Kungl. Maj:ts proposition angående anslag för bugetåret 1974/75 till byggnadsarbeten m.m.

Proposition 1974:34

Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.

Kungl. Maj:ts proposition nr 34 1974                Prop. 1974:34

Nr 34

Kungl. Majrts proposition angående anslag för budgetåret 1974/75 till byggnadsarbeten m. m. inom utbildningsdepartementets verksamhetsområde; given den 8 mars 1974.

Kungl. Maj:t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet över utbildningsärenden, föreslå riksdagen all bifalla de förslag om vilkas avlålande till riksdagen föredragande departementschefen hemställt.

CARL GUSTAF

BERTIL ZACHRISSON

Propositionens huvudsakliga innehåll

I propositionen föreslås ett investeringsanslag av 210 milj. kr. för byggnadsarbeten inom utbUdningsdepartementets område. Medelsförbrukningen för verksamheten under innevarande och nästa budgetår beräknas till sammanlagt ca 430 milj. kr.

Medel tas upp för bl. a. ombyggnad av lokaler i Stockholms slott för livrustkammaren, nybyggnad för högre utbildning i Vä.xjö, nybyggnad för restaurang m. m. inom Chalmersområdet och nybyggnad för kemi, etapp II, i Göteborg samt nybyggnad för högre utbildning, etapp II, i Örebro. Vidare beräknas medel för fortsatt utbyggnad för högskolan i Luleå.

För inredning och utrustning av lokaler vid universiteten m. m. föreslås en niedelsanvisning av 75 milj. kr.

I propositionen behandlas ett förslag till utbyggnadsplan för Skepps-och Kastellholmarna i Stockholm avgivet av 1969 års Skeppsholmsut-redning. Vidare anges vissa riktlinjer för den fortsatta lokal- och utrustningsplaneringen inom kulturområdet.

1    Riksdagen 1974.    1 saml.    Nr 34

Prop. 1974: 34

Utdrag av protokollet över utbildningsärenden, hållet inför Hans Kungl. Höghet Regenten, Hertigen av Halland i statsrådet den 8 mars 1974.

Närvarande: Slatsministem PALME, minislem för utrikes ärendena ANDERSSON, statsråden STRÄNG, JOHANSSON, HOLMQVIST, ASPLING, LUNDKVIST, GEIJER, BENGTSSON, NORLING, LÖFBERG, FELDT, SIGURDSEN, GUSTAFSSON, ZACHRISSON.

Chefen för UtbUdningsdepartementet statsrådet Zachrisson anmäler efter gemensam berednuig med statsrådets övriga ledamöter fråga om anslag för budgetåret 1974175 till byggnadsarbeten m. m. inom utbildningsdepartementets verksamhetsområde och anför.

I prop. 1974: 1 (bU. 10 s. 470 och 354) har Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen att, i avvaktan på särskild proposition i ämnet, för budgetåret 1974/75 beräkna

till Byggnadsarbeten inom utbUdningsdepartementets verksamhetsområde ett investeringsanslag av 210 milj. kr.;

tUl Inredning och utrustning av lokaler vid universiteten m. m. ett reservationsanslag av 75 milj. kr.

Jag anhåller all nu få ta upp dessa frågor.

Prop. 1974: 34

Byggnadsarbeten inom utbildningsdepartementets verksamhetsområde

1972/73 Utgift'       209 719 289         Behålhimgi        20 740 493

1973/74 Anslag2      202 102 000 1974/75 Förslag      210 000000

1 Anslagen Byggnadsarbeten för vissa kulturändamål, Byggnadsarbeten vid
specialskolan m. m. och Byggnadsarbeten vid universiteten m. m.

2 Anslagen Byggnadsarbeten för vissa kulturändamål och Byggnadsarbeten
vid universiteten m. m.

Delta investcringsanslag, som fr. o. m. budgetåret 1974/75 ersätter anslagen Byggnadsarbeten för vissa kulturändamål. Byggnadsarbeten vid specialskolan m. m. och Byggnadsarbeten vid universiteten m. ra., avser byggnadsarbeten inom de delar av sektorerna utbildning, forskning och kultur —■ med undantag för verksamheten vid Sveriges Radio — som finansieras inom VIII:e huvudtiteln och där byggnadsstyrelsen har ansvar för lokalförsörjningen.

Jag har 1 prop. 1974: 28 anmält mina förslag till Kungl. Maj:t med anledning av vad kulturrådet och 1965 års musei- och utställningssak-kunna (MUS 65) föreslagit i sina betänkanden (SOU 1972: 66) Ny kulturpolitik och (SOU 1973:5) Museerna. Några av de frågor som aktuahscrats av vad utredningarna föreslagit bör anmälas i detta sammanhang.

1965 års musei- och utställningssakkunniga

MUS 65 har i betänkandet Museerna sammanfattat planeringsläget vad gäller lokalförsörjningen för de museer där byggnadsstyrelsen har ansvaret för lokalförsörjningen. MUS 65 konstaterar bl. a. att det föreligger ett uppdämt behov av genomgripande förbättringar i fråga om de statliga museernas lokalförsörjning. Utredningen redovisar att byggnadsstyrelsen har utfört en långtgående planering för hur dessa behov skall tillgodoses. Styrelsen har därvid funnit del nödvändigt att i form av en detaljerad plan för investeringarna lämna underlag för Kungl. Maj:ts prioritering och styrning av resursinsatserna. För de berörda museernas del skulle ett realiserande av museernas nuvarande planer och på grundval av dessa upprättade byggnadsprogram medföra investeringar i Storleksordningen 150 milj. kr. I dessa planer ingår enligt utredningen förslag till åtgärder av två slag, nämligen dels sådana som syftar till alt genom enbart lokalförbättringar effektivisera den nuvarande verksamheten, dels sådana som sammanhänger med en ökad

1*    Riksdagen 1974.    Isaml.    Nr 34

Prop. 1974: 34                                                          4

ambitionsnivå som för att realiseras inte endast kräver ökade lokalresurser utan även ökade resurser i form av personal, omkostnadsanslag, etc. Då här föreligger ett heterogent komplex av krav och önskemål konstaterar utredningen att en prioritering som innebär enbart en rangordning mellan de olika museerna inte kan genomföras.

Den långsiktiga planering som efterlysts av byggnadsstyrelsen behöver utföras i samarbete mellan byggnadsstyrelsen och elt organ med samlad översikt över de statliga museemas verksamhet.

Planeringsfrågorna inom den statliga museisektorn har behandlats av några av de remissinstanser som yttrat sig över betänkandet. Byggnadsstyrelsen anför all utredningens skisser till en utbyggnad av museisektorn redovisar snarare ett resursbehov än en genomarbetad utbyggnadsplan. Om ett sammanhållet organ på central nivå skapas kan dock detta inom senare beslutade ramar göra prioriteringar och utarbeta åtgärdsprogram för hur utredningens intentioner skall förverkligas. Statskontoret understryker kravet på en långsiktig och konsekvent lokalplanering och föreslår i likhet med teater- och musikrådet att förutsättningarna prövas för en för museerna samordnad lokalplanering inom ramen för en särskild lokal- och utrustningsprogramkommitté (LUP-kommitté), förslagsvis knuten till det föreslagna statens kulturråd. Kulturrådet menar att det nya kulturrådet bör kunna göra viktiga insatser genom att i samråd med byggnadsstyrelsen utarbeta underlag i frågor som rör de statliga museernas lokalförsörjning. Med hänsyn till de stora anspråk som finns blir prioriteringen mellan projekten särskilt betydelsefull.

1969 års Skeppsholmsutrednlng

1969 års Skeppsholmsutrednlng (Fö 1970: 18) har i april 1972 överlämnat betänkandet (Ds Fö 1972: 1) med samma namn.

Med utgångspunkt i tidigare principskiss — 1959 års Skeppsholms-utrednings betänkande (SOU 1966: 27) Skeppsholmens framtida användning —■ för Skepps- och Kastellhohnarnas användning sedan marinen i huvudsak flyttat från holmarna har utredningen upprättat en utbyggnadsplan för dessa. Holmarna skall enligt utredningens direktiv »användas för i huvudsak kulturella och konstnärliga ändamål samt för turism och fritidsverksamhet».

Syftet med den utbyggnadsplan som utredningen lagt fram är att ge långsiktiga rikthnjer för holmarnas disposition. Dessa riktiinjer har utformats med utgångspunkt i att den kulturmiljö som Skepps- och Kastellholmarna utgör skall tas till vara samtidigt som holmarna bör förvandlas liU en levande stadsdel med kulturell inriktning allt under beaktande av de pietelskrav som holmarnas historia, läge, natur och bebyggelse ställer upp. Planarbetet har i första hand inriktats på att redovisa huvudprinciper för den framtida dispositionen av mark, bygg-

Prop. 1974: 34                                                                         5

nåder och anläggningar i syfte att ge underlag för bl. a. fortsatt beslutsfattande. Utredningen framhåller särskilt att man därvid inte funnit det vara vare sig möjligt eller eftersträvansvärt att på varje enskild punkt presentera slutliga ställningstaganden. I de fall där olika alternativ enligt utredningen ansetts tänkbara bör del i stäUet finnas utrymme för en kontinuerlig omprövning av planförslagets detaljer.

Målsättningen för utredningen har varit att ge de kulturinstitutioner som vunnit hävd på Skeppsholmen tillräckliga expansionsmöjligheter, att liUföra holmarna sådana verksamheter som genom ett differentierat innehåll kan bidra liU att berika holmamas karaktär av kultur- och rekreationsområde samt all ge vidgat utrymme för spontana aktiviteter utanför de etablerade institutionernas ram.

Vissa förslag har åskådliggjorts av utredningen bl. a. i form av en dispositionsplan för holmarna. Denna är inle alt se som ett förslag lUl slutlig utformning av nybyggnader och nyanläggningar.

Kartor över dels nuvarande, dels av utredningen föreslagen disposition av bebyggelsen på holmarna torde få återges som bilaga 1 till statsrådsprotokollet i detta ärende. Utredningens förslag för de olika verksamheterna på holmarna är i korthet följande.

Museer

Förutom de museer som i dag finns på Skeppsholmen, nämhgen modema museet, östasiatiska museet samt Sveriges arkitekturmuseum föreslår utredningen alt nationalmuseets konslhanlverksavdelning förläggs dit. Utredningen innehåller förslag till utvidgade lokaler för dessa museer.

U tbUdningsinstitutioner

Utbildningsinstitutionerna på Skeppsholmen representeras i dag av konsthögskolan samt av nordiska institutet för samhällsplanering. Utrednmgen förordar att en av konstnärsutbildningssakkunniga föreslagen designhögskola förläggs till ön.

För konst- och designhögskolorna föreslås omfattande nybyggnader på varvsområdet på Skeppsholmens nordöstra sida.

Annan kultureU verksamhet

F. n. pågår en försöksverksamhet i Skeppsholmskyrkan bl. a. med syfte all göra denna till en mötesplats för det kyrkliga och profana kulturlivet. Utredningen förordar alt försöksverksamheten fortsätter. Vidare föreslår utredningen alt regionmusiken i Stockholm förläggs till holmarna.

Inom Stockholms kommun pågår f. n. utredningar om förutsättningarna för att ordna ateljéer och verkstäder för konstnärer på varvsområdel.

Prop. 1974: 34                                                          6

Rekreation och fritid

Ulbyggnadsplanen syftar till alt med bevarande av den nuvarande nalurmUjön tillskapa grönytor och uterum som medger en mera varierad användning av holmarnas friylor än f. n.

En ca 10 000 m stor sammanhängande grönyta för olika frilufIs-aktiviteter föreslås bli anordnad på området mellan Långa raden och Södra brobänken på Skeppsholmens sydväslsida. För ulomhusevenemang kommer även en nyanlagd gård saml planen framför moderna museet att slå till förfogande.

Utrednmgen förordar att en av kasernbyggnaderna byggs om till vandrarhem.

Utredningens förslag kommer att medföra en ökad publiktillströmning tiU holmarna. Utrednmgen har redovisat förslag om hur de därigenom ökade kraven på publikservice skall tillgodoses.

Trafik

Utredningen föreslår att trafikförhållandena på holmarna saneras. Skeppsholmen bör tillföras kollektiva kommunikationer för att tiUgäng-lighoten skall ökas och den enskilda biltrafikens rörelsemönster bör samtidigt begränsas radikalt.

I ulbyggnadsplanen föreslås all huvuddelen av holmarnas parkeringsplatser anordnas på varvsområdel. Parkeringen skall kunna nås genom en tunnel under Skeppsholmskyrkan.

Wasamuseet

Stockholms kommun har hos byggnadsstyrelsen föreslagit att Wasamuseet förläggs till Skeppsholmen. Med hänsyn till bl. a. den planerade Wasahallens volym samt till Wasamuseets Irafikalstrande effekter avstyrker utredningen all delta förläggs till Skeppsholmen.

Framtida handläggning av Skeppsholmens utbyggnad

Utredningen har bedrivits i samarbete med en av Stockholms kommun utsedd samarbetsgrapp för Skeppsholmen.

Betänkandet får ses som elt principprogram i översiktlig form för Skepps- och Kastellholmamas framtida disposition. Genomförandel av den föreslagna vilaliseringen av holmarna som ett kultur- och rekrea-lionscentrum bör enligt utredningen ses som en för staten och Stockholms kommun gemensam angelägenhet. Den samordning av planeringsinsatser mellan dessa parter som redan uppnåtts vid arbetet med utbyggnadsplanen bör gälla som riktlinje även för den fortsatta detaljplaneringen. Efter remissbehandling av utbyggnadsplanen bör denna därför överlämnas till byggnadsstyrelsen som har att i samarbete med kommunen fullfölja planeringen av Skepps- och Kastellholmamas framtida disposition.

Prop. 1974: 34 7

Remissyttrandena

Över utredningen har, efter remiss, yttranden avgetts av överbefälhavaren (ÖB), chefen för marinen (CM), fortifikationsförvaltningen (FortF), byggnadsstyrelsen, kammarkollegiet, statskontoret, sjöfartsstyrelsen, riksantikvarieämbetet (RAÄ), universitetskanslersämbetet — som överlämnat yttrande från universitetet i Stockholm — LUP-kommittén fär Stockholm, utrustningsnämnden för universitet och högskolor, nationalmuseum med östasiatiska museet, statens sjöhistoriska museum, Konstakademien, nordiska institutet för samhällsplanering, länsstyrelsen i Stockholms län, Stockholms kommun, Stockholms läns landsting, domkapitlet i Stockholm, organisationskommittén för regionmusiken, organisationskommittén för högre musikutbildning — som överlämnat yttrande från musikhögskolan i Stockholm — konstnärsutbildningssakkunniga (KUS), MUS 65 samt Jacobs församling.

Vidare har yttranden avgetts av Svenska turistföreningen (STF), Stiftelsen Sveriges arkitekturmuseum. Stiftelsen Birkagården, Svenska kyrkans kulturinstitut och Skeppsholmens byalag.

Härutöver har Sveriges arkitekters riksförbund (SAR) ooh Skeppsholmens båtklubb inkommit med skrivelser med anledning av utredningens förslag.

De av remissorganen framförda synpunkterna har varit av två slag, dels sådana som hänför sig tiU av utredningen föreslagna huvudprinciper för dispositionen av holmarna, dels sådana som berör detaljer i utredningens förslag. Jag skall i detta sammanhang endast redovisa sådana synpunkter som berör huvudprinciperna, dvs. utredningens aUmänna målsättning, förslagel till verksamhetsplan och fysisk plan samt den fortsalla handläggningen av Skeppsholmsutredningens förslag. Förslag till åtgärder med anledning av förslaget vad gäller Skeppsholmskyrkan kommer att anmälas för Kungl. Maj:l i annat sammanhang.

AUmän målsättning

KUS, nationalmuseet samt STF ansluter sig till den av utredningen angivna målsättningen. Skeppsholmens byalag anser att förslaget kan läggas till grund för omdaningen av miljön på holmarna. Även Stockholms kommun anser alt förslaget, med vissa undantag, bör kunna ligga tUl grund för den fortsatta planeringen av området. MUS 65 konstaterar all utredningen vall alt låta miljöaspekterna bli bestämmande för graden av utnyttjandet av holmarna och anser att de framlagda förslagen väl motsvarar målet att få till stånd ett levande centmm för kulturverksamhet.

SAR delar utredningens uppfattning men finner det angelägel att undvika en koncentration av en och samma verksamhelstyp till holmarna. Liknande uppfattningar framförs av nordiska institutet för samhällsplanering och Stockholms läns Icmdsting. Institutet pekar på den

Prop. 1974: 34                                                          8

segregation och ensidighet i mUjön som en koncentration av institutioner inom miljögestaltningens område innebär och den stimulans som sådana institutioner skulle kunna ge andra områden i Stockholmsregionen och landet i övrigt. Institutet menar att utredningen borde ställt sig mer positiv till andra verksamheter om man önskar ett mera differentierat innehåll i verksamheten på holmarna. Landstinget anser att en viss försiktighet och återhållsamhet bör gälla vad avser en förläggning av utbildning inom kultursektorn och konstnärsateljéer till holmarna. En ensidig inriktning på en viss typ av institutioner kan innebära att Skeppsholmen uvecklas tiU cn kulturell ö i inte enbart positiv bemärkelse. Landstinget finner vidare att åtgärder för att öka verksamheten hos publika inrättningar på holmarna är att föredra framför åtgärder som leder till en ökning av antalet icke-publika institutioner och inrättningar där. Liknande tankegångar framförs av Sveriges arkitekturmuseum som diskuterar konflikten i målsättningen att samtidigt bevara holmarnas miljö och vitalisera verksamheten där. En minskning av' publikunderlaget minskar enligt museet samtidigt underlaget för den koUektiva trafikförsörjningen och därmed även besöksfrekvensen på holmarna.

Enligt RAÄ bör den planering som sker för holmarna i första hand vara en bevarandeplanering där målet är att finna lämphga funktioner för byggnaderna med ett minimum av ombyggnadsålgärder samt att säkerstäUa den yttre miljön. Enligt ämbetet synes utredningens förslag i huvudsak uppfylla kraven på en första etapp i denna bevarandeplanering.

Verksamhetsplan

Flertalet remissinstanser är med dc undantag jag tidigare berört positiva till utredningens förslag till vilka verksamheter som skall beredas plats på holmarna. Ett stort antal detaljerade synpunkter angående dispositionen av olika byggnader samt ordningen för genomförandet av utredningens förslag förs fram. Jag skall i delta sammanhang endast ta upp frågor om den framtida mUitära verksamheten på holmarna och om bostäder där. Enligt utredningens direktiv skall vissa byggnader på holmarna disponeras för försvaret även i framliden. Vissa av de övriga byggnader som i dag disponeras av försvaret skall genom Kungil. Maj:ts beslut den 6 maj 1970 t. v. hyresfritt få disponeras av försvaret. Flertalet av dessa berörs av utredningens förslag. ÖB, CM, och FortF har ett flertal erinringar mot förslagen i dessa delar. Erinringarna berör dels lidplanen för försvarets avflyttning från de övergångsvis disponerade byggnaderna, dels den framlida användningen av f. d. sjökrigsskolan (byggnad nr 32). De mUitära remissorganen föreslår att denna byggnad tas in bland de byggnader som permanent får disponeras för mihtära ändamål. Enligl ÖB och FortF pågår en prövning av möjligheterna att föriägga försvarshögskolan till Skeppsholmen och då i första hand till

Prop. 1974: 34                                                                         9

amiralitetshuset (byggnad nr 18). En sådan förläggning skuUe kräva ytterhgare lokaler utanför amiralitetshuset varvid f. d. sjökrigsskolan skuHe vara lämplig. CM och FortF motsätter sig att salutbalteriet vid entrén till Skeppsholmen avlägsnas i enlighet med utredningens förslag. CM anför också att marinen även i fortsättningen bör ha en viss hemortsrätt på Skepps- och Kastellholmarna.

Bostäder finns i dag bl. a. på Kastellholmen och i östra boställshusel på Skeppsholmen. Utredningen föreslår alt dessa bibehålls. Vidare finns ett antal enstaka bostadslägenheter i de övriga byggnaderna på Skeppsholmen. Utredningen föreslår alt dessa senare bostäder avvecklas. Länsstyrelsen anser att ett mycket begränsat antal bostäder för t. ex. funktionärer och studerande vid institutioner på holmarna bör upplåtas inom området.

Stockholms domkapitel och Jacobs församling föreslår all det s. k. prästbostället på Skeppsholmen, vilkel i utredningens förslag föreslås bli använt som fotomuseum bibehålls som bostad. Församlingen föreslår att prästboställel i framtiden upplåts åt någon kyrklig befattningshavare i den församling som i framtiden utrustas med huvudmannafunktioner för Skeppsholmskyrkan. Skeppsholmens byalag anser all ev. lediga lägenheter på Kastellholmen bör upplåtas till innehavarna av de bostäder på Skeppsholmen som enligt utredningens förslag skall avvecklas.

Stockholms kommun anför att holmarna erbjuder en utmärkt bostadsmiljö för alla kategorier människor. Kommunen menar därför all frågan om bosläder på Skeppsholmen inte bör bli föremål för beslut enhgt utredningens förslag. Då viss UtbUdningsverksamhet bedrivs i statlig regi anser kommunen att man bör överväga att göra de nu befintliga lägenheterna till elevhem för dem som studerar på Skeppsholmen. En sådan ordning skulle innebära en snabb genomströmning av hyresgäster. Många skulle på del sättet få uppleva privilegiet att bo på Skeppsholmen utan någon risk för att dessa bostadsområden efter hand skulle komma att domineras av vissa privilegierade medborgargrupper.

Fysisk plan

Utredrungen har som utgångspunkt för sitt förslag till fysisk plan angivit alt holmarnas nuvarande karaktär skall beslå saml all vart och ett av de enskilda elementen i denna mUjö skall respekteras och vårdas med varsamt handlag. Denna utgångspunkt har inte föranlett några erinringar från remissorganens sida.

RAÄ framhåller att holmarnas miljökvaliteter är så höga att rivningar i syfte att höja dessa med få undantag måste te sig meningslösa. Ämbetet anser det vara en naturlig och värdefull principlösning att alla nybyggnader är koncentrerade till del gamla varvsområdet. Den i utredningen redovisade nybyggnadsvolymen bör enligl ämbetet betraktas som ett maximiallernativ som helsl inte bör komma till utförande. Lik-

Prop. 1974: 34                                                                        10

nande synpunkter anförs av SAR och Konstakademien Enligt SAR är en undersökning av möjligheterna att i ökad omfattning använda befintliga byggnader väl motiverad. Även MUS 65 ifrågasätter om inle en långt större återhållsamhet beträffande föreslagna rivningar varit befogad i ett läge där utredningen valt alt låta miljöaspekterna bli bestäm-nande synpunkter anförs av SAR och Konstakademien. Enligt SAR är mande för graden och arten av holmarnas bevarande. Från olika remissinstanser framförs skilda önskemål om bevarande av ett flertal byggnader.

Enligl byggnadsstyrelsen har reduktioner i ett av programmen som legat till grund för uppbyggnadsplanen medfört att de till rivning föreslagna arrestbyggnaden (nr 14) och kasern LV (nr 17) tills vidare kan bibehållas. Vidare biträder byggnadsstyrelsen ett förslag från FortF att krut- och fosforhusen (nr 206 och 207) på Kastellholmen återförs till försvarets fastighetsfond och bevaras. Styrelsen anför vidare all Konstakademien under hand uttalat sig för att en lösning av konsthögskolans lokalfrågor i görligaste mån baseras på en återanvändning av befintliga byggnader på Skeppsholmen varvid tidigare angivna programkrav torde kunna omprövas. Styrelsen anser det väsentligt all i samråd med akademien utreda elt sådant alternativ innan ställning tas till en utbyggnad av konsthögskolans lokaler på Skeppsholmen.

Framtida handläggning av Skeppsholmens utbyggnad

För ett genomförande av utredningens förslag krävs bl. a. ett samarbete mellan staten och Stockholms kommun i ett flertal frågor som t. ex. underhåll av gator och parkområden och upplåtelse av vissa fastigheter. Holmarna är inte heller stadsplanelagda.

Stockholms kommun redovisar att kommunstyrelsen genom beslut den 31 januari 1973 bl. a. beslutat dels att uppdra ät den tidigare tiUsatta arbetsgruppen för planering av Skeppsholmens framtida användning, vilken samarbetat med Skeppsholmsutredningen, att medverka i det fortsatta planeringsarbetet, dels att överlämna sitt remissvar över Skeppsholmsutredningen till förhandlingskommissionen för handläggning av vissa aktuella markuppgörelser mellan kronan och kommunen som underlag för kommande förhandlingar med' kronan.

Anslagsförslag m. m.

Från byggnadsstyrelsen och tekniska högskolans i Stockholm byggnadskommitté föreligger framställningar om investeringsanslag för budgetåret 1974/75. Vidare har styrelsen successivt redovisat projekterings-handlingar m. m. för aktuella byggnadsobjekl.

Jag viU först erinra om de principer som gäller för handläggningen av ärenden rörande byggnadsverksamheten under detta anslag.

Prop. 1974: 34                                                         11

För varje uiuversitetsort finns en lokal- och ulrustningsprogramkom-mitté (LUP-kommitté) med uppgift all utarbeta lokal- och utrustningsprogram för flertalet högskolor på orten. Kommittéerna för Uppsala, Lund och Göteborg utarbetar motsvarande program även för de tre berörda fUialorterna, dvs. resp. Örebro, Växjö och Karlstad. Genom beslut den 29 juni 1970 tillkallades en LUP-kommitté för Linköping. Organisationskommittéerna för högre teknisk utbildning och forskning i övre Norrland saml för högre musikutbildning har motsvarande uppgifter för resp. utbildning och forskning i Luleå samt högre musUcut-bildning utanför Stockholm. Programunderlag för bl. a. lärarhögskolorna och specialskolan utarbetas av skolöverstyrelsen. Den år 1969 tillkallade universitelsreslaurangkommitlén skall bl. a. upprätta lokalprogram för sådana restauranglokaler, i anslutning liU universitet och högskolor m. m., som skall uppföras av staten. För huvuddelen av de myndigheler och institutioner som inle innefattas av verksamheten hos de nämnda kommittéerna utarbetar byggnadsstyrelsen lokalprogram.

När ett lokalprogram färdigställts överlämnas det liU byggnadsstyrelsen som på grundval av lokalprogrammet i samråd med den myndighet som utarbetat detta upprättar ett byggnadsprogram. Detta innehåller bl. a. förslag liU byggnadsobjeklels placering och allmänna utformning saml en uppskattning av kostnadema och en beräknad lid-plan för objektet.

Kungl. Maj:t lämnar efter prövning av byggnadsprogrammet i regel ett uppdrag alt utarbeta förslags- eller huvudhandhngar för objektet. När handlingar har färdigstäUts på vilka en tillförlitlig kostnadsberäkning kan grundas begärs normalt medel av riksdagen för byggnadsobjektet. En närmare redogörelse för denna handläggningsordning lämnas i en tryckt promemoria, benämnd Handläggning av statiiga byggnadsärenden (Finansdepartementet 1968). Kungl. Maj:t har den II april 1969 uppdragit åt byggnadsstyrelsen alt t. v. bedriva försöksverksamhet med lotalentreprenad. Inom ramen för denna försöksverksamhet kan del bli aktuellt all begära medel av riksdagen för vissa byggnadsobjekt på grundval av en kostnadsuppskattning av underlaget för lolalentrepre-naden.

I min följande redogörelse för de byggnadsobjekt som är aktueUa för nästa budgetår tar jag sålunda i regel inle upp sådana objekt för vilka projekteringen ännu inle nått del stadium då — enligl nämnda handläggningsordning — redovisnuig för riksdagen bör ske. Jag kommer inte heller alt särskilt behandla sådana objekt som tidigare redovisats för riksdagen och för vUka kostnadsramama föreslås antingen bh uppförda med oförändrade eller sänkta belopp eller bli höjda endast med hänsyn liU den allmänna byggnadskoslnadsslegrmgen. För liden den 1 april 1972 —den 1 april 1973 beräknar styrelsen denna koslnadsstegring tiU 8,5 %. Kostnaderna redovisas i del följande i prislägel den 1 april 1973 om inle annan prisnivå anges.

1**    Riksdagen 1974.    Isaml.    Nr 34

Prop. 1974: 34 12

Stockholm

Försörjningsåtgärder inom Frescatiområdet. För översiktlig planläggning och för anslutningsavgifter får resp. 1,5 milj. kr. och 1,3 mUj. kr. tas i anspråk.

För övriga åtgärder finns en kostnadsram av 24 095 000 kr. i prisläget den 1 april 1972, vilkel motsvaras av 24 450 000 kr. i prislägel den 1 april 1973. Kungl. Maj:t uppdrog den 29 juni 1973 av sysselsättningsskäl åt byggnadsstyrelsen att utföra en gångväg mellan södra tunnelbaneuppgången och nybyggnaderna inom Frescatiområdet inom en kostnadsram av 200 000 kr. Nämnda belopp motsvaras av 215 000 kr. i prislägel den 1 april 1973. Styrelsen föreslår att en kostnadsram av (24 450 000 + 215 000 =) 24 665 000 kr. för övriga åtgärder förs upp i investeringsplanen.

Försörjningsåtgärder inom karolinska institutets område. För översiktlig planläggning och för anslutningsavgifter får resp. 690 000 kr. och 700 000 kr. las i anspråk.

För övriga åtgärder finns en kostnadsram av 4 595 000 kr. i prislägel den 1 april 1972, vilket motsvaras av 4 675 000 kr. i prisläget den 1 april 1973. Kungl. Maj:t uppdrog den 29 juni 1973 av syssel-sällningsskäl åt byggnadsstyrelsen all inom en kostnadsram av 1,5 mUj. kr. utföra arbeten för förstärkning av distributionssystem el för värmeförsörjning vid karolinska institutet. Nämnda belopp motsvaras av 1630 000 kr. i prislägel den 1 april 1973. Styrelsen föreslår all kostnadsramen för övriga åtgärder förs upp med ett belopp av (4 675 000 -I- 1 630 000 =) 6 305 000 kr.

Nybyggnad för elevbostäder vid Tomtebodaskolan. Byggnadsstyrelsen har den 8 oktober 1973 redovisat förslag tiU utbyggnadsplan för elevbostäder vid specialskolan för synskadade elever vid Tomteboda i Solna. Förslagel syftar till att en mer normal bostadsmiljö skall kunna erbjudas eleverna och avser 10 marklägenheter för vardera 5—6 elever i radhus inom norra delen av skolområdet. Skolans elever bor f. n. i rum i skolans huvudbyggnader i direkt anslutning tiU skollokalema. Byggnadsstyrelsen avser alt senare studera den fortsatta användningen av de nuvarande bostadsutrymmena. Styrelsen uppskattar kostnaderna för nybyggnaden till 2,9 milj. kr.

Ombyggnad för livrustkammaren. Byggnadsstyrelsen har den 13 december 1972 redovisat förslagshandlingar för en ombyggnad av lokaler i Stockholms slott för livrustkammaren. Förslaget till ombyggnad innebär all lokaler i slottets södra och östra längor samt södra flygel ställs i ordning för den del av livrustkammaren som f. n. är inrymd i Nordiska museels byggnad på Djurgården i Stockholm.

Kostnaderna för ombyggnaden beräknas till 8 950 000 kr. i prisläget den 1 april 1972. Av dessa kostnader hänför sig 1 000 000 kr. till grund-

Prop. 1974:34                                                                         13

förstärkning m. m. av slottet och 600 000 kr. för iordningställande av nya lokaler för husgerådskammaren som f. n. utnyttjar delar av de lokaler som berörs av ombyggnaden.

Uppsala

Nybyggnad för icke-laborativa instUutioner. I investeringsplanen har för nybyggnaden förts upp en preliminärt beräknad kostnadsram av 47 mUj. kr. i prisläget den 1 april 1972 (prop. 1973: 61 s. 6 och 16).

Sedan byggnadsstyrelsen den 23 oktober 1973 överlämnat bygghandlingar för objektet uppdrog Kungl. Maj:t den 23 november 1973 ål styrelsen att utföra nybyggnaden, som omfattar en rumsyla av 16 250 m-. Kostnaderna för nybyggnaden med tUlhörande försörjnings-åtgärder beräknas till 47 milj. kr. Styrelsen räknar med all byggnaden kan vara färdig i januari 1976.

Växjö

Nybyggnad för högre utbildning. Kungl. Maj:t uppdrog den 18 maj 1973 ål byggnadsstyrelsen att projektera nybyggnad för högre utbUdning i Växjö t. o. m. bygghandlingar. Enligl beslutet skulle nybyggnaden omfatta lokaler för verksamheten vid universitetsfilialen i Växjö med en programyla — exkl. kappmm m. m. — av högst 3 300 m saml härutöver lokaler för erforderlig reslaurangservice.

Byggnadsstyrelsen har den 21 januari 1974 redovisat kompletterade förslagshandlingar för nybyggnaden. Av redovisningen framgår all nybyggnaden — inkl. reslauranglokaler om 225 platser — beräknas få en rumsyta av 4 760 m.

I gällande investeringsplan för universiteten m. m. finns uppförd en preliminärt beräknad kostnadsram av 2 mih. kr. i prisläget den 1 aprU 1972 för försörjningsålgärder (jfr prop. 1972: 28 s. 14). Byggnadsstyrelsen beräknar nu kostnaderna för försörjningsålgärder inkl. anslutningsavgifter tiU 2,5 mih. kr. saml kostnaderna för byggnadsarbetena till 12,6 milj. kr. Arbetena beräknas kunna påbörjas i september 1974.

Lund/Malmö

Om- och tUlbyggnad för lärarhögskolan. En redogörelse för objektet har lämnats senast i prop. 1973: 61 (s. 7). I gällande investeringsplan för universiteten m. m. är uppförd en kostnadsram av 33 350 000 kr. i prisläget den 1 april 1972, vilket motsvaras av 35 700 000 kr. i prislägel den 1 april 1973. Ramen avser nybyggnad av fyra av de sammanlagt sex husdelar som enligt tidigare planering skuUe byggas i anslutning lUl lärarhögskolan i Malmö. Denna planering har skett med utgångspunkt i all lärarhögskolan skulle disponera lokaler med en programyta av högst 19 000 m". Med anledning av den minskade intagningen av elever till lärarhögskolorna uppdrog Kungl. Maj:t den 18 maj 1973 åt skol-

Prop. 1974: 34                                                         14

överstyrelsen att upprätta ett reviderat lokalprogram för vissa lärarhögskolor. Skolöverstyrelsen har överlämnat ett sådant reviderat lokalprogram för lärarhögskolan i Malmö lUl byggnadsstyrelsen. Med utgångspunkt i det nya lokalprogrammet har byggnadsstyrelsen den II december 1973 redovisat ett förslag liU reviderad kostnadsram för objektet.

Byggnadsstyrelsen föreslår att lärarhögskolan får disponera lokaler i om- och tillbyggnaden med en programyla av 17 745 m Förslaget innebär att två av de planerade sex husdelarna i tillbyggnaden inte behöver ulföras. För de utförda delarna kan kostnadsramen sänkas till 30 500 000 kr. För ombyggnaden av äldre lokaler i lärarhögskolan saml för de omdispositioner av de nybyggda delarna som är betingade av all två husdelar inte kommer alt ulföras beräknar byggnadsstyrelsen kostnaden till resp. 1 600 000 kr. och 700 000 kr., varför en kostnadsram av (30 500 000 -F 1 600 000 -h 700 000 =) 32 800 000 kr. bör föras upp i investeringsplanen.

Giiteborg

Försörjningsåtgärder inom Chalmers tekniska högskola. För översiktlig planläggning och för anslutningsavgifter får resp. 1,3 milj. kr. och 2 milj. kr. las i anspråk.

För övriga åtgärder finns en kostnadsram av 10175 000 kr. i prisläget den 1 aprU 1972. Härav har byggnadsstyrelsen slutredovisat ett delobjekl till en kostnad av 183 000 kr. Resterande belopp, dvs. (10175 000 — 183 000 =) 9 992 000 kr., motsvaras av 10 250 000 kr. i prislägel den 1 april 1973.

Forskningslaboratorium inom medicinarområdet. I gällande investerings-, inrednings- och utrustningsplaner finns för delta objekt uppförda kostnadsramar enligl följande sammanställning.

Investermgsram (prisläge 1973-04-01)    ...... 5 295 000 kr.

Inredningsram   .......................................   800 000 kr.

Utmslningsram..........................................   750 000 kr.

Summa                                                    6 845 000 kr.

En redogörelse för nybyggnaden har lämnats senast i prop. 1971: 35 (s. 21).

Genom beslut den 11 febmari 1972 medgav Kungl. Maj:l att i gällande investerings-, inrednings- och utrustningsplaner uppförda kostnadsramar för nybyggnaden får belastas med högre belopp än vad som angivils i resp. plan, dock all den sammanlagda belastningen av nämnda kostnadsramar inte får överstiga summan av de tre ramama. Styrelsen, LUP-kommittén och utmstningsnämnden för universitetet och högskolor föreslår nu alt ramarna omfördelas enligt följande sammanställning.

Prop. 1974:34                                                          15

Investeringsram     ................................... 6 050 000 kr.:

Inredningsram   .......................................    400 000 kr.

Utrustningsram......................................... .. 495 000 kr.

Summa                                                    6 945 000 kr.

Skillnaden (6 945 000 — 6 845 000 =) 100 000 kr. mellan summan av de tidigare och de nu föreslagna ramama hänför sig tiU de prisökningar på inredning och utrustning som inträffat sedan ramarna uppfördes.

Nybyggnad för lärarhögskolan m. m. För objektet har en kostnadsram av 68 milj. kr. i prisläget den 1 april 1972 förts upp i gällande investeringsplan för universiteten m. m. (prop. 1973:61 s. 8). Kungl. Maj:t uppdrog den 13 september 1973 åt byggnadsstyrelsen att utföra vissa anläggningar för parkering och ulomhusidroll inom denna ram. Som jag tidigare anfört vid redovisningen av om- och tillbyggnad för lärarhögskolan i Malmö pågår en översyn av lokalprogrammen för vissa lärarhögskolor. Denna översyn kan komma att leda lUl vissa omdispositioner av nybyggnaden.

Byggnadsstyrelsen har funnit all kostnadsramen för nybyggnaden kan sänkas till 65 mUj. kr. exkl. kostnaderna för de omdispositioner som kan bh aktuella med anledning av den pågående översynen av lokalprogrammet. I avvaktan på att detta arbete slutförs föreslår byggnadsstyrelsen att kostnadsramen för objektet förs upp med ett belopp av 65 milj. kr.

Nybyggnad för restaurang inom Chalmersområdet. Genom beslut den 24 september 1971 uppdrog Kungl. Maj:t ål byggnadsstyrelsen att projektera nybyggnad för restauranglokaler m. m. inom Chalmersområdet. Projektet skulle avse dels en av studentkåren — med anlitande av bl. a. lånefonden för studentkåriokaler — i samråd med byggnadsstyrelsen utförd ombyggnad av del nuvarande kårhuset, dels en av staten utförd nybyggnad för restauranglokaler m. m. Lokalema i det befintiiga kårhuset och nybyggnaden borde omfatta studentkårlokaler med en programyta — exkl. kapprum m. m. — av högst 2 000 m" samt restauranglokaler om sammanlagt 1 170 platser. Sedan byggnadsstyrelsen i en promemoria den 22 september 1972 redovisat förslag tUl fördelning av lokaler mellan de båda byggnaderna uppdrog Kungl. Maj:t — med hänsyn till de redovisade kostnaderna för de föreslagna arbetena — den 24 november 1972 åt styrelsen att redovisa möjligheterna all med mer begränsade nyinvesteringar tUlgodose behovet av restaurangplatser inom området. Antalet restaurangplatser i anslutning till kårhuset borde utökas till sammanlagt 700—800, varvid skulle fömtsättas all nu befintliga serveringar utanför kårhuset skulle behållas t. v.

På grundval av del av byggnadsstyrelsen i en promemoria den 19 juni 1973 redovisade arbetet uppdrog Kungl. Maj:t den 13 september 1973

Prop. 1974: 34                                                                        16

ål styrelsen att t. o. m. bygghandlingar projektera dels nybyggnad för matsal och kök, dels — i samråd med studentkåren — ombyggnad av nuvarande kårhus för kafé och studentkårlokaler. Därvid angavs alt summan av statens utgifter för mark- och nybyggnadsarbeten samt lån till studentkåren ur lånefonden för studentkårlokaler skall begränsas till högst 7,1 milj. kr. enhgt prislägel den 1 april 1972.

Enligl byggnadsstyrelsen motsvaras den angivna kostnadsramen av 7,7 mUj. kr. i prislägel den 1 april 1973. Styrelsen räknar med att byggnadsarbetena skall kunna påbörjas i febmari 1975 och föreslår alt en kostnadsram motsvarande hela del angivna beloppet t. v. förs upp i investeringsplanen. Slutiigt skaU dock endast kostnaderna för nybyggnadsdelen belasta detta anslag.

Karlstad

Nybyggnad för universitetsfilialen och lärarhögskolan. Den kostnadsram av 37 950 000 kr. i prislägel den 1 april 1972 som finns uppförd för objektet i investeringsplanen är beräknad bl. a. med utgångspunkt i att en särskUd byggnad för restaurang- och kårlokaler skall uppföras i anslutning tiU nybyggnaden. Kostnadema för dessa lokaler innefattas i investeringsramen (prop. 1972: 28 s. 9).

Dessa lokaler har mot bakgrund av den minskade lärarutbildningsorganisationen i stället kunnat inrymmas i huvudbyggnaden. Med hänsyn till främst denna ändrade förläggning kan kostnadsramen för objektet sänkas liU 33 mUj. kr.

Örebro

Försörjningsåtgärder. För översiktlig planläggning får 600 000 kr. tas i anspråk. För anslutningsavgifter erfordras enligt byggnadsstyrelsen 1,3 milj. kr.

I gällande investeringsplan är uppförd en kostnadsram av 8,6 milj. kr. för övriga åtgärder (prop. 1973: 61 s. 9 och 14). Av nämnda belopp avsåg 6,6 milj. kr. hittills beslutade åtgärder. Byggnadsstyrelsen beräknar nu kostnadema för beslutade åtgärder. till 5,6 milj. kr. Kostnadema för försörjningsålgärder i samband med andra etappen av nybyggnaden för högre utbildning i Örebro beräknar styrelsen till 4,4 milj. kr. Styrelsen föreslår således en kostnadsram av (5,6 -I- 4,4 =) 10 milj. kr. för övriga åtgärder.

Nybyggnad för högre utbildning, etapp II. I prop. 1973: 61 (s. 9) lämnades redogörelse för detta byggnadsobjekl. Byggnadsstyrelsen har den 4 januari 1974 redovisat kompletterade förslagshandlingar. Nybyggnaden omfattar ca 11 500 m rumsyta, varav ca 1 200 m utgör

Prop. 1974: 34                                                                        17

reslauranglokaler med 300 mat- och kaféplatser samt ca 10 300 m lokaler för icke-laborativa institutioner vid universitetsfilialen, lokaler för socialhögskolan, teoretiska ämnen vid gymnastik- och idrottshögskolan, bibliotek samt administration. Enhgt byggnadsstyrelsen bör en kostnadsram av 26 milj. kr. föras upp i gällande investeringsplan. Styrelsen räknar med att byggnadsarbetena kan sältas igång under våren 1974.

Umeå

Försörjningsåtgärder. För översiktlig planläggning och för anslutningsavgifter får resp. 1,5 mUj. kr. och 1 milj. kr las i anspråk.

För övriga åtgärder är en kostnadsram av 15 750 000 kr. i prisläget den 1 april 1972 uppförd i gällande investeringsplan. Härav har byggnadsstyrelsen slutredovisat ett delobjekt till en kostnad av 167 000 kr. Resterande belopp, dvs. (15 750 000 — 167 000 =) 15 583 000 kr., motsvaras av 16 200 000 kr. i prislägel den 1 april 1973.

Luleå

Försörjningsåtgärder. I gällande investeringsplan är uppförd en kostnadsram av 175 000 kr. för översiktlig planläggning. I anslutning till den fortsatta utbyggnaden för högskolan har en bearbetning av utbyggnadsplanen varit nödvändig. Styrelsen föreslår därför att ramen höjs till 400 000 kr.

För anslutningsavgifter och övriga åtgärder finns en kostnadsram av 6 milj. kr. i prisläget den 1 april 1972 (prop. 1972: 130 bil. 6 s. 44). Styrelsen föreslår alt ramen höjs till 9 mih. kr. Nämnda belopp avser beräknad medelsförbrukning t. o. m. etapp VII av nybyggnaderna för högskolan.

Nybyggnader för högskolan. Verksamheten vid högskolan i Luleå påbörjades år 1971, då 50 studerande logs in på den maskintekniska utbildningshnjen. Enligt statsmaktemas beslut skall intagningskapaciteten vid derma utbildningslinje successivt öka till 200 läsåret 1975/76 (prop. 1971: 59, UbU 1971: 17, rskr 1971: 174). Den geoteknologiska utbUdningslinjen startade höstterminen 1972 med 50 studerande. Intagnings-kapaciteten skaU successivt byggas ul till 100 nybörjarplatser läsåret 1975/76 (prop. 1972; 37, UbU 1972: 23, rskr 1972: 173).

I prop. 1973:61 (s. 11) och 1973:85 (bU. 6 s. 29) redogjordes för nybyggnaderna för högskolan. Byggnadsstyrelsen har den 21 januari 1974 redovisat reviderad kostnadsberäkning för etapperna I—VI och syslemhandlingar för etapp VII.

De två första etapperna, som omfattar 4 000 m rumsyta, utfördes av Luleå kommun. I ett av Kungl. Maj:t den 31 augusti 1972 godkänt avtal har föreskrivits att särskild överenskommelse skall träffas om er-

Prop. 1974: 34                                                         18

sättning — grundad på produktionskostnaden — för nämnda etapper. I avvaktan på slutlig överenskommelse medgav Kungl. Maj:t den 26 januari 1973 alt byggnadsstyrelsen fick utbetala å conto högst 9 milj. kr. Enligt styrelsen har kommunen nu redovisat en slulkostnad av 10 950 000 kr.

Etapp III omfattar 7 500 m mmsyta och togs i bruk hösttermmen 1973. Styrelsen beräknar kostnadema för etappen liU 18,5 milj. kr.

Etapp IV omfattar 2 900 m mmsyta och etapperna V och VI sammanlagt 8 620 m rumsyta. Etappema är under utförande.

Etapperna IV och V kommer all tas i bruk till höstterminen 1974 och etapp VI tiU vårterminen 1975. Styrelsen har kostnadsberäknat etapperna tiU resp. 8 500 000 kr., 13 550 000 kr. och 17 500 000 kr.

Enligt syslemhandlingama omfattar etapp VII 2 120 m programyla — exkl. kapprum etc. — och 2 470 m mmsyta. Styrelsen beräknar kostnadema för etappen till 8,5 milj. kr. Enligt styrelsen är det av produktionstekniska skäl fördelaktigt att påbörja byggnadsarbetena redan under våren 1974.

Styrelsen föreslår att i gällande inveslermgsplan förs upp en kostnadsram av sammanlagt (10 950 000 + 18 500 000 4- 8 500 000 -f 13 550 000 -I- 17 500 000 -t- 8 500 000 =) 77 500 000 kr. för etapperna I—VII av nybyggnaderna.

Departementschefen

Vid min anmälan av proposition angående den statliga kulturpolitiken (prop. 1974: 28) anförde jag bl. a. att ett beredningsorgan för lokalfrågor bör knytas till del föreslagna statens kulturråd. Eftersom investeringsfrågor för bl. a. statiiga museer. Operan och Dramatiska teatern berör detta anslag bör kulurrådels roll vid beredningen av dessa frågor behandlas i detta sammanhang.

MUS 65 har i betänkandet Museerna pekat på behovet av investeringar i lokaler för de statliga museema. Som jag redovisat i det föregående har statskontoret saml teater- och musikrådet föreslagit att förutsättningarna prövas för en för dessa museer samordnad lokalplanering inom ramen för en särskild lokal- och utrustningsprogramkommitté (LUP-kommitté), förslagsvis knuten till det föreslagna statens kulturråd. Enligt mina förslag i propositionen om den statliga kulturpolitiken kommer de statliga museerna att ingå i statens kulturråds ansvarsområde. Jag förordar att rådet också får ansvaret för att upprätta lokal- och utruslningsprogram för de statliga museerna, Opran och Dramatiska teatern och de övriga institutioner som Kungl. Maj:l beslutar saml för all dessa program och förslag till åtgärder med anledning därav överlämnas lUl resp. byggnadsstyrelsen och utrustnings-nämnden för vidare handläggning. Dessa uppgifter bör inom rådet handhas   av en särskild lokal- och utrustningsprogramdelegalion som i

Prop. 1974: 34                                                         19

rådets stäUe beslutar i dessa frågor. I den mån andra kulturinslitutioner skaU samlokähseras med museerna och de teatrar som jag här berört bör delegationen vara oförhindrad alt även behandla lokal- och utrustningsfrågor för dessa institutioner. Delegationen bör löpande följa de statliga museernas lokalförsörjning. Delegationen bör särskilt beakta de möjligheter tUl samordning av resurserna som betingas av dels all de berörda museerna är förlagda i huvudsak liU en och samma ort, dels de riktlinjer för omorganisation av vissa av museerna som jag föreslagit i annat sammanhang. Delegationen bör också till kulturrådets styrelse överlämna förslag om i viUien ordning de olika museernas lokalfrågor skall lösas.

Delegationen bör även kunna medverka i beredningen av andra lokal-och utruslningsfrågor som kan komma att aktuahsras hos kulturrådet. Som jag redovisat inledningsvis finns inom högskolesektorn sedan år 1964 särskilda LUP-kommittéer för varje större högskoleort. För samordning av kommittéernas arbete finns en samarbetsnämnd samt elt gemensamt sekretariat. Den nu förordade delegationen bör ha en sammansättning liknande LUP-kommittéernas. En ledamot av kulturrådets styrelse bör vara ordförande. I delegationen bör förutom särskilda sakkunniga inom de områden som kommittén har att bevaka byggnadsstyrelsen och ulrustningsnämnden för universitet och högskolor vara representerade. I detta sammanhang bör nämnas att utmstningsnämnden enligt Kungl. Maj:ls beslut den 15 februari 1974 har all utrusta de statliga kulturinstitutionerna inom utbildningsdepartmentets verksamhels-område samt Operan och Dramatiska teatern. Med hänsyn tUl behovet av samverkan med den existerande LUP-organisationen för universitet och högskolor bör en ledamot i delegationen utses efter förslag av den för högskolesektorns LUP-kommittéerna gemensamma samarbetsnämnden (LUP-nämnden). Det ankommer på Kungl. Maj:t att besluta i dessa frågor. Till LUP-nämnden är knutna ett antal expertgrupper med uppgift att utreda vissa speciella lokal- och utrustnings-programfrågor av generell karaktär. Den nu föreslagna delegationen bör i förekommande fall kunna anlita dessa expertgrupper. Delegationen bör vidare i frågor som har anknytning till universitetsreslau-rangkommitténs arbetsområde kunna överlåta till denna alt utföra uppgifter som annars ankommer på delegationen.

Jag övergår tiU att behandla Skeppsholmsutredningens förslag. Det förslag till utbyggnadsplan för Skepps- och Kastellholmarna som utredningen lagl fram har mötts av en övervägande positiv remissopinion. Som utredningen själv framhåUer bör det finnas utrymme för en kontinuerlig omprövning av förslagen i takt med en naturlig förändring av i dag gäUande förutsättningar. Vissa av de verksamheter som utredningen föreslår skaU förläggas till holmarna är eller har varit föremål för utredningar till vilka Kungl. Maj:t ännu inle tagit ställning. I ett

1***    Riksdagen 1974.    1 saml.    Nr 34

Prop. 1974: 34                                                        20

par fall innebär av Kungl. Maj:t fattade beslut vissa avsteg från utredningens förslag. Kungl. Maj:l har den 13 september 1973 uppdragit åt byggnadsstyrelsen alt utföra en — jämfört med utredningens förslag — begränsad om- och tiUbyggnad av moderna museet. Vidare kommer jag att i annat sammanhang föreslå alt byggnadsstyrelsen får i uppdrag att redovisa möjligheterna all inrymma Sveriges arkiteklurmuseum i Nordiska museets byggnad på Djurgården när livrustkammaren — till vilken jag återkommer senare — flyttal därifrån. Även om detaljerna i utredningens förslag sålunda bör prövas bl. a. i samband med den sedvanliga prövningen av varje enskilt byggnadsobjekt, bör dock den målsättning för holmamas framtida användning som kommit till ullryck i förslaget vara vägledande för det fortsatta planeringsarbetet. En naturlig följd av detta arbete kommer att bli alt en del av holmarnas militära karaktär försvinner. Jag viU i detta sammanhang peka på vad några remissinstanser anfört om faran i att koncentrera verksamheter av en och samma typ till holmarna. Jag finner dessa synpunkter beaktansvärda. Vid det fortsatta planeringsarbetet bör möjligheten prövas att till holmarna förlägga andra verksamheter än sådana med militär eller kulturell anknytning. Bl. a. av detta skäl är jag — efter samråd med chefen för försvarsdepartementet — f. n. inte beredd alt föreslå någon ändring av Kungl. Maj:ls beslut den 6 maj 1970 om vilka byggnader som permanent skaU behållas av försvaret. När del gäller de övriga byggnader som försvaret i dag disponerar ankommer det på Kungl. Maj:l att, med hänsyn till vad som framkommer i det fortsatta planeringsarbetet, besluta om den tidpunkt dä försvarets disposition av dessa byggnader skail upphöra.

Med hänvisning till vad som anförts av bl.a. riksantikvarieämbetet och byggnadsstyrelsen vill jag särskilt betona vikten av att lokalförsörjningen för de institutioner som i framtiden skall finnas på holmarna i görligaste mån baseras på ett fortsatt utnyttjande av befinthga byggnader.

Utredningen har föreslagit att befintiiga bostäder på Skeppsholmen — utom de i östra bostäilshuset — avvecklas men alt bostäderna på Kastellholmen bibehålls. Stockholms konimun och länsstyrelsen i Stockholms län har förordat att elevbostäder för dem som studerar vid institutioner på Skeppsholmen ordnas på holmarna. Då ett realiserande av delta senare förslag skulle innebära uppenbara risker för alt de som studerar på holmarna helt skulle dominera miljön där viU jag inte förorda att sådana elevbostäder anordnas. Jag biträder därför utredningens förslag i denna del. I detta sammanhang bör påpekas att utredningen föreslagit att en av byggnaderna på Skeppsholmen byggs om till vandrarhem. Enligt vad jag erfarit utreds för närvarande de ekonomiska förutsättningarna för detta av kommunens idrottsförvaltning i samråd med Stockholms läns landsting, STF och Stockholms turistlrafikförbund.

Prop. 1974: 34                                                         21

Som jag tidigare redovisat har Stockholms kommun tillsatt en arbetsgmpp för planeringen av Skeppsholmens framtida användning. Kommunen har redovisat att denna grupp, som samarbetat med Skeppsholmsutredningen, fått kommunstyrelsens uppdrag att medverka i det fortsatta planeringsarbetet. Jag avser att i annat sammanhang, dels begära Kungl. Maj:ls bemyndigande all tillkalla en arbetsgrupp på den statliga sidan, dels uppdra åt statens förhandlingsnämnd all föra de förhandlingar med kommunen som erfordras för den fortsalla verksamheten på Skepps- och KasleUholmama.

Mot bakgrund av vad jag anfört bör utredningen och yttrandena över denna överlämnas tUl byggnadstyrelsen. Styrelsens fortsatta planeringsarbete bör utföras i samråd med den nämnda statliga arbetsgruppen.

Som jag redovisat inledningsvis står medel för statiiga byggnadsarbeten inom utbildningsdepartementets verksamhetsområde innevarande budgetår till förfogande under fyra skilda invesleringsanslag, nämligen anslagen Byggnadsarbeten för vissa kulturändamål, Radio- och televisionshus. Byggnadsarbeten vid universiteten m. m. saml del i riksstaten senast budgetåret 1970/71 uppförda anslaget Byggnadsarbeten vid specialskolan m. m.

Medelsförbrukningen under dessa invesleringsanslag styrs huvudsakligen av de under anslagen uppförda investeringsplanerna och de tidplaner som gäUer för de däri upptagna objekten. Jag har funnit del ändamålsenligt alt medlen förs samman under elt gemensamt invesleringsanslag, dit behållningarna under anslagen vid utgången av budgetåret 1973/74 bör föras. Alltjämt bör dock kostnaderna för byggnadsarbeten vid Sveriges radio bestridas från elt särskilt anslag med hänsyn till de särskUda regler som gäller för finansieringen av dessa investeringar. För alt möjliggöra en förbättrad planering bör två skilda investeringsplaner föras upp under del nya invesleringsanslagel, en avsedd för byggnadsarbeten för UtbUdning och forskning och en avsedd för byggnadsarbeten för kulturändamål m. m. Investeringsplanen för utbildning och forskiung bör omfatta samtliga utbildningsanstalter för vilka de tidigare nämnda invesleringsanslagen är avsedda.

I likhet med vad som f. n. är fallet beträffande anslaget tiU byggnadsarbeten vid universiteten m. m. bör årligen en särskUd kostnadsram benämnd Diverse objekt föras upp under anslaget och stå tUl Kungl. Maj:ts disposition. Inom denna kostnadsram kan bl. a. smärre objekt utföras och byggnadsobjekl inom gällande utbyggnadsplanér påbörjas då ett snabbi igångsättande är önskvärt (jfr prop. 1971: 35 s. 13).

I samverkan mellan byggnadsstyrelsen' och de organ på nylljarsidan som har övergripande planeringsansvar i frågor som gäller de olika nyltjarnas lokalbehov bör en sådan prioritering av ny- och ombygg-

Prop. 1974: 34

22

nadsobjekl inom de båda sektorerna kunna ulföras alt projekteringsarbetet kan riktas in mol att la fram erforderligt underlag för en på förhand angiven sammanlagd investeringsvolym under skilda budgetår. Denna i en viss investeringsvolym uttryckta riktpunkt får bestämmas efter en sammanvägning av redovisade önskemål och allmänna samhällsekonomiska bedömningar. Del bör därvid ankomma på LUP-nämnden att svara för samordningen av nyltjarnas synpunkter inom sektorn utbildning och forskning och på det av mig tidigare (prop. 1974: 28) föreslagna kulturrådet all svara för motsvarande uppgifter inom sektorn kulturändamål m. m. Jag avser att senare denna dag föreslå Kungl. Maj:t alt meddela särskilda budgetdirektiv till byggnadsstyrelsen m. fl. med denna innebörd. Jag kommer därvid att förorda att myndigheternas planering för budgetåret 1975/76 skall bedrivas inom vissa angivna ramar för medelsförbrukningen inom var och en av de båda sektorerna. Jag kommer samtidigt att föreslå åtgärder som syftar till alt höja planeringsberedskapen för av konjunkturskäl motiverade tidigare- och senareläggningar av arbeten inom dessa sektorer.

Jag viU sluthgen som bakgmnd till mina förslag i del följande nämna alt medelsförbrukningen nästa budgetår för objekt som redan påbörjats eUer som jag tidigare denna dag vid min anmälan av fråga om utgifter på tilläggsstat III till riksstaten för innevarande budgetår (prop. 1974: 85 bil. 7) föreslagit skaU påbörjas kan uppskattas till ca 165 milj. kr. inom sektorn utbUdning och forskning och ca 30 milj. kr. inom sektorn kulturändamål m. m.

För nästa budgetår har jag gjort upp följande förslag liU investeringsplaner (1 OOO-tal kr.).

Byggnadsobjekt

Medelsförbrukning

Kostnadsram

72-04-01       73-04-01

Faktisk -t. o. m. 73-06-30

Beräknad för

73/74

74/75

Bygg-       Färdig-

- start        ställande

är-mSn.    är-mån.

Utbildning och forskning

Stockholm Försörjningsåtgärder inom

Frescatiområdet: Översiktlig planläggning   ....        1 500

Anslutningsavgifter    .         1 300

övriga åtgärder.........       24 095

Försöriningsåtgärder inom
karolinska institutets
område:
översiktlig  planläggning   ....          690

Anslutningsavgifter    .        700

Övriga åtgärder ........         4 595

Laboratoriebyggnad vid karo
linska institutet ......       30 565

Nybyggnad   för   tandläkarut-

bUdning     ............       77 000

1500 1300 24 665	1168 1 184 22 691	332 116 1 500	470	68-09 successivt
690 700 6 305	667 651 4 427	23 49 900	978	68-04 successivt
30 820	28 056	2 000	764	68-05       72-08
75 000	31659	25 000	17 000	68-09       75-06

Prop. 1974: 34

23

Byggnadsobjekt

Medelsförbrukning

74/75

Kostnadsram

72-04-01       73-04-01

Beräknad för

Faktisk

-t. o. m.       ---

73-06-30       73/74

Bygg-       Färdig-

-start        ställande

är-män.    är-män.

75-03

76-05

500

Nybyggnad för kemi mm..      44 420

Ny- och ombyggnad för sek
tion V  .......................       11475

Utbyggnad av statens biblio
teksdepå i Bålsta ......         2 525

Markförvärv m m för nybyggnad för tandläkarutbildning       8 300

Förvärv av Stockholms obser
vatorium  i Saltsjöbaden   . . 1 000

Om- och tillbyggnad av djurhus vid karohnska institutet        1 180

Hällsboskolan   .............         5 660

Äsbackaskolan  ............          160

Nybyggnad för elevbostäder
vid Tomtebodaskolan           

Uppsala

Försörj ningsåtgärder:

Översiktlig planläggning         850

Anslutningsavgifter    ...         6 250

Övriga åtgärder     .......         7 500

Nybyggnader på Artillerifältet    132 270
Nybyggnad för icke-laborativa
institutioner     .............       47 000

Linköping Försöriningätgärder:

översiktlig planläggning          700

Anslutningsavgifter    ...        2 000

Övriga åtgärder  ..........       11 390

Nybyggnader på Vallaomrädet
för högskolan.............       98 260

lönköping

Om- och tillbyggnad för lärar
högskolan mm   .........         5 650

Växjö

Försöriningsåtgärder            2 000

Nybyggnad för högre utbild
ning     ......................

Lund/Malmö Försöriningsåtgärder:

översiktlig planläggning           1 100

Anslutningsavgifter    ...         3 200

övriga åtgärder.............       17 500

Nybyggnad för hygien och
naturvetenskaplig mikrobio
logi ............................       10 600

Ny-   och    ombyggnader   för

icke-laborativa institutioner  2 000
Om- och tillbyggnad för lärar
högskolan   ..................       33 350

Göteborg

Försöriningsåtgärder för humanistiska faktulteten mm:

Översiktiig planläggning         350

Anslutningsavgifter    ...          150

46 670	34 050	10 000	2 620	71-08	73-09
12 550	11 347	1 000	203	70-08	73-12
2 600		1500	1100	73-10	74-09
8 300	7 000	1300
1000		1000
1280 5 610 147	78 5 432 117	1000 178 30	202	73-05 68-02 72-04	74-03 73-09 72-12

75-08 76-01

2400

850	599	251
6 250	2 986	1 700	1564
7 800	2 754	3 000	2 000	successivt
136 000	74 586	25 000	30 000	66-06

47 000

10 000      20 000       74-01

700

2 000

11390

69-06 successivt 69-06       73-01

1000 2 125

618        82

1946        54

8 876        1 500

3 000

94 000      86 780

5 650

300

5 232

118       70-05       72-08

2 500		1000	800	successivt
12 600			5 000	74-09	76-01
1 100 3 200 17 500	1035 2 562 13 573	50 400 500	15 150 500	successivt
11485	526	4 000	6 000	73-11	75-05
2170		2 000	170	72-12	74-01
32 800	16 394	13 000	2 000	72-02	74-08

326 83

24 67

350 150

Prop. 1974: 34

24

Medelsförbrukning

Byggnadsobjekt

Kostnadsram 72-M-Ol       73-04-01

Försörjningsåtgärder inom medicinarområdet:

Översiktlig planläggning                      660      660

Anslutningsavgifter    ... 1       „ Qf,        „ ,„„

Övriga åtgärder  .......... j       >* ""        80

Försöriningsåtgärder inom Chalmers tekniska högskolas område:

Översiktiig planläggning                  1 300        1 300

Anslutningsavgifter   ....         2 000        2 000

Övriga åtgärder............       10175,     10 250

Nybyggnad för fysiska institu
tionen mm..................       17 800      18 250

Forskningslaboratorium   inom

medicinarområdet    ..         5 020       6 050

Nybyggnad för lärarhögskolan
mm   ..........................       68 000      65 000

Nybyggnad   för  matsal   m m

inom medicinarområdet ...      10 950      10 950

Nybyggnad för kemi, etapp II          15 000

Nybyggnad för restaurang in
om Chahnersområdet                    7 700

Karlstad

Försöriningsåtgärder.....         3 500        3 765

Nybyggnad   för   universitetsfilialen  och  lärarhögskolan      37 950      33 000

Örebro Försöriningsåtgärder:

Översiktlig planläggning          600       600

Anslutningsavgifter    ...          850     1 300

övriga åtgärder.............         8 600      10 000

Nybyggnad för högre utbild
ning, etapp n.............        3 000      26 000

Falun

Ombyggnad m m för lärarhög
skolan .......................         3 380        3 380

Härnösand

Ombyggnad för lärarhögskolan        3 000        2 900

Östersund

Nybyggnad för socialhög
skolan .......................         9 775      10 000

Umeå Försöriningsåtgärder:

Översiktlig planläggning                  1500        1500

Anslutningsavgifter   ....         1000        1 000

Övriga åtgärder............       15 750      16 200

Nybyggnad för icke-laborativa
institutioner    ...........       16135      16 400

Luleå Försörjningsåtgärder:

översiktiig planläggning          175       400

Anslutningsavgifter    ... 1      goOO        9 000

övriga åtgärder............. j

Nybyggnader för högskolan ..      72 430     77 500

Ej slutredovisade objekt, fär-digstäUda före 1972-07-01 ..     553 876    553 037

1459611 1529 454

Beräknad för

Faktisk -t.o.m.

73-06-30

Bygg-       Färdig-

-start      ställande

74/75

73/74

är-män.   är-män.

640	20
6851 5 091	500	500	successivt
1221 1411 6915	79 450 1000	139 500	successivt
17 260	990		68-08	70-04
4 215	1500	100	72-03	73-07
22 993	25 000	15 000	72-03	74-12
1556	6 000 4 000	3 000 7 000	72-11 74-01	74-07 75-10
		2 000	75-02	76-03
791	2 000	800	successivt
23 288	7 000	1500	71-12	73-12
568 814 4 963	32 36 500	450 3 000	69-10	75-09
	5 000	15 000	74-03	75-06
3 190	190		70-12	72-08
2 691	209		70-06	72-11

6 000

3 000

73-10       74-12

1449 575 8 803	51 425 2 500	1500	successivt
15 701	699.		71-06	72-10
140	200	50
18151 20 567	4100	3 000	successivt
	25 000	25 000	72-08	75-09
540 671	2 364	5 000
1055 416	207 701	181 818

Prop. 1974: 34

25

Medelsförbrukning

Byggnadsobjekt

Kosmadsram 72-04-01       73-04-01

Kulturändamål m. m.

Flyttning och ombyggnad av

domkapitelhus i Härnösand        1 530        1 580

Upprustning av Operan,

etapp I och II ............       34 291      37 000

TUlbyggnad av landsarkivet i

Göteborg    ...............         2 650       2 270

Utbyggnad  av  svenskhemmet

Voksenåsen  .............         4 780       5 400

Dramatiska teatern. Ombygg
nad av målarsalen ....          750       750

Nybyggnad av museilokaler pä
Julita gård för Nordiska
museet m. m.............. .................. 5 200

Om- och tillbyggnad av mo
derna museet ........... ................. 10 850

Ombyggnad för livrustkamma
ren  ...........................                     9 700

Ej slutredovisade objekt,

färdigställda före 1972-07-01      15 175      15 175

59 176      87 925 Övrigt

Diverse objekt

(budgetåret 1974/75)                       10 000

Diverse objekt

(budgetåret 1973/74) .... 10 000 10 000 Diverse objekt

(tidigare budgetår)  ..         9 630       3 350

1 538 417 1 640 729

Erfarenhetsgrundad reducering

av medelsbehovet.....

Beräknat medelsbehov.

1 Jfr prop. 1973: 170 (bil. 6 s. 31—34).

Faktisk       Beräknad för -t. o. m.

Bygg-      Färdig-

- start     ställande

74/75

73-06 30       73/74

är-män.    är-män.

891	600	89	72-10	73-08
2 295	6 000	20 000	72-06	76-06
399	1 700	171	73-03	74-01
	2 500	2 500	74-01	75-03
739	11		72-11	73-04
	3 000	2 000	73-12	74-09
	2 000	6 000	74-04	75-08
		4 000	74-09	76-02
15 071	246
19 395	16 057 4 000	34 760 5 000 5 000
1 140	2 000	100
1075 951	229 758 10208 219 550	226 678 13 386 213 292

I mitt förslag tUl investeringsplan för kulturändamål m. m. har jag i avsaknad av sådant koslnadsunderlag som förutsätts för att objektet skaU kunna anmälas för riksdagen inle fört upp någon kostnadsram för nybyggnad för etnografiska museet. Så snart som elt sådant underlag förehgger avser jag att återkomma till Kungl. Majit med förslag om att arbeten för nybyggnaden skall få påbörjas med anlitande av den under anslaget uppförda kostnadsramen Diverse objekt.

I avvaktan på en slutlig översyn av byggnadsstyrelsens förslag till ombyggnad av lokaler i Stockholms slott för livrustkammaren har jag i investeringsplanen för kulturändamål m. m. fört upp en prehminär kostnadsram för detta objekt. De lokaler som friställs när livrustkammaren flyttar från Nordiska museets byggnad på Djurgården i Stockholm torde, förutom utökade lokaler för Nordiska museet, även kunna

Prop. 1974: 34                                                         26

inrymma erforderliga lokaler för Sveriges arkitekturmuseum. Jag avser därför all i annat sammanhang föreslå att byggnadsstyrelsen får i uppdrag alt redovisa möjligheten att inrymma arkitekturmuseet i Nordiska museels byggnad.

I milt förslag till investeringsplan har jag uppfört ändrade kostnadsramar för om- och tillbyggnad för lärarhögskolan i Malmö samt för nybyggnad för lärarhögskolan m. m. i Mölndal. Jag är dock ännu inte beredd att ta ställning till en slutlig disposition av dessa objekt.

I enlighet med byggnadsstyrelsens förslag har jag preliminärt fört upp en kostnadsram för nybyggnad för restaurang inom Chalmersområdet motsvarande del i beslutet den 13 september 1973 angivna sammanlagda högsta beloppet för statens utgifter för dels nybyggnaden, dels lån liU Chalmers studentkår för ombyggnad av del nuvarande kårhuset. Lånebeloppet kommer all fastställas sedan bygghandlingar redovisats. Jag avser all därefter återkomma tiU Kungl. Maj:l med definitivt förslag till kostnadsram för nybyggnadsdelen av objektet.

I likhet med vad som skett tidigare år har jag i förslaget till investeringsplan gjort en på erfarenheten grundad reducering av summan av de beräknade medelsförbrukningarna för de enskilda objekten. På grundval av mina förslag till investeringsplaner har jag gjort upp följande anslagsberäkning.

Anslagsberäkning (1 OOO-tal kr.)

Medelstillgäng                                                 Beiräknad  medelsförbrukning

Behållning 1973-07-01  ........        20 740 1973/74   219 550

Anslag för 1973/74 ..............      202 102 1974/75   213 292

Anslag för 1974/75 (förslag)..      210 000

432 842 432 842

Jag hemställer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen att

1.  godkänna de riktlinjer för lokal- och utrustningsplanering inom kulturområdet som jag förordat i del föregående,

2.  godkänna de riktlinjer för den framlida planeringen av Skepps-och Kastellholmarna som jag förordat i del föregående,

3.  till Byggnadsarbeten inom utbildningsdepartementets verksamhetsområde för budgetåret 1974/75 under statens allmänna fastighetsfond anvisa ett invesleringsanslag av 210 000 000 kr.

Prop. 1974: 34                                                        27

Inredning och utrustning av lokaler vid universiteten m. m.

1972/73   Utgift  60 646 391      Reservation        15 415 352

1973/74   Anslag        73 000 000 1974/75   Förslag       75 000 000

Anslagsförslag m. m.

Från detta reservationsanslag bestrids kostnader för imedning och utrustning av lokaler vid universiteten och högskolorna inom ulbUdnmgs-deparlemenlels område samt vid vissa statiiga institutioner mom skol-och kulturområdena.

De i del föregående under rabriken Byggnadsarbeten inom utbildningsdepartementets verksamhetsområde omnämnda LUP- och organi-salionskommitléema har liU uppgift att bl. a. utarbeta utruslningsprogram med förslag till kostnadsramar för flertalet läroanstaUer på resp. ort och successivt överlämna programmen tUl ulrustningsnämnden för universitet och högskolor. Nämnden begär anslag i utmstningsfrågor och svarar för upphandlingen.

Byggnadsstyrelsen svarar för planermg och upphandling av inrednmg.

Av anslaget disponeras innevarande budgetår 20 milj. kr. av byggnadsstyrelsen och tekniska högskolans i Siockholm byggnadskommitté enligt en av Kungl. Maj:t fastställd inredningsplan. Ulmslnmgsnämn-den disponerar 52,9 milj. kr. enligl en av Kungl. Maj:t faststäUd utmstningsplan. Till Kungl. Maj:ls disposition slår 100 000 kr.

Byggnadsstyrelsen hemställer att 25 milj. kr. anvisas för styrelsens inredningsverksamhel budgetåret 1974/75. Utmstningsnämnden föreslår med överlämnande av förslag från berörda myndigheler m. fl. all den för nämndens verksamhetsområde avsedda anslagsposten för budgetåret 1974/75 beräknas lUl 52,9 milj. kr.

Som dåvarande departementschefen anförde i prop. 1967: 104 (s. 41) sker inte indexmässig uppräkning av redan fastställda kostnadsramar i inrednings- och utrustningsplanerna. I vissa faU där upphandlingen ännu inle påbörjats har jag dock funnit det nödvändigt all i mitt förslag liU inredningsplan justera redan fastställda ramar.

Innan jag går in på en ortsvis uppställd redogörelse för de föreslagna nya och ändrade kostnadsramarna vill jag redovisa vissa frågor som rör musikhögskolorna och universitetsreslaurangerna.

I sin anslagsframstäUning för budgetåret 1974/75 har organisationskommittén för högre musikutbildning (OMUS) redovisat en utredning

Prop. 1974: 34                                                        28

av inrednings- och utmstningsbehovet vid de tre musUchögskoloma. Enhgt denna behöver skolorna dels en uppräkning av anslaget till undervisningsmateriel m. m. för löpande ersättningsköp av framför allt dyrare utmstning, dels en engångsupprustnuig av skolornas nuvarande inredning och utmstning. Denna engångsupprustning kan enhgt OMUS fördelas på fyra år med för musikhögskolan i Siockholm sammaiUagt 900 000 kr., musikhögskolan i Göteborg 80 000 kr. och musikhögskolan i Mahnö 850 000 kr.

Jag har tidigare i prop. 1974:1 (bU. 10 s. 230) efter förslag av uni-versitetsrestaurangkommittén förordat att fr. o. m. budgetåret 1974/75 skall även vid universiteten och högskolorna den restaurangverksamhet som bedrivs i myndigheternas lokaler omfattas av stöd enligt den s. k. måltidspriskungörelsen (1968: 351). Jag får här anmäla kommitténs förslag — redovisat i delbetänkandet (Ds U 1973: 4—5) »Universitetsreslau-ranger — mål och subventioner» — i de delar som gäller anskaffning av inredning och utmstrting för universitelsrestauranger.

Enligt gällande riktlinjer svarar staten för kostnaderna för en första uppsättning av inredning och utmstning för universitetsreslaurangerna (prop. 1967:104, SU 1967: 88, rskr 1967:203) medan kostnadema för underhåll och återanskaffning faUer på restaurangföretagen. Om måltidspriskungörelsen görs tiUämplig även i fråga om restaurangverksamheten vid läroanstalterna medför detta att läroanstalterna skaU ulan kostnad tUlhandahålla bl. a. behövlig inredning och utrustning med vissa i kungörelsen angivna undantag.

Enligt kommittén bör på sikt underhåll och återanskaffning av inredning och utrustning för universitetsrestaurangema gå till på i princip samma sätt som för läroanstalterna i övrigt. I avvaktan på kommitténs slutliga förslag i fråga om driftformer, huvudmaimaskap m. m. bör del enligt kommittén ankomma på denna att efter samråd med berörda läroanstalter, driftbolag m. fl. upprätta förslag tiU en århg plan för återanskaffning av inrediung och utrustning. Huvudansvaret i frågor som rör planmässig återanskaffning samt komplettering i samband med funktionsförändring bör enligt kommittén t. v. åvUa byggnadsstyrelsen och kostnaderna bör bestridas från den i inredningsplanen uppförda kostnadsramen tiU byggnadsstyrelsens disposition. Löpande underhåll av inredning och utrustning bör enligl kommittén ombesörjas av läroanstalterna och bekostas med medel under driflkoslnadsanslag (motsv.).

Endast två av remissinstanserna behandlar i sina remissyttranden närmare de nu berörda frågorna. Byggnadsstyrelsen har inget att invända mol förslagen. Utrustningsnämnden för universitet och högskolor anser det nödvändigt alt ansvarsfördelningen i fråga om anskaffning av utrustning — däribland ersättning för förshten eller omodern utrustning —• nu regleras på samma sätt som gäller för utrustning i övrigt vid universitet och högskolor, vilkel bör leda till att planmäs-

Prop. 1974: 34                                                        29

sig ersättningsanskaffning efter försliten eller omodern reslaurangul-ruslning avvägs i samband med bedömningarna av behovet av all ersätta annan utmstning vid universitet och högskolor.

Stockholm

Nybyggnad för tandläkarutbildning m. m. Redogörelse för byggnads-objektet lämnades bl. a. i prop. 1971: 145 (bU. 6 s. 28 och 33). De nya lokalema är dimensionerade för ett intag av 120 nybörjare per år. Nybyggnaden, som omfattar 18 460 m rumsyta och kostnadsberäknats till 75 mUj. kr., avses inrymma även lokaler för kommunal tandvård. För inredning av nybyggnaden har en delram av 8 milj. kr. förts upp i inredningsplanen (prop. 1973: 61 s. 21 och 32). Byggnadsstyrelsen föreslår att ramen höjs tUl 10,5 milj. kr.

Matsalar m. m. I utmstningsplanen finns uppförd en delram av 775 000 kr. Enhgt Kungl. Maj:ts beslut den 29 juni 1973 om projektering av lokaler för bibliotek m.m. inom Frescatiområdet i Stockholm skall planeringen äv restaurang- och kafélokaler inom området bedrivas med utgångspunkt i all produktion och servering av lunch-mållider m. m. t. v. skall ske huvudsakligen i den nu befhithga huvudrestaurangen inom området. Byggnadsstyrelsen fick i uppdrag alt redovisa byggnadsprogram för en sådan uppmstning av denna byggnad och övriga uiom området befintliga restaurang- och kafélokaler att en bättre reslaurangmUjö och effektivare och mer differentierad restaurangservice än f. n. kan erbjudas inom området. Universitetsreslau-rangkommillén föreslår att i avvaktan på en plan för sådan uppmstning 150 000 kr. stäUs tiU förfogande för ändamålet.

Moderna museet. Som redovisats i prop. 1973: 170 (bil. 6 s. 31) utför byggnadsstyrelsen f. n. en om- och tillbyggnad av moderna museet på Skeppsholmen i Stockholm. Byggnadsstyrelsen föreslår att en delram av 800 000 kr. förs upp i inredningsplanen. Ramen innefattar även inredning av lokaler för det till museet knutna s. k. folomuseel.

Utraslningsnäirmden föreslår alt en delram av 500 000 kr. för samma objekt förs upp i utruslningsplanen.

Nordiska museet. I inredningsplanen är uppförd en delram av 500 000 kr. för inredning av en första etapp av nybyggnad avmusei-lokaler på Julita gård för Nordiska museet m.m. (prop. 1973: 170, bil. 6 s. 29 odh 31). Utmstnmgsnämnden föreslår att två delramar av sammanlagt 1 320 000 kr. förs upp i utmstningsplanen, varav 680 000 kr. för flyttning av museiföremål tUl Julita.

Fysiologi vid gymnastik- och idrottshögskolan. Delar av utbildning och forskiung i fysiologi vid gymnastik- och idrottshögskolan i Stockholm har hittills varit förlagd tiU lokaler vid karolinska institutet. Då dessa lokaler inte längre kan utnyttjas för denna verksamhet förbereds f. n. en förhyrning av lokaler i f. d. Statens normalskola i Siockholm som ersättning för lokalerna  vid karolinska institutet.  Utrustnings-

Prop. 1974: 34                                                         30

nämnden beräknar att utrustning för 300 000 kr. behöver anskaffas i samband med flyttningen. Kungl Maj:t har den 28 september 1973 förskottsvis anvisat 105 000 kr. för denna utrustning.

Uppsala

Nybyggnader på Artillerifältet. I inredningsplanen är uppförd en delram av 20 milj. kr. för nybyggnaderna (prop. 1973: 61 s. 22 och 32). Etapperna I—III av nybyggnaderna omfattar sammanlagt ca 46 600 m" mmsyta och har kostnadsberäknats till 136 milj. kr. Byggnadsstyrelsen beräknar nu kostnaderna för inredning av nybyggnaderna till 23 milj. kr. och föreslår att en delram av nämnda belopp förs upp i inredningsplanen.

Icke-laborativa institutioner m. m. I inredningsplanen är uppförd en delram av 1430 000 kr. (prop. 1971:35 s. 25 och 29). Av denna ram har ca 800 000 kr. disponerats för inredning till förhyrda lokaler. Byggnadsstyrelsen uppskattar kostnaderna för nyanskaffning av inredning till den i del föregående nämnda nybyggnaden för icke-laborativa institutioner till 5,2 milj. kr. Nybyggnaden omfattar 16 250 m mmsyta och har kostnadsberäknats till 47 milj. kr. Styrelsen föreslår att en deham av (800 000 -f 5 200 000 =) 6 000 000 kr. förs upp i m-redningsplanen.

Psykologi. Psykologiska institutionen vid universitetet i Uppsala föreslås få lokaler i kv. Munken sedan ombyggnad utförts. Byggnaderna omifallar oa 3 100 m rumsyta. Kostnaderna för helt ny inredning uppskattar byggnadsstyrelsen till 1 250 000 kr. Viss befintlig inredning kommer enligl styrelsen att utnyttjas.

För nästa budgetår erfordras enligt LUP-kommittén en delram av 300 000 kr. för sådan utrustning som kräver instaUation i samband med byggnadsåtgärderna eller som på grund av lång leveranstid måste beställas redan under kommande budgetår.

Matsalar m. m. Av den i utmstningsplanen under mbriken Övrigt uppförda delramen för matsalar m.m. har 120 000 kr. disponerats för serveringslokaler inom nybyggnaderna på Artillerifältet i Uppsala. Inom den nybyggnad för icke-laborativa institutioner för vilken jag redogjort i del föregående kommer att anordnas restaurang- och kafélokaler om sammanlagt ca 340 platser. Kommittén beräknar kostnaderna för utmstning för sistnämnda lokaler samt för uppmstning av vissa andra lokaler tiU sammanlagt 305 000 kr. Utmstningsnämnden föreslår all en särskUd delram av (120 000 4- 305 000 =) 425 000 kr. för mätsalar m. m. i Uppsala förs upp i utruslningsplanen.

Linköping

Matsal   m.m.   I   utmstningsplanen   finns   uppförd   en   delram   av 180 000 kr. Inom nybyggnaderna på Vallaområdet för högskolan har anordnats

Prop. 1974: 34 31

provisoriska reslauranglokaler inom lokaler som avses att senare las i anspråk för utbUdning och forskning. Efter förslag av universilels-restaurangkommittén kommer de provisoriska lokalerna all utvidgas med ytterligare ca 60 platser. Som framgår av den redogörelse chefen för finansdepartementet lämnat i prop. 1973: 1 (bil. 9 s. 104) utförs f. n. nybyggnader för vissa omlokaliserade statliga myndigheter inom södra delen av VaUaområdel, däribland en mindre reslaurangbyggnad. Avsikten är alt denna restaurangenhel så länge provisoriet varar i viss omfattning skall kunna svara för beredning av mat och kallskänksvaror för restaurangverksamheten inom högskolans lokaler. Universitetsres-launangkommittén beräknar kostnaderna för transportutmstning saml utmstning för de utökade provisoriska lokalerna till sammanlagt 120 000 kr.

Växjö

Universitetsfilialen. I det föregående har jag redogjort för en planerad nybyggnad för universitetsfilialen i Växjö. Nybyggnaden beräknas omfatta 4 760 m" mmsyta — inkl. restauranglokaler om 225 platser. Byggnadsstyrelsen föreslår ätt den i 'inredningsplanen uppförda delramen av 790 000 kr. för fUialen höjs med 510 000 kr. till 1 300 000 kr.

Telefonväxel. Den växel som f. n. fmns för universiletsfUialen i Växjö är inle tillräcklig för fUialens behov efter inflyttning i den planerade nybyggnaden. Kostnaden för en ny växel av typ Avx 90 uppgår till 60 000 kr. sedan försäljningssumman för den befintliga växelii räknats av.

Göteborg

Musikutbildning. OMUS begär att den i utruslningsplanen uppförda ramen för musifculbUdning höjs med 300 000 kr. för Uitrustning av lokaler i fastigheten Ekmansgatan 3 i Göteborg. Lokalema som omfattar en mmsyta av ca 420 m kommer att friställas av socialhögskolan sommaren 1974 och kan därefter användas av musikhögskolan.

Byggnadsstyrelsen beräknar kostnaden för inredning av lokalerna till 200 000 kr.

Ombyggnad av Origo. En redogörelse för objektet har lämnats i prop. 1971: 145 (bU. 6 s. 29) och prop. 1973: 61 (s. 26). I avvaktan på att byggnadsstyrelsen närmare utrett behovet av nyinredning i Origo-byggtiaden är en delram av 800 000 kr. uppförd i inredningsplanen. Styrelsen redovisar nu att denna utredning är slutförd och föreslår att en definitiv ram av 950 000 kr. förs upp i inredningsplanen.

Nybyggnad för matsal m. m. inom medicinarområdet. I gällande inredningsplan har för detta objekt förts upp en delram av 400 000 kr. (prop. 1973: 61 s. 26 ooh 33). Byggnadsstyrelsen föreslår all vissa ytterligare lokaler i byggnaden las i anspråk för universitetets behov. Med

Prop. 1974: 34                                                         32

anledning härav samt mot bakgmnd av konstaterade prisförändringar bör enligt styrelsen kostnadsramen höjas till 675 000 kr. Ramen bör därmed betecknas som definitiv.

Nybyggnad för kemi. etapp II. Som redovisades i prop. 1973: 170 (bU. 6 s. 33) uppförs f. n. en andra etapp av kemibyggnaden på Chalmersområdet. Nybyggnaden omfattar en programyta — exkl. kapprum etc. — av ca 3 500 m. Då det objekt som tidigare planerades var avsevärt större måste den planering av inredning och utmstning som hittiUs utförts revideras. I avvaktan på all detta arbete slutförs föreslår byggnadsstyrelsen och LUP-kommittén alt delramar för inredning och utmstning av resp. 2,3 mUj. kr. och 1,5 milj. kr. förs upp i inrednings- och utmstningsplanerna.

Ombyggnad för reaktorfysik. På Chalmersområdet pågår f. n. ombyggnad av en f. d. transformatorslalion som förvärvas från Göteborgs kommun. I stationen skall efter ombyggnaden inrymmas bl. a. institutionen för reaktorfysik vid Chalmers tekniska högskola. Förvärvet och ombyggnaden sker med anlitande av den i investeringsplanen för universiteten m. m. uppförda kostnadsramen Diverse objekt.

Institutionens lokaler i transformatorstationen kommer alt motsvara en programyta — exkl. kappmm etc. — av ca 600 ml Byggnadsstyrelsen beräknar att 200 000 kr. erfordras för inredning av dessa lokaler.

Matsalar m. m. I utmstningsplanen finns uppförd en delram av 740 000 kr.

Inom den nybyggnad för lärarhögskolan m. m. för vilken ulförhg redogörelse lämnats senast i prop. 1973:61 har planerats särskUda reslauranglokaler om sammaiUagt ca 525 platser samt härutöver vissa ytterligare kafélokaler. Universiletsreslaurangkommillén beräknar kostnadema för utrustning för dessa lokaler till sammanlagt 550 000 kr.

Universitelsreslaurangkommitlén har härutöver föreslagit bl. a. alt medel beräknas för upprustning av vissa kafélokaler vid universitetet och Chalmers tekniska högskola. Ulmslningsnäninden föreslår att delramen höjs med 683 OOÖ kr. tiU (740 000 + 683 000 =) 1 423 000 kr.

Lärarhögskolan m. m. I utruslningsplanen är uppförd en delram av 600 000 kr. för utrustning för lärarhögskolan m. m. i Mölndal (prop. 1973: 61 s. 25). Som föredraganden anförde i samband därmed (s. 38) bör denna ram jämte kostnadsramarna för utrustning för lärarhögskolorna i Malmö och Karlstad inle få tas i anspråk för sådan utrustning för vilken för lärarhögskolorna gemensamma kostnadsramar av 11,5 milj. kr. som avser intern television m. m., inlärningssludior samt AV-och laboratoriemateriel m. m. tidigare ställts till förfogande, allt i den mån utmstningen inle är byggnadsknulen och måste överges i samband med alt verksamheten flyttas över tiU de nya lokalerna.

I beslut den 18 maj 1973 lämnade Kungl. Maj:t föreskrifter för den fortsatta planeringen av vissa lärarhögskolor. I beslutet föreskrevs att

Prop. 1974: 34                                                         33

skolöverstyrelsen liU de övriga myndigheter som hade att svara för planering och upphandling av inredning och utrustning för bl. a. lärarhögskolorna i Malmö och Mölndal skulle redovisa del underlag som krävs för att anskaffningen skall kunna begränsas i förhållande till vad som dittills planerats. Den fortsalla planeringen skulle bedrivas med utgångspunkt i den kapacitet som mot bakgrund av hittills fattade beslut kan bedömas bh erforderlig för lärarutbUdning i framliden. Vidare skuUe skolöverstyrelsen — i samråd med vederbörande LUP-kommitté och organisalionskomimttén för högre musikutbildning — till utbildningsdepartementet redovisa möjUghetema alt för annan utbildning utnyttja den överkapacitet som mot bakgrund av den minskade lärar-utbildningsorganisalionen kan beräknas förehgga i de nya lokalerna för lärarhögskolorna i Mahnö och Mölndal.

Skolöverstyrelsen föreslår nu all den nämnda delramen av 600 000 kr. höjs med 1 700 000 kr. liU 2 300 000 kr. Styrelsen beräknar bl. a. 210 000 kr. för intern television, 72 000 kr. för inlärningsstudior och 23 000 kr. för AV-utrustning.

Forskningsfartyg. Sedan oceanografiska institutionen vid universitetet i Göteborg aktualiserat frågan om anskaffning av ett forskningsfartyg har LUP-kommittén tiUsatt en arbetsgrupp som utrett frågan om anskaffning och drift av elt sådant fartyg. Kommittén redovisar nu alt man genom sambruk av ett sådant fartyg mellan ett flertal nyttjare, bl. a. Chalmers tekniska högskola, kan finansiera drift- och underhållskostnader.

LUP-kommittén föreslår all medel anvisas för inköp och ombyggnad av en stållrålare med mållen 34 m 1. ö. a. och 8 m bredd. Kostnaderna för fartyget beräknas av kommittén tUl 1,1 milj. kr., varav 700 000 kr. är inköpskostnaden. Kommittén föreslår att en definitiv ram av 1,1 milj. kr. för forskningsfartyg förs upp i utruslningsplanen.

Borås

Bibliotekshögskolan. I gällande inredningsplan är uppförd en definitiv ram av 525 000 kr. för inredning av lokaler för bibliotekshögskolan (prop. 1973: 61, s. 28). Byggnadsstyrelsen föreslår att denna ram höjs liU 600 000 kr.

Örebro

Universitetsfilialen m. m. I del föregående har jag redogjort för en nybyggnad som skall inrymma lokaler för icke-laborativa institutioner vid universitetsfilialen, lokaler för socialhögskolan, teoretiska ämnen vid gymnastUf- och idrottshögskolan, bibhotek, administration och restaurang. Nybyggnaden omfattar ca 11 500 m, varav ca 1 200 m utgör restauranglokaler. Byggnadsstyrelsen föreslår att den i inredningsplanen uppförda delramen av 425 000 kr. för universiletsfUialen m. m. höjs tUl 3 milj. kr.

Prop. 1974: 34                                                         34

I utrustningsplanen är uppförd en deham av 650 000 kr. för icke-laborativa ämnen m. m. LUP-kommittén för Uppsala föreslår all ramen höjs med 1 600 000 kr. till 2 250 000 kr. och därvid betecknas som definitiv.

Matsal m. m. Inom den nybyggnad för högre utbildning, etapp II, för vilken jag redogjort i det föregående kommer att anordnas särskUda restauranglokaler om ca 300 platser samt hämtöver vissa kafélokaler. Restaurangservicen är beräknad för behovet för verksamheten även vid de Uiorn området redan tidigare utförda nybyggnaderna för gymnastik- och idrottshögskolan. Universilelsreslaurangkommillén beräknar kostnaderna för utrustning för dessa lokaler till sammanlagt 285 000 kr.

Östersund

Socialhögskolan. Av den redogörelse som lämnades i prop. 1973: 61 (s. 9 och 29) framgår alt nybyggnaden för socialhögskolan omfattar 2 760 m- rumsyta och har kostnadsberäknats till 10 milj. kr.

I inredningsplanen är uppförd en kostnadsram av 800 000 kr. för socialhögskolan. Byggnadsstyrelsen föreslår nu att ramen höjs tiU 1 milj. kr.

TiU utrustning för socialhögskolan har Kungl. Maj:l hittills anvisat 90 000 kr. från kostnadsramen TUl Kungl. Maj:ts disposition (budgetåret 1970/71). LUP-kommittén för Umeå beräknar kostnaderna för utrustning till sammanlagt 550 000 kr. och föreslår alt en definitiv kostnadsram av (550 000 — 90 000 =) 460 000 kr. förs upp i utmstningsplanen. Kommittén beräknar bl. a. 191 000 kr. för utmstning av läromedelscentralen, 104 000 kr. för kontors- och reproutrustning, 80 0(K) kr. för telefonväxel m. m. och 68 000 kr. för AV-utrustning.

Luleå

Högskolan. Intagningskapaciteten vid den maskintekniska och den geoleknologiska utbildningslinjen skaU öka liU resp. 200 och 100 nybörjarplatser läsåret 1975/76 (prop. 1971: 59 och prop. 1972: 37).

I del föregående har jag redogjort för den planerade utbyggnaden för högskolan. För etapperna I—VIII av nybyggnaderna har i utmstningsplanen förts upp en kostnadsram av 25 milj. kr. (prop. 1973: 170 bil. 6 s. 30).

Byggnadsstyrelsen beräknar kostnaderna för inredning av etappema I—VII till 8,8 milj. Io-. och föreslår att den i inredningsplanen uppförda delramen av 7 milj. kr. för högskolan höjs med 1,8 milj. kr.

Övrigt

Matsalar m. m. I utmstningsplanen för innevarande budgetår finns uppförda särskilda delramar för malsalar m. m. i Stockholm, Linköping,  Lund,  Göteborg  och Umeå.  För utrustning för  matsalar  och

Prop. 1974: 34                                                        35

kaféer på andra orter har förts upp en gemensam delram av 475 000 kr. Som framgått av del föregående har utmstningsnämnden föreslagit att särskUda delramar för matsalar m. m. i Uppsala — för vUkel hittiUs 120 000 kr. av den gemensamma delramen lagils i anspråk — och Örebro förs upp i utruslningsplanen för nästa budgetår.

Av den gemensamma delramen har vidare sammanlagt 245 000 kr. disponerats för utrustning för reslauranglokaler inom nybyggnaden för universitetsfilialen och lärarhögskolan i Karlstad. Universitelsreslau-rangkommilténs förslag till ändrade kostnadsramar för matsalar på andra orter än de nu nämnda hänför sig tUl det av kommittén beräknade behovet av utrustning i Borås i samband med en planerad upprustning av reslauranglokaler för bibliotekshögskolan (80 000 kr.) och i Östersund för reslauranglokaler inom nybyggnaden för socialhögskolan (65 000 kr.).

Utrustningsnämnden föreslår all den i utmstningsplanen under mbriken Övrigt uppförda delramen Matsalar m. m. för nästa budgetår förs upp med (475 000 — 120 000 -f 80 000 -f 65 000 =) 500 000 kr.

Svenskhemmet Voksenåsen i Oslo. Kungl. Maj:l uppdrog den 28 december 1973 ål byggnadsstyrelsen att inom en kostnadsram av 5,4 milj. kr. ulföra utbyggnad av svenskhemmel Voksenåsen i Oslo.

I inredningsplanen är uppförd en definitiv ram av 385 000 kr. för inredning av de lilUcommande lokalerna (prop. 1973: 61 s. 30). Byggnadsstyrelsen beräknar nu kostnaderna för inredning och utrustning av lUlbyggnaden saml vissa lokaler i den befintliga byggnaden till 1 200 000 kr., varav 400 000 kr. avser utrustning. Vidare uppskattar styrelsen kostnaderna för återanskaffning av inredning i de befinthga gästrummen till 500 000 kr. Styrelsen föreslår att den nämnda kostnadsramen av 385 000 kr. höjs tiU 1,7 milj. kr.

Till byggnadsstyrelsens disposition

I inredningsplanen är för budgetåret 1973/74 uppförd en kosmadsram av 5 milj. kr. till byggnadsstyrelsens disposition. Kostnadsramen får utnyttjas för nyinredning och återanskaffning av inredning främst i samband med omdispositioner eUer sådana smärre ombyggnader som styrelsen själv beslutar och för vilka särskUda kostnadsramar inte finns uppförda i investeringsplanen. Kostnadsramen får däremot inle ulan Kungl. Maj:ls medgivande utnyttjas för inredning av utökade lokaler i förhyrningar (jfr prop. 1972: 28 s. 35).

Styrelsen föreslår att motsvarande ram liU styrelsens disposition för nästa budgetår förs upp med 6,5 milj. kr.

Till universitetskanslersämbetefs disposition

I utrustningsplanen är för budgetåret 1973/74 uppförd en kostnadsram av 20 miy. kr. till universitelskanslersämbetets disposition (prop.

Prop. 1974: 34                                                                        36

1973: 61 s. 31 och 37). Ramen utnyttjas för behov inom ämbetets förvaltningsområde vilka inte tillgodoses genom särskilda kostnadsramar, bl. a. för planmässig upprustning av föråldrad eller försliten inrednmg och utrustning och för kostnader som föranleds av ändrade studieplaner eUer ökat utnyttjande av tekniska hjälpmedel i utbildningen saml för oförutsedda anskaffningsbehov.

Universitetskanslersämbetet föreslår i samråd med samarbetsnämnden för LUP-kommittéerna och ulrustningsnämnden all motsvarande ram lUl ämbetets disposition för nästa budgetår förs upp med 23 mih. kr.

Myndighetema anser all kostnadsramen även bör kunna utnyttjas för underhåll och reparation av i första hand dyrbarare apparatur.

Till skolöverstyrelsens disposition

I utruslningsplanen är för budgetåret 1973/74 uppförd en kostnadsram av 500 000 kr. tUl skolöverstyrelsens disposition. I prop. 1972:28 (s. 35) anfördes all kostnadsramen bör få användas för de ändamål vid lärarhögskolan som motsvarar dem för vilka den sedan budgetåret 1968/69 årligen uppförda kostnadsramen Till universitelskanslersämbetets disposition får tas i anspråk (jfr prop. 1968: 1 bil. 10 s. 301, prop. 1969: 36 s. 38, prop. 1970: 76 s. 41 och prop. 1971: 35 s. 30).

Skolöverstyrelsen föreslår alt motsvarande ram lUl styrelsens disposition för nästa budgetår förs upp med 1 450 000 kr. Av nämnda belopp avser 760 000 kr. sådan utrustnings- och inredningsanskaffning för förskoleseminarierna, seminarierna för huslig utbildning, slöjdlärarseminariet och statens mslilul för högre utbUdning av sjuksköterskor, som enligt styrelsen bör övertas av utrustningsnämnden.

Departementschefen

Med utgångspunkt i de förslag till kostnadsramar för inredning och utrustning som jag redogjort för i det föregående har jag gjort upp följande förslag till inrednings- och utmslningsplaner.

Inredningsplan (1 OOO-tal kr.)

Förordad                        Kosmadsram         Medelsför-

ram eller     -------------------------- —brukning

Inredningsobjekt                 förordad      defini-       delram        art'      '• °.;i",-„

ändrmg       - j-am                                      73-06-30

av tidigare ram

Stockholm

Om- och tillbyggnad för

farmakologi  .........                        700                  1            673

Medicinskt teoretiska

institutionerna...... .................... 4 750                  1          4 448

Riksarkivet   ......... .................... 1 375                 1          1 345

Om- och tillbyggnad för
försvarsmedicinsk forsk
ning m. m..............                        300                  1            289

Prop. 1974: 34

37

Inredningsobjekt

Förordad ram eller förordad ändring av tidigare ram

definitiv ram

Kostnadsram

delram

art

Medelsför--brukning t. o. m. 73-06-30

Lokaler i kv. Blästem
för  tandläkarutbildning                    350

Nybyggnad av bokmagasin för kungl.

biblioteket .............                      1 000

Icke-laborativa institu
tioner m. m. vid univer
sitetet ................... ................... 10 400

Matsal inom Frescati
området  ...............                        325

Statens biblioteksdepå

i Bålsta...................      4-    400        2 400

Journalisthögskolan_ 320
Ombyggnad för odonto
logiska fakulteten                          550

Nybyggnad för kemi

m. m......................                      6 900

Nybyggnad för tandlä
karutbildning m. m.   ..      -I- 2 500           10 500
Djurlokaler vid karo
linska institutet   ....                                 140

Operan  .................                       1 090

Nordiska museet.....                                     500"

Modema museet......       -}-     800                800

Museilokaler i kv.

Garnisonen   ..........       -f     500     500

Sigtuna

Hällsboskolan   .......                        600

Uppsala

Universitetsbiblioteket                    3 000
Nybyggnader på Artille
rifältet   .................       -t- 2 500   22 500

Nybyggnad för fysiska

institutionen m. m...                      1 200

Icke-laborativa insti
tutioner m. m.........       -1- 4 570        6 000

Ombyggnad  för psyko
logiska institutionen   ..      +     500               500

Linköping

Teknisk och filosofisk

utbildning m. m....... ................... 12 200

Jönköping

Lärarhögskolan m.m.                       310

Växjö

UniversitetsfUialen       -f-     510               1 300

Lund/Malmö

Bakteriologi m. m...                         750

Kemiska institutionen                     8 250

	327
	660
	9 470
	228
2a	298
	361
	1740
2b	901
2a

588

1	2 907
2b	6 956
1	1 184
2b	837

11201

302

572

652 1139

2b

Prop. 1974: 34

38

Inredningsobjekt

Förordad ram eller förordad ändring av tidigare ram

definitiv ram

Kosmadsram

delram

arti

Medelsför--brukning t. o. m. 73-06-30

2 225 1200 2 100

600 1 150

1575 300

1650 120

Nybyggnad f. sektion M
Nybyggnad f. sektion A
Nybyggnad f. sektion V
Farmakologiska insti
tutionen ...............

Landsarkivet    .....

Icke-laborativa institu
tioner m. m...........

Ombyggnad av univer-

sitetsbibhoteket....

Ombyggnad för biologi

m. m......................

Hygien och naturveten
skaplig mikrobiologi  ..
Lärarhögskolan m. m.
Musikutbildning  ...

Göteborg

Nybyggnad för odontologiska fakulteten  .... Nybyggnad f. sektion V Nybyggnad f. sektion A

m. m......................

Ny- och ombyggnad för

sektion M..............

Nybyggnad for zoologiska institutionen .... Nybyggnad för institutionen för hygien m. m. Forskningslaboratorium inom medicinarområdet     —    400 Fysiska institutionen

m. m......................

Ombyggnad för sektion

M m. m..................

Ombyggnad för sektion

E m. m...................

Icke-laborativa institu
tioner   m. m.........       -|-       75

Musikutbildning   ..       -j-     135

Ombyggnad av Origo ..     -1-     150
Lärarhögskolan m. m...
Matsal inom medicinar
området ...............       -f     225

Tillbyggnad av lands
arkivet   ...............

Nybyggnad för kemi,

etapp II................      -}- 2 300

Ombyggnad för reaktor
fysik   ...................      4-     200

2 162

1 108

2 050

432 1029

2 100

1296

443

264

.   2a

559

3 900

6 000 3 600		5 058 3 551
2 000		1958
2 600		2 533
1500		1391
660		559
400	2a	1
2 400		2136
1350		893
650		591
4 450 645 950 4 000	2a 2b	3 301 303 148
625	2b
1500		10
2 300
200

Borås Bibliotekshögskolan . ..

4-       75

600

2a

352

Karlstad

Universitetsfilialen och lärarhögskolan m. m. ..

3 700

040

Prop. 1974: 34						39
	Förordad ram eller förordad ändring av tidigare ram			Kostnadsram		Medelsför-
Inredningsobjekt			definitiv ram	delram	arti	t. 0. m. 73-06-30
Örebro
Universitetsfilialen m. m...................... Nybyggnader för gym nastik- och idrottshög skolan ...................	+	2 575	775	3 000	2b 1	144 702
Östersund
Socialhögskolan   ..		+ 100	900		2a
Umeå
Lu-blocket    ..........			4 250 2 100 2 900 2 690 1800 250 550 2100		1 1 1 1 1 1 1 1	4 007
Nybyggnad för kemi- hufo   .................... Nybyggnader för zoologi m. m. hufo Samhällsvetenskap m. m......................						2 046 2 786 2 599
Universitetsbiblioteket Administration m. m. .. Matsal   ................. Icke-laborativa institu tioner ....................						1773 213 541 1876
Luleå
Lärarhögskolan m. m. Högskolan .............	+	1800	520	8 800	1 2b	490 1588
Övrigt
Svenskhemmet Voksen åsen i Oslo ...........	-1-	615	1000		2b
TiU Kungl. Maj:ts disposition
(budgetåret   1966/67) (        »          1967/68) (        .          1968/69) (        »          1969/70) (        »          1970/71) (        »          1971/72)			1243 886 300 445 2315 3 000		1 1 1 1 1 1	1    168 876 247 429 2    230 1789
Till byggnadsstyrelsens disposhion
(budgetåret  1972/73) (       »          1973/74) (        »           1974/75)	-f-	6000	4    000 5    000 6    000		1 1 3	764
	-f 26130		149 784	61600		113 514
			211 384

'Art av kostnadsram för resp. objekt:

1    Av statsmaktema redan godtagen kostnadsram.

2a Förslag till ändrad kostnadsram (tidigare fastställd som definitiv).

2b Förslag tiU ändrad kostnadsram (tidigare fastställd som delram).

3   Förslag till ny kostnadsram.

-Jfr prop. 1973: 170 (bil. 6 s. 30).

Prop. 1974: 34

40

Utmstningsplan (1 OOO-tal kr.)

	Förordad ram eller förordad ändring			Kostnadsram	Medelsför-
Utrusmingsobjekt			definitiv ram	delram       art	t. o. m. 73-06-30
	av	jdi-
	gare ram
Stockholm
Telefonväxel för
Frescatiområdet   .				1715          1	1478
Sektion E...............			3 400		2 421
Sektionerna A, L
och V   ..................			7 000		2 936
Telefonväxel vid
tekniska högskolan ....				155          1	128
Centralverkstad vid				/
tekniska högskolan ....			355		224
Telefonväxel vid
karolinska institutet . ..				810          1	457
Matsalar m. m........				775          1	504
Preklinisk odontologisk
utbildning m. m......			1285		338
Nybyggnad för tand-
läkarutbildning m. m.			22 850=		160
Telefonväxel i
Huddinge  .............			445'
Kemi-hufo m. m......			8 750		935
Fysiologi vid gymnastik-
och idrottshögskolan ..	+	225	225	3
Moderna museet...	-1-	500		500         3
Nordiska museet...	+	1060		1060         3

Uppsala

Universitetsbiblioteket     850                             1                  506
Nybyggnader pä

Artillerifältet    .......                           29 000      1             10 097

Telefonväxel på

Artillerifältet    ........                            845          1                 211

Hygien   ................                             450         1                  69

Fysiska institutionen  ..                             3 000  1              2 498

Telefonväxel  .........                         1 300          1                 290

Icke-laborativa

institutioner............ ............................................... 1000         1

Psykologi   ............       -1-200                                   200         3

Matsalarm. m.........      -f     380                                 380         3

Linköping

Teknisk och filosofisk

utbildning m. m.....

Matsal m. m..........

Medicinsk teknik . ...
Telefonväxel ........

Växjö

Universitetsfilialen
Telefonväxel.....

LundjMalmö

Kemiska institutionen
Telefonväxel  .......

-f     120

60

23 500

25 750 300 1350 760	1 2b	13 751 119 285 685
450 60		433
1 125		20 407 993

Prop. 1974: 34

41

Utrusmingsobjekt

Förordad ram eller förordad ändring av tidigare ram

definitiv ram

Kostnadsram

delram

arti

Medelsför--brukning t. o. m. 73-06-30

LundjMalmö

Sektion E..............

Hygien och naturvetenskaplig mikrobiologi   ..

Zoologi m. m.........

UniversitetsbibUoteket

Matsalar  m. m......

Telefonväxel för

lärarhögskolan   ..

Lärarhögskolan    .

Musikutbildning  ...      -|-     300

7 000

2 000

1 700

265

365

420

1400

600

1 1

2a

5 999

653 510

65

Göteborg

Telefonväxel för
humanistiska fakul
teten m. m............

Fysiska institutionen

m. m......................

Sektion A..............

Telefonväxel vid Chalmers tekniska högskola Telefonväxel för medicinarområdet    ....

Hygien   ...............

Forskningslaboratorium inom medicinarområdet     —•    255 Skeppsteknisk utbildning och forskning

m. m.....................

Musikutbildning   ..       -|-     300

Telefonväxel för lärarhögskolan m. m. ..

Matsalar m. m.......      -|-     405

Socialhögskolan   .

Livsmedelskemi   ..

Lärarhögskolan m. m. -|-  1 200

Kemi,  etapp II  ....       -f  1 500

Forskningsfartyg...      +     700

190

190

6 900 1000			4 530 658
	520		455
500	165		149 355
495		2a	299
2 750	1200	1 2a	1 809 571
125 450 700	600 1145 1800 1500	1 2b 1 1 2b 3 3	25

Borås Bibliotekshögskolan .

340

201

Karlstad

Universitetsfilialen och lärarhögskolan m. m. ..

Telefonväxel ........

Matsal m. m..........

245

245

1700 350

459

Örebro

Undervisningsutrust
ning för fysik ....

Icke-laborativa

ämnen m. m.....

Telefonväxel    .

Matsal m. m......

-  1550 -f     225

2 200

225

500

220

2b

1 3

430 607

Prop. 1974: 34					42
	Förordad ram eller förordad ändring i\v tidigare ram		Kostnadsram		Medelsför-
Utrustnngsobjekt		definitiv ram	delram	arti	t. o. m. 73-06-30
Umeå
Hygien   ................ Fysik (forskning m. m.) Lu-blocket.............		600		1	274
		8 550 1000 45	1160 770	1 1 1 1 1	626 7 556
Telefonväxel ......... Icke-laborativa institutioner   ........ Matsal m. m...........					739 576 25
Luleå
Högskolan    ......... Telefonväxel .........			25 000= 310=	1 1	1880
Östersund
Socialhögskolan   .	-H    460	460		3
Övrigt
Matsalar m. m........ Vissa utrednings kostnader   ...........	—    255	250	220	2b 1	44
TiU Kungl. Maj:ts disposition
(budgetåret  1972/73) (        .          1973/74) (        »          1974/75)	—    256 -f  1 100	744 1000 1 100		2a 1 3	182
Till universitetskanslersämbetets disposition
(budgetåret  1972/73) (        »          1973/74) (        »          1974/75)	-1-23 000	20 000 20 000 23 000		1 1 3	9 948
Till skolöverstyrelsens disposition
(budgetåret  1972/73) (        »          1973/74) (        »          1974/75)	-H 1400	500 500 1400		1 1 3	262
	-f 34164	206 364	79 460		100 002
		285 824

'Art av kostnadsram för resp. objekt:

1   Av statsmakterna redan godtagen kostnadsram.

2a Förslag tiU ändrad kostnadsram (tidigare faststäUd som definitiv).

2b Förslag till ändrad kostnadsram (tidigare fastställd som delram).

3    Förslag tiU ny kostnadsram.

=Jfr prop. 1973: 170 (bil. 6 s. 30).

Prop. 1974: 34                                                                        43

Med anledning av en ansökan från museichefskollegiet i Siockholm har jag i inredningsplanen fört upp en kostnadsram av 500 000 kr. för inredning m. m. av museimagasin i kv. Garnisonen i Stockholm. Jag avser att i annat sammanhang återkomma till Kungl. Maj:t med förslag i fråga om planeringen av denna inredning m. m.

I mitt förslag till utmstningsplan har jag fört upp en kostnadsram benämnd Nordiska museet för museilokaler på Julita gård. Då jag avser att i annat sammanhang uppdra åt utrustningsnämnden alt utreda behovet av saneringsugnar för museerna har jag under denna ram inte beräknat medel för en sådan ugn. Av detta skäl bör heller inle nyssnämnda ram för museimagasin i kv. Garnisonen få tas i anspråk för sådan utrustning.

För närvarande pågår en revision av lokalprogrammen för vissa lärarhögskolor, bl. a. de i Malmö och Mölndal. Jag är därför ännu inte beredd att ta ställning till den slutliga dispositionen av om- och tillbyggnaden för lärarhögskolan i Malmö och för nybyggnaden för lärarhögskolan m. m. i Mölndal. I samband med min anmälan av anslaget tiU byggnadsarbeten inom utbildningsdepartementets verksamhetsområde har jag föreslagit en ny kostnadsram för lärarhögskolan m. m. i Malmö. Jag avser att senare återkomma med ett förslag till definitiv utrustningsram för objektet. För lärarhögskolan m. m. i Mölndal har jag fört upp en förhöjd delram i milt förslag till ulrustningsplan. Vad gäUer användningen av utrustningsramarna för de nämnda lärarhögskolorna vUl jag särskilt erinra om vad föredragande statsrådet anförde vid sin anmälan av dessa utruslningsramar för innevarande budgetår (jfr prop. 1973: 61 s. 38).

I avvaktan på att lokalfrågan för musikhögskolan klarläggs är jag f. n. inte beredd att anvisa medel för en höjning av inrednings- och utrustningsstandarden i befintliga lokaler för musikhögskolorna i Stockholm och Göteborg. Vid min beräkning av den i utmstningsplanen uppförda kostnadsramen Till Kungl. Maj:ts disposition, till vilken jag återkommer senare, har jag dock beräknat utrymme för en ökning av medlen för musikhögskolornas återanskaffning av inredning och utrustning. Mina förslag till utrustningsramar för musikhögskolorna i Malmö och Göteborg innefattar de medel som tidigare anvisats dessa skolor inom den i utruslningsplanen uppförda kostnadsramen och den under anslaget uppförda anslagsposten TUl Kungl. Maj:ls disposition. Förslagen tiU höjning av kostnadsramarna för musikutbildning i Göteborg avser inredning och utrustning för fastigheten Ekmansgatan 3.

Jag delar de uppfattningar som framförts om behovet av att bl. a. den oceanografiska forskningen vid universitetet i Göteborg får tUlgång till ett större forskningsfartyg. Jag har därför fört upp en kostnadsram för förvärv av ett sådant j mitt förslag till ulrustningsplan. Jag förutsätter dels att kostnaderna för driften av detta fartyg bestrids inom ramen för

Prop. 1974: 34                                                        44

tillgängliga medel dels alt kostnaderna för ombyggnad m. m. av fartyget bestrids från den i utrustningsplanen uppförda kostnadsramen Till universitetskanslersämbetets disposition.

Jag har i utmstningsplanen fört upp tre särskilda kostnadsramar TUl resp. universitetskanslersämbetets, skolöverstyrelsens och Kungl. Maj:ts disposition. Användningsområdet för den sedan budgetåret 1968/69 i utrustningsplanen årligen uppförda kostnadsramen tiU universilets-kanslersämbelels disposition har successivt utvidgats till all avse bl. a. planmässig återanskaffning av inredning och utrustning, inköp av utrustning i samband med studieplaneändringar saml de övriga utrustningsbehov inom ämbetets förvaltningsområde som inle tiUgodoses genom särskilda kostnadsramar (jfr prop. 1968: 1 bil. 10 s. 301, prop. 1969: 36 s. 38, prop. 1970: 76 s. 41 och prop. 1971: 35 s. 30). I likhet med UKÄ förordar jag att kostnadsramen i fortsätiningen får tas i anspråk även för kostnader för underhåll och reparation av mer dyrbar utrustning. Kostnadsramen disponeras av UKÄ i samråd med LUP-kommittéema och ulrustningsnämnden. På motsvarande sätt bör utgifterna för sådana ändamål vid andra statliga eftergymnasiala utbildningsanstalter inom utbUdningsdepartementets verksamhetsområde fr. o. m. nästa budgetår bestridas från kostnadsramarna till SÖ:s och Kungl. Maj:ts disposition, varvid kostnadsramen tiU SÖ:s disposition bör avse läroanstalterna inom SÖ:s förvaltningsområde med undanlag för konstfackskolan. Kostnadsramen TiU Kungl. Maj:ts disposition bör därmed fortsättningsvis användas uteslutande för behov av nu nämnt slag vid de eftergymnasiala läroanstalter för vilka inle kostnadsramarna tiU UKÄ:s och SÖ:s disposition är avsedda. Del bör ankomma på utrustningsnämnden all i samråd med berörda planerande myndigheter m. fl. till Kungl. Maj:t ge in ett samlat förslag till disposition av kostnadsramen. Vad jag nu föreslagit berör inte dramatiska institutet för vilket frågan om finansiering om återanskaffning behöver övervägas ytterligare. Vid min anmälan i prop. 1974: 1 (bil. 10) av frågor om anslag budgetåret 1974/75 till verksamheten vid de nu berörda läroanstalterna har jag tagit hänsyn till de anslagsmässiga konsekvenserna av de förslag jag nu redovisat.

De nu föreslagna kostnadsramarna saml den i inredningsplanen uppförda kostnadsramen Till byggnadsstyrelsens disposition — för vilken användningsområdet redovisats senast i prop. 1972: 28 (s. 35) — bör vidare på motsvarande sätt las i anspråk för återanskaffning m. m. av inredning och utrustning för sådana restauranger och kaféer vid universitet och högskolor i fråga om vilka jag tidigare i prop. 1974: 1 (bil. 10 s. 230) efter förslag av universitetsrestaurangkommittén redovisat förslag om utökad subventionering. Byggnadsstyrelsen, UKÄ, SÖ och utrustningsnämnden bör därvid samråda med universitetsrestaurangkom-mittén.

Prop. 1974: 34                                                                        45

Med anledning av vad jag nu förordat har jag inte under särskUda kostnadsramar beräknat medel för vissa upprustningsarbeten som föreslagits av universitetsrestaurangkommitlén. Jag avser dock att senare —• sedan ett samlat program redovisats — återkomma till frågan om medel för den upprustning av restaurang- och kafélokaler inom Frescatiområdet i Stockholm som aktualiserats genom Kungl. Maj:ts beslut den 29 juni 1973 om projektering av lokaler för bibliotek m. m. inom nämnda område.

I inrednings- och utrustningsplanerna har jag tagit upp kostnadsramar av sammanlagt (211384 000 -|- 285 824 000 =) 497 208 000 kr. Inom dessa ramar har vid utgången av budgetåret 1972/73 betalats ut sammanlagt (113 514 000 -|- 100 002 000 =) 213 516 000 kr. Vid utgången av budgetåret 1972/73 utgjorde behållningen på de anslagsposter som myndigheterna disponerar ca 14 milj. kr. För innevarande budgetår har 72,9 milj. kr. stäUts tiU dessa myndigheters förfogande. För nästa budgetår räknar jag ined att sammanlagt 75 milj. kr. bör anvisas. Av dessa medel bör 100 000 kr. stå till Kungl. Maj:ts disposition. De föreslagna planerna innebär således att myndigheterna skall kunna beställa inredning och utmstning för sammanlagt (497 208 000 — 213 516 000 — 14 314 985 — 72 900 000 — 74 900 000 =) 121 577 015 kr. att betalas tidigast under budgetåret 1975/76.

Jag hemställer att Kungl. Maj:l föreslår riksdagen

alt  till  Inredning och   utrustning av  lokaler  vid  universiteten m. m. för budgetåret 1974/75 under åttonde huvudtiteln anvisa ett reservationsanslag av 75 000 000 kr. Med bifall till vad föredraganden sålunda med instämmande av  statsrådets  övriga ledamöter hemställt förordnar Hans Kungl. Höghet Regenten att till riksdagen skall avlåtas proposition av den lydelse bilaga till detta protokoll utvisar.

Ur protokollet: Britta Gyllensten

Prop. 1974: 34

Bilaga I        46

Användning av befintliga och föreslagna byggnader på Skepps- och Kastellholmarna.

Nr    Benämning

Nuvarande användning      Planerad användning

3   Högvaktsbyggnaden 5   Kasem II, annex

8      Intendentur-förrådet, annex

9      Amiralitetshuset, annex

10     Skeppsholmskyrkan

11     F. d. marketenteriet

12     Kasem II

13     Ateljéhuset

14     Arrestbyggnad

15     Moderna Museet

16     Prästgården

17     Kasem IV

18     Amiralitetshuset

19     F. d. hantverks-kasernen

20     Vattentorn

21     F. d. Sjökarte-byrån

22     Vattenstånds-mälarhus

23     Instrument-kontrollhus

24     Intendentur-förrådet

25     Kokhus inkl. panncentral

26     Kasern III

27      Kasern III, annex

28      Kasernslöjden

29      Kökspersonalbyggnad

30      Rustkammaren

Kontor m. m./Abab

m.fl.

Ateljéer m. m./Konst-

högskolan

Förråd/Försvaret

Kontor/Försvaret

Kyrka

Kontor/Försvaret

Ateljéer m. m./Konst-högskolan

Ateljéer m. m./Konst-högskolan

Förråd m. m./Moderna Museet Museilokaler Bostad m. m. Ateljéer/Konsthögskolan

Kontor/Försvaret Kontor/Försvaret

Kontor o. undervisn.-lokal/Nord plan. Arkitekturmuseum, Konsthögskolan

Verkstad/Sjöfartsverket

Förråd/Försvaret

Kök/disponibelt

Kontor, förläggning/ Försvaret; utställning/ Moderna Museet Marketenteri, förläggn./ Försvaret

Verkstad/Försvaret Bostäder, kontor/ Statens konstråd Förråd m. m./Försvaret

Informationscentral m. m.

Museilokaler m. m./ Sv. arkitekturmuseum

Oförändrad Oförändrad

Museilokaler m. m./ Sv. arkitekturmuseum

Museilokaler Fotomuseet

Oförändrad Vandrarhem

Oförändrad/Nord plan Konsthögskolan

Repetitionslokaler m. m. för musik och teater Magasin/Centralmuseer

Rives

Övningslokaler m. m./ Regioimiusiken

Rives

Annex till 29 Kafé

Rives

Prop. 1974: 34

47

Nr    Benämning

Nuvarande användning      Planerad användning

31	F. d. Sjövärnskåren	Kontor/Försvaret	Rives
32	F. d. sjökrigsskolan	Kontor/Försvaret	Användning anges ej
33	V. bostäilshuset	Kontor/Försvaret	Kontor/civilförvaltning
34	Ö. bostäilshuset	Mässar, bostad/ Försvaret	Oförändrad
35	Badanstalten	Bostäder m. m.	Kårlokaler m. m./ Konsthögskolan
36	Bostäilshuset	Bostad	Rives
37	Omformarstation	—	—
40	Kåsera III, uthus	Förråd m. m./Försvaret	Rives
41	V. uthuslängan	Förråd m. m./Försvaret	Rives
42	Ö. uthuslängan	Förråd m. m./Försvaret	Rives
100	Styckekranen	—	—
101	Råseglarhuset	Förråd/Försvaret	Ateljéer, verkstäder
102	Minverkstaden	Verkstäder/Försvaret	m. m. Ateljéer, verkstäder
103	Torpedverkstaden	Verkstäder/Sjöfarts-	m. m. Ateljéer, verkstäder
		verket	m. m.
104	Torpedförrådet	Verkstäder/National-	Verkstäder/National-
		museum	museum m. fl.
107	Radioskolan	Televäxel	Rives
113	Panncentral	—	Rives
114	Tyghuset	Museilokaler/östasia-	Museilokaler/Östasia-
		tiska Museet	tiska museet. National-
		Förråd/Försvaret	museum
117	Kanonverkstad	Verkstäder/Konsthögskolan	~
119	N. fundaments-	Förråd m. m./	Ateljéer/Konsthög-
	huset	disponibelt	skolan
120	S. fundaments-	Verkstäder m. m./	Ateljéer/Konsthög-
	huset	Birkagården	skolan
121	Materialskjul	—	Rives
128	V. varvskansliet, annex	—	Rives
129	V. varvskansliet	Kontor/Invandrarverket	Kontor/Förvaltning
130	Ö. varvskansliet	Kontor/Statliga kom.	Kontor/Konsthögskolan
131	Byggnads departementet	Kontor/StaUiga kom.	Rives
134	Sjöreservens	Musiklokaler m. ra./	Rives
	kasem	Regionmusiken
135	Beckborg	—	Rives
136	Arboden	Förråd m. m./Birka-gården	Ej preciserad
201	Bostället 1	Bostäder	Oförändrad
202	Bostället 2	Bostäder	Oförändrad
203	Bostället 3	Bostäder	Oförändrad

Prop. 1974: 34			48
Nr	Benämning	Nuvarande användning	Planerad användning
204	Kastellet	Kontor/Försvaret	Oförändrad
205	Kolskjulet	Förråd/Försvaret m. fl.	Oförändrad
206	Kmthus	Förråd/Försvaret	Rives
207	Fosforförråd	Förråd/Försvaret	Rives
208	Ammunitionsförråd	Div. förråd	Rives
209	Kanothuset	Div. förråd	Oförändrad
211	MusikpavUjongen	Musiklokaler/Regionmusiken	Klubbhus
213	Bostället 1, uthus	Uthus	Uthus
214	Bostället 1, uthus	Uthus	Uthus
216	Bostället 2, uthus	Uthus	Uthus
IA	Moderna Museet		Museilokaler
IB	Moderna Museet		Kök, restaurang
IC	Moderna Museet		Museilokaler
ID	Östasiatiska Museet		Museilokaler
IIA	Konsthögskolan		Konsthögskolan
IIB	Konsthögskolan		Konsthögskolan
IIC	Konstnärlig		Konsthögskolan/
	utbildning		Designhögskola

Prop. 1974: 34

49

TECKENFDRKLARWG

fjj«s?| .s<,,|Byggnad avsedd att rivas i sam band med utbyggnadsplanens genomförande.

K//////// Nybyggnad.

h "■••>■!■.'■■-":l Ombyggnad.

Z.-.Z.—.~. Bergrum.

o  10               50                   100                                         200M

1 1    I    I    I    I    I    I    I    I    I    I    I    I    I    I    I    I    I    I    I

Prop. 1974: 34 50

Innehåll                                                               Sid.

Byggnadsarbeten inom utbildningsdeparlemenlels

verksamhetsområde

Anslagsförslag m. m......................................... ...... 3

Departementschefen ........................................        18

Inredning och utrustning av lokaler vid universiteten m. m.

Anslagsförslag m. m..........................................       27

Departementschefen.........................................       36