Kungl. Maj:ts proposition angående godkännande av avtal mellan Danmark, Finland, Island, Norge och Sverige om kultureIlt samarbete (Proposition 1971:54)

Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.

Kungl. Majrts proposition nr 54 år 1971 Prop. 1971:54

Nr 54

Kungl. Maj:ts proposition angående godkännande

av avtal mellan Danmark, Finland, Island, Norge och Sverige

om kulturellt samarbete; given Stockholms slott den 19 mars 1971.

Kungl, Maj:t vUl härmed, under åberopande av bilagda utdrag av StatsrådsprotokoUet över utbUdningsärenden, föreslå riksdagen att bifaUa det förslag om vars avlålande liU riksdagen föredragande departementschefen hemställt.

GUSTAF ADOLF

INGVAR CARLSSON

Propositionens huvudsakliga innehåll

I propositionen föreslås att riksdagen godkänner ett avtal meUan de nordiska ländema ora kullureUt samarbete. Syftet raed avtalet är att vidareutveckla den nordiska kulturgemenskapen och alt öka den samlade effekten av ländernas insatser inom utbUdning, forskning och annan kultureU verksarahet. Beslutsfattande organ inom avtalets ram blir det nordiska ministerråd som kommer alt inrättas enligt det reviderade Helsingforsavlalel (jfr prop. 1971: 53). Under detla inrättas en äm-betsraannakomraillé för del kulturella saraarbetet saral etl geraensamt nordiskt sekretariat. Avtalet innehåUer även bestämmelser om en gemensam budget för del nordiska kultursamarbetet.

1 Riksdagen 1971. 1 saml. Nr 54

Prop. 1971: 54

Utdrag av protokollet över utbildningsärenden, hållet inför

Hans Maj:t Konungen i statsrådet på Stockholms slott den 19 mars 1971.

Närvarande: statsministern PALME, ministern för utrikes ärendena NILSSON, statsråden STRÄNG, ANDERSSON, HOLMQUIST, ASPLING, SVEN-ERIC NILSSON, LUNDKVIST, GEIJER, MYRDAL, ODHNOFF, WICKMAN, MOBERG, BENGTSSON, NORLING, LÖFBERG, LIDBOM, CARLSSON, FELDT.

Chefen för UtbUdningsdepartementet, statsrådet Carlsson, anraäler efter gemensara beredning med statsrådets övriga ledamöter fråga om godkännande av ett avtal mellan Danmark, Finland, Island, Norge och Sverige om kulturellt samarbete och anför.

1 Inledning

På många områden inom samhällslivet pågår ett omfattande nordiskt samarbete. I några faU regleras della samarbete av meUanstatliga avtal, i vissa andra faU har man gemensamt utarbetat bestämmelser som sedan faststäUts nationeUt i varje land. Den övervägande delen av samarbetet äger dock rum mer informeUl, inom en rad mer eUer mmdre permanenta saraarbetsorgan eller genora direkta kontakter meUan berörda myndigheter och organisationer i de nordiska länderna. Endast en del av samarbetet sker i helt stalUg regi.

För det mellanstalUga nordiska samarbetet utgör Samarbetsöverenskommelsen den 23 mars 1962 meUan Danmark, Finland, Island, Norge och Sverige (det s. k. Helsingforsavtalet) en aUmän ram. överenskommelsen, som Innehåller få forraeUa utfästelser, är snarast all se sora en principdeklaration ora de nordiska ländernas vilja att främja och utveckla samarbetet.

Det kultureUa samarbetet i vid bemärkelse bedrivs f. n. i stor utsträckning genom inte formaliserade kontakter. De nordiska undervisnings- och kullurrainislrarna raöls regelbundet för utbyte av information, för aUmänna poUcydiskussioner och för dryftande av konkreta geraensarama frågor. — Nordiska kulturkoraraissionen (NKK) är ett för

Prop. 1971: 54 3

regeringarna gemensamt organ med utredande, initiativtagande och rådgivande uppgifter. NKK är uppbyggt av nationeUa avdelningar och har inte några gemensamma sekrelarialsresurser.

Under de senaste åren har del nordiska kultursamarbetets organisation diskuterats och utretts i flera sammanhang.

Inom NKK utfördes hösten 1968 en utredning ora planeringen av det nordiska samarbetet. På grundval av det därvid samraanslällda ut-redningsraalerialel fraraförde NKK vissa synpunkter på frågan tUl regeringarna.

På uppdrag av de nordiska ländernas stalsrainislrar lade en nordisk ärabelsraannakommilté i juli 1969 fram ett förslag lill avtal ora utvidgat nordiskt ekonoraiskt samarbete. I detla förslag behandlades i två kapitel utbildiung resp. forskning. Den samarbetsorganisation som föreslogs bU inrättad skuUe också behandla dessa två områden.

Vid ell raöte raellan de nordiska ländernas statsministrar och Nordiska rådels presidium i oktober 1967 enades man om att tiUsätta en kommitté raed uppgift all bl. a. genomgå de hittiUsvarande erfarenhetema av Nordiska rådets verksamhet och övriga forraer för nordiskt samarbete. Koraraittén antog namnet Nordiska organisationskommittén. Vid sill gemensamma möte i november 1969 uppdrog slalsministrama och rådets presidiura åt kommittén att framlägga förslag om elt nordiskt ministerråd med korapelens för hela det nordiska samarbetsfällel. Vidare skulle kommittén fortsätta sitt arbete med förslag rörande bl. a. kultursamarbetets organisation.

Nordiska organisationskomraittén har lagt frara två rapporter med förslag i dessa avseenden, nämligen Promemoria ora organisationen av del nordiska kultursaraarbelel den 24 noveraber 1969 och Rapport ora Nordiska rådet och Nordiska rainisterrådet den 10 december 1969. I den senare rapporten föreslås bl. a. att etl nordiskt ministerråd skaU inrättas och atl de viktigare instilulioneUa bestämmelserna i della avseende skall ingå som en del i Helsingforsavlalel. En överenskommelse om ändring av Helsingforsavlalel, i huvudsak i enlighet raed organisationskommitténs förslag, undertecknades den 13 februari 1971 av de nordiska ländernas statsministrar.

Vid sin 18:e session år 1970 antog Nordiska rådel en rekommendation (nr 21/1970) lill regeringarna atl under beaktande av nordiska organisationskommitténs förslag vidtaga åtgärder för en förstärkning av del nordiska kultursamarbetets organisation samt att förbereda ingåendet av en kullurtraklat före den 1 januari 1972, avseende en omfattande gemenskap mellan länderna inora utbildning, forskning och den fria kultursektorn.

De nordiska undervisnings- och kullurrainislrarna beslöt vid etl möte den 27 april 1970 i Oslo alt tiUsätta en arbetsgrupp sora före utgången av år 1970 skulle lägga fram förslag om dels elt avtal ora nordiskt kullu-

1* Riksdagen 1971. 1 saml. Nr 54

Prop. 1971: 54 4

rellt saraarbele, dels åtgärder för atl stärka del nordiska kultursamarbetets organisation. Denna arbetsgrupp, som antog namnet Arbetsgruppen för ell nordiskt kulturavtaP, lade den 17 deceraber 1970 fram sin rapport.

I ett regeringsförslag lill Nordiska rådets 19:e session år 1971 anhöU Finlands regering om rådels yttrande över rapporten. Med anledning av regeringsförslaget framförde rådet i rekommendation nr 23/1971 vissa önskemål beträffande avtalets utformning. Vid elt nordiskt undervisnings- och kulturministerraöte i anslulning till rådssessionen godkändes avtalsförslaget raed vissa ändringar.

Även NKK har yttrat sig över rapporten.

Avtal meUan Danmark, Finland, Island, Norge och Sverige om kul-tureUt samarbete, vars text torde få fogas som bilaga till statsrådsprotokollet i della ärende, undertecknades i Helsingfors den 15 mars 1971.

2 Arbetsgruppens rapport

Arbetsgruppens rapport (tryckt i Nordisk udredningsserie 1970: 20) omfattar i huvudsak dels ett förslag tUl avtal mellan Danmark, Finland, Island, Norge och Sverige om kullureUt saraarbele, dels vissa andra förslag tiU åtgärder avsedda atl stärka det nordiska kultursamarbetet. Avtalet förutsätts kunna börja tillämpas den 1 januari 1972.

2.1 Avtalets syfte

Avtalets område är kultureUt samarbete i vid bemärkelse, omfattande såväl UtbUdning och forskning som annan kullureU verksamhet. Syftet med avtalet anges vara att vidareutveckla den nordiska kullurgemenska-pen och att öka den samlade effekten av ländernas insatser på dessa områden. Detla raål skall nås genom gemensara planering, samordning och arbetsfördelning. Avtalet skaU även skapa praktiska förutsättningar för ett väl fungerande samarbete.

2.2 Samarbetsorgan och samarbetsformer

Mot bakgrund av denna målsättning tUlägger arbetsgruppen den del av avtalet som behandlar samarbetets organisation central betydelse. Den organisation som gruppen föreslår skall byggas upp, bör kunna bära upp

' Kontorcbef Egon Drostby och ekspeditionssekretaer J. Harder Rasmussen, Danmark, avdelningschef Kalervo Siikala och professor Matti Koskenniemi, Finland, departementschef Birgir Thorlacius och avdelningschef Ärni Gunnarsson, Island, statssekretasr Amfinn S0rensen och departementsråd Olav Hove, Norge, samt expeditionschefen Jan Stiernstedt och kanslirådet Ilmar Bekeris, Sverige.

Prop. 1971: 54 5

inle bara det pågående samarbetet utan även en kraftig utbyggnad av detta.

Arbetsgruppen föreslår alt det nordiska rainisterrådet, sora skaU inrättas enligt den nyligen undertecknade överenskommelsen om ändring av Helsingforsavtalet, skaU vara det beslutsfattande organet inom kulturavtalets rara. Därvid bar gruppen förutsatt att fackministrama kommer att delta i ministerrådets arbete. Vid sidan därav bör emellertid även de nuvarande ministermötena fortsätta för att ge möjlighet till informeUt samråd och ömsesidig information.

Genom avtalet föreslås en ämbetsmannakommitté bli tiUsatt för det kulturella samarbetet. Denna kommitté, i vars arbete representanter för de av de olika frågorna berörda ministerierna förutsätts della, skall inför rainisterrådet ansvara för att samarbetet bedrivs effektivt och i enUghet med ministerrådels beslut. De övriga samarbetsorgan som inrättas bör därför vara underställda ämbetsmannakommitlén.

Som beredningsorgan för ministerrådet i vad avser kultursamarbetet och för ärabetsraannakoramillén föreslås elt gemensamt nordiskt sekretariat med fast placering bli inrättat. Sekretariatet bör ledas av en direktör som utses av ministerrådet för en bestämd period. Personalen i övrigt bör anstäUas på viss tid genom konlraklsförfärande; tjänsteförhåUanden m. ra. förutsätts bli utforraade i anslutning till de beslut och överenskora-melser som kan komma alt träffas på grundval av de förslag sora nordiska organisationskommittén lagt fram i detta avseende. Arbetsgruppen betonar all samnordiska tjänstemän inte bör åtnjuta några särskUda privilegier eller immuniteter.

Arbetsgruppen har inte ansett sig kunna ta ställning liU sekretariatets placering. Bl. a. därför har gruppen inle lagt fram detaljerade budgelbe-räkningar för de administrativa -kostnaderna. Enligt förslaget skall sekretariatet byggas upp under två år tiU att ha en personal om ungefär tjugo personer. Årskostnaderna för det då utbyggda sekretariatet har överslagsmässigt beräknats till 3,5 mUj. danska kr. I denna summa har då medräknats en betydande post för utredningsarbete och för till-fälligl engagerad sakkunnig personal.

Arbetsgruppen anser att de nya samarbelsorganen bl. a. bör kunna överta de uppgifter sora NKK har i dag. Det är dock väsentligt att de kontakter med verksamhetsfältet som NKK ger också står tiU förfogande för de nya organen. Dessa bör därför kunna utnyttja redan befintliga organ. Ministerrådet bör dessutom kunna tillsätta kommittéer och arbetsgrupper med i första hand rådgivande uppgifter. Arbetsgruppen anser all man härvid bör eftersträva ett flexibelt system och har därför inte nu lagt frara några preciserade förslag om sådana kommittéer. Den pekar dock på alt det inom vissa viktigare områden kan finnas behov av kontinuerlig kontakt.

För att de nordiska länderna skall kunna möta de krav som etl ul-

Prop. 1971: 54 6

vidgat samarbete kommer att släUa och kunna tiUgodogöra sig de fördelar samarbetet ger bör de förbinda sig att i det egna landet sörja för en effektiv organisation av samarbetsfrågorna.

Arbetsgruppen anser också att även om det enskilda landet genora att ingå avtalet inte uppger någon del av sin suveränitet, bör det förbinda sig alt i informationssyfte sararåda med de andra länderna innan det fattar viktiga beslut på områden som omfattas av avtalet.

2.3 Samarbetets finansiering

Mot bakgrund av all de nordiska ländernas anslag till gemensararaa ändamål inom de av avtalet berörda områdena redan i dag uppgår lUl betydande belopp — för budgetåret 1970/71 har de samlade anslagen i de fem länderna uppskattats tUl c:a 29 milj. danska kr. och för det därpå följande budgetåret liU drygt 32 mUj. — och kan förväntas öka väsentligt bl. a. tiU följd av all avtalet ingås, föreslår arbetsgruppen att en ordning raed en geraensam nordisk verksarahetsbudget införs. Denna verksamhelsbudget avses så långt raöjligl omfatta aUa de nordiska institutioner, projekt, prograra etc. sora finansieras via statsbudgeterna. En sådan ordning förutsätter en delvis ny, gemensam budgelbehandling. Inom ramen för denna, som skuUe koordkieras av del geraensamma sekretariatet, avses en samlad bedömning och prioritering av de nämnda anslagen kunna ske. De förslag som koraraer atl föreläggas de nationella parlamenten bör utgå från det förslag som nordiska ministerrådet lägger frara.

Arbetsgruppen finner det nödvändigt att ett belopp årligen ställs tiU ministerrådels fria disposition. Detta belopp bör anvisas redan under år 1972. Det totala anslagsbehovet för nordiskt kultursamarbete under år 1972 uppskattar arbetsgruppen lUl 42 milj. danska kr., inbegripet dispositionsbeloppet och kostnaderna för samarbetsorganen. För åren efter 1972 bör det totala anslagsbehovet tUl nordiska ändamål, inbegripet storleken av dispositionsbeloppet, prövas efter hand i anslulning tiU det fortlöpande reviderade generalprogram sora saraarbelsorganen avses utarbeta.

Vad rör fördelningen av kostnaderna för samarbetet förutsätter arbetsgruppen att en enhetlig princip avseende hela del nordiska samarbetet kommer att genomföras. I särskilda faU bör ministerrådet kunna besluta om annan fördelning. Ulan all lägga fram förslag framhåller arbetsgruppen atl en interimistisk kostnadsfördelning för kultursamarbetet måste fastställas för tiden närmast efter kulturavtalels ikraftträdande.

Arbetsgruppen har även tagit upp frågan om förhållandet mellan de dispositionsmedel som föreslås bli stäUda tiU ministerrådets förfogande och nordiska kulturfonden. Gruppen föreslår att frågan utreds och

Prop. 1971: 54 7

prövas före utgången av år 1974 på grundval av de erfarenheter sora då vunnits. Redan nu bör dock övervägas hur utnyttjandet av dessa raedel under raeUantiden kan samordnas. Arbetsgruppen pekar där på möjligheten att låta det gemensararaa sekretariatet betjäna även kulturfonden.

2.4 Nordiska rådet

Arbetsgruppen anser atl det kommer all ha stor betydelse för samarbetet att finna ändamålsenliga former för medverkan från Nordiska rådets sida men konstaterar alt frågan på grund av sin genereUa karaktär bör avgöras i samband med all förhållandel mellan det nordiska ministerrådet och Nordiska rådet allmänt regleras.

3 Yttranden över rapporten

3.1 Nordiska rådet

Med anledning av ell av Finlands regering väckt regeringsförslag med anhållan om rådets yttrande har arbetsgruppens rapport behandlats i Nordiska rådets kulturutskott med deltagande av undervisnings-och kulturministrarna. På utskottets förslag antog rådet vid sin 19:e session år 1971 en rekomraendation lill regeringarna att genoraföra arbetsgruppens förslag raed vissa i rekommendationen och i utskottets betänkande föreslagna ändringar och tillägg.

I utskottets betänkande anförs att förslaget innebär en betydande förstärkning av de organisatoriska förutsättningarna för samarbetet. På vissa punkter föreslås ändringar eUer tillägg till avtalstexten. Sålunda anser utskottet bl. a. atl del skulle vara till fördel om vissa frågor inom den kultureUa sektorn löstes som gemensamma nordiska samarbetsupp-gifter, varför i artikeln om avtalets syfte borde frarahållas att saraarbele skall äga rum även i form av gemensamraa projekt. Vidare föreslås, med hänvisning till del arbete som på annat håll pågår för all koordinera informaiionen om del nordiska samarbetet, att inom avtalets ram endasl information ora de nordiska ländernas kulturliv tas raed.

Utskottet understryker betydelsen av all generalplaner för utvecklingen av det nordiska kultursamarbetet utarbetas snarast, och all tUlräckliga finansieUa resurser anvisas för genoraförande av saraarbels-planerna. En viktig förutsättning för samarbetets utbyggnad är också enligt utskottets uppfattning att det föreslagna nordiska sekretariatet erhåller tillräckliga resurser.

Prop. 1971: 54 8

I fråga om kostnaderna för samarbetet anser utskottet det vara av vikt att klarhet om fördelningsprincipen nås innan avtalet föreläggs de nationeUa parlamenten för godkännande.

Utskottet fäster också uppmärksamheten vid att Nordiska rådets medverkan i kultursamarbetet inte berörts i avtalsförslaget. I anslutning tUl nordiska organisationskoramilténs synpunkter föreslår utskottet att i avtalet inarbetas dels ett aUmänt stadgande om att rådet raedverkar i samarbetet enligt avtalet, dels en bestämmelse som ger rådel möjUghet tiU samråd med undervisnings- och kulturministrarna innan budget och planer för samarbetet fastställs.

3.2 Nordiska kulturkommissionen

NKK konstaterar att avtalsförslaget förefaller skapa goda förutsättningar för atl det nordiska kultursamarbetet skall kunna effektiviseras och den nordiska kulturgemenskapen vidareutvecklas. Det sägs vara tiUfredsstäUande att avtalets verksamhetsområde beslämts sora kultureUt samarbete i vid bemärkelse, liksom atl avtalet uttryckligen omfattar nordiskt samarbete i internationella sammanhang. Vad gäller annan kulturell verksamhet än utbildning och forskning har det praktisk betydelse att detta område i avtalsförslagel fått en flexibel utforraning som möjUggör en smidig anpassning efter utvecklingens krav.

NKK fiimer också att förslaget i sina huvuddrag väl ansluter sig liU synpunkter som NKK i tidigare sammanhang framfört. Detta gäller bl. a. betydelsen dels av alt samarbetsorganen på regeringsnivå får en mycket nära anknytning lUl resp. lands policy-skapande instanser, dels av att samarbetsorganisationen byggs upp på elt sådant sätt att ett aktivt deltagande av aUa berörda parter säkras. I likhet med arbetsgruppen finner NKK det vara av stor vikt att planeringen av samarbetet sker i ett längre tidsperspektiv.

4 De nordiska undervisnings- och kulturministrarna

Förberedande diskussioner om del framlagda förslaget till avtal och med detta sammanhängande frågor fördes mellan de nordiska undervisnings- och kulturministrarna vid ett möte den 12 januari 1971. Vid ett följande möte i anslutning till Nordiska rådels session i Köpenhamn i febmari 1971 enades man med beaktande av de från Nordiska rådels sida framförda önskemålen om den slutliga texten.

Prop. 1971: 54 9

Med anledning av de inom Nordiska rådel förda diskussionerna företogs vid mötet i Köpenhamn i febmari vissa ändringar och tillägg i avtalstexten. För att tillgodose önskemålet om att av avtalet skall framgå att samarbetet bör bedrivas även i form av gemensamma projekt har sålunda elt tillägg gjorts tUl artikel 1. Artikel 6 rörande bl. a. information om nordiskt samarbete har vidare ändrats i enUghet raed rådets synpunkter. Vad rör Nordiska rådets raedverkan har, likaså i enlighet med rådets synpunkter, bestämmelser härom införts i avtalet, dels ell allmänt stadgande i arlikel 8, dels en bestämmelse i artikel 15 atl innan förslag för den gemensamraa nordiska verksarahetsbudgeten upprättas skaU berört organ inom Nordiska rådel beredas tillfälle till överläggningar.

Vid ministrarnas diskussioner har även vissa frågor med anknytning till avtalet dryftats. Vid mötet den 12 januari 1971 var man överens om all, såsora arbetsgruppen föreslagit, raedel borde stäUas tiU rainisterrå-dets fria förfogande från och raed år 1972. För det första årel borde detta disposilionsbelopp uppgå till 6,5 milj. danska kronor. Vidare enades man ora alt föreslå att i avvaktan på att en generell princip för fördelning av kostnaderna fastställs, detla dispositionsbelopp liksom kostnaderna för de nya samarbetsorganen under 1972 skall fördelas på samma sätt som bidragen till nordiska kulturfonden; detta innebär en fördelning beräknad, med avmndade siffror, enligt förhåUandet mellan ländernas befoUcningstal och ger följande procenttal: Danmark 23%, Finland 22 %, Island 1 %, Norge 17 % och Sverige 37 %.

Ministrarna har anslutit sig till arbetsgruppens förslag om att frågan ora nordiska kulturfondens fraratida stäUning bör utredas och värderas så atl slutlig StäUning kan tas före utgången av år 1974 på grundval av de erfarenheter som då vunnits.

5 Departenientschefen

På många områden, bl. a. på kulturområdet, bedrivs nordiskt samarbete sedan länge och väsentliga resultat har uppnåtts. Formerna för samarbetet har skiftat och i raånga fall inte varit närmare reglerade.

För att de institutionella grundvalarna skall förstärkas och en koordinering av samarbetet möjliggöras föreslår t. f. chefen för utrikesdepartementet, statsrådet Myrdal i annat sammanhang att ett nordiskt ministerråd med kompetens för hela det nordiska fältet inrättas enligt den överenskommelse om ändring av Helsingforsavtalet som undertecknades den 13 februari i år (prop. 1971: 53).

Med syfte all skapa en fastare gmnd för det nordiska samarbetet på kulturområdet har på uppdrag av de nordiska undervisnings- och kulturministrarna en arbetsgrupp utarbetat ell förslag liU nordiskt kulturavtal.

Prop. 1971: 54 10

Sedan bl. a. Nordiska rådet yttrat sig över förslagel har ministrarna enats om den slutliga texten. Avtalet undertecknades av de fem nordiska ländema den 15 mars 1971.

Jag komraer i det följande att kort presentera avtalet och i anslutning därtiU la upp vissa frågor.

I avtalet fastslås syftet vara alt vidareutveckla den nordiska kullur-geraenskapen och atl öka den saralade effekten av ländernas insatser på kulturområdet i vid bemärkelse, omfattande såväl utbildning och forskning sora annan kulturell verksamhet. Den aUmänna målsällmngen inom vart och etl av dessa tre områden anges i avtalet. Del blir en viktig första uppgift för de nya saraarbelsorganen alt precisera raålen för saraarbetet de närmaste åren.

Samarbetet skaU bedrivas genom geraensara planering, samordning, samverkan och arbetsfördelning. Inom raraen härför koramer givelvis skiftande samarbetsforraer att tUlämpas. I likhet med arbetsgruppen anser jag atl en prövning av den lämpligaste formen bör ske för varje nytt projekt sora tas upp.

En central plats i avtalet upptas av bestäraraelser om samarbetets organisation. Del nordiska ministerrådet skall vara det beslutsfallande organet inora avtalets rara. Under rainisterrådet tUlsälls en ärabelsraannakommilté för det kulturella samarbetet. Ministerrådet och ämbetsmanna-komrailtén skaU biträdas av ell geraensarat nordiskt sekretariat med fast placering. Beslut ora placeringen föreligger ännu inle. De årliga kostnaderna för delta sekretariat har översiktligt uppskattats uppgå lill ca 3,5 milj. danska kronor efler den första uppbyggnadsperioden.

Vad gäller ministerrådet bör dess verksamhetsformer i första hand regleras inora ramen för det reviderade Helsingforsavtalet. Del har förutsatts att del skall ha en skiftande sararaansättning aUlefler arten av de frågor som behandlas. Eftersom ministerrådet i första hand är elt beslutsfallande organ komraer de av kulturavtalet berörda fackminislrar-na även framdeles att samråda i t. ex. policyfrågor, bl. a. vid undervisnings- och kulturministermöten.

Ärabetsraannakoramillén skall inför ministerrådet ha del direkta ansvaret för samarbetet. Liksom arbetsgmppen finner jag det ändamålsenUgt all vissa ärenden av ministerrådet delegeras till ämbetsmannakommitlén.

Jag anser det ha den största betydelse all samarbetet bedrivs under medverkan av alla berörda grupper, bl. a. av de kulturarbetare, företrädare för folkbildnings- och ungdomsverksamhet, vetenskapsmän och andra som arbetar ute på verksamhetsfältet. Med hänsyn lill den snabba utvecklingen på kulturområdet bör kontakterna med dessa grupper få en flexibel utformning.

Minislerrådet skall varje år till regeringarna avge elt förslag till budget för geraensamraa nordiska ändamål. Jag anser atl en sådan ord-

Prop. 1971:54 11

ning kommer atl ge möjlighet tUl en samlad bedömning och prioritering av anslagsbehov och planer. Della kan väntas få stor betydelse som underlag för en fortsatt utbyggnad av samarbetet. Jag förutsätter alt bedömningen görs med beaktande av de nationella prioriteringarna.

Ländernas anslag liU nordiska ändamål uppgår redan i dag till betydande belopp, under innevarande budgetår sammanlagt ca 29 milj. danska kronor med en uppskattad ökning för följande budgetår tiU drygt 32 milj. Bl. a. tUl följd av att avtalet ingås kan en betydande utvidgning av samarbetet förväntas ske. Arbetsgruppen har uppskattat det totala anslagsbehovet för nordiskt kultursamarbete under år 1972 till 42 mUj. danska kronor. Det fortsatta anslagsbehovet måste prövas efter hand mot bakgrund av då föreliggande planer.

Underlag för atl exakt beräkna de kostnader som utvidgningen av saraarbelet raedför för Sveriges del fr. o. ra. den 1 januari 1972 föreligger f. n. inle. Jag avser all ta upp denna fråga i samband med min anraälan om medel på tiUäggsstat för nästa budgetår.

Redan nu viU jag dock nämna att jag i likhet med arbetsgrappen finner del betydelsefullt att medel ställs till rainisterrådets fria förfogande redan för år 1972. Dessa medel bör för det första året uppgå till 6,5 milj. danska kr. Beloppet bör kunna användas bl. a. för att utvidga vissa redan pågående projekt eller igångsätta nya, liksom för utrednings- och försöksverksamhet.

Kostnaderna för gemensamma nordiska projekt har hittills fördelats mellan ländema efter olika grunder. Arbetsgruppen har fömtsatt all en enhetlig princip införs som bör gälla i vart fall nya samarbetsprojekt. Denna fråga berör emellertid det nordiska samarbetet även utanför kulturområdet och bör avgöras i annat sammanhang. I avvaktan härpå anser jag i enlighet med undervisnings- och kulturministrarnas överenskommelse att anslaget till ministerrådets disposition och kostnaderna för de genom avtalet inrättade samarbelsorganen t. v. bör fördelas på Samma sätt som anslagen lill nordiska kulturfonden, varav Sverige betalar 37 %.

I della sammanhang har frågan om nordiska kulturfondens ställning aktualiserats. Jag ansluter mig till arbetsgruppens bedömning att frågan bör utredas och prövas så att slulUg stäUning kan las före utgången av år 1974 på grundval av de erfarenheter sora då vunnits.

Arbetsgmppen har på grund av frågans generella karaktär inte anselt sig själv kunna ta ställning till frågan om Nordiska rådels medverkan. Sedan önskemål därom framförts från rådels sida har undervisnings-och kulturministrarna i den slutliga avtalstexten infört dels en allmän bestämraelse ora att rådet raedverkar i samarbetet, dels en bestämmelse av innebörd all berört organ inom rådel bör ges tiUfäUe till överläggningar innan budget för samarbetet utarbetas. Jag ansluter mig till den bedöraning som därvid gjordes alt Nordiska rådet, närmast dess kultur-

Prop. 1971: 54 12

utskott, bör beredas tillfälle tiU sådana överläggningar på ett så tidigt stadium att de synpunkter som framförs kan beaktas vid utarbetandet av budgetförslagen. I delta sammanhang viU jag också erinra om att ministerrådet enhgt det reviderade Helsingforsavtalet varje år skaU avge en berättelse om det nordiska samarbetet tiU Nordiska rådet. I denna kommer givetvis att redogöras för utvecklingen och planerna även på kulturområdet.

Sammanfattningsvis vUl jag anföra att jag betraktar detta avtal som ett betydelsefuUt framsteg som bör kunna utgöra en ram och en grund för en framtida omfattande utbyggnad av det nordiska kultursamarbetet. Jag förordar alt avtalet ratificeras av Sverige.

6 Hemställan

Under åberopande av det anförda hemställer jag att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen

att godkänna avtalet den 15 mars 1971 mellan Danmark, Finland, Island, Norge och Sverige om kulturellt saraarbete.

Med bifall till vad föredraganden sålunda med instämmande av statsrådets övriga ledamöter hemställt förordnar Hans Maj:t Konungen att till riksdagen skall avlåtas proposition av den lydelse bilaga till detta protokoll utvisar.

Ur protokollet: Britta Gyllensten

Prop. 1971: 54 13

Bilaga

Avtal mellan Danmark, Finland, Island, Norge och Sverige om kulturellt samarbete

Danmarks, Finlands, Islands, Norges och Sveriges regeringar, vilka utgår från den nära kulturgemenskapen i Norden, vilka lägger stor vikt vid det vitt förgrenade och omfattande samarbete, som äger rum under medverkan av Nordiska rådet och andra saraarbetsorgan, och

vUka hänvisar till Samarbetsöverenskommelsen mellan Danmark, Finland, Island, Norge och Sverige av år 1962, har överenskomrait om följande.

Avtalets syfte

Artikel 1

Detta avtal har till syfte

att stärka och intensifiera kulturellt samarbete i vid bemärkelse mellan avtalsparterna fÖr alt vidareutveckla den nordiska kulturgemenskapen och öka den samlade effekten av ländernas insatser i utbildning, forskning och annan kullureU verksamhet genora gemensam planering, samordning, samverkan och arbetsfördelning samt

att skapa praktiska förutsättningar för ett väl fungerande samarbete.

Artikel 2

Avtalet har även tUl syfte att skapa grundval för en samordnad insats i internationeUt kulturellt samarbete.

Yerksambetsområde

Artikd 3

Samarbetet på utbildningsområdet skall inriktas på

a. UtbUdningens mål, innehåll och medel,

b. utbUdningssystemets stmktur,

c. pedagogiskt utvecklingsarbete.
Härvid skall avtalspartema

d. främja undervisningen i de andra nordiska ländernas språk, kultur
och samhäUsförhåUanden,

e. vidga möjligheterna för studerande och andra hemmahörande i etl
nordiskt land att utbilda sig och avlägga examen vid de övriga nor
diska ländemas utbUdningsanstalter,

Prop. 1971: 54 14

f. inrätta gemensara utbildning eller gemensamma utbildningsinstitutio
ner, i synnerhet inom de mest avancerade och specialiserade utbUd
ningslinjerna,

g. åstadkomraa örasesidigl erkännande av exaraina, delexaraina Och
andra preslationsbeskrivningar,

h. söka saraordna den offentligt anordnade utbUdning som syftar tUl alt ge behörighet för viss yrkesutövning, på så sätt att den ger sarama behörighet i aUa de avtalsslulande staterna,

i. söka tUlgodose önskemål från medborgare i ett nordiskt land som bor i ett annat nordiskt land om undervisning på hans modersmål.

Artikel 4

Samarbetet på forskningsområdet skall inriktas på

a. inforraation om forskningsverksamhet och forskningsresultat,

b. gemensararaa forskningsprojekt,

c. gemensararaa forskningsinstitutioner,

d. metoder och raedel i forskningspolitiken,

e. forskningens organisatoriska struktur,

f. samordning mellan nationeUa forskningsprogram.
Härvid skaU avtalsparterna

g. fräraja anordnande av symposier, konferenser och möten raeUan
forskare från de nordiska länderna, samt gemensam vetenskaplig
publikalionsverksamhel,

b. söka uppmuntra forskare och forskningsinstitutioner från två eller flera av de nordiska länderna lill aktivare samarbetsformer och till gemensamt utnyttjande av särskilt dyrbar eller myckel specialiserad apparatur.

Artikel 5

Samarbetet skall omfatta annan kulturell verksamhet i vid bemärkelse och inriktas på

a. raålen för den allmänna kulturpolitiken, dess innehåll och metoder,

b. kulturlivets institutionella, organisatoriska och finansiella förhållan-

den. Härvid skaU avtalsparterna samarbeta ora

c. konstnärligt och annat kulturellt utbyte meUan två eller flera av de
nordiska länderna,

d. verksamheten inora arkiv, bibliotek, museer, radio, television och
fUm samt annan kulturell förmedlmgsverksamhet,

e. främjande av verksamheten inora föreningar och organisationer med
allmänkultureUa syften, däribland också inom ungdoras- och idrotts-
arbete,

f. tiUrättaläggande av vUlkoren för skapande och utövande verksamhet
inora alla konstarter.

Prop. 1971: 54 15

g. frärajande av konstnärernas och kulturarbetarnas möjligheter tUl verksarahet i de nordiska länderna.

Artikel 6

Avtalsparterna skall eftersträva gemensamt uppträdande i internationella sararaanhang inora de områden som della avtal omfattar, samt samarbeta om

a. att sprida information om de nordiska ländernas kulturliv, och

b. att uppnå geraensarat eUer samordnat ställningstagande i internatio
neUt kulturellt samarbete.

Beslut kan fattas om gemensam representation i samband med dellagande i internationeUt kullureUt saraarbete.

Artikel 7

Samarbetet skall omfatta informations- och dokuraenlationsverksam-het inom de oraråden sora orafallas av avtalets artiklar 3, 4, 5 och 6.

Samarbetsorgan och samarbetsformer

Artikel 8

Saraarbetet äger rura genora Nordiska rainisterrådet, som inrättats enligt Samarbelsöverenskoraraelsen raeUan Danraark, Finland, Island, Norge och Sverige av år 1962 raed senare ändringar, genora nordiska ministermöten, genom de organ som upprättas enligt delta avtal, samt direkt genom berörda myndigheter i de nordiska ländema.

Samarbetet enligt detta avtal sker under medverkan av Nordiska rådet.

Artikel 9

Ministerrådet fattar de beslut som erfordras för atl förverkliga avtalets syften.

Artikel 10

Sora ett led i genoraförandet av delta avtal upprättas en ärabelsmanna-koraraillé och ett sekretariat för nordiskt kulturellt samarbete.

Ministerrådet tiUsälter koraraittéer och arbetsgrupper för särskilda uppgifter.

Artikd 11

Ämbelsmannakommiltén beslår av en representant för varje land, utsedd av regeringen.

Prop. 1971: 54 16

Ämbetsmannakommitlén förbereder ministerrådets arbete och fuUgör de uppgifter som ministerrådet ålägger kommittén, eUer som den bemyndigas av minislerrådet alt avgöra.

Ministerrådet faststäUer arbetsordning för ämbetsmannakommitlén.

Artikd 12

Sekretariatet bistår ministerrådet och ämbelsmannakommiltén. Det kan efter beslut av minislerrådet bistå andra nordiska samarbetsorgan.

Ministerrådet utser för en närmare bestämd period en direktör som leder sekretariatets arbete.

Minislerrådet faststäUer arbetsordning för sekretariatet samt bestämmelser om direktörens och personalens tjänsteförhåUanden och anstäUningsviUkor.

Avtalsparterna träffar överenskommelse om sekretariatels placering.

Ministerrådet träffar överenskoraraelse med värdlandet om direktörens och de anstäUdas stäUning i förhåUande tiU värdlandet.

Avtalsparterna ställer tiU sekretariatets förfogande de resurser sora är nödvändiga för alt det skall kunna ulföra sina uppgifter.

Artikel 13

För atl uppnå tiUfredsställande samverkan meUan samarbelsorganen och berörda myndigheter i de enskUda länderna förpliktar avtalsparterna sig att i det egna landet sörja för en effektiv organisation av arbetet med de samarbelsfrågor som omfattas av della avtal.

Artikd 14

Var avtalspart bör i ministerrådet, vid andra minislerraölen eUer i ära-belsmannakoramittéen samråda raed övriga avtalsparter innan den fattar beslut av väsentUg betydelse på områden sora omfattas av detla avtal.

Samarbetets finansiering

Artikd 15

Ministerrådet låter utarbeta och beslutar om budgetförslag för de gemensamma institutionerna, programraen och övriga verksarahetsoraråden, omfattande både befintliga samarbetsprojekt som av ministerrådet hänförs tiU detta avtal, och nya projekt som igångsätts raed stöd av avtalet.

Innan ministerrådet låter utarbeta budgetförslag skall berört organ inora Nordiska rådet beredas tiUfälle till överläggningar.

Prop. 1971:54 17

Artikel 16

Ministerrådet låter utarbeta och beslutar ora budgetförslag för sekretariatets och andra saraarbetsorgans verksarahet.

Artikd 17

Ministerrådet avger på grundval av de enligt artiklarna 15 och 16 utarbetade budgetförslagen förslag till regeringarna i de nordiska länderna om anslag tiU nordiskt kultureUt samarbete.

När medel anvisats, fastställer ministerrådet den slutliga fördelningen av dessa tiU de ändamål om vUka förslag avgivits.

Artikd 18

Ministerrådet fattar beslut ora fördelningen mellan avtalsparterna av kostnaderna för samarbetet.

Kostnaderna för det samarbete som igångsatts före detla avtals ikraftträdande och som av ministerrådet hänförs tUl avtalet, fördelas tUls vidare enligt träffade avtal, såvida inle annat beslutas.

Artikel 19

Ministerrådet faststäUer riktlinjer för den ekonoraiska förvaltningen för de områden som närans i artiklarna 15 och 16.

Slutbestämmelser

Artikel 20

Detta avtal skaU ratificeras och ratifikationsinstrumenten snarast möjligt deponeras i det finska utrikesministeriet.

Avtalet skall vara deponerat i det finska utrikesministeriet och bestyrkta avskrifter skall av det finska ministeriet tillstäUas var och en av avtalsparterna.

Avtalet träder i kraft första dagen i den raånad som infaller närmast efter den dag då samtliga avtalsparters ratifikationsinslruraent deponerats.

ArUkd 21

önskar någon av avtalsparterna uppsäga avtalet, skall skriftligt raeddelande härora tiUsläUas den finska regeringen sora omedelbart skaU underrätta övriga avtalsparter härora och ora dagen då meddelandet mottogs.

Avtalet upphör att gälla vid utgången av det kalenderår då det upp-sägs av någon av avtalsparterna, såvida uppsägningen mottagits av den

Prop. 1971: 54 18

finska regeringen senast den 30 juni under ett kalenderår, och i annat faU vid utgången av nästföljande kalenderår.

Artikel 22

Efter mottagande av meddelande om uppsägning skaU sararåd äga rura meUan samtUga avtalsparter ora avveckling av de rättigheter och förpliktelser som avtalsparterna haft enligt avtalet.

TiU bekräftelse härav har undertecknade befuUmäktigade orabud undertecknat della avtal.

Sora skedde i Helsingfors den 15 raars 1971 i elt exeraplar på danska, finska, isländska, norska och svenska språken, vilka samtliga texter skall äga samma vitsord.

Prop. 1971:54 19

Innehåll

Sid.

1. Inledning 2

2. Arbetsgruppens rapport 4

2.1 Avtalets syfte 4

2.2 Samarbelsorgan och samarbetsformer 4

2.3 Samarbetets finansiering 6

2.4 Nordiska rådet 7

3. Yttranden över rapporten 7

3.1 Nordiska rådet 7

3.2 Nordiska kulturkoraraissionen 8

4. De nordiska undervisnings- och kullurrainislrarna 8

5. Departeraentschefen 9

6. Heraställan 12 Bilaga

Avtal raeUan Danraark, Finland, Island, Norge och Sverige om

kullureUt samarbete 13

TRYCKERIBOLAGET IVAR HiCGGSTRÖM AB, STOCKHOLM 1971