Till innehåll på sidan
Sveriges Riksdags logotyp, tillbaka till startsidan

Kungl. Maj:ts proposition angående komplettering av riksstatsförslaget för budgetåret 1973/74, m.m.

Proposition 1973:125

Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.

Kungl. Majrts proposition nr 125 år 1973        Prop. 1973:125

Nr 125

Kungl. Maj:ts proposition angående kompletteriag av riksstatsförslaget för budgetåret 1973/74, m. m.; given Stockholms slott den 27 april 1973.

Kungl. Maj:t vill härraed, under åberopande av bilagda utdrag av stalsrådsprolokollet över finansärenden, föreslå riksdagen alt bifalla de förslag ora vars aviåtande till riksdagen föredragande departeraentsche­fen herastäUt.

Under Hans Maj:ts Min allernådigste Konungs och Herres frånvaro:

CARL GUSTAF

G. E. STRÄNG

Propositionens huvudsakliga Innehåll

I propositionen behandlas den ekonoraiska politiken raot bakgrund av den sarahällsekonoraiska utvecklingen.

Det förslag till riksstat för budgetåret 1973/74 som lades fram i årets statsverksproposilion kompletteras raed hänsyn till senare inträffade för­ändringar rörande såväl inkomst- sora utgiftssidan av budgeten. I sam­band därmed redovisas en förnyad beräkning av budgetulfallet för inne­varande budgetår. Denna ger vid handen att totalbudgetunderskottet skulle öka med 165 milj. kr. i förhållande till beräkningarna i årets stats­verksproposilion. Sålunda förutses nu ett underskott på ca 7 390 railj. kr. För budgetåret 1973/74 beräknades i statsverkspropositionen ett underskott på ca 5 730 milj. kr. De nya beräkningarna leder till ett un­derskott på ca 5 670 railj. kr.

I särskilda bUagor redovisas bl. a. en reviderad nationalbudget för år 1973, en långtidsbudget för budgetåren 1973/74—1977/78 särat en av­stämning och framskrivning av 1970 års långtidsutredning.

1    Riksdagen 1973.1 saml Nr 125


 


Prop. 1973:125

Utdrag av protokollet över finansärenden, hållet inför Hans Kungl. Höghet Kronprinsen-Regenten i statsrådet på Stockholms slott den 27 april 1973.

Närvai-ande: rainistern för utrikes ärendena WICKMAN, statsråden STRÄNG, ANDERSSON, JOHANSSON, ASPLING, NILSSON, LUNDKVIST, GEIJER, MYRDAL, ODHNOFF, BENGTSSON, NOR­LING, LÖFBERG, LIDBOM, FELDT.

Chefen för finansdeparteraentet, statsrådet Sträng, anför efter gemen­sara beredning raed statsrådets övriga ledaraöter.

Jag anhåller nu alt få anmäla en reviderad finansplan och lill komplet­tering av riksstatsförslaget för nästa budgetår understäUa Kungl. Maj:ts prövning en förnyad beräkning av statsinkomsterna ra. m. samt ett slut­ligt förslag till investeringsplan för budgetåret 1973/74 och vissa andra frågor som sararaanhänger dämied.

REVIDERAD FINANSPLAN 1973

Det internationella ekonomiskei läget

Den ekonomiska tUlväxten i Västeuropa under 1972 uppgick till ca 4 %, vilket är nästan en procentenhet mer än under 1971. I Förenta staterna mer än fördubblades produktionstillväxten och även i Japan uppnåddes en påtaglig förbättring. För hela OECD-orarådet ökade den totala produktionen raed nästan 6 %. Trots den höga ekonoraiska aktivi­teten inom OECD-länderna har arbetslösheten legat kvar på en hög nivå. De kraftiga prisökningarna har fortsatt under 1972 och har under den andra hälfien av året visat tendenser att ytterligare öka. Efler en nedgång i ökningstakten under 1971 återgick världshandeln under 1972 till en mer trendraässig tillväxt och ökade med 9 % i volym.

Den prognos som gjordes i finansplanen om en starkare ekonoraisk tillväxt inora OECD-länderna under 1973 synes nu starkare befäst. Ätt döraa av tillgängliga inforraatioiier lorde den starka ekonomiska aktivite­ten fortsätta även in på nästa år. De skUlnader i tUlväxttakt mellan Väst­europa och de nordamerikanska staterna som rådde under 1972 kan väntas bli väsentiigt mindre under 1973 genom att de västeuropeiska län­dema synes få en snabbare tillväxt.

Förenta staternas ekonomi väntas även under 1973 visa sarama kraf­tiga expansion sora under fjolåret. Förelagens fasta investeringar och la-


 


Prop. 1973:125                                                         3

gerutveckling fömtses utgöra starka expansiva inslag. Den federala bud­geten har fått en restriktiv utforraning raen utvecklingen inora delsta­terna innebär en fortsatt expansion och sararaantaget skulle därraed den offentliga sektom ge en viss efterfrågestiraulans. Totalt bedöras den amerikanska ekonomins tUlväxt bli nästan 7 % under 1973. Den lugnare prisutvecklingen i den amerikanska ekonomin jämfört raed de övriga OECD-länderna har tillsararaans raed de företagna devalveringarna in­neburit en förstärkt konkurrenssituation för den araerikanska industrin. Även ora prisökningarna under början av 1973 har varit starkare än man tidigare fömlsett framstår en successiv förbättring av handelsbalan­sen som trolig under delta år.

Efler ett år av täraligen begränsad ekonomisk tillväxt i Japan skedde under fjolåret en påtaglig ökning av den totala produktionen. Denna utveckling väntas fortsätta även under innevarande är och ökningslak­ten förutses bli ungefär 11 %. Under 1973 torde den väntade expansio­nen frärast bäras upp av privat konsumtion och bostadsbyggande. Om­struktureringen av den japanska ekonomin i riktning mot en minskning av del kraftiga överskottet i handelsbalansen fortsätter således. Man kan emellertid vänta en uppgång även i fråga om industriinvesteringarna. Den japanska valutan har i betydande omfaltning uppvärderats gent­emot andra valutor, främst dollarn. Detta torde eraellertid inte så starkt återverka på exportens utveckling på grund av den kraftiga efterfrågan på exportraarknaderna. Del är därför troligt att överskottet i bytesbalan­sen blh förhållandevis stort även under 1973.

För Storbritannien förutses en mer expansiv utveckling under 1973 än under fjolåret. Det är frärast lageruppbyggnaden och de fasta investe­ringarna som väntas bli större än under 1972. Exporten lorde också få en starkare utveckling delvis beroende på effekterna av den faktiska punddevalveringen. Däremot kan den privata konsumtionen inte väntas utvecklas lika gynnsamt sora under fjolåret. Den brittiska ekonorain beräknas under 1973 koraraa att uppvisa en för landet ovanligt hög till-växtlakt, ineraot 5 %. Detta bör innebära att den stora arbetslösheten reduceras under året. För att koraraa tillrätta med den ofördelaktiga pris-och kostnadsutvecklingen har den brittiska regeringen vidtagit en rad åtgärder. Dessa åtgärder har mött molstånd från fackföreningarna och det är ännu svårt att uppskatta vilka effekter de koraraer att få.

I Västtyskland inträdde en konjunklurförbältring under andra halv­året 1972. Denna utveckling har fortsalt i år. Det är i första hand in­dustriinvesteringarna och lagerutvecklingen sora under innevarande år väntas utgöra de raest expansiva inslagen i den västtyska ekonorain. Uppvärderingen av D-raarken torde i varje fall under 1973 inte inne­bära något avgörande hinder för Västtysklands konkurrensförraåga på exportraarknaderna. Däremot synes man kunna räkna med att kursför­ändringarna verkat i någon mån prisstabiliserande på hemmamarknaden.


 


Prop. 1973:125                                                         4

Det är dock tveksamt om den till 5 % beräknade tillväxten kan ske un­der en lugnare prisutveckling än som var fallet under fjolåret. Den ekonomiska politiken har utformats så att dämpande effekter skall upp­nås under året. Det är frärast bostadsbyggandet och den offentiiga sek­tom som därigenora beräknas få en lugnare utveckling.

Prisökningarna i Frankrike har varit ovanligt höga under 1972. Rege­ringen har därför vidtagit särskilda ekonoraisk-politiska åtgärder för att söka dämpa dessa. Man har sänkt mervärdeskatten och korapenserat statens inkorastbortfall raed ett 15-årigt statslån på ca 7 miljarder franc. Det har bedömts tveksarat ora dessa åtgärder fullt ut får den effekt raan åsyftat. Den franska ekonorain torde under 1973 bli starkt expansiv, varvid i synnerhet industriinvesteringarna beräknas öka kraftigt. Den totala tillväxten väntas bli ungefär 6 %.

Även i våra nordiska grannländer fömtser raan en hög ekonoraisk ak­tivitet. Totalt bör den ekonoraiska tillväxten bli orakring 5 %. Det är även i dessa länder frärast lager- och industriinvesteringarna sora vän­tas bli expansiva. I Norge och F'inland beräknas den privata konsura-tionen öka väsentligt. I utgångsläget är kapacitetsreserverna begränsade och utvecklingen pä efterfrågesidan kan raöjligen efler hand leda tUl balansproblem.

Sararaanfattningsvis innebär detta att en raycket snabb ekonoraisk tillväxt kan väntas inora OECD-länderna. Det är frärast de fasta investe­ringama, lagren och den privata konsuralionen sora bedöms bli de mest expansiva efterfrågeorarådena. Den totala produktionen i dessa länder beräknas sararaanlagt öka raed ungefär 6,5 %.

Under de första raånaderna av 1973 har prisökningarna på råvaror va­rit påtagliga och dessa kan efter hand även påverka mer förädlade va­ror. Denna effekt kan komraa att förstärkas av att flaskhalsar väntas uppstå i samband med förskjutningen av tyngdpunkten i den totala efter­frågan raot industriinvesteringar och lageruppbyggnad. Den betydande prisstegringstakt som utmärkt speciellt de västeuropeiska ekonomierna kan därför väntas bestå även i år.

Trots den oro sora rätt på valutaraarknaderna under början av delta år synes fömtsättningarna för en fortsatt stark ökning av världshandeln bestå. Världshandeln väntas i år öka raed ungefär 11 % i volyra. Den starka ekonomiska aktiviteten och åtföljande kostnadsökningar torde in­nebära att världshandelspriserna under 1973 koraraer att öka raer än under fjolåret.

Utfallet av de större industriländernas bytesbalanser visade sig under 1972 bli avsevärt ojämnare än vad man i allmänhet antog i samband raed Washingtonöverenskoraradsen i deceraber 1971. Förenta staternas underskott ökade kraftigt och uppgick till orakring 8 railjarder dollar rae­dan överskottet för Japans del blev så stort sora 6,5 miljarder dollar. Även EG-länderna fick ett sammanlagt överskott på mer än 6 railjarder dollar.


 


Prop. 1973:125                                                         5

Denna ogynnsararaa utveckling av de större ländernas bytesbalanser synes ha varit en av huvudorsakerna tUl den valutaoro som utbröt i början av innevarande år och som främst kännetecknades av en flykt från dollarn. Misstron mol de pariteter sora faststäUdes genora Wash-ingtonöverenskoraraelsen kan även ha påverkats av att Italien, på gmnd av ett ihållande kapitalutflöde, i raitten av januari införde en dubbel valutaraarknad och av alt Schweiz samtidigt valde att låta sin valutakurs flyta. DoUarinflödel till de västeuropeiska länderna antog snabbt bety­dande proportioner. Enbart Västtyskland fick under någon vecka i februari stödköpa ca 6 raUjarder doUar.

Den 12 februari raeddelade Förenta statemas regering att den beslutat skriva ned dollarns värde raed 10 %. Benduxländerna, Danraark, Frank­rike, Norge och Västtyskland bibehöll rådande pariteter. Japan och Ita­lien beslöt att låta sina valutor flyta och anslöt sig därraed till den ordning sora Kanada, Schweiz och Storbritannien redan liUärapade. Sve­rige och Finland devalverade med 5 % resp. 5,4 %. Den svenska kro­nan fick därigenom en riktkurs gentemot dollarn på 4 kronor och 56 öre. Redan någon vecka efter att dessa nya kurser etablerats började emel­lertid spekulativa kapitalrörelser ånyo uppträda och de första veckorna i mars hölls valutamarknaderna stängda medan överläggningar pågick mellan EG-länderna och de länder sora dämlöver ingår i tio-gmppen.

Den 12 mars meddelade EG-ländema att sex av dem, nämligen Belgien, Danmark, Frankrike, Luxemburg, Nederländerna och Västtysk­land, beslutat att låta dollarkursen flyta raen att inbördes upprätthåUa fasta växelkurser med fluktuationsmarginaler på 2,25 %. Den västtyska regeringen beslöt i anslutning härtill att uppvärdera den västtyska raar­ken med 3 %. Sverige och Norge valde att genom bilaterala central­banksavtal om inlerventionssaraarbete ansluta sig tUl denna ländergmpp med fasta växelkurser. Irland, Italien och Storbritannien beslöt däreraot fortsätta att låta sina valutakurser flyta men tillkännagav sin avsikt att så snart omständigheterna medger det åter ansluta sig till EG-ländernas arrangeraang raed fasta kurser. Efter överläggningar raeUan EG-länder­na och övriga tio-gmppsländer i Paris den 16 raars kunde dessa träffa en överenskoraraelse ora att geraensaral säkra ett ordnat växdkurssystera och att i detta syfte vid behov intervenera på sina egna valutaraarknader för att förhindra alltför kraftiga kursfluktuationer.

De nya växdkursrelationeraa innebär att betydande förskjutningar ägt mra sedan oron på valutamarknaden först gav sig tillkänna i början av 1971.1 förhållande till dollarn har den japanska yenen och schweizer­francen nominellt uppvärderats med omkring 35 %, D-marken raed bortåt 30 %, Beneluxländemas valutor med omkring 25 %>, den franska francen med något över 20 % och den svenska kronan med orakring 15 %.

Vid beräkningen av effektiva växelkursförändringar tas även hänsyn


 


Prop. 1973:125                                                         6

tiU respektive lands handelsutbyte raed andra länder och tUl verkningar­na av förändringar i andra länders växelkurser. Enligt de uppskattning­ar som har gjorts inom OECD av förändringarna sedan maj 1970 har doUarn effektivt devalverats med omkring 15 % medan yenen revalverats med omkring 25 %. Schweiz har revalverat med omkring 15 %, Väst­tyskland med orakring 10 % samt Frankrike, Benduxländerna, Dan­raark och Norge med knappt 5 %. Storbritannien och Italien har där­eraot devalverat raed något mer än 10 %. Mätt på detla sätl har den svenska kronan devalverats raed riågon procentenhet.

Dessa betydande förändringar i de större industriländernas växelkur­ser över en tvåårsperiod torde innebära att Förenta statema väsentligt stärkt sin konkurrenskraft fraraför allt i förhållande till Japan men även i förhållande till flertalet västeuropeiska länder. En viss förbättring sy­nes ha inträtt i Förenta staternas handelsbalans raot slutet av förra året. Även om den nya kursändringen till en början kan få en negativ effekt genom det försämrade bytesförhållandet torde volymeffekterna av de båda dollardevalveringarna medföra en påtaglig förbättring av handels­balansen redan under innevarande år.

Utifrån tidigare erfarenheter räknar man ofta med att det kan ta två a tre år innan en växdkursändrir g får full effekt på betalningsbalansen. De senaste kursändringarna skulle enligt ett sådant beräkningssätt inte få någon nämnvärd utjämnande effekt på de större lädernas bytesbalan­ser under innevarande år. Verkningstiden kan dock i detta fall komma att förkortas av det faktura att de nya ändringarna går i samma riktning som tidigare kursändringar och av att förelagens beslutsprocesser på­skyndas av tidigare erfarenheter av omfattande kursändringar. Även om betydande obalanser i handels- och tjänsleutbytet mellan de större län­derna kan förväntas bestå för innevarande år som helhet bör som en följd av tidigare företagna kursändringar en omsvängning i utjämnande, riktning kunna koraraa till stånd relativt snabbt.

Arbetet på en reform av valutasystemet pågår i skyndsam takt inom tjugo-komraittén. Vid det senaste raötet i slutet av raars enades raan om att det framtida systemet skall baseras på stabila raen anpassnings­bara växelkurser. Kommittén tog dock inte ställning till vilken grad av flexibUitet som skall tillåtas, framför allt i vilken utsträckning flytande kurser skall kunna förekoraraa. Däreraot synes raan vara enig ora alt eftersträva en tidsraässigt riktig och effektiv anpassning av både över-och underskottsländers betalningsbalanser genora förstärkta internatio­nella konsultationer. Vidare förklarade man sig vUja ha en bättre inter­nationell styrning av världslikviditeten samt en minskad roll för reserv­valutorna. Därvid skall den huvudsakliga reservtillgången i det nya systemet utgöras av särskilda dragningsrätter (SDR).

Vid mötet beslöts att utredningsarbetet skall fortsättas raed sikte på att kommittén skall kunna ta ställning till huvudlinjerna i ett reformerat


 


Prop. 1973:125                                                         7

valutasystem före valutafondens årsmöte i höst. Förutsättningen för att detta arbete skall leda till beslut vid årsmötet är dock att enighet kan uppnås i en rad betydelsefulla frågor, som ännu återstår att lösa.

Den ekonomiska utvecklingen under 1972

Den ekonoraiska utvecklingen i Sverige under 1972 innebar en åter-häratning efter konjunkturavmattningen året innan. Ålerhäralningen kora till synes inora flertalet inheraska efterfrågeområden, där effektema av den konjunkturslödjande ekonoraiska politiken gjorde sig gällande. Den understöddes också av en järaförelsevis kraftig ökning av exporten.

Enligt de reviderade uppgifter sora nu föreligger ora utvecklingen under 1972 ökade den totala produktionen något mera än enligt de pre-liramära kalkyler sora redovisades i finansplanen. Denna justering för­klaras huvudsakligen av att exporten ökade snabbare än beräknat. Över­skottet i bytesbalansen blev därraed också avsevärt större än vad sora tidigare angetts. Vidare synes nedgången i lagerinvesteringarna ha blivit raindre än enligt de prelirainära kalkylema.

Den ekonoraiska politiken var under 1972 starkt inriktad på att sti­raulera den ekonomiska aktiviteten och stödja sysselsättningen. I början av året vidtogs sålunda åtgärder för att tidigarelägga statliga och kora­raunala industribeställningar. Möjligheterna att utnyttja investeringsfon­derna förlängdes till att gäUa industriinvesteringar sora påbörjades före den 1 maj 1972. Vidare höjdes bostadstilläggen för bamfamiljer kraftigt i början av året och ett extra pensionstillskott till folkpensionärer utbe­talades. Under soraraaren vidtogs ytterligare åtgärder för att stiraulera sysselsättningen, främst inora byggnadssektorn. Dessa ranefattade ti­digareläggning av småhus- och barnstugebyggande, höjning av statsbi­dragen till miljövårdsinvesteringar och utvidgad användning av investe­ringsfonderna för byggande. Anslagen till beredskapsarbeten ökades kraftigt i flera omgångar. Mot slutet av året beslöts om ytterligare åt­gärder i konjunkturstimulerande syfte. Skatteavdragen för företagens maskininvesteringar höjdes och ett nytt avdrag avseende industrins och jordbmkets byggnadsinvesteringar infördes. Beredskapsarbetena utvid­gades ytterligare. Under hela året understöddes de finanspolitiska insat­serna av en fortsalt lätt kreditpolilik. Kreditgivningen växte i ungefär samraa snabba takt sora under 1971 eller raed ineraot 6 raUjarder kr.

Sora en följd av bl. a. de ekonoraisk-politiska insatserna ökade den inheraska efterfrågan inkl. lagerinvesteringar med 2 % under 1972 efter att ha minskat med ungefär Uka mycket under 1971. Borträknas lager-förändringama blev ökningen av efterfrågan 2,7 %.

Uppgången i efterfrågan blev särskilt påtaglig inora investeringsora-rådet, vilket bl. a. återspeglade inriktningen av de konjunkturstiraule-rande åtgärderna. Totalt ökade de fasta investeringarna raed 5,5 % un-


 


Prop. 1973:125                                                                        8

der 1972 efter att ha minskat med drygt 2 % under 1971. Särskilt ex­pansiva var investeringarna inora statliga rayndigheter och affärsverk, för vilka uppgången blev ca 11 %. Öknragen kan frärast hänföras till de beslutade tldigareläggningama av byggnadsinvesteringar. Även de kom­raunala investeringama ökade efler den kraftiga rainskningen under 1971, raen uppgången stannade enligt nu föreliggande kalkyler vid 2,6 %. För bosladsinvesleringarna visar beräkningama nu en tillväxt raed 2,7 %. De åtgärder som vidtogs för att öka småhusbyggandet ledde till att detta steg raed nära 30 %. Investeringama i flerfarailjshus rainskade däreraot. Drygt 97 000 lägenheter beräknas totalt ha blivit påbörjade och drygt 104 000 färdigställda under 1972.

Näringslivets investeringar ökade kraftigt eller raed nära 7 % under förra året raot endast 2,5 % uniJer 1971. Uppgången var störst för ma­skininvesteringama, vilket bl. a. berodde på en stark tillväxt av investe­ringarna i handelsflottan. För den egentliga industrin blev investerings­ökningen 3,5 % mot ca 2 % under 1971. Detta är en klart positiv ut­veckling i jämförelse raed förhållandet i övriga västeuropeiska länder, där industriinvesteringarna stagnerade och i flera fall t. o. ra. rainskade.

Lagemtvecklingen inverkade negativt på efterfrågan även under 1972,

Tabell 1. Reviderad försörjningsbalans för år 1972

 

 

 

1972

Volymförändringar

•i%

 

Miljarder

från föregående är

 

 

kr.

 

 

 

1971

1972

Tillgäng:

 

 

 

Bruttonationalprodukt

199,1

0,0

2,2

Import

38,4

-5,0

4,5

Summa tillgång

237,5

-0,8

2,6

Användning:

 

 

 

Bruttoinvestering

43,7

-2,1

5,5

näringsliv

18,5

2,5

6,9

därav: industri

8,3

2,0

3,5

statliga myndigheter

 

 

 

och affärsverk

5,6

-1,5

10,9

kommuner

10,0

-9,2

2,6

bosläder

9,6

-3,2

2,7

Lagerförändring

-0,3

 

 

Privat konsumtion

105,8

-0,9

2,3

Offentiig konsumtion

47,3

4,0

1,0

Tjänstenetlo

-0,7

 

 

Export

41,7

5,8

6, i

Summa användning

237,5

-0,8

2,6

' Försörjningsbalansen beräknas från användningssidan. Vid en beräkning av bruttonationalprodukten från produktionssidan blir förändringstalen 1971 och 1972 ökningar om 0,7 % resp. 2,9 %. Bl. a. på grund av troliga periodiseringsfel i användningsberäkningarna i samband med skatteomläggningen den 1 januari 1971 framsiår produktionsökningslalen — särskUl för år 1971 — som tillförlitii-gare.


 


Prop. 1973:125                                                         9

ehum i avsevärt raindre utsträckning än under 1971. De senast gjorda beräkningama visar att lagerinvesteringarna under 1972 inte rainskade i den utsträckrung som tidigare antagits. Uppjusteringen gäller främst la-gerförändringama inora handeln.

Den privata konsumtionen ökade raed 2,3 % i volyra 1972 efter att ha minskat raed nära 1 % under 1971. De disponibla inkorastema ökade eraellertid i fasta priser raed endast 1,3 %, vilket är något raindre än en­ligt de prelirainära beräkningarna. Detta innebär att hushållssparandet, sora fördubblades raeUan åren 1970 och 1971 tUl 6,3 % av de disponib­la inkorastema, rainskade raed ungefär en procentenhet under 1972.

Den offentliga konsuralionen skulle enligt nu föreliggande beräkning­ar ha ökat med 1 % under 1972, vilket är en lägre tillväxt än vad som tidigare angetts. Den svaga utvecklingen skulle enligt nationalräkenska­perna huvudsakligen vara hänförlig tUl den statliga konsumtionen, när­mare bestämt de railitära raaterieUnköpen. Det sålunda beräknade utfal­let synes emellertid av allt att döma underskatta den verkliga aktivite­ten och det förefaller mer realistiskt att räkna raed att den offentliga konsuralionen varit ytterligare någon procentenhet högre. Bortsett från de militära materidinköpen steg den statliga konsumtionen raed drygt 2 %, vUket var någol raera än under 1971.

Beträffande utvecklingen inora den kommunala sektom 1972 innebär nu tUlgängliga uppgifter förändringar i förhållande till de preliminära beräkningama i framför allt ett avseende. Förbättringen av kommuner­nas fmansieUa situation synes nämligen ha blivit betydligt kraftigare än vad som tidigare antagits. Ätt döma av tillgänglig statistik skulle den koraraunala sektorns traditionella utgiftsöverskott rent av ha ersatts av ett muidre inkorastöverskott 1972.

Vad beträffar utrikeshandeln visar de reviderade beräkningarna en förstärkning i förhållande till vad sorn preliminärt angavs. Exporten Ökade sålunda i volym med 6,1 %>, vilket är nära 1,5 procentenheter mera än vad tidigare beräknats. Det är främst exporten av verkstads­produkter och malm sora ökat snabbare än vad sora prelirainärt angavs. Under första hälften av 1972 utvecklades exporten täraligen svagt. Un­der hösten skedde emellertid en markant omsvängning. Bortsett från säsongvarialioner steg sålunda exporten raellan tredje och fjärde kvarta­let raed ca 7 % i volyra, vilket svarar raot en årstakt på nära 30 %. För iraportens del beräknas volyraökningen under 1972 fortfarande till 4,5 %. Handelsbalansens överskott 1972 steg därraed i förhållande tUl de pre­lirainära beräkningama med drygt 550 milj. kr. till nära 3,2 miljarder kr., vUket innebar en förstärkning med drygt 1,1 miljarder kr. från 1971. Förstärkningen av handelsbalansen kunde därmed mer än väl uppväga det fortsatt stigande underskottet i tjänsteutbytet med utiandet och ökade transfereringsutgifter. Överskottet i bytesbalansen ökade sålunda raed över 200 railj. kr. från 1971 och uppgick till drygt 1,2 miljarder kr.


 


Prop. 1973:125                                                        10

Även kapilalbalansen visade ett iiverskott och den s. k. restposten för­sköts kraftigt i positiv riktning frän 1971. Dessa förändringar raedförde att valutareserven ökade raed 2 250 railj. kr. under 1972.

Konsuraentpriserna steg raed 5,7 % under loppet av 1972. Denna i och för sig snabba prisstegring var likväl lägre än i övriga västeuropeis­ka länder. I dessa länder var prisstegringama raellan 6,4 och 7,8 %.

Tabell 2. Betalningsbalans åren 1970—1972

(Milj. kr.)

 

 

1970

1971

1972

Handelsbalans

-   965

2 050

3 185

Tjänslebalans inkl. transfereringar m. ra.

-   595

-1070

-1975

Bytesbalans

-1560

980

1210

Kapitalbalans

1225

585

535

Restpost

730

-   355

505

Valutareservens förändring

395

1210

2 250

Den ekonoraiska politiken inriktades under fjolåret på att raed olika raedel direkt och indirekt stödja sysselsättningen. Utvecklingen på ar­betsraarknaden blev dock svagare än beräknat. Efterfrågan på arbets­kraft ökade sålunda inte i genorasnitt raellan 1971 och 1972. Utveck­lingen under loppet av 1972 var växlande raen raot slutet av året skedde en uppgång i efterfrågan, frärast inora industrin. Även antalet vid ar­betsförmedlingarna anmälda arbetslösa började minska raot slutet av året, frärast i de södra och raeUersta delama av landet utora storstads­områdena. Det bör understrykas att antalet sysselsatta på arbetsmark­naden ökade något raellan 1971 och 1972, en uppgång sora var helt hänförlig till den kvinnliga arbetskraften. Frärast tUl följd av den ge­noraförda arbetstidsförkortningen rainskade emellertid antalet arbetade timraar raed orakring 3 %.

Sammanfattningsvis kan konstateras att den ekonomiska utveckling­en under 1972 innebar en återhämtning som fick särskild styrka mot slutet av året. Under fjärde ,kvai-talet ökade sålunda exporten raycket kraftigt. Vidare steg industriproduktionen raed nära 5 % eller bortåt 20 % i årstakt. Även industrins orderingång utvecklades expansivt. Sora nyss närants förbättrades också läget på arbetsraarknaden raot slutet av året. Den tillväxt av den totala produktionen ora 2,2 % som uppnåddes under 1972 framstår sora järaförelsevis tillfredsställande raed tanke på alt en arbetstidsförkortning genorafördes, sora resursraässigt kan be­räknas ha raotsvarat en produktionskapacitet av ca 2 %. Produktiviteten inora industrin ökade raycket kraftigt eller med 7,4 %, varigenom före­tagens vinstsituation påtagligt kunde förbättras. Genom inriktningen av den ekonoraiska politiken kunde investeringsverksamheten hållas väl uppe, inte rainst inora näringslivet:. Det är också tillfredsställande att ut­rikesbalansen fortsatte att förstärkas.


 


Prop. 1973:125                                                                    11

Konjunkturer och ekonomisk politik 1973 Inledning

I fmansplanen angav jag att utsiktema för 1973 mnebar att vi kora­raer att gå raot ett successivt förbättrat kapacitetsutnyttjande i den svens­ka ekonomin. I utlandet började konjunkturuppgången ta fart under fjolåret och den väntades fortsätta med ökad styrka 1973. Föratsätt­ningama för en återgång till en förhållandevis snabb ekonomisk tillväxt i Sverige 1973 tedde sig goda. En förbättring i konjunkturen framträdde under slutet av fjolåret, och den svenska ekonomin väntades 1973 ex­pandera i en tUltagande takt raed en fortsalt exportökning och en sti­gande inherask efterfrågan som underlag.

Utvecklingen sedan dess visar att denna bedöraning var realistisk. Det står nu klart att den svenska ekonomin befinner sig i en uppåtgående konjunkturfas. Som jag redovisat i del föregående skedde en mera mar­kerad uppgång redan under fjärde kvartalet i fjol. Ett klart uppsving skedde då i såväl industriproduktionen som exporten. Orderingången till industrin har fortsatt att accelerera och låg första kvartalet 1973 på en påtagligt högre nivå än motsvarande period året innan. Industrins inves­teringsvilja och efterfrågan på arbetskraft framstår sora allt raera expan­siva.

Sora jag tidigare understrukit steg lUlväxttakten i den svenska ekono­min i fjol. Uppgången var fraraför allt betingad av de raycket omfat­tande ekonomisk-politiska insatser som vidtogs i konjunkturstimuleran­de syfte. Vi har nu korarait in i ett skede där den fortsatta expansionen frärast är betingad av eri uppåtgående konjunktur, och där uppgången således i huvudsak synes kunna baseras på de raera självständigt ver­kande, expansiva krafterna i ekonorain.

Även om konjunkturuppgången ännu inte resulterat i en mera påtag­lig förändring av sysselsättningsläget, är det uppenbart att industrins ef­terfrågan på arbetskraft har stegrats. Saratidigt sora arbetslösheten fort­farande är relativt hög i stora delar äv landet, har begynnande tendenser till brist på arbetskraft visat sig i vissa branscher och regioner. Denna utveckling koraraer att ställa stora krav på en aktiv syssdsätinmgspoli-tik, vars huvuduppgift blir att underlätta och stödja anpassningen av resurser och efterfrågan till varandra.

Utvecklmgen hittills under året och bättre klarlagda tendenser pekar raot att tillväxten i den svenska ekonorain koraraer att bli något snab­bare än vad jag förutskickade i finansplanen. Enligt de bedömningar som nu kan göras skulle nationalprodukten koraraa att öka med ca 5 %.

Som jag berört i det föregående fortsätter prisema att stiga snabbt på det intemationella planet. Genom vår stora utrikeshandel undgår vi inte att beröras härav. Den prisstegringstakt som vi trots en dämpad kon­junktur fick registrera i fjol, närmare 6 %, väntas bestå även detta år.


 


Prop. 1973:125                                                        12

Den ökningstakten kan förväntas bli ett intemationellt mönster. Den höga internationella prisstegringslakten har ett samband med den starka konjunktumppgång sora nu råder i vår oravärld. Denna utveckling un­derstryker med skärpa vikten av att konjunktumppgången i vårt land hålls under kontroll så att inte takten i prisstegringarna tillåts accelerera. Det genomförda prisstoppet på viktiga livsraedel raed anslutning till den träffade jordbruksuppgörelsen komraer att raedverka tUl att begränsa prisuppgången. Den intensifierade prisövervakningen ger möjligheter till ingripanden mot tendenser tUl omotiverade prisstegringar.

I fråga om den inhemska efterfrågeutvecklingen förutsåg jag ingen större förändring i investeringsvolymen. De totala fasta investeringama väntades således totalt sett öka endast obetydligt. Ett omslag förutsågs däremot för den privata konsumtionen och lagerinvesteringama. Några skäl att gå ifrån bedömningen för de båda sistnäranda användningsom­rådena har inte frarakorarait. De:tta innebär följaktligen att den privata konsuralionen beräknas öka kraftigt 1973, även vid ett bibehållet eller t.o.m. något ökat-hushållssparande. Vad lagren beträffar, beräknas en klar orasvängning tUl lagemppbyggnad koraraa tUl stånd.

Investeringsprognosen har däreraot räknats upp. På gmndval av nu tillgängligt underlag kan de totala fasta investeringama beräknas stiga med drygt 3 •% i år. Uppgången av industriinvesleringama 1973 har av konjunkturinstitutet uppskattats till inte mindre än 11 %. Med hänsyn till osäkerheten i dessa bedöraningar finner jag dock en försiktigare upp­skattning raotiverad, sora vidhåller ökningslalet från finansplanen ora 8 %. Samtidigt vill jag betona, ai:t den ekonomiska politiken är inriktad på att utrymme, såväl pä arbetsmarknaden sora på kreditraarknaden, skall kunna beredas för en större ökning av industriinvesleringama, ora en sådan tendens uppstår.

I finansplanen förutsåg jag en snabb uppgång av den svenska expor­ten 1973. Exportens ökningstakt beräknades i år kunna bli dubbelt så hög sora i fjol eller 10 %. Nu fijrdiggande uppgifter ger anledning att revidera upp denna prognos. Som jag redan frarahållit innebär de be­döraningar som nu kan göras av den internationella konjunktursituatio­nen, att efterfrågetillväxten blir något snabbare än sora tidigare antagits. Uppgången av den svenska exporten under årets tre första raånader blev också mycket betydande. Den bedömning av den svenska uidustrins ex­portutsikter för 1973 sora bl. a. mot bakgrund härav nu kan göras, inne­bär en volymmässig ökning av exporten raed 13 %. Av särskild betydel­se för denna exportprognos är de påtagliga ökningar i industriinveste­ringar och industriproduktion som i år väntas komraa till stånd i fler­talet västeuropeiska länder. Efterfrågan på den svenska verkstadsindu­strins produkter har som en följd härav beräknats stiga snabbt. Till grund för den gynnsanmia exportprognosen ligger naturhgts också antagandet att kapaciteten inte i någon mer betydande grad skall utgöra


 


Prop. 1973:125                                                        13

en begränsande faktor. För några vamgmpper — i första hand trävaror och järnmalra — synes dock utförseln av kapacitetsskäl inte helt kunna stiga i takt raed den utiändska efterfrågan.

Utvecklingen på valutaraarknaderna under första kvartalet i år ställde Sverige liksora andra länder inför flera viktiga avgöranden. Vid de be­slut sora vi härvid träffade, lades vikt vid att på det valutapolitiska ora­rådet skapa förutsättningar för att vidraakthålla det svenska näringsli­vets konkurrenskraft. Nedskrivningen i febmari av den svenska kronan torde t. o. ra. innebära en viss förstärkning av vårt relativa konkurrens­läge, när verkningama för de olika exportnäringama vägs sararaan. Här­vid har också effektema för vårt vidkommande beaktats av de växel­kursjusteringar som andra länder saratidigt vidtog. De förstärkningar av valutaregleringen som sedermera fick vidtas som skydd mot inflöde av spekulativt kapital, var ett uttryck för vår bestärada avsikt att fasthålla den nya, etablerade kursen för den svenska kronan. Beslutet i raars att behålla en fast kurs för kronan genteraot ett antal av våra viktigaste avnämarländer, var ett uttryck för samraa strävan. Härigenom skapades så säkra betingelser som raöjligt för industrins planering av produktion och investeringar, vilket långsiktigt är av stor betydelse för upprätthållan­det av det svenska näringslivets konkurrenskraft.

Sararaantaget ter sig utsikterna för den ekonomiska utvecklingen i Sve­rige 1973 nu något gynnsamraare än vad jag kunde redovisa i finanspla­nen. Vi har kommit in i en begynnande konjunktumppgång. Ökningen av arbetskraflefterfrägan kan dock bedömas bli olika i olika branscher och regioner. Den ekonomiska politikens uppgift blir i detta läge mång­facetterad. Under de två gångna åren har den ekonomiska politiken främst inriktats på den centrala uppgiften att hålla sysselsättningen uppe på en så hög nivå sora raöjligt. I detla syfte har en aktiv stimulanspoli­tik bedrivits, i vUken en rad olika ekonomisk-politiska medel har an­vänts. Sora jag erinrade om i finansplanen har det varit en huvudlinje för den ekonomiska politiken under konjunkturdärapningen att stärka be­tingelsema för en långsiktig expansion av den svenska ekonorain. De sysselsättningsstiraulerande ätgärdema har i betydande grad inriktats på att stiraulera investeringama, inte rainst på näringslivets oraråde. En betydande sysselsättning har skapats genora olika arbetsraarknadspoli-liska insatser. Särskild tyngdpunkt har inora arbetsmarknadspohtiken lagts på en utbyggnad av resurserna för utbUdning och omskolning. Väl­utbildad arbetskraft står härigenom till arbetsmarknadens förfogande.

Genora den inriktning den ekonomiska politiken getts under de gångna åren har goda förutsättningar skapats för att vi skall kunna möta kon­junktumppgången med bevarad yttre och inre stabilitet. Kravet att säkra en full sysselsättning komraer eraellertid bl. a. för vissa speciella gmp­per av arbetssökande att fordra fortsatt stor uppmärksamhet. En hög arbelsraarknadspolitisk beredskap måste  därför  även fortsättningsvis


 


Prop. 1973:125                                                                    14

hållas, så att de åtgärder sora kan visa sig nödvändiga snabbi skall kun­na sättas in. Samtidigt blir kraven stora på den ekonomiska politiken att bevaka varje tendens till rubbning av den sarahällsekonoraiska balansen. I första hand är det utvecklingen på prisorarådet sora raåste stå under noggrann uppsikt. För att undvika att en balanserad expansion övergår till en överhettning i ekonorain raåste det totala efterfrågetrycket själv­fallet hållas under kontroll. En hög handlingsberedskap behövs därför också för alt sådana oraläggningar av den ekonoraiska politiken, som läget kan kräva, snabbt skall kunna vidtas. Styrkan i den ekonomiska aktiviteten under tiden framöver får härvid bli avgörande för om en om­läggning av den ekonomiska politiken i restriktiv riktning blir nödvän­dig.

Sysselsättningspolitiken

Enligt arbetskraftsundersökningama uppgick arbetslösheten 1971 och 1972 till omkring 2,5 % av arijetskraften och det talet kan jämföras med de 1,5 % sora registrerades under högkonjunkturåret 1970. Ser man till arbetslösheten bland de mer etablerade på arbetsmarknaden, dvs. andelen ka,ssamedlemmar sora var arbetslösa, blir raotsvarande tal för 1971 och 1972 oralcring 2,0 % och för 1970 1,5 %. Inlernationdlt sett får dessa arbetslöshetstal anses som låga. Enligt regeringens upp­fattning har dock arbetslösheten legat på en för hög nivå. Den ekono­raiska politiken i allmänhet oc;h arbetsmarknadspolitiken i synnerhet har därför varit starkt inriktade på att öka sysselsättningen.

Den högre arbetslösheten under de senaste åren får ses i saraband raed all utbudet av arbetskraft ökat i betydligt snabbare takt än syssel­sättningen. Utvecklingen kan Ulustreras av en jämförelse mellan första kvartalet 1970 med motsvarande period i år. Enligt arbetskraftsunder­sökningama ökade antalet personer i arbetskraften raed 93 000 medan sysselsättningen ökade raed 44 000 i förhållande tUl 1970 raed det läge av påtaglig arbetskraftsbrist som då rådde. Hela ökningen av arbets­kraften kan hänföras till kvinnoma. Den ökning av den kvinnliga ar­betslösheten som därvid uppstiitt synes i stor utsträckning återspegla en ändrad attityd i arbetssökandet. Den ökade kvinnliga arbetslösheten uppvägs nämligen av en minskning av den latenta arbetslösheten bland kvinnor. I stället för att som tidigare uppge sig önska arbete ora sådant funnits tillgängligt har raan gått över till att aktivt söka arbete.

I syfte att öka sysselsättningen har de arbetsmarknadspoliliska in­satserna haft en omfattning sora legat avsevärt högre än någonsin tidi­gare. De har spänt över ett brett register av åtgärder som beredskaps­arbeten, arbetsmarknadsutbildning, skyddat arbete, invesleringsfondsfri-släpp, tidigareläggning av offentiigt byggande, frisläpp av småhusbyg­gande etc.


 


Prop. 1973:125                                                        15

Delta har också medverkat till att läget på arbetsraarknaden under de senaste månaderna har utvecklats i en positiv riktning. Säsongrensat har arbetslösheten varit i klart avtagande under det senaste halvåret; arbetslöshetstalen ligger nu klart under dera för raotsvarande tid förra året. Antalet varsel ora driftsinskränkningar och företagsnedläggningar har också minskat påtagligt. Under den senast registrerade 12-raånaders­perioden ligger de sålunda ca 35 % lägre än under raotsvarande period ett år tidigare.

Utvecklingen på industrisidan har redan lett till en klart ökad efter­frågan på personal för tillverkningsarbete frärast inora ett antal län i södra och raeUersta Sverige utanför storstäderna, dvs. de län där in­dustrin har en särskilt stor andel av sysselsättningen. På en del orter har redan svårigheter att rekrytera yrkeskunnig arbetskraft uppstått. Med den utveckling som nu kan förutses inom industrin — inle minst till följd av den påtagligt ökade efterfrågan på exportmarknaden — bör en under året alltraer raarkerad efterfrågan på såväl yrkesutbildad sora annan arbetskraft korama till uttryck, främst från verkstadsindustrin. Ökningen av sysselsättningen inora den offentliga sektorn väntas fort­sätta i relativt hög takt och även i fråga ora de privata tjänsterna för­utses en viss ökning. Inora byggbranschen får raan däreraot räkna raed att den nedåtgående utvecklingen fortsätter. Mot den bakgrunden är det naturligt att hålla en särskild beredskap för alt genora extra in­satser stiraulera sysselsättningen och därigenora underlätta den raer långsiktiga oraställning som branschen står inför. Sammanfattningsvis innebär detta, alt den förbättring av arbetsmarknadsläget sora under senare tid kommit till uttryck beräknas fortsätta under loppet av 1973.

Det är uppenbart all den period vi nu står inför raåste innebära en tyngdpunklsförskjulning i fråga ora de arbelsraarknadspolitiska insat­serna. Den centrala uppgiften för arbetsraarknadspolitiken måste nu bli att söka åstadkoraraa den örasesidiga anpassning av arbetskraftsefter­frågan och arbetskraftsutbud sora är nödvändig för att reducera arbets­lösheten och tUlgodose de ökande personalbehoven. Saratidigt frarastår det dock sora helt klart att de sysselsättningsskapande åtgärderna raåste forlsälla på vissa oraråden av ekonorain. Det är mot den bakgrunden som regeringen beslutat medge att investeringsfonderna får användas för byggnadsinvesteringar även under koramande vinter. Av sysselsätt­ningsskäl bör också det privatfinansierade småhusbyggandet släppas fritt inför koraraande vinter. Även beredskapsarbetena inora byggsek­torn torde få fortsätta att ligga på en hög nivå.

Ätgärder för en ökad yrkesraässig och geografisk rörlighet frarastår sora ell särskUt angeläget inslag i den aktuella arbetsraarknadspolitiken. Den snabba utbyggnaden av kapaciteten för arbetsraarknadsulbildningen sora skett under konjunkturavraattningen får raot den bakgmnden stor betydelse. Det är väsentligt att den kan inriktas på att täcka de behov av yrkesutbildad arbetskraft som finns inora framför allt industrin.


 


Prop. 1973:125                                                        16

Sora tidigare nämnts har ungdomsarbetslösheten legat på en hög nivå under de bägge föregående åren. Sedan i höstas har eraellertid tendensen varit klart nedåtriktad. Särskilt för ungdom som söker sitt första arbete bör en geografisk rörlighet vara naturlig. Förhållandevis stora krav måste därför kunna stäUas på de arbetslösa ungdomarna i det hänseendet, vilket även frarahållits i samband med den reforraering av arbetslöshetsunderstödet sora föreslagits till årets riksdag. Här kan vidare erinras ora riksdagens nyligen fattade beslut ora vidgade möjligheter för ungdomar som nyss avslutat sin gyranasieutbildning att få flyttnings­bidrag.

Det är i delta sammanhang angeläget att understryka vikten av att även näringslivet söker anpassa sin personalpolitik. Fortsatta insatser för att förbättra arbetsrailjön och utforraningen av arbetsplatserna, bl. a. för att raöjliggöra en ökad rekrytering av äldre eller svårplacerad ar­betskraft, raåste spela en viktig roll. Ökade sådana insatser bör ses som ett uttryck för ökat socialt ansvarstagande frän företagens sida gent­eraot dessa grupper. Denna arbetskraft kan även tillföra förelaget bety­dande värden i förra av erfarenhet och stabilitet.

En rad olika åtgärder har vidtagits från sarahällets sida för att öka raöjlighelema för handikappade alt få arbete på den öppna arbetsraark­naden. I första hand koncentreras härvid intresset till den nya förra av halvskyddad sysselsättning sora infördes förra året och sora innebär att staten svarar för 40 % av lönekostnaden för handikappad arbetskraft. Mot bakgrund av den raer begränsade nivå sora personalrekryteringen legat på under senare tid har denna verksamhet inte vuxit i den ora­fattning sora varit önskvärd. I det förändrade läge sora nu kan förutses bör fömtsättningarna för att placera de handikappade i verksarahet på den öppna arbetsraarknaden vara väsentligt bättre. De s. k. anpassnings­grupperna — där arbetsgivaren, företrädare för de fackliga organisa­tionema och arbetsförraedUngen saraverkar för att placera handikappad arbetskraft •— torde i det här sararaanhanget koraraa att spela en be­tydelsefull roll. Antalet sådana anpassningsgrupper kan f. n. uppskattas till ca 2 400 och ökar snabbt.

Det är vidare en betydelsefull uppgift för regionalpolitiken att verka för att de sysselsättningstillfällen sora följer av näringslivets utbyggnad i så stor utsträckning sora raöjligt koraraer lill stånd inora de oraråden där behovet av sysselsättningstill skott är störst. På det sättet kan en raer balanserad utveckling av landets oUka delar uppnås. Den nya regionalpoliliska planering sora riksdagen fattade beslut om i höstas syftar till att skapa mer likvärdiga sysselsättnings- och serviceraöjlig-heter raellan olika regioner. För att uppnå tillräcklig konkurrenskraft raot andra delar av landet och tillräckligt underlag för de insatser som görs är en viss koncentration av insatserna inom de olika regionema nödvändig. I syfte att stimulera den regionala utvecklingen har under


 


Prop. 1973:125                                                                       17

våren förslag förelagts riksdagen om åtgärder på en rad olika oraråden, främst i fråga ora regionalpolitiskt stöd, skatteutjäraningsbidrag, ora­lokalisering av statiig verksamhet, särskilda transport- och koraraunika-tionspolitiska insatser särat särskilda åtgärder för att stödja servicen i glesbygden.

Utgångspunkten för de fortsatta arbelsraarknadspolitiska insatserna måste självfallet även i fortsättningen vara att rainska arbetslösheten. En hög beredskap i den sysselsättningsskapande politiken är fortfarande nödvändig inte minst när det gäller byggnads- och tjänstemannaorarådet, där utvecklingen aUtjärat förutses bli svag. En annan utgångspunkt för de arbelsraarknadspolitiska insatserna raåste vara alt arbetstillfällena skall besättas raed dem som är arbetslösa inora landet innan rekrytering utomlands sker.

Den takt med vilken arbetslösheten kan minskas kommer i hög grad att vara beroende av möjligheterna att bättre anpassa efterfrågan och utbud av arbetskraft till varandra. Likaså är det väsentligt att närings­livet kan umytlja de ökade avsättningsmöjligheter sora raarknadsutveck-lingen nu koraraer alt raedge utan alt hindras av flaskhalsproblem i form av brist på personal. Rörlighet bland de arbetssökande och en bättre anpassning av företagens rekrytering och utformning av arbets­platserna har därför avgörande betydelse för möjligheterna till fortsatt utveckling och förbättrad sysselsättning.

Budgetpolitiken

Den beskrivning av budgetutvecklingen under innevarande och nästa budgetår sora gavs i årets finansplan är i allt väsentligt fortfarande ak­tuell. Under innevarande budgetär ökar utgifterna bl. a. till följd av de syssdsättningspoliliska insatserna avsevärt snabbare än inkorasterna och underskottet på statsbudgeten blir därför väsentiigt större än för budget­året 1971/72. Budgetförslaget för 1973/74 innebär att finanspolitiken får en raer återhällsara inriktning och att upplåningsbehovet reduceras i förhållande till innevarande budgetår. Järafört raed beräkningarna i finansplanen har såväl inkoraslerna sora utgifterna justerats upp. Som framgår av tabell 3 är effekterna härav på budgetsaldot dock relativt

Tabell 3. Totalbudgeten 1971/72—1973/74


Inkomster Utgifter

Budgetsaldo


 

1971/72 Utfall

1972/73

 

1973/74

 

 

Stv. prop. 1973

Ny beräk­ning

Stv. prop. 1973

Ny beräk­ning

51 830 55 497

-3 667

54 112 61 333

-7 221

54 511 61897

-7 386

60 513 66 247

-5 733

61437 67 104

-5 667


2   Riksdagen 1973.1 saml Nr 125


 


Prop. 1973:125                                                        18

begränsade. Tolalbudgelens underskoll, som budgetåret 1971/72 var Ca 3,7 railjarder kr., ökar enligt de nya beräkningarna till ca 7,4 railjar­der kr. för innevarande budgetår. För budgetåret 1973/74 skulle tolal-budgeten enligt de bedömningar sora nu kan göras koraraa att visa ett underskott på inemot 5,7 miljarder kr.

Budgetunderskottet för innevarande budgetår blir enligt de beräk­ningar som nu föreligger 165 milj. kr. högre än enligt finansplanen. Såväl relativt som absolut sett måste storleken på underskottet sägas vara betydande. Sett i relation tUl bruttonationalprodukten motsvarar det ca 3,5 %, att jämföra med ett genomsnitt under de senaste fera budgetåren ora ca 2 %. Statsutgifterna för innevarande budgetår för­utses bli ca 560 milj. kr. högre än enligt stalsverkspropositionen. Det kan kanske förefaUa förvånande alt uppjusteringen inle blir större med häns)'n till att omfattande medelstilldelning, i huvudsak avseende kost­nader för arbetsmarknads- och regionalpoliliska insatser, föreslagits på tUläggsstat sedan statsverkspropositionen avlämnades. Eraellertid tyder nya beräkningar på att en betydande del av dessa utbetalningar, vilka avser verksarahet sora bedrivs under innevarande budgetår, koraraer alt verkställas först nästa budgetår. Delta gäller t. ex. kostnadema för vissa arbelsraarknadspolitiska åtgärder. Budgetunderskottet skulle för inne­varande budgetår bli inte oväsentligt större och budgetunderskottet för nästa budgetår mindre ifall tidsförskjutningen av de näranda betalningar­na inte funnits. Jag vill betona att förskjutningen enbart avser betal­ningarna. De verksaraheter sora betalningarna avser äger i huvudsak rum under innevarande budgetår.

Inkorastemas tillväxt för budgetåret 1973/74 har justerats upp med ca 925 milj. kr. Jämfört med beräkningama i finansplanen har till­korarait de inkomstförstärkningar som sammanhänger med finansiering­en av prissloppet pä vissa livsmedel. Det ändrade uppbördsförfarande av vissa vägtrafikskalter som träder i kraft vid ingången av 1974 inne­bär vidare alt inkomsterna under ett övergångsskede blir något högre än vad sora annars skulle blivit fallet. Utöver dessa tvä nytiUkommande faktorer har även inkorastema från den allraänna arbetsgivaravgiften och mervärdeskatten nu anlagils bli någol högre än vad som tidigare beräknades.

Utgifterna för budgetåret 1973/74 förutses bli ca 850 milj. kr. högre än vad som antogs i finansplanen. Härav ulgör ca hälfien en ökad förbrukning av reservationsmedel. Den höga reservationsmedelsförbruk­ningen har flera förklaringar. Sålunda koraraer sora nämnls en betydande del av medelstilldelningen på tUläggsstat under budgetåret 1972/73 inte att utbetalas förrän budgetåret 1973/74. Redan av detta skäl behöver beräkningen av den samlade förbrukningen av reserverade raedel räknas upp. HärtUl kommer även andra förändringar jämfört med laget vid Statsverkspropositionens tiUkomst. Hit hör bl. a. att utgiftsökningama


 


Prop. 1973:125                                                        19

i samband med prisstoppet för vissa livsraedel koraraer att ta forraen av anslagsöverskridande.

Förskjutningen av finanspolitiken i raera restriktiv riktning under budgetåret 1973/74 konnmer till uttryck på olika sätt. Statens konsura­tion och investeringar sora sararaantagna ökade raed i runt tal 3 % i vo­lyra per år under budgetåren 1971/72 och 1972/73 — väsentiigen tiU följd av de sysselsättningsstiraulerande insatsema — komraer såvitt nu kan bedöraas att ligga på en i stort sett oförändrad nivå under nästa budgetår. Detta är naturligt raot bakgrund av de orafattande konjunktur-slLraulerande insatser sora satts in under innevarande budgetår och det konjunkturläge som förutses för nästa budgetår. De statliga transfere-ringsulgifterna till bl. a. korarauner och enskilda komraer däreraot att växa i fortsatt snabb takt.

Statens finansiella sparande, som motsvarar budgetsaldot beräknat raed bortseende från finansiella transaktioner av typen utlåning, visar en utveckling av raotsvarande innebörd. Det finansiella sparandet be­räknas sålunda gå ned raed ca 3,5 railjarder kr. under innevarande budgetär, raedan en uppgång på ineraot 2 railjarder kr. förutses för nästa budgetår.

Finanspolitikens inriktning avspeglas också i budgetsaldots utveck­ling. De nya kalkylerna innebär att budgetunderskottet ökar med ca 3,7 railjarder kr. från förra till innevarande budgetår. För nästa budgetår reduceras underskottet raed ca 1 720 railj. kr.

Den inriktning av finanspolitiken under nästa budgetår sora jag har berört innebär att statens anspråk på kreditraarknaden rainskar. Andra angelägna ormåden kan därmed bättre trygga sin kreditförsörjning. Jag vill dock betona att budgelåtstramningen inle är av den storleks­ordningen att en begynnande högkonjunktur riskerar att bromsas upp i förtid. Budgetens utformning har härutöver, som jag framhöll i finans­planen, möjliggjort att ett antal angelägna reformer nu kan genom­föras.

Försörjningsbalans och bytesbalans

I försörjningsbalansen sararaanfattas den produktionstillväxt och re­sursanvändning sora beräknas för år 1973. I finansplanen beräknades alt brutlonationalprodukten under år 1973 skulle öka med nära 4,5 %. Enligt den reviderade nationalbudgeten beräknas nu brutlonalional-produklen komma alt öka raed ca 5 %. Det är fraraför allt bedöraningen av exportutvecklingen och investeringarna sora ger anledning till denna uppjustering.

De fasta investeringarna förutses växa speciellt snabbt inora närings­livet, raedan koraraunernas investeringar och bostadsbyggandet antas komma alt minska i omfattning. Totalt förutses byggnadsinvesteringarna


 


Prop. 1973:125


20


minska något medan maskininvesteringarna bedöras öka raycket snabbt. Näringslivets investeringar förutses sålunda öka raed drygt 7,5 %. Sora tidigare närants räknar jag för industrins del raed en uppgång på 8 %. Denna gynnsamma utveckling betingas till stor del av de investerings­stimulerande ekonomisk-politiska åtgärder sora vidtagits. Under senare delen av året kan även ett allt högre kapacitetsutnyttjande i export-inriktade branscher komraa att föranleda en ökning av investeringarna. Särskilt kraftig stegring av in'esteringarna förväntas inora den ke­miska industrin, verkstadsindustrin samt inom jäm- och stålverken. Investeringarna i handelsflottan fortsätter att öka. Handelns investe­ringar däremot väntas minska något.

De statliga myndigheternas och affärsverkens investeringar beräknas öka med 7,5 % under år 1973. Det är därvid fraraför allt affärsverkens maskininvesteringar som ökar i omfattning.

Kommunernas restriktiva budgetpolitik 1973 komraer till uttryck i att koramunerna i minskande utsträckning sätter igång nya byggnadsin­vesteringar. Saratidigt ställer d6;t volyraraässigt något minskande bo­stadsbyggandet lägre krav på kommunala följdinvesteringar. Tidigare beslutade stimulansåtgärder sora bidrag till railjövårdsinvesteringar och fortsatta beredskapsarbeten beräknas begränsa nedgången i kommuner­nas investeringar till ungefär 2 %.

Investeringarna i bostäder sora år 1972 ökade raed 2,5 % kan antas

Tabell 4. Försörjningsbalans för 1973

 

 

 

Procentuell

Milj. kr.

Förändring

1972-1973

 

volymför­ändring

1972

 

 

 

 

Milj. kr. i

Procentuell

 

1971-1972

 

1972 ärs priser

volymför­ändring

Tillgäng

 

 

 

 

Bmtlonationalprodukt

2,2

199 090

9 930

5,0

Import

4,5

38 390

4 680

12,0

Summa tillgång

2,6

237 480

14 610

6,0

Efterfrågan

 

 

 

 

Brnttoinvestering

5,5

43 710

1230

3,0

näringsliv

6,9

18 465

1420

7,5

därav: industri

3,5

8 285

680

8,0

statliga myndigheter

 

 

 

 

och affärsverk

10,9

5 625

430

7,5

kommuner

2,6

10 055

-200

-2,0

bosläder

2,7

9 565

-420

-4,5

Lagerförändring

 

-265

1700

 

Privat konsumtion

2,3

105 830

4 620

4,5

Offentiig konsumtion

1,0

47 300

1680

3,5

Tjänstenetlo

 

-750

-300

.

Export

6,1

41655

5 680

13,5

Summa efterfrågan

2,6

237 480

14 610

6,0


 


Prop. 1973:125                                                        21

komraa att minska något 1973. Antalet färdigställda lägenheter beräknas uppgå till 101 000 och antalet påbörjade till 88 000. Denna kalkyl byg­ger på att, sora tidigare nämnts, det privatfinansierade småhusbyggandet släpps fritt inför kommande vinter.

Redan under 1972 inträffade en svängning i positiv riktning av han­delns lagerinvesteringar. Under 1973 väntas industrins lagerinveste­ringar komraa att uppvisa en motsvarande utveckling och sammantaget förutses lagerinvesteringama år 1973 koraraa att öka raed ungefär 1 700 milj. kr.

Den privata konsumtionen väntas under 1973 öka med nästan 4,5 %, vilket är avsevärt snabbare än närraast föregående år. Hushållens reala disponibla inkoraster har därvid fömlselts stiga med nästan 5 %. Spar­kvoten har sålunda antagits stiga något jämfört med 1972.

Konsumentpriserna väntas under loppet av 1973 öka ungefär lika mycket som under närmast föregående år, eller med ca 6 %.

Den offentliga konsumtionen beräknas år 1973 komraa att öka raed 3,5 % i volym, varvid den koraraunala konsuralionen väntas öka något snabbare än den statliga.

Världshandeln bedöras komraa att öka raed ungefär 11 % i volym år 1973. Den ökande aktiviteten i världsekonomin väntas resultera i att priserna på framför allt råvaror men även på industrivaror stiger snab­bare än under senare år. Den svenska exporten väntas nu öka med 13,5 % i volym, vilket är drygt tre procentenheter mer än vad som an­gavs i den preliminära nationalbudgeten. Den under 1972 inledda snabba exporttillväxten för varugmpperna massa, papper, malra särat jäm och stål fortsätter. Stegrmgen av investeringarna inora industrin i de flesta vikliga avsättningsländerna leder successivt under 1973 tiU väsentligt ökad export för den svenska verkstadsindustrin. Exporten bedöms komma att tillväxa så kraftigt att ökande marknadsandelar kan nås på vissa områden. Den gynnsamma exporlsituationen fömtses komraa att medföra väsentiiga höjningar av prisema för fierlalet viktiga svenska exportvaror.

Eftersom andelen importerade varor, sora används i investeringsverk­samheten och i produktionen av färdigvaror för export, är hög och dessa två komponenters ökningstakt justerats upp, får även antagandet ora den svenska importen räknas upp. Iraporten kan 1973 beräknas korama att öka med 12 % i volym. Importprisema väntas i det rådande marknads­läget konuna att stiga i ungefär sarama takt sora exportpriserna.

Exporten fömtses sålunda i volymterraer utvecklas något snabbare än iraporten. Handelsbalansens överskott kan vid ett i huvudsak oför­ändrat bytesförhållande väntas öka raed 1 raUjard kr.

Ökningen av världshandeln väntas leda till en förbättring på frakt­marknaden, vilket beräknas positivt påverka sjöfartsnettot. Detta antas öka med i runt tal 100 milj. kr.


 


Prop. 1973:125                                                        22

Tabell 5. Bytesbalans 1971—1973

(Milj. kr.)

1971          1972          1973

(prog nos

41650

50 205

38 390

45 900

- 75

- 120

3185

4185

2 260

2 350

-2 400

-2 750

- 935

- 975

-1 700

-2 100

800

800

Export                             38 225

Import                            36190

Korrigering av handelsstatistiken     15

Handelsbalans                 2 050

Sjöfarlsnetto                     2 225

Turislnetto                      -1930

Övriga tiänster, netto       —   880

Transfereringar                — 1 285
Korrigeringspost               800

Bytesbalans                        980            1210            1510

Turistnetlot beräknas försvagas i ungefär samraa takt som de närmast föregående åren. Nettoutgiften liomraer därraed att uppgå tUl orakring 2 750 raUj. kr.

Transfereringarna ökar raed 400 mUj. kr., frärast som en följd av ökat bistånd till utvecklingsländema samt ökade försäkrings- och räntebetal­ningar.

Sararaantaget förutses en viss ytterligare förstärkning av bytesbalan­sen och överskottet beräknas tUl 1,5 raUjard kr.

De ekonomiska perspektiven på längre sikt De statsfinansiella perspektiven

För att ge ett underlag för bedömningarna av budgetutvecklingen på längre sikt utförs årligen beräkningar för de fyra budgetår som följer efter det närmast framförliggande. I år omfattar dessa beräkningar, som sammanfattningsvis benämns långtidsbudgeten, perioden 1974/75—■' 1977/78. De detaljerade resultaten redovisas i bilaga 2 tUl denna propo­sition.

Långtidsbudgeten baseras på uppgifter som lämnas av myndighetema i saraband med de årliga anslagsframställningarna, i vissa fall dock kompletterade efter det att statsverkspropositionen framlagts. Den slut­liga utformningen av långtidsbudgeten sker inom finansdepartementet efter sararåd med resp. fackdepartement.

Beräkningarna avser endast den över statsbudgeten finansierade verk­samheten, varför affärsverkens driftutgifter och andra utgifter för de statliga bolagen än tillskott av kapital inte ingår. Detsamma gäller en stor del av socialförsäkringssystemet, bl. a. AP-fondens utgifter och in­komster.

I långtidsbudgeten kartläggs de konsekvenser på utgiftssidan som följer


 


Prop. 1973:125                                                        23

av statsmakternas redan fattade beslut och gjorda åtaganden. På inkomst­sidan görs en framskrivning med utgångspunkt i gällande skalleregler och avgiftsnormer. Långtidsbudgeten bör således varken uppfattas som en plan för den framtida budgetpolitiken eller som en prognos över budgetutvecklingen. Dess syfte är begränsat tUl att i första hand endast ange de inteckningar i det framtida resursutryraraet sora gjorts genora de redan fattade besluten.

Jag vill understryka att dessa beräkningsprinciper inte är liktydiga med en oförändrad standard eller raed oförändrade resursinsatser. I flera fall har statsmaktema gjort preciserade utfästelser om en succes­sivt ökad standard eller ökade utgifter. Detta gäller exempelvis stan­dardgarantin tUl folkpensionärerna och åtagandet om ett ökat bistånd till u-ländema. I de fall sådana utfästelser gjorts om framlida standard­höjningar har dessa medräknats i långtidsbudgetens utgiftsberäkningar.

På de områden där tidsbegränsade åtaganden eller prograra förelig­ger har utgiftema antagits falla bort i och raed att prograraperiodcn lö­per ut. I det stora flertalet fall finns eraellertid inte preciserade utfäs­telser ora en ökad standard eller tidsbegränsningar av gjorda åtaganden. Ulgiftsbedöraningama har då i allmänhet gjorts med utgångspunkt i att verksamheten skall fortgå i oförändrad omfattning. Vid dessa beräk­ningar har viss hänsyn tagits tUl en förväntad produktivitetsstegring. I denna framskrivning av verksamheten Ugger dock ingen värdering av att den skall eller bör fortsätta, utan förfaringssättet är en konsekvens av de beräkningsmetoder sora tillärapas i långtidsbudgeten.

De förutsättningar ora sarahällsekonorains utveckling sora använts i långtidsbudgeten ansluter sig till de resultat sora erhållits vid avstära-ningen och fraraskrivningen av 1970 års långtidsutredning och som i samraandrag redovisas i det följande.

Det är cn naturlig konsekvens av de beräkningsprinciper som gäller för långtidsbudgeten alt de utgiftsökningar raan koraraer frara lill för perioden 1973/74—1977/78 bUr lägre än de sora faktiskt realiserats för den närraast bakoraliggande feraårsperioden 1967/68—1971/72. De to­tala utgiftema i fasta priser beräknas för denna passerade period ha sti­git raed i genorasnitt 5,4 % om året. För långtidsbudgetperioden har ut­giftema beräknats öka med i genomsnitt 2,7 % om året. I löpande pri­ser har utgifterna stigit raed 11,2 % åriigen 1967/68—1971/72 att jära­föra med beräknade 5,6 % under den framförliggande perioden. I ut­giftsökningama för den passerade perioden mgår emellertid effekterna av den betydande reformverksamhet som bedrivits under dessa år. I konsekvens med beräkningsprincipema görs däreraot uite något försök alt beräkna effektema av de nya beslut sora kan komma att fattas under den framförliggande perioden.

I tabell 6 redovisas utvecklingen av statsutgifterna i fasta priser för­delade på olika ändamålsgrupper.


 


Prop. 1973:125

Tabell 6. Statsutgifternas utveckling lor olika ändamålsgrupper

(Milj. kr., fasta priser)


24


 

 

Genomsnitt-

Anslag

Genomsnittlig

 

lig procen-

1973/74

procentuell

 

tuell föränd-

 

förändring

 

ring 1967/68

 

1973/74-

 

-1971/72

 

1977/78

Folkpensioner, sjukförsäkring m. m.

+ 7,5

12 878

+ 5,8

Utbildning och forskning

+ 3,5

10 873

+ 0,8

Totalförsvar

+  1,6

7919

- 0,1

Kommunikationer och

 

 

 

energiförsörining

- 0,4

5 826

-f 0,1

Stöd till barnfamiljer

-K 9,0

4 063

-1- 2,6

Arbetsmarknads- och regionalpolitik

+ 16 A

3 918

4- 3,7

Skattebidrag till kommuner m. m.

+ 2,6

3 654

-h 2,8

Bostäder

-1-20,8

3 425

+ 4,6

Hälso-, sjuk- och socialvård

- 0,2

2 949

+  1,5

Rättsväsende

-f  7,8

2 772

+ 0,2

UtveckUngsbistånd m. m.

+ 16,0

1 672

-fl 2,4

Övrigt

+ 4,0

7155

+  1,7

Totala utgifter

+ 5,4

67104

+ 2,7

Av tabellen framgår att utvecklingsbiståndet uppvisar den snabbaste, procentuella ökningen under peiioden. Relativt snabba ökningar fömt­ses också för ändaraålsgruppema folkpensioner och sjukförsäkring, ar­betsraarknads- och regionalpolitik särat bostäder.

De relativt sett snabba ökningarna av folkpensioner, sjukförsäkring m. ra. och av utgifterna för arbetsmarknad och regionalpolitik är en direkt följd av de målsättningar och utfästelser sora gäller för dessa om­råden.

Ätt stödet till bostadsbyggandet ökar under perioden sararaanhänger i första hand raed den skuldökning sora sker på bevUjade fastighetslån och sora följer av de beräkningsmässiga fömtsättningar sora gjorts om oförändrade paritetstal under längtidsbudgetperioden.

En klar olikhet framträder mdlan de olika realekonomiska utgiftsty-pema. Investeringsutgifterna beräknas minska under perioden raedan konsurationsutgiftema beräknas öka något. En klar skillnad finns dock mellan de begränsade stegringarna i statens egna utgifter och de snab­bare ökningarna av driftbidragen tUl koraraunernas konsurationsutgif-ter. De kraftigaste ökningarna uppvisar transfereringspostema, som bl. a. innehåller det snabbt stigande utvecklingsbiståndet, utbyggnaden av sjuk- och arbetslöshetsförsäkringen, folkpensionerna och skattebidra­gen till komraunema.

Olikhetema raellan de realekonoraiska grupperna visar således att de statliga åtagandena på längre sikt i första hand är av transfererings-dier bidragskaraktär medan statens egen verksamhet på såväl konsum­tions- sora investeringsorarådet inle på sararaa sätt är uppbunden av ti­digare åtaganden.


 


Prop. 1973:125                                                        25

Det är ett naturUgt utslag av beräkningstekniken i långtidsbudgeten att utgiftema beräknas stiga snabbare i början än i slutet av perioden. Tidigare angavs utgiftsökningen i fasta priser tUl i genorasnitt 2,7 % år­ligen under hela perioden. För det första året i perioden, budgetåret 1974/75, är ökningen beroende på utvecklingen av anslagen till utveck­lingsbistånd. UtgLftema för detta ändaraål har i långtidsbudgeten blivit föreraål för en altemativ behandling. I det ena altemativet (A) fömt­sätts anslagen för budgetåret 1974/75 öka sora hittUls raed 25 %. För budgetåret 1975/76 har förutsatts en ökning ora 30 %, varigenora en-procentraålet uppnås under detta år. I det andra altemativet (B) fömt­sätts anslagen öka så att enprocentmålet uppnås redan under budgetåret 1974/75. Dessa altemativ gäller sålunda utvecklingen under perioden och påverkar därför inte utgiftsbdoppet för slutåret. Gemensamt för bägge altemativen är att anslagen komraer att utvecklas i takt med brut­tonationalprodukten efter det att enprocentraålsättningen uppnåtts. Det­ta innebär att denna raålsättning även fortsättningsvis blir uppfylld.

Vid det lägre altemativet blir stegringen av de totala statsutgiftema i fasta priser för budgetåret 1974/75 5,6 % och i det högre 6,3 %. I lö­pande priser har utgiftsstegringen till detla budgetår beräknats tiU 9,1 % resp. 9,7 %. I tabell 7 återges en beräkning av den effekt på saldot detta skulle få i kombmation med de gjorda antagandena ora statsinkorasler-nas utveckling för detta år.

Av tabellen framgår att statsinkomstema mellan budgetåren 1973/74 och 1974/75 beräknas stiga med ca 7,5 miljarder kr. Till en del beror detta på den föreslagna skatteläggningen av sjuk- och arbetslöshetsbi­dragen. TUl följd av tidigare fattade beslul och redan vid det lägre al­ternativet för utvecklingsbiståndet stiger emellertid statsutgiftema snabbt, eller med drygt 6 miljarder kr. tUl budgetåret 1974/75.1 det högre alter­nativet beräknas utgiftsstegringen till ca 6,5 mUjarder kr. Saidoförbätt­ringen skulle begränsas till ca 1,4 resp. 0,9 miljarder kr. Delta innebär att underskottet fortfarande skulle komma att ligga på en mycket hög nivå. Enbart ett fullföljande av tidigare gjorda åtaganden koraraer alltså att ställa betydande krav på kreditraarknaden under 1974/75.


Tabell 7. Budgetsaldots utveckling 1972/73—1974/75 (Milj. kr., löpande priser)

1972/73    1973/74    1974/75

54 511

61437

68 902

61 897 61897

67 104 67 104

73 206 73 633

-7 386 -7 386

-5 667 -5 667

-4 304 -4 731

Inkomster Utgifter

AU. A

Ält. B Budgetsaldo

Alt. A

All. B


 


Prop. 1973:125                                                        26

De samhällsekonomiska perspektiiven

I närraast föregående avsnitt liar jag redovisat de inteckningar i det fraratida sarahällsekonoraiska resursutrymmet, som gjorts genom stat­liga beslut och åtaganden. Rimligheten i såväl dessa sora nytillkomman­de krav från den offentliga sektom kan endast bedömas utifrån en före­ställning ora de produktionsresurser som på längre sikt står till förfo­gande och ora de konkurrerande anspråk som ställs från andra sektorer. Genora det bakgrundsmaterial sora fraralades i 1970 års långtidsutred­ning kunde jag för två år sedan redovisa hur jag utifrån de då aktuella utvecklingsperspektiven såg på awägningsprobleraen i ekonomin.

I den bild av den ekonomiska utvecklingen i Sverige för åren 1971— 1975 som tecknades i 1970 års långtidsutrednLng, framstod de ekono­raiska resursema som knappa i förhållande till de ambitioner som kunde registreras inom olika sektorer c:v sarahällsekonorain. På tillgångssidan förutsågs en fortsatt rainskning av arbetskraftstillgången frärast beroende på den allmänna arbetstidsförkortning som hade beslutats. Produktivi­teten inom sarahällsekonorain beräknades komma att stiga trendmässigt och den totala ökningen i produktionskapaciteten beräknades uppgå till ca 4 % i genorasnitt per år under perioden.

Då det gäUde att bedöraa hur olika användnmgsoraråden kunde kora­raa att tUlgodoses inora en sådan tillväxtrara var det frärast två problem som stod i förgrunden nämligen frågan ora den svenska ekonorains ex­terna balans och frågan om avvägningen mellan privat och offentlig konsuration.

Vad gällde balansen i de utrikes betalningarna beräknades för 1970 föreligga ett underskott i bytesbtilansen ora närraare 2 railjarder kr. En förutsättning för att realisera de centrala ekonoraisk-politiska målen var att balansen i dessa betalningar återställdes under perioden fram tUl 1975. Vid den försäraring av transfererings- och tjänstenetto sora förut­sågs beräknades handelsbalansen för varor behöva gå från ett underskott i löpande priser på ca 1,1 raUjard kr. 1970 tiU ett överskott på ca 2,9 mU­jarder kr. 1975 för att total balans skulle uppnås detta år. Den ökning av industrivaruexporten som var nödvändig för att uppnå detla raål be­dörades erfordra en kraftig ökning av industrins investeringar.

Det andra vikliga awägningsprobleraet gällde fördelningen av till­gängligt konsumtionsutrymrae raellan offentliga och privata ändaraål. De offentliga utgiflsplanema frarastod i långtidsutredningen som starkt expansiva även om en viss uppbromsning av den koraraunala konsura­lionen jämfört med tidigare år förutsågs. Skulle dessa helt ut tillgodoses skulle utryraraet för privat konsuration bli raycket begränsat. I sin hu­vudkalkyl upptog långtidsutredningen en i förhållande tUl planerna nå­got reducerad ökning av offentlig konsuration eller med 4,5 % per år under 70-talets första hälft. DeUa skulle medge en årlig ökning av den privata konsumtionen med 3—3,f! %.


 


Prop. 1973:125                                                        27

Då jag i den reviderade finansplanen för 1971 behandlade långtidsut­redningens resultat framhöll jag att jag såg det sora ett ofrånkoraligt villkor för att vi skall kunna genomföra våra raål för den intema eko­norain att balansen i utrikes betalningarna återställdes. Jag underströk att detta också var en fömtsättning för att vi fraragångsrikt skulle kunna hävda vår yttre självständighet och genomföra våra åtaganden bl. a. gent­emot u-ländema. Utan en väl konsoliderad valutaslällning blir den hand­lingsfrihet utåt som vi eftersträvar kringskuren.

Utifrån denna syn framstod det sora nödvändigt att den ekonomiska politiken under de kommande åren inriktades på att resursfördelningen försköts mot avsättning av en större andel varor och tjänster utoralands och en lägre tillväxttakt i förbrukningen inora landet. Kraven på ökad export fömtsatte en fortsatt stark utbyggnad av industrins produktion och kapacitet. Ätgärder sora raöjliggjorde och stiraulerade en sådan ut­byggnad skulle ges företräde i den ekonoraiska politiken. Denna linje för politiken har sedan konsekvent följts under de två gångna åren.

Vad beträffar resursernas fördelning raellan inheraska användnings-oraråden har frågan ora den offentliga och speciellt då den koraraunala konsumtionens långsiktiga tillväxt ägnats en central uppmärksarahet vid den ekonoraiska politikens utforraning. Därvid har delvis nya och för­ändrade vägar och synsätt prövats för att angripa dessa problera. Sara­tidigt har konjunktumtvecldingen raedfört att förutsättningama för des­sa frågors behandling väsentiigt förändrats. Försvagningen i utländsk och inherask efterfrågan har under 1971 och 1972 yttrat sig i en tUl­växt av bmttonationalprodukten ora ca 3 % sararaanlagt för de båda åren. DärtiU har då även bidragit en väsentlig därapning av den offent­liga konsurationens ökning. I denna utvecklingsbUd ingår även den myc­ket markerade förstärkning av den yttre balansen som skett dessa år. Bytesbalansen beräknas sålunda för 1972 ha ett överskott ora 1 200 raUj. kr.

Innebär den nyssnäranda utvecklingen att de awägningsproblera och utvecklmgsperspektiv sora angavs i 1970 års långtidsutredning inte längre har aktualitet? Eller är det här endast fråga om konjunkturellt betingade avvikelser från de i utredningen skisserade långsiktiga utveck­lingslinjerna? Den avstämning av 1970 års långtidsutredning som ge­nomförts har syftat tUl att söka belysa bl. a. just dessa frågor. En sam­manfattning av de resultat som frarakoramit av detta arbete redovisas i bilaga 3. En detaljerad redogörelse som dessutora orafattar specialstu­dier över utrikeshandel och betalningsbalans, industrins utveckling, ener­giförsörjningen, den offentliga sektorns utveckling särat de finansiella aspektema av den reala kalkylen publiceras inom kort i SOU 1973: 21.

Innan jag går in på resultaten av detma avstämning vill jag foga en mer allmän kommentar tUl det försök som samtidigt gjorts att utsträcka tidsperspektivet till att orafatta perioden frara t. o. m. 1977.1 olika sam-


 


Prop. 1973:125                                                        28

manhang har framförts önskeraål ora att långtidsplaneringen skulle gö­ras "rullande". De hittUls vart ferate år gjorda studiema över utveck­lingsperspektiven för en framtida. 5-årsperiod borde sålunda komplette­ras genom att man under perioden följde upp prognosema och därvid successivt förde frara dessa. En sådan uppföljning är förenad raed bety­dande svårigheter av metodisk och statistisk art. Genom den utveckling av arbetsmetoder och av raaterialinsamling och bearbetning sora skett i anslutning tUl en ekonoraetrisk planeringsraodell har raöjlighelema att förnya fraratidsbedöraningama väsentiigt förbättrats. Jag finner det värdefullt att detta utvecklingsarbete nu kunnat orasättas i ett försök alt föra frara lidsperspektivet till alt orafatta perioden frara t. o. ra. 1977. I att det är ett försök ligger eraellertid att flera koraphcerade analyspro-blera inte kan sägas ännu ha fått en fullt klar lösning. Här vill jag peka på bl. a. de svårigheter sora finns vid järafördser av utvecklingssiffrör för de olika perioder sora behandlas, näraligen åren 1971 och 1972, 1971 t. o. m. 1975 och 1973 t. o. ra. 1977. Sora basår vid beräkning av för­ändringar utgår långtidsutredningen från 1970 resp. 1972 varför perio-dema betecknas 1970—1972, 1970—1975 och 1972—1977. De skiUna­der i fråga om konjunktursituationen sora präglar eller sora fömtsätts karakterisera de olika begynnelse- och slutåren medför betydande vansk­ligheler vid tolkningen av framkomna resultat. Stor försiktighet och ef­tertanke är därför nödvändig då man söker nå fram till bestärada slut­satser.

Även om drygt två år gått S(jdan 1970 års långtidsutredning lades frara har det vid den gjorda revideringen och fraraskrivningen visat sig ytterst svårt att säkrare fastställa ora och i vad mån nya bestående ten­denser tUlkommit i utvecklmgsbilden. Delvis hänger detta samman med att ett säkrare statistiskt underlagsmaterial går att få endast med en be­tydande tidseftersläpning — för 1972 finns sålunda ännu bara begrän­sade och preliminära data för olika sektorer av ekonomin. Men en an­nan och i detta samraanhang viktigare orsak är att förändringar i en ut-vecklLngstrend inte kan beläggas genora observationer för något eller några enstaka år. Dessa förhållanden gör att jag inte finner det menings­fullt eller praktiskt möjligt att, sora understundora förts fram, upprepa den mllande framtidsbedömningen varje år.

Produktionskapaciteten. Sora jag nyss erinrade ora uppskattade 1970 års långtidsutredning ökningen av produktionskapaciteten åren 1970— 1975 tUl ca 4 %. I de reviderade kalkylema anges nu en lägre öknings­takt eller 3,4 % per år. Enligt avstämningen hänför sig denna justering nedåt helt tUl produktivitetsutvecklingen. Den genorasnittiiga minsk­ningen i arbetskraftsutbudet, mätt i timmar, beräknas däreraot bli den­sararaa sora förutsågs 1970 eller 0,8 % per år. Detta sararaanfattande resultat inryramer emellertid raotvägande skUjaktigheter för olika del-koraponenter. Jämfört raed de tidigare beräkningama antas nu en något


 


Prop. 1973:125                                                                       29

större ökning av den andel kvinnor som koramer att ha arbete utom hemmet. Reviderragen är dock för 1970—1975 inte så stor som utveck­lingen 1971 och 1972 kunde antyda. Den starka ökningen dessa två år har nämligen ansetts tUl viss dd utgöra en tidigareläggning av inträdet på arbetsmarknaden till följd av särbeskattningsreformen. En revidering i raotsatt riktning har bedömts motiverad i fråga ora speciellt raannens relativa arbetskraftstal i högre ålder. Arbelsraarknadsparternas överens­komradse ora en successiv sänkning av pensionsåldem till 65 år är det viktigaste skälet tUl denna. Den prognos sora gjorts för åren 1972—1977 visar en ökning av det totala arbetskraftsutbudet ora 0,1 % per år, un­der fömtsättning att någon ytterligare allraän arbetstidsförkortning inte komraer att tas ut under perioden.

Ser vi sedan på produktivitetsutvecklingen kan konstateras att den 1970—1972 följt det sedvanliga cykliska raönstret med en svag utveck­ling under konjunkturnedgångens första fas och därefter en snabb ök­ning. I genomsnitt uppgår ökningstakten till 4,2 % för totala ekonomin och 5,1 % för enbart industrin. Dessa tal är lägre än de sora beräknades i långtidsutredningen för 1970—1975, näraligen 5 % för hela ekonomin och ungefär 7,5 % för industrin. Nu kan man med stor säkerhet utgå ifrån att produktivitetsökningama framdeles koraraer att återta en högre takt. All historisk erfarenhet tyder på detta. Men å andra sidan är det svårt att avgöra ora långtidsutredningens tal från 1970, vilka i stort sett sararaanfaller med äldre trender, fullt ut kommer att uppnås. Vid av-stämningsarbelet har raan, delvis på basis av en särskild enkät som gjorts till mdustriföretagen, stannat för en serie produktivitetsantaganden för de olika branscherna som tillsararaans ger en genorasnittiig årlig pro­duktivitetsökning av 4,3 % för hela ekonomin och 6,8 % för industrin 1970—1975.

Bakom nedrevideringen av ökningstakten för produktiviteten ligger delvis en något ändrad bedönming av möjlighetema till fortsatta pro­duktivitetsökningar genora en snabb regional- och branschraässig struk-

Tabell 8. Försörjningsbalansens utveclding 1960—1977

 

 

 

Milj. kr.

Procentuell volymförändring

per år

 

 

1968 års priser

 

 

 

 

 

 

1960-

1965-

LU70

Ny kalkyl

 

 

1970

1965

1970

1970-1975'

1970-1975

1972-1977

Privat konsumtion

84 487

4,3

3,1

3,1

2,6

4,4

Offentlig konsumtion

33 242

4,9

5,7

4,5

3,8

4,0

Fasta bruttoinvesteringar

33 790

6,4

3,8

3,5

2,1

2,5

Export av varor och tiänster

37 455

6,5

8,7

7,0

6,7

7,1

Import av varor oeh tjänster

38 383

6,7

7,8

5,7

5,2

7,3

Bruttonationalprodukten»

154 779

4,8

4,0

3,7

3,1

4,2

1 Omräkning av uppgiftema i LU 70 till att avse 1968 års priser.

» Mätt från användningssidan. BNP från produklionssidan ligger genomgående något högre.


 


Prop. 1973:125                                                        30

turomvandling. En ökad inriktning på miljöfrågor liksora en övergång till andra produktionsprocesser skulle också åtminstone på kort sikt kun­na medföra att produktivitetsökningslakten — mätt på konventionellt sätt — skulle därapas.

Redan i den reviderade finansplanen för 1971 bedörade jag det tvek­samt ora långtidsutredningens produktivitetsprognos skulle kunna in­frias. Jag finner det därför naturligt att nu ansluta mig till den marke­ring som utredningen gjort av en jämfört med tidigare bedömningar någol avsaklad ökningstakt. Det kan måhända diskuteras hur en ökad hänsyn till regionala och andra miljöraässiga faktorer kan komma att ge sig till känna i kapacitelsberäkningen. Den återverkan som troUgen uppstår behöver inte nödvändigtvis yttra sig i en lägre produktivitets­ökning. Den kan även länkas ta forraen av en restriktion för möjlig­heterna att upprätthålla en jämn sysselsättning, vilket då skulle av­speglas i en någol högre genomsnittlig arbetslöshetskvot. De resultat som riraligen bör uppnås genom de regionalpolitiska insatserna och som frärast avser utökade sysselsättniingslillfällen talar dock enligt rain me­ning för den nedrevidering av produktiviteten som gjorts i avstäranings-arbetet.

De här angivna förutsättningama har givit talet 3,4 % för den ge­norasnittiiga årliga tUlväxten av den totala produklionskapacUeten i landet 1970—1975. Då sararaanlagt för 1971 och 1972 ökningen av bruttonationalprodukten begränsat sig till ca 3 % skulle rent räkne-mässigt finnas ett betydande kapacitetsutrymme för en hög tillväxt under de närmast koraraande åren. Nu aktuella tendenser, sådana de fraragår av vad jag redovisat i det föregående, antyder alt en konjunk­turuppgång inletts. Består dessa tendenser ökar förutsättningama för att efler hand ta i anspråk de produktivitets- och produktionsreserver sora f. n. finns i ekonorain. Tillsararaans med den förutsedda kapacitetstUl-växlen för åren fraraöver skulle del årliga tillväxtutryraraet 1972—1975 kunna uppskattas öka raed 4,5—5 %. Jag finner det inte osamiolikt att de tendenser sora nu kan skönjas på efterfrågesidan under sin fortsatta utveckling kan raedföra alt detta utryrame koraraer alt fullt utnyttjas. I 5-årsperspektivet 1972—1977 blir givelvis den raöjliga tillväxten något lägre på grund av att utnyttjandet av förefintliga kapacilctsreserver en­dast ger en engångsvinst under de första åren av perioden.

Resursanvändning. Då det gäller att bedöma hur resursema lärapligen kan fördelas på olika användningsoraråden vill jag först ta upp frågan rörande de utrikes betalningama. Bytesbalansen för varor och tjänster, dvs. exkl. transfereringar, har genoragått en drastisk förändring genom att gå från ett underskott 1970 om ca 950 railj. kr. till ett överskott 1972 om ca 2 500 milj. kr. TiU mycket stor del beror denna förbättring på konjunktumtvecklingen. Den kraftiga neddragningen av lagren och den svaga utvecklingen av privat konsumtion har bidragit härtill, sam-


 


Prop. 1973:125                                                                       31

tidigt som vår export kunnat hävda sig förhållandevis väl. Vid avstäm­ningen av långtidsutredningen har man, under vissa förutsättningar, be­räknat att en konjunkturrensad bytesbalans skulle ligga ungefär vid ett balansläge 1972, möjligen dock något i underkant. Trots osäkerheten i sådana beräkningar frarastår det dock sora helt klart att en väsentlig förbättring järafört raed 1970 har uppnåtts och att vi lyckats ta ett avgörande steg raot en långsiktig balans i våra utrikesbetalningar. Jag viU emellertid här starkt betona att detla konstaterande inte får föran­leda en mindre aktsamhet ora vår utrikesbalans än tidigare. Som visals i avstämningen av långtidsutredningen finns skäl att räkna raed alt under­skotten i frärast turistnetto och transfereringsnelto för 1975 och 1977 bUr större än vi fömt trott. Det är sålunda nödvändigt att åstadkomraa en fortsatt förskjutning i vår varuproduktion mot ökad avsättning utora­lands. Man har i avstäraningen räknat raed att en årlig exportvolyraök-ning ora ca 7 % 1970—1975 skulle krävas och särskilda efterfråge-studier visar att både utländsk efterfrågan och svensk exporlkapacitet skulle tillåla detta. På iraportsidan får vi för 1970—1975 ett ganska beskedUgt volyraökningslal om drygt 5 % per år, men 1972—1977, då rekylen från konjunkturnedgången kommer all påverka talen, skulle ökningen koraraa all uppgå till nära 7,5 % per år.

Ora raan alltså kan se på utvecklingen av bytesbalansen med en viss tillförsikt finns det dock anledning betona de riskraoraent sora finns och de trots allt begränsade marginaler vi har att röra oss inom. Den allmänna bedömning jag gjorde 1971 i fråga om nödvändigheten att stärka vår konkurrenskraft och att uppnå en förskjutning mot export-raarknadema finns inle anledning att ändra. Vår rörelsefrihet är dock nu något större.

På investeringsorarådet förutsåg raan i långtidsutredningen en för­hållandevis lugn utvecklingstakt för första hälften av 70-la!el. I de reviderade kalkylema har den årliga volyraökningen för investeringama dragits ner raed drygt 1 procentenhet per år eller tUl 2,1 % 1970—• 1975. Frärast avser detta industriinvesteringarnas ökningstakt där de nya prognoserna huvudsakligen är grundade på den tidigare näranda företagsenkäten. Den nu angivna investeringsutvecklingen för industrin på ca 4,1 % i volyra per år 1970—1975 ligger inora det intervall sora angavs 1970 för den nödvändiga invesleringsökningen. Denna investe­ringsökning raåste dock, sora också frarahålls i avstäraningen, ses som ett rainiraura för alt bibehålla vår expansionsförraåga och konkurrens­kraft.

I 1970 års långtidsutredning diskuterades utförligt lönsamhets- och finansieringsproblera inora industrin. Dessa problera är lill stor del fortfarande aktuella. En väsentlig fråga därvidlag avser fördelningen av inkomstema raellan hushåll och företag, eller annorlunda uttryckt vilka anlaganden som kan göras beträffande företagens lönsamhet. I de re-


 


Prop. 1973:125                                                        32

viderade beräkningarna har antagits att den fördelning sora var rådande 1972 även koramer att gälla slutåret 1977. Beroende på den fömtsedda ökningen av industriinvesteringarna iraplicerar detta en viss fortsatt ned­gång av förelagens självfinansieiingsgrad. Härigenora ställs ökade krav i fråga ora riskvUligt kapital. Nya finansieringsforraer kan koraraa alt bli aktuella. Det är bl. a. raot denna bakgrund sora förslaget ora rätt för AP-fonden att förvärva akiier bör ses.

Byggnadsinvesleringamas utveckling under den närraaste 5-årsperio-den ulgör ett speciellt problera. Liksora i 1970 års långtidsutredning är del fortfarande realistiskt att räkna raed ett därapat bostadsbyggande även ora någon ålerhäratning kan förväntas raot prognosperiodens slut. Vidare utgör byggnadsinvesteringarna en fallande andel av den totala investeringsvolymen. Resultatet av dessa tendenser raåste bli en svagare utveckling än tidigare av byggnadsindustrins produktion. Frågan är då vad man skall tro om produktivitetsutvecklingen inora denna sektor. I avstäraningen av långtidsutredningen har olika skäl för och eraot en fortsatt hög produktivitetsutveckling redovisats och raan har stannat för en raindre neddragning av produklivUelsökningen 1972—1977 järafört med tidigare perioder. Man raåste emellertid uppraärksararaa de risker för kostnads- och hyresutvecklhigen sora en aUtför långsara ökning av byggproduktiviteien skulle föra med sig. Med de bostadskostnader som i dag råder är det ur hyrespolitisk synvinkel väsentligt att rationalise­ringsarbetet inte saktar upp.

Vad gäller den offentliga konsumtionen kan det vara anledning att något erinra om läget 1970. I saraband raed långtidsutredningen redo­visades då utgiftsplaner, frärast för den koraraunala sektom, som var synnerligen expansiva. Det stod klart att dessa skulle binda resurser på lång sikt samt vara förenade med betydande finansieringsproblera. De ökningar av kommunalskatterna sora skulle ha blivit nödvändiga skulle ha skapat påfrestningar för raedborgama och medfört stömingar på löne-och arbetsmarknaderna. Jag framhöll i den reviderade finansplanen för 1971 att utgiftsutvecklingen på längre sikt för komraunerna ingav oro och påpekade vikten av att noggrant pröva alla möjligheter till ratio­nalisering och kostnadsbesparingar som kunde finnas inora olika offent­liga oraråden. Enligt den överenskommelse som regeringen träffade raed Svenska koraraunförbundet och Svenska landstingsförbundet har koraraunerna sederraera rekoraraenderats att under åren 1973 och 1974 avstå från skallehöjningar. Man kan nu konstatera att det varit raöjligt för koraraunerna att snabbt orapröva sin utgiftspolitik. Värdefullt är att en ökad kostnadsraedvetenhet och noggrannare prioritering inte endast avser de raer kortsiktiga ulgiftsbesluten ulan även synes ha komrait att prägla de långsiktiga planerna. Enligt de prognoser sora nu redovisas koraraer konsumtionsutvecklingen för den offentliga sektorn att år­ligen öka raed 3,8 % 1970—1975, att järaföra raed 4,5 % enligt lång-


 


Prop. 1973:125                                                        33

tidsutredningen 1970. Ökningen för den statliga konsuralionen beräknas därvid tUl 3,2 % och för den koraraunala till 4,2 %. För 1972—1977 skulle den årliga ökningen bli ca 4 %, varav 3,5 % för staten och 4,3 % för kommunerna.

Den justering av utgiftsprognosema som har skett sedan 1970 frara­står sora relativt begränsad. Det bör också observeras att ökningstalen för den offentliga sektorn blir avsevärt kraftigare ora expansionen raäts i löpande i stället för sora här skett i fasta priser. De finansiella kon­sekvenser delta medför skall beröras i det följande. Men det skall först påpekas att den angivna konsumtionsutvecklingen för att kunna för­verkligas kräver en kraftig sysselsättningsökning inora den offentliga sektorn. I volyra räknat uppgår sysselsättningsökningen sålunda till inte raindre än ca 4 % per år 1970—1975 och ca 4,3 % 1972—1977. Mäti i antal sysselsatta skulle detta innebära en ökning raed ca 5 % per år under de båda 5-årsperioderna. Den offentliga sektom skulle enligt dessa beräkningar, vilka återges i tabell 9, öka sin andel av totalantalet sysselsatta i ekonorain från ca 20 % 1972 tiU ca 25 % 1977. Det är således en väsentlig förstärkning av den offentliga sektorns roll i sara­hället sora återspeglas i dessa prognoser.

I avstämningen återges även vissa kalkyler över de finansiella kon­sekvensema av utvecklingen inom den komraunala sektom. Dessa be­räkningar visar klart att även ganska små avvikelser frän de gjorda an­tagandena rörande kostnads- och prisutveckling för kommunema skulle få stora konsekvenser för deras finansieringsbehov. Den komraunal­ekonoraiska utredningen arbetar just nu med att studera hithörande frågor. Redan de nu framlagda kalkylema visar eraellertid klart hur sraå

Tabell 9. Antal sysselsatta inom olika näringsgrenar 1970—1977

 

 

 

1 000-tal

 

 

 

Procentuell i förändring

1970-1975

Iriig

 

1970

1972

1975

1977

1972-1977

Jord brak och fiske

Skogsbrak

Industri

El, gas, vatten och avlopp

Byggnadsverksamhet

264

87

1031

30

369

246 69

999 30

343

203

46

1008

29

335

181

41

970

30

324

-      5,1
-11,9

-     0,5

-     0,9

-     1,9

-      5,9
-10,1

-      0,6
0,4

-       1,2

Summa varu- och kraftproduktion

1781

1687

1621

1546

- 1,9

- 1,7

Varuhandel Samfärdsel

Privata tiänster och bostads­förvaltning Offentliga tiänster

500

255

595 700

499 259

604

788

512 266

609 906

534 258

618 991

0,5 0,8

0,5

5,3

1,4 - 0,1

0,5

4,7

Summa tjänsteproduktion

2 050

2150

2 293

2 401

2,3

2,2

Totalt

3 831

3 837

3 914

3 947

0,4

0,6

3    Riksdagen 1973.1 saml Nr 125


 


Prop. 1973:125                                                                       34

raarginaler vi har att röra oss inora både vad del gäller finansierings­sida och arbetskraftsresurser.

De kalkyler som framlagts rörande utvecklingen 1972—1977 ger vid handen alt det komraer att finnas ett ökat utryrarae för privat konsura­tion. Det uppskattas till ca 4,4 % per år. Inora konjunkturinstitutet har gjorts studier över den långsikliga sparande- och konsurationsutveck-lingen, som också visar att en konsumtionsökning av ungefär denna storlek synes möjlig att genoraföra ulan all alltför slora finansiella pro­blera inställer sig. Sparkvoten skulle gå ned från 1970—1972 års höga nivå men skulle inle nå den låga nivå som rådde under slutet av 60-lalet.

I den reviderade finansplanen för 1971 framhöll jag att någon siffer-precisering för en läraplig ökningstakt för privat och offentlig konsura­tion inte kunde göras. Ett åtstraraningskrav kan inte ensidigt läggas på ena eUer andra sidan utan måste fördelas med hänsyn till de förhållan­den sora koraraer att gälla under olika år. Saratidigt påpekade jag att del raed hänsyn till en eftersträvad utjäraning av inkoraslerna skulle vara önskvärt med ett större utryrarae för privat konsuration för att spänningarna på arbets- och löneraarknaderna inle skulle bli alltför besvärande.

Den tveksarahet sora yppades 1971 angående sifferpreciseringar av lärapliga konsurationsökningstal ter sig lika befogad i dag. Det är dock riraligt anta att raed det konjunkturperspektiv som avtecknar sig för de närmaste åren och den sysselsällningsökning sora är all vänta, en expansion av den privata konsuralionen koraraer alt äga rura. Efter den generella arbetstidsförkortning sora genoraförts åren 1971 och 1972 förefaller det raotiverat anta att ell förbättrat produktionsresultat i större utsträckning än under senare år tar sig uttryck i en raateriell standardökning för de stora löntagargrupperna. Alt dessa fömtsätt­ningar föreligger bör raedverka lill en lugn och balanserad utveckling på löne- och arbetsraarknaden.

De sarahäUsekonoraiska perspektiv sora anges i den avstärada lång­tidsutredningen visar alt förutsättningar finns för en förhållandevis snabb ekonoraisk tillväxt i vårt land under de närmaste fera åren. Denna tillväxt skulle enligt beräkningaina ge utrymme för en betydande upp­gång både av privat konsumtion och av offentlig verksamhet. Kalky­lema ger emellertid ocksä besked om att produktionsökningen förut­sätter en fortsatt snabb förändring av den svenska ekonorains struktur med framför allt betydande förskjutningar av sysselsättningen meUan olika sektorer sora följd.

För egen del vill jag starkt betona svårigheterna att dra bestämda slutsatser av långsikliga prognoser av delta slag. I kalkylerna ingår inte de svängningar i den ekonomiska aktiviteten, sora konjunktureUa för­ändringar koramer alt medföra. Marginalerna är alllid små raed hänsyn


 


Prop. 1973:125                                                        35

lUl den externa balansen och riskema för en ogynnsara pris- och kost­nadsutveckling. Hänsyn till dessa oraständigheter kan i vissa lägen be­gränsa möjligheterna att nå den spänningsfria expansion sora avstära­ningen av långtidsutredningen ger intryck av. Vidare föreligger osäkerhet beträffande de finansiella fömtsättningama för den angivna tillväxten av den offentliga sektorn.

Dessa ofrånkoraliga reservationer innebär inte alt den av långtids­utredningen angivna utvecklingen skulle vara oraöjlig att realisera. Men det koramer att ställa stora krav på fasthet och effektivitet i den eko­nomiska politiken. En av konjunkturpolitikens huvuduppgifter blir att hålla pris- och kostnadsutvecklingen inom rimliga gränser. Näringspoli­tiken får en viktig roll sora stöd och stimulans till industrins fortsatta expansion. Slutligen koraraer det att krävas en fortsatt aktiv arbets­raarknads- och regionalpolitik såväl sora ett starkt samhälle över huvud för att förena en expansiv, dynamisk ekonomi med bevarad regional balans, individuell trygghet och social rättvisa.

Avslutning

Efler de av konjunkturdämpningen präglade åren 1971 och 1972 lorde det nu inte råda någon tvekan om alt en klar konjunkturuppgång kan avläsas. Orderingången till svensk industri har ökat starkare än alla bedömningar för ett halvt år sedan förutsåg. Efterfrågan från ut­landsmarknaden har även medfört en påtaglig prisstegring på svenska exportprodukter med tyngdpunkten på trävaror, papper, jäm och stål samt verkstadsprodukter. Denna nya situation innebär problera i av­seende på prisutvecklingen i vårt eget land raen har å andra sidan raed­fört en välkoraraen förbättring för svensk förelagsarahel raed positiva verkningar för sysselsättning och räntabilitet.

Den risk för ekonoraisk överansträngning raed en uttalad brist på kapital och arbetskraft sora vi upplevde under föregående konjunktur­uppgång 1969 och 1970 bör raänskligt alt döraa inte behöva upprepas. Vi har nu förhållandevis större resurser i fråga ora arbetskraften, bl. a. raed hänsyn till det större utbudet av den kvinnliga arbetskraft sora tidigare inte sökte sig ul på arbetsraarknaden. Vi har vidare såväl i före­tagen som i kreditinstiluten en betryggande likviditet sora bör göra en kraftig investeringsuppgäng raöjlig.

Vi kan förvänta alt uppgången också aktualiserar en ökad iraport för all motsvara anspråken från såväl konsumtionssidan som från behovet av att i en stigande prisutveckling tillgodose och förslärka lagersidan. Vi har dessbättre, och det är en positiv sida av de senaste årens utveck­ling, skaffat oss en betryggande handels- och bytesbalans och avsevärt förstärkt vår valutaresei"v. Vi bör därför kunna möta uppkoraraande påfrestningar raed påtagligt större säkerhelsraarginaler än vad sora stod till vårt förfogande vid det fön-a uppgångstillfället.


 


Prop. 1973:125                                                        36

Den nu pågående konjunklurförbältringen koraraer också alt raed­föra en ökad efterfrågan på arbetskraft. Därvid koraraer vi också att på nytt löpa risken all inte kunna fylla behovet av yrkesutbildad arbets­kraft. Även under de senaste årens konjunkturförsvagning har denna brist varit uppenbar hos ca en ti-edjedd av landets industriförelag. Vi har anledning räkna med att denna brist nu förvärras, vilket ger oss en klar anvisning om hur de yrkesbelonade linjernas vikt och betydelse allt raer och på sikt träder i förgrunden inom hela vårt utbildningsvä­sende. Då emellertid behoven är akuta koraraer arbetsraarknadsstyrel­sens oraskolningsverksamhet att få drivas raed all kraft också i den förbättrade konjunkturen. Härtill bidrar också den ständigt pågående strukturförändringen inom vårt näringsliv, en tendens som utvecklingen själv dokumenterar och verifierai-.

Med ökad orderingång och fijrbätlrade priser vaknar också regel­bundet vUjan till investeringsexjjansion inora industrin. Konjunktur­institutets prognos visar här en ökningstakt sora jag i mina antaganden försiktigtvis dämpat ned. Men även en åtlaprocentig ökning av industri­investeringarna får räknas sora liggande klart över det norraala. Den koraraer också att ställa anspråk på våra resurser i arbetskraft och fraraför allt i fråga om kapital.

Med hänsyn lill industrins strategiska ställning i vår ekonomi raed ett för varje är relativt starkare inslag av en expansiv utrikeshandel blir våra möjligheter att framgångsrikt hävda oss i den internationella kon­kurrensen allt mer avgörande för sysselsättning och fortsatt standard­höjning. En ofta framförd tveksamhet ora vår framtida konkurrens­förraåga bottnar i två avgörande arguraenl. Det ena är förelagens på­talade brist på riskkapital sora avläses i en reducerad självfinansiering. Och det andra är det allt större behovet av alt ekonoraiskt kunna tUl­godose växande anspråk på forskning och utvecklingsarbete.

Det raåste därför betraktas sora tillfredsstäUande att vi nu kan av­läsa en praktiskt taget enhällig lönlagamppfattning att en insats av lön-lagarraedd sora uppsaraläs i AP-fonden bör gå till förstärkning av in­dustriell utbyggnad i förra av riskkapital. Förslag härora har fraralagts för riksdagen. Vidare har riksdagen enligt utfästelse i statsverkspropo­sitionen förelagts förslag ora extra skatteavdrag för företagens forsk­nings- och utvecklingsinsatser järate ett utbyggt slöd för exporten, allt i akt och raening att befästa den svenska industrins framtida konkur­renskraft.

Vid alla diskussioner om resui"sfördelning inom den nationella eko­norain uppstår svåra fördelnings- och prioriteringsproblera. Nödvändig­heten att garantera en tillfredsställande handels- och bytesbalans raed oravärlden anmäler sig här med oemotsägbara skäl. Den är en förat­sättning för sysselsättningens up]3ehållande och likaledes en fömtsätt­ning för fullföljandet av vårt stöd till utvecklingsländerna och för att


 


Prop. 1973:125                                                                       37

balansera vårt ständigt ökade underskott i turistbalansen. Av denna an­ledning har industrins låneraöjligheter på kapitalraarknaden lillåtils starkt öka under senare år och avsikten är att för industrins del bibe­hålla en hög nivå också fraradeles. Detla har raöjliggjorls genora en ökning av kapitalbildningen, fraraför allt i AP-fonden. Härutöver har svenska folket starkt ökat sitt hushållssparande under senare år och därraed givit sitt bidrag till kapitalbildningen.

I ett fraralidsperspektiv blir dessa frågor aUt viktigare. Del tidigare så starka inslaget av skallefinansiering i den konununala utbyggnaden är raed dagens etablerade skattenivå inte på samma sätt sora tidigare en frarakoralig väg. För utbyggnaden av samhällslivets olika områden, det må gälla näringsliv eller offentlig sektor, framstår en växande ka­pitalbildning i vårt land som allt mer betydelsefull. Även om vissa vä­sentliga avsnitt på den komraunala sidan har kulrainerat, exerapelvis skolans och den slutna akutsjukvårdens expansion, så koraraer den offentliga sektorn att kräva sin avsevärda del av kapitalraarknadens re­surser helt enkelt därför att raedborgarnas anspråk på det offentligas tjänster inle visar någon tendens att avla. I detta perspektiv frarastår fortfarande kapitalbildningen sora en trång sektor i vår ekonorai raed klara behov av fortsatta prioriterings- och fördelningsbeslut sora starkt fraraträdande. Det här betyder inte att vi i vårt land har en svag kapi-talbUdning. Motsatsen är fallet. Alla internationella jämförelser ger vid handen all vårt land i fråga om sparande—investering utslaget per ca­pita intar en ledande position.

I den försörjningsbalans som här redovisats beräknas tillväxten i den svenska ekonomin 1973 bli orakring 5 %>. Därraed skulle vi nå sararaa utveckUngslakt sora under de bättre åren under 1960-talet. Även för det gångna året 1972 redovisas nu en bättre tillväxt än vad sora tidigare angivils. Tas härutöver hänsyn tiU att vi under 1972 även genoraförde en avsevärd arbetstidsförkortning kan nu i ett raera säkert efterhandsperspektiv konstaleras att även det gångna året försvarar sin plats i järaförelse med utvecklingen under 1960-talet.

Med utgångspunkt frän vad som nu kan avläsas ur den ekonoraiska redovisningen från slutet av 1972 och den tid sora gäll av 1973 kan vi raed tillförsikt inregistrera att ett ekonoraiskt uppsving är på gång. Ut­vecklingen bör ge oss lättnader i det centrala problera sora dominerat under lågkonjunkturen, näraligen sysselsättningen av tUlgänglig arbets­kraft. Trots detta blir det nödvändigt alt även fortsättningsvis driva en aktiv och energisk sysselsättningspolitik raed anlitande av den arbets­marknadsorganisation som vi allt raer utvecklat under senare år. Med de högre arabitioner i fråga ora sysselsättningen sora vi nu raed rätta har, koraraer arbetsraarknadspolitiken att kvarstå sora en viktig offent­lig aktivitet även i det bättre konjunkturperspektivet.

Den här tecknade fraratidsutvecklingen innehåller således ett flertal


 


Prop. 1973:125                                                                       38

positiva drag. Förutsättningar finns för en fortsatt tUlväxtpolitik. Vi har uppnått en tillfredsställande yttre balans. Industrins expansionsraöjlig-heter förefaller goda. På längre sikt syns stora fördelar raogna frara av den politik sora förts vad det gäUer såväl den yttre sora den inre miljön. Möjlighetema alt föra vidare reform- och utvecklingsarbetet inom landet är goda.

SÄRSKILDA FRÅGOR

Totalbudgetens utgiftsanslag budgetåren 1972/73 och 1973/74

I statsverkspropositionen beräknade jag totalbudgetens utgLftsanslag, dvs. bortsett från förändringar av reservationsraeddsbehållningama och i dispositionen av rörliga krediter, tUl 60 390 raUj. kr. för budgetåret 1972/73. Här ingick de i prop. 1973: 2 upptagna anslagen på tiUäggs­stat, ora vilka riksdagen nu har beslutat. Till utgången av raars 1973 har härutöver begärts anslag på tilläggsstat raed ell sararaanlagt be­lopp ora ca 590 milj. kr. (prop. 1973: 52, 74 och 85). Bland större an­slag kan nämnas 250 milj. kr. lill sysselsättningsskapande åtgärder för arbetslösa och särskilda åtgärder för arbetsanpassning, 100 milj. kr. tUl regionalpolitiskt stöd och 125 milj. kr. lUl lån och bidrag till Norrbottens jämverk ÄB.

Riksrevisionsverket har med s!lirivelse den 2 april 1973 överläranat en approxiraativ beräkning av budgetutfallet för innevarande budgetår (bilaga 4). Verket har beräknat de totala statsutgiftema, exkl. föränd­ringar av reservationsmedelsbehållningar och i dispositionen av rörliga krediter, till 62 427 milj. kr. Detta är ett högre belopp än de utgiftsan­slag som upptagits i statsverkspropositionen järate tilläggsstater. SkUlna­den förklaras av beräknade raeratgifter på förslagsanslag. Beräkningar­na bygger pä uppgifter sora riksrevisionsverket inhämtat från rayndighe­terna. Verkels beräkning i denna del kan jag ansluta raig till.

För budgetåret 1973/74 upptogs de totala statsutgiftema, exkl. föränd­ringar i reservalionsraedelsbehållningar och i dispositionen av rörliga krediter, i statsverkspropositionen till 65 697 railj. kr. I propositioner vilka förelagts årets riksdag före den 1 april 1973 och riksdagsbeslut frara till näranda dag har upptagils anslag som innebär en utgiftsökning i förhållande härtUl med ca 420 milj. kr. Bland större anslagsökningar kan nämnas 180 raUj. kr. tiU skatteutjäraningsbidrag till koraraunerna ra. ra., 80 railj. kr. till. arbetsraarknadsservice, 58 railj. kr. tUl regional­pohtiskt slöd särat 50 raUj. kr. lill teckning av aktier i ÄB Svensk ex­portkredit. Den proposition ang. ätgärder för att bekämpa brottsligheten ra. ra. sora läranades tiU riksdagen i april 1973 (prop. 1973: 115) ingår inte bland ovan näranda utgiftsökningar. Inkluderas denna uppgår ut­giftsökningen i förhållande till statsverkspropositionen till 457 railj. kr.


 


Prop. 1973:125


39


Jag har låtit upprätta en specifikation av anslagsförändringar i förhål­lande till statsverkspropositionen (bUaga 7). Specifikationen täcker pe­rioden frara lill raars raånads utgång 1973. I syfte att få en så rättvi­sande bUd sora raöjligt av slatsutgiftemas utveckling har härutöver även de anslagsökningar som föreslagits i prop. 1973: 115 lagts in.

På grundval av dessa uppgifter beräknar jag utgiftsanslagen på total-budgeten för budgetåret 1973/74 tUl 66 154 milj. kr.

Förslag och beslut efler den 31 mars 1973 — utöver prop. 1973: 115 ■— torde fä beaktas av riksdagens vederbörande utskott.

Avskrivning av nya kapitalinvesteringar för budgetåret 1973/74

Anslagen till avskrivning av nya kapitaluivesteringar för budgetåret 1973/74 var i årets statsverksproposilion i viss omfattning upptagna med beräknade belopp beroende på att motsvarande investeringsanslag inte begärts definitivt. Jag får nu anraäla de definitiva anslagsförslagen.

Under statens allmänna fastighelsfond har tUl byggnadsarbeten vid universiteten ra. ra. definitivt begärts (prop. 1973:61) sararaa belopp, 180 milj. kr., sora beräknades i statsverkspropositionen. Avskrivnings­anslaget bör föras upp med 90 milj. kr.

Under statens ud anings fonder har till studiemedelsfonden i prop. 1973: 63 definitivt begärts samma belopp som i statsverkspropositionen. Anslaget bör skrivas av helt och föras upp med oförändrat 455 railj. kr.

BerLikning av anslagsbehållningarnas utveckling

1 årets slalsverksproposition beräknades raeddsbehållningama på reservations- och investeringsanslag minska raed 200 railj. kr. under budgetåret 1972173. Beräkningen anslöt sig nära till de prognoser som myndigheterna då gjorde. Riksrevisionsverket har sedermera inhämtat nya uppgifter rörande rayndighetemas bedöraning av anslagsbehållning­arnas utveckling. I sin beräkning av budgetutfallet för innevarande bud­getår har riksrevisionsverket bedörat att anslagsbehållningarna kommer

Tabell 10. Beräknade föriindringar i anslagsbehållningarna budgetåren 1972/73 och 1973/74 (Milj. kr.; ökning -|-, minskning —)

 

 

 

Anslags­behållning 30.6.72

Beräknad förändring 30.6.72-30.6.73

 

Beräknad förändring 30.6.73—30.6.74

 

Stv. prop 1973

Riksrev.-verket

Dep.­chefen

Stv. prop 1973

.     Dep.­chefen

Driftbudgeten (exkl. avskrivningar) Kapilalbudgeten

Summa

3    160
1 655

4   815

— 50 -150

—200

-385 -K 190

-f-575

-1-200 -f 150

-1-350

-200 -200

—400

-450 -350

-800


 


Prop. 1973:125                                                        40

att öka med 575 nulj. kr. För egen del räknar jag, efter sararåd raed be­rörda departeraentschefer, raed en uppbyggnad av anslagsbehållningarna på i runt tal 350 milj. kr. (tabell 10). En väsentlig förklaring tUl denna uppbyggnad av behållningama på reservations- och investeringsanslagen under innevarande budgetår är art stora utbetalningar av medel som an­visats på tilläggsstat inte beräknas ske förrän nästa budgetår. De verk­samheter sora betalningarna avser äger dock i huvudsak rura under inne­varande budgetår.

För budgetåret 1973/74 fömtsåg jag i statsverkspropositionen en för­bmkning av reservationsraedd raed 400 railj. kr. Nu föreliggande be­räkningar över den statliga verksaraheten tyder på att förbmkningen blir större. Sålunda koramer sora nyss närants stora utbetalningar för verksarahet under innevarande budgetår att belasta budgetåret 1973/74. Vidare bör bl. a. beaktas att utgiftsökningama i saraband raed prisstop­pet för vissa livsraedel koraraer att ta formen av anslagsöverskridande. Med hänsyn till vad jag nu anfört förordar jag, alt den beräknade för­brukningen av reservationsmedel justeras upp med 400 railj. kr. till 800 milj. kr. för budgetåret 1973/74. Jag vill dock understryka att beräk­ningarna måste omges med betydande osäkerhetsraarginaler.

Beräkning av dispositionen av rörliga krediter

Budgetulfallet och därmed statens upplåningsbehov påverkas av för­ändringar i dispositionen av rörU.ga krediter hos riksgäldskontoret, vilka enligt riksdagens beslut ställts till förfogande för vissa myndigheter och bolag. I statsverkspropositionen antogs det disponerade beloppet av rör­liga krediter komma att öka med 50 railj. kr. under budgetåret 1972/73. Riksrevisionsverket har i sin skrivelse förutsett en rainskning av det disponerade beloppet ora 180 railj. kr. Förändringen förklaras i första hand av en ändrad bedöraning vad gäller televerkets rörliga kredit. Riks­revisionsverkets beräkning i denna del kan jag ansluta raig till.

För budgetåret 1973/74 räknacle jag i statsverkspropositionen raed en ökning av de ianspräktagna beloppen om 150 mUj. kr. Jag finner ingen anledning att frångå denna bedömning.

Totalbudgetens inkomster budgetåren 1972/73 och 1973/74 samt investe­ringsplan för budgetåret 1973/74

Riksrevisionsverket har raed särskilda skrivelser den 2 aprU 1973 läranat bl. a. en beräkning av utfallet av budgetens inkoraster under budgetåret 1972/73 särat en förnyad inkorastberäkning för budgetåret 1973/74. För en närraare redogörelse för dessa beräkningar får jag hän­visa till verkels skrivelser (bUagorna 4 och 5).

Avgörande för beräkningen av statsinkomsternas utveckling är de an-


 


Prop. 1973:125


41


Tabell 11. Inkomster på totalbudgeten budgetåren 1971/72—1973/74 (Milj. kr.)

 

 

1971/72

1972/73

 

1973/74

 

Förändring från

 

Utfall

 

 

 

 

 

 

 

 

Stv. prop.

Ny be-

Stv. prop.

Ny be-

Utfall

Ny ber.

 

 

1973

räkning

1973

räkning

1971/72 tiU ny beräkn. 1972/73

1972/73 tiUny beräkn. 1973/74

Skatt på inkomsl och

 

 

 

 

 

 

 

förmögenhet m.m.

19 772

18 100

18 200

21 300

21300

-1572

-f3I00

Automobilskattemedel

3 329

3 345

3 391

3 469

3 692

-1-     62

-f   301

Allmän arbetsgivaravgift

1944

3 000

3 200

4 515

4715

+ 1256

-M515

Tulhnedel

956

985

990

895

880

+     34

-   110

Mervärdeskatt

11 626

13 300

13 300

14 000

14150

-fl 674

-1-   850

Övriga tullar och acciser

7 431

7 654

7 694

8 090

8 385

-f   263

-1-   691

Statens affärsverksfonder

680

694

782

762

821

-f   102

+     39

Övriga inkomster på drift-

 

 

 

 

 

 

 

budgeten

4 565

5 194

5 210

5 499

5 505

-f   645

+   295

Beräknad övrig finansiering

1 527

1840

1744

1983

1989

+   217

-1-   245

Summa

51 830

54112

54 511

60 513

61437

-1-2 681

-f6926

laganden som görs ora inkorastutvecklingen i sarahället under prognos­perioden. Riksrevisionsverket har i sina beräkningar utgått frän ett an­tagande ora att inkomsten av tjänst för fysiska personer ökar med ca 8 % under är 1973. Detta innebär en smärre nedjustering jämfört med det antagande jag redovisade i statsverkspropositionen. Den informa­tion som sederraera har tillkorarait raotiverar enligt rain raening en sä­dan justering. Jag utgår vidare i likhet raed riksrevisionsverket ifrån en schablonraässig ökning av lönesumman på 7 % för år 1974. I proposi­tioner till vårriksdagen har föreslagits en omfattande utbyggnad och oraläggning av sjukförsäkringen och arbetslöshetsförsäkringen. De för­måner som utgår vid sjukdom och arbetslöshet m. m. föreslås därvid bli beskattade fr. o. ra. ingången av är 1974. Förraånerna bör då också fr. o. ra. är 1974 räknas in i del underlag varpå inkorastskatten beräk­nas. Med hänsyn härtUl räknar jagliksomverket upp beskattningsunder­laget raed ca 7 % utöver den tidigare näranda schablonökningen på 7 %.

Beträffande aktiebolagens laxerade inkoraster har riksrevisionsverket liksora i december antagit att dessa ökar med 10 % under år 1973 och 20 % under år 1974. Även i detta fall kan jag ansluta raig till verkets bedöraning.

Med utgångspunkt i de angivna förutsättningarna har riksrevisions­verket beräknat inkorasterna under titeln skatt på inkomsl och förmö­genhet m. m. lill 18 200 railj. kr. för budgetåret 1972/73 vilket är 100 railj. kr. raer än vad sora angavs i årets finansplan. För budgetåret 1973/ 74 beräknas inkorasterna under denna titel lUl 21 300 railj. kr., vUket är samraa belopp som upptogs i statsverkspropositionen.

Beräkningen av inkorastema på inkomstskattetildn baseras på förut-


 


Prop. 1973:125                                                                       42

sättningen om oförändrat procenttal, dvs. 100, för uttagande av prelimi­när skatt för budgetåret 1973/74. Enligt förordningen (1947: 576) om statlig inkomstskatt skall varje är besläraraas raed vilka procenttal av grundbeloppen den statliga inkomstskatten skall ingå i prelirainärskatten för koraraande budgetär. Procenttalet för den första hälften av budget­året 1973/74 skall vara detsararaa som under innevarande budgetårs se­nare hälft. I förordningen (1972: 375) om storleken av statiig inkomst­skatt som ingår i prelirainär skatt för budgetåret 1972/73 har detta pro­centtal satts lill 100 för budgetåret 1972/73. För tiden den 1 juli—den 31 deceraber 1973 blir alltså uttagsprocenten densamraa. Jag föreslår all ultagsprocenten även för liden den 1 januari—den 30 juni 1974 faststäUs till 100.

Postverket har i skrivelse den 13 april 1973 anraält att verksaraheten under budgetåren 1972/73 resp. 1973/74 nu förväntas ge ett överskott utöver norraal förräntning på 110 railj. kr. resp. 30 railj. kr. Efter sara­råd raed chefen för koraraunikationsdeparteraentet beräknar jag in­komsterna under postverkels fond för budgetåren 1972/73 och 1973/74 till 95,5 railj. kr. resp. 68,8 mUj. kr., vUket är 82,5 milj. kr. resp. 50,0 milj. kr. raer än enligt riksrevisionsverkels beräkning.

Efter samråd raed chefen för industrideparteraentet beräknar jag ök­ningen av inkomsterna för budgetåret 1973/74 under titeln fonden för statens aktier till 5 milj. kr., vilket är 30 milj. kr. mindre än enligt riks-revisionsverkets beräkning. Nedjusteringen betingas av att en del av vinsten för Sveriges invesleringsbank AB — 30 milj kr. — enligt prop. 1973: 41 föreslås bli avsatt lill en särskUd fond för industriellt utveck­lingsarbete.

Räntan för studielån har hittills upptagits under rubriken allmänna sludielånefonden. I enlighet med förslaget i prop. 1973: 63 upphör delta anslag fr. o. m. budgetåret 1973/74. Jag förordar därför att ifrå­gavarande ränteinkoraster upptas under rubriken studieraedelsfonden.

I det följande redovisar jag de förändringar av vissa inkorastlillar jämfört raed riksrevisionsverkets beräkningar sora följer av de i prop. 1973: 94 föreslagna ändringarna i vägtrafikbeskatlningen. I proposi­tionen framläggs förslag om övergång tUl kilometerbeskattning av brännoljedrivna motorfordon. Förslaget innebär i korthet att nuva­rande beskattning av motorbrännolja i form av brännoljeskatt och sär­skild skall på motorbränslen den 1 januari 1974 ersätts med en kilome­terbeskattning av brännoljedrivna personbilar, bussar och laslbUar. Som följd av denna omläggning föreslås att den särskilda skatten på motor­bränslen samtidigt slopas även i fråga ora bensin och gasol och ersätts med en i motsvarande mån höjd energiskatt pä dessa drivmedel. Fr. o. m. ingången av år 1974 har också dt ändrat uppbördsförfarande av fordons­skatten beslutals.

Mol bakgrund härav beräknar jag inkorasterna budgetåret 1973/74


 


Prop. 1973:125


43


Tnkomstförändringar budgetåret 1973/74 till följd av föreslagna ändringar i vägtra­fikbeskattningen


Riksrev.-verket


Dep.­chefen


Förändringar till följd av prop. 1973:94


Automobilskattemedel (milj. kr.) 3 491     3 692        +   201

Fordonsskatt, 6ev/V/n//;         1350         140        -1210

Bensin-och brännoljeskatt, Z>fv////7/«  2141        2 052      —     89

Vägtraflkskatt, bevillning                              -        I 500       4-1 500

Tullar och acciser (milj. kr.)
Energiskatt, bevillning              1155       1255       +   100

Särskild skatt på motorbränslen,

bevillning                                    895         770       -   125

Särskild vägtrafikskatt, bevillning               —           25-1-25

under titlarna fordonsskatt samt bensin- och brännoljeskatt lill 140 railj. kr. resp. 2 052 railj. kr., vUket är 1 210 milj. kr. resp. 89 railj. kr. raindre än enligt riksrevisionsverkels beräkningar. Därjämte bör en ny inkomst­titel benämnd väglrafikskatt tas upp. Denna titel skall avse de inkoms­ter som inflyter efter omläggningen av den tidigare fordonsskatten. In­komsttiteln fordonsskatt föreslås sålunda bli borttagen fr. o. m. budget­året 1974/75. Jag beräknar inkorastema på titeln tiU 1 500 milj. kr. för budgetåret 1973/74. Inkoraslerna under titiarna energiskatt resp. särskild skatt på motorbränslen beräknar jag lill 1 255 railj. kr. resp.

Tabell 12. Kapitaibudgetens utgifter ocb finansiering budgetåret 1973/74

 

 

Fond

Investerings­anslag

Finansiering

 

 

 

 

Avskrivning

Övriga kapi-

Avskrivning

Investerings-

 

 

inom fon-

talmedel

frän drift-

bemyndi-

 

 

derna

inom fondei-na

budgeten

gande

I. Affärsverksfonderna

2 694 121000

1 607 400 000

26 001 000

36 503 000

1024 217 000

II. Statens allänna

 

 

 

 

 

fastighetsfond

690 827 000

52 908 000

3 000 000

238 958 000

395 961 000

III. Försvarets fastig-

 

 

 

 

 

hetsfond

287 901 000

27 991 000

17 000 000

186 500 000

56 410 000

IV. Statens utlånings-

 

 

 

 

 

fonder

3 275 005 000

465 935 000

2 809 070 000

V. Fonden för låneun-

 

 

 

 

 

derstöd

360 041 000

67 215 000

47 776 000

245 050 000

VI. Fonden för statens

 

 

 

 

 

akiier

50 000 000

_

50 000 000

VII. Fonden för föriag

 

 

 

 

 

till statsverket

70 450 000

40 000 000

30 450 000

VIII. Fonden för bered-

 

 

 

 

 

skapslagring

26 000 000

_

_

26 000 000

IX. Diverse kapitalfonder

212 301000

117 775 000

650 000

5 402 000

88 474 000

Summa kr.

7 666 646 000

1 806 074 000

153 866 000

981 074 000

4 725 632 000

Avgår kapitalåterbetalning:

 

 

 

 

 

Oreglerade kapitalmedels-

 

 

 

 

 

förluster

 

 

 

 

1 000 000

Övrig kapitalåterbetälning

 

 

 

 

28 632 000

Lånemedel

 

 

 

 

4 696 000 000


 


Prop. 1973:125


44


770 railj. kr., vilket är 100 railj. kr. raer resp. 125 nailj. kr. raindre än enligt verkels beräkningar. Sora ersättning för den nu gällande särskilda skatten på raotorbränslen i den mån denna avser motorbrännolja bör en ny inkomsttitel benärand särskild väglrafikskatt upptas. Inkorasterna under denna titel uppskattar jag tUl 25 railj. kr. för budgetåret 1973/74. Sararaantaget innebär de av raig förordade avvikelserna inom väglrafik-skatleorarådet en uppräkning av inkoraslerna raed ca 200 milj. kr. för budgetåret 1973/74. Denna uppräkning är dock av teknisk natur och sararaanhänger raed förändringarna i uppbördssysteraet. Sett över en längre tidsperiod beräknas oraliiggningen av vägtrafikbeskatlningen få en neutral effekt järafört raed nuvarande regler.

Inkl. de av mig förordade avvikelserna uppgår totalbudgetens inkoms­ter enligt de förnyade inkorast beräkningarna till 54 511 raUj. kr. för budgetåret 1972/73 och tiU 61 437 railj. kr. för budgetåret 1973/74. Det­la är 399 milj. kr. resp. 924 milj. kr. mer än vad som angavs i stats­verkspropositionen. Bland större förändringar för budgetåret 1973/74 järafört raed finansplanen kan näranas de inkorastförstärkningar sora sammanhänger raed finansieringen av prisstoppet på vissa livsraedel särat den nyss berörda oraläggningen av vägtrafikbeskattningen. Även inkorastema från mervärdeskatten och den allmänna arbetsgivaravgiften förutses nu bli högre än i finansplanen.

Tabell 13. Totalbudgeten budgetåren 1971/72—1973/74 (Milj. kr.)

 

 

1971/72

1972/73

 

1973/74

 

Förändring

från

 

Ulfall

 

 

 

 

 

 

 

 

Stv. prop.

Ny be-

Stv. prop.

Ny be-

Utfall

Ny ber.

 

 

1973

räkning

1973

räkning

1971/72 till ny beräkn.

1972/73

1972/73 till ny beräkn. 1973/74

Inkomster

51 830

54 112

54 511

60 513

61437

-1-2 05/

+ 6 926

varav:

 

 

 

 

 

 

 

inkomster på drift-

 

 

 

 

 

 

 

budgeten

50 303

52 272

52 767

58 530

59 448

4-2 464

+ 6 681

övrig finansiering

1 527

1840

1 744

1983

1989

4-   217

-f   245

Utgifter

55 497

61333

61897

66 247

67104

+ 6 400

-1-5 207

varav:

 

 

 

 

 

 

 

driftbudgeten (exkl. för-

 

 

 

 

 

 

 

ändr. i behållningar på

 

 

 

 

 

 

 

reservationsanslag)

48 819

52 866

54 054

58 080

58 487

-i-5 235

-h4 433

investeringsanslag

7 878

8 217

8 373

7 617

7 667

-f   495

-   706

förändring i anslags-

 

 

 

 

 

 

 

behållningar

-1 127

200

-   350

400

800

+   111

+ 1 150

förändring i disposition-

 

 

 

 

 

 

 

en av rörliga krediter

-     73

50

-   180

150

150

-    107

+   330

Totalbudgetsaldo

—3 667

-7 221

-7 386

-5 733

—5 667

-3 719

+ 1719


 


Prop. 1973:125                                                        45

Min beräkning av de enskilda inkomsttitiama på driftbudgeten för budgetåret 1973/74 fraragår av specifikationen i bUaga 6.

Jag har i det föregående redogjort för förändringarna i förhållande till statsverkspropositionen i fråga ora begärda investeringsanslag för budgetåret 1973/74. De begärda investeringsanslagen uppgår nu till 7 667 railj. kr. De för finansiering av dessa investeringar beräknade av-skrivningsraedlen sora bör anvisas på driftbudgeten uppgår till 981 railj. kr. De raedel sora inora resp. kapitalfond är tillgängliga för finansiering av investeringarna, dvs. avskrivnhigsraedd och övriga kapitalraedel inom fondema, beräknar jag tUl 1 960 milj. kr. På grundval härav beräknar jag investeringsbemyndigandena tUl 4 726 nulj. kr. Kapitalbudgetens utgifter och dessas finansiering framgår av tabell 12.

Jag har låtit upprätta förslag till investeringsplan och investerings­stater för budgetåret 1973/74 med specifikation av de i planen angivna investeringsbemyndigandena (bUaga 8).

Beräkning av totalbudgeten för budgetåren 1972/73 och 1973/74

Med beaktande av vad jag anfört i det föregående beräknar jag total­budgeten för budgetåren 1972/73 och 1973/74 enligt tabell 13.

Beräkningarna ger ett underskott i totalbudgeten på ca 7 390 milj. kr. för budgetåret 1972/73 och ett underskott på ca 5 670 railj. kr. för bud­getåret 1973/74. Underskottet för budgetåret 1972/73 är 165 railj. kr. större än det som angavs i finansplanen. För budgetåret 1973/74 beräk­nades tidigare ett underskott på ca 5 730 milj. kr.

Till statsrådsprotokollet i detta ärende torde fä fogas sora

Bilaga 1: Reviderad nationalbudget för år 1973

Bilaga 2: Långtidsbudget för perioden 1973/74—1977/78

Bilaga 3: Avstämning och framskrivning av 1970 ärs långtidsutredning

Bilaga 4: Riksrevisionsverkets approximativa beräkning av budgetut­fallet för 1972/73

BUaga 5: Riksrevisionsverkets fömyade inkorastberäkning för budget­året 1973/74

Bilaga 6: Specifikation av inkorastema på driftbudgeten för budget­året 1973/74

Bilaga 7: Specifikation av anslagsförändringar i förhällande tUl stats­verkspropositionen för budgetåret 1973/74

Bilaga 8: Förslag till investeringsplan och uivesteringsstater för bud­getåret 1973/74

Bilaga 9: Förändringar i riksstatsförslaget för budgetåret 1973/74 se­dan stalsverkspropositionen


 


Prop. 1973:125                                                                    46

Hemställan

Under åberopande av vad jag har anfört hemställer jag alt Kungl. Maj:t föreslår riksdagen att

1.  godkänna de allmänna riktiinjer för den ekonomiska politiken sora jag har förordat i det föregående,

2.  till Avskrivning av nya kapitalinvesteringar för budgetåret 1973/74 anvisa följande reservationsanslag, näraligen

Statens allmänna fastighetsfond

Utbildningsdepartementet:

Byggnadsarbeten vid universiteten m.m.           90 000 000

Statens utlåningsfonder'

Utbildningsdepartementet:

Studiemedelsfonden                                        455 000 000

3.  godkänna min beräkning av förändringarna i anslagsbehåll-nmgama för budgetåret 1973/74,

4.  godkänna rain beräkning av förändringarna i dispositionen av rörliga krediter för budgetåret 1973/74,

5.  besluta alt statlig inkorastskatt för skaltskyldig, sora avses i 10 § 1 raora. förordnuigen (1947: 576) om statlig inkomst­skatt, skall för budgetELret 1973/74 ingå i preliminär skatt med 100 % av grundbeloppet,

6.  godkänna rain beräkning av driftbudgetens inkorasler för bud­getåret 1973/74 enligt den vid detta protokoll fogade specifika­tionen,

7.  godkänna förslaget till investeringsplan och investeringsstater för budgetåret 1973/74,

8.  på kapitalbudgeten beräkna den raot investeringsplanen sva­rande inkorasttitdn Låiiemedd till 4 696 000 000 kr.

Med bifall till vad föi"edraganden sålunda raed instämraande av statsrådets övriga ledaraöter heraställl förordnar Hans Kungl. Höghet Kronprinsen-Regenten att till riksdagen skall avlåtas proposition av den lydelse bUaga till delta protokoll ul­visar.

Ur protokollet: BrUla Gyllensten

MARCUSBOKTR.STOCKHOLM 1973     730288


 


 


 


 


 


Reviderad natioeaibtidget för år 1973


Bilaga 1


 


 


 


Prop. 1973:125

Bil. 1    Reviderad nationalbudget för år 1973

Bilaga 1

REVIDERAD NATIONALBUDGET FÖR ÅR 1973

Inledning

Den reviderade nationalbudgeten fÖr 1973 sora härmed läggs fram är utarbetad inom finansdepartementets sekretariat för ekonomisk plane­ring och konjunkturinstitutet. Nationalbudgeten bygger på raaterial sora erhållits från fackdeparteraent och olika verk och institutioner. Vidare har utrednmgsrådet hörts. Dess ledaraöter bär dock ej något ansvar för nationalbudgetens utforranrag och bedöraningar.

Kapitien 3, Utrikeshandeln saraf 7, Investeringarna och 9, Kre­ditraarknaden har helt sararaanställts inora konjunkturinstitutet. Institu­tet har även sammanställt avsnitten om industriproduktion och skogs­bruk i kapitel 4 och i huvudsak avsnitten om de disponibla inkomster­na och den privata konsuralionen i kapitel 6. Ansvaret för bedöraning­en av Sveriges ekonomi 1973 — raed undantag för de avsnitt eller punk­ter där konjunkturinstitutet uttryckligen åberopas — vilar på finansde-parteraentets sekretariat för ekonoraisk planering där arbetet med natio­nalbudgeten letts av tf planeringschefen Lars Lindberger.

Av ett bihang som följer efter kapitel 9 framgår även i tablåforra vilka kapitel och avsnitt sora sammanställts inom sekretariatet för eko­nomisk planering resp. konjunkturinstitutet. Vidare redovisas prognos­tal för olika delsektorer enligt sekretariatets och konjunkturinstitutets bedöraningar.

1    Riksdagen 1973. 1 saml. Nr 125. Bilaga 1.


 


Prop. 1973:125

1    Sammanfattande översikt

BUden av Sveriges ekonorai 1971—1972 — dess läge och utveckling —■ visar nu raåttliga förändringai.- jämfört med den preliminära national­budgeten för 1973. Tillväxten ter sig sålunda något starkare med en tids­profil som tydligare ger utslag för påtagligt uppsvrag fjärde kvartalet. Vad gäller den inheraska efterfrågeutvecklingen har en viss förändring framträtt med avseende på de skilda tillväxlkoraponentemas beräknade styrka.

För den slutliga inheraska efterfrågan — dvs. bortsett från lagerför­ändringar •— redovisas sålunda en obetydligt svagare ökning än enligt de prelirainära kalkylema, 2,7 % raot tidigare 3,1 %. Järafört med ut­vecklingen 1970—1971 då motsvarande efterfrågan inte alls ökade, kvarstår likväl intrycket av måttiig förändring i positiv riktning. Den nedrevidering som skett kan helt och hållet återföras på den offentiiga sektorn.

Sararaanlagt anges näraligen den offentliga verksarahetens volyratill-växt tiU 2,4 % raot tidigare 4 %. Vad sora frärast raedverkar till detta är all den statiiga konsurationen nu uppges ha rainskat raed nieraot 2 % i volyra raot att enligt tidigare kalkyler ha ökat ungefär lika raycket. Att det kunnat inträffa en sådan nedgång i den statliga konsurationen 1971—1972 förklaras av rainskade railitära raaterielinköp. Den statliga konsurationen i övrigt uppskattas näraligen ha stigit med drygt 2 %. Realiteten i den beräknade nedgången av den totala statliga konsuratio­nen har eraellertid starkt ifrågasatts. — Vad beträffar de offentliga in­vesteringama kvarstår aUtjärat intrycket av betydande tillväxt 1971— 1972. Ökningen uppgår sålunda till 6 % för saratiiga offentliga investe­ringar, varav för de statliga investeringarna 12 %.

För bosladsinvesleringarna som enligt de prelirainära kalkylerna öka­de endast obetydligt, framträder nuraera en klar ökning i volyra eller raed närmare 3 % 1971—1972. Detla innebär att dessa investeringar efter sin nedgång med drygt 3 % 1970—1971 tills vidare återgick till en nivå som är endast en halv procentenhet lägre än 1970 års.

Även för det privata näringslivels investeringar noterades en uppgång. Den anges tUl 6,5 %, vilket är obetydligt raer än enligt de prelirainära beräkningarna. För industrins investeringar redovisas en tillväxt raed 3,5 %, vilket är en halv procentenhet raindre än enligt de prelirainära skattningarna.

För den privata konsumtionen redovisas sarama volymökning, 2,3 %, sora angavs i den preliminära nationalbudgeten. Konsuralionsulveck-lingen fjärde kvartalet 1972 blev visserligen svagare än sora förutsågs raen å andra sidan har en upprevidering skett vad gäller årets tidigare


 


Bil. 1    Reviderad nationalbudget för år 1973                  3

delar. Livsraedelskonsumtionen har enligt de nya beräkningama för 1972 i slort sett återhämtat den nedgång som inträffade 1970—1971. Med en svagare utveckling av de realt disponibla inkomstema än sora fraragick av de prelirainära kalkylema beräknas sparkvoten ha sjunkit raed 1 procentenhet 1971—1972 i stället för att ha hållit sig ungefär oförändrad enligt tidigare uppskattning. Resultatet har påverkals av justerade beräkningar för syssdsätlningsvolyraens utveckling.

En fortsatt nedgång i lagerinvesteringama har verkat återhållande på den totala inheraska efterfrågans tUlväxt 1971—1972, raen denna in­verkan ter sig nu raera dämpad än enligt de preliminära beräkningama. Det är fraraför allt handelns lagerinvesteringar som utvecklats mera posi­tivt än sora tidigare stått klart och detta har inneburit en upprevidering ora drygt en halv mUjard kr. Totalt begränsas därigenom nedgången i la­gerinvesteringama tiU drygt 1 raUjard kr. i 1968 års priser att järaföra med en nedgång ora drygt 3 raUjarder kr. närmast föregående år, dvs. 1970—-1971. Lagerinvesteringamas negativa inverkan på efterfrågetUl-växlen var således inte stort mer än tredjedelen så stark 1971—1972 sora den var närmast föregående år. Inberäknat lagerförändringar har resursförbrukningen för interna ändamål stigit med 2 %, vilket är sam­ma tal som angavs i den prelirainära nationalbudgeten raen nu grundar sig på en något svagare tillväxt av den slutliga efterfrågan i förening med en raera positiv utveckling av lagerinvesteringarna.

Till detta totalt sett oförändrade utslag för den inheraska efterfrågans utveckling får läggas en klar upprevidering av exporten. Denna fraraträ-der klarast för varuexporten vars beräknade tillväxt höjts med 1,3 pro­centenheter tUl drygt 6 %. För tjänsterna har tendensen varit den mot­satta, raen totalt för exporten av varor och tjänster noteras dock en till­växt raed 5,5 %, vUket iimebär en upprevidering med knappt 1 procent­enhet. Järafört med de preliminära beräkningarna har sålunda den totala efterfrågevolyraens utveckling komrait att uppjusteras raed någon tion­dels procentenhet tUl drygt 2,5 % (2,7 %). Importen av varor och tjänster har 1971—1972 stigit raed 4,5 %, vilket är i det närraaste oför­ändrat järafört raed de tidigare kalkylema.

Bruttonationalproduktens tillväxt beräknad från användningssidan har under sådana oraständigheter korarait att upprevideras något tUl 2,2 % mot tidigare 2,1 %. Uppjusteringen kan närraast återföras på ett star­kare utrikes saldo. Vid beräkning från produktionssidan fraraträder en starkare tUlväxt för bmttonationalprodukten, 2,9 %, raen skillnaden i ut­slag meUan de båda beräkningsmetodema är inte fullt lika stor sora ti­digare. Vid den senaste beräkningsoragången har revideringar i positiv riktning skett även för bruttonationalproduktens utfall 1971. För 2-års-perioden 1970—1972 kan tUlväxten därefter anges till 2,2 % vid beräk­ning från användningssidan och till 3,6 % vid beräkning från produk­lionssidan.


 


Prop. 1973:125                                                                      4

Den uppjusteruig sora skett av produktionstUlväxten 1971—1972 har inte fått någon motsvarighet med avseende pä syssdsätlningsvolyraens utveckling under sararaa tid. Uttryckt i antal arbetade tiraraar beräknas syssdsättningsvolyraen ha sjunkit raed 3,1 % 1971—1972 saratidigt sora antalet sysselsatta personer kalkylraässigt ökat raed 0,1 %, dvs. prak­tiskt taget varit oförändrat. Det produkliviletstal för hela sarahällseko­norain som enligt beräkningama framträder för 1971—1972 har härige­nom blivit osedvanligt högt, nämligen + 6,2 %. Den svaga produktivi-letstillväxten 1970—1971 -— 2,2 % — torde på detta sätt delvis ha kora­penserats. Med denna produktivitetsutveckling och den prisuppgång sora saratidigt skett på exportraarknadema och inora landet har förelagen kunnat bära en i och för sig betydande ökning av lönekostnadema och härutöver öka sitt sararaanlagda driflsöverskoll. De större industriföre­tagen, vilkas produktion tUl stor del raarknadsförs under internationell konkurrens, har sålunda enligt en prelirainär sararaanställning ökat sitt rörelseöverskott raed 12 % i löpande priser. Saratidigt har rörelseöver­skottets andel av orasättningen scigit raed 0,4 procentenheter.

Konsuraentpriserna steg under loppet av 1972 raed 5,7 % (enligt långtidsindex), dvs. ett par tiondels procentenheter raera än enligt den prelirainära utfallsberäkningen. Vissa förändrmgar har jämfört med denna skett med avseende på piisökningens kalkylerade uppdelning på komponenter. Alltjämt förefaller emellertid prisstegringama inora de från internalionell konkurrens skyddade sektorema att ha varit av sådan orafattning att det kan ha varit raöjligt för företagen inora dessa sektorer att ta ut korapensation även för kostnadsstegringar sora inträffat före utgången av 1971. Vid intemationell jämförelse framstår emellertid konsuraentprisemas uppgång i Sverige under loppet av 1972 fortfarande sora påfallande raåttlig.

En fortsatt prisuppgång på exportmarknaderna 1972 har påverkat inte blott lönsamheten inora exportnäringama utan även bytesvillkoren för Sveriges utrikeshandel och därmed också bytesbalansen. Enligt pris-indextal från handelsstatistiken har en avsevärd förbättring skett av by-tesvillkoren 1971—1972, då e:iportprisema stigit 1,8 procentenheter mera än importprisema, vUket gett en positiv inverkan på handelsba­lansen om ca 650 mUj. kr. Med de prisdeflateringstal som tillämpas inom nationalräkenskapema erhåUs en något blygsamraare förändring av by-tesviUkoren för handeln. Saratidigt har bytesvUlkoren för tjänstetransak-tionema enligt visserligen osäkra beräkningar utvecklats i negativ rikt­ning. Totalt för varor och tjänster visar därför nationalräkenskapema på en endast raåttiig förbättring av bytesvUlkoren om 0,2 procentenheter motsvarande ett belopp om ca 100 raUj. kr.

1 Dessa produkliviletstal framkommer vid beräkning från produktionssidan. Vid beräkning från användningssidan erhålls något lägre tal, 5,5 % resp.

1,5 %.


 


Bil. 1    Reviderad nationalbudget för år 1973                  5

För bytesbalansen redovisades prdirainärt en försvagning raed ineraot 500 milj. kr., raen enligt de nu föreliggande utfallsberäkningama Inträf­fade i stället en förstärkning raed 230 railj. kr. från ett positivt saldo ora knappt 1 000 raUj. kr. 1971 tiU ett överskott ora drygt 1 200 raUj. kr. 1972. Denna förstärkning om drygt 200 railj. kr. skuUe alltså enligt na­tionalräkenskapema endast till en del kunna återföras på gynnsammare bytesrelationer. En kraftigt bidragande orsak till att bytesbalansens fak­tiska utfaU blev avsevärt mera positivt än sora preliminärt berälmades var att exportutveckUngen kom att präglas av stark acceleration under de sista månaderna 1972. Även industriproduktionen kora att påverkas av den stigande exportkonjunkturen. Tillväxten inom dessa sektorer 1972 var sålunda i förhållandevis hög grad koncentrerad tUl fjärde kvar­talet medan uppgången dessförinnan var mera blygsara.

Från tredje kvartalet 1971 till tredje kvartalet 1972 steg industripro­duktionen raed 3 % och exportvolyraen med närmare 6 %. Enbart från tredje kvartalet 1972 till fjärde kvartalet samma är inträffade en säsong-rensad uppgång för industriproduktionen med 4,7 % och för exportvo­lymen med 6,9 %. Annorlunda uttryckt innebar detta att industripro­duktionen fjärde kvartalet 1972 i årstakt steg med 19 % och exportvo­lymen raed 28 %.

Dessförinnan hade industriproduktionen under det närraast föregåen­de kvartalet — dvs. det tredje — visat en svag utveckling samtidigt som byggnadsverksamheten av allt att döma hade en volymnedgång. Denna torde delvis ha varit en följd därav att beredskapsarbetena under soraraa­ren drogs ned från en högt uppdriven nivå under vintem och våren. Förloppet åtföljdes av en relativt kraftig uppgång i arbetslösheten i augusti raed ytterligare någon ökning i september. Fjärde kvartalet gick arbetslösheten ånyo tUlbaka under inverkan av stigande exporlkon-junkturer och ett fömyat pådrag av beredskapsarbeten.

Den starkare uppgång av exporten som satte in fjärde kvartalet 1972 innefattade även en påtaglig ökning av verkstadsexporten sora under första halvåret haft en synnerligen trög utveckling. En bidragande orsak till denna kan raöjligen ha varit de förhållandevis kraftiga prishöjningar sora första halvåret togs ut på exporterade verkstadsprodukter. Andra halvåret 1972 kännetecknades för verkstadsexportens del av en stigande intemationell efterfrågan och saratidigt också en försiktigare prissätt­ning.

Vid en så snabb uppgång för exporten som skedde fjärde kvartalet 1972 är det inte förvånande ora lagren får tjänstgöra sora en buffert som fångar upp en del av efterfrågetillväxten. Så kan det också ha för­hållit sig i fråga om speciella typer av industriella färdigvamlager men totalt sett förefaller inte utvecklingen att ha raedfört någon påskyndad lagerreducerhig inom industrin mot slutet av 1972.

Sett över hela året framstår 1972 i efterhand som präglat av raåttlig


 


Prop. 1973:125                                                         6

produktionstillväxt sora trots airbetstidsförkortningen endast medgav antalsmässigt oförändrad sysselsättning. Produktiviteten steg påfallande kraftigt och en viss återhämtning har skett av företagens rörelseresultat. Deras likviditet förstärktes avsevärt. Hushållens reala disponibla inkoras­ter steg blygsarat — raed 1 1/4 % — och den privata konsurationens tUl­växl blev, trots en viss neddragning av sparkvoten, raåttiig. Den offent­liga verksaraheten visade saramanlagt obetydligt starkare procentuell volyratillväxt än den privata konsurationen fastän de statliga investe­ringarna utvecklades expansivt. Lagerinvesteringama fortsatte att falla i ungefär den takt sora föratsettä. Bytesbalansen utvecklades däreraot i motsatt riktning raot den prognos sora framlades sä sent som i den revi­derade nationalbudgeten för 1972. Den visade sålunda ett något ökat överskott.

Den snabbare tillväxt av exporten och industriproduktionen sora satte in fjärde kvartalet 1972 synes för industriproduktionens del i huvudsak ha vidmakthållits och för exportens del snarast ha överträffats under första kvartalet 1973. I värde steg i vart fall exporten säsongrensat väsentligt snabbare från fjärde kvartalet 1972 till första kvartalet 1973 än mellan de två sista kvartalen 1972, en tUlväxt med 13 % jämfört med inemot 8 %. Konjunkturbarometern för första kvartalet 1973 visar bl. a. på en fortsalt stark tillväxt av exportorderuppgången. I detta förlopp återspeglas en acceleration av konjunkturutvecklingen i Väst­europa sora fraraträdde under de sista raånadema 1972, då inte rainst lagerrörelserna synes ha bidragit lill ett uppsving.

Konjunklurutsiklerna för Västeuropa frarastår nu som påtagligt ex­pansiva. En uppgång i totalproduktionens tUlväxt från 1972 lUl 1973 förutses för nästan samtliga västeuropeiska industriländer med undanlag för sådana vilka i likhet med Österrike och Schweiz hade totalt sett fullt kapacUetsulnyttjande redan 1972. Liksora i den prelirainära national­budgeten för 1973 förutses en snabb expansion fortsätta i Frankrike. Även ora konjunklurbilden i Italien fortfarande är täraligen oklar, före­faller en viss ålerhäratning kunna koraraa tUl stånd under loppet av 1973. Däreraot synes läget i den brittiska ekonorain ha klamat påtagligt de senaste m.änadema. Visserligen kvarstår fortfarande vissa osäkerhets-moment men utvecklingen bl. a. på arbetsmarknaden och av investe­ringarna pekar mot alt en ökning av tillväxten 1973 är att vänta även i Storbritannien. Av central betydelse för den västeuropeiska konjunktur­bilden 1973 frarastår aUtjärat den utveckling sora den västtyska ekono­rain kan korama att uppvisa.

Flera tecken tyder på att konjunkturläget i Västtyskland undergått en markant förbättring efter halvårsskiftet 1972. Från sista kvartalet 1972 har en påtaglig åtstramning inträffat på arbetsmarknaden genom såväl en minskning av den redan låga ajbetslösheten sora en ökning av antalet lediga platser. Orderingången tUl industrin ökade under 5-raånaders-


 


Bil. 1    Reviderad nationalbudget för år 1973                  7

perioden t. o. ra. februari 1973 raed ineraot 15 % järafört raed sararaa period ett år tidigare. Särskilt kraftigt ökade orderragången från export­raarknadema, eller raed 33 %, och bland de olika industribranscherna uppvisade investeringsvamindustrin den raest expansiva utvecklingen.

Mot denna bakgmnd fmns det skäl att anta att konjunkturförloppet i Västtyskland koraraer att präglas av en successiv ökning av produk­tionstillväxten. Med tanke på den gynnsamraa ordemtvecklingen vin­terhalvåret 1972/1973 såväl som den förhållandevis höga graden av ka­pacitetsutnyttjande inom industrin i början av 1973 torde det finnas skäl alt räkna raed en upprevidering av de jämförelsevis blygsararaa in­vesteringsplaner sora tidigare redovisats. En ytterligare faktor sorn. pekar i sararaa riktning är det lageruppsving sora redan synes ha inletts. Av planema att döraa förefaller eraellertid investeringskonjunkturen 1973 och 1974 bli klart raindre expansiv än vid närraast föregående uppsving sora inleddes 1968.

Liksora i Västtyskland väntas de privata investeringarna — såväl de fasta sora lagerinvesteringama — korama in i ett mera expansivt skede i Storbritannien och möjligen också i Italien. Även i flera mindre länder i Västeuropa — däribland de nordiska ländema — fömtses investe-ringseflerfrågan förslärkas 1973. Med en fortsatt rätt betydande tillväxt av den privata konsumtionen och de offentliga myndighetemas utgifter torde under sådana omständigheter inte någon större risk föreligga för en konjunkturdämpning i orarådet före utgången av året. I genorasnitt för 1973 väntas — liksora i den prelirainära nationalbudgeten — total­produktionen i Västeuropa öka raed ca 5 %.

Bland förutsättningama för denna bedömning av Västeuropas ekono­mier ingår förväntningar ora fortsalt expansion i Nordaraerika, tUlta­gande uppsving i Japan och betydande volyratillväxt för världshandeln.

I Förenta staterna förutses bruttonationalprodukten 1973 under in­verkan av ökade industri- och lagerinvesteringar fortsätta alt stiga i sam­ma takt sora 1972, dvs. raed ca 6,5 %. Saratidigt kan arbetslösheten vän­tas sjunka ytterligare. I Japan väntas en fortsatt expansion av efterfrå­gan bäras upp av den privata konsurationen, bostadsbyggandet och de offentliga utgifterna. Att döraa av nyUgen inhäratade enkäter hos före­tagen kan industriinvesteringarna koraraa in i ett raera expansivt skede andra halvåret 1973, vilket tUlsararaans raed ett väntat uppsving i lager­investeringama torde förstärka konjunkturen ytterligare. Tillväxten för hela sarahällsekonorain beräknas sålunda stiga till 11 % 1972—1973.

I den prelirainära nationalbudgeten för 1973 förutsågs världshandeln 1973 öka raed ca 11 % uttryckt i volymterraer. Fömtsättningama för en dylik stark expansion av handeln har snarast stärkts under de senaste månaderna mot bakgrund av det generellt sett förbättrade konjunktur­läge sora nu raed större säkerhet kan förutses i världsekonorain 1973. Det finnes eraellertid skäl att vänta att de vid växelkursoragmpperingen


 


Prop. 1973:125                                                         8

i december 1971 eftersträvade effektema på handelsströmmarna raellan berörda länder och oraråden efter hand koraraer att förstärkas under 1973, i synnerhet som de ytterligare valutakursjusteringama i febmari/ mars 1973 tillsararaans med dem som korarait tUl stånd för de flytande valutorna i huvudsak gått i samma riktning som vid Washington-över­enskommelsen.

Ur konjunktursynpunkt bör detta betyda att utveckluigen i Förenta statema 1973 kan väntas få en i tilltagande grad expansiv påverkan av de senaste två årens valutakursföriindringar. Däremot torde inte utveck­lingen i den japanska ekonomin i samraa utsträckning sora under ti­digare intemationella högkonjunkturer koraraa att bäras upp av exporten och investeringama förknippade med denna. Frågan kan härefter ställas på vilket sätt den europeiska konjunkturutvecklingen kan tänkas bli på­verkad av valutakursförändringama.

Även ora ländema i Västeuropa genoragående devalverat raed 5 till 10 % och i vissa fall upp till 30 % i förhållande tUl Japan de två senaste åren, kan man inte av detta sluta sig till att det relativa konkurrenstryc­ket från japanska produkter har rainskat påtagligt. Hänsyn raåste vid en sädan bedömning närrUigen tas såväl till förekomsten av fömt icke ut­nyttjad konkurrensförraåga hos de japanska leverantörerna sora till det ökade motstånd sora de kan ha raött på den araerikanska raarknaden. Till detta skall även fogas att araerikanska produkters konkurrenskraft ökat påtagUgt i relation tUl produkter från flertalet europeiska länder de senaste två åren genora såväl växelkursförändringarna sora den från amerikansk synpunkt mycket gynnsamma prisutvecklingen. TUl bilden hör emellertid vidare att konjun]tturfasningen skiljer sig avsevärt raellan de olika orarådena. Med Förenta staterna i ett klart längre fraraskridet skede i konjunkturfasen 1973 iin Västeuropa — sora dessutora torde ligga efter även Japan — blir intrycket avgjort ljusare för Västeuropas dd.

Det inhemska ef lerf rågetryck st i fraraför allt Förenta staterna raen även i Japan kan sålunda både 'erka återhållande på exporten till Väst­europa och — åtrainstone vad gäller Förenta staterna — verka expan­sivt på den västeuropeiska exporten. Slutsatsen synes sålunda bli att om­struktureringen av handelsströmmama raellan industriländema från västeuropeisk synpunkt koraraer att inträffa i ett relativt gynnsamt skede av konjunkturutvecklingen.

Av delvis samraa skäl sora det kan väntas att den reala anpassningen kan bli förhållandevis friklionsfri kan det emellertid befaras att denna process kan få avsevärt uppdri\'ande återverkningar på den internatio­nella prisutvecklingen. Aret 1973 inleddes med kraftiga prisstegrmgar på de Lntemationdla råvarumarknadema. Delvis kan dessa ha varit av den karaktären att de innebar ett återställande av realprisläget efter de prisfall realt sett, sora för dessa raerendels i dollar prisnoterade pro-


 


Bil. 1    Reviderad nationalbudget för år 1973                          9

dukter i ett svagare raarknadsläge utlöstes av valutakursförändringama hösten 1971.

Vad gäller färdigvaruprisema torde raan i nuvarande konjunkturläge få räkna raed risken av att de prishöjningar på i synnerhet västtyska och japanska produkter sora på tredje raarknader föranleds av valutakurs­förändringarna kan få betydligt starkare sraittoeffekler än de prissänk­ningar sora kan förekoraraa på exerapelvis araerikanska produkter. Skä­let härtill skulle vara att de japanska och västtyska producenterna ge­nora sin starka ställnuig utövat ett pristryck på sina konkurrenter. När detta tryck lättar kan det utrymrae sora härigenora uppkoraraer tUl av­sevärd del koraraa all utnyttjas för prishöjningar av deras konkurrenter i andra länder. Den förstärkning sora nyligen synes ha inträffat av det interna efterfrågeläget inom Japan och Västtyskland ökar sannolikheten av all exportörema i dessa länder hävdar sina priser. På delta sätt kan också den anpassning av prisrelationerna sora "normalt" skulle utiösas av valutakursförändringama komma alt försvagas. En dylik tendens kan bli beslående så länge de apprecierande länderna intar en prisledan­de ställning.

I den prelUninära nationalbudgeten för 1973 fömtsågs alt prisema inom världshandeln skulle stiga med ca 4 % 1973. Med tanke på bl. a. den raycket snabba prisstegringslakten inora de flesta OECD-länderna de första månadema 1973 kan en viss uppjustering av detta tal koraraa att visa sig befogad. Delta gäller eraellertid vid raätning i valutor sora i ge­norasnitt behållit sitt bytesvärde vid växdkursjusteringama i februari/ raars 1973 särat vid det flytande tillstånd sora rått därefter. Uttryckta i dollar torde världshanddsprisema öka raed gott och väl 10 % 1973.

Konjunkturinstitutets prognos för exporten är till största delen base­rad på uppgifter från större företag och vissa branschorganisationer. Konjunkturinstitutet har i sin bedömning av dessa uppgifter utgått frän den uppfattning ora den internationella konjunkturutvecklingen 1973 sora redovisats i del närraast föregående. Exporten exkl. fartyg beräknas öka raed 12,5 % i volym 1973, att jämföra raed inte fullt 6 % 1972. För den totala varuexporten väntas tillväxten bli likaledes 12,5 %. Med de deflateringsprinciper sora tillämpas i nationalräkenskapskalkylerna bör emellertid den för 1972—1973 beräknade uppgången av exportens volyra motsvara 13,5 %. Den här angivna exportlillväxlen för 1973 in­nebär en klar uppjustering — eller raed 3 procentenheter — järafört raed prognosen i den prelirainära nationalbudgeten för 1973.

Exporttillväxten 1972 var jämförelsevis svag i förhållande lill import­utvecklingen lill avsättningsmarknaderna. TiU en del lorde detta kunna förklaras av att investeringsvaror från verkstadsindustrin utgör en större andel av Sveriges export än av mottagarländemas iraport saratidigt sora det intemationella konjunkturuppsvinget frärast berörde konsuration och byggnadsinvesteringar. Det fortsalla internationeUa konjunklurför-


 


Prop. 1973:125                                                                     10

loppet väntas i dessa hänseenden raedverka tUl ett klart gynnsamraare utfall för den svenska exporten 1973. Exporten av verkstadsprodukter e.Kkl. fartyg förutses sålunda öka raed 13,5 % i volyra 1973, att järaföra med en oförändrad volyra 1972. Likaså väntas exporten av skogsbaserade produkter växa kraftigt. Utförseln av massa och papper beräknas sålun­da öka med 19 resp. 12 %, raedan däreraot trävaruexporten av kapaci-letsskäl inte väntas kunna stiga i takt raed efterfrågan. För järn och stål fömtses tUlväxtlal av ungefär sararaa storlek sora 1972, eller ca 15 %. Under förutsättning av norraalskijrd beräknas livsraeddsexporten rainska med 3 % 1973 efter raycket kraftiga ökningar både 1971 och 1972. För gmppen "övrigvaror" förutses e:icporten öka raed 15,5 % 1973. Därvid väntas fraraför allt den expansiva efterfrågeutvecklingen i de nordiska ländema och i Storbritannien — där nära 2/3 av denna varugrupp av­satts — och särskUt avvecklingen av den danska iraportavgiften verka kraftigt sliraulerande.

Det privata näringslivets investeringar i byggnader och maskiner vän­tas enligt konjunkturinstitutet öka raed 9 % från 1972 tiU 1973. För in­dustrins del fömtses en volyraöining raed 11 % totalt, varav 12 % för maskininvesteringarna och 9 % för byggnadsinvesteringarna. De förvän­tade utfallen har erhållits efter sedvanlig uppjustering av industrins pla­ner, sora de kora tUl uttryck i statistiska centralbyråns februarienkät. Järafört med novemberenkäten 1972 har industrin justerat upp sina pla­ner kraftigt. Uppjusteringen avser främst byggnadsmvesteringama. På branschnivå förutses betydande volymraässiga investeringsöknmgar äga rura 1973 inora verkstadsindustrin och jäm- och stålverken. Inora raassa-och pappersindustrin förutses imesteringama rainska. Handelns investe­ringar beräknas rainska raed 5 % i volyra 1973 efter att ha ökat raed 5,5 % 1972.

De senaste årens utveckling har kännetecknats av ovanligt starka la­gerrörelser. Industrins lagerhållning minskade 1972 med ca 340 milj. kr. Den beräknas däremot öka med ca 900 milj. kr. 1973. Den totala lageruppbyggnaden beräknas bli ca 1 400 milj. kr. 1973, att jämföra med en lagerrainskning raed ca 260 railj. kr. 1972. Detta skulle följ­aktiigen innebära ett positivt lageroraslag på ca 1 660 railj. kr. Dessa värden för lagerinvesleringar och förändringar härav är angivna i 1972 års priser. Det privata näringslivets totala realkapilalbildning förutses med denna lagerutveckling öka raed 18 % i volyra 1973 efler en rainsk­ning raed 2 % 1972.

De statliga investeringarna beräknas öka raed 7,5 % i volyra 1973. Häri ingår en ökning av byggnadsinvesteringarna raed 3,5 % och en ök­ning av raaskininvesleringarna raed 13 %. Affärsverken svarar helt för den beräknade tillväxten av raaskininvesteringama.

Kommunernas investeringar beräknas rainska raed 2 % i volym 1973 efter en ökning med 2,5 % 1972. Byggnadsinvesteringama väntas rainska


 


Bil. 1    Reviderad nationalbudget för år 1973                 11

raed 3 %, raedan raaskinmvesleringama förutses öka med 3,5 %. En kraftigare nedgång hade varit att vänta förutan de åtgärder sora vidta­gits för att stiraulera den komraunala byggaktiviteten. Bland ätgärdema kan nämnas bidrag för koraraunernas railjövårdsinvesteringar.

För bostadsbyggandet beräknar konjunkturinstitutel en igångsättning med ca 80 000 lägenheter 1973, av vUka andelen småhus uppskattas till 47,5 %. Bosladsinvesleringarna förutses under dessa fömtsättningar to­talt rainska raed 6,5 % i volyra 1973. Investeringama i flerfamUjshus beräknas minska med 21 %, medan småhusinvesteringarna väntas öka raed 4,5 %. Orabyggnadsverksamheten antas få ökad betydelse under 1973, eftersora stiraulansåtgärder vidtagits för att öka orabyggnadsverk-saraheten. Det kan bl. a. näranas att byggföretag kan erhålla statsbidrag med 40 % av lönekosmadema vid uppmstnmg av äldre fastigheter. Inte rainst byggnadsunderhållet torde koraraa att stirauleras av dessa åtgär­der. Antalet färdigställda lägenheter har för 1973 beräknats till 101 350 vilket är 2 700 färre än under 1972.

Den totala fasta investeringsvolymen beräknas öka raed 3 % i volym 1973. Maskininvesteringama förutses öka med 11,5 %, raedan byggnads­investeringarna väntas minska raed 2 %. Härvid är dock att raärka att byggnadsverksamheten kan koraraa att utveckla sig något gynnsaramare än byggnadsinvesteringama. Den ökning av bostadsunderhållet sora eraotses 1973 representerar näraligen enligt nuvarande norraer för na­tionalräkenskaperna inte något bidrag till byggnadsinvesteringama, men väl till byggnadsproduklionen. Inberäknat lager förutses investeringarna öka raed 6,5 %.

Beträffande inkomster, priser och konsumtion framläggs följande kal­kyler. Den totala lönesumraans ökning beräknas för 1973 till 8,3 % mot 8,6 % 1972. Medan förljänslkomponenten väntas svara för ett raindre bidrag till lönesurameökningen 1973 än 1972, antas syssdsätlningskcra-ponenlen, sora 1972 var negativ, verka i raotsatt riktning. De enskilda företagarnas inkomster beräknas öka i samma takt 1973 sora 1972, eller raed 2,3 %. Totalt väntas faktorinkorastema stiga med 7,8 %, vilket överstiger ökningstakten 1971—1972 raed 0,6 procentenheter. Denna skillnad i stegringstakt beror främst på en väntad snabbare ökning av de s. k. övriga faktorinkorastema. Tillväxten i de disponibla inkorastema beräknas till 11 % 1973 raot 6,6 % 1972. Den förutsedda kraftigare stegringen 1973 förklaras i betydande utsträckning av att ökningen av skalleinbelalningarna delta år väntas bli svag, tiU följd av dels skatte­reforraen den 1 januari 1973, dels de järafört raed 1972 lägre kvarskatte­inbetalningarna. .Återbetalningar av överskjutande skatt beräknas även 1973 komma att avse betydande belopp. Medan hushållens nettoinbe­talningar av skall 1972 beräknas ha varit något lägre än deras slutliga skatt för samma år, koramer dessa nettombetalningar 1973 att bli upp­skattningsvis drygt 2 miljarder kr. lägre än den slutiiga skatten för 1973.


 


Prop. 1973:125                                                        12

Vid bedömnuigen av prisulsiklerna för 1973 har en utgångspunkt varit att arbetsgivamas kostnad per tiinrae i genorasnitt för saratliga anställda antas stiga raed närmare 11 %, inkluderat höjningen av den allmänna arbetsgivaravgiften. Lönekostnadernas genoraslag inora de från intema­tionell konkurrens skyddade näringarna väntas få ett för denna löne-stegringslakt normalt värde. Lönekoslnadsgenoraslaget var däreraot 1972 större än norraalt. Enligt den prisprognos som utarbetats kan kon­sumentprisnivåns uppgång unde:r loppet av 1973 uppskattas till 5,9 %. Mellan genomsnittslägena för kalenderåren 1972 och 1973 fömtses pris­uppgången bli 6 %.

Vid den fömtsalta prisuppgången kan de realt disponibla inkorasterna beräknas öka raed 4 3/4 % i fasta priser efter alt ha ökat raed 1 1/4 % 1972.

Den privata konsumtionen inld. turistnettot beräknas koraraa att öka raed 4 1/4 % i volyra 1972—1973 raot en ökning på ungefär 2 1/4 % 1971—1972. Med tanke på alt hushållens disponibla inkoraster i fasta priser väntas öka med 4 3/4 % 1973 innebär detta en viss ökning av sparkvoten jämfört med 1972. Denna uppgång i sparkvoten beräknas ut­tryckt i procentenheter bli ungefär hälften så kraftig som den nedgång i detta tal sora synes ha skett 1971—1972.

Den offentliga konsumtionen väntas i volyra öka med ungefär 3,5 %, varav den komraunala raed knappt 4 % och den statiiga raed närraare 3 %. För såväl staten sora kommunema innebär detla kraftigare ök­ningar än vad sora fömtsågs i den preliminära nationalbudgeten för 1973.

Med ledning av den förväntade efterfrågans tUlväxt kan imporivoly-men beräknas stiga med drygt 11,5 % 1972—1973. Detta innebär en vä­sentligt kraftigare uppgång än 1971—1972, då ökningen var drygt 4 %. Till det markerade uppsvinget i varuimporten bidrar såväl det betydande oraslaget i lagerinvesteringama sora en kraftigt ökande efterfrågan för privat konsuration och maskin investeringar. Med de deflateringsprin­ciper som tillämpas i nationalräkenskaperna synes den beräknade im-porlvolyraökningen böra anges till 12 %.

Uppgången i imporltillväxten fömtses bli särskilt stark för investe­ringsvaror och industriråvaror exkl. konsurationsråvaror. Iraporten av investeringsvaror beräknas sålunda öka raed 15,5 % 1973 efter en ned­gång 1972 raed 1 %. För industriråvarorna förutses iraporten växa med ineraot 15 % 1973. Iraporten av konsuralionsvaror väntas visa en fort­satt snabb tillväxt, raedan den däremot för byggnads- och jordbruksrå­varor förutses mmska något i volym.

Importpriserna väntas stiga betydligt snabbare 1973 än 1972. Prisök­ningen 1972—1973 beräknas sålunda bli ca 7 %, att jämföra med endast 1,5 % 1971—1972. Huvudorsaken till denna ogynnsararaa vändning av iraportprisutvecklingen är den markerat ändrade prisbilden för industri-


 


Bil. 1    Reviderad nationalbudget för år 1973


13


Tabell 1: 1 Reviderad försörjningsbalans 1972 — 1973

 

 

Procentuell

Milj. kr.

Förändring

1972-

 

volym-

1972

 

1973

 

förändring

 

Milj. kr.

Procen-

 

1971-1972

 

i 1972 års priser

tuell

volymför­ändring

Tillgäng

 

 

 

 

Bruttonationalprodukt

2,2

199 090

9 930

5,0

Import

4,5

38 390

4 680

12

Summa tillgäng

2,6

237 480

14 610

6

Efterfrågan

 

 

 

 

Bruttoinvesteringar

5,5

43 710

1230

3

därav: privata

6,4

17 430

I 330

7,5

statliga affärsverk

 

 

 

 

och bolag

9,7

4 285

380

8,5

statliga myndigheter

16,5

2 375

150

5,5

kommunala

2,6

10 055

-210

-2

bostäder

2,7

9 565

-420

-4,5

Lagerförändring

 

-265

1 700

 

Privat konsumtion

2,3

105 830

4 620

4,5

Offentlig konsumtion

1,0

47 300

I 680

3,5

Tjänstenetto

 

-750

-300

 

Export

6,1

41 655

5 680

13,5

Summa efterfrågan

2,6

237 480

14 610

6

råvaror och bränslen, men även för övriga varugrupper fömtses en kraf­tigare prisstegring 1973 än 1972.

Handelsbalansen beräknas visa ett överskott ora 4 300 railj. kr. 1973, vilket innebär en uppgång med drygt 1 000 milj. kr. järafört raed 1972. Bytesförhållandet fömtses 1973 tUl skillnad från 1972 bli oförändrat. Med en något snabbare volyratillväxt för exporten än för iraporten 1973 fömtses den förra värderaässigt öka raed 20,5 % raedan raotsvarande ökningstal för importen väntas bli ca 20 %. Nettot av tjänster och trans­fereringar beräknas 1973 fortsätta att öka sitt rainussaldo raed 750 railj. kr., varav ca 400 railj. kr. är alt återföra på transfereringsposlen. Förutora det kraftigt negativa transfereringsnettot väntas det likaledes negativa turistneltot försvagas ytterligare. Bytesbalansens saldo, inkl. korrigeringspost och transfereringsnelto, skulle enligt dessa beräkningar — så sora de redovisas i tabell 2 — visa ett överskott på drygt 1 500 railj. kr. 1973 jämfört med ett överskott på drygt 1 200 milj. kr. 1972, dvs. en förbättring med ca 300 railj. kr.

Denna beräkning av utrikeshandelns utfall ger tUlsararaans med de an­givna förändringama i försörjningsbalansens övriga delposter till resultat att bmltonationalproduktens tillväxt 1972—1973 beräknas bli 5 % (5,0 %). Bland de kalkyler sora leder fram till detta ingår liksora tidigare konjunkturinstitutets prognoser för bostads- och industriinvesleringama.

Sedan konjunkturinstitutets beräkningar slutfördes har eraellertid nya frisläpp av privatfinansierade sraåhusbyggen aviserats. Med beak-


 


Prop. 1973:125                                                        14

lande härav visar en inom inrikesdeparteraentet gjord kalkyl beträffan­de igångsättningen 1973 på ett utfall ora ineraot 88 000 lägenheter raot 80 000 lägenheter enligt konjunkturinslilutets bedöraning. Nedgången i bosiadsinvesleringarnas volyra blir raed den av inrikesdeparteraentet angivna igångsättningen någol raindre än enligt konjunkturinstitutet eller —4,5 % raot —6,5 %.

Vad gäller industriinvesleringama 1973 görs i finansplanen en i jäm­förelse med konjunkturinstitutet försiktigare bedöraning. I finansplanen anges den volymmässiga tUlväxten tUl 8 %, vilket innebär en 3 procent­enheter lägre ökningstakt än etUigt konjunkturinstitutets beräkningar. I reviderad försörjningsbalans lör 1973 har uppförts den beräkning av bostadsinvesteringarna sora utgår från inrikesdeparteraentets bedöm­ning. Vidare ingår även finansplanens bedömning av industriinveste­ringarnas tillväxt i denna balans. Eftersom båda dessa korrigeringar ar av samma storleksordning men verkar åt olika håll påverkas härigenora inte den förutsedda tillväxten av bruttonationalprodukten 1973. Där­eraot sker en obetydlig nedjustering av raaskininvesleringarna 1973 och en obetydlig uppjustering av byggnadsinvesteringarna. Den beräk­nade uppgången för raaskininvesleringarna bör därefter anges till 10,5 % och den beräknade nedgången i byggnadsinvesteringarna lill 1,5%.

Innebörden av den prognos sora sararaanfattas i den reviderade för­sörjningsbalansen är att det uppsving sora satte in fjärde kvartalet 1972 koramer alt fortsätta under 1973 och ta sig uttryck i en väsentiigt större tiUväxt av bmttonationalproduklen 1972—1973 än 1971—1972. 1 nu­varande läge råder knappast något tvivel om att en påtaglig konjunktur­uppgång inletts. Vad sora raöjligen kan sättas under diskussion är det pågående uppsvingels styrka, varaktighet och inriktning.

En kraftig acceleration förutses emellertid för den totala efterfråge­volyraens tillväxt. Denna uppgick tUl drygt 2,5 % 1971—1972 och be­räknas till 6 % 1972—1973, således en ökning i lUlväxttakten raed ca 3,5 procentenheter. De kraftigaste bidragen lill den förutsedda efter­frågetillväxten härrör från exporten och lagerinvesteringarna. För övrig efterfrågan —• dvs. intern sådan bortsett från lager — beräknas ökning­en i tillväxttakten bli förhållandevis raåttiig; från 2,7 % 1971—1972 liU 3,8 % 1972—1973, vilket ulgör drygt 1 procentenhet. Äv denna ökning i tillväxttakt kan största delen återföras på den privata konsum­tionen sora 1973 förutses bli i det närraaste dubbelt så expansiv sora närraast föregående år. De reala disponibla inkomsterna väntas öka förhållandevis kraftigt, en acceleration som till väsentlig del förklaras därav all neltoinbelalningarna av skatt 1973 förutses bli låga i för­hållande lill den slutiiga skallen för samraa år. I bedöraningen ingår att sparkvoten ånyo komraer alt dra sig uppåt, något sora i och för sig hade kunnat förefalla tveksarat ora raan inte haft anledning att beakta


 


Bil. 1    Reviderad nationalbudget för år 1973                 15

att konsurationsutvecklingen under årets första kvartal synes ha varit svag. Med hänsyn härtill torde saken kunna uttryckas så att prognosen, trots den antagna dragningen uppåt av sparkvoten, i själva verket förut­sätter att konsumtionen får psykologisk stimulans frän en allmän steg­ring av aktivitetsnivån, i första hand härledd från exporten och lager-investeringarna. Med hänsyn lill vad som nu är känt om utvecklingen första kvartalet 1973 kan det eraellertid inte uteslutas alt de fraralagda prognosema för 1973 i ungefär lika grad underskattar exporten och överskattar konsurationen. Redan den starka volymtUlväxt för exporten sora anges i den reviderade försörjningsbalansen återspeglar ett ovanligt expansivt avsätlningsläge raed saratidigt stark efterfrågetillväxt för såväl råvaror sora verksladsprodukler och andra färdigvaror.

Även den offentliga konsumtionen och det privata näringslivets in­vesteringar väntas bidra till att öka den interna efterfrågans tillväxt. Vad speciellt gäller industrins investeringar är det naturligt att uppfatta den betydande ökning som förutses som ett gemensarat utslag av starka stimulansåtgärder och en mera expansiv konjunkturbedömning inom fö­relagen. Till saken hör även att några mycket stora projekt, varav ett inom den statliga industrisektom, har starkt inflytande på det förvän­tade UtfaUet. Direkt bortfall av efterfrågan förutses däremot genom en nedgång i bostadsbyggandet och de komraunala investeringarna. Trots ett antagande om att beredskapsarbetena komraer att bli av avsevärd orafattning även budgetåret 1973/74 får raan under sädana oraständig­heter räkna raed en viss rainskning av byggnadsverksaraheten 1973.

Den tillväxt av den totala produktionen ora 5 % sora förutses för 1973 är större än den troliga kapacitetstillväxten och bör därför leda till att en del av den kapacitet tas i anspråk sora var outnyttjad 1972. Denna re­serv har i saraband raed den nyligen avslutade avstäraningen av lång­tidsutredningen för 1972 uppskattats till inemot 3 % av totalproduktio­nen. Med avseende på arbetsraarknadsbalansen väntas den fömtsedda produktionstUlväxten raedföra en ökning av arbetskraftsefterfrägan raed 1/2 till 1 procentenhet i förhållande tUl arbetskraftsutbudet. Möjligen kan dock produktivitetstUlväxten i dessa kalkyler ha varit tilltagen i un­derkant. Med tanke härpå frarastår den lägre gränsen för dessa skatt­ningar av arbetskraftsbehovet som bäst förenlig med långtidsutred­ningens bedöraning alt det förelåg en betydande outnyttjad produktivi­tetsreserv 1972. Rimligen bör därför nedgången i antalet arbetslösa 1972 —1973 raed utgångspunkt från dessa kalkyler anges till 15 000 ä 20 000 personer men inte däratöver. Med hänsyn till den successiva stegring av aktivitetsnivån sora fömtses för 1973 koraraer emellertid arbetskrafts­behovets tUlväxt jämfört raed sararaa tid ett år tidigare att raot slutet av 1973 bli större än vad som gäller för året i dess helhet. Nedgången av antalet arbetslösa från andra halvåret 1972 till samma halvår 1973 kan sålunda antas uppgå tiU väl 30 000 personer.


 


Prop. 1973:125                                                        16

En sådan utveckling av arbetskraftsefterfrågan skulle om man en­bart ser tUl de totala förändringama få en odelat positiv inverkan på ar­betsraarknadsbalansen. Med hänsyn tUl att det tUlkoraraande arbets­kraftsbehovet och det tillgängliga utbudet inte genoragående förefaller att vara priraärt inriktat på sararaa verksarahetsoraråden får raan dock räkna raed att brist på arbetskraft raot slutet av 1973 koraraer att frara-träda inora vissa oraråden saratidigt sora det järasides härraed kan före­koraraa ett alltjämt outnyttjat utbud av arbetskraft. Tendensen till över-skoltseflerfrågan, begränsad tUl vissa delar av arbetsmarknaden, kan koraraa att skärpas vid en fortsat; konjunkturuppgång 1974.

Konjunkturuppsvinget 1973 fömtses däreraot inle utsätta den yttre balansen för några egentliga påfi.xstnuigar. Med hänsyn till sararaansätt­ningen av den efterfrågetillväxt sora förutses för 1973 koraraer iraporten av varor och tjänster stiga snabbt raen exporten väntas bli så expansiv att bytesbalansen vid fortsatt tUlväxt av det negativa transfereringsnettot likväl beräknas koraraa alt förslärkas raed 300 railj. kr.

Vad slutligen beträffar prisutvecklingen synes denna inte kunna und­gå att påverkas av det intemationella skeendet. Prisprognosen för 1973 utgår emellertid från den fömtsättningen att prisstegrmgsunpulsemas verkningskraft 1973 begränsas till den direkta inverkan som avser im­porlpriser och andra internationellt påverkade priser på varor och tjänster. Det finns under sådana förhållanden anledning alt förraoda att uppgången i konsuraentpriserna i Sverige, ehuru beräknad till knappt 6 % och således absolut sell betydande, likväl koramer alt bli bland de lägsta i Västeuropa. Visar sig eraellertid uppgången i iraportpriserna 1973 bli större än beräknat eller skulle räntenivån koraraa att höjas, skulle detta raotivera att prisprognosen reviderades uppåt. En interna­tionell prisuppgång får eraellertid sitt fulla genoraslag på den svenska prisutvecklingen först när även löneutvecklingen inora landet påverkas. Det har funnits skäl alt anta att delta led i utvecklingen inte tiU någon väsentiig del koraraer att infalla under 1973. Däreraot kan delta stadiura möjligen bli en realitet 1974.

Detta leder över till en raera aUraän bedömning av det ekonomiska läget 1974. Vissa tentativa prognoser för 1974 har framlagts i special­avsnitten av denna reviderade nationalbudget för 1973. En central be-döranmgsfråga värd att inlednmgsvis kommentera utgör emellertid spörs­målet ora den internationeUa högkonjunkturens vidare utveckling 1974. Med ledning av tidigare erfarenheter av periodiciteten i konjunkturför­loppen skulle raan inte vänta sig att nuvarande konjunkturcykel för Väst­europas del kulrainerar förrän orakring soraraaren 1974. Nuvarande skede av det ekonoraiska förloppet kännetecknas därav att påtagliga knapphetsfenoraen fraraträder på avgränsade oraråden och att prissteg-ruigstakten allraänt sett är hög, saratidigt sora betydande reserver i förra av arbetskraft och anläggningar alltjämt finns disponibla i avsevärd ut-


 


Bil. 1    Reviderad nationalbudget för år 1973                         17

 

Tabell 1: 2 Bytesbalansen 1971 -

Milj. kr., löpande priser

-1973

 

 

 

1971

1972

1973 prognos

Export av varor Import av varor

38 224 36 192

41 652 38 390

50 205 45 900

Handelsbalans

2 032

3 262

4 305

Sjöfartsnetto

Turistnetto

Övriga tiänster m. m., netto

Transfereringar, netto

Korrigeringspost'

2 223 -1927

-862

-1286

800

2 258

-2 402

-1009

-1699

800

2 350

-2 750

-1095

-2 100

800

Bytesbalans

980

1210

1510

' Motsvaras av posterna "korrigering av handelsstatistiken" och "övriga tjänster, netto" i tabell 3: 4. " Uppskattning av i statistiken icke redovisade löpande betalningar.

sträckning. Det förefaller i nuvarande läge omöjligt att med bestämdhet avgöra, huruvida förekomsten av dylika trånga sektioner i förening med en av prisslabiliseringsskäl motiverad åtstramning av den ekonomiska politiken skall leda till ell förhållandevis tidigt avbrott i konjunkturupp­svinget eller ora dessa knapphetsfenoraen genora sina positiva återverk­ningar på investeringsutvecklingen koraraer att medverka till ett UiåUan-de och i volym kraftigt uppsving. Oavsett vilket av dessa alternativ sora skall bedöraas sora det raest sannolika, finns eraellertid skäl alt förut­sätta alt den internationella prisuppgängen koraraer att ytterligare inten­sifieras, innan den ekonoraiska utvecklingen ånyo inlernationdlt kora­raer in i ett avmattningsskede.

Med denna utgångspimkt bör ett försök göras att sararaanfatta inne­börden av de tentativa prognoser för 1974 sora utarbetats av konjunk­turinstitutel med avseende på olika inslag i den samhällsekonomiska ut­vecklingen.

Exporten och importen väntas stiga i volymmässigt snabb takt, dvs. med mer än 10 %. De reala disponibla inkomsterna och troligen även konsumtionen väntas öka i liknande eller något lägre takt än 1973. Här­vid kan ökad sysselsättning i någol högre grad än 1973 ge ett bidrag tUl inkomstsuraraans tillväxt. För den offentliga konsurationen väntas en raåttlig ökning och för de offentliga investeringama en därapad sådan. Bostadsinvesteringama väntas fortsätta att falla och det privata närings­livets investeringar fortsätta att stiga ora än i något lägre takt än 1973. För lageiinvesteringama räknas raed ett kraftigt uppsving, i nivå raed vad sora inträffade 1970. En av utgångspunkterna för dessa prognoser har varit att likviditeten vid ingången av 1974 kan antas vara förhål­landevis hög hos såväl hushåU som företag.

2   Riksdagen 1973.1 saml Nr 125. Bilaga 1.


 


Prop. 1973:125                                                        18

Med denna efterfrågeutveckling skulle bruttonationalprodukten nor­malt stiga med mellan 4,5 och 5 %. Detta skulle emellertid innebära en ojäran belastning på arbetsraarknaden. Exportens och lagerinvestering­amas betydande tillväxt skulle näraligen ställa slora krav på industri­produktionen, raedan däreraot den offentliga konsuralionen antas öka niåtlligt och byggnadsverksamheten rainska. Det har under sådana ora­ständigheler bedömts som troligt alt tillgången på arbetskraft inom in­dustrin — och speciellt på yrkesskicklig sådan — koraraer att lUgöra en för den totala produktionen begränsande faktor. Bruttonationalproduk­tens tillväxt antas därför inle koraraa all överstiga 4,5 %. Den efter­frågan som härigenora inle kan tillgodoses inora landet koraraer att medföra en viss ytterligare ökning av iraporten och en viss begränsning av exporten. Bytesbalansen påverkas sålunda i negativ riktning raen beräknas trots detla och trots de höga lagerinvesteringarna korama att balansera täraligen jämnt, dvs. varken visa näranvärt överskott eller un­derskott. Trots överhetlningslendenserna på induslriarbetsraarknaden beräknas arbetslösheten i genomsnitt hålla sig på en nivå raotsvarande 2 % av den totala arbetskraften. Löneutvecklingen och i synnerhet löne­glidningen kan antas bli av högst olika intensitet inora olika delar av ar­betsraarknaden.


 


Bil. 1    Reviderad nationalbudget för år 1973                         19

2    Det internationella läget 2.1 Sammanfattande Översikt

Utvecklingen 1972

Den ekonoraiska utvecklingen i OECD-orarådet 1972 präglades to­talt sett av en stark produktionstillväxt. Totalproduktionens ökning i orarådet uppgick sålunda tUl ineraot 6 %, all järaföra raed inte fullt 3,5 % 1971. Den kraftiga uppgången i tUlväxten från 1971 tiU 1972 berodde huvudsakligen på del markerade konjunkturuppsvinget i För­enta staterna, raen även för Västeuropas del noterades en klar ökning i produktionstillväxten, vilken dock aUtjärat var väsentligt lägre än i Nord­araerika. Den skillnad i konjunklurfasning sora under de senaste åren rått mellan de båda områdena kvarstod sålunda 1972. I Japan — där en förhållandevis svag produktionstillväxt noterades 1971 — inträffade en påtaglig förbättring av konjunktursituationen 1972. Trots att pro­duktionstillväxten i nästan samtliga av områdets länder ökade från 1971 till 1972, har arbetslösheten dröjt kvar på en påfallande hög nivå. Samtidigt har prisstegringarna —• i synnerhet i Västeuropa — varit fortsall slora och har efter halvårsskiftet 1972 tenderat att öka.

Tabell 2: 1 Bruttonationalproduktens utveckling i olika länder och länderområden 1971—1973

Procentuella volymförändringar. Siffrorna för 1971 och 1972 avser utfall, för 1973 prognoser

 

 

1970-1971

1971-1972

1972-1973

Belgien

3,7

4,0

4,5

Danmark

3,9

4,6

5,0

Finland

2,3

5,8

6,0

Frankrike

5,1

5,5

6,0

Italien

1,6

3,2

4,5

Nederiänderna

4,5

4,0

4,5

Norge

5,5

4,5

4,5

Schweiz

3,9

4,8

4,5

Storbritannien

1,1

3,5

4,5

Sverige

0,0

2,2

5,0

Västtyskland

2,8

2,9

5,0

Österrike

5,2

5,6

5,5

Förenta staterna

2,7

6,4

6,5

Kanada

5,5

5,5

6,0

Japan

6,4

9,2

11,0

Västeuropa

3,2

3,8

5,0

Totala OECD

3,4

5,7

6,4

Källor: OECD, nationell statistik och uppskattningar gjorda inom sekretaria­tet för ekonomisk planering.


 


Prop. 1973:125                                                        20

Produktionstillväxten i Västeuropa uppgick 1972 liU inte fullt 4 %, dvs. tydligt lägre än genomsnittet för 60-talet, dä den uppgick tUl ca 5 %. Jämfört raed 1971 innebar dock resultatet 1972 en klar förbätt­ring. Mest raarkerad blev uppgången i produktionens tUlväxttakt i de länder vilkas ekonoraier stagnerade 1971 — dvs. i Sverige, Italien, Stor­britannien och Finland. I Västtyskland särat i flera raindre länder vil­kas ekonomier genom utrikeshandeln är starkt beroende av utveckling­en i Västtyskland — främst Belgien och Nederländerna —• var kon­junkturutvecklingen liksom i Sverige och Italien under huvuddelen av 1972 dämpad. Däremot fortgick en kraftig expansion i framför allt Frankrike, Österrike och Schweiz. Till de danska och norska ekono­mierna utgick 1972 klart stimulerande irapulser från exporten i ell ti­digt skede av den västeuropeiska konjunkturuppgången.

Den inheraska efterfrågetillväxten 1972 bars i de stora västeuropeiska länderna — liksora i Förenta staterna och Japan — upp av den pri­vata konsumtionen och bosladsinvesleringarna. För de fyra största län­derna ökade sålunda den privata konsuralionen raed ineraot 5 % 1972, eller drygt en procentenhet snabbare än totalproduktionen. Reviderade beräkningar anger att konsuralionstillväxlen uppgick till 6,8 % i Stor­britannien, 5,6 % i Frankrike och 3,8 % i Italien. För Västtysklands del ökade den privata konsiuntionen inte fullt lika snabbt sora preliminärt beräknats, men ökningen — raed ineraot 3,5 % — översteg likväl to­talproduktionens tUlväxt. Bostadsinvesteringarna ökade 1972 raed i ge-norasnUl nästan 10 % i de fyra näranda länderna. I fraraför allt Frank­rike och Italien utgjorde därutöver — liksora i Japan — de offentliga rayndighetemas investeringar raarkerat expansiva deraent i den inheras­ka efterfrågan.

I den prelirainära nationalbudgeten för 1973 angavs att de totala fas­ta investeringarna i Västeuropa ökade raed i genorasnitt drygt 3 % 1972. Nu föreliggande beräkningar indikerar att investeringarna växte raed endast ca 2 %, vUket innebär alt utvecklingen 1972 i detta hän­seende varit svagare än 1971. Bakora denna långsararaa inveslerings-tiUväxl 1972 ligger fraraför allt industriinvesteringarnas stagnation och i flera fall t. o. ra. volymraässiga nedgång. Bland de större länderna i Västeuropa noterades sålunda en uppgång endast i Frankrike, raedan industriinvesteringarna rainskade kraftigt för andra året i följd — 10 % 1972 och 7 % 1971 — i Storbritannien. Även i Västtyskland och Ita­lien liksom i flera raindre länder — däribland i Sveriges nordiska grann­länder •— sjönk industrins investeringar i volyraterraer räknat.

Medan trögheten i den västeuropeiska industrins investeringsverk­samhet 1972 sålunda förefaller att ha varit mer uttalad än vad sora prelirainärt anlagils, frarastår nu lagerutvecklingen 1972 sora något gynnsararaare än tidigare. Efter att 1971 ha verkat i neddragande rikt­ning  på totalproduktionens tillväxt raotsvarande ca  1  procentenhet.


 


Bil. 1    Reviderad nationalbudget för år 1973


21


Diagram 2:1 Bruttonationalprodukten 1964—1972 i olika länder och länderområdeo

Volymförändring i procent från föregående år

Europeiska OECD

I


8 6 4 2h

O

6 4 2 O

16 14 12 10 8 6 4 2 O

 

Italien

 

Pl

i i

TT!!

  i]   :|

_:::;::            [     

Ii

 

6 -

Storbritannien

 

4 ■ 2 -0 -'

i pl [Sj p

i iii i


Förenta staterna

m

m ■

Kanada

. Japan


OECD-totalt

m

1 I I I I I

1964 65 66 67  68  69 70   71   72     1964 65  66 67 68 69 70   71   72

Källor: OECD och nationell statistik.


 


Prop. 1973:125                                                        22

bidrog lagerinvesteringarna raed i genorasnitt ca 1/3 procentenhet till tillväxten i de fyra största länderna i Västeuropa 1972. Oraslaget i la­gerrörelserna raellan 1971 och 1972 — uppgående tiU inemot 1,5 % av bruttonationalprodukten — representerade sålunda mer än hela uppgången i totalproduktionens tillväxt från 1971 till 1972 i dessa län­der.

Även ora konjunktursituationen i Västeuropa 1972 generellt sett va­rit fortsatt dämpad, har utvecklingen gått i klart gynnsara riktning, och detla i synnerhet de sista raånadema av året, då inte rainst lagerrörel­serna synes ha bidragit tUl ell uppsving. Denna förbättring fraragår även av arbetsmarknadsstatistiken. I så gott som alla länder i Väst­europa inträffade sålunda en raarkant sänkning av arbetslösheten sista kvartalet 1972 parallellt raed att efterfrågan på arbetskraft — raätl genom antalet lediga platser — ökade markant. I genomsnitt för 1972 var emellertid den registrerade arbetslösheten i fierlalet länder betyd­ligt högre än 1971. Störst blev uppgången i Nederländerna, där antalet arbetslösa i det närmaste fördubblades, men även i Västtyskland, Norge och Belgien noterades en kraftig uppgång, eller med mellan 20 och 30 %. I Finland, Italien och Storbritannien uppgick ökningen lill rael­lan 10 och 15 % från 1971 till 1972, medan endast smärre förändring­ar av antalet arbetslösa registrerades i Österrike, Danraark och Sve­rige.

Mol bakgrund av bl. a. den höga arbetslösheten i de flesta västeuro­peiska länderna har den ekonomiska poUtiken behållit en expansions-befrämjande prägel 1972. Kreditpoliliken var klart expansiv frara lill halvårsskiftet 1972, då en oraorientering i åtstramande riktning skedde i en rad länder. De viktigaste skälen härför var dels den oro på valuta­raarknaderna som gjorde sig gällande i juni och juli och dels den ogynn­samma vändning sora prisutvecklingen allraänt tog efter därapningen vinterhalvåret 1971/1972. Finanspolitiken har bland de större länderna i Västeuropa varit raycket expansiv i Storbritannien och i viss raån även i Frankrike och Italien. Däreraot har en försiktigare hållning till extra stimulansåtgärder inlagils från västtysk sida, vilket främst lorde bero på all en större vikt fästs vid prisstabililetsmålel i Västtyskland än i flertalet andra länder i Västeurojpa.

Konjunkturutvecklingen i Förenta staterna 1972 har varit raycket gynnsam och ekonomin har kännetecknats av snabb expansion inora nästan alla områden. Totalproduktionen ökade raed 6,5 % i reala ter­raer saratidigt som sysselsällniiigen steg kraftigt. Arbetslösheten sjönk under loppet av 1972 raed 1 procentenhet tUl 5 %. Även på pris- och koslnadsorarådet har utvecklingen varit gynnsara, vilket särskilt tydligt frarastår vid en internationell jämförelse. Trots att prisstegringama åter tog fart raot slutet av 1972, ökade sålunda konsuraentpriserna i Förenta staterna 3 å 4 procentenheter långsararaare än i Västeuropa och inemot


 


Bil. 1    Reviderad nationalbudget för år 1973                        23

2 procentenheter långsararaare än i Kanada och Japan. Den araerikanska regeringens strävanden raot en förbättring i den extema balansen har hit­tUls varit raindre fraragångsrika. Även ora en kraftig uppgång sålimda inträffade för exportens tillväxt, ökade till följd av den inheraska expan-.sionen iraporten ännu snabbare. HärtUl kora den av devalveringen i de­ceraber 1971 föranledda försämringen i bytesförhållandet. Totalt resul­terade utrikeshandeln i ett kraftigt ökat underskott.

Del konjunkluruppsving sora inleddes i den japanska ekonomin i bör­jan av 1972 hade sin bakgrund i en raycket expansiv ekonomisk poli­tik. Totalproduktionen växte raed drygt 9 % 1972. De direkta och in­direkta effekterna av finanspolitiken beräknas ha framkallat ett tUlskott i efterfrågan motsvarande 3 a 4 % av bruttonationalprodukten. Drygt 1/3 av totalproduktionens tUlväxt skulle därmed ha berott på finans­politiken. Till skillnad från tidigare uppsving i den japanska ekonorain bars det nu inledda inle upp av exporten och industriinvesteringarna. 1 stället var det bostadsbyggandet och den privata konsurationen som tillsammans med de offentliga utgifterna var de raest expansiva efter-frågedementen 1972. Liksora i Västeuropa noterades en raarkant upp­bromsning av de 1971 depressiva lagerrörelserna. Ett annat fraraträ­dande drag i den japanska ekonomin 1972 var den externa balansens utveckling. Visserligen skedde en viss ökning av bytesbalansens över­skott uttryckt i löpande priser, raen denna ökning var huvudsakligen betingad av den terms-of-trade-förbätlring, sora blev den omedelbara effekten av yenens revalvering i december 1971. Viktigare synes vara att den volymraässiga tillväxten för exporten resp. iraporten förändrades i "uljäranande" riktning från 1971 till 1972. För exporltiUväxten note­rades sålunda en klar därapning saratidigt sora importtUlväxlen ökade kraftigt. Det senare kan sannolikt förklaras av uppsvinget i den inheraska ekonomin, men när det gäller exportens volymutveckling torde det inte råda någon tvekan om att valulajusteringarna i slutet av 1971 börjat ge avsedda effekter redan 1972.

Industriproduktionen i Sovjetunionen ökade 1972 raed 6,5 %, alt jämföra med 7,8 % 1971 och målet 8,1 % i genomsnitt för den löpande nionde 5-ärsplanen. I första hand till följd av missväxt — jordbruks­produktionen sjönk från 1971 till 1972 — blev totalproduktionens till­växt betydligt lägre än planerat. Nationalinkomsten ökade sålunda med endast 4,4% 1972 mot planmålels 6,2%. Däreraot noterades raycket gynnsarat produklionsutfall i flera andra östeuropeiska stater. I Öst­tyskland överträffades sålunda produktionsraålet — säväl totalt sora för industrin — med inemot 1 procentenhet 1972, och även i Polen, Bul­garien och Rumänien uppfylldes produktionsplanerna.

Som framgår av tabellerna 2 och 3 fortsatte priser och löner att stiga kraftigt i OECD-orarådet 1972. En viss nedgång i prisslegringstakten från 1971 till 1972 för området sora helhet inträffade dock. Prisnivån,


 


Prop. 1973:125                                                                       24

Tabell 2: 2 Konsumentpriser 1960—11972

Procentuella förändringar

 

 

1960-

1965-

1969-

1970-

1971-

 

1965

1969

1970

1971

1972

 

per år

per är

 

 

 

Belgien

2,5

3,3

3,9

4,3

5,4

Danmark

5,5

6,7

6,5

5,9

6,6

Finland

5,3

5,4

2,9

6,5

7,1

Frankrike

3,8

4,1

5,5

5,7

6,1

Italien

4,9

2,4

4,9

4,7

5,7

Nederländerna

3,5

5,1

4,4

7,6

7,8

Norge

4,1

3,6

10,6

6,2

7,2

Schweiz

3,2

3,2

3,5

6,6

6,7

Storbritannien

3,6

4,1

6,4

9,4

7,1

Sverige

3,6

3,8

7,0

7,4

6,0

Västtyskland

2,8

2,3

3,8

5,2

5,8

Österrike

3,9

3,1

4,4

4,7

6,3

Förenta staterna

1,3

3,8

5,8

4,3

3,3

Kanada

1,6

4,0

3,3

2,9

4,9

Japan

5,7

4,9

1,1

6,1

4,5

' En rimlig korrigering (av bostadsposten) 1970 ger för Sveriges del ett pris­stegringstal på 6,3 %.

Anm. Prisutvecklingen har i vissa fall påverkats av förändringar i indirekt beskattning och subventionering.

Källor: OECD och nationell statistik.

mätt sora brutlonalionalproduktcns prisdeflator, steg 1972 raed 4,5 %>, att jämföra raed 5,5 % 1971. Därapningen föll till största delen på Förenta staterna, raen även för Västeuropas del sjönk prisstegringstak­ten något. Konsuraentpriserna däremot steg 1972 i Västeuropa genom­gående snabbare än 1971. Undanlag härvidlag utgjorde Storbritannien och Sverige. Efter den dämpning i prisutvecklingen som kunda noteras under vinterhalvåret 1971/1972 började konsumentprisernas uppgång åter att tiUta i OECD-ländema från soraraaren 1972. 1 början av 1973 låg priserna i Västeuropa allmänt 7 a 8 % högre än 12 månader tidi­gare, och även i Förenta staterna, Kanada och Japan registrerades en tydlig uppgång i prisstegringstakten. Denna ogynnsararaa utveckling av priser och kostnader för i synnerhet Västeuropas del har på de flesta håll föranlett kraftfulla raolålgärder. Den tidigare näranda ålstraraning-en av penningpolitiken efler halvårsskiftet 1972 gjordes sålunda raot bakgrund av frärast prisstabUilelsöverväganden. Även raer direkta åt­gärder har eraellertid vidtagits och vid utgången av 1972 rådde pris-och/dler lönekonlroller av varierande styrka i nästan alla västeuro­peiska industrUänder; del viktigaste undanlaget utgjorde Västtyskland. För endast ett raycket begränsat antal länder i Västeuropa är det möjligt alt peka på ett allraänt högt eflerfrågetryck sora orsak till de snabba prisstegringarna 1972. Detla skulle gälla frärast Österrike och Schweiz. Utbuds- och eflerfrågeförhållanden förefaller vidare ha varit


 


Bi!. 1    Reviderad nationalbudget för år 1973


25


Tabell 2: 3 Timförtjänsten för industriarbetare 1960—1972

Procentuella förändringar

 

 

1960-

1965-

1969-

1970-

1971-

 

1965

1969

1970

1971

1972

 

per år

per år

 

 

 

Belgien

8,0

7,4

11,1

12,2

13,7*

Danmark

10,5

10,9

10,8

15,1

10,6

Finland

8,5

7,6

10,4

14,1

14,7

Frankrike'

7,5

8,8

10,5

11,3

11,2

Italien'

10,6

4,9

21,7

13,4

10,4

Nederländerna'

9,8

8,5

10,7

11,7

12,3

Norge

7,2

8,1

12,0

12,4

8,8

Schweiz'

5,4

4,8

6,7

9,8

8,3

Storbritannien

7,3'

6,5

13,9

11,4

16,1

Sverige

8,6

8,2

13,1

9,9

11,8

Västtyskland

9,5

6,2

13,6

11,0

8,6»

Österrike'

6,4

6,3

10,1

11,1

12,1

Förenta staterna

2,9

5,2

5,3

6,0

6,2

Kanada

3,7

7,0

8,4

10,5

8,2'

Japan"

10,1

15,6

17,6

13,7

15,5

' För förtiänstutvecklingen föreligger endast tarifflöner.

 Månadsförtjänst.

' 1963-1965.

'3 kv. 1971-3 kv. 1972.

Källor: OECD och nationell statistik.

bestäraraande för den snabba ökning av råvarupriserna sora inträffade mot slutet av 1972.1 övrigt synes det snarast vara fråga om en kostnads­inflation, där förväntningar hos såväl löntagare sora företagare om fort­satt betydande prisstegringar kan ha spelat en viss roll. Skärpta mot­sättningar i inkomstfördelningsfrågor torde åtrainstone i vissa länder — såsora Italien och Storbritannien — ha utgjort en bidragande faktor. Vi­dare synes borttagandet under 1970 och 1971 av olika typer av prisreg­leringar, liksom i vissa länder utlöpandet av frivilliga prisöverenskom­melser, ha bidragit tiU prisstegringama 1972.

Enligt tillgängliga beräkningar ökade världshandeln volyraraässigt med 9 % 1972, eller ungefär lika snabbt som 1969 Och 1970, men 4 procentenheter snabbare än 1971. Uppgången i ökningstakten från 1971 tiU 1972 synes i första hand vara alt hänföra lill del fortsatta upp­svinget i Förenta statema särat konjunklurförbältringen i Västeuropa. Däremot dämpades tillväxten i den japanska handeln 1972. En del av uppgången i världshandelns tillväxt kan emellertid vara all hänföra till de förskjutningar i varuleveranserna från andra halvåret 1971 till första halvåret 1972 som kan ha inträffat lill följd av valutaoron 1971. ÄU del möjligen kan ha förhållit sig så indikeras av att världshandelns till­växt uttryckt i årstakt sjönk mellan de båda halvåren 1972.

Den i dollar uttryckta prisstegringen för världshandeln 1972 uppgick till 7 ä 8 %. Som en följd av att dollarn devalverades kraftigt 1971 —


 


Frop. 1973:125                                                                       26

med effektivt inemot 10 % — blir emellertid den i dollar mätta pris­ökningen överdriven i förhåUande lill exempelvis den prisförändring som erhålls genom sammanvägning av de enskUda ländernas import-prisförändring uttryckt i resp. lands valuta. Mätt på del senare sättet torde prisökningen för världshandeln mellan genomsniltslägena för 1971 och 1972 ha varit raåttlig. Detla kora även till uttryck i utveckling­en av de svenska iraportpriserna. Den förhållandevis därapade prissteg­ringstakt sora för deras del började fraraträda andra kvartalet 1971 blev i huvudsak bestående under hela 1972. De länder som skrev upp sina valutor kraftigast i december 1971, dvs. Japan och Västtyskland, note­rade en sänkning av importpriserna från 1971 till 1972. Även exportpris-stegringama dämpades. De prisäterhållande effekterna av en revalve­ring är emellertid av engångsnatur och under loppet av 1972 — i syn­nerhet raot slutet av året —■ har utrikeshandelspriserna stigit klart även i Japan och Västtyskland.

Utsikter för 1973

Den ekonomiska utvecklingen inom OECD-orarådet har under de in­ledande månaderna av 1973 inte näranvärt avvikit från de bedömningar sora gjordes i den prelirainära nationalbudgeten för 1973. Expansionen i den araerikanska ekonorain har sålunda fortgått till synes raed oför­minskad styrka samtidigt som produktionens tillväxttakt lilllagit raar­kant i Japan. För Västeuropas del har konjunktursituationen fortsatt alt förbättras sora fömlselts och bland de större länderna förefaUer ett påtagligt konjunkluruppsving ha inletts i Västtyskland. Saratidigt sora utsikterna för en gynnsam produktions- och sysselsättningsutveckling generellt sett är goda 1973, gäller snarast det motsatta förhållandet på pris- och kostnadsområdet. Prisslegringstakten har sålunda de första raånaderna 1973 tenderat all tillta i så gott som samtiiga OECD-länder och i synnerhet har råvarupriserna visat en oroande utveckling. Av­görande för den fortsatta intemationella konjunkturutvecklingen 1973 blir om någon dämpning kan väntas inträffa i Förenta staterna före utgången av 1973 samt hur raarkerad den inledda konjunkturuppgång­en kan väntas bli i Västeuropa och Japan. En väsentiig fråga sora skall beröras är vidare vilken inverkan de två senaste årens växelkursför­ändringar kan få såväl på konjunkturutvecklingen som på prisutveck­lingen i OECD-området 1973.

I huvudsak skiljer sig inte den bedöraning av den ekonomiska utveck­lingen i Förenta staterna under 1973 som nu är raöjlig att göra från den sora redovisades i den preliminära nationalbudgeten. Tillgängliga konjunklurindikalorer lyder sålunda på att den snabba expansionen i den amerikanska ekonomin fortsall de första raånaderna 1973. Visser­ligen har den ekonomiska polil;Lken givits en mer restriktiv inriktning i och med den nya budgeten sora framlades i januari 1973, men på det


 


Bil. 1    Reviderad nationalbudget för år 1973                        27

lokala och ddsialliga planet kan ulgiftsexpansionen väntas fortsätta. Den totala offentliga sektorns inflytande på ekonomin — lill den del del kommer till uttryck genora köp av varor och tjänster — förutses därför även 1973 innebära ett visst raått av efterfrågestimulans. Genora bl. a. en återgång lill en högre nivå för hushållens sparkvot särat en långsammare ökning av transfereringarna till hushällen väntas den pri­vata konsumtionens tiUväxt avta successivt 1973. Detta torde dock upp­vägas av tilltagande efterfrågetUlväxt för andra användningsområden, och framför allt väntas lagerinvesteringarna och industrins fasta inves­teringar efler hand korama in i ett raera expansivt skede. Industriinves­teringarna — vilka ännu 1972 utvecklades svagt — fömtses sålunda öka med 8 a 10 % i volym 1973. En sådan expansiv utveckling bestyrks av investeringsenkäter vid ingången av året och frarastår även sora riralig mot bakgrund av de uppskattningar som gjorts av kapacilelsul-nytljandegraden i industrin 1973. Härtill kommer en mycket gynnsara vinstutveckling 1972 och 1973. Lagerinvesteringarnas blygsararaa ora­fattning 1972 i relation lill produktions- och leveransutveckling särat orderslockar, ger anledning att räkna raed ett kraftigt uppsving i lager­cykeln 1973.

Likaledes väntas en klar förbättring av den reala externa balansen inträffa 1973. Samtidigt sora iraportefterfrägans tillväxt förutses rainska någol, torde nämligen exportlillväxlen öka påtagligt. Härtill bidrar så­väl den tilltagande efterfrågetillväxten på avsätlningsraarknaderna som volymeffekterna av de båda devalveringarna. Utvecklingen 1972 av de månadsvisa handelsbalanssaldona indikerar att den avsedda vridningen i den amerikanska utrikeshandelsbalansen redan kan ha inletts.

Även om sålunda den ekonoraiska politiken redan från ingången av 1973 givits en raer restriktiv inriktning, saratidigt som den privata kon­sumtionens tillväxt kan förutses minska efler hand, framstår inte risker­na för en utpräglad dämpning av tillväxten redan 1973 sora särskilt stora. Företasens investeringar — såväl de fasta sora lagerinvestering­arna — samt de delstatliga och kommunala myndigheternas utgifter förutses nämligen utöva ett betydande expansivt inflytande på ekono­min även andra halvåret. Härtill komraer alt den externa balansen raed successivt tilltagande styrka såväl 1973 sora 1974 kan väntas påverka totalproduktionens tillväxt i klart uppdragande riktning.

Sammanfattningsvis förutses vid en sådan utveckling i Förenta sta­terna 1973 bruttonationalprodukten öka ungefär lika snabbt som 1972, dvs. med ca 6,5 %. Samtidigt kan en ytterUgare sänkning av arbetslös­heten väntas komraa till stånd.

Inle heller för Japans del skiljer sig den nuvarande bedömningen för den ekonomiska utvecklingen 1973 på några raer väsentliga punkter från den som gjordes i den prelirainära nationalbudgeten. Den fortsatta expansionen av efterfrågan förutses sålunda bäras upp av den privata


 


Prop. 1973:125                                                                       28

konsuralionen, bostadsbyggandet och de offentiiga utgifterna. Beträf­fande industriinvesteringarna 1973 finns det nu raöjligen skäl att räkna raed en något gynnsaramare uwecklmg än vad sora fömtsågs i den prelirainära nationalbudgeten. Två oberoende ravesteringsenkäter i feb­ruari/mars 1973 mdikerar sålunda att utgiftema för utmstnings- och anläggningsinvestermgar i mdustriföretagen budgetåret 1973/74 (april— mars) skulle öka snabbare än på 3 år, eller med 10—20 %. Huvudde­len av den planerade ökningen av investeringsutgifterna avsåg visser­ligen produktion för heraraaraarknaden, raen även för exportinrik­tade företag — med undantag för stålverken och varven — visade en-kätema förhållandevis positiva siffror. Det är sålunda möjligt att in­dustriinvesteringarna kan korama in i ett raera expansivt skede redan andra halvåret 1973, vUket tUlsararaans med det väntade uppsvinget i lagerinvesteringarna torde förstärka konjunkturen ytteriigare.

Det japanska beslutet den 14.2.1973 aU låta yenen flyta har hiltiUs järafört raed läget i början av februari 1973 resulterat i en revalvering genteraot dollarn raed ca 15 % och genteraot flertalet västeuropeiska valutor raed ca 5 %. Effekterna härav på den inheraska ekonoraiska utvecklingen 1973 är svåra att bedöma, raen enligt de ovan näranda investeringsenkäterna skuUe beslutet inte innebära någon raer påtaglig återhållande faktor för investeringstUlväxten ens i exportföretagen. För utrikeshandelns dd innebär åtgärden dels en oraedelbar förbäUring av bytesförhållandet med åtföljande förstärkning av handelsbalansen i lö­pande priser och dels att i motsatt riktning verkande volymeffekter efler hand kan väntas göra sig gällande. Vid en prognos för utrikeshan­deln måste dock hänsyn tas även till den expansiva efterfrågeutveck­lingen på avsättningsmarknaderna för exporten samt till vilka volym­effekter som är att förutse efler den förra revalveringen, dvs. i decera­ber 1971. Även om betydande volymeffekler av i första hand den förra revalveringen kan påräknas, lorde den expansiva efterfrågeutvecklingen på exportmarknaderna raedföra att någon verkligt betydande minskning av de slora externa överskollen inte är all vänta 1973. Normaliseringen av utrikeshandeln förutses inle heller utgöra något hinder för en avse­värd ökning av totalproduktionen. Denna beräknas 1973 växa raed ca 11 % i volyraterraer.

Konjunkturutsikterna för Västeuropa 1973 framstår nu liksom vid ingången av året som tämligen gynnsamma. Den ekonoraiska utveck­lingen under vinterhalvåret 1972/1973 lyder sålunda — sora framgår av tabell 1 — på att en uppgång i totalproduktionens tillväxt från 1972 liU 1973 är alt vänta i nästan samtliga västeuropeiska industriländer. Undantag härvidlag utgör Österrike och Schweiz, där totalt sett fullt kapacitelsulnytljande förelåg 1972. Liksom i den preliminära national­budgeten för 1973 förutses en snabb expansion fortsätta i Frankrike. Även om konjunkturbUden i Italien fortfarande är tämligen oklar, före-


 


Bil. 1    Reviderad nationalbudget för år 1973                        29

faller en viss återhämtning kunna komma till stånd under loppet av 1973. Däremot synes läget i den brittiska ekonorain ha klarnat påtagligt de senaste raånaderna. Visserligen kvarstår vissa osäkerhetsraoraent så­sora den flytande pundkursen, raen utvecklingen bl. a. på arbetsmarkna­den och av investeringarna pekar raot att en ökning av tillväxten 1973 är att vänta även i Storbritannien. Av central betydelse för den västeuro­peiska konjunkturbilden 1973 frarastår dock den utveckling sora den västtyska ekonorain kan koraraa att uppvisa.

Flera tecken lyder på alt konjunkturläget i Västtyskland undergått en raarkant förbättring efter halvårsskiftet 1972. Denna utveckling be­kräftas av statistik över bl. a. arbelsraarknadsläget och industrins order-situation. Från sista kvartalet 1972 har sålunda inträffat en påtaglig åtstraraning på arbetsmarknaden genora såväl en rainskning av den re­dan låga arbetslösheten sora en ökning av antalet lediga platser. Order­ingången till industrin ökade under feramånadersperioden t. o. ra. feb­ruari 1973 raed ineraot 15 % järafört raed raotsvarande period ett är tidigare. SärskUt kraftigt ökade orderingången från exportraarknaderna, eller raed 33 %, och bland de olika industribranscherna uppvisade in­vesteringsvamindustrin den raest expansiva utvecklingen. Enligt en ba-romelerundersökning bedörade i januari 1973 netto 13 % av industri­företagen i investeringsbranschen orderstockarna sora för sraå, att jära­föra raed netto 33 % ett år tidigare.

Mot denna bakgrund finns det skäl alt anta att konjunklurförloppel i Västtyskland koraraer att präglas av en successiv ökning av produk­tionstillväxten. En avgörande faktor vid en bedöraning av styrkan i detla konjunkturförlopp förefaller bli investeringarnas utveckling. Vis­serligen visade investeringsenkäter i slutet av 1972 inga raer expansiva planer från industrins sida för 1973, raen raed tanke på såväl den gynn­samma orderutvecklingen vinterhalvåret 1972/1973 som den förhållan­devis höga kapaciletsutnytljandegraden i industrin i början av 1973, lorde det finnas skäl alt räkna raed en upprevidering av investerings­planerna. En ytterligare faktor sora pekar i samraa riktning är det la­geruppsving som redan synes ha inletts. Äv planerna alt döraa förefal­ler emellertid investeringskonjunkturen 1973 och 1974 bli klart mindre expansiv än 1968 och 1969, då raaskininvesleringarna ökade raed 10 resp. 23 % i fasta priser. Även ora konjunklurpolitiken av bl. a. pris-slabililetshänsyn lorde straraas åt successivt, förutses den expansiva in-vesteringsulvecklingen leda tUl att totalproduktionen ökar raed ca 5 % 1973.

Liksora i Västtyskland väntas de privata investeringarna — såväl de fasta sora lagerinvesteringama — koraraa in i ett raera expansivt skede i Storbrhannien och möjligen också i Italien. Även i flera mindre län­der i Västeuropa — däribland i de nordiska länderna — förutses inves-leringsefterfrågan förstärkas 1973. Med en fortsatt rätt betydande till-


 


Prop. 1973:125                                                                       30

växt av den privata konsumtionen och de offentiiga myndigheternas utgifter torde under sådana omständigheter inle någon större risk före­ligga för en konjunkturdärapning i orarådet före utgången av året. 1 ge­norasnitt för 1973 väntas —• liksora i den prelirainära nationalbudgeten

—  totalproduktionen i Västeuropa öka raed ca 5 %.

Valutakrisen andra halvåret 1971 utraynnade i den s. k. Washington­överenskoraradsen i deceraber sarama år. Därvid skedde en omfattan­de omgruppering av i första hand de västiiga industriländernas växel­kurser. Med utgångspunkt från den internationella handelns struktur och orafattning kan de viktigaste kursjusleringarna sägas ha varit För­enta staternas devalvering raed effektivt ca 8 % särat Japans och Väst­tysklands revalveriiigar med effektivt ca 12 resp. 7 %. Härtill kom att Storbritannien tillsammans med en rad andra länder — däribland de nordiska länderna med undantag för Finland — stannade kvar på en i genomsnitt ungefär oförändrad växelkurs. Österrike, Schweiz och de raindre EG-länderna revalverade, fast i något raindre orafattning än Västtyskland. (För en redogörelse om bakgrunden lill och det mer de­taljerade innehållet i valutaöverenskoraradsen i deceraber 1971 hänvi­sas lill tidigare nationalbudgeter.)

Utvecklingen på de intemationeUa valutaraarknaderna under 1972 var betydligt lugnare än under 1971. Med undantag för det brittiska beslutet i juni 1972 att låta pundkursen flyta skedde sålunda inga växel­kursförändringar i OECD-området. Pundet hade till utgången av 1972 successivt devalverats med inemot 10 %, vilket innebar att Storbritan­nien därmed t. o. m. devalverat någol gentemot Förenta staterna jära­fört med läget före valutakrisen 1971. Samtidigt inleddes 1972 inom internationella valutafonden förhandlingar om utformningen av nya regler i ett internationellt valutasystem. Lösningen av valutakrisen 1971 i och med Washington-överenskommelsen betraktades sålunda bara som ett tillfälligt steg mot ett bättre fungerande valutasystem.

Efter en serie händelser och åtgärder på valutaområdet i början av 1973 — däribland det italienska beslutet all först låta lirekursern för kapitaltransaktioner och därefter även kursen för komraersiella trans­aktioner flyta särat det schweiziska beslutet att låta francen flyta — in­träffade ånyo en orafallande valutakris i februari och mars 1973. I ett första steg devalverade Förenta staterna raed 10 % genteraot huvud­delen av de västeuropeiska länderna. Japan lät i likhet raed Storbritan­nien, Schweiz och Italien sin valuta flyta. De nya kurser sora fastställ­des i februari visade sig dock inte inge lillräckligt förtroende, varför valutamarknaderna åter stängdes två veckor i mars 1973. EG-länderna

—  raed undanlag för Storbritannien, Italien och Irland — beslöt i delta
läge att låta de sinseraeUan fasta kurserna flyta genteraot övriga valu­
tor. Sverige och Norge etablerade fasta växdkursrelalioner till de sex


 


Bil. 1    Reviderad nationalbudget för år 1973                31

EG-länderna. Västtyskland hade dessförinnan revalverat raed 3 %. Ös­terrike revalverade i ett senare skede raed drygt 2 % och anslöt sig där­efter lill gruppen av länder raed flytande växelkurser.

I allraänna terraer innebär dessa växelkursförändringar alt Japan under loppet av ungefär två år har revalverat raed ca 35 % gentemot Förenta staterna och Storbritannien saml raed raellan 5 och 10 % gentemot Västtyskland, Österrike, Schweiz och de mindre EG-länderna. Förenta staternas och Storbritanniens devalvering gentemot det sist­nämnda europeiska blocket uppgår sålunda lill mellan 25 och 30 %.

Utan att närmare gå in pä orsakerna lill den fömyade oron på va­lutamarknaderna i februari/mars 1973 skall i det följande något berö­ras dels vilka konsekvenser växelkursförändringarna eventuellt kan få på konjunkturutvecklingen i OECD-orarådet 1973 och dels på vilket sätt prisutvecklingen kan koraraa all påverkas.

De växelkursförändringar sora inträffat har förutsatts bidra till att bringa järavikt i resp. länders extema balans. Tanken är sålunda exera­pelvis alt en devalvering skall förstärka konkurrenskraften för det deval­verande landets produkter så att utvecklingen av såväl exporten sora ira­porten skall bli mindre ogynnsam än tidigare. Därigenom tänks ett de­valverande land minska sitt externa underskott, raedan raolsalsen skulle gälla för ett revalverande land. Helt bortsett från effekterna av att kon­junkturutvecklingen inle är synkroniserad internationellt sett, får man räkna raed viktiga tidseflersläpningar innan en växelkursförändring får sina slutgiltiga verkningar på de externa balanserna. För det första tar del sålunda en viss tid innan de prisförändringar sker på avsättnings­marknaderna som motiveras av växelkursförändringen. För det andra har den direkta effekten efler det att prisgenoraslag skett ofta visat sig vara en förändring av bytesförhållandet sora oraedelbart påverkat den externa balansen för landet ifråga i motsatt riktning mot den åsyftade. Däreraot har dessa terras-of-lrade-förändringar uppfattats sora förut­sättningar för ett uppnående av de eftersträvade volymeffekterna på han-delsströraraarna. Under ett tidigt skede efter exempelvis en devalvering kan den extema balansen väntas mera påverkas av försärarade bytesvill­kor än av sådana positiva volymeffekler som åsyftas. Tidigare erfaren­heter indikerar att det kan dröja upp till 2 ä 3 år innan ändrade relativ­priser länderna emellan får fullt utslag på de volymraässiga handels-slröraraarna.

Utvecklingen 1972 av export och import i olika länder i OECD-om­rådet tyder pä alt volyraeffektema hittills varit förhållandevis begrän­sade efter Washington-överenskoraradsen i deceraber 1971. För För­enta staternas del förändrades de raånadsvisa handelsbalanssaldona i en sådan riktning att det i varje fall inte kan uteslutas att vissa volymeffek­ler av devalveringen i december 1971 gjorde sig gällande. Även den ja­panska exportutvecklingen 1972 tyder — sora framhållits tidigare —


 


Prop. 1973:125                                                        32

på att vissa volymeffekler erhölls. Däreraot fraraträder inte några raera betydande volyraeffekter från sLi:froma över den västtyska utrikeshan­deln 1972. Det finns dock skäl att vänta att de vid växelkursoragmppe­ringen i deceraber 1971 eftersträvade effekterna på handeln efter hand koramer att förstärkas under loppet av 1973. Valutakursjusteringama i februari/mars 1973 tillsararaans raed dera sora korarait lUl stånd för de flytande valutorna gick för de större ländema i sararaa riktning sora vid Washington-överenskoraradsen. Detla innebär sålunda alt nya och i sarama riktning gående volymeffekter "lagras" på de tidigare. Det finns därför ytterligare anledning att vänta alt en utjäraning av de extema balanserna i eftersträvad riktning — åtrainstone i fasta priser räknat — koraraer tiO stånd. Detla hindrar eraellertid inle alt bytesba­lanserna i löpande priser i ett inledande skede — på grund av terras-of-trade-effekten — kan komma, att i någon mån förändras i icke-ut-järanande riktning.

Ur konjunktursynpunkt skulle detta betyda att utvecklingen i Förenta staterna 1973 kan väntas på ett gynnsarat sätt och dessutora i en till­tagande grad påverkas av de två senaste årens valutakursförändringar. Däreraot torde inte utveckUngen i den japanska ekonorain i sarama ut­sträckning sora under tidigare internationella högkonjunkturer koraraa att bäras upp av exporten och investeringarna förknippade raed denna. Frågan uppkoramer så på vilket sätt den europeiska konjunkturutveck­lingen 1973 kan tänkas bli påverkad av valutakursförändringama. Även om länderna i Västeuropa genomgående devalverat med 5 till 10 % och i vissa fall upp till 30 % i förhållande tiU Japan de två senaste åren, kan man inte av detla sluta sig lill att del relativa konkurrenstrycket från japanska produkter har minskat påtagligt. Hänsyn måste vid en sådan bedömning nämligen tas såväl lill förekorasten av fömt icke ut­nyttjad konkurrensförraåga hos de japanska leverantörerna sora till det ökade raotstånd som de kan ha raött på den araerikanska raarknaden. Med hänsyn bl. a. till det sistnämnda torde det inte vara uteslutet att de japanska förelagens konkurrens blivit raera kännbar för flera väst­europeiska länder, däribland inte rainst Västtyskland. TUl denna bild skall även fogas att araerikanska produkters konkurrenskraft ökat på­tagligt i relation till produkter frän flertalet västeuropeiska länder de senaste tvä åren genora såväl växelkursförändringarna sora den ur arae-rikansk synpunkt raycket gynnsamma prisutvecklingen. Denna ur väst­europeisk synpunkt tämligen ogjmnsamraa bild korapliceras eraellertid av att konjunkturfasningen skUjer sig mdlan de oUka områdena. Med Förenta staterna i ett klart senare skede i konjunkturfasen 1973 än Väst­europa — som dessutora torde ligga efter även Japan — blir bUden av­gjort ljusare för Västeuropas del. Det rahemska efterfrågetrycket i frara­för allt Förenta statema raen även i Japan kan sålunda både verka åter-håUande på exporten tUl Västeuropa och — åtminstone vad gäller För-


 


Bil. 1    Reviderad nationalbudget för år 1973                        33

enta staterna — verka expansivt på den västeuropeiska exporten. Slut­satsen skulle sålunda bli alt omstruktureringen av handdsströmraama mellan industriländerna ur västeuropeisk synpunkt komraer att inträffa i ett relativt gynnsarat skede av konjunkturutvecklingen.

I ell inledande skede efter valutaöverenskoraraelsen i deceraber 1971 påverkades världshandelspriserna — såväl på råvaror som på färdig­varor — i klart dämpande riktning. Detta gäller vid en omräkning till valutor som i genomsnitt vare sig revalverades eller devalverades. De araerikanska exportörerna synes sålunda ha sänkt sina priser på ex­portraarknaderna under del alt de revalverande ländernas exportörer i raånga fall sänkte priserna i egen valuta för alt hålla tUlbaka prisök­ningen på exportmarknaderna. Resultatet blev alt förändringen av världshandelspriserna raellan genorasnitlsvärdena 1971 och 1972 blev raarginell. Under senare delen av 1972 sköt dock priserna — i synner­het för raånga råvaror — åter fart. I den konjunklurfas sora nu är rå­dande förefaller det inte sannolikt att den nya oragmpperingen av väx­elkurserna får sararaa återhåUande effekt på prisema som den föregå­ende. Efterfrågeläget generellt sett och särskUt för råvaror är näraligen i början av 1973 tydligt högre än i början av 1972 saratidigt sora raöj­lighelerna för revalverande länders exportörer att hålla tUlbaka pris­ökningar på exportraarknaderna i flera fall sannolikt torde vara raindre. Den tilltagande konkurrensen på den västeuropeiska raarknaden från japanska produkter talar dock i sig för att prisstegringarna 1973 kunde dämpas något. Denna effekt minskas emellertid av den klara konjunk­lurförbältring som nu förefaller all ha inletts i den japanska ekonomin. Den väntade efterfrågeutvecklingen i olika länder tyder sålunda på att fortsatt betydande prisstegringar såväl inora de olika länderna sora för världshandeln är att vänta 1973, även ora valulajusteringarna i februari/ mars tillfälligt kan ha inneburit en viss dämpning.

I den prelirainära nationalbudgeten för 1973 förutsägs världshan­deln 1973 öka raed ca 11 % uttryckt i volyraterraer. Trots den oro sora rätt på valutamarknaderna första kvartalet 1973, lorde inle förutsätt­ningarna för en dylik stark expansion av handeln ha ändrats näranvärt raot bakgrund av det generellt sett förbättrade konjunkturläge sora för­utses i världsekonorain 1973. Vad gäller priserna kalkylerades med en ökning om ca 4 % 1973. Med tanke på bl. a. den mycket snabba pris­stegringstakten i de flesta OECD-länderna de första raånaderna 1973 kan en viss uppjustering av denna siffra koraraa alt visa sig befogad. Dessa bedöraningar gäller eraellertid vid raätning i valutor sora i genora­snitt behållit sitt bytesvärde vid växdkursjusteringama i februari/mars 1973 särat vid det "flytande" tillstånd sora rått därefter. Uttryckta i dol­lar torde världshandelspriserna öka raed gott och väl 10 % 1973.

3   Riksdagen 1973.1 saml. Nr 125. Bilaga 1.


 


Prop. 1973:125                                                                     34

2.2 Länderöverslkter

Förenta statema

Den araerikanska ekonorain kännetecknades 1972 av snabb expansion inora nästan alla oraråden. Totalproduktionen ökade sålunda med 6,4 % i reala termer samtidigt sora sysselsättningen steg kraftigt. Arbetslös­heten sjönk under loppet av 1972 med 1 procentenhet tUl 5 %. Tillväx­ten för den slutliga inheraska efterfrågan ökade markant jämfört raed 1971, järasides raed att en omsvängning kunde noteras för lagercykeln. På den externa sidan var utvecklingen 1972 dock inte lika gynnsam som inom landet. Även ora en markerad uppgång inträffade för exportens tillväxt, ökade lill följd av den inheraska expansionen iraporten ännu snabbare, vilket raedförde att utrikeshandeln resulterade i ett kraftigt ökat underskott. Däreraot har den araerikanska regeringens strävanden raot en större pris- och kostnadsstabilitet varit raer fraragångsrika. Ök­ningstakten för bmltonationalpi-oduktens prisdeflator uppgick sålunda 1972 till endast 3 % efter att 1970 och 1971 ha legat på 5,5 resp. 4,7%.

Konjunkturutvecklingen under loppet av 1972 har till synes ulan av­brott gått i gynnsara riktning. Orderingången till industrin ökade från

1971    till 1972 raed ineraot 15 %. Störst blev ökningen för vissa bran­
scher i investeringsvamindustrin; orderingången för verktygsmaskiner,
exerapelvis, ökade raed 65 %. Industriproduktionen växte 1972 med
7 % efter all 1971 ha legat kvar på 1970 års nivå. Då även industrins
leveranser steg kraftigt — ca 12 % värderaässigt — blev ökningen i
färdigvarulagren förhållandevis begränsad. TiU följd av den höga pro­
duktionslakten har kapacitetsutnyttjandet inora industrin successivt till­
tagit under loppet av 1972. Utnytljandegraden låg vid utgången av året
på ca SO % alt järaföra med 75 % i genomsnitt för 1971.

Den ekonomiska politiken var fortsatt expansiv 1972. Trots ett över­uttag av prelirainärskatt på 9 miljarder dollar visade den federala bud­geten ett underskott om drygt L" railjarder dollar, eller nästan lika stort sora 1971. De federala myndigheternas expansiva inverkan på ekonorain

1972    har i första hand haft forraen av ökade transfereringar till delsta­
terna och koraraunema samt ökade avskrivningsmöjligheter för inves­
teringar och rainskad fordonsaccis. Däremot ökade de federala konsum­
tions- och investeringsutgiftema endast obetydligt. Dessa utgifter har i
SläUet visat en stark expansion på det ddslatliga och kommunala pla­
net. De totala offentliga utgiftema för köp av varor och tjänster ökade
1972 med ca 4 % efter en enprocentig rainskning 1971. Även penning­
politiken har behållit en expansionsbefrärajande prägel 1972. Diskontot
har hållits oförändrat hela året, medan den ökade efterfrågan på kre-

' Dvs. summan av privat och offentlig konsumtion och investering bortsett från lagerförändringar.


 


Bil. 1    Reviderad nationalbudget för år 1973                 35

ditmarknaden raedfört en dragning uppåt av den korta räntan från början av året.

De privata fasta investeringarna utgjorde den raest expansiva efler-frågekoraponenten 1972. Investeringsverksaraheten gynnades, förutora av den goda tillgången på kredit, av förbättrade avskrivningsraöjlighe-ler och sänkningen av fordonsaccisen. Framför allt ökade bostadsbyg­gandet och härav föranledda serviceinvesleringar kraftigt. Efler en vo-lymraässig tillväxt på drygt 30 % 1971 ökade sålunda dessa investe­ringar raed ca 20 % 1972. Även för övriga privata investeringar note­rades en snabb tUlväxt, eller ca 10 %. Industrins investeringar — sora rainskade raarkant 1971 — utvecklades raed tanke på den förhållan­devis låga kapaciletsutnytljandegraden oväntat gynnsamt 1972 och be­räknas för helåret ha varit av sarama omfattning som 1971. Totalt öka­de de privata fasta investeringarna med ca 13 %, vilket innebar en för­dubbling av tillväxten jämfört raed 1971. I järaförelse raed denna kraf­tiga uppgång i tillväxten för de fasta investeringarna utvecklades lager-investeringarna förhållandevis svagt.

Även den privata konsurationsefterfrågan utgjorde en väsentlig ex-pansionsfaklor i ekonorain 1972. De kraftigaste försäljningsökningarna noterades för varaktiga varor — fraraför allt personbUar och herain-redningsarliklar. Totalt ökade den privata konsurationen raed 6 % i volyra, vilket i och för sig är en förvånansvärt hög siffra raot bakgrund av det stora överuttaget av prelirainärskatt 1972. Detta överuttag före­faller eraellertid helt ha korapenserats av hushållen genora en raotsva­rande sänkning av sparkvoten.

Den araerikanska betalningsbalansen resulterade 1972 i ett under­skott på drygt 10 railjarder dollar. Detta innebar en markant förbätt­ring järafört raed 1971, då underskottet beräknat på officiell trans­aktionsbasis uppgick till drygt 30 miljarder. Förbättringen — helt hän­förlig lill kapitalbalansen — berodde i huvudsak på en kraftig rainsk­ning i det spekulativa kapitalutflödel. Bidragande härtiU var fraraför allt valutaöverenskoraraelsen i deceraber 1971, den relativa ränteut­vecklingen genteraot oravärlden särat den internationellt sett gynnsararaa prisutvecklingen i Förenta staterna 1972. Underskotlen i handels- och bytesbalanserna blev dock betydligt större 1972 än 1971. Handelsba­lansens underskott ökade från 2,7 lill 6,8 railjarder dollar, raedan byles-balansunderskottet växte från 2,8 till 9 railjarder. Devalveringen av dol­larn i slutet av 1971 gav sålunda i detta avseende inte avsett resultat redan del första året. En anledning till delta kan ha varit att tendensen till fortsatt försvagning av den araerikanska bytesbalansen vid oföränd­rade kurser varit starkare än raan tidigare räknat raed. Varu- och tjäns-tesaldonas utveckling 1972 präglades härtill i hög grad av den av växel­kursförändringen föranledda försäraringen av bytesförhållandet samt den  kvarstående  skiUnaden  i konjunklurfasning raeUan  å ena sidan


 


Prop. 1973:125                                                                       36

Förenta staterna och å andra sidan Västeuropa och Japan. Utvecklingen av de raånadsvisa handdssaldona under loppet av 1972 pekade dock mot att de eftersträvade volyraeffektema av devalveringen successivt tilltog.

[ början av januari 1973 raeddelade den araerikanska regeringen en övergång till "fas 3" i inflationsbekänipningsprograraraet. Detta inne­bar en avsevärd lättnad av de kontroller sora gällde under den andra fasen av programmet i den raeningen att inga pris- och löneökningar i princip kräver godkännande innan de genoraförs. De allraänna riktlin­jerna för hur slora ökningarna får vara kvarstår dock oförändrade sara­tidigt sora pris- och koslnadsövervakningen fortsätter. Prisökningarna i slutet av 1972 och början av 1973 var — särskUl vad gäller partipri­serna — kraftigt stigande. Till största delen berodde detta på en rayc­ket ogynnsam prisutveckling för jordbruksprodukter, vilket föranledde de amerikanska myndigheterna all vidta en rad åtgärder för att få en därapning lUl stånd. Med tanke pä att de flesta av åtgärderna kan vän­tas ge eftersträvat resultat först på något längre sikt förefaller dock ut­sikterna till en snar därapning av livsraedelsprisslegringarna raindre go­da, under förutsättning all vinstmarginalerna i producentleden inte sara­tidigt beskärs kraftigt.

Den araerikanska regeringens syn på den ekonoraiska utvecklingen 1973 presenterades i saraband med budgetens fraraläggande i januari 1973. Därvid förutsågs en ökning av den totala produktionsvolyraen raed 6,5 ä 7 %. Prisökningstakten, mätt som bruttonationalproduktens prisdeflator, skulle begränsas lill ca 3 % 1973. Denna prisökningstakt /ore förenUg med en eftersträvad dämpning av konsumentprisstegring-arna till högst 2,5 % vid utgången av året. Sysselsättningsökningen förutsägs översliga arbetskraftens tillväxt, vilket beräknades innebära en sänkning av arbetslöshetstalet från 5 till 4,5 % under loppet av 1973.

Samtliga inheraska efterfrågekoraponenter utora bosladsinvesleringar­na och de federala utgifterna väntas uppvisa en fortsatt stark tillväxt 1973. Den privata konsurationsefterfrågan förutses sålunda öka raed drygt 6 % raed den kraftigaste expansionen första halvåret. Liksora 1972 väntas de privata fasta investeringarna öka raed ca 10 %. Denna oförändrade tillväxt från 1972 innebär dock en väsentlig förskjutning i dess inriktning mellan olika användningsoraråden. Medan bostadsbyg­gande sålunda väntas rainska något i volyra, förutses ett raarkant upp­sving ske för industriinvesteringarna. Dessa beräknas öka raed 8 ä 10 % i volyra 1973. En sådan expansiv utveckling för industrins investeringar bestyrks av investeringsenkäter vid ingången av året och frarastår även sora rimlig mot bakgrund av de uppskattningar sora gjorts av kapaci-tetsutnyltjandegraden i industrin 1973. HärlUl koraraer en raycket gynn­sara vinstutveckling 1972 och 1973. Mol bakgrund av lagerinveslering-


 


Bil. 1    Reviderad nationalbudget för år 1973                        37

arnas relativt blygsararaa orafattning 1972 i relation till produktions-och leveransutveckling särat lagerstockar, förutses ett kraftigt uppsving i lagercykeln 1973.

Den externa balansen uttryckt i fasta priser kan väntas uppvisa en klar förbättring 1973. Iraportefterfrägans tillväxt förutses sålunda inle bli fullt så stor sora 1972, raedan däremot exportlillväxlen torde öka påtagligt. Efterfrågeutvecklingen i avnäraarländerna liksora den gynn­sararaa pris- och kostnadsutvecklingen i Förenta staterna bör sålunda tillsararaans raed volyraeffektema av de båda dollardevalveringarna — deceraber 1971 och februari 1973 —■ raedföra ell raarkant uppsving i exportens volyratUlväxl. Den rainskning av underskottet för det externa varu- och tjänsleutbytet med 2,5 miljarder dollar 1973 sora förutses i den araerikanska budgeten torde dock efler den senaste devalveringen bli avsevärt raindre eller kanske helt utebli. Då den oraedelbara effek­ten av växelkursförändringen för Förenta staternas del är en ytterligare försäraring av bytesförhållandet, kan således handels- och bytesbalansen i löpande priser i dt inledande skede försäraras av just detta skäl. Vil­ket totalresultatet för 1973 slutiigen blir är i detla skede raycket svårt av kvantifiera.

Från av regeringen frislående konjunkturinstitut har fraraförts tvivel på att prisstegringarna 1973 kan begränsas i den orafattning som rege­ringen väntar. Härvid har pekats på den ogynnsamraa utvecklingen av särskilt parlipriserna i slutet av 1972 och början av 1973, Uksora den oväntal tidiga övergängen till "fas 3" i inflalionsbekärapningsprograra-raet. Vidare har frarahållits det faktura alt ekonomin under loppet av 1973 successivt närmar sig fullt kapacitetsutnyttjande, vUket i sig i var­je fall inle talar för en dämpning av prisstegringslakten. Dessa tvivel förefaller onekligen välgrundade. Även ora prisökningama i Förenta staterna 1973 skulle bli 1/2 å 1 procentenhet större än vad som offi­ciellt anlagils, framsiår pris- och kostnadsutvecklingen i den araerikans­ka ekonorain sora uloraordenlligt gynnsara vid en internationell jära­förelse.

Vad gäller prognosen för den reala utvecklingen i ekonorain 1973, lorde det däreraot inle finnas anledning att på några raer väsentliga punkter justera den officiella prognosen. Även ora den ekonoraiska po­litiken redan från ingången av 1973 givils en raera restriktiv inriktning, saratidigt sora den privata konsurationens tillväxt kan fömtses rainska efler hand, frarastär inte riskerna för en utpräglad därapning av till­växten redan 1973 sora särskilt stora. Företagens investeringar — så­väl de fasta som lagerinvesteringarna — samt de ddslalUga och kom­munala myndigheternas utgifter förutses nämligen utöva ett betydande expansivt inflytande pä ekonorain även andra halvåret. Härtill kommer att den externa balansen med successivt tilllagande styrka såväl 1973


 


Prop. 1973:125                                                                       38

som 1974 kan väntas påverka totalproduktionens tillväxt i klart upp­dragande riktning.

Storbritannien

Den ekonomiska utvecklingen i Storbritannien 1972 kännetecknades generellt sett av en mycket expansiv inherask efterfrågetillväxt — sär­skilt för den privata konsurationens del. Saratidigt återkora eraellertid betydande problera vad gäller pris- och kostnadsutvecklingen särat på valulaorarådel, vilket fick till följd alt pundkursen släpptes alt flyta i juni och pris- och lönestopp infördes i noveraber. Trots den kraftiga tillväxten i den inhemska efterfrågan 1972 ökade totalproduktionen av olika skäl — bl. a. omfattande strejker — betydligt svagare, eUer raed ca 3,5 %. Konjunkturförloppet 1972 gick dock i klart gynnsara rikt­ning, vilket bl. a. kora lill uttryck i en markant sänkning av arbetslös­heten från den rekordhöga nivån som noterades i början av året.

Den tydligt expansiva inriktning sora gavs den ekonoraiska politiken hösten 1970 har fortsalt med oförrainskad styrka även 1972. Budgeten våren 1972 syftade till en ökning av totalproduktionens tillväxt raed ytterligare ca 2 procentenheter lill ca 5 % i årstakt den fraraförliggan-de 18-raånadersperioden. Tanken synes härvid i huvudsak ha varit all ge den privata konsuralionen en kraftig stiraulans för att indirekt er-hälla en ökad investeringsefterfrågan. Siraulansålgärderna fick därför forraen av mycket betydande skallsänkningar för fysiska personer, mot­svarande 2,5 % av hushållens disponibla inkomster. Däremot skulle inte de offentliga utgiftema tillåtas stiga på grund av regeringens tidigare utfästelser. Den offentiiga sektorns stimulativa inverkan på ekonorain såsom detta kommer till uttryck genom köp av varor och tjänster var sålunda betydligt mindre 1972 än 1971. Penningpolitiken har varit starkt expansiv 1972. Även om räntesatserna av främst betalningsba­lansskäl höjts kraftigt efler halvårsskiftet, torde några finansiella hin­der inle ha förelegat för en avsevärt större ökning av investeringsvoly­men än vad sora blev fallet 1972.

Sell från efterfrågesidan har den privata konsurationen varit den raest expansiva faktorn 1972. Förutom av den ovan beskrivna stimulansen ge­nora skattesänkningarna påverkades konsurationsefterfrågan av bety­dande löneökningar. Det kan exerapelvis näranas att i de avtal sora slöts Iredje kvartalet 1972 — dvs:, före pris- och lönestoppets införande — var ökningen i lönerna för arbetare drygt 20 % uttryckt i årstakt. Trots fortsatt tämligen stora prisökningar och en uppgång raed drygt 1 procentenhet i hushållens sparkvot, växte den privata konsurationen raed 6,8 % i fasta priser 1972. Detta innebar att den absoluta ökningen av konsurationen t. o. ra. blev större än tiUskotlet i den inheraska total­produktionen.

Betydligt svagare utvecklades investeringarna 1972. I första hand sora


 


Bil. 1    Reviderad nationalbudget för år 1973                        39

en följd av ett uppsving i bostadsbyggandet och handelns investeringar kunde man visserligen registrera en viss ökning i de fasta investering­arna 1972, raen denna stannade vid ca 0,5 % i volymtermer. Genora att den slora ökningen i konsumtionen i betydande grad riktade sig mot importerade varor och dessutora exporten i det närmaste stagne­rade, blev kapacitelsutnyttjandegraden i industrin kvar på en låg nivå. Industriproduktionen ökade med ca 2,5 %, vUket torde ha varit klart långsararaare än den tekniska kapacitetens tillväxt. Del är under så­dana förhållanden inle särskilt förvånande alt industrins investeringar minskade kraftigt andra året i följd. Nedgången 1972 blev ca 10 %, eller någol kraftigare än 1971. Inte heller för lagerinvesteringarna inne­bar 1972 någon klar förbättring. En viss del av ökningen i den inheras­ka efterfrågan synes sålunda ha raötts raed en direkt neddragning av färdigvarulagren. Denna tendens förefaller alt ha varit än mer utpräg­lad för insalsvarorna. Trots alt lagren sålunda minskade 1972, synes de nedåtgående lagerrördserna bromsals upp under året, varför lager-investeringarnas utveckling likväl fick en uppdragande inverkan på efter­frågetillväxten i ekonomin.

En avsevärd del av uppgången i resursförbrukningen för inhemska ändamål i den brittiska ekonomin 1972 kunde realiseras endast genora en kraftig nettoimport. Försämringen i den reala externa balansen — dvs. skillnaden mellan exporten och importen av varor och tjänster räknad i fasta priser — uppgick sålunda till 2 % av bruttonational­produkten. Den inheraska efterfrågeexpansionen för i synnerhet var­aktiga konsumtionsvaror, säsora personbilar, satte tydliga spår i im­porten, vilken ökade med inemot 9 % i volym 1972. Samtidigt stagne­rade exporten. Handelsbalansens saldo kora härigenora att försäraras med 1 100 milj. pund lill ett underskott ora ca 700 milj. En ungefär lika stor försämring inträffade för bytesbalanssaldot, vilket dock genom det slora överskottet i ijänstebalansen blev endast svagt negativt 1972.

I den preliminära nationalbudgeten för 1973 uiiderslröks den slora osäkerhet som var förknippad raed en prognos för den ekonoraiska ut­vecklingen i Storbritannien 1973. Även ora läget klarnat i vissa hänseen­den de första månadema 1973 kvarstår dock fortfarande flera osäker­hetsraoraent. Kursen för den brittiska valutan, vilken släpptes alt flyta i juni 1972, är sålunda ännu inle fixerad. 1 januari 1973 framlades ett förslag från den brittiska regeringen beträffande fortsättningen av det s. k. inflationsbekärapningsprograraraet, vilket inleddes med pris- och lönestoppet i november 1972. Den första fasen i programrad — "frys-ningsperioden" — skulle i enlighet med det fraralagda förslaget utlöpa för lönernas del vid utgången av mars och för prisernas del i slutet av april 1973. Den andra fasen, vUken för övrigt synes ha mycket geraen­saral raed raotsvarande fas i det araerikanska inflationsbekärapnings-progrararael, förutses gälla frara till hösten 1973, då raan från brittisk


 


Prop. 1973:125                                                                       40

sida efter araerikansk förebild torde syfta till en ytterligare nedtrapp­ning av pris- och lönekontrollerna. Mottagandet av regeringens åtgär­der har frän i första hand löntagarhåll varit synnerligen kritiskt, vUket hittills medfört en del täraligen orafattande strejker. Det synes i nuva­rande läge vara svårt att uppskatta vare sig strejkernas effekter på pro­duktionen eUer deras eventuella konsekvenser för den fortsatta utforra­ningen av pris- och lönekontrollen under "fas II", vilken sederraera trädde i kraft vid ingången av april. Sararaanfattningsvis torde sålunda kunna sägas alt betydande osäkerhetsraoraent kvarstår vad gäller utveck­lingen såväl på pris- och koslnadsorarådet sora för den externa balansen 1973.

Även om konjunkturbUden i Storbritannien fortfarande är förhållan­devis splittrad, förefaller den dock totalt sett ha klarnat något under loppet av vinterhalvåret 1972/1973. Det tydligaste uttrycket för förbätt­ringen av konjunkturlägel är utvecklingen på arbetsmarknaden. Arbets­lösheten har sålunda sjunkit mycket kraftigt — i synnerhet sedan hösten 1972 — samtidigt som antalet lediga platser stigit markant. Även statistik över verkstadsindustrins order- och försäljningsutveckling bestyrker denna förbättrade bild. Från augusti till november 1972 ökade sålunda såväl orderingåingen sora leveranserna raed 6 å 7 %. Orderstocken steg med 2,5 %. Större delen av uppgången härrörde från exportraarknaderna, raen även på den inheraska raarknaden note­rades en förbättring. Vidare visade statistik över detaljhanddsorasätl-ning och bilregistreringar att den privata konsuralionen var fortsatt ex­pansiv.

Den i raars 1973 framlagda budgeten för budgetåret 1973/74 (april— mars) innehöll till skUlnad från de två närraast föregående budgeterna inga ytterligare konjunkturpoliliska stiraulansåtgärder. De två viktigaste målen för den ekonoraiska politiken 1973 anges vara en 5-procenlig produktionstillväxt och fortsatt karap raot inflationen. Även ora staten genora denna budget inle väsentligt förändrar vare sig sin egen direkta inverkan på ekonorain eller fcrutsältningarna för ekonomin i övrigt, innebär inle delta alt budgeten är konjunkturpolitiskt neutral. Då bl. a. de skatteraässiga fördelarna för investeringarna kvarstår, synes den i stället ha en fortsatt expansiv prägel. Härtill koraraer alt den offentiiga sektorns efterfrågan efter varor och tjänster genora redan tidigare fatta­de beslut kan förutses öka betydligt snabbare 1973 än 1972.

Trots de ovan näranda osäkerhetsfaktorerna, torde raot denna all­raänna bakgrund den ekonoraiska utvecklingen i Storbritannien 1973 — i likhet raed i flertalet andra OECD-länder — bli raer expansiv än 1972. Den inheraska efterfrågan förutses sålunda genora ett uppsving i lagerinvesteringama uppvisa en ökad tUlväxt. För den slutiiga inhemska efterfrågans del — dvs. bortsett från lagerinvesleringar — beräknas tillväxten fortgå med   ungefär oförändrad styrka 1973. Därvid förutses


 


Bil. 1    Reviderad nationalbudget för år 1973                41

emellertid en viss förändring ske i de olika eflerfrågekomponenlernas inbördes expansionstakt, genom all den privata konsumtionen kan vän­tas bli raindre expansiv än 1972 saratidigt sora en ålerhäratning torde inträffa för de fasta investeringarna. Visserligen är — som framgått ovan — osäkerheten stor vad gäller pris- och löneutvecklingen 1973, men del finns under alla förhållanden anledning förmoda alt hushållens reala disponibla inkoraster koraraer all öka väsentiigt långsararaare än

1972.  Med tanke på den höga nivån för sparkvoten 1972 lorde dock
den privata konsumtionens tUlväxl inle sjunka fullt lika raycket. Under
sådana förutsättningar väntas den privata konsuralionen öka raed 3,5 a
4 % 1973. De fasta investeringama kan förutses öka med 5 å 7 % jäm­
fört med 0,5 % 1972. Industriinvesteringarna förutses öka raarkant efter
de två senaste årens kraftiga rainskningar. Investeringsenkäter i början
av 1973 lyder på att förelagen är raycket optiraistiska härvidlag. 1/3 av
de fasta investeringarna utgörs av offentliga investeringar. Dessa har
beräknats komraa att öka inemot 11 % 1973, att jämföra med en en­
procentig uppgång 1972.

På den externa sidan finns det för 1973 skäl all räkna med en betyd­ligt mindre ogynnsam utveckling än 1972. Visserligen kan importen på grund av i första hand det väntade omslaget i lagercykeln förutses upp­visa en fortsatt snabb tillväxt, men samtidigt torde exporten öka kraf­tigt efter stagnationen 1972. Utsikterna för en stark efterfrågetillväxt på exportmarknaderna 1973 är sålunda goda samtidigt som vissa volyra­effekter av den effektiva punddevalveringen kan koraraa alt göra sig gällande raed successivt tilltagande styrka. Totalt sett kan dock en viss ytterligare försvagning av den reala externa balansen beräknas ske

1973.  Tillsararaans med den av i första hand av växelkursförändringen
föranledda försämringen av bytesförhållandet torde detta medföra all
bytesbalansen 1973 resulterar i ett underskott ora 800 å 1 000 milj.
pund.

Sammanfattningsvis skulle den ovan antagna utvecklingen för utrikes­handeln och den inhemska efterfrågan innebära all totalproduktionens tillväxt 1973 blir 4 å 5 %. Även om arbetslösheten härvid sannolikt kan väntas forlsälla alt rainska under loppet av 1973, torde den raed de reserver av teknisk kapacitet som f. n. föreligger i den brittiska ekono­min ändå vid utgången av året ligger på en alltjämt förhållandevis hög nivå.

Västtyskland

Den västtyska ekonomin kännetecknades de tre första kvartalen 1972 av en förhållandevis svag återhämtning efter den period av långsara produktionstillväxt sora inleddes hösten 1970. Visserligen inträffade en snabb upphämtning i produktion och sysselsättning första kvartalet 1972, sedan den omfattande konflikten i den västtyska metallindustrin


 


Prop. 1973:125                                                                       42

i november och december 1971 lösts, men under sommarhalvåret var konjunkturutvecklingen ånyo täraligen därapad. Fjärde kvartalet av­löstes denna utveckling av ett kraftigt uppsving, sora i huvudsak här­rörde från en förstärkt exportefterfrågan. Den inheraska efterfrågan däreraot utvecklades svagt hela året. I genorasnitt före 1972 uppgick totalproduktionens tillväxt lill inte fullt 3 %, eller ungefär oförändrat järafört raed 1971.

Även ora antalet lediga platser också 1972 väsentligt överstigit antalet arbetslösa — kvoten raellan dessa tal uppgick till ungefär 1,5 — har läget på arbetsraarknaden 1972 generellt sett varit betydligt raindre an­strängt än 1970 och 1971. Mol slutet av året skedde dock en raärkbar åtstraraning av arbetsmarknadslägel, vUket tog sig uttryck i såväl en ökning av antalet lediga platser som en minskning av antalet arbets­lösa. De förra, exerapelvis, ökade raed ca 15 % under loppet av 1972 och antalet "gästarbetare" nådde vid utgången av året den dittills högsta nivån 2,4 railj. Den ökade efterfrågan på arbetsraarknaden kora även till uttryck i en tilltagande löneglidning speciellt raot slutet av 1972. Trots alt tarifflöneökningama successivt avtagit något under året, in­träffade sålunda en klar uppgång i tiraförtjänstökningarna från andra kvartalet 1972.

De allt större löneökningarna kan även ha påverkals av ökade infla­tionsförväntningar i ekonorain. Prisstegringarna i Västtyskland har un­der de senaste åren varit anraärkningsvärt slora järafört raed tidigare år. Medan konsuraentpriserna under 60-talet steg raed i genorasnitt 2,5 % per år, blev ökningen 5,2 % 1971 och 5,7 %> 1972. Inom andra an­vändningsoraråden än konsumtionen skedde däreraot en klar dämpning av prisstegringarna från 1971 till 1972, och en särskilt prisäterhållande effekt erhölls genora uppskrivningen av D-marken 1971. Priserna för varu- och Ijänsteimporten rainskade näraligen med ca 2 % mellan genomsnittsvärdena 1971 och 1972 samtidigt som exporlprisslegringen uttryckt i inherask valuta begränsades till 1 %. De prisäterhållande effekterna av en revalvering är eraellertid av engångsnatur och under loppet av 1972 har ulrikeshanddspriserna efter hand visat en stigande tendens sora en följd av den ökade aktiviteten såväl inom landet som på avsättningsmarknaderna för exporten. Bruttonationalproduktens pris­deflator ökade 1972 raed 6,1 % eller 1,5 procentenheter raindre än 1971.

Från 1971 till 1972 inträffade en raarkant därapning av den slutliga inheraska efterfrågans tillväxt. Mest fraraträdande var denna nedgång på investeringssidan, raen även den privata konsurationsefterfrågans till­växt sjönk klart. 1 volyra ökade den privata konsumtionen 1972 sålun­da med 3,5 % alt jämföra raed 5,5 % 1971. Trots återbetalningarna vid halvårsskiftet 1972 av den extraskatt som upptogs under högkonjunk­turen 1969—1970 samt utbetalningarna i noveraber 1972 av de relro-


 


Bil. 1    Reviderad nationalbudget för år 1973                        43

aktiva pensionshöjningarna uppvisade konsurationen påtagliga stagna-lionslendenser andra halvåret.

De fasta investeringarna ökade 1972 raed 1,9 % i fasta priser järafört raed 4,5 % 1971. Nedgången i tillväxten berodde nästan helt på en slagnation i raaskininvesleringarna, raedan byggnadsinvesteringarna to­talt sett ökade i ungefär samraa takt sora 1971 eller raed ineraot 4 %. I likhet raed 1971 har byggnadssektorn arbetat nära kapaciletstakel och bostadsinvesteringama ökade 1972 raed ca 13 %. Även ora raaskinin­vesleringarna sålunda för helåret 1972 legat på ungefär samma nivå sora 1971, har trenden under loppet av året varit uppåtriklad. I syn­nerhet sista kvartalet 1972 uppvisade maskininvesteringarna en expansiv bild. Även lagerinvesteringarna har utvecklats i en alltmer gynnsam riktning under loppet av året och var för helåret 1972 av betydligt stör­re omfattning än året innan. Detta innebar en raarkant orasvängning från 1971, då en kraftig nedgång i lagerinvesteringama inträffade.

Överskottet i den västtyska varu- och tjänstebalansen ökade 1972 med drygt 3 railjarder DM till 13,3 railjarder DM. Ökningen från 1971 förklaras till största delen av en terras-of-lrade-förbätlring på ineraot 3 procentenheter, vilken i sin tur frärast berodde på D-raarkens revalve­ring i december 1971. Några mera betydande volymeffekler av valuta-justeringen framträder däremot inle från siffrorna över utrikeshandelns utveckling i fasta priser. Importen ökade sålunda 1972 ett par procent­enheter långsararaare än 1971, eller raed 9,5 %, raedan exportlillväxlen steg raed drygt 1 procentenhet till 8,5 %.

Sora framgått ovan tyder flera tecken på att konjunkturläget i Väst­tyskland undergått en markant förbättring under loppet av andra halv­året 1972. Denna utveckling har fortsatt de första månaderna 1973, vilket bekräftats av statistik över bl. a. arbetsmarknadsläget och in­dustrins ordersituation. Från februari 1972 till februari 1973 rainskade sålunda antalet arbetslösa med 6 % saratidigt sora antalet lediga platser ökade med inemot 15 %. Orderingången lill industrin ökade under 5-raånadersperioden t. o. ra. februari 1973 raed 15 % järafört raed mot­svarande period ett är tidigare. Särskilt kraftigt ökade orderingången frän utlandet, eller ca 33 %, och bland de olika industrinbranscherna uppvisade investeringsvaruinduslrin den mest expansiva utvecklingen. Enligt en barometerundersökning bedörade i januari 1973 netto 13 % av industriföretagen i investeringsvambianschen orderslockarna sora för sraå att jämföra med netto 33 % ett år tidigare.

I samband med budgetförslagets framläggande i februari 1973 presen­terade den västtyska regeringen en prognos för den ekonoraiska ut­vecklingen del framförliggande året. Brullonalionalproduklen väntades öka med 4 å 5 %; en tillväxt sora enligt regeringen var ägnad att hålla sysselsättningen på en hög nivå, att minska överskottet i den externa balansen samt att öka möjligheterna till en lugnare prisutveckling. Vad


 


Prop. 1973:125                                                                       44

gäUer utvecklingen av de olika efterfrägekomponenterna 1973 förutsägs den privata konsumtionen växa i ungefär samraa takt sora 1972, raedan bostadsbyggandet väntades stagiiera på en hög nivå. En betydligt raer expansiv utveckling förutsågs däreraot för övriga privata investeringar och i synnerhet för lagerinveste):ingarna.

Budgetförslaget för 1973 innebär en ökning av utgifterna med 9,7 % över vad som preliminärt beräknats bli utfallet för 1972. Denna åter-hållsararaa utgiftspolitik ligger väl i linje raed EG:s rekoraraendationer från hösten 1972 om en därapning av ulgiftsexpansionen tUl brutto­nationalproduktens noraineUa ökningstakt. Saratidigt aviserades ett antal konjunktur- och finanspolitiska åtgärder av vilka kan näranas en kredit-åtstramning syftande till en markant reducering av penningmängdens tillväxt liksora strävanden raot en internationell koordinering av ränte­politiken, upptagande av ett stabiliseringslån ora 4 railjarder DM, in­förande vid halvårsskiftet 1973 av en extraskatt för höginkomsttagare och förelag saml slutligen en höjning av drivraedelskatten. Totalt sett kan den ekonoraiska politiken väntas utöva ell klart därapande infly­tande på ekonorain 1973. Framför allt torde detla framkoraraa genora den kraftiga sänkningen av den offentliga sektorns tillväxt, raen även genora en successiv åtstraraning av pemiingspoliliken. Mot bakgrund av den kraftiga likvidilelspåspädningen i ekonorain i saraband raed valuta­krisen i februari 1973 frarastär eraellertid de åtgärder sora tagit sikte på likviditelsulvecklingen som förhållandevis begränsade. Det är därför oklart huruvida skattehöjningarna, eller ens slabiliseringslånet, koraraer att få någon raera påtaglig kontraktiv effekt på ekonorain 1973.

Mol denna allraänna bakgrund finns det skäl att anta att konjunktur-förloppet i Västtyskland under 1973 komraer att präglas av en successiv ökning av tillväxten med investeringarna som den mest expansiva efter­frågekomponenten. Den gynnsamraa orderulvecklingen vinterhalvåret 1972/1973 liksom den förhåUandevis höga kapaciletsutnytljandegraden vid ingången till 1973 motiverai" sannolikt en uppjustering av de ännu i noveraber 1972 täraligen lågt liggande investeringsplanerna i industrin för 1973. Utvecklingen av raaskin- och ulmslningsinvesleringarna 1973 och 1974 lorde av planerna att döraa eraellertid bli avsevärt raindre ex­pansiv än under högkonjunkturen 1968—1969, då dessa ökade med 10 resp. 23 % i fasta priser. TUlsammans raed en slagnation i bostadsbyg­gandet särat en viss uppgång jämfört raed 1972 i tillväxten för övriga byggnadsinvesteringar innebär detla alt de saralade fasta investeringarna 1973 kan förutses öka raed 5 ä 6 %, dvs. betydligt snabbare än 1972. Med ett påtagligt uppsving i lagercykeln och en fortsalt privat konsura-lionslUlväxl ora 3,5 å 4 % skulle detta raedföra en raarkant ökning av den totala inhemska efterfrågan.

På den externa sidan kan — vad exporten beträffar — den ökande aktiviteten i avnäraariänderna 1973 förutses utöva det största inflytan-


 


Bil. 1    Reviderad nationalbudget för år 1973                    45

det. Visserligen skedde i februari 1973 en uppskrivning av D-raarken med i genomsnitt ca 5 %, men detta lorde inle redan första året få nå­gon mer avgörande betydelse för den volyramässiga exportutvecklingen. I stället talar tidigare erfarenheter för alt den externa balansen i ett inledande skede främst komraer att påverkas genora den omedelbara förbättringen i bytesförhållandet. Detla hindrar emellertid inle att vo­lyraeffektema på utrikeshandeln av växdkursjusteringama i deceraber 1971 torde koraraa alt bli avsevärt raer uttalade 1973 än 1972, och att västtyska produkter härigenom trots en förhållandevis expansiv export­utveckling kan väntas förlora marknadsandelar 1973. För iraportens del torde såväl det väntade uppsvinget i den inheraska ekonorain 1973 som effekterna av de senaste årens växelkursförändringar innebära en åt­rainstone lika expansiv utveckling sora 1972.

Sararaanfattningsvis skulle detta betyda att totalproduktionen i den västtyska ekonorain 1973 kan väntas öka raed ca 5 % saratidigt sora en eftersträvad sänkning av arbetslösheten inträffar. Huruvida raålen ora en raer balanserad utveckling av prisstegringarna och utrikeshandeln kan uppnås frarastår däreraot sora raer osäkert. Den i delta avsnitt skisserade bilden över konjunkturutvecklingen i Västtyskland 1973 ty­der snarast på alt någon markerad dämpning av prisstegringama inle skulle vara att vänta före utgången av 1973 samtidigt som den gynn­samraa expoiikonjunkluren kan raedföra en viss ytterligare ökning av bylesbalansöverskollet 1973.

Frankrike

I likhet med de närmast föregående åren karakteriserades den frans­ka ekonomin 1972 av snabb och jämn expansion. Totalproduktionens tUlväxt uppgick i volyraterraer tUl 5,5 %. Delvis till följd av ekonoraisk-politiska stimulansåtgärder förstärktes den inhemska efterfrågetillväxten under loppet av 1972, vilket tillsammans raed en mycket gynnsam ex­portutveckling kora att raedföra en successiv förbättring av konjunktur­situationen. Detta avspeglade sig bl. a. i en stabilisering av läget på arbetsmarknaden. Även ora arbetslösheten tenderade att dröja kvar på i;n hög nivå, kunde sålunda registreras en påtaglig ökning av antalet lediga platser.

Den privata konsurationen utvecklades fortsatt expansivt 1972. Dess tiUväxt på 5,6 % raotsvarande ungefär de disponibla inkomsternas reala ökningstakt, vilket innebar alt hushållens sparkvot stannade på en hög nivå. Även de fasta investeringarnas utveckling spelade en viktig roll för den inhemska efterfrågans snabba tillväxt. Den offentliga sektorns investeringar, liksom bostadsbyggandet, ökade betydligt kraftigare än 1971, medan nedgången i tillväxten för investeringarna i de privata företagen blev raindre raarkerad än väntat. Härigenora kunde en upp­gång noteras i de fasta investeringarnas ökningstakt 1972 raed 1,5 pro-


 


Prop. 1973:125                                                                       46

centenheter till drygt 6,5 %. Även lagerinvesteringama utvecklades expansivt 1972 och bidrog lill skillnad från 1971 lill en höjning av den inheraska efterfrågetillväxten.

Sora fraragått inledningsvis utgjorde den gynnsararaa exportutveck­lingen en väsentlig faktor för alt hålla aktiviteten i ekonorain på en hög nivå 1972. Beroende frärast på fortsalt stor konkurrenskraft för franska produkter och god tUlgång på produktionskapacitet i industrin noterades i likhet raed de närraast föregående åren betydande andels-vinster på exportraarknaderna. Saratidigt ökade efterfrågetUlväxlen på avsätlningsraarknaderna. Exportökningen uppgick sålunda 1972 till 12,5 % i volyra, vUket är drygt 4 procentenheter raer än 1971. Även importen uppvisade en hög tillväxttakt — 12,5 % i volym — vilket raed tanke på den expansiva inhemska efterfrågeutvecklingen emeller­tid inle är särskilt förvånande. För handdsbalanssaldot innebar denna utveckling en ytterligare förstärkning av del kraftiga överskott som registrerades 1971. Bytesbalansen förbättrades i ungefär samraa grad och uppvisade 1972 ett överskoll raotsvarande ca 750 railj. dollar.

Liksora i raånga andra västeuropeiska länder visade priser och kost­nader en tilltagande ökningslakt under loppet av 1972. Konsuraent­priserna, exerapelvis, steg över löpande 12-raånadersperioder raed ungefär 7 % raot slutet av året. Med anledning av denna oroande ut­veckling beslöt de franska rayndigheterna i deceraber 1972 alt genorafö­ra ett omfattande anliinflalionsprogram raed verkan från ingången av 1973. Huvudpunkterna i prograraraet var en sänkning av raervärdeskal-lens norraalsals från 23 lill 20 % och på livsraedel från 7,5 till 7 %. Första halvåret 1973 är vidare skatten på bl. a. nötkött suspenderad. Statens inkomstbortfall — vilket för 1973 beräknas uppgå till ca 7 mUjarder franc — har föranlett en särskUd upplåning av ungefär sam­raa orafattning. Detta sker genom ett 15-årigt statslån, som innefattar en devalveringsgaranti genora att det är relaterat till den gemensarama europeiska räkneenheten för valutor.

I början av 1973 var trenden i efterfrågetillväxten uppåtriktad såväl inora landet sora på exportraarknaderna. Detta fraragick bl. a. av den franska centralbankens konjunklurbaromeler i januari 1973. FuUt ka-paciletsulnytljande rapporterades från ell ökat antal förelag. Även inom investeringsvaruinduslrin — sorn dittills noterat den svagaste utveck­lingen — hade situationen förbättrats påtagligt. En raotsvarande under­sökning företagen av den franska arbetsgivareföreningen avslöjade all ökningen i orderingången visserUgen varit störst under hösten 1972, raen att ordertUlströmningen fortfarande i början av 1973 totalt sett låg på en hög nivå. Särskilt från exportraarknaderna fortsatte ökningen. Sora trängsta sektor har vid baroraetemndersökningarna nästan genom­gående angivits maskinkapacitel och yrkesutbildad arbetskraft.

Mol bakgrund av den senaste konjunktumtvecklingen torde det inte


 


Bil. 1    Reviderad nationalbudget för år 1973                        47

finnas anledning att på några mer väsentiiga punkter revidera den prognos för ekonomins utveckling 1973 sora fraralades av den franska regeringen i saraband raed budgetförslaget hösten 1972. Totalproduk­tionens tillväxt kan sålunda förutses uppgå till ineraot 6 % 1973, jära­sides raed att arbetslösheten successivt nedbringas. Under sådana förut­sättningar lorde till skillnad från 1971 inga särskilda stiraulansåtgärder krävas, utan risk skulle snarare föreligga för att — åtrainstone inora vissa sektorer — ett alltför starkt tryck uppkommer på produktions­resurserna.

En sådan senare utveckling ligger avgjort inte i linje med de franska myndigheternas strävanden raot raindre pris- och kostnadsökningar i ekonomin. En osäker faktor i denna bild är effekterna på den totala efterfrågan av det ovan berörda antiinflationsprograraraet. Den åt­stramning av kreditpolitiken sora ingår sora en del i pragrararaet har av den franska regeringen antagils kompensera den ökning i den privata konsurationsefterfrågan, vilken kan förmodas bli den oraedelbara effek­ten av mervärdeskallesänkningen. Det kan ifrågasättas ora en så starkt återhållande effekt verkligen kan uppnås. I varje fall torde det inte kunna uteslutas att nettoeffekten på efterfrågan blir expansiv. Även ora tillväxtraålet har en jämförelsevis hög prioritet i den franska ekonomin är det därför inte osannolikt att restrLktiva åtgärder måste tUlgripas ora raålsättningama på pris- och koslnadsorarådet skall kunna uppfyllas 1973.

Italien

Den italienska ekonomin präglades ännu 1972 av den recession som inleddes Lvå år tidigare. Visserligen visade produktionsutvecklingen tyd­liga tecken lill en återhämtning mol slutet av 1971, men den gynnsara­raa trenden bröts första halvåret 1972. Från halvårsskiftet 1972 verkade åter en viss uppgång i den inhemska efterfrågan göra sig gällande samtidigt som expansionen i exportefterfrägan fortsatte raed tilltagande styrka. De avtalsförhandlingar för drygt hälfien av Italiens industri­arbetare som inleddes i oktober 1972 medförde — i likhet med de när­mast föregående 1969 — omfattande strejker över hela arbetsraarkna­den. Följden blev betydande produktionsbortfall de sista raånaderna 1972 och industriproduktionen beräknas för helåret ha ökat raed endast 2,4%. Totalproduktionens tillväxt i ekonorain uppgick 1972 till ca J %.

Den ekonoraiska politiken har generellt sett varit fortsatt expansiv 1972. Politikens expansiva inriktning underlättades av en gynnsara ut­veckling av den externa balansen och en likaledes gynnsara kostnads­utveckling i exportsektorn. Medan penningpolitiken varit lätt ända från utgången av 1970, beräknas budgetpolitiken börjat utöva ett expansivt inflytande först från halvårsskiftet 1971. Denna inriktning av finans-


 


Prop. 1973:125                                                        48

politiken förstärktes våren och soraraaren 1972 genora i första hand skattelättnader för investeringama och höjningar av pensionerna.

Sett från den inheraska efterfrågesidan har i likhet raed 1970 och 1971 de statsägda förelagens investeringar ökats kraftigt. Dessa in­vesteringar svarar för drygt 20 % av den totala investeringsvolyraen i Italien och har under de tre åren t. o. ra. 1972 vuxit raed drygt 60 % raätl i fasta priser. Trots denna snabba expansion kunde inte förhindras att de totala fasta investeringarna 1972 rainskade för andra året i följd. Nedgången beräknas ha varit ca 0,5 % 1972, järafört raed en 4-procentig nedgång 1971. Däreraot noterades 1972 ett visst uppsving i lagerinvesteringama, vilkas ökning utgjorde ca 0,5 % av brutto­nationalprodukten. Även den privata konsumtionen utvecklades förhål­landevis expansivt 1972, och dess volymtillväxt uppgick till 3,8 %, alt järaföra raed 2,6 % 1971.

Den italienska utrikeshandeln 1972 kännetecknades av en kraftig ex­pansion och resulterade i en markant förbättring av handdsbalans­saldot. Exporten ökade värderaässigt raed 15,5 %, raedan iraporlök-ningen uppgick till 13,5 %. Saratidigt noterades en kraftig förbättring i tjänsleutbytet raed utiandet. Bytesbalansen kora härigenora alt 1972 uppvisa ett överskott raotsvarande ca 3 railjarder dollar.

Förelagens bedöraning av konjunkturläget i början av 1973 präglades av en viss optimisra. Visserligen utgjorde de i stor utsträckning fort­farande olösta löneförhandlingarna inora industrin en viktig negativ faktor, men de positiva effekterna av mervärdeskattens införande vid årsskiflet 1972/1973 synes ha utövat det dorainerande inflytandet vid företagens bedöraning. Oraläggningen av den indirekta beskattningen till mervärdeskatt innebär nämligen avsevärda skattefavörer för investe­ringarna jämfört med det tidigare systemet. Samtidigt minskade före­tagens sociala kostnader med ungefär hälften, eller 8 tiU 10 % av löne-suraraan. Vidare frarakora vid baroraetemndersökningar alt orderläget undergått en påtaglig förbättring från soraraaren 1972. Vad gäller kapa­citetsutnyttjandet i industrin låg del i genorasnitt för 1972 endast något högre än under 1971, då det lägsta värdet noterades sedan statistiska raälningar inleddes i detta avseende. Inora konsurationsvaruindustrin hade den senaste utvecklingen gått raot ett ökat kapacitetsutnyttjande, vilket dock motsvarats av en försämring inom investeringsvaruinduslrin,. Mot denna bakgmnd torde möjligheter föreligga att den utdragna slagnationen i den italienska ekonorain bryts och att den ekonoraiska aktiviteten tilltar under loppet av 1973.

Utsikterna för en påtaglig omsvängning av investeringsutvecklingen — för såväl företagens investeringar sora för bostadsbyggandet — lik­sora en fortsatt expansiv exportefterfrägan förefaller goda. Även kon­surationsefterfrågan väntas förbli förhållandevis stark, vilket tillsara­raans raed en fortsatt expansiv ekonoraisk politik raycket väl kan leda


 


Bil. 1    Reviderad nationalbudget för år 1973                 49

till att det raål sora rayndighetema satt upp för totalproduktionens tillväxt 1973 —- 4,5 ä 5 % — kan uppfyllas.

Danmark

Den ekonomiska utvecklingen i Danraark 1972 har präglats av en successiv ökning av produktionstUlväxten, parallellt raed att arbets­lösheten efter hand nedbringats från den täraligen höga nivån vid årets början. Efterfrågan inora landet har liksora 1971 kännetecknats av en svag investeringsverksarahet och depressiva lagerrörelser, raedan ex­porten uppvisat en expansiv utveckling. I genorasnitt för 1972 ökade totalproduktionen raed drygt 4,5 %, alt järaföra raed inle fullt 4 % 1971. I likhet raed utvecklingen i de flesta andra västeuropeiska län­derna har prisstegringarna tilltagit under loppet av 1972. Mellan genora­snitlsvärdena 1971 och 1972 noterades en uppgång i konsuraentpris-index på 6,6 % att järaföra raed 5,9 % 1970—1971.

Mot bakgrund av de slora externa betalningsunderskolt sora rått de senaste åren har den ekonoraiska poUliken varit inriktad på att hålla tillbaka den inheraska efterfrågans tillväxt. Strävan har sålunda varit all frigöra resurser för en förbättring av den externa balansen — i första hand genora en utbyggnad av exportindustrin — ulan att sara­tidigt arbetslösheten steg i landet. I vad raän denna politik i viktiga hänseenden varit fraragångsrik 1972 är dock oklart. Visserligen för­bättrades den externa balansen påtagligt, raen detla torde tUl stor del få tillskrivas den extra iraportavgiften sora infördes i oktober 1971 särat raöjligen även en härav oberoende fortsalt nedgång i lagerinveste­ringama. Däreraot synes kapaciletsulbyggnaden i industrin ha varit sva­gare än önskvärt och industriinvesteringarna ökade endast svagt jära­fört raed 1971.

Den inheraska efterfrågetillväxten har i stället burits upp av den privata konsumtionen, sora ökade raed 3,5 % järafört raed 2 % 1971. Likaså noterades en expansiv utveckling av bostadsinvesteringarna, vUka 1972 ökade raed 25 % i volyra. Även den offentliga konsurationen ex­panderade kraftigt, och dess tUlväxt uppgick i likhet raed 1971 tUl 7 % i volyraterraer. Betydligt svagare utvecklades de fasta investering­ama exkl. bostadsbyggandet. Efter att 1971 ha rainskat med ett par procent, noterades visserligen 1972 en viss ökning av dessa, men in­vesteringsvolymen 1972 blev likväl kvar på 1970 års nivå. Lagerin­vesteringarna minskade 1972, men genom att de nedåtgående lager-rörelserna började hejdas under loppet av året, blev lagercykelns ned­dragande effekt på efterfrågetillväxten betydligt raindre än 1971. En väsentlig faktor bakora den fortsatt svaga lagemtvecklingen var raed all säkerhet den extra iraportavgiften, vilken synes bidragit till en kraftig neddragning av iraportvamlagren.

Sora fraragått inledningsvis har aktivitetstillväxlen i den danska eko-

4   Riksdagen 1973.1 saml Nr 125. Bilaga 1.


 


Prop. 1973:125                                                        50

norain tilltagit markant under loppet av 1972. Tillgängliga indikatorer tyder på att denna gynnsamraa trend i konjunkturutvecklingen fortsatt de första månadema 1973. Vid en baroraeterundersökning för industrin noterades sålunda en kraftig ökning i produktion och orderingång samti­digt som ett ökat antal företag j-apporterade brist på arbetskraft. Inves­teringsutvecklingen hade av undersökningen att döma vänt och för åter­stoden av 1973 pekade investeruigsplanema på en raarkant uppgång.

Vissa särskilda förhåUanden med återverkningar på den ekonoraiska utvecklingen försvårar en prognos för den danska ekonorain 1973. Ett är de omfattande förändringarna i den statliga budgetpolitiken fr. o. ra. det budgetår sora inleddes den 1.4.1973. Syftet raed budgetåtstraraning-en har angetts vara att rainska den offentliga sektorns anspråk på re­surser ■— frärast arbetskraft — under en period då industrin behöver expandera för att skapa fömtsättningar för en förbättring i den extema balansen. Åtgärderna synes även ta sikte på en mera allraän förstärk­ning av statsbudgeten. Den danska regeringen strävar sålunda mot att uppnå en minskning av statsutgifterna raed 1 raUjard danska kronor budgetåret 1973/74. De planerade åtgärderna berör frärast undervis­ningsområdet och de sociala utgifterna. Härutöver gäller igångsättnings-stopp för offentiiga byggnads- och anläggningsarbeten från den 1 april tiU den 1 noveraber 1973. Slutiigen har regeringen föreslagit alt raoras-reslitulionen upphävs för bosläder påbörjade efter den 9 mars

1973.    Ytterligare besparingsåtgärder och vissa skattehöjningar emotses

1974.    Verkningarna av de beslutade åtgärderna förutses 1973 i första hand komraa till uttryck i en därapning av aktiviteten i byggnads- och anläggningssektorn. Ett annat förhållande som försvårar en bedömning av den ekonoraiska utvecklingen 1973 är den tre veckor långa arbets-raarknadskonflikten sora inleddes i mitten av mars. Även ora konflikten inte i och för sig på ett avgörande sätt ändrat konjunktumtsikterna torde den ha medfört ett betydande produktionsbortfall, sora förraodligen inte helt kan tas igen före utgången av 1973. Det kan därför finnas anled­ning att något nedjustera den siffra över totalproduktionens tillväxt sora under andra förhållanden kunnat bedöraas som trolig.

Även ora sålunda vissa osäkerhetsraoraent föreligger vad gäller den ekonomiska utvecklingen i Danmark 1973, torde allraänt sett en ökning av den totala produktionens tillväxt vara att vänta. Den inhemska efter­frågan kan förutses öka väsentligt snabbare än 1972. I första hand är detla en följd av det väntade uppsvinget för lagerinvesteringama men även ett resultat av en avsevärt gynnsammare investeringsutveckling. Däremot torde den offentliga sektoms direkta efterfrågan utvecklas sva­gare än 1972. Anledningen härtUl är bl. a. den ovan nämnda föränd-rmgen i statens budgetpolitik. Mot bakgrund av bl. a. resultatet av de nyUgen avslutade löneförhandlingama för stora grupper på arbetsmark­naden, finns det skäl att för 1973 räkna med en åtramstone Uka snabb


 


Bil. 1    Reviderad nationalbudget för år 1973               51

tillväxt av den privata konsurationen sora 1972. Exporten kan väntas uppvisa en fortsatt snabb expansion raed tanke på de utsikter sora före­ligger för efterfrågetUlväxlen på avsättningsmarknaderna 1973. Härtill komraer den stora förbättringen av bytesförhållandet till följd av att pris­anpassningen för jordbmksprodukter till EG:s prisnivå genoraförs till 80 % redan första året av medlerasskapet. Saratidigt som den inheraska efterfrågan totalt sett förutses öka starkt, står det emellertid klart att en stor del av denna efterfrågan koraraer att rikta sig mot importen. Härtill komraer tidsförskjutningarna i importen raed anlednmg av iraportavgif­ten, som var i kraft till den 1.4.1973. Även om utsikterna är gynnsamma för exporten kan den externa balansen 1973 ånyo väntas uppvisa ett be­tydande underskott med åtföljande behov av fortsatt utländsk upplå­ning.

Totalt sett skulle prognosen för 1973 innebära att bruttonational­produkten kan väntas öka med dr)'gl 5 %. Även om delta inle väsentligt överstiger kapacitetslUlväxten i ekonomin, torde under sådana ora­ständigheter även de begränsade arbetskraftsreserver sora fanns vid ingången av året få tas i anspråk.

Finland

Den ekonoraiska aktiviteten i Finland 1972 präglades av en viss ålerhäratning efter recessionen 1971. Detla var i huvudsak en följd av den uppåtgående internationella konjunkturen, men även tUl en del resultatet av en expansiv ekonoraisk politik. Totalproduktionens tillväxt uppgick lUl 5,8 % och industriproduktionen ökade raed ca 10 %. Trots en uppgång i tillväxttakten järafört med 1971 förblev sysselsättnings­lägel förhållandevis svagt och särskilt i landets norra och östra ddar noterades en fortsatt hög arbetslöshet. Pris- och kostnadsökningarna var 1972 betydligt större än de närraast föregående åren.

Den ekonomiska politiken har 1972 varit fortsatt expansiv efler den oraorientering som skedde i samband med konjunkturavraattningen 1971. Detla har bl. a. korarait till uttryck i generella lättnader på kredit­raarknaden raed en allraän räntesänkning raed 3/4 procentenhet i början av 1972. Även den offentliga sektorns anspråk på reala resurser i ekonorain har verkat i klart expansiv riktning. De offentliga konsura­tionsutgiftema ökade sålunda med 5,6 % medan investeringsutgiftema ökade med inemot 9 % i volym. Speciellt kan nämnas de insatser som gjorts för att förbättra sysselsättningsläget i landet. Budgetulgiflerna för sådana åtgärder ökade sålunda med ungefär 50 % 1971 för alt i det närraaste fördubblas 1972. Huvuddelen av dessa utgifter avsåg bered­skapsarbeten, vilka fjärde kvartalet 1972 engagerade ungefär 2 % av den totala arbetskraften. Vidare har en ökad satsning skett på omskol-ningsaktivileter för att öka rörligheten på arbetsraarknaden.  Under


 


Prop. 1973:125                                                        52

1972   genomgick 17 000 personer — dvs. inemot 1 % av arbetskraften

— sådan utbildning.

Sett från efterfrågesidan har hushållen vid sidan av den offentliga sektom utövat det raest expansiva inflytandet inora landet. Trots be­tydande prisstegringar — konsumentprisindex ökade 1972 med 7,1 %

— växte den privata konsurationen raed drygt 6,5 % i volym. Bakom
denna kraftiga tUlväxt låg förutora relativt stora förtjänstökningar en
kraftig ökning av transfereringairna till hushållen. Bidragande har även
varit en sänkning av hushållens sparkvot. Däreraot stagnerade den
privata investeringsefterfrågan för andra året i följd, trots att konjunk­
turdepositioner och investeringsfonder fått tas i anspråk under året.
SärskUt svagt utvecklades raaskin- och ulmslningsinvesleringarna vUka
beräknas ha rainskat raed drygt 3,5 % i volym 1972. Likaledes noterades
en fortsatt mycket svag utveckling för lagerinvesteringarna.

ErUigt preliminära beräkningsir ökade den finska varuexporten raed drygt 22 % i värde och raed 16 ä 17 % i volyra 1972. Ökningar notera­des för alla varugrupper. Särskilt stor blev ökningen för raetall- och verksladsprodukler, vilket dock skall ses mot bakgrund av de orafattan­de strejkerna inora denna sektor 1971 raed åtföljande begränsningar av leveransraöjlighelerna delta år, Vamiraporten utvecklades betydligt lugnare än exporten. Värdemässigt beräknas den sålunda ha ökat raed ca 12 % medan volymtillväxten stannade vid 2,5 %. Kraftigast blev ökningen för konsurationsvaruiraporten, raedan iraporten av investe­ringsvaror uppgick till ungefär samma belopp som 1971. Genom denna gynnsamma utveckling av utrikeshandeln noterades — trots en 2-pro-centig försämring av bytesförhållandet — en rainskning av handels-balansunderskotlet raed 780 railj. raark tUl 1 130 milj. 1972. Bytesbalan­sen förbättrades i raotsvarande raån.

Den i januari 1973 publicerade nationalbudgeten för 1973 återger de finska myndigheternas syn på konjunktumtvecklingen under året. Återhämtningen i ekonorain, sora påbörjades 1972, väntas accelerera

1973   och den totala produktionstUlväxten beräknas uppgå till ca 6 %.
Av efterfrågekoraponenterna väntas exporten utvecklas mest expansivt,
även om prognosen innebär en något långsararaare tillväxt än 1972.
Den privata konsurationen väntas öka i långsararaare takt än 1972,
eller raed ca 5,5 % i volym. Allt efter som sysselsättningsläget i landet
förbättras beräknas de offentliga investeringarna nedbringas i omfatt­
ning samtidigt som utrymme bereds för en återhämtning av investerings­
aktiviteten i den privata sektorn. Volyraraässigt väntas de privata fasta
investeringama öka raed 7 å 8 % och en omsvängning i positiv riktning
fömtses även för lagerinvesteringama. Denna utveckling för de olika
efterfrägekomponenterna beräknas medföra en betydligt snabbare im­
portökning än 1972. Då ökningen av iraporten eraellertid inte väsentligt
väntas översliga exportlillväxlen, innebär prognosen ett ungefär oför-


 


Bil. 1    Reviderad nationalbudget för år 1973                 53

ändrat handdsbalanssaldo järafört raed 1972. Detla skulle innebära att det externa underskottet raera varaktigt kvarhålls på en nivå avsevärt lägre än den sora noterades 1970 och 1971.

Den finska ekonorain har även under de senaste åren präglats av obalanser i flera viktiga hänseenden. Bl. a. har dessa gällt arbetsmark­naden, sora även mider år med relativt svag ekonomisk tillväxt — t. ex. 1971 — uppvisat överhettning i landets södra ddar. Probleraen har vidare gällt den extema balansen, vilken eraellertid 1972 undergick en avsevärd förbättring. Frågan kvarstår likväl ora denna förbättring var av tillfällig natur, eller ora ökade underskott åter kommer att uppslå i samband med den högkonjunktur som allraänt väntas för åren 1973 och 1974 i den finska ekonorain. Exportens vamsararaansättning — raed tonvikten på råvaror — måste betraktas som förhåUandevis ogynn­sam i ett skede då den internationella konjunkturen lämnat uppgångs­fasen. Härtill kommer en tämligen begränsad utbudsdaslicitet för den skogsbaserade delen av exporten. Med dessa fömtsättningar kan inte uteslutas att den finska högkonjunkturen i ett tidigt skede raedför tyd­liga överheltningstendenser inora vissa sektorer i ekonorain och delar av landet saratidigt som den inhemska handlingsfriheten raed avseende på strukturfrågorna i ekonorain kraftigt beskärs av hänsyn till den externa balansen.

Norge

Utvecklingen i den norska ekonomin har under den senaste interna­tionella konjunkturavraattningen präglats av en järaförelsevis hög och järan produktionstillväxt. Den mindre dämpning i bruttonationalpro­duktens ökningslakt lUl 4,5 % som noterades 1972 var helt att hänföra till den svaga inhemska efterfrågeutvecklingen. Exportefterfrägan har däremot varit starkare än väntat och har successivt tUltagit under loppet av året. Trots den totalt sett förhållandevis svaga efterfrågetUlväxlen i ekonomin 1972 fortsatte de kraftiga pris- och kostnadsstegringarna. Därför införde den norska regeringen i september 1972 allmänt pris­stopp, vilket var i kraft till utgången av året.

Den ekonoraiska politiken har 1972 genereUt sett varit expansiv och har bl. a. tagit sikte på investeringsstiraulérande åtgärder. I januari 1972 frisläpptes sålunda industrins investeringsfonder saratidigt sora även till­gången på invesleringskrediler varit god under året. Vidare har den lätta kreditpolitiken fortsatt alt understödja en orafattande lagerpro­duktion.

Även den offentiiga sektorns inflytande på ekonorain såsora det kora­raer till uttryck genom köp av varor och tjänster har verkat i expansiv riktning 1972. Övrig inhemsk efterfrågan har däremot utvecklats be­tydligt svagare, och för såväl den privata konsumtionen som för de fasta investeringarna noterades en raarkant nedgång av tillväxttakten 1972.


 


Prop.1973:125                                                         54

Industrins investeringar, exerapelvis, beräknas ha minskat något jämfört med 1971, vilket till en del synes ha berott på en tvekande attityd från företagens sida inför ÉG-avgörandet hösten 1972.

De positiva verkningarna på den norska varuexporten av den interna­tionella konjunkturuppgången kom som vid flera tidigare tillfällen snabbt. Exporten ökade sålunda med 13 % i volym 1972. Importen av varor ändrade sig inte från 1971 till 1972, vUket också är naturligt med tanke på den inhemska efterfrågans svaga tUlväxt. Denna utveck­ling av export och import resulterade i en förbättring av handdsbalans­saldot (exkl. fartyg) med 1,7 railjarder norska kr. tUl ett underskott ora ca 6 railjarder 1972. Även bytesbalanssaldot förbättrades avsevärt 1972.

Konjunkturläget i den norska ekonorain i början av 1973 präglades — liksora under huvuddelen av 1972 — av en stigande exportefterfrä­gan och en saratidigt fortsatt svag utveckling av den inheraska efter­frågan. Industriproduktionen föreföll att ha kommit in i ett mer ex­pansivt skede och dess tUlväxt uppgick sista kvartalet 1972 tiU ca 10 % uttryckt i årstakt. Den viktigaste drivkraften bakora denna uppgång utgjorde utlandsefterfrågan, raedan aktiviteten inora i synnerhet kon­surationsvaruindustrin var därapad. Inte heller investeringsvamindustrin visade — av orderingången att döraa — några klara tecken till åter­hämtning.

Enligt den officiella norska prognosen för den ekonoraiska utveck­lingen 1973 förutses en ökning av totalproduktionen raed ca 4,5 %. Sett från efterfrågesidan innebär prcgnosen att en väsentlig ålerhäratning väntas för i synnerhet den pri\'ata konsurationen, men även för de privata investeringarna. Den offentliga konsurationen beräknas fort­sätta att öka relativt snabbt. På den externa sidan förutses liksora 1972 en expansiv exportutveckling saratidigt sora iraporten i linje med prognosen för de olika efterfråge:korapononenterna väntas stiga snabbt. Trots att bytesförhållandet förutses utvecklas betydligt raindre ogynn­samt än 1972 väntas en sådan utrikeshandelsutveckling för bytesbalans-saldots del innebära en markant försäraring järafört raed 1972.

En bedömning av den tolalekonomiska balansen i den norska ekono­min 1973 är förknippad raed fleia osäkerhetsraoraent. Inte minst gäller detta kapacitetsreservernas storlek i utgångsläget. En annan viktig faktor är effekten på kapacitelsi:Ulväxten av pensionsålderssänkningen från 70 till 67 år från årsskiftet 1972/1973. En viss osäkerhet knyter sig dessutora till prognoserna för den privata konsurationen och industri­investeringarna. Med utgångspunkt från den senaste investeringsenkäten förefaller sålunda den officiella prognosen för industrins investeringar hgga något i överkant. Även ora slagnation präglat detaljhanddsora-sättningen mot slutet av 1972, torde inle minst med tanke på de stora transfereringsökningarna till hushållen 1973 den privata konsurationen koraraa att utvecklas avsevärt raer expansivt än 1972. Konsurations-


 


Bil. 1    Reviderad nationalbudget för år 1973                 55

prognosen ar dock täraligen osäker fraraför allt genora de pris- och inkorastantaganden sora ligger till gmnd för den. Under alla omständig­heter framstår kapacitelsutryraraet i ekonorain sora förhållandevis be­gränsat 1973, varför — även vid en raåttlig ökning av efterfrågetill­växten — risker för överhettning i ekonorain 1973 inte torde kunna uteslutas.


 


Prop. 1973:125                                                                       56

3    Utrikeshandeln 3.1 Exporten

Efter en kraftig tillväxt 1969 och 1970 stagnerade exporten 1971, en tendens sora i huvudsak bestod också under första hälften av 1972. Hösten 1972 skedde eraellertid en markant omsvängning och raellan tredje och fjärde kvartalen noterades en volyramässig uppgång mot­svarande en årlig tillväxt på drygt 30 % i säsongrensade tal. Härigenom kom exportvolymen alt öka ungefär 5 % 1971—1972. Utvecklingen under de tre första månaderna 1973 bekräftar bilden av alt exporten f. n. befinner sig i ett skede av snabb expansion.

Uppgången, sora berörde alla viktiga grupper i det svenska export-varusortiraentet, var i huvudsak en återspegling av det begynnande uppsvinget i den västeuropeiska konjunkturen och den fortsatta expan­sionen i Förenta staterna. SärskUt betydande ökningstal noterades 1971—1972 för produkter av råvamkaraklär sora raalra, järn och stål samt skogsprodukter, vilket sararaanhänger med att expansionen för dessa ligger tidigare i konjunklurförloppel än för verkstadsindustrins produkter. För de sistnämnda blev exportvolymen oförändrad 1971— 1972, trots en påtaglig uppgång raot slutet av 1972.

Utvecklingen av exporten till de viktigare avnäraarländerna under 1972 uppvisar en täraligen splittrad bild, till en del reflekterande skill­naden i konjunklurfasning mellan olika länder. Beräkningar av den volymraässiga utvecklingen av Sveriges export (exkl. fartyg, flygplan och vapen) till ett antal länder, järate ländernas totala iraport, redovisas i tabeU 1. Dessa länder mottog 1972 80 % av Sveriges export.

De raest markanta ökningarna 1971—1972 har skett i exporten till Storbritannien, Förenta staterna och Italien. För Storbritanniens del förefaller den svenska iraportandden alt ha ökat inte oväsentligt. Ut­vecklingen i den brittiska ekonorain har gynnat viktiga grenar av vår exportmdustri. Sålunda har det höga bostadsbyggandet raedfört stor iraport av trävaror från Sverige och den slora konsurationsefterfrågan har motsvarats av en kraftigt ökande svensk export av personbilar, pap­per m. ra. Till Förenta staterna har exportökningarna beställ frärast av järn och stål särat verksladsprodukler, dock i raindre grad personbilar.

1 Volymutvecklingen av exporten till olika länder mäste tas med reservation, beroende på att det inle finns några länderfördelade prisindices att deflatera värdeutvecklingen med. Föreliggande beräkningar har tillgått så att exporten i löpande priser till länder i fråga har uppdelats i 17 varugrupper. Totalpris­index för resp. varugrupp har därefter använts för alt deflatera exporten till alla länder av vamgruppen i fråga. Beräkningarna kan slå fel dels därför att varusammansättningen inom varugmppen är olika för olika länder, dels därför alt prisutvecklingen för exakt samma vara kan vara olika i exporten till olika länder.


 


Bil. 1    Reviderad nationalbudget för år 1973                57

Tabell 3:1 Sveriges export till olika länder och ländernas import 1970 — 1972

 

 

Sveriges export.

, exkl.

Import

av varor och

Andel i

 

fartyg, flygplan

och

tiänster. Volymför-

Sveriges

 

vapen.

Volymför-

ändring, %

 

totala

 

ändring, %

 

 

 

 

export

 

 

 

 

 

 

 

1972,

 

1969-

1970-

1971-

1969-

1970-

1971-

%

 

1970

1971

1972

1970

1971

1972

 

Norge

11,2

3,4

1,9

12,9

4,0

-0,6

9,5

Danraark

6,9

5,6

-0,8

7,5

-0,6

7,0

9,2

Finland

26,3

6,3

8,0

19,0

-0,4

4,0

6,3

Storbritannien

6,3

0,2

17,8

7,8

4,6

9,3

14,7

Schweiz

17,7

3,7

5,5

13,7

6,1

6,5

2,9

Österrike

30,4

25,1

0,5

18,6

6,9

11,5

1,8

Västtyskland

10,9

-0,7

2,7

15,1

9,7

9,0

10,7

Nederländerna

10,4

1,0

-3,2

13,8

5,2

6,5

4,0

Belgien

4,8

1,3

7,2

8,3

6,2

7,5

3,1

Frankrike

4,2

0,6

9,6

7,3

11,6

10,5

5,0

Italien

4,9

-2,1

13,7

-5,1

0,5

9,0

3,0

Japan

17,7

2,8

-4,5

19,9

3,2

8,0

0,9

Kanada

20,9

6,1

1,6

-0,2

8,2

9,0

1,5

Förenta staterna

5,9

11,8

10,9

3,7

5,1

11,8

7,1

Anm. Importutvecklingen avser "nationalräkenskapsnivå". Källor: OECD, nationell statistik och uppskattningar inom konjunkturinsti­tutet.

Anmärkningsvärt låga ökningslal har under de senaste åren präglat exporten lill viktiga länder inora EG (de europeiska geraenskaperna), frärast Västtyskland och Nederländerna. Vår export dit har knappast ökal alls 1970—1972 trots att länderna uppvisat betydande iraport-ökningar och trots också alt den svenska kronan sjönk i värde raed orakring 5 % genteraot dessa länders valutor vid slutet av 1971.

De nordiska länderna raotlar i runt tal 25 % av den svenska ex­porten. UtveckUngen av exporten till Norge och Danraark har 1972 varit ogynnsara ur svensk synpunkt. Vad Norge anbelangar, kan detta förklaras av en allraänt svag utveckling av den norska iraporten i saraband raed stagnerande konsuration och raaskininvesleringar (exkl. fartyg) under 1972. För Danraarks del har trots en iraporlökning på 7 % den svenska exporten snarast rainskat (raedräknas även flygplan blir rainskningen ännu större). Nedgången är helt koncentrerad tUl ut­förseln av verksladsprodukler. Tänkbart är därför att den kraftiga minskningen i de danska industriinvesteringarna 1972 har drabbat iraporten från Sverige hårt — verksladsprodukler utgör en större procentandel i Danraarks import från Sverige än i den totala danska importen. Exportökningen till Finland 1972 var hänförbar till gruppen övriga varor, dvs. i första hand konsumtionsvaror, vilket är naturUgt mol bakgrund av den expansiva finska konsurationsefterfrågan. Ut­förseln av verksladsprodukler lill Finland synes däreraot ha rainskat något i volym.

För 1972—1973 har prognoser funnits tillgängliga för volyraulveck-


 


Prop. 1973:125                                                        58

lingen av iraporten av varor och tjänster för de i tabell 1 näranda länderna. Dessa prognoser har sedan vägts saraman raed ländernas an­delar av Sveriges export sora vikter, varvid erhäUils ett mätt på vad sora kan kallas raarknadstillväxten för den svenska exporten, dvs. den exportvolyraökning sora vore möjlig om Sverige "i genomsnitt" behöll sina marknadsandelar i länderna. I den följande tablån visas resultatet av denna beräkning; dessutora anges raotsvarande beräkningar för 1970, 1971 och 1972 med de faktiska importökningslalen dessa år. Slutligen redovisas i tablån också ökningstalen för den svenska exporten till de inäranda ländema särat den totala exporten.

1969-      1970-      1971-      1972-
1970    1971    1972    1973

Vägd genomsnittiig importvolymökning

i %                                     10,1    4,8      7,4      12,1

Sveriges export' till de berörda

länderna, volymökning i %       10,9    4,3      5,2

Sveriges totala export,' volymökning i % 9,9   3,5 5,8

' Exkl. fartyg.

Källor: OECD, nationella institut och konjunklurinstitulet.

Äv tablån fraragår att Sverige inte synes helt ha kunnat utnyttja marknadstUlväxten under 1972, såsora denna raätts. I viss raän torde detta kunna förklaras av att investeringsvaror från verkstadsindustrin utgör en större procentandel av Sveriges export än i de olika ländernas totala iraport, saratidigt sora det internationella konjunkturuppsvinget under 1972 frärast berörde konsuration och byggnadsinvesteringar — raaskininvesleringarna utvecklades svagt i åtskilliga länder. För 1973 väntas eraellertid en viss orasvängning i denna utveckling raed kraftigt ökande raaskininvesleringar i flera för svensk export viktiga länder. Härigenom bör förutsättningar finnas för att vår export 1973 skall kun­na stiga i en takt som motsvarar eller överstiger marknadstUlväxten. En del av de under 1972 förlorade iraportanddarna skulle därigenora kun­na alertas.

Huruvida Sveriges export koramer att över- eller underskrida del ut­ryrarae sora anges av raarknadstillväxten 12 % 1972—1973, beror dels på utbudsraöjligheterna, dels på exportindustrins konkurrenskraft. Nå­gon risk för all ulbudsfaklorer i raer betydande grad skuUe begränsa exportutvecklingen 1973 synes för de viktigaste varugrupperna endast föreligga för trävaror och järnmalm (se vidare den varugruppsvisa ge­nomgången i detta kapitel och produklionskapillel). Vad beträffar kon-kurrensförraågan torde denna till stor del hänga sararaan raed den relativa prisutvecklingen, sora i sin tur är avhängig bl. a. kostnads­utvecklingen och förändringar i växelkurser och tullnivå.

Prisutvecklingen för den svenska exportindustrin i förhållande till


 


Bil. 1    Reviderad nationalbudget för år 1973                 59

andra länder är svår att på ett tillfredsställande sätt belysa statistiskt. Vissa indikatorer tyder dock på att prisnivån i den svenska export­industrin steg något mer än norraalt i förhållande tUl konkurrentländer­na 1971—1972. Detta kan raöjligen ytterligare bidra tUl att förklara varför den svenska exporten under 1972 inle tycks ha kunnat utnyttja det "exportutrymrae" sora enligt tablån ovan stod tUl buds.

Betydande förändringar i valutakurserna har raed täta radlanrum ägt rum sedan hösten 1971. Ett primitivt men enkelt sätt att raäta nettoeffekten av den svenska kronans uppskrivningar gentemot vissa valutor och nedskrivningar genteraot andra är att väga saraman valuta­kursändringar mot olika länder raed ländernas andelar i Sveriges export, På detta satt kan kronans "effektiva" re- eller devalvering under en given tidsperiod anges i grova drag. Resultaten av sådana beräkningar avseende förändringar i kronans värde i förhållande till OECD-länder­nas valutor för vissa tidsintervall redovisas i tablån nedan.

30  april 1971 -31 dec. 1971            -0,5

31  dec. 1971-31 jan. 1973 1,9 31 jan. 1973-31 mars 1973 -2,5

30 aprU 1971 -31 mars 1973          -1,1

Nettoeffekten för hela perioden är en mindre devalvering gentemot OECD-orarådet. Gentemot råvamländernas valutor har kronans värde stigit under perioden; dessa har i allraänhet följt dollarkursen i större eller mindre utsträckning. Kronans kursförändringar gentemot dessa länder torde dock ha mindre betydelse för de svenska exportindustrier­nas konkurrensläge, eftersora dessa länder och Sverige endast i begrän­sad utsträcknmg uppträder på sararaa varuraarknader. Inberäknat kurs­förändringarna gentemot råvamländerna synes emellertid kronans "ef­fektiva värde" ha hållits ungefär oförändrat under den angivna perioden.

Läget på valutaområdet är eraellertid efter oron i raars raycket oklart och det är f. n. oraöjligt att säga hur kronans ställning kan koraraa att förändras under återstoden av 1973.

En ytterligare faktor sora kan komma att påverka den svenska kon­kurrenskraften utomlands är avtalen raellan EG- och EFTA-länderna. För den svenska exportens del leder avtalen tiU två delvis varandra raot-verkande konsekvenser; ett förbättrat konkurrensläge genteraot ur­sprungliga EG-länderna till följd av tullsänkningarna sora påbörjades den 1 april 1973 och ett försäraral konkurrensläge på de förutvarande EFTA-länderna i förhållande tUl de ursprungliga EG-ländernas export­industri. Hänsyn tUl dessa faktorer har lagils i de olika varugrupps-prognoserna där så varit raöjligt. Några raer betydande effekter torde dock i allraänhet inte vara att vänta redan under 1973 bl. a. raed hänsyn tUl att endast 20 % av tullarna avvecklas under detta år (för papper


 


Prop. 1973:125                                                                       60

Tabell 3: 2 Exportutvecklingen för olika varugrupper 1971 — 1973

 

 

 

 

 

Exportvärde, milj.

kr.

Procentuella förändringar från föregående är

 

 

 

 

Volym' 1971

1972

1973

Pris

 

 

 

1971

1972

1973

1971

1972

1973

Trävaror

2 288

2 453

2 985

5,1

8,1

3,5

4,6

-0,8

17,5

Massa

2 802

2 840

3 790

-11,2

10,4

19,0

6,4

-8,2

12,0

Papper

3 215

3 580

4180

0,4

9,2

12,0

3,5

1,9

4,5

Malm

1 500

1 (520

1 710

-9,3

13,7

13,0

6,5

-5,0

-6,5

Järn och stål

2 876

3 178

3 905

-5,0

14,3

15,0

-3,4

-3,3

7,0

Icke-järnmetaller

804

301

915

14,3

2,3

4,0

-17,8

-2,7

10,0

Verkstadsprodukter,

 

 

 

 

 

 

 

 

 

exkl. fartyg

15 459

16 696

20 240

6,2

0,1

13,5

9,3

"7,9

"7,0

Livsmedel

1 115

1313

1325

29,3

24,0

-3,0

3,0

-5,0

4,0

Övriga varor

6 182

7 080

8 585

7,0

8,1

15,5

3,4

6,0

5,0

Totala exporten.

 

 

 

 

 

 

 

 

 

exkl. fartyg

36 241

39 561

47 635

3,5

5,8

12,5

5,1

3,2

7,0

Fartyg

1 983

2 091

2 570

11,2

-5,4

14,0

-3,7

11,4

8,0

Totalt

38 224

41 S52

50 205

4,0

5,1

12,5

4,6

3,6

7,0

' Volymutvecklingen för exporten och importen enligt utrikeshandelsstalisliken avviker från den som redovisas i nationalräkenskaperna främst genom att prisdeflatorerna för verkstadsprodukter är olika.

" Prisförändringen för verkstadsprodukter kan endast till viss del hänföras till rena prisökningar. De prisförändringar som redovisas i tabellen är de implicita prisförändringar som framkommer med ledning av utrikeshandelns varuvisa uppgifter om exporterad kvantitet och motsvarande värdesumma och av­speglar således den genomsnittliga prisförändringen inom olika varupositioner. Därigenom registreras inte endast faktiska prisförändringsir utan även kvalitetsförändringar och förändringar i fördelningen av varor av olika kvalitet inom olika varugrupper.

Anm. 1971 och 1972 års exportvärden enligt utrikeshandelsslatistiken. Samtiiga uppgifter för 1973 avser prognoser. Värdeuppgifterna är avrundade till närmaste 5- resp. 10-tal milj. kr. och de procen­tuella förändringarna till närmaste hela resp. halva tal.

Källor: Statistiska centralbyrån och konjunkturinstitutet.

och specialstål mindre än så). Härtill koraraer att luUarna bl. a. efler tullsänkningarna i samband med Kennedyrundan 1968—1972 redan i utgångsläget för flertalet varuslag är väsentligt lägre än de tullar som rådde vid 60-talets början och vilkas avvecklande inom EFTA och EG utgjorde förutsättning för de stora integrationseffekler på handelsut­bytet som skett under loppet av 60-talet.

De i det följande redovisade varugruppsvisa exporlprognoserna ira­plicerar en ökning i den totala exporten exkl. fartyg 1972—1973 på drygt 121/2%, vilket raed hänsyn till den kalkylerade "raarknadstiU-växten" på 12 % skulle innebära någon ökning i den svenska andelen av avnämarländernas iraport efter rainskningen 1971—1972. En kraftig stegring i exporten av verkstadsindustrins produkter har härvid emol-selts raot bakgrund av de ökniagar i industriinvesteringar och industri­produktion sora väntas ske i de flesta viktiga avsältningsländerna. Höga ökningslal noteras vidare för skogsindustriella produkter, i synnerhet raassa och papper, medan utförseln av trävaror av kapacilelsskäl inte väntas kunna stiga i takt med efterfrågan.

För järn och stål samt malra fömtses tillväxttal av rainst sararaa


 


Bil. 1    Reviderad nationalbudget för år 1973                 61

betydande storlek sora 1971—1972. Exporten av övriga varor beräknas öka raycket starkt, särskilt raot bakgmnd av att den danska iraport­avgiften avskaffades den 1 aprU 1973.

Under 1974 emotses en fortsatt hög aktivitet i den västeuropeiska ekonomin. Industrins investeringsefterfrågan väntas öka starkt raed hänsyn till det höga kapacitetsutnyttjande sora då torde råda, medan tUlväxten i bostadsbyggandet och den påskjutande effekten av lager­cykeln kan koraraa alt därapas något. Mot denna bakgmnd har den svenska exporten bedörats kunna öka raed 9 å 10 % 1973—1974. Ökningstalen för de rävambetonade varugruppema, skogsprodukter, malm samt järn och stål, har beräknats avta något, medan expansionen inom färdigvaruområdet väntas fortsätta med i det närmaste sararaa takt sora 1972—1973.

Trävaror

Exporten av trävaror totalt ökade med 8 % i volym 1971—1972. För sågade och hyvlade barrträvaror — som svarar för huvuddelen av den svenska trävaruexporten — uppgick exporten till 8,4 raUj. m 1972, en ökning med 13 % jämfört raed 1971. Sågvamexporlen steg markant under första halvåret raen föU tillbaka någol under det andra, frärast till följd av en kraftig lageravveckling i importörledet.

Bakgrunden till den starka exportökningen av barrträvaror är den stora efterfrågan från bostadssektorn i våra viktigaste avnämarländer, särskUt Danmark. Dessutom har de svenska marknadsandelarna, sora steg redan 1971, ökat ytterligare 1972. Den svenska utförseln av trä­varor kunde ökas relativt kraftigt 1971—1972 framför allt genom stora lager vid början av 1972. Saratidigt rainskade konkurrensen från övriga stora leverantörer. Bostadsbyggandet ökade raarkant i Förenta statema och Japan under 1972. Detta medförde starka prisstegringar på trävaror varför det kanadensiska utbudet i allt högre grad flyttades över till dessa länder från den europeiska marknaden. Vidare hölls Finlands utbud till­baka genora råvarubrist och Sovjetunionen hade svårigheter att hålla leveransprograraraet.

Leveransprisema på trävaror föll något under första halvåret 1972 men ökade under andra halvåret till följd av det förbättrade efterfråge­läget. Prisema för 1972 som helhet var dock något lägre än 1971.

Bostadsbyggandet beräknas stiga ytterligare något under 1973 i bl. a. Storbritannien och Västtyskland medan det förväntas minska i Danmark och Nederländema. Västeuropas import av sågade och hyvlade trävaror beräknas fortsätta öka då raan också kan räkna raed en viss uppdrag­ning av iraportörlagren. Bostadsbyggandet i Förenta staterna väntas däreraot minska under 1973 och åtminstone raot senare delen av året är det sannolikt att Kanadas utbud på den europeiska marknaden kom­raer  att  öka.   Efterfrågan  från  Japan  torde  dock  fortfarande  vara


 


Prop. 1973:125                                                        62

raycket stark. Finland väntas inte, med hänsyn till den besvärande rä-vamsiluationen, kunna öka sitt utbud nämnvärt 1973 liksom inte heller Sovjetunionen. Vidare har skogsavverkningarna i Rumänien under flera år överstigit skogstillväxten och man har för 1973 aviserat en betydan­de minskning av avverkningarna, vilket komraer alt medföra en kraftig nedskärning av Rumäniens export av sågade och hyvlade trävaror. Den svenska sågverksindustrin befinner sig sålunda i en mycket gynn­sam situation. Med hänsyn tUl begränsningar i form av heraraaeflerfrå-gan, lager och kapacitet, beräknas dock exporten av sågvaror endast kunna öka raed ca 3 % 1972—1973.

Exporten av övriga trävaror — av vilka raassaveden ulgör huvud­delen — minskade kraftigt 1971—1972 till följd av låg aktivitet i den norska massaindustrin. Den nors;ka raassaproduktionen väntas åter stiga 1973 varför exporten av övriga trävaror beräknas stiga kraftigt 1972— 1973.

Totalt sett beräknas därmed exporten av trävaror öka med 3 1/2 % 1972—1973. Den gynnsamraa e>:portsituationen för 1973 beräknas raed­föra en synnerligen kraftig ökning av exportprisindex 1972—1973 eller raed närmare 20 %.

Massa

Under 1971 reducerades förbrukarlagren av massa kraftigt i Väst­europa, varför den svenska massaexporlen rainskade raarkant 1970— 1971. Minskningen var dock klart raindre än för konkurrentiänderna och Sveriges andel av Västeuropas import steg under 1971. Lagerav­vecklingen avstannade under första halvåret 1972 saratidigt som den stigande pappersefterfrågan raedförde en uppdragning av papperspro­duktionen i Västeuropa. Den svenska massaexporlen steg snabbt under loppet av året och ökningen 1971—1972 blev 10 1/2 % i volym. Trots denna relativt kraftiga ökning minskade den svenska andelen av Väst­europas massaimport. Orsaken var framför allt Kanadas ökade aktivitet på den europeiska marknaden.

Till följd av dollardevalveringen i slutet av 1971 och ett fortfarande relativt svagt avsättningsläge i början av 1972 föll leveranspriserna kraftigt under första halvåret 1972. Ett raindre prisfall kunde noteras även för andra halvåret. Mellan helåren 1971 och 1972 blev prisned­gången ca 8 %.

Västeuropas pappersproduklion väntas stiga starkare 1973 än 1972 tUl följd av en fortsatt stegring i pappersefterfrågan. Man torde vidare kunna räkna med att massalagren sora i stort sett var oförändrade under 1972 dras upp under 1973. Dessutora beräknas en ytterligare ökad aktivitet i den amerikanska pappersindustrin medföra att det kanadensiska massaulbudet minskar i Västeuropa, varför den svenska raassaexporten 1972—1973 beräknas öka mte ramdre än 19 % i volyra.


 


Bil. 1    Reviderad nationalbudget för år 1973


63


Diagram 3:1 Volym- oeh prisutvecklingen för exporten, totalt och uppdelat på varugrupper 1966—1973

Index; 1968 = 100. Säsongrensade halvårsdata. Log. skala


140 120 100

80

 

 

 

 

 

— Volym

 

----- Pris

 

Total export

140 120 100

80

.j-"

 

------- -

 

j

 

 

 

 

--

'■---------------- '

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 


 

Total export, exkl. fartyg

 

 

..-'

 

<<]

 

r

 

 

 

r:

'"'

""

 

 

 

-- '

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

140

120

100

80

Metaller

''I

 

1

-

 

 

-

 

,

'--

y ~

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 


 


140 120

100 80

 

 

 

 

 

 

140 120 100 80

Massa

 

 

.■'''

 

 

 

y

 

 

'

• ■

 

 

 

 

 

 

/

 

 

 

 

 

 

 

 

 


 

Trävaror

 

 

---

,_

 

 

-'-<Jr

--

 

/-

-

 

 

 

 

 

 

/

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

140 120 100

Papper, papp och träfiberplattor

,

 

 

 

 

 

 

.-

.._

--

 

 

 

 

 

 

 

 

 

80

'

 

 

 

 

 

 

 

 

 


 


140

120

100

80


 

Livsmedel

/I

 

 

."1

/

\

---

r->-.. /

 

/

 

 

N.

y

v'

v\

-

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 


160 140

120

100

80


 

 

 

Övriga varor

y

 

 

 

 

,j

 

 

 

 

 

 

_ __

 

■—

 

 

,

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 


L

1     I     I

I__ I__ \__ L

1966 1967 1968 1969 1970 1971 1972 1973          1966 1967 1968 1969 1970 1971 1972 1973

Källor: Statistiska centralbyrån och konjunkturinstitutet.


 


Prop. 1973:125                                                        64

Mot bakgrund av det raarkant förbättrade avsättningsläget väntas pri­sema — trots dollardevalveringen i februari 1973 — stiga starkt 1972— 1973 dier med ca 12 %.

Papper

Tillväxten i den svenska pappersexporlen var relativt kraftig mellan första och andra halvåren 1971 raen avstannade i det närraaste helt un­der första halvåret 1972. Under andra halvåret 1972 ökade exportleve­ranserna ånyo i snabb takt och ökningen 1971—1972 kora att bli ca 9 %. Såväl 1970 sora 1971 rainskade Sveriges andel av den brittiska pappersiraporten till följd av ett ökande utbud från Nordaraerika. Under

1972   rainskade utbudstrycket från Nordaraerika åter och den svenska
exporten tUl Storbritannien kunde öka kraftigt 1971—1972. Exporten
till Västtyskland stagnerade under första halvåret 1972 raen steg sedan
snabbt under det andra halvåret i takt raed aktivilelsstegringen i den
västtyska ekonomin. Beträffande övriga slora avnämarländer hade Sve­
rige slora exportökningar till säväl Danmark och Frankrike sora Ita­
lien. Som en följd av det minskade utbudet från Nordamerika kunde
Sveriges pappersexport även tUl övriga Västeuropa och råvamländema
öka kraftigt 1971—1972. Papperspriserna som haft en relativt lugn ut­
veckling under flera år ökade knappt 2 % 1972 järafört raed 1971.

Med hänsyn till en fortsatt tillväxt i den brittiska ekonorain under

1973   torde Storbritanniens pappersiraport öka påtagligt 1972—1973.
Vidare koramer förraodligen konkurrensen från Nordaraerika att vara
än svagare till följd av en ytteriigare ökning av den inheraska pappers-
efterfrågan. Sverige koraraer därför förraodligen att få en relativt kraf­
tig exportökning tUl Storbritannien även 1972—1973. Den västtyska
pappersförbrukningen torde öka i relativt snabb takt också under 1973.
Dessutora kan kursförändringarna i början av året koraraa att raedföra
att tillväxten av den västtyska pappersförbrukningen i högre grad kora­
raer att läckas genora iraport än genora egen produktion. Sveriges ex­
port tUl Västtyskland väntas därför öka påtagligt starkare 1972—1973
än 1971—1972. Exporten till råvamländerna och övriga Västeuropa
väntas stiga markant 1972—1973 till följd av den ytterligare minskade
konkurrensen från Nordaraerika. Totalt kalkyleras exporten av papper
exkl. tidningspapper öka med 12 å 13 %> i kvantitet 1972—1973. Tid­
ningspappersproduktionen komraer att växa kraftigt 1972—1973 ge­
nom kapacitelstillskolt. Eftersom produklionstillskottet är uppbundet
av redan ingångna kontrakt på exportmarknaderna väntas även expor­
ten av tidningspapper öka starkt 1972—1973. I volym beräknas totala
exporten av papper öka med 12 % 1972—1973. Priserna prognoseras
stiga raed 4 ä 5 %.


 


Bil. 1   Reviderad nationalbudget för år 1973   65

Malm

Exporten av järnraalra steg kraftigt under loppet av 1972 och upp­gick detta år till 27,6 raUj. ton, vilket innebär en ökning i ton räknat med 5 1/2%. Eftersom inslaget av förädlade malrasorter forsatte alt öka under 1972 blev eraellertid volymökningen ca 8 % 1971—1972.

Det kan nämnas att sinterexporten ökade raed drygt 30 %, medan utförseln av styckeraalra rainskade med ca 3 %. För de övriga mal­merna (dvs. frärast zink, bly särat metallskrot) ökade exportvolymen med 5 %, varför totala utförseln av malm ökade med 7 1/2 % i volym. Exporlprisindex var ungefär oförändrat jämfört raed 1971.1

De viktigaste exportraarknaderna var 1972 liksora tidigare år Väst­tyskland, Belgien, Luxemburg och Storbritannien. Såväl Västtysklands som Belgien-Luxemburgs andelar av den totala svenska utförseln rains­kade dock någol, medan Storbritanniens och övriga länders andelar steg.

Den snabba tillväxten i järnmalrasexporlen återspeglar klart åler­häralningen i slålkonjunkluren under 1972. Gölslålsproduktionen i då­varande Montanunionen ökade kraftigt och översteg den förra rekord­nivån från 1970 raed 3 1/2%. TUlväxten var snabbast i Italien och Belgien vilka liksora Frankrike nådde nya produktionsrekord. Den snab-ga ålerhäralningen i slålkonjunkluren står i saraband raed ökad efter­frågan på investeringsvaror och personbilar. Efterfrågeökningen raed­förde prisökningar för de olika stålkvalitelerna speciellt under andra halvåret 1972. I Storbritannien, Japan och Förenta staterna ökade stål­produktionen åter under 1972 efter nedgången 1971.

Orderingången till stålverken i Västtyskland ökade raycket kraftigt under 1972, vilket lorde leda till fortsaU produktionslUlväxt 1973. I Storbritannien bedöms produktionslakten komraa alt öka under 1973, trots att konkurrensläget för brittiskt stål koraraer att försäraras på heraraaraarknaden i och med all inträdet i Montanunionen kräver en anpassning av priserna på brittiskt stål till en högre nivå. Även i För­enta staterna bedöms stälefterfrågan komraa att öka, vilket torde leda till stigande iraport från europeiska stålverk.

Mot denna bakgrund och med hänsyn tiU att lagercykeln för järn­raalra i speciellt Västtyskland under 1973 torde vända från avveckling till uppbyggnad, beräknas den svenska raalraexporten öka raycket kraf­tigt under 1973, eller med 13 % i volym. Begränsningen för utförseln av järnmalra uppges ligga i transportledet; kapaciteten i haranarna är begränsad till 31 å 32 milj. ton.

Vid förhandlingarna i början av 1973 var de svenska malmleverantö-

' I utrikeshandelsslatistiken (och i tabell 2) anges i stället en prissänkning på 5 % och ett i motsvarande mån högre volymökningslal. Dessa siffror bygger emellertid på preliminära kvantitetsuppgifter även för 1971, vilka för järn­malmens del kraftigt överskattade kvantiteten av styckemalm och underskat­tade kvantiteten av kulsmter.

5   Riksdagen 1973.1 saml Nr 125. Bilaga 1.


 


Prop. 1973:125                                                        66

rerna"tvungna att sänka priserna i leveranskontrakten med mellan 10 och 15 %. Restieveranserna från 1972 (lill 1972 års priser) var emeller­tid så pass stora att medelprisnivån för de leveranser sora sker under 1973 koraraer att Ugga endast 6 å 7 % lägre än 1972.

Järn och stål

Den svenska exporten av järn och stål ökade kraftigt under loppet av 1972 efter att ha stagnerat under 1970 och rainskat under 1971. Ök­ningen 1971—1972 uppgick till 14 1/2 % i volym.

Exporten av handelsstål steg med drygt 16 % 1971—1972, vUket för­utom av det förbättrade efterfrågeläget kan förklaras av en stark ut-budseffekl. De svenska järnverkens hemraaleveranser minskade närali­gen under 1972 som en följd de:ls av en svag efterfrågan i Sverige, dels en betydande importkonkurrens..

Exporten av specialstål, som sjönk med 5 % 1970—1971, ökade med 15 % 1971—1972 i samband med att efterfrågan i Västeuropa succes­sivt förbättrades samtidigt sora konjunkturuppgången i Förenta statema ytterligare förstärktes.

Exportpriserna för järn- och stålprodukter sora fallit sedan slutet av 1970 vände uppåt under loppet av 1972. Den genorasnittiiga prisnivån

1972   kora eraellertid att ligga 3 1/2 % under raotsvarande för 1971.
Exportpriserna på handelsstål synes ha stigit medan priserna på rost­
fria produkter fortsatte alt falla under större delen av 1972.

Till gmnd för exportprognosen ligger den av statistiska centralbyrån i februari 1973 insamlade exportenkäten för järn- och stålverk. För

1973   räknar företagen med en ytterligare förbättrad efterfrågan och
ökningen av exportvärdet i löpande priser 1972—1973 beräknas i en­
käten tUl 20 1/2 %. Orderläget sora det fraragår av exportenkäten har
klart förbättrats under den senaste halvårsperioden och orderstockarna
har vuxit för andra halvåret i följd.

Med hänsyn tUl den förstärkning av efterfrågan på järn- och stålpro­dukter sora kan förutses för 1973 och den tendens tiU underskattningar i uppgångsfaser sora tidigare förelegat i exportenkäterna har exporten 1972—1973 beräknats stiga med 23 % i löpande priser. Uppgången på prissidan beräknas fortsätia under 1973 och årsgenomsnittet väntas lig­ga 7 % högre än under 1972, vilket innebär att exportvolymen progno­seras öka med ca 15 %. En viss dämpning i lUlväxttakten beräknas dock äga rum under loppet av 1973 med hänsyn till den väntade upp­gången av den inheraska efterfrågan.

Icke-järnmetaller

Utförseln av icke-järnraelaller ökade 1971—1972 raed ca 2 % i vo­lym, saratidigt sora priserna sjönk raed ca 3 %. Utförseln av obearbe­tad koppar sjönk kraftigt för tredje året i rad, vilket beror på ökad in-


 


Bil. 1    Reviderad nationalbudget för år 1973                        67

herask vidareförädling. Exporten av de bearbetade kopparproduklerna, frärast valstråd och folier, steg däremot kraftigt. Även utförseln av be­arbetad alurainiura steg 1971—1972, raedan exporten av råalurainiura sjönk. Prisema på icke-järnmetallerna förblev pressade även under 1972.

En ytterligare ökning av efterfrågan på heraraaraarknaden särat när­heten av kapacitetsgränsen för flera produkter gör att exporten i volyra beräknas öka raed endast ca 4 % 1972—1973. I början av 1973 steg prisnoteringarna för speciellt koppar på raetallbörsen i London raycket kraftigt. En del av ökningen kan dock hänföras till prisjusteringar i sara­band raed försvagningen av pundet. Härtill kora att exporten av kop­par från Zambia avbröts en tid som en följd av konflikt med Rhodesia. Dylika störningar, som kopparmarknaden ofta är utsatt för, leder till snabba prisökningar. Det är därför sannolikt att de mycket höga note­ringarna i februari och mars var tillfälliga och alt en viss nedgång är förestående. Högst sannolikt är emellertid att priset koraraer att ligga raycket över 1972 års låga nivå. De övriga metaller sora Sverige expor­terar bedöras även de stiga i pris. Världsproduklionens tillväxt av alu­minium förutses också 1973 bli stor även om överproduktionen bedöms rainska under årets lopp. Vid stigande kopparpriser ökar nämligen ef­terfrågan på alurainiura, vilket i sin lur leder till höjda alurainiurapriser. Prisindex för exporten av icke-järnraelaller förutses raot denna bak­grund öka raed ca 10 % 1972—1973.

Verkstadsprodukter

Efler den raycket snabba volyratUlväxten för exporten av verkstads­produkter under 1970 avtog ökningstakten raarkant under första halv­året 1971 och under andra halvåret 1971 minskade exportvolymen. Den nedåtriktade tendensen bestod även under första halvåret 1972. Orsa­ken till den svaga utvecklingen var främst en malt efterfrågan, i synner­het vad gäller investeringsvaror. En vändpunkt nåddes dock vid raitten av 1972 och exportvolyraen steg ca 5 % raellan första och andra halv-året.i Exporten för helåret 1972 kora därraed att Ugga obetydligt över 1971 års nivå.

Även vad gäller prisutvecklingen skedde en markant förändring vid mitten av 1972. Kraftiga exportprisstegringar ägde mm under 1971 och första halvåret 1972, men under andra halvåret upphörde prisök­ningarna i det närraaste. Den genorasnittiiga prisnivån under 1972 kora

1 Det bör observeras att det prisindex varmed värdesiffrorna deflalerals är ett s. k. enhetsvärdeindex som inte tar hänsyn till kvalitetsförbättringar. Detta innebär att prisutvecklingen troligen överskallas medan volymutveck­lingen underskattas. Under sädana omständigheter kan en uppåtgående ten­dens i verkstadsexportens volymutveckling i själva verket ha inträtt redan under första halvåret 1972.


 


Prop. 1973:125                                                        68

ändå att ligga nära 8 % högre än under 1971. Exportökningen i löpande priser blev sålunda 8 % 1971—1972.

Bland de viktigaste avnämarländerna noterades kraftigt ökad export tUl Förenta staterna och Storbritannien medan exporten till de nordiska ländema utvecklades svagt. Den 24-procentiga ökningen i löpande priser tUl Storbritannien innefattar en mycket kraftig ökning av personbUs-exporten (för andra året i rad) men också exporten av övriga verkstads­produkter steg markant. Personbilsexporten lUl Förenta staterna mins­kade något i antal efler den m;/cket positiva utvecklingen 1971. Detta kan emeUertid bero på att Volvos leveranser dit i ökad utsträckning skett från företagels fabrik i Belgien. Den totala verkstadsexporten till Förenta statema ökade trots delta med 17 % i värde.

Minskningen i exporten till Elanmark berodde till stor del på att le­veranserna av flygplan, som var betydande 1971, tUl stor del föll bort under 1972. Därtill kom den danska iraportavgiften sora antagligen dämpade efterfrågan — speciellt under första halvåret.

TUl grund för prognosen för exportutvecklingen ligger en enkät till verkstadsindustrin, vilken insamlades i februari 1973 av statistiska cen­tralbyrån. Enligt denna enkät räknar företagen raed en exportökning på 16 % i löpande priser 1972—1973, vUket är något högre än vad man räknade med videnkällUlfäUet i noveraber 1972. Erfarenheter från tidigare enkäter visar att företagen kraftigt underskattar exportutveck­lingen i början av en uppgångsfas. Det har därför ansetts befogat att uppjustera enkätens värderaässiga ökning till drygt 21 %. Förändrmgen i exportprisindex har beräknats till 7 %, varvid förutsatts en fortsatt relativt kraftig internalionell prisstegringslakt. Därmed skulle exportvo­lyraen stiga med ca 13 1/2 % 1972—1973, raed en tilltagande öknings­takt mot slutet av året.

Livsmedel

Utförseln av livsmedel fortsatte att öka kraftigt under loppet av 1972. I volym blev ökningen 1971—1972 ca 24 %, raedan priserna föU till­baka något.

Griskötlsexporten fördubblades jämfört raed 1971, raedan nötkötts­exporten minskade kraftigt och därraed blev den lägsta på flera år. Detta hänger tUl en del sararaan med att slakten av storboskap minska­de med drygt 10 %> såväl 1971 sora 1972.

Antalet mjölkkor ökade under 1972 för första gången sedan åtskil­liga år. För exportens dd medverkade detla till att utförseln av mejeri­produkter mer än fördubblades. Dessutora rainskade heraraakonsura-tionen av smör under 1972.

De goda skördeåren 1971 och 1972 ledde tUl osedvanligt stora spann­målsöverskott och exportökningen i volym för hela gruppen spannmål och spannmålsprodukter blev ca 9 %.


 


Bil. 1    Reviderad nationalbudget för år 1973                 69

Exportprisindex föll 1971—1972 med ca 5 %. Fraraför allt föll pri­sema på spannmål och mejeriprodukter, medan nötköltspriset steg kraftigt.

Livsraeddsexporten förutses sjunka något 1972—1973. Exporten av griskött beräknas minska till följd av en förutsedd nedgång i gödsvins-produktionen. Avsättningen av främst bacon i Storbritannien kommer alt försvåras efler landels inträde i EG. Även spannmålsexporten för­utses minska raen beräknas ligga kvar på en hög nivå under första halv­året genora leveranser från 1972 års skörd. Utförseln av raejeriproduk-ter beräknas öka ytterligare något.

Exportprisindex beräknas öka med ca 4 % 1972—1973. Ökningar torde ske på såväl animalie- sora vegelabUiesidan. Vad beträffar anima-liema råder raed stor sannolikhet brist särskilt på nötkött i Europa även under 1973, vilket tvingar priserna uppåt. Spannraålen steg raycket kraftigt i pris på världsmarknaden från hösten 1972 till följd av de om­fattande spannmålsköpen från bl. a. Sovjetunionen och Kina. De svens­ka exportpriserna torde emellertid stiga betydligt mindre än noteringar­na på världsmarknaden som ett resultat av att priserna i leveransavla-len är satta före uppgången av de noterade världsmarknadspriserna.

Övriga varor

Exporten av övriga varor — frärast textilvaror, kemiska produkter, snickerier och bränslen — vars ökningstakt raattades något under 1971 och första hälften av 1972 i saraband raed den intemationella konjunk­turförsvagningen, steg åter raarkant raot slutet av 1972. Ökningen 1971 —1972 blev ca 8 % i volyra räknat, raedan prisindex steg raed 6 %.

Denna varugrupp avsätts på en geografiskt sett betydligt snävare raarknad än den andra stora färdigvarugruppen, verkstadsprodukterna. Nära 2/3 av exporten av övriga varor är koncentrerad till Norden och Storbritannien. Ökningen 1971—1972 var särskilt betydande på de fins­ka och brittiska marknaderna där konsumtionsvamefterfrågan ökade kraftigt. Även tUl Danraark blev exportökningen påtaglig, trots det därapande inflytande sora iraportavgiften under 1972 torde ha utövat.

Utförseln av textilprodukter steg 1971—1972 betydligt långsararaare än för de övriga ingående varuslagen och den raåttliga ökning sora före­kom var koncentrerad tiU Finland och i någon mån Förenta staterna.

För 1973 ter sig utsikterna goda för en kraftigare expansion i övrig­varuexporten tiU de nordiska ländema. En kraftigare tillväxt i konsura­tionsefterfrågan än 1972 väntas, i synnerhet i Norge. Avskaffandet av den danska iraportavgiften 1 april 1973 och den svenska kronans ned­skrivning genteraot den danska och norska kronan bör utgöra ytter­ligare expansionsfaktorer, i synnerhet sora efterfrågan på en stor del av vamgruppens sortiraent är förhållandevis priskänslig. Vad beträf­far Storbritannien är emellertid situationen i viss mån den motsatta: en


 


Ptop.1973:125                                                         70

lägre tillväxt väntas i den privatEi konsuralionen 1973 än 1972 och sara­tidigt har pundkursen sjunkit kraftigt i förhållande till kronan alltsedan juni 1972. Det svenska frihandelsavtalet raed EG bör i förening raed eventuella effekter av kronans devalvering genteraot de ursprungliga EG-medlemraarna ge möjligheter till svenska raarknadsinbrylningar för vissa delar av varusortiraentet.

Exportutvecklingen 1972—1973 har givits kvantitativ precision hu­vudsakligen genom en uppsättning regressionsekvationer. Volymutveck­lingen har beräknats tUl ca 15 1/2 %. Uppgången på prissidan har be­räknats bli av nästan sararaa storlek sora 1972, näraligen 5 %, vUket bygger på förutsättningen att den internationella prisutvecklingen även 1973 blir relativt kraftig.

Fartyg

Den totala fartygsexporten uppgick under 1972 till 2,1 railjarder kr. — en värdemässig ökning på ca. 5 1/2 % järafört med 1971. Leveran­serna av nybyggda fartyg från svenska varv till utiändska redare ökade med ca 61/2%, medan exporten av begagnade fartyg sjönk med ca 9 %. Huvuddelen av de nybyggda fartygen gick till beställare i Storbritannien, Norge och Liberia.

Exporten av nybyggda fartyg under 1973 och 1974 har beräknats med hjälp av den i febmari 1973 av statistiska centralbyrån utförda varvsenkäten. Av denna framgår klart alt den mot slutet av 1972 starkt intensifierade beställningsaktiviteten resulterat i att varvens orderstoc­kar nått en rekordhög nivå. Där redovisas nu de inneliggande exporl-orderstockarna  avseende leveranser fr. o. m.   1   april   1973  uppgå tUl

9.1   miljarder kr. För 1973 har exporten med hjälp av enkäten beräknats tiU 2,1 railjarder kr., dvs. en ökning i värde raed drygt 25 %. Närraare 3/4 av de beräknade exportieveransema avser beställare i Storbritan­nien och Norge. Exporten av begagnade fartyg förutses stiga i lång­sammare takt än exporten av nybyggen, varför totala fartygsexporten beräknas öka ca 23 % i värde 1972—1973.

3.1  Importen

Importutvecklingen 1972

Iraporten steg mycket snabbt i volym från början av 1968 fram tUl mitten av 1970. Därefter minskade den under två på varandra följande halvår — något som inte mträffade under hela 60-talet. Efler en kraftig nedgång första halvåret 1971 vände utvecklingen och en svag ökning noterades andra halvåret 1971. Nedgången 1970—1971 kom därmed att starma vid 5 1/2%. Under 1972 har importökningen fortsatt men i relativt dämpad takt fram till senare delen av året, då en brant uppgång inträffade. Ökningen mellan helåren 1971 och 1972 blev dock endast drygt 4 %. Importvolymen för 1972 kom alltså ej upp i 1970 års nivå.


 


Bil. 1    Reviderad nationalbudget för år 1973              71

Iraportutvecklingen under de tre senaste åren kan till stor del förklaras av lagerutvecklingen för insatsvaror och halvfabrikat inom industrin. Under 1969 och 1970 byggdes industrins råvamlager upp i mycket stor omfattning. Det mycket kraftiga omslaget i lagerinvesteringama av råva­ror och varor i arbete inom industrin exkl. skogsbranscherna 1970— 1971, innebar ett efterfrågebortfall på 2 1/2 mUjarder kr. i 1968 års pri­ser. Då andelen iraporterade varor i dessa lager är betydande, ledde det­ta till en orafattande rainskning av iraporten av dylika varor. Lagemt­vecklingen 1971—1972 innebar även ett efterfrågebortfall, men detla blev betydligt mindre — ca 1/2 raUjard kr. Industriproduktionen minska­de under loppet av 1971. Under första halvåret 1972 började produktio­nen långsamt stiga och ökningen förstärktes mot slutet av året. Förbruk­ningen av insatsvaror steg alltså något.

Ett lågt kapacitetsutnyttjande inom industrin raedförde ökade raöjlig­heter att snabbt tillgodose den inhemska marknadens behov. Detta torde framför allt ha gällt investeringsvaror. Trots en klar förbättring av in­vesteringsaktiviteten under 1972 rainskade iraporten av investerings­varor för andra året i följd. Iraportandden för dessa varor minskade därigenom påtagligt. Här kan man raöjligen urskUja ett konjunkturcyk-liskt förlopp — i perioder raed ansträngd kapacitet inora raaskinindu­strin går en större del av efterfrågan till utlandet varvid iraportandden för investeringsvaror stiger.

En övervägande dd av iraportökningen hänförde sig till konsumtions-vamiraporten. Denna ökade raed 12 1/2 %, trots den relativt svaga till­växten av den privata vamkonsurationen. Fraraför allt har importen av varaktiga konsumtionsvaror expanderat kraftigt.

Importen av verksladsprodukler ökade raed 2 1/2 % 1971—1972 efter en rainskning raed 3 1/2 % 1970—1971. Att uppgången ej blev större kan till stor del förklaras av att importen av sådana verkstadsprodukter som används sora insatsvaror inora industrin minskade. Nedgången an­ges till 2 1/2 %. Importrainskningen av dylika varor var en följd av den fortsatta reduceringen av lagerinvesteringarna i insatsvaror och varor i arbete, fraraför allt inora verkstadsindustrin. Även iraporten av investe­ringsvaror minskade 1971—1972; nedgången stannade dock vid 1 % efter en minskning med 6 1/2 % 1970—1971. Däremot ökade iraporten av konsumtionsvaror med drygt 20 %, vilket berodde på en kraftig ira­porlökning — 26 1/2 % — av personbilar. Iraporten av övriga konsura­lionsvaror ökade långsararaare, eller med 15 %. Delta var dock en kraf­tig tillväxt i förhållande tUl den konsuralionsökning sora saratidigt ägde mm för varaktiga varor.

Metallimporlen ökade med 9 % 1971—1972 efter att ha minskat med 10 % 1970—1971. Jäm- och stålimporten ökade starkast — eller med 14 % — medan iraporten av övriga raetaller ökade raed endast 2 1/2 %. Järn- och ståliraportens höga ökningstal är anmärkningsvärt med hänsyn


 


Prop. 1973:125                                                        72

tUl den svaga efterfrågan, raen kan delvis bero på den produktspecialise­ring sora skett inora de svenska stålverken under de senaste åren. En så­dan utveckling leder ofta till betydande iraportökningar under en be­gränsad period.

Även importen av övriga insatsvaror uppvisade med undantag av rå­olja en måttlig tillväxttakt. Råoljeimporten rainskade däreraot med 6 % 1971—1972, vUket i stor utsträckning torde ha berott på att lagren re­ducerades under 1972.

Importen av textila produkter ökade raed 12 % 1971—1972. Trots att konsumtionen av beklädnad;;varor minskade för tredje året i följd, ökade importen av textila konsumtionsvaror med 12 1/2 %. Detta inne­bar en kraftig omsvängning jämfört med 1970—1971 då importen mins­kade med 5 1/2 %. Importen av textila konsurationsråvaror ökade likaså kraftigt 1972. Detla kan delvis förklaras av den uppdragning av produk­tionsvolymen som skedde under första halvåret 1972 inom textil- och be­klädnadsindustrin. Även det kraftiga lageroraslaget av textilvaror i parti-och detaljhandeln torde ha bidragit.

Iraporten av övriga konsumtionsråvaror ökade raed 5 1/2 %, vilket ungefär raotsvarar den trendraässiga tillväxten i iraporten av dessa varor under den senaste 5-årsperioden, Kaffeiraporlen ökade raed ca 5 1/2 % efter att ha rainskat under de tvä föregående åren. Den rainskade kaffe­iraporlen 1970 och 1971 är ett utslag av de relativt kraftiga stegringarna av kaffepriserna liksom av livsmeddskonsurationens nedgång det sist­nämnda året. Importen av jordbruksråvaror ökade med 10 %, vilket var en följd av en kraftigt ökad import av foder- och gödselmedel.

Bränsleimporten fortsatte att rainska 1972 för andra året i följd; ned­gången stannade dock vid 3 % efter, en rainskning på 10 % 1971. Detta var delvis en följd av låg förbruibiing inora industrin, raen även den för andra året i följd mUda väderldcen höll nere förbrukningen. Den krafti­gaste rainskningen skedde sålunda för tunna eldningsoljor, vilka huvud­sakligen används för uppvärraningsändaraål. Dessutora föll lagerinveste­ringama såväl 1970—1971 som 1971—1972 efler den omfattande lager­uppbyggnaden 1970. Bland de olika bränsleslagen var det endast irapor­ten av bensin som ökade 1971—1972.

Den genomsnittliga prisnivån för totala importen ökade med endast drygt 1 1/2 % 1971—1972. Detla var ett markant avbrott i utveckling­en av iraportprisema sora dessfcirinnan kännetecknats av starka ökning­ar under de senaste åren. Importprisnivån 1971 låg sålunda 14 % över 1969 års. Den lugna prisutvecklingen 1972 kan frärast hänföras till de under större delen av året fortsai;t fallande prisema på raetaller och vissa konsumtionsråvaror. Även bränslepriserna fortsatte att falla under större delen av 1972. Såväl för metaller som för bränslen vände prisutveck­lingen emellertid uppåt mot slutet av året. Järn- och stålprisema minska­de med 3 1/2 %  1971—1972, medan prisema för övriga metaUer föll


 


Bil. 1    Reviderad nationalbudget för år 1973


73


Tabell 3: 3 Importutvecklingen för olika varugrupper 1971 — 1973

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Imporlvärde, milj.

kr.

Procentuell åriig föränd

Volym

1971      1972      1973

Iring Pris

 

 

 

1971

1972

1973

 

 

1971

1972

1973

Konsumtionsvaror

8 607

9 987

11 600

-4,7

12,5

10

5,6

3,1

5,5

därav: textil

2111

2 480

3 000

-5,5

12,3

15

4,8

4,6

5

verkstads-

 

 

 

 

 

 

 

 

 

produkter

2 202

2 792

3 295

-7,3

20,7

9,5

7,2

5,1

7,5

Investeringsvaror

4 467

4 640

5 835

-6,4

-1,0

15,5

9,3

5,0

9

Konsumtionsråvaror

3 006

3 308

3 575

-1,7

9,1

0,5

-1,6

0,9

7,5

därav: textU

1484

1724

1 785

-4,0

12,4

-1,5

1,3

3,3

5

Ändra industriråvaror

14415

14 846

18 300

-4,4

1,4

14,5

2,3

1,5

7,5

därav: verkstads-

 

 

 

 

 

 

 

 

 

produkter

5 213

5411

6 685

0,8

-2,6

14,5

6,7

6,5

8

råolja

1275

1215

1470

1,3

-6,0

12

27,8

1,3

8

Byggnadsråvaror

1281

1 385

1475

-3,7

4,2

-0,5

4,2

3,7

7

Jordbruksråvaror

698

766

785

-3,2

9,9

-2

3,5

-0,1

4

Bränslen

3 007

2 660

3 235

-10,1

-3,2

11,5

22,0

-8,7

9

Totalt exkl. fartyg,

 

 

 

 

 

 

 

 

 

flygplan och vapen

35 481

37 592

44 805

-5,1

4,4

11

5,4

1,5

7

Fartyg, flygplan och

 

 

 

 

 

 

 

 

 

vapen

711

798

1095

-17,0

-4,5

 

12,9

17,5

• •

Total import

36192

38 390

45 900

-5,4

4,2

11,5

5,5

1,8

7

därav: verkstads-

 

 

 

 

 

 

 

 

 

produkter

12 353

13 397

16 430

-3,5

2,6

13,5

7,7

5,7

8

järn och stål

1981

2 181

2 810

-9,6

14,0

17,5

-3,9

-3,4

9,5

textil

3 821

4 449

5 050

-5,5

11,8

8

3,5

4,2

5

Anm. Samtliga uppgifter för 1973 är prognoser. Värdeuppgifterna är avrundade till närmaste hela 5- resp. 10-tal railj. kr. och de procentuella förändringarna till närmaste hela resp. halva tal.

Källor: Statistiska centralbyrån och konjunkturinstitutet.

raed 6 % och prisema för bränslen raed 8 1/2%. Vad gäUer övriga rå-och insatsvaror dämpades prisstegringen påtagligt för flertalet varu­grupper. Även för färdigvaroma avtog prisuppgången något.

Importutvecklingen 1973

Kraftigt ökande efterfrågan för privat konsumtion och raaskininvesle­ringar särat lagemppbyggnad fömtses leda till en snabb importökning 1972—1973. ImporttUlväxlen i volym väntas uppgå till 11 1/2 % mot 4 % 1971—1972. Iraportutvecklingen under årets två första raånader har också präglats av en betydande acceleration. Iraporten av industriråva­ror —- frånsett konsurationsråvaror — beräknas öka kraftigt, eller med 14 1/2 %. En markant omsvängning i importen av investeringsvaror be­räknas ske — från en nedgång på 1 % 1971—1972 till en ökning pä drygt 15 % 1972—-1973 — och importen av konsumtionsvaror beräknas uppvisa en fortsatt stark ökning.

Importen av verkstadsprodukter förutses öka kraftigt redan första halvåret 1973 och uppgången 1972—1973 beräknas korama alt uppgå tUl drygt 13 % efter den svaga uppgången på 2 1/2 % 1971—1972. Me-


 


Prop. 1973:125                                                        74

dan importökningen av verkstadsiprodukter 1971—1972 främst bars upp av en kraftig ökning i iraporten av konsuralionsvaror väntas ökningen 1972—1973 framfört allt bero på en kraftig omsvängning i iraporten av insatsvaror. Denna iraport beräknas öka raed 14 1/2 % till följd av den väntade kraftiga ökningen av produktionen inora verkstadsindustrin och det kraftiga oraslaget i lagren av råvaror och halvfabrikat. Även irapor­ten av investeringsvaror beräknas expandera avsevärt, eller raed drygt 15 %. Däreraot förutses iraporten av konsumtionsvaror öka i långsara­raare takt 1973 än 1972, återspe:glande en starkt avtagande personbils­import.

Den betydande produktionsökning som förutses inom industrin till­sammans med det beräknade lagi;roraslaget medför att iraporten av fler­talet övriga industriråvaror väntas öka raer än dubbelt så snabbt 1973 som 1972.

Textilimporlen beräknas öka raed 8 % 1972—1973. En kalkylerad kraftig ökning av beklädnadskonsuralionen väntas raedföra att iraporten av textUa konsumtionsvaror forisätter att öka i snabb takt. Importen av textila konsurationsråvaror fömtses däreraot falla tillbaka något efter den betydande uppgången 1972.

Iraporten av övriga konsumtionsråvaror fömtses öka, raen i långsara­raare takt än 1972 beroende på rainskad iraport av bl. a. kött och tobak. Under antagande ora norraala väderleksförhållanden under återstoden av 1973 beräknas — raot bakgrund av den förstärkta produktionsut­vecklingen inora industrin — importen av bränslen öka raed 11 1/2 %. Därvid har också kalkylerats med en viss uppdragning av bränsldagren.

Importprisema torde komraa att stiga betydligt snabbare under 1973 än under 1972. Prisutvecklingen för raetaller vände uppåt raot slutet av

1972   och prisuppgången beräknas fortsätta under innevarande är. Ira­portprisema på raetaller beräknas stiga raed ca 9 % 1972—1973. Även priserna på övriga rå- och insatsvaror beräknas stiga betydligt snabbare

1973   än 1972. Under 1972 började prisema på den intemationella raark­naden stiga för ett flertal viktiga livsraeddsråvaror — såsora socker, kakao och kaffe. Delta fömtses få betydligt starkare genoraslag i ira­portprisema 1973 än 1972. För ett flertal viktiga basråvaror som ull och bomull har vidare ett otillräckligt utbud drivit priserna i höjden.

Därapningen i prisuppgången för färdigvaror under 1972 synes ha va­rit övergående och under 1973 väntas prisema återigen stiga delvis till följd av betydande höjningar av prisema på insatsvaror. En stark pris­ökning väntas också för bränslen och råolja. De oljeproducerande län­dema komraer troligen att kunna tUlgodogöra sig en korapensation för dollardevalveringen. Återverkningarna av konjunkturuppsvinget i väst­världen särat den energibrist sora råder i Förenta staterna medför vida­re kraftigt stigande efterfrågetr5'ck. Ökade fraktrater på grund av ex­pansionen av världshandeln får också kraftigt genomslag i prisutveck­lingen för bränslen.


 


Bil. 1    Reviderad nationalbudget för år 1973               75

3.3 Bytes- och betalningsbalansen

Överskottet i handelsbalansen — vUket 1971 uppgick tUl ca 2 railjar­der kr. — steg 1972 till ca 3,3 railjarder kr. Ökningen i överskottet, 1,3 miljarder kr., kan till stor dd återföras på ett förbättrat bytesförhållande rned utlandet. Sålunda steg exportpriserna med 3,6 % medan ökningen, i importpriserna inskränkte sig till hälften därav, eller 1,8 %. Om ex­portpriserna endast hade stigit lika mycket sora iraportpriserna, skulle, vid den givna ökningen i iraport- och exportvolyraen, handelsbalansöver­skottet ha stigit med endast ca 0,5 miljarder kr. Det bör eraellertid un­derstrykas alt denna kalkyl är av forraell innebörd. Ora exerapelvis pris­uppgången för exporten blivit mindre, skulle efterfrågan på exportvaror i princip ha stigit något mera än sora nu blev fallet.

För 1972—1973 fömtses en betydligt raer expansiv utveckling av så­väl export sora iraport jämfört med 1971—1972. Exporten har i löpan­de priser beräknats stiga raed ca 20 1/2 %, raedan raotsvarande öknings­tal för iraporten anges tUl ca 20 %. Konsekvensen blir en ytterligare för­bättrad handelsbalans 1973; överskottet beräknas stiga till inte fullt 4 1/2 miljarder kr. Bytesförhållandet fömtses emellertid till skUlnad från 1971 —1972 bli oförändrat.

Det mycket svaga fraklraarknadsläge som rådde under våren och för­sommaren 1972 förbättrades successivt under senare hälften av året. Trarapfraktema steg åter till lönsarama nivåer för såväl torrlast som tanklast. Uppsvinget stimulerades i främsta ruraraet av det ökade trans­portbehovet i saraband raed Sovjetunionens stora spannraålsiraport och Förenta staternas ökade oljeiraporl.

Såväl bruttointäkter sora kostnader i utrikes sjöfart sjönk dock något 1972 jämfört med 1971 enligt den preliminära statistiken, men då kost­nadema sjönk något mera än intäkterna (3,5 resp. 1 %) resulterade net-toinseglingen i en viss förbättring. Efter avdrag för passageraravgifter er­lagda i svensk valuta och tillägg för utländska fartygsutgifter i Sverige erhölls ett sjöfarlsnetto på 2 258 milj. kr., vilket innebar en svag förbätt­ring (35 mUj. kr.). Siffroma kan eraellertid koraraa att revideras avse­värt när de definitiva beräkningarna föreligger senare under 1973.

Aktiviteten på fraktraarknaderna har varit fortsatt hög under årets första raånader och flera omständigheter pekar på fortsatt goda frakt­nivåer. Den allmänna konjunktumppgången i Västeuropa och Japan torde sålunda, tillsammans med den växande oljeimporten i Förenta sta­terna, framdeles komma att hålla uppe tonnageeflerfrågan.

Då huvudparten av det svenska handelstonnaget är bundet till längre eller kortare fraktavtal eller går i linjefart blir i regel kortsiktiga fluktua­tioner i trarapfraktema endast av marginell betydelse för intäktsutveck­lingen, medan en förändring i dollarkursen får påtagliga konsekvenser, eftersom bortåt 80 % av alla fraktkonlrakt beräknas vara uppgjorda i dollar. Nedskrivningen av den svenska dollarkursen innebär raed säker-


 


Prop.1973:125


76


het ett betydande mtäktsbortfall på kort sikt. Den totala nettoeffekten är dock svår att beräkna. Trots detta bortfall har sjöfartsnettot för 1973 bedömts öka något i förhållande till 1972. Till gmnd för antagandet lig­ger den fömtsedda kraftiga tiUväxten av handelsflottan samt i någon raån det väsentligt förbättrade fniktraarknadsläget.

Netloutflödet av resevaluta ökade kraftigt 1971—1972 eller med 475 railj. kr. Ser raan tiU bruttoströraraarna ökade utflödet raed drygt 18 % medan inflödet ökade endast 3 1,'2 %. Ökningslakten i valutautflödet av­tog under 1972 och utfallet blev något lägre än vad som antogs i den preliminära nationalbudgeten fijr 1973. Prognosen för nettoutflödet 1973 har bl. a. med hänsyn härtill nedreviderats med 100 milj. kr. Andra motiveringar har varit förutsedd svag utveckling i antalet utländska arbe­tare samt en trolig uppbromsning av gränshandeln med Danraark till följd av kraftigt höjda livsraedds priser därstädes och den ogyimsararaare valutakursen efler kronans devalvering. Följande tablå visar hur reseva-lulautgifterna 1971 och 1972 fördelar sig på länderoraråden.

Underskottet i posten övriga tjänster blev för 1972 ca 930 railj. kr., vUket innebär en försämring med 55 mUj. kr. järafört med 1971. För 1973 har underskottet antagits växa ungefär lika raycket och har satts till 975 railj. kr.

 

 

Utgifter,

, totalt

 

Varav sedlar

återköpta

svenska

 

1971

1972

Ökning

1971

1972

Ökning

 

milj.

milj.

i "/

1   /o

milj.

milj.

i  °/ 1  /o

 

kr.

kr.

 

kr.

kr.

 

Norden

I 059

1265

19

611

782

28

Turistländer i

 

 

 

 

 

 

Västeuropa'

585

722

23

227

260

15

Övriga Västeuropa

724

842

16

319

394

24

Nordamerika

262

288

10

1

3

Övrigt

131

148

13

56

87

55

Totalt

2 761

3 265

18

1214

1526

26

 Hit har räknats Spanien, Italien, Frankrike, Österrike, Grekland och Malta.

Utfallet av transfereringarna utmynnade i ett nettounderskott på ca 1 700 railj. kr. 1972, att jämföra med inte fullt 1 300 mUj. kr. 1971. De frärasla tillskotten kan återföras på ökat u-landsbistånd (165 milj. kr.) och försäkringsbetalningar (128 milj. kr.). Även för 1973 har förutsatts en försvagning med 400 milj. kr. tUl ett underskott på 2 100 nulj. kr.

Den kraftiga förstärkningen i handelsbalansen 1972 uppvägde mer än väl försvagningen i tjänste- och transfereringsbalansema, vilket ledde

' Utvecklingen stämmer väl överens med den som kan utläsas ur statistiken över passagerarefrekvensen vid charterreiior.


 


Bil. 1    Reviderad nationalbudget för år 1973                 77

till en förbättring av bytesbalanssaldot (för varor, tjänster och transfere­ringar) med drygt 200 milj. kr. jämfört med 1971. Föreliggande progno­ser för 1973 ger vid handen en ytterligare förstärkning av balansen med ca 300 milj. kr.

Kapilalbalansen 1972 resulterade i ett nettokapitalinflöde på ca 1 mil­jard kr., vilket mnebar en förstärkning med drygt 400 milj. kr. jämfört med 1971. Nedanstående tablå visar hur de i balansen ingående posterna fördelar sig.

Milj. kr.

 

 

1971

1972

Förändring 1971-1972

Statliga kapitaltransaktioner

-180

53

233

Värdepapperstransaktioner

378

830

452

Emissioner och amorteringar

404

1021

617

Övriga transaktioner

-26

-191

-165

Privata långfristiga lån

908

612

-296

Direkta investeringar

-468

-903

-435

Övriga kapitaltransaktioner

-40

443

483

Kapitalbalans

598

1035

437

De statliga kapiiallransaktionerna ledde till ett nettokapitalutflöde 1972 på drygt 50 mUj. kr., vilket innebar en orasvängning i positiv rikt­ning på drygt 200 railj. kr. Omsvängningen förklaras till väsentlig del av att slutregleringen av svenska statens kredit till Finland bokförs som ett inflöde.

Nettot av värdepappershanddn ökade 1972 raed ca 450 railj. kr. Svenska obligationsemissioner i utlandet uppgick 1972 till 1 071 raUj. kr. raot 454 milj. kr. 1971, raedan inga utiändska lån eraitterades i Sverige.

Den privata långfristiga upplåningen rainskade 1972 järafört raed 1971, och kapitaliraporlen netto under denna post sjönk 1972 raed nära 300 mUj. kr.

Svenska direkiinvesleringar i utlandet uppgick 1972 till 1 400 railj. kr., vUket innebar en ökning från 1971 raed 280 railj. kr. Desinvesteringama rainskade med 50 mUj. kr. De utländska direktinvesteringarna i Sverige minskade obetydligt 1971—1972 eUer med 30 railj. kr. Motsvarande desinvesteringar ökade 75 milj. kr. Sararaantaget resulterade transaktio-nema under denna post i ett nettokapitalutflöde 1972 på 900 railj. kr. eller en fördubbUng från 1971.

Posten övriga privata kapitaltransaktioner, sora bl. a. inryraraer var­vens exportkrediter, krediter vid import av fartyg och flygplan samt skUl­naden raellan tullvärden och betalning vid iraport av dataraaskiner, re­sulterade i ett nettokapitaluiflöde 1972 på 440 raUj. kr. att järaföra raed ett utflöde på 40 milj. kr. 1971. Omslaget kan främst återföras på ändra-


 


Prop. 1973:125                                                                       78

Tabell 3: 4 Bytes- och betalningsbalans 1969-1973

Milj. kr., löpande priser

 

 

1969

1970

1971

1972

1973 prognos

Export av varor, fob' Import av varor, cif

29  459

30  571

35  150

36  251

38 224 36 192

41 652 38 390

50 205 45 900

Handelsbalans

-1112

-1101

2 032

3 262

4 305

Korrigering av handels­statistiken Sjöfarlsnetto Resevaluta Övriga tiänster, netto Korrigeringspost

151

1963

-1 229

-737

800

136

2 034

-1748

-676

800

16

2 223

-1927

-878

800

-76

2 258

-2 402

-933

800

-120

2 350

-2 750

-975

800

Bytesbalans för varor och tiänster'

-164

-555

2 266

2 909

3 610

Transfereringar, netto

-908

-1 003

-1286

-1 699

-2 100

Bytesbalans för varor, tiänster och trans­fereringar*

-1072

-1558

980

1210

1510

Kapitalbalans Tilldelning av SDR Restpost

Bankernas utlands-ställnings

-121

-493

-1 686

1249 196

731

618

598 180

-357

1 401

1035 178 506

2 929

 

' Enligt handelsstatistiken.

' Nettot av återutförsel och återinförsel, korrigering av SÄS'flygplansimport, i utlandet direktlandad fisk, nettoimport av icke-monetärt guld samt rabatter och koncernbidrag i samband med oljeimport.

' Överensstämmer med saldot mellan import och export av varor och tjänster i nationalräkenskapernas försörjningsbalans, bortsett från att korrigerings­posten endast med halva beloppet ingår i försörjningsbalansen. Resterande hälften av korrigeringsposten räknas i nationalräkenskaperna till transferings-nettot.

* Överensstämmer med riksbankens bylesbalansbegrepp.

' Valutareservens förändring jämte förändringar i afl'ärsbankernas tids­position.

Källor: Riksbanken, statistiska centralbyrån och konjunkturinstitutet.

de relationer raellan betalningar och leveranser av fartyg från de svenska varven.

Valutareserven och valutabankemas tidsposition, vilka tillsaramans bildar bankernas ullaiidsslällning, ökade under 1972 med 2 929 mUj. kr. och uppgick vid utgången av året till 9 228 railj. kr. Ovan redovisade kända utlandstransaktioner gav ett positivt netto på 2 423 milj. kr., var­för en positiv restpost på drygt 500 raUj. kr. redovisas för 1972. Detta innebär en orasvängning i positiv riktning raed ca 850 milj. kr. järafört raed 1971. Tillväxten av bankernas utlandsställning har fortsatt de första raånaderna 1973. Vid utgången av mars uppgick utlandsställningen till 11 302 milj. kr.


 


Bil. 1    Reviderad nationalbudget för år 1973


79


4    Produktionen

4.1 Industrin

Industrikonjunkturen som började försvagas under senare delen av 1970, försämrades sedan mycket snabbt under loppet av 1971 och som framgår av diagram 1 minskade produktionen från fjärde kvartalet 1970 till tredje kvartalet 1971. Under fjärde kvartalet synes en viss återhämt­ning ha skett men denna kan delvis ha berott på den mycket kraftiga neddragningen under tredje kvartalet då stora delar av industrin gjorde extra driftsuppehåll i samband med semestrama. Industriproduktionen började långsamt röra sig uppåt under våren under inverkan av framför allt en vändning i den inheraska efterfrågan för konsuration och investe­ring. Under senare delen av 1972 skedde ett raarkant oraslag i exportut­vecklingen saratidigt sora tillväxten av den inheraska efterfrågan brora-sades av den ånyo försvagade byggkonjunkturen. Uppgången i industri­produktionen under 1972 hölls under första halvåret tiUbaka av en kraf­tig neddragning av färdigvamlagren. Under andra halvåret upphörde brorasverkan från lagren och produktionsuppgången förstärktes kraftigt.

Som fraragår av tabell 1 blev produktionsökningen för industrin to­talt sett ca 2 1/2 % 1971—1972. Ser raan eraellertid tiU utvecklingen under loppet av 1972 är intrycket av påtaglig expansion raer fraraträ­dande. Inom praktiskt taget samtliga branscher skedde sålunda en mar­kerad acceleration av produktionstillväxten.

För 1973 beräknas produktionstUlväxten bli fortsatt stark med hänsyn till en prognoserad stigande efterfrågan för konsumtion  och export

Diagram 4:1 Totala industriproduktionen 1959—1972

Volymindex: 1968 = 100. Säsongrensade kvartalsdata. Log. skala

 

 

 

 

 

 

 

120 110

100 90 80 70

60

e.r\

-

 

 

 

 

 

 

 

 

 

yi

 

 

 

 

 

y

 

 

 

 

 

 

 

J

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

/

 

 

 

 

 

 

 

 

 

I-A

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

J

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 


L

I     I     I

J_ L

1959   60   61    62.63   64   65.66   67   68   69   70    71    72 Källor: Statistiska centralbyrån och konjunkturinstitutet.


 


Prop. 1973:125                                                        80

Tabell 4:1 Industriproduktionens utveckling 1970-1973

Procentuella volymförändringar från föregående år

 

 

1970

1971

1972

1973

 

 

prel.

prel.

prognos

Gruvor och mineralbrott

-1

6

1

8

därav: järnmalmsgruvor

-2

5

-1

8

Livsmedels-, dryckesvaru-

 

 

 

 

och tobaksindustri

3

1

2

4

Textil- och beklädnadsindustri

0

-9

3

1

Träindustri inkl. träfiber-

 

 

 

 

plattindustri

7

-4

6

5

därav: sågverk

14

4

1

6

Massaindustri

8

-5

2

14

Pappers- och pappinduslri

6

-3

7

12

Järn-, stål- och metallverk

6

-4

3

11

därav: järn-, stål- och ferro-

 

 

 

 

legeringsverk

6

-5

2

12

Verkstadsindustri exkl. varv

9

3

3

9

Varv

11

5

6

10

Övriga branscher

4

-4

0

9

Totala industrin

6

-V.

2'f.

8V=

Källor: Statistiska centralbyrån och konjunkturinstitutet.

saratidigt sora lagercykeln vänder uppåt. Produktionsökningen 1972— 1973 fömtses sålunda bli ca 8 1/2%.

Produktionen av färnmalm fäljer i stora drag leveransutvecklingen. Minskad malraefterfrågan gjorde att produktionen avtog tidigt under 1971 för alt sedan ligga kvar pii den lägre nivån under större delen av 1972. Mot slutet av 1972 drogs produktionen åter upp i och raed att raalraefterfrågan ökade. Produktionen för helåret 1972 rainskade med ca 1 % järafört med 1971, medan leveranserna totalt ökade raed ca 3 %. Medan heramaleveransema sjönk raed drygt 8 % ökade exportieveran­sema med 5 %. Eftersom produktionsnivån på grund av brytningstek­niska orsaker inte helt kunde anpassas till leveranserna, skedde under såväl 1971 som 1972 lagerökningar. Lagerslocken var i slutet av 1972 nära 9 milj. ton.

Större delen av exportieveransema för 1973 är redan sålda. Ökning­en i kvantitet från 1972 tiU 1973 beräknas bli 12 %. De kraftigt ökade leveransema svarar väl mot den snabba ökning i stålefterfrågan sora in­träffade mot slutet av 1972. Den begränsade hamnkapaciteten i Narvik torde hindra en ytterligare ökning av exportleveranserna. Produktionen bedöms öka relativt kraftigt under första halvåret 1973 för att sedan öka endast svagt. För helåret 1973 har produktionsökningen beräknats till 8 %, vilket innebär att produktionen kommer att uppgå till ungefär 36 railj. ton. Då leveranserna beräknas bli något större än produktionen föratses lagren minska.

Exportorderingången till järn- och stålverken, vilken vände uppåt i början av 1971, har stigit raycket hastigt från början av 1972. Export-


 


Bil. 1    Reviderad nationalbudget för år 1973                        81

Tabell 4: 2 Försörjningsbalans  för  handelsfärdigt järn  och  stål,  inkl.  ämnen 1972-1973

Milj. kr., 1968 års producentpriser

 

 

 

 

1972

1973 prognos

Produktion

3 430

3 840

Import

 

1 305

1490

Summa tillgång

 

4 735

5 330

Export

 

2 050

2 350

Varuinsats

 

3 760

3 990

industri

 

3 430

3 670

byggnadsverksamhet

,      330

320

Lagerförändring

 

15

80

Saldoposl

 

-1090

-1090

Summa användni

ing

4 735

5 330

Källa: Konjunkturinstitutet.

orderstockama upphörde alt falla frän ingången av 1972 och vid års­skiftet 1972/1973 var dessa — raätta i löpande priser —• 18 % större än ett år tidigare.

Jäm- och stålexporlen svängde om från en markant rainskning 1971 tUl en ökning på 14 1/2 % 1972. Denna utveckling återspeglar en fortsatt förbättring av den internationella stålkonjunkturen. Exportökningen till Förenta statema var raycket stark, vilket återspeglar den snabba upp-dragnmgen av industriproduktionen där. I Västeuropa var under större delen av 1972 konjunkturuppgången betydligt långsararaare och till­växten i den svenska stålexporten tUl denna raarknad blev därapad.

Efterfrågan från heraraaraarknaden utvecklades svagt under större delen av 1972, beroende frärast på den därapade produktionsökningen inom verkstadsindustrhi. Produktionen inom såväl varven som övriga stälförbmkande branscher ökade däremot starkare 1972 än 1971. Sara­tidigt skedde även en relativt orafallande lagerreducering inora för-bmkarledet, vilket bidrog till att därapa efterfrågan. Den inheraska för­brukningen av jäm och stål var i lon räknat av i stort sett sararaa ora­fattning 1972 sora 1971. Leveransema från de svenska järn- och stål­verken till den raheraska marknaden minskade 1972 och då importen steg ökade iraportandden av stålkonsurationen kraftigt. Detta står i stark kontrast raot vad sora varit fallet under tidigare lågkonjunkturperioder, då jämverken kunnat öka sin marknadsandel på miportens bekostnad. En av anledningama härtill kan vara den produktkoncentration sora ägt mra hos de svenska företagen under de senaste åren. Den kraftigt sti­gande iraporten av handelsstål svarade helt för uppgången, raedan ira­porten av specialstål rainskade för andra året i följd.

Mot bakgmnd av den förstärkta utlandsefterfrågan började järn- och stålverken dra upp produktionen första kvartalet 1972. Produktionen

6   Riksdagen 1973. 1 saml. Nr 125. Bilaga 1.


 


Prop. 1973:125                                                        82

accelererade imder loppet av året. Fjärde kvartalet 1972 låg produktions­nivån 11 % över nivån motsvarande kvartal ett år tidigare, vUket utgjor­de bottenpunkten i produktionscykeln. Produktionsökningen 1971—1972 stannade på drygt 2 %. Den översteg ändå leveransökningen, vilket re­sulterade i höjd lagemivå hos piroducenterna. Lageruppdragningen kan till en del ha varit en effekt av det statliga lagerstödet, eftersom järn-och stålverken i betydande utsträckning har använt sig av detta.

För 1973 synes utsiktema för de svenska jäm- och stålverken vara relativt ljusa. Enligt exportenkäten i februari väntar sig företagen så­lunda en betydande tUlväxt av exportleveranserna under 1973. En sådan gynnsam utveckling framstår sora trolig även raot bakgrund av den vän­tade förbättringen i investerings- och produktionsutvecklingen i flertalet viktiga avnämarländer. Exportöknuigen i volym beräknas uppgå tUl 15 % 1972—1973. Tillväxttakten av exportieveransema torde emellertid dämpas under loppet av året med hänsyn till ökade leveranser till hem­mamarknaden; framför allt tUl verkstadsindustrin. Lagren av jäm och stål i förbmkarledet beräknas komraa att dras upp efter de omfattande lagerreduceringar som skedde 1971 och 1972. Även inom grossistledet torde man kunna räkna med en viss ytterligare uppdragning av lagemi-vån. Den väntade förstärkningen av den inhemska efterfrågan under 1973 har beräknats resultera i en importtUlväxt på ca 14 % 1972—1973. Produktionsökningen för de sveriska järn- och stålverken beräknas kom­ma att uppgå till 12 % samtidigt som en relativt betydande lagerreduce­ring hos producenterna väntas äga mm.

Leveransvolymen från icke-järnmelallverken steg med ca 11 % 1971 —1972. Leveransökningen var kraftigast till hemmamarknaden men även exportefterfrågan ökade, dock betydligt blygsammare än 1971. Pro­duktionsvolymen ökade med ca 6 % samtidigt som en viss uppbyggnad av färdigvamlagren skedde.

Efterfrågan från heraraaraarknaden väntas stiga relativt kraftigt under 1973 frärast till följd av en pro;jnoserad stark ökning av produktionen inora verkstadsindustrin. Även exportefterfrågan väntas stiga, vUket be­räknas medföra en något starkare produktionsökning 1972—1973 än 1971—1972. Därvid har fömtsätts att färdigvarulagren blir i stort sett oförändrade under 1973.

Produktionen inom hela sektom jäm-, stål- och metallverk ökade ca 3 % 1971—1972 och beräknas öka ca 11 % 1972—1973.

Orderingången tiU varven föll kraftigt under 1971 och orderstockama minskade något efter den mycket kraftiga uppbyggnaden under 1969 ocb 1970. Orderingången började åter stiga under första halvåret 1972 och ökade sedan mycket snabbt mot slutet av året. Orderstockama började åter växa under första halvåret 1972 och vid utgången av året var de större än vid utgången av 1970. Sysselsättningen inom storvarven är där­med tryggad fram till 1976.


 


Bil. 1    Reviderad nationalbudget för år 1973


83


Den starkt ökade beställningsaktiviteten under 1972 ledde tUl att var­ven kunde teckna kontrakt till bättre priser än 1971.

Produktionstillväxten inom varven bromsades under 1971 av ihållande brist pä främst yrkeskunnig arbetskraft. Under senare delen av 1971, under 1972 och i början av 1973 har emellertid varven kunnat nyrekry­tera i betydande omfattning. Produktionsuppgången 1971—1972 blev drygt 6 %.

Produktionstillväxten har bedömts kunna bli snabbare under 1973 än under 1972, då nytillskottet av arbetskraft under de senaste åren hunnit utbUdas för sina arbetsuppgifter. Produktionsökningen för 1972—1973 har beräknats till ca 10 % i volym. En sådan produktionsuppgång läm­nar utrymme för de kraftigt ökade leveranser pä export och till svenska rederier som förutses i export- och investeringsprognoserna.

Efterfrågan på verkstadsindustrins produkter — som varit avlagande under 1971 och början av 1972 — steg åter raot slutet av 1972. Order­ingången steg tidigare och starkare från exporlraarknaden, raedan order­ingången från heraraaraarknaden ökade först under fjärde kvartalet. Orderingången ökade totalt sett raed ca 5 % i löpande priser 1971— 1972. Volymmässigt sett torde detta innebära ungefär oförändrad order­ingång.

Tabell 4: 3 Försörjningsbalans för verkstadsprodukter, exkl. fartyg 1970 — 1973'

Milj. kr., 1968 års producentpriser

 

 

1970

1971

1972

1973 prognos

Produktion

25 680

25 830

26 250

28 490

Import

11 400

11 060

Il 370

13 040

Summa tillgäng

37 080

36 890

37 620

41530

Offentlig konsumtion

1 430

1 790

1 370

1 340

Privat konsumtion

4 860

4 790

5 210

5 730

nyinköp av bilar

1 790

] 800

2 000

2 180

övrigt

3 070

2 990

3 210

3 550

Investeringar i maskiner m. in.

9 970

9 810

10 140

10 990

offentiiga

2 590

2 630

2 720

2 960

privata

7 380

7 180

7 420

8 030

Lagerförändringar

1 830

190

60

240

Export

11 820

13 190

13 490

15 560

Varuinsats

7 170

7 120

7 350

7 670

industri

2 870

2 850

2 950

3 230

byggnadsverksamhet

2 790

2 760

2 920

2 900

maskinunderhåll och reparationei

1 510

1 510

1 480

1 540

Surama användning 37 080

36 890

37 620

41530

' Importen och exporten enligt balansen avviker från vad som redovisas i utrikeshandelskapillet. Avvikelserna förklaras främst av alt de import- och exportprisindex som används i handelsstatistiken ej har använts vid deflateringen i balansen då dessa bedöms överskatta prisutvecklingen. I stället har här för exporten använts ett exportprisindex hämtat ur producentprisindex, och för iraporten ett av statistiska centralbyrån på grandval av insamlade prisuppgifter nykonstraerat importprisindex.

Källa: Konjunkturinstitutet.


 


Prop. 1973:125                                                                       84

Mätt i löpande priser har de totala orderstockama för verkstadsindu­strin varit avtagande sedan början av 1971. Denna tendens bröts mot slutet av 1972, då orderstocken i löpande priser åter började växa. Vid årsskiflet 1972/1973 var orderstockama ungefär lika slora som vid före­gående årsskifte. Den totala orderstockens volym sjönk alltså även under 1972.

Minskningen av färdigvarulagren första halvåret 1972 höll tillbaka produktionen under denna period. Under andra halvåret steg färdigva­rulagren troligen som en följd a\' det statliga lagerslödel. Färdigvarulag­ren kom därmed all vara ungefär lika slora vid årsskiflet 1972/1973 sora vid föregående årsskifte.

Produktionsvolyraen :— som föll raellan halvåren 1971 — drogs upp något under första halvåret 1972 och i samband med den stigande ef­terfrågan ökade produktionsvolymen starkt raot slutet av 1972. Pro-duktionsvolyraökningen raellan helåren 1971 och 1972 stannade vid ca 2 1/2%.

Enligt senaste konjunkturbaroraetern ökade orderingången lill verk­stadsindustrin starkt från både herama- och exportraarknaderna under första kvartalet 1973. Detta återspeglas även i omdömena om orderstoc­kama, vilka i mars var klart raindre negativa än i december 1972. Inora stora delar av verkstadsindustrin bedöras orderstockarna dock fortfaran­de vara för sraå i förhållande tUl produktionsvolyraen. Förelagen räknar raed kraftigt ökad orderingång även under andra kvartalet — speciellt från exporlraarknaden.

Till grund för bedömningen aiv exporlleveransernas utveckling under 1973 ligger en exportenkät tUl verkstadsLndustrin, insamlad i februari av statistiska centralbyrån. Sedan den föregående enkäten i november 1972 har företagen blivit mer optimistiska beträffande exportutsikterna. De räknade i februari med att kunna öka sin export raed 16 % i löpande priser 1972—1973. Erfarenhetei: från tidigare enkäter visar eraellertid att företagen regelraässigl underskattar utvecklingen i början av en kon­junkturuppgång. Exportorderingången lill verkstadsindustrin har vidare ökat synnerligen kraftigt sedan andra halvåret 1972. Enkätens värdemäs­siga ökning har därför uppjusterats till drygt 21 %.

Den höga uitemationella prisslegringstakten väntas bestå även under 1973. Exporlvolymeni har beräknats stiga med drygt 15 % 1972—1973. Ökningstakten fömtses accelerera under loppet av 1973.

Den inhemska efterfrågan på verkstadsprodukter beräknas ge upphov tUl en leveransökning till heraraaraarknaden på drygt 7 % i volyra 1972 —1973 efter en ökning på ca 3 % 1971—1972 (se tabell 3). Den progno­serade ökade lUlväxttakten base;ras framför allt på den fömtsedda ex­pansionen av maskininvesteringama men också på den förväntade ut­vecklingen av den privata konsurationen av verkstadsprodukter. Vidare

1 Se not tiU tabell 3.


 


Bil. 1    Reviderad nationalbudget för år 1973                        85

kan raan räkna raed under året kraftigt ökande förbrukning av verk­stadsprodukter sora insalsvaror. Lagren av insalsvaror och varor i ar­bete beräknas upphöra att minska under första halvåret 1973, och under andra halvåret väntas en lageruppbyggnad åter komma till stånd. Fär­digvarulagren beräknas minska under första halvåret, medan de under andra halvåret förutses bli oförändrade. Totala lagren av verksladspro­dukler beräknas vara något högre vid utgången av 1973 än ett år tidi­gare. Ovanslående lager- och efterfrägeprognoser beräknas ge upphov till en imporlvolyraökning på närraare 15 %. Fraraför allt är det tillväxten i maskininvesteringarna, som i högre grad än tidigare väntas ge upphov till en ökad import, men även importen av insatsvaror beräknas öka kraftigt.

Produktionsvolymen ökade enligt senaste konjunkturbarometern 1 snabbare takt under första kvartalet 1973 än under fjärde kvartalet 1972. Andelen företag i verkstadsindustrin med fullt kapacitetsulnyltjan-de — som fÖll snabbt under 1971, för att sedan stabilisera sig pä en låg nivå under 1972 — har nu åter börjat växa. För andra kvartalet indike­rar företagens svar fortsatt accelererande produktionstillväxt och även för andra halvåret emotses ytterligare produktionsuppdragningar.

Produktionen inom verkstadsindustrin bedöms på grundval av ovan­stående efterfråge-, lager- och importprognoser komraa att öka raed drygt 9 % 1972—1973.

Sågverkens exportleveranser ökade markant under första halvåret 1972 raen föll tUlbaka något under del andra frärast till följd av en kraf­tig lageravveckling i iniportörledet. Totalt uppgick exporten till 8,4 railj. m 1972, vilket innebär en ökning på 13 % jämfört med föregående år. Bakora den kraftiga ökningen ligger huvudsakligen två faktorer. Dels ökade byggnadsverksaraheten i våra viktigaste avnämarländer och dels minskade konkurrensen. De finländska sågverken hade råvarubrist me­dan hög byggaktivitet i Förenta statema medförde alt Kanadas utbud till Europa minskade. De svenska andelarna av Västeuropas import kunde således öka.

Heraraaleveranserna av sågade och hyvlade trävaror sjönk kraftigt under loppet av 1971 tUl följd av en nedgång i byggnadsverksamheten. Under 1972 ökade hemmaleveranserna åter, fraraför allt genora ett ökat sraåhusbyggande och en därav följande aktivitetsslegring i de byggnads­beroende branscherna snickeri- och trähusindustri.

Under loppet av 1971 drogs produktionen ned till följd av den vikan­de heraraaefterfrågan. Neddragningen var dock ej tUlräcklig för att för­hindra en kraftig lagerökning. Produktionen låg därefter kvar på den neddragna nivån under större delen av 1972 och de stora lagren reduce­rades kraftigt. Mot slutet av året skedde en produklionsuppdragning och för hela 1972 blev produktionsökningen ungefär 1 % jämfört med 1971.


 


Prop. 1973:125                                                        86

Tabell 4: 4 Försörjningsbalans för så;5ade och hyvlade trävaror 1970 — 1973

1 000 kbm (barr- och lövträ)

 

1970

1971

1972

1973 prognos

Produktion                                        12 355 Import                                                       155

12 800

125

12 905 115

13 625 115

Summa tillgång        12 510

12 925

13 020

13 740

Export                                                    6 900 Varuinsats                                              5 990 industri                                            3 740 byggnadsverksamhet                       2 250 Lagerförändring                                     410 Saidopost                                            -790

7 485 5 820 3 650 2 170 340 -720

8 450 6 135 3 875 2 260 -500 -1 065

8 680 6 375 4 135 2 240 -250 -1065

Summa användning 12 510

12 925

13 020

13 740

Källa: Konjunkturinstitutet.

Västeuropas import av sågade och hyvlade trävaror beräknas öka yt­terligare 1973 tUl följd av en mindre ökning av bostadsbyggandet samt en uppdragning av de vid ingången av året sraå importörlagren. Utbudet från våra konkurrentländer väntas samtidigt bli begränsat även 1973. Exportutbudet från Finland och Sovjetunionen förutses bli i stort sett oförändrat jämfört med 1972, medan Ruraänien aviserat en kraftig ned­skärning av exporten. En viss minskning av bostadsbyggandet i Förenta staterna beräknas ske 1973, men torde inte koraraa att näranvärt påverka Kanadas utbud tUl Europa förrän raot slutet av 1973. Kanadas utbud till Europa kommer dessutom att begränsas av stark trävaruefterfrågan från Japan. Möjlighetema att kraftigt öka den svenska trävaruexporten under 1973 synes sålunda ur efterfrågesynpunkt som mycket goda. Ex-portutryraraet torde dock koraraa att begränsas av produktionskapaci­teten, lagersituationen särat heraraaefterfrågan.

Den raöjliga produktionstUlväxten 1972—1973 beräknas uppgå tiU 5 ä 6 %. Därvid kan produktionen i viss utsträckning korama att hållas tillbaka av brist på råvaror första halvåret.

Producentlagren beräknas kunna minska ytterligare med omkring 250 000 kbm. Den sararaanlagda lagerrainskningen 1972 och 1973 skulle därmed bh lika stor som lageruppbyggnaden 1970 och 1971.

Vad gäller hemraamarknadsleveranserna väntas förbrukningen av trä­varor inom byggnadsverksamheten rainska något 1972—1973, raedan däremot industrins efterfrågan på trävaror beräknas öka. Totalt väntas sålunda heraraaleveranserna stiga något 1972—1973.

Utryramet för en exportökning beräknas sålunda begränsas till om­krmg 3 % 1972—1973.

Produktionen inom gruppen träindustri exkl. sågverk ökade relativt starkt 1971—1972 eUer med 8 %. De båda viktigaste delbranscherna byggnadssnickerierna (inkl. småhusfabrikerna) och raöbelindustrin öka-


 


Bil. 1    Reviderad nationalbudget för år 1973                 87

de ungefär i samma takt. Ökningen för byggnadssnickerierna (inkl. små­husfabrikerna) beror i första hand på en raycket kraftig uppgång i små­husbyggandet 1971—1972, medan produktionsuppgången inom raöbel­industrin förklaras av ålerhäralningen i den privata konsurationen.

Under 1973 väntas småhusbyggandet öka endast långsamt och byg­gandet av flerfamiljshus fortsätta att minska. Produklionstaklen inom byggnadssnickerierna (inkl. småhusfabrikerna) lorde därför därapas un­der 1973. Möbelproduktionen väntas eraellertid forlsälla att stiga i rela­tivt hög takt genora en förväntat livlig konsumtionsökning. Produktionen inom hela gruppen träuidustri exkl. sågverk prognoseras öka 5 % 1972 —1973.

Produktionen inora totala träindustrin ökade omkring 5 % 1971— 1972 och beräknas öka i ungefär sararaa takt 1972—1973.

Importen av massa till Västeuropa från Norden och Nordamerika sjönk raarkant under 1971 till följd av ett mycket kraftigt oraslag i för­brukarlagren saratidigt sora pappersproduktionen rainskade. Trots en på­taglig ökning av raarknadsandelen i Västeuropa minskade de svenska ex­portieveransema raed 11 % 1970—1971. Massaproduktionen drogs där­för ned under 1971. Neddragningen var dock ej tillräcklig för att för­hindra en raycket kraftig ökning av producenternas massalager. Under 1972 steg pappersproduktionen i Västeuropa samtidigt som förbrukar­lagren var i stort sett oförändrade. Den svenska massaexporten kunde därför öka relativt starkt 1971—1972, eller med ca 11 % i volyra. Mas­saproduktionen var oförändrat låg under de tre första kvartalen 1972 men drogs sedan upp mycket kraftigt under fjärde kvartalet bl. a. till följd av nytillkoraraen produktionskapacitet. För hela 1972 kora produk­tionsökningen alt stanna vid ca 2 % räknat i volym. Färdigvarulagren var i stort sett oförändrade under 1972.

Under 1973 beräknas pappersproduktionen i Västeuropa fortsätta att stiga kraftigt samtidigt som förbrakarlagren av massa väntas stiga något. Vidare torde det kanadensiska massautbudet lill Västeuropa minska sora en följd av att produktionstakten i den araerikanska pappersindustrin väntas öka ytterligare. Nämnda faktorer leder till att den svenska massa­exporten prognoseras öka mycket starkt 1972—1973, eller raed nära 20 %. Även heraraaleveranserna väntas öka påtagligt 1972—1973. Leve­ransökningen väntas således bli betydande och en väsentlig lagerreduk­tion är därför trolig under 1973. Med en lagerrainskning på ungefär 200 000 ton skulle produktionen behöva öka orakring 15 % 1972—1973. Kapacitetsutnyttjandet sora var lågt under 1972 skulle därraed höjas vä­sentligt under 1973.

Efter en uppgångsfas på över två år stagnerade orderingången till pappersindustrin vid raitten av 1970. OrdertillslrÖraningen föll sedan kraftigt fram till raitten av 1971. Mot slutet av 1971 vände exporlorder-ingången och steg därefter kraftigt under hela 1972. Vändningen uppåt i


 


Prop. 1973:125                                                                       88

exportefterfrågan fär ses raot bakgrund av stigande papperseflerfrågan i Västeuropa saratidigt som konkurrensen från Nordaraerika avtog. För hemmaefterfrågan kom vändningen något senare men även denna ef­terfrågan har stigit påtagligt under 1972 genora ålerhäralningen i den privata konsumtionen. Produktionen har i stort följt den skisserade ef­terfrågeutvecklingen och ökade under 1972 med nära 8 % saratidigt sora producentiagren minskade något.

Under 1973 väntas den ekonomiska aktiviteten öka påtagligt i våra viktigaste avnämarländer för jDapper. Dessutom torde konkurrensen från Nordamerika förbli svag 1973 på grund av en förväntat stigande inhemsk pappersförbrukning. Den svenska pappersexporten förutses där­för kunna stiga kraftigt — omkring 12 % — 1972—1973. Även hemma­efterfrågan torde öka starkare 1973 än 1972. Denna efterfrågeutveckling tUlsararaans med ett antagande om oförändrade lager beräknas lill en produktionsökning på nära 12 % 1972—1973. Kapacitetsutnyttjandet skulle därmed öka 1973 jämfört med 1972.

Produktionen inom livsmedelsindustrin inkl. tobaks- och dryckcsva-ruinduslrin ökade enligt den preliminära produktionsstatistiken med inte fullt 2 % 1971—1972. Därmed understeg ökningstakten för andra året i rad 2 %, vilket är ovanligt för denna bransch. Orsaken härtUl är den svaga utvecklingen av livsraedelskonsumtionen. Efter den massiva lager­uppbyggnaden inom livsmedelsindustrin under 1971 skedde en viss lager­neddragning 1972. Lagren av livsraeddsprodukler inom handeln ökade däremot, vilket troligen till en del förklarar all produktionsökningen 1972 blev högre än 1971.

Produktionen beräknas öka drygt 4 % 1972—1973 främst med hän­syn tUl en väntad normal ökningtakt i livsraedelskonsumtionen.

Orderingången tiU textil- och beklädnadsindustrin ökade något 1971— 1972 efter aU ha rainskat påtagligt 1970—1971. Denna förbättring var helt en följd av en förstärkt utlandsefterfrågan. Den inheraska efterfrå­gan på texlUa produkter rainskade under 1972 för tredje året i följd, raen nedgången 1971—1972 blev betydligt mindre än 1970—1971. Pro­duktionen inora branschen drogs upp första halvåret 1972, raen föll där­efter tillbaka något andra halvåret. Från 1971 till 1972 ökade därraed produktionen ca 3 % efler att ha rainskat såväl 1970 sora 1971. Den kraftigaste produktionsökningen ägde rum inora skoindustrin, där pro­duktionen minskat under de näimast föregående sju åren. Produktions­ökningen inom såväl textil- som konfeklionsindustrin stannade vid ora­kring 2 %. Den höjda produktionsnivån medförde emellertid att färdig­varulagren inom branschen ökade. Trots den svaga inhemska efterfrågan ökade importen av textUa produkter påtagligt.

För 1973 har produktionsutvecklingen för beklädnadsseklom bedömts med hjälp av en försörjningsbalans. Beklädnadskonsumtionen väntas öka betydligt under 1973 efter den svaga utvecklingen under den senaste


 


Bil. 1    Reviderad nationalbudget för år 1973                 89

3-årsperioden. Den liUtagande inheraska efterfrågan väntas förstärka ira­portökningen. Saratidigt beräknas lagren koraraa att byggas upp under året. Den utiändska efterfrågan torde raedföra att exporten ökar i högre takt än under 1972. Den här skisserade utvecklingen beräknas leda till en ökning av beklädnadsproduklionen pä ca 2 % 1972—1973.

Produktionen inom textUindustrin väntas, främst mot bakgrund av en fortsatt god efterfrågan från utlandet, komma att öka med ca 1 % 1972 —1973. Produktionen inom hela textil- och beklädnadsinduslrm skulle därmed öka drygt 1 % 1972—1973.

De återstående branscherna, som i tabell 1 gär under benämningen övriga branscher, svarar för ca 1/5 av totala industrins förädlingsvärde. Produktionsutvecklingen är för dessa branscher efter 1970 tUl övervä­gande delen ännu bristfälligt belyst. De i tabellen angivna volymföränd-rjngama för 1971 och 1972 samt prognosen för 1973 ger därför endast en grov bUd av utvecklingen inom denna del av industrin där jord- och steiivam-, kemisk samt grafisk industri utgör de tyngst vägande bransch­ema. Gmppen innefattar även papp- och pappersvam-, gummivaru- och läderindustri. Nedan berörs i stora drag utvecklingen inora dessa branscher.

Produktionen inora jord- och stenvaruindustrin rainskade successivt under hela 1971. Produktionen vände uppåt under första halvåret 1972 sora en effekt av den stigande aktiviteten inora byggsektorn raen föll se­dan tiUbaka något under andra halvåret. En delvis korapenserande ex­portökning kunde dock korama till stånd, varför produktionen rainskade med endast orakring 1 % jämfört med 1971.

Minskat bostadsbyggande under 1973 lorde för branschen innebära en fortsatt tillbakagång, även om en viss leveransökning kan ske på ex­portraarknadema.

Den kemiska industrin ökade sina leveranser under 1972 rned ca 6 %. Produktions- och leveransutvecklingen var oenhetlig inora branschen. Sålunda ökade produktionen inom den kemiska råvamindustrin raed ca 12 %, raedan färdigvamindustrins produktionsökning stannade vid ca 2 %. Totalt för branschen ökade produktionen 1971—1972 raed knappt 7%.

Produktionen inora den keraiska industrin beräknas stiga orakring 14 % 1972—1973 främst sora en följd av att en kraftig ökning förutses för den totala industriproduktionen. Saratidigt beräknas också tillväxten i den privata konsumtionen bli relativt stark.

Den grafiska industrins produktionsvolym minskade 1971—1972 raed ca 7 %. Snabbare tillväxt av den privata konsumtionen lorde leda till att produktionen åter ökar under 1973.

Leveranserna frän papp- och pappersvaruindustrin ökade relativt kraf­tigt under 1972. Produktionsökningen 1971—1972 blev ca 5 %. Efter­frågan fömtses förstärkas under 1973 och produktionsökningen 1972—


 


Prop. 1973:125                                                        90

1973 beräknas bli avsevärd.

Gummiindustrins produktion sjönk mycket kraftigt under loppet av 1971, men en viss uppgång kunde noteras 1972. Ökad orderingång också från exportraarknaderna väntas raedföra att produktionen dras upp rela­tivt kraftigt under 1973.

Produktionen inora lädervaruindustrin steg åter under andra halvåret 1972 efter en minskning under första halvåret. Nedgången i produk­tionsvolymen 1971—1972 kora därmed alt stanna vid 1 %. Den progno­serade ökningen i den privata konsumtionen beräknas under 1973 leda till fortsatt produktionsökning.

Totalt för gruppen övriga branscher ökade exportleveranserna 1971—• 1972 kraftigt, raedan heraraaleveranserna var ungefär lika stora 1972 som 1971. Produktionen var i slort sett oförändrad och färdigvarulag­ren sjönk efter den kraftiga uppbyggnad som skedde både 1970 och 1971. För 1973 beräknas produktionstUlväxten bli ca 9 %. Den starka ökningen av varukonsumtionen beräknas medföra produktionsuppdrag­ningar speciellt inom konsumlionsvaruindustriema. Färdigvaralagren förutses åter öka.

4.2 Skogsbruket

På basis av den ovan redovisade produktionsutvecklingen inora skogs­industrierna beräknas förbrukningen av rundvirke ha ökat raed nära 2 % 1971—1972. På grand av i första hand orafattande driftsinskränk­ningar inora raassaindustrin ökade raassavedslagren synnerligen kraf­tigt under loppet av 1971. Under 1972 drogs lagren åter ned. Nedskär­ningen utgjorde dock endast 1/5 av lageruppbyggnaden 1971, varför lagren var raycket stora även vid utgången av 1972. Fortsatt låg aktivitet inora den norska massaindustrin under större delen av 1972 medförde att massavedsexporten minskade kraftigt 1971—1972. Awerkningama beräknas ha minskat omkring 11 % 1971—1972.

Sysselsättningen inora skogsbruket rainskade påtagligt under de tre första kvartalen 1972 järafört raed raotsvarande period föregående år. Till följd av den ökande efterfrågan från skogsindustriema — i synner­het från sågverksindustrin — steg sysselsättningen åter under fjärde kvartalet. Från 1971 till 1972 beräknas dock sysselsättningen ha minskat ganska kraftigt.

Förbmkningen av rundvirke beräknas öka ca 9 % 1972—1973, med en starkare ökning för massaved än för sågtimraer. De stora massaveds­lagren beräknas bli reducerade relativt kraftigt under 1973 eller i stor­leksordningen 2 railj. kbm. Aktiviteten i den norska massaindustrin vän­tas åter stiga under 1973 och massavedsexporten beräknas därför stiga kraftigt 1973 från den låga nivån 1972. Totalt väntas skogsawerkning-ama öka ca 9 % 1972—1973.


 


Bil. 1    Reviderad nationalbudget för år 1973                 91

Tabell 4: 5. Försörjningsbalans för rundvirke 1970—1973

1 000 m= fast mätt utan bark (barr- och lövträ)

 

 

1970

1971

1972

1973 prognos

Produktion

59 770

63 800

56 540

61430

sågtimmer

23 490

23 540

24 130

25 900

raassa- och boardved

32 400

36 510

28 870

32 220

övrigt rundvirke

3 880

3 750

3 540

3 310

mport

580

820

370

450

Summa tillgång

60 350

64 620

56 910

61880

Export

4 270

3 660

2 570

2 930

Lagerförändring

-300

5 970

-1 560

-1 800

Förbrukning

56 380

54 990

55 900

60 750

sågtimmer

23 030

23 850

24 060

25 390

raassa- och boardved

29 580

27 480

28 390

32 120

övrigt rundvirke

3 770

3 660

3 450

3 240

Surama användning 60 350

64 620

56 910

61880

Källa: Konjunkturinstitutet.

4.3 Övriga näringsgrenar och den totala produktionen

Statistiska centralbyrån har för 1972 gjort preliminära beräkningar av bmttonationalprodukten mätt frän produktionssidan. I följande tablå ges en sammanställning av förändringslalen för de olika näringsgrenarnas produktionsvolym 1971—1972 samt skattningar av utvecklingen 1972— 1973.

Jordbrukets produktionsvolym beräknas enligt nationalräkenskapskal­kylerna ha ökat med ca 5,5 % 1971—1972. TUl följd av att skörden 1972 liksora 1971 var god kunde vegetabilieproduktionen hållas uppe på en hög nivå. För aniraalieproduktionen kunde en produktionsökning på ett par procent noteras från 1971 till 1972. Under förutsättning om nor­malskörd 1973, vilket innebär en nedgång i produktionen av vegeta­bilier raed närraare 12 %, förutses jordbrukels förädlingsvärde rainska raed 7 % 1972—1973. Aniraalieproduktionen beräknas rainska raed 0,5 % under denna period.

Av de uppgifter som redovisas i avsnitt 2 i delta kapitel framgår att skogsbrukets produktionsvolym minskade med 3 % 1971—1972. Från 1972 tUl 1973 beräknas produktionen öka med 6 %.

Som framgår av avsnitt 1 i detta kapitel ökade industriroduktAonen med 2,5 % 1971—1972. Från 1972 tUl 1973 föratses en uppgång med 8,5 %.

I kapitel 7 beskrivs utvecklingen inora byggnads- och anläggnings-verksamheten. Bruttoinvesteringarna beräknas ha ökat med knappt 5 % 1971—1972. Inkluderas även byggnadsunderhållet blir ökningen ca 3 %. Från 1972 till 1973 beräknas byggnadsinvesteringama rainska med 2 % —■ inkl. underhåll väntas nedgången stanna vid 1 %.


 


Prop. 1973:125                                                        92

Inom elsektorn ökade förädlingsvärdet 1971—1972 med 6 %. Pro­duktionsökningen låg nästan helt på värniekraflssidan. Enligt centrala driftiedningen beräknas dkraflproduktionen öka raed 7 % 1972—1973. Produktionen av såväl vattenkraft sora värmekraft beräknas därvid öka.

Med ovan redovisade beräkningar för de olika branschema kan ök­ningen av varu- och kraftproduktionen 1971—1972 uppskattas till 2,5 %), raedan ökningen 1972—1973 beräknas bli 5,5 %.

Den offentliga tjänsteproduktionen beräknas ha stigit med 3,5 % 1971—1972. Från 1972 til 1973 väntas en lika stor uppgång äga rura.

Produktionen inora de privata tjänstesektorerna ökade raed drygt 2,5 % i volym 1971—1972. ProduktionstUlväxten blev därmed högre än 1970—1971 men alltjämt lägre än normalt, vilket främst förklaras av den svaga tillväxten i den privata konsuralionen.

Från 1972 till 1973 väntas den privata konsuralionen öka betydligt kraftigare än under de närraast föregående åren. Saratidigt räknar raan eraellertid raed en avlagande ökningstakt för investeringarna. Sararaan­taget väntas detta raedföra en produktionsuppgång inom de privata tjänstesektorerna med ca 4 % 1972—1973. Framför allt är det inora varuhandeln som produktionstillväxten väntas tillta.

Den totala tjänsteproduktionen ökade enligt ovanstående berälcning-ar med 3 % 1971—1972, medan uppgången 1972—1973 förutses bli ca 3,5 %.

Bruttonationalproduktens tUlväxt, mätt från produktionssidan, blev enUgt dessa beräkningar 3 % 1971—1972, vilket överensstämmer med beräkningama i den preliminära nationalbudgeten för 1973. Från 1972 till 1973 förutses bruttonationalprodukten öka med ca 4,5 %, vilket är ca 1 procentenhet högre än vad sora angavs i den prelirainära national­budgeten. Skillnaden förklaras frärast av att en upprevidering för indu­striproduktionen skett.

 

 

 

Förändring i

i produktionsvolym

 

 

1971-1972 Procent

1972-1973

 

 

Milj. kr. i 1972 års priser

Procent

Jordbruk

Skogsbruk

Industri

Elkraftproduktion

Byggnadsverksamhet

5,5 -3 2,5 6 3

-     280
210

4 340 320

-    160

-7 6

8,5 7

-1

Summa varu- och kraftproduktion

2,5

4 430

5,5

Offentliga tiänster Övriga tiänster

3,5 2,5

1 200 3 330

3,5 4

Summa tjänstesektorer

3

4 530

3,5

Total produktion

3

8 960

4,5


 


Bil. 1    Reviderad nationalbudget för år 1973                 93

Från 1971 till 1972 blev bruttonationalproduktens tillväxt, raätl från användningssidan, drygt 2 %. Beräkningarna frän användningssidan blir därmed 1972 1/2—1 procentenhet mindre än de från produklionssidan. Av de olika specialkapitlen fraragår alt bruttonationalproduktens ök­ningstakt, raätl från användningssidan, förutses bli 5 % 1972—1973, vil­ket är ca 1/2 procentenhet mer än vad kalkylerna från produktionssidan ger.


 


Prop. 1973:125                                                                    94

5    Arbetsmarknaden

5.1 Läget på arbetsmarknaden under 1972 och början av 1973

I den preliminära nationalbudgeten för 1973 visades att läget på den svenska arbetsmarknaden under 1971 och 1972 karakteriserats av en påtaglig avraaltning efler högl<onjunkluråren 1969 och 1970. Efter­frågan pä arbetskraft, mätt som totala antalet vid arbetsförmedlingarna lediganraälda platser rainskade sålunda med 1/4 från 1970 tUl 1972. En ännu kraftigare minskning mellan dessa år noterades beträffande det genomsnittiiga antalet obesatta platser. I saraband raed denna nedgång i arbetskraftsefterfrägan skedde en raarkerad orasvängning i flytlnings-ströraraarna säväl inora landet sora till och från utiandet. Förändringen av de inheraska flytlningsrördserna innebar för storstadslänen en över­gång från inflyttnings- till utflyllningsöverskotl. Saratidigt noterades en kraftig rainskning av nettoulflytl ningen från skogslänen, vilket torde ha sararaanhängt förutora raed den dämpade arbetskraftsefterfrågan även raed vidtagna regionalpolitiska åtgärder. Beträffande den utrikes om­flyttningen noterades under 1972, efter ett begränsat invandringsöver-skoll under 1971, för första gången pä över 40 år en nettoutvandring från Sverige. Denna nettoutvandring 1972 uppgick tUl orakring 11 700. Totalt utvandrade från Sverige under 1972 41 600 personer, vilket är det största antal utvandrare som noterats för ett enskilt år under delta århundrade. Detta höga utvandringslal får eraeUertid ses raot bakgrund av det exceptionellt stora antal invandrare sora registrerades 1969 och 1970, sararaanlagt drygt 140 000. Starkt bidragande tUl nettoutvandring­en 1972 var att den redan 1971 betydande återutvandringen liU Finland under 1972 fortsatte i endast något rainskad orafattning, raedan in­vandringen från Finland avtog kraftigt. Under 1972 utvandrade netto 7 300 finländska medborgare från Sverige, vUket var drygt 5 000 fler än under 1971. Saratidigt minskade den sararaanlagda neltoinvandringen av grekiska och jugoslaviska raedborgare från 5 500 till knappt 100.

Totala utvandringsöverskottet 1972 bestod tiU drygt 80 % av per­soner i åldern 20—64 år. Då effekten av denna nettoutvandring redu­ceras vid jämförelser av genomsnittstalen för befolkningen 1971 och 1972 och då dessutom en viss inherask befolkningsökning skedde, för­blev raedelfolkraängden i åldersgruppen 20—64 år mellan dessa år i stort sett oförändrad. Medelfolkmängden i åldern 16—74 år ökade 1971—1972 till 5,9 railjoner eller raed 0,2 % frärast lill följd av en kraf­tig ökning i de äldsta åldersgrupperna.

Antalet sysselsatta ökade enligt statistiska centralbyråns arbetskrafts­undersökningar raed endast 0,1 % 1971—-1972. Bland raännen rainska­de  emeUertid  sysselsättningen   antalsmässigt  med  0,8 %   medan   den


 


Bil. 1    Reviderad nationalbudget för år 1973                 95

bland kvinnorna ökade med 1,4 %. Till skUlnad från tidigare år var sysselsättningsökningen procentuellt nästan lika kraftig bland icke gifta som bland gifta kvinnor. Delta är i huvudsak en följd av befolknings­mässiga förändringar av de båda civilslåndsgrupperna, som inneburit en minskning av antalet gifta kvinnor och en ökning av antalet icke gifta kvinnor. Andelen sysselsatta bland de gifta kvinnorna steg däremot relativt kraftigt, raedan denna andel sjönk bland de icke gifta.

Medan sålunda antalet sysselsatta 1971—1972 ökade med 0,1 % rainskade totala antalet arbetade tiraraar raed 2,8 %. Denna kraftiga nedgång berodde främst på en minskning av raeddarbetsliden, vUkel i sin tur saramanhängde raed att en betydande del av den lagstadgade arbetstidsförkortningen togs ut 1972. Till sänkningen av raeddarbets­liden per person och vecka bidrog även en ökning av andelen dellids-arbetande — delvis av arbetsraarknadsskäl. I raotsatt riktning verkade emellertid den ökning av övertidsarbetet som skedde 1972. Liksom för­ändringen av medelarbetstiden bidrog den växande andelen kvinnor av saratliga sysselsatta till den skUjäktiga utvecklingen av antalet syssel­satta personer och antalet arbetade timraar. Kvinnornas genorasnittiiga veckoarbetstid är nämligen — även bland de heltidsarbetande —• korta­re än raannens.

Minskningen av antalet totalt utförda arbetstimmar 1971—1972, som enligt arbetskraftsundersökningarna alltså beräknats tiU 2,8 %, an­ges enligt resullal från nationalräkenskaperna lill 3,1 %. Skillnaden mel­lan de båda källornas resultat synes i detta fall främst bero på att olik­heter meUan 1971 och 1972 beträffande antalet arbetsdagar och för­ändringen mellan dessa år i seraesterfrånvaron beaktats i nationalräken­skaperna raen inle i ovan redovisade beräkningar baserade på arbets­kraftsundersökningarna.

Sysselsättningen mätt i utförda arbetstimmar, minskade enligt na­tionalräkenskaperna 1971—1972 förhållandevis kraftigast inom skogs­bruket. Även inom jordbruk och tiUverkningsindustri noterades bety­dande minskningar, raedan antalet arbetade tiraraar däremot fortsatte alt öka inom den offentliga sektorn.

Efterfrågan på arbetskraft

Serien över antalet vid arbetsförmedlingarna obesatta platser vid må­nadens mitt brukar användas för att belysa arbetskraftsefterfrågans ut­veckling. Denna serie redovisas med fördelning på län, näringsgrenar och yrken. Det genomsnittiiga antalet obesatta platser var under 1972 det lägsta som noterats sedan seriens tiUkomst 1961. Perioden januari— aprU 1973 noterades ett något större antal obesatta platser än raotsva­rande period 1972. Antalet obesatta platser uppgick sålunda under de första fyra raånaderna 1973 till i genomsnitt 29 000, vilket var närraare 4 % fler än under dessa raånader 1972.


 


Prop. 1973:125                                                                       96

I diagrara 1 illustreras utvecklingen av antalet obesatta platser säsong­rensat inora några näringsgrenar. Som fraragår av diagrararaet ökade antalet obesatta platser svagt under fjärde kvartalet 1971 och första kvartalet 1972 men sjönk därefter och stabiliserades på en något lägre nivå under de tre sista kvartalen 1972. Från december 1972 lill februari 1973 ökade åter antalet obesatta platser säsongrensat, varefter en svag nedgång noterades från februari lill april 1973. Liksom vid den begrän­sade ökning i antalet obesatta platser sora inträffade raot slutet av

1971    och pågick endast ett kvartal in på 1972, var det senare under 1972
ånyo inom tjänstesektorerna som de första tecknen till en ny uppgång
kunde skönjas. Från maj 1972 ökade sålunda, ora än svagt, antalet obe­
satta platser inom varuhandeln. Ungefär samtidigt noterades ökningar
inora flertalet andra delar av den privata tjänstesektorn såsora inora
samfärdsel, post- och telekommunikationer, bank- och försäkringsverk­
samhel samt restaurang- och holellverksarahet. Någon raånad senare
skedde en ökning av antalet obesatta platser säsongrensat även inora
gruppen offentliga tjänster ra. ra. Vid slutet av tredje kvartalet 1972
började antalet obesatta platsci- inora tiUverkningsindustrin att stiga.
Denna ökning härrörde tUl en början främst från metall- och verkstads­
industrin, raedan en uppgång inom textil- och beklädnadsindustrin ra. ra.
särat trävarumduslrin skedde först vid årsskiftet 1972/1973. Inom bygg­
nadsindustrin noterades under fjärde kvartalet 1972 en relativt kraftig
ökning av antalet obesatta platser. Liksora den betydande uppgången
inora denna näringsgren ett år tidigare torde ökningen vid slutet av

1972    tUl stor del ha berott på vidtagna ekonoraisk-poliliska åtgärder.
Bland sådana åtgärder raärks en ökning av småhusbyggandet och en
utvidgad användning av investeringsfondsmedel för byggnadsinveste­
ringar.

Ökningen av antalet obesatta platser säsongrensat från slutet av 1972 fortsatte såsora ovan frarahållits ett par raånader in på 1973. Från februari till april 1973 noterades emellertid på nytt en viss nedgång i antalet obesatta platser. Denna rainskning berörde såväl industri sora privata tjänster. Inom gruppen offentiiga tjänster m. ra. noterades däre­mot en viss ökning av antalet obesatta platser säsongrensat.

Efterfrågan på arbetskraft kan även belysas raed utvecklingen av hela antalet vid arbetsförraedlingarna lediganraälda platser under raå­naden. Det totala antalet lediga platser under 1972 var 5 % lägre än under 1971. De största rainskningarna noterades inora servicearbete, karaerall- och kontorstekniskt arbete särat transport- och koraraunika-tionsarbete. Under första kvartalet 1973 lediganraäldes 178 000 platser, vilket var drygt 4 % fler än under motsvarande period 1972. Inom lill-verkningsarbete, maskinskötsel m. m. var ökningen av antalet ledigan­raälda platser raellan dessa perioder nära 9 %.

Även   konjunkturinstitulels   baroraetemndersökningar   för   industrin


 


Bil. 1    Reviderad nationalbudget för år 1973


97


Diagrara 5:1 Antal obesatta platser vid månadens mitt 1969—mars 1973

Tusental. Säsongrensade månadsdata. Log. skala..        


1969        70        71      72        73


1969        70        71      72        73


Källor: Arbetsmarknadsstyrelsen och konjunkturinstitutet.

och byggnadsverksaraheten speglar arbetskraftsefterfrågans utveckling. Enligt undersöknmgen i raars 1973 var andelen företag, sora uppgivit brist på yrkesarbetare, 33 %, dvs. obetydligt högre än vid de två före­gående undersökningstillfällena i septeraber och deceraber 1972. .an­delen förelag raed brist på annan arbetarpersonal var i raars 1973 lik­som i septeraber och deceraber 1972 9 %. För vissa branscher inora bl. a. trävaru- och verkstadsindustrin noterades dock från deceraber 1972 till raars 1973 en viss ökning av brislen på frärast yrkesarbetare. Någon brist på tjänsteraannapersonal inora industrin har enligt kon­junkturbaroraetern praktiskt tagel inte förekorarait sedan Iredje kvartalet 1971.

7    Riksdagen 1973.1 saml Nr 125. Bilaga 1.


 


Prop.1973:125


98


 


Tabell 5:1 Vid arbetsförmedlingarnsi registrerad arbetslöshet januari-Månadstal resp. kvartalsgenorasnitt, avrundade tal


-mars 1973


 

 

Arbetslöshei sförsäkrade

 

 

 

Samdiga

arbels-

 

 

 

 

 

 

 

lösa

 

 

Tjänste-

Industri-

Byggnads

-Skogs-

Övriga

Saratiiga

 

därav

 

män

arbetare

arbetare

arbetare

 

kassor

 

kvinnor

Antal registrerade

 

 

 

 

 

 

 

 

arbetslösa 1973

 

 

 

 

 

 

 

 

1 Hela riket

 

 

 

 

 

 

 

 

jan

6 930

17 270

16 510

1 840

17 930

60 480

84 730

29 580

febr

6 630

17 050

16 760

1 790

18 000

60 230

82 930

28 520

mars

6 530

16 690

15210

1 810

16 590

56 820

77 530

26 960

2 Södra och mellersta

 

 

 

 

 

 

 

 

Sverige

 

.

 

 

 

 

 

 

jan

5 080

12 460

10 700

210

9 970

38 430

54 850

19 480

febr

4 850

12 260

10 620

220

10 060

38 010

53 660

18 890

mars

4 770

11 980

9 230

200

8 810

34 990

49 280

17 960

3 Värmland, Dalarna

 

 

 

 

 

 

 

 

och Norrland

 

 

 

 

 

 

 

 

jan

1 850

4 810

5 800

1 630

7 960

22 050

29 880

10 100

febr

1780

4 790

6 140

1 570

7 940

22 220

29 270

9 630

mars

1760

4 710

5 980

1 610

7 780

21 830

28 250

9 000

Förändring frän mot-

 

 

 

 

 

 

 

 

svarande period 1972

 

 

 

 

 

 

 

 

1 Hda riket

 

 

 

 

 

 

 

 

jan

1 620

-2 230

-5 080

-180

1 570

-4 290

-1 170

4510

febr

1490

-1290

-1 710

-10

2 440

920

2 150

4 140

mars

1 330

-] 600

-2 720

-10

1 050

-1 950

-2 530

2 770

1 kv.

1480

-1 710

-3 170

-70

1 690

-1 770

-520

3 810

2 Södra och mellersta

 

 

 

 

 

 

 

 

Sverige

 

 

 

 

 

 

 

 

jan

I 180

- 1 970

-3 570

-50

1 000

-3 400

-1 080

2 650

febr

1 120

-1450

-1 600

-20

1 020

-930

-60

2 120

mars

960

-1 750

-2 560

-20

60

-3 310

-3 720

1 260

1 kv.

1090

- ;l 720

-2 580

-30

690

-2 540

-1 620

2 010

3 Värmland, Dalarna

 

 

 

 

 

 

 

 

och Norrland

 

 

 

 

 

 

 

 

jan

440

-260

-1 510

-130

570

-890

-90

1 860

febr

370

160

-100

10

1420

1 850

2 210

2 020

mars

380

150

-160

10

990

1 360

1 180

1 520

1 kv.

400

20

-590

-40

990

770

1 100

1 800

Källa: Arbetsraarknadsstyrelsen.

Den ovan anförda ökningen av de lediganraälda platserna under första kvartalet 1973 jämfört med sararaa period 1972 tyder liksora den redo­visade ökningen av arbetskraftsbristen inora industrin på att en viss ökning av arbetskraftsefterfrågan har skett. Även statistiken över antalet nyanställdEi arbetare inora industrin tyder på detta. Antalet nyanställda i procent av alla anställda inora industrin var näraligen under de tre sista kvartalen 1972 och under januari 1973 högre än under raotsva­rande period ett år tidigare. Samtidigt låg andelen avgångna arbetare på sarama eller något lägre nivå än under jämförelseperioden aprU 1971— januari 1972.


 


Bil. 1    Reviderad nationalbudget för år 1973                 99

Arbetslöshet m. m.

Antalet vid arbetsförraedlingarna anraälda arbetslösa säsongreiisat ökade kraftigt under loppet av 1971. Mol slutet av delta år skedde dock en vändning och antalet arbetslösa sjönk stegvis frara t. o. ra. juli 1972. Därefter ökade åter arbetslösheten under tre raånader, vilket till en del torde ha sammanhängt med en betydande rainskning av sysselsättningen inom beredskapsarbeten och arbetsraarknadsutbildning under våren och soraraaren 1972 från den osedvanligt höga nivån vintern 1971/1972. Från oktober 1972 rainskade arbetslösheten pä nytt. Denna rainskning uppgick i säsongrensade tal lUl 9 000, eller orakring 12 %, från oktober 1972 tUl april 1973. Drygt 3/5 av minskningen hänförde sig till de syd-och meUansvenska länen utom storstadslänen.

I tabell 1 redovisas uppgifter om den vid arbetsförmedlingarna re­gistrerade arbetslösheten. Som framgår av tabellen var antalet arbets­lösa under första kvartalet 1973 i genomsnitt 520 lägre än under samma kvartal 1972. Denna minskning hänförde sig helt till de syd- och meUansvenska länen, bland vilka storstadslänen dock svarade för en endast begränsad nedgång. Inom skogslänen, dvs. Värmlands och Kop­parbergs län samt norrlandslänen, var arbetslösheten något högre första kvartalet 1973 än motsvarande kvartal 1972.

Andelen arbetslösa av saratliga medleramar i arbetslöshetskassorna uppgick lill i genomsnitt 2,4 % under de första fyra månaderna 1973 mol 2,5 % under samma period 1972. Denna rainskning av andelen arbetslösa avspeglar till viss del en successiv ökning under 1972 av totala antalet kassamedlemmar. Medan en viss minskning av arbetslösheten noterades även i absoluta lal bland de arbetslöshetsförsäkrade totalt sett, skedde från perioden januari—april 1972 till sararaa period 1973 en relativt betydande öknmg av antalet arbetslösa medlemmar i tjänste­mannakassorna. Andelen arbetslösa i dessa kassor steg därvid från 0,7 till 0,8 %> och var således fortfarande betydligt lägre än arbetslöshets­procenten för saratiiga kassor tillsammanlagna. Beträffande arbetslös­hetens varaktighet har under de senaste åren betydligt längre arbetslös-helsperioder noterats för raedlemraar i tjänstemanna- och industriarbe­tarkassorna än genomsnittet för samtliga kassor.

Antalet vid arbetsförraedlingarna registrerade arbetslösa kvinnor var under de första fyra månaderna 1973 större än under motsvarande må­nader 1972. Därraed hade antalet arbetslösa kvinnor i drygt tre års tid varje raånad varit större an under sararaa raånad närmast föregående år. En liknande månadsvis jämförelse för männen visar att en ökning av arbetslösheten skedde från oktober 1970 till oktober 1972, dvs. under tvä år. Den betydande ökningen av antalet arbetslösa kvinnor sammanhäng­de förutom raed konjunkturdämpningen även med det växande antalet kvinnor på arbetsmarknaden.

Arbetskraftsundersökningarna   visar,   såsora   fraragår   av   tabell   2,


 


Prop. 1973:125


100


Tabell 5: 2 Arbetslösheten  enligt   arbetskraftsundersökningama januari—mars 1972 och 1973

 

 

 

1973

Januari

Februari

Mars

1 kv.

Antal arbetslösa

 

 

 

 

Hela riket

 

127 700

126 200

102 500

118 800

Storstadslän

 

37 000

44 300

30 700

37 300

Skogslän

 

45 700

39 400

30 900

38 700

Övriga län

 

45 000

42 500

40 900

42 800

Förändring från

1972

 

 

 

 

Hela riket

 

-8 400

3 800

—6 400

—3 700

Storstadslän

 

-7 200

6 500

—2 700

—1200

Skogslän

 

2 700

10 500

—3 600

3 300

Övriga län

 

-3 900

-13 200

0

—5 700

Relativa arbetslöshetstal

 

 

 

 

Hela riket

1973

3.3

3,2

2,6

3,0

 

1972

3,5

3,1

2,8

3,1

Storstadslän

1973

2,5

2,9

2,1

2,5

 

1972

3,0

2,5

2,2

2,6

Skogslän

1973

5,5

5,0

3,9

4,8

 

1972

5,4

3,6

4,3

4,4

Övriga län

1973

2,7

2,6

2,5

2,6

 

1972

3,0

3,4

2,5

3,0

Källa: Statistiska centralbyrån.

i likhet raed arbetsförmedlingarnas statistik alt arbetslöshetens utveck­ling under första kvartalet 1973 jämfört med motsvarande kvartal 1972 varit mest gynnsam i de syd- och mellansvenska länen utora storstads­länen. Andelen arbetslösa av samtliga personer i arbetskraften i dessa län sjönk sålunda från i genomsnitt 3,0 % under perioden januari— mars 1972 tiU 2,6 % under samraa period 1973, medan raotsvarande tal för hela riket muiskade från 3,1 tiU 3,0 %.

Även beträffande förändringen av arbetslösheten bland män och kvinnor raellan första kvartalet 1973 och sararaa period 1972 ger ar-betskraftsimdersökningarna och arbetsförraedlmgsstatistiken en likartad bUd. Antalet arbetslösa män sjönk således även enligt arbetskraftsunder­sökningarna mellan dessa perioder, medan antalet arbetslösa kvinnor fortsatte att öka.

Antalet anställda i beredskapsarbeten (exkl. s. k. T-arbeten och arbe­ten för specialanvisade) uppgick till i genomsnitt 33 990 under perioden januari—mars 1973 att järaföra med 36 200 under dessa månader 1972. Samtidigt som antalet anställda vid beredskapsarbeten således minskade något totalt sett noterades en viss ökning av delta antal i storstadslänen. Antalet personer sora deltog i arbetsraarknadsutbildning var under pe­rioden januari—mars 1973 i genorasnitt 54 300 mot 52 700 under mot­svarande period 1972.

Under 1972 berördes totalt 23 750 arbetstagare av tiU arbetsraark­nadsstyrelsen inkorana varsel om personalinskränkningar, en rainskning


 


Bil. 1    Reviderad nationalbudget för år 1973             101

raed drygt 13 000 järafört raed 1971. Första kvartalet 1973 berördes saramanlagt 4 700 arbetstagare av sådana varsel, vilket var 1 500 färre än under raotsvarande period 1972. De största rainskningarna av antalet berörda av varsel noterades inom verkstadsindustrin samt inom textil-, beklädnas- och lädervarumdustrin.

5.2 Arbetsmarknaden 1973

En bedömning av läget på arbetsmarknaden under 1973 görs i det följande utifrån en kalkyl i två steg. Först görs en beräkning av del san­nolika utbudet av arbetskraft. Detta utbud sätts sedan i relation till den förändring av arbetskraftsefterfrägan sora härleds ur näringsgrensvisa produktions- och produktiviletsprognoser. En viss mdikalion på i vilken riktning sysselsättningen komraer att utvecklas kan därvid erhållas, även ora skillnader i strakturen hos utbud och efterfrågan kan göra en sådan bedömning vansklig.

Ulbudskalkylen baseras på en befolkningsprognos enhgt vilken netto-invandringen under 1973 antas komraa att uppgå till 7 000 personer. Medelfolkmängden i åldern 16—74 år beräknas vid en sådan nettoin­vandring komma alt öka 1972—1973 raed 10 000 eller knappt 0,2 %. En kalkyl ulan nettoiraraigration ger en befolkningsökning på omkring 7 000 personer.

Av väsentlig betydelse vid bedömningen av arbelskraflsutbudels ut­veckling är vidare antagandena om de relativa arbetskraftstalens för­ändring. Dessa tal anger hur stor del av en befolkningsgrupp sora befin­ner sig i arbetskraften, dvs. antingen är sysselsatt eller arbetslös. Medan denna andel totalt sett förblev oförändrad från 1971 till 1972 beräknas en begränsad ökning ske från 1972 till 1973. Den fortgående minsk­ningen av männens relativa arbetskraftstal har därvid antagits korama alt därapas något och raotsvarande tal för kvinnoma har beräknats stiga i ungefär sararaa takt 1972—1973 sora 1971—1972.

Den i kalkylen antagna utvecklingen av medelfolkmängd och relativa arbetskraftstal ger från 1972 tUl 1973 en ökning av antalet personer i ar­betskraften på 0,3 %. Av denna ökning skulle en lika stor del förklaras av stegrade relativa arbetskraftstal som av ökad befolkning. Medan befolkningsökningen fömlsätts bli ungefär lika stor för raän och för kvinnor, väntas, sora närants, de relativa arbetskraftstalen för de båda könen utvecklas i olika riktning. Antalet raän i arbetskraften beräknas därigenom minska raed närmare 8 000, raedan antalet kvinnor i arbets­kraften väntas Öka raed 20 000.

Arbetskraflsutbudet mätt i tiraraar brukar vanligen utvecklas något svagare än utbudet uttryckt i personer. Denna utveckling förklaras bl. a. av en könsraässig förskjutning och i förekoraraande fall förkortning av den lagstadgade arbetstiden. Eftersom nytiUkommande kvinnlig arbets-


 


Prop. 1973:125                                                                      102

kraft även 1973 har förutsatts komraa alt söka sig till arbeten raed något kortare veckoarbetstider än de genorasnittiiga, bedöras den köns-raässiga förskjutningen komraa att medföra en begriinsning av tillväxten i arbetskraflsutbudet. Uttryckt i timraar uppskattas verkan härav lill 0,1 procentenhet, raedan motsvarande effekt av den återstående arbetstids­förkortningen beräknas till 0,2 procentenheter. Förutom ovan nämnda faktorer bidrar vanligtvis nettoeffekten av kortlidsfrånvaro samt över­tids- och deltidsarbete till en svagare utveckling av arbetskraflsutbudet i timraar än i personer. I konjunkturinstitutets höstrapport bedörades eraellertid dessa tre faktorer tUlsaramantagna komraa att inverka posi­tivt på arbetskraftsutbudet undei' 1972, bl. a. till följd av ökat övertids­arbete i saraband med den rehilivt betydande arbetstidsförkortningen 1972. Enligt reviderade beräkningar synes dock nettoeffekten av för­ändringar i korltidsfrånvaro samt övertids- och deltidsarbete 1971—1972 ha blivit svagt negaliv. Skillnaden raellan den faktiska och den förvän­tade nettoeffekten — den senaie beräknad under hänsynstagande till dels trendraässig utveckling, dels del aktuella konjunkturläget — skulle därigenora ha blivit mindre än vad som angavs i höslrapporlen och i den preliminära nationalbudgeten för 1973. Följaktligen skulle effekten av den återgång lill bl. a. ett något lägre överlidsultag, sora diskuterades i ovan näranda publikationer, också bli något raindre. Sålunda beräknas nu denna effekt reducera arbetskraflsutbudet 1972—1973 med 0,3 pro­centenheter mol tidigare angivna 0,5 procentenheter.

Totalt synes enligt kalkylen arbetskraflsutbudet i timraar koraraa att minska med 0,3 %• från 1972 tUl 1973. Om frånvaron (exkl. seraester­frånvaron), som i beräkningarna antagits förbli oförändrad från 1972 till 1973, skulle återgå tiU 1970 eller 1971 års något högre nivå, skulle rainskningen av detta utbud bli större. Ä andra sidan kan, vid ökad eko­nomisk aktivitet, den kalkylerade minskningen av övertidsarbetet komma att reduceras kraftigt eller helt utebli, vilket skulle inverka höjande på arbetskraflsutbudet.

I kalkylens andra steg behandlas efterfrågan på arbetskraft under 1973, varvid anknyts till de i kapitel 4 redovisade prognoserna över produktionsutvecklingen. Utifrån dessa prognoser samt genom antagan­den om produklivitetsutvecklinge:n har arbetskraflsefterfrågan i timraar uppskattals. För flertalet näringsgrenar har produktivitetsökningen an­tagits bli något raindre 1973 än 1972. Detta sararaanhänger lill en del raed att relativt betydande produktivitetsvinster synes ha gjorts 1972 i saraband raed förkortningen av den lagstadgade veckoarbetstiden. Någ­ra liknande effekter av den begränsade del av arbetstidsförkortningen sora återstod att la ul vid årsskiftet 1972/1973 kan däreraot inle påräk­nas. Produktivitetens ökningstakt torde under 1973 i stället främst kom­ma att påverkas av ett successivt ökat kapacitetsutnyttjande.

Följande tablå visar de beräknade procentueUa förändringstalen för


 


Bil. 1    Reviderad nationalbudget för år 1973


103


sysselsättningen mätt i tunmar samt den prognoserade produktions- och produktivitetsutvecklingen 1972—1973. Då dessa produklionsprognoser i huvudsak baserats på beräkningar beträffande användningen av varor och tjänster har förändringen av bruttonationalprodukten mätt frän an­vändningssidan även redovisats i tablån.

 

 

Produk-

Produk-

Syssel-

Näringsgre-

 

tion

tivitet

ning i liramar

nens andel av samtliga ut­förda arbets­timmar 1972

Jordbruk och fiske

-6,9

0,6

—7,5

6

Skogsbruk

5,7

10,0

—3,9

2

Gruvor och tillverkningsindustri

8,4

7,5

0,8

28

Elkraftproduktion

7,0

6,5

0,5

1

Byggnadsverksamhet

—1,1

3,1

—4,1

9

Privata tiänster

3,8

3,5

0,3

34

Offentliga yänster

3,5

0,4

3,1

20

Totalt (produktionssidan)

4,5

4,4

0,1

100

Totalt (användningssidan)

5,0

4,4

0,6

100

För fordbruket noterades under 1972 liksora under 1971 en betydan­de ökning av produktionen till följd av goda skörderesultat. 1973 be­räknas, under förutsättning om normalskörd, jordbruksproduktionen korama att minska relativt kraftigt jämfört med 1972. Därmed skulle arbetskraftsbehovet inom jordbraket under 1973 troligen bli något raindre än 1972. Dessutom torde en tilltagande efterfrågan på arbets­kraft inom andra sektorer bidra till en ökad avgång från jordbruket. Inom skogsbruket beräknas produktionen komraa att öka relativt kraf­tigt 1973 efter en nedgång 1972. De lager av raassaved sora byggdes upp 1971, förbmkades endast delvis under 1972. Även om en fortsatt lager-minskning förutsätts ske under 1973 väntas en betydande ökning av skogsavverkningarna 1972—1973. Detta sararaanhänger raed dels en väntad kraftig uppgång i den inheraska raassaproduktionen, dels en av­sevärd ökning av raassavedsexporten till Norge. Trots den ökade av­verkningen 1973 torde sysselsättningen inora skogsbruket, frärast tUl följd av fortsatt hög produktivitetstillväxt, koraraa alt rainska även un­der 1973.

Produktionsvolyraen inom industrin synes ha utvecklats svagt under såväl 1971 sora de tre första kvartalen 1972. Inför 1973 föratses erael­lertid inora fierlalet industribranscher kraftiga produktionsökningar. Sålunda väntas uppgången bli omkring 10 % inora raassa- och pappers­industrin samt raetall- och verkstadsindustrin. För totala industrin be­räknas produktionsökningen 1973 komma alt uppgå lill närraare 8,5 %. Produktivitetstillväxten väntas bli ungefär Uka stor sora under 1972, dvs. 7,5 %. Sysselsättningen raätl i tiraraar beräknas därigenora koraraa all stiga raed knappt 1 %.


 


Prop. 1973:125                                                       104

Produktionen inora byggnadsverksamheten, sora 1972 ökade med ora­kring 3 %, beräknas under 1973 mmska med ungefär 1 %. Produktivi­tetens ökningstakt väntas samtidigt sjunka från knappt 6 lill drygt 3 %, dvs. samma som genomsnittet fiir perioden 1965—1970. Även ora pro­duktivitetstillväxten inora byggnEidsverksaraheten således beräknas bli av­sevärt mindre 1973 än 1972, synes arbetskraftsbehovet komraa att sjun­ka snabbare 1973.

Inora vissa delar av gruppen privata tjänster noterades 1971—1972 en viss ökning av antalet utförda arbetstmnraar. Totalt sett skedde dock en ungefär lika stor rainskning av detta antal som 1970—1971, dvs. med orakring 2 %. Sysselsättningen mätt i tiraraar beräknas däremot öka något 1973. Framför allt torde detla sararaanhänga raed den väntade uppgången i den privata konsurationen, vilken påverkar produktion och arbetskraftsbehov inora bl. a. varuhandel och sarafärdsd. Även den an­tagna lägre produktivitetsökningen 1973 inverkar i kalkylen höjande på arbetskraftsefterfrågan.

Inom näringslivet, här definierat sora totala ekonorain exkl. offentliga myndigheter, beräknas 1972—1973 en viss rainskning ske beträffande sysselsättningen mätt i tiraraar. Uttryckt i antal personer lorde inom sär­skilda sektorer såsom inom industri och privata tjänster däremot en sys­selsättningsökning koraraa all inträffa.

Inom den offentliga sektorn beräknas sysselsättningen mätt i timmar 1972—1973 komraa alt öka raed omkring 3 %. Detla är något mindre än ökningen 1971—1972 och endast omkring hälften av den genom­snittliga ökningen per år under 5-årsperioden 1967—1972. En fördelning på stat och kommun visar emidlertid att den procentuella ökningen 1973, för vardera sektordelen ca 3 %, jämfört med den genomsnittliga ökningslakten 1967-—1972 för staten innebär en stegrad och för kom­munema en kraftigt dämpad tillväxt. Under näranda 5-årsperiod ökade näraligen antalet arbetade tiraraar inora staten (exkl. av värnpliktiga ut­förda arbetstiraraar) raed i genorasnitt 2,6 % per år och inom komrau­nerna med 7,4 % per år. Motsvarande tal beträffande antalet sysselsatta personer var 3,9 resp. 8,7 % per år.

Prognosen över produktionsutvecklingen inom den offentliga sektorn bygger på beräkningar från kostnadssidan angående förändringar i dels löneposten, dels kapilalavskrivningen. Av dessa två poster beräknas från 1972 tUl 1973 avskrivningens belopp stiga relativt kraftigast. Därigenom kommer den på detta sätt uppskattade produktionen att öka något snab­bare än lönekostnaden, vilken vid beräkning i fast pris åsätts samraa förändringstal sora sysselsättningen uttryckt i tiraraar. Även om arbets­kraftens produktivitet inora de offentiiga tjänsterna, i enlighet med in­ternationell praxis, antas bli oförändrade koraraer således i beräkning­ama den skiljaktiga utvecklingen av produktion och sysselsättning att yttra sig som en produktivitetsvinst.


 


BiJ. 1    Reviderad nationalbudget för år 1973               105

Sammantaget visar de näringsgrensvisa beräkningarna att arbetskrafts-efterfrågan, härledd från produklionssidan, skulle öka raed 0,1 % från 1972 tiU 1973. En motsvarande kalkyl baserad på en uppskattning av bruttonationalprodukten från användningssidan tyder på en något kraf­tigare efterfrågeutveckling. Sålunda skulle efterfrågan på arbetskraft, en­Ugt en sådan beräkning och med samma antagande om produktivitets­tillväxten, koraraa att öka raed 0,6 %.

Den beräknade förändringen av arbetskraftsefterfrågan kan ställas i relation till den väntade utvecklingen av arbetskraftsutbudet, en minsk­ning med 0,3 %. Uttryckt i antal personer skulle skillnaden meUan ut­bud och efterfrågan på arbetskraft innebära en nedgång i genomsnitt­liga arbetslöshetsprocenten med en halv ä en enhet beroende på vilket av de båda talen för arbelskraftsefterfrågans förändring sora används. Det bör dock påpekas att beräkningarna både beträffande utbud och efterfrågan är behäftade raed stor osäkerhet. Sålunda skulle t. ex. en annorlunda utveckling av övertidsarbetet och frånvaron eller en föränd­ring av den antagna produktiviletslillväxten kunna få betydande effekter på beräkningsresultaten.

Den beräknade ökningen av arbetskraftsbehovet sora ovan redovisats synes, raätl i personer, uppgå till 25 000—45 000. Inora industrin väntas enligt dessa beräkningar en ökning på närraare 20 000 inträffa, raedan en ungefär dubbelt så stor ökning beräknas för tjänstesektorernas del. Av denna syssdsättnragsökning inom tjänstesektorerna antas 3/4 falla på den offentliga sektorn. Med hänsyn till den successiva stegring av aktivitetsnivån, som förutses för 1973 kommer arbetskraftsbehovels till­växt jämfört raed sararaa tid ett år tidigare att mot slutet av 1973 bli något större än de 25 000 a 45 000 som ovan angivils. Ökningen i antalet sysselsatta från andra halvåret 1972 tUl samma halvår 1973 kan sålunda antas bli omkring 40 000—60 000. De övre värden som angetts för dessa förändringar hänför sig närmast till prognosen från användnings­sidan. EraeUertid kan den produklivitetstUlväxl 1972—1973 som införts i kalkylen ha varit tilllagen i underkant med tanke på den förhållandevis kraftiga produktionsvolymökning som frarakoram.er vid beräkningar från användningssidan. Med hänsyn lill detta frarastår den lägre gränsen för dessa skattningar av arbetskraftsbehovet som ett huvudalternativ.

Som tidigare antytts kan emellertid en betydande arbetslöshet komraa att bestå under 1973 jämsides raed en tilltagande arbetskraftsbrist till följd av skiUnader i struktur mellan utbud och efterfrågan på arbetskraft. Sålunda torde industrins och tjänstesektorernas behov av arbetskraft inle helt kunna tillgodoses med personal sora blivit friställd inom byggnads­industrin och de areella näringama eller med nytillskottet på arbets­marknaden. Industrins efterfrågan på arbetskraft torde nämligen i många fall komma att avse yrkesutbUdad personal. Anställning av icke yrkes­van personal kommer dock sannolikt att bli nödvändig i betydande ut-


 


Prop. 1973:125                                                       106

sträckning. Till saken hör vidare att åtskUliga av de nytiUträdande på ar­betsmarknaden inte företrädesvis söker sig till industriarbete. Som en illustration av det beräknade arbetskraftsbehovet inom induslrUi kan nämnas att detla antalsmässigt motsvarar del genomsnillliga antalet arbetslösa inora industriarbetarkassorna under 1972.

Obalans på arbetsmarknaden kan åstadkoraraas förutora av skillnader mellan arbetskraftens yrkesprefe;renser och sararaansättningen av före­tagens arbetskraftsefterfrägan äen av regionala olikheter i utbud och efterfrågan. Sådan ojämvikt kan till en del hävas genora geografisk och yrkesmässig rörlighet. På grund av den tid som en sådan utjämning tar kan dock överhettningstendenser förekoraraa lokalt samtidigt som ar­betslösheten är betydande inora a.ndra oraråden.


 


Bil. 1    Reviderad nationalbudget för år 1973                       107

6    De enskilda konsumenternas ekonomi

Hushållens disponibla inkomster beräknas i löpande priser ha stigit med ca 6 1/2 % från 1971 till 1972. Detta är drygt 1 procentenhet mindre än sora redovisades i den preliminära nationalbudgeten för 1973. Det innebär också en betydligt lägre ökningslakt än från 1970 till 1971. Faktorinkorastema ökade emellertid lika mycket båda dessa perioder, drygt 7 %, fastän sysselsättningsutvecklingen hade en raera negativ ef­fekt på inkomslutvecklingen 1971—1972 än 1970—1971. Att ökningen av de disponibla inkorasterna blev lägre 1972 än 1971 berodde frärast på alt de direkta skatteinbetalningarna ökade betydligt raer 1972 än 1971. Även utvecklingen av inkoraslöverföringarna till hushållen bidrog till all därapa takten i inkomstökningen; såväl socialförsäkringsulbetal-ningamas som barnbidragens tillväxttakt mattades. Hushållens konsum­tionsutgifter steg mer än deras disponibla inkomster under 1972. Ned­gången i sparkvoten, från den höga nivå som uppnåddes 1971, blev större än beräkningarna lill den prelirainära nationalbudgeten angav. I reala terraer ökade den disponibla inkorasten 1971—1972 raed endast

I  1/4 % och den privata konsurationen raed 2 1/4 %.

För 1973 föratses ungefär oförändrad stegringstakt för löneinkoms­terna medan övriga faktorinkomsler väntas öka snabbare. De totala faktorinkomsterna beräknas därigenom öka mer, 7,8 %, än under 1972. Inkoraslöverföringarna antas öka i nästan sararaa takt sora 1972. Sora en följd i första hand av skattereformen den 1 januari 1973, raen också beroende på att kvarskatteinbetalningarna komraer att bli lägre än under 1972 beräknas skatteinbetalningarna totalt öka svagt eller raed endast ca 3 1/2%.  De disponibla inkomsterna beräknas härigenora  öka .ca

II  %, vilket är avsevärt mer än 1972. Prisnivån har förutsetts stiga med
knappt 6 % och de reala disponibla inkomstema beräknas därigenora
öka raed 4 3/4 %. I prognosen har räknats med en viss höjning av spar­
kvoten 1973, vUket innebär att konsumtionsvolyraökningen väntas bli
något lägre än inkorastökningen.

För 1974 har räknats raed en ökning av de reala disponibla inkoms­tema raed omkring 3 %. Därvid har antagils all sysselsättningen kora­raer att stiga med orakring 1 1/2 %. Vidare förutses reforraerna på so-cialförsäkringsorarädet  ge  ett  neltotiUskott  till  hushållens  inkoraster.

1 Hushållsseklorn inkluderar, förutom hushållen, de s. k. ideella organisatio­nerna som betjänar hushällen, och som inte helt eller huvudsakligen finansie­ras och kontrolleras av offentliga sektorn. Hit räknas fackföreningarna, folk­bildningsverksaraheten, nykterhetsrörelsen, idrotlsorganisationerna, tjänste­mannaorganisationerna, Röda korset m. ra. särat ej slatsbidragsberättigade pri­vata sjukhem, barahem, barnkolonier, semesterhem. Utöver löntagarhushåll ingär hushåll som äger personliga förelag, dvs. som erhåller sin huvudsakliga inkomst frän rörelse.


 


Prop. 1973:125                                                       108

Härutöver tillkommer inverkan av nominella förljänslökningar. Varia­tioner i de antaganden som skulle kunna göras härom fär raed hänsyn till skatte- och priseffekter ell förhållandevis begränsat inflytande på tillväxten i de reala disponibla inkoraslerna.

6.1 De disponibla inkomstema

Löner

Reviderade lönesummeberäkningar seklorvis anger att den totala löne­summan ökade med 8,6 % från 1971 lill 1972. Ökningslalet är 0,7 pro­centenheter lägre än det som redovisades i den preliminära national­budgeten. Bakom nedjusteringen ligger ändrade beräkningar av syssel­sättningsutvecklingen. De nya skattningarna av syssdsättningskorapo-nenten slutar på —2,5 % raot —1,9 % i den prelirainära nationalbud­geten. Förtjänslkoraponenterna är i slort sett oförändrade jämfört raed förra beräkningstillfället; de avtalsmässiga löneökningarna kalkyleras till 9,2 % och löneglidningen till 1,8 %.

För industriarbetarnas del visar statistiska centralbyråns förtjänst-statistik, korrigerad för effekterna av 1971 års utdragna avtalsrörelse, en timlöneökning på 11,8 % från 1971 till 1972. Av ökningen beräknas avtalen svara för 7,7 procentenheter. Löneglidningen skulle därmed ha uppgått till 4,1 %. Höjda ATP-avgifler och kostnader för avtalsgrupps-sjukförsäkringen (AGS), sora trädde i kraft den 1 september 1972, med­förde en ökning av lirakostnaderna raed 0,6 % utöver tiralönen.

Från 1972 till 1973 väntas den totala lönesuraraan öka raed 8,3 %, vilket är något högre än vad som angavs i den preliminära nationalbud­geten. Detla beror på en uppjustering av avtalskoraponenten. Den fraras­tå anledningen härtUl är att avtalsförhandlingarna för stora grupper av privatanställda tjänsteraän resulterade i större löneökningar än som för­utsågs vid förra beräknragstiUfället. De avtalsraässiga löneökningarna från 1972 tUl 1973 för ekonomin sora helhet beräknas nu tiU 5,7 %. Löneglidningen har antagits bli 2,2 %, och syssdsättningskoraponenlen beräknas tUl 0,7 %.

Industriarbetarnas avtal för 1973 beräknas innebära löneökningar på drygt 4 %. Förutsatt en fortsatt ökning av efterfrågan på arbetskraft och därmed också en viss uppgång i löneglidningstaklen, skulle det fin­nas anledning att vänta en timförtjänstökning i storleksordningen 9 % för industriarbetarna från 1972 till 1973. Saratidigt ökar den aUraänna ar­betsgivaravgiften från 2 till 4 % av lönesuraraan. Dessutom ger uppbygg­naden av ÄGS och den särskilda tiUäggspensionen upphov till en ökning av timkostnaderna med ytterligare ungefär 1,5 procentenheter. Den to­tala timkoslnadsökningen för industriarbetare från 1972 tiU 1973 kan därmed förutses bli över 12 %.

Varje  antagande  ora  lönesummeutvecklingen   från   1973   till   1974


 


Bil. 1    Reviderad nationalbudget för år 1973


109


måste naturligtvis vila på en utomordentiigt osäker grund. Om raan eraellertid förutsätter att den förbättring av arbetskraflsefterfrågan, sora väntas under 1973, fortsätter under 1974, kan raan räkna raed ett inte obetydligt tUlskott till lönesuraraeutvecklingen från syssdsättningskora­ponenlen. Vidare kan raan förutsätta, alt del förändrade arbelsraark­nadsläget resulterar i en press uppåt på löneglidningen. Härutöver tUl­koramer de avtalsmässiga löneökningarna. Eftersora avtalsförhandling­arna är täraligen avlägsna, och då inte ens utgångsbuden ännu är kän­da, är det inte meningsfullt att här precisera ett antagande ora avtals-komponentens storlek.

Övriga inkomster

Från 1971 lill 1972 (tabell 1) beräknas de totala faktorinkorastema ha ökal med 7,2 %. Lönerna ökade med 8,6 % och svarade därraed för den övervägande delen av inkorastökningen.

Tabell 6: 1 De enskilda konsumenternas inkomster och utgifter 1971—1973

Milj. kr., löpande priser

 

 

1971

1972

Procentuell förändring

 

 

 

 

1970-1971

1971-1972

1972-1973

1 Faktorinkomst'

122 447

131 237

7,1

7,2

7,8

Egentliga löner-

99 079

107 646

8,5

8,6

8,5

Enskilda företagares inkoraster

8 858

9 060

0,4

2,3

2,3

Kapitalinkoraster (netto)"

1 591

1 700

21,9

6,9

10,9

Övriga faktorinkomster

12919

12 831

0,6

-0,7

5,1

2 Inkomstöverföringar till hushåll

25 055

28 569

18,2

14,0

13,1

Egentliga inkorastöverföringar*

6 731

8 037

25,5

19,4

11,1

därav: barnbidrag

2 145

2 149

34,7

0,2

10,0

Socialförsäkringsutfall

16 373

18 381

16,8

12,3

14,4

därav: folkpensioner

9 216

10 171

16,6

10,4

10,9

ATP

1 660

2 213

42,4

33,3

32,4

3 Direkta skatter, avgifter m. ra.

42 697

47 992

7,3

12,4

3,5

därav: prel. A-skatt

34 954

40 533

8,5

16,0

5,1

4 Hushållens nettoinbetalningar till det

 

 

 

 

 

offentliga (3-2)

17 642

19 423

-5,1

10,1

-10,7

5 Disponibla inkomster"

104 802

111 739

9,6

6,6

11,0

6 Privat konsumtion

98 158

105 830

6,5

7,8

10,4

7 Sparande (5-6)'

6 644

5 909

91,2

-11,1

21,3

8 Sparkvot (7:5)

6,3

5,3

2,7'

-1,0»

0,5»

' Arbetsgivaravgifter lill socialförsäkring, tillräknade pensionsavgifter för statiiga och kommunala myndigheter, för kommunala affärsverk samt för icke-finansiella företag är ej medtagna som löneför­måner i denna post.

= Inkl. direkt utbetalda pensioner från statliga affärsverk särat från industri och handel.

' Inkl. räntor på privata försäkringsfonder (exkl. skadeförsäkring).

 Inkl. transfereringar från utlandet och utbetalda pensioner från siat och komraun.

= Inkl. koraraunala bostadstillägg till folkpensionärer.

•Inkl. skadeförsäkringsnetto: -3 railj. kr. 1971, -75 milj. kr. 1972 och -49 milj. kr. 1973.

' Inkl. privat försäkringssparande. Detla uppgick 1971 till 2 559 milj. kr., 1972 till 2 904 milj. kr. och beräknas uppgå till 3 329 railj. kr. 1973.

' Förändring mätt i procentenheter.

Källor: Statistiska centralbyrån och konjunkturinstitutet.


 


Prop. 1973:125                                                                      110

De enskUda företagarnas inkomster beräknas ha ökal med 2,3 % 1971—1972, innebärande en viss återhämtning från den stagnation som utraärkte 1971.

KapUalinkoinsterna däreraot ökade betydligt raindre 1971—1972 (7 %) än 1970—1971 (22 %). Ränleinkoraslerna rainskade vilket dock mer än uppvägdes därav att ränteutgifterna föU tUlbaka i ännu högre grad.

Övriga faktorinkomsler, dvs. driftsöverskott för egnahem och rest-poslen, beräknas ha minskat obetydligt 1971—1972, varvid den först­nämnda delen svarar för nedgången.

De egentliga inkomstöverföringama från stat och koraraun lill hus­hållen (barnbidrag, studiebidrag, bostadsbidrag ra. m.), ökade kraftigt 1971 och 1972. Den snabba tillväxten 1970—1971 förklaras framför aUl av de allmänna barnbidragens höjning 1 januari 1971. Bidragande liU en fortsatt betydande uppgång 1971—1972 var alt bostadsbidragen ökade med inemot 70 % genom de ändrade reglerna för statliga och statsbidragsberättigade koraraunala bostadstillägg från den 1 aprU 1972.

Utbetalningarna från socialförsäkringssektorn (inkl. folkpensioner) ökade 1972 i lägre takt än 1971. 1971 var tillväxten stark fraraför allt beroende på ökade förtidspensio.aeringar.

För hushållens preliminära A skatteinbetalningar föreligger nu upp­gifter för den sista uppbördslerminen 1972 avseende inkorastraånaderna noveraber—deceraber. Dessa överensstämraer väl raed prognosen i den prelirainära nationalbudgeten. Under helåret 1972 har hushållen såle­des inbetalat 16 % mer i preliminär A-skatt än under 1971. Prdiminär-skatleultagel var för 1971 betydligt högre än den slutiigt påförda skat­ten. Följden blev all den överskjutande skatten sora utbetalades vid slu­tet av 1972 kora all bli exceptionellt stor.

Hushållens totala inbetalningar netto av direkta skatter, avgifter m. in. beräknas ha ökat raed 12 1/2 % 1971—1972.

Disponibdinkorastökningen blev därraed relativt raåttiig; 6 1/2 % 1971—1972 i löpande priser. Prisuppgången enligt implicitprisindex för den privata konsumtionen uppgick till 5 1/4 %, varför den reala dispo­nibla inkorasten ökade raed endast 1 1/4 %.

1973 väntas faktorinkomslerna öka mer än 1972 till följd av en högre ökning av övriga faktorinkomsler. Företagarinkomsterna beräknas fort­sätta att öka svagt, medan kapitalinkomsterna antas öka något mer än raellan 1971 och 1972. Lönesurameökningen väntas emellertid bli någol lägre, beroende på att avtalslöneöknmgama blur lägre 1973.

De egentliga inkomstöverföringama beräknas öka betydligt mindre 1973 (11 %) än 1972 (drygt 19 %). Den väntade dämpningen är en följd bl. a. av en lägre ökningstakt för de statiiga bostadsbidragen.

De prelirainära A-skatteinbetalningarna beräknas öka med endast ca 5% 1972—1973. Den genomsnitthga koraraunala utdebiteringen har här-


 


Bil. 1    Reviderad nationalbudget för år 1973                        111

Tabell 6: 2 Hushållens direkta skatter och avgifter 1969-1973

Milj. kr., löpande priser

 

 

1969

1970

1971

1972

1973

1 Prel. A-skatt

27 531

32 212

34 954

40 533

42 597

2 Prel. B-skalt

3 352

3 562

3 644

3 940

3 570

3 Fyllnadsskatt».-

894

1 213

1 334

1 325

1 300

4 Kvarskalt'.-

1 736

1 910

2 023

2 222

1 575

5 Överskjutande skatt»

-2 309

-2 589

-2 836

-4 265

-4 300

6 Slutskattereglering (3-1-4-5)

321

534

521

-718

-1425

7 Övriga skatter och avgifter*

2 668

3 481

3 578

4 237

4 920

8 Sumraa (l+2-|-6-f 7)

33 872

39 789

42 697

47 992

49 662

» Hushällens andel.

" Influtna delen.

' Inkl. ränta.

* Exkl. arvs- och gåvoskatt.

Anm. Kvarskatten avser inkorasten två är tidigare, raedan fyllnadsskatten och överskjutande skatten avser inkomsten ett år tidigare.

Källor: Statistiska centralbyrån, riksrevisionsverket och konjunkturinstitutet.

vid beräknats stiga raed 15 öre. Effekten av skallereformen vid årsskiflet 1972/1973 har beräknats motsvara ett bortfall av prelirainärskatt raed drygt 2 miljarder kr. Från årsskiftet ändrade regler för preliminärskatte-ultaget har vidare beräknats sänka detta med ca 600 milj. kr.

B-skalteinbelalningama 1973 beräknas bli lägre än 1972 till följd av att den sänkande effekten av skallereformen 1971 för denna typ av skat­teinbetalningar gör sig gällande först 1973.

Det tillämpade systemet för prdiminärskatleuppbörden 1972 beräknas även för detla år ha medfört ett betydande överuttag av prelirainär A-skatt i ungefär sararaa orafattning som 1971. Skatteålerbäringarna 1973 kan därraed beräknas bli lika höga sora 1972.

Hushållens totala inbetalningar netto av direkta skatter, avgifter in. ni. beräknas därmed öka ca 3 1/2 % 1972—1973.

Från 1972 till 1973 beräknas hushållens disponibla inkomster öka med ca 11 % i löpande priser. Prisnivån har föratsatts saratidigt stiga med Icnappt 6 % och de reala disponibla inkomstema beräknas därmed Öka med 4 3/4 %.

6.2 Konsumentpriserna

Från december 1971 till deceraber 1972 steg konsumentpriserna en­ligt långtidsindex med 5,7 %. Enligt korttidsindex för december 1972 var uppgången 6 % räknat från långtidsindex för deceraber 1971. Den justering som skett i långtidsindex beror främst på att prisökningstalen för livsmedel och läkemedel nedreviderats. Dessutom har livsmedel sora uppvisat en relativt kraftig prisuppgäng givits en lägre vikt i långlids-index.

Mellan genorasnillslägena för kalenderåren 1971 och 1972 har pris­nivån stigit raed 6%. Vid s.k. iraplicitprisberäkning då även föränd-


 


Prop. 1973:125                                                       112

ringar i konsumtionens sammansättning beaktas, erhålls en genomsnitt­Ug ökning av priserna med 5,3 % från 1971 tUl 1972.

Prishöjningarnas fördelning raellan olika delar av konsurationen be­lyses av nedanstående sararaanställning.

Genomsnittliga prisförändringar december 1971—december 1972

Procent

 

Livsmedel

7,2

Bostad

6,7

Diverse varor

6,6

Inventarier och husgeråd

5,1

Tjänster

4,8

Kläder och skor

4,3

Bränsle och drivmedel

3,2

Den största uppgången redovisas för livsmedelspriserna. Bidragande tUl höjningen av dessa priser var jordbruksöverenskoramdsen. Jord­brukspriserna svarar eraellertid inle för raer än knappt hälfien av livs-raedelsprisernas ökning. Återstoden av uppgången avser frärast ökade raarginaler för distribution och förädling av jordbruksprodukter särat prishöjningar på icke jordbruksbaserade livsraedel. Inora gruppen diver­se varor har priserna fraraför aUl stigit för läkemedel och motorfordon. Priserna inora tjänstesektorn har stigit betydligt långsararaare än under 1971. Posten bränslen och drivraedel uppvisade för andra året i följd en måttlig ökningstakt.

I tabell 3 har indexhöjningaina under 60-talet särat 1971 och 1972 liksora den prognoserade prisutvecklingen för 1973 delals upp på kora-ponenler. Dessa visar bidraget lill den totala prisuppgången av änd­ringar i den indirekta beskattningen, jordbrukspriserna, bostadsposten och internationellt bestärada priser. Vidare fraragår inverkan frän den offentliga taxesältningen (post, tele och resor med kollekliva transport­raedel) en trendavvikelse i priserna på vissa färskvaror (inheraska grön­saker, bär, äpplen och färsk fisk) särat auloraatiska effekter av indi­rekta värdeskatler. Härraed avses de höjningar av skattebeloppen sora vid oförändrade procentuella värdeskatter följer av en stigande pris­nivå. Den restfaktor sora kvarstår kan hänföras till från internationell konkurrens skyddade näringsgrenar exkl. de i tabellen redan beaktade sektorerna bostadsförvallning, offentliga nytligheler och jordbruk. De auloraatiska effekterna av indirekta skatter har tidigare ingått i rest-faktorn. Sora fraragår av tabell 3 har dock betydelsen av denna post ökat på senare år — framför allt tUl följd av den högre mervärdeskat­ten — vilket motiverar en separat redovisning av poslen ifråga.

Äv tabellen framgår att konsuraentprisnivåns uppgång 1972 varit högre än genomsnittet för 60-talet, raen lägre än 1971. Fraraför allt har priserna inora de från internationell konkurrens skyddade sektorerna


 


Bil. 1    Reviderad nationalbudget för år 1973                       113

Tabell 6:3 Konsumentprisförändringar 1960 — 1973 uppdelade på komponenter (dec.—dec.)

 

 

 

 

1960-

-1965

1965-

-1970

1971

1972

1973

 

To-

Per

To-

Per

Pro-

 

talt

år

lalt

år

 

 

gnos

Konsumentprisniväns procentuella

 

 

 

 

 

 

uppgång totalt

22,3

4,1

23,5

4,3

7,5

5,7

5,9

därav hänförs till:

 

 

 

 

 

 

 

ändring av indirekta skatter

5,5

1,0

4,2

0,8

3,2

-0,1

0,9

automatiska effekter av

 

 

 

 

 

 

 

indirekta värdeskatler

0,6

0,1

0,9

0,2

0,3

0,5

0,4

ändring av internationellt

 

 

 

 

 

 

 

bestämda priser

1,7

0,3

2,3

0,4

0,6

0,5

1,2

ändring av jordbrukspriser

2,4

0,4

1,0

0,2

0,5

0,9

0,0

ändring av bostadspris-

 

 

 

 

 

 

 

sätlning

2,5

0,5

5,0

0,9

0,3

1,2

1,2

ändring av diverse taxor

1,0

0,2

1,6

0,3

0,8

0,3

0,3

Irendavvikelser i priserna

 

 

 

 

 

 

 

på vissa färskvaror

0,3

0,1

0,0

0,0

0,1

-0,1

0,1

restfaktor

8,3

1,6

8,5

1,6

1,7

2,5

1,8

(restfaktom), jordbrukspriserna och bostadspriserna stigit snabbare 1972 än vad som gäller för genomsnittet under 60-talel.

Vid en jämförelse raellan prognos och ulfall för 1972 kan skillna­den till största delen förklaras av en underskattning av reslfaklorns upp­gång. I prognosen beräknades reslfaklorns genoraslag på konsuraentpri­serna till 1,7 %2, vilket skulle ha utgjort ett för lönestegringslakten nor­raalt värde. Sora fraragår av tabell 3 blev uppgången 2,5 %, vilket ty­der på att företagen kan ha korapenserat sig för koslnadsslegringar som inträffat före utgången av 1971. Prisutsikter för 1973

Från december 1972 till mars 1973 har konsumentprisindex stigit med 1,9 %, vilket till 0,8 procentenheter förklaras av höjda skatter på alkoholhaltiga drycker, tobak och raotorbränslen samt höjd bilaccis. Från mars 1972 lill raars 1973 har konsumentprisindex stigit med 6,1 %.

Vid bedömningen av prisutsikterna för 1973 har följande faktorer be­aktats.

1.    Lönekostnadsslegringarnas sannolika genoraslag inom de från in­ternalionell konkurrens skyddade näringsområdena (restfaktor och di­verse taxor i tabellen)

2.    Speciella prisförändringar sora sker i anslutning lill särskilda reg­ler och beslut (avser bl. a. bostäder och jordbruksprodukter)

3.    Direkta återverkningar av den internationella prisutvecklingen

1 Se reviderad nationalbudget för 1972.

- Talet 1,7 »/o avser den förutsedda ökningstakten exkl. de automatiska effek­terna av indirekta värdeskatler.

8   Riksdagen 1973.1 saml. Nr 125. Bilaga 1.


 


Prop. 1973:125                                                                      114

4.    Tillfällighetsbetonade prisförändringar (posten Irendavvikdse för vissa färskvaror i tabellen)

5.    Föreslagna ändringar i den indirekta beskattningen

6.    Automatiska effekter av indirekta värdeskatter

 

(1)    Med utgångspunkt från avsnittet ora lönerna har arbetsgivarnas kostnad per timme i genorasnitt för saratiiga anställda antagits stiga med närmare 11 %. Lönekostnadernas genoraslag inora de från interna­tionell konkurrens skyddade områdena förutsätts fä ett för denna löne-slegringslakl normalt värde. Återverkan på totalindex har satts lill 2,1 %, varav 0,3 % faller på ändring i diverse taxor.

(2)    Prissloppet på vissa baslivsmedel gäller alla led inora produktion och handel och skall vara i kraft under hela 1973. Jordbrukspriserna antas därför bli i stort sett oförändrade 1973.

Bostadsprisernas inverkan på totalindex under 1973 väntas bli 1,2 %. Kalkylen förutsätter oförändrad räntenivå. Varje förändring av ränte­nivån raed 1 procentenhet kan genom sina effekter på egnaherasposten beräknas påverka totalindex med 0,5 %.

(3)    De faktiska importpriserna och därmed även de internationellt bestärada priserna på importkonkurrerande varor beräknas under 1973 stiga snabbare än under 1971 ocJi 1972. De kraftigaste prisökningama beräknas ske för bränslen och drivraedel. Inverkan på totalindex har satts tUl 1,2 %.

(4)    Tillfällighetsbetonade prisförändringar på vissa färskvaror sora grönsaker, färsk fisk ra. ra. är svåra att förutse. Sora en raöjlig effekt räknas med en höjning av konsuraentprisnivån raed 0,1 % på grund av sädana prisrörelser.

(5)    Skatten på alkoholhaltiga drycker och tobak höjdes den 1 januari 1973. För att finansiera prisstoppet på vissa livsraedel höjdes i februari bilaccisen och skallen på raotorbränslen samt infördes i raars en avgift på vissa dryckesförpackningar. Inverkan på totalindex av dessa skatte­höjningar har beräknats till 0,9 %. Höjningen av den allmänna arbets­givaravgiften den 1.1.1973 har inle medtagits i denna beräkning, men har däremot beaktats under punkt (1) ovan.

(6)    De procentuella värdeskalternas —■ frärast raervärdeskatlens — andel av det totala konsurationsvärdel har stigit under senare år. Detla innebär alt de höjningar av skattebeloppen sora vid oförändrade pro­centuella värdeskatler följer av en stigande prisnivå har ökat i betydelse. Inverkan på totalindex har för 1973 beräknats till 0,4 %.

Saramanfaitas de olika priseffeklerna under punkterna 1—6 ovan er­hålls som resultat en uppgång av konsumentprisema raed 5,9 % under loppet av 1973. Mellan genorasniUslägena för kalenderåren 1972 och 1973 fås en trolig förändring raed 6,0 %.

För impUcitprisindex, vars prisförändringstal påverkas av förskjut­ningar  i  konsumtionens  sararaansättning,  har  den  ärliga  uppgången


 


Bil. 1    Reviderad nationalbudget för år 1973


115


1972

Tabell 6: 4 Hushållens konsumtionsutveckling 1970-

1968 års priser

 

 

Milj.

Procentuell volym-

Bidrag ti

II totala

 

kr.

förändring

ökningen

1 i pro-

 

 

 

centenheter

 

1970

1970-      1971-

1970-

1971-

 

 

1971          1972

1971

1972

1 Varaktiga varor

8 098

-3,6          7,8

-0,3

0,7

1.1 Bilar

2 683

0,4          9,6

0

0,3

1.2 Övriga

5 415

-5,6          6,8

-0,4

0,4

2 Delvis varaktiga varor

12 355

-5,8          0,8

-0,8

0,1

3 Icke varaktiga varor

35 988

-0,5           1,3

-0,2

0,6

3.1 Livsmedel

22 722

-1,1          0,6

-0,3

0,2

3.2 Övriga

13 266

0,5          2,5

0,1

0,4

4 Tjänster

26 303

1,4          2,1

0,4

0,7

4.1 Bostäder

14 170

2,6          2,6

0,4

0,5

4.2 Övriga

12 133

0          1,4

0

0,2

5 Sumraa inherask konsura-

 

 

 

 

tion

82 744

-1,0          2,1

-1,0

2,1

6 Turistnetto

1 888

3,3         12,7

0,1

0,3

7 Hushållens totala konsura-

 

 

 

 

tion

84 632

-0,9          2,3

-0,9

2,3

8 Hushällens disponibla in-

 

 

 

 

komster

87 805

1,9          1,2

 

 

Källor: Statistiska centralbyrån och konjunkturinstitutel.

systematiskt varit något mindre än för konsumentprisindex. Mellan ge­norasnillslägena för 1972 och 1973 har en förändring i iraplicitprisindex raed 5,9 % ansetts riralig.

6.3 Den privata konsumtionen

De privata konsurationsutgiftema ökade 1970—1971 raed 6 1/2 % i löpande priser (tabell 1). Med den kraftiga prisstegringen sarama år — 7 1/2 % — innebar detla en minskning av konsuralionsvolymen raed närmare 1 %. Det var förslå gången sedan 1951 som en direkt ned­gång noterats för den privata konsurationen. Saratidigt ökade de reala disponibla inkomsterna raed knappt 2 % varigenora sparkvoten steg med hela 2,7 procentenheter till 6,3 %.

Konsurationsuppgången under de tre första kvartalen 1972 beräknas nu ha varit kraftigare än vad beräkningarna lill den prelirainära na­tionalbudgeten gav vid handen. Totalt ökade konsuralionsvolyraen raed 3,2 % järafört raed samraa period 1971. Upprevideringen kan tUl över­vägande del hänföras till livsraeddskonsuralionen för vilken jordbruks­näranden nu beräknat en raindre volyrauppgång. Konsurationen fjärde kvartalet 1972 blev eraellertid betydligt lägre än sora beräknades i den preliminära nationalbudgeten. Konsurationsökningen för helåret 1972 stannade härigenora vid 2 1/4 %.

Första halvåret 1972 inträffade en obetydlig säsongrensad nedgång i konsurationen jämfört raed andra halvåret 1971. Andra halvåret 1972


 


Prop. 1973:125


116


Diagram 6:1 Hushållens inkomster, konsumtionsutgifter och sparande 1960—1973


Log. skala


Miljarder kr. 1968 års priser Säsongrensade halvårsdata.


J__ \_ L

1960 61 62 63 64 65 66 67 68 69 70 71 72 73

Anm. Sparkvoten avser förhållandel raellan hushållssektorns konsuration och disponibla inkoraster. Horisontella linjer indikerar genomsnittslägen för de angivna perioderna.

Källor: Statistiska centralbyrån och konjunkturinstitutet.

Vände utvecklingen svagt uppåt. Såväl nedgången första halvåret sora uppgången andra halvåret 1972 kan frärast återföras på svängningar i konsumtionen av varaktiga varor —• frärast bilar. Gruppen delvis var­aktiga varor (dvs. beklädnadsvaror ra. ra.) låg första halvåret 1972 i det närraaste kvar på föregående halvårs nivå och konsumtionen av dessa varor minskade därefter andra halvåret. Den totala tjänstekonsumtionen ökade svagt båda halvåren 1972. Gruppen icke varaktiga varor uppvi­sade samraa utveckling sora den totala konsurationen.

Ser raan lill konsumtionsvolyraökningen raellan helåren 1971 och 1972 kora det främsta bidraget från gruppen varaktiga varor sora ökade raed ca 8 %. Häri ingår bUinköpen, som steg med närmare 10 % från


 


Bil. 1    Reviderad nationalbudget för år 1973


117


Diagram 6: 2 Privat konsumtion fördelad på varugrupper 1969—1973

Index: 1969 = 100. 1968 års priser. Säsongrensade halvårsdata


120

100 -

80

 

Perso

nbilar

/s

/

 

"-

/

 

 

 

 

 

 

 


 

 

 

Icke varaktiga varor

 

110

-

---

90

 

 

 

 

 

 

 

 


120 -

100

I___ L

1969       70       71        72       73  1969       70       71        72        73

Anm. För 1973 har helårsprognosen inritats raed horisontella linjer. Källor: Statistiska centralbyrån och konjunkturinslilulel.

1971 lill 1972. Även luristulgifterna visade en betydande uppgång (ca 13 %). Konsumtionen av icke varaktiga varor ökade raed endast 1,3 % från 1971 till 1972. I denna varugrupp ingår till 60 % livsraedel, sora ökade raed endast 0,6 %. Även för de delvis varaktiga varorna note­rades en förhåUandevis svag konsuralionslillväxt från 1971 lill 1972. Uppgången blev där eridast 0,8 %, vilket är speciellt anraärkningsvärt raed tanke på den betydande nedgången av konsurationen av dessa va­ror 1970—1971. Den inheraska tjänslekonsurationen steg raed 2%. Som ovan nämnts ökade den totala konsuralionen med 2 1/4 % och de disponibla inkomsterna raed endast 1,2 %. Därraed rainskade sparan­det raellan 1971 och 1972 och sparkvoten föll raed 1 procentenhet tiU 5,3 % av disponibelinkomsten 1972.

För 1973 förutses den reala disponibelinkomsten öka raed 4 3/4%. En så kraftig disponibdinkorastökning kan förväntas leda till en ökning av sparkvoten 1973. Hushållen fick eraeUertid vid slutet av 1972 bety­dande inkorastlUlskott som kan väntas medföra extra tillskott lill kon­surationen 1973. Med hänsyn härtUl har det förefallit riraligt alt för 1973 räkna raed en endast raåttiig ökning för sparkvoten järafört raed 1972. Den privata konsuralionen beräknas härigenom stiga med 4 1/4 %.


 


Prop. 1973:125                                                       118

7    Investeringarna

7.1 Sammanfattning av investeringsprognosen för 1973

För 1971 föreligger nuraera investeringsberäkningar som kan betraktas som definitiva. De anger alt de totala investeringama minskade med 2 % i volym 1970—1971. Byggnadsinvesteringama beräknas ha minskat med 4 % raedan raaskininvesleringarna synes ha ökat raed 0,5 %. In­vesteringsnedgången kan frärast hänföras till rainskat bostadsbyggande särat en betydande neddragning av investeringsaktiviteten hos korarau­nerna. Vidare rainskade investeringama inora handeln där byggandet hölls tUlbaka av den investeringsavgift sora var i kraft under senare delen av 1970 och tidigare delen av 1971. Ökade investeringar förekora inora bl. a. den egentliga industrin och de statliga affärsverken.

De beräkningar sora nu föreligger för 1972 anger att de totala investe­ringama ökade med 5,5 % i volyra 1971—1972. Både byggnads- och maskininvesteringama beräknas, därvid ha stigit från 1971 års nivå. Upp­gången raed 5 % på byggnadssidan bars fraraför allt upp av kraftigt stegrade statliga investeringar raen även de privata byggnadsinvestering­arna tycks ha ökat något. Den rainskning av bostadsbyggandet sora för­siggått under två års tid brorasades upp och vändes t. o. ra. till en upp­gång saratidigt som också komraunernas byggande ökade något. De to­tala raaskininvesleringarna beräknas ha stigit raed 6,5 % — en ökning som emellertid tUl stor del förklaras av kraftigt ökade leveranser till han­delsflottan. Det är frärast de privata och de koraraunala raaskininvesle­ringarna som svarar för uppgången raedan de statliga raaskininveslering­arna endast tycks ha ökat obetydligt. De totala industriinvesleringama ökade liksom 1971 i volyra. Uppgången anges för 1972 till 3,5 % raot 2 % för 1971.

Den redovisade uppgången av de totala investeringarna 1972 har haft ett saraband raed de ekonoraisk-politiska åtgärder sora successivt sattes in från mitten av 1971 — framiför allt inora byggnadssektorn — för att raotverka ökningen av arbetslösheten.

För att balansera den vikande igångsättningen av flerfarailjshus fri­släpptes hösten 1971 del privatfinansierade sraåhusbyggandet. Även hös­ten 1972 skedde ett sådant frisläpp. Dessa åtgärder raedförde en raycket kraftig öknmg av investeringarna i småhus 1972. Byggandet inora den privata sektorn — frärast inora industri och handel — stiraulerades även genora en rad åtgärder. Äv särskUd betydelse för den inte obe­tydliga uppgång av industrins byggnadsinvesteringar sora ägde rura torde ha varit de statliga bidragen lill railjövårdsanläggningama. Ge­nom en omfattande tillståndsgivning av oprioriterade projekt kunde även handelns byggnadsinvesteringar öka betydligt. Den ökning av det statliga byggaiidet sora skedde hänför sig till både affärsverk och rayndigheter.  För myndigheternas  del kan  uppgången  ledas  tillbaka


 


Bil. 1    Reviderad nationalbudget för år 1973                119

till ett ökat statligt vägbyggande, till stora delar finansierat via anslagen till beredskapsarbeten. Koraraunernas byggnadsinvesteringar hölls uppe genora speciella stödåtgärder såsora ökningar av de komraunala bered­skapsarbetena samt förraårUiga bidrag lUl koraraunala railjövårdsanlägg-ningar.

Även anskaffningen av raaskiner och apparater underlättades genora en rad stiraulansåtgärder. Sålunda åtnjöt näringslivet ett investerings­avdrag på 20 % för maskiner beställda under såväl 1971 som 1972. Inom den statliga sektom kan även vissa tidigareläggningar av industri­beslällningar ha medverkat tUl att hålla raaskininvesleringarna uppe.

De prognoser för 1973 års investeringar sora läggs frara i detta kapi­tel anger att de totala investeringarna väntas öka raed 3 % i volyra 1972—1973. Fortsatta ökningar beräknas därvid korama till stånd för de privata och de statliga investeringarna medan kommunemas investe­ringar och bostadsbyggandet väntas minska.

De totala byggnadsinvesteringama väntas minska raed 2 %. För­utora av ett minskat bostadsbyggande förklaras detta frärast av en för­utsedd nedgång i koraraunemas byggande. De koraraunala myndighe­ternas egna planer som visar på en avsevärd minskning 1972—1973 har vid denna bedömning uppjusterats en del med hänsyn till de utökade anslag lill beredskapsarbeten sora beslutats av statsraakterna. Vidare har förutsatts alt anslagen till beredskapsarbeten blir avsevärda även budget­året 1973/74. Bostadsbyggandet beräknas minska med 6,5 % 1972— 1973. Denna kalkyl baseras på ett antagande om alt antalet igångsatta lägenheter komraer alt uppgå till 80 000 under 1973 — en rainskning raed närraare 20 000 lägenheter från 1972. Nedgången har främst be­dörats falla på flerfarailjshussidan. De statliga byggnadsinvesteringarna beräknas däremot öka raed 3,5 %. Liksom i fråga om koraraunema har förutsatts att volymen beredskapsarbeten för den statiiga sektoms del blir av betydande omfattning ocksä under budgetåret 1973/74. Även det privata näringslivets byggnadsmvesteringar förutses stiga 1973.

Beträffande näringslivets byggande kan nämnas alt industrins bygg­nadsinvesteringar bedörats öka raed 9 % medan däremot en rainskning av samma storlek beräknats för handelns byggnadsinvesteringar. Progno­sen för industrins byggnadsinvesteringar är kraftigt uppreviderad jäm­fört med den prognos som redovisades i den preUrainära nationalbudge­ten för 1973. Företagen har uppjusterat sina planer i betydande orafatt­ning raellan de två senaste enkätundersökningama, vilket delvis kan vara en följd av att vissa ekonoraisk-politiska stimulansåtgärder inte var full­ständigt kända vid enkätlUlfället i november 1972. För handelns del har igångsättningen bedömts bU betydligt lägre 1973 än under de senaste två åren.

De totala maskininvesteringarna väntas öka raed  11,5 %   i volyra


 


Prop. 1973:125


120


Tabell 7: 1 Bruttoinvesteringarnas utveckling 1967 — 1972 samt prognos för 1973

 

 

 

1972 i raiij. kr.

Procentuella volymförändringar

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

löpande

1967-

1968-

1969-

1970-

1971-

1972-

 

priser

1968

1969

1970

1971

1972

1973

Byggnader och anläggningar

 

 

 

 

 

 

 

Perraanenta bostäder

9 566

1,5

3,5

-3,5

-3,0

2,5

-6,5

Privat jordbruk, skogsbruk

 

 

 

 

 

 

 

och fiske

434

3,5

-13,5

-7,0

7,5

-1,5

4,0

Egentlig industri

2 380

-14,5

6,5

-0,5

-0,5

6.5

9,0

Handel ra. m.'

1921

-14,5

12,0

4,5

-9,5

8,5

-9,0

Statliga affärsverk

1490

-8,0

15,5

-10,0

-2,0

22,5

-1,0

Statliga myndigheter inkl.

 

 

 

 

 

 

 

militära'

2 010

3,0

-4,0

2,0

. -5,0

19,5

6,5

Kommunala investeringar exkl.

 

 

 

 

 

 

 

bostäder och industri

8 822

13,0

5,5

8,0

-9,0

1,5

-3,0

Övriga investeringar

1 718

-16,0

-2,0

1,5

20,5

0,5

7,0


Sumraa

Maskiner m. m.

Privat jordbruk, skogsbruk

och fiske Egentlig industri Handel m. m. Statliga affärsverk Statliga rayndigheter Komraunala rayndigheter exkl.

industri Övriga investeringar därav: handelsflottan

Sumraa

Summa, exkl. handelsflottan

Totalt

Permanenta bostäder

Privat jordbruk, skogsbruk

och fiske' Egentlig industri Handel m. m.' Statliga affärsverk Statliga rayndigheter inkl.

militära-Kommunala investeringar exkl.

bostäder och industri Övriga investeringar

Suraraa'


5,0

28 341

0,5

-2,0

4,5

-4,0

1,0

-5,5 2.5 2,0

-2,5 3,0

10,5

24,5 74,5

6,5

3,5

1 091 5 907 1 375 1 759 368

1 226

3 621

905

15 347

14 442

1,5 2,0 4,0 8,5 -3,0

2,0

-5,5 -40,5

0,5

3,5

2,5 9,5 6,5 9,5 6,5

-2,5 -4,5 -25,5

4,0

5,5

13,0

3,0

-7,0

3,5 -6,5

-13,0

1,0

133,5

0,5

-1,5

3,3

12,0 0,0

17,0 0,0

3,5 18,0 48,0

11,5

9,0

-5,5

6,0

2,5

21,5

-3,0

23,5

3,0

-31,5

6,5

7,5

-6,5

9 566

3,5

1,5

.2,3

Sumraa, exkl. handelsflottan'   42 807

-3,5       -3,0

 

1 549 8 287 3 296 3 249

12,5

-3,5

-7,0

0,5

-4,0

8,5

9,5

12,5

-7,5 4,0 3,5 6,5

18,5

2,0

-8,5

1,0

-1.5

3,5 5.5 7,0

5,0

11,0

-5,0

9,0

2 378

2,0

-2,0

1,0

-5,0

16,5

5,5

10 048 5 339

11,5 -8,5

4,5 -3,5

9,5.

2,5

-9,5 6,5

2,5 16,5

-2,0 14,5

43 712

1,0

4,5

3,0

-2,0

5,5

3,0

42 807

2,0

4,5

3,5

-3,0

4,5

2,0


' Häri innefattas bl. a. flertalet fristående kontorsbyggnader. Inkl. statliga väginvesteringar.

' Häri innefattas investeringar i avelsdjur ra. ra. Suraraan av byggnads- och maskininvesteringar överensstämraer därför ej med totala investeringar.

Anm. Procenttalen är avrundade till hela och halva procenttal. I övriga investeringar insår förutora privata även vissa offentliga investeringar, nämligen investeringar i statliga kraftaktiebolag och statliga delen av S.A.S.

Nedan redovisas byggnadsunderhållets procentuella förändring i 1968 års priser
1967-1968 1968-1969 1969-1970 1979-1971 1971-1972 1972-1973
0,5             2,5             3,0             -2,5           -4,5           3,0

Källor: Statistiska centralbyrån och konjunkturinstitutet.


 


Bil. 1    Reviderad nationalbudget för år 1973


121


 


Tabell 7:2 Bruttoinvesteringarnas utveckling 1967-kommunal sektor.


1972 samt prognos för 1973 för privat, statlig  och


 

 

 

1972 1 railj. kr.

Procentuella volymförändringar

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

löpande

1967-

1968-

1969-

1970-

1971-

1972-

 

priser

1968

1969

1970

1971

1972

1973

Byggnader ock anläggningar

 

 

 

 

 

 

 

Privata

 

 

 

 

 

 

 

inkl. bostäder

11 806

-7,5

6,5

-2,5

-3,0

6,0

-2,5

exkl. bostäder

6 076

-14,5

5,0

0,5

0,5

3,5

3,0

Statliga

 

 

 

 

 

 

 

inkl. bostäder

3 879

-0,5

1,5

-2,0

-1,5

22,0

3,5

exkl. bostäder

3 876

-0,5

2,0

-2,0

-1,5

22,0

3,5

Kommunala

 

 

 

 

 

 

 

inkl. bostäder

12 656

9,0

3,0

5,5

-5,5

-0,5

-3,5

exkl. bostäder

8 823

13,0

5,5

8,0

-8,5

1,5

-3,0

Sumraa

 

 

 

 

 

 

 

inkl. bostäder

28 341

0,5

4,5

1,0

-4,0

5,0

-2,0

exkl. bosläder

18 775

0,0

5,0

3,5

-4,5

6,0

0,0

Maskiner in. m.

 

 

 

 

 

 

 

Privata

11 328

-1,0

5,5

3,0

0,5

7,5

12,0

Statliga

2 787

10,5

2,5

16,5

8,0

1,0

13,0

Komraunala

1 232

1,5

-2,5

24,0

-13,0

11,0

3,5

Summa

15 347

0,5

4,0

6,5

0,5

6,5

11,5

Totalt

 

 

 

 

 

 

 

Privata'

 

 

 

 

 

 

 

inkl. bosläder

23 158

-4,0

6,0

0,0

-1,0

7,0

5,0

exkl. bostäder

17 428

-5,5

5,0

2,0

1,0

6,5

9,0

Statliga

 

 

 

 

 

 

 

inkl. bostäder

6 666

4,0

2,0

5,5

3,0

12,0

7,5

exkl. bostäder

6 663

3,5

2,5

5,5

3,0

12,0

7,5

Kommunala

 

 

 

 

 

 

 

inkl. bostäder

13 888

.    8,5

2,5

7,0

-6,5

0,5

-3,0

exkl. bostäder

10 055

11,5

4,5

9,5

-9,0

2,5

-2,0

Summa'

 

 

 

 

 

 

 

inkl. bostäder

43 712

1,0

4,5

3,0

-2,0

5,5

3,0

exkl. bostäder

34 146

0,5

4,5

5,0

-2,0

6,5

5,5

' Häri innefattas investeringar i avelsdjur ra. m. Summan av byggnads- och maskininvesteringar överensstämmer därför ej raed totala investeringar.

Källor: Statistiska centralbyrån och konjunkturinstitutet.


 


Prop. 1973:125                                                       122

1972—1973, varvid de privata och de statliga maskininvesteringarna be­räknas öka betydligt. Koraraunernas maskinanskaffning förutses däremot öka i endast begränsad orafattning. Industrins raaskininvesteringar har utifrån den senaste enkätundersökningen i februari 1973 bedömts öka med 12 %. Förelagens egna planer har uppjusterats något på grand av att en fortsatt snabb förbättring av efterfrågeläget kan väntas. Denna torde leda lill en höjning av kapacitetsulnyltjandet sora efler hand bi­drar lill en planpåfyllnad. Anskaffningen av raaskiner och inventarier stirauleras dessutom genom det 30-procenliga investeringsavdraget, vU­ket gäller för raaskiner beställda före den 1 juli 1973. Inora den statliga sektorn beräknas affärsverkens raaskininvesteringar öka betydligt — fraraför allt genora ökade inköp av vattenfallsverket och televerket.

Även för invesleringsutvecklingen 1973—1974 har en bedöraning gjorts i saraband med denna beräkningsoragång. Underlaget för en så­dan kalkyl är raycket bristfälligt, bl. a. saknas planuppgifter för flertalet sektorer. På byggnadssidan kan dock förutses en fortsatt nedgång av bostadsbyggandet. En riralig utgångspunkt för kalkylema har varit ett oförändrat antal igångsatta lägenheter under 1974 järafört raed 1973. En ökad efterfrågan på nyproducerade lägenheter genom ökade realin­komster och ökad invandring koraraer näraligen troligtvis att fångas upp av stocken outhyrda lägenheter. Det privata byggandet förutses öka något vid en fortsall uppgång for industrins byggnadsinvesteringar. Upp­gången inora denna sektor koraraer dock troligen att raotverkas av en ytterligare nedgång för handelns byggnadsinvesteringar. Överslagsbe­räkningar grundade i första hand på ofullständiga uppgifter från de stat­liga rayndighetema och affärsverken tyder pä ungefär oförändrad bygg-nadsaklivilet i den statliga sektom 1974 järafört med 1973. Information ora koraraunernas byggnadsinvesteringar saknas helt. Antas eraeller­tid en raarginell ökning för byggandet i koraraunsektorn skulle de totala byggnadsinvesteringarna troligen fortsätta alt minska i ungefär samraa takt 1973—1974 sora 1972—1973.

Även kalkylerna över utvecklingen av raaskininvesleringarna är ba­serade på ell raycket begränsat inforraationsraaterial. Industrins raaskin­investeringar tycks enligt uppgifter från en specialenkät sora inhäratats av statistiska centralbyrån fortsätia att öka. Uppgången förefaller dock inte bli särskilt stark 1973—1974. Troligen har det orafattande stödet till induslrnnvesteringarna 1971—1973 tidigarelagt en del investeringar sora eljesl skulle ha genoraförts 1974. För de statliga raaskininveslering­arna synes i slort sett en stagnerande utveckling vara att vänta. Med anlaganden ora oförändrade raaskininvesleringar inora den koraraunala sektorn samt ökande investeringar inora handeln skulle en fortsatt ök­ning av de totala raaskininvesleringarna kunna eraotses 1973—1974. Uppgången skulle eraellertid bli avsevärt mindre än den som nu progno­seras för 1972—1973.


 


Bil. 1    Reviderad nationalbudget för år 1973


123


Diagram 7:1 Byggnads- och maskininvesteringar, totalt och uppdelat på sektorer 1964—1973

Index: 1964 = 100. 1968 års priser


120 110 100

120: 110 100

130 120

110 100: 120 100

80

130 120 110

100

Byggnader och anläggningar

 

L Totalt

 

 

-

\

y

-,

 

 

 

 

 

 

 

1      1      1

 

 

 

 

 

 

 

L Bostäder

rrT

rs

r<:-

'-'

s

[--rV

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

'\

L Industri

K

v'""

r       /

 

\

 

/

 

 

\

r

'

 

 

 

 

/

 

 

 

 

 

 

/

 

 

 

 

 

 

 

[  -"/

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

" Handel

 

 

 

 

h

y

6w                    i

 

A

A

 

\ -/

 

 

/

/

 

 r

 

..--

"

 

övriga privata

 

 

 

 

 

1   1

 

 


 

 

 

 

 

Maskiner m.m.

 

Totalt

160

-

140

 

 

 

-*-

 

i?n

-r-T

 

 

100

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

160 140 120

. Totalt, exkl. hände

Isflottar

 

 

100

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

160

. Industri

 

 

 

 

 

,f

140 120

:       .

< 

r

'/

100

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 


100

90 160 150 140 130-120

110 100

180 -

160

140

120

100

L

 

1  Övriga

statliga --'"

V        '-'

 

..

 

 

 

\     T-

 

 

\~T\

 

övriga offent!

ga

 

 

 

 

"               A

[N-1

 

 

 

(

 

 

/

A

 

 

-'

'--

""

 

jf=

 

 

 

 

 

--fn

 

 

 

 

 

 

\\

 

 

 

 

 

 

1964 65 66 67 68 69 70   71   72 73       1964 65 66 67 68 69 70  71   72 73 .Anm. I varje deldiagram är resp. total inlagd som en tunt streckad kurva. Källor: Statistiska centralbyrån och konjunkturinstitutet.


 


Prop. 1973:125                                                                     124

7.2 Investeringsutvecklingen inom olika områden

Bostäder

De totala bostadsinvesteringama som minskade raed ca 3 % från 1970 lill 1971 ökade enligt fortfarande prelirainära beräkningar 1972. Totalt beräknas bosladsinvesleringarna ha ökat raed ca 2,5 % i volyra 1971— 1972. Investeringama i flerfarailjshus rainskade därvid med ca 14 % me­dan småhusinvesteringama ökade med ca 28,5 %. Ombyggnadsverk-sarahelen, sora endast utgör en mindre del av de totala bosladsinvesle­ringarna, beräknas ha minskat raed ca 20 % (se tabell 5).

De beräkningar över bostadsinvesteringarna som görs bygger pä upp­gifter angående antal påbörjade lägenheter (se anm. 2 under tabell 3), genomsnittlig lägenhetsslorlek samt byggnadstider. Upprevideringen för 1971 på 0,5 procentenhet jämfört med tidigare beräkningar förklaras av nya korrigeringar vad gäller påbörjandet av flerfamiljshus under 1971. Dessa har kunnat göras då drygt 75 % av färdigställandet nu är känt.

Trots en kraftigt minskad igångsättning av lägenheter under 1972, ca 7 550 lägenheter färre påbörjades under 1972 järafört raed 1971, ökade bostadsinvesteringama 1972. Detta förklaras frärast av ett kraftigt ökat småhusbyggande som har kortare byggnadstider samt betingar en högre kostnad. Även 1971 ökade sraåhusbyggandet kraftigt, speciellt under fjärde kvartalet då del privatfinansierade sraåhusbyggandet frisläpptes. Invesleringsökningen till följd av detta frisläpp kora till stor del att falla på 1972. Under hela 1972 var igångsättningen av sraåhus mycket hög; ca 6 900 fler sraåhuslägenheter påbörjades under 1972 än under 1971. Bidragande härtill var ett fömyat frisläpp av det privatfinansierade sraåhusbyggandet hösten 1972. Frisläpper gällde under perioden sep­teraber—deceraber 1972. En av arbetsraarknadsstyrelsen i början av 1973 utförd undersökning visar att ca 8 050 lägenheter kora att beröras av frisläppet. Huvuddelen av dessa registrerades sora igångsatta under september—december 1972 raen en raindre del kom att registreras först i början av 1973. Utöver detta frisläpp gavs även raöjlighet att under hösten sätta igång statsbelänade sraåhus sora tidigare planerats bli igång­satta första halvåret 1973. Enligt bostadsstyrelsen gav dock denna åtgärd knappast någon större effekt. När det gäller flerfaraUjshusen fortsatte antalet lägenheter att minska under 1972 — ca 14 450 lägenheter färre påbörjades under 1972 jämfört raed 1971. Den kraftiga minskningen i investeringsvolymen till följd av nedgången i påbörjandet motverkades dock något av att byggnadstiderna förkortades. Totalt understeg igång­sättningen under 1972 de medgivna byggnadsraraarna raed ca 7 150 lägenheter.

Vid beräkningen av igångsättningen för 1973 har hänsyn tagils till den undersökning sora bosladsslyrelsen lät ulföra vid årsskiflet 1972/1973. Vid undersökningstillfället, då ca 95 % av bostadsraraama var förde­lade, beräknades igångsättningen av statligt belånade lägenheter till ca


 


Bil. 1    Reviderad nationalbudget för år 1973


125


Tabell 7: 3 Lägenheter i påbörjade, inflyttningsfärdiga och pågående bostads­byggen 1968-1974

 

 

 

Totalt

 

 

Därav flerfamiljshus Påböriade' Inflyll-

 

 

Påbörjade

:' Inflytt-

Pågående

Pågående

 

 

nings-

vid perio-

 

nings-

vid perio-

 

 

färdiga

dens slut

 

färdiga

dens slut

1968

107 400

106 250

116 850

77 150

77 600

93 250

1969

105 500

109 050

113 300

71 250

77 350

87 150

1970

100 100

109 850

103 550

69 250

75 250

81 150

1971

104 800

107 200

101 150

69 100

75 250

75 000

1972

97 250

104 050

94 350

54 650

66 900

62 750

1973

(80 000)

(101 350)

(73 000)

(42 000)

(57 500)

(47 250)

1974

(80 000)

(81 350)

(71 650)

(40 000)

(43 550)

(43 700)

1971

 

 

 

 

 

 

1 kv.

17 050

24 200

96 400

13 900

16 850

78 200

2 kv.

25 550

28 900

93 050

16 700

20 650

74 250

3 kv.

29 300

23 800

98 550

20 450

16 800

77 900

4 kv.

32 900

30 300

101 150

18 050

20 950

75 000

1972

 

 

 

 

 

 

1 kV.

16 650

26 250

91 550

12 000

17 900

69 100

2kv.

23 950

27 350

88 150

13 250

18 150

64 200

3 kV.

25 750

20 500

93 400

14 950

12 250

66 900

4kv.

30 900

29 950

94 350

14 450

18 600

62 750

1973

 

 

 

 

 

 

1 kv.

(14 950)

 

 

(9 250)

 

 

2 kv.

(22 150)

 

 

(10 850)

 

 

3 kv.

(21 800)

 

 

(11 800)

 

 

4kv.

(21 100)

 

 

(10 100)

 

 

1974

 

 

 

 

 

 

t kv.

(13 650)

 

 

(8 800)

 

 

2 kv.

(22 400)

 

 

(10 750)

 

 

3 kv.

(22 000)

 

 

(11 400)

 

 

4kv.

(21 950)

 

 

(9 050)

 

 

' Med påbörjandemånad avses enligt den äldre definitionen den månad dä schaktning, sprängning eller utfyllnadsarbetena påbörjas. Siffrorna fr. o. ra. I97I ar beräknade av konjunkturinstitutet.

Anm. 1. Samtliga inora parentes angivna uppgifter är prognoserade. Alla siff­ror är avrundade till närmast hela femtiotal.

Anm. 2. Definitionen av påbörjandelidpunkt i statistiska centralbyråns bo-stadsbyggnadsstatislik ändrades fr. o. m. 1971. Nuraera registreras tidpunkten för grundbottenbesiktning och/eller de egentliga byggnadsarbetenas påbörjande. Definitionsändringen innebär att den under 1971 och 1972 publicerade pä-börjandestatistiken raåste korrigeras till att avse schaktningstidpunkt för att kunna utgöra underlag till bostadsberäkningarna enligt den modell som använts vid konjunkturinstitutet. I texten behandlas påbörjandet enligt den äldre defini­tionen.

Källor: Statistiska centralbyrån och konjunkturinstitutet.

70 000. Inberäknat privatfinansierade bostäder samt återstående uttag ur raraarna har totala igångsättningen för 1973 beräknats till 80 000 lägenheter. Ändelen påbörjade lägenheter i sraåhus har beräknats tUl ca 47,5 %, vilket är en ökning järafört raed 1972, då andelen sraåhus var

ca 44 %.


 


Prop. 1973:125


126


Tabell 7: 4 Lägenheter i påbörjade, inflyttningsfärdiga och pågående   bostads­byggen 1970 — 1972 enligt statistiska centralbyråns officiella statistik

 

 

Totalt

 

 

Därav flerfamiljshus

 

 

Påböriade' Inflytt-

Pågående

Påböriade' Inflyll-

Pågående

 

 

nings-

vid perio-

 

nings-

vid perio-

 

 

färdiga

dens slut

 

färdiga

dens slut

1970

106 700

109 850

96 900

75 850

75 250

74 500

1 kv.

20 250

25 450

94 850

16 800

17 900

72 800

2kv.

32 250

29 850

97 250

21 900

20 650

74 050

3 kv.

25 950

22 550

100 650

17 900

15 750

76 200

4kv.

28 250

32 000

96 900

19 250

20 950

74 500

1971

104 500

107 200

94 200

68 800

75 250

68 050

1 kv.

16 050

24 200

88 750

12 950

16 850

70 600

2kv.

26 700

28 900

86 550

17 850

20 650

67 800

3 kv.

26 800

23 800

89 550

17 950

16 800

68 950

4kv.

34 950

30 300

94 200

20 050

20 950

68 050

1972

97 850

104 050

88 000

55 250

66 900

56 400

I kv.

16 150

26 250

84 100

11 500

17 900

61 650

2kv.

25 500

27 350

82 250

14 800

18 150

58 300

3 kv.

23 900

20 500

85 650

13 100

12 250

59 150

4kv.

32 300

29 950

88 000

15 850

18 600

56 400

' Med påbörjandemånad avses enligt den nya definitionen månad för grundbottenbesiktning och/eller de egentliga byggnadsarbetenas påbörjande. Alla siffror är avrundade till närmast hela femtiotal.

Källa: Statistiska centralbyrån.

Investeringsberäkningar har även utförts för 1974. Härvid har igång­sättningen beräknats bli oförändraid järafört raed 1973. Denna igångsätt­ningsprognos bygger på ett antagande ora att en ökad efterfrågan på bo­släder till följd av ökad disponibel inkorast särat ökad invandring i första hand kommer att ta i anspråk den stock av outhyrda lägenheter sora uppstått under de senaste åren.

Investeringar i ombyggnad av bostäder rainskade kraftigt under 1972. Beslut om lån tUl orabyggnad eller förbättring raeddelades för ca 11 600 lägenheter, vilket är en minskning med ca 2 350 lägenheter järafört raed 1971. Tabell 5 visar att antalet lägenheter för vilka lån tUl orabyggnad samt förbättring beviljats successivt minskat under senare år. När det gäller ombyggnad utan statliga lån har tendensen troligen varit densam­raa. Totalt uppskattas orabyggnad utan statliga lån beröra raellan 500— 1 000 lägenheter per år.

Nedgången av nyproduktionen koraraer alt ge negativa återverkning­ar på byggsyssdsältningen. En rad stunulansåtgärder har därför vidta­gits för att öka orabyggnadsverkiäamheten då nyproduktionen rainskar. Under hösten 1972 frara t. o. ra. halvårsskiftet 1973 kan byggföretag er­hålla statsbidrag med 40 % av lönekostnadema vid upprustning av äldre fastigheter. Dessutora har fr. o. ra. den 1 november 1972 komrauner och allmännyttiga företag kunnat erhålla förbättringslån till orabyggnad.


 


Bil. 1    Reviderad nationalbudget för år 1973                       127

Tabell 7: 5 Antal lägenheter för vilka statligt lån till modernisering   beviljats 1968-1972

1968      1969      1970      1971      1972

Ombyggnad         3 650     4 300     3 800     3 450     3 200

Flerfamiljshus       1200      2 350      1900      1500      1150

Småhus                2 450      1 950     1 900     1 950     2 050

Förbättring          13 400   12 650        12 300        10 500     8 400

Småhus inkl. fler­familjshus

Totalt                  17 050        16 950        16 100        13 950        11600

Anm. AUa siffror är avrundade till närmast hela feratiotal. Källa: Bostadsstyrelsen.

Vid ombyggnad av flerfamUjshus kan s. k. prioriterade lån erhållas även när orabyggnaden sker utan stöd av statliga lån under perioden 1 januari 1973—31 mars 1974. För att ytterligare stimulera orabyggnadsverksam­heten har i en proposUion, 1973:21, föreslagits dels att förbätlringslånen skall utvidgas till att även gälla kooperativa och enskilda byggherrar, dels alt fastighetsägare, som före utgången av 1974 påbörjar statligt be­lånad orabyggnad, skall kunna få bidrag på upp till 6 000 kr. per lägen­het.

I beräkningama för 1973 har såvitt raöjligt hänsyn tagils tUl dessa stimulansåtgärder. Det har dock antagits att byggnadsunderhållet i högre grad än orabyggnadsverksamheten koraraer att stirauleras av det direkta statsbidraget. Totalt beräknas eraellertid orabyggnadsposlen öka med 20 % 1973. För 1974 har ökningslakten antagils bli 30 %.

Med avseende på månadsfördelningen av det totala påbörjandet har i kalkylerna hänsyn tagits tUl arbetsmarknadsstyrelsens rekommendatio­ner till länsarbetsnämnderna, att styra tiUslåndsgivningen så att huvud­delen av de privatfinansierade lägenheternas påbörjandelidpunkt förläggs till tredje och fjärde kvartalen.

I diagram 2 redovisas medianbyggnadstiderna i antal raånader för på­började lägenheter i flerfarailjshus och sraåhus. På grund av stalistikora-läggningen 1970 (se anra. 2 under tabeU 3) justeras raedianbyggnadsti-dema för flerfamiljshus till att avse byggnadstidema enligt den garala definitionen för påbörjandet. Någon korrigering av byggnadstidema för sraåhus behöver däreraot inte vidtas.

För såväl flerfarailjshus sora småhus minskade medianbyggnadstider­na för lägenheter påbörjade första halvåret 1971 raed en månad jämfört med lägenheter påbörjade andra halvåret 1970. För andra halvåret 1971 ökade eraellertid byggnadstiderna raed ca en halv raånad för att där­efter för första halvåret 1972 återigen rainska raed knappt en halv raå­nad. Vid bedöranmgen av byggnadstidema andra halvåret 1972 har hän-


 


Prop. 1973:125


128


Diagram 7: 2 Medianbyggnadstid i antal raånader för påbörjade lägenheter 1969—1974

1969      70      71       72      73      74          1969      70       71      72      73      74

Källor: Statistiska centralbyrån och konjunklurinstitulet.

Diagram 7: 3 Investeringar i bostäder och inom egentlig industri 1967—1973

Index: 1964 = 100. 1968 års priser. Säsongrensade halvårsdata


130 110 90 70 180 160 140 120 .100


 

Småhus

/

> 

/   X

\

 

f

\

 

r\

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 


160 140 120 100


 

Egentlig industri

Totalt                                           ,'

-

/

 

 

r

r

'

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

. Maskiner

 

rN 1

/

/

 

 

 

p-/

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 


1967     68    69    70     71     72    73         1967    68    69    70     71     72    73

Källor: Statistiska centralbyrån och konjunkturinstitutet.

syn tagits lill den arbetstidsförkortning sora infördes i slutet av 1971 och sora antagits ha resulterat i något förlängda byggnadstider. Mot bak­grund av den ur byggnadssynpunkt exlrerat raUda vintern 1972/1973 har likväl för påbörjade lägenheter andra halvåret 1972 kalkylerats med byggnadstider som i stort sett ligger kvar på sararaa nivå sora under första halvåret 1972. För 1973 har byggnadstidema antagits öka något. De totala bostadsinvesteringarna 1973 beräknas utifrån ovan redovi­sade förutsättningar minska med 6,5 %  jämfört med  1972. Investe-


 


Bil. 1    Reviderad nationalbudget för år 1973                       129

ringarna i flerfamiljshus förutses minska med 21 % raedan sraåhusin-vesleringarna beräknas öka raed 4,5 %. Den raycket kraftiga rainsknmg-en i flerfarailjshus beror på den raycket låga igångsättningen av flerfa­railjshus under 1972 och 1973, raedan ökningen i sraåhus till stor del förklaras av den kraftiga igångsättningen under fjärde kvartalet 1972. För 1974 har bostadsmvesleringarna beräknats minska med 10 % i vo­lym. Minskningen berör både flerfamiljshusen och småhusen.

Under 1972 färdigställdes 104 050 lägenheter — en rainskning raed 3 150 lägenheter järafört raed 1971. För 1973 har antalet färdigställda lägenheter beräknats tUl 101 350 — en rainskning raed ytterligare 2 700 lägenheter. Antalet färdigställda lägenheter för 1974 beräknas till drygt 80 000.

Egentlig industri

Med utgångspunkt från den enkätundersökning som genomfördes av sta­tistiska centralbyrån i februari 1973 har en förnyad bedömning kunnat göras av industrins investeringsverksamhet för 1972 och 1973. De pre­lirainära uppgifter för det närmast bakoraliggande året sora inhäralas i februari varje år har tenderat alt underskatta det definitiva utfallet sora det raäts i enkätundersökningarna i raaj. En uppjustering av enkätupp-giflerna för 1972 raed ett par procentenheter har därför synts befogad. Sålunda justerad anger februarienkäten alt industrins byggnadsinveste­ringar ökade med 6,5 % och raaskminvesteringarna raed 2,5 % i volyra 1971—1972. Den totala uppgången av industriinvesteringarna skulle där­med bh 3,5 %.

Den redovisade invesleringsökningen kan sannolikt till stor del åter­föras på de ekonoraisk-poliliska åtgärder sora sedan mitten av 1971 vid­tagits vid upprepade tUlfällen för att raotverka arbetslösheten. Särskilt kan noteras de betydande bidrag — administrerade av statens natur­vårdsverk — sora i ett par oragångar utgått lill industrins railjövårdsin­vesteringar. Vidare har anskaffningen av raaskiner och inventarier sti-raulerats av ett investeringsavdrag på 20 %, raedan investeringsfondema har fått utnyttjats för investeringar i byggnader. Av diagram 2 att döma förefaller det sora ora den huvudsakliga effekten av dessa åtgärder skulle ha faUit på första halvåret 1972.

Industrins planer för 1973 finns redovisade i tabellerna 6—8. I jära­förelse raed de uppgifter sora läranades i noveraber 1972 kan konstaleras att företagen uppjusterat sina planer betydligt. Norraalt äger en dylik uppjustering rura från enkät till enkät aUt eftersora planhorisonlen ryc­ker närraare. Den betydande uppjustering som nu kan observeras förkla­ras sannoUkt till en del av att industrin nu kunnat beakta de ytterligare stimulansåtgärder sora beslöts i noveraber 1972. Då höjdes det utgående investeringsavdraget på 20 % till 30 % för raaskiner beställda under perioden  1 noveraber 1972—30 juni 1973, förutsatt att leveranserna

9   Riksdagen 1973. 1 saml Nr 125. Bilaga 1.


 


Prop. 1973:125                                                                      130

Tabell 7: 6 Verkställda resp. planerade investeringar inom industrin 1972 och 1973 enligt investeringsenkäten i februari 1973

Milj. kr.

 

 

Byggnader

och an-

Maskiner

ra. m.

 

läggningar

 

 

 

 

Verk-

Planerade

Verk-

Planerade

 

ställda

 

ställda

 

 

1972

1973

1972

1973

Gruvor och mineralbrott

174

137

294

309

Livsmedels-, dryckesvaru- och

 

 

 

 

tobaksindustri

198

242

451

3S2

Textil-, beklädnads- och

 

 

 

 

lädervaruindustri

44

43

146

127

Trävaruindustri

188

194

289

342

Massa-, pappers- och pappers-

 

 

 

 

varuindustri, grafisk industri

305

229

1455

977

Kemisk industri, petroleura.

 

 

 

 

gummivaru-, plast och

 

 

 

 

plastvaruindustri

275

374

601 ■

1 155

Jord- och stenvaruindustri

39

55

164

224

Järn-, stål- och metallverk

190

150

754

863

Verkstadsindustri

931

939

1 526

1 824

Annan tillverkningsindustri

1

2

11

6

Summa egentlig industri   2 345     2 365     5 691      6 209

El-, gas- och vattenverk    1 812     1 815     1 069      1 160

Totalt       4157   4 180     6 760     7 369

Anm. Redovisningen inkluderar investeringar i bilar och bostäder. Källa: Statistiska centralbyrån.

skedde före utgången av 1974. Dessutom infördes ett avdrag på 10 % för byggnadskostnader nedlagda under perioden 1 november 1972—31 december 1973 förutsatt att byggnadsprojekten påbörjades före den 1 juli 1973. Av tabell 6 framgår att de relativt sett mest expansiva pla­nerna har inrapporterats av kemisk industri, jord- och stenindustri samt verkstadsindustri (se även diagrara 4).

I tabellerna 7—8 återges planema för 1973 omräknade lill procentuel­la förändringstal för den totala industrin. På motsvarande sätt redovisas även planer och utfall för ett antal tidigare år. På byggnadssidan har företagens helårsplaner ojusterade beräknats innebära en mUnskning på 5 % fördelad på en ökning med 11 % första halvåret och en minskning med 18 % andra halvåret. Av skillnaderna mellan planer och ulfall för de resp. halvåren framgår att utfallen tenderar att överskallas något un­der det första halvåret medan underskattningarna för det andra halv­året är genoragående. Med hänsyn lill alt byggnadsinvesteringarna stöd­des mycket kraftigt av skilda åtgärder under 1972 har det bedömts rira­ligt att låta justeringarna av 1973 års planer undersliga dem som nu kan registreras för 1972. Ett successivt förbättrat kapacitetsutnyttjande har dock antagits .medföra en relativt snabb planpåfyllnad framför allt under


 


Bil. 1    Reviderad nationalbudget för år 1973                       131

Tabell 7: 7 Planerade och faktiska förändringar av den egentliga industrins investeringar 1965 — 1973

Procentuella volyraförändringar

1965-    1966-    1967-    1968-    1969-    1970-    1971-    1972-1966        1967        1968        1969        1970        1971        1972        1973

Byggnader och anläggningar

Planerat i februari sarama år   36                                 —25        —27        —13         7          5          —15        —5

Faktiskt inträffad för-

ändring'                                  28

3

-15

7

0

2

7

(9)

Differens                                   -8

28

12

20

-7

-3

22

(14)

Maskiner m. m.

 

 

 

 

 

 

 

Planerat i februari samraa år   12

-10

-6

17

12

6

-3

5

Faktiskt inträffad för-

 

 

 

 

 

 

 

ändring'                                    4

0

2

10

7

4

2

(12)

Differens                                   -8

10

8

-7

-5

-2

5

(7)

' Planerna beräknade som kvoten mellan prognosårets rena enkätvärde och föregående ärs   utfall. För planförändringen 1972 — 1973 har använts det prelirainära utfallet för 1972.

Anm. Redovisningen inkluderar på maskinsidan även investeringar i bilar. Uppgifterna inom parentes är prognoserade värden.

Källor: Statistiska centralbyrån och konjunkturinstitutet.

andra hälfien av året. Härtill raedverkar också den förlängning av ut­nyttjandet av investeringsfonderna sora beslöts av stalsraaktema efler enkätens insamlande. Med dessa antaganden sora grund har industrins byggnadsplaner för helåret 1973 uppjusterats raed 14 procentenheter lill en prognoserad ökning på 9 % i volyra 1972—1973.

På maskinsidan anger företagens planer en ökning raed 5 %. Här är jusleringsmönslret raellan halvåren raer entydigt än på byggnadssidan raed överskallningar av utfallet första halvåren resp. underskattningar andra halvåren. Detta återspeglar sannolikt en systeraalisk överoptiraisra hos företagen vad gäller möjlighetema att realisera sina planer på ut­satt lid. Dessutora kan noteras att avvikelserna mellan planer och ulfall är av betydligt mindre storleksordning än på byggnadssidan. Med hänsyn till det förbättrade efterfrågeläget inom industrin samt raöjlighelerna alt utnyttja det 30-procentiga investeringsavdraget har förelagens planer uppjusterals raed 7 procentenheter tUl ell prognoseral ulfall på 12 % i volyra 1972—1973.

TiUsaramanlaget har därmed industrins investeringar prognoserats öka med 11 % frän 1972 till 1973. Förelagens planer sådana de kan tolkas med ledning av tidigare erfarenheter indikerar således alt en betydande vändning uppåt av investeringsviljan nu har ägt rum.

På basis av en specialenkät sora statistiska centralbyrån insamlat i samband med den reguljära febraarienkäten kan även en viss uppfatt­ning fås ora industrins investeringsplaner för 1974. Svårigheterna alt tolka dessa planer är eraellertid betydande då antalet förelag sora ingår i detta specialurval är relativt Utet. Undersökningar av detta slag har ännu genomförts endast ett fåtal gånger, varför osäkerheten ora planer-


 


Prop. 1973:125


132


Diagram 7: 4 Investeringar inom egentlig industri, totalt ocb uppdelat på branscher 1966—1973

Index: 1962 = 100. 1968 års priser. Log. skala


140 130 120 110 100

180 170 160 150 140 130 120 110 100

Totalt

 

 

 

 

/

/

 

—1

r-

"

 

_r-  

Z'

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

140

_ Järn- och stålverk

 

 

 

130

-

 

120

-

 

110 100

 

A      k

 

 

/

 

90 80 7n

 

S

/\    /

 

 

 

\

 

/

 

V

 

 

 

 

V

 

 

 

 

 

 

 

_ Verkstadsindustri, e;

<kl. varv

r

 

/

 

V

 

 

/

 

 

 

"\

s

 

/

 

 

 

 

 

\

/

 

 

 

 

 

\

\Å

 

 

 

 

 

 

 

V

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 


 

 

 

 

 

 

 

Massa- och pappersindustri

110

.

100 90

-

A

 

 

yl

/

1

1

 

80

•v

/

 

 

 

/

s.

 

 

 

 

70

 

/

 

 

 

 

 

\

A

 

 

 

 

 

 

\

60

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

50

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Övriga

bran

scher

 

 

 

180

1

170

1

160

1 1

150

                   

 

140

A

 

S

 

'

 

_-

 

\

 

 

130

--1

y'

 

 

 

 

f-

 

 

 

 

 

 

 

 

120

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 


J

L

llll

J_ L_l_ L

1966   67   68   69   70   71    72   73   1966   67   68   69   70   71    72   73

Anm. De branschvisa prognosei-na är något osäkrare än prognosen för to­tala industrin. Investeringar i bilar och bostäder är inkluderade. Den totala industrin är anpassad till SNI.

Källor: Statistiska centralbyrån och konjunklurinstilutet.

nas reella innebörd är raycket hög. Med beaktande av de erfarenheter som finns och den konjunkturutveckling som nu kan förutses förefaller dock en fortsatt invesleringsökning vara alt vänta 1973—1974. Av pla­nerna att döraa bärs den huvudsakligen upp av ökade raaskininveste­ringar raedan den volyraraässiga ökningen på byggnadssidan endast sy­nes bli av raåttlig omfattning.

I diagrara 4 redovisas investeringsutvecklingen för de ur investerings-hänseende tyngst vägande branscherna. Branschuppgiftema för 1972 och 1973 har schablonraässigt korrigerats på sararaa sätt sora ovan an-


 


Bil. 1    Reviderad nationalbudget för år 1973


133


Tabell 7: 8 Planerade och faktiska förändringar av den egentliga   industrins investeringar, halvårsvis, 1965 — 1973

Procentuella volyraförändringar

 

 

Första halvåren

 

 

 

 

 

 

1965-

1966-

1967-

1968-

1969-

1970-

1971-

1972-

 

1966

1967

1968

1969

1970

1971

1972

1973

Byggnader och anläggningar

 

 

 

 

 

 

 

Planerat i februari

 

 

 

 

 

 

 

 

sararaa år'

47

5

1

-7

23

47

11

11

Faktiskt inträffad

 

 

 

 

 

 

 

 

förändring

23

11

-8

-5

-9

14'

11

(0)

Differens

-24

6

-9

2

-32

-33

0

(-11)

Maskiner m. m.

 

 

 

 

 

 

 

 

Planerat i februari

 

 

 

 

 

 

 

 

sarama år'

27

8

17

37

31

15

22

10

Faktiskt inträffad

 

 

 

 

 

 

 

 

förändring

7

-3

5

8

10

-2

13

(2)

Differens

-20

-11

-12

-29

-21

-17

-9

(-8)

 

Andra halvåren

 

 

 

 

 

 

1965-

1966-

1967-

1968-

1969-

1970-

1971-

1972-

 

1966

1967

1968

1969

1970

1971

1972

1973

Byggnader och anläggningar

 

 

 

 

 

 

 

Planerat i februari

 

 

 

 

 

 

 

 

sarama år'

28

-47

-49

-18

-5

-21

-34

-J8

Faktiskt inträffad

 

 

 

 

 

 

 

 

förändring

32

-3

-19

18

6

-5

4

(17)

Differens

4

44

30

36

11

16

38

(35)

Maskiner m. m.

 

 

 

 

 

 

 

 

Planerat i februari

 

 

 

 

 

 

 

 

samraa år'

2

-23

-23

2

-3

-1

-21

0

Faktiskt inträffad

 

 

 

 

 

 

 

 

förändring

2

2

-1

11

4

8

-5

(21)

Differens

0

25

22

9

7

9

16

(21)

' Planerna beräknade sora kvoten mellan prognosärets rena enkätvärde och föregående ärs utfall. För planförändringen 1972 — 1973 har använts det preli­minära utfallet för 1972.

Anm. Redovisningen inkluderar på raaskinsidan även investeringar i bilar. Uppgifterna inom parentes är prognoserade värden.

Källor: Statistiska centralbyrån och konjunkturinstitutet.

givils för industrin sora helhet. Järn- och stålverkens investeringar sora rainskade från 1970 tiU 1971 ökade starkt under 1972; enligt nu förelig­gande planer förefaller en betydande investeringsökning även vara att vänta under 1973. Investeringama inora verkstadsindustrin expanderade mycket kraftigt från 1968 tiU 1971. En viss nedgång av investerings­nivån tycks ha ägt mm under 1972 men en betydande ökning fömtses nu för 1973. Massa- och pappersindustrins investeringar ökade betydligt från 1969 till 1972. Enligt nu föreliggande planer för 1973 tycks en


 


Prop. 1973:125                                                                     134

avsevärd minskning av investeringsnivån vara all vänta. Investermgarna inora industrin i övrigt ökade 1972 raåttligt från 1971 års nivå. En kraf­tig höjning av investeringsaktiviteten förutses för 1973.

Handel in. m.

Byggnadsinvesteringama inora gruppen handel ra. m. ökade raed 8,5 % i volyra 1971—1972. Detta kani främst förklaras av en raycket hög igångsättning under andra halvåret 1971. I volyra räknat ökade igång­sättningen från 1970 tUl 1971 med drygt 70 %, huvudsakligen en följd av att den 25-procentiga investeringsavgiflen upphävdes den 1 juni 1971. Under första halvåret 1972 sjönk emellertid igångsättningen för att under andra halvåret åter öka kraftigt, troligen till en del till följd av den ut­vidgade rätten under hösten 1972 alt använda investerragsfondema inom näringslivet utanför den egentliga industrin. Även den utvidgade tUl-ståndsgivningen för stora projekt igångsatta före den 1 december 1972 torde ha haft en viss effekt. Totalt minskade i volym räknat igångsätt­ningen med ca 11 % 1971—1972. Maskininvesteringar inom gruppen handel ra. m. ökade med 2 % från 1971 till 1972. Tillsararaantaget skulle därmed de totala investeringarna inora gruppen handel ra. ra. ha ökat raed 5,5 % i volyra 1971—1972.

TUl grund för beräkningama över investeringarna i fristående lokaler för 1973 ligger dels en av statistiska centralbyrån i februari 1973 insara-lad enkät, avseende planerade investeringar för 1973 inora handels-, bank- och försäkringsföretag och dels en konstruktion baserad på upp­gifter över totala kostnader och byggnadstider för påbörjade byggnads­projekt. Den enkättäckta delen av sektorns investeringar kan beräk­nas till ca 50 %. Från denna del skulle enligt statistiska centralbyråns enkätundersökning byggnadsinveiiteringarna rainska raed ca 2 % från 1972 till 1973. Investeringsplanerna i februarienkäterna har dock genora­gående överskattats sedan handdsenkäten började insaralas i augusti 1969, varför en nedjustering av planuppgiflerna för 1973 kan anses rao­tiverad.

På grund av den orafallande tillståndsgivningen under 1971 och 1972 har summa byggnadskoslnader för inneliggande ej avgjorda ärenden (projeklreserv) sora den registreras i arbetsraarknadsstyrelsens statistik över oprioriterade projekt sjunkit mycket kraftigt sedan våren 1971. En undersökning som arbetsmarknadsstyrelsen låtit utföra visar att knappt 1/4 av de inneliggande ärendena kan påbörjas under 1973. Detta tyder på alt igångsättningen under 1973 kan bli mycket låg. Möjlighe­terna att utnyttja investeringsfonderna för nedlagda kostnader t. o. ra.

1 Byggnadsinvesteringarna inom gruppen handel m. ra. består till ca 9/10 av investeringar i fristående lokaler och lill resterande del av butikslokaler i bo­stadshus. Med investeringar i fristående lokaler avses investeringar i varu­handel, bank- och försäkringsverksamhet, teatrar, biografer, hotell, restau­ranger, lagerbyggnader samt fastighetsförvaltning.


 


Bil. 1    Reviderad nationalbudget för år 1973                   135

mars 1974 kan dock tänkas i viss mån motverka den kraftiga tendensen till rainskad igångsättnmg. Därtill kan de förbättrade ekonoraiska ut­sikter sora nu fraraträder tänkas raedföra en ökning av projektreserven. Igångsättningsprognosen för 1973 har dock hållits på en mycket försik­tig nivå. Här har räknats med en minskning på 27,5 % i volym järafört raed 1972. Prognosen innebär att igångsättningen skulle återgå till en raer "norraal" nivå efter den höga igångsättningen under 1971 och 1972.

Investeringama i fristående lokaler beräknas med dessa antaganden rainska raed ca 7,5 % i volyra 1972—1973, varav investeringama inora varuhandel, bank- och försäkringsföretag tycks rainska i förhållandevis något mindre utsträckning. Inkluderas investeringar i butikslokaler i bo­stadshus, som beräkningstekniskt följer investeringsutvecklingen för fler­familjshus, kommer det totala byggandet att mmska med 9 % från 1972 till 1973.

Underlaget för en bedömning av plansiffrorna över raaskininveste­ringama för 1973 är raycket knapphändigt. Förelagens planer har sedan novembere.ikäten 1972 nedjusterats med några procentenheter. Vid be­dömningen av de nya plansiffroma har hänsyn tagils till det 30-pro­centiga skatteavdraget för näringslivets raaskininvesteringar vilket gäller raaskiner beställda före den 1 juli 1973. Maskininvesteringama beräknas med hänsyn till ovanstående ligga kvar på 1972 års nivå.

Saramantaget skulle därraed de totala investeringama inora gruppen handel m. ra. minska med 5 % i volym 1972—1973.

Handelsflottan

De totala investeringarna i handelsflottan, dvs. inköp av nybyggda far­tyg minus netloutförseln av begagnade fartyg uppgick under 1972 tUl 895 milj. kr. — en volymökning på närraare 75 % järafört med 1971. Denna kraftiga uppgång förklaras huvudsakligen av en stark ökning av investeringama i nybyggda fartyg — i första hand svenskbyggda. Sam­tidigt ökade importen av begagnade fartyg — som dock är en belopps­mässigt liten post ■—• väsentligt.

Beräkningama av investeringarna i nybyggda fartyg under 1973 och 1974 baseras, dels på en i mars insamlad enkät från svenska redare an­gående deras bestäUningar av nybyggda fartyg i utlandet, dels på en i februari insamlad enkät från de svenska varven. Med ledning av dessa enkäter beräknas investeringarna i nybyggda fartyg öka så raycket sora 38 % i volyra 1972—1973. Framför allt beräknas importen av nybyggda fartyg stiga mycket starkt, raen även leveranserna av svenskbyggda far­tyg uppges bli rekordhöga. Nettoutförseln av begagnade fartyg har an­tagils bli endast obetydligt högre 1973 än 1972, varför de totala investe­ringama i handelsflottan beräknas öka raed ca 48 % i volyra 1972— 1973.

Investeringarna i nybyggda fartyg beräknas raed ledning av ovan


 


Prop. 1973:125                                                                      136

nämnda enkäter öka raed närraare 17 % i volyra 1973—1974. Ökningen ligger helt på de importerade fartygen, raedan leveranserna av svensk­byggda fartyg beräknas rainska. Netloutförseln av begagnade fartyg har antagits bli mindre än under 1973. De totala investeringarna i handels­flottan beräknas därmed öka ca 22 % i volyra 1973—1974.

Statliga investeringar

De totala statliga investeringarna ökade enligt nu föreliggande ännu prelirainära beräkningar med 12 % i volym från 1971 tUl 1972, vUket är en betydligt högre ökningstakt jämfört med året före då investeringarna ökade med 3 %. I förhållande till de beräkningar som presenterades i den preliminära nationalbudgeten för 1973 innebär utfallet för 1972 en raindre nedjustering. Då raaskininköpen var i det närraaste oföränd­rade 1971—1972 svarade byggnadsinvesteringarna, som ökade med inte mindre än 22 %, för totala ökningen. Såväl affärsverken som de statliga myndigheternas byggnadsinvesteringar har ökat kraftigt.

Affärsverkens byggnadsinvesteringar beräknas ha ökat raed 22,5 % 1971—1972. Den större byggnadsaktivileten inora affärsverken sararaan­hänger fraraför allt raed ökningar av televerkets och vattenfallsverkets investeringar. Statens järnvägars byggnadsinvesteringar synes däreraot ha fortsatt att rainska.

Myndigheternas byggnadsinvesteringar beräknas ha ökat raed 19,5 % från 1971 till 1972. Denna tillväxt förklaras fraraför allt av att den del av del statliga vägbyggandet sora finansieras via anslagen lill beredskaps­arbeten i det närraaste fördubblades 1971—1972.

De totala statliga maskininvesteringarna beräknas ha ökal med 1 % i volyra 1971—1972. Affärsverkens raaskininköp minskade därvid raed ett par procenlenheter. Nedgången beror fraraför allt på en relativt kraf­tig rainskning av televerkets och statens järnvägars investeringar, vilken eraellertid till stor del uppvägs av vattenfallsverkets redovisade invesle­ringsökning. De statliga myndigheternas raaskininköp, sora bdoppsraäs­sigt är en förhållandevis liten post, ökade raed ett par procent.

På grundval av enkäter sora insaralats från affärsverk och rayndighe­ter har de totala statliga investeringarna beräknats öka raed 7,5 % i vo­lym 1972—1973. Byggnadsinvesteringarna beräknas därvid öka med 3,5 %, medan maskininvesteringama förutses stiga med 13 %.

Affärsverkens byggnadsinvesteringar beräknas rainska raed 1 % från 1972 till 1973. Härvid förväntas en rainskning för televerket raen en ök­ning för vattenfaUsverket. Statens jämvägars byggnadsinvesteringar be­räknas fortsätta att rainska.

Myndigheternas byggnadsinvesteringar beräknas öka med 6,5 % 1972

1 De totala statliga investeringarna består av affärsverkens, rayndigheternas och de statliga aktiebolagens investeringar. De statliga industriaktiebolagen, sora. i tabell I ingår i "egentlig industri", står för huvuddelen av de statliga aktiebolagens investeringar.


 


Bil. 1    Reviderad nationalbudget för år 1973                137

■—1973. De vägarbeten som finansieras via anslagen till beredskapsar­beten beräknas rainska något från 1972 ärs höga nivå, medan de av byggnadsstyrelsen administrerade byggnadsinvesteringarna väntas öka kraftigt. Därvid har förutsatts att beredskapsarbeten av betydande om­fattning komraer att påverka även dessa investeringar.

Den beräknade tillväxten ora 13 % för statens raaskininköp svarar helt affärsverken för; rayndigheternas maskinanskaffning har beräknats bli oförändrad under 1973. För affärsverkens ökade raaskininvestermg-ar svarar i huvudsak vattenfaUsverket, televerket och statens järnvägar.

Konununala investeringar

Enligt nu föreliggande definitiva beräknmgar minskade de komraunala investeringama med 9,5 % i volyra 1970—1971 efter en ökning raed 9,5 % 1969—1970. Det bör uppraärksararaas att öknmgen 1969—1970 tiil en inte oväsentlig del torde ha berott på en hög invesleringsbenägen-hel i de korarauner sora upphörde sora självständiga enheter i saraband raed koramunsammanslagningen vid årsskiflet 1970/1971.

Till den koraraunala sektoms investeringar räknas enligt nationalrä­kenskaperna investeringar i borgerliga priraärkorarauner, landsting, koraraunägda företag, kyrkliga korarauner och halvkoraniunala elföre­tag. Borgerliga priraärkorarauner och landsting svarar för ungefär 85 % av dessa investeringar. Till grand för beräkningarna över de borgerliga primärkoraraunemas särat landslingens investeringar under 1972 och 1973 ligger en enkät sora insamlats av statistiska centralbyrån i februari 1973. Denna omfattar emellertid inle vissa koraraunala beredskapsar­beten sora administreras av arbetsraarknadsstyrelsen.

Enligt denna enkät beräknas de koraraunala rayndigheternas bygg­nadsinvesteringar prelirainärt ha rainskat raed 1 % 1971—1972. Jära­fört med koraraunemas planer ett år tidigare innebär detta en uppkorri-gering raed 4 %. TiU stor del kan denna uppjustering troligen förklaras av de ätgärder sora statsraakterna vidtagit under senare delen av 1971 särat under 1972 för att stiraulera den koraraunala byggnadsaktivileten.

Uppgifter avseende de kommunägda företagens investeringar erhålls i normala fall genom en enkät som statistiska centralbyrån saralar in i november varje år och som får läggas till grund för bedöranmgen även i raars. Noveraberenkäten 1972 kom dock endast att omfatta en del av förelagen varför den bedöraning av invesleringsutvecklingen i de kora­raunägda förelagen sora gjordes till den prelirainära nationalbudgeten för 1973 skedde på bristfälligt underlag. En fullständig enkät har erael­lertid senare erhållits. Enligt denna ökade de koraraunägda företagens byggnadsinvesteringar raed nästan 15 % i volyra från 1971 tUl 1972.

Den kommunala sektoms totala byggnadsinvesteringar exkl. boslä­der beräknas ha ökat med 1,5 % 1971—1972. Denna uppgång förklaras dels av invesleringsökningen i de ovan näranda kommunägda företagen,


 


Prop. 1973:125                                                                     138

dels av att omfattande beredskapsarbeten sora inte redovisas i koraraun-enkälen tillkommit under loppet av 1972.

Utifrån koramunenkäten beräknas de koraraunala rayndighetemas maskininvesteringar preliminärt ha ökat med 7 % från 1971 till 1972. Totalt inkl. kommunägda förelag, halvkomraunala elföretag och kyrk­liga koram.uner har ökningen av raaskininvesteringama beräknats till 10,5 %.

Sammantaget beräknas härigenom de koraraunala investeringarna ha ökat med 2,5 % 1971—1972, vilket innebär en nedjustering jämfört med beräkningarna i den prelirainära nationalbudgeten. Nedjusteringen beror framför allt på att de komraunala myndigheternas byggnadsin­vesteringar under 1972 synes ha blivit mindre än vad sora fraragick av den preliminära sararaanslällningen av koraraunernas i november läm­nade uppgifter.

I tabell 9 redovisas de komraunala myndighetemas investeringsplaner för 1973 omräknade till procentuella förändringslal i fasta priser. Kom­munernas egna planer på byggnadssidan anger en minskning raed 9 % i volyra 1972—1973. Under hösren 1972 har statsraakterna vidtagit åt­gärder för att stimulera kommunernas investeringsverksamhet. Sålunda har 100 milj. kr. avsatts lill höjda bidrag till koraraunernas railjövårds­investeringar frara t. o. ra. den 30 aprU 1973. Arbetsraarknadsstyrelsen har för budgetåret 1972/73 beviljats tiUäggsanslag till beredskapsar­beten raed 900 railj. kr. och ylt;erligare 250 railj. kr. har begärts. En betydande del av anslagen lUl beredskapsarbeten komraer att kanalise-

Tabell 7: 9 Planerade och faktiska förändringar av de borgerliga primärkommunernas och landstingens investeringar 1963 — 1973

Procentuella volymförändringar

 

 

1963-

1964-

1965-

-  1966-

1967-

1968-

1969-

1970-

1971-

1972-

 

1964

1965

1966

1967

1968

1969

1970

1971

1972

1973

Byggnadsin ve ster ingår

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Planerat i februari

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

samma år'

11

7

9

12

7

7

7

-5

-9

Faktiskt inträffad

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

förändring

16

10

4

14

10

3

2

-7

-1

(-4)

Differens

5

3

-5

2

3

-4

-5

4

(5)

Maskininvesteringar

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Planerat i februari

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

samma är'

17

-5

2

11

6

9

17

7

-5

Faktiskt inträffad

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

förändring

24

6

15

16

13

-3

22

-19

7

(2)

Differens

7

11

13

5

7

-12

5

0

(7)

' Planerna beräknade som kvoten mellan prognosärets rena enkätvärde och det bakomliggande årets utfall. För planförändringen 1972—1973 har använts det prelirainära utfallet för 1972. Uppgifterna inom parentes är prognoserade.

Anm. Till följd av arbetskonflikten inora kommunerna våren 1971 insamlades inga planuppgifter i februari 1971.

Källor: Statistiska centralbyrån och konjunkturinstitutet.


 


Bil. 1    Reviderad nationalbudget för år 1973               139

ras lill kommunerna; bl. a. har statsbidragen till kommunala beredskaps­arbeten höjts från 33 % tUl 50 % frara t. o. ra. den 30 aprU 1973. Även ora de koraraunala rayndighetema känner till dessa åtgärder har de för­raodligen ännu inle slagit igenora fullständigt i komraunernas planupp-gifler eftersom utdelningen av vissa av bidragen till koraraunerna ännu inte lorde ha varit helt genoraförd när uppgiftema läranades. Vidare har komraunema sannolikt räknat raed en betydande rainskning av bered­skapsarbetena 1973/74. Blir orafattningen av dessa beredskapsarbeten av raera avsevärd storlek, såsora här har förutsatts, bör koraraunemas egna planer uppjusteras raera än norraalt. Här har kalkylerats med en uppräkning med 5 procentenheter. Koraraunernas egna planer har så­lunda uppjusterats till en prognoserad rainskning raed 4 % i volym från 1972 lill 1973. De komraunala myndighetemas byggnadsinvesteringar skulle därmed komraa att ramska för tredje året i följd efter att tidigare under 60-talet ha visat en stadig öknuig.

De koraraunägda företagen planerar enligt den tidigare näranda enkä­ten en viss rainskning av byggnadsinvesteringama under 1973. Denna en­kät har emellertid hittills visat sig vara mindre tillförlitlig vad gäller planuppgifterna varför hållpunkter för en korrigering av enkätvärdena nästan helt saknas. Med hänsyn till den osäkerhet som finns i enkät-uppgifterna och tUl den fortskridande ökning av investeringar i denna verksamhelsforni sora skett alltsedan mitten av 60-talet har de kora­raunägda företagens byggnadsinvesteringar bedömts bli oförändrade från 1972 till 1973.

Totalt har de komraunala byggnadsinvesteringarna exkl. bostäder be­räknats rainska med 3 % i volyra 1972—1973.

Koraraunemas egna planer vad gäller 1973 års raaskininvesteringar innebär okorrigerade en volyranedgång ora 5 %. Sora fraragår av tabell 9 tenderar emellertid kommunema att i februari underskatta det inneva­rande årets maskininvesteringar. Det har antagits alt koraraunernas pla­ner även 1973 komraer att överträffas och en volymmässig ökning raed 2 % har bedörats trolig från 1972 till 1973. Även de kommunägda fö­retagens raaskininvesleringar har bedörals fortsätta att öka under 1973. De totala koraraunala raaskininvesleringarna skulle därigenora koraraa aU öka raed 3,5 % 1972—1973.

De sammanlagda koraraunala investeringarna beräknas rainska raed 2 % från 1972 till 1973 efter alt ha ökat med 2,5 % från 1971 till 1972.

7.3 Lagerinvesteringar

Industrins lagerinvesteringar i insalsvaror och varor i arbete nådde en övre vändpunkt under första halvåret 1970, medan kulmen för fär­digvarorna inträffade ett halvår senare. Nedgången i industrins totala lagerinvesteringar kom inte att bli markerad förrän under första halvåret 1971. Det fortsatt starka fallet i lagerinvesteringama under andra halv-


 


Prop. 1973:125


140


Diagram 7: 5 Industrins lagervolyiriföriindrlngar 1963—1972

Milj. kr. 1968 ärs priser. Säsongrensade halvärsdata


800 -

400 -

 

Insatsvaror

 

*

 

/

p>

K

 

L/1

n

y     .r_y|

/

 

\

 

IM

 

V

M

 

A

 

\


1963      64      65      66      67      68      69     70      71       72

Anm. Fr.o.m. första kvartalet 1972 redovisas lagerinvesleringarna enligt en ny metod vilket stör jämförelser raed tidigare perioder i obestämd orafatt­ning.

Källor: Statistiska centralbyrån och konjunklurinstilutet.


 


Bil. 1    Reviderad nationalbudget för år 1973                       141

året 1971 kan i sin helhet återföras pä insalsvaror och färdigvaror raedan nedgången för varor i arbete upphörde.

Lagerinvesteringama fortsatte totalt sett att rainska under första halv­året 1972,1 j1qj.1j i ijiaj-t; avsaklande takt. För färdigvarorna skedde en kraftig lagerreducering, raen denna raolvägdes av en tUlfällig lagerupp­byggnad för insatsvaror och varor i arbete. Under andra halvåret 1972 sjönk lagerstockarna för insatsvaror och varor i arbete ånyo raedan fär­digvarulagren förblev i slort sell oförändrade. Vad beträffar insalsvaror och varor i arbete nåddes troligen bollen för lagercykdn andra halvåret 1972. För färdigvarorna förutses en rainskning av lagren första halv­året 1973. Uppehållet andra halvåret 1972 torde varit tillfäUigt och be­tingat av det statiiga lagerstödet. Stödet utgår i förra av ett kontantbi-drag för lageruppbyggnad — i första hand färdigvaror — till företag som raed hänsyn till avsättningsraöjligheterna haft svårt att upprätthålla sysselsättningen under 1972. Bidraget utgår för det räkenskapsår sora avslutades närraast före den 1 raars 1973. För större delen av förelagen torde räkenskapsåret sararaanfaUa raed kalenderåret varför huvudde­len av stödet föll på kalenderåret 1972. Lagerstödet berörde omkring 500 arbetsställen med en förväntad lagerinvestering på orakring 1 raU­jard kr.

Efler lagerslödsperioden är en anpassning nedåt av färdigvarulagcr-slockarna trolig och i föreliggande prognos har räknats med en relativt stark nedgång första halvåret 1973. Lagerinvesteringarna i insatsvaror och varor i arbete väntas däreraot återigen stiga. Under andra halvåret 1973 förutses en positiv utveckling även för färdigvaror och uppsvinget i industrins totala lagerinvesleringar beräknas därför bli kraftigt raellan halvåren 1973. För helår räknat innebär prognosen ett lageroraslag i po­sitiv riktning för industrin 1972—1973 på omkring 1 miljard kr. Som framgår av tablån minskade detaljhandelslagren kraftigt under 1970, medan en avsevärd lagerökning kom till stånd inora partihandeln.

Under inverkan av konsuralionsrainskningen under första halvåret 1971 drogs inköpen inora detalfhandeln ned och lagren rainskade ytter­ligare. Lagerneddragningen fortsatte frara till andra halvåret 1972 då en uppbyggnad kora till stånd. För 1973 väntas i saraband raed en relativt snabb konsurationstillväxl lageruppbyggnaden fortsätta.

Trots minskade inköp fortsatte parr/handelslagren alt stiga under förs­ta halvåret 1971 till följd av en kraftigt försvagad försäljning. Vid halv­årsskiftet ansågs lagren sora för stora av en betydande andel av företa­gen. En lagerneddragning kora till stånd under andra halvåret 1971 och fortsatte in på följande halvår. Under första halvåret 1972 torde la­geravvecklingen ha avslutats och övergått till en svag uppbyggnad. Un­der 1973 förutses lagren stiga ytterligare.

1 Fr. o. m. första kvartalet 1972 redovisas lagerinvesteringarna enligt en ny metod, vilket stör järafördser med tidigare perioder i obestämd omfattning.


 


Prop. 1973:125                                                                   142

Lagerförändringen inom skogsbruket beräknas sora skillnaden raellan normal åriig skogstillväxt och faktisk avverkning vartill läggs föränd­ringen av i skogen lagrad massaved. En kraftig ökning av lagren inora skogsbruket inträffade under 1971 till följd av en stark stegring av ved­lagren. Under 1972 har dessa l.iger åter dragils ned samtidigt som av­verkningarna minskat. Under 1973 beräknas awerkningama stiga kraftigt samtidigt sora vedlagren förutses sjunka ytterligare varför lagren inom skogsbruket beräknas minska betydligt. Stocken av slaktdjur inom ford­bruket ökade under 1972 samtidigt som den för andra året i följd goda skörden raedfört en ytterligare ökning av biödsädeslagren.

Lägel-volymförändringar, totalt. MUj. kr., 1968 års priser

1970    1971    1972    1973

4 109

1291

—268

730

—292

—425

261

250

389

—43

—142

200

—32

172

—35

—80

Industri (inkl. el-, gas- och

vattenverk) Detaljhandel (inkl. bilar) Partihandel Jord- och skogsbruk

Sumraa                                  4174      995        —184        1100


 


Bil. 1    Reviderad nationalbudget för år 1973                143

8    Ben offentliga verksamheten

8.1 Allmänt

Vid presentationen av den offentiiga sektorn i detta kapitel tillärapas i allt väsentiigt sarama definitioner och avgränsningar sora i del insti­tutionellt uppdelade nationalräkenskapssysteraet. Sektorn är uppdelad i tre delsektorer nämligen staten, komraunerna och socialförsäkrings­sektorn.

Den statligt drivna affärsverksamheten har i huvudsak förts till företagssektorn och statens transfereringar till affärsverken betraktas som kapital transfereringar av icke-finansiell natur. Fastighetsfondema och vissa andra kapitalfonder har dock i dessa kalkyler upplösts och deras transaktioner med andra sektorer än staten hänförts till den statliga rayndighetssektorn.

När det gäller koraraunerna, befraktas deras affärsdrivande verk­sarahet sora en del av den koraraunala rayndighetssektorn. Detta med­för att kapitaltillskottet från de koraraunala rayndighetema lill affärs­verken kommer att registreras som sektorintern realinvestering.

Socialförsäkringssektorn har ställning av mellanled mellan å ena sidan staien och koraraunerna och å andra sidan hushållssektorn och företagssektorn. Inbetalningar av avgifter från hushåll och arbetsgivare avseende socialförsäkring leds, eventuellt via staten, frara till social­försäkringssektorn. Alla utbetalningar av socialförsäkringsförraåner betraktas sora utgående från socialförsäkringssektorn. Utbetalningar för detta ändaraål som belastar statens eller koraraunernas budgeter anses som transfereringar till socialförsäkringssektorn.

Den offentliga sektom påverkar på flera sätt sarahällets totala efter­frågan pä bruttonationalproduktens resurser i form av varor och tjänster. En betydande del av dessa resurser tas för det första direkt i anspråk för offentlig konsuration och investering. En andra del av de offentiiga sektorernas utgifter beslår av transfereringar lill andra sektorer. Dessa utgifter kan indirekt ge upphov till efterfrågan pä varor och tjänster hos mottagarna av transfereringarna. Härtill komraer den offentiiga sektorns påverkan av ekonomin via kreditmarknaden. Innebörden av denna påverkan utvecklas sektorvis i kapitiet ora kredit­raarknaden.

I detla kapitel ges uppskattningar av den offentiiga sektorns efter­frågan på varor och tjänster t. o. ra. 1973. Bedömningarna av de tre delsektorerna har på vissa punkter reviderats jämfört med den prelimi­nära nationalbudgeten för 1973. Speciellt gäller detla den statiiga kon­sumtionen för 1972 samt de statiiga och kommunala investeringarna för 1972 och 1973.


 


Prop. 1973:125                                                                   144

För all ge en samlad bild av den offentiiga sektorns reala och fi­nansiella resursanspråk sumraeras de tre delseklorerna till en konsolide­rad offentlig sektor. Avslutningsvis diskuteras den offentiiga sektorns inverkan på den samlade efterfrågan, varvid sektorn utvidgas till alt innefatta även de av statsmakterna i stor utsträckning kontrollerade investeringsfonderna och bostadsbyggandet. Utgångspunkt för dis­kussionen är beräkningar av budgeteffekter utförda i enlighet med den förenklade modell, vilken sedan 1969 använts och utförligt beskrivits i ett flertal nationalbudgeter. Liksom i den preliminära nationalbudgeten ges därför denna gång endast en summarisk redogörelse för det tek­niska tillvägagångssättet.

8.2 Staten

De statliga inkomsterna steg 1972 relativt svagt, med knappt 5 %, vilket saramanhängde med effekterna av skalleomläggningen och konjunkturavraattningen. Utgifterna steg saratidigt raed 13 %, främst på grund av den starka ökningen av transfereringsulgifterna och de statiiga investeringarna. Omsvängningen i det finansiella sparandet blev därraed något större än vad som noterades i den preliminära nationalbudgeten: från ett inkorastöverskott på 1,3 miljarder kr. 1971 lill ett ulgiflsöverskott på närmare 2,2 railjarder kr. 1972.

För 1973 väntas statsinkomsterna öka betydligt snabbare än 1972. Transfereringsutgifterna och investeringarna förutses samtidigt öka i lugnare takt. Investeringsökningen väntas dock bli avsevärt kraftigare än vad som förutsågs i den preliminära nationalbudgeten, främst be­roende på ett förväntat tillskott av anslag till beredskapsarbeten.

I tabell 1 redovisas statens inkorasler och utgifter för kalenderåren 1972 och 1973. Dessa uppgifter koraraenteras i det följande ganska kortfattat. En raer detaljerad redogörelse för innehållet i de ohka posterna återfinns i den prelimiinära nationalbudgeten.

De direkta skatterna var 1972 något lägre än 1971, främst bero­ende på tekniska faktorer i saimband raed prdirainärskatleuppbörden under 1971. För 1973 förutses en fortsatt svag nedgång av de direkta skatteintäkterna. Delta sammanhänger bl. a. med vissa återverkningar av den tidigare omläggningen av skattesystemet samt raed de nya skatteregler som trädde i kraft fr. o. ra. ingången av 1973. Dessa innebär i korthet en sänkning av den direkta statsskatten med nära 2,5 miljarder kr. Härtill kommer sänkningen av preliminärskalteuttagel, vUken på­verkar skatleinläklernas lidsprofil och därför medför en viss rainskning under en övergångsperiod.

De indirekta skatterna har under det senaste årtiondet kraftigt ökat sin andel av de totala statsuikomsterna. Denna andel uppgick 1972 tiU drygt 55 % och kan väntas stiga ytterligare under 1973.

Den takt raed vilken de indirekta skatterna växer är av naturUga


 


Bil. 1    Reviderad nationalbudget för år 1973


145


Tabell 8: 1 Statens inkomster och utgifter 1972-1973

Löpande priser


 

 

Milj. kr.

 

Förändring 1972-

 

 

 

1973

 

 

1972

1973

milj. kr.

procent

1        Inkomster

47 340

52 760

5 420

11,5

1.1     Direkta skatter

16 330

16 220

-110

-0,5

1.2    Indirekta skatter

26 200

30 630

4 430

17,0

1.3     Övriga inkomster

4 810

5 910

1 110

23,0

2       Utgifter

49 520

54 340

4 820

9,5

2.1     Transfereringar

30 790

33 710

2 920

9,5

2.1.1 Till hushall

5 950

6 470

520

8,5

2.1.2 Till socialförsäkrings-

 

 

 

 

sektorn

6 850

7 800

950

14,0

2.1.3 Till kommuner

12 180

13 460

1 280

10,5

2.1.4 Till företag

3 070

2 960

-110

-3,5

2.1.5 Till internationell

 

 

 

 

verksamhet

760

1 100

340

45,0

2.1.6 Oförddat

1 980

1 920

-60

-3,0

2.2     Konsumtion

16 350

18 000

1 650

10,0

2.3     Realinvestering

2 380

2 630

250

10,5

3        FinansieUt sparande (1—2)

-2180

-1 580

600

 

4        Utlåning och andra

 

 

 

 

finansiella transaktioner

4 410

4 600

190

 

5        Totalsaido

-6 590

-6 180

410

 

6        Nettoförändringar i trans-

 

 

 

 

240

 

 

 

-6 350

 

•■

16 350 2 380

16 820 2 510

470 130

3,0

5,5

aktioner vid sidan av riksstaten (utgiftsökning: -) 7        Av riksgäldskontoret redovisat budgetutfall

1972 ärs priser:

Konsumtion

Realinvestering

Anm. 1. Procenttalen är avrundade till jämna halva resp. hela procent.

Anm. 2. Beloppen för skatterna är något lägre än de belopp som återfinns i nationalräkenskaperna beroende på att olika registreringstidpunkter används. Nationalräkenskaperna redovisar de skatter sora erläggs, avseende en viss period, raedan här angivna tal avser belopp som strömmar in till staten i resp. period. Stigande beskattningsunderlag och viss fördröjning i uppbördssystemet ger upphov till differensen mellan de två beloppen.

Anm. 3. Tabellens uppgifter i posterna 1—5 baseras på riksrevisionsverkets och finansdepartementets dala, vilka till övervägande del är kassaraässiga. Vissa undantag härvidlag föreligger dock, varför exakt överensstämraelse inte näs raed riksgäldskontorets statistik rörande budgetutfallen, redovisad i post 7. Sädan överensstämraelse nås först sedan totalsaldona i post 5 justerats för nettoförändringarna i transaktionerna vid sidan av riksstaten — här i form av residualberäkning.

10   Riksdagen 1973.1 saml Nr 125. Bilaga 1.


 


Prop. 1973:125                                                                      146

skäl  starkt avhängig av ändringar i skatte-  och avgiftssatser.  Under

1972    har inga förändringar i dessa avseenden ägt rura. Med verkan
fr. o. ra. noveraber 1972 ersattes dock den tidigare annonsskatlen med
en skatt på annonser och reklam, vilket bl. a. komraer att resultera
i en ökning av statens inkoraster från denna finansieringskälla.

Oraläggningen av skatlesysleraet innebar vissa höjningar av de in­direkta skatte- och avgiftssatserna 1973. Den allraänna arbetsgivarav­giften steg sålunda vid årsskiftet 1972/1973 från 2 till 4%. Vidare höjdes skatterna på tobak, öl, sprit och vin och fr. o. ra. april 1973 infördes en speciell skatt på spel. Härtill koraraer de under vårriks­dagen fattade besluten ora höjningar av omsältningsskatten på motor­fordon och av den särskilda skatten på raotorfordon, båda med verkan från den 6 februari 1973. Dessutom har en avgift för vissa dryckes­förpackningar införts fr. o. ra. den 1 raars 1973.

Övriga statsinkomster, som består av inkomster från rörelse, kapital och vissa noraincllt prissatta tjänster särat vissa kalkylmässiga poster, beräknas växa betydligt snabbare 1973 än 1972. Skillnaden i öknings­takt beror frärast på en ojämn fördelnmg raeUan hälfterna av resp. budgetår.

Den tyngst vägande delen av statsutgifterna, eller över 60 %, ut­görs av transfereringar. 1972 steg de totala transfereringarna raed ca 18,5 %, medan tillväxten 1973 kan beräknas till ca 9,5 %. Överfö­ringarna till koraraun resp. socialförsäkringssektor behandlas närraare i avsnitten rörande dessa båda sektorer. Transfereringarna lill hus­hållen ökade relativt snabbt under 1972, eller raed ca 16 %. Bidragan­de härtill var bl. a. de nya regler för de statliga bostadstilläggen till barnfamiljer som började tUlämpas fr. o. ra. april 1972. Dessutora ut­betalades  under  januari   1972  ett  särskilt  statligt  bostadstillägg.  För

1973    har de statliga inkoraslöverföringarna till hushållen beräknats öka
med ca S,5 %. Bakom uppgången ligger främst de beloppshöjningar av
det allmänna barnbidraget samt studiebidraget som beslutades i sara­
band med skatteomläggningen.

Beträffande den statliga konsumtionen ger statistiken nu en delvis annan bild än den sora presenterades i den prelirainära nationalbud­geten för 1973. De senaste uppgifterna från nationalräkenskaperna an­ger således en ökning av konsumtionsutgifterna med 15 % 1971 raen endast 6 % 1972. Uttryckt i vclymterraer betyder delta en uppgång på 5,3 % 1971 och en nedgång på 2 % 1972. Siffrorna för 1972 är erael­lertid ännu ej definitiva. Revideringarna jämfört raed vad sora prdirai-niirt angavs beror delvis på en någol svagare ökning av personalkost­naderna än vad sora tidigare antagils. Nedgången i de railitära maskin­inköpen och forlifikationsanläggningarna, vilka ulgör ca 20 % av den statliga konsurationen, var också starkare än tidigare beräknat. I volym räknat uppges dessa båda delposter ha stigit med 23 %   1971


 


Bil. 1    Reviderad nationalbudget för år 1973                       147

för all 1972 rainska raed 21 %. Del är dock i delta fall speciellt svårt all säga i vilken omfattning nationalräkenskaperna här registrerar kassa­raässiga transaktioner snarare än real aktivitet. Rensat från de raili­tära raaskininköpen och fortifikationsanläggningarna fås en helt annan bild av den statiiga konsurationen, näraligen en ökning raed 2,1 %

1971    och med 2,2 % 1972.

Det kan i detla saramanhang vara befogat att någol uppraärksararaa del deflateringsförfarande sora används av statistiska centralbyrån vid beräkning av den offentiiga konsurationens volyraraässiga föränd­ring. De varor och tjänster sora ingår i den löpande förbrukningen — för vilka raarknadspriser existerar — deflateras pä norraalt sätt raed olika prisindex. För personalkostnaderna, sora ulgör över 55 % av de statliga konsurationsutgiftema, sker fastprisberäkningar däreraot raed hjälp av sysselsättningsutvecklingen inora olika delsektorer. Nå­gon uppdelning på yrkeskategorier sker inte, vilket innebär att för­skjutningar i saramansätlningen av statligt anställda i riktning mot raer kvalificerad arbetskraft — i den raån dessa förskjutningar sker Utom delsektorerna — inle koraraer att ge något utslag i statistiken över den statliga konsuralionsvolyraen.

För 1973 har antagits en ökning av den statliga konsuralionen med ca 3 % i volym, vilket således är en betydligt mer expansiv utveckling än 1972. Oraslaget gäller frärast den löpande förbrukningen. Syssel­sättningen inora den statiiga rayndighetssektorn väntas stiga i ungefär samraa takt sora 1972, eller raed ca 3 %.

Investeringsverksamheten inom statliga myndigheter beräknas ha ökat med ca 25 % i värde 1972. Detla motsvarar en real uppgång ora ca 16,5 %. Det kan sora kontrast näranas att rayndigheternas in­vesteringar 1971 rainskade i volym med ca 5 %. Den kraftiga tillväxten

1972    var huvudsakligen att hänföra till de ekonoraisk-politiska sti­
mulansåtgärder som vidtogs framför allt under hösten 1971 och
hösten 1972. Sålunda steg t. ex. det statiiga vägbyggande sora fi­
nansieras via anslagen lill beredskapsarbeten raed 100 % från 1971 till
1972. För 1973 förutses nu en hög nivå för de allraänna statliga
beredskapsarbetena. Delta ger ett relativt kraftigt utslag för de stat­
liga rayndigheternas investeringar 1973, vilka i den prelirainära na­
tionalbudgeten beräknades rainska raed ca 1 % i volym. Enligt nu
reviderade beräkningar förutses i stället en investeringsökning raed ca
5,5 % i volyra och 10,5 % i värde.

De totala stalsulgiftema förutses för 1973 öka raed ca 9,5 % och de totala statsinkomsterna raed ca 11,5 %. Sora en följd härav väntas en förstärkning av det finansiella sparandet raed ca 600 railj. kr.; utgiftsöverskollet begränsas till 1,6 railjarder kr. 1973 järafört raed 2,2 railjarder kr. 1972. För utlåning och andra finansiella transaktioner väntas totalt sett inga större förändringar 1973 järafört raed 1972.


 


Prop. 1973:125                                                                      148


1971/72    1972/73     1973/74

47 801

49 790

56 400

17 709

15 950

18 950

15 111

28 580

31600

4815

5 260

5 850

47 271

52 650

57 650

530

-2 860

—1250

:    4197

4 530

4 420

-3 667

-7 390

—5 670

1   Inkomster

1.1  Direkta skatter

1.2  Indirekta skatter

1.3  Övriga inkoraster

 

2       Utgifter

3       FinansieUt sparande

4       Utlåning och andra finansiella transaktioner    4 197

5       Totalsaido

6       Nettoförändringar i transaktioner vid sidan av riksstaten         —157

7       Av riksgäldskontoret redovisat budgetutfall      -3 824

Tolalbudgelens .saldo, dvs. i princip nettot av det finansiella sparan­det och de finansiella utgifterna, visade enligt riksgäldskontorels kassa­raässiga statistik ett underskott ora ca 6 350 raUj. kr. 1972. För 1973 anger ovanslående beräkningar dl någol raindre saldo. Mellan budget­åren 1972/73 och 1973/74 redovisas nu en rainskning av budgetunder­skottet från 7 390 lill 5 670 railj. kr., dvs. raed 1 720 railj. kr. Den budgelårsvisa utvecklingen av statens inkoraster och utgifter fraragår i övrigt av ovanstående tablå. Siffrorna är, liksora i tabell 1, uttryckta i na-tionalräkenskapsterraer och skiljer sig därför från den sedvanUga bud-gelredovisningen.

8.3 Kommunema

Bilden av den komraunala sektorns utveckling 1972 har raärkbart förändrats genom statistiska centralbyråns senaste kommunenkät, vilken ger preliminära utfallsdata för 1972. Vad gäller den slutiiga efterfrågan har sålunda investeringarnas tillväxt i volyra 1972 dragils ned från av statistiska centralbyrån tidigare redovisade 4,5 % tUl 1,5 %. De raest orafallande revideringarna beträffande komraunernas utveckling 1972 synes dock gälla den finansiella sidan. Den i den prelirainära national­budgeten för 1973 angivna siffran för det finansiella sparandet 1972 på — 1350 railj. kr. har sålunda reviderats tiU +100 railj. kr., huvudsak­ligen på grund av en uppjustering av de koraraunala inkorasterna. Den nu tillgängliga statistiken tyder sålunda på en mycket kraftig förbättring av koraraunernas finansiella sparande från 1971 till 1972 — raed drygt 2,8 miljarder kr. — som frärast korarait till uttryck i en förstärkning av koraraunernas likviditet. Likvidiletsuppbyggnaden beräknas nu lill ca 2 100 railj. kr. raot tidigare antagna 750 railj. kr. lämfördsevis små revideringar har framkorarait beträffande den koraraunala ut- och upp­låningen 1972.

De beräkningar över utvecklingen 1973 sora presenteras i det följande


 


Bil. 1   Reviderad nationalbudget för år 1973


149


 


Tabell 8: 2 Kommunernas inkomster och utgifter 1972-

(Exkl. bostäder, kommunala bolag och stiftelser) Löpande priser


1973


 

 

Milj. kr.

 

Förändring 1973

1972-

 

1972

1973

milj. kr.

procent

1        Inkomster

48 180

51760

3 580

7,5

1.1     Skatter

26 410

27 640

1 230

4,5

1.2     Statsbidrag

12 180

13 460

1 280

10,5

1.3     Övriga inkomster

9 590

10 660

1070

11,0

2        Utgifter

47 680

52 590

4 910

10,5

2.1     Transfereringar

8 060

9 000

940

11,5

2.1.1 TUl hushållen

3 800

4 320

520

13,5

2.1.2 Till socialförsäkrings-

 

 

 

 

sektorn

1 090

1 170

80

7,5

2.1.3 Till staten

250

280

30

12,5

2.1.4 Ofördelat

2 920

3 230

310

10,5

2.2     Konsumtion

30 390

34 100

3 710

12,0

2.3     Realinvestering

9 230

9 490

260

3,0

3        Saldo (1 -2)

500

—830

-1 330

 

4        Netto av raark- och

 

 

 

 

fastighetsköp

400

270

-130

 

5        FinansieUt sparande (3-

-4)       100

-1 100

-1 200

 

6        Utiåning

500

400

-100

 

7        Likviditetsförändring

2 100

500

-1 600

 

8       Upplåning

2 500

2 000

-500

 

1972 års priser:

 

 

 

 

Konsuration

30 390

31 550

1 160

4,0

Realinvestering

9 230

8 960

-270

-3,0

Anm. Posten upplåning orafattar upplåning på och utanför kreditmarknaden. Procenttalen är avrundade till jämna halva resp. hela procent.

Källor:   Statistiska  centralbyrån,  konjunkturinstitutet  och  finansdeparte­mentet.

pekar mot en fortsatt svag tillväxt av koraraunernas slutiiga efterfrågan, även om dessa beräkningar innebär en viss uppjustering järafört raed den prelirainära nationalbudgeten. Saratidigt förutses en relativt be­gränsad ökning av de koraraunala inkoraslerna, varför 1973 väntas med­föra en försvagning av det finansiella sparandet efler den markanta för­bättring sora inträffade 1972.

Kommunernas inkomster beslår till drygt hälften av skatteintäkter. Statsbidrag och övriga inkoraster svarar Tör ca 1/4 vardera. I övriga inkomster ingår bl. a. inkomster från försäljning av avgiftssatta tjänster och inkomster från rörelse och kapital.

Skatteinkomsterna (inkl. indirekta skatter) ökade 1971 med drygt 15 % och beräknas 1972 ha stigit raed ca 22 %. Detla innebär såväl för 1971 sora för 1972 en uppjustering jämfört raed tidigare beräk­ningar.  Härigenora har  koraraunernas skatleinkorasler  1972  skattals


 


Prop. 1973:125                                                                      150

till ell ca 400 railj. kr. högre belopp än i den prelirainära national­budgeten. Huvusakligen berör uppjusteringen s. k. indirekta skatter, bestående av bl. a. diverse avgifter pålagda av främst priraärkomrau­nerna. Beträffande koraraunernas inkorasler av direkta skatter gäller däreraot endast sraärre justeringar. En redogörelse för utbetalningarna av koramunalskatleraedd över statens inkorastskallelitel återfinns i den preliminära nationalbudgeten för 1973. Där berörs vidare orsakerna till de kommunala skatteinkomsternas svaga tillväxt 1973. Denna uppskat­tas nu till ca 4,5 %.

Även beträffande statsbidragen har en klar upprevidering skett för 1972, eller raed drygt 300 railj. kr. Statsbidragen beräknas sålunda ha ökat med ca 20,5 % 1972. Den kraftiga ökningen av bidragen 1972 var bl. a. en följd av de stimulansåtgärder som regermgen vidtog under hösten 1971 och hösten 1972 för att förbättra sysselsättnings­läget inom byggnadsverksaraheten. Av skäl sora närraare redovisades i den prelirainära nationalbudgeten väntas statsbidragen tUl korarau­nerna även 1973 växa i relativt snabb takt, eller raed ca 10,5 %.

Den största upprevideringen av kommunernas inkorasler 1972 gäl­ler posten övriga inkomster. I denna ingår driflsöverskoll, räntein­koraster, arrenden ra. ra. Osäkerheten beträffande klassificeringen av inkorasterna under denna post äi: relativt stor. Sannolikt lorde sararaa orsaker ligga bakom uppjusteringen av övriga inkomster som vad gäller komraunernas indirekta skatleinkorasler. 1973 förutses kommunemas övriga inkomster öka med ca 11 %.

Totalt beräknas de komraunala inkorasterna växa raed 7,5 % 1973. Delta är en betydligt lägre tillväxt än under 1972, dä inkoraslerna en­ligt nu föreliggande beräkningar steg raed närmare 22 %.

Den övervägande delen av de kommunala utgifterna består av konsumtionsutgifter, varav ca 3,'4 består av personalkostnader. Den kommunala konsumtionen ökade raed 3 % i volyra 1972. 1 värde räknat uppgick ökningen till ca 14,5 %. Beräkningen av sysselsättnings­ökningen inom den koraraunala sektorn 1972 är speciellt osäker på grund av den genomförda arbetstidsförkortningen. Antalet anställda ökade enligt arbetskraftsundersökningama med 6,5 % 1972, medan antalet arbetade timmar enligt nationalräkenskaperna steg raed 4 % under samma period. För 1973 förutses den kommunala konsumtionen växa någol snabbare i volym än 1972. Ökningen väntas uppgå till när­mare 4 %. I värde räknat kan däremot ökningslakten antas bli någol svagare än 1972, främst pä grund av lägre avtalsmässiga löneökningar för de kommunalanställda.

Efler en förhållandevis kraftig invesleringsnedgång 1971 steg de kommunala myndigketei-nas och affärsverkens investeringar 1972 med ca 1,5 % i volym och 8 % i värde. De planuppgifter som komraunerna lämnade i februari 1973 antydde en relativt kraftig minskning av in-


 


Bil. 1    Reviderad nationalbudget för år 1973                       151

vesleringsverksamhelen 1973 raätl i fasta priser. Stalsraakterna har vidtagit olika åtgärder för alt stiraulera de koraraunala investeringarna. Sålunda har statsbidragen tUl koraraunernas miljövårdsinvesteringar höjts och arbetsraarknadsstyrelsen har för budgetåret 1972/73 beviljats tilläggsanslag för beredskapsarbeten. En betydande del av dessa anslag torde korama att kanaliseras lUl koraraunerna. Eftersora det kan antas att koramunerna i enkätsvaren inte lill fullo beaktat dessa åtgärder har en viss uppjustering av investeringsplanerna gjorts. Med hänsyn härtill räknas med en måttlig invesleringsnedgång 1973. 1 fasta priser antas investeringarna minska med 3 %. I värde räknat förutses investeringarna öka raed inte fullt 3 %. För en raera utförlig redogörelse över den kom-mtinala investeringsutvecklingen hänvisas till kapitel 7.

En summering av koraraunernas konsumtions- och investeringsutgiftcr 1972 visar att dessa ökade med 13 % i värde och 2,5 % i volym. För 1973 föratses tillväxten av kommunernas totala efterfrågan på varor och tjänster uppgå till 10 % i värde och 2 % i volym. Denna relativa avsaktnmg järafört med 1972 faller helt på invesleruigssidan. Med tanke på att bruttonationalprodukten 1973 beräknas växa med ca 5 % i volym innebär detta alt den kommunala verksamheten komraer att utvecklas svagare än den totala produktionen.

Koraraunernas transfereringsulgifter uppgick till drygt 8 miljarder kr. 1972. Den största utgiftsposten utgjordes av transfereringarna till hushållen, vilka uppgick till 3,8 mUjarder kr. Under 1973 förutses des­sa senare transfereringar stiga med ca 13,5 %. De totala transfererings-utgifterna 1973 beräknas växa med ca 11,5 %, all jämföra med drygt 15,5 %  1972.

Enligt ovan redovisade beräkningar förstärktes koraraunernas finan­siella sparande 1972 med drygt 2,8 railjarder kr. Härigenora uppstod ett inkorastöverskott — ett positivt finansiellt sparande — för den kom­munala sektom, något sora inle inträffat någon gång tidigare under den period statistiken insamlats (sedan 1961). Utvecklingen bör dock ses raot bakgrund av den betydande försvagning i kommunernas finansiella läge som inträffade i första hand 1970. Övergängen från ett slort utgifts-överskott 1971 till ett mindre inkorastöverskott 1972, i korabinalion med det lätta kredilraarknadsläget, har av koraraunerna utnyttjats lill en raarkerad konsolidering av den likvida ställningen. Reviderade be­räkningar anger sålunda —• sora fraragår av tabell 2 — att likviditeten förstärkts med ca 2,1 railjarder kr. 1972. ParaUeUt härmed har kom­munemas nettouppläning bibehållits på en hög nivå. Under 1973 förutses kommunernas finansiella sparande åter försvagas. Utgiflsöver-skottet 1973 har uppskattats till ca 1 miljard kr. Likväl framstår en fortsatt — om än raindre — förbättring av likviditeten sora trolig, efter­sora den kommunala upplåningen kan förutses ligga på en förhållande­vis hög nivå även 1973.


 


Prop. 1973:125                                                                      152

8.4      Socialförsäkringssektorn

Till socialförsäkringssektorn har förts vissa verksamheter som kan anses utgöra led i den samhälleliga trygghels- och socialpolitiken. Sektom orafattar allraän sjukförsäkring, yrkesskadeförsäkring, fri­villig sjukpensionsförsäkring, folkpensionering, tilläggspensionering och frivillig pensionsförsäkring. Sektorn är lill sin natur en statistisk kon­struktion, varför dess gränser inte genoragående sararaanfaller raed berörda institutioners. När raan studerar de sarahällsekonoraiska ef­fekter sora utgår från socialförsäkringssektorn har raan i regel inte pri­märt intresse för sektorns efterfrågan på varor och tjänster. Denna är nämligen helt obetydlig. Det som uppraärksararaas är i stället de finansiella flödena mellan socialförsäkringssektorn och övriga sekto­rer i sarahällsekonorain.

Socialförsäkringssektorns inkomster beslår av dels avgifter från de försäkrade eller deras arbetsgivare, dels bidrag från stal och kora­raun, dels slutligen ränteinkoraster. Avgifterna, sora svarar för ca 60 % av sektorns totala inkoraster, ökade raed drygt 14 % 1972, vilket är betydligt snabbare än vad sora preliminärt angavs. Jämfört med 1971 in­nebar det en viss sänkning av avgiftstillväxlen. För 1973 beräknas avgiftsflödet växa med ca 10 %. Bidragen från stat och koraraun förutses 1973 stiga klart snabbare än  1972, eller raed ca 13 % raot

7.5 %. Uppgången i bidragsströraraens tillväxt faller helt på den stat­
liga delen, raedan koraraunernas bidrag 1973 väntas öka någol lång­
sararaare än 1972. Ränteinkoraslernas ökningstakt är — beroende på
den kraftiga fonduppbyggnad sora f. n. sker —• raycket snabb, och
uppgick 1971 och 1972 till 22,5% resp. 21,5%. För 1973 förutses
ränleinkoraslerna öka raed ca 21 %. Sararaantaget innebär detta att
sektorns totala inkoraster 1972 ökade med ca 13 % eller inte fullt så
snabbi som 1971. Reviderade beräkningar för 1973 anger en inkomst­
tillväxt om ca 12 %.

Den övervägande delen — eller drygt 95 % — av socialförsäk­ringssektorns utgifter utgörs av utbetalningar tUl hushållen. 1972 upp­gick utbetalningarna till ineraot 18,5 railjarder kr. och de beräknas 1973 översliga 21 railjarder kr. Detta innebär en ökning av Iransfere-ringsströranien till hushållen frän sektorn med ca 14,5 % 1973, att jämföra med inle fullt 12,5 % 1972. Starkt bidragande till denna uppgång i tiUväxttakten är alt ett ökande antal personer successivt koraraer i åtnjutande av ATP-förraånerna. En raarginell del — eller ca 3 % — av sektorns utgifter beslår av adminislralionsutgifler, dvs. offentlig konsumtion. Dessa beräknas 1973 — i likhet med de närraast föregående åren — öka raed ca 10 %. I volymterraer innebär detta en fortsalt tillväxt med ca 2 %.

Transaktionerna över en konstruerad socialförsäkringssektor visar all sektorns finansiella sparande —• dvs. dess neltoullåningsmöjligheler


 


Bil. 1    Reviderad nationalbudget för år 1973


153


Tabell 8: 3 Socialförsäkringssektorns inkomster och utgifter 1972 — 1973

 

 

 

 

Milj. kr.

 

Förändrii 1973

Ig 1972-

 

1972

1973

milj. kr.

procent

1

Inkomster

28 890

32 400

3 510

12,0

1.1

Avgifter

17 310

19 030

1 720

10,0

1.2

Bidrag från stat och

 

 

 

 

 

komraun

7 940

8 970

1 030

13,0

1.3

Ränteinkomster

3 640

4 400

760

21,0

2

Utgifter

19 110

21800

2 690

14,0

2.1

Konsumtion

560

620

60

10,5

2.2

Transfereringar till hus-

 

 

 

 

 

hållen

18 380

21 030

2 650

14,5

2.3

Övrigt

170

150

-20

-11,5

3

Finansiellt sparande (1 -

-2)    9 780

10 600

820

 

Anm. Procenttalen är avrundade till järana halva resp. hela procent.

Källor:   Statistiska   centralbyrån,   konjunkturinstitutet   och   finansdeparte­mentet.

—• under senare år ständigt har ökat. TiUskottet beräknas ha uppgått till drygt 1 160 railj. kr. 1971 och inte fullt 1 320 milj. kr. 1972. Förstärkningen under 1973 väntas bli 800 milj. kr. Sparandel har så gott sora uteslutande skett inora AP-fonderna. Hur detta sparande har utbjudits på kreditmarknaden och fördelats på olika lånlagar-grupper framgår av kapitel 9.

8.5 Den konsoliderade offentliga sektorn

Den offentliga sektom har i de tre föregående avsnitten presente­rats uppdelad på tre delsektorer, varav en, socialförsäkringssektorn, är en i hög grad konstruerad sektor. Utan att därmed underskatta inne­börden av det koraraunala självstyret kan sägas att statsmakterna har slort inflytande över — och ansvar för — de offentiiga delsektorer­nas utgifter och inkomster och även över de finansiella transaktioner­na dem emellan. Därför är det i betydande utsträckning statsmakter­na, som avgör i vilken sektor de med en reforra följande direkta ut­gifterna skall falla och vilken sektor sora i någon bemärkelse skall svara för finansieringen. Därraed kan hela den offenliga sektorn i viss mån uppfattas sora ett instruraent för statsraakternas ekonoraisk-politiska intentioner. Detla betraktelsesätt synes tUlämpligt i synner­het vid analyser på längre sikt. Mål kan nås genom förändringar i variabler som statsmakterna kontrollerar, men som formellt är alt hänföra lill en annan sektor än den statliga. Det kan därför vara miss­ledande att endast utifrån förändringar i statens budget dra slutsatser om bl. a. den av stalsraaktema bedrivna ekonoraiska politiken.

När delsektorerna konsolideras innebär detta att transfereringama


 


Prop. 1973:125


154


Tabell 8: 4 Den konsoliderade offentliga sektorns inkomster och utgifter 1972-1973

 

 

 

 

Milj. kr.

 

Förändrins 1973

; 1972-

 

1972

1973

milj. kr.

procent

1

Inkomster

103 470

113 790

10 320

10,0

1.1

Skatter

68 940

74 490

5 550

8,0

1.2

Socialförsäkringsavgifter

17 310

19 030

1 720

10,0

1.3

Övriga inkomster

17 220

20 270

3 050

17,5

2

Utgifter

95 770

105 870

10 010

11,0

2.1

Transfereringar

36 860

41 030

4 170

11,5

2.1.1

Till hushåll

28 130

31 820

3 690

13,0

2.1.2

Till företag

3 070

2 960

-110

-3,5

2.1.3

Oförddat

5 660

6 250

590

10,5

2.2

Konsumtion

47 300

52 720

5 420

11,5

2.3

Realinvestering

11 610

12 120

510

4,5

3

Finansiellt sparande (1—2)

7 700

7 920

220

 

Anm. Delsektorerna är inte fullständigt konsoliderade dä det kan förutsättas att en del av de ofördelade transfereringarna även återfinns bland övriga inkomster. Procenttalen är avrundade till jämna halva resp.  hela procent.

Källa: Finansdepartementet.

dem eraellan elimineras. Konsolideringens syfte är att beräkna den offentliga sektorns anspråk på reala resurser samt dess netlotransak-lioner med hushålls- och företagssektorerna. Den konsoliderade offent­liga sektorns omslutning kan sägas antyda orafånget av de ekonoraiska flöden som del offentliga normalt antas direkt kunna påverka genora sin politik. En del ekonoraiska resurser används direkt av det offentliga för produktion av varor och fraraför allt tjänster. Andra raedel återförs såsora transfereringar till de privata sektorerna, raed raer eller raindre stark styrning i vad avser deras slutliga användning. Sektorns inkorast­överskott, i beraärkdse av skillnader raellan totala inkoraster och samtliga utgifter för konsumtion, realinvestering och icke finansiella transfereringar, benärans finansiellt sparande. Denna post innefattar fi­nansiella transfereringar (utlåning ra. ra.) samt eventuellt saldo.

Den konsoliderade sektorns inkomster beräknas ha ökat raed 12,5 % 1972. TUl denna ökning bidrog framför allt den koraraunala skatte-utvecklingen. För 1973 väntas tillväxten bli något lägre eller ca 10 %. Den svagare inkomstförstärkningen sammanhänger främst med den jämfört raed 1972 raera begränsade tillväxttakten för de korara.unala skatteintäkterna.

Den konsoliderade sektorns utgifter ökade raed 12,5 % i värde 1972. Sektorns utgifter för konsumtions- och invesleringsändamål ökade sora fraragår av tabell 5 ined 2 % i volyra detta år. De offent­liga investeringarna steg raed 4 % i volyra, varav huvudparten av ökningen föll på den statliga sektom. Denna utveckling bör i första


 


Bil. 1    Reviderad nationalbudget för år 1973                       155

Tabell 8: 5 Den offentliga sektorns konsumtions- och investeringsiitgifter 1972 — 1973

 

 

 

Milj. kr. 1972

Volymförändring Värdeförändring i 7o                        i %

 

1971-1972

1972- 1973

1971-1972

1972-1973

Statlig konsumtion Statlig investering

16 350 2 380

-2,0 16,5

3,0

5,5

6,0 25,0

10,0 10,5

Totalt

18 730

0

3,2

8,5

10,0

Komraunal konsumtion Koramunal investering

30 390 9 230

3,0 1,5

4,0 -3,0

14,5 8,0

12,0 3,0

Totalt

39 620

2,5

2,0

13,0

10,0

Socialförsäkringssektorns konsumtion

560

2,0

2,0

8,5

10,5

Summa oftentlig sektor

58 910

2,0

2,5

11,5

10,0

Summa offentlig konsumtion

47 300

1,0

3,5

11,5

11,5

Summa offentlig investering

11 610

4,0

-1,5

11,0

4,5

Anm. Procenttalen är avrundade till jämna halva resp. hela procent. Källa: Finansdepartementet.

hand ses som ell utslag av konjunkturpolitikens utforraning. De åt­gärder sora satts in har tUl stor del syftat till att stimulera de offent­liga investeringarna.

Den konsoliderade sektorns utgifter förutses växa något långsam­mare 1973 jämfört raed 1972 eller raed 11 % i värde. I volyra beräknas konsurations- och investeringsutgiftema öka med 2,5 % 1973. Såväl den statiiga som koraraunala konsuralionen väntas tillväxa snabbare 1973 än 1972. För investeringarna är förhållandet del motsatta.

För 1972 kan den offentiiga sektorn enligt här använd definition beräknas ha tagit i anspråk drygt 29 % av bruttonationalproduktens resurser. Inkluderas offentlig affärsverksamhet enligt de definitioner som används i nationalräkenskaperna stiger denna andel lill drygt 31 %. Bruttonationalproduktens tillväxt 1973 förutses nu komma att uppgå till ca 5 % och eftersom ökningen av den offentliga sektorns direkta efterfrågan under samraa period beräknas bli 2,5 % kommer det offentliga att la i anspråk en mindre andd av de tiUgängliga resurserna 1973 än 1972. Räknat utifrån löpande priser blir anddsrainskningen sannolikt mindre än i fastprisberäkningarna, eftersom kostnaderna normall stiger snabbare inora den offentliga sektorn än inom sarahälls­ekonorain i övrigt.

Som ovan närants går en dd av den offentliga sektorns inkoraster tillbaka till de privata sektorerna. Dessa inkomslöverföringar är lill viss del komponenter i socialförsäkringsprogramraet och finansieras ibland med försäkringstekniskt beräknade avgifter från hushållen, rae-


 


Prop. 1973:125                                                       156

dan andra överföringar är avsedda att bidra till en omfördelning raellan olika inkorastskikt. En mindre del av sektorns inkomster går som subventioner tillbaka till företagssektorn och kan beräknas komraa frärast hushållssektorn tillgodo i form av lägre priser. Totalt beräknas transfereringarna från den offentliga sektom lUl hushåll och företag öka i långsararaare takt 1973 än 1972, eUer raed 11,5 % raot 14,5 %.

Scheraatiskt kan man säga att inemot 60 % av det offentiigas in­komster används för att direkt efterfråga reala tillgångar och att unge­fär 1/3 av inkorasterna återförs till de privata sektorerna genora olika forraer av inkorastöverföringar. Den resterande delen upptas av det finansiella sparandet. Det finansiella sparandet förstärktes 1972 raed drygt 600 railj. kr. Uppgången kan hänföras till förstärkningar av det finansiella sparandet för koraraunema och socialförsäkringssektorn, medan en markant försvagning skedde för staien. För 1973 föratses ett i stort sett oförändrat finansiellt sparande för den konsoliderade offent­liga sektorn. För koramunema förutses en minskning av det finansiella sparandel, vilket motvägs av ökningar för staten och socialförsäkrings­sektorn.

8.6 Beräkning av budgeteffekter

Metodik

Det är inle raöjligt all enb:irt på grundval av förändringar i bud­getens saldo eller i det finansiella sparandet göra några fullständiga bedömningar av statsbudgetens verkningar på sarahällsekonorain i dess helhet. En given förändring i budgetsaldot eller i det finansiella sparan­det kan näraligen orsakas av ett stort antal kombinationer av föränd­ringar i budgetens delposter, där varje kombination kan ha sin karak­teristiska effekt på sarahällsekonorain. Ett analogt resonemang kan givelvis tillämpas vad gäller de komraunala budgeterna.

Under de senaste åren har i nationalbudgetarbetet använts en för­enklad raodell sora avser alt på ett överskådligt sätt sararaanfatta effekterna på sarahällsekonorain inle bara av statsbudgetens föränd­ringar, utan även av förändringar i en saramanlagen offentiig sektor innefattande staten, koraraunerna, bostadsinvesteringama, socialför-säkringssysteraet och investeringsfonderna, vilka tillsararaans utgör basen för finanspolitiken i vidaste beraärkdse. De statliga och kora­raunala sektorema har därvid vidgats till att avse även statliga affärs­verk och bolag särat koraraunala bolag och stiftelser.

Den principiella och tekniska beskrivningen av tillvägagångssättet vid raoddlberäkningarna har allt sedan 1969 utförligt relaterats i ett flertal nationalbudgeter. Denna gång ges därför endast en sumraarisk redogörelse.


 


Bil. 1    Reviderad nationalbudget för år 1973


157


1 modellen uppdelas som ett första led förändringar i statens och kommunernas budgeter i tvä huvuddelar. Först beräknas förändringen i statens och koraraunernas konsuration och investeringar, vilka kan sägas vara ett mätt på den efterfrågan på reala resurser som dessa utövar. Härutöver införs den grova approximationen att alla icke finansiella in-och utbetalningar i form av löneutbetalningar, varuinköp, transfereringar särat olika former av skatteraeddsindragningar har — bortsett från leckenskillnader — likvärdiga effekter på den icke offentiiga efterfrå­gan, dvs. i huvudsak hushållens och förelagens efterfrågan. Slutsatsen blir då att förändringen av statens och koraraunernas ulgiflsöverskott (av det finansiella sparandet) ger en föreställning om inverkan på de andra sektorernas efterfrågan.

Bostadssektorn har, liksom stat och komraun, direkt effekt på efter­frågan på reala resurser och påverkar dessutora resten av sarahälls-ekonomin genom förändringar i sill negativa finansiella sparande. Bo-

Diagram 8:1 Den offentliga sektorns kalkylerade inverkan på den totala efterfräaan i samhällsekonomin 1961—1973

Procent av bruttonationalprodukten i fasta priser

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

3

 

v<

\ 1

A

 

 

 

f<\

   "-

\ \

M

 

2

_

/

 

_ \\

 

 

 

\

A

f

 

 

 

 

i

/

 

\\

f

; t

V

 

r\

1

J

 

 

 

\

jl

 

 

ft/

\

 

 

 

 

V,

ft

 

 

 

 

1

 

1

A

 

 

 

v

 

 

 

 

 

\ /~

 

0

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

/

■   /

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

. v

/

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

/

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

/

 

-1

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

/

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

1 t

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

1

 

 

2

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

4/L

 

 

3

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

1961   62     63     64    65     66     67     68     69     70     71     72     73

A = Den sararaantagna offentliga sektorns inverkan pä den saralade efter­frågan.

B = Den sararaantagna offentliga sektorns inverkan på den saralade efter­frågan dä vissa auloraatiska effekter på det offentligas inkoraster eliminerats.

Källa: Finansdepartementet.


 


Prop. 1973:125                                                                      158

Tabell 8: 6 Den ofTentiiga sektorns kalkylerade inverkan på den totala efterfrågan i samhällsekonomin 1961-1973

Procent av bruttonationalprodukten i fasta priser

 

 

1961

1962

1963

1964

1965

1966

1967

1968

1969

1970

1971

1972

1973

Staten

-2,3

1,1

1,6

0,2

0,1

0,9

0,7

0,6

-0,2

0

0,1

2,0

0,1

därav direkt efterfrågan

0,1

0,8

0,5

0,3

0,7

0,3

-0,4

0,3

0,2

0,5

0,5

0,2

0,4

Kommunerna

1,3

1,0

1,7

1,6

0,1

0,5

1,5

1,5

1,2

2,5

-0,1

-1,0

0,9

därav direkt efterfrågan

0,7

0,8

1,3

1,1

0,2

0,9

1,6

1,3

1,1

1,7

-0,1

0,5

0,4

Bostadsbyggandet

0,7

0,8

0,8

1,2

0,3

-0,2

1,4

0,2

0,5

-0.3

-0.2

0,1

-0,3

därav direkt efterfrågan

0,3

0,4

0,4

0,5

0,2

-0,1

0,7

0,1

0,2

-0,2

-0,2

-0,1

-0,2

Socialförsäkrings-

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

systemet, investerings-

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

fonderna

0,8

0,3

-1,0

-0,7

-0,4

-0,4

-0,2

-0,9

-0,5

-0,1

-0,1

-0,5

-0,2

Totaleffekt

0,5

2,5

3,0

2,3

0,2

0,7

3,3

1,4

1,0

2,1

-0,3

0,6

0,5

Totaleffekt när vissa
automatiska inkomst­
förändringar eliminerats          0,7    2,2    3,0    3,2    0,2    0,3    2,7    1,4     1,3    2,2  -2,1   -0,3    0,8

Källa: Finansdeparteraentet.

stadsseklorns negativa sparande antas, raed vissa korrigeringar, mot­svara sektorns investeringar i löpande priser. När det gäller social­försäkringssystemet och investeringsfonderna är det närmast föränd­ringen i det finansiella sparandet som antyder effekten på den privata sektorns efterfrågan.

De direkta effekterna av förändringar i verksamhetens volym inom de offentliga sektorerna suraraeras raed de indirekta effekter, som följer av den förändring av de icke offentliga sektorernas disponibla intäkter sora föranleds av flödesförskjulningarna i del finansiella spa­randet. Härvid har suraraariskt förutsatts att dessa båda slag av förändringar är likvärdiga raed hänsyn lill effekterna på aktiviteten i sarahällsekonorain och såtillvida suraraerbara. Det har vidare antagits att raan i dessa fall kan insätta en raulliplikator lika raed 1. Effekten av budgetens förändringar erhålls sålunda sora suraraan av förändring­arna av del offentligas köp av varor och tjänster och, med negativt förtecken., förändringen i det finansiella sparandet, varvid båda ter-raerna förses raed en raulliplikator av -fl. Denna suraraa ullrycks slutligen, liksom alla komponenter och lotaleffekten, i procent av bruttonationalprodukten i fasta priser.

De resultat som erhålls när modellen appliceras på den sararaan­tagna offentliga sektorn och dess här använda delsektorer framgår av tabell 6. Tabellen ger även en uppfattning om de kalkylerade efter-frågeeffekler sora ulgår från de olika delsektorerna. Den sararaantagna

1 Genom nationalräkenskapernas oraläggning av basår för fastprisberäk­ningarna har två olika år utnyttiats. För perioden 1961—1968 har liksom tidiaare utgåtts från 1959, medan 1968 utnyttjats som basår för perioden 1969—1973.


 


Bil. 1    Reviderad nationalbudget för år 1973                       159

offentliga sektorns inverkan på den totala efterfrågan illustreras även i diagram 1. Den heldragna kurvan — kurva A — visar totaleffekten medan kurva B belyser den effekt som erhåUs då vissa automatiska effekter på det offentiigas inkomster eliminerals. Dessa effekter dis­kuteras i slutet av detla kapitel.

Resultat t. o. m. 1972

Den totala eflerfrågepåverkan sora beräknats utgå från den offent­liga sektorn har, som framgår av diagrararaet (kurva A), visat ganska kraftiga variationer såväl från 1970 tiU 1971 som från 1971 tUl 1972. Den negativa effekten för 1971 är enligt dessa beräkningar svagare än vad sora angavs i den prelirainära nationalbudgeten för 1973. Föränd­ringen förklaras frärast av en upprevidering av den kommunala kon­sumtionen enligt nationalräkenskapema.

För 1972 visar beräkningarna en positiv tolaleffekt på 0,6 "/o, vilket är avsevärt lägre än vad sora preliminärt angavs. Skillnaden förklaras till en del av att den statliga konsumtionen enligt nationalräkenskaperna utvecklats svagare än vad som preliminärt beräknats, men fraraför allt av orasvängningen i kommunernas finansiella sparande. Enligt den preliminära nationalbudgeten skulle komraunernas ulgiflsöverskott för 1972 ha uppgått till 1,3 miljarder kr., vilket jämfört raed 1971 inne­bar en förbättring av det finansiella sparandet med 1,4 raUjarder kr. Den nu tillgängliga informationen visar i stället ell inkomslöverskott för 1972 raed 0,1 miljard kr., vUkel skulle betyda att komraunernas finansiella sparande förbättrats raed ca 2,8 railjarder kr.

Statens finansiella sparande 1972 försvagades däreraot mycket kraf­tigt, eller raed 3,5 miljarder kr., varför den statliga sektorns totala inverkan på samhällsekonomin blev starkt positiv detla år. Utgiflsöver-skottet blev något större än vad som förutsågs i den preliminära na­tionalbudgeten, främst beroende på ökade transfereringar till hushåll, i'öretag och kommuner.

Den kommunala sektorns inverkan

Den komraunala ekonoraiska aktiviteten 1970—1972 hade således enligt modellberäkningarna en betydligt sämre tidsanpassning ur kon­junktursynpunkt än den statiiga. Detla faktum har uppraärksararaats i ett flertal tidigare nationalbudgeter. Därvid har hell naturligt ifråga­satts om kommunerna verkligen är så starkt beroende av statliga styr­medel som förutsätts i modellberäkningarna. Behandlingen av den saramantagtia offentliga sektom syftar ju till att ge en föreställning ora hur de oraråden sora utgör "basen" för finanspolitiken påverkats av den förda konjunklurpoliliken.

När det gäller koraraunernas bristande konjunkturanpassning under senare är kan det vara skäl all diskutera effektema av de vid års-


 


Prop. 1973:125                                                                      160

skiftet 1970/1971 företagna koramunsararaanläggningarna. För 1970 kan såväl den starka invesleringsökningen pä ca 9,5 % i volym som den kraftiga försäraringen av det finansiella sparandet med 1,4 miljarder kr. till en del förklaras av en speciell investeringsexpansion inom de komrauner som skulle upphöra sora självständiga enheter vid slutet av detta år. 1971 års volyraraässiga investeringsnedgång raed drygt 9 % kan då delvis ses som en konsekvens av en alltför stark expansion 1970. Även 1972 kan koraraunernas negativa effekt på efterfrågan i viss raån vara en följd av den tidigare utvecklingen i den raeningen att en rainskning av det stora utgiflsöverskottet — 2,7 railjarder kr. 1971 — framstod som nödvändig ur koraraunalekonomisk synvinkel.

Resultat för 1973

Modellberäkningar har även utförts för 1973 raed de delvis för­ändrade prognoser för detta år som presenterats tidigare i detta ka­pitel. Som diagram 1 visar fås då en positiv totaleffekt av ungefär sararaa storlek sora 1972. Effekten är saratidigt något större än vad sora angavs i den prelirainära nationalbudgeten. Skillnaden hänför sig frärast till den koraraunala sektorn, vars indirekta eflerfrågepåverkan nu väntas bli avsevärt starkare. Förändringen sammanhänger direkt med den oförutsett slora förbättringen av komraunemas finansiella sparande 1972. Statens och koraraunernas direkta efterfrågan ulgör också stimu­lerande element för efterfrågan under 1973. Bostadsbyggandet, sora för­utses rainska raed 4,5 % i volyra 1973, och socialförsäkringssektorn har båda en svagt negativ inverkan.

Automatiska effekter

Förändringar i den offentiiga sektorns finansiella sparande är enligt den använda raoddlen en av de variabler sora bestäraraer de eflerfrågeeffekter sora utgår från den offentliga sektorn. Till följd av skattesystemets konstruktion påverkas det offentligas inkomster i hög grad av förändringar i aktiviteten i sarahällsekonorain och det offent­ligas utgifter torde inle heller vara helt opåverkade därav. Förändringar i det finansiella sparandet som är resultatet av förändringar i den samhällsekonomiska aktiviteten är, i varje fall till den dd de utgör effekten av opåräknade eller oregelbundna förändringar, svåra att uppfatta som något utslag av raedveten eflerfrågepåverkan utgående från del offentliga. Det kan därför vara av intresse alt försöka konstruera en serie över det finansiella sparandets utveckling under antagande ora ett norraaliseral realekonoraiskt förlopp. Det synes härvid riraligt att utgå från en hypotetisk "norraal" tUlväxt av bruttonationalprodukten. Denna har här — helt skönsraässigt — för perioden 1960—1964 antagits vara

1 Beräkningarna för bostadssektorn bygger på de i kapitel 1 presenterade kalkylerna.


 


Bil. 1    Reviderad nationalbudget för år 1973                       161

ungefär lika raed den genorasnittiiga tillväxten från 1958 till 1964. För tiden därefter har den "norraala" tillväxten antagits raotsvara den tillväxt som uppnåddes 1965.

Genom automatiken i skatte- och avgiftssystemet komraer en avvikelse mellan bruttonationalproduktens faktiska och "normala" tillväxt att medföra variationer i statsinkomstema. En positiv avvikelse ger således större inkoraster — större köpkraftsindragning ■— än vad som är fallet vid den hypotetiska normallUlväxlen.

Den raetod sora valts för att beräkna det finansiella sparande, vilket skulle ha framkorarait ora lUlväxttakten hade raotsvarat den "norraala", innebär att tUl det faktiska finansieUa sparandel har lagts eUer dragits ifrån det belopp sora frarakoraraer, när den faktiska årliga skattekvoten (dvs. kvoten mellan den offentliga sektorns skatte- och avgiftsinkomster och brutlonationalprodukten) har applicerats på skillnaden mellan den realiserade och hypotetiska braltonalionalpiöduktlillväxlen resp. år. Detta hypotetiska finansiella sparande här ersatt del faktiska i modellen och en kurva utvisande det resultat som då erhålls har inlagts i dia­gram 1. Som synes är det en raindre skUlnad raellan de eflerfrågeeffekter som de två kurvorna indikerar. SkUlnaden kan sägas vara ett tentativt mått på effekter av renodlad budgetautomatik, dvs. den del av föränd­ringen som kan återföras på oväntade eller oregelbundna förändringar i beskattningens inkomstunderlag. Det är naturligt att de två kurvorna nära sararaanfaUer under år då den faktiska tillväxten i stort sell raot­svarar den "norraala". Såsora också kan väntas går kurvorna isär (och kan eventuellt förbli på avstånd från varandra) när sarahällsekonorain övergår från en situation med en tUlväxt som nära motsvarar den fömt­salta normallUlväxlen till en tillväxttakt sora i ena eller andra riktningen påtagligt avviker från denna. Detla var fallet bl. a. 1964 och i än högre grad under 1971, vilket lydUgt fraragår i diagrararaet. För 1972 visar diagrammet en justerad totaleffekt som är svagt negativ, nämligen — 0,3 %, vUket innebär en betydande nedrevidering från det i den pre­liminära nationalbudgeten beräknade värdet på -f 0,7 %. Detla förhål­lande är givetvis en återspegling av den tidigare komraenterade ned­revideringen av (den ojuslerade) lotaleffekten för 1972 från 1,8 till 0,6 %. Härtill kan nämnas att avståndet mellan de båda kurvorna för 1972 nu är något mindre än enligt den preliminära nationalbudgeten, beroende på alt tUlväxten i bratlonalionalproduklen 1972 nu uppskattas ha varit något högre — 2,2 i stället för 2,1 % — dvs. legal något när­mare den antagna normallUlväxlen.

11    Riksdagen 1973.1 saml Nr 125. Bilaga 1.


 


Prop. 1973:125                                                                      162

9    Kreditmarknaden

Kredilpolitiken under 1972 VEir fortsatt lätt. Diskontot sora sänkts 1971 hölls oförändrat — vid 5 % jämfört med 7 % under den föregå­ende kreditåtstraraningen. Banklilividiteten var hög och utöver de jära­fört raed likviditetsläget lågt ställda likviditetskraven fanns inga restrik­tioner för bankernas utiåning.

Till ökningen av likviditeten inom banksystemet bidrog den accele­rerande tillväxten av valutareser/en liksom det tilltagande statiiga ut­giftsöverskollet. Visserligen raotverkades likviditetsökningen av en ora­fattande statlig upplåning på marknaden utanför bankerna, men totalt ägde likväl en betydande likviditetsuppbyggnad rara. Såväl affärsban­kernas sora andra bankers likvida tillgångar i förra av netlofordringar på riksbanken, staien och utlandet växte sålunda i snabb takt under 1972, utgörande en fortsällnLng på den stora likvidiletslillväxten sedan hösten 1971.

Affärsbankernas likviditetskvoler förändrades förhållandevis obetyd­ligt under 1972. Inlåningsstocken sora ulgör huvuddelen av näranaren i dessa kvoter växte snabbt och vid sidan av ovannäranda slag av likvida tillgångar förekom knappast någon ökning inom täljaren; det höga lik-vidilelsläget gjorde del inle nödvändigt för bankerna alt i näranvärd ut­sträckning förvärva hypoteksobligationer. Sparbankernas likviditetskvo­ter växte däremot påtagligt under året. Härtill bidrog i ej ringa grad ett särskilt arrangemang, vidtaget sommaren 1972. De sparbanker, som vid årsskiftet 1971/1972 då likviditetskvolssystemel infördes för sparban­kerna, inte hade en likviditetskvot svarande raot kravet på 20 %, fick rätt alt byta till sig obligationer ur särskilda eraissioner från stadshypo­tekskassan och sparbankernas inteckningsaktiebolag, detla i sådan ut­sträckning att det uppställda kravet skulle ha uppfyllts om transaktionen skett vid nämnda årsskifte. Genora detta arrangemang och sparbanker­nas åtgärder i övrigt fick ett överväldigande flertal av dessa en tillfreds­ställande hög likviditetskvot. Postbanken överskred under loppet av 1972 med vid raarginal del för postbanken gällande likviditetskravet, raedan central kassorna för jordbmkskredit under stor del av året underskred det för dessa gällande kravet.

Den lätta kreditpolitiken följdes av en kraftig ökning av kreditgiv­ningen på den organiserade marknaden. Totalt uppgick denna kreditgiv­ning till nära 27 railjarder kr. innebärande en ökning raed nära 6 raUjar­der kr.; från 1970 till 1971 hade en ökning från 16 miljarder kr. till 21

1 Termerna kreditgivning, inlåning, utlåning och upplåning har använts i betyd­elsen av flöden. Med utlåning menas sålunda förändringar i stocken utestående krediter.


 


Bil. 1    Reviderad nationalbudget för år 1973


163


miljarder kr. ägt rum eller med 5 miljarder kr. Fraraför allt ökade kre­ditflödet från bankema. Affärsbankemas kreditgivning steg sålunda raed 2,9 raUjarder kr. till 8,1 railjarder kr. Andra bankers kreditgivning ökade än raer dock utan att nå upp till sararaa volyra som för affärsbankerna. Vad gäller kreditefterfrågan var ökningen särskilt stor för staten och näringslivet. Staten ökade sålunda sin upplåning raed 3,7 railjarder kr. till 6,3 miljarder kr. och näringslivet sin med 1,4 railjarder kr. till 10,1 miljarder kr.

9-1 Kreditinstitutens utlåning

Affärsbankernas totala kreditgivning steg 1972 som nämnts mycket snabbt (se tabdl 1). Äv ökningen gick ungefär 1,3 miljarder kr. lill bo-stadssektom, vars upplåning i affärsbankerna kora alt uppgå till närraa­re 2 railjarder kr. Denna kraftiga tUlväxt av affärsbankskrediter till bo­stadssektorn sararaanhängde med att avlyften av bostadsbyggnadskre­diter blev mindre 1972 än 1971. Orsaken härtill var alt säväl allraänna pensionsfonden sora affärsbankerna förvärvade hypoteksobligationer i järaförelsevis liten utsträckning. Affärsbankernas förvärv 1972 uppgick till endast 75 railj. kr. raot 1,2 miljarder kr. lill 1,7 railjarder under

Tabell 9: 1 Kreditmarknaden 1971-1972

Nettobelopp, milj. kr.

 

Långivare

Låntagare

 

 

 

 

Staten

Kommu­ner

Bostäder

Närings­liv

Sumraa

1971

 

 

 

 

 

Riksbanken

1 525

-30

30

1 525

Affärsbankerna

1 220

200

595

3 195

5 210

Andra banker

-700

665

1 595

950

2 510

Enskilda försäkrings-

 

 

 

 

 

inrättningar

-90

140

1 735

910

2 695

Offentliga försäkrings-

 

 

 

 

 

inrättningar'

950

825

4 140

3 270

9 185

Allmänheten-

-270

5

45

370

150

Summa

2 635

1835

8 080

8 725

21275

1972

 

 

 

 

 

Riksbanken

-185

5

5

-175

Affärsbankerna

1950

125

1945

4 050

8 070

Andra banker

1 830

450

2 775

1465

6 520

Enskilda försäkrings-

 

 

 

 

 

inrättningar

460

290

1 420

1 075

3 245

OffentUga försäkrings-

 

 

 

 

 

inrättningar'

1935

765

2 720

2 755

8 175

Allmänheten

355

40

15

745

1 155

Summa

6 345

1675

8 875

10 095

26 990

' Exkl. återlån särat exkl. förvärv av utländska obligationer och bankers forlagsbevis. ''Inkl. investeringsbankens kortfristiga placeringar.

Källa: Riksbanken.


 


Prop. 1973:125                                                                      164

1967—1970. Även affärsbankernas kreditgivning lill staten ökade 1972 raed en påtaglig förskjutning från lång- till kortfristiga placeringar.

Affärsbankemas utiåning tUl näringslivet var något större 1972 än 1971 (tabell 1). Utvecklingen var dock olika på olika oraråden. Utestå­ende krediter till industrin expanderade kraftigt avmatlningsåret 1971 för att sedan växa i något lugnare takt. Sålunda ökade affärsbankernas utestående krediter till induslri.a med endast 5 % under perioden no­vember 1971—november 1972 mot dessförinnan med 16 % under perio­den november 1970—november 1971 (tabell 2). Bidragande lill den väx­ande industriella upplåningen under 1971 var bl. a. industrins behov att snabbast möjligt bygga upp sin likviditet efter åtstramningen 1969 och 1970. Samtidigt sora nettoflödet av induslrikrediter syntes ha avtagit under 12-månadersperioden t. o. ra. noveraber 1972 tilltog del under samma period till handel och framför allt lill privata personer ra. m. Kreditgivningen till sistnämnda kategori började växa redan under pe­rioden maj—november 1971 efter att ha utvecklats negativt -— nyutiå-ningen lägre än återbetalningania — sedan noveraber 1969. Stora raöj­ligheter lill konsurationskrediter har tydligen också förelegal.

Som framgår av tabell 1 ökade nettoflödet av krediter från andra banker — sparbanker, postbanken, centralkassor för jordbrukskredit — från 2,5 miljarder kr. 1971 till 6,5 railjarder 1972. Av denna ökning på 4 miljarder kr. svarade postbanken för inte raindre än 3,3 railjarder alt järaföras raed en minskning på 2,2 miljarder kr. 1971. Ojämnheten i ut­vecklingen förklaras bl. a. av snabba kastningar i penhmgslrömraärna i postgirot vid årsskiflet 1970/1971 i samband raed mervärdeskattens höjning 1 januari 1971. Höjningen resulterade näraligen i en kraftig me­delinströmning tUl postgirot i slutet av 1970 och ungefär motsvarande utslröraning i början av 1971. Vidare var postgirots inlåning, speciellt i slutet av 1972, relativt stor.

KapitaltUlväxten inora enskilda försäkringsinrättningar var ungefär 450 railj. kr. stöiTe 1972 än 1971. Utiåningen ökade ännu något raer.

Tabell 9: 2 Affärsbankernas utestående krediter till vissa sektorer av näringslivet 1968-1972

Procentuella förändringar. Inora jiarentes anges de absoluta förändringarna i railj. kr.

Nov. 1968-      Nov. 1969-      Nov. 1970-      Nov. 1971-
nov. 1969    nov. 1970    nov. 1971    nov. 1972

Industri          10,5 (665)     -1,1    (-75)    16,3 (1 115)       5,1     (405)

Handel och
servicenärin­
gar              12,4 (700)     -6,4 (-395)      2,5     (145)     11,8     (715)

Privatpersoner
m. ra.          17,0(640)     -12,9 (-565)   -0,6   (-25)     34,4 (1 3C5)

Anm. Exkl. Sparbankernas bank och Jordbrukets bank. Källa: Svenska Bankföreningen.


 


Bil. 1    Reviderad nationalbudget för år 1973                       165

Särskilt snabbt ökade nettoplaceringarna i statsobligationer. Allmänna pensionsfondens kapitaltillväxt uppgick 1972 tUl 9,6 railjarder kr., en ökning raed ungefär 1,3 miljarder järafört med 1971. Fondens totala kredUgivning 1972 minskade emellertid raed drygt 1 raUjard kr. till runt 8 railjarder detta år (tabell 1). Detta förklaras av fondens succes­siva avveckling av 1971 års kortfristiga lånefinansiering av förplacering­ar. Under 1972 ägde också en kraftig orasvängning i fondens kreditgiv-ningsraönsier rura. Sålunda rainskade netloplaceringarna i hypoteksobli­gationer raed 1,6 raUjarder kr., raedan kreditgivningen till staten ökade med närraare 1 miljard kr.

9.2 Upplåningen fördelad på sektorer

Statens budgetunderskott •— och därmed upplåningsbehov — ökade 1972 raed 3,7 raUjarder kr. till 6,3 railjarder (tabell 1). Detta hade en betydande likviditetspåspädande effekt på kreditraarknaden. Hänsyn skall emellertid också las lill statsskuldens placering. Sålunda raotver­kades den kraftiga likvidiseringen av kreditraarknaden av all budget­saldot i större utsträckning 1972 än 1971 finansierades på raarknaden utanför bankerna. Speciellt snabbt ökade statens upplåning hos allraänna pensionsfonden. Saratidigt minskade staten sin skatlkararaarväxelskuld lill riksbanken raed drygt 1 miljard kr. Paralldit härmed ökade dock statens upplåning i affärsbanker och andra banker, främst i form av skattkammarväxlar och korllidslån.

Av tabell 3 fraragår, att statens långfristiga obligationsskuld ökade snabbt även 1972, ehum i något lägre takt än 1971. Under 1972 eraitte-rade staten tre långfristiga obligationslån till ett sararaanlagt värde av 2 050 railj. kr. Vidare ökade statens kortfristiga obligationsskuld avse­värt 1972, med drygt 2 raUjarder lor. järafört med ca 100 raUj. kr. 1971. Mot slutet av 1972 emitterades ett sparobligationslån med en genomsnitt­lig förräntning på 8 %. Sararaanlagt tecknades för 525 milj. kr., vilket var mer än för något tidigare sparobligationslån. För "Spar 68" uppgick det tecknade beloppet tiU 325 milj. kr. och för "Spar 69" till 305 railj. kr. Trots att staten lånade raer på raarknaden utanför bankerna 1972

Tabell 9: 3 Statens budgetutfall och upplåning 1970-1972

Milj. kr.

 

 

1970

1971

1972

Långa obligationer

1265

2 455

2 040

Korta obligationer

-900

95

2 025

Preraie- och sparobligationer

555

165

650

Skattkaramarväxlar

2 385

-195

840

Kortfristig upplåning i banker

-70

360

940

Övrigt

-25

-245

-150

Budgetsaldo

-3 210

-2 635

-6 345

Källor: Riksgäldskontoret och riksbanken. 12   Riksdagen 1973. 1 saml Nr 125. Bilaga 1.


 


Prop. 1973:125                                                       166

Tabell 9: 4 Kommunernas upplåning, utlåning, förändring av likvida medel samt finansiella sparande 1970 — 1972

Milj. kr.

 

 

1970

1971

1972

Likviditetsförändring

-815

-285

2 085

Utlåning

310

765

505

Upplåning

2 165

3 215

2 485

på kreditraarknaden

1380

1 890

1950

utanför kreditraarknaden

785

1 325

535

Finansiellt sparande

-2 670

-2 735

105

Källor: Statistiska centralbyrån och konjunkturinstitutet.

än 1971, bidrog statens utgiftsijverskott och upplåningsverksamhet tUl ett större lUcviditetstillskott 1972 än 1971.

Dämpningen av kommunernas utgiftsökning i kombination med ökade inkomster raedförde en drastisk förbättring  av  kommunernas  finan­siella situation 1972. Som frarngår av tabell 4 förbyttes det kraftiga utgiftsöverskottet 1971 mot ett mindre inkomstöverskott 1972. Enligt statistiska centralbyråns prelimiinära kreditmarknadsstatistiska uppgif­ter för komrauner har denna sektor tidigare genomgående uppvisat ne­gativt finansiellt sparande av varierande storleksordning. Trots den på­tagliga omsvängningen i kommunernas inkomst- och utgiftsutveckling 1972 kvarlåg deras reguljära upplåning på ungefär sarama höga nivå som föregående år. Den förhållandevis stora upplåningen 1972 i förening med inkomstöverskottet medförde en betydande likviditetsförbättring. Under 1972 ökade kommunema sina likvida tUlgångar med 2 miljarder kr., vilket väl översteg den sammanlagda minskningen, med drygt 1 mil­jard kr., under de båda föregående åren. Likviditetsförbättringen 1972 översteg även den tidigare rekordökningen från 1967 på 1,3 miljarder kr. Bostadsinvesteringarna beräknas ha ökat raed 2,5 % i volyra 1972, vUket värderaässigt skulle motsvaras av en ökning med ca 880 railj. kr. Upplåningsbehovet torde eraellertid genora paritetsbelåningen ha ökat med ytterligare ett hundratal milj. kr. utöver nämnda belopp. Nettout­betalningama av statiiga lån till bostadsändamål var ungefär 160 railj. kr. högre 1972 än 1971. Samtidigt ökade bostadssektorns upplåning på kreditmarknaden med imgefär 800 milj. kr. Ökningen av den totala kre­ditgivningen till bostadsändamål, motsvarade således i stort sett tillväxten av det utifrån investeringsberäkningama kalkylerade upplåningsbehovet. Som framgår av tabell 5 växte stocken oavlyftade bostadsbyggnads-krediter hos affärsbankerna under 1972 med närmare 1,9 raUjarder kr. att järaföras med 400 raUj. kr. under 1971. Denna kraftiga tillväxt av bosladskrediter i affärsbankerna  1972 sammanhängde som framgått med låg efterfrågan på bosladsobligationer. Sålunda emitterade hypo-teksinstituten bosladsobligationer till ett värde av 5,6 railjarder kr. under 1972 mot 6,9 miljarder under 1971. Bostadssektorns nettouppläning på


 


Bil. 1    Reviderad nationalbudget lör år 1973                167

Tabell 9: 5 Bostadssektorns upplåning på kredit marknaden 1970—1972

Nettobelopp, milj. kr.

 

 

1970

1971

1972

Obligationer

Bostadsbyggnadskrediter hos affärsbankerna

Bostadslän hos andra kredit­institut

Sumraa

5 600

755

1 340 7 695

6 740

400

940 8 080

5 720

1870

1285 8 875

Källa: Konjunkturinstitutet.

obligationsmarknaden kora härigenora att rainska med drygt 1 miljard kr. (tabell 5). I synnerhet var allraänna pensionsfondens nettoköp av bosladsobligationer av betydligt lägre orafattning 1972 än 1971. Däreraot ökade sparbankernas obligationsinnehav netto raed 1,4 raUjarder kr. 1972 raot 680 railj. kr. 1971. Denna kraftiga ökning sararaanhängde raed införandet av systeraet raed likviditetskvoler för sparbankerna.

Näringslivets investeringar i byggnader och raaskiner ökade värde­mässigt 1972 med ungefär 2,2 miljarder kr. samtidigt sora lagerinveste­ringama minskade med rant 1,5 raUjarder. Totalt ökade alltså närings­livets investeringar med ungefär 700 raUj. kr. detta år. Paralldit härmed lorde företagens vinstläge ha förbättrats åtminstone vad gäller de större förelagen. Grova beräkningar antyder en vinstförbättring på runt 1 mU­jard kr. under 1972. Härigenom skulle näringslivets finansiella sparande uppskattningsvis ha förbättrats raed knappt 1/2 raUjard kr.

Investeringsfondfrisläppen och en vinstförsäraruig för företagen ledde 1971 till att uttagen av investeringsfondraedel från riksbanken översteg insättningarna raed 200 raUj. kr. Under 1972 fanns fortfarande möjlighe­ten att använda investeringsfondraedel, raen den bättre vinslsituationen delta år torde ha bidragit till att uttagen netto från riksbanken sjönk. Avsättningarna och uttagen blev i själva verket ungefär Uka slora 1972. Upplåningen på den organiserade raarknaden ökade från 8,7 railjarder kr. 1971 till 10,1 railjarder 1972. Saratidigt rainskade dock näringslivets upplåning på obligationsraarknaden raed 300 railj. kr. 1972 (tabell 6). Sålunda läg industrins obligationseraissioner 1972 järafört raed 1971 på en lägre nivå, raen i förhållande till tidigare år var emissionstaklen hög både 1971 och 1972 (se nedanstående tablå).

 

Milj. kr.

 

 

 

 

1968

1969

1970

1971

1972

1 381

728

730

1 760

1 553

Företagen tillfördes emellertid kapital via aktiemarknaden i något större utsträckning 1972 än 1971 (tabell 6). Även näringslivets upplåning utomlands, som koramer till uttryck i betalningsbalansens registrerade


 


Prop. 1973:125                                                       168

Tabell 9: 6 Näringslivets upplåning pä kreditmarknaden 1970—1972

Nettobelopp, milj. kr.

 

 

1970

1971

1972

Obligationer och förlagslån Akiier

Upplåning hos affärsbankerna Upplåning hos andra kredit­institut

Surama

1    335
450

-355

2        415

3        845

2    430
685

3       065

2 545 8 725

2      130
880

3         965

3 120 10 095

Källa: Konjunkturinstitutet.

privata kapitaltransaktioner samt troligen även i restposten, ökade rela­tivt kraftigt 1972. Sålunda upj)gick förändringen av den registrerade upplåningen i form av värdepapper, direkta investeringar, kort- och långfristiga lån till 200 milj. kr. Restposten stannade 1972 på 530 milj. kr. mot — 360 mUj. kr. 1971. Totalt synes alltså den privata upplånmgen utomlands ha ökat med drygt 1 miljard kr. 1972.

Som följd av det lätta kredilraarknadsläget 1972, torde upplåningen utanför den organiserade raarknaden ha rainskat. En indikation härpå ger bankemas garantiförbindelser. Dessa ökade med endast 2 % under 1972 jämfört med 25 % och 28 % under kreditåtstramningen 1969 och 1970.

Utvecklingen av näringslivets finansiella sparande i kombination med kraftiga upplåningsökningar både på den inhemska organiserade kredit­marknaden och utomlands torde ha inneburit att företagens likvida tUl­gångar ökat raer 1972 än 1971. Visserligen rainskade netlouttagen frän investeringskonton i riksbanken liksora upplåningen utanför den orga­niserade kreditraarknaden 1972 men denna påverkan torde endast ha varit marginell. En indUcation jiå likviditetsutvecklingen är att industri­företag med fler än 200 anställda ökade sina likvida tUlgångar med 2,5 railjarder kr. under 1972 raot 0,9 raUjarder 1971. Den likviditetsupp­byggnad som skedde under 1971 och 1972 torde ha överstigit den ned-dragnmg som ägde rara under 1969 och 1970.

9.3 Inlåningen i bankerna

Som framgår av tabell 7 fortsatte 1972 den totala bankuilåningen att öka i ungefär sarama takt som 1971. Affärsbankema svarade liksom under 1971 för merparten av tillväxten 1972 i den totala inlåningen eller för 2,5 mUjarder kr. Vidare skedde, sora redan närants, 1971 och 1972 en stark omsvängning i medelinflödet tUl postgirot. Av tabell 7 framgår att också postsparbankens irUåning visade en omskiftning fast i motsatt riktning. Takten i sparbankems.s irUåningsökning, som var raycket hög 1971, avsaktade väsentiigt 1972. I samband med goda skördar 1971 ökade inlåningen i jordbrukska.ssoma relativt mycket detta år. Under


 


Bil. 1    Reviderad nationalbudget för år 1973                169

 

Tabell 9: 7 Inläningsutvecklingen

Milj. kr.

1970-1972

 

 

 

1970

1971

1972

Affärsbanker Sparbanker (samdiga) Postbanken

Postsparbanken

Postgiro Jordbrukskassor

Totalt

2 048

1 158

1 637

641

996

496

5 339

4 395 3 083

721 1419 -698

790

8 989

6 933

3 349

1 810

919

891

706

12 798

Källa: Bankstatistiken.

1972 gällde ett skatteavdrag på 20 % för bl. a. jordbrukets raaskininves­teringar till 1 november, då avdraget höjdes tUl 30 %. Den 1 novem­ber infördes även ett 10-procentigt skatteavdrag på jordbrakets bygg­nadsinvesteringar. Dessa avdragsmöjligheter ledde till relativt kraftiga investeringar inora jordbraket 1972, vilket kan bidra till att förklara slagnationen i jordbrukskassomas inlåning.

Under både 1971 och 1972 var det fraraför allt expansionen på de högförränlade inlåningsräkningama, som dominerade affärsbankemas kraftiga inlåningsökning — 1971 med övervikt för kapitalkonton och under 1972 för inlåning på konto med särskilda vUlkor s. k. specialin­låning. Mot slutet av 60-talet började en kredilförraedling utanför den organiserade raarknaden att få ökad orafattning. Företag och korarau­ner med kassaöverskotl kunde härigenom fä en förhållandevis hög för­räntning pä sina medel; förräntningen kan härvid även ha påverkals av de förhåUanden som då rådde på Eurodollarmarknaden. Allt efter­sora denna kredilförraedling utanför den organiserade raarknaden ex­panderade, berördes bankernas inlåningsräkningar i allt högre grad. Detta medförde alt bankerna, på specialkonto med höga räntor, själva började att konkurrera ora dessa kassaöverskollsmedel. Denna utveck­ling gav anledning till överenskommelser som 1969 och 1970 ingicks mellan affärsbankerna. Överenskommelserna innebar försök att nå kon­troll över specialinlåningen och att få en ordning för räntesättningen på dessa konton. I en överenskoraraelse den 18 raars 1971 förband sig vidare affärsbankerna att i ränta inte betala mer än 1 % över diskontot pä belopp över 2 milj. kr. och 1/2 % över diskontot för belopp mellan 0,5 och 2 milj. kr. Insättningar lägre än 0,5 milj. kr. skall enligt avtalet placeras på övriga insättningskonton.

En uppdelning av bankinstitutens inlåning på sektorer visar enligt grova beräkningar, att kraftiga inlåningsökningar har skett inom kora­mun- och företagssektorerna under 1972, medan hushållsinlåningen fö­refaller ha rainskat under samma år. Enligt statistiska centralbyråns kreditmarknadsstatistiska uppgifter för kommuner skedde ett omslag i utvecklingen av denna sektors banktillgodohavande från en minskning


 


Prop.1973:125                                                                       170

med 0,2 mUjarder kr. 1971 tUl en ökning med 2,1 mUjarder 1972. Ök­ningen ägde rum i saratliga bankinstitut. Denna utveckling kan sora nämnts ses mot bakgrund av kommunemas starka förbättring av det fi­nansiella sparandet och fortsatt hög upplåning 1972. Förelagsinlåningen torde uppskattningsvis ha ökat raed rant 3 miljarder kr. 1972. I den riktningen pekar utvecklmgen av uidustrins kassa- och banktillgångar liksom den kraftiga inlåningsökningen på affärsbankemas specialinlå-nmgskonto. Hushållens lägre sparande 1972 jämfört raed 1971 speglas i deras inlåning, som uppskatta!, ha sjunkit med runt 1,5 miljarder kr. 1972. Bl. a. har den lägre inlåningen i postsparbanken 1972 jämfört med

1971   samt den avsevärt lägre takten i inlåningsökningen i sparbankerna

1972   mot 1971 kunnat beaktas i en kalkyl som sålunda tyder på att en dämpning i hushållsinlåningen har ägt ram.

9.4 Utblick mot 1973

Utifrån mkomst- och utgiflspirognoserna för de olika sektorerna, som presenteras i de övriga kaphlen, har i detta kapitel vissa skattningar för

1973    av dessa sektorers finansieringsbehov gjorts.

Enligt de beräkningar sora presenteras i kapitel 8 koraraer statens an­språk på kreditraarknaden 1973 att uppgå tiU 6,3 miljarder kr., dvs. sarama belopp som 1972.

Kommunerna beräknas enligi; kapitel 8 uppvisa ett utgiftsöverskott på drygt 1 miljard kr. 1973. Efter den avsevärda likviditetsuppbyggna­den 1972 kan man anta att eventuell ytterligare tillväxt av likviditeten komraer att bli betydligt lägre 1973 än 1972. Försämringen av korarau­nemas finansiella sparande skulle därför mer än väl motsvaras av en lägre likviditetsuppbyggnadstakt. Härigenom skulle också komraunemas totala upplåningsbehov 1973 kunna bli lägre än 1972.

Bostadsinvesteringarna uppskattas rainska raed 4,5 % i volyra 1973 vUket kan antas raotsvara ett oförändrat belopp i löpande priser. Sara­tidigt tyder beräkningar över de statliga nettoutbetalningama tUl bostads­sektorn på att dessa koraraer ai;t bli ungefär 300 railj. kr. större 1973

Tabell 9: 8 Riksbankens tillgångar och skulder 1971 och 1972

Nettoförändringar, milj. kr.

1971         1972


Valutor

Svenska skattkammarväxlar och obligationer

Utelöpande sedlar (—)

Investeringsfonder (—)

övriga tillgångar (netto)

Totalt

Affärsbankernas checkräkning i riksbanken Utiåning till affärsbankerna (—)


 

1440

2 255

1 180

-615

-1385

-1 220

200

5

-285

-310

1150

115

45

110

1 105

5


Källa: Bankstatisliken.


 


Bil. 1    Reviderad nationalbudget för år 1973                171

Tabell 9: 9 Affärsbankernas tillgångar och skulder 1971 och 1972

Nettoförändring, milj. kr.

 

 

1971

1972

Kassa, obligationer och valuta

1 340

2 855

Utlåning

3 815

6 070

Totalt

5155

8 925

Inlåning från allmänheten

4 395

6 935

Nettoskuld till riksbanken

-1 150

-115

Nettoskuld tUl riksgäldskontoret

210

-420

Nettoskuld till övriga inhemska finans-

 

 

institut

1 145

1 500

Övriga skulder (netto)

555

1025

Källa: Bankstatistiken.

jämfört med 1972. Investeringsrainskningen och ökningen av de statiiga bostadslånen 1973 skulle innebära att bostadssektorns finansieringsbe­hov detta år skulle rainska raed ungefär 300 railj. kr.

Näringslivets totala investeringar beräknas öka med 4,5 mUjarder kr. 1973, varav lagerinvesteringama svarar för ungefär 1,7 mUjarder kr. Företagens vinstutveckUng kan visserligen antas förbättras avsevärt 1973, men försämringen av näringslivets finansiella sparande torde ändock bli relativt stor. Efter 1971 och 1972 års påtagliga likviditetsuppbyggnad torde stora delar av näringslivet f. n. inte ha behov av någon större UkviditetspåfyUnad. Takten i denna sektors ytterligare likviditetsupp­byggnad torde därför bli avsevärt lägre 1973. Trots en kraftig försvag­ning av det finansiella sparandet skulle härigenom näringslivets totala upplåningsbehov 1973 kunna bli av samma storleksordning sora 1972. Ora näringslivet skulle minska sina likvida tillgångar 1973 i sararaa takt sora de byggde upp dem 1972 skulle upplåningsbehovet bli lägre 1973 än 1972.

En sammanräkning för de olika sektorema anger för 1973 ett totalt uppläningsbehov sora synes bli lägre än den raycket orafattande upplå­ningen 1972. Ett liknande raönster — dvs. en snabb ökning av upplå­ningen under konjunkturavraattningen och därefter en vikande tendens kännetecknade också utvecklingen 1967—1969. Kreditexpansionen 1971—1972 var dock större än 1967—1968 och den kontraktion sora emotses 1973 föranleds vidare av en trolig nedgång i upplåningsbe­hovet. Skulle emellertid den situationen koraraa alt aktualiseras — vilken våren 1973 inte ter sig nära förestående — att det skulle uppkoraraa be­hov av en sådan åtstraraning på kreditraarknaden att raan härigenora skulle kunna uppnå en därapning av den reala efterfrågan, skulle det säkerligen behövas ytterligt kraftiga penningpolitiska åtgärder eftersora den lätta penningpolitiken under 1971 och 1972 lett tUl en raycket stor likviditetsuppbyggnad inora såväl bankema som företagen, kommuner­na och delvis även hushällen.


 


Prop. 1973:125


172


Diagram 9:1 Affärsbankernas likviditetskvoter 1967—1972

Likvida tUlgångar i procent av skulder vid slutet av varje raånad. Genorasnitt för saratliga banker, säsongrensat


1967


1968


1969


1970


1971


1972


Anm. På grund av ändrade beräkningssätt av likviditetskvoterna förekora­mer brott på kurvan.

Källor: Riksbanken och konjunklurinstitulet.


 


Bil. 1    Reviderad nationalbudget för år 1973             173

BIHANG

Delprognoser  och  arbetsfördelning  rörande  reviderad  nationalbudget för 1973

Av inledningen framgår vilka kapitel och avsnitt som sararaanställts inora finansdepartementets sekretariat för ekonomisk planering (SEP) resp. konjunkturinstitutet (Kl). Nedan redovisas detta i tablåform. Härutöver framgår SEP:s och KI:s bedöraningar av utvecklingen inora olika delsektorer.

 

Sektor

Avsnittet ut­forraat inora

Prognos:

i %

 

 

SEP

Kl

Privat konsuration

Kl

4,5

4,5

Offentlig konsuration

SEP

3,5

_

Bruttoinvesteringar

Kl

3

3

därav: bostäder

 

-4,5

-6,5

industri

 

8

11

Export av varor och tjänster

Kl

12

12

Import av varor och tiänster

Kl

11

11

Bruttonationalprodukt

SEP

5,0

5,0

Priser

SEP

 

 

Internationell bedöraning

SEP

 

 

Produktion inora industri och

 

 

 

skogsbruk

Kl

 

 

Övrig produktion

SEP

 

 

Arbetsmarknad

SEP

 

 

Kredilmarknad

Kl

 

 

Saramanfallande översikt

SEP

 

 


 


Prop.1973:125                                                                       174

Innehåll

1        Sammanfattande översikt                                                   2

2        Del internationella läget                                                    19

 

2.1    Saramanfallande översikt                                                  19

2.2    Länderöverslkter                                                               34

3    Utrikeshandeln                                                                  56

3.1    Exporten                                                                            56

3.2    Importen                                                                           70

3.3    Bytes- och betalningsbalansen                                         75

4    Produktionen                                                                     79

4.1    Industrin                                                                           79

4.2    Skogsbruket                                                                      90

4.3    Övriga näringsgrenar och den totala produktionen          91

5    Arbetsmarknaden                                                              94

5.1    Läget på arbetsmarknaden under 1972 och början av 1973         94

5.2    Arbetsmarknaden 1973                                                   101

6    De enskUda konsumenternas ekonomi                           107

6.1    De disponibla inkomsterna                                              108

6.2    Konsumentpriserna                                                            Hl

6.3    Den privata konsumtionen                                                II5

7    Investeringarna                                                              118

7.1    Sararaanfattning av investeringsprognosen för 1973     118

7.2    Investeringsutvecklingen inom olika oraråden                124

7.3    Lagerinvesteringar                                                           I39

8    Den offentliga verksamheten                                           I43

8.1    Allraänt                                                                             I43

8.2    Staten                                                                              I44

8.3    Koramunerna                                                                   148

8.4    Socialförsäkringssektorn                                                 152

8.5    Den konsoliderade offentiigsi sektom                              I53

8.6    Beräkning av budgeteffekter                                           156

9    Kreditmarknaden                                                             152

9.1    Kreditinstitutens utiåning                                                163

9.2    Upplåningen fördelad på sektorer                                   165

9.3    Inlåningen i bankerna                                                       i68

9.4    Utblick mot 1973                                                              170


 


Bil. 1    Reviderad nationalbudget för år 1973                175

Tabellförteckning

1:1 Reviderad försörjningsbalans 1972—1973                 13

2 Bytesbalansen 1971—1973                                    17

2:1 Bruttonationalproduktens utveckling i olika länder och länder­
oraråden 1971—1973                                           19

2   Konsuraentpriser 1960—1972                                24

3   Tiraförljänsten för industriarbetare 1960—1972         25

3:1 Sveriges export till olika länder och ländernas iraport 1970—-

1972                                                                 57

2   Exporlutvecklragen för olika varugrupper 1971—1973  60

3   Iraportutvecklingen för olika varugrupper 1971—1973 73

4   Bytes- och betalningsbalans 1969—1973             ,     78

4:1 Industriproduktionens utveckUng 1970—1973           80

2    Försörjningsbalans för handelsfärdigt järn och stål, inkl. äranen 1972—1973        81

3    Försörjningsbalans för verkstadsprodukter, exkl. fartyg 1970—

1973                                                                 83

4    Försörjningsbalans för sågade och hyvlade trävaror 1970 1973      86

5    Försörjningsbalans för rundvirke 1970—1973             9I

5:1 Vid   arbelsförmedlingarna   registrerad  arbetslöshet  januari—

raars 1973                                                         98

2 Arbetslösheten enligt arbetskraftsundersökningarna januari—
mars 1972 och 1973                               100

6:1 De enskUda konsumenternas inkomster och utgifter 1971—

1973                                                              109

2   Hushållens direkta skatter och avgifter 1969—1973  1 ] 1

3   Konsumentprisförändringar 1960—1973 uppdelade på kora-ponenter         113

4   Hushållens konsurationsutveckUng 1970—1972       II5

7:1 Bmttoinvesteringarnas utveckling 1967—1972 samt prognos för

1973                                                               120

2 Bruttoinvesteringarnas utveckling  1967—1972 samt prognos

för 1973 för privat, statiig och koramunal sektor      121

3   Lägenheter i påbörjade, inflyttningsfärdiga och pågående bo­stadsbyggen 1968—1974    125

4   Lägenheter i påbörjade, inflyttningsfärdiga och pågående bo­stadsbyggen 1970—1972 enligt statistiska centralbyråns offici­ella statistik                             126


 


Prop. 1973:125                                                       176

5    Antal lägenheter för vUka statligt lån liU raodernisering bevU­jats 1968—1972      127

6    Verkställda resp. planerade investeringar inora industrin 1972 och 1973 enligt investeringsenkäten i febmari 1973                                                               130

7    Planerade och faktiska förändringar av den egentliga industrins investeringar 1965—1973         131

8    Planerade och faktiska föräriidringar av den egentliga uidustrins investeringar, halvårsvis, 1965—-1973 133

9    Planerade och faktiska förändringar av de borgerliga priraär­komraunerna och landstingens investermgar 1963—1973                                                      133

8:1 Statens inkoraster och utgifter 1972—1973            145

2    Koraraunernas inkoraster och utgifter 1972—1973    I49

3    Socialförsäkringssektorns uikoraster och utgifter 1972—-1973         153

4    Den konsoliderade offentiiga sekloms inkorasler och utgifter 1972—1973   154

5    Den offentUga sektorns konsurations- och investeringsutgifter 1972—1973        155

6    Den offentliga sektorns kalkylerade inverkan på den totala efterfrågan i sarahällsekonorain 1961—1973                                                                     158

9:1 Kreditraarknaden 1971—1972                               163

2    Affärsbankemas utestående krediter till vissa sektorer av nä­ringslivet 1968—1972         164

3    Statens budgetutfall och upplåning 1970—1972      165

4    Koraraunernas upplåning, utlåning, förändring av likvida rae­del särat finansiella sparande 1970—1972   166

5    Bostadssektorns upplåning på kreditraarknaden 1970—1972  167

6    Näringslivels upplåning på kreditraarknaden 1970—1972        168

7    Inläningsutvecklingen 1970—1972                         169

8    Riksbankens tiUgångar och skulder 1971 och 1972   170

9    Affärsbankernas tillgångar och skulder 1971 och 1972 171


 


Bil. 1    Reviderad nationalbudget för år 1973                177

Diagramförteckning

2:1 Bruttonationalprodukten 1964—1972 i olika länder och länder­
oraråden                                                          21

3:1 Volyra- och prisutvecklingen för exporten, totalt och uppdelat

på varugrupper 1966—1973                                  63

4:1 Totala industriproduktionen 1959—1972                 79

5:1 Antal obesatta platser vid raånadens mitt 1969—mars 1973  97

6:1 Hushållens inkoraster, konsumtionsutgifter och sparande 1960

-1973                                                             116

2 Privat konsumtion fördelad på varugrupper 1969—1973 117

7:1 Byggnads- och maskininvesteringar, totalt och uppdelat på sektorer

1964—1973                                                     123

2    Medianbyggnadstid i antal månader för påbörjade lägenheter 1969—1974 128

3    Investeringar i bosläder och inom egentlig industri 1967—1973         128

4    Investeringar inom egentlig industri, totalt och uppdelat på branscher 1966—1973         132

5    Industrins lagervolymförändringar 1963—1972        140

8: 1 Den offentiiga sektorns kalkylerade inverkan på den totala

efterfrågan i sarahällsekonorain 1961—1973           I57

9:1 Affärsbankernas likviditetskvoter 1967—1972         172

MARCUS BOKTR. STOCKHOLM 730253


 


 


 


 


 


 


 


Bilaga 2

Långtidsbudget för perioden

1973/74—1977/78


 


 


 


Prop. 1973:125 BU.2   Långtidsbudget

Bilaga 2

LÅNGTIDSBUDGET FÖR PERIODEN

1973/74—1977/78

1. Inledning

1.1     Långtidsbudgetens syfte och aUmänna uppläggning

Långtidsbudgetens syfte är att kartlägga de statsfinansiella konsekven­serna på längre sikt av redan fattade beslut och gjorda åtaganden. Den utarbetas årUgen inom finansdepartementets budgetavdelning och re­dovisas för riksdagen som en bilaga tUl den reviderade finansplanen.

På utgiftssidan utgör långtidsbudgeten en kalkyl över omfattning­en av de finansiella och reala resurser som krävs för att av statsmak­terna uppställda målsättningar skall kunna uppfyllas och gjorda åtagan­den infrias. På inkomstsidan förutsätts gällande skatteregler bestå. Des­sa har sedan applicerats på en antagen utveckling av skatteunderlagets tillväxt.

Inga försök görs att förutse vilka nya beslut som kan komma att fat­tas under perioden eUer effektema härav. Långtidsbudgeten är sålunda varken en plan eller ett program för den önskvärda utvecldingen eller en prognos för den mest sannolika utvecklingen. Långtidsbudgetens syfte är att ange de inteckningar i det framtida resursutrymmet sora gjorts genom redan fattade beslut. Mot deima bakgrund kan förslag ora nya aktiviteter bedömas och omprövningar av redan gällande program aktualiseras.

1.2     Principema för utgiftsbedömningama

De beräkningar av den framtida utgiftsutvecklingen som redovisas i det följande syftar endast till.att ange konsekvensema av redan fattade beslut. Beroende på beslutets eller åtagandets karaktär och utformning kan dessa konsekvensberäkningar komma att läggas upp på olika sätt. Följande typfaU avser att belysa hur beräkningama utformats i,några olika situationer.

1. I vissa fall har statsmaktema beloppsmässigt kvantifierat en ut-giftsnorm. Detta gäller i allmänhet utgifter av transfereringskaraklär. De sålimda kvantifierade programmen kan vara av olika slag:

a) För vissa aktiviteter föreligger målsättningar som gäller t. v. och som inte innefattar standardhöjningar. Detta gäller t. ex. de allmänna

1    Riksdagen 1973.1 saml Nr 125. Bilaga 2


 


Prop. 1973:125                                                         2

barnbidragen som utgår med fastställt belopp för alla barn under 16 år. Här kommer den beräknade anslagsutvecklingen att helt styras av an­tagandena om befolkningsutvecklingen.

b)   För vissa verksamheter innefattar den kvantifierade målsättningen även standardhöjningar imder hela eller en del av den tid sora orafattas av långtidsbudgeten. Vid beräknmgama har hänsyn tagits lill detta ge­nom att utgiftema successivt höjts i enlighet med det beslutade åtagan­det. Ett exempel härpå är anslaget tUl folkpensioner där utgifterna för den årliga standardstegruigen i form av pensionstillskott medtagits i kalkylema.

c)   Slutligen finns på några områden tidsbegränsade program. I dessa fall har i allmänhet utgiftema antagits falla bort i och med att pro­grammet upphör. Ett exempel är programmet för bidrag till vatten-och luftvårdande åtgärder inom industrin, vUket löper ut budgetåret 1973/74. Några utgifter för detta ändamål under åren därefter har där­för inte lagts in i långtidsbudgeten. Ytterligare exempel är stödet tUl textU- och konfektionsindustrin samt glasindustrin som fömtsätts upp­höra under långtidsbudgetperioden.

I den mån det är klart orealistiskt att räkna med att anslagen kommer att faUa bort efter programperiodens slut underskattas givetvis om­fattningen av de framtida resursanspråken. I en del fall har statsmak­tema även låtit förstå att tidsbegränsade program avses bli förlängda i en eller annan form utan att formella beslut ännu fattats härom. Ut­giftema för program av denna karaktär förutsätts ligga kvar på oför­ändrad nivå. Likaså har i fråga om vissa avtal vUka löper ut under långtidsbudgetperioden men sora avses bli förnyade, schablonmässigt antagits oförändrad anslagsnivå. Detta gäller t. ex. avtalen med lands­tingskommunerna avseende mentalsjukvården.

2.    I andra fall har statsmaktema kvantifierat målen men inte pre­ciserat de finansiella konsekvenserna härav. Sådana målpreciseringar återfinns exempelvis på den spärrade utbUdningens område. I dessa fall har i långtidsbudgeten tagits upp de resurser som beräknats nöd­vändiga för att uppnå de fastställda målen. Eftersom beräkningarna av­ser de erforderliga resursinsatsema utgår de från vissa antaganden pm rationalisering och produktivitetsutveckling.

3.    I de fall statsmakterna fattat principbeslut eller gjort principut­talanden i viss fråga utan att stäUning ännu tagits tUl närmare regler eller tidpunkten för ikraftträdandet, m.m. har utgifter för detta inte medräknats i långtidsbudgeten. Detta gäller t.ex. riksdagens princip­uttalande i år beträffande ytterligare reformer på pensionsområdet.

4.    För de flesta anslag saknas av statsmaktema kvantifierade mål för den framtida verksamheten. I dessa fall har konsekvensbedömning­en gjorts från andra och i allmätihet mera skönsmässiga utgångspunk­ter.


 


Bil. 2   Långtidsbudget                                                3

a)   En i vissa faU användbar metod är att utgå från oförändrad kvali­tet på den statliga tjänsteproduktionen så som den upplevs av konsu­menterna. Detta innebär att produktionen får anpassas tUl förändringar i efterfrågan. Vid beräkningen av insatsen av resurser måste emellertid häns3m tas tUl produktivitetsutvecklingen, som i allmänhet måste förat­sättas vara sådan att en över tiden oförändrad efterfrågan kan tUlgodo­ses med successivt minskade resursinsatser. Denna metod är i princip den som används för bl. a. de flesta myndighetsanslag, dvs. utgifter för löner och omkostnader. Det bör dock understrykas att stora svårigheter föreligger att rätt bedöma efterfråge- och produktivitetsutvecklingen. Antagandena måste göras mycket schablonartade.

b)  För de statliga verksamhetsgrenar som förekommer på statsbud­getens utgiftssida i huvudsak som investering, bl. a. kommunikations­verken och vägbyggandet, föreligger särskilda svårigheter att avgöra vilken anslagsutveckling som krävs för att anpassa produktionen till förändringar i efterfrågan. Detta sammanhänger främst med svårig­hetema att precisera sambandet meUan investeringar och efterfrågan. Exempelvis kan det vara svårt att föratse konsekvenserna på längre sikt för investeringsanslagen av gjorda åtaganden i fråga om driftutgifter. För att få ett praktiskt användbart kriterium har beräkningarna här lagts upp så att investeringama ökar i takt med efterfrågan sedan hän­syn tagits till en förväntad produktivitetsutveckling.

c)   Inom vissa områden saknas kontinuerlig investeringsverksamhet
av större omfattning. Däremot aktualiseras punktvis vissa större pro-,
jekt utan att dessa i och för sig innebär höjd målsättning för verksam­
heten. Som exempel kan nämnas uppförandet av förvaltningsbyggnader.
i samband med omlokalisering av statlig verksamhet. I den mån en ut­
byggnad inte följer av fastlagda program har en allmän skälighetsbe­
dömning fått göras.

1.3 Beräkningsunderlag

Långtidsbudgeten omfattar endast i statsbudgeten ingående utgifter och inkomster. Härav följer att affärsverkens driftutgifter och andra ut­gifter för de statliga bolagen än tillskott av kapital inte ingår i beräk­ningama. Detsamma gäUer en stor del av socialförsäkringssystemet, bl. a. AP-fondens utgifter och inkomster.

Gmndvalen för långtidsbudgeten utgörs av långtidsbedömningar som utförts av myndighetema. Den slutliga bedömningen av anslags-utvecklmgen har gjorts inom finansdepartementets budgetavdelning efter samråd med vederbörande fackdepartement.

Vid en diskussion av den statUga utgiftsutvecklingen under de fram­förliggande budgetåren är det naturligt att göra jämförelser med ut­vecklingen under tidigare år. Sådana jämförelser kan visa bl. a. i vil-


 


Prop. 1973:125                                                         4

ken mån nya tendenser i den totala utgiftsutvecklingen eller i utveck­lingen på skilda delområden gör sig gällande.

Som jämförelsematerial kommer i det följande att användas statisti­ken över budgetutfallen för budgetåren 1967/68—1971/72. För budget­året 1972/73 föreligger slutredovisning först hösten 1973. Detta budget­år har därför inte tagits med i kalkylema.

Beräknmgama av den framtida utgiftsutvecklingen utgår från an­slagsbeloppen för budgetåret 1973/74 enUgt 1973 års reviderade fi­nansplan. Två olika beräknmgar har utförts, dels en i fasta priser och löner, dels en i löpande priser och löner. I tabellema 4 och 5 i avsnitt 3 redovisas de totala utgifternas utveckling enligt dessa beräknuigar. I samma avsnitt finns också utgiftema i fasta priser fördelade på ända-målsgrapper.

För att uppnå jämförbarhet med den redovisade framtida utgifts-utvecklmgen är det nödvändigt att även den historiska perioden av­speglar utgiftsförändrmgar i fasta priser. Omräkningen av utgifterna från löpande priser tiU fasta priser har gjorts med hjälp av olika index­serier. För vissa utgiftsgrupper fmns durekt användbara indextal. Detta gäller t. ex. de kvantitativt vUitiga direkta mkomstöverföringama. Dessa har omräknats efter konsumentprisindex. För andra grupper saknas direkt tiUämpbara indexserier. Detta gäller t. ex. de anslag som inne­håller omkostnader. För dessa komponenter har använts konsument­prisindex sedan denna rensats från varagrapper som mte är relevanta för den statliga konsumtionen.

Den angivna metodiken för volymberäkning iimebär således att för de utgiftsgrapper som består av transferermgar och finansiella transak­tioner (utlåning) anges den nytta i reala termer som resursöverföringen representerar för mottagaren. För de utgifter som innebär statiig kon­sumtion eller investering anger volymberäkningarna statens efterfrågan på reala resurser.

2. Samhällsekonomisk bakgrund

2.1 Inledning

Den offentliga sektorns konsumtions- och mvesteringsutgifter tar i dag i anspråk ca 1/3 av de totala ekonomiska resiurserna. Sedan ett fler­tal år tillbaka har den kommunala sektoms resursanspråk vuxit snabba­re än statens. Numera är de kommunala konsumtions- och investerings­utgiftema nästan dubbelt så stora som statens. En betydande del av det offentligas intäkter tas dessutom i anspråk för inkomstöverföringar (transferermgar) till andra sektorer i sainhäUsekonomin, då i första hand hushållssektorn. De reala resursanspråken kommer i dessa fall


 


Bil. 2    Långtidsbudget                                               5

inte att stäUas från de offentiiga sektorema utan från de mottagande sektorerna i form av t. ex. resursanspråk för privat konsumtion.

TUlväxttakten i den offentliga sektorns utgifter har i synnerhet under 1960-talet legat på en hög nivå. Den offentliga konsumtionen ökade med i genomsnitt drygt 5 % årligen under perioden 1967—1972, vilket bör ses i relation till ökningen av den totala produktionen, som under samma period uppgick tUl i genomsnitt 3,3 % per år. Visserligen har en betydligt lägre tUlväxttakt kunnat observeras inom den offentliga sektom under 1970-talets första år -— i första hand orsakad av en långsammare tUlväxttakt för de kommunala utgifterna — men satt i relation till de samlade produktionsresursernas långsammare tillväxttakt under dessa år framstår ökningstakten inom den offentliga sektorn ändå som betydande.

Den statUga budgetplaneringens uppgift är bl. a. att ge underiag för en awägnuig mellan olika sektorer i enlighet med den ekonomiska poUtikens allmänna målsättningar. Den offentUga sektoms efterfrågan på varor och tjänster och övrig påverkan på sarahällsekonorain måste utvecklas på ett sådant sätt att balans mellan totala anspråk och tiU­gängliga resurser upprätthålls. Genom att redovisa vilken resursmängd som är intecknad av redan fattade beslut om statliga utgifter utgör långtidsbudgeten ett hjälpmedel för en sådan awägning.

Ett annat underlag för den statliga ekonomiska politiken utgör lång­tidsutredningama. I dessa utredningar konfronteras — mot bakgmnden av bl. a. olika beslutsenheters planer och förväntningar — de totala re­sursanspråken med uppskattningar av det framtida resursutrymmet och altemativa allokeringsmönster diskuteras. I bUaga 3 tUl den reviderade finansplanen återfinns huvudresullaten av en avstämning och framskriv­ning av 1970 års långtidsutredning. Från denna bilaga återges i detta av­snitt dels kalkylerna över förändringama i arbetskraft och produktivitet och den därav följande totala resurstillväxten i sarahällsekonorain, dels beräkningama av förändringama i resursfördelningen.

I såväl långtidsbudgeten som långtidsutredningarna presenteras kal­kyler över den statliga sektoms efterfrågan på varor, tjänster och per­sonal. Beräkningarna är dock inte helt sarastämraiga vUket beror på att de har olika underlag och syften. Långtidsutredningama baserar sina analyser på uppgifter av plankaraktär medan syftet med långtidsbudge-, ten är begränsat till att ange de resursbehov som: krävs för att infria gjorda åtaganden.

2.2 Resursutveckling och produktionstillväxt

Samhällsekonomins tillväxt är i huvudsak beroende av förändringar i arbetskraftstiUgång och produktivitet. Enligt 1970 års långtidsutred­ning skulle befolkningen i yrkesverksamma åldrar komma att öka myc-


 


Prop. 1973:125                                                         6

ket svagt under hela 1970-talet. De reviderade beräkningar som gjorts i anslutning tUl avstämningen av 1970 års utredning har bekräftat den­na UtvecklingsbUd. Enligt denna avstämning väntas den totala folk­mängden i landet 1972—1977 komma att öka med 0,5 % per år, me­dan ökningen av befolkningen i åldem 16—74 år beräknas tUl 0,3 % per år. I kalkylen ingår, fömtom den faktiska nettoutvandringen under 1972 på närmare 12 000, ett antagande om ett årligt invandringsöver­skott 1973—1977 på i genomsnitt 15 000.

Antalet personer i arbetskraften beräknas i den reviderade kalkylen komma att stiga med 74 000 från år 1972 tiU 1977, en ökning med 0,4 % per år. Av denna ökning väntas knappt 2/5 härröra från befolk­ningstillväxten och drygt 3/5 från stegrade relativa arbetskraftstal. Det är framför allt de relativa arbetskraftstalen för kvinnor raed bam i för­skoleåldern som förväntas stiga medan däremot männens relativa ar­betskraftstal beräknas fortsätta att minska, om än i något långsammare takt än under närmast föregående 5-årsperiod.

Från 1970 tUl 1972 noterades en relativt kraftig nedgång i antalet ar­betade timmar. Denna minskning, som uppgick tiU i genomsnitt 2,3 % per år, sammanhängde främst med förkortningen av den lagstadgade veckoarbetstiden från 42,5 tUl 40 timmar men även med den konjunk­turdämpning som ägde mm under dessa år. För perioden 1972—1977 väntas den totala timvolymen komma att öka svagt, eUer med 0,1 % per år. Skillnaden mellan detta ökningstal och den ovan angivna ök­ningen av antalet personer i arbetskraften 1972—1977 beror på en fort­satt ökning av andelen deltidsarbetande och av andelen kvinnor i ar­betskraften. Kvinnomas medelarbetstid är nämUgen — även bland de heltidsarbetande — vanligen något kortare än männens genomsnittiiga arbetstid. I den redovisade utvecklingen av tunvolymen 1972—1977 innefattas dessutom även effekten av den begränsade del av arbetstids­förkortningen, som återstod att ta ut vid årsskiftet 1972/73.

Den redovisade utvecklingen på arbetskraftssidan medför att tUlväx­ten i bruttonationalprodukten (BNP) 1972—1977 nästan helt kommer att bero på produktivitetsutvecklingen. Perioden 1970—1972 beräknas produktiviteten för ekonomin som helhet ha stigit med i genomsnitt 4,0 % per år. Detta tal är något lägre än det som 1970 års långtidsutred­ning räknat med som genomsnitt för perioden 1970—1975, nämUgen 4,9 %. Dämpningen blev särskilt märkbar inom industrisektom. I av­stämningen har man derma gång räknat med att återhämtningen efter konjunkturnedgången kommer att bli något svagare än normalt och att produktivitetsökningen i genomsnitt för perioden 1970—1975 kommer att uppgå tUl 4,3 %.

För perioden 1972—1977 blir produktivitets- och därmed resurstill­växten kraftigt påverkad av underatnyttjandet av produktionsresurserna i utgångsläget 1972. Inom industrin föratses således en produktivitets-


 


Bil. 2    Långtidsbudget                                                       7

ökning om 7,8 % per år mot 6,8 % 1970—1975. Produktivitetsöknmgs-takten i den totala ekonomin väntas uppgå tUl 4,3 % per år vilket är något långsammare än den som rådde under senare delen av sextiotalet. . Att ökningstakten blir förhåUandevis låg är emellertid delvis resultatet av vissa tiUfälUga faktorer inom jord- och skogsbrakssektorema. Sam­mantaget beräknas produktiviteten 1972—1977 tillväxa med drygt 4 % om året, vilket är något långsammare än genomsnittet för senare hälf­ten av 1960-talet.

Såsom framgår av följande tablå stagnerade BNP-utvecklingen md­lan 1970 och 1971. Detla var resultatet av en rad samverkande om­ständigheter, där dock oron på arbetsmarknaden och den snabba ök­ningen av hushållssektoms sparande synes vara de viktigaste förkla-ringsfaktorema. En för svenska förhållanden osedvanligt stark ned­gång av lagerinvesteringama detta år var ytterligare en bidragande fak­tor.

Utvecklingen mellan 1971 och 1972 dominerades av den arbetstids­förkortning som genomfördes den 1 januari 1972 och som kan antas ha motsvarat en utebliven BNP-tillväxt om ca 2 å 3 %. Trots detla ökade BNP (beräknad från produktionssidan) med ca 3 %, vUket i kombi­nation med uppskattningen av timvolymens utveckling innebar en utom­ordentligt kraftig ökning av produktiviteten per arbetstimme. Denna snabba uppgång torde dock i viss utsträckning sararaanhänga med ar­betstidsförkortningen och således delvis vara av engångskaraktär.

För åren efter 1972 beräknas den väntade utvecklingen på arbetskraf­tens oraråde i kombination med den antagna produktivitetsstegringen leda till en BNP-tUlväxt på ca 4,5 % per år räknad som genomsnitt för perioden 1972—1977.

Arbetskraftsvolym och produktionsutveckling

Genomsnitt per år, procent

1965—1970    1970—1971    1971—1972    1972—1977

Antal arbetstimmar —0,6             —1,5             —3,1              0,1
Produktion per arbets­
timme 4,7                  2,2                  6,2              4,3
Bmttonationalprodukt
(från produktionssidan) 4,1                 0,7                 2,9             4,4

2.3 Resursfördelningen

I 1970 års långtidsutredning redovisades olika alternativ för produk­tionsökningens fördelning på olika användningsområden. Mot bakgmnd av det underskott i bytesbalansen som förelåg under senare hälften av 1960-talet kom kravet på balans i de utrikes betalningarna att inta en dominerande ställning bland de överväganden om resursemas fördel-


 


Prop. 1973:125                                                         8

ning som gjordes i utredningen. För samtliga presenterade alternativ gällde sålunda att den extema balansen skuUe återställas någon gång under perioden 1970—1975. Enligt utredningens huvudkalkyl, som in­nebar att balansen skuUe vara återställd 1975, krävdes att ca 10 % av den århga produktionsökningen dhekt togs i anspråk för att förbättra utrikesbalansen. Därutöver krävdes att en relativt betydande investe­ringsaktivitet inom industrin uppnåddes redan i periodens början för att den förutsatta exportutvecklingen skulle komma tUl stånd. Detta inne­bar enligt utrednmgens huvudkalkyl att utrymraet för i första hand en ökning av offenthg konsumtion och investering beräknades bh något lägre än tidigare. Resursfördelningen enligt denna kalkyl återges i ta­beU 1.

I avstämningen av 1970 års långtidsutredning konstateras att kon­junkturdämpningen under 1970-talets första år reducerat produktions-ökningstakten. Främst tiU följd av det lägre, inhemska efterfrågetryc­ket under dessa år har den externa balansen stärkts. Mot bakgmnd av den intemationella konjunktumtveckluigen har visserligen den svenska exportens ökningstakt varit betydande, men den extema balansens för­bättring sammanhänger även till en betydande del med den lägre tak­ten i importutvecklingen. Sora framgår av tabell 1 fömtses i avstäm­ningen ökningen av BNP 1970—1975 stanna vid drygt 3 % per år. Jämfört med bedömningarna i 1970 års långtidsutredning har tillväxten för så gott som samtiiga efterfrågekomponenter föratsetts bli lägre. Ett påtagligt imdantag utgör de statliga investeringarna, vilka som en följd av den under konjunkturavmattningen förda sysselsättningspolitiken kom att öka snabbare än vad som fömtsågs i 1970 ärs utredning. Även de privata investermgarnas tillväxt har till följd av bl. a. olika ekono­raisk-politiska åtgärder kunnat hållas väl uppe.

För hela perioden 1972—1977 föratses en tUlväxt av produktionen ora ca 4,5 % per år. I avstäraningen räknar raan Uksom tidigare med att balans i utrikeshandeln uppnås senast 1975. Man bedömer det som sannolikt att konjunkturuppgången under de närraaste åren koramer att leda till en i varje fall teraporär försäraring av det externa balansläge som uppnåtts under de senaste åren.

Den offentliga konsumtionen väntas öka i ungefär samraa takt sora under perioden 1970—1975. Kostnadsökningarna inora den koraraunala sektorn beräknas även fraraöver bli höga varigenom det volymmässiga utrymmet för ökad komraunal konsuration antas bli förhållandevis be­gränsat. De statliga investeringamas svaga tillväxt 1972—1977 beror i första hand på den höga nivån på dessa investeringar under 1972. Sora underliggande trend har långtidsutredningen antagit en genomsnittlig åriig ökning 1970—1977 ora ca 4 % per år.

Den raest påtagliga förändringen i bedöraningen av den ekonoraiska utvecklingen för periodema 1970—1975 resp. 1972—1977 gäller ut-


 


Bil. 2    Långtidsbudget

Tabell 1. Försörjningsbalansens utveckling 1970—1977 Förändring i volym, procent per år

 

 

 

EnUgt 1970

Enligt reviderade

 

 

ärs långtids-

beräkningar

 

 

 

utredning

 

 

 

 

1965—1970

1970—1975

1970-

-1975

1972—1977

Privat konsumtion

3,1

3,3

2,6

 

4,4

Offenthg konsumdon

5,8

4,5

3,8

 

4,0

Statlig

2,0

3,5

3,2

 

3,5

Bmttoinvesteringar

3,8

3,5

2,1

 

2,5

Statliga

-0,3

3,5

4,0

 

1,7

Export av varor och

 

 

 

 

 

tjänster

8,6

7,3

6,7

 

7,1

Import av varor och

 

 

 

 

 

tjänster

7,9

6,2

5,2

 

7,3

Bruttonationalprodukt

4,0

3,8

3,1

 

4,2

(från användningssidan)

 

 

 

 

 

vecklingen av utrymmet för den privata konsumtionen. Enligt 1970 års utrednings huvudalternativ föratsattes detta stiga med ca 2,5 % om året under perioden 1970—1975. Enligt den nu framlagda avstära­ningen kan man räkna med att det privata konsurationsulrymraet under åren 1972—1977 kommer att stiga med nära 4,5 % ora året. Att ök­ningstakten blir så kraftig sammanhänger delvis med den låga konsum­tionsnivån 1972 men av ännu större betydelse är den förutsatta snabba­re ökningen av produktionskapaciteten fr. o. m. 1973 som bl. a. beror på alt ingen ny arbetstidsförkortamg förutses. Parallellt med att ett ökat utrymme enligt utredningen skapas för den privata konsumtionens tillväxt antas hushållens sparkvot återgå till en raera norraal nivå än den som varit gäUande under 1971 och 1972.

3. Utgiftsutvecklingen

I detta avsnitt redovisas statsutgifternas utveckling under långtidsbud­
getperioden. Redovisningen omfattar de totala utgifterna över stats­
budgeten. Dessa redovisas gmpperade efter ändamål. De elva största
ändamålsgrupperna, vilka tillsammans svarar för ca 90 % av utgifterna
under budgetåret 1973/74, särredovisas. En redovisning av de totala ut­
giftemas utveckling lämnas i tabell 4 på s. 34. Beräkningama redovisas
i fasta priser och utgår från de utgifter för budgetåret 1973/74 som redo­
visas i den reviderade finansplanen. För vissa anslag sora är direkt knut­
na till prisindex redovisas också utgifternas utveckling i löpande priser.
Till gnmd för dessa beräkningar ligger ett antagande om att priserna
skall stiga med 3 % om året fr. o. ra. kalenderåret 1974. En redovisning
av de totala utgifternas utveckling i löpande priser läranas i tabell 5
s. 35.                 


 


Prop. 1973:125


10


3.1 Folkpensioner, sjukförsäkring m. m.

Ändamålsgrappen domineras av utgiftema för folkpensioneringen och statens bidrag till sjukförsäkrmgen. Med undantag för vissa administra­tionskostnader, som är statiig konsumtion, utgörs hela ändamålsgrappen av transfereringar tiU hushållen.

Utgifterna för folkpensionerna har under perioden 1967/68—1971/72 stigit med i genomsnitt 6,4 % per år räknat i fasta priser, ökningen be­ror dels på att antalet pensionärer stigit under denna tid, dels på att vissa standardförbättringar genomförts. Antalet folkpensionärer uppgick i början av 1973 tUl drygt 1 480 000, varav ca 1 010 000 ålderspensionä­rer.

Vid 1969 års riksdag fattades beslut om ett nytt system för standard­höjning av folkpensionerna under åren 1969—1978. Enligt detta system utgår s. k. pensionstillskott tUl de folkpensionärer som inte uppbär ATP eUer har låg ATP. Pensionstillskottet utgjorde under budgetåret 1969/70 3 % av basbeloppet och ökar därefter årligen för att vid tioårsperiodens slut utgöra 30 % av basbeloppet. Den 1 juli 1973 uppgår pensionstUl-skottet tiU 15 % av basbeloppet. Inkl. pensionstUlskott kommer folk­pensionen år 1978 för ensamstående pensionär att utgöra 120 % av bas­beloppet och för makar 200 % av basbeloppet. Motsvarande andelar var den 1 juli 1968 90 % resp. 140 %.

Antalet personer med förtidspension har ökat kraftigt de senaste åren. Ökningen beror till stor del på de ändrade regler som trädde i kraft år 1970 och som innebar förbättrade möjligheter för äldre för­värvsarbetande med tungt eller pressande arbete att få pension före 67 års ålder. Möjligheterna att få sådan förtidspension har sedan dess ut­ökats ytterligare för äldre förvärvsarbetande som blir utförsäkrade från arbetslöshetsförsäkringen och inte kan få nytt arbete. Detsararaa gäller för den som uppburit omställningsbidrag eller i framtiden kontant ar­betsmarknadsstöd under en viss tid.

Allmän försäkring m. m.

(Milj. kr., fasta priser)


Genomsnitt-  Anslag ligprocen-     1973/74 tuell föränd­ring 1967/68-1971/72


Anslagsförändring till

ProcenlueU
- förändring
1974/ 1975/ 1976/ 1977/ 1973/74—
75     76       77       78        1974/75


Genomsnitt­lig procentuell förändring 1973/74— 1977/78


 


+ 7,5      12 878       -1799 +487 +493 +461 +14,0             + 5,8

Totala utgifter

därav

\:i folkpensioneringen   -1-6,4        10 560

r sjukförsäkringen      -1-10,3         2 220


+   477 4-337 -f-326 -f284 -|- 4,5 + 3,2

-t-l 322 -i-151  -1-167 -t-177 -f-59,6      -t-16,1


 


Bil. 2    Långtidsbudget


11


Antalet förtidspensionärer har antagits fortsätta att öka under lång­tidsbudgetperioden. Förändringar i befolkningens ålderssammansättning beräknas vidare komma att öka antalet ålderspensionärer med drygt 23 000 årligen. Eftersom allt fler pensionärer får ATP beräknas emeller­tid antalet ålderspensionärer med pensionstUlskott, som nu uppgår tiU ca 780 000, komma att minska raed ca 22 000 per år.

Vid beräkningen av folkpensionsanslaget i fasta priser under långtids-budgetperioden har utgångspunkten varit gäUande basbelopp om 7 600 kr. Vidare har antagits att basbeloppet höjs under hösten 1973 tUl 7 800 kr. Beräkningarna omfattar därefter endast sådana utgiftshöj­ningar som följer av ett ökat antal folkpensionärer och de föratsätta förändringarna av pensionstillskotten.

I fasta priser ökar utgiftema för folkpensioneringen med ca 480 mUj. kr. budgetåret 1974/75. Däri ingår ca 90 milj. kr. som följer av basbe-loppshöjningen hösten 1973 samt 30 milj. kr. som avser förbättringar av bampensioner och vårdbidrag tUl handikappade barn som föreslås utgå fr. o. m. den 1 januari 1974. Effekterna på utgiftema av det ökade antalet pensionärer och av pensionstillskottens höjning framgår av ne­danstående tablå (milj. kr.).

Utgiftsförändring till


1974/75


1975/76   1976/77


1977/78


 

ökat antal pensionärer Höjda pensionstillskott

+ 187 + 170

+ 187 + 150

+ 196 + 130

+ 174 + 110

Summa

+357

+ 337

+326

+ 284

Kompensationen för prisstegringar följer utvecklingen av basbeloppet vilket i sin tur följer förändringama i konsumentprisindex. Folkpensio­nens årsbelopp var den 1 juli 1967 4 931 kr. för ensamstående och 7 696 kr. för makar. Motsvarande belopp inkl. pensionstUlskott var den 1 juli 1972 7 446 kr. resp. 11 972 kr. och beräknas den 1 juli i år uppgå till 7 980 kr. för ensamstående och 12 920 kr. för makar.

Med en antagen prisstegring om 3 % årligen fr. o. ra. år 1974 skulle utvecklingen av folkpensionsanslaget i löpande priser bli följande (milj. kr.).


Procentuell    Genomsnitt­förändring     lig procentuell

Genomsnitt- Anslag   Anslagsförändring till

lig procen-     1973/74----------- -

tueU föränd-      1974/ 1975/ 1976/ 1977/ 1973/74—     förändring

ring 1967/68-     75        76       77        78        1974/75         1973/74—

1971/72                                                      1977/78


+ 11,9


10 560  +784 +654 +656 +624 +7,4


+ 5,9


Vid sidan av statens utbetalningar av folkpensioner utgår till pensionä­rerna stora bdopp i form av dels ATP, dels kommunala bostadstillägg.


 


Prop. 1973:125                                                        12

Under budgetåret 1973/74 beräknades de sammanlagda ATP-bdoppen uppgå tUl ca 3 mUjarder kr. och de.komraunala bostadstilläggen till ca 1,2 mUjarder kr.

Utvecklingen av statens bidrag till sjukförsäkringen under långtids­budgetperioden påverkas i hög grad av de förslag till socialförsäkrings­reformer, inkl. en övergång till beskattad sjukpenning ra. m., som före­lagts vårriksdagen 1973. En allmän tandvårdsförsäkring föreslås fr. o. ra. den 1 januari 1974 ingå i den allraänna sjukförsäkringen och ge ersätt­ning med i regel 50 % av tandvårdskostnaderna för alla personer fr. o. m. 17 års ålder. För yngre personer lagfästs landstingens ansvar att lämna avgiftsfri tandvård. Försäkringen avses gälla både för folktandvårdens vuxentandvård och för de privatpraktiserande tandläkare som ansluts till försäkringen.

Sjukpenningen föreslås fr. o. ra. den 1 januari 1974 bli beskattad och pensionsgrandande för ATP. Ersättningen läggs vidare om så att den försäkrade vid sjukdom får 90 % av den ersättningsgrandande inkoms­ten, dock räknat högst på en inkomst motsvarande 7 1/2 basbe­lopp. Sjukpeimingen blir genom de nya reglerna jämförbar med sjuklön från arbetsgivaren. Vidare föreslås att moderskapsförsäkringen vid sara­ma tidpunkt omvandlas tUl en föräldraförsäkring som även innefattar rätt till sjukpenning vid vård av sjukt barn. Förmånerna beskattas enligt samma regler som övriga sjukpenningförmåner. Omläggningen till be­skattade förmåner, inkl. reformema avseende tandvårdsförsäkringen, sjukpenningsförsäkringen och föräldraförsäkringen, beräknas medföra att sjukförsäkringens totala oraslulning under år 1974 ökar med ca 3,9 miljarder kr.

I delta sararaanhang har förslag ora nya finansieringsregler lagts frara. Reglema förenklas och görs enhetliga för hela den obligatoriska sjukförsäkringen. Statsbidrag utgår med en tredjedel av sjukförsäkringens totala kostnader. Arbetsgivaravgifter avses täcka ca 40 % och egenav­gifter återstående dryga 25 % av de sararaanlagda kostnadema. Sora en konsekvens härav höjs arbetsgivaravgiften till sjukförsäkringen från 3,2 % tUl 3,8 % den 1 januari 1974. En mindre höjning av de försäk­rades egna avgifter blir också nödvändig. Statens bidrag tUl sjukförsäk­ringen höjs med inemot 2,5 miljarder kr. för kalenderåret 1974.

Genom att reformerna föreslås träda i kraft den 1 januari 1974.kom­mer höjningen av statsbidraget att återverka på såväl budgetåret 1973/74 som 1974/75. Anslagsberäkningen för hda långtidsbudgetperioden utgår från de bestämmelser, taxor och statsbidragsregler som kommer att gälla fr.o.m. ingången av år 1974. Till följd av förändringar i folkmängden och förskjutningar i åldersstrukturen beräknas sjukförsäkringsutgifter-


 


Bil. 2    Långtidsbudget


13


na öka imder samtiiga år av perioden. Vid beräkningama har dock föratsatts att sjukfrekvensen inom resp. åldersgmpp blu: oföränd­rad.

3.2 UtbUdning och forskning

Denna ändamålsgrupp omfattar de statiiga utgiftema för utbildnings­väsendet och för den civUa forskning som bedrivs av staten eller med statiigt stöd. Ändamålsgruppen omfattar bl. a. grundskolan, gymnasiala skolor, högre utbUdning och forskning samt studiesociala ändaraål. TUl högre utbildning och forskning har förts bl. a. anslagen tiU universitet och högskolor, undervisningssjukhusen samt de statiiga forskningsråden och styrelsen för teknisk utveckling. I denna undergrupp ingår även de statiiga utgiftema för forsknings- och utvecklingsverksamhet på atom­energiområdet. Studiesociala ändaraål omfattar det statliga studiestödet tUl samtliga kategorier av studerande.

Den starka ökningen under perioden 1967/68—1971/72 av de stat­liga utgiftema för vissa av de här aktuella ändaraålen återspeglar den intensiva reforraverksarahet sora ägt ram. Av tablån framgår att utgif­tema under långtidsbudgetperioden beräknas öka i en väsentligt lägre takt, vUket bl. a. är ett uttryck för alt huvuddelen av de utbUdningspo-litiska reformer som beslutades under 1960-talet nu är genomförda.

Den nioåriga grundskolan, vars genomförande beslutades år 1962, är fr. o. m. läsåret 1972/73 fullt utbyggd i saratliga kommuner. Den nya läroplanen för gmndskolan tillämpas innevarande läsår i saratliga års­kurser. Denna reform innebär fraraför allt att högstadiet är raindre dif­ferentierat än tidigare, vilket ger alla ungdoraar en i huvudsak geraen­sara grundutbildning.

Utgiftsutvecklingen för grundskolans del styrs i betydande utsträck­ning av befolkningsutvecklingen.  Elevantalet i gmndskolan beräknas

Utbildning och forskning

(Milj. kr., fasta priser)


Genomsnitt­lig procentuell förändring

1973/74— 1977/78

 

Genomsnitt-

Anslag

 

lig procen-

1973/74

 

tudl föränd-

 

 

ring 1967/68-

-

 

1971/72

 

Totala utgifter

+3,5

10 873

därav

 

 

gmndskolan

+ 6,0

4 262

gymnasiala skolor

+3,7

1724

högre utbildning

 

 

och forskning

4-6,5

2 888

studiesociala ända-

 

 

mål m. m.

+3,2

1382


Anslagsförändring till Procentuell

------------------------- förändring

1974/ 1975/ 1976/ 1977/ 1973/74— 75        76       77       78        1974/75

+ 184 —30 +84    +107 +1,7       +0,8

+ 98—53 +56   +62    +2,3          +0,9

+ 20 + 3        +4+6    +1,2          +0,5

+ 32 +17 +19    +33    +1,2         +0,8

+  12 —21 —21    —22    +0,9     —1,0


 


Prop. 1973:125                                                        14

läsåret 1973/74 uppgå tUl ca 1 013 000. Antalet elever stiger successivt under långtidsbudgetperioden och beräknas läsåret 1977/78 ha ökat till ca 1 056 000. ökningen är mest raarkant på raellanstadiet under den första delen av perioden och på högstadiet under periodens senare del. Antalet elever på lågstadiet beräknas rainska under hela perioden. Be­hovet av lärare beräknas öka med 500—1 000 om året.

Anslagsutvecklingen styrs förutom av elevutvecklingen även av klass­storlekarna. På låg- och högstadierna ligger klasstorlekarna väl i nivå med de beräkningar som låg till gmnd för 1962 års grandskolebeslut, medan de på mellanstadiet fortfarande ligger under denna nivå. An­slagsutvecklingen påverkas dessutom av det särskilda systemet för ut­betalningar av statsbidrag tUl koramunerna.

I enlighet med beslut av 1968 års riksdag ersattes fr. o. m. läsåret 1971/72 gymnasiet, fackskolan och yrkesskolan med en ny skolform, gymnasieskolan. Samtidigt infördes tvååriga yrkesinriktade linjer med en bredare inriktning än förutvarande yrkesutbildning.

Läsåret 1973/74 beräknas antalet intagningsplatser i den direkt grand-skoleanknutna delen av gyranasieskolan motsvara 93 % av årskullen 16-åringar. Andelen elever som oraedelbart efter grandskolan fortsätter lill gymnasieskolan är dock lägre. Antalet sökande till de tvååriga yr­kesinriktade linjerna har ökat. Däremot har intresset för de tre- och fyraåriga linjema samt för de tvååriga ekonoraiska, sociala och tekniska linjema minskat något.

Den snabba utbyggnaden av skolväsendet under 1960-talet ledde till ett stort behov av nya lärare. Den tidigare bristen på lärare är nu tUl stor del hävd och antalet intagningsplatser för bl. a. klasslärare och ämneslärare har under flera budgetår successivt dragits ned. Detta inne­bär att resursbehovet för dessa lärarutbildningar väntas minska under långtidsbudgetperioden.

Reformeringen av vuxenutbUdningen år 1967 innebar en kraftig för­stärkning av resurserna för såväl utbildningen i studieförbundens regi som de kommunala skolorna för vuxna och de riksrekryterande statliga vuxenskoloma i Norrköping och Härnösand. I olika propositioner under åren 1970 tUl 1973 har framlagts förslag om nya betyddsefuUa steg i utbyggnaden av vuxenutbildningen. Det statliga stödet har härigenom förbättrats i olika avseenden. Utgiftema för vuxenutbUdning antas öka under hela långtidsbudgetperioden.

Beräkningen av anslagsutvecklingen inom undergrappen högre utbild­ning utgår i vad avser universiteten och högskolorna i huvudsak från den beräknade närvaron vid de fria fakulteterna resp. de spärrade fa­kulteterna. I samband, med anslagsframställningen för budgetåret 1973/ 74 redovisade universitetskanslersämbetet en prognos över närvaron läs­året 1973/74. För långtidsbudgetperioden har förutsatts att närvaron vid de fria fakulteterna i stort sett komraer att ligga kvar på den nivå som


 


Bil. 2    Långtidsbudget                                                      15

prognostiserats för 1973/74. Medelsbehovet för de spärrade fakulteter­na har beräknats med utgångspunkt i de beslutade förändringarna i in­tagningskapacileten. Sararaantaget innebär detta att kostnadema för den högre utbildningen fortsätter att stiga under perioden, fraraför allt tUl följd av ett ökat antal studerande på de raedicinska, odontologiska och tekniska utbildningsvägarna. Byggnadsverksaraheten för den högre ut­bUdningen har varit intensiv under senare år. Väsentliga lokalbehov har tUlgodosetts och en successiv därapning av byggnadsverksamheten be­döms nu som trolig.

Medel till forskning och utveckling anvisas över riksstaten genora an­slagen till dels de statliga forskningsråden, styrelsen för teknisk utveck­ling, AB Atomenergi ra. fl., dels universiteten och högskolorna, ökning­en av anslagen tUl direkta forsknings- och utvecklingsändamål har un­der de senaste åren varit betydande och för långtidsbudgetperioden för­utses en fortsatt ökning. Ett fortsatt deltagande i det europeiska forsk­ningssamarbetet, bl. a. inom ESRO och CERN, har förutsatts vid an-slagsberäkningama.

Anslagen tUl studiesociala ändamål omfattar såväl bidrag som kredi­ter till studerande. Fr. o. ra. budgetåret 1973/74 överförs aUa elever över 20 år i gyranasieskolan, den koraraunala och statiiga vuxenutbildningen samt folkhögskolan från studiehjälpssystemet tUl studieraedelssysteraet. Studiekredit tUl elever under 20 år i dessa skolformer utgår från samma tidpunkt i form av återbetalningspliktiga studiemedel.

Antalet studiemedelstagare har bedömts i stort sett oförändrat imder långtidsbudgetperioden. Samtidigt väntas återbetalningama av studieme­ del och studielån stiga successivt under perioden, vUket totalt beräknas innebära anslagsminskningar under de tre sista åren i perioden. I för­håUande till riksstatsförslaget för 1973/74 har beloppet för studiesociala ändamål i tablån höjts med ca 370 raUj. kr., vilket raotsvarar en förat­satt förbmkning av de reservationer som beräknas firmas under ansla­ get vid ingången av budgetåret 1973/74. Utgifterna för studiemedel har beräknats med utgångspunkt i basbeloppen 7 600 kr. för höstterminen 1973 och 7 800 kr. för vårterminen 1974.

3.3 Totalförsvar

Utgifterna inom ändamålsgruppen totalförsvar avser tUl helt över­vägande del det militära försvaret. Däratöver ingår civUförsvaret, det ekonomiska försvaret samt övriga delar av totalförsvaret. Utgiftema för totalförsvarsändamål uppgår budgetåret 1973/74 .till ca 12 % av de be­räknade totala statsutgiftema. Försvarets andel av de sammanlagda stat­liga konsumtions- och investeringsutgifterna är däremot avsevärt högre och uppgår tUl 33 %.


 


Prop. 1973:125


16


Totalförsvar

(Milj. kr., fasta priser)


Genomsnitt-  Anslag     Anslagsförändring till                                                   ProcenmeU    Genomsnitt-

lig procen-     1973/74 tuell föränd­ring 1967/68 -1971/72


förändring 1974/ 1975/ 1976/ 1977/ 1973/74-75       76       77       78       1974/75


lig procenlueU förändring

1973/74-1977/78


 


+ 1,6


7 919


-9  +13 -4


-12 -0,1


-0,1


Genom 1972 års försvarsbeslut har statsmakterna raot bakgrand av en säkerhetspolitisk bedömning tagit ståndpunkt tUl den framtida inrikt­ningen av det militära försvaret och civilförsvaret samt totalförsvaret i övrigt.

Beträffande det militära försvaret har fastslagits att resurserna skall användas på sådant sätt att en framtida styrketillväxt underlättas även om detla medför en lägre operaliv styrka under de närmaste åren än vad som eljest vore möjligt. Försvaret skall bygga på den aUmänna värnpliktens grund. För att begränsa kostnaderna för de värnpliktigas utbildning förkortas grundutbildningen något. Om valet står mellan olika vapensystem skall hellre anskaffas ett större antal tekniskt mindre kvalificerade vapensystem än ett fåtal kvalificerade. Fjärrstridsförban­den, vilka bl. a. innehåller attackflyg och ubåtar, ges på sikt en lägre prioritet än andra system.

I syfte att inora den givna raraen skapa så stort utrymrae som möj­ligt för materielanskaffning har överbefälhavaren fått i uppdrag att un­der en femårsperiod minska antalet anställda inom försvaret räknat brutto med orakring 2 500.

I försvarsbeslutet beslärades en utgiftsram för det militära försvaret för budgetåret 1972/73 som var 90 mUj. kr. högre än vad en fortsatt tillämpning av tidigare gällande försvarsramar skulle ge. För budget­året 1973/74 har i statsverkspropositionen föreslagits en utgiftsram om ca 7 380 railj. kr., varav 525 milj. kr. utgör beräknad priskompensation enUgt nettoprisindex. Utgiftsramarna för dessa budgetår utgår från samma s. k. basbelopp.

Enligt det nya planeringssystemet skall riksdagen inte besluta om en flerårig utgiftsram. Planeringen för de närmaste fem åren måste dock ske med utgångspunkt i en viss planeringsram. Denna planeringsram har beslämts utgå horisontellt från det nämnda basbeloppet. Härtill kommer kompensation för prisstegringar enligt nettoprisindex.

För att belysa utvecklingen av de mUitära försvarsutgifterna även i löpande priser har beräkningar gjorts på grandval av de prisantagan­den som tUlämpas vid beräkningar i långtidsbudgeten i övrigt.


 


Bil. 2    Långtidsbudget                                              17

Tabell 2. Utvecldingen av de militära försvarsutgiftema 1973/74—1977/78 i löpan­de priser.

(MUj. kr.)

1973/74    1974/75    1975/76    1976/77    1977/78

MUitär ram                         7 381,9 7 605,4 7 879,9 8116,3        8 359,8
varav priskofflpensation (   525,0) (   746,5) (   976,0) (1212,4)    (1455,9)
Förändring från föregå­
ende budgetår                  +223,5 +274,5 +236,4 +243,5

Derma planeringsram medger att drygt 2 000 milj. kr. årligen kan användas för materielanskaffning. TUl de större anskaffningsprogram-raen hör infanterikanonvagnar, terrängbUar och luftvärnsrobotar för arraén, ubåtar, patrallbålar och kustartUleribatterier för marinen samt fortsatt anskaffning av attackversionen av flygplanet Viggen och ut­veckling av jaktversionen av Viggen för flygvapnet.

Beträffande civilförsvaret innebär försvarsbeslutet alt planeringen bl. a. bör utgå från att befolkningen kan komma att beröras av biverk­ningar vid bekämpning av mUitära mål i samband med en invasion eller vid markstrid varvid i första hand konventionella stridsmedel används. Liksom i fråga om det mUitära försvaret bör civilförsvarsåtgärdema ges långsiktig inriktning. Vissa begränsningar i den operativa styrkan kan godtas under de närmaste åren. Exerapel härpå är att manskaps-utbUdningen något begränsas.

För budgetåret 1972/73 har genom försvarsbeslutet 1972 bestämts en utgiftsram om 126,8 milj. kr. Denna ram är grundad på ett basbelopp om 118 milj. kr., uttryckt i prisläget febraari 1971. I statsverkspropo­sitionen 1973 föreslås en utgiftsram för budgetåret 1973/74 om 136,8 milj. kr., baserad på sarama basbelopp. Planeringen de närmaste fem åren bör enligt försvarsbeslutet och statsverkspropositionen 1973 utgå horisontellt från det nämnda basbeloppet. Härtill kommer kompensa­tion för prisstegringar enligt nelloprisindex. Denna planeringsram med­ger bl. a. att skyddsmasker kan anskaffas fortiöpande. Det bör observe­ras att planeringsraraen endast avser de civilförsvarsåtgärder sora finan­sieras över fjärde huvudtiteln. Andra åtgärder såsora byggande av nor-malskyddsram, verkskydd och koraraunernas utgifter för skyddsrara m. m. finansieras på annat sätt. Dessa kostnader, som bärs direkt av en­skilda och kommuner har under senare år varit ungefär lika stora som de som belastar statsbudgeten.

Övrigt totalförsvar orafattar åtgärder inom en rad skilda funktioner. Det ekonomiska försvaret omfattar beredskapsåtgärder inom bl. a. in­dustriproduktionen, livsmedelsförsörjningen, energiförsörjningen och kommunikationerna. Avsevärda resurser avsätts för denna sektor av to­talförsvaret. Värdet av beredskapslagren uppgår t. ex. tUl över 1 mU­jard kr. och investeringskostnaderna för det löpande oljelagringspro-

2   Riksdagen 1973.1 saml Nr 125. Bilaga 2


 


Prop. 1973:125                                                        18

grammet 1970—1976 beräknas tiU 760 milj. kr., varav staten bidrar med ca 80 mUj. kr. Aktiviteterna inora hälso- och sjukvården, polisverksam­heten och det psykologiska försvaret fömtsätts fortlöpa på ungefär oför­ändrad nivå. Verksamheten inom övrigt totalförsvar bygger i krig och krigssituationer i stor utsträckning på den bas som fredsinriktad verk­samhet utgör. Behovet av beredskapsåtgärder bUr därför beroende av den fredsinriktade verksamhetens utveckling.

3.4 Kommunikationer och energiförsörjning

Denna ändamålsgrapp omfattar huvudsakligen utgifterna för vägvä­sendet, de statliga kommunikationsverken — dvs. postverket, telever­ket, statens jämvägar, luftfartsverket och sjöfartsverket — vissa inves­teringsutgifter för Sveriges Radio samt vattenfallsverket.

Vid bedöranmgen av den framlida utvecklingen har hänsyn i första hand tagits till den väntade efterfrågeutvecklingen. Som nämnls i avsnitt 1.2 föreligger vissa svårigheter att avgöra vilken investeringsutveckling som krävs för att anpassa produktionen tiU efterfrågan. För att få en praktiskt användbar beräkningsmetod har investeringarna, efter reduk­tion med väntad produktivitetsstegring, förändrats i takt med den be­räknade efterfrågeökningen. Vidare har vissa beslutade program och en­gångsprojekt beaktats. Som exempel kan näranas uppförandet av en ny utrikesterminal på Arlanda flygplats.

Inom vägväsendet beräknas trafikvolymen öka med ca 4 % per åi under långtidsbudgetperioden, vilket är en långsammare takt än vad som varit fallet under 1960-talet. Det även vid en oförändrad nivå på vägbyggnadsanslagen snabbt stigande vägkapitalet kräver emellertid en viss uppräkning av driftanslagen för att det ökade underhållsbehovet skall kunna tUlgodoses. Målsättningen för vägbyggandet innefattar bl. a. ökad satsning på kollektiv trafik samt mUjöförbättrande och trafiksäker­hetshöjande åtgärder.

Televerkets investeringar omfattar investeringar dels i telenätet, dels i rundradioanläggningar för distribution av radio- och TV-program­men. Medelsförbrakningen för dessa ändamål beräknas uppgå till ca 810 milj. kr. under budgetåret 1973/74, varav ca 40 milj. kr. för rand­radioanläggningar.

Investeringarna i telenätet har bedömts mot bakgrand av den vänta­de teletrafikutvecklingen. Denna trafik fömtses öka med 4 % per år. Mot denna trafikökning har ansetts svara en ökning av investeringarna med 2 % per år.

Vad gäller rundradioanläggningar har medel beräknats för bl. a. en fortsatt utbyggnad av sändamätet för TV 2.

Medelsförbrukningen för statens järnvägars investeringar beräknas uppgå till drygt 350 mi}j. kr. under budgetåret 1973/74. Investering-


 


Bil. 2   Långtidsbudget


19


Kommunikationer och energiförsörjning

(Milj. kr., fasta priser)

 

 

Genomsnitt-

Anslag

Anslagsförändring till

Procentuell

Genomsnitt-

 

lig procen-

1973/74

 

förändring

lig procentuell

 

tudl föränd-

 

1974/  1975/ 1976/  1977/

1973/74-

förändring

 

ring 1967/68

 

75       76       77       78

1974/75

1973/74-

 

-1971/72

 

 

 

1977/78

Totala utgifter

- 0,4

5 826

+ 75    - 5   -33       —

+ 1,3

+0,1

därav

 

 

 

 

 

vägar, trafiksäker-

 

 

 

 

 

het ra. ra.

- 4,6

2 502

+ 29    +21    +17    +21

+ 1,2

+0,9

kommunikations-

 

 

 

 

 

verken

- 3,8

1953

+24    -27    -50    -14

+ 1,2

-0,9

energiförsörining

+25,3

1327

+ 9       —       —    - 9

+ 0,7

 

arna har räknats upp med hänsyn till den förväntade trafik- och pro-duktiviletsutveckUngen.

Utvecklingen av luftfartsverkets investeringar domineras av ett fåtal stora objekt. Medel har beräknats för färdigställandet av en ny utrikes­terminal på Arlanda flygplats, för färdigställandet av flygledarskolan på Stump samt för arbeten på den nya flygplatsen i Göteborgsregio­nen, övriga investeringsbehov har bedömts mot bakgrand av den för­väntade trafikutvecklingen.

Medelsbehovet för postverkets investeringar har beräknats med ut­gångspunkt i att den totala postvolymen kommer att ligga på i stort sett oförändrad nivå under perioden. Särskild hänsyn har tagits till vissa större pågående byggnadsprojekt, bl. a. färdigställandet av ett bangårds­posthus i Malmö.

I fråga om sjöfarten föratses under den framförliggande perioden en fortsatt rationaUsering av lots- och fyrväsendet.

Under perioden komraer två stora havsisbrytare och en raindre is­brytare, avsedd i första hand för Vänern, att levereras. Vid medelsbe­räkningen har hänsyn tagits tUl de drift- och kapitalkostnader som föl­jer av en utökad isbrytarflotta.

Anslaget till vatlenfallsverket beräknas under perioden bibehållas på en hög nivå. Efterfrågeprognosen för elektrisk kraft innebär en ökning med drygt 8 % per år under 1970-talet. Produktionen har hittiUs i hu­vudsak varit baserad på vattenkraftstUlgångar. Den väntade starka ök­ningen av efterfrågan på elkraft komraer emellertid att täckas genom utbyggnad av framför allt kärnkraftverk.

Under perioden fram till 1977/78 skall enligt riksdagens beslut tre aggregat vid Ringhals sättas i drift. Riksdagen har förelagts förslag om byggande av ett fjärde aggregat. Vattenf allsverkets förhandlingar med Mellan-Svensk Kraftgrapp AB har resulterat i en överenskoraraelse ora bildandet av ett aktiebolag för geraensara utbyggnad av Forsraarks atomkraftstation. Det första aggregatet beräknas komma att tas i drift


 


Prop, 1973:125                                                        20

under budgetåret 1978/79. Endast en del av vattenfaUsverkets investe­ringskostnader i detta sammanhang har inräknats här, eftersom huvud­delen av investeringskostnaden beräknas kunna finansieras via upplå­ning.

3.5 Stöd till barnfamiljer

Utgifterna under denna ändamålsgrapp avser huvudsakligen inkomst-överföringar till hushållen i form av allmäima bambidrag och bostads­tUlägg för barnfamUjer. Statsbidrag tUl barnomsorgen utgör en växande del av ändamålsgrappen. Vidare ingår statens utgifter för bidragsförskott (utgifterna för underhållsbidrag tiU barn för vilka ersättning inte kan tas ut av den underhåUsskyldige) och den del av statens bidrag tUl social hemhjälp som avser hjälp till barnfamiljer.

Utgiftsutvecklingen för barnbidragen bestäms av bidragsnivån och be­folkningsutvecklingen. Bambidragsbeloppet höjdes den 1 januari 1973 från 1 200 kr. till 1 320 kr. per barn och år. Barnbidraget utgår till om­kring 1 miljon barnfamiljer med ca 1,8 miljoner barn. Antalet bam i bidragsberättigad ålder beräknas komma att stiga under hela den aktuella perioden. Vid beräkningen har hänsyn även tagits tUl effekterna av den föratsätta nettoinvandringen.

Både de statliga och statskommunala bostadstilläggen tUl barnfamiljer höjdes kraftigt den 1 april 1972. Höjningen avsåg såväl bidragens storlek som de bidragsberättigande hyresnivåema. Samtidigt höjdes åldersgrän­sen från 16 tUl 17 år. Statens utgifter för dessa ändamål har därigenom stigit väsentligt. I årets statsverksproposition föreslås att de statskorarau­nala bostadstilläggen den 1 januari 1974 utvidgas så att de även om­fattar låginkomsttagare utan barn. De utgifter som denna reform med­för har i långtidsbudgeten förts till ändamålsgruppen bostäder. I stats­verkspropositionen föreslås vidare att nuvarande hyresgränser för en­samstående med bam förskjuts nedåt med 100 kr. Därigenom kom­mer bostadstiUäggen tUl de flesta enförälderfamUjer att ytterligare för­stärkas.

De barn vars föräldrar lever åtskilda är genom bidragsförskotten garanterade ett särskUt ekonomiskt grundskydd. Bidragsförskottens års-Stöd till bamfamiljer m. m. (MUj. kr., fasta priser)

Genomsnitt------------------------- Anslag     Anslagsförändring tiU         ProcenlueU " Genomsnitt­
Ug procen-------------------------- 1973/74     förändring     lig procenlueU

tueU föränd-       1974/ 1975/ 1976/ 1977/ 1973/74-     förändrmg

ring 1967/68       75       76       77       78       1974/75 1973/74-

-1971/72                                                     1977/78

+9,0       4063        +126 +105 +106 +107 +3,1 +2,6


 


Bil. 2    Långtidsbudget                                             21

belopp höjdes den 1 januari 1971 från 30 till 40 % av basbeloppet, samtidigt som den övre åldersgränsen höjdes från 16 tUl 18 år. Kommu­nerna bevUjas statsbidrag med 75 % av nettokostnaderna för varje ka­lenderår i efterskott. Härigenom måste vid beräkningen av ifrågavarande anslag för långtidsbudgetperioden de höjningar av basbeloppet som in­träffat t. o. m. utgången av budgetåret 1973/74 beaktas.

Barnomsorgen blir av allt större betydelse när det gäller samhällets service till barnfamUjerna. Ar 1966 fördubblades bidraget till anord­nande av barnstugor och ett särskUt lånestöd infördes. Även driftbi­dragen förbättrades. Nya höjningar av statsbidragen tUl driften av dag­hem och fritidshem genomfördes den 1 juli 1970 och den 1 januari 1972. Dessa åtgärder har bidragit tUl en betydande utbyggnad av antalet bamstugeplatser. Antalet platser i daghem och fritidshem uppgick år 1972 till över 60 000. I årets statsverksproposition föreslås att driftbi­draget tUl daghem och tiU fritidshem höjs fr. o. m. budgetåret 1973/74 med 1 000 kr. resp. 500 kr. per plats och år. Vidare föreslås en höjning av anordningsbidraget tUl dag- och fritidshem med 1 000 kr. per plats från den 1 januari 1973. Komraunernas möjligheter tUl fortsatt utbygg­nad av barnomsorgen förbättras härigenom avsevärt. Mot bakgrund av kommunernas uppgifter om den planerade utbyggnaden och med hänsyn tiU förslagen om en ökad statiig bidragsgivning kan ca 25 000 nya platser i daghem och fritidshem beräknas bli påbörjade under budgetåren 1972/73 och 1973/74. Under långtidsbudgetperioden beräknas deima höga utbyggnadstakt kvarstå.

Den 1 januari 1969 infördes statsbidrag till kommunala farailjedag­hera. Under år 1973 beräknas antalet platser uppgå tUl ca 45 000. Rätt till statsbidrag inträder först när kommunens organiserade barnomsorg i form av daghem och fritidshem nått en viss omfattning uttryckt i platser per invånare. Denna s. k. kvotregel kommer under långtidsbudgetperio­den att successivt minska i betydelse genom den förväntade utbyggnaden av daghemsplatser vUket bl. a. kommer att medföra att antalet stats­bidragsberättigade famUjedaghemsplatser förväntas öka under långtids­budgetperioden.

3.6 Arbetsmarknad och regionalpolitik

Sedan 1960-talets början har utgiftema för arbetsmarknads- och re­gionalpolitiken ökat mycket kraftigt. Under de senaste fem budgetåren steg utgifterna i fasta priser inom denna ändamålsgrupp med i genom­snitt 16,4 % per år. De snabbt växande anslagen är ett uttryck för en höjning av ambitionsnivån, men hänför sig också tUl ökade insatser tUl följd av den höga takten i näringslivets strakturomvandling. De särskilda sysselsättningsstimulerande insatser som gjordes under budgetåret 1971/72 är också av väsentlig betydelse i sararaanhanget.


 


Prop. 1973:125                                                        22

Arbetsmarknad och regionalpolitik (Milj. kr., fasta priser)

Genomsnitt- Anslag---------------- Anslagsförändring tUl          ProcenlueU     Genomsnitt­
lig procen-     1973/74-------------   r-förändring     lig procenlueU

tueU föränd-      1974/ 1975/ 1976/ 1977/        1973/74 förändring

ring 1967/68       75       76       77       78        —1974/75     1973/74
—1971/72          —1977/78

+ 16,4     3 918  +359 +119 +64    +77             +9,2      +3,7

Långtidsbedömningarna för denna ändamålsgrapp inkluderar inte kostnader för eventueUa stabUiseringspolitiskt motiverade insatser. För att uppfylla målet om en jämnare fördelning av sysselsättningsmöjlighe­terna mellan olika regioner och branscher krävs även i fortsättningen betydande insatser såväl i fråga om åtgärder som syftar.tUl ökad rörlig­het mellan yrken och regioner som i fråga om regionalpolitiskt stöd.

Vad angår de rörlighetsfrämjande åtgärderna förutsätts en fortsatt utbyggnad av arbetsmarlmadsutbUdningen. Antalet personer i utbild­ning antas öka med ca 5 000 per år under perioden. Fr. o. m. den 1 ja­nuari 1974 höjs enligt förslag i prop. 1973: 60 utbildningsbidragen sam­tidigt som bidragen blir beskattade.

De sysselsättningsskapande insatserna i form av beredskapsarbeten har beräknats få en i huvudsak oförändrad omfattning jämfört raed riksstatsförslaget för budgetåret 1973/74. Utbyggnaden av skyddade verkstäder antas ske i samma takt som hittills. Detta leder tUl en fortsatt ökning av driftbidragen tUl dessa verkstäder. Omfattningen av bidrags-givnragen till halvskyddad sysselsättning beräknas öka under hela fera­årsperioden.

Anslagen till kontant stöd vid arbetslöshet består av medel till er­kända arbetslöshetskassor, oraställningsbidrag ra. ra. I prop. 1973: 56 föreslås ett nytt kontant arbetsraarknadsstöd fr. o. ra. den 1 januari 1974 för nytUlträdande på arbetsmarknaden och andra som inte tillhör arbets­löshetskassorna. Vid samma tidpunkt höjs dagpenningbdoppen för de arbetslöshetsförsäkrade och vidare förlängs ersättningstiden. Finansie-rmgen läggs samtidigt om. Staten bidrar med 1/3 och arbetsgivarna med 2/3 av kostnaderna för dd kontanta arbetsmarknadsstödet. Samma för­delning gäller för grundbidraget tUl arbetslöshetskassorna. Statsbidragen tUl arbetslöshetskassorna ökar kraftigt samtidigt som dagpennuigen och det kontanta arbetsmarknadsstödet beskattas. Anslagsbehovet för 1973/ 74 beräknas tiU 680 milj. kr. och för 1974/75 tUl 950 milj. kr.

I fråga om regional utveckling har Kungl. Maj:t i prop. 1973: 50 föreslagit en femårig ram på 2 500 milj. kr. för låne- och bidragsverk­samhelen. Samtidigt föreslås viss utvidgning av stödverksamheten och förbättringar i låne- och bidragsvillkoren. I långtidsbudgeten har be­aktats en erfarenhetsraässig eftersläpning av utbetalningarna.


 


Bil. 2    Långtidsbudget                                                      23

3.7 Skattebidrag till kommuner

I denna ändaraålsgrapp ingår skatteutjäraningsbidrag, skattebortfalls­bidrag i anledning av 1970 års skattereform samt särskilt bidrag tUl kommunema i samband med den skatteomläggning sora trädde i kraft den 1 januari 1973.

Skatteutjämningsbidragen syftar huvudsakligen till att stödja komrau­ner, landstingskorarauner och kyrkliga korarauner raed svag skallekraft. Enligt nu gällande regler utgår dels bidrag för att tillförsäkra ett visst skatteunderlag, dels bidrag vid hög utdebitering. Dämtöver utgår i sär­skilda fall ytterligare skatteutjäraningsbidrag bl. a. i saraband raed kora-raunsararaanläggningar. Anslagsbehovet påverkas sålunda frärast av skatteunderlaget och av utdebiteringen. Utvecklingen av dessa faktorer har medfört en kraftig ökning av statens utgifter för skatteutjäranings­bidrag under de senaste åren. Bidragen svarade år 1972 för ineraot 10 % av koraraunemas samlade inkomster. På Gotiand och i vissa norr­landslän svarade staten genom bidragen för raellan 1/4 och 1/3 av kora­raunernas inkomster. De lägsta bidragen fick koraraunerna i storstads-orarådena.

I proposition tiU årets riksdag (prop. 1973: 44) har lagts frara förslag till ändringar i skatteutjäraningssystemet. Förslaget innebär en bety­dande ökning av bidragen från staten till koraraunema och landstingen. I förhållande tUl nuvarande system ökar bidragen år 1974 raed 370 mUj. kr. Liksom i det nu gällande systemet garanteras korarauner och landsting viss skattekraft, sora relateras till raeddskattekraften i landet. Skattekraftsgarantin varierar i huvudsak raed det geografiska läget. De bidrag som f. n. utgår till primärkommuner med högre utdebitering än raedelutdebiteringen föreslås avskaffade. De kyrkliga koraraunema fö­reslås i fortsättningen få sararaa skatteutjäraningsbidrag sora år 1973 raed en årlig feraprocentig uppräkning av föregående års bidragsbe­lopp.

Till grund för beräkningama av utvecklingen av skatteutjämnings­bidragen ligger sararaa antaganden rörande inkorastutvecklingen sora för långtidsbudgeten i övrigt. Den kraftiga anslagsökningen till 1974/75 är en återstående helårseffekt av skatleuljäraningsreforraen, sora före­slås träda i kraft den 1 januari 1974.

Skatteborlfallsbidragen skall kompensera koramunerna för det in­komstbortfall som uppstår tUl följd av 1970 års skattereform. Detta bortfall har beräknats till 1 250 milj. kr. för år 1971. Bidragen trappas av i takt med att skatteunderlaget ökar. TUl gmnd för beräkningen ligger samraa antaganden om lönesummeutveckling och medelutdebi­tering som redovisats för skatteutjämningsbidragen.


 


Prop. 1973:125


24


Skattebidrag till kommuner

(Milj. kr., fasta priser)


Procentuell    Genomsnitt-förändring     lig procenlueU förändring

1973/74 —1977/78

Genomsnitt-  Anslag  Anslagsförändring till

ligprocen-     1973/74------------ -

tueU föränd-      1974/  1975/  1976/  1977/ 1973/74

ring 1967/68      75       76       77       78       —1974/75
—1971/72


 

Totala utgifter därav

+2,6

3 654

skatteutjänmmgs-

bidrag

skatteborlfaUs-

+3,2

2 330

bidrag

särskih bidrag tiU kommunema

1200 122


+2,8

+265    +46    +59    +55    +7,3

+ 325  +105    +88    +78 +13,4     +5,9

-60    -59    -29    -23    -5,0       -3,8


Del särskilda bidraget tid kommunerna utgår fr. o. m. år 1973 med 122 milj. kr. per år. Bidraget ger kommuner och landsting kompensa­tion för den skatteomläggnmg som trädde i kraft den 1 januari 1973. Kompensationen avser att täcka den merkostnad som uppkomraer för kommuner och landsting genom att finansieringen av den sänkta in­komstskatten fr. o. m. den 1 januari 1973, under riksdagsbehandlingen våren 1972 förändrades från höjd mervärdeskatt till höjd arbetsgivar­avgift.

3.8 Bostäder

Denna ändamålsgrupp domineras av anslaget tUl lånefonden för bo­stadsbyggande, som för budgetåret 1973/74 föreslagits uppgå lUl 2 680 mUj. kr. I nedanstående tablå har tUl anslaget för 1973/74 lagts ett be­lopp om ca 400 milj. kr., motsvarande en beräknad reservationsmedels-förbrukning under detta budgetår. Bland övriga anslag märks statens bosättningslånefond och lånefonden för koraraunala raarkförvärv.

För tioårsperioden 1965—1974 har riksdagen uttalat sig för ett bo-stadsbyggnadsprograra på en railjon färdigställda lägenheter. Under de första åtta åren av denna period, dvs. t. o. ra. år 1972, beräknas mer än 80 % av programrad ha genomförts.

Statliga bostadslån från lånefonden för bostadsbyggande utgår i hu­vudsak till ny- och ombyggnad. Bostadslånels storlek besläras sora en given andel av ett i varje särskUt fall framräknat låneunderlag. Vid ny­byggnad beräknas låneunderlaget med utgångspunkt i kostnaderna för mark, exploatering av marken, grundläggning och byggnad. Vid ora­byggnad motsvarar låneunderlaget den godkända kostnaden för arbetet. För kommuner och allmännyttiga företag uppgår bostadslånet till 30 % av det på detla sätt beräknade låneunderlaget, för bostadsrättsföretag med komraunal insyn tiU 28 %, för sraåhus sora skaU bebos av lånta-


 


Bil. 2    Långtidsbudget


25


Bostäder

(Milj. kr., fasta priser)


Genomsnitt-  Anslag     Anslagsförändring tiU                                                   Procentuell    Genomsnitt-

lig procen-mell föränd­ring 1967/68 —1971/72


1973/74   --------------- förändring

1974/ 1975/  1976/  1977/ 1973/74 75       76       77       78       —1974/75


lig procenlueU förändring 1973/74 —1977/78


 


+ 20,8


3 425   +20    +162 +265 +225 +0,6


+4,6


garen till 20 % och i övriga fall till 15 %. Återstående del av kapital­behovet får täckas genora lån på kapitalraarknaden.

De statliga lånen löper med en ränta som motsvarar statens egen upplåningsränta med tUlägg för vissa administrativa kostnader. För år 1973 tillämpas en ränta på 7,25 %.

Huvuddelen av det statiiga kreditstödet tUl bostadsändamål från bo­stadslånefonden är uppbyggd som ett paritetslånesystera. Systeraet om­fattar hus sora påbörjats efter den 1 januari 1968 och innebär att be-talnmgen av ränta och araortering på det statliga lånet skall orafördelas i tiden enligt särskilda regler. Avsikten är att kapitalkostnadema och därmed hyreskostnaderna i hus av äldre årgång skall stå i paritet med kapitalkostnadema för nybyggda hus. Denna omfördelning sker raed hjälp av en av riksdagen fastställd basannuitet och paritetstal sora fast­ställs av Kungl. Maj:t årligen.

Genora att raultiplicera basannuiteten (för flerfarailjshus 5,1 %) med låneunderlaget erhåller man den kapitalkostnad som får belasta huset det första året. Denna s. k. baskostnad skall i första hand täcka kostna­derna för upplåningen av bottenlån på kapitalraarknaden. I den mån beloppet inte räcker för att även betala ränta på det statliga lånet enligt de nominella vUlkoren (för 1973 7,25 % ränta) tUlförs skillnaden stats­lånet som en skuldökning.

Fr. o. ra. det andra året multipliceras basannuiteten först med pari­tetstalet, varefter den således justerade basannuiteten multipliceras med låneunderlaget. Paritetstalet återspeglar byggnadskostnadsutvecklingen under den tid som förflutit sedan fastigheten färdigställdes. Vid en fort­löpande byggnadskostnadsstegring multipliceras basannuiteten sålunda med ett årligen växande paritetstal. Paritetslånesystemet bygger således på att baskostnaden successivt ökar för att efter ett antal år raedge full förräntning av statslånet. Vid fortsatt ökning av baskostnaderna kan araorteringen av lånet påbörjas och fullföljas i ökande takt.

De senaste årens mycket höga bostadsbyggande har i förening med en viss dämpning av efterfrågan lett till en ökning av antalet outhyrda lägenheter på flera orter i landet. Det är mot denna bakgrund svårt att på längre sikt bedöma utvecklmgen av nyproduktionen av bostä­der. I årets statsverksproposition har ramen för antalet nyproducerade,


 


Prop. 1973:125                                                        26

statsbelänade lägenheter beräknats ge utrymme för 80 000 sådana lägen­heter såväl för innevarande år som för år 1974. I långtidsbudgeten har sarama antagande om nyproduktionens omfattning fått gälla även för de återstående åren under perioden. Nedgången i nyproduktionen frigör resurser som möjliggör en ökad ombyggnads- och förbättringsverksam­het. I prop. 1973: 21 framläggs förslag om ökat kreditstöd till sane­ringsverksamheten och en utvidgning av beslutsramen för detta ända­mål. Den förskjutning mot större andd småhus som ägt mm under 1972 har föratsatts bli bestående och för hela perioden räknas andelen småhus ligga på ca 40 %.

Vidare antas beräkningsmässigt att den nuvarande räntenivån består och att paritetstals- och låneunderlagsnivån i enlighet med antagandet om fasta priser inte påverkas av byggnadskostnadernas utveckling un­der perioden.

I långtidsbudgeten beräknas vid dessa antaganden anslagsbehovet öka med i genomsnitt 4,6 % under perioden 1973/74—1977/78. En inte oväsentlig del av anslagsbehovet beror på den skuldökning på pa­ritetslånen som följer av de här gjorda föratsättningama och av att sys­temet föratsatts i oförändrad form tillärapas under hela perioden.

3.9 Hälso-, sjuk- och socialvård

Denna ändaraålsgrapp orafattar utgifter för statliga och statsunder-Stödda vårdoraråden. Den största posten utgörs av statsbidrag till den psykiatriska sjukvården.

överenskoraraelser ora ändrade bidragsregler för den psykiatriska sjukvården och regler för finansieringen av vissa provinsialläkares pen­sionering godkändes av riksdagen 1972. Driftbidragen är eraellertid fixerade endast för åren 1972 och 1973. Eftersom parterna ännu inte träffat överenskommelse om driftbidragen för tiden fr. o. ra. år 1974 har driftbidragen i fasta priser fr. o. ra. budgetåret 1974/75 schablon­mässigt tagits upp raed sararaa belopp sora för budgetåret 1973,74. Kostnadema för avlösning av statens pensionsåligganden beträffande provinsialläkare och läkare inora mentalsjukvården kan däremot över­blickas för aUa de nu aktueUa budgetåren.

De statliga utgifterna för kroppssjukvård och allmän hälsovård avser en rad myndigheter på detta oraråde, statiiga sjukhus, statsbidrag till olika forraer av hälso- och sjukvård samt en viss del av kostnaderna för de kommunala undervisningssjukhusen.

För karolinska sjukhuset har föratsetts en viss ökning av driftkostna­derna till följd av tUlväxten av befolkningsunderlaget inora sjukhusets upptagningsoraråden. Vid akademiska sjukhuset i Uppsala kommer ett nytt vårdavdelningsblock för främst nervsjukdomar att tas i bruk år 1974. För dessa sjukhus har beräkningarna skett med utgångspunkt i nuvarande gmnder för samarbetet med övriga finansiärer.


 


Bil. 2    Långtidsbudget


27


Hälso-, sjuk- och socialvård (Milj. kr., fasta priser)

Genomsnitt-  Anslag------------------------ Anslagsförändring lill         ProcenlueU    Genomsnitt­
lig procen-     1973/74----------------------                   förändring     lig procenlueU

tueU föränd-         1974/ 1975/ 1976/ 1977/ 1973/74       fö-ändring

ring 1967/68         75       76       77       78       —1974/75 I9'73/74

—1971/72                                                                —1977/78


 

Totala utgifter

- 0,2

2 949

därav

 

 

psykiatrisk

 

 

sjukvård m. m.

- 2,3

1521

kroppssjukvård och

 

 

allmän hälsovård

+ 5,0

428

arbetarskydd

+ 15,2

58


+46   +35    +50    +53    + 1,6      +1,5

-3-5+1        -    - 0,2           -0,2

-4+3+1+1-0,9

+ 6    +2    +1    +1    +10,3  +4,0


Beträffande bidragen till de kommunala undervisningssjukhusen före­ligger avtal om statens bidrag för tiden fram till den 1 januari 1974. För resterande del av perioden har bidragen antagits ligga kvar på en i stort sett oförändrad nivå. Vidareutbildningen av läkare beräknas bli ytter­ligare utbyggd under långtidsbudgetperioden. Slatsbidragskostnaderna tUl driften av folktandvården och tUl utrustning av polikUniker för folk­tandvård bortfaller som en konsekvens av förslaget om ikraftträdande av en allmän tandvårdsförsäkring den 1 januari 1974.

Nykterhetsvårdens utveckling kännetecknas av att de frivilliga och öppna vårdformema ökat kraftigt under senare år medan antalet tvångs­intagningar minskat.

Nykterhetsvårdens anstaltsutredning har lämnat ett betänkande i de­cember 1972. Anstaltsutredningen föreslår, med utgångspunkt från plats­antalet den 1 juli 1972, en minskning av platserna vid de erkända vård­anstalterna med omkring 300 och en ökning vid de enskilda vårdan­stalterna med omkring 150. Förändringarna föreslås i huvudsak bli ge­nomförda under budgetåren 1973/74 och 1974/75. En fortsatt utbygg­nad av platsantalet vid behandlings- och inackorderingshem för narko-tUfamissbrukare föratses under längtidsbudgetperioden.

Anslagen till ungdomsvården avser främst de statiiga ungdomsvårds­skolorna. Under de senaste åren har koraraunernas egna vårdresurser byggts ut så att de i större utsträckning än tidigare erbjuder ett alternativ till vård i ungdorasvårdsskola. Samtidigt har förstärkningen av ungdoms­vårdsskolomas resurser alltmera inriktats på en utbyggnad av den öppna vården utanför skolorna. Under långtidsbudgetperioden förutses inte någon expansion av den institutionella vården vid ungdomsvårdssko­lorna.

Den öppna åldringsvården har fått allt större betydelse. Bl. a. har den sociala hemhjälpen, som främst är inriktad på åldringar, handikappade och bamfanuljer, expanderat mycket kraftigt. Drygt 300 000 åldringar och handikappade beräknas få social hemhjälp år 1973. Utgiftema för


 


Prop. 1973:125                                                        28

budgetåren 1974/75—1977/78 påverkas av att antalet personer över 67 år beräknas fortsätta att öka under denna period. Mot bl. a. denna bak­grund har förutsetts en fortsatt ökning av utgifterna för statsbidrag till social hemhjälp.

Samhällets åtgärder för handikappade spänner över en rad områden. Den större delen av utgifterna härför — t. ex. förtidspensioner och inva­liditetsersättningar inom folkpensioneringen — redovisas under andra ändamålsgrupper. Här redovisas utgiftema för bidrag till särskolor, till tekniska hjälpmedel, ra. ra.

Organisationen av hjälpmedelsverksamheten har setts över och nya regler tillämpas fr. o. m. år 1973. Dessa innebär bl. a. att vissa förbruk­ningsartiklar lämnas ut genom apoteken och betalas från sjukförsäk­ringen. Även på annat sätt har verksamheten kunnat förenklas både för samhället och de handikappade. Sålunda tUIhandahåller sjukvårdshu­vudmännen numera ett stort antal enklare hjälpmedel för den dagliga livsföringen utan statsbidrag. För dessa hjälpmedel kompenseras huvud­männen i annan ordning. Statsbidragsgivningen till synhjälpmedel före­slås bli utvidgad fr. o. ra. budgetåret 1973/74 tUl att även omfatta viss dd av kostnaderna för sådana specieUa glasögon som starropererade personer behöver.

I ändamålsgrappen ingår slutligen statens kostnader för arbetarskydd. Under senare delen av 1960-talet och början av 1970-talet har utgifterna för detta ändamål ökat starkt. Sålunda har arbetarskyddsstyrelsens och yrkesinspektionens möjligheter att aktivt ingripa på arbetsplatsema ökat. Tillkomsten av arbetsmedicinska institutet år 1966 innebar en samord­ning och förstärkning av resurserna för utredning, undervisning och forskning på arbetarskyddsområdet. Fr. o. ra. den 1 juli 1972 har insti­tutets verksamhet integrerats i arbetarskyddsstyrelsen. I samband med införandet av ett nytt finansieringssystera för yrkesskadeförsäkringen har den 1 januari 1972 inrättats en arbetarskyddsfond för nya insatser i fråga om forskning, utbUdning och upplysning på arbdsmiljöorarådet. Fonden tUlförs årligen medel genora en särskUd arbetarskyddsavgift. Denna avgift innefattar dessutom ett visst bidrag tUl kostnaderna för den verksamhet som bedrivs av arbetarskyddsverket.

Arbetsmiljöutredningen har i uppdrag att göra en genomgripande översyn av arbetarskyddslagstiftningen och att pröva den offentliga till­synsorganisationen inom arbetarskyddet. Utredningen har i deceraber 1972 läranat ett delbetänkande raed förslag tUl ändrad lagstiftning på vissa viktiga områden och till en kraftig förstärkning av arbetarskyddets personalresurser. För att utan dröjsraål kunna genomföra en första etapp av personalförstärkningarna för arbetarskyddet redan under bud­getåret 1973/74 har förslag härom lagts fram i årets statsverksproposi­tion. Dessa förslag omfattar avsevärda personalförstärkningar för arbe­tarskyddsstyrelsen, inrättandet av en arbetsmedicinsk filial i Umeå och


 


Bil. 2    Långtidsbudget


29


en kraftig utbyggnad av resurserna för yrkesinspektionens verksarahet ute på arbetsplatsema. I långtidsbudgeten räknas med viss fortsatt ut­byggnad av resurserna för arbetarskydd.

3.10 Rättsväsende

TiU ändamålsgrappen hör polisväsendet, åklagarväsendet, domstolar­na, kriminalvården samt exekutionsväsendet.

Över hälften av utgifterna för rättsväsendet hänför sig till polisväsen­det som också svarar för ca 60 % av personalen. Antalet anställda inom polisen har under perioden 1969/70—1972/73 ökat med i genomsnitt ca 425 personer per år. Enligt de bedömningar av kriminalitetens ut­veckling som gjorts av den s. k. kriminalitetsprognosgruppen väntas an­talet tiU polisens kännedom komna brottsbalksbrott öka även under långtidsbudgetperioden. Den fortsatta trafikökningen medför vidare ett ökat övervakningsarbete för polisens del. Mot bl. a. denna bakgrand föratses vissa resursökningar under perioden samtidigt som den ökade arbetsbelastningen liksom hittUls i huvudsak bör mötas av rationalise­ringar. I beräkningen har hänsyn tagits tiU brottskomraissionens förslag för åren 1974/75 och 1975/76.

Investeringar i nya polishus har beräknats minska något medan statens inlösen av i kommunal regi uppförda polishus väntas fortgå i oförändrad takt. Det nya polishuset i kvarteret Kronoberg i Stockholm färdigställs under perioden vilket medför rainskade raedelsbehov.

Domstolsväsendet svarar för ca 15 % av antalet sysselsatta inom sek­torn. För långtidsbudgetperioden har resurser beräknats för tUlkomsten av ett domstolsverk fr. o. m. budgetåret 1974/75. Vissa smärre personal-ökningar för verksamheten i övrigt föratses.

Statens övertagande av lokalhållningsskyldigheten för tingsrätterna medför en anslagsuppräkning under långtidsbudgetperiodens första del.

Kriminalvården svarar för ca 15 % av antalet sysselsatta inom rätts-

Rättsväsende

(Milj. kr., fasta priser)

 

 

Genomsnitt-

Anslag

Anslagsförändring tUl

Procentuell

Genomsnitt-

 

lig procen-

1973/74

 

 

 

 

• förändring

lig procenlueU

 

tuell föränd-

 

1974/  1975/ 1976/  1977/  1973/74

förändring

 

ring 1967/68

 

75

76

77

78

—1974/75

1973/74

 

—1971/72

 

 

 

 

 

 

—1911178

Totala utgifter

+ 7,8

2 772

+ 3

+ 19

-13

+21

+ 0,1

+0,2

därav

 

 

 

 

 

 

 

 

polisväsendet

+ 11,4

1425

+50

+33

+ 6

+ 15

+ 3,5

+ 1.8

polishus

+ 3,1

150

-60

-34

-16

-60,0

,

domstolar m. m.

+ 11.4

465

+ 10

+ 2

+ 2

+ 2,2

+0,7

kriminalvård

+ 9,1

418

+ 8

+ 10

+ 5

+ 5

+  1,9

+ 1,6

exekutionsväsendet

+ 9,5

154

- 9

-13

 

- 0,6

-3,8


 


Prop. 1973:125                                                        30

väsendet. Resursberäkningen för långlidsbudgetperioden har skett i en­lighet med den plan för reformering av kriminalvårdens organisation och verksamhet som redovisades i årets slalsverksproposition. JPIanen innebär bl. a. en ny regional indelning, ett nytt anstaltssystem och en väsentUgt ökad satsning på frivård. Den del av programrad som belastar driftbudgeten föreslås genomförd under en femårsperiod med början 1974 medan erforderUga investeringar sprids över en femtonårsperiod.

Införande av ADB och ändrad distriktsindelning inom exekutionsvä­sendet beräknas medföra personalminskningar under budgetåren 1974/ 75 och 1976/77.

3.11 Utvecklingsbistånd m. m.

Denna utgiftsgrapp innefattar anslagen till internationellt utvecklings­samarbete, bidrag tUl intemationella organisationer och anslag tUl andra internationeUa ändamål. Anslagsgrappen domineras av utgifterna för utvecklingssamarbetet.

Enligt den proposition som låg till gmnd för riksdagens beslut år 1968 om den fortsatta utbyggnaden av utvecklingsbiståndet skulle en­procentmålet kunna uppnås under budgetåret 1974/75 om anslagen för detta ändamål uppräknades med 25 % årligen. Det har eraeUertid un­der senare år blivit alltraera uppenbart att de 25-procentiga anslags­uppräkningar som tillämpats sedan 1968 års beslut inte kommer att räc­ka lill för att föra upp anslagen tUl en nivå motsvarande 1 % av brut­tonationalprodukten under budgetåret 1974/75. De två, ursprangligen sarastämraiga, principerna för biståndets utveckling — nämligen dels de årliga 25-procentiga anslagsökningarna, dels uppfyUandet av enpro­centmålet budgetåret 1974/75 — har komrait att ge alltmer divergeran­de resultat.

I årets långtidsbudget har utvecklingen för biståndsanslagen beräk­nats utifrån två olika alternativ. I det ena alternativet (A) fömtsätts anslagen för budgetåret 1974/75 öka som hittills med 25 %. För bud­getåret 1975/76 har föratsatts en ökning om 30 %, varigenom enpro-

Tabell 3. Utvecklingen av anslagen för utvecklingsbistånd 1973/74—1977/78 i lö­pande priser

(Milj. kr.)

1973/74      1974/75      1975/76      1976/77      1977/78

Utvecklingsbistånd

Alt. A               1563     1954     2 536    2 700    2 875

Alt. B                1563     2 381    2 536    2 700    2 875

Förändring från före­
gående budgetår
Alt. A                 +313     +391     +582     +164     +175

Alt. B               +313     +818     +155     +164     +175


 


Bil. 2    Långtidsbudget


31


centmålet skuUe uppnås under detta år. I det andra altemativet (B) förut­sätts anslagen öka så att enprocentmålet uppnås redan under budget­året 1974/75. Gemensamt för bägge altemativen är att biståndsanslagen efter enprocentmålets uppfyllande beräknas öka i samraa takt som den förväntade ökningen i bmttonationalprodukten, dvs. med ca 7 % i lö­pande priser.

I tabell 3 presenteras utvecklingen av biståndsanslagen i löpande pri­ser enligt de båda altemativen.

Enligt riksdagens beslut om utvecklingssamarbetet skall anslagen räk­nas netto med avseende på ett eventuellt återflöde från u-länderna i form av räntor och amorteringar. Något hänsynstagande härtill har emellertid inte inrymts i beräkningarna då de aktuella beloppen är för­hållandevis små och beräkningama ytterst osäkra. Beloppen kan till en del även komma att efterskänkas i saraband med skuldkonsoliderings-aktioner på det internationella planet.

Den omräkning i fasta priser, vars resultat presenteras i följande tablå, har skett utifrån antagandet om 3 % årlig prisstegring.

Utvecklingsbistånd m. m.

(Milj. kr., fasta priser)

 

 

Genomsnitt-

Anslag

Anslagsförändring till

ProcenlueU

Genomsnitt-

 

lig procen-

1973/74

 

 

■ förändring

lig procentuell

 

tuell föränd-

 

1974/  1975/ 1976/ 1977/  1973/74—

förändring

 

ring 1967/68

-

75       76       77

78

1974/75

1973/74—

 

1971/72

 

 

 

 

1977/78

Totala utgifter

 

 

 

 

 

 

Alt. A

+ 16,0

1672

+ 335 +495 +84

+ 86

+ 20,0

+ 12,4

Alt. B

+ 16,0

.1672

+ 750 + 80 +84

+ 86

+44,9

+ 12,4

därav

 

 

 

 

 

 

utvecklingsbistånd

 

 

 

 

 

 

Alt. A

+ 21,3

1563

+ 334 +493 +81

+ 84

+ 21,4

+ 13,1

Alt. B

+ 21,3

1563

+ 749 +  78 +81

+ 84

+ 47,9

+ 13,1

3.12 Övrigt

Under denna mbrik har sararaanförls utgifter sora inte kunnat hän­föras till någon av de tidigare behandlade ändaraålsgmpperna. Här återfinns bl. a. anslag för att fräraja utvecklingen inom näringslivet, miljövård, kyrkliga och kulturella ändamål, idrotts- och fritidsverksam­het, central och regional förvaltning samt statsskuldräntor. Vidare har här beaktats förändringar i reservationsmedelsbehållningar och utnytt­jande av rörUga krediter.

Inom grappen näringars främjande utgör stödet tUl jordbraksnä­ringen den största utgiftsposten. Den beräknade utgiftsminskningen un­der budgetåren 1974/75 och 1975/76 förklaras bl. a. av att anslaget till byggande av ett fiskeriundersökningsfartyg upphör samt av att det tids-


 


Prop. 1973:125

 

 

32

 

Övrigt

 

 

 

 

(Milj. kr., fasta priser)

 

 

 

 

 

Genomsnitt-

Anslag

Anslagsförändring till          ProcentueU

Genomsnitt-

 

lig procen-

1973/74

--------------------------- förändring

lig procenlueU

 

tuell föränd-

 

1974/ 1975/ 1976/ 1977/ 1973/74—

förändring

 

ring 1967/68

-

75       76       77       78       1974/75

1973/74—

 

1971/72

 

 

1977/78

Totala utgifter

+ 4,0

7155

+ 581 -248 + 41 +129 + 8,1

+ 1,7

därav

 

 

 

 

näringars främjande

-10,6

925

-    5 - 15 - 13 +    1-0,5

-0,9

miljövård

+ 17,1

467

- 93 - 44 -    9 +    6 -19,9

-8,5

central förvahning

+ 11.3

747

-  12 + 22 -    1  -  12 -  1,6

-0,1

statsskuldräntor

+ 10,2

2511

+ 450 +100 +100 +100 +17,9

+ 6,7

förändring i reser-

 

 

 

 

vationsmedels-

 

 

 

 

behållningar

-30

+ 170 -200       —       —

 

begränsade stödet till bl. a. textU- och konfektionsuidustrin samt glas­industrin bortfaller.

Anslagen till miljövård domineras av bidragen tUl kommuner och in­dustrier för investeringar i reningsanläggningar. Utgiftsutvecklingen un­der långtidsbudgetperioden förklaras frärast av att utbetalningarna av de raycket stora statsbidrag sora beviljats under de senaste budgetåren i konjunkturstimulerande syfte är betydande vid periodens ingång för att successivt minska i takt med att projekten färdigställes. Utgifterna minskar även tUl följd av att femårsprogrammet för bidrag tUl miljö­vårdande åtgärder inom industrin enUgt beslut av 1969 års riksdag lö­per ul budgetåret 1973/74. Vad gäller bidraget tUl kommunerna gäller fr. o. m. budgetåret 1973/74 en årlig bidragsram på 130 mUj. kr.

Utgiftsgrappen central förvaltning omfattar anslag till bl. a. statsde­partementen utora försvarsdeparteraentet, riksdagen och dess verk särat vissa centrala ärabetsverk. Den beräknade utgiftsökningen vid periodens mitt förklaras bl. a. av anslag för kostnader i anledning av allmänna val.

Posten statsskuldräntor bestäras av förändringarna i statsskulden särat av räntenivån för den statliga upplåningen. För långtidsbudgetperioden antas schablonmässigt en ökning av statsskulden med 1 miljard kr. per år och en i stort sett oförändrad räntenivå.

I fråga om reservalionsmeddsbehållningarna har förutsatts en för­brakning av ca 800 milj. kr. för budgetåret 1973/74 och ca 200 milj. kr. för budgetåret 1974/75. För perioden därefter utgår kalkylen från att reservationsmedelsbehållningama blir oförändrade. I tablån ovan redo­visas andra tal. Detta sammanhänger, som närmare framgår av avsnit­ten om utbildning och forskning samt bostäder, med att en del av re-servationsmedelsförbrakningen 1973/74 redovisas under andra grapper.

Till "övrig-grappen" förs även utgifter för byggandet av statiiga för­valtningsbyggnader. Under perioden beräknas utgiftema härför ligga på en hög nivå, bl. a. för att finansiera lokaler vid omlokalisering av myn-


 


Bil. 2    Långtidsbudget                                                      33

digheter, SpecieUt höga ökningstal föratses för budgetåret 1974/75. De statliga byggkostnaderna för omlokaliseringen kan för långtidsbudget-perioden som helhet skattas till ca 500 railj. kr.

3.13 Totala utgifter

I tabell 4 sammanfattas utgiftsutvecklingen för samtiiga utgiftsgrap­per sora behandlats i det föregående. Enligt de redovisade beräkningar­na skulle utgifterna i fasta priser under den framförliggande fyraårs­perioden öka med i genomsnitt 2,7 % per år att jämföra med en ök­ning på 5,4 % per år under perioden 1967/68—1971/72. Den avsevärt lägre ökningstakten åren framöver förklaras framför allt av att beräk­ningarna endast har beaktat sådana utgifIskrav som följer av redan gjorda åtaganden, ökningstalen under den gångna perioden avser där­emot faktiskt verkställda utgifter. Eftersom bedömningen av utgiftsut­vecklingen blir allt mer osäker under långtidsbudgetperiodens lopp är det av särskUt intresse att jämföra den beräknade förändringen tUl bud­getåret 1974/75 med den genomsnittiiga årliga ökningen 1967/68— 1971/72. Vid en sådan järaförelse framgår att utgiftsökningen till bud­getåret 1974/75 tUl följd av redan fattade beslut beräknas tUl 5,6 %, dvs. något mer än den genomsnittiiga ökningen under jämförelseperio­den. Denna snabba tUlväxt av statsutgiftema — vilken sålunda äger ram trots att inga nya reforraer inlagts i kalkylema — förklaras av den tidigare berörda utbyggnaden av socialförsäkringsförraånema. De kraf­tigt ökade statiiga anslagen tUl denna sektor motsvaras emeUertid till en del av det ökade inflöde av preliminär och slutlig skatt som blir en följd av att förmånema i samband med reformen blir beskattnings­bara. Bland övriga stora utgiftsökningar under budgetåret 1974/75 kan framför allt nämnas utvecklingsbiståndet, skattebidragen till kornmu­nerna och anslagen tUl arbetsmarknads- och regionalpolitik. Utgifts­ökningen under den s. k. övrigposten förklaras bl. a. av ökade kost­nader för den statliga upplåningen. Den. fördelning av reservations-raeddsförbrakningen på olika ändamålsgrapper som gjorts för budget­året 1974/75 har också påverkat ökningstalet (se avsnitt 3.12). Tillsam­mans svarar de fem nämnda utgiftsområdena för nästan 90 % av ut­giftsökningen under budgetåret 1974/75.

Utgiftsberäkningarna för budgetåret 1973/74 är identiska med de an­slagsberäkningar som redovisas i den reviderade finansplanen. För pe­rioden fr. o. m. budgetåret 1974/75 redovisas två olika kalkyler. Den ena beräkningen utförst i fasta priser (tabell 4) och den andra i löpande priser (tabell 5). Vid den senare har förutsatts en prisstegring fr. o. m. kalenderåret 1974 om 3 % årligen. Denna föratsättning medför helt na­turligt högre takt i utgiftsstegrmgarna.-än fastprisaltemativet, framför allt där utgiftemas storlek är direkt knuten tUl prisindex. Detta gäUer

3    Riksdagen 1973.1 saml Nr 125. Bilaga 2


 


Prop. 1973:125


34


t. ex. försvarsutgifterna och folkpensionema. Stigande priser medför ock­så omkostnadsökningar ra. ra. i den statliga verksamheten. Vidare har i altemativet med löpande priser föratsatts att utgiftema för löner åt statsanställda och personal i statsunderstödd verksamhet i stort kommer att utvecklas enligt antagandena om förändringar i totalproduktion och priser. Det förhållandevis låga tUlägget för löneökningar tUl budgetåret 1974/75 har sin grand i det tekniska avräkningssystem som gäUer mel­lan staten och kommunema för gmndskolans lärarlöner. I avsnitt 3.11 har redovisats beräkningar av utgifterna för utvecklingsbistånd, base­rade på två alternativa förutsättningar. I båda altemativen har utveck­lingen i fasta priser erhållits genom deflatering av anslagsutvecklingen i löpande priser. I tabell 5 har den korrigermg lagts in som återför an­slagen för utvecklingsbiståndet till löpande priser.

Slutiigen har för budgetåren fr. o. m. 1974/75 lagts in oföratsedda utgifter med 500 milj. kr. per år. De återspeglar i grova drag de ge-

Tabell 4. Utgiftsutvecklingen 1973/74—1977/78 i fasta priser (milj. kr.)

 

 

Genom-

Anslag

Anslagsförändring till

 

 

 

Pro-

Genom-

 

snittiig

1973/74

 

 

 

 

 

 

 

 

cen-

snittlig

 

procen-

 

1974/75

1975/76

1976/77

1977/78

tueU

procen-

 

lueU för-

 

 

 

 

 

 

 

 

 

för-

tudl för-

 

ändring

 

 

 

 

 

 

 

 

 

ändring

ändring

 

1967/68-

 

 

 

 

 

 

 

 

 

1973/74-

1973/74-

 

1971/72

 

 

 

 

 

 

 

 

 

1974/75

1911 jn

Folkpensioner,

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

sjukförsäkring m.m.

+ 7,5

12 878

+ 1799

+

487

+

493

+

461

+ 14,0

+ 5,8

Utbildning och

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

forskning

+ 3,5

10 873

+

184

30

+

84

+

107

+ 1.7

+ 0.8

Totalförsvar

+  1,6

7 919

9

+

13

4

12

- 0.1

- 0,1

Kommunikationer

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

och

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

energiförsörjning

- 0,4

5 826

+

75

5

33

 

+  1,3

+ 0.1

Stöd tiU barn-

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

familjer

+ 9,0

4 063

+

126

+

105

+

106

+

107

+ 3,1

+ 2.6

Arbetsmarknad

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

och

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

regionalpolitik

+ 16.4

3 918

+

359

+

119

+

64

+

77

+ 9,2

+  3,7

Skattebidrag tUl

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

kommuner m. m.

+ 2.6

3 654

+

265

+

46

+

59

+

55

+ 7.3

+ 2.8

Bostäder

+ 20,8

3 425

+

20

+

162

+

265

+

225

+ 0.6

+ 4,6

Hälso-, sjuk- och

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

socialvård

- 0,2

2 949

+

46

+

35

+

50

+

53

+ 1,6

+  1,5

Rättsväsende

+  7.8

2 772

+

3

+

19

13

+

21

+ 0,1

+ 0.2

Utvecklings-

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

bistånd m. ra.

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Alt. A

+ 16.0

1672

+

335

+

495

+

84

+

86

+20.0

+ 12.4

Alt. B

+ 16,0

1 672

+

750

+

80

+

84

+

86

+44,9

+ 12.4

Övrigt

+ 4,0

7 155

+

581

248

+

41

+

129

+ 8.1

+  1.7

Totala utgifter

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Alt. A

+ 5,4

67104

+3 784

+ 1198

+ 1196

+ 1309

+ 5,6

+ 2,7

Alt. B

+ 5,4

67104

+4199

+

783

+ 1 196

+ 1309

+ 6,3

+ 2,7


 


Bil. 2    Långtidsbudget


35


Tabell 5. Utgiftsutvecklingen 1973/74—1911 pi i löpande priser (milj. kr.)

 

 

Genom-

Anslag

Anslagsförändring

tUl

 

Pro-

Genom-

 

snittUg

1973/74

 

 

 

 

cen-

snittUg

 

procen-

 

1974/75

1975/76

1976/77

1977/78

tuell

procen-

 

tuell för-

 

 

 

 

 

för-

tudl för-

 

ändring

 

 

 

 

 

ändring

ändring

 

1967/68-

 

 

 

 

 

1973/74-

- 1973/74-

 

1971/72

 

 

 

 

 

1974/75

1977/78

Totala utgifter i

 

 

 

 

 

 

 

 

fasta priser

 

 

 

 

 

 

 

 

Alt. A

+ 5,4

67104

+3 784

+1198

+1196

+1309

+ 5,6

+ 2,7

Alt. B

+ 5,4

67104

+4199

+   783

+1196

+1309

+ 6,3

+ 2,7

Tillkommande utgifter

 

 

 

 

 

 

 

 

Löneökningar

+   830

+ 1030

+ 1000

+ 1072

Försvaret

+   226

+   232

+   239

+   247

Folkpensioner och

 

 

 

 

 

 

 

 

sjukförsäkring

+   360

+   426

+   453

+   483

UtveckUngsbistånd

 

 

 

 

 

 

 

 

Alt. A

+     57

+     89

+     83

+     91

Alt. B

+     69

+     77

+     83

+     91

__

Omkostnader m.m.

+   345

+   380

+   410

+   420

__

Ofömtsedda utgifter

+   500

Totala utgifter i

 

 

 

 

 

 

 

 

löpande priser

 

 

 

 

 

 

 

 

Alt. A

+ 11,2

67104

+6102

+3 355

+3 381

+3 622

+ 9,1

+ 5,6

Alt. B

+ 11,2

67104

+ 6529

+2928

+3381

+3 622

+ 9,7

+ 5,6

nomsnittliga utgiftsökningar som med bortseende från konjunkturbe-tingade insatser erfarenhetsmässigt brakar belasta statsbudgeten i form av tiUäggsstater. Det bör observeras att denna korrektionspost inte avser några beräknade utgifter för reformverksamhet.

4. Statsutgifternas realekonomiska utveckling

4.1 Inledning

Tidigare har redovisats en bedömning av statsutgiftemas utveckling fördelade på olika ändamål. För en samhällsekonomisk analys av ut­giftsutvecklingen krävs en uppdelning av statsutgifterna i realekonomis­ka termer.

Vid en analys av den statliga utgiftsutvecklingen i dessa termer är det i första hand av intresse att skilja mellan å ena sidan sådana utgif­ter som innebär att staten direkt efterfrågar produktionsresurser i form av varor och tjänster och å andra sidan sådana utgifter som påverkar den samhällsekonomiska utvecklingen endast indirekt genom sina ef­fekter på de disponibla inkomsterna inom andra sektorer av ekonomin.

Den redovisning av långtidsbudgeten i realekonomiska kategorier som


 


Prop. 1973:125                                                        36

lämnas i det följande bygger i huvudsak på det inom nationalräkenska­pema tillämpade SNA-systemet (System of National Accounts). Dock räknas här affärsverkens investeringar som en direkt statlig investering.

De statliga konsumtions- och investeringsutgifterna anger statens di­rekta efterfrågan på reala resurser. Som konsumtionsutgifter betraktas utgifter för statiig produktion av tjänster inom t. ex. undervisningssek­torn, rättsväsendet och försvaret. Inemot 60 % av konsumtionsutgifter­na består av löner och pensionskostnader. Återstoden är omkostnader i den löpande verksamheten, hyror, försvarets materielinköp samt repa­rationer och underhåll.

I princip skiljer sig inte det investeringsbegrepp som används i beräk­ningama för den statliga sektom från det som används för den privata sektorn. Som statliga investeringar betraktas här utgifter för byggnader och anläggningar samt materielinköp för civila ändamål. Till skillnad mot vad som följer vid en strikt tUlämpning av SNA-systemet räknas dock som nyss nämnts även affärsverkens investeringar som en direkt statiig investering. Det bör understrykas att avgränsningen mellan kon­sumtion och investering från vissa synpunkter kan te sig missvisande. Det kan sålunda hävdas att delar av konsumtionsutgiftema för t. ex. ut­bUdning och forskning utgör produktiva investeringar i lika hög grad som exempelvis inköp av maskiner.

Den del av statens utgifter som endast indirekt påverkar samhäUs-ekonorain indelas i transfereringar och finansiella transaktioner.

Transfereringarna indelas i undergrapper med utgångspunkt i olika mottagare av inkomstöverföringen. Den dominerande grappen är trans­fereringar till hushållen. I denna grupp ingår de ur förddningssyn-punkt viktiga utgifterna för folkpensioner, bostadstillägg, bambidrag, m. ra. Som transfereringar räknas också statens bidrag tiU komrauner, företag och organisationer samt utgifter för utvecklingsbistånd och för statsskuldräntor.

TUl gmppen finansiella transaktioner hänförs utgifter för utlåning, aktieteckning, markinköp, m. m. Denna utgiftskategori kan närmast uppfattas som en del av kreditmarknaden.

4.2 Konsumtions- och investeringsutgifter

I tabell 6 har statens utgifter för konsumtion och investeringar redo-, visats tUlsammans med transfereringar till kommimer för motsvarande ändamål. Denna redovisningsraetod har valts för att i möjligaste mån eliminera effektema av förändringar i huvudmannaskap mellan staten och kommunema. Därtill kommer att effektema pä den totala efter­frågan kan sägas vara i stort sett desamma, oavsett om staten svarar för verksamheten eller kommunema driver den med statsbidrag.

Dessa utgifter för konsumtion och investeringar, vUka representerar


 


Bil. 2    Långtidsbudget


37


statens och den statsunderstödda verksamhetens direkta efterfrågan på varor och tjänster, utgör drygt 50 % av de totala statsutgiftema. Ut­gifterna beräknas stiga med 1,9 % budgetåret 1974/75 och med i ge­nomsnitt 0,8 % per år under hela långtidsbudgetperioden, vilket är en avsevärt lägre öknmgstakt än för jämförelseperioden 1967/68—1971/72. Detta beror framför allt på att utgiftema under den förflutna perioden inbegriper reformer medan beräkningarna för perioden framåt enbart avser konsekvenserna av redan fattade beslut.

Konsumtionsutgiftemas ökningstakt dämpas påtagUgt under långtids­budgetperioden. Driftbidragen till koraraunema ökar något snabbare än den statUga konsumtionen men betydligt svagare än under jämfö­relseperioden. Det något ojämna utvecklingsmönstret har bl. a. sin för-klarmg i utvecklingen av bidragen tiU driften av grandskolan.

Investeringama visar en svag nedgång sett över hela perioden. Detta torde i första hand sammanhänga med att investeringsutvecklingen mer än konsumtionsutvecklingen påverkas av långtidsbudgetens karaktär av konsekvensprognos. I investeringsberäkningama Ugger antaganden om de statiiga byggkostnaderna för omlokalisering av den statiiga verksara­heten. Den avtagande trenden för investeringsbidragen till koramunema beror framför aUt på utvecklingen av bidragen tUl kommunala avlopps­reningsverk.

Det kan i detta sammanhang vara av intresse att järaföra ovanståen­de beräkningar med de som presenteras i avstämningen av 1970 års långtidsutredning. Enligt långtidsutredningen kan den statliga konsum­tionen antas komma att stiga under perioden 1972—1977 med ca 3,5 % och de statliga investeringama med knappt 2 %. Skillnaden mellan dessa båda beräkningar kan i huvudsak förklaras med att de har olika

Tabell 6. Konsumtions- och investeringsufgiftemas utveckling (Milj. kr., fasta priser)

 

 

Genom­snittiig procen­lueU för­ändring 1967/68-1971/72

Anslag 1973/74

ProcentueU förändring till 1974/75     1975/76     1976/77

1977/78

Genom­snittUg procen­lueU för­ändring 1973/74-1977/78 -

Konsumtionsutgifter

+ 3.9

26 947

+ 2.4

+ 1.2

+

0,9

+ 1.1

+ 1.4

Statliga

Driftbidrag tiU kommuner

+ 3,8 + 4,1

18 424 8 523

+ 2.0

+ 3.2

+ 1,3 + 0,9

+

+

0.3 2,1

+ 0,5

+ 2,2

+ 1,1

+ 2,1

Investeringsutgifter

+ 1.1

6 856

- 1.1

- 2,2

1,9

0,0

- 1,4

StatUga

Investeringsbidrag tiU kommuner

+ 1,3 - 0,5

5 525 1331

-     0,8

-     5,5

-     1,6

-     4,7

_

1.9

1.7

- 0,4 0,0

-     0.9

-     3,0

Summa konsumtions- och investeringsutgifter

+ 3.3

33803

+ 1.9

+ 0.5

+

0.0

+ 0.5

+ 0.5


 


Prop. 1973:125


38


underlag och syften. I långtidsutredningama har viss hänsyn tagits till det resursbehov som olika nya åtaganden kommer att medföra medan långtidsbudgeten, som nämnts, endast avser att ange det resursbehov som krävs av redan tagna beslut.

4.3 Övriga realgrupper

Utvecklingen av transfereringar och finansiella transaktioner ra. m. framgår av tabell 7. Dessa utgiftskategorier beräknas visa en snabbare tillväxttakt än konsumtions- och investeringsutgiftema. Transferering­ama ökar sålunda med i genorasnitt knappt 5 % per år. Bidragande tUl den snabba ökningen är bl. a. den fömtsalta utvecklingen av ut­vecklingsbiståndet.

Transfereringarna till hushållen beräknas växa med i genomsnitt 4,9 % per år. Folkpensionema som beloppsmässigt dominerar denna realgrapp, ökar dock i långsammare takt eUer med 3,2 % per år. Den kraftiga ökningen under budgetåret 1974/75, vUken verkar starkt upp­dragande på den genomsnittliga tUlväxten för hela långtidsbudgetperio­den, sammanhänger främst med omläggningen till beskattning av för­månerna vid sjukdom och arbetslöshet.

De finansieUa transaktionerna har under den förflutna perioden ökat mycket starkt. Den beloppsmässigt mest expansiva komponenten utgör utlåningen för bostadsändamål. Den framförliggande periodens föränd­ringar domineras också av utlåning från lånefonden för bostadsbyg­gande. För utvecklingen under budgetåren 1974/75 och 1975/76 spelar också antagandena om storleken på reservationsmedelsförbrukningen och ianspråktagandet av rörliga krediter en viktig roll.

Tabell 7. Utvecklingen av transfereringar m. m. (Milj. kr., fasta priser)

 

 

Genom-

Anslag

Procentuell förändring tiU

 

Genom-

 

snittlig

1973/74

 

 

 

 

snittUg

 

procen-

 

1974/75

1975/76

1976/77

1977/78

procen-

 

lueU för-

 

 

 

 

 

lueU för-

 

ändring

 

 

 

 

 

ändring

 

1967/68-

 

 

 

 

 

1973/74-

 

1971/72

 

 

 

 

 

1977/78

Transfereringar

 

 

 

 

 

 

 

Alt. A

+ 7,5

28 513

+ 10,9

+ 3,4

+ 2,5

+ 2,4

+ 4,8

Alt. B

+ 7,5

28 513

+ 12,0

+ 2,5

+ 2,5

+ 2,4

+ 4,8

TUl hushållen (mkl.

 

 

 

 

 

 

 

socialförsäkriflgssektora)

+ 8.6

18 794

+ 11,9

+ 2.6

+ 2,7

+ 2.6

+ 4.9

IntemationeUa

 

 

 

 

 

 

 

Alt. A

+ 16.0

1256

+ 18,3

+ 24,4

+ 3.4

+ 3,3

+ 12,0

Alt. B

+ 16,0

1256

+42,3

+ 3.4

+ 3,4

+ 3.3

+ 12.0

Skattebidrag tUl

 

 

 

 

 

 

 

kommuner m.m.

+ 2.6

3 654

+ 7.3

+ 1.2

+ 1,5

+ 1,4

+ 2.8

övrigt

+ 5,4

4 809

+ 8.3

+ 2,4

+ 2.4

+ 2,3

+ 3.8

Finansiella transak-

 

 

 

 

 

 

 

tioner m. m.

+ 10,7

4 788

+ 5,0

- 3,9

+ 5,2

+ 4,0

+ 4,7

därav utlåning

+ 20,6

3 636

+ 19.8

+ 3.3

+ 5.5

+ 4.2

+ 8.0


 


Bil. 2    Långtidsbudget                                                      39

5. Personalutvecklingen

Redovisningen avser personal inom statlig verksamhet samt inom det statsunderstödda kommunala skolväsendet. Här inkluderas inte bara personal som avlönas från myndighetsanslag utan även anställda som avlönas t. ex. av forskningsråden och personal sysselsatt i uppdrags­verksamhet. Statliga bolag ingår mte i redovisningen. AB Atomenergis personal har dock inräknats, eftersom bolagets utgifter i stort sett be­strids genom anslag över budgeten. De statliga affärsverken ingår inte i långtidsbudgetens personalkalkyl men redovisas separat i det följande. Personalredovisningen avser den personalorganisation sora myndighe­terna beräknas ha enligt anvisade anslag, varför även vakanta tjänster ingår. Redovisningen sker i hela årstjänster. Det bör framhållas att sta­tistiken har raånga svagheter, varför uppgifterna får betraktas sora rela­tivt osäkra.

5.1 Långtidsbudgetens personalkalkyl

Den personalutveckling som följer av redovisade utgrftsberäkningar framgår av tabell 8. En uppdelning har skett på de oraråden sora per-sonalraässigt väger tungt. Personalökningen under budgetåret 1973/74 beräknas bli förhållandevis liten. Detta förklaras i första hand av direk­ta minskningar inom försvaret samt en därapning av ökningstakten inom den högre utbildningen och skolväsendet. Det senare sammanhänger bl. a. med en beräknad lägre tillströmning av studerande till de fria fa-kultetema.

För den framförliggande perioden är den för varje år beräknade per­sonalökningen väsentligt lägre än under jämförelseperioden 1969/70— 1972/73. Personalen inom skolväsendet svarar liksom tidigare för hu­vuddelen av ökningen. Den totala personalökningen beräknas till när­mare 3 500.

Under långtidsbudgetens två första år ökar personalen inom rättsvä­sendet frärast beroende på de förutsatta ökningarna av antalet poliser. Även inom kriminalvården förutses en ökning av antalet tjänster. Å andra sidan verkar den ändrade distriktsinddningen inom kronofogde-rayndigheterna budgetåret 1974/75 samt övergången till ADB-ratiner budgetåret 1976/77 dämpande på personalutvecklingen inora ändamåls­grappen.

Vad gäller totalförsvaret har överbefälhavaren givits i uppdrag att rainska personalstyrkan inom det mUitära försvaret med minst 2 500 personer under de närmaste åren. Saratidigt beräknas personal raed slabs- och förvaltningsuppgifter kunna frigöras för uppgifter inom värn-pliklsutbildningsverksamheten.


 


Prop. 1973:125

 

 

 

 

40

 

 

Tabell 8. Personalutvecklingen 1969/70

-1977/78

 

 

 

 

 

 

 

Genomsnitt-

Förändring

Totalt

Förändring tUl

 

 

 

lig föränd-

1972/73

1913114

 

 

 

 

 

 

ring 1969/70

—1973/74

 

1974/

1975/

1976/

1977/

 

—1972/73

 

 

75

76

 

77

78

Rättsväsende

+ ■717

+ 704-

32 517

+ 485

+

527

- 43

+   293

Totalförsvar

-   296

-545

47 867

-747

 

528

-562

-   335

Hälso-, sjuk- och

 

 

 

 

 

 

 

 

socialvård

+   148

+ 43

6 979

+  71

+

49

+  39

+     33

UtbUdning och forsk-

 

 

 

 

 

 

 

 

ning (exkl. skolväsen-

 

 

 

 

 

 

 

 

det och vuxenut-

 

 

 

 

 

 

 

 

bUdnmgen)

+ 1424

-144

24 896

+ 253

+

161

+215

+   237

ÄrbetsmarknadspolitUc

+   461

+ 730

8 788

+ 150

+

100

+ 100

Kommunikationer och

 

 

 

 

 

 

 

 

energiförsörjnmg

-   217

-241

13 701

-250

_

210

-179

-   161

Skolväsendet och

 

 

 

 

 

 

 

 

vuxenutbUdningen

+ 2 852

+ 278

99 269

+ 627

+

886

+ 906

+   983

Övrigt

+ 1383

+ 145

43 245

- 70

+

173

+274

+     18

Summa

+6471

+ 970

277 262

+ 519

+ 1158

+ 750

+ 1068

Den tidigare höga ökningstakten under 1960-talet inora orarådet högre utbildning och forskning förväntas övergå tUl en lugnare utveck­ling. Detta förklaras frärast av gjorda antaganden rörande antalet när­varande studerande vid de fria fakulteterna.

Inora kommunikationsväsendet (exkl. affärsverken) föratses fortsatta personalrainskningar främst inom vägväsendet. Även inora energisek-tom föratses minskningar.

Personalökningen inom skolväsendet och vuxenutbildningen beror främst på att elevantalet i gmndskolan fortsätter att öka framför allt på raellanstadiet och raot slutet av perioden även på högstadiet. Ut­byggnaden av vuxenutbildningen fortsätter att ställa krav på ytterligare lärarresurser.

Sararaanfattningsvis beräknas personalökningarna under den fraraför-liggande perioden ligga på en väsentligt lägre nivå än under järafördse-perioden. Det bör understrykas att långtidsbudgetens personalredovis­ning inle återspeglar den statUga sektoms totala efterfrågan på arbets­kraft, eftersom redovisningen inte orafattar förändringar i vakansläget.

5.2 Affärsverken

Affärsverkens efterfrågan på personal föratses fortsätta att minska. Utvecklingen under jämförelseperioden påverkades av arbetstidsför­kortningen. De kraftigaste nedgångstalen för den framförliggande pe­rioden uppvisar statens jämvägar och domänverket.

För postverket och statens järnvägar fortsätter den orafattande rationaliseringsverksamhet som pågått under en följd av år.

Personalomfattningen inom televerket beräknas bli i stort sett oför-


 


Bil. 2    Långtidsbudget


41


Tabell 9. Personalutvecklingen vid affärsverken 1969/70—1977/78

 

 

Genomsnitt-

Förändrmg

Totalt

Förändring tUl

 

 

 

lig föränd-

1972/73-

1973/74

 

 

 

 

 

ring 1969/70 1973/74

 

1974/75

1975/76

1916111

1977/78

 

-1972/73

 

 

 

 

 

 

Postverket

+ 1030

 

41200

-   200

 

    __

 

Televerket

+   627

-   100

42 075

_

-     60

-   150

-     90

Statens Järnvägar

-1591

-1400

40 950

-1400

-1400

-1500

-1600

Luftfartsverket

+   120

+   110

1817

+     50

+   100

+   100

+   150

Förenade fabriksverken

+   271

'-   400

7 921

-   300

-   300

-   300

-   300

Statens vattenfallsverk

+   220

-     50

9 933

-   100

-     20

-   400

-   100

Domänverket

-   247

-   405

5 867

-   405

-   411

-   405

-   405

Summa

+   430

-2 245

149 763

-2 355

-2091

-2 655

-2 345

ändrad beroende på att efterfrågeökningen får mötas av fortsatt ratio­nalisering. Personalprognosen tar ej hänsyn lUl den gjorda utredningen om televerkets organisation m. ra. För luftfartsverket förutses en viss fortsatt ökning.

6. Inkomstutvecklingen

Beräkningen av inkomstutvecklingen baseras på antagandet om oför­ändrade skatteregler under hela långtidsbudgetperioden. Avgörande för slatsmkorastemas förändringar blir härvid de antaganden som görs om skatteunderlagets (lönesuraraans) utveckling. För kalenderåren 1973 och 1974 beräknas i följande kalkyl, liksora i den reviderade finanspla­nen, den totala lönesuraraan korama att stiga med ca 8 % resp. ca 14 %. I den senare siffran ingår dels en schablonmässigt beräknad ökning av lönesumman om ca 7 %, dels en ytterligare ökning om ca 7 %, föranledd av omläggningen till beskattade förmåner vid sjukdom, arbetslöshet m. m. För åren efter 1974 antas lönesuraraan öka med 7 % per år. Detta antagande baseras på en beräknad tillväxt av den totala produktionen med 4 % och en årlig prisstegring med 3 %. Den antagna tillväxten av lönesuraraan ligger tUl grund för beräkningar­na av inkomstskatt och mervärdeskatt. Övriga statsinkomster har i fler­talet fall framskrivits med hjälp av andra raetoder. De beräknade för­ändringarna i statsinkorasterna under angivna fömtsättningar framgår av tabell 10. Enligt kalkylen kommer statsinkomsternas tillväxt att minska från 11,6 % per år under perioden 1967/68—1971/72 tUl 9,7 % per år under perioden 1973/74—1977/78.

Äv stor betydelse för statsinkomsternas utveckling är förändringama under inkomstskattetildn. Inkomstema på denna titel bestäms av net­tot mellan statens bmltouppbörd av frärast preUrainär A- och B-skatt särat inbetalningar av kvarstående skatt och fyllnadsbetalningar å ena sidan och utbetalningar av koraraunalskatleraedel och överskjutande


 


Prop. 1973:125


42


Tabell 10. Statsinkomsternas utveckling 1973/74—1977/78 i löpande priser

(Milj. kr.)


1975/ 76

Genomsnitt­lig procen­tuell föränd­ring 1967/68 —1971/72


1973/74   Förändring tUl

1974/ 75


1976/ 77


1977/ 78


Procentuell förändring 1973/74 —1974/75


GenomsnittUg

procenlueU

förändring

1973/74

—1977/78


 


Inkomstskatt +11,3    21300

Mervärdeskatt +15.3   14150

Övr. inkomster +10,0 25 987

Summa +11,6    61437


+ 4 998 +4 341 +4 317 +3 923 +23,5 + 1 000 +1 400 +1 100 +1 200 + 7,1 + 1467 +1218 +1276 +1333 + 5.6

+ 7465 +6959 +6693 +6456 +12,2


+ 16,2 + 7.4 + 4.8

+ 9,7


skatt å den andra. Som framgår av tabell 10 beräknas nettot på in­komstskattetiteln växa betydligt snabbare under perioden 1973/74— 1977/78 än under perioden 1967/68—1971/72. I huvudsak fmns det två förklaringar till detta. För det första reducerades inflödet av inkomst­skatt under såväl budgetåret 1970/71 som 1971/72 till följd av den skattereforra som beslutades år 1970. Totalt för dessa båda år ökade nettot på inkomstskattetiteln med ca 2,7 miljarder kr. att jämföra med över 4 miljarder kr. för de två närmast föregående åren. För det andra påverkas inkomstskattens tillväxt under perioden 1973/74—1977/78 även av den tidigare nämnda omläggningen tUl beskattade förmåner vid sjukdom, arbetslöshet m. ra. som kommer att träda i kraft fr. o. m. den 1 januari 1974.

Mervärdeskatten är beroende av ökningen av konsumtionen av mer-värdeskatteplifctiga varor, vilken i sin tur sammanhänger med bl. a. steg­ringen av den totala lönesumman. Med hänsyn till bl. a. den statliga skatteskalans progressivitet förutses den totala köpkraften, och därmed inkomster från mervärdeskatten, öka i något långsararaare takt än hus­hållens nommdla inkomster.

Bland större inkomstposter under övriga inkomster kan noteras att inkomstema av allmän arbetsgivaravgift beräknas öka med ca 450 milj. kr. per år. Skatt på sprit och vin beräknas trendmässigt öka med ca 70 raUj. kr. per år. SlutUgen kan nämnas att inkomstema från statens ka­pitalfonder beräknas öka med 250—300 mUj. kr. per år. Bostadslåne­fonden svarar fÖr den större delen av ökningen.

Tullinkomster ingår i övriga inkomster och har beräknats med hän­syn tUl det avtal om bildande av ett frihandelsområde för i första hand industrivaror som Sverige undertecknat med de europeiska geraenska­perna. I första hand som en följd av detta avtal beräknas tullinkomster­na totalt för långtidsbudgetperioden falla med ett hundratal railj. kr.


 


Bil. 2    Långtidsbudget                                                      43

7. Avslutning

Som inledningsvis framhöUs är syftet med långtidsbudgeten att ange konsekvenserna för den statiiga budgetutvecklingen under den fraraför-hggande fyraårsperioden av de beslut statsraakterna redan fallat och de åtaganden som gjorts för framtiden. Långtidsbudgeten utgör på utgifts­sidan en beräkning av de resurser som krävs för att den statliga och statsunderstödda verksamheten skaU kunna bedrivas i enlighet raed dessa beslut och åtaganden. Beräkningarna av statsinkorasternas utveckling utgår från nu gäUande skatteregler samt från vissa antaganden ora skat­teunderlagets tillväxt. Långtidsbudgeten innefattar alltså inga försök att förutse beslut som statsmakterna kan komma att falla under perioden. Den får därför inte uppfattas som en prognos över statsbudgetens san­nolika förändringar. Däremot kan långtidsbudgeten genom att ange de inteckningar i resursutrymmet som redan gjorts utgöra en del av stats­makternas beslutsunderlag. På grundval av långtidsbudgeten kan en bedömning göras av utrymmet för nya aktiviteter, behovet av ompröv­ning av existerande program och eventuella krav på inkomstförstärk­ningar.

Beräkningama utgår från anslagsbdoppen enligt korapletteringspro-positionen för budgetåret 1973/74 och omfattar perioden t. o. ra. budget­året 1977/78. Analysen genomförs i såväl reala som finansiella ter­mer.

7.1 Inkomstutvecklingen

Kalkylerna för statsinkomsternas utveckling baseras på anlaganden om skatteunderlagets, dvs. i första hand den totala lönesummans tillväxt. Dessa antaganden är för åren 1973 och 1974 desamma som används i den reviderade finansplanen, dvs. 8 % resp. 14 % ökning. I det se­nare talet ingår dels en schablonraässigt beräknad ökning av lönesura­raan om ca 7 % dels en ytterligare öknmg om ca 7 %, föranledd av omläggningen tUl beskattade förmåner vid sjukdom, arbetslöshet ra. m. fr. o. m. den 1 januari 1974. För åren därefter utgår beräkningarna från ett antagande om en årlig ökning av lönesumman med 7 %. Med dessa utgångspunkter och under förutsättning av oförändrade skatteregler under hela långtidsbudgetperioden beräknas statsinkomsterna stiga raed i genomsnitt 9,7 % per år att jämföra med 11,6 % per år under jäm­förelseperioden.

Avgörande för statsinkomsternas utveckling är utvecklingen av den statliga inkomstskatten. Under budgetåret 1974/75 beräknas nettoin­komsterna på inkomstskattetiteln öka med ca 23 %. Detta är i huvud­sak att se som en engängseffekt av de förändringar inora sjuk- och ar-


 


Prop. 1973:125                                                        44

betslöshetsförsäkringarnas område som träder i kraft fr. o. m. den 1 januari 1974. Under långtidsbudgetperiodens tre sista år förutses de direkta skatteinkomstema stiga med i genomsnitt ca 9 % per år. Bl. a. som en följd av de förutsättnmgar som gäller för beräkningarna upp­visar raervärdeskatten och flertalet övriga indirekta skatter relativt mått­liga stegringar. TiU följd av det ingångna avtalet med de europeiska gemenskaperna om bildande av ett frihandelsområde för i första hand industrivaror beräknas tuUinkomstema falla med ett hundratal milj. kr. under långtidsbudgetperioden.

Helt allmänt måste dock framhållas att osäkerheten om det för skatte­utvecklingen styrande inkomstantagandet och om de övriga förutsätt­ningar som gjorts medför att man inte får dra alltför bestämda slutsat­ser om den här redovisade intäktsutvecklingen.

7.2 Utgiftsutvecklingen

I löpande priser har de totala statsutgifterna ökat med i genomsnitt drygt 11 % om året under perioden 1967/68—1971/72. I fasta priser har ökningen varit knappt 5,5 % per år. Enligt de beräkningar som redovisats i det tidigare avsnittet 3 blir utgifternas stegringstakt lägre under de kommande budgetåren. Den genomsnittliga tillväxten beräk­nas tiU drygt 5,5 % i löpande priser och drygt 2,5 % i fasta priser. En sådan lägre utgiftsexpansion är emellertid en ganska naturlig följd av de förutsättningar som gäller för långtidsbudgetarbetet. Med den ut­gångspunkt sora gäller för kalkylerna, nämligen att endast effekterna av redan fattade beslut skall beaktas, blir följden att utgifterna för tidsbe­gränsade program som utlöper under perioden faller bort och att re­sursinsatsema i övrigt begränsas till vad som krävs för att infria och vidraakthålla gjorda åtaganden. Hänsyn har däremot inte tagits till even­tuella kommande beslut av statsmakterna. Den utgiftsutveckling som faktiskt kommer till stånd avviker därför normalt från långtidsbudge­tens beräkningar, såväl inom olika delområden som för de totala ut­gifterna. SärskUt för de senare åren i perioden understiger långtidsbud­geternas utgiftsberäkningar regelmässigt den faktiska utvecklingen.

Det relativt sett mest expansiva utgiftsområdet under såväl den för­flutna som den koraraande perioden är biståndet till utvecklingsländer­na. Även utgiftsorarådena folkpensioner, sjukförsäkring ra. ra., arbets­marknad och regionalpolitik särat bostäder uppvisar tUl följd av gjorda åtaganden betydande automatiska utgiftsökningar under den koraraan­de perioden. För ändaraålsgruppen folkpensioner, sjukförsäkring, m. ra. förklaras de höga ökningstalen dessutom av kraftigt ökade bidrag tUl sjukförsäkringen. Vidare kommer skattebidragen till koraraunerna att öka kraftigt, bl. a. beroende på de föreslagna förändringarna i skatte-utjäraningssysleraet fr. o. m. år 1974. TUlsararaans svarar de nu nämnda


 


Bil. 2    Långtidsbudget


45


Tabell 11. Budgetsaldots utveckling 1972/73—1974/75 (MUj. kr., löpande priser)

1972/73    1973/74   1974/75   Förändring frän föregående budgetår tiU


1972/73 MUj. kr.   %


1973/74 MUj. kr.   %


1974/75 Milj. kr.


%


 


-4 304 -4731

Inkomster Utgifter

Alt. A

Alt. B

Budgetsaldo Alt. A Alt. B


54 511       61437

61897 61897

67104 67104

-7386     -5667 -7386    -5 667


68 902     +2 681     + 5,2   +6 926     +12,7   +7 465      +12,2

73 206     +6 400     +11,5   +5 207     + 8.4   +6102      + 9,1 73 633     +6 400     +11.5   +5 207     + 8,4   +6 529      + 9,7

+ 1719 + 1719

+1363 +   936

-3 719 -3 719


fem utgiftsområdena för ca 75 % av utgiftsökningen under långtids­budgetperioden.

De nu föreUggande beräkningarna har presenterat en utvecklingsbUd för perioden 1974/75—1977/78 som i sina huvuddrag överensstämraer med utvecklingen enligt föregående års långtidsbudget. Den innebär att utgiftsautomatik och ett infriande av redan gjorda åtaganden under perioden kommer att ställa anspråk på fortsatt ökade statsutgifter un­der hela den aktueUa perioden. Mot denna bakgrund framstår det som helt klart att de statiiga myndighetema måste räkna med alt dt ytter­ligare utrymme för den fortsatta reforraverksaraheten raåste skapas ge­nom en omprövning eller omprioritering av redan pågående verksam­het. För att ge ett underlag för sådana bedömningar har i de anvisning­ar som utfärdats för myndighetemas anslagsframställningar dessa anrao­dats att även precisera konsekvenserna av en i löpande priser något minskad anslagstilldelning.

För det första året i långtidsbudgeten, budgetåret 1974/75, kan en relativt säker bedömning göras av de resursanspråk som följer av re­dan gjorda åtaganden. Även inkomstberäkningen kan för detta budgetår baseras på jämförelsevis tillförlitligt underlag. I tabell 11 redovisas en sammanställning av slatsmkorastemas och statsutgifternas utveckling i löpande priser för de tre budgetåren 1972/73—1974/75. Enligt dessa be­räkningar ökar statsutgifterna mehan budgetåren 1973/74 och 1974/75 i alternativ A för utvecklingsbiståndet med ca 6,1 miljarder kr. eller 9,1 % enbart som en följd av redan fattade beslut. För alternativ B är motsvarande siffror ca 6,5 miljarder kr. eller 9,7 %. Denna utgiftssteg­ring kan jämföras med den ökning som nu kan berälmas komma tUl stånd mellan budgetåren 1972/73 och 1973/74 och som enUgt tabellen uppgår tUl 5,2 miljarder kr. eller 8,4 %.

Detta innebär således att den utgiftsökning som nu kan förutses för budgetåret 1974/75 tiU följd av redan fattade beslut och för båda alter­nativen för utvecklingsbiståndet överstiger ökningen meUan budgetåren


 


Prop. 1973:125                                                        46

1972/73 och 1973/74. Flera olika omständigheter bidrar tUl detta. TUl att börja med bör påpekas att statsutgifterna under budgetåret 1972/73 kommit upp på en mycket hög nivå till följd av de kraftiga påslag sora gjorts i sysselsättningsstimulerande syfte under detta år. Mot bakgrund av den väntade konjunktumtvecklingen har utgifterna för dessa ändamål dragits ner i riksstatsförslaget för budgetåret 1973/74 vilket återverkar i dämpande riktning på utgiftsutvecklingen mellan dessa budgetår.

Att utgiftsstegruigen blir så stor meUan budgetåren 1973/74 och 1974/ 75 sammanhänger i första hand med redan beslutade ökningar av trans­fereringsutgifterna. De i tabellen inlagda alternativen för utvecklingsbi­ståndet svarar för en betydande del av utgiftsstegringen liksom ökningar­na av bidragen till sjuk- och arbetslöshetsförsäkringama, detta även se­dan hänsyn tagits tUl de ökade preliminärskatteintäkter som följer av att bidragen komraer att beskattas fr. o. m. år 1974.

Av tabellen 11 framgår att budgetunderskottet enligt alternativ A skulle uppgå tUl ca 4,3 miljarder kr. under budgetåret 1974/75 redan innan några sora helst nya utgiftskrav blivit tillgodosedda. Skulle raan välja det för detta budgetår högre alternativet för utvecklingsbiståndet skulle underskottet komma att närma sig 5 miljarder kr. Den nivå som kan föratses på budgetunderskottet för budgetåret 1974/75 redan tUl följd av tidigare åtaganden är således betydande och kommer att ställa stora anspråk på kreditmarknaden. Detta understryker ytterligare nöd­vändigheten av att rayndighetema inom ramen för statsmakternas beslut ständigt omprövar den pågående verksamheten så att ett för framtiden nödvändigt resursutrymrae kan skapas.

7.3 Realekonomisk utveckling

En ytterUgare belysning av innebörden av den utgiftsutveckling som långtidsbudgeten anger erhålls genom en analys i realekonomiska ter­raer. Det är därvid i första hand av intresse att studera förändringar i den efterfrågan på varor och tjänster sora staten och den statsunderstöd­da verksamheten direkt ger upphov till genora konsurationsutgiftema och investeringsverksaraheten. DärtUl kommer de mera indirekta effek­ter på sarahällsekonorain som Inkomstöverföringar från staten och sta­tens övriga finansieUa transaktioner föranleder.

Utgifterna för konsumtion och investeringar, inkl. bidragen tUl kom­munema för dessa ändamål, har beräknats i tabell 6 (s. 37). Dessa ut­gifter ökade med 3,3 % per år under perioden 1967/68—1971/72 medan den årliga ökningen under långtidsbudgetperioden begränsas till 0,8 %. För såväl den förflutna som framförUggande perioden utgör driftbi­dragen till kommunema den mest expansiva komponenten.

EnUgt kalkylema skulle ökningstakten för de totala konsumtionsut­gifterna sjunka från 3,9 % per år under jämförelseperioden till 1,4 %


 


Bil. 2    Långtidsbudget                                             47

per år under långtidsbudgetperioden. För investeringsutgifterna noteras ett omslag från en ökning om 1,1 % per år tiU en minskning av i stort sett motsvarande storleksordning. Det bör i detta sammanhang observe­ras att investeringsberäkningarna torde påverkas mer i neddragande rikt­ning än konsurationsberäknlngarna av den beräkningsteknik sora an­vänds i långtidsbudgeten. I fråga om enbart statens egen efterfrågan på varor och tjänster för konsuration och investering beräknas upp­gången under långtidsbudgetperioden tUl ca 0,6 % per år.

Utgifterna för de statliga transfereringarna väntas växa betydligt snabbare än den statliga slutliga efterfrågan på varor och tjänster. Det­ta gäller i synnerhet under långlidsbudgetperiodens början och sararaan­hänger främst med de föreslagna omläggningarna av sjuk- och arbets­löshetsförsäkringarna.

MARCUSBOKTR.STOCKHOLM 1973     730272


 


 


 


Bilaga 3

Avstämning och framskrivning av 1970 års långtidsutredning


 


 


 


Prop. 1973:125

Bil. 3    Avstämning och framskrivning av LU 70

Bilaga 3

AVSTÄMNING OCH FRAMSKRIVNING AV 1970 ÅRS LÅNGTIDSUTREDNING

Inledning

Drygt två år efter det 1965 års långtidsutredning publicerades gjordes ett försök att följa upp och avsläraraa utredningens bedöraningar. Syftet var i första hand att söka finna om den ursprangliga ulvecklingsbilden ägde giltighet även efter den förändrade konjunktursituation som in­trätt eller ora nya betingelser liUkorarait sora kunde bedöraas påverka de långsikliga tendenserna i ekonomin. Det har ansetts motiverat alt göra en liknande avstäraning av 1970 års långtidsutredning även om det tidigare visat sig att betydande metodiska och statistiska svårigheter är förenade raed ett sådant arbete och att de slutsatser sora därvid kan nås d flera hänseenden blir ganska begränsade. Det frarastår sora mycket angeläget alt praktiskt föra vidare arbetet med olika analys- och raetodproblera så att efter hand bättre raöjligheter skapas att behandla de vikliga frågorna hur de konjunkturraässiga förändringarna spelar in i den långsiktiga ut­vecklingsbilden. Vidare är en systeraalisk genoragång och prövning av gjorda prognoser av stort värde för att urskilja problera och förhållan­den som särskilt måste uppmärksammas vid den omfattande material­insamling genora enkäter, statistiska bearbetningar, specialstudier etc. sora ingår i de vart ferate år återkoraraande översikterna av de långsik­tiga utvecklingstendenserna.

För avstämningen har använts den ekonometriska modell sora presen­terades i 1970 ärs långtidsutredning. Modellen har utökats till att ora­fatta 24 produktionssektorer i stället för tidigare 16 sektorer varjärate hela det statistiska materialet förnyats. Därvid har bl. a. en omräkning av alla sifferserier gjorts till 1968 års prisnivå. Utvecklingsarbetet i an­slutning till den ekonoraelriska modellen prövas denna gång i ett försök att "mlla" långtidsperspektivet. Detta utsträcks sålunda till att omfatta perioden fram t. o. m. 1977. Därigenora koraraer tre olika lidsperioder att ingå i denna avstäraning och fraraskrivning; 1970—1972, 1970—1975 och 1972—1977. Utvecklingen under dessa perioder är inte oraedelbart järaförbar till följd av de skiUnader i fråga ora konjunktursituation, sora präglar eller förutsatts karakterisera de olika begynnelse- och slut-

1    Riksdagen 1973.1 saml Nr 125. Bilaga 3


 


Prop. 1973:125                                                         2

åren. De koraplikationer för tolkningen av redovisade resultat som detla innebär berörs närmare på sid. 5.

Vad beträffar det statistiska materialet bör näranas att nationalräken­skaperna använts i den ekonometriska modellen i den utforraning de hade i oktober 1972. För bedömningen av utvecklingen 1970—1972 har dock även utnyttjats de reviderade nationalräkenskaperna som senare frarakorarait i anslutning till preliminär och reviderad nationalbudget för 1973.

Sararaanställningar och bearbetningar av särskUl insaralat raaterial har gjorts beträffande vissa problem och områden sora bedörats vara av sär­skilt intresse. Detta gäller bl. a. arbetskrafts- och befolkningsutveckling, utvecklingen inom industri, offentlig sektor och energiområdet, den finansiella utvecklingen samt tendenser i fråga ora export och andra stra­tegiska poster i bytesbalansen.

Sammanfattningen av huvudresullaten från avstämningen har utarbe­tats inom finansdepartementets sekretariat för ekonomisk planering. Material och undersökningar har tillhandahållits av främst prognosinsti­tutet vid statistiska centralbyrån, konjunklurinstilutet. Industriens utred­ningsinstitut samt olika departeraent och myndigheter.


 


Bil. 3    Avstämning och framskrivning av LU 70

1 Produktionsresurser och resursanspråk 1.1 Den ekonomiska utvecklingen 1965—1972

Utvecklingen 1965—1970. När LU 70 utarbetades hade man till­gång till preliminära dala som beskrev den ekonomiska utvecklingen 1965—1970. Senare har förbättrad information tUlkorarait. Denna har visserligen på enskilda punkter inneburit kraftiga avvikelser från de uppskattningar sora LU 70 gjorde, men huvuddragen i den bild som ut­redningen tecknade av den allmänna utvecklingen 1965—1970 är allt­jämt gUtiga. Nedanstående tablå visar förändringen dels enligt LU 70, dels enligt det faktiska utfallet. Siffrorna anger den procentuella årliga volymförändringen 1965—1970.

 

1965—1970

LU70

Utfall

BNP

3,9

4,0

Privat konsumtion

3,4

3,1

Offentlig konsumtion

5,2

5.7

Bruttoinvesteringar

3,4

3.8

Export

8,8

8,7

Import

8,0

7.8

Awikdserna ar större för de enskilda posterna på försörjningsbalan­sen än för totala BNP vars ökningslakt nu beräknas till 4,0 % per år mot 3,9 % per år enligt LU 70. Ökningstakten för den privata konsum­tionen är högre enligt LU 70 än enligt det faktiska utfallet, raedan för­hållandet är det omvända för den offentliga konsurationen och för brut­toinvesteringarna. Vad gäller utrikeshandeln är avvikelserna relativt obetydliga. En av orsakerna till de differenser sora förekoraraer är att volyraulvecklingen är beräknad i olika prisnivåer (utfallet i 1968 års priser raot 1959 års priser för LU 70). Detta rent statistiska fenoraen kan emellertid endast förklara en del av avvikelserna. En stor del av dessa raåste eraellertid bero på rena revideringar av grundraaterialet särskilt avseende 1970.-

Vad gäller lageruppbyggnaden 1970 synes LU 70 ha underskattat densararaa högst väsentligt. Saratidigt överskattades nivån för de fasta investeringarna någol.

LU 70:s bedömning av utgångsläget 1970 järafört raed det faktiska ut­fallet särat felskattningarnas effekt på bedömningen av den framtida ut­vecklingen finns beskriven i bilaga 1: LU:s ekonometriska modell. Prognoserna för 1970—1975 i LU 70 skulle knappast ha blivit väsent­ligt annorlunda om det faktiska utfallet för 1970 hade varit känt då kalkylen gjordes.

1 Se Svensk ekonomi fram till 1977, SOU 1973: 21. bilaga 1.


 


Prop. 1973:125                                                                        4

Utvecklingen 1970—1972. Högkonjunkturen kulminerade under 1970 och avmattades därefter mycket snabbt. BNP-utvecklingen var långsara och sysselsättningsläget försärarades. Den inheraska efterfrågan var låg. För byggsektorn förändrades föratsättningarna radikalt då bostads­byggandet började minska sora en följd av de raättnadstendenser sora började uppträda på bosladsraarknaden. Även koraraunerna, vars ut­gifter expanderat kraftigt under 60-talet, fick nu vidkännas stora fi­nansiella svårigheter sora nödvändiggjorde en därapning av deras ut­giftsökning. Vidare sjönk den privata konsurationen raellan 1970 och 1971. Konjunkturavraattningen drabbade också flera av de viktigaste avnämarländerna för vår export, vars ökningstal kora att dämpas be­tydligt. Eftersom importen minskade, på gmnd av det mycket låga in­hemska efterfrågetrycket, inträffade en kraftig omsvängning i bytesba­lansen 1971.

Under 1972 skedde en viss återhämtning i konjunkturen. Den inhems­ka efterfrågan ökade fortfarande långsamt. De fasta investeringarna utvecklades dock relativt kraftigt bl. a. på grund av de stimulansåt­gärder som insattes. Den privata konsurationens ökningstakt var låg. Exporten utvecklades något snabbare än importen vilket kom att inne­bära en fortsatt förstärkning av bytesbalansen. Produktivilelsutveck-lingen utvisade det sedvanliga cykliska mönstret med en raycket lång­sara ökning under 1971 och därefter snabbare uppgång under 1972.

Nedanstående tablå visar utvecklingen 1970—1972 enligt national­räkenskapema (procentuell årlig volyraförändring 1970—1972).i

 

BNP

1,1

Privat konsumtion

0,7

Offentlig konsumtion

2,5

Bruttoinvesteringar

1,6

Export

5,6

Import

0,7

Det torde stå fullt klart att efterfrågan utvecklats långsamt under pe­rioden 1970—1972. För att kunna bedöraa resursutnyllj andegradens förändringar krävs emellertid också att man studerar arbetskraftslill-gångens och produktivitetens förändringar. En sådan bedöranrag, in­nehållande en förnyad prognos för 1970—1975 och en fraraskrivning av kalkylerna till 1977 framläggs i följande avsnitt.

' Den utvecklingstakt som anges i tablån överensstämmer med i april 1973 gäl­lande nationalräkenskaper. Som berörs i inledningen kommer, när ej annat anges, de redovisade siffrorna att vara hämtade från LU: s ekonometriska modeU och nationalräkenskaperna hösten 1972. SCB SM N 1972: 93.


 


Bil. 3    Avstämning och framskrivning av LU 70            5

1.2 Avstämning av LU 70 och framskrivning till 1977

I detla avsnitt skall först tas upp de bedömningar av arbetskraftens och produktivitetens utveckling som gjordes i LU 70 särat de juste­ringar av dessa kalkyler sora nu synes motiverade. Beräkningama förs fram till 1977 och utmynnar i en bedömning av den totala produktions­kapacitetens utveckling frara till näranda år. Därefter följer ett kort avsnitt sora behandlar de oraräkningar av LU 70:s prognos sora gjorts på grund av att det statistiska material sora använts i LU 70 :s ekono­metriska raodell har reviderats. Slutligen redovisas en förnyad kalkyl för användningssidan såväl för perioden 1970—1975 sora för 1972— 1977.

En viss försiktighet måste iakttas vid jämförelser raellan dessa kalky­ler. Utvecklingslakterna 1970—1975 och 1972—1977 är ej utan vidare järaförbara. Vad detta beror på kan belysas med nedanstående princip-diagram.

Konjunkturläge

n

Normal­konjunktur   —


1970


1972


1975


"I------ T"*

1977


Prognosåren 1975 och 1977 har i princip antagits bli år med normal­konjunktur. Eftersom konjunkturlägel 1970 var högre än norraalt och 1972 lägre än norraalt koraraer utvecklingstakten 1972—1977 enbart av delta skäl att bli betydligt snabbare än 1970—1975. Den prognos sora i det följande görs över uppgången i BNP 1972—1977 avser aUlså den sammanlagda effekten av att de tUlgängliga resurserna stiger 1972— 1977 och att dessa utnyttjas i högre grad än för närvarande. För perio­den 1970—1975 är situationen något annorlunda. I fråga ora huvudpar­ten av beräkningarna har även för denna period gäUt att bestäraraa en


 


Prop. 1973:125                                                                        6

utvecklingstakt fram till ett tänkt norraalkonjunkturår vid prognosperio­dens slut (den heldragna linjen 1970—-1975). För lagerinvesteringarna har dock liksom i LU 70 gjorts ett undantag på grund av alt dessa upp­visar raycket starka cykliska variationer. Sora grand för beräkningama ligger ett anlagande om en kraftig lagemppbyggnad 1975. Detta får eraellertid ej betraktas sora en konjunkturprognos. Det historiska raönst­ret för lagercykeln har endast framskrivits. Effekten på beräkningsresul­taten av detta är emellertid sådan alt de liknar dera sora fås vid ett an­tagande om högkonjunktur. Därför har den streckade linjen 1970—1975 fält symbolisera de förutsättningar sora gäller för vår prognos 1970— 1975.

1.2.1  Tillgängliga resurser fram till 1977 Arbetskraften

Till LU 70 gjordes en kalkyl över befolkningens och arbetskraftens utveckling 1970—1980 särat vissa tentativa beräkningar för 80-talel.

Tabell 1:1 Befolknings- och arbetskraftsutvecklingen 1970—1977

 

 

LU70

 

 

Utfall

 

Ny kalkyl

 

 

1970

1972

1975

1970

1972

1975

1977

Medelfolkmängd (1 000-tal)

8 029,6

8 130,9

8 279,4

8 042,8

8 127,8

8 242,3

8 322,9

därav 16—74 år'(1 000-tal)

6 355,0

6 438,9

6 549,0

5 862,7

5 905.3

5 957,1

5 985,0

Relativa arbetskraftstal

 

 

 

 

 

 

 

(16—74är)i

61,6

61,4

61,2

66,7

67.2

67,3

67,5

Antal personer i arbetskraften'

 

 

 

 

 

 

 

(I 000-tal)

3 915,9

3 955,7

4 006,2

3 912,0

3 968.6

4 008,9

4 042,6

Relativa arbetslöshetstal

 

 

 

 

 

 

 

% av arbetskraften

1,8

1,8

1,8

1,5

2,7

1,8

1,8

Relativa frånvarotal

 

 

 

 

 

 

 

(exkl. semester), % av

 

 

 

 

 

 

 

antalet sysselsatta

7,4

7,7

8,2

6,8

6,7

6,8

6,8

Medelarbetslid/vecka/person

 

 

 

 

 

 

 

timmar

39,4

38,4

37,4

39,3

37,6

37,0

36,8

Timmar/vecka, samll. personer

 

 

 

 

 

 

 

milj. timmar

140,32

137,71

135,04

141,24

135,40

135,86

135,96

Antal arbetsveckor/är'

 

 

 

 

 

 

 

veckor

44,75

44,75

44,75

44,66

44,43

44,50

44,50

Antal arbetstimmar/är

 

 

 

 

 

 

 

milj. timmar

6 279,48

6 162,52

6 042,21

6 308,03

6 016,24

6 045,77

6 050,22

1 Talen i LU 70 avser personer i åldem 15 år och däröver.

= Denna kvot anger förhåUandet mellan antalet arbetade limmar/är enligt nationalräkenskaperna och antalet arbetade timmar/vecka enligt arbetskraftsundersökningama. Kvoten avspeglar emellertid inte endast antalet arbetsveckor/år utan även vissa smärre definitionsmässiga olikheter mellan de båda källorna. Skill­naderna mellan LU 70 och de reviderade beräkningarna beträffande kvotens storlek beror till en del på alt timmar utförda av värnpliktiga behandlats på olika sätt.

Anm. På grund av ovannämnda olikheter beträffande den äldersmässiga avgränsningen av arbetskraften och beräkningen av antalet arbetsveckor/är är uppgifterna enligt LU och de reviderade beräkningarna inle helt jämförbara. De förändringstal, härledda ur denna tabell, som redovisas i det följande i text och tablåer torde emellertid endast marginellt ha påverkats av dessa olikheter.

Antalet arbetstimmar per år enligt arbetskraftskalkylen i LU 70 har efter korrigering för ovan diskute­rade olikheter beräknats till 6 209,21 milj. tim. 1970, 6 097,71 milj tim. 1972 och 5 990,67 milj. tim. 1975.


 


Bil. 3    Avstämning och framskrivning av LU 70                       7

I detla avsnitt redovisas först de resultat av beräkningarna i LU 70 som avser perioden 1970—1975. Beträffande den del av prognosperio­den sora redan förflutit, dvs. 1970—1972, görs en jämförelse mellan beräknad och faktisk utveckling. Vidare presenteras en ny arbetskrafts­kalkyl, som utarbetats vid statistiska centralbyrån (SCB), avseende pe­rioden 1972—1977.1 Dessa nya värden redovisas tillsaramans raed ul-fallsdata för 1970—1972 enligt den periodindelning, sora används för denna avstäraning och fraraskrivning, näraUgen 1970—1975 och 1972 —1977.

Fraraställningen i det följande baseras i huvudsak på innehållet i tabeU 1.

Utvecklingen 1970—1975 enUgl LU 70. Vissa resultat av den be­folknings- och arbelskraflskalkyl, sora redovisas i LU 70, återges i ta­bell 1. Nedanstående tablå sammanfattar de förändringar sora förut­sågs för perioden 1970—1975.

 

 

Medelfolkmängd

Totalt          15 år och däröver

Antal personer i arbetskraften

Antal arbetade timmar/år milj. tim.

Antal % per år

249 800 0,6

194 000 0,6

90 300 0,5

— 236,27 -0,8

Enligt den i LU 70 använda befolkningsframskrivningen beräknades raedelfolkraängden i Sverige koraraa att öka raed 1/4 railj. 1970—1975 till knappt 8,3 railj. eller raed 0,6 % per år. Då denna ökning väntades i betydande utsträckning bestå av bam och ungdoraar under 15 års ål­der särat personer i åldern 65 år och däröver, bedörades arbetskraftens tillväxt koraraa all bli något svagare än befolkningsökningen. En förut­sedd minskning av männens och de icke gifta kvinnornas relativa ar­betskraftstal- verkade också i denna riktning. De gifta kvinnornas re­lativa arbdskraflstal antogs däremot fortsätia att öka 1970—1975 men i något långsammare takt än under närraast föregående 5-årsperiod.

Såsora framgår av ovanstående tablå väntades antalet personer i ar­betskraften 1970—1975 öka raed 0,5 % per år. ArbetskrafIsvolymen mätt i liramar beräknades under sararaa period koraraa att rainska raed i genorasnitt 0,8 % per år. Till den skiljaktiga utvecklingen för antalet personer i arbetskraften och antalet tiraraar bidrog den beslutade sänk­ningen av den lagstadgade veckoarbetstiden från 42,5 tiU 40 tiraraar, en fortsatt ökning av andelen deltidsarbetande och en viss förraodad ökning av frånvaron från arbetet. Kvinnornas växande andel av totala arbetskraften verkade i sararaa riktning eftersora deras genorasnittiiga arbetstid väntades förbli kortare än raannens.

1 Se SCB:s serie Information i prognosfrägor 1973: 7, Arbetskraftsresurserna 1965—1972 och 1972—1980, analys och prognos.

' De relativa arbetskraftstalen anger hur stor andel av en befolkningsgrupp som står till arbetsmarknadens förfogande antingen som sysselsatta eller som ar­betslösa.


 


Prop. 1973:125                                                         8

Utfallet 1970—1972. Trots en relativt begränsad befolkningstiUväxt 1970—1972, vilken främst sammanhängde med minskande invandring och tilllagande utvandring under dessa år, ökade antalet personer i ar­betskraften förhållandevis kraftigt. Denna ökning, i genomsnitt 0,7 % per år, berodde i betydande utsträckning på stegrade relativa arbets­kraftstal bland kvinnorna. Dessa tal steg 1970—1972 kraftigare bland gifta än bland icke gifta kvinnor. Likaledes var ökningen kraftigare bland kvinnor med bam under 7 år än bland övriga kvinnor. Bland männen noterades 1970—1972 fortsatt sjunkande relativa arbetskrafts­tal.

Antalet totalt utförda arbetstiraraar rainskade 1970—1972 raed i ge­norasnitt 2,3 % per år. Denna rainskning sammanhängde tUl stor del raed den lagstadgade arbetstidsförkortningen och den betydande ök­ning av arbetslösheten sora skedde 1970—1972. Dessutora noterades en ökning — delvis av arbetsmarknadsskäl — av andelen deltidsarbe­tande.

Jäinföielse mellan prognos och ulfall 1970—1972. I nedanstående tablå redovisas vissa befolknings- och arbetskraftsdata 1970—1972, dels enligt arbetskraftskalkylen i LU 70, dels som faktiskt ulfall för des­sa år. Siffrorna anger förändringarna mellan de nämnda åren.

 

 

Medelfolkmängd Totalt             16—74 år'

Antal personer i arbetskraften

Antal arbetade timmarfår milj. tim.

Antal

LU70

Utfall

% per år LU 70 Utfall

101 300 85 000

0,6 0,5

83 900 42 600

0,7 0,4

39 800 52 600

0,5 0,7

—   116,96

—   291,79

—   0,9

—   2,3

' LU:s siffror avser personer i åldern 15 år och däröver.

Av tablån framgår att ökningen av antalet personer i arbetskraften 1970—1972 blev något större än den I LU 70 beräknade trots den för­hållandevis svaga befolkningstUlväxlen. Detta berodde på att de relativa arbetskraftstalen totalt sett steg 1970—1972, medan de i LU 70 an­togs komma att sjunka något. Ökningen av dessa tal föll helt på kvin­norna, främst de gifta kvinnorna, medan en nedgång i ungefär den takt som anlaghs i LU 70 noterades för männen. De gifta kvinnornas relativa arbetskraftstal steg nästan dubbelt så kraftigt sora beräknat, vil­ket delvis lorde ha sammanhängt med särbeskattningsreforraen. Trots denna betydande stegring ökade antalet gifta kvinnor i arbetskraften 1970—1972 något långsararaare än väntat. Detla förklaras av all den väntade ökningen av antalet gifta kvinnor i befolkningen hell uteblev.

Skiljaktigheterna mellan väntad och faktisk utveckling 1970—1972 sammanhänger med flera faktorer av vilka konjunkturutvecklingen tor-


 


Bil. 3    Avstämning och framskrivning av LU 70            9

de vara den raest betyddsefuUa. Sålunda synes det ganska låga genora­snittiiga invandringsöverskottet 1970—1972 och därmed den relativt svaga befolkningsutvecklingen i betydande grad ha berott på vikande efterfrågan på arbetskraft. Vidare torde konjunkturutvecklingen ha på­verkat de relativa arbetskraftstalens förändring. Den fortsatta nedgång­en i dessa lal för de äldre åldersgrupperna synes sålunda ha förstärkts i samband med det försärarade arbelsraarknadsläget, raedan detta bland ungdoraarna tycks ha bidragit till en ökning av de relativa arbetskrafts­talen. Dessa tal steg nämligen 1970—1972 vilket är en återspegling av en minskad tillströraning till universitet och högskolor.

Antalet arbetstimmar per år 1970—1972 beräknades i LU 70:s ar­belskraflskalkyl minska med i genomsnitt 0,9 % årligen, vilket framgår av ovanstående tablå. Minskningen blev emellertid drygt dubbelt så stor, nämligen 2,3 % per år. SkiUnaden mellan prognos och utfall be­rodde förutora på den dämpade konjunkturen även på arbetstidsför­kortningens förläggning. Förkortningen av veckoarbetstiden från 42,5 till 40 timmar genomfördes nästan helt under 1971—1972. I LU 70:s arbelskraflskalkyl hade antagils att den skulle tas ut 1971 och 1973, varför timvolyraen under vartdera av dessa år beräknades sjunka raed ca 2 %. Genom att största delen av arbetstidssänkningen kom alt tas ut under 1972 noterades i arbetskraftsundersökningama redan detta är den medelarbetstid som i LU:s kalkyl beräknats för 1973. Om arbets­tidsförkortningens tidsmässiga förläggning varit känd vid prognostill­fället skulle, med i övrigt oförändrade anlaganden, den kalkylerade minskningen av totala antalet arbetstiraraar 1970—1972 ha blivit 1,6 % per år. Den kvarstående skillnaden raellan beräknad och faktisk ut­veckling av antalet arbetstiraraar kan huvudsakligen förklaras raed ökad arbetslöshet från 1970 till 1972. I LU:s arbetskraflskalliyl antogs oför­ändrade arbetslöshetstal för hela prognosperioden.

Ny kalkyl. Meddfolkraängden i Sverige har av statistiska centralby­rån beräknats öka med 0,5 % per år såväl 1970—1975 sora 1972— 1977. Nettot av in- och utvandring, vilket sjönk kraftigt från 1970 till 1972, har för perioden 1973—1977 i de nya beräkningarna antagils in­nebära ett årligt invandringsöverskott på 15 000. Medan detta överskott väntas beslå huvudsakligen av personer i de s. k. aktiva åldrama, dvs. 16—74 år, beräknas den inheraska befolkningsökningen i betydande utsträckning avse barn och ungdomar samt åldringar. Därigenom för­utses en något svagare procentuell ökning av den aktiva befolkningen än av totala befolkningen 1970—1975 och 1972—1977.

De olika samband som kan antas föreligga mellan utbud och efterfrå­gan på arbetskraft är endast ofullständigt klarlagda. Dessa samband kan avse den rent antalsmässiga utvecklingen såtillvida alt utbudet stiger vid ökad efterfrågan på arbetskraft. Ofta torde dock förändringarna sara­raanhänga med faktorer av mera kvalitativ natur såsora t. ex. arbets-


 


Prop. 1973:125                                                                       10

kraflsefterfrågans geografiska och yrkesraässiga sararaansättning särat befolkningens yrkespreferenser och löneanspråk. I kalkylen över arbets­kraflsutbudet har någon direkt hänsyn lUl ovan näranda slag av sara­band ej kunnat tas. I den män strukturella förändringar av efterfrågan avspeglar sig i del historiska materialet över arbetskraflsutbudet kan emellertid i de gjorda framskrivningarna ligga en fömtsättning ora för­skjutningar på arbetsmarknaden av ungefär sarama karaktär och styrka sora under tidigare perioder. Delta synes överensstäraraa relativt väl även med de beräkningsresultat sora avser olika näringsgrenarnas fram­tida arbetskraftsbehov. Inom enstaka näringsgrenar såsora byggnads­verksamhet och skogsbruk tycks dock utvecklingen under prognosperio­den korama alt awika mera påtagligt från vad sora observerats för 60-talet. Vidare skulle en fördelning på industribranscher, vilket precisio­nen i beräkningarna dock ej raedger, raöjligen ge en något förändrad bild av arbetskraftsbehovets samraansättning. De fömtsedda struktur­förändringarna under prognosperioden torde dock inle avvika väsentiigt från motsvarande tendenser under 60-lalet och de första åren av 70-talel.

I följande tablå återges resultaten av arbelskraflskalkylen uttryckta sora förändringstal för perioderna 1970—1975 och 1972—1977.

 

 

Medelfolkmängd Totalt            16—74 år

Antal personer i arbetskraften

Antal arbetade timmar/år milj. tim.

1970—1975 Antal % per år

1972—1977 Antal % per år

199 500 0,5

195 100 0,5

94 400 0,3

79 700 0,3

96 900 0,5

74 000 0,4

—   262,26

—   0,8

33,98 0,1

Av de ovan angivna ökningstalen beträffande antalet personer i ar­betskraften väntas knappt 2/5 härröra från befolkningsförändringar och drygt 3/5 från stegrade relativa arbetskraftstal. Även om dessa tal totalt sett beräknas stiga 1970—1977, förutses en fortsatt nedgång i raannens relativa arbetskraftstal. Denna nedgång hänför sig dock i sin lur endast till åldersgruppen 54—74 år, medan de relativa arbetskrafts­talen för män i åldern 16—54 år antas koraraa att ligga kvar på 1972 års nivå. Bland kvinnor med barn under 7 år beräknas de relativa ar­betskraftstalen fortsätta att stiga, men i någol avtagande takt. Beträf­fande övriga kvinnor väntas utvecklingen bli olika för skilda ålders-

1 Den fördelning av kvinnorna på civilstånd, som gjorts i tidigare arbetskrafts-beräkningar, har inle tillämpats i den nya kalkylen. Den ökade andelen icke gifta sammanboende och icke gifta kvinnor med barn synes nämligen ha medfört att en indelning efter civilstånd inte längre på ett avgörande sätt återspeglar de skUl­nader i benägenhet och möjlighet att ta arbete som förekommer.


 


Bil. 3    Avstämning och framskrivning av LU 70              11

grupper. Sålunda antas de relativa arbetskraftstalen för dessa kvinnor 1972—1977 förbli oförändrade i åldern 16—24 år, medan en ökning av dessa lal förutses för åldersgruppen 25—64 år och en minskning för kvinnorna över 64 år.

Såsom visas i tabell 2 beräknas befolkningsutvecklingen och föränd­ringen av de relativa arbetskraftstalen få förhållandevis stor positiv ef­fekt pä totala timvolymens utveckling  1970—1975  och  1972—1977.

Tabell 1: 2 Olika komponenters effekt på arbetskraftstillgången 1970—1977 Procent av den totala arbetskraftsvolymen

 

 

1970—1975

1972-1977

Förändring i total arbets­kraftsvolym i timmar

 

 

Män Kvinnor

4,7 0,9

—1,3 1,7

Summa

-3,8

0,4

därav:

 

 

befolkning

relativa arbetskraftstal

arbetslöshet

frånvaro

medelarbetstid

1,0

0,8

—0,3

0,1

-5,4

0,7

0,6

1,0

—0,1

—1,8

Den genomsnittliga arbetslöshetsnivå sora i kalkylen valts för prognos­perioden, 1,8 % av antalet personer i arbetskraften, är något högre än det relativa arbetslöshetstal sora noterats för 1970, raen betydligt lägre . än 1972 års värde. Förändringen av arbetslöshetsnivån koraraer därför i beräkningarna för 1970—1975 att få en viss negativ effekt och för 1972—1977 relativt kraftig positiv inverkan på utvecklingen av antalet arbetstimmar per år. Minskningen av medelärbetstiden per vecka, 1970 —1975 främst beroende på den lagstadgade arbetstidsförkortningen och 1972—1977 huvudsakligen på grund av ökande deltidsarbete, be­räknas dra ned totala timvolyraen kraftigt under båda 5-ärsperiodema. I beräkningarna förutsätts att ingen ytterligare allmän arbetstidsförkort­ning sker under perioden.

ArbetsproduktivUet

Under 60-talet ökade produktiviteten snabbt. För hela ekonomin uppgick den årliga ökningstakten tiU i genomsnitt 4,7 % per år 1965— 1970. LU 70 förutsåg i sina kalkyler en ökningstakt 1970—1975 som var ungefär densarama som under närmast föregående 5-årsperiod.

Den konjunkturdämpning sora varit förhärskande 1970—1972 har raedfört att den genorasnittiiga produklivitetsökningstaklen över dessa två år inskränker sig till ca 4,0 % per år raot de 4,8 % som förutsattes i LU 70. Därapningen blev särskilt kraftig inora industrin där ökningen


 


Prop. 1973:125                                                                       12

synes ha stannat vid ca 5 % per år raot de 7,6 % sora förväntades i LU70.

Den fråga man nu måste ställa är i vilken grad och hur snabbt den i konjunktursvackan dämpade produktivitetsökningen koramer alt åter­gå tUl en mera norraal, långsiktig ökningstakt. I och för sig finns all finledning att förraoda att det norraala cykliska mönstret med en åter­gång till snabbare produktivitetsökning koraraer alt göra sig gällande även denna gång. Sora slöd för denna uppfattning kan åberopas exera­pelvis de enkäluppgifler angående produktions- och sysselsättningsläget sora insaralats av Industriens utredningsinstitut hösten 1972.1 Det frara­går där att företagen 1972 ansåg sig ha en outnyttjad produktionskapa­citet som var flerdubbdt större än den undersysselsättning man sam­tidigt angav.

Trots vad som ovan sagts har vi emellertid denna gång valt att i våra kalkyler använda produklivitelsantaganden som sammanvägda något un­derskrider såväl de långsiktigare trenderna som de värden som angavs i LU 70. För industrins del antas en produktivitetsökning 1970—1975 med i genomsnitt 6,8 % per år all jämföra med 7,6 % enligt LU 70 vU­ket lal också är lika med det faktiska utfallet 1965—1970. För hela eko­nomin är talen 4,3 % enligt de nya kalkylerna, 4,8 % enligt LU 70 och 4,7 % 1965—1970.

För perioden 1972—1977 antas produktivitetsökningen inom indu­strin, på grund av upplösandet av de ovan diskuterade produktivitets-reserverna, komraa all uppgå till ca 7,8 % årligen.

Skälen för en uppbromsning av produktiviletsökningstaklen kan sam.-manfatlas på följande sätt.

1.    I och för sig finns en långsiktig tendens till en förskjutning av sys­selsättningen mot näringar raed låg produktivitetsökning, frärast på tjänstesidan. I det föreliggande perspektivet döljs dock denna tendens dels genora det byte av prisbasår som skett, dels genora alt den offentli­ga sektorn beräknas öka långsararaare än den privata 1970—1975.

2.    Vid en intemationell järaförelse synes industrins produktivitet un­der en följd av år ha ökat mycket snabbt i Sverige. Denna utveckling har varit kopplad till en kraftig strukturomvandling, vilken yttrat sig t. ex. i form av förelagssamraanslagningar och företagsncdiäggdser. Man kan av allmänna skäl vänta sig att produktivitetseffekterna av en sådan process efter hand ebbar ut. Strukluroravandlingen har utan tvi­vel också bidragit till att skapa eller öka olika sorlers spänningar i eko­nomin, exerapelvis av regional eller socio-ekonomisk karaktär, vilket raedför problem i utveckUngen. Olika medel för att dampa eller upp­lösa sådana spänningar har redan komrait till användning och denna process kan väntas fortgå.

3.    På de  enskilda arbetsplatserna synes  medvetandet om produk-

1 Se Svensk ekonomi fram till 1977, SOU 1973: 21, bilaga 3, avsnitt 2.5.


 


Bil. 3    .4vstämning och framskrivning av LU 70                      13

lionsprocessens avigsidor ha växt sig allt starkare och manifesterat sig i krav på en arbetsmiljö så fri från stress- och otrivselfaktorer sora raöj­ligt. Övergången till nya löneforraer och produktionsprocesser kan sät­tas i saraband härraed. Ehuru en utveckling av skisserat slag på någon sikt kanske skulle verka höjande på produktiviteten även raätt enligt konventionella mått förefaller det dock rimligt att, speciellt i ett korta­re perspektiv, tänka sig att en ökad del av det eljesl möjliga produk­tionsresultatet i fraratiden koraraer att tas ut i form av en förbättrad arbetsmiljö.

Många andra skäl både för och eraot en neddragning i produktivi­tetsökningstakten skulle utan tvivel kunna anföras. Det är självfallet också helt oraöjligt att på olika branscher kvantifiera effekterna av de tendenser sora ovan antytts. Hänsyn till dera har dock gjort att vi ansett oss böra godta de lägre produktivitetsökningar sora antytts genora de ut­förda företagsenkälema. De produktivitetslal sora införts i våra kalky­ler fraragår av tabell 3.

Tabell 1: 3 Arbetsproduktivitetens utveclding inom olika sektorer 1960—1977 Procentuell ärlig volymförändring

 

 

 

 

 

1960— 1965

1965— 1970

1970—

1975

 

1972— 1977

 

LU70

LU70' omräkn.

Ny kalkyl

Jordbruk, skogsbmk m. m. Industri o. kraftproduktion Byggnadsverksamhet

5,1 8,1

4,7

8,0

7,5 3,1

8,0 7,6 3,5

6,9

7,6 3,5

6,2 6,8 3,5

4,8 7,7 2.7

Summa varu- o. kraft­produktion

7,6

7,1

7,3

7,1

6,6

7,0

Privata tjänster

3,6

3,5

4,2

4,0

3,7

3,6

Summa tiänsleproduktion

2,9

2,3

2,7

2,9

2,3

1,9

Totalt

5,2

4,7

4,9

4,8

4,3

4,3

' Se avsnitt 1.2.2.

 

 

 

 

 

 

Sora ovan nämnts beräknas produktivitetsökningen inom industrin bli speciellt snabb under perioden 1972—1977, beroende på ett antaget un­derutnyttjande av produktionsresurserna i utgångsläget. För jord- och skogsbmk beräknas uppgången däremot bli långsararaare än under pe­rioden 1970—1975, beroende på tiUfälUga faktorer sora påverkar ut­gångsläget 1972. För byggnadsverksamheten har, sora fraragår i avsnUl 2.3 nedan, en neddragning av produktivitetsökningstakten för den se­nare perioden skett. För tjänstesektorema slutligen har ingen föränd­ring i produktivitetsökningslakt 1972—1977 järafört med 1970—1975 antagits, ehum det varit möjligt, och kanske rimligt, att anta en kon-


 


Prop. 1973:125                                                                       14

junkturreserv i utgångsläget även inom dessa sektorer. Sammantaget in­nebär de överväganden som gjorts för de olika näringsgrenama att pro-duktivilelstakten 1972—1977 kommer att uppgå tiU ungefär sarama tal som för 1970—1975.

Total produktionskapacitet

De antaganden som gjordes i LU 70 beträffande arbetskraftstillgång­en, den sektorvisa produktivitetsutvecklingen och seklorsararaansätt-ningen innebar att den totala produktionskapaciteten skulle öka raed 4,1 % per år 1970—1975 (tillväxten avser BNP raätt från produktions­sidan, se tabell 4). Med den oraräkning sora gjorts utifrån nu förelig­gande statistisk inforraation och avseende 1968 års prisnivå (raot 1959 års priser i LU 70) erhålls en genorasniltlig årlig kapacitetstillväxt på 4,0 %. lärafördser raed LU 70 avser i princip sådana oraräknade kal­kyler. Vad omräkningen inneburit beträffande utvecklingen av olika poster i försörjningsbalansen anges i tabell 5 (avsnitt 1.2.2.).

Enligt de beräkningar som nu gjorts, förefaller det ej sannolikt att en fullt så stark stegring i produktionskapaciteten skall kunna uppnås under perioden 1970—1975, som förutsattes i LU 70. Den nya kalky­len pekar i stäUet på en trolig ökningstakt för perioden på i genom­snitt 3,4 %> per år (tabell 4). Det bör här särskUt observeras att denna kalkyl inte avser den faktiska utvecklingen i BNP, vilken ju i betydan­de utsträckning är beroende av konjunkturläget vid olika tidpunkter — utan endast utvecklingen i den totala produktionskapaciteten. Hur stor del av denna kapacitet som tas i anspråk komraer sedan att bero på det aktuella konjunkturlägel. Sysselsättningsgraden är här av avgörande be­tydelse. Det är därför inte raeningsfullt att utifrån denna kalkyl, som avser den långsiktiga tillväxten i produktionskapaciteten, söka härleda en konjunkturprognos över BNP:s utveckling 1972—1975, genom att från den totala ökningen 1970—1975 dra den faktiska utvecklingen i BNP 1970—1972.

Tabell 1: 4 Arbetskraftens, produktivitetens och BNP:s förändringar 1965—1977

Procent per år

 

 

 

 

1965-

1970-

 

1970-

1970-

1972-

 

1970

1975

 

1972 •   Ut-

1975

Ny

1977'

 

 

 

 

 

 

 

LU70

LU70 omräkn.

fall

kalkyl

 

Arbetskraft i timmar

-0,6

-0,8

-0,8

-2,3

-0,8

0,1

BNP per arbetstimme

4,7

4,9

4,8

4,0

4,3

4,3

BNP från produktions-

 

 

 

 

 

 

sidan

4,1

4,1

4,0

1,5

3,4

4,4

BNP från användnings-

 

 

 

 

 

 

sidan

4,0

3,8

3,7

1,1

3,1

4,2

Under förutsättning att ingen aUmän arbetstidsförkortning sker under perioden.


 


Bil. 3    Avstämning och framskrivning av LU 70                 15

Däreraot kan man givetvis försöka bestäraraa vilken produktionsök­ning sora blir raöjlig inora det kapadtetsulryrarae sora beräknas före­ligga fram till 1975. Härvid bör noteras att den ökning i produktions­kapaciteten sora beräknats för 1970—1975, 3,4 %, avser det åriiga ge­norasnitlet för perioden. Produktlonskapacilelens tillväxt raåste ha varit lägre under 1971 och 1972 — då huvuddelen av arbetstidsförkortningen genomfördes — än under den därpå följande perioden. Utförda beräk­ningar, varvid effekten av arbetstidsförkortningen frånräknats. tyder på en kapacitetstillväxt 1972—1975 på ca 4 % per år. HärtiU komraer den kapacitetsreserv som uppstod 1970—1972 genora att hela produk­tionskapaciteten mte kunde fullt utnyttjas. Om också denna reserv kan tas i anspråk skulle det rent räkneraässigt föreligga ett utryrarae för en BNP-ökning 1972—1975 på uppskattningsvis upperaot 5 % per år.

För perioden 1972—1977 beräknas, sora fraragår av tabell 4, syssel-sätlningsvolyraen korama alt utvecklas betydUgt gynnsamraare än 1970 —1975. Vid dessa beräkningar har inget antagande lagts in ora ytterliga­re arbetstidsförkortning efler 1973. Med den utveckling av arbetsproduk­tiviteten som här föratsatts beräknas den totala produktionskapaciteten öka med 4,4 % per år 1972—1977.

i.2.2 Avstämning och revidering av kalkylen för resursanvändningen 1970—1975 enligt LU 70 I det följande komraer en genoragång att göras av de olika korapo-nenlerna på BNP:s användningssida. Med hänsyn till den uppläggning som arbelet denna gång fått komraer denna genoragång att ske i en nå­got annan ordningsföljd än den eljest vanliga. Först behandlas närnligen de variabler för vilka oberoende prognoser gjorts, dvs. de variabler sora är exogena i den raodell som använts för beräkningarna. Därefter be­handlas de variabler som frarakoraraer som resultat i denna modell. In­nan genomgången kan ske blir det dock nödvändigt att i korthet beröra modellen och de förändringar däri som gjorts sedan LU 70.

LU:s ekonometriska modell

Vid upprättandet av kalkylerna för den ekonomiska utvecklingen 1970—1975 i LU 70 användes en ekonoraetrisk totalraodell för den svenska ekonorain. Denna har också komrait till användning vid av­stäraningen av LU 70.1 Det statistiska raaterial sora Ugger till gmnd för beräkningarna är, jämfört med LU 70, fömyat på saratliga punkter. Volymberäkningarna görs nu i 1968 års priser mot tidigare i 1959 års priser. Vidare finns modellen nu i två varianter. I den ena har närings­livet indelats i 24 sektorer medan sektorindelningen i den andra så nära som möjligt ansluter tiU den som användes i LU 70. Näringslivet inde-

1 För en presentation av modellen och modellresultaten se bilaga 9 till LU 70, Plan och prognos, SOU 1971:70. För motsvarande redogörelse avseende av-stämningsarbetel se Svensk ekonomi fram till 1977, SOU 1973: 21, bilaga 1.


 


Prop. 1973:125                                                                       16

Tabell 1: 5 Försörjningsbalansens utveckling 1970—1975 enligt LU 70

Procentuell årlig volymförändring

 

 

Urspmnglig

Omräknat

 

beräkning

 

1. Privat konsuration

3,3

 

3,1

2. Offentlig konsumtion

4,5

 

4,5

Stat

3,5

 

 

Kommun

5,2

 

 

3. Total konsumtion (1-1-2)

3,6

 

3,5

4. Bruttoinvesteringar

 

 

 

Totalt

3,5

 

3,5

Bostäder!

-2,0 (-

-0,5)

-0,5

Offentiiga

3,4

 

3,2

Stal

3,5

 

 

Kommun

3,3

 

 

Privata'

6,2 (

3,5)

3,5

Industri

6,5

 

7,1

5. Inhemsk resursförbrukning

 

 

 

(3-1-4-1- lagerförändring)

3,4

 

3,3

6. Summa kapitalbildning

 

 

 

(4+lager -i- bytesbalans)

4,3

 

4,3

7. Export av varor och tiänster

7,3

 

7,0

därav: varor

7,6

 

7,3

8. Import av varor och tiänster

6,2

 

5,7

därav: varor

6,1

 

5,6

9. BNP

3,8

 

3,7

' Angavs i LU 70 enligt andra definitioner än i modellkömingama. Inom parentes anges med omräknade värdet jämförbart tal.

lades där i 16 sektorer. För avstäraningen har 16-sektorsraodellen an­vänts raedan de förnyade kalkylerna har gjorts raed hjälp av 24-sektors-raoddlen.

Genora att det statistiska raaterialet förändrats sedan LU 70 koraraer modellen ej att ge exakt det resultat sora raan då fick även om de an­laganden beträffande vissa variabler som ger föratsättningarna för mo­dellens lösning i princip är exakt desamma som då. Det blir därför nödvändigt alt här först presentera LU 70:s prognos enligt huvudbetän­kandet (beräknad i 1959 års priser) och därefter den oraräknade pro­gnos (beräknad i 1968 års priser) sora fås raed den nya 16-sektorsrao­dellen ora i princip sararaa anlaganden görs sora i LU 70 ora den yttre UtveckUngen.

Sora fraragår av tabell 5 är skillnaden raellan de båda beräkningarna inte så stora att de behöver beaktas särskilt i detta sammanhang.

Modellen skiljer i princip mellan den offentliga myndighetssektom och övriga delar av ekonomin och orafattar egentiigen endast de senare. För alt belysa hela ekonorain raåste raoddlresultaten därför korabine­ras med fristående beräkningar över den offentiiga sektorns konsum­tion och produktion (se avsnitt 2.2 nedan, järate bilaga 5: OffentUga tjänster).2 Men även för raodeUseklorema raåste frislående, exogena,

' Se SOU 1973: 21, bilaga 1, avsnitt 5, för en noggrann redogörelse. » Se Svensk ekonomi fram till 1977, SOU 1973: 21, bilaga 5.


 


Bil. 3    Avstämning och framskrivning av LU 70              17

prognoser göras för bruttoinvesteringar, lager och produktivitet. Vidare krävs sådana från raoddlen fristående beräkningar över total sysselsätt­ning särat över det exporlöverskott i handeln med varor och tjänster sora krävs för att balans i de utrikes betalningarna skall råda. Model­len beräknar då bl. a. utvecklingen av privat konsuration, produktion och utrikeshandel inom de olika sektorerna under fömtsättning av fuU sysselsättning och balans i de utrikes betalningarna.

Ett viktigt led i modellen är de input-outputmatriser som beskriver leveransslröraraania mellan de olika sektorerna i ekonomin. Som utför­ligt redovisas i bilaga 1 har dessa matriser i princip prognoserats ge­nom en förlängning av historiska utvecklingstrender. Det är uppenbart att i sådana fall där kraftiga strukturförändringar ägt rum en sådan prognosraetod är mindre lämplig. Modellresultaten för de olika produk-tionsseklorema förefaller i vissa fall att vara påverkade härav och stor försiktighet måste därför iakttas vid tolkningen av de sektorvisa resul­taten.

Bruttoinvesteringar

De totala bruttoinvesteringama (exkl. lager) förutsattes i LU 70 öka raed 3,5 % per år 1970—1975. Industriinvesteringarna angavs stiga raed ca 7 % och de offentliga investeringarna med drygt 3 % per år. För bostadsinvesteringarna räknade LU 70 däremot med en minskning på 0,5 % per år (tabell 6). I fråga ora bostäder och privata investeringar föreligger vissa definitionsolikheter och andra skillnader av statistisk na­tur genteraot LU 70. Att de förändringstal sora anges i tabell 6 för 1970—1975 (LU oraräknat) kraftigt avviker från dera sora publicerades i huvudrapporten i LU 70 beror på sädana olikheter och inte på den I föregående avsnitt nämnda omräkningen.

Under 1970—1972 ökade de totala investeringarna med 1,8 % per år. Denna låga ökningstakt kan till stor del hänföras tiU minskningen i de koraraunala investeringarna. Också bostadsinvesteringarna rains­kade, och detta i en något snabbare takt än vad sora föratsattes i LU 70 beträffande den genomsnittliga årliga nedgången 1970—1975. De stat­liga investeringarna kora däreraot genora konjunklurstiraulerande åtgär­der alt öka i en snabb takt. Industrins investeringar bedörades i LU 70 behöva öka med ca 7 % per år 1970—1975. Den faktiska upp­gången 1970—1972 stannade vid 4 % per år. Sett i förhåUande tUl det under dessa år rådande konjunkturläget måste emellertid denna ökning betecknas som ovanligt stark. Att dessa investeringar kunde hållas uppe på en så pass hög nivå sammanhänger raed de konjunklurstiraulerande åtgärder som vidtogs. Dessa avsåg dock till inte ringa del miljövårds­investeringar, vUka inte väntas ge samma omedelbara tillskott till pro­duktionskapaciteten som andra investeringar. Sarahällsekonoraiskt och på längre sikt också företagsekonomiskt raedför emellertid dessa inve-

2    Riksdagen 1973. 1 saml. Nr 125. Bilaga 3


 


Prop. 1973:125                                                                    18

Tabell 1:6 Bruttoinvesteringar 1965—1975

Procentuell årlig volymförändring

 

 

1965-

1970—

1970—

1970—

 

1970

1975

1972

1975

 

 

LU 70

Utfall

Ny kalkyl

 

 

omräkn.

 

 

Totalt

3,8

3,5

1,8

2,1

Bostäder

2,6

-0,5

-1,4

-1,0

Offentliga

6,7

3,2

-0,7

1,4

därav: stat

-0,3

 

10,0

4,0

kommun

9,6

 

-4,2

0,6

Privata

3,2

3,5

4,0

3,5

därav: industri

3,6

7,1

4,0

4,1

steringar betydande fördelar, även i den IntemationeUa konkurrensen. I den nya kalkylen för 1970—1975 har de totala bruttoinvesteringar­nas ökningslakt reviderats ned tUl 2,1 % per år. Den mest påtagliga nedrevideringen i prognosen gäller kommunernas investeringar vilka nu endast väntas öka med 0,6 % per år mot 3,3 % per år enligt LU 70. Denna kraftiga förändring av prognosen har sin förklaring i de finan­siella svårigheter sora koraraunerna raött under början av 70-lalet. Dessa väntas inte heller förbättras så påtagligt under den närraaste tiden att LU 70:s prognos kan infrias. Det kan också näranas alt den låga öknings­takten för kommunala investeringar — som framgår av avsnitt 2.2 — till stor del sammanhänger med den höga investeringsnivån under ut­gångsåret 1970. De privata investeringarna beräknas nu, liksom i LU 70, stiga med 3,5 % per år 1970—1975. Induslrnnvesteringarna har dock reviderats ned från ca 7 % per år till ca 4 % per år. Skälen till detta diskuteras närraare i avsnitt 2.1 och i kapitel 4.

Lagerinvesleringar

De antaganden sora görs ora lagerinvesteringarnas fraratida storlek blir av stor betydelse för beräkningen av övriga koraponenter. Dels be­ror detta på lagrens höga iraporlinnehåll, dels pä de kraftiga sväng­ningar sora kännetecknar lagerbUdningen (se t. ex. diagrara 4: 1 sid. 71). Olyckligtvis är också den statistiska bUden av lagerförändringen och la­gerslockarnas utveckling över tiden raindre god. Detta kan illustreras raed att den första prognos för lagemppbyggnaden 1970 sora gjordes (i deceraber 1969) angav densararaa till ca 1 900 mUj. kr i 1969 års priser. Det faktiska utfallet beräknades senare till ca 4 570 railj. kr. Det är i det­ta perspektiv sora LU:s underskattning av utgångsläget 1970 raed ca 1 raUjard kr raåste ses.

Genora raoddlens konstmktion — vUken här i betydande grad täc­ker dt reellt sakförhållande — påverkas det framtida utrymraet för öv­riga koraponenter mycket av vilket antagande sora görs beträffande lagemppbyggnaden ett visst år, dvs. frärast av vilket antagande man


 


Bil. 3    Avstämning och framskrivning av LU 70                      19

gör om lagercykelns fas för det aktuella året. LU:s beräkningar är trendprognoser, ej konjunkturprognoser. Av hänsyn till järaförbarhe-ten med LU 70 och till att en stor del av perioden 1970—1975 redan förflutit har dock för det senare året ett avsteg från denna princip måst göras. Lagercykeln antas därför koraraa att befinna sig i samraa läge 1975 som 1970. De lagerförändringar som beräknas för olika år anges i nedanstående tablå (miljarder kr i 1968 års priser).

1970             1972             1975

LU 70 omräkn.                4,2                 ..                   3,6

Ny kalkyl                         4,2                —0,6              4,2

Offentlig konsumtion

I LU 70 föratsattes den totala offentliga konsumtionen öka raed 4 1/2 % per år 1970—1975. I förhållande tiO de planer sora insaralats från statliga och koraraunala huvudraan innebar detta en nedskärning av den åriiga ökningstakten med ca 1/2 procentenhet. I kalkylen för­utsattes vidare att ökningslakten skulle vara något snabbare under kal­kylperiodens första år och alt den sedan skulle avta.

Utvecklingen av statlig och komraunal konsuration sedan 1965 anges i nedanstående tablå (förändring i volyra, % per år).

1965—    1970—    1970—    1970—

1970       1975       1972       1975

LU70       Utfall  •      Ny kalkyl

Stadig konsumtion  "        1,9          3,5          3,0          3,2

Kommunal konsumtion     8,6          5,2          2,7          4,2

Total offentlig konsumtion               5,7          4,5          2,8     3,8

Det bör observeras att ökningstalen för statlig och koraraunal kon­sumtion 1965—1970 är påverkade av vissa förändringar i huvudraanna­skap. (Det bör också påpekas alt de här presenterade uppgiftema avser LU 70:s kalkyl ulan tidigare närand oraräkning eftersom huvuddelen av den offentliga konsumtionen ej ingår i modellen.)

Som fraragår av tablån ökade fraraför allt den koraraunala konsura­tionen avsevärt långsararaare 1970—1972 än vad sora föratsattes i LU 70. För utvecklingen inora olika ändamålsoraråden av den offentliga konsurationen och för de nya kalkylerna avseende 1970—1975 redo­görs närraare i avsnitt 2.2. EnUgt där presenterade kalkyler beräknas den offentliga konsurationens ökning 1970—1975 tUl I genorasnitt 3,8 % per år. Nedrevideringen i förhållande tiU kalkylen i LU 70 beror till en del på den svaga utvecklingen 1970—1972, tUl stor del betingad av

' Enligt de senaste beräkningarna i den reviderade nationalbudgeten för 1973 har lagerförändringen 1972 uppskattats till -0,2 miljarder kr.


 


Prop. 1973:125                                                        20

kommunemas finansiella svårigheter. Men också för de återstående åren av kalkylperioden förutses ökningstakten bli lägre än enligt LU 70. Nedrevideringen — som gjorts i belysning av nytt planraaterial — är mest påtaglig i fråga om högre utbUdning särat hälso- och sjukvård.

Bylesbalanskravet

För 1970 registrerades ett underskott i bytesbalansen om ca 1 750 milj. kr. Till en del berodde detla på det högt uppdrivna efterfråge­läget inom landet, men en långsiktig förskjutning mot underskott i by­tesbalansen hade förmärkls under slutet av 60-talet. En fortgående för­svagning av tjänstebalansen — främst genom turismens utveckling — utgjorde sålunda ett tydligt inslag i ulvecklingsbUden. Denna tendens bedömdes bli bestående 1970—1975. Den planerade ökningen av u-landsbiståndet kunde också beräknas ställa ökade krav på betalnings­balansen. De kalkyler som gjordes av hur transfereringsnettot till följd av bl. a. det förutsedda u-landsbiståndet skulle bli 1975, visade på bety­dande underskott. För alt möta detla underskott skulle handeln med varor och tjänster behöva vändas från ett underskott 1970 ora 1 100 raUj. kr räknat i löpande priser tUl ett plussaldo 1975 om 2 400 milj. kr. Genom försvagningen på tjänsteområdet måste en ännu större om­svängning ske för handeln med varor.

När konjunkturen vände nedåt 1971 förbättrades handelsbalansen mycket väsentligt. 1972 registrerades ett överskott i handeln med varor och tjänster om ca 2 500 raUj. kr i löpande priser. Ett gott överskott förelåg dämied i bytesbalansen, då underskottet i transfereringsnettot inkl. ulvecklingskrediter sararaa år uppgick till ca 1 500 milj. kr. Denna förbättring var uppenbarligen påverkad av konjunkturomslaget. Beräk­ningar har gjorts över hur läget skulle kunna antas ha varit om man för­utsätter en trendmässig efterfrågeutveckling under de aktuella åren. I dessa kalkyler har ingått att den outnyttjade kapacitetsreserven i ekono­min 1972 var ca 3 %. Olika fördelningar av en sådan tänkt högre pro­duktion på varierande användningsområden (lagerinvesleringar, privat konsumtion etc.) ger givetvis olika resultat i fråga om den uppräkning av importen som därvid skulle ske. Då sedan dessa resultat samraanslälls med likaledes konjunkturjusterade exporlökningstal erhålls jämförelsetal som ligger förhållandevis nära ett balansläge. En viss övervikt mot un­derskoll i bytesbalansen kan dock sägas finnas i beräkningarna.

För utvecklingen framöver har genoraförts förnyade analyser. Dessa redovisas i bilaga 2: Utrikeshandel och betalningsbalans 1970—1977.i De överväganden som där görs innebär att underskottet i transfere­ringsnettot 1975 troligen blir större än som beräknats I LU 70 och att en uppräkning med ca 600 milj. kr tiU 3 000 milj. kr I löpande priser synes motiverad. Det är främst i fråga om posterna faktorbetalningar

> Se Svensk ekonomi fram tiU 1977, SOU 1973: 21, bilaga 2.


 


Bil. 3    Avstämning och framskrivning av LU 70              21

Tabell 1:7 Bytesbalanskravet 1970—1975

Milj. kr

1970       1971       1972       1975

LU70

Löpande priser          -800                                   -2 400

Utfall och förnyad prognos

Löpande priser          -800       -1000      —1500     -3 000

1968 ärs priser         -700       -   900     -1300      -2 300

(löner, kapitalavkastning etc.) och försäkringar sora justeringar bedörals vara påkallade utifrån den utveckling sora skett under senare år. I tabell 7 har sararaanställts tidigare och reviderade beräkningar av de krav på bytesbalansen sora ställs genora utvecklingen av underskottet i trans-fereringsnetlot, varvid beaktats den faktiska utvecklingen frara till april 1973.

Utrikeshandeln

Som nämnts tidigare bestäms genom den ekonometriska modeUen den export sora behövs för att, raed beaktande av t. ex. iraportbehov, valutor för alt fullfölja u-landsbistånd etc, yttre och inre balans i ekonomin skall uppnås.

Det exportkrav 1970—1975 sora därvid framkoraraer innebär alt ex­porten beräknas behöva stiga raed 6,7 % per år (eller ca 7 % för enbart varuexporten). LU 70 räknade med 7,0 % per år (resp. 7,3 %). Några yttre hinder för en sådan ökning bedöms inte föreligga. Inora kon­junklurinstilutet har utarbetats en prognos för avsättningsraöjligheterna på våra exportraarknader. Med beaktande av kapacitetsrestriktioner inora vissa exportnäringar har man där funnit att marknadsraässiga förutsättningar skulle finnas för en exportökning 1970—1975 ora 7,1 % per år för varuexporten Vid beräkningen av exportutryraraet har i möjligaste raån beaktats de effekter som kan följa av handelsavtalet med de europeiska gemenskaperna.

Importen beräknades i LU 70 stiga med 5,7 % per år. Denna pro­gnos nedrevideras nu tUl 5,2 % per år, huvudsakligen sora en följd av den lägre utveckling för BNP som väntas enhgt de fömyade beräk­ningama.

I detia sararaanhang bör näranas att en speciell faktor sora kan på­verka kalkylerna för utrikeshandeln inte kunnat beaktas. Genom det ovannämnda avtalet raed de europeiska geraenskaperna kommer efter hand en tullsänkning att genomföras. Den sänkning av priser på varor från de berörda länderna sora därav torde följa kan raedföra en höjd iraportbenägenhet i vår ekonorai. Här har en sådan eventueU effekt inle kunnat besläraraas. Men det bör frarahållas att importbehoven kan bli högre än som anges i våra beräkningar och att då också kraven på exportökningar därmed stiger.


 


Prop. 1973:125                                                        22

Privat konsumtion

Den privata konsumtionens ökningstakt frarakoraraer som närants ur LU:s ekonoraelriska raodeU. Beräkningen avser det utryrarae sora finns för privat konsuration under de föratsättningar ora övriga användnings-komponenters utveckling för vUka redogjorts i de föregående ddav-snitten. Huruvida detla utryrame helt koramer att tas i anspråk för pri­vat konsumtion eller också för andra ändamål raåste bedöraas separat.

För perioden 1970—1975 beräknades den privata konsurationen en­ligt LU 70 stiga raed 3,1 % per år eller i sarama takt som 1965—1970. Under perioden 1970—1972 steg den privata konsumtionen med endast 0,7 % per år. Detta berodde delvis på en ökad sparbenägenhet hos konsumenterna. Under periodens tre återstående år beräknas den pri­vata konsumtionen emellertid expandera snabbt så att den för hda perioden 1970—1975 skulle stiga med i genomsnht 2,6 % per år.

En diskussion av de faktorer sora är bestäraraande för konsumtions-utvecklingen (sparbenägenhet, transferermgar, förskjutningar i befolk­ningen etc.) återfinns i bilaga 6: Finansiella aspekter på den ekono­miska utvecklingen 1970—1977.i Där görs dt försök att utifrån den för­utsedda utvecklingen av de faktorer som är bestämmande för konsum­tionen (hushållens samraansättning, inkomster etc.) beräkna konsumtio­nens långsikliga förändringar. Man har därvid angivit ett intervall för det länkbara ökningslalet. Våra beräkningar för konsurationsulryraraets tillväxt ligger inom detta intervall.

1.2.3 Kalkyler för utvecklingen 1972—1977

Vid beräkningar av utvecklingen för den nämnda perioden tillkora­raer en korapUkation genora det underutnyttjande av tillgängliga re­surser som fanns 1972. I föreliggande samraanhang har den tekniken använts att vi på bästa raöjUga sätt (se de olika sektors- och orarådes-avsnitlen) fastställt prognosvärden för 1977. Utvecklingen har därefter raätts från del faktiska utgångsläget 1972, såvitt detta varit känt. Härigenora koraraer givetvis variationer i utnyttjandegraden 1972 att påverka de förändringstakter sora anges. I bUaga 1, avsnitt 6, redogörs dock för de försök sora även gjorts att "konjunkturjustera" vissa va­ riabler, främst lagren.-

Brultoinvesteringar

De totala investeringarna beräknas komma alt öka i ungefär samraa

takt 1972—1977 sora 1970—1975. Bosiadsinvesleringarnas rainskning

skulle marginellt avta något i det längre perspektivet beroende på de

antaganden som gjorts om konsumtionens och bostadskapitalstockens

1 Se Svensk ekonomi fram till 1977, SOU 1973: 21, bilaga 6.

 Se Svensk ekonomi fram till 1977, SOU 1973: 21, bilaga 1, avsnitt 6.


 


Bil. 3    Avstämning och framskrivning av LU 70                      23

utveckling (se avsnitt 2.3 nedan). Skillnaden uppgår dock endast till ca 1/2 % per år. De offentliga investeringarnas ökningslakt beräknas ac­celerera något i det längre perspektivet, beroende på en förväntad uppgång i komraunernas investeringar efter 1972. För näringslivets och speciellt industrins investeringar fömtses sararaa eller raöjligen en obe­tydligt lägre tUlväxt järafört raed 1970—1975. Dessa beräkningar är — sora fraragår av avsnitt 2.1 nedan — försedda raed betydande osäker­het. Ökningstakten 1972—1977 blir i viss mån beroende av de anla­ganden som gjorts beträffande petroleum-, verkstadsindustrins och var­vens investeringar vilka båda förutses öka snabbare 1970—1975 än 1972—1977.

Lagerinvesteringar

De principiella problem sora gäller prognosen över lagerföränd­ringarnas storlek redovisades i raotsvarande avsnitt rörande 1970—• 1975 ovan. För 1977 antas, i motsats lill vad som var fallet rörande 1975, lagerstockama ha antagit ett i förhällande tUl produktionsvoly­raen långsiktigt normalt värde. Eftersom motsvarande utfallsvärde 1972 var i hög grad undernormalt innebär detta att en ökande dd av totala resursutryraraet koraraer att upptas av lagerinvesteringar 1972—1977. Något annat anlagande synes eraellertid knappast vara möjligt. Det enda tänkbara alternativet skulle vara att för 1977 anta ett i förhållande till den långsiktiga trenden lika onormalt lågt läge sora 1972.1 Ett värde för lagerförändringen 1977 om -t- 2,1 railjarder kr har därför införts, lärafört raed 1972 innebär detta en orakastning i lagerinvesteringarna med ca 2,7 railjarder kr, dvs. ca 1,7 % av BNP i 1968 års priser. (Det försök tUl konjunkturjustering av lagren 1972 sora gjorts och som redo­visas i bilaga 1 ger som resultat en omkastning motsvarande endast 0,2 %.2 Men det tillgängliga resursutryraraet — produktionskapaciteten — får i ett sådant norraalfall också en motsvarande långsararaare ut­veckling.)

Offentlig konsumtion

Den offentliga konsumtionen beräknas öka något snabbare 1972— 1977 än 1970—1975. Den statUga konsurationen förutses näraligen öka med 3,5 % per år 1972—1977 mot 3,2 % per år 1970—1975 raedan motsvarande tal för den kommunala konsumtionen är 4,3 % raot 4,2 %. För den totala offentiiga konsurationen innebär detta en ökning med 4,0 % per år mot 3,8 % per år för perioden 1970—1975. Denna kalkyl ulgår från uppgifter ora de offentliga rayndigheternas långtidsplanering

1 För att möjliggöra alla jämförelser har som bivarianler även beräknats ett läge där lagren 1975 ligger på den långsiktiga trenden samt ett där lagren 1972 också ligger pä denna trend. Resultaten av dessa beräkningsvariationer redovisas i Svensk ekonomi fram lill 1977, SOU 1973: 21, bilaga 1, avsnitt 6.

" Se Svensk ekonomi fram till 1977, SOU 1973: 21, bilaga 1.


 


Prop. 1973:125                                                        24

under beaktande av redan beslutade åtgärder och kända reforraer. Den offentliga konsurationens ökningstakt ulgör emellertid en viktig hand­lingsparameter för den ekonomiska politiken. Den framtida utvecklingen blir i sista hand beroende på den avvägning och de politiska priorite­ringar som blir aktuella under de framförliggande åren. Något försök all förutse dessa kan inle göras här.

Bytesbalanskravet

I det föregående har underskottet i transfereringsnettot 1975 upp­skattats till 3 000 railj. kr i löpande priser. Under de återstående åren frara tUl 1977 beräknas underskottet växa till 3 900 milj. kr. I 1968 års priser motsvarar detta 2 300 milj. kr resp 2 900 milj. kr. Beträffande u-landsbiståndet, sora ulgör den tyngst vägande posten, har förutsatts att det sedan enprocentsraålet uppnåtts stiger i takt raed BNP.

Utrikeshandeln

Importens beräknade ökningstakt 1972—1977 blir relativt stark. Den uppgår då till 7,3 % per år mot 5,2 % per år 1970—1975. Detla är tUl stor del en följd av att lagemppbyggnaden 1977 enligt de förutsättningar som valts för beräkningarna är betydligt större än 1972, medan den 1975 är ungefär lika stor som 1970. En annan faktor av betydelse är den högre stegringstakt i BNP sora väntas under perioden 1972—1977 jära­fört med 1970—1975. Vid denna iraporlökning och vid det uppställda bytesbalanskravet raåste exporten stiga raed 7,1 % per år raot 6,7 % per år 1970—1975 för alt yttre och inre balans skall råda. Exporten skulle alltså kunna öka i långsararaare takt 1972—1977 än importen ulan att bytesbalanskravet äventyras. Delta är emellertid helt betingat av den speciella situationen för beräkningarnas utgångsår och av antagandena om lagersituationen 1977. Om raan justerar för de konjunkturraässiga inflytelserna visar kalkylema att exporten raåste stiga i snabbare takt än iraporten.

Sora framgår av konjunkturinslilutets beräkningar skulle den utländs­ka efterfrågan på svenska exportvaror under perioden 1972—1977 ut­vecklas i en takt sora väl överstiger det här beräknade exporlkravel.

Privat konsumtion

Under perioden 1970—1975 beräknades den privata konsurationen kunna stiga med endast 2,6 % per år (mot 3,1 % enligt LU 70). För perioden 1972—1977 är bilden en annan; den privata konsumtionen be­räknas från den låga nivån 1972 kunna stiga med 4,4 % per år. Detta utryrarae har frarakorarait efter en bedöraning av utvecklingen för in­vesteringar, offentiig konsuration och lager. Att ulryramet för ökning av den privata konsumtionen blivit så stort sammanhänger raed alt de gjorda bedöraningarna har gett relativt låga ökningslal för såväl brutto­investeringar sora  offentiig konsuration.  Investeringskalkylen beror  i


 


Bil. 3    Avstämning och framskrivning av LU 70                      25

hög grad på bostadsbyggandets utveckling. Sora påpekas i avsnitt 2.3 kan raan inte utesluta att ökningen i bostadskapitalstocken skulle kräva att bostadsinvesteringama åter börjar stiga under 70-talets andra hälft. Be­träffande offentlig konsuration är det möjligt att nu föreliggande planer har påverkats av läget 1970—1972 och att de därför ligger i underkant. I båda fallen skulle då utrymraet för den privata konsurationen redu-

2 Utvecklingen inom olika näringsgrenar 2.1 Industri

I syfte att revidera och följa upp industriprognosen i LU 70 har, i nära saraarbele raed industrideparteraentet, ett orafattande underlagsraaterial insaralats. I underlagsmaterialet ingår en studie utförd av Industriens ut­redningsinstitut (lUI) och baserad på en enkätundersökning av sedvan­ligt slag. Denna studie finns publicerad som bUaga 3: Svensk industri 1972—1977.1 Induslrienkäten utfördes under hösten 1972.

För att kunna bedöma enkätraalerialels tUlförlillighet har skUlnaderna raellan plan och ulfall i tidigare långtidsutredningar studerats. Vid dessa järafördser har frarakorarait att företagens säkraste fraralidsbedöra-ningar avsett exporten, produktionen per sysselsatt och i viss raän pro­duktionsvolymen. Däreraot har företagen i de två senaste långtidsutred­ningama klart överskattat syssdsättningsbehovel. Planerna beträffande investeringarna har varit betydligt osäkrare än planerna för de övriga variablerna och visar en konsekvent underskattning av den faktiska ut­vecklingen. I avstäraningsarbetet har vi frärast tagit fasta på de upp­gifter ora investerings- och produktivitetsutveckling sora frarakomrait i nämnda lUI-studie beroende på alt prognoser över dessa variabler be­hövs sora indata i LU-raoddlen. Enkätmaterialet och IUI:s tolkning därav har dock inte omedelbart kunnat användas i LU-raoddlen bl. a. därför att IUI:s branschindelning skiljer sig något från den sora tillära­pas i långtidsutredningen. Bl. a. därför är det knappast raöjligt alt via modellen utföra någon konsistensprövning av de sektorsvisa bedöraning­ar sora gjorts av lUI, vilket försvårar en järaförelse raellan tolkningarna av tolalutvecklingen.

I del följande redovisas först de beräkningar över produktivitets- och invesleringsulveckling sora använts i LU-raoddlen. Därefter redovisas raoddlens resultat avseende produktions- och sysselsättningsutveckling varvid en järaförelse raed resultaten från lUI-sludien görs.

Sektorns allmänna utveckling. Industrisektorn består förutora av egentlig industri även av sraåindustri och hantverk. Den egentliga indu­strin utgör den helt dorainerande delen. Den största delbranschen är verkstadsindustrin sora 1971 svarade för ca 40 %  av produktionen i

1 Se Svensk ekonomi fram till 1977, SOU 1973: 21, bilaga 3.


 


Prop. 1973:125


26


sektorn. Andra stora delbranscher är skogsindustrin och livsraedelsindu­slrin. En betydande strukturoravandling har ägt rura under efterkrigs­tiden. Äv delbranscherna har verkstadsindustrin och den keraiska indu­strin ökat sina andelar medan rainskade andelar noteras för främst textil-, beklädnads- och livsmedelsindustrin. Men även inom de flesta delbran­scher har strukturomvandlingen gjort sig märkbar genora en tendens raot ökad koncentration till större produktionsenheter och nedlägg­ning av raindre effektiva företag.

2.1.1 ProduktivUet

Produktiviteten har stigit snabbt under 60-talet. Industrin har tradi-tioneUl varit en av de sektorer där produktivitetsstegringen gått snabbast. Produktionen per arbetstirarae i industrin har stigit raed ca 8 % per år under 60-lalet. Gummivaruinduslrin, petroleurainduslrin och övrig indu­stri uppvisar de kraftigaste ökningarna medan produktivitetsutvecklingen har varit svagast i grafisk industri och skyddad livsmedelsindustri. Inom textil- och beklädnadsindustrin har produktiviteten främst höjts genom en orafattande nedläggning av lägproduktiva enheter.

En ökning i arbetsproduktiviteten kan ske dels genom en ökning i kapitalintensiteten, dvs. ökad kvantitativ insats av kapital per arbetad lirarae, och dels genora inverkan av den s. k. leknikfaktorn (restfaktom). Till denna faktor bidrar förutora kvalitativa förbättringar hos kapital och arbetskraft även effekter via förändringen i fördelningen och utnyttjan-

Tabell 2:1 Produktivitetsutvecklingen inom industrin 1970—1977 Procentuell ärlig förändring

 

 

Produktion

per arbetstimme

 

 

 

 

 

Urspmnglig kalkyl'

 

LU70

Justerad kalkyl

 

1970-

-1975

1972-

-1977

1970—1975

1970-

-1975

1972—1977

Gruvindustri

7,5

 

6,5

 

10

5,5

 

6

Skyddad livsmedelsind.

2,5

 

2

 

 

4

 

4,5

Konkurrensutsatt livsmedelsind.

6,5

 

5

 

•5

6,5

 

6

Dryckesvaru- o. tobaksind.

11

 

9

 

 

5

 

10

Textil- 0. beklädnadsind.

7

 

7,5

 

6

7

 

7,5

Trä-, massa- o. pappersind.

8

 

7,5

 

7

8

 

9,5

Grafisk ind.

1

 

1,5

 

4

4,5

 

6

Gummivaruind.

5,5

 

5,5

 

6,5

5,5

 

5

Kemisk ind.

8,5

 

8,5

 

8,5

8,5

 

9,5

Petroleum- o. kolind.

9,5

 

12,5

 

8

1

 

9

Jord- o. stenind.

5

 

4,5

 

6,5

5

 

5,5

Järn-, stål- o. metallverk

6

 

5,5

 

7

7

 

7,5

Verkstadsind. exkl. varv

8

 

7,5

 

7

7

 

8,5

Varvsind.

10,5

 

10,5

 

6,5

10.5

 

13

Övrig tillverkningsind.

15

 

15

 

15

 

15

Hela industrin

7,0

 

6,7

 

7,6

6,8

 

7,8

Utgår från IUI:s kalkyl över förädlingsvärde per sysselsatt. Se vidare texten.


 


Bil. 3    Avstämning och frams!u'ivning av LU 70             27

det av resurserna. Teknikfaktorn har visat sig förklara större delen av produktivitetstillväxten och har tenderat alt öka i betydelse under efter­krigstiden. I LU 70 väntades teknikfaktorns inflytande rainska något under början av 70-talet järafört med kapitalintensiteten. Arbetsproduk­tiviteten i industrin beräknades öka raed 7,6 % under perioden 1970— 1975. Prognoserna för de enskUda delbranscherna enligt LU 70 frara­går av tabell 1.

I IUI:s bedöraning mäts produktiviteten i produktion per anställd me­dan långtidsutredningens modell uttrycker produktiviteten sora produk­tion per arbetstirarae. Antalet arbetade tiraraar per anställd beräknas på grund av arbetstidsförkortning och ökad andel deltidsarbetande koraraa all rainska under prognosperioden. lULs bedöraning har därför fått jus­teras raed avseende härpå raen endast arbetstidsförkortningens effekter har kunnat beaktas. I ett andra steg har en ytterligare justering av pro-duktiviletsprognoserna gjorts, varvid hänsyn bl. a. lagils tiU de sara­band sora synes föreligga mellan produktions- och produktivitetslill-växt. Denna justering är ett försök lill anpassning till de relationer mel­lan de båda variablerna sora man norraall kunnat räkna med i det historiska materialet och som var för handen i LU 70. De ursprungliga och justerade produktivitetsberäkningarna återfinns i tabeU 1.

Produktivitetsökningen i hela Industrin har, enligt de preliminära be­räkningar som nu föreligger, uppgått till ca 5 % per år 1970—1972. Detla innebär en lägre ökningslakt än i LU 70 (7,6 %), men med tanke på konjunkturläget ter sig uppgången inte osedvanligt långsam. Bland de olika delbranscherna har typiska processindustrier sora gruvindustrin, petroleumindustrin samt järn- och stålindustrin uppvisat en svag produk­tivitetsutveckling. Dessa industrier har också relativt sraå möjligheter att variera sysselsättningen i takt med produktionen. Utvecklingen 1970— 1972 innebär alt industriproduktiviteten 1972—1975 måste stiga raed ca 10 % i genorasnitt per år för att LU 70:s prognos skall uppfyllas. Alt en snabb ålerhäratning — i enlighet raed det vanliga konjunkturraönst-ret — kommer att ske står fullt klart. Frågan om vilken långsiktig ök­ningslakt raan har att räkna raed är dock svår att ha en klar uppfattning om. Det framgår av tabell 1 att den samraanvägda produktivitetsökning­en för hela industrin uppskattats till knappa 7 % per år 1970—1975 mot ca 7,5 % per år enligt LU 70. Denna ganska svaga neddragning torde i sin helhet vara en följd av viktförskjulningar mellan branschema raellan de två beräkningslillfällena. För perioden 1972—1977 förutses produktivitetsökningen, pä grund av den reserv som kan beräknas finnas i utgångsläget, öka någol snabbare eller raed knappt 8 % per år.

De i raodellen använda talen för industrins produktivitetsökning inne­bär, även om de ligger rätt nära dera sora användes i LU 70, en klar därapning i förhållande till tidigare ökningstakter. Vissa skäl till att dessa resultat har bedörals sora riraUga har angivits i avsnitt 1.2.1.


 


Prop. 1973:125                                                        28

2.1.2 Investeiingar

Investeringarna i industrin har enligt preliminära beräkningar ökat med 4 % per år 1970—1972. Detla innebär en tillväxttakt som ligger un­der den i LU 70 angivna. En rad ekonomisk-politiska åtgärder har vid­tagits i syfte alt stimulera investeringarna; bl. a. har investeringsfondema frisläppts och ell investeringsavdrag pä 20 % för maskiner varit i kraft.

Inora vissa delbranscher har investeringarna utvecklats klart kontra-cykliskl på senare år. Den höga siffran under lågkonjunkturårel 1972 för skogsindustrin orsakades bl. a. av omfattande miljövårdsinvesteringar inora raassa- och pappersindustrin. Mycket höga ökningslal 1970—1972 har även noterats för petroleumindustrin, medan invesleringsutvecklingen varit svag i dryckesvaru- och tobaksindustrin, gummivaruinduslrin samt grafiska industrin.

De långsikliga sarabanden mellan investerings- och produktionsut­veckling har aldrig getts någon tillfredsställande beskrivning, i vart fall inle med användande av empiriskt material. I LU-samraanhang har tidi­gare anförts bl. a. att i ett 5-årsperspektiv variationer i utnytljandegraden av kapitalslocken är av större betydelse än dennas tUlväxt. Härtill kora­mer att lUlvä.xten i kapitalstocken kan vara relativt oberoende av inve­sleringsutvecklingen. I LU 70 gjordes en mängd olika ansatser att via kapUalstocksberäkningar och produklionsfunktioner fastställa vilket in­vesteringsbehov som förelåg för alt uppställda krav på produktions- och exportökningar skulle kunna uppfyllas. Man ansåg sig behöva utgå frän ett intervall i fråga om nödvändiga invesleringsökningar pä meUan 2 och 8 % per år. Slutligen infördes i LU 70 en förutsättning om en årlig investeringsökning raed 6 % i volym 1970—1975.

Samtidigt beräknades miljövårdsinvesteringarna i industrin öka snabbt och bidra med ytterligare 0,5 procenlenheter till tillväxten i industrins totala investeringar. Denna ökning raed 6,5 % per är innebar betydligt högre tillväxttakt än 60-talets senare del.i I planerna räknade förelagen eraellertid med en investeringsminskning. Traditionellt brukar förelagen i industrienkäterna underskatta investeringsbehovet för en så lång pe­riod som 5 år. Denna gång angav företagens planer dock en exceptionellt låg nivå.

Några beräkningar motsvarande dem som gjordes i LU 70 har ej ut­förts denna gång. I stället har — på något undantag när — lULs juste­ringar av planmalerialet använts. Vissa av invesleringsbedöraningarna är grundade på förutsättningar ora offentiigt beslutsfattande vars realisra inle här har kunnat prövas. Dessa bedöraningar innefattar i stort sett en uppjustering av planmalerialet för systematisk underskattning i enlighet raed tidigare erfarenheter. Eraellertid har bedöraningarna inte direkt kunnat användas i raodellen, då IUI:s branschindelning skiljer sig något från den i LU; bl. a. har prognosema för grafisk industri och övrig

1 Se huvudrapporten SOU 1970: 71. Omräknat uppgår investeringstillväxten till 7,1 % per år (avsnitt 1.2.2).


 


Bil. 3    Avstämning och framskrivning av LU 70                      29

Tabell 2:2 Industrins investeringar 1970—1977

Procentuell årlig volymförändring, 1968 års priser

 

 

1970—

1972—

 

1975

1977

Gruvindustri

10,5

3,5

Skyddad livsmedelsindustri

0

2

Konkurrensutsatt livsmedelsindustri

0

4,5

Dryckesvaru- o. tobaksindustri

—7,5

3

Textil- o. beklädnadsindustri

—3

—0,5

Trä-, massa- o. pappersindustri

3

—1

Grafisk industri

0

12

Gummivaruindustri

—9

4

Kemisk industri

—2

6

Petroleum- o. kolindustri

67

13,5

Jord- 0. stenindustri

—1

9,5

Järn-, stål- o. metallverk

—1,5

—0,5

Verkstadsindustri exkl. varv

4

6

Varvsindustri

41

9

Övrig tillverkningsindustri

10

—4

Hela industrin

4,1

3,8

tillverkningsindustri gjorts raed annan inforraation än planraaterial. De i raodellen använda investeringsprognoserna redovisas i tabell 2. Sraärre olikheter i ökningstakt mellan raoddlens tal och de justerade enkät­värdena är huvudsakligen av rent statistisk-teknisk nalur.i

Sora framgår av tabell 2 väntas investeringarna för malmgruvor, var­ven och petroleumindustrin öka raycket kraftigt under prognosperioden. Utvecklingen beräknas vidare bli fortsatt svag i grafiska industrin, livs­raedelsinduslrin och guramivaraindustrin. Inora textilindustrin väntas in­vesteringarna dock rainska långsararaare än förut. För perioden 1970— 1975 beräknas enligt LU:s kalkyl investeringarna i hela industrin öka raed i genorasnitt 4,1 % per år. Under perioden 1972—1977 beräknas investeringarna öka med 3,8 % per år.

2.1.3 Produktion

Efterkrigstiden har kännetecknats av snabbt stigande industriproduk­tion och i särskilt hög grad gäller detta 60-talets första hälft. Därefter har tillväxten inte varit lika snabb. 1970 uppgick industrins andel av den totala produktionen i landet tUl 29,8 %.

Modellresultaten. Som påpekats tidigare frarakoraraer modellens värden för produktion och sysselsättning bl. a. som ett resultat av föratsättning­arna rörande produktivitetsutvecklingen. Men ett avgörande inflytande på den framtida produktionsstrukturen enligt modellen har också pro­jektionerna av de s. k. input-koefficienterna. En detaljerad redogörelse

• Planmaterialet anger en genomsnittlig investeringsnivå för 5-årsperioden i re­lation till ett utgångsvärde som ej fullständigt stämmer överens med långtidsutred­ningens vad gäller omfattning och prisnivå. Olikheter i utgångsvärden samt mindre revideringar av IUI:s bedömning för vissa branscher medför att den sammanvägda ökningstakten 1970—1975 för hela industrin blir högre i LU:s kalkyl än vad som anges i bilaga 3 till Svensk ekonomi fram tiU 1977, SOU 1973: 21.


 


Prop. 1973:125                                                        30

för detta återfinns i bilaga l.i Det framgår av nämnda avsnitt bl. a. att fraraskrivningen denna gång skett huvudsakligen genom en extrapola-tion av historiska trender. De resultat sora här redovisas rörande den sektorvisa utvecklingen av produktion (och sysselsättning) kan koraraa all förändras väsentligt dä projektionerna för mpul-koefficienterna ge­nomarbetats. Man kan inte hell utesluta möjligheten av att resultaten blir missvisande i ett läge då starka förändringar i efterfrågans struktur sker, vilket synes vara fallet under den här aktuella perioden. Med hän­syn lill den ytterligare information sora finns förefaller t. ex. den be­räknade produktionsutvecklingen för gruvindustri, keraisk industri och petroleumindustri osannolikt långsam. För industrin som helhet finns däreraot ingen anledning att ifrågasätta de resultat som modellen givit. I tabell 3 jämförs de beräkningar för industriproduktionens utveckling 1970—1975 som frarakomrait genom långtidsutredningens modell med prognosema i LU 70.

En svag utveckling 1970—1972 kännetecknade samtliga branscher och för hela industrin sammantagen stannade den årliga procentuella förändringen vid ca 1 % jämfört med ca 5 % i LU 70. De mest expan­siva branschema har varit den kemiska industrin och varven, medan produktionen minskat i ett flertal branscher. För den återstående delen av prognosperioden skulle sålunda krävas en ökning i Industriproduk­tionen på drygt ca 8 % per år.

De reviderade kalkylema för de olika branscherna skiljer sig betyd­ligt från kalkylema i LU 70, men överensstämmelsen är relativt god för de tyngst vägande delbranscherna. På totalnivån sararaanfaller produk­tionsprognoserna praktiskt taget helt. Det torde alltså knappast finnas någon anledning att för industrin samraantagen revidera LU 70:s pro­gnos för perioden 1970—1975. Enligt kalkylerna för perioden 1972— 1977 skulle industriproduktionen koraraa alt öka raed 6,7 % per år i ge­norasnitt.

Planmalerialet. Inom flertalet branscher är företagens fraratidsbedöra-ningar 1972 raindre optiraistiska än de sora gjordes 1969, vilket givelvis kan hänga samman med den svaga utvecklingen av produktionsvolymen de senaste åren. Så t. ex. visar verkstadsindustrins delbranscher, med un­danlag av transportmedelsinduslrin, nedrevideringar jämfört raed 1969. Relativt kraftiga nedjusterlngar har också gjorts inom branscherna pap­persvam- och grafisk industri, gummivaruindustri samt jord- och sten­industri. Gemensarat för dessa branscher är att de under de tre senaste åren fått vidkännas en produktlonsminsknmg. Företagen torde knappast ha räknat med detla då de angav sina planer 1969. Enligt anvisning­arna i 1969 års enkät skulle de också förutsätta att den ekonomiska tillväxten i landet skulle fortsätta i ungefär samraa takt som tidigare. Enligt lULs bedömning av enkätraaterialet skulle industriproduktionen öka med 4,4 % per år 1970—1975 och med 4,7 % per år 1972—1977.

1 Se Svensk ekonomi fram tiU 1977, SOU 1973: 21, bilaga 1. avsnitt 4.4.


 


Bil. 3    Avstämning och framskrivning av LU 70


31


Tabell 2:3 Produktion och sysselsättning inom industrin 1965—1977 enligt LU:s ekonometriska modell

Procentuell årlig förändring, 1968 års priser resp. limmar

 

 

 

 

 

Produktion

 

 

Sysselsättning

 

 

 

 

1965—    1970—

1970—

1972—

1965—

1970—

 

1970—

1972—

 

1970        1975

1975

1977

1970

1975

 

1975

1977

 

LU 70

Ny kalkyl

 

 

LU70

 

Ny kalkyl

 

Gruvindustri

5             6

0,5

—1

4

-3,5 å

4

—5

—6,5

Skyddad livsmedels-

 

 

 

 

 

 

 

 

industri

1

 

3

3

__ 2

 

 

—1

-1,5

Konkurrensutsatt

 

■ 3

 

 

 

—2ä -

-2,5

 

 

livsmedelsindustri

5

4,5

7,5

—2

-1,5

1,5

Dryckesvaru- och

 

 

 

 

 

 

 

 

 

lobaksinduslri

7

 

1

5

-4,5    .

 

 

—4

-4,5

Textil- och bekläd-

 

 

 

 

 

 

 

 

nadsindustri

0             1,5

3

7

—1

-5

-3,5

—0,5

Trä-, massa- och

 

 

 

 

 

 

 

 

pappersindustri

7,5          4,5

4,5

6,5

—2

—2å -

-3

—3

—3

Grafisk industri

1              3

6,5

8,5

—1

—1 ä -

-1,5

2

2,5

Gummivaruindustri

7             6,5

7

9,5

-0,5

Oä -

-0,5

1,5

4,5

Kemisk industri

12             8

3

3,5

1

—0,5å

—1

—5

-5,5

Petroleum- och

 

 

 

 

 

 

 

 

kolindustri

19            10

1

8,5

-7,5

2,5 ä

2

0

—0,5

Jord- och stenindustri

3,5           3,5

1

4,5

—3

—3å -

-3,5

4

—1

Jäm-, stål- och

 

 

 

 

 

 

 

 

metallverk

3,5           5,5

5,5

9

—2

—l,5ä

—2

—1,5

1,5

Verkstadsindustri

7             6

6,5

8

-0,5

—1 å -

-1,5

-0,5

-0,5

Varvsindustri

4,5          3,5

7

5,5

—3,5

—3ä -

-3,5

-3,5

-6,5

Övrig tillverknings-

 

 

 

 

 

 

 

 

industri

10,5         -

7,5

7

—5

 

—6,5

—7

Hela industrin

5,6          5,1

5,0

6,7

—2

—2ä -

-2,5

-1,7

-1,0

Anm. Se huvudrapporten SOU 1970: 71, tabdl 4.4:2., sid 221.

Denna bedömning förutsätter norraalt kapacitetsutnyttjande under resp. period.

Vid en järaförelse raellan planmaterialet och modellresultaten fram­går alt resultaten för totala industrin överensstämmer mycket väl. På branschnivå är skillnaderna däremot väsentiiga. På gmnd av olika be­räkningsprinciper kan en direkt jämförelse egentligen endast avse perio­den 1970—1975. Man finner dä exerapelvis betydligt snabbare utveck­ling enligt raoddlens resultat än i planraaterialet inora textilindustri, gra­fisk industri särat guraraivaruindustri medan förhållandet är det mot­satta beträffande exempelvis gruvor, keraisk industri och pelroleurain-dustri. Orsakerna till dessa skillnader är av tre slag. För det första före­ligger raycket betydande skillnader raellan raoddlens statistiska systera och det som använts av lUI. Strikta jämförelser för de olika branscher­na är därför ganska svåra alt göra. För det andra är det modellens upp­gift att påvisa inkonsistenser mellan olika sektoriella planer. Vissa av de skillnader sora förekoraraer skulle kunna tolkas sora effekter av in­konsistenser i planraaterialet. För del tredje kan modellresultaten vara missvisande av de skäl som ovan angavs.


 


Prop. 1973:125                                                        32

2.1.4 Sysselsättning

Industrins andel av den totala sysselsättningen har uppvisat en sjun­kande tendens under 60-talet. Räknat I antal arbetade tiraraar sjönk an-dden från ca 34 % 1960 tUl 29 % 1970.

Modellresultaten. Av tabell 3 fraragår sysselsättningen räknat i lira­mar enligt modellkörningarna. Utvecklingen under 1970—1972 här helt naturligt präglats av konjunkturutvecklingen. Minskningarna har varit mycket kraftiga I textil- och beklädnadsindustrin, petroleurainduslrin särat jord- och stenindustrin medan sysselsättningen däreraot varit väl hävdad inom gruvindustrin och varven. För hela industrin har syssel­sättningen minskat ca 4 % per år 1970—1972.

Liksom beträffande produktionen skiljer sig de reviderade kalkylerna en hel del ifrån prognoserna i LU 70 för vissa enskilda branscher. På totalnivå är emellertid även här överenssläraraelsen relativt stor. För perioden 1970—1975 beräknas sysselsättningen i genorasnitt rainska med 1,7 % per år. 1972—1977 beräknas rainskningstakten uppgå till ca 1 % per år. Därvid gäller givetvis det aUraänna antagandet ora ingen ytterligare arbetstidsförkortning.

Planmalerialet. Sysselsättningsplanerna i 1969 års industrienkäl visa­de på en raycket snabb ökning av antalet sysselsatta inora industrin, rae­dan ökningen enligt 1972 års enkät är långsararaare. TUl LU 70 angavs för den kommande 5-årsperioden planer för hela industrin som innebar en åriig ökning på 1,5 %, vilket 1972 justerats ned tiU 0,5 % per år. Saratliga branscher, förutom varvsindustri, malmgruvor samt raassa-och pappersindustri har för övrigt justerat ned sina sysselsättningplaner. Inora 6 branscher, vilka saratliga är heraraaraarknadsorienterade, väntas enligt 1972 års planer en rainskad sysselsättningsnivå. I 1969 års en­kät angavs minskad sysselsättning inom endast tre branscher, av vilka två, näraligen raalmgruvor särat raassa- och pappersindustri, är raycket exportintensiva. Den tredje branschen var textil- och beklädnadsindu­strin.

Under förutsättning av normalt kapacitelsutnyttjande kommer enligt den bedömning som lUI gjort antalet sysselsatta att sjunka med 0,5 % per år 1970—1975 och med 0,1 % per år 1972—1977.

För att möjliggöra en jämförelse med planmalerialet har sysselsätt­ningen enligt modellen omräknats i antal sysselsatta. Modellresultaten innebär att industrisysselsätiningen koraraer att rainska raed 0,5 % per år 1970—1975, vUket helt överenssläramer raed IUI:s bedöraning. För pe­rioden 1972—1977 beräknas sysselsättningen minska med 0,6 % per år.

Resultaten från modellkömingama resp. från IUI:s bedömningar av planmaterialet sararaanfattas i nedanstående tablå (procentuell årlig förändring).


 


Bil. 3    Avstämning och framskrivning av LU 70                      33


Hda industrin

Produktionsvolym Produktion/anställd Produktion/arbetstimme Sysselsättning, antal Sysselsättning, limmar


 

1970—

1970~

1975

1975

lUI

LU

4,4

5,0

4,9

5,5

6,1

6,8

0,5

-0,5

■1,7

-1,7


Överensstämmelsen beträffande såväl produktions- som sysselsätt­ningsutveckling är för perioden 1970—1975 mycket god. Inga direkta järafördser kan göras för perioden 1972—1977. Modellen ger eraellertid lill resultat att den beräknade efterfrågan från olika sektorer koraraer att ge en snabbare ökning av industriproduktionen än den av lUI beräk­nade.

Beträffande produktivitetsökningstakten visar IUI:s bedömningar en neddragning jämfört med perioden 1970—1975 med 1 procentenhet per år. Denna förändring synes svår att fullt ut motivera. VI har därför I våra kalkyler — ora man bortser från konjunkturinflylandet—bibehållit sam­raa produktivitetsöknuig som 1970—1975 för totala Industrin. Även denna takt innebär emellertid en klar uppbromsning jämfört med ut­vecklingen under 60-talet. Modellresultaten ger på gmnd av detma snabbare produktivitetsutveckling en snabbare sysselsättningsrainskning än sora antyds i enkätraaterialet.

Sambanden mdlan produktionsöknrag och nödvändiga investermgsök-ningar kan inte på något liUfredsstäUande sätt bedöraas. I övrigt repre­senterar dock modellresultaten ett med hänsyn till inriktningen av in­hemsk och utländsk efterfrågan konsistent altemativ för produktion och sysselsättning under föratsättning om bl. a. full sysselsättning och yttre balans. Förutsättningarna angående det interindustridla relationsmönst­ret måste dock ytterligare utvecklas i det fortsatta arbetet.

2.2 Offentliga tjänster

2.2.1    Sektorns omfattning och tidigare utveckling

Med offentliga tjänster avses här de tjänster som presteras av statliga och komraunala myndigheter och som i nationalräkenskapernas produk­tionsberäkningar redovisas under sektor 9: Offentlig förvaltning och andra tjänsler.i Dessa tjänster är emeUertid huvudsakligen avsedda för offentiig konsumtion och uppdehiingen på delsektorer har därför gjorts efter ändaraålsinddningen (utbildnrag, hälso- och sjukvård, socialvård, försvar etc). Vissa tjänster för offentiig konsuration, ca 8 % av saratii-

' Nationalräkenskapernas avgränsning av den offentliga sektorn avviker något från den som använts i LU-modellen. För dessa skillnader redogörs närmare i Svensk ekonomi fram till 1977, SOU 1973: 21, bilaga 1.

3    Riksdagen 1973.1 saml Nr 125. Bilaga 3


 


Prop. 1973:125                                                                    34

ga, redovisas emellertid inom andra producerande sektorer. Det gäller främst administration nr. m. av offentlig socialförsäkring och vägförvalt-ning. Det bör också understrykas att sektorn offentliga tjänster inle in­kluderar de offentUga affärsdrivande verken (statens järnvägar, tele­verket, de kommunala transportföretagen etc). Affärsverkens tjänster säljs på privat marknad och de återfinns huvudsakligen inora sanifärd-selsektorn.

Värdet av produktionen av offentliga tjänster måste, på grund av av­saknaden av prissättning, uppskattas via produktionskostnaderna. Det kostnadsbegrepp som i fortsättningen komraer att diskuteras är frara­för allt driftkostnaderna. Dessa raotsvarar det i nationalräkenskaperna använda begreppet brultoproduktionsvärde. Om bruttoproduklionsvär-det minskas med den däri ingående förbrukningen av varor och tjänster från andra sektorer, så erhålls den s. k. sektorprodukten, som anger sektorns bidrag tUl bruttonationalprodukten. Sektorprodukten för of­fentliga tjänster, dvs. löne- och avskrivningsdelen i bruttoproduktions-värdet, uppgick 1971 tUl närmare 30 mUjarder kr, vilket motsvarar 16 % av bruttonationalprodukten.

Det bör vidare noteras alt en mindre del av offentlig tjänsteproduk­tion, ca 1 å 2 %, säljs till privat sektor och således inte räknas med I offentlig konsuration.

I tabell 4 anges dels produktion och investeringar inora den offentliga tjänstesektorn 1971 (det senaste år för vilket redovisning f. n. finns i nationalräkenskaperna), dels utvecklingen under perioderna 1965—1970 och 1970—1972. Uppgiftema för den sistnäranda perioden är delvis en prognos och behandlas närraare i avsnitt 2.2.3.

2.2.2    LU 70:s kalkyl

För att få underlag för bedöraningar avseende utvecklingen 1970— 1975 inom den offentiiga tjänstesektorn insamlades i LU 70 planer från såväl statliga som komraunala myndigheter. Även om planerna till stor del uttryckte redan fattade beslut eller fastlagda riktlinjer för verksam­heten och endast i begränsad omfattning sädana utgiftsökningar sora kunde hänföras till nya reforraer, bedörades det dock att dessa planer inte kunde realiseras till fullo. Den årliga produktionsökningen skulle enligt LU 70:s kalkyl bli ca 0,5 procentenheter lägre än vad som indi-kerats I planerna.

Enligt kalkylen skulle statens och kommunernas sammanlagda drift­kostnader för offentiig tjänsteproduktion (brutloproduktionsvärdet) öka med ca 4,5 % per år 1970—1975. Löne- och avskrivningsdelen (sek­torprodukten) beräknades öka något långsararaare än totalkostnaderna eller med i genomsnitt 4 % per år. Den offentliga tjänstesektoms andel i totalproduktionen skulle därmed — räknat i fasta priser — bli ungefär oförändrad under perioden fram tUl 1975. Räknat i löpande priser inne-


 


Bil. 3    Avstämning och framskrivning av LU 70              35

bar kalkylen en fortsatt ökning av de offentliga tjänsternas andel av BNP. Kalkylerna i LU för de olika delområdena av offentUg tjänste­produktion återges i tabell 4.

Sysselsättningsökningen i offentlig tjänsteproduktion uppskattades, utifrån lönesumraans beräknade utveckling, bli i runt tal 185 000 per­soner 1970—1975. Den offentliga tjänstesektorn skulle därmed svara för 3/4 av den sysselsättningsökning som förutsågs bli möjlig genom arbetskraftstillväxten och genom att arbetskraft överfördes från de varu- och kraftproducerande näringsgrenarna.

Sektorns investeringar beräknades öka med drygt 3 % per år 1970— 1975. Såväl i förhåUande till investeringsutvecklingen under 60-talet som lUl den föratsedda produktionen 1970—1975 kan denna ökning te sig sora anraärkningsvärt låg. Den raycket starka investeringsökning­en under 60-talet medförde dock en snabb ökning av kapitalslocken. Denna fortsätter att öka även vid i kalkylen förutsatta relativt måttliga investeringsstegringar.

2.2.J Utvecklingen 1970—1972

Den offentiiga tjänstesektorns ökningstakt dämpades avsevärt under 1971 och 1972. Driftkostnadema ökade under dessa år med endast 3,3 resp. 2,3 %. Under 1971 var det främst komraunerna sora svarade för dämpningen, vilken synes ha drabbat i stort sett samtliga ändamåls­områden. För statens del hölls ökningen I bruttoproduklionsvärdet (driftkostnaderna) uppe kring 4 % tack vare betydande raaterialinköp för försvaret. Genora bortfallet av denna stiraulans 1972 sjönk den statliga produktionsökningen detta år till ca 1,5 %, medan den kom­raunala verksamheten samtidigt steg med drygt 3 %, dvs. ca 1 procent­enhet mer än året före.

En närraare analys av utvecklingen inora olika delområden försvåras av brister i den statistiska informationen. I nationalräkenskapema ges visserligen detaljerade uppgifter för 1971, men vissa på andra källor grandade överslagsberäkningar har delvis gett andra resultat. Det kan inte uteslutas att nationalräkenskapernas fastprisberäkning har något underskattat den volymraässiga utvecklingen. Humvida detta skuUe gäl­la endast några deloraråden eller hela den offentliga tjänsteproduk­tionen kan inte fastställas raed säkerhet.

För 1972 föreligger f. n. endast uppgifter avseende hela den statUga och koraraunala konsumtionen. Fördelningen på offentliga tjänsteom­råden har måst göras med ledning av annan — vanligen bristfällig — information. Detta gör att de förändringstal 1970—1972 för olika del­områden som anges i tabell 4 måste bedömas med stor försiktighet. Enligt dessa uppgifter skulle endast hälso- och sjukvården samt social­vården ha fortsatt att öka 1970—1972 i en relativt hög, om än betyd­ligt långsararaare takt än under 1965—1970. Den låga ökningstakten för utbildning och forsknmg (2,6 %) ter sig anmärkningsvärd. Andra


 


Prop. 1973:125                                                        36

beräkningar tyder här på en större ökning. Konsistensen I beräkning­ama kräver dock att vi i denna kalkyl utgår från nationalräkenskaper­nas nivåer.

2.2.4 Utvecklingen 1972—1977 Föreliggande planmaterial

Någon separat insamling av huvudmännens planer har inte gjorts i samband med föreliggande avstämning. Sådant planmaterial insamlas numera regelbundet från såväl statlig som kommunal sektor, även om det beträffande redovisningsprinciper och detaljrikedom på alla punkter inle motsvarar långtidsutredningarnas krav.

Beträffande statlig verksamhet har vår kalkyl i huvudsak baserats på de långtidsbedömningar sora myndigheterna lämnat avseende utveck­lingen fram till budgetåret 1977/78 och som utgör underlaget för sta­tens långtidsbudget. Dessa bedömningar avser kostnadsutvecklingen vid oförändrad ambitionsnivå varför påslag för visst reformutrymme måst göras.

På den kommunala sidan har nya KELP-enkäter utförts 1970 och 1971, den sistnämnda avseende utvecklingen fram till 1976. En mot­svarande undersökning av landstingskoramunal ekonomisk långtidspla-neruig — LKELP — genomfördes för första gången 1971. Beträffande sjukvården har enkäten RUPRO 69 följts av RUPRO 71.

Bearbetningen av detta material har dock inte kunnat göras lika ut­förlig som i LU 70. Särskilt gäller detta sådana statliga oraråden där antalet verksararaa rayndigheter är mycket stort (t. ex. allraän förvalt­ning som är ett delområde under övriga tjänster). Rent allmänt kan sägas att strävandena har gått ut på att undersöka huruvida det före­ligger nya drag i utvecklingsbilden (nya reforraer, trendbrott etc.) i förhållande till de i LU 70 presenterade långtidstrenderna.

Utvecklingen inom delområden 1972—1977

Utbildning och forskning. Genoraförandet av skolreformerna och den kvantitativa utbyggnaden under 60-talet krävde kraftigt ökade re­surser från både stat och komraun. För perioden 1970—1975 fömtsågs i LU 70 en betydligt långsammare kostnadsökning; för skolväsendet inkl. vuxenutbUdning inemot 4 % per år och för högre utbUdning och forsknmg samt övrig utbildning i statiig regi ca 7,5 % per år.

En genomgång av skolöverstyrelsens senaste långtidsbedömnuig och uppgifterna i KELP 72—76 lyder på att man också för perioden 1972 —1977 kan föralse en ökning av skolväsendets bmttokoslnader med 3,5 å 4 % per år. De trendbrott som nu kan skönjas avser sökande-mönstret lill gymnasieskolan men torde inte påverka kostnadema. Anta­let sökande till 3- och 4-åriga linjer har vikit något samtidigt som an­talet elever i 2-åriga yrkeslinjer börjat öka starkt.

För högre utbildning måste däremot också den kvantitativa utveck­lingen revideras. Tillströraningen tUl universitet och högskolor har se-


 


Bil. 3    Avstämning och framskrivning av LU 70              37

dan toppåret 1968/69 mmskat kraftigt. Nedgången gäUer uteslutande de fria fakulteterna. Ett eventuellt genoraförande av U 68:s förslag kan komraa att medföra förändringar under 70-talets andra hälft men torde inte påverka utvecklingen näranvärt under den här behandlade prognosperioden. Mot denna bakgrund har de statiiga utbildningskost­nadernas ökning beräknats tUl drygt 5 % per år i volym 1972—1977.

Hälso- och sfukvård. Den främsta Informationskällan vid framlids-bedöraningar utgörs på detta oraråde av socialstyrelsens enkäter till sjukvårdens huvudmän, de s. k. RUPRO-undersökningarna. Enligt RUPRO 69, som bUdade underlag för LU 70:s kalkyl, skulle sjukvår­dens driftkostnader öka med i genomsnitt drygt 6 % per år 1970—1975 vid oförändrad löne- och prisnivå. I LU 70 räknades dock med en nå­got lägre årlig ökningstakt, ca 5,5 %. Neddragningen sammanhängde frärast raed den planerade utbyggnadens konsekvenser beträffande ar­betskraft och finansiering.

I RUPRO 71 angavs driftkostnadsökningen 1972—1976 tUl i genora­snitt 4,7 % per år, dvs. en avsevärt lägre ökningstakt än vad sora tidi­gare hade planerats för perioden 1970—1975. Den planerade personal­ökningen angavs till ca 3 % per år, varvid antalet läkartjänster beräk­nades årligen öka med ca 4 %. Det kan nämnas att det av statsraak­terna fastställda läkartjänstprogrammet anger en något större ökning, i synnerhet för tjänster i öppen vård och underordnade tjänster. För övrig värdpersonal anges de snabbaste ökningarna för rehabiliterande personal. Huvudmännens planer tyder här också på mycket kraftiga ökningar av utbildningskapaciteten.

I föreliggande kalkyl förutsätts hälso- och sjukvårdens driftkostnader öka med ca 4,5 % per år 1972—1977. Kalkylen innebär således en ner-dragning av LU 70:s trend. Utbyggnaden förutses bli snabbast beträf­fande öppen vård, där satsningen kan bli ännu starkare än vad huvud­männen planerat. Både läkartjänstprograraraet och ändrade finan­sieringsforraer — som för huvudmännens del förändrar kostnadsrela­tionen mellan sluten och öppen vård — talar för detta. Också för folktandvården planeras en stark utbyggnad. I sluten vård är det främst den soraatiska långtidsvården samt vården av psykiskt utveck­lingsstörda bam som kan väntas fortsätta att öka.

Socialvård. Någon specialenkät rörande socialvårdens utbyggnadspla­ner har inte utförts sedan LU-SoS 69. De koraraunala driftkostnadernas ökning för socialvård angavs till ca 6,5 % per år 1970—1975. I LU 70 ansågs det dock bli svårt att helt tillgodose det ökade personalbehovet varför kostnadsökningen antogs bli något lägre eller drygt 5 % per år. Bedöraningen i föreliggande avsläraningskalkyl ansluter sig i stort till den i LU 70 fömtsalta utvecklmgen 19701975. För perioden 1972— 1977 föratses nu en årlig ökningstakt på ca 5,5 % per år. Kalkylen baseras på en genomgång av huravida nya faktorer i form av reformer eller trendbrott kan väntas påverka den framtida utvecklingen samt på de kostnadsuppgifter som redovisas i KELP 72—76.


 


Prop. 1973:125                                                        38

Liksom i LU 70 bedöms barntUlsynen bli det snabbast expanderande området inom socialvården under den framförliggande 5-årsperioden. För att ge kommunerna ökade finansiella resurser härtill föreslås i 1973 års statsverksproposition höjda statsbidrag. Utbyggnadsbehovet kan också komma att påverkas om allmän förskola införs 1975. Inom åld­ringsvården fömtses utbyggnaden av ålderdomshem avta. Satsningen inriktas i stället på särskilda pensionärsbostäder och hemhjälpsverk-sarahet.

Försvar. LU 70 :s kalkyl utgick från försvarsrayndigheternas plane­ring under oförändrade kostnadsramar efter 1971/72. Under detta be­räkningstekniska antagande fömtsågs försvarets driftkostnader öka med 1,0 % per år 1970—1975. Denna ökning hänförde sig till utgångsårets läge i förhållande till planeringsnivån. I 1972 års försvarsbeslut togs — till skillnad från tidigare försvarsbeslut — inte ställning till försvars-utgifternas storlek under en flerårsperiod. För planeringen anges vis­serligen femåriga planeringsramar men dessa kommer i fortsättningen alt prövas varje år. Den nu gällande planeringsramen, totalt 34,2 mU­jarder kr 1973/74—1977/78 i prisläge februari 1972 är oföränd­rad i förhållande till motsvarande ram för 1972/73—1976/77. Tillärap­ningen av denna ram antas här innebära oförändrade driftkostnader 1972—1977, räknat i fasta priser.

Rättsväsen. En genomgång av utvecklingsdragen inora polis-, åkla­gar- och domstolsväsendet samt kriminalvården tyder inte på några på­tagliga trendbrott. Rättsväsendets totala driftkostnader har därför be­räknats öka med ca 4,5 % per år 1972—1977, dvs. i sarama takt som 1965—1970 och i likhet med kalkylen I LU 70 för perioden 1970— 1975.1 Denna bedömning har bl. a. baserats på nya beräkningar om brottsutveckUngen fram tUl 1977 och kriminalvårdsberedningens förslag ora krirainalvårdens fraratida organisation och verksarahetens Inriktning. Förslaget innebär en fortsatt förstärkning av frivårdens resurser och ett nytt anstaltssystem raed tyngdpunkten lagd på en utbyggnad av mindre lokalanstalter.

Övriga tjänster. Denna grapp domineras av allraän förvaltning. Vi­dare ingår här kulturell verksamhet och rekreation, kyrklig verksamhet och en rad andra tjänster för samhällsplanering särat för administration och produktion av olika ekonomiska tjänster. Till följd av sektoms heterogena karaktär är det svårt att i enhetliga termer behandla de fak­torer sora bestäraraer efterfrågeutvecklingen. I LU 70 bedörades hela sektorns driftkostnader öka med ca 6 % per år 1970—1975. För perio­den 1972—1977 räknas här med en något lägre ökningstakt, ca 5 % per år. Ner justeringen avser helt den kommunala verksamheten. Det kan nämnas att uppgifterna i KELP tyder på en betydligt svagare ut­veckling än vad som antagits I denna kalkyl.

' I kalkylen bar hänsyn inle tagits till brottskommissionens förslag om en för­stärkning av polisens resurser.


 


Bil. 3    Avstämning och framskrivning av LU 70              39

Tabell 2:4 Bruttoproduktion (driftkostnader) inom den offentliga tjänstesektorn 1965—1977

1968 ärs priser

 

 

 

1971 milj. kr'

Procentuell årlig volymförändring

 

 

 

 

 

 

 

 

1965—

1970—

1970—   1970—

1972—

 

 

1970

1975 LU70

1972       1975

Ny kal­kyl

1977

Utbildning och forskning

10 350

7,3

4,5

2,5         3,5

4

Hälso- och sjukvård

10 500

9,3

5,5

6            5

4,5

Socialvård

4 850

13,5

5

5            6.5

5,5

Försvar

6 700

-0,2

1

0,5         0

0

Rättsväsen

2 300

4,1

4,5

1             3,5

4.5

Övriga tiänster

8 150

4,2

6

0,5         4,5

5

Totalt

42 850

6,0

4,5

2,8         3,8

4,0

' Löpande priser.

Sammanfattning av kalkylerna

De reviderade kalkylerna för olika delområden av offentlig tjänste­produktion sararaanfattas i tabeU 4. Sora där anges fömtses statens och koraraunernas sararaanlagda driftkostnader (bruttoproduktionsvärdet) öka raed ca 4 % per år 1972—1977. För perioden 1970—1975 innebär kalkylen en produktionsökning på knappt 4 % per år, vilket är 3/4 procentenhet raindre än vad sora förutsågs i LU 70. Differensen be­ror i första hand på den svaga utvecklingen under periodens två första år, raen också för de återstående åren tyder planema nu på en något långsararaare ökningstakt än enligt LU 70. Endast för socialvård räk­nas nu raed en snabbare ökning. Avsaktningen är raest markerad inom komraunal verksarahet medan raan för staten — trots betydande ned­revidering av den högre utbUdningens ökningstakt — totalt sett räknar raed en raindre avvikelse från LU 70:s kalkyl.

För perioden 1972—1977 fömtses i kalkylen att den statiiga verk­saraheten ökar raed ca 3,5 %> per år och den koraraunala raed närmare 4,5 % per år. Också för denna period faller avvikelsen från LU 70:s trend för första hälften av 70-talet på komraunerna. Av delorarådena visar hälso- och sjukvården och den högre utbildningen den kraftigaste därapningen.

Som nämnts i avsnitt 2.2.1 används den absolut övervägande delen av sektorns bruttoproduktion för offentiig konsumtion. Eftersom för­säljningen lUl andra sektorer antagils utgöra en konstant andel av bmt-toproduklionen representerar de ovan angivna siffrorna också ökningen av den offentliga konsumtionen av sektorns produkter.

Beträffande dessa kalkyler bör frarahållas att de till stor del bygger på insamlat planraaterial. De redovisade planerna tyder på raycket låga ökningstal jämfört med tidigare års utveckling och de behov som på olika håll redovisats. Det kan inte uteslutas att myndigheternas plane-


 


Prop. 1973:125


40


 


Diagram 2:1   Offentliga investeringar 1965—1977

1968 ärs priser, index: 1968 = 100

Statliga myndigheter

Index i


Kommunala myndigheter


150


1965


1970


1975


1965


1970


1975


-Är


Utfall rosp.prognos enligt preliminär nationalbudget för 1973 LU 70:5 kalkyl Ny kalkyl

ring påverkats av läget 1970—1972 och därför komrait att ligga i un­derkant.

Någon investeringskalkyl för olika deloraråden har inte gjorts, utan invesleringsutvecklingen har bedömts för den statliga resp. kommunala tjänsteproduktionen som helhet. Kalkylen har försvårats av att både de statiiga och komraunala investeringarna visat slora svängningar under 70-talets första år (se diagram 1). Utifrån produktionsplanerna har den trendmässiga ökningen 1972—1977 antagils bli 4 % per år för statliga investeringar (samma ökning som enligt LU 70 för 1970—1975) och till 2,5 % per år för kommunala mvesterragar (mot 3,0 % enligt LU 70). Trenden har beräknats från ett kalkylerat "norraalvärde" för 1972. Räknat från de faktiska värdena för 1972 (enligt den preliminära na­tionalbudgeten för 1973) skulle trenden för 1972—1977 ge en ökning raed endast 1,7 % per år för de statliga investeringama och 2,0 % per år för de kommunala investeringarna. För perioden 1970—1975 skuUe då fås en ökning av de statliga investeringarna med 4 % per år och en minskning av de komraunala med 0,5 % per år i volym.


 


Bil. 3    Avstämning och framskrivning av LU 70                      41

2.3 Övriga näringsgrenar

Genomgången av de olika näringsgrenarnas produktionsbetingelser och utvecklingstendenser baserades i LU 70 på ett omfattande utred­ningsmaterial bestående av speciellt utförda enkäter, olika utredningar och expertbedömningar. Både vid insamlingen, bearbetningen och den slutliga analysen deltog ett stort antal experter samt privata och offent­liga institutioner. I föreliggande avstäraning har behandlingen äv de i det följande redovisade näringsgrenarna raåst göras raera suraraariskt. Syfiet har varit att utifrån befintligt material analysera den gångna ut­vecklingen och undersöka huruvida och på vUka punkter det finns an­ledning att revidera beräkningama i LU 70. Kalkylema har nu förts fram till 1977.

Underlaget för bedömningarna har av naturliga skäl varit mycket skiftande, vilket också återspeglas i uppläggningen av följande delav­snitt. I dessa ges en mycket kortfattad beskrivning av utvecklingsdra­gen med betoning på de faktorer där ändringar bedöras ha inträffat i förhållande lill tidigare kalkyler. Uppgiften har också varit — särskilt av hänsyn lill modellens krav — att för samtUga näringsgrenar pre­sentera nya bedöraningar av produktivitetens och investeringarnas ut­veckling. Med dessa variabler exogent bestämda har då produktionen och sysselsättningen i timraar räknat beslärats raed hjälp av den eko­noraelriska raodellen. För att beräkna utvecklingen av näranda variab­ler hänvisas till tabell 5 då dessa inte alllid koraraenteras i de följande avsnitten.

Tabell 2:5 Produktion och sysselsättning inom olika näringsgrenar 1970—1977

Procentuell ärlig förändring, 1968 års priser resp. Timmar


Jordbruk och fiske

Skogsbruk

Industri

El, gas, vatten och avlopp

Byggnadsverksamhet

Summa varu- och kraftproduktion

Varuhandel Samfärdsel Bostadsförvallning Privata tjänster Offentliga tiänster

Summa tiänsleproduktion

Totalt


 

 

Produkti

on

Sysselsätt: 1970—

ning

1970—

1972—

1972—

1975

1977

1975

1977

0,2

—2,5

— 5,8

- 6,1

—4,0

-2,7

-12,4

-10,3

5,0

6,7

- 1,7

— 1,0

4,2

6,1

- 2,0

— 0,3

0,5

1,4

— 2,9

- 1,3

3,5

4,9

- 2,9

- 2,0

3,1

4,6

-0,8

0,7

3,3

3,8

-0,7

— 0,2

3,0

4,0

1,8

3,4

2,8

3,4

— 0,6

0

3,8

4,1

4,0

4,3

3,3

4,0

0,9

2,0

3,4

4,4

— 0,8

0,1


 


Prop. 1973:125                                                        42

Jordbruk och fiske

Produktionsutvecklingen inom jordbruket 1970—1972 har framför allt kännetecknats av kraftiga ökningar i spannmålsskörden samt en vändning i utvecklingen av mjölkproduktionen. De stegrade spann­målsöverskotten har dock huvudsakligen berott på att skördarna blivit osedvanligt goda. Vid mera normala skördar skulle troligen produktio­nen av brödsäd ha minskat svagt raedan produktionen av fodersäd skul­le ha ökat relativt kraftigt. Dessa tendenser väntas också ge utslag un­der prognosperioden. Mjölkproduktionen föratses ligga kvar på ungefär sararaa nivå sora f. n. eUer sjunka i betydligt långsammare takt än un­der 60-talet. En återgång till den tidigare mycket snabba minsknuigen i antalet kor är därför inle all vänta, i synnerhet sora rajölkproduk-tionen per ko inte beräknas kunna öka i samma takt som tidigare.

För andra vegetabilier än spannmål väntas produktionen bli i stort sett oförändrad under prognosperioden med undantag för oljeväxterna för vilka man fömtser en ökad produktion. På animaliesidan råder f. n. överproduktion av ägg och slaklfjäderfä. Produktionen beräknas därför inte kunna öka i så snabb takt som tidigare. Köttproduktionen beräk­nas ligga på en oförändrad nivå, fraraför allt under de närraaste åren raedan produktionen av fläsk kan komma att öka något.

Åkerarealen rainskar f. n. påfallande långsaral. På längre sikt finns det dock anledning att räkna med en något kraftigare nedgång (se nedanstående tablå). Vallarealen bör nämligen kunna minska raed ca 0,2 railj. hektar utan att rajölkproduklionens krav eftersatts. Dessutom kan spannmålsarealen väntas minska något.

1961   1969   1972   1975     1975     1977

LU        Ny beräkn.

1 000 ha        3 296       3 032       2 996       2 700 2 900       2 800

Antal bruk-                                100 000—   110 000—   100 000—

ningsenheler        233 000    162000    144000    110000       120000       IIOOOO

Den fortsatta rationaliseringen väntas leda till en snabb minskning av sysselsättningen. Såväl 1970—1975 sora 1972—1977 beräknas ca 60 000 personer lämna jordbmket. Produktiviteten väntas stiga i den takt som antogs i LU 70. För båda prognosperioderna väntas ökningen bli 6,4 % per år om raan rensar för skördeutfallet. De totala investeringama i jordbruket väntas stiga med ca 6 % per år 1970—1975 och med ca 1,5 % per år 1972—1977. I LU angavs ökningen till 1,5 % per år 1970—1975. En icke ringa del av avvikelsen kan hänföras till inve­steringar i avelsdjur.

En ny jordbruksutredning tUlsattes i juni 1972. I direktiven lill denna utredning framhålls att de allmänna mål som uppsläUdes för jordbruks­politiken av 1967 års riksdag fortfarande skall gälla. Den nya utred-


 


Bil. 3    Avstämning och framskrivning av LU 70              43

ningen skall behandla vissa viktiga avgränsade frågor, varav t. ex. valet av prislinje samt den närmare målsättningen för försörjningsberedska­pen är av stor betydelse.

Inora fisket har fångsterna rainskat såväl volyra- som värderaässigt sedan raitten av 60-talet. Totala raängden ilandförd svenskfångad fisk var sålunda ungefär 1/4 raindre 1970 än 1965, frärast beroende på en betydande rainskning av västkustfiskarenas sillfångster. Från 1970 till 1972 har totala fångstraängden minskat relativt sett lika kraftigt som 1965—1970. Hela minskningen 1970—1972 synes ha svarat mot rainsk­ningen av i utlandet direktlandad skrapfisk. En viss fortsalt minskning av sillfångslen under prognosperioden torde vara sannolik även om par­tiella siUfiskeförbud tillärapats under de senaste åren för alt säkerställa sillbeslåndet. Minskningen i antalet yrkesfiskare förutses fortsätta i en takt som innebär att det I LU 70 angivna antalet kvarvarande fiskare 1975, ca 5 000, torde komraa alt underskridas. Investeringarna förutses ligga på ungefär samraa nivå som genomsnittet för perioden 1965—1972.

Skogsbruk

I LU 70 antogs den totala awerkningsvolymen inom skogsbruket öka från 73 raUj. skogskubikraeter (msk) 1970 tiU 82 milj. 1975. Enligt beräkningar gjorda av en arbetsgrupp tillsatt av arbetsraarknadsstyrel­sen och redovisade i betänkandet "Skogsbrukets arbetskraft under 1970-talet" beräknas awerkningsvolyraen korama att öka till 79 milj. rask 1975 och omkring 83 mUj. msk 1977. Inom skogspolitiska utredningen (Mål och raedel i skogspoUtiken, SOU 1973: 14) har beräkningar gjorts av en behövlig avverkning då den svenska skogsindustrins förväntade expansionstakt och de fraratida internationeUa konkurrens- och efter-frågeförhållandena beaktas. Den erforderliga årliga awerkningsvolyraen vid 80-talets början har av utredningen beräknats till 90—95 railj. rask. De åtgärder sora föreslås för att åstadkoraraa en sådan ökning består bl. a. i ell korabinerat avgifts- och stödsyslera.

Medan de ovan näranda utredningarna således väntar en ökning av awerkningsvolyraen under prognosperioden, synes enligt modellresul­taten en minskning av skogsbmkets produktion komma att ske under denna period. Detta sammanhänger delvis med det antagande sora i prognosen gjorts beträffande skogsbrakets fraratida leveranser tUl trä-och raassaindustrin. Dessa leveranser sedda i relation till produktionen inora trä-, raassa- och pappersindustrin har antagits komraa att sjunka i sararaa snabba takt som under den historiska perioden. Förändringen av detla relationstal återspeglar bl. a. en ökning av förädlingsgraden av skogsindustrins produkter. Med en förutsättning om en något långsara­raare rainskningstakt för näranda relationstal förändras såväl produk­tions- som sysselsättningstalen för skogsbraket. Produktionen inom skogsbruket skulle sålunda vid en sådan förutsättning komma att mins-


 


Prop. 1973:125                                                        44

ka 1970—1975 med 1,5 % per år att jämföra med en nedgång på 4 % per år enligt modellresultaten. Sysselsättningsminskningen mätt i perso­ner skulle samtidigt reduceras från 11,9 % per är enligt modellberäk-nmgarna tUl 9,7 % per år.

Mekaniseringen av skogsbruket föratses fortgå i snabb takt. Bl. a. torde s. k. flerprocessmaskiner för fällning, kvistning, kapning etc kom­ma att anskaffas i ökad omfattning. Detta innebär betydande investe­ringsökningar. Sålunda beräknas totala investeringsbeloppet korama att öka med 4,6 % per år 1970—1975 och med omkring 5 % per år 1972— 1977 (då konjunkturens inverkan på 1972 års tal i möjUgaste mån eli­minerats). Då den dagsverksåtgång som i LU 70 angavs för 1975 synes komraa att underskridas under de närmaste åren har också produktivi­teten — uttryckt i produktion per arbetad timme — antagits öka något snabbare än enligt tidigare kalkyl. Ökningen har för perioderna 1970—■ 1975 och 1972—1977 beräknats till 9,5 resp. 8,5 % per år.

Energi

Beräkningar utförda inom energiprognosutredningens sekretariat ty­der på att den totala energiförbmkningen inte torde öka lika snabbt 1970—1975 som förutsattes i LU 70. Beräkningarna sammanfattas i ta­bell 6. För industrins dd innebär de nya kalkylerna endast en mindre nedjustering. För samfärdselgruppen är nedrevideringen större, vilket saramanhänger raed den svaga utvecklingen av privat bilisra och yrkes­mässig trafik under periodens två första år. Den största nedjusteringen gäller övriggruppen (bosläder, sjukhus, skolor, kontor, affärshus etc.) och betingas av bl. a. nya beräkningar av investeringsutvecklingen för såväl bostäder sora den offentliga sektorn 1970—1975. För perioden 1972—1977 innebär kaikylen att den totala energiförbrukningen återgår till en raera "norraal" ökningstakt. Mera detaljerade uppgifter ora ener­giförbrukningen redovisas i en proraeraoria från energiprognosutred­ningen (EPU: Energiförsörjningen 1970—19771).

Investeringarna i el-, gas- och värmeverk — vilka domineras av el­kraften — beräknades i LU 70 öka med 7,8 % per år 1970—1975. Tyngdpunkten i investeringstillväxten förutsågs ligga på maskininveste­ringarna; ett förhåUande sora återspeglar kärnkraftens ökande och vat­tenkraftens minskande betydelse i elkraftproduktionen. Nya beräkningar grundade på planer och enkätraaterial, insamlat av vattenfallsverket och värmeverkens branschorganisation, har föranlett en nedjustering av sekloms investeringstillväxt till 6,5 % per år 1970—1975. Perioden 1972 —1977 fömtses investeringsvolymen öka med inte fullt 5,5 % per år. Ändringen av sektorns investeringslillväxt 1970—1975 jämfört med LU

1 Se Svensk ekonomi fram tiU 1977, SOU 1973: 21, bilaga 4.


 


Bil. 3   Avstämning och framskrivning av LU 70                  45

Tabell 2:6 Energiförbrukningen 1965—1977

 

 

 

 

 

Mtoel970

 

ProcentueU ärlig volymförändring

 

 

 

 

1965-

-1970

1970-

■1975

1972—1977

 

LU70

EPU

LU 70 EPU

LU70

EPU

EPU

Industri

Samfärdsel!

Övrigt

13,9

5,0

12,1

13,2

5,0

12,9

5,1 5,1 4,1

4,1 5,1 5,4

4,6

4,5 5,5

4,3 3,0

3,5

6,8 4,0 3,5

Summa levererad energi

31,0

31,1

4,7

4,8

4,9

3,7

5,0

Omvandlings- och överföringsförluster

3,7

3,8

 

 

 

 

 

Totalt tillförd

energi

34,7

34,9

5,9

6,1

6,3

4,7

7,8

■ Exkl. flygdrivmedel och bunkeroljor för utrikes sjöfart.

Atitn. Mtoe, dvs. milj. ekvivalenta oljeton. är ett mätt som möjliggör en sam­manvägning av bränsle- resp. elförbrukning.

Källor: LU 70 och energiprognosutredningen.

70 beror i första hand på de ändringar i utförande och den förlängning av byggnadstider som visat sig nödvändiga särskilt vad gäller kämkraf­ten. För vattenkraften fömtses en minskning av investeringsvolymen fr. o. ra. 1974. Mot slutet av prognosperioden 1972—1977 kan denna tendens väntas få en successivt ökad betydelse. För värmeverken fömt­ses en fortsatt expansiv utveckUng av investeringarna, och det anslutna värmeeffektbehovet beräknas mer än fördubblas från 1970 tiU 1977.

Byggnadsverksamhet

Konjunkturdärapningen 1971 och 1972 medförde en kraftig sänkning av byggnadsproduklionen. För sektorns framtida utveckling är bostads­produktionen och de komraunala byggnads- och anläggningsinveste­ringarna av stor betydelse då dessa två poster tillsammans svarar för raer än 60 % av de totala byggnads- och anläggningsinvesteringama. En fömtsedd uppbrorasning på nämnda områden gör att byggnadssek­torns bidrag till BNP under resten av 70-talet inle fömtses öka raed mer Un ca 2 % per år. För perioden 1970—1975 beräknas den genom­snittiiga produktionsökningen bli endast 0,5 % per år.

Produktiviteten har beräknats öka i samma takt 1970—1975 som antogs i LU 70, dvs. 3,5 % per år. För perioden 1972—1977 väntas ökningstakten däremot sjunka till 2,7 % per år. Denna nedgång sam­manhänger bl. a. med att reparations- och underhällsvolymen i det längre perspektivet väntas öka snabbare än nybyggandet. Eftersom så­dana arbeten inte kan utföras raed lika arbetsbesparande raetoder sora nybyggnadsarbeten skulle en ökning av deras andel koraraa att påverka genomsnittstalet för branschens produktivitet I neddragande riktning.


 


Prop. 1973:125                                                        46

Från sysselsättningssynpunkt skulle en ökning av reparations- och ut-derhållsarbeten kunna positivt påverka den äldre arbetskraftens situa­tion då dessa arbeten ofta är lämpade även för äldre arbetare.

De antagna produktivitetsökningstalen ter sig i järaförelse med 60-talet och i jämförelse med de bedömnmgar som gjordes I LU 70 som förhållandevis låga. Trots detta beräknas under prognosperioden en sysselsättningsminskning inträffa, vilken under perioden 1970—1975 skulle uppgå till närmare 3 % per år och för perioden 1972—1977 till ca 1,5 % per år (mätt i tunvolym). Motivet för att acceptera en för­hållandevis låg produktivitetsprognos skulle då bl. a. vara alt det kan vara svårt att i ett läge med en låg aktivitetsnivå stimulera tUl effek-tiviseringsåtgärder. Det är också möjligt att sociala hänsyn kan spela en särskilt stor roll för byggsyssdsältningens utveckling. A andra si­dan skulle man kuima argumentera för en rakt motsatt uppfattning. Den låga efterfrågan på byggmarknaden skulle då tänkas fraratvinga en konkurrens och en strävan till rationaliseringar som är starkare än tidigare. Skulle detta senare inträffa är det inte uteslutet att syssel­sättningsproblemen på byggarbetsraarlcnaden kan bli ytterligare accen­tuerade.

Varuhandel

De utvecklingsdrag sora beskrivits i LU 70 synes fortfarande i allt väsentligt vara gUtiga. De stora självbetjäningsbutikerna, slorraarkna-derna, trafikorienterade köpcentra och andra stordriftsforraer kan såle­des väntas förstärka sin ställning på raarknaden, vilket skulle raedföra en fortsatt nedläggning av raindre och raedelstora enheter. Inora parti­handeln torde antalet enheter minska i endast ringa omfattning.

Utvecklingen 1970—1972 inom varuhandeln har helt naturligt präg­lats av den svaga efterfrågeutvecklingen i ekonorain. Den produktions­ökning på 3 % per år 1970—1975 som föratsågs i LU 70 torde dock komraa att uppnås då man för perloden 1972—1977 räknar raed en högre genomsnittlig tUlväxttakt, ca 4,5 % per år. Sektoms produkti­vitet har antagits Öka med 3,9 % per år — dvs. lika mycket sora i LU 70 — både 1970—1975 och 1972—1977.

En sysselsällningsmmsknlng — mätt i antal timmar — på bortåt 1 % per år 1970—1975 skulle då förbytas i en ungefär lika stor årUg ök­ning 1972—1977.

Vad beträffar investeringarna räknade LU 70 med en ökning på 3 % per år 1970—1975. Med hänsyn tiU utvecklingen 1970—1972 och pla­nerna för 1973 torde dock ökningstakten bli något lägre. Enligt den reviderade kalkylen skulle tiUväxttakten stanna vid 0,8 % per år 1970— 1975. För perioden 1972—1977 beräknas den genomsnittiiga årliga till­växttakten bli 3,3 % per år.


 


Bil. 3    Avstämning och framskrivning av LU 70              47

Samfärdsel

Med undantag för vissa delområden har inle någol underlag för alt i väsentlig grad revidera bedömningama i LU 70 kommit fram. Öka­de strävanden att tillärapa kostnadsansvarighetsprincipen — dvs. att varje trafikgren skall svara för de kostnader som den orsakar — kan tänkas få återverkningar på bl. a. den tunga biltrafikens framtida ut­veckling. Restriktioner förorsakade av miljö- och trafiksäkerhelsmässi­ga hänsynstaganden kan också komma att påverka omfattningen och fördelningen av person- och godstransporter med bU.

Nya bedömnmgar har gjorts av persontransportarbetets fraratida ut­veckling, vilka jämfört med LU 70 innebär en något lägre öknings­takt. Bl. a. har en nedjustering gjorts av prognosen över personbils­antalets utveckluig. Antalet personbilar har enligt prognosen beräknats öka med 105 000 per år.

Ett något lägre nettotUlskott — ca 100 000 bUar/år — väntas enligt en av lUI nyligen utarbetad prognos. Personbilsbeståndet beräknas enligt denna prognos uppgå till ca 2,8 milj. bUar år 1975. Prognosen bygger bl. a. på ett antagande om en relativt kraftig prisstegring för bilarnas del, i första" hand tUl följd av koslnadsslegringar som kan tänkas bli aktuella på grund av de utvidgade säkerhets- och miljökrav, som komraer att ställas på personbilarna.

När det gäller lastbilstrafiken kan påpekas alt dess andel av det in­rikes godstransportarbetet tidigare har varit mycket svår att bedöraa på grund av brister i det statistiska raaterialet. Nya beräkningar sora gmndar sig på undersökningar utförda av statistiska centralbyrån har gjorts av trafikplaneringsutredningen i juni 1972. Dessa visar att tidi­gare publicerade uppgifter tycks ha överskattat laslbilstrafikens andel av det inrikes godstransportarbetet. För 1970 beräknar t. ex. utredningen transportarbetet till totalt ca 44 miljarder tonkm varav lastbilstrafiken skulle svara för 21 miljarder tonkm, dvs. ca 48 %. Motsvarande siffra har tidigare angetts till 57 %. Enligt statistiska centralbyråns undersök­ningar skulle också fördelningen mellan lokaltrafik och fjärrtrafik vara en annan än vad sora tidigare antagits. Lokaltrafiken — raed vilken rae-nas trafik understigande 100 kra — skulle enligt de nya beräkningama uppgå till endast 41 % av lastbilarnas totala transportarbete jämfört med tidigare angivna 80 %. Orsaken tUl den kraftiga minskningen är till stor del av definitionsraässig natur. Vid tidigare undersökningar har man utgått från att transporter av vissa livsmedel, skogsprodukter och oljor var alt hänföra tUl lokala transporter. Genom koncentration av tUlverkning till ett fåtal platser kombinerat med långa avstånd inom de expanderande tätortsregionerna har emellertid dessa transporter kommit att överstiga 100 km och därmed rubricerats som fjärrtrafik.

För hela prognosperioden 1970—1977 har antagits samma utveckling


 


Prop. 1973:125                                                                       48

av brattoinvesteringarna sora enligt LU 70, dvs. en ökning med ca 3,5 % per år. Produktivitetsökningen har antagits fortsätta i en årUg takt av 4 % vilket väl ansluter sig tUl den historiska utvecklmgen. LU-model­len ger till resultat en årUg ökning av transportsektoms produktions­volym (sektorprodukt) raed 3,3 % per år 1970—1975 och med 3,8 % 1972—1977. Det är intressant att notera att dessa ökningstakter är något lägre än de som rått under 60-talet. ModeUtekniskt kan detta tolkas som att de under prognosperioden snabbt expanderande område­na är mera "transportsnåla" än tidigare. Skillnaderna är dock mycket små.

Bostäder

Främst som följd av en vikande efterfrågan på lägenheter i nybyggda flerfamiljshus har antalet påbörjade lägenheter minskat varje år alltse­dan 1968. Den totala igångsättningen uppgick 1972 tiU 97 400 lägen­heter. Ramama för bostadsbyggandet under 1973 ger utrymme för en igångsättning av 88 000 lägenheter. Enligt bostadsstyrelsens be-döraningari beräknas igångsättningen under perioden 1974—1977 upp­gå till i genorasnitt 90 000 lägenheter per år, varav 50 000 i flerfa­railjshus. Till grand för dessa beräkningar ligger bl. a. antaganden ora' den förväntade hushållsbildningen, behovet av nya bostäder genom in­rikes omflyttningar samt avgång av lägenheter tUl följd av att bostäder tas i anspråk för annat ändamål. DärtUl komraer uppskattningar av ny­byggnadsbehovet av saneringsskäl särat behovet av specialbostäder så­sora ålderdorashem och studentbostäder.

I tabell 7 redovisas hur raånga lägenheter i genorasnitt sora beräknas påbörjas i flerfaraUjshus resp. sraåhus under åren 1971—1975 resp. 1973—1977. Dessa beräkningar ligger väl i linje med de bedömningar som gjordes i LU 70 om en volymraässig nedgång av bostadsinveste­ringarna. Under perioden 1970—1975 väntas således investeringarna i

Tabell 2:7 Bostadsbyggande och bostadsinvesteringar 1970—1977


Igångsättning av flerfamiljshus, antal lägenheter i

genomsnitt per år

Igångsättning av småhus, antal lägenheter i

genomsnitt per år

Total igångsättning, antal lägenheter i

genomsnitt per år


 

1971—

1975

1973—1977

54 300

 

49 600

39 700

 

40 000

94 000

 

89 600

1970-

1975

1972—1977


Bostadsinvesteringar, procentuell ärlig

volymförändring                                       —1,0            —0,6

> Bostadsslyrdsen: PM 1973-02-26.


 


Bil. 3    Avstämning och framskrivning av LU 70              49

bostäder rainska med ca 1 % i volyra per år, raedan rainskningstakten förutses bh något lägre 1972—1977 bl. a. till följd av en ökad ombygg-nadsverksarahel.

Som framgår av tabell 7 kan raan räkna med att andelen lägenheter i sraåhus koraraer att fortsätia att öka. Detta verkar uppåldragande på investeringskostnaderna i bostäder eftersora det i genorasnitt är dyrare att bygga lägenheter i småhus än i flerfaraUjshus. Det torde dock vara rimligt att anta att produktionen av mindre och därraed bUligare sraå­hus koraraer att öka i takt raed att allt fler hushåll efterfrågar enfamiljs­hus.

Det bostadspolitiska målet om 1 milj. nybyggda lägenheter 1965— 1974 torde komraa att uppfyllas trots minskningen av bostadsbyggandet. Under perioden 1965—1972 har ca 823 000 lägenheter färdigställts, vilket sålunda innebär att 177 000 lägenheter behöver färdigställas 1973 och 1974 för att målsättningen skall Infrias. Under 1973 beräknas drygt 101 000 lägenheter bli inflyttningsklara, vilket betyder alt ca 76 000 lägenheter behöver färdigställas 1974 för att målet skaU uppfyl­las.

Enligt nya kalkyler föratses bostadskonsurationen öka med 2,6 % per år 1970—1975 och med 4 % per år 1972—1977. För alt realisera en ökning av bostadskonsurationen krävs en viss tillväxt i den befintliga stocken av bosläder. Denna tUlväxt åsladkoraraes med bosladsinveste-ringar. Dessutora måste avdrag göras för lägenheter som utgår ur be­ståndet. Av tillgänglig statistik framgår att en viss procentuell ökning av bostadskonsumtionen ungefärligen kräver en lika stor ökning av bostads-kapitalstocken.

Med de anlaganden om utvecklingen av bosladsinvesleringarna som redovisas i tabell 7 och med samma anlaganden om avgången av lägen­heter som gjordes i LU 70 kan tillväxten av bosladskapitalstocken grovt uppskattas till 2,9 % per år för perioden 1970—1975 och 2,7 % per år för perioden 1972—1977. För perioden 1970—1975 råder sålunda re­lativt god överensstämmelse mellan utvecklingen av bostadskonsumtion och kapitalstock, raedan kapitalstocken tillväxer långsammare 1972—' 1977 än konsumtionen. Under en kortare tid kan en sådan diskrepans råda — exerapelvis genora alt lediga lägenheter hyrs ut. På längre sikt måste emellertid tillväxten av bostadskapitalstocken öka för att tUlgodo­se en fortsatt uppgång i bostadskonsurationen.

Eftersom investeringarna i bostäder beloppsmässigt är mycket små i förhållande till kapitalstocken innebär en måttlig ökning av den sena­re krav på relativt kraftiga investeringsökningar. Det kan nämnas att en ökning av tillväxten av kapitalstocken 1972—1977 från 2,7 % per år till 3,2 % per år ökar — raed oförändrade antaganden om avgången — behovet av investeringar med ca 15 %. Det finns sålunda skäl sora talar för en ökning av bosladsinvesleringarna raot slutet av perioden 1972—1977 dier något senare.

4   Riksdagen 1973.1 saml. Nr 125. Bilaga 3


 


Prop. 1973:125                                                        50

Vatten och avlopp

Denna sektor har ett ringa antal sysselsatta men spelar en betydligt större roll i investeringshänseende. I LU 70:s kalkyl föratsågs en inve-steringsöknmg med i genomsnitt 2 % per år 1970—1975, vilket innebar en avsaktning i förhåUande tiU 1965—1970. Detta sammanhängde bl. a raed den relativt höga investeringsnivån i utgångsläget och den förat­sedda nedgången i bostadsbyggandet. Hänsyn hade också tagils till de ökande kraven beträffande rening av avloppsvatten.

Nya beräkningar grundade på vallen- och avloppsinvesteringarnas samband med bostadsbyggandet samt bedömningar av miljövårdens krav på dessa investeringar har gett tUl resultat att LU 70:s utvecklings­trend i stort sett fortfarande torde gälla för 1970—1975. För perioden 1972—1977 förutses investeringama öka med drygt 2 % per år.

Privata tjänster

Till denna sektor hör bank-, försäkrings- och uppdragsverksamhet, hotell och restauranger, biografer, teatrar, hushållstjänster ra. ra.

Enligt LU 70 skulle sektorn produklionsmässigt utvecklas i ungefär samma takt som BNP. Sektorproduklen i fasta priser beräknades öka med 3,6 % per år under första hälften av 70-talet. I linje raed utveck­Ungen på 60-talet väntades bank-, försäkrings- och uppdragsverksara­heten forlsälla att öka i relativt snabb takt, medan sektorprodukten i ho­tell- och restaurangbranschen föratsågs utvecklas svagt. Räknat I tira­raar bedömdes sysselsättningen i sektom öka raed 0,1 % per år. Pro­duktionen per arbetstimme skulle således öka raed 3,5 % årligen.

Utvecklingen av produktion och sysselsättning 1970—1972 har med­fört en nedrevidering av prognosen i LU 70. Under antagande ora unge­fär samma produktiviielslillväxt (3,4 %), beräknas i den nya kalkylen produktionen öka raed 2,8 % och sysselsättningen rainska 0,6 % per år 1970—1975. För perioden 1972—1977 väntas sektorprodukten öka med 3,4 % medan sysselsättningen blir oförändrad.

Den rekordhöga investeringsnivån 1970 och den kraftiga nedgången därefter gör att LU 70:s prognos för perioden 1970—1975 på en ök­ning med omräknat 4,2 % per år inte torde komma att uppfyllas. In­vesteringarna antas enligt nya beräkningar växa med 1,7 % per år 1970 —1975 och med 4,5 % per år 1972—1977.

3 Några övergripande utvecklingsaspekter 3.1 Utrikeshandel och betalningsbalans

I kapitel 1 diskuterades dels utvecklingen av bytesbalansens saldo, dels av totala importen resp. det krav på exportutveckling som kan uppstäl­las utifrån dessa två utgångspunkter. I föreliggande avsnitt skall bilden


 


Bil. 3    Avstämning och framskrivning av LU 70              51

av transaktionerna med utiandet, framför allt av de exportprognoser som gjorts, konkretiseras ytterligare något varvid framställningen bygger på bilaga 2.i

Varuexporten

I den studie av varuexporten som utförts inom konjunkturmstitutet avser prognoserna fÖr flertalet varugrupper huvudsakligen den utländs­ka efterfrågan på dessa varor. Utbudsfaktorerna har dock i viss mån beaktats. Efterfrågan har i princip beräknats i två etapper. I den första etappen har utlandets totala efterfrågan för respektive varugrupp be­slärats och i den andra har de andelar av denna efterfrågan sora riktar sig raot Sverige bedömts. För några sraärre varugrupper kan eraeller­tid efterfrågan ur svensk synvinkel betraktas som så stor, att begräns­ningarna i stället står att finna på utbudssidan. I dessa fall har därför prognoserna i släUet gjorts med utgångspunkt i denna.

Integrationen i Västeuropa i allmänhet och Sveriges förändrade re­lationer med EG i syrmerhet kan långsiktigt förväntas påverka länder-fördelningen i svensk export. Något försök att kvantifiera totalexportens länderfördelning har inte gjorts. Däreraot har integralionseffekterna beaktats i vissa av de varugruppsvisa beräkningarna, bl. a. för verkstads-produkter, papper och järn och stål.

Det förefaller troligt att efter hand de svenska andelama i de ur-sprimgliga EG-ländemas iraport koraraer att öka något, medan däremot anddsminskningar kan komraa att inträffa gentemot Storbritannien, Danmark och möjligen också genteraot "rest-EFTA-länderna" och en del länder sora helt kommer att stå utanför det tUl EG knutna frihan-delsområdet i Västeuropa. Det svenska frihandelsavtalet kan medföra en allmänt expansiv effekt på handelsutbytet med de Sex. Å andra si­dan försämras konkurrensläget för svensk exportindustri på de gamla EFTA-länderna.

Osäkerheten rörande det framtida internationella valutasystemet på­verkar prognoserna för handelns utveckling. Det är dock knappast meningsfullt att införa några föratsättningar om framtida växelkurs­förändringar etc. Alhnänt sett kan man dock anta att en bestående oro på valutaområdet kommer att verka dämpande på utrikeshandelns ex­pansion.

Som framgått inledningsvis har prognosen för den totala varaexpor­ten byggts upp genom en aggregermg av varugruppsvisa prognoser. Sora typiska drag i den varagrappsvisa utvecklingen under prognos­perioden kan bl. a. följande nämnas. För skogsindustrin förutses en gynnsam efterfrågeutveckling i utiandet samtidigt som flera av Sveriges viktigaste konkurrenter har att kärapa med utbudssvårigheter. Härige­nom är det tänkbart att även i Sverige exporten koramer att begränsas

> Se Svensk ekonomi fram tUl 1977, SOU 1973: 21, bilaga 2.


 


Prop. 1973:125


52


främst av otiUräcklig produktionskapacitet. Efterfrågan på svensk järn­malm påverkas bl. a. av den hårdnande konkurrensen från nya gruvor utoralands. Trots detta väntas den svenska exporten kunna hävda sig tämligen väl bl. a. genom ett ökat inslag av förädlade malmprodukter. Livsmedelsexporten kännetecknades 1970—1972 av exceptionellt stora ökningar främst beroende på mycket goda skördar. På längre sikt torde ökningstakten bli betydligt måttiigare.

Under perioden 1970—1972 företedde exporten av verkstadsproduk­ter förhållandevis låga ökningstal, vilket sararaanhängde med den inter­nationella lågkonjunkturen. En viss nedrevidering har gjorts av progno­sen för 1970—1975 jämfört med LU 70:s bedömning. En trendmässigt gynnsam utveckling för verkstadsexporten torde emellertid bestå även framgent. Fartygsexporten har bedörats öka snabbare än tidigare. Ex­porten av kemiska och andra färdigvaror kännetecknas av en jämn och hög tillväxttakt. Sammantaget innebär de nya kalkylerna för ex­portvolymens utveckling 1970—1975 en något lägre årlig tillväxttakt än

 

Tabell 3:1 Sveriges varuexport 1970—1977

 

 

 

 

1968 ärs priser

 

 

 

 

 

 

Milj. kr

 

Procentuell åriig förändring

 

 

1970

1972

LU70

Ny kalkyl

 

 

 

1970-

1970-

1972-

 

 

 

1975

1975

1977

Trävaror

1 565,4

1 920,1

4,4

7.8

5,5

Rundvirke

292,0

180,6

1,5

-3,1

8,4

Massa

2 353,6

2 307,7

2,8

3,2

5,3

Papper

2 868,2

3 145,0

9,4

7,0

7,7

Järnmalm

1 159.0

1 259,5

6,9

5,7

5,7

Livsmedel

671,0

1 075,7

8,0

8,3

0,9

Icke-jämmetaller

731,8

857,9

5,8

7,4

6,5

Bränslen

369,4

412,9

-0,5

5,4

5.0

Övriga råvaror

521.1

532.0

2,8

3.2

4,1

Summa råvaror

10 531.4

11 691,4

5,5

5,8

5,7

Verksladsprodukler.

 

 

 

 

 

inkl. personbilar

12 605.5

13 350,8

8,3

7,6

9.9

Järn och stål

2 444.9

2 655,4

8.0

5,9

7,1

TextUvaror

1 066.1

1 168.1

12.8

10,9

13,9

Kemiska och andra varor

2 889.4

3 542,6

11,1

10.9

11,2

Summa färdigvaror

19 005,9

20 716,9

9.0

8.1

10.0

Summa rå- och färdigvaror

29 537 A

32 408,3

7.9

7,3

8,5

Flygplan och vapen

291,7

370,0

-7.3

-3,0

-7,5

Fartyg

1 570,5

1 668,6

0.4

6,2

10.4

Totalt

31399,6

34 446,9

7,5

7,2

8,5

1 Summerat över varugrupper. Källa: Konjunkturinstitutet.


 


Bil. 3    Avstämning och framskrivning av LU 70              53

i LU 70:s prognos, dvs. 7,2 % att jämföra med 7,5 %>. Nedjusteringen av ökningstakten kan hänföras till färdigvaruområdet, medan råvaru­exporten bedömts stiga i samma takt som enligt LU 70:s bedöraning. Exportprognosen för 1972—1977 företer en genomsnittiig årlig till­växt på 8,5 %. Under båda femårsperioderna svarar färdigvarorna för en snabbare tUlväxt än råvarorna. Exportprognoserna sammanfattas i tabeU 1.

Som framgår av konjunkturinstitutels beräkningar i bilaga 2 kan för perioden 1972—1977 den utiändska efterfrågan på svenska exportvaror väntas medge en faktisk exportökning sora överstiger det i kapitel 1 ovan beräknade exportlaavet. Bl. a. raed hänsyn till kapacitetsskäl och den osäkerhet sora får anses råda angående den inheraska efterfrågans struklurutveckling under perloden torde det dock vara tveksamt om exportmöjligheterna kan utnyttjas i högre grad än som här förutsatts. Det kan tillfogas att dessa exportprognoser ligger väl i linje med de planer som kommer till uttryck i den av lUI utförda industrienkäten och som redovisas närmare i bilaga 31, särskilt avsnitt 2 och 3.

Tjänsteexporten

E.xporten av tjänster, uppgick 1972 i löpande priser lUl 7 100 railj. kr., vUket utgjorde ca 15 % av totalexportens värde. En intressant tendens vad gäller tjänsteexporten är den kraftiga expansionen av tjänster sora t. ex. varuhandelsprovisioner, entreprenadarbeten och teknisk uppdrags­verksarahet.

Transportsektorn, där särskUt sjötransportema intar en dominerande ställning, är den viktigaste tjänstesektorn. Här förutses för tiden fram till 1977 en fortsatt relativt väl hävdad utveckling karakteriserad av allt större fartygsenheter och nya former för samsegling inom den trans­oceana containertrafiken. I sammanhanget kan också framhållas den växande närtrafiken med passagerar- och lastfärjor. För totala tjänste­exporten förutses en ökning — i 1968 års priser — raed i genomsnitt 4,8 % per år 1970—1975 och 3,3 % per år 1972—1977.

Varuimporten

Den totala varuiraporten som under 60-talet steg med i genom­snitt 8 % per år i volyra ökade i stort sett inte aUs 1970—1972. För prognosperioden som helhet gäller att med de högre ökningstakter för bl. a. privat konsumtion efter 1972 som redovisats i kapitel 1 ovan också importen förväntas accelerera. Bland typiska utvecklingsdrag kan nämnas en neddragning av industrins invesleringsulveckling som gjorts jämfört med LU 70 och som får klara effekter på maskinimpor­ten. Vidare förutses som en följd av raffinaderiutbyggnaden under prognosperioden en kraftig neddragning av importökningstakten för raffinerade oljeprodukter motsvarad av en ökad råoljeimporl. Irapor-

1 Se Svensk ekonomi fram till 1977, SOU 1973: 21, bilaga 3.


 


Prop. 1973:125                                                        54

TabeU 3: 2 Sveriges import 1970—1977 1968 års priser

 

 

Milj. kr

Procentuell årlig

 

1970

förändring

 

 

 

1970—

1972—

 

 

1975'

1977'

1 Jordbruk, fiske

1 871

0,9

2,5

2 Skogsbruk

54

-1,9

7,0

3 Extraktiv industri

1717

3,8

9,4

4 Skyddad livsmedelsindustri

716

4,4

6,8

5 Konkurrensutsatt livsmedelsindustri

1244

4,0

5,8

6 Dryckesvaru- och tobaksindustri

357

3,6

6,1

7 Textil- och beklädnadsindustri

3 131

5,6

8,4

8 Trä-, massa- och pappersindustri

825

5,1

6,4

9 Grafisk industri

190

40

12,5

10 Gummivamindustri

391

6,9

9,3

11 Kemisk industri

3 772

5,1

6,1

12 Petroleum- och kolindustri

2 667

0,9

5,6

13 Jord- och stenindustri

594

5,4

6,6

14 Järn-, stål- och metallverk

3 324

4,7

8,0

15 Verkstadsindustri exkl. varv

11 184

6,3

8,0

16 Varv

426

5,1

5,9

17 Övrig tiUverkningsindustri

469

0,8

4,3

18 El-, gas- och vattenverk

114

11.2

18,1

19 Byggnadsverksamhet

20 Varuhandd

428

10,2

12,0

21 Transport och kommunikation

1416

8,1

7.8

22 Bostadsförvaltning

23 Övriga privata tjänster

867

10.8

9,5

24 Utiändska turisttiänster

2 626

5,5

7,0

Totalt

38 383

5,2

7,3

' Förändringstalen för periodema 1970—1975 och 1972—1977ärpåsektomivå beräknade på import inkl. tullar.

ten — liksom f. ö, exporten — av textU- och beklädnadsvaror väntas uppta en straktureUt stigande andd av produktionsvärdet. Mer allmänt består intrycket att den pågående strukturomvandlingen, med ökande andelar i totalproduktionen för verkstadsindustri och kemisk Industri och med relativt minskande omfattning för branscher sora textil-, be­klädnads- och livsmedelsindustri, har uppdragande effekter på hnpor-ten; i det förra hänseendet genom komplementär iraport i förra av in­sats- och investeringsvaror, i det senare fallet på grund av att varor producerade i Sverige ersätts med importerade. Det finns emellertid även tendenser som verkar i riktnmg mot ett lägre importberoende under prognosperioden, som t. ex. den kraftiga utbyggnaden fram till 1975 av varvs- och petroleumindustrin. Resultaten av iraportberäkning-arna framgår av tabell 2.

Tjänsteimporten

Tjänsteunporten uppgick 1972 i löpande priser till 7 100 milj. kr., vUket var ca 16 % av totala unportvärdet. Den domineras av svenska


 


Bil. 3    Avstämning och framskrivning av LU 70                 55

Tabell 3: 3 Betalningsbalansen 1970—1977

Milj. kr. löpande priser

1970     1972     1975     1977

35      000

36      486

41 330 38 812

57 300 53 700

68 600 62 800

-1486 -1 101

2        518

3      262

3 600

5 800

2 838 -2 040 - 267

3 213 -2 698

- 522

3 800 -3 200 -1200

3 800 -4 200 -1 500

Export av varor, fob Import av varor, cif

Handelsbalans

därav enligt handelsstatistiken

Transport- och kommunikations-tiänster, netto Turism och liknande, netto Övriga varor och tiänster, netto

Bytesbalans för varor

och tjänster                      -   955         2 511       3 000        3 900

Transfereringar inkl.

u-hjälpslån, netto             -   793      -1453       -3 000      -3 900

Bytesbalans för varor, tjänster och

transfereringar inkl u-hjälpslän     —1748                  1058        O         O

Kapitalbalans exkl. u-hjälpslån 1439  1187

Tilldelning av SDR                196           178

Restpost                              731           506

Bankernas utlandsställning 618        2 929

Anm. Ovanslående betalningsbalans ansluter sig till de principer som används i nationalräkenskapernas statistik över utrikeshandelstransaktionerna. En alternativ redovisning, som ansluter sig lill riksbankens betalningsbalansstatistik över tiänste-Iransaktionerna, återfinns i Svensk ekonomi fram tiU 1977, SOU 1973: 21, bilaga 2.

turisters utgifter utomlands. Under konjunkturnedgången 1970—1972 då den privata konsumtionen i övrigt stagnerade fortsatte utiandsturis-raen att öka kraftigt. I de reviderade kalkylerna har antagits en ökning i lurislulgiftemas volym med 5,5 % per år 1970—1975 och ännu något högre åren därefter.

Den sektor sora eraellertid förutses få den kraftigaste volymök­ningen, ca 10 % om året under de båda perioderna, är övriga privata tjänster, särskilt internationell administration och distribution och, lik­sora pä exporlsidan, entreprenadverksarahet. En kraftig ökning kan slutligen även förutses för kostnader i saraband raed utrikes transporter. För totala tjänsteiraporten förutses en ökning — i 1968 års priser — med i genomsnitt 7,5 % per år 1970—1975 och 8,1 % per år 1972— 1977.

Bytesbalans för varor och tjänster och transfereringar

Transfereringsneltots underskott, vilket är den faktor som främst medför krav på överskott I sumraan av varu- och tjänstetransaktionerna, påverkas i hög grad av utvecklingen av u-landsbiståndet. I våra kalky­ler har vi uppskattat att de faktiska utbetalningarna av biståndsraedel inkl. krediter i löpande priser skulle öka från 800 milj. kr 1972 tiU


 


Prop. 1973:125                                                                       56

2 000 milj. kr. 1975 och 2 550 railj. kr. 1977. Det får eradlertid upp­märksammas att dessa utbetalningar i relativt hög grad koraraer att användas för inköp av svenska exportvaror även i de fall biståndet inte är s. k. "bundet" bistånd.

För transfereringsnettots underskott spelar även vissa andra faktorer såsora nettot av räntor, löner och utdelningar samt nettot av försäk­ringspremier och försäkringsutfall en viktig roll under prognosperioden. Förändringen i nettot av samtliga dessa betalningsströmmar väntas un­der prognosperioden gå I en för den svenska betalningsbalansen negaliv riktning.

Som fraragår av tabell 3 innebär prognosema för de poster som kom­menterats något ovan att bytesbalansen för varor och tjänster (mätt i löpande priser) skulle behöva gå från ett överskott på ca 2,5 miljarder kr 1972 till ett överskott på 3 mUjarder 1975 och 3,9 railjarder 1977 för att möta de ökande underskotlen i transfereringsbalansen. Mål­sättningen att bytesbalansen för varor, tjänster och transfereringar (som visade ett överskott med ca 1 000 milj. kr 1972) skuUe vara i balans 1975 och 1977 skuhe därmed kunna bli uppfylld.

3.2 Den finansiella utvecklingen

De reala kalkylerna i LU 70 kompletterades med en finansiell ana­lys rörande inkomstbildning, sparande och kreditgivning. De två gångna åren har på den fmansieUa sektorn uppvisat förändringar som moti­verar en något mer Ingående behandling. Olika studier och förnyade beräkningar har sålunda genomförts och de presenteras i bilaga 6.i Här komraer företrädesvis att återges vissa resultat avseende inkorast-bildning, finansiellt sparande och kreditgivning. I andra sammanhang — bl. a. i kapitel 4 — komraer att refereras tiU vissa övriga frågor sora be­handlas i bUagan. Med hänsyn lill överskådlighelen koramer redovis­ningen av den finansiella utvecklingen att avse endast perioden 1972— 1977.

Beräkningarna i detla avsnitt har som utgångspunkt de resultat sora framkorarait genom de reala kalkylerna. För att dessa skall kunna över­föras tUl finansiella terraer måste vissa prisanlaganden göras. Redan här skall näranas den förutsättning som valls för löneutveckling och BNP då den är central för alla beräkningar. För att få sarastäraraighet med riksrevisionsverkels beräkningar över inkorast- och skalleutveck­ling har där använda förutsättningar fått gälla över lag. De innebär att de anställdas löner från 1974 schablonraässigt antas stiga raed 7 % per år. TUlsararaans raed antaganden för övriga sektorer rörande

' I denna bilaga till SOU 1973: 21 ingår tre olika avsnitt. Det första behandlar inkomstbildning, finansieUt sparande samt kreditmarknaden. I det andra belyses olika faktorers inverkan på kommunernas finansiella situation, i det Iredje sam­manfattas vissa resultat frän olika undersökningar inom konjunkturinstitutet rö­rande privat konsumtion och sparande.


 


Bil. 3    Avstämning och framskrivning av LU 70                      57

inkoraster och priser torde detta motsvara en nominell ökning av BNP om 8 tUl 8,5 % per år. Då de reala kalkylema för 1972—1977 anger en BNP-tillväxt om drygt 4 % årUgen skulle den förutsatta prisstegringen för BNP således vara ca 4 % per år.

Inkomstbildning och finansiellt sparande

I tabell 4 visas den förändring i disponibla inkomster sora förutsätts ske 1972—1977 för ohka sektorer inom samhällsekonomin. De anta­ganden rörande olika inkomst- och transfereringsposter som ger dessa resultat är i huvudsak följande. (Tidigare har nämnts den genoragående förutsättningen om en BNP-ökning om 8—8,5 % per år.)

För statens dd fömtsätts såväl de direkta som Indirekta skatteska­lorna bli oförändrade. Uppbörden av direkta skatter beräknas under dessa förhållanden öka med 15 % per år — en ökningstakt som ligger väsentiigt över den (7 %) som gäUde 1967—1972. SkUlnaden hänger bl. a. samman med att sjuk- och arbetslöshetsersättningarna görs be­skattningsbara fr. o. ra. 1974. Det låga ökningstalet för jämförelseperio­den förklaras i hög grad av den skattereform sora trädde i kraft vid in­gången av 1971. För övriga inkorastkällor förutses en tUlväxt ora ca 9 % per år 1972—1977.

I fråga om transfereringar tUl andra sektorer bör frärast nämnas ef­fekterna av de reforraer sora vid årsskiftet 1973/1974 träder i kraft inom sjuk- och arbetslöshetsförsäkringamas oraråde. Dessa för upp bi­dragen tiU socialförsäkringssektom till en årlig ökning om 14 %. Till hushållssektorn skulle de utgående statliga bidragen växa med 8 %

Tabell 3:4 Inkomstbildning och finansiellt sparande inom offentlig sektor 1972—1977 Löpande priser

 

 

Skatte­intäkter

Övriga inkomster

Transfere­ringar

Disponibla medel

Slutiig ef­terfrågan

Finansiellt sparande

Stat

 

 

 

 

 

 

1972, milj. kr 1977, milj. kr 1972-1977. % per är

43 200

74 300

11

4 800

7 200

8

-30 600

-51400

11

17 400

30 100

12

-20 000

-29 400

8

- 2 600 700

Kommun

 

 

 

 

 

 

1972, milj. kr 1977, milj. kr 1972-1977, % per år

26 000

38 900

8

20 850

33 800

10

-  8 100

-12 700

9

38 750

60 000

9

-39 750

-64 200

10

-     1000

-     4 200

Socialförsäkrings­sektorn'

 

 

 

 

 

 

1972. milj. kr 1977, milj. kr 1972-1977, % per år

16 750

26 000

9

12 200

23 600

14

-18 400

-34 200

13

10 550

15 400

8

-       550

-       900

10

10 000 14 500

1 För denna sektor upptas under "Skatteintäkter" influtna avgifter och under "Övriga inkomster" bidrag frän stat och kommun "samt ränteinkomster.


 


Prop. 1973:125                                                        58

per år. Den största posten bland de statUga transfereringama är de som utgår till komraunerna. Dessa beräknas 1972—1977 stiga med 10 %> per år. Därvid har beaktats den ytterligare öknmg av kommu­nemas Inkomster om drygt 350 mUj. kr som följer av vid 1973 års riksdag framlagt förslag till oraläggning av skatteutjäraningssysteraet. Vad beträffar kommunerna bygger beräkningarna på ett antagande ora att kommunalskatten höjs med 25 öre per år fr. o. m. 1974. Medel­utdebiteringen skulle därmed bli 25 kr 1977. Skatteinkomsterna be­räknas under dessa förhållanden öka med 8 % per år. Kommunemas övriga inkoraster — liksom statsbidragen som förut berörts — skulle stiga med ca 10 % per år. De bidrag koramunerna betalar tUl hushåll, försäkringssektorn och andra områden föratses utvecklas ungefär i takt med de berörda inkomsterna varför tUlväxten av de disponibla In­komsterna kan skattas till 9 % per år.

Socialförsäkringssektorn tillgodoräknas höjda inbetalningar genom att ATP-avgiften antas korama att höjas raed 1/4 procentenhet såväl 1975 sora 1976 för att uppgå tiU 11 % de två sista prognosåren. Re­forraerna i fråga om sjuk- och arbetslöshetsförsäkringarna medför för 1974 en ökad arbetsgivaravgift om totalt 1 procentenhet. Flärifrån skall dock dragas en sänkning av ATP-uttaget samma år om en halv procentenhet. I avgifter skuUe därigenom influtna medel stiga med 9 % per år. Statsbidrag och ränteinkomster skulle Öka snabbare (14 resp. 15 % per år). Mot detta står en förutsedd ökning (13 % per år) av bidragen tUl hushållen och kvar skulle bli en årlig ökning av dis­ponibla medel med 8 %.

Även de anspråk på finansiella resurser som koramer att ställas ge­nora de konsumtions- och investeringsökningar som för stat och kom­mun intagits i de reala kalkylerna återges omräknade till löpande priser i tabell 4. Skillnaden mellan medelsefterfrågan för dessa ändamål och de disponibla inkomsterna utgör ett finansiellt sparande; ett plussaldo anger ett minskat behov av extem upplåning eller en ökning av ut­låningsmöjligheterna medan det omvända förhållandet betecknas ge­nom ett rainussaldo.

Sora framgår av tabellen skulle statens fuaansidla sparande förstärkas frara till 1977 raed något över 3 miljarder kr. Samtidigt skulle kom­munernas behov av externa medel öka med ungefär samma belopp. TUlsammans för stat och koraraun skulle sålunda anspråken på kredit­raarknaden bli desamraa 1977 som 1972 eUer ca 3,5 miljarder kr. Inom socialförsäkringssektom skulle det fmansieUa sparandet växa raed 4,5 miljarder kr till 14,5 miljarder kr 1977. Netto räknat innebär detia att den saramanlagda offentiiga sektorns roll för kapitalbildningen stärks.

Den finansieUa utvecklingen för hushållen skall koraraenteras i an­slutning till nedanstående tablå. I denna belyses utvecklingen av hus­hållens faktorinkomsler inkl. och exkl. arbetsgivaravgifter sedan slutet


 


Bil. 3    Avstämning och framskrivning av LU 70              59

av 50-talet. En fortgående höjning av faktorinkorastema inkl. arbets­givaravgifter sedda i relation till BNP har kunnat registreras. För 197" antas en oförändrad andel jämfört med 1970—1972. Då eraellertid låg­konjunkturen dessa år syns ha fört upp siffran ovanligt mycket bedöras antagandel för 1977 innebära en viss fortsatt höjning av faktorandelen ora raan jämför raed det sannolika genorasnittiiga läge som kan komraa att råda for exerapelvis 1970—1974. Den långsiktiga nedgången av faklorinkomstens andel exkl. arbetsgivaravgifter antas beslå, och raed hänsyn till företagens vinstiäge 1970—1972 synes det ganska troligt atf de höjda avgiftema fram liU 1977 helt kommer att belasta hushållens inkomstandel.

 

 

Faktorinkomster i procent av

BNP

 

 

1957-      1961-      1965-1960         1964         1969

1970-1972

1977

Faktorinkomst inkl. arbetsgivaravgifter Faktorinkomst exkl. arbetsgivaravgifter

81,8          82,6          83,4 77,8          76,8          75,2

84,4 74,4

84,4 73,1

Utifrån de antaganden som i det föregående omnärants skulle genom inverkan av inkomstoraförddande faktorer I form av skatter, transfere­ringar etc. av faktorinkorasten (inld. arbetsgivaravgifter) återstå i dis­ponibel inkomst de andelar som anges i tabell 5. Sålunda beräknas denna andel sjunka från 77,3 % 1972 tlU 75,4 % 1977. Nedgången är nettoresultatet av en ökad andel för skatter och försäkringsavgifter raed ca 5 procentenheter och en uppgång i till hushållen utbetalade bidrag ora 3 procentenheter. Slutiigen har i tabellen medtagits siffror för sparkvotens utveckling. Som där fraragår anges sparkvoten 1977 till 4,7 % — alltså ungefär mitt emellan den låga nivån från 60-talets slut och de höga kvoterna 1971 och 1972. Vid en sådan utveckling av spar-

Tabell 3:5 Hushållens inkomster och sparande 1960—1977

 

 

HushåUens inkomster uttryckta i

procent

 

Procentuell årlig

 

 

av faktorinkomsten

 

 

 

volymförändring

 

 

1960

1965

1970

1972

1975

1977

1960— 1970

1970— 1975

1972— 1977

Faktorinkomst inkl.

 

 

 

 

 

 

 

 

 

arbetsgivaravgift

100,0

100.0

100,0

100,0

100,0

100,0

8,8

8,2

8,1

Disponibelt före skatt

 

 

 

 

 

 

 

 

 

och transfereringar

94,8

91,5

89,0

87,7

86,8

86,6

8,1

7,7

7,8

Skatter och avgifter

-26,3

-33,6

-41,9

-43,7

-47.4

-48,9

14,0

10,9

10,5

Transfereringar

13.3

15,4

18,4

21,0

24,5

24,4

12,5

14,4

11,3

Disponibel inkomst

87,0

81.7

76,5

77,3

77,0

75,4

7,4

8,5

7,6

Sparkvot

6.4

5.0

3,5

6,6

6,5

4,7

-0.3

0,6

-0.4


 


Prop. 1973:125


60


kvoten skulle konsurationen kunna utvecklas på ett sätt som svarar mot det utrymrae som beräknats i de reala kalkylema.

Det bör framhållas att i kalkylema över hushållssektorn gjorts två centrala antaganden, nämligen beträffande hushållens andel av fak­torkostnaderna resp. hushållens sparkvot. Utöver att förändringar i båda dessa antaganden väger tungt i skattningarna av hushållssektoms finansieUa sparande har de också en spegelvänd effekt på företags­sektorn. Den senares sparkvot är nämligen residualt bestämd. Vid den "låsning" av hushållssektorns utveckling som ovan gjorts framkom­mer ur beräkningama att företagssektorns sparande som en andd av BNP skulle minska med 1 1/2 procentenheter fram till 1977. Mot detta kan ställas att de privata investeringarnas andel av BNP i löpande pri­ser saratidigt skulle reduceras med 1 procentenhet. Detta betyder att företagssektorns beroende av extern finansiering skulle öka under pro­gnosperioden. Uttryckt i en självfinansieringskvot beräknad som sparan­de i procent av investeringar i anläggningar, maskiner och lager skulle utvecklingen bli en nedgång av denna kvot från 65 för 1969—1972 till 60 för 1977. Som kommer att framgå av det följande finns kredit-raarknadsraässiga föratsättningar för att genora upplåning fylla ut denna nedgång. I vad raån en sådan utveckling kan tänkas påverka företagens investeringsbenägenhet har här inte kunnat bedömas, och därmed kan inte heller sägas ora den är förenlig med den investerings­utveckling som angetts i de reala kalkylema.

Kreditmarknaden

De senaste årens utveckling på kreditraarknaden har visat att stora variationer i kreditefterfrågan och utbud kan inträffa från ett år till ett annat. Kreditåtstramningen 1969 och 1970 medförde en minskning av den totala nettoutlåningen på den organiserade kreditmarknaden med 4 miljarder kr, eller från 20 mUjarder kr 1968 till 16 railjarder kr 1970. Under 1971 och 1972 ökade, raed den expansiva kreditpolitik

Tabell 3:6 Kreditmarknadskalkyl för 1977 Milj. kr årsgenomsnitt för 1969—1972

 

Efterfrågan

1969— 1972

1977

Utbud

1969— 1972

1977

Stat

4 000

4 000

Riksbanken

1 100

1 300

Kommun

1 550

3 900

Banker

8 700

12 500

Bostäder

8 150

10 000

Enskilda för-

 

 

 

 

 

säkringsinrättningar

2 400

4 000

 

 

 

Allmänheten

800

1000

Näringsliv'

6 700

14 600

Offentliga för-

 

 

 

 

 

säkringsinrättningar

7 400

13 700

Totalt

20 400

32 500

Totalt

20 400

32 500

Inkl. hushåll.


 


Bil. 3    Avstämning och framskrivning av LU 70              61

som då fördes, nettoutlåningen med 11 miljarder kr och kreditmark­nadens omslutmng fördes därmed upp till 27 miljarder kr 1972.

Mot en sädan bakgrund framstår klart hur vanskhg en framskriv­ning av kreditströmraarna blir. Då ändå ett tänkbart kreditraarknads-läge 1977 här anges förutsätts att det då inte råder vare sig en lätt eller en åtstramad kreditmarknad. Jämförelser görs vidare från genom­snittssiffror för 1969—1972. I tabell 6 återfinns den bild av utveck­lingen som då kan tecknas. Här skall Inga utförligare komraenlarer göras till tabellens siffror utöver en kort redovisning av de grunder på vilka de beräknats.

Statens upplåning 1972 hade en omfattning av 6,3 miljarder kr. I det föregående har angetts att en ökning om 3,3 miljarder kr av det fi­nansiella sparandet kan beräknas ske tUl 1977. Upplåningsbehovet skul­le då mmska i raotsvarande mån. För sin utiåning kan emellertid staten behöva vissa nytillskott av medel. Bland annat torde utiåningen till bostadssektorn komraa att öka med ca 1 miljard kr, främst på grund av växande skuld för låntagare som tidigare erhållit paritetslån. Sara­raanlagt har statens upplåning 1977 här satts till 4 raUjarder kr.

Kommunema lånade upp 1,7 railjarder kr på den reguljära kredit­marknaden 1972. I förhållande tUl utgiftsöverskottet var upplåningen detta år jämförelsevis stor. Detta hängde samman med att kommunema vUle förstärka sin likviditet som under 1970 och 1971 nått en botten­nivå. Ökningen av likviditeten uppgick 1972 till 2 miljarder kr. Här har förutsatts att ökningen av likvida tUlgångar Inte blir lika stor fram tUl 1977 utan stannar vid 1 miljard kr. På så sätt skulle — vid den förut­sedda försämringen om 3,2 railjarder kr av det finansiella sparandet — ett upplåningsbehov om 3,9 mUjarder kr föreligga 1977.

I kreditmarknadsstatistiken har inte hushållens upplåning kunnat särskiljas från företagens varför de i tabellen ingår i siffran för närings­livet. Någon större förändring i hushållens upplåning har här inte an­tagits komma att ske. För företagens del har räknats med ett finansiellt sparandeunderskott ora 5,5 railjarder kr. 1977. Genora att UkvidUds-uppbyggnaden 1977 saratidigt antas bU 1 miljard kr lägre än 1972 skulle det ökade upplåningsbehovet kunna reduceras tUl 4,5 miljarder kr. Upplåningen på kreditmarknaden kalkyleras därmed tUl 14,6 mil­jarder kr 1977 mot 10,1 nuljarder kr 1972.

På efterfrågesidan är slutUgen upptaget ett ökat lånebehov för bo­städer. Det har beräknats tUl 1,1 miljarder kr och skulle föra upp sek­torns upplåning från 8,9 miljarder kr 1972 tiU 10 miljarder kr 1977.

Sammanfattningsvis kan sägas att med de anlaganden som här pre­senterats för perioden 1972—1977 antyder de finansiella kalkylerna en relativt balanserad bild för den sammanlagda offentliga sektorn. Den totala upplåningen från stat och kommun väntas Inte uppvisa några drastiska kastningar saratidigt sora allmänna pensionsfondens kredit-


 


Prop. 1973:125                                                        62

givningskapacltet fortsätter att växa. Awägningsproblera kan däreraot skönjas vad gäller fördelningen av finansiella resurser inora den offent­liga sektorns delsektorer.

För företagssektorns del är sora närants kalkylerna specieUt osäkra. Utöver vad som berörts i det föregående kan de svängningar i kreditbe­hoven som sammanhänger med lagerrörelserna nämnas. Inte heller har här diskuterats vUken form företagens externa upplåning kan komma att ta men alternativet med upplåning på de Internationella markna­derna bör nämnas.

3.3 Regional utveckling

I LU 70 gjordes för första gången i saraband med långtidsutred­ningarna en mera omfattande genoragång av den regionala utveck­lingen. Sedan dess har drygt två år passerat. I huvudsak kan den bUd som tecknades i slutet av 1970 fortfarande anses gälla. Det påpekades bl. a. i LU 70 alt det finns risk för att de regionala spänningarna mel­lan orter och regioner koramer att tillta under 70-lalet. Riskema för detla diskuterades utifrån den konflikt som mer eller mindre uttalat kan förekoraraa mellan regionalpolitiska och övriga mål. Speciellt upp­raärksararaades de krav sora tillväxt- och slabiliserlngspolitiken ställer. Det påpekades vidare att de regionala obalanserna kunde mildras ge­nom alt man försöker skapa gynnsamraare tillväxtbelingelser i ett antal oraråden utanför storstadsorarådena.

I LU 70 berördes även frågan ora ökat statligt och koraraunalt stöd för att upprätthålla en rainiraistandard i fräga om service i glesbygds­orarådena. Sedan dess har förslag förelagts riksdagen på grundval av glesbygdsutredningens betänkande vilka syftar till att förbättra service­situationen för befolkningen i glesbygden.

Sedan 1970 har en del händelser inträffat som kan påverka bedöm­ningarna i LU 70. 1971 och 1972 har präglats av en relativt kraftig låg­konjunktur, vUket medfört regionalpolitiska effekter av olika slag. Stockholmsregionens befolkningstillväxt har sålunda i det närraaste upp­hört samtidigt som utflyttningsöverskotten i flera av Norrlandslänen kraftigt reducerats. Det är eraellertid mycket svårt att avgöra till hur stor del denna förändrade flyttningsblld är ett konjunkturfenomen. Man torde exempelvis också kunna hävda att den regionala politiken bidragit till en viss straktureU förändring i ekonomin.

Det torde dock fortfarande vara riktigt att hävda att de allvarligaste regionalpolitiska problemen alltjämt är sysselsättningsfrågoma i skogs­länen och de interregionala inkomstskillnaderna. Den registrerade ar­betslösheten uppvisar liksom de relativa arbetskraftstalen för kvinnor stora regionala variationer. Det kan exempelvis näranas att ora de rela­tiva arbetskraftstalen för kvinnor skall koraraa upp i samma nivå i


 


Bil. 3    Avstämning och framskrivning av LU 70          63

skogslänen som i Stockholm är det nödvändigt all öka sysselsättningen för kvinnor i de förstnämnda länen med drygt 20 %. Arbetslösheten avspeglar delvis tiUfälliga variationer i sysselsättningen, beroende på det allmänna konjunkturläget. Det finns emellertid en del av arbets­lösheten som endast långsamt förändras och som avspeglar strulctur-problem på arbetsmarlcnaden. Fraraför allt visar sig den arbetslöshet som finns kvar under högkonjunkturer i högre grad drabba de län som ligger i det aUmänna stödområdet än övriga län. Under de två hög­konjunkturåren 1969—1970 var arbetslösheten i dessa län relativt sett mellan två till tre gånger så hög som I riket som helhet.

Förutom sysselsättningsproblem kännetecknas situationen i många kommuner i skogslänen av att konsumtionsutrymraet per capita är raindre än i orter I södra Sverige, vilket främst kan förklaras av skill­nader I inkomstnivån. Det kan exempelvis nämnas att inkomsten per inkomsttagare är ca 50 % större i Stockholra än i koraraunerna i Norr­lands inland samt att de koraraunala bruttoulgiftema per invånare är raer än dubbelt så höga i Stockholm sora i skogslänen. För industrins del har man visat att löneskillnaderna mellan olika komraunblock främst förklaras av att löneläget i en viss bransch är lågt I förhållande till riks­genomsnittet. Det bör dock betonas att av tillgängliga undersökningar att döraa har inkorastskillnaderna rainskat något under senare år.

I bilaga 7 till LU 70 visades bl. a. att antalet industrisyssdsatta I stor­stadsregionerna sjönk med i runt tal 17 000 personer från 1962 till 1968, medan antalet sysselsatta steg i Norrland och de mindre tätbefolkade delama i södra och mellersta Sverige raed ca 10 000 personer. Den fortsatta utvecklingen har bl. a. inneburit att storstäderna 1968—1970

Tabell 3:7 Sysselsättningsutvecklingen inom tillverkningsindustrin 1962—1977 Index

 

Kommunblocksgrupp

1962

1968

1970

1975

1977

Stockholms A-region Göteborg o. Malmö A-region Större städer Södra mellanbygden Norra tätbygden Norra glesbygden

Hela rUcet

100 100 100 100 100 100

100

91

93

98

103

107

113

98

92 97 102 110 117 120

103

84

92

99

112

123

128

101

78

87

96

109

122 127

97

Anm. Kommunblocksgrupp

Befolkningsunderlag

 

 

 

 

Lokalt

 

Regionalt

 

Större städer Södra mellanbygden Norra lätbygden Norra glesbygden

mer än 27 000-27 000-Mindre

90 000 -90 000 -90 000 än 27 000

Mer än Mer än Mindre Mindre

300000 300 000 än 300 000 än 300 000

 


 


Prop. 1973:125                                                        64

återvann 7 000 induslrisysselsatta, raedan sysselsättningen i Norrland och södra och mellersta Sverige ökade raed ytterligare 17 000 personer. Som framgår av kapitel 2 beräknas sysselsättningen inom industrin minska något från 1970 till 1975. Drar man schematiskt fram trenden för branschförskjulningarna på samma sätt som ERU gjorde i den re­gionala bUagan lill LU 70 framgår alt man kan räkna med en muisk-ning av industrisysselsätiningen i storstädema på ca 17 000 personer 1970—1975. I Norrland och de mindre tätbefolkade delarna i södra och mellersta Sverige skulle med samraa beräkningsraetod industrisys­selsättningen öka med omkring 8 000 personer. 1975—1977 beräknas sysselsättnmgen minska i saratliga kommunblocksgrupper. Resultaten är sammanfattade i tabell 7.

I december 1972 antog riksdagen propositionen (1972: 111) om ett regionalpolitiskt handlingsprograra. Detta grandar sig på länsprogram 1970, som länsstyrelserna har upprättat i samverkan raed koraraunerna. I huvudsaklig överenssläraraelse raed förslag sora lagts fram i länspro­grammen förordas i propositionen en plan för utveckling av den regio­nala strukturen. I denna beskrivs vUka funktioner olika orts- och re­giontyper bör fullgöra i regionala sammanhang. Följande ortstyper an­ges: storstadsområden, priraära centra, regionala centra samt kommun­cenlra. Vid sidan av de tre storstadsområdena redovisas 23 primära centra och ett 70-tal regionala centra.

I propositionen presenteras vidare befolkningsramar för planeringen i länen. Det sägs att huvudalternativet för planeringen I län som nu har uttalade regionala balansproblem kan grandas på en i stort sett oför­ändrad befolkning 1980. Tanken på att uppställa befolkningstal som orubbliga mål i den raeningen att raan försöker låsa utvecklingen vid t. ex. oförändrad befolkningsnivå i varje län eller koraraun avvisas emellertid.

Regionalpolitiken komraer liksora hittUls att inriktas på sysselsätt­ningsskapande åtgärder frärast i de delar av landet sora ingår i det all­raänna stödorarådet. Till de regionalpolitiska stödåtgärderna brukar lo­kaliseringsstöd, sysselsällningsstöd, ulbUdningsstöd och transportstöd räknas. Lokaliseringsstöd utgår i huvudsak för Investeringar inom indu­stri och industriserviceverksarahet inora stödorarådet medan sysselsätt­ningsstöd utgår till de industriföretag inom det s. k. inre stödområdet sora utökar sin sysselsättning. UlbUdningsstöd lämnas till företag som nyanställer personal i samband med nyetablering eller utvidgning av verksaraheten.

I järaförelse raed omfattningen av de arbetsmarknadspolitiska åtgär­derna och skatteutjämningsbidragen väger utgifterna för det regional­politiska stödet relativt lätt. De sammanlagda kostnaderna för regional­politik, beredskapsarbeten och vissa andra arbetsmarknadspolitiska me­del särat de koraraunala skatteutjämningsbidragen uppgår till ca 4,9


 


Bil. 3    Avstämning och framskrivning av LU 70              65

Tabell 3:8 Omfattningen per år av vissa statliga stödåtgärder 1971—1972

 

 

 

Stöd

i hela landet

Därav i skogslänen milj. kr

 

Milj.

kr           %

Lokaliseringsstöd 1972 Sysselsättningsstöd 1972 Utbildningsslöd 1971/72 Transportstöd 1971

303 14 42 40

76

4

10

10

111 14 36 39

Summa regionalpolitiskt stöd

399

100

316

Arbetsmarknadsutbildning 1971/72 Flytlningsbidrag 1971/72 Beredskapsarbeten 1971/72 Skatteutjämningsbidrag

708

56

1791

1938

16 1

40 43

113

31

864

1058

Summa övrigt stöd med betydande regionalpolitiska effekter

4 493

100

2 066

Sununa stöd

4 892

 

2 382

miljarder kr per år varav det regionalpoliliska stödet svarar för endast ca 400 raUj. kr (tabdl 8).

I det regionalpolitiska handlingsprograraraet aviserades ett flertal förslag sora avser alt förstärka det regionalpolitiska stödet. Dessa för­slag presenteras i proposition 1973: 50 och avser bl.a. lokaliseringsstöd lill visst slag av serviceverksamhet och turistanläggningar, förhöjt loka­liseringsbidrag och sysselsättningsstöd i det inre stödorarådet samt en effeklivering av del obligatoriska lokaliseringssararådel. Förslag har vidare fraralagts för riksdagen ora en förstärkning av transportstödet (prop. 1973:95). Förslaget innebär bl.a. att stödet skall utvidgas att avse även vissa transporter tUl orter inom stödområdet saml att den kor­taste bidragsberättigade transportsträckan sänks från 300 km till 250 km.

Under ett flertal år har ett omfattande utredningsarbete ägt rara an­gående den regionala utvecklingsplaneringen och den fysiska riksplane­ringen. Detla arbete har bl. a. gett till resultat ett rikt faktaunderlag ora befolkningsutveckling och näringslivsstruktur i olika delar av landet. Vidare har länens, koraraunernas och företagens planer och önskeraål ora den fraratida utvecklingen inventerats. I det regionalpolitiska hand-lingsprogrammet sammanfattas de viktigaste utredningsresultaten samt presenteras de riktlinjer som enligt regeringen bör vara vägledande for den regionala politiken.

Arabitionsnivån har ökat i väsentlig utsträckning alltsedan 1964, då målen för en aktiv lokaliseringspolitik angavs. Det sades bl. a. då att lokaliseringspolitiken bör syfta till att främja en sådan lokalisering av näringslivet att landets tillgångar av kapital och arbetskraft blir fullt utnyttjade och fördelade på ett sådant säll att dt snabbt ekonoraiskt fraraåtskridande främjas.

De mål för den regionala politiken sora anges i det regionalpoliliska

5    Riksdagen 1973. 1 sand. Nr 125. Bilaga 3


 


Prop. 1973:125                                                                       66

handlingsprograraraet behandlar den önskvärda utvecklingen av arbets­marknad, servicetillgång och railjöförhållanden i olika delar av landet sora i likhet raed raålen för en aktiv lokaliseringspolitik från 1964 i första hand är avsedda alt markera den allmänna inriktningen av regionalpoli­tiken. För alt nå dessa raål har stalsraakterna i fråga ora sarahällsplane-ringen beslutat ora en plan för utveckling av den regionala strakturen särat angett raraar i förra av befolkningstal för de olika länen 1980.

Beträffande de allmänna raålen sägs i propositionen alt regional­politiken bör syfta till en sådan geografisk spridning av de tillgängliga resurserna att raänniskorna i olika landsdelar kan erbjudas likvärdiga syssdsättnings.möjligheler och en likvärdig tillgång lUl social, koraraer­sieU och kulturell service särat god railjö. Inora de olika regionerna bör resurserna koncentreras i den utsträckning det är nödvändigt för att skapa sä differentierade arbetsraarknader och sådan servicekvalitet sora raotsvarar medborgarnas önskeraål och behov. Befolkningsraraarna in­nebär sora tidigare nämnls all huvudalternativet för planeringen i län sora nu har uttalade regionala balansproblera kan grundas på en i stort säll oförändrad befolkning 1980.

De regionalpolitiska raålen påverkar långtidsutredningens bedöraning­ar på olika sätl. Beträffande de allraänt formulerade målen torde kunna hävdas all de är av så generell natur all man inle kan dra några bestäm­da slutsatser om hur regionalpolitiken komraer alt påverka de ekono­misk-politiska raålen avseende full sysselsättning, jämnare inkomstför­delning, stabil prisnivå och balans i utrikesbelalningarna. Planen för ut­vecklingen av den regionala strukturen är exempel på mål av raer kon­kret slag om vilka en diskussion om sambanden mellan den nationella och regionala politikens mål lättare kan föras. En sådan diskussion kan exempelvis avse den konflikt sora kan föreligga raellan den allraänna ekonomiska politikens krav pä flexibilitet och önskemål om mera bund­na planer och målsättningar för olika samhällsoraråden.

För utredningsarbetet kring långsiktiga tendenser i ekonorain har två frågeställningar sora kan väntas uppkoraraa i den regionalpoliliska dis­kussionen särskilt intresse. Den ena frågan avser införandet av nya regionalpolitiska styrraedel, raedan den andra frågan gäller hur en sara­ordning raellan olika planeringsforraer sora långtidsutredning, regional ulvecklingsplanering och fysisk riksplanering bäst skall ordnas.

I raitten av 1972 tillsattes en parlaraenlarisk utredning sora har till uppgift att ta ställning till ora nya styrraedel behövs i regionalpolitiken. Utredningen skall bl. a. undersöka förutsättningarna för att införa ett ekonoraiskt avgiftssyslera särat lärapligheten av etableringskontroll av företagslokaliseringar. För arbelet med långtidsutredningarna är det betydelsefullt alt därigenora erhålla utgångspunkter för hur regional­politiken och dess styrmedel kan inpassas inom ramen för den natio­nella ekonomiska politiken.  Såväl  stabiliserings-  sora  tillväxlpolitiken


 


Bil. 3    Avstämning och framskrivning av LU 70                      67

kräver för alt bli fraragångsrik en flexibilitet sora till vissa delar kan vara svår att förena raed starka bindningar av resursfördelningen på längre sikt lill regioner och sektorer. Kraven på flexibilitet förstärks härutöver av vår ekonorais stora ullandsberoende.

Inför nästa etapp av länsplaneringen och inför 1975 års långtidsut­redning koraraer säkerligen diskussionen ora behovet och raöjligheterna av saraordning raellan olika planeringsforraer att intensifieras. Det är därvid viktigt alt försöka klargöra hur det raaterial långtidsutredningen lar frara bäst kan utnyttjas och samordnas med andra verksaraheter.

Utgångspunkten för arbetet raed långtidsutredningen är att för en 5-årsperiod redovisa ulvecklingsallenialiv för hela ekonomin där den saralade efterfrågan på varor och tjänster håller sig inora raraen för den beräknade tUlgången. Hilills har inga raetoder frarakorarait som gör det möjligt alt erhålla konsistenla nationella prognoser via aggrege­ringar av de planer och prognoser som görs på regional nivå. Vid sidan av de prognoser som upprättas på det regionala och lokala planet inom raraen för länsplaneringen torde det därför vara nödvändigt all utveck­la raetoder för alt bryta ner långtidsutredningens nationella kalkyler på ett fätal regioner. Ett försök lill sådana nedbrytningar har gjorts i den regionala bilagan lill LU 70. Inora ERU pågår ett orafattande utred­ningsarbete sora bl. a. syftar till att vidareutveckla dessa metoder — dvs. syfiet är all utarbeta konsislenta prognoser som skall beakta både de na­tionella bedömningar som långtidsutredningen gör och länsplaneringens regionala planer. Del kan vidare nämnas att en tidsmässig saraordning sker mellan nästa länsplaneringsoragång — Länsplanering 1974 — och nästa långtidsutredning varför avstäraningar och inforraationsutbyten kan ske vid lärapliga lidpunkter.

3.4 Miljövård

För LU 70 genorafördes en karlläggning av kommunernas och indu­strins planerade railjövårdsinvesteringar under 70-talels första hälft. En­ligt de uppskattningar sora då gjordes skulle under perioden 1971— 1975 industrins railjövårdsinvesteringar koraraa att uppgå lill mellan 1,1 och 1,6 raUjarder kr (räknat i 1969 ärs priser). Motsvarande investe­ringar inom de komraunala verksarahetsorarådena offentiig renhållning, renhållningsverk och avloppsverk beräknades lill 2,8 railjarder kr.

Då uppgifterna insamlades hade miljöskyddslagen samt kungörelsen ora statsbidrag tUl vatten- och luftvårdande åtgärder inora industrin nyligen trätt i kraft. Viss osäkerhet om de nya reglernas tiUärapning rådde ännu vid insaralingen av planraaterialet. Den praxis sora för vissa områden hade utbildats och de riktlinjer sora i övrigt föreslagils av natur­vårdsverket förutsattes vara vägledande för förelagens kalkyler. Efter


 


Prop. 1973:125                                                        68

vissa särskilda grunder skulle — enligt besläraraelserna —■ statsbidrag raed högst 25 % utgå för de påkallade railjövårdsinvesleringarna. Ny­etablerade arbetsställen skulle dock inte få del av statsbidragen. Stats­bidragen till byggande av koraraunala avloppsreningsverk hade redan 1968 ändrats i syfte alt påskynda utbyggnaden av reningsverk raed läng­re gående rening än slaraavskiljning. Bidragets storlek beslärades lill 30 —50 % beroende på reniiigsgraden.

Hösten 1971 beslutades i konjunkturpolitiskt syfte att bidragen till korarauner och industrier för railjövårdsinvesteringar under en begrän­sad tid skulle höjas till högst 75 %. Åtgärden upprepades hösten 1972 varvid dock del förhöjda bidraget begränsades lill högst 50 % för indu­strins del.

De vidtagna åtgärderna raedförde en stark uppgång i railjövårdsin­vesleringarna. Till industrin har statsbidrag ora ca 580 railj. kr läranats till anläggningar, vars bidragsberättigade miljövårdsinvesteringar under perioden 1969—1974 uppgivils till något över 1,2 mUjarder kr (i löpande priser). Äv dessa investeringar faller ca 515 milj. kr på 1972 och ca 470 railj. kr på 1973. Beträffande den branschvisa fördelningen av dessa investeringar kan näranas att raassa- och pappersindustrin svarat för ca 456 railj. kr. (varav bidrag 220 railj. kr.) och järn- och stålindustrin (inkl. raetallverk, ferrolegeringsverk särat gjulerier) för ca 290 raUj. kr (varav bidrag omkring 150 milj. kr). För kommunala reningsverk hade för budgetåren 1967/68—1971/72 beviljats statsbidrag ora närraare 600 raUj. kr. Den totala investeringskostnaden uppgick här lill orakring 1,15 raU­jarder kr, varav ca 800 railj. kr berörde budgetåret 1971/72. Sifferraa­lerial sora kan belysa andra kommunala miljövårdsinvesteringar, sora t. ex. för offentlig renhållning, finns ännu inle alt tillgå.

Den bild av miljövårdens resursanspråk som gavs i LU 70 syns det inte finnas anledning att raer väsentligt retuschera. Många investeringar har genomförts tidigare än beräknat. Osäkert är dock ora detta kora­raer att raedföra några högre investeringssuraraor för hela perioden 1971—1975 än de förutsedda.

Endast ett begränsat fält av railjövärden kunde i LU 70 läckas genom kostnadsberäkningar. Investeringar sora syftar till all förändra produk­terna så att användningen av dessa inte ger upphov till raUjöskador var del inle möjligt att få uppgifter om. Likaså fanns inga beräkningar av driftkostnadema för olika mUjövårdande aktiviteter. OUka åtgärder sora har betydelse för dessa kostnadsposter har under senare tid vid­tagits. Här kan erinras om nya lagbestäraraelser om den koraraunala renhållningen, lagstiftningen ora kontroll av hälso- och railjöfarliga va­ror, beslutade nya föreskrifter fr. o. ra. 1976 om bilavgaserna etc.

Den fragmentariska kostnadsbild raan har på detla oraråde tillåter inga säkrare bedöraningar av hur miljövården återverkar pä olika delar av ekonomin. Genom internationella jämförelser kan man beräkna ati


 


Bil. 3    Avstämning och framskrivning av LU 70              69

den del av BNP som behöver las i anspråk för att nå uttalade miljö-poUliska raål uppgår till ett par procent. Säkerligen koraraer kraven på railjövård att fraradeles höjas. Då eraellertid en snabb effektivitetsök­ning i det railjövårdande arbetet har kunnat iakttas torde inte detta leda lill all kostnaderna höjs i raotsvarande raån. Även ora de ökade railjö­vårdsinvesleringarna innebär en raarkerad inteckning i resursutryraraet kan dock utgifter av en sädan storlek inte antas på ett avgörande säll påverka tillväxlbetingelserna och raöjligheterna alt tillgodose andra behov för individer och sarahälle. På enskilda oraråden kan de railjö­vårdande åtgärderna raedföra raer påtagliga förskjutningar i efterfrågan och produktionsbetingelser, raen de torde inte bli större än slmklur-förändringar sora tidigare av ett flertal andra skäl utiösts inora ekono­min.

4 Sammanfattande synpunkter

Den faktiska produktionsökningen 1970—1972 blev, sora visals i det föregående, väsentligt lägre än de kapacitelsraässiga tillväxtraöjlighe-terna. Den svaga utveckling av efterfrågan som ligger bakora detta skall inle här närmare beskrivas och analyseras då en sådan genoragång län skulle föra oss bort från de problera vi har att behandla. Några iakttagelser rörande konjunktursituationen 1970—1972 sora är av in­tresse för överväganden ora långsiktstendenserna fraraöver skall dock göras.

Konjunklurförsvagningen de första åren av 70-talet var en intematio­nell företeelse. Den frågan kan ställas ora den starka påverkan på våra inheraska förhållanden sora aUtid utgått från konjunkturförändringarna i världsekonomierna denna gång haft några specifikt nya inslag eller haft en väsentligt annan styrka än tidigare. En järaförelse med andra OECD-länder visar alt tillväxten för 1971—1972 var lägre i Sverige än i något av de övriga ländema. Därpå kan raan dock inte grunda något anlagande att konjunkturnedgången i vårt land skulle ha varit krafti­gare än på andra håll. Går man tUl bedömningar av kapacitetslUlväx­ten för 1970—1975, sora också sararaanställts inom OECD, finner man även där Sverige bland länder raed den lägsta tillväxttakten. Denna placering sammanhänger främst raed alt vårt land genora den allraänna befolkningsutvecklingen får järaförelsevis mycket låga antalsmässiga tiU­skott till arbetskraften och med att arbelslidsförkortningen reducerat utbudet av arbetstiraraar raer än i flertalet andra länder. Tar man hän­syn lill det sora nu berörts och vidare beaktar alt en stor allmän ar­betstidsförkortning i Sverige togs ut just 1971—-1972 är del inle på nå­got säll förvånande alt vårt land komraer långt ner i en järaförelse över BNP-tillväxten dessa två år. Vid en i styrka likartad konjunklurförsvag-


 


Prop. 1973:125                                                        70

ning i alla länder skulle del sålunda vara ganska följdriktigt att Sve­rige intoge en köposition. Men raan bör då samtidigt uppraärksararaa att om raan i stället raäler produktionen per arbetstimme så utfaller jämförelsen helt annorlunda. Den i och för sig bristfälliga statistik som finns över produktivitetsutvecklingen, totalt och pä olika näringsgre­nar, lyder på alt Sverige här ligger myckel högt i fråga ora tUlväxt­takt.

Det är svårt att bedöma vilka skUlnader sora funnits mellan de olika länderna i fråga ora den genomgångna konjunkturförsvagningens lids­förlopp och styrka. Möjligen kan raan dock hävda att orasvängningen kora snabbare och raer koncentrerat i Sverige än i flertalet järaförbara länder.

Denna slutsats har korarait frara vid en järaförelse mellan uppgifter som avser den registrerade arbetslösheten. Men kompletterande raate­rial — även ora del är vagt och osystematiserat —■ för in en viss tvek­samhet ora arbetslöshetstalen är fullt rättvisande. Övrig information skulle möjligen kunna tolkas så alt medan en neddragning av syssel­sättningen i Sverige företrädesvis tog sig uttryck i friställande av arbets­kraft och därmed i öppet registrerad arbetslöshet har detta i flera andra länder i något större utsträckning yttrat sig i olika slags inskränkningar av arbetad tid (begränsad arbetsvecka, tUlfälliga produktionsnedskär­ningar etc). Alt en viss sådan skillnad i reaktionsmönster kan finnas förefaller inle så osannolikt med hänsyn lUl olikheter i samhällenas sociala och ekonomiska struktur och i arbetsmarknads- och arbets-löshelspoHlikens utforraning. Under konjunktursvackan 1966—1967 kunde f. ö. i Sverige iakttas ett järafört raed tidigare något ändrat bete­ende hos förelagen vad beträffar sysselsättningen. Med en hårdnande konkurrens och sjunkande vinstmarginaler var den buffert hos förela­gen sora kunde ta upp rainskade avsättningsraöjligheter utan avskedan­den inte längre så stark. Saratidigt hade sarahället starkt byggt ut skyd­det och hjälpen till dera sora är eller ställs utan arbete. Det är inte förvånande ora dessa förhållanden i förening utlöser snabbare kast­ningar i sysselsättning och arbetslöshet alltefter växlingarna i konjunk­turläget.

4.1 Kommentarer till den inhemska utvecklingen 1970—1972

Den snabba orakaslningen i konjunkturläget i vårt land raellan 1970 och 1971 beror inte frärast på försvagningen i den internationeUa efter­frågan. Exportökningen blev raindre, raen denna nedgång förklarar en­dast en mindre del av försvagningen i ekonoraisk aktivitet inora lan­det. I stället kan denna föras tillbaka på starkt markerade förskjut­ningar inom vissa inheraska eflerfrågeoraråden. Det oraslag i lagerin­vesteringarna som skedde uppgick till drygt 3,5 % av BNP — från en


 


Bil. 3    Avstämning och framskrivning av LU 70                      71

Diagram 4:1 Förändring i BNP, lagerinvesteringar och bytesbalans 1961—1972

% 7-

■BMP

— — LaqerinvGS+eringar """""" Undersko+f i  bytesbalans

Anm. Förändringar i lagerinvesteringar och underskott i bytesbalans är uttryckta som procent av BNP.

ökning av dessa investeringar 1970 ora 1,6 % av BNP lill en rainskning raotsvarande 2,1 % av BNP 1971. En så snabb och stark orasvängning har inle inträffat sedan Koreakrisen. För den privata konsurationen no­terades ett nästan lika starkt oraslag eller raotsvarande raellan 2,5 och 3 % av BNP. I flera tidigare konjunkturskeden har funnits raotvägande utvecklingstendenser inom några områden. Sådana starkare motvikter saknades denna gång. För t. ex. offentiig konsumtion och offentliga in­vesteringar skedde sålunda en försvagning av efterfrågan mellan 1970 och 1971.

Till den ovan skisserade utvecklingen skall knytas några reflexioner kring vissa utvecklingsdrag sora kan vara av betydelse för en bedöraning av långsiktstendenserna. I diagrara 1 illustreras för några olika år dels ökningstakten i BNP, dels laget-förändringen i procent av BNP. Där har även lagts in en kurva över bytesbalansens underskoll salt i relation lill BNP. Den slora överenssläraraelsen i förändringarnas riktning och styr­ka sora finns raellan de skilda kurvorna är slående. Något försök att belysa de kausala samband som kan finnas skall inte göras. Lagerin­vesteringarnas starka variationer år från år kan givetvis i främsta rura­raet sägas vara en konjunkturpolitisk fråga. Men genora sin styrka ulgör de kastningar på efterfrågesidan sora här förekoraraer ell raycket stö­rande och svårbemästrat deraent för all politik som har att stabilisera


 


Prop. 1973:125                                                        72

resursanvändning och sysselsättning, även på längre sikt. De svårigheter sora skapas för en jämn utveckling och långsiktig planering inom andra oraråden av ekonorain är uppenbara. Vidare raåste större resurser än eljest nödvändigt hållas i beredskap för att raöta de variationer i sys­selsättning och arbetslöshet som blir resultatet av de tvära kastningar i efterfrågan som ytterst härrör från lagersvängningarna.

Även om lagerförändringarnas inverkan på det inheraska efterfråge-onirådet lorde vara det raest svårberaästrade probleraet, tUlkoraraer att de genom sitt höga importinnehåll har speciella implikationer för bytesbalanspolitiken. I LU 70 framhölls alt den ekonomiska politiken under den period utredningen behandlade hade alt utgå från att risk­marginalerna för de utrikes betalningarna var starkt sararaankryrapta. Givelvis försvåras en politik raed syfte att koraraa lill rätta med dessa balansproblem, sumraerade för en hel konjunkturcykel, då de årliga omsvängningarna I imporlkrävande lagerinvesteringar har en så raarke­rad styrka. Sedan 1971 har möjligheter öppnats att utnyttja investe­ringsfonderna även för lagerinvesleringar. De effekter sora därigenora kan vinnas kan inle nå utöver en begränsad del av probleraorarådet. Det förefaller därför vara en viktig utredningsuppgift att söka finna vägar och medel att i högre grad utjämna lagerinvesteringamas århga variationer.

Nedgången i den privata konsumtionens ökningstakt från 1970 tUl 1971 hade som spegelbild en stark ökning av hushållens sparande. Detta fördubblades praktiskt taget mellan de nämnda åren och låg sedan kvar på en hög nivå 1972. I LU 70 diskuterades i ett visst sammanhang möjligheterna att begränsa konsumtionsutryramel. Där sades bl. a. följande: "Att genora skattepolitiken hålla nere privat konsuration och de disponibla inkomstema kan vidare i vissa lägen tänkas möta ett effektivt molstånd genora all konsuraenterna sänker sitt sparande. Ut­vecklingen under 60-talets senare hälft är därvidlag ett racraento. Möj­ligheterna att bryta igenom en sådan elastiskt undanglidande försvars­linje hos konsumentema förefaller inte vara slora. Endast medel som kan ge en effektiv sparstimulans är användbara därför, men sådana medel kan nog erfarenhetsmässigt sägas inle vara så lätta att finna eller tekniskt ta i bruk."

Erfarenheterna från 1971—1972 iUustrerar den omvända situatio­nen. Det var då svårt all motverka en försvagning av privat konsum­tion och än mindre kunde man få till stånd en starkare ökningstakt. Den höga sparkvoten dessa år kan sora närants i bilaga 6 ha vissa in­slag där det är fråga ora långsiktigt bestående irapulser till ett högt hus-hållssparande.i Förändringar i hushållsstorlek och andelen pensionärer är exempel pä faktorer sora verkar i sådan riktning. Inverkan av dessa kan förslärkas eller försvagas genora kortsiktiga förskjutningar i sysselsättning och inkorastfördelning. Den höjda sparkvoten de senaste

1 Se Svensk ekonomi fram tiU 1977, SOU 1973: 21, bilaga 6.


 


Bil. 3    Avstämning och framskrivning av LU 70                      73

åren synes i viss utsträckning ha korarait lill stånd genom samtidiga och likartade inflytanden från kort- och långsiklsverkande faktorer. Möj­ligt är även att den korabinalion i förändringarna för skatter, trans­fereringar och priser sora speciellt gällde 1971 hade en sparhöjande effekt.

Uteslutet är inte att det i konsurationsutvecklingen även finns vissa inslag sora kan vara av betydelse för den ekonoraiska politikens ut­forraning. I den privata konsumtionen ulgör numera olika kapitalvaror (bilar, TV, inredning, hushållsapparater etc.) en mycket betydande del. Anskaffning, förnyelse och reparation av dessa varor kan ofta utan större olägenheter förskjutas något eller några år. Samtidigt lorde in­korastutvecklingen ha raedfört en likviditetssituation i ganska stora be­folkningsgrupper sora gör det möjligt alt i stor utsträckning välja tid­punkt för olika inköp. Ulgår man från alt någon av dessa situationer har giltighet för hushållens del så kan man också förraoda att konsuraenter­nas handlande i hög grad påverkas av deras allraänna fraralidsförvänt-ningar. De med konjunkturerna varierande bedömningarna i optiraistisk resp. pessiraistisk riktning rörande arbelslöshelsrisker, inkorastförbätt-ringar o. dyl. skulle sålunda komraa att prägla konsumtionsförändringar­nas storlek.

Några säkrare belägg för att förhållanden av den här karaktären faktiskt har gällt kan inte anföras. Men uppenbart är all ora hushållens beteenden är sä sora här skisserats blir verkningsgraden av skatlepo-litiska åtgärder i konjunkturutjäranande syfte begränsad. Större effek­ter skulle sålunda inte kunna påräknas av exerapelvis justeringar av den direkta skatten gjorda för att reglera ulryramet för privat konsumtion. Alt med variationer av indirekta skatter, avbelalningsvillkor etc. på­verka kostnader och därraed valet av tidpunkt för inköpen kan raöjligen vara raer frarakoraligt. Förändringarna i skattesatsen raåste dock i ett sådant fall säkerligen göras ganska stora och vidare borde de i första hand riktas raot konsuralionskapitalvaror.

I fråga ora offentlig konsumtion gjordes i LU 70 den bedöraningen alt en starkare neddragning av de raycket höga utgiflsplanema för pe­rioden 1970—1975 inle frarastod sora en realistisk raöjlighet, särskilt inte för periodens början. Bakora denna bedöraning låg en föreställning, grundad på erfarenheter från raånga år tillbaka, ora en stor stabilitet i uppgjorda planer och en betydande tröghet vad beträffar förändringar i ulgiflskonsekvenserna av redan fattade beslul hos stat och korarauner. Utvecklingen 1971 och 1972 har visat att denna föreställning inte hade fog för sig. Stora raöjligheter fanns uppenbarligen att förhållandevis snabbt göra begränsningar i utgiflsplanema. Att delta var raöjligt på investeringssidan är väl inte så förvånande — igångsättning av olika projekt kan ju förhållandevis lätt uppskjutas. Men raer anmärknings­värt är att en så pass stark därapning av konsurationsökningen kunde genomföras. Från tidigare avmattningsperioder har man haft erfaren-

6    Riksdagen 1973. 1 saml. Nr 125. Bilaga 3


 


Prop. 1973:125                                                        74

heter av hur mer eller mindre automatiskt verkande krafter ullöst ut­giftsökningar. Eftersläpningar i tillsättning av tjänster, fyllandet av vakanser etc. har tidigare utgjort sådana drivkrafter.

I detta sammanhang är en viktig fråga ora denna hårdare utgifts­prövning och det starkare kostnads- och skaltemedvetandet frärast har sin rot i tillfälliga svårigheter eller har mognat frara ur bedöraningar som anger en bestående långsiktig handlingslinje. I LU 70 behandlades några olika konsekvenser på skaltesidan och därifrån på löne- och in-koraslbildning som följer av fortsatt snabb expansion av offentlig kon­sumtion. Särskilt höjningar av de direkta skattesatserna skulle i ett så­dant fall leda till väsentligt ökade spänningar kring finansieringsfrå­gorna. Resonemang rörande inkomst efler skatt utgjorde ett uppraärk-samraat inslag i diskussionerna under 1970 års avtalsrörelse. Med den planerade utgiftsökningen inora offentlig sektor under första hälfien av 70-talet skulle för kanske en majoritet av löntagarna betydligt över hälften av en löneökning tas i anspråk för direkta skatter. Del offent­ligas finansieringsproblem får därmed en närgången aktualitet över hela löneavtalsfältet. Spännuigsförhållandet mellan medborgarnas press från efterfrågesidan och deras betalningsvillighet kan därraed få en styrka sora blir svår att beraästra. Stegrade risker för skatteflykt i olika for­raer och hållbarheten hos de fiskala kontroll- och övervakningsraekanis-raeriia är betydelsefulla faktorer vid en bedöraning av hur stark denna spänning kan få bli.

Vad man skaU tro om den långsiktiga lillväxltaklen för offentiig kon­suration beror i hög grad på hur raan bedöraer finansieringssituatio-nen; hur starka spänningar I det nuvarande skatlesysleraet raan anser raöjliga att behärska och vilka alternativa finansieringsformer och vä­gar man kan tänka sig. En stark press att finna lösningar på dessa problera koramer dock alt föreligga. Behoven av och efterfrågan på förbättringar och på nya aktiviteter är betydande inora flertalet offent­liga tjänsteområden.

En probleraatik av den art sora här berörts har ulan tvivel funnits med i den återhållsamhet raed offentliga utgiftsökningar sora gjorde sig gällande i koraraunerna under de senaste åren. Saratidigt kan dock också konstateras att läget för koraraunerna då präglades av en kora­binalion av olika förhållanden som kan antas inte så ofta uppträda saratidigt. De pris- och koslnadsslegringar som kunnat registreras för de komraunala tjänsteorarådena är osedvanligt höga järafört såväl med tidigare år som med andra sektorer av ekonorain. Bl. a. utfallet av av­talsrörelsen 1970 bidrog därtUl. Den genomförda arbetstidsförkortning­en reducerade den allmänna inkoraststegringen i landet och därraed ökningen i skatteunderlaget saratidigt sora koraraunerna själva inom flera sektorer inte på motsvarande sätt kunde skära ned servicen, utan måste acceptera utgiftsökningar. Förutsättningarna för skattehöjningar var lUl följd av sysselsättningsläget i förening med de starka prisök-


 


Bil. 3    Avstämning och framskrivning av LU 70              75

ningarna och marginalskatteförhållandena starkt beskurna. Till detta kom begränsade möjligheter för ökad upplåning på kredit- och kapital­marknaden. Den omprövning av utgifts- och skatlepoUliken sora tro­ligen förr eller senare skulle kommit till stånd kan sålunda genom olika tillfälligheter sägas ha utlösts och förstärkts just under de senast gång­na åren. Till viss del är det nog också en tillfällighet att en sådan kom­bination av olika faktorer uppträder under lågkonjunkturår. Den extra påkänning för arbetslöshetsbekämpningen som tidsförläggningen inne­bar denna gång kanske därför inte behöver befaras återkomma. Av väsentlig betydelse måste emellertid vara alt för den fortsatta långsik­tiga tillväxten av offentlig konsumtion söka uppnå en tidsprofil sora är bättre anpassad till de allraänna konjunkturförändringarna.

Inle bara på efterfrågesidan har de första åren av 70-talet uppvisat tvära och starka oraslag. På resurssidan har en liknande snabb orakast­ning uppträtt i fråga ora neltoinvandringen. För 1970 beräknas en in­vandring till Sverige sora såväl I fråga om brutto- (77 000) som netto­siffror (49 000) ligger högre än vad som någonsin registrerats. Två år senare hade vi en utvandring med dt brutto- (42 000) och nettotal (12 000) där man fär gå lUlbaka till 1890-talel resp. 1920-talet för aU finna högre siffror. Omslaget är drastiskt. Men. ser raan på utvecklingen av befolkningsströmmarna in och ur riket under de senaste tio åren finner man en tendens till ökade årliga variationer. Väsentliga fördelar ligger i att den utrikes migrationen snabbt anpassar sig till sysselsätt­ningsläget. Avigsidor av sararaansatt social art liknande det gästarbetar-problem .sora funnits i andra länder synes inle i större orafattning ha anraält sig här hemma. SkuUe de hittillsvarande tendenserna fortsätta att förslärkas kan man dock inte bortse från risken alt problem av detta slag kan uppkomraa.

4.2 Kommentarer till de reviderade kalkylerna

De kommentarer till utveckUngen 1970—1972 som gjorts i det före­gående har främst uppehållit sig vid vissa förändringar på efterfråge­sidan, då det så uppenbart varit där som orsakerna tiU de låga öknings­talen för BNP huvudsakligen funnits. För en bedömning av utveckling­en framöver är det givetvis nödvändigt att systeraatiskt se på tendenser­na över hela det ekonoraiska fältet. Avsikten raed denna avstämning av LU 70 är ju att söka finna om några sådana nya eller ändrade be­tingelser för den ekonomiska utvecklingen framträtt under de senaste åren att framtidsprobleraen ställs i en annan belysning än tidigare. I inledningen betonades de vanskligheter sora är förenade med alt söka skilja ut sådant som är konjunkturmässigt betingat och vad som kan tänkas utgöra ett nytt drag i utvecklmgen. Det är skäl att kraftigt stryka under detta som en reservation tUl det sora här koraraer att las upp.


 


Prop. 1973:125                                                        76

Ett första steg i långtidsutredningarnas arbete är alt söka bestärama den sannolika kapacitetslUlväxten i ekonorain, dvs. den ökning av pro­duktionen sora skulle vara raöjlig vid ett norraalt kapacitetsutnyttjande. Den beräkning av den framtida arbetskrafts- och produktivitetsutveck­lingen som gjordes i LU 70 angav en ökning av BNP med 4,1 % per år som möjlig för perioden 1970—1975. (Bedörat från användnings­sidan angavs den ärliga ökningen till 3,8 %.) Arbetskraften kalkylerades minska i timraar räknat raed 0,8 % per år, medan produktiviteten an­togs stiga med 4,9 % per år.

På arbetskraftssidan har de senaste åren skett vissa förskjutningar. Som belysts i ell särskilt avsnitt finns skäl tro alt de tidigare progno­serna i vissa avseenden bör justeras utifrån dessa delvis ändrade för­hållanden, lusleringarna är i de enskilda delarna inte särskUt slora och då de går i skilda riktningar har totalresultatet blivit en prognos­siffra som väl överensstämmer med tidigare bedömningar. För perioden 1970—1975 anges sålunda rainskningen i arbetskraftsutbud även nu lUl 0,8 % per år raedan för 1972—1977 en ökning ora 0,1 % per år skulle ske. Skillnaden raellan prognosslffrorna för de två perioderna beror huvudsakligen på den arbetstidsförkortning som genomfördes 1970— 1972 och på en förutsättning om att ingen ytterligare allmän arbets­tidsförkortning komraer att uttas.

I fråga ora produktivitetsutvecklingen har rätt stor tveksamhet rätt om de revideringar som kan behöva göras i beräkningarna. Sett över hela konjunkturcyklar har en betydande stabilitet i produktivitetsför­ändringarna varit rådande. Genoragående är också alt försvagningar i produktivilelstillväxt under år raed svaga konjunkturer senare tagits igen då konjunkturen vänt uppåt. Mot en sådan bakgrund kunde det vara motiverat alt inte låta den låga ökningstakten 1970—1972 föranleda nå­gon revidering av tidigare bedömningar. Företagen inora industrin, sora i delta sammanhang har stor vikt för totalsiffrorna, räknar visserligen med något dämpade produktivitetsökningar fraraöver. Men erfarenhe­terna från tidigare undersökningar och enkäter visar att del ständigt funnits en benägenhet hos företagen att underskatta den fraratida pro­duktivitetsstegringen.

Trots alla dessa förhållanden har vi i de reviderade prognoserna god­tagit en siffra för den årliga produktivitetsökningen 1970—1975 sora är ca 1/2 procentenhet lägre än i LU 70. Detta kan ses sora en raar-kering av olika raer eller raindre vaga antydningar ora ökade restriktio­ner för snabba produklivilelsslegringar.

Bland dessa kan näranas att strukluroravandlingen i fortsättningen knappast kan väntas fortgå i samma snabba takt som under andra hälf­ten av 60-lalel. Vidare raåsle resurser avsättas för att utjärana och raot­verka sädana spänningar av regional eller annan karaktär som uppkom­mer under omvandlingsprocessen. Även en ökad inriktning på de kva-


 


Bi!. 3    Avstämning och framskrivning av LU 70             77

lilativa sidorna i arbetslivet kan medföra alt ralionaliseringsarbetet fort­sättningsvis måste bedrivas under större hänsynstagande till förbättrad arbetsrailjö och andra trivselfaktorer.

Under här gjorda antaganden ora den fortsatta produktivitetsutveck­lingen och om arbetskraftens utveckling skulle kapacitetstillväxten i vår ekonomi för perioden 1970—1975 stanna vid 3,4 % per år mot 4,0 % i LU 70. Bedömningarna för 1972—1977 anger en siffra om 4,4 % per år. Ganska osökt inställer sig frågan, vad t. ex. det angivna tillväxttalet för 1970—1975 innebär med hänsyn till den faktiska utveckling sora skett under de två gångna åren av perioden. Den låga BNP-ökningen de åren var delvis betingad av arbetstidsförkortningen. Frånräknas effek­terna av denna kan den raöjliga kapacitetsökning sora då skulle gälla för 1972—1975 uppskattas till ca 4 %. Till detta koraraer att BNP-utvecklingen 1970—1972 innebar all kapaciteten i ekonorain inte kunde utnyttjas tillfullo och alt en kapacitelsreserv finns sora kan tas i anspråk för följande år. Storleken av denna reserv beräknas röra sig orakring 3 %. Rent räkneraässigt skulle ur de här kalkylema framkoraraa att po­tentiella förutsättningar finns lör en BNP-ökning 1973, 1974 och 1975 med uppemot 5 % per år. I vad raån sedan eflerfrågemässiga betingel­ser koraraer att finnas för alt effektivt utnyttja kapaciteten skall inle här behandlas.

En särskild aspekt på den fraratida produklionsulvecklingen sora alltmer trätt i förgrunden är frågan om huruvida energitillgångarna och möjligheter alt utnyttja dessa koraraer all utgöra en restriktion på den fraratida utvecklingen. Sora närraare redovisas i bilaga 41 visar energiprognosutredningens beräkningar alt energilillgångarna under den här diskuterade perioden inte skulle koraraa att utgöra en sådan restrik­tion pä produktionsutvecklingen. Beräkningarnas osäkerhet bör dock understrykas liksora oraöjligheten att förutse temporära variationer i nederbörd o. dyl. vilket kan medföra tillfälliga friktioner.

Med de beräknade kapacitetstalen som givna görs i långtidsutred­ningama sora ett andra led bedöraningar av hur efterfrågan kan koraraa att fördela sig på olika användningsoraråden. Vilka anspråk sora kora­raer att tillgodoses — privata konsuralionsändaraål, offentlig konsura­tion, investeringar etc. — beror på dispositioner som görs av i första hand de politiska instanserna. Endast betingade prognoser kan därför göras för denna fördelning. I LU 70 redovisades planer och tendenser inora olika eflerfrågeoraråden och raot bakgrund därav diskuterades skilda förhållanden sora bedörades vara av betydelse för beslut i för­delningsfrågorna. Genora olika altemativ illustrerades några skUda vä­gar raan kunde välja då raan skulle ta ställning till avvägningsfrågorna.

En viktig utgångspunkt för de alternativa övervägandena i LU 70 var en beräkning av de resurskrav som raåste tillgodoses för alt balans i de utrikes betalningarna skulle kunna uppnås under perioden 1970—1975.

1 Se Svensk ekonomi fram till 1977, SOU 1973: 21, bilaga 4.


 


Prop. 1973:125                                                                       78

Enligt vad sora kora frara ur dessa kalkyler krävdes en ökad förskjut­ning i ekonomin mot produktion för avsättning utomlands. En utryraes-ökning för exporten av industrivaror frarastod sora den enda tänkbara lösningen. För att kunna realiseras förutsatte denna en prioritering av industrins investeringar.

Utvecklingen 1970—1972 har inneburit en mycket markerad förstärk­ning av handelsbalansen. Medan exportvolymen dessa två år stigit med 4,4% per år har imporlvolyraen rainskat raed 1 %. Handelsbalansen har, raätt i löpande priser, gått från ett underskott om ca 1 100 railj. kr 1970 till ett överskott ora 3 300 railj. kr 1972. Sora redovisas i avsnitt 1.2.2 har andra poster i bytesbalansen inte haft sararaa positiva utveck­ling men för totalsiffran i bytesbalansen för varor och tjänster har för­bättringen under de två åren blivit 3 500 railj. kr.

Den här omsvängningen i de utrikes betalningsförhållandena har ett direkt samband raed del ändrade konjunkturläget. På olika sätt har vi försökt beräkna den inverkan som den ändrade eflerfrågesituationen •— dämpningen i lagerinvesteringar, i privat konsumtion etc. — haft därvidlag. Dessa kalkyler pekar genomgående mol alt en fortsatt star­kare förskjutning raot en större avsättning utoralands ägt rum under de senaste åren. Huruvida omsvängningen varit så stark att balans i be­talningarna skulle föreligga vid en "norraal" konjunktur är dock osä­kert. En preciserad positionsbestämning är inte möjlig men raycket ty­der på att vi 1972 skulle ha befunnit oss något litet i underkant av ett balansläge.

Den nivåhöjning av varuexporten som enligt kalkylerna i LU 70 skulle behövas för alt korama i linje raed det långsiktiga balansmålel skulle sålunda i det närmaste ha uppnåtts 1972. I långtidsutredningens kalky­ler förutsågs eraellertid även att exportkravet i fråga ora varor år från år skuUe stiga under 5-årsperioden till följd av fortgående ökade un­derskott för turism och transfereringar. Även efler det gjorda "engångs-lyftel" krävs sålunda en fortsatt förskjutning mot avsättning utomlands av den svenska varuproduktionen. Utvecklingen i sådan riktning synes nu enligt de förnyade kalkyler som återges i bilaga 2 behöva bli något större än som angavs i LU 70. Underskottet i transfereringsnettot 1975 har sålunda räknats upp med 600 milj. kr (till ett underskott om 3 000 milj. kr i löpande priser) och i fråga om tjänsterna bedöms en ytterli­gare försämring 1975 om 750 milj. kr som sannolik. För t. ex. turismen har en betydande del av den beräknade försvagningen redan inträtt frara lill 1972. Kraven från transfereringarna faller tyngst på den senare de­len av 5-årsperioden. Varuexporlkravel blir därför högre för de kora­mande åren än som förutsågs i LU 70.

Mot denna bakgrund kan det vara förvånande att finna alt den be­hövliga exportökningen av varor och tjänster 1970—1975 i våra label-

1 Se Svensk ekonomi fram till 1977, SOU 1973: 21, bilaga 2.


 


Bil. 3    Avstämning och framskrivning av LU 70                      79

ler anges till 6,7 % per år (för enbart varor 7,0 %) raedan denna siffra i LU 70 angavs till 7,0 % (resp. 7,3 %). Detla hänger eraellertid sara­raan raed att den totala produktionsökningen och därraed iraportökning­en nu beräknas bli lägre än i de tidigare kalkylerna. Exportökningen satt i relation lill uppgången i BNP har sålunda nu ett högre värde.

Vad gäller den fraratida utvecklingen av iraporten har det inte varit möjligt att exakt beräkna de effekter som med all sannolikhet komraer alt följa del ingångna handelsavtalet med de europeiska geraenskaperna. Sänkningen av tullarna genteraot EG-länderna kan efter hand resultera i en höjd iraportbenägenhet. Det är raed hänsyn härtUl inte uteslutet att även kravet på exportökning härigenom kan bli högre än som anges i våra beräkningar. Vad beträffar det utryrame för svensk export sora kan finnas på världsmarknaden, har däremot tänkbara effekter av EG-avtalet beaktats. — (Alla direkta och indirekta effekter har dock inte kunnat medtas heller på exporlsidan.) Beräkningarna anger alt en ök­ning av avsättningsutrymraet för svensk export raed över 7 % per år 1970—1975 kan bedömas trolig. Marknadsmässiga förutsättningar skul­le alltså finnas för att realisera det nyssnäranda exportkravet. I det ut­sträckta tidsperspektivet skulle dessa öka ytterligare och möjligen, enligt konjunkturinstitutets beräkningar, kunna raedge en exportöknings­takt sora raed någon procentenhet per år överstiger den här angivna, ora de kapacitelsraässiga förulsällningama härför skulle visa sig före­ligga. Restriktioner för exportmöjligheterna föreligger inle endast i form av fysiska restriktioner utan även t. ex. marknadsföringsproblem kora­mer in härvidlag.

De konsekvenser för resursernas fördelning raellan inheraska använd­ningsområden som följer av hänsynen till bytesbalansen diskuterades ganska ingående i LU 70. Därvid sattes behovet av en utbyggd indu­striell produktionskapacitet i förgrunden. Någon anledning att i näran­värd mån ändra de synpunkter på härmed sammanhängande problem sora fördes fram i LU 70 synes inte föreligga. Till beräkningsresultaten bör dock en komraentar göras och då till den lägre siffra för investe­ringsökningen inora industrin sora den nya kalkylen ger. Den anger in­vesteringsökningen lill 4 % per år mot 6,5 % i LU 70. På grund av del statistiska materialets stora osäkerhet vad beträffar kapUalstock, avgången av kapital etc. är det endast raöjligt alt inora ganska vida gränser bestärama de investeringar sora behövs för alt uppnå en viss pro­duktion. I LU 70 angavs del intervall, inora vilket invesleringsökningen behövde ligga, till mellan 2 ä 3 % och 7 ä 8 % varvid siffran efler skilda överväganden preciserades till 6,5 %. I avstäraningsarbetet har inle några raotsvarande beräkningar utifrån kapilalstocksdata kunnat genoraföras. Investeringssiffran har därför beslärats raed ledning av enkätraaterial och de erfarenheter sora tidigare gjorts rörande de upp­räkningar som behöver göras av sådant raaterial. Huruvida de resultat


 


Prop. 1973:125                                                                       80

som på så sätl erhållits innebär att några i sak nya förhållanden sora motiverar skillnaden raellan tidigare och nya kalkylsiffror skulle liU­komrait vågar vi inte uttala oss ora.

Starkare hinder lorde, såsora också framhölls i LU 70, inte raöta en ökad investeringsaktivitet inora industrin i så raållo alt de konkurreran­de kraven ora invesleringsulryramel från andra sektorer synes bli ganska begränsade. Den förutsedda försvagningen av bosladsinvesleringarna be­kräftas vid förnyade beräkningar. För offentiig sektor har avstäraning-arna betytt en viss nedräkning av investeringsplanerna jämfört med LU 70. Sararaantaget blir resultatet att den tendens lill en något mins­kad investeringskvot som spåras i kalkylerna i LU 70 nu framträder tydligare. Detla gör sig särskUt raärkbart för byggnadsinvesteringarnas del. Den ärliga ökningen beräknas för dessa bli 1,2 % för 1970—1975. Med denna utveckling följer en minskad sysselsättning inom byggnads-branschen. Hur pass stor nedgången blir beror på produktivitetsutveck­lingen. I våra beräkningar har vi för perioden 1970—1975 antagit sam­ma produktivitetsökning som i LU 70, dvs. 3,5 % per år. För perioden 1972—1975 har däremot ett anlagande om en någol uppbrorasad pro­duktivitetsökning ora 2,7 % införts. Denna järafört raed tidigare för­hållanden lägre siffra motiveras av en förutsedd förskjutning mot inve­steringar i saneringsprojekt. Bortsett från denna inverkan kan produkti­vitetsökningama komraa att ulfalla väsentligt olika beroende på vilka handlingslinjer sora koramer att följas. En raöjlighet är att effektivitets-höjande åtgärder inte ges en så fraraträdande roll raed hänsyn till sys­selsättningsutvecklingen. I den raån detta skulle slå igenora i byggnads-kostnadernas utveckling kan då den risken uppkoraraa att en återgång mot en högre efterfrågan på t. ex. bostäder dämpas eller fördröjs. En annan raöjlighet är all överväganden kring avsätlningsproblem av del antydda slaget förstärker rationaliseringsslrävandena för att därigenom upprätthålla konkurrenskraften på en stagnerande raarknad och för all skapa nya avsättningsraöjligheter. Äv en sådan utveckling skulle följa en starkare nedgång i sysselsättningen.

Omfattningen och karaktären av de anpassningsproblera som kan komma att anmäla sig inom byggnadsområdet blir även beroende av bo­stadsefterfrågans utveckling. Sora frarahållits i avsnitt 2.3 finns det an­ledning förraoda att investeringsanspräken från bostadssidan koramer att vända uppåt under senare delen av 70-talet. Skälen därför är att den ökning av bosladsstocken, som betingas av en fortgående stegring i bo­stadsefterfrågan, förutsätter en på längre sikt parallell uppgång i inve­steringarna. Genom att bosladsinvesleringarna under 60-talel steg så kraftigt befinner vi oss under några år framöver i en situation där en fortgående ökning av bostadsbeståndet sker vid i stort sett oförändrad nivå för investeringarna. Efter hand lorde därför ett nytt läge inträda där investeringarna anpassas till takten i den behövliga ökningen av


 


Bil. 3    Avstämning och framskrivning av LU 70              81

bostadsbeståndet. Hur snart under 70-lalet denna övergång börjar ge sig till känna bestäms främst av i vilken takt den privata konsurationen kan komraa att stiga.

Ett av de raest frapperande inslagen i denna avstäraning är det öka­de utrymme för privat konsuration sora frarakoraraer ur kalkylerna. Del årliga ökningslal på 2,6 % som anges för 1970—1975 förefaller visser­ligen inte speciellt högt — i LU 70 upptogs denna siffra till 3,1 %. Då konsumtionsstegringen var mycket låg 1970—1972 skulle emellertid uppgången under återstoden av 5-årsperioden bli desto kraftigare. I kalkylerna för 1972—1977 koraraer det större utrymraet klarare lill synes. Däri ingår privat konsuration raed en ökning ora 4,4 % per år. I bilaga 6 återges vissa resultat från studier rörande privat konsuration som görs inom konjunkturinstitutet. Där prövas bl. a. om en sådan ök­ning är förenlig raed den utveckling av hushållens disponibla inkoras­ler, sparvanor etc. sora kan beräknas inträda. Utifrån troliga värden för de konsurationsbesläramande faktorerna framräknas vissa gränsvärden för konsumtionens utveckling. Den kalkylerade förändringen av kon-sumlionsutryraraet faller inora dessa gränsvärden och utvecklingen på delta område skulle alltså i så raållo kunna bli förhållandevis spännings-fri.

Privat konsuration är ju förhållandevis iraportkrävande. Kan del då inte finnas risk för en ökad spänning i förhållande till kravet på yttre balans? Frågan kan sägas gälla hur en förskjutning mot ett sådant an­vändningsområde kan vara möjlig raed en exporlökningslakt sora är lägre än i LU 70. Förklaringen har tidigare läranats och ligger i den läg­re BNP-ökningen i de reviderade kalkylerna — sett i förhällande till BNP-ökningen är de nya exportkraven högre.

I LU 70 bedömdes det för perioden 1970—1975 finnas en latent risk att starkt expansiva planer inom t. ex. offentlig sektor kunde medföra sädana starka långsiktiga bindningar av resurserna för rent inheraska ändaraål sora kunde försvåra en anpassning i ekonorain efter de yttre balanskraven. Den starka orakastning sora har inträffat vad beträffar utbyggnadssplanerna inora offentlig sektor har eliminerat denna nyss­näranda risk.

Med en förutsedd svag ökning av investeringar och raed de planer på utbyggnad av offentlig konsumtion som nu föreligger ger ett fullt ut­nyttjande av arbetskraft och kapitalresurser det ifrågavarande utryraraet för privat konsumtion. Som våra kalkyler visar skulle del också kunna utfyllas ulan att det yttre balanskravet äventyras. Nyss har framhållits att privat konsumtion är iraportkrävande. Saratidigt kan dock också konstateras att den i förhållandevis högre grad riktar sin efterfrågan mot sektorer vars produkter inte är så starkt bundna till nationella avsättningsmarknader. En ökad privat konsuration kan därför i viss mån inrikta resursutbyggnaden mot områden, där en större produktions-

' Se Svensk ekonomi fram tUl 1977, SOU 1973: 21, bilaga 6.


 


Prop. 1973:125                                                        82

potential behövs för att tillgodose de långsiktigt ökande behoven av ut­ländska betalningsraedd i vår ekonomi.

Hur utvecklingsfrågorna rörande privat konsumtion skall bedöraas hänger dock ytterst samraan med hur pass fasta de i våra kalkyler in­tagna planerna och beräkningarna för andra användningsområden verk­ligen är. Varje ökning av sådana krav utöver vad sora ovan diskuterats innebär en raotsvarande kryrapning av utryraraet för privat konsura­tion. Saratidigt måste raan hålla i rainnet alt de totalt tUlgängliga re­surserna beräknas bl. a. under förutsättning av alt ingen ytterligare ar­betstidsförkortning koraraer att uttas efter 1973, en förutsättning vars realisra inte här kan bedöraas.

Vid en diskussion av var en annan utveckling än den som återges i kalkylerna är tänkbar kommer den offentiiga sektorn i förgrunden. En genomgång av tUlgängligt planmaterial för skilda komraunala och statliga sektorer har gett resultat, sora innebär avgjort lägre konsura-lionsökningar än vad som förutsågs i LU 70. En redogörelse för dessa planer har lämnats i avsnitt 2.2, Tidigare i delta avsnitt har också diskuterats den ändrade situation för speciellt kommunernas verksam­het som inträtt de senaste åren. Klart är att de finansiella svårigheterna 1970—1972 medfört en förändrad syn på och instäUning till de fram­tida expansionsmöjligheterna. Även ora det här troligen rör sig ora en bestående attitydförändring kan det dock inte uteslutas alt planerna för den framlida utvecklingen kommit att influeras av svårigheter, som delvis påverkals av tillfälliga oraständigheler. Skulle så vara fallet har man anledning räkna raed ett något högre tal för tillväxten av offent­lig konsumtion.

Ser raan på de olika avvägningsfrågorna raed hänsyn till de finan­siella aspekterna riktas även då intresset i första hand till koraraunernas och hushållens situation. I de kalkyler för vilka redogörs i avsnitt 3.1 och i bilaga 6 förutsätts en höjd koraraunal utdebitering från 1974 ora 25 öre per år.i Den genorasnittiiga koraraunala uttaxeringen skulle där­med 1977 ha nått 25 kr. Med den ökning av koraraunal konsuration och investering som ingår i de reala kalkylerna skulle den behövliga upplåningen 1977 ha stigit med 2,2 miljarder kr. Utryrame för en sådan ökad upplåning skulle enligt kalkylerna finnas på kreditraarkna­den, bl. a. genom att statens upplåningsbehov vid oförändrade skatte­satser skulle minska lika mycket sora koraraunemas anspråk stiger. TUl-sararaantagna skulle stat och koraraun 1977 sålunda inle behöva utnytt­ja kreditmarknaden raer än sora skedde 1972. Detta gäller bl. a. under den förutsättningen att koraraunernas kostnader inte i större raån av­viker från den allraänna prisutvecklingen.

I bilaga 6, avsnitt 2, Ulustreras vad olika avvikelser i dessa hänseenden skulle betyda.i De kommunala lönerna har under senare är stigit snab­bare än inom andra sektorer. Blir den årliga lönestegringen i fortsätl-

' Se Svensk ekonomi fram tiU 1977, SOU 1973: 21, bilaga 6, speciellt avsnitt 2.


 


Bil. 3    Avstämning och framskrivning av LU 70                      83

ningen 1 procentenhet högre i koramunerna än på andra löneområden skulle utdebiteringen 1977 behöva vara ytterligare mellan 1 krona och 1: 50 kr. högre. En annan viktig faktor är hur de avgifter och taxor sora koraraunerna debiterar för olika tjänster anpassas till de allrriänna prisförändringarna. Höjs avgifterna endast i takt med en allmän pris­stegring om exempelvis 3,5 % i stället för att följa prisstegringen för koraraunala tjänster — vilken utifrån erfarenheterna hittills kan antas koraraa att ligga 2,5 å 3 procentenheter högre — så krävs en utde­bitering 1977 sora är ytterligare 75 öre högre.

De två här exeraplifierade faktorema torde vara de sora närraast trä­der i förgrunden. Variationerna i övriga koraponenter, såsora t. ex. inve­steringsvolym och sysselsättning, ger inle lika raarkanta utslag. En an­nan i detla sararaanhang raycket viktig post ulgör de statliga trans­fereringarna till koraraunema. Dessa har under senare år vuxit kraftigt och utgjorde 1971 ca 25 % av kommunernas samlade inkomster.

I den raån kostnadsutvecklingen i koraraunerna visar sig bli snabbare än vad som här förutsatts aktualiseras vissa awägningsproblera inora den ekonomiska politikens oraråde. Från koraraunernas sida kan valet i ett sådant läge korama att stå mellan alt raöta "oundvikliga" koslnads­slegringar med endera eller kombinationer av skatte- och avgiftshöj­ningar. Frän den statliga sektorns sida kan frågan aktualiseras ora ell oväntat stort koraraunalt sparandeunderskotl lärapligast möts med ett ökat utrymme för koramunal upplåning eller med olika forraer av för­ändringar i kostnadsfördelningen raellan stat och koraraun. Alla de här exeraplifierade ulvägarna torde sinseraeUan uppvisa skiljaktiga sta­biliserings- och allokeringsraässiga karakläristika. Frågeställningar av denna typ utreds f. n. av den koraraunalekonoraiska utredningen.

Beräkningarna för hushållens inkorast- och sparandeulveckling lyder på alt finansieringsproblera inle skulle behöva lägga hinder i vägen för en utveckling av den privata konsurationen som svarar mot del be­räknade konsumtionsutrymmet, sådant det redovisats i de reala kal­kylerna ovan. Hushållssparandet skulle i ett sådant fall komma att ligga på en nivå ungefär mitteraellan det höga lägel 1971 och 1972 och det låga läget 1969 och 1970.

Den faktiska inkorast- och sparandeutvecklingen för hushällen kan däreraot behöva diskuteras utifrån vissa andra synvinklar. Sora berördes i koramentaren tUl den offentliga konsurationens utveckling kan en annan fördelning mellan skatter och disponibel inkomst för hushållen aktualiseras. Fördelningen av faktorinkomsten mellan hushåll och före­tag är också en central fråga. I de finansiella kalkyler sora här har be­rörts har antagits att hushållens andel av faktorinkorasten skulle bli den­sararaa 1977 sora 1970—1972. I så fall koramer företagens sparande inte att öka i takt raed de beräknade investeringarna. Självfinansierings-gradeni skulle således sjunka något eller från 65 %  tUl 60 %  under

' Beräknad som företagssparandet i procent av investeringar i anläggningar, maskiner och lager.


 


Prop. 1973:125                                                                       84

Tabell 4:1 Försörjningsbalansens utveckling 1960—1977

1968 ärs priser

 

 

 

Milj. kr

Procentuell årlig

förändring

 

 

1970

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

1960—

1965-

-      1970—

1972—

 

 

1965

1970

1975

1977

Privat konsumtion

84 487

4,3

3,1

2,6

4,4

Offentlig konsumtion

33 242

4,9

5,7

3,8

4,0

Fasta bruttoinvesteringar

33 790

6,4

3,8

2,1

2,5

Lagerförändring

4 188

 

 

 

,

Export av varor och

 

 

 

 

 

tjänster

37 455

6,5

8,7

6,7

7,1

Import av varor och

 

 

 

 

 

tiänster

38 383

6,7

7,8

5,2

7,3

BNP från användnings-

 

 

 

 

 

sidan

154 779

4,8

4,0

3,1

4,2

BNP frän produktions-

 

 

 

 

 

sidan''

138 121

5,5

4,1

3,4

4,4

> Beräknad till marknadspris. - Beräknad till faktorkostnad.

den aktuella perioden. I LU 70 diskuterades utförligt lönsarahets- och finansieringsproblematiken för industrin. Dessa problem är till stor del fortfarande aktuella.

I de kalkyler som ovan redovisats och i diskussionen omkring de­sararaa har det varit naturligt att peka på vissa problera sora utveckling­en under prognosperioden tycks korama alt innebära. Flera utvecklings­drag kan synas vara av en negativ karaktär. Men till slut bör det dock med kraft understrykas att den här beskrivna utvecklingen innebär en raångfald positiva drag. Här kan näranas exempelvis del förhållandet att förutsättningar finns för en fortsatt tillväxtpolitik med mindre spänningar mellan olika efterfrågeområden än vi varit vana vid under 60-talet. Vidare synes väsentliga steg ha tagits mot uppnåendet av en tillfredsställande balansrdation gentemot utlandet. Redan i det be­gränsade tidsperspektiv som täcks av denna avstämning förefaller den svenska industrins expansionsmöjUgheter på utlandsraarknaderna alt vara goda. Till detta skall då läggas att vi i flera avseenden synes ligga väl framme i fråga om bekämpningen av både externa och intema mil­jörisker, en problematik som även på det internationella planet kommer att bli av allt större betydelse. De konkurrensfördelar vi på delta om­råde har vunnit kommer troligen i allt större utsträckning att komma tUl synes under 70-talet. Men skall vi kunna utnyttja raöjligheterna att expandera på utlandsraarknaderna krävs givetvis att vi även fortsätt­ningsvis på ett aktivt sätt deltar I internationellt ekonoraiskt samarbete, vUket till sist också blir av avgörande betydelse för våra möjligheter att eå vidare i reform- och utvecklingsarbete inora landet.


 


Bil, 3    Avstämning och framskrivning av LU 70                 85

Innehåll

1   Produktionsresurser och resursanspråk                             3

1.1   Den ekonoraiska utvecklingen 1965—1972                   3

1.2   Avstäraning av LU 70 och fraraskrivning till 1977          5

 

1.2.1    Tillgängliga resurser frara till 1977                        6

1.2.2    Avstämning och revidering av kalkylen för resurs­användningen 1970—1975 enligt LU 70    15

1.2.3    Kalkyler för utvecklingen 1972—1977                  22

2   Utvecklingen inom olika näringsgrenar                                25

2.1 Industri                                                                        25

2.1.1    Produktivitet                                                        26

2.1.2    Investeringar                                                       28

2.1.3    Produktion                                                           29

2.1.4    Sysselsättning                                                     32

2.2 Offentliga tjänster                                                       33

2.2.1    Sektorns omfattning och tidigare utveckling        33

2.2.2    LU 70:s kalkyl                                                      34

2.2.3    Utvecklingen 1970—1972                                    35

2.2.4    Utvecklingen 1972—1977                                    36

2.3  Övriga näringsgrenar                                                  41

3   Några övergripande ulvecklingsaspekler                           50

3.1    Utrikeshandel och betalningsbalans                            50

3.2    Den finansiella utvecklingen                                        56

3.3    Regional utveckling                                                      62

3.4    Miljövård                                                                      67

4   Sammanfattande synpunkter                                            69

4.1    Komraenlarer liU den inhemska utvecklingen 1970—1972        70

4.2    Koraraentarer till de reviderade kalkylema                  75


 


Prop. 1973:125                                                                    86

Tabellförteckning

Tabell 1: 1 Befolknings- och arbetskrafIsutvecklingen 1970—1977 6
1: 2 Olika koraponenlers effekt på arbetskraftstUlgången

1970—1977                                                     11
1: 3 Arbetsproduktivitetens utveckling inora olika sektorer

1960—1977                                                     13
1: 4 Arbetskraftens,  produktivitetens  och BNP:s föränd­
ringar 1965—1977                                            14
1: 5 Försörjningsbalansens  utveckling   1970—1975   enligt

LU70                                                         16

1:6 Bruttoinvesteringar 1965—1975                     18

1:7 Bytesbalanskravet 1970—1975                      21

2: 1 Produktivitetsutvecklingen inom industrin 1970—1977  26

2: 2 Industrins investeringar 1970—1977              29
2: 3 Produktion och sysselsättning inom industrin 1965—

1977 enligt LU:s ekonometriska raodell                 31
2: 4 Brutloproduktion (driftkostnader) inom den offentliga

tjänstesektorn 1965—1977                                39
2:5 Produktion och sysselsättning inom olika närings­
grenar 1970—1977                                           41
2: 6 Energiförbrukningen 1965—1977                   45
2: 7 Bostadsbyggande och bosladsinvesteringar 1970—1977        48
3: 1 Sveriges varaexport 1970—1977                   52
3:2 Sveriges import 1970—1977                          54
3: 3 Betalningsbalansen 1970—1977                    55
3: 4 InkoraslbUdning och finansiellt sparande inora offent­
lig sektor 1972—1977                                        57
3: 5 Hushållens inkoraster och sparande 1960—1977 59
3: 6 Kreditmarknadskalkyl för 1977                      60
3: 7 Sysselsättningsutvecklingen inom tUlverkningsinduslrin

1962—1977                                                    63
3: 8 Omfattningen per  år av vissa statliga stödåtgärder

1971—1972                                               65

4: 1 Försörjningsbalansens utveckling 1960—1977  84

Diagramförteckning

Diagram 2: 1 Offentiiga investeringar 1965—1977           40

4: 1 Förändring i BNP, lagerinvesteringar och bytesba­
lans 1961—1972                                       71

MARCUS BOKTR. STOCKHOLM 1973     73023S


 


 


 


 


 


Bilaga 4

Riksrevisionsverkets approxi­mativa beräkning av budget­utfallet för 1972/73


 


 


 


Prop. 1973:125

Bil. 4 Riksrevisionsverket: Budgetutfallet 1972/73

Bilaga 4

RIKSREVISIONSVERKET 1973-04-02

TUl KONUNGEN

Approximativ beräkning av budgetutfallet för 1972/73

Enligt instraktion får riksrevisionsverket (RRV) härmed lämna ap­proximativ beräkning över utfallet av statsregleringen för budgetåret 1972/73.

1    Riksdagen 1973.1 saml Nr 125. Bilaga 4


 


Prop. 1973:125                                                                        2

I beräkningama ingår de av riksdagen beviljade anslagen på tilläggs­stat I till riksstaten för 1972/73 samt begärda anslag på tilläggsstat II och III (1973: 2, 52, 74, 85). Sammanlagt uppgår de medräknade ansla­gen på tilläggsstatema till 2 316 railj. kr.

Beräkningama grundar sig i huvudsak på raånatliga prognos- och ut­fallsuppgifter från större rayndigheter. Inkomsttitlarna har beräknats i samband med RRV:s förnyade inkorastberäkning för budgetåret 1973/ 74 varvid vissa titlar beräknats av RRV raedan andra i första hand be­räknats av de rayndigheter sora redovisar inkorasterna.

Totalbudgetens inkoraster beräknas nu tUl 54 428 railj. kr., vilket är 1 969 railj. kr. lägre än beräkningen i riksstaten. Utgifterna beräknas bli 61 675 milj. kr., dvs. 383 milj. kr. lägre än beräkningen i riksstat plus tiUäggsstater. Totalbudgetens underskott kommer enligt den här fram­lagda beräkningen alt bli 7 247 milj. kr.

Totalbudgeten för budgetåret 1972/73 (milj kr)


Riksstat (inkl lill-läggsstater)


Beräknat utfall


Differens ber. ulfall och riksstat (inkl till-läggsstater)


 


INKOMSTER

Driftbudgeten          54 558

Kapitalbudgeten         I 839

Summa 56 397

UTGIFTER

Förslags- och obetecknade
anslag                        44 438

Reservationsanslag     8 547

Investeringsanslag      8 723

Rörliga krediter (4- = = ökad disposition, — = = minskad disposition)       -1- 350 Summa    62 058

TOTALBUDGETENS

SALDO                       -5 661

(Inkomster-utgifter)


52 684

1 744

54 428

45 882

7  787

8  186

- 180 61 675

-7 247


-1 874 - 95 -1969

-}-1444

-      760

-      537

 

-      530

-      383

-1 586


I bUaga 1 redovisas totalbudgetens inkoraster och utgifter fördelade på huvudtitiar. Utfallet av driftbudgetens inkoraster framgår av bilaga 2. Beräknade merutgifter och besparingar på förslags- och obetecknade an­slag anges i bilaga 3. Bilaga 4 och 5 visar förändringar i reservationerna för reservationsanslag respektive investeringsanslag. Beräknad föränd­ring i disposition av rörliga krediter redovisas i bUaga 6.

Vid handläggningen av detta ärende har närvarit revisionsdirektören Cederblad, varjärate förste revisom Hansson varit föredragande.

Underdånigst ÄKE SANELL

Jörgen Hansson


 


Bil. 4 Riksrevisionsverket: Budgetutfallet 1972/73

Bilaga 1

Totalbudgeten för budgetåret 1972/73 (milj kr) Inkomster


Riksstat


Beräknat UtfaU


Differens beräknat utfall och riksstat


 


4-+

Ä. Skatter, avgifter, m. m.

I.           Skatter                        49 484

II.         Uppbörd i statens verk­samhet        1 141

III.       Diverse inkomster           750

Summa   51 375 B. Inkomster av statens kapitalfonder

I.

II.

III.

IV.

V.

VI.

VII.

VIII

IX.

X.

Statens affärsverksfonder 748
Riksbanksfondén           200
Statens allmänna fastighets­
fond                               291
Försvarets fastighelsfond 101
Statens utlåningsfonder 1 532
Fonden för låneunderstöd 70
Fonden för statens akiier 19
Fonden för beredskapslagring 70
Statens pensionsfonder  93
Diverse kapitalfonder       58

Summa 3 183


47 562

1280

715

49 557

699 200

291 101 1 534 59 21 73 93 56

3 127


-1 922

+   139

-     35

-1 818

-     49

2

11

2

3

2 55


C. Beräknad övrig finansiering I.       Avskrivning och övriga

kapitalmedel inom kapital­fonderna

Statens affärsverksfonder Övriga kapitalfonder II.     Övrig kapitalåterbetälning

1 521

287 32

1430

283 31

-     91

4

1

Summa

1 839

1 744

-     95

Summa

56 397

54 428

-1969

Underskott

5 661

7 247

-1 586

Summa

62 058

61675

-   383

It    Riksdasen 1973.1 saml Nr  125. Bilaga 4


 


Prop. 1973:125

 

 

 

4

Utgifter

 

 

 

 

 

Riksstat

Beräknat

Diflerens

 

(inkl till-

utfall

beräknat

 

läggsstater)

 

utfall och riksstat (inkl

 

 

 

tUl;

jggs-

 

 

 

stater)

A. Utgiftsanslag

 

 

 

 

I.       Kungl hov- och slotts-

 

 

 

 

staterna

9

9

 

II.     Justitiedepartmentet

2 323

2 389

+

66

III.    Utrikesdepartementet

1 506

1 304

202

IV.    Försvarsdepartementet

7 192

7 204

-\-

12

V.     Socialdepartementet

17 252

17 892

+

640

VI.    Kommunikationsdeparte-

 

 

 

 

mentet

4 522

4 583

+

61

VII.   Finansdepartementet

3 840

3 995

-1-

155

VIII. Utbildningsdepartementet

9 950

9 920

30

IX.    Jordbruksdepartementet

1 251

1 508

+

257

X.      Handelsdepartementet

277

295

+

18

XI.    Inrikesdepartementet

7 590

7 538

52

XII.   Civildepartementet

991

985

6

XIII. Industridepartementet

2 059

1 878

181

XIV. Oförutsedda utgifter

1

1

 

XV.   Riksdagen och dess verk

 

 

 

 

m m

95

104

+

9

XVI. Underskott på riksgälds-

 

 

 

 

fonden

2 125

2 250

+

125

Summa

60 983

61 855

+

872

B. Beräknad övrig medelsförbruknin

ig

 

 

 

I.       Minskning av anslags-

 

 

 

 

behållningar

725

725

II.     Ökad disposition av

 

 

 

 

rörliga krediter

350

-180

530

Summa

1 075

-180

—:

1 255

Summa

62 058

61675

-

383


 


Bil. 4 Riksrevisionsverket: Budgetutfallet 1972/73      5

Bilaga 2 Beräkning rörande utfallet av driftbudgetens inkomstsida under budgetåret 1972/73

 

 

Beräknat i

Beräknat

Merinkomst

 

riksstaten

UtfaU

(+) Brist (-)

 

 

Milj kr

 

A Skatter, avgifter m. m.

 

 

 

1        Skatter:

 

 

 

1 Skatt på inkomst, förmö-

 

 

 

genhet och rörelse:

 

 

 

a Skatt på inkomst och

 

 

 

förmögenhet m m.

 

 

 

bevillning

20 600

18 200

-2 400

b Kupongskatt, bevillning

24

19

5

c Utskiftningsskatt och

 

 

 

ersättningsskatt.

 

 

 

bevillning

2

2

d Skogsvårdsavgifter,

 

 

 

bevillning

12

12

e Bevillningsavgifter för

 

 

 

särskilda förmåner och

 

 

 

rättigheter, bevillning

3

3

f Arvsskatt och gåvoskatt.

 

 

 

bevillning

270

270

g Lotterivinstskatt,

 

 

 

bevillning

135

142

-1-       7

h Stämpelskatt och

 

 

 

stämpelavgift, bevillning

329

339

+     10

2 Automobilskattemedel:

 

 

 

a Fordonsskatt, bevillning

1320

1 300

-     20

b Bensin- och brännolje-

 

 

 

skatt, bevillning

2 104

2 091

-     13


3 Allmän arbetsgivaravgift,

bevillning                      3 150        3 200       -f-     50

4 Tullar och acciser:

970 3 000

990 13 300

4-

+

20 300

336

352

+

16

450 1 638

550 1 682

+■

+

100

44

a Tullmedel, bevillning

b Mervärdeskall, bevillning 13 000

c Särskilda varuskatter, bevillning

d Omsättningsskatt på motorfordon, bevillning

e Tobaksskatt, bevillning

f Rusdrycksförsäljnings­
medel av partihandels­
bolag, bevillning            30             41        -1-11

50 2 170

335

51 2 150

335

+       1 -     20

645 1078

625 1 077

-      20 1

763

767

+      4

70 19 484

64 47 562

6 -1922

g Rusdrycksförsäljnings­medel av detaljhandels­bolag, bevillning

h Skall på sprit, bevillning

i  Skatt på vin, bevillning

j  Skatt på malt- och läskedrycker, bevillning

k Energiskatt, bevillning

1  Särskild skatt på motor­bränslen, bevillning

m Särskild skatt på annonser och reklam, bevillning Säger för skatter


 


Prop. 1973:125

 

 

Beräknat i

Beräknat

Merinkomst

 

riksstaten

utfall

(+) Brist (-)

 

 

Milj kr

 

 

II      Uppbörd i statens verksamhet:

 

 

 

 

1 Expeditionsavgifter

72

110

+

38

2 Bidrag till kostnader för

 

 

 

 

pohs-, domstols- och upp-

 

 

 

 

bördsväsendet m m

76

76

 

_

8 Inkomster vid karolinska

 

 

 

 

sjukhuset

170

174

-1-

4

17 Fyravgifter

80

78

2

18 Loisavgifter

22

24

-1-

2

24 Pensionsmedel m m

277

319

+

42

25 Inkomst av myntning m m

90

85

5

46 Inkomster vid patent- och

 

 

 

 

registreringsväsendet

42

42

 

— ■

49 Restavgifter

55

58

+

3

Övriga

257

314

+

57

Säger för uppbörd i

 

 

 

 

statens verksamhet

1 141

1280

-t-

139

III     Diverse inkomster:

 

 

 

 

1 Bötesmedel

85

86

+

1

2 Totalisatormedel

103

85

18

3 Tipsmedel

272

287

+

15

4 Lotterimedel

190

193

+

3

5 Övriga diverse inkomster

100

64

36

Säger för diverse in-

 

 

 

 

komster

750

715

35

Säger för skatter.

 

 

 

 

avgifter, m m

51375

49 557

-1818

B Inkomster av statens kapitalfonder

Statens affärsverksfonder:

 

1 Postverket

12

13

+

T

 

2 Televerket

230

161

69

 

3 Luftfartsverket

23

23

 

 

4 Förenade fabriksverken

1

1

 

 

5 Statens vattenfallsverk

460

480

+

20

 

6 Domänverket

23

23

 

 

Säger för statens

 

 

 

 

 

affärsverksfonder

748

699

49

II

Riksbanksfonden

200

200

 

UI

Statens allmänna fastighets-

 

 

 

 

 

fond

291

291

 

IV

Försvarels fastighelsfond

101

101

 

V

Statens utlåningsfonder

1532

1534

+

2

VI

Fonden för låneunderstöd

70

59

11

VII

Fonden för statens aktier

19

21

+

2

VIII

Fonden för beredskapslagring

70

73

+

3

IX

Statens pensionfonder

93

93

 

X

Diverse kapitalfonder: 1 Fonden för kreditgivning

 

 

 

 

 

till utlandet

3

4

-!-■

1

 

2 Övriga diverse kapital-

 

 

 

 

 

fonder

55

52

3

 

Säger för diverse kapital-

 

 

 

 

 

fonder

58

56

2

 

Säger för inkomster av

 

 

 

 

 

statens kapitalfonder

3 183

3127

56

 

Summa

54 558

52 684

-1874


 


Bil. 4 Riksrevisionsverket: Budgetutfallet 1972/73

Bilaga 3

Beräknade merutgifter och besparingar på förslags- och obetecknade anslag under budgetåret 1972/73

Riksstat (inkl Beräknat      Merutgift
tiUäggsstater)  utfall  (-1-)

Besparing (-)

II B 6 Lokala polisorganisa­
tionen: Förvaltnings­
kostnader                 1077         1090        -1-13

II      F     2 Fångvårdsanstaltema               294        313         -|-     19

IV A 5 Reglering av prissteg­
ringar för det militära
försvaret, f                  480              O         -   480

IV     B     1 Arméförband: Ledning och

förbandsverksamhet, f      1 603               1 709      4-106

IV     B     2 Arméförband: Materiel­
anskaffning, f              551           632        +     81

IV     C     1 Marinförband: Ledning
och förbandsverksam­
het, f                           522           568        +     46

IV     C    2 Marinförband: Materiel­
anskaffning, f              340           370        +     30

IV     D    1 Flygförband: Ledning

och förbandsverksamhel,

f                                  840           954        -f   114

IV     D    2 Flygförband: Materiel­
anskaffning, f              816           848        -f     32

IV     D    4 Flygförband: Forskning

och utveckling, f          395           429        -f     34

IV     F    4 Försvarets materielverk, f   232 252        -|-     20

IV        G    1 Civilförsvar, f              112           136        -f     24

V          B    4 Folkpensioner, f       9 390        9 625       -f   235

V     B     6 Bidrag tUl sjukförsäk-

ringen, f                      870           925        -I-     55

V           C     1 Allmänna barnbidrag, f    2 170               2 255     -f-     85

V           C    3 Bostadstillägg, för barn-

familjer, f                     815           854        +     39

V     C    4 Ersättning för bidrags-

förskott, f                    169           200        -t-     31

V     H    4 Bidrag till driften av

kliniker för psykiskt

sjuka mm,f                1340         1466        4-   126

VII   D    3 Skattebortfallsbidrag till

kommuner m fl, f         500           625        4-   125

VIII D    7 Bidrag till driften av

grundskolor, f           3 814        3 870       4-     56

VIII D  31 Bidrag till byggnadsarbeten
inom skolväsendet m m,
f                                  206           231        4-     25

VII   G    5 Bidrag tUl driften av

kommunala skolor för

vuxna, f                       165           128        -     37

VIII G    6 Bidrag till studiecirkel-

verksamhet, f              165           200        +     35

VIII    H    2 Studiebidrag, f           573           548        -     25

IX        C    3 Prisreglerande åtgärder

på jordbrukets område, f    101   200        4-     99


 


Prop. 1973:125


Riksslat (inkl tilläggs­stater)

Beräknat utfall

Merutgift

(+)

Besparing

(-)

134 F 1033

326 1097

4-   192

4-     64

50

150

4-    100

371

419

4-     48

131

150

4-     19

132

100

-     32

2 125 12 922

2 250 12 962

+   125 4-     40

IX     H  11 Bidrag lill kommunala avloppsreningsverk mm, f

XI     B     1 Arbetsmarknadsservice, f 1 033

XI     B     3 Stöd till lageruppbygg­nad, f

XI     B     5 Kontant stöd vid arbets­löshet, f

XI     D    1 Regionalpolitiskt stöd: Bidragsverksamhet, f

XI     E     6 Viss bostadsförbätt­ringsverksamhet, m m, f      132 Underskott på riksgälds­fonden Övriga

Summa   44 438    45 882       4-1444


 


Bil. 4 Riksrevisionsverket: Budgetutfallet 1972/73      9

Bilaga 4 Beräknade reservationsmedelsförändringar under budgetåret 1972/73

Reservation   Reservation   Ökning (4-)
1972-07-01     1973-06-30     Minskning
___________ (-)

216

332

4-

116

502

587

4-

85

2

20

+

18

III     C     1 Bidrag till internationella biståndsprogram

III     C     2 Bilateralt utvecklings­samarbete

V          D    2 Bidrag till anordnande av barnstugor

V          H    3 Bidrag till anordnande av

kliniker för psykiskt

sjuka m m                     71             24         —     47

181

165

-  16

78

0

-  78

301

344

+     43

406

515

4- 109

67

170

4- 103

VI     B     5 Bidrag till byggande av kommunala vägar och gator

VI     C     1 Kostnader för nytt bil­register

IX     H    1 Bidrag till miljövårdande åtgärder inom industrin

XI B 2 Sysselsättningsskapande åtgärder för arbetslösa

XI     B     4 Särskilda åtgärder för arbetsanpassning

XIII E 1 Styrelsen för teknisk ut­
veckling: Teknisk forsk­
ning och utveckling       35             53        4-18

XIII B   11 Bidrag till Norrbottens

järnverk AB                   —              25        -f     25

Övriga                       1 301        1 310       4-9

Summa     3 160   3 545      4-   385


 


Prop. 1973:125


10


BUaga 5

Beräknade förändringar av outnyttjat belopp på investeringsanslag under budgetåret

1972/73

 

 

Reservation

Reservation

Ökning (4-)

 

1972-07-01

1973-06-30

Minskning (-)

Statens affärsverksfonder

137

224

+ 87

Statens allmänna fastighetsfond

193

92

-101

Försvarels fastighetsfond

42

44

4-    2

Statens utlåningsfonder

973

1 033

-f 60

Därav:

 

 

 

Studiemedelsfonden

(263

352

+ 89)

Länefonden för bostadsbyggande

(583

518

- 65)

Fonden för låneunderstöd

158

312

4154

Fonden för förlag till statsverket

13

6

-    7

Fonden för beredskapslagring

87

72

-  15

Diverse kapitalfonder

52

58

4-    6

Summa

1655

1842

4-187

Bilaga 6

Beräknad disposition av rörliga krediter

 

Myndighet/aktiebolag

 

Utestående

Beräknat

Beräknad

 

 

belopp

utestående

förändring

 

 

1972-06-30

belopp 1973-06-30

1972/73

Postverket

 

74

 

- 74

Televerket

 

490

190

-300

Statens järnvägar

 

7

30

4- 23

Vattenfallsverket

 

165

170

+    5

Domänverket

 

59

160

4-101

Förenade fabriksverken

 

0

51

4-  51

Statens jordbruksnämnd

 

40

40

Svensk spannmålshandel

 

15

35

4- 20

Svensk kötthandel

 

41

25

-  16

StatI myndigheter med uppdrags-

 

 

 

verksamhet

 

14

24

+  10

Övriga

 

23

23

-

 

Summa

928

748

-180

MARCUSBOKTR.STOCKHOLM 1973     730267


 


Bilaga 5

Riksrevisionsverkets förnyade inkomstberäkning för budgetåret 1973/74


 


 


 


Prop. 1973:125

Bil. 5 Riksrevisionsverkets inkomstberäkning

Bilaga 5

RIKSREVISIONSVERKET 1973-04-02

TiU KONUNGEN

Förnyad inkomstberäkning för budgetåret 1973/74

Enligt gällande instruktion åligger det riksrevisionsverket (RRV) att före den 5 april till Kungl. Maj:t avlämna förslag tUl fömyad beräkning av statsverkets inkomster under de större inkomsttitlarna vid nästföljande

1    Riksdagen 1973.1 saml Nr 125. Bilaga 5


 


Prop. 1973:125                                                         2

statsreglering. För fullgörande av detta uppdrag har RRV från veder­börande myndigheter infordrat nya beräkningar av inkomstema under budgetåret 1973/74 på de större inkomsttitiama samt vissa speciellt kon­junkturkänsliga inkomsttitlar.

Utvecklingen av skatteunderlaget 1972,1973 och 1974

För beräkning av skatteunderlagets utveckling under åren 1972, 1973 och de första månadema 1974 gjorde RRV i december 1972 kalkyler för å ena sidan fysiska personer och å andra sidan aktiebolag.

Fysiska personer

Sysselsättningen under slutet av 1972 ökade inte i enlighet med de antaganden som låg till grund för RRV:s beräkningar i december 1972. Löneutvecklingen mellan 1971 och 1972 har till följd därav nedjusterats med en dryg halv procentenhet i enlighet med preliminära uppgifter från statistiska centralbyrån. Inkomst av tjänst beräknas nu ha ökat med 9,1 % mellan 1971 och 1972. Enligt vad som framkommit vid under­handskontakter med konjunkturinstitutet under det löpande national­budgetarbetet förutses löneutvecklingen även under 1973 bli något lång­sammare än vad man räknade med i december 1972. En mindre ned­justering av inkomstantagandet 1972—1973 från 8,5 % till 8,1 % synes därför motiverad.

Med hänsyn till att några centrala löneavtal för 1974 inte föreligger har verket inte funnit anledning att frångå det schablonantagande om 7 % i inkomstökning från 1973 lill 1974 som låg tUl grund för beräk­ningama i december 1972.

För inkomster av övriga förvärvskällor har i föreliggande beräknmgar antagits samma utveckling som i december.

Svenska aktiebolag

RRV har under mars månad 1973 upprepat den enkät till ett urval svenska aktiebolag som verket företog i november 1972. I enkäten tUl-frågades 1 500 bolag om deras taxerade inkomster under inkomståret 1972.

Enkäten i november visade på en ökning av aktiebolagens statligt taxerade inkomster med drygt 30 % mellan inkomståren 1971 och 1972. Med hänsyn tUl att vissa förändringar vad avser de särskUda investe­ringsavdragen på maskiner och byggnader inte var kända av företagen vid svarstUlfäUet justerades enkätresultatet ned tiU 25 %. Den för­nyade enkät som gjorts under mars 1973 visar även på en ökning med 25 %. RRV har därför, vad gäller bolagen inte fuimit anledning ändra beräknmgama från i december. För 1972—1973 och 1973—1974 fömt-


 


Bil. 5 Riksrevisionsverkets inkomstberäkning                    3

ses således inkomstema öka med 10 respektive 20 %. De särskilda in­vesteringsavdragen förutses upphöra fr. o. m. verksamhetsåret 1974 och bidra tUl att öka de statligt taxerade inkomstema.

Driftbudgetens inkomster

I nedanstående tabell upptas de inkomsttitlar för vUka RRV nu vUl förorda någon förändring jämfört med statsverkspropositionen. I ta­bellen visas för budgetåret 1973/74 det belopp som upptogs i statsverks­propositionen, det belopp som RRV nu förordar samt förändringen jämfört med statsverkspropositionen. Utöver de i tabellen nämnda tit-lama har, dock utan att någon förändring föreslås, nya beräknmgar gjorts för följande mkomsttitlar: Skatt på mkomst och förmögenhet m. m., Kupongskatt, Arvsskatt och gåvoskatt, Lotterivinstskatt, Rus­drycksförsäljningsmedel av partihandelsbolag, D:o av detaljhandelsbo­lag, Skatt på sprit, Skatt på vin, Skatt på malt- och läskedrycker, Energi­skatt, Skatt på spel, Inkomster vid Karolinska sjukhuset, Fyravgifter, Lotsavgifter, Bötesmedel, Lotterimedel, Inkomster av statens kapital­fonder betr. Postverkets fond, Televerkets fond, Statens vattenfallsverks fond. Domänverkets fond, Riksbanksfonden, samt Lånefonden för bo­stadsbyggande.

 

Inkomsttitel

Enligt

Enligt

Ökning (4-)

 

statsverks-

RRV:s nya

Minskning

 

propositio-

beräkning

(-)

 

nen tkr

tkr

tkr

Skatt pä inkomst, förmögenhet och

 

 

 

rörelse

22 096 700

22 095 700

- 1000

därav Stämpelskatt och stämpelavgift     345 000

344 000

- 1000

Automobilskattemedel

3 469 000

3 491 000

4-22 000

därav Fordonsskatt

1 330 000

1 350 000

4-20 000

Bensin- och brännoljeskatt

2 139 000

2 141 ÖOO

4-2 000

Allmän arbetsgivaravgift

4 515 000

4 715 000

4-200 000

Tullar och acciser

22 985 000

23 415 000

4-430 000

därav Tullmedel

895 000

880 000

-  15 000

Mervärdeskatt

14 000 000

14 150 000

4-150 000

Särskilda varuskatter

336 000

436 000

4-100 000

Omsättningsskatt på motor-

 

 

 

fordon

520 000

610 000

4- 90 000

Tobaksskatt

1 827 000

1 817 000

- 10 000

Särskild skatt på motor-

 

 

 

bränslen

781 000

895 000

4-114 000

Skatt på aimonser och

 

 

 

reklam m m

91 000

92 000

+    1000

Uppbörd i statens verksamhet

1 269 585

1 266 435

-    3 150

därav Expeditionsavgifter

79150

120 000

4- 40 850

Pensionsmedel m m

277 000

239 000

- 38 000

Inkomst av myntning m m

50 000

46 000

-    4 000

Inkomster vid patent- och

 

 

 

registreringsväsendet

45 900

43 900

-    2 000


 


Prop. 1973:125

 

 

4

Inkomsttitel

Enligt

statsverks-

propositio-

Enligt RRV:s nya beräkning

ökning (+)

Minskning

(-)

 

tkr

tkr

tkr

Diverse inkomster därav Totalisatormedel

Tipsmedel

Övriga diverse inkomster

717 000 96 000

285 000 60 000

722 000 90 000

287 000 69 000,

4-    5 000 -    6 000 +    2 000 4-    9 000

Inkomster av statens kapitalfonder därav Statens järnvägars fond Luftfartsverkets fond Förenade fabriksverkens fond Fonden för statens aktier

3 478 494

6 000

26 000

500

21079

3 522 014

15 000

25 500

520

56 079

4- 43 520 +    9 000 -       500 4-         20 4-35 000

Summa driftbudgetens inkomster

58 530 779

59 227 149

4-696 370

I anslutning lill tabeUen vUl RRV göra följande kommentarer.

A Skatter, avgifter m. m. / Skatter

För att revidera beräkningama under deima rubrik har RRV inford­rat nya beräkningar av inkomstema på vissa titlar för budgetåret 1973/74 från generaltullstyrelsen, riksskatteverket (RSV), riksförsäkringsverket (RFV) och sjöfartsverket.

Skatt på inkomst och förmögenhet m. m. Över denna titel redovisas utöver uppbörden av de statsskatter och avgifter, som slutligt skall redo­visas på titeln, även kommunalskatter samt vissa avgifter som uppbärs i samband med den allmänna skatteuppbörden. I statsverkspropositio­nen uppfördes de behållna inkomstema på titeln för budgetåret 1973/74 med 21 300 milj. kr. vUket var 1 400 milj. kr. mer än i RRV:s för­slag. Uppjusteringen förklaras av att förmånerna vid sjukdom och ar­betslöshet m. m. i statsverkspropositionen föreslogs bli utvidgade samt beskattade fr. o. m. ingången av år 1974.

RRV har i sin fömyade beräkning liksom i decemberberäkningen ut­nyttjat resultatet av verkets egen datainsamling på urvalsbasis av taxe-ringsstatistiskt material. Denna datainsamling har genomförts sedan 1968 och avser fysiska personers, inkomster och avdrag.

Samtidigt raed beräkningen av titeln skatt på inkomst och förmögen­het m. m. för nästkommande budgetår har RRV bedömt utfallet för in­nevarande budgetår. Dessa beräkningar sammanfattas i följande sani-manställning varvid RRV:s beräkningar i december 1972 har medtagits som jämförelse (milj. kr.):


 


Bil. 5 Riksrevisionsverkets inkomstberäkning

1972/73        . 1973/74

decem-     ny beräk- decem-    ny beräk-
berberäk- ning berberäk- ning

ning               ning


Inkomster

Prel A-skatt under terminerna Prel B-skatt under terminerna Fyllnadsbetalning av preliminär skatt Kvarstående skatt Socialförsäkringsavgifter från direkt debiterade arbetsgivare m m TiUkommande skatt, sjömansskatt, restantier m m

Summa inkomster

Utgifter

Kommunalskattemedel Överskjutande skatt Övriga restitutioner Utbetalningar till allmänna för­säkringskassorna m m Utbetalningar till allmänna pen­sionsfonden Omföringar

Summa utgifter

Inkomster utöver utgifter Avrundade belopp


 

40 920 5 760 2 200 1 750

40 820 5 760 2 200 1750

44 080 5 640 2 800 2 260

44 820 5 640 2 900 i 790

3 390

3 640

3 690

4 270

1 150

1 150

1250

1250

55170

55 320

59 720

60 670

26 130

4 560

300

26130

4 560

300

28 340

4 500

300

27 930

4 450

300

5 530

5 600

6 050

6 070

440 150

400 150

460 160

430 160

37110

37140

39 810

39 340

18 060 18100

18 180 18 200

19 910 19 900

21330 21 300


Beträffande innebörden av de olika postema i ovanstående samman­stäUning hänvisas till RRV:s decemberberäkning. De ovan nänmda förändringama av inkomstunderlagets utveckling har bidragit tiU att de prelhninära A-skattema i den nu gjorda genomgången fömtses bli 100 milj. kr. lägre än i deceraberberäkningen. PreUminärskatteinflödet är i huvudsak känt t. o. m. januariterminen. Genom att RFV företagit en uppräkning av avgiftsunderlaget för direktdebiterade arbetsgivaravgifter till socialförsäkringen som inte motsvaras av lika stora utgiftsökningar för försäkringskassoma har inkomstema på titeln ökat med 220 mUjoner kronor. I kalkylema har hänsyn även tagits tUl lag den 20 mars 1973 (nr 69) om ändring i uppbördsförordningen, som innebär ändringar av ränta på överskjutande skatt som uppkommit genom fyllnadsbetalningar av preliminär skatt. Sammantaget har nettot på titeln uppjusterats med 120 milj. kr. från decemberberäkningen.

I beräkningen för budgetåret 1973/74 har RRV fömtsatt att riksdagen bifaller Kimgl. Maj:ts propositioner angående allmänna tandvårdsför­säkringen (nr 45), utformningen av beskattad sjukpeiming, m. m. (nr 46), förbättrade familjeförmåner inom den aUmänna försäkringen, m. m. (nr 47), uttag av avgifter till försäkringar för tUläggspension och tUl den obligatoriska yrkesskadeförsäkringen (nr 48), förslag tUl lag om ändring i kommunalskattelagen (1928: 370), m. m. (nr 49) samt angående grun­der för beräkning av utbUdnuigsbidrag vid arbetsmarknadsutbUdning m. m. (nr 60).


 


Prop. 1973:125                                                         6

Nettoeffekterna på titeln av dessa förändringar torde uppgå till i stor­leksordningen 1,5 mUjarder kronor under budgetåret 1973/74.

De utbetalningar till försäkringskassorna som föranleds av kassomas preliminärskatteinbetalningar har i RRV:s inkomstberäkningar fömtsätts bli reglerade på ett sådant sätt att nettoeffektema på titeln skatt på in­komst och förmögenhet bli negligerbara.

Den lägre utvecklmgstakten av beskattningsunderlaget som nu beräk­nats för inkomståren 1972 och 1973 har i första hand medfört en ned­justering av den slutligt påförda skatten dessa år jämfört med i de kal­kyler som låg tUl grund för decemberberäkningen. Den prelimuiära skat­ten har nedjusterats endast för de återstående terminema 1973 och 1974 för vUka något utfall ännu inte föreligger. Jämfört med i decemberbe­räkningen är således skatteuttaget högre genom att den statligt påförda skatten reducerats mer än preluninärskattema för inkomståren 1972 och 1973. Som en följd därav har kvarskatten 1973/74 nedreviderats kraftigt från december.

I RRV:s decemberberäkning antogs den kommunala medelutdebite­ringen 1974 vara 24,50 kr. Med hänsyn tUl de överenskommelser som gjordes under 1972 mellan kommunförbundet, landstingsförbundet och finansdepartementet samt de direktiv som den kommunalekonomiska utredningen arbetar efter, har den kommunala medelutdebiteringen 1974 nu satts till 24,25 kr. vilket skulle innebära en ökning med 0,31 kr. från 1973. Såväl preliminära A-skatten som utbetahiingama av kommunal­skattemedel för 1974 har således räknats ned jämfört med i december. Under budgetåret 1973/74 uppkommer därmed en ökning av nettot på titeln i storleksordningen 50 mUj. kr., enär endast två uppbördstermi­ner men tre utbetalningar av kommunalskattemedel påverkas av den ändrade utdebiteringen.

De avsättningar tUl respektive återföringar från budgetutjämningsfon­den av kommunalskattemedel, som enligt den nu framlagda beräkningen bör verkstäUas under budgetåren 1972/73 och 1973/74 framgår av föl­jande sammanställning i vUken som jämförelse medtagits motsvarande belopp vid RRV:s decemberberäkning (mUj. kr.):

1972/73          1973/74

decem-     ny beräk- decem-     ny beräk-
berberäk- ning berberäk- ning

ning               ning

Avsättning                       3 100        3 700        2 900        3 700

Återföring                         2 975        2 975        2 875        2 875

Nettoavsättning                  125     725       25      825

Med starkt understrykande av de osäkerhetsmoment som föreUgger i frågor om inkomstantaganden, kommunal utdebitering m. m., uppskat­tar RRV de behållna inkomstema på titeln skatt på inkomst och förmö-


 


Bil. 5 Riksrevisionsverkets inkomstberäkning                7

genhet m. m. för budgetåret 1972/73 tUl 18 200 imlj. kr. och föreslår att titeln i riksstaten för hudgetåret 1973/74 uppförs med 21 300 milj. kr., vUket är samma belopp som i statsverkspropositionen.

Stämpelskatt och stiimpelavgift. RSV och Sjöfartsverket har i sina nya beräkningar tiUsammans sänkt det i statsverkspropositionen beräk­nade beloppet med 1 mUj. kr.

Fordonsskatt. I december 1972 beräknades inkomstema på titeln av RRV tUl 1 330 milj. kr., vilket belopp också uppfördes i statsverkspro­positionen. Till grund för denna beräkning låg betr. personbUar ett an­tagande om nyregistrering år 1973 av 233 000 st. och för 1974 av 245 000 st. Vidare antogs nettoökningar för lastbUar om 6 900 under 1973 och om 2 000 under 1974, för bussar om 550 per år samt för släp­fordon om 11 000 för 1973 och om 12 000 för 1974. Traktorbeståndet antogs bli oförändrat och motorcykelbeståndet antogs minska med 2 000 fordon per år. I sin nya beräkning har RRV inte ändrat antagan­dena vad beträffar personbUar. För de andra fordonsslagen gäller föl­jande antaganden om nettoökningar. Bensindrivna lastbUar antages minska med 1 000 per år, medan dieseldrivna antas öka med 4 000 per år. Släpfordonen antas öka med 12 000 per år. För bussar antas en ökning med 500 för år 1973 och med 1 000 för år 1974. Traktorema antas öka med 3 000 per år och motorcyklarna antas minska med 1 500 för år 1973 och med 1 000 för år 1974. Dessa förändrade antaganden medför en uppräkning av inkomsterna på titeln med 20 milj. kr. till 1 350 mUj. kr. för budgetåret 1973/74.

Bensin- och brännoljeskatt. Enligt RSV:s förnyade beräkning kommer inkomstema på denna titel att uppgå till 2 052 milj. kr. för budgetåret 1973/74. RSV har i sina beräkningar utgått ifrån att dét av riksdagen (rskr 1971: 339, SkU 1971: 67, förordnmg 1972: 591) fattade prmcip-beslutet om införande av kUometerbeskattning och i samband därmed avskaffande av brännoljeskatten för tyngre lastbilar kommer att genom­föras. RRV har i sin beräkning valt att i avvaktan på närmare bestäm­melser inte ta hänsyn till det ovannämnda principbeslutet. De avise­rade åtgärderna avses totalt ha en neutral skalleeffekt. RRV beräknar inkomstema på titeln för budgetåret 1973/74 till 2 141 milj. kr.

Allmän arbetsgivaravgift. I sin nya beräkning har RFV räknat med 200 mUj. kr. högre belopp än i statsverkspropositionen. Förändringen föranleds huvudsakligen av att RFV har räknat upp direktdebiterade ar­betsgivares avgiftsunderlag för år 1972 och därmed även för följande år efter den slutliga nivå som framkommit sedan beräkningen i december 1972 utfördes.


 


Prop.1973:125                                                                      8

Tullmedel. GeneraltuUstyrelsen gmndar sin nya beräkning på im­portprognosen i den preliminära nationalbudgeten för 1973. Vidare an­förs att en viss förskjutnmg av importandelama skett från EFTA- och EG-länder tUl övriga länder. Härtill kommer att restitutionema av tuU-medel har ökat. Jämfört med statsverkspropositionen bör titeln räknas ned med 15 mUj. kr.

Mervärdeskatt. Denna titel uppfördes i statsverkspropositionen för budgetåret 1972/73 med 13 300 mUj kr. och för budgetåret 1973/74 med 14 000 milj. kr. En fömyad beräkning som gmndas på utfallet t. o. m. febmari 1973 och som fömtsätter att konsumtionen av mervär­deskattepliktiga varor och tjänster jämfört med föregående år ökar med 10 % för 1973 och 7 % för 1974 ger nu ett oförändrat belopp för bud­getåret 1972/73 och för 1973/74 ett belopp av 14 150 milj. kr. Det av riksdagen (rskr 1972: 296, SkU 1972: 61, prop. 1972: 110) fattade be­slutet om ny tullag har beräknats medföra ett inkomstbortfall av en­gångskaraktär för budgetåret 1973/74 med 350 mUj. kr.

Beräkningama presenteras i nedanstående tabell (milj. kr.).

Beräknat

Beräknat

1972/73

1973/74

'2 289

2 518

n 845

2 030

4 993

2192

'2 895

3 188

2 092

2 238

2 071

2 216

120

130

-350

Månad för skatleinflöde

juU—aug sept—okt nov—dec jan—febr mars—april maj —juni Restantier Effekt av ny tullag

Summa                                                       13 305      14 159

1 Utfall

RRV förordar att inkomsttiteln för budgetåret 1973/74 uppförs med 14 150 milj. kr.

SärskUda varuskatter. Enligt förordning den 23 februari 1973 (nr 37), som trädde i kraft den 1 mars 1973, skaU avgift utgå på vissa dryckes­förpackningar. Avgift skall erläggas tUl staten vid omsättning inom lan­det av förpackning för konsumtionsfärdig dryck och vid införsel av så­dan förpackning om förpackningens volym överstiger 0,2 men ej 3 liter. Avgiftsmyndighet är RSV eller vid införsel generaltullstyrelsen. Av­giftsskyldig är den som yrkesmässigt tUlverkar avgiftspliktig förpack­ning eller säljer förpackning som utan avgift förvärvats från tillverka­ren. Vid införsel är den avgiftsskyldig som är alt anse som vamhavare i tullhänseende. Avgiften utgår med 10 öre för varje förpackning. Den som är avgiftsskyldig skall registrera sig hos RSV. De avgiftsskyldiga skall månadsvis till RSV deklarera verkställda leveranser och avgifts-


 


Bil. 5 Riksrevisionsverkets inkomstberäkning                    9

pliktiga uttag. Influten avgift skall redovisas under inkomsttiteln sär­skilda vamskatter. RSV beräknar att inkomsten från avgift på vissa dryc­kesförpackningar kommer att bli 100 milj. kr. per år.

Omsättningsskatt på motorfordon. Enligt förordning den 2 februari 1973 (nr 14) som trädde i kraft den 6 febmari 1973 höjdes den sär­skilda skatten på motorfordon. Höjningen iimebär i korthet att skatten numera utgår för personbUar och de lastbilar som är berörda av skatten med det antal kronor som motsvarar 230 (tidigare 190) procent av det tal vUket anger fordonets tjänstevikt i kg. För bUar med högre tjänste­vikt än 1 600 kg skall vidare göras ett tillägg med 290 kr. (tidigare 240 kr.) per 50 kg varmed tjänstevikten överstiger 1 600 kg.

Genom skattehöjningen steg medelskatten per fordon från 2 185 kr. tUl 2 645 kr. RRV:s kalkyl utgår vidare från en antagen nyregistrering av personbilar för 1973 om 233 000 fordon och för 1974 om 245 000 fordon.

Tobaksskatt. RSV:s nya beräkning innebär en minskning jämfört med statsverkspropositionen med 10 mUj. kr.

Särskild skatt på motorbränslen. EnUgt förordning den 2 febmari 1973 (nr 13) som trädde i kraft den 6 febmari 1973, höjdes den sär­skUda skatten på motorbränslen avseende bensin med 3 öre tiU 18 öre per liter. Detta är den huvudsakliga anledningen tUl höjningen jämfört med statsverkspropositionen.

Skatt på annonser och reklam m. m. RSV har i sin fömyade beräk­ning inte funnit anledning att avvika från statsverkspropositionen. Ge­neraltullstyrelsen har dock räknat upp skatten på importen med 1 mUj. kr.

Skatt på spel. Skatt på spel utgår enligt förordning den 28 december 1972 (nr 820) på det spel som bedrivs på automater (s. k. enarmade banditer) och rouletter samt på bingospel. RSV är beskattningsmyndig­het och skattskyldig är den som har tillslånd enligt 1 a, 1 b eller 3 § lotteriförordningen (1939: 207). Den som avser att bedriva spel som medför skattskyldighet skall anmäla sig för registrering hos RSV.

Spelskatt utgår ifråga om automatspel med 100 kr. per automat och månad om automaten är konstraerad uteslutande för spel med 25-öres-mynt i annat faU med 500 kr. per automat och månad. I fråga om roulettspel utgår skatten med 3 500 kr. per månad för tUlstånd som ger rätt tiU spel minst tre dagar varje vecka i annat fall med 1 500 kr. per tillstånd och månad. För bingospel utgår skatten med fem procent av värdet av erlagda spelinsatser och entréavgifter eller andra avgifter i den mån dessa berättigar tUl deltagande i spelet.


 


Prop. 1973:125                                                        10

RSV har i sin nya beräkning inte frångått beräkningen i statsverks­propositionen.

II.  Uppbörd i statens verksamhet

Expeditionsavgifter. I statsverkspropositionen uppfördes denna titel med 79,15 milj. kr. I sin fömyade beräknmg har RSV funnit anled­ning att höja prognosen till llO milj. kr. Anledningen tUl denna änd­ring är ett ökat utfaU på titeln de senaste månadema.

Pensionsmedel m.m. I statsverkspropositionen uppfördes överskottet på denna titel med 277 milj. kr. Vid beräkning av titelns olika poster har uppgifter inhämtats från rUcsförsäkringsverket och statens personal­pensionsverk. Hänsyn har härvid tagits till att de försäkringstekniskt beräknade pensionskostnadema för statens jämvägar tUlförs inkomst­titeln pensionsmedel m. m., samt att de totala utgiftema för komplet­teringspensioner bestrids från denna inkomsttitel. Hänsyn har dess­utom tagits tUl framlagda propositioner angående beskattade sjukför­måner m. m.

Posten lönekostnadspålägg har beräknats öka i enlighet med löne­summan dvs. med 7 procent för år 1974. Posten personalpensionsförmå­ner m. m. har uppräknats i enlighet med en beräknad bruttopensions-ökning. RRV:s beräkningar framgår av följande tablå:

Pensionsmedel (milj kr)

 

 

1971/72

1972/73

 

1973/74

 

Riks-

Ut-

Riks-

De-

Ny

De-

Ny

 

stat

fall

slat

cem-

be-

cem-

be-

 

 

 

 

ber-

räk-

ber

räk-

 

 

 

 

be-

ning

be-

ning

 

 

 

 

räk-

 

räk-

 

 

 

 

 

ning

 

ning

 

Inkomster

 

 

 

 

 

 

 

Lönekostnadspålägg

2 277

2 410

2 547

2 651

2 603

3 053

3 227

Personalsjukpenningar

110

112

115

115

125

120

160

Vissa pensionsavgifter

16

13

14

13

13

13

13

Summa

2 403

2 535

2 676

2 779

2 741

3186

3 400

Utgifter"-

 

 

 

 

 

 

 

Personalpensionsförmåner

1 308

1358

1429

1393

1 393

1485

1867

ATP-avgifter

555

590

625

667

665

741

725

Sjukförsäkringsavgifter

185

194

200

210

210

240

240

Allm arbetsgivaravgift

128

133

137

145

145

320

320

Lönegarantiavgift

1

1

1

1

1

1

1

Yrkesskadeersättning

7

8

8

8

8

8

8

Summa

2183

2 284

2 399

2 424

2 422

2 795

3 161

Överskott

220

251

277

355

319

391

239

' Utöver angivna belopp redovisas över denna titel vissa personalpensions­förmåner med samma belopp på både inkomst- och utgiftssidan.


 


Bil. 5 Riksrevisionsverkets inkomstberäkning                   11

Inkomster av myntning m.m. I statsverkspropositionen uppfördes titeln med 50 mUj. kr, I sin fömyade beräkning uppskattar myntverket inkomsten av myntning till 46 mUj. kr.

Inkomster vid patent- och registreringsväsendet. Denna titel uppför­des med 45,9 mUj. kr. i statsverkspropositionen. Patent- och registre­ringsverket beräknar alt inkomsterna på denna titel kommer att uppgå tUl 43,9 nulj. kr.

III. Diverse inkomster

Totalisatormedel. Inkomsterna på denna titel beräknas av lantbruks­styrelsen, som räknar ned inkomsterna med 6 milj. kr. jämfört med statsverkspropositionen.

Tipsmedel. AB Tipstjänst räknar i sin nya kalkyl med att inkomsterna skaU bli 2 milj. kr. större än vad som beräknades i statsverkspropositio­nen.

Övriga diverse inkomster. RRV beräknar inkomsterna på titeln till 9 milj. kr. mer än i statsverkspropositionen. Ökningen föranleds dels av att inkomsterna av den genom förordning den 7 juni 1972 (nr 435) in­förda överlastavgiften kommer att redovisas på titeln och dels av att i proposition den 9 febraari 1973 (nr 20) föreslås att riksdagen bemyn­digar Kungl. Maj:t att godkänna avtal om samarbete angående läkar-utbUdning vid UUeråkers sjukhus i Uppsala och överenskommelse om samarbete för drift av akademiska sjukhuset i Uppsala m. m., vilka träffats meUan staten och Uppsala läns landstingskommun. Genom av­talet och överenskommelsen som avses gälla till utgången av 1973 kom­mer landstinget för budgetåret 1973/74 alt erlägga 4 mUj. kr. till staten. Dessa inkomster föreslås i propositionen tas upp imder derma inkomst­titel. RRV beräknar inkomsterna under fömtsättning av bifall till ovan nämnda proposition till 69 milj. kr. för budgetåret 1973/74.

B Inkomster av statens kapitalfonder

Postverket. Denna titel uppfördes i statsverkspropositionen med 18,8 mUj. kr. I skrivelse den 15 mars 1973 har poststyrelsen beräknat inle­veransen av överskottsmedel under budgetåret 1973/74 tUl likaledes 18,8 milj. kr. Poststyrelsen anför i sin skrivelse följande:

"Vid beräkningama av överskott och avskrivningsmedel har hänsyn ej kunnat tas tUl konsekvenser av ett samgående mellan Postbanken och Kreditbanken.

Den ekonomiska utvecklingen inom Postverket är för närvarande


 


Prop. 1973:125                                                        12

mer än vanUgt svår att bedöma. Det sammanhänger bl. a. med den splittrade konjunkturen men har också samband med i vUken grad ef-terfrågeminskningen på grand av portohöjningama den 1 oktober och den 1 juli 1972 påverkar Postverkets intäkter. När det gäller kostnads­utvecklingen är det i nuläget en öppen fråga i vilken utsträckning fak­torer utanför Postverkets kontroll kan komma att mbba fömtsättning­ama för de budgetmål som uppställts för innevarande och kommande budgetår. Vid en mera expansiv konjunktur och därav förändrat läge på arbetsmarknaden är det sannoUkt att bl. a. personalomsättoingen skulle komma att öka, vilket i ett så arbetskraftsintensivt företag som Postverket även slmlle medföra avsevärt ökade kostnader för rekryte-ning och utbUdning. Det är givetvis också svårt att närmare beräkna vad fördelningsförhandUngama för år 1973 och kommande avtalsförhand­lingar kostnadsmässigt kan komma att innebära för Postverket."

Televerket. Denna titel uppfördes i statsverkspropositionen med 158 milj. kr. I förnyad beräkning den 13 mars 1973 har televerket uppskat­tat inleveransen av överskott under nästkommande budgetår till samma belopp. Televerket anför i sin skrivelse bl. a. följande:

"Televerkets beräknade överskott fÖr ifrågavarande budgetår fram­går av bifogad sammanställning. Beräkningama bygger på budgeterade intäkter och kostnader under den aktuella perioden. Hänsyn har därvid bl. a. tagits tiU de under hösten 1972 genomförda taxehöjningama.

Den resultatförbättring, som nu föratses för budgetåret 1972/73 är hänförlig tUl en reducering av kostnaderna, vilken har kunnat åstad­kommas genom den ökade ekonomiska medvetenhet inom hela telever­ket, som ett nytt budgeteringssystem och en under perioden april 1972—• juni 1973 bedriven besparingskampanj medfört. Dessutom har personal­omsättningen varit låg och rekryteringsstopp i princip rått sedan våren 1972.

Det nuvarande konjunkturläget gör det även troligt att intäkterna kommer att något överskrida prognoserade värden."

Statens jämvägar. Denna titel uppfördes i statsverkspropositionen med 6 mUj. kr. Statens jämvägar har i skrivelse till RRV daterad den 22 mars 1973 beräknat inleveransen av överskottsmedel till 15 milj. kr. I skrivelsen anför Statens jämvägar följande:

"Trafikintäkterna har liksom i novemberprognosen beräknats vid nu­varande taxenivå. Nya informationer om trafikutvecklingen har föran­lett smärre justeringar av vissa intäktsbelopp. 'Ersättning till statens järnvägar för drift av icke lönsamma järnvägslinjer m. m.' har för 1973/74 sänkts från 494 milj. kr. i novemberprognosen (gmndad på SJ petita) till 380 milj. kr. i enlighet med 1973 års statsverkspropo­sition, bilaga 8, punkt F 1. 'Ersättning för försvarsberedskap' har på grandval av samma bilaga, punkt C, sänkts från 15 till 5 mUj. kr. 1973/ 74. Motsvarande ersättningar 1974/75 har i enlighet med SJ reviderade långtidsbedömning 1973-02-16, dnr ea 73-042/111, upptagits tUl 440 resp. 9 milj. kr. Som framgår av nämnda skrivelse har SJ ej kunnat kvantifiera de ersättningsbehov som blir följden av att Kimgl. Maj:t i febraari 1973 beslutat dels att SJ i allt väsentUgt skaU bibehåUa nuva-


 


Bil. 5 Riksrevisionsverkets inkomstberäkning                   13

rande busstrafik på Gotland t. o. m. 1974-06-30, dels att SJ nuvarande studeranderabatter skall gäUa tUls vidare.

Driftkostnadema inklusive avskrivningar har beräicnats med utgångs­punkt från samma antaganden om pris- och löneutvecklingen som i no­vemberprognosen. Det aktueUa bedömningsunderlaget har gett anled­ning tUl endast små justeringar.

Med angivna föratsättningar kan någon inleverans av överskottsme­del för 1972/73 ej påräknas. Budgetåret kan väntas ge driftunderskott och dessutom kvarstår ännu SJ betalningsansvar för de pensionsutgif­ter som faller utanför resultaträkningen (jfr kommentaren tiU novem­berprognosen). I årets statsverksproposition (bUaga 8, sid. 235) förordas alt dessa utgifter får täckas genom pensionsreservupplösning. I anslut­ning därtUI anmäls att Kungl. Maj:t ämnar föreslå ändrade redovis­ningsregler för SJ pensioner fr. o. m. nästa budgetår, varigenom SJ direkta ansvar för ovannämnda pensionsutgifter faUer bort och över­skottsmedel i fortsättningen frigörs för inleverans i vanlig ordning. En­ligt den nu ställda prognosen kan 15 milj. kr. 1973/74 och 10 mUj. kr. 1974/75 beräknas bU inlevererade."

Luftfartsverket. I statsverkspropositionen uppfördes denna titel med 26 milj. kr. I luftfartsverkets skrivelse tUl RRV den 10 mars 1973 be­räknas inlevererade överskottsmedel uppgå till 25,5 milj. kr. I sin skri­velse anför luftfartsverket följande:

"Som grand för mtäktsbedömningen för 1973/74 och 1974/75 har trafikvolymen uttryckt i antal landningar beräknats öka med ca 5 % i antal passagerare med ca 10 % för vardera budgetåret.

Såsom framhållits i andra sammanhang — bl. a. i petitan för 1973/74 — siktar verket på att bibehålla den nuvarande nivån på trafiktaxoma även för 1973/74. Det planerade införandet av s. k. undervägsavgift beräknas således i princip inle medföra någon intäklsförbältring utan är närmast att betrakta som en omstrukturering av flygplatstaxan.

De för 1973/74 angivna kostnaderna har baserats på de budgetdirek­tiv som utfärdats i samband med det nyligen påbörjade budgetarbetet. För 1974/75 har antaganden gjorts om löne- och prisökningar på var­dera ca 5 % jämfört med 1973/74 och volymökningar i personal- och sakkostnadema med lika mycket. Hänsyn har emellertid då inte tagits till de eventuella konsekvenser under budgetåret av den samordning av den civUa och militära flygtrafikledningen inom luftfartsverkets or­ganisation som föreslagits i Kungl. Maj:ts proposition 1973: 27".

Förenade fabriksverken. Denna titel uppfördes i stalsverkspropositio­nen med 0,5 mUj. kr. I sin förnyade beräkning den 27 febmari 1973 beräknar förenade fabriksverken inleveransen till 0,52 milj. kr. I sin skrivelse anför FFV:

"Inkomsterna är enbart hänförliga till de av försvarets materielverk förvaltade kapitaltillgångar som redovisas under FFV fond. Beloppen motsvarar de bokförda överskotten. För det egentUga FFV förväntas ej föreligga några överskott under angivna år."


 


Prop. 1973:125                                                                    14

Statens vattenfallsverk. Denna titel uppfördes i statsverkspropositio­nen med 530 milj. kr. Statens vattenfallsverk har i skrivelse tiU RRV den 9 mars 1973 inte fuimit anledning att ändra denna siffra. I skri­velsen anför statens vattenfallsverk bl. a. följande:

"1973/74 och 1974/75

Fömtsättningama beträffande försäljningsvolymerna är oförändrade gentemot tidigare beräkningar. Förväntade lönekostnadsstegringar och prisökningar förutsattes kompenserade genom högre indexuttag, varvid nettoresultaten för de båda åren blir oförändrade.

Verket vUl emellertid samtidigt erinra om att utvecklingen av olje­priserna, vattentillgång m. m. har stor betydelse för verksamhetens eko­nomiska resultat. I de båda årens beräkningar ingår vidare i förutsätt­ningarna att Ringhals kraftstations aggregat 1 och 2 skall tas i drift un­der beräkningsåren. EventueUa förändringar beträffande idrifttagnings-lidpunkt och tillgänglighet har betydande inverkan.på beräkningama."

Fonden för statens aktier. I statsverkspropositionen uppfördes denna titel med 21,079 mUj. kr. Vid underhandskontakt med Sveriges Investe­ringsbank AB har RRV erfarit att utdelning från statens aktier i Sve­riges Investeringsbank AB kan förväntas. Med anledning av detta före­slår RRV att titelns inkomster räknas upp med 35 milj. kr.

Kapitalbudgetens inkomster Avslorivningsmedel inom fonden

Avskrivningsmedel inom fonden (årsavskrivningar) används för fi­nansiering till viss del av investeringarna på kapitalbudgeten. I stats­verkspropositionen uppfördes dessa inkomster för budgetåret 1973/74 med sammanlagt 1 800,2 mUj. kr., varav 1 598,5 milj. kr. avsåg affärs­verksfonderna.

RRV har inhämtat uppgifter om avskrivningsmedlens utveckling för olika fonder av större betydelse. I nedanstående sammanställning ges uppgifter om dessa avskrivningsmedels storlek för budgetåret 1972/73 dels enligt statsverkspropositionen 1972, dels enligt fömyad bedömning i mars 1972 (milj. kr.).


 


Bil. 5 Riksrevisionsverkets inkomstberäkning                   15


Fond                                               Enligt 1973 Enligt ny

års stats-      beräkning verkspro-     i mars 1973 position

18,2

18,4

859,6

867,8

265,7

266,0

19,0

21,2

21,0

19,0

415,0

415,0

61,0

58,0

Postverket

Televerket

Statens järnvägar

Luftfartsverket

Förenade fabriksverken

Statens vatlenfallsverk

Statens vägverks förrådsfond

RRV förordar att kapitalbudgetens inkomster för budgetåret 1973/74 upptas tUl 1 988,6 milj. kr., vilket är 5,9 milj. kr. mer än i statsverkspro­positionen.

Vid handläggningen av detta ärende har närvarit avdelningschefen Sanell, byrådirektörema Nilsson och Almström och förste revisorn Ek­löf, varjämte revisionsdirektören Cederblad varit föredragande.

Underdånigst

LARS LINDMARK

Carl Olof Cederblad

MARCUSBOKTR.STOCKHOLM 1973     730267


 


 


 


Bilaga 6

Specifikation av inkomsterna på driftbudgeten för budgetåret 1973/74


 


 


 


Prop. 1973:125                                                                      1

Bil. 6.    Specifikation av inkomstema på driftbudgeten

Bilaga 6

Specifikation av inkomstema på driftbudgeten för budgetåret 1973/74

A   Skatter, avgifter, m. m. /   Skatter:

1        Skatt på inkomst, för­
mögenhet och rörelse:

a  Skatt på inkomst och för­mögenhet m. m., bevillning      21 300 000 000

b  Kupongskatt, bevillning       20 000 000

c  Utskiftningsskatt och er­
sättningsskatt, bevillning      2 000 000

d  Skogsvårdsavgifter, öev/7/n/«    11700 000

e   Bevillningsavgifter för särskilda
förmåner och rättigheter,
bevillning                           3 000 000

f   Arvsskatt och gåvoskatt,

bevillning                        280 000 000

g  Lotterivinstskatt, bevillning         135 000 000

h Stämpelskatt och stämpelavgift,

bevillning                         344 000 000  22 095 700 000

2 Automobilskattemedel:

a  Fordonsskatt, bevillning     140 000 000

b Bensin- och brännoljeskatt,

bevillning                       2 052 000 000

c   Väglrafikskatt, bevillning 1 500 000 000    3 692 000 000

3   AUmän arbetsgivaravgift, bevillning         4 715 000(X)0

4   Tullar och acciser:

a  Tullmedel, bevillning          880 000 000

b  Mervärdeskatt, 6evj7/«//zg        14150 000 000

c   Särskilda varuskatter,

bevillning                         436 000 000

d  Omsättningsskatt på motor­
fordon, bevillning              610 000 000

e   Tobaksskatt, 6eW///7/« 1817 000 000

f   Rusdrycksförsäljningsmedel
av partihandelsbolag, bevill­
ning                                40 000 000

g  Rusdrycksförsäljningsmedel
av detaljhandelsbolag, bevill­
ning                                 51000 000

h  Skatt på sprit, bevillning  2 200 000 000

i   Skatt på vin, bevillning      390 000 000

j   Skatt på malt- och läske­
drycker, bevillning             649 000 000

k  Energiskatt, bevillning      1 255 000 000

1   Särskild skatt på motorbräns­
len, bevillning                   770 000 000

m Särskild vägtrafikskatt,

bevillning                          25 000 000

1    Riksdagen 1973.1 saml Nr 125. Bilaga 6


 


Prop. 1973:125


n Skatt på annonser och

reklam, bevillning o Skatt på spel, bevillning


92 000 000 50 000 000


23 415 000 000  53 917 700 000


//   Uppbörd i statens verksamhet:

1   Expeditionsavgifter                                120 000 000

2   Bidrag till kostnader för poUs-, domstols- och uppbördsväsendet m. m.   75 600 000

3   Vattendomstolsavgifter                             1 000 000

4   Inkomster vid kriminalvården                      3 600 000

5   Bidrag till riksförsäkringsverket och försäkrings-rådet        14 000 000

6   Inkomster vid den statliga läkemedelskontrollen        9 850 000

7   Inkomster vid statens rättskemiska laboratorium       1 713 000

8   Inkomster vid karoUnska sjukhuset           192 000 000

9   Inkomster vid statens vårdanstalter för alkohol­missbrukare          400 000

23 800 000

40 000 000

50 000 000

2 400 000

84 000 000

22 500 000

1 700 000

3 600 000

19 300 000

3 900 000

40 000

239 000 000

46000 000

4 905 000

950 000

3 177 000

37 000 000

275 000

4 901000

1 000 000

600 000

4 000 000

1 100 000

6 300 000

2 245 000

10   Inkomster under anslaget kostnader för viss ut­bUdning av handikappade          1 240 000

11   Inkomster vid arbetarskyddsstyrelsen          1 575 000

12   Inkomster av arbetsgivaravgifter tiU arbetarskydds­styrelsens och yrkesinspektionens verksamhet     17 700 000

13   Inkomster vid statens vägverk, att tillföras auto­mobilskattemedlen        1 500 000

14  Inkomster vid statens trafiksäkerhetsverk, ait tillföras  automobilskattemedlen

15   Körkortsavgifler

16   Avgifter för registrering av motorfordon

17   Försäljning av sjökort

18   Fyravgifter

19   Lotsavgifter

20   Skeppsmätningsavgifter

21   Fartygsinspektionsavgifter m. m.

22   Inkomster vid Sveriges meteorologiska och hydro­logiska institut

23   Inkomster vid statens geotekniska institut

24   Ersättning för visst värderingsförfarande

25   Pensionsmedel m. m.

26   Inkomst av myntning m. m.

27   Bidrag tiU bankinspektionen

28   Bidrag för revision av sparbankerna

29   Bidrag till försäkringsinspektionen

30   Ersättning för kUometerräknarapparatur

31   Avgifter för granskning av biograffilm

32   Inkomster vid riksantUcvarieämbetet

33   Avgifter för särskUd prövning och fyUnadsprövning inom skolväsendet

34   Inkomster vid statens maskinprovningar

35   Inkomster vid lantbruksnämndema

36   Inkomster vid statens jordbmksnämnd

37   Inkomster vid statens centrala frökontrollanstalt

38   Avgifter för växtskyddsinspektion m. m.

39   Inkomster vid statens lantbrukskemiska labora­torium       1 450 000


 


BU. 6.    Specifikation av inkomstema på driftbudgeten


40   Avgifter vid köttbesiktning

41   Inkomster vid statens livsmedelsverk

42   Inkomster vid statens veterinärmedicinska anstalt

43   Avgifter för statskontroll av krigsmaterieltill­verkningen

44   Inkomster av statens gruvegendom

45   Inkomster vid patent- och registreringsväsendet

46   Avgifter för registrering i förenings- m. fl. register

47   Exekutionsavgifter

48   Restavgifter

49   Inkomster vid statens planverk

50   Inkomster vid Sveriges geologiska undersökning

51   Inkomst av justering och ädelmetallkontroll

52   Tillsyn av atomenergianläggningar m. m.

53   Ersättning för vissa komplementkostnader vid vissa myndigheter m. m.

///   Diverse inkomster:

1   Bötesmedel

2   Totalisatormedel

3   Tipsmedel

4   Lotterimedel

5   Övriga diverse inkomster

B   Inkomster av statens kapitalfonder

/   Statens affärsverksfonder:

1   Postverket

2   Televerket

3   Statens järnvägar

4   Luftfartsverket

5   Förenade fabriksverken

6   Statens vattenfallsverk

7   Domänverket

//   Riksbanksfonden

III  Statens allmänna fastighetsfond:

1   Slottsbyggnademas   delfond

2   Kriminalvårdsstyrelsens

3   Beskickningsfastigheternas

4   Karolinska sjukhusets

5   Akademiska sjukhusets

6   Byggnadsstyrelsens

7   Generaltullstyrelsens

IV  Försvarets fastighetsfond

V   Statens utlåningsfonder:

1   Utrikesförvaltningens lånefond

2   Biståndsförvaltningens lånefond

3   Statens bosättningslånefond

4   Vattenkraftslånefonden

5   Luftfartslånefonden

6   Statens lånefond för den mindre skeppsfarten


8 100 000

1 500 000

4    400 000

191 000 29 000 000 43 900 000

2  800 000
19 500 000
62 000 000

1  900 000
760 000

5    000 000

2    202 000

40 861 000 1 266 435 000

 

87 000 000

 

90 000 000

 

287 000 000

 

189 000 000

 

69 000 000

722 000 000

 

55 906 135 000

68 800 000

 

158 000 000

 

15 000 000

 

25 500 000

 

520 000

 

530 000 000

 

23 000 000

820 820 000

 

200 000 000

1000

 

12 999 000

 

9 169 000

 

37 083 000

 

9 469 000

 

245 258 000

 

260 000

314 239 000

124 874 000

105 000

50 000

10 000 000

265 000

2 800 000

1 700 000


 


Prop. 1973:125

7   Statens lånefond för universitetsstudier

8   Studiemedelsfonden

9   Lånefonden för studentkårlokaler

 

10   Jordbrukets lagerhusfond

11   Jordbrukets maskinlånefond

12   Statens sekundärlånefond för jordbrukare

13   Fonden för supplementär jordbrukskredit

14   Kraftledningslånefonden

15   Egnahemslånefonden

16   Statens avdikningslänefond

17   Fiskerilånefonden

18   Lånefonden till främjande av beredning och avsättning av fisk m. m.

19   Skogsväglånefonden

20   Statens hantverks- och industrilånefond

21   Lånefonden för bostadsförsörjning för mindre bemedlade, bamrika familjer

22   Lånefonden för främjande av bostadsbyggande på landsbygden

23   Lånefonden för bostadsbyggande

24   Lånefonden för inventarier i vissa specialbostäder

25   Lånefonden för maskinanskaffning inom bygg­nadsindustrin

26   Lånefonden för kommunala markförvärv

27   Lånefonden för allmänna samlingslokaler

28   Övriga utlåningsfonder

VI   Fonden för låneunderstöd:

1   Statskontorels         delfond

2   Arbetsmarknadsstyrelsens      "

3   Bostadsstyrelsens        "

4   Riksbankens                "

5   Riksgäldskontorels        "

VII   Fonden för statens aktier VIII   Fonden för beredskapslagring

IX   Statens pensionsfonder:

1   Folkpensioneringsfonden

2   Civila tjänstepensionsfonden

3   Militära tjänstepensionsfonden

4   Allmänna familjepensionsfonden

5   Statens pensionsanstalls pensionsfond

6   Pensionsfonden för vissa riksdagens verk

X   Diverse kapitalfonder:

1   Fonden för kreditgivning till utlandet

2   Övriga diverse kapitalfonder


600 000

25 000 000

75 000

60 000

250 000

11000

1000

75 000

1 000 000

1 600 000

1 300 000

70 000

40 000

21 500 000

910 000

 

1000

 

1 660 000 000

 

2 375 000

 

1 100 000

 

12 900 000

 

2 400 000

 

101000

1 746 289 000

14 000 000

 

60 000 000

 

372 000

 

30 000

 

925 000

75 327 000

 

26 079 000

 

79 200 000

69 500 000

 

2 210 000

 

225 000

 

6 750 000

 

14 600 000

 

45 000

93 330 000

3 060 000

 

58 796 000

61 856 000

3 542 014 000


Summa kr.      59 448 149 000

MARCUS BOKTR. STHLM 1973   730286


 


BUaga 7

Specifikation av anslags­förändringar i förhållande till statsverkspropositionen för budgetåret 1973/74


 


 


 


Prop. 1973:125

Bil. 7. Anslagsförändringar i förhållande till statsverkspropositionen

Bilaga 7

Specifikation av anslagsförändringar i förhållande till statsverkspropositionen för budget­året 1973/74

1 000-tal kronor


Förändring Ökning(+) Minsk-


Anslags-   ning (—) belopp

Anslagsrubrik


Beräknat    Slutligt förslag eller

belopp i     beslut

stats-

Proposi­tionens eller skrivelsens nummer

verks-

proposi-

tionen


DRIFTBUDGETEN

A. Egentliga statsutgifter

//. Justitiedepartementet

Rikspolisstyrelsen, förslagsanslag, varav 5 350 att avräknas

88 500

115

90 560

+

2 060

27 000

115

30 394

+

3 394

61750

115

62100

+

350

1 196 800

37, 115

1 219 142

+

22 342

13 000

115

74 74

14 725

75 000 1

3 520

+

1725

'82 787

74 74 74 74

1

300

300

4 000

+

334

-

33

2 000

+

2 000

1 469 837

 

1 502 042

+

32 205

880128 14100 37 810

75 75 75

879 828 14 200 38 010

+ +

300 100 200

932 038

 

932 038

 

-

q 473

17

1473

115

8 300

+

8 300

1473

 

8 300

+

6 827

mot automobilskattemedlen Polisverket: Inköp av motorfordon m. m., reservationsanslag, varav

21 035 alt avräknas mot automobilskattemedlen Underhåll och drift av motorfordon m. m., förslags­anslag, varav 34 400 att avräknas mot automobil­skattemedlen Lokala polisorganisationen: Förvaltningskostnader, förslagsanslag, varav 280 257 att avräknas mot automobilskattemedlen

Utrustning, reservationsanslag, varav 2 890 alt avräknas mot automobilskattemedlen Rätlshjälpskostnader,/ö/i/aio«j/a 'R.ättsh]ä\p&nämnder, förslagsanslag Allmänna advokatbyråer: Uppdragsverksamhet,

förslagsanslag Bidrag till allmänna advokatbyråer, förslagsanslag Allmänna advokatbyråer: Utrustning, reservationsanslag Ersättning åt vittnen m. m., förslagsanslag

Tiataiaspektionen, förslagsanslag

Summa

IV. Försvarsdepartementet Flygvapenförband:

Materielanskaffning, förslagsanslag Försvarets sjukvårdsstyrelse, förslagsanslag Fortifikationsförvaltningen,/öri/öjfl/w/a

Summa

V. Socialdepartementet Giftnämnden, förslagsanslag

Täckning av kostnader för ökade bidrag till värd av narkotikamissbrukare m. m., förslagsanslag

Summa

1 Avser anslaget Beräknade rättshjälpskostnader.

» Anslaget omfört till IX huvudtiteln Statens naturvårdsverk.

1    Riksdagen 1973.1 saml Nr 125. Bilaga 7


 


Prop. 1973:125


Anslagsrubrik


stats-verks-proposi tionen

Beräknat Slutligt förslag eller Förändring
belopp i beslut------------ Ökning( + )
-------------------------------    Minsk-

Proposi­tionens eller

skrivelsens nummer

Anslags-   ning (—) belopp


 


VIII. Utbildningsdepartementet Regionmusiken, förslagsanslag

Tidskriflsstöd, reservationsanslag

Bidrag till ungdomsorganisationernas lokala verksamhet, reservationsanslag

Bidrag till hemgärdsrörelsen

Bidrag till nykterhetsorganisationer m. m., reservationsanslag

Bidrag till de handikappades kulturella verksamhet

Bidrag till fria kristna samfund m. m., reservationsanslag

Bidrag till driften av vissa privatskolor, förslagsanslag Institutionen för astronomi vid universitetet i Stockholm,

reservationsanslag Kiruna geofysiska institut, reservationsanslag Bidrag till Vetenskapsakademien, reservationsanslag

Statliga skolor för vuxna: Utbildningskostnader,/ör.r/fl.sa«i/flg-Material för självstudier, reservationsanslag

VI. Kommunikationsdepartementet Bussbidragsnämnden,/öri/aiöHi/fl, att avräknas mot automobilskattemedlen

Summa

VII. Finansdepartementet Riksskatteverket, förslagsanslag Skatteutjämningsbidrag till kommunerna m. m., förslagsanslag

Summa


Vinslutlottning i lönsparandel m. m., förslagsanslag

IX. Jordbruksdepartementet Lantbmksrepresentanter, förslagsanslag Skogshögskolan:

Summa


Förvaltningskostnader,/öri/aia«i/ag-Bidrag till Sveriges utsädesförening, förslagsanslag Statens naturvårdsverk, förslagsanslag


 

-

53

360

+

360

 

360

+

360

70 800

85

75 500

-1-

4 700

2150 000

44

2 330 000

+ 180 000

 

rskr

 

 

 

4 800

81

3 400

-

1400

2 225 600

 

2 408 900

+ 183 300

'23 260

65 rskr

23 598

+

338

1 300

89 rskr

1400

-1-

100

22 500

92 rskr

27 500

+

5 000

225

93 rskr

275

■ +

50

2 742

93 rskr

2 942

+

200

4515

93 rskr

4815

+

300

4 000

90 rskr

5 000

+

1000

14 983

72 59

15 143 1 110

+

160

=3 810

59 59

910 4 980

■ +

3 190

5 246

54

4 868

 

378

750

54

1

-

749

83 331

rskr

92 542

+

9211

773

86 rskr

1023

+

250

16 337

86

16413

-1-

76

5 692

96

6 582

4-

890

23 514

17

25 984

+

2 470

46 316

 

50 002

+

3 686


' Avser anslaget Bidrag till regionmusiken.

' Avser anslaget Bidrag till Vetenskapsakademien.


 


Bil. 7. Anslagsförändringar i förhållande till statsverkspropositionen


Anslags­belopp

Anslagsmbrik


Beräknat

belopp i

stats-

verks-

proposi-

tionen


Slutligt förslag eller beslut

. Proposi­tionens eller

skrivelsens nummer


Förändring ökning(+) Minsk­ning (—)


 


64 58

58

50 50

41 41 41

57

X. Handelsdepartementet

Kommerskollegium, förslagsanslag

Statens pris- och kartellnämnd, förslagsanslag

Konsumentverket:

Förvaltningskostnader,/o>j/a.sanj/a

Summa

XI. Inrikesdepartementet Arhetsmarknadsservice, förslagsanslag

Anpassningsåtgärder för invandrare, reservationsanslag Regionalpolitiskt stöd:

idragsverksamhet, förslagsanslag Särskilda stödåtgärder i glesbygder, reservationsanslag

Summa

XIII. Industridepartementet

Statens industriverk:

Förvaltningskostnader,/ön/ajani/a-

Utredningar m. m., reservationsanslag Främjande av företagsservice, reservationsanslag Teknisk konsulentverksamhet för gjuteriindustrin,

reservationsanslag

Summa

Summa förändringar av egentliga statsutgifter

Summa förändringar på driftbudgeten


11 589 10 921

13 702 36 212

1 166 000

4     505

131 125

5     000

1 306 630


-    2 780 +    1793

8 809 12 714

+

865 122

14 567 36 090

+     80 000

+   175

+     57 969

+     20 000

60     1 246 000

rskr

54          4 680

189 094 25 000

1464 774       +158144

8 200 2 200 2 500

300 13 200

+ 8 200 + 2 200 +    2 500

+ 300 + 13 200 + 406 811 +406 811


 


KAPITALBUDGETEN VL Fonden för statens aktier

Industridepartementet: Teckning av aktier i AB Svensk exportkredit

Summa

Summa förändringar på kapitalbudgeten


 

rskr

 

 

96

50 000

+ 50 000

 

50 000

+ 50 000 + 50 000


MARCUS BOKTR. STOCKHOLM 1973     73028 6


 


 


 


BUaga 8

Förslag till investeringsplan och investeringsstater för budgetåret 1973/74


 


 


 


Prop. 1973:125

Bil. 8.    Förslag till investeringsplan och investeringsstater

Bilaga 8

Förslag till investeringsplan för budgetåret 1973/74


I. Statens affärsverksfonder:

A. Postverkets fond

B. Televerkets fond

C. Statens järnvägars fond

D. Luftfartsverkets fond

E. Fabriksverkens fond

F. Statens vattenfallsverks fond

G. Domänverkets fond

II.    Statens allmänna fastighetsfond

III.   Försvarets fastighetsfond

IV.   Statens utlåningsfonder V. Fonden för låneunderstöd

VI. Fonden för statens aktier VII. Fonden för föriag till statsverket VIII. Fonden för beredskapslagring

IX. Diverse kapitalfonder:

A. Statens vägverks förrådsfond

B. Sjöfartsverkets fond

C. Fonden för Södertälje kanalverk

D. Statens datamaskinfond

E. Jordfonden

F. Förrådsfonden för ekonomisk försvarsberedskap

Avgår kapitalåterbetälning: Avsättning till fonden för oreglerade kapitalmedels­förluster Övrig kapitalåterbetalning


 

28 698 000

 

—30 500 000

 

80 800 000

 

47 999 000

 

892 999 000

 

4 221 000

1 024 217 000

 

395 961 000

 

56 410 000

 

2 809 070 000

 

245 050 000

 

50 000 000

 

30 450 000

 

26 000 000

-6 501000

 

28 536 000

 

3 500 000

 

64 000 000

 

1 000

 

-1062 000

88 474 000

Summa

4 725 632 000

1000 000

 

28 632 000

29 632 000


 


1    Riksdagen 1973. 1 saml Nr 125. Bilaga 8


Summa    4 696 000 000


 


Prop. 1973:125

FÖRSLAG TILL

INVESTERINGSSTATER FÖR BUDGETÅRET 1973/74

I. Statens affärsverksfonder

 

 

 

A. Postverkets fond

 

 

 

Avskrivningsmedel

 

Investeringsanslag

47 100 000

från riksstaten

1000

 

 

inom fonden

18 400 000

 

 

Övriga kapitalmedel

1000

 

 

Investeringsbemyndigande

28 698 000 47 100 000

 

 

 

47 100 000

B. Televerkets fond

 

 

 

Avskrivningsmedel: Tele-

 

Investeringsanslag;

 

anläggningar m. m.

 

Teleanläggningar m. m.

803 600 000

från riksstaten

5 000 000

Rundradioanläggningar

39 700 000

inom fonden

828 100 000

 

 

Avskrivningsmedel: Rund-

 

 

 

radioanläggningar

 

 

 

inom fonden

39 700 000

 

 

Övriga kapitalmedel:

 

 

 

Teleanläggningar m. m.

1 000 000

 

 

Investeringsbemyndigande:

 

 

 

Teleanläggningar m. m.

-30 500 000

 

 

 

 

 

 

843 300 000

 

843 300 000

C. Statens järnvägars fond

 

 

 

Avskrivniogsmedel

 

Investeringsanslag

382 600 000

från riksstaten

27 800 000

 

 

inom fonden

266 000 000

 

 

Övriga kapitalmedel

8 000 000

 

 

Investeringsbemyndigande

80 800 000 382 600 000

 

 

 

382 600 000

D. Luftfartsverkets fond

 

 

 

Avskrivningsmedel

 

Investeringsanslag

75 700 000

från riksstaten

1000

 

 

inom fonden

21200 000

 

 

Övriga kapitalmedel

6 500 000

 

 

Investeringsbemyndigande

47 999 000

 

 


75 700 000


75 700 000


 


Bil. 8.    Förslag till investeringsplan och investeringsstater

E. Fabriksverkens fond


 

 

Avskrivningsmedel från riksstaten inom fonden

Övriga kapitalmedel

3 700 000

19 000 000

500 000

Investeringsanslag Investeringsanslag

23 200 000

23 200 000

F. Statens vattenfallsverks fond

Avskrivningsmedel

från riksstaten                                1 000

inom fonden                         415 000 000

Övriga kapitalmedel                   10 000 000

Investeringsbemyndigande       892 999 000

23 200 000

1 318 000 000

1 318 000 000

1 318 000 000


G. Domänverkets fond

Investeringsbemyndigande

Summa in vesteringsbemyndi-ganden för statens affärs-

verksfonder


4 221 000

1 024 217 000


Summa investeringsanslag           4 221 000


II. Statens allmänna fastighetsfond


Avskrivningsmedel

från riksstaten

inom fonden Övriga kapitalmedel Investeringsbemyndigande


238 958 000

52 908 000

3 000 000

395 961 000

690 827 000


Summa investeringsanslag       690 827 000

690 827 000


ni. Försvarets fastighetsfond


Avskrivningsmedel

från riksstaten

inom fonden Övriga kapitalmedel Investeringsbemyndigande


186 500 000 27 991 000 17 000 000 56 410 000

287 901 000


Summa investeringsanslag       287 901 000

287 901 000


 


Prop. 1973:125

IV. Statens utlåningsfonder

Utrikesförvaltningens lånefond

 

 

 

 

 

Investeringsbemyndigande

100 000

Investeringsanslag

100 000

Biståndsförvaltningens lånefond Investeringsbemyndigande                 1000

Investeringsanslag

1000

Statens bosättningslånefond

Investeringsbemyndigande

1000

Investeringsanslag

1000

Statens lånefond för den mindre skeppsfarten Investeringsbemyndigande                 1000

Investeringsanslag

1000

Studiemedelsfonden

Avskrivningsmedel från riksstaten

455 000 000

Investeringsanslag

455 000 000

Lånefonden för studentkårlokaler Investeringsbemyndigande                 1000

Investeringsanslag

1000

Fiskerilånefonden

Avskrivningsmedel

från riksstaten Investeringsbemyndigande

810 000

1  190 000

2  000 000

Investeringsanslag

2 000 000

 

2 000 000

Lånefonden till främjande av

beredning och avsättning av fisk m. m.

 

AvsKrivningsmeael

från riksstaten Investeringsbemyndigande

325 000 375 000

700 000

Investeringsanslag

700 000

 

700 000

Statens fi.skredskapslånefond

Investeringsbemyndigande

200 000

Investeringsanslag

200 000

Statens hantverks- och industrUånefond Investeringsbemyndigande        20 000 000

Investeringsanslag

20 000 000

Lånefonden för bostadsbyggande Investeringsbemyndigande    2 680 000 000

Investeringsanslag

2 680 000 000


Lånefonden för inventarier i vissa specialbostäder
Investeringsbemyndigande    1000      Investeringsanslag


1000


 


Lånefonden för kommunala markförvärv Investeringsbemyndigande       100 000 000


Investeringsanslag


100 000 000


 


Bil. 8.    Förslag tili investeringsplan och investeringsstater


Lånefonden för allmänna samlingslokaler

Avskrivningsmedel

från riksstaten             9 800 000

Investeringsbemyndigande   7 200 000

17 000 000

Summa investeringsbemyndi-
ganden för statens
utlåningsfonder        2 809 070 000


Investeringsanslag


17 000 000

17 000 000


V. Fonden för låneunderstöd


Avskrivningsmedel

från riksstaten Övriga kapitalmedel Investeringsbemyndigande


47 776 000

67 215 000

245 050 000

360 041 000


Summa investeringsanslag       360 Ö41 000

360 041 000


 


VI. Fonden för statens aktier Investeringsbemyndigande        50 000 000


Investeringsanslag


50 000 000


VII. Fonden för förlag till statsverket


Övriga kapitalmedel Investeringsbemyndigande


40 000 000 30 450 000

70 450 000


Summa investeringsanslag   .70 450 000

70 450 000


 


VIII. Fonden för beredskapslagring Investeringsbemyndigande        26 000 000


Investeringsanslag


26 000 000


IX. Diverse kapitalfonder

 

 

 

A. Statens vägverks förrådsfo

Avskrivningsmedel

från riksstaten

inom fonden Övriga kapitalmedel Investeringsbemyndigande

od

1000

58 000 000

600 000

—6 501 000

52 100 000

Investeringsanslag

52100 000

 

52 100 000


 


Prop. 1973:125

 

 

 

 

 

 

 

B. Sjöfartsverkets fond

 

 

 

Avskrivningsmedel

från riksstaten

inom fonden Övriga kapilalmedel Investeringsbemyndigande

1000

18 713 000

50 000

28 536 000

47 300 000

Investeringsanslag

47 300 000

 

47 300 000

C. Fonden för Södertälje kanalverk

 

 

Investeringsbemyndigande

3 500 000

Investeringsanslag

3 500 000

D. Statens datamaskinfond

 

 

 

Avskrivningsmedel

inom fonden Investeringsbemyndigande

40 000 000 64 000 000

104 000 000

Summa investeringsanslag

104 000 000

 

104 000 000

E. Jordfonden

 

 

 

Investeringsbemyndigande

1000

Investeringsanslag

1000

F. Förrådsfonden för ekonomisk försvarsberedskap

 

Avskri vningsmedel från riksstaten inom fonden • Investeringsbemyndigande

5 400 000

1 062 000

—1 062 000

5 400 000

Investeringsanslag

5 400 000

 

5 400 000

Summa investeringsbe-myndiganden för diverse kapitalfonder

88 474 000

 

 

SUMMA INVESTERINGSSTATER


Avskrivningsmedel

från riksstaten

inom fonden övriga kapitalmedel Investeringsbemyndigande


981074 000 1 806 074 000

153 866 000 4 725 632 000

7 666 646 000


Summa investeringsanslag    7 666 646 000

7 666 646 000


MARCUSBOKTR. STHLM 1973   730286


 


 


 


 


 


Bilaga 9

Förändringar i riksstatsförsla­get för budgetåret 1973/74 sedan statsverkspropositionen


 


 


 


Prop. 1973:125

Bil. 9    Förändringar i riksstatsförslaget

Bilaga 9

FÖRÄNDRINGAR I RIKSSTATSFÖRSLAGET FÖR BUDGETÅRET 1973/74 SEDAN STATSVERKSPROPOSITIONEN

1    Riksdagen 1973.1 saml. Nr 125. Bilaga 9


 


Prop. 1973:125

Totalbudgeten för

Inkomster


Statsverks-       Senare
propositionen   ändringar
MUj. kr.        Milj. kr.


Summa Milj. kr.


 


53 065,7

1 269,6

717,0

A. Skatter, avgifter, m. m.: I. Skatter

II. Uppbörd i statens verksamhet III. Diverse inkomster

Summa   55 052,3


+ 852,0 - 3,2 +    5,0

+ 853,8


53 917,7

1 266,4

722,0

55 906,1


 


B. Inkomster av statens kapitalfonder:

I. Statens affärsverksfonder         762,3

II. Riksbanksfonden                     200,0

in. Statens allmänna fastighetsfond 314,2

IV. Försvarets fastighetsfond          124,9

V. Statens utlåningsfonder          1 746,3

VI. Fonden för låneunderstöd           75,3

VII. Fonden för statens akiier            21,1

VIII. Fonden för beredskapslagring     79,2

IX. Statens pensionsfonder              93,3

X. Diverse kapitalfonder                 61,9

Summa   3 478,5


+  58,5

+    5,0

+ 63,5


820,8

200,0

314,2

124,9

1 746,3

75,3

26,1

79,2

93,3

61,9

3 542,0


 


Beräknad övrig finansiering: I. Avskrivningar och övriga kapilal­medel inom kapitalfonderna: Statens affärsverksfonder övriga kapitalfonder II. Övrig kapitalåterbetalning

Summa

Summa

Underskott

Summa milj. kr.


1 624,5

329,5

28,6

1 982,7

60 513,5

5 733,4

66 246,9


+    8,9

-    3,0

+    5,8 + 923,2

-   66,5
+ 856,8


1 633,4

326,5

28,6

1 988,5

61 436,7

5 667,0

67 103,7


 


Bil. 9    Förändringar i riksstatsförslaget

budgetåret 1973/74 Utgifter


Statsverks-

Senare

Summa

propositionen

ändringar

Milj. kr.

Milj. kr.

Milj. kr.

 

10,4

_

10,4

2 658,8

+  32,2

2 691,0

1 814,7

1 814,7

7 549,9

7 549,9

20 247,8

+   '6,8

20 254,6

4 729,5

+    0,4

4 729,8

4 741,6

+ 183,3

4 924,9

10 173,7

+    9,2

10 182,9

1 333,0

+   '3,7

1 336,6

301,0

-    0,1

300,9

6 731,5

+ 158,1

6 889,7

1 067,6

1 067,6

1 739,4

+  63,2

1 802,6

1,0

1,0

97,0

97,0

2 500,0

2 500,0

A. Utgiftsanslag:

I.  Kungl. hov- och slottsslalerna
II. Justitiedepartementet

III. Utrikesdepartementet

IV.    Försvarsdepartementet
V. Socialdepartementet

VI. Kommunikationsdepartementet VII. Finansdepartementet VIII. Utbildningsdepartementet IX. Jordbruksdepartementet X. Handelsdepartementet XI. Inrikesdepartementet XII. Civildepartementet XIII. Industridepartementet XTV. Oförutsedda utgifter XV. Riksdagen oeh dess verk m. m. XVI. Riksgäldsfonden

Summa    65 696,9 +456,8      66 153,7

B. Beräknad övrig medelsförbrukning:

1. Minskning av anslagsbehållningar        400,0             +400,0     800,0

II. Ökad disposition av röriiga kre-

diter                                     150,0             -              150,0

Summa        550,0   +400,0          950,0

Surama milj. kr.   66 246,9                  +856,8        67 103,7

Anslaget Giftnämnden överfört lill IX hl.


 


Prop. 1973:125

Driftbudgeten för

Inkomster


A. Skatter, avgifter, m. m.:

I. Skatter

II. Uppbörd i statens verksamhet III. Diverse inkomster

Summa

B. Inkomster av statens kapitalfonder:

I. Statens affärsverksfonder

II. Riksbanksfonden III. Statens allmänna fastighetsfond rv. Försvarets fastighetsfond

V. Statens utlåningsfonder VI. Fonden för låneunderstöd VII. Fonden för statens aktier VIII. Fonden för beredskapslagring IX. Statens pensionsfonder

X. Diverse kapitalfonder


 

Statsverks-

Senare

Summa

propositionen

ändringar

Milj. kr.

Milj. kr.

Milj. kr.

 

53 065,7

+ 852,0

53 917,7

1 269,6

-    3,2

1 266,4

717,0

+    5,0

722,0

55 052,3

+ 853,8

55 906,1

762,3

+  58,5

820,8

200,0

200,0

314,2

314,2

124,9

124,9

1 746,3

I 746,3

75,3

75,3

21,1

+    5,0

26,1

79,2

 

79,2

93,3

93,3

61,9

61,9


 


Summa     3 478,5


+  63,5


3 542 O


 


Summa inkomster på driftbudgeten    58 530,8


+ 917,4


59 448,1


 


Summa milj. kr.   58 530,8


+917,4


59 448,1


 


Bil. 9    Förändringar i riksstatsförslaget

budgetåret 1973/74

Utgifter


A. Egentliga statsutgifter:

1. Kungl. hov- och slottsstaterna II. Justitiedepartementjt

III. Utrikesdepartementet

IV.    Försvarsdepartementet
V. Socialdepartementet

VI. Kommunikationsdepartementet VII. Finansdepartementet VIII. Utbildningsdepartementet IX. Jordbruksdepartementet X. Handelsdepartementet XI. Inrikesdepartementet XII. Civildepartementet

XIII.   Industrideparlemsntel

XIV.   Oförutsedda utgifter

XV. Riksdagen och dess verk m. m.


 

Statsverks-

Senare

Summa

propositionen

ändringar

Milj. kr.

Milj. kr.

Milj. kr.

 

10,4

_

10,4

2 492,4

+ 32,2

2 524,6

1 804,4

1 804,4

7 238,0

7 238,0

20 203,1

+   '6,8

20 209,9

3 302,6

+    0,4

3 302,9

4 343,5

+ 183,3

4 526,8

9 482,1

+    9,2

9 491,3

1 280,8

+   '3,7

1 284,5

227,6

—    0,1

227,5

3 664,5

+ 158,1

3 822,7

1 037,2

—  '

1 037,2

395,6

+  13,2

408,8

1,0

1,0

97,0

97,0


 


Summa   55 580,3


+ 406,8


55 987,1


 


B. Utgifter för statens kapitalfonder:

I. Riksgäldsfonden                   2 500,0

II. Avskrivningar av nya kapitalin­
vesteringar                                   981,1
III. Avskrivning av oreglerade kapi­
talmedelsförluster                        1,0

Summa     3 482,1


2        500,0
981,1

1,0

3          482,1


 


Sumraa utgifter på driftbudgeten   59 062,3


+ 406,8


59 469,1


 


Beräknat underskott på statsregleringen:
överskott av inkomster              — 506,5

Avsättning till budgetuljämningsfonden

av kommunalskattemedel           25,0

Summa        531,5 Summa milj. kr.   58 530,8


 

+ 1 310,5

804,0

+   800,0

825,0

+   510,5

21,0

+   917,4

59 448,1


Anslaget Giftnämnden överfört lill IX ht.


 


Prop. 1973:125

Kapilalbudgeten för

Inkomster


Lånemedel


Statsverks- Senare      Summa

propositionen              ändringar         Milj. kr.

Milj. kr        Milj. kr.

4 651,9       +44,1        4 696,0


Summa milj. kr.   4 651,9                 +44,1         4 696,0


 


Bil. 9    Förändringar i riksstatsförslaget

budgetåret 1973/74 Utgifter


I. Statens affärsverksfonder:

Postverkets fond

Televerkets fond

Statens jämvägars fond

Luftfartsverkets fond

Fabriksverkens fond

Statens vattenfallsverks fond

Domänverkets fond II. Statens allmänna fastighetsfond

III. Försvarels fastighetsfond

IV.    Statens utlåningsfonder
V. Fonden för låneunderstöd

VI. Fonden för statens aktier VII. Fonden för förlag till statsverket VIII. Fonden för beredskapslagring IX. Diverse kapitalfonder:

Statens vägverks förrådsfond

Sjöfartsverkets fond

Fonden för Södertälje kanalverk

Statens datamaskinfond

Jordfonden

Förrädsfonden för ekonomisk försvarsberedskap

Avgår kapitalåterbetalning: Avsättning tUl fonden för oregbrade

kapitalmedelsförluster Övrig kapitalåterbelahiing

Summa

Summa milj. kr.


 

Statsverks-

Senare

Summa

propositionen

ändringar

Milj. kr.

Milj. kr.

Milj. kr.

 

28,9

- 0,2

28,7

- 22,3

- 8,2

- 30,5

81,1

- 0,3

80,8

50,2

- 2,2

48,0

-2,0

+  2,0

893,0

893,0

4,2

4,2

396,0

396,0

56,4

56,4

2 809,1

2 809,1

245,0

245,0

+ 50,0

50,0

30,5

30,5

26,0

26,0

-9,5

+  3,0

-6,5

28,5

28,5

3,5

3,5

64,0

64,0

0,0

0,0

-1,1

-   1,1

4 681,5

+ 44,1

4 725,6

1,0

 

1,0

28,6

28,6

29,6

29,6

4 651,9

+ 44,1

4 696,0


MARCUS BOKTR.STHLM illl 730186


 


 


 


Innehållsförteckning


 


 


 


Innehållsförteckning

Reviderad finansplan 1973                                                   2

Det internationella ekonomiska läget                                      2

Den ekonomiska utvecklingen under 1972                           7

Konjunkturer och ekonomisk politik 1973                           11

Inledning                                                                         11

Sysselsättningspolitiken                                                  14

BudgetpoUtiken                                                               17

Försörjningsbalans och bytesbalans                               19

De ekonomiska perspektiven på längre sikt                       22

De statsfinansiella perspektiven                                     22

De samhällsekonomiska perspektiven                             26

Avslutning                                                                           35

Särskilda frågor                                                                   38

Tolalbudgelens ulgiftsanslag budgetåren 1972/73 och 1973/74     38

Avskrivning av nya kapitalinvesteringar för budgetåret 1973/74     39

Beräkning av anslagsbehållningarnas utveckling                39

Beräkning av dispositionen av rörliga krediter                       40
Totalbudgetens inkomster budgetåren 1972/73 och 1973/74 samt

investeringsplan för budgetåret 1973174                          40

Beräkning av totalbudgeten för budgetåren 1972/73 och 1973/74 45

Hemställan                                                                            46

Bilaga 1: Reviderad nationalbudget för år 1973

Bilaga 2: Långtidsbudget för perioden 1973/74—1977/78

Bilaga 3: Avstämning och framskrivning av 1970 års långtidsutredning

Bilaga 4: Riksrevisionsverkets approximativa  beräkning av  budgetut-

faUet för 1972/73 Bilaga 5: Riksrevisionsverkets förnyade inkomstberäkning för budget­året 1973/74 Bilaga 6: Specifikation av inkomstema på driftbudgeten för budgetåret

1973/74 Bilaga 7: Specifikation av anslagsförändringar i förhållande till stats­verkspropositionen för budgetåret 1973/74 Bilaga 8: Förslag till investeringsplan och investeringsstater för budget­året 1973/74 Bilaga 9: Förändringar i riksstatsförslaget för budgetåret 1973/74 sedan statsverkspropositionen

Riksdagen 1973. 1 saml. Nr 125. InnehåU

MARCUSBOKTR.STOCKHOLM 1573     730235


 


 


 

Tillbaka till dokumentetTill toppen