Kungl. Maj:ts proposition angående ny organisation för televerket

Proposition 1973:171

Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.

Kungl. Maj:ts proposition nr 171 år 1973        Prop. 1973: 171

Nr 171

Kungl. Maj:ts proposition angående ny organisation för televerket; given den 19 oktober 1973.

Kungl, Maj;t viU härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet över kommunikationsärenden, föreslå riksdagen alt bifalla de förslag, om vars avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen hemställt.

CARL GUSTAF

BENGT NORLING

Propositionens huvudsakliga innehåll

I propositionen föreslås ny organisation för televerket. Förslaget berör televerkets totala verksamhet men påverkar i första hand organisationen inom den centrala förvaltningen. Genom enr organisation uppbyggd på resultatenheter skapas föratsättningar för ökad delegering av ansvar och befogenheter från cenlralförvaltningen. Därigenom möjliggörs också — i förening med andra organisationsåtgärder — en ökad effektivitet i verksamheten. Ddegeringen ger bättre förutsättningar för ökat personalinflytande, och omfattande försök med utvidgad förelagsdemokrati planeras.

Den föreslagna organisationen innebär i korthet följande. De lokala teleområdena får som resultatenheter större ansvar för verksamheten och blir direkt underställda generaldirektören. Vid sidan härav läggs ett övergripande resultatansvar centralt på tre s. k. resultatområden. Som resultatområden föreslås dels två rördsegrensenheler, en för telefon och en för telegraf, telex och datakommunikation, dels en enhet för den övergripande planeringen av telenätet.

De fyra nuvarande distriktskontoren föreslås ombildade till regionkontor med i första hand en konsultfunktion gentemot teleområdena.

1    Riksdagen 1973. I saml. Nr 171

Prop. 1973:171                                                         2

Vidare föreslås fyra landsomfattande resultatenheter, en för radioverksamhet, en för entreprenadverksamhet, en för materidförsörjning och en för industriell verksamhet. Radioenheten omfattar de sex nuvarande radiofjärmätsområdena och lill materidförsörjningsenheten skall knytas den lokala förrådsverksamhelen.

Inom centralförvaltningen inrättas — utöver de nämnda resultatområdena — centrala staber för administration, ekonomi och teknik. Därutöver inrättas en stab för rationaliserings- och arbetarskyddsfrågor och en stab för långsiktig planering.

Den föreslagna organisationen beräknas i huvudsak vara genomförd till sommaren 1975, men det förutses dröja till början av 1980-talet innan anpassningen till den nj'a organisationen helt har kunnat ske.

Prop. 1973:171

Utdrag av protokollet över kommunikationsärenden, hållet inför Hans Majrt Konungen i statsrådet pä Stockholms slott den 19 oktober 1973.

Närvarande: statsministern PALME, ministern för utrikes ärendena WICKMAN, statsråden STRÄNG, ANDERSSON, JOHANSSON, HOLMQVIST, ASPLING, LUNDKVIST, GEIJER, ODHNOFF, MOBERG, BENGTSSON, NORLING, LÖFBERG, LIDBOM, CARLSSON.

Chefen för kommunikationsdepartementet, statsrådet NorliAg, anmäler efter gemensam beredning med statsrådets övriga ledamöter fräga om ny organisation för televerket och anför.

1    Inledning

I skrivelse den 23 mars 1973 har televerket lagt fram principförslag till ny organisation för televerket, grandat på en intern utredning som bedrivits i samarbete med företrädare för verkets personalorganisationer.

Förslaget innebär en vidareutveckling av de tankar på vilka den nuvarande organisationen bygger. Förslaget syftar till att — med utgångspunkt i de ramar för verksamheten, som angetts av statsmaktema — skapa en organisation med största möjliga delegering och decenttalise-ring av uppgifter och beslutsfattande, kombinerat med en effektiv styrning av verksamheten. Dessa mål skall nås genom en resultatorienterad organisation, i vilken verksamheten indelas i primärt aiisvariga resultatenheter, sekundärt ansvariga centrala resullalområden (rörelsegrens-enheter) samt funktionella stabs- och serviceenheter. Organisationen görs resultatorienterad i vid bemärkelse, vilket innebär att det inte enbart är det ekonomiska utfallet utan även uppfyllandet av andra mål, t. ex. avseende servicenivån, som kommer alt vara styrande för verksamheten pä olika nivåer.

Förslaget — som är att betrakta som ett principförslag — innebär
stora förändringar av centralförvaltningens organisation och funktioner
och ger delvis nya förutsättningar för verksamheten på regional och
lokal nivå. Genom den föreslagna organisationen skapas möjligheter
till ett reellt personalinflytande på olika nivåer, och i organisationen
kommer att inarbetas beslutande organ med representanter för såväl
verket som dess personal.                    ,

Efter remiss har yttranden över televerkets förslag till ny organisation avgetts av överbefälhavaren, civilförsvarsstyrelsen, beredskapsnärrm-den för psykologiskt försvar, arbetarskyddsstyrelsen, postverket, sjöfarts-

Prop. 1973:171                                                         4

verket, statskontoret, byggnadsstyrelsen, riksrevisionsverket, statens avtalsverk, statens personalnämnd, överstyrelsen för ekonomiskt försvar, kommerskollegium — med bifogat yttrande från handelskamrarna i Göteborg och Karlstad — arbetsmarknadsstyrelsen, statens vattenfallsverk, styrelsen för teknisk utveckling, domänverket, delegationen för förvaltningsdemokrati, samtiiga länsstyrelser — i flera faU med bifogade yttranden från landsting och kommuner — Svenska kommunförbundet. Landstingsförbundet, Sveriges industriförbund och Sveriges Radio AB, vidare av Statsanställdas förbund (SF), Statstjänstemannaförbundet (ST), Statstjänstemännens riksförbund (SR), Sveriges akademikers centralorganisation (SACO) samt Televerkels SACO-förening.

2    Televerkets verksamhet 2.1 Målsättning m. m.

Televerket är ett affärsdrivandS verk och handhar enligt instraktionen (1965: 842) för televerket (ändrad senast 1972; 385) trafiken på de statliga tdeanläggningar, som är underställda verket, och fullgör de övriga uppgifter som åläggs verket. Verket drivs med målsättningen att tillhandahålla teletjänster väl anpassade till marknadens behov samt att leverera dessa tjänster till lägsta möjliga kostnad och därmed till lägsta möjliga pris för kunderna. Beträffande servicen mot kunderna innebär televerkets målsättning bl. a. att framkomligheten i telenätet skall vara god, alt installationer och flyttningar av teleutrustningar skall ske inom tider som kunderna anser rimliga samt att uppkomna fel snabbt skall avhjälpas.

Verksamheten kan uppdelas i rörelsegrenarna telefon, telegraf, telex, datakommunikation, rundradio samt övrig radio (radio för civil luft-och sjöfart, mobil landkommunikation m. m,). Televerket bedriver dessutom industriell produktion av Idemalerid,

T

2.2 Olika rörelsegrenar

2.2.1 Telefon

Telefonrörelsen är televerkets helt dominerande rörelsegren. Den första telefonstationen öppnades i Stockholm år 1880. Fram till 1920-talets början byggde alla samtal på manuell koppling. De första automatiskt kopplade samtalen kom i mitten av 1920-talet och avsåg i början endast lokaltrafiken. Först i slutet av 1940-talet skedde den första automati-seringen av rikssamtal. Från sommaren 1972 är telefontrafiken i Sverige helt automatiserad. I snabb takt pågår nu automatiseringen av den internationella telefontrafiken, och i slutet av budgetåret 1972/73 kopplades 84 % av utiandssamtalen automatiskt.

Prop. 1973:171                                                         5

Tdefonrördsen har expanderat i snabb takt. Antalet telefonapparater har således tredubblats under perioden 1950—1973 och telefontätheten, mätt i apparater per 1 000 invånare, har under perioden ökat från 228 lUl 594. Endast USA har i dag en högre tdefontäthel. Det innebär också att 99 % av antalet hushåll i Sverige i dag har minst en telefon. När det gäller telefontrafiken har under den angivna tidsperioden antalet lokal- och närsamtal ökat med nära 5 % per år och antalet rikssamtal med dubbelt så mycket. Den kraftiga ökningen av antalet rikssamtal sammanhänger främst med att automatiseringen av rikstrafiken som nämnts i huvudsak ägde rum under denna period. F. n. sker delvis av samma skäl den kraftigaste ökningen när det gäUer utlandssamtal.

Under de senaste åren har ökningstakten för både antalet' nya telefonapparater och antalet samtal dämpats något. För framtiden förutser televerket på grund av en viss mättnadstendens en långsammare ökning av antalet nya apparater än under den gångna perioden, medan för Idefontrafiken förutsätts en fortsatt kraftig ärlig ökning.

Inom televerket och LM Ericsson pågår försök med ■bildtelefon. Enligt en prognos, som gjorts av de båda företagen, skulle antalet bUdtelefoner i Sverige år 1980 vara 3 000—4 000, Prognosen förutsätter att bUdtdefonen åtminstone i ett första skede främst kommer att utnyttjas av näringsliv och förvaltning. Bildtelefon för allmänheten beräknas av televerket inte vara aktuell i någon nämnvärd omfattning förrän i slutet av 1980-talet.

2.2.2  Telegraf

Telegrafrörelsen är den äldsta av televerkets rörelsegrenar. Den första tdegrafförbinddsen — meUan Stockholm och Uppsala -t- öppnades sålunda redan år 1853. Telegraflrafiken har i Sverige — liksom i de flesta andra länder — sedan ett par decennier successivt minskat. Budgetåret 1949/50 expedierades 5,2 mUj. inländska telegram medan motsvarande antal för budgetåret 1972/73 uppgick till endast 1,5 milj. Telegramtrafiken till utlandet var i stort sett konstant under hela 1950-lalel men även denna har därefter kraftigt minskat. Samtidigt som telegraftrafiken gått ned har det ekonomiska resultatet blivit allt sämre, trots att olika marknadsföringsåtgärder och rationaliseringar vidtagits. För framtiden är det rimligt att anta en fortsalt nedgång i trafiken. En intern utredning inom televerket arbetar f. n. med frågan om telegrafrörelsens framlida utveckling.

2.2.3  Telex

Är 1945 etablerades i Sverige ett helautomatiskt telenät för fjärr-skrifl direkt mellan abonnenter på tdexnälet. Inte bara den inländska utan även huvudparten av den utiändska tdextrafiken är numera auto-

Prop. 1973:171                                                         6

maliserad.   Medan   den   konventionella   telegraftrafiken   som   nämnts successivt gått tillbaka har tdextrafiken expanderat mycket kraftigt.

Under perioden 1950—1973 ökade den inländska trafiken med ca 14 % per år och den utländska med ca 18 %. En snabb ökningstakt för den inländska trafiken under 1950-talet avlöstes av en viss stagnation i början av 1960-talet, varefter återigen följde en kraftig ökning vid slutet av 1960-talet. Budgetåret 1971/72 inträdde en viss stagnation igen, förmodligen i första hand beroende på den då rådande konjunkturen. Trafiken till utlandet har under perioden ökat starkt. För framtiden räknar televerket med en fortsatt kraftig ökning av i första hand antalet tdexanslutningar men även av trafiken. Sålunda beräknas fram till år 1980 i det närmaste en fördubbling av antalet anslutningar och en årlig ökning på 3 % för den inländska trafiken och på 12 % för den avgående utlandstrafiken.

2.2.4 Datakommunikation m. m.

Den nyaste och samtidigt mest expansiva rörelsegrenen inom televerket är dalakommunikation över telenätet.

Den ökade användningen av automatisk dalabehandling i samhället har skapat behov av att snabbt överföra stora mängder data mellan datorer. Sedan år 1962 har televerket därför tillhandahållit dalaöverfö-ringsutrustning (s. k. modemer för modulering och demodulering av signaler) för överföring av data över telenätet mellan datorer eller mellan datorer och terminaler.

Utvecklingen har varit mycket snabb. Antalet anslutna modemer har' sålunda i stort sett fördubblats varje år sedan slutet av 1960-talet,

Eftersom dataöverföring har en starkt intemationell prägel och dalatrafik över gränserna redan finns i stor utsträckning har nyligen på svenskt initiativ och med deltagande av 16 västeuropeiska teleförvaltningar en omfattande internationell marknadsundersökning slutförts, vilken har belyst datakommunikalionsbehovet fram till år 1985, De prognoser som gjorts i denna undersökning kommer att vara av stor betydelse för planeringen av det framtida dataöverföringssystemet i Sverige.

Dataöverföringen sker f. n. huvudsakligen via det allmänna telefonnätet med hjälp av tidigare angivna s. k. modemer. Telefonnätet i sin nuvarande utformning är emellertid inte en idealisk lösning för överföring av data, eftersom det byggts upp för andra ändamål. De främsta tekniska nackdelarna utgörs av för datatrafik alltför långa uppkopplingstider, begränsad överföringshastighet och alltför hög avbrottsfrekvens.

Av de angivna orsakerna och även på grund av önskvärdheten att standardisera och effektivare utnyttja resurserna för dataöverföring har televerket sedan några år undersökt förutsättningarna för alt upprätta

Prop. 1973:171 7

ett separat nät för datatrafik. Verket har nyligen beslutat att som ett första steg i denna riktning etablera ett försöksnät med centraler i Stockholm, Göteborg och Malmö. Enligt planerna skall delta provnät tas i bruk under budgetåret 1974/75.

2.2.5 Rundradio

Televerket svarar för distributionen av Sveriges Radios program och har därigenom också ansvaret för uppförande av TV- och ljudradiosändare. Televerket svarar också för fakturering och inkassering av mottagaravgifter. På departementsnivå handläggs rundradiofrågor av i första hand utbUdnings- och kommunikationsdepartementen men numera även av utrikesdepartementet. Inom utbildningsdepartementet handläggs frågor om utbyggnad av och investeringar i rundradionäten samt frågor om mottagaravgifter för ljudradio och TV. Inom kommunikationsdepartementet handläggs frågor om distribution av Ijudradio-och TV-programmen samt inkassering av mottagaravgifterna. Till utrikesdepartementet hör frågor om Sveriges Radios sändningar lill utlandet.

Utbyggnaden av ljudradio och TV har gått mycket snabbt de senaste decennierna. När det gäUer ljudradio fanns sålunda år 1950 ett sändarnät med 25 stationer för ett enda ljudradioprogram med bristfällig täckning av landet. I dag finns sändarnät, som omfattar ca 120 stationer för tre ljudradioprogram och som täcker i stort sett hela landet. Regelbunden sändning pä kortvåg av speciella program för utlandet har pågått under hela perioden.

Sändningstiden för ljudradio, som budgetåret 1949/50 var mindre än 5 000 timmar, var budgetåret 1972/73 ca 19 000 timmar, fördelade på P 1 med drygt 6 000 timmar, P 2 med drygt 4 000 timmar och P 3 med nära 9 000 timmar. Därutöver genomfördes budgetåret 1972/73 utlandssändningar under drygt 13 000 timmar.

När det gäller TV har det sedan mitten av 1950-lalet byggts etl distributionsnät för ett första TV-program — TV 1 — som vid utgången av budgetåret 1972/73 bestod av 205 stationer och beräknades täcka 99,6 % av landets befolkning. För TV 2, som officiellt startade i december 1969, har utbyggnaden av distributionsnätet gått snabbt och vid utgången av budgetåret 1972/73 bestod det av 111 stationer och beräknades täcka 98,3 % av befolkningen. Sändningstiden budgetåret 1972/73 var för TV 1 drygt 3 000 timmar och för TV 2 ca 2 400 timmar.

Fram tUl den 1 aprU 1969 utgick separata avgifter för TV, ljudradio resp. bilradio. Vid denna tidpunkt infördes en gemensam avgift för TV och radio, s. k. allmän mottagaravgift. Avgiften faktureras normalt i samband med telefonräkningen. För innehavare av enbart ljudradio och/eller bilradio utgår s. k. särskild ljudradioavgift. Fr. o. m. den  1

Prop. 1973:171                                                         8

april 1970 utgår vidare, utöver allmän mottagaravgift, en tilläggsavgift förfärg-TV.

Antalet allmänna mottagaravgifter den 1 juli 1973 var ca 2,7 milj. (eller ca 330 per 1 000 invånare), antalet tillägg för färg-TV ca 500 000 och antalet särskilda ljudradioavgifter ca 280 000.

2.2.6 Övrig radio

När det gäller annan radioverksamhet än rundradio fungerar televerket både som myndighet och som marknadsförare av vissa tjänster. Myndighetsutövningen gäller i första hand tillståndsgivning för radiosändare.

För radiotrafik med fartyg till sjöss finns i alla världsdelar ett omfattande nät av kustradioslationer, I Sverige drivs kustradiostationerna av televerket. Den första kustradioslationen för telegraftrafik öppnades redan är 1911. Från 1920-lalels början expedieras även telefonsamtal med fartyg. Antalet utväxlade telegram och samtal uppgick lill 132 000 resp. 259 000 under budgetåret 1972/73. Televerket hyr också ut radiostationer för fartyg.

Televerket har även ett trafiknät för fast radiotrafik, varigenom Sverige upprätthåller dubbelriktade, direkta radioförbindelser med ett antal länder i hela världen.

För luftfartsverkels räkning projekterar, anlägger och underhåller televerket radiostationer och annan radioutrustning för den civila luftfarten. Enligt riksdagens beslut (prop. 1973:27, TU 1973:12, rskr 1973: 160) skall dock ansvaret för denna verksamhet övertas av luftfartsverket.

För radiokommunikation till lands marknadsför televerket mobilradio- och mobiltelefontjänster via särskilda basradiostationer. Ett rikstäckande mobUtelefonsyslem är under utbyggnad. Systemet medger trafik dels mellan olika fordon, dels mellan fordon och vanliga telefonabonnenter. På längre sikt planeras ett rikstäckande helautomatiskt mobUtelefonsyslem som avses ingå i ett för de nordiska länderna gemensamt system.

2.3 Ekonomi

2.3.1 Krav och föreskrifter

Som affärsdrivande verk skall televerket med sina löpande intäkter täcka dels de löpande kostnaderna, dels avskrivningar på anläggningstillgångarna — beräknade på tUlgångarnas nuvärde — samt därutöver medge en skälig förräntning av det kapital som är nedlagt i televerket, statskapitalet. Det eftersträvas vidare att varje rördsegren skall täcka sina kostnader.

Finansiering av nya investeringar, vUkas omfattning beslutas av regering och riksdag, sker i första hand genom årets avskrivningar, 1 den

Prop. 1973:171                                                         9

mån dessa inte räcker lill sker tillskott frän statsmakterna — i form av s, k, investeringsbemyndiganden — och del är dessa tillskott som successivt har skapat det nuvarande statskapitalet.

När det gäller förräntningen av statskapitalet finns det ingen ovillkorlig förräntningsplikt, men Kungl, Maj:t anger för varje budgetår i samband med fastställandet av televerkets resultatbudget — den s, k. driftstalen — del av statsmakterna förväntade överskottet för budgetåret. Förräntningskravet har normalt kommit att ansluta sig till statens normalränla, som har ansetts i stort sett motsvara de räntekostnader som statsmakterna har för det i televerket nedlagda kapitalet. Det överskott som uppnås inlevereras i sin helhet till statsverket.

I fräga om televerkels intäkter beslutar Kungl, Maj:t om inträdesavgifter, abonnemangsavgifter och markeringsavgifter i telefonrörelsen. Dessa avgifter svarar för den dominerande delen av televerkets totala intäkter. Övriga taxor och avgifter beslutas av televerket.

Vad som hittills nämnts gäller för den egentliga tdeverksamheten. För rundradioverksamheten gäller särskilda regler, Mottagaravgifter — vilkas storlek fastställs av riksdagen — inkasseras som nämnts av televerket, som använder dem i enlighet med statsmakternas beslut dels lill sina egna distributionskostnader för ljudradio- och TV-sändningar, dels för utbetalning till Sveriges Radio AB att användas till programverksamhet och dels till investeringskostnader för främst utbyggnad av ljudradio- och TV-näten, Genom att de löpande inkomsterna används även lill investeringar uppkommer inget statskapital beträffande rundradioverksamheten. Eventuell skillnad mellan inkomster och utgifter för rundradioverksamheten tillförs en särskild rundradiofond, som disponeras av televerket mot normal räntebetalning. Om utgifterna av rund-radioverksamheten något år skulle överstiga inkomsterna utnyttjas medel inom fonden.

Med hänsyn lill televerkets behov av rörelsemedel disponeras utöver rundradiofonden och etl i statskapitalet ingående fast rörelsekapital en rörUg kredit i riksgäldskonloret,

2.3.2 Nuläge

Trots att televerket är etl utpräglat tekniskt verk är personalkostnaderna av mycket stor betydelse för verkets ekonomi. Av rörelsekostnaderna budgetåret 1972/73 på 2 540,0 milj. kr. uppgick personalkostnaderna sålunda lill 1 418,3 milj, kr. eller 55,8 %. Under de senaste åren har personalkostnaderna stigit kraftigt, mycket beroende pä den satsning på de lägst avlönade som skett under avtalsrörelserna. Den tidigare nämnda automatiseringen av tdefontrafiken, som totalt sett varit en av de största ralionaliseringsätgärderna i värt land, har under tidigare decennier medverkat lill att kostnadsökningarna i stor utsträckning kunnat kompenseras genom besparingar. Sedan automatiseringen i sina huvuddrag slutförts under 1960-lalel har man tvingats till relativt täta

Prop. 1973:171                                                                       10

avgiftshöjningar för att klara i första hand personalkostnadsökningarna. Ökningen av personalkostnaderna har dock dämpats de allra senaste åren, mycket beroende pä rationaliseringsåtgärder, bedrivna av televerkets ledning under aktiv medverkan av personalen. Under den senaste femårsperioden har statskapitalet — som den 30 juni 1973 uppgick till 2 227,9 mUj. kr. — förräntats med i genomsnitt 8,6 %. I nedanstående tabell visas det ekonomiska utfallet för femårsperioden (milj. kr.).

Intäkter                              1968/69 1969/70 1970/71  1971/72 1972/73

Telefon                                               2 003,1 2 259,6 2 372,8    2 796,2          3 306,8

Telex                                      41,8     48,7     52,5     57,9    78,5

Telegraf                                 45,9     47,9     46,6     49,6    65,6
Ersättning för drift och underhåll

m, m. av rundradionäten     126,0   159,8   184,4   161,2  161,2

Övrig radio                             10,9     12,1     11,5     12,8    19,5

Ränteintäkter                          0,1       0,2       1,0       0,5      1,6

Övriga intäkter                      94,6   101,1   150,5   137,8  182,5

Summa intäkter                    2 322,4   2 629,4   2 819,3    3 216,0   3 815,7

Kostnader

Rörelsekostnader                 1597,1    1820,3   2 052,7   2 267,1    2 540,0

Ränta för disposition av

19,7 3,4	18,5 14,7	16,7 24,2	15,3 36,3	19,5 18,4
497,1 47,7	557,4 72,6	501,5 74,2	651,7 35,6	904,6 38,2
165,0	2 483,5	2 669,3	3 006,0	3 520,7
157,4	145,9	150,0	210,0	295,0

rundradiomedel

övriga räntekostnader

Avsättning till

värdeminskningskonton

Tdeanläggningar m, m.

Rundradioanläggningar

Summa kostnader Överskott

De i tabellen angivna intäkts- och kostnadsbeloppen för budgetåret 1972/73 är inte helt jämförbara med tidigare års, beroende pä omläggning av televerkets redovisningssystem.

De för rundradio upptagna intiikterna avser endast den del av mottagaravgifterna som används för investeringar i samt drift och underhåll av ljudradio- och TV-näten, De motsvaras pä kostnadssidan dels av personal- och sakkostnader, dels av avskrivningar på rundradioanläggningarna.

Investeringarna och deras finansiering under perioden visas i nedanstående tabell (milj. kr.).

1968/69 1969/70 1970/71  1971/72 1972/73

Investeringar
Teleanläggningar m. m. Rundradioanläggningar	649,7 48,8	654,4 73,4	671,7 74,2	772,4 35,6	845,5 38,2
Summa	698,5	727,8	745,9	808,0	883,7
Egenfinansiering (genom avskrivningar m. m.)
Absoluta belopp I relation till totalinvestering	605,0 86,6 0/	694,8 'o    95,5%	652,4 87,5 %	773,1 95,7 °/	959,8 'o 108,6%

Prop. 1973:171                                                                       H

Beloppen för teleanläggningar m, m. avviker något från de belopp som anmälts för riksdagen i berörda års statsverkspropositioner. Detta beror på att i tabellen medräknats även de medel som erhållits direkt från kunder i form av s, k, anläggningsbidrag för abonnentväxlar o, dyl. Investeringarna i teleanläggningar har ökat kraftigt de båda senaste åren. TUl stor del förklaras detta av statsmakternas satsning på syssel-sältningsfrämjande åtgärder. Därigenom har möjliggjorts en rad investeringar i framför allt husbyggnader, investeringar som varit angelägna även från televerkets och dess kunders synpunkt.

Trots den kraftiga ökningen av investeringarna har som framgår av tabellen avskrivningarna det senaste budgetåret uppgått lill sådant belopp att egenfinansieringen översteg 100 %, vilket för första gången lett till en återbetalning av statskapital.

2.3.3 Framtidsutsikter

Ökningen av televerkets kostnader under den senaste femårsperioden har som nämnts krävt flera avgiftshöjningar. Dessa har medverkat till en viss dämpning av teletrafiken. För att motverka" behovet av ytterligare avgiftshöjningar med åtföljande efterfrågebortfall har som nämnts en rad kostnadssänkande åtgärder vidtagits de senaste åren. Trots sådana åtgärder och en fortsatt ytterligare effektivisering av verksamheten kan — med sannolika fortsatta kostnadsökningar under 1970-talet — ytterligare avgiftshöjningar rimligen inte undvikas.

När det gäller telefonavgifterna kan i sammanhanget nämnas att Kungl. Maj:l våren 1973 har beslutat om en regional utjämning av telefonkostnaderna, vilken åstadkommes genom en sänkning av avgifterna på långa avstånd dels inom landet som helhet, dels inom län och kommuner. Den beslutade utjämningen är redan påbörjad och beräknas vara slutförd senast år 1976.

Televerket räknar med ökade behov av investeringsmedel i framtiden. Detta sammanhänger bl. a. med ökade satsningar på elektroniktillämpningar och på utbyggnad av datakommunikationsnätel. Investeringarna kommer att dels medföra rationaliseringsvinster, dels ge ytterligare förbättrad service ål allmänheten.

2.4 Nuvarande organisation

2.4.1 Principer

Sedan televerket under åren 1962—1967 omorganiserat den lokala förvaltningen beslöt riksdagen år 1967 (prop. 1967: 103, SU 1967: 116, rskr 1967; 276 och prop. 1967: 157, SU 1967: 187, rskr 1967; 374) om ändrad organisation av televerket. Organisationsförändringen, vilken i huvudsak var slutförd under år 1968, gav en ny utformning av centralförvaltningen, men också distriktsförvaltningarna och i viss mån den

Prop. 1973:171 12

lokala förvaltningen inom distrikten berördes av förändringen. Organisationen är funktionellt uppbyggd och det har eftersträvats alt till samma enhet föra funktionellt likartade arbetsuppgifter. Man räknade vid införandet av organisationen med att detta skulle leda till ett bättre personalutnyttjande, en mer enhetiig ärendebehandling och klarare ansvarsgränser än man hade haft i den tidigare organisationen. Organisationsförändringen tog också sikte på en långt driven decentralisering av arbetsuppgifter. Central- och regionalförvaltningarna utformades för att åstadkomma en effektiv ekonomisk planering och uppföljning samt en långtgående samordning av verksamheten,

1 del följande lämnas en kort beskrivning av televerkets nuvarande organisation. En tablå över organisationen torde få fogas till statsrådsprotokollet som bilaga 1.

2.4.2 Centralförvaltning

Det högsta beslutande organet iir en kollegialt beslutande lekmanna-styrelse, vari verkets generaldirektör är ordförande och vilken därutöver består av sju av Kungl, Maj:t utsedda ledamöter. Två av dessa ledamöter utses — under en försöksperiod fram till utgången av år 1974 — bland de anställda i televerket efter förslag av de anställdas organisationer i verket.

Utöver ett generaldirektörens kansli och en generaldirektören direkt underställd revisionsenhet beslår centralförvaltningen av sex huvudavdelningar, vilkas chefer tUlsammans med generaldirektören bildar televerkets direktion. De sex huvudavdelningarna är administrativa avdelningen, driftavdelningen, ekonomiavdelningen, industriavdelningen, projekteringsavdelningen och utvecklingsavdelningen.

Administrativa avdelningen är centralt organ för lönefrågor, personaladministration och utbildningsfrågor, allmänna förvaltningsuppgifter, juridiska ärenden, extern och inlem informationsverksamhet samt reklam. Under chefen för administrativa avdelningen sorterar tdeskolan.

Driftavdelningen är centralt organ för ledningen av verksamheten inom tdedistrikten och byggnadsavdelningen. Avdelningen fungerar också som specialistorgan beträffande rationalisering och har hand om ärenden rörande televerkets försvarsberedskap och uppgifter för totalförsvaret.

Ekonomiavdelningen är centralt organ för den ekonomiska förvaltningen, budget- och finansärenden, pris- och taxeärenden, inköp, förrådshållning och materiddislribution samt statistiska ärenden och allmänna utrikesärenden. Televerkets båda datacentraler (en i Stockholm och en i Göteborg) sorterar under chefen för ekonomiavdelningen liksom även förrädsområdena.

Industriavdelningen är centralt organ för ledningen av televerkels verksladsrördse. Avdelningen intar en relativt fristående stäUning gentemot televerkets verksamhet i övrigt. Industriavdelningen har sålunda egna enheter för personaladministration, försäljning, ekonomi, fastighetsfrågor, inköp, produktion och teknik. Under chefen för indu-

Prop. 1973:171                                                        13

striavddningen sorterar televerkstäderna i Nynäshamn, Vänersborg och Sundsvall.

Projekteringsavdelningen är centralt organ för projektering av större och speciella anläggningar samt av husbyggnader.

Utvecklingsavdelningen svarar för teknisk utveckling, konstruktion och teknisk serviceverksamhet.

2.4.3   Regional förvaltning

Regionalt svarar under chefen för den centrala driftavdelningen de fyra distriktskontoren för styrning, övervakning och samordning av den verksamhet, som underställda lokalförvaltningar (radio-fjärrnätsområden och teleområden) bedriver. Distriktskontoren är belägna i Stockholm, Göteborg, Malmö och Sundsvall.

Vid sidan av distriktskontoren finns en särskild byggnadsavdelning, vilken under chefen för driflavddningen svarar för utförandet av sådana anläggningar som sträcker sig över flera distrikt eller är av sådan omfattning, att teleområdenas resurser inte räcker lill för projektens genomförande. Avdelningen består av ett centralt ledningsorgan, byggnadskontoret, och fyra fältarbetssektioner. Byggnadskontoret är f. n. beläget i Stockholm men skall i enlighet med riksdagens beslut (prop. 1973; 55, InU 1973; 22, rskr 1973: 220) omlokaliseras tUl Kalmar.

2.4.4   Lokalförvaltning

Den lokala tdeverksamheten är fördelad på 20 teleområden med ett tdekontor i varje område. Teleområdena svarar för driften av telenätet (med undantag för det s. k. fjärrnätet), för projektering och utförande av anläggningsarbeten (exkl. fjärrnätet), för manueU expedition av telefonsamtal och telegram samt för kommersiell verksamhet och ekonomisk förvaltning inom resp. teleområde.

För driften av samtliga radioanläggningar och av fjärrnätet svarar sex radio-fjärrnätsområden. Inom varje område finns ett radio-fjärrnäts-kontor.

En karta över televerkets regionala och lokala indelning torde få fogas till statsrådsprotokollet som bilaga 2.

2.4.5  Bolag

För att komplettera bUden av televerkets verksamhet och organisation bör nämnas att verket har två helägda dotterbolag, Tdefabrikation AB och Swedish Tdecommunication Consulting AB, samt äger 50 % av aktierna i ELLEMTEL Utvecklmgs AB och SOS AB Alarmering AB.

Tdefabrikation AB (TEFAB) bildades efter beslut av 1965 års riksdag (prop. 1965; 116, SU 1965; 128, rskr 1965; 321) för att möjliggöra en utvidgning av televerkets verkstadskapacilet utöver televerkstäderna i Nynäshamn, Vänersborg och Sundsvall. TEFAB har huvudkontor i Skellefteå och verkstäder i Skellefteå och Kristinehamn med totalt ca

Prop. 1973:171                                                        14

390 anställda och en omsättning på 29,2 milj. kr. budgetåret 1972/73. Verksamheten inom TEFAB är i stor utsträckning integrerad med televerkets egen verkstadsrörelse.

Swedish Tdecommunication Consulting AB (Swedtel) bildades efter beslut av 1967 års riksdag (prop. 1967: 168, SU 1967: 197, rskr 1967; 389) för en främst på utvecklingsländerna inriktad konsultverksamhet inom telekommunikationsområdet. Bolaget har f. n. verksamhet i bl. a. Kenya, Libanon, Nigeria, Pakistan, Tanzania, Thailand, Uganda och Zambia.

ELLEMTEL Utvecklings AB bUdades efter beslut av 1970 års riksdag (prop. 1970: 128, SU 1970: 131, rskr 1970; 295) och ägs tiU 50 % av televerket och 50 % av LM Ericsson. Motiven till utvecklingssamarbetet mellan televerket och LM Ericsson inom ramen för ELLEMTEL var framför allt behovet av att koncentrera de båda företagens utvecklingsresurser inför den framtida elektroniska utvecklingen. ELLEMTEL bedriver således avancerat utvecklingsarbete med huvudinriktning på elektroniska tillämpningar inom telekommunikationsområdet såsom elektroniska telefonväxlar, utrustningar för datanät och telefonapparater. Antalet anställda var den 1 januari 1973 236 och omsättningen uppgick till 20,2 milj. kr. år 1972.

SOSAB Alarmering AB bUdades efter beslut av 1972 års riksdag (prop. 1972:129, TU 1972; 20, rskr 1972:329). Bolaget ägs tUl 50 % av televerket, 25 % av Svenska kommunförbundet och 25 % av Landstingsförbundet. Det skall bygga upp och driva länsalarmeringscentraler för alarmering av i första hand primär- och landstingskommunala hjälporgan. Till bolaget skall successivt överföras televerkets nuvarande s. k. SOS-tjänst (tdefonnummer 90 000).

2.5 Personal

Televerket hade den 1 januari 1973 ca 42 100 anställda och är därmed en av landets största arbetsgivare. Av det totala antalet anställda tillhörde 3 260 centralförvaltnmgen.

En förteckning över antalet anställda fördelade på organisationsenheter torde få fogas till statsrådsprotokollet som bilaga 3.

Televerkets personalutveckling under de senaste åren framgår av nedanstående tabell (avser förhållandena den 1 januari resp. år).

1968	38 000
1969	39 300
1970	40 900
1971	42 400
1972	42 300
1973	42 100

Tabellen visar alt personalökningen varit stor under perioden fram tUl år 1971. Därefter har ingen personalökning skett. Orsaken till detta är främst de tidigare nämnda åtgärder som satts in för att bromsa kosl-nadsexpansionen inom verket. Sedan våren 1971 råder i princip anställningsstopp vid centralförvaltningen och sedan våren 1972 anställningsstopp inom hela televerket.

Prop. 1973:171                                                        15

Av personalen har tjänstemännen på kontor ökat kraftigt i antal. Fram till år 1969 var denna ökning mest markant inom centralförvaltningen men därefter har ökningen där avstannat. Inom de lokala förvaltningarna uppvisar antalet tjänstemän på kontor fortfarande en viss ökning.

En förteckning över antalet anställda den 1 januari 1973 fördelade på olika personalgrupper torde få fogas till statsrådsprotokollet som bilaga 4.

Televerket förutser med nuvarande organisation praktiskt taget oförändrad personalstyrka under perioden 1974—1980.

3    Motiv för en ny organistation

Som tidigare nämnts var en grundläggande tanke bakom nuvarande organisation att arbetsuppgifter skulle decentraliseras och befogenheter och ansvar delegeras från cenlralförvaltningen till regional och lokal nivå. Organisationen på central nivå är funktionellt uppbyggd, eftersom samordningen av funktionellt likartade verksamheter bedömdes ge ett bättre personalulnyttjande, en enhetligare ärendebehandling och klarare ansvarsgränser.

Den nuvarande organisationen har enligt televerkets bedömning inte gett tillräckligt utrymme för en så långtgående decentralisering och delegering, som man numera anser nödvändig.

För att en decentralisering och delegering skall fungera krävs ett väl utvecklat ekonomiskt styrsystem, något som också betonades vid beslutet om den nuvarande organisationen. Vid denna tidpunkt fanns inget sådant system och det är först under senare år som ett på moderna principer grundat ekonomiskt styrsystem börjat ta form i televerket. Detta torde vara den främsta anledningen lill alt delegering och decentralisering inte skett i den omfattning som man räknade med vid tillkomsten av nuvarande organisation. En annan viktig orsak lill delta är att det tar tid att utbilda och ändra attityder hos den berörda personalen pä alla nivåer.

När det gäller det förutsatta bättre personalutnyttjandet har ett sådant givetvis kommit lill stånd i vissa frågor. Personalen i centralförvaltningen har dock ökat även efter genomförandet av den nya organisationen. Dels har detta berott på ökad verksamhetsvolym och nya rörelsegrenar, dels på att decentralisering av arbetsuppgifter inte skett på beräknat sätt. Delvis har den emellertid också berott på att den funktionella uppdelningen i sig lett tUl ökade kontaktkrav och även i viss mån till dubbelarbete. Enhetligare ärendebehandling och klarare ansvarsgränser än i den gamla organisationen har dock uppnåtts i den nya organisationen.

Prop. 1973:171                                                                       16

Sammanfattningsvis kan sägas alt den nuvarande organisationen visat sig uppfylla flertalet av de förväntningar som ställdes på organisationen. Delegering och decentralisering från central nivå har emellertid inte skett i önskad omfattning, mycket beroende pä frånvaron av ett effektivt ekonomiskt styrsystem, som är en nödvändig föratsättning för en långtgående delegering och decentralisering.

Inom televerket påbörjades år 1970 en utredning dels om åtgärder för att begränsa kostnadsutvecklingen inom centralförvaltningen, dels om effektivisering av ekonomifunktionen. Utredningen skulle också föreslå hur en övergripande planering skulle inordnas i televerket, allt inom i huvudsak oförändrad organisation.

Utgångspunkten för utredningen var att arbetsuppgifter inom verket skulle handläggas så långt ned i organisationen som möjligt samt att ansvariga chefer på alla nivåer skulle ges möjlighet alt rationellt planera och följa upp sin verksamhet, allt för att ge största möjliga effektivitet i verksamheten. Parallellt med utredningen utvecklades etl nytt budgeterings- och redovisningssystem inom verket, vilket skulle bli grundvalen för en mera utbredd delegering och decentralisering.

Under utredningsarbetet kom man ganska snart fram till att en mera genomgripande organisationsöversyn borde göras. Ett viktigt skäl till delta var att — även om gällande organisation kunde utgöra en grand för del fortsatta utredningsarbetet — en annan organisationsform bedömdes ytterligare förbättra möjligheterna till den önskade decentraliseringen och effektiviseringen.

Önskvärdheten av att öka de anställdas medinflytande på verksamheten hade accentuerats under den period som gått frän införandet av den gällande organisationen, Etl reellt personalinflytande på olika nivåer krävde att alla möjligheter till decentralisering inom verket togs tillvara. Vidare hade del tidigare nämnda samarbetsavtalet med LM Ericsson kommit att ställa helt nya krav på televerkets utvecklings- och industriverksamhet. Nya rörelsegrenar — datakommunikation, mobilradio, satellittrafik, bildtelefon, kabel-TV — kom alt stäUa stora krav på televerkets effektivitet, marknadsföring och tekniska utveckling.

Det fanns alltså många skäl lill att televerket — trots all det gått relativt kort tid sedan den nya organisationen genomförts och trots alt den inte fält möjlighet att helt stabUisera sig — beslöt att göra en organisationsöversyn. För alt leda denna tillsattes en styrkommitté under ledning av generaldirektören. I kommittén ingick även representanter för verkels personalorganisationer. Styrkommittén har biträtts av ett utomstående konsultförelag, Asbjörn Habberstad AB.

Det förslag som styrkommittén sedermera lagt fram — och som av telestyrelsen den 23 mars 1973 överlämnats lill Kungl. Maj:t som televerkets förslag — syftar lill att skapa en organisations- och verksam-

Prop. 1973:171                                                                       17

hetsform, som tiUåter en hög grad av delegering och decentralisering till regional och lokal nivå av uppgifter och beslutsfattande, kombinerat med en effektiv styrning av verksamheten. Dessa mål bedöms uppfyllas genom en resultatinriktad organisation, i vilken verksamheten indelas i dels resultatenheter, dels övergripande resultatorienterande stabsenheter, s. k, resullalområden, samt funktionella stabs- och serviceenheter. Den förutsatta decentraliseringen av verksamheten beräknas möjliggöra ett större reellt personalinflytande på olika nivåer än i dag.

4    Televerkets förslag till ny organisation

4.1 Principer

Vid utformningen av organisationen har verksamheten uppdelats i två huvudområden, nämligen dels den primära tdeverksamheten (telefon, telex, telegraf och datakommunikation), dels radioverksamheten (rundradio, kustradio, fartygsradio och landmobil radio). Dessa båda verksamheter skiljer sig i stor utsträckning från varandra. Beträffande den primära tdeverksamheten handhas marknadsföringen i huvudsak på lokal nivå, inom teleområdena. På denna nivå är det naturligt att man sam-utnyltjar resurserna för de olika rörelsegrenarna. På den lokala nivån skall målformulering och uppföljning beträffande service och ekonomi ske såväl för varje rörelsegren som för den totala verksamheten. För att suboplimering — dvs. lösningar som väl kan vara optimala för den enskilda enheten inom verket men inte för den totala verksamheten — skall undvikas måste målformulering och uppföljning dock ske även centralt, dels för varje rörelsegren, dels för den totala verksamheten.

Med hänsyn härtill föreslås för den primära tdeverksamheten en s. k, matrisorganisation med dels geografiskt avgränsade resultatenheter (motsvarande nuvarande teleområden), dels centrala resultatområden för olika rörelsegrenar. På grund av Idefonrördsens dominerande ställning inrättas ett centralt resultatomräde enbart för telefonrörelsen. Ett annat resullatområde består av rördsegrenama telegraf, telex och dalakommunikation. Ett tredje resultatområde föreslås för den övergripande nätplaneringen. Det bör i sammanhanget påpekas att resultatansvaret för olika chefer inte gäller enbart det ekonomiska resultatet utan i lika hög grad uppfyllandet av andra mål, t. ex, beträffande service och personalpolitik.

Radioverksamheten skiljer sig frän den primära tdeverksamheten beträffande både verksamhetens art och kundstruktur. För t, ex, rundradioverksamheten är det fråga om att till lägsta möjliga kostnad distribuera program. Kontakt med Sveriges Radio, planering av utbyggnad och val

2    Riksdagen 1973. 6 saml. Nr 171

Prop. 1973:171                                                        18

av utrustning samt omdirigeringar vid fel i distributionsnätet måste utföras centralt, medan drift och underhåll av anläggningarna sköts lokalt.

Med hänsyn till att marknadsföring och planering för i princip hela radioverksamheten bäst administreras centralt samt att man centralt har bättre möjligheter att utnyttja gemensamma resurser för projektering och utveckling föreslås för radioverksamheten en centtal radioenhet under vilken sorterar enheter motsvarande de nuvarande lokala radio-fjärr-nälsomrädena. Radioenheten blir som helhet en resultatenhet.

Utöver de nämnda geografiskt avgränsade resultatenheterna och den landsomfattande resultatenheten för radioverksamheten föreslås ytterligare tre landsomfattande resultatenheter, nämligen en materidförsörj-ningsenhet, en enlreprenadenhet — i stort sett motsvarande den nuvarande byggnadsavdelningen — saml en industrienhet, motsvarande den nuvarande industriavdelningen med de tre televerkstäderna.

Som centrala funktionella stabsenheter föreslås en administrativ avdelning, en ekonomiavdelning och en teknisk avdelning. Vidare föresläs en central serviceenhet för rationalisering, arbetarskydd och för driften av datacentralerna saml ell generaldirektörens kansli, en enhet för internrevision och en stab för långsiktig planering. En tablå över den föreslagna organisationen torde få fogas till statsrådsprotokollet som bilaga 5.

I det följande beskrivs den föreslagna organisationen mera i detalj.

4.2 Beskrivning av organisationen

4.2.1   AUmänt

Redogörelsen disponeras på följande sätt.

Eftersom beslutanderätt och befogenheter i stor utsträckning delegeras nedåt i organisationen och tyngdpunkten i den nya organisationen därför kommer att ligga på teleområdena, inleds redogörelsen med den lokala Organisationen. Därefter redovisas regionkonlorens ställning och i det följande beskrivs de fyra landsomfattande resultatenheterna — för radio- och entreprenadverksamhet, materidförsörjning och industrieU verksamhet. Redogörelsen avslutas med en beskrivning av de föreslagna stabsenheterna inom centralförvaltningen.

4.2.2   Geografiskt avgränsade resultatenheter (teleområden)
Teleområdena föreslås samlade inom fyra regioner, vilka lill omfatt
ningen motsvarar nuvarande distrikt. Som närmare framgår av det föl
jande beräknas dock regionkontoren få väsentiigt ändrade uppgifter jäm
fört med nuvarande distriklskonlor, och teleområdena föreslås lyda direkt
under generaldirektören.

Teleområdena kommer i den nya organisationen att få befogenheter

Prop. 1973:171                                                        19

och ansvar beträffande disponering, projektering och anläggning avseende drygt 85 % av televerkets investeringar på tdesidan. Motsvarande andel när det gäller underhåll och drift är ca 97 %. Verksamheten inom teleområdena påverkar alltså i hög grad televerkets totala kapital- och driftkostnader.

De direkta möjligheterna att inom teleområdena påverka intäktema är inte lika stora som när det gäller kostnadema. Avgiftema beslutas sålunda i regel av regeringen eller cenlralförvaltningen. Intäkterna sammanhänger emellertid med trafikvolymen och denna kan direkt påverkas genom olika slag av marknadsföringsåtgärder. Genom sin nära kontakt med marknaden har teleområdet dessutom möjlighet att påverka centrala beslutsfattare.

Antalet teleområden och gränserna för dessa påverkas inte av organi-salionsförslaget. Genom att många frågor kommer att delegeras till teleområdena och genom det ökade effektivitetskravet kommer dock verksamhetens innehåll och inriktning alt påtagligt ändra karaktär. Detta kommer att medföra ett behov av ändrad intern organisation inom teleområdena.

4.2.3 Regionkontor

Regionkonloren — i Stockholm, Göteborg, Malmö och Sundsvall — föreslås få en väsentligt ändrad roll jämfört med vad som gäller för nuvarande distriklskonlor, I nuvarande organisation är distriktskontoren inlagda i linjeorganisationen mellan driftavddnirigen och teleområdena. Enligt förslaget placeras regionkontoren som stabsorgan direkt under generaldirektören, och den nuvarande direkta styrningen av teleområdena från distriktskontoren upphör. Televerket räknar med att verksamheten och antalet anställda vid regionkontoren på viss sikt skall kunna reduceras i förhållande till de nuvarande distriktskontoren.

Regionkontoren beräknas få dels en ledningsfunktion och dels en konsult/servicefunktion. När det gäUer ledningsfunktionen kan regionkontoren betraktas som regionalt placerade delar av centralförvaltningen, och delegering kommer all ske från generaldirektören tUl regioncheferna på ell för varje region avpassat sätt. En av de viktigaste arbetsuppgifterna för regionchefen föratsätts bli att engagera sig i målformuleringsprocessen i budgetsammanhang samt i budgetuppföljningen. Inom det perso-naladminislraliva området avses regionchefen få en viktig uppgift, när det gäller att följa upp hur den centralt fastställda personalpolicyn till-lämpas inom regionen. Flera frågor inom delta område har redan i nuvarande organisation delegerats till dislriklscheferna.

Regionkontoren föratsätts också få en konsult/servicefunktion, när det gäller verksamhetsområden där det inte är ekonomiskt motiverat för teleområdena att ha egna resurser. Detta kan gäUa t. ex. utbUdning, rationalisering, husbyggnad samt viss teknisk expertis. I motsats tUl

Prop. 1973:171 20

vad som gäller i nuvarande organisation skall det dock vara teleområdena själva som beslutar i vUken utsträckning regionkonlorens resurser skall utnyttjas och om anvisningar och råd från experterna på regionkontoret skall följas. Konsulttjänster från regionkontor skall genom interndebitering betalas av teleområdena.

4.2.4    Landsomfattande resultatenheter

A.2A.l Radioenhet

Radioverksamhelen föreslås bli organiserad direkt under generaldirektören i en central radioenhet och regionala radio-fjärrnätsområden. För radioverksamheten föreslås således en radikalt ändrad organisation. I dag är radioverksamhelen centralt fördelad på bl. a. radiofjärrnäts-sektionen inom driftavdelningen, radioekonomiska kontoret inom ekonomiavdelningens finanssektion, radioprojekteringssektionen inom projekteringsavdelningen och radioutvecklingssektionen inom utvecklingsavdelningen. Denna ordning sammanhänger med den nuvarande funktionella uppdelningen av centralförvaltningen.

Den föreslagna centrala radioenhelen beslår dels av rörelsegrens-enheter för rundradio, fartygs- och kustradio samt kommersiell radio, dels av funktionella staber för teknisk utveckling, projektering och inköp, rationalisering, ekonomi samt personaladministration.

Radio-fjärmätsområdena sorterar i dag som lokala organ under distriktscheferna men läggs nu direkt under chefen för radioenheten. Ett visst ansvar för nätdelen av radio fjärrnätsområdenas verksamhet kommer dock att ligga på de centrala resultatområdena (enheterna för rörelsegrenar och nätplanering). En viss justering av ansvarsområdet gentemot teleområdena förutsätts vidare komma alt ske. En viss utökning av radio-fjärrnätsområdenas uppgifter, bl. a. beträffande projektering, torde bli aktuell genom delegering och decentralisering inom radioverksamheten.

4.2.4.2 Entteprenadenhet

En landsomfattande resultatenhet för entreprenadverksamheten föreslås direkt underställd generaldirektören. Utöver verksamhetsområdet för den nuvarande byggnadsavdelningen, som är en regional enhet underställd driftdirektören, föratsätts enlreprenadenheten sköta vissa husbyggnadsfrågor, vilka i dag handläggs inom projekteringsavdelningens husbyggnadssektion.

Det finns flera skäl som enligt televerket motiverar en central enlreprenadenhet. De stora anläggningsresurserna förutsätts även i fortsättningen komma att finnas inom teleområdena. Vissa anläggningsarbeten förekommer dock så sällan inom varje enskilt teleområde, att de inte motiverar egna resurser inom området. Med en central enhet kan re-

Prop. 1973:171                                                        21

surserna inom teleområdena dimensioneras efter normalbehovet och den centrala enheten utnyttjas som buffert. Vid omfattande stormskador o. dyl. är del också väsentiigt för verket all ha tUlgång till en rikstäckande enhet med speciell kompelens.

Med vissa begränsningar förutsätts enlreprenadenheten i princip fungera som etl fristående företag, som skall konkurrera med i första hand teleområdenas egna resurser och som skall ta marknadsmässig ersättning för sina tjänster.

4.2.4.3          Materidförsörjningsenhet

En landsomfattande resultatenhet för materielförsörjningen har bedömts på bästa sätt ta lUlvara möjligheterna till samordnade inköp och samordnad förrådshållning.

Materidförsörjningsenheten föreslås direkt underställd generaldirektören. Den skall omfatta dels den centralt styrda inköps-, lagerstyrnings-och förrådsverksamheten med tillhörande dislribulionsverksamhet, dels renovering av nedtagen materiel.

I dag sköts den centrala materielförsörjningen inom ekonomiavdelningen dels av en förrädssektion, som svarar för hela förrådsdriften, dels av en malerielseklion, som svarar för den centrala inköpsverksamheten. Förrådsorganisalionen under centralförvaltningen består i dag av fyra förrådsomräden — motsvarande tdedistrikten — vilka leds av förrådskontor i Stockholm, Göteborg, Nässjö och Sundsvall. Inom i princip varje teleområde finns ett distribulionsförråd. Under de senaste åren har inom televerket övervägts olika alternativ för en ny förrådsorganisation. Ett alternativ är att skapa fyra stora regionala förråd, ett annat är att skapa ett storförråd, etl filialförråd för Norrland och ett antal mindre terminaler i hela landet. Det senare alternativet prövas f. n. i begränsad skala, med storförråd placerat i Nässjö och filialförråd i Umeå. Televerket räknar med att ställningslagande lill den framtida förrådsorganisalionen inte kommer att ske förrän tidigast hösten 1974.

4.2.4.4          Industrienhet (TELI)

Televerkels verkstadsrörelse — TELI — förutsätts även i den nya organisationen utgöra en relativt fristående enhet inom televerket.

Det samarbete med LM Ericsson som inleddes genom bildandet av ELLEMTEL skall fr, o, m, år 1975 utvidgas lill att omfatta även etl produktionssamarbete (prop, 1970: 128, SU 1970: 131, rskr 1970; 295), Samarbetet hindrar inte att de båda företagen kommer att konkurrera med varandra på viktiga områden. Om inte TELI kan producera konkurrenskraftiga produkter, finns inget tvång för LM Erisson att köpa TELI:s produkter för försäljning på världsmarknaden. Televerket strävar därför efter att förbättra TELI:s konkurrenskraft genom olika slag av rationaliseringsätgärder.

Prop. 1973:171                                                        22

Enligt organisationsförslaget blir TELI en resultatenhet med ansvar gentemot verksledningen för sitt resultat. TELI:s interna organisation påverkas i princip inte, men det förstärkta kravet pä TELI att redovisa en rimlig avkastning på sitt kapital gör alt TELI måste kunna påverka sina kostnader i möjlig mån. Delta innebär bl, a, att TELI i den föreslagna organisationen kommer att mera direkt få möjUghet alt påverka utvecklingsinsatserna inom i första hand den nuvarande konstruktions-sektionen inom utvecklingsavdelningen, vilka krävs för att täcka TELI:s behov av produktrationalisering och utveckling av nya produkter.

4,2,5 Centrala stabsenheter (centralförvaltning)

4,2,5,1 Allmänt

Som tidigare nämnts föreslås som centrala stabsenheter dels resultatområden i form av rörelsegrensenheter och en nätplaneringsenhel, dels funktionella stabsenheter i form av administrativ avdelning, ekonomiavdelning och teknisk avdelning och dels övriga stabsenheter (rationaliseringsstab, stab för långsiktig planering m, m.). Sammantaget kommer dessa enheter att bUda televerkets centralförvaltning.

Vid en jämförelse med nuvarande organisation kan konstateras, att de arbetsuppgifter som f, n, handhas av drift-, projekterings- och utvecklingsavdelningarna inom centralförvaltningen dels delegeras till teleområdena, dels överförs till tekniska avdelningen, till rördsegrensenhe-lerna och nätplaneringsenheten, lUl staben för långsiktig planering, till rationaliseringsstaben saml lill radioenhelen.

Nuvarande administrativa avdelning och ekonomiavdelning bibehålls i allt väsentligt oförändrade. Vissa frågor rörande televerkets medverkan i totalförsvaret överförs dock från den nuvarande driftavdelningen till administrativa avdelningen. Från ekonomiavdelningen flyttas som nämnts materielförsörjningen till att bli en separat resultatenhet, och datacentralerna föreslås bli underställda chefen för den centrala ralio-naliseringsstaben,

I den nya organisationen föreslås en förstärkning av ekonomifunktionen inom hela verket saml en förbättring av systemen för lång- och kortsiktig planering och uppföljning. Därmed skapas möjligheter för generaldirektören att styra verksamheten med hjälp av sina centrala enheter, varvid generaldirektören till dessa enheter kan delegera befogenheter på ett sätt som är anpassat till respektive frågors natur. Av denna anledning har televerket inte ansett det nödvändigt all organisatoriskt placera någon huvudavdelning i linjeställning mellan generaldirektören och resultatenheterna,

I det följande beskrivs närmare de olika stabsenheterna.

Prop. 1973:171                                                                       23

4.2.5.2 Resultatområden (stabsenheter för rörelsegrenar och nätplane
ring)

Som nämnts föreslås två rörelsegrensenheter — en för telefon och en för telegraf, telex och datakommunikation. Uppdelningen motiveras främst av Idefongrenens stora omfattning i jämförelse med övriga rörelsegrenar. Vidare är telegraf, telex och datakommunikation närbesläktade, då samtliga avser överföring av icke muntlig information.

Som framgått av det föregående är rördsegrensenhelerna inte överordnade teleområdena men förutsätts samverka med dessa för alt uppnå bästa möjliga resultat totalt sett för sina respektive rörelsegrenar. Rördsegrensenhelerna är resullalområden och skall ha en initierande och samordnande funktion avseende bl. a. marknadsundersökningar, aktiv marknadsföring samt rördsegrensinriktade utvecklings- och rationaliseringsprojekt. De skall vidare svara för speciella kundkontakter, där t. ex. installation och förbindelsebehov berör flera teleområden och/ eller fjärrnätet, samt handha frågor rörande taxor och servicenormer. Beträffande taxor och avgifter som beslutas av Kungl. Maj:t skall dessa frågor dock handhas av ekonomiavdelningen, Rördsegrensenheterna förutsätts inte ha egna tekniska resurser för utveckling och rationalisering.

Som stabsenheter tUl verksledningen bedöms rördsegrensenhelerna få stor betydelse för en effektiv långsiktig styrning av den primära tdeverksamheten, som har en helt avgörande betydelse för verkets ekonomi.

Televerket har bedömt att den bästa effekten av den totala n ä t-planeringen fås om planeringen samordnas från en central enhet. Nätplaneringen är mycket beroende av rördsegrensenheternas prognoser och vid planeringen måste en avvägning ske mellan servicen för långväga och korlväga trafik, vilka i sin tur påverkar intäktssidan för rördsegrenama.

Väsentliga resultatkriterier för nätplaneringsenheten blir dels kapacitetsutnyttjande och framkomlighet, dels kapaciteten i nätet i relation till bundet kapital och underhållskostnader.

4.2.5.3 Funktionella stabsenheter (administrativ avdelning, ekonomiav-
delnmg, teknisk avdelning)

Den föreslagna administrativa avdelningen motsvarar i huvudsak den nu befintliga administrativa avdelningen. Dock föreslås all frågor, som rör televerkets medverkan i totalförsvaret och som i dag handläggs inom driftavdelningen, lUlförs den nya administrativa avdelningen. Därigenom kommer avdelningen att handlägga personaladministrativa ärenden, löne- och avtalsfrågor, juridiska ärenden, allmänna förvaltningsfrågor, försvarsfrågor, intern och extern information samt

Prop. 1973:171                                                                       24

i övrigt serviceuppgifter inom centralförvaltningen och för televerket i dess helhet, Teleskolan — som i enlighet med riksdagens beslut i anledning av prop, 1973: 55 (InU 1973: 22, rskr 1973: 220) skaU omlokaliseras till Kalmar — föreslås även i fortsättningen inordnad under avdelningen.

Som exempel på viktiga arbetsområden för administrativa avdelningen under de närmaste åren kan nämnas utbyggnad av extern och intem information om televerkets verksamhet, utveckling av etl nytt personal-administrativt syslem samt inte minst viktigt utformningen av televerkets personalpolitik i samband med den utbyggda företagsdemokrati som kommer att införas i verket i anslutning lill den nya organisationen

Den föreslagna ekonomiavdelningen omfattar i huvudsak samma område som den nuvarande ekonomiavdelningen. Som tidigare nämnts överförs dock nuvarande materielsektion och förrädssektion tiU den nybildade materidförsörjningsenheten. Vidare överförs de båda datacentralerna till rationaliseringsstaben.

Tidigare har nämnts den förstärkning av ekonomifunktionen på alla nivåer, som är en förutsättning för en effektiv styrning av televerket med den nya organisationen. En viktig uppgift för den centrala ekonomiavdelningen blir alt närmare utforma principer och riktlinjer för den ekonomiska styrningen och för ekonomisk planering och kontroll, I övrigt kommer ekonomiavdelningens uppgifter alt utgöras av upprättande av affärsbokföring med årsbokslut, korlperiodiska bokslut och verksamhetsberättelse samt kostnadsbokföring, budgetprövning och budgetkontroll, utformning av televerkets totala budget, omfattande bl. a. investeringsbudget med petita, resultat-, försvars-, likviditets- och personalbudget, kontakt med departement i budgetfrågor och i frågor som rör taxor och avgifter som beslutas av Kungl, Maj:t samt slutligen frågor om statistik och allmänna utrikesärenden.

Den tekniska avdelning som föresläs kommer all sammansättas av huvuddelen av nuvarande projekterings- och utvecklingsavdelningarna saml vissa delar av nuvarande driflavddningen.

Huvuduppgifterna för den tekniska avdelningen — där den tekniska kompetensen kommer alt vara samlad — blir bl. a. att utarbeta riktlinjer och vara samordnande inom det tekniska området. I detta ingår att svara för teknisk systemverksamhet, standardisering och uppföljning av den tekniska utvecklingen inom för televerket intressanta områden. Vidare ingår sådan utvecklingsverksamhet som inte utförs inom ELLEMTEL eller som enligt del tidigare inte kommer att underställas induslrienhelen (TELI), Inom tekniska avdelningen kommer vidare att handläggas frågor om patent, husbyggnad, instrumentanskaffning och elkraft.

Prop. 1973:171                                                                       25

4,2,5,4 Övriga stabsenheter (rationaliseringsstab, stab för långsiktig planering m.m.)

Rationaliseringsstaber förutsätts bli inrättade pä olika nivåer. Vid resultatenheterna förutsätts sådana staber utföra mindre rationalise-ringsuppgifler av typen vardagsrationaliseringar, följa upp och förbättra metoder, etc. Inrättande av stab inom en enskild resultatenhet skall endast ske om det är ekonomiskt motiverat, och det är resultatenhels-chefen med sitt ekonomiska ansvar som avgör om han skall ha en egen stab.

Vid regionkontoren kommer att finnas rationaliseringsstaber för konsultverksamhet åt teleområdena i sådana frågor där egen expertis inom teleområdena inte är motiverad.

Den centrala rationaliseringsslaben föratses omfatta huvudfunktionerna teknisk och administrativ rationalisering, ADB-drift och arbetarskydd. Beroendet av ADB för både den tekniska och administrativa rationaliseringen gör det motiverat att dessa funktioner sammanförs till en enhet. Arbetarskydds- och arbetsmiljöfrågor har bedömts så viktiga att det föreslås centrala resurser härför. Genom det samband som finns mellan dessa frågor och rationaliseringsfrågorna har de förts till rationaliseringsstaben, Arbelarskyddsenheten föreslås dock få en klart avgränsad och självständig ställning inom staben.

Direkt underställd generaldirektören föresläs en nyinrättad stab för långsiktig planering. Denna skall utgöra en relativt liten men kvalificerad grapp, som skall fungera som verksledningens organ för upprättande av övergripande mål och planer under medverkan av resultat- och stabsenheterna samt koordinering av övergripande projekt.

Generaldirektörens kansli bibehåller sin nuvarande form. Likaså bibehålls den nyligen inrättade enheten för internrevision som ett organ direkt underställt generaldirektören.

I den löpande verksamheten skall som hittills generaldirektören ensam vara högsta beslutande instans. I den nuvarande organisationen biträds generaldirektören vid sitt beslutsfattande av en direktion, bestående av cheferna för de sex huvudavdelningarna i centralförvaltningen. Även i den nya organisationen föratsätts att generaldirektörens närmaste medarbetare skall ingå i en direktion. Omfattningen av direktionen har dock inte preciserats i televerkets organisationsförslag.

Beträffande televerkets   styrelse   föreslås ingen ändring.

4.3 Personalinflytande i den nya organisationen

Televerket är en av de myndigheter som i samarbete med delegationen för föivaltningsdemokrati, DEFF, prövar olika typer av utvidgat medinflytande för personalen. Den föreslagna organisationen syftar till

Prop. 1973:171                                                                       26

en långtgående delegering och decentralisering till lokal nivå. Därigenom skapas ökade förutsättningar för personalens medinflytande på beslutsprocessen på olika nivåer i organisationen. Ett sådant utvidgat personalinflytande har särskilt utretts av televerket, varvid utgångspunkten har varit de synpunkter och förslag som framlagts av DEFF i dess olika rapporter.

Personalinflytandet på central, regional och lokal nivå föreslås sålunda omfatta icke avtalsbara frågor inom personaladministration, organisation och rationalisering, verksamhetsplanering samt teknisk och administrativ utveckling. När del gäller beslut i dessa frågor avses personalen komma att utöva sitt inflytande i företagsnämnder och utskott tUl nämnderna.

Företagsnämnderna skall därvid besluta i större och viktigare ärenden. Utskott inrättas för vissa ärendetyper. Genom att beslutsfattande knyts tiU företagsnämnderna och utskott lill dessa får nämnderna en helt annan karaktär och annat inflytande än vad som gäller i nuvarande organisation. Nämnden kommer emellertid inte bara alt vara ett renodlat beslutande organ utan den bibehåller också uppgifter när det gäller information och samråd.

Verksrepresentanter skall utses av resp, förvaltningschef, medan personalrepresentanterna skall utses av personalorganisationerna bland anställda inom resp. förvaltningsområde. Som nämnds beslut skall gälla den mening, vUken flertalet enar sig om. Vid Uka röstetal skall gäUa den mening som biträds av ordföranden, vilken skall vara vederbörande förvaltnings chef.

Den närmare utformningen av den utvidgade företagsdemokratin kommer att avgöras i samråd mellan televerket och personalorganisationerna. Det system för personalinflytande, som därvid införs, kommer att få karaktären av försöksverksamhet, vilken kommer att bli föremål för kontinuerlig uppföljning och utvärdering av verket i samråd med personalorganisationerna.

4.4 Genomförande och konsekvenser

4.4.1  Tidsplan för genomförandet

Som framgår av beskrivningen av den föreslagna organisationen innebär denna omfattande förändringar i sättet att arbeta inom hela televerket och föranleder speciellt inom centralförvaltningen stora förändringar av organisationen. Det är därför naturligt att televerket räknar med ganska lång tid för genomförandet av den nya organisationen. Det kommer att krävas tid för att utforma detaljema i organisationen, noggrant gå igenom rollfördelningen mellan olika enheter och befattningshavare i den föreslagna organisationen och utbilda berörd perso-

Prop. 1973:171                                                                       27

nal, samt inte minst för alt — i intimt samarbete med personalorganisationerna — lösa de personalpoUtiska problem som blir en följd av en så genomgripande omorganisation. Beträffande den sistnämnda frågan har redan nu tillsatts en samarbetsgrupp med företrädare för televerket och personalorganisationerna.

Med hänsyn till det anförda anser televerket, att de organisatoriska förändringarna måste genomföras stegvis. I vissa fall måste nya system under viss tid tiUålas fungera paralleUt med de gamla. Detta åstadkoms genom att i ett inledningsskede de nya styrsystemen inarbetas i en projektorganisation. Som projektledare för projektgrupperna engageras sådana personer, som är avsedda alt ingå som chefer för de olika enheterna i den nya organisationen.

Televerket räknar med ett genomförande i tre steg. Under första steget — fram till sommaren 1974 — förstärks bl. a, ekonomifunktionen på oUka nivåer. Staben för långsiktig planering och vissa delar av den föreslagna centrala rationaliseringsstaben bildas. Vidare etableras inom materidförsörjningsområdet en särskild enhet for renoveringsverksamheten. Viss ändring av driftavdelningen görs och delegering och decentralisering av vissa delar av personaladministrationen genomförs. Under det första steget skapas sålunda viktiga förutsättningar för den fortsatta omorganisationen.

Under det andra steget — sommaren 1974 till sommaren 1975 — inrättas rörelsegrens- och nätplaneringsenheterna, slutförs omorganisationen av ekonomiavdelningen och materidförsörjningsenheten, bildas radioenheten, slutförs bildandet av den centrala rationaliseringsstaben, omorganiseras administrativa avdelningen och entreprenadenheten samt skapas en övergripande teknisk systemutvecklingsenhet, som sedermera skall ingå i den tekniska avdelningen. Delegering och decentralisering fortsätter inom bl. a. personaladministrationsområdet. Omorganisationen av regionkontoren genomförs och erforderliga förändringar görs av ra-dio-fjärrnätsomrädenas organisation. Efter de nämnda åtgärderna upplöses driftavdelningen.

Under det tredje steget — sommaren 1975 till början av 1980-lalet — genomförs resterande delar av omorganisationen. Den tekniska avdelningen inrättas i sin slutiiga utformning, och delegering och decentralisering avseende projekteringsverksamheten slutförs. Efter dessa åtgärder upplöses projekterings- och utvecklingsavdelningarna. De organisatoriska förändringarna i tredje steget planeras i huvudsak bli genomförda redan under år 1975. Den tekniska avdelningen beräknas emellertid vid inrättandet komma att vara överdimensionerad. Av denna anledning krävs en plan för hur personalstyrkan vid avdelningen successivt skall reduceras genom omplacering och naturlig avgång. Den slutiiga anpassningen av personalstyrkan torde mot denna bakgrund kunna vara genomförd först i början av 1980-talet.

Prop. 1973:171                                                        28

4.4.2 Ekonomiska konsekvenser in. m.

Den föreslagna organisationen kombinerad med ett effektivt styrsystem bör enligt televerket ge en stark effektivisering av hela televerkets verksamhet. Det är emellertid inte möjligt att precisera dessa effektivitetsvinster i ekonomiska termer. Televerket har emellertid gjort en relativt grov beräkning av de rena kostnadsbesparingarna.

Delegering och decentralisering tUl regional och lokal nivå m. m. beräknas innebära, att arbetsuppgifter motsvarande ca 1 000 personer bortfaller i centralförvallningen. Även om delegering och decentralisering medför ett visst ökat resursbehov främst på lokal nivå, beräknas delta ökade behov att till största delen kunna mötas genom rationaliseringsinsatser.

Utöver de 1 000 personerna beräknas pågående kostnadsöversyn vid centralförvaltningen på sikt kunna leda till förenklingar i arbetsratiner m. m., som uppskattas motsvara ett minskat personalbehov av minst 500 personer. Totalt förutses sålunda en minskning av personalbehovet i centralförvallningen på 1 500 personer, alt jämföra med den tidigare redovisade personalstyrkan där på 3 260 personer den 1 januari 1973.

Olika rationaliseringsåtgärder vid regionkontor, förrådskontor och ra-dio-fjärmätskontor beräknas därutöver kunna ge ett minskat personalbehov på ca 300 personer.

Totalt för hela verket beräknas sålunda pågående kostnadsöversyn och den nya organisationen ge ett minskat personalbehov på ca 1 800 personer, motsvarande en årlig kostnadsbesparing av storleksordningen 100 milj. kr. Det bör påpekas dels alt denna kostnadsbesparing beräknas få full effekt först i början av 1980-talet, dels att den är baserad på nuvarande verksamhetsvolym och nuvarande rörelsegrenar. Nya rörelsegrenar och en ökning av verksamhetsvolymen kan komma att kräva resurser centralt som gör att de faktiska reduceringarna inom centralförvallningen blir mindre än vad som här angetts. Det bör dessutom ånyo påpekas, att även om de angivna kostaadsbesparingarna är mycket stora, är det inte omöjligt att vinsterna genom en ny organisation och ett bättre och effektivare ekonomiskt styrsystem kommer att bli ännu större.

5    Remissyttrandena

Televerkets förslag till ny organisation har fått ett positivt mottagande av det femtiotal remissinstanser som inkommit med yttranden.

Ett flertal instanser tar upp telekommunikationernas stora betydelse för samhällsutvecklingen. Flera länsstyrelser betonar den regionalpolitiska betydelsen av goda telekommunikationer. Länsstyrelsen i Örebro län påpekar speciellt att den av

Prop. 1973:171                                                        29

statsmakterna beslutade omlokaliseringen av statlig förvaltning ställer stora och ökade krav på fullgoda telekommunikationer till och mellan orter, som får omlokaUserade verksamheter. Överbefälhavaren m. fl. betonar televerkets betydelse för totalförsvaret.

Några remissinstanser tar upp frågan om samhällsekonomisk kontra företagsekonomisk effektivitet och påpekar att televerkets verksamhet inte får styras helt utifrån företagsekonomiska värderingar. Statskontoret framhåller alt det åvilar televerket att även beakta de samhällsekonomiska och sociala konsekvenserna av sin verksamhet. Riksrevisionsverket anser att det i ett styrsystem för televerket måste byggas in servicekriterier och andra instrument så att de samhälleUga kraven och målsättningarna får ett avgörande inflytande på stymingen av televerket.

Principerna bakom det framlagda organisationsförslaget — ökad delegering, decentralisering och effektivitet — tillstyrks eller lämnas utan erinran av samtUga remissinstanser. Riksrevisionsverket noterar med stor tillfredsställelse televerkets strävanden att effektivisera sin verksamhet och stödjer helt grandprinciperna bakom organisationsförslaget. Länsstyrelsen i Östergötlands län anser att förslaget tiU decentralisering Ugger i Unje med de regionalpolitiska ambitionerna och kan ses som ett värdefullt komplement till omlokalisering av hela ämbetsverk och andra statliga verksamheter.

Den föreslagna malrisorganisalionen — med geografiska resultatenheter, produktinriktade centrala resultatområden och funktionella staber — tas upp av några remissinstanser. Postverket påpekar att en malrisorganisation av denna typ kan leda till konflikter av skilda slag, särskilt om de produktinriktade resp. de geografiskt baserade enheternas primära intressen är motstridiga. Å andra sidan är detta en problematik som alltid finns i organisationer av televerkets karaktär. I en matrisorganisation låter man denna problematik komma tUl uttryck i StäUet för att bortse från den.

Statskontoret konstaterar att en redovisning av de kriterier som föranlett televerket att välja det föreslagna organisationsalternalivet skulle ha underlättat förståelsen för och bedömningen av den föreslagna re-sultatenhelsorganisationen. Statskontoret tillstyrker dock alt denna prövas inom televerket, även om speciella förutsättningar inom offentlig förvaltning begränsar resultatenhetsprincipens effektivitet. Fördelarna i form av bl,a, ökade möjligheter tiU decentralisering och delegering motiverar enligt statskontoret att principen prövas.

Riksrevisionsverket anser att ett grundläggande problem för televerket är att skapa en organisation som samtidigt tillgodoser krav på decentralisering och samordning. Riksrevisionsverket har inget att invända mot att man löst detta problem genom att i matrisform kombinera resultatenheter och resultalområden. Verket har ingen invändning mot den   förändrade   rollfördelningen   meUan   teleområden,   regioner   och

Prop. 1973:171                                                        30

centralförvallning men framhåller dock — liksom domänverket — att rollfördelning och faktiskt resultatansvar mellan resultatenhets-chefer och resultatområdeschefer delvis är oklara. Riksrevisionsverket anser det viktigt att televerket i det fortsatta utredningsarbetet preciserar organisationen i dessa avseenden.

Handdskamrarna i Göteborg och Karlstad påpekar vikten av att chefernas roller inarbetas genom rollspel. Liknande synpunkter förs fram av Televerkets SACO-förening.

En speciell fråga när det gäller rollfördelningen är regionkontorens ställning i organisationen, vilken tagits upp av flera remissinstanser. Överbefälhavaren är orolig för regionchefemas minskade inflytande och oklara ställning i den föreslagna organisationen.

Statskontoret påpekar att utredningar pågår inom televerket för att klarlägga rollfördelningen mellan regionchefer och rördsegrenschefer vad avser förhållandet till teleområdena. Statskontoret anser denna fråga vara av så stor betydelse alt den borde ha utretts innan principförslaget lagts fram och kan på föreliggande material inte tillstyrka alt principbeslut fattas på denna punkt. Postverket ifrågasätter om inte den funktion som regionkontoren fått i organisationsförslaget kan delas upp på centralförvaltning och teleområden. Liknande tankegångar förs fram av riksrevisionsverket som anser att det närmare borde utredas om inte den regionala förvaltningen kunde avskaffas och det i stäUet kunde skapas ett — jämfört med nuläget — färre antal teleområden. Riksrevisionsverket vill dock inte motsätta sig den föreslagna organisationen och betraktar sill förslag som ett tänkbart framtida utvecklingssleg av organisationen. Sundsvalls kommun föratsätter alt regionkontoret i den norra regionen får ligga kvar i Sundsvall, och alt inga mera påtagliga personalinskränkningar sker där.

När del gäller de föreslagna landsomfattande resultatenheterna tillstyrks eller lämnas utan erinran förslaget om en särskild radioenhet. Sjöfartsverket anser att radiofrågorna kommer all fä en bättre behandling inom televerket med den föreslagna organisationen. Statskontoret har ingen erinran mot att radioverksamheten inplaceras som en särskUd enhet under generaldirektören men är inte beredd att nu ta ställning till radioenhetens interna organisation. Riksrevisionsverket kan godta förslaget om en central radioenhet och har inte heller någon invändning mot den föreslagna interna organisationen för enheten. Sveriges Radio AB stödjer förslaget och anser att den föreslagna organisationen kommer att underlätta kontakterna mellan televerket och Sveriges Radio.

När del gäller den föreslagna entreprenadenheten anser byggnadsstyrelsen att det är oklart vUka husbyggnadsfrågor som skall överföras från den nuvarande husbyggnadssektionen inom projekteringsavdelningen till entreprenadenheten och därigenom omlokaliseras till

Prop. 1973:171                                                        31

Kalmar. Länsstyrelsen i Kalmar län viU att den beslutade omlokaliseringen till Kalmar skall ske i samband med omorganisationen, som beräknas bli genomförd under första halvåret 1975. Länsstyrelsen i Göteborgs och Bohus län anser alt man bör klargöra hur den beslutade omlokaliseringen till Kalmar påverkar den föreslagna organisationen.

Vad beträffar materielförsörjningsenheten anser riksrevisionsverket att dennas ställning som resultatenhet medför risker för suboplimering. Verket framhåller att det bör eftersträvas en gemensam resultatinriktning mellan enheten och de resultatenheter, som den skaU betjäna. I sammanhanget tar länsstyrelserna i lönköpings, Skaraborgs och Västmanlands län upp vissa frågor i anslutaing lill den inom televerket pågående utredningen av den framtida förrådsorganisalionen.

Vissa remissinstanser har synpunkter på de föreslagna centrala stabsenheterna. Överbefälhavaren har ingen erinran mot att försvarsenheten placeras inom den föreslagna administrativa avdelningen, och även överstyrelsen för ekonomiskt försvar anser detta vara en lämplig lösning.

Styrelsen för teknisk utveckling tillstyrker en central teknisk avdelning. Beträffande denna avdelning anser byggnadsstyrelsen, som tidigare nämnts, att det är oklart vilka arbetsuppgifter inom den nuvarande husbyggnadssektionen som skall överföras till enlreprenadenheten och vilka som skall överföras till den tekniska avdelningen. Styrelsen anser alt det krävs centralt placerade husbyggnadsexperter även inom televerket. Statens avtalsverk betonar vikten av att i samband med förhandlingar det inom televerket finns central expertis på frågor av driflteknisk karaktär.

Statens vattenfallsverk påpekar att det stora antalet enheter, som är direkt underställda generaldirektören, ställer krav på en stark koncern-planering, vilket verifieras av erfarenheter från privata förelag som infört liknande organisationer. Domänverket i sin lur anser att relationerna mellan staben för långsiktig planering och resultatområden/resultatenheter bör klarläggas. Enligt verkets mening får planeringsenhelen inte bli alltför styrande, eftersom det då finns risk för att ddegerings- och decentraliseringssträvandena kommer att trängas undan till förmån för centrala beslut.

Arbetarskydds- och arbetsmiljöfrågorna har tagils upp av några remissinstanser. Arbetarskyddsstyrelsen finner det värdefullt alt dessa frågor uppmärksammats och att televerket föreslagit centrala resurser härför. Styrelsen tUlstyrker därför en central enhet. När det gäller den organisatoriska inplaceringen av enheten, anser statens personalnämnd det olämpligt att bibehålla en splittring av arbetsmiljöfrågorna inom centralförvaltningen genom att placera frågor om personalhälsovård och annan personalsodal verksamhet inom administrativa avdelningen och arbetarskydds- och arbetsmiljöfrågor inom

Prop. 1973:171                                                        32

rationaliseringsstaben. Nämnden hävdar att det krävs ett intimt samarbete mellan sociala, tekniska och medicinska områden för att verksamheten skall fungera och föreslår därför att även arbetarskyddsfrågorna förs till den administrativa avdelningen. Ett starkt skäl till delta är också, enligt nämnden, att arbetsmiljöåtgärder inte skall fungera vid sidan av övrig personaladminislrativ verksamhet. Även Sveriges akademikers centralorganisation (SACO) anser att frågan om arbetarskydd och övrig personalhälsovård bör handläggas på samma enhet, inom den administrativa avdelningen.

Förslaget om personalinflytande i den nya organisationen har mottagits positivt av de remissinstanser som uttalat sig i frågan. Delegationen för förvaltningsdemokrati (DEFF) har således inte något att erinra mot en försöksverksamhet i televerket med medbestämmanderätt för de anställda enligt de principer som angetts i organisationsförslaget. Postverket är också positivt till ökat personalinflytande och anser att ett sådant också är viktigt för alt få personalen att engagera sig i en konstruktiv utveckling av verket. Statens personalnämnd påpekar alt det i organisationsförslaget ofta talas om chefsansvar och chefens beslutanderätt och föratsätter alt det i detta sammanhang avses chefsfunktionen som sådan. Beslut bör således kunna fattas även av grupp. Domänverket framhåller att verket — bl. a. på grand av organisatoriska svårigheter att genomföra DEFF:s förslag — valt att ge de anställda inflytande genom att personalrepresentanter ingår direkt i beslutande organ inom verket. Statstjänstemännens riksförbund (SR) påpekar vikten av personalinflytande i samband med omorganisationen och menar att ett sådant är väsentligt för att skapa motivation för omorganisation. Även Statsanställdas förbund (SF) — som i övrigt avstår från yttrande, eftersom m,an kunnat påverka hela utredningsarbetet — fäster stor vikt vid alt de anställda får det avsedda inflytandet på beslut som skall fattas i företagsnämnd eller utskott till nämnd.

Personalpolitik och personaladministration tas upp av några remissinstanser. Statskontoret framhåller att organisationsförslaget i sig ställer krav på en aktiv personalpolitik. Enligt statskontorets mening krävs därför en förstärkning av de personaladministrativa funktionerna. Statens personalnämnd anser att det är angeläget att den personaladministrativa planeringen integreras med verksamhetsplaneringen och tycker sig konstatera vissa brister härvidlag i organisa-lionsförslaget. Nämnden anser också att den personaladministrativa utbildningen bör prioriteras högre av televerket. Nämnden påpekar att den föreslagna omorganisationen kan genomföras snabbare än televerket förutsatt med utnyttjande av nämndens centrala omplaceringsfunktion. SR framhåller att i samband med omorganisationen ingen personal skall behöva avskedas och alt nödvändiga omflyttningar skall ske med största möjliga hänsyn tUl den anställdes önskemål.

Prop. 1973:171                                                        33

En fråga som egentligen faller utanför det nu framlagda förslaget gäller televerkets administrativa gränser och hur dessa är anpassade till läns- och kommungränser. Denna fråga har emellertid tagits upp av ett flertal länsstyrelser. Så t. ex. vill länsstyrelsen i Jämtlands län ändra gränserna mellan Sundsvalls och Östersunds teleområden.

6    Departementschefen

Telekommunikationerna har kommit alt få allt större betydelse för samhällsutvecklingen. Tidsenliga och väl utvecklade telekommunikationer är nödvändiga bl. a. för en balanserad regional utveckling.

Genom att det svenska televerket följt med i och delvis även varit ledande i den teletekniska utvecklingen har vi ett telenät som tekniskt sett hävdar sig väl vid jämförelser med andra länder. Det inrikes telefonnätet är sedan år 1972 helautomatiserat, och mer än 80 % av utlandssamtalen kopplas numera också automatiskt. Den tekniska utrustning som successivt installerats i telenätet, har till stora delar utvecklats, konstruerats och tillverkats inom televerket.

Statsmakterna har fortlöpande ställt stora investeringsbelopp lill televerkels förfogande för utbyggnad och rationalisering av nätet och har inte krävt någon annan avkastning av Iderördsen än vad som motsvarat statens räntekostnader för det kapital som investerats i verket. De nämnda faktorerna har bidragit till att tdeavgiftema kunnat hållas på en intemationeUt sett låg nivå och har lett tUl en successiv, kraftig tUlväxt av telekommunikationerna.

Antalet telefonapparater per 1 000 invånare har således sedan år 1950 ökat från ca 230 till ca 600, Sverige har därmed i dag den näst högsta telefontätheten i världen, och 99 % av landets hushåll har minst en telefon,

Tdextrafiken har ökat mycket kraftigt de senaste decennierna, vilket har lett tUl att telegraftrafiken — som är televerkels äldsta rörelsegren — efter hand har gått tUlbaka. Beträffande överförande över telenätet av annan icke muntiig information får kommunikation mellan datorer allt större betydelse.

Televerket svarar för distribution av Sveriges Radios TV- och ljudradioprogram och har därigenom också ansvaret för utbyggnaden av erforderliga sändarnät. Denna utbyggnad har gått mycket snabbt de senaste decennierna. Ar 1950 fanns endast ett sändarnät för ljudradio med bristfällig täckning i vissa delar av landet. I dag finns sändarnät med 120 stationer för tre radioprogram och sändarnät med sammanlagt över 300 stationer för två TV-program. Speciellt utbyggnaden av TV 2-nätet har forcerats från starten i slutet av år 1969 så att TV 2 i dag kan ses av 98 % av befolkningen.

3    Riksdagen 1973. 1 saml. Nr 171

Prop. 1973:171                                                        34

Utvecklingen har således gått snabbt inom de flesta grenar av televerkets verksamhet. För framtiden föratses en utveckling mot en helt ny — på bl. a. elektroniska komponenter byggd — teknik för telekommunikation. För att möjliggöra en effektivare satsning på det myckel resurskrävande utvecklingsarbete, som måste göras för alt följa med i den tekniska utveckUngen, och även för att hushälla med landets personella och tekniska resurser beslöt riksdagen år 1970 om ett utvecklingssamarbete mellan televerket och LM Ericsson (prop, 1970: 128, SU 1970: 131, rskr 1970: 295), Genom detta samarbete skapas förutsättningar för televerket att även i fortsättningen kunna påverka den tekniska utvecklingen av telenätet.

När det gäller den framtida rörelseutvecklingen förutses bl. a. en ökad teletrafik över långa avstånd genom de laxelättnader som regeringen i våras beslöt för att utjämna telefonkostnaderna mellan i första hand Norrland och övriga delar av landet. Datakommunikation över telenätet förutses på viss sikt bli televerkets, näst telefonrörelsen, största rörelsegren, vilket kommer att släUa stora krav på televerkets resurser. En rad nya tjänster kan förutses eller tänkas bli aktuella i framliden. Jag kan här som exempel nämna automatisk mobiltelefon, bildtelefon och kabel-TV.

Jag nämnde tidigare att tdefonavgifterna vid en internationell jämförelse är låga. Relativt stora taxehöjningar fick dock tillgripas i början av 1970-talel, Delvis berodde detta på att televerket efter slutförandet av den stora automatiseringen av telenätet inte hade kvar tillräckligt stora rationaliseringsobjekt för att motverka kostnadsökningen. De under dessa år inträffade löneökningarna har slagit kraftigt på televerkets personalkostnader. Del senaste budgetåret har televerkets ledning under aktiv medverkan av personalen lyckats dämpa kostnadsutvecklingen. Jag betraktar det som angeläget att för framtiden skapa sådana förutsättningar för televerket att kostnadsutvecklingen kan hållas på en nivå som i all möjlig mån begränsar behovet av avgiftshöjningar.

Om televerket i framliden skall fullgöra sin samhällsvikliga funktion på samma sätt som hittills krävs i första hand fortsatta stora insatser av verkets personal. Det är då väsentligt alt televerket har en organisation som i all möjlig mån underlättar ett effektivt arbete inom verket för att uppnå de samhäUdiga målen. För att få hög effektivitet i organisationen krävs bl. a. ett engagemang från de anställdas sida. Detta förutsätter i sin tur att personalen har reell möjlighet all påverka arbetet på olika nivåer. Ett sådant inflytande underlättas om beslutsfattande och ansvar i så stor utsträckning som möjligt delegeras nedåt i organisationen. En delegering av ansvar innebär samtidigt utökade arbetsuppgifter för de lokala förvaltningarna ute i landet.

Televerkets nuvarande organisation genomfördes under år 1968 efter

Prop. 1973:171                                                        35

beslut av 1967 års riksdag (prop. 1967: 103, SU 1967: 116, rskr 1967: 276 och prop. 1967; 157, SU 1967: 187, rskr 1967: 374). Organisationen är på central nivå funktionellt uppbyggd. Den funktionella organisationen bedömdes vid införandet ge ett bättre personalulnyttjande, en mer enhetlig ärendebehandling och klarare ansvarsgränser än vad man hade haft i den tidigare organisationen. Organisationen förutsågs också leda till en långt driven decentralisering av arbetsuppgifter, Central-och regionalförvallningarna utformades för att åstadkomma en effektiv ekonomisk planering och uppföljning samt en långtgående samordning av verksamheten.

Centralförvaltningen är under generaldirektören uppdelad på sex huvudavdelningar, nämligen administrativa avdelningen samt drift-, ekonomi-, industri-, projekterings- och utvecklingsavdelningarna. Under driftavdelningen lyder i stort sett hela verksamheten ute i landet. Direkt underställda driftdirektören är sålunda de fyra distriktscheferna och chefen för byggnadsavdelningen, vilken handhar större anläggningsarbeten. Under distriktscheferna lyder totalt 20 teleområden och sex radio-fjärrnätsområden. Under ekonomiavdelningen sorterar fyra förrådsområden med sammanlagt ett tjugotal distributionsförråd och under industriavdelningen tre stora televerksläder för produktion av lele-materiel.

Den nuvarande organisationen har inte helt förmått uppfylla de förväntningar som ställdes på den när den genomfördes, Enhetiigare ärendebehandling och klarare ansvarsgränser har uppnåtts men delegering har inte skett i önskvärd omfattning, och personalstyrkan i centralförvaltningen har växt även efter omorganisationen. Delvis har detta berott på att det saknats ett effektivt ekonomiskt styrsystem, vilket är en förutsättning för långt gående delegering.

Behovet att öka de anstäUdas medinflytande på verksamheten har accentuerats de senaste åren. Samarbetsavtalet med LM Ericsson har kommit att ställa ändrade krav på verkets utvecklings- och industriverksamhet. Sedan den nya organisationen infördes har det alltså tillkommit nya faktorer som ökat kraven på delegering och dessutom ytterligare skärpt kraven på en effektiv organisation. Det är mot bakgrund härav som televerket lagt fram förslag till en ny organisation för verket. Det utredningsarbete som ligger bakom förslaget har bedrivits i nära samarbete med personalen. Det av televerket nu framlagda förslaget stöds också till fullo av televerkets personalorganisationer.

Målen för den föreslagna organisationen är ökad delegering och effektivitet. Dessa mål har accepterats eller tillstyrkts av samtiiga de remissinstanser som yttrat sig i frågan. En ökad delegering av ansvar och befogenheter anser jag nödvändig för att ge de anställda på olika nivåer större arbetstillfredsställelse och för att förbättra möj-

Prop. 1973:171                                                        36

lighelerna lill en väl utvecklad företagsdemokrati med medinflytande för personalen inom skilda organisationsenheter. En ökad delegering ligger också helt i linje med riksdagens tidigare uttalanden bl. a. i samband med behandlingen våren 1973 av propositionen om omlokalisering av viss statiig verksamhet (prop. 1973: 55, InU 1973; 22, rskr 1973: 220). Betydelsen av en ökad effektivitet i televerket inom ramen för de samhälleliga önskemålen har jag tidigare berört. Jag finner således att de mål som uppställts av televerket är väl lämpade att ligga till grund för en ny organisation. Den föreslagna organisationen innebär i huvudsak följande,

—   Tyngdpunkten i organisationen förskjuts tiU den lokala nivån, tUl
teleområdena, som blir resultatenheter med självständigt ekonomiskt
ansvar, serviceansvar m, m. för verksamheten.

—- Den regionala förvaltningens administrativa och driftmässiga funktioner ombUdas till i första hand konsultfunktioner ål teleområdena.

—   Fyra landsomfattande resultatenheter skapas, nämligen för radio-och entreprenadverksamhet, materidförsörjning och industriell verksamhet.

—   På central nivå inrättas som resultatområden dels två rörelsegrensenheter, en för telefon och en för telegraf, telex och datakommunikation, dels en enhet för den övergripande nätplaneringen. Resul-tatområdena får — vid sidan av det primära ansvar som ligger på teleområdena — ett övergripande och samordnande ansvar för resp. rörelsegrenar inom hela verket.

—   I centralförvaltningen skall vidare finnas funktionella stabsavdelningar för administration, ekonomi och teknik samt särskUda enheter för rationalisering, långsiktig planering och internrevision.

—   Etl avancerat ekonomiskt styrsystem byggs upp.

—   Ett ökat personalinflytande införs på olika nivåer.

I den föreslagna organisationen läggs alltså på teleområdena — som geografiskt avgränsade resultatenheter — ett jämfört med nuläget mera klart uttalat ansvar för ekonomi, service, personalpolitik m. m., allt inom ramen för de samhälleliga målen. För all verksamheten skall drivas på ett sätt som är optimalt, inte bara sett ur det enskilda teleområdets synpunkt utan även med hänsyn till den totala tdeverksamheten och de samhälleliga målen, krävs en sammanhållning på central nivå. Det är mot denna bakgrand man får se inrättandet av de centrala resul-lalomrädena. Dessa skall ha ett övergripande och samordnande ansvar för resp. rörelsegrenar.

För vissa verksamheter, där effektiviteten i och för sig relativt lätt kan mätas, är en mera långtgående delegering till lokal nivå inte möjlig, eftersom verksamheten har sådan karaktär alt den måste häUas ihop för hela landet av en huvudansvarig instans. Detta gäller för entreprenadverksamheten, som avses komplettera teleområdenas egna re-

Prop. 1973:171                                                        37

surser, för radioverksamheten, där ett samordnat centralt ansvar är nödvändigt i första hand för den inom området helt dominerande rund-radioverksamhelen, för materielförsörjningen, där en samordnad upphandling är nödvändig, samt självklart även för den industriella verksamheten, som drivs inom tre televerksläder. Därför föreslås för dessa verksamheter inrättande av landsomfattande resultatenheter.

Vissa arbetsuppgifter har slutiigen sådan karaktär av stabsfunktioner åt verksledningen att de naturligen hör hemma i centralförvaltningen. Detta gäller funktioner för administration, ekonomi, teknik, rationalisering och långsiktig planering.

En närmare beskrivning av den föreslagna organisationen har lämnats i det föregående, och en tablå över organisationen återfinns i bilaga 5 till statsrådsprotokollet.

Den föreslagna organisationen — med geografiska resultatenheter, produktinriktade centrala resultalområden samt funktionella staber — karakteriseras som en matrisorganisation. I en sådan organisation — som kommit all införas i flera stora företag med betydande geografisk utbredning och flera olika produktgrenar — bryter man sönder det äldre organisationsmönstret med endast en chef för varje område. Ett rörelseansvar läggs som nämnts inte bara på de primärt ansvariga geografiska enheterna utan ett övergripande ansvar läggs även pä rördsegrenscheferna trots att dessa organisatoriskt inte är överordnade de geografiska resultatenheterna, teleområdena.

Den föreslagna organisationsmodellen tillstyrks av bl. a. statskontoret och riksrevisionsverket. Postverket — som också tUlstyrker förslaget — påpekar i sitt remissyttrande att en organisation av denna typ kan leda tUl konflikter av skilda slag om olika ansvariga enheters intressen är motstridiga. Ä andra sidan, menar postverket, finns alltid sådana konflikter i en organisation av televerkets typ och det nya är att man öppet låter dessa konflikter komma till uttryck. För egen del anser jag inte att konfliktproblemet är så stort med en klart uttalad intern företags-policy och i sista hand får uppkommande konflikter lösas genom samordnande och utjämnande insatser från verksledningens sida. Jag anser således att den föreslagna organisationsmodellen bör kunna läggas till grund för den nya organisationen.

Jag har också en positiv inställning tUl det resultatenhetstänkande som är en grundval för organisationen. Jag är medveten om att det i en verksamhet av televerkets karaktär är svårt att helt kunna renodla resultatet för olika enheter och verksamhetsgrenar. Samtidigt är det så väsentligt att skapa förutsättningar för ett resultattänkande på olika nivåer i verket, att sädana svårigheter inte bör utgöra hinder för genomförandet av förslaget. Jag vUl i sammanhanget betona, att en sådan grundsyn givetvis inte står i strid med samhälleliga önskemål om t. ex. likvärdig service inom olika delar av landet etc. Strävan mot ökad

Prop. 1973:171                                                        38

effektivitet inom televerket kommer även i framtiden att ske inom ramen för de föreskrifter som av statsmakterna i olika sammanhang åläggs televerket. Dessa kommer att av verksledningen läggas in som förutsättningar och restriktioner för verksamheten inom de lokala förvaltningarna. Det är sålunda inte enbart det ekonomiska resultatet som kommer att utvärderas, utan även resultaten beträffande service, personalpolitik o. dyl.

När det gäller den lokala förvaltningen påverkas inte antalet teleområden och gränserna för dessa av organisationsförslaget. Genom den förutsatta ddegeringen kommer dock verksamheten att ändra karaktär, och detta kommer att medföra behov av ändrad intern organisation inom teleområdena. Det torde få ankomma på televerket att besluta om sådana ändringar.

Jag vUl i detta sammanhang ta upp en fråga som i och för sig faller utanför organisationsförslaget men som tagits upp av ett flertal länsstyrelser, nämligen frågan om anpassning av televerkets administrativa gränser lill läns- och kommungränser. Televerkets olika områdesgränser är uppbyggda efter det trafikmönster som successivt utvecklats genom flera decennier. Så t. ex. bildar ett antal riktnummeromräden ett teleområde. Före den senaste kommunreformen — som kommer att vara slutgiltigt genomförd den 1 januari 1974 — sammanföll riktnummeromrädesgränserna i stort sett med kommungränserna. Genom att televerkets gränser är tekniskt betingade är det mycket svårt och kostsamt att ändra dessa gränser, när nya administrativa gränser bildas i samhället. Jag anser härvidlag att del är väsentligare att anpassa tdeavgiftema, så att största möjliga utjämning uppnås inom kommuner och län. Sådana åtgärder kan vidtas ulan ändring av riktnummerområden och andra områden inom televerket.

När det gäller samordning och utjämning av avgifterna bl, a, inom kommunerna har som jag tidigare nämnt en rad åtgärder vidtagits. Vad jag nu sagt hindrar inte alt televe:rket ändå successivt arbetar för att så långt det är rimligt anpassa tdegränserna till andra administrativa gränser. Jag kan som exempel nämna att den gränsjustering mellan Sundsvalls och Östersunds teleområden, som aktualiserats i ett remissyttrande frän länsstyrelsen i Jämtlands län, numera har beslutats av televerket.

När det gäller rollfördelningen mellan olika enheter i verket vill jag särskilt beröra regionkontorens ställning i den föreslagna organisationen. Som jag tidigare nämnt har distriktsförvalt-ningama i den nuvarande organisationen en ren linjeställning meUan driftavdelningen å ena sidan och de lokala teleområdena och radiofjärmätsområdena å andra sidan. Dislriklscheferna svarar för styrning, övervakning och samordning av den lokala verksamheten. I den föreslagna organisationen läggs som nämnts ett ökat ansvar på tdeområ-

Prop. 1973:171 39

dena, som direkt underställs generaldirektören, och radio-fjärrnätsområdena överförs lill den nybUdade radioenheten. Regionkontoren föreslås i första hand få en konsultfunktion. Dessutom kommer de att få vissa ledningsfunktioner delegerade från generaldirektören.

För egen del kan jag delvis håUa med de remissinstanser som efterlyst ett närmare klarläggande av regionkontorens ställning och av ansvarsfördelningen mellan dessa och resultatomrädena gentemot teleområdena. Jag vUl dock i detta sammanhang påpeka alt det organisationsförslag som framlagts av televerket är att betrakta som ett principförslag, där detaljerna i organisationen kommer att bli föremål för fortsatta utredningar och överväganden. Bl. a. kommer televerket att noggrant gå igenom rollfördelningen i olika beslutsprocesser för att klarlägga olika enheters ansvar i organisationen. Jag anser därför alt förslaget om regionkontorens ställning kan läggas till grund för ett principbeslut. Regionkontoren kommer att ha en viktig funktion alt fylla i samband med del under flera år pågående genomförandet av den nya organisationen.

Som televerket framhållit i sitt förslag kommer regionkontorens allmänt minskade betydelse efter själva genomförandefasen att få till följd en viss minskning av personalen på regionkontoren jämfört med nuvarande distriktskontor. Dessa är som nämnts förlagda tUl Stockholm, Göteborg, Malmö och Sundsvall och någon ändrad lokalisering föreslås inte för regionkontoren. Genom att de tre sydliga regionerna inom sig har myckel stora teleområden med behov av egna kvalificerade resurser behöver regionkontoren där inte ha tillgång till så mycket kvalificerad expertis. När det gäller den norra regionen är läget delvis annorlunda, och därför kommer det att vid regionkontoret i Sundsvall krävas en väl utbyggd service åt teleområdena inom regionen. Det angivna förhållandet medför att det inte skall behöva bli fråga om någon mera betydande neddragning av personalantalet vid regionkontoret i Sundsvall med anledning av den nya organisationen.

Jag förordar således att principförslaget om regionkonloren genomförs. Om de fortsatta detaljutredningarna och erfarenheterna vid genomförandet av den nya organisationen skulle aktualisera en total omprövning av regionkontorens ställning, får förslag i frågan understäUas riksdagens prövning.

Beträffande de centrala resultatområdena har televerket som jag tidigare nämnt föreslagit dels två rörelsegrensenheter, en för telefon och en för telegraf, telex och datakommunikation, dels en enhet för den övergripande nätplaneringen. Genom tUlskapandet av ett övergripande rördsegrensansvar stimuleras enligt min mening en effektiv, samordnande marknadsföring av olika tjänster. Uppdelningen på två rörelsegrensenheter kan vara motiverad dels av telefongrenens stora dominans, dels av de övriga rördsegrenarnas inriktning på icke muntUg

Prop. 1973:171 40

kommunikation. Det bör dock betonas alt uppdelningen av olika rörelsegrenar i enheter kan komma att påverkas av såväl de befintiiga rörelsegrenarnas utveckling som tillkomsten av nya verksamheter. Den föreslagna organisationen medger i detta avseende en stor flexibiUtet.

En central enhet för planering av telenätets dimensionering och utbyggnad har av televerket bedömts motiverad för att få ett samlat ansvar för delta tekniskt mycket komplicerade område. Jag finner förslaget riktigt och anser alt en naturlig placering av denna enhet är som ett resultatområde, sidoställt rördsegrensenheterna. Motivet härför är främst nätplaneringsenhetens beroende av prognoserna för de olika rörelsegrenarna. Därigenom kommer att krävas ett nära samarbete mellan alla de föreslagna resultatområdena.

Jag har hittills bara berört den s. k. primära tdeverksamheten, dvs. telefon, telex, telegraf och datakommunikation, som är klart dominerande i televerkets verksamhet. Den andra stora verksamhetsgrenen är radioverksamheten, som dels innefattar anläggandet av ljudradio- och TV-nät och distribution av Sveriges Radios radio- och TV-program, dels övrig radio, innefattande kuslradio, luflfarlsradio, fartygsradio och landmobil radio, I den nuvarande funktionellt uppbyggda organisationen är radiofrågorna på central nivå fördelade på sektioner inom drift-, ekonomi-, projekterings- och utvecklingsavdelningarna.

I förslaget till ny organisation föreslås att radioverksamheten sammanförs till en resultatenhet, radioenheten. Att radio-fjärmätsområdena ingår i denna medan teleområdena blir självständiga resultatenheter kommer inte att medföra att det nära samarbete som redan finns mellan de båda lokala förvaltningsorganen minskar. Vissa arbeten som utförs av radio-fjärmätsomrädena kommer att betalas av teleområdena och på så sätt skapas en garanti för att de lokala resurserna blir effektivt utnyttjade.

Principförslaget om en separat radioenhet tillstyrks av bl. a. statskontoret, riksrevisionsverket och Sveriges Radio. För egen del vill jag anföra följande.

Under den period som gått sedan den nya organisationen genomfördes har televerkets radiopersonal genom stora insatser fortsatt utbyggnaden av sändarnätet för TV 1 och byggt upp ett helt nytt TV 2-nät på mycket kort lid. Den funktionella uppdelning av radiofrågorna som finns i nuvarande organisation har visat sig fungera bra även under en sådan anspänningsperiod.

Jag anser dock att det med den principiella uppbyggnad av den nya organisationen som jag redan förordat är naturligt alt koncentrera radioverksamheten till en särskild resultatenhet. Det är även andra faktorer som gör att det nu är naturligt att sammanföra radiofrågorna till en enhet. Utvecklingen har visat att den tekniska samordning mellan tele- och radiosystemen som förutsågs för sex år sedan förmodligen inte

Prop. 1973:171 41

kommer att bli av så stor omfattning. Med den nya elektroniska tekniken förutses i stället att transmissions- och kopplingstekniken närmar sig varandra. Genom utvecklingssamarbetet med LM Ericsson inom utvecklingsbolaget ELLEMTEL koncentrerar nu de båda företagen sina resurser på att utveckla nya elektroniska utrustningar för telekommunikation. En viktig uppgift för den nybildade tekniska avdelningen blir att vara kontaktorgan mellan ELLEMTEL och televerket.

Utvecklingsarbete inom radiotekniken har alltid varit mera begränsat inom televerket än utveckling av leleulrastningar, och någon egen produktion av radiomateriel har aldrig förekommit. Genom den kraftsamling som nu sker på utvecklingsarbete inom telekommunikationsområdet och genom det mera begränsade samband som finns mellan de båda teknikerna anser jag det är naturligt att lägga radioutvecklings-verksamhelen inom en särskild enhet.

I samband med bildandet av del av televerket hälftenägda alarme-ringsbolag, som riksdagen beslöt om hösten 1972 (prop. 1972: 129, TU 1972: 20, rskr 1972: 329) fick televerket i uppdrag av Kungl. Maj:t att verka för en samordning av olika hjälporgans radiokommunikationer. Bakgrunden till detta uppdrag var dels ett krav att underlätta hjälpinsatserna, dels etl allmänt behov att få en bättre hushållning med frekvenser o, dyl, för radiokommunikation. Genom en intern samordning av radiofrågorna inom televerket anser jag att den externa samordningen också underlättas.

Med hänvisning till det anförda förordar jag inrättande av en särskUd radioenhet inom televerket.

I sammanhanget vill jag påpeka att riksdagen år 1973 beslutat om överförande till luftfartsverket av den radiotekniska tjänst för dvU luftfart som f. n. handhas av televerket (prop. 1973: 27, TU 1973: 12, rskr 1973: 160). Jag räknar med att överförandet till luftfartsverket av den radiotekniska tjänsten kan ske i nära anslutning till inrättandet av radioenheten i televerket. Med hänsyn till del behov av samordning som i framtiden kan förutses för den totala radioverksamheten kommer även efter omlokaliseringen av luftfartsverkets centralförvallning till Norrköping ett nära samarbete att ske mellan radiöenheterna i televerket och luftfartsverket.

I den nuvarande organisationen svarar byggnadsavdelningen — en regional förvaltning underställd driftdirektören — för utförandet av sådana anläggningar, som sträcker sig över flera distrikt eller är av sådan omfattning, att teleområdenas resurser inte räcker till för alt genomföra projektet. Med anledning av riksdagens beslut (prop, 1973; 55, InU 1973: 22, rskr 1973: 220) skall byggnadsavdelningens huvudkontor, byggnadskontoret, omlokaliseras från Stockholm till Kalmar, Enligt organisationsförslaget ombildas byggnadsavdelningen lill en särskild   resultatenhet,    entreprenadenheten,   direkt   underställd

4   Riksdagen 1973. 6 saml. Nr 171

Prop.1973:171 42

generaldirektören. Utöver byggnadsavdelningens arbetsuppgifter kommer vissa funktioner inom den nuvarande husbyggnadssektionen inom projekleringsavddningen att överföras lill entreprenadenheten.

Byggnadsstyrelsen anser i sitt remissyttrande att det är oklart vilka husbyggnadsfrågor som skall överföras och understryker behovet av centralt placerad husbyggnadsexpertis inom televerket. Som jag tidigare framhåUit återstår myckel utredningsarbete innan detaljerna i organisationen är klara. De funktioner, som föreslås överförda från husbyggnadssektionen är sådana frågor som har ett nära samband med del arbete som bedrivs inom den nuvarande byggnadsavdelningen, TiU tekniska avdelningen kommer standardiserings- och normeringsfrågor inom området alt föras, vilket gör att del inom cenlralförvaltningen i Stockholm kommer alt finnas husbyggnadsexperler, som kan ha erforderligt samarbete med motsvarande experter i byggnadsstyrelsen.

Länsstyrelsen i Göteborgs och Bohus län anser att det bör klargöras hur den beslutade omlokaliseringen till Kalmar påverkar den före> slagna organisationen. Gentemot detta vill jag säga alt propositionen om bl, a. omlokalisering av byggnadskontoret till Kalmar var känd av televerket när man framlade sitt förslag och har således vägts in i utredningsarbetet. Med hänvisning lUl de skäl som anförts av televerket förordar jag att det tiUskapas en separat entreprenadenhet,

I omlokaliseringspropositionen angavs antalet anställda vid bygg-nadskonloret till 180, I inrikesutskollets betänkande i anledning av propositionen framhölls att alla tal skulle uppfattas som preliminära, och att antalet anställda vid omlokaUserade myndigheter kunde bli mindre genom önskvärda rationaliseringar. Rationaliseringsåtgärder i samband med bildandet av enlreprenadenheten beräknas i och för sig möjliggöra en personalminskning vid byggnadskontoret. Denna motverkas emellertid genom att enheten tillförs arbetsuppgifter från nuvarande husbyggnadssektionen.

Televerket har föreslagit en landsomfattande resultatenhet för m a-terielförsörj ningen. Den bildas av i princip nuvarande för-rädssektionen och materidseklionen inom ekonomiavdelningen. En särskUd materidförsörjningsenhet har av televerket bedömts lämplig genom de möjligheter som då finns till samordnade inköp och samordnad förrådshållning. Riksrevisionsverket ifrågasätter om materielförsörjningsenheten skall ha stäUning som resultatenhet med de risker för suboplimering som då finns, om enheten driver en helt lönsam-hetsinriktad verksamhet. För egen del anser jag det naturligt att i den resultatinriklade organisation som införs även materielförsörjningsenheten får ställning som resultatenhet. Det är — som jag tidigare nämnt — inte enbart det ekonomiska resultatet som skall utvärderas ulan även andra resultat, för materielförsörjningsenheten närmast i fråga om service tUl teleområdena. Jag tUlstyrker således förslaget om

Prop. 1973:171                                                        43

inrättandet av en materidförsörjningsenhet med stäUning som resultatenhet.

Under materielförsörjningsenheten kommer att ligga den förrådsverksamhet som f. n. är inordnad under ekonomiavdelningens förrådssektion. Förrådsverksamheten är indelad i fyra förrådsomräden, som geografiskt sammanfaller med tdedistrikten. För den egentliga förråds-driften svarar etl tjugotal distribulionsförråd. Som jag tidigare anmält för riksdagen utreds inom televerket den framlida förrådsorganisalionen (prop. 1973: 1, bil. 8 s. 202). Hur förrådsverksamhelen kommer att utformas påverkar inte förslaget om en central materidförsörjningsenhet utan kan bara påverka enhetens interna organisation. De beslut, som fattas rörande förrådsorganisalionen kommer senare att redovisas för riksdagen i samband med förslag om investeringsanslag för förrådsbyggnader.

Utöver de tre nämnda landsomfattande resultatenheterna föreslås att televerkets verkstadsrörelse — TELI — skall få ställning som resultatenhet. TELI har redan i dag en självständig ställning inom televerket och denna förstärks i den nya organisationen, TELI;s interna organisation påverkas i princip inte av det framlagda organisations-förslaget men kan komma att påverkas av de rationaliseringsätgärder, som f. n. pågår för alt öka TELLs konkurrenskraft inför det produktionssamarbete med LM Ericsson som i enlighet med riksdagens beslut (prop. 1970: 128, SU 1970: 131, rskr 1970: 295) inleds år 1975. Jag vill i sammanhanget framhålla att jag ser de pågående rationaliseringsåtgärderna som helt avgörande för tdeverkstädemas framtid.

När det gäller centralförvaltningen har jag redan berört rördsegrensenhelerna och nätplaneringsenheten. I övrigt föresläs som centrala staber en administrativ avdelning, en ekonomiavdelning och en teknisk avdelning samt en stab för rationaliserings- och arbetarskyddsfrågor och en stab för långsiktig planering. Den nuvarande revisionsenheten berörs inte av omorganisationen. I sammanhanget vill jag också påpeka att televerkets bolag inte berörs av organisationsförslaget.

Förslaget om de centrala avdelningarna och staberna har bara föranlett ett fåtal synpunkter från remissinstanserna. Domänverket påpekar att enheten för långsiktig planering inte får ges en så stark ställning att decentraUseringsslrävandena motverkas. För egen del anser jag det väsentligt att skapa ett självständigt organ för den långsiktiga planeringen. Enheten kommer alt personalmässigt vara mycket liten och genom dess verksamhetsinriktning kommer den inte att motverka den önskvärda ddegeringen inom verket.

Jag anser — i Ukhet med arbetarskyddsstyrelsen — att det är väsentligt att skapa centrala resurser för de viktiga arbetarskydds- och arbets-miljöfrågoma. Genom alt televerket är ett utpräglat tekniskt verk anser jag alt det finns fog för televerkets förslag att placera arbetarskydds-enheten — med klart avgränsad och självständig stäUning — inom ra-

Prop. 1973:171                                                        44

tionaliseringsstaben. Därmed skapas enligt min mening garantier för alt rationaliseringsverksamheten bedrivs med noga beaktande av arbetarskyddsaspekten. SjälvfaUet måste nära samarbete ske med berörda enheter inom den administrativa avdelningen. Med anledning av det anförda tUlstyrker jag televerkels förslag om den organisatoriska inplaceringen av enheten för arbetarskydds- och arbetsmiljöfrågor. Jag har inte heller i övrigt någon invändning mot förslagen om de centrala avdelningarna och staberna.

Ett viktigt inslag i den nya organisationen är det utökade personalinflytandet på ohka nivåer. Inom televerket pågår redan olika försök med utökad företagsdemokrati, och erfarenheterna hittUls har varit goda. Ett bra exempel på personalinflytandet i verket är arbetet med det nya organisationsförslaget. Representanter för personalen har ingått i den styrkommitté, som lett utredningsarbetet, och personalrepresentanterna har beretts tillfälle att delta i alla de grupper, som arbetat med oUka detaljfrågor. Jag anser att det är ett glädjande samarbete som har etablerats, och det har i det här fallet också lett till ett organisationsförslag, som personalorganisationerna kunnat ställa sig bakom.

I den nya organisationen avses enligt förslaget medbestämmanderätten för personalen omfatta icke avlalsbara frågor inom personaladministration, organisation och rationalisering, verksamhetsplanering samt teknisk och administrativ utveckling. Beslut i viktiga frågor inom dessa områden kommer att fattas av företagsnämnder eller utskott lUl nämnder, där del ingår lika många representanter för personalen som för verksledningen. Den utvidgade företagsdemokratin föreslås bli närmare utformad i samråd mellan verksledningen och personalorganisationerna. Det vidgade personalinflytandel i televerket bör enligt min mening utformas i enlighet med verkets förslag och DEFF:s riktlinjer för försöksverksamheten med fördjupad förvaltningsdemokrati. Riktlinjerna innebär att företagsnämndsorganisationen integreras i verkets reguljära organisation samt att företagsnämnden och ev. särskilda beslutsorgan tUläggs beslutanderätt i bestämda frågor. Organisationen bör i denna del få försökskaraklär, UtfaUet kan antas få betydelse för utvecklingen mot ökad företagsdemokrati även inom andra områden.

Sammanfattningsvis tillstyrker jag det principförslag till ny organisation som framlagts av televerket. Omfattande utredningar återstår alt göra innan detaljerna i organisationen är klara. Det torde få ankomma på Kungl. Maj:t att besluta om den närmare utformningen av organisationen. Kungl. Maj:t bör vidare bemyndigas att besluta om sådana avvikelser från det presenterade förslaget, som inte bryter mot grund-principema för den nya organisationen.

Televerket har beräknat att stora besparingar kommer att kunna göras genom införandet av den nya organisationen. Så beräknar t. ex.

Prop. 1973:171                                                        45

verket att pågående kostnadsöversyn och den nya organisationen på sikt skall ge ett minskat personalbehov på 1 800 personer, varav 1 500 vid centralförvallningen i Stockholm. Beräkningarna har därvid utgått från nuvarande verksamhetsvolym och rörelsegrenar. En kraftig expansion av vissa rörelsegrenar och eventuellt tillkommande nya rörelsegrenar kan komma att innebära att det erforderliga personalantalel inte minskar så kraftigt. Dessutom vill jag understryka att stora vinster med den nya organisationen inte bara ligger i de personalbesparingar som görs ulan även i den ökade effektivitet som överhuvud fås genom en ökad delegering samt i en ökad arbetstillfredsställelse bland personalen.

Vid genomförande av den nya organisationen kommer all möjlig hänsyn alt las till personalen. Televerkets ledning har redan: uttalat ätt man kommer att sträva efter att lösa personalfrågorna utan friställning och tvångsförflyttning av personal. Genomförandet kommer därigenom att la relativt lång tid i anspråk, och de angivna personalbesparingarna bli möjliga först på någon sikt. Självfallet avser televerket alt anlita statens personalnämnd för att bereda sådan personal som inte längre behövs inom den nya organisationen andra, meningsfulla arbetsuppgifter. Stora delar av omorganisationen beräknas vara genomförd sommaren 1975, men det beräknas dröja till början av 1980-lalel innan anpassningen lill den nya organisationen helt har kunnat ske.

Under en övergångstid kommer det inom vissa områden att krävas, att den gamla organisationen får fungera parallellt med den nya. Redan nu har utsetts projektiedare, som skall förbereda bildandet av de olika enheterna. Kungl. Maj:t bör bemyndigas att vidta de övergångsanordningar och åtgärder i övrigt som behövs för genomförandel av den nya organisationen.

Beträffande avtalsbara anställnings- och arbetsvillkor avser jag att ge statens avtalsverk det förhandlingsuppdrag som behövs.

När det gäller den beslutade omlokaliseringen tUl Kalmar av byggnadsavdelningens byggnadskontor förutsätter jag, att det avtal om personalförmåner som kommer att slutas i anledning av riksdagens beslut om den andra omlokaliseringsetappen kommer att gälla för entreprenadenhetens huvudkontor med dess jämfört med byggnadskontoret delvis utökade ansvarsområde.

7    Hemställan

Under åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungl, Maj:t föreslår riksdagen att

1, godkänna de riktlinjer för en ny organisation för televerket, som jag förordat i det föregående.

Prop. 1973:171                                                                       46

2.  bemyndiga Kungl. Maj:t att besluta om sådana avvikelser från den föreslagna organisationen, som inte bryter mot grandprinciperna för organisationen,

3.  bemyndiga Kungl. Maj:l att vidta de övergångsanordningar och åtgärder i övrigt som behövs för genomförandet av den nya organisationen.

Med bifall tiU vad föredraganden sålunda med instämmande av statsrådets övriga ledamöter hemställt förordnar Hans Maj:t Konungen att till riksdagen skall avlåtas proposition av den lydelse bUaga till detta protokoU utvisar.

Ur protokollet: Britta Gyllensten

Prop. 1973:171

47

Televerkets nuvarande organisation

Bilaga 1

I I

				lii
		o 12-a < 1 1
				Projck-tcrings-avd
				il
							3 verkstäder
						2 datacentraler
o        o				'i 0 II
o         5
EL(1 TEL(
							4 föirädsomrädcn
s   1
CA            U3 i       i
1       1 .J.4				Admini- slrativ- avd
					Teleskolan
I
1					Byggnadsavdelningcn
1
1     l'
1	■3 2				(4 % CO		5 teleområden 1 radio-fjärmätsomrädc
				il
		1	—		■ 6 teleområden 2 radio-fjärmätsomrädcn
			III
					vt 6	—	5 teleområden 1 radio-fjärmätsomrädc
5
					z	—	4 teleområden                                                        |
	s						2 radio-	järrnätsom råden                                      1

I

Prop. 1973:171

48

Televerkets nuvarande regionala och lokala indelning

Bilaga 2

r/ZVr-'/////, Gräns for ..ledistrikt

'/yZ''Z''j7'L/k Qjj ,gj. 3jj|;,. fjärrnätsomrsde

-------------- Gräns för teleområde

Distriktskontor

/\           Radio-fiärrnätskontor

9          Telekontor

FörrSdsomrädenas gränser sammanfaller med teledistriktens.

VÄSTRA TELEDISTRIKTET

Kartstad

y

Uddeiilla Göteborg

ÖSTRA TELEDISTRIKTET

Prop. 1973:171 49

Bilaga 3

Antalet anställda i televerket den 1 januari 1973, fördelade på organisationsenheter

Organisationsenhet	Antalet anställda
	vid enheten
Centralförvaltningen
Generaldirektör		1
Generaldirektörens kansli		5
Revisionsenhet		34
Administrativa avdelningen
chefen	1
informationssektionen	33
juridiska sektionen	6
kansliseklionen	158
avtals- och lönesektionen	28
personal- och utbildningssektionen	90	316
Driflavdelningen
chefen	1
försvarssektionen	46
marknadssektionen	58 ■
rationaliseringssektionen	116
planeringssektionen	150
radio-fjärrnäts-sektionen	137
tdesektionen	127	635
Ekonomiavdelningen
chefen	1
finansseklionen	150
budgetseklionen	11
förrådssektionen	58
materidseklionen	136
pris- och laxeseklionen	37
statistiksektionen	12
ulrikessektionen	22	427
Industriavdelningen
chefen	1
personaladministrativa sektionen	45
försäljnings- och ekonomisektionen	96
fastighetsseklionen	29
inköpssektionen	■23
produktionssektionen	■   75
tekniska sektionen	142	411

Prop. 1973:171

50

Organisationsenhet

Projekteringsavdelningen chefen

förbindelsetekniska sektionen husbyggnadssektionen kopplingslekniska sektionen planeringssektionen radioprojekteringssektionen

Utvecklingsavdelningen chefen

konslmktionssektionen centrallaboratoriet planeringsseklionen radioutvecklingssektionen syslemseklionen

Teleskolan (i Stockholm)

Datacentraler

Göteborg

Stockholm

Förrådsområden

Södra (förrådskontor i Nässjö, 93 anställda) Västra (förrådskontor i Göteborg, 55 anställda) Östra (förrådskonlor i Stockholm, 96 anställda) Norra (förrådskonlor i Sundsvall, 55 anställda)

Byggnadsavdelningen Byggnadskontoret (i Stockholmji Fallenheter

Televerkstäder Nynäshamn SundsvaU Vänersborg

Distriktskontor Södra (Malmö) Västra (Göteborg) Östra (Stockholm) Norra (Sundsvall)

Radio-fjärrnätsområden (rfo) Södra (rfo-kontor i Malmö, 106 anställda) Västra (rfo-kontor i Göteborg, 85 anställda) Bergslagens (rfo-kontor i Karlstad, 63 anställda) Östra (rfo-kontor i Stockholm, 106 anställda) Nedre norra (rfo-kontor i Sundsvall, 58 anställda) Övre norra (rfo-kontor i Luleå, 62 anställda)

Antalet anställda vid enheten

1 121 123 153 36 162

596

1 370 201

65 143

55

835  3 260 66

139

286

147

349 292 488 211  1340

185 1 165  1 350

1163 971 950  3 084

140 179 233 100

652

479 515 282 751

257 347

2 631

Skall omlokaliseras till Kalmar

Prop. 1973:171

Antalet anställda

vid enheten

1232

877

756

1 113

2 221

1353

771

3 717

944

843

782

750

1812

6 980

768

1013

905

1 171

906

535     29 449

Summa    42 118

Organisationsenhet

Teleområden

Helsingborg

Jönköping

Kalmar

Kristianstad

Malmö

Borås

Falun

Göteborg

Karlstad

Uddevalla

Örebro

Gävle

Norrköping

Stockholm

Uppsala

Västerås

Luleå

Sundsvall

Umeå

Östersund

Prop. 1973:171 52

BUaga 4

Antalet anställda i televerket den 1 januari 1973, fördelade på olika personalgrupper

Personalgrupp	Antal
Ingenjörer och administrativ personal	4 014
Kontorspersonal	7 790
Telegrafpersonal	918
Telefonistpersonal	4 291
Förste reparatörer, tekniker odi arbetsledare	7 021
Tdemontörer och reparatörer	12 417
Verkstadsmontörer	2 586
Städpersonal	1 142
Kontraklsanställda föreståndare vid Ideexpeditioner	644
Övriga	1295
Summa   42 118

Prop. 1973:171

Den föreslagna organisationen för televerket

53 Bilaga 5

.S -glo .g	—	2 datacentraler              1
•Il
1 1       1      W   «
Administrativ avd
	—	Teleskolan                      1

Teli med 3 verkstäder

éS      o       vn

o       —       J

Sju

O	n	H
<	<•	Ui
u	Cl.
o	U	*
«	H

lill lill

I

I

Materiel försörjningscnhcL

Entreprenadennet

Radioenhet med

6 radio-fjärrnatsområden

r—11    11—I

---- H--- h

5 teleområden

7.

<

6 tcleomriidcn

5 teleområden

4 teleområden

ri    o

"s — 5

O

o

H

<;

E-; 5

Prop. 1973:171 54

Innehållsförteckning                                                             sid.

Propositionens huvudsakliga innehåll...........................       1

1       Inledning     .................................................................. ..... 3

2       Televerkets   verksamhet   ...........................................       4

2.1    Målsättning m. m.....................................................       4

2.2    Olika  rörelsegrenar   ............................................. ..... 4

2.2.1    Tdefon   .......................................................... ..... 4

2.2.2    Tdegraf     ....................................................... ..... 5

2.2.3    Telex ............................................................... ..... 5

2.2.4    Datakommunikation m. m................................ ..... 6

2.2.5    Rundradio........................................................ ..... 7

2.2.6    Övrig  radio   ................................................... ..... 8

2.3 Ekonomi  ................................................................ ..... 8

2.3.1    Krav och föreskrifter ....................................... ..... 8

2.3.2    Nuläge   ......................................................... ..... 9

2.3.3    Framtidsutsikter    .......................................... ... 11

2.4 Nuvarande organisation.......................................... ... 11

2.4.1    Principer    ...................................................... ... 11

2.4.2    Centralförvallning     ....................................... ... 12

2.4.3    Regional   förvaltning   ...................................     13

2.4.4    Lokalförvaltning   ...........................................     13

2.4.5    Bolag...............................................................     13

2.5 Personal   ............................................................... ... 14

3       Motiv för en ny organisation ........................................     15

4       Televerkets förslag till ny organisation......................... ... 17

4.1    Principer .................................................................     17

4.2    Beskrivnmg av organisationen ...............................     18

4.2.1    Allmänt     .......................................................     18

4.2.2    Geografiskt avgränsade resultatenheter (teleområden)  18

4.2.3    Regionkontor    ..............................................     19

4.2.4    Landsomfattande  resultatenheter   .............. ... 20

4.2.4.1     Radioenhel............................................     20

4.2.4.2     Entreprenadenhet    ............................ ... 20

4.2.4.3     Materidförsörjningsenhet   ................... ... 21

4.2.4.4     Industrienhet (TELI)  ............................ ... 21

4.2.5....................................................................... Centrala  stabsenheter  (cenlralförvaltning)                     22

4.2.5.1     Allmänt     ............................................ ... 22

4.2.5.2     Resultatområden (stabsenheter för rörelsegrenar och nätplanering)                      23

4.2.5.3     FunktioneUa  stabsenheter  (administrativ  avdelning, ekonomiavdelning, teknisk avdelning)                                                                  23

4.2.5.4     Övriga stabsenheter (rationaliseringsstab, stab

för långsiktig planering m. m.) ............. ... 25

4.3    Personalinflytande i den nya organisationen ......... ... 25

4.4    Genomförande och konsekvenser........................... ... 26

4.4.1    Tidsplan för genomförandet  ..........................    26

4.4.2    Ekonomiska konsekvenser m. m.....................    28

5       Remissyttrandena   ......................................................    28

6       Departementschefen  .................................................. ... 33

7       HemstäUan     .............................................................. ... 45

Prop. 1973:171                                                       55

BUagor

1.    Televerkets nuvarande organisation.....................    47

2.    Televerkets nuvarande regionala och lokala indelning.....         48

3.    Antalet anställda i televerket den 1 januari 1973, fördelade på organisationsenheter                 49

4.    Antalet anställda i televerket den 1 januari 1973, fördelade på oUka personalgrupper                 52

5.    Den föreslagna organisationen för televerket.......... .. 53

MARCUS BOKTR.STOCKHOLM H73     730S56