Kungl. Maj:ts proposition angående utgifter på tilliggsstat 111 till riksstaten för budgeåret 1973/74 (Proposition 1974:85)

Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.

Kungl. Majrts proposition nr 85 år 1974 Prop. 1974: 85

Nr 85

Kongl. Maj:ts proposition angående utgifter på tilläggsstat III till riksstaten för budgetåret 1973/74; given den 8 mars 1974.

Kungl. Majrt vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet denna dag, föreslå riksdagen att bifalla de förslag om vars avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen hera-ställt.

CARL GUSTAF

G. E. STRÄNG

Propositionens huvudsakliga innehåU

I propositionen föreslås ytterligare utgifter på tilläggsstat till riksstaten för innevarande budgetår.

De anslag sora begärs uppgår tUl ca 249 railj. kr., varav cä 233,6 raUj. kr. på driftbudgeten och 15,4 railj. kr. på kapitalbudgeten. De största anslagen föreslås tUl sysselsättningsskapande åtgärder för arbetslösa och särskilda åtgärder för arbetsanpassning särat till FN-styrkors verksamhet utomlands och nedskrivning av statens järnvägars statskapi-tah

1 Riksdagen 1974.1 saml. Nr 85

Prop. 1974: 85

Utdrag av protokollet över finansärenden hållet inför Hans Kungl. Höghet Regenten, Hertigen av Halland, i statsrådet den 8 mars 1974.

Närvarande: statsministern PALME, rainislern för ulrikes ärendena ANDERSSON, statsråden STRÄNG, JOHANSSON, HOLMQVIST, ASPLING, LUNDKVIST, GEIJER, BENGTSSON, NORLING, LÖFBERG, FELDT, SIGURDSEN, GUSTAFSSON, ZACHRISSON.

Chefen för finansdeparteraenlet, statsrådet Sträng, anför efler gemensara beredning raed statsrådels övriga ledamöter.

De anslag som 1973 års riksdag anvisat sedan riksstaten för budgetåret 1973/74 fastställts har uppförts på tilläggsstat I (prop. 1973r 144, 145, 165 och 170, KU 1973r 51, FiU 1973r 43, rskr 1973r 401). Vidare har vid början av innevarande års riksdags vårsession begärts anslag på tUläggsstat II till nämnda riksstat (prop. 1974r 2 och 1974r 25).

Ytterligare anslagsframställningar på tilläggsstat under löpande budgetår har nu ansetts erforderliga. De bör föreläggas riksdagen i en gemensara proposition avseende utgifter på tilläggsstat III tUl riksstaten för budgetåret 1973/74.

De framställningar om anslag på tiUäggsstal som Kungl. Majrt beslutar om denna dag tas in i dagens statsrådsprotokoll över utrikes-, försvars-, social-, koraraunikations-, finans-, utbildnings-, jordbmks-, handels-, arbetsraarknads- och industriärenden. Utdrag av dessa protokoll bör bUäggas den geraensararaa propositionen som bUagor I—13. En sammanställning över de av Kungl. Majrt i denna proposition begärda anslagen torde få bifogas statsrådsprotokollet i detta ärende som bilaga 14.

Jag hemställer att Kungl. Majrt i en geraensara proposition förelägger riksdagen de förslag ora anslag på tilläggsstat III lUl riksstaten för budgetåret 1973/74 sora framgår av nämnda utdrag av statsrådsprotokollet.

Med bifall till vad föredraganden sålunda med instämmande av statsrådets övriga ledamöter hemställt förordnar Hans Kungl. Höghet Regenten alt till riksdagen skall avlåtas proposition av den lydelse bilaga tUl detta protokoll utvisar.

Ur protokollelr Britta Gyllensten

Prop. 1974: 85

Bilaga 1

KUNGL. HOV- OCH SLOTTSSTATERNA

Utdrag av protokollet över finansärenden hållet inför Hans Knngl. Höghet Regenten, Hertigen av Halland, i statsrådet den 8 mars 1974.

Närvarande: statsministern PALME, ministern för utrikes ärendena ANDERSSON, statsråden STRÄNG, JOHANSSON, HOLMQVIST, ASPLING, LUNDKVIST, GEIJER, BENGTSSON, NORLING, LÖFBERG, FELDT, SIGURDSEN, GUSTAFSSON, ZACHRISSON.

Chefen för finansdepartementet, statsrådet Sträng, anmäler under första huvudtiteln hörande ärende angående utgifter på tUläggsstat III tUl riksstaten för budgetåret 1973/74 och anför.

DRIFTBUDGETEN

FÖRSTA HUVUDTITELN

A. Kungl. hov- och slottsstaten

[1] A 3. Kostnader för framlidne Hans Maj:t Konung Gustaf VI Adolfs begravning. I skrivelse den 21 december 1973 har chefen för framlidne Konung Gustaf VI Adolfs hovförvaltning anmält alt kostnaderna för Konung Gustaf VI Adolfs begravning uppgick tUl 492 291 r 65 kr. Kostnaderna fördelade sig på 270 268 kr. enligt räkning från statens transporlkontor, 13 625 r 25 kr. enligt kostnadsräkning från djurgårdsförvaltningen samt 208 398 r 40 kr. i omkostnader för hovraar-skalksärabetet.

Departementschefen

Staten har tidigare i vissa fall bestritt kostnader för begravning av avlidna kungliga personer. Så skedde bl. a. vid Konung Gustaf Vrs begravning. Det är uppenbart att konungens ställning som statschef ställer särskUda krav på arrangemangen kring begravningen. Den del av kostnadema som enligt rain raening bör bestridas av statsverket uppgår tUl avmndat 460 000 kr.

Prop. 1974: 85 4

Jag herastäUer att Kungl. Majrt föreslår riksdagen

att till Kostnader för framlidne Hans Maj:t Konung Gustaf VI Adolfs begravning på tUläggsstat III tUl riksstaten för budgetåret 1973/74 anvisa ett anslag av 460 000 kr.

Vad föredraganden sålunda raed instäramande av statsrådets övriga ledamöter hemställt bifaller Hans Kungl. Höghet Regenten.

Ur protokollelr Britta Gyllensten

Prop. 1974: 85

Bilaga 2

UTRIKESDEPARTEMENTET

utdrag av protokollet över utrikesdepartementsärenden hållet inför Hans Kungl. Höghet Regenten, Hertigen av Halland, i statsrådet den 8 mars 1974.

Ministern för utrikes ärendena anmäler de ärenden under utrikesdepartementets handläggning sora angår utgifter på tilläggsstat III till riksstaten för budgetåret 1973/74 och anför.

DRIFTBUDGETEN

TREDJE HUVUDTITELN

A. Utrikesdepartementet m. m.

[1] A 1. Utrikesförvaltningen. På riksstaten för uinevarande budgetår har under denna anslagsrubrik förts upp ett förslagsanslag av 169 016 000 kr.

I Tripoli har Sverige f. n. ett arabassadkansli, vUket förestås av en konsul. Bl. a. raed hänsyn tUl det ökande behovet av politisk och ekonoraisk bevakning av Nordafrika bör denna myndighet ställas under ledning av en tjänsteman i Cr 1 saml förslärkas raed en förste arabassad-sekreterare och ett biträde. Därvid kan en tjänst som konsul dras in. Förstärkningen skulle för innevarande budgetår raedföra en raerkostnad av ca 150 000 kr.

Jag herastäUer att Kungl. Majrt föreslår riksdagen

att berayndiga Kungl. Majrt att i utrikesförvaltningen inrätta en tjänst i Cr 1.

[2] A 9. Extra utgifter. På riksstaten för innevarande budgetår har under denna anslagsrubrik förts upp ett reservationsanslag av 305 000 kr.

Prop. 1974: 85 6

1100-årsrainnet av den första bosättningen på Island högtidlighålls soraraaren 1974. JubUeumsfirandet koramer att i stor utsträckning knytas tUl det isländska nationalbiblioteket Landsbokasafn.

Den traditionella samhörigheten mellan Sveriges och Islands folk kommer till uttryck ej minst inora det kulturella utbytets rara. Efter samråd med chefen för utbildningsdepartementet angående lämplig utforraning av en svensk uppvaktning föreslår jag att Sveriges regering och riksdag geraensamt uppvaktar Island raed en nationalgåva som i huvudsak får anknytning tUl det isländska nationalbiblioteket. I gåvan bör ingå ett antal representativa bokverk, svenska talskivor jämte uppspelningsapparatur särat vidare vissa raedel för engångsstipendier för studier för islänningar i Sverige. Studierna bör ligga på forskar- eller fors-karutbUdningsnivå. Jag beräknar raedel raotsvarande fyra årsstipendier raen föratsätter att de individuella stipendielidema inora denna rara anpassas av den instans sora förvallar stipendierna.

Totalt uppgår kostnaderna för gåvan tUl 200 000 kr.

Jag herastäUer att Kungl. Majrt föreslår riksdagen

att tUl Extra utgifter på tUläggsstat III tUl riksstaten för budgetåret 1973/74 anvisa ett reservationsanslag av 200 000 kr.

Vad föredraganden sålunda raed instäraraande av statsrådets övriga ledaraöter hemställt bifaller Hans Kungl. Höghet Regenten.

Ur protokoUetr Britta Gyllensten

Prop. 1974: 85

Bilaga 3

FÖRSVARSDEPARTEMENTET

utdrag av protokollet över försvarsärenden hållet inför Hans Kungl. Höghet Regenten, Hertigen av Halland, i statsrådet den 8 mars 1974.

Närvarande: statsministern PALME, rainislern för utrikes ärendena ANDERSSON, statsråden STRÄNG, JOHANSSON, HOLMQVIST, ASPLING, LUNDKVIST, GEIJER, BENGTSSON, NORLING, LÖFBERG, FELDT, SIGURDSEN, GUSTAFSSON, ZACHRISSON.

Chefen för försvarsdeparteraentet, statsrådet Holraqvist, anraäler de ärenden under försvarsdeparteraentets handläggning sora angår utgifter på tilläggsstat III till riksstaten för budgetåret 1973/74 och anför.

DRIFTBUDGETEN

FJÄRDE HUVUDTITELN

A. Försvarsdepartementet m. m.

[1] A 4. Extra utgifter. I riksstaten för innevarande budgetår är under denna anslagsrabrik uppfört ett reservationsanslag av 900 000 kr. Vid ingången av budgetåret fanns på anslaget en reservation av 6 193 kr. Under budgetårets sju första månader uppgick belastningen till 608 200 kr. Det belopp om knappt 300 000 kr. sora återstår av anslaget för innevarande budgetår koraraer inte att förslå. Belastningen kan för tiden februari—juni 1974 uppskattas till ca 500 000 kr. Därtill kommer de ökade kostnader som de nya bestämmelsema ora utraärkelsen För nit och redlighet i rikets tjänst kan komma att medföra. Dessa bestämraelser är betydligt generösare än de regler som hittUls har gällt och utraärkelsen koramer i fortsättningen att kunna tilldelas fler personalgrupper än tidigare, exempelvis militärer och civUmililärer. Bestämmelserna har även retroaktiv verkan. Jag räknar med att ytterligare sammanlagt 300 000 kr. lorde behövas. Medelstillskottet bör belasta utgiftsramen för det militära försvaret.

Jag hemställer att Kungl. Majrt föreslår riksdagen

att till Extra utgifter på tilläggsstat III till riksstaten för budgetåret 1973/74 anvisa ett reservationsanslag av 300 000 kr.

Prop. 1974: 85 8

H. Övrig verksamhet

[2] H 10. FN-styrkors verksamhet utomlands. Medel för en svensk militär styrka i FN-tjänst anvisades första gången på tilläggsstat till riksstaten för budgetåret 1956/57 (prop. 1956r 198, SU 1956r 179, rskr 1956r 359). Därefter har årligen ytterligare raedel anvisats för svenska FN-styrkors verksarahet. Fr. o. m. budgetåret 1965/66 har medel för de årliga utgiftema inora Sverige för att rekrytera, utbilda och organisera den svenska beredskapsslyrkan m. m. anvisats under förslagsanslaget Beredskapsstyrka för FN-tjänst, raedan utgifter för FN-styrkornas verksarahet utora Sverige och för viss personal vid Sveriges ständiga representation i FN särat —: fr. o. ra. den 1 juli 1967 — för observatörer i FN-tjänst har betalats från reservationsanslaget Kostnader för svenska FN-styrkor ra. ra. Medel för FN-styrkornas verksarahet utora Sverige har fr. o. ra. budgetåret 1972/73 anvisats under anslaget FN-styrkors verksarahet uloralands. Sararaanlagt har för svenska FN-styrkors verksarahet hittills anvisats 501 965 000 kr. på tUläggsstat. Därav har 10,6 railj. kr. anvisats under innevarande budgetår dels för att täcka utgifter för FN-styrkan på Cypern under tiden den 15 juni—den 15 decera-ber 1973 och för FN-observatörer under juli—deceraber 1973, dels för vissa oförutsedda utgifter (prop. 1973r 170 bU. 2, FöU 1973r 24, rskr 1973r 365).

Huvuddelen av ifrågavarande utgifter avses bli ersatta av FN. Intill den 1 januari 1974 har från FN influth 337 222 217 kr. Sveriges fordran hos FN enligt hittills framlagda krav uppgår f. n. tUl 37 122 034 kr. Ersättningar som flyter in från FN tillgodoförs riksstatens inkomsttitel Övriga diverse inkomster.

Genom beslut den 14 december 1973 har tiden för den svenska FN-insatsen på Cypem förlängts t. o. ra. den 15 juni 1974. Fr. o. ra. slutet av april 1974 beräknas styrkan minska raed ca 40 raan. Utgifterna för liden den 15 deceraber 1973—den 15 april 1974 beräknas till ca 2,2 railj. kr. för raånad och för tiden den 15 april 1974—den 15 juni 1974 till 2 025 000 kr. för raånad eUer sararaanlagt 12 850 000 kr.

Genom beslut den 26 oktober 1973 har en svensk FN-slyrka salts in för tjänstgöring i Mellersta Östern. Utgifterna för denna beräknas till ca 4 090 000 kr. för månad eller för tiden januari—juni 1974 sammanlagt 24 540 000 kr.

En allmän medelsreserv av 3 railj. kr. bör beräknas raed hänsyn tUl eftersläpande sjukvårdskostnader för tidigare kontingenter, eftersläpande traktamentskostnader för kontingenten i Mellersta Östern särat vissa utgifter sora kan bli nödvändiga vid en avveckling av kontingenterna.

Antalet observatörer i FN-tjänst uppgick i januari 1974 till 37. Medelsbehovet för dessa kan beräknas till 420 000 kr. för månad eller för liden januari—juni 1974 sararaanlagt ca 2 520 000 kr.

Prop. 1974: 85 9

Vid utgången av deceraber 1973 förelåg en brist på ca 6 066 000 kr. under anslaget FN-styrkors verksamhet utomlands.

Behovet av ytterligare medel för FN-styrkor på Cypern, i Mellersta Östern och för observatörer uppgår alltså tiU (12 850 000-+-24 540 000-f 3 000 000-f 2 520 000-}-6 066 000) 48 976 000 kr., avmndat 49 milj. kr. Medlen bör liksom tidigare anvisas utanför utgiftsramen för det militära försvaret.

Med hänsyn till att många osäkra faktorer ligger i anslagsberäkningen kan det bli nödvändigt att även i fortsättningen förskottsvis bestrida utgifter för ifrågavarande ändamål från anslaget till oförutsedda utgifter. Dessa utgifter bör slutligt belasta anslaget FN-styrkors verksamhet utomlands. Frågan om deras täckning bör få tas upp framdeles.

Under åberopande av det anförda hemställer jag att Kungl. Majrt föreslår riksdagen

att till FN-styrkors verksamhet utomlands på tilläggsstat III tUl riksstaten för budgetåret 1973/74 anvisa ett reservationsanslag av 49 000 000 kr.

Vad föredraganden sålunda med instäraraande av statsrådets övriga ledaraöter hemställt bifaller Hans Kungl. Höghet Regenten.

Ur protokollelr Britta Gyllensten

Prop. 1974:85 11

BUaga 4

SOCIALDEPARTEMENTET

utdrag av protokollet över socialärenden hållet inför Hans Kungl. Höghet Regenten, Hertigen av Halland, i statsrådet den 8 mars 1974.

Chefen för socialdepartementet, statsrådet Aspling, anmäler de ärenden under socialdepartementets handläggning som angår utgifter på tilläggsstat III till riksstaten för budgetåret 1973/74 och anför.

DRIFTBUDGETEN

FEMTE HUVUDTITELN

A. Socialdepartementet m. m.

[1] A 2. Kommittéer m. m. Under denna mbrik har på riksstaten för budgetåret 1973/74 anvisats ett reservationsanslag av 10,8 milj. kr. Behållningen på anslaget vid ingången av budgetåret 1973/74 uppgick till 526 000 kr. Den utredningsverksamhet som bekostas från detta anslag har under budgetåret blivit mera omfattande och kostnadskrävande än vad som föratsågs vid anslagsberäkningen. Jag rälcnar med ett ytterligare medelsbehov av 1,4 raUj. kr. under anslaget för innevarande budgetår. Jag hemställer att Kungl. Majrt föreslår riksdagen

att till Kommittéer m. m. på tilläggsstat III till riksstaten för

budgetåret 1973/74 anvisa ett reservationsanslag av 1 400 000

kr.

£. Myndigheter inom hälso- och sjukvård, socialvård m. m.

[2] £ 8. Statens bakteriologiska laboratorium: Driftbidrag. Till ändamålet har för budgetåret 1973/74 anvisats ett reservationsanslag av 1 milj. kr.

Prop. 1974: 85 12

Statens bakteriologiska laboratorium (SBL) föreslår att ytterligare 1 835 000 kr. anvisas på tilläggsstat för innevarande budgetår. Laboratoriets hela verksamhet har hittills betraktats som skattepliktig vid avräkning av skatt enligt 17 § förordningen (1968r 430) om mervärdeskatt. Detta har lett liU att länsstyrelsen i Stockholms län har återbetalat raervärdeskatleraedel till SBL. Dessa medel har bl. a. tiUgodoförts förevarande reservationsanslag. Riksskatteverket har emellertid lämnat ett förhandsbesked att de diagnostiska undersökningarna vid SBL inte är att anse såsora skattepliktig verksarahet. Med hänsyn härtill får SBL fr. o. ra. november 1972 endast göra avdrag för ingående skatt, sora i princip hänför sig till preparatförsörjning (prograiri 2).

Detta innebär att för SBL uppkommit en merkostnad för utgifter, som eljest skulle ha beslrilts raed anlitande av återbetalade skatterae-del. Kostnaden beräknas uppgå till sararaanlagt 2 864 000 kr., varav 1 294 000 kr. hänför sig till budgetåret 1972/73. Merkostnaden fördelar sig med 1 835 000 kr. för diagnostiska undersökningar och 663 000 kr. för centrallaboratorieuppgLfter (program 1), 202 000 kr. för epidemiologisk verksamhet (program 3) samt 164 000 kr. för försvarsraedicinsk verksamhet (program 4).

När det gäller förslagsanslagen E 9. Statens bakteriologiska laboratorium r Centrallaboratorieuppgifter och E10. Statens bakteriologiska laboratorium r Försvarsraedicinsk verksarahet ankoraraer det på Kungl. Majrt att raedge erforderliga överskridanden.

Merkostnaden för diagnostiska undersökningar belastar detta reservationsanslag. Ett ytterligare medelsbehov ora 1 835 000 kr. föreligger således.

Jag hemställer att Kungl. Majrt föreslår riksdagen

att till Statens bakteriologiska laboratorium: Driftbidrag på tUl-läggsstat III till riksstaten för budgetåret 1973/74 anvisa ett reservationsanslag av 1 835 000 kr.

KAPITALBUDGETEN

II. STATENS ALLMÄNNA FASTIGHETSFOND

[3] 10. Yissa byggnadsarbeten m. m. inom socialdepartementets verksamhetsområde. Under denna rabrik har för budgetåret 1973/74 anvisats ell investeringsanslag av 9 milj. kr. avseende vissa byggnadsarbeten ra. ra. vid kliniker för psykiskt sjuka ra. ra., för rättspsykiatriska kliniker, vid ungdomsvårdsskolorna, vid statens vårdanstalter för alkoholraiss-brukare, vid statens bakteriologiska laboratoriura saml vid statens rätts-läkarstalioner.

Prop. 1974: 85 13

10.7 Yissa byggnadsarbeten för socialstyrelsens läkemedelsavdelning.

Genom beslut den 13 mars 1970 uppdrog Kungl. Majrt åt byggnadsstyrelsen att utarbeta förslag tUl byggnadsprogram m. m. för lokaler till den statiiga läkemedelskonttollen vid en utflyttning till Uppsala (prop. 1970r 74, SU 1970r 98, rskr 1970r 223). Byggnadsstyrelsen har den 21 januari 1974 redovisat prelirainärt byggnadsprograra för nybyggnad på ArtUlerifältet i Uppsala för socialstyrelsens läkeraedelsavdelning och därvid bl. a. heraställt om uppdrag all inora en koslnadsrara av 2,5 railj. kr. i prisläget den 1 aprU 1973 utföra schakt och grund ra. m. för ifrågavarande nybyggnad. Styrelsen räknar raed att påbörja arbetena raed schakt och grand under septeraber 1974 och övriga byggnadsarbeten under december 1974. Beredningen av ärendet är inte avslutad. När så har skett avser jag att återkoraraa lUl Kungl. Majrt raed elt förslag tUl kostnadsram för nybyggnaden. För att det skall bli raöjligt att påbörja arbetena raed schakt och grand på sätt byggnadsstyrelsen föreslagit, föreslår jag att en kostnadsrara av 2,5 mUj. kr. förs upp för detta ändamål. Jag förordar att de utgifter som hänger samman med dessa arbeten får bestridas av tillgänghga raedel under förevarande anslag. Jag hemställer att Kungl. Majrt föreslår riksdagen

att godkänna vad jag förordat i det föregående angående bestridande av utgifterna för vissa byggnadsarbeten för socialstyrelsens läkeraedelsavdelning.

Vad föredraganden sålunda med instämmande av statsrådets övriga ledamöter heraställt bifaller Hans Kungl. Höghet Regenten.

Ur protokoUetr Britta Gyllensten

Prop. 1974: 85 15

Bilaga 5

KOMMUNIKATIONSDEPARTEMENTET

utdrag av protokollet över kommunikationsärenden hållet inför Hans Kungl. Höghet Regenten, Hertigen av HaUand, i statsrådet den 8 mars 1974.

Närvarande: slatsrainistern PALME, ministern för ulrikes ärendena ANDERSSON, statsråden STRÄNG, JOHANSSON, HOLMQVIST, ASPLING, LUNDKVIST, GEIJER, BENGTSSON, NORLING, LÖFBERG, FELDT, SIGURDSEN, GUSTAFSSON, ZACHRISSON.

Chefen for komraunikationsdepartementet, statsrådet Norling, anmäler de ärenden under kommunikationsdepartementets handläggning som angår utgifter på tUläggsstat III till riksstaten för budgetåret 1973/ 74 och anför.

KAPITALBUDGETEN

I. STATENS AFFÄRSVERKSFONDER

A. Postverket

[1] 1. Posthus m. m. I skrivelse den 14 febraari 1974 har postverket föreslagit nyteckning av aktier i Tidningstjänst AB. Aktiekapitalet föreslås höjt från 900 000 kr. tUl 2,5 mUj. kr. Aktieteckningen föreslås ske till en kurs av 120 % för att bolagets reservfond skall bibehållas vid 20 % av aktiekapitalet. Det erforderliga beloppet för aktieteckning skuUe således vara 120 % X1 600 000= 1 920 000 kr.

Tidningstjänst bUdades efter beslut av 1969 års riksdag (prop. 1969r 55, SU 1969r 108, rskr 1969r 252) med uppgifi att organisera och administrera samdistribulion av dagstidningar och i sararaanhanget förraedla statiig saradistributionsrabatt. Tidningstjänst är ett helägt dotterföretag tUl postverket. Företaget har expanderat snabbt. I nedanstående tabell visas utvecklingen t. o. m. senaste verksamhetsåret, den 1 juli 1972—den 30 juni 1973.

Prop. 1974: 85				16
Bokslutsuppgifter	1969/70	1970/71	1971/72	1972/73
(milj. kr)
Omsättning	3,5	28,3	59,7	80,5
Nettoresultat	-0,2	0	0,2	0,1
Balansomslutning	1,9	8,6	14,8	17,0
Eget kapital	0,9	0,9	1,1	1,1
varav aktiekapital	0,9	0,9	0,9	0,9
Verksamhetsuppgifter
(30 juni)
Med bud utdelade dagstidningar per
utgivningsdag	270 000	560 000	800 000	940 000
Antal tidningsbud	1250	3 200	5 200	5 010
Antal orter	194	470	620	670

Sora fraragår av tabellen uppgick omsättningen det senaste verksamhetsåret till 80,5 milj. kr. och balansomslutningen tUl 17 milj. kr. För verksamhetsåret 1973/74 föratses en ökning av omsättningen raed 10— 15 milj. kr. och en ökning även av balansoraslutningen.

Mot en orasättning innevarande budgetår på över 90 railj. kr. står ett eget kapital på endast 1,1 railj. kr. Med ett så litet eget kapital löper förelaget risk all även vid i förhållande till orasätlningen relativt sraå förluster tvingas träda i likvidation.

Starka skäl finns enligt min mening för att öka det egna kapitalet i Tidningstjänst. Jag tillstyrker således postverkels förslag ora teckning av aktier för 1,6 railj. kr. raed 20 % överkurs. Jag föratsätter härvid att Tidningstjänsts taxor fastställs så att postverket erhåller norraal statlig avkastning på sitt kapital i bolaget.

Postverket räknar med att aktieteckningen skall ske under budgetåret 1974/75. I prop. 1974r 1 (bil. 8 s. 194) föreslås ett investermgs-anslag till Posthus ra. ra. budgetåret 1974/75 av 71,8 railj. kr. Under förutsättning att riksdagen anvisar ett anslag av denna storlek räknar jag raed att erforderliga medel för aktieteckningen — 1 920 000 kr. — kan täckas från anslaget. Något tUläggsanslag erfordras således inte.

Jag hemställer att Kungl. Majrt föreslår riksdagen

att godkänna vad jag förordat angående nyteckning av aktier i Tidningstjänst AB.

IX. DIVERSE KAPITALFONDER

Sjöfartsverkets fond

[2] 3. Sjöfartsmateriel m. m. TiU detta ändaraål har innevarande budgetår redovisats ett invesleringsanslag av 49,3 railj. kr., varav 2 railj. kr. på tUläggsstat I. Behållningen på anslaget uppgår tUl 884 000 kr. Genora Kungl. Majrts beslut den 12 oktober 1973 har investeringsramen för sjöfartsverkets fond fastställts till 47 850 000 kr.

Prop. 1974: 85 17

Av sjöfartsverket i samråd med arbetsmarknadsstyrelsen utförda investeringar i sysselsättningsfrärajande syfte beräknas under innevarande budgetår uppgå till 5,2 milj. kr. Av beloppet avser 4 710 000 kr. investeringar i fyrar, lotsplatser m. ra. särat 490 000 kr. industribeställningar. I enlighet med de riktlinjer för finansiering av ifrågavarande slag av investeringar, för vilka chefen för finansdepartementet redogjort i prop. 1969r 1 bU. 19, bör medel härför beräknas under sjöfartsverkets fond.

I enlighet med det anförda och med hänsyn till vissa eftersläpande faktureringar från föregående budgetår beräknar jag den totala medelsförbrukningen på anslaget till 53,6 railj. kr. Då det tUlgängliga anslaget uppgår tUl (49,3-1-0,9) 50,2 milj. kr. uppgår behovet av ytterligare medel till 3,4 railj. kr.

Jag herastäUer att Kungl. Majrt föreslår riksdagen

att till Sjöfartsmateriel m. m. på tilläggsstat III till riksstaten för budgetåret 1973/74 anvisa ett investeringsanslag av 3 400 000 kr.

Vad föredraganden sålunda med instäraraande av statsrådets övriga ledaraöter hemställt bifaller Hans Kungl. Höghet Regenten.

Ur protokoUetr Britta Gyllensten

2 Riksdagen 1974.1 saml Nr 85

Prop. 1974: 85 19

Bilaga 6

FINANSDEPARTEMENTET

Utdrag av protokollet över finansärenden hållet inför Hans Kungl. Höghet Regenten, Hertigen av Halland, i statsrådet den 8 mars 1974.

Chefen för finansdepartementet, statsrådet Sträng, anmäler ärende under finansdepartementets handläggning som angår utgifter på till-läggsstat III till riksstaten för budgetåret 1973/74 och anför.

KAPITALBUDGETEN

II. STATENS ALLMÄNNA FASTIGHETSFOND

[1] 11. Byggnadsarbeten för statlig förvaltning. Under denna rubrik har i riksstaten för innevarande budgetår anvisats ett investeringsanslag av 190 milj. kr. Planeringen av lokaler ra. ra. i samband med omlokaliseringen av statiig verksarahet har redovisats senast i prop. 1974r 1 (bil. 9 s. 107). Med hänsyn till gällande tidplaner för omlokaliseringen — vilka redovisats i prop. 1973r 55 — bör följande byggnadsobjekt nu redovisas för riksdagen.

Norrköping. Nybyggnad i Oxelbergen för luftfartsverket och statens invandrarverk. Enligt gällande tidplaner skall statens invandrarverk och luftfartsverket omlokaliseras till Norrköping under försomraaren och hösten 1976. Redogörelse för nybyggnaden läranades senast i prop. 1973r 1 (bil. 9 s. 104). Kungl. Majrt uppdrog den 29 juni 1973 åt byggnadsstyrelsen att raed beaktande av vad sora anförts i prop. 1973r 27 ora luftfartsverkets uppgifter avseende flygsäkerhetsljänst och radioteknisk tjänst projektera även de delar av nybyggnaden sora avsåg luftfartsverket t. o. m. bygghandlingar. Byggnadsstyrelsen har därefter heraställt ora bygguppdrag för en första etapp ora ca 15 300 ra- rurasyta till en beräknad kostnad av 40 milj. kr. i prisläget den 1 april 1973. Nybyggnaden planeras i denna del innehålla ca 740 arbetsplatser särat härutöver restaurang och vissa andra servicelokaler. Byggnadsstyrelsen

Prop. 1974: 85 20

avser att senare redovisa förslag ora en andra etapp för vissa tillkoraraande lokalbehov vid luftfartsverket.

Kungl. Majrt har den 22 februari 1974 uppdragit åt byggnadsstyrelsen all företa den upphandling och utföra de förberedande arbeten för den första etappen sora krävs för att lidplanerna skall hållas.

Gävle. Nybyggnad i kvarteren Låsman och Vulcanus för statens institut för byggnadsforskning. Institutet — sora enligt gällande tidplan skall oralokaliseras till Gävle under sommaren 1976 — föreslås få lokaler i kvarteren Låsman och Vulcanus i västra delen av Brynas, huvudsakligen genora nybyggnad. Byggnadsstyrelsen har redovisat byggnadsprograra och systemhandlingar omfattande en sammanlagd programyla av nära 6 400 m. Nybyggnaden föreslås innehålla kontors-, service- och laboratorielokaler — de senare raed delvis speciella krav — ora ca 6 000 ra rurasyta. Kostnaderna beräknas till 14 railj. kr. i prisläget den 1 april 1973, därav för nybyggnaden 13,5 railj. kr.

Gävle. Nybyggnad i Mårtsbo för geodetiskt observatorium för statens lantmäteriverk. Enligt gällande tidplan skall lantmäteristyrelsen och rikets allmänna kartverk — sora den 1 juli 1974 förs sararaan till en geraensara organisation, statens lantraäteriverk — oralokaliseras till Gävle soraraaren 1975. Kungl. Majrt uppdrog den 18 maj 1973 ål byggnadsstyrelsen att på grandval av redovisat lokalprogram upprätta sy-stemskisser ra. m. för ett geodetiskt observatorium i Gävle för rikets allraänna kartverk. Systeraskisser har nu redovisats för en nybyggnad i Mårtsbo i Gävle koraraun, ca 10 km söder om Gävle centrum. Nybyggnaden föreslås få en rumsyta av 265 m och beräknas kosta 1 railj. kr. i prisläget den 1 april 1973, inkl. torat.

Kartverket disponerar f. n. ett raotsvarande observatoriura på Lovön, vilket koraraer att behållas för vissa astronoraiska ortsbestäraningar som förutsätter kontinuitet. Observatoriet i Mårtsbo avses ersätta Lovö-observatoriet för rutinmässiga kalibreringar och instrumentundersök-ningar samt för utvecklings-, försöks- och vetenskapligt arbete i samband med verkets övriga uppgifter.

Departementschefen

Sora jag redovisat i det föregående föreligger nu byggnadsprograra och syslerahandlingar för nybyggnad i kvarteren Låsman och Vulcanus i Gävle för statens institut för byggnadsforskning. Beredningen av ärendet är ännu inte avslutad. När så har skett rälcnar jag med all återkoraraa med elt slutligt förslag till kostnadsrara. I avvaktan härpå bör av hänsyn till den gällande tidplanen en prelirainärt beräknad kostnadsram i enlighet med byggnadsstyrelsens förslag föras upp i investeringsplanen.

Med hänvisning till vad jag redovisat i det föregående bör i investeringsplanen föras upp följande nya och ändrade kostnadsramar.

Prop. 1974: 85

Byggnadsobjekt

Kosmads-      Ber. medels- Byggstart Färdig
ram               förbrukning   år-mån       ställande
1973-04-01    för 1973/74         år-mån.
(1 OOO-tal kr.) (1 OOO-tal kr.)

Norrköping

Nybyggnad i Oxelbergen

Gävle

Nybyggnad i kv. Låsman

och Vulcanus Nybyggnad i Mårtsbo

40 000

14 000 1000

7 000

74-04

74-10 74-08

76-10

76-06 75-05

Jag förordar att de utgifter sora hänger samraan med de nu redovisade byggnadsobjekten får bestridas av tillgängliga medel under förevarande invesleringsanslag.

Vid min anraälan av frågan ora anslag för budgetåret 1974/75 till byggnadsarbeten för statiig förvaltning (prop. 1974 r 1 bU. 9 s. 107) föreslog jag att i investeringsplanen för nästa budgetår skulle föras upp en geraensara kostnadsram för vissa återstående, ännu inte särskilt redovisade byggnadsobjekt inom etapp I av omlokaliseringen av statlig verksamhet. Inora denna ram beräknade jag medelsförbrukningen under nästa budgetår prelirainärt till 40 railj. kr. I det föregående har jag föreslagit att separata kostnadsramar för vissa av de däri ingående objekten förs upp i investeringsplanen redan för innevarande budgetår. Chefen för jordbruksdepartementet komraer senare denna dag att föreslå att en kostnadsrara för vissa byggnadsarbeten i saraband raed ora-lokaliseringen av skogshögskolan till Garpenberg förs upp i investeringsplanen under anslaget Byggnadsarbeten vid jordbrukets högskolor ra. m. Medelsförbrukningen under nästa budgetår under förevarande investeringsanslag för de objekt för vilka således särskUda kostnadsramar föreslås kan beräknas till sammanlagt ca 20 milj. kr. För de återstående objekt inora etapp I av oralokaliseringen av statlig verksamhet som bör bekostas från delta anslag, näraligen nybyggnader för Sveriges geologiska undersökning i Uppsala och Umeå, skogshögskolan i Umeå, statens provningsanslalt i Borås samt den arbetsraedicinska verksaraheten i Umeå, bör därmed medelsförbrukningen under nästa budgetår beräknas till ca 20 railj. kr. inora en sammanlagd kostnadsrara för objekten av preliminärt 160 milj. kr.

Jag hemställer att Kungl. Majrt föreslår riksdagen

alt godkänna vad jag har förordat i det föregående angående bestridande av utgifterna för vissa byggnadsarbeten för statlig förvaltning.

Vad föredraganden sålunda med instämmande av statsrådets övriga ledaraöter heraställt bifaller Hans Kungl. Höghet Regenten.

Ur protokollelr Britta Gyllensten

Prop. 1974:85 23

Bilaga 7

UTBILDNINGSDEPARTEMENTET

utdrag av protokollet över utbildningsärenden hållet inför Hans Kungl. Höghet Regenten, Hertigen av HaUand, i statsrådet den 8 mars 1974.

Chefen för utbildningsdepartementet, statsrådet Zachrisson, anmäler de ärenden under utbildningsdepartementets handläggning som angår utgifter på tilläggsstat III tUl riksstaten för budgetåret 1973/74 och anför.

DRIFTBUDGETEN

ÄTTONDE HUVUDTITELN

A. Utbildningsdepartementet m. m.

[1] A 2. Konimittéer m. m. För budgetåret 1973/74 anvisades på riksstaten under reservationsanslaget Kommittéer m. m. 17,2 milj. kr. Vid ingången av budgetåret redovisades under anslaget en reservation av drygt 0,8 milj. kr., vUken i huvudsak utgjorde debiterade, icke betalda fordringar.

I syfte alt begränsa kostnaderna för kommittéernas utredningsverksamhet fastställde utbildningsdepartementet vid budgetårets början individuella kostnadsramar, vUka dels bidragit till att nå syftet att begränsa utredningsverksamhetens kostnader och dels gjort det möjligt att närmare uppskatta medelsbehovet för tiden frara till budgetårs-skiftet.

Under budgetårels 1973/74 första hälft uppgick belastningen på anslaget till nära 9,5 railj. kr. Ett belopp av drygt 8,6 raUj. kr. återstår för budgetårets andra hälft av riksdagen anvisat anslag. Tillgängliga raedel kommer, trots nämnda planeringsåtgärder, då dessa får fuU genom-slagskrafl först på längre sikt, ej alt täcka kostnaderna för pågående utredningar.

Prop. 1974: 85 24

Belastningen för tiden januari—juni 1974 kan uppskattas till i genora-snitt drygt 1,9 railj. kr. per månad. Således föreligger ett medelsbehov av ytterligare 3 railj. kr. De åtgärder sora nu vidtagits för att påverka kostnadsutvecklingen under förevarande anslag medför, såvitt nu är möjligt alt överblicka, en medelsbelastning under anslaget av i stort sett samraa orafattning som budgetåret 1972/73.

Jag hemställer alt Kungl. Majrt föreslår riksdagen

att till Kommittéer m. m. på tilläggsstat III till riksstaten för budgetåret 1973/74 anvisa ett reservationsanslag av 3 000 000 kr.

B. Kulturändamål

[2] B 8. Bidrag till Operan och Dramatiska teatern. Statsmakterna har beslutat att arbetsgivare från den 1 januari 1974 skall påföras en socialförsäkringsavgift (prop. 1973r 144, SfU 1973r 28, rskr 1973r 339). Vid anslagsberäkningen för 1973/74 har inte denna kostnadsökning kunnat beaktas för teatrarnas del. Operan och Dramatiska teatern har gjort framställningar om alt få sina merkostnader täckta huvudsakligen till följd av den nya socialförsäkringsavgiften under första halvåret 1974. Över teatramas framställningar har teater- och musikrådet avgivit yttrande. Rådet godtar i stort sett teatrarnas beräkningar.

Departementschefen

Med hänsyn till den särskilda avtalsperiod som gäller för Operan och Dramatiska teatern bör bidragen till dessa institutioner ökas med 457 000 kr. resp. 221 000 kr. för att täcka kostnadsökningar till följd av den nya socialförsäkringsavgiflen fr. o. m. den 1 januari 1974.

Det av raig beräknade raedelsbehovet om sammanlagt 678 000 kr. bör täckas genom anvisande av ett anslag på tUläggsstat III till riksstaten för innevarande budgetår.

Jag hemställer att Kungl. Majrt föreslår riksdagen

att till Bidrag till Operan och Dramatiska teatern på tilläggsstat III till riksstaten för budgetåret 1973/74 anvisa ett reservationsanslag av 678 000 kr.

[3] B 9. Bidrag till Svenska riksteatem. Svenska riksteatern har hemställt att fördelningen av lönekostnadema för budgetåret 1973/74 ändras så att ytterligare 635 000 kr. får användas för löner, att tilläggsanslag utgår för täckande av den nya socialförsäkringsavgiften samt att ett tilläggsanslag anvisas för täckande av ökade traktamentskostnader. Teater- och musikrådet har yttrat sig häröver.

Prop. 1974: 85 25

Departementschefen

Jag räknar raed att de kostnadshöjningar som följer med den nya socialförsäkringsavgiflen och de höjda traktamentsersättningama kan inrymmas i de medel sora tidigare anvisats för budgetåret 1973/74.

Jag har inhämtat att Riksteatern har planerat sin verksamhet under innevarande budgetår så alt ett överskridande av den i staten för Riksteatern upptagna posten för löner koraraer att uppstå. Med hänsyn till i detta speciella fall förevarande oraständigheter vill jag föreslå ett till-lägg ora 500 000 kr. avseende ytterligare raedel till löner för Riksteaterns verksarahet budgetåret 1973/74.

Det av mig beräknade medelsbehovet bör täckas genom anvisande av ett anslag på tilläggsstat III till riksstaten för innevarande budgetår.

Jag hemställer alt Kungl. Majrt föreslår riksdagen

att till Bidrag till Svenska riksteatern på tilläggsstat III till riksstaten för budgetåret 1973/74 anvisa ett reservationsanslag av 500 000 kr.

E. Högre utbildning och forskning

[4] E 24 a. Vissa merkostnader för renhållning och städning. I riksstaten för innevarande budgetår har under vart och ell av fakulteternas driftkostnadsanslag samt under reservationsanslagen E 24. Teknisk utbildning och forskning ra. ra.r Chalmers tekniska högskola och högskolan i Linköping och E 35. Vetenskapliga bibliotekr Bokinköp ra. ra. beräknats raedel för bl. a. renhållning och städning.

Universitetskanslersämbetet (UKÄ) har i skrivelser i januari 1974 hemställt om medel på tilläggsstat för budgetåret 1973/74 för läckande av merkostnader för löner för städpersonal. UKÄ hänvisar till nytt prisavtal för statligt anställd städpersonal med giltighet från den 1 oktober 1972, vilket avtal inte kunnat beaktas vid medelsberäkningen för budgetåret 1973/74.

Merkoslnadema till följd av avtalet beräknar jag till sararaanlagt 1 400 000 kr. Anslaget för täckning av merkostnader för löner och pensioner m. m. under sjunde huvudtiteln har ej beräknats för kostnadsökningar av detta slag.

Medel för de merkostnader sora ifrågavarande avtal raedför bör anvisas på tilläggsstat III tUl riksstaten för innevarande budgetår.

Jag herastäUer alt Kungl. Majrt föreslår riksdagen

att till Vissa merkostnader för renhållning och städning på till-läggsstat III tUl riksstaten för budgetåret 1973/74 anvisa ett reservationsanslag av 1 400 000 kr.

Prop. 1974: 85

KAPITALBUDGETEN

II. STATENS ALLMÄNNA FASTIGHETSFOND

[5] 16. Byggnadsarbeten vid universiteten m. m. I riksstaten för innevarande budgetår har under denna anslagsrubrik anvisats ett investeringsanslag av 180 railj. kr. Medelsreservationen vid budgetårets början uppgick tiU drygt 18 raUj. kr. Någon raedelsanvisning på tilläggsstat beräknas f. n. inte bli erforderlig. För att byggnadsarbetena för nybyggnad för högre utbildning, etapp II, i Örebro och nybyggnader för högskolan i Luleå, etapp VII, skall kunna påbörjas redan innevarande budgetår bör följande ändrade kostnadsraraar i 1 OOO-tal kr. föras upp i investeringsplanen. För dessa objekt har jag lämnat utförliga redogörelser vid min anmälan i prop. 1974r 34 av frågan ora anslag för budgetåret 1974/75 till byggnadsarbeten ra. ra. inom utbildningsdepartementets verksamhetsområde.

Byggnadsobjekt

Medelsförbrukning

Kostnads- Faktisk Beräknad för Bygg- Färdig
ram t.o.m. ------ start ställande

73-04-01 73-06-30 73/74 74/75 år-mån. år-mån.

Örebro Försörjningsåtgärderr

Övriga åtgärder.. 10 000 4 963

Nybyggnad för

högre utbildning,

etapp II........ 26 000

Luleå Försörjningsåtgärder:

Anslutningsavgifter Ig Q(jQ \i\5

Övriga åtgärder .. J
Nybyggnader för
högskolan....... 77 500 20 567

500 3 000 69-10 75-09

5 000 15 000 74-03 75-06

4 100 3 000 successivt

25 000 25 000 72-08 75-09

Jag förordar att de ökade kostnader som hänger samman med nämnda objekt får bestridas av tillgängliga raedel under förevarande anslag. Jag hemställer all Kungl. Majrt föreslår riksdagen

alt godkänna vad jag förordat angående bestridande av utgifterna för vissa byggnadsarbeten vid universiteten m. ra.

Vad föredraganden sålunda raed instämmande av statsrådets övriga ledamöter hemställt bifaller Hans Kungl. Höghet Regenten.

Ur protokollelr Britta Gyllensten

Prop. 1974: 85 27

Bilaga 8

JORDBRUKSDEPARTEMENTET

utdrag av protokollet över jordbruksärenden hållet inför Hans Kungl. Höghet Regenten, Hertigen av Halland, i statsrådet den 8 mars 1974.

Chefen för jordbruksdepartementet, statsrådet Lundkvist, anmäler de ärenden under jordbruksdeparteraentets handläggning sora angår utgifter på tilläggsstat III till riksstaten för budgetåret 1973/74 och anför.

DRIFTBUDGETEN

NIONDE HUVUDTITELN

E. Fiske

[1] E 12. Fiskeriundersökningsfartyg. På riksstaten för innevarande budgetår har under denna anslagsrubrik anvisats ett reservationsanslag av 6,5 milj. kr.

Fiskeristyrelsen

Med stöd av Kungl. Majrts bemyndigande den 13 augusti 1971 har fiskeristyrelsen den 27 augusti 1971 tecknat kontrakt raed Kalmar Varv AB om byggande av ett nytt fiskeriundersökningsfartyg. Enligt kontraktet skall styrelsen tUl varvet erlägga elt fast belopp av 16 119 650 kr. Därtill kommer visst ytterligare belopp på grund av under leveranstiden inträffade prisförändringar, s. k. rörhgt pris, samt raervärdeskatt. Med stöd av Kungl. Majrts bemyndigande den 5 november 1971 pågår i styrelsens regi upphandling av utrustning tUl fartyget inora en kostnadsrara av 1,9 railj. kr. Fartyget väntas kunna levereras i juni 1974. Varvet väntas kunna lämna sluträkningen för fartygsbygget först i septeraber 1974.

T. o. m. innevarande budgetår har under förevarande anslagsrubrik

Prop. 1974: 85 28

anvisats sararaanlagt 18,5 milj. kr. Nämnda belopp innefattar dels det i kontraktet med varvet angivna fasta beloppet jämte kostnadsramen för styrelsens egen upphandling av utrastning, dels vissa kostnader för administration och oförutsedda utgifter i saraband raed fartygsbygget. Styrelsen bedömer f. n. att ytterligare ca 9 milj. kr. behövs för att täcka återstående kostnader för fartygsbygget enligt kontraktet inkl. mervärdeskatt. Eftersom styrelsen får kännedom om det exakta beloppet först hösten 1974, bör raedel för slutiig reglering av kostnaderna anvisas på tilläggsstat I till riksstaten för budgetåret 1974/75. Ora hela beloppet anvisas då, kan statsverket bli skyldigt alt betala dröjsraålsränta för tiden septeraber—deceraber 1974. Varvet har emellertid förklarat sig kunna avstå från dröjsmålsränta under förutsättning att varvet i juni 1974 erhåller en förskottslikvid av 3 railj. kr. utöver vad sora enligt kontraktet skall betalas vid leveransen. Styrelsen herastäUer att anslaget tillförs ytterligare 3 railj. kr. för innevarande budgetår.

Departementschefen

Under detta anslag har anvisats sararaanlagt 18,5 raUj. kr. I årets statsverksproposition har tagits upp ett belopp av 1 railj. kr. Den hittills gjorda medelsanvisningen täcker bl. a. det belopp av ca 16,1 milj. kr. som i avtalet raed varvet angetts sora grundpris för fartygsbygget. Jag biträder fiskeristyrelsens förslag att en förskottslikvid av 3 railj. kr. utöver vad sora följer av avtalet får betalas till varvet vid leveransen av fartyget. Delta belopp bör anvisas på tilläggsstat för innevarande budgetår. Till frågan ora behovet av raedel för slutlig reglering av kostnaderna för fiskeriundérsökningsfartyget torde jag få återkoraraa i senare samraanhang.

Jag hemställer all Kungl. Majrt föreslår riksdagen

att till Fiskeriundersökningsfartyg på tilläggsstat III till riksstaten

för budgetåret 1973/74 anvisa ett reservationsanslag av

3 000 000 kr.

G. Utbildning och forskning

[2] G 14. Inredning och utrustning av lokaler vid jordbmkets högskolor m. m. På riksstaten för innevarande budgetår har under denna anslagsrubrik anvisats ett reservationsanslag av 11,5 railj. kr. Av beloppet disponerar byggnadsstyrelsen 4,1 railj. kr. enligt en särskild inredningsplan och utrustningsnämnden för universitet och högskolor 7,4 mUj. kr. enligl en särskild ulrustningsplan. Medelsreservationen vid budgetårets början uppgick för byggnadsstyrelsens del till ca 2 milj. kr. och för ulrustningsnämndens del till ca 700 000 kr.

Prop. 1974: 85 29

Byggnadsstyrelsen

Byggnadsstyrelsen anför att arbetena raed de i inredningsplanen upptagna objekten beräknas raedföra utgifter budgetåret 1973/74 tUl ett samraanlagt belopp av ca 10 railj. kr. Under budgetåret tillgängliga raedel uppgår till ca 6 railj. kr. Med anledning härav herastäUer styrelsen att ett belopp av 4 railj. kr. anvisas på tilläggsstat.

Departementschefen

Jag godtar byggnadsstyrelsens beräkning av utgifterna för inredning budgetåret 1973/74 och föreslår att 4 railj. kr. anvisas på tilläggsstat för bestridande av kostnader för inredning av lokaler vid jordbrakets högskolor ra. m.

Jag hemställer att Kungl. Majrt föreslår riksdagen

att till Inredning och utrustning av lokaler vid jordbrukets högskolor m. m. på tilläggsstat III till riksstaten för budgetåret 1973/74 anvisa ett reservationsanslag av 4 000 000 kr.

KAPITALBUDGETEN

II. STATENS ALLMÄNNA FASTIGHETSFOND

[3] 17. Byggnadsarbeten vid jordbrukets högskolor m. m. På riksstaten för innevarande budgetår har under denna anslagsrubrik anvisats ett investeringsanslag av 45 railj. kr. Anslaget disponeras i enlighet med en investeringsplan, som upptar av riksdagen godkända kostnadsramar för de i planen ingående objekten.

Byggnadsstyrelsen hemställer dels att följande byggnadsobjekt tas upp i investeringsplanen, dels att på tilläggsstat III till riksstaten för budgetåret 1973/74 anvisas ett belopp av 12 milj. kr. under förevarande anslag.

Lantbrukshögskolan och veterinär högskolan Ultuna

Försörjningsanläggningar, etapp II. För rabricerade objekt har i 1974 års statsverksproposition föreslagits en kostnadsrara av 9 875 000 kr. i investeringsplanen. Raraen omfattar inte kostnader för värmeförsörjning. Efter förhandlingar raellan statens förhandlingsnärand och Uppsala industriverk har träffals avtal ora att ansluta hela Ultunaorarå-det till koraraunens fjärrvärraenät. Anslutningsavgiften uppgår till 3 railj. kr. Byggkostnaderna för en anpassning av del befintliga byggnadsbeståndet på Ultuna till fjärrvärme samt för en utbyggnad av anslut-ningskulvert uppgår till 600 000 kr. Kostnadsraraen bör således höjas

Prop. 1974: 85 30

raed sararaanlagt 3,6 railj. kr. i prisläget den 1 april 1973 för värmeförsörjningen. Kostnadsramen bör vidare höjas raed 1 050 000 kr. i prisläget den 1 april 1973 för rastgårdar och betesraarker för de djur som koramer att finnas vid kliniskt centrum. Byggnadsstyrelsen erhöll i juni 1973 lokalprogram för rastgårdar och betesraarker från organisationskoramit-tén för omlokalisering av veterinärhögskolan och statens veterinärmedicinska anstalt. För att klara angivna tidsraraar krävs att medel för byggande nu släUs till byggnadsstyrelsens förfogande.

Återuppbyggnad av ladugård. Byggnadsstyrelsen har med medel från styrelsens delfond av statens allmänna fastighetsfond påbörjat återuppbyggnaden av en ladugård vid Kungsängen. Ladugården förstördes genom brand i juli 1973. Återuppbyggnadsarbetena beräknas vara avslutade under oktober 1974. Ladugårdens olika funktioner får efter återuppbyggnaden något annorlunda placering. Utrymmena för höförvaring ra. m. flyttas av bl. a. brandtekniska skäl till fristående lager och silotorn m. ra. Cenlralkroppen uppförs i ett plan i stället för tidigare i fyra. I denna del förläggs kölldjursstallarna raedan provberedningsut-rymmena samförläggs raed befintligt laboratoriura. De båda slallängor-na har kunnat bibehållas och har återställts under hösten 1973 i en första etapp, som också omfattat grund för centralkroppen m. m. En av nyttjarna föreslagen hörsal ingår inte i objektet. Styrelsen återkommer till denna i annat saramanhang. Styrelsen föreslår att objektet tas upp i investeringsplanen med en kostnadsram av 4,3 railj. kr. i prisläget den 1 aprU 1973.

Utemjölkningsanläggning, Kungsängen. Organisationskoramittén för omlokalisering av veterinärhögskolan och statens veterinärmedicinska anstalt har den 12 juni 1973 upprättat lokalprogram för en utemjölkningsanläggning på Kungsängen. De nya djurstallarna på Kungsängen beräknas tas i bruk soraraaren 1974 och utemjölkningsanläggningen bör stå klar vid samraa tidpunkt. Kostnaderna för anläggningen, inkl. försörjningsåtgärder, beräknas tUl 600 000 kr. i prisläget den 1 aprU 1973.

Skogs högskolan Garpenberg

Maskinhall. Byggnadsstyrelsen har den 28 januari 1974 redovisat lokalprograra för de delar av skogshögskolan sora skall lokaliseras tiU Garpenberg. Bl. a. förutsätts en genoragripande utvidgning och renovering av befintliga köks- och raatsalsulrymmen. Styrelsen förordar därför att arbetena med en i lokalprogramraet föreslagen om- och tillbyggnad av raaskinhall för institutionen för skogsleknik tidigareläggs. Maskinhallen skulle därefter kunna tjänstgöra sora tillfälhg bespisningslokal. Styrelsen uppskattar ora- och tUlbyggnadskostnaderna till 450 000 kr. i prisläget den 1 aprU 1973.

Prop. 1974: 85 31

Departementschefen

Kungl. Majrt uppdrog den 5 november 1971 åt statens förhandlingsnämnd att föra de förhandlingar som fordras beträffande värmeförsörjningen för Ultunaområdet i Uppsala. Avtal har nu träffats mellan förhandlingsnämnden och Uppsala industriverk ora en anslutning av Ultunaområdet lUl kommunens fjärrvärmenät och förhandlingsnämnden kommer inom kort att underställa avtalet Kungl. Majrts prövning. Den första utbetalningen av anslutningsavgiften fömtsatts ske i juli 1974. Den i investeringsplanen uppförda kostnadsramen för försörj-ningsanläggningar, etapp II, bör därför nu räknas upp för kostnaderna för värmeförsörjningen. Kostnadsramen i fråga bör vidare höjas med avseende på utgifterna för anläggning av rastgårdar och betesmarker. Enligt min mening bör kostnadsramen höjas för nämnda ändamål med samraanlagt 4,4 raUj. kr. lUl 14 275 000 kr. i prislägel den 1 april 1973.

Jag har ingen erinran mol den av byggnadsstyrelsen föreslagna kostnadsberäkningen för återuppbyggnad av den ladugård, som förstördes genom brand i juli 1973. I investeringsplanen för budgetåret 1973/74 bör för detta ändamål en kostnadsram av 4,3 milj. kr. i prisläget den 1 april 1973 föras upp.

Byggnadsstyrelsen har hemställt om uppdrag att tUl sommaren 1974 färdigställa en utemjölkningsanläggning vid Kungsängen. Jag anser behovet av en sådan anläggning vara motiverat raed hänsyn till den utbyggnad av djurslallarna som nu sker vid Kungsängen. Inom kort koraraer också nötkreatur från Wiad att flyttas dit. Anläggningen bör dock kunna ges en enklare utforraning än vad byggnadsstyrelsen föreslår. Jag förordar alt en kostnadsram av 300 000 kr. i prisläget den 1 april 1973 förs upp i investeringsplanen för innevarande budgetår för objektet utemjölkningsanläggning. Kungsängen.

Frågan om skogshögskolans lokalförsörjning i bl. a. Garpenberg är f. n. under beredning i jordbruksdepartementet. Under byggnadsskedet måste vissa provisoriska anordningar komraa till stånd. Jag har inget att erinra mot byggnadsstyrelsens förslag om tidigareläggning av om- och tillbyggnad av maskinhall, som sedan under en övergångstid kan användas som bespisningslokal. För ändamålet bör en kostnadsram av 450 000 kr. i prisläget den 1 april 1973 föras upp i investeringsplanen.

Med hänsyn till medelsförbmkningen under första halvåret innevarande budgetår bör 12 milj. kr. anvisas på tilläggsstat.

Jag hemställer att Kungl. Majrt föreslår riksdagen

att till Byggnadsarbeten vid jordbrukets högskolor in. m. på till-läggsstat III till riksstaten för budgetåret 1973/74 anvisa elt investeringsanslag av 12 000 000 kr.

Prop. 1974: 85 32

Vad föredraganden sålunda raed instäraraande av statsrådets övriga ledamöter hemställt bifaller Hans Kungl. Höghet Regenten.

Ur protokollelr Britta Gyllensten

Prop. 1974: 85 33

Bilaga 9

HANDELSDEPARTEMENTET

Utdrag av protokollet över handelsärenden hållet inför Hans KungL Höghet Regenten, Hertigen av Halland, i statsrådet den 8 mars 1974.

Närvarande: statsministern PALME, ministern för uttikes ärendena ANDERSSON, statsråden STRÄNG, JOHANSSON, HOLMQVIST, ASPLING, LUNDKVIST, GEIJER, BENGTSSON, NORLING, LÖFBERG, FELDT, SIGURDSEN, GUSTAFSSON, ZACHRISSON.

Chefen för handelsdepartementet, statsrådet Feldt, anmäler ärende under handelsdepartementets handläggning sora angår utgifter på tUl-läggsstat III till riksstaten för budgetåret 1973/74 och anför.

DRIFTBUDGETEN

TIONDE HUVUDTITELN

F. Ekonomiskt försvar

[1] F 2. Ersättning för beredskapslagring m. ni. De beredskapslager av oljeprodukter som finns inom landet har huvudsakligen byggts upp inom ramen för av riksdagen godkända oljelagringsprogram med tvångslagring hos oljehandel och större förbrukare. Den statliga lagringen har i stort begränsats till lagring av flygdrivmedel, gasbensin och gasol.

Oljelagringsprograramen för perioderna 1958—1962 (prop. 1957rl44, BeU 1957r 45, 2 LU 1957r 34, rskr 1957r 322 och 329), 1963—1969 (prop. 1962r 194, BeU 1962r 68, 2 LU 1962r 45, rskr 1962r 418 och 420) samt 1970—1976 (prop. 1969r 136, BeU 1969r 66, 2 LU 1969r 86, rskr 1969r 398 och 375) har utgått från krigs- och avspämiingsfallen. I prop. 1973r 194 angående beredskapslagring av råolja, m. m., konstaterade jag att vi också måste beakta sådana störningar i oljelUlförseln som beror på andra händelser än krig inom eller vid Sveriges gränser. Det kan gälla störningar på grund av såväl mer avlägsna krigshandlingar som utförselhinder från oljeexporterande områden. Jag anförde vi-

3 Rikidagen 1974. 1 saml Nr 85

Prop. 1974:85 34

dåre att alla de åtgärder bör vidtas sora är praktiskt raöjliga och ekonomiskt rimliga för alt skydda samhället raot skadeverkningar som beror på avbrott i oljelUlförseln. Riksdagen godkände i december 1973 Kungl. Majrts förslag ora en statiig lagring av 3 railj. ni- råolja (FöU 1973r 27, rskr 1973r 366).

Under deceraber 1973 ställde Kungl. Majrt sammanlagt 300 milj. kr. till överstyrelsens för ekonomiskt försvar (ÖEF) förfogande av den rörliga kredit i riksgäldskontoret som får disponeras bl. a. i situationer av synnerlig vikt för rikets försvarsberedskap. Krediten skulle användas för köp av råolja och oljeprodukter för vidare försäljning på den svenska marknaden. Kungl. Majrt föreslog i prop. 1974r 8 angående rörlig kredit för oljeköp, ra. ra., riksdagen en ökning av den rörliga krediten till 1 000 railj. kr. varav 650 railj. kr. för köp av råolja och oljeprodukter. Riksdagen biföU förslaget (FöU 1974r 8, rskr 1974r 34). T. o. m. februari månad 1974 har ÖEF med anlitande av krediten köpt eller förmedlat köp av totalt över 800 000 m oljeprodukter, huvudsakligen eldningsolja. Erfarenheterna från inköpsverksamheten ger vid handen att denna som ett led i vår försörjningspolitik bör kunna bedrivas ännu effektivare om ÖEF disponerade vissa egna lagringsutrymmen. Dessa utrymmen skulle ulnyttjas som depåer för en vidare distribution av produkterna på den svenska marknaden med anpassning till försörjningslägets utveckling.

Mot bakgrund av erfarenhetema från den försörjningskris sora inträdde under hösten 1973 har ÖEF börjat undersöka möjlighetema att snabbt utöka den statliga lagringskapaciteten. ÖEF har inkommit med en preliminär redovisning av möjligheterna liU en gemensam utbyggnad med enskilda företag och kommuner av berganläggningar för eldningsoljelagring som företagen redan tidigare projekterat. Möjligheter finns för ÖEF att få disponera ett antal sådana lagerutrymmen om 100 000—200 000 m vardera på väst-, syd- och ostkusten. Kostnaden för varje anläggning kan bedömas till mellan 6—14 milj. kr. beroende på anläggningens storlek.

Kostnaderna för nu ifrågavarande anläggningar bör enligt gällande riktiinjer bestridas av förbrukama. Metoderna härför behöver dock övervägas närmare. Övergångsvis bör därför en finansiering över statsbudgeten kunna ske.

ÖEFrs del av lagringsanläggningarna avses finansieras genom erläggande av engångshyra för en i avtal fastställd period. Medel för engångshyra bör disponeras från tionde huvudtitelns förslagsanslag F 2. Ersättning för beredskapslagring ra. ra. I den mån engångshyra behöver erläggas under innevarande budgetår torde anslaget få överskridas med erforderligt hyresbelopp.

Jag anser alltså all en möjlighet bör öppnas att tillförsäkra ÖEF vissa lagringsutrymraen för eldningsolja. I 1975 års stalsverksproposi-

Prop. 1974:85 35

tion bör för riksdagen redovisas de raedel tUl engångshyra som Kungl. Majrt ställt till ÖEFrs förfogande.

Jag hemställer alt Kungl. Majrt föreslår riksdagen att godkänna vad jag förordat i det föregående.

Vad föredraganden sålunda raed instäraraande av statsrådets övriga ledaraöter hemställt bifaller Hans Kungl. Höghet Regenten.

Ur protokoUetr Britta Gyllensten

Prop. 1974: 85 37

Bilaga 10

ARBETSMARKNADSDEPARTEMENTET

Utdrag av protokollet över arbetsmarknadsärenden hållet inför Hans Kungl. Höghet Regenten, Hertigen av Halland, i statsrådet den 8 mars 1974.

Närvarande: slatsrainistern PALME, rainislern för utrikes ärendena ANDERSSON, slatsråden STRÄNG, JOHANSSON, HOLMQVIST, ASPLING, LUNDKVIST, GEIJER, BENGTSSON, NORLING, LÖFBERG, FELDT, SIGURDSEN, GUSTAFSSON, ZACHRISSON.

Chefen för arbetsraarknadsdeparteraentet, statsrådet Bengtsson, anraäler de ärenden under arbetsraarknadsdeparteraentels handläggning sora angår utgifter på tilläggsstat III till riksstaten för budgetåret 1973/74 och anför.

DRIFTBUDGETEN

ELFTE HUVUDTITELN

B. Arbetsmarknad m. m.

Arbetsmarknadsstyrelsen

AMS har i skrivelse den 8 februari 1974 begärt ytterligare medel för allmänna och särskilda beredskapsarbeten samt för anskaffning av viss utrustning och därvid anfört bl. a. följande.

Den gynnsamma utveckling av sysselsättningen som ägde rum under år 1973 har inte undgått att bromsas upp av den inträffade energikrisen. Även om verkningarna av denna har kunnat begränsas kan sysselsättningsproblemen under återstoden av budgetåret väntas få större omfattning än vad som förutsågs under hösten 1973. Genomförda inventeringar av inneliggande ansökningar om beredskapsarbeten visar på en betydande reserv av arbeten som kan påbörjas med kort varsel och som även i övrigt kan bedöraas lärapliga under föreliggande omständigheter. En inventering av ytterligare sådana projekt pågår. För att i skälig utsträckning kunna tUlgodose de behov av sysselsättningsskapande åtgärder under första halvåret 1974 sora f. n. kan förutses inora olika län

4 Riksdagen 1974.1 saml Nr 85

Prop. 1974: 85 38

koramer enligt AMS' bedömning att krävas en höjning av hittills anvisade medel raed sammanlagt 75 milj. kr.

Departementschefen

[1] B 2. Sysselsättningsskapande åtgärder för arbetslösa. Under denna rubrik har på riksstaten för innevarande budgetår förts upp ett reservationsanslag av 360,2 milj. kr. varav 331,2 milj. kr. avser allmänna beredskapsarbeten och 8 railj. kr. detaljplaneringsbidrag. För särskilda beredskapsarbeten har vidare under anslaget B 4. Särskilda åtgärder för arbetsanpassning beräknats 367,8 milj. kr. På Kungl. Majrts förslag beslutade 1973 års riksdag (prop. 1973r 165 bil. 6, FiU 1973r 40, rskr 1973 r 344) att på tilläggsstat I för innevarande budgetår anvisa ytterligare 300 railj. kr. för allraänna beredskapsarbeten och 400 railj. kr. för särskilda beredskapsarbeten. Sammanlagt slår därigenom 1 399 mUj. kr. till förfogande för beredskapsarbeten.

I likhet med AMS bedömer jag det nödvändigt att bedriva beredskapsarbeten i förhållandevis stor orafattning även under återstoden av budgetåret 1973/74. Jag förordar därför att ytterligare 50 milj. kr. anvisas för allraänna beredskapsarbeten under budgetåret. Jag hemställer att Kungl. Majrt föreslår riksdagen

att tUl Sysselsättningsskapande åtgärder för arbetslösa på tilläggsstat III till riksstaten för budgetåret 1973/74 anvisa ett reservationsanslag av 50 000 000 kr.

[2J B 4. Särskilda åtgärder för arbetsanpassning. Under denna rabrik har på riksstaten för innevarande budgetår förts upp ett reservationsanslag på 931,9 milj. kr. varav 367,8 railj. kr. avser särskilda beredskapsarbeten. Sora jag nyss närande anvisade 1973 års riksdag på till-läggsstal I för innevarande budgetår ytterligare 400 milj. kr. för särskUda beredskapsarbeten.

Med hänvisning till vad som har anförts tidigare herastäUer jag att Kungl. Majrt föreslår riksdagen

att till Särskilda åtgärder för arbetsanpassning på tilläggsstat III till riksstaten för budgetåret 1973/74 anvisa ell reservationsanslag av 25 000 000 kr.

Vad föredraganden sålunda raed instämmande av statsrådets övriga ledamöter heraställt bifaller Hans Kungl. Höghet Regenten.

Ur protokollelr Britta Gyllensten

Prop. 1974: 85 39

Bilaga 11

INDUSTRIDEPARTEMENTET

utdrag av protokollet över industriärenden hållet inför Hans Kungl. Höghet Regenten, Hertigen av Halland, i statsrådet den 8 mars 1974.

Närvarande: slatsrainistern PALME, rainislern för utrikes ärendena ANDERSSON, statsråden STRÄNG, JOHANSSON, HOLMQVIST, ASPLING, LUNDKVIST, GEIJER, BENGTSSON, NORLING, LÖFBERG, FELDT, SIGURDSEN, GUSTAFSSON, ZACHRISSON.

Chefen för industridepartementet, statsrådet Johansson, anmäler de ärenden under induslrideparteraentets handläggning som angår utgifter på tilläggsstat III till riksstaten för budgetåret 1973/74 och anför.

DRIFTBUDGETEN

TRETTONDE HUVUDTITELN

A. Industridepartementet m. m.

[1] A 3. Kommittéer m. m. På riksstaten för budgetåret 1973/74 har under denna rubrik anvisats ett reservationsanslag av 4 350 000 kr. Vid ingången av budgetåret fanns på anslaget en reservation av 1 541 274 kr. Detta innebar att det vid budgetårets början fanns ett disponibelt belopp av samraanlagt 5 891 274 kr.

Under tiden den 1 juli 1973—den 12 februari 1974 har utbetalats 4 039 000 kr. Återstoden av anslaget, 1 852 000 kr., bedöras inte förslå för alt täcka kostnaderna för utredningsverksamheten under innevarande budgetår.

De ökade kostnaderna hänger i huvudsak samman med utredningsverksamheten rörande den fraratida energiförsörjningen. Således avses vissa kostnader för undersökningar rörande landets oljeförsörjning bli bestridda från detta anslag. Vidare genoraförs omfattande undersökningsprogram av energiprognosutredningen (I 1972 r 03), utredningen (I 1972r 08) om högaktivt avfall från kärnkraftverk och programkommittén (I 1973r 06) för utarbetande av förslag tUl forsknings- och utvecklingsprogram inom energiområdet. Arbetet syftar tUl alt ge under-

Prop. 1974: 85 40

lag till det förslag om långsiktigt energipolitiskt handlingsprogram som regeringen har beslutat att förelägga 1975 års riksdag.

Statistiska centralbyrån genomför vidare enligl Kungl. Majrts uppdrag i samarbete med tullverket och i samråd raed koncentrationsutredningen (Fi 1962r 37) en undersökning av de finansiella förhållandena i samband raed svensk export och iraport år 1973. Undersökningen avser att belysa bl. a. de raullinalionella företagens roll i vår utrikeshandel. Belastningen på anslaget för återstoden av budgetåret har beräknats till sararaanlagt 5,1 railj. kr. Det ökade raedelsbehovet uppgår alltså till (5,1—1,8 = ) 3,3 railj. kr. Anslaget bör räknas upp med detta belopp. Jag herastäUer att Kungl. Majrt föreslår riksdagen

att tUl Kommittéer m. m. på tiUäggsstat III tUl riksstaten för budgetåret 1973/74 anvisa elt reservationsanslag av 3 300 000 kr.

E. Teknisk utveckling m. m.

[2] E 17. Europeiskt rymdsamarbete m. m. På riksstaten för budgetåret 1973/74 har under denna rubrik anvisats ett förslagsanslag av 20 269 000 kr. Vid anraälan av tilläggsstat II till riksstaten för detta budgetår har redovisats att en merbelastning av anslaget med 2 230 000 kr. beräknas uppkoraraa raed anledning av Sveriges deltagande i ett bärraketprojekt inora den europeiska ryradorganisalionen (ESRO), Ariane-projektet. Från anslaget bestrids kostnaderna för bl. a. Sveriges deltagande i ESROrs tUlärapningsprojekt för telekoraraunikation, flygtrafikkontroll och meteorologi samt det nyss nämnda Ariane-projektet.

Vid min anmälan av ESROrs flygtrafikkontrollprojekt (prop. 1972r 48 s. 29) anförde jag att del var osäkert om del planerade samarbetet raed Förenta staterna ora projektet kunde korama till stånd på tidigare avsett sätt. Förhandlingar om ett samarbetsavtal mellan ESRO, Förenta staterna och Canada gällande detta projekt har nu slutförts. Avtalet om projektet, som riksdagen godkänt (prop. 1972r 48 s. 29, NU 1972r 37, rskr 1972r 216) och sora Sverige ratificerat, kvarstår oförändrat, men de annex till avtalet, vari bl. a. raedlemsländernas bidragsandelar fastslås, måste anpassas tUl det näranda saraarbetsavlalet. Därvid har Sverige möjhghet alt förändra sin bidragsandel. I prop. 1972r 48 uppskattades Sveriges andel av kostnaderna för projektet tUl ca 25 railj. kr. i 1971 års prisnivå.

I saraband raed avtalet ora Ariane-projektet slöts ett avtal raellan vissa av ESROrs raedlerasstaler, dock inle Sverige, om elt projekt för en maritira telekoraraunikationssalellit (Marols-projektet). Kostnaderna för detta projekt har uppskattats till 75 milj. räkneenheter, motsvarande ca 415 raUj. kr. i 1973 års priser. Projektet kan förutses bli av stort värde för svensk sjöfart. Beslut har fatlats om alt utnyttja samma grund-

Prop. 1974: 85 41

konstmktion för satelliten i della projekt som för satelliten i ESROrs telekommunikationsprojekt. Om Sverige ansluter sig till Marols-projektet öppnas raöjligheter till intressanta leveranser från svensk industri, sora redan har kontrakt på leveranser tUl telekommunikationsprojektet.

En jämförelse meUan Sveriges intressen, både på industri- och på avnämarsidan, i flygtrafikkontrollprojektel och i Marots-projektet visar att det är fördelaktigt ora en del av de raedel som avsatts för flygtrafik-kontrollprojektet förs över tUl Marols-projektet. Jag förordar att denna överföring görs. För att möjliggöra det har Sverige den 15 februari 1974 anmält sin avsikt att deltaga i Marols-projektet med en bidragsandel av 3 %, motsvarande ca 12,4 railj. kr. Kungl. Majrt bör inhämta riksdagens godkännande av anslutningen tUl avtalet om Marols-projektet.

Den sararaanlagda kostnaden för deltagande i Marots- och flygtrafik-kontrollprojekten skall inle överstiga den i prop. 1972r 48 angivna kostnadsnivån för enbart flygtrafikkontrollprojektel. Det bör ankomma på Kungl. Majrt alt fastställa Sveriges nya bidragsandel i sistnämnda projekt.

Under åberopande av det anförda hemställer jag att Kungl. Majrt föreslår riksdagen

att godkänna Sveriges anslutning till avtalet ora ett maritimt telekoraraunikationssalellitprojekt.

KAPITALBUDGETEN

VI. FONDEN FÖR STATENS AKTIER

[3] Försäljning av aktier i AB Gullhögens bruk och förvärv av aktier i Cementa AB. Den svenska cementindustrin omfattar sju produktionsenheter av vilka en drivs av AB Gullhögens bruk (i fortsättningen kallat Gullhögen) och sex av Cementa AB (i fortsättningen kaUat Cementa).

Staten innehar 73 578 aktier i GuUhögen, motsvarande 14,6 % av aktiekapitalet och 10,5 % av aktiernas sammanlagda röstvärde. Statens förvärv av aktierna har beslutats av 1969 och 1973 års riksdagar (prop. 1969rll, SU 1969r33, rskr 1969r 98, prop. 1973r 170, NU 1973r71, rskr 1973 r 384).

Av cementleveranserna på den svenska raarknaden svarar Cementa för ca 80 % och Gullhögen för ca 20 %. Utvecklingen inom ceraent-industrln kännetecknas av att avsättningen inora landet slagnerar, vilket förväntas kunna korapenseras med ökad export. Vissa långsiktiga kostnadsökningar tillstöter, särskilt för bränsle. Samtidigt öppnar tekniska framsteg nya möjligheter alt brorasa kostnadsstegringen i produktion och distribution. Cementindustrin har huvudsakligen använt den

Prop. 1974: 85 42

s. k. våtprocessen i produktionen. Nya ugnar byggs emellertid för den s. k. torrprocessen sora är raindre energikrävande. Torrprocessen förbrukar endast 60—70 % av den energi som åtgår för våtmetoden. De tekniska framstegen har raedfört alt den optiraala storleken på nya ugnar ligger vid en kapacitet på minst en railj. ton, vilket är raer än Gullhögens hela nuvarande avsättning och raotsvarar nästan en tredjedel av Ceraentas nuvarande avsättning. Investeringskostnaden för en sådan ugn kan beräknas tUl minst 250 raUj. kr. i 1973 års penningvärde.

Utvecklingen pekar på en koncentration av produktionen till färre och större anläggningar. Dessa strukturförändringar märks redan i hög grad inom cementindustrin i Västeuropa, vilket kommer alt medföra en reell fraratida iraportkonkurrens. Svensk ceraentindustri raåste rationalisera på raotsvarande sätt så att konkurrenskraften bibehålls och sysselsättningen inora branschen skyddas.

För att följa raed i utvecklingen måste cementindustrins investeringspolitik ha som raål att dels undvika dubbelinvesteringar och kapacitets-överskoll, dels la tillvara alla raöjligheter till raodernisering och rationalisering. Utan saraordning raellan Ceraenta och Gullhögen kan raan befara dubbelinvesteringar med stor överkapacitet som följd eller investeringar i för små och olönsamma anläggningar.

Del var sådana överväganden som föranledde Cementa och dåvarande majoritetsaklieägarna i Gullhögen alt under soraraaren 1973 träffa avtal som innebar alt Cementa förvärvade ca 84 % av aktiema i Gullhögen. Staten äger som förat nämnts 14,6 % av aktierna i Gullhögen.

Helt vid sidan om förhandlingarna mellan Cementa och majoritetsaktieägarna i Gullhögen fördes under större delen av år 1973 förhandlingar mellan staten och Industriaktiebolaget Euroc (i fortsättningen kallat Euroc), vilket äger Cementa, om statens fortsatta engagemang i den svenska ceraentindustrin. Förhandlingarna ledde den 7 december 1973 till elt avtal mellan Euroc och befuUmäktigad företrädare för staten enligt vilket staten med förbehåll för Kungl. Majrts godkännande överlåter sina aktier i Gullhögen till Cementa för en köpeskUling av 29 872 668 kr. och Euroc överiåler till staten 50 000 B-aklier i Cementa för samma belopp. Överlåtelserna är avsedda all ske senast den 30 juni 1974. Avtalet torde fä fogas till statsrådsprotokollet i della ärende som bilaga.

Ett genoraförande av avtalet innebär att Gullhögen blir helägt dotterbolag till Cementa och alt staten kommer alt inneha 5 % av aktierna i Cementa. Ur statens synvinkel var en pådrivande faktor vid förhandlingarna den oraständigheten att Ceraenta redan köpt aktieraajoriteten i Gullhögen varigenora ett enda cementföretag bildats. Staten får genom det nu träffade avtalet med Euroc insyn i hela den svenska cementindustrin i stället för som tidigare i endast 20 %.

Prop. 1974: 85 43

De företagsekonomiska fördelama av att samla den svenska cementindustrin i ett företag är uppenbara. Även samhällsekonoraiska motiv talar för att en saraordning bör ske. På så sätt kan bl. a. dubbelinvesteringar undvikas. Genora att en slagkraftig enhet bildas ökar raöj-ligheterna att upprätthålla en konkurrenskraftig ceraentindustri inora landet och därraed också trygga sysselsättningen inora branschen. En fullständig saraordning mellan de båda företagen kan också raedföra nackdelar genom den marknadsdominans som uppslår. En förutsättning för att staten skulle medverka till att elt sådant saramanslaget företag bUdas var då att staten fick en tUlräcklig grad av insyn och inflytande i företaget. Vid sidan av de rent industriella aspekterna är det från allmän synpunkt viktigt alt bevaka att förelaget i såväl sin prispolitik som sin investerings- och strukturpolitik inte missbrukar sin ställning tUl förfång för kunder resp. anställda.

Genora reglerna i avtalet får staten enligt rain raening ett avsevärt inflytande i förhållande till den ringa andelen av Ceraentas aktiekapital. Staten koramer i såväl Cementa som Gullhögen alt få lUlsälla två ledamöter i styrelserna och en revisor jämte suppleanter. Dessutom har staten tillförsäkrats en plats i styrelsen i Euroc.

I avtalet finns stadgat vissa riktlinjer för verksamhetens bedrivande i Ceraenta och Gullhögen. Jag anser att staten därvidlag nått lösningar som tillvaratar både de anställdas och konsumenternas intressen på ett tillfredsställande sätt.

Ceraenta förbinder sig enligt avtalet att tillärapa en prissättning som innebär alt företagels ställning inte kommer att missbrukas. Cementa skall tUl statens pris- och kartellnämnd meddela och utförligt raotivera planer på prishöjningar senast 30 dagar före ikraftträdandet. Härigenom har statens pris- och karteUnämnd möjlighet att uppta förhandlingar om planerade prisändringar. I sista hand har Kungl. Majrt enligt allmänna prisregleringslagen (1956r 236) raöjlighet att utfärda bestämmelser om prisstopp. Vidare förbinder sig Cementa att inte diskriminera några kunder eller kategorier av kunder. Ceraentas försäljningsvillkor skall vara offentliga och tillgängliga för samtliga kunder. Cementa skaU utarbeta elt sådant system för försäljningsstatistik att eventuella avvikelser från prislistor kan konstateras. De pris- och konkurrensövervakan-de myndigheterna kommer härigenom att få möjlighet att utöva en effektiv kontroll över att diskriminering inte förekommer.

Den strukturrationalisering som utgör ett av syftena med sammanslagningen av Gullhögens och Ceraentas rörelser kan komraa att innebära nedläggning av delar av existerande produktionskapacitet, sora visar sig inte längre motsvara rationella och ekonomiska krav. Om dylika nedläggningar aktualiseras, skall vederbörlig hänsyn las till de anställdas och samhällets intressen. Avveckling av rörelsegrenar eller enskilda fabriksförvaltningar skall genoraföras enligt en kontinuerligt reviderad

Prop. 1974:85 44

plan, sora fastställs efter sararåd raed företrädare för de anställda. Dessa skall också äga rätt att delta i det utredningsarbete sora föregår besluten. Ceraenta har dessutora förbundit sig alt vid eventuella nedläggningar aktivt verka för att bereda friställd personal annan sysselsättnmg inom företaget eller Euroc-koncernen i övrigt samt genom lämpliga åtgärder aktivt verka för all ny sysselsättning skapas på berörd ort för den händelse alternativa anställningsmöjligheter skuUe saknas.

Enligt avtalet garanteras staten en genomsnittlig utdelning på sina aktier i Ceraenta av lägst 12 kr. per aktie och år för räkenskapsåren 1974—1993. Ur ekonoraisk synvinkel får uppgörelsen raed Euroc betecknas som tillfredsställande. Jag avser alt i denna del ställa visst hem-ligstäraplal raaterial till riksdagens näringsutskolts förfogande.

Med hänvisning tiU del anförda förordar jag alt de i avtalet angivna aklieöverlåtelserna genoraförs. Båda överlåtelserna skall ske raot kontant betalning. Transaktionerna bör tillgå så att staten först säljer sitt innehav av Gullhögenaklier till Ceraenta för det angivna priset 29 872 668 kr. och därefter sararaa dag av Euroc köper det avtalade antalet Ceraenla-aktier för sarama pris, näraligen 29 872 668 kr., och därvid sora betalning för dessa aktier använder de vid den första transaktionen erhållna medlen. Med detta tillvägagångssätt behöver särskUda raedel inte anvisas för förvärvet av Ceraenlaaktierna. Del belopp vartill såväl försäljning som inköp sker är högre än det under fonden för statens aktier bokförda värdet av Gullhögenaktierna, sora är 23 926 600 kr. I saraband med försäljningen av Gullhögenaktierna bör därför det bokförda värdet av bolagets aktier uppskrivas till försäljningsvärdet eller raed ca 6 railj. kr.

Jag hemställer att Kungl. Majrt föreslår riksdagen

att godkänna vad jag förordat angående försäljning av statens innehav av aktier i AB Gullhögens bruk och förvärv av 50 000 aktier i Cementa AB.

Vad föredraganden sålunda med instämmande av statsrådets övriga ledamöter hemställt bifaller Hans Kungl. Höghet Regenten.

Ur protokollet: Britta Gyllensten

Prop. 1974: 85 45

Bilaga till bilaga 11

Avtal

A. Samlandet av den svenska cementindustrin

1. Euroc-koncernens ceraent- och kalkrörelse har under senare år
drivits dels i koncernraoderbolaget Euroc (f. d. AB Cementa) dels i dess
helägda dotterbolag Cementa AB (f. d. Ölands Cement AB). Från och
raed den 1 januari 1973 drivs näranda rörelse helt och hållet i Ceraenta
AB. Detta bolag kaUas nedan Ceraenta.

Rörelsen består av

tillverkning av cement vid cementfabrikerna i Limhamn, Hällekis, Köping, Stora Vika, Slite och Degerharan;

brytning av kalksten vid kalkslensbrolten i Liraharan, Hällekis, Forsby, Stora Vika, Slite, Degerharan och Oaxen;

brytning av lerskiffer (för cementfabriken i Limhamn) vid lerskiffer-brottet i Odarslöv;

tillverkning av kalkprodukter vid kalkfabrikema i Liraharan och Oaxen;

distribution och försäljning av ceraent- och kalkprodukter.

2. Ceraentas (dåvarande Ölands Ceraent AB) balansräkning per den 31 deceraber 1972 och resultaträkning för 1972 fraragår av bilaga 1.

3. Euroc garanterar beträffande i bilaga 1 intagen balansräkning

att balansräkningen är riktig och icke upptager andra tillgångar än sådana sora är bolagets egendora;

att tillgångarna totalt inle upptagits över sina verkliga värden;

att bolaget per balansdagen icke hade andra skulder eller förpliktelser än de, som medtagits i balansräkningen;

att dessa skulder i balansräkningen inklusive pensionsavsätlningar icke upptagits lägre än de faktiska skuldema och de faktiska pensionsreserverna; staten är dock införstådd med att från överstyrelsen för ekonomiskt försvar erhållna oljelagringslån redovisats på så sätt att skillnaden mellan kvarstående oavskrivet belopp och redovisad skuld upptagits såsora ansvarsförbindelse;

att endast för bolaget inom ramen för dess utökade verksamhet normala affärstransaktioner förekommit under tiden fr. o. ra. den 1 januari 1973 och frara till i p. B 2 nedan angiven tUlträdesdag, såvida icke annat uttryckligen angivits i detta avtal raed bilagor; samt

att bolaget icke har andra debiterade skatteskulder än de sora angivits i balansräkningen och att bolaget icke har några anhängiga ouppklarade skattetvister.

4. Euroc skall — i den raån så ej redan skett — till Cementa överföra
de per den 31 december 1972 till Eurocs ceraent- och kalkrörelse hö
rande tillgångar, rättigheter och förpliktelser, sora anges i bilaga 2 raed
tillhörande specifikationer bilaga 3—6. I överlåtelsen skall järaväl ingå
de under 1973 tillkomna tillgångar, rättigheter och förpliktelser som li
kaledes anges i bilaga 3—6.

Överlåtelserna har skett respektive skall ske till bokförda värden.

' I avtalet angivna bilagor bifogas inte. 5 Riksdagen 1974. 1 saml Nr 85

Prop. 1974: 85 46

TUl cement- och kalkrörelsen vid envar tid hörande fastigheter, maskiner och inventarier, som ägs av Euroc, skall utarrenderas till Ceraenta mot en arrendeavgift som årligen fastställs tUl sådant belopp att Euroc och Ceraenta i resullathänseende sätts i samma situation sora om Cementa efter inköp från Euroc innehaft egendomen med äganderätt under sararaa villkor, på vilka den ägs av Euroc. De fastigheter som för närvarande omfattas av arrendet specificeras i bilaga 7.

5. Euroc garanterar att i p. A 4 avsedda överlåtelser och arrenden
omfattar de tillgångar och rättigheter som är nödvändiga för att ce
ment- och kalkrörelsen i Ceraenta skall kunna drivas på samma sätt som
den under senare år drivits inora Euroc.

Parterna är dock införstådda med att Eurocs koncernledning och dess koncerncentrala organ för ekonomi, medelsförvaltning, finanser och EDB, personaladministration, långsiktsplanering och samhällskontakt, juridik och centralarkivering, centrala inköp och internrevision betjänar även ceraent- och kalkrörelsen och att deras uppgifter i vad avser cement- och kalkrörelsen sålunda icke utövas av organ inom Cementa.

Vidare utnyttjar Ceraenta lokaler och inventarier i Euroc-koncernens huvudkontorsfastighet i Mahnö.

6. Euroc garanterar beträffande i p. A 4 avsedda överlåtelser

att de överlåtna tillgångamas bokförda värde totalt ej är högre än deras verkliga värde; och

att de överförda skuldernas (inklusive pensionsavsättningarnas) bokförda värde icke är lägre än de faktiska skuldema och de faktiska pen-sionsförpliktelsema sora Ceraenta övertar; vad ovan under p. A 3 sagts rörande oljelagringslån äger raotsvarande tUlärapning beträffande från Euroc överförda sådana lån.

7. Parterna är medvetna ora att överförande av tillgångar, rättigheter
och förpliktelser på tilläranat sätt i åtskiUiga fall är beroende av att
raedgivande härtill läranas av tredje man och/eller olika myndigheter. I
de fall tillämnad överföring ej komraer till stånd på grund av att erfor
derligt raedgivande ej läranas eller annat hinder föreligger skall parterna
söka finna en sådan annan lösning av den uppkorana situationen att av
talets syfte kan fullföljas.

Parterna är vidare raedvetna ora att i p. A 4 näranda överlåtelser är av så genomgripande omfattning all raan vid genomförandet därav kan komraa att möta frågor sora icke låtit sig uppfångas eller kunnat förutses vid upprättandet av detta avtal och dess bilagor. Partema skall även härvidlag söka finna skähga samförståndslösningar.

Kan enighet i ovannänmda hänseenden ej uppnås skall den uppkorana frågan hänskjutas tiU avgörande genom skUjedom enligt p, D 3 nedan.

8. Skulle Euroc ej kunna uppfyUa de lämnade garantierna skall Cementa erhålla ersättning för konstaterad brist.

9. Euroc skall genom nyemission öka aktiekapitalet i Ceraenta till etthundra mUjoner kronor, varav tio mUjoner kronor skall utgöras av B-aklier.

10. Euroc skall ge Ceraentas bolagsordning den lydelse sora framgår av bilaga 8.

11. Cementa skall på i p. B 3 angiven tiUträdesdag av staten förvärva 73 578 aktier i AB Gullhögens Bruk för en kontant köpeskilling ora totalt 29 872 668 kronor. Med aktierna skall följa rätt till utdelning fr. o. ra. för verksarahetsåret 1 april 1973—31 deceraber 1973.

Prop. 1974: 85 47

12. 1973 års resultat före bokslutsdispositioner och skatter i Cementa tillfaller Euroc. Som bokslutsdisposition skall även betraktas under året gjorda avskrivningar på fartygskontrakt.

B. Överlåtelse av aktier i Cementa AB

1. Sedan i p. A9 angiven nyemission skett, överlåter Euroc till sta
ten 50 000 st B-aktier i Cementa på norainellt tillhopa fera miljoner
kronor, utgörande 5 % av aktierna i bolaget.

Aktierna överlämnas till köparen, transporterade på denne på i p. B 3 angiven tUlträdesdag. Aktierna medför rätt till utdelning fr. o. m. för räkenskapsåret 1974.

2. Köpeskillingen utgör 29 872 668 kronor och erläggs kontant på i p. B 3 angiven tUlträdesdag.

3. Aktiema tUllräds så snart i p. A 9 angiven nyemission genomförts dock senast den 30 juni 1974.

4. Så snart aktierna tillträtts skall bolagsstämma hållas i Ceraenta för val av styrelse och revisorer med beaktande av vad nedan sägs i p. C7.

C. Riktlinjer för det framtida samarbetet i Cementa

1. Partema är överens om att rörelsen i Ceraenta skaU drivas efter norraala företagsekonoraiska principer.

2. Ceraenta skall tillämpa vid varje tUlfälle rådande marknadspriser på varor vid leveranser tUl företag inora Euroc-koncemen. Delta skall gälla även vid leveranser från sådana företag tUl Ceraenta. Priset på tjänster åt Cementa från koncerncentrala organ i Euroc skall sältas efter sararaa principer som gäller för motsvarande tjänster tUl övriga företag inom Euroc-koncemen.

3. Ceraenta skall tiUärapa en prissättning sora innebär att dess ställning på den svenska marknaden ej missbrakas. Sålunda skall de rationaliseringsmöjligheter, som kommer att uppstå, tUlvaratas i den utsträckning sora kan anses vara riralig raed hänsyn till Euroc-koncernens finansiella resurser. De ekonoraiska effektema härav skall i skälig utsträckning påverka prissättningen.

Cementa förbinder sig att fortlöpande informera statens pris- och karteUnämnd (SPK) ora sin kostnads- och raarknadssituation och tUl näranden meddela planer på prishöjningar på cement tUl den svenska raarknaden särat skälen för dessa. Anraälan om planerad prishöjning skall göras senast 30 dagar före ikraftträdandet. I denna anmälan skall Cementa redogöra för vilka kostnadsfaktorer eller andra förhåUanden sora raoliverar prishöjningen.

Partema är raedvetna om att därest föreliggande rationaliseringseffekter ej utnyttjas eUer ej slår igenom i prissättningen delta kan föranleda att SPK tUl Kungl. Majrt anraäler att utvecklingen av prisnivån påkallar särskild åtgärd. Beslut om ändringar i prislistor, generella rabattsatser och allmänna försäljningsvUlkor för cement på den svenska marknaden fattas av Ceraentas styrelse.

4. Ceraenta äger icke i sin cementförsäljning alt ifråga ora pris, leve
ranstid, leveransvillkor i övrigt eller på annat sätt diskriminera några

Prop. 1974: 85 48

kunder eller kategorier av kunder i Sverige. Delta innebär dock inte något förbud mot en från Ceraentas synpunkt, fristående från Euroc-koncernen i övrigt, på affärsmässiga grunder motiverad differentiering av priserna. Cementa förbinder sig att låta alla prislistor, generella rabattsatser och allmänna försäljningsvUlkor vara öppna och tillgängliga.

För att möjliggöra konkurrens- och prisövervakande myndigheters kontroll att diskriminering ej sker förbinder sig Cementa att senast den

1 juli 1975 upprätta ett sådant system för försäljningsslatistik att av
vikelser från prislistor och i erforderlig orafattning övriga försäljnings
villkor kan konstateras. På fakturorna skall fraktkostnaden separat an
ges såvitt ej annan överenskoraraelse senare träffas på grund av änd
rade förhållanden.

5. Den strukturrationalisering, sora utgör elt av syftena raed sara-
manslagningen av Gullhögens och Ceraentas rörelser kan korama att
innebära nedläggning av delar av existerande produktionskapacitet, som
visar sig ej längre raolsvara rationella och ekonomiska krav. Dylika ned
läggningar skall ske under vederbörligt hänsynslagande till de anställ
das och samhällets intressen.

Avveckling av rörelsegrenar eller enskilda fabriksförvaltningar inom Ceraenta förutsätts ske i enhghet raed en kontinuerligt reviderad plan sora fastställs av Ceraentas styrelse efter sararåd med företrädare för de anställda. Sådana företrädare— vilka förutsätts utses bland de anställda vid Cementa — skall även äga rätt att löpande medverka i det utredningsarbete som föregår beslut. Skulle av särskUda skäl avsteg från den vid elt givet tillfälle gällande planen påkallas skall samråd likaledes ske raed företrädare för de anställda.

Ceraenta äger ålägga de i utrednings- och sararådsförfarandet deltagande personerna att icke — annat än i saraförslånd raed företagsledningen — för annan i förtid yppa vad sora frarakoramer under nämnda förfarande. De anställdas representanter skall dock i frågor sora avses i föregående stycke vara oförhindrade att inforraera och rådgöra med ledningarna för sina fackliga organisationer under förutsättning alt även de senare accepterar tystnadsplikt.

Vid nedläggningar skall Cementa aktivt verka för att bereda friställd personal annan sysselsättning inora företagel eller Euroc-koncernen i övrigt särat genom lämpliga åtgärder aktivt verka för alt ny sysselsättning skapas på berörd ort för den händelse alternativa anställningsmöjligheter där saknas.

6. Euroc förbinder sig att ej utnyttja sin raöjlighet att järalikt aktie
bolagslagen inlösa de av staten ägda aktierna i Ceraenta. Staten av
slår från sin möjlighet att påkalla sådan inlösen. Skulle Ceraentas bo
lagsordning under avtalstiden ändras utan alt staten härtUl läranat sitt
godkännande skall staten dock ha rätt alt påkalla inlösen järalikt 174 §

2 mom. aktiebolagslagen.

7. Staten äger rätt att efter samråd med Euroc anvisa två personer
att ingå såsom ordinarie ledaraöter i Ceraentas slyrelse;

två personliga suppleanter för dessa;

en person såsora ordinarie revisor i Ceraenta;

särat en personlig suppleant för denne; revisor järate suppleant skaU

vara auktoriserad revisor.

Euroc förbinder sig att på bolagsstäraraa raedverka till att de personer staten sålunda anvisat blir valda tUl respektive befattningar.

8. Parterna är överens ora att styrelsen skall saramanträda minst fyra

Prop. 1974: 85 49

gånger per verksamhetsår, samt att i den raån styrelsen utser ett arbetsutskott en av statens representanter skall ingå däri.

9. Varje aktie skall medföra lika rätt till avkastningen ur Cementa.
Innehavare av B-aktier skall dock äga rätt till en genorasnitllig utdel
ning för räkenskapsåren 1974—1993 av lägst 12 kronor per aktie och år.

B-aktieägare uppbär sin avkastning i förra av utdelning på aktierna. A-aktieägaren äger uppbära sin avkastning antingen i form av utdelning eller i form av koncembidrag. Ora avkastningen utgår i förra av koncernbidrag, och således blir skattepliktig hos Euroc i stället för hos Ceraenta, skall bidraget uppräknas raed den skatt sora skulle ha utgått hos Ceraenta ora avkastningen läranals i form av aktieutdelning.

10. Euroc skall liksom tidigare kunna utnyttja av Ceraenta ägda fastigheter och andra tillgångar ävensora dess borgen såsora säkerhet för Euroc-koncemens externa upplåning och dess andra förpliktelser. I gengäld förbinder sig Euroc att ej kräva säkerhet för de medel Euroc-koncernen utlånar till Cementa för all bidra tUl förverkligandet av inora delta företag erforderliga investeringar. För de lån sora Ceraenta upptar hos Euroc och sora Euroc i sin tur upplånat på av Ceraenta tiU-handahållna säkerheter betalar Ceraenta lika hög ränta som Euroc betalar till långivaren.

11. Såvitt parterna nu kan bedöraa synes det vara lärapligt att även Gullhögens ceraentrörelse överförs till Ceraenta. Eventuellt bör detta ske genora att Gullhögen fusioneras raed Cementa. Så länge cementrörelsen till någon del kvarstår i Gullhögen skall vad i p. C 1—5, 7, 8 och 10 sägs gälla även för detta bolag.

D. Allmänna bestämmelser

1. Staten äger överlåta sina aktier i Ceraenta tUl åv staten direkt eller . indirekt helägt bolag. Denna rättighet gäller även för statligt bolag till vilket staten överlåtit sina aktier. Det fömtsatts härvid att samtliga statens aktier omfattas av överlåtelsen. Staten skall oavsett sådan överlåtelse kvarstå sora part i detta avtal.

2. Detta avtal gäller så länge staten eller av staten direkt eller indirekt helägt bolag är ägare av de i p. B 1 omnäranda 50 000 st aktierna i Cementa. Skulle Euroc avyttra aktiemajoriteten i Ceraenta åligger det Euroc att tillse att köparen inträder i Eurocs ställe i detta avtal.

3. Tvister på grund av detta avtal och därur härflytande rättsförhållanden skall avgöras av skiljemän enligt vid envar tid gäUande lag om skiljemän. Dock skall den av de tvistande partemas skiljemän utsedde ledamoten, ordföranden, vara ordinarie lagfaren ledaraot av svensk civil dorastol.

Detta avtal har upprättats i tre exemplar varav staten, Euroc och Cementa tagit var sitt.

Stockholm den 7 deceraber 1973

För svenska staten med förbehåll Induslriakliebolaget EUROC för Kungl. Majrts godkännande

Ovannämnda avtal biträdes såvitt på Ceraenta ankoraraer Stockholm den 7 december 1973 CEMENTA AB

Prop. 1974: 85 50

Bilaga 12

AVSKRIVNING AV NYA KAPITALINVESTERINGAR

utdrag av protokollet över finansärenden hållet inför Hans Kungl. Höghet Regenten, Hertigen av Halland, i statsrådet den 8 mars 1974.

Närvarande: slatsministem PALME, ministem för uttikes ärendena ANDERSSON, statsråden STRÄNG, JOHANSSON, HOLMQVIST, ASPLING, LUNDKVIST, GEIJER, BENGTSSON, NORLING, LÖFBERG, FELDT, SIGURDSEN, GUSTAFSSON, ZACHRISSON.

Chefen för finansdepartementet, statsrådet Sträng, anraäler fråga om anslag tUl avskrivning av nya kapitalinvesteringar på tiUäggsstat III tiU riksstaten för budgetåret 1973/74 och anför.

Under innevarande budgetår har begärts investeringsanslag dels på tiUäggsstat I tiU gällande riksstat, dels på tiUäggsstat II, dels på tUläggsstat III. I enhghet med de principer som hittUls tillämpats bör nu, när avskrivningsbehovet för de olika investeringama kan överbhckas, förslag om erforderliga avskrivningsanslag föreläggas rUcsdagen. Skulle nya avskrivningsbehov uppkoraraa eUer ändring ske i de tUl grand för här beräknade avskrivningar liggande förhåUandena föratsätter jag att vederbörliga tUlägg och jämkningar vidtas av riksdagen.

Statens allmänna fastighetsfond. Enligt gällande regler för avskrivning av investeringar i allraänna fastighetsfonden utgör grundavskrivning för förvaltningsbyggnader 25 % av anläggningskostnaden och för byggnader för kriminalvården, sjukhus, forskningsinstitut och skolor 50 %. Investeringar i mark avskrivs inte.

Med tillärapning av dessa grander bör avskrivningsanslag på tUläggsstat uppföras i enlighet med följande sammanställning.

Anslag	Investering kr.	Avskrivning kr.
Justitiedepartementetr
Polishus m. m.	35 700 000	8 925 000
Byggnadsarbeten för domstolsväsendet	950 000	237 500
Vissa byggnadsarbeten för krhnmal-
vården	12 000 000	6 000 000

Prop. 1974: 85 51

Nybyggnad i kvarteret Kronoberg i

Siockholm 19 000 000 4 750 000

Försvarsdepartementetr

Anskaffning av vissa skyddsramsan
läggningar 3 873 000 3 873 000

Utbildningsdepartementet r

Byggnadsarbeten för vissa kulturändamål 8 000 000 4 000 OOOO

Jordbraksdepartementet r

Byggnadsarbeten vid jordbrukets hög
skolor m. ra, 12 000 000 6 000 000

Industrideparteraentet r
Byggnadsarbeten för teknisk utveckling
ra. ra. 1200 000 600 000

Fonden för låneunderstöd. På tUläggsstat II har anvisats 900 000 kr. tUl lån tUl nybyggnader vid erkända vårdanstalter för alkoholraissbm-kare ra. ra. Avskrivningsanslaget bör tas upp raed 900 000 kr.

Fonden för statens aktier. På tiUäggsstat II har anvisats ett anslag av 24 240 000 kr. för tecknmg av aktier i bolag för projektering, byggande och drift av fast vägförbmdelse raellan Köpenharan och Malmö. Av anslaget avser 4 railj. kr. ett i förhållande lUl aktiemas nominella värde överskjutande belopp, 240 000 kr. avser stämpelskatt. Jag tar upp ett avskrivningsanslag av 4 240 000 kr.

Under åberopande av det anförda hemställer jag att Kungl. Majrt föreslår riksdagen

att tUl Avskrivning av nya kapitalinvesteringar i härefter angivna fonder på tUläggsstat III tUl riksstaten för budgetåret 1973/74 anvisa följande reservationsanslag, nämligen

Statens allmänna fastighetsfond

Justitiedepartementetr

Polishus m. ra. 8 925 000

Byggnadsarbeten för doraslolsväsendet 238 000

Vissa byggnadsarbeten för kriminalvården 6 000 000

Nybyggnad i kvarteret Kronoberg i Stockholm 4 750 000

Försvarsdepartementetr

Anskaffnmg av vissa skyddsramsanläggningar 3 873 000

Utbildningsdepartementetr

Byggnadsarbeten för vissa kulturändamål 4 000 000

Prop. 1974: 85 52

Jordbruksdepartementetr

Byggnadsarbeten vid jordbrukets högskolor ra. ra. 6 000 000

Industrideparteraentetr

Byggnadsarbeten för teknisk utveckling ra. m. 600 000

Fonden för låneunderstöd

Socialdeparteraentetr

Lån till nybyggnader vid erkända vårdanstalter

för alkoholmissbrukare ra. ra. 900 000

Fonden för statens aktier

Komraunikationsdeparteraenlelr
Teckning av aktier i bolag för projektering, byg
gande och drift av fast vägförbindelse mellan
Köpenhamn och Malmö 4 240 000

Vad föredraganden sålunda med instäraraande av statsrådels övriga ledaraöter heraställt bifaller Hans Kungl. Höghet Regenten.

Ur protokollelr

Britta Gyllensten

Prop. 1974: 85 53

Bilaga 13

AVSKRIVNING AV OREGLERADE KAPITALMEDELSFÖRLUSTER

Utdrag av protokollet, över finansärenden hållet inför Hans Kungl. Höghet Regenten, Hertigen av Halland, 1 statsrådet den 8 mars 1974.

Närvarande: statsministern PALME, ministem för utrikes ärendena ANDERSSON, statsråden STRÄNG, JOHANSSON, HOLMQVIST, ASPLING, LUNDKVIST, GEIJER, BENGTSSON, NORLING, LÖFBERG, FELDT, SIGURDSEN, GUSTAFSSON, ZACHRISSON.

Chefen för finansdepartementet, statsrådet Sträng, anmäler ärende under komimunikationsdepartementels handläggning som angår utgifter på tilläggsstat III till riksstaten för budgetåret 1973/74 och anför.

Nedskrivning av statens järnvägars statskapital. I regleringsbrev den 30 mars 1973 för budgetåret 1973/74 avseende investeringsanslaget Järnvägar m. m. har Kungl. Majrt med stöd av riksdagens beslut (prop. 1973r 1 bil. 8, TU 1973r 2, rskr 1973r 68) medgett att statens jämvägar kompenseras för en räntekostnad av ca 3,4 raUj. kr. sora är att hänföra till vissa försvarsberedskapsålaganden. Korapensationen fömtsattes ske genom en nedskrivning av det förräntningspliktiga statskapitalet raed ca 50 milj. kr.

Statens järnvägar har i skrivelse den 9 januari 1974 läranat underlag för bestämning av de tillgångar om samraanlagt 50 milj. kr. sora bör skrivas ned. Nedskrivningen föreslås ske per den 30 juni 1974 med nedsättning av förräntningsphkten med 3,5 railj. kr. för budgetåret 1973/74.

Departementschefen

Riksdagen har den 14 raars 1973 beslutat att statens järnvägar skall kompenseras för vissa försvarsberedskapskostnader samt att kompensationen sker genom nedskrivning av statens jämvägars statskapital.

Efter sararåd raed chefen för kommunikationsdepartementet föreslår jag att det förräntningspliktiga statskapitalet för statens järnvägar skrivs ned genom anlitande av fonden för oreglerade kapitalmedelsförluster. Nedskrivningen bör ske per den 30 juni 1974 och förräntningskravet för innevarande budgetår sältas ned med ell belopp raotsvarande räntan på det kapital som skriv ned.

Prop. 1974: 85 54

Jag förordar därför att 50 raUj. kr. anvisas som en avsättning tUl fonden för oreglerade kapitalmedelsförluster.

Under åberopande av det anförda hemställer jag att Kungl. Majrt föreslår riksdagen

att till Avskrivning av oreglerade kapitalmedelsförluster på till-läggsstat III tUl riksstaten för budgetåret 1973/74 anvisa ett anslag av 50 000 000 kr.

Vad föredraganden sålunda med instämmande av statsrådets övriga ledamöter hemstäUt bifaller Hans Kungl. Höghet Regenten.

Ur protokollelr

Britta Gyllensten

Prop. 1974: 85 55

Bilaga 14

Förteckning

över av Kungl. Maj:t hos riksdagen i prop. 1974: 85 begärda anslag på tilläggsstat III till riksstaten för budgetåret 1973/74.

DRIFTBUDGETEN

A. Egentliga statsutgifter

/. Kungl. hov- och slottsstaten

A 3 Kostnader för framlidne Hans Majrt Konung

Gustaf VI Adolfs begravnmg 460 000

III. Utrikesdepartementet

A 9 Extra utgifter, reservationsanslag 200 000

IV. Försvarsdepartementet

A 4 Extra utgifter, reservationsanslag 300 000

H 10 FN-styrkors verksamhet utomlands, reservations
anslag 49 000 000

V. Socialdepartementet

A 2 Kommittéer ra. m., reservationsanslag 1400 000

E 8 Statens bakteriologiska laboratoriura r Drifibi
drag, reservationsanslag 1 835 000

VIII. Utbildningsdepartementet

A 2 Koramittéer ra. ra., reservationsanslag 3 000 000

B 8 Bidrag till Operan och Dramatiska teatern, re
servationsanslag 678 000

B 9 Bidrag tUl Svenska riksteatem, reservationsan
slag 500 000

E 24 a Vissa merkostnader för renhållning och städ
ning, reservationsanslag 1 400 000

IX. Jordbruksdepartementet

E 12 Fiskeriundersökningsfartyg, reservationsanslag 3 000 000 ,

G 14 Inredning och utmstning av lokaler vid jordbm
kets högskolor ra. ra., reservationsanslag A 000 000

XI. Arbetsmarknadsdepartementet B 2 Sysselsättningsskapande åtgärder för arbetslösa,

reservationsanslag 50 000 000

B 4 SärskUda åtgärder för arbetsanpassning, reserva
tionsanslag 25 000 000

XIII. Industridepartementet
A 3 Koraraittéer ra. ra., reservationsanslag 3 300 000

Summa egentliga statsutgifter 144 073 000

Prop. 1974: 85 56

B. Utgifter för statens kapitalfonder

II. Avskrivning av nya kapitalinvesteringar

B. Statens allmänna fastighetsfond Justitiedepartementetr

1 Polishus m. ra., reservationsanslag 8 925 000

2 Byggnadsarbeten för domstolsväsendet, reservationsanslag 238 000

3 Vissa byggnadsarbeten för kriminalvården, reservationsanslag 6 000 000

4 Nybyggnad i kvarteret Kronoberg i Stockholm, reservationsanslag 4 750 000

Försvarsdepartement et r 7 Anskaffning av vissa skyddsramsanläggningar,

reservationsanslag 3 873 000

Utbildningsdeparteraentelr
13 Byggnadsarbeten för vissa kulturändaraål, reser
vationsanslag A 000 000

Jordbruksdeparteraentetr 15 Byggnadsarbeten vid jordbrukets högskolor

m. ra., reservationsanslag 6 000 000

Industrideparteraentetr 17 Byggnadsarbeten för teknisk utveckling ra. m.,

reservationsanslag 600 000

E. Fonden för låneunderstöd Socialdeparteraentetr

1 Lån till nybyggnader vid erkända vårdanstalter
för alkoholmissbrakare ra. ra., reservationsan
slag 900 000

Ea. Fonden för statens aktier
Koraraunikations departementetr
1 Teckning av aktier i bolag för projektering, byg
gande och drift av fasl vägförbindelse mellan
Köpenham.n och Malmö, reservationsanslag A 240 000

III. Avskrivning av oreglerade kapitalmedelsförluster

1 Avskrivning av oreglerade kapitalmedelsförluster 50 000 000

Summa utgifter för statens kapitalfonder 89 596 000

Summa för driftbudgeten 233 599 000

Prop. 1974: 85 57

KAPITALBUDGETEN

Kapitalinvestering

II. Statens allmänna fastighetsfond

Jordbruksdeparteraentetr

17 Byggnadsarbeten vid jordbrukels högskolor

ra. m. 12 000 000

IX. Diverse kapitalfonder

Komraunikationsdeparteraenlelr
3 Sjöfartsverkets fondr Sjöfartsraateriel ra. ra. 3 400 000

Summa för kapUalbudgeten 15 400 000

MARCUSBOKTR. STOCKHOLM 1974 740138