Kungl. Maj:ts proposition angående anslag till kronofogdemyndigheterna (Proposition 1974:19)

Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.

KungL Maj:ts proposition nr 19 år 1974 Prop. 1974:19

Nr 19

Kungl. Maj:ts proposition angående anslag tiU kronofogdemyndigheterna; given den 15 mars 1974.

Kungl. Maj:t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet över kommunärenden, föreslå riksdagen att bifalla det förslag om vars avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen hemställt.

CARL GUSTAF

HANS GUSTAFSSON

Propositionens huvudsakliga innehåll

1 propositionen läggs fram förslag om anslag för budgetåret 1974/75 tUl kronofogdemyndigheterna. I propositionen aviseras vidare en utredning med parlamentarisk förankring för att se över det förslag till distriktsindelning m. m. som lades fram år 1973. Den nuvarande indelningen behålls oförändrad t. v.

1 Riksdagen 1974. 1 saml. Nr 19

Prop. 1974:19

Utdrag av protokollet över kommunärenden, hållet inför Hans Maj:t Konungen i statsrådet den 15 mars 1974.

Närvarande: statsministern PALME, ministern för utrikes ärendena ANDERSSON, statsråden STRÄNG, JOHANSSON, HOLMQVIST, ASPLING, GEIJER, NORLING, LIDBOM, CARLSSON, GUSTAFSSON, ZACHRISSON, LEIJON, HJELM-WALLÉN.

Chefen för kommundepartementet, statsrådet Gustafsson, anmäler efter gemensam beredning med statsrådets övriga ledamöter fråga om anslag till kronofogdemyndigheterna och anför.

1 prop. 1974:1 (bil. 16 s. 74) har Kungl. Maj;t föreslagit riksdagen att, i avvaktan på särskild proposition i ämnet, till Kronofogdemyndigheterna för budgetåret 1974/75 beräknas ett förslagsanslag av 154 007 000 kr. Jag anhåller att nu få ta upp denna fråga.

Inledning

Den exekutiva verksamheten avser dels det allmännas fordringar för skatter, böter, allmänna avgifter m. m., dels mål och ärenden som anhängiggörs av enskUda rättsägare. Dessutom åligger det kronofogde att bl. a. bevaka statens rätt vid konkurser, handlägga ärenden enligt lagen (1970:741) om statlig lönegaranti vid konkurs samt att efter länsstyrelsens förordnande vara överexekutor för särskild förrättning.

För den exekutiva verksamheten är landet indelat i 81 kronofogdedistrikt. Antalet anställda inom kronofogdedistrikten uppgår till nära 2 700. 1 varje distrikt finns en kronofogdemyndighet med en kronodirektör eller kronofogde som chef.

Enhgt beslut av 1972 års riksdag (prop. 1972:1 bU. 14, CU 1972:7, rskr 1972:70) blev riksskatteverket den I juli 1973 centralmyndighet för administration av exekutionsväsendet.

Frågan om distriktsindelning, arbets- och personalorganisation m. m, inom exekutionsväsendet har utretts av särskilt tillkallad utredningsman som den 30 oktober 1973 lämnade betänkandet (Ds C 1973:3) Distriktsindelning, arbets- och personalorganisation m. m. inom exekutionsväsendet. Förslaget som har remissbehandlats kommer att redovisas i det följande.

Om man bortser frän särskilt beräknade uppbördsmedel, uppgår medelsanvisningen till kronofogdemyndigheterna för innevarande budgetår till drygt 160 milj. kr.

Prop. 1974:19 3

Distriktsindelning, arbets- och personalorganisation m. m. Nuvarande förhållanden, riksdagens beslut, m. m.

Landet är f. n. indelat i 81 kronofogdedistrikt. Fyra län utgör vartdera ett sådant distrikt. Utanför centralorterna för distrikten finns exekutiv personal placerad på 112 stationeringsorter. 1 193 orter finns sålunda f. n. exekutiv personal.

Utredningen rörande centralorgan inom exekutionsväsendet föreslog i sitt i juni 1971 avlämnade betänkande (Ds C 1971:2) Centralorgan inom exekutionsväsendet — Översyn av landets indelning i kronofogdedistrikt att antalet kronofogdedistrikt skulle reduceras från 81 till 35. Sammanlagt 19 län föreslogs vartdera bilda ett kronofogdedistrikt.

Remissinstanserna hade som regel inte något att erinra mot de av utredningen föreslagna riktlinjerna för landets indelning i kronofogdedistrikt. Däremot kritiserades utredningens konkreta förslag av flera länsstyrelser, som ansåg att förslaget resulterat i alltför få distrikt. Någon remissinstans framhöll å andra sidan, att distriktens antal borde ha minskats mer än vad utredningen föreslagit.

Det ankommer på Kungl. Maj;t att besluta om landets indelning i kronofogdedistrikt.

Genom beslut av 1972 års riksdag (prop. 1972:1, bil. 14, Cu 1972:7, rskr 1972:70) fastställdes följande riktlinjer för indelningen av landet i kronofogdedistrikt.

1. Hänsyn bör tas till, förutom den kommunala indelningen, annan för
exekutionsväsendet relevant administrativ och judiciell indelning. Följan
de regler bör därvid gälla.

a) Kronofogdedistrikten bör inte genombryta länsgränserna.

b) Kronofogdedistrikten bör bildas av hela kommuner/kommunbloek. Gräns för kommunblock får dock genombrytas i fall då den bryts av länsgräns.

c) Kronofogdedistrikt bör helst omfatta helt eller hela fögderier. När det gäller anslutningen till andra administrativa indelningar är det mer angeläget att anpassa kronofogdedistriktsindelningen till domkretsindelningen än till indelningen i polis- och åklagardistrikt. Sistnämnda och andra administrativa indelningar bör emellertid följas, om det kan ske utan olägenheter för exekutionsväsendet.

2. Varje kronofogdedistrikt bör om möjligt utformas så att arbetsvolymen blir tillräckligt stor för en effektiv oeh ändamålsenlig arbets- och personalorganisation. Sådana förändringar i kronofogdemyndigheternas arbetsuppgifter som kan föranledas av planerade reformer inom exekutionsväsendet bör beaktas.

3. För att de önskemål som angetts under punkt 2 skall kunna uppfyllas, bör ett kronofogdedistrikt ha ett så stort verksamhetsområde att det får en årlig arbetsvolym på minst omkring 35 000—40 000 allmänna och enskilda mål (med nuvarande proportioner mellan de olika målgrupperna),

4. Allmänhetens möjligheter att komma i kontakt med företrädare för

Prop. 1974:19 4

kronofogdemyndigheten bör inte nämnvärt försämras som en följd av distriktsindelningsändringar. Verksamheten vid fältsektion på ort, som upphör att vara centralort, bör upprätthållas med i stort sett samma personalstyrka som i dag finns vid centralortssektionen på samma ort.

5. Nytt kronofogdedistrikt bör i princip bildas genom sammanläggning av redan befintliga kronofogdedistrikt. Detta får emellertid inte hindra att — i fall då en sådan lösning uppenbarligen måste anses vara den mest rationella — område för befintligt kronofogdedistrikt delas upp för att ingå i nybildade distrikt. Residensstad bör vara centralort i kronofogdedistrikt, om inte annan ort på grund av storleken av kronofogdemyndigheten där eller ortens näringspolitiska roll inom området är uppenbart bättre lämpad som centralort.

Civilutskottet framhöll i sitt betänkande att det av flera orsaker kan bli nödvändigt att modifiera dessa riktlinjer. Bl. a. kan det av geografiska skäl visa sig behövligt att inrätta flera distrikt än utredningen föreslagit i län med stort ytinnehåll. Inte minst viktigt ansåg utskottet det vara att företagare utan alltför tidsödande resor får möjligheter att vid behov kunna komma i kontakt med chefen för kronofogdemyndigheten. Utskottet ansåg vidare att distrikten bör dimensioneras så att arbetsvolymen inom varje distrikt blir avpassad på ett sådant sätt att den av departementschefen väntade rationaliseringsvinsten ej förloras.

Den 2 juni 1972 uppdrog Kungl. Maj:t åt exekutionsväsendets organisationsnämnd bl. a. att med ledning av de riktlinjer, som riksdagen beslutat, utarbeta förslag om indelning av landet i kronofogdedistrikt samt om arbets- och personalorganisation inom kronofogdedistrikten. 1 samband med förberedelserna för överförandet av centralmyndighetsuppgifterna inom exekutionsväsendet till riksskatteverket flyttades uppgiften att utarbeta förslag i denna fråga över på en särskUd utredningsman.' Utredningsmannen, som fortlöpande under utredningsarbetets gång har inhämtat berörda personalorganisationers synpunkter på utarbetade förslag samt haft överläggningar med företrädare för bl. a. länsberedningen, lagberedningen, konkurslagskommittén, domkretsutredningen för Stockholms län och projektledningen för utredningsarbetet om införandet av ADB inom exekutionsväsendet, lämnade den 30 oktober 1973 betänkandet (Ds C 1973:3) Distriktsindelning, arbets- och personalorganisation m. m. inom exekutionsväsendet.

Efter remiss har yttranden över betänkandet avgetts av statskontoret, riksskatteverket, länsstyrelserna i Stockholms, Uppsala, Södermanlands, Östergötlands, Jönköpings, Kronobergs, Kalmar, Blekinge, Kristianstads, Malmöhus, Hallands, Göteborgs och Bohus, Älvsborgs, Skaraborgs, Värmlands, Västmanlands, Kopparbergs, Gävleborgs, Västernorrlands, Västerbottens och Norrbottens län, Jurist- och samhällsvetareförbundet samt Statstjänstemannaförbundet. Flera länsstyrelser har dessutom bifogat yttranden från kommuner och kronofogdemyndigheter inom resp. län.

' Överdirektören H. Djurberg.

Prop. 1974:19 5

Utredningsförslaget

Med anledning av civilutskottets uttalande har utredningsmannen undersökt och redovisat kronofogdemyndigheternas servicefunktioner och dessas inverkan på distriktsindelningen. Han har vidare presenterat och analyserat de nya uppgiftei som planerats skola tillföras kronofogdemyndigheterna samt sambanden mellan indrivningsresuttaten och kronofogdedistriktens storlek. Med beaktande av bl.a. prop. 1972:111 bU. 1, Regionalpolitiskt handlingsprogram m. m. och Kungl. Maj:ts cirkulär (1973:24) tUl statsmyndigheterna om iakttagande av beslutet om den regionala utvecklingen har utredningsmannen utarbetat förslag tUl indelning av landet i kronofogdedistrikt. Förslaget innebär att distriktens antal reduceras till 36. 18 län föreslås bUda vartdera ett distrikt. Utanför centralorterna föreslås exekutiv personal skola finnas på 99 stationeringsorter. Det innebär att exekutiv personal kommer att finnas på 135 orter. 58 av de nuvarande stationeringsorterna föreslås skola dras in. Av dessa 58 orter har f. n. 43 orter en exekutiv tjänsteman, 12 orter två, en ort tre och en ort fem sådana tjänstemän. På en ort drivs verksamheten från centralorten. Förslaget innebär vidare att samtliga primära och regionala centra — i flerortscentra en av orterna - utom ett kommer att vara stationeringsorter för exekutiv personal. Dessutom behålls enligt förslaget ett 15-tal kommuncentra som stationeringsorter.

Stockholms län föreslås skola delas in i sju, Malmöhus län i tre samt Östergötlands, Göteborgs och Bohus, Älvsborgs och Gävleborgs län i vartdera två distrikt.

Utredningsmannen framhåller att målen och ärendena hos kronofogdemyndigheterna inte bara ökat i antal sedan exekutionsväsendets förstatligande den I januari 1965 utan även undergått en påtaglig kvalitativ förändring. Målen har blivit mer komplicerade och svårare att handlägga. Stora krav måste därför ställas pä både arbetsorganisation och personal. En arbetsspecialisering har redan måst genomföras i de större kronofogdedistrikten oeh är nödvändig även i övrigt, om nuvarande arbetsuppgifter och väntade nya arbetsuppgifter — t. ex. övertagandet av handläggningen av mål om betalningsföreläggande från de allmänna domstolarna eller av överexekutorsgöromålen från länsstyrelserna — skall kunna fullgöras. Mot den bakgrunden lägger utredningsmannen fram förslag om arbetsorganisation för dels kronofogdedistrikt av normaltyp (normalorganisation), dels ett vart av Stockholms, Göteborgs och Malmö kronofogdedistrikt. Organisationen i de tre storstadsdistrikten har därvid så långt möjligt bringats i principiell överensstämmelse med normalorganisationen.

En av de förutsättningar, på vilka utredningsmannen har grundat sitt förslag, är att arbetsorganisationen skall utformas på sådant sätt att den smidigt kan anpassas till väntade reformer. Speciellt intresse har ägnats frågor om fördelningen av ansvar och befogenheter, behov av samordning och specialisering, intern kontroll och tillsyn samt kommunikation inom en kronofogdemyndighet.

Prop. 1974:19 6

Utredningsmannen anser att för en kronofogdemyndighet av normaltyp bör fyra funktionsområden bestämma utformningen av organisationen. Dessa områden är administration, handläggning av allmänna mål samt ärenden, handläggning av enskilda mål och löneexekution samt fältverkställighet.

Normalorganisationen föreslås skola omfatta en administrativ enhet, en centralavdelning med två sektioner — den ena. A, för allmänna mål samt ärenden, den andra, E, för enskUda mål och löneexekution - samt en fältavdelning.

Kronofogdemyndighetens ledning bör utgöras av chefkronofogden, övriga kronofogdar samt cheferna för centralavdelningen, fältavdelningen och administrativa enheten. Utredningsmannen förutsätter att inom varje kronofogdemyndighet skall finnas en ställföreträdande chefkronofogde.

Den administrativa enheten föreslås skola handha ärenden om ekonomi, organisation, personal, lokaler, inventarier och arkiv.

Centralavdelningen föreslås skola handha den kontorsmässiga handläggningen och verkställigheten — införsel, exekutiv försäljning, bevakning av statens rätt i konkurs m. m. - i allmänna och enskilda mål samt ärenden, handlägga lönegarantiärenden, ärenden enligt lösöreköpsförord-ningen (1845:50 s. 1) och ärenden om upptagande av protest enligt växellagen (1932:130) och checklagen (1932:131) m.m. Avdelningens uppgifter föreslås skola fördelas på två sektioner, A och E. Sektion A svarar i huvudsak för aUmänna mål samt ärenden, sektion E för enskilda mål och löneexekution. 1 övrigt skall sektion inom sitt funktionsområde ge all möjlig service åt fältavdelningen. Sektion E skall, utöver enskilda mål, svara för all exekutiv försäljning, oberoende av om försäljningen sker i aUmänt eller enskilt mål.

Fältavdelningen föreslås skola bestå av fältsektioner som skall finnas på centralorten och på ort eller orter utanför centralorten. Inom fältavdelningen skall huvudsakligen utföras rena verkställighetsåtgärder samt viss utrednings- och delgivningsverksamhet.

1 fråga om de tre storstadsdistrikten bör enligt utredningsmannens förslag följande principer vara vägledande.

1. Organisationen bör, så långt det är möjligt, bringas i principiell överensstämmelse med den föreslagna normalorganisationen.

2. Enhetlig organisation av de tre storstadsdistrikten bör eftersträvas.

3. Med hänsyn tUl de förändringar som införandet av ett riksdatasystem inom exekutionsväsendet kan medföra bör större organisationsändringar undvikas i avvaktan på denna reform.

Stockholms kronofogdedistrikt föreslås skola få följande organisation. Under chefen för myndigheten sorterar sju organisationsenheter nämligen administrativ avdelning, konkursavdelning, registreringsavdelning, kontroll- och tillsynsavdelning samt tre fältavdelningar.

Den administrativa avdelningen har sin direkta motsvarighet i den nuvarande kameral- och personalavdelningen. Konkursavdelningen bildas av en nu befintlig enhet för lönegarantiärenden samt en för samtliga

Prop. 1974:19 7

nuvarande fältavdelningar gemensam arbetsgrupp som för fullgörandet av vissa expeditionella göromål rörande konkursärenden finns organiserad inom en av de nuvarande fältavdelningarna. Registreringsavdelningen som svarar för bl. a. samordning av manuella och maskinella handläggningssystem behålls. Utredningsmannen föreslår vidare att den direkt under chefen för kronofogdemyndigheten lydande kontroll- och tillsynsavdelningen bildas av den ena av nu befintliga två revisionssektioner och att den andra utgår ur organisationen.

Den nuvarande organisationen i Göteborgs kronofogdedistrikt överensstämmer i stort med det förslag till normalorganisation för kronofogdedistrikt som läggs fram av utredningsmannen. En viss anpassning fordras enligt utredningsmannen så till vida att en fristående administrativ avdelning, en konkursavdelning samt en kontroll- och tillsynsavdelning inrättas. Dessutom behålls enligt förslaget en avdelning för allmänna mål som motsvarar sektion A i normalorganisationen och en avdelning för enskilda mål som motsvarar sektion E i nämnda organisation. Inom den befintliga fältavdelningen förekommer alla de funktioner som ingår i en sådan avdelning enligt förslaget till normalorganisation.

Även nuvarande organisation i Malmö kronofogdedistrikt överensstämmer i stort med utredniftgsmannens förslag till normalorganisation. Utredningsmannen föreslår att Malmö kronofogdedistrikt - liksom Göteborgs - skall ha sex avdelningar, nämligen administrativ avdelning, konkursavdelning, kontroll- och tillsynsavdelning, avdelning för enskilda mål, avdelning för allmänna mål samt fältavdelning.

Vid bedömningen av arbetskraftsbehovet inom kronofogdedistrikten har utredningsmannen utgått från myndigheternas arbetsvolym sådan den kan avläsas i centralmyndighetens arbets- och indrivningsstatistik. Han har därvid tagit hänsyn till målens skiftande svårighetsgrad. Som tidigare nämnts tenderar målen att bli svårare att handlägga. Även denna faktor har utredningsmannen sökt väga in vid sin bedömning av personalbehovet liksom också beräknad ökning eller minskning av folkmängden i de föreslagna distrikten. Andra faktorer som enligt utredningsmannen varit vägledande är gäldenärsklientelets sammansättning och betalningsmotstånd, servicekrav på myndigheten, reseavstånd, antalet stationeringsorter utanför centralorten osv.

Vid ingången av budgetåret 1973/74 fanns inom distrikten totalt inrättade 2 646,5 tjänster, varav 197 för kronofogdepersonal, 1 291 för exekutiv personal, 1 129,5 för kontorspersonal, 23 för expeditionsvakts-personal och 6 för övrig personal.

Utredningsmannen föreslår en personalorganisation, som totalt omfattar 2 612 tjänster varav 189 för kronofogdepersonal, 39 för administrativ personal, I 229 för exekutiv personal, 1 110 för kontorspersonal och 45 för expeditionsvaktspersonal. Förslaget innebär en förstärkning av personalorganisationen i de distrikt, där arbetsmängden ökat, och en utbyggnad av administrationen. Trots detta minskar det totala antalet tjänster med 34,5 vilket motsvarar en årlig minskning av lönekostnaderna — räknade i 1973 ärs löneläge — med ca 1,8 milj. kr.

Prop. 1974:19 8

Utredningsmannen föreslår att omorganisationen genomförs den 1 januari 1 975.

Remissyttranden

Statskontoret anser att en reducering av antalet distrikt är angelägen. Föreliggande utredningsmaterial utgör emellertid inte tillräckligt underlag för ett beslut om en permanent ändring av distrikten. Framför allt beträffande de folkrika länen bör ytterligare överväganden göras. Statskontoret vill dock inte motsätta sig att utredningsmannens förslag läggs tUl grund för en temporär justering av bemanningen inom exekutionsväsendet. För de distrikt som enligt förslaget omfattar ett helt län kan antas att distriktet får en ändamålsenlig utformning för överskådlig tid. För övriga distrikt kan det vara lämpligt att den slutliga utformningen analyseras i samband med genomförandet av ADB-reformen inom exekutionsväsendet.

Riksskatteverket ansluter sig i stort till förslaget om ändrad distriktsindelning, arbets- och personalorganisation inom exekutionsväsendet. Verket beklagar att tillfälle inte funnits att närmare studera och överväga ändringar av organisationen i de tre storstadsdistrikten. Organisationen i dessa distrikt bör enligt riksskatteverket snarast möjligt omstruktureras. Riksskatteverket anser att det ännu är för tidigt att ta ställning tUl frågan om de reformer som planeras på exekutionsväsendets område kräver någon principiell ändring av den föreslagna organisationen.

Enligt riksskatteverkets mening föreligger inte någon skiUnad i behovet av förstärknings- och rekryteringspersonal mellan storstadsdistrikten och övriga kronofogdedistrikt. Tillämpas vedertagna beräkningsnormer även för storstadsdistrikten skulle enligt riksskatteverket ytterligare ett tjugotal tjänster fordras inom den exekutiva karriären.

Riksskatteverket konstaterar slutligen att vissa skäl talar för att genomföra distriktsindelningen senare än utredningsmannen föreslagit. Bl, a. bör de väntade reformernas inverkan på organisationsstrukturen och på behovet av tjänster på de nya centralorterna övervägas.

Förslaget om indelningen av landet i kronofogdedistrikt tillstyrks eUer lämnas utan erinran av länsstyrelserna i Östergötlands, Älvsborgs, Värmlands, Gävleborgs och Norrbottens län samt Jurist- och samhällsvetareförbundet. Förslaget avstyrks av länsstyrelserna i Stockholms, Jönköpings, Kronobergs, Kalmar, Blekinge, Hallands, Göteborgs och Bohus, Västmanlands, Kopparbergs och Västerbottens län samt Statstjänstemannaförbundet. Minskning av nuvarande antal distrikt men ökning i förhållande till förslaget förordas av länsstyrelserna i Södermanlands, Kristianstads, Malmöhus och Västernorrlands län. Av de tio länsstyrelser som har yttrat sig om föreslagna stationeringsorter avstyrker sju och lämnar tre förslagen utan erinran. De åtta länsstyrelser som har yttrat sig om den föreslagna personalorganisationen framhåller att den är för knapp och att ytterligare tjänster behövs. Länsstyrelserna i Stockholms, Södermanlands och Kopparbergs län framhåller att ställning till distriktsindelning, arbets- och

Prop. 1974:19 9

personalorganisation inte bör tas förrän kronofogdemyndigheternas arbetsuppgifter har fastlagts och de fulla verkningarna av olika reformer kan överblickas samt frågan om service mot allmänheten tUlfredsställande utretts.

Jurist- och samhällsvetareförbundet vill med skärpa understryka behovet av ett snabbt genomförande av utredningsmannens förslag. Förbundet ansluter sig till förslaget om distriktsindelning och om stationeringsorter. 1 fråga om arbetsorganisationen tillstyrker förbundet att den administrativa funktionen renodlas. Den föreslagna sektionen E inom centralavdelningen bör på grund av den koncentration av exekutiva göromål som avses ske dit göras till en fristående avdelning. De föreslagna personalstaterna är knappt tiUtagna men kan, enligt förbundets mening, möjligen accepteras i ingångsskedet tiU en ny organisation. Förbundet framhåUer att metoderna för personaldimensioneringen bör utvecklas ytterhgare. 1 fråga om behovet av specialisering framhåller förbundet att ett brett erfarenhetsunderlag skapar bättre förutsättningar för riktiga beslut. Förbundet vill därför förorda att specialisering av juristpersonalen sker endast i den omfattning det är påkallat av arbetstekniska skäl och att det breda kunnandet vidmakthålls genom lämpligt utformad cirkulationstjänstgöring.

Statstjänstemannaförbundet anser att ett genomförande av förslaget i dess nuvarande form inte är tänkbart och hemställer att förslaget omarbetas. Genomförandet av ett reviderat förslag bör anstå fram till införandet av ADB inom exekutionsväsendet. Förbundet godtar i princip förslaget till distriktsindelning men yrkar att Västernorrlands län skall delas i två distrikt. Förbundet anser att behov av ytteriigare uppdelning av län i flera kronofogdedistrikt kan diskuteras, exempelvis i fråga om Södermanlands och Kristianstads län. Antalet tjänster för exekutiv personal bör enligt förbundet utökas liksom antalet tjänster för kontorspersonal. Den föreslagna tidpunkten för genomförandet är enligt förbundet helt oacceptabel på grund av att personalen får alltför liten tid till förfogande för att förbereda eventuell flyttning och för att lösa andra därmed sammanhängande problem.

Anslagsberäkning

B 3. Kronofogdemyndigheterna

1972/73 Utgift 138 691 208

1973/74 Anslag 154 007 000

1974/75 Förslag 160 807 000

Länsstyrelsernas anslagsframställningar för budgetåret 1974/75 beträffande kronofogdemyndigheterna innehåller yrkanden om totalt ca 120 ytterligare årsarbetskrafter, varav ett åttiotal i form av tjänster. Som grund för yrkandena om personalförstärkning anförs bl. a. att arbetsvolymen har ökat, att indrivningsarbetet har blivit mer komplicerat och tidskrävande samt att betydande förändringar har skett inom exekutions-

1* Riksdagen 1974. 1 saml. Nr 19

Prop. 1974:19 10

rätten genom ny eUer ändrad lagstiftning, bl. a. lagen om statlig lönegaranti vid konkurs.

Riksskatteverket, som enligt sin instruktion (1970:752) skall sammanställa och yttra sig över dessa anslagsframställningar, understryker att målens svårighetsgrad har ökat och att indrivningsarbetet har blivit alltmer komplicerat och tidskrävande, särskilt i de mest expansiva distrikten. Verket förordar därför personalförstärkningar främst i distrikt inom Stockholms län samt i Göteborgs och Malmö kronofogdedistrikt men även i vissa andra distrikt. Totalt föreslår verket 62 nya tjänster varav nio i utbyte mot befintliga tjänster nämligen en kronofogdetjänst, nio tjänster som bitr. kronofogde — varav sex i utbyte mot sex tjänster som kronofogdesekreterare - två tjänster som kronokommissarie, en tjänst som förste byråsekreterare, elva tjänster som förste kronoassistent - varav två i utbyte mot två tjänster som kronoassistent - tolv tjänster som kronoassistent, fjorton kvalificerade biträdestjänster ~ varav en i utbyte mot en tjänst som kronoassistent — åtta biträdestjänster, en tjänst som materialförvaltare och tre tjänster som expeditionsvakt.

Sedan budgetåret 1972/73 får enligt beslut av Kungl. Maj:t vissa tjänster hos kronofogdemyndigheterna vid uppkommande vakans inte återbesättas eller uppehållas med vikarie utan centralmyndighetens medgivande. Under budgetåret 1973/74 skall riksskatteverket till Kungl. Maj:t lämna uppgift om tjänster som hålls vakanta inom kronofogdedistrikten och som bör omplaceras från distrikt med minskande arbetsvolym till arbetstyngda distrikt eller som bör dras in. Riksskatteverket föreslår att detta system med överförande av tjänster i princip får fortsätta även under budgetåret 1974/75. Överförandet bör dock inte ske "tjänst för tjänst", utan nya tjänster bör inrättas där behov föreligger med lanspråktagande av sådana avlöningsmedel som friställs vid indragning av vakanta tjänster. Riksskatteverket föreslår vidare att medelstilldelningen ökas med ca 700 000 kr. för bl. a. utökning av antalet notarietjänster hos kronofogdemyndigheterna samt av utbildnings- och informationsverksamheten.

Departementschefen

Frågan om landets indelning i kronofogdedistrikt har utretts av utredningen rörande centralorgan inom exekutionsväsendet. 1 juni 1971 lämnade utredningen betänkandet (Ds C 1971:2) Centralorgan inom exekutionsväsendet - Översyn av landets indelning i kronofogdedistrikt. Förslaget innebar bl. a. att antalet kronofogdedistrikt skulle minskas frän 81 till 35. Genom prop. 1972:1 bil. 14 underställdes frågan om riktlinjerna för landets indelning i kronofogdedistrikt riksdagens prövning. Med anledning av vad riksdagen därvid uttalade (CU 1972:7, rskr 1972:70) uppdrog Kungl. Maj:t ät exekutionsväsendets organisationsnämnd att utarbeta förslag till en sådan indelning samt tUl arbets- och personalorganisation inom kronofogdedistrikten. Uppdraget flyttades sedermera över tUl en särskilt tUlkallad utredningsman.

Prop. 1974:19 11

1 betänkandet (Ds C 1973:3) Distriktsindelning, arbets- och personalorganisation m. m. inom exekutionsväsendet har utredningsmannen i oktober 1973 redovisat förslag tUl landets indelning i kronofogdedistrikt samt detaljerade förslag till arbets- och personalorganisation inom kronofogdedistrikten. Distriktsindelningsförslaget innebär att landet delas in i 36 distrikt. 1 8 län bUdar vartdera ett distrikt.

Normalorganisationen inom ett kronofogdedistrikt skall enligt utredningsmannens förslag omfatta en administrativ enhet, en centralavdelning med två sektioner — den ena för allmänna mål samt ärenden, den andra för enskilda mäl och löneexekution - samt en fältavdelning. Organisationen i de tre storstadsdistrikten, Stockholms, Malmö och Göteborgs kronofogdedistrikt, får i utredningsmannens förslag en från normalorganisationen avvikande utformning, som betingas av bl. a. myndigheternas storlek och önskvärdheten att i avvaktan på ADB-reformen inte nu göra större organisationsändringar.

Utredningsmannens förslag tUl personalorganisation innebär en förstärkning av bemanningen i de distrikt, där arbetsmängden har ökat, samt en utbyggnad av administrationen. Det totala antalet tjänster enligt förslaget understiger det nuvarande antalet med över 30, vilket motsvarar en århg minskning av lönekostnaderna med ca 1,8 milj. kr.

ÅtskUliga remissinstanser har ställt sig negativa till utredningsförslaget.

Kritik riktas främst mot förslaget tUl indelning av landet i kronofogdedistrikt men även mot förslaget till arbets- och personalorganisation. Kritiken har enligt min mening såda.T tyngd att förslaget inte kan läggas till grund för ett ställningstagande. En översyn av förslaget bör göras. Jag avser därför att senare föreslå Kungl. Maj:t att bemyndiga mig att tUlkalla en utredning för att göra en sådan översyn. Utredningen avses skola ha parlamentarisk förankring och bedriva sitt arbete skyndsamt.

Riksskatteverket, som enligt sin instruktion har sammanställt och yttrat sig över länsstyrelsernas anslagsframställningar, föreslår personalförstärkningar i vissa kronofogdedistrikt vars arbetsbörda har ökat, främst i kronofogdedistrikt i Stockholms län samt i Malmö och Göteborg. Jag ansluter mig tUl riksskatteverkets bedömning av arbetssituationen hos kronofogdemyndigheterna och förordar att 30 tjänster tiUförs kronofogdemyndigheterna i de mest arbetstyngda distrikten. Jag kan också ansluta mig till riksskatteverkets förslag att den ordning som innebär att vissa tjänster hos kronofogdemyndigheterna i distrikt med vikande arbetsunderlag vid uppkommande vakans inte får återbesättas eller uppehållas med vikarie utan särskilt medgivande skall behållas. Detta system gör det möjligt att smidigt, i huvudsak i takt med den naturliga avgången, anpassa personalorganisationen efter det minskande arbets-underlaget.

Mina ställningstaganden tUl länsstyrelsernas förslag, vilka redovisas

Prop. 1974:19 12

närmare i det följande, innebär, med bortseende från de beräknade uppbördsmedlen, en medelsanvisning om 167,3 milj. kr. Ökningen i förhållande till innevarande budgetår uppgår till 6,9 milj. kr. De särskilda uppbördsmedlen beräknar jag till 6,5 milj. kr., en ökning med 0,1 milj. kr. i förhållande till innevarande budgetår.

Prop. 1974:19

Sammanställning i tusental kr. av anslagsberäkningarna för B 3. Kronofogdemyndigheterna

	B 3. Kronofogdemyndigheterna
	1973/74	Beräknad ändring 1974/75
		Mynd.	Dep.chefen
Personal
Handläggande personal	331	+ 10	+ 6
Övrig personal	2 353	+ 73	+ 24
	2 684	+ 83	+ 30
Anslag
Lönekostnader	124 417	+ 10 6891	+ 5 700
Sjukvård	358	+ 47	+ 47
Reseersättningar	4 259	+ 595	+ 93
Lokalkostnader	14 302	+ 1693	+ 1 650
Expenser	8 398	+ 1 119	-
Därav engängsutgifter	1 189	896	896
Diverse ändamål	8 689	+ 826	- 524
	160 423	+ 14 969	+ 6 966
Uppbördsmedel
Ersättning frän allmänna pensions-
fonden	6 416	-	+ 166
	154 007	+ 14 969	+ 6 800

' Inkl. uppräkning av lönekostnadspålägg tUl 29' personal uppgår till 2 982 000 kr.

Uppräkningen för befintlig

Stockholms län

	Kronofogdemyndigheterna
	1973/74	Beräknad ändring 1974/75
		Länsstyrelsen		Dep. chefen
Personal
Handläggande personal Övrig personal	64 532	+ +	7 31	+ 4 + 13
	596	+	38	+ 17
Anslag
Lönekostnader Sjukvård Reseersättningar Lokalkostnader Expenser Därav engångsutgifter	28 311 99 566 3 337 2 540 500	+ + + +	3 463 10 32 589 296	+ 2 409 + 10 + 22 + 589 - 360
	34 853	+	3 798	+ 2 670

Prop. 1974:19 14

1. Löne-och prisomräkning m. m. 1 268 672 kr.

2. 1 Danderyds distrikt begärs en biträdande kronofogde för handläggning av framförallt konkurs- och lönegarantiärenden, en kronokommissarie för förstärkning av arbetsledningen samt en förste kronoassistent och två kvalificerade biträden. 1 Handens distrikt begärs en kronofogdesekreterare, två förste kronoassistenter samt tre kvalificerade biträden på grund av stor arbetsbelastning. Den befintliga personalen i Huddinge distrikt är med hänsyn tUl den alltmer ökande ärendemängden alltför fåtalig och bör förstärkas med en biträdande kronofogde, två kronoassistenter samt tre kvalificerade biträden. De ökande balanserna beträffande allmänna mål i Nacka distrikt gör att distriktet bör förstärkas med en kronoassistent och ett kvalificerat biträde. Sollentuna distrikt bör för att kunna bibehålla nuvarande indrivningsresultat tillföras en biträdande kronofogde i utbyte mot en kronofogdesekreterare, två förste kronoassistenter samt ett kvalificerat biträde. Den ökade arbetsbelastningen i Solna kronofogdedistrikt gör att distriktet bör tillföras en biträdande kronofogde i utbyte mot en kronofogdesekreterare. Vidare behövs en förste kronoassistent. För inbindning av och annat arbete med ADB-material bör Stockholms kronofogdedistrikt tUlföras två expeditionsvakter. I Södertälje distrikt bör personalen utökas med en kronokommissarie och ett kvalificerat biträde. Gemensamt för distrikten i länet begärs vidare medel för främst biträdeshjälp. (+ 2 488 328 kr.)

3. Omkostnaderna beräknas öka. (+ 41 000 kr.)

Departemen tsch ef en

Med hänvisning till sammanställningen beräknar jag medelsbehovet tUl 37 523 000 kr. Jag har därvid beräknat medel bl. a. för en biträdande kronofogde i vartdera Danderyds, Handens och Huddinge distrikt, en kronokommissarie i Södertälje distrikt, en förste kronoassistent i vartdera Danderyds, Handens, Sollentuna och Solna distrikt, en kronoassistent i vartdera Danderyds, Handens, Nacka och Sollentuna distrikt samt två i Huddinge distrikt samt slutligen ett kvalificerat biträde i vartdera Handens, Huddinge och Nacka distrikt.

Uppsala län

1. Löne- och prisomräkning m. m. 12 000 kr.

2. Omkostnaderna väntas öka. (+ 7 000 kr.)

Prop. 1974:19

Kronofogdemyndigheten

1973/74 Beräknad ändring 1974/75

Länsstyrelsen Dep.chefen

Personal

Handläggande personal Övrig personal

Anslag

Lönekostnader Sjukvård Reseersättningar Lokalkostnader Expenser Därav engångsutgifter

2 424	—	25	-	11
6	+	2	+	2
93	+	17	-	1
331	+	10	+	10
142	+	15	+	9

2 996

Departementschefen

Med hänvisning till sammanställningen beräknar jag medelsbehovet till 3 005 000 kr.

Södermanlands län

Kronofogdemyndigheterna

1913/1A Beräknad ändring 1974/75

Länsstyrelsen Dep.chefen

Personal

Handläggande personal Övrig personal

9 67

Anslag

Lönekostnader Sjukvård Reseersättningar Lokalkostnader Expenser Därav engångsutgifter

3 380	+	523	+	165
20		-		-
115	+	32	+	8
554	+	10	+	9
213	+	22	+	14

4 282

587

196

1. Löne- och prisomräkning m. m. 367 000 kr.

2. Länsstyrelsen begär medel för extra och tillfällig personal. (+ 200 000 kr.)

3. Omkostnaderna beräknas öka. (+ 20 000 kr.)

Departementschefen

Med hänvisning till sammanställningen beräknar jag medelsbehovet till 4 478 000 kr.

Prop. 1974:19

Östergötlands län

Kronofogdemyndigheterna

1913/1A Beräknad ändring 1974/75

Länsstyrelsen Dep.chefen

Personal

Handläggande personal Övrig personal

Anslag

Lönekostnader Sjukvård Reseersättningar Lokalkostnader Expenser Därav engängsutgifter

13		-
91	+	4		_
104	+	4		-
4 735	+	314	+	155
10	+	1	+	1
138	+	47	+	26
482	+	70	+	70
255	+	125	+	74
_		—		57

5 620

557

326

1. Löne- och prisomräkning m. m. 77 356 kr.

2. 1 Linköpings distrikt behövs en expeditionsvakt, i Motala distrikt en kronoassistent och i Norrköpings distrikt en förste kronoassistent. Vidare begärs medel för biträdespersonal. (+ 278 644 kr.)

3. Omkostnaderna beräknas öka, bl. a. med 80 000 kr. avseende kostnader för kronofogdemyndighetens i Motala distrikt flyttning till nya lokaler. (+201 000 kr.)

Departementschefen

Med hänvisning tUl sammanställningen beräknar jag medelsbehovet till 5 946 000 kr. Jag har därvid beräknat bh a. 57 000 kr. för kostnader i samband med kronofogdemyndighetens i Motala distrikt flyttning till nya lokaler.

Jönköpings län

Kronofogdemyndigheterna

1973/74 Beräknad ändring 1974/75

Länsstyrelsen Dep.chefen

Personal

Handläggande personal Övrig personal

Anslag

Lönekostnader Sjukvård Reseersättningar Lokalkostnader Expenser Därav engängsutgifter

9		-
68	+	1		_
77	+	1		-
516	+	108	+	66
6	+	3	+	3
159	+	16	-	3
401	+	20	+	9
205	+	25	+	14

4 287

172

Prop. 1974:19

1. Löne- och prisomräkning m. m. 24 636 kr.

2. Ytterligare medel begärs för biträdespersonal och för tUlfällig personal. (+ 129 864 kr.)

3. Omkostnaderna väntas öka. (+ 17 500 kr.)

Departementschefen

Med hänvisning till sammanställningen beräknar jag medelsbehovet till 4 376 000 kr.

Kronobergs län

Kronofogdemyndigheten

1973/74 Beräknad ändring 191A/15

Länsstyrelsen Dep.chefen

Personal

Handläggande personal Övrig personal

Anslag

Lönekostnader Sjukvård Reseersättningar Lokalkostnader Expenser Därav engångsutgifter

0 38	+	2		-
44	+	2		-
1976	+	106	+	65
5		-		-
131	+	13	-	2
253	+	54	+	54
136	+	21	+	15
-		8		6

2 501

194

132

1. Löne- och prisomräkning m. m. 64 465 kr.

2. 1 Växjö distrikt bör en tjänst som biträdande kronofogde inrättas i utbyte mot en som extra kronofogdesekreterare. Vidare begärs medel för biträdespersonal. (+91 535 kr.)

3. Omkostnaderna väntas öka. (+ 38 000 kr.)

Departementschefen

Med hänvisning till sammanställningen beräknar jag medelsbehovet till 2 633 000 kr.

Prop. 1974:19

Kalmar län

Kronofogdemyndigheterna

1973/74 Beräknad ändring 1974/75

Länsstyrelsen Dep.chefen

Personal

Handläggande personal Övrig personal

.Anslag

Lönekostnader Sjukvård Reseersättningar Lokalkostnader Expenser Därav engångsutgifter

10		-
62	+	2		-
72	+	2		-
3 293	+	160	+	162
10		-		-
178	+	18	-	3
213	+	161	+	161
194	+	44	+	23
—		21		10

3 888

383

343

1. Löne- och prisomräkning m. m. 251 335 kr.

2. 1 Oskarshamns distrikt behövs på grund av den stora arbetsbelastningen en kronoassistent och ett biträde. (+ 80 665 kr.)

3. Omkostnaderna väntas öka. (+ 51 000 kr.)

Departementschefen

Med hänvisning till sammanställningen beräknar jag medelsbehovet till 4 231 000 kr.

Gotlands län

Kronofogdemyndigheten

1973/74 Beräknad ändring 1974/75

Länsstyrelsen Dep.chefen

Personal

Handläggande personal Övrig personal

3 14

Anslag

Lönekostnader Sjukvård Reseersättningar Lokalkostnader Expenser Därav engångsutgifter

815	+	5	+	28
2		-		_
24	+	16	+	8
118	+	58	+	58
39	+	4	+	2

998

Prop. 1974:19

1. Löne- och prisomräkning m. m. 71 000 kr.

2. Omkostnaderna väntas öka. (+ 1 2 000 kr.)

Departementschefen

Med hänvisning till sammanställningen beräknar jag medelsbehovet till 1 094 000 kr. Blekinge län

Kronofogdemyndigheterna

1973/74 Beräknad ändring 1974/75

Länsstyrelsen Dep.chefen

Personal

Handläggande personal Övrig personal

6 41

Anslag

Lönekostnader Sjukvård Reseersättningar Lokalkostnader Expenser Därav engängsutgifter

2 106	+	98	+	69
4		~		_
80	+	8	_	1
146	+	5	+	5
127	+	13	+	8

2 463

124

Löne- och prisomräkning m. m. 124 000 kr.

Departementschefen

Med hänvisning till sammanställningen beräknar jag medelsbehovet till 2 544 000 kr.

Kristianstads län

Kronofogdemyndigheterna

1973/74 Beräknad ändring 1914115

Länsstyrelsen Dep.chefen

Personal

Handläggande personal Övrig personal

Anslag

Lönekostnader Sjukvård Reseersättningar Lokalkostnader Expenser Därav engångsutgifter

11		-
79	+	3
90	+	3		-
3 908	+	300	+	128
14	+	6	+	6
171	+	28	+	2
412	-	62	-	62
180	+	67	+	40
-		39		28

4 685

339

114

Prop. 1974:19

1. Löne- och prisomräkning m. m. 7 000 kr.

2. 1 Hässleholms distrikt behövs en biträdande kronofogde och en förste kronoassistent i utbyte mot en kronofogdesekreterare och en kronoassistent. Arbetsbelastningen på kronokommissarie- och förste kronoassistenttjänsterna i Kristianstads distrikt har ökat väsentligt. På grund härav bör distriktet förstärkas med två förste kronoassistenter i utbyte mot två kronoassistenter. Ängelholms distrikt bör tiUföras en kronoassistent. Gemensamt för länet begärs vidare en kronofogdesekreterare samt medel för viss biträdespersonal. (+ 272 000 kr.)

3. Omkostnaderna beräknas öka. (+ 60 000 kr.)

Departementschefen

Med hänvisning till sammanställningen beräknar jag medelsbehovet till 4 799 000 kr. Jag har därvid beräknat bl. a. 28 000 kr. för inköp av kontorsutrustning m. m.

Malmöhus län

Kronofogdemyndigheterna

1973/74 Beräknad ändring 1974/75

Länsstyrelsen Dep.chefen

Personal

Handläggande personal Övrig personal

34 210

244

1 13

Anslag

Lönekostnader Sjukvård Reseersättningar Lokalkostnader Expenser Därav engångsutgifter

1 121	+	749	+	798
36	+	4	+	4
209	+	51	+	24
1 343	+	237	+	215
1 118	-	72	-	348
490		138		99

13 827

969

693

1. Löne- och prisomräkning m. m. — 192 659 kr.

2. På grund av ökning av arbetsmängden i Lunds distrikt yrkas en kronokommissarie. I Malmö distrikt behövs för handläggning av bl. a. lönegarantiärenden en kronofogde. Vidare behövs för verkställighet av enskilda utsökningsmål m. m. en förste kronoassistent samt fyra kronoassistenter för verkställighet av allmänna mål,. 1 distriktet begärs vidare en förstärkning av kontorspersonalen med ett kvalificerat biträde. Gemensamt för länets distrikt begärs vidare medel för biträdespersonal och tillfällig personal (+ 627 659 kr).

3. Omkostnaderna väntas öka. (+ 534 000 kr.)

Departementsch ef en

Med hänvisning till sammanställningen beräknar jag medelsbehovet till 14 520 000 kr. Jag har därvid beräknat medel bl. a. för ytterligare en

Prop. 1974:19

kronofogde, en förste kronoassistent och fyra kronoassistenter i Malmö distrikt samt 99 000 kr. för kostnader i samband med kronofogdemyndigheternas i Malmö resp. Ystads distrikt lanspråktagande av nya lokaler. Hallands län

Kronofogdemyndigheterna

1973/74 Beräknad ändring 1974/75

Länsstyrelsen Dep.chefen

Personal

Handläggande personal Övrig personal

7 46

.4 nslag

Lönekostnader Sjukvård Reseersättningar Lokalkostnader Expenser Därav engängsutgifter

2 490	+	282	+	171
5		-		-
91	+	25	+	21
192	+	14	+	14
113	+	30	+	7

2 891

351

213

1. Löne- och prisomräkning m. m. 63 003 kr.

2. Antalet ärenden rörande utmätningar och konkurser har ökat och personalen i Halmstads distrikt bör därför utökas med en förste kronoassistent och ett kvalificerat biträde. Varbergs distrikt bör tillföras en kronoassistent. Vidare begärs medel för biträdespersonal. (+ 252 997 kr.)

3. Omkostnaderna beräknas öka. (+ 35 000 kr.)

Departementschefen

Med hänvisning till sammanställningen beräknar jag medelsbehovet till 3.104 000 kr. Jag har därvid beräknat medel för bl.a. ytterligare en krön o assist en t i vartdera Halmstads och Varbergs distrikt. Göteborgs och Bohus län

Kronofogdemyndigheterna

1973/74 Beräknad ändring 1974/75

Länsstyrelsen Dep.chefen

Personal

Handläggande personal Övrig personal

25 246

271

A nslag

Lönekostnader Sjukvård Reseersättningar Lokalkostnader Expenser Därav engångsutgifter

2 220	+	559	+	731
50	+	5	+	5
264	+	87	+	27
1 845	+	136	+	136
724	+	592	+	220
39		295		212

15 103

I 379

1 119

Prop. 1974:19

1. Löne- och prisomräkning m. m. 345 000 kr.

2. En kronokommissarie och två förste kronoassistenter behövs för fältindrivning mot bolag och andra juridiska personer i Göteborgs distrikt. En förste byråsekreterare behövs vidare på personal- och kameralsektionen. För handläggning av mera komplicerade allmänna mål behövs vidare i distriktet en förste kronoassistent och på sektionen för underhåUsbidrag en förste kronoassistent. För att biträda kronofogdarna i det ökande antalet utsökningsmål och som en följd av de stora uppdebiteringsökningarna begärs två kvalificerade biträden. För arbetets behöriga gång i Uddevalla distrikt behövs tre biträden i utbyte mot två kronoassistenter. Vidare begärs medel för bl. a. en materialförvaltare i Göteborg m. m. (+ 453 000 kr.)

3. Omkostnaderna väntas öka. (+ 431 000 kr.)

Departementschefen

Med hänvisning tih sammanställningen beräknar jag medelsbehovet till 16 222 000 kr. Jag har därvid beräknat medel bl. a. för ytterligare en kronokommissarie och fyra förste kronoassistenter i Göteborgs distrikt samt 212 000 kr. för kostnader i samband med kronofogdemyndigheternas i Göteborgs resp. Uddevalla distrikt ianspråktagande av nya lokaler.

Älvsborgs län

	Kronofogdemyndigheterna
	1973/74	Beräknad ändring 1974/75
		Länsstyrelsen		Dep.chefen
Personal
Handläggande personal	15	-
Övrig personal	92	-
	107	-		-
A nslag
Lönekostnader	4 922	+	172	+ 161
Sjukvård	9	+	4	+ 4
Reseersättningar	186		-	3
Lokalkostnader	518	~	60	60
Expenser	231	+	23	+ 15
Därav engångsutgifter	-		-	-
	5 866	+	139	+ 117

1. Löne- och prisomräkning m. m. 62 531 kr.

2. Trollhättans distrikt bör tillföras en biträdande kronofogde i utbyte mot en kronofogdesekreterare. Länsstyrelsen begär medel för tiUfällig personalförstärkning i länets olika kronofogdedistrikt. (+ 133 469 kr.)

3. Omkostnaderna väntas minska. (- 57 000 kr.)

Departementschefen

Med hänvisning till sammanställningen beräknar jag medelsbehovet till 5 983 000 kr.

Prop. 1974:19

Skaraborgs län

	Kronofogdemyndigheterna
	1973/74	Beräknad ändring 1974/75
		Länsstyrelsen		Dep.chefen
Personal
Handläggande personal	10		-
Övrig personal	62	+	3
	72	+	3		-
Anslag
Lönekostnader	3 351	+	144	+	67
Sjukvård	5		-		-
Reseersättningar	194	+	64	+	1
Lokalkostnader	478	+	21	+	13
Expenser	251	+	37	+	25
Därav engängsutgifter	-		12		8
	4 279	+	266	+	106

1. Löne- och prisomräkning m. m. 95 283 kr.

2. 1 Skövde distrikt begärs ett kvalificerat biträde samt i utbyte mot en kronofogdesekreterare en biträdande kronofogde. För en effektivering på fältsidan i Mariestads distrikt behövs ett kvalificerat biträde. Vidare begärs medel för biträdespersonal. (+ 113 717 kr.)

3. Omkostnaderna väntas öka. (+ 57 000 kr.)

Departementschefen

Med hänvisning till sammanställningen beräknar jag medelsbehovet till 4 385 000 kr.

Värmlands län

	Kronofogdemyndigheterna
	1973/74	Beräknad ändring 1974/75
		Länsstyrelsen		Dep.chefen
Personal
Handläggande personal	11		-
Övrig personal	74	+	1		_
	85	+	1		-
A nslag
Lönekostnader	3 893	-	3	+	40
Sjukvård	11	+	1	+	1
Reseersättningar	162	+	16	-	3
Lokalkostnader	318	+	56	+	56
Expenser	215	+	110	+	77
Därav engängsutgifter	-		88		63
	4 599	+	180	+	171

Prop. 1974:19

1. Löne- och prisomräkning m. m. 14 000 kr.

2. För biträdespersonal begärs ytterligare medel. (+ 37 000 kr.)

3. Omkostnaderna beräknas öka. (+ 129 000 kr.)

Departementschefen

Med hänvisning tiU sammanställningen beräknar jag medelsbehovet till 4 770 000 kr. Jag har därvid beräknat bl. a. 63 000 kr. för kostnader för utrustning av tjänstelokaler i Arvika och Kristinehamn.

Örebro län

Kronofogdemyndigheterna

1973/74 Beräknad ändring 1974/75

Länsstyrelsen Dep.chefen

Personal

Handläggande personal Övrig personal

11 68

A nslag

Lönekostnader Sjukvård Reseersättningar Lokalkostnader Expenser Därav engångsutgifter

3 603	+	10	+	32
7	+	1	+	1
131	-	11	-	11
316	+	54	+	54
178	+	13	+	12

4 235

Löne- och prisomräkning m. m. 67 000 kr.

Departementschefen

Med hänvisning till sammanställningen beräknar jag medelsbehovet till 4 323 000 kr.

Västmanlands län

Kronofogdemyndigheterna

1973/74 Beräknad ändring 1974/75

Länsstyrelsen Dep.chefen

Personal

Handläggande personal Övrig personal

A nslag

Lönekostnader Sjukvård Reseersättningar Lokalkostnader Expenser Därav engängsutgifter

9 62		_		-
71		-		-
3 333	+	83	+	70
6		-		_
101	+	10		_
376	+	50	+	50
164	+	16	+	11

3 980

159

131

Prop. 1974:19 25

1. Löne- och prisomräkning m. m. 109 000 kr.

2. För extra personal begärs ytterligare medel. (+ 50 000 kr.)

Departementschefen

Med hänvisning till sammanställningen beräknar jag medelsbehovet tUl 4 111 000 kr.

Kopparbergs län

	Kronofogdemyndighe		;terna
	1973/74	Beräknad ändi		ring 1974/75
		Länsstyrelsen		Dep.chefen
Personal
Handläggande personal	13		-
Övrig personal	69		~		_
	82		-		-
A nslag
Lönekostnader	3 925	+	32	-	10
Sjukvård	11	+	6	+	6
Reseersättningar	166	+	17	-	3
Lokalkostnader	493	+	116	+	116
Expenser	333	+	117	+	13
Därav engångsutgifter	130		180		129
	4 928	+	288	+	122

1. Löne- och prisomräkning m. m. 119 000 kr.

2. Omkostnaderna väntas öka. (+ 1 69 000 kr.)

Departementschefen

Med hänvisning till sammanställningen beräknar jag medelsbehovet till 5 050 000 kr. Jag har därvid beräknat bl. a. 129 000 kr. för kostnader i samband med flyttning av kronofogdemyndigheterna i Borlänge och Mora distrikt.

Gävleborgs län
	Kronofogderr	lyndigheterna
	1973/74	Beräknad ändr		ing	1974/75
		Läns.styrelsen		Dep.chefen
Personal
Handläggande personal Övrig personal	15 88		-		-
	103		-		-
A nslag
Lönekostnader Sjukvård Reseersättningar Lokalkostnader Expenser Därav engångsutgifter	4 589 9 185 488 335 30	+ + + + +	90 3 19 42 31	+ + +	15 3 3 41 9
	5 606	+	185	+	47

Prop. 1974:19 26

Löne- och prisomräkning m. m. 185 000 kr.

Departementschefen

Med hänvisning tiU sammanställningen beräknar jag medelsbehovet tiU 5 653 000 kr.

Västernorrlands län

Kronofogdemyndigheterna

1913/1A Beräknad ändring 1974/75

Länsstyrelsen Dep.chefen

Personal

Handläggande personal Övrig personal

14 93

107

Anslag

Lönekostnader Sjukvård Reseersättningar Lokalkostnader Expenser Därav engångsutgifter

4 938	+	134	+	119
9		-		—
220	+	20	_	4
659	+	24	+	24
280	+	50	+	37
-		25		18

6 106

228

176

1. Löne- och prisomräkning m. m. 203 000 kr.

2. Omkostnaderna väntas öka. (+ 25 000 kr.)

Departementschefen

Med hänvisning tiU sammanställningen beräknar jag medelsbehovet till 6 282 000 kr.

Jämtlands län

Kronofogdemyndigheten

1973/74 Beräknad ändring 1974/75

Länsstyrelsen Dep.chefen

Personal

Handläggande personal Övrig personal

A nslag

Lönekostnader Sjukvård Reseersättningar Lokalkostnader Expenser Därav engångsutgifter

2 394	-	36	-	31
6	+	1	+	1
118	+	12	-	2
120	+	13	+	13
93	+	9	+	6

2731

Prop. 1974:19 27

Löne- och prisomräkning m. m. — 1 000 kr.

Departemen tsch ef en

Med hänvisning till sammanstäUningen beräknar jag medelsbehovet till 2 718 000 kr.

Västerbottens län

	Kronofogden	lyndigheterna
	1973/74	Beräknad ändring 1974/75
		Länsstyrelsen		Dep,	chefen
Personal
Handläggande personal	9		-		-
Övrig personal	66		-		-
	75		-		-
Anslag
Lönekostnader	3 561	+	89	+	117
Sjukvård	9		-		-
Reseersättningar	227	+	23	-	4
Lokalkostnader	379	+	7	+	7
Expenser	132	+	63	+	48
Därav engängsutgifter	-		50		39
	4 308	+	182	+	168

1. Löne- och prisomräkning m. m. 132 000 kr.

2. Omkostnaderna väntas öka. (+ 50 000 kr.)

Departementschefen

Med hänvisning till sammanställningen beräknar jag medelsbehovet till 4 476 000 kr. Jag har därvid beräknat bl. a. 39 000 kr. för kostnader i samband med kronofogdemyndighetens i Skellefteå distrikt flyttning.

Prop. 1974:19					28
Norrbottens län
	Kronofogdemyndigheterna
	1973/74	Beräknad ändring 1974/75
		Länsstyrelsen		Dep.	chefen
Personal
Handläggande personal Övrig personal	15 94		—		-
	109		-		-
Anslag Lönekostnader Sjukvård Reseersättningar Lokalkostnader Expenser Därav engängsutgifter	5613 9 350 530 200	+ + + +	171 35 68 60 40	+ + +	184 3 68 47 34
	6 702	+	334	+	296

1. Löne- och prisomräkning m. m. 286 000 kr.

2. Omkostnaderna väntas öka. (+ 48 000 kr.)

Departementschefen

Med hänvisning till sammanställningen beräknar jag medelsbehovet till 6 998 000 kr. Jag har därvid beräknat bl. a. 34 000 kr. för kostnader i samband med kronofogdemyndighetens i Kiruna distrikt flyttning.

Diverse ändamål

	1973/74	Beräknad ändi	•ing 1974/75
		Myndighet	Dep.chefen
Central löneutbetalning	48	+ 21	+ 21
Utbildning av personal vid
kronofogdemyndigheterna	1 140	+ 605	+ 275
Kostnader tor datamaskinttd	5 300	+ 200	-800
Blanketter m. m.	1 300	_
Till Kungl. Maj:ts disposition	901	-	- 20
	8 689	+ 826	-524

Departementschefen

Med hänvisning till sammanställningen beräknar jag medelsbehovet till 8 165 000 kr. Jag har därvid bl.a. räknat med att kostnaderna för UtbUdning av personal vid kronofogdemyndigheterna kommer att öka med 275 000 kr. då utgifterna för rese- och traktamentsersättningar till kursdeltagare m. fl. kommer att belasta denna post. Jag räknar vidare med att kostnaderna för datamaskintid kommer att minska med 800 000 kr. Av beloppet tUl Kungl. Maj:ts disposUion har jag beräknat 655 000

Prop. 1974:19 29

kr. för lönekostnader för personal som undergår notariemeritering hos kronofogdemyndigheterna.

Hemställan

Under åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen

att tUl Kronofogdemyndigheterna för budgetåret 1974/7 5 under fjortonde huvudtiteln anvisa ett förslagsanslag av 160 807 000 kr.

Med bifall tiU vad föredraganden sålunda med instämmande av statsrådets övriga ledamöter hemställt förordnar Hans Maj:t Konungen att tiU riksdagen skall avlåtas proposition av den lydelse bilaga till detta protokoU utvisar.

Ur protokollet:

Britta Gyllensten