Kungl. Maj:ts prop. nr 2, om tilläggsstat till riksstaten för 1919 (Proposition 1919:2)

Kungl. Maj:ts prop. nr 2, om tilläggsstat till riksstaten för 1919.

Nr 2.

Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen med förslag
till tilläggsstat till riksstaten för år 1919; given Stockholms
slott den 9 januari 1919.

Under åberopande av bilagda statsrådsprotokoll rörande justering av
propositionen om tilläggsstat för år 1919 vill Kungl. Maj:t härmed föreslå
riksdagen att upptaga inkomsterna och utgifterna å berörda tilläggsstat sålunda:

Bih. till riktd. prof. 1919. 1 satnl. 2 käft. (AV 2).

Kungl. Majds prop. nr 2, om tilläggsstat till riksstaten för 1919.

Specifikation av statens inkomster.

A. Egentliga statsinkomster.

I. Skatter:

1. Stämpelmedel, bevillning -------------------------------

2 Spirituosaaccis, bevillning -------------------------

8,000,000

20,000,000

Kronor

28,000,000

IT. Diverse inkomster

416,000

Säger för egentliga statsinkomster 28,416,000 kronor.

B. I anspråk tagna kapitaltillgångar.

! I. Uppkomna av egentliga statsinkomster:

1. Statsverkets kassafond ............................................. 209,804,700

2. Särskilt avsatta medel:

a. Statsverkets fond av rusdrycksmedel ......... 20,000,000

b. Avsättning till krigstidstillägg och krigstids hjälp.

............................................ 57,000,000 77,000,000

286,804,700

II.

C. Lånemedel.

Fast upplåning ..............................................................................

Tillfällig upplåning ........................................................................

Säger för lånemedel 66,667,200 kronor.__

Summa

61,652,200

5,115,000

381,887,900

Kungl. Maj:ts prop. nr 2, om lilläggsstat till riksstaten för 1912.

Verkliga utgifter.

1. Första huvudtiteln. Kungl. hov- och slottsstaterna.

		Extra i
		anslag
		Kronor
	A. Kungl. slottsstaten.
1	Merkostnad för uppvärmning av Stockholms och Drottningholms slott, förslags-
		85,000
I 2	Förstärkning av anslaget till reparationer å Stockholms slott m. fl. för de kungl.
	hoven upplåtna byggnader, förslagsanslag, högst ..................................	31,500
3	Förstärkning av anslaget till Drottningholms slott, förslagsanslag, högst.........	12,300 1
4	Förstärkning av anslaget till Gripsholms slott, förslagsanslag, högst ............	3,000 j
5	Förstärkning av anslaget till Ulriksdals slott, förslagsanslag, högst...............	4,200
6	Förstärkning av anslaget till Haga lustslott och park, förslagsanslag, högst....	4,000
7	Förstärkning av anslaget till Strömsholms slott, förslagsanslag, högst............	3,000
	Summa	143,000

Kungl. Maj:t» prop. nr 2, om tilläggsstat till riksstaten för 1219.

Verkligt utgifter.

II. Andra huvudtiteln. Justitiedepartementet.

		Extra	Extra
		anslag	anslag
		Kronor	Kronor
	A. Rättsskipningen.
	Göta hovrätt:
1	Extra division, förslagsanslag, högst_______________________	34,000
	Hovrätten över Skåne och Blekinge:
2	Extra division, förslagsanslag, högst.....................	31,500
	Krigsrätterna:
3	Civil personal vid regements- och stationskrigsrätterna, förslags-
	anslag, högst...............................	32,000
4	Förstärkning av hovrätternas arbetskrafter m. m., förslagsanslag,
	högst....................................................	1 43,000	140,500
	B. Fångvården.
1	Förstärkning av förslagsanslaget till fångars vård och underhåll,
	förslagsanslag, högst...................	1,400,000
2	Bostadshus för befattningshavare vid centralfängelset i Malmö, re-
	servationsanslag......................... .. .	170,000
3	Bostadshus för bevakningspersonal vid centralfängelset i Mariestad,
	reservationsanslag.........................	50,000
4	Uthuggning av cellfönster vid straffängelset i Gävle, reservations-
	anslag...........................................	18,000
5	Tillbyggnad vid kronohäktet i Luleå, reservationsanslag . .	50,000
6	Byggnadsarbeten vid centralfängelset å Långholmen, reservations-
	anslag...............................	150,000
7	Koloni för straffångar vid Singeshult, reservationsanslag .	50,000
8	Nya fångvårdsanstalter, reservationsanslag.....	1 400,000	2,288,000 \|

1 Beräknat belopp.

Kungl. Maj:ts. grop. nr 2, om tillägg sstat till riksstaten för 1212.

		Extra	Extra
	-	anslag	anslag
		Kronor	Kronor
	C. Uppfostringsanstalter för minderåriga förbrytare.
	Statens uppfostringsanstalt å Bona:
1	Byggnadsarbeten m. m., reservationsanslag ___________ _________	1,302,000
2	Utökning av anstaltens jordområde m. m., reservationsanslag ökat anstaltsutrymme ro. m., reservationsanslag ____________ ...	1 339,000
3	1 485,000	2,126,000

	D. Diverse.
1	Tillfällig lönereglering för vissa ordinarie befattningshavare inom
	den civila statsförvaltningen, förslaqsanslag__________	1 700,000
2	Förstärkning av de till avlönande av vissa extra befattningshavare
	inom den civila statsförvaltningen samt till vikariatsersättningar m. m. anvisade medel, förslagsanslag___________________	1 100,000
3	Krigstidstillägg och krigstidshjälp, förslagsanslag__________________	1 3,700,000
4	Täckande av vissa ännu ej anmälda förskott, förslagsanslag, högst	1 88,000	4,588,000 1
	Summa		9,142,500 1

1 Beräknat belopp.

Kungl. Maj:ts prop. nr 2, om tillåggsstat till riksstaten för 1919.

Verkliga utgifter.

III. Tredje huvudtiteln. Utrikesdepartementet.

		Extra	Extra
		anslag	anslag
		Kronor	Kronor
	A. Departementet.
1	Förstärkning av anslaget till departementet, föranledd av föreslagen
	omorganisation av detsamma, förslagsanslag........................	1 35,000
2	Tillfällig lönereglering för vissa ordinarie befattningshavare inom
	den civila statsförvaltningen, förslagsanslag.........................	1 22,100
! 3	Förstärkning av de till avlönande av vissa extra befattningshavare
	inom den civila statsförvaltningen samt till vikariatsersättningar
	m. m. anvisade medel, förslagsanslag..........................-.....	1 4,000	61,100
	• B. Sveriges representation i utlandet.
1	Avlöningstillägg åt legationssekreteraren i Helsingfors, förslagsan-		I
		2,100
2	Vissa "nya konsulat i utomeuropeiska länder, förslagsanslag, högst	1 23,000
3	Kontorskostnadsersättningar åt lönade konsuler, förslagsanslag,
		8,600
4	Kontorskostnadsersättningar åt vissa nya konsuler i utomeuropeiska
	länder, förslagsanslag, högst-------------------------------------------	1 2,500
5	Extra diplomat- och konsulsaspiranter, förslagsanslag, högst ------	1 4,750
6	Höjt arvode åt militärattachén i Paris ävensom arvoden och rese-
	ersättningar åt marinattachéerna i London samt i Paris och
	Haag, förslagsanslag ...............................-.....-..............	18,200
7	Extra handelsattachéer, reservationsanslag..............................	1 43,750
8	Sociala attachéer, reservationsanslag.....................................	1 17,500	i
9	Extra biträden, kanslivaktmästare och andra utgifter vid beskick-
	ningar och konsulat, förslagsanslag, högst........................--	4,000
10	Tillfälliga diplomatiska och konsulära poster i utlandet, förslags-
		1 37,500	161,900

1 Beräknat belopp.

Kungl. Maj:ts prop. nr 2, om tilläggsstat till riksstaten för 1919. 7

1 •		Extra	Extra
		anslag i	anslag i i
		Kronor	Kronor
	C. Internationella byråer m. m.
1	Riksdagens interparlamentariska grupp, förslagsanslag, högst.......	—	8,000
	D. Diverse.		i
1	Hemliga utgifter, förslagsanslag, högst----------------------------------	50,000
2	Krigstidstillägg och krigstidshjälp, förslagsanslag---------------------	1 500,000	550,000
	Summa		781,000

1 Beräknat belopp.

Kungi. Maj:ts prop. nr 2, om tillåggsstat till riksstaten för 1919.

Verkliga utgifter.

IV. Fjärde huvudtiteln. Lantförsvarsdepartementet.

		Extra	Extra
		anslag	anslag
		Kronor	Kronor
	A. Arméförvaltningen.
1	Förstärkning av anslaget till arméförvaltningen, förslagsanslag,
	högst _________________________		10,990

	B. Generalitetet, staberna m. m.
1	Förstärkning av reservationsanslaget till generalstabens övningar,
	expenser m. m., förslagsanslag, högst ____.........................		7,800
	C. Undervisningsverken.
1	Förstärkning av reservationsanslagen till krigshögskolor m. fl. un-
	dervisningsanstalter, förslagsanslag, högst...........................	65,425
2	Fackutbildningskursor för värnpliktiga tandläkare och apotekare,
	reservationsanslag_________________________________________________________	10,000	75,425
	£ D. Avlöning och rekrytering (truppförbanden), arvo-
	den m. m.
1	Förstärkning av reservationsanslaget till hyra, expenser in. m. vid
	truppförbanden, förslagsanslag, högst.................................		125,350
	E. Intendenturen m. m.
1	Inventarier för Norrbottens kavallerikårs kasernetablissemang, re-
	servationsanslag .........................................................	40,000
2	Möbler m. m. för Bohusläns regementes underofficers- och man-
	skapsmässar, reservationsanslag.......................................	11,000	51,000

Kunyl. Maj:ts prop. nr 2, om tilläggsstat till riksstaten för 1919.

		Extra	Extra
		anslag	anslag
	F. Artilleribehov.	Kronor	Kronor
1	Iståndsättande av ett skadat pansartorn i Bodens fästning, reser-:		:
	vationsanslag................................-........................-.....	40,000
2	Merkostnader för järnvägsanläggning till Åkers krutbruk, förslags-
		15,000	55,000
	G. Fortiflkationsbehov.
1	Förstärkning av reservationsanslaget till arméns byggnader, mötes-
	fält och kommendantskapsutgifter samt fortifikationens övningar
	och materiel m. m., förslagsanslag, högst...........................	36,000
2	Underhåll av utfartsvägarna till militärvägen Boden—Lappträsk,
	reservationsanslag...............................................-.....—	3,400
3	Merkostnader för komplettering av viss ingenjörmateriel, förslags-
	anslag, högst...............................................................	59,650
4	Merkostnader för anskaffning av viss ingenjörmateriel, vartill medel
	anvisats ur statsverkets värnskattefond, förslagsanslag, högst...	290,000
5	Stallbyggnad vid Norrlands dragonregemente, reservationsanslag...	1 250,000
G	Reparationsarbeten å bad- och tvättinrättningarna vid Upplands
	infanteriregemente och Värmlands regemente, reservationsan-
		45,000
7	ökat antal sjukplatser vid truppförbanden, reservationsanslag-----	1 400,000
8	Ambulansautomobil för flygväsendet, reservationsanslag ............	35,000
9	Anordnande av elektrisk belysning å Karlberg, reservationsanslag	1 80,000	1,199,050
	H. Diverse.
\| 1	Förstärkning av anslagen till skrivmaterialier, expenser, bränsle,
	lyse m. m. vid vissa verk, staber och inrättningar, förslags-
	anslag, högst..........................................-..........-.........	96,275
2	Semester åt vid lantförsvaret anställda arbetare, förslagsanslag ...	125,000
3	Arméns krigskarteutrustning, reservationsanslag........................	23,500
4	Täckande av brister å vissa reservationsanslag för år 1918.........	1 7,000,010
5	Tillfällig lönereglering för vissa ordinarie befattningshavare inom
	den civila statsförvaltningen, förslagsanslag........................	1 64,700
6	Förstärkning av de till avlönande av vissa extra befattningshavare
	inom den civila statsförvaltningen samt till vikariatsersättningar		1
	m. m. anvisade medel, förslagsanslag ...............................	1 15,600
7	Krigstidstillägg och krigstidshjälp, förslagsanslag---------------------	I1 29,800,000	37,125,085 \|
	Summa	1................	\| 38,649,700

1 Beräknat belopp.

Bih. till riksd, prot. 1919. 1 samt. 2 käft. (Nr 2).

Kungl. May.ts prop. nr 2, om tillåggsstat till riksstaten för 1919.

Yerkliga utgifter.

V. Femte huvudtiteln. Sjöförsvarsdepartementet.

		Extra	Extra
		anslag	anslag
		Kronor	Kronor
	1. Marinen.
	A. Flottan.
	Intendenturen.
1	Förstärkning av reservationsanslaget till beklädnad åt sjömans- och
	skeppsgossekårerna, förslagsanslag, högst........ ■	119,000
	Nybyggnad och underhåll.
2	Central beklädnadsverkstad för marinen m. m., reservationsan-
	slaq....................	292,000
	Övningar.
3	Förstärkning av reservationsanslaget till flottans krigsberedskap och
	övningar, förslagsanslag...................... 25,000
4	Fortsatta åtgärder under år 1919 i anslutning till det
	under neutralitetsvakten bedrivna arbetet m. m., för-
	slagsanslag, högst __________________________________________ 2,000,000	2,025,000
	Torped- och gnistsignalväsendet.
5	Torpedinskjutningsstation för flottans station i Karlskrona, reserva-
	tionsanslaq...............	21,680
	Minväsendet.
6	Minmateriel, reservationsanslag ..	210,000	2,667,680

Kungl. Maj:ts prop. nr 2, om tillåggsstat till riksstaten för 1919. 11

	1	Extra	Extra
		anslag	anslag
		Kronor	Kronor
	B. Kustartilleriet.		1 1
	Nybyggnad och underhåll.
1	Förstärkning av reservationsanslaget till underhåll av kustartilleriets
	byggnader och materiel, förslagsanslag, högst......... 90,000
2	Arvoden åt tillsyningsman m. m. inom vissa kustfäst-
	ningars skyddsområden, förslagsanslag.................. 11,200
3	Byggnader för förläggning i Hemsö fästning, reserva-
	tionsanslaq------------------------------------------------550,000	651,200
	Övningar.		i j
4	Förstärkning av reservationsanslaget till kustartilleriets krigsbered-
	skap och övningar, förslagsanslag-------------------------------------	3,500	654,700
1	C. Flottan och kustartilleriet.
l	Extra beklädnadshjälp åt fänrikar i reserven, reservofficersaspi-ranter och reservmarinintendentsaspiranter, förslagsanslag, högst.	25,900	J
2	Tillfällig löneförbättring för underofficerare av 3:e graden vid
	flottan och kustartilleriet, förslagsanslag ---------------------------	1 60,000	85,900
j	D. Diverse.
1	Anordnande av en marinläkarkurs, förslagsanslag, högst------------	8,500
2	Förhöjning av dagavlöningen för vid skeppsgossekåren i Marstrand	1,440
	anställt vaktmanskap, förslagsanslag, högst ________________________
3	Hyresbidrag till underofficerssällskapet i Stockholm, förslagsanslag,	1,000
	högst ........................................................................	10,940
	Säger för marinen	.................1 3,419,220

1 Beräknat belopp.

Kungl. Maj:ts prop. nr 2, om tilläggs stat till riksstaten för 1919.

		Extra	Extra
		anslag	anslag
	2. Handeln.	Kronor	Kronor
	Lots- och fyrväsendet.
1	Förstärkning av viss i avlöningsstaten för lotsstyrelsen upptagen
	anvisning, förslagsanslag, högst...................		4,200
2	Förstärkning av viss i avlöningsstaten för befälet vid lotsverket
	upptagen anvisning, förslagsanslag, högst......		7,700
3	Nya anordningar för fyrbelysning och mistsignalering å fyrskeppet
	Grepen, reservationsanslag______		1 56,000
	Säger för handeln		67,900
	3. Marinen och handeln.
1	Tillfällig lönereglering för vissa ordinarie befattningshavare inom
	den civila statsförvaltningen, förslagsanslag.......		1 343,480
2	Förstärkning av de till avlönande av vissa extra befattningshavare
	inom den civila statsförvaltningen samt till vikariatsersättningar m. m. anvisade medel, förslagsanslag............		1 65,000
3	Semester åt vid sjöförsvaret anställda arbetare, förslagsanslag....		151,000
4	Krigstidstillägg och krigstidshjälp, förslaqsanslaq_____________________		1 19,800,000
	Säger för marinen och handeln		20,359,480

	Summa	I	23,846,600

1 Beräknat belopp.

Kungl. May.ts prop. nr 2, om tilläggsstat till rikastaten för 1919.

Verkliga utgifter.

VI. Sjätte huvudtiteln. Civildepartementet.

		Extra	Extra
		anslag	anslag
	A. Överatåthållarämbetet.	Kronor	Kronor
1	En extra befattningshavare hos överståthållarämbetet, förslags-
	anslag, högst ...................-........................................	2,150
2	Utgivande av »Polisunderrättelser», förslagsanslag, högst ---------	53,000	55,150
	B. Landsstaten.
1	Förstärkning av reservationsanslaget till arvoden åt extra läns-
	notarier in. m., förslagsanslag, högst...............................	1 40,000
2	Anordningar för mera effektiv tillämpning av prisockerlagen, för-
	slaasanslaa, högst........................................................	75,000	115,000 j
	C. Väg- och. vattenbyggnadsväsendet.
1	Förstärkning av arbetskrafterna hos väg- och vattenbyggnadssty-
	relsen, förslagsanslag, högst...............................-......—	6,930
2	Expenser för allmänna arbeten, förslagsanslag, högst...------------	10,000
3	Sandvikens hamn på Öland, reservationsanslag ----------------------	108,000	124,930 ! 1
	D. Medicinalstaten samt hälso- och sjukvården.
1	Statens bakteriologiska laboratorium, förslagsanslag, högst........	27,500	1
2	Statens rättskemiska laboratorium, förslagsanslag, högst............	5,000
3	Nytt hospital å biskopsbostället Sundby, reservationsanslag........	2,645,000
4	Markförvärv för Hälsingborgs hospital, förslagsanslag...............	41,000
5	Täckande av brist å anslaget till underhåll av Järvsö sjukhus för
	spetälska, förslagsanslag, högst---------------------------------------	2,370
6	Folksanatorierna, förslagsanslag, högst---------------------------------	300,000
7	Svenska cancerföreningens Stockholmsavdelning, förslagsanslag,
	högst........................................................................	35,000	3,055,870

1 Beräknat belopp.

Kungl. Maj:ts prop. nr 2, om tilläggsstat till riksstaten för 1919.

		Extra	Extra
		anslag	anslag
		Kronor	Kronor
	E. Sociala verk och inrättningar.
! i	Upprätthållande av socialstyrelsens verksamhet, förslagsanslag,
	högst______________________________________ .	5,000
2	Upprätthållande av yrkesinspektionens verksamhet, förslagsanslag,
	högst____________________________	1 11,600
3	Avlöningar och vikariatsersättningar åt befattningshavare vid statens
	vårdanstalt för alkoholister å Salbohed, förslagsanslag, högst...	500
4	Sveriges nykterhetssällskaps representantförsamling, förslagsanslag,
	högst........................................................	1,000	18,100

	P. Diverse.
1	Bekämpande av arbetslösheten, förslagsanslag, högst	1 8,000,000
2	Understöd för uppförande av bostadshus med smålägenheter, för-
	slagsanslag, högst..........................	1 2,000,000
3	Tillfällig lönereglering för vissa ordinarie befattningshavare inom
	den civila statsförvaltningen, förslagsanslag.. .	1 568,400
4	Förstärkning av de till avlönande av vissa extra befattningshavare
	inom den civila statsförvaltningen samt till vikariatsersättningar
	m. m. anvisade medel, förslag sanslag...................	1 350,000
5	Krigstidstillägg och krigstidshjälp, förslagsanslag.	1 10,000,000
6	Krigstidshjälp åt kommunalt anställda barnmorskor, förslagsanslag...	400,000
7	Kostnader m. m. i samband med utbetalning av viss krigstidshjälp,
	förslagsanslag, högst ______________	1,650	21,320,050
	Summa		24,689,100

1 Beräknat belopp.

Klingl. Maj:ts prop. nr 2, om tilläggsstat till riksstaten för 1919. 15

Verkliga utgifter.

VII. Sjunde huvudtiteln. Finansdepartementet.

		Extra	Extra
		anslag	anslag
		Kronor	Kronor
	A. Departementet.
1	Särskild föredragande i regeringsrätten m. in., förslagsanslag,
	högst ......................................		1 2,600

	B. De centrala ämbetsverken.
	Kammarkollegium:
1	Förstärkning av arbetskrafterna hos kammarkollegium, förslags-
	anslag, högst___________________________________________________________	1 C,300
	Statskontoret:
2	Förstärkning av arbetskrafterna hos statskontoret, förslagsanslag,
	högst_____________________________________________________________________	9,213
	Kommerskollegium:
3	Behandling av ärenden rörande kraftledningslånefonden, förslags-
	anslag, högst...........................................................	5,363
	Kammarrätten:
4	Förstärkning av arbetskrafterna hos kammarrätten m. m., för-
	slagsanslag, högst ....................................................	14,082	• 1
	Statistiska centralbyrån:
5	Arvoden åt personal vid valstatistik, förslagsanslag .............	8,000
	Byggnadsstyrelsen:
6	Förstärkning av arbetskrafterna hos byggnadsstyrelsen, förslags-
	anslag, högst ________________________________________________ 15,000
7	Förhyrande av lokal för två av byggnadsstyrelsens byråer,
	förslagsanslag, högst....................................... 1,250	16,250	59,208
	C. De centrala ämbetsverken underlydande stater.
	Inspektion över elektriska anläggningar för belysning eller arbets-
	överföring:
1	Avlönande av en assistent, förslagsanslag, högst..................	l,9o0
	Förhandskontroll å fartygs sjövärdighet:
2	Sakkunnig extra arbetshjälp åt fartygsinspektörerna m. va., för-
	slaqsanslaq. högst.....................................................	24 900	26,850

1 Beräknat belopp.

16 Kungl. Maj:ts prop. nr 2, om tilläggsstat till riksstaten för 1919.

		Extra	Extra
		anslag	anslag
		Kronor	Kronor
	D. Handel och sjöfart.
1	Handelshögskolan i Stockholm, förslagsanslag, högst...............	15,000
2	Sveriges allmänna exportförening, förslagsanslag, högst____________	10,000	25,000
	E. Skatteomkostnader.
1	Förstärkning av arbetskrafterna vid gränsbevakningen mot Fin-
	land, förslagsanslag, högst.............................................	—-	16,300
	F. Kronans publika hus.
1	Förstärkning av reservationsanslaget till byggnader och repara-
	tioner, förslagsanslag, högst..........................................	655,000	•
2	Förstärkning av grunden under vissa delar av Stockholms slott,
	reservationsanslag_ _......................................................	1 115,000
3	Slutförande av vissa reparationsarbeten å Riddarliolmskyrkan, re-
	servationsanslag_.........................................................	97,000
4	Ombyggnad av den s. k. atelierhyggnaden vid Karl XIII:s torg i
	Stockholm, reservationsanslag.........................................	1 300,000
5	Byggnad för en statens provningsanstalt m. m., reservationsanslag	105,000
6	Inrednings- och reparationsarbeten i länsresidenset i Jönköping,
	reservationsanslag________________________________________________________	1 11,000
7	Inköp för statsverkets räkning av en intill landsstatshusets i Kal-
	mar område gränsande tomt, förslagsanslag, högst...............	37,000
8	Utvidgning av länsstyrelsens i Värmlands län ämbetslokaler m. m.,
!	reservationsanslag........................................................	1 57,000
9	Utvidgning av länsstyrelsens i Gävleborgs län ämbetslokaler in. m.,
	reservationsanslag......................................................__	1 156,200
1°	Utvidgning av länsstyrelsens i Västerbottens län ämbetslokaler m. m.,
	reservationsanslag....................•....................................	34,000
11	Uppförande av två bostadshus för tullpersonalen i Mon, reserva-
	tionsanslag ...............................................................	1 85,000
12	Merkostnader för pågående byggnadsföretag, in. in., reservations-
	anslag .....................................................................	410,000
13	Inköp av vissa fastigheter i kvarteret Mercurius i Stockholm, för-
	slagsanslag, att utgå av tillfälliga lånemedel ......................	2,020,000
14	Inköp av fastigheten nr 6 i kvarteret Rosenbad i Stockholm, för-
	slagsanslag, därav att utgå av tillfälliga lånemedel 3,030,000
	kronor .....................................................................	4,030,000	8,012,200

1 Beräknat belopp.

Kungi. Maj:ts •grop. nr 2, om tilläggsstat till riksstaten för 1919.

		Extra	Extra
		anslag	anslag
		Kronor	Kronor
	G. Do kungl. teatrarna.
! i	Brandförsäkring av operabyggnaden och dramatiska teaterns bygg-
	nåd, förslagsanslag, högst.............................................	dy, i du
2	Brandförsäkring av staten tillhörig, i operabyggnaden förvarad los-
	egendom, förslagsanslag, högst.......................................
3	Brandförsäkring av staten tillhörig, i dramatiska teaterns byggnad
j	förvarad lösegendom, förslagsanslag, högst.........................	5,205	52,245
	H. Diverse.
1	Åtgärder för prisreglering å ved, förslagsanslag.....................	25,000,000
2	Tillfällig lönereglering för vissa ordinarie befattningshavare inom
\|	den civila statsförvaltningen, förslagsanslug........................	1 272,497
i 3	Förstärkning av de till avlönande av vissa extra befattningshavare
	inom den civila statsförvaltningen samt till vikariatsersättningar
	m. m. anvisade medel, förslagsanslag ..............................	1 241,100
'' 4	Krigstidstillägg och krigstidshjälp, förslagsanslag....................	1 11,300,000	36,813,597
SL-	Summa		45,008,000

1 Beräknat belopp.

Bill. till rik ml. jirot. 1919. 1 samt. 2 käft. (Nr 2).

Kungl. Maj:ts prop. nr 2, om tillägg sstat till riksstaten för 1919.

Verkliga utgifter.

VIII. Åttonde huvudtiteln. Ecklesiastikdepartementet.

A. Departementet.

Departementets avdelning av Kungl. Maj:ts kansli, förslag sanslag,
högst ........................................................................

B. Arkiv, bibliotek och museer.

Bibliotek.

S:te Geneviévebiblioteket i Paris:

Skandinaviska bibliotekarien vid S:te Geneviévebiblioteket i Paris,
förslagsanslag, högst.................................................

Museer.

Nationalmuseet:

Förstärkande av anslaget till bestridande av
kostnader för tjänstedräkter åt vaktmästare,

förslagsanslag, högst ........................ 1,600

Förstärkande av anslaget till underhåll av
golv, fönster och förevisningsmateriel, förslagsanslag,
högst.............................. 2,000

Inredning av bibliotek, reservationsanslag... 6,110

Uppställning av biblioteket och katalogisering

av detsamma, reservationsanslag............ 2,000

Ändringsarbeten inom nationalmnseibyggnaden,

reservationsanslag........................... 126,500

Anordnande av tavelskärmar, reservationsanslag
.......................................... 1,650 139,860

Naturhistoriska riksmuseet:

Magasinering av till etnografiska avdelningen

hörande samlingar, förslagsanslag, högst 1 20,000
Täckande av brist för år 1918 i expeusanslaget
för avdelningarna vid Frescati,

förslagsanslag, högst ........................ 1 20,200

Förstärkande av expensanslaget för avdelningarna
vid Frescati, förslagsanslag, högst 1 57,160
Täckande av brist för år 1918 i expensanslaget
för etnografiska avdelningen, förslagsanslag,
högst.............................. 1 5,500

Extra

Kronor

400

Extra

anslag

Kronor

8,125

1 Beräknat belopp.

Kung!. Maj:ts prop. nr 2, om''tilläggsstat till riksstaten för 1919.

__			1 Extra	Extra
.			anslag	anslag
i		''	Kronor	Kronor
1 ; 12 :	Förstärkande av anslaget till vård, underhåll
	och förkovran av etnografiska avdelningen,
	förslagsanslag, högst ........................ 1 4,000	106,860
13	Kulturhistoriska museet i Lund, förslagsanslag, högst...	10,000
14	Svenska skolmuseet, förslagsanslag, högst------------------	1,000	257,720 \|	258,120
	C. Akademier.
	Musikaliska akademien.
1	ökade kostnader för uppvärmning av musikaliska akademiens lokaler, \|	'' :
	förslagsanslag, högst ______________________________ _________			7,000 1
	D. Universiteten, den medicinska undervisningen	i m. m.
	Universitetskanslersexpeditionen.
	Uppehållande av arbetet å universitetskanslersexpeditionen..	..........	1 10,000
	Uppsala universitet.
2	Materiel m. m. för hygieniska institutionen, reservations-
	anslag .................-......................................	500
1 3	Psykologiska laboratoriet, reservationsanslag...............	400
4	Driftkostnader vid Klubbans biologiska station, reserva-
	tionsanslag ...................................................	1,400
5	Materiel m. m. för medicinska poliklinikerna, reserva-
	tionsanslag ------------------.................................	850
G	Materiel m. m. för institutionen för medicinsk och fysi-
	ologisk kemi, reservationsanslag...........................	1,000
7	Materiel m. in. för institutionen för allmän och analytisk
	kemi, reservationsanslag....................................	7,200
8	Materiel m. m. för mineralogisk-geologiska institutionen,			i
		700
9	Materiel in. m. för" fysiska institutionen, reservationsan-
	slag .....................-......-...............................	800
10	Materiel m. in. för astronomiska institutionen, reserva-
	tionsanslag .................................................	3,000
11	Materiel m. m. för meteorologiska institutionen, reserva-
	tionsanslag .....................................-.............	4,100
	Materiel m. in. för botaniska institutionen:
12	Botaniska museet, reservationsanslag.....— 500
13	Botaniska trädgården, reservationsanslag ... 5,000	5,500

1 Beräknat belopp.

Kungl. Maj:ts grop. nr 2, om tilläggsstat till riksstaten för 1919.

			Extra	Extra
			anslag	anslag
			Kronor	Kronor
14	Materiel m. m. för växtbiologiska institutionen, reserva-			*
	tionsanslag ________________	1,000
15	Materiel m. in. för zoologiska institutionen, reservations-
	anslag ........................	6,000
16	Förstärkning av universitetsbibliotekets materielanslag,
	förslagsanslag, högst	15,000
17	Höjning av anslaget till respenningar för akademifogden,
	förslagsanslag, högst .	1,500	48,950
	Lunds universitet.
18	Universitetets årsskrift, reservationsanslag	8,000		.
19	Materiel m. m. för anatomisk-histologiska institutionen.
	reservationsanslag ____	5,050
20	Materiel m. m. för fysiologiska institutionen, reservations-
	anslag	3,500
21	Materiel m. m. för medicinsk-kemiska institutionen, re-
	servationsanslag .........	13,900
22	Materiel m. m. för patologisk-anatomiska institutionen,
	reservationsanslag________________	7,500
23	Materiel m. m. för astronomiska observatoriet, reserva-
	tionsanslag _...........	7,200		-
24	Materiel m. m. för botaniska institutionens systematiska			:
	avdelning, reservationsanslag ...........	11,000		:
25	Materiel m. m. för botaniska institutionens fysiologiska			‘ !
	avdelning, reservationsanslag .....................	7,000		1
26	Materiel m. m. för fysiska institutionen, reservationsan-
	slag ..............	14,000	1
27	Materiel m. m. för geologisk-mineralogiska institutionen,
	reservationsanslag ....	3,200
28	Materiel m. m. för kemiska institutionen, reservations-
	anslag ......	9,000		i
29	Materiel m. m. för zoologiska institutionen, reservations-
	anslag ........	12,000		1
30	Materiel m. m. för musikkapellet, reservationsanslag ...	700
31	Materiel m. m. för inrättningen för gymnastik och fakt-			;
	konst, reservationsanslag............	3,000
32	Materiel m. m. för institutionen för ärftlighetsforskning,			.
	reservationsanslag ..........	750
33	Materiel m. m. för farmakologiska institutionen, reserva-			!
	tionsanslag .................	500
34	Materiel m. m. för universitetsbiblioteket, reservationsan-			;
	slag _____ .	18,000		''i

Kungl. Maj:ts prop. nr 2, om tilläggsstat till riksstaten för 1919.

Uppvärmning av universitetshuset och gamla biblioteks byggnaden,

reservationsanslag.............................. 5,000

Karolinska mediko-kirurgiska institutet.

Utvidgning av lärarkollegiets sammanträdesrum, reservationsanslag
...................-.............................. 12,325

Täckande av vid 1917 års slut förefintlig brist i anslaget
till institutets'' materiel i allmänhet, förslagsanslag,

högst ............................................................ 10,923

Pediatrisk klinik vid allmänna barnhuset, förslagsanslag,

högst ............................................................ 1 10,000

Serafimerlasarettet.

Täckande av motsedd brist i lasarettets räkenskaper för år 1919, |
förslagsanslag, högst......................................................

G emensamm a universitetsändamå l.

Tryckning av doktorsavhandlingar ........................... 1 40,000

Kurser i skyddskoppympning ............................... 1 250

Farmaceutiska institutet.

Täckande av under år 1918 uppkommet underskott i institutets
anslag till materialier m. m., till uppvärmning
m. m. och till egendomens underhåll m. m., förslagsanslag,
högst............................................. 12,500

Förstärkande av institutets anslag till materialier m. in.,
till uppvärmning m. m. och till egendomens underhåll
m. m., förslagsanslag, högst .............................. 15,000

Undervisningsanstalter för barnmorskor m. m.

Fortbildningskurser för barnmorskor, förslagsanslag, högst 2,000
Allmänna barnbördshuset i Stockholm, förslagsanslag,

högst .........................-.................................. 89,000

E. Allmänna skolväsendet.

Det högre skolväsendet.

Högre lärarinneseminariet:

Expenser och inredning av lokal för hushållsskolan,

förslagsanslag, högst .................................... 4,620

Extra

anslag

Kronor

129,300

33,248

550,000

40,250

Extra

anslag

Kronor

27,500

91,000 | 930,248

Beräknat bolopp.

Kungl. Maj:ts prop. nr 2, om tillåggsstat till riksstaten för 1919.

				Extra	Extra
				anslag	anslag
				Kronor	Kronor
	Läroverksöverstyrelsen:
2	t Förstärkande av läroverksöverstyrelsens anslag för till-
	fällig adjunktion, vikariatsersättning, expenser m. m.	1 7,300
	Statens läroverk:
3	Bidrag till bestridande av utgifter för all-
	manna läroverkens ljus- och vedkassor, för-slagsanslag ____________________________________	430,000
4	Bidrag till nya elementarskolans skolkassa,
	förslagsanslag .................................	12,500
5	Extra arvoden åt teckningslärare, förslags-
	anslag, högst____________________________________	15,700	458,200	470,120
	Folkundervisningen.
	Skolöverstyrelsen:
6	ökade arvoden åt semestervikarier för överstyrelsens
	medlemmar, förslagsanslag, högst..........		1 3,240
	Folkskoleseminarier:
7	Omläggning av folkskoleseminariets i Kalmar
	lek- och idrottsplan, förslagsanslag, högst	10,990
8	Nybyggnads- och ändringsarbeten vid folk-
	skoleseminariet i Luleå, reservationsanslag	55,500
9	Ordnande av tomtområdet vid folkskolesemi-
	nariet i Luleå _________________________________	1 40,000
10	Studentkurser och paraliellavdelningar vid
	vissa folkskoleseminarier, reservationsan-slag .............................................	21,810
11	Förstärkande av de i folkskoleseminariernas
	stater upptagna anslag till materiel m. m., förslagsanslag, högst ........................	120,000
12	Hyresbidrag till rektor vid folkskolesemina-
	riet i Skara, förslagsanslai7, högst.........	50	248,350
	Fortbildningskurser för lärare vid folkskolor
	och småskolor:
13	Fortbildningskurser i allmänhet, reservations-
	anslag ..........................................	4,600
14	Särskilda fortbildningskurser i gymnastik, re-
	servationsanslag .............................	3,340
15	Särskilda fortbildningskurser i skolträdgårds-
	skötsel, reservationsanslag __________________	1,700
16	Särskilda kurser i simning och livräddning,
	reservationsanslag.......................	250	9,890

1 Beräknat belopp.

Kungl. Maj:ts grop. nr 2, om tilläggsstat till riksstaten för 1919.

1		Extra	Extra
		anslag	anslag
	:	Kronor	Kronor
	Folkskolor:
17	Svensk undervisning för svenska barn i ut-
	landet, förslag samlag, högst ............... 5,400
18	Tillfällig avlöningsförbättring åt lärare i man-
	lig slöjd, förslagsanslag ..................... 335,000
19	Tillfällig avlöningsförbättring åt lärare i kvinn-
	lig slöjd, förslagsanslag ..................... 495,000
20	Tillfällig avlöningsförbättring åt lärarinnor
!	i huslig ekonomi, förslagsanslag____________ 105,000 940,400	1,201,880	1,672,000 ;
	F. Folkbildningsåtgärder i övrigt.
	Populärvetenskapliga föreläsningar.
i	Understöd åt anstalter och föreningar, som anordna populärveten-
	skapliga föreläsningar, reservationsanslag ...........................	8,700
2	Bidrag för uppehållande av arbetarnas bildningsförbunds föreläs-
	ningsverksamhet under arbetsåret 1918—1919, reservations-
	anslag __...................................................................	5,000	13,700 \|
	■k G. Abnormundervisningen,
1	Införande av elektrisk belysning i vissa av institutets och för-
	skolans för blinda å Tomteboda lokaler, reservationsanslag------	26,000
2	Förstärkande av anslaget till institutet och förskolan för blinda å
	Tomteboda, förslag sanslag, högst ------------------------------------	1 83,700
3	Täckande av brister för åren 1917 och 1918 i staten för förskolan
	för blinda i Växjö samt förstärkande av anslaget till förskolan
	för år 1919................................................................	1 10,150
4	Förstärkande av reservationsanslaget till hantverksskolan i Kristine-
	hamn för blinda, förslagsanslag, högst...............................	1 4,150
5	Täckande av brist i staten för år 1918 för den med drottning
	Sophias stiftelse förenade vårdanstalten för blinda dövstumma
	m. fl. ... ............................................. .	1 103,000
6	Uppfostringsanstalter för vanartade och i sedligt avseende försum-
1	made barn, förslagsanslag .............................................	1 104,000	331,000

1 Beräknat belopp.

Kungl. Maj:ts prop. nr 2, om tilläggsstat till riksstaten för 1919.

			Extra	Extra
			anslag	anslag
			Kronor	Kronor
	H. Den tekniska undervisningen m. m.
	Den tekniska undervisningen.
1	Ytterligare kostnader för samlingar och laborationer vid
	tekniska högskolan, förslagsanslag, högst ............	25,000
2	Ytterligare kostnader för bränsle, lyshållning m. m.
	vid tekniska högskolan, förslagsanslag, högst.........	190,000
3	Laboratoriebyggnad m. m. för tekniska högskolans fack-
	skola för kemisk teknologi, reservationsanslag ......	1,100,000
4	Täckande av brist vid 1918 års utgång i det i staten
	för Chalmers tekniska institut upptagna anslaget till
	uppvärmning m. m., förslagsanslag, högst ............	22,000
5	Ytterligare utgifter under år 1919 till uppvärmning
	m. in. för Chalmers tekniska institut, förslagsanslag,
	högst ..................................................-......	20,000
G	Täckande av brist under år 1918 i tekniska skolans i
	Stockholm anslag till uppvärmning, förslagsanslag,
	högst . ........—.......-..............-..................-	3,000
7	Förstärkande av tekniska skolans i Stockholm medel till
	uppvärmning, förslagsanslag, högst........—.........	21,300
8	Tillfälligt lönetillägg åt viss vaktmästarpersonal vid tek-
	niska fackskolan i Västerås, förslagsanslag, högst...	400
9	Tillfälligt lönetillägg åt vaktmästarpersonalen vid tek-
	niska elementarskolan och tekniska gymnasiet i Örebro,
	förslagsanslag, högst.......................................	650
10	Täckande av brister för åren 1917 och 1918 i staten
t	för tekniska elementarskolan i Örebro, förslagsanslag,
	högst .............................—...........-............	9,406
11	Tillfälligt lönetillägg åt vaktmästarpersonalen vid tek-
	niska läroanstalten i Malmö, förslagsanslag, högst	650
12	Ytterligare medel till lyshållning, uppvärmning m. m.
	för tekniska elementarskolan i Borås, förslugsunslag,
	högst .........................................................	3,000
13	Förstärkande av anslaget till uppehållande av verk-
\r	samheten vid tekniska elementarskolan i Härnösand,
	förslagsanslag, högst.............r.........................	1,550
14	Bidrag till dyrtidstillägg åt lärare vid bergsskolorna i
	Filipstad och Falun, förslagsanslag, högst........—	10,053
15	Bidrag till kostnader för brän-le m. m. vid bergsskolan
	i Falun, förslagsanslag, högst...........................	5,980
16	Täckande av brist i 1918 års räkenskaper för K. F. U.
	K:s husmoderskola..........................................	1 2,000	1,414,989

1 Beräknat belopp.

Kungl. Maj:ts grop. nr 2, om tilläggsstat till riksstaten för 1919.

		Extra	Extra
i		anslag	anslag
		Kronor	Kronor
	Handelsundervisningen.
17	Förhöjda understöd åt handelsgymnasierna, förslagsanslag, högst	93,400	1,508,389
	I. Åtgärder för fysisk utbildning.
1	Anordnande av gymnastikinstruktionskurs å Nääs, förslagsanslag,
		3,000
2	Täckande av brister i gymnastiska centralinstitutets räkenskaper för
	åren 1918—1919 _______ ____ . ........ .............................	1 22,000	25,000
..	J. Understöd åt vetenskap, vitterhet och konst m. m.
1	Undersökning av svenska folkmål, förslagsanslag, högst ............	3,000
2	Förstärkning av reservationsanslaget till resestipendier samt läro-
\|	böckers, tidskrifters och lärda verks utgivande, förslagsanslag,
	högst ...................... ................................—...........	50,000	53,000
1	K. Diverse.
1	Krigstidstillägg och krigstidshjälp, förslagsanslag.....................	1 11,400,000
2	Tillfällig lönereglering för vissa ordinarie befattningshavare inom
	den civila statsförvaltningen, förslagsanslag ........................	1 440,018
3	Förstärkning av de till avlönande av vissa extra befattningshavare
	inom den civila statsförvaltningen samt till vikariatsersättningar
i	m. m. anvisade medel, förslagsanslag.......................—.......	1 125,000
4	Krigstidstillägg till lärare vid vissa statsunderstödda läroanstalter,
	förslagsanslag ............................................................	1 9,275,000	21,240,018
1	Summa		26,046,600
	1 Beräknat belopp.

Bih. till riksd. prof. 1019. 1 samt. 2 käft. (AV 2).

Kung1. Maj:ts grop. nr 2, om tilläggsstat till riksstaten för 1919.

Verkliga utgifter.

IX. Nionde huvudtiteln. Jordbruksdepartementet.

8
9

Å. Lanthushållningen.

Diverse behov vid centralanstalten för försöksväsendet på jordbruksområdet,
reservationsanslag.............................................

Assistenter hos lantbruksingenjörer, förslagsanslag, högst...........

Tillskott till krigstidstillägg för lantbruksingenjörer...................

Täckande av förlust å kosthåll för frielever vid lantbruksinstitutet

vid Ultuna, förslagsanslag, högst......................................

Bränsle m. in. vid lantbruksinstitutet vid Ultuna, förslagsanslag,

högst.........................................................................

Hovbeslagsskolan vid Alnarp, förslagsanslag, högst...................

Trädgårdsskolan vid Adelsnäs, förslagsanslag, högst.................

Ökat understöd åt lanthushållsskolor.....................................

Tillfällig löneförbättring åt lärare vid lantmanna- och lanthushållsskolor.
.....................................................................

Utbildningskurser för täckdikningsförmän, reservationsanslag.......

Mätningsinstrument åt täckdikningsförmän m. fl., reservationsanslag
ökat statsbidrag åt lanthushållningsskolan vid Rimforsa, förslagsanslag,
högst........................................................

ökat statsbidrag åt lanthushållningsskolan vid Brogård, förslagsanslag,
högst................................................. ........''

Ökat arbetsbiträde vid stuteriöverstyrelsen m. m., förslagsanslag,

högst.........................................................

Förstärkning av reservationsanslaget till hästavelns förbättrande

m. m., förslagsanslag, högst ..........................................

Kemiska stationer, förslagsanslag, högst ..............................

Kemisk-växtbiologisk anstalt inom Norrbottens län, förslagsanslag,

högst..................................................

Svenska mosskulturföreningen, förslagsanslag, högst.................

Extra

anslag

Kronor

75.000

42.000
‘50,000

1,300

31,900

5,462

2,000

‘25,000

‘50,000

25.000

3,000

3.000
4,200

193,000

16.000

4,100

5.000

Extra

anslag

Kronor

1 Beräknat belopp.

Kungl. Maj:ts prop. nr 2, om tillåggsstat till riksstaten för 1919.

		Extra	Extra
		anslag	anslag
		Kronor	Kronor
19	Sveriges utsädesförening, förslagsanslaq, högst........................	17,500
j 20	Tilläggsbidrag till vissa med bidrag från norrländska avdiknings-
	anslaget understödda företag, förslagsanslag, högst_______________	1,000,000 j
! 21	Tilläggsbidrag till vissa med bidrag från allmänna avdikningsansla-
	get understödda företag, förslaqsamlag, högst.....—.............	200,000
22	Torvingenjörer och torvassistenter, förslagsanslag, högst............	4,800
23	Torvskola, förslaq sanslag, högst.................—.....................	2,400
24 !	Undersökningar av torvmarker i södra Sverige, reservationsanslag	23,100	1,808,762
	B. Fiskeriväsendet.
1	Täckande av för anläggning av statens fiskodlingsanstalt vid Bo-
	renshult utbetalade förskott, förslagsanslag, högst................	\|\si 7,7002
2	Underhålls- och driftkostnad för fartyget Skagerak, reservations-
	anslag _ ...................................	*^''40,000
3	Utförande av vissa fiskehamnar, reservationsanslag...................	1,185,000	1,232,700 ■
''	C. Skogsväsendet.		1
1	Lönetillägg åt lektorer vid skogshögskolan, förslagsanslag, högst	3,400
2	Diverse behov vid skogshögskolan, reservationsanslag................	4,500
3	Diverse behov vid statens skogstörsöksanstalt, reservationsanlag...	9,500
4	Specialundersökningar rörande de norrländska skogarnas föryng-
	ring, reservationsanslag..................................................	2,100
5	Diverse behov vid statens skogsskolor, reservationsanslag...........	34,800
6	Byggnadsarbeten vid statens skogsskolor, reservationsanslag........	70,000
7	Diverse behov vid fortsättningsskolan vid Kloten, förslagsanslag,
	högst.........................................................................	4,800	129,100 j
	D. Lantmäteriväsendet.
1	Ökat arbetsbiträde hos lantmäteristyrelsen..............................	>6,000
2	Tillskott till krigstidstillägg för vissa lantmätare......................	>500,000	506,000
	E. Rikets, allmänna kartverk.
1	Diverse behov vid rikets allmänna kartverk, reservationsanslag ..		4,000

1 Beräknat belopp.

Kungl. Maj:ts prop. nr 2, om tilläggs »tal till riksstaten för 1919.

		Extra	Extra
		anslag	anslag
		Kronor	Kronor
	F. Geologiska samt meteorologiska och hydrografiska
	undersökningar.
1	Extra personal m. in. vid Sveriges geologiska undersökning, för-
	slagsanslag, högst........................................................	3,000
2	Fältarbeten m. m. vid Sveriges geologiska undersökning, reserva-
	tionsansläq ...........................................................	19,800
3	Täckande av brist för år 1918 i Sveriges geologiska undersöknings
	expensanslag, förslagsanslag, högst....................................	7,000
4	Ökade medel för år 1919 till expenser vid Sveriges geologiska un-
	dersökning, reservationsanslag..........................................	8,000
5	Inredningsarbeten in. m. i Sveriges geologiska undersöknings loka-
	ler, reservationsanslaq...................................................	10,000
6	Praktiskt-geologisk undersökning i Jämtlands och Västerbottens län,		,
	reservationsanslag .......................................................	60,000
7	Djupborrning i Skåne, reservationsanslag..............................	33,000
8	Diverse behov vid statens meteorologisk-bydrografiska anstalt, reser-
	vationsanslug..............................................................	21,800
9	Meteorologiska iakttagelser i Abisko, förslagsanslag, högst_________	900
10	Hydrogeologiska specialundersökningar, förslagsanslag, högst.......	2,000	165,500
	G. Veterinärväsendet.
1	Diverse behov vid veterinärhögskolan, reservationsanslag........—	80,000
2	Täckande av brist för år 1918 å anslag till statens veterinärbak-
	teriologiska anstalt, förslagsanslag, högst............................	13,700
3	Diverse behov vid statens veterinärbakteriologiska anstalt,förslags-
	anslag, högst..........................—...............-.....—........	2,000	95,7.00
	H. Diverse. t
1	Kolonisation å vissa kronoparker, förslagsanslag .....................	167,000
2	Undersökning av vissa mineralfyndigheter, reservationsanslag------	100,000
3	Odlingsbidrag till vissa krononybyggare i Norrbottens län-----------	*50,000
4	Åtgärder i prisreglerande syfte ...........................................	*60,000,000
5	Beredande av lindring i de mindre bemedlades levnadsvillkor------	*47,000,000	I
6	Tillfällig lönereglering för vissa ordinarie befattningshavare inom
	den civila statsförvaltningen, förslagsanslag.........................	*334,938
7	Förstärkning av de till avlönande av vissa extra befattningshavare
	inom den civila statsförvaltningen samt till vikariatsersättningar
	m. m. anvisade medel, förslagsanslag--------------------------------	*70,000
8	Krigstidstillägg och krigstidshjälp, förslagsanslag.....................	*2,500,000	110,221,938
	Summa		114,163,700 j

1 Beräknat belopp.

Kungl- Maj:ts prop. nr 2, om tillåggsstat till riksstaten för 1919.

Verkliga utgifter.

X. Tionde huvudtiteln. Pensionsväsendet.

1		Extra	Extra
		anslag	anslag
	A. Civila pensionsväsendet.	Kronor	Kronor •
1	Krigstidstillägg åt f. d. befattningshavare i statens tjänst, förslags-	:	i
''		O o o © o o CO
2	Krigstidstillägg åt pensionsberättigade änkor och barn efter befatt-
	ningshavare i statens tjänst, förslagsanslag ------------------------	1 4,000,000
3	Ersättning för kostnader i saraband med utbetalning av krigstids-
	hjälp åt pensionsberättigade änkor och barn efter befattnings-
	havare i statens tjänst, förslagsanslag, högst ---------------------	925
4	Krigstidstillägg åt pensionsberättigade änkor och barn efter del-
	ägare i prästerskapets änke- och pupillkassa, förslagsanslag ...	1 700,000
5	Krigstidstillägg åt pensionerade lärare och lärarinnor vid folk- och
	småskolor m. fl., förslagsanslag---------------------------------------	1 1,700,000
6	Krigstidstillägg åt pensionsberättigade änkor och barn efter del-
	ägare i folkskollärarnas änke- och pupillkassa, förslags-
	anslag ....................................-.................................	1 600,000	15,400,925
	B. Militära pensionsväsendet.
1	Ersättning i anledning av kroppsskada, ådragen under militärtjänst-
	göring, förslagsanslag ................................................	175,000
2	Tillfällig pensionsförbättring för viss personal vid armén, förslags-	''
		1 170,000
3	Förhöjning i gratialen åt avskedat manskap vid armén -----------	1 381,860
4	Förstärkande av anslaget för bidrag till flottans pensionskassas
	gratialfond, förslagsanslag, högst--------------------------------------	11,900
5	Förhöjning i pensionerna åt avskedade båtsmän------------------------	1 20,760
6	Tillfällig pensionsförbättring för viss personal vid marinen, för-
	slagsanslag ................................................................	1 40,000
7	Krigstidstillägg åt pensionerade båtsmän m. fl., förslagsanslag —	1 1,600,055	2,399,575
	Summa	1	17,800,500

1 Beräknat belopp.

Kungl. May.ts prop. nr 2, om tillåggsstat till riksstalen för 1919.

Utgifter för kapitalökning.

XI. Statens affärsverksamhet.

	Att täckas av
	—		Samma
	lånemedel	andra stats-inkomster
	Kronor	Kronor
A. Postverket.
In v entarier, reservationsanslag.........	250,000
Inköp och bebyggande av fastigheter:
Posthusbyggnad i Gällivare, reservationsanslag...	125,000
Byggnadstomt i Ludvika, reservationsanslag............	30,000
Fastighet i Västanfors, reservationsanslag.............	45,000
Fastighet i Värnamo, reservationsanslag................	48,600
Säger för postverket	498,600		498,600
B. Telegrafverket.
Inköp och bebyggande av fastigheter:
Stationsbyggnad i Uppsala, reservationsanslag	10,700
Upplagsplats och smedja i Sundsvall, reservations-
anslag..................	7,400
Arbetarbostäder i Nynäshamn, reservationsanslag	660,600
Bostadshus i Nynäshamn, reservationsanslag .	122,000
Fastighet i Mjölby, resenationsanslag .	100,000
Telefonstationsbyggnad i Göteborg (Järntorgsstationen),
reservationsanslag.........	210,000
Arbetarbostäder i Norrköping, reservationsanslag	133,000
Arbetarbostäder i Eskilstuna, reservationsanslag .	105,900
Bostadshus i Ludvika, reservationsanslag	66,900
Fortsatt utveckling av statens telefon- och telegraf-
väsende, reservationsanslag	15,000,000
Säger för telegrafverket	16,416,500		16,416,500

Kungl. Maj:ts prop. nr 2, om tillåggsstat till riksstaten för 1919.

8
9

C. Statens järnvägar.

Nya byggnader och anläggningar vid statens trafikerade
järnvägar:

Bangårdar:

Utvidgning av spårsystemet vid Värtan, reservationsanslag
....................................................

Ombyggnad av Göteborgs bangård, reservationsanslag
Utvidgning av rangerbangården i Nässjö, reservationsanslag.
..............................................

Ombyggnad och utvidgning av spårsystemet vid bangården
i Norrköping, reservationsanslag..........

Provisorisk utbyggnad av Falkenbergs station, reservationsanslag.
...........................................

Ombyggnad av bangården vid Uppåkra, reservationsanslag
....................................................

Utvidgning av Ockelbo station m. m., reservationsanslag.
....................................................

Utvidgning av bangården vid Kiruna, reservationsanslag
....................................................

Nya stationer och mötesplatser, reservationsanslag.
Vatten- och avloppsledningar vid Kiruna, reservationsanslag.
..............................................

Ny lokal godsbangård i Kristinehamn, reservationsanslag
....................................................

Spåranordningar i anslutning till förefintliga spårsystem,
reservationsanslag............................

Anläggningar vid kol- och vattenstationer, reservationsanslag.
..............................................

Speciella anläggningar å bangårdar, reservationsanslag
.......................................................

Dubbelspårsbyggnader och linjeomläggningar:

Dubbelspår Norrköping—Mjölby, reservationsanslag
Dubbelspår Aneby—Sandsjö, reservationsanslag —
Ombyggnad av Varbergs bangård, reservationsanslag
Större broanläggningar:

Broförbindelse över Dalälven vid Mora, reservationsanslag
....................................................

Anläggningar vid huvudverkstäder:

Ombyggnad av statens järnvägars reparationsverkstäder
i Malmö, reservationsanslag.................

Anläggningar vid huvudverkstäderna i Örebro, Östersund—Bollnäs
och Notviken—Boden, reservationsanslag
...............:....................................

Att täckas av	Samma
lånemedel	andra stats-inkomster
Kronor	Kronor	Kronor
110,000		■
1,500,000		i
692,000
475,000 50.000 40.000		1 !
37,000		i
220,000		1
196,100
164.000 100.000 1,000,000 77,000 43,400 2.500.000 1,000,000 600,000 450,000 2.300.000 39,500		i

Kungl. Maj:ts prop. nr 2, om tillåggsstat till riksstaten för 1919.

		Att täckas av	Samma

		lånemedel	andra stats-inkomster
		Kronor	Kronor	Kronor
	Lokomotivstations- och driftverkstadsanläggningar:
21	Nya lokomotivstallar vid Kiruna och Gällivare, reser-
	vationsanslag.............._ _ _...........................	256,000
22	Ny lokomotivstation vid Krylbo, reservationsanslag	155,000
23	Tillbyggnad av och diverse anläggningar vid vissa lokomotivstationer, reservationsanslag.............. Driftverkstäder, reservationsanslag____________________	332,000
24	35,000
25	Husbyggnader, reservationsanslag_________________________	4,435,100
26	Telegraf- och sektionstelefonledningar m. in., reserva-
	tionsanslug__________________________________________________	225,000
27	Elektriska belysningsanläggningar, reservationsanslag.	75,000
28	Växel- och signalsäkerhetsauläggningar, reservations-
	anslag.......................................................	600,000
29	Dispositionsanslag för oförutsedda och mindre arbeten,
	reservationsanslag_________________________________________	500,000
30	Konjunkturtillägg till vissa före år 1918 beviljade an-
	slag, reservationsanslag__________________________________	3,000,000
	Nya statsbanebyggnader:
31	Järnvägsförbindelse mellan de svenska och finska järn-
	vägsnäten, reservationsanslag___________________________	1,970,000
32	Statsbanan Karungi—Haparanda, reservationsanslag...	430,000
33	Statsbanan Veittijärvi—Karungi—Matarengi, reserva-
	tionsanslaq..................................................	190,000
34	Utfartsvägar till landsvägen Boden—Lappträsk, reser-
	vationsanslaq.............................................	40,000

35	Statsbanan Sveg—Brunflo, reservationsanslag ..........	3,000,000
36	Markförvärv, reservationsanslag..............................	500,000
37	Inventarier, reservationsanslag...............................	3,000,000
	Säger för statens järnvägar	30,337,100		30,337,100
	D. Statens vattenfallsverk.
	Södertälje kanalverk:
1	Ombyggnad av Södertälje kanal, reservationsanslag...	1,000,000
	Trolihätte kraftverk:
2	Kraftstation vid Lilla Edet, reservationsanslag......... Porjus och Harsprångets kraftverk:	1,550,000
3	Kraftstation vid Harsprånget, reservationsanslag.......	2,000.000
4	Stora Lule älvs reglering, reservationsanslag.............	1,000,000
5	Porjus kraftstation, reservationsanslag...................	800,000

Kungl. May.ts prop. nr 2, om tilläggsstat till riksstaten för 1219.

		Att täckas av	Samma
		lånemedel	andra stats-inkomster
1 1 6 7	Motala kraftverk: Kraftstation vid Motala, reservationsanslag_________ Distributionsanläggningar för statens kraftverk, reserva-tionsanslag .... ............ ........ ..................	Kronor 1,500,000 3.000. 000 1.000. 000 500,000	Kronor	Kronor
! 8 9	Inventarier, reservationsanslag................................ Bostadshus åt -statens vattenfallsverks personal m. in., re-servationsanslag ______________________________________________
	Säger för statens vattenfallsverk	12,350,000		12,350,000
	Summa	59,602,200	\| 59,602,200.

Bih. till rihsd. prof. 1919. 1 somt. 2 liäft. (AV 2).

Kungl. Maj:ts prop. nr 2, om tillåggsstat till rikastaten för 1919.

Utgifter för kapitalökning.

XII. Statens utlåningsfonder.

Att täckas av	Samma
lånemedel	andra stats-inkomster
Kronor	Kronor	Kronor
200,000 1,500,000		200,000 1,500,000
1 150,000 1 100,000		150.000 100.000
1,950,000		1,950,000

Lånefonden för tjänstemannasamhället vid Mörby, reservationsanslag
..."...................................................

Kraftledningslånefonden, reservationsanslag..................

Lånefonden för mindre linberedningsanstalter, reservationsanslag
............................................................

Norrbottens nybyggeslånefond, reservationsanslag _________

Summa

1 Beräknat belopp.

Kungl. Maj:ts prop. nr 2, om tillåggsstat till riksstaten för 1919.

ÖÖ

Utgifter för kapitalökning.

XIII. Statsverkets fond av rusdrycksmeael.

Att täckas av

Summa

lånemedel

andra stats-inkomster

Avsättning till statsverkets fond av rusdrycksmedel, förslags-anslag:

Spirituosaaccis--......................................................

Kronor

20,000,000

Kronor

20,000,000

Kungl. May.ts grop. nr 2, om tilläggsstat till riksstaten för 1919.

Utgifter för kapitalökning.

XIV. Låneunderstöd.

	Att täckas av
			Summa
	lånemedel	andra stats-inkomster
	Kronor	Kronor	Kronor
Lån till svenska diakonissällskapet för uppförande å Viebäck av ett fjärde skyddshem för minderåriga kvinnliga förbrytare, re-servationsanslag, att utgå av tillfälliga lånemedel	65,000		65,000

Kung1. Maj:ts grop. nr 2, om tilläggsstat till riksstaten för 1919.

Totalsumman av de i tilläggsstaten till riksstaten för år 1919 förekommande
utgifter uppgår till 381,887,900 kronor eller samma belopp, vartill
statsverkets tillgångar å nämnda tilläggsstat här förut beräknats; och erhåller
samma tilläggsstat följande utseende:

Kungl. Maj:ts grop. nr 2, om tilläggsstat till riksstaten för 1919.

Inkomster:

A. Egentliga statsinkomster:

I. Skatter......................................................

II. Diverse inkomster_________________________________

B. / anspråk tagna kapitaltillgångar:

I. Uppkomna av egentliga statsinkomster

C. Lånemedel:

I. Fast upplåning........................................

II. Tillfällig upplåning .............................

Tilläggsstat till

Kronor

28,000,000

416,000 28,416,000

286,804,700

61,552,200

5,115,000 66,667,200

Summa! 381,887,900

Kungl. Maj:ts grop. nr 2, om tilläggsstat till riksstaten för 1919.

riksstat^ för år 1919.

	Utgifter			Kronor
	Verklig	a utgifter:
		Extra anslag
I.	Första huvudtiteln...........			143.000 9,142,500 781.000 38,649,700 23.846.600 24,689,100 45,008,000 26.046.600 114,163,700 17,800,500
11.	Andra » ............
III.	Tredje »
IV.	Fjärde » ............
V.	Femte » ............
VI.	Sjätte » ............
VII.	Sjunde » ............
VIII.	Åttonde »
IX.	Nionde »
X.	Tionde » .......			300,270,700
	Utgifter för	kapitalökning:
		Att täckas av	Summa
		lånemedel	andra statsinkomster
XI. XII. XIII. XIV.	Statens affärsverksamhet..... Statens utlåningsfonder__ . Statsverkets fond av rus- drycksinedel...................... Låneunderstöd.	59,602,200 1,950,000 65,000	20,000,000	59,602,200 1,950,000 20,000,000 65,000
	Säger	61,617,200	20,000,000	81,617,200	81,617,200
				Summa	381,887,900

Kungl. Maj:ts prof. nr 2, om tilläggsstat till riksstaten för 1919.

Specifikation av utgifter, att täckas av lånemedel.

		Att täckas	genom	Summa Kronor
		fast upplåning	tillfällig upplåning
vn.	Verkliga utgifter: Sjunde huvudtiteln ..................................		5,050,000	5,050,000
XI. XII. XIV.	Utgifter för kapitalökning: Statens affärsverksamhet......................... Statens utlåningsfonder............................ Låneunderstöd ........................................	59,602,200 1,950,000	65,000	59,602,200 1,950,000 65,000
	Summa	61,552,200	5,115,000	66,667,200

Kungl. Maj:ts prop. nr 2, om tillåggsstat till riksstaten för 1919.

Samtliga de i denna proposition åberopade eller för övrigt med tilläggsstaten
till riksstaten för år 1919 sammanhängande handlingar skola riks C

dagens vederbörande utskott tillhandahållas.

GUSTAF.

F. V. Thorsson.

♦

Eib. till riksd. prat. 1919. 1 saml. 2 käft. {Sr 2).

Kungl. Maj:ts prop. nr 2, om tilläggsstat till riksstaten för 1912.

Tilläggsstaten för år 1919.

Propositionens justering.

Utdrag av protokollet över Jinansärenden, hållet inför Hans Maj:t
Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 9 januari
1919.

N ärvarande:

Hans excellens herr statsministern Eden,

Hans excellens herr ministern för utrikes ärendena Hellner,
Statsråden: Petersson,

SCHOTTE,

Petrén,

Nilson,

Löfgren,

friherre Palmstierna,

Rydén,

Undén,

Thorsson.

Med åberopande av de förslag till riksdagen, varom hemställanden gjorts
av vederbörande departementschefer, enligt vad som framgår av bilagda statsrådsprotokoll
angående inkomster och utgifter å tilläggsstat till riksstaten för
år 1919, föredrog departementschefen, statsrådet Thorsson, ett i överensstämmelse
med Kungl. Maj:ts enligt samma protokoll fattade beslut uppsatt förslag
till proposition om tilläggsstat till riksstaten för år 1919.

Kungl. Maj:ts prop. nr 2, om tilläggsstat till riksstaten för 1919.

Departementschefen hemställde, att Kungl, Maj:t måtte föreslå riksdagen
att godkänna de härovan'' omförmälda förslag och alltså upptaga inkomsterna
och utgifterna å berörda tilläggsstat på sätt bilaga till detta protokoll utvisar.

Till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda
hemställan behagade Hans Maj:t Konungen lämna sitt bifall;
och skulle i enlighet därmed omförmälda proposition till
riksdagen avlåtas.

Ur protokollet:

Sven Lidholm.

Stockholm 1919. Kungl. Boktryckeriet. P. A. Norstedt & Söner.

190239

inkomsterna: 1919 års tHläggsstat.

Tilläggsstaten för år 1919.

Inkomsterna.

Utdrag av protokollet över finansärenden, hållet inför Hans
Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 9
januari 1919.

Närvarande:

Hans excellens herr statsministern EdÉN,

Hans excellens herr ministern för utrikes ärendena HELLNER.

Statsråden: Petersson,

Schotte,

Petrén,

Nilson,

Löfgren,

friherre PALMSTIERNA,

Rydén,

Undén,

Thorsson.

Departementschefen, statsrådet Thorsson anlörde:

Tidigare i dag har jag, i samband med framläggande av förslag
rörande inkomsterna å 1920 års riksstat, jämväl i stora drag redogjort
för huru jag tänker mig, att medel skola uppbringas för täckande av
utgifterna jämväl å tilläggsstaten för år 1919.

Bihang till riksdagens protokoll 1919. 1 samt. 2 höft. (Nr 2.)

Inkomsterna: 1919 års tilläggsstat.

Jag har därvid omnämnt, att de inkomstposter, som enligt mitt
förslag skulle upptagas å tilläggsstaten, äro: bland egentliga statsinkomster
dels inkomst av förhöjd fondstämpel, dels inkomst av spirituosaaccis,
— vars belopp å inkomstsidan torde få återkomma även såsom i
anspråk tagen kapitaltillgång från statsverkets fond av rusdrycksmedel —
dels ock inkomst av''vissa hästförsäljningsmedel; bland i anspråk tagna
kapitaltillgångar dels de av fjolårets riksdag avsatta medlen för beredande
av krigstidstillägg m. m. ävensom nyssnämnda belopp ur rusdrycksmedelsfonden,
dels ock erforderliga medel från statsverkets kassafond;
samt slutligen lånemedel, av fäst och tillfällig upplåning, för
vissa särskilda utgiftsändamål.

Jag torde här allenast behöva något beföra anledningen till att
jag beräknat viss inkomst av hästförsäljningsmedlen. Chefen för jordbruksdepartementet
kommer, enligt vad han meddelat mig, att senare
i dag föreslå upptagande å tilläggsstatens sjunde huvudtitel av ett
anslag å 193,000 kronor till förstärkning av reservationsanslaget till
hästavelns befrämjande och att därvid förorda, att medel härför tagas
frände å diversemedelstiteln »hästförsäljningsmedel» bokförda tillgångar.
Statskontoret, som i ämnet yttrat sig, har med förordande härav ansett,
att tillgången i budgeten må upptagas i budgeten under inkomsttiteln
»diverse inkomster». För min del ansluter jag mig till vad sålunda
ifrågasatts. Under erinran att jämväl å 1918 års tilläggsstat för motsvarande
ändamål anvisats ett belopp av 223,000 kronor utan att likväl
motsvarande inkomst då, såsom varit avsett, beretts från hästförsäljningsmedlen
anser jag, då ifrågavarande medel härför förslå, att å
detta års tilläggsstat lämpligen bör uppföras ett belopp av 416,000
kronor.

Under åberopande i övrigt av vad jag tidigare anfört rörande
inkomster å innevarande års tilläggsstat får jag föreslå, att i förslaget
till tilläggsstat för år 1919 måtte uppföras följande inkomster:

A. Egentliga statsinkomster:

I. Skatter:

1. Stämpelmedel, bevillning ................. kronor 8,000,000

2. Spirituosaaccis, bevillning ................. » 20,000,000

II. Diverse inkomster......................................... » 416,000

B. I anspråk tagna kapitaltillgångar.

I. Uppkomna av egentliga statsinkomster:

1. Statsverkets kassafond ....................... » 209,804,700

Utgifterna: 1919 års tilläggsstat.

krigstidstillägg och krigstidshjälp tillställas de övriga
departementen för behörigt iakttagande vid uppgörande
av förslag till reglering av utgifterna under vederbörande
huvudtitlar å berörda tilläggsstat.

Ur protokollet:

Sven Lidholm.

Utgifterna: 1919 års ti/läggsstat.

Tilläggsstaten för år 1919.
Utgifterna.

För flepa huvudtitlar gemensam fråga.

Utdrag av protokollet över finansärenden, hållet inför Hans Maj.t
Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 9 januari
1919.

Närvarande:

Hans excellens herr statsministern EdéN,

Hans excellens herr ministern för utrikes ärendena Hellner.
Statsråden: Petersson,

Schotte,

Petrén,

Nilson,

Löfgren,

friherre Palmstierna,

Rydén, .

Undén,

Thorsson.

Chefen för finansdepartementet, statsrådet Thorsson anförde efter
gemensam beredning med cheferna för samtliga övriga departement i
fråga om utgifterna till en början följande:

Krigstidstillägg och krigstidshjälp.

Vad beträffar krigstidstillägg och krigstidshjälp för år 1919, så
är frågan härom överlämnad till utredning åt vissa sakkunniga, som
Bihang till riksdagens protokoll 1919. 1 samt. 2 höft. fNr 2.)

2 Utgifterna: 1919 års tilläggsstat.

jämlikt bemyndigande ,den 13 september 1918 av mig för ändamålet
tillkallats. Då dessa sakkunniga ännu icke avgivit något förslag,
kan för riksdagen nu icke framläggas proposition i ämnet. För
närvarande torde de för ändamålet erforderliga anslagen böra å förslaget
till tilläggsstat för år 1919 allenast beräknas. I detta avseende
vill jag till en början erinra, att 1918 års lagtima riksdag för ifrågavarande
ändamål såsom förslagsanslag, högst, avsatt 57,000,000 kronor.
Detta belopp bör givetvis i första hand tagas i anspråk för ändamålet.
Också har jag vid uppgörande av förslag till tilläggsstat för år 1919 å
inkomstsidan upptagit nämnda belopp såsom i anspråk tagen kapitaltillgång.
Enligt upplysning från de sakkunniga kommer emellertid beloppet
icke att bliva tillräckligt. Allt som allt torde för ändamålet
erfordras ungefär följande belopp, nämligen:

beträffande de affärsdrivande verken ...........................kronor 108,000,000

beträffande sådana verk som försäkringsinspektionen,
statens biografbyrå, mynt- och justeringsverket,
patent- och registreringsverket, bankinspektionen
m fl........................................................................... » 1,000,000

samt beträffande övriga verk och inrättningar ......... » 116,000,000.

Givetvis äro dessa siffror tämligen osäkra vad beträffar fördelningen
av den totala kostnaden, 225 miljoner kronor, å olika slag av
verk och inrättningar, men i brist på säkrare uppgifter torde de få
läggas till grund för den ifrågavarande beräkningen.

Vad angår de affärsdrivande verken samt sådana verk som försäkringsinspektionen
m. fl., förutsätter jag, att eventuella dyrtidstillägg
komma att av riksdagen anvisas att utgå av vederbörande verks inkomster. A
ti 11 äggsstaten skulle sålunda behöva beräknas allenast det för övriga
verk och inrättningar erforderliga belopp eller 116,000,000 kronor.
Närmare förslag om de på varje huvudtitel belöpande anslagsbelopp
torde vid behandlingen av de olika huvudtitlarna få framställas av
vederbörande departementschefer, därvid jag emellertid vill framhålla,
att uppdelningen huvudtitlarna emellan av totalbeloppet, 116,000,000
kronor, i ärendets nuvarande läge måste bliva högst approximativ.

Vad föredragande departementschefen sålunda
hemställt, däri statsrådets övriga ledamöter instämde,
behagade Hans Maj:t Konungen godkänna; och skulle
utdrag av protokollet i vad det avsåge sättet för upptagande
å tilläggsstaten för år 1919 av anslagen till

Inkomsterna: 1919 års ti/Iäggsstat. 3

2. Särskilt avsatta medel:

a) Statsverkets fond av

rusdrycksmedel........ kronor 20,000,000

b) Avsättning till krigs tidstillägg

och krigs tidshjälp.

................... » 57,000,000 77,000,000-

C. Lånemedel:

I. Fast upplåning.............................................. kronor 61,552,200

II. Tillfällig upplåning....................................... » 5,115,000.

De av föredragande departementschefen sålunda
i avseende å beräkningen av statsverkets tillgångar för
1919 års tilläggsstat gjorda förslag, i vilka statsrådets
övriga ledamöter instämde, behagade Hans Maj:t
Konungen godkänna.

Ur protokollet:
Sven Lidholm.

Första huvudtiteln: 1919 års tilläggsstat.

Tilläggsstaten för år 1919.

Första huvudtiteln.

Utdrag av protokollet över finansärenden, liållet inför Hans Maj:t
Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 9 januari
1919.

Närvarande:

Hans excellens herr statsministern Edén,

Hans excellens herr ministern för utrikes ärendena Hellner,
Statsråden: Petersson, .

Schotte,

Petrén,

Nilson,

Löfgren,

friherre Palmstierna,

Rydén,

Undén,

Thorsson.

Chefen för finansdepartementet, statsrådet Thorsson anförde i
fråga om utgifterna under första huvudtiteln, härefter följande:

Bihang till riksdagens protokoll 1919. 1 saml. 2 käft. (Nr 2.) 1

Första huvudtiteln: 1919 års tilläggsstat.

A. Kungl. slottsstateii.

1. Merkostnad för uppvärmning av Stockholms och Drottningholms slott.

U-l ; Under första huvudtiteln äro i riksstaten för år 1919 uppförda

tnr^uppMrm vi*sa anslag till de kungl. slotten, avsedda dels för underhåll, dels, vad
uhiff do stock* Stockholms slott beträffar, även för bevakning, lyse o. s. v. KostnaDrotining-
derna för uppvärmning av slotten hava däremot varit avsedda att behoims
slott, stridas av det anslag till ved och kol för de kungl. hoven, som ingår
under huvudtitelns törsta del. Det har visat sig, att sistnämnda anslag
— uppgående till 50,000 kronor — för närvarande icke är tillräckligt
för ifrågavarande ändamål. Alltsedan tiden för krigsutbrottet hava på
grund av de ständigt stigande bränsleprisen kostnaderna för slottens
uppvärmning hastigt ökats. Från riksmarskalksämbetet har meddelats,
att under året 1917 — det sista, för vilket fullständiga räkenskaper för
närvarande föreligga — för bränsle utbetalts ej mindre än 133,010
kronor 73 öre, varav mer än 123,000 kronor ensamt för Stockholms
och Drotiningholms slott, samt att under månaderna januari—november
1918 bränslekostnaderna för sistnämnda båda slott uppgått till 131,534
kronor 50 öre. Någon minskning i ifrågavarande kostnader lärer icke
vara att förvänta för år 1919. Jag anser mig böra fästa uppmärksamheten
därpå, att, särskilt vad Stockholms och Drottningholms slott angår,
byggnaderna måste hållas nödtorftigt uppvärmda, även när de icke bebos
av den kungliga familjen, med hänsyn till inom dem inrymda, staten
tillhöriga möbler och konstverk, samt att inom Stockholms slott vissa
lokaler regelmässigt äro disponerade för andra ändamål, bl a. för högsta
domstolens sammanträden. Under sådana förhållanden finner jag mig
böra hemställa, att, i likhet med vad under föregående år var fallet,
ett särskilt anslag uppföres å 1919 års tilläggsstat i syfte att möta
den merkostnad för nämnda byggnaders uppvärmning, som under
detta år med säkerhet är att vänta, och torde nämnda anslag med hänsyn
till nyss anförda utgiftssiffror för månaderna januari—november 1918
lämpligen kunna sättas till 85,000 kronor. Jag tillstyrker alltså, att
Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att till bestridande av den för år 1919 beräknade
merkostnaden för uppvärmning av Stockholms
och Drottningholms slott å tilläggsstat för samma år
anvisa ett förslagsanslag, högst........... kronor 85,000.

Första huvudtiteln: 1919 års tilläggsstat.

2. Till förstärkning av anslaget till reparationer å Stockholms slott
med flera för de kungl. hoven upplåtna byggnader.

Under åberopande av vad jag vid behandlingen av frågan om C2-]

höjning i ordinarie anslaget till reparationer å Stockholms slott med ” arn''
flera för de kungl. hoven upplåtna byggnader förut i dag anfört, fär slaget till ^
jag hemställa, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen &''PZThoims

att till förstärkning av anslaget till reparationer ^tt medi flera
å Stockholms slott med flera för de kungl. hoven upp- boven upplåtna
byggnader å tilläggsstat för år 1919 bevilja ett utnnaJ^9g''
förslagsanslag, högst ............................. kronor 31,500.

3. Till förstärkning av anslaget till Drottningholms slott.

Under åberopande av vad jag vid behandlingen av frågan om [3-]^
höjning i ordinarie anslaget till reparationer å Stockholms slott med ning av anflera
för de kungl. hoven upplåtna byggnader förut i dag anfört, får
jag hemställa, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen Solros slott.

att till förstärkning av anslaget till Drottningholms
slott å tilläggsstat för år 1919 bevilja ett förslagsanslag,
högst ................................. kronor 12,300.

4. Till förstärkning av anslaget till Gripsholms slott.

Under åberopande av vad jag vid behandlingen av frågan om [4.]
höjning i ordinarie anslaget till reparationer å Stockholms slott med Till /»«*<*,*-flera för de kungl. hoven upplåtna byggnader'' förut i dag anfört, får n£aget m
jag hemställa, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen G’^«?ms

att till förstärkning av anslaget till Gripsholms
slott å tilläggsstat för år 1919 bevilja ett förslagsanslag,
högst ............................................................... kronor 3,000.

Första huvudtiteln: 7919 års tilläggsstat.

5. Till förstärkning av anslaget till Ulriksdals slott.

. . Undei åberopande av vad jag vid behandlingen av frågan om
L5,J höjnmg i ordinarie anslaget till reparationer å Stockholms slott med

ning Z an- .era *ör de kungl. hoven upplåtna byggnader förut i dag anfört, får
slaget till jag hemställa, att Kungl. Makt måtte föreslå riksdagen

Ulriksdals '' ö

slott att till förstärkning av anslaget till Ulriksdals

slott å tilläggsstat för år 1919 bevilja ett förslagsanslag,
högst .......................................................... kronor 4,200.

6. Till förstärkning av anslaget till Haga lustslott och park.

_ Under åberopande av vad jag vid behandlingen av frågan om
Till förstärk. ^ jning * ordinarie anslaget till reparationer å Stockholms slott med
ning av an• liera för de kungl. hoven upplåtna byggnader förut i dag anfört, får
slaget un jag hemställa, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

Haga lust- u ö

slott och park. att till förstärkning av anslaget till Haga lust slott

och park å tilläggsstat för år 1919 bevilja ett förslagsanslag,
högst .................................... kronor 4,000.

7. Till förstärkning av anslaget till Strömsholms slott.

_ Under åberopande av vad jag vid behandlingen av frågan om
L tu böjning i ordinarie anslaget till reparationer å Stockholms slott med
lins Z an- flera för de kungl. boven upplåtna byggnader förut i dag anfört, får
slaget till jag hemställa, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

Strömsholms . ö

slott dill förstärkning av anslaget till Strömsholms

slott å tilläggsstat för år 1919 bevilja ett förslagsanslag,
högst ............................................................. kronor 3,000.

Vad föredragande departementschefen sålunda,
med instämmande av statsrådets övriga ledamöter,
hemställt behagade Hans Maj:t Konungen bifalla.

Ur protokollet:

Sven Lidholm.

Första huvudtiteln: 1919 års tUläggsstat.

Sammandrag och register

till

Första huvudtiteln å 1919 års tilläggsstat.

			- —— - ---------	Ordinarie 1	Extra
					anslag
Punkt	Sid.	Nr		Kronor	Kronor
			A Knngl. slottsstaten.
1	2	1	Merkostnad för uppvärmning av Stockholms och Drottning-
			holms slott, förslagsanslag, högst .................................
2	3	2	Förstärkning av anslaget till reparationer å Stockholms slott
			m. fl. för de kungl. hoven upplåtna byggnader, förslags-
			anslag, högst.......................................-.....................
3	3	3	Förstärkning av anslaget till Drottningholms slott, förslags''		19 3<y>
			anslag, högst..............................................................
4	3	4	Förstärkning av anslaget till Gripsholms slott, förslagsan-		3 000
			slag, högst .................................................................
5	4	B	Förstärkning av anslaget till Ulriksdals slott, förslagsanslag}		4 ‘200

6	4	6	Förstärkning av anslaget till Haga lustslott och park, för-		4 000
			slagsanslag, högst......................................................
7	4	7	Förstärkning av anslaget till Strömsholms slott, förslagsan-		3,000
			Summa''..................	\| 143.000

Bihang till riksdagens protokoll 1919. 1 sand. 2 höft. (Nr 2.)

Tilläggsstaten för år 1919.

. Andra huvudtiteln.

Utdrag av protokollet över justitiedepartementsärenden, hållet inför
Hans Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott
den 9 januari 1919.

Närvarande:

Hans excellens herr statsministern EdÉN,

Hans excellens herr ministern för utrikes ärendena HELLNER.
Statsråden: PETERSSON,

SCHOTTE,

Petrén,

Nilson,

Löfgren,

friherre Palmstierna.

Rydén,

Undén,

Thorsson.

2:o.

Chefen för justitiedepartementet statsrådet Löfgren anförde härefter:

I enlighet med den plan, som vid anmälan inför Kungl. Maj:t.
den 31 december 1917 av kassaförlagskommitténs den 20 mars 19 L 7
avgivna betänkande dåvarande chefen för finansdepartementet framlade
för avvecklingen av det dittills tillämpade förskotts förfarandet och vilken
plan följts vid äskandena hos riksdagen under år 1918, får jag härmed
underställa Kungl. Maj ts prövning de särskilda medelsbehov, som
under andra huvudtiteln böra tillgodoses genom anslag å tilläggsstat
för år 1919.

Bihang till riksdagens -protokoll 1919. 1 saml. 2 käft. (Nr 2.)

indra huvudtiteln: 1919 års tilläggsstat

A. Rättskipningen.

Göta hovrätt.

1. Extra division.

[1.] Med stöd av vad jag vid anmälan av frågan om regleringen

Extra division av riksstatens andra huvudtitel för år 1920 anfört vid behandlingen av
Avrått Punkt 114] tillåter jag mig hemställa, att Eders Kungl. Maj:t måtte
föreslå riksdagen

att för beredande av tillfällig förstärkning av
Göta hovrätts arbetskrafter med en extra division
under tiden från och med den 10 april till och med
den 31 december 1919 på tilläggsstat för år 1919
anvisa ett förslagsanslags högst........... kronor 34,000.

Hovrätten över Skåne och Blekinge.

2. Extra division.

[2.] Redan vid anmälan förut i dag av nyss omförmälda punkt [14]

»^hovrätter! regleringen av andra huvudtiteln för år 1920 har jag omnämnt,
över Skåne att jag ämnade hemställa om äskande hos riksdagen av medel till beoch
Blekinge, stridande av omkostnaderna för en extra division vid hovrätten över
Skåne och Blekinge.

Bovrätten i Behovet av förstärkning av denna hovrätts arbetskrafter fram *

7 februari fördes av hovrätten redan i en den 7 februari 1918 dagtecknad skrivelse.
isis. I denna framhöll hovrätten bland annat, att antalet till hovrätten inkomna
vädjade mål, som under år 1915 utgjort 523, sedermera ökats,
så. att antalet under år 1917 uppgått till 606. Någon minskning häri
vore enligt hovrättens mening icke att påräkna för den närmaste tiden.
Då balansen av oavgjorda mål av nämnda slag vid början av år 1918
utgjort 545 och medeltalet av de under åren 1915—1917 avgjorda
uppgått till 464, vore det tvärtom att antaga, att balansen skulle
komma att betydligt ökas under år 1918. Med hovrättens dåvarande

Andra huvudtiteln: 1919 års tilläggstat.

arbetskrafter kunde denna balans, som till en del hade sin grund i det [2.]
stora antalet under år 1917 till hovrätten inkomna kriminella besvärsmål,
icke avarbetas. En följd av den tilltagande balansen hade blivit
den, att vädjade mål i allt större utsträckning icke kunde avgöras, förr
än mer än ett år förflutit från det att de inkommit till hovrätten. För
avhjälpande av detta för den rättssökande allmänheten menliga förhållande
anhöll hovrätten, att dess arbetskrafter måtte från och med
den 1 mars 1918 förstärkas med en adjungerad ledamot å en var av
hovrättens två divisioner samt att Kungl. Maj:t måtte till hovrättens
disposition ställa härför erforderliga medel ävensom medgiva vissa avvikelser
från föreskrifterna i den för hovrätten gällande arbetsordning.

Denna hovrättens framställning bifölls i huvudsak av Kungl. Kungi.

Maj:t genom beslut den 15 februari 1918. Det bestämdes dock, att f^farfms.
anordningen i fråga skulle gälla allenast tillsvidare under ett år, räknat
från och med den 1 mars 1918. Kostnaderna avsågos skola bestridas
från andra huvudtitelns allmänna besparingar.

Emellertid avlät hovrätten den 7 oktober 1918 en ny skrivelse Hovrätten i
i ämnet. Däri hette det bland annat: ''oktober uns.

Genom den av Kungl. Maj:t på hovrättens framställning den 15 februari
1918 beslutade anordningen hade hovrätten trott sig kunna i någon mån nedbringa
balansen å vädjade mål till normal storlek. Det hade emellertid visat sig, att vad
därmed åsyftats icke kunnat vinnas. Balansen å dylika mål, som vid början av
år 1918 utgjort 545, hade under året ökats, så att balansen den 1 oktober samma år
uppgått till 629. Antalet under år 1917 avgjorda mål av ifrågavarande slag hade
utgjort 441 och under år 1918 hade intill den 1 oktober slutligen handlagts 390.

Orsaken till den alltjämt ökade balansen å vädjade mål vore att söka i det stora
antal till hovrätten under åren 1917 och 1918 inkomna kriminella besvärsmål. Under
det att dylika mål under år 1916 inkommit till ett antal av 262, hade antalet
inkomna mål av samma slag under år 1917 uppgått till 436 och intill den 1 oktober
år 1918 till omkring 440. Då med den nuvarande anordningen balansen å vädjade
mål icke torde komma att något avsevärt nedbringas, ansåge hovrätten sig böra
hos Kungl. Maj:t hemställa om en extra division för beredande av tillfällig förstärkning
av sina arbetskrafter.

Hovrätten anhöll därför, att Kungl. Maj:t täcktes, med förklaring
att förordnandet den 15 februari 1918 skulle upphöra att gälla från
och med den 1 januari 1919, tillåta, att hovrättens arbetskrafter förstärktes
genom bildande av en extra division att träda i verksamhet
sistnämnda dag och därmed fortsätta tillsvidare under ett år, ävensom
anvisa för ändamålet erforderliga medel efter närmare angivna grunder.

[2-]

tiungl. Maj:ls
betlut den 22
november
1918.

Departc menteehefen.

4 Andra huvudtiteln: 1919 års tilläggsstat.

Den 22 november 1918 fattade Kungl. Maj:t beslut i huvudsakligöverensstämmelse
med vad hovrätten sålunda hemställt. Tiden för den
extra divisionens verksamhet begränsades dock 111 att omfatta allenast
tiden från och med den 1 januari till och med den 9 april 1919. Jämväl
de medel, som anvisades för detta ändamål, avsågos skola avföras å
andra huvudtitelns allmänna besparingar. Anledningen till nyssnämnda
tidsbegränsning var densamma som den, vilken föranlett en liknande åtgärd
med avseende å den extra division, som redan förut inrättats vid Göta
hovrätt, nämligen att med hänsyn till besparingarnas beräknade storlek
de för ändamålet erforderliga medlen, så vitt beträffade tiden efter den
9 april 1919, ansågos icke lämpligen böra bestridas från dem, utan
böra äskas av riksdagen.

Till upplysning i detta ärende har jag låtit från hovrätten infordra
vissa nya statistiska siffror. Enligt dessa uppgick antalet under hela
år 1918 inkomna vädjade mål till 658. Motsvarande siffror för åren

1917 och 1916 voro respektive 606 och 602. Antalet under hela år

1918 inkomna brottmål belöpte sig till 625, medan motsvarande siffror
för åren 1917 och 1916, på sätt redan nämnts, voro respektive 436 och
262. Till följd härav utgjorde vid senaste årsskiftet balanserna å oavgjorda
vädjade mål och brottmål respektive 671 och 130, medan motsvarande
tal för balanserna vid årsskiftena 1917—1918 och 1916—1917
utgjorde 545 och 71 respektive 380 och 40.

Balanser av den storlek nu nämnts, förefintliga i en hovrätt med
endast två ordinarie divisioner, peka otvivelaktigt hän på nödvändigheten
av att extra ordinarie åtgärder vidtagas. Nödig hänsyn till allmänhetens
berättigade krav på ej allt för långsam rättsskipning gör enligt min
mening angeläget, att man därvid tillgriper ett medel, som är ägnat
att snabbt leda till målet: den förefintliga arbetsbaiansens nedbringande
till normalt omfång. Ett dylikt medel erbjuder hovrättens förslag om
dess arbetskrafters utökande med en tredje divison. Till bestridande av
kostnaderna för en dylik divisions verksamhet har, såsom redan förut
nämnts, Kungl. Maj:t redan av tillgängliga medel anvisat erforderligt
belopp för tiden från och med den 1 januari till och med den 9 april
1919. För återstående delen av året torde medel böra av riksdagen
äskas å 1919 års tilläggsstat.

Beträffande frågan, med vilket belopp nu förevarande anslag behöver
begäras, torde jag få hänvisa till den utredning rörande de årliga
kostnaderna för uppehållande av en extra division vid Göta hovrätt,
som jag förut i dag förebragt vid behandlingen av spörsmålet om

Andra hnvudtiteln: 1919 års tilläggsstat. 5

anslags äskande på 1920 års stat till en dylik divisions verksamhet
(s. 19). Då den extra divisionen i så väl ena som andra fallet är avsedd
att handlägga både vädjade mål och brottmål, blir den personal,
som erfordras, densamma i båda fallen, ''och kunna alltså kostnaderna
beräknas efter samma grunder. För upprätthållandet av nu ifrågavarande
extra divisions verksamhet under tiden från och med den 10
april till och med den 31 december 1919 skulle alltså erfordras lika
stort belopp, som förut under puukt [1] äskats för en extra division vid
Göta hovrätt under samma tid, eller 34,000 kronor.

Emellertid är att märka, att av ett av 1911 års riksdag på extra
stat för år 1912 beviljat anslag till beredande av tillfällig förstärkning
av hovrättens över Skåne och Blekinge arbetskrafter fortfarande återstår
oanvänt ett belopp av 2,500 kronor. Denna återstod synes mig lämpligen
kunna tagas i anspråk för nu ifrågavarande förstärkning. Medgivande
härtill bör inhämtas av riksdagen. De medel, som härutöver
erfordras för ändamålet, eller enligt nyss nämnda beräkning 31,500
kronor böra äskas å tilläggsstaten för år 1919.

Jag får alltså hemställa, att Eders Kungl. Maj:t måtte föreslå
riksdagen att

dels medgiva, att ett belopp av 2,500 kronor,
som återstår oanvänt å ett av riksdagen till beredande
av tillfällig förstärkning av hovrättens över Skåne och
Blekinge arbetskrafter å extra stat för år 1912 beviljat
anslag, må användas för beredande av tillfällig förstärkning
av nämnda hovrätts arbetskrafter med en extra
division under tiden från och med den 10 april till
och med den 31 december 1919

dels ock för samma ändamål å tilläggsstat för
år 1919 anvisa ett förslagsanslag,
högst ........................................................ kronor 31,500.

Andra huvudtiteln: 1919 års tilläggsstat.

[3.]

Förstärkning
av anslaget
till civil personal
vid
rcgementsoch
stationskrigsrätterna,

L4-]

Förstärkning
av hovrätternas
arbetskrafter
TO. TO.

Krigsrätterna.

3. Förstärkning av anslaget till civil personal vid regeinents- och

stationskrigsrätterna.

Under åberopande av vad jag under punkt [18]''i det vid årets
statsverksproposition fogade statsrådsprotokollet över justitiedepartementsärenden
anfört får jag hemställa, att Eders Kungl. Maj:t måtte föreslå
riksdagen

att till förstärkning av det å extra stat för år
1919 beviljade anslaget till civil personal vid regemente-
och stationskrigsrätterna å tilläggsstat för år
1919 bevilja ett förslagsanslag, högst... kronor 32,000.

Övriga anslag.

4. Förstärkning av hovrätternas arbetskrafter m. in.

Vid behandlingen under punkt [11] i det vid årets statsverksproposition
fogade statsrådsprotokollet över justitiedepartementsärenden
av ordinarie anslaget till Svea hovrätt med därunder lydande justitiestat
har jag omnämnt, att särskilt tillkallade sakkunniga avgivit betänkande
angående vissa ändringar i hovrätternas arbetssätt och löneförhållanden
m. m. samt att min avsikt vore att i sinom tid, efter det
löneregleringskommitténs utlåtande i ämnet inkommit, avlåta proposition
till riksdagen med de förslag, vartill utredningen kunde giva anledning.
Jag omnämnde i sammanhang därmed tillika, att jag ämnade föreslå
Kungl. Maj:t att av riksdagen jämväl begära de medel, som vore erforderliga
för genomförande redan med ingången av innevarande års höstsession
av vissa av de av de sakkunnniga föreslagna ändringarna i hovrätternas
arbetssätt, gående i huvudsak ut dels på en omläggning av den
till hovrätterna förlagda utbildningen av domaraspiranterna dels ock på
utvinnande av ett större arbetsresultat. Härför erfordras bl. a. förstärkning
av hovrätternas fiskalsgrader samt införande av bättre avlöningsförhållanden
för de i hovrätterna tjänstgöraude domaraspiranterna. Enligt
verkställd beräkning skulle det anslag, som för nu ifrågavarande
ändamål skulle erfordras för år 1919, belöpa sig till sammanlagt omkring

43,000 kronor för samtliga de tre hovrätterna.

Andra huvudtiteln: 1919 års tilläggsstat.

Jag far därför hemställa, att Eders Kungl. Maj:t måtte föreslå [4.]

riksdagen

att, i avvaktan på särskild proposition i ämnet,
för förstärkning av hovrätternas arbetskrafter m. m.
å tilläggsstat för år 1919 såsom förslagsanslag, högst,
beräkna ett belopp av.............................. kronor 43,000.

B. Fångvården.

1. Förstärkning av förslagsanslaget till fångars vård och underhåll.

Ordinarie förslagsanslaget till fångars vård och underhåll är i [5.j

innevarande års riksstat uppfört med 2,800,000 kronor. Enligt upp- förstärkning
lysningar, som jag inhämtat från fångvårdsstyrelsen, torde emellertid ZJu^am
utgifterna från detta anslag kunna beräknas komma att under år 1919 fångars vård''
belöpa sig till 4,200,000 kronor. Angående anledningarna till detta oeh ,,,,dcrha,,■
överskridande av anslaget torde vara nog att hänvisa till den utredning,
som under punkt [31] i det vid årets statsverksproposition fogade
statsrådsprotokollet över justitiedepartementsärenden (sid. 100 och följ.)
blivit förebragt vid behandlingen av frågan om ifrågavarande anslags
beräknande för år 1920.

Till täckande av den brist, som sålunda kan väntas komma att
uppstå å anslaget för år 1919, torde lämpligen böra å detta års tillläggsstat
äskas ett förstärkningsanslag å 1,400,000 kronor.

Jag får alltså hemställa, att Eders Kungl. Maj:t måtte föreslå
riksdagen

att till förstärkning av det i 1919 års riksstat
uppförda ordinarie förslagsanslaget till fångars vård
och underhåll å tilläggsstat för år 1919 bevilja ett
förslagsanslag, högst .......................... kronor 1,400,000.

2. Bostadshus för befattningshavare vid centralfängelset i Malmö.

Den ordinarie bevakningspersonalen vid statens fångvårdsanstalter ^ j
åtnjuter, utom kontant avlöning, antingen förmånen av fri bostad i Bostadshus
fängelsebyggnaderna eller i hus, som eljest ägas eller disponeras av n*°nr
kronan, eller ock hyresersättning. Enligt föreskrifter, som meddelats i vid centralsamband
med den från och med år 1911 tillämpade nya löneregleringen fäjJ)0ae|I^“t ''
för fångvårdsstaten, skall storleken av bostadslägenhet, som tilldelas

Andra huvudtiteln: 1919 års t/l/äggsstat.

[6.] ordinarie bevakningstjänsteman, bestämmas med hänsyn därtill, huruvida
han är gift eller icke, och, i förra fallet, efter familjemedlemmarnas
antal. Enahanda rätt till fri bostad, som sålunda åtnjutes av ordinarie
bevakningstjänsteman, tillkommer extra sådan tjänsteman, vilken oavbrutet
under ett år innehaft och fortfarande innehar sin befattning.

Vid de flesta fångvårdsanstalterna bär det ännu ej varit möjligt
att ens åt samtliga där tjänstgörande ordinarie befattningshavare bereda
bostäder i byggnader, som av fångvården disponerats. Följden
härav är den, att för närvarande kontant hyresersättning utgår till ett
stort antal tjänstemän vid fångvård sstaten. Under de senare åren har
emellertid den på flera orter uppkomna bostadsbristen åstadkommit svårigheter
för de befattningshavare, som icke kunnat erhålla bostad i kronans
hus, att till skäliga priser i fångvårdsanstalternas närhet förhyra
lämpliga bostadslägenheter. Särskilt i de fall, att de förhyrda lägenheterna
legat långt avlägsna från fängelset, har härigenom uppstått avsevärda
olägenheter från fångvårdssynpunkt.

På grund härav har det visat sig allt mer önskligt att i största
möjliga omfattning bereda tjänstemännen bostäder i fångvården tillhöriga
byggnader, helst belägna i fångvårdsanstalternas omedelbara
närhet. Genom en dylik anordning vinnes den fördelen, att tjänstemännen
kunna, även då de för tillfället icke äro i tjänst, utan större
svårighet och tidspillan vid behov tillkallas ävensom att de bliva satta
i tillfälle att tillbringa kortare fristunder i sina hem samt därstädes intaga
alla sina måltider.

Åtgärder i nu antydd riktning hava vidtagits vid skilda tillfällen
under senaste åren. På framställning av Kungl. Maj:t beviljade sålunda
dels 1917 års riksdag erforderliga medel för inköp av en invid centralfängelset
i Härnösand belägen fastighet samt för inredande av tre å
denna fastighet befintliga byggnader till bostäder åt bevakningspersonal
vid samma anstalt, dels ock 1918 års lagtima riksdag medel för inköp
av en invid centralfängelset i Växjö belägen fastighet för anordnande
därstädes av bostäder åt befattningshavare vid sistnämnda fängelse.

Jämväl i Malmö hava åtgärder vidtagits för beredande i ökad
utsträckning åt de vid centralfängelset därstädes anställda befattningshavarne
av lämpliga och välbelägna bostäder. På framställning av
fångvårdsstyrelsen bemyndigade Kungl. Maj:t den 31 december 1913
styrelsen att för beredande av bostäder åt tjänstemän av lägre grad
vid Malmöfängelset förhyra erforderligt antal lägenheter om högst två
rum och kök i två i fängelsets omedelbara närhet vid Bulltoftavägen
belägna, Skånska inteckningsaktiebolaget tillhöriga större byggnader

Andra huvudtiteln: 1919 års tllläggsstat. it

för hyresbelopp, som ej finge överstiga 288 kronor för en lägenhet om [6.]
två rum och kök, 192 kronor för eu lägenhet om ett rum och kök samt
96 kronor för en lägenhet om endast ett rum, allt för år räknat.

Beträffande storleken av nu ifrågavarande två byggnader är upplyst,
att den ena, nummer 24 av tomten nummer 52 A av Kirsebergsstaden,
vilken byggnad är den som ligger närmast fängelset, innehåller
förutom 1 butik med ett rum och kök 5 lägenheter om ett rum

och kök samt 13 lägenheter om två rum och kök, samt att den andra

byggnaden, nummer 1 av nyssnämnda tomt, inrymmer förutom 1 butik
med ett rum och kök 1 lägenhet om ett rum och kök, 18 lägenheter
om två rum och kök samt 3 enkelrum.

På grund av förutnämnda bemyndigande har fångvårdsstyrelsen
för därvid stadgade maximihyresbelopp av iuteckningsaktiebolaget fölen
tid av fem år från och med den 1 oktober 1914 förhyrt 13 lägenheter
om två rum och kök och 4 lägenheter om ett rum och kök i

huset nummer 24 samt 7 lägenheter om två rum och kök i huset
nummer 1. I kontraktet härom har inryckts den bestämmelsen att, om
icke uppsägning å någondera sidan sker senast den 1 juni det år, under
vilket kontraktet utlöper, detsamma förlänges med ett år i sänder för
varje lägenhet. Kontraktstiden löper sålunda, därest uppsägning sker,
till ända den 1 oktober 1919.

I skrivelse till Kungl. Maj:t den 30 augusti 1918 har nu fång- Fångvård»-vårdsstyrelsen framlagt förslag därom, att ifrågavarande två fastigheter
måtte med äganderätt förvärvas av fångvården. Styrelsen yttrar därom
bland annat:

Det kunde motses, att fångvården, sedan förutnämnda kontraktstid efter
skedd uppsägning gått till ända, måste vidkännas en avsevärd ökning i hyran,
som onekligen under nuvarande förhållande måste anses billig; och om eller när
kristidsbestämmelserna om inskränkning i fastighetsägares dispositionsrätt bortfölle,
torde säkerhet saknas, att bostäderna kunde för hevakningskåren allt framgent påräknas
ens för högst betydande hyra.

Visserligen stode för sådant fall öppet att uppföra nybyggnader för fångvårdens
räkning, därtill i viss mån funnes plats på dess egen mark. Men oavsett
den dryga kostnad, som härför krävdes i följd av de helt visst länge kvarstående
höga byggnadsprisen, vore att i synnerhet beakta den stora olägenhet, som för
fängelset skulle uppkomma genom att ifrågavarande lägenheter, från vilkas flertal
fri insyn till fängelseområdet funnes, komme i enskilda personers innehav. En
viktig anledning till de ifrågavarande hyresavtalens ingående hade just varit det
framträdande behovet att få lägenheterna bebodda av fångvårdens personal, över
vilken nöjaktig kontroll kunde utövas.

Enligt värdering, som år 1917 verkställts med hänsyn till då gällande arBihang
till riksdagens protokoll 1919. 1 samt. 2 höft. (Nr 2.) 2

Andra huvudtiteln: 1919 års ti/läggsstat.

betskostnader och pris på sådana materialier, som vore i byggnaderna nedlagda,
hade fastigheterna uppskattats nummer 24 till 92,500 kronor och nummer 1 till

112,000 kronor. Skånska inteckningsaktiebolaget hade i ett den 24 augusti 1917
dagtecknat anbud, vilket förnyats i särskilda skrivelser under augusti 1918, erbjudit
fångvårdsstyrelsen att inköpa huset nummer 24 för 80,000 kronor och huset nummer
1 för 90,000 kronor. Anbuden gällde intill dess eventuell proposition i ärendet
kunde hinna bliva avgjord av 1919 års riksdag.

Genom brev den 16 maj 1918 hade Kungl. Maj:t medgivit, att, sedan de
befattningshavare, som bebodde ifrågavarande lägenheter, med Skånska inteckningsaktiebolaget
träffat enskilt avtal om införande av elektrisk belysning i lägenheterna
mot att lägenhetsinnehavarna erlade en månatlig avgift av 1 krona 50 öre för
enrumslägenheter och 3 kronor för tvårumslägenheter, gottgörelse finge av fångvårdsmedel
utbetalas till sagda lägenhetsinnehavare för vad de erlagt till husägaren
för det elektriska ljusets införande i lägenheterna, varjämte styrelsen bemyndigats
att med bolaget träffa överenskommelse att övertaga de av lägenhetsinnehavarna
åtagna förbindelserna i ifrågavarande hänseende till kontraktstidens
slut den 1 oktober 1919.

Enligt den med bolaget träffade överenskommelsen utginge i följd härav den
sammanlagda hyran och installationsersättningen med för ett rum och kök 210
kronor och för två rum och kök 324 kronor om året.

I de ifrågavarande byggnaderna bodde för närvarande 4 tjänstemän, som
innehade ett rum och kök, samt 20 tjänstemän, som innehade två rum och kök.
Sammanlagda hyran och ersättningen uppginge till 7,320 kronor om året.

Till 10 tjänstemän av lägre grad, boende i lägenheter, som icke av fångvården
ägdes eller förhyrdes, utginge hyresersättningar (krigstidstillägg därå inberäknade)
till 6 för två rum och kök, efter 400 kronor per lägenhet, till 3 för ett
rum och kök efter 333.3 3 ‘/s kronor per lägenhet och till 1 för ett rum efter 200
kronor per lägenhet.

Om de två butikslägenheterna förvandlades till bostäder med två rum och
kök, innehölle de två husen sammanlagt 33 lägenheter om två rum och kök samt
6 lägenheter om 1 rum och kök jämte 3 enkelrum.

Ett inköp av fastigheterna beredde således möjlighet att där inrymma 33
av de 34 befattningshavarna i lägenheter om två rum och kök samt den återstående,
vilken nu bebodde allenast ett enkelrum, i lägenhet om ett rum och kök.
Det återstode således ett överskott av 5 lägenheter om ett rum och kök samt 3
enkelrum. Dessa lägenheter bleve emellertid behövliga för inlogering av extra
ordinarie bevakning samt till beredande av större bostäder åt underbefäl.

Hushyrorna i deras helhet skulle efter de för närvarande kontraherade hyrorna
jämte ersättningen för installationskostnad utgöra

för 33 lägenheter om 2 rum och kök (å 324) .................................... kronor 10,692

»6 » » 1 » » » (å 210) .................................... * 1,260

» 3 enkelrum (frånsett ersättning för installationskostnad (å 96) »_288

Summa kronor 12,240,

motsvarande å en köpeskilling av 170,000 kronor en ränta av 7.2 procent.

Beräknades åter hyresvärdet efter nu utgående hyresersättningar till befatt -

Andra huvudtiteln: 1919 års tilläggsstat. 11

värde komma att uppgå till

för 33 lägenheter om 2 rum och kök (å 400) kronor 13,200

»6 » » 1 » * * (å 333.8 3 .......................... » 2,000

» 3 enkelrum (å 200)........................................................................... _*______600

Summa kronor 15,800,

motsvarande 9.3 procent å köpeskillingen.

Det vore emellertid att märka, att efter utgången av nu löpande hyrestid
fastigheterna, därest de förbleve i enskild ägo, säkerligen icke finge förhyras ens
efter de sistnämnda hyresprisen, särskilt vad anginge lägenheter om två rum och
kök av den storlek och inredning, varom här vore fråga. Styrelsen antoge sålunda,
att sistnämnda lägenheter med säkerhet komme att betinga en hyra av minst
500 kronor per lägenhet.

Lades därför till grund för beräkningen av hyresvärdet nämnda högre hyra
för lägenheter om två rum och kök, skulle detta för dessa lägenheter innebära en
ökning av nyssberörda hyressumma med 3,300 kronor, så att sammanlagda hyresvärdet
för fastigheterna skulle stiga till 19,100 kronor, motsvarande en ränta å
köpeskillingen av drygt 11.3 procent. .

Det höga väntevärdet motvägdes emellertid i någon mån av vissa brister i
själva byggnaderna. Dessa vore sålunda byggda med källare utan valv och hade
yttertaken täckta med allenast asfaltpapp, något som krävde ett drygare underhåll
och framdeles sannolikt torde påkalla omläggning med annat material. I övrigt
befunne sig byggnaderna — enligt utlåtande av styrelsens biträdande arkitekt
i gott skick efter den genomgående ändring och reparation, som ägt ruin för lägenheternas
förhyrande av fångvården.

Under åberopande av det anförda hemställde styrelsen, att Kung!.

Maj:t. täcktes föreslå riksdagen att för inköp av de ifrågavarande båda
fastigheterna till beredande av bostäder åt befattningshavare vid centralfängelset
i Malmö bevilja ett anslag å extra stat av 170,000 kronor
att utgå redan under år 1919.

De skål, som fångvårdsstyrelsen anfört till stöd för sitt förslag om D^artementtinköp
för fångvårdens räkning av ifrågavarande två fastigheter i Malmö chefen.
för beredande där av bostäder åt befattningshavare vid centralfängelset
i nämnda stad, verka enligt min mening övertygande. Byggnadernas
närbelägenhet till fängelset gör, att de synnerligen väl lämpa sig för
ändamålet i fråga. Deras förvärvande för fångvårdens räkning är
vidare synnerligen önskvärt ur synpunkten att få olägenheten därav,
att man från flertalet av de i byggnaderna inrymda bostadslägenheterna
har fri insyn över fängelseområdet, i möjligaste man neutraliserad.

Då därtill kommer, att det pris, för vilket ägaren förklarat sig villigsälja
fastigheterna till fångvården, måste betraktas som synnerligen skä -

12 Andra huvudtiteln: 1919 års t/l/äggsstat.

[6.] ligt, tvekar jag ej att giva mitt förord åt fångvårdsstyrelsens framställning
i denna del.

Jag får därför hemställa, att Eders Kuugl. Maj:t måtte föreslå
riksdagen

att för inköp av fastigheterna nummer 1 och
24 av tomten nummer 52 A av Kirsebergsstaden i Malmö
till beredande av bostäder åt befattningshavare vid
centralfängelset i nämnda stad å tilläggsstat för år 1919
bevilja ett reservationsanslag å ........ kronor 170,000.

8. Bostadshus för bevakningspersonal vid centralfängelset i Mariestad.

[7.] För möjliggörande av eu omändring av dåvarande straffängelset

Bostadshus i Mariestad till ett jordbruksfängelse, vid vilket fångarna kunde huvudniSpSal
sakligen sysselsättas med
vid central- framställning i ämnet av

MariestaV at^ ^en av domänstyrelsen ^

1917 är» riks. 1 Leksbergs socken av Skaraborgs län finge på vissa villkor överlåtas
dag. till fångvården, dels ock att till bland annat inlösen av vissa dåvarande
arrendator!! och andra enskilda personer tillhöriga byggnader och ledningar
å kungsgården ävensom för reparationer in. m. å dessa byggnader
å extra stat för år 1918 anvisa ett reservationsanslag å visst
belopp.

Till grund för Kungl. Maj:ts proposition i ämnet låg, bland annat,
eu av fångvårdsstyrelsen förebragt utredning rörande lämpligaste sättet
för anordnande av bostäder för den vid det omändrade fängelset erforderliga
personalen, då beräknad till — förutom predikant och läkare —
1 direktör, 2 assistenter, 4 överkonstaplar, därav 2 med arvoden som
uppsyningsmän, samt 20 vaktkonstaplar. Enligt styrelsen skulle vid
ett överlåtande av kungsgården å fångvården det bliva erforderligt, att
fångvården sattes i stånd att bereda nödiga bostäder för den del av
personalen, för vilka sådana icke funnes i fängelsets och kungsgårdens
dåvarande byggnader. Styrelsen förklarade sig anse, att behovet av
bostäder skulle i viss mån kunna på billigaste sätt fyllas dels genom
inköp av vissa arrendatorn tillhöriga byggnader och dels genom inköp
av några på kungsgården belägna mindre hus, tillhöriga enskilda
personer.

Till upplysning i nu ifrågavarande avseende åberopade styrelsen
eu redogörelse, som styrelsens biträdande arkitekt avgivit över en av

arbete i det fria, beslöt 1917 års riksdag, efter
Kungl. Maj:t, bland annat, dels att medgiva,
jtarrenderade delen av kune:se:ården Marieholm

Andra huvudtiteln: 1919 års tUläggsstat.

honom hållen besiktning av byggnaderna å kungsgården, ävensom eu 17.]
av arkitekten upprättad promemoria. I redogörelsen voro upptagna dels
alla kronan nu tillhöriga byggnader, dels samtliga arrendatorns byggnader,
dels ock en del byggnader, som ägdes av andra personer, men
vilka borde förvärvas för jordbruksfängelsets räkning. För varje byggnad
var i redogörelsen upptaget ett visst belopp för densammas iståndsättande,
i vilket belopp, där byggnaden ej redan tillhörde kronan, inräknats
även den lösensumma, som belöpte å byggnaden. Enligt denna
promemoria skulle kostnaden för bostädernas lösen och iståndsättande
uppgå till 45,000 kronor. Genom bostadshusens övertagande av fångvården
till bostadslägenheter skulle dylika kunna erhållas för 1 direktör,

2 assistenter, 4 uppsyningsman eller överkonstaplar och 14 konstaplar.

Beträffande den bevakningspersonal som icke kunde hysas i fängelsebyggnaderna
eller i tillgängliga hus å kungsgården, uppgav fångvårdsstyrelsen,
att den hade tillfälle att hyra bostäder i den närbelägna staden,
intill dess nybyggnader hunne med anlitande av fångarnas arbetskraft
uppföras å gården, om anledning därtill skulle visa sig framdeles.

I eu den 19 december 1918 dagtecknad underdånig skrivelse anför Fängvårdsnu
fångvårdsstyrelsen i fråga om det nuvarande behovet av personal- ^riveit^den
bostäder vid det som centralfängelse numera betecknade Mariestads- 19 december
fängelset följande:

Enligt vad direktören vid Mariestadsfängelset till fångvårdsstyrelsen inberättat’
hade bland de å fängelsets jordegendom befintliga bostadslägenheterna allenast fjorton
visat sig användbara såsom bostäder för bevakningspersonalen. För tillgodoseende
av det nuvarande behovet skulle erfordras ytterligare tolv lägenheter, vilka borde
successivt uppföras med ett visst antal om året. Intill dess dessa nybyggnader
kunde åstadkommas, måste en del av bevakningspersonalen, såsom för närvarande,
vara bosatt i Mariestad eller i de små och otillfredsställande lägenheter å gården,
vilka tills vidare åt dem upplåtits och, enligt direktörens åsikt, icke vore möjliga
att med ekonomiskt utbyte förbättra eller ombygga. En del vore ock allt för långt
avlägsna från fängelset för att lämpligen böra tjäna såsom bevakningsbostäder.

Styrelsen hade i det längsta hyst förhoppning, att en nedgång i byggnadskostnaderna
skulle vara att inom en närmare tid förvänta, och hade därför trott
sig böra undanskjuta framställning om medels beviljande för uppförande av nödiga
nya bevakningsbostäder. Den 22 oktober 1918 hade styrelsen emellertid uppdragit
åt sin biträdande arkitekt att uppgöra kostnadsförslag för två dylika byggnader
enligt den vid tvångsarbetsanstalten å Svartsjö tillämpade, allmänt gillade bostadstypen
för tvåfamiljehus. I anledning härav hade arkitekten införskaffat
beräkningar å kostnaden för sådana hus efter de i Stockholm gällande byggnadsprisen.
Det hade då visat sig, att varje hus skulle betinga eu kostnad av ö6,500
kronor utom belysningsanordningar med mera, vilka skulle höja kostnaden till 40,000
kronor för varje byggnad, motsvarande sålunda, dä byggnaden skulle rymma allenast.

14 Andra huvudtiteln: 1919 års tilläggsstat.

två lägenheter om två rum och kök, för värjo familj 20,000 kronor. Hyreskostnaden
efter 6 procent skulle alltså belöpa sig till 1,200 kronor för familj. Då en
sådan kostnad för en bostad å landet syntes alldeles orimlig, hade styrelsen funnit
sig icke kunna å nämnda förslag grunda eu framställning i ämnet. Sedan arkitekten
från byggmästare i Maristadsorten införskaffat kostnadsförslag till samma byggnader,
hade det visat sig, att kostnadssumman för själva byggnaderna kunde nedbringas
till 28,600 kronor per byggnad, vartill komme enligt arkitektens beräkning övriga
utgifter — för belysningsanordningar, ställningar, transporter, ritningar och oförutsedda
utgifter — med 6,400 kronor. För två byggnader skulle således kostnaden
uppgå till 70,000 kronor. Även detta belopp syntes styrelsen allt för högt.

Visserligen hade direktören framhållit önskvärdheten, att byggnaderna uppfördes
genom fria arbetare och med särskilt inköpt virke, enär vid fängelset befintliga
fångkrafter icke räckte till dessa arbeten och det virke, som hugges vid gården,
i första hand måste avses för ekonomibyggnader. Men däremot ville styrelsen
erinra, att fångkrafterna vid fängelset kunde och borde förstärkas med byggnadsvana
fångar från andra straffanstalter samt att, då ekonomihusens ombyggande icke
vore lika trängande som nya bostäders beredande, det måste vara ekonomiskt fördelaktigare
att under nuvarande dyra prisläge å virkesvaror använda gårdens eget
virke för de arbeten, som närmast borde utföras och. om detsamma sedermera ej
skulle räcka för ekonomihusen, då efter motsedd nedgång i prisen verkställa nödiga
inköp för sistnämnda byggnader.

Då styrelsen således ansåge, att de föreslagna nybyggnaderna borde uttöras
med tillhjälp av fångar och med användande i möjligaste mån av gårdens eget
virke,'' kunde en reduktion i byggnadskostnaden åstadkommas med omkring 25
procent. Kostnadssumman för var och en av byggnaderna skulle således nedbringas
till 21,450 kronor. Härtill komme för belysning och oförutsedda utgifter med
mera omkring 3,550 kronor. Aven i posterna för annat än själva byggnaderna
inträdde nämligen vid arbetets utförande med egna krafter en minskning, i det att
utgifterna för ställningar, planering och arbetsledning med mera bortfölle.

Totalsumman för de två byggnaderna kunde i följd härav beräknas till

50,000 kronor. Även denna kostnad vore jämförelsevis hög, motsvarande för varje
familj 12,500 kronor i kapital eller 750 kronor i hyra.

Då styrelsen dock ansåge behovet vara av synnerligt framträdande art och
någon visshet icke torde finnas, att en starkare nedgång i materialkostnaderna skulle
inom det kommande året visa sig, ansåge styrelsen sig icke kunna dröja än längre
med att göra framställning i ämnet.

Under åberopande av vad styrelsen sålunda autor! hemställde styrelsen,
att Kungl. Maj:t måtte hos 1919 års riksdag göra framställning
om beviljande å förskottstitel för nämnda år av ett anslag å 50,000
kronor för uppförande vid Mariestadsfängelset av två bostadshus, vartdera
om två lägenheter med två rum och kök, för därvarande bevakning,
allt i huvudsaklig överensstämmelse med den typ, som vid tvångsarbetsanstalten
å Svartsjö följts för liknande tvåfamiljshus.

Andra huvudtiteln: 1919 års tilläggsstat.

Utredningen i ärendet synes mig giva vid handen, att bostadsförhållandena
för den lägre fångvårdspersonalen vid centralfängelset i
Mariestad lämna åtskilligt övrigt att önska. För eu del av denna personal
hava visserligen fullt tjänliga bostäder kunnat beredas i fängelsebyggnaderna
eller i fångvården tillhöriga hus å kungsgården och eu
annan del har åt sig förhyrt bostäder i den närbelägna staden och
uppbär således härför hyresersättning jämte vedanslag. På grund av
den i staden rådande bostadsbristen har detta dock ej lyckats alla dem,
som därav varit i behov. På grund härav har fängelseförvaltningen.
på sätt redan nämnts, sett sig nödsakad att tillsvidare inhysa en del
vaktkonstaplar i några å kungsgården befintliga små bostadslägenheter,
vilka, enligt vad jag jämväl vid personligt besök å platsen förvissat
mig om, måste betraktas som i hög grad mindervärda. Att en dylikåtgärd
blivit nödvändig måste enligt min mening anses som så mycket
beklagligare, som särskilt stora anspråk måste ställas på den personal,
som tjänstgör vid ett fängelse sådant som Mariestadsfängelset, där
fångarna tillerkännes en relativt stor frihet.

För mig framstår det därför som en angelägenhet av vikt, alt
det sålunda rådande missförhållandet blir med det snaraste avhjälpt.
Fångvårdsstyrelsens förslag i sådant avseende går ut på uppförande redan
under år 1919 av tvenne bostadshus, vartdera avsett för två familjer,
i huvudsaklig överensstämmelse med den typ, som kommit till utförande
vid tvåugsarbetsanstalfen å Svartsjö. Vad i saken förekommit ger mig
anledning biträda detta förslag. Val skulle det kunna ifrågasättas, att,
med tanke därpå att byggnadskostnaderna möjligen kunna väntas komma
att nedgå under året, med ifrågavarande byggnadsföretag skulle anstå
till nästa år. Då emellertid enligt fångvårdsstyrelsens förslag byggnaderna
skulle utföras med tillhjälp av fångar och med användande till
stor del av fångvården redan tillhörigt material, torde avgörande betydelse
ej böra tillerkännas nyssnämnda förhållande, helst när det, såsom
här, gälier att skyndsammast möjligt avhjälpa ett verkligt oefterrättlighetstillstånd.
Medel till ändamålet böra därför enligt min mening
äskas på 1919 års tilläggsstat.

Mot fångvårdsstyrelsens beräkningar, enligt vilka det erforderliga
anslaget skulle behöva sättas till 50,000 kronor, har jag intet att erinra.

Med stöd av vad jag sålunda anfört får jag hemställa, att Eders
Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att till bestridande av kostnaderna för uppförande
vid centralfängelset i Mariestad av två bostadshus,
vartdera om två lägenheter med två rum och kök.

17.J

Departement!*-chef en.

[7-]

Andra huvudtiteln: 1919 års tHläggsstat.

för bevakningspersonal därstädes enligt i huvudsak
den typ, som följts vid uppförande av liknande bostadshus
vid tvångsarbetsanstalten å Svartsjö, å tillläggsstat
för år 1919 bevilja ett reservationsanslag
av......................................... kronor 50,000.

4. Uthuggning av cellfönster vid straffängelset i Gävle.

[8.] Vid flertalet fängelser, i vilka förvaras långtidsfångar, hava under

Uthuggning senaste åren cellfönsterna upphuggits för åstadkommande av ökad beaVv?d''straff-r
lysning och luftväxling. Bland de fängelser av nyssnämnda kategori,

fängelset i vid vilka dylik åtgärd ännu ej vidtagits, befinner sig straffängelset i Gävle.

Gävle.

Fångvårds styrelsen.

I den skrivelse till Kung!. Maj:t av den 24 augusti 1918, vari fångvårdsstyrelsen
framfört de anslagskrav beträffande fångvården, som borde
föreläggas 1919 års riksdag, har styrelsen begärt medel för verkställande
av dylik uthuggning av en del cellfönster även vid Gävlefängelset. En
dylik åtgärd har styrelsen förklarat vara så mycket mer påkallad, som
detta fängelse vore särskilt avsett för unga fångar samt cellerna på grund
av fängelsets byggnadssätt vore ganska mörka.

Det anslag styrelsen äskar för ändamålet belöper sig till 18,000
kronor. Styrelsen begär, att detsamma måtte bestämmas att utgå
redan under år 1919.

Departe mentschefen.

Att ett förstorande av fönstren i de celler, där långtidsfångar förvaras,
kommer till utförande i ökad utsträckning, synes mig främst ur
sanitär synpunkt vara en angelägenhet av vikt. Då Gävlefängelset,
som nämnt, för närvarande användes som ungdomsfängelse, delar jag
fångvårdsstyrelsens åsikt, att en dylik åtgärd bör där vidtagas med det
snaraste samt att medel för ändamålet därför böra äskas redan på
1919 års tilläggsstat.

Jag får alltså hemställa, att Eders Kungl. Maj:t måtte föreslå
riksdagen

att till bestridande av kostnaden för upphuggning
av cellfönster vid
läggsstat för år 1919 bevilja ett reservationsanslag
av ....................................... kronor 18,000.

straffängelset i Gävle å till -

Andra huvudtiteln: 1919 års tilläggsstat. 17

5. Tillbyggnad vid kronohäktet i Luleå.

Under åberopande av vad jag vid punkt [37] i det vid årets statsverksproposition
fogade statsrådsprotokollet över justitiedepartementsärenden
anfört får jag hemställa, att Eders Kungl. Maj:t täcktes föreslå
riksdagen

att till påbörjande av de i punkt [37] i det vid
årets statsverksproposition fogade statsrådsprotokollet
över justitiedepartementsärenden avsedda tillbyggnadsarbeten
vid kronohäktet i Luleå å tilläggsstat för år
1919 anvisa ett reservationsanslag å... kronor 50,000.

6. Byggnadsarbeten vid centralfängelset å Långholmen.

Med stöd av vad jag vid punkt [38] i det vid årets statsverksproposition
fogade statsrådsprotokollet över justitiedepartementsärenden
anfört får jag hemställa, att Eders Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen att

till fortsättande av de byggnads- och ändringsarbeten
vid centralfängelset å Långholmen, vilkas utförande
beslutats av 1913 års riksdag och 1914 års
förra riksdag, utöver redan förut anvisade medel på
tilläggsstat för år 1919 bevilja ett reservationsanslag
å .................................................... kronor 150,000. 7

7. Koloni för straffångar vid Singeshuit i Kronobergs län.

I skrivelse den 26 augusti 1914 anhöll riksdagen, att Kungl. Maj:t
tiicktes taga i övervägande och låta utreda, huruvida och under vilka
villkor arbete i det fria, särskilt jordbruksarbete och därmed sammanhörande
sysselsättningar, skulle kunna anordnas för såväl tvångsarbetsfångar
som straffångar, och därefter vidtaga de åtgärder, som en sådan
utredning kunde giva vid handen.

Sedan för åstadkommande av erforderlig utredning i nu ifrågavarande
hänseende fångvårdsstyrelsen, i enlighet med av Kung]. Maj:t
lämnat medgivande, tillkallat särskilda jordbrukssakkuuniga samt fångvårdsstyrelsen
och lantbruksstyrelsen haft gemensamma överläggningar
i ämnet, framlade fångvårdsstyrelsen i underdånig skrivelse den 30
Bihang till riktdagens ''protokoll 1919. 1 taml. 2 höft. (Nr 2.) 3

[9-]

Tillbyggnad
till kronohäktet
i Luleå.

[10.]
Byggnad»-arbeten vid
central fängelset
å Långholmen.

[li.]

Koloni
för strafffångar
vid
Singeshuit i
Kronobergs
län.

Fri garn förhistoria.

Andra huvudtiteln: 1919 års tilläggsstat.

[11.] september 1916 en utförlig redogörelse för de riktlinjer, efter vilka
friluftsarbetet enligt de båda styrelsernas mening borde komma till
användning inom fångvården. Såsom ett led i det program för frågans
lösande, som sålunda framlades och för vilket redogjorts vid avlåtandet
av 1917 års statsverksproposition (andra huvudtiteln sid. 105—114),
ingick även att, i överensstämmelse med ett av de jordbrukssakkunniga
framlagt förslag, åt tvångsarbetsfångar bereda sysselsättning med jordbruks-
och andra arbeten å de myr- och mossmarker, som äro belägna
kring byn Singesliult i Vrå socken av Kronobergs län, nära gränsen
mot Halland. 1 sin berörda skrivelse förklarade fångvårdsstyrelsen, att
den satt sig i förbindelse med landstinget i Kronobergs län och skogssällskapet
i Göteborg, vilka disponerade över huvuddelarna av dessa
marker, samt att sällskapets styrelse bemyndigats att med fångvården
träffa uppgörelse om fångars användande för att bringa så mycket som
möjligt av dessa marker under kultur eller i skogbärande skick. På
det förberedande stadium, i vilket frågan då befunne sig, ansåge fångvårdsstyrelsen
dock icke lämpligt framlägga en fullständig plan för det
sålunda ifrågasatta arbetet. Styrelsen inskränkte sig därför till att då
framlägga allenast huvuddragen av de anordningar, som i förevarande
hänseende föresvävade styrelsen. Härom hette det bland annat i styrelsens
skrivelse:

För fångvårdens räkning borde inköpas någon mark med tillhörande åkerjord
och byggnader, på det fångvården oberoende av andra skulle kunna göra de
anläggningar, som prövades behövliga till kompletterande av redan förefintliga möjligheter
å landstingets och skogssällskapets mark för inlogerande av fångar och
bevakning.

Enligt vad styrelsen under hand inhämtat torde ett par mindre hemmansdelar
kunna förvärvas för jämförelsevis ganska obetydliga kostnader. Köpeskillingarna
tillsammans torde icke överstiga omkring 15,000 kronor.

Landstinget och skogssällskapet förutsattes avgiftsfritt upplåta å deras mark
befintliga byggnader, vilka borde iståndsättas av fångvården mot skyldighet för
ägarne att vid det en gång blivande avträdandet ersätta nödig och nyttig kostnad.
Även tillhörande inägor finge av fångvården tillgodonjutas utan arrendeavgift.

I de hus, som sålunda bleve för fångvården disponibla, beräknades kunna
inhysas 30 eller 40 fångar jämte erforderlig bevakning.

I den mån ökade tvångsarbetarsiffror gjorde behövligt, att liera fångar på
platsen sysselsattes, skulle uppföras nya enkla byggnader av sådan typ och belägenhet
att de, när fångvården i en framtid fullgjort sitt arbete, kunde användas
såsom manbyggnader å nybildade gårdar, vilkas jord av fångvården bringats i
kultur. Genom försäljning till landstinget eller skogssällskapet, som i uppgörelsen
om arbetet törhända borde åläggas lösningsskyldighet, eller i annat fall till enskilda
jordbrukare, borde de av fångvården å byggnaderna nedlagda kostnaderna kunna
återvinnas.

Andra huyudtiteln: 1919 års tilläggsstat.

Med de på platsen förlagda tvångsarbetarna skulle brukas den till fångvårdens
förfogande befintliga inägojorden, omkring 50 tunnland, vars avkastning skulle användas
för fångarnas utspisning. De fångar, som för detta jordbruk icke behövdes,
skulle användas för dikesgrävning, vägbyggnad, torvupptagning samt skogsplantering
och, i mån förutsättningar gåves, nyodlingar. .

Ett snart sagt obegränsat antal fångar kunde i flera decennier användas i
dylikt arbete inom dessa milsvida kalmarker.

För det arbete, fångarna utförde utom inägornas brukande, hade landstinget
och skogssällskapet att ersätta fångvården, så långt å ömse sidor prövades skäligt.
Givetvis borde fångvården njuta ersättning för de arbetspremier, som tilldelades
fångarna för det arbete, de utförde åt de främmande institutionerna. Då dessa vore
i hithörande avseenden mycket liknande sådana allmänna inrättningar, för vilka
fångvården enligt Kungl. Maj:ts bestämmande utförde sina yrkesarbeten utan annan
ersättning än gottgörelse för arbetspremierna och därutöver en tiondedel av arbetsvärdet,
torde kunna ifrågasättas, om ej enahanda bestämmelse kunde få gälla beträffande
landstinget och skogssällskapet, helst dessas intressen i trakten vore inriktade
på ett nationalekonomiskt företag, som först i en ganska avlägsen framtid gåve
mödan lön.

Den nämnda tiondedelen av arbetsvärdet kunde möjligen anses kvittad mot
den avgiftsfria upplåtelsen till fångvården av byggnader och inägor samt tillhandahållandet
av teknisk ledare av arbetet, något som ställts i utsikt och varom avtal
i så fall borde träffas.

Sedermera ingav fångvårdsstyrelsen, tvenne ytterligare skrifter i
ämnet, dagtecknade den ena den 17 och den andra den 25 april 191/.
1 dessa utvecklade styrelsen närmare planen för en tvångsarbetarkoloni
vid Singeslmlt. De åtgärder styrelsen föreslog i sådant syfte gingo
i huvudsak ut på dels inköp för fångvårdens räkning av en mindre
fastighet i Singeshults by dels vissa nybyggnadsarbeten såväl å denna
fastighet som å vissa i Singeshults by belägna lägenheter, som
Kronobergs läns allmänningsstyrelse och skogssällskapet i Göteborg
ställt till fångvårdsstyrelsens förfogande, dels ock förflyttning av tvångsarbetsanstalten
i Karlskrona till kronohäktet i Halmstad, vilken fångvårdsanstalt
skulle såsom tvångsarbetsanstalt omfatta jämväl kolonien
vid Singeshult.

I huvudsaklig överensstämmelse med vad fångvårdsstyrelsen sålunda
föreslagit avläts till 1917 års riksdag en den 4 maj 1917 dagtecknad
proposition i ämnet (prop. nr 357), i vilken gjordes framställning
om bland annat beviljande på extra stat för år 1918 a\ ett
reservationsanslag å 20,000 kronor till bestridande av vissa för anordnandet
av den ifrågasatta kolonien för tvångsarbetsfångar erforderliga
kostnader för fastighetsköp och byggnadsarbeten m. m.

I den skrivelse, som riksdagen den 15 juni 1917 avlät angående
regleringen av utgifterna under riksstatens andra huvudtitel, besvarade

[11-]

Andra huvudtiteln: 1919 års tiJIäggsstat.

riksdagen jämväl nyssberörda proposition samt yttrade därvid — såvitt
nu är av intresse —, att riksdagen icke ansett sig kunna ägna det i
propositionen innefattade förslaget det allsidiga skärskådande, som frågans
vikt krävde, samt att riksdagen därför icke funnit sig för det dåvarande
böra bifalla framställningen i fråga. Då riksdagen emellertid alltjämt
hävdade den av riksdagen tillförene intagna ståndpunkten, att å tvångsarbetsanstalr
förvarade fångar i så stor utsträckning som möjligt borde
beredas tillfälle till arbete i det fria, ville riksdagen framhålla, art
riksdagens avslag å den då föreliggande framställningen icke finge
anses innebära, att riksdagen intagit en annan ställning till berörda
fråga.

I skrivelse till Kung], Maj:t den 29 september 1917 gjorde fångvårdsstyrelsen
en förnyad framställning i ämnet av i huvudsak samma
innehåll som den föregående. Denna förnyade framställning föranledde
dock ingen åtgärd från Kungl. Maj:ts sida.

I underdånig skrivelse den 25 april 1918 underställde fångvårdsstyrelsen
ånyo frågan Kungl. Maj:ts prövning, denna gång dock med den
väsentliga ändringen i sitt tidigare förslag, att styrelsen föreslog, att
vid den ifrågavarande kolonien skulle placeras straffångar i stället för
tvångsarbetare. I framställningen, som närmast föranleddes av nödvändigheten
att snarast finna placering för övertaliga straffångar, hette
det bland annat:

Nu gällande lag den 24 mars 1916 angående verkställighet av straffarbete
och fängelsestraff föreskreve i 6 §, att om fånge, som hölles till straff i gemensamhet,
under längre tid sysselsatts med arbete huvudsakligen inomhus, skulle han,
där så lämpligen kunde ske, någon tid före frigivningen helt eller delvis hållas till
arbete utomhus, samt att fånge, som underginge straff i gemensamhet, kunde få
sysselsättas med arbete utom straffanstaltens slutna område, såvida förbindelse mellan
fången och obehöriga därvid förhindrades.

Den starka tillströmningen av fångar hade medfört, att ett stort antal måst
överföras till straff i gemensamhet och att i följd därav också en tillväxt ägt rum
i antalet av dem, som enligt nämnda lagrum borde någon tid före frigivningen
hållas till arbete utomhus. Samtidigt hade en stark brist å logementslokaler yppats.
Åtgärder till avhjälpande i väsentlig mån av denna brist hade visserligen dels redan
vidtagits och dels planerats med anlitande av befintliga utrymmen vid tvångsarbetsanstalterna
samt genom straffångars inläggande å gemensamma sovsalar och så kallade
arbetsceller; men det vore en angelägenhet av vikt att om möjligt finna snart
realiserbara utvägar till än flera platsers anskaffande.

En sådan om än jämförelsevis ringa utväg, som tillika skulle tillgodose behovet
av friluftsarbete för gemensamhetsfångar samt innebära ett försök i ny riktning,
stode att vinna genom anordnande vid Singeshult av en fångkoloni i nära
överensstämmelse med det förslag, som i sådant avseende förut framställts, ehuru
då beträffande tvångsarbetare.

indra huvudtiteln: 1919 års ti/Iäggsstat.

Om för arbetet vid kolonien utvaldes sådana straffångar, som vid välförhål- ill.
lande kunde hoppas erhålla villkorlig frigivning eller eljest ådagalagt synnerlig
pålitlighet, torde risken icke vara större än vid en förläggning därstädes av tvångsarbetare.
För säkerhetens skull borde början göras med ett ringa antal. Intill vunnen
erfarenhet borde anordningarna vara helt provisoriska. Således torde något eget
jordförvärv ej nu böra ske, utan förläggningen äga rum med begagnande av de
lägenheter, som Kronobergs läns allmänningsstyrelse och Skogssällskapet i Göteborg
utfäst sig att ställa till fångvårdens disposition. Nämnda lägenheters iståndsättande
krävde, såsom förut nämnts, en del utgifter, vilka dock skulle vid fångvårdens
avflyttning ersättas av ägarne, i den mån kostnaderna vore att anse såsom nödiga
och nyttiga. Några smärre utrustningsåtgärder av annan art måste jämväl bekostas.

Hela utgiftssumman beräknades till 12,500 kronor.

Såsom ledare av det provisoriska företaget torde tills vidare kunna anlitas
någon pålitlig överkonstapel i uppsyningsmansgrad. Vid hans sida behövdes några
vaktkonstaplar. Kolonien torde kunna ledas administrativt och ekonomiskt från det
närbelägna kronohäktet i Halmstad.

Styrelsen beräknade, att 20 å 30 straffångar sålunda skulle få placering med
möjlighet att framdeles utvidga kolonien, om den visade sig lämplig.

Framställningen slutade med en hemställan, att styrelsen måtte
bemyndigas att vid Singeshult försöksvis anordna en arbetskoloni för
straffångar med anslutning till kronohäktet i Halmstad samt att Kung],

Maj:t måtte för ändamålet anvisa ett belopp av 12,500 kronor alt bestridas
från förslagsanslaget till fångars vård och underhåll.

Denna framställning bifölls av Kung!. MaCj:t den 3 maj 1918.

I den skrivelse av den 24 augusti 1918, som fångvårdsstyrelsen
avlåtit till Kungl. Maj:t rörande beredande av ökat platsutrymme för
fångar, har fångvårdsstyrelsen ånyo upptagit förevarande fråga till bedömande.
Styrelsen framhåller där, att de åtgärder i nyssnämnda syfte,
som styrelsen tidigare i skrivelsen föreslagit och vilka jag förut i dagberört
vid behandlingen av de frågor, som tillhöra regleringen för år 1920
av riksstadens andra huvudtitel — främst tillbyggnader till vissa fängelser
samt uppförandet av ett nytt fängelse vid Väderbrunn i Södermanland —,
avsåge beredandet av eu konstant tillökning av fängelseutrymmet intill
en viss siffra. Såväl med hänsyn till det nuvarande stora fångantalet
som till ovissheten, huru länge samma förhållande kunde komma att
kvarstå, syntes det emellertid styrelsen angeläget att åstadkomma möjligheter
till fångförvar inom till siffran mera tänjbara gränser. Samtidigt
syntes det styrelsen, som om ej längre borde undanskjutas de från såväl
riksdagen som andra håll förordade försöken att hålla fångar till fri -luftsarbete å mossar och myrmarker.

Sedan styrelsen därefter i korthet redogjort för de tidigare för -

Fångvårdsstyrelsen
i
skrivelse den
24 augusti
1918.

Andra huvudtiteln: 1919 års tilläggsstat.

[11.] slag, som varit uppe rörande anordnandet vid Singeshult av en fångkoloni,
heter det i skrivelsen:

Enär de lägenheter, tillhöriga skogssällskapet i Göteborg, vilka avsetts för
inrymmande av fångar och bevakning, blivit provisoriskt tagna i bruk för arbetslösa
textilarbeterskor och andra fria personer, som anvisats sysselsättning med
trädplantering och dylikt å Singeshults marker, hade den plan, för vars förverkligande
Kung! Maj:t den 3 maj 1918 anvisat medel, ännu icke kunnat komma till
utförande. Från skogssällskapets sida hade kraftigt betonats, att för främjande av
företagets framgång vore av vikt, att detsamma kunde från början inriktas enligt
de linjer, som angivits i styrelsens tidigare framställningar, så att de i enskilda
händer befintliga smågårdarna av kronan inköptes. Styrelsen hade i sin förut omnämnda
skrivelse den 25 april 1917 i sådant hänseende föreslagit inköp av en viss
hemmansdel i Singeshult, innefattande 5 hektar åker och 65 hektar skogsmark, kärr
och mossar. Agaren, som icke ville ånyo utsätta sig för att ett av honom givet
försäljningsanbud från statsmakternas sida förkastades, hade icke nu bundit sig vid
något erbjudande. För att köpet skulle komma till stånd erfordrades därför, att
bemyndigande gåves till hemmanets inköpande för kronans räkning och att medel
ställdes till fångvårdens förfogande för köpets avslutande, så snart överenskommelse
kunnat träffas.

Styrelsen ansåge, att, om sådant inköp finge komma till stånd, en lämplig
logementsbyggnad borde på det inköpta hemmanet uppföras med iakttagande av de
i styrelsens föregående skrivelser angivna synpunkter -i ändamål att på platsen
vara nyttig och behövlig för den ökade jordbruksdrift, som genom kolonien åstadkommits.

I den mån försöket utfölle gynnsamt, syntes ytterligare hemmanslotter framdeles
böra inköpas.

På grund av vad styrelsen sålunda anfört förklarade styrelsen sig
för närvarande böra allenast hemställa, att till 1919 års riksdag måtte
till bestridande av kostnaderna för jordiuköp enligt Kungl. Maj:ts närmare
bestämmande samt uppförande av en logementsbyggnad vid
Singeshult för anordnande därstädes av en koloni för straffångar
äskas ett reservationsanslag å 50,000 kronor, att utgå redan under
år 1919.

Fångvårds- Sedermera har fångvårdsstyrelsen i skrivelse till Kungl. Makt den

skrivelse den 22 november 1918 beträffande den ifrågasatta koloniens organisation
33 *1918^ *''ram''ag''t ett i visst avseende förändrat förslag, föranlett av erinringar,
som framkommit under ärendets fortsatta behandling. Styrelsen frångår
i denna sista skrivelse sitt förslag om koloniens läggande under kronohäktet
i Halmstad. Härom yttrar styrelsen i samma skrivelse i huvudsak
följande:

Om förutsättningar funnes för sakens ordnande på principiellt bästa vis, borde
kolonien stå under direkt ledning av föreståndaren vid en ej allt för avlägsen central

Andra huvudtiteln: 1919 års tilläggsstat.

fängvårdsanstalt av den storlek, att kolonien kunde därifrån förses med bevakning fil.]
och full fångbesättning efter föreståndarens urval. Föreståndaren vid huvudanstalten
Unge på detta sätt personligt intresse av att till kolonien överföra de enligt hans
uppfattning lämpligaste ledarna och de fångar, om vilkas pålitlighet och förutsättningar
för den större friheten vid kolonien han på förhand kunnat förvissa sig. Om
härvid misstag av honom beginges, kunde de lätt rättas genom återkallande av
mindre passande ledare eller av fånge, som svikit förtroendet. Hela ekonomien,
upphandlingen av livsmedel och materiel etc. kunde ock besörjas direkt från huvudanstalten.
Så hade saken i mindre skala kunnat ordnas vid rikets nuvarande två
tvångsarbetsanstalter i fråga om därinvid inrättade kolonier, nämligen vid den så
kallade Djurgården invid Svartsjö och Hildero invid Landskrona. Båda dessa kolonier,
som inrymde allenast ett ringa antal personer, vore belägna på jämförelsevis
kort avstånd från huvudanstalterna.

Någon möjlighet att vid anläggandet av eu koloni uti större skala tillgodose
nyssnämnda principiella önskemål utan modifikation i hela deras omfattning gåves
för närvarande icke i vårt vidsträckta land, där det på grund av avstånden varit
nödvändigt att fördela fångpersonalen på ett flertal straffanstalter med ett jämförelsevis
mindre antal på vart håll. Intet fängelse funnes för närvarande av den
omfattning, att enbart därur skulle kunna utväljas och ersättas de lämpliga bevaknings-
och fångkrafterna för eu koloni av ifrågasatt storlek. Det bleve nödvändigt
att rekrytera kolonien från flera fängelser, kanske från alla, där fångar underginge
straff i gemensamhet eller eljest avtjänade lång strafftid.

Detta uteslöte icke, att kolonien kunde läggas såsom filial under eu viss
större straffanstalt, vars direktör anförtroddes ledningen av kolonien. Om så skedde,
syntes rekryteringen lämpligen böra ske i den ordningen, att från övriga större
fängelser efter urval av deras föreståndare till nämnda direktör avgåves förslag å
lämpliga fångar. Det sålunda gjorda urvalet skulle vara allenast provisoriskt med
rätt för direktören vid koloniens huvudanstalt att verkställa sovring bland de föreslagna.
Vore dessa på förhand av honom tillräckligt kända eller funne han sig
eljest kunna lita på avgivna vitsord, torde han direkt kunna tillstyrka förflyttning
till kolonien; men i tveksamma fall borde tillfälle beredas honom att själv pröva
fångarna på det sätt, att de från de särskilda fängelserna översändes till huvudanstalten
under därvarande direktörs egna ögon, för att, efter någon tids vistelse
därstädes för efterprövning, befordras vidare till kolonien, om direktören funne dem
därför passande. Han borde ock få tillfälle att personligen pröva den nödiga bevakningspersonalen,
likasom det borde tillkomma honom att från kolonien återkalla
dem, han funne olämpliga. Tydligen borde han äga att för kolonien föreslå även
personal från den egna anstalten.

För att den nyss antydda prövningen vid koloniens huvudanstalt skulle bliva
tillförlitlig, borde den givetvis ske under förhållanden, som i möjligaste mån liknade
dem vid kolonien, således jämväl under friluftsarbete utom fängelsets slutna område.
Huvudanstalten borde således till sitt förfogande hava en fritt liggande jordareal
för fångarnas sysselsättande med odlingsarbeten. I sådant avseende vore Mariestadsfängelset
för närvarande det bäst utrustade. Dock funnes jordar, ehuru
av vida mindre omfattning, jämväl vid övriga centralfängelser, utom vid det i
Karlskrona.

Om Mariestadsfängelset av förenämnda skäl och på grund av den erfarenhet

24 Andra huvudtiteln: 1919 års tilläggsstat.

dess direktör naturligen vunnit i fråga om den rätta behandlingen av fångar i friluftsarbete
under mera obundna förhållanden samt ävenledes med hänsyn till det
jämförelsevis stora antalet vid fängelset intagna gemensamhetsfångar, prövade i
odlingsföretag. kunde anses särskilt lämpat såsom huvudanstalt för kolonien, talade
likväl emot eu sådan anordning fängelsets belägenhet och den krävande arten av de
arbeten, som på platsen ålåge därvarande direktör.

Mossmarkerna vid Singeshult, vilka på sätt förut till Kungl. Maj:t inberättats,
funnits av tillkallade sakkunniga vara både i fråga om beskaffenhet och läge de
mest passande, som kunnat uppletas, läge visserligen tämligen centralt inom den
ring, som bildades av centralfängelserna i mellersta och södra Sverige, men avståndet
till dem vore i allt fall ganska betydande.

Bekvämaste förbindelsen med Singeshult förefunnes över Lidhults station å
Karlshamn -Vislanda—Halmstads järnväg. Avståndet mellan Mariestad och nämnda
station vore å genaste järnvägslinjer 293 kilometer. Resan mellan de båda
orterna kunde icke ske på en och samma dag utan anlitande jämväl av natten.
Härtill komme, att Mariestadsfängelsets belägenhet även i förhållande till andra
fängelser vore obekväm, i följd varav ett sammanförande från de sistnämnda
till det förra av fångar i och för en kortare tids prövning bleve allt för betungande
både för statsverkets, bevakningens och fångarnas del. Särskilt skulle
fångars uppförande till Mariestad från landets södra delar för att efter verkställd
prövning nedföra dem till Singeshult innebära eu betydande omgång. En viss risk
skulle ligga uti att belasta direktören vid Mariestadsfängelset ej blott med det ökade
arbetet, som skulle krävas för ledningen av kolonien, utan ock med de därför erforderliga
resorna, vilka enligt vad förut påpekats skulle taga ansenlig tid, något så
mycket mer betänkligt, som jordbruksfängelset i Mariestad fordrade en oavlåtlig
vaksamhet av direktören personligen för att icke säkerheten och ordningen vid den
svårskötta anstalten skulle bringas i fara.

Mariestadsfängelset torde av dessa skäl icke böra anlitas såsom huvudanstalt
för kolonien.

Ej heller torde centralfängelset å Långholmen, ehuru detsamma inrymde det
största antalet gemensamhetsfångar och hade den största bevakningskåren, böra för
ändamålet ifrågakomma. Belägenheten utgjorde därför än svårare hinder än i fråga
om Mariestadsfängelset; likaså direktörens nuvarande stora arbetsbörda.

Av övriga centralfängelser i mellersta och södra Sverige kunde tydligen
ungdomsfängelset i Norrköping samt kvinnofängelset i Växjö icke tänkas såsom
lämpliga huvudanstalter för kolonien. Såsom saknande tillräcklig öppen mark för
friluftsarbeten ägnade sig för ändamålet ej heller den förra tvångsarbetsanstalten i
Karlskrona. Av nuvarande större straffanstalter återstode således allenast centralfängelserna
i Malmö och å Härianda invid Göteborg att vid valet tagas i betraktande.
Härjämte borde dock uppmärksammas det under utredning varande förslaget
att å Fristads hed invid Fristads station på Herrljunga- Borås-Varbergs järnväg,
ungefär tre mil från Herrljunga, förlägga en straffanstalt för omkring 300 gemensamhetsfångar.
Komme sistnämnda, dock endast såsom ett provisorium avsedda
anstalt till stånd, skulle densamma, på grund av möjligheten att bland dess egna
fångar träffa ett jämförelsevis mera talrikt urval för koloniens rekrytering, ur sådan
synpunkt lämpa sig såsom huvudanstalt. Men härvid gällde samma invändning,
som nyss gjorts gällande i fråga om Mariestads- och Långholmsfängelserna: före -

Andra huvudtiteln: 1919 års tilläggsstat.

ståndaren måste anses bliva så upptagen med den egna anstaltens skötsel, att lian
icke utan åsidosättande därav kunde ägna tillräcklig uppmärksamhet och tid åt
kolonien. Därtill komme att, då anläggningen å Fristad bleve allenast tillfällig,
icke hos dess föreståndare torde kunna med säkerhet påräknas den erfarenhet och
förvaltningsvana, som erfordrades för att kunna ordna och leda två nyinrättade
anstalter av förut oprövad typ samtidigt. I jämförelse med centralfängelserna i
Malmö och å Härianda vore järnvägsförbindelserna mellan Fristads hed och
Singeshult knappast obekvämare, i det att resan däremellan kunde ske på en och
samma dag.

Om av förenämnda skäl icke Fristads hed ansåges böra till huvudanstalt för
kolonien väljas, kunde centralfängelset i Malmö eller det å Härianda vid Göteborg
därtill ganska väl lämpa sig. Av dem torde centralfängelset å Härianda vara att
föredraga dels på grund av de något bekvämare- kommunikationerna, dels på grund
av dess belägenhet mera i centrum av mellersta och södra Sverige, dels ock särskilt
på den grund att skogssällskapet, med vilket fångvården skulle komma att vid
Singeshult på det närmaste samarbeta, hade sitt säte i Göteborg, där också dess
ledande tjänstemän vore bosatta.

Likasom vid Malmöfängelset funnes vid centralfängelset å Härianda en öppen
jordareal, där prövning av fångar - - egna eller för ändamålet översända från andra
fängelser — kunde av direktören verkställas. Han kunde, enär centralfängelset
huvudsakligen vore avsett för fångar i enrum, lättare än vad fallet vore vid de
större gemensamhetsfängelserna, avlägsna sig från anstalten utan risk för dess jämna
ledning. Den nuvarande direktören hade ock stor erfarenhet i fråga om behandlingen
av olika slags fångar.

Styrelsen funne därför under nuvarande förhållanden övervägande skäl
till att förlägga kolonien å Singeshult såsom filial under centralfängelset å Härlanda.

Därmed följde, att förvaltningen vid nämnda fängelse skulle omhänderhava
även koloniens ekonomiska skötsel i de delar, som icke kunde överlåtas till platsledningen
vid Singeshult. Självfallet borde centralfängelsets direktör och tjänstemän
vid utövningen av sina åligganden äga att anlita önskvärt biträde jämväl av föreståndaren
vid det till kolonien mera närbelägna kronohäktet i Halmstad, såsom för
uppköp av matvaror etc. För tillfälligtvis behövlig sjukvård och internering kunde
också nänmda häkte vid behov anlitas, utan hinder därav att kolonien vore filial
till Härlanda-fängelset. Ett frångående av styrelsens tidigare förslag att förlägga
kolonien under nämnda häkte behövde således icke medföra försämring i koloniens
utspisnings- och vårdnadsförhållanden. Däremot vunnes genom det ändrade förslaget
större säkerhet för att ledningen lades i de bästa händer, i det att givetvis direktören
för ett stort centralfängelse måste anses inneliava högre kvalifikationer och
mer prövad förmåga än föreståndaren vid ett mindre häkte. Även erbjöde centralfängelset
större möjlighet än kronohäktet att mottaga den törhända ganska talrika
skara av fångar, som komme att översändas till huvudanstalten för prövning. Centralfängelset
vore ock bättre rustat för bokföring och ekonomivård i vad kolonien beträffade
vid sidan av den egna anstaltens angelägenheter.

På sålunda anförda skäl hemställde styrelsen, att kolonien måtte
läggas såsom filial under central fängelset å Härlanda. Därvid ville
Bihang till riksdagens protokoll 1919. 1 saml. 2 höft. (Nr 2.) 4

[11.]

Andra huvudtiteln: 1919 års til/äggsstat.

[11.] styrelsen dock uttala önskvärdheten därav, att denna organisation icke
fastlåstes genom ett riksdagens beslut. Det kunde nämligen framdeles
visa sig, att annat fängelse hellre borde väljas till huvudanstalt, i det
att de av styrelsen förut .uttalade betänkligheterna mot användningen
såsom sådan av Mariestadsfängelset eller anstalten å Fristads hed kunde
finnas mindre vägande, eller att, efter anordnandet av ett nytt friluftsfängelse
vid Väderbrunn eller annorstädes, övervägande skäl talade för
dettas anlitande såsom huvudanstalt för kolonien.

inenhchefcn . Redan genom fattandet av förutnämnda beslut den 3 maj 1918,
''varigenom till fångvårdsstyrelsens förfogande ställdes visst belopp för
anordnande försöksvis vid Singeshult av en arbetskoloni för straffångar,
bär Kungl. Maj:t intagit viss ståndpunkt till det föreliggande förslaget.
Som emellertid av anledning, som fångvårdsstyrelsen omnämnt, berörda
försök ännu ej kommit till utförande samt fråga nu väckts om äskande
av medel av riksdagen för planens verkställande i något vidare utsträckning
än då ifrågasattes, föreligger anledning att nu upptaga sagda plan
till närmare omprövning.

Vad då först angår själva tanken på, att ett försök göres i den
föreslagna riktningen, d. v. s. med straffångars sysselsättande med nyodlingsarbete
i moss- och myrmarker, torde resandet av några betänkligheter
mot densamma knappast numera vara att förvänta. Ett realiserande
av denna tanke skulle utgöra ett hytt led i den strävan, som
alltsedan genomförandet av IDIG års nya lag om verkställighet av straffarbete
och fängelsestraff gjort sig gällande att i ökad utsträckning skapa
förutsättningar för att de nya principer, som genom nämnda lag införts
i vår fångvårdslagstiftning, skola kunna komma till en mera omfattande
praktisk tillämpning.

Vad därefter angår den lämpligaste organisationen för en fångkoloni
av det ifrågasatta slaget, torde det, på sätt fångvårdsstyrelseu
också framhållit, icke kunna bestridas, att den ur flera synpunkter lämpligaste
anordningen vore den, att en dylik koloni förlädes i närheten av
samt intimt kombinerades med någon av våra större straffanstalter. På
detta sätt skulle kolonien kunna rekryteras och ledas från ett och samma
fängelse. Härigenom vunnes den givna fördelen, att det bleve samma
fångvårdsdirektör, vilken gjorde urvalet av dem, som skulle utsändas
till kolonien, och vilken finge bära ansvaret för de utsända. Därigenom
att kolonien lades under ett större fängelse vunnes också säkrare garanti
för att ledningen av densamma bleve mera kompetent än om den bleve
filial till någon av våra mindre fångvårdsanstalter.

Andra liuxudtiteln: 1919 års tilläggsstat.

Av den utredning fångvårdsstyrelsen förebragt framgår emellertid, att
eu anordning i full överensstämmelse med vad sålunda angivits såsom mest
lämpligt icke — åtminstone för närvarande—låter sig genomföra i vårt
land. Så vitt kunnat utrönas finnes ingen för ändamålet lämplig mosse
eller myr, som är belägen i närheten av något av våra nuvarande större
fängelser, och i allt fall är intet av dessa — frånsett möjligen Långholmen
— så stort, att man skulle kunna tänka sig, att en koloni av
nu ifrågasatt art skulle kunna rekryteras enbart från detsamma. Den
relativt stora frihet koloniarbetet kräver gör nämligen, att till eu dylik
fångkoloni icke kan sändas annat än ett strängt urval av fångar, främst
kanske sådana, för vilka villkorlig frigivning snart kau väntas och för
vilka koloniarbetet kan bilda en lämplig övergång till den mera fullständiga
friheten. En koloni, upprättad nu, måste därför, på sätt fångvårdsstyrelsen
också påpekat, direkt eller mera indirekt, rekryteras från
alla eller åtminstone flertalet av våra större fängelser.

Med hänsyn till vad sålunda sagts synes det mig, som om den
av fångvårdsstyrelse!! föreslagna platsen Singeshult i Vrå socken av
Kronobergs län vore synnerligen lämplig för ändamålet, belägen som
den är så gott som i centrum av den ring, som bildas av våra sydsvenska
och mellansvenska större fängelser för manliga straffångar.
Härtill kömmer, att de i denna trakt belägna moss- och myrmarkerna
äro av den omfattning, att de för decennier framåt kunna lämna tillräckligt
arbete av nu ifrågavarande slag.

I likhet med vad fångvårdsstyrelsen gjort gällande i sin förutnämnda
senaste skrivelse av den 22 november 1918 finner jag, att
Singeshults mera isolerade belägenhet dock ej bör hindra, att man låter
en dit förlagd koloni av straffångar sortera uuder ett av våra större
fängelser och på detta sätt söker i största möjliga utsträckning tillgodogöra
sig de fördelar, som, enligt vad nyss framhållits, äro förenade
med en dylik anordning.

Beträffande frågan, under vilket av våra större fängelser, en fångkoloni
vid Singeshult lämpligen bör läggas, synes mig valet böra stå
mellan centralfängelserna å Härianda vid Göteborg och i Mariestad.
Med fäst avseende särskilt därå, att det skogssällskap, med vilket fångvården
ju skulle komma att samarbeta på nu ifrågavarande område, är
förlagt till Göteborg, delar jag fångvårdsstyrelsens uppfattning, att
kolonien i fråga åtminstone tillsvidare bör läggas under Härlandafangelset.
Beträffande denna organisationsfråga torde dock lämpligen,
på sätt fångvårdsstyrelsen hemställt, kunna överlämnas åt Kungl. Maj:t
att förfara efter omständigheterna. Huvudsaken är, att det blir led -

[11-

Andra huvudtiteln: 1919 års tilläggsstat.

[11.] ningen för något av våra större fängelser, som får sig anförtrodd skötseln
av den nya gren av fångvård sarbetet, som kolonisationsverksamheten
innebär.

Beträffande den av fångvårdsstyrelsen framlagda närmare planen
för koloniens anordnande samt storleken av det belopp, som styrelsen
för ändamålet äskat, bär jag intet att erinra, ej heller däremot, att de
erforderliga medlen begäras på 1919 års tilläggsstat.

Under åberopande av vad jag sålunda anfört får jag hemställa, att
Eders Kung], Maj:t måtte föreslå riksdagen

att för bestridande av de för anordnande vid
Singeshult i Vrå socken av Kronobergs län av en
koloni för straffångar erforderliga kostnader för fastighetsköp
och byggnadsarbeten in. in. å tilläggsstat för år
1919 bevilja ett reservationsanslag å... kronor 50,000.

8. Nya fångvårdsanstalter.

[12.] Vid behandli ngen förut i dag av årets statsverksproposition, så

^årdsanstdi- v^t arigjck an(ira huvudtiteln, gjorde jag vid avdelningen om fångar.
vården inledningsvis ett uttalande rörande bland annat det nuvarande
allmänna läget inom fångvårdsväsendet, sådant detta framgått ur de
genom kristiden skapade förhållandena. Jag framhöll därvid, att de
åtgärder, som redan vidtagits eller vore under utförande för att avhjälpa
den genom fånganlalets starka stegring uppkomna bristen å
fängelseutrymme, vore otillräckliga för sitt ändamål och att ytterligare
åtgärder i detta syfte därför vore erforderliga, i vilket avseende ett flertal
olika förslag framförts.

På sätt jag redan vid nyssnämnda tillfälle antydde föreligger dock
utredningen härom ännu ej i det fullständiga skick, att jag kan redan
nu underställa dessa förslag Kungl. Maj:ts prövning.

I avvaktan på, att så kan ske och eventuell proposition i ämnet
kan bliva till riksdagen avlåten, torde emellertid för ändamålet erforderliga
medel — förslagsvis beräknade till 400,000 kronor — böra
beräknas å tilläggsstaten för år 1919.

På grund härav tillåter jag mig hemställa, att Eders Kungl. Maj:t
måtte föreslå riksdagen

att, i avvaktan på särskild proposition i ämnet,
för inrättande av nya fångvårdsanstalter å tilläggsstat
för år 1919 såsom reservationsanslag beräkna
ett belopp av............................................. kronor 400,000.

Andra huvudtiteln: 1919 ärs tilläggsstat.

C. Uppfostringsanstalter för minderåriga förbrytare.

1. Byggnadsarbeten m. m. vid statens uppfostringsanstalt å Bona.

På framställning av Kungl. Maj:t (i proposition nr 338) medgav [13.]
1918 års lagtima riksdag, att vid statens uppfostringsanstalt å Bona Byggnadsarfinge
för en beräknad kostnad av sammanlagt 750,000 kronor komma ^"statens’
till utförande vissa byggnadsarbeten och anskaffas en del inventarier, uppfostringsallt
i huvudsaklig överensstämmelse med ett i ärendet framlagt, av mig aiBona
förordat förslag. För påbörjande av omförmälda byggnadsarbeten och
inventarieanskaffning anvisade riksdagen samtidigt å tilläggsstat för år

1918 ett reservationsanslag av 235,000 kronor och å extra stat för år

1919 ett reservationsanslag av 300,000 kronor.

De med nyssnämnda beslut avsedda byggnadsarbetena voro följande:
uppförande av bostäder för åtta förmän samt ytterligare en bostadsbyggnad
i ersättning för eu äldre sådan; reparation av den s. k. Ornässtugan
och av bokhållarbostaden; uppförande av en kolonibyggnad vid
utgården Bockfall och iståndsättande av en bostad för ladugårdsförmannen
därstädes: anordnande av en nattvaktsbostäd vid utgården

Tryfall; uppförande av en ny elevavdelning omfattande, förutom uthus,
en huvudbyggnad och två flyglar; samt uppförande av eu lantbruksinspektorsbostad
och eu verkstadsbyggnad.

Vid tiden för avlåtandet av nu nämnda proposition voro spörsmålen
om vattenförhållandenas ordnande vid Bonaanstalten samt tillfredsställandet
av anstaltens behov av elektrisk energi ännu ej tillräckligt
utredda, varför medel för dessa ändamål ej kunde redan då begäras.

Då emellertid utredningen i dessa avseenden numera föreligger i det
skick, att den kan läggas till grund för förslag i ämnet, får jag nu
underställa dessa spörsmål Kungl. Maj:ts prövning.

I sammanhang härmed torde'' till behandling upptagas frågan om
anvisande av ytterligare medel till själva byggnadsarbetenas utförande
ävensom av Bonastyrelsen framförda förslag om uppförande av ytterligare
två bostadshus samt utvidgning av anstaltens kontors- och expeditionslokaler.

113.]

I. Vattenförhållandena

vid Bona

Fattigvårds lagstiftnings kommittén.

Medicinal styrelsen.

Av Bonastyrelsen
föranstaltade
för
beredande
undersökningar.

Andra huvudtiteln: 1919 års tilläggsstat.

-Beträffande ordnandet av Bonaanstaltens vattenförhållanden är att
uppmärksamma följande.

I det betänkande, som fattigvård slagstiftnings kommittén den 2
decemoer 1915 avgav med förslag till lag om ändring av 5 kap. 3 §
strafflagen ^ in. fl. författningar samt med* därav föranledda åtgärder i
avseende å anstalter för minderåriga förbrytare, föreslog kommittén,
att frågan om ordnandet av Bonaanstaltens vattenförhållanden skulle
lösas på det sätt, att vatten genom en sugledning toges från nedre
delen av en mellan den närbelägna Bocksjön och den invid anstalten
liggande kvarndammen ledande kanal.

I sitt över detta betänkande den 29 januari 1916 angivna utlåtande
förklarade medicinalstyrelsen sig icke kunna tillstyrka, att kommitténs
förslag i denna del komme till utförande. Till stöd för denna ståndpunkt
åberopade styrelsen ett av medlemmen av dess vetenskapliga råd,
ingenjören doktor Clas Sondén avgivet yttrande, däri denne, under påpekande
att det ytvatten, som enligt kommitténs förslag skulle komma
till användning, icke skulle förskriva sig från eu större sjö utan från
en kanal med vatten av mycket tvivelaktig beskaffenhet, gjorde gällande,
att detta förslag måste anses i hygieniskt avseende otillfredsställande.

Vad angår Bonastyrelsens ställning till detta spörsmål, är till
en början att nämna, att styrelsen i sitt över fattigvårdslagstiftningskommittens
betänkande den 26 januari 1916 avgivna yttrande omnämnde,
att styrelsen haft under övervägande, huruvida icke genom
borrningar skulle kunna erhållas grundvatten, vilket enligt styrelsens
mening skulle vara den lyckligaste lösningen av förevarande spörsmål.

Efter framställning av styrelsen ställde Kungl. Maj:t därefter genom
beslut den 14 juli 1916 till stjurelsens förfogande medel för verkställande
av undersökning, huruvida vatten skulle kunna erhållas genom borrning
i berg. Sedan kontrakt häröver avslutats med svenska diamantbergborrningsaktiebolaget,
påträffades, efter av detta bolag verkställd borrning
i fäst berg, på ett djup av 80 meter eu vattenmängd, som vid provpumpning
befanns lämna omkring 3,400 liter per timme.

Sedan ingenjören vid Stockholms stads vattenverk John Bergström
efter undersökning på platsen förklarat sig tillstyrka, att anordningar
för borrbrunnsvattnets tillgodogörande komme till utförande, uppdrog
styrelsen åt Bergström att uppgöra förslag härtill. Detta uppdrag full -

Andra huvudtiteln: 7919 års tilläggsstat.

gjorde Bergström genom avgivandet till styrelsen av ett den 18 januari
1917 dagtecknat yttrande. 1 detta hemställde lian, att Bonas vattenfråga
måtte på närmare angivet sätt lösas genom en kombination av
förutnämnda borrbrunn med anstaltens förutvarande ledning av vatten
Iran Bocksjön, vilket sistnämnda vatten fortfarande skulle användas
till tvätt, bad, renhållning o. d.

Emellertid anmälde styrelsen i skrivelse den 7 september 1917
rörande Bonaanstaltens anslagsbehov för ar 1918, att, da styrelsen ej
funnit de intyg, som avgivits över beskaffenheten av det ur borrbrunnen
bekomna vattnet, utgöra tillräcklig borgen för att vattnet vore av så
fullgod beskaffenhet, att styrelsen ansåge sig kunna föreslå ett omedelbart
vidtagande av åtgärder för vattnets tillgodogörande, styrelsen träffat
avtal med svenska diamantbergborrningsaktiebolaget om borrbrunnens
fullständiga ^pumpning för erhållande av en fullt avgörande analys
om vattnets beskaffenhet, men att på grund av bolagets många övriga
ataganden detta arbete ännu icke hunnit utföras, varför styrelsen erhölle
att längre fram fa anmäla resultatet av detsamma. Beträffande den
kostnad, som ett utförande av ingenjören Bergströms nyssnämnda
förslag kunde antagas föranleda, uppgav styrelsen, att Bergström på
anmodan verkställt kostnadsberäkning i sådant avseende, vilken beiåkning
slutade a 35,000 kronor. I denna summa .ingingo jämväl
kostnaderna för vattenledning-ens utsträckning till det nybyggda skolhuset
och den föreslagna nya elevavdelningen. Nämnda belopp upptogs
av styrelsen bland de kostnader för ändrings- och nvbyggnadsarbeten
å Bona, till vilkas bestridande styrelsen i förevarande skrivelse
anhöll, att Kung]. Maj:t måtte äska medel av riksdagen.

Sedan det vid fortsatt undersökning visat sig omöjligt att med
allenast dåvarande anordningar erhålla ett fullt tillförlitligt prov å vattnet
från borrbrunnen, avgav ingenjören Bergström till Bonastyrelsen ett den
13 februari 1918 dagtecknat förnyat skriftligt yttrande i ämnet, å vilket
} ttiande lörutbemälte doktor Sonden tecknat sitt fulla instämmande. 1
detta yttrande gjorde Bergström efter eu ingående motivering gällande,
att de vid Bona dittills gjorda undersökningarna icke kunde läggas till
grund för ett avgörande omdöme beträffande vattnets beskaffenhet, utan
att förhallandeua vore sadana, att ett, sa vitt sig’ göre läte, slutgiltigt
resultat kunde erhållas endast efter en relativt lång tids provpurapning-.

I fall vattnet efter en dylik provpumpning befunnes användbart — och
ett motsatt förhållande skulle vara beroende på synnerligen ogynnsamma
omständigheter — komme bergbrunnens utnyttjande säkerligen bliva
den med de minsta kostnaderna förenade åtgärden att tillsvidare till -

32 Indra huYudtiteln: 1919 års tilläggsstat.

[13.] godose anstaltens vattenbehov. I utlåtandet tillstyrktes därför, att bergbrunnen
provisoriskt monterades med en motordriven djupvattenpump
och att en längre tids provpumpning påbörjades.

Genom beslut den 15 mars 1918 ställde Kungl. Maj:t därefter,
på framställning av Bonastyrelsen, till dennas förfogande nödiga medel
till verkställande av denna provpumpning.

I underdånig skrivelse den 9 april 1918 anmälde styrelsen, att
resultatet av provpumpningen icke kunde föreligga i så god tid, att
det kunde läggas till grund för en proposition i ämnet till 1918 års
riksdag. Emellertid både ingenjören Bergström förklarat, att vattenförhållandena
å Bona läte sig ordnas, vare sig detta skulle ske på det
nu närmast ifrågasatta sättet eller, för den händelse borrbrunnsvattnet
icke bleve till fyllest, medelst rening av vatten. Då utredningen härom
ej vore slutförd, kunde dock kostnaderna för vattenförhållandenas ordnande
icke då med säkerhet avgöras. Styrelsen hemställde därför, att
med äskande av anslag till dessa kostnaders bestridande måtte få anstå
till år 1919.

fhefZ!eTen23 Vid avlåtandet den 23 april 1918 till nämnda års lagtima riksdag

april 1918. av förut berörda proposition (nr 338) gjorde jag gällande, att det givetvis
varit önskligt, om samtidigt med framförandet av det förslag till
omfattande byggnadsföretag å Bona, som i propositionen framställdes,
kunnat framläggas förslag jämväl till fullständigt ordnande av Bonaanstaltens
vattenförhållanden. Då detta emellertid av skäl, som Bonastyrelsen
åberopat, icke låtit sig göra samt nödvändigheten av ett
skyndsamt genomförande av utvidgningsarbetena förbjöde varje uppskov
med desammas påbörjande, återstode, enligt min mening, ingen annan
utväg än den aAr styrelsen föreslagna eller att låta med äskandet av
medel till tillfredsställandet av detta särskilda behov anstå till ett annat
år. Några större olägenheter kunde ej anses vara förenade med att
sålunda uppskjuta fattandet av definitivt beslut i detta avseende,
då ju i allt fall utredningen gåve vid handen, att de största utsikter
förefunnes för att förevarande spörsmål skulle kunna inom den närmaste
framtiden få en fullt tillfredsställande lösning. Om det nämligen skulle
visa sig, att det av ingenjören Bergström i första hand förordade förslaget
om tillgodogörandet av det i den nya borrbrunnen funna vattnet
icke skulle visa sig kunna med fördel genomföras, funnes andra fullt
framkomliga vägar. En dylik, som framkastats av ingenjören Bergström
i dennes förut omnämnda yttrande av den 18 januari 1917, skulle

Andra huvudtiteln: 1919 års tilläggsstat.

bestå däri, att vatten toges direkt från Bocksjön samt detta därefter [13.]
genomginge rening på ett eller annat sätt.

I enlighet med den uppfattning, som sålunda kommit till uttryck,
begärdes inga medel för nu förevarande ändamål av 1918 års lagtima
riksdag.

I underdånig skrivelse den 4 juni 1918 anmälde Bonastyrelsen där- bonastyrelsen
efter, att, sedan provpumpningen dåmera ägt rum, ingenjören Bergström denTjuni
däröver upprättat och till styrelsen överlämnat en berättelse, av vilken fram- 1918-ginge, bland annat, att doktor Sondén och annan sakkunnig person, vilka
undersökt de vid pumpningen upptagna vattenprov, funnit sig icke hava
något att anmärka mot vattnets egenskaper, men att enligt Bergströms
åsikt borrbrunnen sannolikt kunde lämna, med pumpning dygnet runt, endast
omkring 19 å 20 kubikmeter vatten, vilken vattenmängd icke vore
tillräcklig för anstaltens totala behov, som med hänsyn till dun föreslagna
utvidgningen av anstalten beräknades komma att uppgå till omkring
50 kubikmeter per dygn. Då emellertid det vatten, som erhölles från
ifrågavarande borrbrunn vore av god beskaffenhet och kunde ii .pumpas
direkt i rörnätet utan föregående behandling, ansåge Bergström brunnen
böra användas och den redan monterade djupvattenpumpen inköpas
samt pumpledningen direkt kopplas till anstaltens vattenledning. För
erhållande av felande vattenkvantitet ansåges en ny vattentäkt böra
uppsökas. Därvid skulle enligt Bergströms förslag genom borrning
undersökas, huruvida i anstaltens närmaste omgivningar grundvatten
kunde erhållas frän sandlager förekommande i krosstensgrusåsar. I anledning
härav hemställde styrelsen, att Kungl. Maj t täcktes för verkställande
av grundvattensundersökning ställa ett. belopp av högst 2,000
kronor till styrelsens förfogande.

Denna styrelsens hemställan bifölls av Kungl. Makt den 28 Kuyt Mijus

• i n i o OJ beslut den 28

juni 1918. juni 191s

I skrivelse den 31 augusti 1918 anmälde Bonastyrelsen därefter,
att efter borrningar på flera ställen å Bona grundvatten påträffats i en den si
krosstensgrusås och att för det dåvarande påginge provpumpning, som aH9'',st, ,91Sdock
för vinnande av säkert resultat måste pågå ännu en tid. Styrelsen
kunde därför ej då ännu bestämt angiva det belopp, som för ordnandet
av vattenförhållandena å Bona behövde äskas av 1919 års
riksdag.

Bihang till riksdagens protokoll 1919. 1 sann. 2 käft, (Nr 2.) 5

Andra huvudtiteln: 1919 års tilläggsstat.

[13.]

B onast yr elsen
i skrivelse
den 3 deeember
1913.

Utredning
och förslag
av ingenjören
J.
Bergström.

Med skrivelse den 3 december 1918 har nu Bonastyrelsen överlämnat
ett av ingenjören Bergström den 2 i samma månad avgivet utlåtande
rörande ordnandet av Bonaanstaltens vattenförhållanden. I sin skrivelse
förklarar sig styrelsen ansluta sig till det förslag i ämnet, som Bergström
i sitt utlåtande framfört. Detta förslag går ut på biträdandet av
den i det föregående alternativt ifrågasatta utvägen, att vattenfrågan
skulle lösas på det sätt, att vatten toges direkt från Bocksjön samt
detta därefter genomginge rening.

I sitt utlåtande yttrar Bergström bland annat:

Det olämpliga i att bibehålla den nuvarande anordningen och till vattentäkt,
använda den omedelbart nedanför anstaltens huvudbyggnader belägna kvarndammen,
som vore utsatt för föroreningar på olika sätt, hade i föregående utredningar vid
flera tillfällen framhållits. Att till hushållsbok direkt uppfordra detta vatten måste
medföra en ständig risk för uppkomsten av en genom vattnets infektion förorsakad
epidemi, smil sedan, efter vad erfarenheten från andra håll visat, kunde bliva synnerligen
besvärlig att bekämpa. Medicinalstyrelsen hade i sitt betänkande den 29
januari 1916 icke heller på grund härav ansett sig kunna tillstyrka ett tidigare
föreliggande förslag, i huvudsak grundat på bibehållandet av de nuvarande anordningarna.

En ändring borde komma till stånd snarast möjligt och torde icke vara försvarligt
att ytterligare utvidga anstalten utan att samtidigt få vattenledningen ordnad
på ett ur hygienisk synpunkt fullt tillfredsställande sätt. 1 detta syfte hade ju
även styrelsen låtit verkställa omfattande undersökningar och utredningar.

Sålunda hade genom svenska diamantbergborrningsaktiebolaget under år 1916
utförts en 80 meter djup bergbrunn, som av bolaget beräknats lämna cirka 3,400
liter per timme eller en kvantitet, som vore tillräcklig för anstaltens behov. Vid
senare verkställda provpumpningar hade emellertid brunnens kapacitet befunnits
vara avsevärt mindre eller endast cirka 800 liter per timme. Brunnen lämnade
dock enligt verkställda analyser vatten av utmärkt beskaffenhet, varför densamma
i enlighet med styrelsens beslut komme att användas i kombination med den i det
följande föreslagna anläggningen.

Möjligheten att genom flera bergbrunnar täcka vattenbehovet torde med den
erfarenhet, som vunnits genom den verkställda borrningen, vara utesluten. Eu
noggrann undersökning av grundvattenförekomsten ovan berggrunden i anstaltens
omedelbara närhet eller på rimligt avstånd från densamma hade visat, att grundvatten
i betryggande mängd icke stode att erhålla.

Återstode därför ej annat än att använda Bocksjön till vattentäkt, varpå det
föreliggande förslaget grundats. Förlädes vattenintaget på lämplig plats, kunde
sjöns vatten utan risk användas, förutsatt att detsamma underkastades rening.
Denna vattentäkt erbjöde därjämte fördelen av praktiskt taget obegränsad tillgång
på vatten, varför, om mot förmodan anstalten i en framtid skulle komma att ytterligare
utvidgas, ett ökat vattenbehov icke behövde erbjuda några svårigheter. Den
förutnämnda kombinationen med bergbrunnen komme att i vissa avseenden förbättra
vattenledningsvattnets kvalitet, genom att brunnens vatten, som hade konstant
temperatur, omkring 8° C., sommartiden komme att något sänka temperaturen hos

Andra huvudtiteln: 1919 års til/äggsstat.

sjövattnet och vintertiden i stället något höja densamma. En ofrånkomlig olägenhet [13.]
med ytvatten vore nämligen, att detsamma under sommaren gärna ville bli något
för varmt och under vintern avkyldes något för mycket. Bocksjöns vatten vore
därjämte genom humus tidtals något hrunfärgat, och komme färgningen säkerligen
att minskas något genom blandningen med bergbrunnens vatten.

Efter det Bergström därefter lämnat en utförlig beskrivning på
huru det av honom förordade förslaget skulle närmare genomföras, av
vilken beskrivning framgår bland annat, att vattnets renande skulle ske
medelst långsam filtrering genom sand samt att, för vattenförbrukningens
utjämnande och för att vatten alltid måtte vara tillgängligt i händelse
av eldsvåda eller tillfälliga avbrott i vattenuppfordringen, en högreservoar
skulle anordnas i form av ett vattentorn, framlägger Bergström följande

kostnadsberäkning :

Intagsledning i Bocksjön, intagsbrunn med silar, pumphus samt

råvattenpump med elektrometer och ledningar kronor 13,500: —

280 meter 80 millimeter rörledning av gjutjärn mellan intaget

och filtret med schaktning och läggning å 30 kronor per meter » 8.400: —

Tvådelat filter av armerad betong (å 400 kronor per kubikmeter)
med överbyggnad av trä, avstängningsventiler, regleringsanordningar,
rörledningar in. m. » 35,000: —

Pumphus och renvattenpump med elektrometer och ledningar

in. in. ................................... * 12,500: —

Renvattenbehållare av armerad betong ......................................... > 8,500: —

Vattentorn av armerad betong och tegel med rörledningar,

vattenståndsmätare m. m.......... » 30,000: —

680 meter 100 millimeters rörledningar av gjutjärn med läggning
och schaktning ä 35 kronor » 23,800: —

Brandposter och avstängningsventiler med tillhörande rördelar » 4,500: —

Servisledningar med tillbehör, schaktning och läggning ........... » 8,000: —

3 stycken vattenkastare och 3 stycken dricksfontäner » 3,000: —

Ångpump för eldsläckning med intagsledning m. m..................... » 11,000: —

Bergsprängning ................................................................................ » 3,000:.—

Diverse oförutsedda utgifter ............................................................ » 13,800: —

Summa kronor 175,000: —

Bergström anmärker i sitt utlåtande, att de ur eldsläckningssynpunkt
föreslagna anordningarna vore i huvudsak desamma, som tidigare
efter besiktning på platsen föreslagits av brandkaptenen i Stockholm,

C. Borgenstierna.

Byggnadsstyrelsen, som över ingenjören Bergströms förslag till ByggnaSsvattenledningsanordningar
inhämtat yttrande från doktor Sondén, för- styrehen -

Andra huvudtiteln: 1919 års tilläggsstat.

[13.] klarar i utlåtande den 27 december 1918, att styrelsen med det material,
som sålunda stått till styrelsens förfogande, anser sig kunna instämma
i vad Sondén anfört. Denne yttrar:

I likhet med förslagsställaren ansåge Sondén, att det nuvarande vattenledningssystemet
vid Bona vore hygieniskt ohållbart samt att den enda säkra utvägen att
erhålla gott vatten i tillräcklig myckenhet därstädes vore att taga vatten ur Bocksjön
samt underkasta detta vatten erforderlig rening.

I avseende på platsen för vattenintaget i sjön finge förutsättas, att en nu
där framgående vinterväg flyttades till annat ställe i sjön.

Den föreslagna reningsmetoden — långsam filtrering — vore sedan lång tid
beprövad inom vattenledningstekniken samt gåve, då erforderlig omsorg, noggrannhet
och kontroll ägnades åt filtrets skötsel, gott resultat.

Yad som i här föreliggande fall något komplicerade förhållandena vore hänsyn
till eldsläckningsbehovet. Då emellertid kostnaden för en från den övriga vattenledningen
helt och hållet skild ledning för eldsläckningsändamål antagligen bleve
allt för hög, torde knappt någon annan utväg än den föreslagna stå till buds. Man
hade ju härvid rätt att förutsätta, att det .ofiltrerade vatten, som vid en eventuell
eldsvåda finge fylla ledningarna, väl utspolades omedelbart efteråt.

I avseende på vattenbehovets storlek syntes anläggningen bliva tillräcklig,
och även syntes förhållandet mellan anläggningens delar (rörnät, pumpverk, lågoch
högvattenbehållare, filtrum m. m.) vara väl avpassat.

1 avseende på kostnaderna vore det — såsom nogsamt känt — för närvarande
omöjligt att uppgöra några fullt bindande beräkningar, men hade förslagsställaren
och Sondén post för post genomgått de av den förre framlagda beräkningarna,
vilka därvid synts vara så tilltagna, att — därest arbetet komme att utföras under
förhållanden, vilka någorlunda liknade de nuvarande — de beräknade kostnaderna
ej borde behöva överstigas.

Såsom slutomdöme förklarade Sondén, att lian tillstyrkte antagandet
av ingenjören Bergströms förslag.

Departements- Av den utredning, som sålunda i nu förevarande avseende före chefen.

bragts, framgår, att allvarliga bemödanden gjorts att få Bonaanstaltens
vattenfråga löst på ett tillfredsställande sätt utan att behöva anlita den
mera kostsamma utvägen att taga vatten direkt från Bocksjön och därefter
rena detsamma. Samma utredning ger emellertid också tydligen
vid handen, att någon annan utväg än denna sistnämnda icke är framkomlig.
Jag ser mig alltså nödsakad att, trots de ganska väsentliga
kostnader som därmed äro förbundna, förorda det av Bonastyrelsen i
dess skrivelse den 3 december 1918 framförda och av samtliga i ärendet
hörda sakkunniga biträdda förslaget.

Mot de gjorda kostnadsberäkningarna, vilka ju i tider sådana som
de nuvarande givetvis icke kunna betraktas lika säkra som under nor -

Andra huvudtiteln: 1919 års tilläggsstat. 37

mala förhållanden, har jag ingen erinran att göra. För nu ifrågavarande
ändamål torde alltså avses ett belopp av 175,000 kronor.

Bland de av fattigvårdslagstiftningskommittén ifrågasatta åtgärderna
för anstaltens utvidgning ingick även anskaffandet av en fotogenmotor
såsom reservkraft för den förut befintliga, av vattenturbin drivna elektriska
anläggningen. I kommitténs betänkande omförmäldes (sid. 88), att vissa
tider vattenkraften vore otillräcklig eller till följd av torka helt och hållet
försvunnen, vårföre föreslogs, att såsom reservkraft skulle anskaffas omförmälda
fotogenmotor, vilken borde äga tillräcklig styrka att driva hela
centralen.

I förutberörda skrivelse den 7 september 1917 förklarade Bonastyrelsen,
att den för sin del vore av den uppfattning, att reservkraften
icke borde vare sig med hänsyn till då rådande förhållanden eller med
tanke på framtiden hämtas från fotogenmotor. Då styrelsen hade sig
bekant, att en elektrisk kraftledning inom den närmaste tiden komme
att från Älvkarleö kraftverk framdragas till trakten av Motala och möjlighet
alltså komme för anstalten uppstå att utan alltför hög kostnad
komma i förbindelse med nämnda kraftledning, anhölle styrelsen att
längre fram få till Kungl. Maj:t inkomma med förslag i nämnda
hänseende.

I samma fråga uttalade sig styrelsen därefter i förut omförmälda
skrivelse av den 9 april 1918 i huvudsak på följande sätt:

Under slutet av år 1917 hade styrelsen inlett underhandlingar med Motala
ströms kraftaktiebolag, som tillsvidare hade att inom vissa fastställda pris handhava
distribueringen av elektrisk energi inom Motalaområdet. Enligt meddelande,
som ingått från detta bolag, hade detsamma för närvarande och intill den 1 november
1919 ej någon kraft över, då den kraftledning, som redan år 1917 skulle tillföra
bolaget elektrisk energi från Älvkarleö, ännu icke blivit färdigbyggd. Underhandlingar
påginge emellertid om sådan dimensionering av den ifrågavarande kraftledningen,
att dubbelt så stor kraftmängd mot den först avtalade kunde framföras,
och bleve bolaget, därest detta förslag bleve genomfört, i tillfälle att lämna kraft
till hösten 1918. Avtal härom vore dock icke ännu träffat. Lämpligaste anslutningen
till Bona skulle vara att från Vishult å bolagets högspänningsledning Näs -Åmmeberg
framdraga en 20,000 volts ledning över De Geersfors. Kraftledningen mellan
Vishult och Bona, varemellan avståndet vore 12 kilometer, torde med dåvarande pris
draga en kostnad av 30,000 kronor, därvid beräknades, att fri plats för ledningens
framdragande lämnades. Bolaget antoge, att en del av ledningskostnaden kunde
komma att övertagas av De Geersfors samt eventuellt av andra egendomar. Emellertid
troddes, att eventuella andra abonnenter ville invänta tider, då billigare anläggningskostnader
kunde erhållas. För nedtransformering vid Bona erfordrades en

I!. Tillfredsställandet
av
8oiiaanstaltcns
behov av
elektrisk
energi.

Fattigvårds lagstiftnings kommittén.

Bonastyrelscns

förberedande
utredning•

Andra huvudtiteln: 1919 års tilläggsstat.

transformatoranläggning, som kunde beräknas till omkring 7,000 kronor. Avgiften
för den elektriska strömmen beräknades efter 15 öre per kilowattimme med garanti,
att årskostnaden uppginge till minst 70 kronor per hästkraft och år.

För att kunna bedöma dels i vad mån anstaltens förutvarande likströmsanläggning
behövde ändras i och för anknytning till den sålunda ifrågasatta kraftledningen
dels kostnaderna ej mindre för införande av elektrisk belysning i samtliga
lokaler vid Bona och dess utgårdar Bockfall och Tryfall, däri inbegripna befattningshavarebostäderna,
än även för elektrisk drift av tröskverk, sågverk, mejeri
med mera, hade infordrats anbud från elektriska aktiebolaget A. B. 6., som utfört
anstaltens nuvarande belysningsverk. Därvid hade det visat sig, att kostnaderna,
även om man skulle inskränka sig till det allra nödvändigaste, under då rådande
förhållanden uppginge till så höga belopp, att styrelsen icke ansåge sig för närvarande
kunna framlägga förslag om utverkande av anslag för nu ifrågavarande
ändamål.

Styrelsen slutade sin skrivelse med att uttala, att den visserligen
insåge, att det hade varit särdeles önskvärt, att redan då hade kunnat
föreligga fullständig utredning beträffande sättet och kostnaderna för
nybyggnadernas förseende med elektrisk belysning, så att samtliga utgifter
för Bonaanstaltens utvidgning hade kunnat av riksdagen överblickas.
Då emellertid av vad styrelsen anfört framginge, såväl att för
närvarande vore ovisst, inom vilken tid en kraftledning kunde komma
till stånd, beroende på att Ålvkarleöledningens framdragande till Motala
ännu vore ofullbordad, som ock att under nu rådande kristid kostnaderna
för en energileverans till Bona bleve mycket höga, hade styrelsen
stannat vid att endast lämna redogörelse för vad som åtgjorts för att
utreda frågan om sättet och kostnaden för anstaltens förseende med
elektrisk energi utöver vad som alstrades vid dess redan befiutliga elektriska
anläggning. Styrelsen ville dock erinra därom, att i kostnadsberäkningarna
för varje föreslagen nybyggnad å Bona även inginge
beräknade utgifter för elektrisk installation.

Då förut nämnda proposition (nr 338) den 23 april 1918 avläts
till riksdagen, gjorde jag med avseende å nu föreliggande fråga gällande
liknande synpunkter som beträffande spörsmålet om ordnandet av
Bonaanstaltens vattenförhållanden. Jag gav sålunda uttryck åt den
uppfattningen, att, ehuru det givetvis varit önskligt, att förslag om
tillfredsställandet av Bouastyrelsens behov av elektrisk energi kunnat
framläggas redan då i sammanhang med framförandet av det då framställda
förslaget till omfattande byggnadsarbeten, det emellertid, då
detta icke låtit sig göra samt nämnda byggnadsarbeten vore av bråd -

Andra huvudtiteln: 1919 års tilläggsstat.

åkande natur, icke återstode annan utväg än att låta med äskandet av |13.]
medel till detta särskilda behov anstå till ett annat år.

I överensstämmelse härmed äskades, på sätt redan omnämnts,
inga medel för nu förevarande ändamål av 1918 års lagtima riksdag.

Med förut nämnda skrivelse den 3 december 1918 har nu Bona- Bonastyreisen
styrelsen överlämnat en av elektriska prövningsanstalten i Stockholm ''december
den 12 november samma år avlämnad utredning rörande elektrisk an- 191Släggning
å Bona. I denna utredning upptager prövningsanstalten till Elektriska
ingående bedömande frågan om Bonaanstaltens behov av elektrisk energi anstaltens
samt spörsmålet, hur detta behov skall kunna tillfredsställas på ekono- utredning
miskt fördelaktigaste och i övrigt lämpligaste sätt. Utredningens resultat °‘ 1 ors ag''
sammanfattar prövningsanstalten på följande sätt:

För att tillgodose det ökade behov av elektrisk energi, som uppstode dels
genom att elektrisk belysning installerades i en del befintliga byggnader, där detsamma
nu ej funnes, dels på grund av de nya elevbyggnaderna och dels slutligen
på grund av att en hel del motorer behövde uppställas, måste ytterligare kraft
anskaffas utöver vad som av den nuvarande vattenkraftstationen kunde lämnas.

Av de båda utvägar, som härvid kunde ifrågakomma, nämligen att anordna
en egen kraftstation i kombination med uppvärmningen — i det följande benämnd
alternativ 1 — eller att köpa erforderlig kraft från Motala ströms kraftaktiebolag —
i det följande benämnd alternativ 2 — vore den senare utvägen att föredraga,
varför prövningsanstalten föresloge, att en uppgörelse träffades med kraftbolaget
om strömleverans på i huvudsak de villkor, detta bolag erbjudit.

Om sålunda en anslutning till kraftbolaget komme till stånd, borde densamma
utföras på så sätt, att den nuvarande likströmsanläggningen omändrades
till trefasanläggning och finge arbeta parallellt med den från kraftbolaget kommande
energien, så att den förstnämnda på bästa möjliga sätt utnyttjades.

Totalkostnaderna för en anläggning utförd i enlighet med detta förslag —
häri inberäknade kostnaderna för alla behövliga omändringar av den befintliga anläggningen
— kunde med nuvarande pris beräknas uppgå till 170,000 kronor enligt

följande kostnadsberäkning:

Högspänningslinje från Vishult till Bona ........................................... kronor 36,000

Transformatorstation å Bona ................... » 24,000

Trefasgenerator med tillbehör å nuvarande kraftstationen ............... » 10,000

Huvudledningar, stigare, centraler, gruppledningar, lampor och motorer
inom anstaltens byggnader........................................................ » 90,000

Diverse och oförutsett samt program, kontroll och besiktning ....... » 10,000

Summa kronor 170,000 _

I denna summa inginge cirka 5,000 kronor för ledning till pumpstationer
samt cirka 15,000 kronor för ledningarna till Tryfall och Bockfall.

Från kostnadssumman skulle rätteligen avgå värdet av de nuvarande likströmsgeneratorerna
med tillbehör samt ackumulatorbatteriet, vilka med förändringen
bleve överflödiga. Detta värde torde emellertid ej kunna sättas synnerligen högt.

Andra huvudtiteln: 1919 års ti/läggsstat.

[13.] Ur prövningsanstaltens motiv för sin anslutning till förutnämnda

alternativ 2 må här anföras följande:

Av de gjorda beräkningarna framginge, att anläggningskostnaderna i de båda
alternativen bleve alldeles lika. Vad driftkostnaderna beträffade, så bleve desamma
med nuvarande kolpris avsevärt högre i alternativ 1, varemot vid de kolpris, som
vore rådande före kriget, även driftkostnaderna i de båda alternativen bleve ungefär
desamma. I ekonomiskt avseende kunde de alltså anses tämligen likvärdiga, dock
med något företräde för alternativ 2, i synnerhet om hänsyn toges till den föreliggande
möjligheten att nedbringa anläggningskostnaderna i detta alternativ genom
att andra abonnenter tillkomme.

Betraktade man frågan ur teknisk synpunkt, så hade alternativ 1 otvivelaktigt
det företrädet, att driftsäkerheten i detsamma vore något större, då fel och
därav följande driftsavbrott i en ångkraftanläggning naturligtvis vore sällsyntare
än fel å en högspänningslinje.

Å andra sidan vore alternativ 1 avsevärt mera komplicerat och krävde betydligt
större personal, något som torde få anses vara eu rätt allvarlig olägenhet.
Vidare måste det framhållas, att alternativ 2 hade avsevärt större utvecklingsmöjligheter,
för den händelse kontraktet med Motala ströms kraftaktiebolag finge
en lämplig avfattning. Transformatorn och linjen från Yishult borde givetvis byggas
för en något större effekt än som nu närmast ifrågakomme, vartill hänsyn vore
tagen vid beräkningen av anläggningskostnaderna, och i så fäll kunde ju i framtiden
möjligen behövliga utvidgningar av anläggningen utan större kostnader företagas,
något som ej vore fallet i alternativ 1. Här måste nämligen, så snart effektbehovet
överstege den uppställda ångmaskinens kapacitet, dyrbara utvidgningar
företagas.

Slutligen borde framhållas, att den nationalekonomiska synpunkten även i
någon mån talade för alternativ 2, även om det'' måste medgivas, att denna synpunkt
i detta fall med hänsyn till den ringa bränsleåtgången i alternativ 1 icke
hade mycket att betyda.

Bsl9rdscn ^ s‘t,t förut omnämnda utlåtande av den 27 december 1918 för klarar

byggnadsstyrelsen, att den för sin del ej hade något att erinra
mot den av elektriska prövningsanstalten framlagda utredningen.

mcntsche/en. Att Bonaanstalten, i den utsträckning anstaltens styrelse föreslagit,

blir elektrifierad, torde få anses som en angelägenhet av vikt. Att
dröja med denna saks ordnande, till dess möjligen kostnaderna bliva
lägre än under nu rådande förhållanden, låter sig knappast göra med
hänsyn till tillkomsten av den nu under byggnad varande nya elevavdelningen.
Ett uppskov med elektrifieringen skulle nämligen givetvis
föranleda, att belysningsförhållandena vid denna nya avdelning finge
provisoriskt anordnas på annat sätt, något som i sin tur komme att
medföra ingalunda obetydliga kostnader. Jag är alltså ense med Bona•styrelsen
därom, att medel nu böra äskas för tillfredsställandet av anstaltens
behov av elektrisk energi.

Andra huvudtiteln: 1919 års tUläggsstat.

I fråga om sättet för vinnande av detta syfte ansluter jag mig [13.]
till det av elektriska prövningsanstalten framförda, av Bonastyrelsen
förordade förslaget såsom det, vilket — utom det att det får anses
vara det från ekonomisk synpunkt fördelaktigaste — innebär de största
utvecklingsmöjligheterna.

Mot. den gjorda kostnadsberäkningen, slutande å 170,000 kronor,
har jag intet att erinra. Vad prövningsanstalten yttrat om att från
denna summa rätteligen borde dragas ett mindre belopp, svarande mot
värdet av de nuvande likströmsgeneratorerna m. in., torde ej böra föranleda,
att för nu ifrågavarande ändamål avses mindre belopp än nu
nämnts.

På sätt redan nämnts blevo kostnaderna för utförandet av förut- 111. Den r,ya
berörda av 1918 års lagtima riksdag beslutade byggnadsarbeten å Bona njnge^m^n;.
— främst uppförandet av den nya elevavdelningen — ävensom för an- å Bona.
skaffande av inventarier beräknade till sammanlagt 750,000 kronor. Av
detta belopp anvisade samma riksdag å 1918 års tilläggsstat 235,000
kronor och å extra stat för år 1919 300,000 kronor. Av det beräknade
beloppet återstår alltså oanvisat 215,000 kronor.

Redan vid avlåtandet den 23 april 1918 av propositionen rörande
ifrågavarande byggnadsarbeten anmärkte jag, att — alldeles frånsett
erforderliga anslag till ordnandet av Bonaanstaltens vattenförhållanden
och för tillfredsställandet av dess behov av elektrisk energi — det med
all sannolikhet komme att bliva erforderligt att för samma byggnadsarbeten
jämte inventarieanskaffning äska ett tilläggsanslag utöver det
beräknade beloppet 750,000 kronor. Jag grundade denna min uppfattning
på ett av byggnadsstyrelsen i saken avgivet utlåtande, däri
st3^relsen gjorde gällande, att kostnadsberäkningarna, som vore verkställda
i december 1917 efter då gällande prislägen, komme att icke
oväsentligt överskridas. Med den osäkerhet, som vid tiden för propositionens
avlåtande vore rådande på byggnadsindustriområdet, läte
det enligt min mening sig icke göra att ens tillnärmelsevis beräkna,
hur stort detta överskridande komme att bli. Att i anledning härav i
större utsträckning än som vore alldeles nödvändigt vänta med äskande
av anslag vore emellertid enligt mitt förmenande ej tillrådligt. Ur flera
synpunkter, ej minst den ekonomiska, vore det nämligen att förorda,
att samtliga byggnadsarbeten i största möjliga utsträckning samtidigt
utlämnades till entreprenad åt samma byggmästare.

l)en farhåga för de beräknade kostnadernas överskridande, som
Bihang till riksdagens protokoll 1919. 1 sand. 2 höft. (Nr 2.) 6

Andra huvudtiteln: 1919 års tilläggsstat.

jag sålunda uttalade, har i hög grad bekräftats av verkligheten. I detta
avseende är att märka följande.

Av ifrågavarande byggnadsarbeten har Bonastyrelsen latit utföra
en mindre del genom anstaltsförvaltningens egen försorg för därför beräknad
kostnad. Vad nu sagts gäller iståndsättandet av ladugårdsförmansbostaden
vid Bockfall och anordnandet av nattvaktsbostad vid
Tryfall. Å övriga byggnadsarbeten lät styrelsen den 9 juli 1918 utlysa
entreprenad, därvid särskilda anbud infordrades å vissa kategorier av
byggnader med hänsyn till olika byggnadsstid m. m. Endast två anbud
inkommo, nämligen ett, omfattande hela entreprenaden, och ett omfattande
en viss mindre kategori av byggnaderna, avgivet av byggmästaren
Robert Gustafsson i Tannefors.

I anledning av de sålunda avgivna anbuden avgav byggnadsstyrelsen,
på anmodan av Bonastyrelsen, ett utlåtande, dagtecknat den
16 september 1918. I detta utlåtande beräknade byggnadsstyrelsen
kostnaderna för nu ifrågavarande byggnadsarbeten på följande sätt:

Rubrik A.

1 st. elevbyggnad för 40 elever kronor 269,200

2 » » » 20 » ........................................ > 471,000 740,200

Rubrik B.

1 st. verkstadsbyggnad

1 » inspektorsbostad...............

2 » tvåfamiljshus
1 » enfamiljshus

1 » kolonibyggnad
Ändring av maskinistbostad
» » bokhållarebostad

kronor 59,600
» 45,630

» 68,580

» 18.684

» 33,210

» 20,000

15,000 260,704

Rubrik G.

1 st. tvåfamiljshus ........................................................ kronor 34,290

3 » enfamiljshus.................................■............................... » 56,052

1 » vedskjul med provisorisk inredning » 21,860 112,202

Tillkommer för sprängnings- och planeringsarbeten m. in. kronor_50,000

Kronor 1,16b,106.

Av anledningar, vara jag nu ej behöver närmare ingå — främst
en farhåga för att, med hänsyn till vad byggnadsstyrelsen i sitt yttrande
anfört, erforderlig säkerhet ej förefunnes för att arbetet skulle
bliva behörigen fullgjort — blev det å hela entreprenaden avgivna
anbudet ej antaget. På framställning av Bonastyrelsen och efter tillstyrkan
av byggnadsstyrelsen bemyndigade emellertid Kungl. Maj:t den

Andra huvudtiteln: 1919 års tilläggsstat.

4 oktober 1918 Bonastyrelsen att i något förändrat skick antaga det av
förutnämnde Gustafsson å de under rubriken C upptagna arbetena avgivna
entreprenadanbudet. Den sålunda antagna entreprenaden slutade
på 93,500 kronor.

Sedermera utlyste anstaltens styrelse ny entreprenad å återstående
byggnadsarbeten. Därvid uppdelades byggnaderna under rubriker A,
B, C och D på sådant sätt, att rubriken A omfattade samma byggnader,
som förut av byggnadsstyrelsen under rubrik A

beräknats till ........................................................................... kronor / 40,200,

under det att byggnaderna under rubrikerna B, C och
D voro desamma, som av byggnadsstyrelsen förut under

rubrik B beräknats till......................................................... »_260,704

Summa kronor 1,000,904.

I anledning av detta nya entreprenadutbjudande inkommo allenast
två behöriga anbud, båda omfattande alla fyra kategorierna, det ena
slutande å 1,050,332 kronor och det andra, avgivet av byggnadsfirman
Wahlström & Dahl i Stockholm, å 913,0<>0 kronor med rätt till till äggsbetalning
under vissa förutsättningar med högst 20,000 kronor.

I underdånig skrivelse den 17 oktober 1918 anhöll Bonastyrelsen
om Kungl. Maj:ts bemyndigande att antaga detta sistnämnda anbud.
Sedan byggnadsstyrelsen i infordrat utlåtande tillstyrkt bifall härtill under
framhållande, att detta anbud hölle sig inom gränsen för den förut av
byggnadsstyrelsen beräknade kostnaden för motsvarande arbete eller

1,000,904 kronor, lämnade Kungl. Majit den 25 oktober 1918 Bonastyrelsen
det begärda bemyndigandet, och har därefter kontrakt i överensstämmelse
med anbudet blivit avslutat mellan Bonastyrelsen och firman
Wahlström & Dahl.

I sitt sist omnämnda utlåtande har byggnadsstyrelsen beräknat
totalkostnaden för samtliga de byggnadsarbeten och inventarier, vilkas
utförande och anskaffande, på sätt förut nämnts, beslutats av 1918 års

lagtima riksdag, på följande sätt:

lista entreprenaden .......................... kronor 93,500

2:dra (ho ............................. » 933,000

Inventarier ............................................ » 34,450

Ändringsarbeten (redan utförda)......... » 5,500

Värme, vatten, elektriskt ljus............ » 205,038

Ritningar, kontroll, oförutsedda utgifter
cirka 10 procent .................. » 128,512

Summa kronor 1,400,000.

113.]

Departe mentschefen.

IV. Förmansbostäder.

Bonastyr
elsen.

Departe mentschefen.

44 Andra huvudtiteln: 1919 års tilläggsstat.

Lägger man, såsom torde vara tillbörligt, byggnadsstyrelsens beräkning
till grund för ett bedömande, erfordras sålunda för fullbordande
av ifrågavarande av 1918 års lagtima riksdag redan beslutade arbeten
och inventarieanskaffning ej mindre än 650,000 kronor utöver det belopp
av 750,000 kronor, som riksdagen för ändamålet beräknat. Hos 1919
års riksdag torde alltså böra göras framställning dels om anvisande av
ännu ej anvisad del av nyssnämnda 750,000 kronor eller 215,000 kronor
dels ock om beviljande för ändamålet av ytterligare 650,000 kronor.

På sätt jag förut i dag vid behandlingen av de frågor, som röra
1920 års riksstat, vid punkt [39J omnämnt, har Bonastyrelsen i skrivelse
den 31 augusti 1918 gjort framställning om inrättande vid anstalten av
en övervakningsavdelning samt att för sädant ändamål måtte i anstaltens
stat uppföras 4 nya befattningshavare, nämligen 1 uppsyningsman och
3 förmän. I samma skrivelse har styrelsen även anhållit, att för beredande
av bostäder åt denna nya personal medel måtte beviljas till
uppförande av ytterligare tvenne tvåfamiljshus av samma typ som de,
till vilka 1918 års lagtima riksdag anvisat anslag, vartdera rymmande
alltså 4 rum och 2 kök. Med utgångspunkt därifrån, att kostnaden för
två dylika tvåfamiljshus vid den i december 1917 uppgjorda beräkning,
som legat till grund för nyssnämnda riksdagsbeslut, uppskattats till

42,000 kronor, samt under antagande att, på sätt förutnämnda entreprenadanbud
syntes giva vid handen, kostnaderna för byggnader av
denna art sedan dess stigit med 40 procent, eller sålunda till 58,800
kronor för två sådana byggnader, har styrelsen nu gjort gällande, att —
med behörig hänsyn tagen därjämte till oförutsedda utgifter — för nu
ifrågavarande bostadshus bör beräknas ett anslag av 60,000 kronor.

Till tanken på inrättandet av en övervakningsavdelning å Bona
i huvudsaklig överensstämmelse med styrelsens förslag har jag redan
förut i dag anslutit mig. Den omständigheten, att jag förordat, att
som ledare av avdelningen åtminstone tillsvidare sättes, i stället för
en uppsyningsman, en förman med förordnande som gruppledare, inverkar
ej på nu förevarande byggnadsfråga, då behovet av bostäder för
den nya personalen blir densamma i ena som i andra fallet. Då detta
behov icke kan tillfredsställas på annat sätt än genom nybyggnad och
då intet torde vara att erinra vare sig däremot, att denna nybyggnad
sker på sätt styrelsen föreslagit, eller mot den av styrelsen verkställda
kostnadsberäkningen, tillstyrker jag, att framställning göres i enlighet
med styrelsens förslag till 1919 års riksdag.

Andra huvudtiteln: 1919 års tilläggsstat. 45

Redan i underdånig skrivelse den 6 november 1916 angående [13.]

anslagsäskandena för år 1918 påvisade styrelsen behovet av ökade expeditions-
och kontorslokaler vid anstalten samt framlade ett förslag till och expediändring
av direktörsbostaden för fyllande av detta behov. I nämnda
skrivelse yttrade styrelsen i denna del: Bona_

Anstaltens utveckling under senare är hade medfört, att de till direktörs- styrelsen:
expedition och räkensknpskontor avsedda lokaler blivit alldeles otillräckliga. Ifråga- e*
varande lokaler vore belägna på nedre botten av Bona egendoms förutvarande corps her 1916
de logis, vilket i övrigt vore upplåtet till bostad åt direktören. Räkenskapskontoret
hade en golvyta av 5 x 5 meter och lämnade rum för tre personer, nämligen bokhållaren,
pastorn samt andre läraren, vilka alla vid fullgörande av dem åliggande
expeditionsarbete måste äga tillgång till å nämnda rum förvarade böcker och handlingar
och jämväl måste vara i rapport med direktören, vilken hade sin expedition
i ett invidliggande rum med 2.6 x o meters golvyta. I båda nu omförmälda rum
vore utrymmet så upptaget, att plats icke kunde samtidigt med ovan omförmälda
tjänstemän beredas för tredje läraren, som särskilt skulle biträda direktören vid
hans alltjämt växande expeditionsarbete.

Byggnaden vore uppförd år 1802 av trä och hade icke under årens lopp
undergått sådana förändringar i avseende å inredning och omboning, att den kunde
sägas vara i det skick, som även med måttliga anspråk numera krävdes. Tillräcklig
ventilation saknades under trossbottnarna i undervåningen och den råa luften i
expeditionslokalerna torde ock bero på otillfredsställande dränering av själva byggnadsplatsen.
Erforderligt skydd mot brandfara saknades även för de handlingar
och värden, som måste förvaras å sistnämnda rum.

För att avhjälpa nu angivna brister hade styrelsen tänkt sig att, enligt vad
en skrivelsen bilagd planritning utvisade, en tillbyggnad skulle göras för beredande
av dels särskild ingång till expeditionslokalerna, dels ett brandskyddat arkivrum.
även avsett till kassavalv.

Till direktörsexpedition skulle anvisas det enda rum i byggnadens bottenvåning,
som utöver kök och jungfrukammare tillhörde direktörens bostad och av denne nu
användes till matrum (golvyta 4x5 meter).

För att på nedre botten, där, såsom ovan nämnts, köket vore beläget, erhålla
en till direktörsbostaden hörande matsal kunde en sådan disposition av det
återstående utrymmet å nedre botten göras, som planen utvisade, om å byggnadens
östra gavel anordnades en mindre utbyggnad, innehållande köksförstuga och skafferi,
samt i övrigt till det yttre motsvarande tillbyggnaden å västra gaveln.

I samband med nu omförmälda arbeten skulle å vinden anordnas ett gästrum.

Anstaltens belägenhet och trafikförbindelser medförde, att direktören ofta måste i
sin bostad mottaga besökande, vilka å tjänstens vägnar eller i studiesyfte komme
till anstalten.

Kostnaden för nu omförmälda anordningar, vilka styrelsen funne böra så
snart ske kunde genomföras, hade av arkitekten D. Lundegårdh och byggnadsingenjören
II. Lindblad bei’äknats till 17,500 kronor.

Emellertid fann sig’ styrelsen med hänsyn till då rådande förhållanden
böra uttala, att trots de enligt styrelsens förmenande ovedersäg -

[13.]

b) i skrivelse
den 7 september
1917.

Departements•
chefen den 23
april 1918.

Bonastyr elsen
i skrivelse den
31 auqusti
1918.

Departe mentschefen.

46 Andra huvudtiteln: 1919 års tilläggsstat.

liga svårigheter och hinder i förvaltningspersonalens arbete, som de
nuvarande expeditions- och kontorslokalerna medförde, den ifrågavarande
utgiften 17,500 kronor dock måste anses vara av den art, att med
äskande av anslag härtill kunde ännu anstå något år.

I skrivelse den 7 september 1917 angående anslags äskande för
år 1919 gjorde emellertid styrelsen gällande, att med den utveckling,
som anstalten redan erhållit och vilken alltjämt syntes hastigt fortgå,
kravet på ökat utrymme för expeditions- och kontorsarbetet ej längre
kunde avvisas. Beräkningen av kostnaderna härför hade emellertid
måst revideras och dessa hade enligt skrivelsen befogad kostnadsberäkning
dåmera måst upptagas till 22,000 kronor.

Vid avlåtandet den 23 april 1918 av förutnämnda proposition anförde
jag beträffande nu förevarande fråga, att jag visserligen vid personligt
besök vid anstalten varit i tillfälle att konstatera, att behov av
en dylik utvidgning av kontors- och expeditionslokalerna förelåge, men
att jag dock hölle före, att med denna utvidgning kunde anstå ännu
någon tid.

I sin förutnämnda skrivelse den 31 augusti 1918 yttrar Bonastyrelsen,
att, då det syntes styrelsen ofrånkomligt att i allt fäll i samband
med slutförandet av anstaltens utvidgning ordna nu ifrågavarande
lokalfråga, styrelsen ville förnya sin framställning om anslag härtill.
Det för ändamålet erforderliga beloppet borde av liknande skäl som de,
vilka anförts vid behandlingen av frågan om anslag till uppförande av
två tvåfamilj shus, numera beräknas till ett till 32,000 kronor förhöjt belopp.

Särskilt med hänsyn därtill, att verksamheten vid anstalten kommer
att inom kort antaga väsentligt ökade dimensioner ej blott genom
tillkomsten av den nya elevavdelningen utan också efter all sannolikhet
genom vidtagande av vissa provisoriska åtgärder, vilka jag haft tillfälle
att förut i dag omnämna vid behandlingen av 1920 års riksstat (punkt
[40]) och till vilka jag återkommer längre fram vid punkt [15], torde
det icke vara rådligt att längre dröja med att fylla det ostridigt föreliggande
behovet av vidgade kontors- och expeditionslokaler. Från
ekonomisk synpunkt torde det också få betraktas som fördelaktigt, om
de härför nödiga arbetena utföras samtidigt som övriga byggnadsarbeten
och ej, efter dessas avslutande, för sig. Jag är alltså beredd att tillstyrka
Bonastyrelsens förslag att för detta ändamål äskas 32,000 kronor.

Andra huvudtiteln: 1919 års til/äggsstat. 47

En sammanfattning av de under nu förevarande punkt behandlade
anslagskraven ger till resultat, att av 1919 års riksdag böra äskas följande
belopp:

Till ordnande av Bonaanstaltens vattenförhållanden	kronor	175,000
för tillfredsställande av anstaltens behov av elektrisk
energi .........................................................................		170,000
för fullbordande av redan förut beslutade byggnads-
arbeten
dels av redan förut beräknat anslag .........	»	215,000
dels ytterligare ..............................................	»	650,000
för uppförande av två tvåfamilj shus.................................		60,000
för utvidgning av anstaltens kontors- och expeditions-
lokaler ....................................................................	»	32,000
Summa	kronor	1,302,000
eller efter avdrag av i tablån upptagna ......................	»	215,000
Summa	kronor	1,087,000.

Med hänsyn därtill, att samtliga de arbeten, angående vilkas
utförande firman Wahlström & Dahl avslutat kontrakt, kunna förväntas
bliva fullbordade före 1919 års utgång samt att alla övriga nu ifrågavarande
arbeten böra utföras jämsides med förstnämnda arbeten, torde
de erforderliga beloppen i sin helhet äskas å tilläggsstat för år 1919.

Under åberopande av vad jag sålunda anfört får jag hemställa,
att Eders Kungl. Maj:t täcktes föreslå riksdagen att

dels, för utförande vid statens uppfostringsanstalt
å Bona av de av 1918 års lagtima riksdag beslutade
byggnadsarbetena, omfattande uppförande av en ny
elevavdelning m. m., ävensom för anskaffande, jämväl
• i enlighet med beslut av 1918 års lagtima riksdag,
av vissa inventarier för anstalten, ej mindre av det vid
nämnda besluts fattande för dessa ändamål beräknade
beloppet 750,000 kronor å tilläggsstat för år 1919
såsom reservationsanslag anvisa därå

ännu ej anvisade .................................. kronor 215,000

än även för samma ändamål likaledes å tilläggsstat för
år 1919 bevilja ytterligare ett reservationsanslag
å........................................ kronor 650,000,

dels för ordnande av anstaltens vattenförhållan -

[13.]

Samman fattning.

Andra huvudtiteln: 1919 års tilläggsstat.

den, för vidtagande av åtgärder för tillfredsställande
av anstaltens behov av elektrisk energi, för uppförande
vid anstalten av tvenne tvåfamiljshus samt lör utvidgning
av anstaltens kontors- och expeditionslokaler, allt
i huvudsaklig överensstämmelse med av anstaltens
styrelse framlagda förslag, ävenledes å tilläggsstat för
år 1919 bevilja ett reservationsanslag
å ...................................................... kronor 437,000,

dels ock medgiva, att, därest något av nu nämnda
anslag icke skulle behöva fullt tagas i anspråk för
de därmed avsedda ändamålen, överskottet må i mån
av behov användas till bestridande av de kostnader,
till vilkas täckande de övriga anslagen äro avsedda.

2. Utökning av Bonaanstaltens jordområde in. m.

[14-] Den 29 oktober 1918 beslöt Kungl. Maj:t, på föredragning av

Tonaumtal statsrådGt _och chefen för jordbruksdepartementet, att bemyndiga länsan»
jordom- styrelsen i Östergötlands län att för kronans räkning för en köperäde-
skilling av 250,000 kronor inköpa 3U mantal Stora Rösiö och s/8 mantal
Lilla Rösiö i Västra Ny socken av nämnda län samt förklarade därvid,
att köpeskillingen skulle utgå av till inköp av skogbärande eller till
skoy;sbörd tjänlig mark samt till inlösen av ströängar å kronoparkerna
i Norrland och Dalarna avsedda medel.

De sålunda inköpta hemmanen gränsa med sina ägor till den
under Bonaanstalten lydande jorden. 1 anledning härav och då Bonaanstalten
hade behov av att få sina ägor utökade hemställde chefen för
jordbruksdepartementet vid nyssnämnda tillfälle, efter samråd med mig,
att Kungl. Maj:t måtte uppdraga åt domänstyrelsen att uppgöra och till
Kungl. JVlaj:t inkomma med förslag till sådan uppdelning av de inköpta
hemmanen, att skogen eller huvudsaklig del därav jämte eventuellt
skogsarhetartorp komme att tillföras domänfonden och återstoden av
egendomarna läggas under styrelsens för statens uppfostringsanstalt å
Bona förvaltning ävensom förslag rörande vad av köpeskillingen skulle
belöpa å den del av egendomarna, som skulle tillföras domänfonden,
och den del, som skulle läggas under styrelsens för uppfostringsanstalten
förvaltning. I överensstämmelse härmed fattade också Kungl. Maj.t
beslut.

I skrivelse den 20 december 1918 har styrelsen för Bonaanstalten

[13.]

Andra huvudtiteln: 1919 års tilläggsstat.

på anförda skäl hemställt, att Kungl. Maj:t måtte taga under ompröv- [14.]
ning, huruvida icke de ifrågavarande hemmanen borde i sin helhet
läggas under styrelsens förvaltning. Samtidigt därmed har styrelsen
hemställt, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen att på tilläggsstat
för år 1919 bevilja till inköp av levande och döda inventarier in. m.
för hemmanen 69,000 kronor och till reparationer och ominredning av
bostadshus därstädes 20,000 kronor.

Denna Bonastyrelsens skrivelse har remitterats till domänstyrelsen
för att tagas under övervägande vid fullgörandet av det uppdrag, som
Kungl. Maj:t, enligt vad nyss nämnts, lämnat densamma. Något förslag
i ämnet har ännu ej inkommit från domänstyrelsen, men lärer vara
att förvänta inom den närmaste tiden.

I fall de inköpta hemmanen till större eller mindre del läggas
under Bonaanstaltens förvaltning, torde det riktigaste vara, att däremot
svarande del av köpeskillingen gottgöres domän fonden. Medel härtill
torde därför böra under andra huvudtiteln beräknas å 1919 års tillläggsstat.
Då det emellertid torde vara lämpligt att hålla frågan öppen,
huruvida icke Bonaanst alten bör erhålla förvaltningen av hemmanen i
deras helhet, synes mig här böra beräknas hela köpeskillingen eller

250,000 kronor.

Läggas härtill de av Bonastyrelsen till inköp av inventarier, reparationer
m. in. begärda beloppen å tillhopa 89,000 kronor, skulle en sammanlagd
summa av 339,000 kronor böra i nu förevarande hänseenden
beräknas.

Jag får alltså hemställa, att Eders Kungl. Magt måtte föreslå
riksdagen

att, i avvaktan på särskild proposition i ämnet,
till bestridande av kostnaden för utökning av anstaltens
jordområde, anskaffande av inventarier in. m. å
1919 års tilläggsstat såsom reservationsanslag beräkna
ett belopp av ................................... kronor 339,000. 3

3. ökat anstaltsutrymme m. m.

På sätt jag redan förut vid behandlingen av innevarande års stats- [16.]
verksproposition vid punkt [40] antytt hava de s. k. tvångsuppfostringssakkunniga
hos mig anmält, att de ämna inom kort föreslå vidtagande m.
av vissa åtgärder, delvis av provisorisk art, för beredande av ökat anBihang
till riksdagens protokoll 1918. 1 samt. 2 höft. (Nr 2.) 7

Audra huvudtiteln: 1919 års tilläggsstat.

[15.] staltsutrymme för till tvångsuppfostran dömda minderåriga manliga förbrytare.
Åtgärderna uppgivas skola avse vissa byggnadsarbeten å statens
båda nuvarande uppfostringsanstalter å Bona och å Venngarn, inventarieanskaffning
m. m.

Då det synes mig ofrånkomligt, att med det snaraste vidtagas
kraftiga åtgärder för mötande av den starka ökning av till tvångsuppfostran
dömda minderåriga förbrytare, som den senaste tiden haft att
uppvisa, ser jag mig nödsakad föreslå, att härför beräknas visst belopp
i 1919 års tilläggsstat. Efter samråd med de sakkunniga har jag kommit
till den uppfattningen, att detta belopp bör sättas till 485,000 kronor.

Jag får därför hemställa, att Eders Kungl. Maj:t måtte föreslå
riksdagen

att, i avvaktan på särskild proposition i ämnet,
för vidtagande av åtgärder till beredande av ökad
möjlighet att å uppfostringsanstalt mottaga till tvångsuppfostran
dömda minderåriga manliga förbrytare m. m.
måtte å tilläggsstat för år 1919 såsom reservationsanslag
beräknas ett belopp av...............kronor 485,000.

D. Diverse.

1. Tillfällig lönereglering för vissa befattningshavare.

[16.] Under åberopande av vad chefen för finansdepartementet och jag

Tillfällig förut denna dag till vederbörande statsrådsprotokoll anfört i fråga om
föTvhscTbe- beredande av tillfällig lönereglering för vissa befattningshavare i statsfattnmgsha-
departementen, centrala verk, hovrätterna, fångvården och andra grenar
av den civila statsförvaltningen hemställer .jag, att Eders Kungl. Maj:t
måtte föreslå riksdagen

att, i avbidan på den proposition i ämnet, som
kan varda riksdagen förelagd, för beredande av tillfällig
lönereglering under år 1919 för vissa befattningshavare
å tilläggsstat för år 1919 under andra
huvudtiteln såsom förslagsanslag beräkna ett belopp
av ..................................................... kronor 700,000.

Andra huvudtiteln: 1919 års tilläggsstat.

2. Förstärkning av de till avlönande av vissa extra befattningshavare
samt till vikariatsersättningar m. m. anvisade medel.

Under åberopande av vad chefen för finansdepartementet förut
denna dag till statsrådsprotokollet över finansärenden anfört i fråga om
förstärkning av de till avlönande av vissa extra befattningshavare inom
den civila statsförvaltningen samt till vikariatsersättningar m. m. anvisade
medel hemställer jag, att Eders Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att, i avbidan på den proposition i ämnet, som
kan varda riksdagen förelagd, till förstärkning av de
till avlönande av vissa extra befattningshavare samt
till vikariatsersättningar m. m. anvisade medel å tillläggsstat
för år 1919 under andra huvudtiteln såsom
förslagsanslag beräkna ett belopp av... kronor 100,000. 3

3. Krigstidstillägg och krigstidshjälp.

Vid behandling av en del utgiftsfrågor, som äro gemensamma för
flera huvudtitlar, bar chefen för finansdepartementet förut i dag omnämnt,
att under instundande riksdags förlopp är att förvänta avlåtande
av särskild proposition om beredande åt befattningshavare i statens
tjänst av krigstidstillägg och krigstidshjälp under år 1919.

Med föranledande härav och då krigstidstillägget och krigstidshjälpen
för år 1919, vad andra huvudtiteln angår, beräknats kräva ett
belopp av omkring 3,700,000 kronor, får jag hemställa, att Eders Kungl.
Maj:t täcktes föreslå riksdagen

att, i avvaktan på proposition angående krigstidstillägg
och krigstidshjälp under år 1919 åt befattningshavare
i statens tjänst, för sådant ändamål å
tilläggsstat för år 1919 under andra huvudtiteln såsom
förslagsanslag beräkna ett belopp av kronor 3,700,000.

[17.]

Förstärkning
av de till avlönande
av
t is sa extra
befattningshavare
samt
till vikariatsersättningar

m. m. anvisade
n.cdel.

C18-]

Krigstidstillägg
och
krigstidshjälp.

Andra huvudtiteln: 1919 års tilläggsstat.

[19.]

Täckande av
vissa ännu
ej anmälda
förskott.

Samman fattning.

4. Täckande av vissa ännu ej anmälda förskott.

Genom särskilda beslut den 7 september och den 31 december

1917 anvisade Kungd. Maj:t, för införande av elektriskt ljus i vissa fångvård
sanstalter, under förskottstitel sammanlagt 222,000 kronor.

Sedan fångvårdsstyrelsen i skrivelse till Kungl. Maj:t den 19 april

1918 anmält, att till ingången av samma månad av nyssnämnda belopp
utbetalts 134,298 kronor 55 öre, anvisade 1918 års lagtima riksdag,
efter framställning av Kungl. Maj:t (proposition nr 411), visst belopp
till täckande av bland annat den sålunda utbetalade delen av ifrågavarande
förskottsvis utanordoade belopp.

På grund därav, att hithörande räkenskaper ännu ej äro fullt
avslutade, har fångvårdsstyrelsen ännu ej kunnat göra slutlig anmälan
om täckande av ytterligare utbetald del av ifrågavarande anslag. Dylik
anmälan lärer dock vara att vänta inom kort. I avvaktan därå torde
erforderligt belopp härför böra med ett till 88,000 kronor utjämnat
belopp beräknas å 1919 års tilläggsstat.

Till följd härav får jag hemställa, att Eders Kungl. Maj:t måtte
föreslå riksdagen

att, i avvaktan på särskild proposition i ämnet,
till täckande av vissa ännu ej av fångvårdsstyrelsen
till ersättande anmälda förskott å tilläggsstat för år
1919 såsom förslagsanslag, högst, beräkna ett belopp
av ............... .............................................. kronor 88,000.

Vid bifall till de av mig sålunda framställda förslagen skulle för
tillfredsställande av de medelsbehov, som böra under andra huvudtiteln
tillgodoses genom anslag å tilläggsstat för år 1919, erfordras ett belopp
av sammanlagt ......................................................... kronor 9,142,500.

Till jämförelse kan nämnas, att 1918 års tillläggsstat,
så vitt angick andra huvudtiteln, slutade
å ett belopp av....................................................................... » 3,459,564.

Vad departementschefen uti detta ärende, med
instämmande av statsrådets övriga ledamöter, yttrat

Andra huvudtiteln. 1919 års tilläggsstat.

och hemställt täcktes Hans Maj:t Konungen gilla och
bifalla; och skulle utdrag av statsrådsprotokollet, såvitt
ärendet angick, överlämnas till finansdepartementet till
ledning vid avfattandet av Kungl. Maj:ts proposition
till riksdagen angående tilläggsstat för år 1919.

Ur protokollet:

Tvär Brynolf.

Andra huvudtiteln: 1919 års tilläggsstat.

A. Rättsskipningen.

Göta hovrätt: Kronor. Sida.

1. Extra division ...................................................................... 34,000 2

Hovrätten över Skåne och Blekinge:

2. Extra division........................................................................ 31,500 2

Krigsrätterna:

3. Förstärkning av anslaget till civil personal vid rege ments-

och stationskrigsrätterna................................... 32,000 6

Övriga anslag:

4. Förstärkning av hovrätternas arbetskrafter m. m. ........ 43,000 6

B. Fångvården.

1. Förstärkning av förslagsanslaget till fångars vård och

underhåll ............................. 1,400,000 7

2. Bostadshus för befattningshavare vid centralfängelset i

Malmö .............................................................................. 170,000 7

3. Bostadshus för bevakningspersonal vid centralfängelset

i Mariestad ...................................................................... 50,000 12

4. Uthuggning av cellfönster vid straffängelset i Gävle .... 18,000 16

5. Tillbyggnad vid kronohäktet i Luleå ............................... 50,000 17

6. Byggnadsarbeten vid centralfängelset å Långholmen .... 150,000 17

7. Koloni för straffångar vid Singeshult............................... 50,000 17

8. Nya fångvårdsanstalter........................................................ 400,000 28

C. Uppfostringsanstalter för minderåriga förbrytare.

1. Byggnadsarbeten m. m. vid statens uppfostringsanstalt

å Bona .............................................................................. 1,302,000 29

2. Utökning av Bonaanstaltens jordområde m. m............. 339,000 48

3. Ökat anstaltsutrymme m. m............................................. 485,000 49

Transport 4,554,500

Andra huvudtiteln: 1919 års tilläggsstat. 55

Kronor. Sida.
Transport 4,554,500

D. Diverse.

1. Tillfällig lönereglering för vissa befattningshavare ........ 700,000 50

2. Förstärkning av de till avlönande av vissa extra befatt ningshavare

m. m. anvisade medel............................... 100,000 51

3. Krigstidstillägg och krigstidshjälp .................................... 3,700,000 51

4. Täckande av vissa ännu ej anmälda förskott ................ 88,000 52

Summa 9,142,500

Sammanfattning............................................................................................ 52

Tredje huvudtiteln: 1919 års tillägg sstat.

Til läggsstaten för år 1919.

Tredje huvudtiteln.

Utdrag av protokollet över utrikesclepartementsärenden, hållet inför
Hans Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott
den 9 januari 1919.

Närvarande:

Hans excellens herr statsministern Eden,

Hans excellens herr ministern för utrikes ärendena Hellre»,
Statsråden: Petersson,

Schotte,

Petrén,

Nilson,

Löfgren,

friherre Palmstikrna,

Rydén,

Under,

Thorsson.

Herr ministern för utrikes ärendena anhöll härefter att få underställa
Kungl. Maj:ts prövning de särskilda medelsbehov, som under tredje
huvudtiteln borde tillgodoses genom anslag å tilläggsstat för år 1919.

o o O oo

Bihang till riksdagens protokoll 1919. 1 samt. 2 haft. {Kr 2.)

K .—190295

Tredje huviultiteln: 1919 års tilläggsstat.

A. Departementet.

1. Förstärkning av det ordinarie anslaget till departementet, föranledd av
föreslagen omorganisation av detsamma.

[1.] I avvaktan på proposition till riksdagen angående omorganisation av

Förstärk- utrikesdepartementet har det för departementet uppförda ordinarie anslaget
nordinarie ^ör 1920 beräknats till 307,200 kronor. Då avsikten är att bringa omorgaanslaget
till nisationen i verkställighet redan från och med den 1 oktober 1919, torde
litetar}öran-~ en fjärdedel av nämnda anslagsbelopp, med framräknande av eu fjärdedel
ledd av före- av den däri ingående posten till avlöningsförbättring åt kvinnliga biträden
organisation & 4,800 kronor, eller således 75,600 kronor böra beräknas å tilläggsstat för
''av det- 1919, dock med avdrag av vad på sista kvartalet av nämnda år belöper
samma. ay (je p£ sanmul ftrs ordinarie stat uppförda anslag till departementet å
dels 164,700 kronor och dels, till avlöningsförbättring för vissa vaktmästare
in. fl. 2,400 kronor eller således 41,775 kronor. Skillnaden, uppgående
till 33,825 kronor eller i avrundat belopp 35,000 kronor, torde följaktligen
böra beräknas å tilläggsstat för 1919.

Bland de extra anslagen för 1920 är av de sakkunniga till »extra
avlöningstillägg åt vissa befattningshavare i departementet m. in.» beräknat
ett belopp av 40,000 kronor. Även detta anslag måste till en fjärdedel
beräknas å tilläggsstat för 1919. För liknande ändamål finnes emellertid
redan, ehuru under annan rubrik, för 1919 uppfört ett extra anslag av
något större belopp eller 51,550 kronor, varav på sista kvartalet belöper
12,887 kronor 50 öre. Då, såsom ovan nämnts, endast en fjärdedel av

40,000 kronor eller 10,000 kronor behöver beräknas för sista kvartalet,
skulle för detta kvartal till synes uppkomma ett överskott av 2,887 kronor
50 öre. Då emellertid en tillfällig löneförbättring, motsvarande den
tillfälliga lönereglering, som, enligt vad här nedan under punkt 2 sägs,
skulle tillkomma vissa ordinarie befattningshavare i statsdepartementen,
centrala verk, hovrätterna och andra grenar av den civila statsförvaltningen,
synes under de tre första kvartalen av 1919 böra beredas jämväl de befattningshavare
inom utrikesdepartementet, till vilka avlöning utgår av
ovannämnda, å extra stat uppförda anslag å 51,550 kronor, torde intet
överskott för det sista kvartalet bliva att påräkna.

På grund av vad jag sålunda anfört, hemställer jag, att Eders Kung!.
Maj:t måtte föreslå riksdagen

att, i avvaktan på den proposition, som kan komma
att avlåtas angående omorganisation av utrikesdeparte -

Tredje huvudtiteln: 1919 års tillägg sstat. b

mentet, till förstärkning av det ordinarie anslaget till [ ^ • )

departementet, föranledd av föreslagen omorganisation av
detsamma, å tilläggsstat för år 1919 beräkna ett förslagsanslag
av 35,000 kronor.

2. Tillfällig lönereglering för vissa ordinarie befattningshavare inom den

civila statsförvaltningen.

Under åberopande av vad förut denna dag till statsrådsprotokollet
över finansärenden anförts i fråga om beredande av tillfällig löneregleriii löneregleför
ordinarie befattningshavare i statsdepartementen, centrala ämbetsverk,
hovrätterna och andra grenar av den civila statsförvaltningen, och med h0ffa\t_
erinran att, medan ifrågavarande lönereglering för de tre första kvartalen nmgshavare
av år 1919 beräknas böra tillkomma de ordinarie befattningshavare inom J™
utrikesdepartementet, vilka enligt angivna, för samtliga departement gäl- förvalta nlande
grunder skola därav komma i åtnjutande, samma reglering, för den
händelse den ifrågasatta omorganisationen av utrikesdepartementet vinner
riksdagens bifall från och med" in gången av oktober månad 1919, för sista
kvartalet av nämnda år endast är erforderlig för en del av de ordinarie
befattningshavarna i departementet, hemställer jag, att Eders Kungl. Maj:t
måtte föreslå riksdagen

att, i avvaktan på den proposition i ämnet, som
kan varda riksdagen förelagd, för beredande a v tillfällig
lönereglering under är 1919 åt vissa ordinarie befattningshavare
inom den civila statsförvaltningen å tilläggsstat
för år 1919 under tredje huvudtiteln såsom förslagsanslag
beräkna ett belopp av 22,100 kronor. 3

3. Förstärkning av de till avlönande av vissa ext ra befattningshavare inom den
civila statsförvaltningen samt till vikariatsersättningar in. in. anvisade medel.

Under åberopande av vad förut denna dag till statsrådsprotokollet
över finansärenden anförts i fråga om förstärkning av de till avlönande
av vissa extra befattningshavare inom den civila statsförvaltningen samt
till vikariatsersättningar m. m. anvisade medel, hemställer jag, att Eders
Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att, i avvaktan på den proposition i ämnet, som
kan varda riksdagen förelagd, till förstämning av de

[3.]

Förstärkning
av dr
till avlönande
av vissa
extra befattningshavare

inom den
civila statsförvaltningen
samt
till vikariatsersättningar
in. in.
anvisade,
medel.

Tredje huvudtiteln: 1919 års tilläggsstat.

till avlönande av vissa extra befattningshavare inom deri
civila statsförvaltningen samt till vikariatsersättning av
m. m. anvisade medel å tilläggsstat för år 1919 under
tredje huvudtiteln såsom förslagsanslag beräkna ett belopp
av 4,000 kronor.

It. Sveriges representation i utlandet.

1. Avlöningstillägg åt legationssekreteraren i Helsingfors.

^ förslag av Kungl. Maj:t beslöt 1918 års lagtima riksdag att på
tillägg ^at p^at uppföra avlöningar för eu minister och eu legationssekreterare

legations- i Helsingfors. Avlöningen för den senare bestämdes till 7,900 kronor, därav
“fYlehtn™ 5,400 kronor 1 lö.n och 2,500 kronor i tjänstgöringspenningar.

fors. Ministern i Helsingfors har nu i skrivelse den 26 sistlidne novem ber

anfört, bland annat, att, så vitt han hade sig bekant, näppeligen någonstädes,
om man undantoge Ryssland, levnadskostnaderna under kriget
stigit så högt som i Finland. På grund av kursen å finska mark, som
dock under senaste tiden rätt avsevärt stigit, reducerades i någon män
prisförhöjningen, men levnadskostnaderna torde, även med hänsyn tagen
till _ detta förhållande, få betraktas såsom synnerligen höga. Då någon
möjlighet ej förefunnes för legationssekreteraren att med den nuvarande
lönen bestrida de nödvändiga levnadskostnaderna utan avsevärd ekonomisk
uppoffring, hemställde ministern, att ett extra ortstillägg av 2,100 kronor
måtte från och med nästa år tilldelas legationssekreteraren.

Denna framställning synes mig i hög grad beaktansvärd. Lönen
för legationssekreteraren i Helsingfors är utan tvivel under nuvarande förhållanden
alltför låg. Den bestämdes till samma belopp som de för legationssekreterarna
i Köpenhamn och Kristiania å stat uppförda avlöningar.
Levnadskostnaderna i Helsingfors hava dock under det sista året stigit
ojämlörligt mycket mera än levnadskostnaderna i de båda nyssnämnda
städerna. Jag anser därför, att en förhöjning av legationssekreterarens i
Helsingfors avlöning bör vidtagas; och torde det av ministern föreslagna
belopp av 2,100 kronor vara skäligt, varigenom avlöningen skulle komma
att uppgå till 10,000 kronor för år. Lönetillägget torde böra utgå såsom
ett extra ortstillägg. Då man emellertid ej kan bedöma, huru länge de
nuvarande höga kostnaderna kunna komma att fortfara, anser jag, att löneförhöjningen
bör fastställas endast för 1919 och uppföras på tilläggsstat
för detta år.

Tredje huvudtiteln: 1919 års tillägysstat.

På grund av vad jag sålunda anfört får jag hemställa, att Eders
Kungl. Maj:t täcktes föreslå riksdagen

att för höjning av legationssekreterarens i Helsingfors
avlöning å tilläggsstat för år 1919 uppföra ett
förslagsanslag, högst, av 2,100 kronor.

2. Upprättande av vissa nya konsulat i utomeuropeiska länder.

Under åberopande av vad jag i det vid årets statsverksproposition
fogade statsrådsprotokoll över utrikesdepartementsärenden anfört (sid. 6),
får jag hemställa, att Eders Kung]. Maj:t måtte föreslå riksdagen,

att, i avvaktan på den proposition, som kan komma
att avlåtas angående, bland annat, anslag för upprättande
av vissa nya konsulat i utomeuropeiska länder,
för ändamålet å tilläggsstat för år 1919 såsom förslagsanslag,
högst, beräkna ett belopp av 23,000 kronor.

3. Kontorskostnadsersättningar åt lönade konsuler.

Under hänvisning till vad jag under punkten 14 i det vid årets statsverksproposition
fogade statsrådsprotokoll över utrikesdepartementsärenden
anfört, får jag hemställa, att Eders Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att för bestridande av kontorskostnadsersättningar
åt lönade konsuler å tilläggsstat för år 1919 anvisa ett
förslagsanslag, högst, av 8,600 kronor.

4. Kontorskostnadsersättningar .åt vissa nya konsuler i utomeuropeiska

länder.

att, i avvaktan på den proposition, som kan komma
att avlåtas angående, bland annat, anslag till kontorskostnadsersättningar
åt vissa nya konsuler i utomeuropeiska

[4-]

[5.]

Upprättande
av vissa
nyakonsulat
i utomeuropeiska
länder.

[6.]

Konto rskostnadsersättningar

åt lönade
konsuler.

Kontorskostnadsersättningar

åt vissa nya
konsuler i
utom euro
peiska länder.

Tredje huvudtiteln: 1919 års tilläggsstat.

länder, för andamålet å tillläggsstat för år 1919 såsom
förslagsanslag, högst, beräkna ett belopp av 2,500 kronor.

5. Extra diplomat- och konsulsaspiranter.

Efat doch°'' Under åberopande av vad jag i det vid årets statsverksproposition

''konsuls- fogade statsrådsprotokoll över utrikesdepartementsärenden anfört (sid. 6),
aspiranter. f;''ir jag hemställa, att Eders Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen,

att, i avvaktan på den proposition, som kan komma
att avlåtas angående, bland annat, anslag till extra diplomat-
och konsidsaspiranter, för ändamålet å tilläggsstat
för år 1919 såsom förslagsanslag, högst, beräkna ett
belopp av 4,750 kronor.

G. Höjt arvode åt militärattachén i Paris ävensom arvoden ocli reseersättningar
åt marinattachéerna i London samt i Paris och Haag.

[9.] För ifrågavarande ändamål beviljade nästlidet års lagtima riksdag å

Höjt arvode tilläggsstat för samma år under tredje huvudtiteln ett förslagsanslag av
attachén i 18,200 kronor.

Paris även- Då ifrågavarande arvoden och reseersättningar även för år 1919

S°ochTester-1 torde vara erforderliga, får jag hemställa, att Eders Kungl. Maj:t måtte
sättningar föreslå riksdagen

att å tilläggsstat för år 1919 bevilja ett förslagsanslag
av 18,200 kronor dels till förhöjning av militärattachéns
i Paris arvode med 750 kronor i månaden,
dels ock till arvoden åt marinattachéerna i London
samt i Paris och Haag med 300 kronor i månaden
för vardera ävensom till reseersättningar åt sistnämnda
två attachéer. 7

7. Extra handelsattachéer.

[10]. Under åberopande av vad jag i det vid årets statsverksproposition

Extra /tara-fogade statsrådsprotokoll över utrikesdepartementsärenden anfört (sid. 6),
delmtta- f&r jag hemställa, att Eders Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

attachéerna
i London
samt i Paris
och Haag.

Tredje huvudtiteln: 1919 dvs tilläggsstat.

att, i avvaktan på den proposition, som kan komma [10.]
att avlåtas angående, bland annat, anslag till extra
handelsattachéer, för ändamålet å tilläggsstat för år 1919
såsom reservationsanslag beräkna ett belopp av 43,750
kronor.

8. Sociala attachéer.

Under åberopande av vad jag i det vid årets statsverksproposition [11.]
fogade statsrådsprotokoll över utrikesdepartementsärenden anfört (sid. 6), Sociala åttafår
jag hemställa, att Eders Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen, chfrr att,

i avvaktan på den proposition, som kan komma
att avlåtas angående, bland annat, anslag till sociala
attachéer, för ändamålet å tilläggsstat för år 1919 såsom
reservationsanslag beräkna ett belopp av 17,500 kronor.

t). Extra biträden, kanslivaktmästare och andra utgifter vid beskickningar

och konsulat.

hänvisning

till vad jag under punkten 20 i det vid årets [12.]

Under

statsverksproposition _ _

ärenden anfört, får jag hemställa, att Eders Kungl. Maj:t måtte föreslå Vaktmästare
riksdagen

fogade statsrådsprotokoll över utrikesdepartements-Extra biträ -

e -----------—> — ------ -----o*

och andra
utgifter vid
bcskicknin att

för extra biträden, kanslivaktmästare och andra g r othtonutgifter
vid beskickningar och konsidat å tilläggsstat för
år i 919 anvisa ett förslagsanslag, högst, av 4,000 kronor.

10. Tillfälliga diplomatiska och konsulära poster i utlandet.

Under åberopande av vad jag i det vid årets statsverksproposition [13.]
fogade statsrådsprotokoll över utrikesdepartementsärenden anfört (sid. 6), Tillfälliga
får jag hemställa, att Eders Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen, skaocTkm sulära

påsatt,
i avvaktan på den proposition, som kan komma ter l(1f,t!au''
att avlåtas angående, bland annat, anslag för inrättande
vid oförutsedda behov av tillfälliga diplomatiska och

Tredje huvudtiteln: 1919 års tillägg sstat.

[13.] konsulära poster i utlandet, för ändamålet å tilläggsstat

för år 1919 beräkna ett förslagsanslag, högst, av 37,500
kronor.

11. Upprätthållande av vissa nya konsulat i Ryssland.

[14.] Under åberopande av vad jag under punkten 9 i det vid årets

hållande av slalsverksproposition fogade statsrådsprotokoll över utrikesdepartements vism

nya ärenden anfört, får jag hemställa, att Eders Kungl. Maj:t måtte föreslå

konsulat i riksdagen
Hyss land. °

att medgiva, att tillförordnade konsulerna i Omsk,
Kiew och Samara må under 1919, även därest desamma
tjänstgöra å annan ort inom Ryssland än å konsulsstationen,
uppbära fulla löneförmåner av det å 1919 års
riksstat uppförda extra anslag till upprätthållande av
vissa nya konsulat i Ryssland.

C. Tntcni.ationella byråer in. in.

1. Riksdagens interparlamenturiska grupp.

[15.] Under åberopande av vad jag under punkten 25 i det vid årets

Riksdagens statsverksproposition fogade statsrådsprotokoll över utrikesdepartementsmtirparla-
ärenden anfört, får jag hemställa, att Eders Kungl. Maj:t måtte föreslå
grupp, riksdagen

att såsom bidrag till bestridande av kostnader för
riksdagens interparlamentariska grupp å tilläggsstat för
år 1919 anvisa ett förslagsanslag, högst, av 8,000 kronor.

I). Diverse.

1. Hemliga utgifter.

[1Ö.] Under åberopande av vad jag under punkten 30 i det vid årets

Hemliga ut- statsverksproposition fogade statsrådsprotokoll över utrikesdeparteraentsgifter.
ärenden anfört, får jag hemställa, att Eders Kungl. Maj:t täcktes föreslå
riksdagen

Tredje huvudtiteln: 1919 dvs tilläggsstat.

att för hemliga utgifter å tilläggsstat för år 1919 [16.]

anvisa ett förslagsanslag, högst, av 50,000 kronor.

2. Krigstidstillägg och krigstidshjiilp.

Under åberopande av vad förut denna dag till statsrådsprotokollet [17.]

över finansärenden anförts i fråga om behovet av anslag å 1919 års till- Krigstids-^

läggsstat för täckande av kostnader för krigstidstillägg och krigstidshjälp
under samma år åt befattningshavare i statens tjänst, hemställer jag, att Wr Eders

Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att, i avvaktan på den proposition i ärendet, som
kan bliva riksdagen förelagd, till täckande av kostnader
för krigstidstillägg och krigstidshjälp under år 1919 åt
befattningshavare i utrikesdepartementet samt vid beskickningar
och konsulat å tilläggsstat för år 1919
såsom förslagsanslag beräkna ett belopp av 500,000
kronor.

Summan av de utav mig å tilläggsstaten för år 1919 under tredje
huvudtiteln tillstyrkta anslag uppgår till 781,000 kronor.

Statsrådets övriga ledamöter biträdde vad herr ministern för utrikes
ärendena sålunda hemställt;

Och behagade Hans Maj it Konungen härtill i
nåder lämna bifall samt föreskriva, att avskrift av detta
protokoll skulle till finansdepartementet överlämnas för
att tjäna till ledning vid avfattandet av Kungl. Maj:ts
nådiga proposition till riksdagen angående tilläggsstat
för år 1919.

Ur protokollet:
0. Ramel.

Bihang till riksdagens protokoll 1919. 1 sand. 2 käft. (År 2.)

INNEHÅLLSFÖRTECKNING.

Tilläggsstat för år 1919.

Tredje huvudtiteln.

		Extra
	A. Departementet.	anslag kronor	Sid.
1.	Förstärkning av det ordinarie anslaget till departementet, föranledd
	av föreslagen omorganisation av detsamma...............	r) 35,000	2.
2.	Tillfällig lönereglering för vissa ordinarie befattningshavare inom
	den civila statsförvaltningen........	Ö 22,100	3.
41 Ö.	Förstärkning av de till avlönande av vissa extra befattningshavare
	inom den civila statsförvaltningen samt till vikariatsersättningar m. m. anvisade medel__________	Ö 4,000	»
	B. Sveriges representation i utlandet.
1.	AvlÖningstillägg åt legationssekreteraren i Helsingfors_________________	2,100	4.
2.	Vissa nya konsulat i utomeuropeiska länder .	Ö 23,000 8,600	5.
3.	Kontorskostnadsersättningar åt lönade konsuler	»
4.	Kontorskostnadsersättningar åt vissa nya konsuler i utomeuropeiska
	länder..............	Ö 2,500	»
5.	Extra diplomat- och konsulsaspiranter	*) 4,750	6.
6.	Höjt arvode åt militärattachén i Paris ävensom arvoden och rese-
	ersättningar åt marinattachéerna i London samt i Paris och Haag..............	18,200	»
7.	Extra handelsattachéer	*) 43,750	»
8.	Sociala attachéer........	*) 17,500	7.
9.	Extra biträden, kanslivaktmästare och andra utgifter vid beskick-
	ningar och konsulat.. .	4,000	»
10.	Tillfälliga diplomatiska och konsulära poster i utlandet .	L 37,500	»
11.	Vissa nya konsulat i Ryssland.	—	8.

‘) Beräknat belopp.

		Extra anslag kronor	Sid.
\ !	C. Internationella byråer m. m.
1.	Riksdagens interparlamentariska grupp_____________________________	8,000	8. i
	D. Diverse.
1.	Hemliga utgifter_________________________________________________________	...... 50,000	*
2.	Krigstidstillägg och krigstidshjälp____________________________________	______>>500,000	9.

*) Beräknat belopp.

•Stockholm 1919. Kung! Boktryckeriet. P. A. Norstedt & Söner.

190241

Fjärde huvudtiteln: 1919 års tilläggsstat.

Fjärde huvudtiteln.

Utdrag av protokollet över lantförsvarsärenden, hållet inför
Hans Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott
den 9 januari 1919.

Närvarande:

Hans excellens herr statsministern Eden,

Hans excellens herr ministern för utrikes ärendena Hellner,

Statsråden Petersson,

Schotte,

Petrén,

Nilson,

Löfgren,

friherre Palmstierna,

Rydén,

Undén,

Thorsson.

Departementschefen, statsrådet Nilson, anhöll härefter att få underställa
Kungl. Maj:ts prövning de särskilda medelsbehov, som under
fjärde huvudtiteln borde tillgodoses genom anslag å tilläggsstat för år
1919, och att i sammanhang därmed få föredraga följande till Kungl.
Maj:t inkomna skrivelser, nämligen:

arméförvaltningens underdåniga skrivelse den 31 augusti 1918 angående
lantförsvarets medelsbehov för år 1920, i vad samma skrivelse
avsåge anvisande av medel dels till förstärkning av följande i 1919 års
riksstat upptagna anslag, nämligen anslaget till arméförvaltningeri, anslagen
till krigshögskolor m. fl. undervisningsanstalter, anslaget till vissa
utbildningskurser vid skjutskolan för infanteriet och kavalleriet, anslaget
till hyra, expenser m. m. vid truppförbanden, anslaget till arméns byggnader,
mötesfält och kommendantskapsutgifter samt fortifikationens övBihang
till riksdagens protokoll 1919. 1 sand. 2 käft. 4185 is 1

Fjerde huvudtiteln: 1919 års tilläggsstat.

ningar och materiel m. m., anslaget till merkostnader för komplettering
av viss ingen] örmateriel, anslaget till merkostnader för anskaffning av
viss ingen]örmateriel, vartill medel anvisats av statsverkets värnskattefond,
anslaget till remontering in. in. samt anslagen till skrivmaterialier,
expenser, bränsle, lyse m. m. vid vissa verk och inrättningar,
dels ock till fackutbildningskurser för värnpliktiga tandläkare och apotekare,
inventarier för Norrbottens kavallerikårs kasernetablissemang, möbler
m. in. för Bohusläns regementes underofficers- och manskapsmässar,
iståndsättande av ett skadat pansartorn i Bodens fästning, merkostnader
för järnvägsanläggning till Åkers krutbruk, underhåll av utfartsvägarna
till militärvägen Boden—Lappträsk samt nytt stall vid Norrlands
dragonregemente;

chefens för generalstaben underdåniga skrivelse den 30 augusti
1918 angående särskilt anslag till generalstaben för år 1919;

chefens för skjutskolan för infanteriet och kavalleriet underdåniga
skrivelse den 17 augusti 1918 angående anvisande av tilläggsanslag
till skjutskolan för år 1919, ävensom vederbörande myndigheters däröver
avgivna yttranden;

chefens för Bohusläns regemente underdåniga skrivelse den 10
april 1918 angående anslag till möbler in. m. till manskaps- och underofficersmässar,
ävensom vederbörande myndigheters däröver avgivna
utlåtanden;

arméförvaltningens fortifikationsdepartements underdåniga skrivelse
den 8 november 1918 angående anvisande av medel för nödiga reparationsarbeten
å bad- och tvättinrättningar vid Upplands infanteriregemente
och Värmlands regemente;

arméförvaltningens intendentsdepartements underdåniga skrivelse
den 13 september 1918 angående ytterligare höjning av remontpriset
år 1919; samt

chefens för generalstaben särskilda underdåniga skrivelse den 31
oktober 1918 angående anvisande av medel för arméns krigskarteutrustning
år 1919, ävensom arméförvaltningens civila departements däröver
avgivna utlåtande.

Departementschefen yttrade härefter följande:

A. Arméförvaltningen.

1. Förstärkning av anslaget till arméförvaltningen.

1 enlighet med vad jag under punkten 2 i det vid årets statsverksproposition
fogade statsrådsprotokollet över lantförsvarsärenden

Fjärde huvudtiteln: 1919 års tilläggsstat. 3

anfört, får jag hemställa, det täcktes Eders Kungl. Maj:t föreslå riks- [1.]
dagen

att till förstärkning av anslaget till arméförvaltningen
å tilläggsstat för år 1919 bevilja ett förslagsanslag
av högst 10,990 kronor.

B. Generalitet, staberna m. m.

1. Förstärkning av reservationsanslaget till generalstabens övningar, [2.]

expenser m. m.

Under åberopande av vad jag under punkten 4 uti det vid årets
statsverksproposition fogade statsrådsprotokollet över lantförsvarsärenden
anfört, får jag hemställa, det täcktes Eders Kungl. Maj:t föreslå
riksdagen

att för förstärkning av reservationsanslaget till generalstabens
övningar, expenser m. m. å tilläggsstat för år
1919 anvisa ett förslagsanslag av högst 7,800 kronor.

c. Undervisningsverken.

1. Förstärkning av reservationsanslagen till krigshögskolor m. fl. [3.]

undervisningsanstalter.

I anslutning till vad jag under rubriken »Vissa av kristiden påkallade
förstärkningsanslag» i det vid årets statsverksproposition fogade
statsrådsprotokollet över lantförsvarsärenden anfört, får jag hemställa,
det täcktes Eders Kungl. Maj:t föreslå riksdagen

att till förstärkning av reservationsanslag en till krigshögskolor
m. fl. undervisningsanstalter å tilläggsstat för år
1919 anvisa ett förslagsanslag av högst 65,425 kronor.

Ifrågasatt förstärkning av reservationsanslaget till vissa utbildningskurser [4 ]
vid skjutskolan för infanteriet och kavalleriet.

För anordnande under år 1919 av vissa utbildningskurser vid skjutskolan
för infanteriet och kavalleriet anvisade nästlidet års riksdag å
extra stat för år 1919 ett reservationsanslag av 51,800 kronor.

[4-]

Framställning
av chefen för
infanteriskjutskolan.

Fjärde huvudtiteln: 1919 års tilläggsstat.

Anslaget var beräknat på följande sätt:

till kulsprutekurser för subalternofficerare samt kompanichefer
och majorer ......................................... kronor 20,800: —

» en kurs för utbildning i skjutning och eldstrid

vintertid (vinterkurs) .............................................. » 15,000: —

» en kurs för utbildning av underofficerare i skjutning
och eldstrid......................................................... » 16,000: —

Summa kronor 51,800: —

Uti underdånig skrivelse den 17 augusti 1918 har nu chefen för
skjutskolan för infanteriet och kavalleriet gjort framställning om anvisande
av ytterligare medel för ifrågavarande kurser samt till stöd därför
anfört följande:

Beräkningen av de för nämnda kurser erforderliga medlen, vilken
ursprungligen verkställts vid infanteriskjutskolan, hade ägt rum redan
under sommaren 1917. Vid uppgörandet av densamma hade sålunda
icke kunnat tagas hänsyn till den prisstegring, som särskilt de senaste
åren gjort sig gällande beträffande utgiftsposterna för nämnda kurser
och en på grund därav erforderlig ökning. Därtill komme, att den
betydande höjningen av järnvägs- och skjutstaxorna ävenledes nödvändiggjorde
de för nämnda kurser beviljade medlens ökande.

Vid framläggandet av anslagsäskandena för kulsprutekurserna hade
kostnaderna varit uppdelade på följande anslagsposter med nedan angivna
belopp, nämligen:

Subalternofjicerskursen:

Avlöningar och arvoden..................... kronor 6,406: —

Rese- och traktamentsersättningar ... » 3,600: —

Hästlega ................................................... » 500: —

Markskador ............................................. » 1,200: —

Målskjutningsmateriel........................... x> 1,000: —

Hyra ..............................:......................... » 700: —

Expenser.................................................. j> 200: —

Oförutsedda utgifter.............................. x> 394: —

Kompanichef skursen:

Avlöningar och arvoden ..................... kronor 2,366: —

Rese- och traktamentsersättningar ... » 1,200: —

Ammunition............................................. » 1,120: —

Oförutsedda utgifter............................ » 814: —

kronor 14,000: —

» 5,500: —

Fjärde huvudtiteln: 1919 års tilläggsstat.

Majorskursen:

Avlöningar................................................ kronor 420: —

Rese- ock traktamentsersättningar ... » 450: —

Oförutsedda utgifter..................... )>_430: — kronor 1,300:_

Summa kronor 20,800: —

Av de ovannämnda anslagsposterna syntes för avlöningar och arvoden
icke erfordras någon ökning, under förutsättning att den provisoriska
dagtraktamentsförhöjningen komme att såsom hittills bestridas
från särskilt anslag.

Titeln rese- och traktamentsersättningar, vilken upptagits till för
subalternofficerskursen 3,600 kronor, för kompanichefskursen 1,200 kronor
och för majorskursen 450 kronor, vore icke tillräcklig för att täcka
omkostnaderna å titeln i fråga. Enligt en approximativ beräkning, uppgjord
under förutsättning, att de nu gällande järnvägs- och skjutstaxorna
bleve oförändrade och att den provisoriska traktamentsförköjningen
bestredes från särskilt anslag, skulle det erforderliga tillägget

komma att utgöra

för subalternofficerskursen..................................................... kronor 3,600: —

» kompanichefskursen.......................................................... » 1,800: —

» majorskursen.......................................... » 900: —

För denna titel erfordrades således ett tilläggsanslag av sammanlagt
6,300 kronor.

Det för titeln hästlega upptagna beloppet vore på grund av nu
rådande avsevärda hästlejningskostnader otillräckligt och syntes böra
ökas med omkring 100 procent eller med 500 kronor.

I beräkningarna för subalternofficerskursen hade upptagits endast

1,200 kronor å titeln markskador m. fl. kostnader för skjutterräng.
Härvid hade förutsatts, att kursen skulle vara förlagd till något av
arméns skjutfält, och att således utgifterna å denna titel skulle bliva
de minsta möjliga. Då emellertid 1919 års kulsprutekurs kunde komma
att förläggas till annan plats än arméns skjutfält och sålunda skjutterräng
måste i ganska avsevärd grad förhyras, och då därjämte ersättningsanspråken
för upplåten mark och markskador hade stigit i samma
proportion som alla övriga utgifter, kunde denna anslagspost näppeligen
sättas lägre än till 3,000 kronor. Å denna anslagspost erfordrades alltså
ytterligare 1,800 kronor.

Titeln målskjutningsmateriel och iståndsättande av skjutbanor m. m.
vore på grund av prisstegringen å denna materiel i behov av en ök -

Fjärde huvudtiteln: 1919 års tilläggsstat.

ning, vars storlek kunde beräknas till 150 procent av det upptagna
anslaget eller till 1,500 kronor.

För år 1919 vore titeln hyra för lokaler (eventuellt inventarier)
upptagen till 700 kronor, ett belopp som enligt erfarenheterna från 1918
års vid Marma förlagda kulsprutekurs icke tillnärmelsevis vore tillräckligt
såsom skälig ersättning för upplåtna statsverket tillhöriga lokaler.
Då det därjämte med all sannolikhet på grund av det stora antalet
elever i 1919 års kulsprutekurser bleve nödvändigt att förhyra särskilda
lokaler utöver dem, som kronan eventuellt kunde komma att upplåta,
läge det i sakens natur, att detta anslag måste avsevärt höjas. Att
redan nu exakt kunna beräkna den erforderliga ökningens storlek, innan
förläggningsplatsen för kursen vore bestämd, läte sig givetvis icke göra.
Man syntes emellertid kunna förutsätta, att varhelst kursen bleve förlagd,
med all sannolikhet omkring 20 rum måste förhyras. Med en
beräkning av omkring 4 kronor för rum och dag skulle sålunda hyresbeloppet
per månad för nämnda rum belöpa sig på 2,400 kronor.
Beräknade man ersättningen för disponerandet av de statsverket tillhöriga
lokalerna till 2,000 kronor, häruti inräknat tvätt och rengöring av
såväl lokaler som sängservispersedlar m. m., kunde denna anslagspost
icke sättas lägre än (2,400 4- 2,000 =) 4,400 kronor. Ytterligare skulle
således behöva anvisas 3,700 kronor.

För veterinärvård vore icke särskilda kostnader upptagna. Härför
borde dock förslagsvis beräknas 300 kronor.

Titeln expenser borde på grund av nu rådande höga papperspriser
ökas med det upptagna tredubbla beloppet eller med 600 kronor.

Övriga anslagsposter, nämligen oförutsedda utgifter för samtliga
tre kurser samt ammunition för kompanichefskursen, syntes vara väl
avvägda och icke vara i behov av någon ökning.

En sammanfattning av det anförda gåve vid handen, att för 1919
års kulsprutekurser erfordrades följande tilläggsanslag, nämligen:

för	rese- och traktamentsersättningar...............	kronor	6,300	_
»	hästlega ........................................................		500	_
»	markskador .............................................		1,800	_
»	målskjutningsmateriel.....	»	1,500	—
i;	hyra.......................	»	3,700	—
»	veterinärvård ..................................................................	»	300	—
»	expenser .........................................................................		600	—
	eller sammanlagt	kronor	14,700	—

Fjärde huyudtiteln: 1919 års tilläggsstat.

Vid framläggandet av anslagsäskandena för vinterkursen hade
kostnaderna varit uppdelade på följande anslagsposter med nedan angivna
belopp, nämligen:

Daktraktamenten .................................................................. kronor 4,178: —

Rese- och traktamentsersättningar ................................... » 5,500: —

Hästlega, markskador och målskjutningsmateriel......... » 1,000: —

Ammunition ............................................................................. » 4,000: —

Oförutsedda utgifter.......................................................... » 322: —

Summa kronor 15,000: —

De beräknade anslagsposterna vore på grund av inträffade prisstegringar
icke tillräckliga, för att en vinterkurs skulle kunna anordnas.
En approximativ beräkning utvisade, att anslagsposterna till rese- och
traktamentsersättningar samt till hästlega m. m. ävensom till oförutsedda
utgifter måste ökas med minst 100 procent. Anslagsposterna
till dagtraktamenten och ammunition syntes däremot icke vara
i behov av ökning. Det för vinter kursen erforderliga tilläggsanslaget
skulle således, med beräkning att den provisoriska rese- och
traktamentsförhöjningen bestredes från särskilt anslag, belöpa sig till
6,822 kronor eller i runt tal 7,000 kronor.

De för underofjicerskursen beräknade omkostnaderna hade vid
framläggandet av anslagsäskandena varit uppdelade på nedannämnda
anslagsposter till följande belopp, nämligen:

Avlöningar och arvoden......................................................... kronor

Rese- och traktamentsersättningar .................................. i>

Hästlega..................................................................................... »

Markskador''............................................................................. »

Målskjutningsmateriel ............................................................ »

Expenser ............................................................................... »

Ammunition ............................................................................ »

Oförutsedda utgifter (inberäknat fyllnad till högre
dagtraktamente under de 8 första dagarna, därest
inkvartering icke kunde beredas genom kronans
försorg) .................................................................. »

3,225: —
3,400: —
400: —
600: —
400: —
200: —
6,400: —

1,375: —

Summa kronor 16,000: —

Visserligen hade ännu icke någon underofficerskurs ägt rum, från
vilken erfarenheter stode att erhålla beträffande ovannämnda anslags -

• [4-]

Inspektören
för infanteriet.

8 Fjärde huvudtiteln: 1919 års tilläggsstat.

posters tillräcklighet, men å andra sidan vore dessa anslagsposter fullt
jämförbara med dem, som upptagits för kulsprutekursen, varför således
den norm, som följts vid beräknandet av de ytterligare medel,
som på grund av dyrtiden vore erforderliga, syntes i stort sett kunna
finna tillämpning jämväl vid beräknandet av storleken av det tilläggsanslag,
som krävdes för underofficerskursen.

Med utgångspunkt härifrån och under förutsättning att den provisoriska
rese- och traktamentsförhöjningen bestredes från särskilt anslag,
skulle således anslagsposterna till avlöningar och arvoden, ammunition och
oförutsedda utgifter icke erfordra någon ökning. Av övriga anslagsposter
syntes anslagsposten till rese- och traktamentsersättningar icke kräva
större ökning än 50 procent, medan anslagsposterna till hästlega och expenser
borde ökas med 100 procent samt markskador och målskjutningsmateriel
med 150 procent. Den erforderliga ökningen av anslaget till
underofficerskursen skulle således uppgå till:

för rese- och traktamentsersättningar

» hästlega ...............................................

» markskador........................................

» målskjutningsmateriel........................

» expenser................................................

För anordnande under år 1919 av särskilda kurser vid skjutskolan
erfordrades således, utöver redan av riksdagen beviljade medel, följande

belopp, nämligen
för kulsprutekurserna .............	.............................................. kronor	14,700: —
» vinterkursen.........................	.............................................. »	7,000: —
» underofficerskursen.............	.............................................. »	3,800: —
	eller sammanlagt kronor	25,500: —

.............. kronor 1,700: —

.............. » 400: —

............. » 900: -

.............. » 600: —

.............. » 200: —-

Summa kronor 3,800: —

På grund av vad sålunda anförts, hemställde chefen för skjutskolan,
att för anordnande av de särskilda kurserna vid skjutskolan
under år 1919 måtte anvisas ett tilläggsanslag av 25,500 kronor.

Uti den 18 augusti 1918 avgivet yttrande har inspektören för infanteriet
tillstyrkt förevarande framställning under framhållande, att de
äskade beloppen syntes oundgängligen nödvändiga, för att ifrågavarande
utbildningskurser under år 1919 måtte kunna försiggå enligt plan.

Fjärde huvudtiteln: 1919 års tilläggsstat.

Arméförvaltningen har förklarat sig icke hava något att erinra mot
den gjorda framställningen, utom vad beträffade anslagsposten för
ammunition, vilken enligt skolchefens uppfattning icke skulle vara i
behov av någon ökning. För ifrågavarande utbildningskurser hade beräknats
följande kostnader för ammunition, nämligen:

för kulsprutekurser (kompanichefskursen) 14,000 pa -

troner å 8 öre =		kronor	1,120: —
)) vinterkursen 50,000	patroner å 8 öre =................	»	4,000: —
d underofficerskursen 80,000 patroner å 8 öre =	»	6,400: —
eller tillhopa	144,000 patroner å 8 öre =	= kronor	11,520: —

Då kostnaden per patron under år 1919 torde uppgå till 25 öre,
erfordrades således för 144,000 patroner 36,000 kronor eller i dyrtidstillägg
(36,000 — 11,520 =) 24,480 kronor.

Det erforderliga dyrtidstillägget till anslaget för vissa utbildningskurser
vid skjutskolan uppginge sålunda till

för kulsprutekurserna........................	.................................... kronor	14,700: —
» vinterkursen.................................	................................... »	7,000: —
x underofficerskursen.....................	................................... X	3,800: —
x ammunition .................................	................................... X	24,480: —
	Summa kronor	49,980: —

Vad först angår de beslutade kulspr utekur serna, torde det med hänsyn
till kulspruteutbildningen inom armén vara av vikt, att dessa komma
till stånd enligt den uppgjorda och av riksdagen godkäuda planen. Då
det för ifrågavarande kursers anordnande beräknade beloppet eller
20,800 kronor på grund av inträffade prisstegringar icke är tillräckligt,
torde för ändamålet ytterligare erforderliga medel böra beredas.

Enligt skolchefens beräkning skulle för kulsprutekursernas avhållande
erfordras ett ytterligare belopp av 14,700 kronor. Härtill komma, enligt
vad arméförvaltningen meddelat, ökade kostnader för de 14,000
patroner, som äro avsedda för den s. k. kompanichefskursen. Då kostnaderna
för dessa beräknats efter 8 öre per styck men numera måste
upptagas till 25 öre per styck, skulle för ändamålet erfordras ett belopp
av [14,000 x (25 — 8)=] 2,380 kronor. Sammanlagt skulle således
behövas ett tilläggsanslag av (14,700 + 2,380 =) 17,080 kronor.

Vid den granskning, jag underkastat nämnda beräkningar, har jag
icke funnit anledning till någon erinran. Jag anser mig dock böra
framhålla, att den beräknade merkostnaden är att anse såsom ett maximiBihang
till riksdagens protokoll 1919. 1 samt. 2 käft. 418518 2

[4-]

Armé förvaltningen.

Departements chefen.

• Fjärde huvudtiteln: 1919 års tiUäggsstat.

belopp, vilket torde kunna nedbringas, därest kurserna kunna förläggas
till en sådan plats, att några särskilda kostnader för markskador
och hyra ej behöva ifrågakomma.

Kulsprutekursernas anordnande skulle alltså medföra en kostnad
av tillhopa (20,800 + 17,080 =) 37,880 kronor.

Yad härefter vinterkursen angår, torde denna icke kunna enligt
den uppgjorda planen anordnas. På grund av det beslutade uppskovet
med årets beväringsrekrytskolor komma nämligen svårigheter att uppstå
för erhållande av erforderlig övningstrupp till kursen. Inspektören
för infanteriet har också gjort framställning om kursens inställande.
Vid sådant förhållande torde några ytterligare medel för denna kurs
icke böra äskas, utan synas de för densamma beviljade medlen, 15,000
kronor, lämpligen böra tagas i anspråk för bestridande av uppkommande
merkostnader för övriga kurser.

Vad slutligen underofficerskursen beträffar, anser jag denna vara av
sådan betydelse för underofficersutbildningen inom armén, att densamma
bör komma till stånd enligt den uppgjorda planen. För ändamålet erforderligt
tilläggsanslag torde därför böra beredas.

För ifrågavarande kurs har anvisats ett belopp av 16,000 kronor,
däri inräknade 6,400 kronor för 80,000 patroner å 8 öre. Enligt skolchefens
beräkning skulle för kursens anordnande erfordras ett ytterligare
belopp av 3,800 kronor. Härtill komma, enligt vad arméförvaltningen
meddelat, ökade kostnader för ammunition med [80,000 x (25 —
8)=] 13,600 kronor. Sammanlagt skulle alltså erfordras ett tilläggsanslag
av (3,800+13,600 =) 17,400 kronor.

Mot den av skolchefen beräknade merkostnaden av 3,800 kronor
har jag icke något att erinra. Däremot behöver något ammunitionsanslag
icke beräknas. Enligt vad chefen för skjutskolan meddelat, kan
nämligen den för underofficerskursen erforderliga ammunitionsmängden
tillhandahållas av skjutskolans från de ordinarie kurserna överblivna
ammunitionsförråd. Vid sådant förhållande torde jämväl det för underoffiéerskursen
redan anvisade anslaget kunna minskas med 6,400 kronor.
Hela kostnaden för kursens avhållande skulle alltså uppgå till
[(16,000 — 6,400) + (17,400 — 13,600)=] 13,400 kronor.

För kulsprutekursernas och underofficerskursens anordnande skulle
alltså erfordras ett belopp av tillhopa (37,880 + 13,400 =) 51,280 kronor.
Då det av riksdagen för de extra kursernas avhållande beviljade anslaget
utgör 51,800 kronor, behöver alltså något särskilt tilläggsanslag icke
av riksdagen äskas. Med hänsyn därtill att anslaget avsetts jämväl för
en vinterkurs, torde emellertid riksdagens medgivande till anslagets användande
på nu föreslaget sätt böra utverkas.

Fjärde huvudtiteln: 1919 års tilläggsstat.

Jag får alltså hemställa, det täcktes Eders Kungl. Maj:t föreslå [4.]
riksdagen medgiva,

att det för anordnande av vissa utbildning skurser
vid skjutskolan för infanteriet och kavalleriet å innevarande
års riksstat under fjärde huvudtiteln å extra
stat uppförda reservationsanslag om 51,800 kronor
må användas för bestridande av kostnaderna för anordnande
av endast vissa kulsprutekurser samt en
underofficerskurs.

2. Fackutbildningskurser för värnpliktiga tandläkare och apotekare.

I enlighet med vad jag under punkten 4 uti det vid årets stats- [5.]
verksproposition fogade statsrådsprotokollet över lantförsvarsärenden anfört,
får jag hemställa, det täcktes Eders Kungl. Maj:t föreslå riksdagen att

för anordnande av fackutbildningskurser för
värnpliktiga tandläkare och apotekare å tilläggsstat för
år 1919 anvisa ett reservationsanslag av 10,000
kronor.

D. Avlöning och rekrytering (truppförbanden),

arvoden m. m.

1. Förstärkning av reservationsanslaget till hyra, expenser m. m. [6.]

vid truppförbanden.

Under åberopande av vad jag under rubriken »Vissa av kristiden
påkallade förstärkningsanslag» uti det vid årets statsverksproposition
fogade statsrådsprotokollet över lantförsvarsärenden anfört, får jag hemställa,
det täcktes Eders Kungl. Maj:t föreslå riksdagen

att för förstärkning av reservationsanslaget till hyra,
expenser m. m. vid truppförbanden å tilläggsstat för år
1919 anvisa ett förslagsanslag av högst 125,350 kronor.

Fjiirde huvudtiteln: 1919 års tilläggsstat.

[7-]

Arméförvaltningens
framställning.

Departements chefen.

[8.]

Framställning
av chefen för
Bohusläns regemente.

E. Inténdenturen.

1. Inventarier för Norrbottens kavallerikårs kasernetablissemang.

För uppförande av kasernetablissemang i Boden för Norrbottens
kavallerikår beviljade 1915 års riksdag ett anslag av 478,000 kronor.

Arméförvaltningen har nu anmält, att enligt vad fortifikationsdepartementet
meddelat, komme nämnda etablissemang att bliva färdigt
för inflyttning under år 1919. Vid sådant förhållande erfordrades anskaffande
av för etablissemanget nödiga inventarier.

Kostnaderna därför kunde beräknas till 40,000 kronor, motsvarande
hälften av det belopp, som numera erfordrades för ett infanteriregementes
etablissemang. Då detta belopp behövde tagas i anspråk redan
under år 1919, syntes detsamma böra av riksdagen äskas å tilläggsstat
för sistnämnda år.

Vad sålunda föreslagits giver mig icke anledning till någon erinran.
Jag får alltså hemställa, det täcktes Eders Kungl. Maj:t föreslå riksdagen

att för inköp av inventarier för Norrbottens kavallerikårs
kasernetablissemang å tilläggsstat för år 1919
anvisa ett reservationsanslag av 40,000 kronor.

2. Möbler m. m. för Bohusläns regementes underofficers- och manskaps mässar.

Uti en till arméförvaltningens intendentsdepartement ingiven, till
Kungl. Maj:t ställd skrivelse den 10 april 1918 anmälde chefen för Bohusläns
regemente, att på grund av det sistförfluten årets avsevärda prisstegringar
i förening därmed, att uppförandet av regementets marketenteribyggnad
blivit försenat, de för möblering av underofficers- och manskapsmässarna
vid regementet anvisade medel visat sig otillräckliga för fyllandet
av de nödvändigaste behoven. För möblering av underofficersmässen
erfordrades sålunda ytterligare 1,000 kronor, och beträffande
manskapsmässen uppginge verkliga kostnaden enligt skrivelsen bifogad
plan för anskaffning av möbler m. m. till 16,452 kronor 90 öre. Balansräkningen
över regementets enskilda lägerkassas ställning den 31
december 1917 utvisade, att verkliga skulderna överstege den kontanta
behållningen med 19,337 kronor 2 öre. Då regementet bland annat

Fjärde huvudtiteln: 1919 års tilläggsstat. 13

måst förbinda sig att till arméns kasernbyggnadsnämnd erlägga över [8.]
16,600 kronor i och för anordnande av nödvändigtvis erforderliga källarlokaler
m. in. i ifrågavarande marketenteribyggnad, saknade regementet
för en längre tid framåt medel att bekosta manskapsmässens möblering.

På grund av vad sålunda anförts, hemställde regementschefen, dels
att för manskapsmässens möblering antingen ett belopp av 10,000 kronor
måtte ställas till regementets förfogande eller i annat fall att med betalningen
till kasernbyggnadsnämnden tillsvidare måtte få anstå, intill
dess enskilda lägerkassan kunde erlägga dessa medel, dels ock att för
underofficersmässens möblering måtto anvisas ytterligare 1,000 kronor.

I sammanhang härmed meddelade regementschefen, att de i en för
det dåvarande till marketenteri inredd lada befintliga bord och bänkar, som
medförts vid regementets flyttning från Backamo, vore nästan förslitna
och icke lämpade sig för möblering av ens något enstaka rum i den nya
marketenteribyggnaden, som beräknades bliva färdig till den 1 juli 1918.

•Uti häröver den 12 april 1918 avgivet yttrande förklarade sig Yttrande
chefen för tredje arméfördelningen tillstyrka bifall till den gjorda fram- Yredj^armé0''

Ställningen. fördelningen.

Sedan arméförvaltningens intendentsdepartement. i ärendet infordrat Yttrande
yttrande av arméns kasernbyggnadsnämnd, anförde kasernbyggnads- kaj’e^”énK
nämnden i skrivelse den 21 maj 1918, bland annat, att regementschefen nadsnärand.
begärt vissa utvidgningar av marketenteribyggnadens källarlokaler utöver
det allmänna byggnadsprogrammet; att då nämnden saknade medel
till dessa utvidgningar, regementschefen förklarat sig villig att ställa
erforderliga medel till förfogande, vilka skulle tagas ur den enskilda
lägerkassans tillgångar; samt att nämnden, som förskotterat ifrågavarande
kostnader, kunde lämna anstånd med betalningen av dessa kostnader
intill utgången av år 1918.

Med underdånig skrivelse den 14 juni 1918 överlämnade armé- Arméförvaltningens
intendentsdepartement handlingarna i ärendet samt an- förvaltningens
torde därvid tor egen del följande: departements

På framställning av regementschefen hade departementet förut för yttrande
ifrågavarande ändamål anvisat tillhopa 6,163 kronor, därav 3,705 kronor e°i9i8.Unl
för möblering av manskapsmässen och 2,458 kronor för underofficersmässens
möblering. Då med de nu högst avsevärt ökade prisen å alla
materialier m. m. de anslagna summorna icke vore tillräckliga, syntes
det nödvändigt, att ytterligare medel för ändamålet anvisades.

Enligt den vid regementschefens skrivelse fogade utredningen
skulle möbleringen av manskapsmässen kräva en kostnad av 16,452

14 Fjärde huvudtiteln: 1919 års tillägg sstat.

[8.] kronor 90 öre. Droges härifrån det redan anvisade beloppet 3,705
kronor, återstode 12,747 kronor 90 öre, vilket belopp vore erforderligt
för ändamålet i fråga. Då regementschefen hemställt, att av statsmedel
måtte anvisas allenast 10,000 kronor, berodde detta på, att felande beloppet
kunde bestridas av enskilda lägerkassan, och hade departementet
intet att häremot erinra under förutsättning, att samtliga inköpta möbler
och inventarier bleve kronans tillhörighet. Vad beträffade framställningen
om anvisande av ytterligare 1,000 kronor till möblering av undero
fficersmässen, hade departementet intet att däremot erinra.

Då departementet emellertid icke för ändamålet disponerade medel,
anhölle departementet att tillsvidare få förskjuta kostnaderna av kasernutredningsanslaget,
och att framställning sedermera, i sammanhang med
anmälandet av medelsbehovet under fjärde huvudtiteln för år 1920,
måtte göras om beviljande av motsvarande belopp under extra anslaget
till inventarier i nya kasernetablissemang.

Armé- Sedan härefter arméförvaltningens civila departement anbefallts att

fförevarande*8 inkomma med utlåtande i ämnet, har nu arméförvaltningen i sammanframstäUning.
bang med avgivandet av förslag rörande lantförsvarets medelsbehov för
år 1920 anfört, att då ifrågavarande ärende ännu icke varit föremål för
Kungl. Maj:ts prövning, hade medel för ändamålet hittills icke ställts
till regementschefens förfogande, och fråga syntes vara, om det numera
vore lämpligt att förskottera de ifrågakomna kostnaderna. Arméförvaltningen
ansåge sig i stället böra hemställa, att Kungl. Maj:t måtte
föreslå riksdagen att å tilläggsstat för år 1919 anvisa ovannämnda belopp,
11,000 kronor.

Departements- Enligt vad den i ärendet verkställda utredningen ådagalagt, finnas
chefen. jcke några tillgångar av statsmedel disponibla för gäldande av omförmälda,
genom den inträffade prisstegringen uppkomna merkostnader;
ej heller förmår regementets enskilda lägerkassa mer än till en ringa
del bära ifrågavarande utgifter. Vid sådant förhållande torde särskilda
medel för ändamålet böra av riksdagen äskas. Det erforderliga beloppet
eller 11,000 kronor, mot vilket jag icke har något att erinra, torde, på
sätt arméförvaltningen föreslagit, böra upptagas å tilläggsstat för innevarande
år.

Jag får alltså hemställa, det täcktes Eders Kungl. Maj:t föreslå
riksdagen

att för anskaffande av möbler m. m. för Bohusläns
regementes underofficers- och manskapsmässar å tilläggsstat
för ar 1919 anvisa ett reservationsanslag av

11,000 kronor.

Fjärde huvudtiteln: 1919 års tilläggsstat.

F. Artilleribehov.

1. Iståndsättande av ett skadat pansartorn i Bodens fästning. [9.]

Arméförvaltningen har anmält, att under skjutningar med brisant Arméförvaitammunition
i tornpjäser, tillhörande Bodens fästning, en krevad inträffat, “''ställning.111
därvid stora delar av pansartornet förstörts eller skadats. Av verkställda
undersökningar beträffande skadans uppkomst hade framgått, att
ingen kunde göras ansvarig för densamma. Då kostnaderna för tornets
iståndsättning uppginge till 40,000 kronor, men ordinarie vapenanslaget
icke lämnade tillgång till desammas bestridande, hemställde arméförvaltningen,
att Kungi. Maj:t måtte föreslå riksdagen att för ifrågavarande
ändamål å tilläggsstat för år 1919 anvisa förenämnda belopp,

40,000 kronor.

Uti sin särskilda underdåniga skrivelse den 31 augusti 1918 har
arméförvaltningen närmare redogjort för ifrågavarande anslagsäskande.

Det synes mig icke lämpligt att vidare än nu skett till statsråds- Departemectsprotokollet
redogöra för detta ärende; riksdagens vederbörande utskott chefen''
torde därom erhålla närmare upplysningar genom de handlingar, som
tillhandahållas utskottet. Då jag emellertid icke har något att erinra
mot arméförvaltningens framställning, får jag hemställa, det täcktes
Eders Kungl. Maj:t föreslå riksdagen

att för iståndsättande av ett skadat pansartorn i
Bodens fästning å tilläggsstat för år 1919 anvisa ett
reservationsanslag av 40,000 kronor.

2. Merkostnader för järnvägsanläggning till Åkers krutbruk. [10.]

Efter därom av Kungl. Maj:t i proposition till 1917 års riksdag
(nr 119) gjord framställning medgav riksdagen, att av fjärde huvudtitelns
allmänna besparingar ett belopp av högst 89,000 kronor finge
tagas i anspråk för anläggande av ett stickspår mellan Åkers styckebruks
järnvägsstation och Åkers krutbruk.

Fjärde huvudtiteln: 1919 års tilläggsstai.

[10.] Genom kung], brev den 4 maj 1917 anvisades därefter ett belopp

av högst 89,000 kronor för anläggande av ifrågavarande stickspår;
och skulle berörda belopp gäldas av fjärde huvudtitelns allmänna besparingar.

ArmAförvait- Arméförvaltningen har anmält, att ifrågavarande järnvägsanläggn''stsuning.
m" ning numera vore i det närmaste färdig. Anslaget komme dock på
grund av de oerhört stegrade material- och arbetspriserna att överskridas.
Att exakt angiva det belopp, som komme att erfordras utöver
anslaget, läte sig icke göra, då arbetet ej vore fullt slutfört och
exproprieringen med åtföljande värdesättning av erforderlig mark icke
ännu kunnat ske på grund av mellankommande hinder vid häradsrätten.
Enligt gjord beräkning syntes dock ytterligare komma att behöva disponeras
omkring 15,000 kronor, utgörande omkring 16,7 procent å den
beräknade kostnaden, vilket torde få anses vara en jämförelsevis låg
summa, då prisen endast å slipers, som erhållits genom domänstyrelsen,
och å grus, som levererats av Norra Södermanlands järnväg, samt å
spårväxlar sammanlagt överstege de i kostnadsförslaget efter dåvarande
priser beräknade med omkring 15,000 kronor, och sålunda höjningen
av endast dessa trenne poster motvägde den summa, varmed anslaget
kunde komma att överskridas. Med anledning härav hemställde arméförvaltningen,
att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen att för täckande
av ovannämnda merkostnad å tilläggsstat för år 1919 anvisa 15,000 kronor.

Departements- Under åberopande av vad sålunda förekommit och då fjärde huvudchefen.
titelns allmänna besparingar icke lämna tillgång till gäldande av de för
ifrågavarande ändamål erforderliga ökade kostnader, får jag hemställa,
det täcktes Eders Kungl. Maj:t föreslå riksdagen

att för bestridande av uppkommande merkostnader
för järnvägsanläggning till Åkers krutbruk å tilläggsstat
för år 1919 anvisa ett förslagsanslag av högst 15,000
kronor.

G. Fortifikationsbehov.

•

[11.] 1. Förstärkning av reservationsanslaget till arméns byggnader, mötesfäit

och kommendantskapsutgifter samt fortifikationens övningar och

materiel m. m.

I överensstämmelse med vad jag under rubriken »Vissa av kristiden
påkallade förstärkningeanelag» i det vid årets statsverksproposition

Mjärde huvudtiteln: 1919 års tilläggsstat. 17

fogade statsrådsprotokollet över lantförsvarsärenden anfört, får jag hem- [11.]
ställa, det täcktes Eders Kungl. Maj:t föreslå riksdagen

att till förstärkning av reservationsanslaget till arméns
byggnader, mötesfält och kommendantskapsutgifter
samt fortifikationens övningar och materiel in. in. å tillläggsstat
för år 1919 anvisa ett förslagsanslag av högst

36,000 kronor.

2. Underhåll av utfartsvägarna till militärvägen Boden—Lappträsk. [12.]

Under åberopande av vad jag under punkten 56 uti det vid årets
statsverksproposition fogade statsrådsprotokollet över lantförsvarsärenden
anfört, får jag hemställa, det täcktes Eders Kungl. Maj:t föreslå
riksdagen

att för underhåll av utfartsvägarna till militärvägen
Boden—Lappträsk å tilläggsstat för år 1919 anvisa ett
reservationsanslag av 3,400 kronor.

3. Merkostnader för komplettering av viss ingenjörmateriel. [13.]

Under hänvisning till vad jag under punkten 68 uti det vid årets
statsverksproposition fogade statsrådsprotokollet över lantförsvarsärenden
anfört, får jag hemställa, det täcktes Eders Kungl. Maj:t föreslå
riksdagen

att för bestridande av under år 1919 uppkommande
merkostnader för komplettering av viss ingenjörmateriel
å tilläggsstat för år 1919 anvisa ett förslagsanslag
av högst 59,650 kronor.

4. Merkostnader för anskaffning av viss ingenjörmateriel, vartill medel anvisats [14.]

ur statsverkets värnskattefond.

Uti de av. 1914 års senare riksdag beräknade engångskostnaderna
för lantförsvarets ordnande ingick ett belopp av 3,515,142 kroBihang
till riksdagens protokoll 1919. 1 saml. 2 käft. 4185 is 3

[14.]

Beviljande av
merkostiiadsanalag
vid
1918 åjs

riksdag.

Fjärde huvudtiteln: 1919 års tilläggsstat.

nor för anskaffande av ingenjörmateriel. Nämnda belopp anvisades av
riksdagen till utgående av statsverkets värnskattefond under 1915—1918.

Uti sin framställning angående lantförsvarets medelsbehov för år
1919 anmälde arméförvaltningen, att av den ingenjörmateriel, till vilken
medel anvisats för åren 1915—1917, både den för ingenjörkårerna avsedda
till allra största delen kunnat anskaffas enligt den ursprungligen
uppgjorda planen. Detta både däremot icke kunnat ske beträffande
fältbelysningsavdelningarnas utrustning samt en stor del av fälttelegrafkårens
materiel. Till följd av material- och arbetsprisernas stora stegring
erfordrades för denna återstående anskaffning ett belopp av 304,000
kronor. Av den materiel, vartill medel anvisats för år 1918, både eu
de! plauenligt anskaffats för å förskottstitel beviljade medel. Däremot
kunde den återstående materielen, för vilken beräknats 345,000 kronor,
på grund av inträffade prisstegringar icke anskaffas för nämnda belopp.
Såsom grund för bedömandet av merkostnaden både anbud infordrats
för leverans den 1 januari 1918. Då emellertid samtliga anbudsgivare
förklarat sig icke kunna avgiva anbud för längre tid än två veckor,
ansåge arméförvaltningen, att merkostnaden, i likhet med vad som föreslagits
rörande merkostnaden för ordinarie byggnadsanslaget, titel IV,
fortifikationens materiel, borde beräknas till 80 procent eller till 270,000
kronor.

I enlighet med vad sålunda anförts hemställde arméförvaltningen, att
för bestridande av ökade kostnader för anskaffning av den ingenjörmateriel,
varom bär vore fråga, måtte anvisas ett belopp av tillhopa
(304,000 + 276,000=) 580,000 kronor.

Vid ärendets anmälan inför Kungl. Maj:t den 31 december 1917
yttrade jag till statsrådsprotokollet, att 1914 års senare riksdag vid
beräkningen av engångskostnaderna för ingenjörmateriel utgått från, att
dylik materiel skulle anskaffas i den omfattning, som betingades av den
beslutade nya härordningen. Enligt vad arméförvaltningens framställning
gåve vid handen, hade emellertid på grund av de under kristiden
inträffade avsevärda prisstegringarna samtlig materiel icke kunnat anskaffas
för de beräknade kostnaderna. Då det givetvis vore av vikt,
att den materiel, som enligt den beslutade organisationen skulle finnas,
även anskaffades, syntes de härför ytterligare erforderliga medlen
jämväl böra ställas till förfogande.

I enlighet härmed föreslog Kungl. Maj:t riksdagen att för bestridande
av ifrågavarande merkostnader anvisa ett anslag av 580,000 kronor,
att utgå ur statsverkets värnskattefond, och blev denna framställning
av riksdagen bifallen.

Fjärde huvudtiteln; 1919 års tilläggsstat.

Arméförvaltningen har nu anmält, att sedan upphandling av den [14.]
ingenjörmateriel, varom här vore fråga, numera i gångsa It s, det visat sig,
alt förenämnda merkostuadsanslag vore otillräckligt, enär priserna stigit varande frammed
i runt tal ytterligare 50 procent. För ifrågavarande ändamål er- ställning,
fordrades därför ett ytterligare belopp av 290,000 kronor.

Arméförvaltningen hemställde därför, att Kungl. Maj:t måtte föreslå
riksdagen att för ökade kostnader för anskaffande av ifrågavarande ingeniörmateriel
såsom engångskostnader av statsverkets värnskattefond
anvisa 290,000 kronor, med rätt för Kungl. Maj:t att redan under år
1919 disponera detta belopp.

Under åberopande av mitt förenämnda yttrande till statsrådsproto- Departemer.ukollet
den 31 december 1917, finner jag mig böra tillstyrka, att de av chefenarméförvaltningen
äskade medel ställas till förfogande för bestridande
av de på grund av den rådande dyrtiden uppkommande merkostnaderna
för anskaffning av den ingenjörmateriel, varom här är fråga. Då emellertid
värnskattefonden icke lämnar tillgång till dessa kostnaders bestridande,
torde erforderligt anslag böra äskas å- tilläggsstat för innevarande
år.

Jag får alltså hemställa, det täcktes Eders Kungl. Maj:t föreslå
riksdagen

att för bestridande av uppkommande merkostnader
för anskaffning av viss ingenjörmateriel, vartill medel
anvisats ur statsverkets värnskattefond, å tilläggsstat för
år 1919 anvisa ett förslagsanslag av högst 290,000
kronor.

5. Stallbyggnad vid Norrlands dragonregemente. [15.]

Den 23 januari 1918 nedbrann 2:a skvadronens stall vid Norrlands
dragonregementes kasernetablissemang i Umeå.

Arméförvaltningen har nu hemställt, att Kungl. Maj:t måtte föreslå Arméförvaitriksdagen
att för återuppförande av den brunna stallbyggnaden å till- fra“[täUning.
läggsstat för år 1919 anvisa 250,000 kronor.

Då jag finner ytterligare utredning i ärendet erforderlig, innan Departementsdetsamma
underställes Kungl. Maj.ts prövning, får jag hemställa, det chefentäcktes
Eders Kungl. Maj:t föreslå riksdagen

Fjärde huvudtiteln: 1919 års tilläggsstat.

[15.] att, i avvaktan på den proposition, som kan komma

att avlåtas angående återuppförande av en nedbrunnen
stallbyggnad vid Norrlands dragonregemente, tillsvidare
under fjärde huvudtiteln å tilläggsstat för år 1919 beräkna
ett reservationsanslag av 250,000 kronor.

[16.] 6. Reparationsarbeten å bad- och tvättinrättningarna vid Upplands infanteri regemente

och Värmlands regemente.

Framställning Uti en den 17 januari 1918 till arméförvaltningens förtidkationsftV
miiiUegen9 departement avlåten ämbetsskrivelse anmälde riksdagens militieombudsombudeman.
man, att vid en av honom den 17 och 19 november 1917 förrättad inspektion
vid Upplands infanteriregemente väggarna å den regementet
tillhöriga, av arméns kasernbyggnadsnämnd uppförda bad- och tvättinrättningsbyggnaden
befunnits i hög grad genomträngda av fukt, och
att den såväl ut- som invändigt åsätta putsbeklädnaden antingen till
stor del avfallit eller eljest varit i mer eller mindre mån skadad.

améande av Uti med anledning härav infordrat yttrande anförde arméns kaserna''byggnads-"
byggnadsnämnd, att varmbad- och tvättinrättningen uppförts helt och
nämna. hållet av betong och utvändigt försetts med slätputs av cementblandat
kalkbruk. Nämnden hade jämväl gjort det av militieombudsmannen
anförda rönet, att ytterputsen icke kvarsutte å byggnaden, vårföre det
möjligen vore lämpligare att ersätta den nuvarande putsen med särskild
behandlad putsyta eller med en direkt behandling av betongytan utan
puts. Av vikt vore härvidlag, att putsen bleve så porös som möjligt.
Att använda en fet, för vatten ogenomtränglig cementputs, som av
militieombudsmannen antytts, måste bestämt avstyrkas. Den invändiga
putsen borde däremot vara så ogenomtränglig för vatten som möjligt
och eventuellt med hänsyn härtill behandlas med isoleringsämne, t. ex.
vattenglas eller iuertol. Nämnden saknade emellertid medel att vidtaga
några särskilda åtgärder för putsens reparation eller ersättande.

Framställning Uti underdånig skrivelse den 2 november 1918 har nu arméförVaitnbigens
valtningens fortifikationsdepartement anfört, att departementet med anfortifikations-
ledning av militioombudsmannens berörda framställning, och sedan chefen
departement, Värmlands regemente till departementet inkommit med anmälan om
liknande brister beträffande detta regementes likaledes av arméns kasernbyggnadsnämnd
uppförda bad- och tvättinrättning, uppdragit åt

Fjärde huvudtiteln: 1919 åra tilläggsstat. 21

cliefen för departementets kasernavdelning att, med biträde av den å
avdelningen tjänstgörande arkitekten, verkställa undersökning av berörda
bristfälliga byggnader.

Av den verkställda utredningen hade framgått, att de anmärkta
bristfälligheterna till största delen uppkommit genom byggnadernas
mindre lämpliga konstruktion. På grund av att badinrättningen förlagts
i övre våningen med kallvattenbassängen nedskjutande i tvättinrättningens
av varm, fuktig luft fyllda lokaler, uppstode därstädes en
mycket stark kondensation, som gjorde, att murverket ständigt stode
fuktigt. Denna byggnaderna, förstörande fuktighet ökades än mer därigenom,
att ingångarna till tvättinrättningen endast bestode av enkla
dörrar med glasfönster utan vindfång. För att i någon mån minska
kondenseringen i ångmangelrummet hade i trappföretugan till badinrättningens
uppgång varit anbringat ett värmeelement, som dock måst avkopplas,
enär det vid starkare köld fröse sönder. På grund härav
stode trappuppgången iskall och väggen mot mangelrummet avkyldes
så starkt, att kondensvattnet runne på murens innersida. Bristfälligheterna
vid Upplands infanteriregemente och Värmlands regemente vore
i huvudsak desamma, dock vore vid Värmlands regemente murarna
ännu mer angripna av fuktigheten än vid Upplands infanteriregemente,
beroende därpå att vid det senare regementet murarna kring badstugan
uppförts med luftmellanrum.

För avhjälpande av omförmälda brister erfordrades enligt eu av
arkitekten E. Josephson den 15 maj 1918 uppgjord P. M. dels en
genomgripande reparation av själva byggnaderna jämte anbringande av
dubbeldörrar och förbättrade ventilationsanordningar, dels kallvattenbassängens
borttagande och ersättande med ytterligare 3 stycken tempererade
duschar. Dessa arbeten hade varit utbjudna på entreprenad,
och skulle enligt de inkomna anbuden draga eu ungefärlig kostnad av

för Upplands infanteriregemente .................................... 17,000 kronor

» Värmlands regemente ............................................. 20,000

Då emellertid arbetena icke kunde komma till utförande förr än
tidigast under år 1919, ansåge sig fortifikationsdepartementet med hänsyn
till en antagligen alltjämt fortgående stegring i material- och arbetsprisen
böra anslå kostnaden för desamma till 20,000 kronor, respektive
25,000 kronor.

Då ifrågavarande arbetens utförande snarast möjligt vore oundgängligen
nödvändigt, om icke byggnaderna skulle helt förfalla, hemställde
fortifikationsdepartementet, att Kungl. Maj:t måtte för utförande

[16.]

Fjärde huvudtiteln: 1919 års tilläggsstat.

[16.] av nödiga reparations- och ändringsarbeten i de Upplands infanteriregemente
och Värmlands regemente tillhöriga bad- och tvättinrättningarna
föreslå 1919 års riksdag att å tilläggsstat för samma år anvisa 45,000
kronor.

Departements Med hänsyn till vad i ärendet blivit upplyst, torde det vara nödchefen''
vändigt att snarast möjligt vidtaga de för ifrågavarande byggnaders
iståndsättande erforderliga reparationsarbetena. Mot de av fortitikationsdepartementet
härför beräknade kostnaderna, eller 45,000 kronor, har jag
icke någon erinran att framställa. Vid sådant förhållande och då ordinarie
byggnadsanslaget icke lämnar tillgång till kostnadernas bestridande,
får jag hemställa, det täcktes Eders Kungl. Magt föreslå riksdagen att

för verkställande av vissa reparationsarbeten ä
bad- och tvättinrättningarna vid Upplands infanteriregemente
och Värmlands regemente å tilläggsstat för år
1919 anvisa ett reservationsanslag av 45,000 kronor.

7. Ökat antal sjukhusplatser vid truppförbanden.

[17.] Uti underdånig skrivelse den 13 augusti 1918 anmälde armeförvalt ningens

sjukvårdsstyrelse, att styrelsen såväl genom fält- och regementsläkarnas
tjänsteberättelser som genom av generalfältläkaren företagna
inspektionsresor till skilda truppförband ytterligare stärkts i sin redan
förut framhållna uppfattning, att utrymmet vid flertalet militärsjukhus
måste utökas. Då behovet av sjukhusplatser borde beräknas till 6 procent
av ungefärliga truppstyrkan, undantagandes i övre Sverige, där
7 procent måste beräknas, utgjorde antalet närmast erforderliga sjukhusplatser
408. Däri vore dock av vissa skäl icke hänsyn tagen till
behovet av ökat antal sjukhusplatser i Skövde, Hässleholm och Boden
ävensom vid de under uppförande varande sjukhusen vid Kalmar, Kronobergs
och Södermanlands regementen. Ifrågavarande utökning av sjukhusplatserna
vid truppförbanden hade tänkts ske dels genom nyinredning
i befintliga sjukhus, dels genom flyttning av sjukhus och paviljonger,
dels ock genom nybyggnader. Kostnaderna härför jämte erforderliga
inventarier beräknades komma att uppgå till 2,555,800 kronor.

Efter därom erhållen anbefallning hava armé förvaltningens fortifikationsdepartement
och sjukvårdsstyrelse med underdånig skrivelse den
27 november 1918 överlämnat ritningar och detaljerade kostnadsberäk -

Fjärde huvudtiteln: 1919 års tilläggsstat.

ningar till ifrågavarande byggnadsarbeten. Kostnaderna hava därvid [17.]
beräknats till 3,200,133 kronor, och hava departementet och styrelsen
hemställt, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen att för ifrågavarande
ändamål anvisa 1,526,219 kronor å tilläggsstat för år 1919 och återstoden
å 1920 års stat.

Ärendet föreligger ännu icke i det skick, att jag nu kan underställa
detsamma Kungl. Maj:ts prövning. Då jag emellertid har för
avsikt att föreslå avlåtande av proposition i ämnet till innevarande års
riksdag, får jag hemställa, det täcktes Eders Kungl. Maj:t föreslå riksdagen att,

i avvaktan på den proposition, som kan komma
att avlåtas angående beredande av ökat antal sjukhusplatser
vid truppförhanden, tillsvidare under fjärde huvudtiteln
å tilläggsstat för år 1919 beräkna ett reservationsanslag
av 400,000 kronor.

8. Ambulansautomobil för flygväsendet. [18.]

Uti skrivelse till arméförvaltningens fortifikationsdepartement den Frånhällning
26 juli 1918 har chefen för fälttelegrafkåren anfört, att vid militära ajäl^ee/eegnraff!r
flygskolor utomlands funnes numera nästan alltid ambulansautomobiler kåren,
att användas vid olycksfall. Medan flygningar påginge, stode ambulansautomobilen
alltid färdig att vid behov köra ut.

De automobiler, som för närvarande funnes vid flygkompaniet, vore
emellertid icke lämpliga och praktiska att användas för ifrågavarande
ändamål; dessutom vore de ofta upptagna för den dagliga tjänsten å
kompaniet och följaktligen icke alltid disponibla vid olyckstilltallen.

De ofta förekommande olycksfallen å Malmslätt krävde åtgärders
vidtagande för anskaffande av en ambulansautomobil, försedd med särskild''
utrustning för svårare olycksfall; detta så mycket mera som närmaste
lasarett vore beläget i Linköping, omkring 8 kilometer från flygplatsen,
och de skadades tillstånd, om éj lämpligt fordon funnes, skulle
försämras under transporten. Enligt verkställd utredning ställde sig
kostnaderna för anskaffandet av en ambulansautomobil med två bäddar
sålunda:

Automobil (utan gummiringar)....................................... kronor 29,150: —

5 gummiringar.......................................................................... » 3,500: —

Kirurgisk utrustning, frakt och oförutsedda utgifter » 2,350: —

Summa kronor 35,000: —

Fjärde huvudtiteln: 1919 års tilläggsstat.

[18.] På grund av vad sålunda anförts, hemställde kårchefen, att departe mentet

måtte gå i författning om, att nämnda belopp måtte varda ställt
till kårchefens förfogande.

Arméförvait- Med överlämnande av berörda framställning har nu arméförvaltninmställning*™
gen hemställt om anvisande av 35,000 kronor för ifrågavarande ändamål.

Departements- Vad sålunda föreslagits finner jag mig böra tillstyrka. Det erforchefen.
fierliga beloppet torde få utgå redan under innevarande år. Jag får
alltså hemställa, det täcktes Eders Kung]. Maj:t föreslå riksdagen

att för anskaffande av en ambulansautomobil för
flygväsendet å tilläggsstat för år 1919 anvisa ett reservationsanslag
av 35,000 kronor.

9. Anordnande av elektrisk belysning å Karlberg.

[19.] Uti underdånig skrivelse den 12 augusti 1918 har chefen för krigs skolan

giort framställning om anvisande av medel för införande av
elektrisk belysning å Karlberg.

Då jag har för avsikt att föreslå avlåtande av proposition i ämnet
till årets riksdag, men ärendet inkommit för sent för att nu kunna
underställas Kung!. Maj:ts prövning, får jag hemställa, det täcktes Eders
Kungl. Maj:t föreslå riksdagen

att, i avvaktan på den proposition, som kan komma
att avlåtas angående anordnande av elektrisk belysning
ä Karlberg, tillsvidare under fjärde huvudtiteln å tilläggsstat
för år 1919 beräkna ett reservationsanslag av

80,000 kronor.

* Fjärde huvudtiteln: 1919 års tilläqgsstat.

H. Diverse.

1. Förstärkning av anslagen till skrivmaterialier, expenser, bränsle, lyse [20.]
m. m. vid vissa verk, staber och inrättningar.

Under åberopande av vad jag under rubriken »Vissa av kristiden
påkallade förstärkningsanslag» i det vid årets statsverksproposition fogade
statsrådsprotokollet över lantförsvarsärenden anfört, får jag hemställa,
det täcktes Eders Kungl. Maj:t föreslå riksdagen

att till förstärkning av anslagen till skrivmaterialier,
expenser, bränsle, lyse m. in. vid vissa verk, staber och
inrättningar å tilläggsstat för år 1919 anvisa ett förslagsanslag
av högst 96,275 kronor.

2. Semester åt vid lantförsvaretjanställda arbetare. [21]

I anslutning till vad jag under punkten 71 uti det vid årets statsverksproposition
fogade statsrådsprotokollet över lantförsvarsärenden anfört,
får jag hemställa, det täcktes Eders Kungl. Maj :t föreslå riksdagen

att för beredande av semester åt vid lantförsvaret
anställda arbetare å tilläggsstat för år 1919 anvisa ett
förslagsanslag av 125,000 kronor.

3. Arméns krigskarteutruslning. [22.]

För bestridande av kostnaderna för underhåll och utveckling av
arméns krigskarteutrustning hava under eu följd av år särskilda medel
ställts till chefens för generalstaben förfogande. Under åren 1899—

1913 utgingo dessa från fjärde huvudtitelns allmänna besparingar.

Under åren 1914—1917 bestredos däremot kostnaderna från ett av 1914
års senare riksdag för ändamålet beviljat extra anslag om 56,500 kronor.
För dylika kostnaders bestridande under år 1918 anvisade Kungl.

Maj:t genom brev den 18 januari 1918 ett belopp av 17,000 kronor
från fjärde huvudtitelns anslag till extra utgifter.

Bihang till riksdagens protokoll 1919. 1 sand. 2 käft.

4185 18 4

26 Fjärde huvudtiteln: 1919 års tilläggs,stat.•

[22.] Uti särskild underdånig skrivelse den 31 oktober 1918 har nu che nin^åfche

fen för generalstaben på anförda skäl hemställt, att ett belopp av
fon för gene- 23,500 kronor måtte ställas till hans förfogande för bestridande av kostraistaben.
naderna för arméns krigskarteutrustning under år 1919.

nfamSrSu« • • Uti den 19 november 1918 avgivet yttrande har arméförvaltningens
departements °iv^a departement anfört, att enär anslaget till extra utgifter i allmänyttrande.
het. vore avsett för avhjälpande endast av tillfälliga behov i och för
militärväsendet ävensom av sadana behov, som vid de årliga staternas
uPP&örande icke kunnat med säkerhet förutses eller beräknas, och
dess tillgångar under en följd av år befunnits knappa även för sådana
dit hörande kostnader samt nu ifrågavarande underhålls- och anskaffningskostnader
syntes vara årligen återkommande, medel för deras bestridande
syntes böra anvisas å riksstaten. Departementet hemställde
därför, att framställning måtte göras hos riksdagen om anvisande av
det för ändamålet erforderliga beloppet, 23,500 kronor, å tilläggsstat
för år 1919.

Departements- Det synes mig icke lämpligt att närmare än nu skett till statsc
efen. rådsprotokollet redogöra för detta ärende; riksdagens vederbörande utskott
torde därom erhålla närmare upplysning genom de handlingar,
som tillhandahållas utskottet. Då emellertid medel för ifrågavarande
kostnaders bestridande torde böra anvisas å riksstaten och jag icke har
något att erinra mot det av chefen för generalstaben beräknade beloppet,
får jag hemställa, det täcktes Eders Kungl. Makt föreslå riksdagen
,

att för bestridande av kostnader för arméns krigskarteutrustning
å tilläggsstat för år 1919 anvisa ett reservationsanslag
av 23,500 kronor.

[23.] 4. Täckande av brister å vissa reservationsanslag.

Enligt vad jag inhämtat, hava, på grund av förhållanden, vilka vid
uppgörandet av förslag'' till riksstat för år 1918 icke kunnat förutses,
brister uppstått å åtskilliga av fjärde huvudtitelns reservationsanslag för
nämnda år. Ifrågavarande brister, vilka ännu icke äro till siffran kända
men kunna approximativt beräknas till 7,000,000 kronor, torde böra
täckas genom anslag å tilläggsstat för innevarande år. För tilläggsstatens
avjämnande torde beloppet böra upptagas till 7,000,010 kronor.

Fjärde huvudtiteln: 1919 års tilläggsstat. 27

Jag får därför hemställa, det täcktes Eders Kungl. Maj:t föreslå [23.]
riksdagen

att, i avvaktan på den proposition, som kan komma
att avlåtas angående täckande av brister å vissa
reservationsanslag för år 1918, tillsvidare under fjärde
huvudtiteln å tilläggsstat för år 1919 beräkna ett belopp
av 7,000,010 kronor.

5. Tillfällig lönereglering för vissa ordinarie befattningshavare inom [24.]
den civila statsförvaltningen.

Under åberopande av vad statsrådet och chefen för finansdepartementet
förut denna dag anfört angående tillfällig lönereglering för befattningshavare
vid statsdepartementen, centrala ämbetsverk, hovrätterna
och andra grenar av den civila statsförvaltningen, får jag hemställa,
det täcktes Eders Kungl. Maj:t föreslå riksdagen

att, i avvaktan på den proposition, som kan komma
att avlåtas angående tillfällig lönereglering för vissa
ordinarie befattningshavare inom den civila statsförvaltningen,
tillsvidare under fjärde huvudtiteln å tilläggsstat
för år 1919 beräkna ett förslagsanslag av 64,700
kronor.

6. Förstärkning av de till avlönande av vissa extra befattningshavare inom [25.]
den civila statsförvaltningen samt till vikariatsersättningar m. m.

anvisade medel.

Under åberopande av vad statsrådet och chefen för finansdepartementet
förut denna dag anfört rörande förstärkning av de till avlönande
av vissa extra befattningshavare inom den civila statsförvaltningen samt
till vikariatsersättningar m. in. anslagna medel, får jag hemställa, det
täcktes Eders Kungl. Maj: t föreslå riksdagen

att, i avvaktan på den proposition, som kan komma
att avlåtas angående förstärkning av de till avlönande
av vissa extra befattningshavare inom den civila statsför -

Fjärde huvudtiteln: 1919 års tilläggsstat.

valtningen samt till vikariatsersättningar m. m. anvisade
medel, tillsvidare under fjärde huvudtiteln å tilläggsstat
för år 1919 beräkna ett förslagsanslag av 15,600
kronor.

7. Krigstidstillägg och krigstidshjälp.

Under åberopande av vad statsrådet och chefen för finansdepartementet
förut denna dag anfört i fråga om beredande av krigstidstillägg
och krigstidshjälp under innevarande år åt befattningshavare i statens
tjänst, får jag hemställa, det täcktes Eders Kungl. Maj:t föreslå riksdagen att,

i avvaktan på den proposition, som kan komma
att avlåtas angående krigstidstillägg och krigstidshjälp
under 1919 åt befattningshavare i statens tjänst,
tillsvidare under fjärde huvudtiteln å tilläggsstat för år
1919 beräkna ett förslagsanslag av 29,800,000 kronor.

Sammanfattning av anslagen å tilläggsstaten.

1 enlighet med vad jag sålunda anfört, har jag låtit uppgöra en
sammanställning (se Bil.) över samtliga de lantförsvarets medelsbehov,
som skulle tillgodoses genom anslag å tilläggsstat för år 1919. Enligt
denna skulle erfordras ett belopp av sammanlagt 38,649,700 kronor.

Vad departementschefen sålunda yttrat, tillstyrkt
och. hemställt, täcktes, på tillstyrkan av statsrådets
övriga ledamöter, Hans Maj: t Konungen gilla och bifalla;
och skulle utdrag av detta protokoll tillställas
finansdepartementet till ledning vid avfattandet av
Kungl. Majrts proposition till riksdagen angående tillläggsstat
för år 1919.

Ur protokollet:

Thomas Adlercreutz.

Fjärde huvudtiteln: 1919 års tilläggsstat.

Bil.

Sammanställning

av afislagen å tilläggsstat för år 1919.

Lantförsvarsdepartementet.

	" ----- -------- ------- -------- --------	Kronor.
	A. Arméförvaltniiigeii.
1	Förstärkning av anslå,get till arméförvaltningen, förslagsanslag, högst......	10,990	-i
	B. Generalitctet, staberna nu in.
1	Förstärkning av reservationsanslaget till generalstabens övningar, expenser m. m., förslagsanslag, högst ............................................................	7,800
	C. Undervisningsverken.
1	Förstärkning av reservationsanslagen till krigshögskolor m. fl. undervis-ningsanstalter, förslagsanslag, högst .............................................	65,425	_;
2	Fackutbildningskurser för värnpliktiga tandläkare och apotekare, reserva-tionsanslag ...............................................................................	10,000
	D. Avlöning och rekrytering (truppförbanden), arvoden in. in.
1	Förstärkning av reservationsanslaget till hyra, expenser m. m. vid trupp-förbanden, förslagsanslag, högst ....................................................	125,350	—
	E. Intendenturen.
1	Inventarier för Norrbottens kavallerikårs kasernetablissemang, reserva-tionsanslag ...................................................................................	40,000	— j
2	Möbler m. in. för Bohusläns regementes underofficers- och manskaps -mässar, reservationsanslag .............................................................	11,000
	F. Artilleribehov.
1	Iståndsättande av ett skadat pansartorn i Bodens fästning, reservations-anslag .........................................................................................	40,000	~
2	Merkostnader för järnvägsanläggning till Åkers krutbruk, förslagsanslag, högst ...............................................................-.. .....................	15,000
	Transport	325,565	-
Bihang till riksdagens protokoll 1919. 1 samt. 2 käft.	4185 18	5

30 Fjärde huvudtiteln: 1!)19 års tilläggs stat.

		Kronor.
	Transport	325,565	—
	G. Fortiflkationsbehov.
1	Förstärkning av reservationsanslaget till arméns byggnader, mötesfält och kommendantskapsutgifter samt fortifikationens övningar och materiel m. m., förslagsanslag, högst.........	36,000
2	Underhåll av utfarts vägarna till militärvägen Boden—Lappträsk, reserva-tionsanslag .................................:.................................................	3,400	_
3	Merkostnader för komplettering av viss ingenjörmateriel, förslagsanslag, högst ..........................................................................................	59,650
4	Merkostnader för anskaffning av viss ingenjörmateriel, vartill medel an-visats ur statsverkets värnskattefond, förslagsanslag, högst ...............	290,000	_
5	Stallbyggnad vid Norrlands dragonregemente, reservationsanslag ............	250,000	—
6	Reparationsarbeten å bad- och* tvättinrättningarna vid Upplands in-fanteriregemente och Värmlands regemente, reservationsanslag .......	45,000	_
7	Okat antal sjukhusplatser vid truppförbanden, reservationsanslag ........	400,000	—
8	Ambulansautomobil för flygväsendet, reservationsanslag........................	35,000	—
9	Anordnande av elektrisk belysning å Karlberg, reservationsanslag............	80,000	—
	H. Diverse.
1	Förstärkning av anslagen till skrivmaterialier, expenser, bränsle, lyse m. m. vid vissa verk, staber och inrättningar, förslagsanslag, högst ...	96,275	—
2	Semester åt vid lantförsvaret anställda arbetare, förslagsanslag...... ........	125,000	—
3	Arméns krigskarteutrustning, reservationsanslag......................................	23,500	—
4	Täckande av brister å vissa reservationsanslag för år 1918 ..................	7,000,010	—
5	Tillfällig lönereglering för vissa ordinarie befattningshavare inom den civila statsförvaltningen, förslagsanslag .........................................	64,700	—
6	Förstärkning av de till avlönande av vissa extra befattningshavare inom den civila statsförvaltningen samt till vikariatsersättningar m. m. an-visade medel, förslagsanslag............................................................	15,600
7	Krigstidstillägg och krigstidshjälp, förslagsanslag....................................	29,800,000	—
	Summa	88,649,700	—

Stockholm, K. L. Beckmans Boktryckeri, 1919.

Femte huvudtiteln:

1919 års tilläggsstat.

Utdrag av protokollet över sjöförsvarstirenden, hållet inför
Hans Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott
den 9 januari 1919.

N ärvarande:

Hans excellens herr statsministern Eden,

Hans excellens herr ministern för utrikes ärendena Hellner,
Statsråden: Petersson,

Schotte,

Petrén,

Nilson,

Löfgren,

friherre Palmstierna,

Rydén,

Undén,

Thorsson.

Departementschefen, statsrådet friherre Palmstierna anhöll att få
underställa Kung!. Maj:ts prövning de särskilda medelsbehov, som under
femte huvudtiteln borde tillgodoses genom anslag å tilläggsstat för år 1919
samt yttrade härvid''följande.

Bihang till riksdagens protokoll 1919. 1 sand. 2 käft. (Nr 2.)

4129 18 1

Femte huvudtiteln: 1919 års tilläggsstat.

[1.]

Förstärkning
av reservationsanslaget

till beklädnad
åt sjömansoch
skeppsgos8ek&rerna.

[2.]

Central beklädnadsverkstad
för
marinen.
1916 års
statsverksproposition.

Riksdagens
skrivelse den
14 juni 1916.

I. MARINEN.

A. Flottan.

Intendenturen.

1. Förstärkning av reservationsanslaget till beklädnad åt
sjömans- och skeppsgossekårerna.

Under åberopande av vad jag under punkten 14 i det vid årets
statsverksproposition fogade statsrådsprotokollet över sjöförsvarsärenden
anfört, får jag hemställa, att Eders Kungl. Maj:t täcktes föreslå riksdagen att

till förstärkning av ordinarie reservationsanslaget
till beklädnad åt sjömans- och skeppsgossekårerna
å tilläggsstat för år 1919 bevilja ett förslagsanslag,
högst 119,000 kronor.

Nybyggnad och underhåll.

2. Central beklädnadsverkstad för marinen m. m.

I statsverkspropositionen till 1916 års riksdag föreslog Kungl. Magt
riksdagen att till uppförande av en byggnad för beklädnadsverkstäder
och beklädnadsförråd vid flottans station i Karlskrona — i vilken byggnad
jämväl skulle inrymmas lokaler för stationsintendenturen och beklädnadsintendenten
vid stationen — bevilja ett anslag av 300,800 kronor samt
därav på extra stat för år 1917 anvisa ett belopp av 100,270 kronor.

Av det begärda anslaget, som avsetts att fördelas på tre år, hade
för nybyggnad av beklädnadsverkstäder och förråd beräknats ett belopp
av 270,800 kronor samt för maskinella anordningar i de nya verkstäderna

30,000 kronor. I

I skrivelse den 14 juni 1916 (nr 5) har riksdagen i denna fråga
anfört följande.

Femte huvudtiteln: 1919 års tilläggsstat.

Att de nuvarande skrädderi- och skomakeriverkstäderna vid Karls- [2.]
krona station såväl ur hygienisk synpunkt som i andra hänseenden måste
betecknas såsom otillfredsställande funne riksdagen framgå av den i
ärendet lämnade utredningen; och vore riksdagen övertygad därom, att
en nybyggnad för ifrågavarande verkstäder med tillhörande förråd vore
av behovet påkallad.

Vid uppgörande av förslag till sådan nyanläggning syntes utgångspunkten
böra vara den kapacitet, som verkstäderna borde besitta; härutinnan
lämnade emellertid statsrådsprotokollet icke närmare upplysning.

För frågans bedömande syntes därför utredning i nämnda hänseende
erforderlig. Emellertid hade vid ärendets behandling inom riksdagen
fråga uppstått, huruvida det icke kunde ur ekonomisk synpunkt vara
fördelaktigt att för framställande av beklädnad åt marinens manskap
inrätta en centralverkstad med erforderliga moderna arbetsmaskiner
och sådan tillverkningskapacitet, att marinens behov, åtminstone under
normala förhållanden, kunde därifrån tillgodoses. Aven om en dylik
verkstad komme till stånd, erfordrades tydligen å de övriga platser,
där marinens manskap till större delen vore förlagt, smärre verkstäder
för utförande av passning, omsyn, rengöring och reparationer m. m. av
beklädnaden.

Utan att i detta sammanhang uttala sig om den lämpliga platsen
för en centralverkstad ansåge riksdagen likväl, att utredning i förenämnda
avseende borde förebringas, innan ärendet av riksdagen avgjordes.
Då Kungl. Magt i sitt förslag förutsatt en byggnadstid av tre
år, men det icke torde vara uteslutet, att en ny verkstadsanläggning
kunde uppföras under loppet av två år, skulle färdigställandet av beklädnadsverkstaden
icke behöva genom den ifrågavarande utredningen
fördröjas över den tidpunkt, som av Kungl. Maj:t beräknats, därest förslag
i ärendet förelädes 1917 års riksdag.

På grund av det anförda har riksdagen icke ansett sig kunna biträda
det av Kungl. Maj:t framlagda förslaget.

Med anledning av vad riksdagen sålunda anfört har Kungl. Maj:t N&digt brev
genom nådigt brev den 21 juni 1916 anbefallt marinförvaltningen att den19116Jnm
verkställa utredning, huruvida det ur ekonomisk synpunkt kunde anses
fördelaktigt att för framställande av beklädnad åt marinens manskap
inrätta en centralverkstad med erforderliga moderna arbetsmaskiner och
sådan tillverkningskapacitet, att marinens behov, åtminstone under normala
förhållanden, kunde därifrån tillgodoses, samt till Kungl. Maj:t in -

Femte huvudtiteln: 1919 års tilläggsstat.

[2.] komma med därav föranlett yttrande i så god tid, att förslag i ämnet
kunde föreläggas 1917 års riksdag.

Marinförvait- I skrivelse den 8 november 1916 anmälde marinförvaltningen, att
skrivelse ”don frågan om en central beklädnadsverkstad för marinen ännu icke vore
8 november så utredd, att slutligt förslag i ämnet då kunde framläggas, men att
preliminära kostnadsberäkningar givit vid banden, att anläggningskostnaden
uppginge till omkring 500,000 kronor, under förutsättning att
någon kostnad icke behövde utgå för markförvärv; och hemställde
marinförvaltningen, att hälften av nämnda belopp, eller 250,000 kronor,
måtte för ändamålet beräknas bland behövliga extra ordinarie anslag å
1918 års riksstat.

statsverks- Sedan Kungl. Maj:t i statsverkspropositionen till 1917 års riksdag

ochPprop°osi-n föreslagit riksdagen att i avvaktan på den proposition angående beviljande
WM917 &72 aV an8^a& anordnande av en central beklädnadsverkstad för marinen,
riksdag. ” Kungl. Maj:t kunde komma att till riksdagen avlåta, för berörda ändamål
bland de extra anslagen å femte huvudtiteln för år 1918 beräkna
ett belopp av 250,000 kronor, har Kung]. Maj:t, på grundvalen av en
utav marin förvaltningen i skrivelse den 17 februari 1917 framlagd utredning
i ämnet, i en till samma års riksdag avlåten proposition (nr 172)
föreslagit riksdagen att till anordnande av en central beklädnadsverkstad
för marinen m. m. bevilja ett anslag av 542,000 kronor samt därav på
extra stat för år 1918 anvisa ett belopp av 250,000 kronor, med rätt
för Kungl. Maj:t att av sistnämnda belopp disponera erforderlig del redan
under år 1917.

Enligt det i nämnda proposition framlagda förslaget är beklädnadsverkstaden,
som skulle förläggas till Karlskrona, avsedd att -inrymma
dels skräddar- och skomakarverkstad, av vilka den förra beräknats för
130 och den senare för 50 arbetare, dels ock förrådslokaler med fullt
tillräckligt utrymme för såväl de materialier, vilka erfordrades för tillverkning
av kläder och skodon, som ock för den färdiga beklädnad,
vilken skulle hållas i förråd för stammanskapet. Därest arbetarnas antal
skulle vid forcerat arbete behöva tillfälligtvis ökas, funnes därför i båda
verkstäderna tillräckligt utrymme. I byggnaden skulle därjämte beredas
expeditionslokaler för stationsintendenturen och beklädnadsintendenten.

I det beräknade beloppet, 542,000 kronor, ingingo byggnadskostnaderna
med 448,500 kronor samt kostnaderna för maskiner för verkstäderna
jämte motorer och installation samt inventarier m. m. för verkstäder,
förråd och expeditioner med tillhopa 93,500 kronor.

Femte huvudtiteln: 1919 års tilläggsstat.

I skrivelse den 16 juni. 1917 (nr 5) anmälde riksdagen, att riksdagen
med stöd av ovanberörda år 1916 gjorda uttalande och den i
anledning därav verkställda utredningen ansett sig böra bifalla det
av Kungl. Maj:t framlagda förslaget. Därvid har riksdagen uttalat
önskvärdheten därav att, då möjlighet syntes föreligga att å den i bekläda
adsverkstaden ingående skomakarverkstaden tillverka skodon för
tillgodoseende av jämväl andra statens behov än marinens, anläggningen
utnyttjades i största möjliga utsträckning, ävensom anfört, att
riksdagen förutsatte, att tillverkningen vid beklädnadsverkstaden komme
att ske under fullt fackmässig ledning.

Sedan Kungl. Maj:t genom nådigt brev den 19 juni 1917 ställt
det av riksdagen på extra stat för år 1918 sålunda anvisade beloppet,

250,000 kronor, till marinförvaltningens förfogande, att för avsett ändamål
användas, samt därvid erinrat ämbetsverket om vad riksdagen i sin
förberörda skrivelse den 16 juni 1917 uttalat, hava huvudritningar till
byggnaden för beklädnadsverkstaden blivit av Kungl. Maj:t fastställda
enligt nådigt brev den 29 i samma månad.

I skrivelse den 1 september 1917 anmälde marinförvaltningen, att
arbetet med beklädnadsverkstaden till följd av inträffade prisstegringar
icke kunde verkställas för det anvisade beloppet, samt hemställde att,
då det vore av vikt, att anläggningen snarast möjligt komme till stånd,
arbetet det oaktat måtte få igångsättas, med skyldighet för ämbetsverket
att, så snart kostnaden med tillförlitlighet kunde beräknas, till Kungl. Maj:t
inkomma med anmälan härom; men fann Kungl. Maj:t enligt nådigt
beslut den 11 i samma månad denna hemställan ej föranleda annan
åtgärd än att marinförvaltningen anbefalldes att, därest ifrågavarande
beklädnadsverkstad ej kunde för beviljat anslag anordnas, före den 1
december 1917 inkomma med framställning i ärendet, upptagande kostnaden
för anläggningen i fråga, beräknad på sätt vid tiden för framställningens
avlåtande läte sig göra.

Med anledning härav har marinförvaltningen i skrivelse den 3 november
1917 anfört följande.

Varvschefen vid flottans station i Karlskrona, som av marinförvaltningen
anmodats att låta uppgöra ny beräkning över kostnaderna för
beklädnadsverkstadens uppförande under de förutsättningar, som i det
nådiga beslutet av den 11 september 1917 angivits, hade, med överlämnande
av en utav byggnadsdepartementet vid stationen gjord ut -

[->•]

Riksdagens
skrivelse den
16 juni 1917.

Nådiga brev
den 19 och den
29 juni 1917.

Marin förvaltningens

skrivelse den
1 september
1917 och
Kungl. Maj:ts
beslut den 11
i samma
månad.

Marinförvaltningens

skrivelse den
3 november
1917.

(i Femte huvudtiteln: 1919 års tilläggsstat.

redning i ämnet, meddelat, att på grund av rådande förhållanden några
exakta kostnadsberäkningar ej kunnat uppgöras, men att en ungefärlig
uppskattning gåve till resultat, att totalkostnaden för själva byggnadsarbetet
borde ökas med omkring 32 %, d. v. s. 143,500 kronor, varigenom
slutsumman för byggnadens uppförande skulle uppgå till (448,500
+ 143,500) 592,000 kronor.

Härtill borde — fortsätter marinförvaltningen — läggas kostnaderna
för anskaffning av maskiner samt övriga inventarier för såväl skomakarsom
skräddarverkstäderna, av ämbetsverket efter förnyade beräkningar
uppskattade till ett belopp av sammanlagt 138,000 kronor, motsvarande
en ökning av omkring 48 % eller 44,500 kronor utöver ursprungligen
beräknad kostnad, 93,500 kronor.

Den sammanlagda kostnaden för hela anläggningen skulle härigenom
komma att uppgå till 730,000 kronor eller 188,000 kronor mer
än beviljat anslag.

Härutöver tillkomme eventuellt en kostnad av 8,000 kronor för
höjande av sockeln, på sätt framginge av byggnadsdepartementets utredning
i frågan, vadan sammanlagda merkostnaden borde uppskattas
till omkring 200,000 kronor.

Marinförvaltningen ville dock ytterligare erinra att, på sätt framhållits
i byggnadsdepartementets utredning, det icke med någon grad
av säkerhet kunde uppgivas, huruvida anläggningen verkligen kunde
låta sig utföra inom ramen av ovan angivna kostnader.

Vid anläggningens utförande vore tre huvudmoment att beakta,
nämligen grundläggningen, byggnadens uppförande i övrigt samt den
maskinella utrustningen.

Beträffande grundläggningen beräknade byggnadsdepartementet, att
denna, innefattande grundläggningsarbeten, isoleringsarbeten, sockel och
yttertrappor samt dräneringsarbeten, kunde utföras för ett belopp av

69,000 kronor, och hade därvid uppgivits, att behövligt cement funnes
i förråd för arbetet. I detta belopp inginge ovannämnda summa, 8,000
kronor, för sockelns höjande. I det ursprungliga kostnadsförslaget upptoges
nu omförmälda arbeten till en kostnad av 46,020 kronor, inberäknat
20 % för varvsprocent och oförutsedda utgifter. Ökningen utgjorde sålunda
14,980 kronor på de ursprungliga arbetena, vartill eventuellt komme
förut nämnda belopp av 8,000 kronor.

Om grunden, för vilken kostnaderna nu med någorlunda säkerhet
läte sig beräkna, finge komma till utförande, kunde med de två andra
huvudmomenten av anläggningens utförande anstå, till dess att sådana
prisförhållanden inträtt, att kostnaderna kunde begränsas till de av
byggnadsdepartementet senast beräknade.

Femte huvudtiteln: 1919 års tilläggsstat.

Då det vore av vikt, att anläggningens utförande icke längre för- [2.]
dröjdes, samt arbetets verkställande vore ägnat att motverka av byggnadsdepartementet
befarad arbetsbrist under vintern 1917—1918, har
marinförvaltningen hemställt, att Kungl. Maj:t måtte medgiva, att grundläggningsarbetet
för den beslutade centrala beklädnadsverkstaden omedelbart
måtte få utföras för en beräknad kostnad av högst 69,000 kronor.

Vidare har ämbetsverket hemställt, att Kungl. Maj:t måtte av det
av 1917 års riksdag beviljade anslaget till anordnande av en central
beklädnadsverkstad för marinen in. m. på extra stat för år 1919 äska
återstoden, eller 292,000 kronor,'' med rätt för Kungl. Maj:t att disponera
sistnämnda belopp redan under år 1918.

På framställning av Kungl. Maj:t har därefter 1918 års riksdag, Riksdagens
enligt vad riksdagen anmält i skrivelse (nr ÖB) den 21 juni 1918, för ms

bestridande av uppkommande merkostnader för vissa byggnadsföretag och nådigt
vid marinen på tilläggsstat för samma år beviljat ett förslagsanslag av ieTsa™ffla

500,000 kronor; och har Kungl. Maj:t genom nådigt brev den 28 juni månad.
1918 medgivit, att av nämnda anslag finge användas 200,000 kronor
till anordnande av ifrågavarande beklädnadsverkstad, samt anbefallt
marinförvaltningen att så skyndsamt som möjligt igångsätta nämnda
byggnadsföretag.

I skrivelse den 12 september 1918, angående regleringen av utgif- Marinförvaitterna
under riksstatens femte huvudtitel för år 1920 m. m., bär nu marin- skrivel^den
förvaltningen meddelat, att det, för att i möjligaste mån undvika eventuell 12 september
stegring av de beräknade kostnaderna, vore ämbetsverkets avsikt att
med all kraft påskynda erforderliga arbeten och anskaffningar för anläggningen
i fråga, varför återstoden, 292,000 kronor, av det utav 1917
års riksdag beviljade anslaget torde bliva erforderligt redan under år
1919. På grund härav har marinförvaltningen hemställt om utverkande
hos riksdagen, att av det utav 1917 års riksdag till anordnande av beklädnadsverkstaden
beviljade anslaget, 542,000 kronor, å tilläggsstat för
år 1919 måtte såsom reservationsanslag anvisas återstoden eller 292,000
kronor.

Såsom av det förut sagda framgår, har enligt de förnyade beräk- Departementsningar
rörande kostnaderna för den av 1917 års riksdag beslutade cen- yttrande
träla beklädnadsverkstaden för marinen, som marinförvaltningen framlagt
i skrivelsen den 3 november 1917, dessa kostnader upptagits till sammanlagt
omkring (542,000 + 200,000) 742,000 kronor. Av detta belopp har
redan av 1917 års riksdag, som för ändamålet beviljat ett anslag av 542,000
kronor, på extra stat för år 1918 anvisats 250,000 kronor, varjämte Kungl.

[2-]

[3.J

Förstärkning
av reservationsanslaget

till flottans
krigsberedskap
och
övningar.

8 Femte huvudtiteln: 1919 års tilläggsstat.

Maj:t av det förslagsanslag å 500,000 kronor, som utav 1918 års riksdag
beviljats på tilläggsstat för samma år för bestridande av uppkommande merkostnader
för vissa byggnadsföretag vid marinen, anvisat 200,000 kronor.
Däremot bär återstoden, 292,000 kronor, av det utav 1917 års riksdagbeviljade
anslaget ännu icke blivit av riksdagen anvisat. Anledningen
till att någon framställning om anvisande av sistnämnda belopp icke
avläts till 1918 års riksdag var, att arbetet med beklädnadsverkstaden
icke ansågs böra igångsättas, innan riksdagen fattat beslut i fråga om
det av Kungl. Magt begärda anslaget till merkostnader för vissa byggnadsföretag
vid marinen. Sedan detta anslag numera beviljats samt Kungl.
Maj:t därav till ifrågavarande företag anvisat det erforderliga tilläggsbeloppet
av 200,000 kronor och den 28 juni 1918 anbefallt omedelbart
igångsättande av byggnadsföretaget, lärer, i enlighet med marinförvaltningens
hemställan, återstående 292,000 kronor böra av riksdagen äskas
på tilläggsstat för år 1919. Det synes mig nämligen, på sätt jämväl av
marinförvaltningen framhållits, vara av vikt, att arbetena med beklädnadsverkstaden
och därmed sammanhängande anskaffningar verkställas
så skyndsamt som möjligt.

På grund av vad sålunda anförts hemställer jag, att Eders Kungl.
Maj:t täcktes föreslå riksdagen

att av det utav 1917 års riksdag till anordnande
av en central beklädnadsverkstad för marinen m. m.
beviljade anslaget av 542,000 kronor på tilläggsstat
för år 1919 såsom reservationsanslag anvisa ett belopp
av 292,000 kronor.

Övningar.

3. Förstärkning av reservationsanslaget till flottans krigs beredskap

och övningar.

Under åberopande av vad jag under punkten 33 i det vid årets
statsverksproposition fogade statsrådsprotokollet över sjöförsvarsärenden
anfört, får jag hemställa, att Eders Kungl. Maj:t täcktes föreslå riksdagen

att till förstärkning av ordinarie reservationsanslaget
till flottans krigsberedskap och övningar för
höjning av dagtraktamentena vid av flottans övningar
föranledda resor på tilläggsstat för år 1919 bevilja ett
förslagsanslag av 25,000 kronor.

Femte huvudtiteln: 1919 års tilläggsstat.

4. Fortsätta åtgärder under år 1919 i anslutning till det under
neutralitetsvakten bedrivna arbetet m. m.

Genom nådigt beslut den 10 december 1918 har förordnats, att den
genom nådigt brev den 3 augusti 1914 anbefallda mobiliseringen av
flottan och kustsignalväsendet skulle upphöra med 1918 års utgång.

Redan dessförinnan hade emellertid förberedande åtgärder för flottans
avmobilisering vidtagits. Så förordnades enligt nådigt beslut den 8
november 1918, att flottan tilldelade, i krigstjänstgöring jämlikt § 28
värnpliktslagen inkallade eller kvarhållna värnpliktiga ävensom de av
sjömanskårens manskap, som på grund av mobiliseringen kvarstått eller
kvarhållits i tjänst eller tagit förlängd anställning under den tid mobiliseringen
varade, skulle — i den mån de icke själva önskade vara fortfarande
inkallade eller kvarstå i tjänst — enligt i kommandoväg utfärdade
närmare bestämmelser hemförlovas eller erhålla avsked senast före 1918
års utgång. Därefter befalldes genom generalorder den 11 i samma
månad, att ifrågavarande hemförlovning eller beviljande av avsked skulle
så fort ske kunde verkställas, vad beträffade de till allmän tjänst inskrivna
värnpliktiga senast före den 31 december samt i fråga om övriga senast
före den 1 december 1918.

Vidare bestämdes genom generalorder den 13 november 1918, att
flottans Göteborgsavdelning skulle upplösas den 18 i samma månad;
och enligt generalorder den 9 december 1918 skulle flygberedskaperna
vid Karlskrona station och Göteborgs örlogsdepå den 20 i sistnämnda
månad upphöra samt flygberedskaperna samma dag vara avrustade. Vad
kustsignalstationerna beträffar, har genom särskilda i oktober och november
1918 utfärdade generalorder bestämts, att dessa skulle avrustas
och återgå till fredsfot.

Det torde i detta sammanhang förtjäna omnämnas, att genom nådigt
beslut den 27 november 1918 föreskrivits, att den i kungörelsen den
14 juli 1916 omförmälda minspärrningen i Kogrundsränuan skulle upptagas
samt att sagda kungörelse med däri gjorda ändringar eller tilläggskulle
upphöra att gälla.

Sedan omförmälda generella beslut om flottans och kustsignal väsendets
avmobilisering den 10 december 1918 fattats, hava vissa därav
föranledda förfoganden blivit träffade.

Med anslutning till förenämnda nådiga beslut den 8 november 1918

Bihang till riksdagens protokoll 1919. 1 sand. 2 höft. (Nr 2.) 4129 is 2

[4-]

Fortsätta
åtgärder under
år 1919 i
anslutning till
det under
neutralitetsvakten
bedrivna
arbetet.

Femte hnvudtiteln: 1919 års tilläggsstat.

[4.] har beträffande hemförlovning av och avsked för däri omförmäld personal
genom nådigt brev den 13 december 1918 föreskrivits, att dylik personal,
som anmält eller anmälde sig önska vara fortfarande inkallad eller kvarstå

1 tjänst, skulle, därest icke förlängd (förnyad) anställning vid sjömanskåren
toges, hemförlovas eller avskedas senast vid mobiliseringens upphörande.

Vidare har genom generalorder den 11 december 1918 bestämts,
att flottans öresundsavdelning skulle upplösas den 31 i samma månad.

I samband härmed torde jag få nämna, att genom nådigt beslut
den 16 december 1918 föreskrivits, att vissa värnpliktiga, tilldelade
marinen i sjötjänst eller kustartilleritjänst, vilka enligt generalorder den

2 januari 1918 skulle inrycka till tjänstgöring den 1 februari 1919, i
stället skola — vad beträffar de till kustartilleritjänst inskrivna dock
med undantag, i enlighet med i kommandoväg meddelade närmare föreskrifter,
för dem, som äro för tjänstens behöriga gång oundgängligen
erforderliga — inrycka å dag, som framdeles bleve bestämd.

Ehuru flottans avmobilisering i enlighet med förut omförmälda beslut
numera blivit avslutad, har enligt sakens natur allt det arbete, som utförts
under den tilländalupna neutralitetsvakten, icke kunnat omedelbart
upphöra. I själva verket lärer i anslutning till denna neutralitetsvakt
och särskilt de uppgifter, som under det sista skedet därav ålegat
flottan, under en tid framåt påkallas en nog så omfattande verksamhet
från flottans sida. Sålunda torde det komma att visa sig nödvändigt
att under åtminstone en del av år 1919 utföra minsvepning över vissa
kustområden, där, enligt vad känt är, minfält varit utlagda, varjämte
det på vissa platser kan bliva behövligt att verkställa bottensvepning
efter minor. Särskilt har från fiskarbefolkningen å rikets västra kust
framställts önskemål om utförande av ytterligare minsvepning därstädes.
Dessutom lärer man böra utgå från, att bevakning ännu någon tid måste
av flottans fartyg utövas, exempelvis vid minfält, vilka ej kunnat upptagas,
samt för efterspaning och oskadliggörande av drivande minor.
För arbete av nu nämnt slag måste eventuellt särskilda rustningar av
fartyg äga rum. Vissa åtgärder i bevakningssyfte kunna ock bliva erforderliga
med anledning av eventuellt förekommande operationer av
främmande makter i Östersjön. Alla dessa åtgärder komma givetvis att
förorsaka icke obetydliga, på förhand icke beräkneliga kostnader, för
vilka medel icke finnas tillgängliga.

Femte huvudtiteln: 1919 års tilläggsstat.

Vad flottans ordinära övningar under år 1919 beträffar, är det min
avsikt att med hänsyn till nuvarande tidsförhållanden söka tillse, att
dessa övningar komma att inskränkas till vad som för utbildning av
flottans stammanskap och inkallade värnpliktiga är oundgängligen nödvändigt.
Även med denna inskränkning synes man emellertid böra räkna
med, att det ordinarie anslaget till flottans krigsberedskap och övningar
för år 1919, 3,911,000 kronor, jämte förstärkningsanslaget till samma
anslag, 1,165,000 kronor, eller tillhopa 5,076,000 kronor, icke blir för
ändamålet tillräckligt. Detta förhållande är i främsta rummet att tillskriva
de för närvarande synnerligen högt uppdrivna prisen å kol och
olja. I sådant hänseende yttrade jag i statsverkspropositionen till 1918
års riksdag (punkt 23), bland annat att, då det icke för det dåvarande
läte sig bedöma, huru prisen på kol och olja framdeles komme att ställa
sig, den merkostnad, som förorsakades av högre pris än de normala,
borde, sedan prisförhållandena stadgat sig, täckas genom extra anslag
eller genom höjning av övningsanslaget. Intill dess i sådant hänseende
erforderligt belopp kunde bestämmas och medel för ändamålet beredas,
syntes mig ifrågavarande merkostnad efter mobiliseringens slut böra bestridas
på samma sätt som andra utgifter för mobiliseringens avveckling
och följaktligen utgå från det anslag, som kunde komma att beviljas till
neutralitetens tryggande.

Vidare anhåller jag få nämna, att jag genom ämbetsskrivelse den
21 november 1918 anmodat marinförvaltningen att verkställa undersökning
och avgiva beräkning rörande de kostnader, som, därest neutralitetsvakten
skulle komma att helt och hållet upphöra vid 1918 års utgång,
bleve erforderliga för täckandet av den merutgift, som kunde förorsakas
av högre pris än de normala å kol och olja. Med skrivelse den 2 december
1918, till vilken även var fogat ett av chefen för marinstaben
avgivet yttrande, har marinförvaltningen överlämnat den sålunda infordrade
beräkningen. Därvid har ämbetsverket, med en beräknad kolåtgång
under år 1919 av 40,000 ton och ett pris av 130 kronor för
ton — utgörande eu merkostnad av 104 kronor för ton — uppskattat
merkostnaden för kol under sagda år till 4,160,000 kronor samt för olja
till 480,000 kronor eller tillhopa 4,640,000 kronor.

Ehuru jag anser mig kunna utgå från, att den av marinförvaltningen
sålunda beräknade merkostnaden för kol och olja under år 1919
kan något reduceras, synes det mig, på sätt nyss nämnts, vara otvivelaktigt,
att en avsevärd merutgift på grund av förhöjda kol- och oljepris
kan förväntas uppkomma vid bedrivandet av de oundgängligen erforderliga
övningarna vid flottan under år 1919. Då emellertid ifråga -

Femte huvudtiteln: 1919 års tilläggsstat.

varande merutgift i främsta rummet är beroende på de ännu ovissa
pris, som under nämnda år kunna bliva gällande, kan givetvis storleken
av densamma för närvarande icke med någon grad av tillförlitlighet
bedömas.

Då det nu gällt att söka täckning dels för de kostnader, som
erfordras för fortsatta åtgärder under år 1919 i anslutning till det
under neutralitetsvakten bedrivna arbetet, och dels för den merutgift
för kol och olja, som beräknas uppkomma vid flottans övningar under
samma år, är till en början att uppmärksamma, att 1918 års urtima
riksdag, på framställning av Kung!. Maj:t i propositionen nr 37 till
samma riksdag, medgivit, att det för bestridande av kostnader för tryggande
av rikets neutralitet under år 1918 å tilläggsstat för samma år
under femte huvudtiteln uppförda förslagsanslag, högst 14,350,000 kronor
Ange, i den mån anslaget ej blivit avsatt för framtida användning, efter
utgången av år 1918 tagas i anspråk icke blott för gäldande av sådana
kostnader, som berodde av eller stode i samband med tidigare åtgöranden
för neutralitetsskyddets upprätthållande, utan jämväl för bestridande
av sådana utgifter, som föranleddes av det nuvarande neutralitetsskyddets
avveckling.

I nämnda proposition uttalade jag bland annat att, ehuru det
för det dåvarande icke kunde exakt bedömas, huru omförmälda anslag
komme att ställa sig vid 1918 års utgång, det icke syntes vara
alldeles uteslutet, att något mindre överskott därå kunde uppkomma.
Då sålunda neutralitetsanslaget för år 1918 icke kan antagas
komma att lämna tillgång för täckande av någon nämnvärd del utav här
ifrågavarande kostnader, kunde möjligen ifrågasättas, huruvida icke för
ändamålet skulle kunna anlitas det förslagsanslag för bestridande av
oförutsedda utgifter, som 1918 års riksdag vid sidan av huvudtitlarna
uppfört i riksstaten för år 1919. Ett sådant förfaringssätt synes mig
emellertid icke överensstämma med de av riksdagen godkända villkoren
för anslagets användning. Bland dessa villkor ingår nämligen, att utgiften
skall vara av så brådskande art, att frågan ej hinner underställas
riksdagen.

Vid nu angivna förhållanden lärer enligt min mening annan utväg
icke förefinnas, än att särskilda medel för ifrågavarande ändamål beredas
på tilläggsstat för år 1919. För bestämmandet av storleken av det anslag,
som i sådant hänseende må ifrågakomma, saknas, såsom av det förut sagda
framgår, för närvarande fasta hållpunkter. Jag auser mig emellertid
med hänsyn till föreliggande omständigheter icke böra ifrågasätta, att

Femte huvudtiteln: 1919 års tilläggsstat.

anslaget upptages till lägre belopp än 2,000,000 kronor; och torde anslaget
böra givas karaktär av förslagsanslag, högst. Skulle det framdeles
visa sig, att detta belopp icke är tillfyllest, torde hinder icke böra
möta att för täckande av hithörande kostnader av den art, att de äro
att anse såsom oförutsedda utgifter, anvisa erforderliga medel av nyssnämnda,
av 1918 års riksdag för bestridande av sådana utgifter beviljade
anslag.

Jag vill slutligen i detta sammanhang erinra, att Kungl. Maj:t
genom nådigt brev den 30 juli 1918 förordnat, att minsvepning skulle
från och med den 1 augusti samma år, så länge sådan för ändamålet
funnes erforderlig, företagas inom vissa angivna områden i Kattegatt och
södra delen av Skagerack, ävensom föreskrivit, att de med ifrågavarande
minsvepning förenade kostnader skulle utgå av det å tilläggsstat för år
1918 beviljade anslaget till oförutsedda utgifter. Sedermera har enligt
nådigt brev den 23 augusti 1918 föreskrivits, att den sålunda anbefallda
minsvepningen skulle utsträckas till vissa närbelägna farvatten; och skulle
jämväl härav föranledda kostnader bestridas av sagda anslag. Enligt
vad marinförvaltningen meddelat, hava ifrågavarande kostnader till och
med utgången av december månad 1918 utgjort omkring 670,000 kronor.

Vidare har Kungl. Maj:t genom nådigt brev den 31 december 1918
föreskrivit, att ett av marinförvaltningen i skrivelse den 2 i samma
månad anmält belopp av 150,000 kronor till ersättande av minsvep, som
förslitits eller förstörts vid minsvepningsarbetet å rikets västra kust,
skulle utgå av nyssnämnda å tilläggsstat för samma år beviljade anslag
till oförutsedda utgifter.

På grund av vad sålunda anförts hemställer jag, att Eders Kungl.
Maj:t täcktes föreslå riksdagen

att för bestridande av kostnader för fortsatta åtgärder
under år 1919 i anslutning till det under neutralitetsvakten
bedrivna arbetet ävensom av merutgift
för kol och olja vid flottans övningar under samma
år på tilläggsstat för år 1919 bevilja ett förslagsanslag,
högst 2,000,000 kronor.

Femte huyudtiteln: 1919 års tilläygsstat.

[5.]

Torpedinskjafcningsstation
för
flottans
station i
Karlskrona.

Torped- och gnistsignalväsendet.

5. Torpedinskj utningsstation för flottans station

i Karlskrona.

För anläggande av en ny torpedinskjutningsstation för flottans
station i Karlskrona har 1914 års senare riksdag, på framställning av
Kungl. Maj:t, på extra stat för år 1915 beviljat ett anslag av 72,651
kronor.

Beträffande ifrågavarande torpedinskjutningsstation har marinförvaltningen
i förutnämnda skrivelse den 12 september 1918 anfört huvudsakligen
följande.

Vederbörande varvstitlar för omförmälda arbete både icke blivit slutförda
förr än under år 1918. Därvid hade det visat sig, att totalkostnaden
för inskjutningsstationen med inventarier uppginge till 94,331
kronor och att sålunda en överbetalning av 21,680 kronor ägt rum.
Sedan marinförvaltningen från varvschefen i Karlskrona infordrat upplysning,
på vad grund färdigställandet av den nya inskjutningsstationen
blivit så avsevärt fördröjt och varför överbetalning uppstått, hade bemälde
varvschef meddelat:

att själva skjutbron varit färdig i maj år 1917 och att skjutning därifrån
ägt rum i juni samma år,

att samtliga torped- och byggnadsdepartementen åliggande arbeten
då varit färdiga,

att emellertid byggandet av den till stationen hörande motortransportpråmen
blivit avsevärt försenat, beroende på att varvet varit
överhopat med arbeten såväl å ritkontoret som i verkstäderna samt att
samtliga stapelbäddar varit upptagna, varför motorpråmen måst uppsättas
i ett ångslupsskjul, där nödiga maskinella anordningar saknats,
varjämte slutligen med hänsyn till rådande brist på brännolja motorpråmens
färdigställande icke ansetts böra gå före andra viktiga arbeten.

Angående överskridandet av anslaget hade varvschefen anfört som
orsak, att de till grund för anvisningen liggande kostnadsberäkningarna,
uPPgjorda hösten år 1913, visat sig vara för låga till följd av de
oerhörda prisstegringar, som sedan år 1914 inträffat icke allenast i fråga
om arbetslöner utan i synnerhet beträffande materialier, för vilka prisförhöjningen
i vissa fall uppgått ända till 400 och 500 %.

Femte huvudtiteln: 1919 års tilläggsstat.

Vidare hade varvschefen i Karlskrona uti skrivelse den 31 juli 1918 [5.]

framhållit, att en ökning av inskjutningsmöjligheterna för stationens
torpeder vore erforderlig och att en utvidgning av ifrågavarande torpedinskjutningsstation
med särskild luftkompressionsanläggning, elektriskt
drivet spel samt två målflottar på grund härav borde vidtagas, varigenom
inskjutning å de båda stationen tillhörande inskjutningsbanorna skulle
kunna bedrivas samtidigt. Kostnaden för den föreslagna utvidgningen
beräknades av varvschefen till 220,100 kronor.

För egen del ansåge sig marinförvaltningen — då 1917 års torpedverkstadssakkunnigas
förslag rörande anläggande av ny torpedverkstad
jämte torpedinskjutningsstation vid Jönköping ännu icke blivit för riksdagen
framlagt och prövat samt ämbetsverket därjämte i förevarande
skrivelse den 12 september 1918 framställt förslag till anläggande av
ny torpedinskjutningsstation för Stockholms station — icke för närvarande
böra upptaga varvschefens i Karlskrona förslag till utvidgning
av inskjutningsstationen därstädes.

Marinförvaltningen, som emellertid ansåge, att varken fördröjandet
av den nya torpedinskjutningsstationens färdigställande eller den överskridna
kostnaden härför kunnat undvikas, har på grund härav hemställt,
att Kungl. Maj:t måtte hos riksdagen för täckande av merkostnad för
uppförande av ny torpedinskjutningsstation för flottans station i Karlskrona
å tilläggsstat för år 1919 äska ett reservationsanslag av 21,680
kronor.

Då det av 1914 års senare riksdag för anläggande av en ny torped- Departementsinskjutningsstation
för flottans station i Karlskrona beviljade anslaget ycttreafnåe.
av 72,651 kronor på grund av ^omständigheter, för vilka i det föregående
redogjorts, blivit överskridet med ett belopp av 21,680 kronor,
lärer annan utväg för merkostnadens betäckande icke förefinnas än att,
på sätt marinförvaltningen hemställt, sistnämnda belopp äskas å tilläggsstat
för år 1919.

Beträffande varvschefens i Karlskrona förslag om utvidgning av
ifrågavarande torpedinskjutningsstation anser jag, att detta förslag med
hänsyn till nu rådande tidsförhållanden, vilka synas öppna möjlighet
till inskränkning i försvarsanstalterna i det hela, icke för närvarande
bör komma till utförande. I samband härmed vill jag nämna, att jag
av samma skäl icke finner mig kunna hos Kungl. Maj:t göra framställning
om beredande av medel till anläggande av ny torpedinskjutningsstation
i Stockholms skärgård. Under punkt 39 i det vid årets statsverksproposition
fogade statsrådsprotokollet över sjöförsvarsärenden har

Femte huvudtiteln: 1919 års tilläygsstat.

jag omnämnt, att jag icke heller ansett mig kunna framställa förslag,
på grundvalen av torpedverkstadssakkunnigas den 15 oktober 1917 avgivna
betänkande, till anläggning av en torpedverkstad jämte torpedinskjutningsstation
m. m. vid Jönköping. Därjämte tillåter jag mig
erinra, hurusom jag under nyssnämnda punkt meddelat, att jag i skrivelse
den 19 december 1917 hos krigsmateriel kommissionen anhållit, att kommissionen
ville föranstalta om utredning rörande åtgärder för torpedtillverkningens
ytterligare uppdrivande efter krigsutbrott, men att denna
utredning ännu icke blivit slutförd.

På grund av vad sålunda anförts får jag hemställa, det Eders Kungl.
Maj:t täcktes föreslå riksdagen

att, utöver det av 1914 års senare riksdag för
anläggande av en ny torpedinskjutningsstation för
flottans station i Karlskrona beviljade anslaget av
72,651 kronor, för omförmälda ändamål på tilläggsstat
för år 1919 bevilja ett reservationsanslag av
21,680 kronor.

Minväsendet.

6. Minmateriel.

I anslutning till vad jag under punkten 43 i det vid årets statsverksproposition
fogade statsrådsprotokollet över sjöförsvarsärenden anfört,
hemställer jag, att Eders Kungl. Maj:t täcktes föreslå riksdagen

att för anskaffning av minmateriel för flottan på
tilläggsstat för år 1919 bevilja ett reservationsanslag
av 210,000 kronor.

Femte huvudtiteln: 1919 års tilläggsstat.

B. Kustartilleriet.

Nybyggnad och underhåll.

1. Förstärkning av reservationsanslaget till underhåll
av kustartilleriets byggnader och materiel.

Med hänsyn till angelägenheten att få utrönt, huruvida på grund
av de ökade prisen å materialier och arbete å de under femte huvudtiteln
upptagna reservationsanslag för år 1918 uppkommit brister, för
vilka ersättning icke blivit av riksdagen beviljad, anmodades marinförvaltningen
genom ämbetsskrivelse den 31 oktober samma år att verkställa
undersökning i sådant hänseende samt, därest så vore förhållandet,
inkomma med approximativt beräknad uppgift, avseende hela år 1918,
å bristernas storlek ävensom med redogörelse för orsakerna till anslagens
överskridande.

Med anledning härav har marinförvaltningen i skrivelse den 6 december
1918 anmält, att det vid verkställd undersökning visat sig, att
å två anslag, nämligen anslaget till beklädnad åt sjömans- och skeppsgossekårerna
samt anslaget till underhåll av kustartilleriets byggnader
och materiel, brister för är 1918 torde komma att uppstå, som icke kunde
täckas av resp. förstärkningsanslag.

Beträffande bristen å anslaget till beklädnad åt sjömans- och skeppsgossekårerna,
vilken brist av marinförvaltningen beräknats till 119,000
kronor, har förstärkningsanslag till bristens täckande äskats under punkt
1 här ovan.

I fråga om bristen å anslaget till underhåll av kustartilleriets byggnader
och materiel har marinförvaltningen i berörda skrivelse den 6 december
1918 anfört följande.

Kustartilleriets underhållsanslag vore i riksstaten för

år 1918 uppfört med ett belopp av....................... kronor 553,350: —

Därjämte vore å tilläggsstat för samma år uppfört
ett anslag till förstärkning av nämnda anslag
till belopp av 303,000 kronor, varav dock endast » 160,000: —

vore under året tillgängliga, enär återstoden avsåges
att täcka brist å anslaget för år 1917

Tillsammans kronor 719,350: —

Bihang till riksdagens protokoll 1919. 1 samt. 2 käft. (Nr 2.) 412918 3

[7-]

Förstärkning
ar reservationsanslaget

till kustartilleriets
byggnader
och
materiel.

Femte huvudtiteln: 1919 års tilläggsstat.

Till och med oktober månad 1918 hade bokförts netto -

utgifter till ett belopp av ......................................... kronor 639,093: —

Återstående utgifter under året beräknades till............ » 170,000: —

Tillsammans kronor 809,093

vadan således kunde beräknas en brist vid årets slut

av omkring.................................................................. » 90,000: —

Förutnämnda belopp, 166,000 kronor, som utgjorde det ordinarie
anslagets förstärkning för år 1918, vore beräknat efter 30 % å sagda
anslag.

Den nu förväntade överbetalningen vore huvudsakligen att söka i
de dryga kostnaderna för kustfästningarnas sj ©förbindelser.

Redan den 8 juli 1918 hade befälhavande amiralen i Karlskrona
anmält, att anvisningen till sjöförbindelser inom Karlskrona fästning icke
vore tillräcklig för upprätthållande av de nödvändiga sjöförbindelserna.
I anledning av denna anmälan erinrade marinförvaltningen i skrivelse
den 12 samma månad befälhavande amiralen, att 1918 års riksdag till
täckande av eventuella merkostnader å anslaget till underhåll av kustartilleriets
byggnader och materiel visserligen anvisat medel, men att
dessa beräknats efter 30 % å det ordinarie reservationsanslaget. Till följd
härav kunde under inga förhållanden den till befälhavande amiralens
disposition ställda delen av ovannämnda anslag få överskridas med större
belopp än som motsvarade 30 % å samma del; och anmodade marinförvaltningen
därför befälhavande amiralen att vidtaga de inskränkningar,
som betingades av nödvändigheten att sålunda begränsa överbetalningen.

Sedan därefter befälhavande amiralen till marinförvaltningen inkommit
med en skrivelse av den 14 september 1918 i samma
ämne, däri han anhållit att utöver sagda 30 % å anvisningen få disponera
65,200 kronor för sjöförbindelserna i fästningen, anmodade marinförvaltningen
i skrivelse den 17 i samma månad befälhavande amiralen
att genom inskränkningar å andra poster inom anslaget söka utjämna
bristen i anvisningen till sjöförbindelserna, till vilkas uppehållande
ämbetsverket jämväl av det utav anslaget till dess disposition anvisade
beloppet ställde till befälhavande amiralens förfogande 10,000 kronor.

Slutligen hade befälhavande amiralen i skrivelse den 1 oktober
1918 anfört att, då ett flertal underofficerares, en officers och en marinläkares
familjer, de flesta med barn i skolåldern, vore bosatta på befästningarna
och denna ordinarie förläggning, som vore av Kungl. Maj:t

Femte huvudtiteln: 1919 års tilläggsstat. 19

fastställd, då ej kunde ändras, det syntes honom omöjligt att avbryta
sjöförbindelserna mellan befästningarna och staden. De inskränkningar,
som varit möjliga, hade dock vidtagits. De i skrivelsen den 14 september
1918 angivna kostnaderna för sjöförbindelserna kunde sålunda
ej nedbringas.

Efter ytterligare anmodan från marinförvaltningen om inskränkningar
i utgifterna å underhåll sanslaget hade befälhavande amiralen i
skrivelse den 26 november 1918 meddelat, att han genom vidtagande
av sådana inskränkningar beräknat att kunna nedbringa överbetalningen
å de medel, som av honom disponerades från sagda anslag, till omkring

46.000 kronor.

Åven i fråga om Vaxholms fästning hade det visat sig omöjligt att
tillnärmelsevis hålla utgifterna för sjöförbindelserna inom ramen för anvisningen.

Sedan marinförvaltningen i skrivelse den 9 augusti 1918 erinrat
kommendanten i Vaxholms fästning om vikten av att eventuella överbetalningar
å anslaget icke finge överstiga 30 % av de ordinarie medlen,
anmälde kommendanten i skrivelse den 18 september samma år, att
oaktat gjorda inskränkningar överbetalning till avsevärt belopp måste
uppkomma å den av honom disponerade delen av anslaget.

Genom skrivelse den 1 november 1918 till kommendanten i Vaxholms
fästning ställde marin förvaltningen, utöver de 30 % av förstärkningsanslaget,
som belöpte på den till kommendantens disposition ställda
delen av underhållsanslaget, till hans förfogande ytterligare 10,000 kronor
utav de till marinförvaltningens disposition stående medlen av anslaget.
Härvid tillkännagav marinförvaltningen, att ämbetsverket icke
kunde avse några ytterligare medel till täckande av överbetalning å
kommendantens i Vaxholms fästning andel • i underhållsanslaget, och
anmodades därför denne att göra de ytterligare inskränkningar i underhållet,
som av berörda förhållande betingades.

I skrivelse den 12 november 1918 anmälde kommendanten i V axholms
fästning, att oaktat gjorda inskränkningar en slutlig brist av i
runt tal 40,000 kronor torde komma att förefinnas vid årsskiftet. Kommendanten
anförde härjämte, att anvisningen till sjöförbindelserna utgjorde

20.000 kronor, vilket torde vara beräknat efter ett kolpris av omkring
18 kronor per ton och ett brännoljepris av omkring 10 öre per kg.,
men då kolpriset för det dåvarande vore omkring 145 kronor per ton
och brännoljepriset 1 krona 50 öre per kg., hade det naturligtvis icke
varit möjligt att hålla utgifterna ens närmelsevis inom anslagets ram.

[7-]

Departements chefens yttrande.

20 Femte himidtiteln: 1919 års tilläggsstat.

På grund av förläggningen å spridda öar, Vaxön, Vaxholmen och Rindön,
samt Värmdölandet kunde förbindelserna ej helt indragas, men för
att nedbringa kostnaderna till det minsta hade kommendanten dels förut
minskat båtturerna, dels dåmera anbefallt, att endast en tur per dag i
vardera riktningen skulle verkställas å linjen Oscar-Fredriksborg—Vaxholm
och att endast en tur i timmen i vardera riktningen skulle verkställas
i Vaxholmssunden.

Med hänsyn till de abnorma pris, som under år 1918 varit gällande
å såväl kol som olja, ansåge marinförvaltningen, att det icke kunnat
undvikas, att utgifterna för sjöförbindelserna högst väsentligt kommit
att överstiga de härför avsedda medlen. Det hade också enligt marinförvaltningens
åsikt varit omöjligt att i vidare mån än som skett göra
inskränkningar i sjöförbindelserna inom fästningarna.

Enligt de här förut angivna beräkningarna skulle överbetalningen
i sin helhet kunna beräknas till (46,000 + 40,000) 86,000 kronor. Försiktigheten
syntes dock enligt marinförvaltningens mening bjuda, att
beloppet avrundades uppåt till 90,000 kronor.

Av den utav marinförvaltningen sålunda lämnade redogörelsen synes
mig framgå, att överbetalningen å reservationsanslaget till underhåll av
kustartilleriets byggnader och materiel för år 1918 varit beroende på
omständigheter, som icke kunnat förebyggas. Jag anser fördenskull, att
framställning nu bör till riksdagen göras om beviljande av ett anslag å
tilläggsstat för år 1919 av ett ifrågavarande överbetalning motsvarande
belopp. Beträffande storleken av detta belopp anser jag, i likhet med
marinförvaltningen, att detsamma lämpligen bör upptagas till 90,000
kronor; och torde anslaget böra givas natur av förslagsanslag, högst.

Jag hemställer alltså, att Eders Kungl. Maj :t täcktes föreslå riksdagen

att till förstärkning av ordinarie reservationsanslaget
till underhåll av kustartilleriets byggnader och
materiel å tilläggsstat för år 1919 bevilja ett förslagsanslag,
högst 90;000 kronor.

Femte huvudtiteln: 1919 års tilläggsstat.

2. Arvoden åt tillsyningsman m. m. inom vissa kustfästningars
skyddsområden.

I anslutning till vad jag under punkten 49 i det vid årets statsverksproposition
fogade statsrådsprotokollet över sjöförsvarsärenden anfört,
hemställer jag, att Eders Kungl. Maj:t täcktes föreslå riksdagen

att till arvoden åt tillsyningsman samt till underhåll
av anslagstavlor inom Karlskrona, Vaxholms och
Ålvsborgs fästningars skyddsområden på tilläggsstat
för år 1919 bevilja ett förslagsanslag av 11,200 kronor.

3. Byggnader för förläggning i Hemsö fästning.

Till nyanläggningar och nyanskaffningar för stärkande av det fasta
kustförsvaret, med undantag av Fårösunds fästning, har 1914 års senare
riksdag beviljat ett anslag av 13,748,690 kronor, att utgå av värnskattemedel.
Bland nämnda nyanläggningar ingå även byggnader i Härnösand
för förläggning av Hemsö kustartillerikår, för vilka i de till 1914
års senare riksdag framlagda beräkningarna upptagits ett sammanlagt
belopp av 700,000 kronor. Ifrågavarande byggnader utgöras huvudsakligen
av kasernbyggnad, byggnad för matinrättning, exercishus och
avträdesbyggnad.

Genom nådigt brev den 12 september 1916 bemyndigades marinförvaltningen
dels att sluta avtal, i enlighet med avgivet anbud, om uppförande
av omförmälda byggnader, dels ock att träffa uppgörelse under
hand om utförande för lägsta möjliga kostnad av för byggnaderna erforderliga
vatten-, avlopps- och elektriska belysningsledningar. Kostnaderna
för uppförande av byggnaderna jämte tillhörande ledningar
skulle enligt samma nådiga brev med ett belopp av sammanlagt högst

1,100,000 kronor utgå av de utav 1914 års senare riksdag för stärkande
av det fasta kustförsvaret beviljade medel. Att det belopp, som sålunda
för byggnaderna anvisats, överstege den ursprungligen beräknade summan
av 700,000 kronor, berodde på den inträdda stegringen av byggnadskostnaderna.

[8.]

Arvodea åt
tillsyningsman
m. m.
inom vissa
kustfästningars
skyddsområden.

[9.]

Byggnader för
förläggning i
Hemsö fästning.

Femte huvudtiteln: 1919 års tilläggsstat.

Sedan marinförvaltningen i enlighet härmed den 19 oktober 1916
avslutat kontrakt om uppförande av ifrågavarande byggnader, har förvaltningen
i skrivelse den 13 juni 1918 anmält, att ämbetsverket genom
beslut den 26 april sistnämnda år funnit sig nödsakat förklara kontraktet
vara å entreprenörens sida brutet, samt därvid anfört,

att kasernbyggnadens ena hälft vore uppmurad till takfoten och att
å den andra återstode ungefär en våning,

att å matinrättningen takstolarna vore resta,

att å exercishuset grunden till huvudsaklig del vore färdig och

att för avträdesbyggnaden grundgravar vore påbörjade.

Att de påbörjade byggnaderna icke kunde stå i sitt dåvarande skick
utan att taga betydande skada, läge — yttrar marinförvaltningen vidare
— i sakens natur. Härtill komme jämväl andra vådor. Genom särskilda
entreprenadkontrakt vore avtalat med andra entreprenörer om värmeanläggningar
samt vatten- och avloppsledningar ävensom installering av
elektriskt ljus. Visserligen hade marinförvaltningen sökt skydda sig mot
anspråk på skadestånd på grund av ökade kostnader och förluster för
dessa entreprenörer till följd av förseningar, förorsakade av annan entreprenör,
men skulle förseningen utsträckas genom statsverkets eget förvållande,
syntes tvister om dylika anspråk vara att förvänta.

I sammanhang därmed att kontraktet med huvudentreprenören förklarats
brutet, hade marinförvaltningen uppdragit åt fortifikationsbefälhavaren
i Hemsö fästning, bland annat, att föreslå ämbetsverket åtgärder för
byggnadsarbetenas fullföljande. För sådant ändamål hade fortifikationsbefälhavaren
sökt erhålla entreprenadanbud å återstående arbeten. Härvid
hade det emellertid tydligt visat sig, att spekulanterna härå, för att
skydda sig mot de ständiga prisstegringarna, beräknade sådana riskpremier,
att statsverket icke kunde finnas villigt att ingå avtal på av dem
uppställda villkor. I varje fall skulle byggnadernas fullbordande icke
kunna ske tillnärmelsevis för det ursprungligen avtalade priset eller inom
ramen för anvisade medel. Givetvis skulle byggnaderna icke kunna
fullbordas för tillgängliga medel, men under rådande förhållanden borde
dock med hänsyn till nämnda riskpremier utredas, huruvida och till
vilka kostnader byggnaderna kunde beräknas bliva fullbordade genom
statsverkets egen försorg. Fn sådan utredning hade ock av marinförvaltningen
igångsatts. Av anförda skäl kunde emellertid arbetena å byggnaderna
icke ligga nere i avvaktan på nämnda utredning.

Marinförvaltningen har därför anmält att, för den händelse Kungl.
Maj:t icke funne hinder därför föreligga, ämbetsverket hade för avsikt

Femte huvudtiteln: 1919 års tilläggsstat.

att så skyndsamt som möjligt låta fortifikationsbefälhavaren fullfölja de
oundgängligen nödvändiga arbetena med egen arbetsstyrka.

Genom nådigt brev den 28 juni 1918 fann Kungl. Maj:t gott att
låta vid den sålunda gjorda anmälan bero.

I skrivelse den 24 oktober 1918 har nu marinförvaltningen meddelat,
att ämbetsverket den 11 julisamma år anmodat fortifikationsbefälhavaren
i Hemsö fästning att omedelbart fullfölja de oundgängligen nödvändiga
arbetena med egen arbetsstyrka samt att snarast möjligt inkomma med
fullständig utredning dels över de beräknade kostnaderna för kasernetablissementets
fullbordande i sålunda fastställd omfattning, dels ock.
därest kostnaderna härför komme att överstiga behållningen å de anvisade
medlen, över de arbeten, som borde för de disponibla medlen i
första hand utföras.

Sedermera hade, enligt vad marinförvaltningen vidare anfört, fortifikationsbefälhavaren
inkommit med den begärda utredningen. Av denna
utredning framginge:

att hittills utbetalats eller kontraherats för.............. kronor

att för de fyra byggnadernas fullbordande krävdes

ytterligare................................................................... »

att dessutom erfordrades:

för dränering............................................................. »

för oförutsedda utgifter till disposition av fortifikationsbefälhavaren
i Hemsö fästning...... »

för oförutsedda utgifter till disposition av marinförvaltningen
ett belopp, som ämbetsverket
ansåge böra beräknas till ............... »

669,492: 29
876,000: —
43,000: —
5,000: —

56,507: 71

Summa kronor 1,650,000: —

Genom förutnämnda nådiga brev den 12 september
1916 hade anvisats ............................................. kronor 1,100,000: —

Ytterligare erforderligt belopp .............................. » 550,000: -

Summa kronor 1,650,000: —

Fortifikationsbefälhavaren hade därjämte anfört, att det till undvikande
av arbetsstyrkans uppsägning mitt i vintern och för arbetets ekonomiska
bedrivande vore av vikt, dels att arbetet finge färdigställas i en följd,
dels ock att anslag till hela arbetet bleve anvisat senast i mitten av november
månad år 1918.

L9-]

Femte huvudtiteln: 1919 urs tilläggsstat.

[9.] Tillika hade fortifikationsbefälhavaren beräknat, att för de egentliga

byggnadsarbetena disponibla medel vid brytningen av huvudentreprenörens
kontrakt uppgått till 339,000 kronor, för vilket belopp följande
huvudsakliga arbeten beräknades kunna utföras, nämligen: fullbordande av
murningsarbeten, taktäckning, fönsterinsättning, inläggning av källargolv,
bjälklag och vindsgolv, delvis invändig putsning samt de övriga
byggnadsarbeten, som erfordrades för rörlednings- och elektriska anläggningar
i kasernbyggnaden och matinrättningen ävensom grund och eventuellt
murning å exercishuset. Däremot skulle icke något arbete utföras
å avträdesbyggnaden. Nämnda belopp, 339,000 kronor, beräknades vara
förbrukat den 22 december 1918.

Marinförvaltningen ansåge emellertid, att det med hänsyn till statens
bästa vore lämpligast, att arbetena på de fyra byggnaderna slutfördes
i ett sammanhang, varigenom de skulle bliva fullt användbara för inkvartering;
och har ämbetsverket på grund härav hemställt, att Kungl.
Maj:t måtte anvisa ytterligare 550,000 kronor för fullbordande av omförmälda
fyra byggnader.

Härjämte har marinförvaltningen meddelat, att vissa andra byggnadsarbeten
jämväl vore avsedda att komma till utförande i samband med
kasernetablissementet, men funne ämbetsverket icke lämpligt, att dessa
byggnader och arbeten i detta sammanhang ifrågasattes till utförande.

Genom nådigt brev den 8 november 1918 har Kungl. Maj:t därefter
föreskrivit, att arbetena å ifrågavarande kasernbyggnad och matinrättning
skulle, på sätt i fortifikationsbefälhavarens omförmälda utredning
angivits, fullföljas i den mån återstoden av de genom nådiga brev den
12 september 1916 anvisade medlen därtill lämnade tillgång, varemot
med arbetena å exercishuset och avträdesbyggnaden skulle tillsvidare
anstå.

Departements- Enligt nådigt brev den 23 april 1918 har Kungl. Maj:t uppdragit åt
yttrande marin förvaltningen, chefen för marinstaben, chefen för generalstaben och
chefen för fortifikationen att, med hänsyn till den förändring Sveriges
strategiska läge i Östersjön undergått, inkomma med utlåtande och förslag,
huruvida vissa i 1914 års plan för det fasta kustförsvarets stärkande
ingående arbeten å Hemsö borde uppskjutas samt huruvida viss
del av för Hemsö avsett artilleri borde uppställas å annan plats, ävensom
beträffande användningen av de medel, som kunde besparas genom
den sålunda ifrågasatta begränsningen av befästningarna å Hemsö.

Femte huvudtiteln: 1919 års tilläggsstat.

Det sålunda infordrade förslaget har ännu icke inkommit till Kungl.
Maj:t. Emellertid lära, oberoende av det beslut, som i omförmälda
fråga må komma att av Kungl. Maj:t fattas, ifrågavarande kasernbyggnad,
matinrättningsbyggnad och avträdesbyggnad böra snarast möjligt
färdigställas och det ytterligare belopp, som till följd av uppkommen
merkostnad är för ändamålet behövligt, av riksdagen äskas. Ett sådant
tillvägagångssätt överensstämmer med de allmänna principer, som jag i
statsverkspropositionen under femte huvudtiteln till innevarande års riksdag
(sid. 5 och 6) ansett böra uppställas med avseende å byggnadsverksamheten
vid marinen. Ett särskilt skäl för dessa byggnaders snara
fullbordande ligger däri, att arbetena å desamma till väsentlig del redan
utförts, vadan arbetsmaterialler skulle förstöras eller icke komma till
avsedd nytta, därest arbetena nu avbrötes. Härvid är därjämte att uppmärksamma,
att ifrågavarande arbeten under hösten år 1918 ordnats så, att
i Härnösand bosatta byggnadsarbetare beretts arbetstillfällen vid bygget
i så stor utsträckning som möjligt. Ett avbrytande av arbetena kan
därför befaras förorsaka en arbetslöshet bland dessa arbetare, som genom
arbetenas fortsättande skulle kunna förekommas.

Vad därefter beträffar exercishuset, vartill endast grunden blivit
lagd, har, på sätt förut nämnts, föreskrivits, att arbetena därå skulle tills
vidare anstå. Huruvida denna byggnad bör uppföras, lärer givetvis
böra bliva beroende på resultatet av den pågående utredningen rörande
Hemsö fästning. Utan att i något avseende vilja föregripa denna
utredning, finner jag ur budgetssynpunkt riktigast, att medel i detta
sammanhang äskas jämväl för fullbordande av denna byggnad, för den
händelse byggnaden möjligen skulle befinnas böra komma till utförande
under innevarande år.

Mot beloppet av den utav marinförvaltningen beräknade merkostnaden
för samtliga omförmälda byggnader, 550,000 kronor, anser jag
mig icke kunna framställa någon erinran; och torde beloppet böra äskas
på tilläggsstat för år 1918. Enligt vad jag inhämtat, beräknas numera,
att återstående medel av för ifrågavarande ändamål redan anvisat belopp
komma att räcka någon kortare tid in på år 1919.

Jag hemställer alltså, att Eders’ Kungl. Maj:t täcktes föreslå riksdagen

att till täckande av merkostnad för byggnader
för förläggning i Hemsö fästning på tilläggsstat för
år 1919 bevilja ett reservationsanslag av 550,000
kronor.

Bihang till riksdagens protokoll 1919. 1 sand. 2 höft. (Nr 2.)

4129 18 4

Femte huvudtiteln: 1919 års tilläggsstat.

[10.]

Förstärkning
av reservationsanslaget

till kustartilleriets

krigsberedskap
och
övningar.

[11.]

Extra beklädnadshjälp
för
fänrikar i
reserven,
reservofficersaspiranter
och
reservraarinintendentsaspiranter.

Övningar.

4. Förstärkning av reservationsanslaget till kustartilleriets
krigsberedskap och övningar.

Under åberopande av vad jag under punkten 53 i det vid årets
statsverksproposition fogade statsrådsprotokollet över sjöförsvarsärenden
anfört, hemställer jag, att Eders Kung]. Maj:t täcktes föreslå riksdagen

att till förstärkning av ordinarie reservationsanslaget
till kustartilleriets krigsberedskap och övningar
för höjning av dagtraktamentena vid av kustartilleriets
övningar föranledda resor på tilläggsstat för år 1919
bevilja ett förslagsanslag av 3,500 kronor.

C. Flottan och kustartilleriet.

l. Extra beklädnadsbjälp åt fänrikar i reserven, reser vofficersaspiranter
och reservmarinintendentsaspiranter.

Enligt gällande bestämmelser utgår beklädnadshjälp till nedannämnd
personal i flottans och i kustartilleriets reserv till följande belopp, nämligen:

till reservofficersaspijant med 300 kronor, som utbetalas, sedan han
vid inträdet i tjänstgöring styrkt, att föreskrivna persedlar blivit behörigen
anskaffade; samt

till officer i reserven vid konstituering till fänrik med 200 kronor,
sedan han styrkt, att föreskrivna persedlar blivit behörigen anskaffade.

Därjämte åtnjuter marinintendentsaspirant, som genomgår föreskriven
ettårig utbildningskurs för anställning såsom marinunderintendent i
flottans reserv, beklädnadshjälp med 20 kronor i månaden.

I en med skrivelse den 16 september 4918 till marinförvaltningen
överlämnad promemoria, angående beräkning av personalstater och anslag

m. m. för år 1920, har chefen för marinstaben anfört, att kostnaderna
för reservofficersaspiranters och officerares i reserven beklädnad numera

Femte huvudtiteln: 1919 års tilläggsstat.

stigit i sådan grad, att på denna grund ynglingar, som i annat fall
ämnat söka sig in som reservbefäl, droge sig för att undergå utbildningen
därtill. Med anledning härav föreslog marinstabschefen, att beklädnadsersättningen
måtte ökas till förslagsvis 600 kronor för reservofficersaspirant
vid flottan och 400 kronor för fänrik i flottans reserv.

Marinförvaltningen har i skrivelse den 14 oktober 1918 tillstyrkt
vad sålunda föreslagits samt vidare anfört att, då det syntes ämbetsverket
riktigt, att likställighet bleve rådande med avseende å avlöningsförmånerna
för reservmarinintendentsaspiranter och för reservofficersaspiranter,
beklädnadsersättningen jämväl för reservmarinintendentsaspiranter
från och med år 1920 borde utgå med 600 kronor för en
gång för man. Av samma skäl, som anförts till stöd för höjning av beklädnadshjälpen
för flottans reservpersonal, ville ämbetsverket därjämte
föreslå, att beklädnadshjälpen måtte höjas även för reservofficersaspirant
och fänrik i reserven vid kustartilleriet till 600, resp. 400 kronor.

Vidare hava åtskilliga reservofficersaspiranter vid flottan i skrivelse
den 16 oktober 1918 hemställt, bland annat, att frågan om förhöjning
av beklädnadspenningarna för reservofficersaspiranter måtte komma under
behandling vid 1918 års urtima riksdagssammanträde.

Häröver hava marinförvaltningen och chefen för marinstaben den 31
i samma månad avgivit gemensamt utlåtande. Därvid har marinförvaltningen
hänvisat till sin omförmälda skrivelse den 14 oktober 1918.
Chefen för marinstaben har åberopat ett av honom i annat sammanhang
avgivet förslag, att från och med år 1920 beklädnadsersättningen
för reservofficersaspirant måtte höjas till 600 kronor, samt att under
år 1919 dylik hjälp måtte utgå med 600 kronor och såsom tillfällig
dyrtidshjälp för sistnämnda år med ytterligare 300 kronor.

Därjämte hava åtskilliga fänrikar i kustartilleriets reserv i skrivelse
den 24 oktober 1918 anhållit, att dem tillkommande beklädnadshjälp
måtte höjas från 500 till 1,500 kronor. Till stöd för denna framställning
har anförts, att enligt beräkningar, upptagande medelpris enligt av ett
flertal militär- och civilskrädderier lämnade uppgifter, anskaffningskostnaden
för föreskriven beklädnad och utrustning för reservofficersaspiranter och
fänrikar i kustartilleriets reserv uppginge till

år 1914 .......

våren 1918.
hösten 1918

kronor 545
» 1,090

» 1,591

Femte huvudtiteln: 1919 års tilläggsstat.

Marinförvaltningen har i ett den 7 november 1918 över denna
framställning avgivet yttrande, under hänvisning till ämbetsverkets omnämnda
skrivelse den 14 oktober 1918, förklarat sig icke kunna tillstyrka
förevarande framställning.

Slutligen har chefen för kustartilleriet i skrivelse den 4 oktober 1918
anfört, att den till reservofficersaspiranter och fänrikar i reserven för närvarande
utgående beklädnadshjälpen, 300 kronor till de förra och 200
kronor till de senare, med nuvarande högt uppdrivna pris vore alldeles för
låg. Man torde därför med fog kunna antaga — fortsätter bemälde chef —
att kostnaderna för anskaffning av beklädnad avskräckte mången från
att antaga anställning som reservofficersaspirant. Eu ökning av ifrågavarande
belopp vore följaktligen av behovet särdeles påkallad. Lämpligen
torde densamma åtminstone tills vidare böra bestämmas till 900, resp. 600
kronor. Då det vore av betydelse, att dessa förhöjda belopp utginge
redan från och med år 1919, borde staten för detta år ändras i överensstämmelse
härmed.

Chefen för marinstaben har i ett den 16 oktober 1918 häröver avgivet
yttrande förklarat sig anse det av chefen för kustartilleriet avgivna
förslaget mycket behjärtansvärt och har fördenskull gjort liknande hemställan
beträffande flottans motsvarande personal. Marinstabschefen ansåge
det emellertid kunna ifrågasättas, om icke de föreslagna beloppen borde
uppdelas och utgå dels såsom ordinarie beklädnadshjälp, förslagsvis 600
kronor till aspiranter och 400 kronor till fänrikar, och dels såsom tillfällig
dyrtidshjälp, förslagsvis 300 kronor till den förra och 200 kronor
till den senare gruppen.

Marinförvaltningen har beträffande förevarande framställning hänvisat
till sin ovanberörda skrivelse den 14 oktober 1918.

I anledning av omförmälda framställningar hava sakkunniga för
utredning rörande lönereglering för arméns och marinens personal den
29 november 1918 avgivit infordrat utlåtande och därvid anfört huvudsakligen
följande.

Vad i ärendet förekommit gåve otvetydigt vid handen, att den nu
till marinens reservpersonal utgående beklädnadshjälpen vore alldeles
otillräcklig för sitt ändamål. För att såvitt möjligt underlätta reservernas
rekrytering torde det därför bliva nödvändigt att avsevärt förhöja de
bestämda ersättningsbeloppen. Emellertid vore det omöjligt att för
närvarande avgöra, i vad mån den inträdda prisförhöjningen å de olika
persedlar, till vilkas anskaffande beklädnadshjälpen vore avsedd, kunde
bliva bestående för någon längre tidrymd. Visserligen torde man knappast

Femte huvudtiteln: 1919 års tillägg sstat.

kunna förvänta, att prisnivån i allmänhet komme att fullt återgå till det [11.]
före kristidens början rådande läget, men det syntes dock kunna förutsättas,
att en avsevärd nedgång småningom skulle inträda i de nuvarande
onaturligt uppdrivna priserna. På grund av dessa förhållanden syntes
det vara lämpligast att låta de nuvarande fasta ersättningsbeloppen tills
vidare kvarstå oförändrade och att låta den ytterligare ersättning, som
kunde befinnas av nu rådande förhållanden påkallad, utgå i form av ett
extra dyrtidstillägg.

Med hänsyn till vad som blivit upplyst angående storleken av de
under den senaste tiden inträffade prisstegringarna hade de sakkunniga
funnit skäligt föreslå, att till reservpersonal vid marinen, som efter ingången
av år 1919 uppbure beklädnadshjälp, måtte utbetalas ett särskilt
dyrtidstillägg å 100 % av de för de olika kategorierna bestämda ersättningsbeloppen.
Beklädnadshjälpen skulle alltså under år 1919 utgå med
sammanlagt 600 kronor till reservofficersaspirant vid flottan och kustartilleriet
samt med tillhopa 400 kronor till officer i flottans eller
kustartilleriets reserv vid konstituering till fänrik. Yad anginge reservmarinintendentsaspirant,
som för närvarande åtnjöte beklädnadshjälp med
endast 20 kronor i månaden eller tillsammans 240 kronor under den
föreskrivna ettåriga utbildningskursen, hade de sakkunniga ansett någon
jämkning i nyssberörda beräkningsgrund erforderlig, så att reservm arinintendentsaspirant
i förevarande avseende likställdes med reservofficersaspirant.
Ileservmarinintendentsaspirant skulle alltså, efter beräkning av
tillhopa 600 kronor under ett år, erhålla beklädnadshjälp med sammanlagt
50 kronor i månaden.

I den mån de å resp. stater för år 1919 uppförda anslagen till
beklädnadshjälp ej vore tillräckliga eller icke kunde tagas i anspråk för
beredande av sålunda föreslaget tillägg till beklädnadshjälpen för vederbörande
personal, torde för ändamålet erforderliga belopp böra äskas
å tilläggsstat för samma år.

Därest förhöjning av beklädnadshjälpen medgåves för år 1919, torde
billigheten fordra, att i vissa fall någon ytterligare ersättning tilldelades
personal, som under år 1918 redan uppburit eller komme att uppbära
beklädnadshjälp enligt gällande bestämmelser; och förutsatte de sakkunniga,
att Kungl. Maj:t, där särskilda förhållanden befunnes sådant
påkalla, kunde av tillgängliga medel utbetala dylik dyrtidshjälp, utan
att för ändamålet särskilda medel behövde äskas av riksdagen.

Den föreslagna ökningen av beklädnadsersättningen har av myndig- Departementheterna
motiverats med att kostnaden för beklädnaden numera stigit i chefens

° yttrande.

Femte huvudtiteln: 1919 års tilläggsstat.

[11.] sådan grad, att på denna grund ynglingar, som i annat fall ämnat
söka sig in som reservbefäl, droge sig för att undergå utbildningen
härtill. Åven de sakkunniga rörande lönereglering för arméns och
marinens personal hava ansett nödvändigt att avsevärt förhöja de såsom
beklädnadshjälp bestämda beloppen.

På de skäl, som i ärendet anförts, anser även jag, att en höjning
av beklädnadshjälpen bör vidtagas. Under åren 1917 och 1918 hava
vid flottan endast utexaminerats resp. 3 och 9 fänrikar i reserven mot
i staten upptagna 16. Vid kustartilleriet hava under vartdera av åren
1917 och 1918 utexaminerats 7 fänrikar i reserven mot i staten upptagna
26 för år 1917 och 28 för år 1918. Det lärer vara uppenbart, att
reservofficersinstitutionens förmåga att fylla sina uppgifter härigenom
äventyras. Utan tvivel hava, särskilt under den nu rådande dyrtiden,
ekonomiska hänsyn varit en bidragande orsak till nämnda förhållande.
En förhöjning av beklädnadshjälpen synes mig, på sätt av de sakkunniga
föreslagits, lämpligen böra beredas i form av ett extra dyrtidstillägg
för år 1919. Huruvida detta dyrtidstillägg eller någon del därav framdeles
bör uppgå i den ordinarie beklädnadshjälpen, torde böra bestämmas
först efter en återgång till mera stadgade prislägen.

Mot de av de sakkunniga föreslagna beloppen för sagda dyrtidstillägg
—- 200 kronor för fänrik i reserven, 300 kronor för reservofficersaspirant
och 30 kronor i månaden för reservmarinintendentsaspirant
— har jag icke något att erinra. Dyrtidstillägget till reservmarinintendentsaspiranter
synes mig emellertid, i stället för månadsvis,
böra i sin helhet utgå vid antagningen, varigenom beklädnadens anskaffande
för denna personal underlättas. Det belopp, som med anledning
härav bör beredas, framgår av nedanstående beräkning.

Flottan:

16 fänrikar i reserven, 16 x 200 ..................................... kronor 3,200: —

20 reservofticersaspiranter, 20 x 300 ................................. » 6,000: —

5 reservmarinintendentsaspiranter, 5 x 360 .................. J> 1,800: —

Kustartilleriet:

................................ » 5,600: —

.......................... » 9,300: —

eller tillsammans kronor 25,900: —

28 fänrikar i reserven, 28 x 200 ......

31 reservofficersaspirantei’, 31 x 300

Femte huvudtiteln: 1919 års tillägg sstat

Detta belopp, som alltså lärer böra äskas på tilläggsstat för år 1919
och erhålla natur av förslagsanslag högst, torde böra avses för sådan
personal, som antages till reservofficersaspirant eller reservmarinintendentsaspirant
eller konstitueras till fänrik i reserven under loppet av
år 1919. De sakkunniga hava emellertid ansett billigheten fordra att,
därest förhöjning av beklädnadsbjälpen medgives för år 1919, i vissa
fall någon ytterligare ersättning tilldelas personal, som under år 1918
uppburit beklädnadshjälp enligt nu gällande bestämmelser. Jag ansluter
mig till denna uppfattning och anser, att sådan ytterligare ersättning
bör utgå med samma belopp som det för år 1919 föreslagna dyrtidstillägget
och tilldelas dels officerare i reserven, vilka på hösten 1918
konstituerats till fänrikar i flottans eller kustartilleriets reserv, dels ock
reservofficersaspiranter och reservmarinintendentsaspiranter, vilka antagits
under år 1918. För detta ändamål erforderliga medel torde kunna beredas
av de besparingar å ordinarie förslagsanslagen till avlöning för
flottans kårer och stater, resp. till avlöning lor kustartilleriets personal,
som beräknas uppstå på grund av förefintliga vakanser. Härtill torde
emellertid riksdagens medgivande böra inhämtas.

Med anledning av vad jag sålunda anfört hemställer jag, att Eders
Kungl. Maj:t täcktes föreslå riksdagen att

dels till extra beklädnadshjälp åt fänrikar i reserven,
reservofficersaspiranter och reservmarinintendentsaspiranter
på tilläggsstat för år 1919 under femte
huvudtiteln bevilja ett förslagsanslag, högst 25,900
kronor,

dels ock medgiva, att av besparingar å ordinarie
förslagsanslagen till avlöning för flottans kårer och stater,
resp. till avlöning för kustartilleriets personal må åt
fänrikar i reserven, reservofficersaspiranter och reservmarinintendentsaspiranter
utbetalas extra beklädnadshjälp
för år 1918 enligt ovan angivna grunder.

[11.]

Femte huvudtiteln: 1919 års tilläggsstat.

[12.]
Tillfällig
löneförbättring
för underofficerare
av
3:e graden vid
flottan och
kustartilleriet.

2. Tillfällig löneförbättring för underofficerare av 3:e graden
vid flottan och kustartilleriet.

Vid 1918 års riksdag beslöts inrättande från och med år 1919
av en ny underofficersgrad vid flottan, resp. kustartilleriet, underofficerare
av 3:e graden. Till denna grad avsågs att överföra 675 underofficerskorpraler
vid flottan och 183 underofficerskorpraler vid kustartilleriet.

I en till sjöförsvarsdepartementet den 15 augusti 1918 ingiven promemoria
hava åtskilliga underofficerskorpraler vid flottan och kustartilleriet
— under framhållande, att de genom överflyttning till underofficerare
av 3:e graden skulle komma i åtnjutande av betydligt mindre avlöningsförmåner
än om de fortfarande kvarstode såsom underofficerskorpraler —
anhållit, bland annat, att underofficerare av 3:e graden under den tid,
den provisoriska löneregleringen komme att gälla, måtte tillerkännas en ökning
i fastställd avlöningsstat av 225 kronor för år i och för utjämning av
nämnda skillnad i avlöningsförmåner. Denna skillnad vore beroende på
de stegrade värden, som för närvarande utginge såsom ersättning för
vissa naturaförmåner (portion och beklädnad).

Chefen för marinstaben har, efter samråd med chefen för kustartilleriet,
i häröver den 19 november 1918 avgivet utlåtande anfört,
att det syntes icke blott i hög grad önskvärt, utan rent av nödvändigt,
att sådana åtgärder vidtoges, varigenom de ekonomiska förmåner, som
tillkomme underofficerare -av 3:e graden, icke måtte bliva mindre än de
till underofficerskorpralerna utgående avlönings- och naturaförmåner; och
har marinstabschefen på grund härav funnit vara av behovet påkallat,
att Kungl. Maj:t av 1919 års riksdag i sådant syfte äskade ett extra
anslag å tilläggsstat för samma år.

I ärendet har marinförvaltningen den 13 december 1918 avgivit
utlåtande samt därvid på anförda skäl funnit sig böra avstyrka förevarande
framställning.

Härefter hava sakkunniga rörande lönereglering för arméns och
marinens personal anbefallts att avgiva utlåtande i ärendet, men har
sådant utlåtande ännu icke inkommit till Kungl. Maj:t. Vid sådant förhållande
kan jag ej nu underställa ärendet Kungl. Maj:ts prövning.
Emellertid synes det mig, att medel för ändamålet böra tagas i beräkning
vid framställningen till riksdagen i fråga om anslagsbehoven å tilläggs -

Femte huvudtiteln: 1919 års tilläggsstat.

stat för år 1919, även om det icke nu kan avgöras, huruvida proposi- [12.]
tion i ämnet kommer att föreläggas 1919 års riksdag. Härvid bär jag
ansett mig böra upptaga ett belopp av 60,000 kronor, vilket, enligt vad
bemälde sakkunniga under hand meddelat mig, utgör den approximativt
beräknade ersättning, som av de sakkunniga ansetts böra i förevarande
avseende ifrågakomma; och torde beloppet böra upptagas såsom förslagsanslag.

Jag hemställer fördenskull, att Eders Kungl. Maj:t täcktes föreslå
riksdagen

att i avvaktan på den proposition angående beviljande
av anslag till tillfällig löneförbättring åt underofficerare
av 3:e graden vid flottan och kustartilleriet,

Kungl. Maj:t må komma att till riksdagen avlåta, för
berörda ändamål å tilläggsstat för år 1919 beräkna
ett förslagsanslag av 60,000 kronor.

D. Diverse.

1. Anordnande av en marinläkarkurs.

Alltsedan marinläkarkåren organiserades har varit avsett, att marin- [13.]
läkarkurser för marinläkarnas behöriga utbildning skulle under marin- Anordnande
överläkarens ledning vart annat år anordnas i Stockholm. Sådana avlä^rk”]"n''
kurser hava varit anordnade under åren 1906, 1908, 1910 och 1912.
Marinläkarkurser hava varit avsedda att anordnas jämväl under åren
1914, 1916 och 1918, men av anledningar, som här nedan angivas,
icke kommit till stånd. I varje kurs under de fyra förstnämnda åren
hava deltagit högst tio marinläkare och marinläkarstipendiater, som
därtill kommenderats av Kungl. Maj:t på förslag av marinöverläkaren.
Undervisning bar vid sådan kurs dagligen meddelats av två lärare vid
karolinska mediko-kirurgiska institutet — tillika-marinläkare i flottans
reserv — och en marinläkare av l:a graden med specialutbildning i
kirurgi samt omfattat ämnena sjökrigets kirurgi, navalhvgien samt
bakteriologi. Därjämte bar ämnet radiografi, som under kurserna åren
1906, 1908, 1910 och 1912 ingick i programmet, i programmen för de
Bihang till riksdagens protokoll 1919. 1 samt. 2 käft. (Nr 2.) 412918 5

Femte huvudtiteln; 1919 års tilläggsstat.

[13.] åren 1914, 1916 och 1918 tillämnade kurserna ersatts med psykiatri,
sedan undervisning i röntgenbehandling blivit införd redan i medicine
kandidaternas kurs till licentiatexamen. Enligt programmet för den
marinläkarkurs, som varit avsedd att hållas år 1918, skulle tillkomma
de för marinläkaren viktiga ämnena avslöjning av simulation i ögon- och
öronsjukdomar samt den tidiga diagnostiken av lungtuberkulos, vartdera
ämnet med ett färre antal timmar.

För anordnande av marinläkarkurs under år 1918 beräknades kostnaderna
till 6,000 kronor; och föreslog Kungl. Maj:t 1917 års riksdag
att för ändamålet bevilja på extra stat för år 1918 ett förslagsanslag
av högst nämnda belopp. Detta förslag blev av riksdagen bifallet.

På grund av den i augusti 1914 anbefallda mobiliseringen av
flottan hava de under åren 1914 och 1916 tillämnade marinläkarkurserna
icke kunnat anordnas. Beträffande den marinläkarkurs, som var avsedd
att anordnas år 1918, har marinförvaltningen i sin förberörda skrivelse
den 12 september 1918 anfört följande.

Den marinläkarkurs, till vilken 1917 års riksdag beviljat 6,000
kronor och som varit avsedd att hållas under 40 dagar hösten 1918,
hade, enligt vad marinöverläkaren anmält, på grund av omöjligheten
att under sistnämnda år erhålla lärare i ett av huvudämnena — navalhygien
— icke kunnat anordnas. Förutvarande läraren i detta ämne
vore nämligen under hösten 1918 förhindrad av professorsförordnande
och annan kompetent person inom huvudstaden funnes ej att tillgå.
Dessutom hade svårigheter yppat sig att med det ursprungligen anslagna
beloppet kunna erhålla lärare i det andra huvudämnet — sjökrigets
kirurgi — vadan kursen, även om lärare i hygien kunnat uppbringas,
av denna anledning knappast kunnat äga rum. För sjökrigets kirurgi
disponerades numera icke någon läkare inom marinläkarkåren, som
vore både kompetent och villig att åtaga sig uppdraget, varför det
blivit nödvändigt att taga utomstående docenter i kirurgi i betraktande
därför.

I och för marinläkarnas behöriga utbildning — yttrar marinförvaltningen
i sin omförmälda skrivelse vidare — vore en marinläkarkurs
fortfarande av behovet påkallad, och torde en sådan kurs, därest förhållandena
det medgåve, kunna komma till stånd under år 1919.

Kostnaderna för en marinläkarkurs år 1919 hade av marinförvaltningen
beräknats på följande sätt;

Femte huvudtiteln: 1919 års tilläggsstat.

Läraren i navalhygien och batteri ologi (60 timmar): arvode kronor 500

))

)) kirurgi (40 timmar)

(60 timmar): avlöning

psykiatri (6 å 10 timmar): avlöning
ögonkursen (högst 5 timmar): arvode

)> dagavlöning ..............................

öronkursen (högst 5 timmar): arvode.......

x> dagavlöning...........................

lungsjukdomar (högst 5 timmar): arvode

10 elever: dagarvoden ......................................................

Provrör och reagens m. m...........................................

Laboratorieavgifter...............................................................

För litteratur och oförutsedda utgifter..........

000

1,500

450

100

150

3,200

300

500

720

Summa kronor 8,500

[13.]

För de lärare, till vilka avlöning borde utgå, hade upptagits de
belopp, som enligt gällande bestämmelser tillkomine de marinläkarkårens
reserv tillhörande lärare i navalhygien och psykiatri. Lärarna i ögonoch
öronkurserna förutsattes kunna erhållas bland marinläkare av 2:a
graden, och utginge till dem i så fall under kommendering som lärare
dagavlöning under de dagar, de vore inkallade till tjänstgöring. Såsom
lärare i lungsjukdomar vore avsedd en marinläkare av l:a graden vid
Stockholms station, till vilken under denna tjänstgöring ingen särskild
dagavlöning utginge. Arvodet lör läraren i kirurgi vore beräknat efter
vad som vederbörande docenter erhölle för liknande kurser.

På grund härav har marinförvaltningen föreslagit, att för berörda
ändamål ett förslagsanslag, högst 8,500 kronor måtte äskas av riksdagen
på tilläggsstat för år 1919.

På på grund av angivna omständigheter någon marinläkarkurs Departementsicke
kunnat anordnas sedan år 1912, anser jag angeläget, att en sådan yttrande,
kurs om möjligt kommer till stånd under år 1919. Erforderliga medel
härför lära därför böra äskas på tilläggsstat för sistnämnda år. Mot
den uppgjorda kostnadsberäkningen för denna kurs har jag ej funnit
anledning till erinran.

Jag hemställer alltså, att Eders Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen att

för anordnande av en marinläkarkurs på tilläggsstat
för år 1919 bevilja ett förslagsanslag, högst 8,500
kronor.

Femte huvudtiteln: 1919 års tilläggsstat.

[14.]

Förhöjning
av dagavlöningen
för
vid skeppsgossekåren
i
Marstrand
anställt vaktmanskap.

[15.]

Hyresbidrag
till underofficerssällskapet
i
Stockholm.

[16.]
Förstärkning
av viss i avlöningsstaten

för lotsstyrelsen
upptagen
anvisning.

2. Förhöjning av dagavlöningen för vid skeppsgossekåren
i Marstrand anställt vaktmanskap.

Under åberopande av vad jag under punkten 70 i det vid årets
statsverksproposition fogade statsrådsprotokollet över sjöförsvarsärenden
anfört, får jag hemställa, att Eders Kungl. Maj:t täcktes föreslå riksdagen att

till förhöjning av dagavlöningen för vid
skeppsgossekåren i Marstrand anställt vaktmanskap
på tilläggsstat för år 1919 bevilja ett förslagsanslag,
högst 1,440 kronor.

3. Hyresbidrag till underofficerssällskapet i Stockholm.

I enlighet med vad jag under punkten 73 i det vid årets statsverksproposition
fogade statsrådsprotokollet över sjöförsvarsärenden anfört,
får jag hemställa, att Eders Kungl. Maj:t täcktes föreslå riksdagen

att till hyresbidrag till underofficerssällskapet i
Stockholm på tilläggsstat för år 1919 bevilja ett förslagsanslag,
högst 1,000 kronor.

II. HANDELN.

Lots- och fyrväsendet.

1. Förstärkning av viss i avlöningsstaten för lotsstyrelsen

upptagen anvisning.

Under åberopande av vad jag under punkten 79 i det vid årets
statsverksproposition fogade statsrådsprotokollet över sjöförsvarsärenden
anfört, hemställer jag, att Eders Kungl. Maj:t täcktes föreslå riksdagen

att till förstärkning av den i avlöningsstaten för
lotsstyrelsen upptagna anvisningen till vikariatsersätt -

Femte huvudtiteln: 1919 års tilläggsstat.

ning samt arvoden och flitpenuingar åt amanuenser
och andra extra ordinarie tjänstemän på tilläggsstat
för år 1919 bevilja ett förslagsanslag, högst 4,200
kronor.

2. Förstärkning av viss i avlöningsstaten för befälet vid

lotsverket upptagen anvisning.

att till förstärkning av den i avlöningsstaten för
befälet vid lotsverket upptagna anvisningen till ersättning
till skrivbiträden och vaktmästare å lotskaptensexpeditionerna
på tilläggstat för år 1919 bevilja ett
förslagsanslag, högst 7,700 kronor.

3. Höjning av ersättning i anledning av dödsfall till följd

av tjänstutövning vid lotsverket.

I förordningen den 22 oktober 1909 angående ersättning åt efterlevande,
då någon av lotsverkets betjäning till följd av tjänstutövning
ljutit döden, stadgas att, därest någon, som tillhör lotsverkets ordinarie
eller extra betjäning, under tjänstutövning till följd av olycksfall blivit
skadad, och skadan inom två år därefter medfört döden, lotsverket är
pliktigt att till efterlevande utgiva ersättning enligt vissa i förordningen
stadgade grunder. Dylik ersättning utgives jämväl, om tjänstutövning
skäligen kan antagas hava bidragit till sjukdom, som i och för sig eller
med därav följande skada inom två år från det sjukdomen blivit känd
medfört döden.

Ersättning enligt förordningen utgår i form av dels begravningshjälp,
dels ock årliga livräntor till efterlevande änka och minderåriga
barn samt under vissa förutsättningar till fader, moder eller minderåriga
syskon.

Begravningshjälp utgår med 75 kronor.

Livränta utgår till änka, när äktenskapet slutits före den tidpunkt
då skadan uppkom, med 180 kronor om året från dödsfallet, så länge

[16.]

[17.]

Förstärkning
av viss i avlöningsstaten

för befälet vid
lotsverket
upptagen anvisning.

[18.]
Höjning av
ersättning i
anledning av
dödsfall till
följd av
tjänstutövning
vid
lotsverket.

Femte huvudtiteln: 1919 års tilläggsstat.

[18.] hon lever ogift, och till minderårigt barn, som fötts före sagda tidpunkt
eller födes därefter i ett förut slutet äktenskap, med 90 kronor om året
från dödsfallet, till dess det uppnått 15 års ålder. Om den avlidne icke
efterlämnat änka eller barn men fader, moder eller minderåriga syskon,
som varit av hans arbete för sitt uppehälle huvudsakligen beroende, utgår
till fader eller moder, eller, om bägge leva, till dem gemensamt en
årlig livränta av 180 kronor från dödsfallet och till varje minderårigt
syskon en årlig livränta av 90 kronor från dödsfallet, till dess det uppnått
15 års ålder. Beträffande livräntor till efterlevande är emellertid
stadgat att, om de skulle sammanlagt överstiga 450 kronor, de skola,
i förhållande till vad på en var livräntetagare belöper, nedsättas till detta
belopp, så länge anledning till dylik nedsättning fortfar.

I skrivelse den 9 april 1918 har riksförsäkringsanstalten hemställt,
bland annat, att Ivungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen dels medgiva, att
livränta, som utgår eller kan komma att utgå enligt ifrågavarande förordning,
må från och med den 1 januari 1918 förhöjas med 50 % utöver
det belopp, vartill livräntan bestämts enligt nämnda förordning, dels ock
ställa till Kungl. Maj:ts förfogande för ändamålet erforderliga medel.
Riksförsäkringsanstalten har därvid erinrat, att den personal, varom här
vore fråga — i motsats till vad fallet vore beträffande flertalet av dem,
som avsåges i förordningen den 18 juni 1909 om ersättning i anledning
av kroppsskada, ådragen under militärtjänstgöring — omfattades av
bestämmelserna i 1916 års olycksfallsförsäkringslag, vadan sålunda en
eventuell reglering skulle avse allenast livräntor, som redan tillerkänts
eller komme att tillerkännas på grund av omständigheter, inträffade före
den 1 januari 1918.

Lotsstyrelsen har i ett den 23 april 1918 häröver avgivet utlåtande
anfört, bland annat, följande.

Styrelsen ville tillstyrka bifall till den i ärendet gjorda framställningen
om höjning med 50 procent av de jämlikt förordningen den
22 oktober 1909 utgående livräntor.

Härvid funne sig styrelsen emellertid böra fästa uppmärksamheten
på att, enligt motiveringen till riksförsäkringsanstaltens ifrågavarande
framställning, den ifrågasatta regleringen skulle avse allenast
livräntor, som redan tillerkänts eller komme att tillerkännas vederbörande
på grund av omständigheter, inträffade före den 1 januari 1918. Denna
inskränkning hade icke kommit till uttryck vid formuleringen av riksförsäkringsanstaltens
hemställan i ämnet. Då emellertid de genom kun -

Femte huvudtiteln: 1919 års tilläggsstat.

görelsen den 30 november 1917 meddelade bestämmelser rörande tilllämpning
av 1916 års olycksfallsförsäkringslag å arbetare, som användes
till arbete för statens räkning, vore tillämpliga i de fall, som avsåges i
förordningen den 22 oktober 1909, skidle 1916 års olycksfallsförsäkringslag
i fråga om lotsverkets betjäning tillämpas vid olycksfall efter 1918
års ingång på det sätt att, i den mån livränta enligt 1909 års förordning
ej motsvarade ersättning enligt olycksfallsförsäkringslagen, en tillläggsersättning
av särskilda statsmedel skulle utgå enligt grunder ocli
med belopp, som i lagen angåves. Därest livränta, som komrne att utgå
på grund av olyckshändelse efter 1918 års ingång, höjdes på föreslaget
sätt, skulle eu sådan höjning sålunda endast föranleda, att i de fall, då
tilläggsersättning enligt 1916 års olycksfallsförsäkringslag ifrågakomme,
dylik ersättning konmie att utgå med belopp, minskat i förhållande till
sagda höjning. Vid sådant förhållande och ehuru höjning av livräntor,
som komme att utgå på grund av olycksfall efter 1918 års ingång, sålunda
i allmänhet endast kunde hava betydelse beträffande frågan om
från vilket anslag höjningen eller motsvarande belopp skulle utgå, ansåge
emellertid lotsstyrelsen, att det icke vore utan betydelse, att höjningen
komme att avse även nyssnämnda livräntor.

Livräntor enligt 1909 års förordning utginge från det för detta
ändamål anvisade, å pensionsstat för lots- och fyrinrättningen upptagna
anslag å 6,000 kronor. Ehuru detta anslag redan nu vore något överskridet,
syntes dock, vid det förhållande att detsamma vore av förslagsanslags
natur, även den föreslagna förhöjningen av livräntorna kunna från
detta anslag utgå, utan att en närmare reglering av anslagssiffran för
närvarande syntes oundgängligen påkallad.

Enligt vad riksdagen i skrivelse den 12 juni 1918 (nr 312) anmält,
har riksdagen, i anledning av en utav militieombudsmannen gjord
framställning, medgivit, att den ersättning i anledning av kroppsskada,
ådragen under militärtjänstgöring, som på grund'' av riksförsäkringsanstaltens
under år 1918 eller tidigare meddelade beslut utgått eller
utginge såsom sjukhjälpsersättning eller livränta för tid under år 1918
eller under nämnda år såsom begravningshjälp, så ock den ersättning
i anledning av dylik skada, som på grund av riksförsäkringsamffaltens
under år 1918 meddelade beslut därefter komme att utgå såsom begravningshjälp
i anledning av dödsfall, inträffat under nämnda år,
finge höjas med 50 % utöver det belopp, vartill ersättningen kunde bestämmas
enligt grunderna i förordningen den 18 juni 1909 om ersättning
i anledning av kroppsskada, ådragen under militärtjänstgöring.

[18.]*

Departements chefens yttrande.

Femte huvudtiteln: 1919 års tilläggsstat.

[18.] Jag tillåter mig vidare erinra, att Kungl. Maj:t på lantförsvarsdepar tementets

föredragning i propositionen till innevarande års riksdag nr 2
om tilläggsstat till riksstaten för år 1919 under tionde huvudtiteln gjort
framställning dels om enahanda förhöjning av 50 % för år 1919 av ersättningsbeloppen
enligt berörda förordning den 18 juni 1909, och dels
om anvisande, för bestridande av härav föranledda kostnader, å tilläggsstat
för år 1919 under nämnda huvudtitel av ett förslagsanslag av

175,000 kronor.

Förordningen den 22 oktober 1909 angående ersättning åt efterlevande,
då någon av lotsverkets betjäning till följd av tjänstutövning
ljutit döden, är, såvitt angår ersättning åt efterlevande, byggd på samma
grunder som omförmälda förordning den 18 juni 1909 om ersättning
i anledning av kroppsskada, ådragen under militärtjänstgöring. Det
synes mig därför vara med rättvisa och billighet överensstämmande, att
lotsverkets personal i här förevarande avseende likställes med den militära
personal, som avses i sistnämnda förordning. Då emellertid lotsverkets
personal icke inbegripits i förut omförmälda, av 1918 års riksdag
fattade beslut — vilket, såsom förut nämnts, endast avsåg ersättning för
skada, ådragen under militärtjänstgöring — torde frågan om förhöjning
av de enligt förordningen den 22 oktober 1909 utgående ersättningsbeloppen
nu böra föreläggas riksdagen. Med anledning av riksförsäkriugsanstaltens
erinran, att höjningen icke borde avse ersättningar, som
reglerades på grund av bestämmelserna i 1916 års olycksfallsförsäkringslag,
vill jag framhålla, dels att förordningen den 22 oktober 1909
i visst avseende äger en vidsträcktare omfattning än 1916 års lag, dels
ock att, i den mån på grund av nu gällande regler ersättning utgår
enligt nämnda lag, en förhöjning med föreslagna 50 % icke har annan
betydelse än att förhöjningen eller motsvarande belopp träffar- ett annat
anslag än hittills. I likhet med lotsstyrelsen anser jag därför lämpligast,
att — i avvaktan på ett definitivt ordnande av förevarande fråga — den
ifrågasatta höjningen kommer att avse icke blott sådana livräntor, som
redan tillerkänts eller komma att tillerkännas på grund av omständigheter,
inträffade före den 1 januari 1918, och å vilka 1916 års olycksfallsförsäkringslag
icke är tillämplig, utan samtliga livräntor, som utgå
enligt förordningen den 22 oktober 1909.

Livräntor och begravningshjälp enligt nyssnämnda förordning utgå
för närvarande från det å pensionsstat för lots- och fyr inrättningen med
livräddningsanstalterna för detta ändamål upptagna anslaget å 6,000 kronor.
Då den ifrågasatta förhöjningen är av provisorisk art och berörda anslag
äger förslagsanslags natur, torde någon höjning av anslagsbeloppet av
nu ifrågavarande anledning icke böra ifrågakomma.

Femte huvudtiteln: 1919 års tilläggsstat.

På grund av vad sålunda anförts får jag hemställa, det täcktes [18.]
Eders Kungl. Maj:t föreslå riksdagen medgiva

att den ersättning, som på grund av lotsstyrelsens
under år 1919 eller tidigare meddelade beslut utgått
eller utgår under år 1918 eller år 1919 till efterlevande,
då någon av lotsverkets ordinarie eller extra
personal till följd av tjänstutövning ljutit döden, må
höjas med 50 % utöver det belopp, vartill ersättningen
må bestämmas enligt grunderna i omförmälda förordning
den 22 oktober 1909.

4. Nya anordningar för fyrbelysning och mistsignalering

å fyrskeppet Grepen.

I skrivelse den 21 augusti 1918 med förslag beträffande anslag [19.]
till lotsstyrelsen och lotsverket för år 1920 har styrelsen hemställt, Nya anordbland
annat, att under tilläggsstatens till riksstaten för år 1919 femte n nbgejy8f°[ngyr''
huvudtitel måtte för nya anordningar för fyrbelysning och mistsignalering och mistsignaå
fyrskeppet Grepen uppföras ett extra förslagsanslag av 56,000 kronor. len6nkseppeftrr''

Då jag anser dessa anordningar vara av beskaffenhet att böra komma Grepen.
till utförande samt de enligt min mening lämpligen böra verkställas i
samband med redan påbörjade reparationsarbeten å fyrskeppet, har jag för
avsikt att, för befordrande av ärendets snabba handläggning, hemställa
om avlåtande till riksdagen av särskild proposition i ämnet. Emellertid
lärer beloppet, 56,000 kronor, böra tagas i beräkning vid framställningen
till riksdagen i fråga om anslagsbehoven å tilläggsstaten för år 1919.

Anslaget synes mig dock, i likhet med andra anslag av dylikt slag,
böra upptagas såsom reservationsanslag.

Jag hemställer alltså, att Eders Kungl. Maj:t täcktes föreslå riksdagen

att, i avvaktan på den proposition angående beviljande
av anslag till nya anordningar för fyrbelysning
och mistsignalering å fyrskeppet Grepen, Kungl.

Maj:t må komma att till riksdagen avlåta, för berörda
ändamål å tilläggsstat för år 1919 under femte huvudtiteln
beräkna ett reservationsanslag av 56,000 kronor.

Bihang till riksdagens protokoll 1919. 1 samt. 2 käft. (Nr 2.) 4129 is 6

Femte huvudtiteln: 1919 års tilläggsstat.

[20.]

Tillfällig
lönereglering
för vissa
ordinarie befattningshavare
inom
den civila
statsförvaltningen.

[210
Förstärkning
av de till avlönande
av
vissa extra
befattningshavare
inom
den civila
statsförvaltningen
samt
till vikariatsersättningar

m. m. anvisade
medel.

III. MARINEN OCH HANDELN.

1. Tillfällig lönereglering för vissa ordinarie befattningshavare
inom den civila statsförvaltningen.

Under åberopande av vad chefen för finansdepartementet till statsrådsprotokollet
över finansärenden denna dag anfört i fråga om beredande
av tillfällig lönereglering för ordinarie befattningshavare i statsdepartementen,
centrala verk, hovrätterna och andra grenar av den civila
statsförvaltningen, hemställer jag, att Eders Kungl. Maj:t täcktes föreslå
riksdagen

att i avvaktan på den proposition angående beviljande
av anslag för beredande av tillfällig lönereglering
under år 1919 åt vissa ordinarie befattningshavare
inom den civila statsförvaltningen, Kungl. Maj:t
må komma att till riksdagen avlåta, för berörda ändamål
å tilläggsstat för år 1919 under femte huvudtiteln
beräkna ett förslagsanslag av 343,480 kronor.

2. Förstärkning av de till avlönande av vissa extra befattningshavare
inom den civila statsförvaltningen samt
till vikariatsersättningar m. m. anvisade medel.

Under åberopande av vad chefen för finansdepartementet till statsrådsprotokollet
över finansärenden denna dag anfört i fråga om förstärkning
av de till avlönande av vissa extra befattningshavare inom den
civila statsförvaltningen samt till vikariatsersättningar m. m. anvisade
medel, hemställer jag, att Eders Kungl. Maj:t täcktes föreslå riksdagen

att i avvaktan på den proposition angående beviljande
av anslag till förstärkning av de till avlönande
av vissa extra befattningshavare inom den civila statsförvaltningen
samt till vikariatsersättningar m. m. anvisade
medel, Kungl. Maj:t må komma att till riksdagen
avlåta, för berörda ändamål å tilläggsstat för
år 1919 under femte huvudtiteln beräkna ett förslagsanslag
av 65,000 kronor.

Femte huvudtiteln: 1919 års tilläggsstat.

3. Semester åt vid sjöförsvaret anställda arbetare.

I enlighet med vad jag under punkten 89 i det vid årets statsverks- [22.]
proposition fogade statsrådsprotokollet över sjöförsvarsärenden anfört, Semester st
hemställer jag, att Eders Kungl. Maj:t täcktes föreslå riksdagen Tr]ft ‘Jn°Bft””da

arbetare.

att för beredande av semester åt vid sjöförsvaret
anställda arbetare på tilläggsstat för år 1919 bevilja
ett förslagsanslag av 151,000 kronor.

4. Krigstidstillägg och krigstidshjälp.

Under åberopande av vad chefen för finansdepartementet förut denna [23.]
dag anfört i fråga om beredande av krigstidstillägg och krigstidshjälp Krigstidsunder
innevarande år åt befattningshavare i statens tjänst, får jag hem- ^g^thjxip.
ställa, att Eders Kungl. Maj:t täcktes föreslå riksdagen

att i avvaktan på den proposition angående beviljande
av anslag till beredande av krigstidstillägg
och krigstidshjälp under år 1919 åt befattningshavare
i statens tjänst, Kungl. Maj:t må komma att till riksdagen
avlåta, för berörda ändamål å tilläggsstat för
år 1919 under femte huvudtiteln beräkna ett förslagsanslag
av 19,800,000 kronor.

Vad departementschefen sålunda i ovan omförmälda
hänseenden hemställt behagade Hans Maj:t
Konungen, på tillstyrkan jämväl av statsrådets övriga
ledamöter, gilla och bifalla, med befallning att utdrag
av detta protokoll skulle till finansdepartementet överlämnas
för att tjäna till ledning vid avfattandet av
Kungl. Maj:ts nådiga proposition till riksdagen angående
tilläggsstat för år 1919.

Ur protokollet:

Eric Baad-Heimer.

Femte huvudtiteln: 1919 års tilläygsstat.

INNEHÅLLSFÖRTECKNING.

I Marinen. Extra

anslag. sid.

A. Flottan. Kronor.

Intendenturen.

1. Förstärkning av reservationsanslaget till beklädnad åt sjömans- och skepps gossekårema

................................................................................. 119,000;— 2

Nybyggnad och underhåll.

2. Central beklädnadsverkstad för marinen m. m....................................... 292,000: — 2

Övningar.

3. Förstärkning av reservationsanslaget till flottans krigsberedskap och öv ningar

........................................................................................ 25,000: — 8

4. Fortsatta åtgärder under år 1919 i anslutning till det under neutralitets vakten

bedrivna arbetet m. m...................................................... 2,000,000:— 9

Torped- och gnisteignalväsendet.

5. Torpedinskjutningsstation för flottans station i Karlskrona ..................... 21,680: — 14

Minväsendet.

6. Minmateriel .......................................................................,........ 210,000:— 16

B. Kustartilleriet.

Nybyggnad och underhåll.

1. Förstärkning av reservationsanslaget till underhåll av kustartilleriets bygg nader

och materiel....................................................................... 90,000: — 17

2. Arvoden åt tillsyningsman m. m. inom vissa kustfästningars skyddsområden 11,200: — 21

3. Byggnader för förläggning i Hemsö fästning ....... .................................. 550,000:— 21

Övningar.

4. Förstärkning av reservationsanslaget till kustartilleriets krigsberedskap och

övningar ...................................................................................... 3,500: — 26

Femte huvudtiteln: 1919 års tilläggsstat.

Extra

anslag. Sid.
Kronor.

C. Flottan och kustartilleriet.

1* Extra beklädnadshjälp åt fänrikar i reserven, reservofficersaspiranter och

reservmarinintendentsaspiranter...................................................... 25 900: 26

2. Tillfällig löneförbättring för underofficerare av 3:e graden vid flottan och

kustartilleriet............................................. ................................... 60,000: — 32

D. Diverse.

1. Anordnande av en marinläkarkurs ......................................................... 8,500:_ 33

2. Förböjning av dagavlöningen för vid skeppsgossekåren i Marstrand anställt

vaktmanskap ................................................................................ 1,440:_ 36

3. Hyresbidrag till underofficerssällskapet i Stockholm................................ 1,000: — 36

II. Handeln.

Lots- och fyrväsendet.

1. Förstärkning av viss i avlöningsstaten för lotsstyrelsen upptagen anvisning 4,200: — 36

2. Förstärkning av viss i avlöningsstaten för befälet vid lotsverket upptagen

anvisning....................................................................................... 7 J00: — 37

3. Höjning av ersättning i anledning av dödsfall till följd av tjänstutövning

vid lotsverket................................................................................. . 37

4. Nya anordningar för fyrbelysning och mistsignalering å fyrskeppet Grep en 56,000: — 41

III. Marinen och handeln.

1. Tillfällig lönereglering för vissa ordinarie befattningshavare inom den civila

statsförvaltningen........................................................................... 343,480:— 42

2. Förstärkning av de till avlönande av vissa extra befattningshavare inom

den civila statsförvaltningen samt till vikariatsersättningar m. m.

anvisade medel.............................................................................. 65,000: — 42

3. Semester åt vid sjöförsvaret anställda arbetare ...................................... 151,000: — 42

4. Krigstidstillägg och krigstidshjälp .........................................................19,800,000:— 42

Bihang till riksdagens protokoll 1919. 1 samt. 2 höft. (Nr 2.)

4129 IS 7

Sjätte huvudtiteln.

1919 års tilläggsstat.

Utdrag av protokollet över civilärenden, hållet inför Hans
Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 9
januari 1919.

Närvarande:

Hans excellens herr statsministern Eden,

Hans excellens hen- ministern för utrikes ärendena Hellner,

Statsråden Petersson,

Schotte,

Petrén,

Nilson,

Löfgren,

friherre Palmstierna,

Rydén,

Undén,

Thorsson.

Departementschefen, statsrådet Schotte anmälde härefter frågan om
de anslag under sjätte huvudtiteln, som vore av beskaffenhet att
böra anvisas å tilläggsstat för år 1919, samt yttrade därvid följande:

A. överståthållarämbetet.

1. En extra befattningshavare hos överståthållarämbetet.

Med hänvisning till vad jag anfört under punkten 7 av statsrådsprotokollet
denna dag i fråga om anslagsäskandena beträffande
sjätte huvudtiteln för år 1920 får jag hemställa, att Kung!. Maj:t måtte
föreslå riksdagen

att för avlöning åt en extra befattningshavare hos
överståthållarämbetet på tilläggsstat för år 1919 anvisa
ett förslagsanslag, högst, 2,150 kronor.

Bihang till riksdagens protokoll 1919. 1 samt. 2 käft. (Nr 2.) sess is 1

[1.]

En extra
befattningshavare
hos
öv er ståthåll
arämbetet.

Sjätte huvudtiteln: 1919 års tilläggsstat.

[2-]

Polisunder rättelser.

[3.]

Förstärkning
av det
ordinarie
reservationsanslaget
till
arvoden åt
extra länsnotarier
m. m.

[4-]

Anordningar
för vinnande
av mera
effektiv tilllämpning
av
pris ockerlagen.

2. Polisunderrättelser.

Under åberopande av vad av mig anförts under punkten 8 av
samma statsrådsprotokoll får jag hemställa, att
slå riksdagen

att till täckande av brist, som beräknats uppkomma
i de av riksdagen till fortsatt utgivande av
tidningen »Polisunder rättelser» för åren 1918 och 1919
anvisade anslag, på tilläggsstat för år 1919 anvisa ett
förslagsanslag, högst, 53,000 kronor.

Kungl. Maj:t måtte före -

B. Landsstaten.

1. Förstärkning av det ordinarie reservationsanslaget till arvoden åt extra

länsnotarie!’ m. m.

På grund av vad anförts under punkten 13 i samma statsrådsprotokoll
hemställer jag vidare, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att i avbidan å den proposition, som kan komma
att i ämnet avlåtas, till förstärkning av det ordinarie
reservationsanslaget till arvoden åt extra länsnotarier m. m.
på tilläggsstat för år 1919 beräkna ett förslagsanslag,
högst, 40,000 kronor.

2. Anordningar för vinnande av mera effektiv tillämpning av prisockerlagen.

I proposition den 25 oktober 1918, nr 17, föreslog Kungl. Maj:t
1918 års urtima riksdag att för bestridande av kostnader för särskilda
anordningar för vinnande av mera effktiv tillämpning av prisockerlagen
m. fl. kristidsförfattningar å extra tilläggsstat för år 1918 under sjätte
huvudtiteln anvisa ett reservationsanslag å 150,000 kronor.

Enligt det vid berörda proposition fogade statsrådsprotokollet i
civilärenden var förenämnda anslag avsett att användas dels till anordnande
och avlönande av ett särskilt statens centralorgan för kampen mot
jobberiet, dels till anslag till bekostande för vissa större städer av särskild
prisockerpolis och dels till inrättande för länen eller annorledes bestämda
delar av landet av detektiver med uppgift att efterspana och

Sjätte huvudtiteln: 1919 års tilläggsstat.

utreda ifrågavarande slags brott. Totalkostnaden för år 1919 för dessa [4.]
anordningar beräknades till omkring 253,000 kronor, vartill komme
vissa organisationskostnader m. m. för december 1918 med tillhopa omkring
5,000 kronor. Med det anslag, som äskades av urtima riksdagen,
avsågs att bestrida kostnaderna för genomförande av den föreslagna
organisationen, intill dess 1919 års lagtima riksdag hunnit anvisa nya
medel för dess fullföljande. Med ledning av de sålunda uppgjorda beräkningarna
skulle alltså återstå att för nu ifrågavarande ändamål å
tilläggsstat för år 1919 äska ett anslag av 108,000 kronor.

Emellertid beslöt 1918 års urtima riksdag att endast på det sätt
bifalla Kungl. Maj:ts förslag, att riksdagen för bestridande av kostnader
för särskilda anordningar för vinnande av mera effektiv tillämpning av
prisockerlagen å extra tilläggsstat för år 1918 anvisade ett reservationsanslag
av 100,000 kronor.

På grund av riksdagens sålunda fattade beslut torde den föreslagna
organisationen böra i viss mån förenklas, och lärer anslaget för år 1919
kunna begränsas till förslagsvis 75,000 kronor. Då anledning ej torde
finnas ifrågasätta, att organisationens fortsatta tillämpning under år
1920 skall bliva erforderlig, lärer detta anslag böra betecknas som
»förslagsanslag, högst».

Jag hemställer alltså, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att för bestridande av kostnader för särskilda anordningar
för vinnande av mera effektiv tillämpning av
prisockerlagen å tilläggsstat för år 1919 anvisa ett förslagsanslag,
högst, 75,000 kronor.

C. Väg- och vattenbyggnads väsendet

1. Förstärkning av arbetskrafterna hos väg- och vattenbyggnadsstyrelsen.

Under åberopande av vad jag anfört under punkten 18 i statsråds- [5.]
protokollet denna dag ifråga om anslagsäskandena beträffande sjätte Förstärkning
huvudtiteln för år 1920 hemställer jag vidare, att Kungl. Maj:t måtte
föreslå riksdagen väg. och

vattenbygg att

till förstärkning av arbetskrafterna hos väg- och vadsstyrelsen,
vattenbyggnadsstyrelsen på tilläggsstat för år 1919 anvisa
ett förslagsanslag, högst, 6,930 kronor.

Sjette huvudtiteln: 1919 års tilläggsstat.

[6.]

Anslag till
expenser för
allmänna
arbeten.

[7-]

Iståndsättande
av
Sandvikens
hamn på
Öland.

2. Anslag till expenser för allmänna arbeten.

Hänvisande till punkten 20 i samma statsrådsprotokoll får jag hemställa,
att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att till expenser för allmänna arbeten på tilläggsstat
för år 1919 anvisa ett förslagsanslag, högst, 10,000
kronor.

3. Iståndsättande av Sandvikens hamn på Öland.

I skrivelse den 15 juni 1916 angående regleringen av utgifterna
under riksstatens sjätte huvudtitel anmälde riksdagen, att riksdagen, i
anledning av en inom riksdagen väckt motion, såsom bidrag till bestridande
av kostnaden för iståndsättandet av Sandvikens hamn i Persnäs
socken på Öland i överensstämmelse med den av väg- och vattenbyggnadsstyrelsen
därför upprättade, i Kungl. Maj:ts till 1915 års riksdag
i .ämnet avlåtna proposition åberopade arbetsplan med de ändringar i
densamma, som föranleddes av ifrågavarande motion, beviljat ett anslag
av 169,200 kronor samt därav på extra stat för år 1917 anvisat ett
belopp av 50,000 kronor med rätt för Kungl. Maj:t att av tillgängliga
medel förskottsvis redan under år 1916 utanordna sistnämnda belopp,
dock under villkor

dels att Persnäs kommun med en tiondel deltoge i den beräknade
kostnaden, 188,000 kronor,

dels att kommunen ansvarade för den framtida underhållskostnaden
av hamnanläggningen,

dels ock att av inflytande hamnavgifter årligen en tredjedel avsattes
till en fond, vilken skulle stå under kontroll av den offentliga
myndighet, som Kungl. Maj:t bestämde, och vilken efter väg- och
vattenbyggnadsstyrelsens prövning i varje särskilt fall finge användas
till bestridande av kostnaderna för större reparations- och underhållsarbeten.

Persnäs kommun har därefter i enlighet med kommunens den 31
juli 1916 fattade beslut i en den 30 september samma år dagtecknad
handling förbundit sig att bidraga med 18,800 kronor till förbättring
och förstärkning av ifrågavarande hamn, att ansvara för hamnens fram -

Sjätte huvudtitel n: 1919 års tilläggsstat. 5

tida underhåll samt att årligen av influtna liamnavgifter avsätta en
tredjedel till en fond på sätt i riksdagens skrivelse bestämts.

Sedermera har Kungl. Maj:t den 24 november 1916 fastställt plan
för hamnens iståndsättande. Därvid har tillika förordnats, att av inflytande
hamnavgifter årligen en tredjedel skall avsättas till en fond,
vilken skall stå under kontroll av länsstyrelsen i Kalmar län och vilken
fond efter väg- och vattenbyggnadsstyrelsens prövning i varje särskilt
fall må användas till bestridande av kostnaderna för större reparationsoch
underhållsarbeten å hamnen. I samband därmed har väg- och
vattenbyggnadsstyrelsen anbefallts dels att övervaka, att hamnen behörigen
underhålles, dels ock att, därest överenskommelse därom träffas
mellan styrelsen och kommunen, ombesörja större reparations- och
underhållsarbeten å hamnen med anlitande av omförmälda fond och i
övrigt på kommunens bekostnad.

Därefter har riksdagen för ifrågavarande ändamål av det beviljade
anslaget å 169,200 kronor såsom reservationsanslag anvisat dels på
extra stat för år 1918 ett belopp av 50,000 kronor, med rätt för Kungl.
Maj:t att av tillgängliga medel förskottsvis redan under år 1917 utanordna
beloppet, dels ock på tilläggsstat för år 1918 återstående beloppet
eller 69,200 kronor.

I skrivelse den 26 oktober 1918 har väg- och vattenbyggnadsstyrelsen
nu anmält, att på grund av inträffade prisstegringar kostnaderna
för ifrågavarande företag komme att överskrida de ursprungligen beräknade.
I detta ämne anför styrelsen bland annat följande:

»Uti framställning av den 21 augusti 1918 har väg- och vattenbyggnadssty*
relsen hemställt om anvisande av de tilläggsanslag under 9:de huvudtiteln för
åren 1918 och 1919, vilka, så vitt det nu på förhand kunde bedömas, vore nödvändiga
för att arbetena å de statens fiskehamnar, som äro under pågående utförande,
skulle kunna utan avbrott fortgå under sagda år.

De av världskriget förorsakade ansenliga prisstegringarna, uppgående för
byggnadsmaterialier till 100 ä 200 % eller mera å prisen före kriget, och de likaledes
betydande höjningarna av arbetslönerna, som stigit till 2 ä 3 gånger storleken
före kriget, hava givetvis haft enahanda inflytande å kostnaderna för utförandet
av Sandvikens hamnbyggnad, vartill anslaget anvisats å öde huvudtiteln,
som å statens fiskehamnar, till vilka anslagen utgå under 9:de huvudtiteln.

Kostnaden för Sandvikens hamnbyggnad beräknades i den före världskriget
i mars 1914 upprättade arbetsplanen till 188,000 kronor. Enligt nu företagna
beräkningar kan det antagas, att arbetet i sin helhet, så vitt nu kan bedömas,
skall kräva en kostnad, som för närvarande icke kan beräknas lägre än till
308,000 kronor, varför ett tilläggsanslag av 120,000 kronor skulle erfordras från
staten och Persnäs kommun. Men då det icke är möjligt att under nu rådande

Väg- och
vattenbyggnacUstyreleen.

Sjätte huvudtiteln: 1919 års tilläggsstat.

[7.] fullständigt abnorma pris- och avlöningsförhållanden i förväg förutse de prisstegringar,
som komma att uppstå under det kommande året, måste väg- och vattenbyggnadsstyrelsen
förutsätta, att mot slutet av år 1919 det kan bliva erforderligt
att justera det nu såsom behövligt antagna tilläggsanslaget.»

På grund av vad sålunda anförts och då det vore av vikt, att
ifrågavarande företag kunde utan avbrott fortsättas, har styrelsen hemställt
om anvisande å tilläggsstat för år 1919 av det behövliga tilläggsanslaget,
108,000 kronor, under villkor, att Persnäs kommun skulle
med 12,000 kronor deltaga i den beräknade kostnadsökningen eller

120,000 kronor.

Depurte- Mot vad väg- och vattenbyggnadsstyrelsen sålunda föreslagit har

mentschefen. jag intet att erinra. Jag hemställer därför, att Kungl. Maj:t måtte
föreslå riksdagen

att såsom bidrag till bestridande av den på grund
av kristiden uppkomna ökade kostnaden för iståndsättandet
av Sandvikens hamn i Persnäs socken på Öland
på tilläggsstat för år 1919 anvisa ett reservationsanslag
av 108,000 kronor under villkor, att Persnäs
kommun med en tiondel deltager i nämnda kostnadsökning,
beräknad till 120,000 kronor.

L). Medicinalstaten samt hälso- och sjukvården.

1. Statens bakteriologiska laboratorium.

[8.J Hänvisande till vad jag anfört under punkten 33 i statsrådsproto statcns

kollet denna dag angående anslagsäskandena för år 1920 under sjätte
iska^abora ^uvu^iteln får jag vidare hemställa, att Kungl. Maj:t måtte föreslå
torium. riksdagen

att för upprätthållande av driften vid statens
bakteriologiska laboratorium på tilläggsstat för år 1919
anvisa ett förslagsanslag, högst, 27,500 kronor.

Sjätte huvudtiteln: 1919 års tilläggsstat.

2. Statens rättskemiska laboratorium.

Under hänvisning till punkten 34 i samma statsrådsprotokoll hemställer
jag vidare, att Kung!. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att för upprätthållande av driften vid statens rättskemiska
laboratorium på tilläggsstat för år 1919
anvisa ett förslagsanslag, högst, 5,000 kronor.

3. Anläggning av hospital vid Strängnäs.

Under åberopande av vad jag under punkt 43 anfört till samma
statsrådsprotokoll får jag hemställa, att Kung!. Maj:t måtte föreslå riksdagen att

för uppförande av en för 800 sinnessjuka avsedd
statsanstalt å biskop sb o ställ et Sundby nr 1 om 2 mantal
i Strängnäs socken av Södermanlands län på tilläggsstat
för år 1919 anvisa ett reservationsanslag av

2,645,000 kronor.

4. Markförvärv för Hälsingborgs hospital.

Med anledning av en utav Kungl. Maj:t i proposition den 14 april
1917, nr 266, gjord framställning beslöt 1917 års riksdag, att ett för

1,200 sinnessjuka och 200 svårskötta obildbara sinnesslöa avsett hospital
skulle uppföras på ett av Hälsingborgs stad för ändamålet upplåtet, vid
stadens norra gräns inom staden och å Laröd beläget område. Sedermera
har Kungl. Maj:t genom beslut den 29 juni 1917 uppdragit åt
medicinalstyrelsen att föranstalta om byggnadsarbetets verkställande.

Enligt en i förenämnda proposition åberopad karta består anstaltens
område, vilket utgör sammanlagt omkring 84 hektar, av tre huvuddelar
— jämväl utmärkta å en vid propositionen fogad situationsplan —
nämligen

ett inom Hälsingborgs landsförsamling liggande, å Pålsjö nya gård
beläget område (på kartan betecknat med A);

ett inom Allerums församling liggande område — Laröd nr 1 —
beläget norr om det förra, bevuxet med halvvuxen granskog (på kartan
betecknat med B); samt

[9.]

Statens

rättskemiska

laboratorium.

[10.]

Anläggning
av hospital vid
Strängnäs.

[HO

Markförvärv
för Hälsingborgs
hospital.

Sjätte huvudtiteln: 1919 års tilläggsstat.

[11.] ett likaledes inom Allerums församling liggande område — Laröd

nr 2 — även detta beläget norr om det förstnämnda, öster om området
B (på kartan betecknat med C).

Enligt planen för liospitalsanläggningen är området A med en
areal av omkring 43 hektar avsett såsom byggnadsplats. Området B
med omkring 22 hektar skulle tills vidare i huvudsak bibehållas såsom
skogspark, under det att området C med omkring 19 hektar är avsett
för hospitalets jordbruks- och trädgårdsområde.

I skrivelse den 7 mars 1917 med framställning om anslag för
uppförande av ifrågavarande hospital anförde medicinalstyrelsen bland
annat, att styrelsen ansett sig böra omnämna, att det föreslagna anstaltsområdet
för den betydande platsnumerär, anstalten vore ämnad att
omfatta, vore väl knappt, särskilt dess ovannämnda del O. Ett ytterligare
skäl för detta omnämnande hade styrelsen funnit däri, att mellan
C-områdets norra gräns och Hälsingborgs stads tuberkulosanstalts områdes
södra gräns ett smalt markbälte vore inskjutet, tillhörande den i
enskild ägo varande Pilshults gård. Denna mark innehölle inemot 10
hektar och skulle, enligt styrelsens mening, särdeles väl lämpa sig för en
utökning av hospitalsområdet, på samma gång som det vore en påtaglig
fördel för hospitalet, att dess område ginge fram till tuberkulosanstaltens
och därigenom på detta håll fredades för ett eljest i framtiden
möjligt grannskap av byggda tomter i enskild ägo. Styrelsen hade
dock ansett sig för det dåvarande icke böra göra framställning om
statsinköp av denna mark.

Vid ärendets föredragning inför Kungl. Maj:t den 14 april 1917
anförde dåvarande chefen lör civildepartementet, att den sålunda väckta
frågan om områdets utvidgning torde böra anstå, till dess erfarenhet
vunnits i avseende å vad styrelsen sålunda framhållit.

Medicinal- I skrivelse den 19 oktober 1918 har nu medicinalstyrelsen åter styreisen.

upptagit frågan om detta markförvärv. Med bifogande av en år 1918
upprättad karta över Hälsingborgs stad anför styrelsen härom följande:

»Ifrågavarande område, som. tillhör */16 mantal nr 4 Laröd, Allerums socken,
och äges av innehavaren av Pilshults gård, är å ''Karta över Hälsingborgs stad
år 1918’ färglagt i brunt och betecknat med bostäverna a och b. Det ligger
omedelbart norr om anstaltens C-område och gränsar i övrigt i väster till tuberkulossanatoriets
skog, i norr till sanatoriets trädgård och öster därom till Pilshults
ägor, i öster till staden tillhörig mark. Områdets areal utgör omkring
8,1 hektar.

Tillfälle till utearbete med jordbruk och trädgårdsskötsel är av allra största
vikt för vården av sinnessjuka. Med hänsyn till anstaltens mycket stora patient -

Sjätte huvudtiteln: 1919 års tilläggsstat.

antal från ett utpräglat jordbruksdistrikt är det otvivelaktigt, att det ifrågavarande
området om endast 19 hektar kommer att bliva knappt och den ifrågasatta utvidgningen
sålunda väl behövlig.

Det område, som skall tjäna till arbetsfält för patienterna, bör tydligen
ligga så isolerat och fredat till som möjligt. Genom markförvärvet i fråga skulle
detta arbetsfält på i det närmaste tre sidor komma att omgränsas av hospitalets
egen eller stadens tuberkulossanatoriums mark.

Medicinalstyrelsen anser sålunda fortfarande, att det meranämnda markförvärvet
skulle lända anstalten till stor fördel, men styrelsen har därjämte fått
anledning befara, att genom uppskov frågans lösning kan komma att äventyras
eller försvåras. Inkorporering av ifrågavarande och närliggande, Allerums socken
tillhöriga, områden med Hälsingborgs stad synes snart förestående. Den spårvägslinje,
st)m staden förbundit sig anlägga till hospitalsområdet, kommer då
sannolikt att fortsättas till tuberkulosanstalten, eventuellt längre norrut, och att
passera det nu avhandlade området, varigenom detsammas avyttrande till byggnadstomter
bleve underlättat och åtkomsten för hospitalet försvårad eller förenad
med större kostnader än för närvarande.

Medicinalstyrelsen har därför inlett förhandlingar angående markköpet med
ägarinnan till Pilshult, fru Caroline Berg, samt ingått ett avtal om detsamma att
gälla under förbehåll av Kung! Maj:ts godkännande och på följande villkor:

l:o) Området skall närmare av lantmätare uppmätas och beskrivas, godkännande
parterna på förhand sådan uppmätning.

2:o)^ Köpeskillingen utgör femtusen (5,000) kronor per hektar och erlägges
kontant å tillträdesdagen, sedan säljaren medelst gravationsbevis styrkt, att området
är fritt från inteckningar.

3:o) Tillträdesdagen äger rum den 1 november 1919.

4:o) Köparen bestrider ensam eventuella med lagfarandet av detta fång
förenade kostnader, ävensom kostnaden för ovanberörda lantmäteriförrättning.»

[11.]

Med stöd av det anförda har medicinalstyrelsen hemställt, att Kungl.

Maj:t måtte föreslå riksdagen dels medgiva, att ifrågavarande område
finge för Hälsingborgs hospitals räkning inköpas för en köpeskilling
av 5,000 kronor per hektar, dels ock härför och till bestridande av
med köpet förenade omkostnader på tilläggsstat för år 1919 anvisa ett
belopp av förslagsvis 41,000 kronor.

Av det anförda synes framgå, att goda skäl föreligga för inköp av Departement*-ifrågavarande markområde. Enligt vad jag inhämtat, består detsamma chefen
av för odling lämplig jord av samma beskaffenhet som å anstaltens
C-område. Genom områdets förvärvande skulle därför en välbehövlig
utvidgning kunna ske av det för anstaltens jordbruk och trädgårdsanläggningar
avsedda området, varjämte garantier skulle vinnas mot
enskild byggnadsverksamhet invid denna del av hospitalets gräns. Dessa
synpunkter framhöllos jämväl av departementschefen vid föredragning av
föreliggande fråga inför Kungl. Maj:t den 14 april 1917, ehuru departe Bihang

till riksdagens protokoll 1919. 1 samt. 2 höft. 3653 18 2

[11.]

[12.]

Täckande
av brist å
anslag till
underhåll
av Järvsu
sjukhus för
spetälska.

10 Sjätte huvudtiteln: 1919 års tilläggsstat.

mentschefen ansåg, att med ett eventuellt förvärv tills vidare kunde
anstå.

Enligt det mellan ägarinnan till ifrågavarande område och medicinalstyrelsen,
under förutsättning av Kungl. Maj:ts godkännande, upprättade
köpekontraktet skulle köpeskillingen för området utgöra 5,000 kronor
för hektar och således, då områdets areal utgör omkring 8,1 hektar,
uppgå till cirka 40,500 kronor, vartill komma kostnader för lagfart
och för lantmäteriförrättning för områdets uppmätande.

Enligt vad jag inhämtat, synes den avtalade köpeskillingen vara
skälig. Det tillfälle, som sålunda nu föreligger att till rimligt pris
förvärva området, torde icke böra försittas. På grund av pfanerad inkorporering
med Hälsingborgs stad samt beslutad spårvägsförbindelse
med staden är det nämligen sannolikt, att områdets värde inom kort
kommer att stiga. Undanskjutsa frågan, utsätter man sig därför för
risken att vid en senare tidpunkt nödgas under för statsverket oförmånligare
villkor inköpa området. Jag anser mig därför böra tillstyrka
medicinalstyrelsens förslag. Då beloppet av köpeskillingen ännu ej kan
med säkerhet angivas, lärer anslaget böra givas förslagsanslags natur.

Under åberopande av vad sålunda anförts, hemställer jag, att
Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

dels medgiva, att för utvidgning av Hälsingborgs
hospitals område ett ovan närmare angivet område av
omkring 8,1 hektar, beläget å 1 i« mantal nr 4 Laröd
i Allerums socken, må inköpas under av medicinalstyrelsen
föreslagna villkor,

dels ock för bestridande av med nämnda köp
förenade kostnader på tilläggsstat för år 1919 anvisa
ett förslagsanslag av 41,000 kronor.

5. Täckande av brist å anslag till underhåll av Järvsö sjukhus för spetälska.

Under åberopande av vad av mig anförts till statsrådsprotokollet
denna dag angående anslagsäskandena för år 1920 under sjätte huvudtiteln
i fråga om underhåll av Järvsö sjukhus för spetälska (sid. 196 —
199) får jag hemställa, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen att

dels till täckande av brist d ordinarie anslaget till
underhåll av Järvsö sjukhus för spetälska på tilläggsstat
för år 1919 anvisa ett förslagsanslag, högst, 2,370
kronor,

Sjätte huvudtiteln: 1919 års tilläggsstat.

dels ock medgiva, att för samma ändamål må, intill [12.]
ett belopp av 13,800 kronor, användas det av riksdagen
för år 1919 för underhåll av spetälskesjiikhuset i
Mora-Noret anvisade förslagsanslag.

6. Folksaiiatorievna.

Hänvisande till vad av mig anförts under punkten 61 i samma statsrådsprotokoll
hemställer jag, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att till upprätthållande av verksamheten vid de
genom medel ur Konung Oscar II:s jubileumsfond inrättade
folksanatorierna på tilläggsstat för år 1919 anvisa
ett förslagsanslag, högst, 300,000 kronor, att användas
i enlighet med av Kungl. Maj:t meddelade bestämmelser.

[13.]

Folksana torierna.

7. Anslag till svenska cancerföreningens Stockholmsavdelning.

I en till Kungl. Maj:t ingiven, den 4 november 1918 dagtecknad
skrift har styrelsen för svenska cancerföreningens Stockholmsavdelning
gjort framställning om anslag för inköp av två röntgenterapiapparater
för gasfria rör, avsedda att användas vid avdelningens sjukhem i Stockholm,
det så kallade radiumhemmet.

Styrelsen har därvid anfört följande:

[14.]

Anslag till
svenska
cancerföreningens

Stockholmsavdelning.

»På framställning av Kungl. Maj:t har 1917 års riksdag beviljat svenska
cancerföreningens Stockholmsavdelning ett anslag av 200,000 kronor för inköp
av radium till avdelningens sjukhus i Stockholm, radiumhemmet.

1918 års riksdag har sedermera på framställning av Kungl. Maj:t beviljat
.avdelningen ett förslagsanslag av 4,000 kronor för år 1918 och av 8,000 kronor
för år 1919 till bestridande av resebidrag åt obemedlade eller mindre bemedlade
patienter vid radiumhemmet.

Då vi äro av den övertygelsen, att dessa av statsmakterna till avdelningen
lämnade understöd äro beviljade på grund av vunnen kännedom därom, att
uppehållandet av radiumhemmets verksamhet är ett statsintresse, våga vi åter
hemställa om Kungl. Maj:ts bistånd för erhållande av statsunderstöd till anskaffande
av nödvändiga instrumentarier för radiumhemmet.

För den radiologiska behandlingen av de kräftsjuka erfordras icke blott
bestrålning med radium, utan i talrika fall därjämte behandling med röntgenstrålar.

Yissa tumörer, t. ex. tumörer i svalg och livmoder, hemfalla visserligen
huvudsakligen under radiumbehandling. Andra tumörer, som t. ex. svulster i
ansikte, läppar och mindre utbredda tumörer omedelbart under hudytan, kunna

[14.]

Sjätte huvudtiteln: 1919 års tillägg sstat.

med fördel behandlas med kombinerad radium- och röntgenbestrålning. Andra
tumörer åter, såsom ett flertal sarkomsvulster och mera utbredda kräfttumörer,
t. ex. i bröstkörtlarna eller djupare under huden belägna inoperabla tumörer,
kunna knappast påverkas med andra medel än en lämplig röntgenbehandling.

För en fullständig utrustning av ett radiologiskt institut för behandling av
kräftsjuka är alltså ett fullgott röntgenlaboratorium nödvändigt jämte radiurninstrumentariet.

Genom de senaste årens erfarenheter har man kommit till kunskap därom,
att eu väsentlig förbättring av resultaten av röntgenbehandlingarna kan uppnås
genom användande av ett röntgenljus med större genomträngningsförmåga.

Sådant röntgenljus har man åstadkommit dels genom konstruktion av betydligt
kraftigare och mera hållbara röntgenmaskiner, dels genom förbättring i
röntgenrörens konstruktion. Fördelarne av det på så sätt alstrade röntgenljuset
äro dels att djupare belägna tumörer kunna bättre påverkas, dels att skador å
huden lättare undvikas.

De resultat, som meddelas från tyska kliniker, där sådana apparater nu
under ett par års tid varit i verksamhet, t. ex. från d:r Warnekros vid gynekologiska
universitetskliniken i Berlin, överträffa väsentligen de hittills vunna
resultaten.

Radiumhemmet har icke hittills varit i stånd att förskaffa sig dylika moderna
apparater, vilka dock äro oundgängligen nödvändiga för att hemmet på
ett fullt tillfredsställande sätt skall kunna fylla sin uppgift.

Efter de underrättelser, som styrelsen inhämtat, skola dylika maskiner nu
kunna inom 6 månader levereras såväl från firman Siemens & Halske i Berlin
som från svenska firman Järnhs elektriska aktiebolag, vilken dels själv tillverkar
huvuddelarna av detta instrumentarium, dels levererar behövliga kompletteringsdelar
från firman Koch & Sterzel i Dresden.

För att kunna betjäna radiumhemmets klientel äro minst tvenne dylika
maskiner behövliga. Kostnaderna för två sådana maskiner och deras montering
uppgår f. n. till c:a 35,000 kronor.»

På grund av det anförda har styrelsen hemställt, att Kung]. Maj:t
måtte hos riksdagen för ifrågavarande ändamål äska ett anslag på tillläggsstat
för år 1919 av 35,000 kronor.

Stockholmsavdelningens ekonomiska ställning under år 1917 framgår
av följande utdrag av en utav avdelningen överlämnad berättelse
över dess verksamhet under sistnämnda år:

Avdelningens tillgångar den 1 januari 1917 utgjordes av:

Obligationer............................................... kronor 664,600: —

Av Stockholms Enskilda Bank utfärdade

depositionsbevis ................................ » 200,000: —

Av Aktiebolaget Mälareprovinsernas Bank

utfärdat depositionsbevis ................. » 40,000: —

Innestående å giroräkning i Stockholms

Enskilda Bank................................... 94>499:14 krouor 999,099. u

Sjätte huvudtiteln: 1919 års tilläggsstat.

Under året har avdelningen haft följande inkomster:

Räntor................................................... kronor

O, Ekströms fond...................................... »

Inbetalningar till grundfonden ............... »

Fröken Magna Sunnerdahls donation »

Okända givare.......................................... »

Statens bidrag till radiuminköp ........... »

Utgifterna hava varit:

44,548: 82
5,341:51
58,000: -40,000: —
76,590: —
46,985: 95

71,466: 28

Kronor 1,270,565:42

Till radiumhemmet och för inköp av

preparat.............................................. kronor 88,571: 79

Diverse omkostnader............................... 5,212:14 kronul. w,183\93

Behållningen den 31 december 1917 blir sålunda................. Kronor 1,176,781:49

och fördelar sig på följande konton:

Herm. Friedländers fond..................

Forsgrénska fonden ............................

Alma-fonden ........................................

Drottning Victorias fond ...................

Grundfonden ........................................

O. Ekströms fond ...............................

............. kronor 2,000: —

............. » 500,000: —

............. » 100,000: -

............. » 140,000: —

............. » 382,781:49

............. » 52,000: -

Svimma kronor 1,176,781:49

Till följd av remiss har medicinalstyrelsen den 14 november 1918
avgivit utlåtande i ärendet, därvid styrelsen framhållit, att ett fullgott
röntgeu-instrumentarium utan tvivel är behövligt för ett framgångsrikt
utövande av verksamheten vid radiumhemmet. Under hänvisning till
att såväl cancerföreningens som dess Stockholmsavdelnings medel äro
begränsade och att klientelet i regel utgöres av obemedlade eller
mindre bemedlade personer, varför statens mellankomst för anskaffande
av erforderlig dylik utrustning synes vara både önskvärd och behövlig,
har styrelsen tillstyrkt bifall till framställningen.

1 samband med frågan om beviljande av anslag för inköp av
radium för radiumhemmets räkning lämnades i 1917 års statsverksproposition
en utförlig redogörelse för svenska cancerföreningens organisation
och verksamhet m. in., till vilken redogörelse nu må hänvisas.

Statsmakternas tidigare beslut om anslag dels för inköp av radium
för radiumhemmets räkning, dels ock för beredande av resebidrag till
vissa patienter vid radiumhemmet hava grundats på insikten av den i
hög grad samhällsnyttiga verksamhet, som av hemmet bedrives. Enligt

[14.]

Medicinal styrelsen.

Departements

chefen.

Sjätte huvudtiteln: 1919 års tilläggsstat.

[14.] vad som meddelats, är avkastningen å de fonder, som representera
hemmets kapitalbehållning, ej tillräcklig ens för bestridande av hemmets
löpande utgifter. Då det nu ifrågasatta anslaget allenast avser att bereda
möjlighet till kompletterande av utrustningen vid hemmet samt de
instrumentarier, om vilkas anskaffande är fråga, enligt sökandens av
medicinalstyrelsen bekräftade uppgift äro nödvändiga för en framgångsrik
behandling av de kräftsjuka, synes därför anledning till erinran mot
bifall till framställningen icke föreligga.

Därest det begärda bidraget beviljas, torde beträffande medlens
användning böra meddelas liknande kontrollbestämmelser, som stadgats
ifråga om användningen av de för inköp av radium anvisade anslag.

Jag hemställer således, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att för inköp av tvä rön igen t er ap ia ppara ter för
svenska cancerföreningens Stockholmsavdelnings sjukhem
i Stockholm på tilläggsstat för år 1919 anvisa ett
förslagsanslag, högst, 35,000 kronor. .

E. Sociala verk och inrättningar.

1. Upprätthållande av socialstyrelsens verksamhet.

[15.] På grund av vad anförts under punkten 79 till statsrådsproto Vpprätt-

kollet över civilärenden beträffande sjätte huvudtiteln för år 1920 får
''"^social-aV .iaS hemställa, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

styrelsens

verksamhet. att för upprätthållande av socialstyrelsens verksam het,

utöver anslaget å ordinarie stat, på tilläggsstat
för år 1919 anvisa ett förslagsanslag, högst, 5,000
kronor.

2. Upprätthållande av yrkesinspektionens verksamhet.

[16.] Hänvisande till punkten 86 i nämnda statsrådsprotokoll hemställer jag

Uppmtthåi- vidare, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

lande av yrkesinsp
ektio nens

verksam- att i avbidan å den proposition, som kan komma

att i ämnet avlåtas, för upprätthållande av yrkesinspek -

Sjette huvudtitelns 1919 års tilläggsstat.

tionens verksamhet, utöver anslaget å ordinarie stat, på, [16.]
tilläggsstat för år 1919 beräkna ett förslagsanslag,
högst, 11,600 kronor.

3. Avlöningar och vikariatsersättningar åt befattningshavare vid statens
vårdanstalt å Salbohed för alkoholister.

Under hänvisning till punkten 93 i samma statsrådsprotokoll hem- [17.]
ställer jag, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen Avlöningar

och vikariats att

till avlöningar och vikariatsersättningar åt be- ersättningar
fattningsliavare vid statens vårdanstalt å Salbohed för åt
alkoholister under år 1919, utöver av 1918 års lagtima statens vårdriksdag
för samma ändamål beviljat belopp, på tilläggs- “ör

stat för år 1919 anvisa ett förslagsanslag, högst, 500 alkoholister.
kronor.

4. Sveriges nykterhetssällskaps representantförsamling.

På grund av vad anförts under punkten 94 i samma statsrådsproto- [18.]
koll torde Kungl. Maj:t vidare föreslå riksdagen Sveriges

nykterhets att

såsom ytterligare bidrag till främjande av sällskaps
Sveriges nykterhetssällskaps representantförsamlings upplysningsbyrås
verksamhet på tilläggsstat för år 1919
bevilja ett förslagsanslag, högst, 1,000 kronor, att
utgå under de villkor, som av Kungl. Maj:t prövas
lämpliga.

F. Diverse.

1. Bekämpande av arbetslösheten.

Under åberopande av vad jag anfört under punkten 116 till samma
statsrådsprotokoll får jag vidare hemställa, att Kungl. Maj:t måtte föreslå
riksdagen

[19.]

Bekämpande
av arbetslösheten.

att i avvaktan på den proposition, som kan komma
att i ämnet avlåtas, å tilläggsstat för år 1919 för bekämpande
av arbetslösheten beräkna ett förslagsanslag,
högst, 8,000,000 kronor.

Sjätte huvudtiteln: 1919 års tilläggsstat.

2. Understöd för uppförande av bostadshus med smålägenheter.

[20.] Med anledning av Kung!. Maj:ts i ämnet gjorda framställning liar

Understöd för 1917 års riksdag på extra stat för år 1918 anvisat ett förslagsanslag,
nVbo^adshuT högst, 4,000,000 kronor, att användas till understöd för uppförande av
med smålägen- bostadshus med smålägenheter, med rätt för Kung!. Maj:t att förskottsvis
redan under år 1917 av tillgängliga medel utanordna beloppet.
Sedermera har 1918 års riksdag på tilläggsstat för samma år för ifrågavarande
ändamål anvisat ett förslagsanslag, högst, 3,000,000 kronor.

Departements chefen.

För närvarande är jag ej beredd uttala mig om, huruvida och i så
fall till vilket belopp anslag till understöd av angiven art skall äskas å
tilläggsstat för år 1919, men torde emellertid i avvaktan på frågans
utredning medel för ändamålet böra beräknas. Kungl. Maj:t torde alltså
föreslå riksdagen

att i avvaktan på den proposition, som kan komma
att i ärendet avlåtas, till understöd för uppförande av
bostadshus med smålägenheter på tilläggsstat för år 1919
beräkna ett förslagsanslag, högst, 2,000,000 kronor.

3. Tillfällig lönereglering för vissa ordinarie befattningshavare inom den

eivila statsförvaltningen.

[21.] Under åberopande av vad chefen för finansdepartementet förut

Tillfällig denna dag till statsrådsprotokollet över finansärenden anfört i fråga om
löneregiermg beredande av tillfällig lönereglering för ordinarie befattningshavare i
ordinarie statsdepartementen, centrala verk, hovrätterna och andra grenar av den
befattnmgs- civpa statsförvaltningen, hemställer jag, att Kungl. Maj:t måtte föreslå

liavare inom -vt 07 J07 oj 4

den civila riksdagen

statsförvaltningen.
. 1 • i o i

att, 1 avbidan pa den proposition i ämnet, som
kan varda riksdagen förelagd, för beredande av tillfällig
lönereglering under år 1919 åt vissa ordinarie
befattningshavare inom den civila statsförvaltningen å
tilläggsstat för år 1919 under sjätte huvudtiteln såsom
förslagsanslag beräkna ett belopp av 568,400 kronor.

Sjätte huvudtiteln: 1919 års tilläggsstat.

4. Förstärkning av de till avlönande av vissa extra befattningshavare inom
den civila statsförvaltningen samt till vikariatsersättningar in. m.

anvisade medel.

Under åberopande av vad chefen för finansdepartementet förut [22.]
denna dag till statsrådsprotokollet över finansärenden anfört i fråga om Förstärkning
förstärkning av de till avlönande av vissa extra befattningshavare inom avlönande av
den civila statsförvaltningen samt till vikariatsersättningar m. m. an- vi''\sa extra
visade medel, hemställer jag, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen talare''inln

den civila

att, i avbidan på den proposition i ämnet, som *tatsförvaitkan
varda riksdagen förelagd, till förstärkning under m Vikariat»,
år 1919 av de till avlönande av vissa extra befattnings- ersättningar
havare inom den civila statsförvaltningen samt till vika- '' medd.
riatsersättning ar ra. m. anvisade medel å tilläggsstat för
år 1919 under sjätte huvudtiteln såsom förslagsanslag
beräkna ett belopp av 350,000 kronor.

5. Krigstidstil lägg och krigstidshjälp.

Hänvisande till vad chefen för finansdepartementet till statsrådsprotokollet
över finansärenden denna dag anfört i fråga om beredande
åt vissa statens tjänstemän och betjänte av krigstidstillägg och krigstidshjälp
för år 1919 hemställer jag, att Kungl. Maj:t måtte föreslå
riksdagen

att i avvaktan på den proposition, som kan komma
att i ämnet avlåtas, för beredande av krigstidstillägg
och krigstidshjälp åt eu del tjänstemän och betjänte i
de till civildepartementet hörande ämbetsverk och
kårer å tilläggsstat för år 1919 såsom förslagsanslagberäkna
ett belopp av 10,000,000 kronor.

[23.]

Krigstidstillägg
och
krigstidshjälp.

6. Krigstidshjälp åt kommunalt anställda barnmorskor.

Sedan medicinalstyrelsen genom remiss den 20 oktober 1914 an- [24.]
befallts att avgiva utlåtande över eu av svenska allmänna barnmorske- Krigstidshjälp
förbundet genom dess styrelse hos Kungl. Maj:t gjord framställning om åt anlända “
förbättring av de kommunalt anställda barnmorskornas löner m. m., barnmorskor.

Bihang till riksdagens protokoll 1919. 1 samt. 2 käft. 3653 ls 3

Sjätte huvudtiteln: 1919 års tilläggsstat.

[24.] framlade styrelsen i skrivelse den 6 oktober 1917 förslag till lönereglering
för ifrågavarande befattningshavare. Då det med hänsyn till innebörden
av nämnda förslag ansågs erforderligt att lämna landstingen tillfälle att
yttra sig i ämnet, kunde frågan icke framläggas för 1918 års riksdag.
I anledning härav gjorde Kungl. Maj:t hos riksdagen särskild framställning
om anvisande av medel till beredande av krigstidshjälp för
år 1918 åt de kommunalt anställda barnmorskorna, och beslöt riksdagen
med bifall härtill att till beredande enligt grunder, som av Kungl. Maj:t
skulle närmare bestämmas, av krigstidshjälp till kommunalt anställda
barnmorskor med högst 200 kronor till varje på tilläggsstat för år

1918 anvisa ett förslagsanslag av 400,000 kronor.

Genom kungörelse den 25 oktober 1918 (sv. förf.-saml. nr 816)
har Kungl. Maj:t fastställt villkor för erhållande av krigstidshjälp från
berörda anslag.

Medicinal- I skrivelse den 30 augusti 1918 framhåller medicinalstyrelsen, att,
styrelsen. (Järgst frågan om barnmorskornas lönereglering icke skulle hinna
föreläggas innevarande års riksdag eller för den händelse nämnda
lönereglering komme att omfatta tiden först från och med år 1920,
vore krigstidstillägg till kommunalt anställda barnmorskor även för år

1919 erforderligt. Då samma förhållanden, som betingat det för år
1918 beviljade krigstidstillägget, alltjämt vore för handen, funne styrelsen,
att krigstidstillägg till samma belopp borde utgå till nämnda barnmorskor
även för år 1919.

Departements- Sedan landstingens yttranden över medicinalstyrelsens förenämnda
chefen. löneregleringsförslag numera inkommit, har berörda förslag varit föremål
för bearbetning inom civildepartementet. Jag har jämväl för avsikt att
underställa detta ärende Kungl. Maj:ts prövning i så god tid, att framställning
i ämnet hinner avlåtas till innevarande års riksdag. Den
löneförbättring, som med anledning harav kan komma till stånd, lärer
emellertid icke träda i tillämpning förr än från och med år 1920. Det
torde därför vara erforderligt att jämväl under år 1919 bereda ifrågavarande
kår en tillfällig hjälp. På sätt medicinalstyrelsen föreslagit,
synas därvid de grunder, som tillämpats under år 1918, jämväl kunna
gälla för år 1919.

Under åberopande av vad sålunda anförts, hemställer jag, att
Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att till beredande enligt grunder, som av Kungl.

Maj:t närmare bestämmas, av krigstidshjälp till kom -

Sjätte huvudtiteln: 1919 års tilläggsstat.

munalf anställda barnmorskor med högst 200 kronor [24.]
till varje på tilläggsstat för år 1919 anvisa ett förslagsanslag
av 400,000 kronor.

7. Kostnader in. in. i samband med utbetalning av viss krigstidslijälp.

För beredande under år 1917 av krigstidshjälp åt pensionsberätti- [25.]
gade änkor och barn efter befattningshavare i statens tjänst anvisade Kostnader
1917 års riksdag å extra stat för år 1918 under tionde huvudtiteln så-”1- ''’amt~

som förslagsanslag ett belopp av 700,000 kronor, med rätt för Kungl. betalning "v
Maj:t att av tillgängliga medel under år 1917 låta utbetala vad som viss kri9tf''dsför
ändamålet erfordrades, varjämte riksdagen för ifrågavarande krigstidshjälps
utgående godkände vissa allmänna grunder av innehåll, bland
annat, att krigstidshjälpen skulle utbetalas i den ordning, som av Kungl.

Maj:t bestämdes.

Sedermera utfärdade Kungl. Maj:t den 19 juni 1917 kungörelse
angående krigstidshjälp under år 1917 åt ifrågavarande änkor och barn
och meddelade därvid vissa föreskrifter beträffande utbetalning av krigstidshjälpen.
Enligt vad av dessa föreskrifter framgår, skulle myndighet
eller pensionskassa, som utbetalade vederbörande pension, mottaga och
pröva ansökningarna om krigstidshjälp. Blanketter till ansökning om
krigstidshjälp skulle tryckas genom statskontorets försorg och utlämnas
på rekvisition till vederbörande myndigheter och pensionskassor. Vidare
föreskrevs i kungörelsen, att vederbörande pensionskassor skulle äga
att från statskontoret på rekvisition utbekomma erforderliga medel mot
redovisningsskyldighet inför kammarrätten.

I skrivelse den 27 februari 1918 har nu direktionen för statens
järnvägars änke- och pupillkassa anhållit om gottgörelse för vissa kostnader
i samband med krigs tid shjälpens utbetalande samt för viss ränteförlust,
som förorsakats därav att kassan förskotterat krigstidshjälpen.

Kassan har därvid anfört följande:

»På grund av bestämmelserna i kungörelsen den 19 juni 1917 har direktionen
för statens järnvägars änke- och pupillkassa under år 1917 åt pensionsberättigade
änkor och barn efter befattningshavare vid statens järnvägar låtit
utanordna krigstidshjälp till sammanlagt belopp av 188,480 kronor 94 öre. I
anledning härav har direktionen fått vidkännas de kostnader, för vilka här nedan
redogöres.

För att så snart som möjligt kunna tillställa till krigstidshjälp berättigade
pensionstagare det en var av dem tillkommande belopp, lät direktionen, omedel -

Direktionen
för statens
järnvägars
änke- och
pupillkassa.

Sjätte huvudtiteln: 1919 års tilläggsstat.

T25.1 bart efter det nämnda kungörelse utfärdats, tillställa varje pensionstagare, som
antogs kunna ifrågakomma till erhållande av krigstidslijälp, ett tryckt meddelande,
innehållande de grunder, efter vilka detsamma utginge. För portoavgifter
för utsändande av detta meddelande samt i ersättningar till de personer, vilka
omhänderhaft det tidsödande bestyret med granskningen av det betydande antalet
ansökningar om krigstidslijälp, har direktionen låtit utanordna tillsammans
466 kronor 81 öre. För postavgifter för krigstidshjalpens utsändande har kassan
fått vidkännas ett belopp av 470 kronor 10 öre. Sammanlagda beloppet av kassans
utgifter för krigstidshjälpens utbetalande uppgår sålunda till 936 kronor
91 öre.

Förutom dessa direkta utgifter har kassan förorsakats ränteförlust genom
förskotterandet av krigstidshjälpen. Denna förlust utgör 709 kronor 26 öre.
Anledningen till att förlusten uppgått till detta jämförelsevis höga belopp är den,
att utbetalningen av krigstidshjälpen skett allteftersom ansökningar inkommit i
större och mindre poster samt att utbetalningen utsträckts, över en längre tidsperiod,
beroende därpå att vederbörande dröjt med att insända ansökningar.
Enär statsverket under tiden mellan krigstidshjälpens utbetalande samt de försko
tterade beloppens återbekommande från statskontoret torde hava haft en
kassans ränteförlust motsvarande ränteinkomst därigenom att de belopp, som
förskotterats, kunnat innestå på statsverkets giroräkning i riksbanken, synes det
rimligt, att kassan gottgöres för ifrågavarande ränteförlust.»

statskontoret. Statskontoret har i infordrat utlåtande den 16 mars 1918 meddelat,
att direktionen för statens järnvägars änke- och pupillkassa i skrivelse
den 16 januari 1918 hos '' statskontoret anhållit om ersättning för de
kostnader och den ränteförlust, varom i nu förevarande skrivelse
förmäldes. Statskontoret förklarade sig emellertid sakna befogenhet
att lämna den begärda ersättningen. Det syntes nämligen vara uppenbart,
att ifrågavarande kostnad icke vore av beskaffenhet att kunna ersättas
av anslaget till krigstidshjälp för år 1917 åt pensionsberättigade
änkor och barn efter befattningshavare i statens tjänst. Åven direktionen
för prästerskapets änke- och pupillkassa hade hos Kungl. Maj:t
gjort framställning om ersättning för dylika kostnader, och hade statskontoret
i däröver den 1 februari 1918 avgivet utlåtande förordat framställning
till riksdagen om uppförande å 1918 års tilläggsstat av ett
anslag för ändamålet.

Detsamma torde enligt statskontorets mening böra ske i nu förevarande
fall, i den mån ersättning kunde anses böra beredas för nu
ifrågavarande kostnader. I detta avseende erinrade statskontoret om de
i ovan nämnda kungörelse den 19 juni 1917 meddelade föreskrifter.
De ansökningsblanketter, som statskontoret på grund av i kungörelsen
meddelat stadgande låtit trycka, upptoge å baksidan ett fullständigt avtryck
av förenämnda kungörelse, och vid sådant förhållande syntes det
meddelande, som pensionskassan låtit trycka och utsända till pensio -

Sjätte huvudtiteln: 1919 års tilläggsstat.

närerna, hava varit onödigt. Vidare ägde kassan på grund av stad- [25.]
gande i kungörelsen att hos statskontoret på rekvisition lyfta medel för
utbetalande av krigstidshjälpen och hade alltså icke behövt förskottsvis
göra någon utbetalning i sådant avseende. Det syntes därför kunna
ifrågasättas, huruvida kassans anspråk på ersättning för ränteförlust, på
den grund att krigstidshjälpen av kassan utbetalts förskottsvis, kunde
anses befogat.

Den av ifrågavarande pensionskassa vidtagna åtgärden att omedel- Dep"‘ef“ents
bart efter det kungörelse i ämnet utfärdats och utan att avvakta emottagandet
av de genom statskontorets försorg tryckta ansökningsblanketterna
utsända meddelanden till respektive pensionärer vidtaga för att
påskynda iitbetalningen av krigstidshjälpen. Enligt vad jag inhämtat,
ansåg nämligen kassan önskvärt, att pensionärerna snarast möjligt finge
kännedom om villkoren för krigstidshjälpens utbekommande för att kunna
omedelbart efter mottagandet av de från statskontoret förväntade ansökningsblanketterna
ifylla desamma. Det av statskontoret åberopade
förhållandet, att kungörelsen blivit avtryckt å ansökningshandlingarna,
var för kassan icke känt vid ifrågavarande tillfälle. På grund av nämnda
omständigheter synas mig kassans åtgärder kunna anses befogade och
i betraktande härav ersättning böra medgivas kassan för den härav föranledda
kostnaden.

Vad angår den av kassan gjorda förskotteringen av krigstidshjälpen,
lärer ej denna hava varit av nödvändigheten påkallad. Ostridigt
är emellertid, att härigenom åt statsverket beretts ränteinkomst å det
belopp, som i följd härav först senare blivit av statsverket utanordnat.

Med hänsyn härtill torde kassans framställning även i denna del kunna
bifallas.

För utgifterna för granskningen av förevarande ansökningar ävensom
för postavgifterna vid krigstidshjälpens utbetalande torde, då dessa
kostnader med nödvändighet följt av bestyret med krigstidshjälpen, jämväl
böra utgå ersättning till kassan.

Då Kungl. Maj:t ej av riksdagen utverkat bemyndigande att av
anslaget till krigstidshjälp under år 1917 åt pensionsberättigade änkor
och barn efter befattningshavare i statens tjänst utanordna ersättning
för de med krigstidshjälpens utbetalande förenade kostnaderna, synes
för ifrågavarande ändamål erforderligt anslag, eller i avrundat tal 1,650
kronor, böra hos riksdagen äskas å tilläggsstat för år 1919. Erinras
må, att å tilläggsstat för år 1918 anslag beviljats till ersättning åt
prästerskapets änke- och pupillkassa för motsvarande kostnader.

Sjätte huvudtiteln: 1919 års tilläggsstat.

På grund av vad sålunda anförts får jag hemställa, att Kungl.

Maj:t måtte föreslå riksdagen

att för beredande av ersättning åt direktionen för
statens järnvägars änke- och pupillkassa för kostnader
m. in. i samband med verkställd utbetalning av krigstidshjälp
för år 1917 åt pensionsberättigade änkor och
. barn efter befattningshavare vid statens järnvägar på
tilläggsstat för år 1919 anvisa ett förslagsanslag, högst,
1,650 kronor.

1 vad föredragande departementschefen hemställt
och föreslagit beträffande anslagen under sjätte huvudtiteln
å tilläggsstat för år 1919 instämde statsrådets
övriga ledamöter; och behagade Hans Maj:t Kouungen
bifalla vad sålunda blivit av statsrådet tillstyrkt samt
förordnade tillika, enligt statsrådets hemställan, att
utdrag av detta protokoll skulle överlämnas till finansdepartementet
till ledning för författande av Kungl.
Maj:ts proposition till riksdagen angående tillläggsstat
för år 1919.

Ur protokollet:

Cour. Falkenberg.

Sjfttte huvudtiteln: 1919 års tilläggsstat.

Sammandrag och register

till

tilläggsstaten för sjätte huvudtiteln för år 1919.

►d 0	W	!zS		Extra anslag.

				Kronor	a.
			A. Överståthållarämbetet.
i	1	1	En extra befattningshavare, förslagsanslag, högst ...........................	2.150	— j
! 2	2	2	Utgivande av »Polisunderrättelser», förslagsanslag, högst ..................	53,000	“
			A • - B. Landsstaten.
3	2	1	Förstärkning av det ordinarie reservationsanslaget till arvoden åt extra länsnotarier m. m., förslagsanslag, högst ...........................	*: 40,000
4	2	2	Anordningar för vinnande av mera effektiv tillämpning av prisocker-lagen, förslagsanslag, högst .....................................................	75,000	—
			C. Väg- och vattenbyggnadsväsendet.
5	3	1	Förstärkning av arbetskrafterna hos väg- och vattenbyggnadsstyrel-sen, förslagsanslag, högst ..............1..........................................	6,930	—
6	4	2	Expenser för allmänna arbeten, förslagsanslag, högst ........................	10,000	—
7	4	3	Sandvikens hamn på Öland, reservationsanslag .................................	108,000	—
			D. Mediclnalstaten samt hälso- och sjukvården.
8	6	1	Statens bakteriologiska laboratorium, förslagsanslag, högst ...............	27,500	-1
9	7	2	Statens rättskemiska laboratorium, förslagsanslag, högst.....................	5,000	—!
\|10	7	3	Anläggning av hospital vid Strängnäs, reservationsanslag ..................	2,645,000	—
11	7	4	Markförvärv för Hälsingborgs hospital, förslagsanslag........................	41,000	—
12	10	5	Täckande av brist å ordinarie anslaget till underhåll av Järvsö sjuk-hus för spetälska, förslagsanslag, högst.......................................	2,370
13	11	6	Folksanatorierna, förslagsanslag, högst ............................................	300,000	—
14	11	7	Svenska cancerföreningens Stockholmsavdelning, förslagsanslag, högst	35,000	—
			E. Sociala verk och Inrättningar.
15	14	1	Upprätthållande av socialstyrelsens verksamhet, förslagsanslag, högst...	5,000	—
16	14	2	Upprätthållande av yrkesinspektionens verksamhet, förslagsanslag, högst Transport	*) 11,600	-
			3,367,550

*) Beräknat anslag.

Sjette huvudtiteln: 1919 års ttiläggsstat.

►d g p K	ce M» p-	3		Extra anslag.
				Kronor	ö.
	''		Transport	3,367,550	_
17	15	3	Avlöningar och vikariatsersättningar åt befattningshavare vid statens vårdanstalt för alkoholister å Salbohed, förslagsanslag, högst ......	500
18	15	4	Sveriges nykterhetssällslcaps representantförsamling, förslagsanslag, högst....................................	1,000
			F. Diverse.
19	15	1	Bekämpande av arbetslösheten, förslagsanslag, högst ........................	*) 8,000,000	—
20	16	2	Understöd för uppförande av bostadshus med smålägenheter, förslags-anslag, högst ..........................................................................	*) 2,000,000	—
21	16	3	Tillfällig lönereglering för vissa ordinarie befattningshavare inom den civila statsförvaltningen, förslagsanslag .................................	*) 568,400

22	17	4	Förstärkning av anslagen till vissa extra befattningshavare inom den civila statsförvaltningen samt till vikariatsersättningar m. m., för-slagsanslag ............................................................................	*) 350,000	_
23	17	5	Krigstidstillägg och krigstidshjälp, förslagsanslag ..............................	*)10,000,000	—
24	17	6	Krigstidshjälp åt kommunalt anställda barnmorskor, förslagsanslag ...	400,000	—
25	19	7	Kostnader m. m. i samband med utbetalning av viss krigstidshjälp, förslagsanslag, högst................................................................	1,650
			Summa kronor	24,689,100	—

*) Beräknat anslag -

Stockholm, K. L. Beckmans Boktr., 1019.

Sjunde huvudtiteln: 1919 års tilläggsstat.

Tilläggsstaten för år 1919.

Sjunde huvudtiteln.

Utdrag av protokollet över finansärenden, hållet inför Hans
Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 9
januari 1919.

Närvarande:

Hans excellens herr statsministern EdéN,

Hans excellens herr ministern för utrikes ärendena Hellner,
Statsråden: Petersson,

Schotte,

Petrén,

Nilson,

Löfgren,

friherre PALMSTIERNA,

Rydén,

Undén,

Thorsson.

Chefen för finansdepartementet, statsrådet Thorsson redogjorde
härefter för de frågor, som rörde regleringen av utgifterna under sjunde
huvudtiteln å tilläggsstaten för år 1919, samt anförde därvid följande:
Bihang till riksdagens protokoll 1919. 1 samt. 2 höft. (Nr 2.) 1

Sjunde huvudtiteln: 1919 års tiMggsstaU.

[L] .

Särskild föredragande
i
regeringsrätten

m. m.

[2-1

Förstärkning
av arbetskrafterna
hos
kammarkollegium.

A. Departementet.

1. Särskild föredragande i regeringsrätten m. in.

Under åberopande av vad jag’ förut denna dag, vid anmälan av
frågorna rörande regleringen för år 1920 av utgifterna under riksstatens
sjunde huvudtitel, under punkt 4 anfört, hemställer jag, att Kungl.
Maj: t måtte föreslå riksdagen

att i avbidan på den proposition i ämnet, som
kan varda riksdagen förelagd, till arvode åt en särskild
föredragande i regeringsrätten m. in. å tilläggsstat för
år 1919 beräkna ett förslagsanslag,
högst ............................................................ kronor 2,600.

B. De centrala ämbetsverken.
Kammarkollegium,

1. Förstärkning av arbetskrafterna hos kammarkollegium.

Under hänvisning till vad jag förut denna dag, vid anmälan av
frågorna om reglering av utgifterna under riksstatens sjunde huvudtitel
för år 1920, under punkt 6, anfört, får jag hemställa, att Kungl.
Maj:t måtte föreslå riksdagen

att i avvaktan på det förslag till ytterligare
förstärkning av arbetskrafterna hos kammarkollegiet
under innevarande år, som framdeles må komma att
avlåtas, å tilläggsstat för år 1919 för ändamålet beräkna
ett förslagsanslag, högst ............... kronor 6,300.

Sjunde huvudtiteln: 1919 års tilläggsstat.

Statskontoret.

2. Förstärkning av arbetskrafterna hos statskontoret.

Under åberopande av vad jag förut denna dag, vid anmälan av
frågorna rörande regleringen av utgifterna under riksstatens sjunde
huvudtitel, under punkterna 8 och 9 anfört, hemställer jag, att Kungl.
Maj:t måtte föreslå riksdagen

att för beredande av arvode åt en extra byråchef
i statskontoret från den 1 april 1919 till samma års
slut, för anställande hos statskontoret under samma
tid av en extra revisor å riksbokslutsbyrån samt för
beredande av vikariatsersättning under semester för
dessa befattningshavare på tilläggsstat för år 1919
anvisa ett förslagsanslag, högst ............ kronor 9,213.

Kommerskollegium.

3. Förstärkning av kommerskollegii arbetskrafter för behandling av
ärenden rörande kraftledningslånefonden.

Under åberopande av vad jag förut denna dag vid anmälan av
frågorna rörande regleringen för år 1920 av utgifterna under riksstatens
sjunde huvudtitel under punkt 11 anfört, hemställer jag, att Kungl. Maj:t
måtte föreslå riksdagen

att, till anställande å kommerskollegii industribyrå
under tiden från och med den 1 april 1919 till
samma års slut av en byråingenjör och ett kvinnligt
biträde av första graden för handläggning av ärenden
angående kraftledningslånefonden, å tilläggsstat för år
1919 anvisa ett förslagsanslag, högst...... kronor 5,363.

[3.]

F örstärkniny
av arbetskrafterna
hos
statskontoret.

[4-]

Förstärkning
av kommers -kollega arbets•
krafter för
behandling av
ärenden rörande
kraftledningslånefonden.

Sjunde huvudtiteln: 1919 års tllläggsstat.

[5.]

Förstärkning
av arbetskrafterna
hos
kammarrätten
m. m.

[6.]

Arvoden åt
personal vid
valstatistik.

Kammarrätten.

4. Förstärkning av arbetskrafterna hos kammarrätten m. m.

Under åberopande av vad jag förut denna dag, vid anmälan av
frågorna rörande regleringen av utgifterna under riksstatens sjunde
huvudtitel, under punkt 16 angående förstärkning av kammarrättens
arbetskrafter m. m. anfört, hemställer jag, att Kungl. Maj:t måtte föreslå
riksdagen att

dels för beredande av arvoden från och med den 1
april 1919 till samma års slut åt en adjungerad ledamot
och en amanuens i kammarrätten samt ett kvinnligt
biträde av andra graden å kammarrättens aktuariekontor,
till bekostande av semestervikariat för det kvinnliga
biträdet, till bestridande av ökad renskrivningskostnad
samt till beredande av arvodesfyllnad enligt
av mig föreslagna grunder åt vikarierande revisorer i
kammarrätten på tillägg sstat för år 1919 anvisa ett förslagsanslag,
högst ................................... kronor 14,082,

dels och medgiva, att de för disposition av anslaget
till adjungerade ledamöter med avlöning å extra stat
under år 1919 gällande bestämmelser må från och med
den 1 april ändras i av mig förut denna dag, vid anmälan
av frågorna om förstärkning av kammarrättens
arbetskrafter m. m., angiven riktning.

Statistiska centralbyrån.

5. Arvoden åt personal vid valstatistik.

Under åberopande av vad jag förut denna dag, vid anmälan av
frågorna rörande regleringen för år 1920 av utgifterna under riksstatens
sjunde huvudtitel, under punkt 18 anfört, hemställer jag, att Kungl.
Maj: t måtte föreslå riksdagen

att till arvoden åt personal vid valstatistik å
tillägg sstat för år 1919 bevilja ett förslagsanslag
av ............................................. kronor 8,000.

Sjunde huvudtiteln: 1919 års tilläggsstat.

Byggnadsstyrelsen.

6. Förstärkning av arbetskrafterna hos byggnadsstyrelsen.

Under åberopande av vad jag förut denna dag anfört angående
behovet av förstärkning av arbetskrafterna hos byggnadsstyrelsen
(riksstaten för 1920, sjunde huvudtiteln, punkt 20) får jag hemställa,
att Kung!. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att för förstärkning av det å byggnadsstyrelsens
stat uppförda anslaget till vikariatsersättningar samt
arvoden åt arkitekter utom stat och extra biträden m. m.
å tilläggsstat för år 1919 anvisa ett
förslagsanslag, högst................................. kronor 15,000.

7. Förhyrande av lokal för två av byggnadsstyrelsens byråer.

Under åberopande av vad jag tidigare i dag vid föredragning av
frågorna rörande regleringen av de till sjunde huvudtiteln hörande utgifterna
i riksstaten för år 1920 under punkt 21 anfört, hemställer jag,
att Kungl..Maj:t måtte föreslå riksdagen

att för beredande av lokal åt två av byggnadsstyrelsens
byråer å tilläggsstat för år 1919 anvisa ett
förslagsanslag, högst................................... kronor 1.250.

C. De centrala ämbetsverken underlydande stater.

Inspektionen över elektriska anläggningar för belysning eller

arbetsöverföring.

1. Avlönande av en assistent.

Under åberopande av vad jag förut denna dag, vid anmälan av
frågorna rörande regleringen för år 1920 av utgifterna under riksstatens
sjunde huvudtitel, under punkt 29 anfört, hemställer jag, att Kungl.
Maj:t måtte föreslå riksdagen

[7-]

Förstärkning
av arbetskrafterna
hos
byggnadsstyrelsen
.

f8.]

Förhyrande
av lokal för
två av
byggnadsstyrelsens

byråer.

[9.]

Avlönande
av tn

assiiient.

Sjunde huvudtiteln: 1919 års tilläggsstat,

att till anställande vid inspektionen över elektriska
anläggningar för belysning eller arbetsöverföring
under senare hälften av år 1919 av en assistent, å
tilläggsstat, för år 1919 anvisa ett förslagsanslag,
högst ................................................ kronor 1,950.

Förhandskontroll å fartygs sjövärdighet.

2. Sakkunnig extra arbetshjälp åt fartygsinspektörerna m. m.

10.] Under åberopande av vad jag förut denna dag, vid anmälan av

sakkunnig frågorna rörande regleringen för år 1920 av utgifterna under riksstatens
exthjaipråttS'' sjunde huvudtitel, under punkt 31, anfört, hemställer jag, att Kungl.
fartygsinspek- Maj:t måtte föreslå riksdagen

trirem a m. m.

att för beredande av sakkunnig extra arbetshjälp
åt fartygsinspektörerna samt förstärkning av de
till resekostnads- och traktamentsersättning åt fartygsinspektörerna
avsedda medel, i huvudsaklig överensstämmelse
med av mig avgivna grunder, å tilläggsstat
för år 1919 anvisa ett förslagsanslag,
högst.......................................................... kronor 24,900.

[9.]

D. Handel oeh sjöfart.

1. Bidrag till underhållande av handelshögskolan i Stockholm.

[11.] Under åberopande av vad jag förut denna dag, vid anmälan av

Bidrag till frågorna rörande regleringen för år 1919 av utgifterna under riksstatens
hdUande av sjunde huvudtitel, under punkt 35 anfört, hemställer jag, att Kung].
handeishog- Maj:t måtte föreslå riksdagen

skolan i •>

Stockholm. att, under förutsättning att verksamheten vid

handelshögskolan i Stockholm fortsättes efter i huvudsak
den nu följda plan, såsom bidrag till underhållande
av samma skola å tilläggsstat för år 1919 anvisa ett
förslagsanslag, högst .............................. kronor 15,000

Sjunde huvudtiteln: 1919 års tUläggsstat. 7

att till handelshögskoleföreningens i Stockholm styrelse fl 1.]
utbetalas under senare halvåret 1919, under villkor
att minst tolv friplatser för studerande vid högskolan
under läsåret 1919—1920 inrättas.

2. Bidrag till Sveriges allmänna exportförening.

Sveriges allmänna exportförening, som alltsedan sin tillkomst år [12.]
1887 åtnjutit statsunderstöd, har i sådant avseende för vart och ett av ^

åren 1910, 1911, 1912 och 1913 tilldelats ett sammanlagt belopp av männaexport35,
100 kronor för föreningens verksamhet ävensom tillerkänts rätt till f»rcn''*9-ersättning för föreningens postavgifter med det belopp, vartill desamma
enligt postbok och kvitterade räkningar visades hava under året uppgått,
dock att nämnda ersättning icke fått överstiga för ett vart av åren
1910 och 1911 4,300 kronor samt för vartdera av åren 1912 och 1913

5,500 kronor.

Statsunderstödet har under nämnda fyra år årligen utgått med

5,000 kronor ur handels- och sjöfartsfonden, med 13,300 kronor ur
manufakturförlagslånefonden och med 16,800 kronor såsom anslag å
riksstaten, varjämte ersättningen för postavgifter guldits ur sistnämnda
fond.

Härefter har statsunderstödet till föreningen för åren 1914 och
1915 utgått med vissa reducerade belopp. Sålunda sänktes understödet,
frånsett ersättningen för postavgifterna, vilken fortfarande utgick med

5,500 kronor, för år 1914 till 30,900 kronor och för år 1915 till 24,850
kronor. Denna minskning av statsunderstödet skedde genom en nedsättning
av anslaget från manufakturförlagslånefonden, under det att
riksstatsanslaget ävensom bidraget ur handels- och sjöfartsfonden bibehöllos
vid oförändrade belopp av respektive 16,800 kronor och 5,000
kronor. Manufakturförlagslånefonden, ur vilken fortfarande gäldades
ersättningen för postavgifterna, kom alltså att därutöver för nu ifrågavarande
ändamål bidraga med 9,100 kronor för år 1914 och 3,050
kronor för år 1915.

För år 1916 utgick statsunderstödet med 30,050 kronor jämte ersättning
för föreningens postavgifter till belopp av högst 6,000 kronor.

Utgifterna för statsunderstödet fördelades mellan fonder och riksstat
sålunda, att från handels- och sjöfartsfonden utbetalades 9,400 kronor
och från m a n u fa k t ur fö r 1 a gs 1 ån e fo n d e n 3,050 kronor jämte ersättningen
för postavgifter, medan återstoden, 17,600 kronor, av riksdagen anvisades
såsom anslag på riksstaten.

Sjunde huvudtiteln: 1919 års tilläggsstat.

För år 1917 gjorde föreningens styrelse framställning om beviljande
av statsbidrag till belopp av 18,500 kronor, varjämte styrelsen hemställde
om ersättning för postavgifterna med 8,500 kronor.

I sitt över berörda framställning den 28 november 1916 avgivna
utlåtande yttrade kommerskollegium, bland annat, att kollegium denna
gång icke ansett behövligt att ingå på någon sådan granskning i detalj
av det av föreningen uppgjorda förslaget till inkomst- och utgiftsstat,
som under en följd av år verkställts, samt anförde till förklaring härav
följande:

»Under i stort sett enahanda förhållanden som i förevarande fall lämnas av
statsmedel bidrag till åtskilliga enskilda institutioner, vilkas verksamhet synts vara
av den allmännyttiga art, att staten skäligen bör bära åtminstone en del av kostnaderna
för verksamheten, och vilka överhuvudtaget befunnits vara i behov av statsunderstöd.
Beloppet av statsunderstödet, som lämnas antingen för något särskilt
av vederbörande institutions syften eller till förmån för hela dess verksamhet, avväges
väl närmast efter institutionens nytta för det allmänna. Till gengäld för
understödet får vederbörande ofta underkasta sig viss kontroll från statens sida av
verksamheten i fråga. Denna kontroll avser i regeln endast att vinna säkerhet för
att verksamheten eller den speciella grenen därav bedrives på det sätt och i minst
den omfattnig i övrigt, som föranlett statsunderstödet, medan en detaljerad granskning
av institutionens utgifts- och inkomststat eller ett fastställande från statens
sida av dennas olika poster icke i allmänhet lärer ifrågakomma. Den vederbörliga
kontrollen utövas ofta genom en av Eders Kungl. Maj:t eller särskild statsmyndighet
förordnad inspektor eller revisor. I kanske de flesta fallen övertygar sig vederbörande
statsmyndighet om att förhållandena äro tillfredsställande genom en överblickande
granskning med ledning jämväl av den berättelse över verksamheten, som
institutionen i fråga må hava sig ålagt att förete. I övrigt bestämmer institutionen
själv den närmare anordningen av sin verksamhet och användningen av såväl statsanslaget
som egna medel, blott den icke går utom ramen av det eller de givna
syftena. Förutom att en längre gående kontroll i regeln torde vara obehövlig vinnes
ock på detta sätt åt vederbörande företag den frihet att utveckla och anpassa sig
efter förhållandena, som torde i allmänhet utgöra den bästa förutsättningen för att
statsanslaget skall bliva till verkligt gagn och som i övrigt är bäst förenlig med
en enskild institutions karaktär.

Att göra nu ifrågavarande företag till föremål för någon undantagsbehandling
i sist berörda avseenden synes ej vara av nu föreliggande förhållanden påkallat.
Företaget synes nu vara statt i en rask utveckling i rätt riktning. Dess ekonomiska
ställning har i avsevärd grad betryggats genom det årliga bidrag å 32,000 kronor,
som, enligt vad handlingarna giva vid handen, tillförsäkrats detsamma under tio år
framåt från och med år 1917, liksom genom den ökning av övriga inkomster, vilken
av allt att döma är att påräkna i allt högre grad år från år. Dessa omständigheter
hava medfört, att föreningen finner sig hava goda utsikter att i allt vidare
mån kunna själv betala kostnaderna för sin verksamhet. För år 1917 har den
sålunda, såsom synes, oaktat ökade utgifter kunnat begära ett väsentligt lägre statsanslag
än det för innevarande år beviljade att användas för vissa angivna ändamål.

. Sjunde himidtitelu: 1919 års til/äggsstat. 9

Minskningen utgör, såsom ovan nämnts, icke mindre än 9,050 kronor, ersättningen [12.]
till postavgifter inberäknad. För följande år hyser föreningen förhoppning att kunna
inskränka sig till att begära bidrag till lokalhyra. Enligt vad kollegium underhand
inhämtat beräknas denna komma att utgöra i runt tal 20,000 kronor.»

Kollegium förklarade sig under sådana omständigheter anse, att
den granskning i detalj, som dittills ägt rum beträffande föreningens
ekonomiska förhållanden, lämpligen borde eftergivas, under förutsättning
dock att statsbidraget kunde begränsas till ett bestämt belopp, avpassat
efter statsnyttan jämte givetvis i sin mån behovet, samt föreslog med
hänsyn till det anförda, att föreningen för år 1917 beviljades ett statsbidrag
av, i ett för allt, 25,000 kronor, därav 12,500 kronor såsom riksstatsanslag
och återstoden från handels- och sjöfarts- samt manufakturförlagslånefonderna
med lika fördelning fonderna emellan. Tillika avgav
kollegium förslag i fråga om den kontroll över föreningens verksamhet,
som vid beviljande av statsbidrag till föreningen borde ifrågakomma
från det allmännas sida.

På framställning av dåvarande departementschefen, vilken helt
anslöt sig till kommerskollegii förslag, beslöt därefter Kungl. Maj:t, på
sätt av det vid statsverkspropositionen till 1917 års riksdag fogade utdraget
av statsrådsprotokollet över finansärenden den 13 januari 1917
framgår, dels att, under villkor att föreningen under år 1917 bedreve
sin verksamhet i huvudsakligen den form och i minst den omfattning,
som i den företedda förslagsstaten för samma år angåves, samt att i
granskningen av föreningens verksamhet deltoge en av Kungl. Maj:t
förordnad revisor, såsom bidrag till föreningens verksamhet under år
1917 tilldela föreningen ett statsunderstöd av 12,500 kronor att utgå
med 6,250 kronor ur handels- och sjöfartsfonden och 6,250 kronor ur
manufakturförlagslånefonden, dels och att föreslå riksdagen att under
enahanda villkor och med samma skyldighet för föreningen, som nyss
angivits, såsom bidrag till föreningens verksamhet under år 1917 å extra
stat för år 1918 anvisa såsom förslagsanslag ett ytterligare belopp av
högst 12,500 kronor med rätt för Kungl. Maj:t att redan under år 1917
disponera detsamma.

Denna Kungl. Maj:ts framställning blev av riksdagen bifallen.

För år 1918 tillerkändes föreningen — likaledes utan någon
granskning i detalj av det uppgjorda förslaget till inkomst- och utgiftsstat
och under enahanda villkor som de för år 1917 fastställda — statsbidrag
till belopp av 20,000 kronor, därav 10,000 kronor av riksdagen
anvisades å 1918 års tilläggsstat, medan återstående beloppet togs ur
Bihang till riksdagens protokoll 1919. 1 samt. 2 höft. (Nr 2.) 2

10 .Sjunde huvudtiteln: 1919 års tilläggsstat. •

| l 2.] handels- och sjöfartsfonden samt mannfakturförlagslånefonden med lika
fördelning fonderna emellan.

(Jin^evs^sti ^ ei1 till Kung!. Maj:t ställd, av kommerskollegium med eget ytt leisc.

J rande den 30 juli 11)18 överlämnad skrift har nu föreningens styrelse,
med bifogande av förslag till inkomst- och utgiftsstat för år 1919,
gjort framställning om beviljande av statsbidrag till föreningen för sagda
år till samma belopp som för år 1918.

Till stöd för framställningen anför styrelsen följande:

»I sin underdåniga ansökan av den 21 augusti 1917 om anslag för innevarande
år framhöll föreningen, att dess mening vore att under år 1918 inflytta i
större välbehövliga lokaler, om vilkas förhyrande preliminär överenskommelse träffats.

Som emellertid dessa lokaler ej visade sig kunna bliva färdiga till beräknad
tid och då genom den snabbt växande verksamheten de även visade sig inom kort
bliva otillräckliga på grund av föreningens utveckling, har på föreningens initiativunder
förlidet år bland medlemmarna bildats ett bolag, som inköpt en fastighet,
dit föreningen sedermera kan förlägga sina lokaler. På grund av den gällande
hyreslagen, som hindrar uppsägning av hyresgästerna, kan emellertid inflyttning ej
tills vidare ske, varför föreningen blir nödsakad att fortfarande kvarstanna i sin
nuvarande lägenhet, vilken för år 1919 beräknas draga eu kostnad av 11,000 kronor.

Vidare omnämndes i fjolårets skrivelse särskilt kostnaderna för porto, som
för år 1918 beräknades till minst 10,000 kronor. De äro i staten för 1919 upptagna
till lågt 12,500 kronor, vadan utgifterna för lokaler och porto beräknas komma att
uppgå till sammanlagt 23,500 kronor. Dessa tvenne utgiftsposter överskrida följaktligen
väsentligt det begärda anslaget.

Med hänsyn härtill och då dessa utgifter även framdeles torde komma att
stiga, får därför föreningen vördsamt hemställa, att statsunderstödet beviljas till
bestridande av föreningens kostnader i allmänhet, vilka framgå av bifogade inkomstoch
utgiftsstat för år 1919.

Jämfört med staten för innevarande är visar, som synes, staten för är 1919
avsevärda ökningar i både inkomster och utgifter. Detta förhållande har sin grund
i föreningens utveckling och därav förorsakade utvidgningar, liksom ock beträffande
utgifterna i den rådande dyrtiden och därav följande ökade kostnader.

Exportföreningen vill till slut till Eders Kungl. Maj:ts kännedom bringa, att
den, förutom den förlidet år startade månatliga tidskriften »Swedish Export», även
från och med innevarande år påbörjat utgivandet av en månatlig rysk tidskrift,
som redan utgår. Inkomsterna och utgifterna för detta företag beräknas täcka
varandra och kunna för övrigt för närvarande ej i detalj angivas.

Både den ryska och den engelska tidskriften bokföras fristående från föreningens
andra räkenskaper och äro ej upptagna i bifogade stat.

Med hänsyn till de allt mer ökade krav, som ställas på exportföreningen
och som föreningen söker på allt sätt att fylla, vågar föreningen med tillförsikt
räkna på det äskade statsunderstödet, vilket, i sig självt icke stort, dock behöves
för verksamhetens fortsatta bedrivande i hittillsvarande utsträckning.»

Sjunde huvudtiteln: 1919 års tiJJäggsstat. 11

Eu jämförelse av statförslaget för år 1919 med den av föreningen
på sin tid uppgjorda stat, som låg till grund för bestämmandet av statsanslaget
för år 1918, visar en betydande ökning av såväl inkomster
som utgifter för år 1919. Sålunda upptagas — oavsett inkomster och
utgifter för de av föreningen startade engelska och ryska tidskrifterna
— utgifterna till 219,500 kronor (förut 168,600 kronor) och
inkomsterna, frånsett det begärda statsbidraget, till 199,500 kronor
(förut 148,500 kronor). De största inkomstökningarna utvisa posterna
»Årsavgifter och bidrag», som beräknats till 85,000 kronor (förut 65,000
kronor) och ((Annonser i tidskriften Svensk Export», som upptagits till

65,000 kronor (förut 45,000 kronor). Å utgiftssidan äro eu mångfald
såväl avlönings- som andra poster föremål för betydande höjningar.

1 sitt förberörda yttrande den 30 juli 1918 tillkännagiver kommerskollegium
till en början, att kollegium vid behandlingen av förevarande
ärende intagit den ståndpunkt, som kollegium utvecklat i dess
här ovan återgivna utlåtande den 28 november 1916 i fråga om statsunderstöd
åt föreningen för år 1917 — en ståndpunkt, som syntes
kollegium numera vara av Kungl. Maj:t och riksdagen godtagen.

I själva saken anför kollegium endast, att kollegium funne det av
föreningen begärda beloppet, med hänsyn till statsnyttan och föreningens
ådagalagda behov, böra tilldelas föreningen, därvid enahanda villkor
borde föreskrivas, som vore bestämda för tillgodonjutande av 1918 års
anslag till föreningen.

I avseende å sättet för beredande av de för statsbidraget erforderliga
medlen uttalar kollegium slutligen den meningen, att, i likhet
med vad som skedde beträffande anslaget för år 1918, riksdagens medverkan
borde tagas i anspråk beträffande halva anslaget eller 10,000
kronor och återstoden utgå med hälften eller 5,000 kronor från vardera
av manufakturförlagslånefonden samt handels- och sjöfartsfonden.

Med kommerskollegium är jag fullt ense därutinnau, att någon
granskning i detalj av föreningens förslag till inkomst- och utgiftsstat
lika litet nu bör företagas, som då det gällde att bereda föreningen
understöd från det allmänna för uppehållande av verksamheten under
åren 1917 och 1918. De för åtnjutande av sagda års statsbidrag uppställda
villkor och bestämmelser, vilka givetvis böra bliva gällande
jämväl i avseende å ett eventuellt statsbidrag för innevarande år, synas
mig nämligen erbjuda tillräcklig kontroll över att det med statsbidraget
avsedda ändamålet icke förfelas. På grund härav anser jag mig böra

L12-]

Komtners hollegium.

Departements chefen.

Sjunde huvudtiteln: 1919 års tilläggsstat.

[12.] tillstyrka, att föreningen även för innevarande år tilldelas det statsbidrag,
varav föreningen för uppehållande av sin verksamhet i hittillsvarande
utsträckning anmält sig vara i behov.

Jämväl i fråga om sättet för beredande av de för statsbidraget
erforderliga medlen biträder jag kommerskollegii förslag. Härtill anser
jag mig endast böra lägga, att då det belopp, för vars anskaffande
hänvändelse till riksdagen kan komma att ske, är avsett att disponeras
redan under innevarande år, detsamma torde böra äskas å tilläggsstat
för år 1919.

För undvikande av årligen återkommande anslag å tilläggsstat för
nu ifrågavarande ändamål kan det ifrågasättas, huruvida icke — trots
det att någon framställning i dylikt syfte icke från föreningen föreligger
— redan nu hänvändelse till riksdagen bör göras om statsbidrag till
föreningen för år 1920. Då det emellertid, med hänsyn till föreningens
år från år förbättrade ekonomiska ställning, låter tänka sig, att något
statsbidrag för sistnämnda år icke kommer att erfordras eller i allt fall,
att statsbidraget då kan sättas till lägre belopp än för innevarande år,
synes det mig riktigast att uppskjuta frågan rörande statsunderstöd för
år 1920, till dess visshet angående bidragsbehovet för sagda år vunnits.

Till frågan om anvisande av medel, i den män desamma icke böra
äskas hos riksdagen, torde jag få återkomma senare under dagens lopp.

På grund av vad jag sålunda anfört, hemställer jag i detta sammanhang,
att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att under villkor, att Sveriges allmänna exportförening
under år 1919 bedriver sin verksamhet i
huvudsakligen den form och i minst den omfattning,
som i företedd förslagsstat för samma år angives, samt
att i granskningen av föreningens verksamhet och
räkenskaper deltager en av Eders Kungl. Maj:t förordnad
revisor, såsom bidrag till föreningens verksamhet
under innevarande år å tilläggsstat för år 1919

anvisa ett förslagsanslag, högst ........... kronor 10,000,

med skyldighet för föreningen att såväl till chefen
för finansdepartementet som till kommerskollegium avgiva
berättelse om föreningens verksamhet under året
ävensom redogörelse för föreningens ekonomiska ställning
vid utgången av samma år.

Sjunde huvudtiteln: 1919 års tillaggsstat.

E. ►Skatte*» in kostnader.

1. Förstärkning'' av arbetskrafterna vid gränsbevakningen mot Finland.

[13.]

Under åberopande av vad jag förut denna dag, vid anmälan av FörMrk
frågorna om regleringen för år 1920 av utgifterna under riksstatens ningalart,eusjunde
huvudtitel, under punkt 52 anfört, hemställer jag, att Kungl. krafterna vid
Maj:t måtte föreslå riksdagen »ingen mot

att för förstärkning av arbetskrafterna vid gräns- Fin,a‘"
bevakningen mot Finland, i enlighet med vad jag i
mitt berörda yttrande närmare utvecklat, å tillaggsstat
för år 1919 anvisa ett förslagsanslag,
högst.............................................................. kronor 16,300.

F. Kronans publika hus.

1. Förstärkning av det ordinarie reservationsanslaget till byggnader och

reparationer.

Sedan Kungl. Maj:t, i anledning av överintendentsämbetets därom [14.]
gjorda hemställan, föreslagit 1899 års riksdag att höja det under riks- Förstärkning
statens sjunde huvudtitel uppförda reservationsanslaget till byggnader
och reparationer med 100,000 kronor eller från 200,000 till 300,000 reservationskronor,
biföll riksdagen på det sätt detta förslag, att riksdagen dels
höjde nyssberörda reservationsanslag med 50,000 kronor eller till reparationer.

250,000 kronor, dels ock till underhåll och reparationer av publika
byggnader anvisade för år 1900 på extra stat 50,000 kronor. Efter
det extra anslag för ändamålet utgått med enahanda belopp under
åren 1901—1909, beslöt sistnämnda års riksdag, med bifall till Kungl.

Maj:ts i ämnet gjorda framställning, att från och med år 1910 höja omförmälda
ordinarie reservationsanslag från 250,000 kronor till 300,000 kronor.

I underdånig skrivelse den 16 december 1913 hemställde överintendentsämbetet
på anförda skäl, att framställning måtte göras till
1914 års riksdag om höjning av sistnämnda anslag till 400,000
kronor. Med anledning härav föreslog Kungl. Maj:t i statsverksproposi -

1-1 Sjunde huvudtiteln: 1919 års tilläggsstat.

[14.] tionen till 1914 års senare riksdag under sjunde huvudtiteln, att riksdagen
måtte höja anslaget med 70,000 kronor till 370,000 kronor. Detta
förslag blev, enligt vad riksdagen i skrivelse den 26 augusti 1914 angående
regleringen av utgifterna under riksstatens sjunde huvudtitel, punkt
16, tillkännagav, av riksdagen bifallet. Ifrågavarande ordinarie förslagsanslag
är alltjämt uppfört i riksstaten med sistnämnda belopp, 370,000
kronor.

Till förstärkning av samma anslag har emellertid 1918 års lagtima
riksdag å tilläggsstaten för sistnämnda år anvisat ett förslagsanslag,
högst, å 230,000 kronor.

Nu har byggnadsstyrelsen i skrivelse den 30 september 1918
hemställt, att Kungl. Maj:t måtte föreslå 1919 års riksdag att till
förstärkning av nämnda reservationsanslag bevilja dels å tilläggsstat för
år 1919 ett reservationsanslag av 555,000 kronor, dels ock å extra stat
för år 1920 ett reservationsanslag av likaledes 555,000 kronor.

Innan jag redogör för den av byggnadsstyrelsen till stöd för
dessa förslag anförda motiveringen, skall jag tillåta mig att i korthet
erinra om innehållet i den framställning från överintendentsämbetet,
vilken, dagtecknad den 11 september 1917, låg till grund för Kungl.
Maj:ts förslag till 1918 års lagtima riksdag. Ämbetets framställning
avsåg då liksom byggnadsstyrelsens nu, att förstärkning av ifrågavarande
anslag skulle beredas icke blott för det löpande utan även för det
nästkommande året. För vartdera året begärde ämbetet 230,000 kronor.

Till motivering av sitt förslag meddelade ämbetet först en del
uppgifter, avsedda att visa, hurusom anslaget till underhåll och reparationer
av kronans under ämbetets vård ställda byggnader även under
normala förhållanden visat sig otillräckligt. Med den inträdda våldsamma
prisstegringen hade, anförde ämbetet vidare, det sålunda även tidigare
konstaterade behovet av en förhöjning av tillgängliga medel blivit än
mera oavvisligt. Till bestyrkande härav meddelade ämbetet åtskilliga
sifferuppgifter, bland annat eu tablå utvisande prisökning i procent
å materialier och arbete under åren 1914—1917 för kronans hus i
Stockholm och i landsorten. Av nämnda tablå framgick, att prisstegringen
under den nämnda tiden — uppgifterna syntes hava i allmänhet
avgivits i juli eller augusti månad 1917 — i genomsnitt uppgått till
för materialier 131 procent, för arbetslöner 36 procent och för körningar
88 procent, överintendentsämbetet uttalade, att sistnämnda och övriga
av ämbetet meddelade siffror syntes giva stöd för en fördubbling av
anslaget till byggnader och reparationer, men ansåg sig dock icke böra

Sjunde huvudtiteln: 1919 års tUtäggsstat. 15

ifrågasätta en sådan åtgärd. Dels borde nämligen strängaste möjliga
begränsning av alla anslagsäskanden under nu rådande förhållanden
iakttagas, dels kunde det synas olämpligt att öka ett ordinarie anslag
med hänsyn till prisförhållanden, som måste anses abnorma. Ämbetet
begränsade fördenskull sin framställning, dels såtillvida att densamma
endast kom att avse extra anslag att stå till förfogande under de båda
åren 1918 och 1919, dels ock därutinnan att för vartdera året, på sätt
jag nyss omnämnt, begärdes allenast 230,000 kronor, varigenom det för
underhåll och reparationer av offentliga byggnader tillgängliga anslagsbeloppet
skulle under vartdera av sistnämnda båda år uppgå till 600,000
kronor. I

I byggnadsstyrelsens nu föreliggande, av mig förut omnämnda
skrivelse av den 30 september 1918 har styrelsen till en början åberopat
dels vad överintendentsämbetet i sin omförmälda framställninganfört,
dels ock en vid styrelsens skrivelse fogad prisuppgift, utvisande
prisstegringen för olika slag av materialier och arbete inom byggnadsfacket
från 1914 till den 1 september 1918.

Nämnda prisuppgift, i vilken meddelas, att prisökningen under
nämnda tid utgjort i medeltal för materialier 250 procent och å arbetslöner
150 procent, är av följande lydelse:

[14.]

16 Sjunde huvudtiteln: 1919 års tilläggsstat.

Prisuppgift ä materialler och arbete under åren 1914—1918 för kronans hus i Stockholm.

Punkt-				1Q1R	Ökning
nr i	•	Enhet	1914		i
avtal				1 utpl.	procent
	Byggmästarearbeten.		kr.	kr.
1	Murtegel .....................................................................	1000st.	50.—	230.-	360
9	Murbruk .....................................................................	hl.	1.04	5.—	380
15	Cement ........................................................................	fat	8.25	33.—	300
47	Rats ...........................................................................	kg.	—.13	1.10	746
35	Järnbalkar ..................................................................	T»	—.19	—.77	305
51	Golvbräder, 38x112 m.m. helrent trä..............................	m.	—.29	—.60	108
51	Utskottsbräder, 25 x 100 m.m...........................................	»	-.07	—.18	157
101	Cloisonväggar...............................................................		6.—	20.-	233
115	Inläggning av golv 38 m.m. trä.......................................	»	4 —	8.—	100
147	4-tums klippt spik.........................................................	100 st.	—.28	1.60	470
86	Yattrivning och av&rgning.............................................	m3	1.30	2—	54
	Arbetslöner.
63	Murare ........................................................................	tim.	—.72	1.76	144
64	Timmermän ..................................................................	»	—.62	1.76	184
65	Hantlangare..................................................................		-.53	1.54	190
67	Häst och karl...............................................................		1.10	4.65	323
	Snickeriarbeten.
55	Nya bågar intill 2.20 x1.20.............................................	luft	5.75	12.—	109
87	Enkeldörrar, 2.10x0.90...................................................	st.	13.—	33.—	154
162	Plank, 50 X 100 m.m. helrent trä.......................................	m.	—.43	—.85	98
	Bräder, 25 x 100 m.m. helrent trä ....................................	»	—.18	—.42	133
	Arbetslön ........................................................................	tim.	—.70	1.775	153
	Glasmästarearbeten.
	Insättning av fönsterglas 0.55x0.50.................................	ruta	—.60	4.—	566
	Dubbeltjockt glas i järnbågar..........................................	m3	8.—	35.-	338
	Arbetslön ........................................................................	tim.	—.75	1.75	133
	Måleriarbeten.
4	Strykning med limfärg...................................................	m2	—.25	—.40	60
54	Uppsättning av tapet ...................................................		—.20	—.35	75
78	Tvättning för oljemålning .............................................		—.10	—.15	50
97	2 gånger strykning jämte bredspackling å gammal mur......	»	—.90	2.90	222
	Pris per timme..................................................................		—.80	1.40	75
	Plåtslageriarbeten.
10	Omtäckning av gamla tak med ny svart plåt, 48 plåtar pr
	klove........................................................................	m*	2.25	12.50	456
56	Intagningar 0.6 o x 0.9 o ...................................................	st.	1.50	6.50	333
09	Skrapning och målning av tak .......................................	m‘	—.14	1.25	793
68	Stuprör nedtagna och målade in- och utvändigt ...............	in.	-.55	1.60	190
80	Snöskottning ...............................................................	tim.	—.80	1.50	88
	Pris per timme........................;.........................................		—.70	1.35	93
	Ka’<elugnsmakeriarbeten.
9	Omsättning av rund kakelugn 8-skifts med 5 kakel i skiftet	st.	32.—	80.—	150
90	Omsättning av Hat kakelugn 8-skifts bl/i kakel bred och
	2‘/» kakel djup .........................................................	>	42.—	94.50	125
	Ram med järn och mässingsluckor .................................	»	9.—	18.—	100
	Pris per timme..................................................................		—.75	1.50	100
	Ökade priser å byggnadsmaterialier utgör i medeltal 250 proc.
	» s> å arbetslöner utgör i medeltal 150 proc.

Sjunde huvudtiteln: 1919 års tilläggsstat. 17

Byggnadsstyrelsen har i föreliggande skrivelse anmärkt, att de i
prisuppgiften angivna procentsiffrorna för kostnadsökningarna icke vore
belysande för de vid tidpunkten för skrivelsens avlåtande rådande förhållandena.
Siffrorna grundade sig nämligen på anbud, som av styrelsen
antagits under våren 1918, och i de anbud, som avgivits av byggmästare
och snickarmästare, hade reservation intagits för eventuella höjningar i
arbetslönerna; nämnda hantverksmästare både alltså kunnat komma i åtnjutande
av ersättning för den sedermera under sistlidna augusti månad
genom avtal mellan arbetsgivare- och arbetareorganisationer inträffade
ökningen av lönerna. Däremot erhölle styrelsens övriga entreprenörer —
för plåtslageri-, målnings-, kakelugnsmakeri- och glasmästeriarbeten —
vilka icke reserverat sig i nämnda avseende, fortfarande likvid efter de i
maj månad kontrakterade å-priserna, ehuru löneförhöjningar på arbetsmarknaden
ägt rum. Då inom vissa fack, såsom rörlednings- och elektriska
installationsbranscherna, löneökningarna varit högst avsevärda — de
slutliga uppgörelserna hade dock ännu icke bekantgjorts — kunde procentsiffrorna
för år 1919 antagas komma att avsevärt stegras. I vilken grad
detta komme att ske, undandroge sig dock varje tillförlitlig beräkning.

Efter att hava framhållit, att nu berörda förhållanden nödvändiggjorde
en väsentlig höjning av ifrågavarande anslagsmedel, har byggnadsstyrelsen
såsom ett ytterligare skäl för sådan höjning framhållit den
omständigheten, att under senaste tiden nya fastigheter lagts under byggnadsstyrelsens
vård. I sådant, hänseende liar byggnadsstyrelsen till en
början erinrat om tekniska högskolans fastighet vid Valhallavägen i
Stockholm, beträffande vilken, sedan byggnadsstyrelsen i ett den 8
januari 1918 avgivet utlåtande beräknat den årliga kostnaden för underhållet
av de till fastigheten hörande byggnaderna till 25,000 kronor,
Kung]. Maj:t den 8 februari 1918 förordnat, att fastigheten skulle i
fråga om underhåll av byggnaderna övertagas av byggnadsstyrelsen,
därvid Kung]. Maj:t tillika förklarat sig vilja framdeles meddela beslut
angående av styrelsen framställd begäran om anvisande av för ändamålet
erforderliga medel. Vidare har byggnadsstyrelsen framhållit, hurusom
ytterligare följande fastigheter ställts under styrelsens vård, nämligen
genom beslut den 21 september 1917 de för pensionsst.yrelsen inköpta
båda fastigheterna nr o och 7 vid Engelbrektsgatan, genom
beslut den 26 mars 1918 fastigheterna litt. OR och Ull av Munketrädgården
inom klosterkvarteret Vadstena samt genom beslut den 5 juli
1918 hovrättens över Skåne och Blekinge nybyggnad i Malmö. Slutligen
har byggnadsstyrelsen i detta sammanhang omnämnt dels följande
fastigheter i Stockholm, nämligen egendomen nr 4 vid Storkyrkobrinken.

Bihang till riksdagens ''protokoll 1919. 1 samt. 2 höft. (Nr 2.) 3

14.

Sjunde huvudtiteln: 1919 års tilläggsstat.

[14.] till vars förvärvande 1918 års lagtima riksdag under viss förutsättninganvisat
medel och vilken numera för Kungl. Maj:ts och kronans räkning
inköpts, samt Skandinaviska kreditaktiebolagets egendomar vid
Storkyrkobrinken och Västerlånggatan ävensom egendomen nr 6 i kvarteret
Rosenbad, i fråga om vilkas inköpande för statsverket Kungl.
Maj:t den 26 september 1918 under förutsättning av riksdagens bifall
fattat beslut, dels ock den väsentligt förstorade folkskoleseminarieanläggningen
i Lund.

Byggnadsstyrelsen bär i sin förevarande skrivelse ytterligare anfört
följande:

»I de årliga generalförslagen upptagas i tredje klassen åtskilliga
arbeten, som, i huvudsak nödvändiga, likväl i brist på medel till deras
utförande måste stå tillbaka för andra än mera oavvisliga. I årets generalförslag
uppgå dessa arbeten i tredje klassen till ett sammanlagt belopp
av 586,309 kronor 50 öre. Det är ju givet, att om även dessa i tredje
klassen upptagna arbeten skulle som sig bör bringas till utförande, en
högst väsentlig ökning av anslagsmedlen skulle erfordras, och torde det
kunna ifrågasättas, huruvida icke styrelsens ämbetsplikt bjöde att hos
Eders Kungl. Maj:t begära motsvarande anslagsökning. Liksom under
föregående år överintendentsämbetet, har emellertid byggnadsstyrelsen
ansett sig böra med hänsyn till rådande förhållanden i största möjliga
mån inskränka anslagskravet. En dylik nedsättning av det önskvärda
anslagsbeloppet möjliggöres i viss mån därigenom, att av ifrågavarande
medel gäldas i första rummet sådana arbeten, som kunna hänföras till
verkliga reparations- och underhållsarbeten, under det att exempelvis
ändringsarbeten, avseende ett bättre tillgodogörande av olika myndigheters
tjänstelokaler och dylikt, komma i andra rummet och endast i ytterst
trängande fall.»

Efter den motivering, som jag sålunda återgivit, liar byggnadsstyrelsen
slutligen anfört:

»Att med någon visshet förutse, huru förhållandena å arbetsmarknaden
skola gestalta sig under de båda närmast kommande åren, torde
icke vara möjligt. Man lärer emellertid kunna utgå ifrån, att någon nedgång
i materialpriser och arbetslöner icke är att förvänta. Då under
sådana omständigheter styrelsen beslutat att inskränka äskandet av ytterligare
anslagsmedel för ifrågavarande ändamål till 150 procent av det
nuvarande ordinarie anslaget, har styrelsen stannat vid de lägsta belopp,
som styrelsen oundgängligen anser sig böra hava till sitt förfogande
för att ej styrelsens ämbetsplikt att vårda de styrelsen anförtrodda
statsegendomarna må eftersättas.»

På grund av vad styrelsen sålunda anfört och då styrelsen i lik -

Sjunde huvudtiteln: 1919 års tilläggsstat. 19

het med vad överintendentsämbetet i förut omförmälda skrivelse deu 11 [14.]

september 1917 uttalat,. funnit olämpligt att till följd av abnorma prisförhållanden
påyrka en förhöjning av det ordinarie anslaget, har styrelsen
gjort den hemställan, som jag förut återgivit, nämligen att Kungl.

Maj:t måtte av riksdagen äska till förstärkning av reservationsanslaget
till byggnader och reparationer ett reservationsanslag å 555,000 kronor
såväl å tilläggsstaten för år 1919 som å extra stat för år 1920.

Då jag vid föredragning av sjunde huvudtiteln i förslaget till tilläggs- Dcp^te‘^nt*''
stat för år 1918 anmälde överintendentsämbetets nyssnämnda framställning
av den 11 september 1917, uppvisade jag först, att, när det ordinarie anslaget
till byggnader och reparationer år 1914 — efter det överintendentsämbetet
ifrågasatt dess höjning från dåvarande 300,000 kronor till 400,000 kronor
— på Kungl. Majt:s förslag bestämdes till 370,000 kronor, därmed icke
avsågs mera än att tillmäta anslaget så, att det nätt och jämnt skulle
förslå till täckande av kostnader för nödvändiga och väl avvägda underhålls-
och reparationsarbeten, sådana dessa kostnader kunde med stöd av
dittills vunnen erfarenhet beräknas. Jag framhöll vidare, att grundvalen
för beloppets fastställande blivit genom den allmänna och oerhörda prisstegring,
som kriget medfört, väsentligt rubbad; och jag betonade särskilt,
att prisstegringen under den tid, som förflutit sedan de av överintendentsämbetet
åberopade beräkningarna uppgjorts, alltjämt fortsatt och ännu
syntes pågå. Vid sådant förhållande ansåg jag mig icke kunna ifrågasätta
någon nedsättning av det belopp, vartill överintendentsämbetet
föreslagit att de tillgängliga medlen skulle höjas för år 1918. Däremot
fann jag mig icke böra biträda överintendentsämbetets förslag, i vad
det avsåg, att anslag för ändamålet då skulle begäras även lör 1919
års behov. 1 sådant hänseende framhöll jag först, att tilläggsanslaget
påkallades av prisförhållanden, vilkas varaktighet undandroge sig varje
noggrannare beräkning, och anförde vidare, att, även om jag i likhet
med ämbetet måste finna sannolikt, att byggnadskostnaderna även under
sistnämnda år skulle komma att vara mycket höga, och även med
beaktande av önskvärdheten att så mycket som möjligt för framtiden
begränsa tilläggsstaterna, hade jag icke ansett tillräckligt underlag för
det dåvarande finnas för att beräkna det belopp, som utöver det ordinarie
anslaget kunde komma att tarvas under år 1919. Då jag sålunda ifrågasatte
ett extra byggnadsanslag endast på tilläggsstaten för år 1918,
ville jag därigenom även uttryckligen betona vad även överintendentsämbetet
framhållit, nämligen att fråga var om ett tillfälligt, av extraordinära
förhållanden framtvingat anslagsäskande.

Sjunde huvudtiteln: 1919 års tilläggsstat.

i överensstämmelse med vad jag sålunda anfört upptog Kungl.
Maj:t i förslaget till tilläggsstat för år 1918, under punkt 10 av sjunde
huvudtiteln, till förstärkning av det ordinarie reservationanslaget till byggnader
och reparationer ett förslagsanslag, högst, å ovannämnda belopp,

230,000 kronor. Med förmälan att riksdagen ansett ådagalagt, att behov
av anslagets förstärkning med det av Kungl. Majrt föreslagna beloppet
förelåge, tillkännagav riksdagen i skrivelse den 22 juni 1918
angående regleringen av utgifterna under tilläggsstatens för år 1918
sjunde huvudtitel, punkt 12, sitt redan förut av mig omnämnda beslut
att anvisa det av Kungl. Maj:t begärda anslaget.

Den prisstegring å materialier och arbetslöner inom byggnadsfacket,
som föranledde sistnämnda beslut, har, på sätt byggnadsstyrelsen
påvisat, alltjämt fortgått. Ovan omförmälda prisuppgift förtiden 1914
—1918 utvisar ju beträffande anbud, som antagits av byggnadsstyrelsen
under år 1918, en prisstegring i jämförelse med tiden före krigsutbrottet
av icke mindre än 250 procent för materialier och 150 procent
för arbetslöner. 1 överintendentsämbetets ovannämnda skrivelse den 11
september 1917 åberopades, som nämnts, i berörda hänseende följande
siffror: för materialier 131 procent, för arbetslöner 3(1 procent och för
körningar 88 procent.

Det ligger sålunda i öppen dag, att även för år 1919 måste till underhåll
och reparationer av kronans under byggnadsstyrelsens överinseende
ställda byggnader anvisas ett extra anslag, ävensom att detta anslagmåste
bliva väsentligt större än det för år 1918 anvisade. Beträffande
byggnadsstyrelsens framställning, i vad den avser tilläggsanslag å 1920
års riksstat, anser jag mig däremot nu böra intaga samma ståndpunkt,
som då förra året fråga var om överintendentsämbetets anspråk för 1919.
Det synes mig nu kanske i ännu högre grad än då gälla, att tillräckligt
underlag saknas för att beräkna det belopp, som under det nästkommande
året kan tarvas utöver det ordinarie anslaget. Något skäl
för avvikelse från den år 1918 i ifrågavarande hänseende av Kungl.
Maj:t och riksdagen intagna ståndpunkten har icke heller av byggnadsstyrelsen
framförts; att styrelsen föreslagit tilläggsanslag även för år
1920, torde väl bero på att styrelsen velat i vanlig ordning anmäla sitt
behov av anslagsmedel för det instundande budgetåret, i den mån detta
behov kunnat bedömas.

Såsom skäl för det höga belopp, sota byggnadsstyrelsen ansett
sig böra begära i tilläggsanslag, har styrelsen åberopat, utöver den fortsatta
prisstegringen, jämväl den omständigheten, att åtskilliga byggna -

Sjunde huvudtiteln: 1919 års til/äggsstat.. 21

der under innevarande år ställts eller under den närmaste framtiden
kunna väntas bliva ställda under styrelsens förvaltning.

Yad först beträffar tekniska högskolans fastighet vid Valhallavägen
i Stockholm, har Kungl. Magt, på sätt jag förut nämnt, då fastigheten
enligt beslut den 8 februari 1918 i fråga om underhåll av
byggnaderna överlämnades till byggnadsstyrelsen, förklarat sig vilja
framdeles meddela beslut angående av styrelsen gjord hemställan om
anvisande av för underhållet erforderliga medel, av styrelsen beräknade
till 25,000 kronor för år. Sistnämnda belopp, mot vilket jag icke kan
göra någon einnran, bör tagas med i beräkningen vid fastställandet av
anslagsbehovet för år 1919. Samma är förhållandet med de av styrelsen
icke närmare angivna belopp, som kunna erfordras till underhåll
av de övriga av styrelsen i detta sammanhang omnämnda byggnaderna,
beträffande Skandinaviska kreditaktiebolagets fastigheter vid Västerlånggatan
och Storkyrkobrinken samt egendomen Rosenbad givetvis under
förutsättning, att riksdagen kommer att lämna sitt samtycke till förutnämnda,
av Kungl. Maj:t villkorligt beslutade köp.

Vid avvägaudet av det tilläggsanslag, som bör begäras för år 1919,
har man sålunda att taga i betraktande dels och i främsta rummet den
även i jämförelse med nästlidet år oerhörda prisstegringen å såväl materialier
som arbetslöner, dels ock den inträdda eller väntade, icke
oväsentliga utvidgningen av byggnadsstyrelsens arbetsuppgifter. Vidare
bör beaktas, att ifrågavarande anslagsmedel till övervägande del användas
till bestridande av kostnader för underhåll och sådana reparationer,
som erfordras för byggnadernas bevarande i ändamålsenligt och värdigt
skick, samt att, därest tillräckliga medel för dylika behov icke ställas
till förfogande och byggnadsstyrelsen sålunda tvingas att låta anstå
med arbeten, som äro nödvändiga för ett rationellt ordnat underhåll,
härav föranledas ökade framtida kostnader för statsverket och måhända
även förluster, som icke kunna ersättas. Det för alla grenar av statsförvaltningen
gällande kravet att under kristiden iakttaga en väsentligt
strängare utgiftsbegränsning, än som under normala förhållanden skulle
anses påkallad eller tillrådlig, får givetvis icke så tillämpas, att dylika
ökade kostnader eller förluster i framtiden inträda.

I betraktande av vad jag nu anfört och då byggnadsstyrelsen
med bestämdhet förklarat, att styrelsen i sitt förslag stannat vid de
lägsta belopp, som oundgängligen böra stå till förfogande för att
icke styrelsens ämbetsplikt att vårda de styrelsen anförtrodda statsegendomarna
må eftersättas, har jag icke ansett mig kunna ifrågasätta

[14-]

L14.]

L15.]

Förstärkning
av grunden
under vissa
delar av
Stockholms
slott.

[16.]
Slutförande
av vissa reparations -

22 Sjunde huvudtiteln: 1919 års tilläggsstat.

någon nedsättning av beloppet av det för innevarande år begärda tilläggsanslaget.

Det å tilläggsstaten för år 1918 för ifrågavarande ändamål anvisade
anslaget uppfördes i enlighet med Kungl. Majrts förslag såsom
förslagsanslag, högst. Byggnadsstyrelsens föreliggande förslag avser,
såsom nämnts, att anslaget måtte erhålla reservationsanslags natur.
Emellertid synes mig någon anledning icke föreligga att frångå hittills
tillämpad praxis att förstärkning av ordinarie reservationsanslag beviljas
såsom förslagsanslag, högst.

Under åberopande av vad jag i detta ämne anfört får jag hemställa,
att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att till förstärkning av det ordinarie reservationsanslaget
till byggnader och reparationer å tilläggsstat
för år 1919 anvisa ett förslagsanslag,
högst.......................................................... kronor 555,000.

2. Förstärkning av grunden under vissa delar av Stockholms slott.

Under åberopande av vad jag tidigare i dag, vid föredragning av
frågorna rörande regleringen för år 1920 av utgitterna under riksstatens
sjunde huvudtitel, under punkt 62 anfört, hemställer jag, att Kungl.
Maj:t måtte föreslå riksdagen

att i avbidan på den proposition i ämnet, som
kan bliva förelagd riksdagen, till förstärkning av
grunden under vissa delar av Stockholms slott å tillläggsstat
för år 1919 beräkna ett reservationsanslag
av................................................................. kronor 115,000.

3. Slutförande av vissa reparationsarbeten å Riddarholmskyrkan.

I en den 18 april 1913 avlåten proposition (nr 258) föreslog Kungl.
Maj:t riksdagen att till utförande av vissa reparationsarbeten i Riddarholmskyrkan
i huvudsaklig överensstämmelse med ett av vederbörande

Sjunde huvudtiteln: 1919 års tilläggsstat. 23

departementschef förordat förslag bevilja ett anslag å 352,500 kronor
och därav å extra stat för år 1914 anvisa 100,000 kronor. Arbetena
avsågo en med hänsyn till det försummade skick, vari denna historiskt
viktiga byggnad befann sig, synnerligen påkallad samt grundlig och
omfattande reparation av kyrkan i dess helhet. Till grund för det riksdagen
förelagda förslaget låg en kostnadsberäkning, vars huvudposter
chefen för finansdepartementet i sitt yttrande till statsrådsprotokollet
ovannämnda dag angav sålunda:

yttre reparationer....................................

invändiga » ...................................

nedgångarna till gravkoren m. m. ...

sarkofager och katafalker...................

uppvärmning och belysning ............

karolinska gravkorets inre reparation
samt uppmätning, undersökning

m. m....................................................

dekorativa arbeten ...............................

arvode åt kontrollant............................

kronor 109,000
» 125,000

» 22,000

» 44,500

» 19,000

» 20,000

» 8,000

» 5,000

Summa kronor 352,500.

Sedan riksdagen i skrivelse den 30 maj 1913 angående regleringen
av utgifterna under riksstatens sjunde huvudtitel, punkt 61, tillkännagivit,
att riksdagen bifallit Kungl. Maj:ts förenämnda proposition, anbefallde
Kungl. Maj:t enligt beslut den 29 juni 1913 överintendentsämbetet att i
huvudsaklig överensstämmelse med det av riksdagen godkända förslaget
under år 1913 gå i författning om påbörjande av de reparationsarbeten å
Riddarholmskyrkan, som vore avsedda att före andra komma till utförande.
Av det av 1913 års riksdag beviljade anslaget anvisades sedermera
av 1914 års förra riksdag 150,000 kronor samt av 1915 års riksdag
återstående beloppet, 102,500 kronor, och anbefalldes överintendentsämbetet
enligt beslut den 2 april 1914 och den 18 juni 1915 att låta
fullfölja och slutföra ifrågavarande reparationsarbeten.

Nu har byggnadsstyrelsen i skrivelse den 30 september 1918
anmält, att det beviljade anslaget visat sig otillräckligt för arbetenas
slutförande, samt hemställt, att Kungl. Maj:t måtte hos riksdagen begära
anvisande av för ändamålet ytterligare erforderliga medel.

I sistnämnda skrivelse har byggnadsstyrelsen till en början anfört
följande.

Sedan åtskilliga förberedande åtgärder och undersökningar före -

[16.j
arbeten å
liiddarhohns
kyrkan.

Sjunde huvudtiteln: 1919 års tilläggsstat.

tagits samt en av ämbetet i samråd med riksantikvarien gillad arbetsplan
uppgjorts, hade arbetena igångsatts i mars månad 1914 och sedan
dess fortgått med de avbrott, som framtvungits av stridigheterna å
arbetsmarknaden med därav följande strejker och lockouter, vilka särskilt
pågått under årets bästa arbetsmånader.

Arbetenas komplicerade natur och under deras fortgång gjorda,
ytterst intressanta historiska och arkeologiska fynd hade gång på gång
gjort nya utredningar och modifikationer i arbetsplanen nödvändiga,
vadan arbetena även av denna orsak dragit längre ut på tiden, än som
kunnat på förhand förutses. De oroliga tider, under vilka arbetena måst
bedrivas, hade även lagt hinder i vägen, som det icke stått i styrelsens
makt att undanröja.

Emellertid hade arbetena nu så framskridit, att i stort sett kyrkans
yttre konservering, såsom reparationen av tornspiran, stenarbetena, murverket,
fönsterna och socklarna m. m., vore färdiga med undantag av
västportalens behandling, som enligt ovanberörda beslut den 29 juni
1913 skulle ånyo underställas Kung]. Maj:ts prövning. Vidare hade
värmeledning installerats i kyrkan, ett villkor för övriga arbetens bedrivande,
de inre reparationsarbetena å kyrkans väggar och valv hade
i stort sett blivit avslutade och de ytterst värdefulla medeltida kalkmålningarna
vore framkallade och. konserverade. Vid de inre arbetenas
utförande hade synnerligen intressanta bidrag till kyrkans och klostrets
byggnadshistoria och arkitektur kommit i dagen, såsom den forna korsgången,
befintligheten av konsoler under korets knektar, de äldsta portalerna.
Korets och skeppets golv och gravar hade blivit ombyggda
och skeppets golv blivit sänkt till ursprunglig nivå, varvid alla äldre
gravar blivit undersökta och iordningställda samt de kringspridda och
söndertrasade gravstenarna så vitt möjligt tillrättaskaffats, lagats och
återinlagts på sina rätta platser, ett utomordentligt krävande och svårt
arbete, som dragit betydlig tid och stor kostnad, men som lämnat
i utbyte en rikedom av de värdefullaste historiska och andra upplysningar.

Dessutom hade de äldsta konungagravarna, konung Magnus Ladulås’
och konung Karl Knutssons, blivit öppnade och undersökta. I samband
med den nödvändiga reparationen av konung Karl XII:s sarkofag
både även konungens kista blivit öppnad och därvid hade konungens lik
med vederbörligt tillstånd underkastats en noggrann vetenskaplig undersökning
ur medicinsk och historisk synpunkt.

Därjämte hade samtliga gravkor och gravvalv, tillhörande enskilda
familjer, samt de Gustavianska och Karolinska koren undergått före -

Sjunde huvudtiteln: 1919 års tilläggsstat. 25

skrivna vidlyftiga undersökningar, reparationer och konserveringsåtgärder.

I samband med de sålunda xitförda arbetena hade ett antal kistor
på enskild bekostnad underkastats erforderlig konservering.

Större delen av dessa arbeten hade givetvis varit av den natur,
att de icke kunnat utföras å entreprenad. Där entreprenadsystem kunnat
tillämpas, såsom å tornspirans konservering, utvändiga stenarbeten,
värmeledning, lagning av fönstersmiden o. s. v., hade detta skett, men
övriga arbeten hade utförts på räkning enligt av byggnadsstyrelsen i
allmänhet anlitat system och så långt kunnat ske genom dess byggmästare
och övriga hantverkare till genom entreprenadauktion fastställda
tim- och materialpriser.

Det vore emellertid tydligt, att arbetena i Riddarholmskyrkan
liksom överintendentsämbetets och byggnadsstyrelsens övriga arbeten
måst röna inverkan av de sedan år 1912, då förslaget uppgjorts,
allmänt stegrade arbets- och materialpriserna. Visserligen hade en del
besparingar kunnat göras under de första arbetsåren, särskilt beträffande
yttertakets reparation och konserveringen av valvmålningarna, men däremot
hade andra arbeten blivit väsentligt kostsammare än som beräknats,
dels av tekniska skäl, dels ock till följd av under arbetets gång gjorda
upptäckter av teknisk, historisk, estetisk eller arkeologisk art. Särskilt
gällde detta spirans reparation, som, sedan ställningar blivit uppsatta
och noggrannare undersökning av dess tillstånd kunnat göras,
visat sig kräva vida mer genomgripande lagningar än som kunnat förutses,
samt den vidlyftiga omläggningen av kyrkans golv.

Huvudsakligen hade emellertid de sedan år 1914 i oanad grad
stegrade arbets- och materialpriserna medverkat till arbetenas fördyrande.
Dessa priser hade från år 1912 till våren 1918 stigit med åtminstone
för materialier 250 procent och för arbetslöner 150 procent, och hade
genom senaste arbetsavtal arbetslönerna ökats med ytterligare 25 å 40
procent. Att trots alla svårigheter den största delen av arbetena hunnit
verkställas, innan denna stegring gjort sig starkast kännbar, hade emellertid
medfört, att behovet av ökade anslag hölle sig inom rimliga
gränser.

Av anförda skäl krävde vissa av de arbeten, som ännu vore under
utförande eller återstode att utföra, ökat anslag.

Beträffande det sålunda erforderliga tilläggsanslagets belopp har
byggnadsstyrelsen anfört:

[16

Bihang till riksdagens protokoll 1919. 1 samt. 2 käft. (Nr 2.)

Sjunde huvudtiteln: 1919 års tilläggsstat.

[16.]

»En inom styrelsen gjord utredning visar, att i kostnadsberäkningen upptagna
belopp hittills överskridits vid utförandet av följande arbeten:

vid spirans renovering med i runt tal.............kr. 10,600

» fönstrens reparation med..................» 2,250

» golvets omläggning och lagning med...........» 15,400

för värmeledning m. m. med................. » 3,050

» konstsmidena med....................... » 5,800

» arvode för kontrollant med.................» 6,100 ^ 43 200

För konservering av den återfunna korsgången samt de fyra nyfunna
portalerna i västra och norra vapenhusen har tillkommit .... » 14,000

kr. 57,200

varemot ett överskott erhållits å valvmålningarnas konservering.
.............................kr. 9,000

samt yttertakets iståndsättande.................» 13,800 » 22,800

vadan alltså samtliga nu nämnda arbeten kommit att draga en merkostnad
av omkring............................

På grund av gjorda upptäckter och fynd fordras ändrad behandling
av vissa partier och i följd härav ökat anslag, sålunda för insättning
av tälj stenskonsoler under korets valvknektar......kr. 6,000

dörrar till de nyfunna portalerna.................» 600

Slutligen kräva på grund av ökning i arbets- och materialpriser

återstående arbeten följande tillägg:

Uppsättning av orgel och orgelläktare.........kr. 9,000

Ingenjörsarbeten för vatten- och belysningsanordningar » 8,000

Gallergrindar och konstsmiden..............» 4,000

Återstående mumings- och ställningsarbeten.....» 10,000

Arkeologisk kontroll under återstående tid......» 2,500

samt övriga arbeten efter samma beräkningsgrunder.....» 12,500

Då nya överraskningar å arbetsmarknaden kunna väntas inträffa,
torde vara rådligast, att anslaget för oförutsedda kostnader ökas med

vadan alltså en totalökning av kostnaderna måste anslås till......

kr. 34,400

6,600

» 46,000

» 10,000
kr. 97,000.

Denna summa motsvarar cirka 27 procent av hela anslagssumman, vilket i
jämförelse med andra samtida arbeten icke kan anses högt.»

På grund av vad byggnadsstyrelsen sålunda anfört har styrelsen
hemställt, att Kungl. Maj:t måtte till 1919 års riksdag avlåta proposition
om anvisande å tilläggsstat för samma år av ett anslag å

97,000 kronor till bestridande av kostnader för slutförande av reparationen
av Riddarholmskyrkan.

Departements- J)et framgår av byggnadsstyrelsens skrivelse, att den kostnads chefen.

5]^^^ till vars täckande medel nu begäras, är föranledd dels av ändringar
i planen för arbetet, påkallade antingen av tekniska skäl eller

Sjunde huvudtiteln: 1919 års tillåggsstat. 27

av upptäckter, som gjorts under arbetets gång, dels och huvudsakligen
av den sedan tiden då beräkningarna uppgjordes inträdda stegringen i
materialpriser och arbetslöner. I förra hänseendet vill jag erinra, hurusom
vid arbetsplanens uppgörande förutsågs, att jämkningar och ändringar
i densamma kunde komma att visa sig nödvändiga. Härom anförde till
statsrådsprotokollet den 18 april 1913, då förslaget till propositionen i
ämnet föredrogs, dåvarande chefen för finansdepartementet, att det
givetvis icke vore möjligt eller lämpligt att i alla detaljer fastslå de
föreslagna åtgärderna, enär vid en gammal byggnads reparation under
arbetets gång förut okända omständigheter kunde yppa sig, som gjorde
det nödvändigt att modifiera tidigare föreslagna åtgärder. De kostnadsökningar
av senast omförmälda grupp, vilka byggnadsstyrelsen upptagit
i sin av mig återgivna översikt av gjorda utbetalningar och förestående
utgifter, omfatta följande huvudposter:

för konservering av den återfunna korsgången samt de
fyra nyfunna portalerna i västra och norra vapenhusen
...................................................................................... kronor 14,000

)> insättning av tälj stenskonsoler under korets valvknektar.
........................... " 6,000

» dörrar till de nyfunna portalerna................ »_600

Summa kronor 20,600.

Åven i de uti nyssnämnda översikt först upptagna posterna å
sammanlagt 43,200 kronor för hittills överskridna beräkningar torde
ingå icke närmare bestämbara belopp, som avse kostnadsökningar av nu
ifrågavarande slag. Å andra sidan hava, enligt vad byggnadsstyrelsen i
sin förenämnda skrivelse meddelat, besparingar gjorts till ett sammanlagt
belopp av 22,800 kronor. Om sålunda de gjorda besparingarna uppgå
till ungefär samma belopp som summan av de kostnadsökningar, vilka
föranletts av ändringar i arbetsplanen, så kommer den summa, som
byggnadsstyrelsen nu begär såsom tilläggsanslag, 97,000 kronor, att
i stort sett motsvara de ökningar i beräknade kostnader, vilka belöpa
på stegrade materialpriser och arbetslöner. Nämnda summa utgör något
mera än 27 procent av det ursprungliga anslaget. Jag har nyss
vid föredragning av förslag till förstärkning av det ordinarie anslaget
till byggnader och reparationer haft anledning att i fråga om berörda
stegringar meddela närmare uppgifter, till vilka jag här kan
hänvisa. I sin förevarande skrivelse har byggnadsstyrelsen uttalat,
att från år 1912, då förslaget till Riddarholmskyrkans reparation uppgjordes,
till våren 1918 prisstegringarna uppgått till åtminstone för

[16.]

Sjunde huvudtiteln: 1919 års tilläggsstat.

[16.] materialier 250 procent och för arbetslöner 150 procent samt att arbetslönerna
genom senast ingångna arbetsavtal ökats med ytterligare 25—40
procent. Att oaktat sådana prisstegringar kostnadsökningen för ifrågavarande
arbeten, vilka, på sätt även från början förutsågs, till följd av
sin natur måste taga lång tid i anspråk, kunnat begränsas till omkring
27^ procent, beror därpå, att det lyckats byggnadsstyrelsen att, trots de
många hinder och svårigheter som mött under arbetets gång, verkställa
eller träffa avtal om större delen av arbetena, innan de väsentligaste
prisstegringarna inträtt.

De av byggnadsstyrelsen uppgjorda beräkningarna rörande ökade
kostnader för ifrågavarande ändamål föranleda ingen erinran från min sida.

I anslutning till vad jag sålunda anfört förordar jag bifall till
styrelsens föreliggande framställning.

Innan jäg gör min hemställan i sådant hänseende, skall jag emellertid
tillåta mig att något beröra ett ämne, som varit föremål för prövning
i samband med förslaget om Riddarholmskyrkans restaurering,
nämligen frågan om iståndsättande av den i övre Karolinska gravkoret
uppställda marmorsarkofag, vari den kista förvaras, vilken innehåller
stoftet av konung Karl XII.

Då frå gan om reparation avRiddarholmskyrkan ovanberörda den ISapril
1913 föredrogs, anförde chefen för finansdepartementet till statsrådsprotokollet,
att en på riksmarskalksämbetets föranstaltande under år 1910 utförd
undersökning givit vid handen, att nämnda sarkofag, som vore utförd
av svart, vitådrig marmor i tunna skivor, sammanhållna av järnkramlor,
befunnits vara i ett så bristfälligt skick — särskilt hade på grund av
den starka fukten i kyrkan sarkofagens sidostycken starkt förvittrat
och järnkramlorna förrostat, så att rostavlagringarna här och där söndersprängt
marmorn, å vars olika skivor även i övrigt åtskilliga sprickor
iakttagits — att densamma borde antingen restaureras med användande
av den gamla sarkofagens material och konstruktionssätt eller ock
ersättas med en ny sarkofag, lika med den gamla men med kista och lock i
var sitt helt block av viss svensk granitsort. Riksmarskalksämbetet,
som med stöd av den gjorda undersökningen ansåg, att en reparation
enligt förstnämnda alternativ skulle hava endast temporärt värde, under
det att graniten kunde stå sig hur länge som helst, förordade det
senare alternativet. Till denna uppfattning anslöt sig riksantikvarien
i ett på framställning av riksmarskalksämbetet avgivet yttrande.

I det kostnadsförslag, som föredragande departementschefen framlade
till stöd för omförmälda, till 1913 års riksdag avlåtna proposition,

Sjunde huvudtiteln: 1919 års tilläggsstat.

upptogs det belopp, vartill kostnaden för en ny sarkofag beräknats,
eller 5,700 kronor. I fråga häi''om anförde emellertid departementschefen,
att den föreslagna anskaffningen av en ny sarkofog syntes böra
bli beroende av förnyad noggrann prövning, om icke möjlighet funnes
att på lämpligt sätt reparera den ursprungliga sarkofagen, vilket ur
pietetshänsyn vore bestämt att föredraga.

I anslutning till detta uttalande anmodade chefen för finansdepartementet
genom ämbetsskrivelse den 2 maj 1916 överintendentsämbetet
att i samråd med riksantikvarien verkställa den förnyade prövning, som
departementschefen med nyss återgivna yttrande angivit, samt därefter
till finansdepartementet inkomma med härav föranlett förslag.

Med skrivelse den 5 juli 1918 avgav byggnadsstyrelsen, under förmälan
att den begärda utredningen i samråd med riksantikvarien verkställts,
det förslag, som ur utredningen framgått; och meddelade styrelsen
därvid till en början, att styrelsen med anledning av nyssnämnda uppdrag
av den 2 maj 1916 i samråd med riksantikvarien låtit verkställa
noggranna undersökningar av sarkofagen, samt att dessa undersökningar
hade kunnat utföras med större noggrannhet, sedan sarkofagen med nådigt
tillstånd under sommaren 1917 blivit öppnad och konung Karl XIl:s kista
blivit ur densamma upptagen. Efter att vidare hava omnämnt ett över
den därvid utförda undersökningen av kistan och sarkofagen upprättat
protokoll, vilket inlämnats till riksmarskalksämbetet, fortsatte byggnadsstyrelsen: »Därav

framgår, att sarkofagen är betydligt skadad, i det att de yttre marmordelarna
dels förete avsevärda sprickor, dels åtskilliga bortspräckta bitar och
söndervittrade ytpartier. En reparation av sarkofagen är därför synnerligen svår
att utföra på ett ur alla synpunkter tillfredsställande sätt. Sarkofagen är ju emellertid
ett historiskt minnesmärke, knutet till en stor historisk person, och utförd
på nationens bekostnad under en historiskt märklig tid efter ritningar av en utav
vårt lands främsta arkitekter Nicodemus Tessin d. y. Sarkofagen i original äger
sålunda ett stort historiskt värde, ett stort pietetsvärde och dessutom ett stort
konstvärde. De två förstnämnda egenskaperna äro ju oupplösligt knutna till originalet.
Det synes sålunda vara en given sak, att en restaurering av originalsarkofagen
är att bestämt föredraga framför en kopiering i nytt material, även om restaureringen
skulle bliva behäftad med vissa svagheter.

För att en restaurering av sarkofagen skall kunna anses motsvara sitt ändamål
fordras, att den bevarar icke endast originalet utan även i största möjliga utsträckning
dess patina. De åtgärder, som vidtagas med sarkofagen, böra endast
vara sådana, som erfordras för att säkerställa dess bestånd utan att förändra dess
nuvarande karaktär.

Utgående från denna ståndpunkt har byggnadsstyrelsen i samråd med riksantikvarien
låtit utarbeta ett förslag till sarkofagens restaurering. Principen i detta
förslag är följande. För att de spruckna marmorskivorna i sarkofagen skola kunna

[16.

Sjunde huvudtiteln: 1919 ars tilläggsstat.

fastas och sammanhållas måste en fast och motståndskraftig inre stomme förfärdigas,
på vilken de olika delarna kunna fästas med tillhjälp av dubbar, skruvar och
kramlor av brons. Denna stomme förlägges mellan det yttre skalet av svart
marmor och den inre beklädnaden av vita marmorskivor. Samma förfärande skulle
då användas för sarkofagens lock. Alla äldre dubbar och kramlor av järn, vilka
genom rostning blivit till skada för sarkofagen, måste borttagas och ersättas med
nya av brons eller annan beständig legering. Felande bitar i sarkofagens underdel
och lock ersättas med stuck. Därmed lagas också vanprydande sår och sprickor.
Härvid iakttages att lagningarna givas samma utseende och färg, som de närmast
kringliggande partierna, så att de icke störa totalintrycket.

Styrelsen har haft under omprövning flera olika förslag till utförande av
den erforderliga stommen. Såsom en ur viktiga synpunkter mycket lämplig lösning
av problemet syntes styrelsen ett förslag att utföra stommen av brons, som är
ett både hållbart, oföränderligt och ädelt material. Styrelsen hade tänkt sig, att den
erforderliga metallen därtill skulle kunnat erhållas genom nedsmältning av någon
av de gamla bronskanonerna, som finnas i Artillerimuseum, naturligtvis under förutsättning
att något ur museets synpunkt mindre värdefullt dubbelexemplar av
någon kanontyp därtill kunde användas. Det syntes styrelsen, som om ett dylikt
material skulle vara alldeles särskilt ägnat till att ingå i den store krigarkonungens
sarkofag. Emellertid har styrelsen såsom svar på en under hand till Artillerimuseets
chef framställd förfrågan fått mottaga meddelandet, att museet icke anser
sig kunna släppa till någon av sina kanoner till ifrågavarande ändamål, något vartill
byggnadsstyrelsen ansett sig böra taga vederbörlig hänsyn.

Med anledning härav har styrelsen undersökt möjligheten att använda kalkstens-
eller marmorskivor till den erforderliga stommen. Detta har emellertid visat
sig vara mindre lämpligt, emedan stommen för att bliva tillräckligt hållbar skulle
behöva göras alltför tjock.

Styrelsen har, fortfarande i samråd med riksantikvarien, därför funnit, att
den nödvändiga stommen lämpligast göres av armerad marmorcement, varvid den
kan göras både hållbar och tillräckligt tunn. Stommen i fråga blir icke synlig,
emedan den såväl ut- som invändigt klädes med det gamla marmormaterialet. Den
tjänstgör endast såsom ett slags konstgjort skelett för uppbärande av sarkofagens
samtliga delar.

Detaljutförandet av restaureringen efter ovan angivna metod är ett mycket
ömtåligt arbete, som kräver ett känsligt anpassande av metoden för varje särskild
del. Arbetet måste givetvis ske under ständig sakkunnig kontroll samt med utomordentlig
noggrannhet.»

Beträffande vidare kostnaderna för det sålunda föreslagna arbetet
anförde byggnadsstyrelsen, att desamma icke kunde bestämt angivas, men
att på grund av arbetets ytterst ömtåliga karaktär man måste räkna
med ganska höga priser. En inom byggnadsstyrelsen upprättad beräkning
slutade på 12,000 kronor. Efter att hava erinrat om förutnämnda,
för ifrågavarande ändamål avsedda belopp å 5,700 kronor, ifrågasatte
byggnadsstyrelsen, huruvida icke den överskjutande kostnaden kunde

Sjunde huvudtiteln: 1919 års tilläggsstat.

bestridas av medel ur den av statskontoret förvaltade fonden för Karl
XII:s monument.

Nämnda fond bildades därigenom, att enligt Kungl. Maj:ts beslut den
16 april 1870 till statskontoret överlämnades behållningen av för Karl
XlLs monument i Stockholm insamlade medel för att under angivna
benämning särskilt bokföras och förräntas; och skulle, då sådant för
monumentets vård och underhåll eller eventuella flyttning av Kungl.
Maj:t prövades vara av nöden, för ändamålet erforderliga medel tagas
ur'' fonden. Fondens belopp har numera stigit till omkring 42,000
kronor.

I anledning av vad byggnadsstyrelsen sålunda ifrågasatt hördes
statskontoret, som, efter att av byggnadsstyrelsen hava inhämtat att
inga större utgifter för monumentet vore under de närmaste åren förestående,
tillstyrkte anvisande ur fonden av 6,300 kronor för ifrågavarande
ändamål, samt justitiekanslersämbetet, som icke hade något att
erinra mot fondens anlitande på sätt föreslagits.

Då ärendet den 1 november 1918 föredrogs, uppdrog Kungl.
Maj:t åt byggnadsstyrelsen att under fortsatt samarbete med riksantikvarien
utföra restaureringen av konung Karl XII:s sarkofag i huvudsaklig
överensstämmelse med de av styrelsen i dess om förmälda skrivelse
den 5 juli 1918 angivna principer. Därjämte bemyndigade Kungl.
Maj:t byggnadsstyrelsen att till bestridande av kostnaderna för ifrågavarande
restaureringsarbete använda, utöver förut tillgängliga medel, ett
belopp av högst 6,300 kronor, att avföras å fonden för Karl XII:s
monument.

Enligt vad jag under hand inhämtat, har, sedan arbetet numera
slutförts, sarkofagen i restaurerat skick den 30 november 1918 besiktigats
av representanter för byggnadsstyrelsen och för riksmarskalksämbetet
samt av riksantikvarien.

Under åberopande av vad jag förut anfört i fråga om reparationsarbetena
å Riddarholmskyrkan, får jag härmed hemställa, att Kungl.
Maj:t måtte föreslå riksdagen

att för slutförande av de av 1913 års riksdag
beslutade reparationsarbetena å Riddarholmskyrkan anvisa
å tilläggsstat för år 1919 ett reservationsanslag
av................................................................... kronor 97,000.

[16.]

Sjunde huvudtiteln: 1919 års t/l/äggsstat.

[17.]

Ombyggnad
av den s. k.
åt etter by g g noden
i Stockholm.

[18.]
Byggnad för
en statens
jprovningsansfalt
m. in.

4. Ombyggnad av den s. k. atelierbyggnaden vid Karl XIII:s torg

i Stockholm.

Under åberopande av vad jag förut i dag, vid anmälan av frågorna
rörande regleringen av de till sjunde huvudtiteln hörande utgifterna
i riksstaten för år 1920, under punkt 64 anfört, hemställer
jag, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att i avbidan på den proposition i ämnet, som
kan bliva riksdagen förelagd, till ombyggnad av den
s. k. atelierbyggnaden vid Karl XIII:s torg i Stockholm
å tilläggsstat för år 1919 beräkna ett reservationsanslag
av .................................................. kronor 300,000.

5. Byggnad för en statens provningsanstalt m. m.

1 en den 31 mars 1916 dagtecknad proposition (nr 176) föreslog
Kungl. Maj:t samma års riksdag att till uppförande av byggnad för en
statens provningsanstalt å viss angiven plats å Djurgården invid Stockholms
östra station samt för utrustning av nämnda anstalt bevilja ett
anslag av 800,000 kronor och därav på extra stat för år 1917 under
sjunde huvudtiteln anvisa ett belopp av 250,000 kronor.

I de kostnadsberäkningar, på vilka Kungl. Maj:ts förslag var
grundat och vilka meddelats i det vid förenämnda propositition fogade
utdrag av statsrådsprotokollet, voro byggnadskostnaderna upptagna till

695.000 kronor och kostnaderna för anstaltens utrustning till 230,000
kronor. Anstalten i fullbordat skick var alltså beräknad att kosta

925.000 kronor, av vilket belopp 125,000 kronor voro avsedda att anvisas
ur manufakturförlagslånefonden. Det äskade anslaget, 800,000
kronor, skulle fördelas på tre år.

I skrivelse den 8 juni 1916 angående regleringen av utgifterna
under riksstatens sjunde huvudtitel, punkt 53, anmälde sedermera
riksdagen, att omförmälda proposition blivit av riksdagen bifallen, därvid
riksdagen samtidigt tillkännagav, att riksdagen icke haft något att
erinra mot de uppgjorda kostnadsberäkningarna.

Sedermera har riksdagen med anledning av Kungl. Maj:ts därom
gjorda framställningar av ifrågavarande anslag anvisat dels på extra
stat för år 1918 ett belopp av 250,000 kronor och dels å tilläggsstat

Sjunde huvudtiteln: 1919 års til/äggsstat. 33

för samma år ett belopp av 195,000 kronor. Av anslaget i sin helhet, [18.]

800,000 kronor, återstår sålunda oanvisat ett belopp av 105,000 kronor.

Den redan anvisade delen av anslaget, 695,000 kronor, har uteslutande
tagits i anspråk för gäldande av byggnadskostnader, varför återstoden
av anslaget, 105,000 kronor, alltså bör användas till täckande av kostnader
för anstaltens utrustning.

Slutligen har 1918 års lagtima riksdag till uppförande av byggnader
för statens provningsanstalt å extra stat för år 1919 beviljat — utöver
det belopp av 695,000 kronor, som, enligt beslut av 1916 års riksdag,
härför anslagits — ytterligare ett reservationsanslag av 790,000 kronor.

1 skrivelse den 23 september 1918 har nu styrelsen för statens styrelsen för
provningsanstalt — med förmälan att byggnadsarbetet med provnings- sJngsa^tåu.
anstalten, sedan även sistnämnda belopp av riksdagen beviljats, fortskridit
så långt, att huvudbyggnaden kunde beräknas vara uppförd före 1918
års utgång och färdig till inflyttning före 1919 års utgång, vid vilken
tid den mekaniska laboratoriebyggnaden även kunde beräknas vara i
huvudsak fullbordad — anfört i huvudsak följande:

»Beträffande de uppförda byggnadernas utrustning torde emellertid, sedan
riksdagen härför beviljat medel, intet ytterligare vara åtgjort.

Vissa av dessa utrustningsarbeten såsom inbyggande av snickeriarbeten,
rörledningar och elektrisk utrustning, ugnar m. m. på de olika laboratorierna böra
för vinnande av ändamålsenlighet utföras i samband med byggnadsarbetena. Åtgärder
böra därför snarast möjligt vidtagas för anskaffande av sådan utrustning,
om byggnaderna vid deras färdigblivande över huvud skola kunna tagas i användning.
Likaledes måste vissa oundgängligt nödvändiga maskiner och apparater på
ett tidigt stadium konstrueras och beställas.

Det synes styrelsen vara lämpligt, att uppdraget att omhänderhava utrustningen
av den nya anstalten måtte anförtros åt styrelsen för statens provningsanstalt.
Om detta vinner Kungl. Maj:ts bifall är det behövligt, att erforderliga
medel härför snarast möjligt ställas till styrelsens förfogande.

Enligt de sakkunnigas förslag av den 23 december 1913 beräknades kostnaden
för anstaltens utrustning med inventarier, maskiner och apparater i den omfattning,
som redan då ansågs önskvärd, med dåvarande priser komma att uppgå till 230,000
kronor. Kostnaderna för samma utrustning torde nu hava stigit till fyrfaldiga
beloppet.

Det är tydligt, att med dessa hittills beviljade eller i utsikt ställda medel
anstaltens utrustning icke närmelsevis kan genomföras i behövlig omfattning. Det
år emellertid styrelsens uppfattning, att med nämnda summa, 230,000 kronor, och
med utnyttjande av den nuvarande anstaltens hjälpmedel de nya byggnaderna skola
kunna göras tillräckligt användbara, för att verksamheten skall kunna dit överflyttas
och bedrivas under väsentligt bättre förhållanden än vad nu är fallet i de gamla
och delvis hyrda lokalerna.

Bihang till riksdagens protokoll 1919. J samt. 2 höft. (Nr 2.) 5

[18.]

Departements
chefen.

[19; I

Inrednings
och t opara
Hönsa. be en i
länsresidenset
i Jönköping.

84 Sjunde huvudtiteln: 1919 års tilläggs stat.

Styrelsen torde sedermera, i den mån det visar sig nödvändigt, få inkomma
till Kung!. Maj:t med framställning rörande ökade medel för berörda ändamål.

Med stöd av vad som ovan anförts får styrelsen hemställa,

att åt styrelsen för statens provningsanstalt måtte uppdragas att ombesörja
utrustningen av statens provningsanstalt och

att härför redan beviljade och i utsikt ställda medel snarast möjligt för
-ådant ändamål ställas till styrelsens förfogande.»

Såsom av förestående framgår, torde kostnaderna för utrustningen
av statens materialprovningsanstalt på grund av den inträffade prisstegringen
komma att överstiga den beräknade summan 230,000 kronor.
Någon närmare utredning rörande de slutliga kostnaderna föreligger
emellertid ej ännu, varför förslag härutinnan icke kan föreläggas innevarande
års riksdag. Det av 1916 års riksdag för ändamålet avsedda
beloppet å 105,000 kronor jämte det i utsikt ställda bidraget å 125,000
kronor från manufakturförlagslånefonden torde emellertid förslå att sätta
de nva lokalerna i sådant skick, att verksamheten kan helt eller delvis
dit förläggas.

Med anledning av ovanberörda, .av styrelsens för statens provningsanstalt
gjorda framställning har Kung!. Maj:t den 11 oktober
1918, jämte det åt styrelsen uppdragits att ombesörja anstaltens utrustning,
anbefallt statskontoret att till styrelsen för bestridande av
kostnader härför från manufakturförlagslånefonden utbetala ett belopp
av 125,000 kronor. För utanordnande av återstoden, 105,000 kronor,
av det av 1916 års riksdag beviljade anslaget fordras emellertid riksdagens
godkännande.

På grund härav får jag hemställa, att Kungl. Maj:t måtte föreslå
riksdagen

att av det av 1916 års riksdag till uppförande
av byggnad för eu statens provningsanstalt samt för
utrustning av nämnda anstalt beviljade anslaget å

800,000 kronor å tillägg sstat för år 1919 anvisa ett
reservationsanslag av........................... kronor 105,000.

6. Inrednings- och reparationsarbeten i länsresidenset i Jönköping.

Med skrivelse den 19 november 1918 har byggnadsstyrelsen framlagt
förslag till vissa inrednings- och reparationsarbeten i länsresidenset
i Jönköping för en beräknad kostnad av 11,000 kronor. Utredningen

Sjunde huvudtiteln: 1919 års til/äggsstat. 35

i detta ärende är icke avslutad, men, då jag kommit till den uppfattningen,
att förslag bör föreläggas riksdagen i huvudsaklig överensstämmelse
med vad byggnadsstyrelsen i nämnda skrivelse hemställt samt att
anslag för ändamålet bör äskas å tilläggsstat för innevarande år, hemställer
jag, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att, i avbidan på den proposition i ämnet, som
kan bliva riksdagen förelagd, för vissa inrednings- och
reparationsarbeten i länsresidenset i Jönköping å tillläggsstut
för år 1919 beräkna ett reservationsanslag
av ......................... ...................................... kronor 11,000.

7. Inköp för statsverkets räkning av en intill iandsstatshusets i Kalmar

område gränsande tomt.

Efter gemensam beredning med statsrådet och chefen för civildepartementet
har jag vidare att anmäla följande ärende.

Med skrivelse den 12 mars 1918 har byggnadsstyrelsen till Kungl.
Maj:t överlämnat en av länsstyrelsen i Kalmar hos förstnämnda styrelse
gjord framställning om vidtagande av åtgärder i syfte att åt länsstyrelsen
bereda ökat lokalutrymme.

Länsstyrelsen, vars framställning är dagtecknad den 29 september
1917, har till en början erinrat, att enligt den organisation av landsstaten,
som med kronofogdarnas indragning den 1 januari 1918 skulle träda
i kraft, antalet tjänstemän vid länsstyrelsen komme att ökas. A landskansli
skulle nämligen anställas en landsfogde och ytterligare en lands
kanslist samt å landskontoret ytterligare två land-kontorister, varjämte
förste länsnotarie- och länsbokhållartjänsterna skulle förändras till länsassessorstjänster
med åtföljande viss självständig föredragningsskyldighet.

Vidare har länsstyrelsen anfört följande.

»Rummen i landsstatshuset äro nu disponerade på följande sätt. A övra
botten finnas, förutom sessionssal och två ämbetsrum åt landshövdingen, två medelstora
och ett större rum, vilka äro upplåtna de förra till landssekreteraren och länsnotarierna
och det senare åt två landskansli ster, två extra landskanslister och en
maskinskriverska. Nedra botten innehåller lokaler för landskontoret, som förfogar
över fyra rum, av vilka ett (f. d. lantränteriet) disponeras av landskamreraren, ett
av länsbokhållare! och en extra landskontorist, ett av extra länsbokhållaren och
en extra landskontorist och ett (det största) av två landskontorister, en extra landskontorist
och en maskinskriverska. Härförutom finnas arkivrum i en gårdsbyggnad,
vilka emellertid icke äro så beskaffade, att de kunna användas jämväl till tjänsterum.

Åt den nytillkommande landskanslisten torde plats kunna beredas i landskans -

li-]

[20.]
Inköp för
statsverkets
åkning av en
intill iandsstatshusets
i
Kalmar område
gr ansande
tomt.

Sjunde huvudtiteln: 1919 års til/äggsstat.

[20.] Hets större rum, men till landsfogden, som bör tilldelas särskilt rum, saknas sådant
ruin. A landskontoret kan den ena av de nya landskontoristerna erhålla plats i
landskontorets största rum. Åt den andra landskontoristen, som torde få till åliggande
att med hjälp av tidvis erforderliga tillfälliga biträden ombesörja den från
kronofogdarna till landskontoret överflyttade redovisningen av kronouppbörden m. m.,
linnes däremot icke något rum tillgängligt. Därjämte torde med sannolikhet kunna
förutses, att det snart nog skall visa sig nödvändigt, att länsassessorerna få var
sitt särskilda rum, och behov av särskilda rum för länsstyrelsens skrivbiträden har
länge gjort sig kännbart, emedan maskinskrivningen i hög grad stör arbetet för de
tjänstemän, som nödgas förrätta sitt arbete i samma rum, som dylik maskin användes.
Onskligt vore dessutom, att inom laudsstatshuset funnes att tillgå ett rum,
där tjänstemännen kunde få intaga ett mellanmål eller en andra frukost under den
tid av minst sex timmar, varunder de i ett. sammanhang äro sysselsatta å ämbetelokalerna.

Utöver de åt länsstyrelsen nu upplåtna lokaler erfordras således:

A landskansli et: ett rum för länsassessoren, ett rum för landsfogden och ett
rum för skrivbiträdet; samt

å landskontoret: ett rum för länsassessoren, ett rum för den nya avdelning,
som skall handhava uppbördsredovisningen, och ett rum för skrivbiträdet,

ävensom ett för båda avdelningarnas tjänstemän gemensamt frukostrum.

Huruvida genom inredning av landsstatshusets vind skall kunna vinnas eu
tillfredsställande utvidgning av länsstyrelsens lokaler, torde först kunna avgöras
efter utredning av sakkunnig person. Skulle emellertid på nämnda sätt ej kunna
åstadkommas för en längre tid framåt tillräckliga ämbetslokaler, lärer endast återstå
att lösa frågan genom en tillbyggnad till laudsstatshuset åt väster. I så fall måste
statsverket förvärva den intill kronans fastighet liggande fastigheten nr 61 i Kalmar
stads södra kvarter, vilken är bevillningstaxerad till 12,000 kronor. Tomten har
en längd i gatulinjen av omkring 12 meter och ett djup av 24 meter. Dess form
är rektangulär och storleken torde vara fullt tillräcklig för den tillbyggnad, som
må för ändamålet erfordras.»

Byggnadsstyrelsen liar i ovannämnda skrivelse den 12 mars 1918
till en början meddelat, att i anledning av länsstyrelsens ovan återgivna
framställning tjänstgörande arkitekten hos styrelsen Axel Lindegren
efter av styrelsen erhållet uppdrag i ämnet avfattat två alternativa förslag,
avseende det ena påbyggnad av och det andra tillbyggnad till
landsstatshuset i Kalmar. Dessa förslag hade byggnadsstyrelsen överlämnat
till länsstyrelsen för dess yttrande och därvid tillika anhållit om
upplysning, huruvida den för tillbyggnad avsedda tomten vore till salu
och i så fall angående priset därå. Till svar härå hade byggnadsstyrelsen
från länsstyrelsen mottagit en den 8 mars 1918 dagteckuad
skrivelse, vilken likaledes åtföljt byggnadsstyrelsens förenämnda skrivelse
till Kungl. Maj:t.

Med länsstyrelsens sistnämnda skrivelse till byggnadsstyrelsen
överlämnades ett villkorligt upprättat köpeavtal med ägaren till den för

Sjunde huvudtiteln: 1919 års tilläggsstat. 37

tillbyggnad av landsstatshnset påtänkta granntomten. Genom nämnda [20.]
avtal hade tomtägaren förbundit sig att till Kungl. Maj:t och kronan
sälja ifrågavarande fastighet för en summa av 37,000 kronor, under
förutsättning att Kungl. Maj:ts och riksdagens beslut om fastighetens
inköpande bleve säljaren delgivet före den 1 juli 1919.

Länsstyrelsen har i skrivelsen den 8 mars 1918 meddelat, att de
med tomtägaren förda underhandlingarna givit vid handen, att fördelaktigare
villkor för fastighetens förvärvande än de i avtalet angivna för
närvarande icke stode att vinna på frivillighetens väg.

Beträffande de av arkitekten Axel Lindegren alternativt för tilleller
påbyggnad av landsstatshuset upprättade ritningarna förklarade sig
länsstyrelsen icke hava något i och för sig att erinra. Dock ägde
enligt länsstyrelsens mening förslaget om tillbyggnad så obetingat
företräde, att länsstyrelsen utan tvekan förordade detsamma. De
olägenheter, som i händelse av påbyggnad skulle uppstå därigenom,
att den ena av länsstyrelsens avdelningar eller båda måste förläggas i
två våningar, ansåge länsstyrelsen nämligen vara alltför stora i förhållande
till den besparing, som genom påbyggnad skulle vinnas, och
även med hänsyn till framtida utvidgningsmöjligheter — det vore ju
ej uteslutet att med tiden behov av ytterligare tillökning av länsstyrelsens
lokaler kunde göra sig gällande — vore förslaget om tillbyggnad
att föredraga. Det vore nämligen fara värt, att den med ett litet,
mycket gammalt och otidsenligt trähus jämte bristfälliga uthus nu bebyggda
granntomten framdeles icke kunde av kronan förvärvas utan
alltför stora kostnader, men däremot stode ju möjligheten till påbyggnad
i framtiden till buds, om påbyggnad ej skedde nu. Skulle emellertid
tillbyggnadsförslaget på grund av därmed förenade större utgifter ej
kunna genomföras, ville länsstyrelsen icke ställa sig avvisande mot den
lösning av frågan, som förslaget med påbyggnaden erbjöde.

Byggnadsstyrelsen har i sin förenämnda skrivelse den 12 mars
1918 meddelat följande kostnadsberäkningar:

I. Tillbyggnadsförslaget.

Byggnadsarbetena (enligt intendenten K. Bildmarks beräkning) .... kronor 72,000

Värmeledning med ny panna (enligt ingenjören H. Theorells beräkning) * 12,000

Toalettanordning med vatten och avlopp (likaledes enligt Theorells

beräkning) ......................................................................................... » 1,500

Elektriska ljusledningar, förslagsvis ................................................ » 5,000

Ritningar, arvoden och oförutsedda utgifter .................................... » 9,500

eller tillhopa kronor 100,000

[20.]

Sjunde huvudtiteln: 1919 års tilläggsstat.

II. Påbyggnadsförslaget.

Byggnadsarbetena (enligt intendenten K. Bildmarks beräkning ... kronor
Värmeledning med ny panna (enligt ingenjören H. Theorells beräkning) »
Toalettanordning med vatten och avlopp (likaledes enligt Theorells

beräkning) ....................................................................................... »

Elektriska ljusledningar, förslagsvis ................................................ »

Ritningar, arvoden och oförutsedda utgifter ................. »

eller tillhopa kronor

62,000

8,000

1,200

4,300

7,500

83,000

Med anledning av de förhöjda priser, som beräknades inträda från och med
den 1 april 1918, borde enligt byggnadsstyrelsens mening ovanstående summor höjas

för tillbyggnaden med kronor 26,000
till » 126,000

samt för påbyggnaden med » 22,000

till » 105,000

För egen del har byggnadsstyrelsen, som funnit de föreslagna
arbetena vara av behovet synnerligen påkallade och som i likhet med
länsstyrelsen ansett tillbyggnadsförslaget vara avgjort att föredraga
icke minst med hänsyn till de framtida utvidgningsmöjligheter, detta
förslag innebure, hemställt, att framställning till riksdagen måtte göras
om anvisande av medel för inköp av tomten samt utförande av ifrågavaranda
tillbyggnadsförslag, tillhopa 163,000 kronor.

veparte- Den föreliggande utredningen visar otvivelaktigt, att de ämbets mentschefen.

}0pa]er^ över vilka länsstyrelsen i Kalmar län förfogar, erbjuda väl knappt
utrymme åt det ökade antal tjänstemän, som med ingången av år 1918
trätt i verksamhet inom styrelsen. Det har dock synts mig, att utvidgningsbehovets
omedelbara tillgodoseende icke kan anses alldeles oavvisligt;
och jag har därför funnit här ett fall föreligga, då med hänsyn
till det stränga krav på största möjliga utgiftsbegränsning, som det nuvarande
finansiella läget framkallar, med företagets realiserande bör
tillsvidare anstå, om än för detsamma sådana skäl förebragts, som efter
vanlig måttstock bedömda skulle varit tillräckliga att motivera ett
omedelbart igångsättande.

Om jag sålunda anser mig böra för närvarande avstå från att
göra någon framställning om till- eller påbyggnad av landsstatshuset i
Kalmar, så kan jag dock icke underlåta att väcka förslag i syfte att
åt statsverket förvärva den tomt, varom i ärendet är fråga. Vad som
anförts rörande de båda uppgjorda förslagen har nämligen övertygat
mig om, att tillbyggnadsförslaget, vilket förutsätter att tomten förvärvas,
har bestämda företräden; och det. tillfälle till detta förvärv, som nu före -

Sjunde huvudtiteln: 1919 års tilläggsstat.

ligger, erbjudes, som nämnt, under villkor att beslut om fastighetens [20.]
inköpande delgives säljaren före den 1 juli 1919.

I fråga om den fordrade köpeskillingen bär jag under hand anmodat
byggnadsstyrelsen att verkställa förnyad utredning och med anledning
därav fått mottaga en den 19 november 1918 dagtecknad skrivelse,
vari meddelats, att styrelsen med hänsyn till förhållandena å
orten funne nämnda köpeskilling, 37,000 kronor, utgörande omkring
128 kronor per kvadratmeter av den 288 kvadratmeter stora tomten,
skälig, varför styrelsen ansåge sig kunna tillstyrka ett inköp av tomten
till nämnda pris.

Det villkorligt uppgjorda köpeavtalet innehåller bestämmelser därom,
att fastigheten skall av köparen tillträdas å den laga fardag, som iuträffar
närmast efter det tre månader förflutit, från det säljaren erhållit
del av Kungl. Maj:ts beslut om fastighetens förvärvande, samt att köpeskillingen
skall senast å tillträdesdagen kontant erläggas. Med hänsyn
härtill bör köpesumman vara tillgänglig under innevarande år och anslag
för ändamålet följaktligen begäras å tilläggsstaten.

I anslutning till vad jag sålunda anfört hemställer jag, att Kungl.

Maj:t måtte föreslå riksdagen

att till inköp av fastigheten nr 61 i Kalmar
stads södra kvarter å tilläggsstat för år 1919 anvisa
ett förslagsanslag, högst ........................ kronor 37,000.

8. Utvidgning av länsstyrelsens i Värmlands län ämbetslokaler m. m.

Med skrivelse den 26 november 1918 har byggnadsstyrelsen fram- [21.]
lagt förslag till vissa arbeten å länsresidenset i Karlstad i syfte att utvidgning av
åstadkomma utvidgning av länsstyrelsens lokaler. Tiden har icke med- ''Farmland*
givit utredningens slutförande, men då länsstyrelsen i Värmlands län utn timbetsär
i trängande behov av ökat lokalutrymme och då byggnadsstyrelsens hka,erm mnyssnämnda
förslag, vilket slutar på en kostnadssumma av 57,000 kronor,
synes mig kunna läggas till grund för en framställning till riksdagen,
hemställer jag, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att i avbidan på den proposition i ämnet, som
kan bliva förelagd riksdagen, till utvidgning av länsstyrelsens
i Värmlands län ämbetslokaler m. in. å
tilläggsstat för år 1919 beräkna ett reservationsanslag
av ............................................................... kronor 57,000.

Sjunde huvudtiteln: 1919 års t/Jläggsstat.

[22.]

Utvidgning av
länsstyt elsens
i Gävleborgs
län ämbetslokaler
m. m.

[23.]

Utvidgning av
länsstyrelsens
i Västerbottens
län
ämbet slokaler
m. m.

9. Utvidgning av länsstyrelsens i Gävleborgs län ämbetslokaler ni. m.

I skrivelse den 26 november 1918 har byggnadsstyrelsen gjort
framställning, bland annat, i syfte att å tilläggsstaten för år 1919 måtte
beviljas anslag till åtskilliga arbeten å länsresidenset i Gävle, avseende
huvudsakligen dels inredning till ämbetsrum åt länsstyrelsen av vissa
till landshövdingens i länet boställslägenheter hörande rum, dels reparationer
i landshövdingens bostadsvåning, dels ock en del yttre förbättringar
å residensbyggnaden. Ärendet är ännu under utredning,
men med hänsyn till den oavvisliga nödvändigheten att så snart som
möjligt åstadkomma en förbättring i de ytterst otillfredsställande lokalförhållanden,
av vilka länsstyrelsen i Gävleborgs län sedan många år
lidit, anser jag, att av riksdagen bör begäras anslag för ändamålet på
tilläggsstaten för innevarande år. Beträffande omfattningen av de arbeten,
som nu böra utföras, och kostnaderna därför, föreligga olika förslag,
slutande det ena å 120,000 och det andra å 156,200 kronor. Med
hänsyn till det skick, vari ärendet befinner sig, är jag ännu icke beredd
att taga ståndpunkt till dessa båda förslag. Då emellertid vissa skäl
tala för att giva reparationsarbetena en åtminstone något större omfattning,
än som avses med det billigare alternativet, synes det mig vara
riktigast att tills vidare beräkna det högre beloppet, 156,200 kronor.

Jag hemställer följaktligen, att Kungl. Magt måtte föreslå riksdagen

att, i avbidan på den proposition i ämnet som
kan bliva förelagd riksdagen, till utvidgning av länsstyrelsens
i Gävleborgs län ämbetslokaler m. m. å
tilläggsstat för år 1919 beräkna ett
reservationsanslag av............................. kronor 156,200.

10. Utvidgning av länsstyrelsens i Västerbottens län ämbetslokaler m. m.

Efter gemensam beredning med chefen för civildepartementet
har jag vidare att anmäla följande ärende.

I det yttrande till statsrådsprotokollet över civilärenden den 14
april 1917, som innehåller motiveringen till Kungl. Maj:ts proposition
(nr 211) sistnämnda dag angående omorganisation av fögderiförvaltningen
och lönereglering för tjänstemännen därstädes in. m., anförde
dåvarande chefen för civildepartementet vid behandlingen av frågan om
landsfiskalens (landsfogdens) inordnande i länsstyrelsen (sid. 37), att det
ännu icke både hunnit utredas, huruvida nödig tjänstelokal allestädes

Sjunde huvudtiteln: 1919 års tHIäggsstat. 41

kunde inom vederbörande landsstatshus beredas landsfiskalen. Att så
flerstädes kunde ske, därom ansåg departementschefen intet tvivel råda;
men lika visst erfordrades, att döma av länsstyrelsernas yttranden, i ett
och annat län förhyrande av lokal i landsstatshusets närhet eller särskild
kostnad för att därinom aptera passande lokal.

Riktigheten av sistnämnda förmodan har bekräftats av flera, frän
olika länsstyrelser sedermera inkomna framställniugar om vidtagande av
särskilda åtgärder för beredande av lokal åt vederbörande landsfogde;
därvid har jämväl den i övrigt på grund av omorganisationen ökade
tjänstepersonalen åberopats såsom skäl för beredande av ökat utrymme.
1 anledning av sådana framställningar föreslog Kungl. Maj:t 1918 års
lagtima riksdag dels i propositionen om tilläjrgsstat för år 1918 under
punkt 13 i sjunde huvudtiteln att till ändringsarbeten inom länsresidensbyggnaden
i Halmstad anvisa ett reservationsanslag å 38,200 kronor,
dels ock i en den 12 april 1918 dagtecknad proposition (nr 296) att
anvisa ej mindre följande särskilda reservationsanslag, nämligen till
utvidgnings- och förbättringsarbeten in. in. vid landsstatshuset i Mariestad
17,400 kronor, vid länsresidensen i Nyköping och Linköping

24,000, respektive 17,400 kronor och vid landsstatshusen i Karlskrona
och Falun 10,000, respektive 19,200 kronor, än även till utökning av
länsstyrelsens i Uppsala län ämbetslokaler ett förslagsanslag, högst,
å 20,000 kronor. Samtliga dessa förslag blevo av riksdagen bifallna
(riksdagens skrivelse nr 7 B.) Den framställning av länsstyrelsen i Kalmar
län, som föranlett min nyss under punkt 20 gjorda hemställan, har
likaledes föranletts av de i samband med ifrågavarande omorganisation
ökade anspråken på lokalutrymme.

Nu har ytterligare länsstyrelsen i Västerbottens län gjort framställning
i liknande syfte.

Innan jag redogör för denna framställning, torde jag få i korthet
beskriva residensbyggnaden i Umeå och fördelningen av däri inrymda
lokaler.

Umeå länsresidens är ett tvåvånings stenhus, beläget inom en till
fastigheten hörande park, vilken begränsas av Storgatan i norr och
Östra Strandgatan i söder samt i öster och väster av Residensgatan och
Döbelns park. Bottenvåningen inrymmer länsstyrelsens ämbetslokaler,
och utrymmena en trappa upp utgöra landshövdingens boställsvåning.
Av bottenvåningens 15 rum disponeras ett av landshövdingen såsom
hans ämbetsrum, sex av landskontoret och fyra av landskanslist, varjämte
ett rum utgör sessionssal, ett användes till vaktrum och två rum
Bihang Ull riksdagens protokoll 1919. 1 samt. 2 käft. (Nr 2.) 6

[23.)

42 . Sjunde huvudtiteln: 1919 års tilläggsstat.

jämte kök äro upplåtna till bostad åt en av länsstyrelsens vaktmästare.
Landskansliets fyra rum äro så fördelade, att landssekreteraren förfogar
över ett, arkivet är inrymt i ett, betecknat nr 6, ett (nr 2) användes
av länsassessorn, en länsnotarie och en extra länsnotarie, varjämte även
landsfogden under någon tid där haft sin plats. Det återstående rummet
är upplåtet åt landskanslisterua, 3 ordinarie och 3 eller 4 extra
ordinarie. I landskontorets avdelning av ifrågavarande våning disponeras
ett rum av landskamreraren, ett (nr 12) av länsassessorn och en extra
tjänsteman, ett (nr 13) av två ordinarie samt två eller tre extra ordinarie
landskontorister, ett av länsbokhållaren samt de två landskontorister
jämte biträden, vilka hava befattning med ärenden, som röra kronouppbörden
och medelsförvaltningen i övrigt, samt förvaring av handlingar,
ett (nr 15) av 3—4 skrivbiträden, varjämte finnes ett arkivrum
(nr 14). Vaktrummet användes tillika såsom väntrum för allmänheten.
För länsstyrelsens arkiv disponeras, utom de nämnda rummen nr 6 och
nr 14, motsvarande utrymmen i källaren.

Med skrivelse den 14 maj 1918 har byggnadsstyrelsen till Kungl.
Maj:t överlämnat en till styrelsen ställd, den 16 april samma år dagtecknad
skrivelse, däri länsstyrelsen i Västerbottens län, efter att hava
erinrat hurusom tidigare varit ifrågasatt att åt landsfogden hyra lokal
i residensets närhet, anfört, att efter den redan vunna erfarenheten det
finge anses avgjort, att en sådan anordning icke vore lämplig, utan att
landsfogen borde erhålla särskilt tjänsterum inom länsstyrelsens lokaler.

Sedan länsstyrelsen vidare påvisat, att något sådant rum icke
funnes tillgängligt, har styrelsen framhållit, att även beträffande övriga
tjänstelokaler behovet av ökat utrymme för närvarande vore stort.
I sådant hänseende har länsstyrelsen dels meddelat, att, enär det till
lokal åt skrivbiträden använda rummet nr 15 omöjligen kunde anses
vara tillräckligt för 3 och ofta 4 skrivbiträden, ett provisoriskt skrivrum
måst anordnas i den till landskansli hörande tamburen, dels ock
framhållit, hurusom rummen nr 12 och 13, vilka, på sätt jag redan
omnämnt, användas, det förra av både länsassesorn och en extra tjänsteman
och det senare av 4 eller 5 tjänstemän, måste anses otillräckliga
för sådan användning.

Länsstyrelsen har vidare anfört följande:

»Efter att hava upprepade gånger övervägt åtskilliga förslag till
anskaffande inom länsstyrelsens nuvarande lokaler av nödigt ökat
utrymme med särskild avsikt jämväl att söka inskränka kostnaderna
till de minsta möjliga, har Konungens befallningshavande slutligen stannat

Sjunde huvudtiteln: 1919 års tilläggsstat. 43

för ett av rådmannen C. Gr. W. Andersson upprättat förslag att bereda
rum för landskansliets och landskontorets arkiv i källarvåningen samt
att i de nuvarande arkivlokalerna inreda nya rum för landskansliets
och landskontorets behov.

För åtgärden beträffande landskontorets arkivrum är densamma
så mycket mera av behovet påkallad, som arkivet redan nu icke är
tillräckligt för arkivhandlingarna och landskontorets blankettförråd,
som måste där inrymmas. I källarvåningen är fullt tillräckligt utrymme
för omäudringen i fråga.

Genom den föreslagna utvidgningen skulle å landskansliet vinnas
ett större rum för landsfogden och ett för länsassessorn å landskansliet
samt å landskontoret ett rum för minst 2 av dess tjänstemän. Lokalbehovet,
såvitt detsamma nu är möjligt att bedöma, skulle därigenom
bliva på ett tillfredsställande sätt tillgodosett.»

Kostnaden för de sålunda ifrågasatta arbetena har länsstyrelsen,
enligt ett i skrivelsen intaget förslag, beräknat till 20,000 kronor, och
har länsstyrelsen hemställt, att byggnadsstyrelsen måtte föranstalta om
anvisande så snart ske kunde av för ändamålet erforderligt anslag.

Byggnadsstyrelsen har vid överlämnandet av den framställning,
för vars innehåll jag nu redogjort, i sin ovannämnda skrivelse den 14
maj 1918 anfört, att byggnadsstyrelsen icke hade något att för sin del
erinra mot länsstyrelsens förslag. Beträffande den däri intagna kostnadsberäkningen
har byggnadsstyrelsen uttalat, att densamma borde,
med hänsyn till de alltjämt stegrade arbets- och materialpriserna, höjas
med 2,500 kronor och att alltså kostnaden för förslagets utförande borde
beräknas till 22,500 kronor. Slutligen har byggnadsstyrelsen hemställt,
att framställning måtte göras hos riksdagen om anvisande för ändamålet
av det sålunda erforderliga beloppet.

Byggnadsstyrelsens nu refererade skrivelse inkom den 27 maj 1918
till finansdepartementet. Det syntes mig då vara för sent att göra
framställningen till föremål för proposition till 1918 års lagtima riksdag.

Innan jag övergår till att redogöra för en senare framställning
från ifrågavarande länsstyrelse om, bland annat, ytterligare ändringsarbeten
vid länsresidenset, ber jag få erinra om en den 2 oktober 1918
dagtecknad, den 6 december samma år för Kungl. Maj:t föredragen skrivelse
från länsstyrelsen, däri hemställdes om Kungl. Maj:ts medgivande därtill,
att landsfogden i länet finge tillsvidare uuder vissa villkor hava sitt
tjänsterum utom länsstyrelsens lokaler.

[23.]

[23. i

44 Sjunde huvudtiteln: 1919 års tilläggsstat.

I sistnämnda skrivelse anförde länsstyrelsen till en början:

»I nådiga instruktionen för landsfogdarna den 14 december 1917 är stadgat,
att landsfogden skall hava sin tjänstelokal hos länsstyrelsen. Denna bestämmelse
torde med hänsyn till det landsfogden åliggande arbete få tolkas på det sätt, att
inom de för länsstyrelserna anvisade ämbetslokaler skall åt landsfogden beredas
särskilt tjänsterum. Av instruktionens förenämnda och övriga bestämmelser får
därjämte anses fastslaget, att landsfogden icke skall för hållande av telefon vidkännas
någon kostnad, utan skall han för sin tjänst hava att använda hos länsstyrelsen
tillgänglig telefon.»

Efter att hava erinrat om sin framställning- till Kungl. Maj:t i
ovan återgivna skrivelse den lö april 1918 samt därom, att byggnadsstyrelsen
hänskjuta nämnda framställning till Kungl. Maj:t för proposition
till riksdagen, uttalade länsstyrelsen vidare, att proposition i
ämnet i varje fall icke kunde vara att förvänta förrän till 1919 års riksdag,
samt att arbetet fördenskull syntes kunna komma till utförande
först i mitten av sistnämnda år.

Därefter framhöll länsstyrelsen följande:

Intill dess de nya lokalerna inom länsresidenset anskaffats, måste emellertid
frågan om landsfogdens tjänstelokal på lämpligt sätt lösas. Det vore fortfarande
icke möjligt att inom de nuvarande lokalerna bereda landsfogden lämpligt tjänsterum.
Under sådana förhållanden hade landsfogden i länet hos länsstyrelsen gjort framställning,
i syfte att han måtte tillsvidare få anordna tjänstelokal i sin bostad i
ITmeå stad samt att viss ersättning måtte beredas honom dels för lokalens tillhandahållande
dels för inledande av telefon och abonnemang därå.

Ehuru befallningshavanden funne det ur flera synpunkter olägligt, att landsfogdens
tjänstelokal flyttades utom länsstyrelsen, måste befallningshavanden dock
med hänsyn till de ovan angivna omständigheterna för sin del förorda, att lokalfrågan
för landsfogden tillsvidare löstes på sätt landsfogden föreslagit, under villkor
emellertid att det ålades landsfogden att hålla telefon i sin bostad.

Vid föredragning den 6 december 1918 av nämnda skrivelse har
Kungl. Maj:t dels anbefallt länsstyrelsen att uppdraga åt landsfogden i
länet att tills vidare, intill dess tjänstelokal kunde åt honom upplåtas i
länsresidenset, tillhandahålla dylik lokal i residensstaden mot ersättning
från och med den 1 oktober 1918 av fyrahundra kx-onor för år räknat,
dels ock bemyndigat länsstyrelsen att till landsfogden, mot behörig
verifikation, utanordna ersättning räknat från och med berörda den 1
oktober ej mindre för två ti-edjedelar av årsavgift, som av honom utgåves
för begagnande av en i''ikstelefonförbindelse, vilken anordnades till tjänstelokalen,
än även för vad han visade sig hava utgivit för inledande av
telefonen; och skxxlle länsstyx-elsen äga att i länets räkenskaper å sjätte
huvudtitelns förslagsanslag till skrivmaterialier och expenser, ved m. m.
avföra sålunda utanordnade ersättningsbelopp.

Sjunde huvudtiteln: 1919 års til/äggsstat. 45

Sedermera har länsstyrelsen i en till Kungl. Maj:t ställd, den 29 [23.]

oktober 1918 dagtecknad skrivelse dels, med hänsyn till ytterligare inträdda
prisstegringar, meddelat en ny kostnadsberäkning å de i skrivelsen
den 16 april 1918 ifrågasatta arbetena, dels ock hemställt om anvisande
av medel till vissa inredningsarbeten i en å residenstomten uppförd
uthusbyggnad. Länsstyrelsens nyssnämnda nya beräkning slutar vid
en kostnadssumma å 26,000 kronor. Beträffande uthusbyggnaden har
länsstyrelsen anfört följande:

»I den ä residenstomten uppförda uthusbyggnaden, som är upplåten till landshövdingen
i länet, är för närvarande inredd en bostadslägenhet om ett mindre rum
och kök. Lägenheten, som är belägen i ena hörnet av nämnda av sten uppförda
uthus, är antingen på grund av sitt läge eller av annan anledning av ytterst underhaltig
beskaffenhet. Det är bland annat ej möjligt att även med omsorgsfull eldning
under den kalla årstiden hålla kylan ute, och har sålunda vattnet i vattenlednings- •

rören i själva lägenheten ofta under vintern frusit. Närmaste orsaken därtill att
rummen äro så kalla torde väl vara, att båda rummen hava endast ytterväggar
samt att genom tamburen går eu trappa upp till vinden. Lägenheten är i övrigt
alldeles för liten även för en familj.

För närvarande har lägenheten av landshövdingen upplåtits åt en hos länsstyrelsen
anställd extra vaktmästare. Denne har att ombesörja dels eldningen i
centralvärmeledningen samt huggning av ved, dels gärds- och gaturenhållningen.
dels städning i vissa länsstyrelsens lokaler och dels slutligen skötseln av länsresidensets
trädgård, i den mån sådant åligger statsverket. Efter överenskommelse
med landshövdingen i länet ombesörjer han ock skötseln av den del av residensträdgården,
som är upplåten åt landshövdingen. För att denne vaktmästare skall
kunna fullgöra sina åligganden är det alldeles nödvändigt, att han är bosatt i residensets
omedelbara närhet. För närvarandé kan på grund av bostadsbrist inom
staden annan lägenhet annorstädes icke anskaffas åt honom.

Emellertid måste åtgärder skyndsammast vidtagas för lägenhetens förbättrande.

Länsstyrelsen har ock låtit byggmästaren C. G. W. Andersson utarbeta förslag
till sådan ändring därav, att till lägenheten skulle läggaso ett ytterligare rum
samt att den nuvarande trappan till vinden skulle borttagas. A platsen för trappan
skulle i stället kunna inredas en tambur, som borde uppvärmas genom eldning med
en mindre kamin.

Över den sålunda ifrågasatta ändringens utförande har anbud infordrats från
byggmästaren C. J. Dahlgren och har denne erbjudit sig att utföra
arbetet för ett belopp av................................................. kronor 3,265

Härtill bör komma: för anordnande av belysning.................... » 350

för kontroll och oförutsedda utgifter.......................................... _»_________385

eller tillhopa kronor 4,000.»

Med förmälan att den sålunda ifrågasatta inredningen av uthusbyggnaden
vore för länsstyrelsens behov oundgängligen nödvändig, har
länsstyrelsen hemställt, att Kungl. Maj:t måtte bereda styrelsen, utöver

Sjunde huvudtiteln: 1919 års tilläggsstat.

[23.] nödigt anslag av lägst 26,000 kronor för anordnande av ytterligare
tjänstelokaler i länsresidenset, jämväl ett anslag av 4,000 kronor för
utförande av ovan omnämnda ändringsarbeten i uthusbyggnaden.

Sedan sistnämnda skrivelse remitterats till byggnadsstyrelsen, bär
denna styrelse i utlåtande den 5 november 1918 beträffande kostnaderna
för utförande av utvidgningsarbetena inom resideusbyggnaden meddelat,
att styrelsen under sistlidna september månad verkställt förnyad beräkning
av desamma och därvid kommit till följande resultat:
byggnadsarbeten (inberäknat arvoden och oförutsedda

utgifter) ..................................................................................... kronor

elektrisk belysningsledniug .................................................... »

värmeledning
nya möbler .

23,200

1.500
2,800

2.500

Summa kronor 30,000.

I fråga om den i uthusbyggnaden inrymda vaktmästarbostaden
bär byggnadsstyrelsen anfört, att bostaden, ehuru alla åtgärder vidtagits
för densammas ombonande, alltid varit särdeles kall, beroende därav
att den på alla sidor vore omgiven av ytterväggar; och beträffande
länsstyrelsens förslag till ändringsarbeten å sistnämnda byggnad har
byggnadsstyrelsen förklarat, att varken mot de ifrågasatta anordningarna
eller den gjorda kostnadsberäkningen från styrelsens sida funnes något
att erinra.

Departements- Att länsstyrelsens i Västerbottens län lokaler äro otillräckliga

såtillvida, att inom desamma icke kan beredas tjänsterum åt landsfogden
i länet, har genom Kung]. Maj:ts av mig förut återgivna beslut
den 6 december 1918 vitsordats. I betraktande av landsfogdens tjänsteställning
och med hänsyn särskilt till den i § 20 av instruktionen för
landsfogdarna den 14 december 1917 givna föreskriften, att landsfogden
skall hava sin tjänstelokal hos styrelsen, bör den av Kungl. Maj:t genom
nyssnämnda beslut medgivna tillfälliga anordningen icke bliva av lång
varaktighet. Åven i övrigt synes mig den i ärendet förebragta utredningen
giva tydligt vid handen, att länsstyrelsen är väl i behov av de
ytterligare tjänstelokaler, som genom de föreslagna anordningarna skulle
vinnas. Att lokalbehovet, såvitt detsamma för närvarande kan bedömas,
genom förslagets genomförande blir på ett tillfredsställande sätt tillgodosett,
har länsstyrelsen i sin skrivelse den 16 april 1918 vitsordat.

Vad beträffar det sätt, varpå det föreliggande förslaget löser frågan
om beredande av den erforderliga utvidgningen av ifrågavarande

Sjunde huvudtiteln: 1919 års tilläggsstat.

ämbetslokaler, finner jag detsamma tilltalande. Där länsresidensens [23.]
eller landsstatshusens källare erbjuda tillräckligt utrymme, synes mig i
allmänhet, när behov av lokalutvidgning yppar sig för vederbörande länsstyrelse,
inredning av arkiv i källaren vara den utväg, vars möjlighet
i första hand bör undersökas.

Den föreslagna förbättrade inredningen av uthusbyggnaden synes
vara synnerligen påkallad.

Mot kostnadsberäkningarna, sådana de föreligga i byggaadsstyrelsens
senaste skrivelse i ämnet, har jag intet att erinra.

Då länsstyrelsens behov av ökat utrymme måste anses särdeles
trängande, torde anslag för ifrågavarande ändamål böra äskas å tillläggsstaten
för innevarande år.

På grund av vad jag sålunda anfört hemställer jag, att Kungl.

Magt måtte föreslå riksdagen

att till utvidgning av länsstyrelsens i Västerbottens
län ämbetslokaler m. in. å tilläggsstat för år 1919
anvisa ett reservationsanslag av ......... kronor 34,000.

11. Uppförande av två bostadshus för tullpersonalen i Mon.

Under åberopande av vad jag förut i dag, vid anmälan av frågorna [24.]
rörande regleringen för år 1920 av utgifterna under riksstatens sjunde a^åbh’0a”^s
huvudtitel, under punkt 66 anfört, hemställer jag, att Kungl. Maj:t hus fortuUmåtte
föreslå riksdagen personalen >

ö Mon.

att i avbidan på den proposition i ämnet, som
kan bliva förelagd riksdagen, till uppförande av två
bostadshus för tullpersonalen i Mon å tilläggsstat för
år 1919 beräkna ett reservationsanslag
av ............................................................... kronor 85,000.

12. Merkostnader för pågående byggnadsföretag m. m.

Under punkt 18 har jag nyss hemställt, att av riksdagen måtte [25.]
begäras anvisande av 105,000 kronor, utgörande återstående belopp av
ett av 1916 års riksdag beviljat anslag å 800,000 kronor till uppförande byggnad*.
av byggnad för en statens provningsanstalt samt för utrustning av föri-taff m mnämnda
anstalt. Jag har därvid meddelat, att det sålunda begärda beloppet
är avsett till täckande av kostnader för anstaltens utrustning,
ävensom erinrat, dels att den av ifrågavarande anslag förut anvisade
delen, 695,000 kronor, tagits i anspråk för gäldande av byggnadskost -

48 Sjunde hur tidt! teln: 1919 års tilläggsstat.

[25.] nader, dels ock att för sistnämnda ändamål av 1918 års lagtima riksdag
anvisats ytterligare 790,000 kronor.

Sedermera bär byggnadsstyrelsen i skrivelse den 21 mars 1918
rörande nämnda byggnadsföretag anmält, att, sedan styrelsen dels
antagit anbud å utförande av de för huvudbyggnaden erforderliga
planerings- och grundläggningsarbetena, dels ock uppgjort kontrakt
om utförande av byggnadsarbetena å huvudbyggnaden, styrelsen företagit
ny beräkning av kostnaderna för övriga byggnads- och inredningsarbeten
ävensom för arbeten tillhörande ledningar för värme,
gas, vatten och avlopp samt elektrisk belysning och kraft och därvid
kommit till det resultatet, att för byggnadsföretagets fullständiga utförande
borde beräknas ett sammanlagt belopp av 1,655,000 kronor, vårföre
utöver förut anslagna, till byggnadskostnadernas täckande avsedda
medel erfordrades ytterligare 170,000 kronor; och hemställde styrelsen,
att Kungl. Maj: t måtte av 1918 års riksdag äska sistnämnda belopp.

Då detta belopp emellertid, enligt vad jag inhämtade, icke behövde
tagas i anspråk förrän under år 1919, ansåg jag mig icke böra
föreslå Kungl. Maj:t att till 1918 års riksdag avlåta proposition om
beloppets anvisande.

I skrivelse den 30 september 1918 har nu byggnadsstyrelsen
hemställt, att Kungl. Maj:t måtte av 1919 års riksdag äska det begärda
tilläggsanslaget på extra stat för år 1920, därvid styrelsen emellertid
anmärkt, att med hänsyn till alltjämt stigande arbetslöner och
materialpriser ingen säkerhet förefnnnes, att icke ytterligare medel kunde
bliva erforderliga för byggnadsföretagets fullbordande.

Sedermera har byggnadsstyrelsen i skrivelse den 21 november
1918 anfört följande.

»Med hänsyn till det osäkerhetstillstånd beträffande såväl arbetslöner
som materialpriser, som alltjämt är rådande inom husbyggnadsområdet
och som väl knappast kommer att inom den närmaste tiden
avsevärt förbättras, och därav följande omöjlighet att uppgöra tillförlitliga
kostnadsberäkningar och med hänsyn vidare till de ökade kostnader
för färdigställandet av beslutade byggnadsarbeten, som uppstått
därigenom, att anslagna medel ej visat sig tillräckliga, varför nya riksdagsbeslut
måst avvaktas, innan arbetena kunnat igångsättas — under
den tid, som härför åtgått, hava kostnaderna ytterligare stigit i höjden
— har det synts byggnadsstyrelsen, som skulle det ur såväl praktisk
som ekonomisk synpunkt vara särdeles fördelaktigt, om ett byggnadskreditiv
stode till Kungl. Maj:ts förfogande att vid behov användas till
täckande av merkostnader å pågående byggnadsföretag. Fördelen för
det allmänna av en dylik anordning har erfarenheten under de gångna

Sjunde huvudtiteln : 1919 års tilläggsstat. 49

krisåren alltför tydligt påvisat för att behöva bär närmare av bygg- [25.]
nadsstyrelsen belysas.

På grund härav får byggnadsstyrelsen, som givetvis ansett sig böra
beräkna för ett dylikt ändamål avsett belopp så lågt som möjligt och vilken
ansett 350,000 kronor erforderliga för täckande av dylika merkostnader
å för det närvarande pågående eller beslutade arbeten, däri inräknat
ett belopp av 170,000 kronor för merkostnader beträffande statens provningsanstalts
nybyggnad, varom byggnadsstyrelsen tidigare gjort framställning,
härigenom vördsamt anhålla, att herr statsrådet behagade hos
Kungl. Maj:t utverka, att nådig proposition måtte till 1919 års riksdag
avlåtas om anvisande för berörda ändamål å tilläggsstat för år 1919
av ett anslag å 350,000 kronor.»

En av byggnadsstyrelsen i ärendet företedd promemoria utvisar,
huru styrelsen kommit till det för ifrågavarande ändamål sålunda begärda
anslaget. Utöver det belopp av 170,000 kronor, som, enligt vad
jag nyss nämnt, tidigare ifrågasatts såsom ytterligare anslag till nybyggnaden
för statens provningsanstalt, samt beräknade 40,000 kronor för
anskaffande av en för sistnämnda byggnadsföretag erforderlig elektrisk
kabel, har styrelsen räknat med en allmän kostnadsökning av 15 procent.

Denna ökning har beräknats dels å nämnda bägge belopp dels å summan
av de till sjunde huvudtiteln hörande anslag, vilka antingen redan av
riksdagen beviljats till byggnadsföretag, som för närvarande äro under
utförande, eller ock av styrelsen ifrågasatts till anvisande å tilläggsstat
för år 1919. De till den senare gruppen hörande beloppen hur jag
samtliga upptagit i detta mitt förslag i fråga om tilläggsstat för sistnämnda
år.

För utvidgande och förbättrande av länsstyrelsens i Malmöhus
län ämbetslokaler m. m. anvisade 1917 års riksdag å extra stat för år
1918 ett reservationsanslag av 135,000 kronor, varav avsågos till anskaffande
av möbler 23,230 kronor och till förhyrande av lokal för
länsstyrelsen under byggnadstiden 5,000 kronor. Vidare beviljade 1918
års riksdag för täckande av ytterligare kostnader för byggnadsarbetena
å tilläggsstat för sistnämnda år ett reservationsanslag å 41,342 kronor.

Inalles har sålunda anvisats ett belopp av 176,342 kronor.

I en den 23 november 1918 dagtecknad skrivelse bär länsstyrelsen
i Malmöhus län anmält, att på grund av dels inträdda prisstegringar,
dels vissa förändringar i den ursprungliga planen beträdande lokalernas
användning kostnaderna för ifrågavarande ändamål uppginge till
Bihang till riksdagens protokoll 1919. 1 sand. 2 höft. (Nr 2.) 7

Sjunde huvudtiteln. 1919 års tilläggsstat.

[25.] 215,150 kronor 58 öre, varav 161,804 kronor 58 öre belöpte å byggnads arbetena,

44,346 kronor erfordrades för anskaffning av möbler samt

9,000 kronor avsåge hyra under byggnadstiden; och har länsstyrelsen
hemställt, att de medel, som sålunda ytterligare erfordrades, nämligen
38,808 kronor 58 öre, måtte ställas till förfogande.

Sedan nämnda framställning remitterats till byggnadsstyrelsen,
har styrelsen i utlåtande den 10 december 1918 anmält, att den av
länsstyrelsen beträffande byggnadsarbetena angivna kostnadssumman
borde höjas med 3,704 kronor 80 öre för vissa av länsstyrelsen icke
medräknade målningsarbeten in. m. samt att byggnadsarbetena följaktligen
komme att kräva ett sammanlagt belopp av 165,509 kronor 38
öre eller 17,397 kronor 38 öre utöver det belopp å 148,112 kronor, som
av hittills anslagna medel härtill avsetts; och har byggnadsstyrelsen, som
tänkt sig att nämnda kostnad å 17,397 kronor 38 öre skulle kunna
täckas med anlitande av det ifrågasatta anslaget till merkostnader för
pågående byggnadsföretag, hemställt, att Kungl. Maj:t måtte i särskild
proposition till 1919 års riksdag föreslå, att i övrigt ytterligare
erforderliga belopp, nämligen för anskaffning av möbler 21,116 kronor
och för lokalliyra 4,000 kronor eller inalles 25,116 kronor, måtte anvisas
å tilläggsstat för sistnämnda år.

1918 års lagtima riksdag beviljade å tilläggsstat lör samma år förberedande
av lokaler i fastigheten nr 1 i kvarteret Sjöhästen dels åt viss
del av krigsarkivet 68,800 kronor, dels åt ecklesiastikdepartementet 91,000
kronor, eller inalles 159,800 kronor. Från byggnadsstyrelsen har nu,
efter det ovan omförmälda skrivelse och promemoria av den 21 november
1918 ingivits till finansdepartementet, under hand anmälts, att nämnda
anslag visat sig icke bliva tillräckliga, i det att de beräknade kostnaderna
måste överskridas med omkring 35,000 kronor, till en del beroende därpå,
att från ecklesiastikdepartementets sida under arbetenas gång gjorts
anspråk på vissa förändringar i den ursprungliga planen.

Departements- Med hänsyn till omöjligheten att ens för en kortare tid framåt

chefen. uppgöra hållbara kostnadsberäkningar i fråga om byggnadsföretag synes
mig byggnadsstyrelsens i ovannämnda skrivelse den 21 november 1918
gjorda framställning vara värd beaktande. Vid beräknande av det belopp,
som för ifrågavarande ändamål bör av Kung]. Maj:t äskas, anser
jag mig böra taga hänsyn till — utöver vad byggnadsstyrelsen i sistnämnda
skrivelse upptagit — dels det i förutnämnda styrelsens utlå•tande
den 10 december 1918 omförmälda anslagsbehovet å 25,116

Sjunde huvudtiteln: 1919 års tilläggsstat. 51

kronor, dels ock den av styrelsen under hand meddelade kostnadsök- [25.]
ningen för arbetena å fastigheten nr 1 i kvarteret Sjöhästen, 35,000
kronor. Ett belopp av i avrundat tal 60,000 kronor bör således läggas
till den av styrelsen ifrågasatta summan 350,000 kronor. Rörande de
beräkningar, ur vilka, på sätt jag nämnt, sistberörda belopp framgått,
är jag icke i tillfälle att avgiva något omdöme, men beloppet förefaller
mig för det avsedda ändamålet icke oskäligt. Jag anmärker till sist
endast, att av de förut nämnda belopp, som upptagits för byggnadsföretag
å tilläggsstaten, och som legat till grund för beräknande av nu ifrågavarande
medelsbehov några äro allenast beräknade. Men torde detta
icke behöva nu inverka vare sig å anslagsberäkningen eller å anslagets
karaktär som reservationsanslag.

Jag hemställer sålunda, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att till täckande av dels ytterligare kostnader för
anskaffande av möbler och för lokalhyra för länsstyrelsen
i Malmöhus län, dels ock merkostnader, som under
år 1919 kunna uppkomma för byggnadsstyrelsens under
samma år pågående byggnadsföretag, till vilka riksdagen
under sjunde huvudtiteln anvisat eller kan komma att
anvisa medel, å tilläggsstat för år 1919 anvisa ett reservationsanslag
av ................................. kronor 410,000.

13 och 14. Inköp av vissa fastigheter i kvarteret Mercurius samt fastigheten
nr 6 i kvarteret Rosenbad i Stockholm.

Den 26 september 1918 föredrog jag för Eders Kungl. Maj:t förslag
att för statsverkets räkning skulle, under förbehåll av riksdagens
samtycke och på villkor, som upptagits i två av mig samtidigt
framlagda förslag till köpekontrakt, inköpas vissa i Stockholm belägna
fastigheter.

På min hemställan fann Kungl. Maj:t gott

dels besluta, att för statsverkets räkning skulle, under förbehåll
av riksdagens samtycke, på de i förenämnda båda kontraktsförslag
angivna villkor inköpas ej mindre fastigheterna nr 1, 2, 10 och 11 i
kvarteret Mercurius, med adressnummer Västerlånggatan 16 och
Storkyrkobrinken 7 i Stockholm, samt nr 3 och 9 i samma kvarter,
med adressnummer Storkyrkobrinken 9 och Stora Gråmunkegränden 6,
än även fastigheten nr 6 i kvarteret Rosenbad, med adressnummer
Strömgatan 24, likaledes i Stockholm;

[26.]

Inköp av vissa
fastigheer i
kvarteret Mercurius
samt
fastigheten nr
6 i kvarteret
Rosenbad i
Stockholm.

[26.]

52 »Sjunde huvudtiteln: 1919 års tilläggsstat.

dels uppdraga åt byggnadsstyrelsen att å Kungl. Maj:ts och kronans
vägnar med skandinaviska kreditaktiebolaget såsom ägare av omförmälda,
i kvarteret Mercurius belägna fastigheter avsluta köp av samma
fastigheter i enlighet med förenämnda, beträffande dem uppgjorda förslag
till kontrakt;

dels ock uppdraga åt kammarkollegium att å Kungl. Maj:ts och
kronans vägnar med aktiebolaget Rosenbad såsom ägare av fastigheten
nr 6 i kvarteret Rosenbad avsluta köp av sistnämnda fastighet i enlighet
med förenämnda, beträffande samma fastighet uppgjorda förslag till
kontrakt.

Till stöd för min av Kungl. Maj:t sålunda bifallna hemställan
anförde jag till statsrådsprotokollet förenämnda den 26 september 1918
följande.

»I underdånig skrivelse den 16 mars 1918 hemställde folkhushållningskommissionen,
att Kungl. Maj: t måtte, så vitt möjligt, vidtaga anstalter
för beredande åt kommissionen av sådant lokalutiymme, att ett sammanförande
av kommissionens olika avdelningar kunde i största möjliga utsträckning
äga rum, och i första hand för tillgodoseende av varuförmedlingsbyråns
behov av ändamålsenliga lokaler.

I skrivelsen meddelades, att kommissionen, som ägt kännedom om
att skandinaviska kreditaktiebolagets förra lokaler i huset med adressnummer
7 vid Storkyrkobrinken till största delen stode lediga, sedan
bolagets rörelse flyttats till dess nya fastighet vid Gustaf Adolfs torg,
efterhört, huruvida nämnda lokaler kunde få förhyras, men fått det beskedet,
att förhyrning icke kunde medgivas, varemot fastigheten vore
till salu.

Folkhushållningskommissionens omförmälda framställning remitterades
den 27 mars 1918 till byggnadsstyrelsen, som sedermera mottog
en av fullmäktigen i riksgäldskontor, filosofie doktorn Karl Hildebrand
den 27 mars 1918 i ämnet avgiven promemoria, vari närmare belystes
lämpligheten av att för statsverkets räkning förvärva de av kommissionen
avsedda fastigheterna, nämligen egendomén nr 1, 2, 10 och 11 i kvarteret
Mercurius med adressnummer Västerlånggatan 16 och Storkyrkobrinken
7 samt egendomen nr 3 och 9 i samma kvarter med adressnummer
Storkyrkobrinken 9 och Stora Gråmunkegränd 6. I utlåtande den
11 april 1918 meddelade byggnadsstyrelsen, att för utrönande av fastigheternas
värde styrelsen, med ledning av i trakten gällande hyresförhållanden,
beräknat hyrorna för de olika lokalerna inom fastigheten och
därvid kommit till följande resultat:

Sjunde huvudtiteln: 1919 års tiHäggsstat.

till tjänsterum användbara lokaler ...................................... 1950 in- å 30

stora banksalen 1 trappa upp i Storkyrkobrinken nr 7 380 » » 50

kassavalv .................................................................................... 110 » » 20

arkivlokaler, rum och källare.................................................... 455 » » 20

inkomst av affärslokalerna å n. b. i Storkyrkobrinken nr 9__

58,500

19,000

2,200

9,100

5,600

Summa årlig hyresinkomst 94,400-

Byggnadsstyrelsen anförde vidare:

»Kapitaliseras sistnämda summa efter 6 procent, erhålles ett belopp av

1,575,000 kronor.

Då emellertid fastigheten, innan den kan användas av statsverket, måste
iståndsättas och värmeledning införas i Storkyrkobrinken nr 9, varför kan beräknas
en kostnad av omkring 90,000 kronor, anser byggnadsstyrelsen en köpeskilling för
ifrågavarande egendom av 1,500,000 kronor vara skälig.

Nedrivning och ombyggnad av fastigheten efter ett eventuellt inköp skulle
givetvis i högst betydande grad öka det kapital, som vore att förränta, utan att
dock ökat utrymme i motsvarande grad skulle vinnas, beroende på egendomens inklämda
läge vid trånga gator, som omöjliggör ett högre byggnadssätt.

Egendomen har såtillvida ett särdeles förmånligt läge, att den ligger centralt,
ehuru lokalerna i åtskilliga delar av byggnaden måste på grund av gatornas smala
bredd sakna tillfredsställande belysning. Densammas förvärvande skulle emellertid
medföra ett icke förkastligt tillskott för tillgodoseendet av statsverkets alltjämt
växande behov av lokaler.

På grund av vad sålunda anförts finner sig byggnadsstyrelsen kunna i underdånighet
hemställa om inköp för statsverket för en köpeskilling av 1,500,000 kronor
— eller det högre belopp Eders Kungl Maj:t på andra grunder än ovan angivna
kan finna skäligt — av ovan omförmälda fastighet att i första hand och tillsvidare
användas för folkhushållningskommissionens räkning.

Då styrelsen under hand inhämtat, att ägarens minimipris å fastigheten vore

2,000,000 kronor, torde å Eders Kungl. Maj:ts bedömande bero, huruvida ett förvärvande
av fastigheten vore för statsverket i så särskilt hög grad önskvärt, att
betalning av en köpeskilling till ett så avsevärt högre belopp än det av styrelsen
här ovan beräknade skulle kunna anses vara motiverad.»

Med anledning av vad byggnadsstyrelsen anfört beträdande det
skäliga inköpspriset för ifrågavarande fastigheter och då bolaget icke
var villigt att för lägre pris än 2,000,000 kronor avyttra desamma, tick
frågan om köpet tillsvidare förfalla.

Under trycket av det alltjämt växande behovet av ökat utrymme
för statens ämbetsverk och övriga statens myndigheter i huvudstaden
har jag emellertid sett mig nödsakad att ånyo upptaga ämnet, och
efter verkställd utredning anhåller jag nu att få förelägga Eders Kungl.
Magt förslag i fråga om inköp för statsverkets räkning av förenämnda
fastigheter i kvarteret Mercurius.

Sjunde huvudtiteln: 1919 års tilläggsstat.

I samband härmed Tiar jag att framlägga enahanda förslag jämväl
beträffande aktiebolaget Rosenbad tillhöriga fastigheten nr 6 i kvarteret
Rosenbad med adressnummer Strömgatan 24 och Rosenbad 2 här
i staden.

För någon tid sedan meddelade mig riksgäldsfullmäktiges ordförande,
att inom fullmäktige fråga uppkommit angående förvärvande för
statsverkets räkning av sistnämnda fastighet. Sedermera har jag från
fullmäktige i riksgäld skontoret mottagit en den 12 september 1918 dagtecknad
skrivelse, däri fullmäktige, under åberopande av nyssnämnda,
mig lämnade meddelande, anfört, att då en eventuell framställning till
riksdagen enligt fullmäktiges mening borde göras icke av fullmäktige
utan av Kungl. Maj:t, fullmäktige ansett sig böra hänskjuta frågan till
min prövning. Med skrivelsen har överlämnats en promemoria, innehållande
en sammanställning av vissa rörande fastigheten av fullmäktige
införskaffade uppgifter. Till fullständigande av dessa uppgifter har i
skrivelsen meddelats, att fullmäktige erhållit fastigheten på hand till
innevarande september månads utgång samt att fastighetens ägare förklarat
sig villig att såsom likvid mottaga statsobligationer till ungefärlig
dagskurs. Därjämte hava fullmäktige upplyst, att annan spekulant å
fastigheten uppträtt under den senaste tiden, vårföre frågans behandling
vore rätt brådskande.

Sistnämnda promemoria är av följande lydelse:

’P. M. angående inköp av fastigheten Rosenbad.

Fastigheten innehåller i areal 2,165 kvm. eller 24,537 kv.-fot. Dess taxeringsvärde
utgör kr. 2,360,000:— och brandförsäkringsvärdet kr. 1,750,000:—.

För fastigheten begäres ett pris av 4,000,000 kr., motsvarande kr. 163: — per
kv.-fot. Till jämförelse härmed torde böra omnämnas, att för Nordiska kreditbankens
angränsande fastighet betalats över 200 kr. per kv.-fot samt att Nordiska
kompaniets förra byggnad vid Regeringsgatan försålts efter 183 kr. pr kv.-fot.

Den å tomten uppförda byggnadens volym uppgår till 44,000 kbm. Kostnaden
för uppförandet av en liknande byggnad beräknas efter nu gällande
material- och arbetspriser till 100 kr. per kbm. eller sålunda till 4,400,000 kr.
Beträffande tomtvärdet må anföras, att för tomter, belägna vid Brunkebergstorg,
nedersta delen av Regeringsgatan (Nordiska kompaniets förutvarande fastighet) och
Gustav Adolfs torg erhållits ett pris av respektive 70, 90 och 200 kr. per kv.-fot.
Om motsvarande siffra för fastigheten Rosenbad sättes till 100 kr., skulle själva
tomtens värde uppgå till nära 2,500,000 kr. Av det anförda framgår, att om
en tomt med samma ytinnehåll och lika fördelaktigt läge nu skulle inköpas och
bebyggas med en byggnad av samma storlek som Rosenbad, kostnaden därför skulle
stiga till den betydande summan av 6,900,000 kr.

Hyrorna för Rosenbad utgöra f. n. 168,260 kr., ett belopp, som emellertid

Sjunde huvudtiteln: 1919 års tilläggsstat. 55

måste betecknas som synnerligen lågt. Byggnaden innehåller i de fyra översta
våningarna 132 rum, användbara till kontorslokaler, med en sammanlagd golvyta
av omkring 4,030 kvm. Under förutsättning att dessa 4 våningar uthyrdes till
kontorslokaler mot en hyra, beräknad efter 50 kr. per kvm., vilket f. n. måste anses
vara mycket lågt, skulle hyresavkastningen belöpa sig till något över 200,000 kr.
Härtill komma bottenvåningen och de rymliga källarlokalerna, vilka tillsammans
torde kunna inbringa 60,000 å 80,000 kr. i hyra. Hela hyresinkomsten blir enligt
denna kalkyl 260,000 ä 280,000 kr.

Nedanstående räntabilitetskalkyl bär från säljarens sida uppgjorts för fastigheten
:

yi0 1918—Vio 1919.

Hyror ....................................... 168,260 Inteckningar 2,500,000 ä 5,5 % .... 137.500

Ränteförlust per år.................... 104,240 Skatter ........................ 7,989: i o

Onera .................... c:a 35,000: —

Reparationer ....... » 2,909:9 0 45000

Eget kapital 1,500,000 ä 6 % .... 90,000

Kronor 272,500. Kronor 272,500.

De båda posterna »Onera» och »Reparationer» torde emellertid vara upptagna
till alltför låga belopp. Så skulle, enligt uppgift, för husets uppvärmning åtgå

7,000 hl. koks om året.’

Med hänsyn till den stora skyndsamhet, med vilken frågan om
inköp av fastigheten Rosenbad måste handläggas, har remiss i vanlig
ordning till byggnadsstyrelsen icke kunnat ifrågakomma, utan har jag
under hand anmodat styrelsens chef, generaldirektören C. Möller att yttra
sig i ämnet. Med anledning härav har jag från generaldirektören
Möller mottagit en den 25 i denna månad dagtecknad promemoria, däri
anförts, att Rosenbad vore ett synnerligen välbeläget och väl uppfört
hus. Med undantag för den stora restaurantlokalen vore inredningen,
som delvis omfattade kontorslokaler och i övrigt vore lätt att omändra till
dylika, lämplig. Priset 4,000,000 kronor vore visserligen högt, men dock
icke för högt, i all synnerhet om någon hänsyn finge tagas till för närvarande
gällande enormt höga arbets- och materialpriser samt hyror, som nu
kunde beräknas. Att bygga ett dylikt hus nu skulle oavsett tomtvärdet
betinga eu kostnad av 4,000,000 kronor. Enda olägenheten för statsverket
syntes vara, att så stor del av bottenvåningen upptoges av
restaurantlokaler, ett förhållande, varmed man nog måste räkna en tid
framåt för att kunna med fördel uthyra lokalerna, enär statsverket åtminstone
för närvarande icke hade behov av den sortens lokaler. Trots
denna olägenhet kunde enligt generaldirektörens förmenande, på anförda
skäl och då statsverket alltjämt vore i behov av ökade lokalutrymmen,
köpet tillstyrkas.

[26.]

56 Sjunde* huvudtiteln: 1919 års til/äggsstat.

På grund av den ständigt och snabbt växande arbetsbördan för
snart sagt alla statens verk och den därav påkallade ökningen av deras
personal gör sig behovet av ökade utrymmen allt starkare gällande. T
sådant hänseende bör i främsta rummet framhållas statsdepartementens
lokalbehov. Jag erinrar om, att redan nu utrikesdepartementet, sjöförsvarsdepartementet
och finansdepartementet äro förlagda till lokaler utom
kanslihuset samt att åt ecklesiastikdepartementet, jämlikt 1918 års lagtima
riksdags beslut, anvisats lokaler i fastigheten nr 1 i kvarteret Sjöhästen.

Jag omnämner i detta sammanhang vidare, att, enligt vad chefen
för justitiedepartementet meddelat mig, förslag kommer att underställas
Kungl. Maj:t om framläggande för 1919 års riksdag av proposition om
vissa ändringar i stadgan den 31 mars 1900 angående fördelning av
ärendena mellan statsdepartementen, vilka ändringar avse eu ökning av
departementens antal, i följd varav även utrymmesbehovet kommeratt
växa.

Det är givetvis önskvärt, att samtliga., departement, möjligen med
undantag av utrikesdepartementet, erhålla lokaler i samma fastighetskomplex,
och såväl med hänsyn härtill som i betraktande av det nuvarande
kanslihusets utmärkta läge bör enligt min mening lösningen
av kanslihusfrågan i främsta rummet sökas genom tillgodogörande för
ändamålet av kanslihusets tomt jämte härintill gränsande tomter i erforderlig
utsträckning. Utgående från denna synpunkt har också Kungl.
Maj:t, sedan byggnadsstyrelsen ifrågasatt anordnande av en tävlan
mellan svenska arkitekter i fråga om nybyggnad för Kungl. Maj:ts
kansli å den nuvarande kanslihustomten jämte angränsande tomter,
enligt beslut den 4 oktober 1918 anbefallt b}-ggnadsstyrelsen att, efter
samråd med cheferna för vederbörande statsdepartement rörande de
lokalbehov för vilka ett nytt kanslihus borde avses, låta i huvudsaklig
överensstämmelse med vad byggnadsstyrelsen ifrågasatt utarbeta och
till Kungl. Maj:t inkomma med förslag till program för en dylik tävlan.

Därest det uppslag, som härmed är givet, kommer att leda till
det åsyftade resultatet, måste givetvis de ny- och ombyggnadsarbeten
å ifrågavarande tomter, som härigenom bliva påkallade, taga lång tid
i anspråk. Åven om byggnadsarbetena planläggas så, att icke alla
i kanslihuset inrymda departement på en gång behöva avstå från sina
lokaler därstädes, måste givetvis betydande andra utrymmen ställas
till förfogande under byggnadstiden. Den oavvisliga nödvändigheten
att för detta ändamål ävensom för tillgodoseende av de ökade lokalbehov,
som måste bliva följden om de ifrågasatta ändringarna i de -

Sjunde huvudtiteln: 1919 års tilläggsstat. 57

partementsindelningen bliva genomförda, äga tillgång till fastigheter i
kanslihusets omedelbara närhet ligger i öppen dag.

Berättigade krav på ökat utrymme framställas emellertid icke
blott av statsdepartementen utan, som bekant, även av ett flertal centrala
ämbetsverk samt andra i Stockholm förlagda statens myndigheter.
Man måste också otvivelaktigt redan under den närmaste framtiden
räkna med, att sistberörda krav komma att på grund av ständigt ökade
arbetskrafter'' bliva alltmer oavvisliga. För flertalet av ifrågavarande
verk och myndigheter är ett centralt läge i närheten av statsdepartementen
eu stor fördel. I hög grad gäller detta eu del av de centrala
ämbetsverken. I sådant hänseende vill jag särskilt framhålla, att i den
mån arbetet på den centrala statsförvaltningens olika områden växer,
behovet för ledningen i statsdepartementen att på mera direkt och personligt
sätt än genom infordrade utlåtanden tillgodogöra sig den sakkunskap,
som finnes samlad i de centrala ämbetsverken, allt mera framträder;
att ämbetsmän i de centrala verken kallas till statsrådsberedningen,
förekommer sålunda allt oftare.

Jag har förut nämnt, att förslaget i fråga om inköp av fastigheten
Rosenbad nr 6 utgått från fullmäktige i riksgäldskontor. Närmaste
anledningen till att fullmäktige bragt frågan å bane torde vara
den omständigheten, att riksgäldskontorets lokaler, särskilt på grund
av den ökning av personalen, som statsskuldens betydande tillväxt föranlett,
under senare tid visat sig otillräckliga. Om åt riksgäldskontor
kunde beredas lokaler utom riksdagshuset, skulle tillika vinnas, att ökat
utrymme kunde beredas för riksdagens egna behov, vilka det redan nu
är svårt att på ett tillfredsställande sätt tillgodose och vilka dessutom
torde komma att ytterligare växa, icke minst på grund av den beslutade
utvidgningen av riksdagens bibliotek. Därjämte lär även riksbanken
vara i behov av ökat utrymme.

Vad jag nu anfört om det tillfälliga behovet av lokaler för statsdepartementens
inrymmande samt det stadigvarande och därtill alltmer
växande kravet på tillgång till ämbetsbyggnader i departementens närhet
för andra statens myndigheter ävensom beträffande den rådande
bristen på tillräckligt utrymme för riksdagen och dess verk torde
vara tillräckligt för att angiva de synpunkter, från vilka jag ansett
mig böra bedöma de förevarande frågorna om inköp för statsverkets
räkning av ovan omförmälda fastigheter. Såväl skandinaviska bankens
egendom vid Västerlånggatan och Storkyrkobrinken som fastigheten nr
Bihang Ull riksdagens protokoll 1919. 1 samt. 2 käft. (Nr 2.) 8

[26.]

58 Sjunde huvudtiteln: 7919 års tiUäggsstat.

6 i kvarteret Rosenbad har ju för sådan användning* som här kan
ifrågakomma, ett ypperligt läge. Då nu tillfälle erbjudit sig att inköpa
dessa fastigheter, vilka i statens hand torde för all'' framtid komma
att äga ett betydande värde, har jag icke ansett mig böra underlåta att
framlägga förslag i syfte att tillförsäkra statsverket desamma.

Beträffande de villkor, under vilka ifrågavarande bägge fastigheter
kunna förvärvas, har jag i fråga om egendomen Rosenbad nr 6
redan meddelat, att försäljuingsanbudet gäller endast till denna månads
slut. Åven Skandinaviska kreditaktiebolaget har begärt ett skyndsamt
avgörande.

Om fastigheterna skola kunna tillförsäkras kronan,, måste följaktligen
Kungl. Maj:ts beslut härom fattas redan nu, givetvis under förutsättning
av riksdagens bifall, en förutsättning som ägarna till bägge
fastigheterna förklarat sig godkänna.

De överenskomna köpeskillingarna utgöra, som redan är nämnt,
för skandinaviska bankens fastigheter 2,000,000 kronor och för Rosenbad
4,000,000 kronor. Beträffande det senare priset har, som förut är
meddelat, generaldirektören Möller icke haft något att invända; och
vad angår byggnadsstyrelsens betänkligheter i fråga om priset för
skandinaviska bankens fastigheter, torde dessa betänkligheter vara till
fullo bemötta genom vad jag anfört rörande värdet för statsverket av
att komma i besittning av sistnämnda fastigheter.

Köpeskillingen för skandinaviska bankens fastigheter skall gäldas
den 1 april 1919, efter köparens val antingen kontant med; 57* procent
ränta från den 15 oktober 1918 eller genom överlämnande av svenska
statens 5 procent obligationer av år 1918 med ränta från sistnämnda dag
och till en kurs, som med 1 procent understiger obligationernas marknadsvärde
vid tiden för köpeskillingslikvideu.

Av köpeskillingen för fastigheten i kvarteret Rosenbad skola vid tillträdet
1,000,000 kronor erläggas kontant och 3,000,000 kronor efter
köparens val antingen kontant eller i svenska statens 5 procent obligationer
av år 1918 med ränta från den 1 april 1919 till enahanda kurs,
som b^stämts beträffande likviden för de förra fastigheterna.

Vad i övrigt preliminärt överenskommits framgår av upprättade
förslag till kontrakt.»

Jag redogjorde därefter för innehållet i berörda båda kontraktsförslag,
vilka voro av följande lydelse:

Sjunde huvudtiteln: 1919 års tilläggsstat.

''Köpekontrakt.

Skandinaviska kreditaktiebolaget, nedan kallat säljaren, överlåter och försäljer
härmed till svenska staten, nedan kallad köparen, fastigheten nr 1, 2, 10 och
11 i kvarteret Mercurius, med adressnummer Västerlånggatan 16 och Storkyrkobrinken

7, Stockholm, samt fastigheten nr 3 och 9 i samma kvarter, med adressnummer
Storkyrkobrinken 9 och Stora Gråmunkegränden 6.

För försäljningen gälla nedan angivna villkor:

§ I Fastigheterna

säljas gravationsfria i det skick, vari de nu befinnas, och tillträdas
den 15 oktober 1918.

§ 2.

Köpeskillingen utgör tvåmillioner (2,000,000) kronor, som gäldas den 1 april
1919, efter köparens val antingen kontant med 5 Va ränta från den 15 oktober

1918 eller genom överlämnande av svenska statens 5 % obligationer av år 1918
med ränta räknad från sistnämnda dag och till en kurs, som med 1 % understiger
obligationernas marknadsvärde vid tiden för köpeskillingslikviden.

§ 3.

• Köpet sker under förbehåll, att riksdagen senast den 1 mars 1919 godkänt
detsamma.

Därest dylikt godkännande icke lämnas, skall köpet gå åter. Fastigheterna
skola i så fall av köparen utrymmas och ställas till säljarens disposition senast des
1 april 1919. Därvid skall köparen såsom ersättning för hyra m. m. utgiva ett
belopp motsvarande ränta efter 5 t/j, % å 2,000,000 kronor från den 15 oktober I91s
till (lagen för fastigheternas återställande.

§ 4.

Vaktmästarna 0. J. Andersson, C. J. Nässling och A. Nilsson, som för närvarande
utan skriftliga hyreskontrakt innehava var sin lägenhet, Andersson i.huset
nr 16 Västerlånggatan samt Nässling och Nilsson i huset nr 9 Storkyrkobrinken,
berättigas att, så länge de kvarstanna i säljarens tjänst, dock ej längre ån till den
1 oktober 1923, kvarbo i resp lägenheter mot erläggande av en årlig hyra
Andersson av åttahundra (800) kronor och de båda övriga av sjuhundra (700)
kronor.

''Kreditbolagets samköpsförening u. p. a.’ förbehålles rätt att till den 1 maj

1919 mot en årlig hyra av femhundra (500) kronor disponera två magasin å gården
till nr 9 Storkyrkobrinken ävensom mot en årlig hyra av femhundra (500) kronor
ett å denna gärd över magasinen liggande större rum.

Säljaren förbehåller sig rätt att för förvaring av potatis till den 1 oktober
1919 mot en årlig hyra av sexhundra (600) kronor disponera det s. k. gamla arkivet
i källarvåningen med ingång från Gråmunkegränden.

§ b.

Alla för fastigheterna utgående onera och utskylder betalas av säljaren i vad
de belöpa på tiden till den 15 oktober 1918, och av köparen i vad de belöpa på

s 26.]

Sjunde huvudtiteln: 1919 års tilläggsstat.

[26.] tiden därefter. Hyresavkastningen ävensom utdelning från Stockholms stads Brandförsäkringskontor
avseende tiden efter den 15 oktober 1918 tillfaller köparen.

§ 6.

Sedan riksdagen godkänt köpet och köpelikviden fullgjorts, utfärdar säljaren
till köparen kvitterat köpebrev och avlämnar bevis om för säljaren meddelad lag
fart och övriga för lagfarts vinnande av köparen nödiga handlingar.

Hyreskontrakten och andra dylika fastigheterna rörande handlingar överlämnas
vid tillträdet den 15 oktober 1918.

Av detta kontrakt äro två lika lydande exemplar upprättade samt mellan
säljaren och köparen växlade.’

''Köpekontrakt.

Aktiebolaget Rosenbad, bär nedan kallat säljaren, överlåter och försäljer
härmed till Kungl. Maj:t och kronan, nedan kallad köparen, fastigheten nr 6 i
kvarteret Rosenbad med adressnummer Strömgatan 24 och Rosenbad 2, Stockholm.

För försäljningen gälla följande villkor:

§ 1.

Tillträdet sker den 1 april 1919.

§ 2.

Köpet sker under förbehåll, att riksdagen senast den 1 mars 1919 godkänt
detsamma.

Fastigheten försäljes fri från penninginteckningar och i övrigt fri från andra
gravationer än nu gällande inteckningar till säkerhet för beståndet av nyttjanderätt
till lägenheter i fastigheten, i enlighet med vad här nedan i § 6 omförmäles.

§ 4.

Fastigheten försäljes i nu befintligt skick, i följd varav säljaren, därest köpet
kommer till stånd, icke svarar för brister å fastigheten, som efter denna dag och
intill tillträdesdagen utan något säljarens förvållande må kunna uppkomma.

I händelse brandskada efter denna dag och intill dess riksdagens godkännande
å köpet lämnats övergår fastigheten, äger köparen, därest köpet kommer till stånd,
uppbära brandstodsbeloppet och därmed återställa fastigheten i därförinnan befintligt
skick, i den mån kostnaden härför täckes av brandstodsbeloppet.

§ 5.

Köpeskillingen utgör fyra miljoner (4,000,000) kronor, varav 1,000,000 kronor
skola erläggas kontant vid tillträdet samt återstoden 3,000,000 kronor, efter köparens
val, antingen kontant eller genom överlämnande vid samma tidpunkt av Svenska
statens 5 % obligationer av år 1918 med ränta från den 1 april 1919 till en kurs,
som med 1 % understiger obligationernas marknadsvärde vid tiden för köpeskillingslikviden.

Öl

Sjunde huvudtiteln 1919 års tilläggsstat.

Säljaren uttäster sig att, därest såsom likvid överlämnas obligationer enligt [26.
vad nu nämnts, icke före den 1 april 1921 försälja eller eljest i den allmänna rörelsen
utlämna dessa obligationer eller någon del av desamma.

>5 o.

F. d. universitetskanslern greve F. Wachtmeister och grosshandlaren L. L.

Liberg äga att fortfarande kvarbo i sina lägenheter, greve Wachtmeister till den 1
oktober 1921 mot en årlig hyra av 15,000 kronor och grosshandlaren Liberg under
tio år från tillträdesdagen mot en årlig hyra av 18,000 kronor, skolande ersättning
för värme jämväl anses inbegripen i dessa hyresbelopp; dock att i händelse av
någonderas frånfälle hans lägenhet skall avträdas å den fardag, som infaller näst
efter tre månader från dödsfallet. Den greve Wachtmeister och grosshandlare Liberg
sålunda tillförsäkrade rätt till kvarboende utgör ej hinder för köparen att. i
händelse anledning därtill förefinnes, i stället för av dem nu disponerade, till bostadslokalema
hörande utrymmen såsom vindskontor eller källarlokaler m. in. ställa
andra lika goda lokaler till deras förfogande. Därjämte tillförsäkras grosshandlare
Liberg att, om han för egen del sådant behöver, under ovan angiven tid disponera
ett invid hans våning beläget mindre kontorsrum mot en årlig hyra av 800 kronor.

Förutom ovannämnda personer hava trafikaktiebolaget Grängesberg-Oxelösund
och aktiebolaget restaurant Rosenbad förhyrt av dem innehavda lägenheter, trafikaktiebolaget
till den 1 oktober 1920 och restaurantaktiebolaget till den 1 oktober
1923, Övriga lägenheter äro ej uthyrda för längre tid än till den 1 oktober 1919
med en uppsägningstid av högst sex månader.

Säljaren förbinder sig att ej uthyra någon av lägenheterna inom fastigheten
för längre tid eller med annan uppsägningstid än nu nämnts samt att, sedan riksdagens
samtycke till köpet lämnats, så vitt på honom ankommer, genom uppsägningar
och utverkande av hyresnämndens tillstånd därtill tillse, att de lägenheter,
vilka, enligt vad ovan nämnts, ej äro uthyrda för längre tid än till den 1 oktober
1919, jämväl varda till nämnda dag disponibla för köparen.

§ 7.

Därest säljaren skulle brista i fullgörande av sina utfästelser eller försäkringar
uti §§ 5 och 6 här ovan, skall säljaren gälda skadestånd, som, i händelse av
åsidosättande av bestämmelsen i § 5, skall beräknas till 10 % av de obehörigen
försålda eller utlämnade obligationernas nominella värde men eljest bestämmas av
skiljemän enligt lagen den 28 oktober 1887 om skiljemän.

§ 8.

Alla för fastigheten utgående onera och utskylder betalas av säljaren, i vad
de belöpa på tiden till tillträdesdagen, och av köparen i vad de belöpa på tiden
därefter. Hyresa vkastningen avseende sistnämnda tid tillfaller köparen.

§ 9''

Säljaren fritager sig från möjligen uppkommande kostnad för vinnande av
lagfart å detta köp.

§ 10-

Sedan riksdagen godkänt köpet och köpelikviden fullgjorts, utfärdar säljaren

Sjunde huvudtiteln: 1919 års tilläggsstat.

[26.] till köparen kvitterat köpebrev och avlämnar bevis om för säljaren meddelad lagfart
och övriga för lagfarts vinnande eller fastigheten eljest rörande handlingar.

Av detta kontrakt äro två lika lydande exemplar upprättade samt mellan
säljaren och köparen växlade.’

Härefter yttrade jag vidare:

»Beträffande de myndigheter, åt vilka bör givas i uppdrag att å
Kungl. Maj:ts och kronans vägnar avsluta de villkorliga kontrakt, till
vilka jag sålunda framlagt förslag, synes det mig lämpligt att kontraktet
i fråga om inköp av skandinaviska kreditaktiebolagets fastigheter
undertecknas av byggnadsstyrelsen, vars chef beträffande sistnämnda
köp på min anmodan fört de förberedande underhandlingarna med säljaren;
köpeavtalet angående fastigheten Rosenbad torde däremot böra
i vanlig ordning avslutas av kammarkollegium.»

Departement!- Hå jag nu, under åberopande av vad i detta ärende sålunda

chefen. förekommit, går att tillstyrka Kungl. Maj:t att hos riksdagen begära
dels dess godkännande av förenämnda två köpeavtal, dels ock anvisande
av för ändamålet erforderliga medel, så avser mitt förslag i
sistberörda hänseende, att köpeskillingarna skola i den utsträckning,
avtalen medgiva, erläggas i svenska statens obligationer för att framdeles
täckas av statens inkomster. Med hänsyn därtill att obligationernas
värde skall beräknas till ett belopp, som med 1 procent understiger
deras marknadsvärde vid tiden för köpeskillingslikviden, kommer
köpeskillingens verkliga belopp att något överstiga de i kontrakten angivna
summorna, vadan alltså anslag för ändamålet böra begäras såsom
förslagsanslag och till något förhöjda belopp. Jag hemställer sålunda,
att Kungl. Maj:t måtte ftmeslå riksdagen, att

ej mindre

dels godkänna förenämnda, beträffande inköp av
fastigheterna nr 1, 2, 10 och 11 i kvarteret Mercurius
samt nr 3 och 9 i samma k varf er å Kungl. Maj.ts och
kronans vägnar villkorligt ingångna avtal;

dels för köpeskillingens täckande å tilläggsstat
för år 1919 anvisa ett förslagsanslag
å .................................................... kronor 2,020,000

att utgå av tillfälliga lånemedel;

(in även

dels godkänna ovan omförmälda, beträffande inköp
av fastigheten nr 6 i kvarteret Rosenbad i Stock -

Sjunde huvudtiteln: 1919 års tilläggsstat. tio

holm å Kungl. Maj:ts och kronans vägnar villkorligt [26. j
ingångna avtal;

dels för täckande av köpeskillingen för sistnämnda
fastighet å tilläggsstat för år 1919 anvisa ett förslagsanslag
å................................................. kronor 4,030,000.

därav 3,030,000 kronor att utgå av tillfälliga lånemedel.

G. De kungl. teatrarna.

1, 2 och 3. Brandförsäkring av operabyggnaden och dramatiska teaterns
byggnad ävensom av staten tillhörig, i nämnda byggnader
förvarad lösegendom.

I en till chefeu för finansdepartementet ställd skrivelse av den 21 [''21.]

december 1916 ifrågasatte överdirektören och chefen för försäkrings- B,andför»akinspektionen
P. G. Laurin att, för utjämnande av de förluster, som ^y^aden^ch
kunde åsamkas statsverket genom brand, måtte göras årliga avsättningar dramatiska
efter bestämd norm till eu statens brandförsäkringsfond. Sedan nämnda teate™s ty99-skrivelse remitterats till samtliga de ämbetsverk, som av Iragan beröras,
hava svar numera inkommit från de flesta av de hörda myndigheterna,
och ärendet skall, så snart förhållandena det medgiva, upptagas till behandling
i finansdepartementet. I samband därmed kommer även att
prövas en av överintendentsämbetet i skrivelse den 26 september 1916
väckt fråga om anlitande jämväl av ömsesidiga svenska bolag för brandförsäkring
av teaterbyggnaderna.

För brandförsäkring av de staten tillhöriga teaterbyggnaderna i Byggnaden,a.
Stockholm har, vad angår operan allt från år 1900 och vad dramatiska
teatern beträffar sedan år 1910, ett extra anslag varit av riksdagen anvisat,
vilket i riksstaten för vart och ett av åren 1911 —1915 upptagits
med ett belopp av 40,175 kronor och för vart och ett av åren 1916—

1918 med 40,176 kronor samt i tilläggsstaten för sistnämnda år med
45,163 kronor. Försäkringsbeloppen hava utgjort för operabyggnaden
4,578,441 kronor 79 öre — operahusets terrassbyggnad är hos Stockholms
stads brandförsäkringskontor för all framtid försäkrad för 295,358
kronor 21 öre — samt för dramatiska teaterns byggnad 4,500,000 kronor.

[27.]

Lösegendom
operan och
dramatiska
teatern.

Sjunde huvudtiteln: 1919 års tilläggsstat.

1 skrivelse den 30 september 1918 har byggnadsstyrelsen nu gjort
framställning i fråga om anvisande av medel till ifrågavarande försäkringar
under det stundande försäkringsåret. Därvid har styrelsen framhållit,
att de skador, som vid fall av eldsvåda kunde uppkomma, icke
skulle på långt när bliva täckta av de belopp, till vilka teaterbyggnaderna
för närvarande äro försäkrade; men under erinran om överintendentsämbetets
skrivelse den 13 oktober 1908 i fråga om brandförsäkring
av teaterbyggnaderna, däruti ämbetet av principiella skäl ifrågasatt,
huruvida nämnda byggnader borde försäkras, har byggnadsstyrelsen ansett
sig, med hänsyn jämväl till årspremiernas storlek, icke lämpligen böra
föreslå någon höjning av de nuvarande försäkringsbeloppen.

I anslutning till vad byggnadsstyrelsen sålunda anfört har styrelsen
hemställt, att därest Kungl. Magt prövade lämpligt, att operabyggnaden
och dramatiska teaterbyggnaden allt fortfarande försäkrades på
sätt för närvarande äger rum, Kungl. Magt måtte hos 1919 års riksdag
göra framställning om anvisande på extra frtat för år 1920 av,
för jämnande av anslagets slutsumma, ej mindre 18,314 kronor för
gäldande av årspremie för brandförsäkring av operabyggnaden under ett
år, räknat från klockan tolv på dagen den 15 juli 1919, än även tillhopa
21,446 kronor för bestridande av kostnaderna för erläggande av
särskild avgift till Stockholms stads brandförsäkringskontor samt årspremie
för brandförsäkrande av dramatiska teaterbyggnaden vid Nybroplanen
under ett år, räknat från klockan tolv på dagen den 1 juli 1919.

Då jag icke har något att erinra mot vad byggnadsstyrelsen sålunda
föreslagit, upptager jag i mitt förslag ifrågavarande anslag med
summan av nyssnämnda belopp eller 39,760 kronor.

Då Kungl. Maj:t i den till 1910 års riksdag den 14 januari 1910
avlåtna statsverkspropositionen (under punkt 40 av sjunde huvudtiteln)
första gången gjorde framställning om brandförsäkring av staten tillhörig,
i operabyggnaden förvarad lösegendom, anförde föredragande departementschefen,
efter att hava meddelat att värdet av ifrågavarande
lösegendom hade beräknats till 1,000,000 kronor, vidare följande:

»Emellertid torde det kunna ifrågasättas, huruvida en försäkring av denna
egendom till fulla värdet är erforderlig. En brandförsäkring har ju i förevarande
fall till ändamål att, såvitt möjligt, göra operaverksamhetens upprätthållande efter
en eldsolycka oberoende av statens ekonomiska ingripande. Betänker man, att
dekorationer, rekvisita o. d. tillkommit och tillkomma successivt under verksamhetens
fortgång, torde det befinnas självfallet, att, även om man icke kan angiva
viss lös egendom såsom för operaverksamheten obehövlig, denna verksamhet dock
kan på ett tillfredsställande sätt upprätthållas, utan att all den operan vid en viss

Sjunde huvudtiteln: 1919 års tilläggsstat. 65

tidpunkt tillhöriga lösa egendom är för operaverksamheten tillgänglig. Sålunda bör
brandförsäkringen kunna sättas icke obetydligt lägre än egendomens fulla värde.
Och efter inhämtade upplysningar tror jag mig hava funnit, att, även om den lösa
egendomens brandförsäkring begränsades till hälften av det utav styrelsen för kungl.
teaterns aktiebolag upptagna värdet eller till 500,000 kronor, det ersättningsbelopp,
som vid eldsolycka vore att påräkna, kunde bliva till väsentlig hjälp i och för
operaverksamhetens fortgång eller successiva återupptagande.»

Med bifall till vad Kungl. Maj:t i anslutning härtill föreslog beviljade
riksdagen det för brandförsäkring av ifrågavarande lösegendom
för ett belopp av 500,000 kronor begärda anslaget 3,668 kronor. Jämväl
därefter har på förslag av Kungl. Maj:t enahanda anslag av riksdagen
för ändamålet beviljats, senast å 1918 års tilläggsstat,

I skrivelse den 27 september 1918 har nu styrelsen för kungl. teaterns
aktiebolag hemställt, att Kungl. Maj:t måtte till styrelsens förfogande
ställa behövliga medel för förnyande av brandförsäkringen av
samma lösegendom för tiden 15 juli 1919—15 juli 1920.

Sedan sistnämnda skrivelse remitterats till byggnadsstyrelsen, bär
denna från styrelsen för kungl. teaterns aktiebolag mottagit en skrift,
däri, efter erinran om det belopp, vartill ifrågavarande lösegendom på
sätt nyss nämnts blivit värderad, anförts :

»Om därtill lägges värdet endast av den materiel, som anskaffats för nyuppsättningar
av operor och baletter under de senaste åren, eller från och med juli
1910, utgörande över 500,000 kronor, uppstår en värdesumma av 1,500,000 kronor,
oberäknat den höjning av värdet, som betingas av nu gällande betydligt högre pris.

Styrelsen har på grund härav förhört sig hos vederbörande brandförsäkringsbolag
rörande möjligheten av brandförsäkringsbeloppets höjande, och torde hinder ej
möta för summans ökande till 1,000,000 kronor mot samma premie som hittills,
d. v. s. högst kronor 7.5 0 °/00.

Då för operaverksamhetens fortsättande i händelse av eldsolycka inom teaterns
lokaler vore av största vikt att hava medel tillgängliga för omedelbart ersättande
av det, som eventuellt blivit förstört eller skadat, skulle styrelsen gärna se,
att kungl. byggnadsstyrelsen ville hos Kungl. Maj:t göra hemställan om brandförsäkringsbeloppets
höjande till minst 1,000,000 kronor.»

I statsverkspropositionen till 1912 års riksdag gjorde Kungl. Maj:t
under punkt 59 av sjunde huvudtiteln första gången framställning om
anvisande av medel till brandförsäkring av staten tillhörig, i dramatiska
teaterns byggnad förvarad lösegendom. Enligt vad som framgår av
det därvid åberopade statsrådsprotokollet, hade kungl. dramatiska teaterns
aktiebolag dittills bekostat försäkringen av sistnämnda lösegendom till ett
beräknat värde av 250,000 kronor, och fann föredragande departementschefen
icke anledning att frångå nämnda försäkringsbelopp. Kungl.

Bihang till riksdagens ''protokoll 1919. 1 sand. 2 käft. (Nr 2.) 9

Sjunde huvudtiteln: 1919 års ti/Iäggsstat.

[27.] Maj:ts i anslutning härtill framställda förslag om anvisande av 1,735
kronor till årspremiens gäldande bifölls av riksdagen. Enahanda belopp
har även sedermera på Kungl. Maj:ts förslag av riksdagen årligen anvisats,
senast på tilläggsstaten för år 1918.

I skrivelse den 17 oktober 1918 har styrelsen för kungl. dramatiska
teaterns aktiebolag, efter att hava erinrat, att det år 1912 fastställda
brandförsäkringsvärdet för staten tillhörig, i dramatiska teatern
förvarad lösegendom förblivit oförändrat, vidare anfört:

»Ifrågavarande egendom måste, dels på grund av nyanskaffning — belöpande
sig sedan tiden för brandförsäkringsbeloppets senaste fastställande i runda tal för
manuskript, böcker och musikalier till kronor 16,300, kostymer kronor 168,500,
attribut, rekvisita och möbler kronor 104,600, dekorationer och sceninventarier kronor
228,500 samt övriga inventarier kronor 16,100 eller tillsammans omkring kronor

534,000 — dels ock på grund av penningevärdets fall, för närvarande uppskattas
till vida högre belopp. Härtill kommer, att nyanskaffningen årligen uppgår till omkring
kronor 100,000.

Den vid teatern förvarade lösegendom, för vilken enligt ovan utgivits ett
sammanlagt belopp av kronor 784,000. torde därför böra försäkras för en summa
av en miljon kronor.

Då nu utgående premie utgör kronor 1,735 för en försäkring å kronor

250,000, får styrelsen för kungl. dramatiska teaterns aktiebolag sålunda i underdånighet
anhålla, att Eders Kungl. Maj:t täcktes i nåder vidtaga erforderliga åtgärder
för att berörda brandförsäkringspremie fortfarande må utgå av allmänna medel
samt höjas till kronor 6,940.»

Sedan jämväl sistnämnda skrivelse remitterats till byggnadsstyrelsen,
har denna i ett den 12 november 1918 dagtecknat utlåtande yttrat
sig i anledning av bägge bolagsstyrelsernas föreliggande framställningar.
Byggnadsstyrelsen har därvid till en början i likhet med bolagsstyrelserna
framhållit, hurusom givetvis värdet å ifrågavarande inventarieförråd
dels genom nyanskaffningar och dels till följd av höjda materialpriser
icke oväsentligt ökats, sedan desamma i och för brandförsäkring
senast värderats. För så vitt det överhuvud kunde anses ligga i statens
intresse, att den i teatrarna förvarade lösegendomen hölles brandförsäkrad,
funne byggnadsstyrelsen alltså en höjning av försäkringssummorna
väl motiverad.

Efter att vidare hava erinrat om det uttalande till statsrådsprotokollet
den 14 januari 1910, som jag förut återgivit, anförde byggnadsstyrelsen
vidare:

»Byggnadsstyrelsen, som helt ansluter sig till den sålunda uttalade åsikten,
får härmed — likväl under erinran att överintendentsämbetet i underdånigt utlåtande
den 11 maj 1909 på anfört skäl förklarat sig icke kunna tillstyrka då ifrågasatt
brandförsäkring av inventarier i operabyggnaden — i underdånighet hemställa, att
därest Eders Kungl. Maj:t skulle finna skäl till riksdagen avlåta proposition om höjning

Sjunde huvudtiteln: 1919 års tilläggsstat.

av ifrågavarande brandförsäkringsbelopp, dessa i så fall måtte höjas till hälften av [27.]
de beträffande inventarieförråden angivna värden eller för inventarierna i operabyggnaden
till 750,000 kronor och för inventarierna i dramatiska teaterns byggnad till

500.000 kronor.»

I likhet med byggnadsstyrelsen kan jag ansluta mig till den upp- Diportemenu.
fattning, som till ovannämnda statsrådsprotokoll den 14 januari 1910 i c endetta
ämne uttalades av dåvarande chefen för finansdepartementet, nämligen
att eu brandförsäkring i förevarande fall fyller sitt syfte, om den
såvitt möjligt gör teaterverksamhetens upprätthållande efter en eldsolycka
oberoende av statens ekonomiska ingripande, samt att brandförsäkring
till egendomens fulla värde följaktligen icke är erforderlig. Men
med hänsyn till de rådande oerhört höga priserna på ifrågavarande slag
av lösegendom har jag vid försäkringsbeloppens avvägande ansett försiktigheten
bjuda att sätta dessa belopp något högre än byggnadsstyrelsen
föreslagit. Sålunda har jag beträffande den i operahuset förvarade
lösegendomen funnit det av vederbörande bolagsstyrelse ifrågasatta
beloppet, 1,000,000 kronor'', skäligt och för motsvarande föremål
inom dramatiska teaterns byggnad har jag stannat vid ett belopp av

750.000 kronor.

Premiebeloppen för brandförsäkring av ifrågavarande lösegendom
efter nu nämnda försäkringsvärden utgöra enligt upplysningar, på min
begäran införskaffade genom byggnadsstyrelsens försorg, för helt år för
vad som förvaras inom operabyggnaden 7,280 kronor och för dramatiska
teaterns förråd 5,205 kronor.

Samtliga här ifrågavarande brandförsäkringspremier skola erläggas
i förskott; och torde vid sådant förhållande anslagen få uppföras å tillläggsstaten
för år 1919.

Jag hemställer alltså, att Kungl. Maj: t måtte föreslå riksdagen

att å tilläggsstat för år 1919 såsom förslagsanslaganvisa dels

till gäldande av årspremier för brandförsäkring
av operabyggnaden och dramatiska teaterns byggnad
ett belopp av högst........................ kronor 39,760;

dels till gäldande av årspremie för brandförsäkring
av staten tillhörig, i operabyggnaden förvarad

lösegendom ett belopp av högst ........... kronor 7,280;

dels ock till gäldande av årspremie för brandförsäkring
av staten tillhörig, i dramatiska teaterns
byggnad förvarad lösegendom ett belopp
av högst ............................................ kronor 5,205;

eller tillhopa högst ........................ kronor 52,245.

Sjunde huvudtiteln; 1919 års tiUäggsstat.

H. Diverse.

I. Åtgärder för prisreglering å ved.

f [28-]
Åtgärder för
prisreglering
d ved.

I eu den 13 juli 1917 utfärdad förordning (nr 476) angående reglering
av bränsleförbrukningen föreskrevs, bland annat, att ved för den enskilda
bushållsförbrukningens oundgängliga behov skulle av bränslekommissionen
efter rekvisition av de myndigheter, som enligt särskilt meddelade
bestämmelser inom kommunerna omhänderhade regleringen av
livsmedels- eller bränsleförbrukningen, tillhandahållas dessa myndigheter
till ett pris av 10 kronor per kubikmeter prima björkved och 8 kronor
per kubikmeter prima barrved fritt banvagn å station, belägen så nära
den ort, där veden skulle användas, som förhållandena medgåve.

Genom beslut den 7 september 1917 meddelade Kungl. Maj:t
därefter särskilda föreskrifter angående fördelningen bland de enskilda
hushållen av den ved, som tillhandahölles nämnda myndigheter, därvid
bland annat fastställdes den kvantitet ved för hushållsförbrukning, envar
skulle äga rätt att före den 1 juli 1918 till ovan angivna pris bekomma,
varefter genom beslut den 14 december 1917 viss ändring härutinnan
gjordes beträffande personer, bosatta i Norrbottens län.

Sedan bränslekommissionen därefter i skrivelse den 17 maj 1918
hemställt, att de sålunda meddelade bestämmelserna måtte få tillämpas
jämväl för tiden den 1 juli 1918—den 30 juni 1919, förordnade Kungl.
Magt genom beslut den 20 juni 1918, att den kvantitet för hushållsförbrukning
avsedd ved, som envar skulle äga rätt att för tiden från
och med den 1 juli 1918 till och med den 30 juni 1919 från bränslekommissionen
bekomma till de i ovan nämnda förordning angivna pris,
skulle högst utgöra: för personer, bosatta i Norrbottens län, fem kubikmeter;
för personer, bosatta i Västerbottens län, tre kubikmeter; för
personer, bosatta i Jämtlands, Västernorrlands, Gävleborgs eller Kopparbergs
län, två kubikmeter; samt för personer, bosatta i övriga orter av
landet, eu kubikmeter; dock att varje hushåll icke skulle äga bekomma
större kvantitet ved, än som belöpte å fem personer samt att bränslekommissionen
skulle äga rätt att i dessa bestämmelser göra modifikationer i
fråga om personer, som hade sina bostäder i hus med centralvärmeledning.

Därjämte föreskrev Kungl. Maj:t, att bränslekommissionen skulle
äga leverera ifrågavarande ved till vederbörande myndigheter fritt.

Sjunde huvudtiteln: 1919 års tilläggsstat. 69

köparens station och därvid debitera eu av kommissionen beräknad
medelfraktkostnad, dock högst fyra kronor för kubikmeter.

Den billigare hushållsved, som sålunda tillförsäkrats konsumenterna,
har av bränslekommissionen tillhandahållits mot s. k. vedkort,
vilka, i jämförelse med priserna å annan hushållsved än s. k. kortved,
medfört en rabatt, per kubikmeter motsvarande dels ett belopp av 5
kronor 50 öre och dels det belopp, varmed fraktkostnaden för respektive
ort överstigit den beräknade medelfraktkostnaden av 4 kronor. Denna
förmån har, enligt vad bränslekommissionen meddelat, medfört, att kommissionen
för ifrågavarande ved erhållit ett pris, som, sedan de verkliga
fraktkostnaderna dragits från detsamma, uppgått till endast omkring
hälften av beräknat självkostnadspris å produktionsorten. Sammanlagda
beloppet av den förlust, som härigenom åsamkats eller kommer att.
åsamkas kommissionen, har för bränsleåret 1918—1919 av kommissionen
uppskattats till cirka 25,000,000 kronor.

Innan jag ingår på spörsmålet rörande täckandet av omförmälda
förlust, anser jag mig emellertid böra erinra om, att frågan angående
försäljningspriset å bränslekommissionens ved helt nyligen varit föremål
för behandling inom riksdagen.

1 eu den 15 november 1918 dagtecknad proposition, nr 31, föreslog
nämligen Kung!. IVJaj:t den då inkallade urtima riksdagen medgiva,
att bränslekommissionens vedlager Unge försäljas till de nedsatta pris,
som av Kung]. Maj:t prövades lämpliga med hänsyn till såväl de ändrade
förhållandena å bränslemarknaden som önskvärdheten av ett lättande
utav dyrtidens tryck, särskilt i fråga om de mindre bemedlade. Vid
anmälan för Kung!. Maj:t av ifrågavarande ärende anförde jag till statsrådsprotokollet
över finansärenden förberörda den 15 november 1918
bland finna t följande:

»Bränslekommissionens vedlager den 1 oktober 1918 torde kunna skattas till
i runt tal 13,000,000 kubikmeter. För att kommissionens affärer skola kunna, på
sätt vid beviljande av kredit åt kommissionen förutsatts, avvecklas utan förlust,
erfordras, att priset å den av kommissionen lagrade veden alltjämt hålles jämförelsevis
högt. Emellertid hava under senaste tiden väsentligt ändrade förhållanden inträtt
å bränslemarknaden. De sjunkande sjöfrakterna hava medfört lägre kolpriser
och dessa kunna väntas falla ytterligare. Givetvis återverkar detta i sin ordning
ä bränsleprisen i övrigt. Ätt under sådana omständigheter kommissionen skulle,
endast för att kunna till fullo återbetala det erhållna rörelsekapitalet, söka hålla
vedprisen uppe, lärer enligt min mening icke böra ifrågakomma. Det torde tillåtas
mig att i detta avseende erinra, att bränslekommissionen själv i skrivelse till Eders
Kungl. Maj:t den 1 innevarande november i fråga om försäljningspriset å kommissionens
ved framhållit, hurusom kommissionen vore medveten om, att statens in -

[28.]

Sjunde huvudtiteln: 1919 års tilläggsstat.

[28.] tresse att undgå förlust på vedanskaffningen kunde komma att stå i motsättning till
det lika viktiga eller till och med viktigare allmänna intresset, att de på grund av
kristiden och de extraordinära förhållandena uppdrivna vedpriserna nedbragtes till eu
lägre nivå i samma mån, som kristidens tryck lättades.

Redan nu bär emellertid bränslekommissionen i vissa fall försålt ved till
pris, som ej täcker kommissionens egna kostnader. Jag åsyftar här den ved, som
för enskildas hushållsförbrukning tillhandahållits vederbörande livsmedelsnämnder till
nedsatt pris, och som av livsmedelsnämnderna fått utlämnas med viss myckenhet
till varje enskild person, nämligen, vad angår bränsleåret 1917 1918, i Norrbottens

län med 5 kubikmeter, i Västerbottens län med 3 kubikmeter, i Jämtlands, Västernorrlands,
Gävleborgs och Kopparbergs län med 2 kubikmeter samt i övriga delar
av landet med 1 kubikmeter. De förluster, som för bränslekommissionen uppkomma
å dessa försäljningar, avsåg man att täcka genom att vid vissa andra försäljningar
betinga ett så mycket högre pris. Detta lärer emellertid icke numera låta sig göra.
Givetvis bör dock icke av sådan anledning bränslekommissionens försäljning av ved
till nedsatt pris under innevarande konsumtionsår erhålla en minskad omfattning.
Tvärtom synes det mig, att man bör vidare fortgå å den inslagna vägen och, särskilt
dä fråga är om hushållsved till de mindre bemedlade, genom väsentligt ökade
försäljningar bereda lättnader i de allmänna svårigheterna till följd av levnadskostnadernas
stegring. Dessa hava numera nått en sådan höjd, att störa delar av vårt
folk befinna sig invid eller rent av under existensminimum. Omfattande åtgärder
hava av statsmakterna redan vidtagits för lindrande av dyrtidens tryck, men den
hjälp, som lämnats, har dock tyvärr ej varit tillräcklig. Det synes mig därför vara
synnerligen önskvärt att till den stundande vintern med dess ökade svårigheter åtminstone
bränslet må kunna tillhandahållas till ett någorlunda överkomligt pris.

Det torde ej låta sig göra att nu angiva de belopp, varmed nedsättning av
vedprisen bör ske, vare sig denna nedsättning föranledes av de ändrade förhållandena
å bränslemarknaden eller av önskan att underlätta återgången till mera normala
förhållanden på det ekonomiska området i allmänhet, eller prisnedsättningen betingats
av nödvändigheten att träda direkt hjälpande emellan till lindrande av dyrtidens
tryck. An mindre kan man nu ens tillnärmelsevis fastslå storleken av den förlust,
som kan komma att tillskyndas staten i händelse nu antydda prisnedsättningar företagas.
Såsom i detta avseende belysande vill jag emellertid omnämna, att ovanberörda
försäljning av hushållsved under bränsleåret 1917—1918 till ett pris av 10
kronor för prima björkved och 8 kronor för prima barrved, allt per kubikmeter fritt
barnvagn å produktionsorten samt mot en medelfraktkostnad för leverans vid köparens
station av högst 4 kronor per kubikmeter, medförde en förlust av i runt tal

10,000,000 kronor ä försålda 1,800,000 kubikmeter. Under förutsättning av i övrigt
oförändrade principer för försäljningen av husliållsveden beräknar bränslekommissionen
med hänsyn till dels det ökade antalet av nu uttagna vedkort och dels de
väsentligt höjda fraktkostnaderna, att förlusten på denna försäljning för det nu
löpande bränsleåret kommer att uppgå till cirka 25,000,000 kronor. Såsom jag
förut anfört finner jag det dessutom angeläget att bereda ytterligare lindringar i
de mindre bemedlades svårigheter genom försäljning i väsentligt större omfattning
än hittills av hushållsved till nedsatt pris. Härigenom skulle det belopp, vartill
förlusten å ifrågavarande försäljning kan beräknas uppgå, i motsvarande grad
ökas.

Sjunde huvudtiteln: 1919 års tilläggsstat. "1

Enligt vad jag förut yttrat lärer det icke gärna kunna ifrågasättas att täcka
ens hela den förlust, som uppkommer å en försäljning av hushållsved i hittills beräknad
omfattning, genom ökat pris å återstoden av kommissionens vedlager.
Därest en nedsättning av priset även å annan ved än hushållsved vidtages, kommer
uppenbarligen en sådan åtgärd att medföra betydande förluster för statsverket. Att
siffermässigt angiva dessa torde dock icke för närvarande vara möjligt. På de skäl.
som jag förut andragit, anser jag emellertid, att dessa förluster, vilka i varje fall
icke torde kunna helt undvikas, uppvägas av de fördelar för det allmänna, som en
prisnedsättning innebär.

Då det vid de tillfällen, när riksdagen beviljat bränslekommissionen kredit,
förutsatts, att förskjutet rörelsekapital skulle återbetalas till statsverket, eventuellt
med ränta, synes det mig icke kunna ifrågakomma att utan riksdagens hörande och
samtycke företaga en sådan nedsättning av priset å kommissionens ved, att därigenom.
rörelsekapitalets återbetalande skulle i mera avsevärd omfattning omöjliggöras.
»

I anledning av berörda proposition yttrade riksdagen i skrivelse
den 19 december 1918, nr 39, följande:

Till grund för den prisnedsättning å bränslekommissionens ved, som Eders
Kungl. Maj :t föreslår riksdagen att medgiva, anföras i propositionen tvenne skilda
skal: å ena sidan det förändrade läget å bränslemarknaden, som förutsättes kunna
försvåra eu realisation av bränslekommissionens vedlager till nu gällande priser; å
andra sidan en önskan att genom prisnedsättning lätta dyrtidens tryck särskilt
i fråga om de mindre bemedlade. Då emellertid en prisnedsättning skulle komma
att medföra förlust ä bränslekommissionens rörelse, och därigenom bränslekommissionens
av riksdagen förskjutna rörelsekapital ej helt skulle kunna av bränslekommissionen
återbetalas, har Eders Kungl. Maj:t ansett en sådan prisnedsättning ej
kunna vidtagas utan riksdagens medgivande.

När riksdagen vid olika tillfällen beviljat bränslekommissionen krediter för
dess verksamhet, har, såsom också i propositionen framhålles, förutsättningen varit
den, att det försträckta kapitalet efter avveckling av bränslekommissionens verksamhet
skulle till statsverket återbetalas, och att bränslekommissionens rörelse alltså
ej skulle medföra någon förlust för statsverket.

1 själva verket har denna förutsättning ej kunnat upprätthållas. Frågan
huruvida det försträckta kapitalet oavkortat skall kunna återbetalas av bränslekommissionen
är icke beroende på, huruvida riksdagen nu bifaller propositionen ellei
ej: alldeles oavsett riksdagens åtgärd är läget redan nu sådant, att bränslekommissionens
rörelse ej kan tänkas avvecklad utan en mycket betydande förlust.

En av orsakerna härtill ligger i Eders Kungl. Maj:ts förordning den 13 juli
1917 och brev den 7 september 1917 samt den 20 juni 1918 angående försäljning
till visst lågt pris av vissa kvantiteter ved till husliållsändamål.

På grund av nämnda förordning och förstnämnda brev försåldes under bränsleåret
1917—1918 s. k. kortved till en kvantitet av 1.8 miljoner kubikmeter, medförande
en förlust av cirka 10 miljoner kronor. Bränslekommissionens avsikt att
täcka denna förlust genom att belasta den till industriella ändamål försålda veden
med en tilläggsavgift av kronor 1.6 5 per kubikmeter och genom en licensavgift av
kronor 4 per kubikmeter ved, som av industrien själv anskaffats. — en utväg, vars

Sjunde huvudtiteln : 1919 års tilläggsstat.

£28.] laglighet och lämplighet på goda grunder ifrågasatts — har endast delvis kunnat
förverkligas: endast en ringa del av förlusten har härigenom kompenserats, medan eu
annan del blivit täckt genom andra avgifter, som av bränslekommissionen pålagts
handeln med bränsle i riket.

En mycket större förlust kommer att drabba bränslekommissionen genom
försäljning av den kortved för bränsleåret 1918—1919, varom Eders Kungl. Maj:ts
brev av den 20 juni 1918 förordnar. Bränslekommissionen beräknar försäljningen
av denna kortved komma att uppgå till omkring 3 miljoner kubikmeter, medförande
en förlust av cirka 25 miljoner kronor. Hela denna summa kan praktiskt taget
betraktas som nettoförlust.

Redan genom dessa av Eders Kungl. Maj:t vidtagna åtgärder i syfte att lätta
dyrtiden,s tryck drabbas alltså bränslekommissionens rörelse av en förlust, som ej
på annat sätt kan gottgöras och varigenom omöjliggöres för bränslekommissionen
att oavkortat återbetala sitt rörelsekapital på sätt riksdagen förutsatt vid detta
kapitals försträckande.

Detta omöjliggöres emellertid även av andra orsaker. Sedan bränslekommissionen
år 1917 fastställt de bränslepriser, som sedermera varit gällande, ha de av
kriget framkallade förhållandena medfört en stark stegring av fraktkostnaderna. Vid
prissättningen av annan ved än kortved har visserligen bestämts, att priset skulle
jämkas i enlighet med fraktkostnadernas växlingar. Det bär emellertid visat sig
omöjligt att helt och hållet uttaga de stegrade fraktkostnaderna genom högre pris.
På denna grund torde redan nu försäljningen även av annan ved än kortved i derå
fall medföra förlust. Den fortsatta stegringen av kostnader även på andra områden,
•såsom arbetslöner och körslor, torde ytterligare komma att verka i samma riktning.

De höjda fraktkostnaderna ha även bidragit att skärpa en särskild svårighet,
som ytterst härleder sig från det av bränslekommissionen tillämpade systemet vid
avverkningarna. Dessa ha till stor del bedrivits på trakter, särskilt inom Norrland
och Dalarne, där redan med normala fraktpriser ett fullt tillgodogörande av den avverkade
veden tvivelsutan skulle stött på stora svårigheter, och där bortforslingen
med nu gällande fraktsatser, i den män den överhuvud kan verkställas, skulle bli
synnerligen förlustbringande. Det minskade försäljningsvärdet å dessa partier innebär
en betydande förlust för bränslekommissionens verksamhet.

Vilka förluster bränslekommissionen redan lidit eller kan komma att lida vid
realisering av annan bränslekommissionens egendom än bränsle, därom saknar riksdagen
möjlighet att yttra sig. Ett bedömande i detalj av bränslekommissionens
ställning liar försvårats därav, att något bokslut för bränsleåret 1917 — 1918 ännu
icke föreligger.

Riksdagen bär med det anförda velat framhålla, att redan nu, oberoende av
en eventuellt lägre prissättning å bränslekommissionens återstående vedlager, bränslekommissionens
rörelse medfört en förlust, varigenom eu betydande del av det av
riksdagen försträckta rörelsekapital måste anses ha gått förlorad.

Redan vissa av de förhållanden, som här anförts, omöjliggöra ett fasthållande
vid de av bränslekommissionen nu fastställda priserna och kräva en sänkning av
dessa. De omnämnda vedpartierna inom Norrland och Dalarne, enligt uppgift uppgående
till några miljoner kubikmeter, som på grund av sitt läge ej kunna transporteras
och avyttras på bränslemarknaden, måste givetvis realiseras till andra
ändamål. Att detta i många fall ej kan ske annat än till nedsatt pris, torde vara

Sjunde huvudtiteln: 1919 års til/äggsstat.

uppenbart. Ett längre dröjsmål med realiserandet skulle i fråga om vissa partier,
särskilt av okluven och oarbetad ved. säkerligen komma att medföra en försämring
av vedens kvalitet med ty åtföljande ytterligare förlust.

Men även med frånseende av dessa visserligen betydande men dock speciella
fäll kan en friare prissättning av bränslekommissionens ved med rätt till sänkning
av priserna vara av tidsomständigheterna påkallad. I den mån den återgång mot
normala förhållanden på bränslemarknaden, som betingas av världskrigets avslutande,
medför ökad tillgång på stenkol och sänkta stenkolspriser, torde bränslekommissionens
nuvarande priser på ved ej kunna upprätthållas annat än genom en för landet
skadlig tvångsprissättning. Under sådana förhållanden måste bränslekommissionen
givas rätt att försälja sin ved till priser, som motsvara marknadsläget och
som möjliggöra eu realisation med minsta förlust.

I vad mån dessa redan lidna eller blivande förluster kunna läggas bränslekommissionen
till last eller äro att hänföra till orsaker, varöver bränslekommissionen
ej kunnat råda, därom har riksdagen ej velat uttala sig. Dock vill riksdagen erinra
därom, att i den mån det av bränslekommissionen och riksvärderingsnämnden fastställda
rotpriset varit för högt, såsom senast överrevisorerna framhållit, har den
därpå grundade ökade vedkostnaden hittills i huvudsak drabbat den vedköpande allmänheten,
men att denna ökade kostnad i och med en prissänkning kommer att
drabba statsverket som en direkt förlust.

Av det anförda torde framgå, att riksdagen finner det av omständigheterna
påkallat att medgiva, att bränslekommissionens vedlager må, där så erfordras, försäljas
till nedsatt pris. Riksdagen förutsätter dock, att, med beaktande av de direktiv,
som givits bränslekommissionen vid dess tillsättande, avvecklingen kommer
att bedrivas på ett fullt affärsmässigt sätt.

I propositionen hemställes om riksdagens medgivande att vid bränslekommissionens
framtida prissättning å ved hänsyn även måtte fä tagas till önskvärdheten
av ett lättande av dyrtidens tryck särskilt i fråga om de mindre bemedlade.

Riksdagen får''i detta. avseende hänvisa till de åtgärder, som redan av Eders
Kungl. Maj it vidtagits, senast genom kung], brevet av den 20 juni 1918 angående
tillhandahållande av billig hushållsved. Beträffande de ytterligare åtgärder, som i
propositionen antydas, får riksdagen hänvisa till bränslekommissionens skrivelse till
chefen för finansdepartementet av den 21 november 1918. För den händelse en utvidgad
utdelning av ved till nedsatt pris skall äga rum, förordar bränslekommissionen,
att den genom Eders Kungl. Maj:ts brev av den 20 juni 1918 medgivna
rätten till vedkort fördubblas, med undantag dock beträffande personer med minst

5,000, respektive 7,000 kronors inkomst. Bränslekommissionen beräknar, att på
grund’ av denna utsträckta rätt 1 ’/, å 2 miljoner kubikmeter skulle komma att uttagas,
vållande bränslekommissionen en ytterligare förlust av 12 a 16 miljoner kronor.
Då den kvantitet, som beräknas bli uttagen å vedkort enligt nu gällande förordning,
uppgår till cirka 3 miljoner kubikmeter och rättigheten, enligt detta bränslekommissionens
förslag, skulle i''det närmaste fördubblas, synes bränslekommissionens
beräkning av den sannolika förlusten vara snarare låg än hög.

Riksdagen kan icke finna, att en utsträckt vedutdelning av denna art till nedsatt
pris och medförande en så betydande statsutgiit är tillräckligt motiverad ellei av förhållandena
påkallad, desto mer som den rätt till sänkning av bränslekommissionens vedpriser,
som riksdagen anser sig böra medgiva, vid sin tillämpning torde komma att
medföra en allmän lättnad å bränslemarknaden.

Bihang till riksdagens ''protokoll 1919. 1 sant!. 2 höft. (Nr 2.)

[28.]

Departements

chefen.

74 Sjunde huvudtiteln. 1919 års tilläggsstat.

Eders Kungl. Maj:ts förevarande proposition har alltså icke kunnat av riksdagen
i oförändrat skick godkännas, utan får riksdagen härmed tillkännagiva för
dei2, 4unJr'' , aJ:4> a44 bränslekommissionens vedlager må försäljas till pris, som
av Mers Kungl. Maj:t prövas lämpliga med hänsyn till en affärsmässig avveckling
av bränslekommissionens verksamhet.»

Av vad liär ovan anförts framgår, dels att riksdagen, som visserligen
icke kunnat i oförändrat skick godkänna Kungl. Maj:ts förslag i
fråga om sättet för avyttrandet av bränslekommissionens vedförråd, likväl
icke haft något att erinra mot, att den hittills bedrivna försäljningen
av billigare liushållsved för innevarande bränsleår fullföljdes i den omfattning,
som bestämts i kungl. brevet den 20 juni 1918, dels ock på
sätt jag ledan förut antytt, att den förlust, som beräknats härvid uppkomma,
uppskattats till sammanlagt cirka 25,000,000 kronor. Den å
kortvedsförsäljningen uppkommande förlusten bör givetvis, i den män
den uppstått såsom en direkt följd av föreskrifterna i förberörda kungl.
brev, ses^ fullt fristående från det underskott, kommissionens verksamhet
eljest ma komma att lämna, och liksom kostnaderna för övriga av statsmakterna
i prisreglerande syfte träffade anstalter täckas genom anslag
å riksstaten. I dylikt hänseende tillåter jag mig erinra om, att på
framställning av folkhushållningskommissionen till prisregleringsåtgärder
beträffande vissa slag'' av livsförnödenheter under nionde huvudtiteln
såsom förslagsanslag anvisats dels å tilläggsstat för år 1918 ett belopp
av 90,000,000 kronor dels ock å extra stat för år 1919 ett belopp av

10.000. 000 kronor, dag är sålunda av den uppfattningen, att framställning
till riksdagen bör göras om anvisande av medel för täckande av
jämväl den för bränslekommissionen genom här ifrågavarande prisregleringsåtgärd
under innevarande bränsleår uppkommande förlusten.

Beträffande anslagsberäkningen tillåter jag mig anmärka, att det
belopp, per kubikmeter räknat, vilket bör såsom prisregleringskostnad
ersättas, givetvis är skillnaden mellan å ena sidan priset å hushållsveden
i allmänhet och å andra sidan priset å den s. k. kortveden. Då
bränslekommissionen uppskattat förlusten å kortvedsförsäljningen till

25.000. 000 kronor, har kommissionen också påtagligen utgått från denna
beräkningsgrund samt därvid förutsatt, att förberörda marginal mellan
priserna å hushållsveden i allmänhet och den s. k. kortveden i fortsättningen
skulle förbliva densamma som förut, d. v. s. 5 kronor 50 öre
per kubikmeter jämte skillnaden mellan den verkliga fraktkostnaden
och den beräknade medelfraktkostnaden av 4 kronor per kubikmeter.
Skulle emellertid vid den av riksdagen förutsatta affärsmässiga avvecklingen
av bränslekommissionens verksamhet eu sänkning av kommis -

Sjunde huvudtiteln. 1919 års tilläggsstat. 75

sionens allmänna vedpriser komma att vidtagas, bleve emellertid följ- [28.]
den, att ovannämnda marginal komme att minskas, vilket i sin tur
skulle betyda en motsvarande minskning av prisregleringsförlusten å
kortveden. Merberörda marginal angiver med andra ord, per kubikmeter
räknat, maximum av den förlust å kortveden, som kan tillskrivas
prisregleringsåtgärderna, och sålunda även maximum av den ersättning,
som för kortveden ur ett eventuellt prisregleringsanslag bör beredas
bränslekommissionen. Den ytterligare förlust, som för kommissionen kan
komma att uppstå å kortveden, är givetvis av samma art, som det
underskott, som kommissionens verksamhet i allmänhet kan komma att
lämna, och bör sålunda under inga förhållanden täckas ur det anslag,
som nu är ifrågasatt.

Ehuru ovan angivna belopp, 25,000,000 kronor, sålunda, så vitt
nu kan bedömas, lärer vara att betrakta såsom en maximisiffra, torde,
med hänsyn till de ovissa förhållandena, försiktigheten i allt fall bjuda,
att giva ett eventuellt anslag förslagsanslags natur. Anslaget torde
böra ställas till Kungl. Maj:ts förfogande, och vore meningen, att från
detsamma skulle tid efter annan, i den mån bränslekommissionen visade
sig hava fått vidkännas enligt ovan angivna grunder till prisregleringskostnad
hänförlig förlust å kortveden, till kommissionen utanordnas
ersättning för nämnda förlust.

På grund av vad jag sålunda anfört hemställer jag, att Kungl.

Maj:t måtte föreslå riksdagen

att till åtgärder för prisreglering å ved under
bränsleåret 1918—1919, i enlighet med vad jag här
ovan närmare utvecklat, å tilläggsstat för år 1919 under
sjunde huvudtiteln anvisa ett förslagsanslag
av ................................... kronor 25,000,000.

2. Tillfällig lönereglering för vissa ordinarie befattningshavare inom den

civila statsförvaltningen.

Under åberopande av vad jag förut denna dag till statsrådsprotokollet
över finansärenden anfört i fråga om beredande av tillfällig lönereglering
för ordinarie befattningshavare i statsdepartementen, centrala
verk, hovrätterna och andra grenar av den civila statsförvaltningen,
hemställer jag, att Kungl. Maj: t måtte föreslå riksdagen

[29.j

Tillfällig
lönereglering
för vissa
ordinarie befattningshavare
inom
den civila
statsförvaltningen.

[29.]

[30.]

Förstärkning
av de till avlönande
av
vissa extra
befattningshavare
inom
den civila
statsförvaltningen
samt
till vikariatsersättningar

m.m. anvisade
medel.

Krigstxdstillägg
och
krig stidshjälp.

Sjunde huvudtiteln: 1919 års tiiläggsstat.

att i avbidan på den proposition i ämnet, som
kan varda riksdagen förelagd, för beredande av tillfällig
lönereglering under år 1919 åt vissa ordinarie
befattningshavare inom den civila statsförvaltningen
å tiiläggsstat för år 1919 under sjunde huvudtiteln
såsom förslagsanslag beräkna ett belopp
av ............................................... kronor 272,497.

3. Förstärkning av de till avlönande av vissa extra befattningshavare inom
den civila statsförvaltningen samt till vikariatsersättningar
m. m. anvisade medel.

Under åberopande av vad jag förut denna dag till statsrådsprotokollet
över finansärenden anfört i fråga om förstärkning av de till avlönande
av vissa extra befattningshavare inom den civila statsförvaltningen
samt till vikariatsersättningar m. m. anvisade medel, hemställer
jag, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att i avbidan på den proposition i ämnet, som
kan varda riksdagen förelagd, till förstärkning av de
till avlönande av vissa extra befattningshavare inom
den civila statsförvaltningen samt till vikariatsersättningar
m. in. anvisade medel å tiiläggsstat för år 1919
under sjunde huvudtiteln såsom förslagsanslag beräkna
ett belopp av ....................................... kronor 241,100.

4. Krigstidstillägg och krigstidshjälp.

Under åberopande av vad jag förut denna dag till statsrådsprotokollet
Över finansärenden anfört i fråga om behovet av anslag å 1919
års tiiläggsstat för täckande av kostnader för krigstidstillägg och krigstidshjälp
under år 1919 åt befattningshavare i statens tjänst, hemställer
jag, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att i avbidan på den proposition i ärendet, som
kan bliva riksdagen förelagd, till täckande av kostnader
för krigstidstillägg och krigstidshjälp under år 1919
åt tjänstemän och betjänte i de till finansdepartementet
hörande ämbetsverk och kårer å tiiläggsstat för
år 1919 såsom förslagsanslag beräkna
ett belopp av........................... kronor 11,300,000.

Sjunde huvudtiteln: 1919 års tilläggsstat.

Summan av de av mig å tilläggsstaten för år 1919 under sjunde
huvudtiteln tillstyrkta anslag uppgår till 45,008,000 kronor.

I vad föredragande departementschefen sålunda
hemställt och föreslagit instämde statsrådets övriga
ledamöter; och behagade Hans Maj:t Konungen bifalla
vad sålunda blivit tillstyrkt.

Ur protokollet:
Sven Lidholm.

Sjunde huvudtiteln: 1919 års tUläggsstat.

Sammandrag och register

till

Sjunde huvudtiteln å 1919 års tilläggsstat.

Punkt	1 j Sid.	Nr	1	Extra	Extra
	\|	anslag	anslag
				Kronor	Kronor
			A. Departementet.
1	2	1	Särskild föredragande i regeringsrätten m. in. förslagsanslag,
			högst.......................................................................		l) 2,600
			B. De centrala ämbetsverken.
			Kammarkollegium:
2	2	1	Förstärkning av arbetskrafterna hos kammarkollegium, för-
			slagsanslag, högst .................................................	6,300
			Statskontoret:
3	3	2	Förstärkning av arbetskrafterna hos statskontoret, förslags-
			anslag, högst....................................................	9,213
			Kommerskollegium:
4	3	3	Behandling av ärenden rörande kraftledningslånefonden,
			förslagsanslag, högst ...............................................	5,363
			Kammarrätten:
5	4	4	Förstärkning av arbetskrafterna hos kammarrätten m. m.,
			förslagsanslag, högst.............................................. Statistiska centralbyrån:	14,082
6	4	5	Arvoden åt personal vid valstatistik, förslagsanslag......... Byggnadsstyrelsen:	8,000
7	5	6	Förstärkning av arbetskrafterna hos byggnadsstyrelsen, för-
			slagsanslag, högst................................. kronor 15,000
8	5	7	Förhyrande av lokal för två av byggnadssty-
			relsens byråer, förslagsanslag, högst ...... » 1,250	16,250	59,208
			C. De centrala ämbetsverken underlydande stater. Inspektionen över elektriska anläggningar för belysning eller

			arbetsöverföring:	1,950
8	5	1	Avlönande av en assistent, förslagsanslag, högst...........
10	6	2	Förhandskontroll å fartygs sjövärdighet: Sakkunnig extra arbetshjälp åt fartygsinspektörerna in. m.,	24,900
			förslagsanslag, högst ...............................................	26,850
			D. Handel och sjöfart.
11	6	1	Handelshögskolan i Stockholm, förslagsanslag, högst ......... Sveriges allmänna exportförening, förslagsanslag, högst......	15,000
12	7	2	10,000	25,000

*) Beräknat belopp.

Sjunde huvudtiteln: 1919 års tilläggsstat.

Punkt	Sid.	N:r
	anslag	anslag !
			E. Skatteomkostnader.	Kronor	Kronor \|
13	13	1	Förstärkning av arbetskrafterna vid gränsbevakningen mot		1
			Finland, förslagsanslag, högst.......................................	-\|	16,300 1
			F. Kronans publika hus.
14	13	1	Förstärkning av reservationsanslaget till byggnader och repara-	555,000
			tioner, förslagsanslag, högst..........................................	;
15	22	2	Förstärkning av grunden under vissa delar av Stockholms	'') 115,000
			slott, reservationsanslag ..........................................
16	22	3	Slutförande av vissa reparationsarbeten å Riddarholmskyrkan,	97,000
			reservationsanslag ......................................................
17	32	4	Ombyggnad av den s. k. atelierbyggnaden vid Karl Xlll:s torg i Stockholm, reservationsanslag ...........................	>) 300,000
18	32	5	Byggnad för en statens provningsanstalt in. m., reservations-	105,000
			anslag........................................................................
19	34	6	Inrednings- och reparationsarbeten i länsresidenset i .lön-	'') 11,000
			köping, reservationsanslag ..........................................
20	35	7	Inköp för statsverkets räkning av en intill landsstatshusets i
			Kalmar område gränsande tomt, förslagsanslag, högst......	37,000
21	39	8	Utvidgning av länsstyrelsens i Värmlands län ämbetslokaler m. m., reservationsanslag............................................. Utvidgning av länsstyrelsens i Gävleborgs län ämbetslokaler	‘) 57,000
22	40	9	■) 156,200
m. m., reservationsanslag............................................. Utvidgning av länsstyrelsens i Västerbottens län ämbetslo-
23	40	10	34,000
			kaler in. in., reservationsanslag ...................................
24	47	11	Uppförande av två bostadshus för tullpersonalen i Mon. re-	l) 85,000
			servationsanslag ........................................................
25	47	12	Merkostnader för pågående byggnadsföretag m. m., reserva-	410,000
			tionsanslag..................................................................
26	51	13	Inköp av vissa fastigheter i kvarteret Mercurius i Stockholm,	2.020,000
			förslagsanslag, att utgå av tillfälliga lånemedel...............
26	51	14	Inköp av fastigheten nr 6 i kvarteret Rosenbad i Stockholm,
‘			förslagsanslag, därav att utgå av tillfälliga lånemedel 3,030,000 kronor..........................................................	4,030,000	8,012,200
			G. De kungl. teatrarna.
27	63	1	Brandförsäkring av operabyggnaden och dramatiska teaterns byggnad, förslagsanslag, högst ....................................	39,760 ;
27	63	2	Brandförsäkring av staten tillhörig, i operabyggnaden för-
			varad lösegendom, förslagsanslag, högst........................	7.280
27	63	3	Brandförsäkring av staten tillhörig, i dramatiska teaterns	1
			byggnad förvarad lösegendom, förslagsanslag, högst ......	5,205 \|	52,245
			H. Diverse.
28	68	1	Åtgärder för prisreglering å ved, förslagsanslag.................. Tillfällig lönereglering för vissa ordinarie befattningshavare	25,000,000 ;
29	75	2
			inom den civila statsförvaltningen, förslagsanslag............	‘) 272,497
30 ’	76	3 i	Förstärkning av de till avlönande av vissa extra befattnings-
			havare inom den civila statsförvaltningen samt till vikariats-ersättningar m. m. anvisade medel, förslagsanslag .........	U 241,100
Bl \|	76 i	4	Krigstidstillägg och krigstidshjälp, förslagsanslag...............	0H,300,ooo 1	36,813,597
	i		Summa	.................. 45,008,000

l) Beräknat belopp.

Åttonde huvudtiteln: 1919 års tillägg sstat.

Åttonde huvudtiteln.

Utdrag av protokollet över ecklesiastikärenden, hållet inför Hans
Maj.t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 9
januari 1919.

Närvarande:

Hans excellens herr statsministern Eden,

Hans excellens herr ministern för utrikes ärendena Hellner,
Statsråden: Petersson,

Schotte,

Petrén,

Nilson,

Löfgren,

friherre Palmstierna,

Rydén,

Undén,

Thorsson.

Departementschefen, siatsrådet Rydén anhöll att få underställa Kungl.
Maj:ts prövning de särskilda medelsbehov, som under åttonde huvudtiteln
torde tillgodoses genom anslag å tilläggsstat för år 1919, därvid am lagsäskandena
komme att upptagas i den ordning, vari de ansåges böra upptagas
i tilläggsstaten, och yttrade därefter:

Bihang till riksdagens protokoll 1019. 1 sund. 2 höft. (Nr 2.)

Departementets
avdelning
av
långt. Maj:t
kansli.

Åttonde huvudtiteln: 1919 års tillåggsstat.

Departementet.

1. Departementets avdelning av Kungl. Maj:ts kansli. I anslutning
till vad jag anfört under punkten 1 i det vid årets statsverksproposition
fogade utdrag av statsrådsprotokollet över ecklesiastikärenden,
hemställer jag, att Eders Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att för ecklesiastikdepartementets avdelning av Kungl. Maj:ts kansli
anvisa på tillägg sstat för år 1919

för beredande av avlöning åt en extra
byråchef under tiden den 1 juli

—den 31 december 1919 ............... kronor 3.900: —

» beredande av avlöning åt en extra
andre kanslisekreterare under samma
tid................................................... » 1,950: —

» beredande av avlöning åt en extra

vaktmästare under samma tid ...... » 775: —

till förstärkning av det å departementets
ordinarie stat uppförda anslaget
till amanuenser, extra biträden och
vikariatsersättningar ....... > 1,500: — ,

Summa kronor 8,125: —

att utgå såsom gemensamt förslagsanslag k iiögst
sistnämnda belopp.

Åttonde huvudtiteln: 1919 års tillåggsstat.

Arkiv, bibliotek och museer.

Bibliotek.

S:te Genevievebiblioteket i Paris.

1. Skandinaviska bibliotekarien vid S:te Geneviévebiblioteket [2.]

i Paris. Med hänvisning till vad jag förut denna dag anfört under punkten Sk»ndin*-16 av bilagan åttonde huvudtiteln till årets statsverksproposition hemställer

jag om förslag till riksdagen S:te Gene att

till ökat bidrag till avlöning åt en skandinavisk bi- ^erebibu^

bliotekarie vid nordiska avdelningen av S:te Geneviéve- e 8 ’ am
biblioteket i Paris, anvisa på tilläggsstat för år 1919
ett förslagsanslag, högst 400 kronor.

Museer.

Nationalmuseum.

2. Förstärkande av två å nationalmuseets ordinarie stat upp- [3.
förda anslag*. I skrivelse den 22 augusti 1918 har överintendenten och Förstärkande
chefen för nationalmuseum hemställt om beredande för åren 1919 och »t tv» & n.-1920 av ökade tillgångar å två anslagsposter på museets ordinarie stat. I
skrivelsen yttrar överintendenten till en början i fråga om behovet av uppförd,
förstärkning av den ena av dessa anslagsposter:

Enligt gällande avlöningsstat för nationalmuseum utgår till bestridande av kostnader
för tjänstedräkter åt vaktmästare ett årligt anslag av kronor 1,400:— _

År 1913, då denna stat för första gången kom till användning, utgjorde priset
för hel tjänstedräkt kronor 80, för benkläder till sådan kronor 25, för städnmgsrock
kronor 9 och för mössa till tjänstedräkten kronor 8 k 9: 75. .

I regel har vaktmästare med daglig tjänstgöring erhållit vart annat ar hel
tjänstedräkt och vart annat år endast benkläder samt vaktmästare med tjänstgöring
tre dagar i veckan vart annat år omväxlande hel tjänstedräkt eller endast benkläder.

I sådana fall, där arbetets beskaffenhet vållat starkare slitning, har dräktens förnyande
på kortare; tid beviljats. Extra vaktmästare med tillfällig tjänstgöring hava bunt
mössa som tjänstetecken men för övrigt egna kläder. . , , ...

Antalet vaktmästare med daglig tjänstgöring är 12 och med tre dagars fianstgöring
4. Den årliga åtgången kan därför i medeltal beräknas till minst 7 hela
tjänstedräkter och därutöver minst 14 stycken benkläder, motsvarande enligt 1913 ars
priser ett minimum av kronor 770, vartill komma utgifterna för städningsrockar,
mössor och reparationer.

4 Åttonde huvudtiteln: 1919 års tilläggsstat.

Utgifterna på anslaget ha under de senare åren utgjort: 1913 kronor 1.153:25
1914 kronor 1,041: 50, 1915 kronor 1.250:50, 1916 kronor 1,336: 76, 1917 kronor 863: 92!

„ Med år 1918 hava emellertid prislägen uppkommit, som lämna alla föregående
bakom sig. Eu tjänstedräkt av kvalitet någorlunda motsvarande de hittills
använda kostar nu kronor 195 och benkläder till sådan kronor 50. Städningsrockarna
betinga numera ett pris av kronor 26 och mössorna 10 å 12 kronor. Dock "möter det
störa svårigheter att anskaffa lika goda tygkvaliteter, och hållbarheten kan därför ej
beräknas vara densamma som förut. Däremot kan man på goda skäl befara en alltjämt
fortgående prisstegring pa klädespersedlar så länge som kriget varar.

Eu följd av prisstegringen är att räkningarna för året å redan utfört arbete
*JPP8a kronor 686 utöver tillgängliga medel, som utgöras av dels anslagets belopp,
dels av Kung! Maj:t jämlikt nådigt, brev till statskontoret beviljade kronor 288:25 till
täckande av intill den 18 mars 1918 uppkommen brist.

Härav framgår, att en väsentlig ökuing av ifrågavarande anslag är av omständigheterna
för närvarande pakallad, och torde anslaget, även med hänsyn till den

efter den 18 mars 1918 uppkomna bristen å 1918 års anslag, böra för vartdera av

aren 1919 och 1920 ökas från kronor 1,400 till kronor 3,000 ärligen.

överintendenten kommer härefter till den andra av de båda anslagsposter,
som han anser behövs ökas.

Om beklädnadsanslaget, säger överintendenten, ända till år 1918 visat sig vara
tillräckligt, sa har däremot anslaget å gällande stat till underhåll av golv, fönster och
förevisningsmateriell samt för renhållning, kronor 3,000, ända från och med år 1913
mast..till sista öret utnyttjas utan att dock kunna täcka alla hithörande utgifter, varför
jämlikt museistadgan förevisniugsmedlen år från år måst belastas med en del av

desamma. Om detta redan hittills erbjudit svårigheter, med hänsyn till de anspråk

som från olika hall ställts på dessa medel, så blir det omöjligt, då som nu en häftig
prisstegring inträtt pa saväl material som arbetskostnader. Sålunda uppgå kostnaderna
för golvens underhall — de enda som för närvarande kunna exakt beräknas för 1918
— till kronor 1,872:40, mot kronor 938:35 under 1916 och kronor 1,393:91 under
1917. Utgifterna för fönstrens underhäll och för renhållning uppgiugo 1917 till respektive
^kronor 532:65 och kronor 1,334:48. Det måste i år räknas med en merkostnad
a dessa av respektive kronor 100 och kronor 400. De sammanlagda utgifterna
å ovannämnda tre poster uppgå sålunda till ett belopp av kronor 4,239:53, följaktligen
uppstår, å dem en brist av kronor 1,239: 53. Härtill komma kostnaderna för underhåll
av utställningsmatenelleu. Dessa ställa sig numera vida högre än tidigare, beroende
dels på ökad slitning och förbrukning under de fortgående omhängnings- och omflyttningsarbeteua
och de ofta förekommande tillfälliga utställningarna, dels på de betydligt
stegrade arbets- och materialkostnaderna. Lågt räknat erfordras till detta ändamål
minst 800 kronor årligen. Pa grund härav anser jag efter vunnen erfarenhet
eu förhöjning av anslaget tran kronor 3,000 till kronor 5,000 vara för närvarande
erforderlig.

På grund av vad sålunda anförts har överintendenten anhållit, att
framställning måtte göras till riksdagen om beviljande för vartdera av
åren 1919 och 1920 av tillfälliga tillägg å respektive 1,600 kronor och

2,000 kronor till omförmälda båda ordinarie anslag.

Åttonde huvudtiteln: 1919 års tillägg sstat.

överintendentens begäran om tilläggsanslag för år 1920 anser jag
mig åtminstone för närvarande ej böra understödja. Därtill torde, vad den
begärda posten å 2,000 kronor angår, nu så mycket mindre finnas skäl,
som jag i annat sammanhang föreslagit en ökning av det ordinarie anslaget
för nationalmuseet, som kan tillgodokomma det med nämnda anslagsäskande
för år 1920 avsedda behovet.

För år 1919 åter torde de båda begärda anslagen böra äskas å till ci

läggsstat. Jag tillstyrker alltså förslag till riksdagen

att på tillägg sstat för år 1919 anvisa såsom särskilda
förslagsanslag

O O

dels till förstärkande av det på nationalmuseets
ordinarie stat uppförda anslaget till bestridande av
kostnader för tjänstedräkter åt vaktmästare ett belopp
av högst 1,600 kronor,

dels ock till förtärande av det på samma stat uppförda
anslaget till. underhåll av golv, fönster och förevisningsmateriell
samt för renhållning ett belopp av högst

2,000 kronor.

3. Inredning av bibliotek m. m På därom av Kungl. Maj:t gjord ^ (
framställning anvisade 1918 års riksdag till inredning av bibliotek i national
museibyggnaden på extra stat för år 1919 ett reservationsanslag av Iribibno”eka>
17,672 kronor. På sätt framgår av det vid statsverkspropositionen till m. m.
1918 års riksdag fogade utdrag av statrådsprotokollet över ecklesiastikärenden,
punkten 21, hade överintendenten och chefen för nationalmuseum,
efter inhämtande av sakkunnigs utlåtande, låtit hos aktiebolaget nordiska
kompaniet utarbeta ritningar till en enligt den moderna teknikens fordringar
utförd biblioteksinredning samt inhämtat kostnadsförslag å denna
inredning. Kostnadsförslaget, som var i augusti 1917 avgivet utan förbindelse
för framtiden, löd å nyss anförda belopp, 17,672 kronor.

I skrivelse den 1 augusti 1918 meddelade överintendenten, att, då
ifrågavarande inredningsarbete vore av synnerligen brådskande natur, han,
så snart berörda anslag beviljats, vänt sig till aktiebolaget nordiska kompaniet
för att få arbetet omedelbart igångsatt. Därvid hade emellertid befunnits,
att sagda kostnadsförslag på grund av höjda prislägen å materialier
och arbetslöner icke då kunde vidhållas. På överintendentens begäran
hade bolaget avgivit ett nytt kostnadsförslag, avseende ifrågavarande inredningsarbete
med vissa nödvändiga ändringar. Detta förslag utvisade en
merkostnad ar 6,110 kronor. Bolaget hade utfäst sig att vid arbetets utförande
under år 1918 icke vidtaga någon förhöjning i det sålunda till

Åttonde huvudtiteln: 1919 års tilläggsstat.

[4.] 23,782 kronor uppgående priset. För att arbetet skulle kunna medhinnas under

år 1918 hade det emellertid varit nödvändigt, att detsamma genast beställdes.

På grund härav och då överintendenten efter samråd med sakkunniga
personer erfarit, att inga utsikter funnes, att prisläget inom en snar
framtid skulle bliva bättre, hade överintendenten beslutit att trots prisförhöjningen
utan dröjsmål beställa inredningen i fråga.

Enligt beslut den 2 augusti 1918 fann Kungl. Maj:t skäligt godkänna
den av överintendenten i sistnämnda hänseende vidtagna åtgärden.

Nu har överintendenten i skrivelse den 23 augusti 1918 anhållit, det
J£ungl. Mnj:t täcktes till 1919 års riksdag avlåta proposition angående beviljande
av ett anslag å 6.110 kronor till täckande av den uppkomna bristen
i ovanberörda av 1918 års riksdag beviljade anslag.

I samband därmed har överintendenten i sistnämnda skrivelse äskat
medel för ett annat av ifrågavarande inredningsarbete betingat ändamål,
överintendenten har nämligen anhållit om ett anslag å 2,000 kronor till
anställande av lämplig bibliotekskunnig person att i samarbete med tjänsteman
vid museet verkställa uppställning av museets boksamling i den för
densamma nyinredda lokalen samt katalogisering av boksamlingen ävensom
till anskaffande av nödigt material för katalogiseringen.

I sistnämnda avseende anför överintendenten följande:

Sedan inredningsfrågan vunnit sin lödning, återstår bibliotekets överförande från
nuvarande lokaler inom museet samt dess ordnande i den nya lokalen och dess biblioteksmässiga
katalogisering efter moderna principer. Då stor vikt ligger därpå, att boksamlingen
i sin nya lokal från början blir ordnad i enlighet med vår tids sakkunskap
och sålunda på ett sätt, som kan för framtiden antagas vara fullt betryggande, anser
jag högeligen önskvärt, att uppställningen får ske under medverkan av tillfälligt anställd
lämplig person med full sakkunskap i biblioteksfacket och att densamme får i
samarbete med eu museitjäustemau verkställa katalogisering av redan befintligt bokbestånd
efter principer, som kunna allt framgent iakttagas. En sådan rationell katalogisering
från grunden, med användande i den män det låter sig göra av redan befintlig
lappkatalog, kan ännu jämförelsevis lätt verkställas men blir med bokbeståndets
tillväxt är ifrån år allt vidlyftigare, på samma gång som allt mera behövlig. Vad
som nu kan undangöras är alltså en vinst för framtiden. ^När denua katalogisering
nått fram till att omfatta det befintliga bokbeståndet eller åtminstone en väsentlig del
därav, kan arbetet på fortsatt katalogisering givetvis anförtros åt lämplig tjänsteman
vid nationalmuseum.

I vanliga fall skulle medel till anställande av sålunda behövligt extra biträde
tagas ur anslaget till avlönande av extraordinarie tjänstemän, vikariatsersättningar m. m.,
men som detta är till sista öret utnyttjat och någon minskning av utgifterna å detsamma
icke kan för de närmaste åren beräknas, är beviljandet av ett särskilt belopp
för ändamålet av omständigheterna påkallat. Till denna omkostnad bör även läggas
det för anskaffning av katalogiseringsmaterial (lador och lappar — s. k. cards, m. m.)
nödvändiga beloppet, beräknat till 1.000 kronor, och anser jag efter samråd med förste
bibliotekarien Adde vid kungl. biblioteket det för ordnande och katalogiseraude av
boksamlingen nödiga beloppet böra i sin helhet bestämmas till 2,000 kronor att utgå
såsom förslagsanslag.

Åttonde hurudtiteln: 1919 års tillägg sstat. 7

Då jag den 14 januari 1918 anmälde frågan om anslag till biblio- [4.)

teksinredning i nationalinuseibyggnaden, påpekade jag, att det, då fram- DeP»rte lagda

kostnadsförslaget å 17,672 kronor avgivits utan förbindelse. Då mentscliefe"

museichefen emellertid — framhöll jag vid samma tillfälle vidare — be gränsat

sitt anslagsäskande till det i nyssnämnda förslag angivna beloppet,
syntes hans mening vara, att kostnaderna under alla omständigheter skulle
kunna hållas inom den sålunda beräknade ramen. Vid tanken på det stora
gagn, som förverkligandet av ifrågavarande förslag syntes vara ägnat att
medföra för arbetet inom nationalmuseum och för den konstvetenskapliga
forskningen, ansåg jag mig emellertid i vart fall böra tillstyrka framställningen,
varjämte jag även förklarade mig finna det fördelaktigt, att de
ifrågasatta ändringsarbetena vidtoges i sammanhang med pågående ändringsarbeten
inom nationalmuseum.

Då det visade sig, att den angivna kostnadsberäkningen icke kunde
vidhållas, och då jag alltjämt hyste den uppfattningen, att förevarande
ändringsarbeten borde ske i samband med övriga ändringsarbeten inom
museet samt prisen alltjämt visade en oavbruten stegring, tillstyrkte jag
godkännande av den utav överintendenten vidtagna åtgärden i avseende å
arbetenas kontrakterande till högre pris än ursprungligen var avsett. Jag
anser mig nu i anslutning härtill böra förorda hans hemställan om äskande
hos riksdagen av det överskjutande beloppet, 6,110 kronor.

Den andra punkten, beträffande vilken ävenledes medel erfordras, avser
bibliotekets ordnande och uppställning. Det är givetvis av betydelse, att
boksamlingen blir väl ordnad för att den skall kunna fylla sitt ändamål,
och synes mig detta lämpligen böra ske i samband med dess överflyttning
till den nyinredda lokalen. Då vederbörlig sakkunskap på biblioteksområdet
ej är tillfinnandes bland nationalmusei tjänstemän, torde överintendentens
förslag även i detta avseende förtjäna att bifallas. Det för ändamålet erforderliga
anslaget synes emellertid böra erhålla karaktären av reservationsanslag.

Jag hemställer alltså, att Eders Kungl. Maj:t täcktes föreslå riksdagen
att på tillägg sstat för år 1919 anvisa:
dels till inredning av bibliotek i nationalmuseibyggnaden,
utöver av riksdagen år 1918 för ändamålet
anvisat belopp av 17,672 kronor, ett reservationsanslag
av 6,110 kronor,

dels ock till uppställning av biblioteket i den för
detsamma nyinredda lokalen samt katalogisering av detsamma
ävensom till anskaffande av nödigt material för

Åttonde huvudtiteln: 1919 års tilläggsstat.

[ö.]

Ändringsarbeten
inom
»ationalmuaei
byggnaden.

4. Ändringsarbeten inom nationalmuseibyggnaden. Uti underdånig
skrivelse av den 27 september 1918 har byggnadsstyrelsen hos Kungl.
Maj:t anhållit, att Kungl. Maj:t täcktes till riksdagen avlåta proposition om
anvisande å tilläggsstat för år 1919 av ett extra anslag å 126,500 kronor
för fullbordande av ändringsarbetena inom nationalmuseibyggnaden.

Till stöd för denna sin hemställan har byggnadsstyrelsen anfört:

Sedan arbetsplan uppgjorts och övriga förarbeten verkställts i samråd med överintendenten
och chefen för national museum, igångsattes arbetena i december 1913 och

hava sedan dess fortgått med de avbrott, som de fÖrHutna årens många och långvariga
stridigheter inom de olika yrkena samt övriga med kristiden förenade svårigheter till
följd av materialbrist och dylikt förorsakat inom detta såväl som inom övriga samtidigt
pågående byggnadsarbeten iuom landet.

En särskild anledning till svårigheter vid ifrågavarande arbetes bedrivande har
legat däri, att detsamma måste utföras i eu byggnad, som under det arbetet pågår
användes för sina museala ändamål och som, själv en av de dyrbaraste i landet, innesluter
stora kulturella och ekonomiska värden, vilka kräva omfattande och dyrbara
säkerhetsåtgärder såväl mot eldfara och vattenskador som mot inbrott och annan åverkan.
Till följd härav hava de till ombyggnad avsedda lokalerna endast successivt kunnat
åtkommas i den mån de genom omflyttningar och magasinering av samlingarna
blivit lediga, och i medeltal har endast eu ny överljussal om året kunnat färdigställas,
enär arbetet med glastaken icke kunnat bedrivas annat än under den vackra årstiden.
Av samma skäl hava även endast vissa delar av arbetena såsom anordnande av lanterniner,
värmeledning, elektrisk belysning, personhiss och vissa måluingsarbeten kunnat
utföras på entreprenad. De övriga arbetena hava måst utföras på räkning genom styrelsens
enligt fastställda tariffer antagna hantverksmästare.

Emellertid hava arbetena framskridit sä långt, att italienska och moderna franska
avdelningarna, den så kallade kupolsalen, övre vestibul, nya södra överljussaleu, nya
gravyrsalen, båda svenska salarna och holländska salen äro fullt färdiga, varjämte nya
gustavianska salen och trapphusen äro i det närmaste färdiga och personhissen uppsatt.

Yad som återstår att utföra är således nya norra överljussalen, invändiga ändringar
av taket i gamla svenska salen samt en del smärre detaljarbeten i olika delar av
byggnaden.

Sedan det av 1918 års riksdag anvisade tilläggsanslaget beräknades inom förutvarande
överintendentsämbetet i september 1917, hava, som bekant, stegringar i arbetslöner
och materialpriser inträffat, som högst väsentligt ökat de beräknade byggnadskostnaderna,
varför byggnadssiyreisen sett sig nöd-akad att föranstalta ny utredning
angående de återstående kostnaderna för arbetets verkställande.

Enligt en sålunda inom styrelsen verkställd utredning har befunnits, att för arbetenas
färdigställande med för närvarande gällande löner och materialpriser erfordras

följande belopp:

Gustavianska salen, återstående likvider......... kronor 10 500: —

Franska, » » 3 500: —

Nedre vestibulen............................................... » 10 000: —

Nya norra salen ................................................ » 74 500: —

Trapphusen, återstående likvider..................... » 16 600: —

Transport kronor 115,100

Åttonde huvudtiteln: 1919 års tillåggsstat.

Transport kronor 115,100: —

Diverse kostnader, hissar in. m. enligt kontrakt

och avgivna räkningar..............................

Ritningar............................................................ *

Arbetsledning ................................................... *

Oförutsedda utgifter....................................... *

Summa kronor

34.000: —
5.000: —
5 000: —
15.900: —

175,000: —

För byggnadsföretaget har, såsom ovan erinrats, av riksdagen anvisats tillhopa
407,000 kronor,° varjämte finnes disponibelt ett belopp av 3,000 kronor för försåld skrot
med mera. Då hittills utbetalts en summa av 361.490 kronor 90 öre, återslar alltså
tillgängligt 48,509 kronor 10 öre. Dragés detta belopp frän summan för de beräknade
återstående utgifterna 175,000 kronor, erhalles eu återstod av 126,490 kronor 90
öre, som alltså motsvarar det belopp, som ytterligare erfordras för att bringa arbetena
till fullbordan.

På grund av nådiga remisser hava underdåniga utlåtanden i ämnet
avgivits dels den 2 november 1918 av överintendenten och chefen .för nationalmuseum,
dels ock den 5 november 1918 av vitterhets-, historie- och
antikvitetsakademien, och har den gjorda framställningen därvid av de båda
hörda myndigheterna förordats.

[5.]

Till utförande av ändringsarbeten inom nationalmuseibyggnaden i huvudsaklig
enlighet med av sakkunniga framlagt förslag beviljade 1913 års
riksdag °350,000 kronor och anvisade därav på extra stat för år 1914
112,0U0 kronor, varefter av det beviljade anslaget anvisades på extra stat för år
1915 ett belopp av 164,000 kronor och för år 1916 återstoden, 74,000 kronor.
Vidare har 1918 års riksdag till fullbordande av ifrågavarande ändringsarbeten
på tilläggsstat för år 1918 anvisat ett reservationsanslag av 57,000
kronor; och har Kungl. Maj:t genom nådigt brev den 22 juli 1918 ställt
detta anslag till byggnadsstyrelsens förfogande att, efter samråd med chefen
för nationalmuseum, användas för därmed avsett ändamål.

Ändringsarbetena hava icke, som avsett varit, kunnat avslutas under
loppet av år 1918. De torde emellertid av flera skäl, särskilt risken för
ytterligare ökade kostnader, såsom nu avsetts ofördröjligen höra fortsättas
under år 1919. Härför saknas dock erforderliga medel. Anledningen till
att så är förhållandet, trots det att tilläggsanslag för byggnadsarbetets fullbordande
redan beviljats, framgår av byggnadsstyrelsens framställning. Mot
byggnadsstyrelsens beräkningar rörande det ytterligare erforderliga anslagsbeloppet
har jag ej funnit anledning till erinran.

Departe mentschefen.

Bihang till riksdagens protokoll 1919. 1 sand. 2 höft. (nr 2.)

10 Åttonde huvudtiteln: 1919 års tillåggsstat.

Jag hemställer därför, att Eders Kungl. Maj:t täcktes föreslå riksdagen att

till fullbordande av beslutade ändringsarbeten i
nationalmuseibyggnaden anvisa på tilläggsstat för år 1919
ett reservationsanslag av 126,500 kronor.

[6 ] 5. Anordnande av tavelskärmar. Överintendenten och chefen för

Anordnande nationalmuseum har i skrivelse den 31 augusti 1918 gjort en framställning

er uvelskar- av följ;lnde innehåll;

Det ligger i de moderna konstmuseernas natur att, till följd av den ständiga och
^r...n?usee*s nödvändiga tillväxten av samlingarna, med vilken utrymmets ökande
omöjligen kan hålla jämna steg, tid efter annan utgallringar ur samlingarna måste ske.
Samtidigt ^som härigenom den konstnärliga nivån å de utställda föremålen ständigt
höjes har a andra sidan småningom tillkommit en allt värdefullare andra-planssamling,
som dels utveckliugsldstoriskt utgör ett betydelsefullt komplement till huvudsamlingen,
dels gömmer ett, ovärderligt depositionsmaterial för riktande av våra landsortsmuseer
och andra offentliga konstsamlingar.

För att fullt kunna utnyttjas i dessa olika syften fordras det emellertid att de å
vindarna lagrade tavlorna äro överskådligt och lättillgängligt ordnade.

I min berättelse över statens konstsamlingars tillväxt och förvaltning för år 1917
omnämner jag, att jag å eu av tavelviudarna låtit upprätta 16 vridbara skärmar för
målningar enligt ett nytt, synnerligen praktiskt system, som jag låtit ^experimentera
pa nationalmuseum. Dessa skärmar tillåta ett mångdubbelt större antal målningar i
magasinet, och samtidigt medge de ett mycket bekvämare handskande med tavlorna.
Dessa ha hittills slätt packade i travar till stort men för sitt bevarande, dä de genom
gnidning ofta i betydlig grad skadat varandra. Särskilt har risken varit stor, da travarna,
so in mycket ofta varit fallet, måste rubbas för att tjänstemän eller vaktmästare
skulle få fram än det ena, än det andra konstverket.

I tavelrummet å nordvästra vinden är nu detta tidigare olidliga tillstånd helt
förändrat, sedan de nya skärmväggarna därstädes uppsatts. Dessa ha under det år som gått
visat sig funktionera utomordentligt bra. Tavlorna, vilka alla ordnats kronologiskt, finnas
genast utan sökande. Pa varje skärm finnes för övrigt eu förteckning på de å skärmen
förvarade malningarna. Tavlorna kunna nu dels studeras på platsen, dels utan
någon som helst risk eller svårighet nedtagas för att överföras till annan avdelning.

Jag framhöll även i nyssnämnda berättelse, att det var min avsikt att så fort
medel därtill kunde beredas låta i tur och ordning uppsätta dylika skärmar även å
övriga tavelvindar. Dessa skärmar äro nu, då depositionsverksamheten tagit ny fart,
sedan den för museets utvidgade propagandaverksamhet tillsatte nye intendenten börjat
sitt aibete, i högre yrad än någonsin av behovet påkallade. Det gäller då närmast
uppsättandet av 20 sådana vridbara skärmar å nordvästra tavelvinden. Jag skall till
en början söka nöja mig med detta antal men förutser, att antalet kan behöva något
om också obetydligt ökas. De tidigare skärmarna kunde jag, med hjälp av en besparing
jaft gjorde vid ioidningställandet av den nya utställningssalen, låta utföra synnerligen
billigt av arbetare, anställda vid museets ombyggnadsarbeten, vilka dä och då
använde fritiden därtill. Även nu skall jag, trots betydligt ökade priser för material

Åttonde huvudtiteln: 1919 års tillägg sstat. 11

och arbete, genom anlitande av samma arbetskraft kunna erhålla dylika skärmar till
relativt billigt pris eller, efter lämnat kostnadsförslag, cirka 60 kronor per skärm.

I samband med skärmanordningarna måste emellertid en del andra omändringar
å vinden göras, till vilka jag saknar medel och vilka jag beräknar till cirka 450
kronor.

På grund av vad jag här anfört och med framhållande av ärendets synnerligen
brådskande natur får jag härmed anhålla, det täcktes Kungl. Magt av instundande
riksdag för anordnande av tavelskärmar å nordvästra vinden å nationalmuseum äska
ett extra anslag å 1,650 kronor.

Ur olika, av överintendenten framhållna synpunkter är det i hans
skrivelse framställda anslagskravet förtjänt att beaktas. Framför allt ur
den synpunkten, att målningarnas lättåtkomlighet och bättre förvarande
därigenom befordras, synes den ifrågavarande anordningen vara fördelaktig.
Det begärda anslagsbeloppet synes böra uppföras å tilläggsstat för år
1919. Jag hemställer, att Eders Kungl. Maj:t täcktes föreslå riksdagen

att för anordnande av tavelskärmar å nationalmuseets
nordvästra vind anvisa på tilläggsstat för år 1919
ett reservationsanslag av 1,650 kronor.

Naturhistoriska riksmuseet.

6. Magasinering av riksmuseets etnografiska samlingar m. m.

Då jag under förevarande punkt går att anmäla ett anslagskrav, som avser
beviljande av medel för magasinering in. in. av etnografiska avdelningens
vid naturhistoriska riksmuseet samlingar, anhåller jag att först få redogöra
för hur nämnda avdelnings lokalfråga under de senare åren gestaltat sig.

Sina egentliga lokaler har avdelningen haft inom kvarteret Grönlandet
södra i Stockholm, men dessa lokaler hava en längre tid vant allt för
små för avdelningens behov. Med anledning härav upplät dåvarande överintendentsämbetet,
efter anhållan av föreståndaren för ifrågavarande avdelning
professorn C. V. Hartman och enligt Kungl. Maj:ts den 20 oktober
1916 lämnade medgivande, för avdelningens samlingar vissa lokaler inom
fastigheten nr 5 i kvarteret Grönlandet norra i Stockholm.

Sedan medel av 1918 års riksdag anvisats för utförande av vissa
reparations- och påbyggnadsarbeten å de inom sistnämnda kvarter befintliga,
kronan tillhöriga byggnaderna, anmodade byggnadsstyrelsen den 11
juni 1918 vetenskapsakademien att bereda sig att fullständigt avflytta från
fastigheten före den 1 april 1919, varvid jämväl åsyftades akademiens
etnografiska avdelning.

“ O

Departe mentschefen.

[7.]

Magasinering
av riksmuseet*
etnografiska
samlingar
m. m.

Åttonde huvudtiteln: 1919 års iilläggsstal.

Med anledning härav avlät akademien den 12 juli 1918 till Kungl.
Maj:t en skrivelse, däri akademien anförde huvudsakligen:

Då akademien den 7 juni 1916 avgivit utlåtande över professor Hartmans framställning
till överintendentsämbetet om upplåtelse av lokaler inom kvarteret Grönlandet
norra, hade akademien förordat nämnda framställning under den förutsättningen, att
redan då sådana åtgärder vidtoges, att andra lokaler till de etnografiska samlingarnas
uppställning eller magasinering funnes disponibla, då de begärda rummen ånyo måste
utrymmas. Samtidigt hade akademien understrukit de dryga kostnader, avflyttningen
från lokalerna i eu snar framtid skulle komma att medföra.

Särskilda av akademiens förvaltningsutskott utsedda kommitterade hade nu verkställt
och till akademien ingivit eu akademiens skrivelse bilagd, av kostnadsförslag åtföljd
utredning, huru avdelningens samlingar lämpligast skulle kunna förvaras på ett
mot deras skadande eller förstöring betryggande sätt. De kommitterade hade därvid
framhållit, att de under museibyggnaden i kvarteret Grönlandet södra belägna källarna
till följd av förskjutningar i grunden, uppkomna vid grundgrävningsarbetena till det
närbelägna Fenixpalatset, blivit så utsatta för fukt, att de icke längre kunde användas
som förvaringsrum för ömtåligare etnografiska föremål, att de massor av föremål, som
förvarades å stora vinden över f. d. valmuseet, likaledes i Grönlandet södra, befunnits
i hög grad lida av därstädes med årstiderna inträdande starka temperaturväxlingar,
samt att även eu del smärre och ömtåligare saker, som vore inhysta i kronprinsens
f. d. stall, med nödvändighet måste överföras till uppvärmd lokal, därest de icke skulle
taga skada eller rent av hemfalla åt förstörelse. För att åtminstone under den närmaste
tiden råda bot för nu påpekade missförhållanden hade kommitterade föreslagit,
att allt tillgängligt utrymme i såväl utställningslokalerna som f. d. valmuseet i kvarteret
Grönlandet södra apterades och till det yttersta toges i anspråk för magasineringsändamål,
ehuru detta beklagligtvis med nödvändighet medförde museilokalernas
stängande för allmänheten, samt att för den återstående del av samlingarna, som icke
kunde inrymmas i dessa lokaler och för vilken enligt meddelande av byggnadsstyrelsens
chef hyresfri lokal i någon annan av statens byggnader icke heller torde vara att påräkna,
måtte genom statsverkets försorg förhyras en ljus och uppvärmbar lokal, låt
vara — till kostnadernas nedbringande — i någon av stadens utkanter.

Enligt det av kommitterade ingivna kostnadsförslaget, vilket uppgjorts med tillhjälp
av eu arkitekt, som av byggnadsstyrelsen ställts till förfogande, beräknades samtliga
inpackningsarbeten, lådor, material etc. komma att kräva en summa av minst
21,000 kronor. Den nya magasineringslokalen åter, vars erforderliga golvyta ej kunde
sättas lägre än till 1,000 kvm., torde komma att draga eu hyra av 8.000-10.000 kr.
per år. Härtill borde ytterligare läggas kostnaderna för föremålens transporterande, om
vilka kommitterade emellertid ännu icke sett sig i stånd att lämna Hägra uppuifter,
varjämte splittringen av samlingarna och deras delvisa förvarande i avlägsna lokaler
säkerligen i sin mån komme att vålla utgifter, som först framdeles kunde närmare
beräkt as.

För att emellertid kostnaderna icke ytterligare skulle uppdrivas, vore det maktpåliggande,
att ett avgörande träffades med det första möjliga, enär eljes fara inträdde,
att såväl arbetskostnader som materialpris skulle stegras, såsom tydligast framginge av
den omständigheten, att för det närslutna entreprenadanbudet ej kunnat utverkas längre
giltighetstid än högst två månader.

Vetenskapsakademien, som funne kommitterades förslag vara väl grundat och

Åttonde huvudtiteln: 1919 års tillägg sstat.

under nuvarande omständigheter innebära nära nog den enda möjligheten att på ett
fullt betryggande sätt härbergera de stora delar av de etnografiska samlingarna, för
vilka eljes inom få månader varje utrymme komme att saknas, ville för sin del på det
livligaste förorda detsamma och hemställde alltså att Kungl. Maj:t, i betraktande av de
stora och delvis oersättliga värden, som här stode på spel, ville dels snarast möjligt
ställa till vetenskapsakademiens förfogande ett belopp av 21,000 kronor, avsett att
enligt bifogade entrepreuadanbud täcka omkostnaderna för ifrågavarande etnografiska
samlingars inpackning, anskaffande av därtill erforderliga lådor, materialier, m. m.,
dels giva akademien i uppdrag att framdeles, och så snart sig göra läte, inkomma med
närmare specificerad uppgift på de kostnader, som kunde förutses bliva nödvändiga för
förhyrande av en lämplig lokal, samlingarnas transporterande till denna samt möjligen
övriga därmed i sammanhang stående utgifter.

Nyssberörda kostnadsförslag är av följande innehåll:

Kostnadsberäkningar för etnografiska museets temporära magasinering.
I. Samlingarna i nya utställningslokalen (Grönlandet norra).

130 st. lådor ä 30 kr. st. .......................................

Trissor till vissa lådor.............................................

226 st. lösa hyllor och lister till skåp......................

Väggfasta hyllfack samt uppackningsbord..................

Packning ..................................................................

Packningsmateriel, spån, papper och bindgarn .........

Söndertagning och sammansättning av 9 st. skåp ...

Söndertagning av ett japanskt tehus .......................

» av en processionsstaty och en större

tempelmodell ...........................

Ett skjul till båten från Nya Guinea........................

Transportering av föremål och skåp från Grönlandet
norra till södra samt dessas magasinering............

kronor 3,900: —

» 340: —

» 2,350: —

» 1,500: —

» 1,800: —

» 800: —

» 180: —

» 80: —

» 120: —

» 400: —

» 2,000: — kronor 13,470: —

II. Samlingarna i magasin sv aning en i Grönlandet norra,
å vindar och källare i Grönlandet södra.

70 st. lådor å 30 kr. st.............................................. kronor 2,100: —

Packning ................................................................... » 1,200: —

Materiel för packning...................................... »_600: — kronor 3,900: —

Enär entreprenörernas anbud gäller så kort tid, och man så gott som
med visshet kan förutse prisstegringar på flera områden ävensom
att vid så omfattande arbeten en del oförutsedda utgifter skola
tillkomma, torde ovan angivna summa behöva ökas med omkring
20 % eller.............................................................................. ...... »_3,630: —

Summa kronor 21,000: —

Sedan tillstyrkande utlåtanden över denna framställning avgivits den

Åttonde huvudtiteln: 1919 års tillägg sstat.

[7.] 17 september 1918 av statskontoret och den 5 oktober 1918 av byggnads styrelsen,

bemyndigade Kungl. Maj:t enligt beslut den 18 oktober 1918
vetenskapsakademien att på grundval av den i ärendet framlagda kostnadsberäkningen
träffa avtal om tillverkning av de för de etnografiska samlingarnas
tillämnade magasinering erforderliga lådor, hyllor in. m. samt
att i övrigt gå i författning om anskaffande av nödig materiel för inpackning
och vidtaga för den tillämnade flyttningens utförande för närvarande
avsedda åtgärder, och anvisades för ifrågavarande arbetens och åtgärders
igångsättande 10,000 kronor av för Kungl. Maj:t tillgängliga medel. I
sammanhang härmed anbefalldes vetenskapsakademien att så snart ske kunde
inkomma med närmare specificerad uppgift på de kostnader, som kunde
förutses bliva nödvändiga för förhyrande av en lämplig lokal — därvid
dock borde tagas i övervägande, huruvida ej större eller mindre del av
de härvid ifrågakommande samlingarna kunde tills vidare inhysas i naturhistoriska
riksmuseets byggnader vid Frescati — samt för dessa samlingars
transporterande och andra i samband härmed stående utgifter.

Till åtlydnad härav har akademien den 4 december 1918 till Kungl.
Maj :t avlåtit en skrivelse, däri anmälts, att akademien efter underhandling
med vederbörande intendenter för riksmuseets avdelningar vid Frescati
funnit, att ett vindsutrymme av omkring 1,000 kvadratmeter samt ett
uppvärmt tornrum av ungefär 120 kvadratmeters golvyta tills vidare skulle
kunna upplåtas till magasinering av i lådor inpackade etnografiska samlingar,
samt att den härigenom disponibla golvytan vore fullt tillräcklig
för inrymmande av de samlingar, som återstode, sedan samtliga till etnografiska
avdelningen upplåtna lokaler i kvarteret Grönlandet södra blivit
för liknande ändamål tagna i anspråk. Akademien har därvid tillika överlämnat
ett av professor Hartman avgivet yttrande, vari anförts:

Den utverkade tillåtelsen att på vindarna i riksmuseets byggnader vid Frescati
inrymma de etnografiska samlingar, för vilka plats ej kan beredas i kvarteret Grönlandet
södra, måste av etnografiska avdelningen med tacksamhet mottagas. Den allra
väsentligaste utgiften i det förra förslaget, nämligen de stora årliga utgifterna för lokalhyra,
bortfaller därigenom helt och hållet.

Då emellertid endast en ringa del av dessa vindar kan uppvärmas och deras belysning
är otillräcklig, under det att akademien i sin skrivelse till Kungl. Maj:t juli 1918
både förordat, att för dessa samlingars förvarande uppvärmda och ljusa lokaler måtte
förhyras, blir följden den, att detta magasineringsförslag för tillfället medför en annan,
ehuru mindre utgift, som annars ej behöft ifrågakomma. Vid Frescati kunna nämligen
i huvudsak, då endast ett med värmeledning försett större rum kan få disponeras, blott
magasineras föremål, som ej taga skada av den av den starka vinterkölden förorsakade
temperaturväxlingen, medan alla övriga måste stanna kvar i do uppvärmda lokalerna
i staden. Till denna senare kategori höra metallföremål, av järn, koppar, mässing,
brons och silver, lädersaker, stränginstrument, lackerade samt med vatten- eller jord -

Åttonde huvudtiteln: 1919 års tilläggsstat.

färger målade träsaker, lagade porslins- och lerkärl, födoämnen m. in. Likaså måste
inom kvarteret Grönlandet södra kvarstanna textilier, päls- och fjädersaker, vilka till
skydd mot mal årligen måste underkastas en noggrann granskning och konservering,
ett arbete, som kräver ljusa och uppvärmda lokaler och ej effektivt kan utföras å vindarna
med deras bristfälliga belysning. Huvudmassan av föremålen, som förvaras i
packlårar, kan sålunda ej utan vidare överföras till de nya magasineringslokalerna, utan
måste samtliga samlingar därför genomgås, fördelas och sorteras. Dä föremålen äro
inslagna i paket, blir detta nu ett extra, tidsödande arbete. Enär denna nödtvungra
uppdelning av föremålen, på grund av att lokalerna i kvarteret Grönlandet norra, inom
en viss tid skola vara utrymda, måste kraftigt forceras, kan museets egen ringa personal
ej ensam hinna genomgå massor av lådor utan måste extra arbetshjälp, vana packkarlar,
i stor utsträckning anlitas. Sådan arbetskraft linnes numera ej tillgänglig under
20 kr. per man och dag, och kostnaden för denna sortering har därför beräknats till

4,000 kr., i vilken summa emellertid även ingår kostnader för en del extra lådor, då
ju ett större antal sådana behövs på grund av denna uppdelning, genom vilken föremål
skiljas åt, som annars skulle ligga tillsammans i en och samma låda.

Beträffande själva överförandet av samlingarna till Frescati har från transportkompaniet
inkommit anbud, vari det åtager sig denna transport för en kostnad av
5,700 kr. Samtidigt har vaktmästaren vid etnografiska avdelningen, A. Törnblom, inlämnat
anbud å samma arbete, som han erbjuder sig utföra för 5,000 kr. Som Törnblom
år 1909 på ett i allo tillfredsställande sätt fullgjorde den stora flyttningen av de
asiatiska samlingarna från Kungsgatan 30, får jag vördsamt tillstyrka, att akademien
måtte antaga hans anbud.

[7.]

Med åberopande av Hartmans yttrande och med förordande av det
utav Törnblom avgivna anbudet å transporten av samlingarna till Frescati raenlsc ee
har akademien hemställt, att Kung!. Maj:t täcktes för ifrågavarande samlingars
inpackning, sortering, magasinering och transport till de nya lokalerna
vid Frescati, utöver redan anvisade 10,000 kronor, av riksdagen äska
dels av det belopp, akademien i sin skrivelse den 12 juli 1918 begärt,
återstoden 11,000 kronor, dels för omsortering och ompackning 4,000 kronor,
dels ock för transport till Frescati 5,000 kronor.

Etnografiska avdelningens nuvarande trångmål kan sägas hava sin
ursprungliga orsak i att densamma, på grund av vederbörande intendents
invändningar i fråga om lämpligheten av avdelningens utflyttning till
Frescati, ej kom att medfölja naturhistoriska riksmuseets övriga avdelningar
dit. Vidriga omständigheter hava sedan tillstött och etnografiska avdelningens
lokalfråga har nu råkat i ett högst beklagligt läge.

Emellertid synas mig andra utvägar än dem man nu tillgripit icke
hava stått till buds och den anordning, som nu avses, torde vara den under
förhandenvarande förhållanden minst ogynnsamma. Det kan ej nekas
att de hyresplaner, som voro å bane, beträffande dessa dyrbara, delvis
sannolikt oersättliga samlingar, föreföllo mindre välbetänkta.

[8.]

Täckande av
brist i vissa
anslag för nstnrhistori-ka

riksmuseet
m. m.

16 Åttonde huvudtiteln: 1919 års tillåggstat.

Det nu föreliggande anslagsäskandet går ut på en summa av 20,000
kronor, uppkommen genom sammanläggning av tre poster å respektive

11,000 kronor, 4,000 kronor och 5,000 kronor. Jag finner mig ej kunna
göra någon erinran beträffande dessa poster och vill alltså föreslå, att
nyssnämnda summa 20,000 kronor äskas hos riksdagen. Med hänsyn till
sakens brådskande beskaffenhet bör anslag begäras å tilläggsstat för
år 1919. Anslaget torde böra erhålla karaktären av förslagsanslag, högst.

Jag hemställer om förslag till riksdagen

att för inpackning, sortering, magasinering och
transport till Frescati av vissa till etnografiska avdelningen
av naturhistoriska riksmuseet hörande samlingar
bevilja på tilläggsstat för år 1919 ett förslagsanslag,
högst 20,000 kronor.

7. Täckande av brist i vissa anslag för naturhistoriska riksmuseet
m. m. I den år 1914 fastställda staten för naturhistoriska riksmuseet uppfördes
för avdelningarna vid Frescati ett anslag av 40,000 kronor till expenser
samt för etnografiska avdelningen ett anslag av 8,200 kronor till expenser
samt till vård, underhåll och förkovran av sagda avdelning. Sedan förstnämnda
belopp visat sig otillräckligt för det med anslaget avsedda ändamålet
samt i följd härav under senare år brist uppkommit i samma anslag,
har riksdagen på extra stat för ar 1918 samt pa tilläggsstat för
samma år anvisat särskilda anslag till täckande av bristen under vart och
ett av åren 1915—1917. På nämnda tilläggsstat anvisades därjämte ett
belopp av 29,800 kronor till förstärkande av omförmälda, i museets stat
för år 1918 för avdelningarna vid Frescati uppförda anslag.

Nu har vetenskapsakademien i en till Kungl. Maj:t ställd skrivelse
meddelat, att trots sistberörda förstärkningsanslag en brist i 1918 års expensanslag
för avdelningarna vid Frescati vore att motse till. belopp av
20,200 kronor samt att till förstärkning av expensanslaget för år 1919
ett belopp av 57,160 kronor beräknades bliva erforderligt; och har akademien
anhållit, att sagda båda belopp, tillhopa 77,360 kronor, måtte utverkas
hos riksdagen. ...

I sammanhang därmed har vetenskapsakademien äskat vissa anslag
för riksmuseets etnografiska avdelning. Anslaget till expenser m. m. för
denna avdelning har nämligen under år 1918 likaledes rönt en sådan inverkan
av rådande dytid, att brist å anslaget uppkommit. Till täckande
denna brist har akademien begärt ett extra anslag av 5,500 kronor.

Åttonde huvudtiteln: 1919 års tilläggsstat.

Vidare har akademien ifrågasatt ett särskilt anslag å 4,000 kronor till
förstärkande av nu förevarande expensanslag för år 1919.

Samtliga ovan angivna anslagskrav befinna sig ännu ej i så utrett
skick, att jag för närvarande kan taga bestämd ståndpunkt till desamma.

För den händelse, de gjorda framställningarna skulle befinnas väl grundade,
böra de emellertid givetvis föreläggas 1919 års riksdag och de erforderliga
medlen uppföras på tilläggsstat för samma år. För att bereda
möjlighet härtill torde framställning höra göras hos riksdagen att på tillläggsstaten
beräkna anslag för ifrågavarande ändamål med de av akademien
äskade beloppen.

Jag hemställer därför om avlåtande av förslag till riksdagen

att, i avbidan på proposition angående täckande av
brist i vissa anslag för naturhistoriska riksmuseet m. m.,
beräkna på tilläggsstat för år 1919 såsom särskilda förslagsanslag,
högst:

dels till täckande av den brist, som under år 1918
må hava uppkommit i det å naturhistoriska riksmuseets
stat för avdelningarna vid Frescati upptagna anslaget
till expenser, ett belopp av 20,200 kronor,

dels till förstärkande av omförmälda, i museets
stat för år 1919 för nämnda avdelningar uppförda anslag
ett belopp av 57,160 kronor,

dels till täckande av den brist, som under år 1918
ma hava uppkommit i det å naturhistoriska riksmuseets
stat för etnografiska avdelningen upptagna anslaget till
expenser ett belopp av 5,500 kronor,

dels ock till vård, underhåll och förkovran av etnografiska
avdelningen, till förstärkande av omförmälda,
i museets stat för år 1919 för sagda avdelning uppförda
anslag ett belopp av 4,000 kronor.

Kulturhistoriska museet i Lund.

8. Kulturhistoriska museet i Lund. Under åberopande av vad
jag förut denna dag anfört till statsrådsprotokollet över ecklesiastikärenden Kn!t
vid anmälan av anslagsbehov under riksstatens åttonde huvudtitel för år riska*
1920, punkten 36, hemställer jag, att Eders Kungl. Maj:t täcktes föreslå ''
riksdagen

Kika tu/ till riksdagens protokoll 1919. 1 saml. 2 höft. (Nr 2.)

18 Åttonde huvudtiteln: 1919 år» tilläggsstat.

att till kulturhistoriska museet i Lund anvisa på
tilläggsstat för år 1919 ett förslagsanslag, högst 10,000
kronor, att utgå till styrelsen för kulturhistoriska föreningen
för södra Sverige till stödjande av föreningens
ekonomi under år 1919, under villkor att detsamma
icke användes till samlingarnas ökande utan endast till
redan befintliga samlingars underhåll och vård.

Svenska skolmuseet.

[10.] 9. Svenska skolmuseet. Under åberopande av vad jag anfört

Svenska under punkten 38 i årets statsverksproposition hemställer jag, att Eders
»kolmuseet. j£ungi Maj:t täcktes föreslå riksdagen

att till svenska skolmuseet anvisa på tilläggsstat för
år 1919 ett förslagsanslag, högst 1,000 kronor, att på
de villkor, Kungl. Maj:t kan finna gott bestämma, utgå
till censtralstyrelsen för Sveriges allmänna folkskollärarförening
för museets ändamål.

Åttonde huru dtiteln: 1919 års tilläggsstat.

Akademier m. m.

Musikaliska akademien.

1. Ökade kostnader för uppvärmning av musikaliska akademiens
lokaler. I skrivelse den 25 september 1918 har musikaliska akademien
anfört:

I kungörelse av den 13 juni 1908 angående ny stat för musikaliska akademien
upptages till expenser m. m. ett anslag av 5,735 kronor. Av detta anslag bestrides,
förutom utgifter för rengöring, instrumenters inköp och underhåll, lyse, skrivmaterialier
m. m., kostnaden för uppvärmning av akademiens och det under dess inseende
ställda konservatoriets lokaler.

Under de senare krigsåren hava utgifterna för bränsle på grund av stegrade
kol- och vedpris blivit synnerligen betungande. Till jämförelse må nämnas, att under
det dessa utgifter under år 1913 uppgingo till kronor 2.163:54 och år 1914 till kronor
2,020:75, de under år 1915 stego till 2,639:25, 1916 till 5,745:35 och 1917 till
6,972:25. För arbetsåret 1918—1919 kan med visshet beräknas, att ifrågavarande
utgifter komma att stegras till omkring 13,800 kronor, och även under återstående
delen av 1919 torde den inträdda prisstegringen komma att. väsentligen fortfara.

Då de medel, som vid sidan av statsanslaget stå akademien till buds, icke, med
hänsyn till de utgifter som av desamma måste bestridas, kunna i den omfattning, som
härvidlag skulle tarvas, tagas i anspråk för ifrågavarande statsutgift, får akademien
hemställa, att Kungl. Maj:t täcktes vidtaga sådana åtgärder, att för bestridande av
ökade kostnader för uppvärmning av akademiens lokaler under år 1919 ett belopp av
7,000 kronor utöver det i akademiens stat upptagna anslag till expenser m. m. må
ställas till akademiens förfogande.

Till ytterligare utredning rörande berörda anslagskrav har av vederbörande
tjänsteman hos akademien lämnats följande meddelande:

Akademien har av bränslekommissionen erhållit tillåtelse att från slutet av september
1918 intill den 1 juni 1919 inköpa och använda den för akademien beräknade
bränslemängden av 1,250 hl. koks, dock att 20% därav eller 290 hl. utbytas mot
100 kbm. ved. Med nuvarande pris av 11: i o pr hl. äro akademiens utgifter för 960
hl. koks 10,656 kronor och för 100 kbm. barrved å 31:50 3,150 kronor, tillsammans
13,806 kronor. År 1917 voro utgifterna för 1,100 hl. koks, 7 hl. antracit och 10.5
famnar ved 6,972:25 kronor, vilket med 6,833:75 kronor understiger de för 1918 —1919
beräknade bränsleutgifterna av 13,806 kronor. Då till denna summa kommer utgift
för sågning och huggning av veden, har akademien ansett sig böra beräkna stegringen
av dess bränslekostnader till 7,000 kronor och därpå grundat sin hemställau om Ökat
anslag.

[11.]
Ökade kostnader
för
uppvärmning
av musikaliska

akademiens
lokaler.

20 Åttonde huvudtiteln: 1919 års tillägg sstat.

[11.] Vad i ärendet förekommit torde innebära fullt fog för akademiens

Departe- omförmälda anslagsäskande. Jag tillstyrker därför, att Eders Kungl. Maj:t
•Mntuchefen. föresiå riksdagen

att till bestridande av ökade kostnader för uppvärmning
av musikaliska akademiens lokaler anvisa på
tillägg sstat för år 1919 ett förslagsanslag, högst 7,000
kronor.

Åttonde huvudtiteln: 1919 års tilläggsstat.

Universiteten, den medicinska undervisningen

m. m.

Universitetskanslersexpeditionen.

1. Uppehållande av arbetet å universitetskanslersexpeditionen.

Under åberopande av vad jag under punkten 59 anfört i det vid årets statsverksproposition
fogade utdrag av statsrådsprotokollet över ecklesiastikärenden,
hemställer jag, att Eders Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att, i avbidan på proposition angående ny stat för
universitetskanslersexpeditionen, till uppehållande av arbetet
å kanslersexpeditionen under år 1919 beräkna
på tilläggstat för samma år ett belopp av 10,000
kronor.

Uppsala universitet.

2. Materiell m. m. för hygieniska institutionen. Under åberopande
av vad jag anfört under punkten 66 i det vid årets statsverksproposition
fogade utdrag av statsrådsprotokollet över ecklesiastikärenden
hemställer jag, att Eders Kungl. Maj:t täcktes föreslå riksdagen

att till ytterligare kostnader för materiell m. m.
för hygieniska institutionen vid universitetet i Uppsala
anvisa på tilläggsstat för år 1919 ett reservationsanslag
av 500 kronor.

3. Psykologiska laboratoriet. Under åberopande av vad jag förut
denna dag anfört till statsrådsprotokollet över ecklesiastikärenden
vid anmälan av anslagsbehov under riksstatens åttonde huvudtitel för år
1920, punkten 77, hemställer jag, att Eders Kungl. Maj:t täcktes föreslå

riksdagen

att till ytterligare kostnader för psykologiska laboratoriet
vid universitetet i Uppsala anvisa på tilläggsstat
för år 1919 såsom reservationsanslag ett belopp av
400 kronor.

[12.]

Uppehållande
av arbetet å
universitetskansler
sexpeditionen.

[13.]

Materiell
m. m. för
hygieniska
institutionen

[14.

Psykologisk»

laboratoriet.

[15.]

Driftkostnader
för Klubbans
biologiska
station.

[16.]

Förstärkande
av materiellanslagen
till
vissa inrättningar -

Åttonde huvudtiteln: 1919 års tilläggsstat.

4. Driftkostnader för Klubbans biologiska station. Under åberopande
av vad jag anfört under punkten 83 i bilagan: åttonde huvudtiteln
av årets statsverksproposition hemställer jag, att Eders Kungl. Maj:t
täcktes föreslå riksdagen

att till bestridande av driftkostnader vid den universitetet
i Uppsala tillhöriga Klubbans biologiska station
anvisa på tilläggsstat för år 1919 ett reservationsanslag
av 1,400 kronor.

5. Förstärkande av materiellanslagen till vissa inrättningar.

I skrivelser till kanslern för rikets universitet har det större akademiska
konsistoriet vid universitetet i Uppsala begärt kanslerns medverkan för
beredande av extra anslag för åren 1919 och 1920 till åtskilliga av universitetets
inrättningar, nämligen dels medicinska poliklinikerna, fysiologiska
institutionen och institutionen för medicinsk och fysiologisk kemi,
dels alla till universitetets matematisk naturvetenskapliga sektion hörande
institutioner med undantag av geografiska institutionen. Kanslern har
därefter i två skrivelser den 15 augusti 1918 hemställt om avlåtande av
förslag till riksdagen angående beviljande av ifrågavarande anslag.

Det större konsistoriets berörda krav på ökade medel grunda sig såvitt
angår de tre förstnämnda, till medicinska fakulteten hörande inrättningarna
på framställningar av denna fakultet samt beträffande de övriga
institutionerna på särskilda av vederbörande institutionsföreståndare och
föreståndaren för fysikaliskt-kemiska avdelningen av institutionen för allmän
och analytisk kemi gjorda anslagsäskanden, som tillstyrkts av matematisk-naturvetenskapliga
sektionen. Till stöd för framställningarna hava
åberopats huvudsakligen de av nu rådande dyrtid föranledda prisstegringarna
å bränsle och flertalet andra förnödenheter.

Jag anser det ännu vara för tidigt att till närmare prövning upptaga
frågan om en på dyrtiden grundad förstärkning av respektive materiellanslag
för år 1920. Däremot synas mig de gjorda framställningarna,
såvitt de avse anslag för år 1919, förtjäna att tagas i övervägande. Jag
anhåller därför att nu få redogöra för de beträffande de olika inrättningarna
framkomna anslagsäskandena. för år 1919.

Medicinska poliklinikerna åtnjuta ett å universitetets ordinarie stat
uppfört anslag å 1,000 kronor jämte 12 famnar ved, beräknade till ett
värde av 180 kronor. Härtill komma vissa andra inkomster, nämligen
anslag från Uppsala läns landsting och Uppsala stad samt avgifter från
patienter för förband m. m. Enligt vad som framgår av medicinska, fa -

Åttonde huvudtiteln: 1919 års tillåggsstat. 23

kultetens protokoll den 4 april 1918 utgör landstingets bidrag 750 kronor,
anslaget från staden 400 kronor samt patientavgifterna vanligen 500—
600 kronor årligen. Det av större konsistoriet och universitetskanslern
begärda tilläggsanslaget för år 1919 uppgår till 850 kronor, varav beräknats
510 kronor till täckande av redan år 1918 inträffad prisstegring
å förbrukningsartiklar, 200 kronor till ersättande av förbrukad materiell
och till täckande av motsedd ytterligare prisstegring å förbrukningsartiklar
samt 140 kronor till löneförbättring åt den vid poliklinikerna
anställda sköterskan.

Av nyssberörda protokoll inhämtas, att poliklinikernas inkomster
under senare år varit otillräckliga. Räkenskaperna för år 1917 hade företett
en brist av 835 kronor 44 öre. Den på kristiden beroende ökningen
i utgifterna för förbrukningsartiklar (gas, ved, tvål, kemikalier, förbandsartiklar,
medicin in. in.) hade år 1917 utgjort 514 kronor 24 öre. Eu
huvudsakligen av kristiden betingad löneförbättring för sjuksköterskan
hade under samma år medfört en rätt avsevärd merkostnad i förhållande
till år 1914.

Det vore emellertid att förutse, att under vartdera av åren 1918 och
1919 kornme att uppstå en väsentligt större brist än under år 1917.
En del erforderliga kompletteringar och ersättning av försliten materiell
hade nämligen sistnämnda år uppskjutits men sedermera visat sig nödvändiga.
Därjämte hade prisen å förbrukningsartiklar ytterligare stigit,
Av dessa anledningar erfordrades för år 1919 utöver det belopp av 514
kronor 24 öre, som motsvarade den redan år 1917 inträffade kostnadsökningen
å förbrukningsartiklar, ytterligare ett belopp av minst 200
kronor. Vad anginge sköterskans lön måste denna höjas till 1,200 kronor
jämte ett krigstidstillägg å 300 kronor, eller tillhopa 1,500 kronor, en
summa som med 540 kronor överstege hennes kontanta löneförmåner före
dyrtiden. På grund härav hemställde fakulteten om ett tilläggsanslag för
år 1919 å 1,254 kronor 24 öre eller i runt tal 1,250 kronor.

Som jag redan nämnt avser det till Kungl. Maj:t framburna extra
anslagskravet beträffande poliklinikerna under år 1919 ett belopp av
allenast 850 kronor. Anledningen till den av det större konsistoriet och
universitetskanslern sålunda gjorda nedsättningen i fakultetens anslagsäskande
är, att enligt vad upplyst blivit ifrågavarande sköterska från och
med år 1918 åtnjuter krigstidstillägg å sin numera till 1,200 kronor
uppgående kontanta avlöning, till följd varav den på henne belöpande
delen, 540 kronor, av det utav fakulteten begärda tilläggsanslaget ansetts
börs nedsättas till 140 kronor.

24 Åttonde huvudtiteln; 1919 års tillägsstat.

Fysiologiska institutionen uppbär, förutom ett årligt anslag å 200
kronor för vård av instrument och djur samt 10 famnar ved, i värde beräknade
till 150 kronor, ett ordinarie materiellanslag av 4,800 kronor,
vartill komma vissa extra inkomster, laborationsavgifter m. m. För
denna institution har begärts ett tilläggsanslag för år 1919 å 1,000
kronor. Medicinska fakulteten har meddelat, att de extra inkomsterna år
1917 belöpt sig till 907 kronor 25 öre och att hela den kontanta inkomstsumman
för institutionen sålunda utgjort 5,907 kronor 25 öre. Utgifterna
under samma år hade, trots att all sparsamhet iakttagits samt
nyanskaffning av instrument och dylikt inskränkts till det minsta möjliga,
stigit till 6,938 kronor 33 öre, varav 2,760 kronor 30 öre belöpt på
bränsle. Bristen för år 1917 hade alltså utgjort 1,031 kronor 8 öre.
Fakulteten har vidare förklarat, att denna brist uteslutande är förorsakad
av de under kristiden inträdda prisstegringarna. Utan skada för arbetet
kunde inga ytterligare inskränkningar å institutionen vidtagas.

Institutionen för medicinsk och fysiologisk kemi. Denna institution
förfogar över ett ordinarie anslag till materiell m. m. å 3,600 kronor
jämte 9 famnar ved till ett beräknat värde av 135 kronor. Till höjning
för särskilt ändamål av nämnda materiellanslag har riksdagen sedan åtskilliga
år anvisat på extra stat ett belopp av 1,000 kronor årligen. Medicinska
fakulteten har hemställt om ett ytterligare tilläggsanslag för år
1919 å 1,000 kronor. Storleken av detta anslag har beräknats med hänsyn
till det förhållande, att bokslutet för år 1916 visat en behållning av
416 kronor 74 öre och bokslutet för år 1917 en brist av 583 kronor 35
öre. Fakulteten har förklarat, att ökningen av utgifterna under år 1917
varit beroende uteslutande av dyrtiden. Inköpen för institutionen hade
nämligen varit mindre än vanligt, alldenstund vissa utensilier ej stått
att uppbringa. Det för år 1919 behövliga tilläggsanslaget kunde ej föreslås
till lägre belopp än 1,000 kronor.

Institutionen för allmän och analytisk kemi. Denna institution har
till sitt förfogande ett kontant statsanslag å 10,800 kronor till materiell
och uppvärmning ävensom ränta å Svanbergska fonden, 1,278 kronor 66
öre, samt 23 famnar ved i värde beräknade till sammanlagt 345 kronor.
Av statsanslaget har under åren 1910—1917 använts ett belopp av i
medeltal 1,700 kronor årligen till inköp av fysikaliskt-kemiska instrument.
Enligt vad den tillförordnade föreståndaren för institutionen meddelat,
voro dylika utgifter i sådan omfattning icke beräknade, då institutionens
inkomststat uppgjordes. En del poster å denna stat hade emellertid varit
så pass stora, att de med förut gällande priser möjliggjort besparingar,

Åttonde huvudtiteln: 1919 års tillägg sstat.

som kunnat komma institutionens fysikalisk-kemiska avdelning till godo.
Under år 1917 hade dessa förhållanden ändrats så, att utgifterna med ett
avsevärt belopp överstigit inkomsterna.

Den av dyrtiden betingade ökningen i institutionens utgifter för materiella
behov har av den tillförordnade institutionsföreståndaren beräknats
på följande sätt:

för kemiska utensilier och apparater

» kemikalier.........................................

» denaturerad sprit ...........................

» bränsle ..............................................

» arbetslöner........................................

Summa kronor 5,390: —

kronor 850

» 1,525

» 775

» 1,490

» 750

Det tilläggsanslag, som begärts för år 1919, understiger emellertid
rätt avsevärt nämnda summa. Den tillförordnade institutionsföreståndaren
har nämligen uttalat, att sedan materiellanslaget visat sig otillräckligt för
sitt egentliga ändamål, institutionen icke längre borde vidkännas kostnaderna
för inköp av fysikalisk-kemiska instrument; det belopp av i
medeltal 1,700 kronor om året, som plägat användas för sagda ändamål,
har nu i stället ansetts böra i främsta rummet tagas i anspråk för att
täcka en del av den ovannämnda utgiftsökningen av 5,390 kronor. På
grund härav har den tillförordnade institutionsföreståndaren begränsat sitt
äskande om ett särskilt tilläggsanslag till att avse ett belopp av allenast
3,690 kronor eller, avrundat, 3,700 kronor.

Beträffande den fysikalisk-kemiska avdelningens anslagsbehov föreligger
emellertid en särskild framställning. Åt avdelningen tillhandahåller
kemiska institutionen lokaler med värme, ljus, vatten, gas, elektrisk
ström m. m. samt kemikalier med undantag av mera speciella sådana.
För inköp av instrument och vissa kemikalier bär emellertid avdelningen
behov av särskilda medel. Sådana hava hittills erhållits dels, såsom förut
angivits, från kemiska institutionens ordinarie materiellanslag, dels ur
Svanbergska fonden, som en gång uppvisat ett stort överskott, vilket dock
enligt uppgift numera till stor del förbrukats. Avdelningens utgifter för
nyssberörda inköp hava — enligt vad som meddelats av professorn T.
Svedberg, vilken det åligger att leda de vetenskapliga specialarbetena i
fysikalisk kemi och att hålla föreläsningar i detta ämne — under vart
och ett av åren 1910—1917 uppgått till i medeltal omkring 2,950 kronor
årligen, därav för instrument 2,600 kronor och för speciella kemikalier
omkring 350 kronor.

Bihang till riksdagens protokoll 1919. 1 sand. 2 käft. (Nr 2.)

Åttonde huvudtiteln: 1919 års tilläggsstat.

Såsom förklaring till att så jämförelsevis stora årliga inköp varit
nödvändiga har Svedberg framhållit, bland annat, att ett fysikaliskt-kemiskt
laboratorium för att kunna med framgång fylla sitt ändamål måste vara
i besittning av möjligast fullständiga såväl fysikaliska som kemiska hjälpmedel,
men att nu ifrågavarande fysikalisk-kemiska avdelning såsom nyinrättad
icke erhållit någon tillnärmelsevis fullständig instrumentell utrustning;
en sådan hade måst under årens lopp hopbringas stycke för
stycke, och den lämnade alltjämt mycket övrigt att önska.

På grund av prisstegringarna beträffande instrument och kemikalier
har Svedberg beräknat, att avdelningens medelsbehov ökats med minst
omkring 90 procent. Med utgående härifrån har han uppskattat avdelningens
särskilda behov av anslag till 5,000 kronor om året och har han
förklarat, att om forskningen och undervisningen i fysikalisk kemi skulle
kunna upprätthållas i sin hittillsvarande omfattning, någon nedprutning
av nämnda summa icke vore möjlig.

Det större konsistoriet och universitetskanslern hava icke haft något
att erinra mot storleken av det utav Svedberg ifrågasatta årliga anslaget
men förordat, att detsamma skulle sammanslås med det för kemiska institutionen
i övrigt begärda tilläggsanslaget, 3,700 kronor. För denna
institution i dess helhet kräves alltså ett belopp av 8,700 kronor.

Mineralogisk-geologiska institutionen. För denna institution linnes
i universitetets utgiftsstat uppfört ett kontant anslag av 2,700 kronor
ävensom ränta å institutionens besparingsfond, 85 kronor, samt 18 famnar
ved, beräknade till ett värde av 270 kronor. Institutionsföreståndaren
har meddelat, att materiellanslaget, som redan under de före världskriget
rådande förhållandena till fullo tagits i anspråk för löpande utgifter och
de allra nödvändigaste nyanskaffningarna, nu blivit alldeles otillräckligt.
Genom största möjliga inskränkningar och uppskjutande av eljest önskvärda
inköp av böcker, undervisningsmateriell m. m. hade det visserligen
varit möjligt att hittills nödtorftigt hålla institutionen i gång utan väsentligt
överskridande av årsanslaget. Om också en sådan inskränkning utan
allt för stora olägenheter kunde göras under ett eller annat år, kunde
dock tydligen detta icke fortgå under längre tid utan att undervisningen
och det vetenskapliga arbetet bleve lidande därav. Aven vore det tydligt,
att dylika inskränkningar, sedan de fortgått en tid, måste leda till
ökade anslagsbehov för att åter bringa institutionen i ett tillfredsställande
skick.

Vad angår den uppkomna kostnadsökningen meddelar institutionsföreståndaren,
att bränslekostnaderna, trots förmånen av de i det ordinarie

Åttonde huvudtiteln: 1919 års tillägg sstat. 27

anslaget ingående 18 famnarna ved, mer än fördubblats. Vedåtgången
anslås till 34 famnar, och för de 16 famnar, som måste inköpas, beräknas
en kostnad av 800 kronor. Härtill komma ökade kostnader för vedhuggning
och eldning, för lyse, städning, skurning och andra arbeten samt för
bokbindning, reparationer och de flesta förbrukningsartiklar, såsom slipmateriell,
ritmateriell och kemikalier. Institutionsföreståndaren har begärt
ett anslag av 1,500 kronor såsom nödtorftigt motsvarande kristidens
inverkan på den ordinarie utgiftsstaten.

Fysiska institutionens inkomster utgöras av dels ett ordinarie materiellanslag
å 7,590 kronor, dels vissa räntemedel å tillhopa 90 kronor,
nämligen ränta av institutionen tillkommande andel av avlöst avkomsträtt
från Mälby säteri, 26 kronor 25 öre, och ränta å institutionens besparingsfond,
63 kronor 75 öre, dels ock laborationsavgifter till växlande
belopp. Institutionens föreståndare har hemställt om ett tilläggsanslag å

3,800 kronor. På grundval av en utredning rörande institutionens utgifter
under åren 1911—1917 har han nämligen beräknat, att år 1919
skulle komma att uppstå en brist i materiellanslaget till sagda belopp.
Inkomsterna hava därvid upptagits till 8,800 kronor, i vilken summa ingå
förutom statsanslaget, 7,500 kronor, laborationsavgifter och andra inkomster
med tillhopa 1,300 kronor. Utgifterna hava sammanförts i följande
tre poster:

för inköp och lagning av instrument, nykon -

struktioner m. m........................	................... kronor	4,500: —
» värme...............................................	»	5,000: —
» förbrukningsmateriell m. m.......		3.100: —
	Summa kronor	12,600: —

Beträffande utgifterna för inköp och lagning av instrument, nykonstruktioner
m. in., vilka utgifter under åren 1911—1915 utgjort i medeltal
3,852 kronor för år, har institutionsföreståndaren förklarat sig anse,
att för närvarande inga andra instrument böra inköpas eller konstrueras
än sådana, som äro absolut nödvändiga för att hålla laborationsövningarna
och de vetenskapliga arbetena i gång. Utgifterna för värme uppvisa den
största stegringen; de utgjorde nämligen före kriget knappt 2,000 kronor.
Av hela det begärda tilläggsanslaget, 3,800 kronor, belöper således 3,000
kronor ensamt på denna post. Institutionsföreståndaren har meddelat, att
han för att minska utgifterna för uppvärmningen under de senare åren
sammanfört såväl övningslaboranter som specialister i så få rum som
möjligt. Härigenom hade vunnits, att omkring en fjärdedel av institu -

[16.]

28 Åttonde huvudtiteln: 1919 års tilläggsstat.

tionens lokaler kunnat stå oeldade. Under posten »förbrukningsmaterialier
m. no.» hava medräknats dels rena förbrukningsmaterialier, dels de mera
konstanta utgifterna för prenumeration av årsskrifter, inbindning av böcker,
underhåll av institutionens tillhörigheter utom instrument ävensom rengöring
m. m. Det för ifrågavarande utgifter för år 1919 beräknade beloppet
är detsamma, som i medeltal utgått under vart och ett av åren
1911—1917.

Astronomiska institutionen. Årsanslaget till materiell in. in. för
denna institution utgör 2,500 kronor jämte en famn ved, beräknad till ett
värde av 15 kronor. Enligt vad institutionsföreståndaren upplyst, hava
de verkliga utgifterna under senare år belöpt sig till vida högre belopp,
nämligen:

år 1914 ................... kronor 4,161: 03

» 1915 ..................... » 3,944:65

» 1916 ..................... * 4,066:52

» 1917 ..................... » 5,430:65

Orsaken till att en anslagsförhöjning icke tidigare begärts har uppgivits
vara den, att merutgifterna bestritts från en vid 1914 års början
förefintlig fond av besparingar. Denna fond, som vid nyssnämnda tidpunkt
utgjort 6,271 kronor 83 öre, hade emellertid vid 1918 års ingång
helt och hållet förbrukats; i stället förelåg då en brist i anslaget av omkring
1,300 kronor. Institutionsföreståndaren har vidare meddelat, att utgifternas
ökning till stor del berott på den allmänna prisstegringen å all
materiell men även haft sin grund däri, att astronomiska observator^!
för att kunna något så när följa med den nutida utvecklingen av det
astronomiska observationsarbetet måst allt mer omlägga sin vetenskapliga
verksamhet jämte undervisningen till en tillämpning av de astrofotografiska
metoderna, vilka ock voro de för våra klimatförhållanden bäst lämpade.
Vad anginge kostnaderna för institutionens lyse och uppvärmning, hade
desamma vid den tid, då det nuvarande årsanslaget bestämts, uppgått
till en ren obetydlighet; numera, sedan arbetslokalerna utvidgats och
bränslepriserna stegrats, slukade ifrågavarande kostnader nära hälften av
det lilla årsanslaget. Den särskilt stora utgiftsökningen under år 1917
vore till väsentlig del att tillskriva den enorma stegringen i prisen på
instrumentmakeriarbeten: underhållet av observatoriets instrumentförråd
hörde naturligen till de viktigaste utgiftsposterna. Ehuru en höjning av
institutionens årsanslag vore en trängande nödvändighet, borde enligt föreståndarens
mening ett definitivt fastställande av anslagets belopp icke ske

Åttonde huvudtiteln: 1919 års tillåggsstat.

under nuvarande förhållanden. För år 1919 har han emellertid begärt [16.]

ett extra anslag av 4,300 kronor till täckande av dels ovannämnda vid

1918 års början förefintliga brist å 1,300 kronor, dels ock den brist, som
beräknades uppstå under åren 1918 och 1919. Sistnämnda brist skulle
enligt föreståndarens åsikt kunna hållas inom ett belopp av sammanlagt

3,000 kronor, därest under sagda båda år nyanskaffning av instrument
inställdes och endast nödtorftiga underhållsåtgärder vidtoges.

Meteorologiska institutionen har tillgång till ett ordinarie materiellanslag
av 3,500 kronor jämte 8 famnar ved, i värde beräknade till 120
kronor. Institutionsföreståndaren har lämnat en utförlig redogörelse för
de kostnadsökningar, som genom dyrtiden drabbat institutionen. För år

1919 beräknas merutgifterna i förhållande till tiden före kriget komma

att ställa sig sålunda:

för uppvärmning......................................... kronor 200:

» hyra av lokal för vindinstrument » 30: —

» kemikalier .................. » 40: —

» papper till registreringsapparater.. » 160: —

» bokbindning ......................................... » 150: —

» räknebiträde........................................ » 220: —

» tryckningskostnader........................... 1,927:-

Summa kronor 2,727: —

Nämnda tryckningskostnader avse årgången för år 1918 av den utav
institutionen utgivna “Bulletin mensuel“. Institutionsföreståndaren har
emellertid meddelat, att även en del av kostnaderna för 1917 års årgång,
vilken färdigtryckts år 1918, ännu återstå oguldna, enär materiellanslaget
för sistnämnda år icke lämnat tillgång till deras bestridande. Denna post
utgör 1,419 kronor, med vilket belopp alltså ovannämnda summa av 2,727
kronor bör ökas för att utvisa institutionens extra anslagsbehov för år
1919. Detta uppgår således till 4,146 kronor. Härutöver har emellertid
äskats ett särskilt anslag av 200 kronor för institutionens seismologiska
avdelning. Denna begäran har motiverats med ökningen i priset på sprit.
Avdelningen hade behov av omkring 60 liter denaturerad 96 å 97-procentig
sprit årligen. Kostnaderna härför hade, frånsett denatureringskostnaderna,
före kriget utgjort 42 kronor men hösten 1917 stigit till
241 kronor.

Botaniska institutionen. För denna institution i dess helhet finnes
å universitetets stat uppfört dels ränta å Regnells botaniska fond, 1,700

Åttonde huvudtiteln: 1919 års tilläggsstat.

kronor, dels 68 famnar ved med beräknat värde av 1,020 kronor. Dessutom
äro för de särskilda avdelningarna av institutionen följande belopp
upptagna:

För botaniska museets och botaniska trädgårdens räkning har institutionsföreståndaren
påyrkat särskilda tilläggsanslag.

Beträffande botaniska museet har upplysts, att utgifterna under senare
år något överskridit årsanslaget, så att museet våren 1918 häftade i en
skuld till universitetet av 232 kronor 31 öre. Med hänvisning till de
ökade kostnaderna för uppvärmning, belysning och rengöring samt för
inköp av vissa förnödenheter, såsom papper, växtetiketter m. m., har institutionsföreståndaren
förklarat ett fortsatt överskridande av anslaget vara
att förutse. Han har ansett, att ett tilläggsanslag av 700 kronor skulle
för denna gång vara tillräckligt.

Vad angår botaniska trädgården är dennas ekonomiska ställning betydligt
sämre. Institutionsföreståndaren meddelar, att enär statsanslaget
under en längre följd av år visat sig otillräckligt, trädgården häftade i
skuld till universitetet med ett belopp överstigande 23,000 kronor. År
1917 hade en minskning i arbetena i trädgården genomförts, i det antalet
dagsverken, som år 1916 uppgått till 3,526, nedsatts till 3,134.
Härigenom hade det likväl ej lyckats att nedbringa arbetskostnaderna,
emedan arbetarnas dagspenningar under året undergått förhöjning. Under
år 1918 hade arbetslönerna ytterligare ökats. Att hålla utgifterna inom
gränsen av anslaget vore därför icke möjligt, även om arbetet i trädgården
än vidare inskränktes; institutionsföreståndaren hade emellertid
för avsikt att försöka en dylik inskränkning, vilken dock måste ske på
bekostnad av trädgårdens snygghet. För att täcka den ökning i kostnaderna
för år 1919, som berodde på ökade arbetslöner, borde beräknas
ett tilläggsanslag av 4,000 kronor.

Vidkommande övriga utgifter för trädgården har upplysts, att desamma
plägat växla mellan omkring 2,300 kronor och 4,000 kronor. De
flesta av de poster, som ingå i dessa utgiftssummor — säger institutionsföreståndaren
— hänföra sig till förnödenheter, som på senare tiden stigit
i pris, delvis till flerdubbelt mot vad de kostade för ett par år sedan.
Som exempel har nämnts körning, som ännu år 1915 kostat 6 kronor

för botaniska museet......

» botaniska trädgården
» botaniska laboratoriet

kronor 1,000: —
» 10,000: —
» 500: —

Åttonde huvudtiteln: 1919 års tillåggsstat. 31

per dag men sedan februari 1918 betingat ett pris av 22 kronor 50 öre [16.

för dag. Till bestridande av nu ifrågavarande utgiftsökningar har påkallats
ett extra anslag av 1,000 kronor.

Sammanlagda beloppet av det för botaniska trädgården äskade tilläggsanslaget
utgör alltså 5,000 kronor.

Växtbiologiska institutionen, vars tillkomst grundar sig på en donation
av grosshandlaren Frans Kempe, förfogar över ett å ordinarie stat
uppfört materiel]anslag av 1,000 kronor, vartill kommer ett årligt belopp
av 500 kronor från Kempeska fonden. För denna institution har av dess
föreståndare begärts ett tilläggsanslag av 2,000 kronor. Detta äskande
grundar sig på följande beräkning av utgifterna under år 1919:

för bränsle .................................................. kronor 1,500: —

» lyse, rengöring m. m. ..................... » 800: —

» samlingar, instrument, böcker m. in. » 1,200; —

Summa kronor 3,500: —

Institutionsföreståndaren har anfört, att förestående beräkning uppgjorts
under förutsättning att den största sparsamhet iakttoges. Det förtjänar
emellertid att anmärkas, att den uppkomna kostnadsökningen icke
i sin helhet är betingad enbart av dyrtiden. Enligt vad upplyst blivit
har nämligen institutionen och dess verksamhet under de senaste åren
högst betydligt utvidgats, och redan på denna grund har det ursprungligen
beräknade materiellanslaget blivit otillräckligt. De uppkomna bristerna
i anslaget hava hittills ersatts av institutionsföreståndaren. Denne
har emellertid nu förklarat sig anse det rimligt, att han befrias från
dylika utgifter.

Zoologiska institutionens årsanslag utgör 10,100 kronor jämte ränta
å Regnells zoologiska fond, 463 kronor 92 öre, samt 30 famnar ved till
beräknat värde av 450 kronor. Alltsedan år 1916 har anslaget årligen
överskridits med betydande belopp. Enligt en av institutionsföreståndaren
lämnad redogörelse utgjorde den uppkomna bristen år 1916 948 kronor
33 öre och år 1917 7,330 kronor 23 öre. Av sistnämnda summa belöpte
på institutionens uppvärmning 3,387 kronor 50 öre, på renhållning 156
kronor 33 öre, på sprit 2,807 kronor 39 öre samt på kemikalier, glasvaror
och andra förbrukningsartiklar m. in. 979 kronor 1 öre. I april
1918, då institutionsföreståndaren gjorde den framställning om ett tillläggsanslag
för år 1919, som jag strax skall omnämna, beräknades bristen
för år 1918 komma att uppgå till 8,280 kronor 23 öre och således med

32 Åttonde linvudtiteln: 1919 års tillåggsstat.

[16.] 950 kronor överstiga 1917 års brist. Största delen, 800 kronor, av mer kostnaderna

i förhållande till år 1917 grundades på ytterligare ökning av
priset å sprit, av vilken vara erfordrades minst 1,200 liter årligen för
samlingarnas nödtorftiga bevarande samt för undervisningens och de vetenskapliga
arbetenas bedrivande å institutionen; 150 kronor hade avsetts till
ersättning för det ökade arbete, som under senare delen av år 1918 förorsakades
av värmeledningens eldande med ved i stället för med koks.
Institutionsföreståndarens nyssberörda framställning innefattar anhållan om
ett extra anslag för år 1919 av 8,530 kronor, motsvarande beloppet av
den motsedda bristen för år 1918, i jämnt krontal 8,280 kronor, med tilllägg
av ett belopp å 250 kronor, varmed skulle bestridas den särskilda
kostnaden för vedeldningsarbetet under årets fem första månader.

Jag skall nu göra en sammanfattning av de utav universitetskanslern
tillstyrkta äskandena om tilläggsraedel till de särskilda inrättningarna.
Enligt dessa äskanden skulle till dem utgå följande belopp:

Medicinska poliklinikerna..........................................

Fysiologiska institutionen ..........................................

Institutionen för medicinsk och fysiologisk kemi

Institutionen för allmän och analytisk kemi ......

Mineralogisk-geologiska institutionen.....................

Fysiska institutionen ...............................................

Astronomiska institutionen .....................................

Meteorologiska institutionen ...............................

Botaniska institutionen:

botaniska museet ...................

» trädgården...............

Växtbiologiska institutionen............

Zoologiska institutionen ..................

kronor

850:

1,000:

8,700

1,500

3,800

4,300

4,346

))	700: —
»	5,000: —
»	2,000: —
»	8,530: —
Tillhopa kronor	41,726: —

^entf Tvivelsutan bör staten ej undandraga sig att träda emellan till lättande

chefen. av de ekonomiska svårigheter för Uppsala universitets institutioner, varom
den föregående framställningen bär vittne. Jag finner mig dock hava
anledning att ifrågasätta, det staten ej påtager sig att täcka hela det belopp,
vartill de ifrågavarande bristerna i institutionernas tillgångar beräknats
uppgå.

Jag vill nämligen erinra, att Uppsala universitet, i jämförelse med
Lunds universitet, som framställt anspråk, liknande de nu omförmälda

Åttonde huvudtiteln: 1919 års tilläggsstat.

för sin ekonomi har ett ganska starkt stöd i sin reservfond. Vid 1918
års ingång uppgick denna, enligt mig från universitetet lämnade upplysningar,
till något över 260,000 kronor. Efter avdrag för fondens
under°år 1918 redan bestridda utgifter och för motsedda påkänningar å
densamma under sagda år — nämnda upplysningar gåvos i medlet av
december 1918 och fullt exakta siffror kunde ej lämnas — antogs fondens
nämnda behållning vid slutet av år 1918 hava nedgått till närmare 50,000
kronor. Rörande dess inkomster under år 1918 kunde ej några meddelanden
lämnas, men för år 1917 upplystes de hava utgjort något över

250,000 kronor. I betraktande av dessa sifferuppgifter synes det emellertid
med skäl kunna förväntas, att universitetes reservfond skall kunna till
någon del bidraga att täcka de behov av ökade anslag för år 1919, som
de ovannämnda framställningarna utvisa. 1 själva verket har fonden under
gångna år, för övrigt i enlighet med sin uppgift, stått institutionerna bi
vid ”ekonomiska trångmål. "För att emellertid iakttaga nödig varsamhet
vill jag ifrågasätta, att fonden antages kunna svara huvudsakligen för
ökade kostnader för bränsle. Universitetet har såsom bekant stora skogsområden,
och en mycket betydande del av till reservfonden inflytande medel
härröra från överskott å inkomst av skogarna utöver det i universitetets
inkomststat härför beräknade beloppet, 7,000 kronor. Det visar sig ock.
att bland reservfondens utgifter under år 1918, sådana de angivits i de
ovannämnda upplysningarna, upptagits tillskott till universitetets institutioner
för bestridande av utgifter för bränsle.

Ser jag alltså på de ifrågavarande institutionernas krav, med särskilt
avseende fäst å vad i vissa av framställningarna uppgivits rörande bränslekostnaderna
och i övrigt med någon avrundning av beloppen, finner jag
mig böra för de olika institutionerna föreslå följande statsbidrag:

Medicinska poliklinikerna .......................................... kronor 850:

Institutionen för medicinsk och fysiologisk kemi
Institutionen för allmän och analytisk kemi

Mineralogisk-geologiska institutionen.....................

Fysiska institutionen .................................................

Astronomiska institutionen .....................................

Meteorologiska institutionen ...................................

Botaniska institutionen:

botaniska museet ...................................................

botaniska trädgården..........................................

Växtbiologiska institutionen ..................................

Zoologiska institutionen.............................................

1,000

7,200

700

800

3.000
4,100

500

5.000

1.000
6 000

Bihang till riksdagens protokoll 1919.

Tillhopa kronor 30,150:
1 samt. 2 höft, (Nr 2.)

Åttonde huvudtiteln: 1919 års tilläggsstat.

Som synes har jag ej uppfört något belopp för fysiologiska institutionen.
Vad växtbiologiska institutionen angår har jag trott mig eventuellt
kunna räkna på något tillskott från Kempeska donationsräntans överskottsmedel.
(Jämför punkten 85 i bilagan åttonde huvudtiteln till årets statsverksproposition.
)

Åberopande vad jag nu anfört hemställer jag om förslag till riksdagen
att till förstärkande av ordinarie anslagen till materiell
m. m. för de av mig under denna punkt angivna
institutionerna och inrättningarna och med av mig tillstyrkta
belopp, utgående såsom särskilda reservationsanslag,
anvisa på tilläqgsstat för år 1919 tillhopa 30,150
kronor.

[17.] (i. Förstärkning av universitetsbibliotekets materiellanslag.

av^nWerii-® Un^er avdelningen B) Till materiell m. in., i utgiftsstaten för universitetet
tetsbibliote- i Uppsala tinnes under rubriken Biblioteket upptaget ett anslag å 50,000
HeiianTag" kronor. Från detta anslag bestridas, utom kostnader för materiell, jämväl
kostnader för inköp av böcker, handskrifter, kartor och planscher, inbindning
samt vattenförbrukning ävensom för uppvärmning och belysning, i den
mån ett härför i staten särskilt uppfört anslag å 8,200 kronor ej förslår.

På grund av de dyra uppvärmningskostnaderna har nyssnämnda anslag
å 8,200 kronor icke varit tillräckligt för sitt ändamål, och även
materiellanslaget har av samma anledning hotats av brist, ehuru man alltsedan
år 1908 haft att till dess förstärkning för bokinköp tillgå ett år
efter år beviljat extra anslag å 10,000 kronor.

De stegrade kostnaderna för bibliotekets uppvärmning ävensom yppade
behov av medel till vissa andra utgifter för biblioteket hava föranlett en
framställning om anslag på tilläggsstat för år 1919, vilken jag anhåller
att nu få anmäla.

Denna av kanslern för rikets universitet med utlåtande den 15 augusti
1918 till Kungl. Maj:t överlämnade framställning är gjord av det större
akademiska konsistoriet, som däri anhållit om beredande av ett anslag å

25,000 kronor för år 1919 till fyllnad av materiellanslaget för nämnda år,
nämligen för uppvärmning och belysning 12,800 kronor, för bindning av
böcker 10,000 kronor och för diverse utgifter 2,200 kronor.

Konsistoriets framställning grundar sig på en av dåvarande t. f. överbibliotekarien
J. M. Hulth till konsistoriet avlåten skrivelse, däri till en
början anföres:

Åttonde huvudtiteln: 1919 års tilläggsstat. 35

I enlighet med drätselnämndens anmodan får undertecknad härmed vördsamt
inlämna uppgift å »de krav på anslag från riksdagen å extra stat för år 1919, som
kan erfordras till fyllnad i bibliotekets materialanslag för sagda år».

Det viktigaste anslagskravet är det för uppvärmning och belysning. För dessa
bägge poster beviljade 1916 års riksdag ett anslag å 8,200 kronor. Detta belopp
räcker under nuvarande förhållanden naturligtvis icke till. För bibliotekets uppvärmning
torde erfordras 350 famnar eller i runt tal 1,320 kubikmeter ved, som efter 15

kronor kubikmetern betingar en summa av ....................................... kronor 19,800: —

Belysningen beräknas till .................................................................... »_1,200: —

Summa krouor 21,000: —

Efter avdrag av statsanslaget, 8,200 kronor, återstår således att fylla med extra anslag
12,800 kronor.

Tj än s t f o it ättande överbibliotekarien påkallar härefter anslag å 10,000
kronor såsom bidrag till bestridande av kostnaden för inbindning av böcker.
Detta anslagsäskande torde emellertid vid den starka konkurrensen mellan
mångahanda olika anslagskrav för närvarande få stå tillbaka.

Vidare yttrar Hulth:

Övriga expenser, såsom skrivmaterial, emballage för våra stora bytesdistributioner
och låueförsändelser samt till inläggning av tidningar, tryck, inventarier, extra arbetshjälp
för ännu pågående omflyttningar m. m. ha också fördyrats i hög grad. Så t. ex.
kostade det omslagspapper, vi begagna till våra paket, före kriget kronor 3: 90 per
rulle, nu kostar det 12: 90. Snören, förut 1:10, nu 4: 50 per nystan. Lack, förut
2: 40, nu 8 kronor per kg.

Jag har sökt göra en beräkning på merkostnaden för följande poster:

tryck .............

inventarier ....
arbetshjälp ....
tvål och såpa.

....................... c:a kronor 170	—
, lack)............ »	635	—
........ »	200	—
»	400	—
............. *	720	—
..................... »	75	—
Summa kronor	2,200	—

Jag får således anhålla om utverkande av ett extra anslag för diverse utgifter
å 2,200 kronor.

De kända förhållandena under den nuvarande dyrtiden utgöra tillräckligt
talande skäl för Hulths krav på tilläggsanslag till uppvärmning
och belysning samt till diverse utgifter, och mot de av honom begärda
beloppen har jag ej anledning till erinran. Hans anslagsbegäran gäller
år 1919, och medlen böra uppföras å tilläggsstat för sagda år. Därvid
torde ett för de avsedda ändamålen gemensamt anslag böra äskas till förstärkning
av bibliotekets materiellanslag.

[IT.

Departe mentschefen.

[18.]

Höjning av
anBlaget till
respenningar
för fogden.

[19.]

Utgivande av
universitetets
årsskrift.

[20.]

Förstärkande
av materiellanslagen
till
vissa institutioner
m. m.

36 Åttonde huvndtiteln: 1919 års tillägg sstat.

Jag hemställer alltså, att Eders Kungl. Maj:t täcktes föreslå riksdagen
att till förstärkande av det under avdelningen B)
Till materiell m. m., i utgiftsstaten för universitetet i
Uppsala under rubriken Biblioteket upptagna anslag å

50,000 kronor anvisa å tilläggsstat för år 1919 ett förslagsanslag,
högst 15,000 kronor.

7. Höjning; av anslaget till respenningar för akademifogden. Under
åberopande av vad jag förut denna dag anfört till statsrådsprotokollet över
ecklesiastikärenden vid anmälan av anslagsbehoven under riksstatens åttonde
huvudtitel för år 1920, punkten 94, hemställer jag att Eders Kungl. Majrt
täcktes föreslå riksdagen

att till höjning av det i utgiftsstaten för universitetet
i Uppsala uppförda anslaget till respenningar för
akademifogden anvisa på tilläggsstat för år 1919 ett förslagsanslag,
högst 1,500 kronor.

Lands universitet.

8. Utgivande av universitetets årsskrift. Med hänvisning till
vad jag under punkten 126 i bilagan åttonde huvudtiteln till årets statsverksproposition
anfört i fråga om anslag till utgivande av Lunds universitets
årsskrift hemställer jag om förslag till riksdagen

att för utgivande av Lunds universitets årsskrift
anvisa, utöver för detta ändamål på extra stat för år
1919 beviljat belopp, på tilläggstat för år 1919 ett
reservationsanslag av 8,000 kronor.

9. Förstärkande av materiellanslagen till vissa institutioner m. m.

På grund av den rådande dyrtidens inverkan å prisen för den materiell,
som erfordrades för upprätthållande av verksamheten vid Lunds universitets
institutioner, hemställde åtskilliga institutionsföreståndare under år 1917
om ökning av vederbörande institutioners materiellanslag. Dessa krav framfördes
av det större akademiska konsistoriet till kanslern för rikets universitet,
som underställde dem Kungl. Maj:ts prövning och därvid i enlighet
med konsistoriets begäran tillstyrkte proposition till riksdagen om beviljande
av 79,524 kronor, därav 35,925 kronor skulle erfordras för år 1918
och 43,599 kronor för år 1919.

Då jag den 14 januari 1918 inför Kungl. Maj:t anmälde detta ärende,
uttalade jag mig emot att till behandling upptaga de anslagskrav, som
gällde år 1919. Jag yttrade därvid:

Åttonde huvudtiteln: 1919 års tillägg sstat.

Att jag på nämnda sätt begränsat den framställning jag ämnar göra under denna
punkt beror på svårigheten att under nuvarande förhållanden med ens approximativ
säkerhet bedöma vederbörande universitetsinstitutioners behov annat än för den närmaste
tiden. Ovissheten i prisförhållandena gäller icke blott bränsle. Aven flerahanda
andra för institutionerna erforderliga förnödenheter kunna antagas bliva underkastade
avsevärda och hastiga växlingar i pris. Om man nu ville söka fastställa för år 1919
lämpliga extra anslagsbelopp för ifrågavarande institutioner, komme man att, i händelse
av kraftiga prisstegringar, nödgas anvisa medel på tilläggsstat för sagda år. Då, såsom
i några fall nu äger rum, en institution utöver sitt ordinarie anslag plägat förfoga över
ett extra anslag — detta bör ju fortfarande begäras för år 1919 — skulle under nyssnämnda
förutsättningar institutionen för sina materiellbehov under år 1919 hava att
röra sig med ej mindre än fyra särskilda anslag. Detta synes mig ej lämpligt.

1 enlighet med mitt förslag inskränktes därför Kungl. Maj:ts framställning
till riksdagen till begäran att på tilläggsstat för år 1918 måtte
uppföras ett till 32,635 kronor nedsatt anslag. Riksdagen biföll denna
Kungl. Maj:ts framställning.

Riktigheten av att begränsa sig till begäran om anslag å tilläggsstat
bekräftas vid betraktande av den begäran om anslagskrav å tilläggsstat
för år 1919, som nu föreligger, avseende förstärkning för nämnda år av
vederbörande materiellanslag. Det belopp, som år 1917 av universitetet ansågs
behövligt för ändamålet, utgjorde som nämnt 43,599 kronor. Summan
av de anslagsökningar, som nu ifrågasättas för år 1919, utgör ett belopp
av 134,593 kronor 82 öre, av kanslern utjämnat till 135,000 kronor —
som man ser en högst väsentlig stegring. Därvid är likväl att märka, att
tre poster tillkommit, för vilka motsvarighet saknas år 1918 och att i summan
för år 1919 ingå åtskilliga belopp, beräknade såsom brister å vederbörande
anslag vid 1918 års slut.

Liksom förra gången grundar sig detta anslagsäskande på beräkningar
och till det större akademiska konsistoriet gjorda framställningar av vederbörande
institutionsföreståndare, med vilka i olika fall medicinska fakulteten
(dier matematisk-naturvetenskapliga sektionen instämt. I ett flertal fall har universitetets
räntmästare tagit initiativet och verkställt nödiga undersökningar.
Jämväl i likhet med vad förra gången ägde rum hava utsedda kommitterade
granskat framställningarna om anslagens förstärkande. 1 sitt avgivna utlåtande
hava de kommitterade anfört:

De för de olika institutionerna behövliga anslagen, vilka samtliga begärts a extra
stat för år 1919, utgöra, såsom av institutionsföreståndarnas redogörelser närmare framgår,
i de allra flesta fall dels en beräknad brist i institutionens budget för år 1918,
dels ock de belopp, som för år 1919 beräknats bliva oundgängligen behövliga utöver
de till institutionerna enligt universitetets stat eller i vissa fall sedan flera år å extra
stat utgående anslagen.

Då det visat sig, att institutionernas för år 1918 nödvändiga utgifter icke i något

Åttonde huvudtiteln: 1919 års tilläggsstat.

fall understigit, men väl i de allra flesta högst väsentligt överstigit de under år 1917
beräknade och det tydligen är omöjligt att på förhand med någon säkerhet bestämma
den stegring utöver normala priser, som för år 1919 kan råda, men det å andra sidan
torde vara tämligen visst, att utgifterna för år 1919 komma att ställa sig minst lika
höga som ar 1918, hava vi, då institutionsföreståndarna äro de, som närmast kunna bedöma
och överblicka inrättningarnas behov, ansett oss böra godtaga de av föreståndarna
lämnade uppgifterna, även då dessa, såsom i ett par fall ägt rum, icke stödja sig på
närmare utredning.

Det större akademiska konsistoriet har hänvänt sig till kanslern med
begäran om hans bistånd till utverkande av anslag, och kanslern har i
skrivelse den 15 augusti 1918 förklarat de ifrågavarande an slagsäskandena
vara föranledda av den allmänna prisstegringen och de begärda anslagen
således nödvändiga. Kanslern har därför hemställt om proposition till riksdagen,
avseeende beviljande av nyss oinförmälda belopp, 135,000 kronor.

Med hänvisning i övrigt till de gjorda framställningarna samt till vad
jag i frågan om vissa motsvarande institutioners anslagsbehov å tilläggsstat
för år 1918 anförde, ber jag nu få lämna en kort redogörelse för vederbörandes
särskilda beräkningar och yrkanden om anslagens förstärkande.
Där annat ej säges har jag ej något att erinra mot de begärda beloppen. Efter
redogörelsen skall jag göra en sammanställning av de anslagsbelopp, som
begärts och som jag anser böra utverkas, vilken sammanfattning även skall
innehålla uppgifter om motsvarande på 1918 års tilläggsstat beviljade anslag
samt om de ordinarie och extra anslag, som i varje särskilt fall utgå.

Vad då först angår anatomisk-histologislca institutionen har av vederbörande
begärts en anslagsökning av 6,550 kronor, med följande fördelning
å särskilda poster:

A. Anslag till framställande av embryonala rekonstruktioner.
.............................................................................. kronor

Anslag till ökade gravsättningskostnader....................... »

ökad avlöning till städerskor............................................. »

Material till komparativt-anatomiska dissektionskurser »

Allmän utökning med omkring 25 % av det år 1900 för
institutionen beräknade och såsom erforderligt

ansedda anslagsbeloppet, 7,500 kronor................ »

Anslag till bränsle utöver de 400 kronor för bränsle,
som ingå under E......................................................

1,200

300

250

300

1,900:

............................................. * 2,600: —

Summa kronor 6,550: —

Det under A. omförmälda beloppet har hittills utgått ur de till Kungl.
Majrts disposition å universitetets stat ställda medlen. Så torde tills vidare

Åttonde huvudtiteln: 1919 års tillåggsstat. 39

kunna ske. Posten I). är ej av beskaffenhet att böra upptagas å tilläggsstat.
Båda dessa poster kunna alltså bortfalla. Under E. omförmäles ett »beräknat
belopp» av 7,500 kronor. Anslaget till institutionen sattes av riksdagen
till 6,500 kronor. Skillnaden ansågs kunna täckas med dissektionsavgifter.
Då dessa ej böra ökas, torde posten kunna godkännas. För bränsle
begäres samma belopp, som beräknades och erhölls för år 1918. Anslagsökningen
synes alltså böra sättas till 5,050 kronor. Den utgjorde för år
1918 3,000 kronor.

För fysiologiska institutionen, för vilken å 1918 års tilläggsstat beviljades
ett belopp av 1,500 kronor, begäres ett tilläggsanslag av 3,500 kronor.
Beloppet anges ej på långt när motsvara den procentuella prisstegringen
på de varor, apparater, kemikalier in. m., som normalt bekostas genom institutionens
årsanslag. Det har kunnat begränsas endast genom kalkylering
av ganska betydande inskränkningar i åtgången. Det upplyses, att utgifterna
redan i maj 1918 med omkring 1,000 kronor överstigit institutionens
årsanslag och influtna laborationsavgifter.

Medicinsk-kemiska institutionens föreståndare hänvisar till en tablå,
enligt vilken för år 1918 beräknas en brist av 5,277 kronor 27 öre. Med
antagande att inkomsterna under år 1919 komma att uppgå till 5,148 kronor
41 öre — motsvarande de i tablån upptagna regelmässiga inkomsterna
under år 1918 — samt att utgifterna under år 1919 skola utgöra samma
belopp som det för år 1918 beräknade, 13,788 kronor 73 öre, anges i tablån
ett särskilt anslag av 8,511 kronor 46 öre vara behövligt för 1919. Med
användande av nämnda siffror för inkomster och utgifter under år 1919
skulle behovet för detta år rätteligen vara 8,640 kronor 32 öre. Detta
belopp och ovannämnda belopp av 5,277 kronor 27 öre, utgöra tillhopa
13,917 kronor 59 öre. Jag anser anslaget böra sättas till 13,900 kronor.
Motsvarande anslag för år 1918 utgjorde 3,000 kronor.

I vederbörandes framställning om tilläggsanslag för patologisk-anatomiska
institutionen erinras, att till grund för beräkningen av det institutionen
på tilläggsstat för år 1918 beviljade anslaget, 3,500 kronor, lågo
antaganden om huru institutionens ekonomi komme att ställa sig vid 1917
års slut. I verkligheten blev bristen för år 1917 så stor, att man med
samma beräkningsgrund skulle för år 1918 ha behövt ett tillskott av över

4,000 kronor. För övrigt borde tillskottet för år 1918 hava satts ännu
högre; ur räkenskaperna visas exempel på under år 1918 inträffade prisstegringar
å materialkostnader, vilka göra, att man anser sig med säkerhet

40 Åttonde huvudtiteln: 1919 års tilläggsstat.

kunna angiva en brist i materiellanslaget under år 1918 — trots ovannämnda
beviljade tillskott — av minst 2,000 kronor. Detta trots att all
sparsamhet iakttages, att några nyanskaffningar ej göras samt att institutionen
tär på gamla förråd av färgämnen, vilkas förnyande för närvarande
är omöjligt.

Vad angår det extra anslagsbehovet för år 1919 beräknas detsamma
med ledning av förhållandena under år 1918 till 5,500 kronor, det vill
säga 2,000 kronor utöver de 3,500 kronor, som beviljades på tilläggsstat
för år 1918. Inalles skulle således för täckande av väntad brist under år
1918 och mötande av ökade utgifter under år 1919 på tilläggsstat för sistnämnda
år krävas 7,500 kronor.

Astronomiska observatoriet. Med hänsyn till de inkomster, som stå
observatoriet till buds under år 1918, 6,200 kronor, samt med åberopande
att utgifterna i slutet av maj 1918 uppgått till 8,000 kronor och att återstående
utgifter under år 1918 kunde beräknas till, i lågt tal, 1,200 kronor
anför astronomiska institutionens föreståndare, att för år 1918 en brist av

3,000 kronor vore att emotse. Minst samma brist kunde beräknas för år
1919. I ovannämnda inkomster för år 1918 ingår ett å tilläggsstat för
samma år uppfört belopp av 1,200 kronor. Detta föranleder institutionsföreståndaren
att med ett belopp av 1,500 kronor eller till 4,500 kronor
höja det belopp han önskar erhålla för att undgå den förväntade bristen
under år 1919. Han begär alltså ett belopp av 7,500 kronor, innefattande
ovannämnda belopp av 3,000 kronor och 4,500 kronor.

Jag anser, att man å tilläggsstat för år 1919 bör bereda observatoriet
ett anslag av 7,200 kronor.

För den botaniska institutionens systematiska avdelning har begärts
ett tilläggsanslag av 11,255 kronor 9 öre. I denna summa ingår ett belopp
av omkring 3,000 kronor, som, enligt vad vederbörandes framställning
ger vid handen, måste beräknas såsom underskott i 1918 års budget för
avdelningen, beroende på oväntade ökningar i bränslepris och dagsverkskostnader.
För år 1919 räknar avdelningens föreståndare med utgiftsökningar
för bränsle och dagsverken å tillhopa omkring 7,600 kronor. Med beräknande,
på sätt även föreståndaren gör, att liksom för år 1919 ett belopp
av 700 kronor kommer att såsom hyresinkomst tillflyta avdelningen, anser
jag, att för densamma bör å tilläggsstat för 1919 uppföras ett avrundat
belopp av 11,000 kronor. Motsvarande belopp å 1918 års tilläggsstat utgjorde
4,400 kronor.

Åttonde huvudtiteln: 1919 års tiUåggsslai. 41

Vad den botaniska institutionens fysiologiska avdelning beträffar har
nu för densamma begärts en summa av 7,500 kronor. Däri ingår ett belopp
av 2,500 kronor, motsvarande förväntad brist för år 1918. Med hänsyn
till beskaffenheten av vissa av de poster, som lagts till grund för beräkning
av bristen för år 1918, anser jag denna i nu förevarande sammanhang kunna
antagas till 2,000 kronor. Jag finner, att för avdelningen bör å tilläggsstat
för år 1919 upptagas ett belopp av 7,000 kronor. A tilläggsstat för
år 1918 anvisades för avdelningen 1,400 kronor.

Tillförordnade föreståndaren för fysiska institutionen har beräknat,
att för år 1918 en brist kommer att uppstå av 6,000 kronor, ett belopp
som med begagnande av de siffror, som ligga till grund för beräkningen,
borde ökats till 7,000 kronor. För år 1919 beräknar den tillförordnade
föreståndaren en brist av 8,000 kronor.

Bland de faktorer, som samverkat till det framställda kravet på ett
tilläggsanslag av 14,000 kronor (6,000+8,000), upptagas även förhållanden
av annan art än den rådande dyrtiden. Trots att inga andra utbetalningar
gjorts än som varit nödvändiga för de pågående examensarbetena hade
redan under vårterminen 1918 institutionens utgifter, 9,000 kronor, med
omkring 1,000 kronor överstigit summan av de statsanslag, som för år 1918
tilldelats institutionen. Med hänsyn till institutionens ekonomiska trångmål
vill jag ej ifrågasätta någon nedsättning av det begärda tilläggsanslaget.
Institutionen åtnjöt på tilläggsstat för år 1918 ett anslag av 1,500
kronor.

Geologisk-mineralogiska institutionen. För denna institution har dess
föreståndare beräknat ett tilläggsanslag av 3,200 kronor, därav brist för
år 1918 850 kronor. Behovet av tilläggsanslag beror så gott som uteslutande
på ökade bränslekostnader.

Den kemiska institutionens föreståndare uppvisar med siffror antagligheten
att för år 1918, trots det å tilläggsstat för sagda år beviljade anslaget,
2,000 kronor, kommer att å institutionens materiellanslag uppstå en
brist av 3,500 kronor, väsentligen förorsakad av stegrade bränslepris. Under
antagande av att institutionens ordinarie inkomster under år 1919 komma
att visa samma summor som för år 1918 och med anmärkning att institutionens
utgifter under år 1919 ej kunna förväntas ställa sig lägre än
under år 1918 anger institutionsföreståndaren ett belopp av 5,500 kronor
vara erforderligt till förstärkning av materiellanslaget under år 1919. Med
Bihang till riksdagens protokoll 1919. 1 sand. 2 höft.. (Nr 2.) 6

42 Åttonde huvudtiteln: 1919 års tilläggsstat.

20.] inberäknande av ovannämnda för år 1918 såsom brist antagna belopp å

3,500 kronor påkallar föreståndaren ett tilläggsanslag av 9,000 kronor.

För zoologiska institutionen kan, enligt vad dess föreståndare uppvisat,
årskostnaden för bränsle beräknas till över 12,000 kronor, detta trots vidtagna
inskränkningar i uppvärmningen. Då under år 1919, lika litet som
under år 1918, institutionens materiellanslag mäktar bestrida de dryga
uppvärmningskostnaderna, hemställer institutionsföreståndaren om ett tillläggsanslag
för år 1919 av 12,000 kronor. För år 1918 hade å tilläggsstat
för institutionen beviljats 8,000 kronor.

Beträffande musikkapellet meddelar kapellmästaren, att för år 1918
synes kunna beräknas uppkomma en brist i materiellanslaget å nära 200
kronor. Såsom tillgång har därvid beräknats det å tilläggsstat för år 1918
för musikkapellet uppförda beloppet. 85 kronor. För år 1919 angiver kapellmästaren,
att utgifterna böra med sannolikhet beräknas uppgå till 1.500
kronor, det vill säga 500 kronor utöver årsanslaget. På tilläggsstat för
år 1919 borde således för musikkapellet uppföras ett belopp av 700 kronor.

I fråga om inrättningen för gymnastik och fäktkonst har den tillförordnade
läraren i dessa ämnen uppgjort tablåer, med stöd av vilka han för
år 1918 beräknar en brist av 940 kronor, därvid hänsyn tagits till ett förväntat
tilläggsanslag av 750 kronor, för år 1919 en brist av 2,200 kronor,
tillhopa 3,140 kronor. Vid beräknande av bristen för år 1919 har han
utgått från en prisstegring av i det närmaste 20 %. Bränslekostnaden ingår
i beräkningarna för båda åren såsom eu mycket betydande faktor.
Jag anser, att ett tillläggsanslag å 3,000 kronor bör för år 1919 beredas
nämnda inrättning.

Institutionen för ärftlighetsforskning. För denna institution är å allmänna
indragningsstaten uppfört ett materiellanslag av 1,000 kronor. För
år 1918 har institutionen till materiell m. m. uppburit ett tilläggsanslag
av 500 kronor, upptaget under åttonde huvudtiteln.

Institutionen började sin verksamhet den 1 januari 1918. Dess föreståndare
har därför vid sin i maj 1918 uppgjorda beräkning av institutionens
anslagsbehov under år 1919 ej kunnat stödja sig på någon
längre tids erfarenhet. Under åberopande av penningvärdets fall har han
emellertid ansett sig böra för år 1919 begära ett tillä^sanslaij till dubbla
beloppet av det för år 1918 beviljade. Av angivet skäl i saknad av närmare
utredning finner jag mig böra föreslå ett tilläggsanslag av 750 kronor.

Åttonde huvudtiteln: 1919 års iillåggsstat. 43

Samtliga nu omförmälda inrättningar hava, såsom i det föregående
framhållits, varit i åtnjutande av anslagå 191 8års tilläggsstat till förstärkande
av vederbörande materiellanslag. Nu återstår att omnämna ovan i
förbigående omtalade tre tillkomna poster.

Den första av dem avser farmakologiska institutionen. Denna institutions
ordinarie anslag till materiell utgör 1,000 kronor. Institutionsföreståndaren
har i en under maj 1918 till större konsistoriet avlåten skrivelse
meddelat, att utgifterna för eldning under vintern 1917 —1918 starkt
ökats och utgjort något över 700 kronor i stället för omkring 150 kronor,
såsom förut varit vanligt. Han påkallar därför beredande av ett anslag å
500 kronor för år 1919 till förstärkande av institutionens ordinarie anslag
till materiell m. m.

Beträffande de två återstående nytillkomna posterna torde jag böra
yttra mig något utförligare. Dels äro de nämligen större än flertalet redan
omnämnda anslagskrav — ett par av dessa kunna mäta sig med det
ena av de båda nya — dels äro i fråga om dessa båda åtskilliga särskilda
förhållanden att märka. Det torde vara lämpligt att återgiva det väsentliga
av innehållet i de framställningar, som nu äro i fråga.

Det ena av dem gäller biblioteket, överbibliotekariens till det större
akademiska konsistoriet avlåtna skrivelse i ämnet innehåller:

Universitetsbibliotekets beräknade inkomster och utgifter för år 1918 utvisas av
nedanstående tablå:

Debet.

Behållning från år 1917

kronor 16,371:52

Inkomster:

Statsanslag, ordinäre och extra....

Intressemedel ...............................

Extra inkomster............................

Kredit.

Bokinköp (normalt 45,000).........

Inlösen a7 årsskriften .............v

Bokbinderi (normalt 10.000)......

Skrivmaterialier och tryck .........

Uppvärmning (normalt c:a3.100)
Elektrisk belysning och kraft ...

Frakt och transport.....................

Telefon ..................,....................

kronor 60.000: —

> 3 000: —

» 1.000:— » 64.000: —

Summa kronor 80,371:52

Utgifter:

kronor 36,000:— (1917: 33,391:—)

» 800: —

» 15,000:— ( » 14.714:—)

» 1.200:— ( » 1,162:—)

» 16,600:- ( » 10,468:—)

» 650: — ( » 595: —)

» 1,100:— ( » 1,053:—)

» 130: —

[20.]

44 Åttonde huvudtiteln: 1919 års tillåggsstat.

[20.1 Renhållning................................. » 650: — ( » 576: —)

Parkens underhåll .................... » 600: — ( » 445: —)

Inventarier ................................. » 16.371:52

Diverse ....................................... » 1 000:— kronor 90.101:52

Brist......................................................................................................... » 9 730: —

Summa kronor 80,371:52

Rörande behållningen från 1917 och dess användning till anskaffande av inventarier
torde böra nämnas, att denna behållning uppkom genom de starkt reducerade bokinköpen
efter krigsutbrottet 1914 samt under 1915. Om användningen därav yttrade
förutvarande överbibliotekarien af Petersens i bibliotekets årsberättelse för 1915: »De
besparingar, vilka sålunda föranledas av under kriget minskade bokinköp, komma emellertid
synnerligen väl till pass, enär de göra det möjligt att påskynda anskaffandet av
åtskilliga kostsamma och högst behövliga inventarier, för vilkas bekostande nybyggnadsanslaget
ej läckte till och vilkas anskaffande således eljest, därest icke säl skilt statsanslag
kunnat därför åvägabringas, hade måst utsträckas över eu längre följd av år än som med
hänsyn till samlingarnas bevarande och verksamheten inom institutionen kunnat anses
gagneligt. Man ser sig alltså nu i stånd att förse parterrvåningen med hyllor för tidningssamlingen
ävensom att anskaffa nödiga skåp för kart- och planschsamlingen samt
en bättre inredning för låneexpeditionen än den hittills varande provisoriska. En annan
angelägen och betydande utgiftspost, som man tänker sig att ävenledes med besparade
medel framdeles kunna bestrida, är anskaffandet av ett större antal (10- å 12,000) kapslar
för broschyrer och somt ryck, vilkas förvaringssätt för närvarande lämnar mycket
övrigt att önska.» Jag vill tillägga, att dessa inventarieanskaffningar, som fördröjts i
11 år, icke kunna tåla ytterligare uppskov. Storleken av det belopp, som för ändamålet
erfordras, kan icke för närvarande tillförlitligt uppgivas, men att hela behållningen därvid
kommer att konsumeras är säkert. Då för övrigt för denna extra post ersättning
för prisstegring icke lämpligen kan ifrågasättas i detta sammanhang har det synts lämpligt
att här uppföra den till samma belopp som behållningen.

Till posterna för bokbinderi, bokinköp och uppvärmning torde några kompletterande
upplysningar vara erforderliga. I sin skrivelse av den 31 maj 1917 till rektorsämbetet
yttrar överbibliotekarien af Petersens: »Det förhåller sig visserligen så att kostnaden
för bränsle under de båda sista vintrarna och särskilt under den senaste varit
mycket betungande och att vissa slag av bokbinderiarbete, skrivmaterialier och nästan
allt annat, som behöver för biblioteket inköpas, med undantag av böcker, betingar högre
priser än före världskrigets utbrott; men denna olägenhet har hittills uppvägts av minskning
i kostnaderna för bokinköp dels därav, att den litterära produktionen i de krigförande
länderna varit mindre livlig än eljest, dels även av de för bokinköp i utlandet
synnerligen gynnsamma kursförbällandena.» För senare hälften av 1917 tillkom en
annan faktor, som bidrager till att förklara den ovanligt låga siffran för detta års bokinköp,
nämligen den ökade svårigheten att erhålla böcker från andra utomskandinaviska
länder än Tyskland, Österrike, Holland och Schweiz. Denna faktor består fortfarande.
Likaledes fortfar den årliga litterära produktionen i de krigförande länderna att vara
reducerad. Däremot äro kursförbällandena nu långt mindre gynnsamma, och den fördel
de ännu erbjuda motväges till största delen av den betydliga stegring i priserna även
på tidigare utgivna arbeten, som i de flesta länder genomförts. Dä beloppet för bokinköp
beräknats så lågt som till 36,000 kronor, har detta skett särskilt med hänsyn
till svårigheten att göra större antikvariska inköp i England och övriga ententeläuder.

Åttonde huvudtiteln: 1919 års iilläggssiat.

I fråga om bokbinderi är att särskilt märka den i april 1918 inträdda prissteg- [[20.]

ringen, varigenom priset på band med skinnrygg höjdes med 60 % och priset på klotband
med 50 % i förhållande till tariffen av år 1912. Den här beräknade summan

avser en något minskad inbindning jämfört med 1917 års.

Bränslekostuaden är beräknad på följande sätt:

För under januari—april 1918 konsumerat bränsle har utbetalts......... kronor 10,156: —

Då detta utgör kostnaden för förra halvårets 130 eldningsdagar, beräknas
senare halvårets 100 eldningsdagar komma att kosta ... » 7,812: —

Summa för hela året. kronor 17,968: —

Härifrån avgår kostnad, som enligt avtal skall gäldas av svenska

akademien för dess i biblioteksbyggnaden förhyrda lokaler...... > 2.218: —

Rest kronor 15,750: —

Tillkommer eldarens avlöning....................................... »_850: —

Summa kronor 16,600: —

Vad budgeten för 1919 beträffar så torde ingen nedsättning i utgiftsposterna —
med undantag för inventarierna, som bär utgå —vara att antaga. Då säkra hållpunkter
för eventuella stegringar saknas, synes det riktiga vara att låta siffrorna för 1918 års
budget — med undantag för posterna »behållning» och »inventarier», vilka utgå —
gälla även för 1919 års. Bristen på denna senare blir då lika med den för 1918 eller
kronor 9,730: —. Den sammanlagda bristen för båda åren således kronor 19,460: —.

Skrivelsen slutar med begäran om utverkande av sistnämnda belopp
att ställas till universitetsbibliotekets förfogande under år 1919.

Den andra av ovannämnda båda framställningar avser att bereda ett
statsanslag av 14,000 kronor för år 1919 såsom tillskott till bestridande
av kostnaderna under sagda år för uppvärmning av universitetshuset och
gamla bibliotekshuset.

Frågan härom blev vid drätselnämndens sammanträde den 13 mars

D _

1918 framlagd av universitetets räntmästare, som yttrade:

I universitetets stat finnes upptaget ett anslag till extra utgifter, vilket anslag
från och med år 1914 utgår med 16,000 kronor. Härmed skola bestridas, bland annat,
utgifter för uppvärmning av unversitetshuset och gamla bibliotekshuset, vilken kostnad,
såsom av vad nedan lämnade uppgifter framgår, utgör en mycket väsentlig del av
dessa utgifter.

Utgifterna hava under åren 1914—1917 utgjort:

sammanlagt för bränsle

år 1914......kronor 20.679: 72 5.364:54

» 1915...... » 20.159:55 6,815:47

» 1916...... > 22 708:35 4.996:33

» 1917...... » 33,202:23 14,896:08

Åttonde huvudtiteln: 1919 års tillåggsstat.

Till dessa utgifters bestridande hava använts, förutom ovannämnda årsanslag å
16,000 kronor, dels årliga utdelningen från Skånska städernas brandför-äkringsimältning
å äldre braudför.-äkringsbrev med kronor 1,737:85, dels i sammanhang med utarrendering
av »S:t Petri kyrkogård» betingad årlig avgift — ständig gatuskatt —
kronor 27: 66, dels inkomst av försäljning av studiehandböcker och akademiska program
m. in., i medeltal för nämnda år uppgående till kronor 267:80, dels ock tillfälliga inkomster,
utgörande för samtliga ifrågavarande år kronor 251: 26.

Då emellertid inkomsterna å kontot visat sig otillräckliga, hava, efter medgivande
av kanslersämbetet, bidrag lämnats från reservfonden med följande belopp, nämligen:
år 1914 kronor 3.000:—, år 1915 kronor 2,500:—, år 1916 kronor 8,000:— samt år
1917 kronor 12,200:—.

Under den gångna tiden av år 1918 hava utgifterna å detta konto uppgått till
krouor 21.052:—, därav för bränsle kronor 17,289:89, vadan för året måste beräknas
ett avsevärt tillskott från reservfonden.

Då denna fond, vars odisponerade behållning för närvarande uppgår till kronor
95,612:54, emellertid under år 1918 kommer att synnerligen hårt anlitas för bestridande
av kostnader i sammanhang med firandet av universitetets 250-årsjubileum ävensom för
att betäcka de brister, som med nuvarande stegrade priser på sä gott som alla förnödenheter
med säkerhet uppkomma i de enskilda institutionernas konton, detta även om
för desamma kunde påräknas begärda statsanslag för år 1918, finner jag det oundgängligen
nödvändigt, att medel från annat hall beredas såsom tillskott till ifrågavarande
konto under år 1919.

Jag förutsätter nämligen, att ett sådant tillskott kommer att erfordras. Även om
väldskriget dessförinnan upphör, torde de av detsamma förorsakade höga priserna fortfara
åtskilliga år framåt.

Emellertid anser jag mig, med hänsyn till otillförlitligheten av kalkyler under kristid,
icke böra ifrågasätta någon höjning av anslaget, utan vill i stället föreslå eu framställning
om ett extra statsanslag för år 1919 till bestridande av merkostnaden för bränsle
till universitet-huset och gamla bibliotekshuset.

Beträffande beloppet av ett sadaut extra anslag föreslår jag på följande grunder,
att detsamma bliver 14,000 kronor. Jag räknar nämligen med att bräuslekostnaderua
år 1919 komma att bliva ungefär lika störa som år 1918; och torde 1918 års kostnader
i detia avseende icke komma att understiga 20 000 kronor. För ändam,ilet har redan
utbetalts tillsammans kronor 17,289: 89, varför således återstående utgifter för året beräknats
till allenast krouor 2,710: 11. Att denna senare summa av mig kunnat sättas
så låg beror därpå, att det nu förefintliga bränslet torde räcka in pa nästa eldniugsperiod.

Vidare utgår jag från en medelkostnad för bränsle till ifrågavarande byggnader
vid tiden före världskriget av 6.000 kronor för år, vilken summa emellertid snarare
är för hög än för låg. Skillnaden mellan denna sista summa och den beräknade kostnaden
för år 1919 utgör det av mig föreslagna beloppet 14,000 kronor. Att dessa beräkningar
med nödvändighet måste vara i hög grad approximativa säuer sig självt,
beroende som de äro av sädana ovissa faktorer som varupris, eldumgspei iodens temperaturförhullanden
ävensom bränslets slag, koks eller ved o. s. v.

Vid beloppets bestämmande har jag, som antytts, tagit hänsyn endast till den
sannolika merkostnaden för bränsle under ar 1919 i jämförelse med inotsvaiande kostnad
vid tiden före världskriget. Då således icke tagits i betraktande de högst väsentliga
merkostnaderna å andra poster å ifrågavarande konto, och då tidigare statsanslag för

Åttonde huvudtiteln: 1919 års tilläggsstat. 47

ändamålet icke ifrågasatts, synes framställningen skälig och det föreslagna beloppet
icke för stort.

På grund av räntmästarens utredning beslöt drätselnämnden att söka
utverka det av honom ifrågasatta anslagsbeloppet.

I avseende å universitetsbibliotekets ovan angivna anslagsbehov har
jag i det hela intet att invända mot de till grund för detsamma liggande
beräkningarna och uttalandena. Emellertid synes mig statsbidraget till
biblioteket för nu omförmälda ändamål kunna sättas till 9,000 kronor för
vartdera året och således begränsas till ett belopp av 18,000 kronor på
tilläggsstat för år 1919.

Vad angår det begärda tillskottet till uppvärmning av universitetshuset
och gamla bibliotekshuset har ett uttalande av akademiräntmästaren föranlett
mig att överväga, huruvida något dylikt statsbidrag bör utgå eller,
om så bör ske, huruvida det är välbetänkt att nu tillstyrka utverkande hos
riksdagen av statsanslag till hela de belopp, som i det föregående av mig
ifrågasatts. När akademiräntmästaren vill ådagalägga, huruledes universitetets
reservfond, uppgående till omkring 95,600 kronor, ej kan lämna sedvanligt
tillskott till anslaget till extra utgifter, åberopar han, bland annat, att
fonden behövde tagas i anspråk för att täcka de brister, »som med nuvarande
stegrade priser på så gott som alla förnödenheter med säkerhet uppkomma
i de enskilda institutionernas konton, detta även om för desamma kunna
påräknas begärda statsanslag för år 1918». I mycket stor utsträckning
äro dessa brister tagna i betraktande vid beräknande av de förut under denna
punkt angivna belopp, som jag funnit böra äskas å tilläggsstat för år 1919;
det sammanlagda beloppet av sagda brister utgör omkring 36,000 kronor.

Det synes mig emellertid högst antagligt, att akademiräntmästaren vid
den tidpunkt, då han framlade sitt förslag, ej räknat med så stora brister,
som institutionsföreståndarna sedermera vid sina anslagskrav måst gå ut
från. Ehuru således reservfonden befriats från täckande av ovannämnda
brister, anser jag mig ej böra alldeles underkänna yrkandet på tillskott å
1919 års tilläggsstat till täckande av nu ifrågavarande kostnader. Jag tar därvid
hänsyn till att reservfonden av känd anledning måst under år 1918 vidkännas
stora omkostnader. I Lund är i övrigt reservfondens ställning
jämförelsevis svagare än reservfondens i Uppsala. Jag finner mig emellertid
kunna inskränka mig till att föreslå äskande av anslag å ett till

5,000 kronor nedsatt belopp.

Jag har genomgått samtliga ifrågavarande anslagsäskanden och skall
nu lämna en av mig i det föregående omförmäld

[20.]

Åttonde huvndtiteln; 1919 års tillägg sstat.
Sammanställning av de begärda anslagsbeloppen m. m.

	Ord. anslag kronor	Extra anslag kronor	Anslag å 1918 års tilläggs-stat kronor	Begärt anslag kronor	Till- styrkt belopp kronor
Anatomisk-histologiska institutionen............	6,050		3,000	6,550	5,050
Fysiologiska » ............	4.500		1,500	3500	3.500
Medicinsk-kemiska » ............	3.450	500	3 000	13,788: 73	13,900
Patologisk-anatomiska » ............	3.500		3.500	7,500	7,500
Astronomiska observatoriet........................... Botaniska institutionens systematiska avdel-	5,000		1,200	7,500	7,200
ning................................................... Botaniska institutionens fysiologiska avdel-	7,000		4,400	11,255:09	11,000
ning...................................................	3.500		1.400	7.500	7.000
Fysiska institutionen ....................................	5 000	1,500	1.500	14.000	14 000
Geologisk-mineralogiska institutionen............	2.600	1,000	1,800	3.200	3.200
Kemiska » ............	4,000		2.000	9.000	9.000
Zoologiska » ............	7,700		8,000	12 000	12,000
Musikkapellet..............................................	1,000		85	700	700
Inrättningen för gymnastik- och fäktkonst...	500	500	750	3,140	3,000
Institutionen för ärftlighetsforskning............ Farmakologiska institutionen........................	1,000 1.000		500	1,000 500	750 500
Universitetsbiblioteket ................................. Uppvärmning av universitetshuset och gamla biblioteksbyggnaden...........................	50.000 16.0001 (anslaget till extra utgifter, som skall bestrida även andra omkost-nader)	10,000		19,460 14,000	18,000 5,000

De belopp, som jag ansett mig böra tillstyrka, utgöra alltså, tillhopa
121,300 kronor. Vid jämförelse mellan denna summa och vad som beviljades
på tilläggsstat för år 1918 bör man erinra sig, att såsom av det föregående
inhämtas i summan 121,300 kronor ingår ett belopp av omkring

36,000 kronor, avsett att täcka brister för år 1918.

Under åberopande av vad jag anfört, tillstyrker jag förslag till riksdagen
att till förstärkande av de ordinarie materiellanslagen
för vissa institutioner vid universitetet i Lund in. m.,

1 Till anslaget hava förts vissa inkomster jämte bidrag ur reservfonden.

Åttonde huvudtiteln: 1919 års tillägg sstat. 49

i enlighet med av mig under denna punkt framställt
förslag och med därvid angivna belopp, utgående såsom
särskilda reservationsanslag, anvisa på tillägg sstat för år
1919 tillhopa 121,300 kronor.

Karolinska mediko-kirurgiska institutet.

10. Utvidgning: av lärarkollegiets sammanträdesrum m. m.

Lärarkollegiet vid karolinska institutet har i skrivelse av den 24 maj 1918
hos kanslern för rikets universitet gjort framställinng om beredande av
ett anslag å 12,325 kronor dels till utvidgning av det utav kollegiet till
sammanträdeslokal disponerade rummet i den för anatomiska institutionen
vid institutet uppförda byggnaden, dels ock till komplettering av nämnda
rums möblering.

Lärarkollegiet har därvid anfört bland annat följande:

Karolinska institutet, som småningom utvecklat sig till en högskola av ganska betydande
storlek, och som för närvarande räknar ett 50-tal lärare och mer än 500 studerande,
har alltid varit synnerligen vanlottat i avseende på sådana lokaler, vilka vid en högskola
plåga vara avsedda för administrativa och kamerala ändamål ävensom för lärarnas
sammanträden och till samlingsrum för lärjungarna. Vid planläggningen av institutets
byggnader har aldrig någon sal blivit avsedd för professorernas sammanträden;
vid institutet fiunes icke någon högtidssal, som rymmer ett större antal av lärjungarna,
och där t. ex. doktorspiomotioner skulle kunna äga rum, och ej heller några
rum, avsedda för institutets sekreterare och kamrerare.

Professorernas sammankomster hava under större delen av institutets tillvaro hållits
i olika rum, som varit avsedda till museirum eller till biblioteksrum och även samtidigt
använda för sådana ändamål. Sedan mitten av 1880-talet har lärarkollegiet
dock för sina sammanträden till sitt eget förfogande haft ett rum, som egentligen
varit avsett att tillhöra den anatomiska institutionens museilokaler. Detta rum är
alltför litet för sitt ändamål, 8 meter långt och något mera än 5 meter brett, och
har sålunda en golvyta av något mer än 40 kvadratmeter. Rummet användes tillika
som rektors mottagningsrum, som sekreterarens skrivrum och som exumeusrum.

Lärarkollegiet sammanträder under terminerna minst en, ofta två, tre eller fyra
gånger i månaden, ibland ändå oftare. På grund av det stora antal ärenden, som i
regel förekomma vid sammanträdena, och dessa ärendens vidlyftighet upptaga sammanträdena
en tid av två å tre, ofta fyra timmar. På institutets stat finnes för närvarande
25 professurer; den 1 januari 1919 indrages den e. o. professuren i kemi, och
antalet professurer blir då 24.

I saminanträdesrummet finnes ett långsträckt bord med plats för rektor vid bordets
ända och med 12 platser vid bordets långsidor. Dessa 13 ha bekväma sittplatser
vid bordet med var sin låda för skrivmaterial och med möjlighet att skriva under
sammanträdena. De återstående 12 (11) professorerna hava sina platser längs ena
väggen tätt bakom en del av kamraternas stolar. De längs väggen sittande hava

Bihang till riksdagens protokoll 1919. 1 samt. 2 höft. (Nr 2.) 7

[21.]
Utvidgning
av lärarkollegiets

6aramantrådesrum

m. m.

Åttonde huvudtiteln: 1919 års tilläggsstat.

f21.] således synnerligen obekväma platser; ifall de behöva skriva något under sammanträdena,
måste de för tillfället låna någon av sina bättre lottade kamraters platser.

Icke nog härmed. På grund av det stora antalet deltagande (även sekreteraren
är närvarande) i sammanträdena, vilka pågå timtals i det förhållandevis lilla rummet,
blir luften odrägligt dålig och förskämd.

Förhållandena hava blivit allt olidligare, ju mera professorernas antal ökats, och
ju längre sammanträdena blivit.

Redan år 1907 gjordes ett försök att råda bot på dessa missförhållanden. Man
föreslog att utvidga kollegiets rum (nr 67) på så sätt, att med detsamma skulle förenas
dels två intill rurtimets östra långvägg belägna mörka rum (skrubbar), dels det
öster om skrubbarna belägna rummet nr 69 (professorns i anatomi arbetsrum). På
så sätt skulle kollegiets rum hava blivit betydligt utvidgat och särdeles lämpligt för
sitt ändamål. Emellertid skulle detta förslag vållat betydande kostnader; den anatomiska
institutionen skulle hava fått ersättning för sitt förlorade utrymme genom att
i bottenvåningen få rum, som då voro tillgängliga. Det uppgjorda kostnadsförslaget
slutade på 26.050 kronor, och på grund av denna betydande kostnad blev förslaget
aldrig framlagt för vederbörande myndigheter.

Lärarkollegiet ser sig nu nödsakat att söka få någon förbättring i de
svåra förhållandena. Emellertid är det omöjligt att nu återgå till 1907 års förslag,
emedan professorn i anatomi numera icke kan avstå från sitt arbetsrum, då han ej
kan fa ersättning för detsamma på annat håll. Lärarkollegiet har därför intet annat
att föreslå än att kollegiets rum utvidgas med de ovan nämnda mörka rummen 68
och 70. Vad man skulle vinna härigenom vore dels att golvytan ökades från 40 till
64 kvadratmeter och en med hänsyn till antalet deltagare i lärarkollegiets sammanträden
väl behövlig ökning vunnes i rummets kubikinnehåll, dels att plats kunde beredas
för ytterligare ett bord, som kunde placeras parallellt med det nu befintliga
och vid vars långsidor plats kunde beredas för 12 stolar, så att sålunda alla institutets
nuvarande professorer skulle kunna få platser vid bord och tillfälle till skrivning
under överläggningarna.

Det skulle visserligen bliva mycket trångt i rummet, vilket så gott som helt och
hållet bleve upptaget av bord och stolar med blott smala gångvägar längs rummets
båda långsidor och i rummets mitt mellan de båda borden; men lärarkollegiet, som
ej är i stånd alt finna någon annan utväg, anser likväl, att genomförandet av ovan
omförmälda förslag skulle innebära en betydande förbättring.

Innan jag går vidare, vill jag nämna, att vid skrivelsen fanns fogad
en inom byggnadsstyrelsen uppgjord kostnadsberäkning, upptagande följande
poster:

Kronor,

NedrivniDg av tegelmur mot nr 68 och 70..................................................... 700: —

Nedrivning av väggar och bjälklag i nr 68 ................................................... 300: —

Borttagning av spiraltrappa och komplettering av bjälklag i nr 70 ............ 400: —

6 st. järnbalkar 1 N. P. 28 = 2,530 kg. å 0: 80 ............................................. 2,024: —

Inläggning av järnbalkar jämte bilnings- och uppstöttningsarbeten ............ 1,500: —

Balkarna kringklädas med rabitz ..................................................................... 800: —

Igenmurning av 2 dörrhål................................................................................. 200: —

Åttonde huvudtiteln: 1919 års tilläggsstat. 51

Borthuggning av taklist och anbringande av ny hålkäl, jämte övrig komplettering
av puts .................................................................................... 900: —

64 in3 inläggning av nytt golv å 14: — ......................................................... 896: —

Komplettering av snickeri................................................................................. 350; -r Målningsarbeten

.................................... 900: —

Elektrisk belysnings- och ringledning ............................................................ 300: —

Oförutsedda utgifter .......................................................................................... 1.730: —

Summa 11,000: —

[21.]

Kostnadsberäkningen är avgiven under reservation för möjligheten att
anskaffa de däri omnämnda järnbalkarna. I avseende härå har lärarkollegiet
i sin berörda skrivelse meddelat, att dylika balkar vid tiden för framställningens
avlåtande, d. v. s. i maj 1918, funnits att få inom landet,
men att det enligt uppgift från byggnadsstyrelsen vore synnerligen osäkert,
huruvida så skulle vara fallet några månader därefter. Kollegiet har
därför ansett det vara i högsta grad önskvärt, att de för ändamålet erforderliga
medlen ställdes till förfogande redan år 1918.

Lärarkollegiet har vidare föreslagit, att i sammanhang med den ifrågasatta
lokalutvidgningen skulle anskaffas två nya bord, avsedda det ena för
rektor och det andra, på sätt förut angivits, för tolv ledamöter av kollegiet.
Dessa bord skulle jämlikt av kollegiet inhämtade upplysningar betinga
ett pris av sammanlagt 1,325 kronor.

Kanslern för rikets universitet, som med eget utlåtande den 17 juli
1918 till Kungl. Maj: t överlämnat lärarkollegiets berörda skrivelse, har
därvid förklarat sig finna den gjorda framställningen grundad på mycket
goda skäl.

Byggnadsstyrelsen har uti infordrat, den 3 september 1918 dagtecknat
yttrande likaledes tillstyrkt bifall till lärarkollegiets framställning.

Det synes icke lida något tvivel, att de föreslagna ändringsarbetena beträf- Departetande
lärarkollegiets sammanträdesrum äro i hög grad av behovet påkallade.
Byggnadsstyrelsen hade i sitt nyssberörda yttrande framhållit, att de till
styrelsens förfogande ställda anslagen till byggnader och reparationer för
år 1918 så strängt anlitats, att de icke lämnade tillgång till gäldande av
kostnaderna för nämnda arbeten. På förfrågan hos vederbörande inom
styrelsen har jag jämväl inhämtat, att man icke kunde uttala sig om
huruvida motsvarande på 1919 års stat uppförda anslag — även om det
på sätt begärts bleve förstärkt —- kunde bliva tillräckligt för att bekosta
nu ifrågavarande ändringsarbeten. Med hänsyn härtill förordar jag, att
framställning i ämnet göres hos riksdagen. Därvid bör lämpligen samtidigt
med det belopp av 11,000 kronor, som beräknats för''själva ut -

[22.]

Täckande av
brist i allmänna
materiellanslagt
t.

52 Åttonde huvudtiteln: 1919 års iillåggssiat.

vidgningen av sammanträdesrummet, äskas den summa, 1,325 kronor, som
på sätt lärarkollegiet meddelat kräves för anskaffandet av två nya bord
till det utökade rummet. På grund av ärendets brådskande natur böra
de erforderliga medlen uppföras på tilläggsstat för år 1919.

Jag hemställer alltså om avlåtande av förslag till riksdagen

att till utvidgning av det utav lärarkollegiet vid
karolinska mediko-kirurgiska institutet till sammanträdeslokal
disponerade rummet i den för institutets anatomiska
institution m. m. uppförda byggnaden ävensom
till anskaffande av två nya bord i nämnda rum anvisa
på tilläggsstat för år 1919 ett reservationsanslag av
12,325 kronor.

11. Täckande av brist i allmänna materiellanslaget. Till täckande
av vid 1916 års slut förefintlig brist i det för karolinska medikokirurgiska
institutet uppförda ordinarie anslaget till institutets materiell
i allmänhet anvisade 1917 års riksdag på extra stat för år 1918 ett förslagsanslag,
högst 25,500 kronor.

I det anslagskrav, som låg till grund för Kungl. Maj:ts framställning
i ämnet, hade bristen vid början av år 1917 beräknats utgöra 26,000
kronor och väntades under år 1917 komma att ytterligare ökas med 10,000
kronor. Med anledning härav hade vederbörande också till täckande av
såväl bristen under år 1916 som en eventuellt uppkommande brist under
år 1917 begärt ett belopp av 36,000 kronor.

Föredragande departementschefen ansåg emellertid, att någon åtgärd
icke för det dåvarande borde vidtagas för att täcka en ''väntad brist
under år 1917, samt fann på skäl, som närmare angivits i bilaga till 1917
års statsverksproposition, åttonde huvudtiteln, punkten 125, anslagsbeloppet
till täckande av 1916 års brist kunna nedsättas till 25,500 kronor.

Kanslern för rikets universitet har nu med utlåtande av den 16
augusti 1918 till Kungl. Maj:t överlämnat en av lärarkollegiet vid ovannämnda
institut hos kanslern gjord framställning om beredande av anslag
till ett belopp av 10,923 kronor till täckande av den brist, som uppkommit
å nämnda materiellanslag under år 1917.

Kollegiet, som erinrat om den tidigare gjorda framställningen om
täckande av denna brist, har vidare anfört följande:

Det har sålunda varit förutsett, att under år 1917 brist skulle uppstå å det ordinarie
anslaget till institutets materiell i allmänhet, och det har vid avslutandet av
räkenskaperna för nämnda År visat sig, att så blivit fallet och att bristen den 31 december
1917 uppgått till 10,923 kronor 8 öre.

Åttonde huvudtiteln: 1919 års tillåggssiat. 53

Kollegiets skrivelse slutar med begäran om kanslerns medverkan till
täckande av berörda brist.

Enligt vad jag från kammarrätten inhämtat har vid granskning därstädes
av 1917 års räkenskaper för karolinska institutet någon anmärkning
beträffande ifrågavarande anslag icke framställts.

Till täckande av den numera fastställda bristen i allmänna materiellanslaget
under år 1917 lärer anslag böra begäras hos riksdagen. Det för
ändamålet erforderliga beloppet torde med frånfallande av öretalet böra
anvisas å tilläggsstat för år 1919.

Jag får alltså hemställa, det täcktes Eders Kungl. Maj:t föreslå riksdagen
att till täckande av vid 1917 års slut förefintlig
brist i det för karolinska mediko-kirurgiska institutets
stat uppförda ordinarie anslaget till institutets materiell
i allmänhet anvisa å tilläggsstat för år 1919 ett förslagsanslag,
högst, 10,923 kronor.

12. Pediatrisk klinik vid allmänna barnhuset. Åberopande vad
jag anfört enligt det vid årets statsverksproposition fogade utdraget av
protokollet över ecklesiastikärenden hemställer jag, att Eders Kungl. Maj:t
behagade föreslå riksdagen

att i avbidan på proposition angående anslag till
en pediatrisk klinik vid allmänna barnhuset i Stockholm
för ändamålet beräkna på tilläggsstat för år 1919 ett
förslagsanslag, högst 10,000 kronor.

Serafimerlasarettet.

13. Brist i serafimerlasarettets räkenskaper. Till täckande av
en vid serafimerlasarettets verksamhet år 1915 uppkommen brist beviljade
1917 års riksdag på extra stat för år 1918 ett förslagsanslag, högst 9,523
kronor, och på tilläggsstat för år 1918 anvisade riksdagen dels till täckande
av under år 1916 uppkommen brist i serafimerlasarettets räkenskaper ett
förslagsanslag, högst 98,520 kronor, dels ock till täckande av år 1917
uppkommen samt för år 1918 motsedd brist i samma räkenskaper ett förslagsanslag,
högst 468,097 kronor.

Av sistnämnda förslagsanslag avsågs — på sätt framgår av det vid
Kungl. Maj:ts proposition nr 291 till 1918 års riksdag fogade utdrag av

Departe mentschefen.

[23 .J

Pediatrisk
klinik vid
allmänna
barnhuset

.24..

Brist i serafimerlasarettets
räkenskaper.

Åttonde huvudtiteln: 1919 års tillåggssiat.

[24.] statsrådsprotokollet över ecklesiastikärenden den 5 april 1918, punkten
o — till täckande av den för år 1918 motsedda bristen i omförmälda
räkenskaper ett belopp av 200,000 kronor. Denna brist har emellertid nu
visat sig betydligt överstiga nämnda belopp, och direktionen över serafimerlasarettet
har i underdånig skrivelse den 1 oktober 1918 gjort framställning
dels om ett ytterligare anslag å 350,000 kronor för år 1918, dels
ock om beviljande på tilläggsstat för år 1919 av ett förslagsanslag, högst

550,000 kronor till bestridande av utgifter för lasarettets drift under sistnämnda
år. Direktionen anför därvid:

De under den hittills gångna delen av året i oerhört hög grad — i vissa fall
till mera än dubbla beloppet jämfört med år 1917 — stegrade omkostnaderna i fråga
om nästan alla för lasarettet erforderliga förnödenheter hava medfört, att bristen i
lasarettets räkenskaper för år 1918, i den mån den för närvarande kan beräknas,
kommer att uppgå ända till 550,000 kronor. Beträffande den till grund för nämnda
uppgift liggande utredning hänvisar direktionen till en direktionens skrivelse bifogad,
av lasarettets kamrerare upprättad promemoria.

Till täckande av denna brist står till direktionens förfogande det av riksdagen
för ändamålet beviljade anslaget å 200,000 kronor, vilket belopp emellertid av direktionen
redan måst rekvireras för gäldande av löpande utgifter under de senaste
månaderna. För täckande av den återstående delen av den beräknade bristen erfordras
sålunda ett belopp av 350,000 kronor. Som inga medel härtill finnas att
tillgå, ser sig direktionen nödsakad att hos Kungl. Maj:t anhålla om utverkande av ett
ytterligare extra anslag å nämnda belopp, varav lasarettet är i oundgängligt behov
för erhållande av kassaförstärkning under de återstående månaderna av år 1918.

Det är emellertid ej blott till täckande av bristen för år 1918, som serafimerlasarettet
är i behov av extra anslag. Det framstår nämligen med full tydlighet för
direktionen, att lasarettet på grund av rådande dyrtid även under år 1919 måste
ådraga sig utgifter, som väsentligen komma att överstiga under året inflytande inkomster.
Huru stor brist, som sålunda kommer att uppstå under år 1919, är för
närvarande omöjligt att bestämt förutsäga. Det torde emellertid saknas anledning
förmoda, att bristen kommer att understiga den för år 1918 beräknade eller 550,000
kronor. För att erhålla medel till täckande av denna motsedda brist ävensom nödigt
rörelsekapital under år 1919 slår ingen annan möjlighet direktionen till buds än att
söka genom Kungl. Maj:t utverka ett extra anslag för år 1919 å nämnda belopp av
riksdagen.

Vid direktionens skrivelse har fogats, förutom nyssnämnda promemoria,
avskrift av en tablå över inkomster och utgifter för åren 1917 och
1918 vid serafimerlasarettet.

På grund av nådig remiss har statskontoret den 21 oktober 1918 avgivit
utlåtande i ärendet och därvid anfört:

De anslag av statsmedel, som av direktionen över serafimerlasarettet i föreliggande
framställning begärts för täckande av beräknad ytterligare brist i lasarettets
räkenskaper för år 1918 samt till mötande av väntad brist i sagda räkenskaper för

Åttonde huvudtiteln: 1919 års tillägg sstat.

år 1919, belöpa sig till inalles 900,000 kronor. Det är således ett synnerligen stort [24.]
extra krav, som från direktionens sida ånyo ställes på statskassan, men då det torde
få anses ofrånkomligt, att staten nu liksom vid föregående tillfällen träder emellan
för avhjälpande av de betydande svårigheter i ekonomiskt hänseende, med vilka
lasarettet för närvarande har och även under den närmaste framtiden torde få att
kämpa, finner sig statskontoret icke böra framställa någon erinran mot att de begärda
medlen ställas till direktionens förfogande.

Vidkommande sättet för anvisande av berörda medel, lärer det belopp av 550,000
kronor, som bpräknats för mötande av bristen för år 1919, böra av nämnda års
riksdag äskas såsom förslagsanslag, högst, å tilläggsstat till riksstafen för samma år.

Bestraffande åter det belopp, som avsetts för täckande av 1918 års ytterligare
brist eller 350,000 kronor, vilket belopp, enligt vad direktionen framhållit, snarast
möjligt måste ställas till direktionens disposition, vill det synas statskontoret, som om
detsamma med hänsyn titl utgiftens brådskande art och storlek borde anvisas att
utgå av det av 1918 års lagtima riksdag å tilläggsstat till riksstaten för samma år
beviljade anslaget till oförutsedda utgifter.

Redan innan statskontorets utlåtande inkommit, hade direktören för
serafimerlasarettet, professorn I. Holmgren den 14 november 1918 till
ecklesiastikdepartementet avlåtit en skrivelse, vari framhållits nödvändigheten
av att anslaget å 350,000 kronor snarast möjligt ställdes till lasarettets
förfogande för uppehållande av driften, intill dess under år 1919
medel hunne inflyta.

Serafimerlasarettet står nu, yttrar Holmgren i nämnda skrivelse, inför situationen
att nödgas stoppa sin verksamhet, så vida medel ej kunna anskaffas för driftens
fortsättande. Ett inställande av lasarettets verksamhet skulle vara en mycket allvarsam
sak, dels ur sjukvårdens synpunkt, i det talrika sjuka från hela landet hitsändäs
för speciell undersökning och behandling, dels ur undervisningens synpunkt, i det
samtidigt med lasarettet en stor del av karolinska institutets kliniska undervisning
måste stoppa. Om staten ej träder hjälpande emellan, har lasarettet ingen annan
möjlighet att skaffa driftkapital än genom försäljning av sina obligationer, vilket, såsom
för närvarande mycket förlustbringande, näppeligen synes böra ifrågasättas.

I enlighet med vad statskontoret hemställt anvisades genom nådigt »epartebeslut
den 15 november 1918 det av direktionen begärda anslaget å 350,000 mentsehefenkronor
att utgå från förslagsanslaget till oförutsedda utgifter. Nu återstår
alltså att bereda det för år 1919 äskade tilläggsanslaget. Jag anser
lämpligt, att detta anslag upptages till ett belopp, motsvarande vad för
år 1918 visat sig erforderligt.

Jag hemställer alltså, det Eders Kungl. Maj:t täcktes föreslå riksdagen
att anvisa på tilläggsstat för år 1919 ett förslagsanslag,
högst 550,000 kronor, till täckande av motsedd
brist i serafimerlasarettets räkenskaper för år 1919.

Åttonde huvudtiteln: 1919 års tilläggsstat.

Gemensamma nniversitetsändamål.

[25.] 14. Statsbidrag till tryckning av doktorsavhandlingar, lanslutning

^Statsbidrag ^ill vad jag enligt av det vid årets statsverksproposition fogade utdrag
»t doktorsav- av statsrådsprotokollet över ecklesiastikärenden anfört, hemställer jag, att
handlingar. Ederg Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen.

att, i avbidan på proposition angående statsbidrag
till tryckning av doktorsavhandlingar, för ändamålet
beräkna på tilläggsstat för år 1919 ett belopp av 40,000
kronor.

15. Kurser i skyddskoppympning. 1 anslutning till vad jag i annat
sammanhang beträffande kurser i skyddskoppympning anfört i fråga
om utökning av nuvarande kurser hemställer jag, att Eders Kungl. Maj:t
måtte föreslå riksdagen

att i avvaktan på proposition angående kurser i
skyddskoppympning beräkna å tilläggsstat för år 1919
ett belopp av 250 kronor.

Farmaceutisk^ institutet.

27.J 16. Farmaceutiska institutet. I den genom nådigt brev den 22

juni 1911 fastställda staten för farmaceutiska institutet finnas uppförda,
fiska in- bland andra, följande anslagsposter: materialier, instrument, böcker och
stmitct. samiingar 7,500 kronor, uppvärmning, belysning och vattenförbrukning
in. in. dylikt 3,500 kronor samt egendomens underhåll, renhållning och diverse
3,000 kronor. Till institutets förfogande för inköp av materialier m. m.
stå, utom nyss omförmälda anslag å 7,500 kronor, vissa av institutets styrelse
till beloppet bestämda övningsavgifter, vilka de studerande jämlikt
§ 31 av Kungl. Maj:ts nådiga stadga för farmaceutiska institutet den 22
november 1901 ha att erlägga såsom ersättning för materialier m. m., som
av de studerande förbrukas.

Sedan det visat sig, att vissa av de i staten uppförda anslagen under senare
år icke varit tillräckliga utan måst överskridas med större eller mindre
belopp, samt institutets styrelse med anledning härav i skrivelse den 8 september
1917 äskat ökade medel till institutet, beslöt 1918 års riksdag på därom
av Kungl. Maj:t gjord framställning att på tilläggsstat för år 1918 anvisa
dels till täckande av under år 1916 uppkommen brist i farmaceutiska
institutets stat såsom förslagsanslag, högst, ett belopp av 1,275 kronor;

[26.]

Kurser i
skyddskoppympning.

Åttonde huvudtiteln: 1919 års tilläggsstat.“

dels till ersättande av ett utav statskontoret på grund av Kungl. Maj:ts
brev den 26 oktober 1917 lämnat förskott och till täckande av det underskott,
som därutöver kunde hava under år 1917 vid institutet uppkommit i de tre
anslagen till materialier m. m., till uppvärmning m. m. och till egendomens
underhåll m. m., såsom förslagsanslag, högst, ett belopp av 6,000 kronor;

dels ock till förstärkande av nyssnämnda tre i institutets stat förekommande
anslagsposter för år 1918 såsom förslagsanslag, högst, ett belopp
av 6,000 kronor.

Nu föreligger en den 12 september 1918 dagtecknad skrivelse, däri
farmaceutiska institutets styrelse anhållit om förslag till riksdagen rörande
vissa ytterligare extra anslag till institutet.

I denna skrivelse yttras bland annat:

Styrelsen tillåter sig erinra om sin år 1917 gjorda framställning om inrättande
på ordinarie stat av ännu en vaktmästarbefattning vid institutet utöver de båda, som
finnas upptagna i nu gällande stat, och vidhåller denna framställning. Under avvaktan
på den utredning av frågan, som ställts i utsikt i Kung! Maj:ts proposition till 1918
års riksdag, och då styrelsen redan framhållit, att en sådan befattning behövdes från
1 januari 1919, får styrelsen hemställa om ett extra anslag å 2,000 kronor, för att
styrelsen må bliva i tillfälle att för institutet redan under år 1919 betjäna sig av extra
vaktmästarhjälp. Fara föreligger nämligen eljest, att institutets drift icke skall kunna
på tillfredsställande sätt uppehållas.

Vidare meddelar styrelsen, att det anslag å 6,000 kronor, som av
riksdagen beviljats till förstärkande för år 1918 av de tre i institutets
stat förekommande anslagsposterna till materialier in. m., till uppvärmning
m. m. och till egendomens underhåll m. m., visat sig vara för lågt
beräknat. Styrelsen säger härom:

Vid utgången av augusti 1918 hade förbrukningen å de nämnda anslagsposterna
uppgått

för materialier in. m......................................... till kronor 11.371: —

» uppvärmning m. m........................................ » » 7,039: —

» egendomens underhåll m. m......................... » » 2,338: — kronor 20,748: —

Utgifterna å dessa anslagsposter för
årets återstående fyra månader kunna beräknas för

materialier m. m............................... till cirka kronor 5,600; —

* uppvärmning m. m........................... » » » 3,500: —

< egendomens underhåll m.m............... > » » 1,200: — kronor 10.300: —

Summa kronor 31,048: —

Till bestridande av utgifterna å ovannämnda anslagsposter beräknas att finnas
tillgängligt:

Bihang till riksdagens protokoll 1919. 1 samt. 2 höft. (Nr 2.)

58 Åttonde huvudtiteln: 1919 års tillägg sstat.

För matcrialier, instrument, böcker och samlingar.

Anslag på ordinarie stat............................................. kronor 7.500: —

Ovningsavgifter å 25 kronor för cirka 55 apotekselever » 1,375: —

D:o ä 40 > för cirka45 farm. kandi _

dater....................................................................... * 1,800: -

Restitution å spritskatt cirka....................................... , 300:— kronor io,975:

För uppvärmning, belysning och vattenförbrukning.

Anslag å ordinarie stat ............................................. kronor 3,500:_

Restitution å gas cirka................................................ » ’ 27? kronor 3,527: —

för egendomens underhåll, renhållning och diverse.

Anslag å ordinarie stat ....................................................................... , 3,000-_

Summa kronor 17,502: —

Då sålunda en beräknad brist å 13,546 kronor för år 1918 å dessa tre anslagsposter
kommer att uppstå, till vars täckande endast finnes det av 1918 års riksdag
beviljade förslagsanslaget å högst 6,000 kronor, torde detta anslag komma att
överskridas med minst 7,546 kronor. Att bristen i verkligheten kan komma att bliva
än större anser styrelsen icke otänkbart, då ytterligare prisstegringar kunna inträda
så har exempelvis en avsevärd förhöjning av gaspriset redan ställts i utsikt. Styrelsen
har därför för avsikt att, så snart bristens storlek blir med säkerhet känd, inkomma
till Kungl. Maj:t med uppgift härom.

Den av styrelsen sålunda i utsikt ställda uppgiften har numera inkommit.
Med skrivelse till Kungl. Maj:t den 25 november 1918 har nämligen
överlämnats en av tillförordnade föreståndaren för institutet, professorn
T. Ekecrantz upprättad tablå av följande utseende:

Materialier, instrument, böcker och samlingar.

Anslag på ordinarie stat............

» » tilläggsstat för 1918...

Ovningsavgifter ...........................

Restitution av brännvinskatt ......

Ersättning för värnpliktskurs......

Betalda räkningar1^—80/111918...
Inkomma obetalda räkningar26/,,

1918.................................... .

Utgifter för tiden 26/u—81/12 1918
cirka..........................................

kronor 7,500: —

> 1,000: —

» 3,060: —

» 310:94

* — kronor 12,036:94

» 10,795:96

» 5,802:88

» 1,038:10 kronor 17,636: 94

Brist.

kronor 5,600: —

Åttonde huvudtiteln: 1919 års tilläggsstat.

Uppvärmning, belysning och vattenförbrukning m. m. dylikt.

Anslag på ordinarie stat ............ kronor 3,500: —

» » tilläggsstat för 1918 .. »

Rabatt å gasförbrukning ............ >

Ersättning för nykterhetskurs...... »

Betalda räkningar —80/11 1918 »

Inkomna obetalda räkningar 25/u

1918...................................... ,

Kostnader för koks november—

december 1918 cirka ............... »

Kostnader för gas 4:de kvartalet

1918 cirka................................ »

Kostnader för elektrisk ström

4:de kvartalet cirka ............... »

Diverse utgifter under tiden 2B/11
—81/ia 1918 cirka..................... >

4,000: —

*27:27

iOO:— kronor 7,627:27
7,205: 27

2,076:20

1,392:60

1,500: —

450: —

103: 20 kronor 12,727:27 kronor

5,100: —

[27.]

Egendomens underhall, renhållning och diverse.

Anslag på ordinarie stat ............ kronor 3,000: —

» » tilläggsstat för 1918 .. » 1,000:— kronor

Betalda räkningar x/i—80/n 1918
Inkomna obetalda räkningar 88/11

1918.......................................

Diverse utgifter under tiden J6/u
—31/12 1918 cirka....................

» 3,615:96

» 1,790:17

» 393:87 kronor

4,000: —

5,800:— kronor 1,800: —
Summa kronor 12,500: —

På grund av innehållet i denna tablå har styrelsen i sin sist omförmälda
skrivelse hemställt, att för täckande av den för år 1918 motsedda
bristen i nu ifrågavarande tre ordinarie anslagsposter måtte, utöver
det för ändamålet förut beviljade anslaget å 6,000 kronor, beredas ett ytterligare
belopp av 12,500 kronor.

Vidkommande institutets behov av extra anslag för ifrågavarande
ändamål under år 1919 har detsamma i skrivelsen av den 12 september
1918, med ledning av det belopp, som då ansetts erforderligt för sistnämnda
år, beräknats till minst 15,000 kronor, och har styrelsen hemställt,
att anslag till detta belopp måtte äskas på tilläggsstat för år 1919.

Enahanda anslag, 15,000 kronor, har begärts jämväl för år 1920.

Såsom farmaceutiska institutets styrelse erinrat, gjordes år 1917 framställning
om uppförande på institutets ordinarie avlöningsstat av en ny

Departe mentschefs*.

128.]

»ortbild ningtknrier för hd

rn morekor.

60 Åttonde huvudtiteln: 1919 års tillägg sstat.

vaktmästarbefattning. Samtidigt ifrågasattes vissa jämkningar i avlöningsstaten,
avseende förbättrade avlöningsförmåner för de vid institutet anställda
professorerna och vaktmästarna. Alla dessa förslag äro remitterade
till löneregleringskommittén för avgivande av yttrande. Då den av styrelsen
nu gjorda framställningen om ett anslag å 2,000 kronor till extra
vaktmästarhjälp under år 1919 står i nära samband med de till nämnda
kommitté bänskjutna frågorna, anser jag mig i avvaktan på kommitténs
yttrande icke nu kunna tillstyrka berörda framställning.

Vad angår styrelsens övriga nu förevarande anslagsäskanden, avse
dessa beredande av medel till täckande av redan uppkomna eller under
åren 1919 och 1920 motsedda brister i institutets stat. Lika litet som i
andra liknande fall torde några åtgärder nu böra vidtagas beträffande det
underskott, som kan väntas uppkomma under år 1920. Däremot tillstyrker
jag, att på tilläggsstat för år 1919 äskas medel dels till täckande av
den brist, som under år 1918 må hava uppkommit i de tre ordinarie anslagsposter
å institutets stat, varom nu är fråga, dels ock till förstärkande
av dessa anslagsposter för år 1919. Vidkommande de av styrelsen i sådant
avseende begärda beloppen, respektive 12,500 kronor och 15,000 kronor,
äro dessa uppenbarligen väl av behovet påkallade.

På grund av det anförda och under hänvisning i övrigt till den utredning,
som förbragts under punkten 132 av bilagan åttonde huvudtiteln
till 1918 års statsverksproposition, hemställer jag, att Eders Kungl. Maj:t
måtte föreslå riksdagen

att på tilläggsstat för år 1919 såsom särskild» förslagsanslag,
högst, anvisa

dels till täckande av det underskott, som under år
1918 kan hava uppkommit i de tre uti farmaceutiska
institutets stat förekommande anslagsposterna till materialier
m. m., till uppvärmning m. m. och till egendomens
underhåll m. m., ett belopp av 12,500 kronor,
dels ock till förstärkande av nyssnämnda tre ordinarie
anslagsposter för år 1919 ett belopp av 15,000 kronor.

Undervisningsanstalter för barnmorskor.

17. Fortbildningskurser för barnmorskor. Med hänvisning till
vad jag i annat sammanhang i fråga om fortbildningskurser för barnmorskor
anfört i fråga om anslag till fortbildningskurser för barnmorskor,
hemställer jag, att Eders Kungl. Maj:t täcktes föreslå riksdagen

Åttonde huvudtiteln: 1919 års tillåggsstat.

att till anordnande i Stockholm, Göteborg och
Lund av fortbildningskurser för barnmorskor samt till
understöd åt deltagarinnor däri anvisa, utöver för dylika
kurser m. m. på extra stat för år 1919 beviljat belopp.
på tillägg sstat för år 1919 ett förslagsanslag, högst

2,000 kronor.

18. Allmänna barnbördshuset. Jag har förut denna dag anmält eu [29.
av direktionen över allmänna barnbördshuset i Stockholm gjord framställ- Allmänna
ning om anvisande av medel på extra stat till uppehållande av barnbördshusets
verksamhet under år 1920. I sammanhang därmed erinrade jag.
att riksdagen för motsvarande ändamål under år 1919 anvisat ett anslag
av 123,100 kronor, samt tillkännagav, att framställning gjorts om beredande
av ytterligare medel för sistnämnda år. Jag återkommer nu till detta anslagskrav,
vilket framställts i en av direktionen den 30 november 1918
till Kungl. Maj:t avlåten skrivelse.

I sagda skrivelse erinrar direktionen till en början, att de framställningar om
förstärkande av de till barnbördshusets förfogande ställda medel, som under senare år
måst göras, blivit till Kungl. Maj:t ingivna först efter det under ett löpande år de för
året tillgängliga medlen till större delen tagits i anspråk. På grund av den utav

1918 års riksdag beslutade avvecklingen av det hittills tillämpade förskottsförfarandet
hade direktionen emellertid ansett sig böra redan under år 1918 verkställa undersökning,
i vad mån de för år 1919 tillgängliga medlen för barnbördshusets verksamhet
kunde beräknas bliva för sitt ändamål otillräckliga. I

I avseende å de beräkningar rörande barnbördshusets anslagsbehov
under år 1919, som framlagts i den skrivelse av den 27 augusti 1917.
vilken låg till grund för Kungl. Maj:ts framställning i ämnet till 1918
års riksdag, yttrar direktionen:

I skrivelsen den 27 augusti 1917 beräknades utgifterna för år 1919 efter 1917
års utgifter, sådana de framträdde i ett provisoriskt bokslut per den 80 juni 1917. Av
detta framgick, att utgifterna för första halvåret 1917 uppgått till 81,512 kronor 11
öre. Då det kunde antagas, att utgifterna under andra halvåret bleve minst lika stora
som under det första och man kunde förutsätta, att utgifterna för år 1919 icke skulle
understiga 1917 års utgifter, beräknade direktionen utgifterna för år 1919 till 163,024
kronor 22 öre.

De inkomster, som med bortseende från statsanslag kunde antagas vara under år

1919 disponibla, ansåg direktionen böra upptagas till samma belopp som de för år
1917 beräknade eller till 15,378 kronor 39 öre. Skillnaden emellan å ena sidan
163,024 kronor 22 öre och å den andra 15,378 kronor 39 öre, eller 147,645 kronor 83
öre, borde fördenskull täckas genom statsanslag, och anhöll fördenskull direktionen att
utöver det till barnbördshuset utgående ordinarie anslaget å 24,853 kronor måtte för
år 1919 beviljas ett anslag på extra stat å i utjämnat tal 122,800 kronor. Sådant

Åttonde huvudtiteln: 1919 års iillåggsstat.

xtra anslag beviljades sedermera — med hänsyn jämväl till ålderstillägg 300 kronor
ill sysslomannen — med 123,100 kronor.

Härefter fortsätter direktionen:

Sedan berörda framställning giordes, ha barnbördshusets utgifter varit i ständigt
stigande, huvudsakligen till följd av dels de ofantligt stegrade priserna på bränsle och
livsmedel samt dels nödvärn,iga dyrtidstillägg åt personalen. Beräkningen av 1919
års utgifter efter förhållandena år 1917 är fördenskull i hög grad missvisande.

För vinnande av en tillförlitligare grund har direktionen låtit provisoriskt avsluta
1918 års räkenskaper per den 30 september 1918. Utgifterna under årets tre

första kvartal framgå av följande tablå:

Fastighetens underhåll ........................................................................ kronor 6,559:04

Inventarier............................................................................................. » 3,992:63

Avlöningar............................................................................................. » 27,868:14

Livräntor ............................................................................................. » 150: —

Utspisning............................................................................................. » 71,064:86

Tvätt och renhållning ........................................................................ » 9,367:75

Uppvärmning och belysning ............................................................... » 57,608:63

Läkemedel, gas, bomull m, m............................................................. » 6,848:48

Instrumenter och undervisningsmateriell............................................. » 1,105:54

Näringspreparat m. m......................................................................... » 235:30

Skrivmateriell, tryckningskostnader och dylikt ................................. » 1,515:32

Diverse utgifter................................................................................. »_2.649:10

kronor 188,964: 79

Då direktionen måste antaga, att det fjärde kvartalet icke ställer sig billigare än
de övriga, kunna utgifterna för hela år 1918 icke beräknas understiga 251,953 kronor
5 öre. Direktionen vågar icke antaga, att de största utgiftsposterna — utspisning
samt uppvärmning octi belysning — under år 1919 skola bliva mindre än år 1918,
och måste dessutom för år 1919 i likhet med Stockholms stads sjukvårdsinrättningar
utbetala rätt avsevärt högre belopp i dyrtidstillägg åt personalen än år 1918. På
grund härav och med änsyn jämväl därtill, att utgifterna för fastighetens underhåll
och förslitna persedlars ersättande med nya med visshet komma att ökas, anser sig
direktionen icke kunna beräkna utgifterna för år 1919 lägre än till det belopp, som
visat sig åtgå för år 1918.

De i förslaget till stat för år 1919 förutom anslagen upptagna inkomsterna, tillsammans
15,378 kronor 39 öre, kunna enligt direktionens mening icke vid den förnyade
beräkningen ökas.

Då för barnbördshusets verksamhet under år 1919 således bliva tillgängliga på
ordinarie stat beviljat anslag 24,853 kronor, på extra stat för år 1919 anvisade 123,100
kronor och övriga inkomster 15,378 kronor 39 öre, eller tillhopa 163,331 kronor 39
öre, men utgifterna enligt vad ovan framhållits kunna beräknas uppgå till 251,953
kronor 5 öre, erfordras alltså för ändamålet ytterligare anslag å 88,621 kronor 66 öre.

Skrivelsen slutar med en hemställan, att sistnämnda belopp, avrundat
till 89,000 kronor, måtte anvisas såsom tilläggsanslag för år 1919.

Åttonde huYudtiteln: 1919 års tillåggsstat. 63

Då det redan nu med visshet kan förutses, att de medel, som under [29.]
år 1919 stå till förfogande för uppehållande av allmänna barnbördshusets Departeverksamhet,
komma att visa sig otillräckliga, torde erforderligt fyllnads- mentschefcn
anslag böra hos riksdagen äskas på tilläggsstat för samma år.° Mot storleken
av det utav direktionen i sådant avseende ifrågasatta beloppet har
jag ej funnit anledning till erinran.

Jag hemställer alltså om förslag till riksdagen

att till uppehållande av verksamheten vid allmänna
barnbördshuset i Stockholm — utöver till barnbördshuset
nu utgående ordinarie anslag å 24,853 kronor
samt av riksdagen år 1918 för ändamålet anvisat extra
anslag av högst 123,100 kronor — anvisa på tilläggsstat
för år 1919 ett förslagsanslag, högst 89,000 kronor.

Åttonde huvudtiteln: 1919 års tillåggsstat.

Allmänna skolväsendet Det

högre skolväsendet.

Högre lärarinneseminariet.

r3Q i. Expenser och inredning av lokal för hushållsskolan. Under

Expenser, åberopande av vad jag anfört enligt det vid årets statsverksproposition
stipendier, f0ga(je utdraget av statsrådsprotokollet över ecklesiastikärenden, hemställer
tokniÄus''- jag, att Eders Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen:

häiisskoian. att för högre lärarinneseminariet anvisa på till lägg

sstat för år 1919:

till förstärkande av det på extra
stat för år 1919 till expenser anvisade

anslaget...................................................... kronor 3,000: —

till inredning av lokal för en vid
seminariets hushållsskola anordnad kurs

för utbildande av husmödrar ............. 8 1,620: —

Summa kronor 4,620: —

att utgå såsom ett gemensamt förslagsanslag å högst
sistnämnda belopp.

Statens läroverk.

31.]

Förstärkning
*v läroverks♦verstyrelsens

anslag för tillfällig
adjunktion,
vikariatsersättning,

•xpenserm.m.

2. Förstärkning av läroverksöverstyrelsens anslag för tillfällig
adjunktion, vikariatsersättning, expenser m. m. Under åberopande
av vad jag enligt det vid årets statsverksproposition fogade utdrag av
statsrådsprotokollet över ecklesiastikärenden anfört, hemställer jag, det
Eders Kungl. Maj.t täcktes föreslå riksdagen

att, i avbidan på proposition angående en gemensam
skolöverstyrelse, beräkna på tillägg sstat för år 1919
ett belopp av 7,300 kronor till förstärkning i det av
läroverksöverstyrelsens stat uppförda anslaget för tillfällig
adjunktion, vikariatsersättning, expenser m. m.

Åttonde huvudtiteln: 1919 års tillägg sstat. 65

3. Bidrag till de allmänna läroverkens ljus- och vedkassor.

De under de senaste åren starkt stegrade bränsleprisen hava, såsom allmänt
känt är, på många håll vållat stora svårigheter för institutioner av
olika slag, och riksdagen har i betydande omfattning haft att pröva framställningar
om höjning av statsanslag, föranledda av nyss angivna omständighet.
Ej minst landets läroanstalter hava känt tyngden av den
kostnadsökning, som bränslefördyringen medfört.

Vad de allmänna läroverken beträffar, har den oundvikliga följden
av förhållandena på bränslemarknaden blivit, att en betydande höjning av
avgifterna till den kassa, ljus- och vedkassan, som jämlikt § 218 i läroverksstadgan
har att bestrida kostnaderna för vederbörande läroverks uppvärmning,
varit oundviklig, därest läroverken själva skulle nödgas sörja
för nämnda kostnaders täckande. Så mycket kännbarare skulle uppvärmningskostnadernas
starka stegring blivit för nämnda kassa, som densamma
har att svara för åtskilliga andra avsevärda utgifter. Enligt nyssnämnda
§ 218 i läroverksstadgan skall nämligen av ljus- och vedkassan bestridas
kostnaderna för belysning, uppvärmning och renhållning av de för läroverkets
ändamål avsedda eller upplåtna lokaler ävensom för tillfälliga anordningar
i dessa eller likartade avseenden samt dessutom för arvode åt
läroverkets läkare enligt bestämmelse i läroverksstadgans § 160 ävensom
avlöning åt vaktmästare, eldare och övrig betjäning. Jag ber här fa erinra
om att ljus- och vedkassans inkomster äro — förutom en avgift av
4 kronor 50 öre av varje lärjunge, som inskrives vid läroverket, och avkastning
av donationer, avsedda för sådana behov, som skola fyllas av
denna kassa — en terminlig avgift, som av vederbörande skolmyndighet
i män av behov till lika belopp ålägges varje lärjunge vid läroverket. I
motsats till vad förhållandet år i fråga om vissa andra avgifter vid läroverken
kan befrielse från eller nedsättning i avgifterna till ljus- och vedkassan
ej meddelas av vederbörande terminsavgiftsnämnd.

De svårigheter, vari läroverken av nu berörd anledning råkat, samt
de olägenheter, som en av omständigheterna framtvungen, stark höjning
av terminsavgifterna till nämnda kassa skulle medföra för läroverkens lärjungar,
föranledde Kungl. Maj:t att, efter framställning av läroverksöverstyrelsen,
till 1918 års riksdag avlåta proposition att för täckande, efter
Kungl. Maj:ts beprövande, av utgifter, som under år 1918 skulle bestridas
av ljus- och vedkassan vid vederbörande allmänna läroverk men som ej
kunde utgöras av denna kassas medel, därest ej terminsavgifterna till densamma
sattes till högre belopp än 15 kronor, anvisa på tilläggsstat för
år 1918 ett förslagsanslag av 300,000 kronor.

Kungl. Maj:ts förslag bifölls ej oförändrat av riksdagen. I sin skri Bihang

till riksdagens protokoll 1919. 1 samt. 2 höft. (Nr 2.) 9

[32.]

Statsbidrag
till de allmänna
läroverkens
ljus
och vedkassor -

Åttonde huvudtiteln: 1919 års iillåggsstat.

velse den 22 juni 1918 angående regleringen av utgifterna under ti 11 -läggsstatens för år 1918 åttonde huvudtitel anförde riksdagen, att flera
olika sätt för lösande av frågan om avhjälpande av nu angivna svåra förhållanden
hade påtänkts men att den av Kungl. Maj:t föreslagna utvägen
att begränsa lärjungeavgifterna till sagda kassor till visst lämpligt belopp
och låta staten tillskjuta de medel, som därutöver behövdes för täckande
av kassornas utgifter, syntes riksdagen vara den bäst funna, och att riksdagen
ansåge en sådan åtgärd böra vidtagas.

Vidare anförde riksdagen:

Mot Kungl. Maj:ts förslag i vad det avsåge storleken av de sålunda begränsade
terminsavgifterna till kassorna både riksdagen intet haft att erinra. Vad anginge förslaget
i övrigt, ginge detta ut på beredande av anslag för ifrågavaranda ändamål för
båda lästerininerna under år 1918. Enär emellertid vårterminen däniera vore avslutad
och avgifterna till respektive ljus- och vedkassor för terminen redan inbetalda, funne
riksdagen det icke lämpligt att, därest vid något läroverk högre avgift utgått för vårterminen
1918 än 15 kronor, återbetalning till de avgiftspliktiga av det Överskjutande
beloppet ägde rum. Med hänsyn härtill hade riksdagen ansett, att det begärda anslaget
kunde minskas med hälften till 150,000 kronor.

Riksdagen hade bemärkt departementschefens uttalande vid föredragningen inför
Kungl. Maj:t av frågan om avlåtande till riksdagen av ifrågavarande framställning,
att, då anslag för här förevarande ändamål sannolikt bleve erforderligt även under år
1919, eu liknande framställning som den förevarande torde komma att av Kungl.
Maj:t göras till. 1919 års riksdag.

Riksdagen anslöte sig till departementschefens mening om lämpligaste sättet för
dessa medels utdelande till de olika läroverken. I detta sammanhang ville riksdagen
göra den erinran, att i de fall, där staten och kommun eller enskild hade gemensam
skollokal eller lokaler med gemensam uppvärmning och lyshållning in. m , det därvid
borde tillses, att fördelningen av de gemensamma kostnaderna mellan staten och kommunen
eller den enskilde kornrne att ske i noggrann överensstämmelse med vad som
för varje läroverk i verkligheten i berörda avseenden erfordrats.

Riksdagen anvisade således, såsom jag nyss anförde, ett förslagsanslag
av 150,000 kronor för täckande, efter Kungl. Maj:ts beprövande, av utgifter,
som under år 1918 skulle bestridas av ljus- och vedkassan vid
vederbörande allmänna läroverk, men som ej kunde utgöras av denna
kassas medel, därest ej terminsavgifterna till densamma för höstterminen
sattes till högre belopp än 15 kronor.

Sedan Kungl. Maj:t genom nådigt beslut den 22 juli 1918 anbefallt
läroverksöverstyrelsen att före den 15 augusti 1918 inkomma med förslag
till de föreskrifter rörande omförmälda anslags användning, som kunde
böra meddelas av Kungl. Maj:t, samt överstyrelsen inkommit med dylikt
förslag, lämnade Kungl. Maj:t genom nådigt beslut den 13 september 1918
föreskrifter i ämnet.

Åttonde huvudtiteln: 1919 års tilläggsstat. 87

Kungl. Maj:t förordnade därvid, dels att bidrag från ifrågavarande anslag
finge efter Kungl. Maj:ts beprövande tillkomma allmänt läroverk, vid
vilket avgiften till ljus- och vedkassan för höstterminen 1918 skulle utan
sådant bidrag uppgå till högre belopp än 15 kronor, dels ock att ansökan
om bidrag skulle av vederbörande rektor efter kollegiets hörande ingivas
till överstyrelsen före den 1 oktober 1918, varvid uppgifter skulle meddelas
angående antalet vid läroverket närvarande lärjungar höstterminen
1918, storleken av den för sagda termin — oavsett bidrag av statsmedel
— erforderliga avgiften till läroverkets ljus- och vedkassa, ljus- och vedkassans
ställning vid början av höstterminen 1918, denna kassas beräknade
inkomster och utgifter under återstående delen av året samt den summa,
som ansåges erforderlig, för att avgiften till ljus- och vedkassan ej skulle
behöva sättas till högre belopp än 15 kronor för varje närvarande lärjunge.
Därjämte föreskrevs, att i de fall, där staten och kommun eller
enskild hade gemensam skollokal eller lokaler med gemensam uppvärmning
och lyshållning m. in., vid beräknande av ljus- och vedkassornas inkomster
och utgifter skulle tillses, att fördelningen av de gemensamma
kostnaderna mellan staten och kommunen eller den enskilde komme att
ske i noggrann överensstämmelse med vad som för varje särskilt läroverk
i verkligheten i berörda avseenden erfordrats.

Med skrivelse den 7 oktober 1918 överlämnade läroverksöverstyrelsen,
jämte från rektorerna vid de allmänna läroverken till överstyrelsen inkomna
ansökningar om statsbidrag med därtill hörande uppgifter, av överstyrelsen
uppgjort förslag till fördelning av ifrågavarande anslag.

Av de uppgifter, som av rektorerna lämnats i fråga om ljus- och
vedkassornas behov av anslag för undvikande av terminsavgiftens höjning
utöver 15 kronor för lärjunge och som sammanfattats å en överstyrelsens
skrivelse bilagd tablå, framgick, att nämnda kassors ställning i ett stort
antal fall var mycket svag och att behovet av understöd var starkt. Vid
flertalet läroverk visade enligt rektorernas uppgifter ljus- och vedkassan
vid början av höstterminen 1918 en brist, som växlade mellan 17,937
kronor 70 öre och 105 kronor 50 öre, medan vid övriga läroverk den
beräknade behållningen angivits växla mellan 3,200 kronor och 166 kronor
8 öre. Härvid är att märka, att i de flesta fall, där behållning uppgivits
föreligga, de för den återstående delen av höstterminen 1918 beräknade
utgifterna för nämnda kassa överstigit de för samma tid beräknade
inkomsterna, varför det är att antaga, att de uppgivna behållningarna
vid slutet av år 1918 väsentligt minskats.

Angående det sätt, varpå läroverksöverstyrelsen utfört beräkningen av

tf8 Åttonde huvudtiteln; 1919 års tilläggsstat.

[32.] de för ändamålet för år 1918 behövliga tillskotten av statsmedel, har överstyrelsen
i sin förenämnda skrivelse den 7 oktober 1918 anfört följande:

Statsbidraget i sin helhet för varje läroverk hade beräknats så, att för varje
under höstterminen 1918 närvarande lärjunge beräknats ett bidrag av statsmedel,
motsvarande det belopp, varmed den av kollegiet bestämda terminsavgiften överskridit
15 kronor. I flertalet fall hade rektorerna förfarit på detta sätt och beräknat det begärda
bidraget efter denna grund, och i alla sådana fall hade överstyrelsen ansett, att
det begärda beloppet borde beviljas. I några fall hade vederbörande rektorer begärt
ett mindre belopp, än denna beräkning givit vid handen, och i dessa fäll hade överstyrelsen
ansett, att det mindre beloppet, nämligen det av rektor begärda, borde utgå.
Slutligen hade några rektorer,begärt ett högre belopp, än som motsvarade den ovan
angivna beräkningsgrunden. Överstyrelsen både i sådana fall minskat det begärda
beloppet till en summa, motsvarande nyssnämnda beräkningsgrund.

Beträffande de läroverk, som äro förenade med kommunala gymnasier, hade överstyrelsen
noga tillsett, att endast realskolans lärjungar medtagits i de gjorda beräkningarna.

De belopp, som sålunda av rektorerna begärts och vilkas beviljande
tillstyrkts av överstyrelsen, uppgingo till sammanlagt 287,559 kronor.

Genom nådigt beslut den 25 oktober 1918 fördelade Kungl. Maj:t
ifrågavarande understöd, därvid följande det av överstyrelsen framlagda
förslaget, och anvisade således tillhopa 287,559 kronor.

I skrivelse den 7 november 1918 har nu överstyrelsen upptagit frågan
om beredande av statsanslag för nu berörda ändamål för år 1919. Överstyrelsen
erinrar därvid om Kungl. Maj:ts nyssnämnda beslut och om det
belopp, som därvid fördelats, och yttrar i sistnämnda hänseende följande:

Att denna summa, som avser statsbidrag endast för höstterminen 1918, så väsentligt
närmar sig den av överstyrelsen för hela året 1918 beräknade summan eller
300,000 kronor, beror dels därpå, att ett flertal läroverk, som beräknat att få statsbidrag
även för vårterminen 1918, vilket på förut angivna grunder uteblev, bestämt
vårterminens avgift till ljus- och vedkassan till ett lägre belopp, än som sedermera
under de förändrade förhållandena visade sig erforderligt, dels därpå, att överstyrelsens
förra året gjorda beräkningar utgiugo från terminsavgifterna för höstterminen 1917
till läroverkens ljus- och vedkassor. Under sistförfluten år hava emellertid denna
kassas så gott som alla utgiftsposter högst väsentligt stigit, och på grund härav hava
terminsavgifterna ytterligare ökats. Det är ej blott stegringen av priset på lyse och
bränsle utan även de höjda omkostnaderna för arbetskrafter och förbrukningsartiklar
för renhållning och städning m. m., som förorsakat den högst avsevärda höjningen av
fjolårets beräknade statsbidrag.

överstyrelsen framhåller därefter, att genom de av Kungl. Maj:t anvisade
bidragen ljus- och vedkassornas ställning i många fall torde hava
väsentligt förbättrats vid de olika läroverken.

Åttonde huvudtiteln: 1919 års tilläggsstat. 69

J fråga om behovet av anslag även för år 1919 samt beräkningen av
detta anslags storlek anför överstyrelsen:

Då det är av synnerlig vikt, att de för alla lärjungarna obligatoriska terminsavgifterna
till ljus- och vedkassan ej sättas för högt, har överstyrelsen ausett lämpligt
att vidtaga åtgärder i avsikt att bidrag av statsmedel måtte beredas även för är 1919
till de allmänna läroverkens ljus- ocli vedkassor.

Av den förut omnämnda tablå, som överstyrelsen bifogat sin framställning om
statsbidrag för höstterminen 1918 för ifrågavarande ändamål, framgår beträffande de
högre allmänna läroverken, att vid tre läroverk ifrågavarande avgift bestärats till högst
15 kronor och vid de övriga till ett belopp, varierande mellan 17 och 40 kronor, beträffande
realskolorna, att vid fyra avgiften bestämts till högst 15 kronor och vid de
övriga till ett belopp, varierande mellan 17 och 41 kronor, och beträffande samskolorna,
att vid fyra nämnda avgift ej satts högre än till 15 kronor, vid Haparanda
och Södertälje till respektive 86 och 74 kronor samt vid de övriga till ett belopp,
varierande mellan 19 och 32 kronor.

Av samma översikt framgår därjämte, huru stort tillskott, för år räknat, skulle
åtgå för fyllande av ljus- och vedkassoruas vid de olika läroverken behov, om avgiften
till dessa kassor nedsattes till 15 kronor för termin eller 30 kronor för år räknat.
Det totala tillskottet skulle efter denna beräkning för ett år uppgå till två gåuger
287,559 kronor eller till 575,118 kronor.

Nämnda beräkningar torde även kunna läggas till grund för bedömande av det
behov i förevarande avseende, som kan anses förefinnas under år 1919. Härvid bör
emellertid beaktas, att ljus- och vedkassornas ställning vid de allmänna läroverken
genom statsbidraget för höstterminen 1918 blivit avsevärt förbättrad, och att vid en
del skolor nämnda bidrag täckt bristen i ljus- och vedkassorna. Av ovannämnda från
rektorerna inkomna uppgifter kan beräknas, att vid de högre allmänna läroverken
nämnda brist minskats med ett sammanlagt belopp av 73,282 kronor, vid realskolorna
med 7,990 kronor och vid samskolorna med 15,778 kronor eller tillsammans med 97,050
kronor. Med denna summa borde sålunda det för vårterminen 1919 erforderliga statsbidraget
understiga det för höstterminen 1918 beviljade beloppet, 287,559 kronor, och
skulle alltså uppgå till 190,509 kronor. Emellertid kvarstår ännu vid vissa läroverk
en brist, beroende dels därpå, att terminsavgifterna för vårterminen 1918 vid dessa
läroverk sattes för lågt, dels diirpå, att de uppgifter, som lämnats om ljus- och vedkassornas
ställning vid början av höstterminen 1918, ej grundade sig på ett verkligt
bokslut utan på mera osäkra beräkningar. Denna kvarstående brist, som behöver
täckas, uppgår vid de allmänna läroverken till 32.197 kronor, vid realskolorna till
6,036 kronor och vid samskolorna till 43 kronor eller tillsammans till 38.276 kronor,
vartill kommer, att bristen vid några läroverk under höstterminen 1918 ytterligare
ökats, nämligen med 6,900 kronor vid de högre allmänna läroverken och med 3,300
kronor vid realskolorna eller tillsammans med 10,200 kronor. Lättges denna summa till
den beräknade kvarstående bristen — 38,276 kronor — erhålles 48,476 kronor, som torde
utgöra den för närvarande befintliga bristen i läroverkens ljus- och vedkassor. Sannolikt
komma de allmänna läroverk, vilkas ljus- och vedkassor vid årets slut utvisa en
brist, att bettära ett så stort statsbidrag, att bristen blir betäckt. Ovannämnda för
vårterminen 1919 beräknade statsbidrag 190,509 kronor skulle i följd härav höra ökas
med 48,476 kronor och sålunda belöpa sig till 238,985 kronor, för att terminsavgifterna

[32.]

Departe mentschefen.

70 Åttonde huvudtiteln: 1919 års tillägg sstat.

till de allmänna läroverkens ljus- och vedkassor ej skulle behöva sättas till högre belopp
än 15 kronor.

Utgår man därifrån, att genom nämnda statsbidrag för vårterminen 1919 ljusoch
vedkassornas vid de allmänna läroverken brister bliva betäckta, skulle för höstterminen
1919 eu minskning av 48,476 kronor kunna göras i det för vårterminen
1919 beräknade beloppet. För höstterminen 1919 skulle alltså erfordras ett statsbidrag,
som med 48.476 kronor understiger den förut beräknade summan 238,985 kronor
och således utgör 190 509 kionor. För hela året 1919 skulle alltså erfordras ett sammanlagt
belopp av 429,494 kronor eller i runt tal 430,000 kronor.

överstyrelsen har därför hemställt, att för ifrågavarande ändamål
ett förslagsanslag å 430,000 kronor måtte beviljas för år 1919.

Då jag tillstyrkte Kungl. Maj:t att till 1918 års lagtima riksdag avlåta
proposition om beviljande av anslag för understödjande av ljus- och
vedkassorna vid de allmänna läroverken under år 1918, framhöll jag, såsom
jag redan i det föregående erinrat, att anslag för här ifrågavarande
ändamål sannolikt bleve erforderligt även under år 1919. Min förmodan i
detta hänseende har också besannats; därom bär läroverksöverstyrelsens nyss
återgivna framställning vittne. Om anledningen härtill torde jag ej behöva
mycket orda — det är ju allt för väl känt, att de svårigheter, som
vid tiden för avlåtandet av nämnda proposition förelågo och som föranledde
densamma, sedan dess ökats. Behovet av statsunderstöd i nu förevarande
syfte måste alltså nu vara ännu mer framträdande än då var
fallet, och" de skäl, som då anfördes till förmån för anslags beviljande,
synas nu hava vunnit ökad styrka.

Innan jag emellertid närmare ingår på frågan om det för år 1919
behövliga anslagets storlek, anser jag mig böra något beröra det beslut,
varigenom anslaget för år 1918 fördelades. Jag har redan erinrat om att
1918 års riksdag för ändamålet anvisat ett förslagsanslag av 150,000 kronor,
medan behovet av understöd, då framställning därom senare gjordes,
visade sig långt överstiga nämnda belopp. Om anledningarna härtill ber
jag få hänvisa till vad läroverksöverstyrelsen anfört, varvid jag särskilt
torde böra framhålla den utan tvivel starkt bidragande anledning till
understödsbehovets ökning, som låg däri, att läroverkskollegierna vid
många läroverk i förhoppning om understöd redan under vårterminen
1918 fastställde en lägre terminsavgift för nämnda termin än eljest varit
nödvändigt. Därigenom ökades givetvis betydligt den brist, som måhända
under alla omständigheter i regeln varit oundviklig. Detta å sin sida
gjorde det uppenbarligen än mera nödvändigt att för höstterminen 1918 höja
avgiften till ljus- och vedkassan och medförde således ett större behov av

Åttonde huvudtiteln: 1919 års tilläggsstat. 71

statsunderstöd. Det var under sådana omständigheter av största vikt att [32.]
lämna läroverken en så effektiv hjälp som möjligt, och Kungl. Maj:t fann
sig därför böra i enlighet med läroverksöverstyrelsens förslag tillmötesgå
de framställningar, som gjordes av läroverksrektorerna. Överstyrelsen
har ju också vitsordat, att ljus- och vedkassornas ställning nu är väsentligt
förbättrad.

Det ligger i sakens natur, att de uppgifter om ljus- och vedkassornas
ställning vid början av höstterminen 1918, som avgåvos av vederbörande
rektorer och som bildade grundvalen för Kungl. Maj:ts ifrågavarande beslut,
i många fall voro allenast approximativa, då ju intet regelrätt bokslut
kunde ligga till grund för desamma.

Dylika svårigheter föreligga i viss mån även nu, då det gäller att
fixera det för år 1919 behövliga anslagets storlek. Man har nämligen i
brist på slutgiltiga siffror angående ljus- och vedkassornas ställning varit
nödsakad att utgå från nyssnämnda delvis approximativa beräkning. För
att vid en ny fördelning av dylika understöd undvika den osäkerhet, som
i någon mån förefanns hos de lämnade uppgifterna, har jag vidtagit den
åtgärden, att jag låtit anmoda vederbörande rektorer att i sinom tid inkomma
med uppgifter i fråga om ljus- och vedkassornas ställning vid
slutet av år 1918. Dessa uppgifter böra tydligen bliva fullt exakta, då
de erhållas i samband med det bokslut, som vid årets början skall upprättas
vid de allmänna läroverken.

Det av läroverksöverstyrelsen föreslagna anslagsbeloppet för år 1919
är beräknat med utgående från det antagandet, att samma totalbelopp är
behövligt för vårterminen 1919 som det under höstterminen 1918 av
Kungl. Maj:t fördelade, dock å ena sidan minskat med det belopp, varmed
den vid sagda hösttermins början befintliga bristen kan beräknas
hava under samma termin blivit nedbringad, samt å andra sidan ökat med
den ännu kvarstående delen av nämnda brist och med det ytterligare
underskott, som på sina håll uppkommit under höstterminen. Det torde
visserligen kunna förutses, att den något längre uppvärmningsperioden
under vårterminen kan komma att medföra större behov av medel än under
höstterminen. Å andra sidan kan det antagas, att i flera fall bränsle
under höstterminen uppköpes i större omfattning än som åtgår under
nämnda termin. I det hela torde emellertid avvikelserna från överstyrelsens
beräkningar icke behöva bliva av någon större betydelse. Godtager man
överstyrelsens utgångspunkt torde man, enligt vad verkställd kontrollundersökning
visat, kunna säga, att det av överstyrelsen begärda beloppet,

430,000 kronor för hela år 1919, i stort sett motsvarar det förefintliga
behovet, och jag har därför ansett mig kunna instämma i överstyrelsens

[33.J

Bidrag
till nya
elementarskolans

skolkassa.

72 Åttonde huvudtiteln: 1919 års iilläggsstat.

nu gjorda framställning. Anslaget bör givetvis i likhet med det för höstterminen
1918 beviljade hava karaktären av förslagsanslag och uppföras
å tilläggsstat för år 1919.

Liksom för år 1918 bör det ankomma på Kungl. Maj:t att efter prövning
av från läroverken inkomna ansökningar besluta om fördelande av
det nu ifrågasatta anslaget på vederbörande läroverk dels för vårterminen
1919, dels för höstterminen samma år. Vid ansökningarna torde i enlighet
med föreskrifter, som av Kungl. Maj:t meddelas, höra fogas uppgjorda
förslag till inkomst- och utgiftsstater samt uppgifter om ljus- och vedkassornas
ställning. I övrigt erforderliga närmare föreskrifter torde även
meddelas av Kungl. Maj:t.

I vad mån anslag för nu ifrågavarande ändamål kan vara erforderligt
även under år 1920, lärer knappast nu kunna med bestämdhet förutsägas,
utan torde man böra avvakta, hur förhållandena på bränslemarknaden under
innevarande år utveckla sig.

Under åberopande av vad nu anförts, hemställer jag om förslag till
riksdagen

att för täckande, efter Kungl. Maj:ts beprövande,
av utgifter, som under år 1920 skola bestridas av ljusoch
vedkassan vid vederbörande allmänna läroverk men
som ej kunna utgöras av denna kassas medel, därest ej
terminsavgifterna till densamma sättas till högre belopp
än 15 kronor, anvisa på tilläggsstat för år 1919 ett förslagsanslag
av 430,000 kronor.

ö O i

4. Bidrag till nya elementarskolans skolkassa. Den framställning,
jag under näst föregående punkt gjort beträffande statsbidrag
till de allmänna läroverkens ljus- och vedkassor, berör ej statens provskola,
nya elementarskolan i Stockholm, som i vissa hänseenden intager
en särställning bland de allmänna läroverken. Vid nämnda skola finnes
nämligen ej någon särskild ljus- och vedkassa, utan skolans så kallade
skolkassa motsvarar till sitt ändamål såväl denna kassa som biblioteksoch
materiellkassan vid de övriga allmänna läroverken. Jämte skolkassan
har nya elementarskolan ytterligare en kassa, byggnadskassan.

Avgifterna till dessa kassor hava plägat bestämmas genom särskilda
kungliga brev. Enligt nu gällande, den 31 december 1912 meddelade
föreskrifter utgöra terminsavgifterna under ett år tillhopa 60 kronor, därav
för vårterminen erlägges 35 kronor och för höstterminen 25 kronor. Av
nämnda belopp, 60 kronor, skola 27 kronor 50 öre tillfalla byggnads -

Åttonde huvudtiteln: 1919 års tilläggsstat. 73

kassan och 32 kronor 50 öre skolkassan. Av byggnadskassans 27 kronor [33.]

50 öre utgöras 15 kronor för vårterminen och 12 kronor 50 öre för höstterminen;
av skolkassans 32 kronor 50 öre falla 20 kronor på vårterminen
och 12 kronor 50 öre på höstterminen.

Det är naturligt, att kristidens starka prisstegringar främst å bränsle
men även å behövliga utensilier och erforderlig arbetskraft varit synnerligen
betungande även för nu ifrågavarande läroanstalt och närmast för
den kassa, som har att bestrida kostnaderna i nyss angivna avseenden.
Framställningar hava också gjorts om rätt att höja de till sagda kassa
utgående terminsavgifterna. Genom beslut den 29 juni 1917 medgav
Kungl. Maj:t, att under nämnda års hösttermin den för terminen bestämda
avgiften, 25 kronor, finge höjas med 7 kronor 50 öre, eller till 32 kronor
50 öre. Samtidigt föreskrev Kungl. Maj:t, att sagda tillskott skulle tillföras
läroverkets skolkassa.

Då det emellertid visade sig, att skolkassans ställning trots denna
hjälp blev allt sämre och att en betydlig brist uppstod, begärde läroverkets
rektor hos Kungl. Maj:t dels anslag till bristens täckande, dels tillstånd
att för vårterminen 1918 höja avgifterna till skolans kassor till 52
kronor 50 öre, varav 37 kronor 50 öre skulle tillfalla skolkassan. Det
belopp, 17 kronor 50 öre, varmed avgiften sålunda skulle höjas, skulle
icke uttagas av dem, som av vederbörande terminsavgiftsnämnd befriats
från den ordinarie avgiften till skolkassan.

Kungl. Maj:t, som, på sätt jag förut i dag omnämnt, ansåg särskild
åtgärd nödvändig för understödjande av de allmänna läroverkens ljus- och
vedkassor, beslöt i anledning av sagda framställning göra hemställan hos
riksdagen även beträffande nya elementarskolan och föreslog alltså 1918
års riksdag att anvisa på tilläggsstat för år 1918 såsom särskilda förslagsanslag
dels för täckande av i nya elementarskolans räkenskaper vid 1917
års slut bokförd brist i skolkassan högst 3,227 kronor, dels till förstärkande
av de skolkassan vid nämnda skola under år 1918 till buds stående
medel högst''2,429 kronor, dels ock för täckande av de utgifter, som under
år 1918 skulle bestridas av nya elementarskolans skolkassa men som ej
kunde utgöras medelst terminsavgifter å sammanlagt 44 kronor av varje
betalande lärjunge, ett belopp av 11,000 kronor.

Riksdagen biföll de två första punkterna i nyssnämnda framställning
i enlighet med Kungl. Maj:ts förslag. Vad beträffar anslaget till möjliggörande
av nedsättning i terminsavgifterna till skolkassan, yttrade riksdagen
i den skrivelse av den 22 juni 1918, varmed riksdagen anmälde
sitt beslut i frågan, att riksdagen funnit det billigt, att en sådan lindring
i dessa avgifter, som föreslagits, bereddes lärjungarna vid nya elemen Bihat/g

till riksdagens protokoll 1919. 1 samt. 2 höft. (Nr 2.) 10

74 Åttonde huvudtiteln: 1919 års tilläggsstat.

tarskolan. Vad riksdagen i fråga om statsbidrag till de allmänna läroverkens
ljus- och vedkassor uttalat angående olämpligheten av att återbetalning
av någon del av för vårterminen 1918 redan erlagda terminsavgifter
ägde rum, gällde givetvis även i detta fall, och då riksdagen ansåge,
att på grund därav det här begärda anslaget borde kunna reduceras
till hälften, hade riksdagen för nu ifrågavarande ändamål beviljat ett anslag
av endast 5,500 kronor och hade således för täckande av de utgifter,
som under år 1918 skulle bestridas av nya elementarskolans skolkassa
men som ej kunde utgöras medelst terminsavgift för höstterminen 1918 å
högst 22 kronor av varje betalande lärjunge, anvisat ett förslagsanslag å
nämnda belopp, 5,500 kronor.

Vid anmälan av berörda riksdagsskrivelse beslöt Kungl. Maj:t den 22
juli 1918 dels anbefalla läroverksöverstyrelsen att före den 15 augusti
1918 inkomma med förslag till de föreskrifter rörande användning av sistnämnda
anslag, som kunde böra av Kungl. Maj:t meddelas. Därjämte
ställdes de två övriga av riksdagen beviljade anslagen till förfogande för
därmed avsedda ändamål. Efter det överstyrelsen inkommit med dylikt
förslag, lämnade Kungl. Maj:t genom beslut den 13 september 1918 föreskrifter
i ämnet.

Kungl. Maj:t förordnade därvid bland annat, att rektor vid nya elementarskolan
skulle före den 1 oktober 1918 till läroverksöverstyrelsen
inkomma med uppgifter rörande antalet vid läroverket närvarande lärjungar
höstterminen 1918, storleken av den för sagda termin — oavsett
bidrag av statsmedel — erforderliga avgiften till skolkassan, skolkassans
ställning vid början av höstterminen 1918, denna kassas beräknade inkomster
och utgifter under återstående delen av året samt det bidrag,
som ansåges erforderligt, för att avgiften till skolkassan ej skulle sättas
till högre belopp än 22 kronor för varje närvarande lärjunge.

Med skrivelse den 11 oktober 1918 överlämnade läroverksöverstyrelsen
från rektor inkommen ansökning om statsbidrag med därtill hörande uppgifter.
Av ansökningen framgick, att det belopp, som vore erforderligt
för att fylla skolkassans behov, därest terminsavgiften ej skulle överstiga
22 kronor för lärjunge, uppgick till 12,486 kronor 90 öre, således väsentligt
mer än det av riksdagen beviljade förslagsanslaget. Beträffande
sättet för beräkning av nyssnämnda belopp anförde överstyrelsen bland
annat:

Vid början av höstterminen 1918 utvisade skolkassan en brist av 11,742 kronor
90 öre. Från denna summa borde man draga de av 1918 års riksdag beviljade men
först i mitten av september ulanordnade anslagen dels å 3,227 kronor, dels å 2.429
kronor, tillsammans 5,656 kronor, varigenom kassans skuld nedbringades till 6,086
kronor 90 öre. Denna brist hade uppstått på följande sätt. Skolans rektor hade i

Åttonde huvudtiteln: 1919 års tillåggsstat. 75

skrivelse den 18 januari 1918 begärt en förhöjning i terminsavgifterna till skolkassan
med 17 kronor 50 öre för varje betalande lärjunge, men Kungl. Maj-.t hade ej funnit
gott bifalla en större höjning än 2 kronor för varje sådan lärjunge. Skillnaden
mellan den begärda och den medgivna avgiften utgjorde 15 kronor 50 öre. Då antalet
betalande lärjungar vårterminen 1918 utgjorde 430, skulle alltså en merinkomst av
6,665 kronor tillförts kassan genom den högre avgiften. Då denna ej beviljades, hade,
såsom ovan nämnts, uppstått en brist av 6,086 kronor 90 öre.

Beträffande åter skolkassans inkomster och utgifter till årets slut vore de i
rektors skrivelse så beräknade, att inkomsterna uppginge till 11,600 kronor och utgifterna
till 18,000 kronor, vadan vid årets slut ytterligare en brist av 6,400 kronor
måste uppstå. Höstterminens beräknade brist komme att uppstå av samma anledning
som vårterminens, nämligen en för låg terminsavgift. Då antalet betalande lärjungar
höstterminen 1918 utgjorde 450, uppginge nämligen terminsuppbörden med en avgift
av 22 kronor för lärjunge endast till 9,900 kronor.

Lades bristen vid början av höstterminen 1918, utgörande 6,086 kronor 90 öre,
till den beräknade ytterligare bristen vid årets slut, utgörande 6,400 kronor, komme
totalskulden att uppgå till 12,486 kronor 90 öre.

Om anledningen till överskridandet har läroverksöverstyrelsen i sin
omförmälda skrivelse den 11 oktober 1918 anfört:

Då under det sistförflutna året skolkassans så gott som alla utgiftsposter högst
väsentligt stigit i pris, gäller denna prisstegring ej allenast lyse och bränsle samt
omkostnaderna för arbetskrafter och förbrukningsartiklar för renhållning och städning
m. m., utan den gäller också alla de utgifter, som vid de övriga allmänna läroverken
åligga biblioteks- och materiellkassan, såsom trycknings- och papperskostnader för
årsredogörelse, kataloger, arbetsordning, betygs- och andra blanketter ävensom alla
utgifter för bokinköp, undervisnings- och förbrukningsmateriell av alla slag.

Då nya elementarskolan för täckande av sina utgifter är hänvisad uteslutande
till lärjungarnas terminsavgifter till skolkassan, vilka bestämmas av Kungl. Maj:t, och
Kungl. Maj:t ej funnit gott medgiva en så stor höjning av dessa avgifter, som skolans
rektor föreslagit, återstår endast, att den uppkomna bristen täckes med bidrag av
allmänna medel, på sätt läroverkets rektor ifrågasatt.

Genom beslut den 25 oktober 1918 anvisade Kungl. Maj:t det begärda
beloppet, 12,486 kronor 90 öre.

Jag har i det föregående omnämnt, att rektor vid nya elementarskolan
i samband med framställning om medel för täckande av skolkassans
brist anhöll om rätt att för vårterminen 1918 höja avgiften till sagda
kassa. Framställningen upprepades sedermera i syfte att erhålla tillstånd
att under nämnda termin upptaga en extra terminsavgift till skolkassan
av två kronor av varje lärjunge, som icke i vederbörlig ordning befriats
från avgift till samma kassa för terminen. I anledning härav medgav
Kungl. Maj:t genom beslut den 31 maj 1918, att vid nya elementarskolan
finge, utöver den av Kungl. Maj:t den 31 december 1912 för nämnda
läroanstalt för vårtermin fastställda terminsavgiften, 35 kronor, under vår -

[33.]

76 Åttonde huvudtiteln: 1919 års tillägg sstat.

[33.] terminen 1918 av en var av de vid skolan inskrivna lärjungar, vilka icke
blivit av terminsavgiftsnämnden befriade från avgift till skolkassan, uttagas
en särskild tilläggsavgift å två kronor att tillföras sagda kassa.

Rektor vid nya elementarskolan har nu i en av läroverksöverstyrelsen
med utlåtande den 12 december 1918 till Kungl. Maj:t överlämnad skrivelse
hemställt om beviljande av statsbidrag för omförmälda syfte även
för år 1919. Rektors skrivelse är av följande lydelse:

För höstterminen 1918 har genom Kungl. Maj:ts brev den 25 oktober 1918
utanordnats 12,486 kronor 90 öre såsom bidrag till statens provskolas, nya elementarskolans
i Stockholm, skolkassa. I sammanhang härmed har under höstterminen

1918 upptagits en terminsavgift till skolkassan av 22 kronor.

Huruvida under kalenderåret 1919 någon prissänkning kommer att inträffa av
sådan betydelse, att den kan komma att väsentligen minska läroverkets ekonomiska
behov, är i denna stund ovisst. För närvarande kan någon sådan prissänkning
knappast förspörjas. Tvärtom visar sig ännu en uppåtgående tendens och detta i fråga
om till exempel bränsle och arbetskostnader, som för skolans budget spelar den största
rollen. Det torde till exempel bliva nödvändigt alt höja avlöningen lör skolans vaktmästare
och övriga betjänte. Under sådana omständigheter synes det säkert, att nya
elementarskolans behov av statsbidrag till sin skolkassa under år 1919 kommer att
bliva minst lika stort som under år 1918.

Rektor har därför anhållit dels om proposition till 1919 års riksdag
om beviljande av ett statsbidrag till elementarskolans skolkassa för år

1919 å 12,500 kronor, dels ock om tillstånd att för vardera terminen
under år 1919 upptaga en avgift till skolkassan av 22 kronor av varje
lärjunge, som icke av terminsavgiftsnämnden därifrån i vanlig ordning
befriats.

Läroverksöverstyrelsen har i sin omförmälda skrivelse den 12 december
1918 tillstyrkt rektors hemställan och yttrar om densamma bland annat:

Säkerligen torde 1918 års varupris komma att även under år 1919 göra sig
gällande. Läroverkets rektor erinrar i sin skrivelse, att allt fortfarande visar sig en
uppåtgående tendens och detta särskilt i fråga om till exempel bränsle och arbetskostnader,
som för nya elementarskolan spela den största rollen. Under sådana omständigheter
synes det säkert, att nya elementarskolans behov av statsbidrag till sin
skolkassa under år 1919 kommer att bliva minst lika stort som under 1918. Denna
beräkning grundar sig på den förutsättningen, att Kungl. Maj:t i överensstämmelse
med rektors i nämnda skrivelse gjorda anhållan medgiver, att terminsavgiften till nya
elementarskolans skolkassa får bestämmas till samma belopp som under 1918 eller
till 22 kronor för varje lärjunge, som icke av terminsavgiftsnämnden därifrån i vederbörlig
ordning befriats.

mentschefén Att behov av statsbidrag till nya elementarskolans skolkassa skulle
komma att visa sig erforderligt även för år 1919, kunde väntas, då ju

Åttonde huvudtiteln: 1919 års tillåggsstat. 77

sådant behov visat sig för de flesta andra allmänna läroverk i riket och
förhållandena i avseende å pris, arbetslöner och dylikt innevarande år
åtminstone ej äro gynnsammare än år 1918. Under sådana omständigheter
har anslaget av rektor och läroverksöverstyrelsen föreslagits till samma
belopp som det av Kungl. Maj:t för år 1918 beviljade. Jag anser mig ej
kunna göra någon erinran häremot utan tillstyrker framställning till riksdagen
i enlighet härmed.

Då, såsom jag förut omnämnt, den ordinarie avgiften till skolkassan
utgår med 20 kronor för vårtermin och 12 kronor 50 öre för hösttermin,
behöver denna avgift höjas för båda terminerna av år 1919 för att avgiften
skall nå det belopp, 22 kronor för termin, som år 1918 ansågs
böra och kunna uttagas av lärjungarna. I överensstämmelse med rektors
och läroverksöverstyrelsens förut omförmälda framställning härom har
Kungl. Maj:t — såsom jag anhåller få bringa i erinran — den 31 december
1918 medgivit, att de genom Kungl. Maj:ts brev den 31 december
1912 för nämnda skola fastställda terminsavgifterna finge under år 1919
för var och en av de vid skolan inskrivna lärjungar, vilka icke blivit av
terminsavgiftsnämnden befriade från avgift till skolkassan, höjas med
sammanlagt 11 kronor 50 öre, varjämte föreskrivits, att härigenom inflytande
medel skulle tillföras sagda kassa.

I fråga om prövning av anslagsbehovet för år 1919, anslagets beviljande
m. m. anhåller jag få hänvisa till vad jag i sådant hänseende yttrat
vid anmälan av ärendet angående statsbidrag till de allmänna läroverkens
ljus- och vedkassor. Anslaget bör givetvis hava förslagsanslags natur och
bör uppföras på tilläggsstat för år 1919.

Jag tillstyrker alltså, att Eders Kungl. Maj:t täcktes föreslå riksdagen
att till täckande av de utgifter, som under år 1919
skola bestridas av nya elementarskolans skolkassa men
som ej kunna utgöras medelst avgifter å sammanlagt
44 kronor av varje betalande lärjunge, anvisa på tillläggsstat
för år 1919 ett förslagsanslag å 12,500 kronor.

5. Extra arvoden åt teckningslärare. Med hänvisning till vad
jag anfört enligt det vid årets statsverksproposition fogade utdrag av
statsrådsprotokollet över ecklesiastikärenden hemställer jag, att Eders
Kungl. Maj:t täcktes föreslå riksdagen

att till extra arvoden åt teckningslärare vid de allmänna
läroverken, utöver förut för samma ändamål för
år 1919 anvisat anslag, bevilja på tilläggsstat för år
1919 ett förslagsanslag, högst 15,700 kronor.

[34.]

Extra arvode;’
åt teekningslärare.

LSS.]

Bestridande
•v ökade arvoden
åt semeste
rvikarier
för skolöverstyrelsens

medlemmar.

[36.]

Omläggning
av folkskoleseminariets
i
Kalmar lekoch
idrottsplan.

78 Åttonde huvudtiteln; 1919 års iilläggsstat.

Folkundervisningen.

Skolöverstyrelsen.

ti. Bestridande av ökade arvoden åt semestervikarier för skot
överstyrelsens medlemmar. Under åberopande av vad jag i annat sammanhang
beträffande fråga om en gemensam skolöverstyrelse anfört hemställer
jag, att Eders Kungl. Maj:t täcktes föreslå riksdagen

att, i avbidan på proposition angående en gemensam
skolöverstyrelse, till bestridande under år 1919 av
ökade arvoden åt semestervikarier för skolöverstyrelsens
medlemmar beräkna på tillägqsstat för nämnda år ett
förslagsanslag, högst 3,240 kronor.

Lärarutbildning.

Folkskoleseminarier.

7. Omläggning av folkskoleseminariets i Kalmar lek- och
idrottsplan. Med anledning av en utav rektorn vid folkskoleseminariet i
Kalmar hos folkskolöverstyrelsen gjord framställning har överstyrelsen i
skrivelse den 22 april 1918 hemställt, att Kungl. Maj:t täcktes till omläggning
av lekplanen vid folkskoleseminariet i Kalmar i enlighet med av byggnadsstyrelsen
avgivet förslag av tillgängliga medel anvisa ett anslag av
10,990 kronor.

Angående den nuvarande lekplanens beskaffenhet och behov av förbättring
har seminariets rektor i sin nyssberörda framställning yttrat följande: Såsom

i seuaste årsredogörelse för härvarande folkskoleseminarium av seminariets
läkare påpekades, är seminariets lekplan, som i flera år varit mycket otillfredsställande,
i allra största behov av en grundlig förbättring. Denna plan är nämligen
genomgående av så lös beskaffenhet, att den å ena sidan under höst och vår blir till
den grad upplöst, att största delen därav under långa tider ej går att använda för lek
och idrott, och å andra sidan vid torr väderlek visar sig till större delen bestå av så
fint stoft, att vid varje användning hela moln av damm virvla upp och blandas med
den luft, som måste inandas under lek och idrottsövningar. Då dessutom elevantalet i
såväl seminariet som övningsskolan ej obetydligt ökats, sedan denna plan först ordnades,
är det också av behovet påkallat, att den i någon mån förstoras, om den skall
kunna lämna önskvärt utrymme lör de idrottsövningar, som numera äro föreskrivna
för seminariets elever.

Rektors skrivelse var åtföljd av en kartskiss över ifrågavarande lekplan
samt följande av grundläggaren A. Andersson och byggmästaren N.

Åttonde huvudtiteln; 1919 års tillåggsstat.

J. Anderson i Kalmar upprättade kostnadsförslag för omläggningen av
nämnda lekplan:

Planen enligt bifogad skiss innehåller 1,576 m2. Det gamla gruset bortschaktas
till 0,3 m. djup. Av det översta gruslagret päfylles vid uthusen till erforderlig höjd.
Dräneringsdike lägges av 75 mm. tegelrör till järnvägsdiket.

Efter avjämning av bottenytan lägges ett 10 om. lag av små fältsten, därpå lägges
makadam, ett lag 10 cm. tjockt, varpå sedan lägges 5 cm. lerblandad sandlag och
överst ett lag 5 cm. av sten krossgrus, eller grovt Vassmolösa grus väl harpat. Makadam
och gruslager packas väl. Gamla rännstenen vid seminariebyggnaden mot lekplanen
justeras, och lägges granitnubbsten på båda sidor till 1 m. bredd. Rännsteneu vid
gymnastikhuset, som gränsar intill lekplanen, lägges av huggna kalkstensrännor med
granitnubbsten å båda sidor till 1 m. bredd.

Bortschaktning och transport..................................................................

ett lag små tältsten å 10 cm.............................................................

» » makadam ................................................................... ..............

» » lerblandad sand och stenkrossgrus eller harpad, grov Vassmo lösagrus

10 cm............................................................................

100 m1 dräneringsdike med 75 mm. tegelrör.......................................

41 » rännsten av huggna kalkstensrännor med granitnubbsten å

båda sidor till 1 m. bredd .........................................................

40 m. justering av gamla räunstenen och granitnubbsten på båda

sidor till 1 m. bredd ...............................................................

Påfyllnad av gammalt grus å planen vid uthusen.................................

kronor 2,680: —
» 1.576: —

» 3,152: —

» 2,128: —
» 200: —

» 654: —

» 540: —

» 60: —
ronor 10,990: —

över detta förslag har folkskolöverstyrelsen inhämtat utlåtande av byggnadsstyrelsen,
som i sin ordning infordrat yttrande från civilingenjören Fritz
Söderbergh. Den sistnämnde har lämnat följande omdöme och ändringsförslag
beträffande de föreslagna åtgärderna till lekplanens förbättring:

Åtgärderna synas mig välbetänkta, dock förefaller det föreslagna lerblandade gruslagret
vara väl knappt tilltaget. Då detta har till uppgift att bilda ett tätt fast lager,
som skall hindra ytgrusets nedträngande i makadamlagret, anser jag det böra givas
en tjocklek av 10 cm. i stället för föreslagna 5 cm. Möjligen kan makadamlagrets
tjocklek minskas med 2 å 3 cm., så att kostnaden ej behöver stiga. Vad ytbetäckniugen
beträffar, bör det föreslagna naturliga gruset användas och stenkrossgrus ej tilllåtas,
då detta dels dammar mer, dels genom sin skarpkantighet vållar en större nötning
av skodon och kan vid fall under lek åstadkomma elakartade skrubbsår. Efter
påförandet av det lerblandade sandlagret bör före ytgrusets påläggning planen vältas
med möjligaste tunga vält.

Byggnadsstyrelsen har därefter i skrivelse till folkskolöverstyrelsen den
9 april 1918 meddelat, att arbetet borde enligt styrelsens mening utföras
i enlighet med vad Söderbergh föreslagit samt att det till styrelsens disposition
ställda anslaget till byggnader och reparationer icke lämnade tillgång
till täckande av de på grund av förslagets utförande uppkommande

[36.J

-80

Åttonde huvudtiteln: 1919 års tilläggsstat.

kostnaderna, varför styrelsen ville ifrågasätta, huruvida icke för ändamålet
kunde tagas i anspråk medel av reservationsanslaget till folkskoleseminarierna.

Folkskolöverstyrelsen har i sin ovan berörda skrivelse förklarat sig anse
omläggningen av lekplanen nödvändig, enär de anmärkta missförhållandena
tydligen försvårade dess användning samt dess areal med nuvarande fordringar
på en ändamålsenlig lek- och idrottsplan behövde utökas, överstyrelsen
hade icke haft något att erinra mot byggnadsstyrelsens ovannämnda
förslag.

Slutligen har statskontoret på grund av remiss avgivit utlåtande i
ärendet den 12 juni 1918 och därvid anfört:

Enär å reservationsanslaget till folkskoleseminarierna icke finnes någon besparing,
som kan användas för det i förevarande framställning angivna ändamål, lärer annan
utväg icke återstå än ett hänvändande till riksdagen. Statskontoret får alltså hemställa,
det täcktes Kungl. Maj:t hos riksdagen å 1920 års riksstat, eller, om saken
anses brådskande, å tilläggsstat för år 1919, åska ett förslagsanslag, högst 10,990
kronor för omläggning av folkskoleseminariets i Kalmar lek- och idrottsplan.

Departe- En förbättring av ifrågavarande lek- och idrottsplan synes mig vara

mentschefen. av behovet påkallad och böra utföras i överensstämmelse med den av byggnadsstyrelsen
anvisade planen. I fråga om de beräknade kostnaderna för
arbetets utförande har jag intet att erinra. Då varken det till byggnadsstyrelsens
disposition ställda anslaget till byggnader och reparationer eller
reservationsanslaget till folkskoleseminarierna lämnar tillgång till täckande
av kostnaderna i fråga, lärer det vara nödvändigt att hos riksdagen äska
det för ändamålet erforderliga beloppet, 10,990 kronor. Då de anmärkta
olägenheterna av lekplanens nuvarande beskaffenhet snarast möjligt böra
avhjälpas, synes mig nämnda belopp böra uppföras på tilläggsstat för år
1919. Det bör tydligen få karaktären av förslagsanslag, högst sagda
belopp.

På grund av det anförda hemställer jag, att Eders Kungl. Maj:t täcktes
föreslå riksdagen

att för omläggning av folkskoleseminariets i Kalmar
lekplan anvisa på tilläggsstat för år 1919 ett förslagsanslag,
högst 10,990 kronor.

Åttonde huvudtiteln: 1919 års tilläggsstat. 81

8. Ytterligare anslag till nybyggnads- och ändringsarbeten vid
folkskoleseminariet i Luleå. Under åberopande av vad jag anfört enligt
det vid årets statsverksproposition fogade utdrag ur statsrådsprotokollet
över ecklesiastikärenden hemställer jag, att Eders Kungl. Maj:t täcktes föreslå
riksdagen

att — under förutsättning av bifall till Kungl. Maj:ts
under nämnda punkt i årets statsverksproposition framställda
förslag om beviljande av ett ytterligare belopp
av 105,500 kronor till utförande av nybyggnads- och
ändringsarbeten för folkskoleseminariets i Luleå utvidgning
till dubbelseminarium — utöver de anslag å sammanlagt
622,000 kronor, som av 1916 och 1918 årens
riksdagar för ändamålet beviljats, av förstnämnda nu
äskade anslag anvisa på tilläggsstat för år 1919 såsom
reservationsanslag ett belopp av 55,500 kronor.

9. Ordnandet av tomtområdet vid folkskoleseminariet i Luleå.

På Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning beslöt 1916 års riksdag att, bland
annat, dels antaga av stadsfullmäktige i Luleå gjort erbjudande om upplåtelse
av ett område av 16,090,14 kvadratmeter för utvidgning av folkskoleseminariets
i sagda stad tomtområde, dels till utförande0 i huvudsaklig
överensstämmelse med av arkitekten G. Hermansson upprättade ritningar
av . erforderliga nybyggnads- och omändringsarbeten för ifrågavarande
seminariums utvidgning till dubbelseminarium bevilja ett anslag
av 248,460 kronor och därav anvisa på extra stat för år 1917 ett belopp
av 123,000 kronor. Återstående beloppet, 125,460 kronor, har på Kungl.
Maj:ts förslag av 1917 års riksdag anvisats på extra stat för år 1918.
Sedermera har 1918 års riksdag, likaledes i enlighet med Kungl. Maj:ts
därom gjorda framställning, för berörda nybyggnads- och ändringsarbetens
utförande beviljat ett tilläggsanslag av 373,540 kronor och därav
på extra stat för år 1919 anvisat ett belopp av 300,000 kronor. I annat
sammanhang har jag hemställt om förslag till riksdagen att på extra stat
för år 1920 anvisa återstoden av sistnämnda anslag, 73,540 kronor, samt
vidare anhållit om förslag till riksdagen att för samma ändamål bevilja
ytterligare ett tilläggsanslag av 105,500 kronor och därav anvisa på tillläggsstat
för år_1919 55,500 kronor och på extra stat för år 1920 50,000
kronor.

Sedan Kungl. ^Majd den 30 juni 1916 beslutat att, i överensstämmelse
med 1916 års riksdags förutnämnda beslut, antaga det av stadsfullmäktige
i Luleå gjorda erbjudandet om upplåtelse °av omförmälda

Bihang till riksdagens protokoll 1919. 1 sand. 2 höft. (Nr 2.) 11

[37.]

Ytterlig»™
anlsag till nybyggnads-
ock
ändringsarbeten
vid folkskoleseminariet
i Lule».

[38.]

Ordnandet »r
tomtområdet
vid folkskoleseminariet
i
Lille».

82 Åttonde hnvndtiteln: 1919 års tilläggsstat.

tomtområde, har ifrågavarande område på föranstaltande av Kungl. Maj:ts
befallningshavande i Norrbottens län enligt av Kungl. Maj:t meddelat
uppdrag överlämnats åt statsverket. Nu har folkskolöverstyrelsen i skrivelse
den 31 augusti 1918 anhållit om beredande av medel för ordnande
av det utvidgade tomtområdet vid ifrågavarande seminarium och därvid
överlämnat ett av stadsingenjören i Luleå E. Kinnman och läraren i
trädgårdsskötsel vid seminariet, filosofie doktor A. Ulander utarbetat förslag
till tomtområdets ordnande, åtföljt av karta och kostnadsberäkning.
Sagda kostnadsberäkning slutade på ett belopp av 34,000 kronor.

Ärendet har emellertid remitterats till byggnadsstyrelsen för ytterligare
utredning. Byggnadsstyrelsen har ännu icke inkommit med yttrande
i ämnet, men har styrelsen under hand meddelat, att den i maj 1918 beräknade
summan, 34,000 kronor, nu på grund av sedan dess inträffade
prisstegringar är för för låg, och att ett belopp av omkring 40,000 kronor
i stället bör tagas i beräkning för det angivna ändamålet.

Givetvis böra arbetena med nämnda tomtområdes ordnande komma
till utförande, och då de sannolikt behöva påbörjas redan under år 1919
torde medel för ändamålet göras tillgängliga under sagda år, varför sådana
medel böra äskas hos riksdagen på tilläggsstat för år 1919. Då emellertid,
såsom nämnts, ärendet kräver ytterligare beredning, hemställer jag, att
Eders Kungl. Maj:t täcktes föreslå riksdagen

att, i avbidan på proposition angående ordnande
av tomtområdet vid folkskoleseminariet i Luleå, beräkna
för ändamålet på tilläggsstat för år 1919 ett belopp
av 40,000 kronor.

[39.]

Studentkurser
och parallellavdelningar
vid
vissa folkskolcseminarier.

10. Studentkurser och parallellavdelningar vid vissa folkskoleseminarier.
Under åberopande av vad jag anlört enligt det vid årets
statsverksproposition fogade utdrag av statsrådsprotokollet över ecklesiastikärenden
hemställer jag, att Eders Kungl. Maj:t täcktes föreslå riksdagen

att för studentkurser vid folkskoleseminarierna i
Strängnäs, Växjö, Stockholm och Kalmar samt för parallellavdelningar
vid folkskoleseminarierna i Linköping,
Karlstad och Umeå och för preparandkurs vid folkskoleseminariet
i Luleå anvisa på tilläggsstat för år 1919
ett reservationsanslag av 21,810 kronor.

Åttonde huvudtiteln: 1919 års tillägg sstat. 83

It. Förstärkande av de i folkskoleseminariernas stater upptagna
anslag till materiell m. m. I enlighet med Kungl. Maj:ts därom
gjorda framställningar har riksdagen anvisat på extra stat för vartdera av
åren 1917 och 1918 ett förslagsanslag å högst 30,000 kronor och på tillläggsstat
för år 1918 ett förslagsanslag å högst 90,000 kronor att efter
Kungl. Maj:ts bestämmande användas, anslaget för år 1917 till täckande
av sådan brist i de särskilda folkskoleseminariernas stater, som till följd
av stegrade kostnader för uppvärmning, belysning och renhållning m. m.
hade uppkommit eller kunde uppkomma under åren 1915 och 1916, anslaget
å extra stat för år 1918 till täckande av sådan brist i de särskilda
folkskoleseminariernas stater, som av samma anledning kunde uppkomma
under år 1917, samt anslaget å tilläggsstat för år 1918 till täckande av
sådan brist i de särskilda folkskoleseminariernas stater, som av dylik anledning
kunde uppkomma under år 1918.

Nu har folkskolöverstyrelsen i skrivelse den 31 augusti 1918 hemställt,
att av 1919 års riksdag måtte utverkas anslag till mötande av liknande
behov med avseende på år 1919. Överstyrelsen yttrar därvid inledningsvis
:

För att möjliggöra en uppskattning av storleken av det belopp, som för berörda
ändamål kan bliva erforderligt, har överstyrelsen från folkskoleseminariernas rektorer
införskaffat närmare upplysningar såväl rörande storleken av den brist i anvisade anslag,
vilken kan antagas förefinnas vid 1918 års slut, som ock angående de kostnadsökningar,
som på grund av nu rådande förhållanden äro att motse under år 1919.

I fråga om beräkningen av det anslag, som för här ifrågavarande behov skulle
bliva erforderligt för år 1918, anförde överstyrelsen i sin framställning den 31 augusti
1917, att från år 1916 kvarstode en brist av omkring 8,000 kronor och att de brister,
som kunde väntas uppstå under år 1917. kunde beräknas uppgå till sammanlagt 62,000
kronor, tillsammans alltså omkring 70.000 kronor, samt att, därest å reservationsanslaget
till folkskoleseminarierna icke skulle förefinnas så stor behållning, att den försloge
till det belopp, som komme att överskjuta det för bristens täckande beviljade anslaget,
den del därav, som komme att kvarstå, måste överföras till 1918 års räkenskaper
och tagas i beräkning vid äskande av anslag för sagda år.

Genom brev till statskontoret den 7 december 1917 har Kungl. Maj:t till täckande
av dels återstående brist för år 1916, 17,683 kronor 7 öre, dels ock 85 procent av
den för år 1917 beräknade bristen av 62,000 kronor anvisat tillhopa 60,383 kronor
7 öre att utbetalas till vederbörande rektorer med 30,383 kronor 7 öre från reservationsanslaget
till folkskoleseminarierna och med 30,000 kronor förskottsvis av tillgängliga
medel, som efter ingången av år 1918 skulle gottgöras statskontoret av det för
förenämnda ändamål av riksdagen på extra stat för år 1918 beviljade anslaget. Enär
alltså minst 15 procent av den beräknade bristen för år 1917 måste överföras till år
1918 och då den ytterligt starka stegringen av bränslepriserna, som ägt rum under år

[40.1

Förstärkande
av de
i folkskoleseminariernas

stater upptagna
anslag
till materiell
m. m.

[40.]

Åttonde huvudtiteln: 1919 års tilläggsstat.

1917, kunde förväntas komma att ytterligare ökas under år 1918, ansåg överstyrelsen
försiktigast att för år 1918 räkna med ett avsevärt högre belopp för täckande av de
brister, som kunde uppkomma under sagda år, än det, som då kunde förutses i fråga
om bristen för år 1917. Överstyrelsen antog däiför, att bristen för år 1918 komme
att uppgå till åtminstone 90,000 kronor. Föredragande departementschefen uttalade
i sitt anförande till statsrådsprotokollet den 14 januari 1918 i fråga om 1918 års tillläggsstat,
att vad utöver förenämnda belopp av 60,883 kronor 7 öre kunde erfordras
till täckande av den verkliga bristen för är 1917 torde kunna bestridas av reservationsanslaget
till folkskoleseminarierna, varför han ansåge det icke vara erforderligt
att i framställningen till riksdagen beräkna medel till täckande av annan brist än den,
som kunde väntas uppkomma under år 1918. På grund härav förordade departementschefen
i överensstämmelse med överstyrelsens beräkning, att ett förslagsanslag, högst
90,000 kronor, skulle äskas på tilläggsstat för år 1918 att efter Kungl. Maj:ts bestämmande
användas till täckande av brist i folkskoleseminariernas stater, som kunde uppkomma
under år 1918. Kungl. Maj:t fattade beslut i överensstämmelse härmed och
riksdagen har, såsom redan nämnts, enligt skrivelse den 6 juni 1918 godkänt den på
grund därav gjorda framställningen.

Angående det anslag, som är behövligt för mötande av den brist i
folkskoleseminariernas stater, vilken väntas uppkomma under år 1919, anför
överstyrelsen:

Av de nu från seminarierna meddelade uppgifterna inhämtas, att eu brist av
16,862 kronor 32 öre i räkenskaperna för år 1917 kvarstod obetäckt vid 1918 års början,
att bristen för år 1918 beräknas uppgå till sammanlagt omkring 100,000 kronor
och att bristen för år 1919 torde kunna beräknas till ungefärligen samma belopp som
för år 1918.

Den allmänna prisstegringen, som under kristiden alltjämt fortgått och som i
synnerhet gjort sig gällande med avseende på bränslekostnader och arbetslöner, har uppnått
en höjd, som överstiger de beräkningar, som i förväg gjorts beträffande året 1918.
Fastän de nu beräknade bristerna för nämnda år med ungefär 10 procent överstiga den
beräkning, som skedde under år 1917, måste man befara, att bristen under sista delen av
året skall bliva ytterligare förhöjd, och att året 1919 skall med avseende på kostnader
för seminarierna ställa sig lika ogynnsamt som år 1918, om icke ändå ogynnsammare.
Då - härtill kommer, att de inskränkningar med avseende på uppvärmning och belysning
samt inköp av undervisningsmateiiell och böcker, som under de sist förflutna åren
i besparingssyfte gjorts vid seminarierna, otvivelaktigt i flera avseenden utövat ett ogynnsamt
inflytande på dessa läroanstalters verksamhet och därför icke lämpligen kunna
under en längre följd av år fortgå, synes det överstyrelsen oundgängligt, att seminariernas
stater erhålla en sådan tillökning, att de utan större olägenhet kunna möta
den oundvikliga kostnadsstegringen. För vart och ett av åren 1916, 1917 och 1918
hava de extra anslagen till seminarierna för uppvärmning, belysning, renhållning m. m.
måst ökas med omkring 30,000 kronor i förhållande till närmast föregående år, och
det synes av förhållandena påkallat, att en sådan ökning måste ske även för år 1919
och ifrågavarande tilläggsanslag alltså bestämmas till 120,000 kronor.

1 fråga om seminariernas ekonomiska förvaltning anser sig överstyrelsen liksom
föregående år böra vitsorda, att den, så vitt överstyrelsen förmår bedöma, handhafts

Åttonde huvudtiteln: 1919 års tilläggsstat.

med all den omsikt och sparsamhet, som under rådande svåra förhållanden varit möj- |(>.
liga. De inskränkningar, som efter överstyrelsens anvisningar vidtagits beträffande lokalernas
användning för att minska uppvärmnings- och belysningskostnaderna, hava iakttagits
även under innevarande år. Inköpen av böcker hava även under år 1918 jdterligare
inskränkts. Beträffande undervisningsmateriell har visserligen sammanlagda inköpskostnaden
ökats från 12,000 kronor år 1917 till 16 000 kronor år 1918, men dä priserna å dylik
materiell under senaste tiden i mycket hög grad stegrats, i mänga fall flerdubblats, hava
i själva verket även i fråga om inköp av materiell väsentliga inskränkningar vidtagits.

Att alltför mycket inskränka anskaffningen av böcker och materiell synes likväl icke
rådligt, därest icke undervisningsarbetets resultat skola äventyras. I jämförelse med
bränslekostnaderna spela för övrigt alla andra utgiftsposter en jämförelsevis underordnad
roll, och såsom förut anmärkts härleda sig bristerna i seminariernas stater framför
allt från sagda kostnaders starka stegring.

Slutligen hemställer överstyrelsen, att ifrågavarande anslag måtte i
riksstaten uppföras under en titel, som mera överensstämmer med anslagets
uppgift, och anför i sådant avseende:

Det anslagsbehov, varom här är fråga, torde, såsom överstyrelsen i sin denna
dag avgivna framställning rörande anslagsbehov för folkundervisningen m. m. under
budgetåret 1920 framhållit, numera kunna anses vara av den natur, att en avsevärd
förhöjning av de i seminariernas ordinarie stater upptagna anslagen till expenser rätteligen
borde ske. Då det emellertid med hänsyn till den rådande ovissheten i fråga om
penningvärdets framtida utveckling synes rådligast att ännu något år låta anstå med
regleringen av nämnda ordinarie anslag och tillgodose behovet av ökade medel genom
anslag å extra stat, anser överstyrelsen riktigast, att det här ifrågavarande anslaget,
vars syfte nu med det så väsentligt ökade beloppet måste anses vara i viss mån ett
annat än då det först beviljades, icke längre bör betecknas såsom avsett att täcka brist
i seminariernas stater utan såsom åsyftande att bereda förstärkning av seminariernas
ordinarie anslag till driftkostnader, därvid givetvis även kostnader för materialier till
slöjdundervisning samt för seminarieträdgårdarnas skötsel och underhåll m. m. böra
komma i betraktande.

För att folkskoleseminariernas arbete skall kunna fortgå ostört under
år 1919 synes mig nödvändigt, att ett anslag för nu angivna ändamål upptages
på tilläggsstat för nämnda år. Såsom redan nämnts, är ett motsvarande
anslag av 90,000 kronor uppfört på tilläggsstat för år 1918.

Med hänsyn till de ytterligare prisstegringar, som inträffat, sedan sistnämnda
anslag av riksdagen beviljades, torde det anslagsbelopp, 120,000
kronor, som överstyrelsen föreslagit för år 1919, icke böra anses vara för
högt tilltaget. Huruvida anslaget uppföres under den förutvarande titeln
eller under den, som överstyrelsen nu föreslagit, är enligt min mening eu
underordnad fråga, men då den senare titeln i någon mån bättre motsvarar
syftemålet med anslaget, har jag intet att invända mot överstyrelsens förslag
i denna del.

[41.]

Hyresbidrag
till rektor
vid folkskoleseminariet
i
Skara.

[42.]

Fortbildningskurser

för lärare vid
egentliga
folkskolor
och småskolor.

86 Åttonde huvudtiteln: 1919 års tilläggsstat.

Anslaget torde böra uppföras såsom förslagsanslag, högst det ifrågavarande
beloppet 120,000 kronor. Beslut om dess fördelning mellan de
olika seminarierna torde böra fattas av Kungl. Maj:t.

På grund av det anförda hemställer jag, det täcktes Eders Kungl.
Maj:t föreslå riksdagen

att anvisa på tilläggsstat för år 1919 ett förslagsanslag,
högst 120,000 kronor, att efter Kungl. Maj:ts
bestämmande användas till förstärkande av de i folkskoleseminariernas
stater upptagna anslagen till materiell
samt ljus och ved in. in., till seminarieträdgårdarnas
underhåll och skötsel, till materialier till undervisningen
i slöjd och husligt arbete, till idrottsmateriellens underhåll
m. m.

12. Hyresbidrag till rektor vid folkskoleseminariet i Skara.

I anslutning till vad jag anfört i det vid årets statsverksproposition fogade
utdrag av statsrådsprotokollet över ecklesiastikärenden, hemställer jag
om förslag till riksdagen

att till beredande av ytterligare medel för bestridande
av hyresbidrag till rektor vid folkskoleseminariet
i Skara anvisa på tilläggsstat för år 1919 ett förslagsanslag,
högst 50 kronor.

Anordningar för lärares fortbildning.

13. Fortbildningskurser för lärare vid egentliga folkskolor och
småskolor. Under åberopande av vad jag anfört enligt det vid årets
statsverksproposition fogade utdrag av statsrådsprotokollet över ecklesiastikärenden
hemställer jag, det täcktes Eders Kungl. Maj:t föreslå riksdagen att

till bestridande av ytterligare kostnader för fortbildningskurser
för lärare vid egentliga folkskolor och;
småskolor anvisa på tilläggsstat för år 1919 såsom särskilda
reservationsanslag:

till fortbildningskurser i allmänhet ett belopp av
4,600 kronor,

Åttonde huvudtiteln: 1919 års tilläggsstat.

till särskilda fortbildningskurser i gymnastik ett
belopp av 3,340 kronor,

till särskilda fortbildningskurser i skolträdgårdsskötsel
ett belopp av 1,700 kronor samt

till särskilda kurser i simning och livräddning ett

O O

belopp av 250 kronor,

eller sammanlagt 9,890 kronor.

Folkskolor.

14. Svensk undervisning för svenska barn i utlandet. I enlig- |43.]
het med Kungl. Maj:ts därom gjorda framställningar har riksdagen under Svensk underde
senare åren beviljat anslag för upprätthållande av svensk undervisning ,Jén"kaS barn
för svenska barn i utlandet. Sålunda anvisades på extra stat för vart och i utlandet
ett av åren 1914 —1919 till dylik undervisning i Berlin 1,800 kronor, i
London 2,000 kronor och i Hamburg 1,600 kronor samt för år 1915 till
liknande undervisning i Paris 1,700 kronor, samtliga belopp att utgå enligt
de bestämmelser, Kungl. Maj:t kunde finna lämpligt föreskriva. Beträffande
sistnämnda anslag har — med anledning av undervisningens inställande
under läsåren 1914—1915 och 1915—1916 — genom särskilda
beslut av 1915 och 1916 årens riksdagar medgivits, att anslaget finge för
enahanda ändamål användas under det nästföljande läsåret.

Genom beslut den 22 juli 1918 förordnade Kungl. Maj:t,''att de för
år 1919 beviljade anslagen till omförmälda undervisning i Berlin, London
och Hamburg skulle utgå för därmed avsedda ändamål, under villkor att
belopp, motsvarande minst hälften av ifrågavarande anslag, för samma
ändamål anskaffades i Berlin genom kyrkorådets i svenska Victoriaförsamlingen
därstädes försorg, i London genom styrelsens för svenska föreläsnings-
och skolföreningen därstädes försorg och i Hamburg genom styrelsens
för svenska skol- och föreläsningsföreningen därstädes försorg, att
undervisningen fortginge minst 8 månader av läsåret 1918 —1919 samt
att de lärarinnor, som av respektive styrelser förordnades att bestrida undervisningen,
härför erhölle en årlig ersättning av minst 2,300 kronor i Berlin,
2,500 kronor i London och 2,000 kronor i Hamburg.

Med skrivelse den 31 augusti 1918 har från utrikesdepartementet till
chefen för ecklesiastikdepartementet överlämnats och med förord beled -

Åttonde huvudtiteln: 1919 års tilläggsstat.

sagats en av skolrådet i svenska Victoriaförsamlingen i Berlin gjord ansökning,
det Kungl. Maj:t ville till 1919 års riksdag avlåta proposition om
statsanslag av 1,800 kronor till beredande av svensk undervisning åt
svenska barn i Berlin under tiden den 1 september 1919—den 1 september
1920.

Vid ansökningen fanns fogad en av vederbörande lärarinna avgiven
berättelse över skolarbetet under läsåret 1917 —1918, av vilken framgår,
bland annat, att skolan varit i verksamhet under tiden den 1 oktober—
den 22 december 1917 samt den 7 januari—den 21 juni 1918 ävensom
att lärjungantalet varit under hela läsåret 66.

Vidare har från utrikesdepartementet med skrivelse den 4 november

1918 till chefen för ecklesiastikdepartementet överlämnats en av svenske
ministern i London översänd och förordad ansökning från svenska föreläsnings-
och skolföreningen därstädes, att proposition måtte avlåtas till

1919 års riksdag om ett anslag till därvarande svenska skola å 3,800
kronor, motsvarande två tredjedelar av det samfällda belopp, lärarinnorna
ägde att i lön uppbära för läsåret 1919—1920.

Till stöd för den begärda höjningen av anslagsbeloppet har föreningen
anfört, att den från och med år 1915 utvidgat sin verksamhet, så att den
numera omfattade en folkskol- och en elementaravdelning. Denna utvidgning
hade nödvändiggjort anställandet av en andra lärarinna med en årslön
av 2,000 kronor. Vidare hade styrelsen funnit nödigt att, på grund
av ökat arbete och de med kriget följande ökade levnadskostnaderna, öka
den ena lärarinnans årslön med 700 kronor, vadan alltså de två lärarinnorna
numera erhölle i lön tillsammans 5,700 kronor. Slutligen hade
skolans kassa vid början av höstterminen 1918 uppvisat en brist av 58.1.0.
Sedan väntat statsbidrag och terminsavgifter avdragits, beräknades denna
brist hava vid 1918 års slut stigit till £ 75, och det torde vara tvivel
underkastat, huruvida en dylik summa kunde erhållas genom frivilliga bidrag
från medlemmar inom kolonien utöver vad de redan från årets början
hade bidragit.

Vid ansökningen voro fogade styrelsens berättelse för år 1917 ävensom
en utav lärarinnorna avgiven redogörelse för skolans verksamhet under
läsåret 1917—1918. Den förra innehåller, bland annat, ett sammandrag
av skolans räkenskaper för år 1917. Av den senare framgår, att undervisningen
i skolan pågått under tiden den 17 september—den 22 december
1917 samt den 14 januari—den 29 juni 1918. Elementaravdelningen

Åttonde huvudtiteln: 1919 års tilläggsstat. 89

avser att förbereda elever till inträde i en av de första klasserna vid
svenskt allmänt läroverk. Elevernas antal var i folkskolavdelningen 44 och
i elementaravdelningen 8. De till folkskolavdelningen hörande barnen
hava i regel besökt skolan endast en dag i veckan.

Likaledes har från utrikesdepartementet med skrivelse den 30 augusti
1918 överlämnats en från styrelsen för svenska skol- och föreläsningsföreningen
i Hamburg översänd ansökning, att Kungl. Maj:t täcktes hos riksdagen
göra framställning om ett statsanslag å 1,600 kronor till svenska
skolverksamheten i Hamburg för läsåret 1918—1919.

Vid ansökningen hade fogats en av vederbörande lärarinna avgiven
redogörelse för den ifrågavarande skolans verksamhet under läsåret 1917
— 1918, vari bland annat meddelats, att undervisningen pågått under tiden
den 3 september—den 15 december 1917 samt den 14 januari—den 16
juni 1917, att antalet elever under höstterminen varit 31 och under vårterminen
34 och att de regelbundet infunnit sig till lektionerna.

över samtliga nu nämnda ansökningar har folkskolöverstyrelsen respektive
den 18 september och den 19 december 1918 avgivit infordrade
utlåtanden, överstyrelsen har tillstyrkt bifall till framställningarna rörande
skolorna i Berlin och Hamburg.

Angående den svenska skolan i London yttrar överstyrelsen bland
annat:

I nu föreliggande ansökning har svenska föreläsnings- och skol föreningen i London
anhållit om anslag till svenska skolan därstädes med 3,800 kronor eller 1,800
kronor mera än hittills beviljats. Sistnämnda belopp utgör 2/8 av den lön, som utgår
till den vid den s. k. elementaravdelningen sedan början av år 1915 anställda lararinuan,
samt av den löneförhöjning å 700 kronor, som tilldelats den ena av de båda
lärarinnorna, vilkendera har i ansökningen icke angivits.

Under vartdera av åren 1915, 1916 och 1917 har föreningen gjort framställning
om ett anslag av 3.333 kronor till skolverksamheten i fråga. Över dessa framställningar
har överstyrelsen den 7 december 1915, den 1 november 1916 och den 19 december
1917 avgivit utlåtauden, därvid överstyrelsen icke funnit sig kunna tillstyrka
bifall till den begärda anslagsökningen.

Då det i den föreliggande ansökningen icke angivits, vilken av de båda lärarinnorna
erhållit den ovau omnämnda löneförhöjningen å 700 kronor, och det således
icke av ansökningen framgår, vilkendera skolavdelningens verksamhet denna utgiftsökning
skulle komma till godo, och då för övrigt icke några skäl utöver vad som
tidigare anförts till stöd för föreningens begäran om anslagsökning synas hava tillkommit,
anser sig överstyrelsen böra uttala sig för att föreningen fortfarande endast
måtte erhålla anslag till den förut statsunderstödda skolverksamheten, samt, då det ej
visats, att utgifterna för denna ökats, att anslaget för läsåret 1919 — 1920 måtte utgå
med samma belopp som för vart och ett av de föregående år, under vilka anslag
erhållits.

Bihang till riksdagens protokoll 1919. 1 samt. 2 höft. (Nr 2.)

[43.]

Hambnrg.

Faris.

Åttonde huvudtiteln: 1919 års tilläggsstat.

Från den svenska skolan i Paris har intet meddelande inkommit.

Departe mentschefen.

L44.]

Tillfällig avlöningaförbättnng
åt
lärare i manlig
slöjd.

Av de redogörelser för de svenska skolornas i Berlin och Hamburg
verksamhet under läsåret 1917—1918, som av vederbörande lärarinnor
avgivits, synes framgå, att dessa skolor fortfarande på ett erkännansvärt
sätt sökt fylla sin uppgift. Till nämnda skolor torde böra utgå understöd
för läsåret 1918—1919 med oförändrade belopp.

Vad den svenska skolan i London beträffar instämmer jag i vad folkskolöverstyrelsen
anfört och kan således icke heller nu förorda den ifrågasatta
höjningen av statsunderstödet, utan torde även detta understöd böra
för läsåret 1918—1919 utgå med samma belopp som hittills.

Då samtliga förberörda understöd kunna komma att redan under år

1919 tagas i anspråk, torde det för ändamålet erforderliga anslaget böra
uppföras på tilläggsstat för år 1919.

På grund av det anförda hemställer jag, att Eders Kungl. Maj:t
täcktes föreslå riksdagen

att bevilja på tilläggsstat för år 1919 ett förslagsanslag,
högst 5,400 kronor att utgå till upprätthållande
under läsåret 1919—1920 av svensk undervisning åt
svenska barn: i Berlin med högst 1,800 kronor, i
London med högst 2,000 kronor och i Hamburg med
högst 1,600 kronor, samtliga belopp att utgå enligt de
bestämmelser, Kungl. Maj:t kan finna lämpligt fastställa.

15. Tillfällig avlöningsförbättring åt lärare i manlig slöjd. På

sätt framgår av det vid årets statsverksproposition fogade utdrag av protokollet
över ecklesiastikärenden hemställde jag om förslag till riksdagen
angående ändrade grunder för utgående av statsbidrag från och med år

1920 för undervisning i slöjd. Enligt detta förslag skulle sådant statsbidrag
beräknas efter 90 öre för slöjdtimme och utgå med högst 122
kronor 40 öre för kalenderår, under villkor, bland annat, att arvodet åt
läraren utgått med minst 1 krona för varje undervisningstimme.

I skrivelse den 31 augusti 1918 har folkskolöverstyrelsen gjort framställning
rörande tillfällig avlöningsförbättring för år 1919 åt de lärare,
som meddela undervisning i manlig slöjd uti folkskola, mindre folkskola
eller särskild slöjdskola, för vilken skoldistrikt åtnjuter bidrag av statsmedel
enligt de i kungörelsen 16 juni 1906 (nr 49, sid. 7) angående statsbidrag
för undervisning i slöjd angivna grunder.

Åttonde huvudtiteln: 1919 års tillägg sstat.

Efter att hava erinrat om vad överstyrelsen i sin skrivelse samma [44.j
dag angående anslag till folkundervisningen m. m. under budgetåret 1920
anfört rörande det synnerligen tillbakasätta läge, vari nämnda lärare befinna
sig med avseende på sina löneförhållanden, och om behovet av en
snar löneförbättring för dessa lärare, yttrar överstyrelsen beträffande
sto i leken av den avlöningsförbättring för år 1919, som överstyrelsen
ifrågasätter:

Vad nu särskilt lärarna i manlig slöjd vid folkskolorna angår, vill överstyrelsen
ånyo erinra därom, att det för dessa lärare nu ulgående minimiarvodet är bestämt
till 60 öre för timme och högst 81 kronor för år och slöjdavdelning. Till jämförelse
må anföras, att sedan från och med år 1919 årsarvodet för extra ordinarie folkskollärare
utgår med 1,700 kronor, motsvarande omkring 1 krona 70 öre för timme, utgör
minimiavlöningen för den manliga slöjden föga mer än en tredjedel av nämnda
arvode. I sin framställning rörande ett mera fullständigt ordnande av ifrågavarande
lärares löner har överstyrelsen föreslagit, att minimiarvodet för dem skulle bestämmas
till 1 krona 50 öre för timme. Då emellertid här ifrågasattes endast en tillfällig löneförbättring,
har överstyrelsen funnit sig böra stanna vid att såsom en lämplig övergång
från det nu utgående minimiarvodet till det i överstyrelsens nämnda framställning
angivna föreslå, att minimiarvodet för timme måtte under år 1919 utgå med samma
belopp, 1 krona 25 öre, som 1917 års riksdag beslutat skola tills vidare, under avvaktan
på närmare utredning i ärendet, utgå för undervisning i slöjd vid fortsättningsskolorna.
Det belopp, som från statens sida garanterats såsom minimiavlöning för
undervisning i manlig slöjd, skulle sålunda höjas från 60 öre för undervisningstimme
eller högst 81 kronor för år och slöjdavdelning till 1 krona 25 öre för timme eller
högst 168 kronor 75 öre för år och slöjdavdelning. Efter en sådan höjning av arvodet
skulle minimiavlöningen för år till en slöjdlärare, vars tjänstgöring omfattade sju slöjdavdelningar,
vardera med fyra timmars undervisning i veckan, alltså sammanlagt 28
veckotimmar, ökas från nuvarande 567 kronor till 1,181 kronor 25 öre.

Vid anmälan förut denna dag under omförmälda punkt av frågan om m^[Bpcah^]
ökat statsbidrag för undervisning i slöjd i egentlig folkskola, mindre folk- R ''
skola och särskild slöjdskola uttalade jag såsom min mening, att avlöningen
för ifrågavarande undervisning borde, på grund av dess otillräcklighet
under nuvarande förhållanden, snarast möjligt höjas. Sådan höjning synes
mig böra inträda redan med år 1919.

För år 1920 har jag föreslagit ett avlöningsbelopp av 1 krona
för varje undervisningstimme. Motsvarande belopp torde även böra beräknas
för år 1919.

Sagda förslag innebär en förhöjning med 40 öre av den nu med 60
öre utgående timavlöningen. Då det av riksdagen beviljade ordinarie förslagsanslaget
till undervisning i manlig slöjd för år 1919 är bestämt till

500,000 kronor, skulle för en sådan förhöjning erfordras ett anslag på

Åttonde huvudtiteln: 1919 års tilläggsstat.

tilläggsstat för år 1919 uppgående till 40/fi0 av det ordinarie anslaget, således
333,333 kronor eller i runt tal 335,000 kronor.

På grund av det anförda hemställer jag, att Eders Kungl. Maj:t täcktes
föreslå riksdagen att

dels besluta, att till lärare, som meddelar undervisning
i manlig: slöjd uti egentlig folkskola, mindre folkskola
eller särskild slöjdskola, för vilken skoldistrikt åtnjuter
bidrag av statsmedel enligt de i kungörelsen den 16
juni 1906 (nr 49, sid. 7) angående statsbidrag för undervisning
i slöjd angivna grunder, må under år 1919
utgå tillfällig avlöningsförbättring med ett belopp av
40 öre för slöjdtimme, dock med högst 54 kronor
för varje slöjdavdelning;

dels ock för beredande av tillgång härtill anvisa å
tilläggsstat för år 1919 ett förslagsanslag av 335,000
kronor.

[45.] 16. Tillfällig avlöningsförbättring åt lärare i kvinnlig slöjd.

Tillfällig ry- Folkskolöverstyrelsen har i skrivelse den 31 augusti 1918 gjort framställbattHng''It
ning om tillfällig avlöningsförbättring för år 1919 jämväl åt de lärare,
lärare i kvinn- som meddela undervisning i kvinnlig slöjd vid folkskola, mindre folkskola
i''g slöjd. och särskild slöjdskola. Beträffande behovet av sådan avlöningsförbättring
anför överstyrelsen bland annat:

Vad särskilt beträffar behovet av avlöningsförbättring, kan detta med skäl sägas
vara om möjligt ännu mera framträdande i avseende på lärarinnorna i kvinnlig slöjd
än för lärarna i den manliga slöjden, enär statsbidraget till avlöningen för timme för
undervisningen i kvinnlig slöjd satts till endast hälften av arvodet för undervisningen i
manlig slöjd eller till 30 öre för slöjdtimme och högst 40 kronor 50 för år och slöjdavdelning.
Sedan från och med år 1919 årsarvodet för extra ordinarie folkskollärarinna
utgår med minst 1,500 kronor eller omkring 1 krona 50 för undervisningslimme,
utgör minimiavlöningen för den kvinnliga slöjden endast en femtedel av nämnda arvode.
Den av sfaten garanterade minimilönen för en lärarinna i kvinnlig slöjd med en tjänstgöring,
omfattande sju slöjdavdelningar med fyra timmars undervisning i veckan, alltså
sammanlagt 28 veckotimmar, utgör för närvarande 283 kronor 50 öre, ett belopp som
tydligen utgör en allt för ringa ersättning för det krävande arbetet och för liten hjälp
åt skoldistrikten för att uppmuntra till ett allmännare införande i skolorna av denna
slöjdart.

Vad angår storleken av den avlöningsförbättring, som enligt överstyrelsens
mening nu bör komma i fråga, yttrar överstyrelsen:

Åttonde huvudtiteln: 1919 års tilläggsstat. 93

Överstyrelsen finner icke skäl föreligga att sätta det belopp, med vilket tillfällig [45.J
löneförbättring till lärare i kvinnlig slöjd skulle utgå, lägre än motsvarande belopp för
de manliga slöjdlärarna nämligen 65 öre för slöjdtimme. Överstyrelsen får alltså föreslå,
att utöver det belopp, som för närvarande utgår till undervisning i kvinnlig slöjd,
måtte för år 1919 utgå ett särskilt bidrag för samma ändamål å 65 öre för timme,
varigenom minimiavlöningen komme att höjas från 30 öre till 95 öre för undervisningstimme
eller från 40 kronor 50 öre till 128 kronor 25 öre för slöjdavdelning för
år. För lärarinna med tjänstgöring upp till 28 timmar i veckan skulle årsarvodet då
komma att uppgå till minst 897 kronor 75 öre.

I likhet med folkskolöverstyrelsen anser jag tillfällig avlöningsförbättring
för år 1919 vara i hög grad behövlig även för lärarna i kvinnlig
slöjd. Även denna avlöningsförbättring torde böra utgå med 40 öre
för undervisningstimme.

Då anslaget till undervisning i kvinnlig slöjd i riksstaten för år 1919
är uppfört med ett belopp av 370,000 kronor, skulle den föreslagna höjningen
i lärararvodet föranleda en kostnadsökning av 4%o av nu utgående
anslag. För dess bestridande behöves ett belopp av 493,333 kronor eller
i runt tal 495,000 kronor, vilket tydligen bör anvisas på tilläggsstat för
år 1919.

Jag hemställer alltså, att Eders'' Kungl. Maj:t täcktes föreslå riksdagen
att

dels besluta, att till lärare, som meddelar undervisning
i kvinnlig slöjd uti folkskola, mindre folkskola
eller särskild slöjdskola, för vilken skoldistrikt åtnjuter
bidrag av statsmedel enligt de i kungörelsen den 16
juni 1906 (nr 49, sid. 7) angående statsbidrag för undervisning
i slöjd angivna grunder, må under år 1919
utgå tillfällig avlöningsförbättring med ett belopp av
40 öre för slöjdtimme, dock med högst 54 kronor
för slöjdavdelning;

dels ock för beredande av tillgång härtill anvisa å
tilläggsstat för år 1919 ett förslagsanslag av 495,000
kronor.

[46.]

Tillfällig av
löningsförbåttring
åt
lärarinnor i
huslig ekonomi.

94 Åttonde huvudtiteln: 1919 års tillåggsstat.

17. Tillfällig avlöningsförbättring åt lärarinnor i huslig ekonomi.

På sätt framgår av det vid årets statsverksproposition fogade utdrag av
statsrådsprotokollet över ecklesiastikärenden anhöll jag om förslag till
riksdagen angående ändrade grunder för utgående av statsbidrag från och
med år 1920 för undervisning i hushållsgöromål vid folkskola. Enligt
detta förslag skulle sådant statsbidrag utgå med högst 229 kronor 50 öre
för varje kurs, som innefattade 34 arbetsdagar med minst 5 timmars undervisning
om dagen, under villkor, bland annat, att arvodet åt lärarinnan
utginge med minst 7 kronor 50 öre för ai’betsdag eller 255 kronor för
kurs. Vidare föreslog jag, att statsbidrag för undervisning i hushållsgöromål
vid högre folkskola och vid folkhögskola från och med år 1920 icke
skulle utgå från det hittills gemensamma anslaget till anordnande av undervisning
i huslig ekonomi vid folkskola, högre folkskola och folkhögskola
utan från andra anslag. För år 1919 utgår emellertid statsbidrag för
undervisning i huslig ekonomi vid samtliga tre nämnda läroanstalter enligt
riksdagens beslut från berörda gemensamma anslag.

Nu har folkskolöverstyrelsen i skrivelse den 31 augusti 1918 hemställt,
att Kungl. Maj:t täcktes avlåta förslag till riksdagen angående tillfällig
avlöningsförbättring för år 1919 för lärarinna, som meddelar undervisning
i huslig ekonomi vid folkskola, högre folkskola eller folkhögskola,
för vilken undervisning statsbidrag utgår av statsmedel enligt de grunder,
som äro angivna i kungörelsen den 16 juni 1906 (n:r 49, sid. 9) angående
statsbidrag för undervisning i huslig ekonomi.

I fråga om behovet av sådan löneförbättring yttrar överstyrelsen
bland annat:

Statsbidraget till dessa lärarinnors arvode har icke blivit ökat, sedan det för
tolv år sedan fastställdes. Nämnda bidrag utgår med ett belopp av 75 kronor för
varje kurs om minst 30 arbetsdagar. Därjämte lämnas för varje kurs 25 kronor såsom
bidrag till bestridande av vissa löpande utgifter. Då statsbidrag kan utgå till
högst 6 kurser anordnade i samma skolkök under ett kalenderår, blir det årliga statsbidraget
till lärarinnans avlöning för en undervisning av nämnda omfattning 450 kronor.
Aven där kommunerna därutöver lämna något tillskott, är skolkökslärarinnornas
avlöning dock mycket låg och deras ekonomiska ställning, särskilt under nu
rådande dyrtid särdeles bekymmersam.

Vid sådant förhållande och jämväl med tanke på nödvändigheten av att skoldistrikten
erhålla kraftigare hjälp från statens sida i sin strävan att i skolorna införa
undervisning i hushållsgöromål, finner överstyrelsen en ökning av statsunderstödet
för denna undervisning vara av synnerligt behov påkallad.

Beträffande det belopp, varmed den tillfälliga avlöningsförbättringen
för sagda lärarinnor borde utgå, anför överstyrelsen:''

Åttonde huvudtiteln: 1919 års tilläggsstat. 95

Det torde vara lämpligt, att beloppet för den tillfälliga avlöningsförbättringen bestämmes
så, att skolkökslärarinnas årsavlöning, motsvarande sammanlagda arvodet för
sex skolkökskurser, kommer att uppgå till ungefär samma belopp, som av överstvrelsen
föreslagits i fråga om lärarinna i kvinnlig slöjd, alltså i runt tal 900 kronor. För var
och en av de sex kurserna skulle sålunda till lärarinnans arvode utgå ett statsbidrag
å 150 kronor i stället för det. nuvarande å 75 kronor. Till åstadkommande av en
sådan avlöningsförbättring behöves alltså ett tilläggsarvode av 75 kronor för skolkökskurs,
vilket innebär en fördubbling av det statsbidrag, som för närvarande utgår till
lärarinnearvode för varje dylik kurs. Skolkökslärarinnornas minimiavlöning för år skulle
därmed, under förutsättning att undervisningen omfattar sex skolkökskurser, höjas från
nuvarande 450 kronor till 900 kronor.

Vidare har centralstyrelsen för svenska skolkökslärarinnornas förening i skrivelse
den 31 augusti 1918 under framhållande av ifrågavarande lärarinnors tryckta ekonomiska
ställning och deras av nuvarande livsmedelsförhållanden ytterligare försvårade
arbete hemställt, att Kungl. Maj:t täcktes till instundande riksdag avgiva proposition
om ett kristidstillägg å 600 kronor att utgå åt skolkökslärarinnor med full tjänstgöring
vid folkskolor, högre folkskolor, folkhögskolor och vandrande skolkök under år 1919.

Att även lärarinnorna i huslig ekonomi äro i stort behov av förbättrade
avlöningsförhållanden redan under år 1919 lider intet tvivel, och
enligt min mening bör staten i sådant avseende komma dem hjälp.

Centralstyrelsen för svenska skolkökslärarinnornas förening har anhållit,
att ett kristidstillägg av 600 kronor måtte för år 1919 beviljas de
lärarinnor vid ifrågavarande skolor, som hava full tjänstgöring, och av
deras förutnämnda skrivelse framgår, att de med full tjänstgöring avse eu
tjänstgöring av 30 veckotimmar. Folkskolöverstyrelsen har föreslagit, att
den tillfälliga avlöningsförbättring för år 1919, som av överstyrelsen ifrågasatts,
skulle utgå med ett belopp av 75 kronor för varje kurs till samtliga
lärarinnor i huslig ekonomi vid berörda skolor. För eu lärarinna, som
tjänstgör vid 6 kurser under året, skulle detta innebära ett til ägg av 450
kronor för året och en årsavlöning av minst 900 kronor. Då ett stort
antal lärarinnor kunna beräknas tjänstgöra vid ett mindre antal kurser
än 6 och således erhålla en ringa årsavlöning, finner jag det obilligt att
utesluta dessa från delaktighet i avlöningsförbättringen, vilket skulle bliva
fallet i händelse av bifall till det av centralstyrelsen för svenska skolkökslärarinnornas
förening framställda förslaget. Beträffande det belopp, med
vilket sagda avlöningsförbättring bör utgå, ansluter jag mig till folkskolöverstyrelsens
förslag.

För år 1919 är anslaget till undervisning i huslig ekonomi i riks
staten upptaget till 140,000 kronor, varav 3/4 eller 105.000 kronor torde
tagas i anspråk för skolkökslärarinnornas avlöning. För bestridande av
den av mig förordade tillfälliga avlöningsförbättringen skulle på tilläggsstat
för år 1919 erfordras ett belopp lika stort som detta senare eller 105,000 kronor.

146.}

Departe mentschefen.

[47.]

Sextonde
allmänna
svenska iolkskollärarmötet
i Göteborg.

96 Åttonde huvudtiteln: 1919 års tillåggsstat.

Jag hemställer alltså, att Eders Kungl. Maj:t täcktes föreslå riksdagen
att

dels besluta, att till lärarinna, som meddelar undervisning
i huslig ekonomi vid folkskola, högre folkskola
eller folkhögskola, för vilken undervisning bidrag utgår
av statsmedel enligt de i kungörelsen den 16 juni 1906
(nr 49, sid. 9) angående statsbidrag för undervisning i
huslig ekonomi angivna grunder, må under år 1919 utgå
tillfällig avlöningsförbättring med ett belopp av 75 kronor
för varje kurs om minst 30 arbetsdagar,

dels och för beredande av tillgång härtill å tilläggsstat
för år 1919 bevilja ett förslagsanslag av 105,000
kronor.

18. Sextonde allmänna svenska folkskollärarmötet i Göteborg.

Såsom bidrag till bestridande av kostnaderna för anordnande av allmänna
svenska folkskollärarmöten, vilka anordnas vart femte år, har Kungl. Maj:t
sedan lång tid tillbaka anvisat medel. Dessa bidrag, som tidigare i regel
utgått av allmänna besparingarna å anslagen under riksstatens åttonde
huvudtitel, utgjorde för vart och ett av de under åren 1903 och 1908
hållna mötena 3,000 kronor. På Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning
anvisade 1913 års riksdag på extra stat för år 1914 ett belopp av 3,000
kronor till bestridande av kostnaderna för det femtonde allmänna svenska
folkskollärarmötet, som hölls i Lund år 1913. Vidare anvisade 1918 års
lagtima riksdag på förslag av Kungl. Maj:t på tilläggsstat för år 1918 ett
förslagsanslag, högst 6,000 kronor, såsom bidrag till bestridande av kostnaderna
för det sextonde allmänna svenska folkskollärarmötet, som vore
avsett att hållas i Göteborg under år 1918. Genom beslut den 22 juli
1918 anbefalldes statskontoret att till centralstyrelsen för Sveriges allmänna
folkskollärarförening på rekvisition i mån av behov utbetala sistnämnda
anslag.

Nu har berörda centralstyrelse i skrivelse den 6 december 1918 anmält,
att det tilltänkta allmänna svenska folkskollärarmötet på grund av
rådande tidsförhållanden icke kunnat äga rum under år 1918 och att det
för mötets hållande beviljade statsbidraget till följd därav icke heller kommit
till användning. Vidare har centralstyrelsen i sagda skrivelse meddelat,
att det vore centralstyrelsens mening, att mötet skulle äga rum, så
snart förhållandena det medgåve. Givetvis kunde det, säger centralstyrelsen,
för det dåvarande icke beräknas, när denna tidpunkt komme att

1919. Åttonde huvudtiteln: 1919 års tilläggsstat. 97

inträffa, men utsikter syntes vara för handen, att mötet, för vilket åtskilliga
förberedande arbeten redan blivit av mötesbestyrelsen undangjorda,
skulle kunna hållas under loppet av år 1919. En förutsättning för att
mötet skulle kunna komma till stånd vore emellertid allt fortfarande, att
för detsamma kunde erhållas erforderligt statsunderstöd. Centralstyrelsen
hemställer därför om äskande hos 1919 års riksdag av ett anslag å 6,000
kronor för bestridande av en del av de kostnader, som bliva förenade med
hållandet av ifrågavarande möte.

I fråga om behovet av sådant understöd hänvisar centralstyrelsen till
sin framställning i ärendet den 24 november 1917. Vad centralstyrelsen
i sådant avseende anfört i sagda framställning återfinnes i det vid Kungl.
Maj:ts proposition angående anslag under åttonde huvudtiteln på tilläggsstat
för år 1918 fogade utdrag av statsrådsprotokollet över ecklesiastikärenden
den 14 januari 1918, punkten 29.

, Uti infordrat, den 23 december 1918 dagtecknat utlåtande har folkskolöverstyrelsen
tillstyrkt bifall till ansökningen.

Jag hemställer, att Eders Kungl. Maj:t täcktes föreslå riksdagen medgiva,
att det på tilläggsstat för år 1918 anvisade förslagsanslag,
högst 6,000 kronor, såsom bidrag till bestridande
av kostnaderna för det sextonde allmänna svenska folkskollärarmötet,
som varit avsett att hållas i Göteborg
under år 1918, må för enahanda ändamål användas
under år 1919.

Bihang till riksdagens protokoll 1919. 1 samt. 2 käft. (Nr 2.)

Åttonde huvudtiteln: 1919 års tillägg sstat.

[48.]

Populär vetenskapliga föreläsningar.

Folkbildningsåtgärder i övrigt.

Populärvetenskapliga föreläsningar.

1. Populärvetenskapliga föreläsningar. Under åberopande av
vad jag anfört enligt det vid årets statsverksproposition fogade utdraget
av statsrådsprotokollet över ecklesiastikärenden, hemställer jag, att Eders
Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen att

dels för beredande av ytterligare understöd åt anstalter
och föreningar, som anordna populärvetenskapliga
föreläsningar, anvisa på tilläggsstat för år 1919 ett
reservationsanslag av 8,700 kronor, att användas till
understöd åt den verksamhet, som bedrives av föreläsningsbyråerna
i Stockholm, Lund och Göteborg.

dels ock såsom bidrag för uppehållande av arbetarnas
bildningsförbunds föreläsningsverksamhet under
arbetsåret 1918—1919 bevilja på tilläggsstat för år 1919
ett reservationsanslag av 5,000 kronor, att utgå enligt
de villkor och bestämmelser, som Kungl. Maj:t kan finna
gott föreskriva.

Åttonde huvudtiteln: 1919 års iillåggsstat.

Abnormundervisningen.

1. Införande av elektrisk belysning vid vissa av institutets
och förskolans för blinda å Tomteboda lokaler. I skrivelse den 5
april 1918 har direktionen över institutet och förskolan för blinda å
Tomteboda hemställt, att Kungl. Maj:t täcktes medgiva införande av
elektrisk belysning redan under år 1918 vid institutet och förskolan för
blinda å Tomteboda och för detta ändamål ställa till direktionens förfogande
av tillgängliga medel ett belopp av 22,800 kronor.

Till stöd för denna sin hemställan har direktionen anfört bland annat:

Bilysniugsförhållandena vid institutet och förskolau för blinda å Tomtebo dabava
under den nu tilländagångna vintern varit mycket svåra. Till följd av nödvändigheten
att inleda gas på en del ställen, där sådan förut saknades, t. ex. vid vårdarinnornas
syplatser, som förut belysts med fotogen, och att förstärka lågorna i andra rum,
som förut delvis belysts med lampa, ha en del lågor i korridorer, sovrum och dagrum
måst avstängas — Stockholms gasverk tillåter nämligen icke, att mer än ett visst
antal lågor brännas.

Värst ha olägenheterna varit i de åt lärarpersonalen och betjäningen upplåtna
bostadslägenheterna, som — med undantag av kök och tamburer — sakna gas. Lärarpersonalen
har varit hänvisad till att tillbringa sina eftermiddagar i det gemensamma
samlingsrummet. Svårigheterna med avseende på disciplin och undervisning, som följt
med inskränkningen i belysningen, hava jämväl varit synnerligen stora, Tjänstfolket,
som, sedan fotogenen på hösten tog slut, har varit hänvisad till lysen av växlande
art, dock varken bra eller billiga, har, med sina arbeten förlagda till olika delar av
austalten, haft störa besvärligheter att kämpa med, och kvällarna hava för tjänarna
blivit så mycket otrevligare, som de ej hava något samlingsrum.

Det är under sådana förhållanden, som direktionen över institutet och förskolan
för blinda å Tomteboda ansett sig böra undersöka möjligheten av införande av elektrisk
belysning vid läroanstalten. På uppdrag har ingenjören John Blomqvist i sådant
avseende utarbetat en plan för institutbyggnadernas belysning medels elektricitet och
därvid enligt av honom upprättade kostnadsförslag påvisat, att en fullständig belysning
kräver omkring 400 glödlampor för 25 å 32 normalljus, dragande en anläggningskostnad
av approximativt 33,800 kronor men att — med bibehållande av nuvarande gaslågor
— det är möjligt att inskränka anläggningen till 200 lampor, varvid dock förordats
omedelbart utförande av huvudledningen för 400 lampor i och för framtida utvidgning
till fullständig elektrisk belysning. Kostnaden enligt det senare alternativet
beräknas stanna vid 22,800 kronor.

I fråga om erhållande av elektrisk energi för belysningen har järnvägsstyrelsen,
på sätt skrivelse den 18 mars 1918 till rektor Åstrand angiver, lämnat medgivande
om levererande av sådan till blindinstitutet.

Genom utförande av åtminstone det mindre omfattande förslaget skulle lärarbostäderna,
bostäderna för betjäningen, tvättstugan, stallet och en del smärre lokaler
få sitt belysningsbehov tillfredsställt.

[49.]

Införande av
elektrisk belysning
vid
vissa av institutets
och
förskolans för
blinda å
Tomteboda
lokaler.

100 Åttonde huvudtiteln: 1919 års tilläggsstat*

Direktionen anser det alldeles oundgängligt, att åtgärder vidtagas för att så vitt
möjligt tillfredsställande ordna belysningsforhållandena vid blindläroanstalten icke endast
för att skaffa lyse i bostäderna åt de många, som på grund av sin tjänst äro
skyldiga att bo vid anstalten, utan lika mycket med hänsyn till de störa svårigheter,
nuvarande belysningsförhållanden medföra för ett behörigt uppehållande av disciplin
och undervisning samt för ett ordentligt utförande av alla de olika sysslor, som äro
förbundna med upprätthållandet av det stora internatet.

Vid ansökningen voro fogade dels en av institutets förutvarande rektor
P. Kerfstedt utarbetad redogörelse för blindinstitutets byggnader å
Tomteboda jämte översikt av blindundervisningen i Sverige, dels ett av
ingenjören Blomqvist uppgjort approximativt kostnadsförslag å elektrisk
belysningsanläggning inom nämnda instilut, upprättat i tvenne alternativ,

A. och B., av vilka det förra, som avser en fullständig installation med
400 lampor, beräknas draga en kostnad av 33,800 kronor, medan det senare,
som omfattar en installation för 200 lampor men med huvudledningar
för 400 lampor, så att sedermera, om så önskas, en komplettering
av anläggningen kan utföras i enlighet med det större förslaget, slutar på
en kostnadssumma av 22,800 kronor, häri dock ej inberäknade eventuellt
erforderliga efterlagningar med därtill hörande målning, dels ock en skrivelse
från järnvägsstyrelsen av den 18 mars 1918, innehållande de villkor,
på vilka järnvägsstyrelsen är villig leverera elektrisk energi till blindinstitutet
vid Tomteboda.

På grund av remisser hava folkskolöverstyrelsen, byggnadsstyrelsen
och statskontoret respektive den 29 april, den 6 juni och den 4 oktober
1918 avgivit utlåtanden i ärendet.

Folkskolöverstyrelsen hemställer, att Kungl. Maj:t täcktes av tillgängliga
medel anvisa 33,800 kronor till anordnande under år 1918 av
elektrisk belysning i byggnaderna för institutet och förskolan för blinda
å Tomteboda. Till stöd för denna hemställan anför överstyrelsen följande:

Vid den tid åren 1885—1889, då byggnaderna för institutet och förskolan för
blinda å Tomteboda blevo uppförda, förekommo icke elektriska belysningsanläggningar
av någon större omfattning i vårt land, och då anslutning till Stockholms stads gasledningar
kunde för anstalten erhållas, var det naturligt, att gasbelysning där blev
införd. I lärarnas och betjäningens bostadslägenheter blev dock icke, med undantag
för kök och tambur, gas inledd, enär fotogenbelysning föredrogs framför gas. Åven
vid utförandet av vissa arbeten, som ålåge betjäningen, ansågs fotogenbelysning fördelaktigare.
Under nuvarande inskränkningar av gasbelysningen och brist på fotogen
hava belysningsforhållandena å anstalten blivit förenade med stora olägenheter 6åväl
för lärarpersonalen, vilken icke kunnat erhålla ljus i sina bostäder, som för betjäningen,
vilken under den mörka delen av dygnet måst utföra sina sysslor med hjälp
av ganska kostsamma men till sin beskaffenhet mindre tillfredsställande lysen och saknat
lyse under sina lediga timmar. Inskränkningen av belysningen har ock medfört svårigheter,
som lätt kunna inses, för disciplin och undervisning.

101

Åttonde huvudtiteln: 1919 års-Uilläggsstat.

Under dessa förhållanden har direktionen över blindanstalten ansett åtgärd''r r 49.]
böra vidtagas för införande av elektrisk belysning å anstalten och föranstaltat om nedgörande
av plan och kostnadsberäkning för anordnande av sådan belysning. Av bifogade
förslag framgår, att fullständig elektrisk belysning skulle kräva omkring 400
glödlampor för 25—32 normalljus, dragande en anläggningskostnad av approximativt
33,800 kronor, men att med bibehållande av nuvarande gaslågor anläggningen skulle
kunna inskränkas till 200 lampor, varvid dock förordas omedelbart utförande av huvudledningen
för 400 lampor för framtida utvidgning till fullständig elektrisk belysning.
Kostnaden för nämnda alternativ beräknas till 22.800 kronor. Kraft för anläggningens
drivande skulle, intill dess direkt anslutning till Stockholms elektricitetsverk eller
annan strömleverantör kan erhållas, lämnas till blindinstitutet frän servispunkten i statens
järnvägars lokomotivstall vid Tomteboda enligt skriftligt medgivande av järnvägsstyrelsen.

Direktionen har nu gjort framställning om medgivande att redan under innevarande
år enligt det mindre omfattande förslaget införa elektrisk belysning i lärarbostäderna,
bostäderna för betjäningen, tvättstugan, stallet och eu del smärre lokaler samt
hemställt om ett anslag för ändamålet av 22,800 kronor att av tillgängliga medel ställas
till direktionens förfogande. Kostnaden för levererad kraft skulle betalas enligt Stockholms
elektricitetsverks taxa av institutets på staten upptagna anslag för värme och
lyshållning med avdrag av den ersättning för lyse, som påföres lärarpersonalen.

Därest anläggningen å Tomteboda uppförts under senaste tiotalet av år, lider det
intet tvivel, att elektrisk belysning varit det enda lyse, som kommit i fråga till användning
inom ifrågavarande byggnader. Under nuvarande förhållanden och sannolikt
äveu under framtiden ställer sig gasbelysning avsevärt dyrare än elektrisk belysning.
Med de för närvarande gällande inskränkningar av gasens användning och
och omöjligheten att anskaffa fotogen föranleda nu radande belysningsförhållauden
svåra obehag för lärarpersonalen och betjäningen ävensom hinder för utförande av de
olika sysslor, som äro förbundna med det stora internatet å Tomteboda. För överstyrelsen
gäller såsom det tyngst vägande skälet för nödvändigheten av en förbättring
av belysningsförhållandena å anstalten, att upprätthållandet av disciplinen och undervisningen
därstädes måste vara förenat med stora svårigheter, så länge de brister äro
rådande, som av direktionen framhållits. Uverstyrelsen anser ock övervägande skäl
tala för att redan från början fullständig elektrisk belysningsanläggning för 400 glödlampor
införes. Den anläggning av mindre omfattning, som alternativt föreslagits,
kräver nämligen eu jämförelsevis högre kostnad, och det är icke troligt, att prisen
på material och arbete under de närmaste åren komma att nedgå så mycket, att eventuell
fullbordan av anläggningen icke skulle draga eu kostnad, som betydligt överstege
skillnaden mellan nu beräknad kostnad för fullständig anläggning oclt beräknad kostnad
för den mindre omfattande anläggningen.

Byggnadsstyrelsen gör följande uttalande:

Med hänsyn därtill att direktionen förklarat en anläggning enligt det förordade
alternativ B tills vidare tillgodose förefintliga behov av belysning samt anläggningen
enligt detsamma möjliggör en framtida utvidgning, utan särskilt ökade kostnader, får
byggnadsstyrelsen — under förutsättning att fotogen för belysning icke kan tillhandahållas
anstalten — tillstyrka den gjorda framställningen. Styrelsen anser sig emellertid
böra framhålla, att det för anläggningens utförande erforderliga anslaget torde med
hänsyn till behövliga efterlagningar böra beräknas till 26,000 kronor.

102 Åttonde huvudtiteln: 1919 års tillåggsstat.

[49.] Statskontoret har anslutit sig till det av byggnadsstyrelsen framförda

förslaget om beviljande för ändamålet av ett belopp av 26,000 kronor och
därvid anfört följande:

Vad angår sättet för anvisande av berörda belopp lärer, vid det förhållande
att expensutgifter för omförraälda institut och förskola för blinda icke bestridas från
åttonde huvudtitelns anslag till skrivmaterialier och expenser, ved m. m., den utgift,
varom nu är fråga, icke böra av nämnda anslag gäldas. Icke heller torde sagda
utgift kunna anses vara av sådan natur, att för densammas bestridande auslaget till
oförutsedda utgifter bör tagas i anspråk, utau synes utgiften i fråga vara av sådan
beskaffenhet, att för densamma erforderliga medel böra äskas av riksdagen.

I följd härav lärer någon ändring i belysniugsförhållaudena vid Tomteboda icke
kunna komma till ståud redan instundande vinter; och institutets rektor har vid besök
i statskontoret förklarat, att institutet kunde, om ock med svårighet, under innevarande
läsår åtnöjas med nuvarande anordningar, om blott förändringen bleve genomförd
före nästa läsårs början.

Under åberopande av vad sålunda blivit anfört, får statskontoret alltså i underdånighet
hemställa, det täcktes Kungl. Maj:t i nåder föreslå riksdagen att å tilläggsstat
till riksstaten för år 1919 uppföra ett reservationsanslag å 26,000 kronor till införande
av elektrisk belysning inom vissa av institutets och förskolans för blinda å
Tomteboda lokaler.

Departe- Av vad direktionen över ifrågavarande läroanstalt i ämnet anfört

mentschefen framorår otvetydigt, att belysningsförhållandena vid nämnda institut och
förskola för närvarande äro synnerligen otillfredsställande och oundgängligen
tarva eu förbättring, icke minst med hänsyn till undervisningens och
disciplinens behöriga uppehållande. Jämväl med hänsyn till den minskade
eldfaran efter införande av elektrisk belysning finner jag mig böra understödja
det väckta förslaget om förbättrande av belysningsförhållandena vid
anstalten. Jag anser följaktligen, att medel böra beredas för de anmärkta
olägenheternas avhjälpande och att framställning i sådant avseende bör
göras hos riksdagen.

I enlighet med den gjorda kostnadsberäkningen alternativ B, mot
vilken beräkning jag intet har att erinra, har direktionen hemställt, att
ett anslag av 22,800 kronor måtte för ändamålet beviljas. Med hänsyn
till behövliga efterlagningar har byggnadsstyrelsen ansett, att anslaget
borde beräknas till 26,000 kronor, och häri har statskontoret instämt. Då
detta anslag skulle i det närmaste täcka kostnaderna för tillgodoseende av
institutets och förskolans nuvarande behov av belysning och möjlighet
dessutom finnes att utan särskilt ökade kostnader framdeles utveckla den
sålunda gjorda anläggningen, finner jag mig böra biträda byggnadsstyrelsens
av statskontoret förordade förslag.

Anslaget synes böra erhålla karaktären av reservationsanslag. l)å det
ligger vikt på att de ifrågasatta arbetena bliva snarast möjligt utförda,
torde det böra uppföras på tilläggsstat för år 1919.

Åttonde huvudtiteln: 1919 års iilläggsstat. 103

Jag hemställer alltså, att Eders Kungl. Maj:t täcktes föreslå riksdagen
att å tillägg sstat för år 1919 anvisa ett reservationsanslag
å 26,000 kronor till införande av elektrisk belysning
inom vissa lokaler av de för institutet och förskolan
för blinda uppförda byggnaderna vid Tomteboda.

2. Förstärkande av det ordinarie anslaget till institutet och förskolan
för blinda å Tomteboda. Med bifall till Kungl. Maj:ts därom gjorda
framställning anvisade riksdagen på tilläggsstat för år 1918 såsom särskilda
förslagsanslag, högst, dels 16,420 kronor till täckande av under år 1916 uppkommen
brist i staten för institutet och förskolan för blinda å Tomteboda,
dels 35,000 kronor att efter Kungl. Maj:ts bestämmande användas till
täckande av sådan brist i staten för omförmälda anstalt, som till följd av

stegrade kostnader för mathållning, beklädnad, värme och lyshållning,

vårdare och tjänstepersonal m. m. uppkommit för år 1917, dels ock 35,000
kronor att efter Kungl. Maj:ts bestämmande användas till förstärkande
av det ordinarie anslaget till nämnda institut och förskola för år 1918.
De två förstnämnda anslagen ställdes av Kungl. Maj:t till vederbörandes
förfogande genom beslut den 20 juni 1918 och det sistnämnda genom beslut
den 20 augusti 1918

I särskilda skrivelser den 5 april och den 14 oktober 1918 anmälde
direktionen över institutet och förskolan, att på grund av prisstegringar
särskilt i fråga om livsmedel,, beklädnadspersedlar och bränsle i staten
för anstalten under år 1917 uppstått en brist, som med 21,429 kronor
98 öre överstege vad riksdagen beviljat till täckande av brist för

sagda år, och att den brist i berörda stat, som i oktober 1918 beräknades
uppkomma under sistnämnda år, utgjorde 75,000 kronor mer un riksdagen
beviljat för år 1918 till förstärkande av anslagen åt anstalten, varjämte
direktionen anhöll om en kassaförstärkning av 96,000 kronor till
bestridande av anstaltens utgifter under år 1919. Med anledning härav
anvisade Kungl. Maj:t genom beslut den 27 november 1918 för täckande
av återstående brist i institutets och förskolans stat för år 1917 och för
uppehållande av institutets och förskolans verksamhet under år 1918 ett
belopp av högst 96,000 kronor, att i mån av behov till direktionen på
rekvisition utbetalas från det under riksstatens åttonde huvudtitel uppförda
förslagsanslaget till oförutsedda utgifter. I

I skrivelse den 6 november 1918 har nu direktionen, bland annat,
framlagt förslag till ny ordinarie stat för anstalten att gälla från och med
år 1919. Folkskolöverstyrelsen har i fråga härom såsom sin mening ut -

50]

Förstärkande
av det ordinarie
anslaget
tiil institutet
och förskolan
för blinda &
Tomteboda.

[ÖL]

Täckande av
brist i staten
ör förskolan
ör blinda i
Växjö m. m.

104 Åttonde huvudtiteln: 1919 års tilläggsstat.

talat, att med den nödiga omregleringen av anstaltens omkostnadsstat
borde anstå, tills något stabilare förhållanden inträtt, och således funnit
riktigast, att erforderligt anslag för år 1919 till förstärkande av det ordinarie
anslaget nu äskas på tilläggsstat för sagda år. Vid beräkningen
av detta anslags storlek har överstyrelsen kommit till ett belopp av 83,700
kronor.

Beträffande sättet för beredande av behövliga medel till uppehållande
av anstaltens verksamhet under år 1919 delar jag överstyrelsens uppfattning,
och jag har intet att erinra mot den av överstyrelsen gjorda beräkningen
rörande anslagets storlek. Ärendet tarvar dock ytterligare beredning, varför
jag torde framdeles få ånyo anmäla detsamma.

För närvarande hemställer jag, att Eders Kungl. Maj:t täcktes föreslå
riksdagen

att, i avbidan på proposition angående förstärkande
av det ordinarie anslaget till institutet och förskolan
för blinda å Tomteboda, beräkna för ändamålet
på tilläggsstat för år 1919 ett belopp av 83,700 kronor.

3. Täckande av brist i staten för förskolan f ör blinda i Växjö m. m

Med bifall till Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning anvisade riksdagen
på tilläggsstat för år 1918 såsom särskilda förslagsanslag, högst, dels ett belopp
av 5,000 kronor till ersättande av det belopp, som statskontoret på
grund av Kungl. Maj:ts beslut den 26 oktober 1917 kunde hava förskottsvis
utbetalt till täckande av sådan brist i staten för förskolan för blinda
i Växjö, som till följd av stegrade kostnader för mathållning, beklädnad,
värme och lyshållning, vårdare och tjänstepersonal m. m. uppkommit för
år 1917, dels ock ett belopp av 5,000 kronor att efter Kungl. Maj:ts bestämmande
användas till förstärkande av det ordinarie anslaget till förskolan
för år 1918. Det förstnämnda anslaget ställdes av Kungl. Maj:t
till vederbörandes förfogande genom beslut den 20 juni och det sistnämnda
genom beslut den 18 september 1918. I

I skrivelse den 31 augusti 1918 har folkskolöverstyrelsen anmält, att
i förskolans stat under år 1917 uppstått en brist, som med 157 kronor
26 öre överstege vad riksdagen beviljat till täckande av brist för sagda
år, och att den brist i berörda stat, som i augusti 1918 beräknades uppkomma
under år 1918, utgjorde omkring 2,500 kronor mer än riksdagen
beviljat för sistnämnda år till förstärkande av det ordinarie anslaget till
förskolan. Vidare har överstyrelsen antagit, att utgifterna för skolans

Åttonde huvudtiteln: 1919 års tilläggssiat. 105

verksamhet under år 1919 näppeligen kunde väntas bliva mindre än under
år 1918, och därför ansett, att ett belopp av minst 7,500 kronor borde
för år 1919 avses till bestridande av de ökade kostnaderna under detta
år. Enligt överstyrelsens beräkning skulle sålunda erfordras dels ett anslag
av 2,650 kronor till täckande av den brist i skolans stat, som vid
1918 års utgång stode kvar, dels ock ett anslag å 7,500 kronor till förstärkande
av skolans ordinarie anslag för år 1919.

Jag anser, att framställning bör göras hos riksdagen om anslag för
nu nämnda ändamål, men då ärendet tarvar ytterligare beredning, hemställer
jag. att Eders Kungl. Maj:t täcktes föreslå riksdagen

att, i avbidan på proposition angående täckande
av brist i staten för åren 1917 och 1918 för förskolan
för blinda i Växjö samt förstärkande av det ordinarie anslaget
till förskolan för år 1919, beräkna för ändamålet
på tilläggsstat för år 1919 ett belopp av 10.150 kronor.

4. Förstärkande av ordinarie reservationsanslaget till hantverksskolan
i Kristinehamn för blinda. Med bifall till Kungl. Maj:ts förslag anvisade
1918 års lagtima riksdag till förstärkande av det å hantverksskolans
i Kristinehamn för blinda ordinarie stat uppförda reservationsanslaget på
extra stat för år 1919 ett förslagsanslag, högst 1,000 kronor.

Enär betydande prisstegringar till följd av den rådande kristiden
gjort sig gällande på olika områden, sedan styrelsen för nämnda skola
uppgjorde sitt statförslag för år 1919, har samma styrelse i en av folkskolöverstyrelsen
med eget utlåtande den 31 augusti 1918 till Kungl. Maj:t
överlämnad skrivelse anhållit om beredande av ytterligare ett anslag å
4,150 kronor till förstärkande av skolans ordinarie anslag för år 1919.
Folkskolöverstyrelsen har tillstyrkt bifall till berörda framställning.

Då skolan synes mig vara i behov av medel utöver de redan beviljade
till täckande av driftkostnaderna för sistnämnda år men ärendet
fordrar ytterligare beredning, hemställer jag, att Eders Kungl. Maj:t täcktes
föreslå riksdagen

att, i avbidan på proposition angående förstärkande
av ordinarie reservationsanslaget till hantverksskolan
i Kristinehamn för blinda, beräkna för ändamålet på
tilläggsstat för år 1919 ett belopp av 4,150 kronor.

[52.]

Förstärkande
av ordinarie
reservationsanslaget
till
hantverksskolan
i Kristinehamn
för
blinda.

Bihang till riksdagens protokoll 1919. 1 samt. 2 höft. (Nr 2.)

[53.]

Täckande av
brist i staten
för år 1018
för den med
drottning Sofias
stiftelse
förenade vårdanstaltenm.
m.

106 Åttonde huvudtiteln: 1919 års tilläggsstat.

5. Täckande av brist i staten för år 1918 för den med drottning Sofias
stiftelse förenade vårdanstalten m. m. På Kung!. Maj:ts därom gjorda
framställning anvisade 1918 års lagtima riksdag till täckande av den brist,
som uppkommit i 1917 års stat för den med drottning Sofias stiftelse förenade
vårdanstalten för blinda dövstumma och blinda sinnesslöa m. fl., ävensom
för täckande av motsedd brist i 1918 års stat för samma anstalt på tillläggsstat
för år 1918 ett förslagsanslag, högst 49,500 kronor.

Genom beslut den 20 juni 1918 ställde Kungl. Maj:t sagda anslag
till förfogande mot redovisningsskyldighet av styrelsen för nämnda stiftelse
att användas för det med anslaget avsedda ändamålet.

Nu har folkskolöverstyrelsen med eget utlåtande den 2 december 1918
till Kungl. Maj:t överlämnat av sagda styrelse gjorda framställningar om
beviljande av bidrag utav allmänna medel till täckande av beräknad brist
i anstaltens stat. Enligt av anstaltens styrelse gjorda beräkningar skulle
det ifrågavarande anslagsbehovet uppgå dels för år 1919 till 129,000 kronor,
därav 116,000 kronor för sagda år och 13,000 kronor för år 1918,
dels ock för år 1920 till 138,000 kronor.

På grund av den senaste tidens prisstegringar är anstalten tydligen
i behov av ökade bidrag till uppehållande av sin verksamhet. Sådana
bidrag torde nu böra beredas av statsmedel till täckande av den för år
1918 beräknade bristen samt till förstärkande av anslagen åt anstalten för
år 1919. Däremot anser jag, att med frågan om medel till ökande av
anstaltens inkomster för år 1920 bör tills vidare anstå.

Folkskolöverstyrelsen har tillstyrkt bifall till styrelsens hemställan om
beviljande av ett anslag å 13,000 kronor till täckande av den beräknade
bristen för år 1918. Vad beträffar frågan om förstärkande av anslagen
åt anstalten för år 1919 har överstyrelsen på anförda skäl ifrågasatt en
nedprutning av det begärda beloppet, 116,000 kronor, till 90,000 kronor.

Ärendet fordrar emellertid ytterligare beredning, varför jag nu hemställer,
att Eders Kungl. Maj:t täcktes föreslå riksdagen

att, i avbidan på proposition angående täckande av
brist i staten för År 1918 för den med drottning Sofias
stiftelse förenade vårdanstalten för blinda dövstumma
och blinda sinnesslöa m. fl. samt förstärkande av anslagen
till nämnda anstalt för år 1919, beräkna för
ändamålet på tilläggsstat för år 1919 ett belopp av

103,000 kronor.

Åttonde huvudtiteln: 1919 års tillåggsstat. 107

6. Uppfostringsanstalter för vanartade och i sedligt avseende
försummade barn. Under åberopande av vad jag anfört enligt det vid
årets statsverksproposition fogade utdraget av statsrådsprotokollet över
ecklesiastikärenden hemställer jag, att Eders Kungl. Maj:t täcktes föreslå
riksdagen

att, i avbidan på proposition angående uppfostringsanstalter
för vanartade och i sedligt avseende försummade
barn, beräkna för ändamålet på tilläggsstat för år
1919 ett förslagsanslag av 104,000 kronor.

[54.:

Uppfostringsanstalter
för
vanartade och
i sedligt avseende
försnmmade

barn.

108

Åttonde huvudtiteln: 1919 års tilläggsstat.

[55.J

Ökade medel
till utgifter
för samjingar
och laborationer
samt
till utgifter
för bränsle,
lyshållning
in. m. vid
tekniska högskolan.

[56.]

Laboratoriebyggnadm.
m.
för tekniska
högskolans
fackBkola för
kemisk
teknologi.

[57.]

Ökade medel
till utgifter
för uppvärmning,
belysning
och diverse
utgifter
vid Chalmers
tekniska institut.

Deri tekniska undervisningen m. m.

Deri tekniska undervisningen.

1. Ökade medel till utgifter för samlingar och laborationer
samt till utgifter för bränsle, lyshållning m. m. vid tekniska högskolan.
Under åberopande av vad jag anfört enligt det vid årets statsverksproposition
fogade utdraget av statsrådsprotokollet över ecklesiastikärenden,
hemställer jag, att Eders Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att för tekniska högskolan på tilläggsstat för år
1919 såsom särskilda förslagsanslag, högst, anvisa

dels till ytterligare kostnader för samlingar och
laborationer ett belopp av 25,000 kronor;

dels ock till ytterligare kostnader för diverse utgifter
för bränsle, lyshållning m. m. ett belopp av

190,000 kronor.

2. Laboratoriebyggnad m. m. för tekniska högskolans fackskola
för kemisk teknologi. Under åberopande av vad jag anfört enligt
det vid årets statsvei ksproposition fogade utdraget av statsrådsprotokollet
över ecklesiastikärenden, hemställer jag, att Eders Kungl. Maj:t måtte föreslå
riksdagen

att — därest riksdagen till uppförande av laboratoriebyggnad
m. m. för tekniska högskolans fackskola
för kemisk teknologi, utöver för ändamålet riksdagen
tidigare beviljat anslag å 1,128,000 kronor, ytterligare
beviljar ett belopp av 2,333,000 kronor — av sistnämnda
belopp anvisa på tilläggsstat för år 1919 ett reservationsanslag
av 1,100,000 kronor.

3. Okade medel till utgifter för uppvärmning, belysning och
diverse utgifter vid Chalmers tekniska institut. Vid anmälan av de
anslagsbehov, som jag ansett böra föreläggas 1919 års riksdag och till vilkas
täckande medel skulle utgå å 1920 års stat, erinrade jag om en av styrelsen
för Chalmers tekniska institut gjord framställning angående medel till förstärkning
av det å ordinarie stat för institutet uppförda anslaget å 12,000

109

Åttonde huvudtiteln: 1919 års tilläggsslat.

kronor till uppvärmning, belysning och diverse utgifter. Under åberopande
av vad jag vid omförmälda tillfälle i sagda hänseende anfört, hemställer
jag, det Eders Kungl. Maj:t täcktes föreslå riksdagen

att anvisa på tillägg sstat för år 1919 såsom särskilda
förslagsanslag, högst,

dels till täckande av beräknad brist vid 1918 års
utgång i det i staten för Chalmers tekniska institut upptagna
ordinarie anslaget till uppvärmning, belysning och
diverse utgifter ett belopp av 22,000 kronor,

dels ock till ytterligare utgifter under år 1919 till
uppvärmning, belysning och diverse utgifter för Chalmers
tekniska institut ett belopp av 20,000 kronor.

4. Täckande av brist i de för tekniska skolan i Stockholm 158. |

anslagna medel till uppvärmning m. m I anledning av därom utav räckande av
Kungl. Maj:t gjord framställning har 1918 års riksdag på tilläggsstat för bri^k1ni^a15r
samma år såsom särskilda förslagsanslag högst anvisat dels till täckande skolan i
av under åren 1916 och 1917 uppkomna brister i de för tekniska skolan a®s^c?knbol“e
i Stockholm anslagna medel till uppvärmning 17,916 kronor, dels till ,iei till upPgottgörande
av ränta å ett för uppehållande av läroanstaltens verksamhet värmning
av dess styrelse upptaget lån 550 kronor, dels ock till förstärkande av de
för år 1918 läroanstalten till buds stående medel till uppvärmning 15.000
kronor.

På sätt framgår av det Kungl. Maj:ts berörda framställning (nr 291.
punkten 13) bifogade utdrag av protokoll över ecklesiastikärenden den 5
april 1918, redogjorde jag vid anmälan av omförmälda frågor i korthet
för de ekonomiska grundvalar, på vilka tekniska skolan i Stockholm byggei’
sin verksamhet. Skolan understödes till övervägande del medelst statsmedel,
endast vissa smärre bidrag äro av Stockholms stad anslagna till
uppehållande av dess verksamhet.

Enligt gällande stat för skolan är för dess uppvärmning beräknat ett
årligt belopp av 5,000 kronor. Detta belopp har under nu rådande förhållanden
självfallet visat sig otillräckligt, och till förstärkande av detdetsamma
för år 1918 har, på sätt nämnts, särskilda medel måst av riksdagen
äskas och jämväl av riksdagen beviljats. Det har emellertid nu befunnits,
att ej ens det av riksdagen för år 1918 beviljade förstärkningsrnslaget
räckt till, varigenom en beräknad brist väntas uppstå å ifrågavaaande
utgiftspost.

I skrivelse den 16 september 1918 har styrelsen hemställt om utver -

Åttonde huvudtiteln: 1919 års tillåggsstat.

[58.] kande av medel såväl till täckande av nämnda brist som till förstärkning
av det ordinarie anslaget för år 1919. Styrelsen anför i sagda hänseenden
följande:

Vid beräknandet av det belopp, som enligt 1918 års riksdags beslut anslagits
till förstärkande av skolans värmeanslag för år 1918, har såsom grund för beräkningen
av beloppets storlek lagts ett autaget pris av 25 å 28 kronor per kubikmeter barrved.
I enlighet med denna beräkning och de av kassaförvaltaren lämnade uppgifterna angående
den förmodade åtgången av bränsle under tiden oktober—december 1918 beräknades
kostnaden för sagda uppvärmning till cirka 7,500 kronor. Emellertid har
denna beräkning befunnits för låg, i det att priset för barrved från härvarande lager
för närvarande utgör 31: 50 kronor per kubikmeter. Då hela åtgången för instundande
bränälep ‘riod utgör cirka 700 kubikmeter uppgår totalkostnaden för barrveden sålunda
till 22,050 kronor eller per upptärnmingsmänad (oktober—april) till 3,150 kronor.
För tiden oktober—december kommer sålunda den faktiska kostnaden att uppgå till
9,450 kronor, vartill måste läggas kostnaden för koks och diverse andra omkostnader
med cirka 1,000 kronor, varigenom totalkostnaden för uppvärmning innevarande
höst torde komma att uppgå till cirka 10,500 kronor, vadan en brist kommer
att uppstå med 3,000 kronor. Diirest vedpriset även under år 1919 kommer att
vara detsamma som det nuvarande, och styrelsen håller före, att någon nedgång i
priset knappast kan förutses, skulle kostnaden för skolans uppvärmning under år 1919
uppgå till ett sammanlagt belopp av 26,300 kronor, på sätt framgår av en av
skolans kassaförvaltare upprättad utredning. Därest till sistnämnda belopp, 26,300
kronor, lägges den brist av 3,000 kronor, som enligt vad ovan anförts är att förvänta
för höstterminen 1918, framgår, att till täckande av sagda brist samt för skolans
uppvärmning under år 1919 åtgår ett sammanlagt belopp av 29,300 kronor. Då ordinarie
anslaget till skolans uppvärmning utgör 5,000 kronor, uppkommer sålunda eu
brist å 24,300 kronor, för vars täckande medel saknas.

Under åberopande av vad sålunda anförts hemställer styrelsen, att Kungl. Magt
måtte på extra stat utverka ett tilläggsanslag till skolans uppviirmning å 24,300
kronor.

Departe mentschefen.

Vid anmälan av omförmälda ärende angående täckande av under åren
1916 och 1917 uppkomna brister i tekniska skolans räkenskaper, ansåg
jag det med fog kunna ifrågasättas, huruvida icke bidrag till täckande av
nämnda brister skulle kunna vara att förvänta från Stockholms stad.
Stadsfullmäktige ställde sig emellertid avvisande till frågan om sådant
bidrag; någon förpliktelse för staden härutinnan kunde icke anses föreligga.
Vid sådant förhållande och då jag icke ansåg tillrådligt att söka
genom uttagande av ökade elevavgifter nedbringa bristen i bränslekostnaderna,
syntes mig ingen annan utväg återstå än att genom framställning
till riksdagen söka erhålla erforderliga medel för avhjälpande av skolans
ifrågavarande ekonomiska svårigheter.

I avseende å skolstyrelsens nu gjorda framställning om täckande av
beräknad brist för år 1918 och om ett förstärkningsanslag för år 1919

Åttonde huvudtiteln: 1919 års tilläggsstat. 111

ställer sig förhållandet på enahanda sätt. Med den ståndpunkt, stadsfullmäktige
i den förra frågan intogo, torde en hänvändelse till dem i det
föreliggande ärendet näppeligen hava större utsikt att vinna beaktande
från deras sida. En ökning av elevavgifterna anser jag lika litet nu böra
ifrågasättas som då motsvarande fråga senast var före. Jag anser följaktligen,
att riksdagens medverkan bör påkallas för tillgodoseende av skolans
behov i förevarande avseende jämväl för innevarande år och beträffande
bristen för år 1918.

Sistnämnda brist har uppskattats till 3,000 kronor. Till förstärkning
av anslaget för innevarande år skulle erfordras 21,300 kronor. De nu angivna
beloppen hava icke givit anledning till någon erinran från min sida.

Jag hemställer, att Eders Kungl. Maj:t täcktes föreslå riksdagen

att på tilläggsstat för år 1919 såsom särskilda förslagsanslag
anvisa

dels till täckande av under år 1918 beräknad brist
i de för tekniska skolan i Stockholm anslagna medel
till uppvärmning ett belopp av högst 3,000 kronor,

dels oclt till förstärkande av de för år 1919 läroanstalten
till buds stående medel till uppvärmning ett
belopp av högst 21,300 kronor.

5. Tillfälligt lönetillägg åt vaktmästarpersonalen vid tekniska
fackskolan i Västerås- Under åberopande av vad jag förut denna
dag anfört till stålsrådsprotokollet över ecklesiastikärenden vid anmälan
av anslagsbehoven under riksstatens åttonde huvudtitel, hemställer jag, att
Edera Kungl. Maj:t täcktes föreslå riksdagen att

dels för beredande av tillfälligt lönetillägg för senare
hälften av år 1919 åt vaktmästaren vid den tekniska
fackskolan i Västerås bevilja ett belopp av 200
kronor,

dels — under förutsättning att Västerås stad förbinder
sig att till de vid nämnda fackskola anställda
laboratorievaktmästaren samt maskinisten och eldaren
för år 1919 utbetala så stort arvode, att de sammanlagda
löneförmånerna för en var av sagda befattningshavare
uppgå till minst samma belopp, för helt år räknat,
som är fastställt för de till den så kallade B-gruppen
hörande vaktmästare, dock med avdrag av ett belopp
motsvarande ordinarie befattningshavare åliggande

[59.;

Tillfälligt lönetillägg
åt
Taktmästarpersonalen

rid tekniska
fackskolan i
Västerås.

112

Åttonde huvudtiteln: 1919 års tilläggsstat.

avgifter för egen pensionering — såsom bidrag för beredande
av tillfälligt lönetillägg för senare hälften av
år 1919 åt laboratorievaktmästaren med 125 kronor
samt åt maskinisten och eldaren med 75 kronor bevilja
ett belopp av 200 kronor,

dels och vid bifall härtill för ändamålet anvisa på
tilläggsstat för år 1919, ett förslagsanslag, högst 400
kronor.

[60.]

Tillfälligt lönn
ägg åt
vaktmästarpersonalon

vid tekniska
elementarsko
lan och tekniska
gymnasiet
i Örebro

G. Tillfälligt lönetillägg åt vaktmästare er sonalen vid tekniska
elementarskolan och tekniska gymnasiet i Örebro. Under hänvisning

till vad jag förut denna dag anfört till statsrådsprotokollet över ecklesiastikärenden
vid anmälan av anslagsbehoven under riksstatens åttonde huvudtitel.
hemställer jag, att Eders Kungl. Maj:t täcktes föreslå riksdagen

att för beredande av tillfälligt lönetillägg åt vaktmästaren
samt maskinisten och eldaren vid tekniska
elementarskolan och tekniska gymnasiet i Örebro anvisa
på tilläggsstat för år 1919 ett förslagsanslag, högst
650 kronor, att utgå med 400 kronor till vaktmästaren
samt med 250 kronor till maskinisten och eldaren.

[61.]

Täckande av
brist i staten
för tekniska
elementarskolan
i
Örebro.

62.]

Tillfälligt lönetillägg
åt
vaktmästarpersonalen

vid tekniska
elementarskolan,
tekniska
fackskolan
och tekniska
gymnasiet i
Malmö.

7. Täckande av brist i staten för tekniska elementarskolan i

Örebro. Under åberopande av vad jag förut i dag anfört enligt i det
vid årets statsverksproposition fogade utdrag av statsrådsprotokollet över
ecklesiastikärenden, hemställer jag, att Eders Kungl. Maj:t täcktes föreslå
riksdagen

att till täckande av dels under år 1917 uppkommen
brist i den för tekniska elementarskolan r Örebro för
sagda år gällande staten, dels ock för år 1918 beräknad
brist i nämnda skolas stat anvisa på tillläggsstat för år
1919 ett förslagsanslag, högst 9,406 kronor.

8. Tillfälligt lönetillägg åt vaktmästarpersonalen vid tekniska
elementarskolan, tekniska fackskolan och tekniska gymnasiet i Malmö.

Under åberopande av vad jag förut denna dag anfört till statsrådsprotokollet
över ecklesiastikärenden vid anmälan av anslagsbehoven under riksstatens
åttonde huvudtitel, hemställer jag, att Eders Kungl. Maj:t täcktes
föreslå riksdagen

att för beredande av tillfälligt lönetillägg åt vaktmästaren
samt maskinisten och eldaren vid tekniska
elementarskolan, tekniska fackskolan och tekniska gym -

113

Åttonde huvudtiteln: 1919 års tilläggsstat.

nasiet i Malmö anvisa på tilläggsstat för år L919 ett
förslagsanslag, högst 650 kronor, att utgå med 400 kronor
till vaktmästaren samt med 250 kronor till maskinisten
och eldaren.

9. Ökade medel till utgifter för lyshållning, uppvärmning m. m.
Vid tekniska elementarskolan i Boras. I anslutning till vad jag anfört
i det vid årets statsverksproposition fogade utdrag av statsrådsprotokollet
över ecklesiastikärenden, hemställer jag, att Eders Kungl. Maj:t måtte
föreslå riksdagen

att till beredande av ytterligare medel för lyshållning,
uppvärmning m. m. vid tekniska elementarskolan i
Borås anvisa på tilläggsstat för år 1919 ett förslagsanslag.
högst 3,000 kronor.

[63.]

Ökade medel
till utgifter
för lyshållning,
uppvåimning

m. m. vid
tekniska elementarskolan

i Borås.

10. Förstärkande av anslaget till uppehållande av verksamheten
vid tekniska elementarskolan i Härnösand. 1 överensstämmelse med
vad jag förut denna dag anfört till statsrådsprotokollet över ecklesiastikärenden
vid anmälan av anslagsbehov under riksstatens åttonde huvudtitel
för år 1919, hemställer jag, att Eders Kungl. Maj;t måtte föreslå
riksdagen

att till förstärkande av anslaget till uppehållande
av verksamheten vid tekniska elementarskolan i Härnösand,
utöver för sagda ändamål för år 1919 förut beviljade
medel, anvisa på tilläggsstat för år 1919 ett
förslagsanslag, högst 1,550 kronor.

L64.

Förstärkande
av anslaget
till uppehållande
av
verksamheten
vid tekniska
elementarskolan
i
11 ärn Osund.

11. Bergsskolorna i Filipstad och Falun jämte därmed förenade 55
yrkesskolor. Under åberopande av vad jag förut denna dag, vid anmä- Berggskolor.
lan av frågorna om regleringen för år 1920 av utgifterna under riksstatens na i Filipstad
åttonde huvudtitel anfört, hemställer iag, att Eders Kungl. Maj:t måtte . ocJ1 ^a,u"
föreslå riksdagen förenade

att anvisa å tilläggsstat för år 1919 yrkesskolor

ej mindre såsom bidrag med 3/5 till vissa vid uppgörandet
av 1918 års stat för bergsskolorna i Filipstad och Falun
jämte därmed förenade yrkesskolor icke beräknade kostnader
för dyrtidstillägg åt lärarna ett förslagsanslag,
högst 10,053 kronor, med rätt för Kungl. Maj:t att
låta utbetala beloppet till brukssocietetens fullinäkBihang
till riksdagens protokoll 1919. 1 saml. 2 höft. (Nr 2.) 15

[66.]

Täckande av
bristi 1918 års
räkenskaper
för södra K.
F. IT. K:s husmodersskola.

114 Åttonde huvudtiteln: 1919 års tilläggsstat.

tige i järnkontoret, sedan villkoren för lyftandet av det
utav 1917 års riksdag för år 1918 beviljade anslaget
till undervisningsverksamheten vid nämnda skolor visats
behörigen fullgjorda,

än även såsom bidrag med 3/5 till täckandet av vissa
vid uppgörandet av 1917 och 1918 års stater för skolorna
icke beräknade men av fullmäktige i järnkontoret
numera bestridda kostnader för bränsle m. m. under
nämnda år vid bergsskolan i Falun ett förslagsanslag,
högst 5,980 kronor, med rätt för Kungl. Maj:t att
låta utbetala beloppet till fullmäktige, i vad angår andelen
i 1917 års kostnader, 2,980 kronor, omedelbart
och beträffande den å 1918 års kostnader belöpande
andelen, 3,000 kronor, sedan villkoren för lyftandet av
det utav 1917 års riksdag för år 1918 beviljade anslaget
till undervisningsverksamheten vid nämnda skolor
visats behörigen fullgjorda.

12. Täckande av brist i 1918 års räkenskaper för södra K. F. U. K:s
husmoders skola. I skrivelse den 26 oktober 1918 har södra K. F. U. K:s
yrkesskolkommitté hemställt om ett extra anslag å 6,000 kronor för år 1918
såsom dyrtidshjälp åt södra K. F. IT. K:s husmodersskola och till stöd för
denna sin hemställan åberopat vid ansökningen fogad tablå över husmodersskolans
inkomster och utgifter för nämnda år, vilken tablå utvisar en
kapitalbrist för året av 20,985 kronor 18 öre. På grund av de ekonomiska
svårigheter, med vilka skolan har att kämpa, torde fog finnas för
ett understöd av statsmedel till täckande av berörda brist. Så vitt jag
nu kan bedöma, torde emellertid sagda understöd icke höra överstiga ett
belopp av 2,000 kronor.

Ärendet kräver emellertid ytterligare beredning, varför jag nu hemställer,
att Eders Kungl. Maj:t täcktes föreslå riksdagen

att, i avbidan på proposition angående täckande av
brist i 1918 års räkenskaper för södra K. F. U. K:s ''
husmodersskola, beräkna för ändamålet på tilläggsstat
för år 1919 ett belopp av 2,000 kronor.

Åttonde huvudtiteln: 1919 års tilläggsstat.

115

Handelsundervisningen.

13. Handelsgymnasierna. Under åberopande av vad jag förut i
dag anfört enligt det vid årets statsverksproposition fogade utdraget av statsrådsprotokollet
över ecklesiastikärenden, hemställer jag, att Eders Kungl.
Maj:t täcktes föreslå riksdagen att

dels till beredande för år 1919 av förhöjda understöd
åt handelsgymnasierna utöver till dem redan anslagna
belopp anvisa på tilläggsstat för år 1919 ett förslagsanslag,
högst 93,400 kronor;

dels ock besluta, att av ifrågavarande anslag skola
för sistnämnda år utgå till Göteborgs handelsgymnasium
högst 25,000 kronor, till Stockholms handelsgymnasium
högst 20,000 kronor, till Malmö handelsgymnasium
högst 16,000 kronor, till Örebro handelsgymnasium
högst 8,400 kronor samt till vartdera av Norrköpings
handelsgymnasium och Hälsingborgs handelsgymnasium
högst 12,000 kronor, med skyldighet för kommun, där
handelsundervisningsanstalt åtnjuter statsunderstöd, att
själv eller genom enskilda donatorer tillhandahålla erforderliga
lokaler för undervisningen samt årligen lämna
ett kontant bidrag, motsvarande minst en tredjedel av
statsunderstödet, samt på de villkor i övrigt, som Kungl.
Maj:t kan finna skäligt bestämma.

[67.]

II andelsgv rall
asierna.

116

Åttonde huvudtiteln: 1919 års tilläggsstat.

68.]

Täckande ay
brist i gymnastiska
centralinstitutets

räkenskaper
för åren 1918
och 1919.

[69.j

Anordnande
av eu gymnastikinstruktionskurs

å Nääs.

Åtgärder för fysisk utbildning.

1. Täckande av brist i gymnastiska centralinstitutets räkenskaper
för åren 1918 och 1819. I en till statsrådet och chefen för ecklesiastikdepartementet
ställd skrivelse av den 30 december 1918, vilken
inkom till ecklesiastikdepartementet samma dag, har föreståndaren för
gymnastiska centralinstitutet — med förmälan att å institutets anslag till
ved, ljus, materiell, samlingar m. m. brist såväl uppstått för år 1918 som
beräknades komma att uppstå för år 1919 — hemställt om åtgärders vidtagande
för erhållande av medel till täckande av ifrågavarande brister.
Enligt vad som beräknats skulle för ändamålet erfordras 22,000 kronor.
Då denna skrivelse inkommit till ecklesiastikdepartementet så sent som
den 30 december 1918 och ytterligare utredning i ärendet torde påkallas,
kan en på densamma grundad framställning icke nu avlåtas till riksdagen.

Jag hemställer fördenskull, det Eders Kungl. Maj:t täcktes föreslå
riksdagen

att, i avbidan på proposition angående täckande av
brist i gymnastiska centralinstitutets räkenskaper för
åren 1918 och 1919, för ändamålet beräkna på tilläggsstat
för år 1919 ett belopp av 22,000 kronor.

2. Anordnande av en gymnastikinstruktionskurs å Nääs. I en

av svenska gymnastik- och idrottsföreningarnas riksförbunds förvaltningsutskott
med eget utlåtande den 20 september 1918 till Kungl. Maj:t överlämnad
skrivelse av den 9 september 1918 har svenska gymnastikförbundets
arbetsutskott anhållit om ett anslag å 3,000 kronor till anordnande
av en kurs vid August Abrahamsons stiftelse å Nääs för utbildande
av instruktörer för den frivilliga gymnastikens bedrivande. Till stöd för
sin anhållan har arbetsutskottet anfört:

De frivilliga gymnastikföreningarnas antal i vårt land hav under de sista åren
starkt ökats i syfte att tillgodose även deras behov av gymnastik, vilka dels icke varit
särskilt väl utrustade för deltagande i kroppsövningar överhuvud och dels utöva sådana
yrken, som nödvändiggöra en motvikt genom ensidigheten av det arbete, som där
utföres.

Allt eftersom sammanslutningarnas antal växt, har behovet av ledare för deras
övningar stigit.

De vid våra tre gymnastikinstitut utbildade lärarna och lärarinnorna hava ej på
långt när varit tillräckliga, varför man varit tvungen att söka avhjälpa den förefintliga

117

Åttonde huvudtiteln: 1919 års tilläggsstat.

bristen genom att utbilda instruktörer genom kortare kurser. I första hand har man
härvid strävat efter att intressera landets folkskollärarkår, vars medlemmar äro särskilt
skickade som ledare för den frivilliga gymnastiken, dels genom sin föregående gymnastikutbildning
och dels genom sin ställning som lärare på landsbygden och i de mindre
samhällena. Men man har även lyckats förvärva förmän inom skilda yrken, vilkas intresse
för saken ställt dem i ledet av instruktörer.

Svenska gymnastikförbundet har hittills anordnat ett flertal kortare utbildniugskurser
samt en sex veckors kurs (sommaren 1917) å Nääs, viken plats genom tillmötesgående
av direktionen för August Abrahamsons stiftelse upplåtits för gymnastikförbundet.

Förbundet ber att få anföra eu översikt av kursdeltagarnas arbete under 1918
för att visa, att resultatet av denna senare kurs, den första i sitt slag, kan anses tillfredsställande.

Av de 17 kursdeltagarne, som genomgått kursen i sin helhet, hava 8 tjänstgjort
som instruktörer på olika platser i landet. Några av dessa hava dessutom hållit föredrag
om något gymnastiskt ämne, 8 hava i skolråd och för allmänheten hållit föredrag
samt 4 av dem i samband därmed lyckats bilda nya avdelningar, medan de övriga 4
på grund av avsaknad på lokaler ej kunnat vare sig bilda nya eller komma i tillfälle
leda förutvarande avdelningar.

Endast en har ej utfört något som helst gymnastiskt arbete och detta på grund
av sjukdom under stor del av året.

Kursen 1919, som är avsedd att äga rum under sommaren och erhålla en utsträckning
av sex veckor med en daglig arbetstid av sex timmar, skall omfatta dels
teoretisk undervisning i ämnena anatomi, fysiologi, sundhetslära och gymnastik med lek
samt dels praktiska övningar i gymnastik och lek, avseende uppövandet såväl av elevernas
egen praktiska färdighet som framför allt av deras förmåga att leda avdelningar
av olika åldrar och skicklighetsgrad.

Som elever skola högst 20 av skolmyndigheter eller gymnastiksammanslutningar
väl rekommenderade män antagas.

Utgifterna, vilka, på grund av det alltjämt pågående fallet av penningvärdet,
endast låta sig tillnärmelsevis uppskattas, beräknas bliva:

ledarearvode ............................................................................................. kronor 800: —

arvode och reseersättning till eleverna å 150 kronor .......................... » 3,000: —

hyra för gymnastikmateriell................................................................. » 25:-—

inspektion................................................................................................... » 75: —

Summa kronor 3,900: —

Svenska gymnastikförbundet, vars enda tillgångar utgöras av den del (för närvarande
10,000 kronor), som förbundet erhåller av statsanslaget för understödjande av
idrotten i landet, kan ej av egna medel bekosta en dylik kurs, varför förbundet i
underdånighet får anhålla, att Kungl. Maj:t täckes bifalla vår framställa]!.

Svenska gymnastik- och idrottsföreningarnas riksförbunds förvaltningsutskott
har, med kännedom om det goda resultat, som den under år 1917
anordnade kursen lämnat, ävensom om behovet utav gymnastikinstruktörer
av den kategori, som dessa kurser avse att utbilda, på det livligaste tillstyrkt
den gjorda framställningen.

118

Åttonde huvudtiteln: 1919 års tilläggsstat.

[69.] På grund av remiss hava utlåtanden i ärendet avgivits den 29 okto ber

1918 av direktionen över gymnastiska centralinstitutet och den 25 november
1918 av läroverksöverstyrelsen och folkskolöverstyrelsen gemensamt,
vilka hört konsulenten för fysisk uppfostran, professorn N. F. Selleri.
Samtliga hava tillstyrkt bifall till ansökningen.

Direktionen över gymnastiska centralinstitutet har angående den under
sommaren 1917 anordnade kursen uttalat, att sagda kurs syntes, efter vad
som framginge av den till direktionen avgivna berättelsen över densamma,
hava varit ändamålsenligt planlagd och följdriktigt genomförd samt, efter
vad som framginge av den föreliggande framställningen, hava verkat i
därmed avsedd riktning. Dylika kurser, säger direktionen, kunde därför
antagas utgöra ett viktigt led i den frivilliga gymnastikens utbredning,
särskilt å landsbygden.

Beträffande den under år 1919 tilltänkta kursen yttrar direktionen:

Det begärda anslaget uppgår nu visserligen till den dubbla summan mot föregående
kurs. Ett stipendium å 150 kronor för varje elev under en 6 veckors läng
kurs uppgår likväl icke ens till 4 kronor per dag, vilket icke utgör mer än något över
hälften av vad Kungl. Maj:t anslagit för deltagare i de med statsunderstöd anordnade
fortbildningskurserna i gymnastik för lärare vid folk- och småskolor under innevarande
år. Direktionen har därför ingenting att erinra mot anslagets storlek.

I likhet med vad för föregående kurs ägde rum, torde vissa villkor böra fästas
vid anslaget i fråga: sålunda bör kursen anordnas i huvudsaklig överensstämmelse med
1917 års kurs och statsunderstödet utgå intill ett belopp av högst 3,000 kronor med
150 kronor för varje deltagare i kursen, dock under förutsättning att antalet kursdeltagare
uppgår till minst 10, samt under villkor att, därest antalet sökande det medgiver,
företräde till deltagande i kursen lämnas åt tillhopa 12 lärare, anställda vid
under läroverksövex-styrelsens eller folkskolöverstyrelsens inseende ställda läroanstalter,
samt att förbundet inom 2 månader efter kursens slut till direktionen över gymnastiska
centralinstitutet avgiver berättelse med redogörelse för kursens anordning och
redovisning för till densamma använda medel; skolande nämnda redogörelse genom
förbundets försorg i avskrift tillställas vardera av läroverks- och folkskolöverstyrelserna.

För utövande av behörig kontroll över kursens anordning och ledning av densamma
torde böra uppdragas åt direktionen över gymnastiska centralinstitutet att
genom därtill lämplig person låta inspektera densamma, med åliggande för den inspekterande
att efter verkställt uppdrag därom till direktionen avgiva berättelse.

Departe mentschefen -

Givetvis är den frivilliga gymnastikens utbredning inom riket i högsta
grad beroende av tillgången på lämpliga gymnastikinstruktörer å de olika
orterna. Då nu ett tillräckligt antal sådana instruktörer icke förefinnes,
bär svenska gymnastikförbundet sökt avhjälpa bristen genom anordnande
av särskilda utbildningskurser. Den senaste av dessa kurser hölls å Nääs
under sommaren 1917 och pågick under 6 veckor. Genom beslut den 14

Åttonde huvudtiteln: 1919 års tillägg sstat. 119

juni 1917 beviljade Kungl. Maj:t för anordnande av sagda kurs understöd [69.]
intill ett belopp av högst 1,500 kronor, att under vissa villkor utgå
med 75 kronor för varje deltagare i kursen. Det för ändamålet erforderliga
beloppet skulle av statskontoret förskottsvis utbetalas till gymnastikförbundet
av tillgängliga medel, och den 18 oktober 1918 förordnade Kungl.

Maj:t, att ersättning för det sålunda utbetalade förskottet, 1,208 kronor 40
öre, skulle utgå ur allmänna besparingarna å anslagen under riksstatens
åttonde huvudtitel.

Förbundet har nu för avsikt att anordna en liknande sexveckorskurs
under sommaren 1919, och då förbundet saknar egna medel för bekostande
av kursen i dess helhet, har förbundet anhållit om bidrag av statsmedel för
densamma. Enär förbundets initiativ och det sätt, varpå det utförts, utan
tvivel är av stor betydelse för främjande av den allmänna folkhälsan, synes
mig den nu ifrågasatta nya kursen böra understödjas av staten och, då
medel icke på annat sätt finnas disponibla, framställning i ämnet göras
hos riksdagen.

Förbundets arbetsutskott har anhållit om ett anslag av 3,000 kronor
för ändamålet, och de hörda myndigheterna hava tillstyrkt bifall till denna
anhållan. För min del vill jag också förorda bifall till densamma, i synnerhet
som nämnda belopp endast motsvarar vad som enligt den gjorda kostnadsberäkningen
skulle utgå i form av stipendier åt kursdeltagarna.

Ett förslagsanslag, högst 3,000 kronor, torde således böra för ändamålet
uppföras på tilläggsstat för år 1919. Villkoren för anslagets utgående
torde böra bestämmas av Kungl. Maj:t.

Jag hemställer alltså, att Eders Kungl. Maj:t täcktes föreslå riksdagen
att för anordnandet av en gymnastikinstruktionskurs
under sommaren 1919 anvisa på tilläggsstat för år
1919 ett förslagsanslag, högst 3,000 kronor, att utgå
till svenska gymnastikförbundet under villkor, som av
Kungl. Maj:t bestämmas.

120

Åttonde huvudtiteln: 1919 års tilllåggsstat.

[70.]

Undersökning
av
svenska
folkmål.

[71.]

Resestipendier
samt läroböckers,

tidskrifters
och lärd»
verks utgivande.

Understöd åt vetenskap, vitterhet och konst.

1. Undersökning av svenska folkmål. Under åberopande av vad
jag anfört enligt det vid årets statsverksproposition fogade utdraget av
statsrådsprotokollet över ecklesiastikärenden, hemställer jag, att Eders Kungl.
Maj:t måtte föreslå riksdagen

att till beredande av ytterligare medel för år 1919 till
fortsatt systematisk undersökning av svenska folkmål
anvisa på tilläggsstat för samma år ett förslagsanslag,
högst 3,000 kronor.

2. Resestipendier samt läroböckers, tidskrifters och lärda verks
utgivande. I anslutning till vad jag förut denna dag anfört enligt
det vid årets statsverksproposition i utdrag fogade statsrådsprotokollet över
ecklesiastikärenden, hemställer jag, det Eders Kungl. Maj:t täcktes föreslå
riksdagen

. att till förstärkande av det under riksstatens åttonde

huvudtitel uppförda reservationsanslaget till resestipendier
samt läroböckers, tidskrifters och lärda verks utgivande
anvisa på tilläggsstat för år 1919 såsom förslagsanslag
ett belopp av högst 50,000 kronor.

Åttonde huvudtiteln: 1919 års tillåggsslat. 121

Diverse.

1. Krigstid still äg g och krigstidshjälp. För beredande av krigstidstillägg
och krigstidshjälp under år 1918 åt befattningshavare i statens
tjänst anvisade 1918 års lagtima riksdag på tilläggsstat för samma år under
åttonde huvudtiteln ett förslagsanslag av 6,500,000 kronor. Vidare
anvisade 1918 års urtima riksdag för beredande av extra krigstidstil lägg
under senare halvåret av 1918 åt befattningshavare i statens tjänst
på extra tilläggsstat för samma år under åttonde huvudtiteln ett belopp
av 2,850,000 kronor.

Under hänvisning till vad chefen för finansdepartementet förut denna
dag anfört i fråga om beredande av krigstidstillägg och krigstidshjälp under
innevarande år åt befattningshavare i statens tjänst, får jag hemställa,
det Eders Kungl. Maj:t täcktes föreslå riksdagen

att, i avbidan på proposition angående krigstidstillägg
och krigstidshjälp under år 1919 åt befattningshavare
i statens tjänst, tills vidare under åttonde huvudtiteln
beräkna på tilläggsstat för år 1919 ett förslagsanslag
av 11,400,000 kronor.

2. Tillfällig lönereglering för vissa ordinarie befattningshavare
inom den civila statsförvaltningen Under åberopande av vad chefen
för finansdepartementet förut denna dag till statsrådsprotokollet över
finansärenden anfört i fråga om beredande av tillfällig lönereglering för
ordinarie befattningshavare i statsdepartementen, centrala verk, hovrätterna
och andra grenar av den civila statsförvaltningen, hemställer jag,
att Eders Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att i avbidan på den proposition i ämnet, som kan
varda riksdagen förelagd, för beredande av tillfällig lönereglering
under år 1919 åt vissa ordinarie befattningshavare
å tilläggsstat för år 1919 under åttonde huvudtiteln såsom
förslagsanslag beräkna ett belopp av 440,018kronor.

3. Förstärkning av de till avlönande av vissa extra befattningshavare
samt till vikariatsersättningar m. m. anvisade medel. Under
åberopande av vad chefen för finansdepartementet förut denna dag till
statsrådsprotokollet över finansärenden anfört i fråga om förstärkning av
de till avlönande av vissa extra befattningshavare inom den civila statsförvaltningen
samt till vikariatsersättningar m. m. anvisade medel, hemställer
jag, att Eders Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att i avbidan på den proposition i ämnet, som kan
varda riksdagen förelagd, till förstärkning av de till av Bihany

till riksdagens protokoll 1919. 1 sand. 2 höft. (nr. 2.) 16

[72.;

Krigstidstilllägg
och
krigstidshjälp.

[73.]

Tillfällig lönereglering

för vissa or
dinarie befattningshavare

inom den
civila statsförvaltningen.

[74.;

Förstärkning
av de till avlönande
av
vissa extra
befattningshavare
samt
till vikariatsersättningar

m.m. anvisade
medel.

122

Åttonde huvudtiteln: 1919 års tillåggsstat.

lönande av vissa extra befattningshavare samt till vikariatsersättningar
m. m. anvisade medel å tilläggsstat
för år 1919 under åttonde huvudtiteln såsom förslagsanslag
beräkna ett belopp av 125,000 kronor.

[75.] 4. Krigstidstillägg till lärare vid vissa statsunderstödda un Krigstidstiii-

dervisningsanstalter. I anledning av Kungl. Maj:ts därom gjorda framställningar
har 1918 års urtima riksdag anvisat medel till beredande av
statsunder- extra krigstidstillägg för senare halvåret av 1918 åt lärare vid folk- och
‘“visning61-'' småskolor, vid högre folkskolor, vid kommunala mellanskof, vid de av
anstalter, landsting och av städer, som icke deltaga i landsting, underhållna småskoleseminarierna,
vid statsunderstödda folkhögskolor samt vid privatläroverken
(enskilda mellanskof, högre flickskolor, högre goss- och Barnskolor
samt enskilda lärarinneseminarier). De skäl, som föranlett riksdagen att
bevilja ifrågavarande förman åt omförmälda lärarkategorier för senare
halvåret av 1918, synas mig även tala för ett fortsatt utgående av
krigstidstillägg till dem för år 1919. Den utredning, som i ärendet erfordras,
är^ emellertid ännu icke slutförd. En överslagsberäkning av de
för ändamålet erforderliga kostnaderna har givit vid handen, att härför
skulle erfordras ett belopp av 9,275,000 kronor.

Jag hemställer i anledning härav, att Eders Kungl. Maj:t måtte föreslå
riksdagen

att, i avbidan på proposition angående krigstidstillägg
till lärare vid vissa statsunderstödda undervisningsanstalter,
för ändamålet beräkna på tilläggsstat
för år 1919 ett belopp av 9,275,000 kronor.

Sammanfattning av anslagen å tilläggsstaten.

I enlighet med vad jag sålunda anfört, har jag låtit uppgöra en sammanställning
(se bil.) av samtliga de medelsbehov, som jag här ovan föreslagit
skola tillgodoses genom anslag å tilläggsstat för år 1919. Såsom framgår av
denna, sammanställning erfordras ett belopp av sammanlagt 26,046,600 kronor,
vilket i sin helhet torde böra utgå av andra statsinkomster än lånemedel.

Vad departementschefen sålunda yttrat, tillstyrkt och
hemställt, täcktes, på tillstyrkan av statsrådets övriga ledamöter,
Hans Maj:t Konungen gilla och bifalla; och skulle
utdrag av detta protokoll tillställas finansdepartementet
till ledning vid avfattandet av Kungl. Maj:ts proposition
till riksdagen angående tilläggsstat för år 1919.

Ur protokollet:

Johan Lillieros.

Sammanställning av anslagen under åttonde huvudtiteln
å tilläggsstat för år 1919.

123

Sida.	Punkt.		Kronor.
		Ecklesiastikdepartementet.
		Departementet.
2	1	Departementets avdelning av Kung! Maj:ts kansli, förslagsanslag, högst... .	8,125
		Arkiv, bibliotek och museer.
		Bibliotek.
3	2	Okat bidrag till avlöning åt en skandinavisk bibliotekarie vid S:te Geneviöve-
		biblioteket i Paris, förslagsanslag, högst ................................................	400
		Museer.
		Nationalmuseet:
3	3	Förstärkande av anslaget till bestridande av kostnader för tjänstedräkter åt vakt-
		mästare, förslagsanslag, högst..................... .....................	1,600
3		Förstärkande av anslaget till underhåll av golv, fönster och förevisningsmateriel,
		samt för renhållning, förslagsanslag, högst .....................	2,000 6,110
5 5 8 10	4 5 6	Inredning av bibliotek, reservationsanslag .............................................. Uppställning av biblioteket och katalogisering av detsamma m. m., reservations-anslag ............................................................................... Ändringsarbeten inom nationalmuseibyggnaden, reservationsanslag ............... Anordnande av tavelskärmar å vinden, reservationsanslag ......................
2,000 126,500 1,650
Naturhistoriska riksmuseet:
11	7	Magasinering av till etnografiska avdelningen hörande samlingar, förslagsanslag,
		högst .....................................	i)20,000

16	8	Täckande av brist för år 1918 i expensanslaget för avdelningarna vid Frescati,
		förslagsanslag, högst........................................................................	1)20,200
16		Förstärkande av expensanslaget för avdelningarna vid Frescati, förslagsanslag,
		högst ................................. . . .....	1)57,160
16		Täckande av brist för år 1918 i expensanslaget för etnografiska avdelningen,
		förslagsanslag, högst....................,....................................................	i) 5,500
16		Förstärkande av anslaget till vård, underhåll och förkovran av etnografiska av-
		delningen, förslagsanslag, högst...........................................................	i)4,000
17	9	Kulturhistoriska museet i Lund, förslagsanslag, högst...................................	10,000
18	10	Svenska skolmuseet, förslagsanslag, högst....................................................	1,000
		Akademier.
		Musikaliska akademien.	I
19	11	Ökade kostnader för uppvärmning av musikaliska akademiens lokaler, förslags-
		anslag, högst....................................................................................	7,000 j

]) Beräknat belopp.

124

Sida.	Punkt	Universiteten, den medicinska undervisningen m. m.	Kronor.

		Universitetskanslersexpeditionen.
21	12	Uppehållande av arbetet å universitetskanslersexpeditionen .............................	i) 10,000
		Uppsala universitet.
21	13	Ytterligare kostnader för materiell m. m. för hygieniska institutionen, reservations
		anslag..............................................................................................	500
21	14	Ytterligare kostnader för psykologiska laboratoriet, reservationsanslag ...............	400
22	15	Driftkostnader vid Klubbans biologiska station, reservationsanslag.....................	1,400
22	16	Förstärkande av de ordinarie anslagen till:
		Materiell m. m. för medicinska poliklinikerna, reservationsanslag.................. Materiell m. m. för institutionen för medicinsk och fysiologisk kemi, reserva-	850
			1,000

		Materiell m. m. för institutionen för allmän och analytisk kemi, reservationsanslag	7,200
		Materiell m. m. för mineralogisk-geologiska institutionen, reservationsanslag ...	700
		Materiell m. m. för fysiska institutionen, reservationsanslag ........................	800
		Materiell m. m. för astronomiska institutionen, reservationsanslag..................	3,000
		Materiell m. m. för meteorologiska institutionen, reservationsanslag............... Materiell m. m. för botaniska institutionen:	4,100
		botaniska museet, reservationsanslag .....................................................	500
		botaniska trädgården, reservationsanslag ................................................	5,000
		Materiell m. m. för växtbiologiska institutionen, reservationsanslag ...............	1,000
		Materiell m. m. för zoologiska institutionen, reservationsanslag.....................	6000
34	17	Förstärkning av universitetsbibliotekets materiellanslag, förslagsanslag, högst ..	15,000
36	18	Höjning av anslaget till respenningar för akademifogden, förslagsanslag, högst	1,500
		Lunds universitet.
36	19	Universitetets årsskrift, reservationsanslag ...................................................	8,000
36	20	Förstärkande av de ordinarie anslagen till:
		Materiell m. m. för anatomisk-histologiska institutionen, reservationsanslag......	5,050
		Materiell m. m. för fysiologiska institutionen, reservationsans ag .................	3,500
		Materiell m. m. för medicinsk-kemiska institutionen, reservationsanslag ........	13,900
		Materiell m. m. för patologisk-anatomiska institutionen, reservationsanslag.....	7,500
		Materiell m. m. för astronomiska observatoriet, reservationsanslag................. Materiell m. m. för botaniska institutionens systematiska avdelning, reserva-	7,200
		länsanslag ............................................................................... Materiell m. m, för botaniska institutionens fysiologiska avdelning, reserva-	i 11,000
		tionsanslag ......................................................................................	7,000
		Materiell m. m. för fysiska institutionen, reservationsanslag ........................	14,000
		Materiell m. m. för geologisk-mineralogiska institutionen, reservationsanslag ...	j 3,200
		Materiell m, m. för kemiska institutionen, reservationsanslag.......................	9,000
		Materiell m. m. för zoologiska institutionen, reservationsanslag.....................	i 12,000
		Materiell m m. för musikkapellet, reservationsanslag .................................	700
		Materiel! m. m. för inrättningen för gymnastik och fäktkonst, reservationsanslag	3,000

Beräknat belopp.

125

Sida.	Punkt
49	21
52	22
53	23
53	24
56	25
56	26
56	27
\| 60	28
61	29
: 64	30
64	31
65	32
72	33
77	34

Materiell m. m. för institutionen för ärftlighetsforskning, reservationsanslag ...

Materiell m. m. för farmakologiska institutionen, reservationsanslag...............

Materiell m. m. för universitetsbiblioteket, reservationsanslag........................

Uppvärmning av universitetshuset och gamla biblioteksbyggnaden, reservationsanslag
............................................................................................

Karolinska mediko-liirurgiska institutet.

Utvidgning av lärarkollegiets sammanträdesrum, reservationsanslag ...............

Täckande av vid 1917 års slut förefintlig brist i anslaget till institutets materiell

i allmänhet, förslagsanslag, högst ........................................................

Pediatrisk klinik vid allmänna barnhuset, förslagsanslag, högst.....................

Serafimerlasarettet.

Täckande av motsedd brist i lasarettets räkenskaper för år 1919, förslagsanslag.
högst ............................................................................ ....................

Gemensamma universitetsändamål.

Tryckning av doktorsavhandlingar
Kurser i skyddskoppympning ......

Farmaceutiska institutet.

Täckande av under år 1918 uppkommet underskott i institutets anslag till materialier
m. in., till uppvärmning m. m. och till egendomens underhall m. m

förslagsanslag, högst ........................................................................

Förstärkande av nyssnämnda tre anslag, förslagsanslag, högst........................

Undervisningsanstalter för barnmorskor m. m.

Fortbildningskurser för barnmorskor, förslagsanslag, högst .............................

Allmänna barnbördshuset i Stockholm, förslagsanslag, högst ..........................

Allmänna skolväsendet.

Det högre skolväsendet.

Högre lärarinneseminariet:

Expenser och inredning av lokal för hushållsskolan, förslagsanslag, högst
Statens läroverk:

Förstärkning av läroverksöverstyrelsens anslag för tillfällig adjunktion, vikariats ersättning,

expenser m. ..............................................................

Bidrag till bestridande av utgifter för allmänna läroverkens ljus- och vedkassor,

förslagsanslag ..........................................................................

Bidrag till nya elementarskolans skolkassa, förslagsanslag ..................

Extra arvoden åt teckningslärare, förslagsanslag, högst .....................

Kronor.

750

500

18,000

5,000

12,325

10,923
i) 10,000

550,000

1)40,000
‘) 250

12,500

15,000

2,000

89,000

..I

4,620

i) 7,300

430,000

12,500

15,700

<) Beräknat belopp.

126

eg	*13 C	...... .....	------ -------
Q- P	a pr* «-»■		Kronor.
		Folkundervisningen.
		Skolöverstyrelsen:
78	35	Okade arvoden åt semestervikarier för överstyrelsens medlemmar, förslagsanslag,
		högst .....................	») 3,240
		Folkskoleseminarier:
78	36	Omläggning av folkskoleseminariets i Kalmar lekplan, förslagsanslag, högst...	10,990
81	37	Ytterligare anslag till nybyggnads- och ändringsarbeten vid folkskoleseminariel
		i Luleå, reservationsanslag ..	65,500
81	38	Ordnande av tomtområdet vid folkskoleseminariet i Luleå	») 40,000
82	39	Studentkurser och parallellavdelningar vid vissa folkskoleseminarier, reserva-
		tionsanslag ...............................	21,810
83	40	Förstärkande av de i folkskoleseminariernas stater upptagna anslagen till materiell
		m. m., förslagsanslag, högst ..........	120,000
86	41	Hyresbidrag till rektor vid folkskoleseminariet i Skara, förslagsanslag, högst...	50
86	42	Fortbildningskurser för lärare vid egentliga folkskolor och småskolor:
		Fortbildningskurser i allmänhet) reservationsanslag ................	4,600
		Särskilda fortbildningskurser i gymnastik, reservationsanslag .	3,340
		Särskilda fortbildningskurser i skolträdgårdsskötsel, reservationsanslag............	1,700
		Särskilda kurser i simning och livräddning, reservationsanslag.....................	250
		Folkskolor:
87	43	Svensk undervisning för svenska barn i utlandet, förslagsanslag, högst ........	5,400
90	44	Tillfällig avlöningsförbättring åt lärare i manlig slöjd, förslagsanslag ............	335,000
92	45	Tillfällig avlöningsförbättring åt lärare i kvinnlig slöjd, förslagsanslag...........	495,000
94	46	Tillfällig avlöningsförbättring åt lärarinnor i huslig ekonomi, förslagsanslag ...	105,000
96	47	Sextonde allmänna svenska folkskollärarmötet i Göteborg, förslagsanslag, högst	—
		Folkbildningsåtgärder i övrigt. -)
		Populärvetenskapliga föreläsningar.
98	48	Ytterligare understöd åt anstalter och föreningar, som anordna populärvetenskap-
		liga föreläsningar, reservationsanslag	8,700
98		Bidrag för uppehållande av arbetarnas bildningsförbunds föreläsningsverksamhet
		under arbetsåret 1918—1919, reservationsanslag..........................................	5,000
		Abnormundervisningen.
99	49	Införande av elektrisk belysning vid vissa av institutets och förskolans för blinda
		å Tomteboda lokaler, reservationsanslag...........	26,000
103	50	Förstärkande av ordinarie anslaget till institutet och förskolan för blinda ä Tom-
		teboda.........................	1)83,700
104	51	Tackande av brist i staten för åren 1917 och 1918 för förskolan för blinda i Växjö
		samt förstärkande av det ordinarie anslaget till förskolan för år 1919	i) 10,150
105	52	Förstärkande av ordinarie reservationsanslaget till hantverksskolan i Kristinehamn
	1	för blinda ........................... ............................................	. 1)4,150

*) Beräknat belopp.

127

Sida.	Punkt.	; i	Kronor.
106	53	Täckande av brist i staten för år 1918 för den med drottning Sofias stiftelse
		förenade vårdanstalten för blinda dövstumma m. fl. samt förstärkande av an-slagen till nämnda anstalt för år 1919 ........	'') 103,000
107	54	Uppfostringsanstalter för vanartade och i sedligt avseende försummade barn, för-
		slagsanslag .........................................................................................	») 104,000
		Den tekniska undervisningen m. m.	•
		Deri tekniska undervisningen.
108	55	Ytterligare kostnader för samlingar och laborationer vid tekniska högskolan, för-
		slagsanslag, högst .....................................	25,000
108		Ytterligare kostnader för bränsle, lyshållning m. m. vid tekniska högskolan, för-
		slagsanslag, högst .......................................	190,000
108	56	Laboratoriebyggnad m. m. för tekniska högskolans fackskola för kemisk teknologi,
		reservationsanslag .........................................................	1,100,000
108	57	Täckande av beräknad brist vid 1Ö18 års utgång i det i staten för Chalmers tek-
		niska institut upptagna anslaget till uppvärmning m. m., förslagsanslag, högst	22,000
108		Ytterligare utgifter under år 1919 till uppvärmning m. m. för Chalmers tekniska
		institut, förslagsanslag, högst ..............................................	20,000 '' \|
109	58	Täckande av under år 1918 beräknad brist i tekniska skolans i Stockholm anslag
		till uppvärmning, förslagsanslag, högst.......................................	3,000
109		Förstärkande av tekniska skolan i Stockholm för år 1919 till buds stående medel
		till uppvärmning, förslagsanslag, högst.........................................	21,300 \|
in	59	Tillfälligt lönetillägg åt vaktmästare m. fl. vid tekniska fackskolan i Västerås, för-
		slagsanslag, högst .................................................................	400
112	60	Tillfälligt lönetillägg åt vaktmästare m. fl. vid tekniska elementarskolan och tekniska
		gymnasiet i Örebro, förslagsanslag, högst..........................................	650 i
112	61	Täckande av brist för åren 1917 och 1918 i staten för tekniska elementarskolan i
		Örebro, förslagsanslag, högst ...................................................	9,406 i
112	62	Tillfälligt lönetillägg åt vaktmästare m. fl. vid tekniska elementarskolan, tekniska
113		fackskolan och tekniska gymnasiet i Malmö, förslagsanslag, högst..............	650
63	Ytterligare medel för lyshållning, uppvärmning m. m. vid tekniska elementarskolan
		i Borås, förslagsanslag, högst.................................................	3,000 !
113	64	Förstärkande av anslaget till uppehållande av verksamheten vid tekniska elemen-
		tarskolan i Härnösand, förslagsanslag, högst ............................	1,550 \|
113	65	Bidrag till dyrtidstillägg åt lärare vid bergsskolorna i Filipstad och Falun, för-
		slagsanslag, högst ...................................................	0,053
113		Bidrag till kostnader för bränsle m. m. vid bergsskolan i Falun, förslagsanslag,
		högst ....................................................................	,980
114	66	Täckande av brist i 1918 års räkenskaper för södra K. F. U. K:s husmodersskola	i) 2,000
		Handelsundervisningen.
115	67	Förhöjda understöd åt handelsgymnasierna, förslagsanslag, högst	93,400

*) Beräknat belopp.

128

GG a. pa	I Punkt	------	Kronor.
		Åtgärder för fysisk utbildning.
116	68	Täckande av brist i gymnastiska centralinstitutets räkenskaper för Iren 1918 och
		1Q1Q .........................................................	i) 22,000
116	69	Anordnande av gymnastikinstruktionskurs å Nääs, förslagsanslag, högst............	3,000
	•	Understöd åt vetenskap, vitterhet och konst m. m.
120	70	Ytterligare medel till undersökning av svenska folkmål, förslagsanslag, högst......	3,000
120	71	Förstärkande av reservationsanslaget till resestipendier samt läroböckers, tidskrifters
		och lärda verks utgivande, förslagsanslag, högst .......................................	50,000
		Diverse.
121	72	Krigstidstillägg och krigstidshjälp, förslagsanslag .........................................''■	1)11,400,000
121	73	Tillfällig lönereglering för vissa ordinarie befattningshavare inom den civila stata-
			440,018
121	74	Förstärkning av de till avlönande av vissa extra befattningshavare samt till
		vikariatsersättningar m. m. anvisade medel, förslagsanslag .........................-	i) 125,000
122	75	TTriMtidstillaotr till lärare vid vissa statsunderstödda undervisningsanstalter........	i) 9,275,000
		Summa	26,046,600

») Beräknat belopp.

Stockholm 1919, Ivar Hsegerströms Boktryckeri A. B.

185738

Nionde huvudtiteln: 1919 års tilläggsstat.

Tilläggsstaten för år 1919.

Nionde huvudtiteln.

Utdrag av protokollet över jordbruk särenden, hållet inför Mans
Maj.t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 9
januari 1919.

Närvarande:

Hans excellens herr statsministern EdéN,

Hans excellens herr ministern för utrikes ärendena Hellneb,
Statsråden: PETERSSON,

SCHOTTE,

Petrén,

Nilson,

Löfgren,

friherre Palmstierna,

Rydén,

Undén,

Thorsson.

Departementschefen, statsrådet Petersson, redogjorde härefter för
de frågor, som rörde regleringen av utgifterna under nionde huvudtiteln
å tilläggsstat för år 1919, samt anförde därvid följande.

Bihang till riksdagens protokoll 1919. 1 samt. 2 käft. (Nr 2.)

Nionde huvudtiteln: 1919 års t/IIäggsstat.

. C1-]

Diverse behov
vid centralanstalten
för
försbksväsendet
på jordbruksområdet.

A. Lanthushållningen.

1. Diverse behov vid centralanstalten för försöksväsendet på jordbruksområdet.

Med bifall till Kungl. Maj:ts förslag har 1918 års lagtima riksdagtill
diverse behov vid centralanstalten för försöksväsendet på jordbruksområdet
under nämnda år å tilläggsstat för samma år anvisat ett reservationsanslag
av 40,000 kronor. Detta anslag var avsett att för mötande

av ökade behov, vilka ej kunde tillgodoses av medel från anstaltens
ordinarie stat, användas sålunda:

förbrukningsvaror vid försökslaboratorierna...................... kronor 1,850

bränsle...................................................................................... » 7,375

reskostnad er....... ................................................................ » 10,500

tryckningskostnader................................................................ » 3,500

byggnaders och vägars underhåll ......................................... » 11,500

kostnader för jordbruksavdelningen....................................... » 350

» » avdelningen för husdjursskötsel ............... » ''2,725

» » » » lantbruksbotanik ............... » 200

» » )> entomologi ........................... » 500

» » . » > bakteriologi........................... » 1,500

Summa kronor 40,000.

1 skrivelse den 9 juli 1918 har nu centralanstaltens styrelse anhållit
om ett anslag å 75,000 kronor för år 1919 till bestridande avökade
utgifter vid centralanstalten. Styrelsen har hänvisat på den
starka prisstegring, som fortfarande vore rådande, och framhållit, att
det begärda anslaget nödvändiggjordes av dyrtiden. Styrelsen har beträffande
de särskilda utgiftsbehoven anfört följande.

»De utgiftsposter, som undergått den starkaste stegringen, äro för arbete,
bränsle och lyse samt reskostnader. Arbetslönens fortgående ökning drabbar särskilt
jordbruksavdelningens utgiftsstat, under dut att den mindre berör övriga avdelningar,
vid vilka behövligt arbete till största delen utföres av de fast anställda
vaktmästarna och extra biträden, vilkas stegrade avlöningsanspråk tillgodosetts
genom krigstidshjälp och krigstidstillägg.

Prisen å kol, ved, gas och sprit hava också ytterligare ökats, vilket framträder
i stegrade kostnader utöver förra årets för alla centralanstaltens avdelningar.

Nionde huvudtiteln: 1919 års til/äggsstat.

Deu under innevarande år ytterligare inträffade höjningen i prisen a järnvägsbiljetter,
uppgående till 200 procent för resa å första klass, vartill styrelsemedlemmar,
föreståndare och överassistenter äro berättigade, samt i dagtraktamentet,
bär nödgat att begära en ytterligare ökning i de för dessa utgifter sammanförda
posterna, rubriken VII allmänna utgifter, utöver det tillägg, som beviljats
för innevarande år, och dessa ökningar skulle beböft vara än större, om ej
den av tidsförhållandena förorsakade inskränkningen i utfodringsförsök i olika delar
av landet minskat behovet av inspektionsresor å husdjursavdelrungen.

Dét i styrelsens underdåniga skrivelse den 12 november 1917 angående staten
för år 1918 omnämnda trängande behovet av bostadsbyggnadernas omboning för
köldens utestängande torde vid innevarande års slut vara nödtorftigt tillgodosett,
så att för år 1919 i huvudsak endast ordinarie underhåll av byggnaderna behöver
ifrågakomma jämte anordningar för tillgodogörande av förefintligt utrymme för en
bostadslägenhet för en assistent. Även om underhållsarbetena så mycket som möjligt
undanskjutas, gör dock den starka stegringen i arbets- och materialkostnaden
det i anstaltens ordinarie stat för denna utgift upptagna beloppet otillräckligt, varför
styrelsen nödgas begära ett tillägg för byggnaders underhåll, om än avsevärt
mindre än för innevarande år.

Jämte de kostnadsökningar som uteslutande bero på den inträdda prisstegringen,
finnas i nedan åberopade sammanställning av de beräknade utgifterna för
år 1919 några poster, som bero på utvidgningar av vissa avdelningars verksamhet,
närmast framdrivna av de nuvarande tidsförhållandena, men av den art, att de böra
bliva bestående även sedan normala förhållanden återinträtt.

Hit höra vissa utgifter å husdjursavdelningen. Redan för innevarande år
begärdes och beviljades ett ökat anslag för täckande av omkostnader för smältbarhetsförsök.
Dessa hava emellertid under innevarande år fått en betydligt ökad
utsträckning till följd därav, att den inträdda svåra foderbristen föranlett omfattande
undersökningar rörande lavs, lövfoders, cellulosafoders och andra nödfodermedels
smältbarhet och fodervärde. Dessa undersökningar måste givetvis fortsättas,
och för dem hava kostnaderna beräknats behöva ökas från 2,600 år 1918
till 5,000 kronor under år 1919. Men härtill komma ytterligare kostnaderna för
förändringar i ladugården, som fordras för dessa försök, och som beräknats uppgå
till 5,000 kronor.

De botaniska och entomologiska avdelningarnas verksamhet har under kristiden
starkt ökats, särskilt därigenom att det av livsmedelsbristen framkallade
intresset att skydda alla till föda användbara växter från skador av parasiter ur
växt- och djurvärlden, medfört en betydligt ökad rådfrågning av de nämnda avdelningarnas
tjänstemän med därav föranledd stegring av kostnaderna för såväl resor
som av rådfrågningar och iakttagelser föranledda undersökningar. För botaniska
avdelningen har föreståndaren sålunda ansett behövligt att öka avdelningens verksamhet
och arbetskrafter. Då styrelsen beslutat att i ett sammanhang upptaga de
från liera avdelningar gjorda framställningarna om ändringar i de fasta tjänstemännens
antal och tjänsteställning, har styrelsen beslutat sig att för år 1919 begära
endast behövliga extra anslag för försök med bekämpande av växtsjukdomar
ute i landet på de ställen, där de uppträda, likasom för ordnandet av en rapporttjänst
liknande den sedan några år vid den entomologiska avdelningen i gång varande
och för anställandet av två extra assistenter under sommaren, vartill man

Nionde huvudtiteln: 1919 års tilläggsstat.

tänkt kunna använda lantmannaskollärare, vilka under sin sommarledighet böra
kunna anställas för en jämförelsevis billig avlöning — — —. Likaså begäres medel
till arvode för två vetenskapligt utbildade extra assistenter vid den entomologiska
avdelningens sommararbeten med 4,000 kronor.»

De utgifter, som sålunda ansetts oundgängligen nödvändiga, för
att anstaltens hittillsvarande verksamhet utan större inskränkningar
skulle kunna fortgå under år 1919, hava av styrelsen i en vid dess
skrivelse fogad bilaga sammanställts med anstaltens ordinarie stat.
Beräkningarna i denna bilaga kunna beträffande de nu ifrågasatta utgiftsökningarna
under år 1919 lämpligen sammanfattas sålunda:

T. Avdelningen för jordbruk:
a) Försök å Experimentalfältet
arbetskostnad ..............................	kronor 5,850
hästars underhåll och rekrytering	» 2,000
uppvärmning och belysning........................	» 1,850
övriga utgifter ................................................	» 4,000 kronor	13,200
b) Lokala fältförsök och uppvisningsfält
reskostnader .............................................	kronor 800
övriga utgifter	» 1,000 »	1.800
TI. Avdelningen för lantbrukslcemi:
uppvärmning och belysning ............	kronor 1,850
övriga utgifter .....................................	» 2,350 »	4,200
III. Avdelningen för husdjurs skötsel och mejerihånle-
ring:
al Underavdelningen för husdjursskötsel:
komas underhåll, vård och rekrytering	kronor 4,000
uppvärmning och belysning	950
3 extra försöksassistenter ...........................	» 1,140
omkostnader för smältbarhetsförsöken ...........	» 3,400
anordningar i ladugården ..............	» 5.000
övriga utgifter ..........................................	1,460	15,950
b) Underavdelningen för mejerihantering: mjölk	in. m............. »	1,000
IV. Avdelningen för lanthruksbotanik:
uppvärmning och belysning	kronor 1.600
rapportörer...............................................	1,000
2 extra assistenter ........................	» 3,000
övriga utgifter ..........................................	» 700 »	6,800
V. Avdelningen för entomologi:
uppvärmning och belysning	kronor 2,000
rapportverksamheten	2.000
2 extra assistenter	» 4,000
reskostnader	» 1,300
övriga utgifter	» 3,200 »	12,500

Nionde huvudtiteln; 1919 års tilläggsstat.

VI. Avdelningen för bakteriologi:

uppvärmning och belysning
förbrukningsartiklar

kronor 1,400

2,100 kronor 3,500

VII. Allmänna utgifter:

reskostnader ...............

tryck- och expensutgifter

kronor 9,500

underhåll av byggnader och vägar m. m.
oförutsedda utgifter

» 3,500

» 50 » 16,550

Summa kronor 75,000.

I häröver avgivet utlåtande den 21 oktober 1918 har statskontoret
anfört, att det måhända skulle kunna ifrågasättas, att de i det begärda
anslaget inberäknade, till reseersättningar avsedda belopp skulle anvisas
att utgå av nionde huvudtitelns förslagsanslag: »rese- och traktamentspenningar».
Då emellertid hittills reskostnaderna upptagits bland de för centralanstaltens
drift avsedda ändamål och alltså någon förändring i ifrågavarande
hänseende icke syntes kunna äga rum utan riksdagens medverkan,
ville statskontoret, som ansåge anledning saknas att söka åstadkomma
eu dylik förändring, hemställa, att det belopp, som kunde finnas
erforderligt för centralanstaltens behöriga drift under år 1919, måtte
såsom förslagsanslag, högst, varda uppfört å tilläggsstat till riksstat^ för
nämnda år.

1 särskild skrivelse har centralanstaltens styrelse därjämte, med
anledning av ett från föreståndaren för anstaltens entomologiska avdelning
professorn Hugo Albert Tullgren inkommet förslag, hemställt, att
Kungl. Maj:t måtte hos näst sammanträdande riksdag utverka anslag
för en biodlingsanstalt i anslutning till nämnda avdelning. Härtill skulle
behövas ett anslag för en gång å 42,000 kronor till en byggnad, inrymmande
bostad åt biskötare, arbetslokaler in. in., samt till områdets
planering och inhägnad m. in. ävensom till eu bipaviljong jämte kupor.
De årliga kostnaderna hava beräknats till avlöningar åt en försöksledare
enligt andra lönegraden och åt eu biskötare med 3,000 kronor ävensom
för övriga utgifter 5,500 kronor.

Denna framställning har tillstyrkts av lantbruk sstyrelsen i utlåtande
den 14 november 1918. I

I en till Kungl. Maj:t ställd skrift har lantbruksklubben i Stockholm
anhållit, att Kungl. Maj:t måtte anvisa ett årligt, ej alltför lågt
anslag att ställas till entomologiska och botaniska avdelningarnas vid

6 Nionde huvudtiteln: 1919 års tilläggsstat.

[i.] centralans tälten förfogande för bestridande av kostnader för åtgärder

till bekämpande av växtsjukdomar och skadeinsekter. Över denna framställning
har utlåtande avgivits den 16 maj 1918 av centralanstaltens
styrelse, vilken därvid åberopat ett från föreståndarna för anstaltens
avdelningar för lantbruksbotanik och entomologi gemensamt avgivet
yttrande. 1 detta yttrande hava föreståndarna förklarat sig vilja på
det kraftigaste betona nödvändigheten av att deras institutioner såväl
med avseende på arbetskrafter som ekonomiska resurser väsentligt utvidgades
och understöddes i överensstämmelse med de önskemål de
framhållit i av dem till styrelsen i mars månad 1918 ingivna skrivelser
sådant syfte.

Departe- Det är naturligt, att även under innevarande är de enligt central mentsehefen.

anstaltens ordinarie stat till andra utgifter än avlöningar uppförda medel
— 88,300 kronor — jämte påräkneliga inkomster av anstaltens jordbruk
och ladugårdsskötsel skola på grund av dyrtiden bliva otillräckliga.
Såsom centralanstaltens styrelse nu framhållit visar sig detta isynnerhet
beträffande utgifterna för arbete, bränsle, lyse och reskostnad^''. För
dessa ändamål hava i förestående sammanställning upptagits utgifter till
belopp av tillhopa 26,600 kronor, varvid dock är att märka, att sagda
förhållanden torde inverkat stegrande även på ett flertal andra poster.
Likaså är det tydligt, att exempelvis hästars och nötkreaturs underhåll
och rekrytering nu skola ställa sig dyra. Härtill beräknas 6,000 kronors
ökat anslag. De särskilt under rådande foderbrist betydelsefulla smältbarhetsförsöken,
som utföras vid husdjursavdelningen, hava ansetts kräva,
utöver vad som kan till dem utgå av det ordinarie anslaget dels eu
driftkostnad av 3,400 kronor och dels en kostnad av 5,000 kronor för
vissa anordningar i ladugården. Att även till byggnadsunderhållet samt
till allmänna utgifter för tryckning och andra expenser ökade medel
behövas, nu beräknade tillhopa till 7,000 kronor, torde ej tarva särskild
motivering. I betraktande av vad centralanstaltens styrelse anfört angående
behovet av att i synnerhet under nuvarande tider, då det är
särskilt angeläget att skydda grödan mot skador, förorsakade av växtsjukdomar
eller insekter, äga tillräckliga arbetskrafter för att kunna
hastigt taga kännedom om och genom lämpliga åtgärder söka begränsa
och förebygga dylika skador, finner jag mig kunna biträda jämväl förslagen
om medel till rapportverksamhet och extra assistenter vid botaniska
och entomologiska avdelningarna, för vilka ändamål uppförts tillhopa
10,000 kronor. De nu angivna beloppen uppgå sammanlagt till

58,000 kronor. Det ytterligare begärda beloppet, inalles 17,000 kronor,

Nionde huvudtiteln: 1919 års tilläggsstat. 7

fördelar sig på samtliga avdelningar och avser ett flertal ändamål samt
grundar sig på av dyrtiden framkallade kostnadsökningar av skilda slag.
Ej heller dessa ökniugar ge mig ardedning till erinran.

Den i statskontorets utlåtande antydda möjligheten att låta reskostnaderna
gäldas från nionde huvudtitelns förslagsanslag till rese- och
traktamentspenningar synes mig förtjänt av beaktande. Att dylika
kostnader in beräknats i centralanstaltens utgifter är ägnat att valla olägenhet
så till vida, som det kan tänkas inträffa, att angelägna resor måste
inställas av brist på medel. Då emellertid eu förändring härutinnan
torde höra bli beroende av framställning från centralanstalten själv
samt föregås av närmare utredning, saknar jag anledning att nu framlägga
förslag därom.

N åd därefter vidkommer den särskilda framställningen om anslagtill
en biodlingsanstalt i samband med centralanstaltens entomologiska avdelning,
vill jag visserligen gärna medgiva, att eu sådan anstalt skulle
kunna bliva till avsevärt gagn och utgöra ett verksamt stöd för biskötseln.
Då statsmakterna genom anvisande av anslag å extra stat
till biskötselns befrämjande ute i orterna visat sig behjärta denna närings
intressen, skulle eu dylik central försöksanstalt på ett lämpligt sätt ansluta
sig till sagda åtgärder. För närvarande finner jag dock anordnandet
av en sådan anstalt böra uppskjutas, förnämligast enär denna
fråga synes mig böra vara öppen, då centralanstaltens styrelse, på sätt
den förmält sig hava för avsikt, i ett sammanhang upptager de från
flera avdelningar gjorda framställningarna om ändringar i de fasta
tjänstemännens antal och tjänsteställning. För övrigt synes mig under
nuvarande dyrtid igångsättandet av ett byggnadsföretag, sådant som
det för biodlingsanstalten ifrågasatta, böra om möjligt undvikas.

Vad slutligen angår lantbruksklubbens i Stockholm framställning
torde syftet med densamma bliva beaktat vid den utredning angående
personalförhållandena in. m. vid centralanstalten, som anstaltens stvrelse
förmält sig ämna företaga.

Med anledning av vad jag nu anfört hemställer jag, att Eders
Kungl. Maj:t måtto föreslå riksdagen

att till diverse behov vid centralanstalten för
försöksväsendet på jordbruksområdet under år 1919 å
tilläggsstat för samma år anvisa ett reservationsanslag
av ........................................................ kronor 75,000.

Nionde huvudtiteln: 1919 års tilläggsstat.

[2-]

Assistenter
hos lantbruksingenjörer.

[30

Tillskott till
krigstidstilllägg
för lantbruksingenjörer.

Täckande av
förlust <? kosthåll
lör frielever
vid

lantbruksinstitutet
vid
Vltuna.

2. Assistenter hos lantbruksingenjörer.

Under åberopande av vad jag förut denna dag vid anmälan av
frågorna rörande regleringen för år 1920 av utgifterna under riksstatens
nionde huvudtitel anfört under punkten 6 hemställer jag, att Eders Kung!.
Maj:t måtte föreslå riksdagen

att såsom bidrag till avlönande av assistenter
hos lantbruksingenjörer å tilläggsstat för år 1919 anvisa
ett förslagsanslag, högst ....................... kronor 42,000.

3. Tillskott till krigstidstillägg för lantbruksingenjörer.

På Kung]. Maj:ts förslag har tillskott till krigstidstillägg för lantbruksingenjörer
på grund av arbete enligt taxa beviljats vid 1918 års
såväl lagtima som urtima riksdag. Dylikt tillägg är även i år erforderligt.
1 avvaktan å pågående utredningar bör härtill nu beräknas visst belopp,
som synes kunna förslagsvis upptagas till 50,000 kronor.

Jag hemställer därför, att Eders Kung]. Maj:t måtte föreslå riksdagen att

i avbidau på den proposition angående tillskott
till krigstidstillägg för lantbruksingenjörer, som
Kung!. Maj:t må komma att avlåta till riksdagen, för
detta ändamål å tilläggsstat för år 1919 beräkna ett
anslag av.................................................. kronor 50,000.

4. Tackande av förlust å kosthåll för frielever vid lantbruksinstitutet

vid Ultuna.

Enligt 17 § i stadgarna för lantbruksinstitutet vid Ultuna den 12
augusti 1912 skall betalande elev årligen erlägga för undervisning och
bostad 175 kronor samt för kosthåll m. m. de avgifter, som för varje
år bestämmas av styrelsen. Frielev skall kostnadsfritt erhålla dessa
förmåner.

I skrivelse den 15 juli 1918 anförde styrelsen för nämnda lantbruksinstitut
huvudsakligen följande.

Monde huvudtiteln: 1919 års tilläggsstat.

Avgifterna för kosthåll, vilka under eu följd av år utgått med 575 kronor,
utgjorde för läsåret 1917 — 1918 enligt styrelsens beslut den 3 augusti 1917 825
kronor, motsvarande per dag omkring kronor 2.25. Från och med den 1 januari
1918 erhölle restauratrisen vid institutet detta belopp oavkortat såsom betalning
för kosthållet, men på grund av alla livsmedelsprisers oerhörda stigning under
senaste tiden hade denna ersättning dock visat sig i hög grad otillräcklig. Förlusten
på elevkosthållet under årets första fem månader hade uppgått till 5,644
kronor 82 öre, vilket, då antalet dagportioner under samma tid utgjort 7,698, motsvarade
en förlust pr dagportion av omkring 71 öre. Betalningen behövde alltså
höjas till 3 kronor pr dagportion, för att direkt förlust skulle förebyggas, och från
restauratrisen hade framställning härom inkommit. För att bereda restauratrisen
ersättning för den förlust, som då redan uppstått och ytterligare kunde beräknas
för då pågående läsår, syntes det kunna ifrågasättas, huruvida icke retroaktivt
verkande utdebitering på eleverna borde ske, men enligt styrelsens uppfattning
skulle ett dylikt förfarande på grund av ordalydelsen av § 17 i stadgarna möta allvarliga
betänkligheter. Styrelsen funne därför för sin del intet annat återstå än
att förlusten ersattes av allmänna medel, och kunde härför erforderligt belopp, med
hänsyn därtill att under ferietiden en del elever vore frånvarande från institutet,
beräknas till högst 11,000 kronor. Med stöd av vad sålunda anförts hemställde
styrelsen, att för höjande av betalningen för elevernas kosthåll till 3 kronor per
dagportion under tiden från 1 januari till 31 oktober 1918 ett statsanslag av
högst 11,000 kronor måtte ställas till styrelsens förfogande.

Lautbruksstyrelsen uttalade i utlåtande den 18 september 1918,
att avgifterna syntes hava kunnat av styrelsen höjas under löpande läsår
och att, då så icke skett, en efterdebitering nu borde ske.

Statskontoret anförde i utlåtande den 30 september 1918:

»Vidkommande den del av den i förevarande framställning omförmälda merkostnad,
som belöper å kosthåll åt de betalande eleverna vid lantbruksinstitutet vid
Ultuna under innevarande läsår, torde, då utgifter för kosthåll för betalande elever
vid nämnda institut icke äro avsedda att utgå av statsmedel, icke heller berörda
merkostnad böra av dylika medel gäldas.

Däremot lärer det få anses alldeles i sin ordning, att ifrågavarande merutgift
täckes genom extra utdebitering å läsårets betalande elever, ett förfaringssätt,
för vilket, efter vad statskontoret kunnat finna, icke föreligger något hinder i de
för institutet gällande stadgar.

Vad åter angår den merkostnad, som är att hänföra till kosthållet för de vid
institutet under läsåret sig uppehållande frielever, torde sagda kostnad, vid det
förhållande att kosthållsutgifterna för frielever vid institutet bestridas av statsmedel,
jämväl böra av sådana medel täckas.

Till gäldande av sistberörda merkostnad, som, enligt vad statskontoret inhämtat,
lärer för de fem frielever, som för närvarande vid institutet vistas, belöpa
sig till omkring 1,300 kronor, och vilken, enligt vad tillika blivit upplyst, tillsvidare
kan av institutet med till förfogande stående medel bestridas, synes erforderligt anslag
lämpligen kunna av nästkommande års riksdag äskas å tilläggsstat till riksstaten
för år 1919.»

Bihanc/ till riksdagens protokoll 1919. 1 samt. 2 Imf!. (Nr 2.)

Nionde huvudtiteln: 1919 års tilläggsstat.

4. ) Vid ärendets föredragning den 15 oktober 1918 fann Kungl. Magt

icke skäl bifalla framställningen i vad den avsåge bidrag av statsmedel
till gäldande av kostnader för de betalande elevernas kosthåll. Beträffande
täckandet av merkostnaden för kosthållet för de fem frieleverna
förklarade Kungl. Magt sig vilja framdeles fatta beslut.

Departc- I likhet med statskontoret finner jag skäligt, att gottgörelse av

mentschefen. 8tatsme(jei beredes restauration vid Ultuna för den förlust, som för
henne uppkommit ä kosthållet för de fem frieleverna under läsåret 1917
—1918. Ett sådaut förfaringssätt är eu kousekvent tillämpning beträffande
dessa frielever av att för betalande elever efterdebitering äger rum.
Då institutet icke har tillgångar att utan särskilt anslag bestrida denna
merkostnad för läsåret 1917—1918, anser jag lika med statskontoret anslag
å 1,300 kronor därtill böra å tilläggsstat äskas av riksdagen.

Jag hemställer därför, att Eders Kungl. Magt måtte förslå riksdagen

att för täckande av förlust å kosthåll för frielever
vid lantbruksinstitutet vid Ultuna under läsåret
1917—1918 å tilläggsstat för år 1919 anvisa ett förslagsanslag,
högst ....................................... kronor 1,300.

5. Bränsle m. in. vid lantbruksinstitutet vid Ultuna.

[5.] Under åberopande av vad jag förut denna dag vid anmälan av

Brande^m. m. frågorna rörande regleringen för år 1920 av utgifterna under riksstadens
institutet “t t nionde huvudtitel anfört under punkten 13 hemställer jag, att Eders
Ultuna. Kungl. Magt måtte föreslå riksdagen

att till bestridande av vissa kostnader för bränsle
m. in. vid lantbruksinstitutet vid Ultuna å tilläggsstat
för år 1919 anvisa ett förslagsanslag,
högst.............................................................. kronor 31,900.

6. Hovbeslagsskolan vid Alnarp.

[6.] Med bifall till Kungl. Maj ds förslag i ämnet anvisade riksdagen

Hovbesiags- på extra stat för år 1914 till hovbeslagsskolan vid Alnarp ett anslag
akAin''a,pd av 7,000 kronor, därav 3,500 kronor skulle användas till täckande av
förskottsvis bestridda utgifter för samma skola under år 1913.

Nionde huvudtiteln: 1919 års tilläggsstat. Ii

För vartdera av åren 1915 och 1916 anvisade riksdagen, likaledes
å extra stat, till skolan ett anslag av 3,500 kronor.

För år 1917 hemställde styrelsen för lantbruks- och mejeriinstitutet
vid Alnarp om ett till 4,500 kronor förhöjt anslag samt motiverade
denna begäran, dels med att en ganska dyrbar reparation å skolans
bvggnader i närmaste tid bleve oundgänglig, dels med att materielomkostnaderna,
särskilt för stenkol, ökats och dels med att utgitterna
för elevernas kosthåll stegrats genom livsmedlens fördyring. På Ivungl.
Maj ts förslag beviljade också riksdagen för ändamålet 4,500 kronor å
extra stat för år 1917.

För år 1918 begärde institutsstyrelsen, att årsanslaget måtte ytterligare
höjas till 5,000 kronor på grund av dyrtiden och för utförande av
vissa reparationer. Detta ansåg sig dåvarande departementschefen icke
kunna tillstyrka. Anslaget beviljades även för år 1918 av riksdagen till
belopp av 4,500 kronor. Därjämte anvisades till täckande av uppkommen
brist ett särskilt anslag av 2,500 kronor.

Enligt beslut av 1918 års lagtima riksdag har till ifrågavarande
skola anvisats ett ordinarie anslag av 4,500 kronor. Därjämte anvisades
å tilläggsstat för år 1918 ett anslag av 1,400 kronor till reparation av
södra flygelns tak.

I skrivelse den 1 juli 1918 har styrelsen för förenämnda institut
anfört huvudsakligen följande.

Stegringen särskilt å bränsle och livsmedel både fortsatt i långt hastigare
tempo än styrelsen kunnat beräkna, då den år 1915 gjorde sin hemställan om
anslagets höjning med 1,000 kronor för år 1917. Därför hade under sistnämnda
år uppstått en brist å 461 kronor 81 öre. Då tillgångar för dennas gäldande icke
stode styrelsen tillbuds, hemställde styrelsen, att medel härtill måtte ställas till
dess förfogande.

För året 1918 hade styrelsen i skrivelse den 9 september 1916 begärt, på
grund av ytterligare fördyring av alla nödvändighetsartiklar, att anslaget till skolan
måtte höjas med 500 kronor eller till 5,000 kronor. Denna begäran hade emellertid
icke beviljats. Under de två år som förflutit, sedan styrelsen framställde denna sin
anhållan, hade emellertid ytterligare fördyringar inträffat vid så gott som alla utgiftsposter.
Några av dessa poster, såsom matvaror, bränsle och vissa undervisningsmaterial
(partier av hästar), vore av den art, att de för skolans drift vore oundgängligen
nödvändiga, medan andra hörande under posterna inventarier och byggnadsunderhåll
fortfarande — såsom hittills måst ske, av brist på medel — kanske
kunde uppskjutas ännu ett år. Styrelsen ville dock framhålla, att ett ytterligare
uppskov med vissa inventariers underhåll och med byggnadsreparationer måste förorsaka,
att skolan ej längre skulle motsvara sitt ändamål och ej heller kunde vara
staten värdigt. För att i någon män förbättra skolans ekonomi hade styrelsen hos
de hushållningssällskap, som ditsände elever, gjort framställning om avgiftens höjande,
men på grund av de ekonomiska svårigheter, varunder dessa hushållningssällskap

12 Nionde huvudtiteln: 1919 års tilläggsstat.

[6.] numera arbetade, hade endast en måttlig sådan kunnat ske eller frän nuvarande
175 kronor till 250 kronor per elev, en summa, som blott motsvarade den beräknade
kostnaden för mathållningen. En följd härav, liksom ock av att dyrtiden medfört
bättre utkomstmöjligheter för smederna på annat håll, bleve, att styrelsen för närmaste
tider icke kunde räkna med ett större antal elever än högst 20 årligen.
Någon avsevärdare inverkan på skolans ekonomi hade emellertid denna nedgång i
elevantalet icke numera, då elevavgiften jämt täckte omkostnaden för elevens bespisning.
Trots det nämnda tillskottet i skolans budget måste alltså en avsevärd
brist under nuvarande dyrtid uppstå, vilken styrelsen för år 1918 liksom för de
närmaste åren beräknade till 2,500 kronor årligen.

På grund av vad sålunda anförts har styrelsen anhållit, att Kungl. Maj:t,
under behjärtande av den utomordentligt svåra ställning i vilken hovbeslagsskoian
råkat genom dyrtiden, måtte ställa till styrelsens förfogande dels nödigt belopp
för täckande av förberörda brist uti 1917 års stat och dels för vart och ett av de
närmast följande tre åren ett extra anslag av 2,500 kronor.

Vid skrivelsen har fogats beräkning, enligt vilken utgifterna upptagits
till 12,000 kronor, medförande ett anslagsbehov av 7,000 kronor.

Lantbruksstyrelsen har i utlåtande den 19 juli 1918 tillstyrkt
framställningen om täckandet av bristen för år 1917 samt anslag å 2,500
kronor för vartdera av åren 1919 och 1920.

Statskontoret har i häröver avgivet utlåtande den 12 oktober 1918
anfört, att ämbetsverket för närvarande och innan prisförhållandena
under år 1920 kunde närmare beräknas, ansåge sig icke böra tillstyrka
något tilläggsanslag för sistnämnda år. Statskontoret har hemställt,
att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen att på tilläggsstat för år 1919
uppföra ej mindre ett förslagsanslag å högst 462 kronor för täckande
av uppkommen brist i 1917 års stat än även såsom förslagsanslag,
högst, ytterligare 5,000 kronor för täckande av uppkommen och motsedd
brist i skolans stat under åren 1918 och 1919.

1>ep<chefenlU'' Den å 1917 års rörelse uppkomna bristen bör givetvis täckas.
c e en'' Den allmänna prisstegringen synes med säkerhet föranleda till, att
skolans anslag för såväl år 1918 som år 1919 visar sig otillräckligt.
Mot det för dessa år beräknade ytterligare beloppet av 2,500 kronor
för vartdera året har jag ej något att erinra. I likhet med statskontoret
anser jag däremot något extra anslag för år 1920 icke böra redan nu
beviljas.

Jag hemställer därför, att Eders Kungl. Maj:t måtte föreslå
riksdagen

att å tilläggsstat för år 1919 såsom särskilda
förslagsanslag, högst, anvisa

Nionde huvudtiteln: 1919 års tilläggsstat.

dels för täckande av brist under år 1917 vid [6.]

hovbeslagsskolan vid Alnarp ..................... kronor 462,

dels ock för täckande av uppkommen och motsedd
brist vid samma skola för åren 1918 och

1919................................................................ kronor 5,000,

eller tillhopa..................................... » 5,462.

7. Trädgårdsskolan vid Adelsnäs.

År 1909 uppförde riksdagen å riksstaten ett ordinarie anslag till [7-]
trädgårdsundervisningen av 34,800 kronor, därav 10,000 kronor till
upprätthållande av en trädgårdsskola i mellersta Sverige. AåeUnäs

På grund av ökade omkostnader för skolan, som är förlagd till
Adelsnäs i Östergötlands län, höjde 1914 års förra riksdag anslaget till
skolan till 12,000 kronor.

Då med hänsyn till av rådande dyrtid föranledda kostnadsökningar
av olika slag ökat statsbidrag till skolan för läroåret 1 november
1917—31 oktober 1918 syntes erforderligt, anvisade riksdagen, i enlighet
med Kungl. Maj:ts förslag, å tilläggsstat för år 1918 ett förslagsanslag,
högst 2,000 kronor.

Nu har lantbruksstyrelsen i skrivelse den 18 september 1918
hemställt, att Kungl. Maj:t ville föreslå riksdagen att även för år 1919
anvisa till ifrågavarande skola ett tilläggsanslag av 2,000 kronor att
utgå såsom ökat statsbidrag för läroåret 1 november 1918—31 oktober 1919.

De skäl, som föregående år förefunnos att hos riksdagen begära utyarteökat
statsbidrag till skolan, föreligga i huvudsak alltjämt. Jag hem- ine"Uchefe''‘-ställer nu, att Eders Kung!. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att såsom ökat statsbidrag för läroåret 1 november
1918—31 oktober 1919 till trädgårdsskolan
vid Adelsnäs å tilläggsstat för år 1919 anvisa ett förslagsanslag,
högst .................................... kronor 2,000.

8. ökat understöd åt lanthushållsskolor.

Sedan lantbruksstyrelsen anbefallts avgiva utlåtande över gjorda [8].
framställningar om ökat understöd för år 1919 åt lanthushållskolor,
har styrelsen i skrivelse den 28 november 1918 anmält, att utredning i hushålls skolor.

14 Nionde huvudtiteln: 1919 års til/äggsstat.

[8.] ämnet påginge inom styrelsen och att under förutsättning, att sådan
anslagsförhöining'' syntes böra beredas skolorna, härtill borde beräknas

25,000 kronor.

I enlighet härmed hemställer jag, ett Eders Kungl. Maj:t måtte
föreslå riksdagen

att i avbidan på den proposition angående ökat
understöd för år 1919 till lanthushållsskolor, som Kungl.
Maj:t må komma att avlåta till riksdagen, för detta
ändamål å tilläggsstat för innevarande år beräkna ett
anslag av.................................................. kronor 25,000.

9. Tillfällig löneförbättring åt lärare vid lantmanna- och lanthushållsskolor.

[9.] För tillfällig löneförbättring åt lärare vid lantmanna- och lanthus tm

futtig inne- hållsskolor hava 1918 års lagtima och urtima riksdagar anvisat anslag.
^WrarTvid* Lantbruksstyrelseu har nu i skrivelse den 28 november 1918 anmält,
lantmanna- att styrelsen hade för avsikt att för år 1919 föreslå löneförbättring åt
°muskoior. nämnda lärarpersonal utöver vad som redan beviljats av riksdagen,
samt meddelat, att för detta ändamål syntes böra beräknas ett belopp
av 50,000 kronor.

På grund härav hemställer jag, att Eders Kungl. Maj:t måtte
föreslå riksdagen

att i avbidan på den proposition angående ytterligare
tillfällig löneförbättring åt lärare vid lantmannaoch
lanthushållsskolor, som Kungl. Maj:t må komma
att avlåta till riksdagen, för detta ändamål å tilläggsstat
för år 1919 beräkna ett anslag av..... kronor 50,000.

10. Utbildningskurser för täckdikningsförmän.

[10.]
Utbildningskurser
för
täckdilcnings
förmän

1 propositionen nr 357 den 23 april 1918 angående inrättande av
en dräneringsfond m. m. föreslog Kungl. Maj:t riksdagen bland anuat,
att å tilläggsstat för år 1918 anvisa till utbildningskurser för täckdikningsförmän
ett reservationsanslag av 25,000 kronor. Detta förslag
grundade sig på att det ansågs erforderligt, att väsentligt ökat antal
utbildade och sakkunniga ledare funnes att tillgå vid utförandet av

Nionde huvudtiteln: 1919 års tillåggsstat.

företag, som understöddes medelst lån ur dräneringsfonden. Antalet [10.]
sådana nya förmän beräknades då till 130 och var anslagsbeloppet
avsett att möjliggöra utbildandet av detta antal, men enär det icke
kunde redan då bedömas, huru och när dessa kurser lämpligast borde
ordnas, befanns det önskvärt, att anslaget anvisades å tillåggsstat för
år 1918 samt erhöll reservationsanslags natur.

Riksdagen beviljade det begärda anslaget enligt anmälan i skrivelse
nr 370 den 12 juni i.918.

Statens odlingskommitté har i skrivelse den 24 oktober 1918
anmält, att med hjälp av detta anslag hade under år 1918 anordnats
fem utbildningskurser för sammanlagt 110 deltagare, vilka kurser dragit
en totalkostnad av 19,933 kronor 71 öre. Dessutom påginge underhandlingar
om anordnandet av ytterligare en utbildningskurs speciellt
för täckdikningsförmän vid dränering av mossjord, vilken kurs preliminärt
beräknats komma att kosta 2,500 kronor. Kommittén ansåge erforderligt
att under år 1919 anordna fyra nya kurser för täckdikningsförmän och
ytterligare en för sådana täckdikningsförmän, som skulle användas vid
täckdikning av speciellt torvjord. Var och en av dessa kurser skulle

omfatta en tid av tre veckor, medan de- under år 1918 anordnade

endast pågått under två veckor. För dessa nya kurser skulle enligt
förslagsberäkning behövas ett belopp av 25,000 kronor, varvid förutsattes,
att eventuellt uppstående överskott å 1918 års anslag även skulle

användas.

Förslaget har tillstyrkts av lantbruksstyrelsen.

De under år 1918 anordnade utbildningskurserna hava omfattats uepartemenismed
livligt intresse och förvisso varit till stort gagn. Då nu odlings- chefenkommittén
ansett det önskligt, att dylika kurser anordnas även under
innevarande år, synes mig detta höra ske. I betraktande av att de
nya kurserna, ehuru till antalet färre, böra pågå längre tid än dem, som
hållits år 1918, finner jag mig icke böra göra någon erinran mot

det begärda anslagsbeloppet.

Jag hemställer därför, att Eders Kungl. Maj:t måtte föreslå
riksdagen

att till utbildningskurser för täckdikningsförmän
å tillåggsstat för år 1919 anvisa ett reservationsanslagav
............................................................... kronor 25,000.

Nionde huvudtiteln: 1919 års tilläggsstat.

11. Mätningsinstrument åt täckdikningsförmän m. fl.

[11.] Uti den i nästföregående punkt omförmälda propositionen nr 357

mtnings-'' den 23 april 1918 föreslog Kungl. Maj:t riksdagen jämväl att för antäckdiknings-
skaffande av mätningsinstrument, att enligt de närmare föreskrifter
förman m. fl. Kungl. Maj:t meddelade utlämnas till begagnande åt tekniska biträden
och täckdikningsförmän, anvisa å tilläggsstat för år 1918 ett reservationsanslag
av 50,000 kronor. Produktionskommittén hade ifrågasatt
för detta ändamål ett anslag av 75,000 kronor, men jag ansåg för min
del ett anslagsbelopp av 50,000 kronor böra få vara tillfyllest.

Riksdagen anvisade det av Kungl. Maj:t begärda anslaget.

Statens odlingskommitté har i förut omförmälda skrivelse den 24
oktober 1918 anmält, att av sagda anslag dittills hade för anskaffande
av instrument använts 21,182 kronor 40 öre, varjämte beställts instrument
att levereras i början av år 1919 för en preliminärt beräknad
kostnad av 28,000 kronor. Kommittén ansåge erforderligt, att för samma
ändamål måtte för år 1919 anvisas ytterligare 25,000 kronor.

Detta förslag har tillstyrkts av lantbruksstyrelsen.

Departement-ischefen.

I betraktande av den omfattning täckdikningsarbetena tagit samt
med hänsyn till de under år 1918 inträdda prisstegringarna, vilka medfört,
att för det beviljade anslaget kunnat anskaffas endast ett mindre
antal instrument än som beräknats, finner jag mig böra biträda nu ifrågavarande
förslag och hemställer, att .Eders Kungl. Maj:t måtte föreslå
riksdagen

att för anskaffande av mätningsinstrument, att
utlämnas till begagnande åt tekniska biträden och
täckdikningsförmän, å tilläggsstat för år 1919 anvisa
ett reservationsanslag av ........................ kronor 25,000.

12. ökat anslag till Fredrika Bremer-förbundets lanthusliållningsskola

vid Rimforsa.

[12.]

Under åberopande av vad jag förut denna dag vid anmälan av

ökat anslag frågorna rörande regleringen för år 1920 av utgifterna under riksstatens
nionde huvudtitel anfört under punkten 25 hemställer jag, att Eders
bundets lånt- Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

Nionde huvudtiteln: 1919 års tilläggsstat.

att för beredande av löneförbättringar åt lärår- [12.]
innorna vid Fredrika Bremer-förbundets lanthushållningsskola
vid Rimforsa m. m. anvisa å tilläggsstat för R°mforsa.
år 1919 ett förslagsanslag, högst............ kronor 3,000.

13. ökat anslag till lanthushållningsskolan å Brogård.

Under åberopande av vad jag förut denna dag vid anmälan av [13.]
frågorna rörande regleringen för år 1920 av utgifterna under riksstatens
nionde huvudtitel anfört under punkten 26 hemställer jag, att Eders hållningsKungl.
Maj:t måtte föreslå riksdagen Br^ård

att för beredande av löneförbättringar åt lärarinnorna
vid lanthushållningsskolan å Brogård in. m.
anvisa å tilläggsstat för år 1919 ett förslagsanslag,
högst .......................................................... kronor 3,000.

14. ökat arbetsbiträde vid stuteriöverstyrelsen m. in

Under åberopande av vad jag förut denna dag vid anmälan av
frågorna rörande regleringen för år 1920 av utgifterna under riksstatens
nionde huvudtitel anfört under punkten 29 hemställer jag, att Eders
Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att för ökat arbetsbiträde vid stuteriöverstyrelsen
m. m. å tilläggsstat för år 1919 anvisa ett förslagsanslag,
högst ................................................ kronor 4,200.

[14.]

Ökat arbetsbiträde
vid
stuteriöverstyrelsen

m. in.

15. Förstärkning av reservationsanslaget till hästavelns förbättrande m. in.

I skrivelse den 2 oktober 1917 anmälde stuteri överstyrelsen, huru- [15.]
som det till styrelsens förfogande ställda, under riksstatens nionde Förkalkning
huvudtitel uppförda reservationsanslaget till hästavelns förbättrande, Honsansiaget
vilket, förutom vad som vore anvisat till prisbelöningar för hästar och m hä''iavei”*
endast finge tagas i anspråk för detta ändamål, uppginge till 209,400
kronor, vore otillräckligt för bestridande av de utgifter, vilka kunde
beräknas förekomma under år 1918. Anledningen härtill vore de under
nu rådande dyrtid uppkomna prisstegringar å förnödenheter av alla
Bihang till riksdagens protokoll 1919. 1 sand. 2 höft. (Nr 2.) 3

Monde huvudtiteln: 1919 års tilläggsstat.

[15.] slag. Till följd av dessa prisstegringar hade så småningom måst tagas
i anspråk de ganska avsevärda besparingar, som förut förefunnits å
anslaget, och därutöver hade redan iör år 1917 ett tillskott av 30,000
kronor visat sig erforderligt. Bristen i anslaget för år 1918 beräknades
till 193,600 kronor.

Då jag den 14 januari 1918 anmälde detta ärende i sammanhang
med frågan om avlåtande av statsverkspropositionen till årets lagtima
riksdag, yttrade jag bland annat, att jag funne stuteriöverstyrelsen hava
framlagt fullgiltiga skäl för en förstärkning av nu ifrågavarande anslag.
De meddelade uppgifterna utvisade, att den förnämsta orsaken vore
höjningen å prisen på furage, bränsle och beklädnad, vartill komme
viss arrendeminskning vid Flyinge. Mot det av styrelsen beräknade
beloppet av den erforderliga förstärkningen, i avjämnat tal 193,000
kronor, hade jag icke något att erinra.

Om än det syntes sannolikt — anförde jag vidare — att det
ordinarie anslaget även för år 1919 komme att visa sig otillräckligt,
ansåg jag någon ökning i detsamma icke böra ske vid 1918 års riksdag,
enär huvudsakliga anledningarna till den dåvarande bristen vore att
hänföra till dyrtiden och, om dessa förhållanden fortfore, av 1919 års
riksdag lämpligen borde äskas det tilläggsanslag för samma år, som
då kunde finnas nödvändigt.

Slutligen föreslog jag, att ifrågavarande förstärkningsbelopp, 193,000
kronor, jämte 30,000 kronor för täckande av det av stuteriöverstyrelsen
under år 1917 uppburna förskottet, eller tillhopa 223,000 kronor, måtte
anvisas såsom utgift å tilläggsstat för år 1918 samt att i samma stat
måtte såsom inkomst upptagas motsvarande belopp av de till statsverket
influtna inkomsterna genom försäljning av hästar till utlandet. Behållningen
av dessa inkomster uppgingo då till i runt tal 775,000 kronor.

Den av Kungl. Maj:t i överensstämmelse med detta förslag hos
riksdagen gjorda framställningen blev sedermera bifallen.

I skrivelse den 21 augusti 1918 har nu stuteriöverstyrelsen anfört,
att styrelsen alltså under år 1918 hade till förfogande för bestridande
av utgifter för styrelsen och statens hingstdepåer, förutom behållning
från år 1917, dels det ordinarie reservationsanslaget till hästavelns
förbättrande, 209,400 kronor, dels ock ovannämnda förstärkningsanslag,

193,000 kronor, eller tillhopa 402,400 kronor. Huruvida något överskott
av dessa medel komme att förefinnas vid 1918 års utgång, kundo^ då
ännu icke med visshet angivas, men, även om så skulle vara förhållandet,
finge sådant överskott icke beräknas såsom tillgång under år
1919, enär förstärkningsanslaget erhållit naturen av förslagsanslag,

Nionde huvudtiteln: 1919 års tilläggsstat. 19

högst. Stuteriöverstyrelsen ansåge sig emellertid därvid böra framhålla, [15.J
att eventuell besparing å detta förslagsanslag borde få återgå till hästförsälj
ningsm edlen och icke, såsom andra besparingar å förslagsanslagen,
till statsverket.

Inom stuteriöverstyrelsen verkställt överslag av utgifterna under
år 1919 visade, att dessa icke kunde antagas understiga dem för år
1918. De viktigaste och största utgiftsposterna, nämligen för furage,
bränsle och beklädnadsartiklar, rönte allt fortfarande samma påkänning
som under de senaste åren av dyrtidens tryck, och åtminstone vid tiden
för skrivelsens avlåtande funnes inga utsikter till nämnvärd lättnad
däri. Inköpsprisen för hingstar och hingstföl vore dessutom i ständig
stegring. Styrelsen måste alltså räkna med, att samma belopp av tillskottsmedel,
eller 193,000 kronor, skulle erfordras under år 1919 som
under år 1918; och då hästförsäljningsmedlen, enligt vad styrelsen
under hand inhämtat från statskontoret, allt fortfarande lämnade tillgångtill
bestridande av de ökade utgifterna, ansåge styrelsen, att tillskottet
även under år 1919 borde utgå av dessa medel.

I utlåtande häröver den 23 oktober 1918 har statskontoret tillstyrkt,
att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen att å tilläggsstat för år
1919 för ändamålet uppföra ett förslagsanslag, högst 193,000 kronor,
samt framhållit, att budgeten icke behövde bli belastad därmed, ifall eu
del av de till omkring 770,000 kronor uppgående, å diversemedelstiteln
»hästförsäljningsmedel» bokförda tillgångar användes därför. Å inkomstsidan
i riksstaten borde därför såsom förhöjd beräkning för år 1919 å
inkomsttiteln »diverse inkomster» upptagas enahanda belopp, vilket i
sådant fall borde, i den mån ovannämnda tilläggsanslag bleve taget i
anspråk, omföras från hästförsäljningsmedlen.

Kristidens verkningar medföra uppenbarligen, att även i år det
ordinarie anslaget till hästavelns förbättrande icke blir tillräckligt för
bestridande av de nödvändiga utgifterna. Mot det av stuteriöverstyrelsen
begärda beloppet, 193,000 kronor, bär jag ej något att erinra.

Jag tillstyrker, att liksom i fjol medel härtill tagas från hästförsäljningsmedlen,
och vill fästa uppmärksamheten på statskontorets uttalande,
att omföring från dessa medel bör ske endast i den män tilläggsanslaget
tages i anspråk.

I fråga om inkomstberäkningen vidtager chefen för finansdepartementet,
enligt vad han meddelat mig, härav föranledd åtgärd.

Jag hemställer nu, att Eders Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

20 Nionde huvudtiteln: 1919 års tilläggsstat.

[15. att till förstärkning av den till stuteriöversty relsens

förfogande ställda delen av ordinarie reservationsanslaget
till hästavelns förbättrande anvisa å
tilläggsstat för år 1919 ett förslagsanslag,
högst .......................................... kronor 193,000.

16. Kemiska stationer.

[16.] Under åberopande av vad jag förut denna dag vid anmälan av

stationer frågorna rörande regleringen för år 1920 av utgifterna under riksstatens
nionde huvudtitel anfört under punkten 42 hemställer jag, att Eders
Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att såsom ökat bidrag till underhåll av åtta
kemiska stationer för jordbrukets och näringarnas behov
— inom de orter, där landsting eller hushållningssällskap,
vart för sig eller i förening, förbundit sig
att upprätta laboratorium och bekosta ej mindre lokal
för detta jämte bostad eller hyresmedel för kemist och
assistent än även avlöning till dessa och laboratorietjänaren
ävensom de årliga utgifterna för laboratoriets
underhåll samt till inköp av böcker och inventarier
för stationens behov — å tilläggsstat för år 1919 anvisa
ett förslagsanslag, högst ............... kronor 16,000,

att utgå efter prövning av Kungl. Maj:t av omständigheterna
i varje särskilt fall med högst 2,000
kronor för varje station. 17

17. Kemisk-växtbiologisk anstalt inom Norrbottens län

[17.] Under åberopande av vad jag förut denna dag vid anmälan av

Kemisk-växt■ frågorna rörande regleringen för år 1920 av utgifterna under riksstatens
hl°staltSinom nionde huvudtitel anfört under punkten 43 hemställer jag, att Eders
Norrbottens Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen

län.

att såsom bidrag till underhåll av kemisk-växtbiologiska
anstalten inom Norrbottens län — under
villkor att från länets landsting och hushållningssällskap
eller eljest bidrag lämnas till anstaltens under -

Nionde huvudtiteln: 1919 års tilläggsstat.

håll med sammanlagt minst 2,500 kronor utöver det [17.]
såsom villkor för till anstalten förut anvisat statsbidrag
för år 1919 bestämda ortsbidraget av 10,950 kronor
— å tilläggsstat för innevarande år anvisa ett förslagsanslag,
högst ............................................... kronor 4,100.

18. Svenska mosskulturföreningen.

Då svenska mosskulturföreningen år 1917 gjorde hemställan om [18.]
anslag för år 1919, upptogs i det statförslag, som låg till grund för Svek’^rJ^!s
framställningen, en post å 6,720 kronor till dyrtidstillägg med 15 pro- eningcn.
cent åt föreningens personal. Lantbruksstyrelsen fann sig ej kunna (extra anslag,
tillstyrka detta belopp så långt i förväg, enär det vore ovisst, huruvida
dyrtiden komme att räcka även under år 1919, och riksdagen dittills
icke beviljat dylikt tillägg till statens egna tjänstemän annat än för
löpande år. För egen del uttalade jag, att då frågan, huruvida staten
borde bidraga till krigstidstillägg åt befattningshavare vid föreningar
och andra institutioner, till vilka statsbidrag utginge, borde prövas i ett
sammanhang, jag icke kunde tillstyrka, att vid behandlingen av frågan om
anslag till föreningen för år 1919 något avseende fästes vid föreningens
framställning därom. Frågan om dylikt bidrag för år 1919 syntes i
varje fall vara för tidigt väckt. Det härtill i statförslaget upptagna
beloppet av 6,720 kronor borde därför utgå ur beräkningen.

Kungl. Maj:ts i enlighet härmed avfattade framställning till riksdagen
tillstyrktes av jordbruksutskottet i punkten 36 av dess utlåtande
9 A. Båda kamrarna återförvisade emellertid ärendet till utskottet för
ny behandling.

I förnyat utlåtande nr 107 erinrade jordbruksutskottet om att riksdagen
i samband med beviljande av krigstidstillägg och krigstidshjälp
åt befattningshavare i statens tjänst ställt sig avvisande mot ett motionsvis
framställt förslag om sådant tillägg jämväl till tjänstemän vid med
statsmedel understödda institutioner. Vidare erinrades, att riksdagen
anvisat anslag å extra stat för år 1919 för beredande av tillfällig löneförbättring
under läsåret 1918—1919 åt lärare vid statsunderstödda folkhögskolor
samt att jordbruksutskottet tillstyrkt anvisande av dels anslag
å extra stat för år 1919 till liknande löneförbättring åt lärare vid statsunderstödda
lantmanna- och lanthushållsskolor, dels ock anslag å
tilläggsstat för år 1918 för sådan löneförbättring åt lärarinnor vid sistnämnda
skolor. För egen del anförde utskottet, att återremissen torde

Nionde huvudtiteln: 1919 års ti/läggsstat.

hava närmast avsett att bereda utskottet tillfälle att pröva, om någon
liknande löneförbättring lämpligen kunde beredas tjänstemännen vid
svenska mosskulturföreningen. Då den av föreningens styrelse gjorda
framställningen emellertid icke avsett en dylik löneförbättring utan ett
dyrtidstillägg, och utskottet vore av den uppfattningen, att frågan om
en höjning av det till föreningen utgående statsbidraget under alla omständigheter
borde hava underställts Kungl. Maj:ts bedömande, innan
densamma företoges till avgörande av riksdagen, hade utskottet icke
funnit sig kunna frångå sin hemställan i ämnet i utlåtandet nr 9 A.
Därest emellertid ifrågavarande förening, som själv ägde bestämma lönestaten
för sina tjänstemän, skulle finna sig ur stånd att på ett nöjaktigt
sätt tillgodose berättigade krav på förbättrade löner, ansåge utskottet
den möjligheten alltid förefinnas att hos Kungl. Maj:t göra den framställning
i ämnet, vartill omständigheterna i det särskilda fallet kunde
föranleda. Utskottet förnyade därför sin hemställan om anslag till föreningen
å det av Kungl. Maj:t föreslagna beloppet och blev denna hemställan
godkänd av riksdagen.

Det bör anmärkas, att mossknlturföreningen anhöll om anslag till
dyrtidstillägg jämväl för år 1918, men att denna begäran förklarats icke
föranleda någon Kungl. Maj:ts åtgärd.

Nu har mosskulturföreningen i en till Kungl. Maj:t ställd skrift
den 1 september 1918, under erinran om avslaget å föreningens sistnämnda
begäran, anfört följande.

Enär föreningens tjänstemäns ställning till följd av de alltjämt så enormt
stegrade levnadsomkostnaderna under dessa förhållanden skulle bli alldeles för brydsam,
allrahelst de lönevillkor föreningen hittills kunnat lämna tjänstemännen i jämförelse
med liknande tjänstemän på andra platser varit synnerligen blygsamma, hade
föreningen sett sig nödsakad att genom upplåning av penningar anskaffa medel för
att för året hålla tjänstemännen skadeslösa härför. Föreningen hade därför vid sitt
ordinarie årsmöte den 10 juli 1918 beviljat tjänstemännen 10 procent av lönen som
ytterligare dyrtidstillägg förutom de 15 procent, som förut utgått av föreningens
medel.

Då svenska mosskulturföreningens tillgångar emellertid icke medgåve att
även för år 1919 av tillgängliga medel bevilja något dyrtidstillägg, allrahelst det av
föreningen begärda blygsamma beloppet för detta ändamål för år 1919 ej beviljats,
Båge sig föreningen icke i stånd att för att kunna bibehålla tjänstemännen och hjälpa
dem att utan alltför stora ekonomiska svårigheter genomgå kristiden fortfarande
lämna dem någon hjälp, såvida föreningen icke kunde påräkna understöd från Kungl.
Maj:t och riksdagen för detta ändamål.

Det vore också i så fall att befara, att en del av tjänstemännen, som på
annat håll kunde skaffa sig mera inkomstbringande och bekymmerfri befattningar,
skulle lämna sin anställning i mosskulturföreningens tjänst, om dem ej kunde erbjudas
sådana villkor, att de kunde åtminstone något så när hållas skadeslösa för penning -

Nionde huvudtiteln: 1919 års ti/läggsstat

värdets fall och prisstegringen på livsförnödenheter. För föreningens fortsatta verk- [18.]
samhet till befordrande av vårt lands mossmarkers tillgodogörande och ökande av
produktionen på dessa jordar vore det synnerligen beklagligt, om tjänstemännen sålunda
skulle lämna föreningen.

Rörande det belopp, till vilket dyrtidsanslaget borde beräknas, ville föreningen
hänvisa till en bifogad tablå över de olika tjänstemännens avlöningar under år 1918,
slutande på 40,800 kronor. Såsom framhållits i föreningens skrivelse med begäran
om statsbidrag för år 1919, måste dock dessa avlöningar något höjas dels för tjänstemän,
som varit i föreningens tjänst en längre följd av år'' och således nu vore i
tur att få ålderstillägg, dels också för sådana, som redan från början erhållit allt
för låg avlöning. Denna ökning skulle enligt förslaget uppgå till sammanlagt 4,0()0
kronor emot år 1918.

På grund av vad sålunda anförts har svenska mosskulturföreningen hemställt,
att Kungl. Maj:t måtte av 1919 års riksdag äska ett så stort tilläggsanslag till föreningen
för år 1919, att föreningen bleve iståndsatt att bereda sina tjänstemän dy«-tidstillägg efter samma grunder och till samma belopp, som för år 1919 komme att
tilldelas statstjänare.

Lantbruksstyrelsen och statskontoret hava i utlåtanden häröver
respektive den 11 oktober och den 18 november 1918 åberopat de utlåtanden
ämbetsverken avgivit över en liknande framställning från Sveriges
utsädesförening och för vilken jag redogjort vid behandlingen av
anslagen för år 1920 under nionde huvudtiteln.

Med hänsyn till vad som, enligt vad ovan erinrats, i fjol förekom Deporteinom
riksdagen vid behandling av frågan om statsbidrag till dyrtids- menischtfentillägg
åt personal vid statsunderstödda institutioner, kan jag icke tillstyrka,
att anslag till dylikt tillägg nu beviljas mosskulturföreningen.

Jag vill emellertid framhålla, att i den beräkning, som föreningen
på sin tid framlade för motiverande av dess anslagsbegäran för år 1919,
upptogs icke blott dyrtidstillägg å 6,720 kronor utan även en höjning
i avlöningarna från 39,800 kronor till 44,800 kronor eller med 5,000
kronor. I enlighet med lantbruksstyrelsens hemställan fann jag emellertid
icke skäl att taga sistnämnda ökning i beräkning vid bestämmande
av det statsanslag, jag förordade och som sedan beviljades. Nu är
emellertid att märka — såsom framgår såväl av föreningens här ovan
refererade framställning som av den framställning om anslag till föreningen
för år 1920, för vilken jag förut i dag redogjort — att föreningen
varit nödsakad att, oavsett dyrtidstillägg, höja avlöningarna för
personalen redan år 1918 till 40,800 kronor och nu finner sig böra för
år 1919 ytterligare öka dem till 44,800 kronor. Med sistnämnda belopp
upptagas de också i den beräkning över 1920 års utgifter, vilken jag
förut i dag funnit mig kunna godkänna.

24 Nionde huvudtiteln: 1919 års t/l/äggsstat.

[18.] Vid sådana förhållanden anser jag hinder ej möta för att betrakta

det sålunda ökade avlöningsbeloppet för år 1919 som en sådan löneförbättring,
vilken enligt riksdagens uttalande år 1918 kan grunda ökat
statsbidrag, därest omständigheterna i övrigt därtill föranleda. Med
hänsyn till de nu meddelade upplysningarna angående föreningens
ekonomi anser jag ådagalagt, att föreningen är i behov av ökat statsbidrag
för att kunna utbetala dessa höjda avlöningar. Jag vill därför
tillstyrka, att för innevarande år må till föreningen beviljas förenämnda
skillnadsbelopp av 5,000 kronor.

Jag får på grund härav hemställa, att Eders Kungl. Maj:t måtte
föreslå riksdagen

, att till ökat understöd åt svenska mosskultur föreningen

å tillägg sstat för år 1919 anvisa ett förslagsanslag,
högst ....................................... kronor 5,000. 19 * *

19. Sveriges utsädesförening.

[19.] Under åberopande av vad jag förut denna dag vid anmälan av

Sveriges ut- frågorna rörande regleringen för år 1920 av utgifterna under rikssäd.
iiotimn g 8tatens nionde huvudtitel anfört under punkten 49 hemställer jag, att
Eders Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att å tilläggsstat för år 1919 såsom särskilda förslagsanslag,
högst, anvisa

dels till uppehållande av Sveriges utsädesförenings
. praktiskt vetenskapliga verksamhet samt för ledning av
och samarbete med föreningens filialer kronor 12,600
dels och till uppehållande av verksamheten
vid en var av föreningens sju
filialer vid Ultuna, i Östergötland, Västergötland,
Värmland, Västernorrland och
Jämtland samt i Luleå 700 kronor eller

tillhopa......................................................... » 4,900

eller sålunda inalles................v.................. » 17,500.

Nionde huvudtiteln: 1919 års tilläggsstat.

20. Tilläggsbidrag till vissa med bidrag från norrländska avdikningsanslaget
understödda företag.

Under åberopande av vad jag förut denna dag vid anmälan av
frågorna rörande regleringen för år 1920 av utgifterna under riksstatens
nionde huvudtitel anfört under punkten 56 hemställer jag, att Eders
Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att för tilläggsbidrag till vissa med bidrag från
norrländska avdikningsanslaget understödda företag å
tillägg sstat för år 1919 anvisa ett
förslagsanslag, högst......................... kronor 1,000,000.

21. Tilläggsbidrag till vissa med bidrag från allmänna avdikningsanslaget
understödda företag.

Under åberopande av vad jag förut denna dag vid anmälan av
frågorna rörande regleringen för år 1920 av utgifterna under riksstHtens
nionde huvudtitel anfört under punkten 57 hemställer jag, att Eders
Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att för tilläggsbidrag till vissa med bidrag från
allmänna avdikningsanslaget understödda företag å
tillag g sst åt för år 1919 anvisa ett förslagsanslag,
högst ................................ kronor 200,000. 22

22. Torvingenjörer och torvassistenter.

Under åberopande av vad jag förut denna dag vid anmälan av
frågorna rörande regleringen för år 1920 av utgifterna under riksstatens
nionde huvudtitel anfört under punkten 59 hemställer jag, att Eders
Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att för anställande från den 1 juli 1919 av ytterligare
eu torvassistent samt till resekostnad åt denne
och ökade resekostnader för övriga torvtjänstemän å
tillägg sstat för år 1919 anvisa ett förslagsanslag,
högst ...................................... kronor 4,800.

Bihang till riksdagens protokoll 1919. 1 saml. 2 käft. (Nr 2.) 4

[20. j

Tilläggsbidrag
till
vissa med
bidrag från
norrländska
avdikningsanslaget

understödda
företag.

[21.]
Tilläggsbidrag
till
xtissel med
bidrag från
allmänna
avdikningsanslaget

understödda
företag.

[22.]

1 örring
en jör er
och torvassistenter.

Nionde huvudtiteln: 1919 års tillåggsstat.

L23-J

Torvskola.

[24.]

Undersökningar
av torvmarker
i södra
Sverige.

Täckande av
för anläggning
av
statens

23. Torvskola.

Under åberopande av vad jag förut denna dag vid anmälan av
frågorna rörande regleringen för år 1920 av utgifterna under riksstatens
nionde huvudtitel anfört under punkten 60 hemställer jag, att Eders
Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att såsom ökat statsbidrag till upprätthållande
av en torvskola anvisa å tillåggsstat för år 1919 ett
förslagsanslag, högst.................................... kronor 2,400.

24. Undersökningar av torvmarker i södra Sverige.

Under åberopande av vad jag förut denna dag vid anmälan av
frågorna rörande regleringen för år 1920 av utgifterna under riksstatens
nionde huvudtitel anfört under punkten 62 hemställer jag, att Eders
Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att för bestridande av ökade kostnader för den
förrådsstatistiska undersökningen medelst linjeinventering
av torvtillgångarna i Götaland och Svealand utom
Dalarna, samt den i samband därmed och inom samma
område bedrivna rekognosceringen av mossmarkerna
närmast trafiklederna på tillåggsstat för år 1919 anvisa
ett reservationsanslag av ....................... kronor 23,100.

It. Fiskeriväsendet.

1. Täckande av för anläggning av statens fiskodlingsanstalt vid Borenshult

utbetalade förskott.

På Kungl. Maj:ts förslag medgav riksdagen år 1912, att det till
kronolägenheterna Motala kungsfiske nr 26 och Motala herrekvarn nr 27 i
Motala socken av Östergötlands län för det dåvarande hörande fiskevatten
finge disponeras för en statens fiskodlingsanstalt vid Motala, och anvisade

Nionde huvudtiteln: 1919 års tilläggsstat.

därjämte till anläggning av en sådan fiskodlingsanstalt på extra stat
för år 1913 ett anslag av 28,000 kronor.

Emellertid visade det sig sedermera, att det vore olämpligt att
förlägga anstalten till den år 1912 avsedda platsen vid Motala utan
borde den istället komma till stånd å en plats alldeles invid Borenshult.
Då härigenom den förutsättning, under vilken riksdagen år 1912 beviljade
ovannämnda anslag, skulle bortfalla, föreslog Kungl. Maj:t i proposition
den 17 december 1915, nr 16, riksdagen medgiva, att berörda
av riksdagen på extra stat för år 1913 anvisade anslag finge användas
till anläggning av en statens fiskodlingsanstalt utan hinder därav, att
densamma förlädes till Borenshult. Av infordrade anbud syntes framgå,
att anstaltens anläggning å den nya platsen skulle kunna ske inom
ramen för det år 1912 beviljade anslaget. I skrivelse den 9 maj 1916,
nr 106, anmälde riksdagen sitt bifall till Kungl. Maj:ts förslag.

Vid anmälan den 19 maj 1916 av sagda riksdagsskrivelse fann
Kungl. Maj:t gott dels bemyndiga lantbruksstyrelsen att med Göta
kanaldirektion träffa avtal om upplåtelse för en tid av femtio år och
mot visst årligt arrende av nyttjanderätten till vissa kanalverket tillhöriga
vid Borenshult belägna områden, dels ock anbefalla samma styrelse
att för en kostnad av högst 28,000 kronor å sagda område vid Borenshult
anlägga eu fiskodlingsanstalt med därtill hörande fiskdammar,
sumpar eller andra för anstalten erforderliga anordningar. Kostnaderna
för anläggningen av fiskodlingsanstalten skulle gäldas av meranämnda
av riksdagen anvisade anslag av 28,000 kronor.

Uti skrivelse den 27 februari 1917 förmälde emellertid lantbruksstyrelsen,
att enligt uppgjort kontrakt uppförandet av ifrågavarande
fiskodlingsanstalt med därtill hörande boningshus in. in. komrne att på
grund av stegrade arbets- och materialpris draga en kostnad av 26,100
kronor, samt att på grund därav för fiskkläckningsapparater, fisksumpar,
dammar in. in. funnes att tillgå allenast 1,900 kronor, varav 500 kronor
måste användas till avlönande av en kontrollant vid byggnadsarbetet.
Styrelsen hemställde, att för anskaffande av en del redan för åren
1917 och 1918 för anstaltens drift erforderliga sumpar, kläckningsapparater,
redskap, bassänger in. in. måtte till styrelsens förfogande ställas
ett belopp av 2,600 kronor att i mån av behov få användas redan
under år 1917.

Vid ärendets föredragning den 22 juni 1917 biföll Kungl. Maj:t
lantbruksstyrelsens framställning samt anbefallde statskontoret att till
lantbruksstyrelsen av under händer varande medel för ändamålet förskottsvis
utbetala ett belopp av 2,600 kronor.

fiskodlingscinstalt
vid
Borenshult
utbetalade
förskott.

Nionde huvudtiteln: 1919 års til/äggsstat.

[25.] I skrivelse den 31 maj 1918 hemställde lantbruksstyrelsen att för

fullbordande under sommaren samma år av vid fiskodlingsanstalten
erforderliga arbeten måtte till styrelsens förfogande anvisas utöver redan
för ändamålet anslagna medel ytterligare ett belopp av 5,100 kronor.
Denna kostnadsökning berodde dels på att under byggnadernas utförande
måst vidtagas vissa ändringar och kompletteringar i det ursprungliga
förslaget, vilka arbeten dragit eu kostnad av 2,178 kronor 25 öre,
dels ock på att vissa ytterligare anordningar borde vidtagas, vilka ej
ingått i den ursprungliga planen och för vilka kostnaderna upptagits
till 4,821 kronor 75 öre; hela den summa, som behövdes för utförande
av dessa extra arbeten, uppginge alltså till 7,000 kronor. Då entreprenören
ägde för de arbeten, som han kontraktsenligt skulle utföra, uppbära
26,100 kronor, vartill komme nyssnämnda belopp av 7,000 kronor,
uppginge således utgifterna för byggnadsarbetet till sammanlagt 33,100
kronor. Då det beviljade anslaget utgjorde endast 28,000 kronor, erfordrades
alltså för anstaltens fullbordande ytterligare begärda 5,100 kronor.

I ärendet avgav statskontoret infordrat utlåtande den 25 juli 1918.

Vid föredragning av ärendet den 16 augusti 1918 fann Kungl.
Maj:t gott att för arbetenas vid anstalten fullbordande till lantbruksstyrelsens
förfogande anvisa det begärda beloppet, 5,100 kronor, samt
anbefallde statskontoret att av under händer varande medel förskottsvis
utanordna beloppet.

Depurte- Då det belopp, som riksdagen anvisat till anläggning av ifråga mentschefen.

varan(je fiskodlingsanstalt utgjorde 28,000 kronor, vilket ännu enligt
propositionen till 1916 års riksdag antogs skola bliva för ändamålet tillräckligt,
men det sedermera, huvudsakligen på grund av därefter inträdda
prisstegringar, icke befunnits möjligt att utföra anläggningen för detta
belopp, har Kungl. Maj:t för att icke arbetena skulle avbrytas och
anstalten bliva ofullbordad sett sig nödsakad att förskottsvis anvisa
7,700 kronor. Jag vill erinra, att lantbruksstyrelsen i skrivelsen den
31 maj 1918 omförmält, att härtill torde framdeles komma ytterligare
behov av medel till vissa dammar m. in. För närvarande böra emellertid
de förskotterade kostnaderna ersättas och jag hemställer därför,
att Eders Kungl. Maj: t måtte föreslå riksdagen

att till täckande av förskottsvis bestridda utgifter
för anläggning av statens fiskodlingsanstalt vid Borenshult
anvisa å tillägg sstat för år 1919 ett förslagsanslag,
högst .............................................................. kronor 7.700.

Nionde huvudtiteln: 1919 års tilläggsstat.

2. Underhålls- och driftkostnad för fartyget Skagerak.

Under åberopande av vad jag förut denna dag vid anmälan av frågorna
rörande regleringen för år i.920 av utgifterna under riksstatens nionde
huvudtitel anfört under punkten 71 hemställer jag, att Eders Kungl.
Maj:t måtte föreslå riksdagen.

att till ytterligare underhålls- och driftkostnad
för fartyget Skagerak å tilläggsstat för år 1919 anvisa
ett reservationsanslag av ........................ kronor 40,000.

[26.]
Underhållsoch-
driftkostnad
för
fartyget
Skagerak.

(extra anslag.t

3. Utförande av vissa fiskehamnar.

Under åberopande av vad jag förut denna dag vid anmälan a\ [27.J
frågorna rörande regleringen för år 1920 av utgifterna under riksstatens
nionde huvudtitel anfört under punkten 75 hemställer jag, att Eders fS^e},amnar
Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att till bestridande av kostnaderna för utförande
av vissa av fiskehamnskommissionen föreslagna hamnar
å tilläggsstat för år 1919 anvisa ett reservationsanslag
av............................................... kronor 1,185,000;

att enligt de närmare föreskrifter, Kungl. Maj:t
må finna gott meddela, användas för ifrågavarande
ändamål under villkor om kostnadsfri upplåtelse ej
mindre av själva området för hamnarna än även av
det område i land, som med hänsyn till den rörelse,
som är avsedd att bedrivas i hamnarna, bör avsöndras
för det gemensamma behovet.

C. Skogsväsendet.

1. Lönetillägg åt lektorer vid skogshögskoian.

Under åberopande av vad jag förut denna dag vid anmälan av
frågorna rörande regleringen för år 1920 av utgifterna under riksstatens
nionde huvudtitel anfört under punkten 77 hemställer jag, att Eders skogshegKungl.
Maj:t måtte föreslå riksdagen

Nionde huvudtiteln: 1919 års tilläggsstat.

att för beredande av lönetillägg för år 1919
med 1,700 kronor till en var av de två vid skogshögskolan
anställda ordinarie lektorerna å tilläggsstat för
samma år anvisa ett förslagsanslag,
högst .......................................................... kronor 3,400.

2. Diverse behov vid skogshögskolan.

[29.] Undei åberopande av vad jag förut denna dag vid anmälan av

fid^skogstög- frågorna rörande regleringen för år 1920 av utgifterna under riksskoian.
'' statens nionde huvudtitel anfört under punkten 81 hemställer jag, att
Eders Knngl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att för diverse behov vid skogshögskolan å tilllägg
sstat för år 1919 anvisa ett reservationsanslag
av ............................................ kronor 4,500.

3. Diverse behov vid statens skogsförsöksanstalt.

n- “3Cy, , . Under. åberoPande av vad jag förut denna dag vid anmälan av

vid statens ^ ^ÖraJldo regleringen för år 1920 av utgifterna under riksstatens

skogsförsöks- nionde huvudtitel anfört under punkten 78 hemställer jag, att Eders
anstalt Kungl. Maj.t måtte föreslå riksdagen

att för diverse behov vid statens skogsförsöksanstalt
å tilläggsstat för år 1919 anvisa
ett reservationsanslag av ........................ kronor 9,500.

4. Specialundersökningar rörande de norrländska skogarnas föryngring.

[31-J Under åberopande av vad jag förut denna dag vid anmälan av

lågorna rörande regleringen för år 1920 av utgifterna under riksstatens
rörande de nionde huvudtitel anfört under punkten 83 hemställer jag-, att Eders
n7ogarna“ KuögL Ma.):t måtte föreslå riksdagen

att för bestridande av ökade kostnader under
år 1919 för specialundersökningar rörande de norrländska
skogarnas föryngring å tilläggsstat för år 1919
anvisa ett reservationsanslag av ........... kronor 2,100.

Nionde huvudtiteln: 1919 års tillåggsstat

5. Diverse behov vid statens skogsskolor.

Under åberopande av vad jag förut denna dag vid anmälan av [32.]
frågorna rörande regleringen för år 1920 av utgifterna under riksstatens
nionde huvudtitel anfört under punkten 84 hemställer jag, att Eders skogsskolor.
Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att för diverse behov vid statens skogsskolor å
tillåggsstat för år 1919 anvisa ett reservationsanslag
av ............................................. kronor 34,800.

6. Byggnadsarbeten vid statens skogsskolor.

Under åberopande av vad jag förut denna dag vid anmälan av [33d
frågorna rörande regleringen för år 1920 av utgifterna under riksstatens a)|7 * 9Jen
nionde huvudtitel anfört under punkten 84 hemställer jag, att Eders stat™ .«<><,*-Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att för vjssa byggnadsarbeten vid statens skogsskolor
å tilläggsstai för år 1919 anvisa ett reservationsanslag
av ........................................... kronor 70,000.

7. Diverse behov vid fortsättningsskolan vid Kloten.

Under åberopande av vad jag förut denna dag vid anmälan av [341
frågorna rörande regleringen lör år 1920 av utgifterna undex riksst ri*f; fortsäti nionde

huvudtitel anfört under punkten 86 hemställer jag, att Eders nmgsskoh»
Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att för vissa behov vid fortsättningsskolan vid
Kloten å tillägg sstat för år 1919 anvisa ett förslagsanslag,
högst ............................................... kronor 4.800.

Nionde huvudtiteln: 1919 års tilläggsstat.

D. Lånt in åter! väsende t.

1- Ökat arbetsbiträde hos lantmäteristyrelsen

[35.]

Ökat arbetsbiträde
hos
lantmäteri -styrelsen.

^ extra stat för år 1919 har riksdagen anvisat till ökat arbetsbiträde
hos lantmäteristyrelsen ett anslag av 18,300 kronor.

^ skrivelse den 7 september 1918 har lantmäteristyrelsen, under
åberopande av de ökade arbetsuppgifter, som tillkommit för styrelsen
genom kungörelsen den 16 augusti 1918 med vissa föreskrifter angående
matmngsvasendet inom rikets städer och sådana samhällen ålandet, där
d®,ör, städerna gällande ordning för bebyggande skall iakttagas, hemställt
dels att Kungl. Maj:t måtte ställa 5,300 kronor till styrelsens förfogande
för förra halvåret 1919 och dels att Kungl. Makt måtte av riksdagen
aska såval å tilläggsstat för innevarande år ett för senare halv i

1919 a7sett anslag av 10,000 kronor som ock å extra stat för år
1920 ett anslag av 35,700 kronor.

Sedan 1917 års lantmäterikommission den 11 december 1918 avgivit
utlåtande i detta ärende, har Kungl. Maj:t den 31 december 1918
i enighet med vad kommissionen tillstyrkt, ställt till lantmäteristyrelsens
förfogande för ändamålet för förra halvåret 1919 ett belopp av 5 100
kronor. rr ?

^ I sitt nyssberörda utlåtande har lantmäterikommissionen beträffande
ragorna om anslag å tilläggsstat för år 1919 och å extra stat för år
1920 anfört, att dessa frågor sammanhängde med spörsmålet om lantmateristyrelsens
omorganisation. I sitt huvudbetänkande den 30 novemc?rii
9i? , , kommissionen avgivit förslag till dylik omreglering.

Skulle förslag härutinnan antagas av 1919 års riksdag och träda i kraft
från och med ingången av år 1920, erfordrades uppenbarligen ei något
anslag a extra stat för sistnämnda år, varemot sådant syntes böra ifrågasattas
a tilläggsstat för år 1919. Om åter dylikt förslag ej antoges av
sagda riksdag uppstode givetvis fråga om anslag jämväl å extra stat
or ar 1920. Mot lantmäteristyrelsens anslagsberäkningar i dessa avseenden
har kommissionen därefter framställt vissa erinringar.

Då jag, såsom jag förut haft tillfälle meddela, har för avsikt att
under riksdagens lopp förelägga Kungl. Majrt förslag till proposition
angående vissa lantmatenväsendet berörande frågor, torde någon särskild
åtgärd på grund av framställningen om extra anslag för år 1920 icke
nu erfordras. För senare halvåret 1919 tarvas däremot ökade medel.

Nionde huvudtiteln: 1919 års tilläggsstat 33

Då frågan därom i viss mån sammanhänger med frågan om hur lånt- [35.]
mäteristyrelsen skall organiseras efter ingången av år 1920, böra dessa
frågor upptagas till prövning i ett sammanhang och nu allenast visst
belopp beräknas för år 1919. På grund av verkställda beräkningar
anser jag detta belopp nu kunna lämpligen upptagas till 6,000 kronor.

Jag får med anledning härav hemställa, att Eders Kungl. Maj:t måtte
föreslå riksdagen

att i avbidan på den proposition angående förstärkning
under senare halvåret 1919 av arbetskrafterna
i lantmäteristyrelsen, som Kungl. Maj:t må komma att
avlåta till riksdagen, för detta ändamål å tilläggsstat
för samma år beräkna ett anslag av ... kronor 6,000.

2. Tillskott till krigstidstillägg för vissa lantmätare.

På Kungl. Majrts förslag har tillskott till krigstidstillägg för vissa [36.]
lantmätare på grund av arbete enligt taxa beviljats vid 1918 års såväl TiUsk°tf Ult
lagtima som urtima riksdag. Dylikt tillägg är även i år erforderligt.

I avvaktan å pågående utredningar bör härtill nu beräknas visst belopp, lantmätare.
som synes kunna förslagsvis upptagas till 500,000 kronor.

Jag hemställer därför, att Eders Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att i avbidan på den proposition angående tillskott
till krigstidstillägg för vissa lantmätare, som
Kungl. Maj:t må komma att avlåta till riksdagen, för
detta ändamål å tilläggsstat för år 1919 beräkna ett
anslag av .................................................. kronor 500.000.

E. Rikets allmänna kartverk.

Diverse behov vid rikets allmänna kartverk.

Under åberopande av vad jag förut denna dag vid anmälan av
frågorna rörande regleringen för år 1920 av utgifterna under riksstatens Diver,e behov
nionde huvudtitel anfört under punkten 95 hemställer jag, att Eders vid ri:kets
Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen "kari*™.

att för diverse behov vid rikets allmänna kartverk
å tilläggsstat för år 1919 anvisa ett reservationsanslag
av ...................................................... kronor 4,000.

i bihang Ull riksdagens protokoll 1919. 1 samt. 2 käft. (Nr 2.) 5

Nionde huvudtiteln: 1919 års Wläggsstat.

[38.]

Extra

personal m. ni.
vid

Sveriges geologiska
undersökning.

[39.]

Fältarbeten
ni. m. vid
Sveriges geologiska
undersökning.

[40.]

Täckande av
brist för år
1918 i
Sveriges geologiska
undersöknings

expensanslag.

F. Geologisk» samt meteorologisk» och hydrografiska
undersökningar.

1. Extra personal m. m. vid Sveriges geologiska undersökning.

Under åberopande av vad jag förut denna dag vid anmälan av
frågorna rörande regleringen för år 1920 av utgifterna under riksstatens
nionde huvudtitel anfört under punkten 97 hemställer jag, att Eders
Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att för beredande av ökade medel till extra personal
m. m. vid Sveriges geologiska undersökning å
tillägg sstat för år 1919 anvisa ett förslagsanslag,
högst ............................................................. kronor 3,000.

2. Fältarbeten m. m. vid Sveriges geologiska undersökning.

Under åberopande av vad jag förut denna dag vid anmälan av
frågorna rörande regleringen för år 1920 av utgifterna under riksstatens
nionde huvudtitel anfört under punkten 98 hemställer jag, att Eders
Kungl. Magt måtte föreslå riksdagen

att för vissa kostnader för fältarbeten m. m. vid
Sveriges geologiska undersökning å tilläggsstat för år
1919 anvisa ett reservationsanslag av kronor 19,800.

3. Täckande av brist för år 1918 i Sveriges geologiska undersöknings

expensanslag.

Utöver det å Sveriges geologiska undersöknings ordinarie stat
upptagna anslag å 10,000 kronor till expenser anvisades av 1917 års
riksdag till ytterligare expenser å extra stat för år 1918 ett anslag av

18.800 kronor, varav dock 5,000 kronor skulle utgå redan år 1917 och

13.800 kronor avsågos för år 1918. De sålunda för år 1918 till expenser
disponibla medlen hava emellertid på grund av inträffade prisstegringar
visat sig otillräckliga. Härom anföres i en skrivelse från geologiska
undersökningen den 13 november 1918 följande.

Nionde huvudtiteln: 1919 års tilläggsstat. 35

I den kostnadsberäkning för undersökningens expensutgifter, som legat till
grund för beviljandet av 1917 års anslag, hade de med naturhistoriska riksmuseet
gemensamma utgifterna för värme upptagits till cirka 8,300 kronor. Senare ininträffade
stegringar å bränsleprisen och å omkostnaderna för vedens transportering
hade emellertid medfört, att utgifterna för värme under år 1918 komme att ställa
sig väsentligt högre än som beräknats. Enligt från vetenskapsakademien erhållna
uppgifter komme den på geologiska undersökningen fallande andelen i värmeomkostnader
för sistnämnda år att belöpa sig till cirka 14,300 kronor och således med

6,000 kronor överskrida den beräknade summan, varigenom en mot detta belopp
svarande brist å undersökningens expensanslag komme att uppstå.

Även flera övriga utgiftsposter hade stegrats i den grad, att de ej längre
kunde täckas genom inskränkningar å andra poster. Detta gällde sådana ofrånkomliga
utgifter som till telefon, elektrisk ström, skriv- och ritmaterial samt diverse
förbrukningsartiklar för rengöring etc. Omkostnaderna härför under året uppvisade
en av prisförhörhöjningar vållad stegring'' av minst 1,000 kronor, till vilken merutgift
de avsedda expensmedlen ej räcka,

På grund av vad sålunda anförts liar hemställts om åtgärder för
täckande av den beräknade bristen av tillhopa 7,000 kronor.

Mot ifrågavarande framställning finner jag icke något att erinra,
Bristen hör täckas genom anslag å tilläggsstat för innevarande år och
jag hemställer därför, att Eders Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att för täckande av uppkommen brist för år 1918
å de till expenser för Sveriges geologiska undersökning
anvisade medel å tilläggsstat för år 1919 anvisa
ett förslagsanslag, högst ........................... kronor 7,000.

4. Ökade medel för år 1919 till expenser vid Sveriges geologiska

undersökning.

Under åberopande av vad jag förut denna dag vid anmälan av
frågorna rörande regleringen för år 1920 av utgifterna under riksstatens
nionde huvudtitel anfört under punkten 99 hemställer jag, att Eders
Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att till expenser för Sveriges geologiska undersökning
å tilläggsstat för år 1919 anvisa ett reservationsanslag
av............................................... kronor 8,000.

40.

Departements chefen.

[41.]

Ökade medel
för år 1919
till expenser
vid Sveriges
geologiska
undersökning.

Nionde huvudtiteln: 1919 års t/1/äggsstat.

[42.]

Inredningsarbeten
m. m.
i Sveriges
geologiska
undersöknings
lokaler.

[43.]

Praktisktgeologisk

undersökning
i Jämtlands
och Västerbottens
län.

.[44.]

Djupborrning
i Skåne.

5. Inredningsarbeten m. m. i Sveriges geologiska undersöknings lokaler.

Under åberopande av vad jag förut denna dag vid anmälan av
frågorna rörande regleringen för år 1920 av utgifterna under riksstatens
nionde huvudtitel anfört under punkten 100 hemställer jag, att Eders
Kungl. Magt måtte föreslå riksdagen

att till inredningsarbeten och anskaffning av
möbler i Sveriges geologiska undersöknings lokaler
anvisa å tillägg sstat för år 1919 ett
reservationsanslag av ............................. kronor 10,000.

6. Praktiskt-geologisk undersökning i Jämtlands och Västerbottens län.

Under åberopande av vad jag förut denna dag vid anmälan av
trågorna rörande regleringen för år 1920 av utgifterna under riksstatens
nionde huvudtitel anfört under punkten 102 hemställer jag, att Eders
Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att för fullföljande av den genom Sveriges geologiska
undersöknings försorg anordnade praktisktgeologiska
undersökningen av fjälltrakterna i nordligaste
delen av Jämtlands län och i Västerbottens län, förnämligast
för utredning av därvarande malmförekomster,
å tilläggsstat för år 1919 anvisa ett
reservationsanslag av ............................. kronor 60,000.

7. Djupborrning i Skåne.

Med bifall till Kungl. Majits förslag under punkt 83 i nionde
huvudtiteln av statsverkspropositionen till 1916 års riksdag beviljade
riksdagen för verkställande av djupborrningar i Skåne i enlighet med
en av dåvarande chefen för jordbruksdepartementet i det propositionen
bilagda statsrådsprotokollet tillstyrkt plan å extra stat för år 1917 ett
anslag av 140,000 kronor. Enligt denna plan skulle borrningarna utföras
dels i trakten av Ängelholm till ungefär 500 meters djup dels
ock i närheten av Kullemölla i Malmöhus län. Angående borrhålet å
sistnämnda ställe, som Sveriges geologiska undersökning föreslagit till

Nionde hnvudtiteln: 1919 års tilläggsstat. 37

1,000 meters djup, anförde chefen för jordbruksdepartementet, att detta
åtminstone tillsvidare borde neddrivas endast till dess rät-liaslagret
genomborrats och den underliggande keupern nåtts. I anslutning
härtill yttrade departementschefen vidare: »Härigenom ernås även en
mycket* betydlig kostnadsbesparing. I geologiska undersökningens utlåtande
yttras nämligen, att efter allt att döma skulle man vid
Kullemölla nå keupern långt före det föreslagna djupet av 1,000 meter.
I den vid diamantbergborrningsbolagets anbud fogade planen antages detta
inträffa på 450 meters djup. Om borrhålet nu för erhållande av kostnadsberäkning
antages skola bliva högst 600 meter djupt, synes det mig
kunna med så stor säkerhet, som nu är möjlig, antagas, att det betydelsefulla
rät-liaslagret då genomborrats. För den händelse detta mot
förmodan icke skulle bliva händelsen, lärer Kungl. Maj:t kunna förskottera
ytterligare erforderligt belopp för borrningens fortsättande intill
ett maximidjup av 1,000 meter.»

Enligt den tillstyrkta planen skulle, för att möjliggöra borrningens
eventuellt nödiga bedrivande till större djup än 600 meter, borrhålet
till detta djup givas sådana dimensioner, att eu fortsättning till 1,000
meter kunde äga rum. Kontrakt om borrningarnas utförande har uppgjorts
med svenska diamantbergborrningsaktiebolaget i Stockholm och
blivit av Kungl. Maj:t godkänt. Enligt detta kontrakt skulle borrningen
vid Kullemölla på de överenskomna villkoren bedrivas till högst 800
meters djup.

I skrivelse den 2 december 1918 bär nu chefen för geologiska
undersökningen anmält, att undersökningsarbetena söder om Ängelholm
påbörjats under senare delen av november månad 1916 samt fortgått
utan avbrott till nära slutet av oktober månad 1917, då borrningarna
uti nämnda trakt avslutats på ett djup av 426 meter, varemot påbörjandet
av borrningen vid Kullemölla av särskilda skäl uppskjutits till i slutet
av mars 1918, från vilken tid den sedermera oavbrutet fortgått med
resultat, att man i början av december 1918 nedträngt till ett djup av
omkring 420 meter.

T skrivelsen har vidare anförts:

»Flera samverkande omständigheter hava gjort, att de ifrågavarande borrningarna
blivit dyrare än i slutet av år 1915 och början av år 1916 kunde förutses.
Sålunda hava prisen på materiel (såsom klädnadsrör m. in.), varför borrbolaget
enligt kontrakt har att bekomma ersättning enligt gängse marknadspris, undergått
mycket avsevärda stegringar sedan hösten 1915, då kostnadsberäkningen för 1916
års statsverksproposition uppgjordes. En ännu betydelsefullare omständighet har
legat däruti, att ifrågavarande borrningar erbjudit betydande tekniska svårigheter
och därigenom dragit vida längre tid, än från början kunde beräknas. Medan så -

38 Nionde huvudtiteln: 1919 års til/äggsstat.

lunda Angelholmsborrningen enligt borrbolagets plan beräknades kunna utföras på
3 å 4 månader, tog densamma i verkligheten, oavsett arbetena för grundens iordningsställande,
omkring 10 månader i anspråk. Aven vid Kullemölla är det uppenbart,
att borrningen icke kan utföras med den från början beräknade hastigheten.
Då ersättningen för borrningen till en del utgår efter den använda tiden, medför
tydligen arbetets utsträckande över en längre tid än från början beräknats ett betydligt
fördyrande moment. Mindre betydelsefull men dock icke helt oväsentlig är
den förhöjning, som dels härigenom, dels till följd av andra ökade kostnader uppkommer
för arbetenas övervakande samt nödtorftiga vetenskapliga bearbetande vid
borrplatserna. På grund av ovan angivna fördyringar hava kostnaderna för borrningen
vid Ängelholm uppgått till omkring 72,500 kronor samt kostnaderna för de
till och med slutet av oktober utförda arbetena vid Kullemölla till omkring 51,000
kronor. Då det är sannolikt, att till innevarande dag ytterligare omkring 10,000
kronor förbrukats, torde sammanlagda omkostnaderna för borrningarna till dato
uppgå till omkring 133,500 kronor. Härav framgår, att borrningen vid Kullemölla
måste avbrytas redan före innevarande månads utgång, sannolikt på ett djup av
högst 450 meter, därest icke Eders Kungl. Maj:t finner för gott att genom anvisning
av ytterligare medel möjliggöra dess fortsättning, till dess att det med borrningen
avsedda syftemålet blivit helt uppnått.»

Vid härefter lämnad redogörelse för de praktiska resultat, som
framgått av de hittills utförda arbetena, anmärkes, att några säkra slutsatser
ännu icke kunde dragas rörande det djup i rät-lias, på vilket
däri eventuellt befintliga stonkolsflötser kunna anträffas, och anföres i
anslutning därtill vidare: »Om borrningen får fortsättas till det kontraktsenligt
överenskomna djupet av 800 meter, borde man dock kunna vänta
att före detta djup påträffa sådana, även om det, efter den vunna erfarenheten
om kritans mäktighet och den ytterligare kunskap om rätliasformationens
byggnad, som Ångelholmsborrningen givit, knappast är
sannolikt, att man kan uppnå rät-lias underlag ens på 1,000 meter,
vilket djup, såsom borrningen hittills bedrivits, från teknisk synpunkt
väl skulle vara möjligt att uppnå.»

Chefen för geologiska undersökningen, som beräknade, att utöver
då redan beviljade medel erfordrades för borrningens neddrivande till
600 meters djup 30,000 kronor och för uppnående av minst 800 meters
djup 65,000 kronor, har i sin ifrågavarande skrivelse hemställt, att
djupborrningen efter stenkol vid Kullemölla måtte få fortsätta, om möjligt
i överensstämmelse med geologiska undersökningens ursprungliga plan
till ett djup av 1,000 meter, eller om detta ej kunde medgivas, till
åtminstone 800 meter, ävensom att härför nödiga ytterligare medel
måtte ställas till undersökningens förfogande.

1 en sedermera till jordbruksdepartementet inkommen, av undersökningens
chef den 11 december 1918 avgiven promemoria har fram -

Nionde huvudtiteln: 1919 års tilläggsstat.

hållits, att ett uppskov med arbetet, tills riksdagen hunnit fatta beslut [44.]
i frågan, skulle medföra högst väsentligt ökade utgifter för fortsatt
borrning samt därjämte tekniska olägenheter, däribland icke minst den
föreliggande risken, att borrhålet under uppehållet kunde bliva så deformerat,
att fortsatt borrning i hålet bleve ytterligare försvårad, kanske
till och med omöjliggjord. För att utan avbrott kunna i överensstämmelse
med gällande kontrakt bedriva borrningen till den 1 mars
1919 beräknades ett belopp av högst 32,000 kronor vara erforderligt.

Vid ärendets föredragning den 20 december 1918 ställde Kungl.

Maj:t för fortsättande av djupborrningen efter stenkol vid Kullemölla
till geologiska undersökningens förfogande ett belopp av ytterligare

32.000 kronor från det å tilläggsstat för år 1918 uppförda förslaganslag
å 500,000 kronor till oförutsedda utgifter.

Genom ovanberörda beslut den 20 december 1918 har Kungl. Maj:t
velat bereda möjlighet till den i berörda framställning omförmälda djupborrningens
fortsättande, intill dess frågan hunnit underställas riksdagens
prövning. Med de sålunda anvisade ytterligare medlen av 32,000 kronor
åsyftas, att borrningsarbetet må kunna hållas i gång intill den 1 mars 1919.
Beträffande frågan om det djup, vartill borrningen lämpligen bör bedrivas,
är svårt att nu träffa något avgörande, men jag håller före att, då detta
dyrbara arbete igångsatts, det icke bör avbrytas, förrän säkert resultat
av detsamma vunnits. För detta ändamål synes mig nödvändigt att
beräkna borrningens fortsättande intill ett djup av 800 meter. 1 det
i undersökningens skrivelse framställda förslaget hava kostnaderna beräknats
för detta djup och upptagits till 65,000 kronor utöver det av
riksdagen år 1916 anvisade anslaget. Då nu Kungl. Magt redan anvisat
32,000 kronor till arbetets fortsättande, torde av rikdagen behöva
äskas allenast ett belopp av 33,000 kronor. Jag vill emellertid tillägga,
att Kungl. Maj:t givetvis bör äga rätt att, därest omständigheterna
skulle giva skälig anledning därtill, utanordna ytterligare medel lör
borrningens fortsättande intill det ursprungligen beräknade djupet av

1.000 meter. En sådan rätt förutsattes då riksdagen beviljade förenämnda
anslag till djupborrningar och Kungl. Magt har vid fattande
av omförmälda beslut den 20 december 1918 även begagnat sig därav.

Anslaget ifråga bör uppföras å tilläggsstat för år 1919 och betecknas
såsom reservationsanslag.

I anslutning till vad jag sålunda anfört hemställer jag. att Eders
Kungl. Magt måtte föreslå riksdagen

Nionde huvudtiteln: 1919 års tilläggsstat.

[44.] att för fortsättande av djupborrning efter sten kol

vid Kullem ölla i Skåne å tillägg sstat för år 1919
anvisa ett reservationsanslag av............ kronor 33,000.

8. Diverse behov vid statens meteorologisk-hydrografiska anstalt.

[45.] Under åberopande av vad jag förut denna dag vid anmälan av

Diverse behov frågorna rörande regleringen för år 1920 av utgifterna under riksstatens
meteorologisk- nionde huvudtitel anfört under punkten 104 hemställer jag, att Eders
hydrografiska Kungl. Magt måtte föreslå riksdagen

att för diverse behov vid statens meteorologiskhydrografiska
anstalt å tillägg sstat för år 1919 anvisa
ett reservationsanslag av ........................ kronor 21,800.

9. Meteorologiska iakttagelser i Abisko.

[46.] Under åberopande av vad jag förut denna dag vid anmälan av

gkkTiåktta- *råg°rna rörande regleringen för år 1920 av utgifterna under riksstatens
geiser i Abisko, nionde huvudtitel anfört under punkten 107 hemställer jag, att Eders
Kungl. Magt måtte föreslå riksdagen

att för ökade arvoden till för de meteorologiska
iakttagelserna i Abisko använd personal å tilläggsstat
för år 1919 anvisa ett förslagsanslag,
högst................................................................ kronor 900.

10. Hydrogeologiska specialundersökningar.

[47.] Under åberopande av vad jag förut denna dag vid anmälan av

Hydrogeolo. frågorna rörande regleringen för år 1920 av utgifterna under riksstatens
unTersöknin.'' nionde huvudtitel anfört under punkten 109 hemställer jag, att Eders
gar. . Kungl. Magt måtte föreslå riksdagen

att för ökade kostnader vid de hydrogeologiska
specialundersökningarna för den hydrografiska undersökningen
av Sveriges färskvatten anvisa å tilläggsstat
för år 1919 ett förslagsanslag, högst kronor 2,000.

Nionde huvudtitelu: 1919 års tilläggsstat.

(4. Veterinärväsendet.

1. Diverse behov vid veterinärhögskolan.

Under åberopande av vad jag förut denna dag vid anmälan av
frågorna rörande regleringen för är 1920 av utgifterna under riksstatens
nionde huvudtitel anfört under punkten 113 hemställer jag, att Eders
Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att för diverse behov vid veterinärhögskolan å
tilläggsstat för år 1919 anvisa ett reservationsanslag
av ...........................................................kronor 80,000.

2. Täckande av brist för år 1918 å anslag till statens
veterinärbakteriologiska anstalt.

I ordinarie staten för statens veterinärbakteriologiska anstalt finnas
upptagna dels en post å 3,500 kronor till tillfälliga biträden och
vikariatsersättningar, dels en post å likaledes 3,500 kronor till betsning,
bränsle, gas, vatten, renhållning m. in. och dels en post å 16,000
kronor till beredning av tuberkulin och sera samt nyanskaffning och
ombyte av djur ävensom till instrument, förbrukningsartiklar, reagentier,
emballage, böcker och tidskrifter, skrivmaterialier, telefon m. m. För
år 1918 har dessutom av samma års lagtima riksdag å tilläggsstat anvisats
ett reservationsanslag av 25,700 kronor för diverse behov vid ifråga
varande anstalt. Sistnämnda anslag var enligt utredning i fjolårets statsverksproposition
avsett att utgå sålunda:

Till anställande av extra personal ........................ kronor 7,000

» belysning, bränsle in. m.................................. » 5,0< ''0

» beredning av tuberkulin och sera m. m.... » 12,000

» förhyrande av lokaler...................................... » 1,71)0

Summa kronor 25,700.

Jag vill erinra, att jag vid anmälan av behovet av sistnämnda
extra anslag anförde, att jag icke kunde finna avgörande betänkligheter
föreligga mot en måttlig höjning i prisen å de från anstalten levererade
Bihang till riksdagens protokoll 1919. 1 sand. 2 käft. (Nr 2.) 6

[48.]

Diverse bebo v
vid veterinärhögskolan -

[49. j

Täckande av
brist för år
lbl8 å an
slag till
statens vete
rinärbakteri ■-logiska an
stalt.

Nionde huvudtiteln: 1919 års ti/läggsstat

[49.] nera för att härigenom skaffa anstalten större inkomst än som beräknats.
Med anledning härav ansåg jag det extra anslaget kunna, så vilt anginge
utgifterna för beredning av tuberkulin och sera m. m., bestämmas
avsevärt lägre än medicinalstyrelsen beräknat. Dessa uttalanden lämnades
av riksdagen utan erinran.

Vid anmälan den 11 juli 1918 av riksdagens beslut i ämnet anbefallde
Kung]. Magt medicin alstyrelsen tillse, huruvida icke genom eu
måttlig höjning av prisen på de från anstalten levererade sera anstaltens
inkomster kunde ökas.

Emellertid hade medicinalstyrelsen redan i eu den 11 juni 1918
avlåten skrivelse gjort framställning om ökade medel för täckande av
motsedd brist i anslagen för statens veterinärbakteriologiska anstalt för
år 1918. Styrelsen bär i denna skrivelse anfört huvudsakligen följande:

1 de framställningar till Kungl. Magt, som medicinalstyrelsen vid föregående
tillfällen haft anledning göra om höjning av anslag till statens veterinärbakteriologiska
anstalt, hade styrelsen framhållit, att anstalten utvecklade sig efter önskan.
Då styrelsen nu nödgades åter göra en sådan framställning, ansåge sig styrelsen
böra uttala, att denna utveckling fortginge såsom förut och uppenbarligen betingades
av det ökade förtroende, som trots de i flera avseenden svåra omständigheter, varunder
anstalten arbetade, kommit densamma till del. Det hade nämligen visat.sig,
att anstalten allt mera toges i anspråk av flera myndigheter, främst av medicinalstyrelsen
själv, och dessutom av veterinärer och djurägare. Denna stegring av
anstaltens verksamhet hade icke avtagit utan snarare tilltagit under krigstiden.

Anstaltens utgifter berodde av de krav på arbete, som ställdes på densamma.
Den kunde nämligen icke neka att utföra arbeten, vilka enligt instruktionen tillkomme
den. Anslagen till anstalten bolde därför alltfort stå i rimligt förhållande
till storleken av dessa krav. Detta vore emellertid för närvarande icke fallet. Såvitt
styrelsen kunnat finna, hade onödiga utgifter icke heller gjorts.

I skrivelser till Kungl. Maj:t den 11 september och den 6 november 1917
hade styrelsen hemställt om ny stat för anstalten.

1 detta statförslag både räknats med de efter dåvarande förhållanden erforderliga
anslag för anstaltens verksamhet. Sedan dess både emellertid prisen på
många för anstalten oundgängligt nödvändiga artiklar ytterligare betydligt stigit.
Såsom exempel kunde anföras, att priset på kaniner till försöksdjur både stigit med
mer än 1,000 procent. Nästan allt, som behövde anskaffas för anstaltens verksamhet,
såsom kött, agar, pepton och glycerin till substratberedning, glasvaror, kemikalier,
försöksdjur och foder m. in., hade på ett år stigit i pris 100—1,000 procent.
Vad det stegrade köttpriset betydde för anstaltens ekonomi framginge därav, åt!
anstalten behövde bereda över 1,000 liter buljong om året. Dessutom hade avlöningarna
för den extra personalen måst ökas, ehuru de dittills dock kunnat hållas
lägre än för motsvarande personal vid veterinärhögskolan.

Veterinärbakteriologiska anstalten hade sig jämlikt instruktionen av den 19
november 1915 även ålagt att framställa tuberkulin och att kostnadsfritt överlämna
detsamma till lantbruksstyrelsen. Årligen framställdes 40,000 — 50,000 gram tuber -

Nionde huvudtiteln: 1919 ars ti/läggsstat.

i:’.

kulin med ett saluvärde före kriget av omkring 30,000 kronor. Tuberkulinberedningen
krävde, bland annat, större delen av den gas, som förbrukades vid anstalten.
Under övervägande syntes kunna tagas, huruvida icke ersättning till anstalten framdeles
skulle kunna beredas för det till lantbruksstyrelsen levererade tuberkulinet.

Beredning av abortvaccin och autogen vaccin samt av sera gave inkomst, som
ungefär motsvarade utgifterna. Styrelsen ansåge sig höra avråda från att höja
priset på dessa medel.

Vissa diagnostiska undersökningar vore mycket dyrbara. Dessa vore med
vissa undantag kostnadsfria och borde enligt styrelsens mening sa vara För dessa
undersökningar erfordrades stor mängd förbrukningsartiklar av olika slag såsom
glasvaror, instrument, olika näringssubstrat för bakterier, delvis mycket dyrbara
kemikalier och färger samt försöksdjur, varjämte de tvingade till alltjämt växande
utgifter för gas, vatten och renhållning.

Undervisningsverksamheten föranledde även kostnader. I instruktionen för
anstalten vore föreskrivet, att veterinärhögskolans kandidater skulle beredas tillfälle
att studera vid anstalten, men härför utginge icke någon ersättning.

Anstaltens publikationer hade hittills kunnat utgivas mycket billigt, därigenom
att de befordrades till trycket i Skandinavisk veterinärtidskrift, men behovet
av särtryck av dessa publikationer ävensom tryckningen av årsberättelsen föranledde
dock ganska stora kostnader.

Enligt styrelsens mening vore det otvivelaktigt till skada för landets veterinärväsende
och boskapsskötsel, om anstalten icke skulle få fortsätta sin naturliga utveckling
och ännu mer om dess verksamhet skulle behöva inskränkas.

Under nuvarande tider hotade smittsamma husdjurssjukdomar mer än eljest
frän utlandet, särskilt från Finland och Ryssland. Under sådana förhållanden syntes
statens veterinärbakteriologiska anstalt böra. vara rustad att åtaga sig det arbete.
»om kunde komma att anförtros åt densamma.

Omkostnaderna under anslagsposten: till belysning, bränsle, gas. vatten, renhållning
m. m.. som i staten vore upptagen till 3,500 kronor för året. hade för tiden
intill den 5 juni 1918 uppgått till 7,436.80 kronor, vadan ä densamma redan då
uppkommit en brist av 3,936.8 0 kronor. Med fäst avseende pa de ytterst växlande
[»risen å gas, koks, ved in. in. vore det mycket svårt att beräkna kostnaderna för den
återstående delen av kret, men dessa syntes icke kunna sättas lägre än till 6.000 kronor,
varför utöver årsanslaget skulle på denna post erfordras ett belopp av'' inalles 9.936.so
kronor.

Intill nyssnämnda tid hade kostnaderna ä anslaget till tuberkulin och serum,
instrument och förbrukningsartiklar m. in. uppgått till 28,464.it» kronor emot i
staten beräknade 16,000 kronor för hela året, vadan en brist å detta anslag uppstått
av 12,464.10 kronor. För återstående sju månader av året borde kostnaden
emellertid kunna beräknas proportionsvis något lägre eller till 24,000 kronor, emedan
en del djur kunde hållas på bete vid Såfra egendom, från vilken även en del foder
kunde levereras till anstalten. För denna anslagspost skulle utöver årsanslaget
således erfordras 36.464, i o kronor.

Intill den 5 juni 1918 hade vidare å den i staten upptagna posten till tillfälliga
biträden å 3,500 kronor förbrukats 2,220. i o kronor, vadan å detta anslag
vid nyssnämnda, tid återstått ett belopp av 1,279.90 kronor, Emellertid syntes
återstodskostnaderna utöver sistnämnda belopp för året. a denna anslagspost icke

Nionde huvudtiteln: 1919 års tllläggsstat.

[49. kunna beräknas till lägre än 3,000 kronor, enär styrelsen icke syntes kunna underlåta
att bifalla en av en de! utav dessa biträden gjord framställning om löneförhöjning,
motsvarande en sådan, som beviljats likartade biträden vid veterinärhögskolan.

De utöver årsanslaget till anstalten erforderliga medlen skulle alltså bliva
49,400.»o kronor.

Emellertid beräknades inkomsten för året av försålda sera kunna uppgå till

10,000 kronor, varigenom de för anstaltens drift under återstående delen av år 1918
erforderliga medlen skulle kunna nedbringas till 39,400.9 0 kronor.

Därest emellertid Kungl. Maj:ts förslag till 1918 års riksdag om anvisande
för diverse behov vid veterinärbakteriologiska anstalten å tilläggsstat för år 1918
av ett reservationsanslag av 25,700 kronor vunne riksdagens bifall, skulle återstående
bristen bliva 13,700 kronor.

Medicinalstyrelsen har på grund härav hemställt, att Kungl. Maj:t måtte vidtaga
åtgärd för att till styrelsens förfogande måtte ställas sistnämnda belopp.

Därefter har medicinalstyrelsen i skrivelse den 1 oktober 1918
anmält, att styrelsen med anledning av Kungl. Maj:ts förberörda. anbefallning
den 11 juli 1918 och med fäst avseende på de ytterst stegrade
omkostnaderna för serumtillverkningen beslutat att från och med samma
dag höja priset på de från anstalten levererade sera från 5 till 7 öre
per kubikcentimeter. Under förutsättning att omsättningen av dylika
sera komme att liksom förut uppgå till cirka 200,000 kubikcentimeter
per år, skulle inkomstökningen bliva 4,000 kronor.

Angående frågan om ersättning till veterinärbakteriologiska anstalten
för till lantbruksstyrelseu levererad tuberkulin har jag förut denna
dag lämnat en redogörelse vid behandling av frågan om anslag för år
1920 till förekommande och hämmande av tuberkelsjukdomar hos nötkreaturen.
Jag tillåter mig nu hänvisa därtill.

över medicinalstyrelsens ovanberörda framställning den 11 juni
1918 har statskontoret avgivit utlåtande den 11 december samma år
och därvid förklarat sig icke hava något att erinra mot att för täckande
av den beräknade bristen å 13,700 kronor ett förslagsanslag å högst
samma belopp äskades av riksdagen å tilläggsstat för år 1919.

departements- Behovet av att medel anvisas till täckande av bristen i veterinär chefen

bakteriologiska, anstaltens anslag för år 1918 är tydligtvis oavvisligt.
Då den vidtagna höjningen i priset å sera samt beslutet om betalning
lör levererad tuberkulin icke kunna hava hunnit utöva någon större inverkan
å anstaltens inkomster under år 1918 samt i varje fall beloppet
av inkomstökningen ännu icke är känt lika litet som beloppet av den
faktiskt inträdda bristen intill årets slut, saknar jag anledning att ifrågasätta
ändring i det anslagsbelopp. som begärts för bristens täckande -

Nionde huvudtiteln: 1919 års tilläggsstat. 45

Det är givet, att det anslag, som må beviljas, endast skall användas i
den mån det behövs till täckande av verkligt konstaterad brist.

Jag hemställer därför, att Eders Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen att

för täckande av brist för år 1918 vid statens
veterinärbakteriologiska anstalt å tilläggsstat för år 1919
anvisa ett förslagsanslag, högst ............ kronor 13,700.

3. Diverse behov vid statens veterinärbakteriologiska anstalt.

Jämte det 1918 års lagtima riksdag, på sätt jag erinrat i nästföregående
punkt, å tilläggsstat för samma år anvisade ett anslag av 25,700
kronor till diverse behov vid statens veterinärbakteriologiska anstalt,
anvisade riksdagen å extra stat för år 1919 för enahanda ändamål ett
reservationsanslag av 28,900 kronor, som var beräknat sålunda:

extra personal................................................................................. kronor 10,000

belysning, bränsle, gas, vatten, renhållning m. m. ......... 5,000

beredning av tuberkulin och sera samt nyanskaffning
och ombyte av djur ävensom till instrument, förbrukningsartiklar
m. m................................................................... ” 12,000

lokalhyra.......................................................................................... » 1,900 I

I skrivelse den 27 augusti 1918 har nu medicinalstyrelsen hemställt
om ökat anslag för anstalten för år 1919 och därvid överlämnat
avskrift av en utav anstaltens föreståndare, professor Arvid M. Bergman
ingiven framställning i ämnet. Medicinalstyrelsen har anfört, att det
redan då syntes styrelsen uppenbart, att icke ens det för år 1919 anvisade
extra beloppet skulle visa sig vara tillräckligt för att få anstaltens
inkomster och utgifter att gå ihop.

På anförda skäl hade professor Bergman hemställt, att ett ytterligare
reservationsanslag på tilläggsstat för år 1919 å 16,000 kronor
måtte ställas till förfogande för verksamheten under sistnämnda år vid
veterinärbakteriologiska anstalten, nämligen dels 13,700 kronor, eller
samma belopp, som styrelsen förut begärt som ytterligare tilläggsanslag
för år 1918, dels 1,979: 8 4 kronor till löneförhöjning åt vissa arbetare
eller tillsammans 15,679: 8 4 kronor, vilket senare belopp avrundats till

16,000 kronor.

[49. J

i 50.]

Diverse behov
vid statens
veterinärbakteriologiska anstalt.

Hi Nionde huvudtiteln: 1919 års tilläggsstat.

[60.] Med stöd av de beräkning-ar, som gjorts och den erfarenhet, som

vunnits under år 1918, ansåge sig medicinalstyrelsen kunna vitsorda
behovet av ytterligare anslag å 13,700 kronor.

Vidkommande den ifrågasatta löneförhöjningen vore att märka,
att fyra vid anstalten, respektive vid den för anstaltens räkning arrenderade
egendomen Såfra anställda hästskötare och jordbruksarbetare hos
föreståndaren för anstalten anhållit om löneförhöjning, vilken föreståndaren
tillstyrkt från ingången av juni månad 1918. Jämväl medicinalstyrelsen,
som icke ansett sig kunna själv bifalla denna framställning, tillstyrkte, att
ifrågavarande löneförhöjning, som skulle betinga en årlig kostnad av i
runt tal 2,000 kronor, måtte beviljas.

Medicinalstyrelsen har på grund härav hemställt, att av 1919 års
riksdag måtte äskas å tilläggsstat ett anslag av 16,000 kronor för uppehållande
under samma år av verksamheten vid ifrågavarande anstalt.

Statskontoret har i utlåtande den 11 december 1918, under erinran
att ämbetsverket förut tillstyrkt medicinalstyrelsens förslag om ersättningtill
veterinärbakteriologiska anstalten för till lantbruksstyrelsen levererad
tuberkulin samt under framhållande att i händelse av bifall härtill sagda
ersättning torde komma att lämna tillgång till täckande av den beräknade
bristen å 13,700 kronor, ansett något anslag för detta ändamål
ej behöva äskas av riksdagen. Däremot ansåge sig statskontoret böra
understödja framställningen om löneförhöjning åt vissa arbetare och
tillstyrkte, att för detta ändamål ett förslagsanslag å högst 2,000 kronor
måtte anvisas å tilläggsstat för år 1919.

Departement,- Beträffande frågan om ersättning för levererad tuberkulin tillåter

jag mig hänvisa till redogörelsen härför vid behandlingen av frågan
om anslag för år 1920 till förekommande och hämmande av tuberkel -sjukdomar hos nötkreaturen.

Tillika får jag hänvisa till det under nästföregående punkt gjorda
omnämnande av skedd höjning i priset å de från anstalten levererade sera.

Med hänsyn till de inkomster, som härigenom komma att tillföras
ifrågavarande anstalt, anser jag lika med statskontoret den erforderliga
anslagsökningen å tilläggsstat för innevarande år kunna begränsas till

2,000 kronor och hemställer därför, att Eders Kung]. Maj:t måtte föreslå
riksdagen

att för diverse behov vid statens veterinär bakteriologiska
anstalt å tilläggsstat för år 1919 anvisa ett förslagsanslag,
högst................................... kronor 2,000.

Nionde huvudtiteln: 1919 års tHIåggsstat.

II. lliverMe.

I. Kolonisation å vissa kronoparker.

Under åberopande av vad jag förut denna dag vid anmälan av [51.]
frågorna rörande regleringen för är 1920 av utgifterna under riksstatens
nionde huvudtitel anfört under punkten 126 hemställer jag, att Eders parker.
Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att för anordnande av kolonat å vissa kronoparker
i Norrland å tilläggsstat för år 1919 anvisa ett
förslagsanslag av................................. kronor 167,000.

2. Undersökning av vissa inineralfyndigheter.

Genom en den 9 april 1918 dagtecknad proposition, nr 258, före- [52.]
slog Kungl. Maj:t riksdagen att, under förutsättning av riksdagens bifall
till Kungl. Maj:ts förslag till lag, innefattande särskilda bestämmelser mineralangående
rätten till inmutning inom vissa län, under nionde huvud- t''Jnd,i''hetertiteln
anvisa å tilläggsstat för år 1918 ett förslagsanslag av 100,000
kronor att i de fall, där undersökning funnes böra med begagnande av
kronans jordägarandel företagas av inineralfyndigheter, vilka enligt
nämnda lag inmutats av enskilda, enligt Kungl. Maj:ts föreskrifter användas
till bestridande av kostnader, som stode i samband med dylik
undersökning.

Enligt vad riksdagen anmälde i skrivelse nr 224 har riksdagen,
som med viss ändring antagit nyssnämnda lagförslag, anvisat det begärda
anslaget.

Sedan Kungl. Maj:t vid riksdagsskrivelsens föredragning den 28
maj 1918 anbefallt kommerskollegiet att inkomma med förslag till bestämmelser
rörande anslagets användning samt lag i omförmäJda ämne
utfärdats den 31 maj 1918 (nr 288), bär kollegiet avgivit det infordrade
förslaget i utlåtande den 16 september 1918. Därefter har Kungl. Maj:t
den 11 oktober 1918 ställt anslaget till förfogande av 1917 års kommission
för undersökning av vissa inineralfyndigheter å kronojord att
användas enligt vissa samtidigt meddelade föreskrifter.

Nionde huvudtiteln: 1919 års tilläggsstat.

[52.] Enär detta Kungl. Maj:ts beslut icke kunnat meddelas och komma

kommissionen tillhanda förr än ganska sent under året, då marken i
Norrland redan blivit snötäckt, hava några undersökningar av förut icke
bearbetade fyndigheter icke med anlitande av anslaget lämpligen kunnat
ske under år 1918. Icke heller hava enligt vad förenämnda kommission
den 4 december 1918 meddelat, de enskilda inmutarna själva, åtminstone
såvitt dittills vore bekant, vid någon fyndighet gjort sådana
fynd, att skäl förelegat att för kronans räkning ingripa för arbetenas
påskyndande.

Vid sådant förhållande har anslaget, såsom varande förslagsanslag,
i sin helhet vid årets utgång tillgodoförts kassafonden. Något anslag
för detta ändamål å 1919 års stat finnes ej anvisat.

Omförmälda kommission har nu hos mig anmält, att anslag å
samma belopp borde finnas för ändamålet tillgängligt för år 1919, enär
kommissionens arbeten först då kunde komma att påbörjas i avsedd omfattning.

Kommerskollegiet har i utlåtande den 5 december 1918 i ärende
angående anslag till praktisk-geologisk undersökning i Jämtlands och
Västerbottens län berört jämväl nu förevarande ämne och därvid tillstyrkt,
att det för år 1919 behövliga anslaget måtte få naturen av
reservationsanslag.

Departements■ De anförda omständigheterna göra det påtagligen önskvärt, att

chefen riytt anslag för nu ifrågavarande ändamål anvisas å tilläggsstat för år
1919. Vad beträffar frågan om anslagets förändring till reservationsanslag
kan det påtagligen medföra viss fördel, om eventuell behållning får
användas senare år. Då jag dessutom inhämtat, att det icke synes
finnas anledning antaga, att arbeten behöva under år 1919 igångsättas
till sådan omfattning, att anslagsbeloppet överskrides, därest det sättes
till samma belopp, som beviljats för år 1918 eller 100,000 kronor,
har jag ej något att erinra mot en sådan ändring.

Jag hemställer därför, att Eders Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen att

å tilläggsstat för år 1919 anvisa ett reservationsanslag
av...................................... kronor 100,000

att i de fall, där undersökning finnes böra med begagnande
av kronans jordägarandel företagas av
mineralfyndigheter, vilka inmutats av enskilda enligt
lagen den 31 maj 1918, innefattande särskilda bestämmelser
angående rätten till inmutning inom vissa län,

Nionde huvudtiteln: 1919 års tilläggsstat.

enligt Kungl. Maj:ts föreskrifter användas till bestri- [52.J
dande av kostnader, som stå i samband med dylik
undersökning.

3. Odlingsbidrag till vissa krononybyggare i Norrbottens län.

Under åberopande av vad jag förut denna dag vid anmälan av frågorna
rörande regleringen för år 1920 av utgifterna under riksstatens nionde tiu vissa*
huvudtitel anfört under punkten 132 hemställer jag, att Eders Kungl. i.rononybyg.
Maj:t måtte föreslå riksdagen botten» lön.

att i avbidan på den proposition angående odlingsbidrag
till vissa krononybyggare i Norrbottens län, som
Kungl. Maj:t må komma att avlåta till riksdagen, för
detta ändamål beräkna å tilläggsstat för år 1919 ett
anslag av...................................................... kronor 50,000.

4. Åtgärder i prisreglerande syfte

Till åtgärder i prisreglerande syfte har riksdagen under nionde [54.J
huvudtiteln anvisat förslagsanslag till belopp av 90 miljoner kronor å
tilläggsstat för år 1918 och av 10 miljoner kronor å extra stat för årf
1919. Sistnämnda anslag hade huvudsakligen till syfte, att medel skulle
finnas till hands för prisregleringens fortsättande, därest så tunnes
erforderligt, även efter 1919 års ingång intill dess riksdagen hunne
besluta i ärendet.

Beträffande behovet av ytterligare medel för innevarande år för
prisregleringsåtgärder har folkhushåilningskommissiouen den 23 november
1918 på min anmodan avgivit en P. M. Kommissionen har däri framhållit,
att försiktigheten syntes bjuda, att man vid beräkningen utginge
från de minst gynnsamma sannolika förhållandena, nämligen
att läget i försörjnings- och prishänseende icke komrae att betydligt
förbättras under år 1919. Kommissionen har därefter beträffande behovet
av medel för prisreglering yttrat sig sålunda:

»Enligt vad som nu kan bedömas, torde av de 90 miljonerna för prisregleringar
ungefär 15 miljoner komma att återstå odisponerade vid 1918 års utgång.

Under förutsättning att detta belopp må kunna överföras att användas även under
år 1919, skulle alltså — om hänsyn även tages till de 10 miljonerna å 1919 års
extra stat — sammanlagt ungefär 25 miljoner kronor redan finnas disponibla för
Bihang till riksdagens protokoll 1919. 1 samt. 2 höft. {N:r 2.) 7

Nionde huvudtiteln: 1919 års til/äggsstat.

[54.1 eventuella prisregleringsåtgärder under nästkommande kalenderår. Det torde dockvara
tvivelaktigt, om den eventuella besparingen på 1918 års anslag verkligen kan
Överföras till år 1919.

Innan kommissionen ingår på beräkningar rörande nya prisregleringsanslag,
vill kommissionen med några ord beröra sambandet mellan dyrtidsanslaget och prisregleringsanslagen
ävensom ange den principiella utgångspunkt, som enligt kommissionens
förmenande bör beaktas vid vidtagandet av statliga åtgärder för lindrande
av dyrtidens tryck under det kommande året.

Ett av syftemålen med anslag för statliga prisregleringar har ju varit, att
man dymedelst hoppats kunna i viss män dämpa den allmänna prisstegringen.
Närmast på grund av att prisregleringar överhuvud taget endast kunnat komma
att omfatta ett mycket begränsat antal varor, har det dock visat sig omöjligt att
hålla tillbaka den fortgående prisstegringen. Härigenom ha prisregleringsanslagens
syfte till en viss grad förfelats, och de ha därför sä gott som uteslutande haft
betydelse som ett slags allmän dyrtidshjälp åt samtliga förbrukare av de varor,
som rabatterats. Skillnaden mellan dyrtidsanslagets och prisregleringsanslagens verkningar
har därför småningom endast blivit den, att dyrtidsanslaget mera smidigt
anpassats efter de olika förbrukarnas verkliga behov av statlig hjälp, under det att
prisregleringsanslagen kommit samtliga förbrukare till del. Kommissionen har därför
velat ifrågasätta, huruvida icke statens åtgärder för lindrande av dyrt idens tryck
hädanefter mera borde inriktas på den form av hjälp, som infattas i dyrtidsanslagen
till kommunerna, och att direkta och allmänna prisrabatteringar som regel endast,
borde ske å sådana varor, som äro underkastade eu fullt genomförd statlig ransonering.
Under sådana förhållanden .skulle rabattering val ej komma att äga rum
å annan vara än mjölet. Emellertid kunna undantag från denna regel påkallas av
vissa förhållanden. Det lärer sålunda kunna inträffa, att med avseende å vissa
importvaror priserna å desamma kunna komma att stå i sådant förhållande till
det svenska marknadsläget, att det kan vara befogat att tillhandahålla desamma
till konsumenterna till lägre pris än självkostnaden. Ä andra sidan kunna priserna
å vissa importvaror nödvändiggöra, att en motsvarande eller likartad hemmaproducerad
vara tillhandahälles konsumenterna till lägre pris än självkostnadspriset.

Det förra kan inträffa i avseende å exempelvis danskt smör, sill samt fläsk.
Skulle förhållandena gestalta sig så, att Norge blir i tillfälle att fritt exportera
sill till vilket som helst land, sä kommer detta säkerligen att medföra en konkurrens
om den norska sillen, som driver de redan nu höga priserna ännu mera våldsamt i
höjden. Under sådana förhållanden kan det bliva nödvändigt att å denna vara
företaga prisrabattering. Priset på importerade margarinråvaror återigen synes
möjliggöra, att margarin tillhandahälles till väsentligt lägre priser än de, som gälla
och komma att gälla å hemmaproducerat fett (hushällsliott). vilket kan medföra
nödvändigheten av att rabatt lämnas å den hemmaproducerade varan.

Med dessa synpunkter för ögonen har kommissionen gått att kalkylera de
sannolika kostnaderna för prisregleringar under året 1919.

Vad först beträffar mjölet uppkommer såsom kommissionen tidigare haft
tillfälle framhålla - med nu gällande maximipris å mjöl och med nuvarande kostnader
för spannmålens inköp, förmalning, lagring, transport etc. en förlust, som
uppgår till för vetemjöl 6 kronor 85 öre och för rågmjöl till 15 kronor 76 öre.
allt per 100 kilogram. För konsumtionsåret 1918—1919 har mjölkonsumtionen för

Nionde huvudtiteln: 1919 års ti/läggsstat. 1

den kortransonerade befolkningens vidkommande beräknats med nu gällande grundranson
av mjöl uppgå till 438,000 ton eller 36,500 ton i genomsnitt per månad.
Med en mjöltilldelning av 60 procent i rågmjöl och 40 procent i vetemjöl skulle
mjölåtgången per månad belöpa sig till 21,900 ton rågmjöl och 14,600 ton vetemjöl.
Med ovan kalkylerade förlust av 6.8 5 kronor för 100 kilogram vete och
15.7« kronor för råg skulle sålunda statens förlust per månad uppgå för rågmjölet
till 3,451,440 kronor och för vetemjölet till 1,000,100 kronor eller tillsammans i
runt tal till 4,450,000 kronor per månad. Totala förlustbeloppet för de 8 första
månaderna av 1919, d. v. s. den tid som faller inom det löpande hushållsåret,
skulle alltså under anförda förutsättningar utgöra 35,600,000 kronor. Het må tillläggas,
att ovanstående kalkyl upptager svenskt veto och råg till högsta pris jämte
tröskningspremien 2 kronor per 100 kilogram, för sådant mjöl, som tillverkas av
spannmål, inköpt efter den 1 november, kan sålunda kalkylen minskas med detta
belopp. Ilen spannmål, som inköpts med tröskningstillägget, beräknas räcka till
april månads utgång. Av innevarande konsumtionsår .skulle man följaktligen kunna
för månaderna maj augusti kunna räkna med 2 kronor mindre förlust än för de
föregående månaderna, vilken minskning per manad skulle utgöra cirka 730,000
kronor eller för tiden maj augusti tillsammans 2.920.000 krono], A andra sidan
bliva ränteförlusterna högre än de kalkylerade.

En annan omständighet, som skulle verka reducerande på statens förlust, är
den om fraktsatserna skulle falla. Detta är ju efter de förhållanden, som nu inträtt,
att vänta, men att för närvarande angiva, när och i vilken utsträckning eu
fraktsänkning, såväl till sjöss som å järnväg, kan tänkas ske, är givetvis ogörligt
och följaktligen även eu beräkning av dess inverkan på ifrågavarande kalkyler.

Kommissionen har dock ej ansett sig böra taga några .särskilda hänsyn till
<lessa senare omständigheter, utan räknar med eu förlust ä mjölet under tiden
januari—augusti 1919 på i runt tal ■'';> miljoner kronor.

Slutligen må i detta sammanhang framhållas, att kommissionen icke ansett
sig böra eller kunna nu avlämna någon som helst uppgift om, huruvida och i vad
mån prisreglering ä mjöl erfordras jämväl under nästkommande hushällsar.

I fråga om sådana varor, som på grund av stor olikhet i priset ä den inhemska
marknaden och i importpris enligt ovan antydda principer höra bliva föremål
för partiell prisrabattering. beräknar kommissionen, att ungefär 10 miljoner
kronor kunna ifrågakomma för dylik prisreglering av livsmedel. Åsyftade varor
äro danskt smör. importerad sill, ägg, fläsk, fett och eventuellt kött in. m.

På grund av träffade avtal om tillverkning av kalkkväve samt i syfte att
åstadkomma viss önskvärd utjämning i prisen å varandra närstående gödselmedel,
har preliminärt beräknats, att ungefär 10 miljoner kronor komma att erfordras för
prisreglering av konstgjorda gödselmedel.

T prisregleringsanslagen plägar dessutom inrymmas även anslag för statens
kostnader för det lokala livsmedelsarbetet; för det förflutna konsumtionsåret är denna
post beräknad till sammanlagt 6 miljoner kronor. Huru än förhållandena kunna
komma att utveckla sig, torde det vara nödvändigt, att den lokala organisationen
för livsmedelsförvaltningen bibehålies åtminstone under hela detta förbrukningsår.
Ehuru det visserligen kan tänkas bliva möjligt att på vissa punkter företaga någon
avveckling redan under pågående hushållsår och kostnaden härigenom skulle kunna
eventuellt nedbringas, synes dock å andra sidan tidsläget fordra, att någon förbättring

54.

Nionde huvudtiteln: 1919 års tilläggsstat.

[54.] i lönerna även beredes tjänstinnehavarna vid den lokala livsmedelsorganisationen.
Kommissionen vågar därför ej räkna med minskade kostnader härför, utan kalkylerar
desamma efter samma norm som förra året (6 miljoner kronor per år), d. v. s.
4 miljoner kronor för tiden till augusti månads utgång 3919. För den händelse
förhållandena kräva ytterligare verksamhet av åsyftad art, vill kommissionen framdeles
ingiva beräkningar rörande kostnaderna för livsmedel sförvaltningen under
kalenderårets sista månader.

Slutligen har kommissionen ansett sig böra upptaga en allmän reserv för
oförutsedda prisregleringar på 1 miljon kronor.

Sammanfattas ovanstående beräkningar rörande prisregleringsbelopp, erhålles
följande:

För mjöl under tiden januari-augusti 1919 kronor 35,000,000

För sill, smör, fläsk, ägg, kött, fett m. m.................. » 10,000,000

För konstgjorda gödselmedel ................................................. » 10,000,000

För den lokala livsmedelsorganisationen januari—augusti 1919 » 4,000,000

För oförutsedda prisregleringar m. m. ........................................ » 1,000,000

Summa kronor 60,000,000.

Utöver de redan enligt nådig proposition nr 438 till 1918 års riksdag anvisade
10 miljonerna, skulle alltså — om hänsyn ej tages till eventuellt gjorda inbesparingar
på 1918 års anslag — erfordras för år 1919 ett nytt anslag på ungefär
50 miljoner kronor.»

Departc. Ytterligare medel till prisregleringsåtgärder under innevarande år

mentschefev. ^över det redan anvisade anslaget å 10 miljoner kronor äro givetvis
behövliga. Kommissionen har nu beräknat totalbehovet till och med
utgången av augusti månad till 60 miljoner kronor och har därvid utgått
från att prisreglering icke skulle ske i fullt samma omfattning som
förut eller omfatta alla hittills prisreglerade varor. Eu omläggning av
statens prisregleringsverksamhet till att i relativt högre grad ske genom
dyrtidsanslaget synes även mig riktig och av omständigheterna påkallad.
Möjligen kan förändringen i sådan riktning böra göras mer genomgripande
än kommissionen nu förutsatt, vilket skulle medföra minskade
utgifter från nu ifrågavarande anslag. Det bör emellertid uppmärksammas,
att kommissionen i sin kalkyl icke räknat med prisreglering
å mjöl för längre tid än till den 1 september 1919. Då de garanterade
minimiprisen å brödsäd gälla även för 1919 års inhemska skörd, lärer
dock en prisreglering å mjöl bliva nödvändig även under någon del av
det hushållsår, som börjar den 1 september innevarande år. Kommissionen
beräknar kostnaden för dylik prisreglering för innevarande konsumtionsår
till nära 4 1/2 miljoner kronor per månad. Med] hänsyn till
eventuella inskränkningar å prisregleringarna samt till möjligheten av
billigare transporter, särskilt å importerad spannmål, anser jag emellertid

Nionde huvudtiteln: 1919 års tilläggsstat.

den nödvändiga ökningen kunna beräknas till endast 10 miljoner [54.]
kronor, vadan behovet för hela kalenderåret skulle uppgå till 70 miljoner
kronor.

Då den behållning, som må hava uppstått å 1918 års prisregleringsanslag,
icke kan överföras till år 1919, enär sagda anslag hade
förslagsanslags natur, kan från nyssnämnda kalkylerade anslagsbehov
icke avräknas mer än det belopp av 10 miljoner kronor, som redan
anvisats av 1918 års lagtima riksdag. Det ytterligare anslagsbehovet
skulle alltså bliva 60 miljoner kronor.

Emellertid synes det lämpligast att låta med definitiv framställning
till riksdagen i denna fråga ännu något anstå. Under de närmaste
månaderna torde man kunna bättre överblicka det allmänna läget
och bedöma vad som i detta avseende bör och kan göras. Jag inskränker
mig därför nu till att hemställa, att Eders Kung!. Maj:t måtte föreslå
riksdagen

att i avbidan på den proposition angående
anslag för år 1919 till åtgärder i prisreglerande
syfte, som Kungl. Maj:t må komma att avlåta till
riksdagen, för detta ändamål å tilläggsstat för sagda
år beräkna ett anslag av ............... kronor 60,000,000.

5. Beredande av lindring i de mindre bemedlades levnadsvillkor.

lindring
mindre
medlades
nåd svilli

För beredande av lindring i de mindre bemedlades levadsvillkor [55.]
har riksdagen anvisat särskilda förslagsanslag å 24 miljoner kronor å Beredande
tilläggsstat för år 1918 och å 8 miljoner kronor å extra stat för år hndnna
1919, det senare anslaget avsett att möjliggöra rörelsens fortsättande
även efter det nya årets ingång intill dess riksdagen hunne fatta
beslut.

Folkhushållningskommissionen har nu med P. M. den 23 november
1918 överlämnat en av kommissionens avdelning för dyrtidsanslaget
upprättad beräkning över det återstående anslagsbehovet för detta
ändamål under innevarande år. Ur denna utredning må återgivas
följande:

»Den dyrtidsverksamhet, som bedrivits under är 1918, har icke mer än i
relativt ringa grad tillgodosett behovet av dyrtidshjälp åt de mindre bemedlade.
Till den 1 november 1918 har dock av dyrtidsanslaget av Kungl. Maj:t anvisats
tillhopa ungefär 28,600,000 kronor. Därest dyrtidsverksamheten under år 1919
skulle komma att bedrivas i åtminstone samma omfattning, som under innevarande

er»

54 Nionde huvudtiteln: 1919 års tilläggsstat.

[55.] år, lärer alltså ett väsentligt högre statsbidrag krävas. Då 1918 års dyrtidsanslag
i december månad föregående år fixerades, räknade man med en väsentlig höjning
i 1918 års prisnivå. Man torde vara berättigad att nu vid fastställandet av de erforderliga
beloppen för år 1919 nödgas räkna med att prisnivån för nästa år kommer
att ligga åtminstone cirka 50 procent högre än prisläget under vintern 1918,
vilket gör att jämväl dyrtidsanslaget för år 1919 bör höjas med inemot 50 procent.
Endast härigenom torde samma effektivitet för stundande år kunna ernäs som för
år 1918. Det är dock önskvärt, att beloppet ökas med en sä pass stor summa, att
särskilt det kommande vinterhalvårets verksamhet erhåller en större omfattning än
under motsvarande tid 1918.

Avdelningen för dyrtidsanslaget anser sig för den skull böra fixera det för

år 1919 erforderliga dyrtidsanslaget till cirka 55 miljoner kronor. Avdelningen har

därvid räknat med att kostnaderna för verksamheten under år 1919 skola uppgå
till två gånger 16 ’/s miljoner kronor -j~ 50 procent å denna summa, d. v. s. två

gånger kostnaderna för senare halvåret 1918, eller 38 miljoner kronor -f- 50 procent

ökning a detta belopp. Härigenom erhålles ett belopp av 49 1/a miljoner kronor.
Med senast nämnda belopp skulle 1919 års dyrtidsverksamhet emellertid allenast
erhålla ungefär samma effektivitet som under år 1918, men då, såsom nyss anfördes,
en viss ökning av denna effektivitet måste eftersträvas, liar avdelningen ansett
sig höra öka nyssnämnda belopp med 5 x/s miljon kronor, varigenom slutsumman
för år 1919 skulle bliva 55 miljoner kronor.

Då nu redan ett belopp av 8 miljoner kronor avsatts av 1918 ars riksdag
såsom förslagsanslag för nästa års dyrtidsverksamhet, skulle följaktligen av 1919
års riksdag krävas ytterligare anslag för dyrtidslindrande åtgärder under år 1919
å 47 miljoner kronor.»

VepTeeun,h'' Ja8'' liar redaiJ förut uttalat min anslutning till tanken, att den

medelst dyrtidsanslaget bedrivna understödsverksamheten bör utvidgas
i förhållande till den allmänna prisregleringsverksamheten. Vid sådant
förhållande torde det nu kalkylerade tillökningsbeloppet, av 47 miljoner
kronor för innevarande år icke vara för högt upptaget. Emellertid
lärer med framläggande av definitivt förslag i detta ämne böra tillsvidare
anstå, och jag får fördenskull hemställa, att Eders Kung]. Maj:t
måtte föreslå riksdagen

att i avbidan på den proposition angående anslag
. för år 1919 till beredande av lindring i de mindre
bemedlades levnadsvillkor, som Kungl. Maj:t må
komma att avlåta till riksdagen, för detta ändamål
å tilläggsstat för sagda år beräkna
ett anslag av............................... kronor 47.000,000.

Nionde huvudtiteln 1919 års tillåggsstat.

6. Tillfällig lönereglering för vissa ordinarie befattningshavare inom den

civila statsförvaltningen.

Under åberopande av vad chefen för finansdepartementet förut
denna dag till statsrådsprotokollet över linansärenden anfört i fråga om
beredande av tillfällig lönereglering för ordinarie befattningshavare i
statsdepartementen, centrala verk, hovrätterna och andra grenar av den
civila statsförvaltningen samt för jämnande av tilläggsstatens slutsumma,
hemställer jag, att Eders Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att i avbidan på den proposition i ämnet, som
kan varda riksdagen förelagd, för beredande av tillfällig
lönereglering under år 1919 åt vissa ordinarie
befattningshavare inom den civila statsförvaltningen
å tillåggsstat för år 1919 under nionde huvudtiteln
beräkna ett anslag av ......................... kronor 334,938.

7. Förstärkning av de til! avlönande av vissa extra befattningshavare inom
den civila statsförvaltningen samt till vikariatsersättningar
in. in. anvisade medel.

Under åberopande av vad chefen för finansdepartementet förut
denna dag till statsrådsprotokollet över finansärenden anfört i fråga om
förstärkning av de till avlönande av vissa extra befattningshavare inom
den civila statsförvaltningen samt till vikariatsersättningar in. m. anvisade
medel, hemställer jag, att Eders Kungl. Maj:t måtte föreslå
riksdagen «

att, i avbidan på den proposition i ämnet, som
kan varda riksdagen förelagd, till förstärkning av de
till avlönande av vissa extra befattningshavare inom
den civila statsförvaltningen samt till vikariatsersättningar
m. in. anvisade medel å tilläggsstat för år 1919
under nionde huvudtiteln beräkna ett
anslag av ........................................... kronor 70,000.

[56. ]

Tillfällig
lönereglering
för vissa
ordinarie be~
tattningsharare
inom
den civila
statsförvaltningen.

l57.j

Förstärkning
av de till avlönande
av
i iss a extra
befattningshavare
inom
<len civila
statsförvaltningen
samt
till vikariatsersättningar

in. ro. anvisade
medel.

Nionde huvudtiteln: 1919 års tilläggsstat.

[58.]

Krigstidstillägg
och
krigstidshjälp.

8. Krigstids tillägg och krigstidshjälp.

Under åberopande av vad chefen för finansdepartementet förut
denna dag till statsrådsprotokollet över finansärenden anfört i fråga om
behovet av anslag å 1919 års tilläggsstat för täckande av kostnader
för krigstidstillägg och krigstidshjälp under år 1919 åt befattningshavare
i statens tjänst, hemställer jag, att Eders Kungl. Maj:t måtte
föreslå riksdagen

att i avbidan på den proposition i ärendet, som
kan bliva riksdagen förelagd, till täckande av kostnader
för krigstidstillägg och krigstidshjälp under år 1919
åt tjänstemän och betjänte i de till jordbruksdepartementet
hörande ämbetsverk och kårer å tilläggsstat för
är 1919 beräkna ett anslag av......... kronor 2,500,000.

Summan av de utav mig nu tillstyrkta anslagen å tilläggsstat för
år 1919 under nionde huvudtiteln uppgår till 114,163,700 kronor.

Enär för år 1918 av riksdagen anvisats anslag å tilläggsstat till
belopp av 134,540,583 kronor och å extra tilläggsstat till belopp av

175,500 kronor, tillhopa 134,716,083 kronor, understiga de nu tillstyrkta
anslagen sistnämnda belopp med 20,552,383 kronor.

Statsrådets övriga ledamöter instämde i vad departementschefen
sålunda hemställt.

Hans Maj:t Konungen täcktes därtill lämna bifall;
och skulle utdrag av detta protokoll överlämnas
till finansdepartementet såsom ledning vid uppgörandet
av förslag till tilläggsstat för år 1919.

Ur protokollet:

Osborne Kock.

Nionde huvudtiteln: 1919 års tlllåggsstat.

Innehållsförteckning.

Extra anslag
Kronor

A. Lanthushållningen.

11.] 1. Diverse behov vid centralanstalten för försöks väsendet

på jordbruksområdet......................... 75,000 2

[2.] 2. Assistenter hos lantbruksingenjörer....................... 42,000 8

[8.] 3. Tillskott till krigstidstillägg för lantbruksingen j(jrer.

....................................................................... 50.000 8

[4.] 4. Täckande av förlust å kosthåll för frielever vid

lantbruksinstitutet vid Ultuna 1,300 8

[5.] 5. Bränsle m. m. vid lantbruksinstitutet vid Ultuna 31,900 ; 10

[6.] 6. Hovbeslagsskolan vid Alnarp 5,462 10

[7.] 7. Trädgårdsskolan vid Adelsnäs............................... 2,000 13

[8.] 8. Ökat understöd åt lanthushållsskolor 25,000 13

19.] 9. Tillfällig löneförbättring åt lärare vid lantmanna och

lanthushållsskolor ..................................... 50,000 14

[10.] 10. Utbildningskurser för täckdikningsförmän 25,000 14

[11.j 11- Mätningsinstrument åt täckdikningsförmän m. fl. 25,000 i 16

[12.] 12. Ökat anslag till Fredrika Bremer-förbundets lant hushållningsskola

vid Rimforsa 3,000 16

[13.] 13. Ökat anslag till lanthushållningsskolan å Brogård 3,000 17

[14.] 11. Ökat arbetsbiträde vid stuteri överstyrelsen in. m. 4,200 17

[15.] 15. Förstärkning av reservationsanslaget till häst avelns

förbättrande in. in. ............................... 193,000 17

[16.] 16. Kemiska stationer .................................................... 16,000 20

[17.] 17. Kemisk-växtbiologisk anstalt inom Norrbottens

län ........................................................................ 4,100 20

[18.] 18. Svenska mosskulturföreningen 5,000 21

[19.] 19. Sveriges utsädesförening 17,500 24

[20.] 20. Tilläggsbidrag till vissa med bidrag från norrländska
avdikningsanslaget understödda företag! 1,000,000 25

Bihang till riksdagens protokoll 1919. 1 sand. 2 höft. (Nr 2.) 8

Nionde huvudtiteln: 1919 års tUIäggsstat.

[21.] 21.

[22.] 22.
[23.] 23.
[24.] 24.

Tilläggsbidrag till vissa med bidrag från allmänna
avdikningsanslaget understödda företag
Torvingenjörer och torvassistenter

Torvskola....................................................................

Undersökningar av torvmarker i södra Sverige

Extra anslag
Kronor

200,000

4,800

2,400

23,100

Sid.

26
26

B. Fiskeriväsendet.

[25.] 1. Täckande av för anläggning av statens fiskod lingsanstalt

vid Borenshult utbetalade förskott
[26.] 2. Underhålls- och driftkostnad för fartyget Skagerak

[27.] 3. Utförande av vissa fiskehamnar

7,700

40,000

1,185.000

C. Skogsväsendet.

[28.] 1. Lönetillägg åt lektorer vid skogshögskolan

[29.] 2. Diverse behov vid skogshögskolan
[30.] 3. Diverse behov vid statens skogsförsöksanstalt
[31.] 4. Specialundersökningar rörande de norrländska

skogarnas föryngring

[32.] 5. Diverse behov vid statens skogsskolor

[33.] 6. Byggnadsarbeten vid statens skogsskolor ..............j

134.] 7. Diverse behov vid fortsättningsskolan vid Kloten

D. Lantmäteriväsendet.

[35.] 1. Ökat arbetsbiträde hos lantmäteristyrelsen

[36.] 2. Tillskott till krigstidstillägg för vissa lantmätare

3,400

4.500

9.500

30
30

2,100

34,800

70,000

4.800

31
31
31

6,000 32

500,000 33

E. Rikets allmänna kartverk.

[37.] Diverse behov vid rikets allmänna kartverk

F. Geologiska samt meteorologiska och hydrografiska

undersökningar.

[38.] 1. Extra personal m. m. vid Sveriges geologiska

undersökning..........................................................

[39.] 2. Fältarbeten m. m. vid Sveriges geologiska undersökning
.....................................................................

[40.] 3. Täckande av brist för år 1918 i Sveriges geolo giska

undersöknings expensanslag

4,000

3.000 34

19,800 34

7,000

Nionde huvudtiteln : 1919 års tllläggsstat.

Extra anslag
Kronor

[41.]	4.	Okade medel för år 1919 till expenser vid Sve-
		riges geologiska undersökning ............................	8,000	35
'' [42.]	5.	Inredningsarbeten m. m. i Sveriges geologiska
		undersöknings lokaler............................................	10,000	36
[>3.]	6.	Praktiskt-geologisk undersökning i Jämtlands och
		Västerbottens län ..................................................	60,000	36
[44.]	7.	Djupborrning i Skåne ................................................	33.000	1 36
[45.]	8.	Diverse behov vid statens meterologisk-hydro-
		grafiska anstalt......................................................	21,800	40
[46.]	9.	Meteorologiska iakttagelser i Abisko ....................	900	40
[47.]	10.	Hydrogeologiska specialundersökningar ................	2,000	40
6. Veterinärväsendet.
[48.]	1.	Diverse behov vid veterinärhögskolan ....................	80.000	41
[49.]	2.	Täckande av brist för år 1918 å anslag till statens
		veterinärbakteriologiska anstalt...........................	13.700	41
[50.]	3.	Diverse behov vid statens veterinärbakteriologiska
		anstalt ........................................................................	2.000	45
H. Diverse.
[51.]	1.	Kolonisation å vissa kronopark^’............................	167,000	47
[52.]	2.	Undersökning av vissa mineralfyndigheter ............	100.000	47
[53.]	3.	Odlingsbidrag till vissa krononybyggare i Norr-
		bottens län ..........................................................	50,000	49
[54.]	4.	Åtgärder i prisreglerande syfte ............................	60.000,000	49
i 55.]	5.	Beredande av lindring i de mindre bemedlades
		levnadsvillkor ........................................................	47.000,000	53
[56.]	6.	Tillfällig lönereglering för vissa ordinarie befatt-
		ningshavare inom den civila statsförvaltningen	334.938	55
[57.]	n (.	Förstärkning av de till avlönande av vissa extra
		befattningshavare inom den civila statsförvalt,-
		ningen samt till vikariatsersättningar m. m.
		anvisade medel ...................................................	70,000	55
[58.]	8.	Krigstidstillägg och krigstidshjälp..........................	2,500,000	56

114,168.700

Tionde huvudtiteln: 1919 års tllläggsstat.

Tilläggsstaten för år 1919.

Tionde huvudtiteln.

Utdrag av protokollet över finansärenden, hållet inför Hans
Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den
9 januari 1919.

Närvarande:

Hans excellens herr statsministern EdéN,

Hans excellens herr ministern för utrikes ärendena Hellner,
Statsråden: Petersson,

SCHOTTE,

Petrén,

Nilson,

Löfgren,

friherre Palmstierna,

Rydén,

Undén,

Thorsson.

Härefter redogjorde departementschefen, statsrådet Thorsson för de
frågor, som rörde regleringen å 1919 års tilläggsstat till riksstaten av

tionde huvudtiteln,

innefattande pensions- och indragningsstaterna, och anförde därvid till
en början beträffande

Bihang till riksdagens protokoll 1919. 1 samt. 2 höft. (Nr 2.)

Tionde huvudtiteln: 1919 års tilläggsstat.

[!•] .
Krigstidstilllägg
åt f. d.

befattningshavare
i statens
tjänst.

[20

Krigstidstilllägg
åt pensionsberättigade
änkor
och barn efter
befattningshavare
i statens
tjänst.

A. Det civila pensionsväsendet.

1. Krigstidstillägg åt f. d. befattningshavare i statens tjänst.

Under åberopandé av vad jag förut denna dag anfört i fråga om
beredande av krigstidstillägg under år 1919 åt f. d. befattningshavare
i statens tjänst, hemställer jag, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen att,

i avbidan på den proposition om anvisande
av medel för ändamålet, som kan bliva förelagd riksdagen,
till beredande av krigstidstillägg under år 1919
åt f. d. befattningshavare i statens tjänst — avskedade
båtsmän och marinsoldater samt Vadstena krigsmanshuskassas
understödstagare därunder icke inbegripna
— å tilläggsstat för år 1919 såsom förslagsanslag beräkna
ett belopp av........................ kronor 8,500,000,

2. Krigstidstillägg åt pensionsberättigade änkor och barn efter befattningshavare
i statens tjänst.

Under åberopande av vad jag förut denna dag anfört i fråga om
krigstidstillägg åt pensionsberättigade änkor och barn efter befattningshavare
i statens tjänst, hemställer jag, att Kungl. Maj:t måtte föreslå
riksdagen

att, i avbidan på den proposition om anvisande
av medel för ändamålet, som kan bliva förelagd riksdagen,
till beredande av krigstidstillägg åt pensionsberättigade
änkor och barn efter befattningshavare i
statens tjänst, å tilläggsstat för år 1919 såsom förslagsanslag
beräkna ett belopp av ......... kronor 4,000,000.

Tionde huvudtiteln: 1919 års tilläggsstat.

3. Ersättning för kostnader i samband med utbetalning av krigstidshjälp
åt pensionsberättigade änkor och barn efter befattningshavare i

statens tjänst.

För beredande under år 1917 av krigstidshjälp åt pensionsberättigade
änkor och barn efter befattningshavare i statens tjänst anvisade
1917 års riksdag å extra stat för år 1918 under tionde huvudtiteln såsom
förslagsanslag eif belopp av 700,000 kronor med rätt för Kung!.
Maj:t att av tillgängliga medel under år 1917 låta utbetala vad som
för ändamålet erfordrades, varjämte riksdagen för ifrågavarande krigstidshjälps
utgående godkände vissa allmänna grunder av innehåll, bland
annat, att krigstidshjälpen skulle utbetalas i den ordning, som av Kungl.
Maj:t bestämdes. .

Sedan statskontoret den 8 juni 1917 avgivit utlåtande i ärendet,
utfärdade Kungl. Maj:t den 19 juni samma år kungörelse angående krigstidshjälp
under år 1917 åt pensionsberättigade änkor och barn efter
befattningshavare i statens tjänst (Svensk författningssamling n:r 368
och meddelade därvid vissa föreskrifter beträffande utbetalningen av krigstidshjälpen.
1 enlighet med dessa föreskrifter skulle den myndighet
eller den pensionskassa, som utbetalade pension, understöd eller gratial
mottaga ansökningarna om krigstidshjälp, varjämte myndigheten eller
kassan hade att utbetala krigstidshjälpen. Vidare stadgades, bland annat,
att vederbörande pensionskassor ägde att från statskontoret på rekvisition
utbekomma erforderliga medel mot redovisningsskyldighet inför
kammarrätten.

I skrivelse den 22 april 1918 har därefter direktionen över civilstatens
änke- och pupillkassa anhållit om gottgörelse för sitt bestyr med
utbetalandet av ifrågavarande krigstidshjälp och därvid, sedan direktionen
meddelat, att civilstatens änke- och pupillkassa, efter rekvisition hos
statskontoret av erforderliga medel, utbetalt sådan krigstidshjälp med
tillhopa 126,255 kronor, anfört bl. a. följande:

»Då de särskilda kostnader, som varit förenade med krigstidshjalpens utbetalande,
samt ersättning till de befattningshavare vid kassan, som haft att handlägga
ifrågavarande ärenden, icke lära böra bestridas av änke- och pupillkassans medel
eller utgå av det kassan för varje år av statsmedel anvisade förvaltningsbidrag av

35,000 kronor, får styrelsen över änke- och pupillkassan härmed i underdånighet
hemställa, att Eders Kungl. Ma.j:t täcktes bereda kassan särskild gottgörelse för
nyssnämnda kostnader med 35 kronor samt tillika anvisa medel för ersättning till
befattningshavare vid kassan för bestyret med ärendenas handläggning med 890
kronor eller med sammanlagt 925 kronor.

[3.]

Ersättning
för kostnader
i samband
med utbetalning
av
krigstidshjälp
åt pensionsberättigade.

änkor och
barn efter
befattningshavare
i
statens
tjänst.

4 Tionde huvudtiteln: 1919 års tilläggsstat.

[3.] Styrelsen tillåter sig härvid åberopa nådiga propositionen till 1918 års riks dag,

n:r 291, enligt vilken Eders Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen att för beredande
av ersättning för kostnader i samband med verkställd utbetalning av krigstidshjälp
under år 1917 åt pensionsberättigade änkor och barn efter delägare i
prästerskapets änke- och pupillkassa anvisa på tilläggsstat för år 1918 ett förslagsanslag,
högst 1,625 kronor; och får styrelsen till jämförelse av det arbete, som i
förevarande avseende ålegat de båda änke- och pupillkassorna, upplysa, att till
civilstatens änke- och pupillkassa inkommit 1,234 ansökningar om krigstidshjälp,
av vilka 1,128 av styrelsen beviljats, medan till prästerskapets änke- och pupillkassa
inkommit 412 sådana ansökningar, av vilka 338 beviljats, samt att summan
av utbetald krigstidshjälp, som för civilstatens änke- och pupillkassa, såsom ovan
nämnts, uppgått till 126,255 kronor, för prästerskapets änke- och pupillkassa utgjort
25,831 kronor 14 öre.»

Statskontoret. Denna direktionens framställning remitterades därefter till stats kontoret,

som, under åberopande av utlåtanden den 1 februari och
den 16 mars 1918 över liknande framställningar från prästerskapets
änke- och pupillkassa samt statens järnvägars änke- och pupillkassa,
icke fann något att erinra mot förevarande framställning, varför statskontoret
hemställde, att Kungl. Maj:t måtte hos riksdagen äska anslag
för ifrågavarande ändamål att uppföras å tilläggstat för år 1918. 1

fråga om berörda av statskontoret den 1 februari och den 16 mars
1918 avgivna utlåtanden, tillåter jag mig hänvisa, beträffande det förstnämnda
till Kungl. Maj:ts proposition till 1918 års riksdag, nr 291 sid.
21, samt angående det sistnämnda till vad chefen för civildepartementet
förut i dag till statsrådsprotokollet över civilärenden anfört i fråga om
en liknande framställning från statens järnvägars änke- och pupillkassa.

me?Vt'' Då ärendet i slutremitterat skick inkom till finansdepartementet

en k e en. f^rst • me(jio av maj månad 1918, ansåg jag icke lämpligt att ifrågasätta
proposition i ämnet till 1918 års lagtima riksdag, utan tillåter
jag mig i stället nu anmäla ärendet för Kungl. Maj:t.

Samma skäl som, på sätt direktionen över civilstatens änke- och
pupillkassa erinrat, föranlett till anvisande av anslag till beredande av
ersättning för kostnader i samband med verkställd utbetalning av krigstidshjälp
under år 1917 åt pensionsberättigade änkor och barn efter
delägare i prästerskapets änke- och pupillkassa, tala jämväl för bifall
till nu ifrågavarande framställning. Mot det begärda beloppets storlek
torde ej finnas något att erinra.

Under åberopande av vad jag sålunda anfört, hemställer jag, att
Kungl. Maj: t måtte föreslå riksdagen

Tionde huvudtiteln: 1919 års tllläggsstat.

att, för beredande av ersättning för kostnader i [3.]
samband med verkställd utbetalning av krigstidshjälp
under år 1917 åt peusionsberättigade änkor och barn
efter befattningshavare i statens tjänst å tllläggsstat
för år 1919 under tionde huvudtiteln anvisa ett förslagsanslag,
högst .........................>............. kronor 925.

Härefter erinrade departementschefen, att Kung!. Maj :t enligt finansdepartementet
tillhandakommet protokollsutdrag förut på ecklesiastikdepartementets
föredragning beslutat avlåtande till riksdagen av följande
framställningar, nämligen:

4. Krigstidstillägg åt pensionsberättigade änkor och barn efter delägare
i prästerskapets änke- och pupillkassa.

(se lil. 5 vid detta prot., sid. 22)

att riksdagen måtte, i avbidan på proposition angående krigstids- [4.1
tillägg för år 1919 åt pensionsberättigade änkor och barn efter delägare Kiigsiidsi
prästerskapets änke- och pupillkassa, beräkna för ändamålet under tionde J^iZlberäthuvudtiteln
på tllläggsstat för år 1919 såsom förslags- tigade ankor

anslag ett belopp av ............................................................ kronor 700,000. ^^garTi''

prästerskapets
änke- och
pupillkassa.

5. Krigstidstillägg åt pensionerade lärare och lärarinnor vid.folk- och

småskolor m. fl.

(se bil. 5 vid detta prof, sid. 23)

att riksdagen måtte, i avvaktan på proposition angående krigstids- [5.]
tillägg för år 1919 åt vissa f. d. lärare och lärarinnor vid egentliga Krigstids.
folkskolor och småskolor med flera undervisningsanstalter, beräkna för U>sio^radeiaändamålet
under tionde huvudtiteln på tllläggsstat för år 1919 såsom rare och
förslagsanslag ett belopp av ......................................... kronor 1,700,000. ^''^"oThsniå skolor

7ti. /?.

Tionde huvudtiteln: 1919 års tillåggsstat.

[6.]

Krigstids1
i Hägg åt pen*
sions berättigade
änkor
och barn efter
delägare i
folkskollärarnas
änke- och
pupillkassa.

[7-]

Ersättning i
anledning av
kroppsskada,
ådragen under
militärtjänstgöring.

6. Krigstidstillägg åt pensionsberättigade änkor och barn efter delägare
i folkskollärarnas änke- och pupillkassa.

(se bil. 5 vid detta prot., sid. 24)

att riksdagen måtte, i avbidan på proposition angående krigstidstillägg
för år 1919 åt änkor och barn efter delägare i folkskollärarnas
änke- och pupillkassa, beräkna för ändamålet under tionde huvudtiteln
på tilläqqsstat för år 1919 såsom förslagsanslag ett belopp
av .............................................................................................. kronor 500,000.

Beträffande

B. Det militära pensioiisväsendet

erinrade departementschefen, att Kungl. Maj:t enligt finansdepartementet
tillhandakomna protokollsutdrag förut beslutat avlåtande till riksdagen
av följande framställningar, nämligen:

på lånt försvarsdepartementets föredragning:

1. Ersättning i anledning av kroppsskada, ådragen under miiitär tjänstgöring.

(se bil. 1 vid detta prot., sid. 9)
att riksdagen måtte

dels medgiva, att den ersättning i anledning av kroppsskada,
ådragen under militärtjänstgöring, som på grund av riksförsäkringsanstaltens
under år 1919'' eller tidigare meddelade beslut utgått eller
utgår såsom sjukhjälpsersättning eller livränta för tid under år 1919
eller under nämnda år såsom begravningshjälp, så ock den ersättning
i anledning av dylik skada, som på grund av riksförsäkringsanstaltens
under år 1919 meddelade beslut därefter kommer att utgå såsom begravningshjälp
i anledning av dödsfall, inträffat under nämnda år, må
höjas med 50 procent utöver det belopp, vartill ersättningen må bestämmas
enligt grunderna i förordningen den 18 juni 1909 om ersättning i
anledning av kroppsskada, ådragen under militärtjänstgöring,

dels ock för bestridande av härav föranledda kostnader å tilläggsstat
för år 1919 under tionde huvudtiteln anvisa ett
förslagsanslag av..................................................................... kronor 175,000.

Tionde huvudtiteln: 1919 Ars tilläggsstat.

2. Tillfällig pensionsförbättring för viss personal vid armén.

(se bil. 1 vid detta prot., sid. 14)

att riksdagen måtte, i avvaktan på den proposition, som kan
komma att avlåtas angående tillfällig pensionsförbättring för viss perso- [8 ]
nal vid armén, tillsvidare under tionde‘huvudtiteln å tilläggsstat för år v™Jilnlför1919
beräkna ett förslagsanslag av ................................. kronor 170,000. bättring för

viss personal
vid armén.

3. Förhöjning i gratialen åt avskedat manskap vid armén.

(se bil. 1 vid detta prot., sid. 14)

att riksdagen måtte, i avvaktan på den proposition, som kan
komma att avlåtas angående förhöjning i gratialen åt avskedat manskap
vid armén, tillsvidare under tionde huvudtiteln å tilläggsstat för år 1919
för ändamålet beräkna ett belopp av ............................... kronor 381,860.

[9.]

Förhöjning i
gratialen åt
avskedat manskap
vid
armén.

på sjöförsvarsdepartementets föredragning:

4. Förstärkande av ordinarie anslaget för bidrag till flottans pensionskassas
gratialfond.

(se bil. 2 vid detta prot., sid. 16)

att riksdagen måtte, till förstärkande av det i 1919 års stat uppförda
ordinarie anslaget för bidrag till flottans pensionskassas gratialfond,
å tilläggsstat för år 1919 anvisa ett förslagsanslag,
högst ................................................................................................ kronor 11,900.

5. Förhöjning i pensionerna åt avskedade båtsmän.

(se bil. 3 vid detta prot., sid. 18)

att riksdagen måtte, i avvaktan på den proposition, som kan komma [11.]
att avlåtas angående förhöjning i pensionerna åt avskedade båtsmän, Förhöjning i
tillsvidare under tionde huvudtiteln å tilläggsstat för år 1919 för ända- åt avskedade
målet beräkna ett belopp av ................................................ kronor 20,760. båtsmän.

[10.]

Förstärkande
av ordinarie
anslaget för
bidrag till
flottans pensionskassas

gratialfond.

[12.]

Tillfällig
pensionsfiirbättring
för
viss personal
vid marinen.

[13.]

Krigstidstillägg
åt
pensionerade
båtsmän och
marinsoldater
samt Vadstena,
krigsmanshuskassas
understödstagare.

8 Tionde huvudtiteln: 1919 års ti/läggsstat.

6. Tillfällig pensionsförbättring för viss personal vid marinen.

(se bil. 4 vid detta prot., sid. 20)

att riksdagen måtte, i avvaktan på den proposition angående beviljande
av anslag till tillfällig pensionsförbättring för viss personal vid
marinen, Kungl. Maj:t må komma att till riksdagen avlåta, för berörda
ändamål under tionde huvudtiteln å tilläggsstat för år 1919 beräkna
ett förslagsanslag av ...................r............................................. kronor 40,000.

Slutligen anförde chefen för finansdepartementet, statsrådet Thorsson:

7. Krigstidstillägg åt pensionerade båtsmän och marinsoldater samt
Vadstena krigsmanshuskassas understödstagare.

Under åberopande av vad jag förut denna dag anfört beträffande
krigstidstillägg åt f. d. befattningshavare i statens tjänst, får jag hemställa,
att Kungl. Maj:t måtte — under iakttagande, beträffande anslagsberäkningen,
av önskvärt utjämnande av huvudtitelns slutsumma —
föreslå riksdagen,

att, i avbidan på den proposition om anvisande
av medel för ändamålet, som kan bliva förelagd riksdagen,
till beredande av krigstidstillägg under år 1919
åt pensionerade båtsmän och marinsoldater samt Vadstena
krigsmanshuskassas understödstagare å tilläggsstat
för år 1919 såsom förslagsanslag beräkna ett belopp
av .................................................. kronor 1,600,055.

Vid bifall till de av mig framställda förslag komma tionde huvudtitelns
anslag å tilläggsstat för år 1919 att uppgå till
sammanlagt ......................................................................... kronor 17,800,500

Vad departementschefen sålunda rörande reglering
å tilläggsstat för år 1919 av utgifterna under
riksstatens tionde huvudtitel hemställt, biträddes av
statsrådets övriga ledamöter och blev av Hans Maj:t
Konungen gillat och godkänt.

Ur protokollet:
Sven Lidholm.

Tionde huvudtiteln: 1919 års tilläggsstat, bil. 1.

Utdrag av protokollet över lantförsvarsårenden, hållet inför Hans
Maj.t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den
18 december 1918.

Närvarande:

Hans excellens herr statsministern EdÉN,

Hans excellens herr ministern för utrikes ärendena HELLNER.
Statsråden: Petersson,

Schotte,

Petrén,

Nilson,

Löfgren,

friherre PALMSTIERNA,

Rydén,

Undén,

Thorsson.

Departementschefen, statsrådet Nilson, anförde härefter följande:

13:o

»Uti förordningen den 18 juni 1909 om ersättning i anledning av
kroppsskada, ådragen under militärtjänstgöring, stadgas, att, därest under
militärtjänstgöring i fred olycksfall inträffar, så att tjänstgörande värnpliktig,
volontär vid hären eller någon, som tillhör flottans eller kustartilleriets
stammanskap, varder skadad, eller därest person, som nu
nämnts, skadas under tjänstgöring i krig, staten skall utgiva ersättning
jämlikt vissa i förordningen stadgade grunder. Dylik ersättning utgives
jämväl, om sjukdom med därav följande skada yppas under eller efter
Bihang till riksdagens protokoll 1919. 1 samt. 2 höft. (Sr 2.) 2

[7-]

Ersättning i
anledning av
kroppås b ada,
ådragen under
mi it ärtjänstgöring.

10 Tionde huvudtiteln: 1919 års tilläggsstat, bil. 1.

slutad militärtjänstgöring och tjänstgöringen skäligen kan antagas hava
till sjukdomen bidragit.

Ersättning enligt förordningen utgår i form av sjukhjälp eller livränta
till den skadade samt, därest skadan inom viss tid medfört döden,
begravningshjälp, livräntor till efterlevande änka och minderåriga barn
och under vissa förutsättningar till fader, moder eller minderåriga syskon.

Sjukhjälp utgår, om skadan medfört väsentlig nedsättning i den
skadades arbetsförmåga under mer än tre dagar, med 1 krona 50 öre
för varje överskjutande dag, varunder den skadade icke varit i åtnjutande
av underhåll och vård genom militär myndighets försorg, intill
dess den skadade blivit från sådan nedsättning av arbetsförmågan återställd
eller skadan medfört för framtiden bestående förlust eller minskning
av arbetsförmågan eller döden inträtt.

Om skadan medfört för framtiden bestående förlust eller minskning
av arbetsförmågan, utgives en årlig livränta i förra fallet å 450 kronor
och i senare fallet å det lägre belopp, som svarar emot arbetsförmågans
minskning, räknat från och med dagen, efter det den skadade upphört
att åtnjuta såväl underhåll och vård genom militär myndighets försorg
som innehavande avlöning av statsmedel, eller från den senare tidpunkt,
då skadan medfört för framtiden bestående förlust eller minskning av
arbetsförmågan; dock att livränta icke skall utgå i de fall, där ej arbetsförmågan
blivit nedsatt med minst en tiondel.

Har skadan medfört döden inom två år från olycksfallet eller från
det sjukdomen blev känd, utgives, förutom begravningshjälp med 75 kronor,
till änka, när äktenskapet slutits före den tidpunkt, då skadan
uppkom, en årlig livränta av 180 kronor och till minderårigt barn, som
fötts före sagda tidpunkt eller födes därefter i ett förut slutet äktenskap,
eu årlig livränta av 90 kronor från dödsfallet till dess det uppnått femton
års ålder. Om den avlidne icke efterlämnat änka eller barn men
fader, moder eller minderåriga syskon, som varit av hans arbete för sitt
uppehälle huvudsakligen beroende, utgives till fader eller moder, eller,
om bägge leva, till dem gemensamt en årlig livränta av 180 kronor
från dödsfallet och till varje minderårigt syskon eu årlig livränta av 90
kronor från dödsfallet, till dess det uppnått femton års ålder. Beträffande
livräntor till efterlevande är stadgat, att om de skulle sammanlagt
överstiga 450 kronor, de skola, i förhållande till vad på en var
livräntetagare belöper, till detta belopp nedsättas, så länge anledningtill
dylik nedsättning fortfar.

Enligt § 46 inom. 1 värnpliktslagen samt särskild kungi. förordning
den 18 juni 1909 skall ersättning, varom här är fråga, utgå från bevärings -

Tionde huvudtiteln: 1919 års tilläggsstat, bil. 1. 11

manskapets invalid- och pensionsfond. Därjämte linnes under tionde
huvudtiteln för ändamålet uppfört ett ordinarie anslag av 30,000 kronor.

I jämförelse med förenämnda ersättningsbelopp utgår enligt lagen
den 5 juli 1901 angående ersättning för skada till följd av olycksfall
i arbete sjukhjälp med 1 krona för dag, livränta till skadad arbetare
med högst 300 kronor, begravningshjälp med 60 kronor, livränta till
änka med 120 kronor och till minderårigt barn med 60 kronor. Någon
ersättning till efterlevande föräldrar och syskon utgår icke enligt 1901
års lag. Frånsett begravningshjälpen uppgå sålunda ersättningarna
enligt 1909 års förordning till 50 procent högre belopp än motsvarande
ersättningar enligt 1901 års lag.

Uti sin till 1918 års riksdag avlåtna ämbetsberättelse anförde riksdagens
militieombudsman, att de ersättningsbelopp, som utginge enligt
1909 års ifrågavarande förordning, uppenbarligen vore beräknade för
andra prisförhållanden än de nu rådande och att beloppen — oavsett
om de varit tillräckliga vid tiden för förordningens tillkomst — numera
icke på långt när motsvarade värdena vid berörda tid. Enahanda billighetsskäl,
som föranlett beviljandet av tillfälliga löneförbättringar åt ett
flertal ämbete- och tjänstemän, ävensom understöd åt pensionsberättigade
f. d. befattningshavare eller änkor och barn efter sådana, talade
enligt militieombudsmannens mening även för att något gjordes för
lindrande av kristidens tryck för dem, som träffades av kroppsskada
under fullgörande av militärtjänstgöring eller för sin utkomst varit
huvudsakligen beroende av sålunda skadade personers arbetsinkomst.
Men en alldeles särskild anledning att påkalla hjälp för sådana ersättningstagare
förelåge på grund av en utav riksdagen i skrivelse den 9
juni 1917 gjord framställning om utredning rörande förbättrad ställningför
vissa i statens tjänst skadade arbetare eller deras efterlevande. Om
man också icke kunde helt likställa militärtjänstgöring med arbete i
statens tjänst, funnes dock ingen anledning, varför icke de, som skadats
under militärtjänstgöring, skulle av staten ses tillgodo lika väl som de,
vilka träffats av olycksfall under arbete för statens räkning. Snarare
kunde man vara benägen att, finna de förras ställning än mera behjärtansvärd,
på sätt även kunde antagas hava varit statsmakternas uppfattning,
då ersättningsbeloppen enligt 1909 års förordning vore högre
än enligt 1901 års lag.

Beträffande den höjning i ersättningsbeloppen, som kunde tänkas
böra ifrågakomma, erinrade militieombudsmannen om, att det ATid 1917
års riksdag beviljade krigstidstillägg blivit för de lägst avlönade befatt -

Fvaru ställning
av riksdagens

milUieom•
budsman till
1918 års
riksdag.

91S års riksdags
beslut.

12 Tionde huvudtiteln: 1919 års tilläggsstat, bil. 1.

ningshavare i statens tjänst satt till 25 procent av de kontanta avlöningsförmåner,
på vilka det finge beräknas. Med hänsyn till den alltjämt
fortgående prisstegringen syntes det emellertid önskvärt, att den
ifrågasatta förhöjningen sattes avsevärt högre, exempelvis till 50 procent.
De av en dylik förhöjning föranledda kostnaderna kunde beräknas till

175,000 kronor.

Uti skrivelse den 12 juni 1918 (nr 312) anmälde riksdagen, att
riksdagen vid behandlingen av föreliggande fråga visserligen funnit, att
de för närvarande utgående ersättningarna enligt 1909 års förordning
ställde sig 50 procent högre än ersättningar, som utbetalades enligt 1901
års lag angående ersättning för skada till följd av olycksfall i arbete,
men att riksdagen dock ansett sig, utan risk att föregripa pågående utredning
i ärendet, med hänsyn till rådande förhållanden kunna bifalla
militieombudsmannens framställning om en förhöjning med 50 procent
av samtliga enligt 1909 års förordning utgående ersättningsbelopp.

Då det här gällde en förhöjning blott under år 1918, både riksdagen
funnit, att kostnaderna härför, av militieombudsmannen beräknade
till 175,000 kronor, borde kunna bestridas från beväringsmanskapets invalid-
och pensionsfond.

Med anledning av vad riksdagen sålunda anfört, hade riksdagen
medgivit,

dels att den ersättning i anledning av kroppsskada, ådragen under
militärtjänstgöring, som på grund av riksförsäkringsanstaltens under år
1918 eller tidigare meddelade beslut utgått eller utginge såsom sjukhjälpsersättning
eller livränta för tid under 1918 eller under nämnda år
såsom begravningshjälp, så ock den ersättning i anledning av dylik
skada, som på grund av riksförsäkringsanstaltens under år 1918 meddelade
beslut därefter komme att utgå såsom begravningshjälp i anledning
av dödsfall, inträffat under nämnda år, finge höjas med 50 procent
utöver det belopp, vartill ersättningen kunde bestämmas enligt grunderna
i förordningen den 18 juni 1909 om ersättning i anledning av kroppsskada,
ådragen under militärtjänstgöring,

dels ock att kostnaderna för denna förhöjning finge bestridas på
samma sätt som skedde i fråga om dylika ersättningar i övrigt.

Med anledning av riksdagens sålunda fattade beslut utfärdade
Kungl. Maj:t den 28 juni 1918 kungörelse angående höjning för år 1918
av ersättning, som utgår jämlikt nådiga förordningen den 18 juni 1909
om ersättning i anledning av kroppsskada, ådragen under militärtjänstgöring.

Tionde huvudtiteln: 1919 års tilläggsstat, bil. 1.

Såsom den lämnade redogörelsen giver vid handen, uppgå ersättningarna
enligt 1909 års förordning, frånsett begravningshjälpen, till 50
procent högre belopp än motsvarande ersättningar enligt 1901 års lag
angående ersättning för skada till följd av olycksfall i arbete. Härutinnan
har emellertid en ändring inträtt genom den nya lagen om olycksfall
i arbete den 17 juni 1916. Enligt sistnämnda lag hava i densamma
avsedda arbetare tillerkänts ersättningar vid olycksfall i arbete, vilka i
regel uppgå till avsevärt högre belopp än motsvarande ersättningar enligt
1909 års förordning. På grund härav uttalades också under förarbetena
till den nya olycksfallsförsäkringslagen önskvärdheten av att
bestämmelserna i nämnda förordning omarbetades till närmare överensstämmelse
med den nya lagens grunder. Med anledning härav och ett
riksförsäkringsanstalten genom dåvarande statsrådets och chefens för civildepartementet
ämbetsskrivelse den 17 juni 1916 lämnat bemyndigande att
inkomma med förslag till de bestämmelser och föreskrifter, som betingades
av genomförandet av 1916 års olycksfallsförsäkringslag, har under
de senaste åren inom riksförsäkringsanstalten pågått utredning angående
omarbetning av 1909 års förordning. Sedan jämlikt Kungl. Maj:ts den
19 april 1918 givna bemyndigande sakkunniga tillkallats för att inom
riksförsäkringsanstalten biträda vid granskning av ett i ämnet utarbetat
förslag, kommer riksförsäkringsanstalten jämte nämnda sakkunniga att
inom den närmaste tiden avgiva betänkande i ämnet, innefattande förslag
till lag om ersättning i anledning av kroppsskada, ådragen under
militärtjänstgöring. Enligt vad jag inhämtat, skulle ifrågavarande lag,
vilken bygger på samma grunder som den nya olycksfalls försäkringslagen,
träda i kraft från och med ingången av år 1920. Då detta
ärende ännu icke föreligger i fullt utrett skick, kan jag icke nu
underställa detsamma Kungl. Maj:ts prövning, men är det min avsikt
att, där så ske kan, föreslå avlåtande av proposition i ämnet till årets
riksdag.

Den av nästlidet års riksdag medgivna förhöjningen av de enligt
L909 års förordning utgående ersättningsbeloppen avsåg endast år 1918.
Då emellertid de skäl, som lågo till grund för riksdagens ifrågavarande
medgivande, allt fortfarande äro för handen, torde enahanda förhöjning
av ersättningsbeloppen böra utgå för innevarande år.

Beträffande kostnaderna för nämnda förhöjning hava dessa, i överensstämmelse
med riksdagens beslut, under år 1918 utgått från beväringsmanskapets
invalid- och pensionsfond. Enligt från statskontorets
fondbyrå lämnad uppgift uppgick nämnda fond den 31 december 1917
till 4,213,545 kronor 23 öre, och visade fonden, sedan från densamma
utgående utgifter blivit guldna, en ökning under år 1917 av endast.

Vepartemt
chefen,

[8]

Tillfällig pensionsförbättring
för viss
personal vid
armén.

u Tionde huvudtiteln: 1919 års tilläggsstat, bil. 1.

13,224 kronor 13 öre. För utbetalande av den utav riksdagen för år
1918 medgivna förhöjningen av ersättningsbeloppen, vilken beräknades
draga en kostnad av 175,000 kronor, hava således fondens kapitaltillgångar
måst tagas i anspråk. Då emellertid ett fortgående på denna väg icke
synes lämpligt, torde för bestridande av kostnaderna för ersättningsbeloppens
höjning under innevarande år särskilt anslag böra av riksdagen
äskas. Detta torde, i likhet med nu utgående anslag för bidrag till
ersättning i anledning av kroppsskada, ådragen under militärtjänstgöring,
böra upptagas under riksstatens tionde huvudtitel.

På grund av vad sålunda anförts, får jag, efter att hava i ärendet
samrått med chefen för sjöförsvarsdepartementet, hemställa, det täcktes
Eders Kungl. Maj:t förslå riksdagen

dels medgiva, att den ersättning i anledning av
kroppsskada, ådragen under militärtjänstgöring, som
på grund av riksförsäkringsanstaltens under år 1919
eller tidigare meddelade beslut utgått eller utgår såsom
sjukhjälpsersättning eller livränta för tid under
år 1919 eller under nämnda år såsom begravningshjälp,
så ock den ersättning i anledning av dylik skada,
som på grund av riksförsäkringsanstaltens under år
1919 meddelade beslut därefter kommer att utgå såsom
begravningshjälp i anledning av dödsfall, inträffat
under nämnda år, må höjas med 50 procent utöver det
belopp, vartill ersättningen må bestämmas enligt grunderna
i förordningen den 18 juni 1909 om ersättning
i anledning av kroppsskada, ådragen under militärtjänstgöring,

dels ock för bestridande av härav föranledda
kostnader å tilläggsstat för år 1919 under tionde
huvudtiteln anvisa ett förslagsanslag av 175,000 kronor.

14:o.

Under åberopande av vad jag förut denna dag anfört till statsrådsprotokollet
över lantförsvarsärenden vid anmälan av vissa anslagskrav
under riksstatens tionde huvudtitel, får jag hemställa, det täcktes Eders
Kungl. Maj:t föreslå riksdagen

att, i avvaktan på den proposition, som kan komma
att avlåtas angående tillfällig pensions förbättring för
viss personal vid armén, tillsvidare under tionde huvud -

Tionde huvudtiteln: 1919 års tilläggsstat, bil. 1. 15

titeln å tilläggsstat för år 1919 beräkna ett förslagsanslag
av 170,000 kronor.

15:o.

att, i avvaktan på den proposition, som kan
komma att avlåtas angående förhöjning i gratialen åt
avskedat manskap vid armén, tillsvidare under tionde
huvudtiteln å tilläggsstat för år 1919 för ändamålet
beräkna ett belopp av 381,860 kronor.»

Till vad departementschefen ovan under punkterna
13:o—15:o hemställt, däri statsrådets övriga ledamöter
instämde, täcktes Hans Maj:t Konungen lämna bifall;
och skulle utdrag av detta protokoll tillställas finansdepartementet
för iakttagande vid uppgörande av förslag
till reglering av utgifterna under riksstatens
tionde huvudtitel på tilläggsstat för år 1919.

Ur protokollet:

[9.]

Förhöjning
gratialen åt
avskedat man
skap.

E. H. Odencrants.

Tionde huvudtiteln: 1919 års tilläggsstat, bil. 2.

Cio.]

Ang. tilläggsstat
för år
1919 till förstärkande
av
ordinarie
anslaget för
bidrag till
flottans pensionskassas

gratialfond.

Utdrag av protokollet över sjöförsvarsärenden, hållet inför Hans
Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 13
december 1918.

Närvarande:

Hans excellens herr statsministern EdéN,

Hans excellens herr ministern för utrikes ärendena HELLNER,
Statsråden: PETERSSON,

SCHOTTE,

Petrén,

Nilson,

Löfgren,

friherre Palmstierna,

Rydén,

Undén,

Thorsson.

Härefter anförde departementschefen, statsrådet friherre Palmstierna:

62:o.

Under åberopande av vad jag under nästföregående punkt 61:o
anfört, får jag hemställa, det Eders Kungl. Maj:t täcktes föreslå riksdagen att,

till förstärkande av det i 1919 års stat uppförda
ordinarie anslaget för bidrag till flottans pensionskassas
gratialfond, å tilläggsstat för år 1919 anvisa
ett förslagsanslag, högst 11,900 kronor.

Tionde huvudtiteln: 1919 års tilläggsstat, bil. 2. 17

Vad föredragande departementschefen i de under
punkterna 61:o—65:o här ovan upptagna ärenden hemställt
behagade Hans Maj:t Konungen, på tillstyrkan
av statsrådets övriga ledamöter, bifalla; och skulle utdrag
av detta protokoll tillställas finansdepartementet
för iakttagande vid uppgörande av förslag till reglering
av utgifterna under riksstatens tionde huvudtitel.

Ur protokollet:

Eric Bctad-Heimer.

Bihang till riksdagent protokoll 1919. 1 samt. 2 käft. (Nr 2.)

Tionde huvudtiteln: 1919 års t/l/äggsstat, bil. 3.

[11.]

Förhöjning i
pensionerna
åt avskedade
båtsmän.

Utdrag av protokollet över sjö försvar särenden, hållet inför Hans
Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 18
december 1918.

Närvarande:

Hans excellens herr statsministern Edén,

Hans excellens herr ministern för utrikes ärendena Hellner,
Statsråden: Petersson,

Schotte,

Petrén,

Nilson,

Löfgren.

friherre Palmstierna,

Rydén,

Undén,

Thorsson.

Härefter anförde departementschefen, statsrådet friherre Palmstierna
:

5:o.

Under åberopande av vad jag förut denna dag anfört till statsrådsprotokollet
över sjöförsvarsärenden vid anmälan av visst anslagskrav
under riksstatens tionde huvudtitel, får jag hemställa, det täcktes Eders
Kungl. Maj:t föreslå riksdagen

Tionde huvudtiteln: 1919 års tilläggsstat, bil. 3.

att, i avvaktan på den proposition, som kan
komma att avlåtas angående förhöjning i pensionerna
åt avskedade båtsmän, tillsvidare under tionde huvudtiteln
å tilläggsstat för år 1919 för ändamålet beräkna
ett belopp av 20,760 kronor.

Vad föredragande departementschefen i de under
punkterna 4 och 5 bär ovan upptagna ärenden hemställt
behagade Hans Maj:t Konungen, på tillstyrkan
av statsrådets övriga ledamöter, bifalla; och skulle
utdrag av detta protokoll tillställas finansdepartementet
för iakttagande vid uppgörande av förslag till reglering
av utgifterna länder riksstatens tionde huvudtitel.

Ur protokollet:

Johan Nilson.

iTionde huvudtiteln: 1919 års tiHäggsstat, bil. 4.

Utdrag av protokollet över sjö försvar särenden, hållet inför Hans
Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 23
december 1918.

N ärvarande:

Hans excellens herr statsministern EdÉn,

Hans excellens herr ministern för utrikes ärendena Hellner,
Statsråden: Petersson,

Schotte,

Petrén.

Nilson,

Löfgren,

friherre Palmstierna,

Rydén,

Undén,

Thorsson.

Härefter anförde departementschefen, statsrådet friherre Palmstierna: -

5:o.

112.] Jämlikt den 14 juni 1918 givet nådigt bemyndigande hava sär ruifaiiig

skilda sakkunniga tillkallats för att inom lantförsvars- och sjöförsvarBbottring%''r
departementen biträda med verkställande av utredning och utarbetande
viss personal av förslag rörande tillfällig pensionsförbättring för viss personal vid
vid marinen, marinen.

De sakkunniga hava nu under hand meddelat, att de hade för

Tionde huvudtiteln: 1919 års tMäggsstat, bil. 4.

avsikt att under den närmaste tiden till Kungl. Maj:t inkomma medförslag
i ämnet. Enligt av de sakkunniga verkställda approximativa beräkningar
hava kostnaderna i förevarande hänseende för år 1919 beräknats
till 40,000 kronor.

Jag får därför hemställa, att Eders Kungl. Maj:t täcktes föreslå
riksdagen

att, i avvaktan på den proposition angående beviljande
av anslag till tillfällig pensionsförbättring för
viss personal vid marinen, Kungl. Maj:t må komma
att till riksdagen avlåta, för berörda ändamål under
tionde huvudtiteln å tilläggsstat för år 1919 beräkna
ett förslagsanslag av 40,000 kronor.

Vad föredragande departementschefen i de under
punkterna 4:o och 5:o här ovan upptagna ärenden hemställt
behagade Hans Maj:t Konungen, på tillstyrkan
av statsrådets övriga ledamöter, bifalla; och skulle
utdrag av detta protokoll tillställas finansdepartementet
för iakttagande vid uppgörande av förslag till reglering
av utgifterna under riksstatens tionde huvudtitel.

Ur protokollet:

Eric Baad-Heimer.

Tionde huvudtiteln: 1919 års tiHåggsstat, bil. 5.

Utdrag av protokollet över ecklesiastikärenden, hållet inför Hans
Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 31
december 1918.

N är varande:

Hane excellens herr statsministern EdÉN,

Hans excellens herr ministern för utrikes ärendena Hellner,
Statsråden: Petersson,

Schotte,

Petrén,

Nilson,

Löfgren,

friherre Palmstierna.

Rydén,

Undén,

Thorsson.

Depertementschefen, statsrådet Rydén anhöll vidare att få underställa
Kungl. Maj:ts prövning de särskilda medelsbehov, som under
tionde huvudtiteln borde för ecklesiastikdepartementets vidkommande
tillgodoses genom anslag å tilläggsstat för år 1919, och anförde därefter: -

ll:o.

[4.] För beredande under år 1918 av krigstidshjälp åt pensionsberätti Krigstids■

gade änkor och barn efter delägare i prästerskapets änke- och pupillpenlionsbe-
kassa anvisade 1918 års lagtima riksdag på Kungl. Maj:ts framställning
rottigade än. å tilläggstat för samma år ett förslagsanslag av 360,000 kronor. Vidare
efter “delägare beviljade 1918 års urtima riksdag för beredande av extra krigstidstillägg
i prästerska- för senare halvåret av 1918 åt ifrågavarande pensionärer å extra tillpeJZjnmassa’1
läggsstat för samma år ett förslagsanslag av 200,000 kronor.

Tionde huvudtiteln: 1919 års tilläggsstat, bil. 5. 23

Jag anser det uppenbart, att understöd av statsmedel även under
år 1919 bör beredas pensionsberättigade änkor och barn efter delägare
i prästerskapets änke- och pupillkassa i likhet med vad som ägt rum
under år 1918. I överensstämmelse med vad chefen för finansdepartementet
förut denna dag till statsrådsprotokollet över finansärenden anfört
i fråga om krigstidstillägg för år 1919 åt pensionsberättigade änkor
och barn efter befattningshavare i statens tjänst torde emellertid dylikt
understöd böra utgå efter vissa förändrade grunder. Enligt inom ecklesiastikdepartementet
verkställda beräkningar erfordras för bestridande av
kostnaderna för krigstidstillägg efter dessa förändrade grunder åt pensionsberättigade
änkor och barn efter delägare i prästerskapets änkeoch
pupillkassa ett belopp av 700,000 kronor.

Då emellertid beredningen av ifrågavarande ärende ännu icke är
slutförd, hemställer jag för närvarande, att Eders Kungl Maj:t täcktes
föreslå riksdagen

att, i avbidan på proposition angående krigstidstillägg
för år 1919 åt pensionsberättigade änkor och
barn efter delägare i prästerskapets änke- och pupillkassa,
beräkna för ändamålet under tionde huvudtiteln
på tilläggsstat för år 1919 såsom förslagsanslag ett
belopp av 700,000 kronor.

12:o.

1 anledning av Kung!. Maj:ts därom gjorda framställning anvisade [5.]
1918 års lagtima riksdag för beredande under år 1918 av krigstids- Krigstuistmtillägg
åt pensionerade lärare och lärarinnor vid folk- och småskolor ''ZLfaZ?''
in. fl. ett förslagsanslag av 1,100,000 kronor. Vidare beviljade 1918 lärare och
års urtima riksdag för beredande av extra krigstidstillägg för senare halvåret
av 1918 åt ifrågavarande pensionärer å extra tilläggsstat för samma folkskolor och
år ett förslagsanslag å 428,000 kronor. ~ småskolor

1 anslutning till vad chefen för finansdepartementet förut denna
dag till det vid årets statsverksproposition i utdrag fogade statsrådsprotokollet
över finansärenden anfört i fråga om beredande för år 1919
av krigstidstillägg med höjda belopp och enligt vissa ändrade grunder
åt f. d. befattningshavare i statens tjänst, anser jag det vara av omständigheterna
påkallat, att jämväl f. d. lärare och lärarinnor vid egentliga folkskolor
och småskolor m. fl. för år 1919 komma i åtnjutande av krigstids -

[6-]

Krigstidstilllägg
åt pensionsberättigade
änkor
och barn ej ter
delägare i
folkskollärarnas
änke- och
pupillkassa.

24 Tionde huvudtiteln; 1919 års til/äggsstat, bil. 5.

tillägg enligt väsentligen samma grunder, som komma att tillämpas för
motsvarande tillägg åt f. d. statstjänare och under samma namn, krigstidstillägg.
Med hänsyn tagen härtill hava kostnaderna för sistberörda krigstidstillägg
beräknats. Enligt dessa beräkningar skulle ett förslagsanslag
av 1,700,000 kronor vara för ändamålet erforderligt.

Då utredningen i detta ärende icke är avslutad, hemställer jag,
att Eders Kungl. Maj:t nu täcktes föreslå riksdagen

att, i avvaktan på proposition angående krigstidstillägg
för år 1919 åt vissa f. d. lärare och lärarinnor
vid egentliga folkskolor och småskolor med flera
undervisningsanstalter, beräkna för ändamålet under
tionde huvudtiteln på tillägg sstat för år 1919 såsom
förslagsanslag ett belopp av 1,700,000 kronor.

13:o

I anledning av Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning anvisade
1918 års lagtima riksdag till beredande under år 1918 av krigstidstilllägg
åt pensionsberättigade änkor och barn efter delägare i folkskollärarnas
änke- och pupillkassa ett förslagsanslag av 230,000 kronor.
Vidare beviljade 1918 års urtima riksdag för beredande av extra krigstidstillägg
för senare halvåret av 1918 åt ifrågavarande pensionärer å
extra tilläggsstat för samma år ett förslagsanslag av 145,000 kronor.

Jämväl pensionsberättigade änkor och barn efter delägare i folkskollärarnas
änke- och pupillkassa synas mig böra för år 1919 komma
i åtnjutande av krigstidstillägg enligt väsentligen samma grunder, som
må komma att gälla för pensionsberättigade efterlevande efter befattningshavare
i statens tjänst. Med hänsyn tagen härtill har jag låtit
verkställa beräkningar rörande kostnaderna för beredande av sådant
krigstidstillägg åt pensionsberättigade änkor och barn efter delägare i
folkskollärarnas änke- och pupillkassa. Enligt dessa beräkningar skulle
ett belopp av 500,000 kronor vara för ändamålet erforderligt.

På grund av vad jag sålunda anfört, hemställer jag, att Eders
Kungl. Maj:t täcktes föreslå riksdagen

att, i avbidan på proposition angående krigstidstillägg
för år 1919 åt änkor och barn efter delägare i
folkskollärarnas änke- och pupillkassa, beräkna för
ändamålet under tionde huvudtiteln på tilläggsstat för

Tionde huvudtiteln: 1919 års ti/läggsstat, bil. 5. 2b

år 1919 såsom förslagsanslag ett belopp av 500,000
kronor.

Vad föredragande departementschefen i de under
punkterna 11—13 här ovan upptagna ärenden hemställt
behagade Hans Magt Konungen, på tillstyrkan
av statsrådets övriga ledamöter, bifalla; och skulle utdrag
av protokollet härom tillställas finansdepartementet
för iakttagande vid uppgörande av förslag till
reglering av utgifterna under riksstatens tionde huvudtitel
på tilläggsstat för år 1919.

Ur protokollet:
Gustaf Floren.

Bihang till riksdagens protokoll 1919. 1 samt. 2 höft. (Nr 2.)

Tionde huvudtiteln: 1919 års tilläggsstat.

Innehållsförteckning.

Extra an Punkt

slag

Kronor

A. Civila pensionsväsendet.

|.l.] Krigstid stillägg under år 1919 åt f. d. befattningshavare

i statens tjänst ........................................................ 8,500,000

|2. | Krigsti d s till ägg åt pensionsberättigade änkor och barn

efter befattningshavare i statens tjänst 4,000,000

[3. | Ersättning för kostnader i samband med utbetalning av
krigstidslijälp åt pensionsberättigade änkor och barn
efter befattningshavare i statens tjänst 925

|4.| Krigstidstillägg åt pensionsberättigade änkor och barn

efter delägare i prästerskapets änke- och pupillkassa 700,000
[5.1 Krigstidstillägg åt pensionerade lärare och lärarinnor vid

folk- och småskolor in. fl.................................. 1,700,000

16-1 Krigstidstillägg åt pensionsberättigade änkor och barn

efter delägare i folkskollärarnas änke- och pupillkassa 500,000

B. Militära pensionsväsendet.

[7.] Ersättning i anledning av kroppsskada, ådragen under

militärtjänstgöring ...................................................... 175,000

| 8.J Tillfällig pensionsförbättring för viss personal vid armén 170,000

[9.] Förhöjning i gratialen åt avskedat manskap vid armén 381,860

|10.] Förstärkning av ordinarie anslaget för bidrag till flottans

pensionskassas gratialfond ............................................. 11,900

111-J Förhöjning i pensionerna åt avskedade båtsmän 20,760

112.J Tillfällig pensionsförbättring för viss personal vid marinen 40,000

|13.| Krigstidstillägg under år 1919 åt pensionerade båtsmän
och marinsoldater samt Vadstena krigsmanshuskassas
understödstagare........................................................... 1,600,055

Summa 17,800,500

STOCKHOLM, ISAAC MARCUS’ BOKTRYCKERI-AKTIEBOLAG, 1019.

Utgifter för kapitalökning: 1919 års tilläggsstat.

Tilläggsstaten för år 1919.

Utgifter för kapitalökning.

Utdrag av protokollet över finansår enden, hållet inför Hans Maj.t
Konungen i statsrådet A Stockholms slott den 9 januari

1919.

Närvarande:

Hans excellens herr statsministern EdéN,

Hans excellens herr ministern för utrikes ärendena HELLNER,
Statsråden: Petersson,

SCHOTTE,

Petrén,

Nilson,

Löfgren,

friherre Palmstierna,

Rydén,

Undén,

Thorsson.

Chefen för finansdepartementet, statsrådet Thorsson anhöll härefter
att få anmäla de frågor, som berörde reglering å tilläggstaten för år
1919 av statens

Bihang till riksdagens protokoll 1919. 1 sand. 2 höft. (Nr 2.)

Utgifter för kapitalökning: 1919 års til/äggsstat.

utgifter för kapitalökning.

Vad först angick

statens affärsverksamhet,

erinrade departementschefen, att Kungl. Maj:t på civildepartementets
föredragning förut denna dag beslutit avlåtande till riksdagen av vissa
framställningar, varom i bilagda utdrag av protokollet över civilärenden
(se bil. 1) närmare förmäles.

Beträffande de för år 1919 i bil. 1 ifrågasatta anslag, tillhopa å
59,602,200 kronor, hemställde föredragande departementschefen, att Kungl.
Maj:t måtte föreslå riksdagen medgiva,

att vart och ett av de sålunda ifrågasatta anslagen
eller anslagsbeloppen finge utgå av lånemedel.

Vidkommande därefter ifrågasatta anslag till

statens utlåningsfonder

erinrade departementschefen, att Kungl. Maj:t på civildepartementets
och jordbruksdepartementets föredragning förut denna dag beslutit avlåtande
till riksdagen av vissa framställningar, varom i bilagda utdrag
av protokollet över civilärenden (se bil. 1) samt protokollet över jordbruksärenden
(se bil. 2) närmare förmäles; och hemställde departementschefen
beträffande samtliga ifrågavarande anslag till statens utlåningsfonder,
tillhopa 1,950,000 kronor, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen
medgiva

att berörda anslag finge utgå av lånemedel.

Föredragande departementschefen hemställde därefter, att, i likhet
med _ vad som vore fallet i tilläggsstaten för år 1918 i tilläggsstaten
för innevarande år måtte under utgifter för kapitalökning få intagas
en titel

låneunderstöd,

varefter departementschefen erinrade om Kungl. Maj:ts på justitiedepartementets
föredragning denna dag fattade beslut om anslag för
nämnda ändamål (se bil. 3).

Utgifter för kapitalökning: 1919 års tilläggsstat.

Beträffande ifrågavarande anslag, 65,000 kronor, hemställde departementschefen,
att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen medgiva

att detsamma finge xitgå av tillfälliga lånemedel.

Departementschefen erinrade härefter om, att Kungl. Maj:t tidigare ll.]

under dagen beslutat att under vissa angivna förutsättningar å tilläggsstaten
upptaga inkomst av spirituosaaccis. Då dylik inkomst jämlikt verkets fond
1 § i förordningen angående statsverkets fond av rusdrycksmedel, sådan av
sagda paragraf lyder efter ändring den 10 november 1916, skall tillföras
fonden, hemställde departementschefen, att Kungl. Maj:t måtte andel titel

statsverkets fond av rusdrycksmedel

föreslå riksdagen

att för avsättning till statsverkets fond av rusdrycksmedel
av den å 1919 års tilläggsstat uppförda
inkomst av spirituosaaccis såsom förslagsanslag anvisa
ett belopp av ... kronor 20,000,000.

Slutligen hemställde departementschefen, att en förteckning över
de å tilläggsstat för år 1919 föreslagna utgifterna för kapitalökning
måtte få såsom bil. 4 fogas vid detta protokoll.

Vad föredragande departementschefen sålunda
hemställt, däri statsrådets övriga ledamöter instämde,
behagade Hans Maj:t Konungen bifalla.

Ur protokollet:
Svett Lidholm.

Utgifter för kapitalökning: bil. 1: 1919 års tillägg sstat.

Bil. 1.

Utgifter för kapitalökning.

Utdrag av protokollet över civilärenden, hållet inför Hans
Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 9
januari 1919.

Närvarande:

Hans excellens herr statsministern Eden,

Hans excellens herr ministern för utrikes ärendena Hellner,
. Statsråden Petersson,

Schotte,

Petrén,

Nilson,

Löfgren,

friherre Palmstierna,

Rydén,

Undén,

Thorsson.

Chefen för civildepartementet, statsrådet Schotte anmälde frågan
om de anslag för kapitalökning, som beträffande de till civildepartementet
hörande affärsdrivande verk ansetts böra anvisas å tilläggsstat
för år 1919, och anförde:

Bihang till riksdagens protokoll 1919. 1 samt. 2 käft. (Nr 2.)

4426 19 I

Utgifter för kapitalökning: bil. 1: 1919 års tilläggsstat.

[1.3

Inköp av
inventarier.

[2-]

[3.]

Inköp av
byggnadstomt
i
Ludvika.

Postverket.

T. Inköp av inventarier.

Under åberopande av vad jag denna dag under punkten 1 anfört
till statsrådsprotokollet i fråga om anslagsäskandena beträffande postverket
i avdelningen Utgifter för kapitalökning å 1920 års stat, får jag
hemställa, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att för inköp av inventarier för postverkets behov
på tillaggsstat för år 1919 anvisa ett reservationsanslag
av 250,000 kronor.

II. Inköp och bebyggande av fastigheter.

1. Postliusbyggiiad i Gällivare.

Med hänvisning till vad jag i samma statsrådsprotokoll under
punkten 5 anfört hemställer jag vidare, att Kungl. Maj:t måtte föreslå
riksdagen

att för uppförande av en posthusbyggnad i Gällivare
på tilläggsstat för år 1919 anvisa ett reservationsanslag
av 125,000 kronor.

2. Inköp av byggnadstomt I Ludvika.

I skrivelse den 25 oktober 1918 med förslag i fråga om anslag till
utgifter för kapitalökning beträffande postverket å tilläggsstat för år
1919 och å 1920 års stat har generalpoststyrelsen gjort framställning
om inköp av byggnadstomt i Ludvika.

Till stöd härför anför styrelsen följande:

Utgifter för kapitalökning: bil. 1: 1919 års tiUäggsstat.

»Jämlikt kontrakt av den 27 april 1915 förhyr generalpoststyrelsen för tiden
den 1 oktober 1915—30 september 1920 mot en årlig hyressumma av 1.700 kronor
lokal för postkontoret i Ludvika. Lokalen har av postkontoret disponerats alltsedan
1905.

År 1915, då nu gällande kontrakt om lokalens förhyrande avslutades, sökte
generalpoststyrelsen att, så långt det lät sig gorå, av den disponerade lokalen utvinna
största möjliga utrymme. Generalpoststyrelsen uppställde nämligen som
villkor för lokalens fortsatta förhyrande, att vissa ändringsarbeten skulle utföras
för att göra lokalen mera ändamålsenlig.

Lokalen i sitt nuvarande skick består av ett större och tre mindre rum
jämte kassavalv och toalettutrymme med en sammanlagd golvyta av 125 kvadratmeter.
På grund av posttrafikens stora utveckling vid postkontoret är lokalen
emellertid för sitt ändamål nu mindre tillfredsställande och bliver i en snar framtid
alldeles otillräcklig. Kravet på ökat utrymme måste därför snart tillgodoses
genom anskaffande av annan, rymligare lokal.

Efterföljande statistiska uppgifter lämna en bild av posttrafiken vid postkontoret
under sexårsperioden 1911—1917 :

	År 1911.	År 1917		Absolut ökning.	Relativ ökning. %
Uppbörd................................................	65,457	kr.	103,914	kr.	38,457	kr.	58.7 5
Inlämnade försändelser alla slaq..................	209,526	st.	387,512	st.	177,986	8t.	84.9 4
Assurerade försändelser..............................	6,874	st.	10,074	8t.	3,200	8t.	46.55 j
Dessas sammanlagda assuransbelopp.............	1,970,966	kr.	5,908,016	kr.	3,937,050	kr.	199.75
Oassurerade paket...................................	3,355	st.	7,928	st.	4,573	st.	136.30
Postanvisningar........................................	47,050	8t.	72,024	st.	24,974	8t.	53.07
Dessas sammanlagda belopp........................	1,297,564	kr.	3,065,493	kr.	1,767,929	kr.	136.24

Som synes är poströrelsens stegring högst avsevärd.

Att, såsom hittills skett, förhyra lokal för postkontoret har visat sig förenat
med stor svårighet. Tillgången på tjänliga och väl belägna lokaler i Ludvika är
nämligen synnerligen knapp. Då denna utväg till anskaffande av lokal för postkontoret
sålunda visat sig föga framkomlig och då den dessutom endast för någon
kortare tid framåt kunde trygga postkontorets lokalbehov, anser generalpoststyrelsen,
att mera betryggande åtgärder härvidlag böra vidtagas. Generalpoststyrelsen
vill fördenskull förorda, att i Ludvika uppföres för postkontorets behov
en ny byggnad. Detta anser sig generalpoststyrelsen så mycket mer böra göra,
som möjlighet då jämväl skulle uppstå att bereda bostäder åt den i Ludvika
stationerade postpersonalen, vilken nu, på grund av den rådande bostadsbristen,
i bostadshänseende befinner sig i en svår situation.

Generalpoststyrelsen har förfrågat sig hos telegrafstyrelsen, huruvida eventuellt
lokalbehov i Ludvika för telegrafverkets vidkommande kunde tillgodoses
genom uppförande av gemensam post- och telegrafbyggnad, men härå erhållit
det svar, att telegrafverket väl har behov av ökade lokaler i Ludvika, men att
detta behov är av den omfattning, att det anses nödvändigt anlita utvägen att

[3.]

4 Utgifter för kapitalökning: bil. 1: 1919 års tilläggsstat.

bygga särskilt för telegrafverkets räkning, samt att telegrafstyrelsen ingått med
framställning om erforderligt anslag.

I syfte att för postverkets räkning förvärva fastighet i Ludvika hava sedan
någon tid underhandlingar förts. Av de erbjudanden, som lämnats, har generalpoststyrelsen
ansett sig kunna reflektera allenast på ett enda. Men beträffande
detta anbud har generalpoststyrelsen icke haft anledning hysa någon tveksamhet.

Tomten, betecknad med nr 2 inom kvarteret nr 6 i Ludvika municipalsamliälle,
vilken är belägen i omedelbar närhet av järnvägsstationen och således ur
trafiksynpunkt erbjuder de alla största fördelar, har en areal av 2,690 kvadratmeter.
Agaren har för tomten betingat sig ett pris av 30,000 kronor eller 11
kronor 15 öre per kvadratmeter. Detta pris kan, med hänsyn till tomtens läge
och till de på platsen rådande tomtpriser, betecknas som synnerligen fördelaktigt.

Emellertid står ägaren av tomten i fråga fast vid sitt anbud allenast intill
den 1 augusti 1919. Då det icke är uteslutet, att tomten efter denna tid kan
komma att betinga väsentligt högre pris, är det angeläget, att det nu ifrågasatta
tomtköpet kommer snarast till stånd.

Väl äro svårigheterna för Ludvika postkontor att reda sig inom den nuvarande
lokalen så pass betydande, att generalpostatyrelsen med avseende därå
skulle anse befogat att i detta sammanhang begära anslag för uppförande av erforderlig
posthusbyggnad. Men då generalpoststyrelsen hyser förhoppning, att
de avsevärdaste olägenheterna av postkontorets trångboddhet ännu något år kan
övervinnas, och då det ju tillhör styrelsen att, där någon möjlighet finnes, uppskjuta
med anslagsbegäran av här ifrågavarande slag, har generalpoststyrelsen
ansett sig icke böra redan nu hemställa om anslag för den till inköp ifrågasatta
tomtens omedelbara bebyggande.»

På grund av det anförda har generalpoststyrelsen hemställt, att
Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen att för inköp av tomten nr 2 i
kvarteret nr 6 i Ludvika på tilläggsstat för år 1919 anvisa ett reservationsanslag
av 30,000 kronor.

Departements- Såsom ovan anförts, har poströrelsen i Ludvika under senare år i
chefen. hög gra(} utvecklats, så att postlokalen därstädes, redan nu för ändamålet
mindre tillfredsställande, inom en »ära framtid blir alldeles otillräcklig.
För att i tid möta behovet av större utrymme har generalpoststyrelsen
sökt förhyra rymligare lokaler men utan framgång. Då
någon annan möjlighet ej heller stått till buds, har styrelsen föreslagit
inköp av en tomt, varå sedermera för postverkets behov skulle uppföras
en byggnad.

Då den till inköp ifrågasatta tomten i fråga om såväl storlek som
läge är synnerligen lämplig samt den för densamma fordrade köpeskillingen,
30,000 kronor eller 11 kronor 15 öre per kvadratmeter,
synes antaglig, anser jag mig böra tillstyrka den gjorda framställningen.
Med hänsyn därtill, att köpeanbudet är bindande endast till den 1 au -

Utgifter för kapitalökning: bil. 1: 1919 års tilläggsstat. 5

gusti 1919, torde de för köpet erforderliga medlen böra anvisas å till- [3.]
läggsstat för år 1919.

På grund av vad sålunda anförts får jag hemställa, att Kungl. Maj:t
måtte föreslå riksdagen

att för inköp för postverkets rakning av tomten
nr 2 i kvarteret nr 6 i Ludvika på tilläggsstat för år
1919 anvisa ett reservationsanslag av 30,000 kronor.

3. Inköp av fastighet i Yästanfors.

Generalpoststyrelsen bär därjämte i sin skrivelse den 25 oktober
1918 framlagt förslag om inköp av fastighet i Västanfors. Styrelsen
anför härutinnan följande:

[4-]

Inköp av
fastighet i
Västanfors.

»För postkontoret i Yästanfors, som öppnats för tiden från och med den
1 oktober 1918, har generalpoststyrelsen hyrt ändamålsenlig Ukal inom fastigheten
nr 1 och 2 i kvarteret Banken, tillhörig byggmästaren Per Isaksson.
Hyran utgår med 2,000 kronor per år. Isaksson har samtidigt salubjudit fastigheten
till postverket för en köpeskilling av 45,000 kronor.

Byggnaden är belägen i omedelbar närhet av järnvägsstationen och har
fördenskull ett ur såväl allmänhetens som postverkets synpunkt tillfredsställande
läge. Den är uppförd av trä år 1902 och har vid besiktning genom av byggnadsstyrelsen
utsedd sakkunnig förklarats vara solid och val utförd. Tomten är
1,354 kvadratmeter; på sätt framgår av en av C. Birger Rydberg i november
1902 upprättad karta över jordlägenheten Banken, avsöndrad från 1/8 mantal
Aspbenning nr 2 litt. F. i Yästanfors socken av Yästmanlands län, finnes å
tomten plats för eventuell tillbyggnad. Å tomten finnes, förutom huvudbyggnaden,
nödiga uthus.

Inom huvudbyggnadens bottenvåning har tidigare varit banklokal. Den är
ändamålsenligt inredd med kassavalv. Utöver postlokalen upptager bottenvåningen
två rum, som för närvarande kunna uthyras till postfunktionärer men
sedermera lämna möjlighet till framtida erforderlig utvidgning av lokalen. Yåningen
en trappa upp utgöres av 4 rum, jungfrukammare och kök. Å vinden
finnes för närvarande endast inrett ett större rum, men fullt tillräckligt utrymme
finnes för inredande därstädes av en mindre bostadslägenhet med kök.

De hyresbelopp, som kunna betingas för nämnda bostadslägenheter, jämte
det belopp, som bör beräknas för postkontorslokalen, torde komma att giva
skälig ränta på det i fastigheten eventuellt nedlagda kapitalet. Genom densammas
förvärvande skulle icke blott lokalfrågan vara löst för postkontoret för mycket
lång tid framåt, utan även bostadssvårigheterna för åtminstone den vid postkontoret
i Yästanfors nu stationerade postpersonalen vara avhjälpt.

Fastighetens nuvarande ägare önskar sälja densamma och har fördenskull
icke velat teckna kontrakt om postkontorslokalens uthyrande till postverket
längre än till den 1 oktober 1920. Efter denna tidpunkt torde hyresförhöjning

6 Utgifter för kapitalökning: bil. 1: 1919 års tilläggsstat.

[4.] med säkerhet vara att förutse, för så vitt postverket överhuvud taget kan få behålla
lägenheten.

Någon annan lämpligt belägen lokal står åtminstone för närvarande icke att
uppbringa.

Med hänsyn härtill anser generalpoststyrelsen sig böra ifrågasätta fastighetens
inköp. Anbudet står icke längre än till den 1 juni 1919, före vilken tidpunkt
frågan alltså måste vara avgjord.»

På grund av det anförda har generalpoststyrelsen hemställt, att
Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen att för inköp av fastigheten nr 1
och 2 i kvarteret Banken i Västanfors på tilläggsstat för år 1919 anvisa
ett reservationsanslag av 45,000 kronor.

Departements- Den nuvarande lokalen för postkontoret i Västanfors har icke
chefen. kunnat förhyras för postverkets räkning för längre tid än till den 1
oktober 1920, enär ägaren av den fastighet, vari nämnda lokal är inrymd,
nämligen fastigheten nr 1 och 2 i kvarteret Banken, har för avsikt
att försälja densamma. I sådant syfte har nu berörda fastighet
hembjudits postverket för en köpeskilling av 45,000 kronor, vilket anbud
äger bindande kraft endast till den 1 juni 1919.

Såsom av den förebragta utredningen framgår, har ifrågavarande
fastighet ett lämpligt läge samt innehåller utom postkontorslokalen
flera rum, i vilka kunna beredas bostäder åt postpersonalen samt i
framtiden ökat utrymme för postkontoret. Då därtill förefinnes möjlighet
till eventuell tillbyggnad, skulle postkontorets lokalfråga genom
inköp av fastigheten bliva säkerställd för mycket lång tid framåt. Mot
den betingade köpeskillingen torde någon erinran ej vara att göra.
Med hänsyn härtill och då någon annan lämpligt belägen lokal icke
synes kunna erhållas, har jag funnit mig böra förorda generalpoststyrelsens
framställning.

Därvid torde den korta giltighetstiden för köpeanbudet medföra, att
det för köpeskillingens gäldande erforderliga anslaget bör anvisas å
tilläggsstaten för innevarande år.

På grund av vad sålunda anförts hemställer jag, att Kungl. Maj:t
måtte föreslå riksdagen

att för inköp för postverkets räkning av fastigheten
nr 1 och 2 i kvarteret Banken i Västanfors på
tilläggsstat för år 1919 anvisa ett reservationsanslag
av 45,000 kronor.

Utgifter för kapitalökning: bil. 1: 1919 års tilläggsstat.

4. Inköp av fastighet i Värnamo.

I sin skrivelse den 25 oktober 1918 har generalpoststyrelsen ytterligare
gjort framställning om inköp av fastighet i Värnamo.

Till stöd för sin framställning har styrelsen anfört följande:

»För postkontoret i Värnamo förhyr postverket på tio års tid, räknat från
och med den 1 oktober 1909, lokal i en Skåne—Smålands järnvägsaktiebolag
tillhörig fastighet, lägenheten ''Posten’ därstädes, för en årlig hyressumma av7
1,200 kronor.

Lokalen består av ett stort expeditionsrum, två mindre rum, kassavalv,
arkiv- och toalettrum samt källarutrymme. Densamma är för sitt ändamål tjänlig
och anses vara fullt tillräcklig för att möta de närmaste årens trafikökning.

Järnvägsbolaget har nu för avsikt att försälja fastigheten i fråga och därvid
ansett sig böra först hembjuda densamma åt postverket. Köpesumman är 48,600
kronor, och står anbudet fast till den 1 augusti 1919.

Fastigheten är belägen i omedelbar närhet av järnvägsstationen och hav
sålunda ett för postkontoret synnerligen lämpligt läge. Den består, som av eu
utav Nils Christiansen år 1918 upprättad karta över lägenheten Posten, avsedd
att avsöndras från förut avsöndrade lägenheten Galjamon nr 28 under V4 mantal
Västhorja Mellangård litt. I i Värnamo socken av Jönköpings län, framgår, av ett
tomtområde av 746 kvadratmeter — vilket lämnar utrymme för eventuell framtida
tillbyggnad — med en därå befintlig i gott skick varande tvåvåningsbyggnad
av sten, uppförd år 1899.

Nedre botten i byggnaden upptages helt och hållet av postkontorslokalen.
Våningen en trappa upp inrymmer en bostadslägenhet om sex rum och kök. I
källaren finnes, förutom erforderliga utrymmen för bränsleupplag, tvätt- och bagarstuga.
Vattenledning och elektrisk belysning äro inledda.

Därest fastigheten icke förvärvas för postverkets räkning, kommer den
samma att hembjudas annan spekulant. Ny ägare kommer givetvis att använda
sig av det tillfälle, som utlöpandet den 1 oktober 1919 av postverkets nuvarande
hyresavtal erbjuder, att höja hyran, i vilket fall postverkets utgifter för lokalen i fråga
med all sannolikhet komma att högst betydligt stegras. Men det kan också med
skäl befaras, att fastigheten på grund av dess gynnsamma läge kommer att förvärvas
för att inrymma affärslokaler. I sådant fall skulle postverket sättas inför
nödvändigheten att behöva anskaffa annan lokal för postkontoret, vilket under
nu rådande förhållanden å hyresmarknaden bleve förenat med stora svårigheter.
En eventuell nybyggnad, som naturligen bleve för statsverket ur ekonomisk synpunkt
mindre gynnsam än ett förvärvande av den nu ifrågakomna fastigheten,
skulle ej kunna hinna utföras, innan det nu gällande hyresavtalet utlöper.

Vid nu anförda förhållanden synes det vara med statens intresse förenligt,
att fastigheten i fråga inköptes för postverkets räkning. Detta så mycket hellre,
som därigenom postverkets lokalbehov på platsen skulle vara för en lång följd
av år tillgodosett och fastigheten torde förränta det i densamma eventuellt nedlagda
kapitalet. Hyran för postkontorslokalen torde nämligen framdeles icke
böra beräknas till lägre belopp än 2,000 kronor, och för bostadslägenheten, som
för närvarande är uthyrd för 1,000 kronor per år, torde skäligen böra betingas
åtminstone 1,200 kronor. En beräknad hyresinkomst av 3,200 kronor motsvarar
6,6 % å köpeskillingen.»

[5.]

Inköp av
fastighet i
Yärnamo.

Utgifter för kapitalökning: bil. 1: 1919 års tilläggsstat.

[5.]

Departement»

chefen.

Angående
inköp av
byggnadstomt
i
Karlskrona.

På grund av det anförda bär generalpoststyrelsen hemställt, att
Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen att för inköp av lägenheten »Posten»
med därå uppförd byggnad i Värnamo på tilläggsstat för år 1919 anvisa
ett reservationsanslag av 48,600 kronor.

Jämväl i Värnamo har den fastighet, lägenheten Posten, vari lokal
för postkontoret är förhyrd för tiden den 1 oktober 1909—1 oktober
1919, av ägaren, Skåne—Smålands järnvägsaktiebolag, förklarats skola
försäljas, och har därvid fastigheten hembjudits åt postverket för en
köpeskilling av 48,600 kronor. Därest icke detta anbud antages före
den 1 augusti 1919, kommer fastigheten att försäljas till annan spekulant,
och lärer denne antagligen vid kontraktstidens slut den 1 oktober
1919 komma att betinga sig högre hyra än den nu gällande, för så vitt
icke fastigheten på grund av sitt fördelaktiga läge invid järnvägsstationen
kommer att tagas i anspråk för affärslokaler. I sistnämnda fall blir
postverket nödsakat att, antingen förhyra annan lokal för postkontoret,
vilket erbjuder stora svårigheter, eller också låta uppföra en ny byggnad,
vilket skulle medföra betydligt större kostnader än det ifrågasatta
fastighetsförvärvet.

På grund härav och då ifrågavarande fastighet, enligt vad som
blivit upplyst, erbjuder möjligheter att tillfredsställa postverkets lokalbehov
för en avsevärd tid framåt, anser jag mig böra tillstyrka inköp
av densamma för den begärda köpesumman, 48,600 kronor, vilken torde
vara skälig. Med hänsyn till villkoret för köpeanbudets giltighet lärer
berörda belopp böra upptagas å tilläggsstat för år 1919.

Under åberopande av vad sålunda anförts får jag hemställa, att
Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att för inköp för postverkets räkning av lägenheten
Posten i Värnamo med därå uppförd ''byggnad på
tilläggsstat för år 1919 anvisa ett reservationsanslagav
48,600 kronor. I

I sin skrivelse den 25 oktober 1918 har generalpoststyrelsen vidare
gjort framställning om inköp av byggnadstomt i Karlskrona. Styrelsen
har därvid framhållit otillräckligheten av de nuvarande postkontorslokalerna
i nämnda stad samt hemställt, att Kungl. Maj:t måtte föreslå
riksdagen att för inköp av angiven del av tomten nr 62 och bebyggt
intag i ödetomt i kvarteret nr 2 Dahlberg därstädes på tilläggsstat för
år 1919 anvisa ett reservationsanslag av 125,000 kronor.

Utgifter för kapitalökning: bil. 1: 1919 års tilläggsstat.

Då jag emellertid funnit ytterligare utredning av förevarande byggnadsfråga
böra äga rum samt priset å den ifrågasatta tomten synts"mig
ganska högt, har jag icke ansett mig böra framlägga generalpoststyrelsens
förslag till nu instundande riksdag.

Telegrafverket.

I. Inköp och bebyggande av fastigheter.

1. Stationsbyggnad i Uppsala.

I enlighet med Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning medgav
1915 års riksdag, att för telegrafverkets räkning finge inköpas tomten
nr 2 i kvarteret Draken i Uppsala för en köpeskilling av 85,000 kronor
och att å nämnda tomt finge uppföras en telegrafstationsbyggnad
för en kostnad icke överstigande 300,000 kronor, varjämte riksdagen
för ändamålet för år 1916 anvisade 100,000 kronor. Med bifall till
Kungl. Maj:ts förslag i ämnet medgav därefter 1916 års riksdag, med
ändring av riksdagens år 1915 fattade beslut, att å ifrågavarande tomt
i Uppsala finge uppföras en telegrafstationsbyggnad för en kostnad icke
överstigande 450,000 kronor, varjämte för ändamålet för år 1917 anvisades
102,800 kronor.

Sedan Kungl. Maj:t därefter den 30 juni 1916, med ändring av
sitt den 23 oktober 1915 i ämnet meddelade beslut och med godkännande
av utav arkitekten Aron Johansson uppgjorda förnyade ritningar, bemyndigat
telegrafstyrelsen att låta å omförmälda tomt i enlighet med
berörda ritningar för en kostnad av högst 450,000 kronor uppföra en
telegrafstationsbyggnad, har 1917 års riksdag, i enlighet med Kungl.
Maj:ts framställning, till fortsättande av ifrågavarande stationsbyggnad
anvisat återstående beloppet, 332,200 kronor.

I skrivelse den 24 september 1918 angående anslag för kapitalökning
att upptagas å tilläggsstat för år 1919 har telegrafstyrelsen gjort
framställning om anvisande av medel till täckande av brist, som uppkommit
vid ifrågavarande byggnadsarbete.

Styrelsen anför härutinnan följande:

»Sedan stationsbyggnaden i Uppsala nu fullbordats och avsynats samt
skiljedom fallit i tvist angående likvid för vissa arbeten mellan telegrafstyrelsen
och huvudentreprenören, varvid dennes anspråk dock i huvudsak avvisats, visar
Bihang till riksdagens protokoll 1919. 1 samt. 2 käft. (Nr 2.) 4425 18 2

Utgifter för kapitalökning: bil. 1: 1919 års tilläggsstat.

[6,1 det sig, att kostaderna för byggnaden uppgått till ett belopp av 460,634 kronor
26 öre och sålunda med 10,634 kronor 26 öre överstigit det anvisade anslaget.

Kostnadsberäkningarna för nybyggnaden uppgjordes redan under år 1915,
och beräknades kostnaderna därvid med hänsyn till de pris å materiel och arbete,
som kunde förväntas föreligga vid tiden för entreprenadens uppgörande. Att
kostnaderna överstigit de beräknade, torde nu, sedan kännedom vunnits om
kristidens intensiva verkningar under de senare åren på prisbildningen, icke
väcka förvåning, och för sin del hade telegrafstyrelsen, med hänsyn till de förhållanden,
under vilka byggnadsarbetet måst fortgå, knappast vågat hoppas,
att det anvisade anslagets överskridande skulle hållas nere vid den jämförelsevis
obetydliga summan av omkring 10,700 kronor, utgörande omkring 2,3 % av anslaget.
Detta har också kunnat ske allenast genom att under byggnadsarbetets
gång vidtaga alla möjliga åtgärder för att nedbringa kostnaderna utan att dock
äventyra byggnadens soliditet.»

På grund av det anförda har telegrafstyrelsen hemställt, att Kungl.
Maj:t måtte föreslå riksdagen att såsom tilläggsanslag för uppförande
av en telegrafstationsbyggnad å tomten nr 2 i kvarteret Draken i Uppsala
å tilläggsstat för år 1919 anvisa ett reservationsanslag å 10,700
kronor.

Departements- Då kostnadsberäkningarna för stationsbyggnaden i Uppsala verkchefen.
gtälldes redan år 1915, synes med den stegring, som arbets- och materialprisen
under de senaste åren undergått, den brist, som trots alla åtgärder
i besparingssyfte uppkommit i det anvisade anslaget, icke föranleda
anmärkning.

Jag hemställer alltså, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att till täckande av brist, som uppkommit å av
riksdagen anvisade anslag till uppförande av telegrafstationsbyggnad
å tomten nr 2 i kvarteret Draken i
Uppsala, på tilläggsstat för år 1919 anvisa ett reservationsanslag
av 10,700 kronor.

2. Upplagsplats och smedja i Sundsvall.

[7.] I sin skrivelse den 24 september 1918 har telegrafstyrelsen vidare

Upplag:»- gjort framställning om inköp av tomt i Sundsvall för anordnande för
smedja0? telegrafverkets rökning av upplagsplats och smedja därstädes.

Sundsvall. Styrelsen anför härvid följande:

»I Sundsvall äger telegrafverket tomterna nr 4, 5 och 6 i kvarteret Saturnus.
Å tomten nr 4 samt den postverket tillhöriga tomten nr 1 finnes uppfört

Utgifter för kapitalökning: bil. 1: 1919 års tilläggsstat. 11

ett post- och telegrafims, vilket emellertid enligt Kungl. Maj:ts och riksdagens
tidigare fattade beslut, skall utvidgas, därvid tomterna nr 5 och 6 äro avsedda
att tagas i anspråk. A tomten nr 5 har varit anordnad en mindre förråds- och
verkstadsbyggnad. Dessutom disponerar telegrafverket intill gasverket en tomt,
som användes till upplagsplats. Genom de beslutade tillbyggnaderna kommer
visserligen att i källarutrymmena kunna beredas plats för verkstad och en del
förråd, varemot utrymmen för upplag fortfarande måste beredas på annat håll.

Den för sistnämnda ändamål disponerade tomten lärer icke länge kunna
påräknas. Den under byggnad varande ostkustbanan kommer nämligen att framdragas
genom staden på sådant sätt, att telegrafverkets upplagsplats måste flyttas.
Vidare har det visat sig alltmer av behovet påkallat att erhålla en egen
smedja för telegrafverket, och tillfälle att övertaga någon redan anordnad sådan
står icke till buds. Telegrafstyrelsen har därför, med hänsyn till att plats för
smedja icke kan beredas inom telegrafbyggnaden, låtit utreda möjligheten av att
förvärva lämplig tomt, å vilken såväl smedja som upplagsplats skulle kunna anordnas.
Styrelsen har funnit en dylik plats i tomterna nr 7 och 8 i kvarteret
Kredit. Dessa tomter hava en sammanlagd areal av 19,921 kvadratfot och betinga
tillsammans eu köpeskilling av 7,400 kronor. Tomterna äro belägna i närheten
av den blivande järnvägsstationen och hava även i övrigt ett ändamålsenligt
läge. Priset synes mycket billigt i betraktande av tomternas goda läge
och det i denna del av staden med hänsyn till ovannämnda järnvägs tillkomst
starkt stegrade markvärdet.

Telegrafstyrelsen har därför, under förutsättning att Kungl. Maj:ts bifall
till tomtköpet erhålles före tillträdesdagen, som är bestämd till den 1 augusti
1919, slutit skriftligt avtal om inköp av ovannämnda tomter för en köpeskilling
av 7,400 kronor. Medel till tomternas anordnande för sitt avsedda ändamål torde
böra utgå av det i telegrafverkets stat för driftkostnader upptagna anslag för
förråden.»

[7-]

På grund av vad sålunda anförts har telegrafstyrelsen hemställt,
att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen dels medgiva, att för telegrafverkets
räkning må inköpas tomterna nr 7 och 8 i kvarteret Kredit i
Sundsvall för en sammanlagd köpeskilling av högst 7,400 kronor, dels
ock för ändamålet å tilläggsstat för år 1919 anvisa ett reservationsanslag
av 7,400 kronor.

Då de tomter, varå telegrafverkets upplag i Sundsvall för närva- Departementirande
äro anordnade, komma att tagas i anspråk för andra ändamål r,utcuoch
den av riksdagen beslutade tillbyggnaden av post- och telegrafbyggnaden
i nämnda stad icke erbjuder utrymme för upplag, måste
särskild plats för ändamålet beredas. Vidare torde erforderlig mark
böra förvärvas för anordnande för telegrafverkets räkning av en smedja,
enär behovet därav allt mer framträtt och någon befintlig sådan icke
finnes att övertaga. Då de av telegrafstyrelsen till inköp föreslagna
tomterna synas lämpliga och den betingade köpeskillingen skälig, har

Utgifter för kapitalökning: bil. 1: 1919 års tilläggsstat.

[^-] jag ansett mig böra tillstyrka den gjorda framställningen. Med hänsyn
till det uppställda villkoret för köpeavtalets giltighet torde det erforderliga
beloppet, 7,400 kronor, böra anvisas å tilläggsstat för år 1919.

Jag får alltså hemställa, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att för inköp för telegrafverkets räkning av tomterna
nr 7 och 8 i kvarteret Kredit i Sundsvall på tillläggsstat
för år 1919 anvisa ett reservationsanslag å

7,400 kronor.

3. Inköp av arbetarbostäder i Nynäshamn.

[8.] I sin skrivelse den 24 september 1918 har telegrafstyrelsen gjort

inköp framställning om anvisande av anslag till inköp av arbetarbostäder i
bostäder Nynashamn..

^hainn8" Innan jag närmare ingår på styrelsens berörda framställning, an håller

jag att lå redogöra för de åtgärder, som hittills av statsmakterna
vidtagits för beredande av bostäder åt arbetarna vid telegrafverkets
verkstad i Nynäshamn.

I anledning av Kungl. Maj:ts i proposition nr 326 i ämnet gjorda
framställning medgav 1917 års riksdag, att för beredande av bostäder
åt arbetare vid nämnda verkstad finge, efter Kungl. Maj:ts prövning
och avgörande, disponeras ett belopp av högst 900,000 kronor, varjämte
riksdagen anvisade för ändamålet erforderliga medel.

Vid avgivande av det förslag, som låg till grund för Kungl. Maj:ts
framställning till riksdagen om åtgärder för beredande av bostäder åt
arbetarna vid verkstaden i Nynäshamn, förordade telegrafstyrelsen såsom
för ändamålet lämpligt markområde ett Nynäshamns köping tillhörigt,
vid Nickstaviken beläget område, benämnt lägenheten Nicksta nr 6.
Detaljerna av förslaget hade emellertid icke hunnit så utformas, att
detsamma kunde föreläggas riksdagen.

I skrivelse den 18 juni 1917 meddelade styrelsen, att förenämnda
område vid Nickstaviken befunnits ligga för långt bort från verkstaden
för att lämpligen kunna användas såsom plats för bostäderna. Styrelsen
hade emellertid lyckats erhålla köpeanbud å en del inom nämnda köping
belägna, bebyggda fastigheter, vilka lämpade sig till uthyrning åt telegrafverkets
arbetare. Genom ett inköp av dessa fastigheter vunnes,
enligt styrelsens mening, att bostäder tidigare än eljest vore fallet kunde
beredas ett antal arbetare, vartill komme, att priset på dessa bostäder

Utgifter för kapitalökning: bil. 1: 1919 års tilläggsstat.

bleve billigare än priset för framdeles uppförda byggnader. På grund
därav hade styrelsen uppgjort preliminära avtal om inköp för telegrafverkets
räkning av Nynäs villastadstomter nr 60, 143, 330, 334, 488,
494, 495 samt 508 med därpå uppförda byggnader till ett pris av
sammanlagt 185,000 kronor. Vidare meddelade styrelsen, att berörda
lägenheter, vilka på anmodan av styrelsen besiktigats av arkitekten
Victor Holmgren i Uppsala och av honom förordats till inköp, tillsammans
innehölle 91 rum med eldstäder, och skulle priset per eldstadsrum
efter vissa av arkitekten Holmgren föreslagna ombyggnader bliva
omkring 2,150 kronor, inberäknat tomt, vilket pris styrelsen med hänsyn
till tidsläget funne synnerligen lågt. På grund av vad sålunda
anförts hemställde styrelsen, att Kungl. Maj: t måtte godkänna inköpen
av förenämnda lägenheter.

Genom brev den 29 juni 1917 uppdrog Kungl. Maj:t åt telegrafstyrelsen
att för statsverkets räkning inköpa berörda lägenheter i Nynäshamn
för en köpeskilling av sammanlagt högst 185,000 kronor samt
ställde för ändamålet erforderliga medel till styrelsens förfogande. Vidare
anbefallde Kungl. Maj:t styrelsen att inkomma med förslag i fråga
om användningen av återstoden av det av riksdagen för beredande av
bostäder åt arbetarna vid ifrågavarande verkstad beviljade belopp, därvid
styrelsen hade att taga under övervägande, i vilken utsträckning
lägenheterna kunde inredas för två rum och kök.

I skrivelse den 28 augusti 1917 anförde styrelsen, att styrelsen
uppgjort preliminära avtal om inköp av följande obebyggda fastigheter,
nämligen dels de å lh mantal Grönvik nr 2 inom Nynäshamns köping
belägna tomterna nr 1 i kvarteret Bofinken, nr 1 i kvarteret Ekorren,
nr 1 i kvarteret Elefanten, nr 4 i kvarteret Malmtäppan, nr 1 i kvarteret
Morkullan samt nr 1 och nr 4 i kvarteret Mården om sammanlagt
278,118 kvadratfot emot en köpeskilling av 11 öre för kvadratfot
eller i ett för allt 30,593 kronor, dels ock lägenheterna Nynäs villastadstomter
nr 471, 472, 473, 474, 477, 479, 498, 501 och 502 om
tillhopa 123,513 kvadratfot för en köpeskilling av 15 öre för kvadratfot
för lägenheterna nr 471, 472, 473, 474, 477 och 479 samt 11 öre för
kvadratfot för lägenheterna nr 498, 501 och 502 eller i ett för ailt
17,256 kronor. Med förmälan, att de avtalade priserna å lägenheterna
enligt styrelsens förmenande måste anses fördelaktiga, hemställde styrelsen,
att Kungl. Maj:t måtte godkänna inköpen av berörda fastigheter
för en sammanlagd köpesumma av 47,849 kronor.

Genom brev den 5 oktober 1917 uppdrog Kungl. Maj:t åt telegrafstyrelsen
att för statsverkets räkning inköpa omförmälda fastigheter

[8.]

Utgifter för kapitalökning: bil. 1: 1919 års tilläggsstat.

i Nynäshamns köping för en köpeskilling av sammanlagt högst 47,849
kronor, varjämte för ändamålet erforderliga medel ställdes till styrelsens
förfogande.

Sedan styrelsen i skrivelse den 28 december 1917 avgivit förslag
i fråga användningen av återstoden, 667,151 kronor, av ovan omförmälda,
av 1917 års riksdag beviljade anslag å 900,000 kronor och
därvid hemställt, att beloppet måtte få disponeras till uppförande av
arbetarbostäder, har Kungl. Maj:t genom brev den 5 april 1918 bemyndigat
styrelsen att, för beredande av bostäder åt arbetarna vid
verkstaden i Nynäshamn, å de i kungl. brevet den 5 oktober 1917 omförmälda
fastigheter i huvudsaklig överensstämmelse med utav förenämnde
arkitekten Holmgren uppgjorda ritningar med vissa jämkningar
däri uppföra bostadshus för en kostnad av sammanlagt högst 667,151
kronor, varjämte Kungl. Maj:t ställt för ändamålet behövliga medel till
styrelsens förfogande.

1 sin förevarande skrivelse anför telegrafstyrelsen följande:

»I en den 4 mars 1911 avgiven förbindelse åtog sig aktiebolaget Nynäs
villastad, bland annat, att, under förutsättning att då föreliggande förslag om
flyttning av telegrafverkets verkstäder till Nynäshamn bleve av Kungl. Maj:t och
1911 års lagtima riksdag antaget, ansvara för att erforderliga, vinterbonade bostäder
funnes att tillgå för telegrafverkets arbetare, därvid bolaget garanterade, att
hyrorna för bostäderna icke skulle överstiga vissa särskilt angivna belopp.

Sedan nämnda års riksdag bifallit förslaget om verkstadens flyttning till
Nynäshamn och Kungl. Maj:t den 11 augusti 1911 bemyndigat telegrafstyrelsen
att därstädes på för andamålet kostnadsfritt till statsverket överlåten tomt uppföra
en verkstadsbyggnad m. m., erhöll således nämnda åtagande laglig giltighet.

I skrivelse till telegrafstyrelsen den 22 november 1916 anförde aktiebolaget
Nynäs villastad, att för Södertörns fastighetsaktiebolag, vilket efter överenskommelse
med aktiebolaget Nynäs villastad under de senaste åren för dess
räkning uthyrt ett visst antal lägenheter till arbetarna vid verkstaden, under
dessa år uppstått icke endast högst väsentligt ökade kostnader å arbetslöner och
materialier utan även avsevärda räntestegringar å bolagets fastighetslån, varför
bolaget liksom andra hyresvärdar icke hade någon annan utväg än att höja sina
hyror för att få sina ökade utgifter åtminstone i någon mån betäckta. Aktiebolaget
Nynäs villastad såge sig fördenskull nödsakat att till upphörande med
1916 års utgång uppsäga ovan omförmälda förbindelse av den 4 mars 1911, i
vad densamma avsåge skyldigheten för bolaget att på angivna villkor tillhandahålla
bostäder åt arbetare vid telegrafverkets verkstad i Nynäshamn.

Att under pågående kristid ställa arbetarna i fråga om deras bostadsförhållanden
i fullständigt beroende av bolagen ansåg telegrafstyrelsen icke kunna
komma i fråga, och detta så mycket mindre som arbetarna hade grundad anledning
att göra anspråk på att telegrafstyrelsen ordnade dessa förhållanden på ett
för dem så tillfredsställande sätt som möjligt. Därtill kom, att, därest arbetarna
bleve nödsakade att på grund av höjda hyror avflytta från de av dem med 3

Utgifter för kapitalökning: bil. 1: 1919 års tilläggsstat.

månaders uppsägningsrätt förhyrda lägenheterna, nya sådana icke vore att tillgå
på annat sätt än genom uppförande av nya bostäder.

Yid sådana förhållanden fann telegrafstyrelsen sig böra träffa överenskommelse
med Södertörns fastighetsaktiebolag om förhyrande för telegrafverkets räkning
av större delen av de av bolaget åt arbetarna upplåtna lägenheterna för att i sin
ordning uthyra dessa lägenheter åt de arbetare, som redan bebodde dem. Samtidigt
härmed gick telegrafstyrelsen i författning om beredande jämväl på annat
sätt av bostäder åt ifrågavarande arbetare; och har telegrafstyrelsen i sådant avseende
dels, jämlikt särskilda bemyndiganden i ovanberörda kungl. brev den 29
juni och den 5 oktober 1917, inköpt vissa bebyggda fastigheter samt för bebyggande
lämpliga tomter i Nynäshamns köping, dels ock, jämlikt bemyndigande i
förenämnda kungl. brev den 5 april 1918, beslutat uppförande å dessa senare av
arbetarbostäder enligt vissa av Kungl. Maj:t fastställda typer.

Telegrafstyrelsen upprättade alltså den 14 september 1917 med Södertörns
fastighetsaktiebolag kontrakt om förhyrande för tiden från och med den 1 oktober
1917 till och med den 30 september 1920 av 54 fastigheter innehållande 112
lägenheter om 1 rum och kök samt 35 lägenheter om 2 rum och kök för en
sammanlagd hyressumma av 44,070 kronor, samt uthyrde omedelbart dessa lägenheter
till arbetarna mot den hyra, som för varje särskild lägenhet bestämdes i
det mellan telegrafstyrelsen och bolaget upprättade kontraktet.

Telegrafstyrelsen ansåg emellertid, att förhyrandet av dessa fastigheter endast
var en provisorisk åtgärd och att, för tryggandet av tillgången på arbetarbostäder,
jämväl dessa fastigheter snarast möjligt borde inköpas för telegrafverkets
räkning, varför i hyreskontraktet intogs bestämmelse om rätt för telegrafstyrelsen
att inlösa de förhyrda fastigheterna. Därvid bestämdes som villkor,
att inlösen skulle komma till stånd före den 1 oktober 1919 och kontrakt därom
i god tid upprättas. Köpeskillingen bestämdes till sammanlagt 660,600 kronor.
Denna köpesumma uppdelades sålunda: 15,500 kronor skulle erläggas för var och
en av följande 23 fastigheter, vardera bebyggd med villabyggnad innehållande 4
lägenheter om 1 rum och kök, eller tillhopa 356,500 kronor:

Utgifter för kapitalökning: bil. 1: 1919 års tilläggsstat.

Villa nr	Tomt nr	Kvarter	Areal
67 ............	354-355	Transformatorn..	12—13	18,421	kvadratfot
56 ............	357—358	Vårdkasen ........	7—8	18,898	»
58 ............	360—361	» ........	11—12	19,715	»
66 ............	362-363	» ........	13-14	16,993	»
37 ............	364-365	Örnen ..............	2-3	18,943	»
38 ............	366—367	))	4-5	17,083	»
39 ............	368-369	Merkurius ........	2-3	20,884	»
40 ............	370-371	)) ........	4-5	19,363	»>
53 ............	380—381	Hållaren...........	4-5	18,977	»
Öl ............	382-383	» ...........	6-7	19,476	»
70 ............	385-386	Triangeln .........	1-2	18,751	»
43 ............	390-391	Vaktberget........	1-2	19,442	»
44 ............	392-393	» ........	3-4	19,000	»
45 ............	394-395	» ........	5-6	19,601	»
63 ............	397-398	)) ........	11-12	18,876	»
59 ...........	400—401	Tangenten ........	1-2	17,866	»
61 ............	403—404	)) ........	4-5	18,887	»
55 ............	409—410	Tratten ...........	3-4	19,306	»
8 ............	420—421	Långlinien.......	12-13	19,125	»
9 ............	422—423	» ........	14-15	19,102	»
31 ............	429—430	Transformatorn .	7-8	19,374	»
28 ............	450—451	Vårdkasen ........	4-5	19,182	»
35 ............	458-59, 463	Isolatorn ... 7 A, 7 B—8	18,887	»

För var och en av följande 5 fastigheter, vardera bebyggd med villabyggn
innehållande 4 lägenheter om 1 rum och kök, skulle erläggas en köpeskilling
15,200 kronor eller tillhopa 76,000 kronor:

Villa nr	Tomt nr	Kvarter	Areal
47 ............	372-373	Transformatorn ..	...... 11	19,079	kvadratfot
41 ............	387-388	Lejonet ...........	3-4	19,045	»
5 ............	416—417	Långlinien........	8-9	20,054	»
13 ............	427-428	» ........	19-20	19,284	»
36 ............	464-465	Isolatom...........	9-10	18,739	))

Utgifter för kapitalökning: bil. 1: 1919 års tilläggsstat.

För var och en av följande 17 fastigheter, vardera bebyggd med villabyggnad
innehållande en lägenhet om 2 rum och kök, skulle erläggas ett belopp av
6,800 kronor eller tillhopa 115,600 kronor:

Villa nr	Tomt nr	Kvarter	Areal
_	353	Transformatorn ....	.. 11	9,324	kvadratfot
—	359	Vårdkasen större.,..	. 9	10,391	»
—	374	Klangen .............	. 3	10,334	»
—	379	Hållaren ..........	. 3	8,712	»
—	384	»	. 9	9,517	»
—	396	Vaktberget ..........	. 10	9,699	»
—	399	» ..........	. 13	9,540	M
—	402	Tangenten.............	. 3	10,504	»
—	424	Långlinien .........	. 16	9,335	»
—	425	» ...........	. 17	9,460	»>
—	426	» ...........	. 18	9,925	»
• —	431	Transformatorn......	. 9	9,642	»)
—	436	Klykan ................	. 6	9,335	»
—	437	)) ................	. 7	9,687	»
—	444	Undulatorn ..........	. 10	10,084	»
—	447	»>	. 13	9,483	»
—	449	Vårdkasen mindre .	. 2	9,766	»)

För var och en av följande 9 fastigheter, vardera bebyggd med villabyggnad,
innehållande 2 lägenheter om 2 rum och kök, skulle erläggas eu köpesumma av

12,500 kronor eller tillhopa 112,500 kronor:

Villa nr	Tomt nr	Kvarter	Areal
49 ............	375-376	Hållaren............ 1 o. 10	18,489	kvadratfot
50 ............	377- 78	» ........... 2 o. 8	19,012	»
62 ...........	405-406	Tangenten ......... 10—11	18,920	»
54 ............	407-408	Tratten............. 1—2	19,283	»
14 ............	433-434	Klykan ............. 3—4	19,562	»
21 ............	438-439	Undulatorn......... 2—3	19,170	»)
26 ............	445-446	» ......... 11—12	18,898	»
34 ............	452—55	Isolatorn... 3 A/B—4 A/B	19,260	»
32 ............	460-62	Transformatorn 4—5 A/B	19,567	»

Bihang till riksdagens protokoll 1919. 1 samt. 2 höft. (Nr 2.)

4425 18 3

Utgifter för kapitalökning: bil. 1: 1919 års tilläggsstat.

Ovannämnda fastigheter innefatta således en sammanlagd areal av 869,252
LW J kvadratfot och äro bebyggda med tillhopa 54 bostadshus med inalles 182 bostadsrum
och 147 kök eller 329 eldstäder.

Med en köpeskilling av 660,600 kronor utgör detta 2,007 kronor 90 öre per
eldstad. Vid uppgörandet av ovannämnda allmänna hyresavtal bestämdes hyran
för samtliga fastigheterna till 44,070 kronor, motsvarande 134 kronor per eldstad.
Med en beräknad inkomst av 7 % på köpeskillingen, eller 46,242 kronor, skulle
telegrafstyrelsen sålunda vara i stånd att för framtiden utan förlust uthyra lägenheterna
till ungefär samma hyror som de nu utgående, något som med hänsyn
till den allmänna hyresstegringen torde få anses som synnerligen fördelaktigt.
Fastigheterna torde med hänsyn till nu gällande tomtpris och byggnadskostnader
vara värda ett belopp, som är omkring tre gånger så stort som det, till vilket
telegrafstyrelsen äger inlösa dem, därest inlösen kommer till stånd före den 1
oktober 1919.»

På grund av vad sålunda anförts har telegrafstyrelsen hemställt,
att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen dels medgiva, att ovan uppräknade
54 fastigheter i Nynäshamn, innehållande en areal av tillhopa
869,252 kvadratfot, må inköpas för telegrafverkets räkning för en köpesumma
av tillhopa 660,600 kronor, dels ock för ifrågavarande ändamål
på tilläggsstat för år 1919 anvisa ett reservationsanslag av 660,600
kronor.

Departements- Den övervägande delen av arbetarna vid telegrafverkets verkstad
chefen. j Nynäshamn bor i de bostadshus, som aktiebolaget Nynäs villastad
låtit uppföra i enlighet med sin utfästelse vid verkstadens förflyttning
till sin nuvarande plats. Då nämnda bolag på grund av stegrade räntor
och omkostnader fann sig nödsakat att höja hyrorna, ansåg sig telegrafstyrelsen,
för att arbetarna icke under rådande dyrtid med dess
svåra bostadsbrist skulle råka i beroende av bolaget, böra träda emellan
samt förhyrde för tiden den 1 oktober 1917—den 30 september 1920
54 närmare angivna fastigheter, innehållande 112 lägenheter om 1 rum
och kök samt 35 lägenheter om 2 rum och kök, varefter styrelsen i
sin tur uthyrde dessa lägenheter till arbetare vid verkstaden. För att
emellertid för framtiden trygga tillgången på arbetarbostäder i Nynäshamn
har styrelsen nu föreslagit, att ifrågavarande fastigheter måtte
förvärvas för telegrafverkets räkning för en sammanlagd köpesumma
av 660,600 kronor, motsvarande 2,007 kronor 90 öre per eldstad.

De åtgärder, som telegrafstyrelsen vidtagit på grund av ovan omförmälda,
av 1917 års riksdag fattade beslut och Kungl. Maj:ts i anledning
därav givna bemyndiganden, hava huvudsakligen avsett anskaffande
av bostäder åt de arbetare, som komme att anställas vid
verkstaden i Nynäshamn, sedan den av nämnda riksdag beslutade till -

Utgifter för kapitalökning: bil. 1: 1919 års tilläggsstat. 19

byggnaden blivit utförd. Men jämväl åt den nuvarande arbetarstammen
vid verkstaden, uppgående till omkring 600 personel-, synes staten böra
bereda säker tillgång till lämpliga bostäder till rimligt pris, något som
är så mycket mera nödvändigt, som — vilket på en del orter redan
varit händelsen — svårigheter eljest torde komma uppstå att kunna för
verkstaden förvärva och bibehålla skickliga arbetare. Jag anser därför
alla förslag i dylik riktning förtjänta av synnerligt beaktande.

Vad telegrafstyrelsens föreliggande framställning beträffar, avser densamma,
såsom förut nämnts, förvärv av redan bebyggda fastigheter. Härvid
skulle kunna invändas, att genom det föreslagna köpet bostadsbristen
i Nynäshamn icke bleve på något sätt lindrad. 1918 års riksdag uttalade
också i samband med beviljande av medel till inköp av mark
för verkstaden i Nynäshamn, att riksdagen förutsatte, att beträffande
användningen av återstoden av förenämnda, av 1917 års riksdag beviljade
anslag å 900,000 kronor vederbörlig hänsyn komme att tagas
till angelägenheten av att, för avhjälpande av bostadsbristen m. m. i
Nynäshamns köping, nya lägenheter bleve uppförda. Denna riksdagens
synpunkt har ock varit bestämmande för Kungl. Maj:ts ovan omförmälda
beslut i fråga om berörda anslag den 5 oktober 1917 och den 5
april 1918. Emellertid torde de nu rådande höga byggnadskostnader
möjligen under flera år framåt komma att hålla sig på samma nivå,
vadan ett bebyggande av fastigheter i den omfattning, som här erfordras,
skulle bliva synnerligen kostsamt. Då därför ett gynnsamt
tillfälle nu erbjuder sig att till ett pris, som utgör endast en tredjedel
av deras nuvarande värde, förvärva ett avsevärt antal lämpliga bebyggda
fastigheter och därmed bereda arbetarna möjlighet att för framtiden
kunna kvarstanna vid verkstaden i Nynäshamn, anser jag, att
staten icke bör underlåta att begagna detta tillfälle, och tvekar förty
icke att tillstyrka telegrafstyrelsens framställning.

Då emellertid det av mig nu förordade köpet är bindande endast
under förutsättning att inlösen av fastigheterna äger rum före den 1
oktober 1919, torde frågan böra underställas innevarande års riksdag
och de erforderliga medlen anvisas på tilläggsstat för år 1919.

Under åberopande av vad sålunda anförts hemställer jag, att
Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att för inköp för telegrafverkets räkning av ovan
angivna 54 bebyggda fastigheter i Nynäshamns köping
om tillhopa 869,252 kvadratfot på tilläggsstat för år
1919 anvisa ett reservationsanslag å 660,600 kronor.

[8.]

Utgifter för kapitalökning: bil. 1: 1919 års tiUäggsstnt.

[9.]

Bostadshus
i NjtiiBshamn.

4. Bostadshus i Nyniishamn.

Vidare har telegrafstyrelsen i sin skrivelse den 24 september 1918
gjort framställning om inköp av bostadshus för tjänstemännen vid
telegrafverkets verkstad i Nynäshamn.

Till stöd härför anför styrelsen följande:

»Bostadsförhållandena i Nynäshamn tarva åtgärder från telegrafstyrelsens
sida icke blott till förmån för arbetarna, utan även för verkstadens tjänstemän.
För dessa blir svårigheten att till skäliga pris anskaffa bostäder allt större. Då
för närvarande och för närmaste framtid ingen privat byggnadsverksamhet synes
uppstå i samhället och de för telegrafverkets räkning under byggnad varande
bostadshusen endast äro avsedda för arbetare, ligga tjänstemännen i händerna
på de enskilda husägarna, vilka hålla allt för höga hyrespriser i förhållande till
dessa tjänstemäns inkomster. Som det ej heller finnes några möjligheter att i
dessa tider förvärva egna hem, även om något understöd därtill i form av lån
kunde beredas, har verkstadsledningen föreslagit, att en till salu varande fastighet,
som lämpar sig till bostäder för verkstadens tjänstemän, skulle inköpas av
telegrafstyrelsen, som sedan skulle tillhandahålla bostäder åt dem mot skälig
hyra. Ifrågavarande fastighet, nr 142 i kvarteret Malmen i Nynäshamn, har ett
lämpligt läge i omedelbar närhet av verkstaden och är den enda för ändamålet
tillgängliga. Tomten har eu areal av 2,546 kvadratmeter, den är bebyggd med
en huvudbyggnad samt en stuga. Huvudbyggnaden är uppförd av sten på betonggrund
i fyra våningar, varav den översta är mansardvåning. Yttertaket är
av plåt å bräder, ledningar för vatten (även W. C), elektrisk belysning och signalering
äro inlagda. Rummen uppvärmas med kakelugnar. Huset innehåller följande
lägenheter, 8 ä 1 rum och kök, 8 ä 2 rum och kök, 4 ä 3 rum och kök,
1 ä 4 rum och kök, kafélokal med kök samt lagerlokal i källaren.

Stugan innehåller 2 rum och kök. Härjämte finnas ved- och materialbodar
uppförda å gården.

Egendomens taxeringsvärde är 162,300 kronor, brandförsäkringsvärdet är
195,600 kronor. Försäljningspriset är 180,000 kronor. Fastigheten är belastad
med ett lån å ursprungligen 63,000 kronor mot inteckningar å samma belopp.
Lånet löper ouppsägbart mot 5 1/2 % ränta till den 1 november 1924, då det kan
uppsägas med 6 månaders uppsägning. Lånet skall amorteras med 1,000-kronor
den 30 juni varje år, till dess det utgör 53,000 kronor; det utgör den 1 april
1919 59,000 kronor.

Som telegrafstyrelsen anser syftet med det föreslagna inköpet behjärtansvärt
och håller före, att något måste göras, såvida verket skall kunna behålla
och stärka sin tjänstemannastam vid verkstaden, samt det föreslagna inköpet i
och för sig synes vara en förmånlig affär, får styrelsen för sin del tillstyrka inköpet.
Styrelsen anser visserligen, att i regel förvärv av bostadslägenheter för
statens räkning under nuvarande förhållanden helst bör ske genom nybyggnad,
så att nya bostäder skapas, men dels skulle det kosta avsevärt mycket mera att
nu uppföra ep byggnad av sådant omfång som den ifrågavarande, dels äro förhållandena
i Nynäshamn något egenartade. Den industri, som för sitt folk kan
förvärva bostadslägenheter, har en given fördel framför den, som sedan blir

Utgifter för kapitalökning: bil. 1: 1919 års tilläggsstat.

nödsakad att bygga nytt för sina arbetare och tjänstemän. Härom har telegraf- [9.]
styrelsen erfarenhet, då de till inköp föreslagna arbetarbostäderna i Nynäshamn
betinga en kostnad av endast 2,007 kronor 90 öre per eldstad, under det de av
telegrafstyrelsen föreslagna arbetarhusen i Norrköping skulle kosta 6,245 kronor

1)er eldstad. Kostnaden per eldstad för den här till inköp föreslagna fastigleten
är 2,857 kronor. Styrelsen anser därför det vara även ur ekonomisk synpunkt
förkastligt att refusera ett anbud av ifrågavarande slag.

Under förutsättning att Kungi. Maj:ts tillstånd till köpet erhålles före tillträdesdagen,
som är bestämd till den 1 april 1919, har styrelsen avslutat avtal
om inköp av ifrågavarande fastighet. För dess likviderande behöva 122,000 kronor
upptagas att utgå under år 1919. Sedermera skola under åren 1920—1924
utgå under varje år 1,000 kronor. Telegrafstyrelsen föreslår att styrelsen bemyndigas
utbetala dessa belopp, tillsammans 5,000. kronor, av sådana tillgängliga
medel, som utgöra rester av anslag till inköp och bebyggande av andra fastigheter.
Framställning om anvisande av medel till gäldande av återstoden av
köpeskillingen, 53,000 kronor, torde i sinom tid få av telegrafstyrelsen göras.»

På grund av det anförda har telegrafstyrelsen hemställt, att Kungl.

Maj:t måtte föreslå riksdagen dels medgiva, att för telegrafverkets räkning
må inköpas fastigheten nr 142 i kvarteret Malmen i Nynäshamns
köping för en köpeskilling av högst 180,000 kronor, dels för ifrågavarande
fastighetsköp å tilläggsstat för år 1919 bevilja ett reservationsanslag
av 122,000 kronor, dels ock medgiva, att för avbetalning av
ett i samma fastighet bundet lån må under vartdera av åren 1920—

—1924 av uppkomna överskott å anslag till inköp och bebyggande av
fastigheter för telegrafverkets räkning utbetalas ett belopp av 1,000
kronor.

De svåra bostadsförhållandena i Nynäshamn hava gjort sig känn- Departemc,umbära
jämväl för de vid telegrafverkets verkstad därstädes anställda chefentjänstemännen.
Till följd av bostadsbristen hava nämligen hyrorna
stigit så, att de kommit i ett oskäligt förhållande till bemälda tjänstemäns
löner. Då härigenom möjligheten att bibehålla och rekrytera
tjänstemannakåren äventyras, synes tiden vara inne för staten att träda
hjälpande emellan och anskaffa lämpliga bostäder till rimliga priser.

Under sådana förhållanden har jag funnit mig böra tillstyrka telegrafstyrelsens
framställning om förvärv för telegrafverkets räkning av fastighet
för anordnande av bostäder åt tjänstemännen. Giv.etvis vore det
för bostadsbristens i Nynäshamn avhjälpande förmånligare, om nybyggnad
av bostäder åt ifrågavarande tjänstemän ägde rum, men av skäl,
som telegrafstyrelsen anfört, anser jag mig böra förorda inköp av eu
bebyggd fastighet.

Utgifter för kapitalökning: bil. 1: 1919 års tilläggsstat.

[9.] Ifrågavarande fastighet, nr 142 i kvarteret Malmen, synes mig

lämplig såväl till läge som inredning. Mot den betingade köpesumman,

180,000 kronor, motsvarande 2,857 kronor per eldstad, torde ej heller
någon anmärkning kunna göras. Då fastigheten är belastad med en
skuld, som den 1 april 1919 utgör 59,000 kronor och för varje år
skall amorteras med 1,000 kronor, till dess densamma utgör 53,000
kronor, vilket inträffar år 1924, synes för närvarande böra anvisas endast
ett belopp av 122,000 kronor; och torde med hänsyn till tiden för
köpeanbudets giltighet berörda belopp böra utgå å tilläggsstat för innevarande
år. Mot telegrafstyrelsens förslag till gäldande av avbetalningar
å det i fastigheten bundna lånet under åren 1920—1924 har
jag intet att erinra.

Med anledning av vad sålunda anförts får jag hemställa, att Kungl.
Maj:t måtte föreslå riksdagen

dels medgiva, att för telegrafverkets räkning må
inköpas fastigheten nr 142 i kvarteret Malmen i Nynäshamns
köping för en köpeskilling av högst 180,000
kronor;

dels för ändamålet på tilläggsstat för år 1919
anvisa ett reservationsanslag av 122,000 kronor;

dels ock medgiva, att för avbetalning av ett i berörda
fastighet intecknat lån må under vart och ett
av åren 1920—1924 av uppkomna överskott å förut
anvisade anslag till inköp och bebyggande av fastigheter
för telegrafverkets räkning utbetalas ett belopp
av 1,000 kronor.

5. Inköp av fastighet i Mjölby.

[10.]

Inköp

av fastighet
i Mjölby.

I sin skrivelse den 24 september 1918 har telegrafstyrelsen gjort
framställning om inköp för telegrafverkets räkning av fastighet i Mjölby.
Styrelsen anför till stöd för denna framställning följande:

»I Mjölby förhyr telegrafverket enligt kontrakt den 23/30 oktober 1908 och
den 2/g oktober 1914 hela våningen 1 trappa upp, bestående av 6 rum och kök
m. m., i fastigheten nr 24 i Mjölby. Kontrakten utgå den 1 oktober 1919, om
de från någondera sidan uppsägas före den 1 oktober 1918. Lokalen, som befinner
sig i mycket gott stånd, reparerades år 1915, då utvidgning jämväl ägde rum.

Stationen i Mjölby har under de senaste tio åren utvecklats på sätt, som
framgår av nedanstående tablå:

Utgifter för kapitalökning: bil. 1: 1919 års tilläggsstat. 23

År	Antal apparater	Telefoninkomster kronor	Telegram- expeditioner
1908 ..................	338	36,772	13,523
1909 ..................	355	39,117	11,715
1910 ..................	375	41,494	12,461
1911 .................	401	45,279	12,879
1912 ..................	455	51,096	15,598
1913 ..................	491	54,780	17,105
1914 ..................	541	58,386	18,249
1915 ..................	634	64,560	19,322
1916 ................	766	71,537	23,702
1917 ..................	878	85,014	28,843

Genom den proportionsvis mycket stora ökning av abonnentantalet, vilken
ägt rum under de senaste tre åren, har utvecklingen tagit ett så stort steg framåt,
att man måste tänka på att under de närmaste åren bereda större lokalutrymme
för telefonstationen. Lokalerna äro i övrigt tillräckligt rymliga.

En utvidgning av telefonstationen kan med fördel ske inom fastigheten,
men blir det då av nöden att få dispositionsrätt till ännu en våning. Enär
fastigheten äges av ett stärbhus, som för arvskiftes skull önskar avyttra fastigheten,
hava vid förhandlingar därom ägarna icke kunnat förmås att träffa något
nytt hyresavtal, som för längre tidsperiod skulle tillförsäkra telegrafverket dispositionsrätt
till nuvarande lokalen och möjlighet till lokalutvidgning.

Under sådana förhållanden har telegrafstyrelsen måst taga i övervägande,
huruvida trygghet beträffande lokalfrågan i Mjölby borde åstadkommas genom
en nybyggnad eller genom inköp av den fastighet, i vilken lokal nu förhyres.
Särskilt med tanke på att byggnadskostnaderna nu äro abnormt höga och att
själva stationsflyttningen skulle kräva stora belopp, har det synts stvrelsen vara
allt skäl att inköpa fastigheten, därest en dräglig uppgörelse stode att vinna.
Fastighetens läge är också mycket lämpligt för stationen.

Eörda underhandlingar hava resulterat i ett förslagskontrakt, varigenom
ifrågavarande fastighet, den från 1/2 mantal kronoskatte Mjölby nr 11 Munke
eller Gästgivaregården i Mjölby socken avsöndrade med nr 24 betecknade tomten
om 1,270 kvadratmeter med därå uppförda byggnader försäljes mot en köpeskilling
av 100,000 kronor.

Telegrafstyrelsen har låtit genom sakkunnig värdera egendomen, som är
brandförsäkrad för 54,200 kronor och taxerad till 85,000 kronor. Den sakkunnige
uppskattar egendomens värde inklusive tomt till 123,662 kronor; huset är cirka
13 år gammalt och väl bibehållet. Enligt uppgift anser vederbörande brandstodsbolag,
att brandförsäkringsvärdet efter nuvarande förhållanden bör vara 80,000
kronor. Fastigheten avkastar årligen i hyror 4,630 kronor, men anser den sakkunnige,
att dessa efter kontraktens utgång kunna höjas till 8,100 kronor.

Under sådana förhållanden anser telegrafstyrelsen detta köp vara för telegrafverket
synnerligen fördelaktigt och har därför avslutat kontrakt därom, under

[10.]

Utgifter för kapitalökning: bil. 1: 1919 års Ulläggsstat.

[10.] förutsättning, att Kungl. Majrts tillstånd till köpet erhålles före tillträdesdagen,
som är bestiimd till den 1 oktober 1919.»

Telegrafstyrelsen tiar därför hemställt, att Kungl. Maj:t måtte föreslå
riksdagen dels medgiva, att för telegrafverkets räkning må inköpas
den från Va mantal kronoskatte Mjölby nr 11 Munke eller Gästgivaregården
i Mjölby socken avsöndrade, med nr 24 betecknade tomten om
1,270 kvadratmeter med därå uppförda byggnader för en köpeskilling
av 100,000 kronor, dels ock för ändamålet å tilläggsstat för år 1919
anvisa ett reservationsanslag av 100,000 kronor.

Departements- Av utredningen i ärendet framgår, att telegrafverkets verksamhet
chefen. • Mjölig särskilt telefonrörelsen, på de senare åren hastigt utvecklats,
så att behovet av större lokaler för telefonstationen inom en snar framtid
blir oavvisligt. För att tillgodose detta behov har telegrafstyrelsen
sökt för en längre tid förhyra ytterligare lokaler i den fastighet, vari
stationen för närvarande är inrymd, men därvid icke lyckats. Genom
det av styrelsen nu föreslagna inköpet av samma fastighet skulle telegrafverkets
lokalfråga kunna för framtiden på ett tillfredsställande sätt
ordnas. Den fordrade köpeskillingen, 100,000 kronor, synes skälig.
Därjämte är att märka, att fastigheten framdeles torde kunna lämna en
väsentligen högre avkastning än för närvarande. Jag tillstyrker därför
styrelsens framställning. Då köpeanbudet är bindande endast under
förutsättning att Kungl. Maj:ts tillstånd till köpet erhålles före den 1
oktober 1919, torde frågan härom böra föreläggas innevarande års
riksdag och det erforderliga beloppet anvisas å tilläggsstat för år 1919.

Under åberopande av vad sålunda anförts får jag hemställa, att
Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att för inköp för telegrafverkets räkning av den
från Va mantal Mjölby nr 11 Munke eller Gästgivaregården
avsöndrade tomten nr 24 i Mjölby socken med
därå uppförda byggnader å tilläggsstat för år 1919
anvisa ett reservationsanslag å 100,000 kronor..

6. Angående inköp av byggnadstomt i Lidköping.

Angående Vidare har telegrafstyrelsen i sin skrivelse den 24 september 1918
inköp av av anförda skäl hemställt, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen
tomt i dels medgiva, att för telegrafverkets räkning må inköpas fastigheten
Lidköping. nr 1^568 i Lidköping för en köpeskilling av högst 100,000 kronor,

Utgifter för kapitalökning: bil. 1: 1919 års tilläggsstat. 25

dels ock för ändamålet å tilläggsstat för år 1919 anvisa ett reservationsanslag
av 100,000 kronor.

Som telegrafverket disponerar nuvarande lokal i Lidköping till den
1 oktober 1927 och behovet av nya lokaler dessförinnan icke synes
trängande, anser jag, att med fråga om inköp av tomt för nybyggnad
ännu kan anstå något år, vadan jag icke funnit anledning att hänskjuta
telegrafstyrelsens förevarande framställning till beslut av 1919 års
riksdag.

7. Angående inköp av byggnadstomt i Halmstad.

Vidare har telegrafstyrelsen i sin skrivelse den 24 september 1918
angående anslag för kapitalökning att upptagas å tilläggsstat för år
1919 hemställt, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen dels medgiva,
att för telegrafverkets räkning må inköpas fastigheten nr 19, 20, 21,
22 och 23 och valltomten litt. A i Halmstads norra rote samt nr 235
i stadsdelen Fredriksvall, allt i Halmstad, för en köpeskilling av högst

100,000 kronor samt att å denna tomt må uppföras en stationsbyggnad
för en beräknad kostnad av 570,000 kronor, dels ock till förenämnda
tomtinköp samt till påbörjande av samma stationsbyggnad å tilläggsstat
för år 1919 anvisa ett reservationsanslag av 170,000 kronor.

Därjämte har telegrafstyrelsen i sin skrivelse den 24 september
1918 angående anslag för kapitalökning under år 1920 hemställt, att
Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen att för fortsättande av ifrågavarande
byggnadsarbeten för sistnämnda år anvisa ett reservationsanslag
av 300,000 kronor.

Vid övervägande av förevarande framställning har jag emellertid
funnit priset å den till inköp ifrågasatta tomten vara alltför högt,
vadan och då andra utvägar för tillgodoseende av telegrafverkets behov
av ökat utrymme torde böra undersökas, jag icke funnit anledning
hemställa, att ifrågasatta tomtköp och byggnadsföretag måtte underställas
1919 års riksdag.

Under åberopande av vad jag denna dag under punkterna 8, 9,
10 och 11 anfört till statsrådsprotokollet i fråga om anslagsäskandena
beträffande telegrafverket i avdelningen Utgifter för kapitalökning
å 1920 års stat får jag hemställa, att Kungl. Maj:t måtte föreslå
riksdagen

Bihang till riksdagens protokoll 1919. 1 samt. 2 käft. (Nr 2.) 4425 18 4

Angående
inköp nr
byggnads
tomt i
Halmstad.

rno

[12.]

[13.]

[14.]

[15.]

Fortsatt utveckling''
av
statens
telefon- och
telegrafväsende.

26 Utgifter lör kapitalökning: bil. 1: 1919 års tilläggsstat.

att till täckande av brist, som uppkommit ä av
riksdagen anvisade anslag till uppförande av en telefonstationsbyggnad
å den telegrafverket tillhöriga tomten
nr 9 i fjärde kvarteret av Göteborgs stads elfte rote, på
tilläggsstat för år 1919 anvisa ett reservationsanslag
av 210,000 kronor;

att för inköp av tomterna nr f 2, 5, 4, 5 och 6
i kvadraten Klinten i Norrköping samt uppförande därstädes
av arbetarbostäder, för en beräknad kostnad
av 306,000 kronor, på -tilläggsstat för år 1919 anvisa
ett reservationsanslag av 133,000 kronor;

att för inköp av tomterna nr 12, 13, 14 och 15 i
kvarteret Opalen i Eskilstuna samt för uppförande å
samma tomter av arbetarbostäder, för en beräknad
kostnad av 221,000 kronor, på tilläggsstat för år 1919
anvisa ett reservationsanslag av 105,900 kronor;

att för inköp av tomterna nr 9 och 10 i sjuttioandra
kvarteret i Ludvika ävensom för uppförande å
nämnda tomter av ett bostadshus, lör en beräknad
kostnad av 120,000 kronor, å tilläggsstat för år 1919
anvisa ett reservationsanslag av 66,900 kronor.

II. Fortsatt utveckling av statens telefon- och telegrafväsende.

Med hänvisning till vad jag anfört till statsrådsprotokollet denna
dag under punkten 13 beträffande telegrafverket i avdelningen Utgifter
för kapitalökning å 1920 års stat får jag hemställa, att Kungl. Maj:t
måtte föreslå riksdagen

att för fortsatt utveckling av statens telefon- och
telegrafväsende på tilläggsstat för år 1919 anvisa ett
reservationsanslag av 15,000,000 kronor.

Utgifter tör kapitalökning: bil. 1: 1919 års tilläggsstat.

Statens järnvägar.

A. Nya byggnader och anläggningar vid statens trafikerade

järnvägar.

I. Bangårdar.

1. Utvidgning av spärsystemet vid Värtan.

I skrivelse den 1 november 1916 framlade jcärnvägsstyrelsen förslag [16.]
i fråga om åtgärder för en utvidgning av spårsystemet vid Värtan, och Utrullning
beräknades dessa åtgärder komma att draga en kostnad av 400,000 gy^emetrid
kronor. Med bifall till av Kungl. Maj:t i anslutning till berörda förslag Värtan,
gjord framställning anvisade 1917 års riksdag för ifrågavarande ändamål
för år 1918 ett anslag å sistnämnda belopp, med rätt för Kungl. Maj:t
att förskottsvis redan under år 1917 av tillgängliga medel utanordna
beloppet.

I skrivelse den 9 oktober 1918 meddelar nu järnvägsstyrelsen, att
kostnaderna för arbetets utförande på grund av de stegrade arbetsoch
materialpriserna komma att överskrida de ursprungligen beräknade
med 110,000 kronor, och hemställer styrelsen, att detta belopp måtte
anvisas på tilläggsstat för år 1919.

Då det av styrelsen begärda tilläggsanslaget torde vara erforderligt Departementsredan
under innevarande år för fullbordandet av ifrågavarande arbeten, chefenhemställer
jag, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att för utvidgning av spårsystemet vid Värtan på
tilläggsstat för år 1919 anvisa ett reservationsanslag
av 110,000 kronor.

2. Ombyggnad av Göteborgs bangård.

I förenämnda skrivelse den 9 oktober 1918 hemställer styrelsen om [17.]
ett anslag av 1,500,000 kronor på tilläggsstat för år 1919 för förvärv Ombyggnad
av vissa för nya bangårdsanordningar samt för nya verkstadsanläggningar
i Göteborg erforderliga markområden. Styrelsens framställning gård.
i denna del lyder:

Utgifter för kapitalökning: bil. 1: 1919 års tittäggsstat.

I samband med pågående utredning av frågan om nya bangårdsanordningar
i Göteborg bär järnvägsstyrelsen ansett det erforderligt utarbeta förslag till framtida
utbyggnad av den invid staden belägna Sävenäs rangerbangård. Härvid bär
det visat sig, att för denna bangård under åren 1906 och 1911 förvärvade markområden
icke äro tillfyllest för beredande av tillräckliga utvidgningsmöjligheter
för bangården.

Sedan Säveåns aktiebolag, såsom ägare till en stor del av de härför erforderliga
markområdena, under meddelande, att bolaget komme att från sina ägor
utefter bangårdens norra sida inom den närmaste tiden avyttra tomter för industriella
anläggningar, under år 1917 bos styrelsen anhållit om angivande av de
markområden, som från bolagets ägor på nämnda sida av bangården erfordrades för
dennas utvidgningar, lämnade styrelsen under band till bolaget uppgift å de områden,
som enligt styrelsens åsikt antagligen komme att härför erfordras. Sedermera
har bolaget hos styrelsen anhållit om bestämt besked, ifall styrelsen ämnade
förvärva de sålunda uppgivna områdena, i vilket fall köp snarast borde ske, då
bolaget icke ansåg sig längre kunna undanhålla områdena från försäljning. Då
styrelsen anser det angeläget, att ifrågavarande markområden bliva förvärvade av
statens järnvägar, innan de hunnit övergå i annan hand och möjligen bebyggda,
har styrelsen inlett underhandlingar med bolaget angående förvärv av desamma.

Dessa underhandlingar äro visserligen icke ännu helt slutförda, men under
hand har en preliminär överenskommelse träffats med bolaget på villkor, att
köpeskillingen bestämmes till 8 kronor per kvadratmeter jämte 6 % ränta från
den 1 juli 1918, tills likvid sker,, samt att överenskommelsens giltighet blir beroende
av att Kungi. Maj:t och riksdagen före den 1 juli 1919 ställa erforderliga
medel till styrelsens förfogande för köpeskillingens gäldande.

De områden, som innefattas i berörda preliminära överenskommelse, komma
enligt styrelsens åsikt att erfordras för ovannämnda framtida utvidgning av rangerbangården,
huru än Göteborgs bangårdsfråga i övrigt kommer att lösas, och
det överenskomna priset av 8 kronor per kvadratmeter torde, med hänsyn till
vad som betalats vid försäljning av närliggande tomter, icke kunna nedprutas,
vadan styrelsen anser det ifrågasatta köpet böra komma till stånd.

Det till köp ifrågasatta området innehåller en areal av cirka 37,500 kvadratmeter,
vadan köpeskillingen skulle uppgå till 300,000 kronor jämte 6 % ränta från
den 1 juli 1918 tills likvid sker. Räntan till den 1 januari 1920, då området
skulle av statens järnvägar tillträdas, uppgår till 27,000 kronor, vadan summan
av köpeskilling och ränta utgör 327,000 kronor.

Markprisen i Göteborg och trakten närmast däromkring äro stadda i
starkt uppåtgående, och torde det icke utan snart förvärv låta sig göra att, åtminstone
för någon längre tid, undanhålla från bebyggande vissa områden, som
för ordnande av Göteborgs bangårdsfråga äro oundgängligen erforderliga och som
genom spekulation eller bebyggande hota att ådraga statens järnvägar oskäligt
uppdrivna markförvärvskostnader.

Styrelsen anser det därför önskvärt, att för ifrågavarande ändamål till styrelsens
disposition ställes ett belopp å 700,000 kronor, häri inräknat för förutnämnda
förvärv från Säveåns aktiebolag erforderliga 327,000 kronor.

I samband med markförvärv för en blivande bangårdsombyggnad bör därjämte
mark förvärvas för en ny huvudverkstad invid Göteborg.

Den nuvarande huvudverkstaden i Göteborg är nämligen synnerligen trång
och omodern och kan ej utvidgas. Som den enligt en av styrelsen uppgjord

Utgifter för kapitalökning: bil. 1: 1919 års tilläggsstcit.

plan för verkstadsväsendets systematiska utveckling vid statens järnvägar ej heller TI7.]
kan beräknas få kvarligga på den plats, där den nu är belägen, under någon längre följd
av år, har styrelsen ansett sig böra planera för anläggande av en ny huvudverkstad.

Uti åberopade plan, som nu ej kan överlämnas, har man med hänsyn till de
dåliga grundförhållandena utgått ifrån, att åtminstone till en början icke planlägga
någon större lokomotivreparationsverkstad i eller i närheten av Göteborg, utan
endast dit förlägga en vagnreparationsverkstad med tillhörande hjälp verkstäder,
varvid dock området om. möjligt bör tilltagas så stort, att, ifall så visar sig lä.mpligt,
plats finnes även fö? en lokomotivreparationsverkstad.

En större vagnverkstad bör nämligen under alla förhållanden vara förlagd
i eller i närheten av Göteborg för att i möjligaste mån frånkomma tomvagntransporter
till huvudverkstäderna i Örebro och Malmö. Göteborgs egenskap av
stor export- och importhamn gör nämligen, att en betydande mängd reparationsmässiga
godsvagnar bliva tillgängliga därstädes, och beträffande pérsonvagnar är
Göteborg hemstation för en stor del, vilket allt gör, att transporterna av vagnar
till en därstädes förlagd verkstad kunna nedbringas till de minsta möjliga.

För att ett lämpligt markområde för den blivande verkstaden skall- kunna
förvärvas för ett ej allt för högt pris anser styrelsen, att denna fråga bör lösas
inom den närmaste framtiden, enär för industrier välbelägna områden i trakten
av Göteborg äro stadda i hastig värdestegring.

Enligt preliminärt uppgjorda avtal hava kostnaderna för sistnämnda markförvärv
beräknats till sammanlagt 800,000 kronor.

De skal, som av styrelsen anförts för ifrågavarande markförvärv, Departementssynas
mig tillfyllestgörande. Enligt styrelsens beräkning skulle för ehefenförvärv
av vissa för bangårdsfrågans lösande erforderliga markområden
erfordras sammanlagt 700,000 kronor, därav 327,000 kronor för inköp
från Säveåns aktiebolag av ett område med en areal av omkring 37,500
kvadratmeter. Då den för nämnda område preliminärt avtalade köpeskillingen
icke torde vara oskälig, synes köpet böra komma till stånd.

Beträffande det föreslagna markförvärvet för ny huvudverkstad må
meddelas följande kompletterande uppgifter.

För verkstadsanläggningen äro följande områden ifrågasatta till
inköp, nämligen hemmanen Storegården om 700,000 kvadratmeter,
Hökegården om 64,000 kvadratmeter och Lilla Kråketorp om 103,000
kvadratmeter samt viss del av hemmanet Stora Kråketorp om 57,000
kvadratmeter.

I Storegården ingå cirka 157,000 kvadratmeter mark, avsedd för
verkstadsområde och bestående av huvudsakligen inägojord, samt cirka

543,000 kvadratmeter utmark. Denna senare mark måste inköpas, därest
köpet av den övriga marken skall komma till stånd utan expropriationsförfarande.
En sådan expropriation skulle eventuellt kunna medföra
en högre kostnad för ifrågavarande område än den, som stipulerats i
köpeavtalet, vilket i sin tur skulle kunna föranleda en höjning av för -

[17.]

[18.]

Utvidgning
av rangerbangården

i Nässjö.

30 Utgifter för kapitalökning: bil. 1: 1919 års tilläggsstat.

säljningsanbuden för de till Storegården gränsande ägorna. Vidkommande
användningen av utmarken torde den till en mindre del kunna utnyttjas
exempelvis till bostadsområden för verkstadspersonalen, varjämte
den för detta ändamål icke erforderliga delen lämpligen skulle kunna
avyttras.

Beträffande förvärvandet av de för verkstadsanläggningen erforderliga
områdena har preliminärt köpeavtal träffats angående Storegården,
och i fråga om de övriga hava anbud av respektive ägare avlämnats.
Köpeskillingen för Storegården har bestämts till 325,000 kronor,
vilket innebär, att kostnaden för det för verkstadsanläggningen erforderliga
området kommer att uppgå till omkring 1 krona 50 öre per
kvadratmeter och för utmarken till omkring 20 öre per kvadratmeter.
Enligt de ingivna anbuden skulle kostnaden för övriga ifrågasatta områden
komma att uppgå till 2 kronor å 2 kronor 25 öre per kvadratmeter.

Kostnaderna för de ifrågasatta inköpen för verkstadsanläggningen
hava beräknats till sammanlagt 800,000 kronor.

Under åberopande av vad sålunda i detta ämne anförts, får jag
hemställa, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att för förvärv av vissa för nya bang år dsanor ilningar
samt nya verkstadsanläggningar i Göteborg erforderliga
markområden på tilläggsstat för år 1919
anvisa ett reservationsanslag av 1,500,000 kronor.

3. Utvidgning av rangerbangården i Nässjö.

Med bifall till Kungl. Maj:ts framställning beslöt 1916 års riksdag
utvidgning av rangerbangården i Nässjö för en beräknad kostnad av

700,000 kronor och anvisade för ändamålet för år 1917 300,000 kronor.
Sedermera har 1917 års riksdag för år 1918 anvisat återstoden av det
såsom erforderligt beräknade anslaget eller 400,000 kronor.

I skrivelsen den 9 oktober 1918 anför styrelsen i detta ämne följande.

På grund av de alltjämt stegrade arbets- och materialprisen komma de för
ifrågavarande företag anvisade medlen icke att vara tillräckliga för arbetets utförande
utan erfordras härför enligt nu verkställd utredning ytterligare ett anslag
av 692,000 kronor. Att kostnadsökningen blivit så betydande är beroende på,
att en stor del av den förut beräknade kostnaden hänför sig dels till spåröverbyggnad,
för vilken kostnaden stigit till mer än det dubbla, dels till en person -

Utgifter för kapitalökning: bil. 1: 1919 års tilläggsstat.

tunnel, för vilken erforderliga materialier såsom cement ocli armeringsjärn stigit [18.]
i ännu högre grad, speciellt vidkommande armeringsjärn, å vilket priset mi är
omkring fem gånger så högt, som då de tidigare kostnadsförslagen upprättades

På grund av vad sålunda anförts hemställer styrelsen om ett anslag
å tilläggsstat för år 1919 av 692,000 kronor för fullbordande av rangerbangårdens
utvidgning.

Då ifrågavarande arbeten, såsom jämväl vid tidigare framställningar Departementsi
ämnet särskilt betonats, -äro av brådskande natur, torde det för
arbetenas fullbordande erforderliga tilläggsanslaget böra anvisas att utgå
redan under innevarande år. Jag får alltså hemställa, att Kung]. Maj:t
måtte föreslå riksdagen

•

att för utvidgning av rang erbangården i Nässjö på
tilläggsstat för år 1919 anvisa ett reservationsanslag
av 692,000 kronor.

4. Ombyggnad och utvidgning av spårsystemet vid bangården i Norrköping.

Med bifall till Kung]. Maj:ts förslag har 1915 års riksdag till vissa [19.]
byggnader och anläggningar vid statens trafikerade järnvägar för år Ombyggnad

1916 anvisat 480,000 kronor, därav 250,000 kronor voro avsedda för
ombyggnad och utvidgning av spårsystemet vid bangården i Norr- spårsysteköping.
I skrivelse den 17 november 1915 anmälde styrelsen seder- bäjfgården
mera, att ifrågavarande ombyggnad och utvidgning, som skulle utföras i Norr i

samband med inledande av statsbanan Järna—Norrköping å Norr- kol,insköpings
bangård, beräknats kosta 1,025,000 kronor, vilken kostnad
skulle bestridas dels till ett belopp av 160,000 kronor av medel ur förnyelsefonden,
dels med 465,000 kronor av anslaget för nämnda statsbanebyggnad,
dels slutligen med 400,000 kronor av särskilt nybyggnadsanslag,
varför sålunda för arbetets avslutande skulle erfordras återstoden
av det erforderliga nybyggnadsanslaget eller 150,000 kronor. I anslutning
härtill har av 1916 års riksdag sistnämnda belopp anvisats för år

1917 för ombyggnad och utvidgning av spårsystemet vid bangården i
Norrköping.

Beträffande detta företag anför nu styrelsen följande:

Till grund för beviljande av anslag för ifrågavarande arbete har legat 1915
års kostnadsberäkning, slutande å ovannämnda belopp 1,025,000 kronor.

På grund av sedan dess inträffade fördyringar har det emellertid visat sig,
att nämnda kostnad kommer att överskridas, och har under år 1918 uppgjord

■ [19.]

Departements chefen.

[20.]

Provisorisk
åbyggnad
av bangården
vid
Falkenberg.

32 Utgifter för kap ital ökiiing: bil. 1: 1919 års tilläggsstat.

kostnadsberäkning, upptagande — bortsett från den så kallade Ståtbögaviadukten,
vilken tillsvidare anses icke böra komma till utförande — samma arbeten, som
ursprungligen avsetts, givit vid banden, att ett ytterligare belopp av 600,000
kronor erfordras för arbetenas färdigställande. Av denna summa anses 125,000
kronor kunna tagas från den del av överskottet å statsbanan Järna—Norrköping,
som ännu icke disponerats, varför ytterligare ett anslag av 475,000 kronor skulle
erfordras för arbetenas färdigställande.

Styrelsen hemställer med stöd av det anförda, att Kungl. Maj:t
måtte föreslå riksdagen att dels för fullbordandet av ifrågavarande
företag på tilläggsstat för år 1919 anvisa ett belopp av 475,000 kronor,
dels ock medgiva, att den ännu ej disponerade delen — utgörande

125.000 kronor — av det överskott, som uppstått å statsbanebyggnaden
Järna—Norrköping, • må användas för nämnda bangårdsarbeten.

Mot vad sålunda föreslagits har jag intet att invända, och får jag
därför hemställa, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen att

dels för ombyggnad och utvidgning av sparsystemet
vid bangården i Norrköping på tilläggsstat för år 1919
anvisa ett reservationsanslag av 475,000 kronor;

dels ock medgiva, att den ännu ej disponerade
delen av de besparingar, som uppstått å för statsbanebyggnaden
Järna—Norrköping anvisade medel,
eller 125,000 kronor, må användas för nämnda bangårdsarbeten.

5. Provisorisk utbyggnad av bangården vid Falkenberg.

Med bifall till av Kung]. Maj:t i ämnet gjord framställning har
riksdagen på tilläggsstat för år 1918 anvisat ett reservationsanslag av

190.000 kronor för utförande av en provisorisk utbyggnad av Falkenbergs
station. Återstoden av de för dessa arbeten beräknade kostnaderna,
utgörande tillhopa 240,000 kronor, skulle bestridas med medel
ur förnyelsefonden.

I sin skrivelse den 9 oktober 1918 meddelar järnvägsstyrelsen, att
på grund av sedan hösten 1917, då de kostnadsberäkningar utfördes,
efter vilka ifrågavarande anslag begärdes, alltjämt stegrade arbets- och
materialpriser ytterligare 50,000 kronor beräknades bliva erforderliga,
och hemställer styrelsen om detta belopps anvisande på tilläggsstat
för år 1919.

Utgifter för kapitalökning: bil. 1: 1919 års tillägg sstat. 33

I anslutning till vad järnvägsstyrelsen sålunda föreslagit, hemställer
jag, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att för utförande av ''provisorisk utbyggnad av
Falkenbergs station på tilläggsstat för år 1919 anvisa
ett reservationsanslag av 50,000 kronor.

6. Ombyggnad av bangården vid Uppåkra.

Med bifall till Kungl. Maj:ts framställning i ämnet har riksdagen
för ombyggnad av bangården vid Uppåkra på tilläggsstat för år 1918
anvisat ett reservationsanslag av 175,000 kronor.

Enligt av järnvägsstyrelsen i september år 1917 framlagd beräkning
skulle kostnaderna för ifrågavarande arbetsföretag komma att uppgå till

195,000 kronor; och skulle dessa kostnader bestridas dels med förenämnda
anslag och dels till belopp av 20,000 kronor med medel ur
förnyelsefonden. I sin skrivelse den 9 oktober 1918 meddelar järnvägsstyrelsen,
att enligt nu verkställd beräkning, på grund av ökade
arbets- och materialpris, ytterligare 40,000 kronor av anslagsmedel
skulle erfordras för arbetets fullbordande, och har styrelsen hemställt,
att detta belopp måtte anvisas på tilläggsstat för år 1919.

Mot vad sålunda föreslagits har jag icke funnit anledning till erinran,
och hemställer jag därför, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen att

för ombyggnad av bangården vid Uppåkra på
tilläggsstat för år 1919 anvisa ett reservationsanslag
av 40,000 kronor.

7. Utvidgning av Ockelbo station in. in.

På framställning av Kungl. Maj:t beslöt 1917 års riksdag, att en
provisorisk utvidgning av Ockelbo station skulle ske för en då beräknad
kostnad av 227,000 kronor, däri även ingick ett belopp av 55,000
kronor för anläggning av en ny mötesplats i stationens närhet. I anslutning
härtill beviljade riksdagen ett anslag å 150,000 kronor för år
1918 för påbörjande av arbetena ifråga. Sedan järnvägsstyrelsen därefter
i skrivelse den 29 september 1917, i samband med framställning
om fortsättningsanslag för berörda arbetens fullföljande och färdigBihang
till riksdagens protokoll 1919. 1 sand. 2 höft. (Nr 2.) 4425 18 5

[20.]

Departements chefen.

[21.]

Ombyggnad
av ban.
gården vid
Uppåkra.

Departement».

chefen.

[22.]

Utvidgning
av Ockelbo
station
in. in.

Utgifter för kapitalökning: bil. 1: 1919 års tilläggsstat.

[22.] ställande, meddelat, att på grund av ökade arbets- och materialpris
kostnaden för anläggningen i sin helhet komme att uppgå till ej
mindre än 350,000 kronor, har riksdagen för ifrågavarande ändamål å
1918 års tilläggsstat anvisat ett reservationsanslag av 60,000 kronor
samt för år 1919 ett reservationsanslag av 140,000 kronor.

I sin skrivelse den 9 oktober 1918 meddelar nu järnvägsstyrelsen,
att ytterligare 37,000 kronor måste beräknas bliva erforderliga för ifrågavarande
arbetens fullbordande. Orsaken härtill vore att söka i de stegrade
material- och arbetsprisen. Järnvägsstyrelsen hemställer för den
skull om anvisande av sistnämnda belopp å tilläggsstat för år 1919.

Departements- Beträffande det av styrelsen nu begärda konjunkturtillägget torde

skef en. anledning till anmärkning icke föreligga. Jag hemställer därför, att

Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att för utvidgning av Ockelbo station in. in. på
tilläggsstat för år 1919 anvisa ett reservationsanslag
av 37,000 kronor.

8. Utvidgning av bangården vid Kiruna.

[23.]

Utvidgning
av bangården
vid
Kirnna.

I skrivelsen den 9 oktober 1918 hemställer styrelsen om ett anslag
å tilläggsstat för år 1919 av 220,000 kronor för utvidgning av Kiruna
bangård. I detta ämne anför styrelsen följande:

För avvecklande av den malmtrafik, som enligt gällande malmtransportavtal
påvilar statens järnvägar dels mellan Kiruna och Narvik dels ock mellan Kiruna
och Svartön, komma att under de närmaste åren ej oväsentliga utvidgningar .av
Kiruna bangård att erfordras, avseende bland annat anordnande av tillräckliga
spårutrymmen för uppställning av lastade och tomma malmvagnar. I samband
därmed torde ock förbättrad förbindelse mellan huvudbangården och den så
kallade malmbangården komma att bliva behövlig. Järnvägsstyrelsen har emellertid
med hänsyn till de nuvarande på grund av kriget ovissa förhållandena ej
ansett sig nu böra framlägga förslag till en dylik utvidgning.

Emellertid har 1918 års riksdag beslutat biträda Kungl. Maj:ts förslag
till överenskommelse dels angående malmbrytning inom Luossavaara och Grängesbergs
malmfält, dels angående redan medgiven malmbrytning inom Kirunavaara
och Gällivare malmfält, vilket bland annat innebär en malmbrytning från
Luossavaara malmfält av 350,000 ton årligen. Utfraktningen av denna malm förutsätter
anläggandet av ett spårsystem med anslutning till Kiruna malmbangård,
i vilket avseende även styrelsen låtit uppgöra ett förslag, vilket styrelsen anser
böra komma till utförande redan år 1919.

Den utbyggnad av Kiruna bangård i sin helhet, som styrelsen enligt ovanstående
anser vara nära förestående, behöver ej föregripas av den anläggning,

Utgifter för kapitalökning: bil. 1: 1919 års tilläggsstat.

som nu av styrelsen föreslås, enär båda utvidgningsförslagen så planerats, att de
samtidigt ansluta sig till ett slutligt utbyggnadsstadium av Kiruna bangårdsanordningar.

Kostnaderna för det sålunda föreslagna spårsystemet beräknas till 220,000
kronor, och skulle med 1914 års priser samma arbetskvantiteter hava erhållits
för 100,000 kronor, varför 120,000 kronor äro att betrakta såsom konjunkturtillägg
å 1914 års priser. Järnvägsstyrelsen vill dock härvid meddela, att Luossavaara—Kiirunavaara
aktiebolag under hand framfört som sin åsikt; att ett större
för bolagets driftsekonomi mera gynnsamt förslag borde komma till utförande,
dragande en kostnad av cirka 550,000 kronor, men har styrelsen för sin del ej
ansett sig kunna biträda detta på grund av bland annat de för förslagets genomförande
höga kostnaderna och därför att detsamma för statens järnvägar icke
medför motsvarande fördelar ur driftsynpunkt.

[23.]

I utlåtande den 4 maj 1918 angående ifrågasatt överenskommelse Departementsbeträffande
malmbrytningen inom Luossavaara malmfält meddelade järn- chefenvägsstyrelsen,
att den föreslagna utfraktningen av malm förutsatte anläggande
av ett spårsystem vid Luossavaara med anslutning till Kiruna
malmbangård samt malmficksbrygga jämte elektriska spel för vagnarnas
manövrerande invid densamma. Styrelsen beräknade kostnaderna
för dessa anläggningar — förutom malmficksbryggan och de elektriska
spelen, vilka senare båda anläggningar enligt styrelsens mening borde
bekostas av malmbolaget ensamt — till 120,000 kronor. Av denna
summa ansåg styrelsen omkring hälften, utgörande kostnader för omändring
av vissa befintliga anordningar m. in., böra bestridas av bolaget,
under det att statens järnvägar borde påtaga sig övriga kostnader för
spåranordningarna, enär dessa kunde anses erforderliga för vagnuppställning
och vagnomsättning. Vid ärendets föredragning inför Kungl.

Maj:t den 10 maj 1918 uttalade chefen för finansdepartementet sin anslutning
till styrelsens mening angående kostnadsfördelningen.

Till nu berörda förslag ansluter sig jämväl i huvudsak den av
styrelsen den 9 oktober 1918 föreslagna utvidgningen av spårsystemet
vid Kiruna, för vilken anläggning kostnaderna beräknats till 220,000
kronor. I detta belopp ingå även kostnader för de nya spårens elektrifiering,
för vilket arbete kostnaderna ej medräknades i den tidigare
uppgivna kostnadssumman, 120,000 kronor. Enär någon överenskommelse
angående kostnadsfördelningen vid tidpunkten för avgivande av
styrelsens ifrågavarande förslag ännu icke träffats, ansåg sig styrelsen
vid anslagsäskandet tills vidare böra begära hela kostnadsbeloppet,
därvid styrelsen handlat i överensstämmelse med de principer, som av
styrelsen i regel tillämpas vid anslagsbegäran för arbeten å stationer,
där enskilda äro skyldiga att lämna bidrag till kostnadernas bestridande.

Utgifter för kapital ökning: bil. 1: 1919 års tilläggsstat.

[23.] Nu berörda förslag förutsätter en utlastningsplats med malmfickor

i lågt läge. På framställning av Luossavaara—Kiirunavara aktiebolag
har styrelsen emellertid senare låtit utreda möjligheterna för spåranslutning
till en malmutlastningsplats med malmfickorna förlagda i högt
läge i huvudsaklig överensstämmelse med av bolaget uttalade önskemål.
Därvid har befunnits, att, förutom en mottagningsstation vid utlastningsplatsen
ävensom själva förbindelsespåret, en mindre mottagningsstation
skulle bliva behövlig intill Kiruna malmgård. I skrivelse till
bolaget den 29 november 1918 har styrelsen därefter meddelat, att
styrelsen för sin del icke hade något att erinra mot att sistnämnda
anläggningar komme till stånd i stället för de i styrelsens skrivelse
den 9 oktober 1918 angivna, och har styrelsen tillika föreslagit, att
statens järnvägar skulle påtaga sig hela kostnaden för de spåranordningar,
som vore erforderliga för vagnuppställning och vagnomsättning,
samt att bolaget skulle tillfullo bekosta anläggningen av den övre mottagningsstationen
jämte förbindelsespåret till de av statens järnvägar
bekostade spåranordningarna. Sedermera har ''trafikaktiebolaget Grängesberg—Oxelösund,
som enligt avtal med Luossavaara—Kiirunavaara
aktiebolag kommer att ombesörja brytningen i Luossavaara, hos Ivungl.
Maj:t förklarat sig godkänna sistnämnda förslag i fråga om kostnadsfördelningen
samt hemställt, att utvidgning av Kiruna bangård måtte
utföras i enlighet med detta senare förslag.

Det nya förslaget till utvidgning av bangården kommer givetvis
att ställa sig något dyrbarare än som tidigare avsetts, men kunna, enligt
vad jag inhämtat, på frågans nuvarande ståndpunkt några definitiva
kostnadsberäkningar icke framläggas. Med det till hands liggande utredningsmaterialet
hava emellertid de på statens järnvägar kommande
kostnaderna enligt den föreslagna fördelningen beräknats till approximativt
150,000 kronor. Malmbolagets kostnader torde med sannolikhet
komma att bliva betydligt större. Då det synes vara till fördel för
malmbolaget och till ingen olägenhet för statens järnvägar, att det
större förslaget i fråga om bangårdsutvidgningen kommer till utförande,
anser jag mig kunna tillstyrka Grängesbergsbolagets framställning.

Beträffande det erforderliga anslagsbeloppet, torde detsamma i brist
på tillförlitlig utredning kunna upptagas till det av järnvägsstyrelsen
i skrivelsen den 9 oktober 1918 begärda beloppet, 220,000 kronor.
I den mån detta belopp överstiger de på statens järnvägar fallande
kostnaderna, torde detsamma bliva behövligt såsom förskott vid utförande
av anläggningar, vilka skola bekostas av malmbolaget.

Jag hemställer alltså, att Kungl Maj:t måtte föreslå riksdagen

Utgifter för kapitalökning: bil. 1: 1919 års tilläggsstat. 37

att för utvidgning av bangården vid Kiruna på
tilläggsstat för år 1919 anvisa ett reservationsanslag
av 220,000 kronor.

9. Anordnande av nya stationer och mötesplatser,

I denna del anför styrelsen följande:

Med upprepande av vad styrelsen föregående år i enahanda fråga framhållit,
får styrelsen meddela, att vid enkelspåriga linjer med långa stationssträckor, det
vill säga långt avstånd mellan angränsande stationer, föreligger å ett flertal
ställen starkt behov av att dem emellan anordna möjlighet för tågmöten. Dylika
långa stationssträckor hava nämligen till följd, att rubbning av ett tågs gång
starkt inverkar på övriga tåg, och utan tillräckliga möjligheter i allmänhet för
genomförande av behövliga tågföljdsändringar kunna de krav beträffande tågexpediering,
som måste ställas på statens järnvägar, icke nöjaktigt uppfyllas.
Kungl. Maj:t och riksdagen hava även tidigare funnit de framställningar av nu
föreliggande art, som av styrelsen gjorts, berättigade och i regel beviljat de härför
begärda anslagen.

I planen för 10-årsperioden 1918—1927 under år 1919 upptagen tillbyggnad
av hållplatsen vid Norrviken till station, linjen Tureberg—Rotebro, liksom nya
mötesplatser vid Tallnäset, linjen Nybo—Ramsjö, och Stasskölen, linjen Ljuså—
Gransjö, anser styrelsen med hänsyn till nödvändiga inskränkningar i anslagsäskandena
liksom vid förlidet års framställning kunna framskjutas ytterligare
ett år. Vidkommande anläggandet av mötesplats vid Forsmo å linjen Österås—
Selsjön år 1919, så får denna fråga sin lösning i samband med anläggandet av
den av riksdagen beslutade tvärbanan Forsmo—kloting och behöver’ sålunda i
detta sammanhang icke upptagas. För år 1920 upptager planen anläggandet av
fullständig station vid Uttran, mellan Tumba och Rönninge, samt ny mötesstation
vid Aborrtjärn mellan Skinnskatteberg och Krampen, vilka anläggningar av ovan
angivna, anledning även synas tills vidare kunna framskjutas ett år.

Däremot upptog styrelsen i sin förlidet år ingivna framställning medel till
anläggande av en mötesstation dels vid Hammarsjön mellan Medskogsheden och
Ockelbo och dels vid Långviksmon mellan Björna och Treliörningsjö, för vilka
anläggningar dock icke av riksdagen anvisades erforderliga medel. Det hade
varit styrelsens avsikt att förnya sin framställning om anslag till dessa arbeten,
men har nu styrelsen på grund av det ekonomiska nödläget ansett sig böra för
tillfället avstå därifrån.

Förutom dessa tvenne anläggningar hade styrelsen tänkt sig göra framställning
om utbyggnad av militärmötesplatsen vid London mellan Vännäs och Hörnsjö
till fullständig mötesstation, vilket enligt 10-årsplanen skulle komma till utförande
först år 1921, men anser sig styrelsen av samma orsak även böra härifrån
avstå.

Av 1918 års riksdag har för anordnandet av nya stationer och mötesplatser
dels å tilläggsstat för detta år anslagits 300,000 kronor dels för år 1919
anvisats ett reservationsanslag av 367,000 kronor. Alltjämt stegrade kostnader
hava emellertid visat, att de beviljade medlen bliva otillräckliga för utförande
av de sålunda beslutade arbetena, och beräknas för närvarande ett tilläggsanslag
av 281,900 kronor för ändamålet erforderliga.

[23.]

[24.]

Anordnande
av nya stationer
och
mötesplatser.

Utgifter för kapitalökning: bil. 1: 1919 års tilläggsstat.

Emellertid liar styrelsen ansett sig böra i kapitalbesparingssyfte kunna
L J’ föreslå, att med utförande av de häri ingående arbetena vid Kalltjärn och Yxenhaga
tills vidare få anstå, varigenom nyssnämnda belopp 281,900 kronor kan
minskas med 85,800 kronor till 196,100 kronor.

På grund av vad sålunda anförts, har styrelsen hemställt om ett
anslag på tilläggsstat för år 1919 av 196,100 kronor såsom erforderligt
konjunkturtillägg å anslagsmedel, som beviljats av 1918 års riksdag.

Departements- Med biträdande av styrelsens framställning hemställer jag, att Kungl.
chefen. ]\Jaj:t måtte föreslå riksdagen

att för anordnande av nya stationei'' och mötesplatser
på tilläggsstat för år 1919 anvisa ett reservationsanslag
av 196,100 kronor.

10. Yatten- och avloppsledningar vid Kiruna.

[25.] I och för anläggning av vatten- och avloppsledningar vid Kiruna

Vatten, har av riksdagen för åren 1917—1919 anvisats sammanlagt 247,000

0?JdnT/nPar ’ kronor. Detta belopp beräknades föregående år bliva tillräckligt för

vid Kiruna, fullbordande av ifrågavarande anläggning, för vilken kostnaderna ursprungligen
beräknades till 170,000 kronor.

I skrivelsen den 9 oktober 1918 meddelar styrelsen, att den för anläggningen
anvisade summan, 247,000 kronor, så vitt nu kan bedömas
blir otillräcklig och att totalkostnaderna numera beräknas uppgå till

411.000 kronor, varigenom sålunda en brist kommer att uppstå å

164.000 kronor. Styrelsen hemställer, att detta belopp måtte anvisas
för år 1919.

Departements- Enligt den av Kungl. Maj:t och riksdagen godkända planen för
chefen. ifrågavarande anläggning skulle kostnaderna för densamma fördelas på
tre år. För arbetenas planmässiga bedrivande torde därför det nu erforderliga
tilläggsanslaget böra utgå redan under år 1919. Jag hemställer
därför, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att för vatten- och avloppsledningsanläggning vid
Kiruna på tilläggsstat för år 1919 anvisa ett reservationsanslag
av 164,000 kronor.

Under åberopande av vad jag denna dag anfört till statsrådsprotokollet
i fråga om anslagsäskandena för statens järnvägars räkning under
punkterna 19, 21, 22 och 24 i avdelningen Utgifter för kapitalökning å 1920
års stat får jag härefter hemställa, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

Utgifter för kapitalökning: bil. 1: 1919 års tilläggsstat. 39

att för anordnande av ny lokal godsbangärd i Kristinehamn
på tilläggsstat för år 1919 anvisa ett reservationsanslag
av 100,000 kronor;

att för utförande av spåranordningar i anslutning
till förefintliga spårsystem på tilläggsstat för år 1919
anvisa ett reservationsanslag av 1,000,000 kronor;

att för utförande av anläggningar vid kol- och
vattenstationer på tilläggsstat för år 1919 anvisa ett
reservationsanslag av 77,000 kronor; samt

att för utförande av speciella anläggningar å bangårdar
på tilläggsstat för år 1919 anvisa ett reservationsanslag
av 43,400 kronor.

II. Dubbelspårsbyggnader och linjeomläggningar.

Hänvisande till vad jag anfört till statsrådsprotokollet denna dag
i fråga om anslagsäskandena för statens järnvägars räkning under
punkterna 25, 27 och 29 i avdelningen Utgifter för kapitalökning å 1920
års stat får jag vidare hemställa, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att för anläggande av ytterligare ett järnvägsspår
mellan Norrköping och Mjölby på tilläggsstat för år
1919 anvisa ett reservationsanslag av 2,500,000 kronor;

att för anläggande av ytterligare ett järnvägsspår
mellan Aneby och Sandsjö på tilläggsstat för år 1919
anvisa ett reservationsanslag av 1,000,000 kronor; samt

att för omläggning av södra ingängslinjen till Varbergs
bangård på tilläggsstat för år 1919 anvisa ett
reservationsanslag av 600,000 kronor.

HI. Större broanläggningar.

1. Broförbindelse över Dalälven vid Mora.

Med bifall till Kungl. Maj:ts framställning har 1917 års riksdag
beslutat utförande av ny broförbindelse över Dalälven vid Mora för en
beräknad kostnad av 750,000 kronor och för arbetets påbörjande för
år 1918 anvisat 500,000 kronor. Sedermera har riksdagen år 1918 för

[26.]

[27.]

[28.]

[29.]

[30.]

[31.]

[32.]

[33.]

Broförbindelse
över
Dalälren
vid Mora.

40 Utgifter för kapitalökning: bil. 1: 1919 års tilläggsstat.

[33.] arbetets fullbordande för år 1919 anvisat återstoden av den beräknade
kostnaden eller 250,000 kronor.

I skrivelsen den 9 oktober 1918 anmäler nu styrelsen, att de sålunda
anvisade anslagen visat sig otillräckliga för företagets fullbordande,
och hemställer styrelsen i anledning därav om anvisande för
nämnda ändamål å tilläggsstat för år 1919 av ett anslag å 450,000
kronor. Till stöd härför anför styrelsen:

I skrivelse den 24 mars 1917 angående bland annat anordnande av ny förbindelse
mellan Mora strand och linjen Mora Noret—Orsa framhöll styrelsen, att,
om de vid dåvarande tidpunkt i högsta grad uppdrivna prisen å i synnerhet järn
skulle komma att hålla sig, den uppgivna kostnadssumman av 750,000 kronor icke
torde visa sig tillräcklig. Någon kostnadsberäkning med användande av dessa då
gällande priser hade styrelsen emellertid icke låtit utföra. Konjunkturerna voro
nämligen, ansåg styrelsen, då så svävande, att det icke ens med ringa grad av säkerhet
kunde avgöras, huru de komma att ställa sig vid tiden för arbetenas utförande,
vadan kostnadsberäkningar med användande av då gällande pris måste anses vara
av ringa värde. Emellertid hava, sedan styrelsen avgav sin nyssnämnda skrivelse,
priserna alltjämt stegrats, och komma som naturlig följd härav de förut beräknade
kostnaderna för anläggningen att överskridas. Enligt nu verkställd utredning
torde kostnaderna komma att uppgå till 1,200,000 kronor i stället för 750,000
kronor, vadan ett tilläggsanslag å 450,000 kronor är erforderligt.

Beträffande kostnaderna får styrelsen erinra om, att styrelsen genom skrivelse
den 25 mars 1918 överlämnat förslag till överenskommelse med Ealu—Rättvik—
Mora järnväg angående anläggande och underhåll av en för statens järnvägar och
bolagsbanan gemensam bro, vilken överenskommelse genom brev den 24 maj 1918
vunnit Kungl. Maj :ts godkännande. Enligt berörda överenskommelse skall bolaget
bidraga till den nya brobyggnaden med 107,000 kronor. Den ovan angivna kostnaden
av 1,200,000 kronor utgör det belopp, som enligt utredningen skall falla
på statens del och erfordras således för anläggningens utförande härjämte bolagets
bidrag.

Visserligen kommer i enlighet med sagda överkommelse bron att förläggas
nedanför den nuvarande i stället för ovan densamma, som förut var ifrågasatt,
varigenom den kommer att draga något större kostnader än de förut beräknade,
men den härav orsakade kostnadsökningen motväges av bolagets omnämnda bidrag
till anläggningen. Den nu beräknade kostnadsökningen för bron och spårförbindelsen
är alltså att helt och hållet tillskriva de stegrade arbets- och materialprisen.

Departements• Under åberopande av vad styrelsen i ämnet anfört, hemställer jag,

chefen. Kungl. Maj:t ville föreslå riksdagen

att för utförande av broförbindelse över Dalälven
vid Mora på tilläggsstat för år 1919 anvisa ett reservationsanslag
av 450,000 kronor.

Utgifter för kapitalökning: bil. 1: 1919 års tilläggsstat.

IY. Anläggningar vid huvudverkstäder.

1. Ombyggnad av statens järnvägars reparationsverkstäder i Malmö.

Med anledning av i ämnet väckt motion beslöt 1915 års riksdag
att för ombyggnad av statens järnvägars reparationsverkstäder i Malmö
bevilja ett anslag av 1,000,000 kronor samt därav för år 1916 anvisa
ett belopp av 600,000 kronor. Återstående beloppet, 400,000 kronor,
anvisades sedermera av riksdagen för år 1917. Kostnaderna för verkstadsanläggningen
i dess helhet beräknades ursprungligen till 2,400,000
kronor, varav 1,400,000 kronor skulle bestridas av förnyelsefonden.

Järnvägsstyrelsen meddelade i skrivelse den 1 november 1916, att
väsentliga kostnadsöverskridanden främst på grund av stegrade materialpris
vore att emotse, och uppgav styrelsen, att kostnaden för hela verkstadsanläggningen
enligt då verkställda beräkningar torde komma att
uppgå till sammanlagt 3,630,000 kronor, d. v. s. en ökning i förhållande
till den ursprungligen beräknade av 1,230,000 kronor. Härvid framhöll
dock styrelsen, att de då angivna kostnadsbeloppen icke kunde anses
som definitiva, utan vore beroende på de ändringar i konjunkturerna,
som därefter kunde inträffa under byggnadstiden. Av det för ändamålet
erforderliga tilläggsanslaget, 1,230,000 kronor, ansåg styrelsen

600.000 kronor lämpligen böra utgå under år 1918 och återstoden

630.000 kronor under år 1919. I enlighet härmed har riksdagen jämväl,
med bifall till av Kungl. Maj:t gjorda framställningar, för ifrågavarande
ändamål anvisat för år 1918 600,000 kronor samt för år 1919

630,000 kronor.

I skrivelse den 29 september 1917 anförde styrelsen beträffande
tillräckligheten av det äskade tilläggsanslaget, att denna fråga givetvis
vore beroende på de under byggnadstiden inträdande konjunkturerna.
Med hänsyn till de stegringar beträffande såväl arbets- som materialpriser,
som alltjämt fortginge, villo det emellertid synas styrelsen, som
om ytterligare kostnadsöverskridanden vore att vänta, varom emellertid
styrelsen lör det dåvarande icke ansåge sig kunna lämna närmare redogörelse.

I anslutning till sina tidigare uttalanden i ämnet anför nu styrelsen
i skrivelsen den 9 oktober 1918 i denna del följande:

Stegringen i arbets- och materialpriser bär som bekant oavbrutet fortgått,
och har densamma för närvarande uppnått en höjd, som styrelsen långt ifrån
kunde förutse, när styrelsen beräknade det förutnämnda tilläggsanslaget av
Bihang till riksdagms protokoll 1919. 1 samt. 2 käft. (Nr 2.) 4425 18 6

[34.]

Ombyggnad
av statens
järnvägars
reparationsverkstads

i Maintö.

Utgifter för kapitalökning: bil. 1: 1919 års tilläggsstat.

1,230,000 kronor. Vid nu verkställda utredningar har det nämligen visat sig, att
verkstadsanläggningen ifråga — oaktat styrelsen vidtagit alla de förenklingar i
anläggningen, som styrelsen ansett sig kunna göra utan att anläggningens kapacitet
skulle i någon större mån minskas — torde komma att draga en kostnad
av 5,930,000 kronor och således komma att överskrida den senast beräknade
kostnaden med icke mindre än 2,300,000 kronor, vilket belopp enligt styrelsens
mening torde böra äskas av 1919 års riksdag, på det att fullbordandet av dessa
för trafikens skötsel angelägna anläggningar icke måtte behöva framskjutas av
brist på medel.

De beräknade kostnaderna för de till ombyggnaden hörande olika anläggningarna
dels år 1916 vid den tidpunkt, då ombyggnaden beräknades komma att
draga den förut nämnda kostnaden av 3,630,000 kronor, dels i augusti år 1918
framgå av nedanstående tablå.

Tablå

över de beräknade kostnaderna för ombyggnad av reparationsverkstäderna

i Malmö.

Anläggning.	Beräknad kostnad	Skillnad ökning + minskning —.
oktober 1916.	augusti 1918.
Portvaktsstuga med portal ...........................i............. Kontorsbyggnad .........................................................	\| 245,000	245,000
Förrådshus ............................................................... Oljekällare inberäknat rörledningar...............................	J 59,000	75,000	+	16,000
Ångeentral ................................................................	281,000	333,000	+	52,000
Smedja, hjulverkstad m. m...........................................	210,000	445,000	+	235,000
Lokomotivverkstad ......................................................	1,200,000	2,500,000	+ 1,300,000
Vagnverkstad .............................................................	1,100,000	1,560,000	+	460,000
Diverse bodar ..........................................................	41,000	85,000	+	44,000
Vatten- och avloppsledningar ........................................	130,000	156,000	+	26,000
Stängsel.....................................................................	15,000	15,000		—
Spåranordningar .......................................................	164,500	270,000	+	105,500
Terrassering...............................................................	35,000	56,000	+	21,000
Elektriska ledningar m. m..........................................	50,000	45,000	—	5,000
Ångledningar m. m....................................................	53,000	97,000	+	44,000
Traversbana ...............................................................	46,500	48,000	+	1,500
Summa	3,630,000	5,930,000	\| + 2,300,000

De ökade kostnaderna äro uteslutande beroende på de våldsamma konjunkturstegringar,
som ägt rum särskilt beträffande de för ombyggnadsarbetena erforderliga
materialierna.

Utgifter för kapitalökning: bil. 1: 1919 års tilläggsstat.

Med stöd av det anförda har järnvägsstyrelsen hemställt om anvisande
på tilläggsstat för år 1919 av ett belopp å 2,300,000 kronor
till fullbordande av ifrågavarande ombyggnadsarbete.

Då det är av vikt, att ifrågavarande anläggningar kunna fullbordas
inom beräknad tid, d. v. s. under år 1919, hemställer jag, att Kungl.
Maj:t måtte föreslå riksdagen

att för ombyggnad av statens järnvägars reparationsverkstäder
i Malmö på tilläggsstat för år 1919
anvisa ett reservationsanslag av 2,300,000 kronor.

Under åberopande av vad jag denna dag anfört till statsrådsprotokollet
i fråga om anslagsäskandena för statens järnvägars räkning under
punkten 34 i avdelningen Utgifter för kapitalökning å 1920 års stat hemställer
jag, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att för utförande av anläggningar vid huvudverkstäderna
i Örebro, Östersund—Bollnäs och Notviken—
Boden på tilläggsstat för år 1919 anvisa ett reservationsanslag
av 39,500 kronor.

Y. Lokomotivstations- och drif t verks tadsaiilägguingar.

1. Nya lokomotivstallar vid Kiruna och Gällivare.

Med bifall till av Kungl. Maj:t gjord framställning bar riksdagen
för uppförandet av nya lokomotivstallar vid Kiruna och Gällivare för
år 1919 anvisat ett reservationsanslag av 290,000 kronor.

Enligt av järnvägsstyrelsen i skrivelse den 29 september 1917
framlagd plan skulle det sålunda anvisade beloppet vara tillräckligt för
fullbordande av ifrågavarande arbeten, vilka äro avsedda att i sin helhet
komma till utförande under år 1919. Järnvägsstyrelsen meddelar emellertid
nu, att på grund av ökade material- och arbetspris ytterligare

256,000 kronor beräknats bliva erforderliga för täckande av uppkommen
brist i det redan beviljade anslaget, och hemställer styrelsen, att sistnämnda
belopp måtte anvisas på tilläggsstat för år 1919.

[34.]

Departements''
chefen.

[35.]

[36.]

Nya lokomotivstallar

Tid Kiruna
och Gällivare.

[36.]

Departements chefen.

[37.]

Nya och förändrade
anläggningar

för maskinavdelningens
behov
vid Krylbo.

Departements chefen.

[38.]

[39.]

Utgifter för kapitalökning; bil. 1: 1919 års tilläggsstat.

Under åberopande av vad sålunda anförts, hemställer jag, att Kungl.
Maj:t måtte föreslå riksdagen.

att för uppförande av nya lokomotiv stallar vid
Kiruna och Gällivare på tilläggsstat för år 1919 anvisa
ett reservationsanslag av 256,000 kronor.

2. Nya och förändrade anläggningar för maskinavdelningens
behov vid Krylbo.

I anledning av Kungl. Maj:ts i ämnet gjorda framställningar har
riksdagen för uppförande av ny lokomotivstation vid Krylbo för åren
1918 och 1919 anvisat sammanlagt 575,000 kronor, vilket belopp vid
1918 års riksdag beräknades bliva erforderligt av anslagsmedel för
anläggningarnas färdigställande.

I skrivelsen den 9 oktober 1918 meddelar järnvägsstyrelsen, att
på grund av ökade material- och arbetspris ytterligare 155,000 kronor
beräknats bliva behövliga såsom konjunkturtillägg å förut beviljade
anslag. Styrelsen hemställer fördenskull, att detta belopp måtte anvisas
på tilläggsstat för år 1919.

Med biträdande av styrelsens ifrågavarande framställning hemställer
jag, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att för uppförande av ny lokomotivstation vid Krylbo
på tilläggsstat för år 1919 anvisa ett reservationsanslag
av 155,000 kronor.

På grund av vad jag anfört till statsrådsprotokollet denna dag i
fråga om anslag för statens järnvägars räkning under punkterna 36
och 37 i avdelningen Utgifter för kapitalökning å 1920 års stat, hemställer
jag vidare, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att för utförande av tillbyggnad av och diverse anläggningar
vid vissa lokomotivstationer på tilläggsstat
för år 1919 anvisa ett reservationsanslag av 332,000
kronor; samt

att till utförande av arbeten vid driftverkstäder
på tilläggsstat för år 1919 anvisa ett reservationsanslag
av 35,000 kronor.

Utgifter för kapitalökning; bil. 1: 1919 års tilläggsstat.

Under åberopande av vad jag till sistnämnda statsrådsprotokoll
anfört under punkterna 38 och 40 får jag vidare hemställa, att Kuugl.
Maj:t måtte föreslå riksdagen

Yl. Husbyggnader.

att för husbyggnader på tilläggsstat för år 1919 [40.]

anvisa ett reservationsanslag av 4,435,100 kronor;
samt

VII. Telegraf- och sektionstelefonledningar
samt kabelarbeten.

att för anläggande av telegraf- och sektionstelefon- [41.]
ledningar samt för utförande av kabelarbeten på tillläggsstat
för år 1919 anvisa ett reservationsanslag av

225,000 kronor.

Vill. Elektriska belysningsanläggningar.

I sin skrivelse den 29 september 1917 angående anslag att äskas [42.]
av 1918 års riksdag meddelade järnvägsstyrelsen, att den allt mer fram- Elektriska
trädande fotogenbristen då tvingat järnvägsstyrelsen att med drivmedel
bekosta anordnande av elektrisk belysning å ett antal bangårdar, i all- ningar.
männa och tjänstelokaler samt i boställslägenheter. Enligt vad styrelsen
nu meddelar, har styrelsen under år 1918 av samma skäl låtit anordna
dylik belysning å ett stort antal stationer i allmänna och tjänstelokaler
samt i bostäder. Då styrelsen finner det angeläget att fortfarande, i
den mån elektrisk ström blir tillgänglig invid järnvägen, installera
elektrisk belysning för nämnda behov, har styrelsen för avsikt att framdeles
under rådande brist på lysoljor använda driftmedel för möjliggörande
av anordnande av elektrisk belysning. Under sådana förhållanden
anser styrelsen sig icke nu böra begära anslagsmedel för nya
anläggningar av ifrågavarande slag.

Av 1918 års riksdag har för elektriska belysningsanläggningar för
år 1919 anvisats ett reservationsanslag av 154,000 kronor. Järnvägsstyrelsen
framhåller nu, att alltjämt stegrade kostnader visat, att de
beviljade medlen bliva otillräckliga för utförande av de beslutade arbe -

[42.]

Departementi chefen.

[43.]

[44.]

[45.]

Utgifter för kapitalökning: bil. 1: 1919 års tilläggsstat.

fena och att för närvarande ytterligare ett belopp av 75,000 kronor
beräknas för ändamålet erforderligt. Styrelsen hemställer jämväl, att
sistnämnda belopp måtte anvisas på tilläggsstat för år 1919.

Under åberopande av vad styrelsen i förevarande ämne anfört,
hemställer jag, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att för utförande av elektriska belysningsanläggningar
på tilläggsstat för år 1919 anvisa ett reservationsanslag
av 75,000 kronor.

På grund av vad jag under punkterna 41, 45 och 46 i statsrådsprotokollet
denna dag anfört i fråga om anslag för statens järnvägars
räkning i avdelningen Utgifter för kapitalökning å 1920 års stat hemställer
jag vidare, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

IX. Växel- och signalsäkerhetsanläggningar.

att för utförande av växel- och signalsäkerhetsanläggningar
på tilläggsstat för år 1919 anvisa ett
reservationsanslag av 600,000 kronor;

X. Dispositionsanslag för oförutsedda och
mindre arbeten.

att såsom dispositionsanslag för oförutsedda och
mindre arheten på tilläggsstat för år 1919 anvisa ett
reservationsanslag av 500,000 kronor; samt

XI. Konjunkturtillägg till vissa före år 1918
beviljade anslag.

att såsom konjunktur tillägg till vissa före år 1918
av riksdagen beviljade anslag till utförande av nya byggnader
och anläggningar vid statens trafikerade järnvägar
på tilläggsstat för år 1919 anvisa ett reservationsanslag
av 3,000,000 kronor.

Utgifter för kapitalökning: bil. 1: 1919 års tilläggsstat.

B. Nya statsbanebyggnader.

I. Järnvägsförbindelse mellan svenska och finska järnvägsnäten

vid Haparanda.

Med anledning av Kungl. Maj:ts i ämnet gjorda framställning har
1915 års riksdag dels — under förutsättning att mellan Kungl. Maj:t
och dåvarande kejserliga ryska regeringen överenskommelse träffades
angående åvägabringandet av järnvägsförbindelse mellan statsbanan Karungi—Haparanda
och finska järnvägsnätet i huvudsaklig överensstämmelse
med ett av särskilda delegerade för svenska och ryska regeringarna
den 12 april 1915 upprättat förslag till konvention — beslutat
ej mindre anordnande av dylik järnvägsförbindelse medelst framdragande
av järnvägsspår från Haparanda söder om staden belägna station i östlig
riktning över Torne älv på bro, sträckande sig mellan lämplig punkt
söder om Haparanda och Pirkkiö (Björkön) å finska sidan, än även till
följd därav erforderlig utvidgning av Haparanda station, dels för påbörjande
av berörda arbeten, såvitt på Sverige ankomme, för år 1916
anvisat ett anslag av 1,000,000 kronor.

Sedan därefter mellan Kungl. Maj:t och ryska regeringen träffats
sådan överenskommelse, som ovan nämnts, har 1917 års riksdag dels
för fullföljande av järnvägsförbindelsen ifråga anvisat för år 1918 ett
belopp av 1,230,000 kronor, dels ock medgivit, att för enahanda ändamål
finge användas de besparingar, dock högst 1,000,000 kronor, som
beräknades uppkomma å de för statsbanorna mellan Lappträsk och
Veittijärvi samt mellan Karungi och Haparanda beviljade anslagen.

Sammanlagt har således för denna järnvägsförbindelse anvisats ett
belopp av 3,230,000 kronor, vilket belopp av styrelsen i skrivelse den
1 november 1916 beräknades bliva erforderligt för anläggningarnas
fullbordande. Av detta belopp avsågs 1,520,000 kronor för själva brobyggnaden,
1,259,600 kronor för utbyggnad av Haparanda bangård och

450,400 kronor för övriga delar av huvudlinjen mellan Haparanda och
finska gränsen m. m.

I skrivelsen den 9 oktober 1918 anmäler nu styrelsen, att anläggningarna
icke kunna fullbordas för den förut beräknade kostnaden.
Styrelsen anför i denna del följande: I

I sin skrivelse den 1 november 1916, däri styrelsen gjorde framställning
om anvisande av anslag för arbetenas fullbordande, framhöll styrelsen, att de
då angivna kostnadsbeloppen icke kunde betraktas som slutgiltiga särskilt vid -

[46.]

Järnvägsförbindelse

mellan
svenska och
finska järnvägsnäten

vid Haparanda.

[46.]

48 Utgifter för kapitalökning: bil. 1: 1.919 års tillägg sstat.

kommande bangården och till densamma hörande husbyggnader med mera, i det
att fullständigt utarbetade planer, för vilka fordrades ytterligare samarbete med
dels den finska järnvägsstyrelsen, dels de svenska post- och tullmyndigheterna,
icke förelågo i avseende på de utrymmen med mera, som erfordrades för tillgodoseende
av nämnda myndigheters intressen.

I detta sammanhang vill styrelsen meddela, att arbetena icke kunnat bedrivas
så, att anläggningen kan öppnas för allmän trafik under år 1918 utan
först under loppet av år 1919. Dels hava svårigheterna att anskaffa järn till
den stora bron över Torne älv förorsakat försening av brobyggnaden, så att
denna icke torde bliva fullt färdig förrän i början av år 1919, dels har arbetskonfiikt
vid stationshusbyggnaden hindrat detta arbete, dels slutligen hava beträffande
arbetsintensiteten och möjligheten att anskaffa tillräckliga arbetskrafter
samma företeelser gjort sig gällande vid denna banbyggnad, som styrelsen omtalat
ifråga om statsbanan Sveg—Brunflo. Särskilt bör framhållas, att vissa arbeten
å Haparanda bangård, bland annat större bergarbeten, icke kunnat igångsättas,
oaktat för desamma av arbetsbefälet bjudits priser ungefär tre gånger så
höga, som brukat betalas före kristidens inträdande. Visserligen hava avtal
träffats om dessa arbeten med dugande förmän till de pris, som arbetsbefälet
sålunda bjudit, men dessa förmän hava sedermera före arbetenas igångsättande
förklarat sig tvingade att avstå från de avtalade arbetena, enär de av vissa ytterlighetsgrupper
bland arbetarna förbjudits bedriva arbetena, om de icke kunde
betinga sig de pris, som nämnda arbetargrupper fordrat eller omkring fyra
gånger så mycket som betalats för dylika arbeten före kristiden. Då styrelsen
icke ansett sig kunna stå till svars med att betala sådana priser, hava arbetena
ifråga hittills måst ligga nere. Särskilt ä nu ifrågavarande arbetsplats hava arbetarnas
krav på höga förtjänster gjort sig gällande, antagligen såsom en följd
av att under den tid, den störa genomfartstrafiken till och frän Finland pågick,
de många speditörerna i konkurrens med varandra drevo upp arbetsprisen till
orimlig höjd. A andra sidan kan det ej förnekas, att prisen på livsförnödenheter
samtidigt stigit synnerligen kraftigt och mera än på de flesta andra platser i
landet. Av sistnämnda skäl har det blivit nödvändigt att vid denna arbetsplats
i särskilt hög grad vidtaga anordningar för arbetsstyrkans inkvartering och förplägnad,
vilket icke kunnat ske utan högst betydande kostnader för statsverket.

På sätt styrelsen förutsatt i sin skrivelse den 1 november 1916, har det
vid utarbetande av ritningarna till de på Haparanda bangård erforderliga husbyggnaderna
visat sig, att vissa lokaler måst tillkomma eller måst göras större
än som då förutsågs. Så har för att tillgodose utrymmesbehovet för tullmyndigheterna
tillkommit en särskild tullkammarbyggnad samt större lokaler för de
resandes visitering, läkarundersökning med mera. Dessa ökade anordningar hava
nu beräknats i runt tal draga en kostnad av 230,000 kronor. Då dessutom av
kända skäl arbets- och materialprisen undergått en mycket avsevärd stegring
sedan senaste kostnadsberäkningar verkställdes år 1916, och ökade kostnader
jämväl förorsakats på grund av de anordningar, styrelsen ovan angivit hava varit
behövliga för arbetarnas inkvartering och förplägnad, har den för bananläggningen
år 1916 beräknade kostnaden visat sig komma att överskridas.

Styrelsen har nu låtit verkställa ny kostnadsutredning, varav framgår, att
överskridelsen kommer att belöpa sig till icke mindre än 2,000,000 kronor. Förutom
den del härav eller 230,000 kronor, som enligt vad ovan sagts är att hänföra
till ökade anordningar, är den övriga delen av kostnadsöverskridelsen för -

Utgifter för kapitalökning: bil. 1: 1919 års tilläggsstat.

orsakad av konjunktur stegringarna, beträffande vilka, förutom vad här ovan anförts, ri g -i

gäller vad styrelsen därom meddelat ifråga om enahanda sak i sin redogörelse L

för överskridelserna å statsbanan Sveg—Brunflo. Av den del av kostnadsöverskridelsen
å Haparanda—Finska gränsen, som är att hänföra till konjunkturstegringarna
eller 1,770,000 kronor, komma i runt tal 563,000 kronor på bron
över Torne älv, 517,000 kronor på bangårdsutbyggnaden med tillhörande husbyggnader,
214,000 kronor på spåröverbyggnad, 260,000 kronor på provisoriska
kraftstationer, belysningsanläggningar och dylikt, 200,000 kronor på allmänna
omkostnader för arbetets ledning, arbetarnas inkvartering och förplägnad med
mera samt återstoden av överskridelsen på övriga poster såsom terrassering,
vägkorsningar, telegraf och signaler m. m.

För att arbetena i sin helhet och i förut planerad omfattning skulle kunna
fullbordas under år 1919, vore det nödvändigt, att ovan angivna belopp av
2,000,000 kronor ställdes till styrelsens disposition för år 1919. Emellertid kar
styrelsen med hänsyn till angelägenheten att i möjligaste mån begränsa anslagskraven
nu tänkt sig, att det tillsvidare bör kunna anstå med utläggandet av eu
del spår och växlar å bangården, intill dess det visar sig, att dessa spår och
växlar med nödvändighet krävas för trafikens skötande. Het i de beräknade kostnaderna
ingående beloppet för nu nämnda spår och växlar utgör i runt tal 200,000
kronor, vadan det ovan angivna belopp av 2,000,000 kronor för arbetenas fullbordande
skulle kunna för närvarande minskas till 1,800,000 kronor.

Med stöd av vad sålunda anförts hemställer styrelsen om ett anslag
på tilläggsstat för år 1919 av 1,800,000 kronor till fullbordande av
järnvägsförbindelsen mellan de svenska och finska järnvägsnäten vid
Haparanda.

Efter framställningar av chefen för generalstaben har Kungl. Maj:t, DepaHementspå
föredragning av dåvarande chefen för lantförsvarsdepartementet, chefengenom
beslut den 26 januari 1917 bemyndigat järnvägsstyrelsen att
utföra vissa militära skyddsanordningar i omedelbart samband med järnvägsbron
över Torne älv vid Haparanda för en kostnad av högst 120,000
kronor, och har Kungl. Maj:t sedermera den 12 juni 1917 förklarat, att
samtliga av nyssnämnda beslut föranledda kostnader skola bestridas av
anslaget för anordnande av järnvägsförbindelse mellan svenska och
finska järnvägsnäten vid Haparanda. I skrivelse den 4 september 1918
har järnvägsstyrelsen därefter meddelat, att på grund av de avsevärt
stegrade material- och arbetsprisen det för ifrågavarande militära anordningar
bestämda beloppet, 120,000 kronor, komme att bliva otillräckligt,
och att ytterligare 50,000 kronor erfordrades för arbetenas fullbordande.

Enligt vad jag inhämtat, har förevarande anslag till följd av den
däri uppkomna bristen icke till någon del kunnat tagas i anspråk för
täckande av kostnaderna för de beslutade skyddsanordningarna, vilka
icke ingingo i de ursprungliga kostnadsberäkningarna. Nämnda kostnad
Bihang till riksdagens protokoll 1919. 1 sand. 2 höft. (Nr 2.) 4425 18 7

50 Utgifter för kapitalökning: bil. 1: 1919 års tilläggsstat.

[46.] ingår ej heller i det nu begärda tilläggsanslaget å 1,800,000 kronor.
Då skyddsanordningarna torde böra utföras i omedelbart samband med
brobyggnaden i övrigt, bör därför till sistnämnda belopp läggas den
för nämnda anordningar beräknade kostnaden eller 170,000 kronor. Jag
hemställer därför, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att för anordnande av järnvägsförbindelse mellan
de svenska och finska järnvägsnäten, såvitt på Sverige
ankommer, på tilläggsstat för år 1919 anvisa ett reservationsanslag
av 1,970,000 kronor.

II. Statsbanan Karungi—Haparanda.

[47.] Med bifall till Kungl. Maj:ts framställning har 1913 års riksdag

Statsbanan — under förbehåll att vissa villkor om kostnadsfri upplåtelse av mark
Haparanda. me^ mera iakttoges — beslutat anläggning av statsbana från Karungi
till Haparanda för eu beräknad kostnad av 1,495,000 kronor samt för
påbörjande av nämnda anläggning för år 1914 anvisat ett anslag av

600.000 kronor. Sedan ytterligare utredningar för banans sträckning
blivit verkställda och kostnaden ökats utöver den förut beräknade med
147,500 kronor för anläggning av en militärstation vid Tossa, har 1914 års
senare riksdag — efter ett från sistnämnda belopp gjort mindre avdrag —
för år 1915 för arbetenas avslutande beviljat ett ytterligare anslag av

1,042,400 kronor. Såsom av föregående punkt inhämtas, har emellertid
1917 års riksdag medgivit, att för den beslutade järnvägsförbindelsen
mellan de svenska och finska järnvägsnäten vid Haparanda finge användas
de besparingar, dock högst 1,000,000 kronor, som då beräknades
uppkomma å de för statsbanorna mellan Lappträsk och Veittijärvi samt
mellan Karungi och Haparanda av riksdagen beviljade anslag. På
grund härav hava från statsbanan Karungi—Haparanda överförts

770.000 kronor till statsbanan Haparanda—Finska gränsen.

I detta ämne anför styrelsen i skrivelsen den 9 oktober 1918
följande:

Vid den tidpunkt, då styrelsen lios Kungl. Magt föreslog överförande
av medel till Haparanda—Finska gränsen från Karungi—Haparanda, beräknade
styrelsen, att på sistnämnda statsbana skulle finnas kvar fullt tillräckliga medel
för fullbordande av å densamma återstående arbeten. Vidkommande dessa arbeten
må anföras, att, ehuru rälsläggningen redan på sommaren år 1915 var
framdragen till Haparanda, så att banan då kunde öppnas för provisorisk trafik,
å själva banlinjen dock återstodo avsevärda kompletteringsarbeten, vilka bland

Utgifter för kapitalökning: bil. 1: 1919 års tilläggsstat.

annat på grund av svårigheter att anskaffa tillräcklig arbetsstyrka samt i följd
av den pågående livliga tågtrafiken först så småningom under årens lopp kunde
utföras. Men därjämte återstodo och återstå till stor del ännu jämväl de på nu
ifrågavarande statsbana fallande arbetena på Haparanda bangård. Så snart rälsläggningen
framkommit till Haparanda, blev det nödvändigt att med största
skyndsamhet provisoriskt ordna förhållandena därstädes för mottagande av den
synnerligen livliga genomgångstrafik, som varit rådande därstädes under krigsåren.
Hels har det under denna tid icke varit möjligt att utan hinder för trafiken
verkställa nämnvärda arbeten för den permanenta bangården, dels hava planerna
för denna bangård av skäl, som styrelsen omnämnt i sin framställning här
ovan beträffande spårförbindelsen Haparanda—Finska gränsen, icke kunnat fastställas
eller genomföras förrän på senaste tid. Ovan angivna omständigheter
hava gjort, att såväl omtalade kompletteringsarbeten å linjen som bangårdsarbetena
blivit eller komma att bliva utförda under en tidsperiod, då de i dessa
trakter särskilt stora konjunkturstegringarna gjort sig fullt gällande.

På grund härav har det vid nu verkställda förnyade kostnadsutredningar
och med nu rådande priser visat sig, att det verkliga överskottet å banan icke
uppgår till tidigare beräknade och nu för annat ändamål i enlighet med statsmakternas
beslut disponerade 770,000 kronor utan endast till 340,000 kronor,
vadan sålunda arbetena icke kunna fullbordas, utan att för ändamålet ytterligare
anslås ett belopp av 430,000 kronor, vilka böra få disponeras under år 1919, då
arbetena beräknas bliva fullbordade.

Med stöd av vad sålunda anförts har järnvägsstyrelsen hemställt
om anvisande på tilläggsstat för år 1919 av ett belopp å 430,000 kronor
för fullbordande av arbetena å ifrågavarande bana.

Då styrelsens framställning i denna del icke givit mig anledning
till erinran, får jag hemställa, att Kung]. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att för arbetena å statsbanan Karungi—Haparanda
på tilläggsstat för år 1919 anvisa ett reservationsanslag
av 430,000 kronor. III.

III. Statsbanan Yeittijärvi—Karungi—Matarengi.

Med bifall till Kungl. Majrts framställning har 1911 års riksdag
— under förbehåll att vissa villkor om kostnadsfri upplåtelse av mark
med mera iakttoges — beslutat anläggning av en statsbana från Veittijärvi
till Karungi och från Karungi till Matarengi, för vilken bana kostnaden
i sin helhet beräknades till 2,837,000 kronor, samt för påbörjandet
av arbetena med nämnda bana för år 1912 beviljat ett anslag
av 900,000 kronor. Sedermera hava 1912 och 1913 års riksdagar för
banans fullbordande dels beviljat sammanlagt 1,737,000 kronor, dels

[47.]

Departements chefen.

[48.]

Statsbanan
Yeittijärvi -Karungi —
Matarengi.

52 Utgifter för kapitalökning: bil. 1: 1919 års tilläggsstat.

[48.] ock medgivit, att härutöver finge användas de besparingar intill ett
belopp av 200,000 kronor, som uppkommit å det till anläggning av en
statsbana från Morjärv till Lappträsk samt en landsväg från Boden till
Lappträsk anvisade anslaget.

Järnvägsstyrelsen meddelar emellertid i skrivelsen den 9 oktober
1918, att de sålunda till bananläggningens disposition förefintliga medlen
icke varit tillräckliga, utan att en brist å 190,000 kronor uppkommit.
Anledningen till denna brist är, enligt vad styrelsen vidare meddelar,
att söka i olika omständigheter. Sålunda bar ökat bostadsutrymme beretts
viss personal genom att densamma tilldelats, som numera är brukligt,
två rum och kök, i stället för, som avsett var, ett rum och kök.
Vidare har åt vissa trafikplatser givits något ökad omfattning, postlokal
anordnats i stationshuset i Matarengi med mera. Slutligen hava en
del kompletteringsarbeten utförts under nu rådande kristid, varigenom
desamma avsevärt fördyrats. Med stöd av vad sålunda anförts har
styrelsen hemställt, att för fullbordande av arbetena med ifrågavarande
anläggning å tilläggsstat för år 1919 måtte anvisas 190,000 kronor,
varav 40,000 kronor äro att betrakta såsom konjunkturtillägg å 1914
års prisnivå.

Departements- I anslutning till vad styrelsen sålunda anfört, hemställer jag, att

chefen. Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att för arbetena med statsbanan Veittijärvi—
Karungi—Matarengi på tilläggsstat för år 1919 anvisa
ett reservationsanslag av 190,000 kronor. IV.

IV. Utfartsvägar till landsvägen Boden—Lappträsk.

[49.] Med anledning av Kungl. Maj:ts i ämnet gjorda framställning har

Utfarts- 1913 års riksdag beslutat anläggning av utfartsvägar till landsvägen
landsvägen Boden—Lappträsk från stationer och mötesplatser å statsbanan Boden
Boden— —Lappträsk för en beräknad kostnad av 172,600 kronor. Sedermera
lappträsk. ^ar 1914 års senare riksdag för utförande av de beslutade arbetena anvisat
nämnda belopp.

I skrivelsen den 9 oktober 1918 anmäler järnvägsstyrelsen, att kostnaderna
för vägarnas anläggning, vilket arbete till större delen utförts,
sedan kristiden inträtt, nu beräknas på grund av konjunkturstegringarna
komma att överskrida de ursprungligen beräknade med 40,000

Utgifter för kapitalökning: bil. 1: 1919 års tilläggsstat. 53

kronor. Styrelsen hemställer därför, att sistnämnda belopp måtte an- [49.]
visas på tilläggsstat för år 1919.

Då styrelsens föreliggande framställning icke givit mig anledning DepaHemenutill
erinran, hemställer jag, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att för anläggande av utfartsvägar till landsvägen
Boden—Lappträsk från stationer och mötesplatser å statsbanan
Boden—Lappträsk på tilläggsstat för år 1919
anvisa ett reservationsanslag av 40,000 kronor.

Under åberopande av vad jag denna dag anfört till statsrådsprotokollet
i fråga om anslag för statens järnvägars räkning under punkten
47 i avdelningen Utgifter för kapitalökning å 1920 års stat, hemställer
jag, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att till fortsättning av statsbanan Sveg—Brunflo [SO.]

på tilläggsstat för år 1919 anvisa ett reservationsanslag
av 3,000,000 kronor.

Med hänvisning till vad jag under punkterna 48 och 51 i sistnämnda
statsrådsprotokoll anfört, får jag slutligen hemställa, att Kungl. Maj:t
måtte föreslå riksdagen

C. Markförvärv.

att för inköp av mark, som erfordras för utvidgning [51.]
av vissa järnvägsstationer och för blivande dubbelspåranordningar,
på tilläggsstat för år 1919 anvisa ett
reservationsanslag av 500,000 kronor; samt

D. Inventarier.

att för nya inventarier vid statens järnvägar på till- [52.]
läggsstat för år 1919 anvisa ett reservationsanslag av
3,000,000 kronor.

Utgifter för kapitalökning: bil. 1: 1919 års tilläggsstat.

[53.]

[54.]

[SÖ.]

[56.]

Konjunkturtilläg''gr

till tidigare
beviljade
anslag för
utbyggnad
av kraftstationen

vid Porjus.

Statens vattenfallsverk.

Under åberopande av vad jag denna dag anfört till statsrådsprotokollet
i fråga om anslagsäskandena för statens vattenfallsverks räkning
under punkterna 53, 54 och 55 i avdelningen Utgifter för kapitalökning å
1920 års stat får jag hemställa, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen I.

Södertälje kanalverk

att för fortsättande av arbetena med Södertälje
kanals ombyggnad på tilläggsstat för år 1919 anvisa
ett reservationsanslag av 1,000,000 kronor;

II. Trollhätte kraftverk.

att för fortsättande av första utbyggnaden av en
kraftstation vid Lilla Edet på tilläggsstat för år 1919
anvisa ett reservationsanslag av 1,550,000 kronor;

III. Forjus och Harsprångets kraftverk.

att på tilläggsstat för år 1919 bevilja
dels för fortsättande av första utbyggnaden av en
kraftstation vid Harsprånget ett reservationsanslag av
2,000,000 kronor;

dels ock för ytterligare arbeten för Stora Lule älvs
reglering ett reservationsanslag av 1,000,000 kronor.

Konjunkturtillägg till tidigare beviljade anslag för utbyggnad av kraftstationen
vid Porjus.

För fullbordande av Porjus kraftverks första utbyggnad genom
insättande av ett nytt trefasaggregat i kraftstationen utöver förut befintliga
fyra maskinaggregat beviljade 1916 års riksdag ett anslag av

775,000 kronor, varav 625,000 kronor anvisades för år 1917 och återstoden,
150,000 kronor, för år 1918.

Vidare anvisade 1917 års riksdag för påbörjande av en andra utbyggnad
av Porjus kraftstation, innefattande utförande av byggnads -

Utgifter för kapitalökning: bil. 1: 1919 års tilläggsstat.

arbeten för installation av ytterligare ett maskinaggregat ävensom an- [56.]
skaffande av turbin härför, för år 1918 ett anslag av 925,000 kronor.

Slutligen beviljade 1918 års lagtima riksdag 1,000,000 kronor för
fortsättande av andra utbyggnaden av Porjus kraftverk, därav 500,000
kronor på tilläggsstat för år 1918 och 500,000 kronor för år 1919,
vilka anslag avsågo anskaffande av en trefasgenerator jämte tillhörande
upptransformatorer från 10,000 till 70,000 volt, kablar och ställverk
samt en mindre tillbyggnad av ställverkshuset.

I skrivelse den 31 oktober 1918 har nu vattenfallsstyrelsen anmält
behov av ytterligare anslag för fullbordande av hittills beslutade utbyggnader.
Styrelsen anför därvid följande:

»De kostnadsberäkningar, som ligga till grund för de av riksdagen hittills
beviljade anslagen för fullbordande av första och påbörjande av andra utbyggnaden
av Porjus kraftverk, basera sig på prisförhållandena i oktober 1915 för de
båda anslagen å 775,000 respektive 925,000 kronor och i augusti 1917 för anslaget
å 1,000,000 kronor. Med anledning av de prisstegringar, som därefter ägt rum,
komma dessa anslag icke att vara tillräckliga för arbetenas fullbordande. På
grund av den fördyring, som redan kunnat konstateras, kan man beräkna, att ett
fyllnadsanslag av minst 800,000 kronor kommer att erfordras, varav omkring 500,000
kronor för fullbordande av kraftverkets första utbyggnad och resten för den andra
ujbyggnaden i dess hittills beslutade omfattning. Dessa belopp böra vara disponibla
redan under år 1919. Någon tillförlitlig beräkning av fyllnadsanslagets
storlek låter sig ej för närvarande utföra, särskilt därför att vissa delar av anläggningen
såsom transformatorer med tillhörande ställverk äro avsedda att beställas
först efter fredsslutet för ernående av rimligt pris.»

I anslutning till det ovan anförda har vattenfallsstyrelsen föreslagit,
att Kungl. Maj:t måtte av riksdagen å tilläggsstat för år 1919
äska 800,000 kronor, utgörande konjunkturtillägg för de anläggningar,
som erfordras för fullbordande av dels Porjus kraftverks första utbyggnad,
dels samma kraftverks andra utbyggnad i hittills beslutad
omfattning.

Då jag icke har någonting att erinra mot bifall till förevarande Departements
framställning, hemställer jag, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen chefen''

att såsom konjunkturtillägg till tidigare beviljade
anslag för utbyggnad av Porjus kraftstation å tilläggsstat
för år 1919 anvisa ett reservationsanslag av

800,000 kronor.

Utgifter för kapitalökning: bil. 1: 1919 års tilläggsstat.

Under åberopande av vad jag denna dag anfört till statsrådsprotokollet
i fråga om anslagsäskandena för statens vattenfallsverks räkning
under punkterna 57, Gl, 62 och 63 i avdelningen Utgifter för kapitalökning
å 1920 års stat får jag härefter hemställa, att Kungl. Maj:t måtte
föreslå riksdagen.

[57.]

IY. Motala kraftverk.

att för fortsättande av arbetena med en statens kraftstation
vid Motala på tilläggsstat för år 1919 anvisa
ett reservationsanslag av 1,500,000 kronor;

[58.]

Y. Distributionsanläggningar för statens
kraftverk

att för utförande av distributionsanläggningar och
därmed sammanhängande arbeten för statens kraftverk
på tilläggsstat för år 1919 anvisa ett reservationsanslag
av 3,000,000 kronor;

[59.]

Yl. Inventarier för statens vattenfallsverk

att till inventarier för statens vattenfallsverk å tillläggsstat
för år 1919 anvisa ett reservationsanslag av
1,000,000 kronor;

[60.]

YII. Uppförande av bostadshus åt statens
vattenfallsverks personal m m

att för uppförande av bostadshus åt statens vattenfallsverks
personal m. m. på tilläggsstat för år 1919
anvisa ett reservationsanslag av 500,000 kronor.

Utgifter för kapitalökning: bil. 1: 1919 års tilläggsstat.

Statens utlåningsfonder.

1. Lånefonden för tjiinstemannasaniliället vid Mörby.

För avsättning till lånefonden för tjänstemannasamhället vid Mörby [61.J
har riksdagen anvisat för år 1912 ett anslag av 930,000 kronor, för Lånefonden
år 1913 ett anslag av 200,000 kronor, vid 1917 års riksdag för år ”manna8-1*"
1918 ett anslag av likaledes 200,000 kronor, vilket anslag Kungl. Magt samhället
tillerkändes rätt att redan under år 1917 av tillgängliga medel utan- ''ld Morbj,‘
ordna samt vid 1918 års riksdag, på tilläggsstat för samma år, ett
anslag av ytterligare 200,000 kronor. Av de anvisade beloppen hava

330,000 kronor avsetts för anläggande av vägar m. m. å den till tjänstemannasamhället
upplåtna delen av Mörby kronoegendom, medan återstoden,
1,200,000 kronor, avsetts till lån för bebyggande av området
i fråga.

I en till Kungl. Maj:t ingiven skrift har nu tjänstemannasamhällets Framställning
vid Mörby egnahemsförening meddelat, att, sedan statskontoret av aIöreegnn“nhge“6''
nämnda fond beviljat byggnadslån, för utlämnande av ytterligare bygg- °
nadslån återstode endast omkring 96,000 kronor. Under uppförande
vore inom samhället byggnader, varför enligt gällande bestämmelser
beräknades byggnadslån till sammanlagt belopp av 190,000 kronor, varjämte
dessutom å redan överlåtna tomter inom närmaste tiden komme
att påbörjas byggnader, för vilka beräknades lån för omkring 60,000
kronor. För beredande av möjlighet att från ovannämnda lånefond erhålla
lån för dessa byggnader och för vidare fullföljande av byggnadsverksamheten
å det till föreningen upplåtna området har föreningen anhållit,
att av Kungl. Maj:t måtte hos innevarande års riksdag utverkas
anslag för avsättning till lånefonden med 200,000 kronor.

Till följd av remiss har statskontoret den 16 oktober 1918 av- statskontoret,
givit utlåtande i ärendet. Statskontoret har därvid meddelat, att å
ifrågavarande fond för det dåvarande funnes en disponibel kassatillgång
av 149,699 kronor 64 öre. Av detta belopp måste emellertid vid 1918
års slut omkring 53,000 kronor användas till gottgörande av statsmedlen
för de för samma år å lån från fonden belöpande räntorna och
kunde alltså det för utlämnande av nya lån tillgängliga beloppet beBihang
till riksdagens protokoll 1919. 1 samt. 2 käft. (Nr 2). 4425 18 8

Utgifter tör kapitalökning: bil. 1: 1919 års tilläggsstat.

[61.] räknas till omkring 96,000 kronor. På grund härav och med hänsyn
till vad av sökanden meddelats angående storleken av det under den
närmaste tiden förefintliga lånebehovet, syntes intet vara att erinra mot
beviljande av ett ytterligare anslag till fonden å 200,000 kronor.
Härigenom skulle det belopp av 1,400,000 kronor, som vid fondens inrättande
år 1911 avsågs böra disponeras för utlämnande av byggnadslån,
vara uppnått. Anslaget ifråga, vilket torde böra, såsom hittills
varit fallet, uppföras under titel »utgifter för kapitalökning, statens utlåningsfonder»
samt utgå av lånemedel, torde av sökanden vara avsett
att uppföras å tilläggsstat för år 1919, på samma sätt som det av 1918
års riksdag anvisade anslaget för enahanda ändamål uppförts på 1918
års tilläggsstat. Då, enligt vad av ansökningen syntes framgå, anslaget
till åtminstone en avsevärd del torde bliva erforderligt för understödjande
av under år 1919 pågående byggnadsverksamhet, ville statskontoret
icke motsätta sig dess anvisande redan för nämnda år. Statskontoret
ansåge sig dock icke böra därvid underlåta att framhålla, att
anvisande å tilläggsstat vore avsett att förekomma endast i de fall, där
medelsbehovet icke kunnat förutses vid uppgörande av statsregleringen
för det år, då utgiften skulle bestridas, och att, då det läge synnerlig
vikt uppå att denna tilläggsstatens karaktär av undantag från det normala
förfarandet uppehölles, användningen av densamma måtte varda
inskränkt till det minsta möjliga.

Departements- Av det belopp om högst 1,400,000 kronor, som enligt den av rikschefen.
dagen godkända planen rörande anordnande av ett egnahemssamhälle å
kronoegendomen Mörby beräknades bliva erforderligt till lån för områdets
bebyggande, har riksdagen hittills anvisat 1,200,000 kronor. Emellertid
torde vid det förhållande, att vad sålunda anvisats blivit i det näi-maste
disponerat, av riksdagen böra äskas ytterligare medel för att tillföras
lånefonden för tjänstemannasamhället. Då det begärda beloppet, 200,000
kronor, såsom statskontoret framhållit, ligger inom ramen för beräkningen
av erforderliga byggnadslån, har jag icke funnit något att erinra
mot storleken av detsamma. Enär de belopp, som anvisats vid
1917 och 1918 års riksdagar, enligt riksdagens medgivande fått tagas
i anspråk under samma år de beviljats, i följd varav det för utlämnande
av nya lån tillgängliga beloppet för närvarande utgör allenast
omkring 96,000 kronor, lärer, för att det av föreningen nu begärda anslaget
skall kunna fylla därmed avsett ändamål, det vara nödvändigt,
att anslaget får redan under innevarande år disponeras. Med hänsyn
härtill och då jämväl det kan anses som ett statsintresse, att den bygg -

Utgifter för kapitalökning: bil. 1: 1919 års tilläggsstat. 59

nadsverksamhet, som ifrågavarande anslag avser att befrämja, under
nu rådande förhållanden å bostadsmarknaden utan uppskov understödjes,
anser jag i likhet med statskontoret anslaget böra uppföras på tilläggsstat
för innevarande år.

På grund av vad sålunda anförts får jag hemställa, att Kungl.
Maj:t måtte föreslå riksdagen

att för avsättning till lånefonden för tjänstemannasamhället
vid Mörby på tilläggsstat för år 1919 anvisa
ett reservationsanslag av 200,000 kronor.

Vad föredragande departementschefen sålunda
tillstyrkt och hemställt, däri statsrådets övriga ledamöter
instämde, behagade Hans Maj:t Konungen gilla
och bifalla samt förordnade, att avtryck av detta protokoll
skulle överlämnas till finansdepartementet för
att tjäna till ledning vid författande av Kungl. Maj:ts
nådiga proposition till riksdagen angående tilläggsstat
för år 1919.

Ur protokollet:
Conr. Falkenberg.

Utgifter för kapitalökning: bil. 1: 1919 års tilläggsstat.

Sammandrag och register

till

utgifter för kapitalökning å tilläggsstat för år 1919

för

de till civildepartementet hörande aftärsdrivande verk
och utlåningsfonder.

			Att täckas av

Punkt	Sid.		lånemedel	andra stats-inkomster	Summa
			Kronor	ö.	Kronor	I».	Kronor	ö.
		Postverket.
1	2	I. Inventarier, reservationsanslag ...............	250,000
		II. Inköp och bebyggande av fastigheter:
2	2	Posthusbyggnad i Gällivare, reservations-anslaq .............................	125,000

3	2	Byggnadstomt i Ludvika, reservationsanslag	30,000	—
4	5	Fastighet i Yästanfors, reservationsanslag	45,000	—
5	7	Fastighet i Värnamo, reservationsanslag...	48,600	—
		Säger för postverket	498,600	—	—	—	498,600
		Telegrafverket.
		I. Inköp och bebyggande av fastigheter:
6	9	Stationsbyggnad i Uppsala, reservations-anslag ........................	10,700 7,400
7	10	Upplagsplats och smedja i Sundsvall, reservationsanslag ......
8	12	Arbetarbostäder i Nynäshamn, reserva-tionsanslag ............	660,600 122,000
9	20	Bostadshus i Nynäshamn, reservations-anslag ..................
		Transport	800,700	-1	- \|	—1	498,600	—

Utgifter för kapitalökning: bil. 1: 1919 års tilläggsstat.

			Att	täckas av

Punkt	Sid.		lånemedel	andra stats-inkomster
			Kronor	ö.	Kronor	ö.	Kronor	«•
		Transport	800,700	_	_	_	498,600
10	22	Fastighet i Mjölby, reservationsanslag......	100,000	—
11	26	Telefonstationsbyggnad i Göteborg (Järn-torgsstationen), reservationsanslag .......	210,000	—
12	26	Arbetarbostäder i Norrköping, reservations-anslag ............................................	133,000	—
13	26	Arbetarbostäder i Eskilstuna, reservations-anslag .............................................	105,900	—
14	26	Bostadshus i Ludvika, reservationsanslag.	66,900	—
15	26	II. Fortsatt utveckling av statens telefon-och telegrafväsende, reservationsanslag	15,000,000	_
		Säger för telegrafverket	16,416,500	—	—	—	16,416,500	_
		Statens järnvägar.
		A. Nya byggnader och anläggningar vid statens trafikerade järnvägar.
		I. Bangårdar:
16	27	Utvidgning av spårsystemet vid Värtan, reservationsanslag ...........................	110,000	_
17	27	Ombyggnad av Göteborgs bangård,	1,500,000

18	30	Utvidgning av rangerbangården i Näs-sjö, reservationsanslag .....................	692,000	_
19	31	Ombyggnad och utvidgning av spår-systemet vid bangården i Norrköping, reservationsanslag ...........................	475,000
20	32	Provisorisk utbyggnad av Falkenbergs station, reservationsanslag ...............	50,000	_
21	33	Ombyggnad av bangården vid Uppåkra, reservationsanslag ...................;.......	40,000	_
22	33	Utvidgning av Ockelbo station m. m., reservationsanslag ...........................	37,000	—
23	34	Utvidgning av bangården vid Kiruna, reservationsanslag ..........................	220,000	_
		Transport	3,124,000		—	—\|l6,915,100	_

Utgifter för kapitalökning: bil. 1: 1919 års tillägg sstat.

			Att täckas av

Punkt	Sid.		lånemedel	andra stats-inkomster	Summa
			Kronor	ö.	Kronor	ö.	Kronor	ö.
		Transport	3,124,000	—	—	—	16,915,100	—
24	37	Nya stationer och mötesplatser, reserva-tionsanslag ..................:.................	196,100	—
25	38	Vatten- och avloppsledningar vid Ki-runa, reservationsanslag ..................	164,000	—
26	39	Ny lokal godsbangård i Kristinehamn, reservationsanslag ...........................	100,000	—
27	39	Spåranordningar i anslutning till före-fintliga spårsystem, reservationsanslag	1,000,000	—
28	39	Anläggningar vid kol- och vattensta-tioner, reservationsanslag..................	77,000	—
29	39	Speciella anläggningar & bangårdar, reservationsanslag ...........................	43,400	—
		II. Dubbelspårsbyggnader och linjeom-läggningar:
30	39	Dubbelspår Norrköping—Mjölby, reser-vationsanslag .................................	2,500,000	—
31	39	Dubbelspår Aneby—Sandsjö, reserva-tionsanslag ....................................	1,000,000	—
32	39	Ombyggnad av Varbergs bangård, re-servationsanslag .............................	600,000	—
		III. Större broanlilggningar:
33	39	Broförbindelse över Dalälven vid Mora, reservationsanslag ...........................	450,000	—
		IY. Anläggningar vid huvudverkstäder:
34	41	Ombyggnad av statens järnvägars re-parationsverkstäder i Malmö, reser-vationsanslag .................................	2.300,000	_
35	43	Anläggningar vid huvudverkstäderna i Örebro, Östersund—Bollnäs och Not-viken—Boden, reservationsanslag ......	39,500
		Transport	11,594,000	-		-	16,915,100	—

Utgifter för kapitalökning: bil. 1: 1919 års tilläggsstat.

			Att	täckas av
						Summa
Punkt	Sid.		lånemedel	andra stats-inkomster
			Kronor \| ö.	Kronor \|	ö.	Kronor J	Ö.
		Transport	11,594,000	—	—	—	16,915,100	—
		Y. Lokomotivstations- och. driftverkstads-anläggningar:
36	43	Nya lokomotivstallar vid Kiruna och Gällivare, reservationsanslag ............	256,000	—
37	44	Ny lokomotivstation vid Krylbo, reser-vationsanslag .................................	155,000	—
38	44	Tillbyggnad av och diverse anlägg-ningar vid vissa lokomotivstationer, reservationsanslag ..........................	332,000	_
39	44	Driftverkstäder, reservationsanslag .......	35,000	~
40	45	VI. Husbyggnader, reservationsanslag........	4,435,100	—
41	45	VII. Telegraf- och sektionstelefonledningar in. m., reservationsanslag..................	225,000	—
42	45	Vill. Elektriska belysningsanläggningar, re-servationsanslag ............... .............. i	75,000	—
43	46	IX. Växel-och signalsäkerhetsanläggningar, reservationsanslag ...........................	600,000	-
44	46	X. Dispositionsanslag för oförutsedda och mindre arbeten, reservationsanslag . .	500,000	—
45	46	XI. Konjunkturtillägg till vissa före är 1918 beviljade anslag, reservationsanslag ...	3,000,000	—
		B. Nya statsbanebyggnader.
46	47	Järnvägsförbindelse mellan de svenska och finska järnvägsnäten, reservations-anslag ..........................................	1,970,000	_
47	50	Statsbanan Karungi—Haparanda, reser-vationsanslag .................................	430,000	—
48	51	Statsbanan Veittijärvi—Karungi—Mata-rengi, reservationsanslag ..................	190,000	—
49	52	Utfartsvägar till landsvägen Boden—	40,000

50	53	Statsbanan Sveg—Brunflo, reservations-anslag ..........................................	3,000,000	—			1
		Transport	26,837,100	\|_	1	1-	\|l6,915,100

Utgifter för kapitalökning: bil. 1: 1919 års tilläggsstat.

			Att täckas av
Punk	Sid.		lånemedel	andra stats-inkomster	Dumma
			Kronor	ö	Kronor	ö	Kronor	ö.
		Transport	26,837,101	) —	—		16,915,10C	—
51	53	C. Markförvärv, reservationsanslag ...	500.00C	—
52	53	D. Inventarier, reservationsanslag ...	3,000.00C	—
		Säger för statens järnvägar	30,337,100	—	—	—	30,337,100	_
		Statens vattenfallsverk.
53	54	I. Södertälje kanalverk:
Ombyggnad av Södertälje kanal, reser-vationsanslag ................................	1,000,000
		II. Trollhätte kraftverk:
54	54	Kraftstation vid Lilla Edet, reservations-anslag .......................	1,550,000	_
		III. Porjus och Harsprångets kraftverk:
55	54	Kraftstation vid Harsprånget, reserva-tionsanslag ..............•............j........	2,000,000	—
55	54	Störa Lule älvs reglering, reservations-anslag ..............................	1,000,000	_
56	54	Porjus kraftstation, reservationsanslag..	800,000	—
		IV. Motala kraftverk:
57	56	Kraftstation vid Motala, reservations-anslag ...................................	1,500,000	_
58	56	V. Distributionsanläggningar för statens kraftverk, reservationsanslag ............	3,000,000	_
59	56	VI. Inventarier, reservationsanslag ............	1,000,000	—
60	56	VII. Bostadshus åt statens vattenfallsverks personal m. m., reservationsanslag ...	500,000
		Säger för statens vattenfallsverk	12,350,000	—	—		L2,350,000
		Statens utlåningsfonder.
61	57	Lånefonden för tjänstemannasamhället vid	200,000

		Säger för statens utlåningsfonder	200,000		—		200,000
		Summa av utgifter för kapitalökning	- i-		—	- 59,802,200\|-

Stockholm, K. L. Beckmans Boktr., 1919.

Utgifter för kapitalökning: bil. 2, 1919 års tilläggsstat.

Bilaga 2.

Tilläggsstaten för år 1919.
Utgifter för kapitalökning.

Utdrag av protokollet över jordbruksärenden, hållet inför Hans
Majd Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 9
januari 1919.

Närvarande:

Hans excellens herr statsministern EdéN,

Hans excellens herr ministern för utrikes ärendena Hellner
Statsråden: Petersson,

Schotte,

Petrén,

Nilson,

Löfgren,

friherre Palmstierna,

Rydén,

Undén,

Thorsson.

+-u • S^n jordbruksdepartementet, statsrådet Petersson, anmälde de
ill jordbruksdepartementet hörande ärenden angående utgifter för kapitalökning,
vilka syntes höra föranleda äskande av anslag av riksdagen å
tillaggsstat för år 1919, och yttrade därvid följande.

Bihang till riksdagens protokoll 1919. 1 samt. 2 höft. (Nr 2.)

Utgifter för kapitalökniug: bil. 2, 1919 års til/äggsstat.

[1-]

Kraftled ningslåne fonden.

[2.]

. Lånefond för
mindre linberedningsanstalter.

rs.j

Norrbottens

nybygges lånefond.

Statens utlåningsfonder.

Under åberopande av vad jag förut denna dag vid anmälan av
ärendena angående utgifter för kapitalökning för år 1920 anfört i
punkten 8 hemställer jag, att Eders Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen
att

dels medgiva, att under år 1919 lån ur kraftledningslånefonden
må beviljas intill ett belopp av

2,500,000 kronor,

dels ock till kapitalökning för denna fond å
tilläggsstat för år 1919 anvisa ett
reservationsanslag av........................... kronor 1,500,000.

Under åberopande av vad jag förut denna dag vid anmälan av
ärendena angående utgifter för kapitalökning för år 1920 anfört i
punkten 10 hemställer jag, att Eders Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen
.

att i avbidan på den proposition angående inrättande
av eu lånefond för mindre linberedningsanstalter,
som Kungl. Maj:t må komma att avlåta till
riksdagen, såsom kapitalökning för denna fond å
tilläggsstat för år 1919 beräkna ett
reservationsanslag av............................ kronor 150,000.

I det av mig uti punkten 132 av min framställning denna, dag
angående regleringen för år 1920 av utgifterna under riksstatens nionde
huvudtitel omförmälda ärende beträffande odlingsbidrag till vissa krononybyggare
i Norrbottens län har förslag framställts, bland annat, om
inrättande av en fond, förslagsvis benämnd Norrbottens nybyggeslånefond,
för utlämnande av byggnadslån åt ifrågavarande krononybyggare
samt om anvisande såsom kapitalökning för denna fond för år 1919
av ett anslag av 100,000 kronor.

Jag hemställer nu, att Eders Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att i avbidan på den proposition angående inrättande
av en fond, benämnd Norrbottens nybyggeslånefond,
som Kungl. Maj:t må komma att avlåta till

Utgifter för kapitalökning: bil. 3, 1919 års til/äggsstat. 3

för anläggningskostnaden skulle lämnas av statsmedel och att i årlig hyra skulle
erläggas viss procent å anläggningskostnaden, nämligen 2 procent mer än räntefoten
å det lån, som för ändamålet lämnades av statsmedel. Till upplysning om
anläggningskostnaden hade styrelsen — som samtidigt framhållit, att byggnadskostnaderna
möjligen kunde komma att stiga på ett sätt, som icke du kunde förutses
— en av arkitekten C. A. Danielsson-Bååk den 1 februari 1918 uppgjord, nu
förevarande skrivelse bilagd beräkning enligt dåvarande prisförhållanden. Denna
beräkning, däri kostnaden för själva byggnadsarbetet enligt i januari 1918 avgivet
entreprenadanbud upptagits till 101,310 kronor, hade slutat på ett belopp av 155,000
kronor.

Den förmodan i fråga om byggnadskostnadernas stegring, som styrelsen sålunda
uttalat, hade besannats. Sedan ritningarna till fjärde hemmet underställts
Kungl. Maj:ts prövning och nådigt beslut i anledning därav den 31 maj 1918 meddelats,
hade styrelsen den 28 juni 1918 antagit entreprenadanbud å själva byggnadsarbetet,
slutande å 157,500 kronor — sålunda en betydligt högre summa än arkitekten
i sin beräkning av den 1 februari 1918 därför upptagit. Efter det numera
även entreprenad å värme, vatten- och avloppsledningar antagits, hade styrelsens
arkitekt uppgjort en ny, den 16 september 1918 dagtecknad, skrivelsen bifogad beräkning
över totala anläggningskostnaderna. Denna slutade å ett belopp av 220,000
kronor eller 65,000 kronor mer än beräkningen av den 1 februari detta år.

Anläggningskostnaderna komme sålunda, så vitt man nu kunde förutse, att
överstiga det beviljade statslånet med 65,000 kronor, med vilket belopp i enlighet
med förhandlingarna mellan Kungl. Maj:t och sällskapet statslånet därför syntes
böra ökas. Såsom villkor för ett dylikt tilläggslåns åtnjutande torde samma föreskrifter,
som föreskrivits för lånet å 155,000 kronor, i tillämpliga delar böra få
gälla; och torde lånebeloppet få disponeras i den mån styrelsen efter byggnadens
avsynande och godkännande visade, att den för anläggningen av det fjärde hemmet
gjort utbetalningar utöver 155,000 kronor.

Av vad diakonissällskapets styrelse sålunda antort framgår, att
kostnaden för det ifrågavarande fjärde skyddshemmets uppförande icke
kunnat hålla sig inom det först beräknade beloppet 155,000 kronor,
utan att nämnda kostnad kan antagas komma att överskrida berörda
belopp med 65,000 kronor. På sätt redan förut nämnts, bär staten, i
överensstämmelse med ett av 1918 års lagtima riksdag fattat beslut,
åt svenska diakonissällskapet på vissa villkor beviljat ett lån å förstnämnda
belopp 155,000 kronor. Att, då byggnadskostnaden nu kommer
att överstiga denna summa, staten beviljar sällskapet ett nytt lån å det
överskjutande beloppet 65,000 kronor, synes mig icke vara annat än i
överensstämmelse med vad vid de med sällskapet i detta ämne förda
underhandlingar förutsatts. Jag är alltså beredd att göra hemställan i
enlighet härmed. Det nu ifrågasatta nya lånet torde böra beviljas på
samma villkor som det föregående och säkerhet för detsamma alltså
erhållas genom inteckning i egendomen Viebäck.

Departements chefen.

4 Utgifter för kapitalökning: bil. 3, 1919 års tilläggsstat.

Med stöd av vad jag sålunda andragit får jag hemställa, att Eders
Kungi. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att för beredande av ytterligare lån å 65,000
kronor till svenska diakonissällskapet, utöver det förut
i överensstämmelse med ett av 1918 års lagtima riksdag
fattat beslut redan lämnade å 155,000 kronor, för
uppförande å Viebäck av ett fjärde skyddshem för
minderåriga kvinnliga förbrytare å tilläggsstat för år
1919 under titel »utgifter för kapitalökniug» bevilja ett
reservationsanslag å................................... kronor 65,000.

Vad föredragande departementschefen sålunda
hemställt, däri statsrådets övriga ledamöter instämde,
behagade Hans Maj:t Konungen bifalla samt förordnade,
att utdrag av detta protokoll skulle överlämnas
till finansdepartementet för att tjäna till ledning vid
författande av Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen
angående statsverkets tillstånd och behov.

Ur protokollet:

Tvär Brynolf.

STOCKHOLM, ISAAC MARCUS’ BOKTRYCKERI-AKTIEBOLAG, 1919.

Utgifter för kapitalökning; bil. 3, 1919 års tiiläggsstat.

Bilaga 3.

Utdrag av protokollet över justitiedepartementsärenden, hållet inför
Hans Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott
den 9 januari 1919.

Närvarande:

Hans excellens herr statsministern EdéN,

Hans excellens herr ministern för utrikes ärendena Hellner,
Statsråden: Petersson,

Schotte,

Petrén,

Nilson,

Löfgren,

friherre Palmstierna,

Rydén,

Undén,

Thorsson.

Chefen för justitiedepartementet statsrådet Löfgren anförde härefter:

På sätt jag redan förut denna dag vid anmälan av de frågor, som
tillhöra regleringen för år 1920 av riksstatens andra huvudtitel, omnämnt
vid behandlingen av de spörsmål, som hade samband med
uppfostran av minderåriga kvinnliga förbrytare, beviljade 1918 års lagtima
riksdag, i anledning av en av Kungl. Maj:t i ämnet avlåten proposition
(nr 161), för beredande av lån å 155,000 kronor till svenska
diakonissällskapet för uppförande å Viebäck i Almesåkra socken av
Jönköpings län av ett fjärde skyddshem för minderåriga kvinnliga förbrytare
å tilläggsstat för år 1918 under titel »utgifter för kapitalökning»
ett reservationsanslag å samma belopp, därvid riksdagen tillika uttalade,
att riksdagen förutsatte, att staten bereddes erforderlig säkerhet för återbetalning
av det ifrågasatta lånet.

Bihang till riksdagens protokoll 1919. 1 saml. 2 höft. (Nr 2.)

Lån till svenska''
iakonisssä
II skåpet
för uppförande
i
Viebäck av
ett fjärde
skyddshem.

Svenska

diakoniss sällskapets styrelse.

2 Utgifter för kapitalökning: bil. 3, 1919 års t/lläggsstat. gy

Sedan statskontoret, efter hörandet av diakonissällskapets styrelse,
samt fullmäktige i riksgäldskontoret avgivit utlåtande i ärendet, beslöt
Kungl. Maj:t den 11 oktober 1918 att åt diakonissällskapet såsom lån
för uppförande å Viebäck av ett fjärde skyddshem anvisa förutnämnda
belopp 155,000 kronor att uppbäras och åtnjutas under följande villkor,
nämligen:

att ränta å lyftat försträckningsbelopp efter en räntefot av 5 V»
procent skulle erläggas första gången den 31 december 1919 och sedermera
samma dag varje år, till dess försträckningen blivit till fullo
gulden;

att lånet skulle återgäldas i sammanhang därmed, att det avtal
upphörde att gälla, som mellan staten och sällskapet träffats eller kunde
komma att träffas, varigenom sällskapet åtoge sig att å Viebäck till
vård emottaga minderåriga kvinnliga förbrytare, om vilka domstol förordnat
att de skulle insättas i allmän uppfostringsanstalt;

att sällskapets förenämnda egendom Viebäck med därå uppförda
byggnader skirlle utgöra säkerhet för ifrågavarande försträckning, därvid
staten skulle till säkerhet för sin fordrans utfående erhålla inteckning
i egendomen med förmånsrätt näst efter den inteckning å 4,000
kronor, som vilade å egendomen enligt i ärendet företett gravationsbevis
av den 17 september 1918; samt

att sällskapet skulle få av försträckningsbeloppet lyfta 100,000
kronor mot avlämnande av sällskapets förbindelse å hela lånebeloppet,
försedd med ovan angiven säkerhet, samt återstoden, sedan sällskapet
styrkt, att arbetet med uppförandet av det fjärde hemmet vid anstalten
fortskridit så långt, att entreprenören för verkställda arbeten uppburit

100,000 kronor.

Emellertid har diakonissällskapets styrelse till Kungl. Maj:t ingivit
en den 22 november 1918 dagtecknad skrivelse, i vilken styrelsen under
åberopande därav, att det sålunda till sällskapets förfogande ställda beloppet
ej komme att räcka till täckande av hela byggnadskostnaden för det
fjärde heroinet, anhåller, att Kungl. Maj:t måtte hos riksdagen utverka, att
sällskapet bereddes ett ytterligare lån för samma ändamål å högst 65,000
kronor. Härom heter det i nyssnämnda skrivelse bland annat följande:

I den skrivelse av den 1 februari 1918, däri styrelsen framlagt det förslag till
överenskommelse mellan staten och diakonissanstalten i Stockholm angående upprättandet
under år 1919 av nu ifrågavarande fjärde skyddshem, som sedermera
legat till grund för Kungl. Maj:ts förutberörda proposition i ämnet till 1918 års
lagtima riksdag, hade styrelsen betingat sig bland andra villkor, att erforderligt lån

Utgifter för kapitalökning: bil. 2, 1919 års til/äggsstat.

riksdagen, såsom kapitalökning för denna fond å

tillägg sstat för år 1919 beräkna ett

anslag av ............................................. kronor 100,000.

Statsrådets övriga ledamöter instämde i vad departementschefen
sålunda hemställt.

Hans Maj:t Konungen täcktes därtill lämna bifall
samt förordnade, att utdrag av detta protokoll skulle
överlämnas till finansdepartementet för iakttagande vid
uppgörandet av förslag till tilläggsstat för år 1919.

Ur protokollet:
Osborne Kock.

Utgifter för kapitalökning: 1919 års Ulläggsstat, bil. 4.

Bil 4.

FÖRTECKNING

över

utgifterna för kapitalökning.

Att täckas av

andra stata polikt

i lånemedel. inkomster.

* Kronor. Kronor.

Statens affärsverksamhet.

A Postverket.

[1.]	Inköp av inventarier.............................	.................. 260,000	—	—
[2.]	Posthusbyggnad i Gällivare .................	.................. 125,000	—
[8.]	Inköp av byggnadstomt i Ludvika ......	.................. 30,000	—	—
[4.]	Inköp av fastighet i Västanfors	................. 45,000	—	—
[5.]	Inköp av fastighet i Värnamo	............... 48,600	“
	B. Telegrafverket.
[6.]	Stationsbyggnad i Uppsala....................	.................. 10,700	—	—
[7.]	Upplagsplats och smedja i Sundsvall .....	.................. 7,400		—
[8-1	Inköp av arbetarbostäder i Nynäshamn	.................. 660,600	—	—
[9.]	Bostadshus i Nynäshamn ....................	.................. 122,000	—	—
[10.]	Inköp av fastighet i Mjölby .................	................ 100,000	—	—
[IM	Telefonstationsbyggnad i Göteborg .......	.................. 210,000	—	—
Il2.]	Arbetarbostäder i Norrköping.................	................... 133,000	—*	---
(13.]	Arbetarbostäder i Eskilstuna.................	.................. 105,900	—	—
[14.]	Bostadshus i Ludvika ..........................	................... 66,900	—	—
[15.]	Fortsatt utveckling av statens telefon-väsende ............................................	och telegraf- ................... 15,000,000: —	—

C. Statens järn vägrar.

[16.] Utvidgning av spårsystemet vid Värtan...................

[17.] Ombyggnad av Göteborgs bangård .........................

Bihang till riksdagens protokoll 1919. 1 samt.

110,000:-1,500,000: —

2 käft. (Nr 2.)

Sid. i
bil 1.

| 22
26
26
26
26

j 26

Utgifter för kapitalökning: 1919 års tilläggsstat, bil. 4.

		Att	täckas	av
Punkt i bil. 1.	lånemedel.	andra stats-inkomster.	Sid. i
		Kronor.	Kronor.	bil. 1
[18.]	Utvidgning av rangerbaugården i Nässjö ..................	692,000: —	—	30
[19.]	Ombyggnad och utvidgning av sparsystemet vid ban-gården i Norrköping .............................................	475,000			31
[20.]	Provisorisk utbyggnad av bangården vid Falkenberg...	50,000	—	—	32
[21.]	Ombyggnad av bangården vid Uppåkra.....................	40,000	—	—	33
[22.]	Utvidgning av Ockelbo station m. in.........................	37,000	—	—	33
[23.]	Utvidgning av bangården vid Kiruna ........................	220,000	—	—	34
[24.]	Anordnande av nya stationer och mötesplatser .........	196,100	—	—	37
25.]	Vatten- och avloppsledningar vid Kiruna ..................	164,000	—	—	38
[26.]	Ny lokal godsbangård i Kristinehamn.......................	100,000	—	—	39
[27.]	Spårauordningar i anslutning till förefintliga spårsystem	1,000,000	—	—	39
[28.]	Anläggningar vid kol- och vattenstationer..................	77,000	—	—	39
[29.]	Speciella anläggningar å bangårdar..........................	43,400	—	—	39
[30.]	Dubbelspår Norrköping—Mjölby .............................	2,500,000	—	—	39
talj	Dubbelspår Aneby—Sandsjö ....................................	1,000,000	~	---.	39
[32.]	Ombyggnad av Varbergs bangård ...........................	600,000	—	—	39
[33.]	Broförbindelse över Dalälven vid Mora .....................	450,000	—	—	39
[34.]	Ombyggnad av statens järnvägars reparationsverkstäder i Malmö ............................................................	2,300,000: —		41
[35.]	Anläggningar vid huvudverkstäderna i Örebro, Öster-sund—Bollnäs och Notviken—Boden .....................	39,500			43
[36.]	Nya lokomotivstallar vid Kiruna och Gällivare .........	256,000	—	—	43
[37.]	Nya och förändrade anläggningar för maskinavdelningens behov vid Krylbo ................................................	155,000: —		44
[38.]	Tillbyggnad av och diverse anläggningar vid vissa loko-motivstationer......................................................	332,000			44
[39.]	Driftverkstäder ......................................................	35,000	—	—	44
[40.]	Husbyggnader.........................................................	4,435,100	—	—	45
[41.]	Telegraf- och sektionstelefonledningar samt kabelarbeten	225,000	—	—	45
[42.]	Elektriska belysningsanläggningar ...........................	75,000	—	---	45
[43.]	Växel- och signalsäkerhetsanläggningar....................	600,000	—	■—	46
[44.]	Dispositionsanslog för oförutsedda och mindre arbeten	500,000	—	—	46
[45.]	Konjunkturtillägg till vissa före år 1918 beviljade anslag	3,000,000	—	—	46
[46.]	Järnvägsförbindelse mellan svenska och finska järn-vägsnäten vid Haparanda .................................	1,970,000	_	__	47
[47.]	Statsbanan Karungi—Haparanda ...........................	430,000	—	—	50
[48.]	Statsbanan Veittijärvi—Karungi—Matarengi	190,000	—	•*--	51
[49.]	Utfartsvägar till landsvägen Boden—Lappträsk .........	40,000		*----	52

Utgifter för kapitalökning: 1919 års tiHäggsstat, bil. 4. 3

Att täckas ar

Punkt i bil. 1.	lånemedel.	andra stats-inkomster.	Sid. i
	Kronor.	Kronor.	bil. 1.
[SO.] Statsbanan Sveg—Brunflo -------	3,000,000: —	—	53
(51 .J Markförvärv............................................................	500,000: —	—	53
(52.] Nya inventarier .....................................................	3,000,000: —	—	53
D. Statens vattenfallsverk.
[53.J Södertälje kanals ombyggnad....................................	1,000,000: —	—	54
[54.] Första utbyggnaden av eu kraftstation vid Lilla Edet [55.] F(utsättande av första utbyggnaden av eu kraftstation	1,550,000: —	—	54
vid Harsprånget...................................................	2,000,000: -	—	54
[55.] Stora Lule älvs reglering ....................................... [56.] Konjunkturtillägg till tidigare beviljade anslag för ut-	1,000,000: -	—	54
byggnad av kraftstationen vid Porjus.....................	800,000: —	—	54
[57.J Motala kraftverk ................................................	1,500,000: —	—	56
[58.] Distributionsanläggniugar för statens kraftverk .........	3,000,000: —	'' ''---	56
[59.] Inventarier för statens vattenfallsverk........................ [60.] Uppförande av bostadshus åt statens vattenfallsverks	1,000,000: —	—	56
personal m. in...................	500,000: —	—	56
Punkt i Statens utlåningsfonder.			Sid. i
bil. 1.			bil. 1.
föl.] Lånefonden för Ijänstemannasamhället vid Mörby ......	200,000: —	—	57
Punkt i			Sid. i
bil. 2.			bil. 2.
[1.] Kraftleduiugslånefonden ..........................................	1,500,000: —	—	2
[2.] Lånefond för mindre linberedningsanstalter.................	x) 150,000: —	—	2
[3.] Norrbottens ny byggeslånefond...................................	*) 100,000: —	—	2
Låneunderstöd.
Punkt i			Sid. i
bil. 3. fl.] Lån till svenska diakonissaustalten för uppförande å			bil. 3.
Viebäck av ett Ijärde skyddshem, att utgå av tillfäl-liga lånemedel ...................................................	65,000: -	—	1
Statsverkets fond av rusdrycksmedel.
Punkt			Sid. i
i prof. [1.] Avsättning till statsverkets fond av rusdrycksmedel:			prot.
Spirituosaaccis....................................................	—	20,000,000: —	3
Summa	61,617,200: —	20,000,000: —

*) Beräknat belopp.