Till innehåll på sidan
Sveriges Riksdags logotyp, tillbaka till startsidan

Kungl. Maj:ts proposition angående avtal om läkarutbildning i Stockholms län, m.m.

Proposition 1972:144

Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.

Kungl. Maj:ts proposition nr 144 år 1972  Prop. 1972:144

Nr 144

Kungl. Maj:ts proposition angående avtal om läkarutbildning i Stock­holms län, m. m.; given Stockholms slott den 10 november 1972.

Kungl. Maj:t vUl härmed, under åberopande av bUagda utdrag av statsrådsprotokollet över socialärenden, föreslå riksdagen att bifaUa de förslag om vars avlåtande till riksdagen föredragande departementsche­fen hemställt.

GUSTAF ADOLF

SVEN ASPLING

Propositionens huvudsakliga innehåll

I propositionen föreslås att riksdagen bemyndigar Kungl. Maj:t att godkänna avtal mellan staten och Stockholms läns landstingskommun om fortsatt samarbete angående läkamtbUdning, m. m. Avtalen avses gäUa t. o. m. den 31 december 1973.

1   Riksdagen 1972.1 saml Nr 144


 


Prop. 1972:144

Utdrag av protokollet över socialärenden, hållet inför Hans Maj:t Konungen i stotsrådet på Stockholms slott den 10 november 1972.

Närvarande: Statsministern PALME, statsråden STRÄNG, ANDERS­SON, JOHANSSON, HOLMQVIST, ASPLING, NILSSON, LUND­KVIST, GEIJER, ODHNOFF, BENGTSSON, NORLING, CARLS­SON, FELDT.

Chefen för socialdepartementet, stotsrådet Aspling, anmäler efter ge­mensam beredning med statsrådets övriga ledamöter fråga om avtal om läkarutbildning i Stockholms län m. m. och anför.

Statens förhandlingsnämnd har för Kungl. Maj:ts prövning lämnat över avtal mellan staten och Stockholms läns landstingskommun om

dels tUlägg tUl 1931 års m. fl. avtal angående karolinska sjukhuset,

dels läkamtbildningen i Stockholms län.

Förhandlingsnämndens skrivelse och avtalen torde få fogas till stats-rådsprotokoUet i detto ärende som bilagor 1—J.

Förhandlingsnämnden har även lämnat över en överenskommelse om statiig mvesteringsersätlnuig enligt 3 § 1. nämnda läkamtbUdnings-avtal, vilken överenskommelse torde få fogas till statsrådsprotokollet i detta ärende som bilaga 4.

Avtalen och överenskommelsen blir gällande under förutsättning att de godkänns av Kungl. Maj:t och Stockholms läns landsting.

I awaktan på att ett mera definitivt avtal skall kunna träffas om sam­arbetet mellan staten och Stockholms läns landstingskommun beträffan­de karolinska sjukhuset har statens förhandlingsnämnd träffat ett avtal om tUlägg till 1931 års m. fl. avtal angående sjukhusets uppförande och drift m. m. TUläggsavtalet avser tiden den 1 juli 1971—den 31 december 1973 och avlöser motsvarande tUläggsavtal, som gällt under tiden den 1 juU 1967—den 30 juni 1971 (prop. 1969: 102, SU 1969: 85, rskr 1969: 217). Det nya avtalel är i stort sett uppbyggt på samma sätt som det dess­förinnan gällande. Landstingskommunen skall enligt det nya tilläggsav­talet under avtalstiden räknat för år betola dels 1 050 000 kr. för vissa investeringar i karolinska sjukhuset, som gjorts före den 1 juli 1967, dels a conto 5 milj. kr. för investeringar i sjukhuset under tiden den 1 juU 1967—den 31 december 1973. Sammanlagt skaU landstingskommunen sålunda under avtalstiden betala 15 125 000 kr. till staten för investe­ringar i sjukhuset. I den mån inbetalningama gjorts a conto fastställs storleken av investeringsbidragen först i samband med kommande för­handlingar, som enligt lUläggsavtalet skall tas upp i god tid före den


 


Prop. 1972:144                                      i                               3

1 januari 1974. Kommimen skaU då ha enUgt föregående och detto tiU-läggsavtal a conto betolat m totalt 20,5 mUj. kr. tUl investeringar vid ka­roUnska sjukhuset, vilka gjorts fr. o. m. den 1 juU 1967.

Tilläggsavtalet omfattar även viss justering av bestämmelsema om de ersättningar som landstingskommunen skall utge till stolen för drift-kostoadema vid sjukhuset.

Avtalet föranleder inte någon erinran från min sida. Jag förordar att det godkänns. Beträffande läkarutbildningen i Stockholms län har olika avtal gällt. F. n. omfattar läkarutbildningen i området bl. a. 310 årliga utbild­ningsplatser inom det kliniska stadiet. Dessa fördelar sig i fråga om hu­vudämnena i stora drag med 90 kliniska utbildningsplatser på karolinska sjukhuset, 90 på Serafimeriasaretlet och kliniker vid Sabbatsbergs och S:t Görans sjukhus, 40 på Södersjidchuset och Danderyds sjukhus samt — fr. o. m. läsåret 1972/73 — 90 på Huddinge sjukhus.

För upplåtelsen för läkamlbildning och forskning av Serafimeriasa­retlet, kvinnokUniken vid Sabbatsbergs sjukhus samt barnklinikerna och den psykiatriska kliniken vid S:t Görans sjukhus har i prmcip gällt att staten dels tillsatt, avlönat och pensionerat läkarpersonalen mot att lands­tingskommunen bidragit med hälften av löne- och pensionskostnadema, beräknade på visst sätt, dels betolat 10 % av övriga driftkostnader, dels även bidragit tUl investeringskostnader med 25 % av dessa (prop. 1967: 175, SU 1968: 25, rskr 1968: 62). Genom alt viss undervisningsskyldighet åvilat de statUgt anstäUda läkama, har det inte funnits någon anledning att ha tjänster som klinisk lärare eller klinisk amanuens placerade vid dessa undervisningskliniker.

I fråga om Huddinge sjukhus har hittills endast förelegat avtal om bi­drag lill investeringskostnader vid sjukhuset. Statens bidrag till sjuk­husanläggningens driftkoslnader skulle fastställas i ett senare avtol enligt överenskommelsen om villkoren för anordnande av läkarutbildning vid ett nytt sjukhus i Huddinge m. m. (prop. 1965: 141, SU 1965: 173, rskr 1965: 141; prop. 1969: 102).

För den läkarutbildning, som i huvudsak anordnas vid Södersjukhu­set och Danderyds sjukhus, har stolen hittiUs endast eriagt investerings­bidrag. Enligt gällande avtal har stolen emellertid förbundit sig att be­tola ut driftbidrag fr. o. m. den 1 juli 1970. Överläggningar om avtal om villkoren för upplåtelsen skulle senare tas upp. Antolet årliga utbUd­ningsplatser vid dessa sjukhus avses senare öka från 40 tUl 90 (prop. 1963: 142, SU 1963: 112, rskr 1963: 264; prop. 1969: 137, SU 1969: 187. rskr 1969: 421).

Vissa särskilda avtalsbestämmelser beträffande Roslagstulls sjukhus, S:t Eriks sjukhus samt patologiska mstitulionen och bakteriologiska cen­trallaboratoriet vid Sabbatsbergs sjukhus framgår av den redogörelse för

lt   Riksdagen 1972. 1 saml Nr 144


 


Prop. 1972:144                                                                      4

hittiUsvarande avlalsreglering av läkarutbildningen m. m. inom Stock­holms län, som lämnas i förhandlingsnämndens skrivelse.

Genom de avtal som träffats om fortsatt samarbete angående läkamt­bUdning i Linköping, Lund, Malmö, Göleborg och Umeå för liden den 1 juli 1970—den 31 december 1973 har ersättningssystemet ändrats. Driflersättning har fastställls lUl i avtalen angivna belopp för hela avtals­perioden, bl. a. med beaktande av utbildnings- och forskningsorganisatio­nens omfattning på de olika ortema. Invesleringsersällning fastställs ge­nom särskilda överenskommelser (prop. 1971:44, SoU 1971:8, rskr 1971:98).

Förhandlingsnämnden har strävat efter att få en enhetiig avtalsregle­ring som blir gällande för all läkamtbUdning vid de kommunala sjuk­vårdsenheterna i Stockholms län och som ansluter till vad som gäller för övriga kommunala undervisningssjukhus i landet. Avtolet om lä­kamlbildning i Stockholms län, som ersätter där hittUls gällande oUka avtal, har sålunda i princip erhållit samma konstmktion som motsva­rande avtal på övriga håll. En viktig följd av den nya avtalskonstmklio-nen är att läkarpersonalen vid vissa kommunala sjukhusenheter i Stock­holm, som hittills anställts av stolen genom direktionen för karolinska sjukhuset, fr. o. m. den 1 juli 1973 skall anställas av landstuigskommu-nen. Det har i flera hänseenden varit mindre tillfredsställande med staten som arbetsgivare för läkare, som helt har sin gäming inom den kommu­nala sjukvården. Att kommunen övertar huvudmannaskapet för denna läkarpersonal är enligt min mening en i sak riktig ordning.

Liksom motsvarande avtol med övriga huvudmän för kommunala un­dervisningssjukhus gäUer det nya avtalet om läkamtbUdning i Stock­holms län t. o. m. utgången av år 1973.

Jag vUl här inskjuta, att den sakkunnige som jag den 30 juni 1971 till­kallat för utredning av frågor av belydelse för samarbelel mellan stat och kommun beträffande de kommunala undervisningssjukhusen kom­mer att lägga fram resultatet av sin utredning före den 1 januari 1973. Ulredningen avses Ugga till gmnd för kommande förhandlingar om de nya läkamtbildningsavlal, som skaU gälla på de olika undervisnings­orterna fr. o. m. den 1 januari 1974.

I samband med att landstingskommunen övertar ansvaret för läkarper­sonalen bör tjänster som kUnisk Tärare och klinisk amanuens placeras vid Serafunerlasarettet och berörda kliniker vid S:t Görans och Sabbats­bergs sjukhus. FörhandUngsnämnden har för beräkningen av ett belopp, som staten bör betala för att avlösas från skyldigheten att svara för lä­karpersonalen, utgått från att av befmtiigt antal tjänster vid sjukhusen-hetema som biträdande överläkare och underläkare m. m. 34 omvandlas tiU statiiga tj'änster som klinisk lärare eller klmisk amanuens. Kostnader för de tjänster m. m., som visar sig erforderliga, bör bestridas med me­del från anslag som anvisas under åttonde huvudtiteln. I denna fråga


 


Prop. 1972:144                                 '                        5

har samråd ägt rum med statsrådet Moberg. Genomförandet av del nya avtalet på denna punkt medför också all del under femte huvudtiteln uppförda förslagsanslaget Avlöning av vissa läkare vid sjukhus i Stock­holm kan utgå fr. o. m. budgetåret 1973/74.

Det ankommer på Kungl. Maj:t atl meddela de närmare föreskrifter, som kan erfordras för alt genomföra ifrågavarande nya ordning belräf­fande viss läkarpersonal vid sjukhus i Slockholm den 1 juli 1973.

Enligt avtolet om läkamtbUdning i Stockholms län skall driftersättning utgå till Stockholms läns landstingskommun med sammanlagt 81 milj. kr. för tiden den 1 juli 1970—den 31 december 1973. Härifrån avräknas emeUertid vad som tidigare betolats ul enligt hittUlsvarande avtol. För berörda avlösning av statens skyldighet alt anställa, avlöna och pensio­nera vissa läkare vid landstingskommunens sjukhus skall staten betala ell engångsbelopp av 18,5 milj. kr.

Statiig investeringsersättning utgår enligt särskilda överenskommel­ser, som träffas på gmndval av läkarutbildningsavlalet. Förhandlings­nämnden har överlämnat en sådan överenskommelse. Enligt denna ut­går invesleringsersällning med 25 % av landstingskommunens verkliga koslnader för vissa byggnadsarbeten och viss utmstning vid Serafimeria­saretlet samt S:l Görans och Sabbatsbergs sjukhus. För vissa angivna objekt utgår invesleringsersättning med 100 000 kr. när överenskommel­sen börjat gälla.

Statens ersättningar till landstingskommunen kommer alt belasta för­slagsanslaget Bidrag till kommunala undervisningssjukhus.

Jag förordar, att avtalel om läkarutbildning i Stockholms län god­känns. Kungl. Maj:t bör vidare — liksom skett i fråga om andra under­visningssjukhus — utverka riksdagens bemyndigande alt för statens del godkänna överenskommelser om statlig invesleringsersättning, som träf­fas enligt förevarande läkamtbUdningsavlal.

Under åberopande av det anförda hemsläller jag alt Kungl. Maj:t föreslår riksdagen att bemyndiga Kungl. Maj:t

atl godkänna

1.    avtal mellan staten och Slockholms läns landstingskommun om tUlägg tUl 1931 års avtal rörande samarbele för karolinska sjukhusets uppförande och drift, m. m.,

2.    avtal mellan staten och Stockholms läns landstingskommun om fortsatt samarbete angående läkamtbUdning i Stockholms län,

3.    överenskommelse mellan stoten och Stockholms läns landstings­kommun om statiig invesleringsersättning, som träffas enligt sislnämnda avtal.


 


Prop. 1972:144

Med bifall tUl vad föredraganden sålunda med instämmande av stotsrådets övriga ledamöter hemställt förordnar Hans Maj:t Konungen all tUl riksdagen skall avlåtas proposition av den lydelse bUaga till della prolokoll utvisar.

Ur protokollet: Britta Gyllensten


 


Prop. 1972:144                                                                     7

Bilaga 1 Statens förbandlingsnämnds skrivelse av den 7 november 1972:

TiU KONUNGEN Socialdepartemenlel

1) Avtol om läkarutbildning i Stockholms län, 2) överenskommelse om statlig investeringsersättning enligt 3 § 1. nämnda avtal samt 3) avtal om tillägg till 1931 års m.fl. avtol rörande samarbete för karolinska sjukhusefs uppförande och drift, m. m.

(2 avtal, 1 överenskommelse)

Statens förhandUngsnämnd (SFN) underställer Kungl. Maj:t för pröv­ning rubricerade avtal och överenskommelse.

Avtalen och överenskommelsen har träffats med delegerade för Slockholms läns landstingskommun under förbehåll av godkännande av Kungl. Maj:t och landstinget.

Uppdragen

Kungl. Maj:t uppdrog den 30 juni 1965 ät SFN all la upp förhand­lingar med Stockholms stad och Stockholms läns landsting om över­syn av då gällande samarbetsavtal rörande karolinska sjukhuset. SFN skulle vid uppdragets fullgörande söka klarlägga villkoren för ett even­tuellt kommunall övertagande av sjukhuset.

Chefen för utbUdningsdepartementet uppdrog den 20 november 1969 åt SFN att på grundval av den principuppgörelse som redovisas i prop. 1969: 137 s. 24 (SU 1969: 187, rskr 1969: 421) och med beaktande av vad föredragande statsrådet anförde i nämnda proposition angående ökad läkamlbildning i Stockholmsområdet föra de förhandlingar som fordrades för att genomföra den ökade läkarutbildningen.

Vidare uppdrog Kungl. Maj:l den 29 januari 1971 åt SFN att fort­sätta förhandlingsarbetet på grundval av vad som anförts i ett av SFN med skrivelse den 21 januari 1971 överiämnat prolokoll från överiägg­ningar den 22 december 1970 meUan företrädare för SFN och repre­sentanter för huvudmännen för kommunala undervisningssjukhus om samarbele rörande läkarutbildning (prop. 1971:44, SoU 1971:8, rskr 1971: 98). Av 2 § protokollet framgår alt SFN förklarade sig ha för av­sikt att snarast fortsätta förhandlingarna med Slockholms läns lands­tingskommun och Slockholms stad om avtal och överenskommelse om läkamtbUdning och forskning inom Stockholms län.

Enligt SFN:s mening borde dessa förhandlingar avse all grundutbild­ning av läkare m. m. i Slockholms län och omfatta 'även följande frågor.


 


Prop. 1972:144                                                         8

1.    Samarbetet rörande karolinska sjukhuset.

2.    Huvudmannaskapet för vissa läkare vid Serafimeriasaretlet samt Sabbatsbergs och S:t Görans sjukhus.

3.    Ersätlning från och med den 1 juli 1970 för provisoriskt anord­nad läkamtbUdning vid kommunens sjukhus.

4.    Den s. k. sjukronorsreformens konsekvenser för då gällande sam­arbetsavtal från och med den 1 januari 1970.

Av de uppdrag som SFN enligt Kungl. Maj:ts beslul den 28 juni 1963 övertagit från kommissionen för förhandlingar rörande karoUnska sjukhusets uppförande m. m. kvarstår frågan om fördelningen av kosl­naderna för uppförande och drift av en ny ortopedisk klinik vid karo­linska sjukhuset.

Vidare uppdrog Kungl. Maj:t den 16 oktober 1970 åt SFN att ta upp förhandlingar med Slockholms siad och Stockholms läns landsting om ersätlning för tiden räknat fr. o. m. den 1 januari 1970 för under­sökning och behandling av patienter från staden och länet, som remitte­ras till karolinska sjukhusets specialistmottagningar.

Slutligen kan nämnas att direktionen för karolinska sjukhuset i skri­velser den 3 oktober 1969 och den 22 januari 1971 hemställde att SFN vid förhandlingarna med vederbörande sjukvårdshuvudmän skulle beak-to frågoma om ersätlning för undersökning och behandling vid karolins­ka sjukhusei av veneriskt sjuka från Slockholms stad och Slockholms län respektive fördelningen av kostnadema för patientbiblioteket vid sjukhuset.

Bakgrund

Såsom framgår av den följande redogörelsen har upplåtelsen av kom­munala sjukhus inom Stockholms län för läkamtbUdning och forsk­ning hittills reglerats i elt stort antal, delvis komplicerade avtal. En del av dessa avtal är träffade mellan staten och dåvarande Stockholms stad. Stockholms läns landstingskommun (i fortsättningen benämnd kommu­nen) har emellertid fr. o. m. den 1 januari 1971 inträtt i Slockholms stods ställe i dessa avtal.

Serafimeriasaretlet

Enligt ett den 18 oktober 1967 träffat avtal övertog Slockholms stad från staten fr. o. m. den 1 juli 1968 huvudmannaskapet för lasarettet och upplät del samtidigt för läkarutbildning och forskning (prop. 1967: 175, SU 1968: 25, rskr 1968: 62).

Enligt avtalet bestrider staten löne- oeh pensionskostnaderna för överläkare (motsvarande), som tillika är professor eller biträdande pro­fessor vid karolinska inslilulel samt för läkarpersonal som är anställd uteslutande för forsknings- eller utbildningsändamål. Kommunen be­strider koslnaderna för särskilda överiäkararvoden.


 


Prop. 1972:144                                                                        9

Övrig läkarpersonal vid klinik eller avdelning, som är upplåten för läkamlbildning, tillsätts, avlönas och pensioneras av staten, som av kommunen uppbär bidrag med halva löne- och pensionskostnaden, var­vid pensionskostnaderna beräknas till 15 % av lönekostnaderna.

Beträffande invesleringsfrågor gäller alt statligt bidrag utgår med 25 % av de verkliga kostnaderna för ny-, ombyggnads-, ändrings- och förbättringsarbeten samt utrustningsåtgärder i samband därmed liksom för sådan instrumentutrustning som tillkommer ulan samband med byggnadsarbete och som ej ersätter kasserad utrustning.

Såsom driftbidrag erlägger staten årligen ett belopp som i princip mot­svarar 10 % av de totala driftkostnaderna för sjukhusanläggningen.

Ersättningsbeslämmelsema i avtalet gäller till och med utgången av år 1976.

S:t Görans sjukhus

Den 11 augusli 1958 träffade staten avtal med Stockholms stad om samarbete för uppförande och drift av en psykiatrisk klinik vid S:t Görans sjukhus (prop. 1959: 12, SU 1959: 15, rskr 1959:49). Vidare träffades den 18 oktober 1967 avtal angående omdaning av S:t Görans sjukhus lill undervisningssjukhus, m. m. (prop. 1967: 175). Enligt dessa avtal gäller i fråga om psykiatriska kliniken och barnklinikerna bestäm­melser om anställning m. m. av läkare samt statligt driftbidrag som överensslämmer med dem som ovan redovisats för Serafimeriasaretlet. Frågan om driflersättning för läkarutbildning och forskning som i en framtid kan förläggas till sjukhuset är ej reglerad i avtalel.

Även beträffande de statliga investeringsbidragen gäller i princip samma ersättningsbestämmelser som i avtalet om Serafimeriasaretlet. Med hänsyn lill att antalet vårdplatser som i ell slutskede skulle slå till läkamtbUdningens förfogande beräknats utgöra 12/13 av totala antalet vårdplatser vid sjukhusei, skall vad gäller gemensamhetsanläggningar det statiiga bidraget på 25 % beräknas på 12/13 av kostnadema för dessa.

Enligt 8 § avtalet åligger det staten atl vid vissa tidpunkter betala ett belopp av sammanlagt 2,5 milj. kr. till Stockholms stad. Härav har er­lagts 1,9 milj. kr. Återstående beloppet 600 000 kr. skulle utbetalas när nya medicinska och kirurgiska kliniker lagits i bruk.

Avtalet gäller till och med utgången av år 1976.

Sabbatsbergs sjukhus

Den 1 december 1947 träffade staten och Stockholms stad avtal om samarbete för ny- och ombyggnad saml drift av Sabbalsbergs sjukhus (prop. 1948:213, SU 1948: 112, rskr 1948:227). Delta avtal är upp­hävt fr. o. m. den 1 juli 1967 då ovannämnda avtal den 18 oktober 1967 om S:t Görans sjukhus trädde i kraft. Enligt sistnämnda avtal gäller


 


Prop. 1972:144                                                         10

dock sabbatsbergsavtalets bestämmelser om driflersättning för kvinno­kliniken och patologiska institutionen samt bakteriologiska centrallabo­ratoriet. Bestämmelserna överensstämmer i stora drag med dem som gäller vid Serafimerlasarettet. Vissa avvikelser föreligger dock, särskill belräffande bakteriologiska cenlraUaboratoriet. Belräffande bidrag tUl investeringar som avser de av läkamtbildningen ianspråktagna sjuk­vårdsenheterna gäller vad parterna kan överenskomma.

Roslagstulls sjukhus

Den 14 aprU 1964 träffades avtal om upplåtelse av Epidemisjukhuset i Stockholm (numera Roslagstulls sjukhus) för utbildning och forsk­ning i klmisk epidemiologi (prop. 1965: 1 bil. 10, SU 1965: 90, rskr 1965: 223). Avtalet, som trädde i kraft den 1 juli 1965 och ersatte ett avtal från 1958, avsåg utbildning av cirka 160 medicine kandidater per år.

Staten svarar för tillsättning, avlöning och pensionering i fråga om tjänst, som är uppförd på karolinska institutets personalförteckning och som enligt Kungl. Maj:ts förordnande är förenad med anställning vid sjukhusei. Kommunen bekostar dock särskUda överiäkararvoden. Vidare svarar staten helt för kostnaderna för personal som är anställd uteslu­tande för UtbUdnings- eller forskningsändamål.

För upplåtelsen av sjukhuset erlägger staten dels etl belopp som svarar mot den beräknade löne- och pensionskostnaden för sammanlagt 3 1/2 underläkartjänster, dels ett belopp av 250 000 kr. per kalenderår. Delta senare belopp är indexreglerat.

Södersjukhuset och Dandeiyds sjukhus

Med anledning av riksdagens beslut om utbyggnad av läkarutbild­ningen vid karolinska institutet (prop. 1963: 142, SU 1963: 112, rskr 1963: 264) träffades den 14 april 1964 avtal med Slockholms stad och Stockholms läns landsting om en intagning av ytterligare 40 studerande under vart och ett av tio intagningsår fr. o. m. höstterminen 1963. Här avsedd utbildning är huvudsakligen förlagd till Södersjukhuset och Danderyds sjukhus. Dessulom utnyttjas Sabbatsbergs sjukhus för utbild­nmg i oftalmiatrik och oto-rhino-laryngologi och S:t Görans sjukhus för utbildning i pediatrik och barnpsykiatri.

Staten svarar för tillsättning, avlöning och pensionering av de kliniska lärare, kliniska amanuenser, instruktionssköterskor och den biträdesper­sonal som erfordras för utbUdningen. De tiUåggsförmåner som utgår till de kliniska lärarna för deras deltagande i sjukvården som biträdande överläkare bestrids dock av sjukvårdshuvudmannen.

Staten har dessulom betalat bidrag motsvarande kostnaderna för ail StäUa i ordning och/eller utrusta amanuens- och kandidatrum samt särskilda undervisningslaboralorier.


 


Prop. 1972:144                                                                       11

Enligt avtalet skaU staten fr. o. m. den 1 juU 1970 för utnyttjandet av respektive kliniker utbetala bidrag efter — i tillämpliga delar — de grunder som då gäller för kommunala undervisningssjukhus i allmän­het.

S:t Eriks sjukhus

Enligt avtal den 26 november 1959 (prop. 1960: 71 s. 10) upplät Stockholms stad S:t Eriks sjukhus för propedeutisk undervisning av högst 35 medicine kandidater varje termin. Upplåtelsen avsåg den eller de kliniker, varom överenskommelse skulle träffas mellan karolinska in­stitutet och stadens sjukhusdireklion.

Avtalet innebär bl. a. alt staten anställer och avlönar två heltidstjänst­görande amanuenser, vilka även har alt della i sjukvården. Härför bi­drar kommunen med elt årligt arvode av 1 200 kr. för envar av ama­nuenserna samt fri kost. Överläkare eller biträdande överläkare uppbär särskild ersättning av staten för sitt arbete med undervisningen. Staten anställer och avlönar skrivhjälp samt anskaffar utrustning för undervis­ningen.

Obduktionsundervisning

Sedan den 1 januari 1957 har obduktionsundervisning bedrivits vid S:t Görans sjukhus, S:t Eriks sjukhus och Södersjukhuset. VUlkoren härför regleras i ett den 31 oktober 1956 träffat avtal med Stockholms stad.

Det åligger staten att, i den mån det inrättas nya befallningar som försie underläkare med minst halvtidstjänstgöring vid de patologiska av­delningarna vid nämnda sjukhus, tUl kommunen erlägga ett belopp mol­svarande hälften av löne- och pensionskostnaderna för en sådan tjänsi. Vidare har staten atl utbetala särskild ersättning till överläkarna vid respektive avdelningar för deras arbete med undervisningen, att ersätta vaktmäsiama för deras merarbete tUl följd av undervisningen saml atl anställa och avlöna annan för undervisningen erforderlig personal så­som assistent- och kontorspersonal.

För lokalhyra samt för kommunens tillhandahållande av utmstning och förbrukningsartiklar erlägger staten ersättning med 1 000 kr. per år och sjukhus.

Huddinge sjukhus

Den 3 oktober 1964 träffades överenskommelse med Stockholms läns landsting om villkoren för anordnande av läkamtbUdning vid ett nytt sjukhus i Huddinge, m. m. (prop. 1965: 141, SU 1965: 173, rskr 1965: 141). Lokaler för denna utbildning skall dimensioneras för ett årligt in­tag av 90 medicine kandidater. Statligt byggnads- och utmstningsbidrag

2   Riksdagen 1972.1 saml Nr 144


 


Prop. 1972:144                                                        12

faststäUdes att utgå med 25 % av de verkliga kostnaderna för att färdig­ställa sjukhusanläggningen.

Den 27 mars 1969 tfäffades ett tilläggsavtal (prop. 1969: 102, SU 1969: 85, rskr 1969: 217) enligt vUket byggnads- och utrustningsbidraget fastställs till 230 milj. kr. (under viss förutsättning 235 milj. kr.). Stiger nettoprisindex under perioden febmari 1968—december 1977 med mer än 25 % skall staten utbetala etl tilläggsbidrag beräknat på i avtalet när­mare angivet sätt.

Statens bidrag lUl sjukhusanläggningens totala driftkostnader skaU enligt överenskommelsen fastställas i avtal, varom förhandlingar avsågs upptas år 1968 och då ske gemensamt för samtiiga huvudmän för kom­munala undervisningssjukhus. Avsikten var att till grund for förhand­lingarna skulle läggas gemensamt utförda utredningar.

Karolinska sjukhuset

Kungl. Maj:l godkände den 27 juni 1969 ett mellan SFN oeh dele­gerade för Slockholms stad och delegerade för Stockholms läns lands­ting villkorligt träffat avtal om tillägg till 1931 års m. fl. avtal angående karolinska sjukhuset (prop. 1969: 102). Avtalet innebar en höjning av ersättningen till karolinska sjukhusei för dess sjukvårdsprestationer. Vi­dare innehåller avtalet besfämmelser om investeringsbidrag. Beträffande innehållet i avtalet med tUlhörande kommentarer vill SFN hänvisa lill prop. 1969: 102 (s. 13 ff).

EnUgt 9 § 1969 års tilläggsavtal förklarade sig partema beredda att på grundval av pågående utredning angående de merkostnader för driften av kommunala sjukhus som orsakas av alt sådana sjukhus upplåtes för läkamlbildning och forskning före den 1 juli 1971 ta upp förhandling­ar om grunderna för kostnadsfördelningen mellan parterna belräffande karolinska sjukhusets fortsatta ulbyggnad och drift saml stadens och/ eller landstingets eventuella övertagande av huvudmannaskapet för sjuk­huset.

Förhandlingarna och förhandlingsresultatet

Den 22 december 1970 träffades avtal om fortsalt samarbete angåen­de läkarutbildning med vissa huvudmän för kommunala undervisnings­sjukhus samt överenskommelser om statiig invesleringsersättning enligt 3 § 1. n'ämnda avtal. SFN överlämnade avtalen och överenskommelsema tUl Kungl. Maj:t med den lidigare nämnda skrivelsen den 21 januari 1971. Vid de förhandlingar som föregick avtalen och överenskommel­sema var även företrädare för bl. a. Stockholms läns landstingskommun och dåvarande Stockhohns stad närvarande. Något avtal träffades emel­lertid inle om läkarutbUdningen inom Stockholmsområdet.

Som inledningsvis nämnts gjorde emellertid SFN i protokoll den 22


 


Prop. 1972:144                                                                    13

december 1970 elt ensidigt uttalande om de då planerade förhandlmgar-na angående avtal och överenskommelse om läkarutbildning inom Stock­holms län. De många problem som uppkom i samband med alt Stock­holms stad och Stockholms läns landstingskommun den 1 januari 1971 gick samman i storlandstinget och som måste lösas med förtur medförde att förhandhngama om nylt läkarulbildningsavlal med kommunen kun­de påbörjas först under andra halvåret 1971.

Förhandlingarna har nu resulterat i dels ett läkarutbildningsavtal och en investeringsöverenskommelse med i princip samma konstruktion som motsvarande avtal och överenskommelser med övriga huvudmän för kommunala undervisningssjukhus, dels ett nytt tilläggsavtal rörande ka­rolinska sjukhuset. Liksom avtalen med de andra huvudmännen gäller de nu träffade avtalen 1. o. m. utgången av år 1973.

Genom att vissa särbestämmelser som hittUls g"ållt för Stockholmssjuk­husen t. ex. alt staten anställer läkarpersonalen vid vissa av kommunens sjukhus, kunnat elimineras i nu föreliggande avtal, kan förhandhngama om nya läkarutbildningsavtal fr. o. m. den 1 januari 1974 föras på sam­ma organisatoriska underlag för samtliga kommunala undervisningssjuk­hus. SFN vUl i detta sammanhang erinra om den utredning som chefen för socialdepartementet enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande tillsatt den 30 juni 1971 och som har att utreda frågor som är av betydelse för sam­arbetet mellan stat och kommun beträffande de kommunala sjukvårds­inrättningar som las i anspråk för grundläggande ulbildning för läkar­examen samt för forskarutbUdning och forskning. Utredningens resultat är avsett all ligga till gmnd för de kommande förhandlingarna.

Tilläggsavtalet om karolinska sjukhusei bygger i allt väsenlligl på det tidigare i prop. 1969: 102 redovisade lUläggsavtalet. I detta sammanhang har inte funnits anledning att ta upp frågan om fördelningen av kostna­dema för uppförande och drifl av en ny ortopedisk klinik vid karoUnska sjukhuset till behandling. Förhandlingsuppdraget i denna del kvarstår sålunda.

Vad SFN anfört i skrivelsen den 21 januari 1971 (prop. 1971: 44 s. 7 ff) om de då överlämnade läkamlbildningsavtalen och överenskommel­serna om statlig investeringsersättning gäller i allt väsentligt motsvarande avtal och överenskommelse om läkamtbUdningen i Stockholms län.

Speciella kommentarer till texten i samarbetsavtalet

TiU 1 §2.

Som tidigare n'ämnts har 1965 och 1969 års riksdagar beslutat om ök­ning av antolet utbildningsplatser vid karolinska institutet. Antalet ny­börjarplatser vid institutet har fr. o. m. höstterminen 1969 uppgått till 320 per år och fr. o. m. hösttermmen 1972 till 370 per år, vilket motsva­ras av cirka 310 respektive 360 platser per år på propedeutiskt och kli-


 


Prop. 1972:144                                                                    14

niskt stadium. Den kliniska ulbildningen har för 90 medicine kandidater varit förlagd huvudsakligen till karolinska sjukhuset och för övriga hu­vudsakligen till kommunens sjukhus.

Av prop. 1969: 137 s. 11 framgår den tänkta slulliga förläggningen inom Stockholmsområdet av medicine kandidater vid den högre intag­ningsnivån. På grund av dels vissa försenUigar vid uppförandet av Hud­dinge sjukhus, dels den omständigheten att om- och tillbyggnaden av Södersjukhuset i viss mån påverkar möjlighelerna atl genomföra den av 1969 års riksdag beslutade ökningen av utbildningsverksamheten är det nödvändigt med en del provisorieåtgärder. Förslag om sådana har redo­visats av en av universitetskanslersämbelet tUlsatt arbetsgrupp i betän­kandet "Läkarutbildning i Stockholm under 1970-talet". Dessa förslag ligger tiU grund för bestämmandet av vilka sjukvårdsenheter som under avtalstiden upplåts för läkarutbildning och i vissa fall forskning.

Medverkan av Vakarna vid Beckomberga sjukhus i demonstrationer och föreläsningar är beroende av deras frivilliga åtagande.

TiU 2§A

1 övriga läkavutbildningsavtal har bland de kostnader som kommunen bestrider upptogils även avlöningsförstärkning. Eftersom inom kommu­nen någon förmån med denna beteckning inte utgår tUl överläkare eller biträdande överläkare vars tjänst är förenad med statlig tjänst som pro­fessor, biträdande professor eUer klinisk lärare har avlöningsförsfärkiung inte särskUt nämnts i delta avtal. Därmed avses inte någon ändring i för­hållande till vad som gäller vid övriga kommunala undervisningssjuk­hus.

Från anslaget Avlöning av vissa läkare vid sjukhus i Slockholm be­strids bl. a. koslnader för arvode till de överläkare vid Södersjukhuset och Danderyds sjukhus som leder viss läkamtbUdning vid respektive sjukhus. Staten skall även i fortsättningen under avtalstiden slå för dessa kostnader.

Fördelningen av löneförmånerna för de vid kommunens sjukhus tjänst­görande statliga läkama överensstämmer med vad som gäller för öv­riga huvudmän utom i fråga om de kliniska amanuenserna vilkas löne­förmåner enligt detta avtal helt skall bekostas av staten, övriga huvud­män har att tUl staten erlägga en tredjedel av amanuensernas förmåner. SFN återkommer till denna fråga under 4 § 1.

TiU3§l.

SFN vUl här erinra om att beträffande statlig ersätlning till uppföran­de av och anskaffning av utmstning tUl Huddinge sjukhus gäUer över­enskommelsen den 3 oktober 1964 samt avtalet den 27 mars 1969 om tiUägg tUl denna överenskommelse.


 


Prop. 1972:144                                                        15

TiU 3 § 2.

Återbelalningsregeln, som överensstämmer med motsvarande stad­ganden i övriga läkarutbildningsavtal, är en nyhet för läkarutbildnings­avtal med kommunen, som tidigare bestämt motsatt sig en bestämmelse av denna art.

T!n4§l.

Det ersättningsbelopp — 81 milj. kr. — som fastställts för perioden den 1 juli 1970—den 31 december 1973 har avvägts i så nära anslutning som möjligt tUl de belopp som i avtalen den 22 december 1970 fastställts för övriga huvudmän för kommunala undervisningssjukhus. En viss av­vikelse beräknad tUl 2,8 milj. kr. har föranletts av att staten enligt 2 § A föreliggande avtal betalar hela löne- och pensionskostnaden för kliniska amanuenser.

Ersättningsbeloppet inkluderar en särskild driftersättning av 1 milj. kr. för läkarutbildning och forskning inom ämnesområdena patologi och medicinsk mikrobiologi. Denna ersättning överensslämmer i princip med vad som enUgl avtal den 4 februari 1972 utgår tUl Malmö kommun för motsvarande åtagande (prop. 1972: 50, SoU 1972: 17, rskr 1972: 169).

Vid en bedömning av skäligheten av del överenskomna beloppet — 81 milj. kr. — i förhållande lill de belopp som gäller för övriga huvudmän bör härutöver särskilt beaktas att vissa sjukvårdsenheter inom kommu­nen upplåts enbart för läkarutbildning. I förhållande tUl vad nu gäl­lande avtal skulle ha gett kommunen för samma period innebär det över­enskomna beloppet en ökning som kan uppskattas lUI i mnt tal 40 milj. kr. Ökningen får främsl ses mot bakgrunden av atl kommunen fr. o. m. den 1 juli 1970 är berättigad till ersättning för det s. k. 40-intagel, om vilket avtal träffades den 14 april 1964, samt av tillkomsten av det år­liga intag av 90 medicine kandidater, för vilket Huddinge sjukhus upp­låts enligt överenskommelse den 3 oktober 1964.

TiU 6 § 1. Protokollsanteckning

Med anledning av kommunens protokollsanteckning har SFN fram­håUit alt staten såsom ansvarig för läkarutbildning och forskning har att avgöra den i protokollsanteckningen berörda frågan.

Till 6 § 2. Protokollsanteckning

Eftersom kommunens förpUktelser att omdana S:t Görans sjukhus till undervisningssjukhus upphör med föreliggande avtal, har överenskom­mits om särskilda förhandlingar med hänsyn lill den situation som upp­står när Serafimeriasaretlet ej längre står till förfogande för läkarutbild­ning och forskning.


 


Prop. 1972:144                                                                    16

TiU 7 §

Fr. o. m. den 1 juli 1973 övertar kommunen huvudmannaskapet för de statligt anställda läkarna vid kommunens sjukhus med undantag av kliniska amanuenser och sådana läkare, vilkas tjänster vid sjukhus är förenade med tjänster vid karolinska institutet. Härigenom tiUgodoses ett angelägel önskemål från statens sida. Förutom att likformighet med övriga huvudmän därmed uppnås, kommer en inle obetydlig adminislra­liv vinst att göras vid karolinska sjukhuset som svarat för anställning och avlöning m. m. av dessa läkare.

Eftersom ett huvudmannaskapsbyte inte lämphgen kan ske tidigare än den 1 juli 1973 har det varit nödvändigt att låta de avtalsbestämmel­ser som avser bl. a. anställande och avlöning av läkarna gälla fram till nämnda tidpunkt.

Enligt gällande avtal är staten skyldig atl t. o. m. utgången av år 1976 anställa, avlöna och pensionera de läkare varom här är fråga, samman­lagt cirka 130 läkare. Kommunen erhåller därför ett avlösningsbelopp, som beräknats med utgångspunkt i alt kommunen från och med den 1 juli 1973 övertar kostnadsansvaret för dessa läkare med undantag för sammanlagt 34 tjänster som bibehåUs som statliga tjänster. Vid bestäm­ningen av antalet sådana tjänster har jämförelse gjorts med motsvaran­de enheter med samma utbUdningskapacitet vid undervisningssjukhus tUlhörande andra huvudm'än. Belräffande de tjänster som ändras till tj'ånster som kliniska lärare fördelas koslnaderna på sätt framgår av 2 §.

Parterna är ense om alt i och med detta avtal frågan om sjukronors­reformens konsekvenser för gäUande samarbetsavtal skall anses slutgiltigt löst.

Speciella kommentarer till texten i överenskommelsen

TiU 1.1

I likhel med vad som gäller för övriga huvudmän har man här enats om 25 % investeringsersättning till vissa aktuella byggnadsobjekt. Detta har ansetts böra gälla även ombyggnad av patologiska institutionen vid Sabbatsbergs sjukhus trots att byggnadsarbetena påbörjats före den 1 juli 1972 och förslag till ombyggnad inte upprättals i samråd med och god­känts av staten.

De s'ärskHda reglerna för återbetalning av bidraget tiil patologiska in­stitutionen är föranledda av alt inslitutionen beräknas komma till an­vändning för utbildnings- och forskningsändamål endast under ett fåtal år tiU dess institutionen kan överflyttas lill Huddinge sjukhus.

TiU 2.

SFN vill erinra om den principuppgörelse som träffades mellan före­trädare för stolen och representanter för Slockholms stad och Stock-


 


Prop. 1972:144                                                                       17

holms läns landsting med anledning av föreslagen intagningsökning vid karolmska institutet (prop. 1969: 137 s. 24). Staten skall sålunda lämna investeringsbidrag motsvarande de verkliga kostnaderna för anordnande och utrustning av sådana lokaler som avses uteslutande för läkarutbild-nuig, omfattande cirka 3 100 m netloyla vid Södersjukhuset och cirka 900 m2 nettoyta vid Danderyds sjukhus. Då lokaler för läkamlbildning vid Danderyds sjukhus kan komma att anordnas i relativt nya byggnader bör i verkliga kostnaden inräknas lokalernas restvärde. En sådan tolk­ning av principöverenskommelsen är nödvändig för att säkerställa en lo­kaldisposition som bestäms av funktionella synpunkter och ej av de eko­nomiska konsekvenserna av olika alternativa lösningar.

TiU 7.

Bestämmelsen om kommunens skyldighet att återställa byggnader och utmstning i fullgott skick, om dessa förstörs genom brand etc, är en konsekvens av att den driftersättning som utgår enligt samarbeisavtalei inrymmer beräknade kostnader för försäkringspremier. Härigenom blir kommunen även i förevarande avseende jämställd med övriga huvud­män för kommunala undervisningssjukhus.

TiU 9.

De gemensamhetsanläggningar tiU vilkas kostnader staten bidrar med totalt 1,6 mUj. kr. utgörs av värmecentral, kompressorstation, syrgascen-tral, televäxel samt kulvertsystem och andra yttre anläggningar. Någon ytterligare ersällning skall inte utgå för gemensamhetsanläggningar på S:l Görans sjukhus om ej parterna beträffande något framtida objekt träffar särskild överenskommelse enligt 3 § 1. samarbetsavtalet. Vid för­handlingar om en sådan överenskommelse måste statens totala insalser för dylika gemensamhetsanläggningar beaktas.

Speciella kommentarer till texten i avtalet om karolinska sjukhuset

TiU 3 §

Storleken av kommunens bidrag har fastställts med utgångspunkt i det beräkningsunderlag som redovisas i prop. 1969: 102 (s. 17) och grundas sålunda på det intUl den 1 juli 1967 nedskrivna beloppet av sådana inves­teringar i sjukhuset, till vilka kommunen inte haft att lämna bidrag en­ligt gällande avtal.

TiU 4 §

Enligt 5 § 1969 års tUläggsavtal beträffande karolinska sjukhuset har kommunen haft alt bidra till kostnaderna för de investeringar i sjukhu­set som gjorts under budgetåren 1967/68—1970/71. Även här framgår beräkningssättet av prop. 1969: 102 (s. 17). Storleken av det å conto-bi-


 


Prop. 1972:144                                                        18

drag som kommunen enligt nu föreliggande avtal skall erlägga grundas på de ej avskrivna delarna av de investeringar som gjorts under en fyra­årsperiod fram lUl den 1 juU 1971 samt på beräknade investeringar i sjuk­huset under avtalsperioden.

TiU 6 §

Bestämmelserna överenssfämmer med motsvarande stadganden i 7 § 1969 års tilläggsavtal med ett undantag, nämligen i fråga om beräk­ningen av den driflkostnadsersättning som landstinget skall erlägga för patienter som ej är bosatta inom Stockholms kommun. Enligt nu före­liggande avtal skall sålunda vårdkostnaden vid Södertälje sjukhus beräk­nas med bortseende från de cirka 140 långvårdsplatser som är belägna utonför det egentliga sjukhuset. Härigenom får staten en merintäkt av ungefär 2 milj. kr. per år.

Däremot har SFN i detto sammanhang nödgats acceptera att de för­hållanden som avses i Kungl. Maj:ts uppdrag den 16 oktober 1970 inte skall föranleda någon ändring i ers'ättnmgsreglerna. Vidare har de av sjukhusels direktion väckta frågoma om ersätlning för undersökning och behandling vid sjukhusei av veneriskt sjuka saml om biblioteksverk­samheten vid sjukhuset fått sin lösning genom detta avtal.

I detta sammanhang vill SFN amnäla att partema är överens om att den driftersältning som tUlkommer kommunen enUgt samarbeisavtalei inle skaU påverka kommunens ersättning till karolinska sjukhuset för ti­den före den 1 juli 1971. I samband med förhandlingarna har dessutom enighet nåtts om storleken av den statliga driftersältning som skall anses belöpa på ettvart av de i 6 § berörda sjukhusen för andra halvåret 1971 samt åren 1972 och 1973.

TiU 7 §

När det gäller att slutligt fastställa storleken av kommunens investe­ringsbidrag skall beaktas att ers'ättningar erlagts å conto alltsedan den 1 juli 1967. Någon reglering av a conto-betalningarna i enlighet med 1969 års tilläggsavtal har inte skett i detla sammanhang.

Hemställan

SFN hemställer att Kungl. Maj:t godkänner de överiämnade avtalen och överenskommelsen.

Sedan Stockholms läns landsting beslutat godkänna avtalen och över­enskommelsen och beslutet vunnit laga kraft, kommer SFN att anmäla detta tUl socialdepartemenlel.


 


Prop. 1972:144                                                        19

Bilaga 2

Avtal om tillägg till 1931 års m. fl. avtol angående karolinska sjukhuset

Mellan statens förhandlingsnämnd och delegerade för Stockholms läns landstingskommun har träf fals följande avtal.

Avtal

mellan svenska staten och Stockholms läns landstingskommun om tUl-lägg tiU 1931 års avtal rörande samarbete för karolinska sjukhusets uppförande och drift, m. m.

1 §

För tiden den 1 juU 1971—den 31 december 1973 skaU vid tUlämp­ningen av de avtal mellan staten och Slockholms läns landstingskom­mun, nedan kallad kommunen, som förtecknats på bUaga 1 gälla de ändringar och tillägg som framgår av 2—7 § nedan.

2 §

Karolinska sjukhusets resurser inom sluten och öppen vård skall, i den mån ej annat överenskommes, stå till förfogande i minst nuvaran­de grad för sjuka, som är bosatta i Stockholms läns landstingsområde.

Pro tokolisan teckning

Parterna skaU gemensamt eftersträva största möjliga utnyttjande av sjukhusets avsedda kapacitet.

3 §

För investeringar i sjukhusei, bokförda före den 1 juli 1967, lill vilka kommunen ej haft att lämna bidrag enligt gällande avtal, erlägger kom­munen till staten för tiden den 1 juU 1971—den 31 december 1973 etl bidrag av 1 050 000 kronor för år räknat. Bidrag för tiden den 1 juli 1971—den 31 december 1972 erlägges så snart avtalet vunnit laga kraft. Återstoden av bidraget erlägges halvårsvis snarast efter varje kalender­halvårs utgång.

4 §

För investeringar i sjukhuset under tiden den 1 juli 1967—den 31 december 1973 erlägger kommunen under avtalstiden a conto ett bi­drag av 5 000 000 kronor per år. Bidrag för tiden den 1 juli 1971—den 31 december 1972 erlägges så snart avtalet vunnit laga kraft. Återsto­den av bidraget erlägges halvårsvis snarast efter varje kalenderhalvårs utgång.


 


Prop. 1972:144                                                                       20

5 §

Kommunen skall i särskild ordning beredas insyn i utformningen och genomförandet av karolinska sjukhusets ulbyggnad.

6 §

För vård på sjukhusets samtiiga kliniker av patienter som är bosatta i landstingsområdet erlägger kommunen ersättning för driftkostnaderna enligt föreskrifterna i nu gällande avtal med följande undantag och preciseringar:

1.  Det från och med den 1 juli 1943 g'ållande avtalet (bilaga 1 p. 2.1) om tillägg till 1931 års avtal rörande samarbete för karoUnska sjukhusets uppförande och drifl samt i senare träffade avtal intagna hänvisningar till nämnda tiUäggsavtal skaU ej tillämpas.

2.  Den i avtolet den 25 oktober 1946 (bilaga 1 p. 4) punkt 8 angivna bestämmelsen om reduktion av driftkostnadsersättningen för vård vid den medicinska tuberkuloskliniken skall ej tillämpas.

3.  För patienter från Stockholms kommun erlägger landstinget intill 222 000 debiterade vårddagar per år driftkostnadsersättning som mot­svarar den genomsnittliga vårddagkostnaden under året vid Södersjuk­huset, S:t Eriks, S:t Görans och Sabbalsbergs sjukhus.

Om anlalet debiterade vårddagar för patienter från Stockholms kom­mun något år överstiger 222 000, har staten rätt alt begära förhand­lingar om driflkostnadsersättningens storlek för överskjutande antal vårddagar.

4. För patienter från övriga landstingsområdet erlägger kommunen
intUl 100 000 debiterade vårddagar per år driftkostnadsersättning som
motsvarar den genomsnittliga vårddagkostnaden under året vid Dande­
ryds och Söderfälje sjukhus. Vid beräkningen av vårddagkostnaden vid
Södertälje sjukhus skall ej medräknas de långvårdsplatser som är be­
lägna utanför sjukhuset (K 2-platser).

Om antalet debiterade vårddagar för patienter från övriga landstings­området något år överstiger 100 000, erlägger kommunen för överskju­tande antal vårddagar driftkostnadsersättning som maximeras till den genomsnittliga vårddagkoslnaden under året vid Danderyds sjukhus.

Protokollsanteckning

Den genomsnittiiga vårddagkostnaden enligt p. 3 och 4 innefattar koslnader för remissfall i öppen vård, för venereologisk vård samt för sjukhusens patientbibliotek.

7 §

Parterna förklarar sig beredda att på grundval av pågående utredning angående de merkostnader för driften av kommunala sjukhus som or­sakas av att sådana sjukhus upplåtes för läkarutbUdning och forskning i god tid före den 1 januari 1974 upptaga förhandlingar om grunderna för kostnadsfördelning mellan parterna beträffande karolinska sjukhu­sets fortsaita utbyggnad och drift samt kommunens eventuella överta­gande av huvudmannaskapet för sjukhuset. Vid förhandUngarna skall


 


Prop. 1972:144                                                        21

parterna slutligt fastställa storleken av det investeringsbidrag enligt 4 § för vilkel kommunen eriagt ersättning a conto.

8 §

Detta avtal gäller under förutsättning att det godkännes av Kungl. Maj:t samt av Stockholms läns landsting genom beslut som vinner laga kraft.

Detta avtal är upprättat i två exemplar, av vilka parterna tagit var sitt.

Slockholm den 7 november 1972.

För svenska staten              För Slockholms läns landsting

Statens förhandlingsnämnd    Förhandlingsdelegerade

Lennart Rydback                 Gunnar Hjerne     Olov Lekberg

L. Fredlundh


 


Prop. 1972:144                                                        22

Bilaga 1

till avtal om tillägg till

1931 ärs m. fl. avtal angående

karolinska sjukhuset

Förteckning över gäUande avtal och överenskommelser

Stockholms läns landstingskommun har från och med den 1 januari 1971 övertagit de skyldigheter och rättigheter som avtalats med Stock­holms kommun.

1.  Avtal rörande samarbete för karolinska sjukhusets uppförande och drift. Huvudgrunderna för ovanstående avtal godkändes av Kungl. Maj:t den 23 oktober 1931, av Stockholms stadsfullmäktige den 27 ja­nuari 1930 och av Slockholms läns landstmg den 26 november 1931.

2.  Avtal om samarbele för fortsatt utbyggande av karolinska sjuk­huset m.m., godkända av Kungl. Maj:t den 17 mars 1944, av Stock­holms stadsfullmäktige den 18 december 1942 och av Stockholms läns landsting i vad avser avtal under p. 2.1 den 4 september 1940, samt i vad avser avtal under p. 2.2—2.4 den 9 september 1942.

 

2.1   Avtal om lUlägg tiU ell år 1931 ingånget avtal rörande samarbete för karolinska sjukhusets uppförande och drift. Avtalet äger tillämp­ning från och med den 1 juli 1943.

2.2   Avtal angående samarbete för uppförande och drift av en pe-diatrisk klinik vid karolinska sjukhuset.

2.3   Avtal angående en dermato-syfilidologisk klinik vid karolinska sjukhuset.

2.4   Avtal angående överflyttning lill karolinska sjukhuset av vid sjuk­huset Eira i Stockholm anställd personal.

 

3.    Överenskommelse angående tillämpning av 1931 års avtal, god­känd av direktionen för karolinska sjukhuset den 25 maj 1945, av Stockholms stads sjukhusdirektion den 9 maj 1945 och av Stockholms läns landstings förvaltningsutskotts sjukvårdsavdelning den 26 april 1945.

4.    Avtal angående samarbete för uppförande och drift av medicinsk tuberkulosklinik och en thoraxkimrgisk klinik vid karolinska sjukhuset, godkänt av Kungl. Maj:t den 25 oktober 1946, av Stockholms stadsfull­mäktige den 15 oktober 1945 och av Stockholms läns landsting den 4 september 1946.

5.    Avtal angående jämkning i fördelningen av de utav Stockholms stad kontraherade vårdplatserna å medicinska kliniken och ögonklini­ken vid karolinska sjukhuset, godkänt av Kungl. Maj:t den 30 maj 1947 och av Stockholms stadsfullmäktige den 14 oktober 1946.

6. Avtal angående jämkning i fördelningen av platserna å ögonklini-


 


Prop. 1972:144                                                        23

ken vid karolinska sjukhuset m.m., godkänt av Kungl. Maj:t den 30 maj 1947 och av Stockholms läns landsting den 4 september 1946.

7.   Avtal angående samarbele för uppförande och drift av nervklini­ker vid karolinska sjukhuset, godkänt av Kungl. Maj:t den 21 februari 1958, av Stockholms stadsfullmäktige den 17 december 1956 och av Stockholms läns landsting den 10 oktober 1957.

8.   Avtal angående vård på karolinska sjukhusei av vissa militära patienter, godkänt av Kungl. Maj:t den 28 juli 1958, av Stockholms stadsfullmäktige den 17 juni 1958 och av Stockholms läns landsting den 9 oktober 1958.

 

9.     Överenskommelse angående beräkning av vissa driftkostnader m. m. inom sjukvården, godkänd av Kungl. Maj:t den 28 juli 1958, av Stockholms stadsfullmäktige den 17 juni 1958 och av Stockholms läns landsting den 9 oktober 1958.

10.  Avtal om ersättning för vård på enskilda och halvenskUda plat­ser vid karolinska sjukhuset, godkänt av Kungl. Maj:t den 3 november 1967, av Stockholms stadsfullmäktige den 23 januari 1967 och av Stockholms läns landsting den 22 juni 1967.


 


Prop. 1972:144                                                        24

Bilaga 3

Avtal om läkarutbildning i Stockholms län (LUA Stockholm)

MeUan statens förhandlingsnämnd och delegerade för Slockholms läns landstingskommun har träffats följande avtal.

Avtal

mellan svenska staten och Stockholms läns landstingskommun om fort­sall samarbele angående läkamlbildning i Stockholms län.

1 §. Allmänt

1.   Staten och Slockholms läns landstingskommun, nedan kallad kom­
munen, fortsätter sitt samarbete på de villkor som nedan sägs för att
lUlhandahåUa karolinska institutet resurser — utöver dem vid karo­
linska sjukhuset — för gmndläggande utbildning för läkarexamen inom
de kliniska ämnesområdena, nedan benämnd råkarutbildning, samt för
forskarutbildning och forskning inom dessa ämnesområden, nedan be­
nämnd forskning.

För samarbetet beträffande karolinska sjukhuset gäller särskUda mel­lan parterna träffade avtal.

2. Avtalet avser en läkarutbildning med elt årligt intag av cirka
220 medicine kandidater och en forskning dels av i huvudsak nuva­
rande omfattning vid före den 1 juli 1972 för forskning upplåtna en­
heter med de förändringar som följer av vederbörligen fattade beslut,
dels från och med den 1 juli 1972 vid Huddinge sjukhus.

Anmärkningar

1.   Avtalet innebär att den provisoriskt anordnade läkarutbildningen enligt avtal den 14 april 1964 blir permanent och från och med höstter­minen 1974 utökas att omfatta etl årsintag av 90 i sfållet för 40 medi­cine kandidater. Beträffande ifrågavarande årsintag upplåtes sjukvårds-enhetema enbart för läkarutbildning.

2.   Kommunens medgivande skall inhämtas för forskningsprojekt som ställer särskUda krav på sjukvårdens resurser. Forskning vid för detla ändamål upplåten enhet får ej utan kommunens medgivande bedri­vas av annan än den som där innehar befattning eller är knuten till Ka­rolinska institutet.

3. Staten och kommunen bestämmer i samråd vilka enheter inom
kommunens sjukvårdsorganisation som skall tagas i anspråk för läkar­
utbUdning och i förekommande fall forskning (upplåtna enheter).


 


Prop. 1972:144                                                        25

Anmärkning

Följande sjukvårdsenheter är upplåtna för läkarutbildning och i vissa fall forskning (F).

1.   Huddinge sjukhus (F)

2.   Serafimerlasarettet (F)

3.   Roslagstulls sjukhus (F)

4.   S:t Görans sjukhus

 

4.1    Barnklinikerna (F)

4.2    Psykiatriska kliniken (F)

4.3    Patologavdelningen

5. Sabbatsbergs sjukhus

5.1    Kvinnokliniken (F)

5.2    Ögonkliniken

5.3    Öron-, näs- och halskliniken

5.4    Palologavdelningen (F)

6. S:t Eriks sjukhus

6.1    Medicinska kliniken III

6.2    Palologavdelningen

7. Danderyds sjukhus

7.1    Psykiatriska kliniken

7.2    Infektionskliniken

7.3    Kvinnokliniken

8. Södersjukhuset

8.1    Medicinska klinikerna II, IV och V

8.2    Kirurgiska kliniken II

8.3    Ortopediska kliniken

8.4    Hudkliniken

8.5    Neurologiska kliniken

8.6    Palologavdelningen

Dessutom är Beckomberga sjukhus upplåtet för demonstrationer och föreläsningar.

Beträffande 4.—8. ovan g'åUer att ulöver direkt ianspråktagna enheter även medicinska serviceavdelningar står lill utbildningens, i förekom­mande fall forskningens, förfogande.

Omdispositioner som parterna kommer överens om under avtalstiden skall icke föranleda ändring av den driflersättning som utgår till kom­munen enligt detta avtal.

Beträffande  investeringsersättning gäller  särskild  överenskommelse.

4. Detta avtal berör ej kommunens rätt att enligt eljesl gäUande be­stämmelser erhålla statsbidrag till uppförande och drift av i avtalet av­sedda sjukvårdsenheter.

2 . Tillhandahållande av resurser

Kommunen tillhandahåller för upplåtna enheter personal, lokaler, ut­rustning, övriga nytligheter och service med följande begränsningar och undantag.

A. Beträffande personal

Staten anställer tjänsteman som är professor, biträdande professor el­ler klinisk lärare och vars tjänst är förenad med tjänst vid sjukhus. För


 


Prop. 1972:144                                                        26

sådan tjänsteman bekostar staten lön enligt den löneklass i vUken denne är placerad jämte i förekommande fall därtUl knutna lUlägg och för­måner (inklusive pension) medan kommunen bestrider kostnaden för särskilda arvoden och tUläggsförmåner, såsom uppdragstUlägg, befatt­ningsarvode samt gottgörelse för särskild arbetstid, jour och beredskap. Klinisk amanuens ansfälles och bekostas helt av staten. Personal som ansfälles uteslutande för läkamtbUdning eller forsk­ning bekostas helt av staten liksom timarvoderad undervisning av medi­cine kandidater.

Anmärkning

Antalet professorer, biträdande professorer, kliniska lärare och kliniska amanuenser faststäUes av staten efter samråd med kommunen.

Om del under avtalstiden blir aktuellt att — utöver vad som framgår av 7 § nedan — överföra statiig personal, exempelvis kliniska lärare och kliniska amanuenser, till kommunalt huvudmannaskap eller att in­föra nya tjänstekategorier, skall förhandlingar upptogas om bland annat de ekonomiska konsekvenserna härav.

B. Beträffande utrustning m. m.

Såvitt gäller utrustning för forskningens behov, avser kommunens åta­ganden endast sådan som 'är alt hänföra tiU vedertagen grundutrustning vid för forskning upplåtna enheter.

Det åligger ej kommunen att tillhandahålla förbrukningsartiklar för demonstrationsändamål och sådant material som erfordras för djur­försök och särskilda forskningsprojekt.

Anmärkning

Med begreppet vedertagen grunduirustning för forskningens behov åsyftas sådan utmstning som är användbar ej endast för ett eller annat speciellt forskningsprojekt ulan för olika projekt av beskaffenhet att kunna genomföras med tUlämpning av gängse teknik och metodik.

Samma principieUa begränsning av kommunens skyldigheter som en­ligt ovan gäller i fråga om utrustning skall även gälla läkarutbildningens och forskningens försörjning med nyttigheter av olika slag.

3 §. Statlig investeringsersättning

1.   Statlig ersättning utgår enligt särskilda överenskommelser för ny-, till- eller ombyggnad samt för anskaffning av utrustning.

2.   Om enhet inom kommunens sjukvårdsorganisation enligt Kungl. Maj:ts beslut icke längre skall tagas i anspråk för läkarutbildning och forskning, är staten berättigad att vid avtalstidens slut kräva åter så stor del av de av kommunen enligt detta och tidigare motsvarande avtal uppburna investeringsersältningama som då återstår efter avdrag av 1/30 beträffande byggnad och 1/10 beträffande utrustning för varje helt år som förflutit från det kommunens anhållan om ersättningens ut­betalande inkom tiU vederbörande statUga myndighet.


 


Prop. 1972:144                                                        27

Kan byggnad eller utrustning, varpå bestämmelserna i försia stycket bhr tillämpliga ej av kommunen användas på etl sätt som svarar mot byggnadens eller utmstningens värde och skulle på gmnd härav åter­betalning av uppburen ersällning le sig obUlig, äger kommunen på­kalla jämkning. Uppnår icke partema enighet härom, skall frågan av­göras genom skiljedom enligt lag.

4 §. StatUg driftersättning

1. Staten lämnar kommunen driflersättning för tiden den 1 juli 1970— den 31 december 1973 med ell belopp av 81 miljoner kronor. Av ersättningsbeloppet utbetalas efter rekvisition 59 mUjoner kronor så snart avtalet vunnit laga kraft och återstoden utan rekvisition med 2 mUjoner kronor den 15 i var och en av månaderna februari—decem­ber år 1973. Från beloppet om 59 miljoner kronor skall avräknas vad landstingskommunen och Stockholms kommun enligt gällande avtal upp­burit i ersätlning — slutligt eller a conto — för tid efter den 30 juni 1970. Därvid skall den ersättning som belöper på tiden den 1 juli—den 31 december 1970 anses utgöra hälften av ersättningen avseende hela år 1970.

Protokollsanteckning

Vid fastställandet av driftersättningens storlek har hänsyn lagits tUl dels alt övriga huvudmän för kommunala undervisningssjukhus beträf­fande kliniska amanuenser har all svara för en tredjedel av utbetalat lönebelopp förhöjt med 15 procent för pensionskostnader, dels att alla ersätmingar för ämnena patologi och mikrobiologi inkluderas i detla avtal, dels ock alt vissa sjukvårdsenheter är upplåtna endasl för utbild­ning.

5 f. Former för samråd och samordning

Partema skall för alt främja samordningen av sjukvård, läkarulbild-nuig och forskning iakttaga följande.

1.   Innan kommunen fattar beslut som berör utbUdningen och forsk­
ningen, skall karolinska institutet beredas tillfälle alt yttra sig.

Innan karolinska institutet fattor beslut som berör sjukvården vid upplåten enhet, skall kommunen beredas tillfälle att yttra sig.

2.  Kommunen är beredd att vid planering av sjukvårdsorganisationen beakta även läkamtbUdningens och forskningens behov.

3.  Personal och studerande vid karolinska institutet skall följa de föreskrifter som kommunen meddelar för verksamheten vid upplåten enhet.

ProtokoUsanteckning

I 5 § 2. avtalen den 22 december 1970 mellan staten och berörda kommunala huvudmän om läkarutbUdning har intagits vissa ytterligare bestämmelser om samrådsförfarande. Partema har enats om att i detto avtal ej intaga motsvarande bestämmelser, enär samarbetsformema vid


 


Prop. 1972:144                                                        28

de kommunala undervisningssjukhusen är under ulredning enligt Kungl. Maj:ts beslut den 30 juni 1971.

6 §. Avtalstid m. m.

1. Om ej annat framgår av avtolels bestämmelser, gäUer detto avtol
från och med den 1 juh 1972 tUl och med den 31 december 1973.

Partema skall i god tid före utgången av avtolsperioden upptoga för-hancUingar om samarbetsavtol för tid efter den 31 december 1973.

Kommunens protokollsanteckning

Vid dessa fömtsättningslösa förhandlingar kan även frågan om forsk­ning vid samtliga upplåtna enheter prövas.

2. Detta avtal ersätter nedan angivna avtol eller delar av avtol mel­
lan stoten och kommunen.

2.1 Avtal den 1 december 1947 rörande upplåtelse av Sabbalsbergs sjukhus för den medicinska undervisningen.

2.2. Avtol den 31 oktober 1956 angående obduktionsundervisning vid S:t Görans sjukhus, S:t Eriks sjukhus och Södersjukhuset.

2.3   Avtol den 11 augusli 1958 angående samarbete för uppförande och drift av en psykiatrisk klinik vid S:t Görans sjukhus.

2.4   Avtol den 26 november 1959 angående propedeutisk undervisning för medicine kandidater vid S:t Eriks sjukhus.

2.5   Avtal den 31 januari 1963 angående anordnande av en vård­avdelning för prematura bam m. fl. och utbyggnad av patologiska in­stitutioner vid Sabbatsbergs sjukhus.

2.6   Avtal den 14 april 1964 angående utbildning och forskning i kli­nisk epidemiologi vid Epidemisjukhuset i Stockholm (numera Roslags­tulls sjukhus).

 

2.7    Avtal den 14 april 1964 angående provisoriskt anordnande av läkamtbUdning vid sjukhus, tiUhörande Slockholms stad och Stock­holms läns landsting.

2.8    Avtal den 18 oktober 1967 angående omdaning av S:t Görans sjukhus tiU undervisningssjukhus, m. m.

2.9    Avtal den 18 oktober 1967 om ändrat huvudmannaskap för och läkarutbildning vid serafimerlasarettet utom i vad avser 1 §, 6 § 6.—9., 13 § femte stycket och 14 §.

Protokollsanteckning

Enligt 2.8 upplves avtalet den 18 oktober 1967 angående omdaning av S:t Görans sjukhus tUl undervisningssjukhus, m. ra. Partema är överens om att toga upp särskUda förhandlmgar om tillhandahållande av resurser för läkamtbildningen och forskningen inom kommunens sjukvårdsorganisation efter det att serafimerlasarettet icke längre står till förfogande.


 


Prop. 1972:144                                                        29

7 §. Övergångsbestämmelser

Stoten skall lUI och med den 30 juni 1973 anställa, avlöna och pen­sionera vissa läkare med tillämpning av följande avtalsbestämmelser:

10 § mom. 1 b) och mom. 2 samt 11 § avtalet om upplåtelse av Sab­batsbergs sjukhus (6 § 2.1).

8 § mom. 1 b) och mom. 2 samt 9 § avtalet om upplåtelse av den psykiatriska kliniken vid S:t Görans sjukhus (6 § 2.3) vilka avtalsbe­stämmelser skall tillämpas även beträffande barnklinikerna vid S:t Gö­rans sjukhus (jfr 9 § avtolet under 6 § 2.8).

6 § 1. andra stycket och 15 § första stycket avtalet om läkarutbild­ning vid serafimeriasaretlet (6 § 2.9).

2. Om läkare, som avses under 1., ej förordnas att från och med den
1 juli 1973 vara klinisk lärare eller klinisk amanuens vid karolinska in­
stitutet, skall han, om han så önskar, beredas fortsall anställning hos
kommunen under förutsättning all han är anställd med förordnande som
löper efter den 30 juni 1973.

Kommunens protokollsanteckning

Kommunen förklarar sig ämna anställa berörda läkare på de villkor som normalt gäller för motsvarande arbetstagare hos kommunen.

Staten svarar för de framtida pensionskostnader som avser tjänstetid hos staten.

Protokollsanteckning

Partema är ense om atl statens förpliktelser i fråga om pensionsför­måner gentemot personal, som övergår i kommunens tjänsi, skall kunna fullgöras genom engångsavlösning.

3. För avlösning av statens skyldighet att anställa, avlöna och pen­
sionera vissa läkare vid kommunens sjukhus enligt de ovan under 1. an­
givna bestämmelsema betolar staten utan rekvisition tUl kommunen i
juli månad 1973 ett belopp av 18,5 miljoner kronor.

Protokollsanteckning

Vid beräkning av avlösningsbeloppei har utgångspunkten varit alt av förefinlUga tjänster som biträdande överläkare, proseklor och under­läkare vid berörda sjukvårdsenheter 34 tjänster omvandlas till statliga tjänster som kliniska lärare (12 tjänster) och som kliniska amanuenser (22 tjänster).


 


Prop. 1972:144                                                        30

8 §. Godkännande

Delta avtal gäller under fömlsättning atl del godkännes av Kungl. Maj:i och Stockholms läns landsting genom beslut som vinner laga kraft.

Detto avtal har upprättats i två exemplar, av vilka parterna tagit var sitt.

Slockholm den 7 november 1972.

För svenska staten              För Stockholms läns landsting

Statens förhandlingsnämnd    Förhandlingsdelegerade

Lennart Rydback                  Gunnar Hjerne     Olov Lekberg

L. Fredlundh


 


Prop. 1972: 144                                                                   31

Bilaga 4

Överenskommelse nr 1 om statlig investeringsersättning enligt 3 § 1. LUA Stockholm

Mellan statens förhandlingsnämnd och delegerade för Slockholms läns landstingskommun har träffats följande överenskommelse.

Överenskommelse

mellan svenska staten och Stockholms läns landstingskommun om stat­lig invesleringsersällning enligt 3 § 1. avtolet om fortsalt samarbete an­gående läkamlbildning i Slockholms län (samarbetsavialet).

1.1 Statlig invesleringsersällning utgår med 25 procent av Stockholms läns landstingskommuns verkliga kostnader för byggnadsarbeten och för utrustning som anskaffas i samband därmed beträffande

dels om- och tillbyggnad av byggnad inom området för Serafimerlasa­rettet som läges i anspråk för eller betjänar enhet som avses i 1 § 3. samarbetsavialet (upplåten enhet),

dels om- och tillbyggnad av psykiatriska klinikens eller barnkliniker­nas byggnader vid S:t Görans sjukhus,

dels om- och tillbyggnad av byggnaderna för patologiska institutio­nen och kvmnokUnUcen vid Sabbatsbergs sjukhus.

Ersättning enligt försia stycket utgår även för anslutande kulvertar och ledningar inom Serafimerlasarettels område.

För medicinsk apparatur och medicinska instrument saml maskiner som ulan samband med byggnadsarbete anskaffas lill upplåten eUer be­tjänande enhet enligt försia stycket (komplelteringsanskaffning) utgår ersätlning med 25 procent av de verkliga koslnaderna, under fömtsätt­ning alt det ej är fråga om ersättande av kasserad utrustning.

Vid överflyttning av läkarutbildning och forskning i patologi lill Hud­dinge sjukhus skall kommunen återbetala restvärdet av statliga ersätt-nmgar enligt denna överenskommelse för ombyggnad av byggnaden för patologi vid Sabbalsbergs sjukhus. Härvid skall avskrivning enligt 3 § 2. samarbetsavialet beräknas lill utgången av det halvår under vilket över­flyttning till Huddmge sjukhus sker.

Protokollsanteckning

Vid överläggningar den 31 maj 1972 mellan stolens förhandlings-n'ämnd och företrädare för vissa sjukvårdshuvudmän nåddes enighet om riktimjer för tUlämpnmgen av investeringsöverenskommelser enUgl de den 22 december 1970 träffade läkamtbUdningsavtolen.

Partema är överens om att motsvarande riktlinjer skaU gäUa vid till­lämpning av bestämmelsema under 1.1.


 


Prop. 1972:144                                                        32

1.2 Om ersällningsgrundande objekt enligt 1.1 ej avses betjäna en­bart upplåten enhet, beräknas ersättning på endasl den del av koslna­derna för objektet som med hänsyn tUl den avsedda utnyttjandegraden kan anses skäligen belöpa på sådan enhet.

2. Statlig invesleringsersällning för anordnande och utmstning av så­
dana lokaler vid Södersjukhuset och Danderyds sjukhus som avses ute­
slutande för läkamtbUdning skall ulgå med belopp molsvarande de
verkliga kostnadema.

ProtokoUsanteckning

Om lokaler för läkarutbildningen vid Danderyds sjukhus förlägges till befintiiga byggnader, utgår full ersätlning såväl för koslnader för erforderliga byggnads- och utmslningsålgärder som för ifrågavarande lokalers restvärde.

3.    Investeringsersättning enligt 1. och 2. ulgår utan reduktion för bi­drag enligt avtalen angående kommunens övertagande av statens men­talsjukvård inom landstingsområdet m. m. och enligt kungörelsen om statsbidrag tiU viss hälso- och sjukvård (1967: 131). Ulgår annal stat­ligt investeringsbidrag, skall ersätlningen enligt denna överenskommelse prövas särskill.

4.    Förslag innefattande kostnadsberäkning till byggnadsarbeten och lUl utrusiningsanskaffning för objeki som avses i 1. och 2. skall upp­rättas i samråd med och godkännas av staten.

Anmärkningar

1.   Det förutsattes atl statens godkännande av byggnadsobjeklet nor­mall sker på gmndval av dels byggnadsprogram, dels förslags- eller hu­vudhandlingar.

2.   Beträffande planerad flygel U vid Södersjukhuset, som i sin helhet är avsedd för läkamtbUdningen, skall anbud avseende byggnader och därefter uppkommande kostnadsfrågor underställas nämnden för un­dervisningssjukhusens utbyggande för godkännande.

5. När respektive godkännande enligt 4. föreligger, utbetalar staten
tUl kommunen invesleringsersättning i ungefärlig proportion till kom­
munens egna utlägg.

Kommunen är skyldig alt tillhandahålla staten de räkenskaper och handlingar som erfordras för beräkning av statens ersättning lUl kom­munen.

6. Statiig invesleringsersällning ulgår för nedan angivna objeki med

sammanlagt 100 000 kr.

Anskaffning av utrustning till S:l Eriks sjukhus.

Anskaffning av utrustning till ögonkliniken vid Sabbalsbergs sjukhus.

Omdisponeringar vid Roslagstulls sjukhus.

Staten betalar det ovan angivna beloppet om 100 000 kronor så snart överenskommelsen vunnit laga kraft.


 


Prop. 1972:144                                                        33

7. Staten erhåller ej någon del i äganderätt till mark, byggnad eiler
utmstning genom alt lämna ersällning enligt denna överenskommelse.

I händelse egendom för vDken staten enligt denna eller tidigare över­enskommelse lämnal invesleringsersällning skulle under avtalstiden ska­das eller förstöras genom brand, explosion, åskslag eller oberäknad ut-strömning från vatten-, avlopps-, ång- eller värmeledningssystem eller från kylanläggning, åUgger del kommunen att snarast möjhgt ombesörja atl egendomen återslälles i fullgott skick eller ersattes med annan likvär­dig egendom. Kostnaderna härför skall stanna på kommunen.

8. Denna överenskommelse gäller från och med den 1 juli 1972 tills
vidare, dock ej längre än samarbetsavtalet.

I fräga om kompletteringsanskaffning av utmstning enligt 1.1 skall dock de avtolsbestämmelser om statsbidrag som gällde den 30 juni 1972 tiUämpas på belopp som före den 1 januari 1973 erlagts i betal­ning för sådan anskaffning och ersättningsbestämmelserna i denna över­enskommelse tiUämpas på belopp som erlagts efler utgången av år 1972.

Uton hinder av vad i första stycket sägs om giltighetstiden skall invesleringsersättning enligt denna överenskommelse utgå efter den 31 december 1973 för koslnader för sådan under 1. avsedd om- och till­byggnad som påbörjats före den 1 januari 1974 samt för sådant under 2. angivet objekt som påbörjats före den 1 januari 1976.

9. Statiig invesleringsersättning avseende före den 1 juli 1972 vid­
tagna byggnadsåtgärder belräffande gemensamhetsanläggningar inom
S:t Görans sjukhusområde enligt 3 § 2. avtalet den 18 oktober 1967
angående omdaning av S:t Görans sjukhus till undervisningssjukhus,
m. m. fastställes lUl sammanlagl 1 600 000 kronor.

10.  Denna överenskommelse gäUer under förutsättning att den god­
kännes av Kungl. Maj:l samt av Stockholms läns landsting genom be­
slut som vinner laga krafl.

Denna överenskommelse är upprättad i två exemplar, av vUka parter­na tagit var sitt.

Stockholm den 7 november 1972

För svenska staten              För Stockholms läns landstmg

Statens förhandlingsnämnd    Förhandlingsdelegerade

Lennart Rydback                 Gunnar Hjerne     Olov Lekberg

L. Fredlundh

MARCUSBOKTB. STOCKHOLM 1972    720S42


 


 


 

Tillbaka till dokumentetTill toppen