Kungl. Maj:ts proposition angående uttaget av avgifter till försäkringen för tiIläggspension och till den obligatoriska yrkesskadeförsäkringen (Proposition 1973:48)

Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.

Kungl. Majrts proposition nr 48 år 1973 Prop. 1973: 48

Nr 48

Kungl. Mai:ts proposition angående uttaget av avgifter till försäkringen för tilläggspension och till den obligatoriska yrkesskadeförsäkringen; given Stockholms slott den 9 mars 1973.

Kungl, Maj:t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet över socialärenden, föreslå riksdagen att bifalla de förslag, om vars avlåtande tUl riksdagen föredragande departementschefen hemställt.

GUSTAF ADOLF

SVEN ASPLING

Propositionens huvudsakliga innehåll

I propositionen föreslås att avgiften tUl försäkringen för tilläggspension (ATP) för år 1974 skall bibehållas på 10,5 % av det pensionsgrundande löneunderlaget i stället för att, som tidigare fastställts, höjas till 11 %. För år 1975 föreslås ATP-avgiften utgå med 10,75 % och för åren 1976—1979 med 11 %.

Vidare föreslås att avgiften till den obligatoriska yrkesskadeförsäkringen bestäms till 0,25 % för år 1974 i stället för tidigare fastställda 0,30 %. Detta lägre avgiftsuttag föreslås gälla även för åren 1975—1979.

1 Riksdagen 1973.1 saml Nr 48

Prop. 1973: 48

1 Förslag till

Lag om ändring i lagen (1968: 243) om procentsatsen för uttag av avgift under åren 1970—1974 till försäkringen för tilläggspension

Härigenom förordnas, med ändring av vad som föreskrivits i lagen (1968: 243) om procentsatsen för uttag av avgift under åren 1970— 1974 till försäkringen för tUläggspensioni, att den i 19 kap. 5 § lagen (1962: 381) om allmän försäkring nämnda procentsatsen för uttag av avgift tUl försäkrmgen för tiUäggspension skaU för år 1974 utgöra tio och en halv procent.

Denna lag träder i kraft dagen efter den, då lagen enligt därå meddelad uppgift utkommit från trycket i Svensk författningssamling.

2 Förslag till

Lag om procentsatsen för uttag av avgift under åren 1975—1979 till försäkringen för tilläggspension

Härigenom förordnas, att den i 19 kap. 5 § lagen (1962: 381) om aUmän försäkring nämnda procentsatsen för uttag av avgift till försäkringen för tilläggspension skall för år 1975 utgöra tio och tre fjärdedels procent och för vart och ett av åren 1976—1979 elva procent.

3 Förslag tiU

Lag om ändring i lagen (1954: 243) om yrkesskadeförsäkring

Härigenom förordnas, att 39 § lagen (1954: 243) om yrkesskadeförsäkring skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

39 §2

Försäkringsavgift skall utgå efter procentsats, som fastställes av Konungen med riksdagen. Procentsatsen skall vara så avvägd, att avgifterna i förening med andra tillgängliga medel förslå till bestridande av

1. ersättningar på grand av obligatorisk försäkring enligt denna lag, lagen (1916: 235) om försäkring för olycksfall i arbete och lagen (1929: 131) om försäkring för vissa yrkessjukdomar,

1 Senaste lydelse 1972: 715. " Senaste lydelse 1971: 280.

Prop. 1973: 48 3

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

2. kostnader som föranledas av bestämmelserna i lagen (1955: 469) angående omreglering av vissa ersättnuigar enligt lagen den 17 juni 1916 (nr 235) om försäkring för olycksfall i arbete m. m., lagen (1962: 303) om förhöjning av vissa ersättningar i anledning av yrkesskada m. m. och lagen (1967: 919) om värdesäkring av yrkesskadelivräntor m. m.,

3. förvaltningskostnader, samt

4. erforderlig fondering.

Med förvaltningskostnader avses enbart omkostnaderna för försäkringsrådets och riksförsäkringsverkets verksamhet beträffande obligatorisk yrkesskadeförsäkring. Konungen fastställer med riksdagen hur stor del av försäkringsavgifterna som skall anses svara mot förvaltningskostnader.

Beslut om den procentsats, som Beslut om den procentsats, som
skall tillämpas för visst år, samt skall tillämpas för visst år, samt
om förvaltningskostnadsandelen om förvaltningskostnadsandelen
för samma år skall fattas senast för samma år skall fattas senast
ett år dessförinnan. Riksförsäk- under året dessförinnan. Riksför-
ringsverket skall vart femte år säkringsverket skall vart femte år
framlägga förslag tUl procentsats framlägga förslag till procentsats
och förvaltningskostnadsandel för och förvaltningskostnadsandel för
nästföljande sju år, i den mån be- nästföljande sju år, i den mån be
slut härom icke redan fattats. slut härom icke redan fattats.

Denna lag träder i kraft dagen efter den, då lagen enligt därå meddelad uppgift utkommit från trycket i Svensk författningssamling.

4 Förslag till

Lag om ändring i lagen (1971: 281) om procentsatsen för uttag av avgift under åren 1972—1974 till yrkesskadeförsäkringen m. m.

Härigenom förordnas, med ändring av vad som föreskrivits i lagen (1971: 281) om procentsatsen för uttag av avgift under åren 1972—1974 tiU yrkesskadeförsäkringen m. m., att den i 39 § lagen (1954: 243) om yrkesskadeförsäkring nämnda procentsatsen för uttag av försäkringsavgift skall för år 1974 vara 0,25 och att av försäkringsavgifterna för nämnda år en sextondedel skall anses svara mot förvaltningskostnader.

Denna lag träder i kraft dagen efter den, då lagen enligt därå meddelad uppgift utkommit från trycket i Svensk författningssamling.

Prop. 1973: 48

5 Förslag till

Lag om procentsatsen för uttag av avgift under åren 1975—1979 till yrkesskadeförsäkringen m. m.

Härigenom förordnas, att den i 39 § lagen (1954: 243) om yrkesskadeförsäkring nämnda procentsatsen för uttag av försäkringsavgift skall för åren 1975—1979 vara 0,25 och att av försäkringsavgifterna en sextondedel skall anses svara mot förvaltningskostnader.

Prop. 1973: 48

Utdrag av protokollet över socialärenden, hållet inför Hans Maj:t Konungen i statsrådet på Stockholms slott den 9 mars 1973.

Närvarande: Statsministern PALME, ministern för utrikes ärendena WICKMAN, statsråden STRÄNG, ANDERSSON, HOLMQVIST, ASPLING, LUNDKVIST, GEIJER, ODHNOFF, MOBERG, BENGTSSON, LÖFBERG, LIDBOM, CARLSSON.

Chefen för socialdepartementet, statsrådet Aspling, anmäler efter gemensam beredning med statsrådels övriga ledamöter fråga om uttaget av avgifter till försäkringen för tilläggspension och till den obligatoriska yrkesskadeförsäkringen och anför.

Vid 1968 års riksdag fastställdes de procentsatser efter vilka avgifter till tilläggspensioneringen (ATP) skaU utgå imder åren 1970—1974. Riksförsäkringsverket har i enlighet med bestämmelsen i lagen (1962: 381) om allmän försäkring i skrivelse den 12 december 1972 lagt fram förslag angående avgiftsuttag under åren 1975—1979. Skrivelsen torde få fogas till detta statsrådsprotokoll som bilaga 1.

Vid 1971 års riksdag fastställdes nya finansieringsregler för den obligatoriska yrkesskadeförsäkringen. Samtidigt fastställdes avgifterna tUl denna försäkring för åren 1972—1974. I enlighet med gällande bestämmelse har riksförsäkringsverket i skrivelse den 12 december 1972 lagt fram förslag angående avgiftsuttag och förvaltningskostnadsandel för den obligatoriska yrkesskadeförsäkringen för åren 1975—1979. Skrivelsen torde få fogas tUl detta statsrådsprotokoll som bilaga 2.

Efter remiss har yttranden över förslaget angående uttag av avgift till tilläggspensioneringen avgetts av försäkringsinspektionen. Svenska kommunförbundet. Svenska landstingsförbundet. Svenska arbetsgivareföreningen (SAF), Handelns arbetsgivareorganisation (HAO), Sveriges hantverks- och mdustriorganisation (SHIO), Lantbrukarnas riksförbund (LRF), Landsorganisationen i Sverige (LO), Tjänstemännens centralorganisation (TCO) och Sveriges akademikers centralorganisation (SACO).

Vidare har yttranden över förslaget angående uttag av avgift till yrkesskadeförsäkringen avgetts av försäkringsinspektionen, riksrevisionsverket, Svenska kommunförbundet. Svenska landstingsförbundet, SAF, HAO, SHIO, LRF, LO, TCO och SACO.

Prop. 1973:48 6

Gällande bestämmelser m. m.

Försäkringen för tilläggspension

Försäkringen för tUläggspension (ATP) finansieras genom avgifter på inkomst av förvärvsarbete. Bestämmelsema härom återfinns i 19 kap. 1, 3 och 5 §§ lagen (1962: 381) om alhnän försäkring (AFL).

Avgift för inkomst av anställning betalas av arbetsgivaren. Avgiften beräknas kollektivt på summan av vad arbetsgivaren under året betalat i lön till sina anställda. Denna summa skall dock först minskas med dels ett belopp, motsvarande det vid årets början gällande basbeloppet multiplicerat med genomsnittUga antalet arbetstagare under året, dels för varje arbetstagare den del av lönen som överstiger sju och en halv gånger basbeloppet. Denna minskning föranleds av att en arbetstagares årslön är pensionsgrundande endast tiU den del som ligger mellan de två belopp som motsvarar basbeloppet vid årets början (i januari 1973 = 7 300 kr.) resp. sju och en halv gånger detta basbelopp (=54 750 kr.). Från den totala lönesumman skall göras även vissa andra avdrag.

För inkomst av annat förvärvsarbete än anställning skall de försäkrade själva betala en tilläggspensionsavgift, som beräknas på den del av den pensionsgrundande inkomsten som härrör från sådant arbete.

Arbetsgivaravgift och tUläggspensionsavgift skall utgå med sanuna procentsats av avgiftsunderlaget. Procentsatsen fastställs av Kungl. Maj:t med riksdagen och skall vara så avvägd att avgifterna tUlsammans med andra tillgängliga medel täcker pensionsutbetalningar, förvaltningskostnader och andra utgifter som åvUar försäkringen samt erforderlig fondering. Avgifterna tillförs allmänna pensionsfonden.

Beslut om den procentsats som skall tillämpas för ett kalenderår skall fattas senast under året dessförinnan. Riksförsäkringsverket skall vart femte år lägga fram förslag om procéntsatsema för nästföljande sju år, i den mån uttaget inte redan beslutats. På grandval av förslag av riksförsäkringsverket har avgiftsuttaget senast fastställts genom lagen (1968: 243) om procentsatsen för uttag av avgift under åren 1970—1974 till försäkringen för tilläggspension (ändrad 1972: 715).

Hittills har fastställts följande procentsatser för avgiftsuttaget för till-läggspensioneringen.

År	0/ /o	År	%	År	%
1960	3	1965	7,5	1970	10,0
1961	4	1966	8,0	1971	10,25
1962	5	1967	8,5	1972	10,5
1963	6	1968	9,0	1973	10,5
1964	7	1969	9,5	1974	11,0

Prop. 1973: 48

Yrkesskadeförsäkringen

Den obligatoriska yrkesskadeförsäkringen finansieras genom avgifter som betalas av arbetsgivaren. Bestämmelserna härom återfinns i 38 och 39 §§ lagen (1954: 243) om yrkesskadeförsäkring (YFL).

Avgiften beräknas kollektivt på summan av vad arbetsgivaren under året betalat i lön till sina anstäUda. Vid beräkning av avgiften skall hänsyn inte tas till den del av varje arbetstagares lön, som överstiger sju och en halv gånger det vid årets ingång gällande basbeloppet, och inte heller till arbetstagare vars lön under året understigit 500 kr., såvida det inte är fråga om arbetstagare som avses i 1 § första stycket förordningen (1958: 295) om sjömansskatt.

Försäkringsavgiften skall utgå efter procentsats som fastställs av Kungl. Maj:t med riksdagen och skall vara så avvägd, att avgifterna i förening med andra tillgängliga medel täcker

1. ersättningar på grund av obligatorisk försäkring enligt YFL, lagen (1916: 235) om försäkring för olycksfaU i arbete och lagen (1929: 131) om försäkring för vissa yrkessjukdomar,

2. kostnader som föranleds av bestämmelserna i lagen (1955: 469) angående omreglering av vissa ersättningar enligt lagen den 17 juni 1916 (nr 235) om försäkring för olycksfall i arbete m. m., lagen (1962: 303) om förhöjning av vissa ersättningar i anledning av yrkesskada m. m. och lagen (1967: 919) om värdesäkring av yrkeskadelivräntor m. m.,

3. förvaltningskostnader, samt

4. erforderlig fondering.

Med förvaltningskostnader avses omkostnaderna för försäkringsrådets och riksförsäkringsverkets verksamhet beträffande obligatorisk yrkesskadeförsäkring. Kungl. Maj:t fastställer med riksdagen hur stor del av försäkringsavgifterna som skall anses svara mot förvaltningskostnader.

Beslut om den procentsats som skall tillämpas för visst år samt om förvaltningskoslnadsandelen för samma år skall fattas senast ett år dessförinnan. Riksförsäkringsverket skall vart femte år lägga fram förslag till procentsats och förvaltningskostnadsandel för nästföljande sju år, i den mån beslut härom inte redan fattats. För åren 1972—1974 har avgiftsuttaget bestämts tUl 0,30 % varav 1/20 skall anses svara mol förvaltningskostnader (1971: 281).

De här beskrivna finansieringsreglerna gäUer fr, o. m, den 1 januari 1972, Enligt beslut av 1971 års riksdag (prop. 1971: 22, SfU 1971: 17, rskr 1971: 108) har de tidigare enligt kapitaltäckningssystem beräknade och riskgraderade försäkringsavgifterna för den obligatoriska försäkringen ersatts med enhetliga avgifter beräknade enligt ell modifierat fördelningssystem. Avgiften för åren 1972—1974 motsvarar den genomsnittliga avgift som gällde före omläggningen av finansieringssystemet. Avgiften överstiger den nivå som under en inledningsperiod skulle er-

Prop. 1973: 48 8

fordrats inom ett strikt tillämpat fördelningssystem. Detla motiverades vid 1971 års riksdagsbeslut med att försäkringens fonder därmed kunde bibehållas och bidra till att begränsa behovet av avgiftsuppräkningar i framtiden.

Riksförsäkringsverkets förslag

Försäkringen för tilläggspension

I sina prognoser för ATP-systemels ekonomi har riksförsäkringsverket i första hand visat verkningarna av ett oförändrat avgiftsuttag av 11 % fr. o. m. år 1974 fram tUl år 2000. Beräkningarna har utförts under alternativa anlaganden om nominell inkomstökning, ökning av konsumentprisindex och nyplaceringsränta. Följande antaganden har använts.

Procent per är

NomineU inkomstökning O 5 6 7 8 9

Ökning av konsumentprisindex O 2 3 4 5
Nyplaceringsränta 4 5 6 7 7,5 8

Vid bedömningen av behovet av avgiftsuttag för åren 1975—1979 har riksförsäkringsverket för sin del ansett en ekonomisk utveckling med en årlig nominell inkomstökning på 7 %, en årlig ökning av konsumentprisindex på 4 % och en nyplaceringsränta på 7 % som sannolik.

Beträffande befolkningsutvecklingen har verket utgått från det antal personer som vid utgången av år 1970 fanns i den allmänna försäkringens register. Detta antal har skrivits fram med ledning av statistiska centralbyråns befolkningsprojeklion Be 1971: 6, Den framräknade demografiska prognosen visar god överensstämmelse med den prognos som användes vid 1967 års beräkningar.

Den yrkesverksamma befolkningen beräknas vara i stort sett oförändrad tUl antalet under perioden 1975—1979, medan antalet ATP-pensionärer ökar från drygt 700 000 till ca 1 miljon. Under den därpå följande 10-årsperioden beräknas antalet i aktiv ålder öka med ca 200 000 och ATP-pensionärerna med ytterligare ca 500 000 lill närmare 1,5 mUjoner.

Riksförsäkringsverket erinrar om att statsmakterna vid tilläggspensioneringens införande förutsatte att finansieringen skulle ske enligt ett modifierat fördelningssystem, innebärande att avgifterna skall beräknas inte endast till att täcka de löpande utgifterna utan dessutom till en viss fondbildning. Fondens storlek regleras inte i lagen. Däremot har statsmakterna gjort uttalanden härom såväl vid lagstiftningens införande som i samband med beslut om avgiftsuttaget.

Det av sjukpenningutredningen i SOU 1972: 60 framlagda förslaget till beskattade förmåner vid sjukdom och arbetslöshet m. m. innebär bl. a. att sjukpenning och vissa andra kontantförmåner blir pensions-

Prop. 1973: 48 9

grundande för ATP. Ändras lagstiftningen i enlighet härmed, uppstår ökade anspråk på tilläggspensioneringen, vilket dock först in på 1980-talet torde föranleda merkostnader som svarar mot ett ökat avgiftsuttag med 0,1 procentenhet. På lång sikt ökar dessa merkostnader. Riksförsäkringsverket har ingen erinran mot utredningens förslag att först i ett senare skede täcka kostnadema för reformen genom erforderlig höjning av ATP-avgiften.

Riksförsäkringsverket har vid sina beräkningar utgått från den lagstiftning som gällde vid 1972 års ingång. Dessutom har verket redovisat en modifierad prognos på grundval av det sedermera fastställda avgiftsuttaget på 10,5 % för år 1973.

Allmänna pensionsfondens storlek beräknas av verket tUl ca 56 miljarder kr. vid utgången av år 1972 och till ca 66 miljarder kr. vid utgången av år 1973. Under antagande av ett avgiftsuttag med 11 % fr. o. m. år 1974 samt med tidigare nämnda antaganden om årlig inkomstökning, levnadskoslnadsutveckling och nyplaceringsränta beräknar verket att fonden kommer att utvecklas på följande sätt (milj. kr.).

År	Fondbehäll-	Fond-	År	Fondbehäll-	Fond-
	ning'	styrka"		ning'	styrka"
1973	66 065	23,6	1979	148 404	17,9
1974	77 462	22,6	1980	165 430	17,1
1975	89 754	21,7	1985	264 585	14,2
1976	102 972	20,6	1990	383 697	12,0
1977	117 205	19,7	1995	522 323	10,7
1978	132313	18,8	2000	679 235	9,7

> Vid utgången av resp. år.

' Årets fond i förhållande till årets pensionsutgifler.

Riksförsäkringsverket har på grandval av sina omfattande beräkningar funnit ett avgiftsuttag på 11 % för den följande femårsperioden vara godtagbart från försäkringens synpunkt. Räknat på den totala lönesumman torde detta i genomsnitt motsvara ca 7,7 %.

Verket föreslår således att uttaget av avgifter till den allmänna till-läggspensioneringen för åren 1975—1979 fastställs tUl 11 %.

Yrkesskadeförsäkringen

Riksförsäkringsverket har gjort olika beräkningar med tiUämpning av följande alternativa antaganden om den framtida utvecklingen av den nominella genomsnittliga inkomstökningen per år, konsumentprisindex samt nyplaceringsränta.

Procent per år

Nominell inkomstökning 5 6 7 8

Ökning av konsumentprisindex 3 4 5
Nyplaceringsränta 4 5 6 7 7,5 8

Prop. 1973: 48 10

Beträffande utvecklingen inom det försäkrade personbeståndet har verket utgått från statistiska centralbyråns befolkningsprojektion Be 1971: 6. Avgiftsunderlaget har vidare antagits komma att förändras i den omfattning som föranleds av de antagna inkomständringarna.

Beräkningar av nytillkommande skadefall har genomförts med tUl-lämpning av skadefrekvenser och svårhetstal som överensstämmer med motsvarande genomsnittliga värden för skadeåren 1965—1970. För livräntor har kostnadsspridningen mellan skadeår och utbetalningsår beaktats.

Socialförsäkringsbolagen skall efter avtal med riksförsäkringsverket före utgången av år 1973 överföra sina försäkringsbestånd på verket. Hos bolagen kvarstående ersättningsskyldigheter, som kommer att övertas av verket, uppskattas vid ingången av år 1972 ha motsvarat ett kapitalvärde av storleksordningen 500 mUj. kr.

Vid övergången lUl fördelningsmetodik fr. o. m. år 1972 uppgick tUl-gångarna i verkets yrkesskadeförsäkringsfond för obligatorisk försäkring till ca 1 045 milj. kr. Härtill kom fordringar på grund av skadestånd, utestående avgifter m. m. på tillhopa ca 70 milj. kr. Medräknas de tidigare nämnda 500 milj. kr. uppgick den vid årsskiftet 1971/72 aktuella fondbildningen för obligatorisk yrkesskadeförsäkring tUl drygt 1 600 milj. kr. Motsvarande årskostnader utgjorde ca 240 milj. kr.

Verket anför att det fr. o. m. år 1972 inte längre föreligger något direkt krav på att fondbildningen inom yrkesskadeförsäkringen skall vara av en viss bestämd storleksordning. Den fondbUdning som beräknades föreligga vid övergången till nuvarande avgiftssystem motsvarar dåvarande kapitalvärdet av försäkringens ersättningsförpliktelser med undantag för uppräknings- och värdesäkringstillägg. Det för inledningsperioden 1972—1974 fastställda enhetliga avgiftsuttaget av 0,30 % motsvarar den genomsnittliga bruttoavgiftsnivån i det dessförinnan tUlämpade riskgraderade avgiftssystemet. Detta innebär att man med tillämpning av nuvarande avgiftsuttag tills vidare kan föratsätta att fondbildningen inom försäkringen kommer att utveckla sig på i stort sett samma sätt som om det föratvarande avgiftssystemet hade bibehållits oförändrat.

Vid bedömningen av avgiftsbehovet för perioden 1975—1979 har verket i första hand utgått från antagandet att den nominella inkomsten ökar med 7 %, varav 4 % motsvaras av samtidig konsumentprisstegring. I fråga om förräntningen förutsätter verket att nyplacering av fondmedel bör kunna ske efter en räntefot på 7 %.

Utifrån dessa förutsättningar samt ett oförändrat avgiftsuttag på 0,30 % beräknas försäkringens utgifter och inkomster samt fondbehållningen vid utgången av resp. år tUl följande belopp (milj. kr.).

Prop. 1973:48 H

År	Utgifter	Inkomster		Fond	Fond i förhållande
					till årskostnad
1974	275	374		1849	6,7
1975	292	399		1956	6,7
1976	309	426		2 073	6,7
1977	327	455		2 201	6,7
1978	346	485		2 340	6,8
1979	365	517		2 492	6,8
1980	385	552	■■\W-	2 659	6,9
1990	627	1071		5 663	9,0

Ett oförändrat avgiftsuttag på 0,30 % beräknas under dessa föratsättningar medföra balans mellan avgiftsinkomster och utgifter i fördelningssystemet. Ränteinkomsterna medför viss fondökning. Fondstyrkan blir i det närmaste oförändrad under avgiftsperioden 1975—1979. För tiden närmast därefter skulle ett fortsatt bibehållande av avgiftsuttaget på samma nivå medföra en viss förbättring av fondställningen.

Verket föreslår på grundval härav, att den i 39 § lagen om yrkesskadeförsäkring avsedda procentsatsen för uttag av försäkringsavgift för åren 1975—1979 bibehålls vid 0,30 och att av försäkringsavgiften liksom f. n. en tjugondedel skall anses svara mot förvaltningskostnader.

Remissyttranden

Försäkringen för tilläggspension

Riksförsäkringsverkets förslag om ett avgiftsuttag under perioden 1975—1979 på 11 % tillstyrks av försäkringsinspekiionen, LRF, LO, TCO och SACO. Svenska kommunförbundet. Svenska landstingsförbundet, SAF och HAO föreslår att avgiftsuttaget bibehålls på nuvarande nivå 10,5 %. SHIO föreslår att avgiften sänks, dock ulan att ange tiU vUken nivå.

Försäkringsinspektionen begränsar sig till en bedömning av avgiftsfrågan ur försäkringssystemets synpunkt. Inspektionen framhåller att man vid prognos på längre sikt inte bör använda en så hög nyplaceringsränta som 7 % och att det kan finnas skäl att mera se på fondutvecklingen vid antagande om 4 % ränta. Även realinkomstantagandet anser inspektionen vara en osäker faktor i prognosen. Vid ett antagande om en nyplaceringsränta om 4 % kommer fonden räknat i 1972 års penningvärde att nå ett maximum omkring år 1990 och därefter avta. Detla betyder att det kan finnas risk för att avgiftsuttaget på sikt kan behöva ökas. Så kan också bli faUet av andra skäl.

Inspektionen tillstyrker riksförsäkringsverkets förslag om ett avgiftsuttag om 11 % under perioden 1975—1979, men framhåller att om denna avgiftsnivå skulle bibehållas även i fortsättningen skulle detta kunna leda tiil att avgiftsuttaget på sikt kan behöva höjas. Detta skulle i

Prop. 1973:48 12

sin tur innebära att tidpunkten för en enligt tidigare uttalanden avsedd stabUisering av avgiftsuttaget på viss nivå kan förskjutas ytterligare framåt i tiden.

LO framhåller att det kollektiva sparandet som från år 1960 ägt rum inom ramen för ATP-systemet har utgjort en väsentlig föratsättning för finansieringen av utbyggnaden inom näringslivet, bostadssektorn och den offentliga sektorn och att även i fortsättningen en omfattande och växande kapitalbildning torde vara nödvändig för att förverkliga en fortsatt utbyggnad av näringsliv och samhälle. Det är nödvändigt att AP-fonden också i fortsättningen får en sådan tillväxt att den — utöver sin funktion som buffert inom pensionssystemet — dels möjliggör den nödvändiga kapitalbildningen, dels medger styrning och planmässighet enligt de riktlinjer som LO skisserat i samband med frågan om näringslivets försörjning med riskvilligt kapital från AP-fonden.

LO framhåller att även om fondbehållningen år 2000 kan synas hög enligt verkets förslag, är trenden fallande beträffande fondstyrkan, vartill kommer att fondens storlek är uttryckt nominellt. Förändringar på förmånssidan kan också komma att ställa väsentligt ökade anspråk på fonden och försvaga fondstyrkan.

LO tillstyrker verkets förslag tUl avgiftsuttag för perioden 1975— 1979. Om avgiftsuttaget för år 1974 fastställs till 10,5 % bör dock avgiften för år 1975 enligt LO sättas till 10,75 %.

SAF framhåller att det avgörande för tryggheten i pensionssystemet är ett expansivt näringsliv och inte en kraftig fonduppbyggnad, vilken kan leda till så stora kostnadsökningar för näringslivet att de verkar dämpande på företagens livskraft och därmed på möjligheterna att trygga pensionsutfästelserna. Syftet med fonden i ett fördelningssystem bör uteslutande vara att tjäna som buffert vid övergående påfrestningar på pensionssystemets ekonomi lill följd av exempelvis demografiska förändringar och konjunkturvariationer. Det föreslagna avgiftsuttaget på 11 % skulle enligt SAF kunna sänkas tiU 7 a 8 % utan alt de framtida pensionsutfästelserna äventyras.

SAF anser att fondens samhällsekonomiska betydelse bör noggrant utredas i saraband med fastställande av avgiftsuttag. Fondens nuvarande omfattning förstärker behovet av att en samhällsekonomisk analys kommer till stånd i syfte att klarlägga ATP-fondens effekter på samhällsekonomin. Man bör klarlägga avvägningen mellan skUda former av sparande och kapitalbildning med olika effekter på resursfördelningen i samhället. I avvaktan på att en sådan utredning kommer lill stånd föreslår SAF alt nuvarande avgiftsuttag på 10,5 % bibehåUs.

SHIO anser det vara möjligt att genomföra en radikal sänkning av avgiftsuttaget. Organisationen framhåller att det med utgångspunkt från fördelningsprincipen inte är nödvändigt att bygga upp en fond av sådana dimensioner som riksförsäkringsverket föreslår. Även om avgiften

Prop. 1973: 48 13

sänks till 7,5 % skulle pensionsfonden växa med ca 10 miljarder kr. årligen fram tUl 1985 och vid ett avgiftsuttag på 9,5 % skulle ingen av-gLftshöjning behöva genomföras under detta sekel.

Organisationen vUl ha en total översyn av arbetsgivaravgifterna inkl. den allmänna arbetsgivaravgiften varvid bör undersökas vilka möjligheter till samordning och sänkning av det sammanlagda avgiftsuttaget som finns.

Svenska kommunförbundet framhåller att löneandelen av kommunernas utgifter är hög och att de sammantagna arbetsgivareavgifterna, som efler hand ökat i storlek och antal, därför belastar kommunerna förhållandevis hårt. Under de närmaste åren kommer kommunerna dessutom att ha begränsade ekonomiska resurser. Därför finner förbundet det angeläget att avgiftsuttaget för tiden t. o. m. år 1979 bibehålls vid 10,5 %. Landstingsförbundet anför liknande synpunkter utifrån landstingens situation.

Yrkesskadeförsäkringen

Riksförsäkringsverkets förslag tillstyrks eller lämnas utan erinran av samtliga remissinstanser utom SHIO, som föreslår ett avgiftsuttag på 0,26 alternativt 0,28 %. SAF anger vissa förutsättningar för sin tUlslyr-kan.

LO framhåller i samband med sin tillstyrkan, att yrkesskadeförsäkringsfonden också bör kunna användas till förebyggande åtgärder inom arbetslivet och särskilt inom yrkesmedicinen. Bl. a. viss utbildning av personal för företagshälsovård samt grandforskning inom arbetsvetenskaperna bör enligt LO kunna finansieras ur avkastningen av yrkesskadeförsäkringsfonden.

SAF framhåller att det med nuvarande finansieringssystem i princip inle behövs någon fondbildning inom yrkesskadeförsäkringen. Den nuvarande fonden anses vara mer än tUlräcklig som buffertfond. Ett oförändrat avgiftsuttag på 0,30 % leder på sikt lill en omotiverad ökning av fondstyrkan. Avgiftsuttaget skulle därför utan att försäkringens ekonomi äventyras kunna bestämmas tUl en något lägre procentsats än föreslagna 0,30.

SAF kan acceptera oförändrat avgiftsuttag under förutsättning att en policy fastställs för fondens framtida användning. I varje fall den del av inkomsterna som inle går åt för att täcka utgifterna och bevara fondens nuvarande realvärde bör användas för förebyggande åtgärder inom ar-belsmiljöområdet, lämpligen genom att tillföras arbetarskyddsfonden. Den av arbetsmiljöutredningen föreslagna höjningen av den särskUda arbetarskyddsavgiften med 0,02 procentenheter skulle då bli obehövlig. Endast under förutsättning att detta förslag om fondens framtida ställning vinner beaktande tillstyrker SAF riksförsäkringsverkels förslag om oförändrat avgiftsuttag för åren 1975—1979.

Prop. 1973: 48 14

SHIO föreslår att avgiftsuttaget sänks för perioden 1975—1979 tUl förslagsvis 0,26 %. I den mån fondens medel utnyttjas för de arbetarskyddsåtgärder som föreslagits i arbetsmUjöutredningens betänkande och föratsatt att den däri föreslagna höjningen av arbetarskyddsavgiften uteblir är organisationen beredd tillstyrka en 0,02 procentenheter högre avgift till yrkesskadeförsäkringen.

Departementschefen

Försäkringen för tilläggspension

Avgiftsuttaget för den allmänna tilläggspensioneringen har hittills fastställts för tre femårsperioder. Avgiften har under denna tid höjts successivt i avtagande takt i överensstämmelse med de allmänna riktlinjer för finansieringen som drogs upp i samband med införandet av ATP.

Under den första femårsperioden 1960—1964 ökade avgiften med en procentenhet om året från 3 % tUl 7 %. Under åren 1965—1969 ökade avgiften med 0,5 procentenheter om året till 9,5 %. Enligt beslut vid 1968 års riksdag fastställdes avgiften för innevarande femårsperiod till 10 % för år 1970 och därefter en årlig ökning med 0,25 procentenheter så att avgiften skulle uppgå till 10,75 % för år 1973 och tUl 11 % för år 1974.

Med ändring av nämnda beslut i frågan beslöt 1972 års riksdag (prop. 1972: 125, FiU 1972: 40, rskr 1972: 331) att — i avvaktan på ställningstagande till ATP-avgiften för de följande åren och till föreliggande förslag om arbetsgivarfinansiering av vissa sociala reformer — ATP-avgiften för år 1973 skulle bibehållas på 1972 års nivå, dvs, 10,5 %. För år 1974 gäller tidigare beslut om ett avgiftsuttag på 11 %. Jag återkommer till denna fråga i det följande.

Riksförsäkringsverket har i sitt förslag beträffande avgiftsuttaget för åren 1975—1979 enhälligt föreslagit att avgiften fastställs till 11 % för hela perioden. Verket har därvid i sina beräkningar utgått från 1968 års riksdagsbeslut om avgiftsuttaget under innevarande femårsperiod.

Vid remissbehandlingen har verkets förslag tillstyrkts av försäkringsinspektionen, löntagarorganisationerna och LRF medan kommunförbunden och arbetsgivarorganisationerna på den privata sektorn anser att avgiftsuttaget bör fastställas tUl 10,5 % för hela perioden.

Vid bedömningen av avgiftsuttaget för ATP måste en utgångspunkt vara fondutvecklingen sedd i förhåUande tUl utgiftsutvecklingen på lång sikt. Det har från början stått klart att en betydande fondbUdning äi nödvändig inom ATP-systemet för att undvika kraftiga avgiftshöjningar då pensionsutbetalningama börjar nå större omfattning. Den relativt snabba stegringen av avgiftsuttaget under de hittillsvarande åren har av-

Prop. 1973: 48 15

görande betydelse för möjlighetema att nu dämpa behovet av ytterligare avgiftshöjningar.

Givetvis måste i detta sammanhang de samhällsekonomiska bedömningarna tillmätas stor betydelse. Ur dessa synpunkter är det sparande som sker inom ATP-systemet utomordentligt betydelsefullt. Den fonduppbyggnad som genomförts har på ett avgörande sätt bidragit till alt upprätthålla en hög investeringstakt i samhällsekonomin. Med anledning av vad SAF anfört i sitt remissyttrande vUl jag erinra om att 1968 års kapitalmarknadsutredning har i uppdrag att behandla olika frågor betr. AP-fondens verksamhet.

När det gäller förändringar av avgiftsuttaget tUl ATP är det också naturligt att beakta de anspråk från andra delar av socialpolitiken som påverkar de avgifter tUl den allmänna försäkringen som inte gäller till-läggspensioneringen.

Kungl. Maj:t har tidigare denna dag beslutat att förslag om genomförande av flera angelägna reformer inom den allmänna försäkringens ram skall lämnas tUl årets riksdag. För att finansiera dessa omfattande och kostnadskrävande reformer har jag i annat sammanhang bl. a. förordat en höjning av arbetsgivarnas avgifter tUl sjukförsäkringen från nuvarande 3,2 % till 3,8 % av löneunderlaget fr. o. m. den 1 januari 1974. Vidare kommer chefen för inrikesdepartementet att senare denna dag förorda uttag av arbetsgivaravgifter från samma tidpunkt för finansieringen av en utbyggnad av det ekonomiska skyddet vid arbetslöshet.

Med hänsyn till det ökade avgiftsuttag som sålunda behövs för andra trygghetsreformer under år 1974 bör — i enlighet med vad jag anförde vid anmälan av dessa frågor i årets statsverksproposition — avgiften till ATP bibehållas på 10,5 % även för år 1974 i stället för att som tidigare fastställts höjas till 11 %.

När det gäller avgiftsuttaget under femårsperioden 1975—1979 finns det inte anledning att i princip gå ifrån den avgiftsnivå på 11 % som 1968 års riksdag beslutade om som slutnivå för innevarande femårsperiod. Denna nivå bör gälla för avgiftsuttaget på grandval av nuvarande lagstiftning i fråga om pensionsförmåner med beaktande av de förändringar som följer av att sjukpenning m. fl. kontantförmåner blir pensionsgrandande. Däremot kan i detta sammanhang inte beaktas de lagändringar som kan komma att aktualiseras sedan pensionsålderskommittén lagt fram sina förslag. Med hänsyn tUl att ATP-avgiften för år 1974 bibehålls på 10,5 % bör i enlighet med vad LO anfört i sitt remissyttrande avgiften för år 1975 fastställas tUl 10,75 % och avgiften för vart och ett av de följande fyra åren tUl 11 %.

Jag förordar således att avgiftsuttaget tUl försäkringen för tilläggspension bestäms tUl 10,5 % för år 1974, 10,75 % för år 1975 samt 11 % för vart och ett av åren 1976—1979. Med tillämpning av samma an-

Prop. 1973: 48 16

taganden som legat till grund för riksförsäkringsverkets förslag kan fondbehållningen vid 1970-talets utgång därmed beräknas bli omkring 147 miljarder kr., vUket är ca 1 mUjard kr. lägre än vid ett avgiftsuttag enligt tidigare beslut för år 1974 och verkets förslag för nästa femårsperiod.

Yrkesskadeförsäkringen

Enligt beslut av 1971 års rUcsdag (prop. 1971: 22, SfU 17, rskr 108) gäller fr. o. m. år 1972 ett nytt finansieringssystem för den obligatoriska yrkesskadeförsäkringen. De tidigare riskgraderade avgifterna enligt ka-pitaltäckningssystemei ersattes då med enhetiiga avgifter beräknade enligt ett fördelningssystem. För att undvika tidsmässiga variationer i avgiftsuttaget tillämpas ett modifierat fördelningssystem.

Avgiftsuttaget tUl yrkesskadeförsäkringen har för åren 1972—1974 fastställts lill 0,30 %, varav 1/20 skall svara mot förvaltningskostnaderna. Denna avgift överensstämmer med den genomsnittiiga yrkesskadeavgift som togs ut före omläggningen och innebär en bibehållen fondbildning inom försäkringen. Avsikten med denna fondbildning är — liksom när det gäller AP-fonden — att fondavkastningen skall muiska behovet av avgiftshöjningar längre fram i tiden när försäkringens utgifter stiger.

Riksförsäkringsverket har i sitt förslag till avgiftsuttag för femårsperioden 1975—1979 föreslagit oförändrad avgift och förvaltningskostnadsandel för hela perioden.

Vid remissbehandlingen har remissinstanserna i stort sett genomgående tillstyrkt verkets förslag. Både LO och SAF har emellertid tagit upp frågan om möjligheten att disponera medel ur yrkesskadeförsäkringsfonden för att bekosta förebyggande åtgärder inom arbetsmiljö-området. Organisationerna lar bl, a. upp frågan om kollektiv finansiering via fonden av vissa kostnader i samband med utbildning av personal inom företagshälsovården. Jag vill i anslutning härtUl erinra om att den möjlighet som tidigare fanns för Kungl, Maj:t alt ur yrkesskadeförsäkringsfonden bevilja medel för förebyggande arbetarskyddsåtgärder togs bort i samband med att en särskUd arbetarskyddsavgift infördes fr. o, m. år 1972, Därmed blev yrkesskadeförsäkringsfonden en ren ersättningsfond för inträffade skadefall samtidigt som betydande resurser sattes in i särskild ordning för att finansiera ökade insatser på arbetsmiljöområdet. Jag anser att denna gränsdragning bör behållas.

Den särskilda arbetarskyddsavgiften ulgör 0,05 % av samma löneunderlag som gäller för avgiften tUl yrkesskadeförsäkringen. Av denna avgift ulgör 0,02 % bidrag tUl statsverkets kostnader för arbetarskyddsstyrelsens och yrkesinspektionens verksamhet, medan 0,03 % tillförs en arbetarskyddsfond för bidrag tUl forskning, utbildning och information inom arbetsmiljöområdet. Arbetsmiljöutredningen har i sitt delbetän-

Prop. 1973: 48 17

kände (SOU 1972: 86) Bättre arbetsmiljö föreslagit en höjning av arbe-tarskyddsavgiflen med 0,02 % för att finansiera vissa kostnader för utbildning av skyddsombud.

Avsikten är att en proposition på grundval av arbetsmUjöutredningens förslag till ändringar i arbetarskyddslagstiftningen skall läggas fram till årets riksdag. Jag avser därvid att förorda en höjning av arbetarskydds-avgiften som gör det möjhgt att genomföra en intensifierad utbildning av skyddsombuden. Vidare avser jag att förorda en utvidgning av arbetarskyddsfondens verksamhet även i andra avseenden. Avsikten är att även de frågor om vissa utbildningskostnader som LO och SAF berört i sina remissyttranden beträffande avgiftsuttaget till yrkesskadeförsäkringen skall las upp i det sammanhanget. För att möjliggöra ytterligare insatser inom arbetsmUjöområdet avser jag att därvid förorda alt arbetarskyddsavgiften höjs från 0,05 % tUl 0,10 % fr. o. m. den 1 januari 1974.

Mot denna bakgrand har jag särskUt prövat möjligheterna att begränsa avgiftsuttaget lill den obligatoriska yrkesskadeförsäkringen i förhållande till nuvarande nivå. Jag har därvid funnit det möjligt alt sänka avgiftsuttaget till 0,25 %, dvs. tUl en nivå som innebär att denna avgift tUlsammans med den höjda arbelarskyddsavgiften kommer att uppgå till oförändrat 0,35 %. För att detta syfte skall nås bör yrkesskadeavgiften även för år 1974 sänkas från tidigare fastställda 0,30 % till 0,25 %. Ersättningen för förvaltningskostnaderna bör hållas oförändrad jämfört med gällande regler. För att nå detta resultat bör 1/16 av försäkringsavgifterna anses svara mot förvaltningskostnader. För att det skall vara möjligt att nu ändra yrkesskadeavgiflen för år 1974 bör en formell ändring vidtas av 39 § lagen (1954: 243) om yrkesskadeförsäkring. Ändringen innebär att beslut om vilken procentsats som skall till-lämpas för visst år skall kunna fattas under året före avgiftsåret.

Ett avgiftsuttag lUl yrkesskadeförsäkringen på 0,25 % är försäkringsmässigt godtagbart för den här aktuella perioden på grandval av gällande lagstiftning och med beaktande av de ökade utgifter för sjukpenning som följer av de förslag om beskattade sjukpenningförmåner som samtidigt läggs fram i en särskUd proposition. Den översyn av yrkesskadeförsäkringens framtida utformning som pågår inom yrkesskadeförsäkringskommittén kan framdeles komma alt föranleda en omprövning av yrkesskadeavgiftens nivå.

Jag förordar således att avgiftsuttaget till den obligatoriska yrkesskadeförsäkringen — med ändring av tidigare beslut — bestäms till 0,25 % för år 1974 och att avgiften för åren 1975—1979 likaledes bestäms till 0,25 %. Av försäkringsavgiftema bör 1/16 anses svara mot förvaltningskostnader.

2 Riksdagen 1973. 1 saml. Nr 48

Prep. 1973: 48 18

Hemställan

Under åberopande av det anförda hemställer jag att Kungl, Maj:t föreslår riksdagen att antaga inom socialdepartementet upprättade förslag tUl

1. lag om ändring i lagen (1968: 243) om procentsatsen för uttag av avgift under åren 1970—1974 till försäkringen för tilläggspension,

2. lag om procentsatsen för uttag av avgift under åren 1975—1979 tiU försäkringen för tiUäggspension, •

3. lag om ändring i lagen (1954: 243) om yrkesskadeförsäkring,

4. lag om ändring i lagen (1971: 281) om procentsatsen för uttag av avgift under åren 1972—1974 till yrkesskadeförsäkringen m. m,,

5. lag om procentsatsen för uttag av avgift under åren 1975—1979 tUl yrkesskadeförsäkringen m. m.

Med bifall till vad föredraganden sålunda med instämmande av statsrådets övriga ledamöter hemställt förordnar Hans Maj:t Konungen att till riksdagen skall avlåtas proposition av den lydelse bilaga tUl detta protokoll utvisar.

Ur protokollet: Gunnel Anderson

Prop. 1973: 48 19

Bilaga 1

Till Konungen

Socialdepartementet

Enligt bestämmelse i 19 kap. 5 § lagen om allmän försäkring åligger det riksförsäkringsverket att under innevarande år lägga fram förslag beträffande procentsatserna för uttag av avgift till försäkringen för allmän tiUäggspension för åren 1975—1979.

Med anledning härav får verket anföra följande.

Gällande bestämmelser

Försäkringen för tilläggspension finansieras genom avgifter på inkomster av förvärvsarbete. De närmare bestämmelserna härom finns i lagen om allmän försäkring 19 kap. 1, 3 och 5 §§.

Avgift för inkomst av anställning erlägges av arbetsgivaren. Avgiften beräknas kollektivt på summan av vad arbetsgivaren under året betalat ut i lön, sedan därifrån dragits dels ett belopp motsvarande det vid årets ingång gällande basbeloppet multiplicerat med det genomsnittliga antalet arbetstagare under året, dels för varje arbetstagare sådan del av lönen, som för år räknat överstiger 7 1/2 gånger basbeloppet (1 § tredje och fjärde styckena).

Angående redares avgift för lön tUl vissa sjömän stadgas särskilt (1 § femte stycket). Sådan avgift skall jämlikt särskild förordning angående redares avgifter i vissa fall (nr 1959: 555) utgöra viss kvotdel av eljest utgående avgift.

För inkomst av annat förvärvsarbete skall de försäkrade själva erlägga tilläggspensionsavgift, som beräknas på den pensionsgrundande inkomsten i den mån denna härrör från sådant arbete (3 §).

Arbetsgivares avgift för tilläggspension och tUläggspensionsavgift, som de försäkrade sålunda själva har att erlägga för inkomst av annat förvärvsarbete, skall utgå efter en och samma procentsats, som fastställes av Konungen med riksdagen. Procentsatsen skall vara så avvägd att avgifterna i förening med andra tillgängliga medel förslår till bestridande av pensionsulbetalningar, förvaltningskostnader och andra försäkringen för tilläggspension åvilande utgifter ävensom till den fondering, som befinnes erforderlig (5 § första stycket).

Avgifterna skall ingå tUl en fond, allmänna pensionsfonden, med vars tillgångar kostnaderna för försäkringen för tilläggspension skall bestridas (5 § tredje stycket). Rörande fondens förvaltning gäller bl. a. reglemente den 28 maj 1959 (nr 293).

Bestämmelser om procentsatsen för uttag av avgift under åren 1970— 1974 finns i lagen 1968: 243.

Enligt föreskrift i 19 kap. 5 § lagen om allmän försäkring åligger det riksförsäkringsverket att vart femte år lägga fram förslag beträffande procentsatserna under nästföljande sju år, i den mån uttaget inte redan beslutats. Således åligger det riksförsäkringsverket att under år 1972

Prop. 1973: 48

komma in lill Kungl, Maj:t med förslag till avgiftsuttag för åren 1975 —1979,

Tidigare överväganden och beslut angående försäkringens finansiering

I allmänna pensionsberedningens år 1957 framlagda betänkande (SOU 1957: 7) med förslag om en allmän tilläggspensionering hade två alternativ övervägts för det behövliga avgiftsuttaget för försäkringens finansiering, I båda alternativen föratsattes att reallönenivån skulle förbli konstant eller stiga med 1,5 % om året, att penningvärdet skulle förbli oförändrat och att fonderna skulle förräntas efter 3 % per år. Alternativen skUde sig endast i fråga om avgifternas storiek. Dessa — angivna i procent av de pensionsgrandande inkomsterna — samt fondernas av beredningen under angivna förutsättningar beräknade storlek framgår av följande sammanställning.

År	Alternativ	I			Alternativ 11
	Konstant reallön		Reallöneökning		Konstant reallön		Reallöneökning
			med 1,5	%			med 1,5 °A	)
	Uttags-	Fond vid	Uttags-	Fond vid	Uttags-	Fond vid	Uttags-	Fond vid
	procent	ärels slut miljarder kr	procent	årets slut miljarder kr	procent	arets slut miljarder kr	procent	ärels slut miljarder kr
1960	3	1,5	3	1,5	4	1,6	4	1,7
1961	4	2,1	4	2,2	6	2,6	6	2,7
1962	5	2,9	5	3,2	8	3,9	8	4,2
1963	6	3,8	6	4,3	9	5,3	9	5,8
1964	7	4,9	7	5,5	9	6,7	9	7,5
1965	8	6,1	8	7,0	10	8,2	10	9,3
1970	10	11,9	10	14,5	12	15,9	12	19,4
1975	12	18,0	12	24,0	14	24,2	12	31,2
1980	14	23,5	12	34,1	15	32,2	12	42,4
1985	15	28,1	12	42,6	15	38,8	12	52,3
1990	15	30,9	12	49,3	15	43,3	12	60,6

I den år 1958 framlagda — men av riksdagen inle antagna —- propositionen nr 55, som innehöll huvudprinciperna för den sedermera genomförda aUmänna pensionsreformen, drog departementschefen upp vissa riktlinjer i fråga om avgifter och fondering för tilläggspensioneringen.

Vid 1959 års riksdag antogs på grundval av proposition nr 100 lagen om allmän tilläggspension. I denna proposition anknöt departementschefen i fråga om avgiftsuttaget till vad som uttalats i den nyssnämnda princippropositionen. Riksdagen antog i överensstämmelse härmed lag angående procentsatsen för avgiftsuttaget under åren 1960—1964, vilken stadgade att procentsatsen för det årliga avgiftsuttaget under nämnda period skulle utgöra 3, 4, 5, 6 resp, 7 %,

Sedermera har riksförsäkringsverket i skrivelser till Kungl. Maj:t den 18 januari 1963 och 12 december 1967 avgett förslag till procentsatser för åren 1965—1969 och 1970—1974.

På grundval av propositionen 1963: 123 beslöt riksdagen att avgifts-ullaget under åren 1965—1969 skulle utgöra 7,5, 8, 8,5, 9 och 9,5 % och på grundval av propositionen 1968: 93 att avgiftsuttaget under

Prop. 1973: 48 21

åren 1970—1974 skulle utgöra 10, 10,25, 10,5, 10,75 och 11 % för resp. år. I propositionen 1972: 125 föreslås dock att uttaget för år 1973 skall vara detsamma som för innevarande år, dvs. 10,5 %.

Vid remissbehandlingen av riksförsäkringsverkets förslag till avgiftsuttag för åren 1970—1974 var meningarna delade om vilken avgift som borde tas ut. Föredragande departementschefen konstaterade (prop. 1968: 93 s. 10) att menmgskiljaktighetema grandades på olikheter i uppfattningen om pensionsfondens syfte och fortsatte: "För min del anser jag att det inte finns någon anledning att frångå den grandinställning till fondbUdningen som kom till uttryck vid införandet av tilläggspensioneringen och som även låg till grund för 1963 års riksdagsbeslut om avgiftsuttaget för åren 1965—1969 (prop. 1963: 123, 2LU 57, rskr 289). Det innebär att en betydande fondbildning är motiverad både av pensioneringens eget intresse och av samhällsekonomiska skäl. Fondmedlen medverkar till en snabbare utbyggnad av produktionsapparaten och därmed till en produktionsökning. Vidare skall pensionsfonden medverka tUl en utjämning av kostnaderna för tUläggspensioneringen så alt avgifterna för utgående pensioner inte behöver bli så stora i framliden som de måste bli om man inte hade en fondering".

Som en fördel med det avgiftsuttag som regeringen stannade för framhöll departementschefen, att den därigenom påräknade fondbildningen

— dvs. fondökningens årliga andel av de totala bruttoinvesteringarna

— fick "anses stå i god samklang med de mera långsiktiga kapitalmarknadssynpunkter som bör beaktas i detla sammanhang".

Beträffande det avgiftsuttag som förordades i propositionen framhölls dessutom att den årliga avgiftshöjningen skulle bli "relativt måttlig och jämnt fördelad under perioden".

Andra lagutskottet som biträdde propositionen (uti. 1968: 45) anslöt sig lUl den av departementschefen redovisade uppfattningen och anförde för egen del följande: "Utskottet vill dessutom framhålla att det är angeläget att avgiftsuttaget inte sker efter alltför snäva normer, eftersom ett visst utrymme bör skapas för framtida reformer inom ATP-systemet".

Riksdagen följde utskottet.

Hittillsvarande utveckling

Procentsatserna för avgiftsuttagen till ATP enligt hittills fattade beslut framgår av följande sammanställning.

År Procentsals Ökning från

föregående år

1960	3
61	4	+ 1
62	5	+ 1
63	6	4-1
64	7	-fl
1965	7,5	+ 0,5
66	8	+ 0,5
67	8,5	+ 0,5
68	9	+ 0,5
69	9,5	+ 0,5
1970	10	+ 0,5
71	10,25	+ 0,25
72	10,5	+ 0,25
73	10,751	+ 0,251
74	11,0	+ 0,25

II prop 1972: 125 föreslås 10,5 = 1972, 3 Riksdagen 1973.1 saml. Nr 48

Prop. 1973: 48

Den hiltiUsvarande utvecklingen av ATP-syslemets ekonomi kan sammanfattas på följande sätl.

1960

1961

1962

1963

1964

1965

Avgifter Räntor S:a inkomster	468,4 11,9 480,3	698,7 44,9 743,6	1 346,2 106,2 1 452,4	1 809,9 194,0 2 084,9	2 441,7 315,9 2 757,6	2 905,4 489,4 3 394,8
ATP-pensioner Förvaltning S:a utgifter	2,0 2,0	12,7 12,7	18,3 18,3	35,5 24,3 59,8	101,8 27,6 129,4	152,8 37,4 190,2
Fondökning (= inkomster — utgifter) Fond 31,12	478,3 478,3	730,9 1 209,2	1 434,1 2 643,3	2 025,1 4 668,4	2 628,2 7 296,6	3 204,6 10 501,2
	1966	1967	1968	1969	1970	1971
Avgifter Räntor S:a inkomster	3 484,0 711,8 4 195,8	4 160,6 996,4 5 157,0	5 195,1 1 317,5 6 512,6	5 643,1 1 719,4 7 362,5	6 099,8 2 214,6 8 314,4	7 263,6 2 765,1 10 028,7
ATP-pensioner Förvaltning S:a utgifter	285,7 49,0 334,7	433,2 58,3 491,5	606,1 58,5 664,6	833,0 62,1 895,1	1 165,6 74,2 1 239,8	1 659,6 61,7 1 721,3
Fondökning (= inkomster — utgifter) Fond 31,12	3 861,1 14 362,3	4 665,5 19 027,8	5 848,0 24 875,8	6 467,4 31 343,2	7 074,6 38 417,8	8 307,4 46 725,2

Beräkningsförutsättningar

I sina prognoser för ATP-systemets ekonomi har riksförsäkringsverket i första hand utgått från ell oförändrat avgiftsuttag av 11 % fr, o, m, år 1974 fram tiU år 2000 för alt visa verkningarna därav. Beräkningarna har utförts under en rad olika antaganden om nominell inkomstökning, ökning av konsumentprisindex och nyplaceringsränta. Verket vill här först orientera om de antaganden som legat till grund för beräkningarna,

/, Befolkningsutveckling

Den demografiska prognosen grundar sig på det antal personer som vid utgången av 1970 fanns i den aUmänna försäkringens register (hu-vudkortsregistret beträffande pensionstagare och poängregislret beträffande aktiva), Detla antal har skrivits fram med användning av en differentierad dödlighet för aktiva respektive förtidspensionärer. Den totala dödligheten motsvarar de av statistiska centralbyrån i Stal, Med, Be 1971: 6 publicerade ettåriga dödsriskerna utan framlida reduktion av dödligheten. Antalet varje år nytiUkommande 16-åringar har hämtats ur centralbyråns i samma publikation redovisade befolkningsprognos, varvid alternativet med nettoinvandring 20 000 personer använts, Migra-tionen har beräknats med utnyttjande av migralionslal skattade på riksförsäkringsverkels material och under anlagande om en årlig försla-gångsinvandring på ca 20 000 personer. Den framräknade demografiska prognosen visar god överensstämmelse med den prognos som användes vid 1967 års beräkningar.

2. Inkomstutveckling

Riksförsäkringsverket har vid sina överväganden rörande den framlida inkomstutvecklingen räknat med alternativa antaganden såväl i

Prop. 1973: 48 23

fråga om nominell inkomstökning som beträffande förändring av konsumentprisindex. Utgångspunkten för beräkningarna har varit det beräknade läget för år 1972. För de efterföljande åren har antagits följande med X markerade kombinationer av ökning i nominell inkomst och konsumentprisindex (kpi).

Nominell inkomsl- 0 5 6 7 8 9

ökning

Ökning av kpi

O X

X	X	X
X	X	X	X
	X	X	X	X
		X	X	X

2 3 4

De pensionsgrundande inkomstema för åren 1972—2000 har, med hänsyn tUl de observerade pensionsgrundande inkomsterna för åren 1960—1970, beräknats med hjälp av en matematisk inkomstmodell. Denna redovisas i en särskild teknisk bUaga.

3. Räntefot

Vid beräkningarna har tillämpats allernativt 4, 5, 6, 7, 7,5 och 8 % nyplaceringsränta. Fondens omplaceringstid har efter samråd med direktören för allmänna pensionsfonden antagils vara genomsnittligt 20 år. Nuvarande fond antas före omplacering förräntas efter gällande medelränta av 6,71 %.

4. Förvaltningskostnader

Verket har räknat med att förvaltningskostnaderna kommer all uppgå lill 90 mUj. kr. år 1972 och att de därefter följer den nominella inkomstförändringen.

Verkets överväganden och förslag

När tihäggspensioneringen infördes förutsatte statsmakterna all finansieringen skulle ske enligt ett modifierat fördelningssystem. Del innebär att avgifterna skall beräknas förslå inle endast tUl att täcka de löpande utgifterna utan dessutom lill en viss fondbUdning, Fondens storlek regleras inte i lagen. Däremot har statsmakterna gjort uttalanden härom såväl vid lagstiftningens införande som i samband med avgiftsuttagets bestämmande. I det föregående har vissa molivuttalanden återgetts. Till dessa vill verket hänvisa.

Gällande bestämmelser om avgiftsuttaget finns i lagen 1968: 243 om procentsatsen för uttag av avgift under åren 1970—1974 lill försäkringen för tilläggspension. Enligt denna lag har uttaget fastställts till 10 % 1970 för att därefter stiga med 0,25 % åriigen till 11,0 % år 1974.

I propositionen 1972: 125 som nu ligger på riksdagens bord föreslås att ATP-avgiften för år 1973 skall bibehållas på nuvarande nivå, dvs. 10,5 %. Härom anförs (s. 9): "I avvaktan på ställningstagande tUl dels den långsiktiga utvecklingen av ATP-avgiften och dels föreliggande förslag om arbetsgivarfinansiering av vissa sociala reformer, föreslås avgiftsuttaget till ATP under år 1973 bibehållas på nuvarande nivå, dvs.

' Ej intagen här.

Prop. 1973: 48 24

10,5 %. Regeringens förslag i förstnämnda frågor kommer att redovisas till 1973 års riksdag."

Vid tidpunkten för denna skrivelse har riksdagen ännu inte fattat beslut med anledning av förslaget i nämnda proposition 1972: 125.

Det av sjukpenningutredningen i SOU 1972: 60 framlagda förslaget till beskattade förmåner vid sjukdom och arbetslöshet m. m. innebär bl. a. att sjukpenning m. m. blir pensionsgrandande för ATP. Ändras lagstiftningen i enlighet härmed, uppstår ökade anspråk på tilläggspensioneringen. Härom anförde verket följande i sitt remissvar över utredningens betänkande: "Enligt riksförsäkringsverkets uppfattning kan den ökning av ATP-kostnaderna, som följer av reformen, beräknas bli relativt obetydlig i inledningsskedet. Först in på 1980-talet torde merkostnaderna föranleda ett ökat avgiftsuttag uppgående till 0,1 procentenhet av avgiftsunderlaget. På lång sikt erfordras för full kostnadstäckning avgiftsuttag uppskattningsvis av storleksordningen 0,4 å 0,5 procentenheter. Riksförsäkringsverket har därför ingen erinran mot utredningens förslag alt först i ett senare skede genom erforderlig förhöjning av ATP-avgiften täcka kostnaderna för reformen."

En annan viktig fråga avseende försäkringens omfattning gäller den övre gräns vid 7,5 basbelopp ovanför vilken inkomsterna inte medför vare sig pensionsrätt eller avgiftsskyldighet. Vid det basbelopp som gäUde vid 1972 års ingång (7 100 kr.) låg gränsen vid 53 250 kr. Vid oförändrad lagstiftning och stigande inkomster kommer allt fler att beröras av denna gräns. Nedanstående tabell anger för några olika år och antaganden om reallöneökning den beräknade procenten av män i aktiv ålder med förvärvsinkomster ovanför gränsen.

År Reallönealternaliv

	2%	3%	4%	5%
1972	9,0	9,0	9,0	9,0
1975	10,5	12,0	14,0	16,0
1980	16,0	22,0	30,0	37,5
1985	23,5	36,5	49,0	60,5
1990	33,0	51,0	63,5	71,0
1995	42,5	62,0	71,5	76,5
2000	51,5	68,5	76,0	80,5

Denna förskjutning av inkomsterna över "taket" måste hållas i minnet vid analys av verkets beräkningar eftersom den först slår igenom som en begränsning på försäkringens inkomstsida och därefter på längre sikt beträffande pensionerna. Vid en fortsatt reallöneökning torde det vara reaUstiskt att förutsätta en förskjutning uppåt av gränsen 7,5 basbelopp. Den av Kungl. Maj:t år 1970 tUlsatta pensionsålderskommillén skall enligt direktiven utreda bl. a. frågan om övre gränsen för beräkning av pensionsgrundande inkomst. Verket har dock ej tagit hänsyn till de konsekvenser en sådan förskjutning kommer att ha för försäkringen eftersom dessa bl. a. måste bli beroende av hur pensionsrättsreglerna för de tillkommande förmånerna utformas.

Härefter går verket över till beräkningsunderlaget för det framtida avgiftsuttaget. Först visas den beräknade utvecklingen av å ena sidan befolkningen i aktiv ålder (utom förtidspensionärer) och å andra sidan antalet ATP-pensionärer. Antalen anges i 1 000-tal.

Prop.	1973	:48						25
1 januari		Aktiva (16-65 år	ATP-	•pensionärer		med		Summa ATP-
ar		Aktiva (16-65 år						pensionärer
		utom för-	ålderspen-		förtidspen-		familjepen-
		tidspen-	sion		sion		sion
		sionärer)
1975		5 105	394		143		174	711
1976		5 105	433		147		188	768
1977		5 105	474		149		204	827
1978		5 106	511		153		224	888
1979		5 113	548		157		242	947
1980		5 126	585		158		259	1002
1985		5 249	739		175		344	1 258
1990		5 327	882		184		411	1477
1995		5 475	963		192		456	1 611
2000		5 636	996		208		482	1686

Som framgår av sammanställningen beräknas den aktiva befolkningen vara praktiskt taget oförändrad under perioden 1975—1979 (dvs. intill den 1 januari 1980), medan antalet ATP-pensionärer ökar med närmare 300 000 från drygt 700 000 tiU ca en miljon. Under den därpå följande 10-årsperioden ökar antalet aktiva med ca 200 000 men ATP-pensio-närerna med ytterligare ca 500 000 tUl nästan 1,5 miljoner.

I de båda följande sammanställningarna redovisas beräkningar av dels avgiftsunderlaget inom ATP — som i princip motsvarar de aktivas pensionsgrandande inkomster — och dels pensionsutgifterna inom ATP (miljoner kr.).

a) Oförändrade inkomster och priser

År Avgiftsunderlag ATP-pensioner

1975	85 267	3 628
1976	86 079	4 202
1977	86 836	4818
1978	87 667	5 471
1979	88 556	6 282
1980	89 343	7 018
1985	93 155	10 724
1990	96 556	14 606
1995	100 123	17 534
2000	103 298	20 395

b) Nominell inkomstökning 7 % per år
Prisstegring 4 % "

Realinkomstökning 3 % "

Avgiftsunderlag		ATP-pensioner
101 910		4 028
109 774		4 871
119 604		5 824
128 522		6 897
139 482		8 147
150 739		9 528
214 983		18 430
297 625		31 662
403 555		48 294
533 392		69 703

År

1975 1976 1977 1978 1979 1980 1985 1990 1995 2000

De nyss påpekade utvecklingstendenserna för aktiva resp. ATP-pensionärer blir ännu mer accentuerade om man i stället jämför inkomster och pensionsbelopp.

Prop. 1973: 48 26

Som en allmän bakgrund för verkets bedömning av behovet av avgiftsuttag för åren 1975—1979 har beräknats det avgiftsuttag som skulle erfordras för att — i nyss angivna fall — täcka pensionsutbetalningama under antagandet att ingen fondering skett.

Erforderligt avgiftsuttag (om man bortser från förefinthg fond)

År	Realinkomstökning
	0 3 %
1975	4,3 4,0
1980	7,9 6,4
1985	11,5 8,6
1990	15,1 10,7
1995	17,5 12,0
2000	19,7 13,1

Som framgår av tabellen skulle det behövliga avgiftsuttaget i en försäkring utan fondbildning successivt stiga för att år 2000 uppgå till 19,7 % i ett oförändrat realinkomstläge och till 13,1 % vid 3 % åriig reallöneökning.

Motsvarande tal enligt 1967 års beräkningar låg vid 16,8 resp. 12,1 %.

Att märka är alt försäkringssystemet år 2000 inte kan föratsättas vara i sådan jämnvikt att det då erforderliga avgiftsuttaget ej skulle behöva stiga ytterligare även under tiden därefter.

Vid en realinkomstökning påverkas de pensionsgrandande inkomsterna och därmed de inflytande avgifterna omedelbart, under det att effekten på pensionskostnadema blir mer eller mindre fördröjd. Delta har till följd att det behövliga avgiftsuttaget kan hållas lägre än som är fallet i ett oförändrat realinkomstläge. Den reducerande inverkan av real-inkomslhöjningen på det erforderliga avgiftsuttaget gör sig dock allt mindre gällande i den mån inkomsterna av förvärvsarbete för flera inkomsttagare överskrider den gällande inkomstgränsen ("ATP-taket").

I det nyss förda resonemanget har ATP i finansieringshänseende betraktats som ett renodlat fördelningssystem. Självfallet kan man inte bortse från vare sig den fond som redan byggts upp eller den ytterligare fondbildning som bör komma till stånd. Verket har framställt ett omfattande tabellmaterial som bl, a, visar allmänna pensionsfondens storlek under olika antaganden rörande inkomst- och prisutveckling samt fondavkaslning. Beräkningarna har utförts under förutsättning alt avgiftsuttaget blir det som tidigare fastställts för tiden t, o. m. år 1974 och sedan oförändrat — 11 % — t, o, m. år 2000, Dessutom har emellertid i varje tabell angetts vilken effekt det skulle få på fonden om av-giflsuttaget ändrades med 0,1 %. Med hjälp härav kan var och en avläsa hur olika avgiftsuttag verkar.

På motsvarande sätt finns beräkningar av fondstyrkan (uttryckt i fondstorleken ett visst år dividerad med årets pensionsutgifter).

Dessa beräkningar jämte sammanfatlningstabeller (A och B) finns i en särskild tabellbUaga, Med hänsyn till innehållet i prop, 1972: 125 har dessutom vissa kompletteringstabeller utarbetats vilka också intagits i tabellbilagan. De avser bl, a, fondminskningen vid ett avgiftsuttag på 10,5 % för år 1973 och 11 % fr, o. m, år 1974 (C: 1) och fondänd-

' Ej intagen här, med undantag för sammanfattningstabellerna (A och B), som intagits som bihang till denna bilaga.

Prop. 1973: 48 27

ringen vid förändring av avgiftsuttaget med 0,1 % redan fr, o, m, år 1974 (D: 1).

I detta alternativ kan försäkringens inkomster och utgifter saml fondens storlek m, m, beräknas bli följande (i miljoner kr,) under antagande av tidigare fastställda avgifter och oförändrat avgiftsuttag med 11 % fr, o, m 1974:

1972 1973 1974 1975 1976 1977 1978 1979

Avgifter 8 178 9 080 10 124 10 961 11847 12 894 13 859 15 048

Räntor 3 335 3 978 4 710 5 514 6 378 7 308 8 301 9 357

S:a inkomster 11513 13 058 14 834 16 475 18 225 20 202 22 160 24 405

ATP-pensioner 2 146 2 703 3 320 4 028 4 871 5 824 6 897 8 147

Förvaltning 90 96 103 110 118 126 135 145

S:a utgifter 2 236 2 799 3 423 4 138 4 989 5 950 7 032 8 292

Fondökning

(= inkomster —

utgifter) 9 277 10 259 11411 12 337 13 236 14 252 15 128 16 113

Fond 31,12 56 002 66 261 77 672 90 009 103 245 117 497 132 625 148 738

Fondstyrka' 25,0 23,7 22,7 21,8 20,7 19,7 18,9 17,9

1980 1985 1990 1995 2000

Avgifter 16 251 23 236 32 209 43 708 57 858

Räntor 10 481 17069 25092 34399 44934

S:a inkomster 26 732 40 305 57 301 78 107 102 792

ATP-pensioner 9 528 18 430 31662 48 294 69 703

Förvaltning 155 217 304 427 598

S:a utgifter 9 683 18 647 31966 48 721 70 301

Fondökning

(= inkomster —

utgifter) 17 049 21 658 25 335 29 386 32 491

Fond 31,12 165 787 265 087 384 401 523 310 680 620

Fondstyrka' 17,1 14,2 12,0 10,7 9,7

1 Årets fond dividerad med årets pensionsutgifter.

I nedanstående tablå anges fondens styrka år 2000 under samma antagande om avgiftsuttag men med ett ränteanlagande på 4 %,

Ökn, i kpi % Nominell inkomstökning %

5 6 7 8 9

2 9,2 9,8 10,8

3 6,2 6,9 7,6 8,3

4 4,6 5,2 5,8 6,4

5 3,2 3,8 4,4

Vid 7 % inkomstökning och 4 % prisstegring blir här fondstyrkan 5,2 (dvs, fonden är år 2000 5,2 gånger större än pensionsutgiftema), vilket skall jämföras med talet 9,7 vid en förräntning av 7 % i stället för 4 %.

Vidare har en kalkyl gjorts rörande det avgiftsuttag som skulle be-

Prop. 1973: 48 28

hövas år 2000 för att avgiftema tillsammans med inflytande räntor skall täcka försäkringens utgifter vid ränteantagandet 4 %. Denna kalkyl visar att ett avgiftsuttag av ca 12 % kommer att vara tillräckligt även vid den svagaste fondstyrkan enligt den nyss redovisade tablån (3,2).

Mot den här angivna bakgmnden finner riksförsäkringsverket ett avgiftsuttag för perioden 1975—1979 av 11 % vara godtagbart från försäkringens synpunkt. Räknat på den totala lönesumman torde detta i genomsnitt motsvara ca 7,7 %.

Vid bifall tiU det i propositionen 1972: 125 föreslagna avgiftsuttaget på 10,5 % för år 1973 får den i det föregående redovisade prognosen modifieras på följande sätt beträffande fonden.

1972 1973 1974 1975 1976 1977 1978 1979

Fond 31.12 milj kr	56 002	66 065	77 462	89 754	102 972	117 205	132 313	148 404
Fondstyrka	25,0	23,6	22,6	21,7	20,6	19,7	18,8	17,9
	1980	1985	1990	1995	2000
Fond 31.12 milj kr	165 430	264 585	383 697	522 323	679 235
Fondstyrka	17,1	14,2	12,0	10,7	9,7

Den relativt måttiiga reduktion av fonden som nämnda ändring av avgiftsuttaget skulle medföra ger inte verket anledning att ompröva sin nyss redovisade uppfattning. Verket föreslår således att uttaget av avgifter till den allmänna tilläggspensioneringen för åren 1975—1979 fastställs tiU 11 %.

I handläggningen av detta ärende har, föratom undertecknad Åström, deltagit överdirektören Järnbrink samt ledamöterna Albåge, Dockered, Fjällslröm, Mehr och östlund.

Därjämte har närvarit suppleanten Bartley, avdelningscheferna Örtengren och Ahlström, tf. avdelningschefema Skogsberg och Ljungholm samt byråchefen Eriksen.

Underdånigst

L.-A. Äström

Tor Eriksen föredragande

Prop. 1973: 48

Bihang

*—) »—1 1—1 1—( o cN o CO CO O Tt 00

O ON r- rt r Tf

fO CN CN CN vo CO

t> in Tf Tf On m

»—1 1—1 1—1 rH

«n O r- 00

ON CO CO NO 00 00 CO 00

CN '-H fO o rf NO

Ov r in rt CN CO o ON On o NO CN

Tf m NO CO CO CO ro

1—< »—1 1—1 1—(

t- O CO NO r- ON

CO rt - - -»t

1—1 1—t »—1 T—< 1—1 T—i

O CO in NO

Tf rf rt--t

CO \0 o -H ro rt rt rt »n m in

-H o «n oo On NO in

Tf CO oo ON ■ »n

00 NO ON oo NO rt Ov ON ON o ' CN

rt r NO t Ov rt ON tn o T-H CN

oo f- Tf T-H [ CTS

rN tn Tf On oo On •» Tf m NO r- oo

O <N ro rt CN (N CN CN

T—1 T-( 1—( 1—(

Tf vo oo fN fO CN (N CN CO fO CO

r OvO

CN CN CO fO

r ON T— CO Tf m CN CN CO CO ro CO

rt CN r-- ON

m (N vo

Tf o r-

(N 00 rt NO VO cN

rt m O ( r- 00

rt r - rf *-H CO

—< —1 00 o

CN r-- in in

oo oo in

00 CO ( CN NO oo vo CO Tf m r-

Tf 00 CN On NO

On o

O -H

CN CO m NO t r-

1—1 tH »—1 ,—(,—( ,—<

CO in in NO

rf m NO 00 oo On

O O O CO *-H oo r- NO

T-I oo CN NO

O O Tf t NO NO

O O — CO in r- CO »-I cJv i>- in

(N CO tn oo

oo On o

O 00 CO r-

O tn CO rf On r-

t-- 00 >n r O CO O 00 (N r-

00 oo On Ov On ON On On

O ' cN CO P-i O O O O O o

'—" CN fN

O O O O

■ (N CO CO rt Tf

o o o o o o

o. .a

e -■o

o ii e

■g

o c

o e

-å

o o

00 o m m m >n (S m

Tj- o O 00 00 ■ U-j Tf

\n m Q \o fO Tf »n >o

r-i 00 (S m r-- (N f On 1—I 1 On 1—< r4 in rf r

O m oo i—i

m ro m Tt"

lo oo 00 vo »n <n m 1—I O r- r-i O r r- tn r- o\ o (N cN (N m

Tt '—I o oo

»n NO (N <s

NO (N Tj- 00

r- ON <n ON o (N <N fS CN

o "«t >n r-On «n Tf r-

m o On oo rsl vo r On

Tt Tj- Tj- Tf

r- r CO 00 00 00

vo ON (S T-H (S . -<:f Tj- vn rf o ON

t fo r ON r- t NO NO oo "n ro fo rj- in NO r- 00

Tf O 00 r- ON r- CO oo NO On o ON r- NO *-< Tf oo

<S ro CS —H On o m oo Tj- •—I rj- ON ro CO - «n in m

On O CO NO - O oo — r (S rJ oo NO r cs m 00 On NO NO o 00 r- r- O CO r- 00 o CN ro CO CO fo Tf

»n 00 «n ON Tf NO

NO Tf NO 00 rf CO ON CO ON

r- ON fN) m CO O

1—I CN Tf tn NO r

CN CS CN CS CN cN

in NO NO CN O a CN H NO 00 ' r- t »n rj- m r oo

O " oo CN Tf NO

»n <n <n vo NO vo

NO 00 ON NO 00 (N 00 Tf

CO i-i o On

O rt o (N r OO »O CN

"* >o NO r

r- ON oo «n >n ON ON m

CO CO CN O O rf o ON On "O ON CN CO rt Tf m

On oo On Ov

r- NO 1—' r-

CO CN NO ON O CN ON r

T-1 Tf m r

CO CO CO fO

CO ON NO m t-- ON >0 oo

Tf <n 00

»-H Tf T-I 00

CO rf in m

CN CN CN CN

NO r-- NO "n t- in NO

O O t-.eN

rf O "n rf CN 00 O rt Tt ON - CN

t-- »n in c NO (N

O rt Tf ( Tf ON CN 1—1 CN m CO

rf >n NO t 00 On

H o O H oo rt r r CO r CN - H in NO r NO NO

r- rt r oo CN

NO r 00 in Ov rf CO '' rt *n in NO

»n ON Tf r- CN ro

vo ON Tf On o O CO OO t-- CN NO O CN O CN 00 r- 00 O CO NO ON —I CO CO CO CO fO "

CN Tf O " ' O ON m On t ro ON »n O rf Ov NO in ON CN in ON r- "n rl rf m NO r- 00 CN <N CN CN CN CN

CO -H ON Tf (N

NO 00 »n '-H O Tf

O rt vo oo

»n O rf 00

r 00 00 oo 1-1 in r- ON

O *-< i "n CN oo NO 00 o CO in NO rf 00 m r ON 1—«

00 00 Ov Ov On o 00 oo OO 00 00 ON

CN Tf oo o rt VO t Ov 00 (N rt NO

00 O "n in r- o\ CO vo 00 O

O rt On CO in 00

r- 00 ON o\ r tn r* rt "Ti vo P-.

Tf CN (N o NO o oo in CN Ov t vo o CN rf in NO r-

r r* r- t t ( r r- t r- r r-

r- <N rf

in -H O 00

1-H m Tf rt

CN CN r- (N

Tf r- 00 o On ON On o

r- ON -H (N oo Tf O CO i O CO CN CN (N CO ro cn

t-- oo rf On

tn oo o I—'

'—I CN CN

00 H CN in 1—I r- ON CO NO On H CN CN CO fO ro rf Tf

CN CN (N (N

O O O O

o o o o

NO NO vo vo

tn tn »n tn

(S CN r4 CN CN CN.

O O O O O O

o o o o o o

NO NO NO NO NO NO

in inVi tn »n <n

(N (N fl CN

O OO Q O O O O NO vo vo NO

tn tn tn m

(N CN (N CN CN (N

O O O O O O

o o O O o O

NO NO vo NO vo NO

in "n tn in >n tn

.5> J2 .S vo

Norr-oo rtinNOttoo vorroo rtinNorroo

rt -2

•< e "c

4) 'Q CA

cs o c

C I f A .S :0 o\

4 Riksdagen 1973.1 saml Nr 48

Prop. 1973: 48

r-l

•n O» On rf r r CN o ON rf Ov r-

O CN NO Tf o i-i

CN r- o NO Ov On r- <n NO 00 m CO CO Tf m NO r- 00

V-i ro ON 1-1 (N CN • O CN O CO

Tf —H 1-1 00 OO 00 NO 00 00 l NO 00 CO 00 Tf T-1 m ON

CO CO - in in in

r- NO r- 00 rt oo ON r in CO o CO T-i in 1—I CO ON in in (N CO r in in

oo t—' rt r Ov 1—I <S fO fO CO ro rt

vo ON NO 00 Tf CN ON ' VO 00 o Tf rf m in On r

H CO NO o r in (N CO Tf vo NO r

CN CN CN CN CN CN

NO CO O CN rt CO

tn 00 r- CO r- NO

CN O o CN CO m

CN NO o Tt NO 00

in >n vo vo vo NO

—I r (N vo r- rf r- r-

vO r- On H ON ro ON CO rf NO CN O

• in NO r--

CO r- vo vo oo NO CO o

CN Ov CN rt

r-- — 00 r-- oo m 00 CN CO rf - in

On in r NO in r-- in NO rt r- CO On ro in CO " Tt NO oo CO ro CO ro

ON rt ON rf

in in On CN

CO oo On rf

rf r- rt CN CO rt in NO CN CN CN CN

o CN (S r

NO — O CO

ro rt m NO

NO CO m

rf in CN CN

m i> NO

-H (N Tf c*

r- —- ON OO

NO oo 00 ON

oo m oo (N m I-- oo O

NO oo Ov -

00 m oo m -H On ro oo m m NO vo

O -" VO —

m (N (N Tf

oo (N rt NO CO Tf rt rt

O CN rt VO ro CO (N NO t-- t O

r- CN o o\

NO oo ON ON CN CN CN CN

00 00 r r- in (N CN

vo o ro vo

»n CN 00 00

1-1 I— 00 NO 00 o

«n <N Tf Tf 00 CN

Tt r Ov m CO o

CN »-H CN NO rt ro

■<t m vo t oo On

On o vo NO O CN *-H NO ro 00 ro c?N oo --t On NO Tt CO rf O Tf ON NO r- CO On NO I—i in CO rf T in NO NO

Tf 00 CN NO O

in ■ in in NO oo O CN r O r m

O On 'p- oo r oo -H CO r- o CN Tf CO CO ro rt T Tt

-H o 00 ON OO VO ro r- ND rt Tf H 00 in CO rf

rt r- o in CO ■ CO Tf NO r- 00 ON CN CN CN CN CN CN

O rt VOCN VO 00

o "n t r- 00 Tf

OvOO ONCN Tf r-

o Tf ON ■ CO

in vo NO vo r-- r

o ■ CN OO On 00 00 o CN rf Ov r-

oo r NO vo ■ r

oo - Tf r Ov o

CO •* Tf rf rt in

-H Tf -H m

fO oo o rf

00 r- CO OO -H Tf vo r-

■ rt rt rf

■ H CO On OO in oo CO CO m r-, oo

•n ON t CN ON vo r- r- 00 o On (N CO CN (N - On vo

CN m 00 *-H CN Tf

• ' rf in in in

a 00 r CN ro

O O rf m ro (N

t r- r- 00 On o in 1 ON H (N Tf rN CN CN ro m CO

O ro r NO

r-- CO oo in

l> 00 oo ON

r NO ro -H

CO CO NO o

O CN CO in

oo Tt r-- O O »N r r- CO Tf NO

<N CN CO in NO c

00 o (N rf in NO CN CO CO CO CO CO

00 CN c« vo NO NO rt t-- CN O O

on<n VO o r- rt fS T m r-- r oo

(N r in CO

vo 1— o o CN NO CO O

rf m NO r

CN NO 00 in in oo in

«n On ( Tf

oo On O -H

-H (N CN

NO 00 -H Tt (N OO

NO -H O CO in

O rf 00 m CN

rt NO r oo ON O

—* — -H 1- CS

On fO 00 t in r

On o rf vo oo

m - CN o - oo

o CN CO CO CO

O O o o o O

O CO m

NO 1 oo o CN O rf Ov

NO ( CO O NO ON r-j ■ On CO oo

ssss

Ol o <N NO ro CO Ov — Tf 00 — rt

vo in CO 1—1 NO o

'- CN CO rf rt in O O O o O O

f*-) in O ■ NO r-> <H-1 m oo -H CN rt NO o rt On ■ ro

OO On On Ov O O

00 00 00 00 ON On

in oo -H in

ro in r- oo Ov CO in r-

m t (N in

rf oo f* tn ON CN rf

On On On ON

co rt o O -H

in OO i-H in r-- Ov

CN NO ■ tn r- On

On ON O o O o OO oo On On On Os

i/ (s-i H — tn ON ■rt oo tn (N O 00 CN Tf NO t- r-

r--. r i r*- r r c t t- r- r- r-

cN 00 (N in

o NO in m CN CO rt in

CN in Tf O

O r- NO m

O CN CO

m m r-_ 00 rt O Tt m t-- Ov o o r- r r r- oo oo r- r- r- r r- r

r- Ov O CN r- CO

oo >n 00 ON H (N CN CN (N ro

vo NO vo NO NO vo v£) \0 vo NO NO NO

oo ON Tf o ro NO oo o

1-1 CN

ro »n CN oo

Tf rt tn tn

00 o (N rt o in 1 ■ Tf r ON o

CN CO CO CO CO rt

NO NO NO NO NO NO NO VO NO NO VO VO

»2

CN (N (N CN <N CN

O O O O O O

o o O o o o

vo NO vo vo NO NO

»n »n in in in in

<N CN (N <N

§8§§

NO NO NO NO

in >n in in

rj r4 CN (N

§§§8

CN fN (N (N (N CN

888888

Tf m NO t--1-- 00

NO t t-- 00

vo r- r- 00

Tj- lo vo t- r- 00

Z .S :0 o

Prop. 1973: 48

o o o cs

00 00 00 o o r oo NO m CM in CN

CN Tt CN NO CN rt CN oo CO o Tf in

NO rf m 00 m CO CO Tf m NO r 00

On 00 in o rt ON NO ■ CN ' Tf r-

OO T rf CO ON NO

oo »-I CN CO CN tn CO On in CN vo O CO CO rt m in NO

rt rt O On Tf ■ ON CN O OO vo vo Tf NO " CN CN O 00 Ov Tf CO CO ON 1—i rt 00 O CN CN CO ro CO Tf rf

CN H rt r in Tt NO CN ro OO CN in

fO NO oo O NO Tf

m r o "n CN o CN ro in NO r oo

CN CN CN CN CN CN

r ON O r 1—i ON o vo ON 00 in m r-- in in r- ON

00 rf T-( in

oo NO Tf NO

ro in ON CO f—1 in 1—I tn CN CO O (

Tf in vo NO

CN r- CO o

r- ON rt CN

CO NO CO ON CN r- rt CO

oo rf oo CN

CO Tf Tt tn

CN rt oo r-in CN in CN

ro 1—1 Ov 00

VO Ov NO tn

—I Tf vo 00 CO CO CO CO

o NO -H rf CN NO ON t- rf NO 1-1

r- ■ oo NO ro in in NO CN CN CN CN

r- Ov ON NO

CN CN oo oo ON o T-i

r CN CO CO

CN oo o CO NO CN NO CN

NO ON '-H OO CN O O

NO OO ON O

O ON OO r-* rO CT\ rO

m r- OO Tf

CN i-< m CO ro 1—1 in O in vo vo r

00 T-H ON ON CO O O O

T-I CO 1—< O

vo Tf tn r 0\ CO m t

CO Tf Tt Tf CO 1-- ON 00

\0 rt r-

oo CN CO 00

CO ON r- »n

( oo ov o CN CN CN fO

rt Tf ( NO

On CN o CO

NO Tf r-

ON Tf NO 00

NO t t r-

vo r- o -H vo Tt

o oo CO NO o ON

o On tn in rt <N NO o On ON r-CN r-i CO NO rt CO

Tf in NO r OO ON

m CN CN o m OO r NO CN in m

On 00 t- T—I r~- NO 1—I 00 " T-H cO Ov oo CO o 00 CN NO

CO Tf in in NO NO

Tf Tf r m 00 NO ro On ON CO O 00 o o rt 00 r- T—I 00 oo ON —1 Tf 00 1—1 CO in

CO CO CO Tf rf

o NO ON NO ro H o o O oo O CN Tf CO CN CO

ON CN NO ■ ON r-

ro in NO oo oo ON

CN CN CN CN CN CN

o (N CO ON in NO

vo in 1—I Tf 00 vo in in t o CN in 00 CN NO i-H ro m

m vo NO r r*- r-

r Ov o oo CO CO

O rf ON ro o ON ON r- NO r- ro 00

ON fN m 00 o T—I CO Tf rt rt tn tn

o Ov ON t

ON NO ON m ON On Tf o CN m r- ON

rt rt rt rt

ON o CN CN

Tf in Ov

00 o NO CO

1—I On o Ov On r CO in ON CN CO r- tn Tf rt NO CN oo CO NO On r-i rf in Tf rf Tf in in in

H m CO m 00 tn

:3- Tf o CN O O

rt rt in NO r- 00 NO oo O (N CO Tt CN CN CO ro CO CO

CN O CN ON

CO T—I r Tf NO t i> oo

00 O 1-1 <N CN ro CO CO

CN Ov O "O

Tf in C3N CO

On H CN rt

( ro 00 in NO CN

CO ON o 00 ON (S O O CN CO rt NO

ON •—' CO tn VO r* CN ro CO cn CO CO

ro CN 00 r- CN m CN m o ON o

rt r- T-I Tf CN ON

CO Tf NO l- oo oo

Tf r- oo r CO CN CN

r 00 in Tt NO NO r-

oo CN rt "n in o CO r

H NO CO o

rt CN 1—I H CN H

OO Tf ro tn r O

T-I tn ON c* o oo

»n NO r-* On o O ■ ■ (N CN

»- vo ro tn in ON

On ON ' Tf NO 00 r in rt CN NO O O H CN fO CO Tf O O O O O O

Ov vo O f-

O CN Tf in

NO rt oo CN

H (N rN CO

O O O O

in in Ov r-

in - rt oo Tf CO r- "-H Tf m in vo O O O O

O O rt O O CN m O CO NO ON r in rf 00 CN

»-I CN ro Tf rf m

o o o O o O

On T—( r On NO CO CN tn r- O CN rf r- 1-1 tn o CN Tf

oo (N vo o vo ON o CN

o Tf r Ov

On CO NO Ov CO 00 O *N r- T vo

O T—I 1—1 l-H

On On Ov On

in rf 00 in NO r- in 00 T—I in i Os

CO r CN NO oo o On Ov o o o T-

oo 00 ON On Ov Ov

NO CO CN CN r- 1—I NO CO o r- in Tf T-I CO in NO t oo

vo CN NO 0 CN Ov r- tn CN CO Tf tn

Tt oo m H m O Ov oo O CN rJ CO

ON Ov O CN oo Tf tn CN o r m Tf Tt NO 00 On O r- r- r- P-- 00 oo t r r- r- r t

( 00 Ov H r-- CN

vo ON CN NO t— ON 1-1 CN CN CN CN

NO NO NO VO NO NO NO NO NO NO NO NO

NO r CN oo

-H rt NO r--

vo NO NO vo NO vo vo NO

—I Tf o vo CO NO oo ON Tf Tt Tf Tt

NO NO NO NO VO NO NO VD

00 O T-« CO ON in m ON (N in NO oo cN cN CO cn CO CO

NO NO NO NO NO vo NO NO VO NO NO VO

CN (N CN CN CN CN

O O O O O O

O o o o o O

CN CN CN CN

O O O O

o o o o

NO NO vo NO

tn »n in in

CN CN CN (N

O O O O

o O o o

(N CN CN CN CN CN

"8888

SO C" " ~ ~ O <

Z o.-2o

Tf «n NO f- r-- 00

NO r- r- 00

rt »n NO r- r- 00

D,\o I M o

Ä .2 :0 ö

Prop. 1973: 48

o o

( Tf ON CO rt in m CN On CO o T

CO rt CO CO ON T-1

t T O ON CO NO rf CO Tt vo Tt Cl

CO tn NO r 00

ON NO oo O NO rf OO rf 1-1 CN CO O CO 00 ON O CO OO

O CO in 00 oo 1-1

Tf ON m CN NO 1—<

CO ro Tf m in vo ON p— ON 00 CN tn

CO in NO 00 CN in •—1 in CN NO On CN

vo rt NO O -H ON CN m ON - CO CN CO CO CO Tf Tf

■" tn 00 r in 00 in 1—I Tf CN oo CO •n o - ON in in ON CN in ON t- in CN rf in NO r oo

CN CN CN (N CN Cl NO Ov tn [ ro in

H T-l 00 (N H Tf

CO CN CN tn t ON

(N r CN m

CO 1—t ON tn

00 Os ON

00 vo CN in

00 CO CN T-l

NO 00 On O

wH r- 1 NO CN »n O oo Tf in oo rt NO t CN i-H rt CN r CN

>n vo NO r- r ON NO »n

On ■ CN T-H NO OO O rt

r-- NO 00 O

o "* NO ON Tf Tf rf rt

00 ro ON in in CN ON oo

-pH 00 o NO

o »n rt CN 00 ON O CN CN CO CO

Tt ON in OO CO o vo NO T-I Tf r-

NO oo o

t r-- p- 00

NO CN NO l-H rt

OO CO r ON o H oo 1-1 r o vo fo

tn CN 00 o T—1 T-i T-i CN r- m Tt Tf tn NO r 00 On

r* o I— 1—1 NO CO in in CO Ov in NO

00 o Tf Tt o ON

00 r- Tf CN NO CN

oo Tf p- ON CO oo

CO T in in NO VO

Tf o -H CN m

Tf CN 00 rt r- NO

CO 00 r NO 1—1 00

vo vo o 00 ON o CN »n ON CN Tf I-- CO CO CO Tf T

NO CN P-- r r

ro 00 CO 00 CO On NO r- ON - c\ in

rt p- — r*- in ro

Tt >n t-- oo Ov O

CN CN CN CN CN CO

p- r-- in O T-H ON r- CN r- t

CO Tt vo O CN tn

O rf 00 CO tn r- No NO NO r r- r-

O p vo Tf o vo CO O r »n NO

O O O NO CN

1—I Tf r o 1—I CO •* Tf Tf m tn tn

vo Tf O Tf

r- O VO

rt O f-

CO NO OO ON

m in tn in

Tf CN CO CO Ov ro

CN 00 Tf 1-1 CO ON

Ov 00 Ov 1—(r CO ■ r- O Tf in r- Tf Tf in tn in tn

vo m O r- oo rt

vo 00 NO ON oo ON

CO ro Tf m NO t p- ON T—I CO Tf in CN CN ro CO CO CO

CN Tf m p- m oo (N r-

OO O CN CO

in 00 ON O

CO rn CO rt

CN vo 00 CN CN r m CN m tn r o O 1-1 CN Tf m r-

O CN Tf NO C 00 CO CO CO CO CO CO

r- Tf ON m rt '

NO o NO vo P- Ov On CO NO o P "t ro in NO 00 00 ON

ON o NO T-H CN 00 -H NO P- T-I ON NO

in ro o ON rf p

P- Tf Tf vo ON CN

p- T-I in On NO Tf tn p- 00 On o

1—1 1—1 1—1 1—1 CN CN

(N H <N vo 00 CO

NO p- ON CN Tf r--T-(0\ r- vo o rt T-t H fN CO rf rt

o oo o oo

rt vo CN CN

00 rf 00 CN VO <n ON Tf

Tf in in VO

o O O o

t CN Ov o o ro ON CN in rt t--

CN —(ON OO CN VO

fO p- ro m CN O

P- ON CN m P- ON

oo CN P T—I CO in

00 On ON O O O

oo oo 00 ON ON Ov

ON rt P- CN

rf On 1-1 Tf

00 CN in p-

o o - CO CO in 1—I Tf p* 1—I m in in ON cn oo O p Ov On o O >—I H 00 oo On On ON On

rt fO T-H o in ON ON NO CO O 00 NO

CO in r- p- oo r- p- p- p- p- p-r- p- p~ p- r r-

cN >n CN ON

On NO in cn

O CN CO Tf

O O T-i CO ON in Ov vo m O oo p- Tt NO oo O O

NO 00 ON o vo —H rt P o Tf in P- CN CN CN CN VO NO VO NO VO VO NO VO NO NO VO VO

■H CO ON tn T-H rt in t rt rt Tf Tf NO NO NO NO NO NO vo VO

P oo o CN oo rt CO NO o ro Tt vo -CN CN CO CO CO CO

J?2

fN (N CN CN CN CN

O O o Q O o O o o O O o

NO NO vo NO NO NO ■

tn in in m in in

(N CN (N CN

OO O O

o o o o

CN P CN (N r CN

O O O OO O

o o o o o o

NO vo vo vo vo vo

in in in in in tn

Tf in NO P P 00

vo t- POO

Tf in vo r p 00

6 . c

Prop. 1973:48

CN CN P- p- m Tt

oT i-T ro" no" ocT cT

T-I T-I l-l CN

CN tn P- CN ON''"cN"rt*'

00 pVO oCcNrf

e ■.a

"p. ** ''I °° o" cn" Tf" no" P-" oo"

Tf l-H l-H 1—(

CrCN'co'Tt'

COONON

T-TrfTf"

J3 u

—\

'ö<

O Os Os

■o

oo Os

ro in ocj co *-ON cn" co" rf" NcT p> p-T

ON t NO tn O in Tf" irT no" p- oo" oo"

00_OP-rt COCT

cNOinOv Tfirrirrin"

ONcNin cn" Tf" m"

incoCN in'No"p-"

o, e

o in 00 o" o" o"

CN CN CN CN

1—1 in O tn oo o oo" ocT oC oT On" cT

T-H 1-1 CN

•ON 1—I CO

pp"ocroo'

in pin oo" oCoT

Os Os

NO o CO m

o 1—1 l-H 1

CN CN CN CN

O rt OO CN rt VO

ON On ON o O O i-H i-H T— (N CN CN

CNNOOOO OO'00'ocror

et c

,i6 :0

ndOt-hco ooi—iinooOi-H '" cn" cn" cn" oC o" o" o" ■" cn cn cn cn i-h cn cn cn cn cn

T-irttnp-

On ON Ov ON

o .st

CNtnNOoO VOONrfinNO

(N CN CN CN CN CN CN CN

O O —' fN CN (N (N CN CN

in P-- ON 0_ '- «N

i-T '' ri" ri cn"

CN CN CN CN CN CN

T-CO Tf vo

po" o" o" r CN CN n

o CNfO" CN CN CN CN

O T-H CN CN CN

TfNovor- coinNor-r>oo

ON OT-Hl-H

"cn"cn"cn" cn cn cn cn

00 00

trTtnirTin" CN CN (N CN

a ■"

b. —I

o m

= -3

s C

L. O

=a fe

icoTtrtTftn OnOvONO corfTf cn" cn" cn" co" c<f rn' co" CN CN CN CN CN CN ri

CNCNrNCN 000000 00000000 OOi-H

OOO tn'tn"in'

CN CN( CN

00 00 00 tn" irT irT tn" in" in" CN CN n CN CN CN

DI C C3

I m

NO P- P- 00

Tt in vo p- r 00

NO P- P- 00

O..

a. c

03 lA _ e s «

(U "O

A o

Prop. 1973:48

o o

On "O, ** „ ' no" oo" o" cn" Tf" tn"

00 in tn VD

NOocToCcT

tnocTcTcN"

CN CN

nocncnno poTt-Tco"

T-HrtP**

p-''oo"on"

NO ON rf rj CN CO

ocT oC T-i" co" rf" tn"

CO P' in CO

oo"on"o"'"

Tf P- O CO

CNNOCNO

oCo"rj"Tt"

o Ov r- P-" P-" oo"

voNO p-oqvo Tf cT T-T cn" ro" rt" trT

T-H 1—1 p- ro o"""cn"

-H vqtnTf vfTpoooC

CNCNTtt "cN"co"rt''

CNP-CN

ocroo'oN'

rt „ ON 00 f„ ro" rf" Tt'irT NCT NCT

0C3inON CO CNco'co'Tt'

P- P- CO 00

P-" oo" Ov" On"

pr-inTf

Tf"rt"in"N0"

OOO CN CN CN

o rt ON CO NO OC)

p P-" P-" ocT ocT ocT

CNPONi-H

no" no" vo" P-"

ON rt VO Ov

rt 00 CO 00

p-"p-ocroo'

O O CN CN ri

p--" oo" oo" on" On" Ov"

CN in p- Ov P-" p-* r-" P-"

O O T-H

CN CN CN CN

CNvoOTf

oo"oo"on"ov"

rom CN CN cS

oo - rf P 0\ o

cNinpoo

ocTocTocToo"

1— rtVDOO CN CN CN CN

T-H Tf 1 O

P-ooorv

l-H l-H H

CN CN CN

On T-H ro vo P- 00

CO in NO P-

On On On On

P-OvOCN "t-hcNCN" CN CN CN CN

CNroT);

rTrTrT

CN CN (N

- CN rt tn vo

CO in vo P-

CN rt m NO

T-cOrtVO

l-H 1—1 H l-H

CN CN CN CN

CN ri cN

CN CN CN

00 ON o T—' CN m r-T cn" rT cn" cn"

CN CN CN CN CN CN

tn vo p- r*-

—H l-H i-H 1—I

r) CN CN CN

OO ON O O

TT t-

oo ON On o o o

VO ND ND r-

cn" rf rf cn"

CN CN CN CN

in VO VO NO

-,_,-* oqooocjONovON Nop-p-r '"J,'' *''V

COCOCO TfrfTfrt COCOCOCO

nrjr» cncncncn cncncncn

»52

o p. p. P P P

in" in" »n* »n* in* tn" CN CN (N (N CN CN

oooo oooo oooo

>, (S o. ,

r-P-OO rtinVDPP-OO

NO r- t- 00

NO P- P- 00

a __,

o ._ J o

Prop. 1973:48

o o o

«N

o_so_ vCscT

<N ■*., °\ I—,, "V ''V

v-T so" r-" Os" cT —"

"1. '., ''V ""I ■""". '.. . 'S, •soscTc- Tt"io'r-'"

00 — so »n so 00 »o" t- oo" Ö" - rf

»n scT

'-t'~"., " . , ■*. c-" t--" Os" o" -h' rf

so_ r-; ■*_ -H_ so" t-" oo" os"

(--•_ so_ so_ r~-_ rf- in" so"

»n r- o in r n r" oo" o"—" rf rf

O Os os

O Os O SD M

Os" o" o" rf rf m"

sqirj o »n oo" Os" o" o"

°\ '~i '-i.'"..

rn"'Wso"sD"

r- so so 1 m O Os o"—"rf rf-rf

OS_T)-__ so"!-"-"

-r->ncNsoo wfstnos rf (N"r"Tj-"Tj-"m" —"rf rf rf

— O " os so" t-~" t--" t--"

so r*T O oo rn r- rTnf Tf"Tt"vf in"

os" os"

Os f* r- .—I cn so in" s£f srT r-" r-" r-

rs t Os H u-Tu-Tirfso"

t-_ rJ ■*, 1,

ocfoCoCoT

n r-.— so oo o so" so" r-" r-" r oo"

so_oo Os" os"

Os_ n so CTs —_ m so" r-" r-" r-" oo" oo"

., f; ° "1

so" so" so" r-"

n so os r "n r- r-," r-," r oo" oo" oo"

o r so Os o ri

oo" oo" oo" oo" os Os"

. l~; oo_ O -."00"

o Tf m r~

m so os rl e* m 00" 00" oo" Os" oT Os"

O,— r) rJ

- cn irj r-. Os O

m r- 00 os

oo'oo"oo'oo"

os — rjTi- r-i»oooOT-.m

roo

rTt_int-00 o\ r-ososo sqoooso -rj-sor-oso—

"os" Os" o" —"—"—"rf o"o"o"o"—"—" — — n Mnrn nnnnrjr)

Tj >n so 00 co Os n n M M n ri

OsO—' m -rt v *n sorooososo

,— tnsosotr-r- Mnnri

«r sor-r-oooooo

osos \or-rr-r-r~ «nv-i«n>n osososos r-r-tr-r-r-

00 000000 oooo oooo 000000

c-ää

too Tj-insottoo sotroo sor-roo -tinsoitoo

: 'S-c O.-J4 5

E ■ d

z,s;oss

Prop. 1973: 48

o o

OOP-On CO 1— o

co" Tf" m" r>" oo" on

-H O-HTf

Ov CN CO

rJTf NO 1—I Ov 0\

rt" in no" oo" oo" oC

VO V\ On OO rf CN vtT NO p DcT On o

in p ON 00 crcN"cN cn

CNCNinCN ON

NO pOO On"o o

O os

OCJNOrtTf On P-" oo" On" o" o" 1-h"

— cn ON m cn" rn" co" rf"

rt CN O VO 1—

00 On o '--''-h" rf

ON in CN OCJ CN NO Ö" cn" cn" co' ro"

VOrt OOCN

Tf"in"in"Ncr

•np-m 00 CN cN cn" cn co" Tf

O rt 00 CN Tf VO

in" in" vC NO vd" NO*

tnOCNT

P-OO OO OO

rj 00 CN NO 00 O

tn in" NcT No" NO p

■Tt oo i-H ro tn vo" vo" vo" p" P-" p

ro P Ov i-H oo"oo"oo"on'

tn 00 T- in p- ov no" no" f-" P-" P-" r-"

cNinp- O rJ fO P-" P-" p oo" oo" oo"

CNinPoo

On Ov On On

tn 00 i-H rt tn p-

P-" p- ocT oo" oo" oo"

CO in oo O H CN

oo" oo" oo" oC On ON

O CO Tf m

o"o"o"o"

CN CN CN CN

NO 00 O CN Tf m

oo oo On oCoCon"

NDOOOvi—irJcN ONi-hCNco

oo ON « cn_ Tf Tf

oT Ov O O CDO" CN CN CN CN

ONpT-H

" rf cn" cn"

CN CN CN CN

O »-H (N cn CO Tf CN CN CN rj CN cN

.-HCNcNcococn ooooovON CNCNrocortrt

m m in tn in in

r r r r-

in in m tn tn tn

o_o_o_o_o_o_ OOOO oooooo

"irTirTin" vn" tn" irT irT <n" in

CN CN CN CN CN CN CN CN CN

I a

TfinNotp-oo NOP-p-oo Tfinvorpoo

O — ,i<; o

•Z-.B

Prop. 1973: 48 37

Bilaga 2

Till Konungen

Socialdepartementet

Angående avgiftsuttag och förvallningskostnadsandel för obligatorisk yrkesskadeförsäkring för åren 1975—1979. (1 tabellbilaga)

I 39 § sista stycket lagen (1954: 243) om yrkesskadeförsäkring stadgas att riksförsäkringsverket vart femte år skall lägga fram förslag om avgift för denna försäkring jämte förvaltningskostnadsandel för nästföljande sju år, i den mån beslut inte redan fattats härom. Enligt ikraftträdandebestämmelserna (5) till lagen (1971: 280) om ändring i lagen om yrkesskadeförsäkring skall sådant förslag avlämnas första gången före 1972 års utgång. Eftersom avgiftsuttaget genom lagen 1971: 281 redan är fastställt för åren 1972—1974, skall således förslaget nu omfatta åren 1975—1979.

Ändrad finansieringsform fr. o. m. år 1972

Utredningen angående yrkesskadeförsäkrmgens finansiering m. m. föreslog i sitt betänkande (SOU 1970: 49) att de tidigare enligt kapitaltäckningssystem beräknade och riskgraderade försäkringsavgiftema för den obligatoriska försäkringen skulle slopas och att man i princip skulle gå över till ell fördelningssystem som metod för avgifternas fastställande. En enhetlig försäkringsavgift förutsattes tillsammans med andra tillgängliga medel förslå till att täcka även utgående uppräknings- och värdesäkringstillägg samt hos riksförsäkringsverket och försäkringsrådel uppkommande förvaltningskostnader. Enär en strikt tillämpning av fördelningsmetodiken skulle ha inneburit att avgiftsuttaget efter start närmast från nolläge så småningom skulle ha kommit att ligga avsevärt högre än avgiftsnivån enligt det tidigare systemet, föreslog utredningen att övergång i stället skulle ske till ett s. k. modifierat fördelningssystem med sikte på en i stort sett jämn ultagsnivå. Liksom tidigare skulle avgiftsuttaget av administrativa skäl tillämpas på all löneinkomst upp till 7,5 gånger det vid årets ingång gällande basbeloppet trots att man i flertalet fall vid beräkningen av ersättningsunderlaget för yrkesskadelivräntorna till en del reducerar inkomst som överstiger 2 basbelopp och helt räknar bort inkomst överstigande 5 basbelopp.

Utredningens förslag ligger till grund för det avgiftssystem som till-lämpas för den obligatoriska yrkesskadeförsäkringen fr. o. m. år 1972. De närmare bestämmelserna om avgiftsuttaget framgår av 38 och 39 §§ yrkesskadeförsäkringslagen. För åren 1972—1974 har avgiftsuttaget beslämls lill 0,30%, varav 1/20 skall anses svara mot förvaltningskostnader.

Utgångsläge och beräkningsförutsättningar

Enligt ikraftträdandebestämmelserna till lagen 1967: 916 har socialförsäkringsbolagen att efter avtal med riksförsäkringsverket före ut-

Prop. 1973: 48 38

gången av år 1973 överföra sina försäkringsbestånd på verket. I mindre omfattning har sådan överföring redan skett. Hos bolagen kvarstående ersättningsskyldigheter, som kommer att övertas av verket, uppskattas vid ingången av år 1972 ha motsvarat ett kapitalvärde av storleksordningen 500 miljoner kronor.

Vid övergången till fördelningsmetodik fr. o. m. år 1972 uppgick tillgångarna i verkets yrkesskadeförsäkringsfond för obligatorisk försäkring till ca 1 045 miljoner kronor. Härtill kom fordringar på gmnd av skadestånd, utestående avgifter m. m. på tillhopa ca 70 miljoner kronor. Om man också räknar in det förut nämnda beloppet av ca 500 miljoner kronor som skall gäldas av socialförsäkringsbolagen, uppgick den vid årsskiftet 1971/72 aktuella fondbUdningen för obligatorisk yrkesskadeförsäkring till drygt 1 600 miljoner kronor. Motsvarande årskostnader utgjorde ca 240 miljoner kronor.

De beräkningar rörande utveckling av kostnader och intäkter samt fondlillgångar som verket nu ulfört har förts fram ända till år 2000. En sådan långsiktig kalkyl har bl. a. det värdet att den återspeglar de relativa inverkningarna av olika anlaganden om den nominella löneutvecklingen, konsumenlprisslegringen och nyplaceringsräntan. Som realistiskt underlag för bedömningen av avgiftsbehovet har kalkylen däremot begränsat värde särskilt som verkningarna av lagändringar inom yrkesskadelagsliflningens område kan bli betydande (yrkesskadeförsäkringsutredningens arbete pågår, medan sjukpenningutredningen redan föreslagit att sjukpenningen från yrkesskadeförsäkringen skall höjas i samband med att den underkastas beskattning). Vid beräkningarna har verket förutsatt oförändrad lagstiftning.

Inkomslulveckling

Såväl försäkringens avgiftsinkomster som dess utgifter är i väsentlig mån beroende av löneläge och basbeloppets storlek. Beräkningar har ulförts efter följande sex alternativa antaganden om den nominella genomsnittliga inkomstökningen per år och försäkrad samt utvecklingen av konsumentprisindex, vilket bestämmer basbeloppets storlek:

Alternativ	A	B	C	D	E
Nominell inkomstökning, %	5	6	6	7	7
Konsumentprisstegring, %	3	3	4	4	5

Försäkringsbestånd och avgiftsunderlag

Det försäkrade personbeståndet har förutsatts utveckla sig i anslutning till statistiska centralbyråns prognoser i statistisk redogörelse Be 1971: 6. Avgiftsunderlaget — lönesumman inom 7,5 basbelopp — som för år 1972 räknats fram till ca 80 miljarder kronor, har antagits komma alt förändras (utom i anslutning till centralbyråns prognoser) i den omfaltning som föranleds av de presumerade inkomsländringarna.

Nytillkommande skadefall

Beräkningar har verkställts med tillämpning av skadefrekvenser och svårhetstal för nytillkommande skadefall som överensstämmer med motsvarande genomsnittliga värden för skadeåren 1965—1970. Under nämnda period har variationerna i dessa värden varit relativt små. I vad avser livräntorna har kostnadsspridningen mellan skadeår och ut-belalningsår beaktats.

Prop. 1973: 48 39

Dödlighet och reaktivering

Vid a-wecklingen av livräntebestånden till följd av dödsfall har centralbyråns värden för befolkningsdödlighet tillämpats, vilka enligt tidigare stickprovsundersökningar nära ansluter sig till dödlighetsutvecklingen inom här ifrågavarande bestånd. Ifråga om reaktivering har de för verket övergångsvis gällande värdena räknats upp med 20 %.

Fondränia

Nyplacering av fondmedel har förutsatts ske efter följande sex alternativa procenttal för årlig ränteavkastning:

4 5 6 7 7,5 8 %

Ränteavkastningen på yrkesskadeförsäkringsfondens medel är för närvarande ca 6 %. Omplacering tUl den alternativa nyplaceringsräntan har förutsatts ske inom en tidsperiod av 15 år.

Förvalt n ingskostnader

Som nämnts har förvaltningskostnadsandelen för åren 1972—1974 fastställts till 1/20 av avgiftsuttaget 0,30%. För startåret 1972 motsvarar detta 12,0 miljoner kronor. En av utredningen angående yrkesskadeförsäkringens finansiering m m utförd mätning av riksförsäkringsverkets och försäkringsrådets kostnader i samband med handhavandet av obligatorisk yrkesskadeförsäkring (exkl. stats- och militärskador) resulterade i ett kostnadsbelopp av 10,5 miljoner kronor för år 1970. Uppgången till 12,0 miljoner kronor år 1972 lämnar utrymme för en kostnadsutveckling på drygt 14 % för två år, vilket ansluter sig till den genomsnittliga löneuppgången bland statsanställda. Mellan avgiftsinkomster och förvaltningskostnader föreligger en sådan samvariation att verket har ansett sig kunna tillämpa förvaltningskostnadsandelen 1/20 för samtliga år som beräkningarna avser.

Utförda kalkyler

Verkets beräkningar redovisas i tabeller som tagits in i en särskild bilaga.1

Intäkter (exkl räntor) och utgifter: tabellerna A—F

I anslutning till ovan angivna antaganden om inkomstutvecklingen har i tabellema A—F redovisats de årliga intäkterna vid fortsatt avgiftsuttag på 0,30 % — med undantag av räntor — samt utgifterna med fördelning efter förmånens art och årligt nettoutfall före inräkning av ränteintäkter.

Räntor och fondutveckling: tabellerna A: 4—8 — F: 4—8

För varje kombination av inkomstutveckling A — F och nyplaceringsränta (4, 5, 6, 7, 7,5 och 8 %) har i tabellerna A: 4—8 — F: 4—8 redovisats ränteavkastning, fond vid årets slut samt fondens storlek i förhållande till årskostnaden. I tabellerna har därjämte redovisats fondändring som uppkommer därest avgiftsuttaget 0,30 % förändras med 0,01 procentenhet med början år 1975,1980,1985,1990 eller 1995.

Angivna tabeller, som utvisar de framkomna beräkningsresultaten, ingår i bilagan. I denna har på sid. 43 intagits en sammanställning

1 Här har endast tagils med tabellerna D och D7 som bihang.

Prop. 1973: 48 40

över vissa av de resultat, som redovisas i tabellerna A: 4—8 — F: 4—8. Med början år 1974 framgår härav för vart femte år

dels fondbildningen den 31 december i förhållande till den aktuella

årskostnaden IY vid avgiftsuttaget 0,30 % (dvs. det antal år, varunder

fortsatt utbetalning pa denna kostnadsnivå skulle kunna ske frän fonden utan ytterligare tillskott av vare sig avgifter eller räntor),

dels fondavvikelsen i förhåUande till årskostnaden/ j) därest avgiftsuttaget fr, o, m, år 1975 ändras med 0,01 procentenhet.

Verkets bedömning och förslag

För yrkesskadeförsäkringen föreligger fr. o. m. ingången av år 1972 inte något direkt krav på att fondbildningen skall vara av en viss bestämd storleksordning. Den fondbildning som beräknades föreligga vid övergången till nuvarande avgiftssystem motsvarade dåvarande kapitalvärdet av försäkringens ersättningsförpliktelser med undantag för uppräknings- och värdesäkringstillägg. Det för inledningsperioden 1972 —1974 fastställda enhetliga avgiftsuttaget av 0,30 % motsvarar den genomsnittliga bruttoavgiftsnivån i det dessförinnan tillämpade risk-differentierade avgiftssystemet. Detta innebär att man med tillämpning av nuvarande avgiftsuttag tills vidare kan förutsätta att fondbildningen inom försäkringen kommer att utveckla sig på i stort sett samma sätt som om det förutvarande avgiftssystemet hade bibehållits oförändrat.

Verket har räknat med att avgiftsbehovet för perioden 1975—1979 i första hand bör bedömas på grundval av det i tabellbilagan redovisade inkomstalternatlvet D. Detta innebär att den nominella inkomsten ökar med 7 %, varav 4 % motsvaras av samtidig konsumentprisstegring. Ifråga om förräntningen fömtsätter verket att nyplacering av fondmedel bör kunna ske efter en räntefot på 7 %. De fullständiga beräkningsresultaten vid dessa antaganden framgår av tabellerna D och D: 7 på sid. 22 respektive 26 i tabellbilagan.

Ett oförändrat avgiftsuttag på 0,30 % beräknas vid detta alternativ medföra balans mellan avgiftsinkomster och utgifter i fördelningssystemet (se tabell D sid. 22 i tabellbilagan). Det innebär också en relativt sett i det närmaste oförändrad fondstyrka under avgiftsperioden 1975—1979. För tiden närmast därefter skulle ett fortsatt bibehållande av avgiftsuttaget på samma nivå medföra en viss förbättring av fondställningen. Vid en ofördelaktig försäkringsutveckling i framliden eller i samband med framtida reformer inom försäkringen skulle därigenom behovet av avgiftshöjningar minska.

I propositionen 1971: 22 anförde föredragande departementschefen bl. a, (s, 49):

"Enligt utredningen kan i inledningsskedet en viss sänkning av den nuvarande genomsnittliga avgiftsnivån vara motiverad. För egen del är jag emellertid inte benägen att förorda en sådan sänkning, I stället bör man enligt min mening sträva efter en från avgiftssynpunkt i det närmaste jämn övergång. Härigenom behöver inte försäkringens fonder minska i samma mån som utredningen avsett i samband med att de tas i anspråk för försäkringens förpliktelser på grund av skadefall som inträffat före övergången. Avgiftsuppräkningar i framtiden kan därmed också begränsas."

Härtill anslöt sig riksdagen.

Prop. 1973: 48 41

Med hänvisning till vad sålunda anförts föreslår verket, att den i 39 § lagen om yrkesskadeförsäkring avsedda procentsatsen för uttag av försäkringsavgift för åren 1975—1979 bibehålles vid 0,30 och att av försäkringsavgiften liksom för närvarande en tjugondedel skall anses svara mot förvaltningskostnader.

Beträffande förvaltningskostnadsandelen vill verket slutligen erinra om att verket i årets petitaskrivelse hemställt om Kungl. Maj:ts uppdrag att verkställa en särskild utredning om finansieringen av socialförsäkringsorganens administration.

I handläggningen av detta ärende har, förutom undertecknad Åström, deltagit överdirektören Järnbrink samt ledamöterna Albåge, Dockered, Fjällström, Mehr och Östlund.

Därjämte har närvarit suppleanten Bartley, avdelnmgschefema örtengren och Ahlström, tf. avdelningscheferna Skogsberg och Ljungholm samt byråchefen Eriksen.

Underdånigst

L.-Ä. Äström

Gösta Skogsberg föredragande

Prop. 1973: 48

Tabell D (till bilaga 2)

Inkomstökning			7% Basbelopp 7 100 kr. vid 1971 års utgång
Konsumentprisstegring			4%
Avgiftsuttag (med 1/20		> som
förvaltnuigskosinadsandel) 0,30%
Belopp	i milj. kr.
År	Inkomster exkl. fond-	Utgifter			Summa ut-- gifter inkl.	Nettoutfall
	ränta	Livrän-	Sjuk-	Läkar-	förvaltnings-
		tor	penning	vård m.	m. kostnader	(2)-(6)
(1)	(2)	(3)	(4)	(5)	(6)	(7)
1972	249,6	142,1	36,8	9,4	200,6	49,0
1973	'735,6	155,5	39,3	10,5	218,1	'517,5
1974	278,6	207,6	41,8	11,7	274,7	3,9
1975	295,7	222,0	43,0	12,2	291,7	4,0
1976	313,6	236,7	44,2	12,7	309,0	4,6
1977	332,8	252,2	45,3	13,2	327,1	5,7
1978	352,9	268,3	46,2	13,7	345,6	7,3
1979	373,8	285,1	46,8	14,3	364,7	9,1
1980	396,3	302,8	47,4	14,9	384,7	11,6
1981	421,0	321,4	47,7	15,5	405,5	15,5
1982	448,4	340,8	48,0	16,1	427,2	21,2
1983	476,9	360,8	48,0	16,7	449,2	27,7
1984	506,4	381,4	48,0	17,4	472,0	34,4
1985	537,8	402,8	48,0	18,1	495,7	42,1
1986	570,5	425,0	48,0	18,8	520,2	50,3
1887	602,8	447,9	48,0	19,6	545,6	57,2
1988	637,9	471,6	48,0	20,3	571,7	66,2
1989	674,5	496,0	48,0	21,2	598,9	75,6
1990	712,5	521,3	48,0	22,0	626,9	85,6
1991	752,9	548,7	48,0	22,9	657,2	95,7
1992	796,2	576,9	48,0	23,8	688,5	107,7
1993	842,7	606,2	48,0	24,8	721,1	121,6
1994	892,3	636,5	48,0	25,7	754,8	137,5
1995	944,8	668,2	48,0	26,8	790,2	154,6
1996	997,0	701,6	48,0	27,8	8273	169,7
1997	1050,7	736,2	48,0	29,0	865,7	185,0
1998	1107,4	772,3	48,0	30,1	905,8	201,6
1999	1167,1	809,7	48,0	31,3	947,4	219,7

' Därav 475,0 milj. kr. från socialförsäkringsbolagen den 31 december 1973.

Prop. 1973: 48

Tabell D:7 (till bilaga 2)

Inkomstökning 7%

Konsumentprisstegring 4%
Nyplaceringsränta 7%

Ränte- och fondbeloppen i milj. kr.

Basbelopp 7 100 kr. vid 1971 års utgång

	Ränta	(R), fond 31/12 (F)		Fondändring 31/12 (f) och fondändring 31/12
	och fond 31/12 i		förhål-	i förhållande tih årskostnaden (■					-)vid	avvi-
	lande	till årskostnaden		kände uttag på 0,01 procentenhet med början :							år
	(X)vid	avgiftsuttag 0,30%
	R	F	F	1975		1980		1985		1990		1995
År	R	F	F	f	f	f	f	f	f	f	t	f	t
			Ä		A		A		A		A		A
1972	64,8	1 159
1973	73,2	1750
1974	95,2	1849	6,7
1975	103,4	1956	6,7	9	0,0
1976	112,4	2 073	6,7	20	0,1
1977	121,8	2 201	6,7	33	0,1
1978	132,1	2 340	6,8	47	0,1
1979	143,3	2 492	6,8	63	0,2
1980	155,3	2 659	6,9	81	0,2	13	0,0
1981	168,4	2 843	7,0	101	0,2	27	0,1
1982	182,9	3 047	7,1	123	0,3	45	0,1
1983	198,7	3 274	7,3	148	0,3	64	0,1
1984	216,0	3 524	7,5	176	0,4	86	0,2
1985	235,0	3 801	7,7	206	0,4	110	0,2	18	0,0
1986	256,0	4107	7,9	240	0,5	137	0,3	37	0,1
1987	278,7	4 443	8,1	278	0,5	168	0,3	61	0,1
1988	303,1	4813	8,4	319	0,6	201	0,4	87	0,2
1989	329,8	5 218	8,7	364	0,6	238	0,4	116	0,2
1990	358,9	5 663	9,0	414	0,7	279	0,4	149	0,2	23	0,0
1991	390,8	6149	9,4	469	0,7	325	0,5	185	0,3	50	0,1
1992	425,8	6 683	9,7	529	0,8	375	0,5	225	0,3	80	0,1
1993	464,1	7 268	10,1	595	0,8	430	0,6	270	0,4	115	0,2
1994	506,0	7 912	10,5	668	0,9	491	0,7	319	0,4	154	0,2
1995	552,2	8 619	10,9	747	0,9	557	0,7	374	0,5	197	0,2	31	0,0
1996	602,6	9 391	11,4	833	1,0	631 1	0,8	434	0,5	245	0,3	66	0,1
1997	657,6	10 233	11,8	928	1,1	7ir	0,8	501	0,6	298	0,3	106	0,1
1998	717,5	11153	12,3	1031	1,1	799	0,9	574	0,6	357	0,4	152	0,2
1999	782,9	12155	12,8	1143	1,2	895 3	0,9	654	0,7	422	0,4	203	0,2

MARCUS BOKTR.STOCICHOLM 1973 730092