Kungl. Maj:ts proposition angående utgifter på tilläggsstat I till riksstaten för budgetåret 1973/74
Proposition 1973:170
Kungl. Maj:ts proposition nr 170 år 1973 Prop. 1973: 170
Nr 170
Kungl. Maj:ts proposition angående utgifter på tilläggsstat I till riksstaten för budgetåret 1973/74; given den 2 november 1973.
Kungl. Maj:t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet över finansärenden, föreslå riksdagen att bifalla det förslag om vars avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen hemställt.
CARL GUSTAF
G. E. STRÄNG
Utdrag av protokollet över finansärenden, hållet inför Hans May.t Konungen i statsrådet på Stockholms slott den 2 november 1973.
Närvarande: statsministem PALME, statsråden STRÄNG, ANDERSSON, HOLMQVIST, ASPLING, LUNDKVIST, GEIJER, ODHNOFF, MOBERG, BENGTSSON, NORLING, LÖFBERG, LIDBOM, CARLSSON, FELDT.
Chefen för finansdepartementet, statsrådet Sträng, anför efter gemensam beredning med statsrådets övriga ledamöter.
De medelsbehov utöver gällande riksstat som nu kan överblickas bör sammanfattas i en proposition angående utgifter på tilläggsstat I lill riksstaten för budgetåret 1973/74. Jag viU erinra om att Kungl. Maj;t den 6 september 1973 beslutat om särskilda propositioner som innefattar framstäUningar om anslag på tiUäggsstat I (prop. 1973; 144 och prop. 1973: 145). Dessutom har Kungl. Maj:t den 12 oktober 1973 beslutat om en särskild proposition med förslag tUl vissa ekonomisk-politiska åtgärder som också innefattar framställningar om anslag på tilläggsstat I (prop. 1973: 165). Propositionerna innebär förslag till anslag på tiU-läggsstat I av 350,0 milj. kr., 279,6 mUj. kr. resp. 1 544,0 milj. kr. eller sammantaget 2 173,6 milj. kr. I förevarande proposition föreslås anslag
1 Riksdagen 1973.1 saml. Nr 170
Prop. 1973:170 2
av sammantaget 217,0 mUj. kr. Således har i dessa fyra propositioner sammanlagt föreslagits anslag av 2 390,6 milj. kr. på tUläggsstat I för budgetåret 1973/74.
De framställningar om anslag på tilläggsstat som Kungl. Maj:t beslutar om i detta sammanhang tiis in i dagens statsrådsprotokoll över justitie-, försvars-, social-, kommunikations-, finans-, utbildnings-, jordbraks-, handels-, inrikes-, civU- och industriärenden. Utdrag av dessa protokoU bör bUäggas den gemensamma propositionen som bilagor 1—12. En sammanställning över av Kungl. Maj:t i denUa proposition begärda anslag torde få bifogas statsrådsprotokollet i detta ärende som bilaga 13.
Jag hemställer att Kungl. Maj;t i en gemensam proposition förelägger riksdagen de förslag om anslag på tilläggsstat I tUl riksstaten för budgetåret 1973/74 som framgår av nämnda utdrag av statsrådsprotokollet.
Med bifall tUl vad föredraganden sålunda med instämmande av statsrådets övriga ledamöter hemställt förordnar Hans Maj:t Konungen att till riksdagen skall avlåtas proposition av den lydelse bilaga till detta protokoll utvisar.
Ur protokollet; Britta Gyllensten
Prop. 1973:170
Bilaga 1
JUSTITIEDEPARTEMENTET
Utdrag av protokollet över justitieärenden, hållet inför Hans Maj:t Konungen i statsrådet på Stockholms slott den 2 november 1973.
Närvarande: statsministern PALME, statsråden STRÄNG, ANDERSSON, HOLMQVIST, ASPLING, LUNDKVIST, GEIJER, ODHNOFF, MOBERG, BENGTSSON, NORLING, LÖFBERG, LIDBOM, CARLSSON, FELDT.
Chefen fÖr justitiedepartementet, statsrådet Geijer, anmäler de ärenden under justitiedepartementets handläggning som angår utgifter på tilläggsstat I till riksstaten för budgetåret 1973/74 och anför.
DRIFTBUDGETEN
ANDRA HUVUDTITELN
D. Domstolsväsendet
[1] D 8. Utrustning till domstolar m. m. För budgetåret 1973/74 har tiU Utrustning till domstolama m. m. anvisats ett reservationsanslag av 4,1 milj. kr. Reservationen'- från föregående budgetår uppgick den 1 juli 1973 tUl 273 683 kr., varav 208 228 kr. disponeras av hovrätterna enligt beslut av Kungl. Maj:t under föregående budgetår för ändamål som avsågs med det tidigare anslaget Tekniska hjälpmedel m. m. vid domstolsväsendet.
Kimgl. Maj;t har den 18 maj 1973 fattat beslut om vissa ändringar i domkretsindelningen i Stockholms län varvid beslutats att en ny tingsrätt skall inrättas i Handen den 1 januari 1974. Vidare har i juli 1973 fattats beslut om tidigardäggning av vissa byggnadsprojekt för domstolar. Nya projekt rörande bl. a. flyttning till och förhyrning av nya lokaler har aktualiserats och beräknas genomföras under budgetåret 1973/74. Ett ytterligare medelsbehov föreligger därför om 1 930 000 kr. Jag hemstäUer att Kungl. Maj;t föreslår riksdagen
att tiU Utrustning till domstolar m. m. på tilläggsstat I tUl riksstaten för budgetåret 1973/74 anvisa ett reservationsanslag av 1 930 000 kr.
' Anslaget Tekniska hjälpmedel m. m. vid domstolsväsendet.
Prop. 1973:170 4
KAPITALBUDGETEN
II. STATENS ALLMÄNNA FASTIGHETSFOND
[2] 1. Polishus m. m. För budgetåret 1973/74 har tUl PoUshus m. m. anvisats ett investeringsanslag av 87 milj. kr. Med beaktande av en disponibel reservation på anslaget vid ingången av budgetåret av 9,4 milj. kr. finns totalt 96,4 mUj. kr. att tUlgå.
I gällande investeringsplan för anslaget (prop. 1973:1 bU. 4 s. 182) har för byggnadsobjektet Polisskolan Ulriksdal uppförts en kostnadsram av 13 920 000 kr. i prisläget den 1. aprU 1972, vilket motsvarar 14 150 000 kr. i prisläget den 1 aprU 1973.
Byggnadsstyrelsen har i skrivelser den 18 juni och den 7 september 1973 hemställt om uppdrag att utföra ombyggnad av ytterligare ett kompanihus (byggnad 7) till lektionssalshus för polisutbildning inom en kostaadsram av 1,4 mUj. kr. i prisläget den 1 aprU 1973. Medelsförbrukningen för budgetåret 1973/74 har beräknats tUl 1 milj. kr. Ombyggnaden är nödvändig för att ge lokaler för att genomföra högre poliskurs för viss polispersonal.
Med hänsyn tUl sysselsättningsläget har Kungl. Maj:t genom beslut den 26 oktober 1973 uppdragit åt byggnadsstyrelsen att inom en kostnadsram av 1,4 milj. kr. utföra detta ombyggnadsarbete.
Genom beslut den 12 juli 1973 uppdrog Kungl. Maj:t åt byggnadsstyrelsen att utföra nybyggnad av polishus i SoUefleå, Skellefteå, Arvika, Hudiksvall och Kristinehamn. Kungl. Maj:t föreskrev alt arbetena skulle ulföras vid lid som bestäms med vederbörande länsarbetsnämnd och bedrivas med arbetskraft som skulle rekryteras efter samråd med arbetsförmedlingen.
PoUshuset i Sollefteå omfattar 4 210 m rumsyta och kommer att inrymma lokaler för polis-, exekutions- och åklagarväsendet samt den lokala skattemyndigheten. Byggnadsstyrelsen har beräknat kostnaderna till 9,6 milj. kr., varav 4,5 milj. kr. beräknas belasta budgetåret 1973/74. Byggstart planeras ske i oktober månad 1973.
Polishuset i Skellefteå omfattar 5 325 m rumsyta och kommer att inrymma lokaler för polis-, exekutions- och åklagarväsendet samt den lokala skattemyndigheten. Byggnadsstyrelsen har beräknat kostnaderna tUl 13 milj. kr., varav 6 mUj. kr. beräknas belasta budgetåret 1973/74. Byggstart planeras ske i oktober månad 1973.
Polishuset i Arvika omfattar 4 090 m rumsyta och kommer att inrymma lokaler för polis-, exekutions- och åklagarväsendet samt den lokala skattemyndigheten. Byggnadsstyrelsen har beräknat kostnadema tUl 11 150 000 kr., varav 5 milj. kr. beräknas belasta budgetåret 1973/74. Byggstart har skett i september månad 1973.
Prop. 1973:170 5
Polishuset i Hudiksvall omfattar 4 490 m ramsyta och kommer att inrymma lokaler för polis-, exekutions- och åklagarväsendet samt den lokala skattemyndigheten. Byggnadsstyrelsen har beräknat kostnaderna till 11 550 000 kr., varav 4,5 milj. kr. beräknas belasta budgetåret 1973/74. Byggstart beräknas ske i november månad 1973.
Polishuset i Kristinehamn omfattar 5 243 m ramsyta och kommer att inrymma lokaler för polis-, exekutions- och åklagarväsendet samt den lokala skattemyndigheten. Byggnadsstyrelsen har beräknat kostnaderna tiU 13 850 000 kr., varav 7 milj. kr. beräknas belasta budgetåret 1973/74. Byggstart har skett i september månad 1973.
Genom beslut den 6 september 1973 uppdrog Kungl. Maj:t åt byggnadsstyrelsen att utföra övningsbyggnad för rikspolisstyrelsen i Malmö inom en kostnadsram av 550 000 kr. och byggnad i Kungälv inom en kostnadsram av 150 000 kr., allt i prisläget den 1 aprU 1973. Kostnaderna kommer att belasta budgetåret 1973/74.
Kungl. Maj;t har den 19 oktober 1973 uppdragit åt byggnadsstyrelsen att utföra nybyggnad av polishus i Trollhättan. Byggnaden omfattar en totalyta på 7 600 m inom en byggnadsvolym på 23 000 m och avses inrymma lokaler för polisväsendet, åklagarmyndigheten, exekutionsväsendet och den lokala skattemyndigheten. Byggnadsstyrelsen har beräknat kostnaderna till 11,8 milj. kr., varav 4,9 mUj. kr. beräknas belasta budgetåret 1973/74. Projekteringen bedrivs så att byggstart skall vara möjlig under december månad 1973.
Genom beslut den 26 oktober 1973 uppdrog Kungl. Maj:t åt byggnadsstyrelsen att utföra om- och tillbyggnad av vissa tjänstelokaler för rikspolisstyrelsen i Stockholm inom en kostaadsram av 1 075 000 kr. Kostnaderna kommer att belasta budgetåret 1973/74.
Departementschefen
Jag förordar, att kostnadsramen för byggnadsobjektet Polisskolan Ulriksdal i gällande investeringplan ändras tUl 15 550 000 kr. i prisläget den 1 april 1973. Inom denna ram ryms kostnadema för ombyggnad av ytterligare en byggnad vid skolan.
För övriga här redovisade projekt har planering skett så att byggnadsarbetena, i sysselsättningsskapande syfte, kan påbörjas under hösten och vintern 1973—1974. Nya kostaadsramar bör föras upp i investeringsplanen enligt följande sammanställning.
|
Prop. 1973:170 |
|
|
|
6 |
|
Byggnadsobjekt |
Kostnads- |
Beräknad |
Byggstart |
Färdig- |
|
|
ram |
medels- |
år/mån |
stäUd |
|
|
1973-04-01 |
förbruk- |
|
år/mån |
|
|
(1 000-tal |
ning |
|
|
|
|
kr.) |
1973/74 (1 000-tal kr.) |
|
|
|
Polisskolan Ulriksdal |
15 550 |
2100 |
69—05 |
74—07 |
|
Polishus i Sollefteå |
9 600 |
4 500 |
73—10 |
7+-12 |
|
Polishus i Skdlefteå |
13 000 |
6 000 |
73—10 |
75—02 |
|
Polishus i Arvika |
11 150 |
5 000 |
73—09 |
75—04 |
|
Polishus i HudiksvaU |
11 550 |
4 500 |
73—11 |
75—08 |
|
Polishus i Kristinehamn |
13 850 |
7 000 |
73—09 |
75—03 |
|
PoUsbus i TroUhättan |
11800 |
4 900 |
73—12 |
75—08 |
|
Övningsbyggnad i Malmö |
550 |
550 |
73—10 |
74—03 |
|
Övningsbyggnad i Kungälv |
150 |
150 |
74—02 |
74—04 |
|
Övningsbyggnad i Stockholm |
1075 |
1000 |
74—02 |
74—09 |
TUl viss del kan kostnadema under innevarande budgetår för dessa byggnadsobjekt bestridas med tUlgängliga medel. För att det beräknade medelsbehovet skall kunna täckas behövs dock en medelsanvisning av 35,7 mUj. kr. på tiUäggsstat. Jag hemstäUer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att till Polishus m. m. på tilläggsstat I till riksstalen för budgetåret 1973/74 anvisa ett investeringsanslag av 35 700 000 kr.
[3] 2. Byggnadsarbeten för domstolsväsendet. För budgetåret 1973/74 har till Byggnadsarbeten för domstolsväsendet anvisats ett investeringsanslag av 8 mUj. kr. Reservationen på anslaget uppgick vid ingången av budgetåret till 1 669 048 kr.
Kungl. Maj:t har genom beslut den 12 juli 1973 uppdragit åt byggnadsstyrelsen att dels inom en kostnadsram av 7 525 000 kr. i prisläget den 1 april 1972 utföra om- och tillbyggnad för Karlstads tingsrätt och dels inom en kostnadsram av 3,5 mUj. kr. i prisläget den 1 april 1972 utföra om- och tUlbyggnad av tingshuset i Lund.
Byggnadsarbetena kan enligt styrelsen påbörjas såvitt avser Karlstads tmgsrätt i april 1974 och såvitt avser Lunds tingsrätt i augusti 1974. Medelsförbrakningen innevarande budgetår har beräknats till 1,7 milj. kr. för Karlstads tingsrätt.
Genom beslut den 2 mars 1973 har Kungl. Maj:t uppdragit åt byggnadsstyrelsen att projektera om- och tillbyggnad av tingshuset i Falun t. o. m. förslagshandlingar. Byggnadsstyrelsen har hemställt om uppdrag att utföra ifrågavarande om- och tillbyggnad inom en kostnadsram av 5,7 milj. kr. i prisläget den 1 april 1973. Medelsförbrukningen under innevarande budgetår beräknas uppgå till 1,3 milj. kr.
Prop. 1973:170 7
Departementschefen '
I gällande investeringsplan bör föras upp en kostaadsram av 7 525 000 kr. i prisläget den 1 april 1972 för om- och tUlbyggnad för Karlstads tingsrätt och en kostnadsram av 3,5 milj. kr. i samma prisläge för om- och tillbyggnad av tingshuset i Lund. Om- och tillbyggnadsarbetena avseende tingshuset i Falun beräknas kunna påbörjas i april 1974 och vara avslutade i september 1975.1 investeringsplanen bör även föras upp en kostnadsram av 5,7 milj. kr. i prisläget den 1 aprU 1973 för dessa om- och tUlbyggnadsarbeten. Medelsförbrakningen för hela anslaget innevarande budgetår beräknas uppgå tiU 10 610 000 kr. Ett ytterligare medelsbehov föreligger således om 950 000 kr.
Jag hemställer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att till Byggnadsarbeten för domstolsväsendet på tilläggsstat I till riksstaten för budgetåret 1973/74 anvisa ett investeringsanslag av 950 000 kr.
[4] 3. Vissa byggnadsarbeten för kriminalvården. Under denna rubrik har för innevarande budgetår anvisats ett investeringsanslag av 8,4 milj. kr.
Genom särskilda beslut den 9 februari och den 29 juni 1973 bemyndigade Kungl. Maj:t i sysselsättningsskapande syfte kriminalvårdsstyrelsen alt utföra vissa byggnadsarbeten för kriminalvården inom kostnadsramar om sammanlagt 12 519 000 kr.
Genom beslut den 29 juni 1973 bemyndigade Kungl. Maj:t kriminalvårdsstyrelsen att för anordnande av en frigångsavddning till ungdomsanstalten Roxtuna utföra ombyggnadsarbeten inom en kostnadsram av 375 000 kr.
Genom beslut den 13 september 1973 uppdrog Kungl. Maj:t åt byggnadsstyrelsen att utföra ombyggnad av vatten- och avloppsledningar samt avloppsreningsverk vid fångvårdsanstalten Svartsjö inom en kostnadsram av 2,8 milj. kr.
Med hänsyn till dessa beslut bör nya kostnadsramar i prisläget den 1 april 1973 för följande objekt föras upp i investeringsplanen.
|
Byggnadsobjekt |
-Kostnads- |
Beräknad |
Byggstart- |
Färdig- |
|
|
ram |
medelsför- |
år/män |
stäUd |
|
|
1973-04-01 |
brukning |
|
år/mån |
|
|
(1 000-tal |
1973/74 |
|
|
|
|
kr.) |
(1 000-tal kr.) |
|
|
|
Asptuna (personalbyggnad) |
325 |
298 |
73—10 |
74—05 |
|
Bergsäker (personalbyggnad) |
323 |
269 |
73—05 |
73—11 |
|
Hall (fritidsbyggnad) |
135 |
124 |
73—08 |
73—12 |
|
Hall (tillbyggnad av fritids- |
|
|
|
|
|
byggnad |
150 |
150 |
73—09 |
74—02 |
Prop. 1973:170
|
Byggnadsobjekt |
Kostnads- |
Beräknad |
Byggstart |
Färdig- |
|
|
ram |
medelsför- |
är/mån |
ställd |
|
|
1973-04-01 |
brukning |
|
år/mån |
|
|
(I 000-tal |
1973/74 |
|
|
|
|
kr.) |
(1 000-tal kr.) |
|
|
|
Hall (matsals- och fritids- |
|
|
|
|
|
byggnad) |
650 |
500 |
73—11 |
74—08 |
|
Hinseberg (förläggnings- |
|
|
|
|
|
byggnader) |
975 |
900 |
73—09 |
74-07 |
|
Hudiksvall (småindustri- |
|
|
|
|
|
verkstad) |
. 300 |
300 |
73—11 |
74—04 |
|
Haga (personalbyggnad) |
325 |
298 |
73—10 |
74—05 |
|
Haga (personal- och |
|
|
|
|
|
besöksrum) |
700 |
500 |
73—11 |
74—07 |
|
Hällby (personalbyggnad) |
325 |
280 |
73—06 |
74—02 |
|
Härianda (garagebyggnad) |
500 |
500 |
73—11 |
74—06 |
|
Kumla (förråds- och |
|
|
|
|
|
garagebyggnad) |
200 |
200 |
73—10 |
74—04 |
|
Lindome (personalbyggnad) |
325 |
298 |
73—10 |
74—05 |
|
Lärbro (reningsverk) |
205 |
190 |
73—11 |
74—04 |
|
Malmö (ombyggnad av |
|
|
|
|
|
verkstad) |
1500 |
1200 |
73—09 |
75—01 |
|
Norrtälje (personalbyggnad) |
500 |
500 |
73—10 |
74—05 |
|
Norrtälje (ytterbelysning) |
325 |
300 |
73—12 |
74—05 |
|
Roxtuna (frigångsavddning |
|
|
|
|
|
i Linköping) |
375 |
375 |
73-09 |
74—04 |
|
Skenas (avhärdnings- |
|
|
|
|
|
anläggning) |
150 |
150 |
73—10 |
74—02 |
|
Svartsjö (reningsverk m. m.) |
2 800 |
2 800 |
73—12 |
74—05 |
|
Sörbyn (förläggningsbyggnad) |
651 |
594 |
73—07 |
74—02 |
|
Tidaholm (personalbyggnad) |
500 |
500 |
73—10 |
74—05 |
|
Tidaholm (ytterbelysning) |
325 |
300 |
73—07 |
74—01 |
|
Tillberga (tillbyggnad av |
|
|
|
|
|
industrikontor) |
200 |
200 |
73—11 |
74—03 |
|
Tillberga (ventilations- |
|
|
|
|
|
anläggning) |
150 |
150 |
73—10 |
74 02 |
|
Torhult (personallokaler) |
200 |
200 |
73—11 |
74—03 |
|
Tygelsjö (personalbyggnad) |
135 |
124 |
73—07 |
74—01 |
|
Västergården (idrotts- |
|
|
|
|
|
anläggning) |
325 |
299 |
73-11 |
74—03 |
|
Västergården (reningsverk) |
500 |
500 |
73—11 |
74—07 |
|
Västerås (tillbyggnad av |
|
|
|
|
|
verkstad) |
435 |
399 |
73—06 |
74—03 |
|
Ödevata (administrationsbygg- |
|
|
|
|
|
nad, kök och matsal) |
250 |
250 |
73—11 |
74—05 |
|
Österåker (personalbyggnad) |
435 |
417 |
73—11 |
74—06 |
|
Österåker (verkstadsskole- |
|
|
|
|
|
byggnad) |
500 |
500 |
73—11 |
74—06 |
Med hänvisning till sammanstäUningen beräknar jag det ökade medelsbehovet under anslaget till 12 mUj. kr.
Jag hemställer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att till Vissa byggnadsarbeten för kriminalvården på tilläggsstat I till riksstaten för budgetåret 1973/74 anvisa ett investeringsanslag av 12 000 000 kr.
Prop. 1973:170 9
[5] 4. Nybyggnad i kvarteret Kronoberg i Stockholm. För budgetåret 1973/74 har under denna rubrik anvisats ett investeringsanslag av 63 milj. kr. Med beaktande av en disponibel reservation på anslaget vid ingången av budgetåret av ca 7,1 milj. kr. finns totalt ca 70,1 mUj. kr. att tillgå.
I gäUande investeringsplan för anslaget (prop. 1973: 1 bU. 4 s. 188) har för ovannämnda byggnadsobjekt uppförts en kostnadsram av 220 milj. kr. i prisläget den 1 april 1972.
Byggnadsstyrelsen har i skrivelse den 30 augusti 1973 föreslagit att kostnadsramen förs upp med 250 milj. kr. i prisläget den 1 april 1973, vilket innebär en höjning över index med 15,0 mUj. kr. Ramhöjningen föranleds av merkostnader tUl följd av dels omprogrammering och om-projektering av lokaler för de enheter inom rikspolisstyrelsen som angavs i Kungl. Maj:ts skrivelse till byggnadsstyrelsen den 1 december 1972, dels oföratsedda mUjöskyddsålgärder för byggnadsarbetenas bedrivande m. m.
Byggnadsstyrelsen beräknar medelsförbrakningen på anslaget under 1973/74 till 90 milj. kr., varför ett ytterligare medelsbehov av avrundat 19 milj. kr. föreligger.
Jag hemställer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att tUl Nybyggnad i kvarteret Kronoberg i Stockholm på tilläggsstat I till riksstaten för budgetåret 1973/74 anvisa ett investeringsanslag av 19 000 000 kr.
Vad föredraganden sålunda med instämmande av statsrådets övriga ledamöter hemställt bifaller Hans Maj;t Konungen.
Ur protokollet; Britta Gyllensten
Prop. 1973:170 11
Bilaga 2
FÖRSVARSDEPARTEMENTET
utdrag av protokoUet över försvarsärenden, hållet inför Hans Maj:t Konungen i statsrådet på Stockholms slott den 2 november 1973.
Närvarande: statsmmistern PALME, statsråden STRÄNG, ANDERSSON, HOLMQVIST, ASPLING, LUNDKVIST, GEIJER, ODHNOFF, MOBERG, BENGTSSON, NORLING, LÖFBERG, LIDBOM, CARLSSON, FELDT.
Chefen för försvarsdepartementet, statsrådet Andersson, anmäler de ärenden under försvarsdepartementets handläggning som angår utgifter på tilläggsstat I tiU riksstaten för budgetåret 1973/74 och anför.
DRIFTBUDGETEN
FJÄRDE HUVUDTITELN
H. Övrig verksamhet
[1] H 10. FN-styrkors verksamhet utomlands. Medel för en svensk militär styrka i FN-tjänst anvisades första gången på tilläggsstat till riks-staten för budgetåret 1956/57 (prop. 1956; 198, SU 1956: 179, rskr 1956: 359). Därefter har årligen ytterligare medel anvisats för svenska FN-styrkors verksamhet. Under budgetåren 1965/66—1971/72 anvisades medel för de årliga utgifterna inom Sverige för att rekrytera, utbilda och organisera den svenska beredskapsstyrkan m. m. under förslagsanslaget Beredskapsstyrka för FN-tjänst, medan medel för FN-styrkomas verksamhet utom Sverige och för viss personal vid Sveriges ständiga representation i FN samt — fr. o. m. den 1 juli 1967 — för observatörer i FN-tjänst anvisades under reservationsanslaget Kostnader för svenska FN-styrkor m. m. Fr. o. m. budgetåret 1972/73 har medel för FN-styr-kornas verksamhet utom Sverige anvisats under reservationsanslaget FN-styrkors verksamhet utomlands. Sammanlagt har för svenska FN-styrkors verksamhet hittills anvisats 491 365 000 kr. på tilläggsstat, varav 15,7 milj. kr. för att täcka utgifter för FN-styrkan på Cypern under tiden
Prop. 1973:170 12
den 15 december 1972—den 15 juni 1973 och för FN-observatörer under januari—juni 1973 samt för vissa oförutsedda utgifter (prop. 1973; 85 bU. 2, FöU 1973; 13, rskr 1973: 156).
Huvuddelen av ifrågavarande utgifter avses bli ersatta av FN. Intill den 1 september 1973 har från FN influtit 336 412 217 kr. Sveriges fordran hos FN enligt hittills framlagda krav uppgår f. n. till 37 932 034 kr. Ersättningar som flyter in från FN tUlgodoförs riksstatens inkomsttitel Övriga diverse inkomster.
Genom beslut den 14 juni 1973 har tiden för den svenska FN-insat-sen på Cypern förlängts längst intUl den 15 december 1973. Utgifterna för tiden den 15 juni—den 15 december 1973 har beräknats till 1 835 000 kr. för månad eller sammanlagt 11 milj. kr. Dessutom bör 500 000 kr. beräknas som allmän medelsreserv med hänsyn tUl eftersläpande sjukvårdskostnader för tidigare kontingenter samt vissa utgifter som kan bli nödvändiga vid en aweckling av kontingenten på Cypern.
Antalet observatörer i FN-tjänst uppgick i september 1973 tUl 38. Medelsbehovet för dessa kan beräknas till 275 000 kr. för månad eller för tiden juli—december 1973 sammanlagt ca 1 650 000 kr.
Vid utgången av juni 1973 kvarstod en behållning på ca 2,6 milj. kr. under anslaget Kostnader för svenska FN-styrkor m. m.
Behovet av ytterligare medel för FN-styrkor på Cypern och för observatörer uppgår alltså tUl ca 10,6 mUj. kr. Medlen bör liksom tidigare anvisas utanför utgiftsramen för det mUitära försvaret.
Till följd av Kungl. Maj;ts beslut den 26 oktober 1973 rörande tjänstgöring i FN:s fredsstyrka i Mellersta Östern av en svensk beredskaps-styrka samt med hänsyn till att många osäkra faktorer ligger i anslagsberäkningen kan det bli nödvändigt att även i forlsättaingen förskottsvis bestrida utgifter för ifrågavarande ändamål frän anslaget tUl oförutsedda utgifter. Dessa utgifter bör slutligt belasta anslaget FN-styrkors verksamhet utomlands. Frågan om deras täckning bör få tas upp framdeles.
Under åberopande av det anförda hemställer jag att Kungl. Maj :t föreslår riksdagen.
att till FN-styrkors verksamhet utomlands på tilläggsstat I till riksstaten för budgetåret 1973/74 anvisa ett reservationsanslag av 10 600 000 kr.
[2] H 11. Övervakningskontingenten i Korea. Efter förslag i prop. 1953: 234 anvisade riksdagen (SU 1953; 196, rskr 1953: 431) på tiU-läggsstat I tUl riksdagen för budgetåret 1953/54 under fjärde huvudtiteln ett reservationsanslag av 5 milj. kr. tUl svenska övervaknings- och repatrieringskontingenten i Korea.
Den svenska repatrieringskontingenten upplöstes efter slutfört uppdrag den 1 mars 1954. Övervakningskontingentens uppdrag kvarstår
Prop. 1973:170 13
alltjämt men dess personal har reducerats avsevärt och uppgår nu till sju personer mot omkring 90 personer år 1955.
För övervakningskontingentens fortsatta verksamhet har riksdagen under anslaget Svenska övervakningskontingenten i Korea, fr. o. m. budgetåret 1972/73 benämnt Övervakningskontingenten i Korea, efter förslag av Kungl. Maj:t anvisat sammanlagt 20 280 000 kr. (jfr senast prop. 1972; 130 bU. 2, FöU 1972; 24, rskr 1972; 314). HittUls har alltså anvisats 25 280 000 kr. för ifrågavarande ändamål. De medel som anvisades senast beräknas täcka utgifterna för kontingentens verksamhet t. o. m. november 1973.
Det kan inte bedömas hur länge övervakningskontingenten i Korea behöver fortsätta sin verksamhet. Medel för verksamheten bör emellertid beräknas för tiden t. o. m. utgången av budgetåret 1973/74. Jag anser att kontingentens personalstyrka även i fortsättningen bör hållas så låg som möjligt.
För den fortsatta verksamheten räknar jag med ett medelsbehov av 92 000 kr. för månad. Vid utgången av budgetåret 1972/73 kvarstod en behållning på ca 400 000 kr. under anslaget. Anslagsbehovet för budgetåret 1973/74 uppgår därför till avrundat (1 100 000—400 000) 700 000 kr. Medlen bör liksom tidigare anvisas utanför utgiftsramen för det militära försvaret.
Beräkningen av medelsbehovet för budgetåret 1973/74 måste betraktas som ungefärlig med hänsyn till svårigheterna att beräkna vissa utgiftsposter samt möjligheten av en avveckling av kontingentens verksamhet. Ett eventuellt behov av ytterligare medel får tillgodoses genom anlitande av anslaget tUl oförutsedda utgifter. Frågan om att täcka utgifter som besttids på detta sätt bör få tas upp framdeles.
Under åberopande av det anförda hemställer jag att Kungl. Maj;t föreslår riksdagen
att lUl övervakningskontingenten i Korea på tiUäggsstat I till riksstaten fÖr budgetåret 1973/74 anvisa ett reservationsanslag av 700 000 kr.
Vad föredraganden sålunda med instämmande av statsrådets övriga ledamöter hemställt bifaller Hans Maj;t Konungen.
Ur protokoUet; Britta Gyllensten
Prop. 1973:170 15
Bilaga 3
SOCIALDEPARTEMENTET
utdrag av protokollet över socialärenden, hållet inför Hans Maj:t Konungen i statsrådet på Stockholms slott den 2 november 1973.
Närvarande: statsmuiistern PALME, statsråden STRÄNG, ANDERSSON, HOLMQVIST, ASPLING, LUNDKVIST, GEIJER, ODHNOFF, MOBERG, BENGTSSON, NORLING, LÖFBERG, LIDBOM, CARLSSON, FELDT.
Chefen för socialdepartementet, statsrådet Aspling, anmäler ärende under socialdepartementets handläggning som angår utgifter på tUläggsstat I till riksstaten för budgetåret 1973/74 och anför.
KAPITALBUDGETEN
II. STATENS ALLMÄNNA FASTIGHETSFOND
[1] 10. Vissa byggnadsarbeten m. m. inom socialdepartementets verksamhetsområde. Under denna anslagsrabrik har för innevarande budgetår anvisats ett investeringsanslag av 9 milj. kr.
Byggnadsstyrelsen har efter särskild utredning konstaterat att statens bakteriologiska laboratoriums nuvarande telefonväxel inte har kapacitet att klara den hårda belastning som uppkommer vid t. ex. epidemier. En utbyggnad av befintlig växel är inte tekniskt möjlig, varför en ny växel måste installeras. Enligt styrelsen kan den befintliga lokalen för korskoppling behållas oförändrad och det nuvarande tdefonistrammet utvidgas genom vissa ombyggnadsarbeten. Däratöver måste emeUertid ett tdestativram om ca 100 m byggas under huvudentrén till hus A. Byggnadsstyrelsen har uppskattat byggnadskostaadema enligt prisläget den 1 april 1972 till 315 000 kr., varav ca 295 000 kr. för tillbyggnaden för tdestativram.
Departementschefen
Statens bakteriologiska laboratoriums nuvarande telefonväxel är ca 15 år gammal och dess kapacitet är otUlräcklig. Då det inte är tekniskt möjligt att bygga ut den måste en ny växel installeras. Medel för utrust-
Prop. 1973:170 16
ning av en ny telefonväxel har för innevarande budgetär beräknats under laboratoriets utrustningsanslag.
En sådan installation fordrar vissa om- och tillbyggnadsarbeten. Kostnaderna härför beräknas tUl 340 000 kr. i prisläget den 1 april 1973. Utgifterna för byggnadsobjektet kan emellertid rymmas inom döt till Vissa byggnadsarbeten m. m. inom socialdepartementets verksamhetsområde anvisade investeringsanslaget. Jag förordar därför alt utgiftema får bestridas av tUlgängliga medel under anslaget.
Jag hemställer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att godkänna vad jag förordat i det föregående angående bestridande av utgifterna för anordnande av lokaler för en ny telefonväxel vid statens bakteriologiska laboratorium.
Vad föredraganden sålunda med instämmande av statsrådets övriga ledamöter hemställt bifaller Hans Maj;t Konungen.
Ur protokollet: Britta Gyllensten
Prop, 1973:170 17
Bilaga 4
KOMMUNIKATIONSDEPARTEMENTET
utdrag av protokollet över kommunikationsärenden hållet inför Hans Maj:t Konungen i statsrådet på Stockholms slott den 2 november 1973.
Närvarande: statsministern PALME, statsråden STRÄNG, ANDERSSON, HOLMQVIST, ASPLING, LUNDKVIST, GEIJER, ODHNOFF, MOBERG, BENGTSSON, NORLING, LÖFBERG, LIDBOM, CARLSSON, FELDT.
Chefen för kommunikationsdepartementet, statsrådet Norling, anmäler ärende under kommunikationsdepartementets handläggning som angår utgifter på tiUäggsstat I till riksstaten för budgetåret 1973/74 och anför.
DRIFTBUDGETEN
SJÄTTE HUVUDTITELN
F. Diverse
[1] F 9. Ersättning till Luijeflyg AB för särskilda rabatter vid flygtrafik på Gotland. Genom beslut den 4 april 1973 godkände luftfartsverket — efter förslag från Scandinavian Airlines System (SAS) och Linjeflyg AB — ny inrikes flyglaxa att gälla fr. o. m. den 1 maj 1973. Den nya taxan medförde i stora drag lägre biljettpriser på de längre sträckorna medan vissa höjningar infördes på kortare sträckor. Omläggningen av flygtaxan föregicks av ett omfattande utredningsarbete inom flygbolagen.
Taxeomläggningen möjliggjordes genoni att Kungl. Maj;t vidtog vissa ändringar i flygplatstaxan. Sålunda faststäUde Kungl. Maj;t den 30 mars 1973 ny taxa för begagnande av statens flygplatser att gälla fr. o. m. den
1 maj
1973. Genom beslutet sänktes den inrikes passageraravgiften frän
11; 50 kr. tUl 4; — kr. per passagerare. De minskade intäkter som härav
följde för luftfartsverket kompenserades genom en höjning av den ut
rikes passageraravgiften från 23: — kr; tUl 30; — kr. per passagerare.
2 Riksdagen 1973.1 saml. Nr 170
Prop. 1973:170 18
Genom detta beslut gavs inrikesflyget ett ökat ekonomiskt utrymme som medförde att relativt kraftiga sänkningar av flygtaxorna kunde åstadkommas för de längre sträckorna utan att de samtidigt ledde till mera påtagliga höjningar på de kortare avstånden.
De nya flygbiljettpriserna, som således började tillämpas den 1 maj, är sammansatta av ett baspris — som utgör den egentliga färdavgiften — samt av en inte obligatorisk avgift för platsreservation på 30; — kr.
Sedan den nya flygtaxan trätt i kraft visade det sig att den såvitt avsåg trafiken på linjer mellan Gotiand och närmaste anknytningar på fastiandet fick vissa icke önskvärda återverkningar. Med hänsyn härtill beslöt Linjeflyg AB att fr. o. m. den 16 juni 1973 tillämpa vissa ändrade priser och rabatter i trafiken på Gotland.
I samband med genomförandet av den sålunda ändrade prissättningen förklarade Linjeflyg AB att det kunde föratses att ändringen kunde negativt påverka rördseresiUtatet i Gotlandstrafiken i en utsträckning som inte kunde kompenseras genom prisåtgärder på andra linjesträckningar. Från statens sida förklarade man sig därvid beredd att under sådana omständigheter förelägga 1973 års riksdag förslag om särskilt anslag för täckande av rörelseunderskottet i trafiken.
Linjeflyg AB har i skrivelse den 17 oktober 1973 inkommit med beräkningar avseende underskottet i Gotlandstrafiken till följd av de förändrade priserna. På basis av tillgänglig passagerarstatislik och nu gällande pris och kostaadsläge beräknar Linjeflyg underskottet till preliminärt 2,4 milj. kr. för helår.
Ersättningen till Linjeflyg AB bör utbetalas med utgångspunkt i redovisad faktisk passagerarbdäggning och faktiskt rabattutnyttjande. Jag avser att föreslå Kungl. Maj;t att luftfartsverket ges i uppgift att handha granskningen av det för utbetalningen erforderliga underlaget. En sådan uppgift ligger väl i linje med verkets nuvarande uppgifter som granskande och godkännande myndighet såvitt avser flygföretagens taxor. Det bör ankomma på.Kungl. Maj:t att utfärda de närmare föreskrifter och anvisningar för luftfartsverkets granskning av underlaget för utbetalningen som kan erfordras.
Jag föreslår att medel för täckande av ersättningen till Linjeflyg AB anvisas på tilläggsstat I tUl riksstaten för innevarande budgetår under ett nytt reservationsanslag på sjätte huvudtitehi benämnt F 9. Ersättaing tUl Linjeflyg AB för särskilda rabatter vid flygtrafik på Gotland. Anslaget bör för budgetåret 1973/74 föras upp med 2,4 milj. kr.
Jag hemställer att Kungl. Majit föreslår riksdagen
att till Ersättning till Linjeflyg AB för särskilda rabatter vid flygtrafik på Gotland på tilläggsstat I tUl riksstaten för budgetåret 1973/74 anvisa ett reservationsanslag av 2 400 000 kr.
Prop. 1973:170 19
Vad föredraganden sålunda med instämmande av statsrådets övriga ledamöter hemställt bifaller Hans Maj:t Konungen.
Ur protokollet: BrUta Gyllensten
Prop.1973:170 21
Bilaga 5
FINANSDEPARTEMENTET
utdrag av protokollet över finansärenden, hållet inför Hans Maj:t Konungen i statsrådet på Stockholms slott den 2 november 1973.
Närvarande: statsmmistern PALME, statsråden STRÄNG, ANDERSSON, HOLMQVIST, ASPLING, LUNDKVIST, GEIJER, ODHNOFF, MOBERG, BENGTSSON, NORLING, LÖFBERG, LIDBOM, CARLSSON, FELDT.
Chefen för finansdepartementet, statsrådet Sträng, anmäler de ärenden under finansdepartementets handläggning som angår utgifter på tUl-läggsstat I tUl riksstaten för budgetåret 1973/74 och anför.
KAPITALBUDGETEN
II. STATENS ALLMÄNNA FASTIGHETSFOND
[1] 11. Byggnadsarbeten för statlig förvaltning. För budgetåret 1973/74 har till Byggnadsarbeten för statlig förvaltning anvisats ett investerings-anslag av 190 milj. kr.
Kungl. Maj:t har i sysselsättningsskapande syfte genom beslut den 30 augusti 1973 uppdragit åt byggnadsstyrelsen att utföra om- och tiUbygg-nad av förvaltaingslokaler för vägförvaltaingen i Älvsborgs län inom kvarteret Palmen i Vänersborg. Lokalprogrammet förutsätter tiUbyggnad av en flygel som förbinder vägförvaltningens lokaler med nuvarande lokaler för vattendomstol och länslantmätare. Om- och tUlbyggnaden ger ett lokaltillskott på ca 1 250 m rumsyta. Kostnaderna har uppskattats till 4 milj. kr. i prisläget den 1 aprU 1972. Byggnadsstyrelsen har beräknat att medelsförbrakningen under innevarande budgetår kommer att uppgå tiU ca 650 000 kr.
Jag förordar att ifrågavarande objekt förs upp på investeringsplan under förevarande anslag. Detta för inte med sig något behov av ytterligare medelsanvisning för budgetåret 1973/74, utan kostnaderna torde få bestridas med under anslaget tillgängliga medel.
Prop. 1973:170 22
Jag hemställer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att godkänna vad jag har förordat angående bestridande av utgifterna för om- och tillbyggnadsarbeten på förvaltningslokaler för vägförvaltningen i Älvsborgs län.
[2] 12. Inköp av fastigheter m. m. För budgetåret 1973/74 har till inköp av fastigheter m. m. anvisats ett mvesteringsanslag av 25 mUj. kr. Med beaktande av en på anslaget befiintUg reservation fanns vid ingången av budgetåret 1973/74 ett belopp om ca 36,9 milj. kr. disponibeU.
Anslaget används efter beslut av Kungl. Maj:t i varje särskilt fall för fastighetsförvärv, bl. a. markinköp i samband med omlokalisering av statlig verksamhet och förvärv av tomtmark för landsstats- och polishus.
Av de för innevarande budgetår tillgängliga medlen har ca 26,5 milj. kr. disponerats för inköp av mark i Uppsala, Norrköping och Karlstad för omlokaUserade myndigheter. Vidare har Kungl. Maj;t godkänt avtal om markförvärv för ombyggnad av tingshuset i Norrköping och för uppförande av polishus i Trollhättan. Kostnaden för ifrågavarande markförvärv uppgår till ca 1,6 milj. kr. Enligt tidigare godkända avtal har byggnadsstyrelsen att dessutom betala ut ca 420 000 kr. Kungl. Maj;t prövar f. n. avtal oni förvärv av mark för polishus m. m. i Luleå samt för nybyggnad för tingsrätten i Växjö och länsstyrelsen i Kronobergs län. Dessa båda avtal innehåller kostnader för staten som uppgår till ca 3,9 milj. kr.
Byggnadsstyrelsen
I styrelsens planering återstår markförvärv för bl. a. återstående om-lokaliseringsobjekt av de vid 1971 års riksdag beslutade omlokalise-ringarna till Borås och Gävle, tingshus i Lund, polishus i Värnamo och Sollentuna m. fl. till en beräknad kostnad av ca 27 milj. kr. En förstärkning av anslaget syns därför nödvändig. Styrelsen föreslår alt 20 milj. kr. anvisas på tilläggsstat för budgetåret 1973/74.
Departementschefen
F. n. finns på anslaget en behållnmg om ca 8,4 milj, kr. Vid godkännande av avtalen om markförvärv i Luleå och Växjö nedgår behållningen tUl ca 4,5 milj. kr. I beaktande av de markbehov som ännu kvarstår i samband med omlokaliseringen av statliga myndigheter och övriga beräknade behov anser jag att den kvarvarande behållningen på detta anslag inte är tUlräcklig för att möta behoven under innevarande budgetår. I likhet med byggnadsstyrelsen förordar jag all ytterligare 20 milj. kr. anvisas.
Prop. 1973:170 23
Jag hemställer att Kungl. Maj;t föreslår riksdagen
att till Inköp av fastigheter m. m. pä tilläggsstat I till riksslaten för budgetåret 1973/74 anvisa ett investeringsanslag av 20 000 000 kr.
Vad föredraganden sålunda med instämmande av statsrådets övriga ledamöter hemställt bifaller Hans Maj:l Konungen.
Ur protokollet: Britta Gyllensten
Prop. 1973:170 25
Bilaga 6
UTBILDNINGSDEPARTEMENTET
Utdrag av protokollet över utbildningsärenden, hållet inför Hans Maj:t Konungen i statsrådet på Stockholms slott den 2 november 1973.
Närvarande: statsministern PALME, statsråden STRÄNG, ANDERSSON, HOLMQVIST, ASPLING, LUNDKVIST, GEIJER, ODHNOFF, MOBERG, BENGTSSON, NORLING, LÖFBERG, LIDBOM, CARLSSON, FELDT.
Chefen för utbildningsdepartementet, statsrådet Carlsson, och statsrådet Moberg anmäler de ärenden under utbildningsdepartementets handläggning som angår utgifter på tilläggsstat I till riksstaten för budgetåret 1973/74. Departementschefen anmäler därvid frågoma under punktema 1, 2, 3, 6 och 7 och statsrådet Moberg frågorna under punktema 4, 5 ocb 8. Föredragandena anför.
DRIFTBUDGETEN
ÄTTONDE HUVUDTITELN
B. Kulturändamål
[1] B 16. Bidrag till särskilda kulturella ändamål. Ur det under denna rabrik på riksstaten uppförda reservationsanslaget, det s. k. kulturme-ddsanslaget, utgår bl. a. det statliga stödet till de sex större yrkesorkestrarna i landet. Som förutsättning för statens bidrag till dessa föreskrivs med visst undantag att från kommun eller annat håll skall utgå bidrag med samma eller större belopp.
Bidrag till ifrågavarande orkestrar för spelåret 1972/73 anvisades i juni 1972 ur det för motsvarande budgetår anvisade anslaget. Det var vid denna tidpunkt inte möjligt att helt överblicka orkestrarnas behov av bidrag för spelåret och det har därför liksom tidigare år förutsatts att efter spelarets slut ytterligare bidrag skulle kunna utgå i den mån omständigheter, som orkesterföretagen inte själva kunnat bestämma över, medfört inte föratsedda kostnadsökningar eller väsentligt minskade intäkter.
Prop. 1973:170 26
För spelåret 1972/73 har bidrag utgått till de sex orkestrarna med sammanlagt 10 353 000 kr. Uppgifter har nu getts in frän orkestrarna angående det ekonomiska utfallet av verksamheten under nämnda spel-år. Av dessa framgår att enligt orkestrarna behov föreligger av ytterligare bidrag med sammanlagt 2 412 000 kr. En del av det anmälda medelsbehovet är föranlett av ökade kostnader på grund av avtalsenliga lönehöjningar. Därjämte har redovisats ökade kostnader för arbetsgivaravgifter till riksförsäkringsverket (ATP m. m.).
Departementschefen
Det siffermaterial som redovisats av orkestrarna beträffande det ekonomiska utfallet av verksamheten under spelåret 1972/73 visar väsentliga kostnadsökningar främst till följd av avtalsenliga löneökningar. För täckande av i huvudsak dessa oförutsedda kostnadsökningar räknar jag med ett medelsbehov av ytterligare 1,8 milj. kr. spelåret 1972/73.
På riksstaten för innevarande budgetår har till bidrag till särskilda kulturella ändamål anvisats 27,7 milj. kr. Härav återstår till Kungl. Maj:ts disposition ett belopp somi till största delen redan avsatts till andra ändamål. Därefter kvarstående medel bör reserveras för nu oförutsedda behov under resten av budgetåret 1973/74. Det av mig under denna punkt beräknade medelsbehovet 1,8 milj. kr. bör i stället täckas genom anvisande av ett anslag på tiUäggsstat I till riksstaten för inneva rande budgetår.
Jag hemställer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att till Bidrag till särskilda kulturella ändamål på tiUäggsstat I till riksstalen för budgetåret 1973/74 anvisa ett reservationsanslag av 1 800 000 kr.
[2] B 28. Nationalmuseet: Förvaltningskostnader. Inom Kina har sammanställts en utställning, benämnd "Arkeologiska fynd från Folkrepubliken Kina". Utställningen beslår av 385 föremål huvudsakligen i brons, keramik, jade samt guld och silver tUl ett av kineserna uppgett värde av ca 100 mUj. kinesiska yuan eUer ca 215 milj. kr. Föremålen härstammar från perioden pekingmannens tid till Yuandynastin omkring 1300-talet e. Kr. Samlingen avses visas i olika länder i Europa samt i Canada och Förenta staterna. Utställningen öppnades i Paris i maj 1973 och planeras därefter gå till London och Wien. Östasiatiska museet har erbjudits att före det utstäUningen går över tUl Amerika visa den i Stockholm under försommaren 1974.
Överenskommelse rörande utställningen har ingåtts mellan Folkrepubliken Kina och Frankrike och liknande överenskommelser har redan ingåtts eller förbereds med övriga berörda länder. Frän kinesisk sida krävs att vederbörande land ansvarar för föremålen under transporten från föregående utställningsort och under vistelsen i landet i enlighet
Prop. 1973:170 27
med en särskild förteckning över varje föremål och dess värde, vUken är fogad till överenskommelsen. Om emellertid skada eller förlust orsakas av force majeure, skall ersättning betalas med endast 50 % av angivet värde. Den franska regeringen har tecknat försäkring för föremålens värde medan Storbritanniens och Österrikes regeringar valt att garantera eventuell skada eUer förlust och att alltså inte betala någon försäkringspremie. Försäkringspremien i Sverige skulle komma att uppgå till ca 0,5 milj. kr.
Departementschefen
För att göra det möjligt att visa utställningen i Sverige bör väljas metoden att ställa statiig garanti, med 50 % reduktion vid force majeure, för ersättning vid skada på eller förlust av de i utställningen ingående föremålen i enUghet med de förut berörda önskemålen från kinesisk sida. Lämnandet av en sådan garanti kräver riksdagens medgivande eftersom fråga är om överenskommelse med främmande makt, innefattande ett eventuellt ekonomiskt åtagande. För det fall att ersättning bör utgå därför att utställningsföremål skadats eller förlorats bör utgiftema belasta förslagsanslaget Oföratsedda utgifter.
Jag hemställer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen att
1. godkänna att med Kina träffas överenskommelse om visning av utställningen "Arkeologiska fynd från Folkrepubliken Kina", innefattande garanti för värdet av de i utställningen ingående föremålen i enlighet med vad jag i det föregående förordat,
2. eventuell ersättning vid skada på eller förlust av föremål, som ingår i utställningen, bestrids på sätt jag i det föregående föreslagit.
D. Skolväsendet
[3] D 8. Bidrag till driften av grundskolor m. m. I riksstaten för innevarande budgetår är under denna anslagsrubrik uppfört etl förslagsanslag av 4 011 milj. kr. Vid min anmälan av anslaget förordade jag att statsbidrag skulle utgå till kostnader för sådan tjänstledighet för lärare som avses i kungörelsen (1972; 448) om fackliga förtroendemän hos statsmyndigheter m. fl. I anslutning härtill redovisade jag att de kostnader för statsverket som var förknippade med detta kunde beräknas till ca 600 000 kr. Jag angav vidare att anslaget lill följd av beräkningstekniken inte skulle påverkas av dessa ökade kostnader förrän budgetåret 1974/75. Medel för ändamålet beräknades i enlighet härmed inte under anslaget (prop. 1973: 1 bU. 10 s. 209—219, UbU 1973: 4, rskr 1973: 50), Det har emellertid visat sig att kostnader för tjänstledigheten i fråga
Prop. 1973:170 28
uppkommit redan för redovisningsåret 1972/73. Dessa kostnader bör rätteligen — för undvikande av betydande administrativt merarbete — belasta anslaget redan innevarande budgetår. Jag räknar med att dessa ökade utgifter kan bekostas utan ytterligare medelsanvisning. Jag förordar därför att kostnaderna fär bekostas av tillgängUga medel under förevarande förslagsanslag.
Jag hemställer att Kungl. Maj;t föreslår riksdagen
att godkänna vad jag i det föregående förordat angående bestridande av kostnader för lärares tjänstledighet för fackligt arbete.
E. Högre utbildning och forskning
[4] E 49. Atomforskning. I riksstaten för innevarande budgetår är uppfört ett reservationsanslag av 24 360 000 kr. till atomforskning. Från detta anslag bestrids bl. a. större delen av kostnadema för Sveriges deltagande i den europeiska kärnforskningsorganisationens, CERN, program för en 300 GeV-accderator (prop. 1971; 55, UbU 1971: 18, rskr 1971; 175). En mindre del av kostnaderna för Sveriges deltagande i detta program bestrids från förslagsanslaget Europeiskt samarbete inom kämforskningen. CE'N:s budget fastställs i schweiziska francs (SFr.). Kostnaderna för budgetåren 1972/73 och 1973/74 har beräknats efter en valutakurs om resp. 1,27 kr. och 1,26 kr. per SFr. TUl följd av inträffade valutakursförändringar har emellertid bl. a. de kostnader som skall bestridas från förevarande anslag uppgått till ett belopp som avsevärt överstiger det som ursprangligen beräknades. För år 1973 uppgår dessa ytterligare kostnader till sammanlagt 827 000 kr., varav 383 000 kr. avser budgetåret 1972/73 och 440 000 kr. budgetåret 1973/74. Statens råd för atomforskning har hemställt om att medel motsvarande merkostnaderna ställs till rådets förfogande.
Med hänsyn till arten av de inträffade kostnadsökningarna och med beaktande av att bidraget tiU CERN:s program för en 300 GeV-accderator utgör en stor andel av anslaget till Atomforskning bör, enligt min mening, ytterligare medel ställas till rådets förfogande. På tilläggsstat I till riksstaten för budgetåret 1973/74 bör därför anvisas ytterligare 750 000 kr. under förevarande reservationsanslag.
Jag hemställer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att till Atomforskning på tilläggsstat I till riksstaten för budgetåret 1973/74 anvisa ett reservationsanslag av 750 000 kr.
[5] E 62. Inredning och utrustning av lokaler vid universiteten m. m. I
riksstaten för innevarande budgetär är under denna anslagsrubrik uppfört ett reservationsanslag av 73 milj. kr. Av beloppet disponerar enligt regleringsbrev byggnadsstyrelsen och tekniska högskolans i Stockholm
Prop. 1973:170 29
byggnadskommitté 20 milj. kr. enligt en särskild inredningsplan och utrustningsnämnden för universitet och högskolor 52,9 milj. kr. enligt en särskild utrastnuigsplan (prop. 1973; 61 s. 31 och 35, UbU 1973: 21, rskr 1973; 135). TUl Kungl. Maj;ts disposition står 100 000 kr.
Byggnadsstyrelsen och utrustningsnämnden har lagt fram förslag om nya och ändrade kostnadsramar för vissa inrednings- och utrustnings-objekt. För de förslag tiU nya och ändrade ramar som med hänsyn till föreliggande tidsplaner nu bör behandlas kommer jag i det följande att lämna en kortfattad redogörelse.
Stockholm
Nybyggnad för tandläkarutbildning m. m. En redovisning av byggnadsobjektet lämnades bl. a. i prop. 1971: 145 (bil. 6 s. 28 och 33). För organisationen av tandläkarutbildningen i Stockholm har lämnats en re-dogördse i bl. a. prop. 1970: 122.
I utrastningsplanen är uppförd en delram av 15 mUj. kr. I enlighet med vad jag tidigare anfört, bl. a. vid min anmälan av delta anslag för budgetåret 1972/73 (jfr prop. 1972; 28 s. 34), har planeringen av utrast-ningsanskaffningeii för objektet skett med sikte på att resurser om sammanlagt 20 milj. kr. kan komma att ställas till förfogande
Utrustningsnämnden har den 19 september 1973 redovisat ett förslag till definitiv kostnadsram för utrustning av nybyggnaden. Förslaget framgår av följande sammanställnmg.
Gemensam utrustning 1 875 000
Tandsjukvårdscentral 17 400 000
Laboratorier inom tandsjukvårds-
centralen 875 000
Lokaler i landstingets laboratorie-och forskningsbyggnad (jfr prop.
1970: 122 s. 5) 1230 000
Teknologi 2 020 000
Installationer, montage m. m. 750 000
24 150 000
I de föreslagna beloppen ingår även utrustnuig för den utbildning av tandhygienister och den kommunala tandvård som kan komma att förläggas till nybyggnaden.
För anskaffning av en telefonväxel till nybyggnaden föreslår utrast-ningsnämnden en särskild delram av 445 000 kr.
Nordiska museet. I samband med anmälan av anslaget till byggnadsarbeten för vissa kulturändamål kommer departementschefen att redovisa ett förslag tUl nybyggnad av museilokaler på Julita gård för Nordiska museet m. m. Kostnadema för inredning av den etapp av nybyggnaden, som byggnadsstyrelsen genom Kungl. Maj;ts beslut den 29 juni 1973 flck i uppdrag att utföra, uppskattar styrdsen till 500 000 kr; Styrelsen föreslår att en delram av detta belopp förs upp i mredningsplanen.
Prop. 1973:170
30
Luleå
Högskolan. Intagnmgskapaciteten vid den maskintekniska och den geoteknologiska utbildningslinjen skaU öka till resp. 200 och 100 nybörjarplatser läsåret 1975/76 (prop. 1971: 59 och prop. 1972: 37).
Av den redogörelse som lämnades i prop. 1973: 61 (s. 11) framgår att etapperna I—VIII av utbyggnaden för högskolan omfattar sammanlagt 24 700 m programyta exkl. kapprum m. m. och 29 940 m ramsyta.
I inredningsplanen finns uppförd en delram av 7 milj. kr. för högskolan (prop. 1973: 61 s. 29 och 34).
Uirastaingsnämnden föreslår att den i utrustningsplanen uppförda delramen av 14,5 mUj. kr. ersätts med två ddramar av 31 315 000 kr. och 310 000 kr. för resp. undervisningsutrustning m. m. och telefonväxel samt en definitiv ram av 5 milj. kr. för särskild utrastning. Av kostaads-ramen 31 315 000 kr. avser 11 090 000 kr. maskinteknisk utbUdning och forskning, 14 020 000 kr. geoteknologisk utbUdning och forskning samt 6 205 000 kr. gemensam utrustning.
Föredraganden
För att inredning och utrastning utan försening skall kunna anskaffas tUl de objekt som jag redogjort för i det föregående bör de i följande sammanställning angivna kostnadsramarna — il 000-tal kr. — föras upp i inrednings- och utrustningsplanema.
|
Objekt |
Förordad ram eller förordad ändring av tidigare ram |
Kostnadsram |
| |
|
|
Definitiv ram |
Delram | ||
|
Inredning |
|
|
|
|
|
Stockholm |
|
|
|
|
|
Nordiska museet |
-1- 500 |
|
|
500 |
|
Utrustning |
|
|
|
|
|
Stockholm |
|
|
|
|
|
Nybyggnad för tandläkarutbildning m. m. Telefonväxel i Huddinge |
-1- 7 850 + 445 |
|
22 850 445 |
|
|
Luleå |
|
|
|
|
|
Högskolan Telefonväxel |
-MO 500 -h 310 |
|
|
25 000 310 |
Den föreslagna ramen för Nordiska museet avser inredning av en första etapp av nybyggnad av museUokaler på Julita gård. Förslaget till utrastningsram för högskolan i Luleå avser definitiv ram för utrustning av etapperna I—VIII av nybyggnaderna för högskolan.
Vid planeringen av nybyggnad för tandläkarutbildning m. m. i Hud-
Prop. 1973:170 31
dinge har utrymme beräknats även för folktandvård och tandhygienist-utbildning. De närmare förutsättaingama för verksamheten har ännu inte klarlagts. I avvaktan härpå och på att en överenskommelse träffas mellan staten och Stockholms läns landstingskommun har jag beräknat kostnadema för den statliga delen av verksamheten i nybyggnaden till 22 850 000 kr.
Jag förordar att de ökade utgifter som hänger samman med här behandlade objekt får bestridas av tillgängliga medel under förevarande anslag.
Jag hemställer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att godkänna vad jag har förordat i det föregående angående bestridande av utgifterna för viss inredning och utrastning av lokaler vid universiteten m. m.
KAPITALBUDGETEN
II. STATENS ALLMÄNNA FASTIGHETSFOND
[6] 14. Byggnadsarbeten för vissa kulturändamål. I riksstaten för innevarande budgetår har under denna anslagsrabrik anvisats ett investeringsanslag 14102 000 kr. (prop. 1973; 1, bU 10, KrU 1973: 15, rskr 1973; 113). Meddsreservatipnen vid årets början uppgick tUl ca 1,3 milj. kr. I sin anslagsframställning för budgetåret 1974/75 föreslår byggnadsstyrelsen att ytterligare 8 mUj. kr. anvisas på tilläggsstat för innevarande budgetår. Dessutom bör följande byggnadsobjekt, vilka sätts eller har satts igång av sysselsättningsskäl, redovisas för riksdagen i detta sammanhang.
Kostnaderna redovisas i det följande i prisläget den 1 april 1973 där inte annan prisnivå anges.
Nybyggnad av museUokaler på Julita gård för Nordiska museet m. m. Nordiska museet äger och förvaltar Julita gård i Södermanlands län. Byggnadsstyrelsen har den 28 maj 1973 redovisat systemhandlingar för nybyggnad av museimagasin, verkstäder, administrations- och utställningslokaler på Julita gård omfattande en ramsyta av 21180 m. Totalkostnaden beräknas till ca 19 milj. kr. Kungl. Maj:t uppdrog den 29 juni 1973 åt byggnadsstyrelsen att utföra en nybyggnad inom en kostnadsram av 5,2 milj. kr. omfattande bl. a. magasinslokaler med en rumsyta av 6 970 m.
Om- och tillbyggnad av moderna museet i Stockholm. Nationalmuseets avdelning för nutida måleri och skulptur samt fotografi — moderna museet — är inrymd i det f. d. exercishuset på Skeppsholmen i Stockholm.
Prop. 1973:170
32
Byggnadsstyrelsen har den 27 augusti 1973 redovisat förslagshandlingar för en om- och tillbyggnad av museels lokaler. Arbetena — som förutom en tillbyggnad med en rumsyta av 2 390 m innefattar ombyggnad av museets nuvarande lokaler, vissa försörjningsåtgärder samt ombyggnad av restauranglokaler i byggnaden — har av byggnadsstyrelsen kostnadsberäknats till 10 850 000 kr. Schaktarbeten för tillbyggnaden kan påbörjas under december 1973. Styrelsen beräknar alt byggnadsarbetena kan vara avslutade till augusti 1975. Kungl. Maj:t uppdrog den 13 september 1973 åt styrelsen att utföra om- och tillbyggnaden.
Departementschefen
Med hänvisning till vad jag redovisat i det föregående bör i investeringsplanen föras upp följande nya kostnadsramar i 1 000-tal kr.
|
Byggnadsobjekt |
Kostnadsram 73-04-01 |
Medelsförb Faktisk t, o, m, 73-06-30 |
irukning Beräknad för |
Byggstart år-mån. |
Färdigställande år-män. |
|
|
73/74 74/75 | ||||
|
Nybyggnad av museilokaler på Julita gård för Nordiska museet m.m. Om- och tillbyggnad av modema museet |
5 200 10 850 |
|
3 000 2 000 2 000 6 000 |
73-12 73-12 |
74-09 75-08 |
Med hänsyn härtill och tUl den beräknade medelsförbrakningen i övrigt bör för budgetåret 1973/74 utöver vad som tidigare beräknats ytterligare 8 mUj. kr. anvisas under detta anslag.
Jag hemställer att Kungl. Maj;t föreslår riksdagen
att till Byggnadsarbeten för vissa kulturändamål på tUläggsstat I tiU riksstaten för budgetåret 1973/74 anvisa ett investeringsanslag av 8 000 000 kr.
[7] 15. Radio- och televisionshus. I riksstaten för innevarande budgetår har under denna anslagsrubrik anvisats ett investeringsanslag av
2 780 000 kr. Medelsreservationen vid budgetårets början uppgick tiU
3 915 000 kr.
I sin anslagsframställning för budgetåret 1974/75 föreslår byggnadsstyrelsen att under anslaget anvisas ytterligare 8 450 000 kr. på tilläggs-stat I för innevarande budgetår. Det ökade medelsbehovet sammanhänger främst med nybyggnaden av TV-hus i Malmö, vUket objekt eidigt stalsmaktemas beslut förts upp i investeringsplanen (prop. 1973: 85 bil. 6, KrU 1973; 19, rskr 1973; 143).
Prop. 1973:170 33
Departementschefen
Med hänsyn till den beräknade medelsförbrakningen finner jag att behov föreligger av ytterligare medelsanvisning för innevarande budgetär. Jag hemställer att Kungl. Maj;t föreslår riksdagen
alt till Radio- och televisionshus på tilläggsstat I lill riksstalen för budgetåret 1973/74 anvisa ett investeringsanslag av 8 450 000 kr.
[8] 16. Byggnadsarbeten vid universiteten m. m. I riksstaten för innevarande budgetär har under denna anslagsrabrik anvisats ett invesle-ringsanslag av 180 milj. kr. (prop. 1973; 61, UbU 1973: 21, rskr 1973: 135). Medelsreservationen vid budgetårets början uppgick till drygt 18 milj. kr. Någon medelsanvisning på tilläggsstat beräknas f. n, inte bli erforderlig. Däremot bör nybyggnad för kemi, etapp II, inom Chalmers-området i Göteborg redovisas i detta sammanhang.
Grundläggande utbildning, forskaratbUdning och forskning i kemi vid universitetet i Göteborg och vid Chalmers tekniska högskola bedrivs f. n. i en byggnad på Chalmersområdet. Lokalerna i byggnaden, som togs i bruk år 1963 (prop. 1961: 83 s. 39), har en omfattning motsvarande en primär programyta av ca 15 000 m.
Byggnadsstyrelsen har den 23 januari 1973 redovisat förslagshandlingar för en andra etapp av nybyggnad för kemi. Kungl. Maj;t uppdrog den 25 maj 1973 åt styrelsen att projektera en, jämfört med förslagshandlingarna, begränsad byggnad. Projekteringen skulle ske med utgångspunkt i att utbildningen och forskningen i kemi vid universitetet och högskolan skulle disponera lokaler inom Chalmersområdet med en primär programyta av högst 18 800 m.
I en inom styrelsen den 4 september 1973 upprättad promemoria har redovisats ett byggnadsobjekt med en programyta — exkl. kapprum, etc. —• av ca 3 500 m. Kostnaderna för objektet — som kan påbörjas under vintern 1973/74 — har av byggnadsstyrelsen uppskattats till 15 milj. kr. i prisläget den 1 april 1973.
För försörjningsåtgärder i samband med nybyggnaden har medel tidigare anvisats inom den i investeringsplanen uppförda kostnadsramen Försörjningsåtgärder inom Chalmers tekniska högskolas område (prop. 1973; 61 s. 8 och 14).
Föredraganden
Med hänsyn till sysselsättningsläget anser jag att ifrågavarande byggnadsobjekt bör påbörjas redan innevarande budgetår. I investeringsplanen bör föras upp följande, på byggnadsstyrelsens uppskattning grundade kostnadsram i 1 000-tal kr. i prisläget den 1 april 1973.
3 Riksdagen 1973.1 saml. Nr 170
|
Prop. 1973:170 |
|
|
|
34 |
|
Byggnadsobjekt |
Kostnadsram 73-04-01 |
Medelsförbrukning |
Byggstart år-mån. |
|
|
|
Faktisk Beräknad för |
Färdigställande år-mån. | ||
|
|
73-06-30 73/74 74/75 | |||
|
Göteborg Nybyggnad för kemi, etapp II |
15 000 |
5 000 8 000 |
73-12 |
75-08 |
Jag räknar med att i annat sammanhang återkomma till Kungl. Maj:t med en definitiv kostnadsberäkning för objektet.
Jag förordar att de ökade kostnader som hänger samman med nybyggnaden får bestridas av tillgängliga medel under förevarande anslag. Jag hemställer att Kungl. Maj:t föreslär riksdagen
att godkänna vad jag förordat angående bestridande av utgifterna för vissa byggnadsarbeten vid universiteten m. m.
Vad föredragandena sålunda med instämmande av statsrådets övriga ledamöter hemställt bifaller Hans Maj:t Konungen,
Ur protokollet: Britta Gyllensten
Prop. 1973:170 35
Bilaga 7
JORDBRUKSDEPARTEMENTET
Utdrag av protokoUet över jordbruksärenden, hållet inför Hans Maj:t Konungen i statsrådet på Stockholms slott den 2 november 1973.
Närvarande: statsministern PALME, statsråden STRÄNG, ANDERSSON, HOLMQVIST, ASPLING, LUNDKVIST, GEIJER, ODHNOFF, MOBERG, BENGTSSON, NORLING, LÖFBERG, LIDBOM, CARLSSON, FELDT.
Chefen för jordbruksdepartementet, statsrådet Bengtsson, anmäler de ärenden under jordbraksdepartementets handläggning som angår utgifter på tilläggsstat 1 till riksstaten för budgetåret 1973/74 och anför.
DRIFTBUDGETEN
NIONDE HUVUDTITELN
B. Jordbrukets rationalisering m. m.
[1] B 15. Främjande av rennäringen. På riksstaten för innevarande budgetår har under denna anslagsrubrik anvisats ett reservationsanslag av 630 000 kr. Av beloppet disponeras 330 000 kr. för rennäringens kata-strofskadeskydd.
Lantbruksstyrelsen
Renförlusterna inom vissa samebyar i Norrbottens län har varit betydande under vinterbetessäsongen 1972/73. Lantbruksstyrelsen har inhämtat uppgifter från lantbruksnämnden om behovet av medel för att täcka de inträffade förlusterna.
I nordsamebyarna fanns enligt 1972 års renlängd ca 29 000 renar. Meddsbehovet till ersättningar för uppkomna förluster kan enligt nämnden grundas på antagandet att halva renantalet har förlorats. I slutet av maj månad lät lantbruksnämnden verkställa en rekognoserings-flygning över Könkämä, Lainiovuoma och Saarivuoma samebyars fjällområden. Därvid kunde konstateras att påfallande litet antal renar fanns inom de vanliga vårbelesområdena. 5 000—7 000 renar observerades under flygningen. Vid en besiktning från helikopter den 26 juni inom motsvarande områden räknades 955 döda renar. Eftersom i regel endast en mindre del av alla döda renar kan upptäckas på detta sätt.
Prop. 1973:170 36
stod det klart att rendöden måste ha varit omfattande.
Lantbraksstyrdsen anser att oaktat att förlusterna inträffade under vintem 1972/73 bör bestämmelserna i det katastrofskadeskydd för rennäringen, som trädde i kraft den 1 juli 1973, tUlämpas. Styrelsen beräknar renförlustema i Könkämä, Lainiovuoma, Saarivuoma, Talma, Vit-tangi och Gällivare samebyar till ca 11 500 djur efter avdrag för nor-malföriust och viss självrisk. Med utgångspunkt i taxan för rovdjurs-dödade renar uppgår enligt lantbruksstyrelsen värdet av de ersättnmgs-giUa förlusterna tUl 3,6 milj. kr. Eftersom det dock kan antagas att kommande renräknuig och undersökning kommer att visa att även andra byar har åsamkats onormala förluster har ersättningsbeloppet beräknats tiU 4 milj. kr.
Departementschefen
De skador som åsamkats renskötseln under vintem 1972/73 har varit av betydande omfattaing. SärskUt har de nordligaste samebyama drabbats. För att begränsa skadoma har Kungl. Maj:t anvisat sammanlagt 1 350 000 kr. till olika skadeförebyggande åtgärder såsom nödutfodring och transporter. Trots att dessa åtgärder har vidtagits har betydande renförluster inte kunnat undvikas. I vissa fall beräknas inemot hälften av djuren ha dött. För att minska verkningarna av dessa förluster finner jag det skäligt att ytterligare statsbidrag utgår.
1973 års riksdag beslöt att fr. o. m. den 1 juU 1973 statiigt stöd skall lämnas för att skydda renägama mot ekonomiska förluster vid synnerligen svåra betesförhåUanden (prop. 1973; 1 bU. 11 s. 34, JoU 1973; 1, rskr 1973; 86). Katastrofskadeskyddet innebär bl. a. att stöd skall kunna lämnas till renägare i form av ersättning för förlorade renar, utöver ordinarie avgång och viss självrisk, med samma belopp som för rovdjursskadade renar. Med hänsyn till de exceptionellt svåra betesförhållanden som rådde under vintern 1972/73 anser jag i likhet med lantbruksstyrelsen att katastrofskadeskyddets principer nu bör tillämpas, fastän beteskatastrofen inträffade före den 1 juli 1973.
Eftersom renförlustema åsamkat renägama stora ekonomiska förluster bör utbetalning av individuella ersättningar kunna ske så snart de enskilda renägarnas exakta förluster kan beräknas med utgångspunkt i kommande renräkning och resp. sameby kan sammanställa och vitsorda ersättningsanspråken. Varje renägares ersättningsberättigade förlust skall härvid prövas och godkännas av expert utsedd av lantbruksnämnden. Jag räknar med att 4 milj. kr. väl skall täcka behovet av medel för ändamålet.
Jag hemställer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att tUl Främjande av rennäringen på tUläggsstat I tUl riksstaten för budgetåret 1973/74 anvisa ett reservationsanslag av 4 000 000 kr.
Prop. 1973:170 37
C. Jordbruksprisreglering
[2] C 3. Prisreglerande åtgärder på jordbrukets område. På riksstaten för innevarande budgetår har under denna anslagsrabrik anvisats ett förslagsanslag av 96 milj. kr. Under anslaget anvisas medel för olika prisreglerande ändamål. Från anslaget utgår vidare ersättning till jordbraket för dess förluster till följd av prissloppet på vissa livsmedel.
Statens jordbruksnämnd
Statens jordbruksnämnd beräknade i mars 1973 inkomstema av inför-sdavgifter under regleringsäret 1973/74 till ca 418 milj. kr., varav ca 89 milj. kr. för fodermedel. Nämnden framhöll emellertid att de faktiska inkomsterna med hänsyn till bl. a. de starka fluktuationerna i importpri-sema kunde komma att avvika väsentligt från dessa belopp. Den s. k. fördelningsplanen för inflytande införselavgifter omfattar 252,2 milj. kr. förutom inflytande avgifter från fodermedelsimporten. Vidare beräknades medelsbehovet för ändamål utanför fördelningsplanen till 95 milj. kr., varav 55 mUj. kr. skulle användas för att sänka partipriset på konsumtionsmjölk och 12 milj. kr. beräknades för kostaader för mdlanpris-linjen på fårkött (prop. 1973; 96, JoU 1973; 25, rskr 1973: 232).
I skrivelse den 29 augusti 1973 har nämnden anmält att inflytande införselavgifter för regleringsåret 1973/74 på grund av höjda importpriser preliminärt beräknas tUl ca 232 milj. kr., varav ca 12 mUj. kr. för fodermedel.
Departementschefen
Enligt jordbraksnämndens nuvarande beräkningar skulle således inflytande införselavgifter inte räcka till för ändamål utanför fördelningsplanen. I avvaktan på den fortsatta utvecklingen av avgiftsuppbörden bör därför enUgt min mening statens jordbraksnämnd få disponera en rörlig kredit i riksgäldskontoret för ändamål utanför fördelningsplanen. Med hänsyn till osäkerheten i beräkningarna bör den rörliga krediten fastställas lUl 120 milj. kr. Från detta anslag bör få bestridas räntekostnaderna för den rörliga krediten. Kungl. Maj:t bör få återkomma i ärendet i samband med proposition angående reglering av priserna på jordbruksprodukter, m. m. fr. o. m. den 1 juli 1974.
Jag hemställer att Kungl. Maj;t föreslår riksdagen att
1. medge att statens jordbruksnämnd för ändamål utanför den s. k. fördelningsplanen för införselavgiftsmedel för regleringsåret 1973/74 får disponera en rörlig kredit på 120 000 000 kr. i riksgäldskontoret,
2. medge att räntekostnadema för nämnda kredit får täckas av medel från förslagsanslaget Prisreglerande åtgärder på jordbrukets område för budgetåret 1973/74.
Prop. 1973:170 38
G. Utbildning och forskning
[3] G14. Inredning och utrustnmg av lokaler vid jordbrukets högskolor
m. m. På riksslaten för innevarande budgetär har under denna anslags-rubrik anvisats ett reservationsanslag av 11,5 milj. kr. Av beloppet disponerar byggnadsstyrelsen 4,1 milj. kr. enligt en särskild inredningsplan och utruslningsnämnden för universitet och högskolor 7,4 milj. kr. enligt en särskild utrustningsplan.
Byggnadsstyrelsen har föreslagit nya och ändrade kostnadsramar för vissa inredningsobjekt. För de förslag till nya och ändrade kostnadsramar som med hänsyn till föreliggande lidsplaner nu bör behandlas lämnar jag i det följande en kortfattad redogörelse.
Lantbrukshögskolan och veterinärhögskolan UI tuna
HusdjursvetenskapUgt centrum. I gällande inredningsplan har en delram av 5,5 milj. kr. tagits upp för detta objekt. På grundval av preliminära mängder har den totala kostnaden nu beräknats till 7,6 milj. kr,, varav 1,1 mUj. kr. för djurburar. Med hänsyn tUl att upphandlingstiden blir läng och kostnadsstegringar kan befaras, föreslår styrelsen att en delram av 7,6 milj. kr. förs upp i inredningsplanen.
Djurstallar, Kungsängen. Kungl. Maj;t uppdrog den 11 maj 1973 åt byggnadsstyrelsen att utföra byggnadsobjektet inom en kostnadsram av 7 650 000 kr, i prisläget den 1 april 1972, Byggnadsstyrelsen föreslår att en definitiv ram av 1 150 000 kr, förs upp i inredningsplanen för inredningskostnaderna för djurstallarna.
Bibliotek, nybyggnad. Genom beslut den 28 september 1973 uppdrog Kungl. Maj:t åt byggnadsstyrelsen att utföra nybyggnaden inom en kostnadsram av 10 275 000 kr. Med hänsyn till leveranstider för viss inredning till biblioteket bör en delram av 350 000 kr. föras upp i inred-nmgsplanen.
Skara
Fältstation. På gnmdval av prop. 1973; 107 har statsmakterna beslutat att inrätta en fältstation för veterinärmedicin och lantbruksvetenskap i Skara. Viss verksamhet avses påbörjas redan under år 1974, Styrelsen föreslår att en delram av 400 000 kr. tas upp i inredningsplanen för budgetåret 1973/74.
Skogshögskolan
Umeå
Skogshögskolan, nybyggnad. Enligt statsmakternas beslut skall skogs-
Prop. 1973:170
39
högskolan omlokaliseras till Umeå, Uppsala och Garpenberg med huvuddelen till Umeå. Viss del av högskolan flyttar redan under år 1973 in i provisoriska lokaler vid universitetet i Umeå. Styrelsen föreslår att en delram av 200 000 kr. avseende skogshögskolan i Umeå förs upp i inredningsplanen.
Sysselsättningsobjekt
I gällande inredningsplan har tagits upp en delram av 500 000 kr. avseende inredning av vissa byggnadsobjekt, som tidigarelagts av sysselsättningsskäl budgetåren 1971/72 och 1972/73. Byggnadsstyrelsen föreslår att detta belopp höjs med 340 000 kr. avseende bibUotek i Alnarp. Kungl. Maj:t har den 29 juni 1973 uppdragit åt styrelsen att utföra vissa objekt i syssdsättningsstimulerande syfte under vintern 1973/74. För inredning av ifrågavarande projekt föreslås att delramen höjs med ytterligare 2 milj. kr. till sammanlagt 2 840 000 kr.
Departementschefen
För att inredning utan försening skall kunna anskaffas till de objekt som redovisas i det föregående bör de i följande sammanställning angivna kostnadsramarna föras upp i inredningsplanen.
Inredningsobjekt
Förordad ram eller ändring av tidigare ram (1 000-tal kr.)
Kostnadsram (1 000-tal kr.)
|
Delram |
Definitiv ram
Lantbrukshögskolan och veterinärhögskolan
Ultuna
HusdjursvetenskapUgt centrum Djurstallar, Kungsängen Bibliotek, nybyggnad
Skara Fältstation
-1-2 100 -M 150 + 350
-1- 400
1 150
7 600 350
400
Skogshögskolan
Umeå
Skogshögskolan, nybyggnad -t- 200
Sysselsättningsobjekt budgetåren 1971/72 och 1972/73 -\- 340
Sysselsättningsobjekt
budgetåret 1973/74 -fl 000
840
200
1000
Jag förordar att de ökade utgifter som hänger samman med här behandlade objekt får bestridas av tUlgängliga medel under förevarande anslag.
Prop. 1973:170 40
Jag hemställer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att godkänna vad jag förordat i det föregående angående bestridande av utgifter för inredning av lokaler vid jordbrukets högskolor m. m.
KAPITALBUDGETEN
II. STATENS ALLMÄNNA FASTIGHETSFOND
[4] 17. Byggnadsarbeten vid jordbrukets högskolor m. m. På riksslaten för innevarande budgetår har under denna anslagsrubrik anvisats ett investeringsanslag av 45 milj. kr. Anslaget disponeras i enlighet med en investeringsplan, som upptar av riksdagen godkända kostnadsramar för de i planen ingående objekten.
Byggnadsstyrelsen hemställer att följande objekt tas upp i investeringsplanen för budgetåret 1973/74.
Lantbrukshögskolan och veterinärhögskolan
Ultuna
Bibliotek, nybyggnad. Kungl. Maj:t uppdrog den 27 oktober 1972 åt byggnadsstyrelsen alt projektera nybyggnad av bibliotek för lantbruksvetenskap och veterinärmedicin på Ultunaområdet i Uppsala. Den primära programytan uppgår till 3 200 m, varav högst 1 500 m avser utrymmen för bibliotekets nyttjare och biblioteksfunktioner och resten bokutrymmen. Det för högskolorna gemensamma biblioteket förläggs i anslutning till det nyuppförda undervisningshuset. Genom beslut den 28 september 1973 har Kungl. Maj:t medgivit tidigardäggning av objektet inom en kostnadsram av 10 275 000 kr. i prisläget den 1 april 1973.
Departemen t sch ef en
Genom beslut den 28 september 1973 uppdrog Kungl. Maj:t åt byggnadsstyrelsen att utföra den av styrelsen redovisade nybyggnaden av bibliotek, inkl. försörjningsåtgärder, vid Ultuna inom en kostaadsram av 10 275 000 kr. i prisläget den 1 april 1973. Objektet tidigardades av sysselsättningsskäl. Schaktningsarbeten m. m. beräknas starta före vintern. Vid dimensioneringen av det lantbruksvetenskapliga och veterinärmedicinska biblioteket har hänsyn tagits till att viss del av skogshögskolan kommer att förläggas till Ultuna. En kostnadsram av 10 275 000 kr. i prisläget den 1 april 1973 bör föras upp i investeringsplanen för innevarande budgetår för objektet bibliotek, nybyggnad.
Utgifterna under innevarande budgetår för ovan nämnda byggnadsobjekt bör kunna rymmas inom det till byggnadsarbeten vid jordbrakets högskolor m. m. anvisade investeringsanslaget. Jag förordar därför att utgifterna fär bestridas av tillgängliga medel under anslaget.
Prop. 1973:170 41
Jag hemställer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att godkänna vad jag har förordat i det föregående angående bestridande av utgifterna för nybyggnad av bibliotek för lantbrukshögskolan och veterinärhögskolan.
IV. STATENS UTLÅNINGSFONDER
[5] 9 a. Lånefonden för insamling av skogsfrö. Vid 1949 års riksdag (prop. 1949: 2, JoU 1949: 2, rskr 1949: 21) beslutades att en statlig lånefond, benämnd länefonden för insamling av skogsfrö, skulle inrättas. Som kapital för fonden har på tUläggsstat II till riksstaterna för budgetåren 1948/49, 1953/54, 1955/56, 1958/59 och 1959/60 anvisats investeringsanslag om sammanlagt 2 milj. kr.
För utiåning frän fonden kommer under hösten 1973 att vara tillgängligt knappt 1 mUj. kr.
Skogsstyrelsen
Skogsvårdsstyrelserna planerar att under hösten 1973 och vintern 1974 samla in grankott i stor omfattning. Lagren av granfrö är f. n. små och den ovanligt rikliga kottsättningen detta år måste därför utnyttjas för att säkerställa skogsbrukets behov av gott utsäde för de närmaste årens skogsodlingar. Intervallen mellan goda kottar hos gran är i regel längre än 7 år.
De höga krav på selektivitet som kännetecknar den moderna skogs-fröanskaffningen innebär att kostnaderna för denna i dag är betydligt högre än på 1950- och 1960-talen. Skogsvårdsstyrelsernas kapitalbehov för ifrågavarande verksamhet den närmaste säsongen beräknas till ca 6 milj. kr. och lånebehovet till 4 milj. kr. Lånefonden för insamling av skogsfrö bör därför förstärkas med 3 milj. kr.
Län kan med gällande bestämmelser beviljas bl. a. för inköp eller insamling samt transport av barrträdskott, ollon och lövträdsfrö. Numera sker en omfattande import av granfrö. Ändamålen med länen föreslås därför utvidgas att gälla även inköp av barrträdsfrö.
Departementschefen
Riktlinjerna för skogsvårdsstyrelsernas frö- och plantproduktion godkändes av 1960 års riksdag (prop. 1960: 106, BevJoU 1960: 1, rskr 1960: 326). EnUgt dessa skall verksamheten drivas affärsmässigt och i form av en från den övriga verksamheten skild rörelse. Rörelsen skapar emellertid inte ekonomiskt utrymme för omedelbar finansiering av större fröinsamlingsaktioner vid de få tillfällen sådana är möjliga.
Enligt min mening är det nödvändigt att skogsvården intensifieras. En föratsättning härför är bl. a. att tillräcklig mängd skogsfrö av hög kvali-
Prop. 1973:170 42
tet finns tillgänglig. Därför är det angeläget att möjligheter skapas för insamling i stor omfattning av frö då tillgången på kotl är god i skogsbestånden. Förutsättningama för att erhålla en rikUg skörd av granfrö under den närmaste tiden beräknas vara goda.
Skogsvårdsstyrdsemas behov av medel för ifrågavarande verksamhet har sedan budgetåret 1948/49 tillgodosetts genom lån frän lånefonden för insamling av skogsfrö. De disponibla medlen i fonden uppgår f. n. till ca 1 milj. kr., medan skogsvårdsstyrdsemas lånebehov det närmaste året beräknas till ca 4 milj. kr. Jag föreslår därför att fonden tillförs ytterligare 3 milj. kr.
Jag har ingen erinran mot skogsstyrelsens förslag att ändamålen med lånen utvidgas att omfatta även inköp av barrträdsfrö.
Det ankommer på Kungl. Maj:t att meddela de särskilda föreskrifter som kan föranledas av bifall till vad jag nu förordat.
Jag hemställer alt Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att till Lånefonden för insamling av skogsfrö på tilläggsstat I till riksstaten för budgetåret 1973/74 anvisa ett investeringsanslag av 3 000 000 kr.
Vad föredraganden sålunda med instämmande av statsrådets övriga ledamöter hemställt bifaller Hans Maj:t Konungen.
Ur protokoUet: Britta Gyllensten
Prop. 1973:170 43
Bilaga 8
HANDELSDEPARTEMENTET
Utdrag av protokollet över handelsärenden, håUet inför Hans Maj:t Konungen i statsrådet på Stockholms slott den 2 november 1973.
Närvarande: statsministern PALME, statsråden STRÄNG, ANDERSSON, HOLMQVIST, ASPLING, LUNDKVIST, GEIJER, ODHNOFF, MOBERG, BENGTSSON, NORLING, LÖFBERG, LIDBOM, CARLSSON, FELDT.
Chefen för handelsdepartementet, statsrådet Feldl, anmäler ärende under handelsdepartementets handläggning som angår utgifter på lill-läggsstat I till riksstaten för budgetåret 1973/74 och anför.
DRIFTBUDGETEN
TIONDE HUVUDTITELN
B. Främjande av utrikeshandeln m. m.
[1] B 2. Handelssekreterare. Till delta ändamål har för innevarande budgetär anvisats etl reservationsanslag av 13 120 000 kr. (prop. 1973: 1 bil. 12, NU 1973: 16, rskr 1973: 94). Från anslaget bestrids utgifter för verksamheten vid de 22 svenska handdssekreterarkonlor, som f. n. finns i utlandet.
Vid min anmälan i prop. 1972; 31 (s. 20) av fråga om inrättande av Sveriges exportråd uttalade jag, att från handdskammarhåll kunde komma att aktualiseras fräga om omvandUng av handelskammare tUl handdssekreterarkonlor. Jag förklarade mig beredd alt inleda sädana överläggningar med kamrar som så önskade och som arbetar på marknader där handelssekreterarverksamhet kan vara motiverad. Riksdagen lämnade detta uttalande utan ermran (NU 1972: 27, rskr 1972: 187).
Med hänvisning till ullalandet har handelskammaren i Bryssel begärt sådan överläggning.
Den svenska handelskammaren i Belgien och Luxemburg grandades år 1960 i Bryssel. Kammaren har ca 360 medlemmar varav ca 120 i Sverige. Kammarens verksamhet som serviceorgan för handeln mellan Sverige och Belgien—Luxemburg och intresseorgan för sina medlem-
Prop. 1973:170 44
mar leds av en verkställande direktör som tUl sitt förfogande har fem fast anställda och sex tillfälligt anställda tjänstemän samt två statsstipendiater.
Jag har efter att ha hört Sveriges exportråd i frågan funnit att marknaden är av sådan storlek och art att det finns behov av att upprätthålla en specialiserad kommersiell serviceverksamhet där. I förhandUng-ar med kammaren har jag därvid, med förbehåll för nödvändiga beslut av Kungl. Maj:t och riksdagen nått enighet med kammaren om att omvandla den tUl handdssekreterarkonlor fr. o. m. den 1 januari 1974, Under år 1974 kvarstår handelskammaren övergångsvis som en förening vars medlemmar får samma service av handdssekreterarkontoret som de nu får av kammaren. Med utgången av år 1974 övergår rätten att använda namnet handelskammare lill handdssekreterarkontoret.
Omvandling av handelskammaren till handdssekreterarkontor beräknas för staten medföra en kostnad under innevarande budgetär som uppgår till 344 000 kr., varav 25 000 kr. för utrikeshanddsslipendier till praktikanter vid kontoret.
Vid beräkningen av statens kostnader har utgångspunkten varit att den del av verksamheten som är att betrakta som normal handelssekreterarverksamhet skall kunna bedrivas vid minst oförändrad ambitionsnivå. Med beaktande av den beräknade förbrakningen av redan anvisade medel behöver ytterligare 250 000 kr. anvisas för innevarande budgetår.
Under åberopande av det anförda hemställer jag att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att tUl Handelssekreterare på tilläggsstat I till riksstaten för budgetåret 1973/74 anvisa ett reservationsanslag av 250 000 kr.
Vad föredraganden sålunda med instämmande av statsrådets övriga ledamöter hemstiillt bifaUer Hans Maj:t Konungen.
Ur protokollet: Britta Gyllensten
Prop. 1973:170 45
Bilaga 9
INRIKESDEPARTEMENTET
utdrag av protokollet över inrikesärenden hållet inför Hans Maj:t Konungen i statsrådet på Stockholms slott den 2 november 1973.
Närvarande: statsministem PALME, statsråden STRÄNG, ANDERSSON, HOLMQVIST, ASPLING, LUNDKVIST, GEIJER, ODHNOFF, MOBERG, BENGTSSON, NORLING, LÖFBERG, LIDBOM, CARLSSON, FELDT.
Chefen för inrikesdepartementet, statsrådet Holmqvist, anmäler ärende under inrikesdeparteriientets handläggning som angår utgifter på tUl-läggsstat I till riksstaten för budgetåret 1973/74 och anför.
DRIFTBUDGETEN
ELFTE HUVUDTITELN
E. Bostadsbyggande m. m.
[1] E 8. Upprustningsbidrag m. m. till allmänna samlingslokaler. Under denna rubrik har på riksstaten för innevarande budgetår anvisats ett reservationsanslag av 5 milj. kr. Anslaget utgör också ram för beviljande av särskilda eftergifter av äldre statslän. Bidragsbestämmelserna finns i kungörelsen (1973: 400) om statligt stöd till allmänna samlingslokaler som trädde i kraft den 1 juli 1973. Före nämnda dag gällde kungörelsen (1957: 367) om statslån till anordnande av allmänna samlingslokaler m. m. samt i regleringsbrev 1960/61 givna bestämmelser om rekonstruktionsbidrag.
Kungl. Maj;t har föreskrivit att vissa under våren 1973 beviljade lån för avhjälpande av ekonomiskt trångmål, vilka inte rymdes inom den för budgetåret 1972/73 fastställda ramen för långivningen, skaU avräknas mot ifrågavarande anslag. Dessa beslut avser sammanlagt ett lånebelopp av ca 3 milj. kr.
Bostadsstyrelsen har i skrivelse den 17 augusti 1973 meddelat att ansökningar om lån för avhjälpande av ekonomiskt trångmål och rekonstruktionsbidrag på sammanlagt ca 5,5 mUj. kr., vilka kommit in till
Prop. 1973:170 46
statens nämnd för samlingslokaler före den 1 juli 1973, har överlämnats till samlingslokaldelegationen. Stöd tUl dessa lånesökande kan numera utgå endast i form av uppruslningsbidrag och särskild eftergift.
Bostadsstyrdsen har i sin anslagsframställning för budgetåret 1974/75 anfört alt medel för beslut om upprustningsbidrag under innevarande budgetår bör slå till förfogande i den ursprungligen avsedda omfattningen, dvs. intill ett belopp av 5 mUj. kr. Detta bör enligt styrelsen ske genom att föreskriften om avräkning av vissa län mot anslaget upphävs.
Departementschefen
Den för budgetåret 1973/74 gällande ramen för beviljande av upprustningsbidrag och särskilda eftergifter, 5 milj. kr., har till ett belopp av 3 milj. kr. tagils i anspråk redan före den 1 juli 1973. I enlighet med vad bostadsstyrelsen har anfört bör medel för upprustningsbidrag under innevarande budgetår slå till förfogande i den omfattning som ursprungligen avsågs. Jag förordar därför att ramen vidgas med 3 milj. kr. och alltså bestäms lill 8 milj. kr.
De i det föregående nämnda lånebeloppen om tillhopa 3 milj. kr., som skall avräknas mot den vidgade ramen, betalas inte ut från förevarande anslag. Anslaget behöver därför inte ökas till följd av ramvidgningen.
Jag hemställer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att medge att beslut om upprastningsbidrag och särskilda eftergifter av äldre lån meddelas inom en ram av 8 000 000 kr. under budgetåret 1973/74.
Vad föredraganden sålunda med instämmande av statsrådets övriga ledamöter hemställt bifaUer Hans Maj:t Konungen.
Ur protokollet: Britta Gyllensten
Prop. 1973:170 47
Bilaga 10
CIVILDEPARTEMENTET
Utdrag av protokollet över civilärenden, hållet inför Hans Maj:t Konungen i statsrådet på Stockholms slott den 2 november 1973.
Närvarande: statsministern PALME, statsråden STRÄNG, ANDERSSON, HOLMQVIST, ASPLING, LUNDKVIST, GEIJER, ODHNOFF, MOBERG, BENGTSSON, NORLING, LÖFBERG, LIDBOM, CARLSSON, FELDT.
Chefen för civildepartementet, statsrådet Lundkvist, anmäler ärende under civildepartementets handläggning som angår utgifter på tilläggsstat I lill riksstaten för budgetåret 1973/74 och anför.
DRIFTBUDGETEN
TOLFTE HUVUDTITELN
E. Kartväsendet
[1] E 1. Kartverket: Allmänna kartarbeten. Under denna anslagsrubrik har för finansiering av programmet Allmänna kartarbeten på riksstalen för budgetåret 1972/73 anvisats ett reservationsanslag av 30 215 000 kr. (prop. 1972: 1 bU. 14 s. 101, CU 1972: 7, rskr. 1972: 70) avseende verksamhetsåret 1973.
Rikets allmänna kartverk har i skrivelse 1973-05-15 hemställt alt ytterligare 935 000 kr. anvisas för programmet Allmänna kartarbeten för alt täcka kostnader för dubblering av vissa tjänster saml successiv överflyttning tUl Gävle av vissa arbetsmoment i anslutning till omlokaliseringen till Gävle sommaren 1975.
Departementschefen
Jag beräknar medelsbehovet för dubblering av vissa tjänster pä kartverket inför en successiv överflyttning till Gävle av vissa arbetsmoment inom kartframställningen och därav föranledda lokalkostnader m. m. till 525 000 kr.
Prop. 1973:170 48
Jag hemställer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att till Kartverket: Allmänna kartarbeten på tilläggsstat I till riksstaten för budgetåret 1973/74 anvisa ett reservationsanslag av 525 000 kr.
Vad föredraganden sålunda med instämmande av statsrådets övriga ledamöter hemställt bifaller Hans Maj:t Konungen.
Ur protokollet: Britta Gyllensten
Prop. 1973:170 49
Bilaga 11
INDUSTRIDEPARTEMENTET
Utdrag av protokollet över industriärenden, hållet Inför Hans Maj:t Konungen i statsrådet på Stockholms slott den 2 november 1973.
Närvarande: statsministern PALME, statsråden STRÄNG, ANDERSSON, HOLMQVIST, ASPLING, LUNDKVIST, GEIJER, ODHNOFF, MOBERG, BENGTSSON, NORLING, LÖFBERG, LIDBOM, CARLSSON, FELDT.
T. f. chefen för industridepartementet, statsrådet Löfberg, anmäler de ärenden under industridepartementels handläggning som angår utgifter på tilläggsstat I till riksslaten för budgetåret 1973/74 och anför.
KAPITALBUDGETEN
I. STATENS AFFÄRSVERKSFONDER
E. Förenade fabriksverken
[1] 2. Finansiering av stirlingprojektet. Något anslag för detta ändamål finns inte upptaget i riksstaten för budgetåret 1973/74.
1 prop. 1972: 85 (s. 47) och 1972: 130 (s. 59) lämnades redogörelser för förenade fabriksverkens (FFV) medverkan i utvecklingen av stir-lingmotorn. Kortfattat kan stirlingmotorn beskrivas som en energiomvandlare med extern, kontinuerlig förbränning, som ger motorn följande karakteristiska egenskaper: låg halt av skadliga avgaser, låg ljud- och vibrationsnivå samt låg bränsleförbrukning kombinerad med flerbränsle-egenskaper, dvs. förmåga att utnyttja ett stort antal olika typer av bränslen.
Enligt beslut av 1972 års riksdag (prop. 1972: 85 bil. 10, NU 1972: 35, rskr 1972: 198) medgavs FFV rätt alt solidariskt med Kockums mekaniska verkstads AB (Kockum) teckna borgen för lån i Sveriges investeringsbank AB till KB UnUed Stiriing (Sweden) AB & Co (United Stirling) intill ett belopp av 19 milj. kr. Vidare anvisades ett investeringsanslag av 5 250 000 kr. fÖr bestridande av statens andel av stirling-motorprojektets kostnader för budgetåret 1971/72.
4 Riksdagen 1973.1 saml. Nr 170
Prop. 1973:170 50
Enligt ytterligare beslut av 1972 års riksdag (prop. 1972: 130 bil, 10, NU 1972: 67, rskr 1972: 320) medgavs FFV rätt att solidariskt med Kockum teckna borgea för lån tUl United Stirling intill 7 mUj. kr. Vidare anvisades ett investeringsanslag av 4,4 milj, kr, för bestridande av statens andel av stirlingmotorprojeklels kostnader för budgetåret 1972/ 73.
Förenade fabriksverken , .
FFV har i skrivelse den 28 september 1973 hemstäUt om ytterligare medel för bestridande av kostnaderna för statens andel av United Stirlings utvecklingskostnader under budgetåret 1973/74. FFV hemställer vidare om rätt alt tillsammans nied Kockum teckna solidarisk borgen för bolagets ytterligare upplåning i Sveriges invesleringsbank AB. I skrivelsen anför FFV i huvudsak följande.
FFV, Husqvarna AB och Kockum ingick i juni 1968 ett samarbels-avtal om vidareutveckling av stirlingmotorn. Samarbetet organiserades i form av ett kommanditbolag, det nyss nämnda United Stirling. Bolaget • träffade i juni 1968 ett licensavtal med N.V. Philips Gloeilampen-fabrieken (PhUips), Nederländerna. Husqvarna AB inträdde till en början inte i bolaget, eftersom utvecklingsarbetet primärt skulle koncentreras på en stirlingmotor av storleksordningen 200 hk och Husqvarna AB;s intresse helt var knutet till motorer av en storlek som passade i Husqvarna AB;s tillverkningsprogram och produktsortiment. Senare arbeten med att få fram även en mindre motor har lett tiU att Husqvarna AB under våren 1973 inträtt i bolaget som delägare till en begränsad del. Husqvarna AB arbetar f. n. tUlsammans med FFV med produktionsförberedelser rörande denna motor.
Utvecklingsarbetet vid United Stirling har rönt ett ökande internationellt intresse frän motorr och fordonstillverkare. Intresset för slirling-motorer har även accentuerats av att Ford Motor Company i USA i juli 1972 tecknat kontrakt med PhUips om dels utveckling av en personbilsmotor hos PhiUps, dels en omfattande licens för exploatering av stir-lingmolorer.
Som tidigare anförts av FFV har delägarna i United Stirling för avsikt att långsiktigt knyta ytterligare intressenter lill United Stirling. Det syns också delägarna angeläget att t. ex. genom nya intressenter införliva sakkunskap beträffande tillverkning och marknadsföring av tyngre motorer. Sedan en längre tid har därför förhandlingar förts med tänkbara delägare och samarbetspartner. Förhandlingar om sådant nära samarbete är i långt framskridet skede.
Utvecklingsarbetet har fortsatt planenligt. Beslut om typutformning av en 200 hk motor har fattas under år 1972. De delmål som uppställts har i stort uppnåtts inom angivna lids- och kostnadsramar.
Prop. 1973:170 51
Nästa beslutstidpunkt i projektet är planerad till första halvåret 1974. Finansieringen av utvecklingsarbetet under perioden frän mitten av år 1971 tUl mitten av år 1974 är baserad på 50% upplåning och 50 % av ägarna direkt tillskjutet kapital.
Ramen för hittiUs beviljat lån till United Stirling utgör 19 mUj. kr., som också utnyttjats. United Stirlings behov av ytteriigare upplåning fram lill mitten av år 1974 uppgår till 15 milj. kr. FFV. har tidigare' medgivits rätt att teckna solidarisk borgen tillsammans med Kockum intill ett totalt belopp av 26 milj. kr. FFy:s behov av ytterligare rätt att teckna borgen uppgår således till 8 milj. kr. Härigenom skulle det totala upplänade kapitalet och FFV:s rätt att teckna soUdarisk borgen uppgå tUl 34 milj. kr.
Under förutsättning av att FFV får tillstånd att teckna solidarisk borgen för nämnda 8 milj. kr. beräknas FFV;s andel i av delägarna direkt tillskjutna medel för utvecklingsarbetet för budgetåret 1973/74 utgöra 2 milj. kr. FFV framhåller — under hänvisning till nödvändigheten av att vid projekt av denna storleksordning anlägga ett långsiktigt betraktelsesätt —■ att det är angeläget att FFV liksom föregående budgetär erhåller ett investeringsanslag, t. v. utan krav på avskrivning.
Departementschefen
Jag har i prop. 1972; 85 och prop. 1972: 130 lämnat en redovisning av FFV:s samarbete med Kockum i United Stirling för utveckling av den s. k. stirlingmotorn och betonat betydelsen av motorns speciella egenskaper för miljön och för ett flexibelt bränsleutnyttjande. Arbetet med motorn är planerat att leda fram till serieproduktion omkring slutet av 1970-talet.
Med hänvisning till att verksamheten bedrivs planenligt och till vad jag här och i tidigare proposkioner anfört anser jag det väsentligt att utvecklingsarbetet fortsätts. Först resultatet av nu pågående arbete och situationen efter ingångna samarbetsavtal ger underlag för att pröva organisation och finansiering av projektets fortsatta verksamhet på längre sikt. Denna prövning bör enligt min mening äga'rum under nästa, är.
Sveriges Investeringsbank AB har tidigare beviljat United Stirling, län på 19 milj. kr. mot borgen. Enligt vad jag erfarit har nu bolaget beviljats en ytterligare kredit på 15 milj. kr. mot borgen. Riksdagen har som förut nämnts medgivit att FFV solidariskt med Kockum får teckna borgen på tUlsammans 26 mUj. kr. jämte ränta. FFV bör medges rätt att teckna ytterligare borgen solidariskt med Kockum på 8 milj. kr. jämte ränta så att borgen kan lämnas för hela den beviljade krediten på 34 milj. kr.
Som jag framhållit.i nämnda propositioner, är det med hänsyn tUl
Prop. 1973:170 52
projektets risk, storlek och långsiklighet ett klart motiverat behov att kapital ställs till förfogande utEin krav på omedelbar förräntning och amortering. Som redovisades i prop. 1972; 85 beräknade FFV sitt medelsbehov fr. o. m. den 1 juli 1971 fram till nästa besluttillfälle i projektet, som nu är fastställt tUl första halvåret 1974, tiU 14—15 milj. kr. Hittills har för budgetåren 1971/72 och 1972/73 investeringsanslag på sammanlagt 9 650 000 kr. beviljats. Med hänsyn till att projektets finansiering tUl 50 % sker med upplånade medel och 50 % tillskjuts direkt av Kockum och FFV i lika delar, har FFV nu beräknat för budgetåret 1973/74 behövligt investeringsanslag till 2 milj. kr. Jag förordar att FFV anvisas ett investeringsanslag av denna storlek, t. v. utan krav på avskrivning. Därmed kommer investeringsanslagen under en treårsperiod att uppgå tUl 11 650 000 kr.
Under åberopande av det anförda hemställer jag att Kungl. Maj;t föreslår riksdagen att
1. bemyndiga Kungl. Maj;t att medge förenade fabriksverken att solidariskt med Kockums mekaniska verkstads AB teckna borgen för lån till KB United Stirling (Sweden) AB & Co intill 8 000 000 kr. jämte ränta,
2. till Finansiering av stirlingsprofektet på tilläggsstat I till riksstaten för budgetåret 1973/74 anvisa ett investeringsanslag av 2 000 000 kr.
F. Statens vattenfallsverk
[2] 1. Kraftstationer m.m. På riksstaten för budgetåret 1973/74 har under denna rubrik anvisats ett investeringsanslag av 1 318 milj. kr.
Statens vattenfallsverk
I sin anslagsframställning för budgetåret 1974/75 redogör statens vattenfallsverk för kostnadsutvedtiingen inom sitt verksamhetsområde under denna rubrik anvisats ett investeringsanslag av 1 318 mUj. kr.
De genomsnittliga prisstegringama inom landet har under de senaste åren varit 6 å 8 %. Löne- och personalkostnader har som en följd av avtalsenliga löne- och förmånsförbättringar stigit väsentligt mer än tidigare. Denna allmänna utveckling har lett till att vattenfallsverkets kostnader för såväl drift- som investeringsverksamhet ökat kraftigt. Ökningen har varit större än vad som har varit möjligt att möta med rationaliseringar. Priserna på vissa komponenter och utrustning till kraftanläggnmgar har också stigit kraftigare än vad som svarar mot den genomsnittliga prisuppgången.
Byggnadskostnadsindex för värmekraftanläggningar belyser utvecklingen under de senaste åren. Detta index; som har tagits fram genom
Prop. 1973:170 53
sammanvägning av index för olika materialgrupper, mekanisk och elektrisk utrustning samt löper, har under tiden januari 1971—januari 1973 stigit från 187,6 till 219,1, vilket svarar mot en årlig ökning med 8,1 %. Mycket talar för att den hittUls konstaterade årliga procentueUa kostnadsökningen kommer att bli ytterligare något större under kommande år beroende på den sannolika prisutvecklingen för järn- och stålvaror och arbetskostnader.
Vattenfallsverkets investeringsram för budgetåret 1973/74 uppgår tUl 1 287 milj. kr. inkl. medel för sädana arbeten som enligt Kungl, Maj:ts beslut igångsatts under år 1973 av sysselsättningsskäl. Verkets medelsbehov för innevarande budgetår beräknas nu tUl 1 375,1 milj, kr,, vilket överstiger den fastställda investeringsramen med 88 milj. kr.
Större delen av det ökade medelsbehovet — 68 milj. kr. — beror på löne- och prisstegringar, som inte har kunnat kompenseras genom teknisk utveckling och rationalisering och på kontraktsenliga tillägg enligt indexklausuler. Ökningen motsvarar 6,5 % av det tidigare i 1972 års prisläge anmälda medelsbehovet för motsvarande investeringsobjekt.
Resterande 20 mUj. kr. avser förskottsbetalningar i samband med upphandling av urananrikningstjänster. Förenta staternas atomenergikommission tiUkännagav våren 1973 genomgripande ändringar av de s. k. kriterier som reglerar villkoren för försäljning av anrikningstjänster. Anrikningskontrakt för ett kärnkraftaggregat skall i fortsättningen tecknas minst åtta år före första leverans av det anrikade uranet, dvs. minst nio och ett halvt är före aggregralet tages i drift. Vidare skall erläggas en förskottslikvid uppgående till ca 15 mUj. kr. och fördelad på tre är med första delbetalning när kontraktet undertecknas.
För aggregat som nu är under byggnad eller beställning och som har behov av anrikat uran under den närmaste åltaårsperioden gäller vissa övergångsbestämmelser. Tillämpningen av dessa bestämmelser innebär att anrikningskontrakt för det tredje och fjärde aggregatet i Ringhals och det första aggregatet i Forsmark måste tecknas senast den 31 december 1973 och att anrikningskonlrakt för det andra aggregatet i Forsmark måste tecknas senast den 30 juni 1974. Förskotlslikvi-derna för anrikningstjänster avseende de båda aggregaten i Ringhals, vilka finansieras över verkets investeringsanslag, kräver ett extra me-delstiUskott av 10 mUj. kr. under budgetåret 1973/74.
Anrikningstjänster för senare utbyggnader kan förmodligen också erhållas från Sovjetunionen och möjUgen även från en framtida europeisk anrikningsanläggning. Det har emellertid ännu inte varit möjligt att klarlägga föratsättningama för upphandling av anrikningstjänster från annat håll än Förenta statema. För att en viss handlingsfrihet skall kunna bibehållas vad beträffar idrifltagningen av kärnkraftaggregat under första delen av 1980-talet är det därför angeläget att beslut fattas om
Prop. 1973:170 54
upphandling av anrikningstjänster för en del ännu inte beslutade aggregat. Denna handlingsfrihet bör omfatta ett tredje aggregat i Fdrsmark samt ytterligare två aggregat för drifttagning under åren t. o. m. år 1984. I överensstämmelse med de amerikanska upphandlingsvillkoren måste anrikningskontrakt för dessa aggregat tecknas vid sådana tidpunkter att förskottslikvider om 10 milj. kr. blir erforderliga redan under budgetåret 1973/74. I det fall planerade kärnkraftutbyggnader flyttas fram till en senare tidpunkt gäller dessa förskott även för den senardagda utbyggnaden. Om utbyggnaden däremot inte kommer till stånd, sker ingen återbetalning av erlagda förskott. Beslut om förskottslikvider binder dock inte statsmakterna vad gäller senare ställningstaganden till eventuella kärnkraftutbyggnader.
Departementschefen
I sin anslagsframställning för budgetåret 1974/75 har statens vattenfallsverk anmält behov av medel på tiUäggsstat till riksstalen för budgetåret 1973/74, Verket hänvisar därvid dels tiU de pris- och lönestegringar som har inträffat sedan föregående beräkningstillfälle, dels lill ändrade villkor för upphandling av urananrikningstjänster i Förenta staterna, enligt vUka köparen bl. a. måste erlägga viss förskottslikvid redan vid tidpunkten för anrikningskontraktets undertecknande.
Enligt vatlenfallsverkets beräkningar har meddsbehovet för innevarande budgetår ökat till sammanlagt 1 375,1 milj, kr., vilket överstiger den av Kungl. Maj:t medgivna investeringsramen med 88 milj. kr. Av den totala ökningen beror 68 milj. kr. på fördyringar av det pågående investeringsprogrammet och 20 milj. kr. på förskottsbetalningar på grund av erforderlig upphandling under detta budgetår av anrikningstjänster i Förenta staterna.
Jag har såvitt gäller fördyringen med 68 milj. kr. av det tidigare beslutade investeringsprogrammet inte något att erinra mot valtenfallsver-kets beräkning och förordar att de medel som behövs för att kompensera kostnadsökningen ställs till verkets förfogande under budgetåret 1973/74.
De stora gasdiffusionsanläggningarna i Förenta staterna har hittills svarat för större delen av världens försörjning med anrikat uran till kärnkraftreaktorer. Leveranskontrakt har också kunnat tecknas pä för köparen förmånliga villkor, som inneburit frihet för köparen att anpassa leveranserna till sina faktiska behov.
Med etl ständigt stigande behov av anrikat uran i världen kommer emellertid kapaciteten hos de amerikanska anläggningama snart all bli otiUräcklig. I syfte bl. a. att säkerställa den långsiktiga planeringen och finansieringen av nya anrikningsanläggningar har Förenta staternas atomenergikommission numera skärpt viUkoren för försäljning av anrik-ningstjänsler. Reaktorägaren måste i fortsättningen förbinda sig att för
Prop. 1973:170 55
en lidsperiod av omkring tio år göra inköp av på förhand fixerade kvantiteter anrikningstjänster. Vidare måste kontrakt tecknas minst åtta år före leverans av anrikat uran tiU den första bränslesatsen samt en viss del av kostnaden betalas i förskott under tre år närmast efter kontraktets ingående. Med hänsyn tUl att det tar ca två år efter leverans av anrikat uran till den första bränslesatsen innan reaktorn kan tas i kommersiell drift, måste reaktorägare som vill försäkra sig om anrikningstjänster frän Förenta staterna göra bindande åtaganden ca tio år före idrifltagningen av ett nytt kärnkraftaggregat.
De nya villkoren innebär för vattenfallsverkets del att anrikningskontrakt för de under byggnad varande tredje och fjärde aggregaten i Ringhals måste tecknas senast den 31 december 1973. I samband därmed skall verket betala 10 milj. kr. motsvarande en tredjedel av den föreskrivna förskottslikviden. Om handlingsfriheten beträffande idrifltagningen av nya kärnkraftaggregat under första delen av 1980-talet skall kunna bibehållas är det enligt verket i den nu rådande situationen också nödvändigt att teckna kontrakt om leverans av anrikat uran lill två ännu inte beslutade aggregat redan under innevarande budgetår. Härför krävs ytterligare 10 milj. kr.
Under budgetåret 1973/74 behöver anrikningskonlrakt tecknas också för de båda kärnkraftaggregat i Forsmark som f. n. byggs av Forsmarks kraftgrupp AB, i vilket staten genom vattenfallsverket äger 74,5 % av aktierna.
Jag delar vattenfallsverkets uppfattning att upphandUng av anrikat uran måste ske på ett sådant sätt att handlingsfriheten på kärnkraftområdet bevaras. Den nya situation som har uppkommit på marknaden för anrikningstjänster nödvändiggör åtaganden även i fråga om två reaktorer som ännu inte är beslutade eller fast planerade. Jag vill understryka, att vad jag nu har sagt inte innebär något ställningstagande i fråga om utbyggnaden av dessa båda reaktorer.
Emellertid bör enligt min mening upphandlingen av anrikningstjänster till samtliga av verket angivna reaktorer ske genom det år 1972 bildade bolaget Svensk kärnbränsleförsörjning AB, i vilket staten genom vattenfallsverket ingår som delägare. Jag återkommer till denna fräga i det följande. Jag avser därvid att förorda åtgärder, som syftar till att göra möjligt för kärnbränslebolaget att genomföra bl. a. ifrågavarande upphandlingar. Vid bifall härtill bortfaller behovet av särskilda medel från investeringsanslaget till kraftstationer m. m. för förskottsbetalningar. I enligt härmed har jag också räknat ner vattenfaUsverkets behov under innevarande budgetår av medel för kapitaltillskott till Forsmarks kraftgrupp AB med 7 mUj. kr. av totalt 10 milj. kr. som har beräknats för förskottslikvider i samband med tecknandet av anrikningskonlrakt för bolagets båda aggregat.
Investeringsanslagel till kraftstationer m. m. bör i enlighet med vad
Prop. 1973:170 56
jag här har anfört räknas upp med sammanlagt (68 000 000—7 000 000) 61 milj. kr.
Under åberopande av det anförda hemställer jag att Kungl. Maj:l föreslår riksdagen
att tUl Kraftstationer m. m. på tilläggsstat I lill riksstaten för budgetåret 1973/74 anvisa ett investeringsanslag av 61 000 000 kr.
[3] Statlig säkerhet för Svensk kärnbränsleförsörjning AB. Våren 1972 faststäUde statsmakterna (prop. 1972; 57, NU 1972; 39, rskr 1972: 200) allmänna riktiinjer för verksamheten på kärnbränsleförsörjningens område. I samband därmed godkändes etl konsortialavtal mellan statens valtenfallsverk. Sydsvenska kraft AB och Oskarshamnsverkels kraft-grupp AB om bildande av ett aktiebolag med uppgift att främja landets försörjning med kärnbränsle. Avtalet gäller för tiden den 1 juU 1972 •—den 31 december 1982 och förlängs automatiskt med femårsperioder såvida inte uppsägning sker två år före avtalstidens utgång. Aktiekapitalet i bolaget — f. n. 100 000 kr. — är fördelat med 50 % på vattenfallsverket och 25 % på var och en av de övriga kontrahenterna. Ordförande i bolagets styrelse utses av Kungl, Maj:t. Bolaget — Svensk kärnbränsleförsörjning AB — inledde sin verksamhet i början av år 1973.
Svensk kärnbränsleförsörjning AB
I skrivelse den 18 oktober 1973 hemställer Svensk kämbränsleför-sörjning AB om en statiig säkerhet till etl belopp av 250 milj, kr, för bolagets åtaganden i samband med upphandlingar av kärnbränsle.
Bolaget framhåller inledningsvis att den pågående utbyggnaden av kärnkraft i Sverige baseras på leveranser av anrikat uran från Förenta staterna. Enligt det svensk-amerikanska atomsamarbelsavtalet ålar sig Förenta staterna att fram lill år 1996 tillhandahålla anrikningstjänsler för de elva svenska kraftreaktorer som beräknas vara i drift omkring år 1980, Inom ramen för avtalet har hittills anrikningskontrakt träffats för sex reaktorer.
För kontraktering av anrikningstjänsler tUl reaktorer efter nämnda elva erfordras en ändring av regeringsavtalet med Förenta staterna. Avtalet kommer i den nya lydelsen —■ till skillnad från vad som nu gäller
— inte att innebära förhandsgaranti om leveranskontrakt. Nya kontrakt väntas således kunna träffas endast i män av tillgäng till kapacitet. Enligt uppgift beräknas den nuvarande amerikanska anrikningskapadtelen
— inkl, vissa kapacitetshöj ande iitgärder — komma att bli fulltecknad redan omkring årsskiftet 1974—1975. Vidare har de kommersiella villkoren för kontraktering av anriknuigstjänster ändrats.
Bolaget framhåller att kraftindustrin i västvärlden härigenom ställts
Prop. 1973:170 57
inför en ny situation. SärskUt den långa beställningstiden, som innebär att anrikningskontrakt måste träffas innan beslut fattas om uppförandet av en reaktor, och bindningen till fasta kvantiteter innebär betydande planeringsproblem. Inom såväl amerikansk som västeuropeisk och japansk kraftindustri har man diskuterat olika arrangemang av pool-typ som skuUe kunna ge deltagarna vissa möjligheter alt anpassa sin upphandling av anrikningstjänster till ändrade behov.
Inom bolaget har övervägts möjliga åtgärder för svensk kraftindustris del. Övervägandena har lett fram till slutsatsen att bolaget bör undersöka möjligheterna att för delägarnas gemensamma räkning anskaffa en kvantitet anrikat uran som reservlager för landets kraftsystem mot slutet av 1970-talet, Kvantiteten bör motsvara en första härd till en stor kraftreaklor. Enligt bolagets uppfattning skulle ett sådant lager motverka de för kraftförelagen negativa effekterna av den nya situationen i Förenta staterna och allmänt öka handlingsfriheten på kärnbränsleförsörjningens område. Med hänsyn till marknadsutvecklingen bör kontrakt om ifrågavarande leveranser slutas redan nu.
Anskaffning av ett reservlager avses komma att finansieras genom upplåning. Bolagets löpande kostnader för lagringen (räntekostnader, förvaring m, m,) avses komma att täckas genom bidrag från delägarna.
Sovjetunionen är f. n. den enda alternativa leverantören av anrikningstjänsler. 1970 års svensk-sovjetiska atomsamarbelsavtal möjliggör legoanrikning för svensk räkning vid sovjetiska anläggningar. Förhandlingar äger rum meUan bolaget och vederbörande sovjetiska exportorga-nisalion om leverans av viss kvantitet anrikningsarbete. Den aktuella upphandlingen är i storleksordningen 125 milj. kr., inkl. kostnaden för naturligt uran.
Som nämnts avser bolaget att finansiera anskaffningen av det anrikade materialet genom upplåning. Eftersom bolaget har begränsade egna tillgångar behöver särskild säkerhet ställas. Med hänsyn till all en upphandling av denna natur tjänar etl aUmänt intresse anser bolaget del vara rimligt att säkerhet ställs av staten. Den säkerhet som behövs är av två slag: dels borgen för lån som bolaget tar upp för att finansiera inköp av naturligt uran och anrikningstjänster, dels säkerhet för att bolaget fullgör sina betalningsförpliktelser mot leverantören.
Även andra slag av upphandlingar för en eller flera delägares räkning kan komma att visa sig lämpUga. Den statiiga säkerheten bör enligt bolagets uppfattning ge visst utrymme även för sådana engagemang. Med hänsyn härtill föreslås beloppet för säkerheten till 250 milj. kr.
Med hänsyn till att en statlig säkerhet för lån som bolaget tar upp för att finansiera upphandlingarna kan komma att behöva tas i anspråk under lång tid har det ansetts rimligt att delägarnas förpliktelser såvitt avser täckandet av kostnader för lånen skall gälla utan att begränsas av konsortialavtalets giltighetstid. En förbindelse om delägarnas ansvar i
Prop. 1973:170 58
nämnda hänseende bifogas bolagets framställning. Enligt förbindelsen åtar sig de icke-statliga delägarna i bolaget gentemot staten att tillskjuta medel för täckande av bolagets kostnader för lån för vilka den statliga säkerheten gäller. Förbindelsen innehåller ett motsvarande åtagande från statens vattenfallsverks sida gentemot nämnda delägare med förbehåll för Kungl. Maj:ts godkännande. Medlen skaU tUlskjutas med fördelning mellan delägarna som dessa överenskommer i samband med beslut om upphandling.
Vid bedömningen av den risk som ställandet av säkerhet för ifrågavarande upphandlingar skulle innebära för statens del bör enligt bolaget beaktas även värdet av det realiserbara lagret, som kan antas komma att uppgå till samma storleksordning som anskaffningskostnaden.
Departementschefen
Svensk kärnbränsleförsörjning AB bildades år 1972 med uppgift bl. a. att främja en samordnad upphandUng av kärnbränsle för svensk kraftindustri. Det förutsattes att verksamheten tiU en början skuUe inriktas på planering och utredningar. Enligt det konsortialavtal som träffades mellan delägarna gavs bolaget möjligheter att fungera även som ett instrument för kraflförelagens upphandling, men detta bedömdes mindre aktuellt vid tidpunkten för bolagets bildande.
Under det senaste året har marknadsförutsättningarna ändrats i vad avser upphandling av anrikningstjänster. Således har villkoren för anrikning av uran i Förenta statema, som hittills svarat för praktiskt taget hela västvärldens behov, väsentligt skärpts. Jag har nyss redogjort härför vid min anmälan i det föregående av frågan om medel på tiUäggsstat för detta budgetår under investeringsanslaget Kraftstationer m. m. (p. 2). De nya villkoren avspeglar det förhållandet all kapaciteten hos de nuvarande amerikanska anrikningsanläggningarna inom en nära framtid väntas bli fulltecknad.
Mot denna bakgrund undersöker bolaget möjligheten att upphandla en kvantitet anrikat uran som ett reservlager för delägarnas gemensamma behov. Bolaget har tagit upp förhandlingar med Sovjetunionen, som f. n. är den enda alternativa leverantören av anrikningstjänsler, om legoanrikning inom ramen för 1970 års svensk-sovjetiska atomsamarbelsavtal. Även andra leverantörer kan efter hand komma i fråga, bl. a. någon av de europeiska anläggningar som nu planeras. Kostnaderna för upphandlingarna avses komma att bestridas av delägarna i enlighet med konsortialavtalets bestämmelser.
Enligt min mening skulle ett reservlager av anrikat uran för kraftföretagens gemensamma behov medföra betydande fördelar. Som bolaget anfört skulle lagringen bl. a. i viss mån motverka de för kraftindustrin negativa effekterna av de ändrade anrikningsvillkoren i Förenta staterna. Den skulle även underlätta en önskvärd spridning på flera
Prop. 1973:170 59
inköpskällor. Därutöver bör beaktas värdet av ett lager vid störningar i tillförseln. Jag vill dock understryka att den tilltänkta lagringen i första hand är kommersiellt motiverad.
Mot bakgrund av den nya situationen på anrikningsområdet finner jag det naturligt att Svensk kärnbränsleförsörjning AB används som instrument även för annan upphandling än den som avser nämnda reservlager. Vid min anmälan i det föregående av frågan om medel under anslaget Kraftstationer m. m. var jag således inte beredd alt tillstyrka att medel anvisades till statens vattenfallsverk avseende förskottsbetalningar för anrikningskontrakt till vissa kraflreaktorer. Upphandlingen av anrikningstjänster för dessa reaktorer bör i stället ske genom bolaget. Härigenom ökar bolagels möjligheter att svara för planering och samordning på lång sikt av landels försörjning med kärnbränsle enligt de riktlinjer som anges av statsmakterna.
Den föreslagna ordningen för upphandling av anrikningstjänsler innebär att finansieringen av förskottsbetalningar sker genom Svensk kärnbränsleförsörjning AB. Jag vill understryka att vederbörande kraftföretag därmed inte avlastas det slutliga betalningsansvaret för kärnbränslet. Bolagets löpande kostnader för upphandlingar — inkl. räntor och avgifter för lån — kommer att täckas av kraftföretagen. Detta gäller beträffande upphandlingar för såväl delägarnas gemensamma behov som ett individuellt kraftföretags räkning.
Den angivna ordningen innebär betydande ekonomiska åtaganden för Svensk kärnbränsleförsörjning AB. Bolaget kan således komma att upphandla — förutom det av bolaget föreslagna reservlagret lill ett värde av i runt tal 125 milj. kr. — anrikningstjänster till ett antal kraftreaktorer. För de återstående fem reaktorerna inom gällande svensk-amerikanska atomsamarbelsavtal — nämligen Ringhals 3 och 4, Forsmark 1 och 2 samt Oskarshamn 3 — kan anrikningskonlrakt tecknas hos Förenta staternas atomenergikommission senast den 31 december 1973, i några fall den 30 juni 1974. Om denna möjlighet utnyttjas, måste enligt de nya anrikningsvillkoren förskottsbetalning erläggas för varje reaktor med ca 5 milj. kr. vid kontraktets tecknande och med ca 5 milj. kr. under vart och ett av de följande två åren. Dessa förskottsbetalningar kan således sammanlagt komma att uppgå tUl högst ca 75 milj. kr.
En ändring av avtalet med Förenta staterna skulle kunna ge svensk kraftinduslri möjligheter att teckna kontrakt med Förenta staternas atomenergikommission om anrikningsljänster även för senare reaktorer. BestäUningstiden är enligt de nya amerikanska villkoren älta år före leverans, vUket innebär alt anrikningstjänsterna måste beställas nära tio år före reaktorns planerade idrifltagning. Vad beträffar det statliga kraftsystemet räknar vattenfallsverket med att beställning av anriknings-tjänster till ett eventuellt tredje aggregat i Forsmark jämte ett aggregat på annan plats måste ske under första halvåret 1974. Enligt vattenfalls-
Prop. 1973:170 60
verket skulle beställning till ytterligare ett aggregat, om upphandlingen sker i Förenta staterna, bli aktuell under budgetåret 1974/75.
Jag vill framhålla att det för de sistnämnda tre reaklorema ännu inte föreligger några ulbyggnadsbeslut. Ansökningar hos Kungl. Maj;t om tillstånd enligt atomenergilagen har ännu inte ingells. Jag vill i sammanhanget också erinra om riksdagens ställningstagande (NU 1973: 49, rskr 1973: 184) till frågan om det långsiktiga ulbyggnadsprogrammet för kärnkraften, innebärande bl. a, att inga beslut om alt bygga ut kärnkraften ytterligare bör fattas förrän ett nytt allsidigt beslutsunderlag förelagts riksdagen. Även om ett sådant utbyggnadsprogram således inte är fastställt måste enligt min mening åtgärder vidtas i god tid för att säkra tillgäng till anrikningstjänster. Endast om så sker kan den svenska handlingsfriheten beträffande utbyggnad av kärnkraft bevaras.
Den av mig föreslagna ordningen för upphandling av anrikningstjänsler — enligt vilken Svensk kärnbränsleförsörjning AB i princip svarar för tecknandet av nya kontrakt — torde vara särskilt lämpUg i en situation där planeringen av olika skäl måste baseras på osäkra förutsättningar. Således kan förskjutningar i tidsprogrammet eller mellan olika projekt lättare hanteras. Jag vill särskilt understryka att bolagets åtaganden i fråga om upphandling av kärnbränsle inte kommer att binda statsmakternas ställningstagande till frågor om fortsatt utbyggnad av kärnkraft.
För alt Svensk kärnbränsleförsörjning AB skall kunna genomföra upphandlingar på kärnbränsleomrädet i enlighet med vad jag förordat krävs alt bolaget kan ställa säkerhet för sina åtaganden gentemot såväl längivare som leverantörer. Bolaget har hemställt om en statlig säkerhet av 250 milj. kr. i första hand för att medge upptagande av lån för finansiering av ett för kraftinduslrin gemensamt lager med anrikat uran. Beloppet har beräknats bl. a. med hänsyn till alt säkerheten vid vissa upphandlingar kan komma att behöva tas i anspråk samtidigt för såväl belalningsgaranli lill leverantör som borgen till långivare. Till framställningen har fogats en förbindelse från delägarna alt tillskjuta medel för täckande av bolagets kostnader för län för vilka ifrågavarande säkerhet gäller.
Bolagets beräkningar av behovet av säkerhet är jag beredd att godta. Ramen bör emellertid utöver vad bolaget angett utvidgas med hänsyn till vad jag nyss förordat beträffande medel till förskottsbetalningar för anrikningstjänster till vissa kraftreaktorer. Ramen för säkerheten bör därför sättas till 300 milj, kr. Jag förordar alt Kungl, Maj:t föreslår riksdagen att bemyndiga fullmäktige i riksgäldskonloret att ställa ifrågavarande säkerhet. Del bör ankomma på Kungl, Maj:t att meddela erforderliga föreskrifter rörande säkerheten.
Under åberopande av det anförda hemställer jag att Kungl. Maj;t föreslår riksdagen
Prop. 1973:170 61
att bemyndiga fullmäktige i riksgäldskonloret att ställa säkerhet med högst 300 000 000 kr. för Svensk kärnbränsleförsörjnings AB åtaganden i samband med upphandlingar av kärnbränsle.
V. FONDEN FÖR LÄNEUNDERSTÖD
[4] 11. Lån till Aktiebolaget Atomenergi. Något anslag för detta ändamål finns inte upptaget i riksstaten för budgetåret 1973/74. Under denna anslagsrabrik har tidigare anvisats sammanlagt 126,5 milj. kr. till AB Atomenergi. Medlen har bolaget använt för investeringar i byggnader och andra anläggningar, framför allt i Studsvik.
AB Atomenergi
I skrivelse den 26 juni 1973 har AB Atomenergi hemställt om ett anslag av 5 225 000 kr. ur fonden för läneunderstöd för att täcka kostnader för inköp av anrikat uran och därvid anfört i huvudsak följande.
För driften av bolagets materialprovningsreaktor R2 i Studsvik erfordras anrikat uran. Sedan år 1960 har uran till reaktorn kunnat hyras av den amerikanska atomenergikommissionen. I mars 1973 meddelade dock kommissionen, att den inte kunde tillhandahålla nukleärt material för uthyrning efter den 30 juni 1973 annat än under en kortare övergångsperiod. Efter förhandlingar med atomenergikommissionen beslöt bolaget mot denna bakgrund att lösa in det anrikade uranet i R2-reak-torn. Bolaget lämnade därvid över en viss kvantitet naturligt uran till kommissionen och betalade för anrikning av detta uran. Bolaget kunde uppnå goda ekonomiska viUkor vid uppgörelsen genom alt affären genomfördes i sin helhet före den 15 augusti 1973, då priserna på anrikningstjänster steg från 32 $ per separationsenhet tiU 36 $ per enhet för långtidskonlrakt och 38,50 $ per enhet för enstaka leveranser.
Departementschefen
Efter överläggningar under år 1973 mellan AB Atomenergi och den amerikanska atomenergikommissionen har parterna varit överens om att bolaget skulle förvärva det nukleära material som används i materialprovningsreaktorn R2 i Studsvik. För att täcka kostnaderna för förvärvet har bolaget hemställt om ett anslag av 5 225 000 kr. ur fonden för läneunderstöd.
Jag har inget att erinra mot bolagets förslag och hemställer, att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att till Lån till Aktiebolaget Atomenergi på tiUäggsstat I till riksstaten för budgetåret 1973/74 anvisa ett investeringsanslag av 5 225 000 kr.
Prop. 1973:170 62
VI. FONDEN FÖR STATENS AKTIER
[5] 2. Förvärv av aktier i AB Gullhögens bruk. Något anslag för detta ändamål finns inte upptaget i riksstaten för innevarande budgetär.
AB Gullhögens brak (Gullhögen) driver i Skövde tillverkning av cement och äger andel i förelag som tillverkar andra byggnadsmaterial.
Efter beslut av 1969 års riksdag (prop. 1969; 11, SU 1969: 33, rskr 1969: 98) tecknade staten 50 000 nya aktier i Gullhögen i sarnband med att Svenska skifferolje AB och de.ss dotterbolag överlät koncernens anläggningar för lältbetongtUlverkning m. m. tiU Gullhögen.
Till följd av fondemissioner innehar staten numera 54 945 aktier i bolaget, motsvarande 10,9 % av aktiekapitalet och 7,8 % av aktiemas sammanlagda röstvärde.
Gullhögen och Ytong AB, som numera ändrat sin firma till Yxhult AB, träffade är 1966 ett avtal om tekniskt och kommersiellt samarbete och förvärvade då vissa aktieposter i varandras företag. Samarbetet visade sig emellertid ej ge avsedda fördelar och som följd därav träffade bolagen i juni 1972 en överenskommelse om att avbryta samarbetet och upplösa det ömsesidiga aktieägandel. Nämnda överenskommelse innebar å ena sidan att Gullhögen skulle överlåta sina aktier i Yxhult AB lill det tyska bolaget Ytong AG, samt å andra sidan att Yxhult AB skulle överlåta sina aktier i Gullhögen till Gullhögens övriga aktieägare med fördelning dem emeUan i direkt proportion till deras tidigare aktieinnehav. Vid denna förddningsgrund faller 18 633 aktier på statens del och 109 251 aktier på övriga aktieägare.
De sålunda överenskomna aktieöverlåtelserna fullföljdes — utom såvitt angår överlåtelsen till staten — den 18 juli 1973. Flertalet av Gullhögens aktieägare har därefter i sin tur överlåtit sina aktier i Gullhögen till Cementa AB, som därmed kommit att äga ca 84 % av aktierna i Gullhögen.
Mellan staten och Yxhult AB träffades den 2 juli 1973 ett avtal med förbehåll för Kungl. Maj:ts godkännande, enligt vilket Yxhult AB tUl staten överiåter resterande 18 633 aktier i Gullhögen för 200 kr. per aktie, totalt 3 726 600 kr. Aktierna överlåtes med rätt tUl utdelning fr. o. m. för räkenskapsåret 1972/73. Köpeskillingen skall erläggas kontant senast den 31 december 1973.
Avtalet torde få fogas till statsrådsprotokollet i detta ärende som bilaga a.
Om förvärvet genomförs kommer statens andel av Gullhögens aktiekapital att uppgå till 14,6 %. Andelen av totala röstvärdet kommer att vara 10,5 %. Om staten inte utnyttjar erbjudandet alt köpa aktierna kommer de att överlåtas till Cementa AB.
Jag anser att erbjudandet att förvärva aktierna bör utnyttjas och hemställer, alt Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
Prop. 1973:170 63
alt till Förvärv av aktier i AB Gullhögens bruk pä tiUäggsstat I till riksstaten för budgetåret 1973/74 anvisa ett investerings-anslag av 3 726 600 kr.
[6] 3. Förvärv av aktier i AB Eiser. Något anslag för detta ändamål finns inte upptaget i riksstaten för budgetåret 1973/74.
Den 29 oktober 1973 träffades, under förbehåll för Kungl. Maj:ts godkännande, ett avtal mellan svenska staten och Eiser Invest AB som innebär att staten förvärvar hälften av aktierna i AB Eiser (Eiser). Köpeskillingen uppgår tUl 45 milj. kr. Dessförinnan hade arbetsmarknadsstyrelsen och Eiser träffat ett avtal som innebär att Eiser erhåller . statligt regionalpolitiskt stöd för att förlägga en planerad utvidgning av sin verksamhet till Sverige i stället för till utiandet. Detta avtal är träffat med förbehåll för Kungl. Maj;ts godkännande och under förutsättning alt staten förvärvar aktier i Eiser.
Textil- och konfektionsindustrin har under 1950- och 1960-talen genomgått en omstrukturering som resulterat i bl. a. en minskning av antalet anställda och en koncentration av tUlverkningen tiU färre orter. Det är särskilt tillverkningen av yUe- och bomullsvaror som genomgått denna utveckling. Även konfektionssektorn har, framför allt i fråga om konventionella varor, minskat i omfattning. I viss utsträckning har de svenska förelagen valt att förlägga konfektionsenheter till länder med lägre löne- och omkostnadsnivå än i Sverige. Självförsörjningsgraden i fråga om textil- och konfektionsvaror i Sverige har påtagligt minskat under senare år.
Antalet anställda i svensk textil- och konfektionsindustri minskade under 1960-lalet med omkring 25 000 och uppgick år 1970 till närmare 70 000, vUket motsvarar ca 7,3 % av antalet sysselsatta inom industrin. Mellan åren 1970 och 1972 minskade antalet anställda i branschen ytterligare. Ifrågavarande industris andel av förädlingsvärdet inom svensk industri utgjorde samma år ca 5 % medan dess andel av vår in-dustriexporl uppgick till ca 2,7 %. Utrikeshandeln med textil- och konfektionsvaror ökade under 1960-talet och hade år 1972 ett. värde ay ca 1 100 milj. kr. för exporten och 3 600 milj. kr. för importen.
Under de senaste åren har en stabilisering av utvecklingen skett inom textil- och konfektionsindustrin och en viss förbättring kunnat skönjas. Strukturomvandlingen och anpassningen av produktionen har medverkat till ökad konkurrenskraft med framgångar på exportmarknaderna som följd.
Geografiskt är textilindustrin till två tredjedelar koncentrerad till ett relativt begränsat område i sydvästra Sverige. Omkring hälften av textilindustrins och ca 80 % av konfektionsindustrins anställda i Sverige är kvinnor och en tredjedel av de anställda är över femtio år.
Prop. 1973:170 64
Textil- och konfektionsindustrin har hittills endast i ringa omfattning varit representerad i Norrland. Den förhållandevis höga personalintensiteten och ökade differentieringen av arbetsmarknaden som etablering av konfektionsföretag innebär gör en sådan särskilt lämplig i regioner med sysselsättningsproblem och ensidigt näringsliv.
Inom Adalsområdet kvarstår svåra sysselsättningsproblem trots energiska insatser från såväl statliga organ som från berörda kommuner. En av orsakerna härtill är att området fortfarande i stor utsträckning är beroende av den konjunkturkänsliga massa- och träindustrin. Antalet sågverk har minskat starkt som en följd av sammanslagningar till större och rationellare enheter. Som i flertalet områden med långvariga sysselsättningsproblem har kvinnorna och de äldre särskilda svårigheter på arbetsmarknaden i Ådalen. Behovet av en etablering av företag med annan verksamhetsinriktning är därför stort.
Staten har i Ådalen bl. a. genom förelagsförvärv och etableringar, främst i Svenska industrietableringsakliebolagets regi, försökt att bibehålla och skapa ny sysselsättning. Ytterligare sådana åtgärder får dock anses nödvändiga.
I Gällivare domineras näringslivet av LKAB. Genom att gruvbrytningen hittills rekryterat nästan uteslutande manlig arbetskraft har kvinnorna i Gällivare haft små möjligheter att gå ut i arbetslivet. Den kvinnliga undersysselsättningen kan också medföra rekryteringssvårigheter vid gruvfälten.
Eiser är ett produktionsbolag som ägs av det börsnoterade Eiser Invest AB. Eiser har ett aktiekapUal av 20 milj. kr. fördelat på 200 000 aktier om vardera nominellt 100 kr. Bolaget, som med dotterbolag är landets största företagsgrupp inom textil- och konfeklionsbranschen, hade en omsättning verksamhetsåret 1972/73 av 257 milj. kr,, varav ca 70 milj, kr. utgjorde exportförsäljning. Antalet anställda i koncernen uppgår till ca 3 200 i Sverige och tUl ca 400 i utiandet. Eiser, som bildades år 1913 under namnet AB Sveriges Förenade trikåfabriker, har frän starten tillverkat strumpor, underkläder, klänningar, jumprar, baddräkter m. m. Sortimentet har senare vidgats till att omfatta även kostymlyg av trikåtyp. De från början spridda företagsenheterna har efter hand koncentrerats till Borås där ca 1 300 av moderbolagets totalt ca 2 100 anställda arbetar. Företaget har dessutom produktionsenheter i Malmö, Halmstad, Sjöbo samt i ytterligare några orter.
Under senare år har Eiser förvärvat bl. a. AB Malmö Strumpfabrik och Brason konfektions AB. Ar 1971 bildades Sligtex AB i samarbete med Statsföretag AB. Företagsförvärven och engagemanget i Sligtex har bl. a. medfört att sortimentet utvidgats till att omfatta även byxor och garner för framställning av hemtextil.
I Finland har Eiser sedan år 1971 ett helägt dotterbolag, Suomen Eiser OY med produktion av underkläder för försäljning i Sverige.
Prop. 1973:170 65
Företaget kommer enligt ett tidigare beslut i Eiser att under år 1974 utöka sin verksamhet. Efter denna utökning kommer antalet anställda i det finska bolaget att vara ca 500.
I samband med ett företagsförvärv under slutet av 1960-talet erhöll Eiser ett dotterbolag i Portugal. Detta företag, som har ca 150 anställda, tillverkar korsetter m. m.
I Förenta statema äger Eiser hälften av aktierna i ett företag, Alba-Eiser Inc., som tillverkar kostymtyger.
Eiser har under år 1973 investerat bl. a. i en utbyggnad av spinneriet i Borås. Under år 1974 kommer, förutom utbyggnaden av fabriken i Finland, varptrikåstickeriet i Mullsjö att byggas ut.
Eiserkoncernen kan anses väl konsoliderad men har under en följd av år visat låg räntabilitet. En viss förbättring av resultatet har dock skett under det senaste verksamhetsåret och ytterligare förbättring kan enligt koncernens budget förväntas under de närmaste åren. Utdrag ur Eisers årsredovisning för verksamhetsåret 1972/73 torde få fogas till detta protokoll som bilagorna b—d.
Det inledningsvis nämnda avtalet mellan arbetsmarknadsstyrelsen,och Eiser innebär att konfektionsfabriker uppförs i Kramfors, Sollefteå och Gällivare. Denna verksamhet föratsätts komma att bereda sammanlagt ca 600 personer sysselsättning i nämnda orter fördelat med 150 i Kramfors, 250 i Sollefteå och 200 i Gällivare. Anställningarna beräknas tillkomma successivt under en period av fem år. I Gällivare kommer Brason konfektions AB att starta produktion av byxor. I Kramfors och Sollefteå kommer underkläder och yttertrikå att produceras i Eisers regi-Anställning av personal beräknas ske med början i augusti 1974 och verksamheten vara fullt utbyggd under år 1979. Vid personalrekrytering, som kommer att ske i samarbete mellan företaget, arbetsmarknadsmyndigheterna och de fackliga organisationema, skall möjligheter att anställa äldre arbetskraft beaktas.
Enligt min mening är det värdefullt att med denna överenskommelse medverka till en förbättring av den regionala balansen och i de berörda orterna öka differentieringen på arbetsmarknaden. Staten har med stödåtgärder medverkat till textil- och konfektionsbranschens ökade anpassning och förbättrade konkurrensläge. Det är enligt min mening lämpligt att staten förvärvar hälften av aktierna i landets största textil-och konfektionsföretag och härigenom får ökade möjligheter att aktivt följa och påverka struktuiromvandlingen i branschen. Genom det branschkunnande soni finns inom Eiserkoncernen blir det möjligt att snabbt bygga upp produktionen i de nya enheterna. Jag anser det också vara mycket värdefullt att Eiser, Efter ätt under en följd av år ha expanderat i utiandet, nu i huvudsak kan väntas förlägga sin expansion till Sverige.
5 Riksdagen 1973.1 saml. Nr 170
Prop. 1973:170 66
Priset för hälften av aktierna i Eiser, 45 milj. kr., har bedömts mot bakgrund av vad jag nyss anfört samt med hänsynstagande till en på sedvanligt sätt utförd substansvärdering och en bedömning av framtida avkastning.
Uppförandet av de planerade anläggningarna i Kramfors, Sollefteå och Gällivare kommer att ske successivt under en femårsperiod. Eftersom statens förvärv av hälften av aktierna har ell direkt samband med dessa nyetableringar bör likviden delas upp i tre lika stora delar. Enligt avtalet skall 15 milj. kr. erläggas kontant i samband med att staten övertar aktierna. Beloppet skall erläggas inom fem veckor efter den dag riksdagens godkännande föreligger, dock senast den 31 januari 1974. Samtidigt skall skuldebrev för återstående del av köpeskillingen överlämnas. Skuldebreven skall betalas med lika delar senast den 31 januari 1975 och den 31 januari 1976 och skall löpa med en årlig ränta, som med 3 % överstiger yid varje tUlfälle gällande diskonto.
Under åberopande av det anförda hemställer jag att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen att
1, bemyndiga fullmäktige i riksgäldskontoret att såsom dellikvid för förvärv av aktier i AB Eiser utge skuldebrev lill ett belopp av 30 000 000 kr. jämte ränta,
2, till Förvärv av aktier i AB Eiser på tiUäggsstat I till riksstalen för budgetåret 1973/74 anvisa ett investeringsanslag av 15 000 000 kr,
[7] Finansiering av Svenska industrietablerings AB. Genoni beslut av 1969 års riksdag (prop. 1969: 56, SU 1969: 106, rskr 1969: 250) tecknade staten nya aktier för 9,6 milj. kr. i det av Svenska utvecklings AB bildade Svenska industrietablerings AB (SVETAB), varjämte fullmäktige i riksgäldskontoret bemyndigades alt ställa garanti, för lån lill bolaget intill ett belopp av 20 milj. kr, jämte ränta. Härvid angavs målet för SVETAB vara att skapa nya arbetstillfällen genom etablerande av nya och utbyggnad av befintliga företag. Detta kan göras genom hel-statiiga företag eller i samarbete med det enskilda näringslivet, kommuner och kooperationen, SVETAB bör i angivet syfte kunna inträda som hel- eller delägare i förelag i samband med exempelvis expansions- eller rationaliseringsinvesteringar. Särskild uppmärksamhet bör ägnas åt in-dustrietablering i regioner med sysselsättningssvårigheter. SVETAB skall drivas på affärsmässiga grunder och med krav på lönsamhet.
Vidare bör företaget, så snart det bedöms förenligt med dess intressen, avyttra de aktieposter som bolaget kommer att besitta. I prop. 1969: 56 framhölls det därför som angeläget att SVETAB inte ändrar karaktär tUl förvaltningsbolag. Efter statsmakternas beslut är 1969 (prop. 1969: 121, SU 1969: 168, rskr 1969: 381) överfördes SVETAB till Statsföretag AB den 1 januari 1970.
Prop. 1973:170 67
I enlighet med den angivna målsättningen har SVETAB engagerat sig i ett antal hel- eller delägda företag. Flertalet av dessa har varit antingen nyetableringar av företag baserade på nya produktidéer eller förvärv av företag för alt få till stånd en finansiell sanering eller liknande och därmed möjliggöra fortsatt verksamhet och utveckling av företagen. Här kan särskilt nämnas etableringama av Nylands matlfabrik AB i Ytterlännäs och Nordlool AB i Piteå samt förvärven av ETRI-Erikssons träindustrier AB i Bjurträsket och J. O. Dahlberg AB i Kramfors. Som en följd av SVETAB ;s åtgärder är i dag ca 900 personer inom det s. k. stödområdet anställda inom SVETAB-företag. Totalt är ca 1 100 personer anställda inom SVETAB-gruppen.
Företagen har under den tid de ingått i SVETAB-grappen investerat sammanlagt ca 48 milj. kr. Under samma tid har SVETAB lUl dessa företag i form av aktiekapital och koncernbidrag tillskjutit 29,3 mUj. kr., vari är inräknade även bidrag för förlustläckning.
Flertalet av företagen, antingen nystartade eller befintliga som utökar verksamheten, har organisations- och igångkörningskostnader som inte kan täckas av överskott från annan verksamhet. Ifrågavarande kostnader läcks lill större delen av koncernbidrag och ägaretUlskolt från Statsföretag. Under åren 1970—1972 har Statsföretag tillfört SVETAB 27,7 milj. kr. i koncernbidrag och 3 milj. kr. i form av aktieteckning eller annat ägaretillskott.
Statsföretag har meddelat att SVETAB:s aktuella planer för åren 1973—1975 tar sikte på en sysselsättningsökning av ungefär samma omfattning som hUtills, dvs. med ca 200 arbetstillfällen per år. De medel som behöver tillföras frän Statsföretag till SVETAB dels för finansiering av sysselsättningsskapande investeringar, dels för täckande av förluster beräknas motsvara en från Statsföretag minskad utdelning tUl ägaren med ca 20 milj. kr. per år för de tre nämnda verksamhetsåren.
Enligt min mening bör SVETAB i minst samma omfattning som hittills fortsätta sin verksamhet att genom etableringar och utbyggnader av företag skapa nya sysselsättningsmöjligheter, framför allt inom stödområdet. Målsättningen för åren 1973—1975 bör därför vara att inom detta öka sysselsättningen med minst 600 arbetstillfällen. För alt detta skall bli möjligt måste medel ställas till bolagets förfogande.
Hittills har SVETAB:s verksamhet understölts av Statsföretag som årligen tillfört bolaget koncernbidrag och aktieägartillskott. Huvuddelen av dessa medel har tiUsammans med SVETAB :s eget kapital och upplåning använts för etablering och förvärv av företag. Det har nu från Statsföretags sida framstäUts önskemål om en ändring när det gäller att tillföra medel till SVETAB, vilket innebär att ägaren/staten i fortsättningen genom minskade krav på utdelning från Statsföretag AB ställer behövliga medel till förfogande. I gengäld skall SVETAB åta sig alt i angiven omfattning öka sysselsättningen, främst inom stödområdet.
Prop. 1973:170 68
Jag delar Statsföretags uppfattning att en annan ordning i fortsättningen bör tillämpas rörande medelstillskott till SVETAB. Huvuddelen av SVETAB ;s verksamhet anser jag ha sådan samhällsekonomisk inriktning att det i prop. 1969; 121 (s. 35) angivna offertförfärandet skulle kunna vara tillämpligt. En ordning där Kungl. Maj;t och riksdagen prövar medelsbehovet för varje projekt blir emellertid tämligen omständlig. Jag anser det därför önskvärt att finna en form för att finansiera SVETAB ;s sysselsättningsfrämjande projekt som är enklare och snabbare och som dessutom ger bolaget möjlighet att planera sin verksamhet några år framåt.
Enligt beslut av 1969 års riksdag (prop. 1969: 121, SU 1969: 168, rskr 1969: 381) befriades Statsföretag från utdelningsplikt till ägaren/ staten för verksamhetsåren 1970—1972. Fr. o. m. året 1973 kommer bolaget att lämna utdelning till ägaren. Jag anser en lämplig form för finansiering av SVETAB ;s verksamhet vara att Statsföretag lämnar bidrag mot att ägaren/staten i motsvarande mån minskar sitt krav på utdelning från Statsföretag. SVETAB :s behov av medel för investeringar och förlusttäckning för åren 1973—1975 beräknas begränsa Statsföretags utdelningsförmåga med sammanlagt ca 60 milj. kr. Med anledning härav förordar jag att kravet på utdelning från Statsföretag med hänsyn till bolagets finansiering av SVETAB:s verksamhet för åren 1973—1975 bör minska med sammanlagt högst 60 milj. kr., dvs. ca 20 milj. kr. per år. Statsföretag bör vara oförhindrat att lämna finansieringsstödet till SVETAB helt eller delvis i form av koncernbidrag. Jag hemställer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
alt godkänna att för finansiering av Svenska industrietablerings AB:s verksamhet under åren 1973—1975 kravet på utdelning från Statsföretag AB för nämnda år minskas med sammanlagt högst 60 000 000 kr.
Vad föredraganden sålunda med instämmande av statsrådets övriga ledamöter hemställt bifaUer Hans Maj:l Konungen.
Ur protokollet: BrUta Gyllensten
Prop. 1973:170 69
BUaga a tUl bUaga 11
Mellan Yxhult AB, nedan kallat Yxhult, å ena sidan, och Svenska Staten, å andra sidan, har denna dag träffats följande
Överlåtelseavtal
§ 1.
Yxhult överiåter tUl Staten 18 633 aktier i AB Gullhögens Bruk serie B bundna för en köpeskilling om 200 kr. per styck, eller sålunda sammanlagt 3 726 600 kronor. Aktiema överlåtes inklusive på aktierna belöpande rätt till vinstutdelning fr. o. m. för räkenskapsåret 1972/73.
Köpeskillingen erlägges kontant den 31 december 1973.
Ä aklieöverlätdsen utgående fondstämpel skall i sin helhet betalas av Yxhult. Vederbörlig avräkningsnola upprättas av Yxhult.
§ 2.
Staten skall äga ratt att såsom köpare till de i § 1 omnämnda aktierna i sitt ställe insätta av Staten helägt bolag, förutsatt att Yxhult underrättas därom före den 31 december 1973.
§ 3.
Tvister rörande tolkningen och tillämpningen av detta avtal och därur härflytande rättsförhållanden skall avgöras genom skiljedom enligt vid tvistens uppkomst gällande lag om skiljemän.
Detta avtal har upprättats i två exemplar, av vilka parterna tagit var sitt.
Stockholm den 2 juli 1973
Prop. 1973:170 70
BUaga b till bilaga 11
Utdrag ur AB Eisers årsredovisning
Aktiebolaget EISER
Styrelsen för AB Eiser och verkställande direktören får härmed föi tiden 1/7 1972—30/6 1973 avgiva följande
Förvaltningsberättelse
Efter en importminskning under år 1971 ökade äter importen 1972. Ökningen, totalt ca 5 %, hänför sig huvudsakligen till import frän gamla Efta-området. Resultatet av vår egen textilrörelse har något förbättrats, men är fortfarande otillfredsställande. Den budget, som gjorts, har inte fullt kunnat nås beroende på deri låga avsättningen under våren av textilvaror hos våra stora avnämare. Vidare har modemässigt vävda varor under året varit föremål för större intresse.
Prognoserna för kommande är försvåras av de våldsamt stigande råvarupriserna. Dessas inverkan på allmänhetens förmåga att konsumera trikåplagg är svåra alt klart bedöma. Prognosen visar dock på viss fortsalt förbättring.
Strävan till koncentration har fortsatt. Tillverkning av herrstrumpor har samordnats tUl bolagets huvudfabrik härför och bolagets fabrik i Sandared utanför Borås har samordnats med fabriken för baddräkter inne i staden. Samordningarna har genom samråd kunnat ske utan men för berörd personal.
I Finland har etapp tre blivit färdig under våren och etapp fyra har beställts och kommer att färdigställas våren 1974, varefter fabriksytan kommer att uppgå till 11 000 m- med plats för 500—600 arbetstagare. Utbyggnaden av den hälftenddägda fabriken Alba-Eiser har fortsall och resultat av verksamhetsåret och ställningen per den 30 juni 1973 har för första gången medtagits i koncernredovisningen. Svårigheterna att nå fullgod kvalitet har nu börjat övervinnas och trots stora kostnader för försäljning av sekunda väv och avsevärda störningar genom dollarns devalvering har verksamhetsåret 1972—73 visat överskott. Detta bör kunna ökas innevarande år.
Resultatet vid AB Stigtex, ägt till två tredjedelar av AB Statsförelag och en tredjedel av AB Eiser, men helt samordnat med AB Eisers administration har visat en glädjande utveckling.
Prop. 1973:170 71
Bilaga c till bilaga 11
Utdrag ur AB Eisers årsredovisning
Koncernresultaträkning (Belopp i tkr)
1/7 72-30/6 73 1/7 71 -30/6 72
|
Fakturerad försäljning inom Sverige i utiandet |
187 925 69 055 |
|
Tillverknings-, försäljnings- och administrationskostnader Förlust i AB Hudson |
|
|
Rörelseintäkt före avskrivningar, räntor och minoritetsandel |
|
|
Intäktsräntor Koslnadsräntor till utomstående till moderbolaget |
191 1 509 1606 |
178 972 256 980 43 493 222 465
247 797 215 312
- 2 074
9 183 5 079
260
719
2 924 796 1 255
Rörelsevinst före avskrivningar och
minoritetsandel 6 259 3 824
Minoritetsandel 757 —
|
5 502 |
3 824 |
|
164 |
127 |
|
1268 |
1715 |
|
1 795 |
1008 |
|
8 729 |
6 674 |
|
6 925 |
5 987 |
|
528 |
343 |
Intäkt före avskrivningar, extraordinära poster och disposition Extraordinära intäkter Ianspråktagande av investeringsfond Upplöst varulagerreserv
Summa intäkter
Avskrivningar Inkomstskatt
Nettovinst tkr 1 276 344
Prop. 1973:170
72
Bilaga d tiU bUaga 11
Utdrag ur AB Eisers årsredovisning
Koncernbalansräkning (Belopp i tkr)
|
|
....... 30/6 1973 |
|
"30/6 19'72 "' ■ |
|
Tillgångar Omsättningstillgångar Kassa och bankfordringar |
|
8 641 |
4 655 |
|
Främmande växlar |
|
3 095 |
1000 |
|
Fordringar Fordringar hos kunder Förutbetalda kostnader |
37 997 425 |
|
33 499 302 |
|
Upplupna intäkter Förskott å varuleveranser' |
11 93 |
|
8 46 |
|
Skattefordran |
765 |
|
41 |
|
Övriga fordringar |
2 455 |
41 746 |
1 334 35 230 |
|
Varulager |
|
86 187 |
62 590 |
|
Summa omsättningstillgångar |
|
139 669 |
103 475 |
Spärrkonto hos Riksbanken för investeringskonto
Anläggningstillgångar Aktier och andelar Fordringar
Förskott å anläggningar
Övriga fordringar
Maskiner och inventarier Ackumulerade investeringar Ackumulerade avskrivningar
Fastigheter Ackumulerade investeringar Ackumulerade avskrivningar
Insatslägenheter
Summa anläggningstillgångar
Summa tillgångar tkr
Ställda panter:
Fastighetsinteckningar
Företagsinteckningar Skulder och eget kapital Kortfristiga skulder Skulder till koncernbolag Skulder till andra
Varuaccepter
Förlagsaccept
Skulder till leverantörer
Upplupna kostnader
Personalens källskatt
Mervärdeskatt
Amorteringsskuld
Övriga skulder
Summa kortfristiga skulder
|
3 329 |
3.329
|
|
1 154 |
|
1250 |
|
552 16 |
568 |
958 ] 363 |
2 321 |
|
97 842 86 038 |
11 804 . 30213 108 |
92 414 84 406 |
8 008 |
|
36 841 6 628 |
34 964 4 525 |
30 439 | |
|
|
43 847 |
|
42 018 |
|
|
186 845 |
|
148 822 |
|
|
48 831 21950 |
|
33 161 7 800 |
|
954 |
1 797
|
2611 |
|
— |
|
|
600 |
|
— |
|
|
30 151 |
|
15 279 |
|
|
9 772 |
|
8 763 |
|
|
6 834 |
|
6 583 |
|
|
339 |
|
1 804 |
|
|
545 |
|
238 |
|
|
342 |
51 194 |
827 |
33 494 |
|
|
52 991 |
|
34 448 |
Prop. 1973:170
73
|
|
30/6 1973 |
|
30/6 1972 |
|
|
Långfristiga skulder |
|
|
|
|
|
Skulder till koncernbolag |
|
18 868 |
|
16 145 |
|
Skulder till andra |
|
|
|
|
|
Checkräkningskredit |
12 308 |
|
I 182 |
|
|
Äterlån av ATP-medel |
2 013 |
|
— |
|
|
Intecknings- och revcrslån |
18 128 |
|
12 968 |
|
|
Avsatt till pensioner |
|
|
|
|
|
PRI |
4312 |
|
3 899 |
|
|
Övrigt |
3 860 |
40 621 |
3 777 |
21 826 |
|
Summa långfristiga skulder |
|
59 489 |
|
37 971 |
|
Minoritetsandel |
|
526 |
|
|
|
Obeskattade reserver och eget kapital |
|
|
|
|
|
Obeskattade reserver Avsatt till pensioner Varulagerreserv Investeringsfond Lagerinvesteringskonto |
794 38 238 6 038 12 500 |
57 570 |
883 37 704 7 306 12 500 |
58 393 |
|
Eget kapital Aktiekapital Reservfond Skuldregleringsfond Bundna fonder hos dotterbolag Disponibla vinstmedel |
20 000 4 000 611 1709 1797 |
|
20 000 4 000 590 1 677 1 502 |
|
|
Summa |
28 117 |
|
27 769 |
|
|
Avgår: överparivärde |
13 124 |
|
10 103 |
|
|
Summa |
14 993 |
|
17 666 |
|
|
Nettovinst |
1276 |
16 269 |
344 |
18 010 |
|
Summa eget kapital och obeskattade reserver |
|
73 839 |
|
76 403 |
|
Summa skulder och eget kapital tkr |
|
186 845 |
|
148 822 |
|
Ansvarsförbindelser: Garantiförbindelse till Arbetsgivareföreningen Övriga ansvarsförbindelser |
|
1 523 4 935 |
|
I 290 4 955 |
Prop, 1973:170 75
Bilaga 12
STATENS ALLMÄNNA FASTIGHETSFOND
utdrag av protokollet över finansärenden, hållet inför Hans Maj:t Konungen i statsrådet på Stockholms slott den 2 november 1973.
Närvarande: statsministern PALME, statsråden STRÄNG, ANDERSSON, HOLMQVIST, ASPLING, LUNDKVIST, GEIJER, ODHNOFF, MOBERG, BENGTSSON, NORLING, LÖFBERG, LIDBOM, CARLSSON, FELDT.
Chefen för fuiansdepartementet, statsrådet Sträng, anmäler fråga om ytterligare medel för budgetåret 1973/74 tUl reparations- och underhållskostnader m. m. under slottsbyggnadernas och kriminalvårdsstyrelsens delfonder av statens allmänna fastighetsfond och anför.
[1] Reparations- och underhåUskostnader m. m. under slottsbyggnadernas delfond av statens allmänna fastighetsfond. Under posten till reparations- och underhållskostnader m. m. har för denna delfond i staten för statens allmänna fastighetsfond för budgetåret 1973/74 beräknats 10,4 milj. kr.
Kungl. Maj:t har under sommaren och hösten 1973 successivt lämnat byggnadsstyrelsen i uppdrag att utföra ett stort antal byggnads- och underhållsobjekt som ett led i åtgärderna för att stimulera sysselsättningen inom byggnadssektorn. Arbetena utgör huvudsakligen tidigarelagda objekt ur byggnadsstyrelsens produktions- och underhållsplaner. Kostnadsramarna för dessa objekt uppgår sammanlagt till ca 130 milj. kr. I flertalet fall föranleder de nämnda uppdragen anmälan för riksdagen av nya byggnadsobjekt under berörda investeringsanslag. I andra fall är objekten avsedda alt utföras med medel till reparations- och underhållskostnader under statens allmänna fastighetsfond.
Enligt byggnadsstyrelsens beräkningar kommer utgifterna •— inkl. medelsförbrukning som hänför sig tiU de av Kungl. Maj:t givna uppdragen om tidigardäggning i sysselsättningsfrämjande syfte — under posten Reparations- och underhållskostnader m. m. i staten för byggnadsstyrelsens delfond att innevarande budgetår uppgå lill sammanlagt 168,5 milj.
Prop. 1973:170 76
kr. Delta belopp beräknas kunna täckas av tillgängliga medel. De sammanlagda utgifterna under motsvarande post i staten för slottsbyggnadernas delfond kommer enligt styrelsens beräkningar att under budgetåret uppgå till ca 16,6 milj. kr., i vilket belopp ingår fortsatta iståndsätt-ningsarbeten inom Landskrona citadeU. Dessa arbeten omfattas av tidi-gardäggningarna och kostnaderna härför kan inte täckas av tillgängliga medel. Jag förordar, i likhet med byggnadsstyrelsen, att ett belopp om 2,1 milj. kr. anvisas utöver den för budgetåret 1973/74 fastställda staten. Ifrågavarande utgiftspost bör därför räknas upp med nämnda belopp. Jag hemställer att Kungl. Maj:t :föreslår riksdagen
att i staten för statens allmänna fastighetsfond, slottsbyggnadernas delfond, under posten Reparations- och underhållskostnader m. m. för budgetåret 1973/74 beräkna ett belopp av ytterli- , gare 2 100 000 kr.
[2] Reparations- och underhållskostnader m. m. under kriminalvårdsstyrelsens delfond av statens allmänna fastighetsfond. Under Reparations- och underhållskostnader m. m. har för denna delfond i staten för statens allmänna fastighetsfond för budgetåret 1973/74 beräknats 10 203 000 kr.
Kungl. Maj:t har i sysselsättningsskapande syfte genom olika beslut under budgetåret 1972/73 uppdrajjit åt kriminalvårdsstyrelsen att utföra etl stort antal ombyggnadsarbeten vid skilda fångvårdsanstalter. Ombyggnadsarbetena skall bekostas från posten till reparations- och underhällskostnader m. m. i staten för kriminalvårdsstyrelsens delfond. Kostnadsramarna för dessa objekt uppgår sammanlagt till ca 21,7 mUj. kr. Enligt kriminalvårdsstyrelsens beräkning kommer medelsförbrukningen under posten Reparations- och underhållskostnader m. m. att öka med 19,4 milj. kr. under innevarande budgetår på grund av nämnda ombyggnadsarbeten. Jag har inte niigot att erinra mot denna beräkning och förordar alt ifrågavarande utgiftspost räknas upp med nämnda belopp. Jag hemställer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att i staten för statens allmänna fastighetsfond, kriminalvårdsstyrelsens delfond, under posten Reparations- och underhållskostnader m. m. för budgetåret 1973/74 beräkna ett belopp, av ytteriigare 19 400 000 kr.,
Vad föredraganden sålunda med instämmande av statsrådets övriga ledamöter hemstäUt bifaller Hans Maj:t Konungen.
Ur protokoUet; Britta Gyllensten
Prop. 1973:170 77
Bilaga 13
Förteckning
över av Kungl. Maj:t hos riksdagen i prop. 1973:170 begärda anslag pä tilläggsstat I till riksstaten för budgetåret 1973/74.
DRIFTBUDGETEN
A. Egentliga statsutgifter
//.
Justitiedepartementet
D 8 Utrustning till domstolar m. m., reservations
anslag 1930 000
IV. Försvarsdepartementet
H
10 FN-styrkors verksamhet utomlands, reservations
anslag 10 600 000
H
11 Övervakningskontingenten i Korea, reservations
anslag . ,700 000
VI. Kommunikationsdepartementet F 9 Ersättning till Linjeflyg AB för särskilda rabatter
vid flygtrafik på Gotland, reservationsanslag 2 400 000
VIII. Utbildningsdepartementet
B
16 Bidrag tUl särskilda kulturella ändamål, reserva
tionsanslag 1 800 000
E 49 Atomforskning, reservationsanslag 750 000
IX. Jordbruksdepartementet
B15 Främjande av rennäringen, reservationsanslag 4 000 000
X. Handelsdepartementet
B 2 Handelssekreterare, reservationsanslag • 250 000
XII.
Civildepartementet
E 1 Kartverket; Allmänna kartarbeten, reservations
anslag 525 000
Summa för driftbudgeten 22 955 000
Prop. 1973:170 78
KAPITALBUDGETEN
Kapitalinvestering
I. Statens affärsverksfonder
£. Förenade fabriksverken
2 Finansiering av stirlingprojektet . 2 000 000
F. Statens valtenfallsverk
1 Kraftstationer m. m. 61 000 000
II. Statens allmänna fastighetsfond
Justitiedepartementet:
1 Polishus m. m. 35 700 000
2 Byggnadsarbeten för domstolsväsendet 950 000
3 Vissa byggnadsarbeten för kriminalvården 12 000 000
4 Nybyggnad i kvarteret Kronoberg i Stockholm . 19 000 000
Finansdepartementet:
12 Inköp av fasligheter m.m. 20 000 000
Utbildningsdepartementet:
14 Byggnadsarbeten för vissa kullurändamål 8 000 000
15 Radio- och televisionshus 8 450 000
IV. Statens utlåningsfonder
Jordbruksdepartementet:
9 a Lånefonden för insamling av skogsfrö 3 000 000
V. Fonden för låneunderstöd
Industridepartementet;
11 Lån lill Aktiebolaget Atomenergi 5 225 000
VI. Fonden för statens aktier
Industridepartementet:
2 Förvärv av aktier i AB Gullhögens bruk 3 726 600
3 Förvärv av aktier i AB Eiser 15 000 000
Summa för kapitalbudgeten 194 051600
Prop. 1973:170 79
Innehållsförteckning
Inledning............................................................................. 1
Justitiedepartementet Bil. 1 ............................................... ... 3
Utrustning tUl domstolar m. m.......................................... ... 3
Polishus m. m...................... ......;..................................... 4
Byggnadsarbeten för domstolsväsendet ......................' 6
Vissa byggnadsarbeten för kriminalvården ................... ... 7
Nybyggnad i kvarteret Kronoberg i Stockholm................. ... 9
Försvarsdepartementet Bil. 2 ........................................... . 11
FN-styrkors verksamhet utomlands ............................... 11
Övervakningskontingenten i Korea.................................. 12
Socialdepartementet Bil. 3 ................................................. 15
Vissa byggnadsarbeten m. m. inom socialdepartementets
verksam
hetsområde ................................................................. 15
Kommunikationsdepartementet Bil. 4.................................. 17
Ersättning till Linjeflyg AB för särskilda rabatter vid flygtrafik på
Gotiand ...................................................................... 17
Finansdepartementet Bil. 5 ................................................ 21
Byggnadsarbeten för statlig förvaltning........................... 21
Inköp av fasligheter m. m................................................ 22
Utbildningsdepartementet Bil. 6 ........................................ 25
Bidrag till särskilda kulturella ändamål............................. 25
Nationalmuseet: Förvaltningskostnader ......................... . 26
Bidrag till driften av grandskolor m. m.............................. 27
Atomforskning ............................................................... 28
Inredning och utrustning av lokaler vid universiteten m. m 28
Byggnadsarbeten för vissa kulturändamål....................... 31
Radio- och televisionshus................................................ 32
Byggnadsarbeten vid universiteten m. m......................... 33
Jordbruksdepartementet BU. 7............................................ 35
Främjande av rennäringen ............................................. 35
Prisreglerande åtgärder på jordbrukets område............. . 37
Inredning och utrustning av lokaler vid jordbrukets högskolor
m. m.............................................................................. . 38
Byggnadsarbeten vid jordbrukets högskolor m. m........... . 40
Lånefonden för insamling av skogsfrö ............................ 41
Handelsdepartementet Bil. 8 ........................................... . 43
Handelssekreterare ..................................................... . 43
Inrikesdepartementet Bil. 9................................................ . 45
Uppruslningsbidrag m. m. tiU allmänna samlingslokaler.. . 45
Civildepartementet BU. 10 ................................................ 47
Kartverket; Allmänna kartarbeten.................................... . 47
Industridepartementet Bil. 11 .......................................... . 49
Finansiering av stirlingprojektet....................................... 49
Kraftstationer, m. m......................................................... . 52
Statlig säkerhet för Svensk kärnbränsleförsörjning AB.... . 56
Lån till Aktiebolaget Atomenergi ..................................... . 61
Förvärv av aktier i AB Gullhögens bruk............................. . 62
Förvärv av aktier i AB Eiser.............................................. . 63
Finansiering av Svenska industrietablerings AB ............. . 66
Prop. 1973:170 80
Statens allmänna fastighetsfond Bil. 12..................... 75
Reparations-
och underhållskostnader m. m. under slottsbyggna
dernas delfond av statens allmänna fastighetsfond. 75
Reparations-
och underhållskostnader m. m. under kriminalvårds
styrelsens delfond av statens allmänna fastighetsfond 76
Förteckning över av Kungl. Maj;t hos riksdagen i prop. 1973; 170 begärda anslag på tilläggsstat I till riksstaten för budgetåret 1973/74 BU. 13 .....■..........'.............'.....■....... 77
MARCUS BOKTR,STOCKHOLM 1973 730S79