Kungl. Maj:ts proposition angående vissa avtal med landstingeskommunerna m.fl. om bidrag till psykiatrisk sjukvård, m.m.
Proposition 1972:50
Kungl. Majrts proposition nr 50 år 1972 Prop. 1972: 50
Nr 50
Kungl. Ma):ts proposition angående vissa avtal med landstings kommunerna m. fl. om bidrag till psykiatrisk sjukvård, m. m.; given Stockholms slott den 10 mars 1972.
Kungl. Maj:t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet över socialärenden, föreslå riksdagen att bifaUa de förslag om vars avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen hemställt.
GUSTAF ADOLF
SVEN ASPLING
Propositionens huvudsakliga innehåll
I propositionen föreslås att riksdagen bemyndigar Kungl. Maj:t att godkänna vissa överenskommelser och avtal som träffats mellan statens förhandlingsnämnd och sjukvårdshuvudmännen, överenskommelserna innefattar ändrade bidragsregler för den psykiatriska sjukvården och regler för finansieringen av vissa provinsialläkares pensionering. Avtalen gäller komplettering av bestämmelserna om statens bidrag till läkarutbildningen i Linköping, Malmö, Göteborg och Umeå.
På gmndval av de träffade överenskommelserna föresläs följande anslag för budgetåret 1972/73, nämligen 110 mUj. kr. till Bidrag tUl anordnande av kliniker för psykiskt sjuka m. m., 1 340 milj. kr. till Bidrag till driften av klmiker för psykiskt sjuka m. m. och 20,7 milj. kr. till Bidrag till pensioner för vissa provinsialläkare. Vidare föreslås att anslaget Bidrag till viss hälso- och sjukvård för nästa budgetår tas upp med 114 milj. kr.
1 Riksdagen 1972. 1 sam!. Nr 50
Prop. 1972:50
Utdrag av protokollet över socialärenden, hållet inför Hans Maj:t Konungen i statsrådet på Stockholms slott den 10 mars 1972.
Närvarande: Statsministern PALME, ministern för utrikes ärendena WICKMAN, statsråden STRÄNG, JOHANSSON, HOLMQVIST, ASPLING, NILSSON, GEIJER, ODHNOFF, MOBERG, BENGTSSON, NORLING, LÖFBERG, LIDBOM, FELDT.
Chefen för socialdepartementet, statsrådet Aspling, anmäler efter gemensam beredning med statsrådets övriga ledamöter fråga om vissa avtal med landstingskommunerna m. fl. om bidrag till psykiatrisk sjukvård, m.m. och anför.
I prop. 1972: 1 (bil. 7 s. 141-143) har Kungl. Maj:t föreslagit liks-dagen att, i avvaktan på särskUd proposUion i ämnet, för budgetåret 1972/73 beräkna
tUl Bidrag tUl anordnande av kliniker för psykiskt sjuka m. m. ett reservationsanslag av 96 mUj. kr.,
tUl Bidrag tUl driften av kliniker för psykiskt sjuka m. m. ett förslagsanslag av 1 060 milj. kr.,
till Bidrag till viss hälso- och sjukvård ett reservationsanslag av 114 mUj. kr.
lag anhåller att nu fä ta upp dessa frågor och att i samband härmed redovisa vissa överenskommelser och avtal som träffats meUan statens förhandlingsnämnd och sjukvårdshuvudmännen.
Förslag om överenskommelser och avtal
Statens förhandlingsnämnd har med skrivelser lämnat över följande överenskommelser och avtal för Kungl. Maj:ts prövning.
1. Överenskommelse om ändring i mentalsjukvårdsavtalen m. m.,
2. Avtal om tillägg till 1970 års avtal om läkarutbildning i Linköping,
3. Avtal om tUlägg tiU 1970 års avtal om läkamtbUdning i Malmö,
4. Avtal om förlängning av 1961 års avtal om patologi och bakteriologi m. m. i Göteborg,
5. Avtal om förlängning av avtalsbestämmelser om bakteriologi, patologi m. m. pä lasarettsområdet i Umeå,
6. Avtal om läkamtbUdning vid S:t Jörgens sjukhus i Göteborg,
7. överenskommelse om finansieringen av och formema för vissa landstingsanställda provinsialläkares pensionering.
Avtalen och överenskommelserna har träffats under förbehåll av godkännande av Kungl. Maj:t och i förekommande fall vederbörande kommunala sjukvårdshuvudmän. Överenskommelserna är intagna i två
Prop. 1972:50 3
protokoll, förda vid förhandlingar den 23 febmari 1972 meUan företrädare för statens förhandlingsnämnd samt för Svenska landstingsförbundet och vissa kommuner om dels ändring i mentalsjukvårdsavtalen m. m., dels finansieringen av och formerna för vissa landstingsanställda provinsialläkares pensionering.
Förhandlingsnämndens skrivelser, protokollen med överenskommelserna samt avtalen torde få fogas tUl statsrådsprotokoUet i detta ärende som bilagor 1-10.
Förslag om landstingskommunernas övertagande av statens mentalsjukvård m. m. lades fram för rUcsdagen år 1963 (prop. 1963: 171, SU 1963: 210, rskr 1963: 403). I prop. 1966: 64 (SU 1966: 94, rskr 1966: 220) angående huvudmannaskapet för mentalsjukvården m. m. redovisade jag preliminära överenskommelser om landstingens övertagande den 1 januari 1967 av den stathga mentalsjukvården. Kungl. Maj:t bemyndigades därvid av riksdagen att godkänna avtal med landstingen samt med dåvarande städerna Stockholm, Göteborg och Malmö om huvudmannaskapet för mentalsjukvården m. m. enligt i propositionen närmare angivna grunder. Kungl. Maj:t godkände den 28 oktober 1966 avtal med landstingskommunerna om övertagande av statens mentalsjukvård den 1 januari 1967. Därefter har i prop. 1967: 69 (SU 1967: 106, rskr 1967: 252) redovisats avtal med de nämnda städerna om deras övertagande av hela den psykiatriska sjukvården i städerna, vUka avtal godkänts av Kungl. Maj:t den 24 febmari 1967.
Enligt mentalsjukvårdsavtalen kan de ekonomiska villkoren i avtalen, i den mån inte annat framgår, efter förhandlingar ändras fr. o. m. år 1972. Samtliga huvudmän har påkallat förhandlingar. Kungl. Maj:t har uppdragit åt statens förhandlingsnämnd att föra förhandlingar med huvudmännen om de ekonomiska villkoren i avtalen samt att ta upp förhandlingar med Svenska landstingsförbundet om statens pensionsansvar för viss mentalsjukvårdspersonal m. m.
Enligt nu gällande mentalsjukvårdsavtal utgår tiU sjukvårdshuvudmännen dels byggnadsbidrag enligt en av socialstyrelsen för perioden 1967-71 fastställd investeringsplan, dels driftbidrag, som grundar sig på den genomsnittiiga vårddagkostnaden år 1966 vid de övertagna sjukhusen samt kostnaden under samma år för utbildning av mentalsjukvårdspersonal. Bidragen utgår för det antal vårdplatser, som anges i avtalen. Båda bidragen är indexreglerade. HärtUI kommer särskild ersättning för avskrivning av sjukhusbyggnader samt bidrag till utmstning och till kostnader för markförvärv m.m. Vidare utgår för åren 1967-1971 ett särskUt bidrag tiU Stockholm, Göteborg och Malmö för anordnande och drift av psykiatriska khniker vid lasarett.
Den nu träffade överenskommelsen om ändring i mentalsjukvårdsavtalen m. m. skall ligga tiU grund för tUläggsavtal tiU mentalsjukvårds-
Prop. 1972:50 4
avtalen med var och en av sjukvårdshuvudmännen. Sådana avtal avses komma att träffas före sommaren 1972.
I fråga om byggnadsbidraget innebär ändringama i huvudsak att bidrag fr. o. m. den 1 januari 1972 skaU utgå till av socialstyrelsen prioriterade objekt. För byggnadskostnader, som omfattas av investeringsplanen men för vilka bidrag inte slutbetalats, skall bidrag utgå enligt den tidigare ordningen. Parterna har gemensamt utrett storleken av bidrag tiU sådana uppförda eller påbörjade byggnadsobjekt som varken upptagits i investeringsplanen eller prioriterats för igångsättning år 1972. Bidragen till dessa byggnadsobjekt kan beräknas uppgå till ca 197 milj. kr. Parterna har enats om att betalningen av dessa bidrag skall fördelas på tre år och att staten för ändamålet skall tillhandahålla 116 mUj. kr. fram tiU den 1 juli 1973, 40 milj. kr. budgetåret 1973/74 och 41 milj. kr. budgetåret 1974/75. Detta jämte bidrag tUl prioriterade objekt beräknas medföra ett anslagsbehov av 110 milj. kr. budgetåret 1972/73 utöver beräknad reservation. Jag återkommer härtiU vid behandlingen av anslagsfrågorna.
Nuvarande driftbidrag föreslås bli ersatt med fasta belopp för vart och ett av åren 1972 och 1973. Dessa belopp uppgår tiU 1 170 milj. kr. resp. 1 240 milj. kr. Beloppen skall utgå till huvudmännen efter samma procentuella fördelning som de under år 1971 utbetalade driftbidragen. Storleken av statens bidrag för år 1974 skall tas upp tiU förhandlingar mellan partema, sedan 1974 års löner blivit fastställda. Parterna är ense om att under år 1974 ta upp förhandlingar om de ekonomiska viU koren i huvudavtalen och tUläggsavtalen fr. o. m. år 1975, i den mån det inte av avtalen framgår att dessa villkor äger fortsatt gUtighet efter utgången av år 1971.
EtUigt gällande mentalsjukvårdsavtal skall staten beträffande den av sjukvårdshuvudmännen övertagna mentalsjukvärdspersonalen ansvara för de framtida pensions- och livräntekostnader som avser tjänstetid hos staten. I prop. 1963: 171 angående landstingskommunernas övertagande av statens mentalsjukvård m. m. uttalade föredragande departementschefen att statens pensionsförpliktelser - i vad avser tjänstetid hos staten - i det framlagda förslaget utformats analogt med vad som föreskrivits i samband med polisväsendets förstatligande. Pensionskostnaderna fördelas sålunda f. n. mellan staten och landstingen i princip i förhållande till antalet år av »intjänandeperioden» under vUka befattningshavaren varit underkastad statens pensionsreglemente (SPR) eller tidigare gäUande statliga pensionsreglementen resp. landstingens pensionsreglemente (LPR).
Den nu träffade överenskommelsen innebär att denna kostnadsfördelning behålls men att den statliga ersättningen för varje särskilt pensionsfall ersätts med ett engångsbelopp. Storleken härav vid tidpunkten för övertagandet har i tillämpliga delar beräknats på samma sätt som skedde vid statens övertagande av ansvaret för polisväsendet. Beloppet uppgår
Prop. 1972: 50 5
per den 1 juli 1971 tUl ca 788 milj. kr., varav ca 177 mUj. kr. utgör räntekostnader. Kapitalbeloppet skall amorteras på 19 år med början den 1 juli 1975. Kostnaderna för amortering jämte ränta har beräknats till 70,7 mUj. kr. för vart och ett av dessa 19 år. Under åren 1972-1974 utgår endast ränta. Beloppet härför utgör för år räknat 47,3 mUj. kr.
Jag har inte något att erinra mot den träffade överenskommelsen om ändring i mentalsjukvårdsavtalen m. m. och förordar därför att överenskommelsen godkänns. Jag föreslår vidare att Kungl. Maj:t inhämtar riksdagens bemyndigande att godkänna de tilläggsavtal om ändring i mentalsjukvårdsavtalen m. m., som i enlighet med överenskommelsen kan komma att träffas med berörda sjukvårdshuvudmän.
Förhandlingsnämnden har vidare lämnat över fyra avtal, som berör statens driftersättningar för läkarutbildning och forskning inom ämnesområdet patologi m. m.
Enligt avtalen skall sådana driftersättningar utgå till Östergötlands läns landstingskommun för utnyttjandet av kommunens resurser inom ämnesområdena patologi, medicinsk mikrobiologi och farmakologi med 620 000 kr. för år räknat samt tUl Malmö kommun för samma ändamål inom ämnesområdena patologi och medicinsk mikrobiologi med 300 000 kr. för år räknat jämte en övergängsersättning med 150 000 kr. När det gäller Göteborgs kommun och Västerbottens läns landstingskommun innebär avtalen att giltighetstiden för fömtvarande avtalsbestämmelser om patologi och bakteriologi m. m. förlängs.
De fyra avtalen gäller för tiden den I juli 1970-den 31 december 1973.
Jag förordar att avtalen godkänns.
Förhandlingsnämnden har även givit in avtal om läkarutbildning vid S:t Jörgens sjukhus i Göteborg. Sjukhuset upplåts fr. o. m. den 1 januari 1967 för läkarutbildning och forskning av Göteborgs och Bohus läns landstingskommun (prop. 1969: 102, SU 1969: 85, rskr 1969: 217) i samband med landstingskommunens övertagande av mentalsjukvården. Enligt ett protokoll, som förts vid vissa överläggningar i december 1970 om samarbete rörande läkarutbildning (prop. 1971: 44 s. 40, SoU 1971: 8, rskr 1971: 98), skulle förhandlingar tas upp om vUlkoren för upplåtelsen. Statlig driftersättning fastställs genom det nu träffade avtalet att utgå med sammanlagt 3,8 mUj. kr. för åren 1970-1973. Utfomi-ningen följer i allt väsentligt gällande avtal om läkamtbUdning i Göteborg.
Jag har inte något att invända mot avtalet, som bör godkännas.
Liksom beträffande andra undervisningssjukhus kan det bli fråga om särskild investeringsöverenskommelse beträffande S:t Jörgens sjukhus. Mot den bakgrunden bör Kungl. Maj:t i detta sammanhang inhämta riksdagens bemyndigande att godkänna sådan överenskommelse, som träffas enligt ifrågavarande avtal.
Utgifterna för ersättningarna för patologi m. m. och för upplåtelsen
Prop. 1972:50 6
av S:t Jörgens sjukhus bestrids från förslagsanslaget Bidrag till kommunala undervisningssjukhus.
Slutiigen har förhandlingsnämnden kommit in med överenskommelse om finansieringen av och formema för vissa landstingsanställda provinsialläkares pensionering, överenskommelsen innebär, att berörda sjukvårdshuvudmän räknat fr. o. m. den 1 januari 1969 tar över statens ansvar för provinsialläkarnas pensionering med vissa undantag. Staten ersätter huvudmännen för deras åtaganden genom att betala ett engångsbelopp, som motsvarar pensionsskulden, och årliga bidrag. Engångsbeloppet har fastställts till ca 78,4 mUj. kr, per den 1 juli 1971 och de årliga bidragen tiU 8 milj. kr. för vart och ett av åren 1969-1974. De retroaktiva årUga bidragen för åren 1969-1971 utbetalas med 8 mUj. kr. under ettvart av åren 1972-1974. Sammanlagt utgår aUtså under dessa tre år 16 mUj. kr. för år räknat. Frågan om storleken av de årliga bidragen för 1975 och följande år skaU tas upp vid kommande förhandlingar. Partema har vidare enats om att engångsbeloppet skall amorteras på 19 år fr. o. m. år 1975 och att endast ränta skaU utgå under åren 1972-1974. Det årliga räntebeloppet uppgår tUl 4,7 milj. kr.
Jag förordar att överenskommelsen godkänns.
Under åberopande av det anförda hemställer jag att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen att bemyndiga Kungl. Maj:t att godkänna
1) överenskommelse mellan statens förhandlmgsnämnd samt företrädare för Svenska landstingsförbundet och för Göteborgs, Malmö och Gotiands kommuner om ändring i mentalsjukvårdsavtalen m. m.,
2) tUläggsavtal till mentalsjukvårdsavtalen, som enligt nämnda överenskommelse träffas mellan staten och berörda sjukvårdshuvudmän,
3) avtal meUan staten samt
a) Östergötlands läns landstingskommun om tUlägg till 1970 års avtal om fortsatt samarbete angående läkamtbUdning i Linköping,
b) Malmö kommun om tillägg till 1970 års avtal om fortsatt samarbete angående läkarutbildning i Malmö,
c) Göteborgs kommun om förlängning av 1961 års avtal om patologi och bakteriologi m. m. i Göteborg,
d) Västerbottens
läns landstingskommun om förlängning av vissa be
stämmelser om bakteriologi, patologi m. m. i 1962 års avtal om utbild
ning av läkare och tandläkare i Umeå, m. m.,
e) Göteborgs
och Bohus läns landstingskommun om fortsatt sam
arbete angående läkamtbUdning vid S:t Jörgens sjukhus i Göteborg,
4) överenskommelse meUan staten och Göteborgs och Bohus läns landstingskommun om statiig investeringsersättning, som träffas enligt sistnämnda avtal,
5) överenskommelse mellan statens förhandlingsnämnd samt företrädare för Svenska landstingsförbundet och Gotiands kommun om finansieringen av och formerna för vissa landstingsanställda provinsialläkares pensionering.
Prop. 1972:50 7
H 3. Bidrag till anordnande av kliniker för psykiskt sjuka m. m.
1970/71 Utgift 95 687 743 Reservation 34 463 899
1971/72 Anslag 96 000 000 1972/73 Förslag 110 000 000
Från anslaget bekostas byggnadsbidrag till landstingskommunerna samt Stockholms, Göteborgs och Malmö kommuner för anordnande av kliniker för psykiskt sjuka m. m. Bidragen utgår enligt avtal mellan staten och landstingskommunema om landstingens övertagande av statens mentalsjukvård (prop. 1966: 64, SU 1966: 94, rskr 1966: 220) samt meUan staten och Stockholms, Göteborgs och Malmö kommuner om dessa kommuners övertagande av huvudmannaskapet för hela deras . mentalsjukvård m. m. (prop. 1967: 69, SU 1967: 106, rskr 1967: 252).
I det föregående har anmälts överenskommelse om ändring i mentalsjukvårdsavtalen samt förslag från statens förhandlingsnämnd i fråga om beräkningen av medelsbehovet för budgetåret 1972/73 under detta anslag.
Departementschefen
I överensstämmelse med förhandlingsnämndens förslag beräknar jag medelsbehovet under anslaget för budgetåret 1972/73 till 110 milj. kr. Jag hemställer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att till Bidrag till anordnande av kliniker för psykiskt sjuka m. m. för budgetåret 1972/73 under femte huvudtiteln anvisa ett reservationsanslag av 110 000 000 kr.
H 4. Bidrag till driften av kliniker för psykiskt sjuka m. m.
1970/71 Utgift 947 220 829 1971/72 Anslag 930 000 000 1972/73 Förslag 1 340 000 000
Från anslaget bekostas bidrag till landstingskommunerna samt Stockholms, Göteborgs och Malmö kommuner för driften av khnUcer för psykiskt sjuka m. m. Bidragen utgår enligt avtal mellan staten och landstingskommunerna om landstingens övertagande av statens mentalsjukvård (prop. 1966: 64, SU 1966: 94, rskr 1966: 220) samt mellan staten och Stockholms, Göteborgs och Malmö kommuner om dessa kommuners övertagande av huvudmannaskapet för hela deras mentalsjukvård m. m. (prop. 1967: 69, SU 1967: 106, rskr 1967: 252).
I det föregående har anmälts överenskommelse om ändring i mentalsjukvårdsavtalen. På gmndval av överenskommelsen kan utgifterna under detta anslag för budgetåret 1972/73 beräknas till följande belopp.
Prop. 1972:50 8
1. Driftbidrag ................................................. 1 205 000 000
2. Avskrivningsersättningar ............................ ..... 75 000 000
3. Bidrag till utrustning .................................. ..... 10 000 000
4. Bidrag till kostnader för markförvärv m.m...... ....... 1 000 000
5. Lokalhyror för vissa sjukhusfastigheter......... 2 500 000
6. Vissa pensionskostnader ........................... ..... 47 300 000
I 340 800 000
Departementschefen
Ändringen i gällande mentalsjukvärdsavtal kan jämte indexuppräkning för sista halvåret 1971 beräknas medföra en belastning under detta anslag för budgetåret 1971/72 av 1 186 milj. kr., vilket överstiger det i riksstaten för nämnda budgetär uppförda beloppet med 256 milj. kr. Med hänvisning till sammanställningen beräknar jag anslagsbehovet för budgetåret 1972/73 tiU i runt tal 1 340 milj. kr. Detta innebär i förhåUande tUl det i prop. 1972: 1 (bil. 7 s. 142) prehminärt upptagna beloppet en ökning med 280 milj. kr. Jag hemställer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att till Bidrag till driften av kliniker för psykiskt sjuka m. m. för budgetåret 1972/73 under femte huvudtiteln anvisa ett förslagsanslag av 1 340 000 000 kr.
H 5. Bidrag till viss hälso- och sjukvård
1970/71 Utgift 109 042 500 Reservation O
1971/72 Anslag 114 000 000 1972/73 Förslag 114 000 000
Från anslaget utgår statsbidrag till sjukvårdshuvudmännen till viss hälso- och sjukvård.
Departementschefen
Förhandlingar om avtal rörande statsbidrag till viss hälso- och sjukvård, vilka avtal skall gäUa för tiden fr. o. m. den 1 januari 1972, pågår f. n. meUan statens förhandhngsnämnd och berörda sjukvårdshuvudmän. Avtalen beräknas emellertid inte kunna träffas i sådan tid att de kan föreläggas riksdagen under vårsessionen 1972. Anslaget bör därför tas upp med oförändrat 114 milj. kr.
Jag hemställer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att till Bidrag till viss hälso- och sjukvård för budgetåret 1972/73 under femte huvudtiteln anvisa ett reservationsanslag av 114 000 000 kr.
Prop. 1972: 50 9
H 10. Bidrag till pensioner för vissa provinsialläkare
1972/73 Förslag 20 700 000
Något anslag med denna mbrik finns inte upptaget i riksstaten för innevarande budgetår.
D e par t em en tschefen
Den överenskommdse om finansieringen av och formerna för vissa landstuigsanställda provinsialläkares pensionering, som anmälts i det föregående, medför ett anslagsbehov för budgetåret 1972/73 av 20,7 milj. kr. För ändamålet bör uppföras ett nytt förslagsanslag, kaUat Bidrag till pensioner för vissa provinsialläkare.
Jag hemställer att Kungl. Maj:t föreslär riksdagen
att till Bidrag till pensioner för vissa provinsialläkare för budgetåret 1972/73 under femte huvudtiteln anvisa ett förslagsanslag av 20 700 000 kr.
Med bifall till vad föredraganden sålunda med instämmande av statsrådets övriga ledamöter hemställt förordnar Hans Maj:t Konungen att till riksdagen skall avlåtas profwsition av den lydelse bilaga till detta protokoll utvisar.
Ur protokollet: BrUta Gyllensten
Prop. 1972:50 10
Bilaga 1
Statens förhandlingsnämnds skrivelse av den 1 mars 1972
TiU KONUNGEN Socialdepartementet
Överenskommelse om ändring i mentalsjokvårdsavtalen m. m.
(1 protokoll)
Statens förhandlingsnämnd understäUer Kungl. Maj:t för prövning rubricerade överenskommelse, intagen i bilagda protokoll. Överenskommelsen har träffats med företrädare för Svenska landstingsförbundet samt Gotlands, Göteborgs och Mahnö kommuner under förbehåU av godkännande av Kungl. Maj:t och samtiiga berörda kommuner. Överenskommelsen avser dels ändring från och med år 1972 i de ekonomiska vUlkoren i mentalsjukvårdsavtalen dels avlösning av statens ansvar för vissa pensionsförmånskostnader.
Namnen har förhandlat på gmndval av Kungl. Maj:ts uppdrag till . nämnden dels den 27 maj 1971 att föra förhandhngar med de landstingskommuner samt med Gotiands, Göteborgs och Malmö kommuner, som påkallat förhandhngar om de ekonomiska vUlkoren i de meUan staten och landstingskommunema samt städerna Stockholm, Göteborg och Malmö slutna avtalen om landstingens och storstädemas övertagande av mentalsjukvården, dels den 11 juni 1971 att ta upp förhandlingar med Svenska landstingsförbundet om statens pensionsansvar för viss sjukhuspersonal m.m.
TiU förhandlingsnämnden har överlänmats Svenska landstingsförbundets skrivelse den 23 december 1969 angående index för driftbidrag enligt mentalsjukvårdsavtalen.
A. Ändring i de ekonomiska villkoren i mentalsjukvårdsavtalen
Enligt 31 § gällande mentalsjukvårdsavtal mellan staten och landstingen skall de ekonomiska villkoren i avtalen, i den mån inte annat framgår av desamma, efter förhandhngar kunna ändras från och med år 1972. Part som önskar sådan ändring har att påkalla förhandlingar härom. Intill dess nytt avtal träffats skall staten utge bidrag till landstingen enligt avtalen. Motsvarande gäller enligt de med städema Stockholm, Göteborg och Malmö träffade avtalen.
Samtliga huvudmän har påkallat förhandlingar om ändring i de ekonomiska villkoren i avtalen. Förhandlingarna inleddes den 21 juni 1971 och har resulterat i den nu träffade överenskommelsen.
Statens bidrag till sjukvårdshuvudmännen för mentalsjukvårdens driftkostnader utgår enligt gällande avtal med ett på visst sätt beräknat
Prop. 1972:50 11
bidrag till ett antal i avtalen angivna vårdplatser. Bidraget är indexreg-lerat. Parterna är nu ense om att ersätta detta bidrag med fasta belopp för vart och ett av åren 1972 och 1973. Dessa belopp uppgår till
1 170 000 000 kr.
respektive 1 240 000 000 kr. Parterna är vidare ense
om att dessa belopp skall fördelas mellan huvudmännen med samma
procentuella fördelning som de under år 1971 utbetalade driftbidragen.
Därvid har beaktats de ändringar i bidragsfördelningen som jämlikt
mentalsjukvårdsavtalen föranletts av kommunala indelningsändringar
och som av berörda parter anmälts tUl socialstyrelsen. Det bör fram
hållas, att avskrivningsersättningen inte ingår i ovannänmda driftbidrag.
Storleken av statens bidrag för år 1974 skall tas upp till förhandlingar mellan parterna, sedan 1974 års löner blivit fastställda. Parterna är ense om att under år 1974 ta upp förhandlingar om de ekonomiska viUkoren frän och med år 1975 i huvudavtalen och de tiUäggsavtal som nu skaU träffas, i den mån det inte av avtalen framgår att dessa villkor äger fortsatt gUtighet efter den 31 december 1971.
Med den nya konstmktionen av driftbidraget är några ytterligare åtgärder i anledning av landstingsförbundets förut omnämnda skrivelse den 23 december 1969 inte påkallade.
Under förhandlingarna har även frågan om beräkningen av driftbidraget under perioden 1967-1971 behandlats. Partema har i denna del överenskommit, att slutredovisning av driftbidraget för perioden skall ske enligt hittills tillämpade metoder. Därefter är bidraget för denna tid slutligt reglerat.
För tillgodoseende av huvudmännens behov av nya vårdplatser utgår enligt mentalsjukvårdsavtalen anläggnings- och utmstningsbidrag, beräknat per den 1 juli 1962, med ett belopp av 55 000 kr. respektive 5 000 kr. per plats i sluten vård vid helt nya sjukhus och 30 000 kr. respektive
2 500 kr. per tillkommande plats vid befintliga sjukhus och institutioner.
1 sistnämnda alternativ kan utgå ytterligare högst 20 000 kr. respektive
2 500 kr. per tillkommande plats för investeringar i gemensamhetsanläggningar. Erfarenhetsmässigt utgår bidrag i sådana fall med sammanlagt 50 000 kr. respektive 5 000 kr. För båda parter innebär emellertid redovisningen och kontrollen av kostnadema en betydande administrativ belastning. Partema har därför enats om att anläggningsbidraget i dessa fall skall vara 50 000 kr. samt att utmstningsbidrag alltid skall utgå med 5 000 kr. per ny vårdplats. Liksom tidigare skall bidrag till uppförande av nya anläggningar för vård av psykiskt sjuka bam och psykopater utgå med 55 000 kr. per plats.
För perioden 1967-1971 skuUe enligt mentalsjukvårdsavtalen i riksstaten tas upp 250 000 000 kr. för byggnadsbidrag tiU landstingen och 60 000 000 kr. för sådana bidrag tiU primärkommunerna Stockholm, Göteborg och Malmö. Beloppen har anvisats som reservationsanslag med 50 000 000 kr. respektive 12 000 000 kr. per budgetår samt i hu-
Prop. 1972:50 12
vudsak anpassats efter byggnadsstyrelsens byggnadskostnadsmdex för byggnader av sten. För budgetåret 1971/72 har till Bidrag tiU anordnande av kliniker för psykiskt sjuka m. m. anvisats 96 000 000 kr.
Byggnadsbidragen har utbetalats i efterskott allteftersom byggnadsarbetena utförts. Förutsättning har emeUertid varit att medel för byggnadsföretaget tagits upp i den investeringsplan som faststäUts av socialstyrelsen och landstingen i samråd. För de tre primärkommunema har gällt särskild investeringsplan. Byggnadsföretagen regleras även genom socialstyrelsens prioritering av byggnadsföretag inom sjukvården. Det är med andra ord en dubbel styrning.
Under förhandlingarna har diskuterats, om det finns anledning att bibehålla systemet med en särskild investeringsplan. Från statens synpunkt sett kan en styrning genom byggnadsregleringen vara tUlfyUest. En sådan ordning medför uppenbara fördelar för sjukvårdshuvudmännen. Parterna är därför ense om att slopa investeringsplanen från och med år 1972. Från och med den 1 januari 1972 skaU byggnadsbidrag utgå till sådana objekt som prioriterats av socialstyrelsen. För byggnadskostnader, som omfattas av investeringsplanen men för vilka bidrag ej slutbetalats, skaU bidrag utgå enligt den tidigare ordningen.
Parterna har gemensamt utrett storleksordningen av bidragen till uppförda eUer påbörjade byggnadsobjekt, som huvudmännen varit berättigade tiU enligt hittiUsvarande avtal men som varken rymts inom investeringsplanen eUer prioriterats för igångsättning år 1972. Bidragen tiU dessa objekt kan beräknas uppgå till ca 197 000 000 kr. Parterna har enats om att betalningen av dessa bidrag skall fördelas på tre år och att staten för ändamålet skaU tillhandahålla 116 000 000 kr. fram till den 1 juli 1973, 40 000 000 kr. budgetåret 1973/74 och 41000 000 kr. budgetåret 1974/75. Detta jämte bidrag till prioriterade objekt medför ett anslagsbehov, utöver reservationen, på 110 000 000 kr. för budgetåret 1972/73.
B. Statens ansvar för vissa pensionsförmånskostnader
De allmänna bestämmelser för landstingskommunernas övertagande av statens mentalsjukvård vilka låg till grund för Kungl. Maj:ts förslag till 1963 års riksdag om mentalsjukvårdsreformen (prop. 1963: 171), in-nehöU två pensionsbestämmelser rörande personalen vid de statliga mentalsjukhusen. Enligt den ena skaU staten ansvara för de pensionskostnader som avser tjänstetid hos staten. Härav följer att kostoader för pensioner och livräntor, som börjat utgå före övertagandet, bestrides av staten och att i fråga om pensionskostnader för den personal som hade fortlöpande anställning vid övertagandet, staten skall ansvara för sådana pensionskostnader som hänför sig till tiden före övertagandet. Enligt den andra bestämmelsen, som reglerar landstingens fortlöpande pen-
Prop. 1972:50 13
sionskostnader för den hos dem anställda personalen, svarar staten via driftbidraget för dessa kostnader. Det statliga driftbidraget innehåller en ersättning för pensionskostnader, inklusive socialförsäkringsavgifter, vid tillkomsten beräknade till 20 procent av den avlöningssumma som ingår i genomsnittskostnaden.
De nämnda reglema togs in i 1966 års avtal med huvudmännen (19 och 24 §§ landstingsavtalen).
Enligt 24 § gällande mentalsjukvårdsavtal mellan staten och landstingen skall staten för den av landstingen den 1 januari 1967 (respektive den 1 januari 1970 i fråga om Vipeholms sjukhus) övertagna mentalsjukvårdspersonalen ansvara för de pensions- och livräntekostnader som avser tjänstetid hos staten. Motsvarande gäller per den 1 juli 1967 enligt avtalet den 3 mars 1967 med Södermanlands läns landsting om Karsuddens sjukhus i Katrineholm samt beträffande psykiatriska sjukhuset i Stockholm enligt det med Stockholms stad den 13 december 1966 träffade mentalsjukvårdsavtalet. Den överenskomna ordningen innebär, att landstingen med nyssnämnda inskränkning svarar för kostnadema för pensioner och livräntor ifråga om den personal som gick över från statlig till landstingskommunal tjänst i samband med att landstingen tog över huvudmannaskapet för den av staten bedrivna mentalsjukvården. Staten svarar för pension som är helt grundad på tid före övertagandet.
I propositionen till 1963 års riksdag uttalade departementschefen att statens pensionsförpliktelser - i vad avser tjänstetid hos staten - utformats analogt med vad som föreskrivits i samband med polisväsendets förstatligande. Pensionskostnaderna fördelas meUan staten och landstingen i princip i förhållande till antalet är av »intjänandeperioden» under vilka befattningshavaren varit underkastad SPR eller tidigare gällande statliga pensionsreglementen respektive landstingens pensionsreglemente (LPR).
Förhandlingarna har resulterat i den nu överlämnade överenskommelsen med Svenska landstingsförbundet.
Såsom framgått av det förut sagda innebär statens åtagande ingen annan förpliktelse än att betala de utfaUande pensionerna till den del de avser tjänstetid hos staten. Den i mentalsjukvårdsavtalen förutsatta ordningen innebär, att statens förpliktelse aktualiseras när ett pensionsfall inträffar. Ett sådant system innebär ett betydande administrativt arbete. Det skulle nämligen innebära att varje berörd befattningshavares pension behandlades för sig i fråga om dels bidragsbeloppets beräkning när pensionsfallet inträffar, dels betalning av detta belopp månads- eUer årsvis så längs befattningshavaren eller hans pensionsberättigade efterlevande är i livet. En engångsavlösning av statens ansvar har därför praktiska fördelar.
Vid överläggningarna har enighet nåtts om en ordning som innebär att den fömtsätta kostnadsfördelningen behålls men att statlig ersättning
Prop. 1972:50 14
för varje särskilt pensionsfall ersätts med ett engångsbelopp, beräknat för samtiiga pensionsfall. Storleken av detta vid tidpunkten för övertagandet har fastställts efter i tiUämpliga delar den metodik som gäUde vid statens övertagande av ansvaret för polisväsendet. Beloppet uppgår per den 1 juh 1971 tUl 788 400 967 kr.
Angivna belopp skall enligt den nu träffade överenskommelsen föras över på huvudmännen för att jämte ränta användas för successiva utbetalningar av ifrågavarande pensioner under en lång följd av år. Det måste vara principiellt riktigt att dessa pengar förs över från staten till landstingen i huvudsak i takt med pensionsutbetalningama.
Mot denna bakgmnd har parterna enats om en ordning som innebär att kapitalbeloppet slutamorteras på 22 år. Sjukvårdshuvudmännen har emellertid såsom ett led i en samlad överenskommelse accepterat ett önskemål från förhandlingsnämndens sida att endast ränta skall utgå under de tre första åren, varefter följer en amorteringstid av 19 år.
Vid fastställandet av ersättningen har inte beaktats statens eventueUa pensionsansvar för personalen vid de i mentalsjukvårdsavtalen angivna enskUda institutioner till vars drift staten i särskUd ordning bidrog före 1967. Statens pensionsansvar beträffande dessa institutioner avser endast den personal som i samråd med staten tillerkänts särskild pension eller livränta att utgå av driftmedel. Hithörande frågor måste utredas ytterligare. Parterna är ense om att därefter ta upp särskUda överläggningar i ärendet.
Förhandlingsnämnden vill slutligen framhålla, att parterna vid bestämmandet av engångsbeloppets storlek inte beaktat de ändringar i rikets administrativa indelning som skett efter 1966 års utgång. Det får ankomma på sjukvårdshuvudmännen själva att vidta de omfördelningar som kan vara påkallade på grund av sådana ändringar.
Överenskommelsen består av ett protokoll med tre bilagor. Två av dessa utgör tabeller, som utvisar hur driftbidraget respektive pensions-avlösningsbeloppet jämte ränta skall fördelas mellan sjukvårdshuvudmännen. Den tredje är ett formulär till de tUläggsavtal till mentalsjukvårdsavtalen som skaU träffas. Detta formulär skall användas för samtliga landsting och Gotlands kommun. Med Göteborgs och Malmö kommuner skall träffas tilläggsavtal efter samma principer. Särskilda bestämmelser fordras för vissa landsting. Detta gäller bl. a. Stockholms läns landsting med hänsyn tiU att Stockholms kommun numera ingår i landstinget och dess vårdplatser sammanförts med landstingets.
Så snart tilläggsavtalen föreligger, kommer nämnden att understäUa dem Kungl. Maj:t för prövning. Detta torde kunna ske före sommaren. Nämnden hemställer att Kungl. Maj:t i avvaktan härpå godkänner överenskommelsen samt vidtar de åtgärder som erfordras i anledning av densamma överlämnade, viUkorliga överenskommelsen.
Prop. 1972:50 15
Bilaga 2
Protokoll, fört vid förhandlingar den 23 februari 1972 mellan företrädare för statens förhandlingsnämnd samt för Svenska landstingsförbundet och för Göteborgs, Malmö och Gotlands kommuner om ändring i mentalsjukvårdsavtalen m. m.
Närvarande:
Statens förhandlingsnämnd Överdirektören Rydback Expeditionschefen Söderqvist Kanslirådet B. Å. Berg Kanslirådet af Sandeberg Byråchefen TengwaU Avdelningsdirektören Strandlund Byrådirektören Westlin
Svenska landstingsförbundet samt Göteborgs, Malmö och Gotlands kommuner
Landstingsrådet Hansson Riksdagsledamoten Eskel Kommunalrådet Hedlund Landstingsrådet Lekberg Kanslichefen Ericsson Förste sekreteraren Skalin Kanslichefen Bergengren Förhandlingschefen Bergkvist Ekonomichefen Romefors Sekreteraren Ählander
Vid förhandlingar denna dag om ändring i mentalsjukvårdsavtalen och om avlösning av statens ansvar för vissa pensionsförmånskostnader enas parterna om följande.
1. Staten skaU tUl sjukvårdshuvudmännen utgiva ersättning för mentalsjukvårdens driftkostnader med 1 170 000 000 kronor för år 1972 och 1 240 000 000 kronor för år 1973. Nänmda bidrag skaU fördelas meUan sjukvårdshuvudmännen enligt den tiU detta protokoU fogade bilagan A.
Prop. 1972:50 16
Varje sjukvårdshuvudman tillkommande bidrag skall från och med juli månad 1972 erläggas med en tolftedel senast den 25 i varje månad. Slutlig reglering för perioden januari-juni 1972 skaU ske snarast möjligt, varvid belopp som utbetalats med stöd av hittills gällande regler skall avräknas.
2. Sedan 1974 års löner bUvit fastställda skaU parterna snarast ta upp förhandhngar om storleken av ersättningen för år 1974.
3. Slutredovisning av driftbidraget till mentalsjukvården för år 1971 skall ske enligt hittUls tUlämpade metoder. Därefter är bidraget för perioden 1967-1971 slutligt reglerat.
4. Statens ansvar för pensionsförmänskostnader, som avser tjänstetid hos staten, för den personal som sjukvårdshuvudmännen övertog i anslutning till mentalsjukvårdsreformen, avlöses med ett belopp per den 1 juh 1971 av 788 400 967 kronor. Nämnda belopp skaU betalas av staten genom 19 annuiteter om 70 656 498 kronor, som skall erläggas den 1 juli under ettvart av åren 1975-1993. Aren 1972-1974 betalar staten ränta på kapitalet efter sex procent med 47 304 058 kronor per år, att betalas den 1 juli under ettvart av angivna tre år.
I denna punkt angivna annuiteter och räntebelopp skall fördelas mellan huvudmännen enligt den tiU detta protokoU fogade bUagan B.
5. För
byggnadskostnader som omfattas av investeringsplanen enligt
17 § huvudavtalet skall bidrag utgå enligt den före den 1 januari 1972
gällande ordningen. Från och med den 1 januari 1972 skaU bidrag utgå
till av socialstyrelsen prioriterade objekt.
För bidrag till byggnadsobjekt som slutförts eller påbörjats men som inte avses i första stycket skaU staten tillhandahålla 116 mUj. kronor fram tiU den 1 juli 1973, 40 milj. kronor budgetåret 1973/74 och 41 milj. kronor budgetåret 1974/75. Fördelningen mellan huvudmännen av anvisade belopp fastställes i samråd mellan socialstyrelsen och Svenska landstingsförbundet.
6. För
tillgodoseende av huvudmännens behov av nya vårdplatser
enligt bidragsplanen utgår anläggningsbidrag, beräknat per den 1 juli
1962, med ett belopp om 55 000 kronor per plats i sluten vård vid
helt nya sjukhus och 50 000 kronor per tillkommande plats vid befint
liga sjukhus och institutioner.
TUl utrustning av nya vårdplatser utgår utmstningsbidrag med 5 000 kronor per plats.
7. Sjukvårdshuvudmännen tUlhandahåUer avgiftsfri undersökning och behandling för personer, som av domstol överlämnats tUl öppen psykiatrisk vård eller av utskrivningsnämnd meddelats föreskrift om sådan vård.
8. Mellan statens förhandlingsnämnd och delegerade för sjukvårdshuvudmännen skall träffas tilläggsavtal till mentalsjukvårdsavtalen i huvudsaklig överensstämmelse med det avtalsformulär som framgår av den till detta protokoll fogade bUagan C.
Prop. 1972:50 17
9. De under punkterna 1-7 här ovan träffade överenskommelserna gäUer imder fömtsättning att de godkännes av Kungl. Mai:t och vederbörande kommun.
Detta protokoU är upprättat i två exemplar, varav parterna tagit var sitt.
Stockhohn som ovan.
Statens förhandlingsnämnd För Svenska landstingsförbundet
samt
Göteborgs, Malmö och Got
lands kommuner
Lennart Rydback Stig F. Hansson
Jan TengwaU Bengt Ericsson
2 Riksdagen 1972. I saml. Nr 50
Prop. 1972:50
18
BUaga A tiU protokoU, fört vid förhandlingar om ändring i mentalsjukvårdsavtalen m. m.
Fördelning av driftbidragen för år 1972 och 1973
De i förhandlingsprotokoUet den 23 febmari 1972 under ptmkten 1 angivna beloppen skaU fördelas meUan huvudmännen enligt kolumnerna 4 och 5 här nedan.
|
Sjukvårdshuvudman |
Vårdplatser |
Procentuell' |
1972 1973 | |
|
|
31.12.1971 |
andel av |
|
|
|
|
enl. social- |
1971 års |
|
|
|
|
styrelsen |
driftbidrag |
|
|
|
1 |
2 |
3 |
4 5 |
|
|
AB läns landsting |
5 748 |
18,4156 |
215 462 520 |
228 353 440 |
|
C |
714 |
2,2875 |
26 763 750 |
28 365 000 |
|
D |
830 |
2,6592 |
31 112 640 |
32 974 080 |
|
E |
1299 |
4,1617 |
48 691 890 |
51 605 080 |
|
F |
1 165 |
3,7325 |
43 670 250 |
46 283 000 |
|
G |
918 |
2,9411 |
34 410 870 |
36 469 640 |
|
H |
1029 |
3,2966 |
38 570 220 |
40 877 840 |
|
K |
862 |
2,7617 |
32 311890 |
34 245 080 |
|
L |
927 |
2,9699 |
34 747 830 |
36 826 760 |
|
M |
1 612 |
5,1645 |
60 424 650 |
64 039 800 |
|
N |
607 |
1,9447 |
22 752 990 |
24 114 280 |
|
O |
1007 |
3,2263 |
37 747 710 |
40 006 120 |
|
P |
1454 |
4,6583 |
54 502 110 |
57 762 920 |
|
R |
897 |
2,8738 |
33 623 460 |
35 635 120 |
|
S |
1 192 |
3,8189 |
44 681 130 |
47 354 360 |
|
T |
1013 |
3,2455 |
37 972 350 |
40 244 200 |
|
U |
775 |
2,4829 |
29 049 930 |
30 787 960 |
|
w |
1 376 |
4,4085 |
51 579 450 |
54 665 400 |
|
X |
1042 |
3,3383 |
39 058 110 |
41 394 920 |
|
Y |
1 185 |
3,7965 |
44 419 050 |
47 076 600 |
|
z |
623 |
1,9960 |
23 353 200 |
24 750 400 |
|
AC |
893 |
2,8610 |
33 473 700 |
35 476 400 |
|
BD |
955 |
3,5687 |
41 753 790 |
44 251 880 |
|
Gotlands kommun |
272 |
0,8714 |
10 195 380 |
10 805 360 |
|
Göteborg |
1 683 |
5,3920 |
63 086 400 |
66 860 800 |
|
Malmö |
976 |
3,1269 |
36 584 730 |
38 773 560 |
|
Summa |
31054 |
100,0000 |
1 170 000 000 1240 000 000 | |
* procenttalet är uträknat på grundval av det i kolumn 2 angivna vårdplatsantalet med den jämkning som föranledes av den för Norrbottens läns landsting gäUande specialregeln.
Prop. 1972:50
19
BUaga B till protokoll, fört vid förhandlingar om ändring i mentalsjukvårdsavtalen m. m.
Fördelning av beloppet, 788 400 967 kronor per 1.7.1971, för avlösning av statens pensionsansvar för övertagen statlig personal inom mentalsjukvården.
|
Sjukvårdshuvudman |
Avlösnings- |
Andel i |
Ränta (kr) |
Annuitet (kr) |
|
|
belopp per |
procent |
Vart och ett |
Vart och ett |
|
|
1.7.1971 kr |
|
av åren 1972—1974 |
av åren 1975—1993 |
|
AB läns landsting |
10 174 193 |
1,2905 |
610 460 |
911 826 |
|
C |
51 733 984 |
6,5619 |
3 104 043 |
4 636 406 |
|
D |
50 322 640 |
6,3829 |
3 019 369 |
4 509 931 |
|
B |
44 128 013 |
5,5972 |
2 647 703 |
3 954 784 |
|
F |
50 716 909 |
6,4329 |
3 043 021 |
4 545 261 |
|
G |
39 559 561 |
5,0177 |
2 373 576 |
3 545 330 |
|
H |
36 147 829 |
4,5850 |
2 168 890 |
3 239 601 |
|
K L M N O |
17 054 208 |
2,1631 |
1 023 236 |
1 528 374 |
|
124 276 898 |
15,7631 |
7 456 580 |
11 137 644 | |
|
25 282 775 |
3,2068 |
1 516 948 |
2 265 813 | |
|
P |
66 865 582 |
8,4812 |
4 011950 |
5 992 516 |
|
R |
16 274 935 |
2,0643 |
976 498 |
1 458 564 |
|
S |
36 019 945 |
4,5687 |
2 161 181 |
3 228 084 |
|
T |
18 458 175 |
2,3412 |
1 107 483 |
1 654 213 |
|
U |
24 738 471 |
3,1378 |
1 484 308 |
2 217 062 |
|
w |
45 356 235 |
5,7529 |
2 721 355 |
4 064 796 |
|
X |
830 330 |
0,1053 |
49 813 |
74 405. |
|
Y |
43 179 958 |
5,4769 |
2 590 796 |
3 869 784 |
|
z |
27 255 563 |
3,4571 |
1 635 350 |
2 442 666 |
|
AC |
26 168 379 |
3,3192 |
1 570 116 |
2 345 231 |
|
BD |
24 595 629 |
3,1197 |
1 475 746 |
2 204 273 |
|
Gotlands kommun |
9 260 755 |
1,1746 |
555 636 |
829 934 |
|
Summa |
788 400 967 |
100,0000 |
47 304 058 |
70 656 498 |
Prop. 1972:50 20
BUaga C tiU protokoU, fört vid förhandlingar om ändring i mentalsjukvårdsavtalen m. m.
1972 års tilläggsavtal till avtal 00.00.1966 om mentalsjukvården
Mellan statens förhandlingsnänmd och delegerade för läns
landstingskommun har - under förbehåU av godkännande av Kungl. Maj:! och landstingskommunen - träffats följande tUläggsavtal.
1972 års tilläggsavtal
tiU avtalet den 00.00.1966 angående. läns landstingskommuns
övertagande av statens mentalsjukvård inom landstingsområdet m. m., nedan kallat huvudavtalet.
Ad 3 § huvudavtalet
3.1 Denna paragraf upphäves.
Ad 6 § huvudavtalet
6.1 Denna paragraf skall ha följande ändrade lydelse.
Bidrag till upprustning av befintliga vårdplatser och anläggnmg av nya vårdplatser skall enligt nedanstående bidragsplan utgå av statsmedel för det antal vårdplatser som blir gäUande för landstmget efter överenskommelse i enlighet med 29 § andra stycket huvudavtalet med övriga landsting och Gotlands kommun.
Bidragsplan
A. Uppmstningsbidrag
utgår tUl 00 vårdplatser vid . sjuk
hus.
B. Anläggningsbidrag
utgår till övriga vårdplatser.
Vårdplatserna i bidragsplanen får utnyttjas för såväl egentlig men
talsjukvård som specialvård.
Ad 13 § huvudavtalet
13.1 Detma paragraf skaU ha följande ändrade lydelse.
För tUlgodoseende av landstingets behov av nya vårdplatser enligt bidragsplanen utgår anläggningsbidrag, beräknat per den 1 juli 1962, med ett belopp om 55 000 kronor per plats i sluten vård vid helt nya sjukhus och 50 000 kronor per tillkommande plats vid i detta avtal avsedda eUer eljest befintiiga sjukhus och institutioner. Till utmstoing av nya vårdplatser utgår utmstningsbidrag med 5 000 kronor per plats.
Prop. 1972:50 21
Vad som skall anses som nytt mentalsjukhus i anslutoing tUl lasarett och tUlkommande platser vid sådana sjukhus, skall vid särskUd förhandling mellan landstinget och staten bedömas från faU tUl fall med beaktande av utbyggnadens storlek och utformning. Utan hinder av vad nu sagts skall vid uppförande av nya anläggningar för vård av psykiskt sjuka bam och psykopater anläggningsbidrag utgå med 55 000 kronor per plats.
Ad 16 § huvudavtalet
16.1 Den i första stycket denna paragraf angivna indexserien motsvaras numera av byggnadsstyrelsens byggnadskostnadsindex (genomsnitts-indextal) för förvaltningsbyggnader (tabell 6) med basår 1963.
Ad 17 § huvudavtalet
17.1 Denna paragraf upphäves.
Ad 18 § huvudavtalet
18.1 Denna paragraf skall ha följande ändrade lydelse.
Såsom ersättning för mentalsjukvårdens driftkostnader erlägger staten tiU landstinget 000 kronor för år 1972 och 000 kronor för år 1973.
Slutredovisning av driftbidraget tUl mentalsjukvården för år 1971 skaU ske enligt hittUls tUlämpade metoder. Därefter är bidraget för perioden 1967-1971 slutligt reglerat.
Ad 19 § huvudavtalet
19.1 Denna paragraf upphäves.
Ad 21 § huvudavtalet
21.1 Första stycket i denna paragraf upphäves.
21.2 Den i denna paragraf angivna indexserien motsvaras numera av byggnadsstyrelsens byggnadskostaadsindex (genomsnittsindextal) för förvaltningsbyggnader (tabell 6) med basår 1963.
Ad 22 § huvudavtalet
22.1 Denna paragraf skall ha följande ändrade lydelse.
Byggnads- och utmstningsbidrag utbetalas kvartalsvis i efterskott i takt med utförandet av detta avtal omfattande byggnadsobjekt. För
3 Riksdagen 1972. 1 saml. Nr 50
Prop. 1972:50 22
annat bidrag än rivningsersättning skall såsom ytterligare förutsätt-nmg gälla, att objektet av socialstyrelsen prioriterats för igångsätt-ningstiUstånd.
Bidrag tUl täckande av kostnader för markförvärv utbetalas i efterskott, så snart det byggnadsobjekt markförvärvet avser prioriterats på sätt ovan sägs.
Ad 23 § huvudavtalet
23.1 Denna paragraf skall ha följande ändrade lydelse.
I 18 § omförmälda bidrag skall frän och med juli månad 1972 erläggas med en tolftedel av ärsbeloppet senast den 25 i varje månad. Slutiig reglering för perioden janliari-juni 1972 skall ske snarast möjligt, varvid belopp som utbetalats med stöd av hittills gäUande regler skall avräknas.
I 20 § omförmälda bidrag till landstinget skall erläggas senast den 25 i varje månad i form av utbetalningar a conto motsvarande en tolftedel av det belopp, vartill bidragen uppgått för det senast slutligt reglerade kalenderåret. Slutlig reglering av bidragen skall ske kalenderårsvis i efterskott.
Ad 24 § huvudavtalet
24.1 Statens ansvar för pensionsförmånskostaader, som avser tjänstetid hos staten, för den personal som landstinget övertog den 1 januari 1967 (respektive den 1 juli 1967) avlöses med ett belopp av 000 kronor.
24.2 Nämnda belopp skall betalas av staten tUl landstinget genom 19 annuiteter om 000 kronor, som skall erläggas den 1 juli under ettvart av åren 1975-1993. Aren 1972-1974 betalar staten ränta på kapitalet efter sex procent med 000 kronor, att betalas den 1 juli under ettvart av angivna tre år.
24.3 Statens eventuella pensionsansvar för personal vid (Mellansjö skolhem m. fl.) skaU efter ytterligare utredningar tagas upp till särskilda överläggningar.
Ad 29 § andra stycket huvudavtalet
29.1 Det i denna paragraf angivna vårdplatsantalet skall med hänsyn till ändringar i rikets administrativa indelning minskas med det antal platser som enligt överenskommelser mellan sjukvårdshuvudmännen förts över från landstingen tiU primärkommun.
Prop. 1972:50 23
Ad 31 § huvudavtalet
31.1 Denna paragraf skaU ha följande ändrade lydelse.
Sedan 1974 års löner blivit fastställda skall partema snarast ta upp förhandlingar om storleken av statens ersättnuig för driften av mentalsjukvården för år 1974.
Partema är ense om att under år 1974 taga upp förhandlingar om de ekonomiska vUlkoren i huvudavtalet och detta tUläggsavtal från och med år 1975, i den mån det inte av avtalen framgår att dessa vUlkor äger fortsatt gUtighet efter den 31 december 1971. Intill dess nytt avtal träffats skall ersättning utgå med samma belopp som under närmast föregående år.
Detta
avtal skaU tUlämpas från och med den 1 januari 1972, då till-
läggsavtalet' den..... till huvudavtalet skall upphöra att gäUa.
Detta tilläggsavtal är upprättat i två exemplar, varav partema tagit var sitt.
Stockholm och...... den.......... februari 1972
Statens förhandlingsnämnd För......... läns
landsting Lennart Rydback Jan TengwaU
' Avseende avdrag för vårdavgiftens höjning.
Prop. 1972:50 24
Bilaga 3
Statens förhandlingsnämnds skrivelse av den 1 mars 1972
TUl KONUNGEN Socialdepartementet
Avtal om 1. tillägg tiU 1970 års avtal om läkarutbildning i Linköping, 2. tillägg till 1970 års avtal om läkarutbildning i Malmö, 3. förlängning av 1961 års avtal om patologi och bakteriologi m. m. i Göteborg, 4. förlängning av avtalsbestämmelser om patologi och bakteriologi m. m. på lasarettsområdet i Umeå och 5. läkarutbildning vid S:t Jörgens sjukhus i Göteborg (5 avtal, 2 bilagor)
Statens förhandlingsnänmd (SEN) underställer Kungl. Maj:t rubricerade avtal för prövning.
SFN har - under förbehåU av Kungl. Maj:ts godkännande - träffat avtalen med delegerade för Östergötiands läns landstingskommun som gjort förbehåll för godkätmande av Östergötlands läns landsting (1), delegerade för Malmö kommun som gjort förbehåll för godkännande a< Malmö kommunfullmäktige (2), Göteborgs kommunstyrelses förhandlingsdelegation (3), Västerbottens läns landstings förvaltningsutskott (4) samt Göteborgs och Bohus läns landstings förvaltningsutskott (5). Avtalen 3 och 4 har för kommunernas del redan vederbörligen godkänts genom beslut som vunnit laga kraft.
Avtalen har ingåtts på gmndval av Kungl. Maj:ts uppdrag den 6 juni 1968 och den 29 januari 1971.
1. Allmän bakgrund
SFN har tidigare med skrivelse den 21 januari 1971 ingivit avtal om fortsatt samarbete angående läkamtbUdning i Linköping, Lund, Malmö, Göteborg och Umeå samt överenskommelser om statlig investeringsersättning enligt 3 § 1. nämnda avtal och förhandlmgsprotokoll den 22 december 1970 (allt återgivet i prop. 1971: 44). Avtalen och överenskommelserna har godkänts av Kungl. Maj:t den 17 december 1971.
Av 5 § förhandlingsprotokollet framgår att parterna skulle fortsätta förhandlingarna om samarbetet rörande bl. a. bakteriologi och patologi samt på vissa orter farmakologi m. m.
I samma paragraf stadgades att statlig driftersättning för tid efter den 30 juni 1970 för de patologiska och bakteriologiska institutionerna i Linköping och Malmö samt för institutionen för farmakologi i Linköpmg m. m. skulle faststäUas vid förhandhngama.
Förhandlingar skuUe vidare enligt 3 § förhandlingsprotokoUet sna-
Prop. 1972:50 25
rast tas upp mellan SFN och Göteborgs och Bohus läns landstingskommun om upplåtelse av S:t Jörgens sjukhus för läkarutbUdning och forskning.
2. Avtalen om patologi och bakteriologi
2.1 Bakgnmd
1 de förhandlingar som föregick uppgörelsen den 22 december 1970 fömtsatte SFN att den statliga läkamtbildningen och forskningen i patologi, bakteriologi m. m. skulle inordnas i den kommunala sjukvårdsorganisationen på samtliga berörda orter. På denna integrationslinje byggde redan 1956 års avtal om patologi och bakteriologi i Malmö (prop. 1956: 94 s. 29; avtalsbestämmelserna överförda tiU 1963 års avtal om allmänna sjukhuset prop. 1963: 142 s. 29) liksom - i än högre grad -1967 års avtal om Linköping (prop. 1968: 83 s. 60). Däremot byggde avtalen för Lund (prop. 1957: 1 bU. 29 s. 8), Göteborg (prop. 1961: 111 s. 7) och Umeå (prop. 1962: 104 s. 103) på principen att de statliga och kommunala aktiviteterna inom varje ämnesområde skulle vara administrativt och ekonomiskt åtskilda men förlagda till samma byggnad. I Lund äger staten byggnaderna för patologi och bakteriologi, medan motsvarande verksamheter i Göteborg och Umeå bedrivs i kommunala byggnader. På alla tre orterna har staten i princip stått för hälften av byggnadskostnaderna. Avtalet för Lund - som ännu gäller - har vissa förenklande kvittningsregler beträffande kostnaderna för lokalemas drift (värme, underhåll etc). I de avtal som gällde för Göteborg och Umeå hade en noggrann uppdelning skett av lokalerna i sädana som används av statlig institution ensam, av kommunal laboratorieavdelning ensam samt av institution och laboratorieavdelning gemensamt. Dessutom fanns allmänna utrymmen. Vardera parten skulle ensam stå för verksamheten i de två förstnämnda lokalkategoriema, medan kommunen skulle svara för de gemensamma och allmänna utrymmena. För de lokaler som staten disponerade ensam samt för andel i gemensamma och allmänna lokaler skulle staten erlägga ersättning för underhåll, service m. m. efter vissa schematiska regler.
2.2 Kommentarer till avtalen
Under senare tid har vissa organisatoriska förändringar skett inom patologi- och bakteriologiområdena, t. ex. förening av professors- och överläkartjänster. En så fullständig integration som SFN förutsatte år 1970 har dock inte kommit till stånd: Mot denna bakgrund har för Göteborg och Umeå träffats avtal sorh innebär att bestämmelserna i tidigare avtal skall gäUa tUl och med utgången av år 1973, dvs. lika länge
Prop. 1972:50 26
som nu gällande läkamtbUdningsavtal. Även för Lunds del skall tidigare avtal fortsätta att gälla. Någon särskild överenskommelse härom behövs inte, då detta avtal ej har sagts upp.
I Malmö, där integrationen redan genomförts, har patologi och klinisk bakteriologi intill den 1 juli 1970 i statsbidragshänseende behandlats som övriga kliniska ämnen vilka omfattades av äldre avtal, dvs. för ifrågavarande verksamheter utgick särskUt läkarlönebidrag och tio-procentigt driftbidrag. I Linköping utgick enligt 1967 års avtal överhuvudtaget inte något driftbidrag. Eftersom utbUdningen skulle inledas med det propedeutiska årets kurser först läsåret 1969/70, avstod kom-mimen från ersättning mot att staten gjorde vissa eftergifter i fråga om investeringsbidragen.
Integrationen medför stora svårigheter att för Linköping och Mahnö beräkna ersättning efter de regler som gällt för Göteborg och Umeå. Främst saknas motsvarighet tiU en sådan uppdelning av lokaler för olika verksamheter som avtalen för Göteborg och Umeå bygger på. En sådan uppdelning, som strider mot integrationslinjen, har inte heUer ansetts böra eftersträvas. Därför har vid förhandlingarna om ersättning för Linköping och Malmö gjorts schablonmässiga uppskattningar, relaterade tiU driftersättningama för Göteborg. Umeås redovisningssystem har inte möjliggjort liknande jämförelser.
Under åren 1964—1970 har följande ersättningar utgått från staten till kommunen för patologi och bakteriologi i Göteborg.
|
År |
Patologi |
Bakteriologi |
Summa |
|
1964 |
168 243 |
395 995 |
564 238 |
|
1965 |
181 196 |
412 662 |
593 858 |
|
1966 |
172 133 |
445 839 |
617 972 |
|
1967 |
208 811 |
452 635 |
661 446 |
|
1968 |
232 805 |
588 253 |
821 058 |
|
1969 |
242 931 |
545 924 |
788 855 |
|
1970 |
236 311 |
564 803 |
801 114 |
Vid förhandhngama om ersättningsbeloppen i Linköping och Malmö har alltså förhållandena på dessa orter och i Göteborg jämförts. Därvid har beaktats de totalytor som upplåtits för ifrågavarande statliga och kommunala verksamheter, forskningsorganisationens storlek samt totalantalet khniska utbildningsplatser per termin.
Beträffande Linköping har hänsyn också tagits till att ifrågavarande professorstjänster inrättats under de senaste åren. Tre av professorerna tiUträdde sålunda under år 1969, en under år 1970, en i början av år 1971 och en höstterminen 1971.
De belopp parterna enats om för Linköping och Malmö uppgår totalt till 2 170 000 kronor respektive 1 200 000 kronor (varav 150 000 kronor i övergångsersättning) för hela avtalsperioden. Beloppen skall utgå med i
Prop. 1972: 50 27
avtalet angivna delbelöpp per kalenderår. De prestationer kommunerna skaU svara för bestäms av de den 22 december 1970 träffade avtalen. Såsom SFN framhöU i missivskrivelsen tUl avtalen (prop. 1971: 44 s. 12) skah samarbetet fortsätta och läkamtbildningens och forskningens behov av resurser tUlgodoses efter samma principer som hittiUs, om ej annat framgår av avtal, överenskommelser, protokoll eller kommentarer. De principer som utvecklats på äldre undervisningsorter skaU även gälla Lm-köping.
I huvudsak motsvaras åtagandena i 1970 års läkamtbUdningsavtal av vad som mer specificerat angivits i de särskilda avtalen med Göteborgs kommun och Västerbottens läns landstingskommun om patologi och bakteriologi m. m., dock att läkamtbUdningsavtaleri inrymmer bl. a. även telefonservice. De nämnda ersättningsbeloppen avser i Linköping även de »icke-kliniska delarna» av bakteriologin och farmakologin. .
De nu avtalade beloppen för Linköping och Malmö har som framgått av det anförda ej kunnat beräknas på säkert underlag. De får därför inte för någon part anses prejudicerande vid förhandlingar om de avtal som skall gälla fr. o. m. den 1 januari 1974.
För Göteborg och Umeå utbetalas sedan juli 1970 ersättningar a conto enligt träffad interimsöverenskommelse. SFN finner det skäligt att utbetalningar a conto snarast får göras även för Linköping och Malmö enligt de nu träffade avtalen.
3. Avtalet om läkarutbildning vid S:t Jörgens sjukhus i Göteborg .3.1. Bakgrund
1964 års riksdag (prop. 1964: 1 bil. 10 s. 390, SU 1964: 55, rskr 1964: 158) beslöt att en speciell forskningsavdelning fr. o. m. budgetåret 1964/65 provisoriskt skulle förläggas till S:t Jörgens sjukhus. Universitetskanslersämbetet har med yttrande den 4 juli 1968 tiU Kungl. Maj:t överlämnat en framställning från universitetet i Göteborg om att avdelningen skall definitivt förläggas tiU S:t Jörgens sjukhus. Efter remissbehandling bereds framstäUningen inom utbildningsdepartementet.
Genom beslut den 28 oktober 1966 godkände Kungl. Maj:t avtal med bl. a. Göteborgs och Bohus läns landstingskommun om dess övertagande av statens mentalsjukvård inom vederbörande landstingsområde m. m.
Forskningsavdelningen vid S:t Jörgens sjukhus var i verksamhet, då mentalsjukvårdsavtalet träffades, och omfattades av huvudmannaskaps-reformen, som trädde i kraft den 1 januari 1967. Därvid åtog sig sjukvårdshuvudmannen också att upplåta sjukhuset för läkamtbUdning och forskning. Regleringen av statsbidrag för avdelningen hänfördes dock tiU de frågor som krävde ytterligare förhandlingar (26 § huvudavtalet).
Vid de förhandlingar som därefter följde utgick SFN från att samarbetet meUan stat och kommun beträffande de för psykiatrisk forsk-
Prop. 1972:50 28
ning upplåtna klinikerna borde följa samma gmnder som gäUde för andra för läkamtbUdning och forskning ianspråktagna kliniker vid kommunala sjukhus.
Då förhandlingar samtidigt pågick om nya läkamtbUdningsavtal att gäUa fr. o. m. den 1 juli 1970, enades parterna om att träffa avtal (prop. 1969: 102 s. 45) som för tiden intill denna tidpunkt reglerade statens ersättning för driftkostnaderna vid forskningsavdelningen genom ett in-dexreglerat årligt belopp som för år 1967 utgjorde 650 000 kr. Kostnader för investeringar skuUe regleras i de nya läkamtbildningsavtalen.
Vid de förhandlingar om nya läkamtbUdningsavtal som avslutades den 22 december 1970 var SFN:s avsikt att inordna avtalen om psykiatriska forskningsavdelningar i avtalet för respektive ort. Detta genomfördes beträffande Lund men inte beträffande Göteborg, där det är skilda huvudmän för S:t Jörgens sjukhus och undervisningssjukhusen i övrigt. Man enades dock vid förhandlmgarna om den driftersättning som skulle utgå till Göteborgs och Bohus läns landstingskommun för upplåtelsen av S:t Jörgens sjukhus, nämligen totalt 3,8 milj. kr för åren 1970-1973 (3 § förhandlingsprotokollet den 22 december 1970).
3.2. Kommentarer till avtalet
Enligt 3 § förhandlingsprotokoUet skuUe förhandUngar om S:t Jörgens sjukhus snarast tas upp. Så skedde också och man blev snabbt ense om samarbetsavtalets utformning. Kommunens företrädare viUe emeUertid samtidigt träffa en investeringsöverenskommelse enligt 3 § 1. samarbetsavtalet om vissa aktueUa byggnadsåtgärder. Underlag för en definitiv uppgörelse om dessa investeringar har därför avvaktats, men då det aUt-jämt saknas har partema nu enats om att slutföra förhandlingarna om samarbetsavtalet för sig.
Det föreliggande avtalet följer i tiUämpliga delar 1970 års LUA Göteborg. Utöver de kommentarer som lämnats tiU detta och andra motsvarande avtal av den 22 december 1970 kan anmärkas att bestämmelserna rörande pensionskostnader i 1966 års mentalsjukvårdsavtal givetvis ej berörs av vad som i 2 § A stadgas om kommunens kostnadsansvar för personalen.
Hemställan
SFN hemstäUer att Kungl. Maj:t
dels godkänner överlämnade villkorligt slutna avtal,
dels snarast bemyndigar statskontoret att tUl Östergötlands läns landstingskommun och Malmö kommun a conto betala ut ersättningar enligt respektive tiUäggsavtal i avvaktan på att avtalen vinner laga kraft.
Lagakraftbevis beträffande godkännande av avtal med Göteborgs
Prop. 1972:50 29
kommun och Västerbottens läns landstingskonmiun har inkommit tiU SFN. Kopior av lagakraftbevisen överlämnas med denna skrivelse. Sedan vederbörliga kommunala beslut om godkännande av övriga nu överlämnade avtal vunnit laga kraft, kommer SFN att anmäla detta till socialdepartementet.
4 Riksdagen 1972. 1 saml. Nr 50
Prop. 1972:50 30
Bilaga 4
Avtal om tiUägg till 1970 års avtal om läkarutbildning i Linköping
Mellan statens förhandlingsnämnd och delegerade för Östergötlands läns landstingskommun har - under förbehåll av godkännande av Kungl. Maj:t och Östergötlands läns landsting - träffats följande avtal.
Avtal
mellan svenska staten och Östergötlands läns landstingskommun om tillägg tUl 1970 års avtal om fortsatt samarbete angående läkamtbUdning i Linköping.
Adl %1.
Samarbetet gäller hela ämnesområdena medicinsk mikrobiologi och farmakologi.
Ad4§.
Utöver driftersättning enligt 1. lämnar staten kommunen driftersättning för läkamtbUdning och forskning inom ämnesområdena patologi, medicinsk mikrobiologi och farmakologi för tiden den 1 juli-den 31 december 1970 med 310 000 kronor och för kalenderåren 1971-1973 med ett belopp av 1 860 000 kronor att utgå med 620 000 kronor per år. Utbetalning sker enligt 2.
Detta avtal är upprättat i två exemplar, av vilka parterna tagit var sitt.
Stockholm och Linköping den 4 februari 1972.
Statens förhandlingsnämnd För delegerade för Östergötiands
läns landstingskommun
Lennart Rydback Holger Fällman
Ingrid Ericsson Söderlund Hans Gröndal
Prop. 1972:50 31
Bilaga 5
Avtal om tillägg till 1970 års avtal om läkarutbildning i Malmö
Mellan statens förhandlingsnämnd och delegerade för Malmö kommun har - under förbehåll av godkännande av Kungl. Maj:t och Malmö kommunfullmäktige - träffats följande avtal.
Avtal
mellan svenska staten och Malmö kommun om tUlägg tiU 1970 års avtal om fortsatt samarbete angående läkamtbUdning i Malmö.
Ad 4 §.
Utöver driftersättning enligt 1. lämnar staten kommunen driftersättning för läkarutbildning och forskning inom ämnesområdena patologi och medicinsk mikrobiologi för tiden den 1 juli-den 31 december 1970 med 300 000 kronor, varav 150 000 kronor utgör särskild övergångsersättning, och för kalenderåren 1971-1973 med ett belopp av 900 000 kronor att utgå med 300 000 kronor per år. Utbetalning sker enligt 2.
Detta avtal är upprättat i två exemplar, av vilka parterna tagit var sitt.
Stockholm och Malmö den 4 februari 1972.
Statens förhandlingsnämnd För delegerade för Malmö kom-
mun
Lennart Rydback Gunnar Hejdeman
Ingrid Ericsson Söderlund Willy Danborg
Prop. 1972:50 32
Bilaga 6
Avtal om föriängning av 1961 års avtal om patologi och bakteriologi m. m. i Göteborg
MeUan statens förhandlingsnämnd och Göteborgs kommunstyrelses förhandlingsdelegation har - under förbehåll av godkännande av Kungl. Maj:t och Göteborgs kommunfuUmäktige - träffats följande avtal.
Avtal
meUan svenska staten och Göteborgs kommun om förlängning av 1961
års avtal om patologi och bakteriologi m. m. i Göteborg.
1 §.
Med verkan från och med den 1 juli 1970 förlänges följande avtal att gälla tUl och med den 31 december 1973:
1. avtal den 27 januari 1961 om lokaler för patologi i Göteborg;
2. avtal den 27 januari 1961 om lokaler för bakteriologi m. m. i Göteborg.
2 §.
De ersättningar som för tid efter den 30 juni 1970 med stöd av interimistiskt gäUande överenskommelser och föreskrifter utbetalats a conto skall avräknas mot den slutiiga ersättningen enUgt 1 §.
Detta avtal är upprättat i två exemplar, av vilka partema tagit var sitt.
Göteborg den 1 jimi 1971.
Statens förhandlingsnämnd För Göteborgs kommunstyrelses
förhandlingsdelegation
Lennart Rydback Lennart Ström
Sture Jansson Torsten Lindberg
Prop. 1972:50 33
Bilaga 7
Avtal om förlängning av avtalsbestämmelser om bakteriologi, patologi m. m. på lasarettsområdet i Umeå
MeUan statens förhandhngsnämnd och Västerbottens läns landstings förvaltningsutskott har - under förbehåU av godkännande av Kungl. Maj:t - träffats följande avtal.
Avtal
mellan svenska staten och Västerbottens läns landstingskommun om förlängning av vissa bestämmelser om bakteriologi, patologi m. m. i 1962 års avtal om utbildning av läkare och tandläkare i Umeå, m. m.
1 §.
Med verkan från och med den 1 juli 1970 förlänges följande avtalsbestämmelser att gälla till och med den 31 december 1973:
1. avtal den 7 febmari 1962 om utbildning av läkare och tandläkare i Umeå, m. m., avd. II samt därtill hörande gemensanuna bestämmelser i avd. V;
2. avtal den 25 augusti 1967 om tiUägg tiU 1962 års avtal om utbildning av läkare och tandläkare i Umeå, m. m., Ad 6 §;
tills vidare, dock längst till och med den 31 december 1973:
3. överenskommelse den 23 mars 1970 enligt 8 § 1962
års avtal om ut
bildning av läkare och tandläkare i Umeå, m. m.
2 §.
De ersättningar som för tid efter den 30 juni 1970 med stöd av interimistiskt gällande överenskommelser och föreskrifter utbetalats a conto skall avräknas mot den slutliga ersättningen enUgt 1 §.
Detta avtal är upprättat i två exemplar, av vilka partema tagit var sitt.
Stockholm och Umeå den 2 juli 1971.
Statens förhandlingsnänmd Västerbottens läns landstings för-
valtningsutskott
Lennart Rydback Börje Hörnlund
Sture Jansson Pontus Wiklund
Prop. 1972:50 34
Bilaga 8
Avtal om läkarutbildning vid S:t Jörgens sjukhus i Göteborg (LUA S:t Jörgen)
MeUan statens förhandlingsnämnd och Göteborgs och Bohus läns landstings förvaltningsutskott har - under förbehåll av Kungl. Maj:ts godkännande - träffats följande avtal.
Avtal
mellan svenska staten och Göteborgs och Bohus läns landstingskommun
om fortsatt samarbete angående läkamtbildning vid S:t Jörgens sjukhus i
Göteborg.
1 §. Allmänt
1. Staten och Göteborgs och Bohus läns landstingskommun, nedan kallad kommunen, fortsätter sitt samarbete på de viUkor som nedan sägs för att vid S:t Jörgens sjukhus i Göteborg tillhandahålla universitetet i Göteborg, nedan kaUat universitetet, resurser för grundläggande utbildning för läkarexamen inom det kliniska ämnesområdet psykiatri, nedan benämnd läkarutbildning, samt för forskarutbildning och forskning inom detta ämnesområde, nedan benämnd forskning.
Anmärkningar
1. Staten och Göteborgs kommun träffade den 22 december 1970 avtal om fortsatt samarbete angående läkarutbildning i Göteborg, avseende dels en läkarutbildning med ett årligt intag av cirka 160 medicine kandidater, dels en forskning av i huvudsak dåvarande omfattning med de förändringar som följde av vederbörligen fattade beslut. Därvid förutsattes att för läkamtbildning och forskning i psykiatri vid universitetet skulle såsom hittills upplåtas även S:t Jörgens sjukhus, som ingår i Göteborgs och Bohus läns landstingskommuns sjukvårdsorganisation (jfr 3 § förhandlingsprotokoll den 22 december 1970).
2. Kommunens medgivande skall inhämtas för forskningsprojekt som ställer särskUda krav på sjukvårdens resurser. Forskning vid enhet som avses i 2. nedan får ej utan kommunens medgivande bedrivas av annan än den som där innehar befattning eller är knuten till universitetets medicinska fakultet.
2. Staten och kommunen bestämmer i samråd vilka enheter inom S:t Jörgens sjukhus som skall tagas i anspråk för läkamtbildning och forskning (upplåtna enheter).
Anmärkning
Klinik III är upplåten för läkarutbildning och forskning.
Allt kliniskt material vid sjukhuset skall i princip vara tillgängligt för forskning vid denna klinik.
Prop. 1972:50 35
Omdispositioner, som parterna kommer överens om under avtalstiden, skaU icke föranleda ändring av den driftersättning som utgår till kommunen enligt detta avtal.
Beträffande investeringsersättning gäller särskUd överenskommelse.
3. Detta avtal berör ej kommunens rätt att enligt eljest gällande bestämmelser erhålla statsbidrag till uppförande och drift av i avtalet avsedda sjukvårdsenheter.
2 §. Tillhandahållande av resurser
Kommunen tillhandahåller för upplåtna enheter personal, lokaler, utmstning, övriga nyttigheter och service med följande begränsningar och undantag.
A. Beträffande personal
Staten anstäUer tjänstemän som är professor, biträdande professor eller klinisk lärare och vars tjänst är förenad med tjänst vid sjukhus. För sådan tjänsteman bekostar staten lön enligt den löneklass i vilken denne är placerad jämte i förekommande fall därtill knutna tiUägg och förmåner (inklusive pension) medan kommunen bestrider kostnaden för särskilda arvoden och tilläggsförmåner, såsom uppdragstillägg, befattningsarvode, avlöningsförstärkning samt gottgörelse för särskild arbetstid, jour och beredskap.
Klinisk amanuens anställes och bekostas helt av staten, som dock är berättigad till ersättning av kommunen efter rekvisition månadsvis i efterskott med en tredjedel av utbetalat lönebelopp, förhöjt med 15 procent för pensionskostnader.
Personal som anställes uteslutande för läkamtbildning eller forskning bekostas helt av staten liksom timarvoderad undervisning av medicine kandidater.
Anmärkning
Antalet professorer, biträdande professorer, kliniska lärare och kliniska amanuenser fastställes av staten efter samråd med kommunen.
Om det under avtalstiden blir aktuellt att överföra statlig personal, exempelvis kliniska lärare och kliniska amanuenser, till kommunalt huvudmannaskap eller att införa nya tjänstekategorier, skall förhandlingar upptagas om bland annat de ekonomiska konsekvenserna härav.
B. Beträffande utrustning m. m.
Såvitt gäller utmstning för forskningens behov, avser kommunens åtaganden endast sådan som är att hänföra till vedertagen grundutmstning.
Det åligger ej kommunen att tillhandahålla förbrukningsartiklar för demonstrationsändamål och sådant material som erfordras för djurförsök och särskilda forskningsprojekt.
Prop. 1972:50 36
Anmärkning
Med begreppet vedertagen grundutmstning för forskningens behov åsyftas sådan utmstning som är användbar ej endast för ett eller annat spedeUt forskningsprojekt utan för ohka projekt av beskaffenhet att kunna genomföras med tiUämpning av gängse teknik och metodik.
Samma principiella begränsning av kommunens skyldigheter som enligt ovan gäUer i fråga om utmstning skaU även gälla läkamtbUdningens och forskningens försörjning med nyttigheter av olika slag.
3 §. Statlig investeringsersättning
1. Statiig ersättning utgår enligt särskUda överenskommelser för ny-, till- eUer ombyggnad samt för anskaffning av utmstning.
2. Om enhet inom kommunens sjukvårdsorganisation enligt Kungl. Maj:ts beslut icke längre skaU tagas i anspråk för läkarutbUdning och forskning, är staten berättigad att vid avtalstidens slut kräva åter så stor del av de av kommunen enligt detta och tidigare motsvarande avtal uppburna investeringsersättningama som då återstår efter avdrag av 1/30 beträffande byggnad och 1/10 beträffande utmstning för varje helt år som förflutit från det kommunens anhållan om ersättaingens utbetalande inkom tUl vederbörande stathga myndighet.
Kan byggnad eUer utmstning, varpå bestämmelserna i första stycket bhr tiUämpliga, ej av kommunen användas på ett sätt som svarar mot byggnadens eller utmstningens värde och skuUe på gmnd härav återbetalning av uppburen ersättning te sig obiUig, äger kommunen påkaUa jämkning. Uppnår icke parterna enighet härom, skall frågan avgöras genom skiljedom enligt lag.
4 §. Statlig driftersättning
1. Staten
lämnar kommunen driftersättning för kalenderåren 1970-
1973 med ett belopp av 3,8 milj. kr. att utgå med 950 000 kronor per år.
Driftersättning för år 1970 innefattar även statsbidrag för första halvåret 1970 enligt 1 § avtalet den 7 mars 1969 om statens bidrag för upplåtelse av S:t Jörgens sjukhus i Göteborg för läkamtbildning och forskning, m. m. Vid utbetalning för år 1970 skaU sålunda avräknas de driftbidrag som kommunen - slutligt eUer a conto - uppburit för detta år såväl enligt nämnda avtalsföreskrifter som i enlighet med motsvarande föreskrifter i interimsöverenskommelsen den 2 juli 1970 om samarbete angående lakar- och tandläkamtbildning m. m.
2. Utbetalning
av driftersättningen skaU utan rekvisition ske med 1/12
av belopp för helt kalenderår den 15 i varje månad.
5 . Former för samråd och samordning
Partema skaU för att främja samordningen av sjukvård, läkamtbUdning och forskning iakttaga följande.
1. Innan kommunen fattar beslut som berör utbUdningen och forskningen, skall universitetet beredas tiUfälle att yttra sig.
Prop. 1972:50 37
Innan universitetsmyndighet fattar beslut som berör sjukvården vid upplåten enhet, skaU kommunen beredas tiUfälle att yttra sig.
2. Om
vid sammanträde med konsistoriet eUer annan universitetsmyn
dighet skall behandlas ärende som är av principieU betydelse eUer eljest
av större vikt och som direkt berör samarbetet meUan universitetet och
S:t Jörgens sjukhus, underrättas kommunen härom. Kommunen äger
genom två representanter övervara behandlingen av ifrågavarande ären
de med rätt för dessa att deltaga i överläggningen men ej i beslutet
samt att få sin mening antecknad tUl protokoUet.
Om vid sammanträde med sjukvårdsstyrelsen eller direktion ärende av i föregående stycke nänmd beskaffenhet skall förekomma, underrättas universitetet härom och skall motsvarande befogenhet som enligt första stycket tUlerkänts kommunen tiUkomma universitetet.
3. Kommunen är beredd att vid planering av sjukvårdsorganisationen beakta även läkamtbUdningens och forskningens behov.
4. Personal och studerande vid universitetet skaU följa de föreskrifter som kommunen meddelar för verksamheten vid upplåten enhet.
6 §. Avtalstid m.m.
1. Om
ej annat framgår av avtalets bestämmelser, gäUer detta avtal
från och med den 1 juli 1970 tiU och med den 31 december 1973.
Partema skall i god tid före utgången av avtalsperioden .upptaga förhandhngar om samarbetsavtal för tid efter den 31 december 1973.
2. Detta
avtal ersätter det meUan staten och kommunen den 7 mars
1969 träffade avtalet om statens bidrag för upplåtelse av S:t Jörgens
sjukhus i Göteborg för läkamtbUdning och forskning, m. m. som utlöpt
den 30 juni 1970.
Detta avtal är upprättat i två exemplar, av vUka parterna tagit var sitt.
Stockholm och Göteborg den 14 febmari 1972
Statens förhandlingsnämnd För Göteborgs och Bohus läns
landstings
förvaltningsutskott
Lennart Rydback Bertil Bjerrek
Sture Jansson Stig Danielson
Prop. 1972:50 38
Bilaga 9
Statens förhandlingsnämnds skrivelse av den 1 mars 1972
Till KONUNGEN Socialdepartementet
Överenskommelse om finansieringen av och formerna för vissa landstingsanställda provinsialläkares pensionering
(1 protokoll)
Statens förhandlingsnämnd understäUer Kungl. Maj:t den i rubricerade protokoll intagna överenskommelsen för prövning. Överenskommelsen har träffats med företrädare för Svenska landstingsförbundet och Gotiands kommun under förbehåll av godkännande av Kungl. Maj:t samt av vederbörande kommun.
Kungl. Maj:t uppdrog den 27 oktober 1967 åt förhandlingsnämnden att ta upp förhandlingar med Svenska landstingsförbundet rörande frågan om avlösning av statsbidraget till provinsialläkarväsendet samt därmed sammanhängande spörsmål.
Med skrivelse den 24 november 1967 överlämnade förhandhngsnämn-den till Kungl. Maj:ts prövning protokoll, utvisande att överenskommelse den 14 november 1967 träffats med landstingsförbundet om avlösning av statsbidraget till avlöning åt provinsialläkare m. m. Enligt en protokollsanteckning till punkt 3 i protokollet var partema ense om att omedelbart ta upp förhandlingar om finansieringen och formerna för provinsialläkarnas pensionering.
Sedan förhandlingsnämnden och landstingsförbundet den 6 juni 1968 inlett förhandlingar om provinsialläkarnas pensionering, anmälde nämnden i skrivelse den 12 december 1968 till statsrådet och chefen för civildepartementet att parterna, i avvaktan på förhandlingarnas slutförande, enats om att såsom pensionsreglemente för landstingsanställd provinsialläkare, vars tjänst landstingskommun inrättat inom ramen för de tidigare statsbidragsberättigande 760 tjänsterna, borde från och med den 1 januari 1969 gälla tjänstepensionsreglemente för arbetstagare hos landsting (LPR). Dock borde provinsialläkare som är född 1905 eller tidigare och som innehar sådan tjänst som nyss nämnts få behålla pensionsrätt enligt SPR.
Förhandlingarna har avslutats i och med den nu träffade uppgörelsen.
Överenskommelsen innebär, att berörda sjukvårdshuvudmän räknat från och med den 1 januari 1969 tar över ansvaret för provinsialläkarnas pensionering med undantag för de provinsialläkare som pensionerats före den 1 januari 1969 eller som - enligt vad nyss sagts - eljest fått behåUa pensionsrätt enligt SPR. Staten ersätter huvudmännen för deras
Prop. 1972:50 39
åtaganden genom utbetalande av dels ett engångsbelopp motsvarande pensionsskulden dels årUga bidrag. Utredning om storieken av dessa belopp har skett under medverkan av lönedirektören O. Kalén med tiUämpning av de försäkringstekniska grunder som gäller enligt lagen den 9 juni 1967 om tryggande av pensionsutfästelse, m. m.
Engångsbeloppet har fastställts till 78 383 870 kr., per den 1 juli 1971. I fråga om engångsbeloppets utbetalande har parterna enats om att beloppet bör slutamorteras på 22 år. Sjukvårdshuvudmännen har emellertid som ett led i en samlad uppgörelse accepterat ett önskemål från nämndens sida att endast ränta skall utgå under de tre första åren. Räntan beräknas efter 6 procent och uppgår till 4 703 032 kr. per är. Engångsbeloppet kommer därefter att amorteras under 19 år med annuiteter inklusive ränta efter sex procent om 7 024 830 kr. Dessa annuiteter ävensom räntebeloppen under de tre första åren skall fördelas mellan huvudmännen med hänsyn till fördelningen av de 515 provinsialläkartjänster på vilka pensionsskulden är beräknad (bilaga A till protokollet).
De åriiga bidragen har fastställts till 8 000 000 kr. för vart och ett av åren 1969-1974. De retroaktiva beloppen för åren 1969-1971 utbetalas med 8 000 000 kr. under ettvart av åren 1972-1974. Sammanlagt utgår alltså under dessa tre åren 16 000 000 kr. per år. Beloppen för åren 1969-1971 förddas i enlighet med vad som gäUt för budgetåret 1971/72 i fråga om det i anslaget till Bidrag till viss hälso- och sjukvård ingående bidraget till provinsialläkarväsendet. De åriiga bidragen för åren 1972-1974 fördelas med hänsyn till den nuvarande fördelningen av provinsial-läkartjänsteraa. Fördelningen av de ärliga ersättningarna för perioden 1969-1974 framgår av bilagan B till protokollet. Frågan om storieken av de årliga bidragen för 1975 och följande år skall tas upp vid kommande förhandlingar mellan partema.
Nämnden hemställer, att Kungl. Maj:t godkänner den överlämnade överenskommelsen.
Sedan kommunerna godkänt överenskommelsen genom beslut som vunnit laga kraft, kommer nämnden att anmäla detta till socialdepartementet.
Prop. 1972:50 40
Bilaga 10
ProtokoU, fört vid förhandlingar den 23 februari 1972 mellan företrädare för statens förhandlingsnämnd samt för Svenska landstingsförbundet och Gotlands kommun om finansieringen av och formema för vissa landstingsanställda provinsialläkares pensionering
Närvarande:
Statens förhandlingsnämnd Överdirektören Rydback Expeditionschefen Söderqvist Kanslirådet B A Berg Kanslirådet af Sandeberg Byråchefen TengwaU Avdelningsdirektören Strandlund Byrådirektören Westlin
Svenska landstingsförbundet och Gotlands kommun Landstingsmannen WUander Landstingsrådet Johansson Kanslichefen Ericsson Förste sekreteraren Skalin
Genom beslut av 1961 års riksdag (prop. 181, SU 186, rskr 394) överfördes huvudmannaskapet för provinsialläkarväsendet från staten till landstingen den 1 juli 1963. Samtidigt reglerades efter vilka gmnder staten skulle ge bidrag tUl landstingen för de kostnader dessa åsamkades som en följd av ändringen i huvudmannaskapiet. Statsbidrag till avlöning åt landstingsanställda provmsialläkare skulle beräknas endast för det antal läkartjänster som hade inrättats inom ramen för ett av Kungl. Maj:t faststäUt högsta antal statsbidragsberättigande tjänster. För tiden till och med utgången av år 1967 bestämdes detta antal tUl 760. Vidare skulle statens allmänna tjänstepensionsreglemente den 28 maj 1959 (nr 287) -SPR - som tidigare gällde för provinsialläkarna i deras egenskap av statstjänstemän tiUämpas på dem även efter övergången till landstingstjänst.
Genom beslut den 28 maj 1968 har Kungl. Maj:t godkänt överenskommelse den 14 november 1967 mellan statens förhandlingsnämnd och Svenska landstingsförbundet om avlösning av statsbidraget tUl provinsialläkarväsendet m. m. 1 enlighet med överenskommelsen har statsbidraget till avlöning åt provinsialläkare m. m. upphört från och med den 1 januari 1968. I överenskommelsen konstateras att statens ansvar för pro-vinsiaUäkamas pensionering avser endast de provinsialläkartjänster som
Prop. 1972:50 41
av landstingskommun före den 1 januari 1968 mrättats inom ramen för de 760 statsbidragsberättigande tjänsterna. I protokoll tiU överenskommelsen fiims en anteckning enligt vilken partema är ense om att ta upp förhandlingar om finansieringen av och formema för de landstingsanställda provinsialläkarnas pensionering.
Såsom pensionsreglemente för landstingsanställd provinsialläkare, vars tjänst landstingskommunen inrättat inom ramen för de tidigare statsbidragsberättigande 760 tjänstema, skall från och med den 1 januari 1969 gälla tjänstepensionsreglemente för arbetstagare hos landsting (LPR). Dock skall provinsialläkare som är född 1905 eller tidigare och som innehar sådan tjänst som nyss nämnts få behålla pensionsrätt enligt SPR.
Vid förhandlingar denna dag enas partema om följande.
1. Landstingskommunema och Gotlands kommun övertager räknat från och med den 1 januari 1969 statens ansvar för provinsialläkamas pensionering utom beträffande sådana provinsialläkare som enligt vad ovan säges behåller pensionsrätt enligt SPR.
2. Staten ersätter sjukvårdshuvudmännen för deras åtagande enligt punkt 1 genom utbetalande av dels ett engångsbelopp, dels årliga bidrag.
3. Engångsbeloppet faststäUes tUl 78 383 870 kronor per den 1 juli 1971. De årliga bidragen fastställes till 8 milj. kronor för ettvart av åren 1969-1974. Frågan om storleken av de årliga bidragen för 1975 och följande år skall tas upp vid förhandlingar mellan parterna.
4. Staten erlägger den 1 juli under ettvart av åren 1972-1974 ränta på det i punkt 3 angivna engångsbeloppet med 4 703 032 kronor. Engångsbeloppet, inklusive ränta efter sex procent, fördelas på 19 annuiteter om 7 024 830 kronor som skall erläggas den 1 juli från och m.ed 1975 till och med 1993. Engångsbeloppet ävensom räntan därpå skall fördelas på sjukvårdshuvudmännen enligt den till detta protokoll fogade bilagan A.
5. De i punkt 3 angivna årliga beloppen för åren 1969-1974 utbetalas med 16 milj. kronor den 1 juli under ettvart av åren 1972-1974 och skall fördelas på sjukvårdshuvudmännen enligt den till detta protokoll fogade bUagan B.
6. Denna överenskommelse skall för att bli gällande godkännas av Kungl. Maj:t samt av vederbörande kommun.
Detta protokoll är upprättat i två exemplar, varav partema tagit var sitt.
Stockholm som ovan.
Statens förhandlingsnämnd För Svenska landstingsförbundet
och Gotiands kommun
Lennart Rydback Sven Wilander
Jan TengwaU Sven Johansson
Bengt Ericsson
Prop. 1972:50
42
Bilaga A till protokoU, fört vid förhandlingar om finansieringen av och formema för vissa landstingsanställda provinsiaUäkares pensionering.
Provinsialläkarnas pensionering: fördelning av årliga räntebelopp åren 1972-1974 samt av annuiteter åren 1975-1993
Det i förhandlingsprotokoUet den 23 febmari 1972 under punkterna 3 och 4 angivna engångsbeloppet samt räntan på detsamma skall fördelas mellan huvudmännen enligt kolumnerna 3 och 4 här nedan.
|
Sjukvårdshuvudman |
Procentuell |
Årligt räntebe- |
Annuitet 19 år. |
|
|
fördelning |
lopp 6 % ettvart |
6 %, ettvart av |
|
|
|
av åren |
åren 1975—1993 |
|
|
|
1972—1974 |
|
|
1 |
2 |
3 |
4 |
|
AB läns landsting |
8,2043 |
385 850 |
576 338 |
|
C |
2,5151 |
118 286 |
176 681 |
|
D |
2,3473 |
110 394 |
164 893 |
|
E |
4,6875 |
220 454 |
329 288 |
|
F |
4,3002 |
202 239 |
302 081 |
|
G |
2,5256 |
118 779 |
177 418 |
|
H |
3,0199 |
142 027 |
212 142 |
|
K |
3,6051 |
169 549 |
253 252 |
|
L |
6,5226 |
306 760 |
458 201 |
|
M |
7,1831 |
337 823 |
504 600 |
|
N |
4,2188 |
198 411 |
296 363 |
|
O |
3,7507 |
176 396 |
263 480 |
|
P |
5,4200 |
254 904 |
380 745 |
|
R |
5,6396 |
265 232 |
396 172 |
|
S |
4,9513 |
232 861 |
347 820 |
|
T |
2,9076 |
136 745 |
204 253 |
|
U |
3,6163 |
170 075 |
254 038 |
|
w |
7,2883 |
342 771 |
511990 |
|
X |
3,2693 |
153 756 |
229 662 |
|
Y |
4,7340 |
222 641 |
332 555 |
|
z |
2,5870 |
121 667 |
181 732 |
|
AC |
3,9064 |
183 719 |
274 417 |
|
BD |
1,4383 |
67 643 |
101 038 |
|
Gotlands kommun |
1,3619 |
64 050 |
95 671 |
|
Summa |
100,0000 |
4 703 032 |
7 024 830 |
Prop, 1972:50 43
Bilaga B till protokoll, fört vid förhandlingar om finansieringen av och
formerna för vissa landstingsanställda provinsialläkares pensionering.
Provinsialläkarnas pensionering: fördelning av årliga belopp för
åren
1969-1974
De i förhandlingsprotokoUet den 23 febmari 1972 under punkterna 3 och 5 angivna årliga beloppen utbetalas under åren 1972-1974 med
16 miljoner kronor per år och fördelas mellan huvudmännen pä sätt
framgår av nedanstående tabell.
Sjukvårdshuvudman Belopp kr
AB läns landsting 1 274 400
C 331 200
D 632 800
E 847 200
F 764 800
G 457 600
H 656 800
K 324 000
L 648 000
M 763 200
N 332 000
O 582 400
P 920 800
R 706 400
S 830 400
T 648 800
U 565 600
W 781 600
X 813 600
Y 872 800
Z 482 400
AC 815 200
BD 798 400
Gotlands kommun 149 600
Summa 16 000 000
Prop. 1972:50 44
Innehållsförteckning
Förslag om överenskommelser och avtal..................... 2
H 3. Bidrag till anordnande av kliniker för psykiskt sjuka m. m. .. 7
H 4. Bidrag tiU driften av khniker för psykiskt sjuka m. m 7
H 5. Bidrag tiU viss hälso- och sjukvård... ;;............... 8
H 10. Bidrag tUl pensioner för vissa provinsiaUäkare..... 9
BUagor
Överenskommelse om ändring i mentalsjukvårdsavtalen m. m.
Bilaga 1. Statens förhandlingsnämnds skrivelse .......... 10
Bilaga 2. Protokoll med bUagor ............................... 15
TiUägg tiU läkarutbildningsavtal i Linköping och Malmö m. m.
Bilaga 3. Statens förhandlingsnämnds skrivelse............ 24
Bilaga 4. Avtal om tillägg tiU 1970 års avtal om läkamtbUdning i
Linköping ........................................................ 30
Bilaga 5. Avtal om tUlägg till 1970 års avtal om läkamtbildning i
Malmö................................................................. 31
Bilaga 6. Avtal om förlängning av 1961 års avtal om patologi och
bakteriologi m. m. i Göteborg ................................. 32
Bilaga
7. Avtal om förlängning av avtalsbestämmelser om bakterio
logi, patologi m. m. på lasarettsområdet i Umeå.......... 33
Bilaga
8. Avtal om läkarutbildning vid S:t Jörgens sjukhus i Göte
borg (LUA S:t Jörgen) .......................................... 34
Överenskommelse om finansieringen av och formerna för vissa landstingsanställda provinsiaUäkares pensionering
Bilaga 9. Statens förhandhngsnämnds skrivelse ......... 38
Bilaga 10. ProtokoU med bilagor......... .■.................. 40
ESSELTE TRYCK, STOCKHOLM 1972 722042