarkoraråden av varierande beskaffenhet sora ger goda möjligheter att  tillgodose  eventuella fraratida utbyggnadsbehov,

Kristinebergs zoologiska station hade t, o, ra. år 1964 karaktären av fältstalion för den grundläggande universitetsulbUdningen i frärast raarin zoologi. Genom statsmakternas beslut år 1964 raed anledning av fältstationsutredningarnas förslag erhöll Kristinebergs-stationen ändrad karaktär från fältstation för lägre universitetsutbildning i raarin zoologi lill raer renodlad forskningsslation.

Fr. o. m. mitten av 1960-talet har verksamheten vid Kristinebergs zoolgiska station huvudsakligen utgjorts av marinbiologisk forskning som utförts dels av den av akademien avlönade fast anställda personalen på stationen, dels av gästforskare sora för längre eller kortare tid arbetat vid stationen. I raindre utsträckning har vid Kristinebergs-stationen genomförts specialkurser inora skilda raarinbiologiska äranesområden för högre betyg särat för licentiand- och doklorandutbildningen vid universiteten.

Utredningen konstaterar att den av Vetenskapsakademien bekostade inslilulionsforskningen vid Kristinebergs zoologiska station undergått en långsam expansion under den senaste tioårsperioden —■ från 8 tjänster år 1962 till 14 tjänster år 1972 — raedan gästforskningen vid stationen, mätt såväl i antal gästforskare som antal arbetsdagar, har stagnerat och minskat under samraa tidsryrad. Den totala kostnaden för verksaraheten vid Kristineberg uppgick år 1971 till storleksordningen 950 000 kr., varav akaderaiens anslag uppgick tiU ca 600 000 kr., raedan externa uppdragsgivare anslog ca 300 000 kr.

Utredningen redovisar att vid universiteten i Göteborg och Lund bedrivs naturvetenskaplig forskning raed klar anknytning till verksaraheten vid Kristinebergs-stationen. Till följd av stalsraaklernas ställningslagande år 1964 med anledning av fältstationsutredningarnas förslag tUlgodoses emellertid i huvudsak behovet av fältstationsservice för dessa universitet vid stationerna på Tjärnö och i Helsingör. Under sommarhalvåret nyttjas dock Kristinebergs-stationen relativt frekvent av enskUda forskare och mindre forskargrupper från landels saratliga universitet. Av de externa nyltjarna av Krislinebergs-staiionens resurser intar dessutora statens naturvårdsverk en fraraträdande plats.

Mol bakgrund av den redovisade utvecklingen av verksamheten vid Kristinebergs zoologiska station och av anknytningarna till främst

Prop. 1973: 59                                                                        38

universitetsområdet har utredningen ingående prövat raöjlighelerna att genora huvudmannaskaps- eller organisationsförändringar förbättra förutsätlningarna för aktiviteterna vid stationen. Utredningen har i dessa frågor haft överläggningar med företrädare för bl, a, universitetet i Göteborg, statens naturvetenskapliga forskningsråd, statens naturvårdsverk särat havsfiskdaboraloriet i Lysekil.

Det första alternativ utredningen prövat har varit ett inordnande av Kristinebergs-stationen i universitetsorganisationen. Anses detta böra ske, ligger det enligt utredningens raening närraast till hands att stationen inordnas i universitetet i Göteborg, Detta universitet är inte bara det raest närbelägna rent geografiskt utan även i vetenskapligt avseende är anknytningarna påtagliga.

Sora tidigare fraragåll bedriver eraellertid de aktuella institutionerna vid universitetet i Göteborg sedan raitten av 1960-lalet huvuddelen av sin fällstationsverksarahet vid den egna stationen på Tjärnö. Detta raedför att näranda universitet f. n. inte nyttjar Krislinebergs-staiionens resurser i nämnvärt högre grad än övriga universitet i landet. I och för sig behövde väl delta förhållande inte vara avgörande; något hinder mot alt ett universitets speciella forskningsresurser utnyttjas av forskare från andra lärosäten föreligger självfallet inte. Större vikt bör då fästas vid det förhållandet att stationen i allt högre grad tagils i anspråk för den raer raålinriklade forskning på det raarina området som bedrivs av vissa statliga organ fraraför allt inora naturvårdsorarådet, en forskning i vilken vetenskapsmän oberoende av lärosäte engageras. Denna forskning, sora har vissa paralleller på bl, a, fiskeristyrdsens oraråde raed stationer förlagda i närheten av Kristineberg, har liksora vissa grenar av den universitetsbaserade havsforskningen ofta behov av speciella resurser av typen forskningsfartyg. Det är enligt utredningen angeläget att nyttjandet av sådan tyngre forskningsutrustning saraordnas. Särskilt frarastår det sora angeläget att större forskningsfartyg anskaffas och utrustas efter en bedöraning sora tar hänsyn till de saralade behoven och sedan ställs lill forskningens förfogande och utnyttjas efter en saralad prövning och enligt någorlunda enhetliga grunder. Så är f. n, knappast fallet. Men även när det gäller de stationära resurserna på själva fällslationen krävs en saraordning, sora inte kan uppnås utan någon förra av geraensara ledning. Naturvårdsverkets speciella behov på detla oraråde synes vidare inte ha allsidigt utretts. Dessa oraständigheler talar enligt utredningen för alt innan någon ändring av huvudraannaskapet för Kristinebergs-stationen vidtas, bör —■ utöver vad sora berörts i havsresursulredningen — samordningsfrågorna på detta oraråde bli föreraål för en ingående analys.

Mot denna bakgrund och raed hänsyn till att Krislinebergs-staiionens roll i svensk havsforskning koraraer att påverkas av koraraande ställningstagande  tiU  havsresursutredningens  förslag,  föreslår  utredningen

Prop. 1973: 59                                                                       39

att Kristinebergs zoologiska station t. v, kvarstår under akaderaiens huvudmannaskap. Utredningen har emellertid som nyss utvecklats blivit övertygad om angelägenheten av alt en ökad samordning och ett effektivare sarautnyttjande av den svenska havsforskningens resurser snarast koraraer tUl stånd, I detta saramanhang föreslår därför utredningen att, ora havsresursddegationen inrättas, denna, eller eljest en särskild utredning, ingående prövar dessa saraordningsfrågor,

I avvaktan på att dessa frågor prövas närraare bör således enligt utredningens raening Kristinebergs zoologiska station ej förstatligas. Utredningen anser dock alt det är oundgängligt att åtgärder snarast vidtas sora kan fräraja verksaraheten vid Kristinebergs-stationen,

Utredningen föreslår därför alt sådana åtgärder vidtas sora förbättrar kontakterna raellan Kristinebergs zoologiska station och universiteten och därigenora stiraulerar tillflödet av gästforskare från universiteten till stationen. En åtgärd sora dels ökar kontaktytorna raellan Kristinebergs-stationen och frärast den raarinbiologiska forskningen vid universiteten, dels på ett raera påtagligt sätt än f, n, permanent inlemmar stationen och dess skilda resurser i planeringen och genomförandet av denna universitetsforskning, är att en styrelse inrättas för Kristinebergs-stationen där universitet, forskningsråd ra, fl, är företrädda. Denna styrelse bör fastlägga Krislinebergs-staiionens roll och raålsättning inom den naturvetenskapliga forskningen i landet samt ansvara för dess verksarahet i stort. Styrelsen bör vidare dra upp riktlinjerna för verksamheten vid stationen, bedöma den lärapliga avvägningen raellan inslilulionsforskningen och gästforskningen, planera erforderlig utbyggnad i förra av personella och inateridla resurser särat främja Krislinebergs-staiionens StäUning i svensk och nordisk marinbiologisk forskning och forskarutbildning. Utredningen föreslår därför alt en styrelse inrättas för Kristinebergs zoologiska station och att akademien får i uppdrag att till Kungl, Maj:t inkorama med förslag om dess sammansättning. I styrelsen bör ingå representanter för akaderaien, universiteten, statens naturvetenskapliga forskningsråd, statens naturvårdsverk särat eventuellt övriga rayndigheter med anknytning till marinbiologisk forskning.

Utredningen anser vidare en närraare anknytning och ett etablerat saraarbele raellan Kristinebergs zoologiska station och universitetet i Göteborg önskvärda. För att föreståndaren för Kristinebergs zoologiska station skall ges raöjlighet att raera kontinuerligt följa och på olika sätt verka inora den raarina forskningen och forskaratbildningen vid universitetet i Göteborg, föreslår utredningen att föreståndaren för stationen ges säte och stäraraa i den raateraalisk-naturvetenskapliga fakulteten vid näranda universitet.

De åtgärder sora utredningen föreslagit i del föregående rörande Kristinebergs zoologiska station bör verka sliraulerande på såväl den

Prop. 1973: 59                                                                       40

permanenta av akademien finansierade forskningen som den externa gästforskningen vid stationen. Erfarenheterna under den senaste tioårsperioden visar att den ena av Krislinebergs-stationens huvuduppgifter, gästforskningen, uppvisar betydande säsongraässiga fluktuationer. Utredningen delar i denna fråga helt Kristinebergskommitténs bedömning ora angelägenheten av att åtgärder vidtas för att utjämna dessa säsongfluktuationer så att stationens i många avseenden unika resurser utnyttjas optimalt av forskare vid universiteten och andra myndigheter. Utredningen anser att det från bl, a, informations- och marknadsföringssynpunkt är betydelsefullt all Kristinebergs-stationen har en så adekvat benäraning sora raöjligt i förhållande till den verksarahet sora bedrivs där. Utredningen föreslår därför alt Kristinebergs zoologiska station fr, o, ra. den 1 juli 1973 benämns Kristinebergs raarinbiologiska station.

2.6 Kiruna geofysiska observatorium 2.6.1 Bakgrund

År 1944 erhöll Vetenskapsakademien, Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut samt dåvarande sjökarteverket Kungl. Maj:ts uppdrag att utreda frågan ora sararaanförande av de geofysiska observationer sora då utfördes vid särskilda stationer vid Riksgränsen och Abisko till ett observatorium. Med anledning härav tillsattes en utred-ningskorara.itté, benärand Abiskokoraraittén.

Abiskokommitlén föreslog all ett geofysiski observatorium skulle upprättas på en plats belägen 8 kra öster om Kiruna. Observatoriet skulle i ökad omfattning överta de jordmagneiiska, seismologiska och meteorologiska observationer, som dittills ulförts vid Abisko naturvetenskapliga station samtidigt som forskning inora del geofysiska äranesorarådet skulle bedrivas vid observatoriet, Reraissinstanserna var raycket välvilligt inställda till abiskokoramilténs belänkande, raen fraraställningen föranledde dock inte någon oraedelbar åtgärd från Kungl, Maj:ts sida.

Inom Vetenskapsakademien fortsatte arbetet på att tUlgodose de oraedelbara behoven för den geofysiska forskningen i norra Sverige, I april 1948 tillsattes en interimsstyrdse för forskningsverksamheten i övre Norrland, Under ledning av denna styrelse uppfördes år 1948 byggnader för ett provisoriskt geofysiski observatoriura och ett raindre bostadshus samt senare även regislreringshus för jordraagnetisra, seis-mologi och kosmisk strålning. För det sistnämnda slaget av mätningar har senare ett förbättrat registreringshus uppförts. Tillkomsten av dessa byggnader möjliggjordes genom bidrag från Kiruna stad.

År 1952 fastställde Kungl. Maj:l ett reglemente för Velenskapsaka-

Prop. 1973: 59                                                                       41

demiens forskningsslationer i övre Norrland och inrättade en styrelse sora skulle svara för driften av akaderaiens anläggningar där näraligen Abisko naturvetenskapliga station, Kiruna geofysiska observatorium, Sareks naturvetenskapliga anläggningar och Tarfaladalens glaciologiska observatorium.

Styrelsen gjorde år 1954 en förnyad framställning ora uppförande av en huvudbyggnad och ett hus för jonosfärregistreringar vid Kiruna geofysiska observatoriura. Framställningen ledde tiU alt 1956 års riksdag beviljade större delen av de för ändaraålet erforderliga raedlen. Den nya huvudbyggnaden invigdes i juli 1957.

Kiruna geofysiska observatoriura blev institution vid universitetet i Uraeå den 1 juli 1967 i saraband raed att observatoriets föreståndare erhöll en personlig professur vid universitetet, Genora statsmakternas beslut år 1970 (prop. 1970:1 bU, 10 s, 220, SU 1970:88, rskr 1970:215) fick fysikämnet vid detta universitet en särskild forskningsprofil raot geokosraofysik genom att ytterligare en tjänst inrättades inom äranesorarådet. Den 1 juli 1970 övertog universitetet i Uraeå jonosfärobserva-toriet i Lycksele från försvarets forskningsanstalt och detta observatoriura fungerar från näranda tidpunkt sora fUial till Kiruna geofysiska observatorium.

2.6.2 Personella och materiella resurser vid Kiruna geofysiska observatorium

Personal avlönad av Vetenskapsakademien och universitetet i Umeå

Kiruna geofysiska observatoriura hade den 1 oktober 1972 följande personalorganisation avlönad av Vetenskapsakaderaien resp. universitetet i Umeå.

Prop. 1973: 59			42
Tjänst*	Lönegrad	Lönekostnader	19721
		Vetenskaps-	Universitetet
		akademien	i Umeå
Professor, föreståndare=	U 27	7 000	114 000
Forskarassistent	U 19:20		77 000
Assistent	U 14:15		60 000
Assistent	U 14:15		60 000
Driftingenjör	A 24:25	66 000
Verkstadsföreslåndare	A 20:22	57 000
Ingenjör"	A 19:19		46 000
Laboratorietekniker	A 16:18	48 000
Kontorist	A 10:11		36 000
Kontorist	deltid	5 000
Kanslist	A 17:17	46 000
Kontorsskrivare	A 14:14	41000
Kontorsbilräde	1/2-tid	19 000
Vaktmästare	!/2-tid	18 000
Summa lönekostnader		307 000	393 000

' Inkl, lönekostnadspålägg och kallortstillägg,

= Statsmakterna inrättade år 1967 (Prop, 1967: 1 bil, 10 s, 265, SU 1967: 40, rskr 1967: 113) en personlig professur för föreståndaren för Kiruna geofysiska observatorium, Bengt Hultqvisl, Tjänsten är knuten till universitetet i Umeå, där innehavaren har en av universitetskanslersämbetet fastställd undervisningsskyldlghet om 50 timmar per år, " Tjänsten är placerad vid jonosfärobservatoriet i Lycksele, ' Dessutom är ett antal doktorander från universitetet i Umeå verksamma vid observatoriet.

Personal avlönad av andra myndigheter

Statens naturvetenskapliga forskningsråd hade den 1 oktober 1972 en forskargrupp om sju personer verksara vid Kiruna geofysiska observatoriura. Statens delegatlon för ryradverksamhet avlönade vid samraa tidpunkt 17 personer vid observatoriet raedan försvarets forskningsanstalt avlönade fyra och arbetsmarknadsstyrelsen en befattningshavare vid observatoriet.

2.6.3 Anslag till Kiruna geofysiska observatorium för löner och driftkostnader åren 1968—1971

Kiruna geofysiska observatoriura har under åren 1968—1971 erhållit anslag från skilda myndigheter ra. ra. enligt följande sararaanställning. Anslagen har i huvudsak avsett avlöningar för personal vid observatoriet särat driftkostnader för verksamheten, I sararaanslällningen ingår varken anslag för byggnader eller personliga reseanslag för bl, a, deltagande i vetenskapliga konferenser. Lönekostnadspålägg är ej inkluderade.

Prop. 1973: 59					43
Anslagsgivare	1968	1969	1970	1971         1	1971 (%)
Vetenskapsakademien	299 616	321 000	353 000	368 000	( 15)
Universitetet i Umeå	86 236	130 956	186 708	219 608	(    9)
Statens naturveten-
skapliga forskningsråd
(NFR)	369 451	365 610	376 574	411 556	( 17)
Styrelsen för teknisk
utveckling (STU)	330 000	145 000	120 000	120 000	(    5)
Rymdnämnden (NFR
-1- STU för raket- och
satellitexperi ment)	1 280 500	1 262 702	1 168 422	1 161 499	(49)
Kiruna stad	30 000	45 000	30 000	30 000	(    1)
Wallenbergsstiftelsen		170 000
Den europeiska rymd-
forskningsorganisa-
tionen ESRO		41500	51920	54 272	(    2)
Övriga anslagsgivare	104 450	54 180	33 374	45 000	(    2)
Summa erhållna anslag	2 500 253	2 535 948	2 319 998	2 409 935	(100)

Av den totala verksaraheten vid Kiruna geofysiska observatoriura år 1971 finansierade således akademien 15 % av kostnaderna raedan statsanslagen över universitet, forskningsråd ra, ra, finansierade 80 % särat övriga anslagsgivare resterande 5 %  av kostnaderna,

Mark, byggnader och utrustning

Är 1953 upplåts ett oraråde kronomark raed en yta av 22,2 kra= åt Vetenskapsakademien, Akaderaien fick samtidigt tUlstånd att på denna raark uppföra för forskningsverksaraheten erforderliga byggnader och andra anläggningar.

De 19 byggnader sora uppförts vid Kiruna geofysiska observatoriura särat uppgift ora dessas byggnadsår, golvyta, byggnadskostnad och finansiär redovisas i följande sararaanställning.

Prop. 1973: 59			44
Byggnad (år)	Golvyta m~	Byggnadskostnad	Finansiär
1,   Huvudbyggnad	1 343	1 350 000	Staten
(1957)			KVA Kiruna stad
2,   Jonosfiirobserva-	42	70 000
toriet (1957)
3,   Lågbrushus (1963)	118	180 000	Wallenbergsstiftelsen
4,   7 mätpaviljonger	202	194 009	Huvudsakligen Kiruna
(1950—1961)			stad
5,   Radarhus (1961)	15	9 000	KVA
6,   Gamla jonosfär-	214	—	Tillhör Kiruna stad
obser\'atoriet (1948)
7,   Förrådsskjul och	102	nooo	KVA
kaUgarage
(1960—1962)
8,   2 familjebostäder (1957) 9,   1 familjebostad (1950) 10,   Tillbyggnad av hu-	182	160 000	KVA
	66	—	Tillhör Kiruna stad
	1 162	1 605 000	Staten
vudbyggnaden
(1968)
11,   Ballonglaborato-	205	145 000	Staten
rium (1969)
12,   Ny kosmisk strål-	121	60 000	Wallenbergsstiftelsen
ningspaviljong
Summa 19 byggnader	3 772	3 785 000	Staten               2 600 000 KVA                   501 000 Kiruna stad       444 000 Donationer m, m,                   240 000 3 785 000

Sora tidigare redovisats övertog universitetet i Uraeå den 1 juli 1970 Lycksele jonosfärobservatorium från försvarets forskningsanstalt (FOA),

De byggnader sora uppförts vid Lycksele jonosfärobservaloriura samt golvyta, nybyggnadsvärde och ägare redovisas i följande sammanställning.

Byggnad  m. m.

Golvyta m-

Nybyggnads-viirde

Ägare

1,	Huvudbyggnad	65	100 000	Lycksele stad
2,	Gäststuga	12	6 000	lonosfärobs.
3,	Husvagn	10	3 000	FOA
4,	Magnethus	3	2 000	Jonosfärobs,
5,	Radiakhus	4	2 000	FOA
6,	Förråd	5	300	Jonosfärobs.
7,	Garage	9	3 000	Jonosfärobs.

Summa 7 byggnader

108

16 300

Prop. 1973: 59

45

Utredningen redovisar i följande sararaanställning de olika anslagsgivare sora sedan verksarahetens början i slutet av 1940-talet finansierat anskaffningen av såväl den allmänna laboratorieutruslningen sora raera speciell utrustning vid Kiruna geofysiska observalorium. De angivna kostnaderna, sora delvis är uppskattningar, är anskaffningskostnader och ej kostnader i dagens penningvärde.

Utrustning		Kostnad	Anslagsgivare
1.	Allmän laboratorieutrustning	1 300 000	NFR/TFR/STU/Rymd-nämnden"
2,	Instrument för mätning av
	kosmisk strålning m, m.	450 000	NFR
3,	Vacuumanläggning	100 000	Rymdnämnden
4.	Variabel Mu-magnetometer	120 000	Malmfonden
5,	Allmän laboratorieutrustning	250 000	Vetenskapsakademien
6,	Dalamaskin m, m.	603 000	Wallenbergsstiftelsen
7,	Antennmatta och riometer	54 000	Anér-stiftelsen
8,	Roterande antennbom m, m.	50 000	Kempes stiftelse
9,	Allmän laboratorieutrustning	130 000	National Science Foundation, USA
Summa		3 057 000=

' NFR = Statens naturvetenskapliga forskningsråd, TFR = Statens tekniska

forskningsråd (t, o, m, 30,6,1968), STU = Styrelsen för teknisk utveckling,

Rymdnämnden = samarbetsnämnd mellan NFR och STU.

'' Varav statliga anslag/fonder                                        1 970 000

Vetenskapsakademien                                          250 000

privata fonder                                                        707 000

övriga                                                                    130 000

3 057 000

2.6.4 Verksamheten vid Kiruna geofysiska observatorium

Kiruna geofysiska observatorium är en ren grundforskningsinstitution. Arbetsuppgifterna består i alt bedriva geokosmofysisk forskning samt att i egenskap av institution vid universitetet i Umeå tillhandahålla forskarutbildning i ämnet vid universitetet. Vidare bedrivs kontinuerlig mät- och registreringsverksarahet vid observatoriet. Observatoriet är förlagt tiU Kiruna p. g, a, dess närhet till norrskenszonen. Läget är en väsentlig tiUgång för bedrivande av experimentella undersökningar av de fysikaliska processerna i den övre atmosfären i denna del av världen, där intressanta fysikaliska fenoraen uppträder oftare och raed en intensitet sora i allmänhet är betydligt större än på lägre latituder. Det är därför naturligt alt verksaraheten vid Kiruna-observatoriel helt koncentrerats till forskning rörande fenoraen, sora är karaktäristiska för den övre atraosfären i norrskenszonen och därraed via de jordmagnetiska fältlinjerna förknippade med processer i de yttre delarna av den av det jordmagneiiska fältet dorainerade omgivningen av jorden (raagne-losfären).

Den forskning sora bedrivs vid Kiruna geofysiska observatoriura består till huvuddelen av experiraentdl grundforskning och i raindre ut-

Prop. 1973: 59                                                        46

sträckning av teoretiska undersökningar. Forskningsprojekten avser i första hand fysikaliska processer i jonosfären och raagnelosfären raen även infraakustiska vågor i atraosfären och fördelningen av elektriska och raagnetiska egenskaper i jordskorpan på stora djup har undersökts. För raälningar från markytan utnyttjas stora delar av det elektro-raagnetiska spektret särat vissa raekaniska vågor. Röntgenstrålning från norrskenselektroner raäts raed ballongburna instruraent och direkta raälningar av norrskensparliklar görs raed raket- och satellit-burna instruraent,

Kiruna geofysiska observatoriura har ställning som en särskild institution vid universitetet i Umeå, Observatoriet och dess personal svarar I denna funktion för forskarulbUdning varvid doktoranderna deltar i någol av de forskningsprojekt sora redovisats i det föregående.

En väsentiig del av Kiruna-observaloriels uppgifter består i alt in-sarala och distribuera grundläggande dala till forskare sora utnyttjar sådana fakta i sina vetenskapliga undersökningar. En speciell publikation, »Kiruna Geophysical Data», distribueras varje kvartal tUl ca 200 vetenskapliga grupper och enskilda forskare både inom och utom landet. En betydande del av observatoriets personal är i huvudsak sysselsatt med denna mät- och registreringsverksarahet av baskaraktär. Tre forskare svarar för ohka delar av densararaa, och huvuddelen av arbetet utförs av teknisk och adrainistrativ personal, 1 det arbetet ingår även driften av ett världsdalacentrura för norrskensfilmer.

2.6.5 Reglementet för Vetenskapsakademiens forskningsstationer i övre Norrland m. m.

Som närants i det föregående fastställde Kungl. Maj:t år 1952 ett regleraente för Vetenskapsakaderaiens forskningsstationer i övre Norrland och inrättade en styrelse för att handha ledningen av dera.

Styrelsen  för  forskningsstationerna  skall  bestå  av  högst   11   ledaraöter utsedda för högst tre år, näraligen en ordförande utsedd av Kungl. Maj:t, fera av akaderaien utsedda ledaraöter, varav tre skall representera fysiska

och geofysiska särat två biologiska vetenskaper, en av Sveriges raeleorologiska och hydrologiska institut utsedd ledaraot, en av Sveriges geologiska undersökning utsedd ledaraot, en av statens naturvetenskapliga forskningsråd utsedd ledaraot, högst två ledaraöter, vilka utses av styrelsen raed hänsyn till det behov av ytterligare sakkunskap sora föreligger.

Styrelsen för forskningsstationerna skall enligt reglementet leda verksamheten vid stationerna och ha tUlsyn över dem, förvalla de raedel sora ställs till dessas förfogande av akaderaien, upprätta inkorast- och

Prop. 1973: 59                                                                       47

utgiftsslat särat personalförteckning, handha personalärenden särat årligen utarbeta en verksarahetsberättelse.

2,6.6 1970 års riksdagsbeslut angående den geokosraofysiska forskningen I Sverige

Vetenskapsakaderaien överlänmade i oktober 1968 till Kungl, Maj:t ett förslag till ny organisation av den observatoriebaserade geokosraofysiska forskningen i Sverige. Förslaget reraissbehandlades under våren 1969.

Inora Vetenskapsakaderaien tillsattes på initiativ av styrelsen för akaderaiens forskningsstationer i övre Norrland en särskUd korarailté för all utreda organisationen av den observatoriebaserade geokosraofysiska forskningen i Sverige. Korarailtén föreslog, att den geokosraofysiska forskningen skulle koncentreras i huvudsak lill Stockholra— Uppsala-området och till övre Norrland.

Kommittén föreslog att Kiruna-observaloriet skulle drivas geraensaral av Vetenskapsakaderaien och universitetet i Umeå samt att Lycksele jonosfärobservatorium skulle föras över från FOA till näranda universitet. Med hänsyn till att det i Norrland finns goda förutsättningar att bedriva observatoriebaserad geokosraofysisk forskning föreslog korarailtén att geokosraofysiken etableras sora en huvudinrikning inora fysikäranet vid universitetet i Uraeå genora att en professur i teoretisk plasraafysik inrättades. Vetenskapsakaderaien ansåg att koraraitténs förslag ora ändrad organisation av den observatoriebaserade geokosraofysiska forskningen var väl underbyggt och tillstyrkte att förslaget genorafördes.

Flertalet av de reraissinstanser sora yttrade sig över förslaget förordade att den geokosraofysiska forskningen koncentrerades till universitetet i Umeå i ännu högre grad än vad Vetenskapsakademien föreslagit.

I 1970 års statsverksproposition (bil, 10 s, 220) framhölls att tungt vägande skäl talade för alt resurserna för den observatoriebaserade geokosraofysiska forskningen i Sverige koncentrerades i huvudsak till universitetet i Uraeå, Med hänsyn härtill borde fysikäranet i Uraeå ges en särskild forskningsprofil genora att den befintliga professuren i geokosraofysik korapletterades med en teoretiskt inriktad tjänst inom samma forskningsoraråde. Därför förordades alt Kungl, Maj:t inhämtade riksdagens bemyndigande alt inrätta en professur i teoretisk plasmafysik vid universitetet i Umeå den 1 juli 1971, Orafattningen av forskningsorganisationen i geokosraofysik skulle i övrigt prövas av berörda rayndigheter inora raraen för de raedel sora anvisas för högre utbildning och forskning. Vidare borde försvarets forskningsanstalt alltjämt ha ansvaret för jonosfärobservationema i Uppsala och Lycksele, Riksdagen beslöt i enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (SU 1970: 88, rskr 1970: 215).

Prop. 1973: 59                                                                        48

Efter överläggningar under våren 1970 raellan företrädare för FOA och universitetet i Umeå övertogs eraellertid, sora tidigare redovisats, Lycksele jonosfärobservatorium av universitetet från den 1 juli 1970. Jonosfärobservatoriet fungerar därvid sora en filial till Kiruna geofysiska observalorium.

2.6.7 Överväganden och förslag

Kiruna geofysiska observatoriura har enligt utredningen ett för geokosraofysisk forskning utraärkt geografiskt läge på den höga latituden vid norrskenszonen. Under den senaste l5-årsperioden har närraare sju railj. kr. investerats i byggnader och utrustning vid observatoriet. Under sararaa tidsperiod har antalet verksararaa vid observatoriet i det närraaste fyrfaldigats. Den geokosraofysiska forskningen vid observatoriet är unik i Sverige och ger genora anknytningen lill universitetet i Uraeå fysikäranet vid denna läroanstalt en särskild forskningsprofil, Verksaraheten vid observatoriet intar eraellertid inle bara en enastående ställning inora den svenska geokosraofysiska forskningen utan fungerar även som en betydelsefull mätstation i ett intemationellt nät av observationsstationer.

Med hänsyn till den dorainerande ställning sora Kiruna geofysiska observatoriura intar inora den svenska geokosraofysiska forskningen särat de orafattande investeringar sora skett vid observatoriet i förra av byggnader och utrustning raåste verksaraheten vid Kiruna-observaloriet enligt utredningen betraktas som en riksangelägenhet. Detta förhållande får väsentlig betydelse för utredningens överväganden. Utredningens allmänna synpunkter när det gäller de organisatoriska frågorna har redovisats i det föregående. Ett speciellt förhållande sora råder beträffande Kiruna-observatoriet är den betydande del av dess forskningsverksarahet —• ca 50 % — sora finansieras raed för rymdforskning anvisade medel.

Enligt utredningens raening finns tre huvudalternativ beträffande Kiruna geofysiska observatoriuras framtida organisatoriska ställning. Det första alternativet innebär alt observatoriet kvarstår sora en forskningsinstitution under Vetenskapsakademiens huvudmannaskap. Det andra alternativet är all observatoriet förstatligas och inordnas sora en institution i universitetet i Uraeå, Det Iredje alternativet innebär också att observatoriet försladigas, raen organisatoriskt får stäUning som ett frislående forskningsinstitut.

När det gäUer frågan ora ett eventuellt förstatligande av Kiruna geofysiska observatoriura anser utredningen att följande faktorer bör tUlraälas betydelse, Sora tidigare redovisats raotsvarar de statliga anslagen f, n, orakring fyra feraledelar av de årliga driftkostnaderna för verksaraheten vid observatoriet, raedan akademien bidrar raed ca 15

Prop. 1973:59                                                                        49

%. Av den vid observatoriet verksararaa personalen avlönar akaderaien endast ett mindre antal av baspersonalen, raedan forskar- och tekniker-personalen avlönas med statsmedel. Staten har vidare svarat för drygt två tredjedelar av investeringarna i byggnader och utrustning vid observatoriet medan akademiens andel uppgår tUl ca 10 %, Observatoriet disponerar dessutom 22,2 kra- av statens raark genora ell upprättat arrendeavtal.

Med hänsyn till att staien till övervägande delen svarat för både investerings- och driftkostnaderna vid Kiruna geofysiska observatoriura finner utredningen det naturligt all staten även i rättsligt avseende blir observatoriets huvudraan. En sådan lösning bör riraligen också skapa bättre förutsättningar för den fortsatta verksamheten än ora observatoriet kvarstår under akaderaiens huvudmannaskap. Utredningen föreslår därför alt Kiruna geofysiska observatoriura förstatligas den 1 juli 1973 och att staien därvid vederlagsfrilt övertar byggnader och utrustning och annan för verksaraheten erforderlig egendom, Efler överläggningar med företrädare för Vetenskapsakademien har utredningen — under förbehåll av Kungl, Maj:ls godkännande — raed akademien träffat avtal av bl, a, nämnda innebörd. Avtalet torde som bilaga 4 få fogas till statsrådsprotokollet i detta ärende.

Valet mellan de båda återstående organisationsalternativen rörande Kiruna geofysiska observatoriura —• en institution vid universitetet i Uraeå resp. ett särskUt forskningsinstitut —• framstår för utredningen sora betydligt raer vanskligt. För ett fullständigt inordnande av observatoriet såsora en institution vid universitetet i Uraeå talar att observatoriets föreståndare innehar en personlig professur vid denna läroanstalt och järate vissa andra befattningshavare vid observatoriet avlönas av universitetet. Vidare fungerar Kiruna-observatoriet redan delvis som en reguljär universitelsinslitution men med uppgifterna begränsade lill forskning och forskarutbildning. För den aktuella organisatoriska lösningen talar dessutom statsmakternas beslut år 1970 om koncentrering och profilering av den geokosraofysiska forskningen i landet i huvudsak till universitetet i Umeå, varvid den befintliga professuren/föresländar-Ijänsten kompletterades med en teoretiskt inriktad professur, raed benäraningen teoretisk plasraafysik, vid universitetet.

För det tredje alternativet — inrättande av ett fristående statligt forskningsinstitut — talar det stora geografiska avståndet raellan Kiruna och Uraeå, ca 60 rail, vilket givetvis skulle försvåra saraarbelet raellan observatoriet och universitetet och raedföra betydande resekostnader, I raotsats tUl vad sora norraalt gäller vid en reguljär universitelsinstitution är vidare orakring två tredjedelar av personalen vid Kiruna geofysiska observatoriura under en betydande del av sin tid sysselsatt raed vetenskaplig basservice genora insaraling av grunddata i form av kontinuerhga raät- och registreringsuppgifter, Verksaraheten

4   Riksdagen 1973.    1 saml.    Nr 59

Prop. 1973: 59                                                                        50

vid observatoriet har dessutom nått en omfattning som överstiger en normal universitetsinstitutions. Bl, a, näranda skillnader raellan verksaraheterna vid observatoriet och universitetsinstitutionerna har föranlett farhågor från företrädare för observatoriet för att ett fullständigt inordnande i universitetsorganisationen skulle kunna raedföra negativa konsekvenser för observatoriets fraratida utveckling och verksarahet.

Ytterligare ett förhållande sora raåste påverka övervägandena rörande observatoriets fraratida organisatoriska ställning är enligt utredningen att betydande osäkerhet råder i fråga ora utvecklingen av den svenska rymdverksamheten under senare hälften av 1970-talet, Statsmakterna har nyligen beslutat (jfr prop, 1972: 48, UbU 1972: 27, NU 1972:37, rskr 1972:217, rskr 1972:216) bl, a att Sverige skall förbli medlem av den europeiska rymdforskningsorganisationen (ESRO) t, v, till utgången av år 1974 genom att delta i organisationens vetenskapliga prograra särat i dess grundprogram varefter frågan ora fortsatt svensk ryradforskning får prövas på nytt. Med hänsyn härtill anser utredningen det vara mindre lämpligt att nu föreslå den mer definitiva lösning av frågan ora Kiruna geofysiska observatoriuras organisation, sora ett inordnande i universitetet i Umeå får anses innebära.

Mot denna bakgrund föreslår utredningen, i viss raån såsora en provisorisk lösning, att Kiruna geofysiska observatoriura den 1 juli 1973 ombildas till ett fristående statligt forskningsinstitut benärant Kiruna geofysiska institut. Utredningen anser det fördelaktigt alt den föreslagna huvudmannaskapsförändringen även tar sig uttryck i ett ändrat naran, vilket dessutom bättre svarar mot den vid institutionen bedrivna verksamheten, Kiruna geofysiska institut bör, med hänsyn till dess nära anknytning lill universitetsorganisationen, stå under överinseende av universitetskanslersärabetet. De funktioner, sora nu utövas av Vetenskapsakademien och styrelsen för akaderaiens forskningsslationer i övre Norrland i vad avser Kirana-observatoriet bör enhgt utredningens mening överföras på en av Kungl, Maj:t utsedd styrelse, I forskningsinstitutets styrelse bör ingå personer raed anknytning liU universitetet i Umeå, statens naturvetenskapliga forskningsråd, statens delegation för rymdverksamhet, Vetenskapsakademien samt eventuellt andra rayndigheter raed anknytning lill geokosmofysisk forskning. Utredningen föreslår alt universitelskanslersämbetet får i uppdrag alt inkomma med förslag till dels sararaansättning av ifrågavarande styrelse, dels instruktion för Kiruna geofysiska institut,

1 samband raed all Kiruna geofysiska observalorium ombildas lill ett statligt institut måste ställning tas tUl hur många av de nuvarande till observatoriet knutna befattningarna som bör inrättas som fasta tjänster vid del nya forskningsinstitutet.

I det föregående har redovisats den personal sora den 1 oktober 1972  var verksara  vid  Kiruna  geofysiska observatoriura.  Av   de  43

Prop. 1973: 59                                                                        51

befattningshavarna vid observatoriet avlönades åtta av Vetenskapsakademien, sex av universitetet i Uraeå, sju av statens naturvetenskapliga forskningsråd, 17 av rynidddegalionen, fyra av försvarets forskningsanstalt särat en av arbetsraarknadsstyrelsen. Enligt utredningens raening bör till det nya forskningsinstitutets personalslal överföras dels de av akademien bekostade tjänsterna, dels tUl institutet knutna statliga tjänster i sådan omfaltning, att delta erhåller den personella basorganisalion som erfordras för att den fortsatta verksaraheten vid institutet skall uppnå önskvärd stabilitet.

Utredningen föreslår således att innehavarna av de av Vetenskapsakademien under budgetåret 1972/73 bekostade tjänsterna, vilka redovisas i en Ijänsteförteckning fogad sora bilaga till avtalet ora förstatligan-av de av akaderaiens institution Kiruna geofysiska observatorium, be-redes statlig anställning vid Kirana geofysiska institut fr, o, m, den 1 juli 1973, Personalen underkastas därmed statstjänstemannalagen och de övriga offentiigrättsliga bestämmelser som reglerar anstäUningsförhållan-det mellan staien som arbetsgivare och ijänsteraännen som arbetstagare, Saratidigt blir de raellan staien och de statsanställdas huvudorganisationer ingångna kollektivavtalen om lön m, ra, gällande, Akaderaien har å sin sida att vidtaga åtgärder för all nuvarande avtal rörande samraa personals löne- och anställningsvillkor bringas att upphöra.

Utredningen anser det vara självklart att de tjänsteraän som i detta sararaanhang övergår lill statlig anställning skall skyddas raot lönerainsk-ning enligt den praxis sora gäller vid huvudraannaskapsförändringar av detta slag. Sådan tjänsteraän bör alliså bibehålla hos akaderaien den 30 juni 1973 innehavd lönegrad och förvärvad rätt alt tillgodoräkna tid för löneklassuppflyttning etc. Även sådana särskilda lönetillägg (motsvarande) som utgår till anställd vid observatoriet bör härvid innefattas i lönegarantin,

8 § i avtalet har till syfte all ge personalen den trygghet lill fortsall anställning och förraåner av denna sora utredningen nu berört. I anslutning lill den till avtalet fogade Ijänsteförteckningen har rörande dessa tjänster gjorts anteckningar av följande innebörd. För tiden frara till förstatligandet skall akaderaien i fråga ora nyanställningar sararåda raed vederbörande universilelsrayndigheler. Vidare skall tjänsteman med tidsbegränsat förordnande, sora utlöper vid utgången av juni raånad 1973, inle omfattas av erbjudandet enligt 8 §, Avsikten raed dessa anteckningar är dels att staten redan nu skall få ett inflytande över personalrekryteringen, dels att lönegarantin inte skall avse personer sora för fortsatt anställning efter den 30 juni 1973 är beroende av nytt förordnande.

Vid förhandlingarna med Vetenskapsakademien rörande observatoriets framlida ställning har akademien frarahållit, alt personalen i Kiruna erhållit vissa resebidrag ra, m, på grund av observatoriets nord-

Prop. 1973:59                                                                         52

liga läge. Utredningen förutsätter att dessa förraåner för den berörda personalen bibehålls även efter förstatligandet av observatoriet.

Utredningen föreslår vidare att till föreståndare för Kiruna geofysiska institut från den 1 juli 1973 förordnas den nuvarande föreståndaren för observatoriet, Bengt Hultqvisl, Den av Hultqvisl innehavda personliga professuren i geokosraofysik vid universitetet i Umeå bör därvid föras upp på institutets personalförteckning och förenas med föreslåndar-skapet för delta,

Kiruna geofysiska observatoriura fungerar f, n, sora institution vid universitetet i Uraeå, varvid föreståndaren/prefekten fullgör viss undervisning och forskarhandledning vid universitetet med en av universitetskanslersärabetet fastställd orafattning av 50 limmar för år. För all bibehålla den nära anknytningen lill universitetet och med hänsyn till den av statsraakterna år 1970 beslutade profileringen av fysikäranet vid universitetet raot geokosraofysik föreslår utredningen att även Kiruna geofysiska institut skall fungera sora institution vid universitetet, Universitetskanslersärabelel bör därför i saraband med utarbetandet av instruktion för institutet precisera dess uppgifter även i detta avseende. Utredningen föreslår vidare att Hultqvisl efter den 1 juli 1973 förblir ledamot av raaleraalisk-naturvetenskapUga fakulteten vid universitetet i Uraeå och därvid i samma omfattning som f, n. fullgör undervisning och forskarhandledning,

I personalorganisationen för Kiruna geofysiska institut bör enligt utredningens raening den 1 juli 1973 vidare ingå de lill Hullqvists personliga professur permanent knutna tjänster, som f, n, hör till universitetet i Uraeå, Av de i del föregående redovisade, av universitetet bekostade tjänsterna bör från överföring endast undantas tjänsten sora forskarassistent, vilken är rörlig inora maleraalisk-nalurvetenskapliga fakulteten i Uraeå och sora innevarande förordnandeperiod innehas av en i Kiruna verksara forskare,

Sora tidigare redovisats består en betydande del av aktiviteten vid Kiruna geofysiska observatoriura av observations-, mät- och registreringsverksarahet inora det geokosraofysiska ämnesområdet. Denna verksarahet, sora ingår sora ett led i ett världsorafattande saraarbete, sönderfaller i flera i raällekniskt avseende skilda deloraråden. Vid Kiruna-observatoriet bedrivs raät- och registreringsverksarahet inora frärast tre av dessa oraråden, näraligen optiska mätningar, radiomätningar samt raälningar i del dektroraagnetiska spektrets lägsta del. För mätningarna svarar tre i Kiruna placerade forskare, vUka innehar tidsbegränsade tjänster vid resp, universitetet i Umeå, statens naturvetenskapliga forskningsråd särat statens delegation för ryradverksarahet. Mot bakgrund av vad sora i det föregående anförts i fråga ora den personella basorganisationen vid det nya forskningsinstitutet anser utredningen det angeläget att även denna del av institutets verksarahet ges ökad stabilitet

Prop. 1973: 59                                                                       53

genora att fasta tjänster inrättas. Vetenskapsakaderaien har i sina anslagsfraraställningar för budgetåret 1973/74 föreslagit att tre högre tjänster inrättas i Kiruna genora överföringar från universitetet i Umeå resp. statens naturvetenskapliga forskningsråd.

Utredningen föreslår raot denna bakgrund att vid Kiruna geofysiska institut den 1 juli 1973 inrättas en icke tidsbegränsad tjänst sora forskare i Ue 21 järate avlöningsförstärkning raed de åligganden sora gäller för motsvarande tjänster vid forskningsinstitutet för atomfysik. Till innehavare av denna tjänst bör utan ansökningsförfarande förordnas docenten Ludwik Liszka, sora är verksara vid Kiruna-observatoriet och f. n, innehar en raotsvarande tjänst avlönad av statens delegation för ryradverksarahet, Liszka har sedan lång tid tUlbaka innehaft en liknande tjänst vid statens naturvetenskapliga forskningsråd.

Sora redovisats i del föregående är en av statens naturvetenskapliga forskningsråd avlönad forskargrupp verksara vid Kiruna geofysiska observatoriura. Vid överläggningar med utredningen har företrädare för forskningsrådet konstaterat alt den forskning grappen utför har erhållit perraanent karaktär, varför rådet inte har någon erinran raot en överföring av löne- och driftkostnaderna för forskargruppen tiU del nya forskningsinstitutets stat. Utredningen erinrar i detta sararaanhang ora vad departeraentschefen uttalade i proposition 1959: 105 (s. 150) i fråga ora överföring från forskningsrådsanslag lill läroanstaltsanslag av kostnader för sådana forskningprojekt sora utvecklats lill permanent verksarahet.

Enligt utredningens mening är de i nämnda proposition uppdragna riktlinjer för överföring mellan forsknings- och läroanstallsanslag till fullo lillämpliga på den nu aktuella forskargruppen. Utredningen föreslår därför att de av statens naturvetenskaliga forskningsråd bekostade tjänsterna i Kiruna särat därtUl knutna driftkostnader överförs till Kiruna geofysiska instituts anslag den I juli 1973,

Ett förstatligande av Kiruna geofysiska observatoriura koraraer enligt utredningens mening inte att medföra några förändringar av del nuvarande samarbetet raellan institutionen i Kiruna och universitetet i Uraeå vad gäller forskarutbildning och forskning. Med hänsyn härtill anser utredningen det också naturligt att Kiruna geofysiska institut även fortsättningsvis erhåller anslag från univershelet i Uraeå i form av bl, a, driftkostnadsraedel i en utsträckning sora svarar raot institutets insatser i universitetels forskarutbildning och forskning, liksora alt innehavare av rörUga forskartjänster vid universitetet som hittills skall kunna tjänstgöra vid institutet.

Med hänsyn bl, a, till att Kiruna geofysiska institut föreslås även fungera sora institution vid universitetet i Umeå förutsätter utredningen att institutets administrativa och kamerala göroraål i lärapliga delar ombesörjes av universitetet.

Prop. 1973:59                                                          54

Som redovisats i det föregående överlog universitetet i Uraeå den 1 juli 1970 jonosfärobservatoriet i Lycksele från försvarets forskningsanstah. Delta observalorium har från näranda lidpunkt fungerat som filial till Kiruna geofysiska observatoriura. Såväl företrädare för universitetet i Uraeå sora Kiruna-observatoriets föreståndare har bekräftat det nära samband sora föreligger raellan verksaraheterna i Kiruna och Lycksele, Mot denna bakgrund föreslår utredningen att jonosfärobservatoriet i Lycksele inordnas i Kiruna geofysiska institut den 1 juli 1973,

Mot bakgrund av vad sora anförts i det föregående rörande Kiruna-observatoriet föreslår utredningen att i riksstaten för budgetåret 1973/74 uppförs ett reservationsanslag benämnt Kiruna geofysiska institut sora omfattar anslag till institutets löne- och driftkostnader, materiel ra, ra.

2.7 Abisko naturvetenskapliga station

2.7.1   Bakgrund

När riksgränsbanan färdigställdes år 1903 blev del naturhistoriskt intressanta fjällorarådet orakring Tornelräsk raera lättillgängligt än tidigare för allraänhet och forskning. Med hjälp av en donation inköpte Naturvetenskapliga föreningen i Stockholm sararaa år en barack sora blivit ledig efter banbygget och placerade denna vid Vassijaure. Abisko-stationens föregångare, Vassijaure naturvetenskapliga station, tillkora frärast för gästforskande biologer. Sedan Vassijaure-slationen brunnit ned år 1910 aktualiserades frågan om att uppföra en liknande station i Abisko vid Torneträsk. Genora enskilda insatser och bidrag kunde intentionerna snabbt förverkligas och den naturvetenskapliga stationen i Abisko togs i bruk år 1912.

Verksaraheten vid Abisko-stationen finansierades dels av privata bidrag, dels av årliga anslag från Vetenskapsakademien, För de raeleorologiska observationerna som utfördes vid stationen erhölls statsbidrag fr, o, ra. år 1919. Sederraera tillkom även statliga anslag för seismiska och jordraagnetiska mätningar vid stationen.

Under första hälften av 1930-talet blev den ekonoraiska situationen för Abisko-stationen alltmer ohållbar och år 1934 beslutade Vetenskapsakademien all överta huvudmannaskapet för stationen.

2.7.2   Personella och materiella resurser vid Abisko naturvetenskapliga
station

Abisko naturvetenskapliga station hade den 1 januari 1972 personalorganisation beslående av en föreståndare i lönegrad Ue 20, avlönad av statens naturvetenskapliga forskningsråd, en assistent, en tekniker.

Prop. 1973:59                                                                         55

en vaktmästare och en sekreterare — de sistnäranda avlönade av Vetenskapsakaderaien. Akaderaiens lönekostnader vid stationen uppgick år 1972 tiU storleksordningen 160 000 kr,, inkl, lönekostnadspålägg och kallortstillägg. Vetenskapsakademien har vidare för övriga driftkostnader för verksaraheten vid Abisko-stationen under de senaste åren gett årliga anslag av storleksordningen 70 000—80 000 kr,

Mark, byggnader och utrustning

Kungl, Maj:t beslutade år 1911 att kommittén för Vassijaure naturvetenskapliga station tills vidare fick disponera ell område kronomark om I hektar, beläget inora Abisko nationalpark, alt användas för all där uppföra »en byggnad för stationens vetenskapliga uppgifter såsora biologisk, meteorologisk och geofysisk station». Då delta område inte visade sig lämpligt för del avsedda ändamålet beslutade Kungl, Maj:t år 1912 alt ell område kronomark om 46,4 hektar, gränsande till Abisko nationalpark, liUs vidare fick kostnadsfritt disponeras av nämnda komraitté för den angivna verksamheten, Efler fraraställning från Vetenskapsakaderaien beslutade Kungl, Maj:l i mars 1935 att den nyssnäranda markupplåtelsen till korarailtén fortsättningsvis skulle avse akademien.

Vid Abisko naturvetenskapliga station har uppförts två institutionsbyggnader, ett bostadshus särat några raindre byggnader för speciella ändamål. Den nya huvudbyggnaden vid stationen byggdes åren 1968— 1969 med hjälp av ett anslag på ca 3 m.ilj, kr, av arbetsmarknadsstyrelsen.

Vid Abisko naturvetenskapliga station har vidare uppförts ett trevånings bostadshus i trä och ett antal mindre byggnader och baracker för speciella ändamål bl, a, en observationsbyggnad, två inkvarteringsbyggnader, en verkstad samt fiskarstugor i Kärkevagge och Jieprenkiedde,

Genom anslag från statens naturvetenskapliga forskningsråd har viss specialutrustning anskaffats vid Abisko naturvetenskapliga station åren 1949 och 1972, Bland den mer dyrbara utrustningen kan nämnas forsk-ningsraikroskop, analysvågar, autoklaver, dubbdstrålespektrofotometer och laboratoriediskraaskin. Genom en privat donation inköptes vidare eU ekolod år 1963,

2.7.3 Verksamheten vid Abisko naturvetenskapliga station

Abisko naturvetenskapliga station är belägen vid södra stranden av Torneträsk i nära anslutning till Abisko nationalpark. Abisko-stationen är en fältstation för naturvetenskaplig forskning raed nära tillgång liil ett raångskiftande och i vissa avseenden unikt naturlandskap. Stationen står öppen för både svenska och utländska forskare hela året, men har sin högsäsong under perioden juni—september. Stationen kan erbjuda högst ett 60-tal forskare arbetsplats och bostad saratidigt.

Prop. 1973: 59                                                                        56

Verksaraheten vid Abisko naturvetenskapliga station består av gästforskning, specialkurser och institutionsforskning, Ämnesmässigt omfattar den flertalet av de biologiska vetenskaperna. Vidare förekoraraer aktiviteter inora äranesorarådena geologi, georaorfologi och raarklära särat kliraalologi och hydrologi. Flertalet vetenskapliga undersökningar hänför sig till tre huvudgrupper,

—    fjällkedjans  byggnad,   organisravärld,   olika  förändringar  raed  stigande höjd över havet,

—    frågor sammanhängande med breddgraden, det arktiska Ijusklimatel m, ra. särat

—     det orörda, levande landskapels konstitution och balanser.
Omfattningen   av   gästforskningen   vid   Abisko   naturvetenskapliga

station mätt i antal persondygn har under den senaste tioårsperioden uppgått lill mellan 1000 och 2000 persondygn per år.

Vid Abisko naturvetenskapliga station utförs under sommarhalvåret ett stort antal mindre undersökningar inora skilda äranesoraråden av forskare vid de olika universiteten i landet. Stationen förser vidare institutioner och enskUda forskare både inora och utom landet raed botaniskt forskningsraalerial kostnadsfritt i förra av levande växter och frö för planerade forskningsprojekt. Institutionsforskningen vid Abisko nal ur-vetenskapliga station bedrivs av föreståndaren och assistenten,

2.7.4 Organisation m. m.

Ledningen av Abisko naturvetenskapliga station handhas under akaderaien av styrelsen för akaderaiens forskningsslationer i övre Norrland. Styrelsens reglemente och arbetsuppgifter har kortfallal redovisats i del föregående.

Föreståndarens för Abisko naturvelenskapUga station åligganden har fastställts år 1952 i nämnda reglemente. Föreståndaren skall utöva tillsyn och vård av stationens resurser samt leda och samordna denna verksarahet, I reglementet finns vidare bl, a, angivet föreståndaren.s undervisningsskyldighet dels på stationen, dels vid universitetet i Uppsala, Lund och Stockholra,

2.7.5 Överväganden och förslag

Abisko naturvetenskapliga station är — i likhet raed Kristinebergs-stationen — en fältstation belägen i en unik railjö. Sora tidigare framgått har Abisko-stationen en frärast biologisk och geovetenskaplig inriktning och dess skilda resurser nyttjas av både svenska och utländska universitet som fältstalion för naturvetenskaplig forskning, forskarutbildning och insaraling av forskningsraalerial. Tillkomsten av den nya institutions-byggnaden år 1969 har på ett avgörande sätt förbättrat möjligheterna

Prop. 1973: 59                                                                        57

för en intensifierad forskningsverksarahet i Abisko, Inslilutionsbygg-naden inryram.er näraligen laboratorier av hög standard särat bl, a, bibliotek, arbetsrum, verkstad och ram för gästforskare. Vidare pågår en komplettering av stationens utrustning genom anslag från statens naturvetenskapliga forskningsråd.

Förhållandena vid Abisko naturvetenskapliga station har åtskilliga beröringspunkter raed dera vid Kristinebergs-stationen, Abisko-stationen är emellertid ensam i sin speciella forskningsmiljö såsom landels enda fältstation belägen inom det norra fjällområdet, Nyltjare av stationens tjänster och övriga resurser är forskare vid universiteten och vissa övriga rayndigheter i Sverige och utoralands.

Utredningen har i enlighet raed sina direktiv sökt bedöraa i vad mån alternativa huvudmannaskaps- eller organisationsförändringar rörande Abisko-stationen skulle förbättra förutsättningarna för dess verksamhet. Ifall alternativet raed en huvudraannaskapsförändring skulle genoraföras vore den naturligaste åtgärden att Abisko naturvetenskapliga station förstatligades och inordnades antingen i del universitet, sora är den största avnäraaren av stationens tjänster eller i del närraast belägna universitetet. En analys av Abisko-stationens anknytningar lill universiteten i förra av gästforskning under de senaste åren visar eraellertid att inget universitet har spelat någon dorainerande roll i detla avseende. För ett inordnande i universitetet i Umeå talar en naturlig strävan all vid denna läroanstalt profilera i första hand forskningen inom lärapliga äranesoraråden raot frågor rörande övre Norrlands speciella förhåUanden och förutsättningar. Avståndet till nämnda universitet är emellertid betydande och Abisko-stationen bör — även om ett sådan inordnande skuUe ske — också fungera sora fältstalion för landets samtliga läroanstalter, myndigheter och övriga avnäraare. Stationens relativt begränsade storlek, det förhållandet att akaderaien svarar för större delen av verksamheten och på ett smidigt och enkelt sätt handhar dess administration talar inle heller för alternativet att ombilda stationen till en självständig statlig institution. Mot denna bakgrund har utredningen funnit att Abisko naturvetenskapliga station bör kvarstå under akaderaiens huvudraannaskap.

Utredningen har i stället syftat till att genom organisatoriska åtgärder under oförändrat huvudraannaskap skapa de bästa förutsättningarna för den fortsalla verksaraheten vid Abisko naturvetenskapliga station. En betydelsefull åtgärd för att effektivisera användningen av den riksresurs, som Abisko-stationen utgör, är att förbättra kontakterna raellan de olika avnäraama och stationen. Den nuvarande styrelsen för akaderaiens forskningsstationer i övre Norrland har visserligen haft sådana konlaktskapande uppgifter. Den är eraellertid styrelse även för Kiruna geofysiska observalorium och måste därigenom ansvara för ett brett veten-

Prop. 1973: 59                                                                        58

skapsoraråde, vilket medfört alt den består av ett stort antal ledaraöter, något sora försvårat dess arbete. Utredningen har, sora redovisats i det föregående, föreslagit att Kiruna geofysiska observatoriura förstatligas och ställs under särskild ledning. Under förutsättning av att detta förslag genoraförs, föreslår utredningen att den nuvarande styrelsen orabildas till en styrelse för akaderaiens kvarvarande forskningsslationer i Abisko och Sarek från den 1 juli 1973, med en för dessa stationer läraplig storlek och sararaansättning. Det av Kungl, Maj:t år 1952 faslsläUda reglementet för akaderaiens forskningsslationer i övre Norrland bör från näranda tidpunkt upphöra att gälla.

Utredningen föreslår att den nya styrelsen för akaderaiens forsknings-stationer i Norrland liksom f, n, skall ledas av en av Kungl, Maj:t utsedd ordförande. Styrelsen bör vidare bestå av förslagsvis tre representanter för det biologiska och en representant för det geovelenskapliga äranesorarådet utsedda av statens naturvetenskapliga forskningsråd och akademien gemensamt samt av en företrädare för statens naturvårdsverk. Utredningen finner det angeläget att universitetet i Umeå härvid blir företrätt i styrelsen. Denna styrelse bör ha lill uppgift alt precisera Abisko- och Sarek-stationernas uppgifter som fältstalioner för den naturvetenskapliga forskningen i fjällområdet samt under akademien främja och ansvara för verksamheten vid nämnda fältstalioner. Styrelsen bör vidare planera verksamheten vid stationen och användningen av dess personella och materiella resurser, initiera och samordna aktueUa forskningsprojekt samt precisera erforderliga anslagsbehov vid stationen. Utredningen föreslår att akademien får i uppdrag att till Kungl. Maj:t inkoraraa raed förslag lill nytt reglemente för den nya styrelsen för forskningsslalionerna i Norrland.

Föreståndartjänsten vid Abisko naturvetenskapliga station avlönas f. n. genora anslag från statens naturvetenskapliga forskningsråd. Mot bakgrund av förslagen i det föregående finner utredningen det naturligt att nämnda tjänst senast i samband med nuvarande innehavares pensionering avlönas över akaderaiens anslag. För att raotverka de risker för isolering som kan uppkomraa vid fältstationer av Abisko-stationens typ, bör enligt utredningens mening föreståndaren ges säte och stäraraa i någon av de matematisk-naturvetenskapliga fakulteterna i landet, i första hand vid universitetet i Umeå, Föreståndaren ges härigenora raöjlighet att på nära håU följa och raedverka i den aktuella naturvetenskapliga forskningen, Akaderaien bör, efler sararåd raed berörda rayndigheter, inkorama till Kungl, Maj:t med närraare förslag om föreståndarens tillsättning, kompetensnivå, åligganden, undervisningsskyldighet m, ra.

Prop. 1973: 59 59

2.8 Bergianska stiftelsen

2.8.1 Bakgrund

Bergianska stiftelsen grundar sig på en i lestaraente den 20 deceraber 1784 av professorn Peter Jonas Bergius till Vetenskapsakaderaien gjord donation. Genora denna donation mottog akaderaien år 1791 »såsora en dess tillhörighet uti evärdliga tider» dels egendoraen Bergidund, bestående av två raalmgårdar vid Karlbergsallén i Stockholra, dels lös egendora, däribland Bergius' värdefulla bibliotek och herbariura särat en raindre penningsumraa. Genom bestämmelser i testamentet fick akaderaien i uppdrag att driva en trädgårdsskola raed biträde av en trädgårdsmästare och under ledning av en professor, som även skulle bedriva naturvetenskaplig forskning särskilt inora botaniken.

Under 1800-talels senare del behövde egendomen Bergidund tas i anspråk för den växande stadsbebyggelsen. Med Kungl, Maj:ls medgivande avyttrades därför Bergidund år 1885 och i stället inköptes samma år egendomen Haga-Frescali, Då denna egendora var större än sora behövdes för trädgårdsskolan, raedgav Kungl. Maj:l även att den överskjutande arealen frärast skulle få användas till en vetenskaplig botanisk trädgård, där också undervisning i den högre horlikulturen kunde raeddelas. Av medel som återstod av köpeskillingen för Bergie-lund sedan utgifterna för förvärvet av Haga-Frescati och anläggandet av den botaniska trädgården blivit betalda 'bildades en gmndfond för stiftelsen. På detla sätt kom verksamheten på egendomen — som fick benämningen Bergianska trädgården — all uppdelas på två grenar. Den ena, handelsavdelningen, omfattade trädgårdsskolan för utbUdning av trädgårdsmästare och handelsträdgården. Den andra, botaniska avdelningen, orafattade den botaniska trädgården och den botaniska institutionen.

Den botaniska avdelningen kora all utgöra en ourabärhg tillgång för forsknings- och undervisningsverksamheten i botanik vid Stockholras högskola, sedan år 1960 universitetet i Stockholra, Under årens lopp har ett slort antal vetenskapliga avhandlingar grandats på växtraalerial från trädgården. Som förut antytts ingick i Bergius' donation endast en mindre penningsumma. Donator hade avsett, att stiftelsens verksarahet skulle finansieras genom inkomsterna från handelsträdgården. Dessa visade sig eraellertid i längden olUlräckliga.

Trädgårdsskolan, sora inle fick några bidrag vare sig av statsraedel eller från Vetenskapsakaderaien, kunde på grand av sin svaga ekonoraiska ställning inle hålla jämna steg raed de statliga och statsunderstödda trädgårdsskolorna beträffande den teoretiska undervisningen, varför kurserna under senare år niåste inställas på grund av brist på elever.

Prop. 1973: 59 60

2.8.2 Riksmuseiutredningens förslag och dess genomförande

Genora beslut den 22 maj 1959 bemyndigade Kungl. Maj:l chefen för ecklesiastikdepartementet att liUkalla högst fem sakkunniga för alt biträda raed utredning rörande naturhistoriska riksrauseets och vissa andra institutioners — bl. a. Bergianska stiftelsen — fraratida ställning till universitetet i Stockholra järate därraed sararaanhängande spörsraål. De raed slöd av detta berayndigande tiUkaUade sakkunniga antog naranet riksrauseiutredningen.

Riksmuseiulredningen överlämnade i noveraber 1965 betänkandet »Bergianska stiftelsen. Förslag ang, marköverlåtelse och viss samverkan raellan Vetenskapsakaderaien och universitetet i Stockholra» (stencil, ecklesiaslikdeparleraentet 1965:6),

Beträffande raarkfrågorna raeddelade utredningen att den — under förbehåll av Kungl, Maj:ls och riksdagens godkännande — träffat avtal raed Vetenskapsakaderaien ora bl, a, förvärv av större delen av fastigheten Haga-Frescali för fera railjoner kronor. Från försäljningen hade undanlagils del oraråde inom den botaniska trädgården sora tillhörde bostäderna för professor Bergianus och trädgårdsdirektören särat ell oraråde intill institutionsbyggnaden vilket disponerades av handelsavdelningen. Sistnämnda undantag hade gjorts för att den bergianska institutionens behov av mark för egna försöksodlingar skulle tillgodoses.

Vad gäller den bergianska professuren träffade utredningen och Vetenskapsakademien, under förutsättning av Kungl, Maj:ls godkännande, avtal enligt vilket den bergianska professuren skuUe knytas till universitetet i Stockholm, Innehavaren ålades skyldighet att undervisa högst 25 timmar per läsår och att förrätta viss examination inom äranesorarådet botanik och hortikultur. Befattningen skulle tillsättas av Vetenskapsakademien sedan biologisk-geografiska sektionen vid universitetet avgivit yttrande; beslutet skulle underställas Kungl, Maj:t för stadfästelse. Innehavaren skuUe vara ledamot av vederbörande sektion och fakultet.

Departementschefen uppdrog åt statens förhandlingsnämnd att efter samråd raed berörda rayndigheter ta upp de förhandlingar näranden fann erforderliga, I skrivelse den 6 februari 1969 lill Kungl, Maj:t anraälde nämnden alt avtal hade, under förbehåll ora Kungl, Maj:ls godkännande, träffals raellan näranden och Vetenskapsakademien ora all staien skulle köpa de ifrågavarande delarna av stiftelsens fastighet för fera railjoner kronor. Även övriga villkor raed avseende på köpet svarade i huvudsak raot besläraraelserna i avtalet raeUan utredningen och akaderaien. Kungl. Maj:t godkände avtalet den 23 raaj 1969.

Vidare anraälde näranden i skrivelse den 26 juni 1969 till Kungl. Maj:t att näranden i sararåd raed universitetskanslersärabetet under förbehåll ora Kungl. Maj:ts godkännande träffat avtal raed Vetenskapsakaderaien ora den bergianska professuren. Enligt avtalet skulle inne-

Prop. 1973: 59                                                                        61

havaren av denna vid universitetet i Stockholra i den omfattning avtalet angav svara för äranesorarådet botanik, särskilt kulturlandskapels ekologi raed hortikultur. Avtalet godkändes av Kungl. Maj:l den 27 juni 1969.

2.8.3   Personella och materiella resurser vid Bergianska stiftelsen

Bergianska stiftelsen orafattar frärast den bergianska institutionen vars uppgift är att vara säte för botanisk forskning. Vidare drivs alltjämt handelsträdgårdsrörelse, varjämte stiftelsen mot särskild ersättning svarar för skötseln av den nuraera statliga botaniska trädgården. Stiftelsens föreståndare — professor Bergianus — är professor vid akaderaien, Sora redovisats i det föregående skall han enligt avtal raed staten vid universitetet i Stockholra raeddela undervisning och handleda forskare inom äranesorarådet botanik, särskilt kulturlandskapets ekologi raed hortikultur. Undervisningsskyldigheten är hälften av den sora åvilar professor vid universitetet.

Av stiftelsens fastighet återstår efler försäljningen år 1969 till staien -— vilken orafattade en areal av ca 20 hektar — ett område ora ca 7 hektar. På delta oraråde finns en institulionsbyggnad, uppförd åren 1935—1936 och utvidgad år 1951, sora inryraraer stiftelsens bibhotek, laboraloridokaler, forskarrura och rum för förvaring av växtsamlingar.

För år 1971 beräknades de totala kostnaderna för stiftelsens verksarahet till 671 000 kr,, varav 565 000 kr. för löner. Av kostnaderna beräknades 213 000 kr. läckas raed fondmedel, 440 000 kr. med enlre-prenadersättning samt 18 000 kr. med hyror och inträdesavgifter.

Genora försäljningar av stiftelsen tillhörig fast egendora men även genora donationer av enskilda har stiftelsen erhållit betydande fondraedel. Sålunda redovisas per den 31 december 1970 för stiftelsen tillgångar med ett bokfört värde av 7 031 000 kr. Under år 1970 utgjorde avkastningen härav 468 000 kr,, varav 352 000 kr, utdelades och återstoden reserverades. Till stiftelsen hör även en särskild donationsfond för inrättande och drivande av en vinterträdgård (orangeri). För denna fond har redovisats tillgångar med ett bokfört värde av 4 425 000 kr.

2.8.4   Överväganden och förslag

Bergianska stiftelsen intar en särställning bland dera av Vetenskapsakaderaiens institutioner, sora orafattas av utredningens uppdrag. Den är en på donation grandad, av akaderaien förvaltad särskild stiftelse raed tillgångar sora är avsedda att uteslutande tjäna stiftelsens ändaraål och vilkas avkastning räcker för bekostande av stiftelsens verksamhet i dess nuvarande orafattning. Frågan om ändrat huvudraannaskap för den lill stiftelsen hörande botaniska institutionen raed professuren kan därför inte -—■ på sätt sora gäller vissa andra av akaderaiens institutioner —

Prop. 1973: 59                                                                        62

sägas vara aktuaUserad av att akademiens inkomster av alraanacksprivilegiet bortfallit.

Emellertid är, efler tiUkomsten av del av Kungl. Maj:t den 27 juni 1969 godkända avtalet raeUan staten och akademien ora den bergianska professuren, denna nära knuten lill universitetet i Stockholra. Sålunda skall enligt avtalet innehavaren av professuren svara för äranesorarådet botanik, särskilt kulturlandskapels ekologi med hortikultur vid universitetet. Undervisningsskyldighelen skall dock vara endast hälften av den som åvUar professor vid universitetet. Vidare gäUer bl. a., att innehavaren tillhör vederbörande fakultet och sektion vid universitetet.

Det ligger nära till hands att antaga att det från vissa synpunkter kunde vara önskvärt att helt inlemma institutionen och professuren i universitetsorganisationen. De resurser i fråga om forskning och undervisning sora dessa representerar skulle raåhända bättre kunna utnyttjas inom en sådan vidare ram och även organisatoriska och andra fördelar vinnas. Nu antydda spörsraål blir eraeUertid inte aktueUl förrän det står klart att ett överförande till universitetsorganisationen är genoraförbart raed hänsyn lill stiftelsebestämnielserna.

Dessa bestäraraelser uppraärksararaades i saraband raed tillkorasten av 1969 års avtal ora den bergianska professuren, Riksrauseiutredningen fann att — genora de dispositioner Bergius vidtagit — den botaniska forskningen avselts i första hand gynnad på sådant sätt att särskilda forskningsresurser skulle tillskapas vid sidan av universitetsväsendet. Med hänsyn härtill syntes det enligt utredningen inle möjligt att, såsora ifrågasatts, överföra professuren till universitetsorganisationen för tillgodoseende av dess behov för viss undervisning, Riksrauseiutredningen torde ha ansett att ett överförande förutsatte perrautation av stiftdse-bestäramelserna och att de av rådande praxis uppställda villkoren för en sådan åtgärd inte var uppfyllda. Däremot erfordrades tydligen enligt utredningen ej permutation för ingående av ett avtal mellan staten och akaderaien innebärande bl, a, att professor Bergianus skulle undervisa vid universitetet i viss orafattning, 1969 års — av Kungl, Maj:t godkända avtal utgår otvivelaktigt från dessa överväganden. Efter tillkorasten av detta avtal har inle, såvitt utredningen kunnat finna, inträtt några nya omständigheter som skulle kunna föranleda ändrad bedömning. Den permulationslag sora trädde i kraft den 1 juli 1972 (1972: 205) innebär inte någon ändring i vad som enligt praxis gällt dessförinnan i fråga ora förutsättningarna för perrautation (jfr prop. 1972: 8 s, 30 och 48 särat LU 1972: 11 s, 15),

Utredningen har korarait lill den slutsatsen att det raed hänsyn till sliflelsebestäramdserna såvitt nu kan bedömas inte är möjligt att överföra den bergianska institutionen med professuren till universitetsorganisationen.

Enligt sina direktiv har utredningen alt, i den raån den finner att

Prop. 1973: 59                                                        63

akademien bör kvarstå som huvudman för viss institution, överväga ora företrädare för universilelsrayndigheterna skall ingå i den styrelse (raotsvarande) sora under akaderaien har ansvaret för verksamheten vid institutionen.

Förvaltningen av Bergianska stiftelsen utövas enligt sliftdsebestämmd-serna av akaderaien och under denna är professor Bergianus föreståndare för stiftelsen. Enligt utredningens åsikt torde någol egentligt behov av att företrädare för universitetet i Stockholra deltar i förvaltningen av stiftelsen eller i ledningen för dess botaniska institution knappast föreligga. I detta sararaanhang kan påpekas alt den allra största delen av den undervisningsverksarahet sora bedrivs av professor Bergianus sker vid den botaniska institutionen vid universitetet och att stiftelsens egen institution inte ger utryrarae för några väsentliga forskningsaktiviteter vid sidan av dem som utövas av professorn själv och två vetenskapliga medarbetare i stiftelsens tjänst. Den botaniska trädgården tillhör numera staten och ändringar beträffande dess utnyttjande och förvaltning berörs inle av utredningsuppdraget.

Med hänvisning till del anförda föreslår utredningen att det ej i förevarande sammanhang vidtas någon åtgärd beträffande Bergianska stiftelsen.

2.9 Vetenskapsakademiens bibliotek

2.9.1 Statskontorets utredning angående vetenskaplig biblioteksservice inom medicin, teknik och naturvetenskap i Stockhohn

Kungl. Maj:t uppdrog genom beslut den 12 december 1969 åt statskontoret all — »med iakttagande av vad föredragande statsrådet anfört i prop, 1969: 1 (bil, 10 s, 335) rörande bl, a, samverkan och arbetsfördelning mellan skilda bibliotek i Stockholras-området» — utreda frågan om vetenskaplig biblioteksservice i Stockholm inom det maleraalisk-nalurvetenskapliga orarådet och angränsande äranesoraråden.

Statskontoret överläranade den 20 juli 1972 en utredning ora den vetenskapliga biblioteksservicen inom äranesorarådena raedicin, teknik och naturvetenskap i Stockholm.

I näranda utredning föreslås all de nuvarande biblioteken vid karolinska institutet och tekniska högskolan särat de raaleraatisk-naturveten-skapliga enheterna inora universitetets bibliotek orabildas lill en gemensam biblioteksorganisation för universitet och högskolor i Stockholm, vilken i princip även bör överta Vetenskapsakaderaiens nuvarande biblioteksverksarahet.

Utredningen föreslår att nu befintliga biblioleksenheler saraordnas i administrativt hänseende under en geraensara ledning. Den egentliga

Prop. 1973: 59                                                                        6 !•

biblioleksverksainheten föreslås organiserad i ett antal äninesorarådes-orienterade huvudbiblioteksenheler för teknik, raedicin och naturvetenskap.

Utredningen föreslår som övergångslösning all en särskild biblioteksinstitution för materaalisk-naturvelenskaplig biblioteksservice inrättas vid universitetet fr, o, m, budgetåret 1973/74, Den bibliotekspersonal som fanns anställd vid Vetenskapsakademien, när alraanacksprivilegiet löpte ut den 15 juli 1972 bör därvid erbjudas statiig anstäUning vid universitetet.

Den föreslagna lösningen förutsätter bl, a. en överenskommelse mellan staten och Vetenskapsakademien ora ansvaret för vård, underhåll och förkovran av akaderaibibliotekets sarahngar, sora även fortsättningsvis kan hållas saraman under benäraningen »Vetenskapsakademiens bibliotek». Förutsättningarna för en sådan överenskoraraelse torde — enligt utredningen — få klarläggas genom förhandlingar mellan parterna.

Utredningen är f. n. föreraål för reraissbehandling. Reraisstiden utgår den 1 april 1973.

2.9.2   Överväganden och förslag

Utredningen har enligt sina direktiv i uppdrag att lägga frara förslag rörande finansieringen ra. ra. av Vetenskapsakaderaiens bibliotek under den tid statskontorets utredning av biblioteksservicen i Stockholrasorarådet pågår, Sora redovisats i del föregående har statskontoret avslutat denna utredning under sommaren 1972, Med hänsyn till den pågående remissbehandlingen av utredningen torde inga beslut på grundval av dess förslag koraraa att fattas rörande Vetenskapsakaderaiens bibliotek avseende budgetåret 1973/74,

Mot denna bakgrund föreslår utredningen att — i avvaktan på statsmakternas ställningstaganden till ulredningsförslagen rörande biblioteksservicen i Stockholms-området — statsbidrag utgår till Vetenskapsakaderaien för driften av dess bibliotek budgetåret 1973/74,

2.10 Vissa pensionsfrågor

2.10.1   Nuvarande förhållanden

Sedan år 1967 tUlärapar Vetenskapsakaderaien besläraraelserna i statens allmänna tjänstepensionsreglemente (SPR), sora ersatte ett av akaderaien år 1951 fastställt pensionsregleraenle. Skyldighet alt avgå ur tjänst vid akaderaien inträder senast raed utgången av den raånad varunder tjansteraannen uppnått 65 levnadsår. I de hittills inträffade

Prop. 1973: 59                                                                        65

pensionsfallen har praxis varit att raedge Ijänstårsberäkning från anställningens början utan sådana inskränkningar härutinnan sora gäller för statens tjänsteraän exerapelvis på grund av alt anställningen inte varit fast.

I saraband raed pensionsregleringen år 1967 fick vissa äldre tjänstemän behålla 25 tjänstår sora villkor för hel pension i stället för de 30 tjänstår .sora regelmässigt förutsätts enligt SPR för statens tjänstemän. Ifrågavarande tjänstemän gavs också möjlighet att välja sig kvar på det äldre pensionsregleraenlet raot att de avstod från vissa andra löne-förraåner sora år 1967 infördes för akaderaiens tjänsteraän,

Akaderaiens bestyr raed pensioneringen inskränker sig inle, såsora för statiiga myndigheter, till att föra anteckningar ora de anställdas löne- och tjänstgöringsförhållanden. Den har också att genom sitt kansli verkstäUa både pensionsberäkningar och pensionsulbetalningar, uppgifter som på det statliga pensionsorarådet ankoraraer på central rayndighet, statens personalpensionsverk.

Enligt beslut av akademien skall dess pensionsåtaganden garanteras genora avsättningar lill en särskild pensionsfond. Försäkringsteknisk utredning angående avsättningens storlek skall ulföras rainst vart tredje år. Enligt en av akademien åberopad försäkringsteknisk utredning per den 31 deceraber 1969 utgjorde värdet av akaderaiens dåvarande, icke infriade pensionsåtaganden sararaanlagt 8 951 000 kr., varav 4 816 000 kr. för aktiva tjänsteraän och 4 135 000 kr. för pensionstagare.

I akaderaiens anslagsfraraställning för budgetåret 1972/73 redovisas en sararaanställning över akademiens fonder per den 31 december 1970, Där finns bl. a. upptagen pensionsfond raed ändaraål alt bestrida kostnaderna för utgående pensioner. Fondens bokförda värde utgör 6 436 000 kr. och den bokförda avkastningen 452 000 kr., varav 368 000 kr. under år 1970 användes för pensionsutbetalning och 84 000 kr. lades till kapitalet. Fondraedlen hålls inte avskilda från akaderaiens övriga tillgångar.

Sora säkerhet för gjorda pensionsåtaganden har akaderaien genora beslut den 3 juni 1970 dessutom ställt kapitalet i grundfonden och i donationen tiU fri disposition, eller sararaanlagt 5 142 000 kr. Den totala säkerheten för akaderaiens pensionsutfästelser utgjorde således vid 1970 års utgång II 578 000 kr.

2.10.2   Överväganden och förslag

En övergång för tjänstemännen vid Stockholms observatoriura och Kiruna geofysiska observatoriura lUl statliga tjänster den 1 juli 1973 innebär att besläraraelserna i SPR blir tillärapliga på sararaa sätt sora för andra statstjänsteraän. Någon större förändring raed avseende på villkoren   för  pension   och   pensionsförmånernas storlek  innebär  inle

5    Riksdagen 1973.    1 saml.    Nr 59

Prop. 1973: 59                                                                        66

övergången för de enskilda tjänstemännen. Det bör dock påpekas att ett syslera raed s. k. pensioneringsperioder blir lillärapligt i stället för nuvarande fasta pensionsålder ora 65 år. Innebörden härav är att tjänstemännen efter övergången lill SPR äger alt i princip själva välja tidpunkt för avgång ur tjänst i åldersintervallet 65—66 år eller, såvitt angår vissa tjänsteraän frärast i konlorskarriären, i åldersinlervaUet 63—65 år.

I och raed alt tjänsteraän vinner statlig anställning och ora han också uppfyller föratsättningama enligt 3 § SPR för att vara underkastad regleraentet börjar han räkna tjänstår enligt 10 § 1 raom. a) samma reglemente. Dessutora äger han räkna sig till godo tidigare förvärvade tjänstår i t. ex, statlig tjänst. Vad slutligen beträffar tiden för anställning hos akaderaien ankoraraer det på den staliga pensionsrayndig-heten alt besluta ora Ijänstårsberäkning,

Genora sin avgång ur akaderaiens tjänst får tjansteraannen eraellertid en fordran på akaderaien i förra av livränta, förutsatt att han uppfyller villkoren härför raed avseende på exerapelvis uppnådd levnadsålder vid avgången, I princip skulle alltså de tjänsteraän hos akaderaien, som den 1 juli 1973 övergår i statiig tjänst, bli berättigade lill såväl livränta från akaderaien att bestridas av medel ur akaderaiens pensionsfond sora pensionsförmån från statsverket.

För att få till stånd en mer ändaraålsenlig förraåns- och finansierings-raässig saraordning av akaderaiens och statsverkels pensionsåtaganden gentemot nu ifrågavarande tjänstemän har utredningen raed akaderaien upptagit frågan om en avlösning av akaderaiens kvarstående utfästelser ora pension lill dessa tjänsteraän och deras efterlevande. Diskussionerna i frågan ledde till den geraensararaa uppfattningen att statsverket borde överta akaderaiens upplupna pensionsansvar för tid före den 1 juli 1973 raot att akaderaien läranade gottgörelse härför beräknad enligt gängse norraer för värdering av intjänad pensionsräll, I enlighet härraed har inora utredningen frararäknats ett belopp för engångsersättning per förstatligandelidpunkten ora 500 000 kr.

Från akaderaiens sida har del varit ett önskeraål att få fullgöra betalningen genora araorteringar raed ett par araorteringsfria år närraast efter förstatligandet av de berörda institutionerna. Utredningen har ansett sig kunna gå raed härpå raed hänsyn till att ålderssararaansätt-ningen för berörda personal är sådan att tyngdpunkten i blivande pensionsulbetalningar kan beräknas ligga relativt långt frara i liden. Härtill koraraer de tidigare redovisade förhållandena vad avser akaderaiens pensionsfond. I detta hänseende innebär överenskommelsen raed akaderaien alt ersättningen skall betalas med lika stora delbelopp under vart och ett av åren 1975—1993 järate upplupen ränta efter en procentsats sora är 1,5 enheter högre än riksbankens diskonto vid betalnings-årets ingång. Utredningen har under förbehåll av Kungl, Maj:ls god-

Prop. 1973: 59                                                                        67

kännande raed Vetenskapsakaderaien träffat avtal ora reglering av pensionskostnaderna för personalen vid Stockholras observatorium och Kiruna geofysiska observatoriura.

2.11 Preliminärt slutna avtal

Sora redovisats i det föregående har utredningen under förbehåll av Kungl. Maj:ls godkännande träffat följande avtal raed Vetenskapsakaderaien.

1.    Avtal ora förstatiigande av akaderaiens institution Stockholras observatoriura.

2.    Avtal ora disposition hos staien av viss del av akaderaiens bibliotek.

3.    Avtal ora saraverkan rörande utbildning och forskning mellan universitets- och högskoleorganisationen och akademiens institution Caprislationen för solforskning.

4.    Avtal om förstatligande av akaderaiens institution Kiruna geofysiska observatoriura.

5.    Avtal om reglering av pensionskostnaderna för personalen vid Stockholms observatoriura och Kiruna geofysiska observatoriura.

3 Remissyttrandena

Efter reraiss har yttranden över utredningens betänkande avgelts av försvarels forskningsanstalt (FOA), statskontoret, byggnadsstyrelsen, riksrevisionsverket (RRV), statens avtalsverk, statens personalpensionsverk, universitelskanslersämbetet (UKÄ), som överlämnat yttranden från vederbörande universitets- och högskolemyndigheter, fiskeristyrdsen, statens naturvårdsverk, styrelsen för teknisk utveckling, statens delegation för rymdverksamhet, statens naturvetenskapliga forskningsråd (NFR), kammarkollegiet, Kiruna kommun. Vetenskapsakademien, Statsanställdas förbund. Tjänstemännens centralorganisation (TCO) och Sveriges akademikers centralorganisation (SACO).

3.1 Allmänt

Utredningens förslag har fåll ett positivt mottagande i reraissyttrandena. Endast i ell fåtal frågor har raan föreslagit andra lösningar än de som utredningen förordat.

Utredningens förslag tillstyrks av statskontoret, som konstaterar att förslagen i allt väsentligt motsvarar vad ämbetsverket tidigare anfört.

Prop. 1973: 59                                                                        68

RRV konstaterar att ulredningsförslagen och förhandlingsuppgörelsen i sina huvuddrag inte är oförenliga med de principer sora verket angivit i sitt yttrande över Vetenskapsakademiens anslagsframställning för budgetåret 1972/73.

Vetenskapsakademien frarahåller att en god redogörelse läranas i betänkandet för organisationen av och verksaraheten vid de akademi-institutioner som orafattas av utredningsuppdraget. Utredningen är enligt akaderaiens raening genoraförd raed stor noggrannhet och stort kunnande och förslagen synes väl lärapade att läggas lill grund för definitiva beslut av regering och riksdag rörande den fraratida organisationen av akademiens institutioner och finansieringen av akademiens verksarahet. Utredningens förslag kan enligt TCO ses sora ett första steg i en raera raedveten betoning av akaderaiens inforraations-och opinionsbildande verksarahet. Mot denna bakgrund och i avvaktan på ett raera orafattande utredningsarbete ora den svenska forskningsorganisationen ansluter sig TCO till utredningens förslag,

3.2 Stockholms observatorium

Utredningens förslag tiU förstatligande av Stockholm observatorium i Saltsjöbaden tillstyrks av saratliga reraissinstanser, UKÄ och NFR tillstyrker alt observatoriet inordnas i universitetet i Stockholra, UKÄ stryker under viklen av alt driftkoslnadsanslaget lill de maleraalisk-nalurvetenskapliga fakulteterna höjs för alt den nuvarande verksamheten inte skall behöva beskäras i samband med förstatligandet, UKÄ tillstyrker också att de två assistenttjänstema vid observatoriet ora-vandlas till forskarassistenttjänster, Universilelsrayndigheterna har genoragående uttalat sig positivt om utredningens förslag rörande observatoriet.

Vetenskapsakademien tillstyrker att utredningens förslag rörande Stockholms observatoriura genoraförs, raen vill samtidigt inte underlåta alt uttala att den finner del beklagligt att dess äldsta institution övergår till annan huvudraan. Akaderaien betonar angelägenheten av alt den utoraordentligt kvalificerade forskningen vid observatoriet även i fortsättningen ges erforderliga resurser.

Statens avtalsverk har ingen erinran raot alt den berörda personalen vid observatoriet — och även vid Kiruna geofysiska observatoriura — förs över till statliga tjänster, raen ifrågasätter ora inte någon eUer några tjänster raed hänsyn till deras innehåll bör göras personliga för nuvarande innehavare eller att föreskrift utfärdas att de vid' uppkoraraande ledighet ej återbesätts eller får återbesättas endast efter Kungl. Maj:ls bemyndigande. SACO anför att personalen vid observatoriet anser sina intressen väl tillgodosedda på kort sikt raen fruktar försära-ringar på längre sikt.

Prop. 1973: 59 69

3.3 Capristationen för solforskning

Utredningens förslag att Capristationen för solforskning skall kvarstå under akaderaiens huvudraannaskap tillstyrks av saratliga reraissinstanser. Av universilelsrayndigheterna har rektorsämbetet vid universitetet i Uppsala förordat alt stationen organisatoriskt knyts sararaan raed Kiruna geofysiska observatoriura och att läroanslaltsankn)ftningen för föreståndaren görs rörlig. Matematisk-naturvetenskapliga fakulteten vid universitetet i Lund anser att det borde komraa till klarare uttryck att föreståndarens undervisningsskyldighet inte bör gäUa bara universitetet i Stockholra ulan saratliga universitet och högskolor sora har intresse härav. Statens delegation för rymdforskning anser att den lösningen är väl raotiverad raed hänsyn tUl stationens roll sora fältstalion för saratliga svenska astronomiinstitutioner. Delegationen anser vidare att frågan ora personalens inslitulionsanknytning är tUlfredsstäUande löst i förslaget och all det är värdefullt att föreståndarens undervisningskapacitet koraraer universitetsorganisationen tUlgodo,

NFR anser det vara en lycklig lösning alt Caprislationen genora det prelirainärt slutna avtalet får ställning sora nationell institution, tillgänglig för forskare från hela landet och raed anknytning liU astro-' noraiska institutionen i Stockholra, Vidare bör, enligt NFR, akaderaiens anslag avvägas så all tjänsten sora andre observatorieintendent kan överföras från rådels stat till akademien.

3.4 Kristinebergs zoologiska station

Remissinstanserna tillstyrker utredningsförslaget att även Kristinebergs zoologiska station tills vidare, i avvaktan på ytterligare utredning, kvarstår under akademiens huvudraannaskap. NFR erinrar ora att förslaget alt stationen skulle ledas av en särskild styrelse tidigare framförts av rådels biologidelegation såsora ett bättre alternativ än det vetenskapliga råd sora akaderaien redan faltal beslut ora att inrätta för stationen. UKÄ anser att övervägande skäl talar för att Kristinebergs-slationens föreståndare — i enlighet raed utredningens förslag — redan nu får säte och stämma i raateraatisk-naturvelenskapliga fakulteten vid univershelet i Göteborg. Rektorsämbetet vid universitetet i Uppsala och matematisk-naturvetenskapliga fakulteten vid universitetet i Göteborg anser däreraot alt denna fråga bör prövas i saraband raed en särskild utredning. Medicinska fakulteten vid universitetet i Umeå anser alt utredningen underskattat det behov och intresse de raedicinska fakulteterna har för stationen. Fakulteten föreslår att i den föreslagna styrelsen för stationen även skall ingå representanter för de raedicinska fakulteterna och statens raedicinska forskningsråd.

Statens naturvårdsverk frarahåller att den raarinbiologiska undersök-

Prop. 1973: 59                                                                        70

ningsverksaraheten vid Kristinebergs-stationen är av stort intresse för naturvården. Verket anser att behovet av raarina undersökningar vid västkusten koraraer att öka genora bl. a. det fortsatta arbetet raed den fysiska riksplaneringen. Verket har ingen erinran raot alt stationen kvarstår under akaderaiens huvudmannaskap och att en särskild styrelse inrättas i vilken verket är representerat. Fiskeristyrelsen ansluter sig lill utredningens överväganden rörande den universitetsbaserade havsforskningens behov av forskningsfartyg. FOA delar utredningens uppfattning angående behovet av alt Krislinebergs-stationens verksarahet saraordnas raed andra raarinbiologiska aktiviteter och tillstyrker det föreslagna naranbytel till Kristinebergs marinbiologiska station.

Vetenskapsakademien tUlstyrker i allt väsentligt utredningens förslag rörande Kristinebergs zoologiska station. Akaderaien anmäler att den under lång tid haft uppraärksaraheten riktad på svårigheten att åstadkomma en avvägning mellan stationens egen forskning och gästforskningen. Detta problem bör enligt akaderaien behandlas av ett organ sararaansatt av forskare sora utnyttjar stationen och rayndigheter sora ekonoraiskt stöder verksaraheten där. Sedan Kungl. Maj:t tagit ställning till utredningsförslaget ora särskild styrelse för stationen avser akaderaien att återuppta frågan ora tillsättning av ett organ av denna typ.

Akaderaien, sora har stor förståelse för förslaget ora saraordning av den svenska havsforskningens resurser, frarahåller eraellertid att en sådan utredning inte får hindra alt akaderaien får resurser för en länge önskad upprustning av Kristinebergs-stationen. Ora ingen ändring sker av huvudmannaskapet för stationen torde det enligt akademien ankoraraa på akademien själv att ta ställning tUl förslaget om ändring av Kristinebergs-slationens naran.

3.5 Kiruna geofysiska observatorium

Verksaraheten vid Kiruna geofysiska observatoriura är enligt UKÄ av slort vetenskapligt värde. Med hänsyn till svårigheterna att överblicka konsekvenserna av oraprövningen av det svenska ryradprograra-raet efler år 1974 accepterar UKÄ utredningens ställningstagande ora ett teraporärt organisatoriskt arrangeraang för observatoriet. UKÄ anser dock att grundforskning i vårt land endast i undantagsfall bör organiseras i förra av fristående institut utanför universitetsorganisationen. Att nu inordna Kiruna-observatoriet i hela dess nuvarande orafattning som en del av universitetet i Uraeå är enligt UKÄ raed hänsyn till verksarahetens art och den nyssnäranda osäkerheten ora det svenska ryradpro-gramraet raindre ändaraålsenligt.

Med tanke på förhållandena i detta särskUda fall har UKÄ inget att erinra mot att observatoriet under en övergångsperiod kvarstår under

Prop. 1973: 59                                                                        71

akademien. Om detta inte bedöms lämpligt föreslår UKÄ att statens naturvetenskapliga forskningsråd övertar huvudansvaret för verksamheten vid observatoriet. Det frärasla skälet för delta är enligt UKÄ att grundforskning av denna karaktär bör bedöraas tiUsararaans raed projekt och verksarahet sora rådet finansierar. Om de nu näranda ahernativen ej väljs föredrar UKÄ en organisatorisk lösning enligt utredningens förslag framför det alternativ sora innebär ett inordnande av observatoriet i universitetet i Umeå, Universitetsrayndigheterna i övrigt har i huvudsak tillstyrkt utredningsförslaget rörande observatoriet,

NFR tillstyrker förslaget om alt ombilda Kiruna-observaloriet tUl ett fristående statligt institut. Del är därvid — frarahåller NFR — väsentiigt alt den av utredningen föreslagna överföringen av för institutets verksamhet nödvändiga tjänster och därtill knutna driftkostnader verkligen sker från rådsanslaget lill institutets anslag.

Statens delegation för rymdverksamhet delar helt utredningens bedöraning beträffande den organisatoriska lösningen för Kiruna geofysiska observatoriura, Observatoriets karaktär av institution raed nationell och inle enbari regional betydelse torde, enligt delegationen, bäst tillvaratagas i det alternativ där observatoriet ges en självständig position under egen styrelse,

FOA tillstyrker utredningens förslag rörande Kirana geofysiska observatoriura och frarahåller alt de föreslagna förändringarna av huvudraannaskapet för detta inte påverkar anstaltens tidigare uttalade avsikt att avveckla sitt engageraang i Lycksele jonosfärobservaloriura, FOA förordar därför att, i saraband raed att det av utredningen föreslagna institutet i Kiruna upprättas, även den på anstaltens stat upptagna tekniker-tjänsten i Lycksele överförs tiU nämnda instituts stal, FOA aktualiserar vidare tanken att till Kiruna-institutet överföra viss del av den jonosfärfysikaliska forskning som f, n. utförs inora ramen för FOA:s verksamhet och anser all förhandlingar ora en sådan överföring bör koraraa till stånd snarast efter det att institutet upprättats, FOA anser slutligen ätt det bör övervägas alt låta en representant för försvarsforskningen ingå i Kiruna-institutets styrelse.

Statens avtalsverk ifrågasätter om inte Kiruna-observatoriet lämpligen bör inordnas som institution vid universitetet i Uraeå, De arguraenl sora utredningen anför raot ett sådant alternativ är enligt verkets raening inte av den tyngd alt de kan uppväga de fördelar sora kan vinnas genora anslutning till en redan bestående rayndighet raed väl utbyggd administration.

Vetenskapsakademien noterar med tillfredsställelse att dess tidigare argumentering om nödvändigheten av att Kiruna-observatoriet organiseras som ett från universitetsorganisationen fristående institut beaktats av utredningen, Akaderaien betonar eraellertid alt observatoriet raåste få en starkt utökad basorganisalion för alt den vetenskapliga verksarahe-

Prop. 1973: 59                                                                        72

len skall kunna fortsätta på ett meningsfullt sätt. Den av utredningen föreslagna forskartjänsten för docenten Liszka bör enligt akademien utbytas raot en tjänst sora biträdande professor,

Kiruna kommun stryker under observatoriets betydelse för både sysselsättningen och den kulturella miljön på orten. Utredningen har enligt koraraunen anfört övertygande skäl för förslaget ora oravandling av observatoriet till ett fristående forskningsinstitut, Koraraunen anser det angelägel att institutets personal och ekonomiska resurser icke reduceras genora det ändrade huvudraannaskapet. Vidare är det enligt kommunen synnerligen väsentligt all den föreslagna överföringen av personal från forskningsrådels stat lill institutet genomförs för att personalorganisationen redan på detta stadium ges den stabilitet sora är behövlig för en effektiv verksarahet,

3.6       Abisko naturvetenskapliga station

Utredningens förslag rörande Abisko naturvetenskapliga station tillstyrks av bl, a, UKÄ, NFR, Statens naturvårdsverk. Vetenskapsakademien och Kiruna kommun. För att stationen skall få en riksanknytning anser dock UKÄ att två universitetsrepresentanter bör ingå i stationens styrelse. Rektorsämbetet vid universitetet i Uppsala har föreslagit all stationen knyts lill Uppsala universitet och att föreståndaren får säte och stäraraa i universitetets raatematisk-naturvetenskapliga fakultet. Vidare har ärabelet förordat att en representant för universitetet i Uppsala och en representant för äranesorarådet hydrologi ingår i styrelsen, Matematisk-naturvetenskapliga fakulteten vid universitetet i Göteborg anser all det inte finns skäl att stationens föreståndare knyts till raatematisk-naturvetenskapliga fakulteten just i Umeå, För att garantera stationens riksanknytning förordar fakulteten att styrelsen för stationen innefattar två universitelsrepresentanter. Dessa två slyrelseplatser bör cirkulera bland landets universitet. Vetenskapsakademien konstaterar att utredningens förslag avseende Abisko-stationen ger akademien möjligheter att — på del sätl och i de former akademien tidigare hävdat som raest lärapliga — driva stationen sora en forskningsinstitution liU nytta för nationeU och internationell naturvetenskapUg forskning inora den alpina regionen, Kiruna kommun betonar alt Abisko-stationen är en forskningsresurs sora bör tillvaratas och om så är erforderligt utvecklas ytterligare. Starka skäl talar enligt komraunen för att forskningen inom det norra fjällområdet byggs ut och alt stationen tiUddas ökade resurser.

3.7       övrigt

Inga invändningar har rests från reraissinstansernas sida raot utredningens överväganden och förslag rörande Bergianska stiftelsen och Vetenskapsakademiens bibliotek.

Prop. 1973: 59                                                                        73

Med anledning av del mellan utredningen och akademien prelirainärt träffade avtalet ora reglering av pensionskostnaderna för personalen vid Stockholras observatorium och Kiruna geofysiska observatorium anför statens personalpensionsverk följande.

Statens personalpensionsverk föratsätter att beräkningarna angående den kapitalöverföring, sora skall ske på grand av för staten uppkoraraande pensionsförpliktelser, har gjorts raed hänsyn i princip till de vid förstatligandet raedföljande anställningshavare sora blir underkastade SPR vid tidpunkten för förstatligandet. Vid beräkningarna bör å ena sidan ha bortsetts från ev. förekoraraande personal sora raedföljer vid förstatligandet utan att då bli underkastad SPR och å andra sidan ha raedtagits ev. förekomraande personal raed tidigare pensionsberättigande anställning inora berörda verksarahet sora förut läranat denna och vid förstatligandet bhr underkastad SPR. Ora det dessutora finns annan personal sora haft pensionsberältigande anställning inora den verksarahet som förstatligas och som raed hänsyn till sin ålder ev. kan koraraa alt bil underkastad SPR för lid efter förstatligandet kan erfordras en korapletlering av det träffade avtalet angående fraratida reglering raed hänsyn till sådana fall, under föratsättning all en dylik reglering kan antagas vara av raärkbar ekonoraisk betydelse. Vid bedöraning härav liksora av huvudfrågan angående ekonomisk reglering med hänsyn lill pensionsför-plikldserna till den del dessa kan fixeras vid förstatligandelidpunkten är att beakta, all det principiella spörsraålet ora överföring till staien av pensionsrätt belöpande på anstäUning inora berörda verksarahet före förstalUgandel, såsora förut angivits, följer av vissa gällande bestämraelser i SPR ra. ra. och att betydelsen av avtalet sålunda väsentligen får anses ligga i en precisering av överföringens storlek och den tidrymd inom vilken denna överföring skall ske.

Enligt pensionsverkets raening bör staien inte i anledning av nu ifrågavarande förstatliganden överta några pensionsförpliktelser för ev. förekoraraande personal sora inte efler förstatligandena blir underkastad statliga personalpensionsbeslämradser och sora inte heller eljest beviljas statlig personalpensionsförraån raed hänsyn till anställning efter förstatligandetidpunkten.

Slutligen har kammarkollegiet framfört vissa synpunkter på utredningsförslaget betingade av kollegiets uppgift sora permutationsrayndig-het.

4 Vetenskapsakademiens anslagsframställning för budgetåret 1973/74

4.1 Inledning

Vetenskapsakaderaien erinrar inledningsvis ora att statsbidraget till akaderaien budgetåret 1972/73 beräknats raed utgångspunkt från att ett visst budgelöverskott skulle uppslå verksarahelsåret 1971 och ytterligare alraanacksintäkter inflyta under år 1972. Alraanacksinläklerna och bud-

Prop. 1973: 59                                                                        74

getöverskollet blev dock avsevärt raindre än dessa beräkningar. Statsanslaget till akaderaien kora därför att väsentligen underskrida det belopp sora enligt akaderaiens hösten 1971 redovisade beräkningar erfordrades för alt täcka kostnaderna för verksaraheten 1972/73. Akaderaien har därför i skrivelse i deceraber 1972 anhållit ora extra anslag för budgetåret 1972/73 ora sararaanlagt 1 515 000 kr.

4.2 Vetenskapsakademiens anslagsframställning för budgetåret 1973/74

Vetenskapsakaderaien läranar frågan ora huvudraannaskapet för institutionerna utanför anslagsfranistäUningen för budgetåret 1973/74. I fraraställningen har akaderaien upptagit äskanden för verksaraheten raed utgångspunkt i nuvarande förhåUanden.

För budgetåret 1973/74 begär akaderaien ett anslag av sararaanlagt ca 9,2 railj, kr. Den verksarahet akaderaien begär raedel för kan sararaan-föras till två huvudgrupper näraligen institutionerna och bilioteket särat den centrala verksaraheten sora innefattar bl, a, inforraationsverksarahet och internalionell verksarahet.

För institutionerna och bibliotekels verksarahet begär akaderaien sararaanlagt 7 railj, kr. För del geofysiska observatoriet i Kiruna föreslås dock överförande till akaderaiens stat av ett antal tjänster sora nu bekostas raed anslag från forskningsråd och från styrelsen för teknisk utveckling.

För inforraationsverksarahet begär akademien 400 000 kr,, bl, a, för inrättande av en tjänst som informationssekreterare och för bidrag lill tidskriften Forskning och Framsteg,

Akaderaiens internationella verksarahet hör till dess viktigaste arbetsuppgifter. För att det skall bli möjligt för akademien att bättre utnyttja de värdefulla kontakter akaderaien sedan länge har raed internationeUa vetenskapliga organisationer och vetenskapsakaderaier i skilda länder begär akademien medel för ökade insatser i detta arbete. För förvaltning och administration begärs 700 000 kr.

Beträffande den centrala verksamheten begär akaderaien ökade anslag bl. a, för bilrädeshjälp, för en tjänst sora inforraationssekreterare och en förstärkning av nationalkoraraittéemas sekretariatsresurser. På orakost-nadssidan begärs vidare raedel för att täcka prishöjningar, för en utökad inforraationsverksarahet, för nationalkoraraittéemas sararaanträden särat för resor inora och utora landet, Akaderaien är ansluten till det intemationella forskningsrådet (ICSU) och, bl, a, genora nationalkoramittéerna, representerat i ett 30-tal unioner och sararaanslutningar raed anknytning till ICSU, Från anslaget Sveriges anslutning till vissa internationella sammanslutningar ra, ra, utgår f, n, statsbidrag för akaderaiens raedlerasavgifler till ICSU och fackunionerna. Akaderaien herasläller ora ökal bidrag bl. a. för höjda raedlerasavgifler och raedverkan i tre sararaanslut-

Prop. 1973: 59                                                        75

ningar för datateknik (CODATA), miljövård (SCOPE) och atmosfärisk forskning (GARP). TiUsamraans med Ingenjörsvetenskapsakaderaien har akaderaien ett avtal raed Sovjetunionens vetenskapsakaderai ora utbyte av forskare och föreläsare. Även raed Sovjetunionens raedicinska akademi och raed Royal Society i London finns liknande avtal. För näranda utbytesverksamhet har akaderaien hittills erhållit vissa bidrag, bl. a. från forskningsråden. Akaderaien herasläller ora alt raedel för utbytet raed Royal Society och akademierna i Sovjetunionen fortsättningsvis beviljas över akademiens stat. Vidare begärs raedel för utbyte med en rad andra frärast östeuropeiska vetenskapsakaderaier raed vilka akademien under Senare år träffat avtal eller inlett informella kontakter.

I avvaktan på en lösning av bibliotekets framtida ställning har i akademiens anslagsäskanden för 1973/74 inga nya tjänster begärts och beträffande bokanskaffning och bindning har raålet endast varit all upprätthålla oförändrad nivå. För Stockholms observatorium föreslår akademien inrättande av två nya forskarrekryleringstjänster (assistent i A 25 och amanuens i A 18—22). Vidare begärs medel för viss omläggning till växelström ra. ra. Akademien föreslår beträffande Capristationen för solforskning inrättande av en tjänst som araanuens i A 18—22 Och överföring från anslaget till statens naturvetenskapliga forskningsråd (NFR) dels av lön vid tjänst sora andre observatorieintendent, dels av raedel liU resor.

Bergianska stiftelsens verksarahet baseras hell på inkomster från stiftelsens eget kapital. Stiftelsen har vidare genora särskild överenskoraraelse raed inlerirasslyrelsen för den botaniska trädgården i Frescati åtagit sig att raot viss ersättning sköta trädgården. Några anslagsäskanden för stiftelsens del är eraellertid inte aktuella i detta samraanhang.

Den utökade verksamheten vid Kristinebergs zoologiska station har medfört ett behov av en ny assistent, sora vid sidan av forskning deltar i adrainistrativa uppgifter. Vidare har bl. a. upptagits ett engångsanslag på 150 000 kr för anskaffande av instruraent och apparater. Stationens instruraenteUa utrustning har förslitils och stationen raåste utrustas raed modernare apparatur (särskilt för experimentalbiologisk och ekologisk forskning) för att bättre motsvara en raodern verksarahets krav. För budgetåret 1973/74 begär akaderaien en ökning av anslaget tUl det nordiska samarbetet på raarinbiologins oraråde raed 38 000 kr.

Från 1969/70 drivs Mittag-Lefflers matematiska stiftelse sora ett forskningsinstitut för avancerad raateraalisk forskning. Akademien har sedan budgetåret 1969/70 via NFR erhållit ett anslag på 100 000 kr. sora bidrag till driften av institutet. Anslaget föreslås överfört till akaderaien.

Föreståndaren för Abisko naturvetenskapliga station avlönas sedan år 1964 över anslaget tiU NFR, Akaderaien föreslår att tjänsten föres över tUl akaderaiens stat och höjs lill lönegrad U 22:25. Under orakostnader har begärts ett belopp av 150 000 kr, — engångsanslag — för instru-

Prop. 1973: 59                                                                        76

raentanskaffning. Beträffande Kiruna geofysiska observatorium föreslår akaderaien bl, a, en överföring till akaderaiens stat av de medel sora nu utgår från universitetet i Uraeå och NFR till de tjänster sora f. n. är placerade vid observatoriet. Vidare föreslås överföring från NFR av nu utgående anslag lill driftkostnader.

Vetenskapsakaderaiens rauseisarahngar, BerzeUusrauseet och Museet för de exakta vetenskapernas historia har hittills inte i akaderaiens stat behandlats under egna rubriker. Akaderaien har under många år svarat för förvaltning och vård av saralingarna. Från akaderaiens sida har raedel för skötseln av rauseema utgått dels genom anslagsmedel, dels genom räntemedel från olika fonder.

Med hänsyn lill hittillsvarande behov beräknar akaderaien kostnaderna 1973/74 för extra utgifter tiU ca 275 000 kr. Detta belopp står tiU förfogande från fonder vilkas avkastning står till akaderaiens fria disposition. För dessa ändaraål begärs därför inga statsanslag.

En sammanfattning av Vetenskapsakaderaiens anslagsfraraställning redovisas i följande sararaanställning. Beloppen är angivna i 1 000-tal kr.

Verksamhet                                                                          Netto-             Föränd-

kostnad           ring till

1972/730      1973/74

987	+ 1206
2 129	-1-	349
933	+	341
146	-1-	199
745	-h	326
—	+	100
226	+	329
455	+	690
17		2

1,    Central verksamhet

2,    Biblioteket

3,    Stockholms observatorium

4,    Capristationen för solforskning

5,    Bergianska stiftelsen

6,    Kristinebergs zoologiska station

7,    Mittag-Lefflers matematiska stiftelse

8,    Sareks naturvetenskapliga anläggningar

9,    Abisko naturvetenskapliga station

10,    Kiruna geofysiska observatorium

11,    Lärdomshistoriska samlingar

12,    Extra utgifter                                                —■               —

Totalt anslagsbehov 5 638 -f3 538'

" Med nettokostnad avses beräknad kostnad för fortsättning 1972/73 av den verksamhet som bedrivits 1971/72 och närmast föregående år, minskad med beräknade inkomster,

'■' Härav utgör ca 1,1 milj, kr, förslag om överföring av anslag som nu utgår till forskningsråd.

5 Föredraganden

statsmakterna beslutade år 1969 (prop, 1969:66, SU 1969: 115, rskr 1969: 293) att Vetenskapsakademiens privilegium att ge ut alraanackor skulle upphöra vid utgången av privilegieperioden, dvs, den 15 juli 1972, Avskaffandet av alraanacksprivUegiet raed åtföljande bortfall av privile-gieinkorasterna aktualiserade frågan ora Vetenskapsakaderaiens frara-

Prop. 1973: 59                                                                        77

lida ställning och arbetsuppgifter. Dåvarande chefen för utbildningsdeparteraentel frarahöU i nyssnäranda proposition att akaderaien hade betydelsefulla utåtriktade uppgifter på det vetenskapliga området både inom och utora landet och att det fanns skäl att anta att denna verksarahet skulle få ökad betydelse i fraratiden, särskilt på det internationella planet, Departeraentschefen konstaterade vidare att akaderaien drev ett antal institutioner av raycket skiftande karaktär, varför formerna för deras fortsatta bestånd och verksamhet krävde särskilda överväganden för varje enskild institution (prop, s, 14).

Statsutskottet strök under vad departeraentschefen anfört om Vetenskapsakademiens utåtriktade verksarahet, I fråga ora institutionerna betonade utskottet bl, a, att statsraakterna har ett intresse av alt erforderliga förutsättningar skapas för fortsättande —■ efter privUegiets upphörande —■ i läraplig organisatorisk form av den akaderaiverksarahet varav ell klart dokuraenterat behov föreligger. Vad utskottet anfört gav riksdagen som sin mening till känna för Kungl, Maj:t.

Efter berayndigande av Kungl, Maj:t tillkallade jag i januari 1972 en särskild utredningsraan för att utreda frågan ora huvudraannaskapet för vissa av Vetenskapsakaderaiens institutioner, Sora jag redovisat i det föregående har utredningsraannen i noveraber 1972 överläranat ett betänkande (DsU 1972: 13) raed en rad förslag rörande de berörda akaderaiinstitutionerna, I utredningen föreslås bl, a, att Stockholras observatoriura i Saltsjöbaden och Kiruna geofysiska observatoriura skall förstatligas. Ett antal avtal har under förbehåll av Kungl. Maj:ts godkännande av utredningen slutits med Vetenskapsakaderaien. Utredningens förslag har, sora jag redovisat i det föregående, fått ett positivt raollagande i reraissyttrandena. Vidare har Vetenskapsakaderaien i augusti 1972 kommit in med anslagsframställning för budgetåret 1973/74.

Jag tar först upp den frågan ora Vetenskapsakaderaiens allraänna ställning och verksarahet.

Som framgått av min redogörelse i det föregående kan Vetenskapsakaderaiens nuvarande verksarahet hänföras till två huvudoraråden, nämligen dels den vetenskapUga informations- och kontaktverksarahe-ten både inom landet och utora landet, dels driften av de egna institutionerna, I statsraakternas nyssnäranda beslut år 1969 lades huvudvikten vid Vetenskapsakaderaiens ställning sora vetenskapligt inforraations-och kontaktorgan på såväl nationellt sora internationellt plan. Jag anser det angeläget att akaderaien även i framtiden kan på ett tillfredsställande sätt fullgöra sina utåtriktade huvuduppgifter, Mina förslag i det följande rörande de berörda akaderaiinstitutionerna bör ses raot denna bakgrund.

Jag förordar att bidrag till Vetenskapsakaderaiens centrala och institutionella verksarahet i fortsättningen anvisas under ett nytt riksstats-

Prop. 1973: 59 78

anslag, benärant Bidrag till Vetenskapsakademien, Från anslaget bör sålunda utgå bidrag lill akaderaiens inforraations- och kontaktverksarahet samt till driften av de av akademiens institutioner, vilka tidigare finansierades med inkorasterna av alraanacksprivilegiet och inte anses böra överföras till staten.

En väsentlig del av Vetenskapsakademiens internationella verksarahet utgörs av forraaliserade kontakter raed akaderaier och raotsvarande institutioner i andra länder. Sedan flera år har akademien sålunda ett avtalsbundet forskarutbyte raed Royal Society i London särat raed Sovjetunionens vetenskapsakaderai och raedicinska akaderai. Under år 1972 har akaderaien slutit avtal om forskarutbyte med vetenskapsakademierna i Ungern, Polen och Tyska Demokratiska Republiken, Förhandlingar ora avtal har inletts med en rad andra akademier, främst i Östeuropa,

Det saraarbele inora grundforskningens oraråde sora äger rura genom direkt kontakt mellan enskilda forskare och forskningsinstitutioner världen över är självfallet utomordentligt värdefullt. Detta saraarbete bör så långt raöjligt bedrivas i obundna forraer. Forskningsorganisationen i vissa länder är eraellertid sådan, att utbytet raåste ske inora raraen för forraella avtal raellan centrala kontaktorgan, i regel resp, lands vetenskapsakaderai. Då det får anses vara ett sarahällsintresse att forskarutbytet genom akaderaiens försorg breddas anser jag det angeläget alt statliga bidrag ställs till förfogande i ökad utsträckning. För sin forskarutbytesverksarahet har akaderaien under innevarande budgetår hittills erhållit statliga bidrag raed sararaanlagt 174 000 kr, genora anslag från bl, a, de naturvetenskapliga och raedicinska forskningsråden. Vid beräkningen av det nyssnämnda bidragsanslaget har jag utgått från att akademien skall kunna disponera åtminstone 300 000 kr, för sitt forskarutbyte med olika länder under budgetåret 1973/74, Jag har därvid förutsatt att akaderaiens redan etablerade utbyte med Royal Society och med akaderaierna i Sovjetunionen vidmakthålls på i huvudsak oförändrad nivå.

Som jag nyss nämnt har akademien inlett förhandlingar om avtal med vetenskapsakaderaier i en rad länder. Kretsen av länder raed vilka akaderaien etablerar kontakt kan raed tiden antas öka ytterligare. Med hänsyn till att staten nu lar på sig ett större ekonoraiskt ansvar än tidigare för här aktuell verksarahet bör frågor ora avtal raed utländska akaderaier fortsättningsvis underställas Kungl, Maj:ts prövning. Jag utgår vidare från att sararåd sker raellan akaderaien och berörda statliga grundforskningsinstitutioner i fråga ora t, ex, urval av äranesområden för den avlalsbundna kontaktverksamheten.

Vad gäller Vetenskapsakademiens raultilalerala kontaktverksarahet bör fr. o. ra. nästa budgetår de bidrag, sora för ändaraålet f, n, anvisas i annan ordning under åttonde huvudtiteln, utgå från det föreslagna

Prop. 1973: 59                                                                        79

bidragsanslaget. Under anslaget har jag sålunda beräknat raedel för årsavgifter tUl International Council of Scientific Unions och vissa andra internationella vetenskapliga sararaanslutningar. Vid beräkningen av statsbidraget har jag även tagit hänsyn till bl. a. nationalkoraraittéer-nas raedelsbehov för egna sammanträden och resor tiU de internationella unionernas möten. Akademien har frarahållit vikten av att erforderliga resurser ställs tUl förfogande för service åt nationalkoramittéerna och för information rörande deras och akademiens verksamhet i övrigt. Jag delar akaderaiens uppfattning. Med hänsyn till att belastningen på akaderaiens centrala adrainistration minskar genom att vissa institutioner övergår till annan huvudman, räknar jag dock med att akademien skall ha möjhghet att tUlgodose näranda behov inora ramen för de resurser som står till förfogande för den centrala verksaraheten i slort.

Jag övergår nu till att på grundval av utredningens förslag var för sig behandla frågorna rörande Vetenskapsakaderaiens olika institutioner och börjar därvid raed de två institutioner, Stockholras observatoriura och Kiruna geofysiska observatoriura, vilka av utredningen föreslås förstatligade den 1 juh 1973. Jag koraraer i anslutning till mina förslag beträffande Stockholras observatoriura att ta upp även vissa frågor rörande Capristationen för solforskning särat fråga ora deposition hos staten av viss del av akaderaiens bibliotek,

Stockholms observatorium i Saltsjöbaden är landets största institution för astronomi och förfogar över raodern utrustning och bearbetningsapparatur. Observatoriet har alltsedan Stockholras högskolas tillkorast svarat för utbildningen i astronorai vid högskolan, sedermera universitetet. Sedan år 1966 regleras denna samverkan i ett särskilt avtal mellan universitetet och akaderaien. Enligt avtalet fungerar observatoriet sora institution för astronorai vid universitetet och tillförs från universitetet lärarkrafter, raateridanslag och övriga resurser enligt de norraer sora gäller för raotsvarande äranen inora den sektion lill vilken astronoraiäranet hör.

Utredningen anser — sora redovisats i det föregående — övervägande skäl tala för att observatoriet i ett läge, då verksaraheten nästan helt måste finansieras av statsraedel, överförs lill staten och inordnas i universitetet i Stockholra. Härför talar enligt utredningen såväl allmänna utbildningsorganisatoriska skäl sora önskvärdheten av att kunna samordna den astronoraiska forsknings- och utbildningsverksaraheten i landet. Jag ansluter raig i likhet raed en enig reraissopinion tUl utredningens förslag och förordar att Stockholras observatoriura förstatligas den 1 juli 1973 och därvid inordnas sora en institution vid universitetet i Stockholra.

Observatoriet är beläget på det s. k, Karlsbaderberget i Nacka kommun. Fasligheten, som utgör stadsägan 970 inora komraunen, orafallar

Prop. 1973: 59                                                         80

ett raarkoraråde om 55 402 m järate institutions- och bostadsbyggnader, garage m. ra.

Med utgångspunkt i byggnadsstyrelsens värdering av anläggningen och med hänsyn till donationsförhållandena har utredningen stannat för att erbjuda akaderaien ett vederlag ora 1 railj, kr, för hela anläggningen. Efter förhandlingar har utredningen under förbehåll av Kungl, Maj;ts godkännande träffat avtal raed akaderaien i enlighet härmed.

För verksaraheten avsedd utrustning och inventarier raed karaktär av lös egendora särat övriga tUl fastigheten hörande inventarier — raed vissa närraare angivna undanlag — övergår enligt avtalet utan vederlag i statens ägo. Den saraling böcker och tidskrifter i astronorai sora f, n, förvaras på observatoriet och sora tillhör akademiens bibliotek skall enligt ett särskilt avtal mellan utredningen och akaderaien tills vidare, i avvaktan på en lösning av huvudraannaskapsfrågan för biblioteket, vara placerad på observatoriet och nyttjas i dess verksarahet. Det förutsätts i avtalet att vård av saralingen särat nyanskaffning av böcker och tidskrifter skall ske i oförändrad omfattning och även fortsättningsvis orabesörjas av akaderaiens bibliotek. Det förutsätts vidare att statsbidrag utgår till akaderaien härför.

Jag förordar att staten förvärvar observatorieanläggningen efler de riktlinjer och på de villkor som redovisats av utredningen i näranda avtal raed akaderaien. Jag komraer senare denna dag vid rain anraälan av proposition angående anslag för budgetåret 1973/74 till byggnadsarbeten särat inredning och utrustning av lokaler vid universiteten ra, ra, alt i investeringsplanen ta upp en kostnadsram av 1 milj, kr, för förvärv av Stockholras observatoriura. Bidraget till akaderaien enligt det tidigare oranäranda avtalet ora deposition av viss del av akademiens bibliotek bör utgå inom ramen för statens bidrag till akaderaien för budgetåret 1973/74,

Utredningen frarahåller att förstatligandet av Stockholras observatoriura förutsätter att den av akaderaien avlönade personalen vid observatoriet bereds statlig anställning från den 1 juli 1973, Personalen koraraer därraed att underkastas den reglering av anställningen sora gäller för statstjänstemän. Utredningen anser det vidare självklart att de tjänstemän sora i detta sammanhang övergår till statlig tjänst skyddas mot löneminskning, dvs, att de får bibehålla hos akaderaien den 30 juni 1973 innehavd lönegrad och förvärvad rätt att tillgodoräkna tid för löneklassuppflyttning ra, ra. Även nu utgående särskilda lönetillägg bör, enligt utredningen, innefattas i lönegarantin. Jag ansluter raig till utredningens förslag i detta avseende och förordar att utredningens förslag genoraförs. Jag förordar att en ordinarie tjänst sora professor i astronorai härvid inrättas vid universitetet i Stockholra den 1 juli 1973, Jag avser att i annat saramanhang föreslå Kungl, Maj:t att lill förste innehavare av professuren utse professorn P,-0, Lindblad,

Prop. 1973: 59                                                         81

Universitetskanslersärabetet har i sitt reraissyttrande tillstyrkt förslag från universitetet i Stockholra att tjänster sora assistent och araanuens på akaderaiens stat i samband raed förstatligandet oravandlas till närraast järaförliga statliga tjänster, näraligen sora forskarassistent resp, assistent. Jag ansluter raig till förslaget och beräknar nu medel härför.

Vid beräkningen av raedel lill den nya institutionen för astronomi har utgångspunkten varit att en i huvudsak oförändrad verksarahetsnivå bör bibehållas. Jag har beaktat visst raedelsbehov i anledning av utredningens förslag beträffande Capristationen för solforskning, för vilken institution jag redogör i det följande. Jag har — raed utgångspunkt i att insitutionen för astronomi även under budgetåret 1973/74 tilldelas medel enligt de grunder som gällt i nyssnäranda avtal raellan universiteten i Stockholra och akademien — beräknat det ytterligare raedelsbehovet för institutionen budgetåret 1973/74 till sararaanlagt 1 110 000 kr. Jag har härvid beaktat behovet av raedel för bl, a, vikariatsersättningar. Beloppet 1 110 000 kr. bör anvisas under ett särskilt riksstatsanslag benärant Institutionen för astronorai vid universitetet i Stockholra, Fr, o, ra, budgetåret 1974/75 bör raotsvarande raedel anvisas under anslagen Materaatisk-naturvetenskapliga fakulteterna ra, ra,: Avlöningar tiU lärarpersonal resp, Matematisk-naturvetenskapliga fakulteterna ra, m,: Driftkostnader,

I likhet raed utredningen anser jag Capristationen för solforskning vara en fält- och raätstation av väsentlig betydelse för svensk astronoraisk forskning och utbildning. I likhet raed utredningen anser jag att stationen bör kvarstå under akaderaiens huvudmannaskap. Jag delar även utredningens uppfattning att det är angeläget att stationens forskningsresurser alltfort koraraer den svenska universitets- och högskoleorganisationen till godo. Utredningen har sålunda raed akaderaien träffat ett saraverkansavtal, innebärande att föreståndaren för stationen åläggs undervisningskyldighet inom universitets- och högskoleorganisationen motsvarande hälften av den skyldighet sora åvilar professor vid universitet. Föreståndaren erhåller även säte och stämma i den materaatisk-naturvetenskapliga fakulteten vid universitetet i Stockholra, Enligt avtalet skall vidare stationens personal i viss utsträckning få repliera på institutionen för astronorai vid universitetet, I likhet raed reraissinstanserna ansluter jag raig till utredningens förslag i detta avseende och förordar att de riktlinjer för en saraverkan som redovisats av utredningen i det villkorligt träffade avtalet läggs tUl grund för beslut i frågan. Jag har vid min medelsberäkning för institutionen för astronomi vid universitetet i Stockholra beaktat den kostnad, sora följer av avtalet. Innevarande budgetår ulgår från anslaget till statens naturvetenskapliga forskningsråd bidrag raed 85 000 kr, till bl, a. lön vid tjänst sora observatorieintendent. Jag förordar att raotsvarande belopp räknas in i statsbidraget till akaderaien för budgetåret 1973/74,

6    Riksdagen 1973.    1 saml.    Nr 59

Prop. 1973: 59                                                     82

Vid Kiruna geofysiska observatorium bedrivs forskning, forskarutbildning särat raät- och registreringsverksarahet inora det geokosraofysiska äranesorarådet, Observatoriet leds av akademiens styrelse för forskningsstationerna i övre Norrland och fungerar dessutora som institution vid universitetet i Uraeå,

Med hänsyn till att både investerings- och driftkostnaderna vid observatoriet tiU övervägande delen finansieras raed statsraedel föreslår utredningen alt observatoriet förstatligas den 1 juli 1973, varvid staien vederlagsfrilt övertar byggnader, utrustning och annan för verksaraheten erforderlig egendom. Efter förhandlingar har utredningen under förbehåll av Kungl, Maj:ts godkännande träffat avtal raed akaderaien raed bl, a, denna innebörd.

Vad gäller observatoriets organisatoriska ställning efter förstatligandet har utredningen övervägt två alterantiv, antingen att observatoriet inordnas sora en institution vid universitetet i Umeå eller att det får ställning som ett fristående forskningsinstitut. Som jag redovisat i det föregående, föreslår utredningen sora provisorisk lösning — raed hänsyn till bl, a, den oraprövning som äger rum av den svenska ryradverksara-heten — att observatoriet den 1 juli 1973 orabildas till ett frislående statligt forskningsinstitut benärant Kiruna geofysiska institut. Utredningen föreslår vidare att anknytningen till universitetsorganisationen bibehålls genora att institutet dels ställs under inseende av universitetskanslersärabetet, dels även fungerar sora institution vid universitetet i Umeå, När det gäller ledningen av observatoriet föreslår utredningen att de funktioner som f, n, utövas av styrelsen för akaderaiens forskningsstationer i övre Norrland överförs på en av Kungl, Maj:t utsedd styrelse raed representanter för universitetet i Uraeå, statens naturvetenskapliga forskningsråd, statens delegation för ryradverksarahet, Vetenskapsakaderaien särat eventuellt andra rayndigheter raed anknytning till geokosraofysisk forskning,

Reraissinstanserna har i huvudsak tillstyrkt förslagen rörande Kiruna geofysiska observatoriura, Sora jag redovisat i det föregående har bl, a, universitetskanslersärabetet övervägt andra organisatoriska lösningar för observatoriet än den av utredningen föreslagna. Jag ansluter raig dock till utredningens bedöraning att det lärapligaste raed hänsyn till den pågående oraprövningen av den svenska ryradverksaraheten är att, i viss raån sora ett provisoriura, orabilda observatoriet till ett frislående forskningsinstitut underställt universitetskanslersärabetet. Jag förordar, alt så sker den 1 juli 1973, Institutet bör benämnas Kiruna geofysiska institut.

För att personalorganisationen vid det nya institutet skall få önskvärd StabUitet föreslår utredningen att till institutet överförs dels de av akaderaien bekostade tjänsterna vid det nuvarande observatoriet, dels vissa statliga tjänster sora bekostas av universitetet i Uraeå, statens na-

Prop. 1973: 59                                                                        83

turvetenskapUga forskningsråd särat statens delegation för ryradverksarahet. I likhet raed utredningen förordar jag att den av akaderaien avlönade personalen vid observatoriet erbjuds statlig anstäUning enligt sararaa principer sora i det föregående redovisats vad gäUer överföringen till statlig tjänst av personalen vid Stockholras observatoriura. Vidare förordar jag att, i enlighet raed utredningens förslag, de nu av universitetet i Uraeå bekostade tjänsterna vid observatoriet, raed undanlag för forskarassistenttjänsten, den 1 juli 1973 förs över till det nya institutet. Därvid bör fullmakten på den för föreståndaren för observatoriet, Bengt Hultqvist, personliga professuren i geokosraofysik vid universitetet i Uraeå ändras till alt från den 1 juli 1973 avse professur i geokosraofysik vid institutet. Jag avser att i annat sararaanhang föreslå Kungl, Maj:t alt professuren förenas med föreslåndarskap för institutet, Hultqvist bör även i fortsättningen vara skyldig fullgöra viss undervisning och forskarhandledning vid universitetet i Umeå särat förbli ledamot av dettas raatematisk-naturvetenskapliga fakultet. Även i dessa frågor ankomraer det på Kungl, Maj:t alt besluta.

Utredningen har vidare föreslagit att de tjänster vid observatoriet sora bekostas av statens naturvetenskapliga forskningsråd skall överföras till det nya institutet. Med hänsyn till vad jag i det föregående anfört rörande den svenska ryradverksaraheten är jag dock inte nu beredd att tillstyrka förslaget, Däreraot bör, sora utredningen föreslagit, vid Kiruna geofysiska institut den 1 juli 1973 inrättas en tjänst sora forskare, personlig för docenten Ludwik Liszka, För ledningen av raät-och registreringsverksaraheten vid institutet bör en tjänst sora förste forskningsingenjör inrättas. Tjänsten bör eraellertid hållas vakant så länge Liszka innehar den nyssnämnda forskartjänsten. Med hänsyn till alt innehavarna av de tjänster, som föreslagits överförda till Kiruna geofysiska institut, kommer att avlönas över dess anslag budgetåret 1973/74 räknar jag med att nämnda budgetår raotsvarande raedel skall innehållas på anslagen till resp, de raatematisk-naturvetenskapliga fakulteterna och statens delegation för ryradverksarahet. Jag tillstyrker utredningens förslag att jonosfärobservatoriet i Lycksele förs över från universitetet till institutet den 1 juli 1973, Jag har vid rain beräkning av medel till institutet beaktat detta.

Vid min beräkning av raedel till institutet har utgångspunkten varit att en i huvudsak oförändrad verksarahetnivå bör bibehållas. Jag har vid raeddsberäkningen beaktat vissa nu utgående förraåner för personalen och vissa personliga lönetillägg särat behovet av medel för vikariatsersättningar. Jag har beräknat institutets medelsbehov för budgetåret 1973/74 till sammanlagt 910 000 kr, vilket belopp bör anvisas under ett särskilt riksstatsanslag, benämnt Kiruna geofysiska institut.

Utredningen framhåller att en övergång till statlig tjänst för sådan tjänsteman vid Stockholras observatoriura och Kiruna geofysiska obser-

Prop. 1973: 59                                                        84

vatoriura sora f, n. avlönas av akaderaien även innebär att statens allmänna tjänstepensionsregleraente kommer att tUlämpas på dera. Övergången koraraer inte att medföra några större förändringar i vad avser villkoren för pension och pensionsförmånernas storlek. För att få till stånd en raer ändaraålsenlig förraåns- och finansieringsraässig samordning av akademiens och statsverkets pensionsåtaganden gentemot nu ifrågavarande tjänsteraän har utredningen raed akademien tagit upp frågan ora en avlösning av akaderaiens kvarstående utfästelser om pension lill dessa tjänsteraän och deras efterlevande. Diskussionerna i frågan har lett till den geraensararaa uppfattningen att statsverket bör överta akaderaiens upplupna pensionsansvar i denna del för tid före den 1 juli 1973 raot alt akademien läranar gottgörelse härför beräknad enligt gängse normer för värdering av intjänad pensionsrätt. I enlighet härraed har inom utredningen frararäknats ett belopp för engångsersättning per förstatligandetidpunkten ora 500 000 kr. vilket belopp akademien har att erlägga med lika stora delbelopp under vart och ett av åren 1975—1993 järate upplupen ränta efter en procentsats sora är 1,5 enheter högre än riksbankens diskonto vid betalningsårets ingång. Utredningen har raed akaderaien träffat avtal av denna innebörd. Jag förordar att avtalet läggs till grund för beslut i frågan.

Jag förordar att Kungl, Maj:t inhäralar riksdagens bemyndigande alt i enlighet med de riktlinjer sora jag angett i det föregående godkänna de av utredningen träffade avtalen rörande Stockholms observatoriura, Capristationen för solforskning samt Kiruna geofysiska observatoriura, Kungl, Maj:t bör äga rätt att vid behov träffa överenskommelse om raindre ändringar i dessa avtal.

Jag övergår nu lill att behandla de övriga institutioner sora omfattas av utredningens uppdrag. Jag komraer härvid även att ta upp fråga om bidrag till Makarna Mittag-Lefflers raateraatiska stiftelse.

Vid Kristinebergs zoologiska station bedrivs forskning främst inora det raarinbiologiska orarådet. Stationen har karaktär av fältstalion för gästforskare från universitet och högskolor särat från vissa övriga myndigheter.

Utredningen har ingående prövat möjligheterna att genom huvudmannaskaps- och organisationsförändringar skapa förbättrade förutsättningar för verksaraheten vid Kristinebergs zoologiska station. Utredningen konstaterar därvid att flera universitet och andra rayndigheter bedriver havsforskning vid olika fältstationer på västkusten. För forskningen fordras ofta speciell utrustning vid stationerna samt tiUgång till forskningsfartyg. Utredningen frarahåller vikten av att nyttjandet av denna tyngre utrustning saraordnas och att anskaffningen av större forskningsfartyg grundas på avnäraarnas samlade behov, 1 avvaktan på att dessa saraordningsfrågor prövas föreslår utredningen att Kristinebergs zoologiska station tills vidare står kvar under akaderaiens huvud-

Prop. 1973: 59                                                         85

raannaskap, Liksora utredningen och remissinstanserna anser jag det lämpligast att tills vidare ingen förändring av huvudmannaskapet för stationen genomförs.

Jag delar också utredningens uppfattning om angelägenheten av att stationen erhåller en särskild styrelse, sora ansvarar för forskningen vid stationen och för saraordningen raed raotsvarande forskning vid universiteten och övriga berörda rayndigheter. Styrelsen bör i huvudsak ha den av utredningen föreslagna sararaansättningen och ledas av en av Kungl, Maj:t utsedd ordförande. Det torde få ankoraraa på Vetenskapsakaderaien att vidta erforderliga åtgärder rörande dessa frågor. Jag avser att i annat sararaanhang föreslå Kungl, Maj:t att — såsora utredningen föreslagit — föreståndaren för stationen skall ges säte och stäraraa i raateraatisk-naturvetenskapliga fakulteten i Göteborg,

Abisko naturvetenskapliga station fungerar sora fältstalion för forskare frärast inora de biologiska och geovetenskapliga äranesorarådena.

Som jag redovisat i det föregående har utredningen övervägt huruvida en huvudraannaskapsförändring skulle stiraulera forskningen vid Abiskostationen, Med hänsyn till bl, a, det betydande avståndet till närmaste universitet, stationens begränsade storlek samt förhållandet att akaderaien finansierar större delen av verksaraheten föreslår utredningen alt stationen kvarstår under akaderaiens huvudraannaskap, I likhet med reraissinstanserna ansluter jag raig till utredningens förslag i detta avseende.

Mitt förslag i det föregående att Kiruna geofysiska observatoriura skall orabildas tiU ett självständigt forskningsinstitut raed egen styrelse raedför att den nuvarande styrelsen för akaderaiens forskningsstationer i övre Norrland raåste orabildas. Utredningen har föreslagit att styrelsen från den 1 juli 1973 skall fungera sora ledningsorgan för forskningsstationerna i Abisko och Sarek och att den alltjämt bör ledas av en av Kungl, Maj:t utsedd ordförande. Det torde få ankoraraa på Vetenskapsakaderaien att vidta erforderliga åtgärder i detta avseende.

Föreståndaren för Abisko naturvetenskapliga station avlönas f, n. genora anslag från statens naturvetenskapliga forskningsråd. Mot bakgrund av vad jag anfört i det föregående rörande huvudmannaskapet för stationen anser jag i likhet raed utredningen det naturligt att den berörda tjänsten förs över till akaderaien i saraband raed den nuvarande innehavarens pensionering. För att fräraja stationens kontakter raed forskningen vid universiteten avser jag att i annat sammanhang föreslå Kungl, Maj:t att föreståndaren skall ges säte och stämma i någon av de matematisk-naturvetenskapliga fakulteterna.

Beträffande Bergianska stiftelsens ställning erinrar utredningen om alt riksrauseiutredningen fann alt en överföring av den bergianska professuren tUl universitetsorganisationen förutsatte perrautation av stif-telsebestäraradserna och att de av gällande praxis uppställda villkoren

Prop. 1973: 59                                                         86

för en sådan åtgärd inte var uppfyllda. Det av Kungl. Maj:t år 1969 godkända avtalet raellan staten och Vetenskapsakademien om samverkan beträffande utbildning och forskning inom det botaniska äranesorarådet grundas på riksmuseiutredningens ställningstaganden. Efter tillkomsten av detta avtal har enligt utredningen inte inträtt några nya oraständigheler sora föranleder ändrad bedöraning. Mot denna bakgrund har utredningen komrait till slutsatsen att det raed hänsyn till stiftdse-bestäraradserna såvitt nu kan bedöraas inte är raöjligt att överföra den bergianska institutionen tiU universitetsorganisationen. För egen del ansluter jag raig till denna bedömning.

Innevarande budgetår utgår från anslaget till naturvetenskaplig forskning ett bidrag raed 100 000 kr, till driften av ett raateraatiskt forskningsinstitut inora raraen för Makarna Mittag-Lefflers matematiska stiftelse. Jag förordar att raotsvarande bdopp räknas in i statsbidraget till Vetenskapsakademien för budgetåret 1973/74,

Sora jag redovisat i det föregående har statskontoret i juli 1972 överläranat ett betänkande ora den vetenskapliga biblioteksservicen för raedicin, teknik och naturvetenskap i Stockholra, Belänkandet, sora även innefattar förslag rörande Vetenskapsakademiens bibliotek, är f. n. föreraål för reraissbehandling, I avvaktan på statsraakternas ställningstaganden till betänkandet förordar jag, liksora utredningen, alt statsbidrag utgår till akaderaien för driften av biblioteket budgetåret 1973/74,

Med hänvisning till vad jag anfört i det föregående beräknar jag statsbidraget tUl Vetenskapsakademien för budgetåret 1973/74 till 4 980 000 kr. Vid bifall till mina nu framlagda förslag möjliggörs en väsentlig ökning av akademiens inforraations- och kontaktverksarahet samtidigt sora verksaraheten vid de institutioner sora föreslås kvarstå under akaderaiens huvudraannaskap kan bedrivas i rainst oförändrad orafattning.

Under åberopande av vad jag anfört i det föregående herasläller jag, alt Kungl, Maj:t föreslår riksdagen att

1,  godkänna vad jag i del föregående anfört rörande inriktningen av Vetenskapsakademiens verksarahet;

2,  godkänna att Vetenskapsakaderaiens institution Stockholms observatorium den 1 juli 1973 förs över till staten och inordnas i universitetet i Stockholm;

3,  godkänna att Vetenskapsakaderaiens institution Kiruna geofysiska observatoriura den 1 juh 1973 förs över till staien och orabUdas till ett fristående forskningsinstitut;

4,  berayndiga Kungl, Maj:t att för genoraförande av vad jag förordat under 2, och 3, godkänna avtal med Vetenskapsakademien om

a)    förstatligande av akademiens institution Stockholms observatorium;

b)   deposition hos staten av viss del av akademiens bibliotek;

Prop. 1973: 59

c)     samverkan rörande utbildning och forskning mellan univer
sitets- och högskoleorganisationen och akademiens institu
tion Capristationen för solforskning;

d)    förstatligande av akaderaiens institution Kiruna geofysiska
observatorium;

e)    reglering av pensionskostnaderna för personalen vid Stock
holras observatorium och Kiruna geofysiska observatorium;

5,  berayndiga Kungl, Maj:t all inrätta en professur i enlighet raed vad jag förordat i det föregående;

6,  berayndiga Kungl, Maj:t att den I juU 1973 föra över den för B, Hultqvist personliga professuren i geokosraofysik vid universitetet i Uraeå till Kiruna geofysiska institut;

7,  att till Institutionen för astronomi vid universitetet i Stockholm för budgetåret 1973/74 under åttonde huvudtiteln anvisa ett reservationsanslag av 1 110 000 kr,;

8,  att tUl Kiruna geofysiska institut för budgetåret 1973/74 under åttonde huvudtiteln anvisa ett reservationsanslag av 910 000 kr,;

9,  att till Bidrag till Vetenskapsakademien för budgetåret 1973/74 under åttonde huvudtiteln anvisa ett reservationsanslag av 4 980 000 kr.

Med bifall till vad föredraganden sålunda med instämmande av statsrådets övriga ledaraöter herastäUt förordnar Hans Maj:t Konungen att till riksdagen skall avlåtas proposition av den lydelse bilaga till detta protokoll utvisar.

Ur protokollet: Gunnel Anderson

Prop. 1973: 59                                                         88

Bilaga 1

Under förbehåll av Kungl, Maj:ts godkännande har utredningen rörande Vetenskapsakademiens institutioner och Kungl, Vetenskapsakaderaien träffat följande avtal

Avtal

raeUan Kungl. Maj:t och kronan, nedan kallad staten, och Kungl. Vetenskapsakademien,  nedan kallad akaderaien,  om förstatligande av akademiens institution Stockholras observatoriura.

Stockholras observatoriura i Saltsjöbaden förstatligas den 1 juli 1973, varvid observatoriet inordnas i universitetet i Stockholra.

Det av Kungl. Maj:t den 18 februari 1966 godkända avtalet raellan Stockholras universitet och Vetenskapsakaderaien rörande forskning och undervisning i äranet astronorai upphör att gälla i och raed förstatligandet.

2 §

Akaderaien överlåter till staien sladsägan 970 1 Nacka koraraun på vilken observatoriet är beläget för en köpeskilling ora en railjon (1 000 000) kronor.

3 §

Fastigheten överlåtes gravationsfri och i befintligt skick. Fastigheten skall tUllrädas den 1 juli 1973. Staten äger före tillträdesdagen besiktiga fastigheten och för liknande ändaraål beträda denna, om därigenora inte uppkoraraer väsentlig olägenhet för den verksarahet sora bedrivs på fastigheten.

4 §

Akademien garanterar, att byggnaderna på fastigheten intill tillträdesdagen är försäkrade till betryggande belopp. Skulle skada drabba fasligheten före tillträdesdagen, skaU den akaderaien lillkoraraande skadeersättningen tillfalla staten raot det att staten betalar köpeskUlingen enligt detta avtal. Akaderaien är för sådant fall befriad från skyldighet att återställa fastigheten i förut befintiigl skick.

5 §

För fastigheten utgående skatter och andra avgifter betalas av akademien till den del de belöper på tiden före tiUträdesdagen.

Prop. 1973: 59                                                                        89

6  §

KöpeskUlingen skall erläggas kontant på tillträdesdagen, då akaderaien skaU överlämna kvitterat köpebrev för undertecknande samt övriga för lagfart erforderliga handlingar. Alla kostnader som är förenade med statens förvärv av egendomen bärs av staten ensara.

7  §

För verksaraheten vid observatoriet avsedd utrastning och instruraent med karaktär av lös egendora särat övriga tiU fastigheten hörande lösa inventarier övergår utan vederlag i statens ägo. Den sarahng av böcker och tidskrifter sora tillhör akaderaiens bibliotek och sora förvaras på observatoriet särat de konstföreraål och föreraål av frärast vetenskapshistoriskt intresse, sora upptagits i en till detta avtal fogad förteckning förblir dock akaderaiens egendora.

8  §

Den personal vid observatoriet, sora den 30 juni 1973 innehar av akademien bekostade tjänster enligt en lill detta avtal fogad tjänsteförteckning, erbjuds motsvarande anställning vid universitetet.

9  §

Parterna har träffat särskilt avtal ora reglering av pensionskostnaderna för den personal sora avses i 8 § och sora överförts till tjänst vid universitetet.

10       §

Parterna har träffat särskilt avtal ora deposition hos staten av den i 7 § näranda delen av akaderaiens bibliotek.

11       §

Har det i ingressen förutsatta godkännandet inte erhållits före utgången av juni månad 1973, förfaller detta avtal.

Detta avtal är upprättat i två exeraplar, av vilka parterna tagit var sitt.

Stockholra den 7 noveraber 1972.

För utredningen rörande Veten- För Vetenskapsakaderaien:

skapsakaderaiens institutioner:

Sven af Geijerstam Carl Gustaf Bernhard

Daniel Enquist Erik Rudberg

'■ Förteckningen redovisas i betänkandet s, 191—193, 7    Riksdagen 1973.    1 saml.    Nr 59

Prop. 1973: 59

90

BUaga lill avtal om förstatligande av akademiens institution Stockholms observatorium, § 8.

Förteckning över Vetenskapsakaderaiens tjänster vid Stockholms observatorium budgetåret 1972/73.

Tjänst

Lönegrad       Anmärkning

Astronom, professor  C 1

2 observatörer,

bitr. professor           A 30

2 assistenter             A 24

2 amanuenser           A 18—22

programmerare         A 22

laboratorieingenjör   A 21

verkmästare              A 17

registralor                 A 16

instmmentmakare,

maskinist                   A 16

instmmentmakare     A 15

vaktmästare              A 14

2 kansliskrivare         A 13

Innehavare äger rätt uppbära lön enligt högsta löneklassen

5/6-tidstjänsl

Tjänsterna är f, n, uppdelade på tre innehavare, två med 3/4-lidstjänst och en med 1/2-tidstjänst

Prop. 1973:59                                                                         91

Bilaga 2

Under förbehåll av Kungl. Maj:ts godkännande har utredningen rörande Vetenskapsakademiens institutioner och Kungl. Vetenskapsakademien träffat följande avtal.

Avtal

mellan Kungl. Maj:t och kronan, nedan kallad staten, och Kungl. Vetenskapsakademien, nedan kallad akademien, ora deposition hos staten av viss del av akaderaiens bibliotek.

1 §

Den samling av böcker och tidskrifter sora tillhör akademiens bibliotek och som förvaras' på Stockholras observalorium i Saltsjöbaden skall deponeras där.

2 §

Samlingen får så länge den är kvar på observatoriet nyttjas för den där bedrivna verksamheten.

3 §

Akademien svarar för alt saralingen vårdas och att nyanskaffningar görs huvudsakligen i sarama omfattning sora för närvarande. Det föratsattes att statsbidrag utgår härför.

4 §

Detta avtal gäUer under ett år från och raed den 1 juU 1973. Upp-säges inte avtalet senast tre raånader före avtalsperiodens utgång förlänges del raed ell år i sänder.

5 §

Har det i ingressen förutsatta godkännandet inte erhållits före utgången av juni månad 1973, förfaUer delta avtal.

Detla avtal är upprättat i två exemplar, av vilka parterna tagit var sitt.

Stockholra den 7 noveraber 1972.

För utredningen rörande Veten- För Vetenskapsakademien:

skapsakaderaiens institutioner:

Sven af Geijerstam Carl Gustaf Bernhard

Daniel Enquist Erik Rudberg

Prop. 1973: 59                                                        92

Bilaga 3

Under förbehåll av Kungl. Maj:ls godkännande har utredningen rörande Vetenskapsakademiens institutioner och Kungl. Vetenskapsakaderaien träffat följande avtal.

Avtal

mellan Kungl. Maj:t och kronan, nedan kallad staten, och Kungl. Vetenskapsakaderaien, nedan kallad akaderaien, ora saraverkan rörande utbildrung och forskning raellan universitets- och högskoleorganisatio-en och akaderaiens institution Caprislationen för solforskning.

1 §

Capristationen för solforskning är en forskningsstation, vars resurser' forskare vid svenska universitet och högskolor ulan avseende på läro-sätestUlhörighet äger rätt att utnyttja. Stationens föreståndare svarar för fördelningen av dessa resurser.

2  §

Del åligger föreståndaren all inora universitets- och högskoleorganisationen raeddela undervisning, förrätta examination och handleda studerande inom sitt äranesoraråde. Undervisningen orafattar hälften av den undervisningsskyldighet, som åvilar professor vid universitet.

Föreståndaren skall vara ledamot av den matematisk-vetenskapliga fakulteten, raateraallsk-fysiska sektionen, vid universitetet i Stockholra.

3  §

Vid tillsättning av tjänsten som föreståndare skall iakttagas följande. Då i enlighet raed akaderaiens grandsladgar förslag föreligger från vederbörande valutskott inhäralas yttrande över förslaget från vederbörande fakultet vid universitetet i Stockholm. Akaderaiens beslut ora tillsättning av tjänsten skall underställas Kungl. Maj:t för stadfästelse.

4  §

Övriga vetenskapliga befattningshavare vid Capristationen är i princip skyldiga att i läraplig utsträckning medverka vid undervisningen inora universitets- och högskoleorganisationen raot ersättning enligt gällande normer.

5 §

Den till Caprislationen knutna personalen äger rätt att utnyttja de resurser institutionen för astronomi vid universitetet i Stockholm förfogar över i samraa utsträckning som den vid institutionen anställda personalen.

Prop. 1973: 59                                                        93

6 §

Delta avtal gäller under fem år från och med den 1 juli 1973. Upp-säges inte avtalet senast ett år före avtalsperiodens utgång, förlänges det raed fera år i sänder.

7 §

Har det i ingressen förutsatta godkännandet inte erhållits före utgången av juni raånad 1973, förfaUer detta avtal.

Detta avtal är upprättat i två exemplar, av vilka parterna tagit var sitt.

Stockholm den 7 noveraber 1972.

För utredningen rörande Veten-      För Vetenskapsakaderaien:

skapsakaderaiens institutioner:

Sven af Geijerstam Carl Gustaf Bernhard

Daniel Enquist Erik Rudberg

Prop. 1973: 59                                                        94

Bilaga 4

Under förbehåll av Kungl. Maj:ls godkännande har utredningen rörande Vetenskapsakaderaiens institutioner och Kungl. Vetenskapsakaderaien träffat följande avtal.

Avtal

mellan Kungl. Maj:t och kronan, nedan kallad staten, och Kungl, Vetenskapsakaderaien, nedan kaUad akaderaien, ora förstatligande av akademiens institution Kiruna geofysiska observatoriura.

1 §

Kiruna geofysiska observatoriura förstatligas den 1 juli 1973 och ombildas tiU ett frislående statligt institut med benäraningen Kiruna geofysiska institut.

I och raed förstatligandet upphör det avtal av den 2 juli 1953 alt gälla sora träffals raellan staten och akaderaien och sora tiUförsäkrat akaderaien rätt att nyttja 2 215 hektar av kronoparken Kiruna inora Kiruna koraraun.

2 §

Akaderaien överlåter utan vederlag lill staten sin på ovan angivna område uppförda anläggning med akademien tiUhöriga byggnader och anordningar.

3 §

Anläggningen överlåtes i befintligt skick. Tillträde skall ske den 1 juli 1973. Staten äger före tillträdesdagen besiktiga anläggningen och för liknande ändaraål beträda denna ora därigenora inle uppkoraraer väsentlig olägenhet för den där bedrivna verksaraheten.

4 §

Akaderaien garanterar, att anläggningen intUl tiUträdesdagen är försäkrad till betryggande belopp. Skulle skada drabba anläggningen före tillträdesdagen, skall den akaderaien tiUkoraraande skadeersättningen tillfalla staten. Akaderaien är för sådant fall befriad från skyldighet alt återställa anläggningen i förut befintiigl skick.

5 §

För anläggningen utgående skatter och andra avgifter betalas av akaderaien till den del de belöper på tiden före tillträdesdagen.

Prop. 1973: 59                                                                        95

6 §

Akademiens för verksamheten vid observatoriet avsedda utrustning och övriga lill anläggningen hörande inventarier övergår utan vederlag i statens ägo,

7 §

Den personal vid observatoriet, som den 30 juni 1973 innehar av akaderaien bekostade tjänster enligt en lill detla avtal fogad tjänsteförteckning, erbjuds raotsvarande anställning vid Kiruna geofysiska institut.

8 §

Parterna har träffat särskilt avtal ora reglering av pensionskostnaderna för den personal sora avses i 7 § och sora överförs tiU tjänst vid institutet.

9 §

Har det i ingressen förutsatta godkännandet inte erhållits före utgången av juni raånad 1973, förfaller delta avtal.

Detta avtal är upprättat i två exemplar, av vilka parterna tagit var sitt. Stockholm den 7 november 1972,

För utredningen rörande Veten- För Vetenskapsakademien:

skapsakaderaiens institutioner:

Sven af Geijerstam Carl Gustaf Bernhard

Daniel Enquist Erik Rudberg

Prop. 1973: 59

96

Bilaga till avtal om förstatligande av akademiens institution Kiruna geofysiska observatorium, 7 §.

Förteckning över Vetenskapsakaderaiens tjänster vid Kiruna geofysiska observatorium budgetåret 1972/73.

Tjänst	Lönegrad	Anmärkning
Driftingenjör	A 24
Verkstadsföreståndare	A 20
Kanslist	A 17
Laboratorietekniker	A 16
Kontorsskrivare	A 14
Kontorsbiträde	All	1/2-tidstjänst
Vaktmästare	All	1/2-tidstjänst

Prop. 1973: 59                                                        97

Bilaga 5

Under förbehåll av Kungl. Maj:ts godkännande har utredningen rörande Vetenskapsakaderaiens institutioner och Kungl. Vetenskapsakaderaien träffat följande avtal.

Avtal

raellan Kungl. Maj:t och kronan, nedan kaUad staten, och Kungl. Vetenskapsakademien, nedan kallad akademien, ora reglering av pensionskostnaderna för personalen vid Stockholras observatoriura och Kirana geofysiska observatorium.

1 §

Staien övertar mot en ersättning av femhundratusen (500 000) kronor akaderaiens pensionsåtaganden för den personal, som den 1 juli 1973 övergår i statlig tjänst raed anledning av att Stockholras observatoriura och Kiruna geofysiska observatoriura förstatiigas enligt därora träffade avtal.

Grunderna och förusättningama för beräkningen av ersättningen fraragår av bilaga tUl detta avtal.

2 §

Ökas eller rainskas orafattningen av pensionsåtagandena raeUan tidpunkten för avtalets ingående och den 30 juni 1973 på grand av ändrad personalsaramansättning, äger part begära att ersättningsbeloppet järakas i raotsvarande mån.

3 §

På det slutligt bestämda ersättningsbeloppet utfärdar akaderaien skuldebrev. Ersättningen araorteras raed lika stora delbdopp den 1 juli varje år från och raed 1975 till och med 1993. På oguldet belopp utgår ränta efter det antal procent som med en och en halv enheter överstiger riksbankens vid kalenderårets ingång gällande diskonto. Upplupen ränta betalas vid första amorteringstillfället för två år och vid varje senare araorteringslillfälle för ett år.

4 §

Har det i ingressen förutsatta godkännandet inte erhållits före utgången av juni månad 1973, förfaller avtalet.

Prop. 1973: 59                                                        98

Detta avtal är upprättat i två exemplar, av vilka parterna tagit var sitt.

Stockholra den 7 noveraber 1972.

För utredningen rörande Veten-      För vetenskapsakademien:

skapsakaderaiens institutioner:

Sven af Geijerstam Carl Gustaf Bernhard

Daniel Enquist Erik Rudberg

Prop. 1973: 59                                                                       99

Bilaga lill avtal om reglering av pensionskostnaderna för personalen vid Stockholms observatorium och Kiruna geofysiska observatorium.

Parterna har under förhandlingarna varit ense om att ersättningens engångsvärde skulle besläraraas i så nära anslutning som möjligt tiU de regler, som gäller för bestämmande av pensionsskuld enligt 1967 års lag ora tryggande av pensionsutfästelse ra. ra. Härvid skulle följande iakttagas.

1.    Pensionsskuld beräknas endast för tjänsteman, som före övertagandet fyllt 30 raen ej 65 år. För äldre tjänsteraän än nu närants förutsätts pensionsavgång vid uppnådda 65 levnadsår enligt akaderaiens pensionsbestämmelser.

2.    Pensionsskuld beräknas endast på ålderspensions- och farailje-pensionsutfästdser, däreraot inte på utfästelse om sjukpension och annan förmån för tid före pensionsålderns uppnående.

3.    Storleken av den vid övertagandet intjänade pensionen bestäraraes enligt s, k, lineär nulöflesraetod raed bortseende från tryggandelagens krav på oanlaslbarhel. För kapitaliseringen används i SOU 1964:28 angivna kapitalvärden raed korapletlering för kvinnlig anstäUds farailje-pensionsräli. Ersättningen skall utgöra kapitalvärdet för så stor del av utfäst pension sora svarar raot tiden för anställningen vid akaderaien. Med sådan tid järaställs tid för anställning hos annan arbetsgivare i den raån härunder intjänat fribrev eller raotsvarande överlåtits lill akademien.

4.    Akaderaien utverkar de enskilda tjänsteraännens godkännande av att akademiens pensionsförpliktelser övertas av statsverket och därmed saraordnas raed blivande statlig pension genora överföring lill statens allmänna tjänstepensionsregleraente (SPR) av upplupen tjänstetid.

Prop. 1973: 59                                                       100

Innehåll

Sida

1   Inledning                                                               3

2   Utredningen                                                           6

2.1 Vetenskapsakademien —■ en presentation             6

2.1.1   Bakgrand                                                    6

2.1.2   Vetenskapsakaderaiens uppgifter                    6

2.1.3   Vetenskapsakaderaiens organisation                6

2.1.4   Vetenskapsakaderaiens icke-institutionella verksamhet          7

2.1.5   Den totala oraslutningen av Vetenskapsakaderaiens centrala och institutioneUa verksarahet år 1971                                                         8

2.1.6   Tidigare avsöndringar från Vetenskapsakademien 10

2.2 Alhnänna utgångspunkter för utredningsarbetet     11

2.2.1    Vetenskapsakademiens allraänna roU             11

2.2.2    Vetenskapsakaderaiens institutioner              12

2.2.3    Utredningsarbetets bedrivande ra. ra,            14

2.3 Stockholras observatoriura                                 14

2.3.1    Bakgrand                                                  14

2.3.2    Personella  och materiella  resurser vid Stockholms observatoriura        15

2.3.3    Verksaraheten vid Stockholras observatoriura  19

2.3.4    Överväganden och förslag                           21

2.4 Capristationen för solforskning                            27

2.4.1    Bakgrand                                                  27

2.4.2    PersoneUa och raateridla resurser vid Capristationen

för solforskning                                          27

2.4.3    Verksaraheten vid Caprislationen för solforskning 29

2.4.4    Överväganden och förslag                           30

2.5 Kristinebergs zoologiska station                           32

2.5.1   Bakgrand                                                  32

2.5.2   Personella och materiella resurser vid Kristinebergs zoologiska station    33

2.5.3   Verksamheten vid Kristinebergs zoologiska station       33

2.5.4   Naturvetenskapligt inriktad havsforskning i Göteborg

och Lund                                                  35

2.5.5   Vissa utredningar med anknytning till Kristinebergs zoologiska station    35

2.5.6   Överväganden och förslag                           36

2.6 Kirana geofysiska observatoriura                         40

2.6.1    Bakgrand                                                  40

2.6.2    Personella och raateridla resurser vid Kirana geofysiska observatoriura  41

2.6.3    Anslag till Kirana geofysiska observatorium för löner

och driftkostnader åren 1968—1971              42

2.6.4    Verksamheten vid Kiruna geofysiska observatorium     45

2.6.5    Regleraentet för Vetenskapsakaderaiens forskningsslationer i övre Norrland m, m,       46

2.6.6    1970 års riksdagsbeslut angående den geokosraofysiska forskningen i Sverige  47

Prop. 1973: 59                                                                     101

Sida

2,6,7 Överväganden och förslag 48

2.7                              Abisko naturvetenskapliga station         54
2,71 Bakgrand                                                              54

2.7.2   Personella och raateridla resurser vid Abisko naturvelenskapUga station     54

2.7.3   Verksaraheten vid Abisko naturvetenskapliga station       55

2.7.4   Organisation ra, ra,                                              56

2.7.5   Överväganden och förslag 56

2.8  Bergianska stiftdsen                                                    59

2.8.1   Bakgrand                                                              59

2.8.2   Riksrauseiutredningens   förslag   och   dess   genomförande           60

2.8.3   Personella och materieUa resurser vid Bergianska stiftelsen 61

2.8.4   Överväganden och förslag                                    61

2.9  Vetenskapsakademiens bibhotek                                63

2.9.1          Statskontorets utredning angående vetenskaplig biblio
teksservice inom medicin, teknik och naturvetenskap

i Stockholm                                                           63

2.9.2                                       Överväganden och förslag         64

2.10                                                        Vissa pensionsfrågor         64

2.10.1    Nuvarande förhållanden                                     64

2.10.2    Överväganden och förslag                                  65

2.11                                                    Prelirainärt slutna avtal         67

3 Remissyttranden                                                                 67

3.1      Allmänt                                                                         67

3.2      Stockholms observatoriura                                           68

3.3      Capristationen för solforskning                                    69

3.4      Kristinebergs zoologiska station                                  69

3.5      Kirana geofysiska observatoriura 70 3,'6 Abisko naturvetenskapliga station     72 3,7    Övrigt 72

4 Vetenskapsakaderaiens anslagsfraraställning för budgetåret
1973/74                                                                              73

4.1       Inledning                                                                      73

4.2       Vetenskapsakaderaiens anslagsfraraställning för budgetåret 1973/74     74

5 Föredraganden                                                                   76

Bilagor

Bilaga 1 Avtal ora förstatligande av akaderaiens institution Stockholras observatoriura.

Bilaga till avtal ora förstatligande av akaderaiens insti
tution Stockholms observatoriura, § 8,                      88

Bilaga 2 Avtal ora deposition hos staten av viss del av akade
raiens bibliotek,                                                         91

Bilaga 3 Avtal ora saraverkan rörande utbildning och forskning raellan universitets- och högskoleorganisationen och akaderaiens institution Capristationen för solforskning,       92

Prop. 1973: 59                                                       102

Sida Bilaga 4 Avtal ora förstatligande av akademiens institution Kiruna geofysiska observatorium,

BUaga till avtal ora förstatUgande av akaderaiens insti
tution Kiruna geofysiska observatoriura, 7 §.                 94
Bilaga 5 Avtal ora reglering av pensionskostnaderna för perso
nalen vid Stockholms observatoriura och Kiruna geo
fysiska observatoriura,

BUaga till avtal ora reglering av pensionskostnaderna
för personalen vid Stockholms observatoriura och Ki
runa geofysiska observatoriura,                        97