Till innehåll på sidan
Sveriges Riksdags logotyp, tillbaka till startsidan

Kungl. Maj:ts proposition angående ny organisation för televerket

Proposition 1973:171

Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.

Kungl. Maj:ts proposition nr 171 år 1973        Prop. 1973: 171

Nr 171

Kungl. Maj:ts proposition angående ny organisation för televerket; given den 19 oktober 1973.

Kungl, Maj;t viU härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet över kommunikationsärenden, föreslå riksdagen alt bifalla de förslag, om vars avlåtande till riksdagen föredragande de­partementschefen hemställt.

CARL GUSTAF

BENGT NORLING

Propositionens huvudsakliga innehåll

I propositionen föreslås ny organisation för televerket. Förslaget berör televerkets totala verksamhet men påverkar i första hand orga­nisationen inom den centrala förvaltningen. Genom enr organisation uppbyggd på resultatenheter skapas föratsättningar för ökad delegering av ansvar och befogenheter från cenlralförvaltningen. Därigenom möj­liggörs också — i förening med andra organisationsåtgärder — en ökad effektivitet i verksamheten. Ddegeringen ger bättre förutsättningar för ökat personalinflytande, och omfattande försök med utvidgad förelags­demokrati planeras.

Den föreslagna organisationen innebär i korthet följande. De lokala teleområdena får som resultatenheter större ansvar för verksamheten och blir direkt underställda generaldirektören. Vid sidan härav läggs ett övergripande resultatansvar centralt på tre s. k. resultatområden. Som resultatområden föreslås dels två rördsegrensenheler, en för tele­fon och en för telegraf, telex och datakommunikation, dels en enhet för den övergripande planeringen av telenätet.

De fyra nuvarande distriktskontoren föreslås ombildade till region­kontor med i första hand en konsultfunktion gentemot teleområdena.

1    Riksdagen 1973. I saml. Nr 171


 


Prop. 1973:171                                                         2

Vidare föreslås fyra landsomfattande resultatenheter, en för radio­verksamhet, en för entreprenadverksamhet, en för materidförsörjning och en för industriell verksamhet. Radioenheten omfattar de sex nuva­rande radiofjärmätsområdena och lill materidförsörjningsenheten skall knytas den lokala förrådsverksamhelen.

Inom centralförvaltningen inrättas — utöver de nämnda resultat­områdena — centrala staber för administration, ekonomi och teknik. Därutöver inrättas en stab för rationaliserings- och arbetarskyddsfrågor och en stab för långsiktig planering.

Den föreslagna organisationen beräknas i huvudsak vara genomförd till sommaren 1975, men det förutses dröja till början av 1980-talet innan anpassningen till den nj'a organisationen helt har kunnat ske.


 


Prop. 1973:171

Utdrag av protokollet över kommunikationsärenden, hållet inför Hans Majrt Konungen i statsrådet pä Stockholms slott den 19 oktober 1973.

Närvarande: statsministern PALME, ministern för utrikes ärendena WICKMAN, statsråden STRÄNG, ANDERSSON, JOHANSSON, HOLMQVIST, ASPLING, LUNDKVIST, GEIJER, ODHNOFF, MOBERG, BENGTSSON, NORLING, LÖFBERG, LIDBOM, CARLSSON.

Chefen för kommunikationsdepartementet, statsrådet NorliAg, anmä­ler efter gemensam beredning med statsrådets övriga ledamöter fräga om ny organisation för televerket och anför.

1    Inledning

I skrivelse den 23 mars 1973 har televerket lagt fram principför­slag till ny organisation för televerket, grandat på en intern utredning som bedrivits i samarbete med företrädare för verkets personalorganisa­tioner.

Förslaget innebär en vidareutveckling av de tankar på vilka den nu­varande organisationen bygger. Förslaget syftar till att — med utgångs­punkt i de ramar för verksamheten, som angetts av statsmaktema — skapa en organisation med största möjliga delegering och decenttalise-ring av uppgifter och beslutsfattande, kombinerat med en effektiv styr­ning av verksamheten. Dessa mål skall nås genom en resultatorienterad organisation, i vilken verksamheten indelas i primärt aiisvariga resul­tatenheter, sekundärt ansvariga centrala resullalområden (rörelsegrens-enheter) samt funktionella stabs- och serviceenheter. Organisationen görs resultatorienterad i vid bemärkelse, vilket innebär att det inte en­bart är det ekonomiska utfallet utan även uppfyllandet av andra mål, t. ex. avseende servicenivån, som kommer alt vara styrande för verk­samheten pä olika nivåer.

Förslaget — som är att betrakta som ett principförslag — innebär
stora förändringar av centralförvaltningens organisation och funktioner
och ger delvis nya förutsättningar för verksamheten på regional och
lokal nivå. Genom den föreslagna organisationen skapas möjligheter
till ett reellt personalinflytande på olika nivåer, och i organisationen
kommer att inarbetas beslutande organ med representanter för såväl
verket som dess personal.                    ,

Efter remiss har yttranden över televerkets förslag till ny organisa­tion avgetts av överbefälhavaren, civilförsvarsstyrelsen, beredskapsnärrm-den för psykologiskt försvar, arbetarskyddsstyrelsen, postverket, sjöfarts-


 


Prop. 1973:171                                                         4

verket, statskontoret, byggnadsstyrelsen, riksrevisionsverket, statens av­talsverk, statens personalnämnd, överstyrelsen för ekonomiskt försvar, kommerskollegium — med bifogat yttrande från handelskamrarna i Göteborg och Karlstad — arbetsmarknadsstyrelsen, statens vattenfalls­verk, styrelsen för teknisk utveckling, domänverket, delegationen för förvaltningsdemokrati, samtiiga länsstyrelser — i flera faU med bifo­gade yttranden från landsting och kommuner — Svenska kommunför­bundet. Landstingsförbundet, Sveriges industriförbund och Sveriges Radio AB, vidare av Statsanställdas förbund (SF), Statstjänstemanna­förbundet (ST), Statstjänstemännens riksförbund (SR), Sveriges akade­mikers centralorganisation (SACO) samt Televerkels SACO-förening.

2    Televerkets verksamhet 2.1 Målsättning m. m.

Televerket är ett affärsdrivandS verk och handhar enligt instraktionen (1965: 842) för televerket (ändrad senast 1972; 385) trafiken på de stat­liga tdeanläggningar, som är underställda verket, och fullgör de övriga uppgifter som åläggs verket. Verket drivs med målsättningen att till­handahålla teletjänster väl anpassade till marknadens behov samt att leverera dessa tjänster till lägsta möjliga kostnad och därmed till lägsta möjliga pris för kunderna. Beträffande servicen mot kunderna innebär televerkets målsättning bl. a. att framkomligheten i telenätet skall vara god, alt installationer och flyttningar av teleutrustningar skall ske inom tider som kunderna anser rimliga samt att uppkomna fel snabbt skall avhjälpas.

Verksamheten kan uppdelas i rörelsegrenarna telefon, telegraf, telex, datakommunikation, rundradio samt övrig radio (radio för civil luft-och sjöfart, mobil landkommunikation m. m,). Televerket bedriver dessutom industriell produktion av Idemalerid,

T

2.2 Olika rörelsegrenar

2.2.1 Telefon

Telefonrörelsen är televerkets helt dominerande rörelsegren. Den första telefonstationen öppnades i Stockholm år 1880. Fram till 1920-talets början byggde alla samtal på manuell koppling. De första automatiskt kopplade samtalen kom i mitten av 1920-talet och avsåg i början endast lokaltrafiken. Först i slutet av 1940-talet skedde den första automati-seringen av rikssamtal. Från sommaren 1972 är telefontrafiken i Sve­rige helt automatiserad. I snabb takt pågår nu automatiseringen av den internationella telefontrafiken, och i slutet av budgetåret 1972/73 kopp­lades 84 % av utiandssamtalen automatiskt.


 


Prop. 1973:171                                                         5

Tdefonrördsen har expanderat i snabb takt. Antalet telefonapparater har således tredubblats under perioden 1950—1973 och telefontätheten, mätt i apparater per 1 000 invånare, har under perioden ökat från 228 lUl 594. Endast USA har i dag en högre tdefontäthel. Det innebär också att 99 % av antalet hushåll i Sverige i dag har minst en telefon. När det gäller telefontrafiken har under den angivna tidsperioden anta­let lokal- och närsamtal ökat med nära 5 % per år och antalet rikssam­tal med dubbelt så mycket. Den kraftiga ökningen av antalet rikssamtal sammanhänger främst med att automatiseringen av rikstrafiken som nämnts i huvudsak ägde rum under denna period. F. n. sker delvis av samma skäl den kraftigaste ökningen när det gäUer utlandssamtal.

Under de senaste åren har ökningstakten för både antalet' nya tele­fonapparater och antalet samtal dämpats något. För framtiden förutser televerket på grund av en viss mättnadstendens en långsammare ökning av antalet nya apparater än under den gångna perioden, medan för Idefontrafiken förutsätts en fortsatt kraftig ärlig ökning.

Inom televerket och LM Ericsson pågår försök med ■bildtelefon. Enligt en prognos, som gjorts av de båda företagen, skulle antalet bUdtelefoner i Sverige år 1980 vara 3 000—4 000, Prognosen för­utsätter att bUdtdefonen åtminstone i ett första skede främst kommer att utnyttjas av näringsliv och förvaltning. Bildtelefon för allmänheten beräknas av televerket inte vara aktuell i någon nämnvärd omfattning förrän i slutet av 1980-talet.

2.2.2  Telegraf

Telegrafrörelsen är den äldsta av televerkets rörelsegrenar. Den första tdegrafförbinddsen — meUan Stockholm och Uppsala -t- öppnades så­lunda redan år 1853. Telegraflrafiken har i Sverige — liksom i de flesta andra länder — sedan ett par decennier successivt minskat. Budgetåret 1949/50 expedierades 5,2 mUj. inländska telegram medan motsvarande antal för budgetåret 1972/73 uppgick till endast 1,5 milj. Telegramtrafiken till utlandet var i stort sett konstant under hela 1950-lalel men även denna har därefter kraftigt minskat. Samtidigt som te­legraftrafiken gått ned har det ekonomiska resultatet blivit allt sämre, trots att olika marknadsföringsåtgärder och rationaliseringar vidtagits. För framtiden är det rimligt att anta en fortsalt nedgång i trafiken. En intern utredning inom televerket arbetar f. n. med frågan om telegraf­rörelsens framlida utveckling.

2.2.3  Telex

Är 1945 etablerades i Sverige ett helautomatiskt telenät för fjärr-skrifl direkt mellan abonnenter på tdexnälet. Inte bara den inländska utan även huvudparten av den utiändska tdextrafiken är numera auto-


 


Prop. 1973:171                                                         6

maliserad.   Medan   den   konventionella   telegraftrafiken   som   nämnts successivt gått tillbaka har tdextrafiken expanderat mycket kraftigt.

Under perioden 1950—1973 ökade den inländska trafiken med ca 14 % per år och den utländska med ca 18 %. En snabb ökningstakt för den inländska trafiken under 1950-talet avlöstes av en viss stagna­tion i början av 1960-talet, varefter återigen följde en kraftig ökning vid slutet av 1960-talet. Budgetåret 1971/72 inträdde en viss stagnation igen, förmodligen i första hand beroende på den då rådande konjunk­turen. Trafiken till utlandet har under perioden ökat starkt. För framtiden räknar televerket med en fortsatt kraftig ökning av i första hand antalet tdexanslutningar men även av trafiken. Sålunda beräknas fram till år 1980 i det närmaste en fördubbling av antalet anslutningar och en årlig ökning på 3 % för den inländska trafiken och på 12 % för den avgående utlandstrafiken.

2.2.4 Datakommunikation m. m.

Den nyaste och samtidigt mest expansiva rörelsegrenen inom telever­ket är dalakommunikation över telenätet.

Den ökade användningen av automatisk dalabehandling i samhället har skapat behov av att snabbt överföra stora mängder data mellan da­torer. Sedan år 1962 har televerket därför tillhandahållit dalaöverfö-ringsutrustning (s. k. modemer för modulering och demodulering av signaler) för överföring av data över telenätet mellan datorer eller mellan datorer och terminaler.

Utvecklingen har varit mycket snabb. Antalet anslutna modemer har' sålunda i stort sett fördubblats varje år sedan slutet av 1960-talet,

Eftersom dataöverföring har en starkt intemationell prägel och dala­trafik över gränserna redan finns i stor utsträckning har nyligen på svenskt initiativ och med deltagande av 16 västeuropeiska teleförvalt­ningar en omfattande internationell marknadsundersökning slutförts, vilken har belyst datakommunikalionsbehovet fram till år 1985, De prognoser som gjorts i denna undersökning kommer att vara av stor betydelse för planeringen av det framtida dataöverföringssystemet i Sverige.

Dataöverföringen sker f. n. huvudsakligen via det allmänna telefon­nätet med hjälp av tidigare angivna s. k. modemer. Telefonnätet i sin nuvarande utformning är emellertid inte en idealisk lösning för över­föring av data, eftersom det byggts upp för andra ändamål. De främsta tekniska nackdelarna utgörs av för datatrafik alltför långa uppkopp­lingstider, begränsad överföringshastighet och alltför hög avbrotts­frekvens.

Av de angivna orsakerna och även på grund av önskvärdheten att standardisera och effektivare utnyttja resurserna för dataöverföring har televerket sedan några år undersökt förutsättningarna för alt upprätta


 


Prop. 1973:171                                                                     7

ett separat nät för datatrafik. Verket har nyligen beslutat att som ett första steg i denna riktning etablera ett försöksnät med centraler i Stock­holm, Göteborg och Malmö. Enligt planerna skall delta provnät tas i bruk under budgetåret 1974/75.

2.2.5 Rundradio

Televerket svarar för distributionen av Sveriges Radios program och har därigenom också ansvaret för uppförande av TV- och ljudradio­sändare. Televerket svarar också för fakturering och inkassering av mottagaravgifter. På departementsnivå handläggs rundradiofrågor av i första hand utbUdnings- och kommunikationsdepartementen men nu­mera även av utrikesdepartementet. Inom utbildningsdepartementet handläggs frågor om utbyggnad av och investeringar i rundradionäten samt frågor om mottagaravgifter för ljudradio och TV. Inom kommu­nikationsdepartementet handläggs frågor om distribution av Ijudradio-och TV-programmen samt inkassering av mottagaravgifterna. Till ut­rikesdepartementet hör frågor om Sveriges Radios sändningar lill ut­landet.

Utbyggnaden av ljudradio och TV har gått mycket snabbt de se­naste decennierna. När det gäUer ljudradio fanns sålunda år 1950 ett sändarnät med 25 stationer för ett enda ljudradioprogram med brist­fällig täckning av landet. I dag finns sändarnät, som omfattar ca 120 stationer för tre ljudradioprogram och som täcker i stort sett hela lan­det. Regelbunden sändning pä kortvåg av speciella program för ut­landet har pågått under hela perioden.

Sändningstiden för ljudradio, som budgetåret 1949/50 var mindre än 5 000 timmar, var budgetåret 1972/73 ca 19 000 timmar, fördelade på P 1 med drygt 6 000 timmar, P 2 med drygt 4 000 timmar och P 3 med nära 9 000 timmar. Därutöver genomfördes budgetåret 1972/73 ut­landssändningar under drygt 13 000 timmar.

När det gäller TV har det sedan mitten av 1950-lalet byggts etl di­stributionsnät för ett första TV-program — TV 1 — som vid utgången av budgetåret 1972/73 bestod av 205 stationer och beräknades täcka 99,6 % av landets befolkning. För TV 2, som officiellt startade i de­cember 1969, har utbyggnaden av distributionsnätet gått snabbt och vid utgången av budgetåret 1972/73 bestod det av 111 stationer och be­räknades täcka 98,3 % av befolkningen. Sändningstiden budgetåret 1972/73 var för TV 1 drygt 3 000 timmar och för TV 2 ca 2 400 tim­mar.

Fram tUl den 1 aprU 1969 utgick separata avgifter för TV, ljudradio resp. bilradio. Vid denna tidpunkt infördes en gemensam avgift för TV och radio, s. k. allmän mottagaravgift. Avgiften faktureras normalt i samband med telefonräkningen. För innehavare av enbart ljudradio och/eller bilradio utgår s. k. särskild ljudradioavgift. Fr. o. m. den  1


 


Prop. 1973:171                                                         8

april 1970 utgår vidare, utöver allmän mottagaravgift, en tilläggsavgift förfärg-TV.

Antalet allmänna mottagaravgifter den 1 juli 1973 var ca 2,7 milj. (eller ca 330 per 1 000 invånare), antalet tillägg för färg-TV ca 500 000 och antalet särskilda ljudradioavgifter ca 280 000.

2.2.6 Övrig radio

När det gäller annan radioverksamhet än rundradio fungerar tele­verket både som myndighet och som marknadsförare av vissa tjänster. Myndighetsutövningen gäller i första hand tillståndsgivning för radio­sändare.

För radiotrafik med fartyg till sjöss finns i alla världsdelar ett om­fattande nät av kustradioslationer, I Sverige drivs kustradiostationerna av televerket. Den första kustradioslationen för telegraftrafik öppnades redan är 1911. Från 1920-lalels början expedieras även telefonsamtal med fartyg. Antalet utväxlade telegram och samtal uppgick lill 132 000 resp. 259 000 under budgetåret 1972/73. Televerket hyr också ut radio­stationer för fartyg.

Televerket har även ett trafiknät för fast radiotrafik, varigenom Sverige upprätthåller dubbelriktade, direkta radioförbindelser med ett antal länder i hela världen.

För luftfartsverkels räkning projekterar, anlägger och underhåller televerket radiostationer och annan radioutrustning för den civila luft­farten. Enligt riksdagens beslut (prop. 1973:27, TU 1973:12, rskr 1973: 160) skall dock ansvaret för denna verksamhet övertas av luft­fartsverket.

För radiokommunikation till lands marknadsför televerket mobil­radio- och mobiltelefontjänster via särskilda basradiostationer. Ett rikstäckande mobUtelefonsyslem är under utbyggnad. Systemet med­ger trafik dels mellan olika fordon, dels mellan fordon och vanliga telefonabonnenter. På längre sikt planeras ett rikstäckande helautoma­tiskt mobUtelefonsyslem som avses ingå i ett för de nordiska länderna gemensamt system.

2.3 Ekonomi

2.3.1 Krav och föreskrifter

Som affärsdrivande verk skall televerket med sina löpande intäkter täcka dels de löpande kostnaderna, dels avskrivningar på anläggningstill­gångarna — beräknade på tUlgångarnas nuvärde — samt därutöver medge en skälig förräntning av det kapital som är nedlagt i televerket, statskapitalet. Det eftersträvas vidare att varje rördsegren skall täcka sina kostnader.

Finansiering av nya investeringar, vUkas omfattning beslutas av rege­ring och riksdag, sker i första hand genom årets avskrivningar, 1 den


 


Prop. 1973:171                                                         9

mån dessa inte räcker lill sker tillskott frän statsmakterna — i form av s, k, investeringsbemyndiganden — och del är dessa tillskott som suc­cessivt har skapat det nuvarande statskapitalet.

När det gäller förräntningen av statskapitalet finns det ingen ovill­korlig förräntningsplikt, men Kungl, Maj:t anger för varje budgetår i samband med fastställandet av televerkets resultatbudget — den s, k. driftstalen — del av statsmakterna förväntade överskottet för budget­året. Förräntningskravet har normalt kommit att ansluta sig till statens normalränla, som har ansetts i stort sett motsvara de räntekostnader som statsmakterna har för det i televerket nedlagda kapitalet. Det över­skott som uppnås inlevereras i sin helhet till statsverket.

I fräga om televerkels intäkter beslutar Kungl, Maj:t om inträdes­avgifter, abonnemangsavgifter och markeringsavgifter i telefonrörel­sen. Dessa avgifter svarar för den dominerande delen av televerkets totala intäkter. Övriga taxor och avgifter beslutas av televerket.

Vad som hittills nämnts gäller för den egentliga tdeverksamheten. För rundradioverksamheten gäller särskilda regler, Mottagaravgifter — vilkas storlek fastställs av riksdagen — inkasseras som nämnts av tele­verket, som använder dem i enlighet med statsmakternas beslut dels lill sina egna distributionskostnader för ljudradio- och TV-sändningar, dels för utbetalning till Sveriges Radio AB att användas till programverksam­het och dels till investeringskostnader för främst utbyggnad av ljud­radio- och TV-näten, Genom att de löpande inkomsterna används även lill investeringar uppkommer inget statskapital beträffande rundradio­verksamheten. Eventuell skillnad mellan inkomster och utgifter för rundradioverksamheten tillförs en särskild rundradiofond, som dispone­ras av televerket mot normal räntebetalning. Om utgifterna av rund-radioverksamheten något år skulle överstiga inkomsterna utnyttjas me­del inom fonden.

Med hänsyn lill televerkets behov av rörelsemedel disponeras utöver rundradiofonden och etl i statskapitalet ingående fast rörelsekapital en rörUg kredit i riksgäldskonloret,

2.3.2 Nuläge

Trots att televerket är etl utpräglat tekniskt verk är personalkostna­derna av mycket stor betydelse för verkets ekonomi. Av rörelsekostna­derna budgetåret 1972/73 på 2 540,0 milj. kr. uppgick personalkostna­derna sålunda lill 1 418,3 milj, kr. eller 55,8 %. Under de senaste åren har personalkostnaderna stigit kraftigt, mycket beroende pä den sats­ning på de lägst avlönade som skett under avtalsrörelserna. Den tidigare nämnda automatiseringen av tdefontrafiken, som totalt sett varit en av de största ralionaliseringsätgärderna i värt land, har under tidigare decennier medverkat lill att kostnadsökningarna i stor utsträckning kun­nat kompenseras genom besparingar. Sedan automatiseringen i sina huvuddrag slutförts under 1960-lalel har man tvingats till relativt täta


 


Prop. 1973:171                                                                       10

avgiftshöjningar för att klara i första hand personalkostnadsökningarna. Ökningen av personalkostnaderna har dock dämpats de allra senaste åren, mycket beroende pä rationaliseringsåtgärder, bedrivna av telever­kets ledning under aktiv medverkan av personalen. Under den senaste femårsperioden har statskapitalet — som den 30 juni 1973 uppgick till 2 227,9 mUj. kr. — förräntats med i genomsnitt 8,6 %. I nedanstående tabell visas det ekonomiska utfallet för femårsperioden (milj. kr.).

Intäkter                              1968/69 1969/70 1970/71  1971/72 1972/73

Telefon                                               2 003,1 2 259,6 2 372,8    2 796,2          3 306,8

Telex                                      41,8     48,7     52,5     57,9    78,5

Telegraf                                 45,9     47,9     46,6     49,6    65,6
Ersättning för drift och underhåll

m, m. av rundradionäten     126,0   159,8   184,4   161,2  161,2

Övrig radio                             10,9     12,1     11,5     12,8    19,5

Ränteintäkter                          0,1       0,2       1,0       0,5      1,6

Övriga intäkter                      94,6   101,1   150,5   137,8  182,5

Summa intäkter                    2 322,4   2 629,4   2 819,3    3 216,0   3 815,7

Kostnader

Rörelsekostnader                 1597,1    1820,3   2 052,7   2 267,1    2 540,0

Ränta för disposition av

19,7 3,4

18,5

14,7

16,7 24,2

15,3 36,3

19,5 18,4

497,1 47,7

557,4 72,6

501,5

74,2

651,7 35,6

904,6 38,2

165,0

2 483,5

2 669,3

3 006,0

3 520,7

157,4

145,9

150,0

210,0

295,0

rundradiomedel

övriga räntekostnader

Avsättning till

värdeminskningskonton

Tdeanläggningar m, m.

Rundradioanläggningar

Summa kostnader Överskott

De i tabellen angivna intäkts- och kostnadsbeloppen för budgetåret 1972/73 är inte helt jämförbara med tidigare års, beroende pä omlägg­ning av televerkets redovisningssystem.

De för rundradio upptagna intiikterna avser endast den del av mot­tagaravgifterna som används för investeringar i samt drift och under­håll av ljudradio- och TV-näten, De motsvaras pä kostnadssidan dels av personal- och sakkostnader, dels av avskrivningar på rundradioan­läggningarna.

Investeringarna och deras finansiering under perioden visas i nedan­stående tabell (milj. kr.).

1968/69 1969/70 1970/71  1971/72 1972/73

Investeringar

 

 

 

 

 

Teleanläggningar m. m. Rundradioanläggningar

649,7 48,8

654,4 73,4

671,7 74,2

772,4 35,6

845,5 38,2

Summa

698,5

727,8

745,9

808,0

883,7

Egenfinansiering

(genom avskrivningar m. m.)

 

 

 

 

 

Absoluta belopp

I relation till totalinvestering

605,0 86,6 0/

694,8

'o    95,5%

652,4 87,5 %

773,1 95,7 °/

959,8 'o 108,6%


 


Prop. 1973:171                                                                       H

Beloppen för teleanläggningar m, m. avviker något från de belopp som anmälts för riksdagen i berörda års statsverkspropositioner. Detta beror på att i tabellen medräknats även de medel som erhållits direkt från kunder i form av s, k, anläggningsbidrag för abonnentväxlar o, dyl. Investeringarna i teleanläggningar har ökat kraftigt de båda senaste åren. TUl stor del förklaras detta av statsmakternas satsning på syssel-sältningsfrämjande åtgärder. Därigenom har möjliggjorts en rad investe­ringar i framför allt husbyggnader, investeringar som varit angelägna även från televerkets och dess kunders synpunkt.

Trots den kraftiga ökningen av investeringarna har som framgår av tabellen avskrivningarna det senaste budgetåret uppgått lill sådant be­lopp att egenfinansieringen översteg 100 %, vilket för första gången lett till en återbetalning av statskapital.

2.3.3 Framtidsutsikter

Ökningen av televerkets kostnader under den senaste femårsperioden har som nämnts krävt flera avgiftshöjningar. Dessa har medverkat till en viss dämpning av teletrafiken. För att motverka" behovet av ytterliga­re avgiftshöjningar med åtföljande efterfrågebortfall har som nämnts en rad kostnadssänkande åtgärder vidtagits de senaste åren. Trots sådana åtgärder och en fortsatt ytterligare effektivisering av verksamheten kan — med sannolika fortsatta kostnadsökningar under 1970-talet — ytter­ligare avgiftshöjningar rimligen inte undvikas.

När det gäller telefonavgifterna kan i sammanhanget nämnas att Kungl. Maj:l våren 1973 har beslutat om en regional utjämning av telefonkostnaderna, vilken åstadkommes genom en sänkning av av­gifterna på långa avstånd dels inom landet som helhet, dels inom län och kommuner. Den beslutade utjämningen är redan påbörjad och be­räknas vara slutförd senast år 1976.

Televerket räknar med ökade behov av investeringsmedel i framtiden. Detta sammanhänger bl. a. med ökade satsningar på elektroniktillämp­ningar och på utbyggnad av datakommunikationsnätel. Investeringarna kommer att dels medföra rationaliseringsvinster, dels ge ytterligare för­bättrad service ål allmänheten.

2.4 Nuvarande organisation

2.4.1 Principer

Sedan televerket under åren 1962—1967 omorganiserat den lokala förvaltningen beslöt riksdagen år 1967 (prop. 1967: 103, SU 1967: 116, rskr 1967; 276 och prop. 1967: 157, SU 1967: 187, rskr 1967; 374) om ändrad organisation av televerket. Organisationsförändringen, vilken i huvudsak var slutförd under år 1968, gav en ny utformning av central­förvaltningen, men också distriktsförvaltningarna och i viss mån den


 


Prop. 1973:171                                                                     12

lokala förvaltningen inom distrikten berördes av förändringen. Organi­sationen är funktionellt uppbyggd och det har eftersträvats alt till sam­ma enhet föra funktionellt likartade arbetsuppgifter. Man räknade vid införandet av organisationen med att detta skulle leda till ett bättre personalutnyttjande, en mer enhetiig ärendebehandling och klarare ansvarsgränser än man hade haft i den tidigare organisationen. Organi­sationsförändringen tog också sikte på en långt driven decentralisering av arbetsuppgifter. Central- och regionalförvaltningarna utformades för att åstadkomma en effektiv ekonomisk planering och uppföljning samt en långtgående samordning av verksamheten,

1 del följande lämnas en kort beskrivning av televerkets nuvarande organisation. En tablå över organisationen torde få fogas till statsråds­protokollet som bilaga 1.

2.4.2 Centralförvaltning

Det högsta beslutande organet iir en kollegialt beslutande lekmanna-styrelse, vari verkets generaldirektör är ordförande och vilken därutöver består av sju av Kungl, Maj:t utsedda ledamöter. Två av dessa ledamöter utses — under en försöksperiod fram till utgången av år 1974 — bland de anställda i televerket efter förslag av de anställdas organisationer i verket.

Utöver ett generaldirektörens kansli och en generaldirektören direkt underställd revisionsenhet beslår centralförvaltningen av sex huvudavdel­ningar, vilkas chefer tUlsammans med generaldirektören bildar telever­kets direktion. De sex huvudavdelningarna är administrativa avdelning­en, driftavdelningen, ekonomiavdelningen, industriavdelningen, projek­teringsavdelningen och utvecklingsavdelningen.

Administrativa avdelningen är centralt organ för lönefrågor, personal­administration och utbildningsfrågor, allmänna förvaltningsuppgifter, ju­ridiska ärenden, extern och inlem informationsverksamhet samt reklam. Under chefen för administrativa avdelningen sorterar tdeskolan.

Driftavdelningen är centralt organ för ledningen av verksamheten inom tdedistrikten och byggnadsavdelningen. Avdelningen fungerar också som specialistorgan beträffande rationalisering och har hand om ärenden rörande televerkets försvarsberedskap och uppgifter för total­försvaret.

Ekonomiavdelningen är centralt organ för den ekonomiska förvalt­ningen, budget- och finansärenden, pris- och taxeärenden, inköp, för­rådshållning och materiddislribution samt statistiska ärenden och all­männa utrikesärenden. Televerkets båda datacentraler (en i Stockholm och en i Göteborg) sorterar under chefen för ekonomiavdelningen lik­som även förrädsområdena.

Industriavdelningen är centralt organ för ledningen av televerkels verksladsrördse. Avdelningen intar en relativt fristående stäUning gentemot televerkets verksamhet i övrigt. Industriavdelningen har så­lunda egna enheter för personaladministration, försäljning, ekonomi, fastighetsfrågor, inköp, produktion och teknik. Under chefen för indu-


 


Prop. 1973:171                                                        13

striavddningen sorterar televerkstäderna i Nynäshamn, Vänersborg och Sundsvall.

Projekteringsavdelningen är centralt organ för projektering av större och speciella anläggningar samt av husbyggnader.

Utvecklingsavdelningen svarar för teknisk utveckling, konstruktion och teknisk serviceverksamhet.

2.4.3   Regional förvaltning

Regionalt svarar under chefen för den centrala driftavdelningen de fyra distriktskontoren för styrning, övervakning och samordning av den verksamhet, som underställda lokalförvaltningar (radio-fjärrnätsområ­den och teleområden) bedriver. Distriktskontoren är belägna i Stock­holm, Göteborg, Malmö och Sundsvall.

Vid sidan av distriktskontoren finns en särskild byggnadsavdelning, vilken under chefen för driflavddningen svarar för utförandet av så­dana anläggningar som sträcker sig över flera distrikt eller är av sådan omfattning, att teleområdenas resurser inte räcker lill för projektens ge­nomförande. Avdelningen består av ett centralt ledningsorgan, bygg­nadskontoret, och fyra fältarbetssektioner. Byggnadskontoret är f. n. beläget i Stockholm men skall i enlighet med riksdagens beslut (prop. 1973; 55, InU 1973; 22, rskr 1973: 220) omlokaliseras tUl Kalmar.

2.4.4   Lokalförvaltning

Den lokala tdeverksamheten är fördelad på 20 teleområden med ett tdekontor i varje område. Teleområdena svarar för driften av telenätet (med undantag för det s. k. fjärrnätet), för projektering och utförande av anläggningsarbeten (exkl. fjärrnätet), för manueU expedition av tele­fonsamtal och telegram samt för kommersiell verksamhet och ekonomisk förvaltning inom resp. teleområde.

För driften av samtliga radioanläggningar och av fjärrnätet svarar sex radio-fjärrnätsområden. Inom varje område finns ett radio-fjärrnäts-kontor.

En karta över televerkets regionala och lokala indelning torde få fo­gas till statsrådsprotokollet som bilaga 2.

2.4.5  Bolag

För att komplettera bUden av televerkets verksamhet och organisation bör nämnas att verket har två helägda dotterbolag, Tdefabrikation AB och Swedish Tdecommunication Consulting AB, samt äger 50 % av ak­tierna i ELLEMTEL Utvecklmgs AB och SOS AB Alarmering AB.

Tdefabrikation AB (TEFAB) bildades efter beslut av 1965 års riks­dag (prop. 1965; 116, SU 1965; 128, rskr 1965; 321) för att möjliggöra en utvidgning av televerkets verkstadskapacilet utöver televerkstäderna i Nynäshamn, Vänersborg och Sundsvall. TEFAB har huvudkontor i Skellefteå och verkstäder i Skellefteå och Kristinehamn med totalt ca


 


Prop. 1973:171                                                        14

390 anställda och en omsättning på 29,2 milj. kr. budgetåret 1972/73. Verksamheten inom TEFAB är i stor utsträckning integrerad med tele­verkets egen verkstadsrörelse.

Swedish Tdecommunication Consulting AB (Swedtel) bildades efter beslut av 1967 års riksdag (prop. 1967: 168, SU 1967: 197, rskr 1967; 389) för en främst på utvecklingsländerna inriktad konsultverksamhet inom telekommunikationsområdet. Bolaget har f. n. verksamhet i bl. a. Kenya, Libanon, Nigeria, Pakistan, Tanzania, Thailand, Uganda och Zambia.

ELLEMTEL Utvecklings AB bUdades efter beslut av 1970 års riks­dag (prop. 1970: 128, SU 1970: 131, rskr 1970; 295) och ägs tiU 50 % av televerket och 50 % av LM Ericsson. Motiven till utvecklingssamarbetet mellan televerket och LM Ericsson inom ramen för ELLEMTEL var framför allt behovet av att koncentrera de båda företagens utvecklings­resurser inför den framtida elektroniska utvecklingen. ELLEMTEL be­driver således avancerat utvecklingsarbete med huvudinriktning på elek­troniska tillämpningar inom telekommunikationsområdet såsom elektro­niska telefonväxlar, utrustningar för datanät och telefonapparater. An­talet anställda var den 1 januari 1973 236 och omsättningen uppgick till 20,2 milj. kr. år 1972.

SOSAB Alarmering AB bUdades efter beslut av 1972 års riksdag (prop. 1972:129, TU 1972; 20, rskr 1972:329). Bolaget ägs tUl 50 % av televerket, 25 % av Svenska kommunförbundet och 25 % av Lands­tingsförbundet. Det skall bygga upp och driva länsalarmeringscentraler för alarmering av i första hand primär- och landstingskommunala hjälp­organ. Till bolaget skall successivt överföras televerkets nuvarande s. k. SOS-tjänst (tdefonnummer 90 000).

2.5 Personal

Televerket hade den 1 januari 1973 ca 42 100 anställda och är därmed en av landets största arbetsgivare. Av det totala antalet anställda till­hörde 3 260 centralförvaltnmgen.

En förteckning över antalet anställda fördelade på organisationsenhe­ter torde få fogas till statsrådsprotokollet som bilaga 3.

Televerkets personalutveckling under de senaste åren framgår av nedanstående tabell (avser förhållandena den 1 januari resp. år).

 

1968

38 000

1969

39 300

1970

40 900

1971

42 400

1972

42 300

1973

42 100

Tabellen visar alt personalökningen varit stor under perioden fram tUl år 1971. Därefter har ingen personalökning skett. Orsaken till detta är främst de tidigare nämnda åtgärder som satts in för att bromsa kosl-nadsexpansionen inom verket. Sedan våren 1971 råder i princip anställ­ningsstopp vid centralförvaltningen och sedan våren 1972 anställnings­stopp inom hela televerket.


 


Prop. 1973:171                                                        15

Av personalen har tjänstemännen på kontor ökat kraftigt i antal. Fram till år 1969 var denna ökning mest markant inom centralförvalt­ningen men därefter har ökningen där avstannat. Inom de lokala förvalt­ningarna uppvisar antalet tjänstemän på kontor fortfarande en viss ökning.

En förteckning över antalet anställda den 1 januari 1973 fördelade på olika personalgrupper torde få fogas till statsrådsprotokollet som bilaga 4.

Televerket förutser med nuvarande organisation praktiskt taget oför­ändrad personalstyrka under perioden 1974—1980.

3    Motiv för en ny organistation

Som tidigare nämnts var en grundläggande tanke bakom nuvarande organisation att arbetsuppgifter skulle decentraliseras och befogenheter och ansvar delegeras från cenlralförvaltningen till regional och lokal nivå. Organisationen på central nivå är funktionellt uppbyggd, eftersom samordningen av funktionellt likartade verksamheter bedömdes ge ett bättre personalulnyttjande, en enhetligare ärendebehandling och klarare ansvarsgränser.

Den nuvarande organisationen har enligt televerkets bedömning inte gett tillräckligt utrymme för en så långtgående decentralisering och delegering, som man numera anser nödvändig.

För att en decentralisering och delegering skall fungera krävs ett väl utvecklat ekonomiskt styrsystem, något som också betonades vid be­slutet om den nuvarande organisationen. Vid denna tidpunkt fanns inget sådant system och det är först under senare år som ett på moderna principer grundat ekonomiskt styrsystem börjat ta form i televerket. Detta torde vara den främsta anledningen lill alt delegering och de­centralisering inte skett i den omfattning som man räknade med vid tillkomsten av nuvarande organisation. En annan viktig orsak lill delta är att det tar tid att utbilda och ändra attityder hos den berörda perso­nalen pä alla nivåer.

När det gäller det förutsatta bättre personalutnyttjandet har ett sådant givetvis kommit lill stånd i vissa frågor. Personalen i centralförvalt­ningen har dock ökat även efter genomförandet av den nya organisa­tionen. Dels har detta berott på ökad verksamhetsvolym och nya rörel­segrenar, dels på att decentralisering av arbetsuppgifter inte skett på be­räknat sätt. Delvis har den emellertid också berott på att den funktio­nella uppdelningen i sig lett tUl ökade kontaktkrav och även i viss mån till dubbelarbete. Enhetligare ärendebehandling och klarare ansvarsgrän­ser än i den gamla organisationen har dock uppnåtts i den nya organisa­tionen.


 


Prop. 1973:171                                                                       16

Sammanfattningsvis kan sägas alt den nuvarande organisationen visat sig uppfylla flertalet av de förväntningar som ställdes på organisationen. Delegering och decentralisering från central nivå har emellertid inte skett i önskad omfattning, mycket beroende pä frånvaron av ett effek­tivt ekonomiskt styrsystem, som är en nödvändig föratsättning för en långtgående delegering och decentralisering.

Inom televerket påbörjades år 1970 en utredning dels om åtgärder för att begränsa kostnadsutvecklingen inom centralförvaltningen, dels om effektivisering av ekonomifunktionen. Utredningen skulle också föreslå hur en övergripande planering skulle inordnas i televerket, allt inom i huvudsak oförändrad organisation.

Utgångspunkten för utredningen var att arbetsuppgifter inom verket skulle handläggas så långt ned i organisationen som möjligt samt att ansvariga chefer på alla nivåer skulle ges möjlighet alt rationellt planera och följa upp sin verksamhet, allt för att ge största möjliga effektivitet i verksamheten. Parallellt med utredningen utvecklades etl nytt budge­terings- och redovisningssystem inom verket, vilket skulle bli grund­valen för en mera utbredd delegering och decentralisering.

Under utredningsarbetet kom man ganska snart fram till att en mera genomgripande organisationsöversyn borde göras. Ett viktigt skäl till delta var att — även om gällande organisation kunde utgöra en grand för del fortsatta utredningsarbetet — en annan organisationsform be­dömdes ytterligare förbättra möjligheterna till den önskade decentralise­ringen och effektiviseringen.

Önskvärdheten av att öka de anställdas medinflytande på verksamhe­ten hade accentuerats under den period som gått frän införandet av den gällande organisationen, Etl reellt personalinflytande på olika ni­våer krävde att alla möjligheter till decentralisering inom verket togs tillvara. Vidare hade del tidigare nämnda samarbetsavtalet med LM Ericsson kommit att ställa helt nya krav på televerkets utvecklings- och industriverksamhet. Nya rörelsegrenar — datakommunikation, mobilra­dio, satellittrafik, bildtelefon, kabel-TV — kom alt stäUa stora krav på televerkets effektivitet, marknadsföring och tekniska utveckling.

Det fanns alltså många skäl lill att televerket — trots all det gått rela­tivt kort tid sedan den nya organisationen genomförts och trots alt den inte fält möjlighet att helt stabUisera sig — beslöt att göra en organisa­tionsöversyn. För alt leda denna tillsattes en styrkommitté under ledning av generaldirektören. I kommittén ingick även representanter för verkels personalorganisationer. Styrkommittén har biträtts av ett utomstående konsultförelag, Asbjörn Habberstad AB.

Det förslag som styrkommittén sedermera lagt fram — och som av telestyrelsen den 23 mars 1973 överlämnats lill Kungl. Maj:t som tele­verkets förslag — syftar lill att skapa en organisations- och verksam-


 


Prop. 1973:171                                                                       17

hetsform, som tiUåter en hög grad av delegering och decentralisering till regional och lokal nivå av uppgifter och beslutsfattande, kombinerat med en effektiv styrning av verksamheten. Dessa mål bedöms uppfyllas genom en resultatinriktad organisation, i vilken verksamheten indelas i dels resultatenheter, dels övergripande resultatorienterande stabsenheter, s. k, resullalområden, samt funktionella stabs- och serviceenheter. Den förutsatta decentraliseringen av verksamheten beräknas möjliggöra ett större reellt personalinflytande på olika nivåer än i dag.

4    Televerkets förslag till ny organisation

4.1 Principer

Vid utformningen av organisationen har verksamheten uppdelats i två huvudområden, nämligen dels den primära tdeverksamheten (telefon, telex, telegraf och datakommunikation), dels radioverksamheten (rund­radio, kustradio, fartygsradio och landmobil radio). Dessa båda verksam­heter skiljer sig i stor utsträckning från varandra. Beträffande den pri­mära tdeverksamheten handhas marknadsföringen i huvudsak på lokal nivå, inom teleområdena. På denna nivå är det naturligt att man sam-utnyltjar resurserna för de olika rörelsegrenarna. På den lokala nivån skall målformulering och uppföljning beträffande service och ekonomi ske såväl för varje rörelsegren som för den totala verksamheten. För att suboplimering — dvs. lösningar som väl kan vara optimala för den enskilda enheten inom verket men inte för den totala verksamheten — skall undvikas måste målformulering och uppföljning dock ske även centralt, dels för varje rörelsegren, dels för den totala verksamheten.

Med hänsyn härtill föreslås för den primära tdeverksamheten en s. k, matrisorganisation med dels geografiskt avgränsade resultatenheter (mot­svarande nuvarande teleområden), dels centrala resultatområden för olika rörelsegrenar. På grund av Idefonrördsens dominerande ställning inrättas ett centralt resultatomräde enbart för telefonrörelsen. Ett annat resullatområde består av rördsegrenama telegraf, telex och dalakommu­nikation. Ett tredje resultatområde föreslås för den övergripande nät­planeringen. Det bör i sammanhanget påpekas att resultatansvaret för olika chefer inte gäller enbart det ekonomiska resultatet utan i lika hög grad uppfyllandet av andra mål, t. ex, beträffande service och per­sonalpolitik.

Radioverksamheten skiljer sig frän den primära tdeverksamheten be­träffande både verksamhetens art och kundstruktur. För t, ex, rundradio­verksamheten är det fråga om att till lägsta möjliga kostnad distribuera program. Kontakt med Sveriges Radio, planering av utbyggnad och val

2    Riksdagen 1973. 6 saml. Nr 171


 


Prop. 1973:171                                                        18

av utrustning samt omdirigeringar vid fel i distributionsnätet måste ut­föras centralt, medan drift och underhåll av anläggningarna sköts lokalt.

Med hänsyn till att marknadsföring och planering för i princip hela radioverksamheten bäst administreras centralt samt att man centralt har bättre möjligheter att utnyttja gemensamma resurser för projektering och utveckling föreslås för radioverksamheten en centtal radioenhet under vilken sorterar enheter motsvarande de nuvarande lokala radio-fjärr-nälsomrädena. Radioenheten blir som helhet en resultatenhet.

Utöver de nämnda geografiskt avgränsade resultatenheterna och den landsomfattande resultatenheten för radioverksamheten föreslås ytterli­gare tre landsomfattande resultatenheter, nämligen en materidförsörj-ningsenhet, en enlreprenadenhet — i stort sett motsvarande den nuva­rande byggnadsavdelningen — saml en industrienhet, motsvarande den nuvarande industriavdelningen med de tre televerkstäderna.

Som centrala funktionella stabsenheter föreslås en administrativ avdel­ning, en ekonomiavdelning och en teknisk avdelning. Vidare föresläs en central serviceenhet för rationalisering, arbetarskydd och för driften av datacentralerna saml ell generaldirektörens kansli, en enhet för intern­revision och en stab för långsiktig planering. En tablå över den före­slagna organisationen torde få fogas till statsrådsprotokollet som bi­laga 5.

I det följande beskrivs den föreslagna organisationen mera i detalj.

4.2 Beskrivning av organisationen

4.2.1   AUmänt

Redogörelsen disponeras på följande sätt.

Eftersom beslutanderätt och befogenheter i stor utsträckning delegeras nedåt i organisationen och tyngdpunkten i den nya organisationen där­för kommer att ligga på teleområdena, inleds redogörelsen med den lo­kala Organisationen. Därefter redovisas regionkonlorens ställning och i det följande beskrivs de fyra landsomfattande resultatenheterna — för radio- och entreprenadverksamhet, materidförsörjning och industrieU verksamhet. Redogörelsen avslutas med en beskrivning av de föreslagna stabsenheterna inom centralförvaltningen.

4.2.2   Geografiskt avgränsade resultatenheter (teleområden)
Teleområdena föreslås samlade inom fyra regioner, vilka lill omfatt­
ningen motsvarar nuvarande distrikt. Som närmare framgår av det föl­
jande beräknas dock regionkontoren få väsentiigt ändrade uppgifter jäm­
fört med nuvarande distriklskonlor, och teleområdena föreslås lyda direkt
under generaldirektören.

Teleområdena kommer i den nya organisationen att få befogenheter


 


Prop. 1973:171                                                        19

och ansvar beträffande disponering, projektering och anläggning avseen­de drygt 85 % av televerkets investeringar på tdesidan. Motsvarande an­del när det gäller underhåll och drift är ca 97 %. Verksamheten inom teleområdena påverkar alltså i hög grad televerkets totala kapital- och driftkostnader.

De direkta möjligheterna att inom teleområdena påverka intäktema är inte lika stora som när det gäller kostnadema. Avgiftema beslutas så­lunda i regel av regeringen eller cenlralförvaltningen. Intäkterna sam­manhänger emellertid med trafikvolymen och denna kan direkt påverkas genom olika slag av marknadsföringsåtgärder. Genom sin nära kontakt med marknaden har teleområdet dessutom möjlighet att påverka cen­trala beslutsfattare.

Antalet teleområden och gränserna för dessa påverkas inte av organi-salionsförslaget. Genom att många frågor kommer att delegeras till tele­områdena och genom det ökade effektivitetskravet kommer dock verk­samhetens innehåll och inriktning alt påtagligt ändra karaktär. Detta kommer att medföra ett behov av ändrad intern organisation inom tele­områdena.

4.2.3 Regionkontor

Regionkonloren — i Stockholm, Göteborg, Malmö och Sundsvall — föreslås få en väsentligt ändrad roll jämfört med vad som gäller för nu­varande distriklskonlor, I nuvarande organisation är distriktskontoren inlagda i linjeorganisationen mellan driftavddnirigen och teleområdena. Enligt förslaget placeras regionkontoren som stabsorgan direkt under generaldirektören, och den nuvarande direkta styrningen av teleområ­dena från distriktskontoren upphör. Televerket räknar med att verksam­heten och antalet anställda vid regionkontoren på viss sikt skall kunna reduceras i förhållande till de nuvarande distriktskontoren.

Regionkontoren beräknas få dels en ledningsfunktion och dels en kon­sult/servicefunktion. När det gäUer ledningsfunktionen kan regionkonto­ren betraktas som regionalt placerade delar av centralförvaltningen, och delegering kommer all ske från generaldirektören tUl regioncheferna på ell för varje region avpassat sätt. En av de viktigaste arbetsuppgifterna för regionchefen föratsätts bli att engagera sig i målformuleringsproces­sen i budgetsammanhang samt i budgetuppföljningen. Inom det perso-naladminislraliva området avses regionchefen få en viktig uppgift, när det gäller att följa upp hur den centralt fastställda personalpolicyn till-lämpas inom regionen. Flera frågor inom delta område har redan i nu­varande organisation delegerats till dislriklscheferna.

Regionkontoren föratsätts också få en konsult/servicefunktion, när det gäller verksamhetsområden där det inte är ekonomiskt motiverat för teleområdena att ha egna resurser. Detta kan gäUa t. ex. utbUdning, rationalisering, husbyggnad samt viss teknisk expertis. I motsats tUl


 


Prop. 1973:171                                                                    20

vad som gäller i nuvarande organisation skall det dock vara teleom­rådena själva som beslutar i vUken utsträckning regionkonlorens re­surser skall utnyttjas och om anvisningar och råd från experterna på regionkontoret skall följas. Konsulttjänster från regionkontor skall ge­nom interndebitering betalas av teleområdena.

4.2.4    Landsomfattande resultatenheter

A.2A.l Radioenhet

Radioverksamhelen föreslås bli organiserad direkt under general­direktören i en central radioenhet och regionala radio-fjärrnätsområ­den. För radioverksamheten föreslås således en radikalt ändrad organi­sation. I dag är radioverksamhelen centralt fördelad på bl. a. radio­fjärrnäts-sektionen inom driftavdelningen, radioekonomiska kontoret inom ekonomiavdelningens finanssektion, radioprojekteringssektionen inom projekteringsavdelningen och radioutvecklingssektionen inom ut­vecklingsavdelningen. Denna ordning sammanhänger med den nuvaran­de funktionella uppdelningen av centralförvaltningen.

Den föreslagna centrala radioenhelen beslår dels av rörelsegrens-enheter för rundradio, fartygs- och kustradio samt kommersiell radio, dels av funktionella staber för teknisk utveckling, projektering och in­köp, rationalisering, ekonomi samt personaladministration.

Radio-fjärmätsområdena sorterar i dag som lokala organ under di­striktscheferna men läggs nu direkt under chefen för radioenheten. Ett visst ansvar för nätdelen av radio fjärrnätsområdenas verksamhet kom­mer dock att ligga på de centrala resultatområdena (enheterna för rö­relsegrenar och nätplanering). En viss justering av ansvarsområdet gent­emot teleområdena förutsätts vidare komma alt ske. En viss utökning av radio-fjärrnätsområdenas uppgifter, bl. a. beträffande projektering, torde bli aktuell genom delegering och decentralisering inom radioverk­samheten.

4.2.4.2 Entteprenadenhet

En landsomfattande resultatenhet för entreprenadverksamheten före­slås direkt underställd generaldirektören. Utöver verksamhetsområdet för den nuvarande byggnadsavdelningen, som är en regional enhet under­ställd driftdirektören, föratsätts enlreprenadenheten sköta vissa hus­byggnadsfrågor, vilka i dag handläggs inom projekteringsavdelningens husbyggnadssektion.

Det finns flera skäl som enligt televerket motiverar en central enlre­prenadenhet. De stora anläggningsresurserna förutsätts även i fortsätt­ningen komma att finnas inom teleområdena. Vissa anläggningsarbeten förekommer dock så sällan inom varje enskilt teleområde, att de inte motiverar egna resurser inom området. Med en central enhet kan re-


 


Prop. 1973:171                                                        21

surserna inom teleområdena dimensioneras efter normalbehovet och den centrala enheten utnyttjas som buffert. Vid omfattande stormskador o. dyl. är del också väsentiigt för verket all ha tUlgång till en rikstäckan­de enhet med speciell kompelens.

Med vissa begränsningar förutsätts enlreprenadenheten i princip fun­gera som etl fristående företag, som skall konkurrera med i första hand teleområdenas egna resurser och som skall ta marknadsmässig ersättning för sina tjänster.

4.2.4.3          Materidförsörjningsenhet

En landsomfattande resultatenhet för materielförsörjningen har be­dömts på bästa sätt ta lUlvara möjligheterna till samordnade inköp och samordnad förrådshållning.

Materidförsörjningsenheten föreslås direkt underställd generaldirek­tören. Den skall omfatta dels den centralt styrda inköps-, lagerstyrnings-och förrådsverksamheten med tillhörande dislribulionsverksamhet, dels renovering av nedtagen materiel.

I dag sköts den centrala materielförsörjningen inom ekonomiavdel­ningen dels av en förrädssektion, som svarar för hela förrådsdriften, dels av en malerielseklion, som svarar för den centrala inköpsverksam­heten. Förrådsorganisalionen under centralförvaltningen består i dag av fyra förrådsomräden — motsvarande tdedistrikten — vilka leds av för­rådskontor i Stockholm, Göteborg, Nässjö och Sundsvall. Inom i prin­cip varje teleområde finns ett distribulionsförråd. Under de senaste åren har inom televerket övervägts olika alternativ för en ny förrådsor­ganisation. Ett alternativ är att skapa fyra stora regionala förråd, ett annat är att skapa ett storförråd, etl filialförråd för Norrland och ett antal mindre terminaler i hela landet. Det senare alternativet prövas f. n. i begränsad skala, med storförråd placerat i Nässjö och filialförråd i Umeå. Televerket räknar med att ställningslagande lill den framtida förrådsorganisalionen inte kommer att ske förrän tidigast hösten 1974.

4.2.4.4          Industrienhet (TELI)

Televerkels verkstadsrörelse — TELI — förutsätts även i den nya or­ganisationen utgöra en relativt fristående enhet inom televerket.

Det samarbete med LM Ericsson som inleddes genom bildandet av ELLEMTEL skall fr, o, m, år 1975 utvidgas lill att omfatta även etl produktionssamarbete (prop, 1970: 128, SU 1970: 131, rskr 1970; 295), Samarbetet hindrar inte att de båda företagen kommer att konkurrera med varandra på viktiga områden. Om inte TELI kan producera kon­kurrenskraftiga produkter, finns inget tvång för LM Erisson att köpa TELI:s produkter för försäljning på världsmarknaden. Televerket strä­var därför efter att förbättra TELI:s konkurrenskraft genom olika slag av rationaliseringsätgärder.


 


Prop. 1973:171                                                        22

Enligt organisationsförslaget blir TELI en resultatenhet med ansvar gentemot verksledningen för sitt resultat. TELI:s interna organisation påverkas i princip inte, men det förstärkta kravet pä TELI att redovisa en rimlig avkastning på sitt kapital gör alt TELI måste kunna påverka sina kostnader i möjlig mån. Delta innebär bl, a, att TELI i den före­slagna organisationen kommer att mera direkt få möjUghet alt påverka utvecklingsinsatserna inom i första hand den nuvarande konstruktions-sektionen inom utvecklingsavdelningen, vilka krävs för att täcka TELI:s behov av produktrationalisering och utveckling av nya produkter.

4,2,5 Centrala stabsenheter (centralförvaltning)

4,2,5,1 Allmänt

Som tidigare nämnts föreslås som centrala stabsenheter dels resultat­områden i form av rörelsegrensenheter och en nätplaneringsenhel, dels funktionella stabsenheter i form av administrativ avdelning, ekonomi­avdelning och teknisk avdelning och dels övriga stabsenheter (rationali­seringsstab, stab för långsiktig planering m, m.). Sammantaget kommer dessa enheter att bUda televerkets centralförvaltning.

Vid en jämförelse med nuvarande organisation kan konstateras, att de arbetsuppgifter som f, n, handhas av drift-, projekterings- och ut­vecklingsavdelningarna inom centralförvaltningen dels delegeras till tele­områdena, dels överförs till tekniska avdelningen, till rördsegrensenhe-lerna och nätplaneringsenheten, lUl staben för långsiktig planering, till rationaliseringsstaben saml lill radioenhelen.

Nuvarande administrativa avdelning och ekonomiavdelning bibehålls i allt väsentligt oförändrade. Vissa frågor rörande televerkets medver­kan i totalförsvaret överförs dock från den nuvarande driftavdelningen till administrativa avdelningen. Från ekonomiavdelningen flyttas som nämnts materielförsörjningen till att bli en separat resultatenhet, och datacentralerna föreslås bli underställda chefen för den centrala ralio-naliseringsstaben,

I den nya organisationen föreslås en förstärkning av ekonomifunk­tionen inom hela verket saml en förbättring av systemen för lång- och kortsiktig planering och uppföljning. Därmed skapas möjligheter för generaldirektören att styra verksamheten med hjälp av sina centrala enheter, varvid generaldirektören till dessa enheter kan delegera befo­genheter på ett sätt som är anpassat till respektive frågors natur. Av denna anledning har televerket inte ansett det nödvändigt all organisa­toriskt placera någon huvudavdelning i linjeställning mellan generaldi­rektören och resultatenheterna,

I det följande beskrivs närmare de olika stabsenheterna.


 


Prop. 1973:171                                                                       23

4.2.5.2 Resultatområden (stabsenheter för rörelsegrenar och nätplane­
ring)

Som nämnts föreslås två rörelsegrensenheter — en för te­lefon och en för telegraf, telex och datakommunikation. Uppdelningen motiveras främst av Idefongrenens stora omfattning i jämförelse med övriga rörelsegrenar. Vidare är telegraf, telex och datakommunikation närbesläktade, då samtliga avser överföring av icke muntlig information.

Som framgått av det föregående är rördsegrensenhelerna inte över­ordnade teleområdena men förutsätts samverka med dessa för alt upp­nå bästa möjliga resultat totalt sett för sina respektive rörelsegrenar. Rördsegrensenhelerna är resullalområden och skall ha en initierande och samordnande funktion avseende bl. a. marknadsundersökningar, ak­tiv marknadsföring samt rördsegrensinriktade utvecklings- och ratio­naliseringsprojekt. De skall vidare svara för speciella kundkontakter, där t. ex. installation och förbindelsebehov berör flera teleområden och/ eller fjärrnätet, samt handha frågor rörande taxor och servicenormer. Beträffande taxor och avgifter som beslutas av Kungl. Maj:t skall dessa frågor dock handhas av ekonomiavdelningen, Rördsegrensenheterna förutsätts inte ha egna tekniska resurser för utveckling och rationalise­ring.

Som stabsenheter tUl verksledningen bedöms rördsegrensenhelerna få stor betydelse för en effektiv långsiktig styrning av den primära tde­verksamheten, som har en helt avgörande betydelse för verkets ekonomi.

Televerket har bedömt att den bästa effekten av den totala n ä t-planeringen fås om planeringen samordnas från en central enhet. Nätplaneringen är mycket beroende av rördsegrensenheternas progno­ser och vid planeringen måste en avvägning ske mellan servicen för långväga och korlväga trafik, vilka i sin tur påverkar intäktssidan för rördsegrenama.

Väsentliga resultatkriterier för nätplaneringsenheten blir dels kapaci­tetsutnyttjande och framkomlighet, dels kapaciteten i nätet i relation till bundet kapital och underhållskostnader.

4.2.5.3 Funktionella stabsenheter (administrativ avdelning, ekonomiav-
delnmg, teknisk avdelning)

Den föreslagna administrativa avdelningen motsvarar i huvudsak den nu befintliga administrativa avdelningen. Dock föreslås all frågor, som rör televerkets medverkan i totalförsvaret och som i dag handläggs inom driftavdelningen, lUlförs den nya administrativa avdel­ningen. Därigenom kommer avdelningen att handlägga personaladmini­strativa ärenden, löne- och avtalsfrågor, juridiska ärenden, allmänna förvaltningsfrågor, försvarsfrågor, intern och extern information samt


 


Prop. 1973:171                                                                       24

i övrigt serviceuppgifter inom centralförvaltningen och för televerket i dess helhet, Teleskolan — som i enlighet med riksdagens beslut i an­ledning av prop, 1973: 55 (InU 1973: 22, rskr 1973: 220) skaU omloka­liseras till Kalmar — föreslås även i fortsättningen inordnad under avdelningen.

Som exempel på viktiga arbetsområden för administrativa avdelningen under de närmaste åren kan nämnas utbyggnad av extern och intem information om televerkets verksamhet, utveckling av etl nytt personal-administrativt syslem samt inte minst viktigt utformningen av televerkets personalpolitik i samband med den utbyggda företagsdemokrati som kommer att införas i verket i anslutning lill den nya organisationen

Den föreslagna ekonomiavdelningen omfattar i huvudsak samma område som den nuvarande ekonomiavdelningen. Som tidigare nämnts överförs dock nuvarande materielsektion och förrädssektion tiU den nybildade materidförsörjningsenheten. Vidare överförs de båda datacentralerna till rationaliseringsstaben.

Tidigare har nämnts den förstärkning av ekonomifunktionen på alla nivåer, som är en förutsättning för en effektiv styrning av televerket med den nya organisationen. En viktig uppgift för den centrala ekono­miavdelningen blir alt närmare utforma principer och riktlinjer för den ekonomiska styrningen och för ekonomisk planering och kontroll, I övrigt kommer ekonomiavdelningens uppgifter alt utgöras av upprät­tande av affärsbokföring med årsbokslut, korlperiodiska bokslut och verksamhetsberättelse samt kostnadsbokföring, budgetprövning och budgetkontroll, utformning av televerkets totala budget, omfattande bl. a. investeringsbudget med petita, resultat-, försvars-, likviditets- och personalbudget, kontakt med departement i budgetfrågor och i frågor som rör taxor och avgifter som beslutas av Kungl, Maj:t samt slutligen frågor om statistik och allmänna utrikesärenden.

Den tekniska avdelning som föresläs kommer all samman­sättas av huvuddelen av nuvarande projekterings- och utvecklingsavdel­ningarna saml vissa delar av nuvarande driflavddningen.

Huvuduppgifterna för den tekniska avdelningen — där den tekniska kompetensen kommer alt vara samlad — blir bl. a. att utarbeta riktlinjer och vara samordnande inom det tekniska området. I detta ingår att svara för teknisk systemverksamhet, standardisering och uppföljning av den tekniska utvecklingen inom för televerket intressanta områden. Vi­dare ingår sådan utvecklingsverksamhet som inte utförs inom ELLEM­TEL eller som enligt del tidigare inte kommer att underställas induslrienhelen (TELI), Inom tekniska avdelningen kommer vidare att handläggas frågor om patent, husbyggnad, instrumentanskaffning och elkraft.


 


Prop. 1973:171                                                                       25

4,2,5,4 Övriga stabsenheter (rationaliseringsstab, stab för långsiktig pla­nering m.m.)

Rationaliseringsstaber förutsätts bli inrättade pä olika nivåer. Vid resultatenheterna förutsätts sådana staber utföra mindre rationalise-ringsuppgifler av typen vardagsrationaliseringar, följa upp och förbättra metoder, etc. Inrättande av stab inom en enskild resultatenhet skall endast ske om det är ekonomiskt motiverat, och det är resultatenhels-chefen med sitt ekonomiska ansvar som avgör om han skall ha en egen stab.

Vid regionkontoren kommer att finnas rationaliseringsstaber för kon­sultverksamhet åt teleområdena i sådana frågor där egen expertis inom teleområdena inte är motiverad.

Den centrala rationaliseringsslaben föratses om­fatta huvudfunktionerna teknisk och administrativ rationalisering, ADB-drift och arbetarskydd. Beroendet av ADB för både den tekniska och administrativa rationaliseringen gör det motiverat att dessa funktioner sammanförs till en enhet. Arbetarskydds- och arbetsmiljöfrågor har be­dömts så viktiga att det föreslås centrala resurser härför. Genom det samband som finns mellan dessa frågor och rationaliseringsfrågorna har de förts till rationaliseringsstaben, Arbelarskyddsenheten föreslås dock få en klart avgränsad och självständig ställning inom staben.

Direkt underställd generaldirektören föresläs en nyinrättad stab för långsiktig planering. Denna skall utgöra en relativt liten men kvalificerad grapp, som skall fungera som verksledningens organ för upprättande av övergripande mål och planer under med­verkan av resultat- och stabsenheterna samt koordinering av övergri­pande projekt.

Generaldirektörens kansli bibehåller sin nuvarande form. Likaså bibehålls den nyligen inrättade enheten för internrevision som ett organ direkt underställt generaldirektören.

I den löpande verksamheten skall som hittills generaldirektören en­sam vara högsta beslutande instans. I den nuvarande organisationen biträds generaldirektören vid sitt beslutsfattande av en direktion, bestående av cheferna för de sex huvudavdelningarna i centralförvalt­ningen. Även i den nya organisationen föratsätts att generaldirektörens närmaste medarbetare skall ingå i en direktion. Omfattningen av direk­tionen har dock inte preciserats i televerkets organisationsförslag.

Beträffande televerkets   styrelse   föreslås ingen ändring.

4.3 Personalinflytande i den nya organisationen

Televerket är en av de myndigheter som i samarbete med delegatio­nen för föivaltningsdemokrati, DEFF, prövar olika typer av utvidgat medinflytande för personalen. Den föreslagna organisationen syftar till


 


Prop. 1973:171                                                                       26

en långtgående delegering och decentralisering till lokal nivå. Därigenom skapas ökade förutsättningar för personalens medinflytande på besluts­processen på olika nivåer i organisationen. Ett sådant utvidgat personal­inflytande har särskilt utretts av televerket, varvid utgångspunkten har varit de synpunkter och förslag som framlagts av DEFF i dess olika rapporter.

Personalinflytandet på central, regional och lokal nivå föreslås så­lunda omfatta icke avtalsbara frågor inom personaladministration, or­ganisation och rationalisering, verksamhetsplanering samt teknisk och administrativ utveckling. När del gäller beslut i dessa frågor avses per­sonalen komma att utöva sitt inflytande i företagsnämnder och utskott tUl nämnderna.

Företagsnämnderna skall därvid besluta i större och viktigare ären­den. Utskott inrättas för vissa ärendetyper. Genom att beslutsfattande knyts tiU företagsnämnderna och utskott lill dessa får nämnderna en helt annan karaktär och annat inflytande än vad som gäller i nuvarande organisation. Nämnden kommer emellertid inte bara alt vara ett ren­odlat beslutande organ utan den bibehåller också uppgifter när det gäller information och samråd.

Verksrepresentanter skall utses av resp, förvaltningschef, medan per­sonalrepresentanterna skall utses av personalorganisationerna bland an­ställda inom resp. förvaltningsområde. Som nämnds beslut skall gälla den mening, vUken flertalet enar sig om. Vid Uka röstetal skall gäUa den mening som biträds av ordföranden, vilken skall vara vederbörande förvaltnings chef.

Den närmare utformningen av den utvidgade företagsdemokratin kommer att avgöras i samråd mellan televerket och personalorganisa­tionerna. Det system för personalinflytande, som därvid införs, kom­mer att få karaktären av försöksverksamhet, vilken kommer att bli föremål för kontinuerlig uppföljning och utvärdering av verket i sam­råd med personalorganisationerna.

4.4 Genomförande och konsekvenser

4.4.1  Tidsplan för genomförandet

Som framgår av beskrivningen av den föreslagna organisationen inne­bär denna omfattande förändringar i sättet att arbeta inom hela tele­verket och föranleder speciellt inom centralförvaltningen stora föränd­ringar av organisationen. Det är därför naturligt att televerket räknar med ganska lång tid för genomförandet av den nya organisationen. Det kommer att krävas tid för att utforma detaljema i organisationen, noggrant gå igenom rollfördelningen mellan olika enheter och befatt­ningshavare i den föreslagna organisationen och utbilda berörd perso-


 


Prop. 1973:171                                                                       27

nal, samt inte minst för alt — i intimt samarbete med personalorganisa­tionerna — lösa de personalpoUtiska problem som blir en följd av en så genomgripande omorganisation. Beträffande den sistnämnda frågan har redan nu tillsatts en samarbetsgrupp med företrädare för televerket och personalorganisationerna.

Med hänsyn till det anförda anser televerket, att de organisatoriska förändringarna måste genomföras stegvis. I vissa fall måste nya system under viss tid tiUålas fungera paralleUt med de gamla. Detta åstadkoms genom att i ett inledningsskede de nya styrsystemen inarbetas i en projektorganisation. Som projektledare för projektgrupperna engageras sådana personer, som är avsedda alt ingå som chefer för de olika en­heterna i den nya organisationen.

Televerket räknar med ett genomförande i tre steg. Under första ste­get — fram till sommaren 1974 — förstärks bl. a, ekonomifunktionen på oUka nivåer. Staben för långsiktig planering och vissa delar av den föreslagna centrala rationaliseringsstaben bildas. Vidare etableras inom materidförsörjningsområdet en särskild enhet for renoveringsverksam­heten. Viss ändring av driftavdelningen görs och delegering och decen­tralisering av vissa delar av personaladministrationen genomförs. Under det första steget skapas sålunda viktiga förutsättningar för den fort­satta omorganisationen.

Under det andra steget — sommaren 1974 till sommaren 1975 — inrättas rörelsegrens- och nätplaneringsenheterna, slutförs omorganisa­tionen av ekonomiavdelningen och materidförsörjningsenheten, bildas radioenheten, slutförs bildandet av den centrala rationaliseringsstaben, omorganiseras administrativa avdelningen och entreprenadenheten samt skapas en övergripande teknisk systemutvecklingsenhet, som sedermera skall ingå i den tekniska avdelningen. Delegering och decentralisering fortsätter inom bl. a. personaladministrationsområdet. Omorganisationen av regionkontoren genomförs och erforderliga förändringar görs av ra-dio-fjärrnätsomrädenas organisation. Efter de nämnda åtgärderna upp­löses driftavdelningen.

Under det tredje steget — sommaren 1975 till början av 1980-lalet — genomförs resterande delar av omorganisationen. Den tekniska avdel­ningen inrättas i sin slutiiga utformning, och delegering och decentralise­ring avseende projekteringsverksamheten slutförs. Efter dessa åtgärder upplöses projekterings- och utvecklingsavdelningarna. De organisatoris­ka förändringarna i tredje steget planeras i huvudsak bli genomförda re­dan under år 1975. Den tekniska avdelningen beräknas emellertid vid inrättandet komma att vara överdimensionerad. Av denna anledning krävs en plan för hur personalstyrkan vid avdelningen successivt skall reduceras genom omplacering och naturlig avgång. Den slutiiga anpass­ningen av personalstyrkan torde mot denna bakgrund kunna vara ge­nomförd först i början av 1980-talet.


 


Prop. 1973:171                                                        28

4.4.2 Ekonomiska konsekvenser in. m.

Den föreslagna organisationen kombinerad med ett effektivt styrsy­stem bör enligt televerket ge en stark effektivisering av hela televerkets verksamhet. Det är emellertid inte möjligt att precisera dessa effektivi­tetsvinster i ekonomiska termer. Televerket har emellertid gjort en rela­tivt grov beräkning av de rena kostnadsbesparingarna.

Delegering och decentralisering tUl regional och lokal nivå m. m. be­räknas innebära, att arbetsuppgifter motsvarande ca 1 000 personer bortfaller i centralförvallningen. Även om delegering och decentralise­ring medför ett visst ökat resursbehov främst på lokal nivå, beräknas delta ökade behov att till största delen kunna mötas genom rationalise­ringsinsatser.

Utöver de 1 000 personerna beräknas pågående kostnadsöversyn vid centralförvaltningen på sikt kunna leda till förenklingar i arbetsratiner m. m., som uppskattas motsvara ett minskat personalbehov av minst 500 personer. Totalt förutses sålunda en minskning av personalbehovet i centralförvallningen på 1 500 personer, alt jämföra med den tidigare redovisade personalstyrkan där på 3 260 personer den 1 januari 1973.

Olika rationaliseringsåtgärder vid regionkontor, förrådskontor och ra-dio-fjärmätskontor beräknas därutöver kunna ge ett minskat personal­behov på ca 300 personer.

Totalt för hela verket beräknas sålunda pågående kostnadsöversyn och den nya organisationen ge ett minskat personalbehov på ca 1 800 personer, motsvarande en årlig kostnadsbesparing av storleksordningen 100 milj. kr. Det bör påpekas dels alt denna kostnadsbesparing be­räknas få full effekt först i början av 1980-talet, dels att den är baserad på nuvarande verksamhetsvolym och nuvarande rörelsegrenar. Nya rö­relsegrenar och en ökning av verksamhetsvolymen kan komma att kräva resurser centralt som gör att de faktiska reduceringarna inom central­förvallningen blir mindre än vad som här angetts. Det bör dessutom ånyo påpekas, att även om de angivna kostaadsbesparingarna är mycket stora, är det inte omöjligt att vinsterna genom en ny organisation och ett bättre och effektivare ekonomiskt styrsystem kommer att bli ännu större.

5    Remissyttrandena

Televerkets förslag till ny organisation har fått ett positivt mottagande av det femtiotal remissinstanser som inkommit med yttranden.

Ett flertal instanser tar upp telekommunikationernas stora betydelse för samhällsutvecklingen. Flera länsstyrelser betonar den regionalpolitiska betydelsen av goda telekom­munikationer. Länsstyrelsen i Örebro län påpekar speciellt att den av


 


Prop. 1973:171                                                        29

statsmakterna beslutade omlokaliseringen av statlig förvaltning ställer stora och ökade krav på fullgoda telekommunikationer till och mellan orter, som får omlokaUserade verksamheter. Överbefälhavaren m. fl. betonar televerkets betydelse för totalförsvaret.

Några remissinstanser tar upp frågan om samhällsekonomisk kontra företagsekonomisk effektivitet och påpekar att televerkets verksamhet inte får styras helt utifrån företagsekonomiska värderingar. Statskonto­ret framhåller alt det åvilar televerket att även beakta de samhällseko­nomiska och sociala konsekvenserna av sin verksamhet. Riksrevisions­verket anser att det i ett styrsystem för televerket måste byggas in ser­vicekriterier och andra instrument så att de samhälleUga kraven och mål­sättningarna får ett avgörande inflytande på stymingen av televerket.

Principerna bakom det framlagda organisationsförslaget — ökad delegering, decentralisering och effektivitet — tillstyrks eller lämnas utan erinran av samtUga remissinstanser. Riksre­visionsverket noterar med stor tillfredsställelse televerkets strävanden att effektivisera sin verksamhet och stödjer helt grandprinciperna bakom organisationsförslaget. Länsstyrelsen i Östergötlands län anser att för­slaget tiU decentralisering Ugger i Unje med de regionalpolitiska ambi­tionerna och kan ses som ett värdefullt komplement till omlokalisering av hela ämbetsverk och andra statliga verksamheter.

Den föreslagna malrisorganisalionen — med geografiska resultatenheter, produktinriktade centrala resultatområden och funktio­nella staber — tas upp av några remissinstanser. Postverket påpekar att en malrisorganisation av denna typ kan leda till konflikter av skilda slag, särskilt om de produktinriktade resp. de geografiskt baserade enhe­ternas primära intressen är motstridiga. Å andra sidan är detta en pro­blematik som alltid finns i organisationer av televerkets karaktär. I en matrisorganisation låter man denna problematik komma tUl uttryck i StäUet för att bortse från den.

Statskontoret konstaterar att en redovisning av de kriterier som för­anlett televerket att välja det föreslagna organisationsalternalivet skulle ha underlättat förståelsen för och bedömningen av den föreslagna re-sultatenhelsorganisationen. Statskontoret tillstyrker dock alt denna prö­vas inom televerket, även om speciella förutsättningar inom offentlig förvaltning begränsar resultatenhetsprincipens effektivitet. Fördelarna i form av bl,a, ökade möjligheter tiU decentralisering och delegering motiverar enligt statskontoret att principen prövas.

Riksrevisionsverket anser att ett grundläggande problem för telever­ket är att skapa en organisation som samtidigt tillgodoser krav på de­centralisering och samordning. Riksrevisionsverket har inget att invända mot att man löst detta problem genom att i matrisform kombinera resultatenheter och resultalområden. Verket har ingen invändning mot den   förändrade   rollfördelningen   meUan   teleområden,   regioner   och


 


Prop. 1973:171                                                        30

centralförvallning men framhåller dock — liksom domänverket — att rollfördelning och faktiskt resultatansvar mellan resultatenhets-chefer och resultatområdeschefer delvis är oklara. Riksrevisionsverket anser det viktigt att televerket i det fortsatta utredningsarbetet precise­rar organisationen i dessa avseenden.

Handdskamrarna i Göteborg och Karlstad påpekar vikten av att che­fernas roller inarbetas genom rollspel. Liknande synpunkter förs fram av Televerkets SACO-förening.

En speciell fråga när det gäller rollfördelningen är regionkon­torens ställning i organisationen, vilken tagits upp av flera re­missinstanser. Överbefälhavaren är orolig för regionchefemas minskade inflytande och oklara ställning i den föreslagna organisationen.

Statskontoret påpekar att utredningar pågår inom televerket för att klarlägga rollfördelningen mellan regionchefer och rördsegrenschefer vad avser förhållandet till teleområdena. Statskontoret anser denna fråga vara av så stor betydelse alt den borde ha utretts innan principförslaget lagts fram och kan på föreliggande material inte tillstyrka alt princip­beslut fattas på denna punkt. Postverket ifrågasätter om inte den funk­tion som regionkontoren fått i organisationsförslaget kan delas upp på centralförvaltning och teleområden. Liknande tankegångar förs fram av riksrevisionsverket som anser att det närmare borde utredas om inte den regionala förvaltningen kunde avskaffas och det i stäUet kunde skapas ett — jämfört med nuläget — färre antal teleområden. Riks­revisionsverket vill dock inte motsätta sig den föreslagna organisationen och betraktar sill förslag som ett tänkbart framtida utvecklingssleg av organisationen. Sundsvalls kommun föratsätter alt regionkontoret i den norra regionen får ligga kvar i Sundsvall, och alt inga mera påtagliga personalinskränkningar sker där.

När del gäller de föreslagna landsomfattande resultat­enheterna tillstyrks eller lämnas utan erinran förslaget om en sär­skild radioenhet. Sjöfartsverket anser att radiofrågorna kommer all fä en bättre behandling inom televerket med den föreslagna organisa­tionen. Statskontoret har ingen erinran mot att radioverksamheten inpla­ceras som en särskUd enhet under generaldirektören men är inte beredd att nu ta ställning till radioenhetens interna organisation. Riksrevisions­verket kan godta förslaget om en central radioenhet och har inte heller någon invändning mot den föreslagna interna organisationen för enheten. Sveriges Radio AB stödjer förslaget och anser att den föreslagna orga­nisationen kommer att underlätta kontakterna mellan televerket och Sveriges Radio.

När del gäller den föreslagna entreprenadenheten anser byggnadsstyrelsen att det är oklart vUka husbyggnadsfrågor som skall överföras från den nuvarande husbyggnadssektionen inom projekterings­avdelningen till entreprenadenheten och därigenom omlokaliseras till


 


Prop. 1973:171                                                        31

Kalmar. Länsstyrelsen i Kalmar län viU att den beslutade omlokalise­ringen till Kalmar skall ske i samband med omorganisationen, som be­räknas bli genomförd under första halvåret 1975. Länsstyrelsen i Göte­borgs och Bohus län anser alt man bör klargöra hur den beslutade omlokaliseringen till Kalmar påverkar den föreslagna organisationen.

Vad beträffar materielförsörjningsenheten anser riks­revisionsverket att dennas ställning som resultatenhet medför risker för suboplimering. Verket framhåller att det bör eftersträvas en gemensam resultatinriktning mellan enheten och de resultatenheter, som den skaU betjäna. I sammanhanget tar länsstyrelserna i lönköpings, Skaraborgs och Västmanlands län upp vissa frågor i anslutaing lill den inom tele­verket pågående utredningen av den framtida förrådsorganisalionen.

Vissa remissinstanser har synpunkter på de föreslagna centrala stabsenheterna. Överbefälhavaren har ingen erinran mot att försvarsenheten placeras inom den föreslagna administrativa avdelningen, och även överstyrelsen för ekonomiskt försvar anser detta vara en lämplig lösning.

Styrelsen för teknisk utveckling tillstyrker en central teknisk av­delning. Beträffande denna avdelning anser byggnadsstyrelsen, som tidigare nämnts, att det är oklart vilka arbetsuppgifter inom den nu­varande husbyggnadssektionen som skall överföras till enlreprenaden­heten och vilka som skall överföras till den tekniska avdelningen. Sty­relsen anser alt det krävs centralt placerade husbyggnadsexperter även inom televerket. Statens avtalsverk betonar vikten av att i samband med förhandlingar det inom televerket finns central expertis på frågor av driflteknisk karaktär.

Statens vattenfallsverk påpekar att det stora antalet enheter, som är direkt underställda generaldirektören, ställer krav på en stark koncern-planering, vilket verifieras av erfarenheter från privata förelag som infört liknande organisationer. Domänverket i sin lur anser att relatio­nerna mellan staben för långsiktig planering och resul­tatområden/resultatenheter bör klarläggas. Enligt verkets mening får planeringsenhelen inte bli alltför styrande, eftersom det då finns risk för att ddegerings- och decentraliseringssträvandena kommer att träng­as undan till förmån för centrala beslut.

Arbetarskydds- och arbetsmiljöfrågorna har ta­gils upp av några remissinstanser. Arbetarskyddsstyrelsen finner det vär­defullt alt dessa frågor uppmärksammats och att televerket föreslagit centrala resurser härför. Styrelsen tUlstyrker därför en central enhet. När det gäller den organisatoriska inplaceringen av enheten, anser statens personalnämnd det olämpligt att bibehålla en splittring av ar­betsmiljöfrågorna inom centralförvaltningen genom att placera frågor om personalhälsovård och annan personalsodal verksamhet inom admi­nistrativa avdelningen och arbetarskydds- och arbetsmiljöfrågor inom


 


Prop. 1973:171                                                        32

rationaliseringsstaben. Nämnden hävdar att det krävs ett intimt sam­arbete mellan sociala, tekniska och medicinska områden för att verk­samheten skall fungera och föreslår därför att även arbetarskyddsfrå­gorna förs till den administrativa avdelningen. Ett starkt skäl till delta är också, enligt nämnden, att arbetsmiljöåtgärder inte skall fungera vid sidan av övrig personaladminislrativ verksamhet. Även Sveriges akade­mikers centralorganisation (SACO) anser att frågan om arbetarskydd och övrig personalhälsovård bör handläggas på samma enhet, inom den administrativa avdelningen.

Förslaget om personalinflytande i den nya orga­nisationen har mottagits positivt av de remissinstanser som uttalat sig i frågan. Delegationen för förvaltningsdemokrati (DEFF) har såle­des inte något att erinra mot en försöksverksamhet i televerket med medbestämmanderätt för de anställda enligt de principer som angetts i organisationsförslaget. Postverket är också positivt till ökat personal­inflytande och anser att ett sådant också är viktigt för alt få personalen att engagera sig i en konstruktiv utveckling av verket. Statens personal­nämnd påpekar alt det i organisationsförslaget ofta talas om chefsan­svar och chefens beslutanderätt och föratsätter alt det i detta samman­hang avses chefsfunktionen som sådan. Beslut bör således kunna fattas även av grupp. Domänverket framhåller att verket — bl. a. på grand av organisatoriska svårigheter att genomföra DEFF:s förslag — valt att ge de anställda inflytande genom att personalrepresentanter ingår direkt i beslutande organ inom verket. Statstjänstemännens riksförbund (SR) påpekar vikten av personalinflytande i samband med omorganisa­tionen och menar att ett sådant är väsentligt för att skapa motivation för omorganisation. Även Statsanställdas förbund (SF) — som i övrigt avstår från yttrande, eftersom m,an kunnat påverka hela utredningsar­betet — fäster stor vikt vid alt de anställda får det avsedda inflytandet på beslut som skall fattas i företagsnämnd eller utskott till nämnd.

Personalpolitik och personaladministration tas upp av några remissinstanser. Statskontoret framhåller att organisa­tionsförslaget i sig ställer krav på en aktiv personalpolitik. Enligt stats­kontorets mening krävs därför en förstärkning av de personaladministra­tiva funktionerna. Statens personalnämnd anser att det är angeläget att den personaladministrativa planeringen integreras med verksamhetspla­neringen och tycker sig konstatera vissa brister härvidlag i organisa-lionsförslaget. Nämnden anser också att den personaladministrativa ut­bildningen bör prioriteras högre av televerket. Nämnden påpekar att den föreslagna omorganisationen kan genomföras snabbare än televerket förutsatt med utnyttjande av nämndens centrala omplaceringsfunktion. SR framhåller att i samband med omorganisationen ingen personal skall behöva avskedas och alt nödvändiga omflyttningar skall ske med största möjliga hänsyn tUl den anställdes önskemål.


 


Prop. 1973:171                                                        33

En fråga som egentligen faller utanför det nu framlagda förslaget gäller televerkets administrativa gränser och hur des­sa är anpassade till läns- och kommungränser. Denna fråga har emeller­tid tagits upp av ett flertal länsstyrelser. Så t. ex. vill länsstyrelsen i Jämt­lands län ändra gränserna mellan Sundsvalls och Östersunds teleområ­den.

6    Departementschefen

Telekommunikationerna har kommit alt få allt större betydelse för samhällsutvecklingen. Tidsenliga och väl utvecklade telekommunikatio­ner är nödvändiga bl. a. för en balanserad regional utveckling.

Genom att det svenska televerket följt med i och delvis även varit ledande i den teletekniska utvecklingen har vi ett telenät som tekniskt sett hävdar sig väl vid jämförelser med andra länder. Det inrikes tele­fonnätet är sedan år 1972 helautomatiserat, och mer än 80 % av ut­landssamtalen kopplas numera också automatiskt. Den tekniska utrust­ning som successivt installerats i telenätet, har till stora delar utveck­lats, konstruerats och tillverkats inom televerket.

Statsmakterna har fortlöpande ställt stora investeringsbelopp lill tele­verkels förfogande för utbyggnad och rationalisering av nätet och har inte krävt någon annan avkastning av Iderördsen än vad som mot­svarat statens räntekostnader för det kapital som investerats i verket. De nämnda faktorerna har bidragit till att tdeavgiftema kunnat hållas på en intemationeUt sett låg nivå och har lett tUl en successiv, kraftig tUlväxt av telekommunikationerna.

Antalet telefonapparater per 1 000 invånare har således sedan år 1950 ökat från ca 230 till ca 600, Sverige har därmed i dag den näst högsta telefontätheten i världen, och 99 % av landets hushåll har minst en telefon,

Tdextrafiken har ökat mycket kraftigt de senaste decennierna, vilket har lett tUl att telegraftrafiken — som är televerkels äldsta rörelsegren — efter hand har gått tUlbaka. Beträffande överförande över telenätet av annan icke muntiig information får kommunikation mellan datorer allt större betydelse.

Televerket svarar för distribution av Sveriges Radios TV- och ljud­radioprogram och har därigenom också ansvaret för utbyggnaden av erforderliga sändarnät. Denna utbyggnad har gått mycket snabbt de senaste decennierna. Ar 1950 fanns endast ett sändarnät för ljudradio med bristfällig täckning i vissa delar av landet. I dag finns sändarnät med 120 stationer för tre radioprogram och sändarnät med sammanlagt över 300 stationer för två TV-program. Speciellt utbyggnaden av TV 2-nätet har forcerats från starten i slutet av år 1969 så att TV 2 i dag kan ses av 98 % av befolkningen.

3    Riksdagen 1973. 1 saml. Nr 171


 


Prop. 1973:171                                                        34

Utvecklingen har således gått snabbt inom de flesta grenar av tele­verkets verksamhet. För framtiden föratses en utveckling mot en helt ny — på bl. a. elektroniska komponenter byggd — teknik för telekom­munikation. För att möjliggöra en effektivare satsning på det myckel resurskrävande utvecklingsarbete, som måste göras för alt följa med i den tekniska utveckUngen, och även för att hushälla med landets perso­nella och tekniska resurser beslöt riksdagen år 1970 om ett utvecklings­samarbete mellan televerket och LM Ericsson (prop, 1970: 128, SU 1970: 131, rskr 1970: 295), Genom detta samarbete skapas förutsätt­ningar för televerket att även i fortsättningen kunna påverka den tek­niska utvecklingen av telenätet.

När det gäller den framtida rörelseutvecklingen förutses bl. a. en ökad teletrafik över långa avstånd genom de laxelättnader som rege­ringen i våras beslöt för att utjämna telefonkostnaderna mellan i första hand Norrland och övriga delar av landet. Datakommunikation över telenätet förutses på viss sikt bli televerkets, näst telefonrörelsen, största rörelsegren, vilket kommer att släUa stora krav på televerkets resurser. En rad nya tjänster kan förutses eller tänkas bli aktuella i framliden. Jag kan här som exempel nämna automatisk mobiltelefon, bildtelefon och kabel-TV.

Jag nämnde tidigare att tdefonavgifterna vid en internationell jäm­förelse är låga. Relativt stora taxehöjningar fick dock tillgripas i början av 1970-talel, Delvis berodde detta på att televerket efter slutförandet av den stora automatiseringen av telenätet inte hade kvar tillräckligt stora rationaliseringsobjekt för att motverka kostnadsökningen. De un­der dessa år inträffade löneökningarna har slagit kraftigt på televerkets personalkostnader. Del senaste budgetåret har televerkets ledning under aktiv medverkan av personalen lyckats dämpa kostnadsutvecklingen. Jag betraktar det som angeläget att för framtiden skapa sådana för­utsättningar för televerket att kostnadsutvecklingen kan hållas på en nivå som i all möjlig mån begränsar behovet av avgiftshöjningar.

Om televerket i framliden skall fullgöra sin samhällsvikliga funktion på samma sätt som hittills krävs i första hand fortsatta stora insatser av verkets personal. Det är då väsentligt alt televerket har en organisa­tion som i all möjlig mån underlättar ett effektivt arbete inom verket för att uppnå de samhäUdiga målen. För att få hög effektivitet i organisationen krävs bl. a. ett engagemang från de anställdas sida. Detta förutsätter i sin tur att personalen har reell möjlighet all påverka arbe­tet på olika nivåer. Ett sådant inflytande underlättas om beslutsfattande och ansvar i så stor utsträckning som möjligt delegeras nedåt i organi­sationen. En delegering av ansvar innebär samtidigt utökade arbetsupp­gifter för de lokala förvaltningarna ute i landet.

Televerkets nuvarande organisation genomfördes under år 1968 efter


 


Prop. 1973:171                                                        35

beslut av 1967 års riksdag (prop. 1967: 103, SU 1967: 116, rskr 1967: 276 och prop. 1967; 157, SU 1967: 187, rskr 1967: 374). Organisationen är på central nivå funktionellt uppbyggd. Den funktionella organisa­tionen bedömdes vid införandet ge ett bättre personalulnyttjande, en mer enhetlig ärendebehandling och klarare ansvarsgränser än vad man hade haft i den tidigare organisationen. Organisationen förutsågs också leda till en långt driven decentralisering av arbetsuppgifter, Central-och regionalförvallningarna utformades för att åstadkomma en effektiv ekonomisk planering och uppföljning samt en långtgående samordning av verksamheten.

Centralförvaltningen är under generaldirektören uppdelad på sex huvudavdelningar, nämligen administrativa avdelningen samt drift-, ekonomi-, industri-, projekterings- och utvecklingsavdelningarna. Under driftavdelningen lyder i stort sett hela verksamheten ute i landet. Direkt underställda driftdirektören är sålunda de fyra distriktscheferna och chefen för byggnadsavdelningen, vilken handhar större anläggningsar­beten. Under distriktscheferna lyder totalt 20 teleområden och sex radio-fjärrnätsområden. Under ekonomiavdelningen sorterar fyra för­rådsområden med sammanlagt ett tjugotal distributionsförråd och under industriavdelningen tre stora televerksläder för produktion av lele-materiel.

Den nuvarande organisationen har inte helt förmått uppfylla de för­väntningar som ställdes på den när den genomfördes, Enhetiigare ären­debehandling och klarare ansvarsgränser har uppnåtts men delegering har inte skett i önskvärd omfattning, och personalstyrkan i centralför­valtningen har växt även efter omorganisationen. Delvis har detta berott på att det saknats ett effektivt ekonomiskt styrsystem, vilket är en för­utsättning för långt gående delegering.

Behovet att öka de anstäUdas medinflytande på verksamheten har accentuerats de senaste åren. Samarbetsavtalet med LM Ericsson har kommit att ställa ändrade krav på verkets utvecklings- och industriverk­samhet. Sedan den nya organisationen infördes har det alltså tillkommit nya faktorer som ökat kraven på delegering och dessutom ytterligare skärpt kraven på en effektiv organisation. Det är mot bakgrund härav som televerket lagt fram förslag till en ny organisation för verket. Det utredningsarbete som ligger bakom förslaget har bedrivits i nära sam­arbete med personalen. Det av televerket nu framlagda förslaget stöds också till fullo av televerkets personalorganisationer.

Målen för den föreslagna organisationen är ökad delegering och effektivitet. Dessa mål har accepterats eller tillstyrkts av samtiiga de remissinstanser som yttrat sig i frågan. En ökad delegering av ansvar och befogenheter anser jag nödvändig för att ge de anställda på olika nivåer större arbetstillfredsställelse och för att förbättra möj-


 


Prop. 1973:171                                                        36

lighelerna lill en väl utvecklad företagsdemokrati med medinflytande för personalen inom skilda organisationsenheter. En ökad delegering ligger också helt i linje med riksdagens tidigare uttalanden bl. a. i sam­band med behandlingen våren 1973 av propositionen om omlokalisering av viss statiig verksamhet (prop. 1973: 55, InU 1973; 22, rskr 1973: 220). Betydelsen av en ökad effektivitet i televerket inom ramen för de sam­hälleliga önskemålen har jag tidigare berört. Jag finner således att de mål som uppställts av televerket är väl lämpade att ligga till grund för en ny organisation. Den föreslagna organisationen innebär i huvudsak följande,

—   Tyngdpunkten i organisationen förskjuts tiU den lokala nivån, tUl
teleområdena, som blir resultatenheter med självständigt ekonomiskt
ansvar, serviceansvar m, m. för verksamheten.

—- Den regionala förvaltningens administrativa och driftmässiga funk­tioner ombUdas till i första hand konsultfunktioner ål teleområdena.

—   Fyra landsomfattande resultatenheter skapas, nämligen för radio-och entreprenadverksamhet, materidförsörjning och industriell verk­samhet.

—   På central nivå inrättas som resultatområden dels två rörelsegrens­enheter, en för telefon och en för telegraf, telex och datakommu­nikation, dels en enhet för den övergripande nätplaneringen. Resul-tatområdena får — vid sidan av det primära ansvar som ligger på teleområdena — ett övergripande och samordnande ansvar för resp. rörelsegrenar inom hela verket.

—   I centralförvaltningen skall vidare finnas funktionella stabsavdel­ningar för administration, ekonomi och teknik samt särskUda en­heter för rationalisering, långsiktig planering och internrevision.

—   Etl avancerat ekonomiskt styrsystem byggs upp.

—   Ett ökat personalinflytande införs på olika nivåer.

I den föreslagna organisationen läggs alltså på teleområdena — som geografiskt avgränsade resultatenheter — ett jämfört med nuläget mera klart uttalat ansvar för ekonomi, service, personalpolitik m. m., allt inom ramen för de samhälleliga målen. För all verksamheten skall dri­vas på ett sätt som är optimalt, inte bara sett ur det enskilda teleom­rådets synpunkt utan även med hänsyn till den totala tdeverksamheten och de samhälleliga målen, krävs en sammanhållning på central nivå. Det är mot denna bakgrand man får se inrättandet av de centrala resul-lalomrädena. Dessa skall ha ett övergripande och samordnande ansvar för resp. rörelsegrenar.

För vissa verksamheter, där effektiviteten i och för sig relativt lätt kan mätas, är en mera långtgående delegering till lokal nivå inte möjlig, eftersom verksamheten har sådan karaktär alt den måste häUas ihop för hela landet av en huvudansvarig instans. Detta gäller för en­treprenadverksamheten, som avses komplettera teleområdenas egna re-


 


Prop. 1973:171                                                        37

surser, för radioverksamheten, där ett samordnat centralt ansvar är nödvändigt i första hand för den inom området helt dominerande rund-radioverksamhelen, för materielförsörjningen, där en samordnad upp­handling är nödvändig, samt självklart även för den industriella verk­samheten, som drivs inom tre televerksläder. Därför föreslås för dessa verksamheter inrättande av landsomfattande resultatenheter.

Vissa arbetsuppgifter har slutiigen sådan karaktär av stabsfunktioner åt verksledningen att de naturligen hör hemma i centralförvaltningen. Detta gäller funktioner för administration, ekonomi, teknik, rationalise­ring och långsiktig planering.

En närmare beskrivning av den föreslagna organisationen har läm­nats i det föregående, och en tablå över organisationen återfinns i bilaga 5 till statsrådsprotokollet.

Den föreslagna organisationen — med geografiska resultatenheter, produktinriktade centrala resultalområden samt funktionella staber — karakteriseras som en matrisorganisation. I en sådan orga­nisation — som kommit all införas i flera stora företag med betydande geografisk utbredning och flera olika produktgrenar — bryter man sönder det äldre organisationsmönstret med endast en chef för varje område. Ett rörelseansvar läggs som nämnts inte bara på de primärt ansvariga geografiska enheterna utan ett övergripande ansvar läggs även pä rördsegrenscheferna trots att dessa organisatoriskt inte är överordnade de geografiska resultatenheterna, teleområdena.

Den föreslagna organisationsmodellen tillstyrks av bl. a. statskontoret och riksrevisionsverket. Postverket — som också tUlstyrker förslaget — påpekar i sitt remissyttrande att en organisation av denna typ kan leda tUl konflikter av skilda slag om olika ansvariga enheters intressen är motstridiga. Ä andra sidan, menar postverket, finns alltid sådana kon­flikter i en organisation av televerkets typ och det nya är att man öppet låter dessa konflikter komma till uttryck. För egen del anser jag inte att konfliktproblemet är så stort med en klart uttalad intern företags-policy och i sista hand får uppkommande konflikter lösas genom sam­ordnande och utjämnande insatser från verksledningens sida. Jag anser således att den föreslagna organisationsmodellen bör kunna läggas till grund för den nya organisationen.

Jag har också en positiv inställning tUl det resultatenhetstänkande som är en grundval för organisationen. Jag är medveten om att det i en verksamhet av televerkets karaktär är svårt att helt kunna renodla re­sultatet för olika enheter och verksamhetsgrenar. Samtidigt är det så väsentligt att skapa förutsättningar för ett resultattänkande på olika nivåer i verket, att sädana svårigheter inte bör utgöra hinder för genom­förandet av förslaget. Jag vUl i sammanhanget betona, att en sådan grundsyn givetvis inte står i strid med samhälleliga önskemål om t. ex. likvärdig service inom olika delar av landet etc. Strävan mot ökad


 


Prop. 1973:171                                                        38

effektivitet inom televerket kommer även i framtiden att ske inom ramen för de föreskrifter som av statsmakterna i olika sammanhang åläggs televerket. Dessa kommer att av verksledningen läggas in som förutsättningar och restriktioner för verksamheten inom de lokala för­valtningarna. Det är sålunda inte enbart det ekonomiska resultatet som kommer att utvärderas, utan även resultaten beträffande service, per­sonalpolitik o. dyl.

När det gäller den lokala förvaltningen påverkas inte antalet teleområden och gränserna för dessa av organisationsförslaget. Genom den förutsatta ddegeringen kommer dock verksamheten att ändra karaktär, och detta kommer att medföra behov av ändrad intern organisation inom teleområdena. Det torde få ankomma på televerket att besluta om sådana ändringar.

Jag vUl i detta sammanhang ta upp en fråga som i och för sig faller utanför organisationsförslaget men som tagits upp av ett flertal läns­styrelser, nämligen frågan om anpassning av televerkets ad­ministrativa gränser lill läns- och kommungränser. Tele­verkets olika områdesgränser är uppbyggda efter det trafikmönster som successivt utvecklats genom flera decennier. Så t. ex. bildar ett antal riktnummeromräden ett teleområde. Före den senaste kommunreformen — som kommer att vara slutgiltigt genomförd den 1 januari 1974 — sammanföll riktnummeromrädesgränserna i stort sett med kommun­gränserna. Genom att televerkets gränser är tekniskt betingade är det mycket svårt och kostsamt att ändra dessa gränser, när nya administra­tiva gränser bildas i samhället. Jag anser härvidlag att del är väsent­ligare att anpassa tdeavgiftema, så att största möjliga utjämning uppnås inom kommuner och län. Sådana åtgärder kan vidtas ulan ändring av riktnummerområden och andra områden inom televerket.

När det gäller samordning och utjämning av avgifterna bl, a, inom kommunerna har som jag tidigare nämnt en rad åtgärder vidtagits. Vad jag nu sagt hindrar inte alt televe:rket ändå successivt arbetar för att så långt det är rimligt anpassa tdegränserna till andra administrativa gränser. Jag kan som exempel nämna att den gränsjustering mellan Sundsvalls och Östersunds teleområden, som aktualiserats i ett remiss­yttrande frän länsstyrelsen i Jämtlands län, numera har beslutats av televerket.

När det gäller rollfördelningen mellan olika enheter i verket vill jag särskilt beröra regionkontorens ställning i den föreslagna organisationen. Som jag tidigare nämnt har distriktsförvalt-ningama i den nuvarande organisationen en ren linjeställning meUan driftavdelningen å ena sidan och de lokala teleområdena och radio­fjärmätsområdena å andra sidan. Dislriklscheferna svarar för styrning, övervakning och samordning av den lokala verksamheten. I den före­slagna organisationen läggs som nämnts ett ökat ansvar på tdeområ-


 


Prop. 1973:171                                                                    39

dena, som direkt underställs generaldirektören, och radio-fjärrnätsom­rådena överförs lill den nybUdade radioenheten. Regionkontoren före­slås i första hand få en konsultfunktion. Dessutom kommer de att få vissa ledningsfunktioner delegerade från generaldirektören.

För egen del kan jag delvis håUa med de remissinstanser som efter­lyst ett närmare klarläggande av regionkontorens ställning och av an­svarsfördelningen mellan dessa och resultatomrädena gentemot tele­områdena. Jag vUl dock i detta sammanhang påpeka alt det organisa­tionsförslag som framlagts av televerket är att betrakta som ett princip­förslag, där detaljerna i organisationen kommer att bli föremål för fort­satta utredningar och överväganden. Bl. a. kommer televerket att nog­grant gå igenom rollfördelningen i olika beslutsprocesser för att klar­lägga olika enheters ansvar i organisationen. Jag anser därför alt för­slaget om regionkontorens ställning kan läggas till grund för ett princip­beslut. Regionkontoren kommer att ha en viktig funktion alt fylla i samband med del under flera år pågående genomförandet av den nya organisationen.

Som televerket framhållit i sitt förslag kommer regionkontorens all­mänt minskade betydelse efter själva genomförandefasen att få till följd en viss minskning av personalen på regionkontoren jämfört med nu­varande distriktskontor. Dessa är som nämnts förlagda tUl Stockholm, Göteborg, Malmö och Sundsvall och någon ändrad lokalisering föreslås inte för regionkontoren. Genom att de tre sydliga regionerna inom sig har myckel stora teleområden med behov av egna kvalificerade resurser behöver regionkontoren där inte ha tillgång till så mycket kvalificerad expertis. När det gäller den norra regionen är läget delvis annorlunda, och därför kommer det att vid regionkontoret i Sundsvall krävas en väl utbyggd service åt teleområdena inom regionen. Det angivna för­hållandet medför att det inte skall behöva bli fråga om någon mera betydande neddragning av personalantalet vid regionkontoret i Sunds­vall med anledning av den nya organisationen.

Jag förordar således att principförslaget om regionkonloren genom­förs. Om de fortsatta detaljutredningarna och erfarenheterna vid ge­nomförandet av den nya organisationen skulle aktualisera en total om­prövning av regionkontorens ställning, får förslag i frågan understäUas riksdagens prövning.

Beträffande de centrala resultatområdena har televerket som jag tidigare nämnt föreslagit dels två rörelsegrensenheter, en för telefon och en för telegraf, telex och datakommunikation, dels en enhet för den övergripande nätplaneringen. Genom tUlskapandet av ett övergripande rördsegrensansvar stimuleras enligt min mening en effek­tiv, samordnande marknadsföring av olika tjänster. Uppdelningen på två rörelsegrensenheter kan vara motiverad dels av telefongrenens stora dominans, dels av de övriga rördsegrenarnas inriktning på icke muntUg


 


Prop. 1973:171                                                                    40

kommunikation. Det bör dock betonas alt uppdelningen av olika rö­relsegrenar i enheter kan komma att påverkas av såväl de befintiiga rörelsegrenarnas utveckling som tillkomsten av nya verksamheter. Den föreslagna organisationen medger i detta avseende en stor flexibiUtet.

En central enhet för planering av telenätets dimensionering och ut­byggnad har av televerket bedömts motiverad för att få ett samlat an­svar för delta tekniskt mycket komplicerade område. Jag finner för­slaget riktigt och anser alt en naturlig placering av denna enhet är som ett resultatområde, sidoställt rördsegrensenheterna. Motivet härför är främst nätplaneringsenhetens beroende av prognoserna för de olika rörelsegrenarna. Därigenom kommer att krävas ett nära samarbete mellan alla de föreslagna resultatområdena.

Jag har hittills bara berört den s. k. primära tdeverksamheten, dvs. telefon, telex, telegraf och datakommunikation, som är klart domine­rande i televerkets verksamhet. Den andra stora verksamhetsgrenen är radioverksamheten, som dels innefattar anläggandet av ljud­radio- och TV-nät och distribution av Sveriges Radios radio- och TV-program, dels övrig radio, innefattande kuslradio, luflfarlsradio, far­tygsradio och landmobil radio, I den nuvarande funktionellt uppbyggda organisationen är radiofrågorna på central nivå fördelade på sektioner inom drift-, ekonomi-, projekterings- och utvecklingsavdelningarna.

I förslaget till ny organisation föreslås att radioverksamheten sam­manförs till en resultatenhet, radioenheten. Att radio-fjärmäts­områdena ingår i denna medan teleområdena blir självständiga resultat­enheter kommer inte att medföra att det nära samarbete som redan finns mellan de båda lokala förvaltningsorganen minskar. Vissa arbeten som utförs av radio-fjärmätsomrädena kommer att betalas av teleom­rådena och på så sätt skapas en garanti för att de lokala resurserna blir effektivt utnyttjade.

Principförslaget om en separat radioenhet tillstyrks av bl. a. stats­kontoret, riksrevisionsverket och Sveriges Radio. För egen del vill jag anföra följande.

Under den period som gått sedan den nya organisationen genomför­des har televerkets radiopersonal genom stora insatser fortsatt utbygg­naden av sändarnätet för TV 1 och byggt upp ett helt nytt TV 2-nät på mycket kort lid. Den funktionella uppdelning av radiofrågorna som finns i nuvarande organisation har visat sig fungera bra även under en sådan anspänningsperiod.

Jag anser dock att det med den principiella uppbyggnad av den nya organisationen som jag redan förordat är naturligt alt koncentrera radioverksamheten till en särskild resultatenhet. Det är även andra fak­torer som gör att det nu är naturligt att sammanföra radiofrågorna till en enhet. Utvecklingen har visat att den tekniska samordning mellan tele- och radiosystemen som förutsågs för sex år sedan förmodligen inte


 


Prop. 1973:171                                                                    41

kommer att bli av så stor omfattning. Med den nya elektroniska tekniken förutses i stället att transmissions- och kopplingstekniken närmar sig varandra. Genom utvecklingssamarbetet med LM Ericsson inom utveck­lingsbolaget ELLEMTEL koncentrerar nu de båda företagen sina resurser på att utveckla nya elektroniska utrustningar för telekommu­nikation. En viktig uppgift för den nybildade tekniska avdelningen blir att vara kontaktorgan mellan ELLEMTEL och televerket.

Utvecklingsarbete inom radiotekniken har alltid varit mera begrän­sat inom televerket än utveckling av leleulrastningar, och någon egen produktion av radiomateriel har aldrig förekommit. Genom den kraft­samling som nu sker på utvecklingsarbete inom telekommunikations­området och genom det mera begränsade samband som finns mellan de båda teknikerna anser jag det är naturligt att lägga radioutvecklings-verksamhelen inom en särskild enhet.

I samband med bildandet av del av televerket hälftenägda alarme-ringsbolag, som riksdagen beslöt om hösten 1972 (prop. 1972: 129, TU 1972: 20, rskr 1972: 329) fick televerket i uppdrag av Kungl. Maj:t att verka för en samordning av olika hjälporgans radiokommunikationer. Bakgrunden till detta uppdrag var dels ett krav att underlätta hjälp­insatserna, dels etl allmänt behov att få en bättre hushållning med frekvenser o, dyl, för radiokommunikation. Genom en intern samord­ning av radiofrågorna inom televerket anser jag att den externa sam­ordningen också underlättas.

Med hänvisning till det anförda förordar jag inrättande av en särskUd radioenhet inom televerket.

I sammanhanget vill jag påpeka att riksdagen år 1973 beslutat om överförande till luftfartsverket av den radiotekniska tjänst för dvU luft­fart som f. n. handhas av televerket (prop. 1973: 27, TU 1973: 12, rskr 1973: 160). Jag räknar med att överförandet till luftfartsverket av den radiotekniska tjänsten kan ske i nära anslutning till inrättandet av radio­enheten i televerket. Med hänsyn till del behov av samordning som i framtiden kan förutses för den totala radioverksamheten kommer även efter omlokaliseringen av luftfartsverkets centralförvallning till Norr­köping ett nära samarbete att ske mellan radiöenheterna i televerket och luftfartsverket.

I den nuvarande organisationen svarar byggnadsavdelningen — en regional förvaltning underställd driftdirektören — för utförandet av sådana anläggningar, som sträcker sig över flera distrikt eller är av sådan omfattning, att teleområdenas resurser inte räcker till för alt genomföra projektet. Med anledning av riksdagens beslut (prop, 1973; 55, InU 1973: 22, rskr 1973: 220) skall byggnadsavdelningens huvud­kontor, byggnadskontoret, omlokaliseras från Stockholm till Kalmar, Enligt organisationsförslaget ombildas byggnadsavdelningen lill en sär­skild   resultatenhet,    entreprenadenheten,   direkt   underställd

4   Riksdagen 1973. 6 saml. Nr 171


 


Prop.1973:171                                                                     42

generaldirektören. Utöver byggnadsavdelningens arbetsuppgifter kom­mer vissa funktioner inom den nuvarande husbyggnadssektionen inom projekleringsavddningen att överföras lill entreprenadenheten.

Byggnadsstyrelsen anser i sitt remissyttrande att det är oklart vilka husbyggnadsfrågor som skall överföras och understryker behovet av centralt placerad husbyggnadsexpertis inom televerket. Som jag tidigare framhåUit återstår myckel utredningsarbete innan detaljerna i organisa­tionen är klara. De funktioner, som föreslås överförda från husbygg­nadssektionen är sådana frågor som har ett nära samband med del arbete som bedrivs inom den nuvarande byggnadsavdelningen, TiU tek­niska avdelningen kommer standardiserings- och normeringsfrågor inom området alt föras, vilket gör att del inom cenlralförvaltningen i Stock­holm kommer alt finnas husbyggnadsexperler, som kan ha erforderligt samarbete med motsvarande experter i byggnadsstyrelsen.

Länsstyrelsen i Göteborgs och Bohus län anser att det bör klargöras hur den beslutade omlokaliseringen till Kalmar påverkar den före> slagna organisationen. Gentemot detta vill jag säga alt propositionen om bl, a. omlokalisering av byggnadskontoret till Kalmar var känd av televerket när man framlade sitt förslag och har således vägts in i utred­ningsarbetet. Med hänvisning lUl de skäl som anförts av televerket för­ordar jag att det tiUskapas en separat entreprenadenhet,

I omlokaliseringspropositionen angavs antalet anställda vid bygg-nadskonloret till 180, I inrikesutskollets betänkande i anledning av propositionen framhölls att alla tal skulle uppfattas som preliminära, och att antalet anställda vid omlokaUserade myndigheter kunde bli mindre genom önskvärda rationaliseringar. Rationaliseringsåtgärder i samband med bildandet av enlreprenadenheten beräknas i och för sig möjliggöra en personalminskning vid byggnadskontoret. Denna mot­verkas emellertid genom att enheten tillförs arbetsuppgifter från nu­varande husbyggnadssektionen.

Televerket har föreslagit en landsomfattande resultatenhet för m a-terielförsörj ningen. Den bildas av i princip nuvarande för-rädssektionen och materidseklionen inom ekonomiavdelningen. En sär­skUd materidförsörjningsenhet har av televerket bedömts lämplig ge­nom de möjligheter som då finns till samordnade inköp och samord­nad förrådshållning. Riksrevisionsverket ifrågasätter om materielför­sörjningsenheten skall ha stäUning som resultatenhet med de risker för suboplimering som då finns, om enheten driver en helt lönsam-hetsinriktad verksamhet. För egen del anser jag det naturligt att i den resultatinriklade organisation som införs även materielförsörjnings­enheten får ställning som resultatenhet. Det är — som jag tidigare nämnt — inte enbart det ekonomiska resultatet som skall utvärderas ulan även andra resultat, för materielförsörjningsenheten närmast i fråga om service tUl teleområdena. Jag tUlstyrker således förslaget om


 


Prop. 1973:171                                                        43

inrättandet av en materidförsörjningsenhet med stäUning som resultat­enhet.

Under materielförsörjningsenheten kommer att ligga den förråds­verksamhet som f. n. är inordnad under ekonomiavdelningens förråds­sektion. Förrådsverksamheten är indelad i fyra förrådsomräden, som geografiskt sammanfaller med tdedistrikten. För den egentliga förråds-driften svarar etl tjugotal distribulionsförråd. Som jag tidigare anmält för riksdagen utreds inom televerket den framlida förrådsorganisalionen (prop. 1973: 1, bil. 8 s. 202). Hur förrådsverksamhelen kommer att ut­formas påverkar inte förslaget om en central materidförsörjningsenhet utan kan bara påverka enhetens interna organisation. De beslut, som fattas rörande förrådsorganisalionen kommer senare att redovisas för riksdagen i samband med förslag om investeringsanslag för förråds­byggnader.

Utöver de tre nämnda landsomfattande resultatenheterna föreslås att televerkets verkstadsrörelse — TELI — skall få ställning som resultatenhet. TELI har redan i dag en självständig ställning inom televerket och denna förstärks i den nya organisationen, TELI;s interna organisation påverkas i princip inte av det framlagda organisations-förslaget men kan komma att påverkas av de rationaliseringsätgärder, som f. n. pågår för alt öka TELLs konkurrenskraft inför det produk­tionssamarbete med LM Ericsson som i enlighet med riksdagens beslut (prop. 1970: 128, SU 1970: 131, rskr 1970: 295) inleds år 1975. Jag vill i sammanhanget framhålla att jag ser de pågående rationaliseringsåt­gärderna som helt avgörande för tdeverkstädemas framtid.

När det gäller centralförvaltningen har jag redan berört rördsegrensenhelerna och nätplaneringsenheten. I övrigt föresläs som centrala staber en administrativ avdelning, en ekonomiavdelning och en teknisk avdelning samt en stab för rationaliserings- och arbetarskydds­frågor och en stab för långsiktig planering. Den nuvarande revisions­enheten berörs inte av omorganisationen. I sammanhanget vill jag ock­så påpeka att televerkets bolag inte berörs av organisationsförslaget.

Förslaget om de centrala avdelningarna och staberna har bara för­anlett ett fåtal synpunkter från remissinstanserna. Domänverket på­pekar att enheten för långsiktig planering inte får ges en så stark ställ­ning att decentraUseringsslrävandena motverkas. För egen del anser jag det väsentligt att skapa ett självständigt organ för den långsiktiga pla­neringen. Enheten kommer alt personalmässigt vara mycket liten och genom dess verksamhetsinriktning kommer den inte att motverka den önskvärda ddegeringen inom verket.

Jag anser — i Ukhet med arbetarskyddsstyrelsen — att det är väsent­ligt att skapa centrala resurser för de viktiga arbetarskydds- och arbets-miljöfrågoma. Genom alt televerket är ett utpräglat tekniskt verk anser jag alt det finns fog för televerkets förslag att placera arbetarskydds-enheten — med klart avgränsad och självständig stäUning — inom ra-


 


Prop. 1973:171                                                        44

tionaliseringsstaben. Därmed skapas enligt min mening garantier för alt rationaliseringsverksamheten bedrivs med noga beaktande av arbetar­skyddsaspekten. SjälvfaUet måste nära samarbete ske med berörda en­heter inom den administrativa avdelningen. Med anledning av det an­förda tUlstyrker jag televerkels förslag om den organisatoriska inplace­ringen av enheten för arbetarskydds- och arbetsmiljöfrågor. Jag har inte heller i övrigt någon invändning mot förslagen om de centrala av­delningarna och staberna.

Ett viktigt inslag i den nya organisationen är det utökade per­sonalinflytandet på ohka nivåer. Inom televerket pågår redan olika försök med utökad företagsdemokrati, och erfarenheterna hittUls har varit goda. Ett bra exempel på personalinflytandet i verket är ar­betet med det nya organisationsförslaget. Representanter för personalen har ingått i den styrkommitté, som lett utredningsarbetet, och personal­representanterna har beretts tillfälle att delta i alla de grupper, som arbetat med oUka detaljfrågor. Jag anser att det är ett glädjande sam­arbete som har etablerats, och det har i det här fallet också lett till ett organisationsförslag, som personalorganisationerna kunnat ställa sig bakom.

I den nya organisationen avses enligt förslaget medbestämmanderät­ten för personalen omfatta icke avlalsbara frågor inom personaladmi­nistration, organisation och rationalisering, verksamhetsplanering samt teknisk och administrativ utveckling. Beslut i viktiga frågor inom dessa områden kommer att fattas av företagsnämnder eller utskott lUl nämn­der, där del ingår lika många representanter för personalen som för verksledningen. Den utvidgade företagsdemokratin föreslås bli närmare utformad i samråd mellan verksledningen och personalorganisationerna. Det vidgade personalinflytandel i televerket bör enligt min mening ut­formas i enlighet med verkets förslag och DEFF:s riktlinjer för för­söksverksamheten med fördjupad förvaltningsdemokrati. Riktlinjerna innebär att företagsnämndsorganisationen integreras i verkets reguljära organisation samt att företagsnämnden och ev. särskilda beslutsorgan tUläggs beslutanderätt i bestämda frågor. Organisationen bör i denna del få försökskaraklär, UtfaUet kan antas få betydelse för utvecklingen mot ökad företagsdemokrati även inom andra områden.

Sammanfattningsvis tillstyrker jag det principförslag till ny organisa­tion som framlagts av televerket. Omfattande utredningar återstår alt göra innan detaljerna i organisationen är klara. Det torde få ankomma på Kungl. Maj:t att besluta om den närmare utformningen av organisa­tionen. Kungl. Maj:t bör vidare bemyndigas att besluta om sådana av­vikelser från det presenterade förslaget, som inte bryter mot grund-principema för den nya organisationen.

Televerket har beräknat att stora besparingar kommer att kunna göras genom införandet av den nya organisationen. Så beräknar t. ex.


 


Prop. 1973:171                                                        45

verket att pågående kostnadsöversyn och den nya organisationen på sikt skall ge ett minskat personalbehov på 1 800 personer, varav 1 500 vid centralförvallningen i Stockholm. Beräkningarna har därvid utgått från nuvarande verksamhetsvolym och rörelsegrenar. En kraftig expansion av vissa rörelsegrenar och eventuellt tillkommande nya rörelsegrenar kan komma att innebära att det erforderliga personalantalel inte mins­kar så kraftigt. Dessutom vill jag understryka att stora vinster med den nya organisationen inte bara ligger i de personalbesparingar som görs ulan även i den ökade effektivitet som överhuvud fås genom en ökad delegering samt i en ökad arbetstillfredsställelse bland personalen.

Vid genomförande av den nya organisationen kommer all möjlig hän­syn alt las till personalen. Televerkets ledning har redan: uttalat ätt man kommer att sträva efter att lösa personalfrågorna utan friställning och tvångsförflyttning av personal. Genomförandet kommer därigenom att la relativt lång tid i anspråk, och de angivna personalbesparingarna bli möjliga först på någon sikt. Självfallet avser televerket alt anlita statens personalnämnd för att bereda sådan personal som inte längre behövs inom den nya organisationen andra, meningsfulla arbetsupp­gifter. Stora delar av omorganisationen beräknas vara genomförd som­maren 1975, men det beräknas dröja till början av 1980-lalel innan an­passningen lill den nya organisationen helt har kunnat ske.

Under en övergångstid kommer det inom vissa områden att krävas, att den gamla organisationen får fungera parallellt med den nya. Redan nu har utsetts projektiedare, som skall förbereda bildandet av de olika enheterna. Kungl. Maj:t bör bemyndigas att vidta de övergångsanord­ningar och åtgärder i övrigt som behövs för genomförandel av den nya organisationen.

Beträffande avtalsbara anställnings- och arbetsvillkor avser jag att ge statens avtalsverk det förhandlingsuppdrag som behövs.

När det gäller den beslutade omlokaliseringen tUl Kalmar av bygg­nadsavdelningens byggnadskontor förutsätter jag, att det avtal om per­sonalförmåner som kommer att slutas i anledning av riksdagens beslut om den andra omlokaliseringsetappen kommer att gälla för entreprenad­enhetens huvudkontor med dess jämfört med byggnadskontoret delvis utökade ansvarsområde.

7    Hemställan

Under åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungl, Maj:t föreslår riksdagen att

1, godkänna de riktlinjer för en ny organisation för televerket, som jag förordat i det föregående.


 


Prop. 1973:171                                                                       46

2.  bemyndiga Kungl. Maj:t att besluta om sådana avvikelser från den föreslagna organisationen, som inte bryter mot grand­principerna för organisationen,

3.  bemyndiga Kungl. Maj:l att vidta de övergångsanordningar och åtgärder i övrigt som behövs för genomförandet av den nya organisationen.

Med bifall tiU vad föredraganden sålunda med instämmande av statsrådets övriga ledamöter hemställt förordnar Hans Maj:t Konungen att till riksdagen skall avlåtas proposition av den lydelse bUaga till detta protokoU utvisar.

Ur protokollet: Britta Gyllensten


 


Prop. 1973:171


47


 


Televerkets nuvarande organisation


Bilaga 1


 


I I


 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

lii

 

 

o 12-a <

1

1

 

 

 

 

 

 

 

 

Projck-tcrings-avd

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

il

 

 

 

 

3 verkstäder

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

2 datacentraler

o        o

 

'i

0

II

 

 

o         5

 

 

EL(1 TEL(

 

 

 

4 föirädsomrädcn

s   1

 

 

 

 

CA            U3

i       i

 

 

1       1

.J.4

 

Admini-

slrativ-

avd

 

 

 

 

Teleskolan

 

 

 

 

I

 

 

 

 

 

 

1

 

 

Byggnadsavdelningcn

 

1

 

 

 

1     l'

 

 

 

 

 

1

■3 2

 

 

 

 

(4

%

CO

 

5 teleområden

1 radio-fjärmätsomrädc

 

il

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

1

■ 6 teleområden

2 radio-fjärmätsomrädcn

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

III

 

 

 

 

 

 

 

vt

6

5 teleområden

1 radio-fjärmätsomrädc

 

 

5

 

 

 

 

 

 

 

 

 

z

4 teleområden                                                        |

 

s

 

 

2 radio-

järrnätsom råden                                      1

 


I


 


Prop. 1973:171


48


 


Televerkets nuvarande regionala och lokala indelning


Bilaga 2


 


r/ZVr-'/////, Gräns for ..ledistrikt

'/yZ''Z''j7'L/k Qjj ,gj. 3jj|;,. fjärrnätsomrsde

-------------- Gräns för teleområde

Distriktskontor

/\           Radio-fiärrnätskontor

9          Telekontor

FörrSdsomrädenas gränser sammanfaller med teledistriktens.

VÄSTRA TELEDISTRIKTET

Kartstad

y

Uddeiilla Göteborg


ÖSTRA TELEDISTRIKTET


 


Prop. 1973:171                                                                   49

Bilaga 3

Antalet anställda i televerket den 1 januari 1973, fördelade på organisationsenheter

 

Organisationsenhet

Antalet anställda

 

vid enheten

Centralförvaltningen

 

 

Generaldirektör

 

1

Generaldirektörens kansli

 

5

Revisionsenhet

 

34

Administrativa avdelningen

 

 

chefen

1

 

informationssektionen

33

 

juridiska sektionen

6

 

kansliseklionen

158

 

avtals- och lönesektionen

28

 

personal- och utbildningssektionen

90

316

Driflavdelningen

 

 

chefen

1

 

försvarssektionen

46

 

marknadssektionen

58 ■

 

rationaliseringssektionen

116

 

planeringssektionen

150

 

radio-fjärrnäts-sektionen

137

 

tdesektionen

127

635

Ekonomiavdelningen

 

 

chefen

1

 

finansseklionen

150

 

budgetseklionen

11

 

förrådssektionen

58

 

materidseklionen

136

 

pris- och laxeseklionen

37

 

statistiksektionen

12

 

ulrikessektionen

22

427

Industriavdelningen

 

 

chefen

1

 

personaladministrativa sektionen

45

 

försäljnings- och ekonomisektionen

96

 

fastighetsseklionen

29

 

inköpssektionen

■23

 

produktionssektionen

■   75

 

tekniska sektionen

142

411


 


Prop. 1973:171


50


 


Organisationsenhet

Projekteringsavdelningen chefen

förbindelsetekniska sektionen husbyggnadssektionen kopplingslekniska sektionen planeringssektionen radioprojekteringssektionen

Utvecklingsavdelningen chefen

konslmktionssektionen centrallaboratoriet planeringsseklionen radioutvecklingssektionen syslemseklionen

Teleskolan (i Stockholm)

Datacentraler

Göteborg

Stockholm

Förrådsområden

Södra (förrådskontor i Nässjö, 93 anställda) Västra (förrådskontor i Göteborg, 55 anställda) Östra (förrådskonlor i Stockholm, 96 anställda) Norra (förrådskonlor i Sundsvall, 55 anställda)

Byggnadsavdelningen Byggnadskontoret (i Stockholmji Fallenheter

Televerkstäder Nynäshamn SundsvaU Vänersborg

Distriktskontor Södra (Malmö) Västra (Göteborg) Östra (Stockholm) Norra (Sundsvall)

Radio-fjärrnätsområden (rfo) Södra (rfo-kontor i Malmö, 106 anställda) Västra (rfo-kontor i Göteborg, 85 anställda) Bergslagens (rfo-kontor i Karlstad, 63 anställda) Östra (rfo-kontor i Stockholm, 106 anställda) Nedre norra (rfo-kontor i Sundsvall, 58 anställda) Övre norra (rfo-kontor i Luleå, 62 anställda)


Antalet anställda vid enheten

1 121 123 153 36 162

596

1 370 201

65 143

55

835  3 260 66

139

286

147

349 292 488 211  1340

185 1 165  1 350

1163 971 950  3 084

140 179 233 100

652

479 515 282 751

257 347

2 631


Skall omlokaliseras till Kalmar


 


Prop. 1973:171                                                       

Antalet anställda

vid enheten

1232

877

756

1 113

2 221

1353

771

3 717

944

843

782

750

1812

6 980

768

1013

905

1 171

906

535     29 449

Summa    42 118

Organisationsenhet

Teleområden

Helsingborg

Jönköping

Kalmar

Kristianstad

Malmö

Borås

Falun

Göteborg

Karlstad

Uddevalla

Örebro

Gävle

Norrköping

Stockholm

Uppsala

Västerås

Luleå

Sundsvall

Umeå

Östersund


 


Prop. 1973:171                                                                   52

BUaga 4

Antalet anställda i televerket den 1 januari 1973, fördelade på olika personalgrupper

 

Personalgrupp

Antal

Ingenjörer och administrativ personal

4 014

Kontorspersonal

7 790

Telegrafpersonal

918

Telefonistpersonal

4 291

Förste reparatörer, tekniker odi arbetsledare

7 021

Tdemontörer och reparatörer

12 417

Verkstadsmontörer

2 586

Städpersonal

1 142

Kontraklsanställda föreståndare vid Ideexpeditioner

644

Övriga

1295

Summa   42 118


 


Prop. 1973:171

Den föreslagna organisationen för televerket


53 Bilaga 5


 

 

 

 

.S -glo .g

2 datacentraler              1

 

 

 

 

•Il

 

 

 

1 1      

1      W   «

 

 

 

Admini­strativ avd

 

 

Teleskolan                      1

 

 

Teli med 3 verkstäder


éS      o       vn

o       —       J

Sju

 

 

O

n

H

< 

<

Ui

u

Cl.

o

U

*

«

H

 

lill lill

I

I


 


Materiel försörjningscnhcL

Entreprenadennet

Radioenhet med

6 radio-fjärrnatsområden

r—11    11—I

---- H--- h

5 teleområden


7.

< 


6 tcleomriidcn


 


5 teleområden


 

4 teleområden


ri    o

"s — 5


O

o

H

<;

E-; 5


 


Prop. 1973:171                                                                    54

Innehållsförteckning                                                             sid.

Propositionens huvudsakliga innehåll...........................       1

1       Inledning     .................................................................. ..... 3

2       Televerkets   verksamhet   ...........................................       4

 

2.1    Målsättning m. m.....................................................       4

2.2    Olika  rörelsegrenar   ............................................. ..... 4

 

2.2.1    Tdefon   .......................................................... ..... 4

2.2.2    Tdegraf     ....................................................... ..... 5

2.2.3    Telex ............................................................... ..... 5

2.2.4    Datakommunikation m. m................................ ..... 6

2.2.5    Rundradio........................................................ ..... 7

2.2.6    Övrig  radio   ................................................... ..... 8

2.3 Ekonomi  ................................................................ ..... 8

2.3.1    Krav och föreskrifter ....................................... ..... 8

2.3.2    Nuläge   ......................................................... ..... 9

2.3.3    Framtidsutsikter    .......................................... ... 11

2.4 Nuvarande organisation.......................................... ... 11

2.4.1    Principer    ...................................................... ... 11

2.4.2    Centralförvallning     ....................................... ... 12

2.4.3    Regional   förvaltning   ...................................     13

2.4.4    Lokalförvaltning   ...........................................     13

2.4.5    Bolag...............................................................     13

2.5 Personal   ............................................................... ... 14

3       Motiv för en ny organisation ........................................     15

4       Televerkets förslag till ny organisation......................... ... 17

 

4.1    Principer .................................................................     17

4.2    Beskrivnmg av organisationen ...............................     18

 

4.2.1    Allmänt     .......................................................     18

4.2.2    Geografiskt avgränsade resultatenheter (teleområden)  18

4.2.3    Regionkontor    ..............................................     19

4.2.4    Landsomfattande  resultatenheter   .............. ... 20

 

4.2.4.1     Radioenhel............................................     20

4.2.4.2     Entreprenadenhet    ............................ ... 20

4.2.4.3     Materidförsörjningsenhet   ................... ... 21

4.2.4.4     Industrienhet (TELI)  ............................ ... 21

4.2.5....................................................................... Centrala  stabsenheter  (cenlralförvaltning)                     22

4.2.5.1     Allmänt     ............................................ ... 22

4.2.5.2     Resultatområden (stabsenheter för rörelsegre­nar och nätplanering)                      23

4.2.5.3     FunktioneUa  stabsenheter  (administrativ  av­delning, ekonomiavdelning, teknisk avdelning)                                                                  23

4.2.5.4     Övriga stabsenheter (rationaliseringsstab, stab

för långsiktig planering m. m.) ............. ... 25

4.3    Personalinflytande i den nya organisationen ......... ... 25

4.4    Genomförande och konsekvenser........................... ... 26

 

4.4.1    Tidsplan för genomförandet  ..........................    26

4.4.2    Ekonomiska konsekvenser m. m.....................    28

 

5       Remissyttrandena   ......................................................    28

6       Departementschefen  .................................................. ... 33

7       HemstäUan     .............................................................. ... 45


 


Prop. 1973:171                                                       55

BUagor

1.    Televerkets nuvarande organisation.....................    47

2.    Televerkets nuvarande regionala och lokala indelning.....         48

3.    Antalet anställda i televerket den 1 januari 1973, fördelade på organisationsenheter                 49

4.    Antalet anställda i televerket den 1 januari 1973, fördelade på oUka personalgrupper                 52

5.    Den föreslagna organisationen för televerket.......... .. 53

MARCUS BOKTR.STOCKHOLM H73     730S56


 


 


 

Tillbaka till dokumentetTill toppen