Kungl. Maj:ts prop. nr 2 år 1921 (Proposition 1921:2)

Kungl. Maj:ts prop. nr 2 år 1921.

Nr 2.

Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen med förslag till tilläggsstat
för år 1921; given Stockholms slott den 7 januari 1921.

Under åberopande av bilagda statsrådsprotokoll rörande justering av
propositionen om tilläggsstat för år 1921 vill Kungl. Maj:t härmed föreslå
riksdagen att upptaga inkomsterna och utgifterna å berörda tilläggsstat
sålunda:

it i t ji)

Bihang titt riksdagens protokoll 1921. 1 samt. 2 höft. (Nr 2.)

Kungl. Maj:ts prop. nr 2 år 1921.

Specifikation av statens inkomster.

A. Egentliga statsinkomster.

I. Skatter:

1. Tullar och acciser:

a. Tullmedel, bevillning.............

140.000

50.000

40.000

60.000

30.000

700.000

65.000
9.000

III. Inkomster av postsparbanksrörelsen............................

IV. Diverse inkomster........................................

Säger för egentliga statsinkomster 41,724,000 kronor.

B. 1 anspråk tagna kapitaltillgångar.

II. Uppbörd i statens verksamhet:

1. Inkomst av mynlning och justering..........

2. Bidrag till bankinspektionen................

3. Bidrag till fondinspektionen................

4. Denatureringsavgifter.....................

5. Avgifter för granskning av biografbilder.......

6. Patent- och varumärkes- samt registreringsavgifter

7. Bidrag till försäkringsinspektionen............

8. Inkomster av statens provningsanstalt.........

I. Uppkomna av egentliga statsinkomster:

1. Avsättning till bestridande av dyrtidskostnader vid armén 18,000,000

2. Avsättning till tillfällig löneförbättring för viss personal

inom den civila statsförvaltningen m. m.......... 6,100,000

3. Avsättning till dyrtidstillägg.................... 200,000,000

4. Statsverkets kassafond........................ 83,708.742

5. Statsverkets fond av rusdrycksmedel ............. 39 690,850

Kronor

20,000,000

1,094,000

500,000

20,130,000

347,499,592

Kungl. Maj:ts prop. nr 2 år 1921.

Kronor

II. Uppkomna av lånemedel:

1. Återbetalning av vissa under titeln “Förlag till statsverket" å 1918
års tilläggsstat anvisade anslag..........................

Säger för i anspråk fägna kapitaltillgångar 351,533,392 kronor.

4,033,800

C. Lånemedel.

I. Fast upplåning............................

II. Tillfällig upplåning.........................

Säger för lånemedel 49,554,850 kronor.

46,488,470

3,066,380

Summa

442,812,242

. '' r y>-, ''

''.v

- .«>• -.V ‘‘A-V <«iJ /

eJr .

■U-^* IN»

H*** ■. '' -*nc

/*: >> %

tu+iit* i

•*KV

Utgifterna.

. > .. I • • ...

Kungl. Maj:ts grop. nr 2 år 1921.

Verkliga utgifter.

I. Första huvudtiteln. Kungl. hov- och slottsstatema.

i		Extra	Extra
		anslag	anslag
		Kronor	Kronor
1	A. Knngl. hovstaten.
\| 1	Förstärkning av anslaget till Kungl. Maj:ts hovhållning, förslags-anslag, högst ................................	onn ann
2	Förstärkning av de till Hans Kungl. Höghet Kronprinsens hov-hållning anslagna medel, förslagsanslag, högst................	90,000	290,000

	B. Kungl. slottsstaten.
1	Förstärkning av anslaget till reparationer å Stockholms slott med flera för de kungl. hoven upplåtna byggnader, förslagsanslag, högst ...............................	31,500 190,000 kr a
2	Merkostnad för uppvärmning av Stockholms och Drottningholms slott, förslagsanslag .......................
3	Merkostnad för polis-, lys- och renhållning vid Stockholms slott, förslagsanslag, högst .........................
4	Merkostnad för brandväsendet och yttre lyshållningen vid Stock-holms slott, förslagsanslag, högst ................	14,456 21,805
5	Kostnader för vissa anordningar vid Strömsholms slott till skydd mot eldfara, förslagsanslag, högst ...............	313,377

	Summa		603,377

Kungl. Maj ts prop. nr 2 år 1921.

Verkliga utgifter.

II. Andra huvudtiteln. Justitiedepartementet.

	-..... • ''	Extra	Extra
		anslag	anslag
		Kronor	Kronor
	A. Lagberedningen in. in.
1	Förstärkning av reservationsanslaget till processkommissionen,
			20,000
	B. Rättsskipningen.
	Göta hovrätt:
1	Extra division, förslagsanslag, högst ........................	16,200
	Hovrätten över Skåne och Blekinge:
2	Extra division, förslagsanslag, högst ........................	42,450	58,650
	t. Fångvården.
1	Understöd åt verksamheten för frigivna fångars skydd, reserva-
	tionsanslag .............................................	15,000
2	Bostadsbyggnader vid centralfängelset å Långholmen, reservations-	* 100,000
3	Byggnadsarbeten vid centralfängelset å Härianda, reservationsanslag	* 70,000	185,000
	D. Uppfostringsanstalter för minderåriga förbrytare.
	Uppfostran åt minderåriga kvinnliga förbrytare:
1	Förstärkning av anslaget till hyra för uppfostringsanstalt m. m.,
			9,600
	E. Diverse.
1	Tillfällig löneförbättring för vissa befattningshavare å ordinarie stat
	inom den civila statsförvaltningen, förslagsanslag ............	* 467,200
2	Förstärkning av de till avlönande av vissa extra befattningshavare
	inom den civila statsförvaltningen samt till vikariatsersättningar
	m. m. anvisade medel, förslagsanslag........................	* 180,000
3	Dyrtidstillägg, förslagsanslag ................................	* 7,500,000	8.147,200
	Summa	..........\| 8,420,450

* Beräknat belopp.

Kungi. Maj:ts prop. nr 2 år 1921.

Verkliga utgifter.

III. Tredje huvudtiteln. Utrikesdepartementet.

		Extra	Extra
		anslag	anslag
		Kronor	Kronor
ji;00 -	A. Departementet.
i	Extra vaktbetjänte samt extra biträden för passexpedition i utrikes-
	departementet, förslagsanslag, högst ........................	25,400
2	Tillfällig löneförbättring för vissa befattningshavare å ordinarie stat
	inom den civila statsförvaltningen, förslagsanslag..............	* 5,800	31,200
	•.r. ''* t B. Sveriges representation i utlandet.	y, ■.	-‘i» ,
1	Förhöjning av arvoden åt vissa militär- och marinattachéer, för-
	slagsanslag, högst ...................................	24,800
2	Extra kontorskostnadsersättning för generalkonsulatet i New-York,
	förslagsanslag, högst .......................................	21,800
3	Förstärkning av anslaget till bidrag åt beskickningschefer och lö-
	nade konsuler för ökade kontorskostnader, förslagsanslag, högst	18,660	65,260
	<•’* i t’ - ** • . V••»- * v • 1 v-, G.j Internationella byråer m. m.
1	Sveriges andel i kostnader för Nationernas Förbund, förslagsanslag,
	högst	* 773,000 - ;
2	Ytterligare bidrag till bestridande av kostnaderna för anordnande av
	interparlamentariska unionens nittonde konferens i Stockholm,
	förslagsanslag, högst .......................................	15,000
3	Bidrag till Sverige-Amerikastiftelsen, förslagsanslag, högst ........	30,000	818,000

* Beräknat belopp.

Kungl. Muj:ts prof), nr 2 år 1921.

1	D. Diverse. Gottgörelse åt f. d. envoyén P. H. E. Brändström och framlidne generalkonsuln C. A. Askers änka för vissa utgifter, förslagsanslag,	Extra \| Extra anslag 1 anslag Kronor j Kronor ! 12,500 1
2	Ersättning åt t. f. konsuln i Riga E. Holmgren för vissa utgifter,
	förslagsanslag, högst .......................................	8,000
3	Ersättningar för kursförluster åt befattningshavare inom den yttre	50,000!
	representationen m. m., förslagsanslag, högst ................
4	Dyrtidstillägg, förslagsanslag .................................	*1,500,000
5	Vissa reparationsarbeten å beskickningshuset i Konstantinopel m. m.,	40,000;
	förslagsanslag, högst .....................................• •
6	Förvärv av beskickningshus i London m. m.....................	*1,200.000 2.810:500
	Summa	..........\| 8,724,960

* Beräknat belopp.

Bihang till riksdagens protokoll 1921. 1 sand. 2 käft- (Nr 2.)

Kungl. Maj:ts prop. nr 2 år 1921.

Verkliga utgifter.

IV. Fjärde huvudtiteln. Försvarsdepartementet.

	1	Extra	Extra
		anslag	anslag
		Kronor	Kronor
	1. Lantförsvaret.
j	A. Avlöning, rekrytering, resekostnader m. m.
1	Tillfällig löneförbättring för vissa befattningshavare å ordinarie stat		'' r 1
	inom den civila statsförvaltningen, förslagsanslag ............	* 59,600	■ i
2	Förstärkning av de till avlönande av vissa extra befattningshavare		1
	inom den civila statsförvaltningen samt till vikariatsersättningar
	m. m. anvisade medel, förslagsanslag........................	* 25,000	84,600
	B. Undervisning, understöd, expenser m. m.
	Förstärkning av reservationsanslaget till undervisnings- och gym-
	nastikmateriel samt undervisningsanstalter och utbildningskur-
	ser, förslagsanslag, högst...................................	175,513
2	Förstärkning av reservationsanslaget till skrivmaterialier, expenser,
	bränsle, lyse m. m., förslagsanslag, högst ....................	339,812	i
3	Förstärkning av reservationsanslaget till skrivmaterialier m. m. vid
	truppförbanden, förslagsanslag, högst........................	303,825	819,150
	C. Förplägnad, intendenturmateriel, remontering, övningar
	m. m.
1	Förstärkning av förslagsanslaget till mathållning, förslagsanslag,
		5,704,000

2	Förstärkning av reservationsanslaget till munderingsutrustning, för-
	slagsanslag, högst .........................................	1,459,574
3	Förstärkning av reservationsanslaget till kasernutredning, inten-
	denturfordon m. m., förslagsanslag, högst ....................	196,327
4	Förstärkning av reservationsanslaget till bränsle, lyse, vatten, ren-
	hållning och tvätt vid truppförbanden, förslagsanslag, högst ....	4,800,000
5	Förstärkning av reservationsanslaget till remontering, förslagsan-
	stag, högst ...............................................	60 300
6	Förstärkning av förslagsanslaget till furagering, förslagsanslag, högst	3,698,778

Beräknat belopp.

Kungl. Maris prop. nr 2 år 1921.

1	■■ ~ ~--------- ------	Extra	Extra
		anslag	anslag
		Kronor	Kronor
7	Förstärkning av reservationsanslaget till truppförbandens övningar,
		1,142,208
8	Förstärkning av de för fält- och fälttjänslövningar under år 1921
	tillgängliga medel, förslagsanslag, högst......................	300,000
9	Ersättande av viss genom eldsvåda förstörd intendenturmateriel, re-
		105,590	17,466,837
\|	D. Sjukvård m. m.
1	Förstärkning av reservationsanslaget till sjuk- och veterinärvård
	m. m., förslagsanslag, högst ................................	192,780
2	Ambulansautomobil för Bodens garnison m. m., reservationsanslag	19,500	212,280
	E. Vapen och ammunition.
1	Förstärkning av reservationsanslaget till vapen och ammunition
	m. m., förslagsanslag, högst ................................	1,855,000
2	Merkostnader för fortsatt anskaffning av handvapen och kulsprute-
	materiel, förslagsanslag, högst ..............................	800,000
3	Ersättning för vissa brandskadade maskiner, verktyg och materia-
	lier m. m., reservationsanslag ..............................	100,000	2,755,000
	F. Byggnader och ingenjörmateriel.
1	Ytterligare förstärkning av reservationsanslaget till byggnader, öv-
	ningsfält och skjutbanor, förslagsanslag, högst................	2,202,800
2	Fullföljande av arbetena å kasernetablissemang för femton in-
	fanteriregementen, reservationsanslag ........................	2,715,000
3	Kostnader till följd av uppskjutande tillsvidare av arbetena å upp-
	förande av kasernetablissemang för Södra skånska infanterirege-
	mentet, reservationsanslag..................................	13,800
4	Flyttning av en barack från Hultsfred till flygetablissemanget å
	Malmen, reservationsanslag.................................	45,000	i
5	Ändringsarbeten å brandmaterielen, reservationsanslag ..........	58,514
6	Iståndsättande av en brandskadad verkstadsbyggnad vid Livrege-
	mentets dragoners kasernetablissemang, reservationsanslag......	40,000
7	Förstärkning av reservationsanslaget till ingenjörmateriel, förslags-
	anslag, högst ..............................................	103,920
8	Merkostnader för komplettering av viss ingenjörmateriel, förslags-	1 - . _
	anslag, högst ..............................................	31,500

12,

Kungl. Maj.ts prop. nr 2 år 1921.

		"L._ 1
	i ■ ■	Extra	Extra
		anslag	anslag
		Kronor	Kronor
9	Anskaffning av viss materiel för flygväsendet m. m., reservations-
	anslag ....................................................	794 Ann

10	Anskaffning av en sträckprovningsmaskin, reservationsanslag ... ■	13,600 1''	5,958,134
	. G. Diverse.
1	Täckande av brister å vissa ordinarie reservationsanslag för år
	1920, förslagsanslag, högst ................................	* 9,000,000
2	Täckande av vissa förskott, förslagsanslag, högst................	184,919
3	Försök med s. k. tekniska hjälpmedel, förslagsanslag, högst......	1,651,900
4	Anskaffning av s. k. tekniska hjälpmedel m. m., reservationsanslag	3,600,000
5	Dyrtidstillägg, förslagsanslag ................................	*37,000,000	51,436,8-19
	Säger för lantförsvaret		78,732,820
\|	2. Sjöförsvaret.	5 •; ’
	A. Undervisningsverken.
1	Förstärkning av viss i staten för sjökrigsskolan upptagen anvis-
	ning, förslagsanslag, högst ................................	— ------	6,000
	B. Flottan.
	Intendenturen.
1	Täckande av överbetalning å reservationsanslaget till beklädnad åt
	sjömans- och skeppsgossekårerna för år 1920, förslagsanslag, högst	291,000
	Nybyggnad och underhåll.
2	Förstärkning av reservationsanslaget till flottans nybyggnad och
	underhåll, förslagsanslag, högst ............................	3,000,000
	övningar.
3	Förstärkning av reservationsanslaget till flottans krigsberedskap och
	övningar, förslagsanslag, högst ............................	2,168,000
	Torped- och gnistsignalväsendet m. m.
4	Anskaffning av torpeder, reservationsanslag ............ 440 000
5	Framställning av en ny torpedtyp, reservationsanslag____ 75,000
6	Anskaffning av flygmateriel, reservationsanslag ........ 850,000	1,365 000	6,824,000

Beräknat belopp.

Kungl. Majds prop. nr 2- år 0*2-1.

		Extra	Extra
		anslag	anslag
	C. Kustartilleriet.	Kronor	Kronor
	Intendentarent
1	Täckande av överbetalning å reservationsanslaget till beklädnad åt
	kustartilleriets manskap, förslagsanslag, högst ................	45,000
	Nybyggnad och underhåll.
2	Bostadshus för underofficerare i Vaxholms fästning, reser-
	vationsanslag .................................... 100,000
3	Täckande av överbetalning å reservationsanslaget till un-
	derhåll av kustartilleriets byggnader och materiel för år
	1920, förslagsanslag, högst ........................ * 250,000	350,000
	Övningar.
4	Förstärkning av reservationsanslaget till kustartilleriets krigsbered-
	skap och övningar, förslagsanslag, högst ....................	440,000	835,000
	Di Flottan och kustartilleriet.
1	Extra beklädnadshjälp, förslagsanslag, högst....................	—	25,000
	E. Diverse.
1	Fackutbildningskurs för marinläkarstipendiater över stat och värn-
	pliktiga läkare, förslagsanslag, högst ........................	2.500
2	Anordnande av en marinläkarkurs, förslagsanslag, högst..........	9,000
3	Kostnaden för Fårösunds fästnings nedläggande, förslagsanslag, högst	11,250	i
4	Tillfällig löneförbättring för vissa befattningshavare å ordinarie
	stat inom den civila statsförvaltningen, förslagsanslag..........	* 32,200
5	Förstärkning av de till avlönande av vissa extra befattningshavare
	inom den civila statsförvaltningen samt till vikariatsersättningar
	m. m. anvisade medel, förslagsanslag ........................	* 21,000
6	Dyrtidstillägg, förslagsanslag ................................	*13,000,000	13.075,950
	F. Sjökarteverket.
1	Utförande av sjömätningar, reservationsanslag ..................	76,000
2	Bidrag till en internationell hydrografisk byrå, förslagsanslag ....	11,000	87,000
	Säger för sjöförsvaret		20,852,950
	Summa		99,585,770

* Beräknat belopp -

Kungl. Maj:ts prop. nr 2 år 1921.

Verkliga utgifter.

V. Femte huvudtiteln. Socialdepartementet.

		Extra	Extra
		anslag	anslag
		Kronor	Kronor
	A. Departementet.	• 1 ! !
1	Avlöning åt en extra kanslisekreterare under senare halvåret 1921,
	förslagsanslag, högst .......................................	-.....- —	1,950
	B. Sociala verk och inrättningar.
1	Riksförsäkringsanstaltens verksamhet, förslagsanslag ............	6,350
2	Riksförsäkringsanstaltens dödsfallsersättningar i anledning av liv-
	försäkring i samband med lån ur statens egnahemslånefond, för-
		30.000

3	Socialstyrelsens verksamhet, förslagsanslag, högst ..............	24,920
4	Bekämpande av arbetslösheten, förslagsanslag, högst, att utgå av
	statsverkets fond av rusdrycksmedel ........................	* 3,000.000
5	Yrkesinspektionens verksamhet, förslagsanslag, högst............	2,160
6	Vissa byggnadsarbeten m. m. vid statens tvångsarbetsanstalt å Svart-
	sjö, reservationsanslag......................................	* 285,000
7	Avlöningar och vikariatsersättningar åt befattningshavare vid en
	statens vårdanstalt å Venngarn för alkoholister, förslagsanslag,
		* 9,500
8	Bidrag till driftkostnaderna i övrigt för en statens vårdanstalt å
	Venngarn för alkoholister, förslagsanslag ....................	* 35,300
9	Anordnande av en statens vårdanstalt för alkoholister å Ventholms
	kungsgård, reservationsanslag, att utgå av statsverkets fond av
	rusdrycksmedel............................................	* 200,000
10	Svenska fattigvårdsförbundet, förslagsanslag, högst..............	9,000
11	Särskilda åtgärder för lindrande av nöd, förslagsanslag, högst, att
	utgå av statsverkets fond av rusdrycksmedel..................	*5,000,000
12	Frälsningsarméns räddningshem, förslagsanslag, högst............	20,000

Beräknat belopp.

Kungl. Maj:ts prof. nr 2 år 1921.

		Extra	Extra
		anslag	anslag
		Kronor	Kronor
13	Vita bandets småbrukshem, Håkanstorp, förslagsanslag, högst ....	2.500
14	Sveriges husmodersföreningars riksförbund, förslagsanslag, högst . .	15,000
15	Fredrika Bremerförbundet, förslagsanslag, högst ................	8.000	8,647,730
	C. Medicinalstaten samt hälso- och sjukvården.	i
i	Förstärkning av anslaget till medicinalstyrelsen, förslagsanslag, högst	13.300\|
2	Statens bakteriologiska laboratorium, förslagsanslag, högst ......	270.000!
3	Statens rättskemiska laboratorium, förslagsanslag, högst..........	3.700
4	Tillfällig löneförbättring åt provinsialläkare, förslagsanslag, högst ..	* 221.000
B	Dyrtidstillägg åt vissa extra provinsialläkare, förslagsanslag......	20,000
6	Nya paviljonger för oroliga sjuka vid Säters och Västerviks hospital.
	reservationsanslag, att utgå av statsverkets fond av rusdrycksmedel	1,490.850
7	Ombyggnad av bro vid Lunds hospital och asyl, reservationsanslag	61,500
8	Anordnande av en statens uppfostringsanstalt för vanartade sinnes-
	slöa gossar, reservationsanslag..............................	* 55,000
\| 9	De genom medel ur konung Oscar II :s jubileumsfond inrättade
	folksanatorierna, förslagsanslag, högst ......................	54.232
10	Radiumhemmets verksamhet, förslagsanslag, högst ..............	35.000
11	Eugeniahemmet, förslagsanslag, högst ..........................	80,000
12	Barnmorskeundervisningen och barnbördshusen, förslagsanslag.
	högst ....................................	* q nnn
13	Provisoriska åtgärder beträffande sjukvården inom rikets ödemarks-
	områden m. m., förslagsanslag, högst ......................	* 79,750
14	Dyrtidshjälp åt distriktsbarnmorskor m. fl., förslagsanslag........	370,000
15	Dyrtidshjälp åt distriktssköterskor, förslagsanslag................	100,000	2,857,332
	D. Landsstaten.
1	Avlöningstillägg åt lappfogdarna, förslagsanslag, högst ..........	* 4,000
2	Kostnader i anledning av år 1920 förrättade kommunala val, för-
	slagsanslag ..............................................	63.000
3	Täckande av vissa förskott, förslagsanslag, högst . . .............	17,503	84,503
	E. Diverse.
1	Tekniskt-vetenskapliga undersökningar på byggnadsområdet, för-
	slagsanslag, högst .........................................	*25 000
2	Pristävlingar om standardmaterial m. m., reservationsanslag......	* 25,000

Beräknat belopp.

■16 Ktinc/l. Maj:ts prop. nr 2 år 1921.

		Extra	Extra
		anslag	anslag
f!'' >		Kronor	Kronor
3	Tillfällig löneförbättring för vissa befattningshavare å ordinarie stat
	inom den civila statsförvaltningen, förslagsanslag ............	*997,100
4	Förstärkning av de till avlönande av vissa extra befattningshavare
	inom den civila statsförvaltningen samt till vikariatsersättningar
	m. m. anvisade medel, förslagsanslag ........................	*341.000	1
6	Dyrtidstillägg, förslagsanslag .................................	*18,000,000	19,388.100\|
	Summa		30,979,615\|

* Beräknat belopp -

Kung!. Majds prop. nr 2 år 1921.,

Verkliga utgifter.

VI. Sjätte huvudtiteln. Kommunikationsdepartementet.

A. Väg- och vattenbyggnadsväsendet.

Tillfällig höjning av anslaget till expenser för allmänna arbeten,

förslagsanslag, högst .......................................

Anläggning av enklare väg mellan Parkajoki och Muonionalusta i

Norrbottens län, reservationsanslag ..........................

Utförande av vissa hamnförbättringar, reservationsanslag ........

Undersökningar m. in. av vissa fiskehamnsanläggningar, reservationsanslag
................................................

Undersökningar m. in. för vissa mindre fiskehamnsbyggnader, reservationsanslag
..........................................

Häfning av Edstabäcken, reservationsanslag ....................

Extra

anslag

Kronor

70.000

250.000

(»00.000

100,000;

15,000

H. Byggnadsväsendet.

Förstärkning av byggnadsstyrelsens anslag till vikariatsersättningar

in. in., förslagsanslag, högst .............................. 15.000

Lokaler för vissa byggnadsstyrelsens byråer in. in., förslagsanslag,

högst .................................................... IKK)

Förstärkning av reservationsanslaget till byggnader och reparationer,

förslagsanslag, högst ...................... 500,000

Tävlan mellan svenska arkitekter i fråga om nybyggnad för Kung!

Maj ds kansli, förslagsanslag, högst.......................... 65,000

Inredande till tjänstelokaler av vinden i gamla riksdagshuset, reservationsanslag
........................................... 180,000

Täckande av förskott för vissa byggnadsarbeten inom Gävle slott

samt bergsskolans hus i Stockholm, förslagsanslag, högst...... 10,420

Om- och påbyggnad av landsstatshuset i Luleå, reservationsanslag 55,000

Tillbyggnad av länsresidenset i Karlstad, reservationsanslag...... 200,000

Tillbyggnad av landsstatshuset i Kalmar, reservationsanslag...... 50.000 .

C. Diverse.

Schematisk förteckning och beskrivning över Sveriges vattenfall,
reservationsanslag .........................................

Bihang till riksdagens protokoll 1921. 1 sand. 2 höft. (Nr 2.)

6,500

Extra

anslag

Krutior

1,050,000

1.076.320

Kung!. Maj.ts prof. nr 2 dr 1921.

.	Extra anslag Kronor	Extra anslag Kronor
2 3	. Tidskriften »Brandskydd*, förslagsanslag, högst ................ 500 Utredning angående vissa av Sveriges inre vattenvägar, reserva-
4 5 i 6‘	Tillfällig löneförbättring för vissa befattningshavare å ordinarie stat inom den civila statsförvaltningen, förslagsanslag.......... * 51.300 Förstärkning av de till avlönande av vissa extra befattningshavare inom den civila statsförvaltningen samt till vikariatsersättningar m. m. anvisade medel, förslagsanslag ........................ * 36,000 Dyrtidstillägg, förslagsanslag ................................[ * 800,000	904,300
	Summa i .	3,030,620

* Beräknat belopp -

Kungl. Maj:ts pr ap. nr 2 år 1921.

Verkliga utgifter.

VII. Sjunde huvudtiteln. Finansdepartementet.

Extra Extra

r anslag anslag

Kronor Kronor

A. De centrala ämbetsverken.

Kammarkollegium:

1 Förstärkning av arbetskrafterna hos kammarkollegium, för slagsanslag,

högst ................................... 12.900

Mynt- och justeringsverket:

2 Dyrtidstillägg vid mynt- och justeringsverket, reservations anslag,

att av inkomst av myntning och justering direkt

utgå ................................................ 140.000

Statistiska centralbyrån:

3 Förstärkning av arbetskrafterna hos statistiska centralbyrån

för äktenskapsregistrets förande m. m., förslagsanslag, högst 2.015

Bank- och fondinspektionen:

4 Dyrtidstillägg vid bank- och fondinspektionen, förslags anslag,

att utgå i första hand av bidrag till bankinspektionen
och av bidrag till fondinspektionen.............. * 90,000

Postsparbanken:

5 Dyrtidstillägg vid postsparbanken, förslagsanslag, att utgå i

första hand av inkomster av postsparbanksrörelsen...... * 500,000

6 Statens tryckeriexpedition, förslagsanslag, högst ............ 20,000 705.515

B. Skatteomkostnader.

1 Anskaffning av viss materiel för tullverkets räkning, förslags anslag,

högst.......................................... *400,000,

2 I Förstärkning av arbetskrafterna vid tullverket, förslagsanslag,

högst ............................................... -14.000

3 Dyrtidstillägg vid kontrollstyrelsens avdelning för ärenden an gående

skattefri sprit m. m., reservationsanslag, att av denatureringsavgifter
direkt utgå ........................ * 00,000

4 I Kostnader för fastighetstaxering år 1922, förslagsanslag .... * 100,000 574.000

Beräknat belopp.

Kungi. Maj.ts prof), nr 2 år 1921.

	Extra	Extra
	anslag	anslag
	Kronor	Kronor
C. Diverse.		\|
Kostnader för bestridande av staten åliggande kommunala och andra utskvlder, förslagsanslag ........................ Förstärkning av anslaget till kostnaden för uppskattning av	25,000 -
mark i och för framdeles skeende taxering till jordvärde-eller jordräntestegringsskatt. reservationsanslag ..........	* 400,0001
Tillfällig löneförbättring för vissa befattningshavare å ordinarie stat inom den civila statsförvaltningen, förslagsanslag...... Förstärkning av de till avlönande av vissa extra befattnings-	* 182,485
havare inom den civila statsförvaltningen samt till vikariats-ersättningar m. in. anvisade medel, förslagsanslag..........	* 216.000;
Dyrtidstillägg, förslagsanslag .............................	i: 13.500.000	14,323,485
Summa		15,663.000

* Beräknat belopp.

Kungl■ May. Is pr ap. nr 2 år 1921.

Verkliga utgifter.

VIII. Åttonde huvudtiteln. Ecklesiastikdepartementet.

Extra

anslag

Kronur

Extra

anslag

Kronor

A. Arkiv, bibliotek och museer.

Bibliotek.

Förstärkning av anslaget till pedagogiska biblioteket, förslagsanslag.
högst ...................<..................................

849

Museer.

! Nationalmuseet:

2 Förstärkning av reservationsanslaget till mål nings-

och skulptursamlingarnas ökande,
förslagsanslag, högst .................. 15,000

3 Förstärkning av museets anslag till tjänste dräkter

åt vaktmästare, förslagsanslag,

| . j högst ................................ 1,600 16,600!

; Livrustkammaren:

4 Tillfällig löneförbättring åt föreståndaren för livrust kammaren

och viss där anställd extra personal, förslagsanslag,
högst .............................. * 2.000

| Naturhistoriska riksmuseet:

5 ! Förstärkning av den å museets stat för avdel ningarna

vid Frescati upptagna anslagsposten
till expenser, förslagsanslag, högst .. 62,000

6 Täckande av under åren 1919 och 1920 upp komna

brister i det å museets stat för
etnografiska avdelningen uppförda anslag
till expenser m. m., förslagsanslag, högst. . 7,400

7 Förstärkning av det å museets stat för etno grafiska

avdelningen uppförda anslag till
expenser in. in., förslagsanslag, högst .... 10.000

* Beräknat belopp.

Kungl. Majits prup. nr 2 år 1921.

	\|		Extra	Extra
			anslag	anslag
			Kronor	Kronor
8	S Hemfraktande från främmande länder av till
	den etnografiska avdelningen donerade samlingar m. in., förslagsanslag, högst .. 4,000
9	Korkmatta för ett rum i museets byggnad
	vid Frescati, förslagsanslag, högst ...... 1,888
1°	Täckande av kostnader under åren 1919 och
I - --------	1920 för uppvärmning av etnografiska av-delningens lokaler i kvarteret Grönlandet norra i Stockholm m. m., förslagsanslag, högst ................................ 9,407	94,695	■
	Nordiska museet:
11	Tillfällig löneförbättring åt viss nordiska mu-
12	seets personal, förslagsanslag, högst...... * 13,725 Dvrtidstillägg åt viss nordiska museets perso-
	nal ävensom åt livrustkammarens personal, förslagsanslag ........................ * 175,000	188,725		•
	Kulturhistoriska museet i Lund:
! 13	Underhåll och vård av museets redan befintliga sam-
	lingar, förslagsanslag, högst......................	5,000
14	Svenska skolmuseet, förslagsanslag, högst ............	724;	307,744	308,093
	B. Kyrkliga ändamål.
1	Bidrag till avlöning av kantorer, förslagsanslag, högst .. .		50,000	_ i
2	Ersättning åt innehavaren av komministersbostället i Våndalens för-
	samling för viss ränteförlust, förslagsanslag, högst.....	* - 1	384
3	Dvrtidstillägg åt svenska sjömanspräster i vissa utländska	hamn-;		•
	städer, förslagsanslag ...............................		40,000	90,384j
	C. Akademier m. in.
	Vitterhets-, historie- och antikvitetsakademien.			1
1	Ökade medel till akademiens utgifter för resekostnader	\|
	för fornminnesvården, reservationsanslag ..............
2	Konservering av S:t Lars och S:t Nikolai ruiner i Visby,
	reservationsanslag ..............................	3,5001

* Beräknat belopp.

Kungl. Maj tis prof), nr 2 av 1921.

Extra Extra

anslag anslag

			Kronor	Kronor
3 j	Konservering av det s. k. Sverkerskapellet vid Alvastra,
	reservationsanslag ................................	5,000
4 I	Dagkontrollant vid restaureringsarbetena å Värnhems klo-
	sterkyrka, förslagsanslag, högst ....................	3,000	.. j ;
5	Konservering av Kronobergs slottsruin, reservationsanslag	11,000	i
6	Konservering av Hemmensjö ödekyrka, reservationsanslag	4,000
7	Konservering av Svenneby ödekyrka, reservationsanslag	1,000	i
1 8	Konservering av Sjösås ödekyrka, reservationsanslag ■ ■	1,200	\|
i 9	Dyrtidstillägg åt den Iljertbergska antikvarien, förslags-
1 ''	anslag ..........................................	7,000	37.700
	Akademien för de fria konsterna.
10	Täckande av för år 1920 motsedd brist i anslagsposterna	,
	till levande modeller och städning m. m., förslagsanslag.
	högst ..........................................	6,200	i
11	Förstärkning av anslagsposterna till levande modeller och
	städning in. m., förslagsanslag, högst ..............	6,200	12,400
	Musikaliska akademien.
12	Förstärkning av anslaget till arvoden åt biträdande lärare
’	m. m., förslagsanslag, högst ......................	5,000
! 13	Förstärkning av anslaget för biblioteket, förslagsanslag.		i
	högst ..........................................	3,500
1 14	Förstärkning av anslaget till expenser m. m., förslags-
	anslag, högst ....................................	12.000	20.500
I	De kungliga teatrarna.		i i
15	Brandförsäkring av operabyggnaden och dramatiska
	teaterns byggnad, förslagsanslag, högst..............	115,628
16	Brandförsäkring av staten tillhörig, i operabyggnaden för-
	varad lösegendom, förslagsanslag, högst ............	7,280
17	Brandförsäkring av staten tillhörig, i dramatiska teaterns
	byggnad och i magasinsbyggnaden i kvarteret Cedern		i
	i Stockholm förvarad lösegendom m. m., förslagsanslag
i	högst ...........................................	6,300
18	Gottgörelse åt dramatiska teaterns aktiebolag för utlagda
	medel till försäkring av staten tillhörig lösegendom
i .	in. in., förslagsanslag, högst ......................	1,007	130,215	200,815

Kung!. Maj ds prof), nr 2 år 1921.

I |

D. Universiteten, den medicinska undervisningen in. in.

I Jppsala universitet.

1 Materiel för vissa institutioner och inrättningar, reserva tionsanslag

...................................... 60,000

2 Förstärkning av universitetsbibliotekets anslag till arvo den,

flitpenningar in. m., förslagsanslag, högst ...... 1,500

Lunds universitet.

•1 i Ersättning till särskilda prebendeinnehavare inom teologiska
fakulteten, förslagsanslag, högst .............. * 15,000

4 Täckande av driftkostnaderna vid Malmöhus läns sjuk vårdsinrättningar

i Lund under år 1920, förslagsanslag *500,000

5 | Materiel in. in. för anatoinisk-histologiska institutionen,

reservationsanslag ............................... 13,420

6 ; Materiel in. m. för fysiologiska institutionen, reservations anslag

.......................................... 19,200

7 Materiel in. in. för medicinskt-kemiska institutionen, re servationsanslag

................................ 12,000

8 Materiel m. in. för patologisk-anatomiska institutionen,

reservationsanslag ................................ 9,500

9 Materiel in. in. för astronomiska observator^, reserva |

Länsanslag ................................•...... 7,000

10 | Materiel m. m. för botaniska institutionens systematiska

avdelning, reservationsanslag ...................... 19,000

11 Materiel m. in. för botaniska institutionens fysiologiska

avdelning, reservationsanslag .................. 9,000

12 Materiel in. m. för fysiska institutionen, reservationsanslag 20,000

! 18 Materiel m. m. för geologisk-mineralogiska institutionen,

reservationsanslag ................................ 4,000

14 | Materiel m. m. för kemiska institutionen, reservations anslag

.......................................... 11,000

15 Materiel m. m. för zoologiska institutionen, reservations anslag

.......................................... 25,000

16 Materiel in. in. för inrättningen för gymnastik och fäkt konst,

reservationsanslag .......................... 3,000

17 Materiel m. in. för institutionen för ärftlighetsforskning,

reservationsanslag ............................... 750

18 j Materiel in. in. för farmakologiska institutionen, reserva tionsanslag

...................................... 1,000

* Beräknat belopp.

Extra Extra

anslag anslag

Kronor Kronor

61,500

	Kungl. Maj.ts prof. nr 2 år 1921.		25
			Extra	Extra
			anslag	anslag
			Kronor	Kronor
19	Materiel m. in. för universitetsbiblioteket, reservations-		.
	anslag .................. • .......................	25,000
20	Förstärkning av universitetsbibliotekets anslag till arvoden,		. '' i i • • . , ‘
	flitpenningar m. m., förslagsanslag, högst............	1,500	695,370
	Karolinska mediko-kirurgiska institutet.
21	Förstärkning av reservationsanslaget till institutets ma-
	teriel i allmänhet, förslagsanslag, högst ............	75,000
22	Täckande av under åren 1918 och 1919 uppkomna mer-
	kostnader å reservationsanslaget till materiel m. m. för medicinska kliniken samt till underhåll av djur- och operationsavdelningen, reservationsanslag ..........	813
23	Lokalhyra för ett till Stockholms stads allmänna försörj-
	ningsinrättning förlagt patologiskt-anatomiskt laborato-rium, förslagsanslag, högst ........................	500
24	Dagavgifter för sjuka barn, som intagas å allmänna barn-
	huset i Stockholm, förslagsanslag, högst ............	15,000
25	ökad arbetskraft å karolinska mediko-kirurgiska insti-
	tutets kamerala avdelning, förslagsanslag, högst......	3,000	94.313

Tandläkarinstitutet.

26 Täckande av under år 1919 uppkomna merkostnader å anslaget till i

tandläkarinstitutet, förslagsanslag, högst .................... 12.315

Serafimer lasarettet.

27 Täckande av brist i lasarettets räkenskaper för år 1920,

förslagsanslag, högst ............................

28 Täckande av motsedd brist i lasarettets räkenskaper för

I år 1921, förslagsanslag, högst......................

29 Utförande av en kylanläggning vid lasarettets köksavdel ning,

reservationsanslag ..........................

Parma ceutisku ins t itu tet.

j 30 ; Täckande av under år 1920 uppkommen brist å de i institutets
stat upptagna anslagsposterna till materialier
m. m., till uppvärmning m. m., och till egendomens underhåll
m. m., förslagsanslag, högst ................

31 Förstärkning av de i institutets stat upptagna anslagsposterna
till materialier m. m., till uppvärmning m. m.

Bihang till riksdagens protokoll 1921. 1 samt. 2 höft. (Nr 2.)

145.000

500.000
7,500

652.500

7,750

Kung!. Maj:ts prof. nr 2 år 1921.

			Extra	Extra
			anslag	anslag
			Kronor	Kronor
	och till egendomens underhåll in. in., förslagsanslag, högst ..........................................	18,000
32	Täckande av vissa kostnader för vid institutet anordnad
	parallellkurs för farmacie kandidatexamen, förslags-anslag, högst ....................................	4,000
33	Inredning för institutet av en byggnad, reservationsanslag	* 100.000	129,750
	Allmänna barnbördshuset i Stockholm.
34	Förstärkning av anslaget till verksamheten vid allmänna barnbörds-
	huset i Stockholm, förslagsanslag, högst............. .		20,000!	1,665,748
	K. Tekniska högskolan m. in.
	Tekniska högskolan.		>1
1 \|	övningar i läran om kemiskt-tekniska apparater, för-
! 1	slaqsanslag, högst ................................	4,000	! 1
2 ''	Förstärkning av högskolans anslag till diverse utgifter för
	bränsle, lyshållning in. m., förslaqsanslaq. högst......	200,000
3 1	Fortsatt utbyggande av tekniska högskolan ............	* 150,000	354,000
	Chalmers tekniska institul.
4	Täckande av beräknad brist vid 1920 års utgång i anslags-
	posten till uppvärmning in. in., förslagsanslag, högst . .	24,892
5 !	Uppvärmning, belysning och diverse utgifter för institutet
	under år 1921, förslagsanslag, högst ................	10.000
6	Täckande av brist vid 1919 års utgång i anslagsposten			i I
•	till bibliotek, samlingar och laboratorier samt till för-stärkande under åren 1920 och 1921 av samma anslags-post, förslagsanslag, högst ........................	3,000	37,892	391,892

F. Skolöverstyrelsen.

Täckande av under ar 1920 uppkommen brist i skolöverstyrelsens i
stat, förslagsanslag, högst ..................................

Förstärkning för år 1921 av den i staten för skolöverstyrelsen uppförda
anslagsposten till expenser m. in., förslagsanslag, högst . .

Förstärkning av den för skolöverstyrelsens statistiska avdelning uppförda
anslagsposten till extra arbetskrafter, vikariatsersättningar
och expenser, förslagsanslag, högst..........................

45.000

53.000

36,000 134,000-

Beräknat belopp.

Kungl. Maj:ts grop. nr 2 år 1921.

Extra

anslag

Kronor

Extra

anslag

Kronor

G. Allmänna läroverken m. m.

Högre lärarinneseminariet.

Lokalhyra, expenser samt täckande av brist i hushållsskolans
räkenskaper, förslagsanslag, högst .......... 9,1100

Förstärkning av högre lärarinneseminariet för år 1921
beviljat anslag till arvoden åt timlärare och vikarier,
förslagsanslag, högst ......._................. 1,000

Allmänna läroverken.

Förstärkning av anslag till extra och vikarierande ämneslärare
vid de allmänna läroverken för är 1921, förslagsanslag,
högst .................................... 15,200

Svenska studiekursen under läsåret 1921—1922 vid lycéet

i Caen (Calvados) i Frankrike, förslagsanslag, högst . . 5,000

Täckande av utgifter, som under år 1921 skola bestridas
av ljus- och vedkassan vid vederbörande allmänna läroverk,
förslagsanslag .............................. 500,000

Täckande av utgifter, som under år 1921 skola bestridas
av nya elementarskolans i Stockholm skolkassa, förslagsanslag
...................................... 18,000

Kommunala mellanskolor.

Tillfällig löneförbättring åt lärarpersonalen vid kommunala mellanskolor,
förslagsanslag ......................................

Privatläroverken.

Extra understöd under år 1921 åt de statsunderstödda

enskilda lärarinneseminarierna, reservationsanslag .... 28,500;

Dyrtidstillägg åt vissa lärarinnor vid fackskolan för huslig
ekonomi i Uppsala samt vid de tre statsunderstödda
läroanstalterna för utbildande av lärarinnor i handarbete,
förslagsanslag .............................. 70,0001

10,900

538,200

130,000

98,500 777,000

II. Folkundervisningen.

Anstalter för lärarutbildning.
Folkskoleseminarierna:

Studentkurser vid folkskoleseminarierna i Uppsala och
Lund samt parallellavdelning vid folkskoleseminariet
i Landskrona, reservationsanslag ................

33,455

Kungl. Ma j ds prop. nr 2 år 1921.

	................"		Extra	Extra
	•		anslag	anslag
	4* '' ‘		Kronor	Kronor J
2	Ordnande av trädgårdsanläggning vid folkskolesemi-		!	I
	nariet i Lund, reservationsanslag ................	25,000
8	Inredning och möblering av nybyggnaden vid folkskole-		; i	[
	seminariet i Lund, reservationsanslag ............	33,800	"•* ■
4	Täckande av under år 1920 uppkommen brist uti de i
	folkskoleseminariernas stater upptagna anslagen till
	materiel m. m., förslagsanslag, högst ............	123,550
5	Förstärkning av de i folkskoleseminariernas stater upp-			I
	tagna anslagen till materiel ni. rn., förslagsanslag, högst	50,000	265,805	\|
	Folkskolor.		. 4 M <• . , .. ... :,i.
6	Förstärkning av anslaget till beredande av möjlighet till		I-
1 r»	skolgång genom inackordering i skolhem eller enskilda hem för skolpliktiga barn av fattiga, avlägset boende föräldrar, förslagsanslag, högst ................	50,000	! !«'' • - ''i r »vi/. t\|.	h'' ( I
7	Svensk undervisning för svenska barn i utlandet, förslags-
	anslag, högst .................	i n inn	60,400;	)
j
	Fortsäitningsskolor.
8	Höjt understöd för avlönande av lärare vid fortsättningsskola, för-
	slag san slag .......................
	Folkhögskolor.		.	j
9	ökat understöd åt folkhögskolor, förslagsanslag ........		150,000 1 >ö i ■ i ■	. .
	Abnornmndervisningen.	........	I
io!	Täckande av brist för år 1920 i staten för institutet och		« -i11- •	* 4 • '' * \|
ii	förskolan för blinda å Tomteboda, förslagsanslag, högst Förstärkning av anslaget till institutet och förskolan för	30,000	• *> i	i j
12	blinda å Tomteboda, förslagsanslag, högst .......... Inredning och möblering av de nya byggnaderna för vård-	160,000	I	;
	anstalten för blinda med komplicerat lyte, reservations-anslag .........................'' v	* an urin
13	Förstärkning av anslag till den med drottning Sophias		I
14	stiftelse förenade vårdanstalten för blinda dövstumma m. fl., förslagsanslag, högst.......................	110,000	.n i-i .. i- i	I
Understöd åt Tysta skolan å Lidingön för åren 1920 och	>■ i
	1921, förslagsanslag, höest .............	3o,ooo:	380,OOo!	1,576,205

* Beräknat belopp.

Kanyl. Maj:ts pr ap. nr 2 år 1921.

Extra

anslag

Kronor

I. Yrkesundervisningen.

1 Laboratorieutrustning in. in. för elektrotekniska fackskolan i

Västerås, reservationsanslag ............................... 50.000

2 Täckande av under åren 191S och 1919 uppkomna brister i staten

för tekniska skolan i Stockholm, förslagsanslag, högst......... 24,617

3 Täckande av under år 1920 beräknad brist i staten för tekniska

skolan i Stockholm, förslagsanslag, högst .................... 17,933

4 Förstärkning av medel till uppvärmning m. in. vid tekniska skolan!

i Stockholm, förslagsanslag, högst ..........................j 25.000

5 Tillfällig löneförbättring under år 1921 åt föreståndaren in. fl. vidi

tekniska skolans i Eskilstuna fackskola för finare smides- och;
metallindustri, förslagsanslag, högst ........................ 999

6 Bidrag till täckande av vissa kostnader för bränsle vid bergsskolorna i

i Filipstad och Falun, förslagsanslag, högst ..................! 4,580

7 Löneförbättring åt lärarna vid bergsskolorna i Filipstad och Falun,j

förslagsanslag, högst .............................i 8,520

8 Dyrtidstillägg åt befattningshavare vid de tekniska skolorna i

Stockholm och Eskilstuna, bergsskolorna i Filipstad och Falun.

samt vävskolan i Borås, förslagsanslag ......................! 120,000

J. Folkhildningsåtgärder i övrigt.

Folkbibliotek. j

1 Ytterligare bidrag för utgivande av en grundkatalog över för folk och

skolbibliotek lämplig litteratur, reservationsanslag ........ 12,000.

Extra

anslag

Kronor

251,649

Nykterhetsundervisning.

2 Föreläsnings- och instruktionsverksamhet för nykterhetens fram-,

jande, reservationsanslag ................................... 9,000

Statens bioyra/byrå.

3 , Dyrtidstillägg vid statens biografbyrå, reservationsanslag att av av-;

| gifter för granskning av biografbilder direkt utgå ............ * 30,000 51,000

K. Åtgärder för fysisk utbildning.

1 Täckande av brist för år 1919 i gymnastiska centralinstitutets an slag

till ved m. in., förslagsanslag, högst...................... 1,428

2 Täckande av motsedd brist i gymnastiska centralinstitutets anslag

till ved in. in. för är 1920, förslagsanslag, högst................ 20,000

3 Förstärkning av gymnastiska centralinstitutets materielanslag för år

1921, förslagsanslag, högst ................................. 20,000 41.428

* Beräknat belopp.

Kmigl. Maj:ts prop. nr 2 år 1921.

Extra

anslag

Kronor

Extra

anslag

Kronor

L. Understöd åt vetenskap, vitterhet och konst m. ni.

1 ökning av understödet åt inhemska skönlitterära författare,

av utmärkt förtjänst, förslagsanslag, högst ....................j 20,000

2 Restaurering av minnesvården över John Ericsson, förslagsanslag.

högst .............................................25,000

3 Förstärkning av reservationsanslaget till resestipendier samt läro böckers,

tidskrifters och lärda verks utgivande, förslagsanslag.

högst .................................................... * 50,000

M. Diverse.

1 Dyrtidstillägg, förslagsanslag ................................*17,500,000

2 Tillfällig löneförbättring för vissa befattningshavare å ordinarie stat

inom den civila statsförvaltningen, förslagsanslag ............ *1,589,186

3 Förstärkning av de till avlönande av vissa extra befattningshavare

inom den civila statsförvaltningen samt till vikariatsersättningar

m. m. anvisade medel, förslagsanslag........................ * 240,000

4 Dyrtidstillägg åt lärare vid vissa statsunderstödda undervisningsan stalter,

förslagsanslag .......................................“65,000,000

Summa..........;

:: Beräknat belopp.

95,000

84,335,186

89,919,000

»Åt

bo >-* © CD 00 -3 Öl G< t^OSbS >-*05000

Kuwjl. Maj:t$ pr ap. nr 2 år 1921.

-31

Verkliga utgifter.

IX. Nionde huvudtiteln. Jordbruksdepartementet.

Extra Extra

anslag anslag

i Kronor Kronor

h ; ‘

i A. Lanthushållningen.

1 Täckande av brist vid centralanstalten för försöksväsendet på jord -

bruksområdet, förslagsanslag, högst..........................j 16.009

2 Diverse utgifter vid centralanstalten för försöksväsendet på jord bruksområdet,

reservationsanslag........... i 39,200

3 : Rönnbär.smalens bekämpande, reservationsanslag................i 12,000

4 Tillskott till dyrtidstillägg för lantbruksingenjörer................ *50,000

5 Bränsle in. m. vid lantbruksinstitutet vid Ultima, förslagsanslag,

högst .................................... 20.000

6 Bränsle m. in. vid lantbruks- och mejeriinstitutet vid Alnarp, för slagsanslag,

högst ............... 49,200

7 j Försöksverksamhet med köksväxter vid Alnarps trädgårdar,

förslagsanslag, högst ....................................., .j 16.500

Hovbeslagsskolan vid Alnarp, förslagsanslag, högst.............. 2.500

Ökat understöd åt lantmannaskolor, förslagsanslag .............. 71.000

Ökat understöd åt lanthushållsskolor, förslagsanslag ............ 34.800

i Dyrtidstillägg åt lärare vid lantmannaskolor, lanthushållsskolor och

lantbruksskolor ............................................j * 300,000

Jordbrukskonsulenter, förslagsanslag .......................... 110,000

i Vandringsrättare, reservationsanslag .......................... 48,000

| Utbildningskurs för förrättningsmän vid täckdikningsföretag, förslagsanslag,
högst ......................................... 12,000

Utbildningskurser för täckdikningsförmän, reservationsanslag .... 10,000

Täckdikningstormän, reservationsanslag......................... j 30,000

'' Lanthushållningsseminariet i Rimforsa ........................ * 23.200

| Stuteriöverstyrelsen, förslagsanslag, högst ....... 1,400

Prisbelöningar av hästar, reservationsanslag .................... 4.000

Förstärkning av viss del av reservationsanslaget till hästavelns förbättrande,
reservationsanslag ..... 150.000

j Avelscentra för nötboskap, reservationsanslag ................... 3.000

Förekommande och hämmande av tuberkelsjukdomar hos nötkreaturen,
reservationsanslag ........’........................... 76,000

Beräknat belopp.

Kung!. Maj.ts prop. nr 2 år 1921.

		Extra	Extra
		anslag	anslag j
	■f jli\ - i±j .H. -f * /	Kronor	Kronor
23	Fjäderfäavelns befrämjande, reservationsanslag ................	10,000
24	Redskapsprovningsanstalter, förslagsanslag, högst ..............	900
25	Kemiska stationer, förslagsanslag, högst ........................	16,000
26	Kemisk-växtbiologisk anstalt i Norrbottens län, förslagsanslag, högst	10,700
27	Svenska mosskulturföreningen, förslagsanslag, högst..............	16,800
28	Driftkostnader för försöksgården vid Alträsk, förslagsanslag, högst	4,400
29	Sveriges utsädesförening, förslagsanslag, högst ..................	44,000
30	Ordnad bokföring vid mindre jordbruk, förslagsanslag ..........	6,800	1,188.409
	B. Fiskeriväsendet.
1	Fiskodiingsanstalten vid Borenshult, reservationsanslag ..........	19,000
2	Södra Sveriges fiskeriförening, förslagsanslag, högst..............	10,000
3	Hydrografisk-biologiska undersökningar av de Sverige omgivande	!	1
	haven, reservationsanslag...................................	1,900
4	Underhålls- och driftkostnad för fartyget Skagerak, reservations-		•
		12,000	45,900

	C. Skogsväsendet.
1	Diverse behov vid skogshögskolan, reservationsanslag............	6.200
2	Diverse behov vid statens skogsförsöksanstalt, reservationsanslag ■ ■	28,000
3	Specialundersökningar rörande de norrländska skogarnas föryngring,
	reservationsanslag .........................................	2,050
4	Byggnadsarbeten vid statens skogsskolor, reservationsanslag......	26,000	57,250
	D. Lanimäteriväsendet.
1	Lantmäteriundervisningen, reservationsanslag ..................	9,200	> i, !
2	Lantmäterikontoren i länen, förslagsanslag, högst................	150
3	Tillskott till dvrtidstillägg för vissa lantmätare..................	* 600,000	609,350
	E. Rikets allmänna kartverk.		• i ’
1	Diverse behov vid rikets allmänna kartverk, reservationsanslag ....		41.200
	F. Geologiska samt meteorologiska och hydrografiska under-
	sökningar.
1	Fältarbeten vid Sveriges geologiska undersökning, reservationsanslag	8,200
2	Expenser vid Sveriges geologiska undersökning, reservationsanslag,	3,500
3	Undersökning av torvmarker i södra Sverige, reservationsanslag . .	20.800
4	Diverse behov vid statens meteorologisk-hydrografiska anstalt, reser-	30,000
	vationsanslag ..............................................!	62,500.
*	Beräknat belopp

Kungl. Maj:ts prop. nr 2 år 1921.

j	-J—----------------- ~ ....................... . !	Extra	Extra
		anslag	anslag
		Kronor	Kronor
	G. Veterinärväsendet.		1
1	Reparationsarbeten vid veterinärhögskolan, reservationsanslag----	40.500
1 2	Nordiskt veterinärmöte, förslagsanslag, högst....................	20,000
i 3 —1	Dyrtidstillägg åt distriktsveterinärer ........................ • • ....... ..........- “ ............................................— -	* 150,000 .i- .....	210,500 i
i	H. Diverse.
i	Tillfälligt anslag till hushållningssällskapen ....................	* 900,000
2	Expenser för lantbrukskonsulenten i England, förslagsanslag, högst	6,000
8	Internationella lantbruksinstitutet i Rom, reservationsanslag......	5,400
4	Internationella frysinstitutet i Paris, reservationsanslag..........	2,800\|
5	Kostnader för nationalparker, reservationsanslag................	500!
6	Inventering av odlingsjord å enskild mark i vissa socknar i Norr-
	land, reservationsanslag ....................................	48.000
7	Tillfällig löneförbättring för vissa befattningshavare å ordinarie stat
	inom den civila statsförvaltningen, förslagsanslag..............	: 322,191
8	Förstärkning av de till avlönande av vissa extra befattningshavare
	inom den civila statsförvaltningen samt till vikariatsersättningar
	m. m. anvisade medel, förslagsanslag ........................	* 70,000
9	Dyrtidstillägg, förslagsanslag ........... ....................	* 4,000,000	5,354,891
	Summa		7.570,000

* Beräknat belopp.

Bihang till riksdagens protokoll 1921. 1 saml. 2 höft. (Nr 2.)

Kung/,. Majtig prof. nr 2 år 1921.

Verkliga utgifter.

X. Tionde huvudtiteln. Handelsdepartementet.

Extra	Extra
anslag	anslag
Kronor	Kronor

A. Centrala verk med underlydande stater.

i Kommerskollegium:

1 Förstärkning av de för skrivhjälp in. m. hos kom merskollegium

anställda arbetskrafterna, förslagsanslag,
högst ............................... 10,175

2 Förstärkning av arbetskrafterna å kommerskollegii

industribyrås elektriska sektion för handläggning
av ärenden angående behörighet att utföra elektriska
anläggningar för belysning eller arbetsöver föring

m. m., förslagsanslag, högst ............ 3,675

: .3 Förstärkning av anslagsbeloppen till resekostnads- och trakta mentsersättning

åt fartygsinspektörerna m. m., förslagsanslag,
högst...........................................

4 Förstärkning av anslaget till navigationsskolorna, förslagsan j

slag, högst ...........................................

; Lots- och fyrväsendet:

5 | Förstärkning av två i avlöningsstaten för lotsstyrel sen

upptagna anvisningar, förslagsanslag, högst 3,7501

6 i Förstärkninganslag till täckande av uppkom mande

brist i förslagsanslagen å lotsverkets omkostnadsstat
för år 1921, förslagsanslag, högst . . 800,000
1 Säkerhetsanstalter för sjöfarten, reservationsanslag 178,000
\ Patent- och registreringsverket:

8 | Dyrtidstillägg vid patent- och registreringsverket,

reservationsanslag, att av patent- och varumärkes-
samt registreringsavgifters medel direkt utgå * 700,000

9 Tillfällig förstärkning av reservationsanslaget till

upprätthållande av patent- och registreringsverkets
verksamhet, förslagsanslag, högst........ 1,000,000

Försäkringsinspektionen:

10 Dyrtidstillägg vid försäkringsinspektionen, reservationsan slag,

att av bidrag till försäkringsinspektionen direkt utgå]

13,850

41,200

21.000

981,750

l,700,000j

* 65,000

;

* Beräknat belopp.

Kungl. Maj.-ts prop. nr 2 år 1921.

Extra

anslag

Kronor

Statens provningsanstalt:

Förstärkning av det i omkostnadsstaten för statens
provningsanstalt upptagna anslaget till expenser
m. m., förslagsanslag, högst, att i första hand av
inkomster av statens provningsanstalt direkt utgå 9,000
Fortsatt utrustning av statens provningsanstalt, reservationsanslag
................................ 60,000

. B. Handel och sjöfart.

Sveriges allmänna exportförening, förslagsanslag, högst......

C. Bergsbruk, industri, hantverk och slöjd.

Förstärkning av anslaget till torvingenjörer och torvassistenter

m. in., förslagsanslag, högst............................

Förstärkning av anslaget till upprätthållande av en torvskola,

förslagsanslag, högst...................................

Undersökning av staten tillhöriga mossar, reservationsanslag. ■
Försöksanläggning för oljeutvinning ur skiffer, förslagsanslag,
högst ......................................... • • • — j

D. Diverse.

69,000

5,450

3,600

5,000

105,000

Tillfällig löneförbättring för viss personal inom den civila

statsförvaltningen, förslagsanslag ......................

Förstärkning av de till avlönande av vissa extra befattningshavare
inom den civila statsförvaltningen samt till vikariats ersättningar

m. m. anvisade medel, förslagsanslag ........i

Dyrtidstillägg, förslagsanslag .....................j

Summa

* 228.450

* 183,000
* 3,500,000

Beräknat belopp.

Extra

anslag

Kronor

2.891.800

25,000

119,050

3,911,450

6.947.300

Kung!. Maj.-ts prop. nr 2 år 1921.

Verkliga utgifter.

XI. Elfte huvudtiteln. Pensionsväsendet.

	''“r.....~......:......■	Extra	Extra
	-	anslag	anslag
	■	Kronor	Kronor
	A. Civila pensionsväsendet.		!
j 1	Förstärkning av anslaget till förvaltningsbidrag till eu ny Silke- och		i
	pupillkassa för civilstaten, förslagsanslag, högst ..............	25,000	!
2	Dyrtidstillägg åt f. d. civila befattningshavare i statens tjänst, för-
	slagsanslag ...............................................	*15,600,000!
! 3	Dyrtidstillägg åt pensionsberättigade änkor och barn efter civila be-		;
	fattningshavare i statens tjänst in. fl., förslagsanslag ..........	* 6,000,000	::
4	Tilläggspensioner under år 1921 åt pensionstagarna vid handels-
• t	flottans pensionsanstalt, förslagsanslag ......................	106,000	21,731,000 !
	B. Militära pensionsväsendet.		1 ■
1	Dyrtidstillägg åt f. d. militära befattningshavare, för slag sanslay ....	*5,400,000	!
2	Dyrtidstillägg åt pensionsberättigade änkor och barn efter militära		■
	befattningshavare, förslagsanslag ..........................	*1,300,000	\|
8	Förstärkning av anslaget till bidrag till ersättning i anledning av		\|
	kroppsskada, ådragen under militär tjänstgöring, förslagsanslag,
	högst ......................................................	175,000
4	Dyrtidstillägg åt pensionerade båtsmän och marinsoldater samt Vad-		1
	stena krigsmanshuskassas understödstagare, förslagsanslag ....	*1,350,000	8,225,000
	Summa	.......... 29,956,000

Beräknat belopp.

Kung!. Maj:ts prop. nr 2 år 1921.

Utgifter för kapitalökning.

I. Statens affärsverksamhet.

8
9

A. Postverket.

Inventarier, reservationsanslag ......................

Inköp av fastigheter:

Fastighet i Sundsvall, reservationsanslag............

Säger för postverket

B. Telegrafverket.

j Inköp och bebyggande av fastigheter:

Arbetarbostäder i Göteborg, reservationsunslag......

Fastighet i Västanfors, reservationsanslag ..........

Byggnadstomt i Boden, reservationsanslag..........!

Överdragsstationer i Alingsås, Gudhem, Lyrestad och

Örebro, reservationsanslag......................

Förrådsbyggnad i Älvsjö, reservationsanslag........

Fastighet i Nyköping, reservationsanslag............

Utvidgning av telegrafbyggnaden i Sundsvall, reservationsanslag
....................................

Fortsatt utveckling av statens telefon- och telegrafväsende,
reservationsanslag ........................

Radiostation för trafik med Amerikas Förenta Stater,

reservationsanslag " ••.............................

Förstärkning av telegrafverkets rörelsekapital, förslagsanslag,
högst............................ • .........

Säger för telegrafverket

Att täckas av	i Sömma
I lånemedel j	andra stats-inkomster
Kronor	Kronor	Kronor \|
600,000;		1 \|
130,000;
730,000 ^ 1 ...... f		730,000, :
333,900!
20,000 40,000^
520,000! 150,000; * 463,000		• t \|
160,000;
5,000,000	'' •
* 2,000,000	• i - t . ’ • * ; : • 22,573,500
8,686,9001	22,573,50^\| 31,260,400

Beräknat belopp.

Kungl. Maj:ts prop. nr 2 år 1921.

Att täckas av

lånemedel 1 a."d,ru sti‘ts''
i inkomster

Kronor Kronor

I 4

i 6

i 7

(

; 8

! 10
i 11

I 12

; 13

14
j 15

) 16
! iv

C. Statens järnvägar.

| Nya byggnader och anläggningar vid statens trafikerade
j järnvägar:

Bangårdar:

Utvidgning av spårsystemet m. in. vid Långsele,

reservationsanslag ...........................1 58,000

j Ombyggnad av bangården vid Ange, reservationsan-,

slag ........................................ 30,000

Ombyggnad av rangerbangården vid Sävenäs, re- ,

servationsanslag ............................ 150,000

Spåranordningar i anslutning till förefintliga spår system,

reservationsanslag.................... 17,500

Anläggningar vid kol- och vattenstationer, reservationsanslag
................................. 265,000

Speciella anläggningar å bangårdar, reservationsanslag
........................................ 15,000

i Dubbelspärsbyggnader och linjeomläggningar:

Dubbelspårsbyggnad Aneby—-Sandsjö, reservationsanslag
...................................... 760,000

Dubbelspårsbyggnad Rönninge—Järna in. in., förslagsanslag,
högst, att utgå av tillfälliga lånemedel j ’ 1,400,000

Större broanläggningar:

Broförbindelse över Dalälven vid Mora, reservationsanslag
................................. 700,000

| Lokomotivstations- och driftverkstadsanläggningar:

Driftverkstäder, reservationsanslag . .............. 72,000

Tillbyggnad av och diverse anläggningar vid vissa! ,

lokomotivstationer, reservationsanslag..........t- 166,000*

! Husbyggnader, reservationsanslag.......... 351,800

j Ordnande av brandväsendet vid statens järnvägar, reservationsanslag
............................... 40,000

j Nya statsbanebyggnader:

Statsbanan Sveg—Brunfk», reservationsanslag ...... 1,800,000;

] Järnvägsförbindelse mellan de svenska och finska) ji

järnvägsnäten, reservationsanslag ............... 350,000;

Rullande materiel, reservationsanslag ................ 3,250,000

Genomgående tryckluftbroms beträffande statens järn-;

Vägars rullande materiel, reservationsanslag........ 1,450,000;

Säger för statens järnvägar1 10,875,300

Summa

Kronor

10,875.300

Kungl. Maj:ts prof), nr 2 år 1921.

Att täckas av

andra stats -

låneinedcl

Kronor

inkomster

Kronor

Summa

Kronor

D. Statens vattenfallsverk.

j. I

Statens kartverk:

Ombyggnad av Södertälje kanal, reservationsanslag ■ .,

2 i Kompletterings- och förbättringsarbeten å Trollhättej

kanal, reservationsanslag.......................

Statens kraftverk:

Troll häfte kraftverk :

3 Tredje utbyggnaden av Trollhätte kraftstation, re servationsanslag

...............................

i j Första utbyggnaden av kraftstationen vid Lilla Edet,
reservationsanslag ...........................

5 Förberedande åtgärder för Vänerns reglering, re servationsanslag

.............................

Lule älvs kraftverk:

6 Permanenta bottenutskov i dammbyggnaden vid

Porjus, reservationsanslag ....................

7 ! Regleringskanal vid Luleluspen, reservationsanslag.

8 | Reglering av Suorvasjöarna, reservationsanslag
! Älvkarleby kraftverk:

9 j Regleringsarbeten vid Skattungen och Oresjön, reser vationsanslag

................................

10 : Förskottsinbetalningar för regleringsarbeten vid

Skattungen och Oresjön, reservationsanslag, att
utgå av tillfälliga lånemedel ..................

11 Ändringsarbeten å tre av turbinaggregaten vid Älv-:

karleby kraftstation, reservationsanslag ........

Västerås kraftverk:

12 j Tilläggsanslag för första, andra och tredje utbygg-j

naderna av ångkraftstationen i Västerås, reserva-''

tionsanslag ..................................:

Motala kraftverk:

13 j Första utbyggnaden av kraftstationen vid Motala, re-j

servationsanslag ............................

14 Veckoreglering av Motalaströms vattenföring mel-|

lan Vättern och Boren, reservationsanslag......j

15 Distributionsanläggningar för statens kraftverk, reser vationsanslag

.................................

i Statens vattenfallsverks fastighetsförvaltning:

16 ! Förstärkning av rörelsekapitalet, reservationsanslag, att

utgå av tillfälliga lånemedel ....................!

200,000:

775,000j

1,000,000:

500.000

800.000

150.000

750.000
500.000:

91,270

66,380''

100.0001

2,600.000

2,500,000

100,000

8,000.000

450.000

Kungl. Maj:ts prop. nr 2 år 1(J21.

Att täckas av

lånemedel

Kronor

| andra stats- j!
'' inkomster ii
Kronor

i il

18
19

Gemensamma anslag:

Rörelsekapital, reservationsanslag.................. 5,000,000 j

Inventarier, reservationsanslag .................... 700.000

Tillgodoseende av vattenfallsstyrelsens lokalbehov, re-j

servationsanslag ..............................-J * 1,050,000

Säger för statens vattenfallsverk 25,332,650]

■'' ■■ '' '' '' i I j |j

E. Statens domäner.

Jägmästarbostäder i vissa revir, reservationsanslag.....j __]_ 170,000]

Summa I 45,624.850 22.743,500l

Summa

Kronor

25,332,6501

170,000

68,368,350

Beräknat belopp.

Kung!. Majds prof. nr 2 år 1921.

Utgifter för kapitalökning.

11. Statens utl&ningsfonder.

Fiskerjlånefonden, reservationsanslag.....

Kraftledningslånefonden, reservationsanslag
Torvindnstrilinefonden. reservationsanslag

Att täckas av

lånemedel i

Kronor \

andra~stats inkomster Kronor -

Stimma

Kronor

280,000''

Summa

1,000,000

1.500,0001

2,780,000-

280,000

1,000,000

1.500.000

2.780.000

Bihang till riksdagens protokoll 1921. 1 saml. 2 höft. (Nr 2.)

Kungl. Maj:ts prop. nr 2 år 1921.

Utgifter för kapitalökning.

III. Återbetalning av tillfälliga lånemedel.

	i	Att täckas av	—
>		lånemedel	andx-a stats-inkomster	Summa i
	;.)! ... .	Kronor	Kronor	Kronor i
1 < ; 2; 11 iW-'' 2	Återbetalning av vissa under titeln »Förlag till stats-verket» å 1918 års tilläggsstat anvisade anslag, för-slagsanslag, högst .......................... Återbetalning av vissa till rörelsekapital för statens kris-tidskommissioner å 1917 och 1918 årens tilläggsstater anvisade anslag, därav att utgå av statsverkets fond av rusdrycksmedel 30,000,000 kronor: Återbetalning av anslag till statens indu-	4,033.800 1	-1 4,033,800

3 i

strikommission, förslagsanslag, högst
Återbetalning av anslag till statens bränslekommission,
förslagsanslag, högst ....

5,700,000

64,300,0001	\| 70,000,000\|j 70,000,000:
Summa \|	f 74,033,80011 74,033,800

Kung!. Maj:ts projt. nr 2 år 1921.

Utgifter för kapitalökning.

IV. Rörelsekapital.

	Att täckas av
———-—-—— -.......—;------ - I	, . I andra stats-lanemedel \| inkomster	Summa I
	Kronor j Kronor	Kronor
Lån till rörelsekapital för materialdepån vid hantverks-skolan i Kristinehamn för blinda, reservationsanslag, att utgå av tillfälliga lånemedel ..................	r \| . 50.000	! \| 50,000

Kung!. Maj.tn prop. nr 2 år 1921.

Bostadsbyggnad

vationmmlag

Utgifter för kapitalökning.

V. Statens fryshus.

Att täckas av

lånemedel !

inkomster

Kronor

vid centralfryshuset i Hallsberg, reser -

S minna

Kronor

80,000'' 80,000

Kungl. Muj:ts prop. nr 2 år 1921.

Utgifter för kapitalökning.

VI. Låneunderstöd.

		Att täckas av
		.. , , andra stats- lånemedel \| inkomster	Summa
		Kronor Kronor	Kronor
	Att utgå av tillfälliga lånemedel:	!
	Socialdepartementet:
1	Lån till allmänna barnhuset i Stockholm, förslags-
	anslag, högst................................	740,000j	740.000
	Ecklesiastikdepartementet:
2	Lån till Jokkmokks församling för uppförande av	j
	folkskolehus i Porjus, reservationsanslag ......	* 300,000!	300.000
	Jordbruksdepartementet:
8	Lån till svenska mosskulturföreningen, förslags-	1
	anslag, högst ...............................	60,000,	60,000
	Stimma	1,100,000!	1.100.000

* Beräknat belopp

• »>C* > *i,* i‘.»''•''V.*»..

* v i4h^"

■

; “*

Öl .*: • > •• :''

i n •

''> V

i 4<V ••• •• • '' « v t•ir.i ’• .’• • f /

" r.« ’>;!''• * •>... ><_>-

>*V •'' •; *•• u*" •.

-■ . j <;

*2 > :

. * ■.

V ~ f

Kunyl. Maj:ts prof), nr 2 år 1921.

i.i

Totalsumman av de i tilläggsstaten till riksstaten för är 1921 förekommande
utgifter uppgår till 442,812,242 kronor eller samma belopp,
vartill statsverkets inkomster å nämnda tilläggsstat, här förut beräknats;
och erhåller samma tilläggsstat följande utseende:

Tilläggsstat till

[

Inkomster:

'' A. Egentliga statsinkomster:

I. Skatter.......................

II. Uppbörd i statens verksamhet.....

III. Inkomster av postsparbanksrörelsen . .

IV. Diverse inkomster..............

B. I anspråk tågna kapitaltillgångar.

I. Uppkomna av egentliga statsinkomster
II. Uppkomna av lånemedel .........

C. Lånemedel:

I. Fast upplåning ................

It. Tillfällig upplåning..............

20,000,000

1,094,000

500,000

20,130,000|

347,499,592j

4,033,800|

46,488,470

3,066,380

Summa''

Kronor

41,724,000

351,533,392

49,554,850!

442,812.242

Kungl. Maj:ts prop. nr 2 år 1921.

riksstaten för år 1921.

Utgifter:

A. Verkliga utgifter:

Extra anslag

Kronor

II.

III.

IV.
V.
VI.

VII.

VIII.
IX.

XI.

Första huvudtiteln ............................. 603,377

Andra » 8,420,450

Tredje » 3,724,960

Fjärde » .....•........................j 99,585,770;

Femte » .............................1 30,979,615

Sjätte » 3,030,620

Sjunde » 15,663,000

Åttonde » 89,919,000

Nionde » 7,570,000

Tionde » 6,947,300

Elfte » 29,956,000

B. Utgifter för kapitalökning:

		Att täckas av ! ,, , . andra lanemede j siatsinkomster	S u in in a
I.	Statens affärsverksamhet.....	45,624,850 22,743.500	68,368,350
11.	Statens utlåningsfonder......	2,780,0001	2,780,000
III.	Återbetalning av tillfälliga låne-	\|
	medel.............. . . .	74,033,800	74,033,800
IV.	Rörelsekapital ............	50,000	50,000
V.	Statens fryshus ...........	80,000	80,000
VI.	Låneunderstöd............	l,100,000i	1,100.000
	Säger	49.554,8501 96,857,300! 146,412,150
			Summa

296,400,092

Bihang till riksdagens protokoll 1921. 1 samt. 2 höft. (Nr 2.)

Kungl. Maj:ts prop. nr 2 år 1921.

Specifikation av utgifter, att täckas av lånemedel. * I.

B. Utgifter för kapitalökning:

Att täck

as genom

fast

upplåning

tillfällig

upplåning

S u ni m a

Kronor

I. Statens affärsverksamhet ............... 43,708,470

ti. Statens utlåningsfonder ................ 2,780,000

IV. Rörelsekapital.......................

VI. Låneunderstöd.......................

1,916,380 45,624,850

2,780,000
50,000 50,000

1,100,000 1,100,000

Summa 46,488,470 3,066,380 49,554,850

Kungi. Maj:ts prop. nr 2 år 1921.

Samtliga de i denna proposition åberopade eller för övrigt med
tilläggsstaten för år 1921 sammanhängande handlingar skola riksdagens
vederbörande utskott tillhandahållas.

GUSTAF.

TT. S. Tamm.

Kungl. May.ts prof. nr 2 år 1921.

Tilläggsstaten för år 1921.

Propositionens justering.

Utdrag av protokollet över finansärenden, hållet inför Hans Maj.t
Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 7 januari 1921.

N ärvarande:

Statsministern friherre De (teer, ministern för utrikes ärendena greve

Wrangel, statsråden Ericsson, Dahlberg, Murray, Elmquist, Malm,

Bergqvist, Hammarskjöld, Ekeberg, Tamm, Hansson.

Med åberopande av de förslag till riksdagen, varom hemställanden
o-jorts av vederbörande departementschefer enligt vad som framgår av
statsrådsprotokollet för denna dag angående inkomster och utgifter a
tilläggsstat för år 1921, föredrog departementschefen, statsrådet lamm
ett i överensstämmelse med Kungl. Mapts enligt samma protokoll lattade
beslut uppsatt förslag till proposition om tilläggsstat för år 1921.

Departementschefen hemställde, att Kungl. Maj:t måtte toresla
riksdagen att godkänna de härovan omförmälda förslag och alltså upptaga
inkomsterna och utgifterna å berörda tilläggsstat på sätt bilaga
till detta protokoll utvisar.

Till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda
hemställan behagade Hans Maj:t Konungen
lämna sitt bifall; och skulle i enlighet därmed omförmälda
proposition till riksdagen avlåtas.

Ur protokollet:

Birger Looström.

Bihang till riksdagens protokoll 1921. 1 samt. 2 höft. (Ni 2).

Inkomsterna: 1921 års tilläggsstat.

Tilläggsstaten för år 1921.

Inkomsterna.

Utdrag av protokollet över finansärenden, hållet inför Hans Maj:t
Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 7 januari 1921.

Närvarande:

Statsministern friherre De Geer, ministern för utrikes ärendena greve
Wrangel, statsråden Ericsson, Dahlberg, Murray, Elmquist, Malm,
Bergqvist, Hammarskjöld, Ekeberg, Tamm, Hansson.

Departementschefen, statsrådet Tamm anförde.

Tidigare i dag har jag, i samband med framläggande av förslag
rörande inkomsterna å 1922 års riksstat, även i stora drag redogjort
för hur jag tänker mig, att medel skola uppbringas för täckande av
utgifterna jämväl å tilläggsstaten för år 1921. Därutöver anhåller jag att
här få tillägga följande.

Under avdelningen egentliga statsinkomster torde böra — i
likhet med vad som skett i 1919 och 1920 årens tilläggsstater —
uppföras särskilda inkomsttitlar för mynt- och justeringsverket m. fl.
verk och institutioner med belopp motsvarande de utgiftsanslag,
om vilkas beräknande i statförslaget hemställan senare kommer
att under vederbörande huvudtitlar göras. Därjämte föreslår jag till
upptagande under samma avdelning dels inkomster av postsparbanksrörelsen
med belopp motsvarande utgiftsanslaget för dju-tidstillägg vid
postsparbanken dels och, efter samråd med chefen för jordbruksdepartementet,
ej mindre ett belopp av 50,000 kronor, utgörande hästförsäljningsmedel,
än även inkomster av statens fryshusstyrelses verksamhet
med 80,000 kronor. Sistnämnda båda belopp har jag ansett böra föras
under rubriken diverse inkomster, dit i övrigt, såsom jag redan tidigare
Bihang Ull riksdagens protokoll 1921. 1 samt. 2 höft. (Nr 2). 1

Inkomsterna: 1921 års tllläggsstat.

påpekat, även hänförts ett belopp av 20 miljoner kronor av krigsförsäkringskommissionens
överskottsmedel.

Härutöver återstår endast att nämna, att såsom i anspråk tagna
kapitaltillgångar, torde böra uppföras dels ett belopp av 4,033,800
kronor, utgörande återbetalning av vissa under titeln »Förlag till statsverket»
å 1918 års tilläggsstat anvisade anslag dels ock 83,708,742 kronor
av statsverkets kassafond.

Jag hemställer, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen att upptaga
inkomsterna å tilläggsstaten för år 1921 sålunda:

Specifikation av statens inkomster.

	A. Egentliga statsinkomster.		Kronor
•
I.	Skatter:
	1. Tullar och acciser:
	a. Tullmedel, bevillning ..........................................		20,000,000
II.	Uppbörd i statens verksamhet:
	1. Inkomst av myntning och justering ...............................	.... 140,000
	2. Bidrag till bankinspektionen ........................................	..... 50,000
	3. Bidrag till fondinspektionen...........................................	.... 40,000
	4. Denatureringsavgifler.................................................	..... (30,000
	5. Avgifter för granskning av biografbilder....,.....................	.... 30,000	1
	6. Patent- och varumärkes- samt registreringsavgifter ..........	.... 700,000
	7. Bidrag till försäkringsinspektionen..................................	.... 65,000
	8. Inkomster av statens provningsanstalt...........................	... 9,000	1,094,000
in.	Inkomster av postsparbanksrörelsen ..................................		500,000
IV.	Diverse inkomster..................................................................		20,130,000
	Säger för egentliga statsinkomster 41,724,000 kronor.
	B. I anspråk tågna kapitaltillgångar.
i.	Uppkomna av egentliga statsinkomster:
	1. Avsättning till bestridande av dyrtidskostnader vid armén 2. Avsättning till tillfällig löneförbättring för viss personal	18,000,000
	inom den civila statsförvaltningen m. m......................	6,100,000
	3. Avsättning till dyrtidstillägg.......................................... 4. Statsverkets kassafond .......................................	200,000,000 83,708,742 39,690,850
	5. Statsverkets fond av rusdrycksmedel ..............................	347,499,592

Inkomsterna: 1921 års tilläggsstat.

Kronor

n. Uppkomna av lånemedel:

^ l. Återbetalning av vissa under titeln »Förlag till statsverket» å 1918

års tilläggsstat anvisade anslag ..............................................

Säger för i anspråk fägna kapitaltillgångar 351,533,392 kronor.

4,033,800

C. Lånemedel.

I. Fast upplåning ............................................................

II. Tillfällig upplåning .....................................................

Säger för lånemedel 49,554,850 kronor.

46,488,470 j
3,066,380

Summa 442,812,242

De av föredragande departementschefen sålunda
i avseende å beräkningen av inkomsterna å 1921 års
tilläggsstat gjorda förslag, i vilka statsrådets övriga
ledamöter instämde, behagade Hans Maj:t Konungen
godkänna.

Ur protokollet:
Birger Looström.

Utgifterna: 1921 års tilläggsstat.

Tilläggsstaten för år 1921.

Utgifterna.

För flera huvudtitlar gemensamma frågor.

Utdrag av protokollet över finansärenden, hållet inför Hans Maj it
Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 7 januari 1921.

N ärvarande:

Statsministern friherre De Geer, ministern för utrikes ärendena greve

Krångel, Statsråden Ericsson, Dahlberg, Murray, Elmquist, Malm.

Bergqvist, Hammarskjöld, Ekeberg, Tamm, Hansson.

Chefen för finansdepartementet, statsrådet Tamm anförde efter
gemensam beredning med cheferna för samtliga övriga departement i
fråga om utgifterna till en början följande:

1. Dyrtidstillägg.

Under. hänvisning till vad jag tidigare i dag i samband med inkomstberäkningen
anfört beträffande dyrtidstillägg tillåter jag mig här
påpeka, att för beredande under år 1921 av dyrtidstillägg 1920 års riksdag
såsom förslagsanslag, högst, avsatt ett belopp av 200,000,000 kronor.
I fråga om denna avsättning anförde dåvarande chefen för finansdepartementet
till statsrådsprotokollet den 30 januari 1920 (proposition nr 95),
att det icke syntes honom böra ifrågakomma att redan då verkställa
uppdelning av sagda belopp å de särskilda huvudtitlarna. Anslag för
ändamålet torde nu böra äskas av 1921 års riksdag å tilläggsstaten''för
nämnda år. Ännu kan dock frågan härom ej underställas Kungl. Maj:ts
slutliga prövning, enär den utredning, som pågår inom finansdeparteBihang
till riksdagens protokoll 1921. 1 sand. 2 höft. (Nr 2.) 1

Dyrtids tillägg.

Utgifterna: 1921 års tllläggsstat.

mentet, icke hunnit slutföras. De erforderliga anslagen torde för den
skull tillsvidare få å förslaget till tilläggsstat för år 1921 allenast beräknas.
För ändamålet bör givetvis i första hand nyss omförmälda
belopp å 200,000,000 kronor tagas i anspråk. Också har jag, såsom jag
förut påpekat, vid uppgörande av förslag till tilläggsstat för år 1921 å
inkomstsidan upptagit nämnda belopp såsom i anspråk tagen kapitaltillgång.

Nyssnämnda belopp, vilket är avsett till bestridande av de kostnader
för dyrtidstillägg, för vilka anslag plägat anvisas under de olika
huvudtitlarna, torde emellertid icke bliva tillräckligt. Så vitt nu kan
bedömas, torde för samtliga dyrtidstillägg komma att erfordras ungefär
följande belopp nämligen:

beträffande de affärsdrivande verken.............................. kronor 138,000,000

beträffande försäkringsinspektionen, statens biografbyrå,
mynt- och justerings verket, bank- och
fondinspektionen, kontrollstyrelsens avdelning
för ärenden angående skattefri sprit m. m., patent-
och registreringsverket samt, vid det förhållande
att postsparbanken från och med innevarande
år är uppförd å riksstaten, jämväl

nämnda ämbetsverk................................................. » 1,585,000

beträffande övriga personalgrupper .............................. » 183,300,000

samt beträffande pensionsstaterna ................................ » 29,650,000.

De båda sist omförmälda beloppen äro avsedda ej blott för dyrtidstillägg
enligt de allmänna författningarna i ämnet utan jämväl för
dyrtidstillägg till särskilda personalgrupper utanför den egentliga statsförvaltningen.

Vad angår de affärsdrivande verken samt flottans pensionskassa
och statens anstalt för pensionering av folkskollärare m. fl. lärer böra
förfaras på samma sätt som föregående år, d. v. s. förklaras, att bidragen
skola utgå av de medel, ur vilka omkostnaderna för vederbörande
verk och institutioner i övrigt bestridas. Beträffande sådana verk som
försäkringsinspektionen m. fl., förutsätter jag, att särskilda anslag till
dyrtidstillägg komma att av riksdagen anvisas att utgå av vederbörande
verks inkomster, därvid beträffande bank- och fondinspektionen
samt postsparbanken den modifikationen torde böra göras, att
anslaget skall i första hand bestridas av verkets inkomster. Närmare
förslag med avseende å de särskilda anslagsbeloppen komma att senare
i vederbörligt sammanhang framställas.

Utgifterna: 1921 års til/äggsstat. •>

De belopp om tillhopa 212,950,000 kronor, vilka höra å tilläggsstaten
beräknas för djrtidstillägg vid övriga verk och inrättningar och
till speciella grupper av personal ävensom till pensionstagare, torde
böra uppdelas å de olika huvudtitlarna. Närmare förslag rörande fördelningen,
som tillsvidare grundar sig allenast på preliminära beräkningar,
torde få framställas av vederbörande departementschefer vid behandlingen
av respektive huvudtitlar.

Här vill jag endast vidkommande de belopp, som komma att upptagas
under elfte huvudtiteln, anmärka, att det på förekommen anledning
ansetts lämpligt att från de hittills under det civila pensionsväsendet
uppförda anslagen till dyrtidstillägg bryta ut de delar av nämnda anslag,
som avse till det militära pensionsväsendet bänförliga pensionärer,
samt under rubriken det militära pensionsväsendet för nämnda ändamål
uppföra särskilda anslag.

2. Tillfällig löneförbättring för viss personal inom den civila statslörvalt ningen

m. m.

Såsom jag redan förut i dag erinrat, bär riksdagen för tillfällig
löneförbättring för viss personal inom den civila statsförvaltningen in. m. för vi>t persoför
år 1921 utom huvudtitlarna avsatt ett förslagsanslag, högst, å 6,100,000
kronor. _ förvaltningen

I detta sammanhang vill jag nämna, att till Kungl. Maj:t inkom- m■ mmit
ett flertal framställningar, av vilka somliga avse beredande under år
1921 av tillfällig löneförbättring åt personalgrupper, vilka ännu icke
kommit i åtnjutande av sådan avlöningsförmån, samt andra syfta till
ökning av den till vissa personalgrupper redan utgående tillfälliga löneförbättringen.
Till berörda frågor hava jag och statsrådets övriga ledamöter
ännu icke varit i tillfälle att taga ståndpunkt, vadan proposition
i ämnet först senare kan föreslås att föreläggas årets riksdag.

I avvaktan härå torde de för ändamålet erforderliga medlen i förslaget
till tilläggsstat för år 1921 tillsvidare böra under de särskilda
huvudtitlarna beräknas. Sagda beräkning torde böra verkställas inom
varje huvudtitel under två särskilda punkter, den ena med benämning
»Tillfällig löneförbättring för vissa befattningshavare å ordinarie stat
inom den civila statsförvaltningen» — därvid torde böra iakttagas,
att det beräknade beloppet jämväl må tjäna till avrundande av huvudtitelns
slutsumma — och den andra benämnd »Förstärkning av de till

4 Utgifterna: 1921 års tilläggsstat.

avlönande av vissa extra befattningshavare inom den civila statsförvaltningen
samt till vikariatsersättningar m. m. anvisade medel»,
i Närmare förslag om de på varje huvudtitel belöpande anslagsbeiopp,
ynka tillsvidare äro allenast approximativt beräknade, torde vid
behandlingen av de olika huvudtitlarna få framställas av vederbörande
departemenschefer.

Vad . föredragande departementschefen sålunda
anfört, däri statsrådets övriga ledamöter instämde, behagade
Hans Maj:t Konungen godkänna; och skulle
utdrag av protokollet i vad det avsåge sättet för upptagande^
å tilläggsstaten för år 1921 av anslagen till
dyrtidstillägg och tillfällig löneförbättring för viss
personal inom den civila statsförvaltningen m. m. tillställas
de övriga departementen för behörigt iakttagande
vid uppgörande av förslag till reglering av utgifterna
under vederbörande huvudtitlar å berörda tillläggsstat.

Ur protokollet:

Birger Looström.

STOCKHOLM, XSAAC MARCUS'' BOKTRYCKERI-AKTIEBOLAG, 1921.

Första huvudtiteln: 1921 års tilläggsstat.

Tilläggsstaten för år 1921.

Första huvudtiteln.

Utdrag av protokollet över finansärenden, hållet inför Hans Maj.t
Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 7 januari 1921.

Närvarande:

Statsministern friherre De Geer, ministern för utrikes ärendena greve
Wrangel, statsråden Ericsson, Dahlberg, Murray, Elmquist, Malm,
Bergqvist, Hammarskjöld, Ekeberg, Tamm, Hansson.

Chefen för finansdepartementet, statsrådet Tamm anförde i fråga
om utgifterna under första huvudtiteln härefter följande:

A. Eungl. hovstat eu.

I. Förstärkning av anslaget till Kungl. Maj:ts hovhållning.

Under åberopande av vad jag vid behandlingen av frågan om 1.]
uppförande å riksstaten för år 1922 av extia anslag till förstärkning av Till ferstsrhanslaget
till Kungl Maj:ts hovhållning förut i dag anfört får jag hem- ”''fiage^m
ställa, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen Kungi. Maj.-u

hovhållning.

att till förstärkning av anslaget till Kungl. Maj:ts
hovhållning å tilläggsstat för år 1921 bevilja ett förslagsanslag,
högst................................... kronor 200,000.

Bihang till riksdagens protokoll 1921. 1 samt. 2 höft. (Nr 2.) 1

Första huvudtiteln: 1921 års ti/läggsstat.

[2.]

Till förstärkning
av de till
Hans Kungl.
Höghet Krön•
prinnns hovhållning
anslagna
medel.

[3.J

Till förstärkning
av anslaget
till
reparationer
d Stockholms
slott med flera
för de kungl.

hoven upplåtna
byggnader.

[4-]

Merkostnad
för uppvärmning
av Stockholms
och
Drottningholms
slott.

(''extra anslag.)

2. Förstärkning av de till Hans Kungl. Höghet Kronprinsens hovhållning

anslagna medel.

Under åberopande av vad jag vid behandlingen av frågan om
uppförande å riksstaten för år 1922 av extra anslag till förstärkning
av anslaget till Haus Kungl. Höghet Kronprinsens hovhållning förut i
dag anfört får jag hemställa, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att till förstärkning av de till Hans Kungl. Höghet
Kronprinsens hovhållning anslagna medel å tilläggsstat
för år 1921 bevilja ett förslagsanslag,
högst.............................................................. kronor 90,000.

B. Kungl. slottsstaten.

1. Förstärkning av anslaget till reparationer å Stockholms slott med flera
för de kungl. hoven upplåtna byggnader.

Under åberopande av vad jag vid behandlingen av frågan om
uppförande å riksstaten för år 1922 av extra anslag till förstärkning av
anslaget till reparationer å Stockholms slott med flera för de kungl.
hoven upplåtna byggnader förut i dag anfört får jag hemställa, att
Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att till förstärkning av anslaget till reparationer
å Stockholms slott med flera för de kungl. hoven
upplåtna byggnader å tilläggsstat för år 1921 bevilja
ett förslagsanslag, högst........................... kronor 31,500.

2. Merkostnad för uppvärmning av Stockholms och Drottningholms slott

Under första huvudtiteln äro i riksstaten för år 1921 uppförda
vissa anslag till de kungl. slotten, avsedda dels för underhåll, dels, vad
Stockholms slott beträffar, även för bevakning, lyse o. s. v. Kostnaderna
för uppvärmning av slotten hava däremot varit avsedda att bestridas
av det å huvudtiteln uppförda ordinarie anslaget till ved och kol
för de kungl. hoven. Det har emellertid visat sig, att sistnämnda anslag

Första huvudtiteln: 1921 års ti/läggsstat.

— uppgående till 50,000 kronor — icke längre är tillräckligt för ifråga- [4.]
varande ändamål. Från tiden för världskrigets början hava på grund av
de avsevärt stegrade bränsleprisen kostnaderna för slottens uppvärmning
i hög grad ökats. Den ojämförligt största delen av dessa kostnader
faller på Stockholms och Drottningholms slott.

Till följd av de stegrade kostnaderna hava på 1918—1920 års tillläggsstater
måst uppföras särskilda anslag i syfte att möta merkostnaden
för sistnämnda byggnaders uppvärmning under dessa år. Sålunda anvisades
av riksdagen för ändamålet under år 1920 ett förslagsanslag å

110.000 kronor.

Nu har riksmarskalksämbetet i den av mig förut i dag vid behandlingen
av frågorna rörande regleringen av utgifterna under riksstatens
för år 1922 första huvudtitel omförmälda skrivelse den 25 augusti 1920
gjort framställning om anvisande av erforderliga medel för ifrågavarande
ändamål jämväl för år 1921. Ämbetet anför därvid, att ståthållarämbetet å
Stockholms slott meddelat, att kostnaderna för ifrågavarande slotts uppvärmning
under år 1919 — det sista år för vilket fullständiga räkenskaper
föreligga — uppgått till ej mindre än 204,943 kronor 33 öre samt att
under månaderna januari—juli 1920 för bränsle måst utbetalas tillhopa
144,796 kronor 63 öre, så att kostnaderna för meranämnda båda slotts
uppvärmning under år 1920 kunde beräknas uppgå till ett belopp av
248,222 kronor 78 öre, vilket belopp med 90,000 kronor överstege, vad
därför tidigare beräknats åtgå. Ståthållarämbetet hade i detta sammanhang
framhållit, att bränsleprisen under år 1920 ytterligare stegrats
samt meddelat, att försök att nedbringa bränslekostnaderna gjorts genom
användning av ved i stället för koks, innan vedpriserna stigit alltför
högt. Ökade kostnader hade även uppstått därigenom, att personalen
vid Stockholms slott måst ökas sedan arbetstidslagen trätt i kraft.

För egen del anför riksmarskalksämbetet följande:

»Beträffande anslaget till ved och kol för de kung! hoven, innefattande även
uppvärmning av Stockholms och Drottningholms slott, vilket anslag hittills på
ordinarie stat utgått med 50,000 kronor årligen, har riksmarskalksämbetet — då
den nästlidna år förväntade sänkning i dittillsvarande höga bränslepris ingalunda
inträtt, utan dessa priser oavlåtligt stigit, och då beloppet av ifrågavarande omkostnader
för innevarande år torde kunna beräknas komma att uppgå till närmare

250.000 kronor — icke ansett sig kunna undgå att hemställa om en motsvarande
ökning av detta anslag för nästkommande år till det av ståthållarämbetet föreslagna
beloppet av 190,000 kronor.»

anvisas

Det synes mig erforderligt, att anslag för ifrågavarande ändamål Departement
~ för innevarande år. Nu liksom förra året torde upp- c>eftn -

Första huvudtiteln: 1921 års tilläggsstat.

[4.] märksamheten böra fästas därå, att, vad angår Stockholms och Drottningholms
slott, byggnaderna måste hållas nödtorftigt uppvärmda, även
när de icke bebos av den kungliga familjen, med hänsyn till inom dem
inrymda, staten tillhöriga möbler och konstverk, samt att inom Stockholms
slott vissa lokaler regelmässigt äro disponerade för andra ändamål,
bland annat för högsta domstolens sammanträden.

Vad beträffar storleken av det anslag, som för ifrågavarande ändamål
bör hos riksdagen äskas, synes det mig icke finnas anledning antaga,
att det av riksmarskalksämbetet föreslagna beloppet 190,000 kronor,
skulle vara för högt.

På grund av vad sålunda anförts, får jag — under erinran att
det av 1920 års riksdag för ifrågavarande ändamål anvisade anslaget
av riksdagen gavs förslagsanslags natur — hemställa, att Kungl. Maj:t
måtte föreslå riksdagen

att till bestridande av den för år 1921 beräknade
merkostnaden för uppvärmning av Stockholms och
Drottningholms slott å tilläggsstat för samma år anvisa
ett förslagsanslag å....................... kronor 190,000.

3. Merkostnad för polis-, lys- och renhållning vid Stockholms slott.

[•*>•] Under åberopande av vad jag vid behandlingen av frågan om

uppförande å riksstaten för år 1922 av extra anslag till förstärkning av
och renhåu- anslaget till polis-, lys- och renhållning vid Stockholms slott förut i
da° anfört får ja& hemställa, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att till täckande av under år 1919 uppkommen
samt till bestridande av för år 1920 beräknad merkostnad
för polis-, lys- och renhållning vid Stockholms
slott å tilläggsstat för år 1921 bevilja ett förslagsanslag,
högst............................................................ kronor 55,616.

4. Merkostnad för brandväsendet och yttre lyshållningen vid Stockholms slott.

I®*] Under åberopande av vad jag vid behandlingen av frågan om

for^randvä uppförande å riksstaten för år 1922 av extra anslag till förstärkning av
tendet och anslaget till brandväsendet och yttre lyshållningen vid Stockholms slott

vUninlgenoid f?rut 1 daS anfört far jag hemställa, att Kungl. Majrt måtte föreslå
Stockholms riksdagen

slott.

Första huvudtiteln: 1921 års tilläggsstat.

att till täckande av under år 1919 uppkommen [6.]
samt till bestridande av för år 1920 beräknad merkostnad
för brandväsendet och yttre lyshållning^ vid
Stockholms slott å tilläggsstat för år 1921 bevilja ett
förslagsanslag, högst................................. kronor 14,456.

5. Kostnader för vissa anordningar vid Strömsholms slott till skydd

mot eldfara.

1 samband med anvisande av erforderliga medel för utförande av 1

vissa föreslagna reparationsarbeten efter en den 19 februari 1919 inom ^,r vitta an_
sydöstra tornet å Strömsholms slott timad eldsvåda anbefallde Kungl. ordningar vid
Maj:t den 28 augusti 1919 riksmarskalksäm betet gå i författning om
utförande genom ståthållarämbetet3 på nämnda slott försorg av vissa mot eldfara.
föreslagna undersökningsarbeten rörande avhjälpandet av eventuella eldfarliga
anordningar i byggnadssättet inom nämnda slott.

I skrivelse den 8 september 1920 har nu riksmarskalksämbetet
anmält, att berörda undersökningsarbeten slutförts. Riksmarskalksämbetet
har därvid överlämnat yttrande i ärendet från ståtbållarämbetet på
Strömsholms slott jämte vid detsamma fogat, av tillkallade sakkunniga
avgivet utlåtande med kostnadsförslag rörande erforderliga skyddsåtgärder.

I sitt berörda utlåtande hava de sakkunniga, som förklarat, att
den brandsläckningsmaterial, som nu funnes å slottet, vore omodern och
otillräcklig, uppdelat de åtgärder, som borde vidtagas till slottets skyddande
mot eldfara, i mera nödvändiga och mindre nödvändiga. Till de
förra hava hänförts åtskilliga smärre men viktiga åtgärder, såsom plåtbeslagning
av dörrar och luckor till vinden, igenmurning av springor
och sotöppningar, anbringande av åskledare samt anskaffande av fem
stycken kustossprutor, för vilka sammanlagda kostnaderna beräknats till
9,805 kronor. Såsom mindre nödvändiga hava angivits vissa mera omfattande
och dyrbara åtgärder, nämligen inläggande å vindsgolvet av
brandbotten av sju cm. stålslipad betongkaka på underlag av impregnerad
papp beräknat till 16,000 kronor, plåtbeslagning av bär- och
växelbjälkar i vindsgolvet, beräknat till 2,950 kronor, anskaffande av
en tio hästkrafters pentamotorspruta med slangar för 12,000 kronor,
vartill slutligen komme ett belopp av 1,000 kronor för tillsyn vid arbetenas
utförande. Kostnaderna för de såsom mindre nödvändiga betecknade
åtgärderna skulle alltså tillhopa uppgå till 31,950 kronor.
Sammanlagda kostnaderna för samtliga av de sakkunniga föreslagna
skyddsåtgärderna belöpa sig sålunda till ett belopp av 41,/ 55 kronor.

Första huvudtiteln: 1921 års tilläggsstat.

[?•] Ståthållarämbetet har i sin berörda skrivelse uttalat, att de mera

nödvändiga åtgärderna vore ofrånkomliga, att anskaffandet av en motorspruta
knappast knnde undgås samt att underliggande rum kunde skyddas
för förstöring endast därigenom att brandbotten inlades å vinden; och
bar ämbetet tillstyrkt, att samtliga de av de sakkunniga föreslagna
åtgärderna måtte vidtagas.

Riksmarskalksämbetet har i sin ovannämnda skrivelse förklarat sig
anse det oundgängligen nödvändigt, att samtliga säkerhets- och skyddsåtgärder
med det snaraste vidtoges. Under förmälan vidare att såväl
Strömsholms slottskassa som riksmarskalksämbetet saknade medel till
bestridande av kostnaderna för ifrågavarande arbeten, har ämbetet anhållit
om anvisande av allmänna medel för ändamålet senast under
loppet av år 1921 till belopp av högst 41,755 kronor.

Departements chefen.

Med hänsyn till nu rådande förhållanden finner jag mig endast i
så måtto kunna biträda riksmål sk alksäm betets förevarande hemställan,
att jag dels tillstyrker vidtagandet av de i utredningen såsom mera
nödvändiga betecknade åtgärderna dels ock av övriga föreslagna åtgärder
förordar anskaffandet av en motorspruta, varigenom slottet skulle
komma att förses med förstklassig eldsläckningsmaterial. Mot riksmarskalksämbetets
beräkning av kostnaderna för de av mig tillstyrkta åtgärderna
bär jag icke något att erinra. Vid bifall till mitt förslag i
ämnet kommer det för ändamålet erforderliga anslaget sålunda att uppgå
till 21,805 kronor. Då ifrågavarande åtgärder snarast böra vidtagas,
lära de härför erforderliga medlen böra anvisas å tilläggsstaten för
innevarande år.

Jag hemställer förty, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att för vidtagande i enlighet med vad av mig
tillstyrkts av vissa anordningar vid Strömsholms slott
till skydd mot eldfara å tilläggsstat för år 1921 bevilja
ett förslagsanslag, högst........................ kronor 21,805.

Summan av de av mig å tilläggsstaten för år 1921 under första
huvudtiteln tillstyrkta anslag uppgår till 603,377 kronor.

Vad föredragande departementschefen sålunda,
med instämmande av statsrådets Övriga ledamöter yttrat
och hemställt, behagade Hans Maj:t Konungen bifalla.

Ur protokollet:
Birger Looström.

Punkt

Första huvudtiteln: 1921 års tlllåggsstat.

Sammandrag och register

till

Första huvudtiteln å 1921 års stat.

Extra anslag	• Extra anslag
Kronor	Kronor
200,000	1
90,000	290,000 i 1
31,500 190,000 55,616 14,456 21,805	! 313,377

Sid.

A. Kung!, hovstaten.

Förstärkning av anslaget till Kungl. Maj:ts hovhållning..................

Förstärkning av de till Hans Kungl Höghet Kronprinsens hovhåll
ning anslagna medel ...............................................................

B. Kungl. slottsstaten.

Förstärkning av anslaget till reparationer å S
flera för de kungl. hoven upplåtna byggnader

slott...............................................................................

Merkostnad för polis-, lys- och renhållning vid Stockholms slott.
Merkostnad för brandväsendet och yttre lyshållningen vid Stockho

slott..................................................................•_.........

Kostnader för vissa anordningar vid Strömsholms slott till skydd
eldfara ............................................................................

Summa .

603,877

Andra huvudtiteln: 1921 års tilläggsstat.

Tilläggsstaten för år 1921.

Andra huvudtiteln.

Utdrag av protokollet över justitiedepartementsurenden, hållet inför
Hans Maj.t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 7
januari 1921.

Närvarande:

Statsministern friherre De Geer, ministern för utrikes ärendena greve
Wrangel, statsråden Ericsson, Dahlberg, Mijrray, Elmquist, Malm,
Bergqvist, Hammarskjöld, Ekeberg, Tamm, Hansson.

Chefen för justitiedepartementet, statsrådet Ekeberg anmälde de
särskilda medelsbehov, som under andra huvudtiteln borde tillgodoses
genom anslag å tilläggsstat för år 1921.

A. Lagherediiiiigen in. m.

1. Vrocesskoin missionen.

Under åberopande av vad jag under punkt [7j i det vid årets
statsverksproposition fogade statsrådsprotokollet över justitiedepartementsärenden
anfört får jag hemställa, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riks- *
dagen

att till förstärkning av det å extra stat för år
1921 beviljade reservationsanslaget för fortsatt uppehållande
av processkommissionens verksamhet å tillläggsstat
för år 1921 bevilja ett reserva -

tionsanslag å ............................................ kronor 20,000.

Bihang Ull riksdagens protokoll 1921. 1 samt. 2 höft. (Nr 2.) 1

[1.]

Frocts»-

omvussien?*.»

Andra huvudtiteln: 1921 års tilläggsstat.

K. Rättsskipningen.

Gåta hovrätt.

1. Extra division.

[2.] Under hänvisning till vad jag vid anmälan av frågan om regle Ext™

division ringen av riksstatens andra huvudtitel för år 1922 anfört vid punkt
vid Gata [24] får jag hemställa, att Kung!. Maj:t måtte föreslå riksdagen

tiOVTChtt,

att för beredande av tillfällig förstärkning av
Göta hovrätts arbetskrafter med en extra division
under tiden från och med den 10 september till och
med den 31 december 1921 på tilläggsstat för år
1921 anvisa ett förslagsanslag, högst, kronor 16,200.

Hovrätten över Skåne och Blekinge.

2. Extra division.

[3 j hör avarbetande av den under senare år i hovrätten över Skåne

Extra divi- och Blekinge uppkomna avsevärda balans å oavgjorda mål har hov^rätten^över"
r^^eni 80m består av två ordinarie divisioner, fått sina arbetskrafter
Skåne och förstärkta dels under tiden från och med den 1 mars 1918 till samma
Blekinge, års slut med en extra ledamot å vardera divisionen dels ock från och
(Extra anslag.) me(j den i januari 1919 med en extra division.

Medel till den extra divisionen hava beviljats på tilläggsstat, så
att anslag för år 1919 medgavs av 1919 års lagtima riksdag och för 1920 av
sistnämnda års riksdag. Innan framställning om anslag begärdes, hade
i båda dessa fall Kungl. Maj:t medgivit arbetets upptagande på eu extra
division tillsvidare under de särskilda åren. Att denna ordning valts,
har varit beroende därav, att utsikt synts förefinnas, att balansen skulle
inom kortare tid kunna nedbringas till ungefärligen normalt omfång.

Hovrätten 1 skrivelse den 9 september 1920 har hovrätten nu anmält, att

ever Skåne balansen å vädjade mål, som vid årets början utgjort 804 mål, sederoeh
Blekinge. mera ökafs. Orsaken till denna ökning vore att söka däri, att fortfarande
till hovrätten inkomme vademål till ungefär lika stort antal som
under år 1919. För balansens nedbringande hemställde fördenskull hov -

Andra huvudtiteln: 1921 års tilläggsstat.

rätten, att Kungl. Maj:t täcktes tillåta, att den extra divisionen måtte [3.]
få vara i verksamhet även tillsvidare under år 1921, ävensom åt hovrätten
anvisa för sådant ändamål erforderliga medel.

Hovrättens skrivelse föredrogs inför Kungl. Maj:t den 26 november tungt xaj*
1920, då Kungl. Maj:t, på miu hemställan, fann gott tillåta, att den vid november
hovrätten bildade extra divisionen skulle få fortfarande tjänstgöra under isao.
år 1921, dock att densamma skulle hava att handlägga allenast vädjade
och till hovrätten instämda mål. Tillika ställdes till hovrättens förfogande
för ändamålet erforderliga avlöningar m. in., vilka statskontoret
anbefalldes att bestrida av tillgängliga medel, därvid Kungl. Maj:t förklarade,
att Kungl. Maj:t, Bom hade för avsikt att av riksdagen äska
anslag till täckande av'' ifrågavarande kostnader, ville framdeles lämna
besked om dessa kostnaders slutliga bestridande.

Till utvisande av ställningen inom hovrätten med avseende å vädjude
och mstämda mål samt brottmål må här intagas nedanstående tabell.

M å. 1	1 islå 1	1 1914 I	1915	1916	1917	1918	1919	1920	1921 i
1 Vädjade och instämda mai:								i 1
Balans från föregående år.	...........1 *11	232	207	271	380	545	686	804	1 766 !
Under Aret inkomna .......	...........j 51B	521	524	602	606	658	802	1 750
	1 Summa 726	753	731	873	986	1,203	1,488	11,554	: i
Brottmål:									i
Balans från föregående år	........... 40	29	33	43	42	71	KM)	28	1 37
Under året inkomna	.......... 284	268	262	276	444	633	496	1 322
Stimma 824	297	295	319	486	704	596	! 350 1

1 Siffrorna beräknade efter antalet under 1930 l. o. m. den “/« inkomna mål.

Såsom av denna tabell framgår, bär antalet under år 1920 inkomna
vädjade mål hållit sig högt, och nedgången av balansen å dessa
mål har varit jämförelsevis obetydlig. Antalet inkomna brottmål har
däremot återgått till mera normala siffror, och vidkommande dem föreligger
icke någon anmärkningsvärd balans. Med hänsyn till brottmålen
kan sålunda icke sägas föreligga något behov för hovrätten av förstärkta
arbetskrafter. Den starka stegringen i antalet under senare år inkomna

Andra huvudtiteln: 1921 års HUäggssUt.

vädjade mål samt balansen å dessa synes däremot nödvändiggöra eu
sådan förstärkning, såvida snabbheten i rättsskipningen ej skall bliva
lidande, och ifrågasättas kan om icke redan nu anslag för ändamålet
borde begäras även för år 1922. I överensstämmelse med hovrättens
framställning och i avvaktan på erfarenheten från år 1921 anser jag
mig dock nu böla föreslå utsträckning av divisionens verksamhet endast
under sistnämnda år.

Beträffande kostnaderna för divisionen torde dessa böra beräknas
i. enlighet med följande uppställning, däri avlöningsbeloppen beräknats
för helt år:

5 adjungerade ledamöter å högst 7,000 kronor..................kronor 35,000

Ordförandearvode.......................................................... )}

1 förordnad notarie ................................................................ ■» 3 gpp

1 extra skrivbiträde .......................................................... }) l^-föo

för de ändamål, för vilka det i hovrättens ordinarie stat
uppförda anslaget till arvoden åt amanuenser, avlöningar
till andra extra ordinarie tjänstemän, vikariatsersättningar
m. in. är avsett ................................. » 2,000

Summa kronor 42,450.

bör upprätthållandet av nu ifrågavarande extra divisions verksamhet
under år 1921 skulle alltså erfordras 42,450 kronor. Att bestrida
detta belopp, helt eller delvis, från besparingarna under riksstatens
andra huvudtitel torde lämpligen icke böra ske. Erforderliga medel
böra i stället enligt min mening, på sätt också förutsattes vid fattandet
av Kungl. Maj:ts förutnämnda beslut den 2b nästlidne november, äskas
av riksdagen.

Jag får alltså hemställa, att Kungl. Magt måtte föreslå riksdagen att

för bestridande av kostnaderna för förstärkning
under år 1921 av arbetskrafterna i hovrätten
över Skåne och Blekinge med en extra division för
handläggning av vädjade mål och till hovrätten instämda
tvistemål på tilläggsstat för år 1921 bevilja
ett förslagsanslag, högst........................... kronor 42,450.

Andra huvudtiteln: 1921 års tilläggsstat.

C. fångvården.

1. Förstärkning av anslaget till understöd åt verksamhet till frigivna

fångars skydd.

Under åberopande av vad jag anfört vid punkt [40] i det vid årets
statsverksproposition fogade statsrådsprotokollet över justitiedepartementsärendeii
hemställer jag, att Kung!. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att till förstärkning av det i 1921 års riksstat
å extra stat uppförda reservationsanslaget för understöd
åt verksamhet till frigivna fångars skydd å tillläggsstat
för år 1921 bevilja ett reservationsanslag
A, ................................................................. kronor 15,000.

2. Bostadsbyggnader vid centralfängelset å Långholmen.

Med stöd av vad jag anfört vid punkt [41] i det vid årets statsverksproposition
fogade statsrådsprotokollet över justitiedepartements -ärenden tillåter jag mig hemställa, att Kungl. Maj it måtte föreslå riksdagen

att, i avbidan på särskild proposition i ämnet,
för uppförande vid centrallängelset å Långholmen av
bostadshus för bevakningspersonal, å tilläggsstat för
år 1921 såsom reservationsanslag beräkna ett belopp
av.................................................................. kronor 100,000.

3. Byggnadsarbeten vid centralfängelset å Härianda.

Med stöd av vad jag anfört vid punkt [42] i det vid årets statsverksproposition
fogade statsrådsprotokollet över justitiedepartementsärenden
tillåter jag mig hemställa, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att, i avbidan på särskild proposition i ämnet,
för nyuppförande vid centralfängelset å Härlanda av
bostadshus för bevakningspersonal samt ombyggnad av
ett gårdshus därstädes å tilläggsstat för år 1921 såsom
reservationsanslag beräkna ett belopp
av ................................................................. kronor 70,000.

[4.]

Understöd åt
verksamhet
till frigivna
fångars
skydd.

i).

Bostadsbyggnader
vid centralfängclsct
a
Långholmen.

[6.J

Byggnads arbeten vid

centralfängelse!
d
Härlanda.

Indra huvudtiteln: 1921 års tilläggsstat.

[7-]

F örstärkning
an anslå get till
hyresersättning
m. m.
för uppfostringsanstalt

för minderåriga
kvinnliga
förbrytare.

tillfällig
löneförbättring
för vissa
befattningshavare.

I). Uppfostringsanstalter för minderåriga

förbrytare.

Minderåriga kvinnliga förbrytare.

1. Förstärkning av anslaget till hy ^ersättning m. m. lör uppfostringsanstalt.

Under åberopande vad jag under punkt [49] i det vid årets statsverksproposition
fogade statsrådsprotokollet över justi tiedepartementsärenden
anfört får jag hemställa, att Kungl. Magt måtte föreslå riksdagen att

till förstärkning av det å extra stat för år
1921 beviljade förslagsanslaget, högst, till hyresersättning
m. m. för uppfostringsanstalt för minderåriga
kvinnliga förbrytare å tilläggsstat för samma år bevilja
ett förslagsanslag, högst.................. kronor 9,600.

E. Diverse.

1. Tillfällig löneförbättring för vissa befattningshavare.

Under åberopande av vad chefen för finansdepartementet förut
denna dag till vederbörande statsrådsprotokoll anfört i fråga om beredande
av tillfällig löneförbättring under år 1921 för viss personal
å ordinarie stat inom den civila statsförvaltningen hemställer jag, att
Kung]. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att, i avbidan på den proposition i ämnet som
kan varda riksdagen förelagd, för beredande av tillfällig
löneförbättring under år 1921 för vissa civila
befattningshavare å tilläggsstat för år 1921 under andra
huvudtiteln såsom förslagsanslag beräkna ett belopp
av.................................................................. kronor 467,200.

Andra huvudtiteln: 1921 års ti/läggsstat.

2. Förstärkning av de till avlönande av vissa extra befattningshavare
samt till vikariatsersättningar m. m. anvisade medel.

Under åberopande av vad chefen för finansdepartementet förut
denna dag till statsrådsprotokollet över finansärenden anfört i fråga om
förstärkning av de till avlönande av vissa extra befattningshavare inom
den civila statsförvaltningen samt till vikariatsersättningar m. m. anvisade
medel hemställer jag, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att, i avbidan på den proposition i ämnet som
kan varda riksdagen förelagd, till förstärkning av de
till avlönande av vissa extra befattningshavare samt
till vikariatsersättningar m. m. anvisade medel å tillläggsstat
för år 1921 under andra huvudtiteln såsom förslagsanslag
beräkna ett belopp av...... kronor 180,000.

3. Dyrtidstillägg.

Vid behandling av en del utgiftsfrågor, som äro gemensamma för
liera huvudtitlar, har chefen för finansdepartementet förut i dag omnämnt,
att under instundande riksdags förlopp är att förvänta avlåtande
av särskild proposition om beredande åt befattningshavare i statens
tjänst av dyrtidstillägg under år 1921.

Med föranledande härav och då dyrtidstillägget för år 1921, vad
andra huvudtiteln angår, beräknats kräva ett belopp av omkring

7,500,000 kronor, får jag hemställa, att Kungl. Maj:t. täcktes föreslå
riksdagen

att, i avvaktan å proposition angående dyrtidstillägg
under år 1921 åt befattningshavare i statens
tjänst, för sådant ändamål å tilläggsstat för år 1921
under andra huvudtiteln såsom förslagsanslag beräkna
ett belopp av........................................ kronor 7,500,000.

Vid bifall till de av mig sålunda framställda förslagen skulle för
tillfredsställande av de medelsbehov, som böra under andra huvudtiteln
tillgodoses genom anslag å tilläggsstat för år 1921, erfordras ett belopp
av sammanlagt..................................................................... kronor 8,420,450

L9.j

Förstärkning
av tit till
avlönande av
vissa extra
befattningshavare
samt
till vikariatsersättningar

m. m. anvisade
medel.

[10.]

Dyrtids tillägg.

Samman

fattning.

Andra huvudtiteln: 1921 års tilläggsstat.

Till jämförelse kau nämnas, att 1920 års tillläggsstat,
så vitt angår andra huvudtiteln, slutar å ett
belopp av .............................................................................. kronor 7,888,168.

Vad departementschefen uti detta ärende, med
instämmande av statsrådets övriga ledamöter, yttrat
och hemställt täcktes Hans Maj:t Konungen gilla och
bifalla; och skulle utdrag av statsrådsprotokollet, såvitt
ärendet angick, överlämnas till finansdepartementet till
ledning vid avfattandet av Kung]. Maj:ts proposition
till riksdagen angående tilläggsstat för år 1921.

Ur protokollet:

Tvär Brynolf.

Punkt

Andra huvudtiteln: 1921 års tilläggsstat.

Sammandrag och register

till

Andra huvudtiteln å 1921 års tilläggsstat.

Sid.

2 ;
2 1

7 : 6

s; 6

9 1 7

10 I 7

A. Lagberedningen m. m.

Förstärkning av reservationsanslaget till processkommissionen,
reservationsanslag ....................................................

B. Rättsskipningen.

Göta hovrätt:

Extra division, förslagsanslag, högst..............................

Hovrätten över Skåne o> h Blekinge:

Extra division, förslagsanslag, högst..............................

C. Fångvården.

Understöd åt verksamheten till frigivna fångars skydd, reservationsanslag.
.........................................................

Bostadsbyggnader vid centralfängelset å Långholmen, reservationsanslag.
.................................................................

Byggnadsarbeten vid centralföngelset å Härianda, reservationsanslag
.................................................................

D. Uppfostringsanstalter för minderåriga förbrytare.

Minderåriga kvinnliga förbrytare:

Förstärkning av anslaget till hyra m. m. för uppfostringsanstalt,
förslagsanslag, högst .....................................|

E. Diverse.

Tillfällig löneförbättring för vissa befattningshavare å ordinarie

stat inom den civila statsförvaltningen, förslagsanslag......

Förstärkning av de till avlönande av vissa extra betattningshavare
samt till vikariatsersättningar m. m. anvisade medel,

förslagsanslag ........................................................

Dyrtidstillägg, förslagsanslag ..........................................

Summa

Extra	Extra
anslag	anslag
Kronor	Kronor
	20,000
16,200
42,450	58.650
15,000
1 100,000
1 70,000	185,000
	. 9,600
1 467,200
1 180,000 7,500,000	8,147,200
	8,420,4501

1 Beräknat belopp.

Bihang till riksdagens protokoll 1921. 1 samt. 2 käft. (Nr 2.)

■2

Tredje huvudtiteln: 1021 års tilläggsstat.

Tilläggsstaten för år 1921.

Tredje huvudtiteln.

Utdrag av protokollet över utrikesdepartementsärenden, hållet inför
Hans Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den
7 januari 1921.

Närvarande:

Statsministern friherre de Geer, ministern för utrikes ärendena
greve Wrangel, statsråden Ericsson, Dahlberg, Murray, Elmquist, Malm,
Bergqvist, Hammarskjöld, Ekeberg, Tamm, Hansson.

Herr ministern för utrikes ärendena anhöll härefter att få underställa
Kungl. Maj:ts prövning de särskilda medelsbehov, som under tredje
huvudtiteln borde tillgodoses genom anslag å tilläggsstat för år 1921.

A. Departementet.

1. Extra vaktbetjänte samt extra biträden för passexpedition i utrikesdepartementet.

Under punkten 17 i det vid årets statsverksproposition fogade statsrådsprotokoll
över utrikesdepartementsärenden har jag framhållit, att det
behov av extra vaktbetjänte, som gör sig gällande med utrikesdepartementets
nuvarande organisation och lokalanordningar, föranlett en utgift
för avlöning åt sådan personal med, utöver för ändamålet särskilt anslagna
medel, ett belopp av omkring 11,400 kronor under nästlidet år. Ävenså
Bihang till riksdagens protokoll 1921. 1 samt. 2 höft. (Nr 2.) 1

[1-]

Extra vaktbetjänte

samt extra
biträden för
passexpedition
i
utrikesdepartementet.

2 Tredje huvudtiteln: 1921 års tilläggsstat.

[1.] omnämnde jag det av rådande passförhållanden nödvändiggjorda anställandet
av två extra biträden såsom föreståndare för de båda provisoriska
passexpeditionerna i departementet samt angav ett sammanlagt
belopp av 14,000 kronor vara erforderligt till årsavlöning åt dem.

Då anledning saknas till antagande, att behovet av vaktbetjänte i
utrikesdepartementet skall bliva mindre innevarande år än under näst
föregående, och det måste förutsättas, att två extra biträden med uppgift
att förestå passexpeditionerna ännu några år framåt komma att erfordras,
får jag hemställa, det Kungl. Maj:t täcktes föreslå riksdagen

att till extra vaktbetjänte samt extra biträden för
passexpedition i utrikesdepartementet å tilläggsstat för år
1921 bevilja ett förslagsanslag högst, av 25,400 kronor.

2. Tillfällig löneförbättring under år 1921 för viss personal inom den civila

statsfö rvälta i n gen.

[2.] Under åberopande av vad förut denna dag till statsrådsprotokollet

Tillfällig över finansärenden anförts i fråga om beredande av tillfällig löneförbättrivgunfer
Tins för viss personal vid statsdepartementen, centrala ämbetsverk, hovår
mi för rätterna och andra grenar av den civila statsförvaltningen, hemställer jag,
VZoP~ att Kungl Ma.j - t måtte föreslå riksdagen

civila statsförvaltningen.

att, i avvaktan på den proposition i ämnet, som
kan varda riksdagen förelagd, för beredande av tillfällig
löneförbättring under år 1921 för viss personal inom den
civila statsförvaltningen å tilläggsstat för år 1921 under
tredje huvudtiteln såsom förslagsanslag beräkna ett
belopp av 5,800 kronor.

B. Sveriges representation i utlandet.

1. Förhöjningar av arvoden åt vissa militär- och marinattachéer.

t3-] Å tilläggsstat för år 1920 fanns uppfört ett förslagsanslag, högst,

avrartodnen 20’000, kronor till förhöjning av arvoden åt vissa militär- och marinåt
rissa mi- attacheer. Av anslaget beräknades ett belopp av 9,000 kronor till arvomarinåtta-
de åt. militärattachén i Paris och återstoden till arvoden åt marinattachéchéer.
ernå i London samt i Paris och Haag. Av ordinarie anslaget för militär -

Tredje huvudtiteln: 1921 års tilläggsstat. 3

och marinattachéer är beräknat ett belopp av 1,000 kronor till förenämn- [3.]
da militärattaché och kunna årligen disponeras 5,200 kronor till berörda
marinattachéer.

Med anlitande av sålunda tillgängliga medel hava ifrågavarande
tjänstemän under år 1920 åtnjutit, militärattachén ett årsarvode av 10,000
kronor och marinattachéerna från och med den 25 mars månadsarvoden,
den i London anställde med 1,000 kronor och den i Paris och Haag anställde
med 750 kronor. För den övriga tid av året, marinattachéerna
tjänstgjort, hava de ej uppburit något arvode. Vid anslagets beviljande
hade man räknat med att marinattachéernas tjänstgöring skulle kunna
inskränkas till endast en del av året. Förhållandena synas emellertid
icke medgiva en sådan anordning.

Med avseende å frågan om en definitiv reglering av militär- och
marinattachéinstitutionerna och om härför erforderliga medel tillåter jag
mig åberopa vad jag under punkten 11 i det vid årets statsverksproposition
fogade statsrådsprotokoll över utrikesdepartementsärenden anfört.

För att de här ifrågavarande marinattachéerna i avvaktan på en definitiv
reglering av sin ställning må kunna erhålla arvoden för år räknat
enligt samma grunder, som i sådant hänseende gällt för dem under större
delen av nästlidet år, samt militärattachén i Paris bibehållas vid de löneförmåner,
han uppburit under år 1920, erfordras ett anslag å 1921 års
tilläggsstat av 24,800 kronor. Med hänsyn till önskvärdheten härav får
jag hemställa, det Kungl. Maj:t täcktes föreslå riksdagen

att till förhöjning av arvoden åt vissa militär- och
marinattachéer å tiiläggsstat för år 1921 anvisa ett förslagsanslag,
högst, av 24,800 kronor.

2. Extra kontorskostnadsersättning för generalkonsulatet i New York.

På 1920 års tilläggsstat fanns uppfört ett reservationsanslag av [4.]

32,700 kronor till extra kontorskostnadsersättning för generalkonsulatet Extra kon.
’ . torskost i

New York. o _ nadsersätt Sedan

generalkonsulatet blivit uppsagt till att avflytta från sina ning för
dåvarande lokaler den 1 maj 1920, visade det sig, att den enda till ända- i

målet lämpliga lokal, som för ett i betraktande av de utomordentligt New York.
höga hyrorna i New York rimligt belopp stod att erhålla, betingade en
årlig hyra av i svenskt mynt 40,950 kronor jämte 1,000 kronor i utgifter
för lyse och städning. Den i gällande stat för generalkonsulatet fast -

4 Tredje huvudtiteln: 1921 års tilläggsstat.

[4.] ställda kontorskostnadsersättningen, 9,250 kronor, blev följaktligen otillräcklig.
Kontraktet om ifrågavarande lägenhets förhyrning avslöts för
en tid av^ två° år från den 1 maj 1920, enär upplysningar från sakkunnigt
håll gåvo vid handen, att någon sänkning av hyreskostnaderna
i New York icke dessförinnan kunde förväntas.

Intill den 1 januari 1922, från vilken tidpunkt jag under punkten
7 i det vid årets statsverksproposition fogade statsrådsprotokoll över utrikesdepartementsärenden
föreslagit tillämpning av en förändrad form för
anslag till ändamål av här ifrågavarande beskaffenhet, skulle alltså behövas
en ytterligare extra kontorskostnadsersättning för generalkonsulatet
i New York a 21,800 kronor. Anslaget härför borde vid nyssberörda
förhållande erhålla naturen av förslagsanslag, högst.

Jag hemställer nu, det Kungl. Maj:t täcktes föreslå riksdagen

att å tilläggsstat för 1921 till extra kontorskostnadsersättning
för generalkonsulatet i New York anvisa
ett förslagsanslag, högst, av 21,800 kronor.

[5.]

Förstärkning
av
extra anslaget
till
bidrag åt
beskickning
schefer
och lönade
konsuler för
ökade kon
t or skostnader.

3. Förstärkning av extra anslaget till bidrag åt beskickningscliefer och
lönade konsuler för ökade kontorskostnader.

Nästlidet års riksdag beviljade dels på tilläggsstat för samma år
ett förslagsanslag, högst, å 20,000 kronor till bidrag åt beskickningschefer
och lönade konsuler för ökade kontorskostnader, dels ock å riksstat
för år 1921 ett förslagsanslag, högst, å 30,000 kronor med samma
benämning som det nyssnämnda.

Det å tilläggsstat uppförda anslaget har tagits i anspråk i dess
helhet, men från detsamma hava ej kunnat bestridas två betydande förhöjningar
av kontorskostnadsersättningar, som nästlidet år ägt rum, den
ena för generalkonsulatet i New York, därför jag tilllåtit mig redogöra
under punkt 4, och den andra för generalkonsulatet i London.

Redan den 1 oktober 1919 var det senare generalkonsulatet till
följd av den inträdda betydande ökningen av dess verksamhet nödsakat
att förhyra rymligare lokaler än de dittillsvarande. Dessa lokaler medföra
en årlig kostnad av något över £ 912, under det att kontorskostnadsbidraget
för generalkonsulatet dittills utgått med 7,000 kronor. Först
under nästlidna år anmäldes emellertid, att ökade kostnader uppstode på
grund av de nya lokalernas förhyrande. Generalkonsulatet hade icke
tidigare varit i tillfälle därtill, enär det antagits, att generalkonsulatets

Tredje huvudtiteln: 1921 års tillägg sstat.

arbetsbörda efter krigets slut skolat väsentligen minskas och generalkonsulatet
sålunda bliva i tillfälle att uthyra ledigblivna utrymmen. Generalkonsulatet
hade hoppats, att kontorskostnaden för den nya lokalen på
detta sätt skolat kunna nedbringas, men hade det visat sig, att arbetet
snarare till- än avtoge, varför den nya lokalens utrymmen måste anses
permanent behövliga.

Till stöd för den vidtagna åtgärden har generalkonsulatet förebragt
en utförlig motivering, däruti bl. a. — efter erinran att antalet in- och
utgående skrivelser vid generalkonsulatet ökats från 10,667 år 1913 till
31,248 år 1919 — framhålles, hurusom det till följd av arbetets ökning
otillräckliga lokalutrymmet medfört de största olägenheter. Så hade
oreda icke kunnat undvikas i generalkonsulatets bibliotek och arkiv, nödiga
reformer för arbetets praktiska ordnande icke kunnat genomföras
samt erforderligt antal skrivbiträden ej kunnat anställas. Den förstuga,
som användes såsom väntrum, hade varit för nämnda ändamål alldeles
otillräcklig, vilket haft till följd, att besökande fått vänta i trappuppgången.
Även expeditionsrummet hade varit för litet. Förutom att generalkonsulatets
trångboddhet sålunda varit till synnerligt men för det
dagliga arbetet, hade lokalen på grund av berörda förhållanden framstått
i ett föga värdigt skick. Det hade sålunda varit eu tvingande nödvändighet
att från och med den 1 oktober 1919 förhyra annan rymligare
och ändamålsenligare lokal för att generalkonsulatet skulle kunna på ett
tillfredsställande sätt fylla sin uppgift. Till följd av den oerhörda hyresstegringen
i City hade generalkonsulatet icke ansett sig böra förhyra ny
lokal i denna stadsdel, ehuru generalkonsulatets kvarblivande där ur flera
synpunkter varit önskvärd, utan för att i möjligaste mån söka nedbringa
kostnaderna hade ny lokal förhyrts utanför, men dock i omedelbar närhet
av City. Med hänsyn till lokalens läge och inredning måste den
ifrågakommande hyran anses synnerligen måttlig. Generalkonsulatet hemställde,
att kontorskostnadsbidraget från och med den 1 oktober 1919
måtte få utgå med ett från 7,000 kronor till 17,000 kronor förhöjt
belopp.

Såsom Kungl. Maj:t behagade erinra sig, anförde dåvarande
ministern för utrikes ärendena vid frågans föredragning den 25 sistlidna
september bl. a. följande.

Då förhyrandet av större ämbetslokal för generalkonsulatet torde
hava varit oavvisligen nödvändigt för att detsamma skulle kunna på ett
tillfredsställande sätt fylla sin uppgift, samt det med hänsyn till den
kända hyresstegringen i London icke torde kunna antagas, att lämplig lokal
med lägre hyra än den för den förhyrda lokalen betingade skulle hava

6 Tredje huvudtiteln: 1921 drs tillägg sstat.

[5.] kunnat uppbringas, ansåge ministern generalkonsulatets ifrågavarande
hemställan böra vinna beaktande. För sista kvartalet år 1919 samt för
år 1920 krävdes ett sammanlagt belopp av 12,500 kronor. Enär utgiften
måste anses av så brådskande natur, att frågan ej torde hinna anstå
för att underställas riksdagen, och utgiften vidare vore av den storlek,
att varken tredje huvudtitelns besparingar eller anslaget till bidragåt
beskickningschefer och lönade konsuler för ökade kontotskostnader för
ändamålet borde anlitas, samt tillika av beskaffenhet att ej kunna bestridas
av andra till Kungl. Maj:ts förfogande stående medel å nämnda
huvudtitel, syntes det ministern, att beloppet borde bestridas av det vid
sidan av huvudtitlarna uppförda förslagsanslaget för oförutsedda utgifter.
Ministern ansåge sig böra erinra, att han vid föredragning den 12 mars
1920 av fråga rörande proposition till riksdagen angående extra kontorskostnadsersättning
för generalkonsulatet i New York framhållit, att,
därest under tid, då riksdag ej vore samlad, något fall liknande det då
ifrågakomna skulle inträffa, det kunde visa sig nödvändigt att anlita förberörda
anslag. Ett sådant fall funne ministern här vara förhanden. I
händelse av bifall till hans förslag komme ministern att föranstalta därom,
att genast vid riksdagens början förhållandet bleve för riksdagen
anmält.

På ministerns hemställan beslöt Kung!. Maj:t att, i avvaktan på
den framställning, som kunde komma att göras till 1920 års riksdag
angående beviljande av medel för höjning av generalkonsulatets i London
kontorskostnadsersättning från 7,000 kronor med 10,000 kronor, under år
1920 ett belopp av 12,500 kronor skulle för berörda ändamål ställas till
generalkonsulatets förfogande, att utgå av det vid sidan av huvudtitlarna
uppförda förslagsanslaget för oförutsedda utgifter.

Enär ovan omförmälda, å 1921 års riksstat uppförda förslagsanslag,
högst, å 30,000 kronor torde komma att behöva tagas i anspråk för oundgängligen
erforderlig ökning av kontorskostnadsbidragen för generalkonsulatet
i Montreal från 4,000 kronor till 6,000 kronor och för konsulatet
i San Francisco från 5,900 kronor till 7,300 kronor, för ett kontorskostnadsbidrag,
som blivit nödvändigt sedan den olönade konsulsbefattningen
i Köpenhamn indragits, ävensom för ytterligare några sådana bidrag
utöver dem, som utgått från motsvarande anslag å 1920 års tilläggsstat,
lärer det bliva nödvändigt att tillgodose medelsbehovet för generalkonsulatet
i London från ett särskilt anslag. Detta torde jämväl böra beräknas
för möjliggörande av en höjning av årliga kontorskostnadsbidraget
för konsulatet i Chicago från nu utgående 11,000 kronor till omkring

24,000 kronor.

Tredje huvudtiteln: 1921 års tillägg sstat. ~

Konsuln i Chicago anför nämligen i skrivelse den 30 augusti 1920
beträffande konsulatets kontorslokaler följande: _ ,

Vid utgången av nuvarande hyreskontrakt, eller den 1 maj 1921,
komme konsulatet att stå inför den bjudande nödvändigheten att anskaffa
ny kontorslokal på grund av dels bristande utrymme i dess nuvarande
lokal, dels förestående senare ombyggnad av det hus, där konsulatet för
närvarande vore inrymt. Med anledning härav hade konsuln infordrat
anbud å andra lämpliga lokaler och därvid utgått från att en golvyta
av 2,000 eng. kvadratfot (1 kv.fot motsvarar 9,29 kv.dec.) vore erforderlig.
Härav beräknades 600 kv.fot för ett mottagningsrum för allmänheten
samt 7 rum om vardera 200 kv.fot för kontoret i övrigt. Det
måste framhållas, att ett femtiotal personer understundom samtidigt söka
vinna tillträde till konsulatet, och med det nuvarande mottagningsrummets
bristande utrymme hade en stor del av dessa nödgats uppehålla
sig i korridorerna. Förutom nämnda mottagningsrum hade konsuln beräknat,
att utrymme måste beredas för eu personal av 10 personer. På
grund av rådande brist på lämpliga affärslokaler inom Chicago hade
hyrorna under det senaste året stegrats i anmärkningvärt hög grad.
Såsom framginge av till konsulatet ingivna svar från olika hyreskontor,
skulle kostnadsberäkningen för lämplig lokal knappast kunna sättas under
$ 3,oo per kv.fot. I enlighet härmed skulle konsulatet hava att erlägga
en hyra av $ 6,00U per år. Härtill komme vissa extra kostnader, såsom
för elektriskt ljus m. m. Med anledning av vad sålunda anförts nödgades
konsuln hemställa, att kontorsanslaget för konsulatet i Chicago från
den 1 nästkommande maj måtte höjas till 24,''''00 kronor.

Ministern i Washington har hörts över konsulns framställning och
såsom eget yttrande förklarat, att han, med hänsyn såväl till vad konsuln
anfört som ock till övriga för ministern kända förhållanden, icke
funne det föreslagna beloppet för högt beräknat.

I överensstämmelse härmed skulle å 1921 års tilläggsstat för ifrågavarande
ändamål erfordras ett belopp av 8,660 kronor.

I anslutning till vad jag sålunda anfört får jag hemställa, det
Kungl. Maj:t täcktes föreslå riksdagen

att å 1921 års tilläggsstat till förstärkning av
extra anslaget till bidrag åt beskickningschefer och lönade
konsuler för ökade kontorskostnader anvisa ett förslagsanslag,
högst, av 18,660 kronor.

Tredje huvudtiteln: 1921 års tilläggsstat.

€. Nationernas Förbund, internationella byråer in. in.

1. Sveriges andel i kostnader för Nationernas Förbund.

t6-] Å 1920 års tilläggsstat finnes uppfört ett förslagsanslag, högst, å

SddVko7- 180>000 kronor till bestridande av Sveriges andel i kostnader för Nationåder
för nernas förbund för den budgetstermin, som utlöpte den 31 mars 1920.
^Förbund?8 ^ skrivelse tin statsministern den 13 september 1920 meddelade förbundets
t. f. generalsekreterare, att för den därpå följande budgetsterminen, vilken
utlöpte den 31 nästlidne december, Sveriges bidrag belöpte sig till 313,800
francs i guld, och hemställde han, att detta belopp måtte utan tidsutdräkt
inbetalas. Såsom Kungl. Maj:t behagade erinra sig, gav denna
framställning anledning till beslut den 22 sistlidne oktober, enligt vilket
ett belopp av 198,360 kronor motsvarande 200,000 francs i guld ställdes
till förfogande såsom bidrag till förbundets kostnader under perioden
juli—december 1920, att utgå av det vid sidan av huvudtitlarna uppförda
förslagsanslaget för oförutsedda utgifter. Återstoden av bidragsbeloppet
eller 113,800 francs i guld har emellertid ännu ej till nationernas
förbund utbetalats.

Förutom detta belopp, som torde böra äskas av innevarande års
riksdag, har ^ Sverige emellertid att under 1921 betala sitt bidrag för
innevarande år.

Meddelande om det belopp, vartill detta kommer att uppgå, har
visserligen ännu ej ingått, men totala beloppet av förbundets medelsbehov
1921 kommer att enligt beräkning uppgå till omkring 21,000,000 francs
i guld.

Med ledning av det nu anförda har jag approximativt beräknat det
belopp, Sverige under 1921 har att erlägga till Nationernas Förbund, till

773,000 kronor.

Jag får hemställa, det Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att, i avvaktan på den proposition i ämnet, som
kan varda riksdagen förelagd, för bestridande av Sveriges
andel i kostnader för Nationernas Förbund å tilläggsstat
för 1921 såsom förslagsanslag, högst, beräkna ett belopp
av 773,000 kronor.

Tredje huvudtiteln: 1921 års tilläggsstat.

2. Ytterligare bidrag till bestridande av kostnaderna för anordnande av
interparlamentariska unionens nittonde konferens i Stockholm.

Å tilläggsstat för år 1920 har riksdagen under förutsättning, att [7.]

den interparlamentariska unionens nittonde konferens komme att hållas

i Stockholm nämnda ar, såsom bidrag till bestridande av kostnaderna för lamentari konferensens

anordnande därstädes beviljat ett förslagsanslag, högst, a v ska unionens

lutt onde

115,000 kronor. konferens i

Nu har styrelsen för riksdagens interparlamentariska grupp uti Stockholm
skrivelse till Ivungl. Maj:t den 8 september 1920 anmält, att, sedan vissa
förhållanden lagt hinder i vägen för konferensens avhållande nämnda år,
interparlamentariska unionens råd beslutit uppskjuta konferensen till år
1921 samt antagit en av den svenska gruppen framställd inbjudan att
hålla konferensen i Stockholm. Med anledning härav hemställde styrelsen
om framställning till riksdagen i syfte att det beviljade anslaget
måtte få användas under år 1921. Dessutom och enär penningvärdets
fall, sedan möteskostnaderna beräknades, medförde, att det förut beviljade
beloppet säkerligen icke komme att räcka, nödgades styrelsen anhålla, att
ett vtterligare belopp av 15,000 kronor måtte äskas av riksdagen.

Jag får nu hemställa, det Kungl. Maj:t täckes föreslå riksdagen att

dels medgiva, att det ursprungligen såsom bidrag
till bestridande av kostnaderna för den interparlamentariska
unionens nittonde konferens i Stockholm år 1920
på tilläggsstat för samma år beviljade anslag, 115,000
kronor, må användas för det avsedda ändamålet, i händelse
konferensen kommer att anordnas under år 1921;

dels ock, såsom ytterligare bidrag till bestridande
av kostnaderna för anordnande av den interparlamentariska
unionens nittonde konferens i Stockholm år 1921,
å tilläggsstat för sistnämnda år anvisa ett belopp av

15,000 kronor.

3. Bidrag till Sverige-Amerikastiftelsen.

Under hänvisning till vad jag under punkten 22 i det vid årets [g.]
statsverksproposition fogade statsrådsprotokoll över utrikesdepartements- Bidrag till
ärenden anfört, får jag hemställa, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen
stiftelsen.

Bihang till riksdagens protokoll 1921. 1 sand. 2 höft. (Nr 2.) 2

10 Tredje huvudtiteln: 1921 års tilläggsstat.

t8-] att under förutsättning, att Sverige-Amerikastif telsen

på annat sätt för svensk-amerikansk ömsesidig
upplysningsverksamhet under år 1921 anskaffar minst

120,000 kronor, samt på de villkor, Kungl. Maj:t eljest
må föreskriva, såsom bidrag till Sverige-Amerikastiftelsen
å tilläggsstat för år 1921 anvisa ett förslagsanslag,
högst, av 30,000 kronor.

D. Diverse.

1. Skrifmaterialier, expenser, renskrivning, ved, ljus in. in.

[9-] De till följd av kriget utomordentligt ökade priserna å bränsle

fialieTex- * oPetr0Sracl både föranlett, att ministern därstädes under år 1918
penser, ren- måst enbart för uppvärmning av beskickningshuset utgiva i runt
Stldninus tal omkrinS 15,000 kronor. Det fastställda bidraget av statsmedel för
Vem. mUS husets uppvärmning och belysning utgjorde 5,000 kronor. Med bifall
till därom gjord ansökan tillerkände Kungl. Maj:t ministern gottgörelse
för berörda merutgift med ett belopp av 8,750 kronor, vilket belopp bestämdes
med beaktande av, att bränsle, inköpt för i anmärkta utgiftspost
avsedda medel, beräknades räcka även under första kvartalet av år 1919,
och att det å samma kvartal belöpande statsbidraget skulle uppgå till
1,250 kronor. Kungl. Maj:ts beslut i ämnet anmäldes i statsverkspropositionen
till 1919 års riksdag och vann riksdagens godkännande.

Sedermera inkom från ministern i Kristiania en framställning, däri
ministern visade, hurusom de exceptionellt höga bränsle- och lysekostnaderna
i nämnda stad medfört, att ministern under tiden 1 oktober 1917
—30 november 1918 fått vidkännas en utgift av 10,883 kronor för beskickningshusets
uppvärmning och belysning. Det å samma tid belöpande
statsbidraget för ifrågavarande kostnader utgjorde 2,500 kronor.
Ministern hemställde, att de av honom havda merkostnader måtte gottgöras
honom med ett belopp av 8,000 kronor. En av Kungl. Maj:t i
detta syfte gjord framställning i ovannämnda statsverksproposition bifölls
av riksdagen.

Kostnaderna för de båda sålunda medgivna ersättningarna hava
guldits av här omhandlade anslag.

Nästlidet års riksdag har medgivit, att till innehavarna av beskickningshus
må av ordinarie förslagsanslaget skrivmaterialier, expenser,

Tredje huvudtiteln: 1921 ars tilläggsstat. 11

renskrivning, ved, ljus m. m. från ingången av ar 1920 utbetalas ersätt -ning för beskickningshusens uppvärmning och belysning med, utöver härför
i gällande stat upptagna belopp, ett ytterligare belopp motsvarande
tre fjärdedelar av vad de genom räkningar, som ministern för utrikes
ärendena godkänt, visat sig hava utöver nyssberörda belopp för ändamålet
utbetalat.

Nu har i eu den 28 maj 1920 dagtecknad skrivelse dåvarande ministern
i Madrid envoyén friherre C. A. Beck-Friis, för närvarande minister
i Bom, med förmälan att han under år 1919 för uppvärmning och
belysning av beskickningshuset i förstnämnda stad utgivit ett belopp av
3,988: 75 pesetas, hemställt att utöver det fastställda statsbidraget av

1,000 kronor eller omkring 1,300 pesetas erhålla gottgörelse för anmärkta
kostnad med ett belopp av 2,688: 75 pesetas eller den del därav, som
kunde anses skälig.

Till stöd för framställningen anför ministern, att det intill år 1920
såsom bidrag till uppvärmning och belysning av beskickningshuset anslagna
beloppet, som till följd av byggnadens storlek och de relativt
stränga vintrarna i Madrid ej ens under normala förhållanden varit på
långt när tillräckligt, med rådande priser knappast försloge till belysning
av beskickningshuset. Att ministerns utgift för bränsle och lyse under
år 1919 kunnat begränsas till belopp som skett hade sin grund däri, att
ministern då icke låtit elda annat än i några få rum. Även under
åren före 1919 hade ministern av egna medel måst för motsvarande ändamål
tillskjuta avsevärda belopp, men verifikationer för utgifterna hade
ministern i behåll allenast för sagda år.

Till följd av de under år 1919 i Madrid rådande höga bränsle- och
lysepriserna har det samma år för ändamålet utgåendet statsbidraget
kommit att i synnerligen avsevärd mån, utöver vad vid bidragets bestämmande
kunnat förutsättas, understiga de kostnader, som beskickningshusets
uppvärmning och belysning i avsedd omfattning skolat betinga.
Med hänsyn härtill och då det utgivna beloppet är väsentligt lägre än
det, som efter nu gällande regler skulle hava utgått såsom gottgörelse
för sådan uppvärmning och belysning av beskickningshuset under sagda
år, samt enär vidare omständigheterna giva vid handen, att utgiften ägt
rum med iakttagande av den strängaste sparsamhet, anser jag starka
billighetsskäl tala för att ministern i förevarande hänseende erhåller
ersättning för en merutgift av 2,688: 75 pesetas eller i svenskt mynt
1,970 kronor.

Jag får sålunda hemställa, att Kungl. Maj:t täcktes föreslå riksdagen -

12 Tredje huvudtiteln: 1921 ars tillägg sstat.

L9-] medgiva, att till envoyén friherre C. A. Beck-Friis må,

utöver det till honom i hans dåvarande egenskap av
minister i Madrid under år 1919 utbetalade bidraget

l, 000 kronor till uppvärmning och belysning av beskickningshuset
i nämnda stad, av ordinarie förslagsanslaget
skrivmaterialier, expenser, renskrivning, ved, ljus

m. m. utbetalas ersättning för utgifter för berörda ändamål
under nämnda år med 1 970 kronor.

2. Gottgörelse åt t. d. envoyén P. II. E. Brsindström och framlidne generalkonsuln
C. A. Askers änka för vissa utgifter.

[10.] Jämlikt Kungl. Maj:ts beslut den 22 oktober 1920 har till förut åt0f9dreen-

varaude ministern i retrograd, f. d. envoyén P. H. E. Brändström och framvoyén
P. it. lidne generalkonsuln i Moskva C. A. Askers änka från det å nämnda
l‘irömtt års tillä^sstat uPPförda förslagsanslaget, högst, å 300,000 kronor för beframlidne
stridande av hjälpverksamhet bland svenska undersåtar, huvudsakligen
>Jsulnack°A bosatta 1 Ryssland och Tyskland, vilka i anledning av världskriget komAskers
änka i nödläge, utbetalats belopp av 7,500 kronor, respektive 5,000 kronor
fnL''ftT för merutgifter i anledning av omöjligheten att vid deras avresa från
9 r '' Byssland medföra bohag.

Till stöd för sin hemställan om Kungl. Maj:ts ovannämnda beslut
anförde dåvarande ministern för utrikes ärendena följande:

Då Kungl. Maj:ts minister i retrograd, envoyén P. H. E. Brändström
på grund av de rådande förhållandena i retrograd hemkallades,
hade det varit omöjligt för honom att från retrograd medtaga sitt bohag
och sina personliga tillhörigheter. Detsamma hade förhållandet varit
vad beträffade dåvarande generalkonsuln i Moskwa C. A. Asker, som samtidigt
med envoyén Brändström avrest från Ryssland. Icke heller hade
det därefter lyckats att från Ryssland hemförskaffa ifrågavarande bohag
eller någon del därav. På grund härav hade såväl envoyén Brändström
som den sedermera avlidne generalkonsul Askers efterlevande maka varit
hänvisade till antingen att anskaffa nya möbler eller att förhyra möblerad
våning. För den merutgift, som därigenom åsamkats dem, hade envoyén
Brändström och änkefru Asker hos ministern för utrikes ärendena
gjort framställning i syfte att erhålla gottgörelse med, för år 1920, 7,500
respektive 5,000 kronor. Ministern hade förvissat sig om att ifrågavarande
merutgifter icke understege nämnda belopp. I avvaktan på slutförandet
av vederbörlig undersökning och uppskattning av den skada

Tredje huvudtiteln: 1921 års tillägg »stut. 13

av natur att böra av statsmedel ersättas, som vardera lidit, syntes det [10.]
vara rimligt, att ersättning lämnades för ovannämnda merutgifter.

Så länge omöjligheten kvarstår för envoyén Brändström och änkefru
Asker att hemföra sitt bohag från Ryssland, och ej heller en reglering
av deras anspråk på statsverket för lidna förmögenhetsskador kan
äga rum, synes mig billigheten kräva, att de fortfarande av allmänna
medel erhålla någon gottgörelse, som kan anses åtminstone i viss mån
svara mot den ökning i bostadskostnader, som härrör av omöjligheten
för dem att förfoga över sitt bohag. I sådant hänseende torde belopp
ej understigande 7,500 kronor respektive 5,000 kronor för år räknat
höra utgivas till envoyén Brändström och änkefru Asker. Att sätta beloppen
liigre lärer ej böra ifrågakomma, enär i sådant fall räntegottgörelsen
för i bohagen nedlagt kapital skulle bliva oskäligt låg. Så snart
bohagen överförts till Sverige eller ock en reglering av skadeståndsanspråken
kommit till stånd, bör givetvis gottgörelsen upphöra att utgå.

Jag hemställer nu, det Kungl. Maj:t täcktes föreslå riksdagen

att till gottgörelse åt f. d. envoyén P. H. E. Brändström
och framlidne generalkonsuln C. A. Askers änka
för vissa utgifter anvisa å tilläggsstat för år 1921 ett
förslagsanslag, högst, av 12,500 kronor.

3. Ersättning åt tf. konsuln i Riga E. Holmgren för särskilda utgifter,
medan staden hölls besatt av bolsjeviktrupper.

I skrivelse den 26 maj 1919 hemställde t. f. konsuln i Riga E. Holmgren [11]

om ersättning för de utgifter utöver vad med löneförmånerna kunnat bestridas, ErstätJmj"09n_
som vållats honom på grund av de utomordentligt uppdrivna levnadskost- suin i Riga
naderna under tiden 3 januari—5 maj 1919, då staden var besatt av
bolsjeviktrupper och fullständigt avskuren från förbindelser med annat land ga utgifter
än Ryssland. Med anledning av denna framställning, vilken på grund
av de särskilda omständigheter t. f. konsuln anförde icke syntes böra besatt av
lämnas obeaktad, anmodades han att till utrikesdepartementet inkomma bfrsJ^
med de ytterligare upplysningar och de verifikationer, som eventuellt
kunde förebringas. På grund av de bristfälliga förbindelserna med Riga
anlände emellertid hans skrivelse i ämnet så sent, att det icke^ kunde
tagas under övervägande, huruvida proposition i ämnet borde avlåtas till
1920 års riksdag. Skrivelsen likasom en därefter till departementet inkommen
ytterligare framställning utvisar, att t. f. konsuln under nämnda

Tredje huvudtiteln: 1921 års tillägg »stat.

[11.] tid på grund av sin ämbetsställning kommit i ett nödläge, som oavvisligen
torde betinga, att hans begäran bedömes från en annan synpunkt
än de framställningar om tillfällig ökning av löneförmåner, som andra
tjänstemän på grund av dyrtidsförhållanden ingivit.

Han framhåller nämligen, att under ifrågavarande tid alla livsmedelsförråd
beslagtogos av de bolsjevistiska myndigheterna, som försålde dem
på kort, men uteslutande till personer, vilka voro inskrivna i de bolsjevistiska
föreningarna. Då t. f. konsuln givetvis ej kunnat ingå som medlem
i en sådan, och då han ej av bolsjevikregeringen varit erkänd i egenskap
av konsul eller i övrigt medgiven någon särställning, hade han för att
uppehålla livet varit nödsakad att emot oerhört uppdrivna priser anskaffa de
oundgängligaste livsmedlen under hand. Några räkenskaper utvisande
kostnaderna hade han ej kunnat föra än mindre anskaffa kvitton. Underhan
dsförsälj ning hade straffats med livets förlust. Husundersökning hade
kunnat befaras när som helst och hade även verkställts såväl i hans privatbostad
som i ämbetslokalen. Framställningen avsåge endast merutgifterna
för anskaffande av oundgängligen nödiga livsmedel, nämligen mjöl,
kött och rotfrukter. De uppginge till ett belopp av 8,000 kronor. En
ostrubel, det myntslag, som för varans inköp vid nämnda tidpunkt hade
erfordrats, hade då i Riga motsvarat en krona.

På grund av vad sålunda anförts, får jag hemställa, att Kungl.
Maj:t täcktes föreslå riksdagen

att till ersättning åt t. f. konsuln i Riga E. Holmgren
för särskilda utgifter, medan staden hölls besatt av
bolsjeviktrupper, å tilläggsstat för år 1921 anvisa ett
förslagsanslag, högst, av 8,000 kronor.

“*• Ersättningar för kursförluster åt befattningshavare inom den yttre

representationen m. m.

t12-] Å 1920 års tilläggsstat begärdes ett förslaganslag av 50,000 kro Ergartrför''

nor tiU ersättningar för kursförluster åt befattningshavare inom den yttre
kursförlus- representationen, och beviljades ett sådant anslag av riksdagen under
fattnings- förutsättning att vid utbetalandet av ifrågavarande ersättningsbelopp avhavare
inom drag gjordes för eventuellt uppkommen kursvinst, så att endast nettoden
yttre re- förlusten täcktes.
presentaho- r> a- j .......

nen m. m. oestammandet av tjänstemännen tillkommande gottgörelse för kurs förluster

har givetvis ägt rum med iakttagande av den till beslutet om
anslagets beviljande knutna förutsättning. Från anslaget hava även, i

Tredje huvudtiteln: 1921 års tilläggsstat.

enlighet med ett av statskontoret därom avgivet utlåtande, bestritts de [12.]
utgifter, som uppkommit därigenom, att riksbanken beräknat gottgörelse
för transport-, assurans- och dylika kostnader för överförande av tjänstemännens
lönebelopp i guld, på sätt angives i det vid propositionen om
1920 års tilläggsstat fogade utdrag av statsrådsprotokollet (sid. 18).

Verkställda överslagsberäkningar giva vid handen, att det anslag,
som innevarande år skulle erfordras för ifrågavarande kostnader icke
bör sättas lägre än till 50,000 kronor.

Jag hemställer nu, det Kungl. Maj:t täcktes föreslå riksdagen under
ovannämnda förutsättning

att till ersättningar för kursförluster åt befattningshavare
inom den yttre representationen m. m. å tillläggsstat
för år 1921 bevilja ett förslagsanslag av

50,000 kronor.

5. Dyrtidstillägg.

Under åberopande av vad förut denna dag till statsrådsprotokolle- [13.]
över finansärenden anförts i fråga om behovet av anslag å 1921 års till- Dyrtidsläggsstat
för täckande av kostnader för dyrtidstillägg under samma år ättlägg.
åt befattningshavare i statens tjänst, hemställer jag, att Kungl. Maj:t
måtte föreslå riksdagen

att, i avvaktan på den proposition i ämnet, som
kan bliva riksdagen förelagd, till täckande av kostnader
för dyrtidstillägg under år 1921 åt befattningshavare i
utrikesdepartementet samt vid beskickningar och konsulat
å tilläggsstat för år 1921 såsom förslagsanslag
beräkna ett belopp av 1,500,000 kronor.

6. Yissa reparationsarbeten å beskickningsliuset i Konstantinopel ni. in.

Det svenska staten tillhöriga beskickningshuset i Konstantinopel [14.]
befinner sig sedan flera år tillbaka i ett synnerligen bristfälligt skick, vissa repnHuset,
som uppfördes i början på 1870-talet, har icke undergått någon r(ftei°n^a^e''
mera genomgripande reparation, varför behovet av sådan under senaste skickningstid
blivit alltmer trängande, ett förhållande som jämväl flera gånger Ä«set *Kovpåpekats
av ministern i Konstantinopel. Det bar emellertid ansetts, att m. „p''
under världskriget med dess oskäligt höga priser tidpunkten var olämplig
för igångsättande av ett reparationsarbete av den omfattning, varom
här måste bliva fråga, utan att därmed borde anstå, till dess mera normala

16 Tredje huvudtiteln: 1921 års tillägg sstat.

[14.] förhållanden inträtt. Även övriga å statens tomt i Konstantinopel uppförda
byggnader, nämligen det s. k. konsulathuset, samt en byggnad
innehållande tvättstuga och trädgårdsmästarebostad, och vidare portuppbyggnaden
(huvudentrén) vid Peragatan jämte en byggnad på vardera
sidan av portuppbyggnaden, samt slutligen växthuset och kyrkan ävensom
de till beskickningshusen hörande inventarierna tarva sedan länge
genomgripande reparation.

Sedan med anledning av det under sistlidne februari skedda ministerbytet
i Konstantinopel chefen för byggnadsstyrelsen anmodats att
förrätta av- och tillträdessyn å kronans ifrågavarande fastighet, har sådan
syn hållits den 23 sistförflutne juni mellan envoyén P. G. A. C. Anckarsvärd,
avträdare, och envoyén G. O. Wallenberg, tillträdare.

Med insändande till utrikesdepartementet av det vid synen förda protokoll
har t. f. ministern i Konstantinopel i skrivelse den 4 därpåföljande
augusti anhållit, att,, enär det vore oundgängligen nödvändigt, att
de i syneprotokollet anmärkta reparations- och förbättringsarbeten omedelbart
och i ett sammanhang utfördes i överensstämmelse med den i
protokollet angivna plan och däröver infordrade, protokollet bifogade
kostnadsförslag, och samtliga berörda arbeten, med visst obetydligt undantag,
enligt synemannens mening vore av beskaffenhet, att kostnaderna
därför borde bestridas av statsmedel, därför erforderliga medel måtte
ställas till ministerns förfogande för arbetenas skyndsamma igångsättande.

Med anledning av vad sålunda förekommit har, såsom Kungl. Maj:t
behagade erinra sig, ärendet anmälts den 10 september 1920, därvid föredraganden
anförde bl. a. följande:

»I syneprotokollet, varav framgår, att synen jämväl omfattat fastighetens
lösa inventarier, har föreslagits — förutom vissa yttre och inre
allmänna reparationsarbeten samt restaurering av inventarierna — anskaffande
av möbler till ett väntrum i kanslilokalen, införande av fullständig
elektrisk belysning i huvudbyggnaden och det s. k. konsulathuset, samt,
enär vattenledningstrycket i Konstantinopel icke är tillräckligt för att
bringa vattnet upp till samtliga våningar i den högt belägna huvudbyggnaden,
anbringande däri av eu elektrisk pumpanordning. Vidare har
föreslagits installerande av centraluppvärmning med varmvatten i huvudbyggnaden.
I denna utgöras nämligen eldstäderna av ett tjugutal kaminer
av det mest skilda slag, försedda med långa plåtrör, en anordning,
vilken med hänsyn till såväl de stränga vintrarna i Konstantinopel som
ock den eldfara, som är förbunden med kaminernas användande, är synnerliger
primitiv och olämplig. Vad angår kyrkan är visserligen denna
i behov av omfattande reparation, men då den för närvarande icke torde

Tredje huvudtiteln: 1921 ars tilläggsstat. 17

vara behövlig för beskickningen eller för svenska kolonien i Ivonstantinopel,
synes med dess iståndsättande böra tillsvidare anstå.
Kostnaderna för de vid synen föreslagna reparations- och omändringsarbetena,
däri emellertid ej inräknad utgiften för installering av centraluppvärmning
och vissa därav föranledda murnings- in. fl. arbeten,
uppgå enligt kostnadsförslagen i svenskt invnt till ett belopp av kronor
82,035.

Byggnadsstyrelsen har i infordrat utlåtande i allo tillstyrkt de
föreslagna arbetenas utförande i enlighet med omförmälda kostnadsförslag,
vilkas priser styrelsen finner skäliga. Styrelsen understryker särskilt,
att det är oundgängligen nödvändigt att installera omförmälda
elektriska pumpanordning och centraluppvärmning med varmvatten i
huvudbyggnaden. Styrelsens expert har uppgjort ett förslag till dylik
uppvärmningsanordning, för vars anordnande kostnaden uppgår till

37,000 kronor, vartill kommer utgiften för vissa därav nödvändiga murnings-
m. fl. arbeten, beräknad till 10,965 kronor. Styrelsen "fastslår
vidare, att huvudbyggnaden för närvarande är i så dåligt skick, att det
ej kan begäras, att ministern med familj skulle kunna taga byggnaden i
bruk, förrän densamma genomgått en fullständig reparation. De vid
synen föreslagna åtgärderna beträffande huvudbyggnaden äro enligt styrelsens
uppfattning oavvisliga och utgöra ett minimum för densammas
försättande i ett efter vår tids begrepp beboeligt skick, i sammanhang
varmed styrelsen anför, att samtliga arbeten, vilka ej utan våda kunna
uppskjutas, böra till undvikande av ökade kostnader omedelbart och i
ett sammanhang utföras.

Av vad jag ovan anfört framgår, att den sammanlagda kostnaden
för ifrågavarande arbetens utförande utgör 130,000 kronor; och då nödvändigheten
därav torde vara oomtvistlig, synes proposition böra avlåtas
till nästa års riksdag angående beviljande av anslag för detta ändamål.
I det jag emellertid till fullo instämmer i de av vederbörande framförda
skälen för arbetenas omedelbara igångsättande, synas mig härför erforderliga
medel redan nu böra anvisas och ställas till ministerns i Konstantinopel
förfogande. Denne har uppgivit, att utgiften för arbetenas påbörjande
och fortgående, intill frågan hunnit föreläggas riksdagen, kan
antagas komma att belöpa sig till omkring 77,000 kronor. För täckande
härav synas mig först och främst böra tillsvidare få disponeras de från
fastigheten i Konstantinopel för fjärde kvartalet 1920 inflytande hyresmedlen,
vilka beräknas komma att uppgå till 12,000 kronor. Enär utgiften
måste anses av så brådskande beskaffenhet, att frågan ej torde

Bihang till riksdagens protokoll 1921. 1 samt. 2 häft. (Nr 2.) 3

18 Tredje huvudtiteln: 1921 års tillägg sstat.

[14.] hinna anstå för att underställas riksdagen, och utgiften vidare är av den
storlek, att tredje huvudtitelns besparingar med hänsyn till därå förefintliga
behållningar icke lämpligen torde för ändamålet kunna anlitas
samt tillika av beskaffenhet att ej kunna bestridas av andra till Kungl.
Maj:ts förfogande stående medel, synes mig återstående belopp 65,000
kronor tillsvidare böra bestridas av det vid sidan av huvudtitlarna uppförda
förslagsanslaget för oförutsedda utgifter. I händelse av bifall till
detta förslag, skall utrikesdepartementet föranstalta därom, att genast
vid riksdagens början förhållandet varder för riksdagen anmält.

Jag hemställer sålunda, det Kungl. Maj:t täckes besluta, att, i avvaktan
på den proposition, som må komma att till riksdagen avlåtas
angående beviljande av medel för reparationer m. m. å statens fastighet
i Konstantinopel, för nämnda ändamål får dels av Kungl. Majts minister
därstädes disponeras de för fjärde kvartalet från kronans ifrågavarande
fastighet influtna hyresmedel, som beräknas uppgå till 12,000 kronor,
dels ock ställas till hans förfogande ett belopp av högst 65,000 kronor,
att utgå av det vid sidan av huvudtitlarna uppförda förslagsanslaget för
oförutsedda utgifter.»

Denna hemställan blev av Kungl. Maj:t bifallen. Av de för reparationerna
erforderliga medel 130,000 kronor hava alltså härigenom anvisats
77,000 kronor, och, då jag har för avsikt att hos Eders Kungl.
Maj:t hemställa, att för samma ändamål av 1921 års hyresmedel för
fastigheten i Konstantinopel må få disponeras 18,000 kronor, återstår,
därest denna hemställan vinner Eders Kungl. Maj:ts bifall, att täcka ett
belopp av 35,000 kronor. Emellertid synes mig för mötande av oförutsedda
utgifter i samband med reparationerna, eller för den händelse beräknat
belopp av hyresmedlen för fastigheten av en eller annan anledning
icke skulle bliva tillgängligt, försiktigheten fordra, att det belopp,
som bör av riksdagen äskas, bestämmes till 40,000 kronor.

På grund av vad sålunda anförts hemställer jag, att Kungl. Maj:t
täckes föreslå riksdagen

att till vissa reparationsarbeten å beskickning shuset
i Konstantinopel m. m. å tilläggsstat för år 1921 anvisa
ett förslagsanslag, högst, av 40,000 kronor.

Tredje huvudtiteln: 1921 års tillägg sstat.

7. Förvärv av beskickningshus i London m. m.

Åtgärder hava vidtagits i syfte att för beskickningen i London till- [15.]
försäkra staten besittningsrätt till en annan fastighet i nämnda stad än Förrän; av
den nu förhyrda, inom vilken till följd av den under senare år inträdda n£''{j£; {
utvidgningen av beskickningens verksamhet icke längre finnas eller kunna London
beredas tillräckliga utrymmen.

Jag hemställer nu, det Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att, i avvaktan på den proposition, som kan bliva
riksdagen förelagd angående förvärv av beskickningshus
i London å tilläggsstat för år 1921 såsom reservationsanslag
beräkna ett belopp av 1,200,000 kronor.

Summan av de utav mig å tilläggsstat en för år 1921 under tredje
huvudtiteln tillstyrkta anslag uppgår till 3,724,960 kronor.

Statsrådets övriga ledamöter biträdde vad herr ministern för utrikes
ärendena sålunda hemställt;

och behagade Hans Maj:t Konungen härtill
lämna bifall samt föreskriva, att avskrift av detta protokoll
skulle till finansdepartementet överlämnas för att
tjäna till ledning vid avfattandet av Kungl. Maj:ts
proposition till riksdagen angående tilläggsstat för år
1921.

Ur protokollet:
Svante Hellstedt.

INNEHÅLLSFÖRTECKNING.

Tilläggsstat för år 1921.

		Extra anslag	Sid.
	Tredje huvudtiteln.	Kronor
	A. Departementet.
1.	Extra vaktbetjänte samt extra biträden för passexpedition i ut-
	rikesdepartementet...............................	25,400	2
2.	Tillfällig löneförbättring under år 1921 för viss personal inom
	den civila statsförvaltningen .................	5,800*	2
	B. Sveriges representation i utlandet.
1.	Förböjningar av arvoden åt vissa militär- och marinattachéer...	24,800	2
2.	Extra kontorskostnadsersättning för generalkonsulatet i New-York	21,800	3
3.	Förstärkning av extra anslaget till bidrag åt beskickningschefer
	och lönade konsuler för ökade kontorskostnader	18,660	4
	C. Nationernas Förbund, internationella byråer m. m.
1.	Sveriges andel i kostnader för Nationernas Förbund	773,000*	8
2.	Ytterligare bidrag till bestridande av kostnaderna för anordnande
	av interparlamentariska unionens nittonde konferens i Stock-
	holm....................................	15,000	9
3.	Bidrag till Sverige-Amerikastiftelsen...........	30,000	9
	D. Diverse.
1.	Skrivmaterialier, expenser, renskrivning, ved, ljus m. m.		10
2.	Gottgörelse åt f. d. envoyén P. H. E. Brändström och framlidne
	generalkonsuln C. A. Askers änka för vissa utgifter	12,500	12

* Beräknat belopp.

05 W

! 3.

; 4.

Ersättning åt t. f. konsuln i Riga E. Holmgren för särskilda utgifter
medan staden hölls besatt av bolsjeviktrupper. ..........

Ersättningar för kursförluster åt befattningshavare inom den yttre

representationen m. ...................................................

D yrtidstillägg.............................- -......

Vissa reparationsarbeten å beskickningshuset i Konstantinopel m. m.
Förvärv av beskickningshus i London m. ..........................

Extra anslag	Sid.
Kronor
8,000	13
50,000	14
1,500,000*	15
40,000	15
1,200,000*	1 19

* Beräknat belopp.

Fjärde huvudtiteln: 1921 års tilläggsstat.

INNEHÅLLSFÖRTECKNIN G.

Sid.

I. Lantförsvaret.

A. Avlöning, rekrytering, resekostnader in. m.

1. Tillfällig löneförbättring för vissa befattningshavare å ordinarie stat inom

den civila statsförvaltningen .................................................................... 2

2. Förstärkning av de till avlönande av vissa extra befattningshavare inom

den civila statsförvaltningen samt till vikariatsersättningar m. m. anvisade
medel ............................................................................................ 3

B. Undervisning, understöd, expenser in. m.

1. Förstärkning av ordinarie reservationsanslaget till undervisnings- och gym nastikmateriel

samt undervisningsanstalter och utbildningskurser ......... 3

2. Förstärkning av ordinarie reservationsanslaget till skrivmaterialier, expenser,

bränsle, lyse m. .................................................................._••••_■.............. H

3. Förstärkning av ordinarie reservationsanslaget till skrivmaterialier m. m.

vid truppförbanden ............... 19

C. Förplägnad, intendenturmateriel, remontering, övningar in. in.

1. Förstärkning av ordinarie förslagsanslaget till mathållning ........................... 21

2. Förstärkning av ordinarie reservationsanslaget till munderingsutrustning...... 22

3. Förstärkning av ordinarie reservationsanslaget till kasernutredning, inten denturfordon

m. .................................................................................... 24

4. Förstärkning av ordinarie reservationsanslaget till bränsle, lyse, vatten, ren hållning

och tvätt vid truppförbanden...................................................... 26

5. Förstärkning av ordinarie reservationsanslaget till remontering.................... 28

6. Förstärkning av ordinarie förslagsanslaget till furagering .............................. 28

7. Förstärkning av ordinarie reservationsanslaget till truppförbandens övningar 30

8. Förstärkning av de för fält- och fälttjänstövningar under år 1921 tillgäng liga

medel................................................................................................. 37

9. Ersättande av viss genom eldsvåda förstörd intendenturmateriel .................. 39

D. Sjukvård in. in.

1. Förstärkning av ordinarie reservationsanslaget till sjuk- och veterinärvård

m. .......................................................................................................... 41

2. Ambulansautomobil för Bodens garnison m. ............................................. 45

Bihang till riksdagens protokoll 1921. 1 sand. 2 käft.

2762 20

Fjärde huvudtiteln: 1921 års tillägg sstat.

E. Vapen och ammunition.

1. Förstärkning av ordinarie reservationsanslaget till vapen och ammunition

m. m...................................................................................................... 48

2. Merkostnader för fortsatt anskaffning av handvapen och kulsprutemateriel 51

3. Ersättning för vissa brandskadade maskiner, verktyg och materialier m. m. 51

F. Byggnader och ingenjörmateriel.

1 Ytterligare förstärkning av ordinarie reservationsanslaget till byggnader,

övningsfält och skjutbanor ...................................................................... 53

2. Fullföljande av arbetena å kasernetablissemang för femton infanterirege menten

....................................................................................................... 54

3. Kostnader till följd av uppskjutande tillsvidare av arbetena å uppförande

av kasernetablissemang för Södra skånska infanteriregementet............... 54

4. Flyttning av en barack från Hultsfred till flygetablissemanget å Malmen... 56

5. Ändringsarbeten å brandmaterielen.................................................................. 57

6. Iståndsättande av eu brandskadad verkstadsbyggnad vid Livregementets

dragoners kasernetablissemang ................................................................. 58

7. Förstärkning av ordinarie reservationsanslaget till ingenjörmateriel............... 59

8. Merkostnader för komplettering av viss ingenjörmateriel ............................. 60

9. Anskaffning av viss materiel för flygväsendet ................................................ -60

10. Anskaffning av en sträckprovningsmaskin ..................................................... 61

G. Diverse.

1. Täckande av brister å vissa ordinarie reservationsanslag .............................. 62

2. Täckande av vissa förskott ............................................................................. 62

3. Försök med s. k. tekniska hjälpmedel ....................... 67

4. Anskaffning av s. k. tekniska hjälpmedel m. m.''............................................. 67

5. Dyrtidstillägg..................................................................................................... 67

II. Sjöförsvaret.

A. Undervisningsverken.

1. Förstärkning av viss i staten för sjökrigsskolan upptagen anvisning............ 69

B. Flottan.

Intendentnren.

1. Täckande av överbetalning å reservationsanslaget till beklädnad åt sjömans och

skeppsgossekårerna .............................................................................. 70

Nybyggnad och underhåll.

2. Förstärkning av ordinarie reservationsanslaget till flottans nybyggnad och

underhåll .................................................................................................. 70

Fjärde huvudtiteln: 1921 års tilläggsstat.

Sid.

Övningar.

3. Förstärkning av reservationsanslaget till flottans krigsberedskap och övningar 71
Torped- och gnistsignalväsendet m. m.

4. Anskaffning av torpeder.................................................................................... 71

5. Framställning av en ny torpedtyp ..... ............................................................ 71

6. Anskaffning av flygmateriel ............ ...................................;............................ 72

C. Kustartilleriet.

Intendenturen.

1. Täckande av överbetalning å reservationsanslaget till beklädnad åt kust artilleriets

manskap................................................................................... 72

Nybyggnad och underhåll.

2. Bostadshus för underofficerare i Vaxholms fästning....................................... 73

3. Täckande av överbetalning å reservationsanslaget till underhåll av kust artilleriets

byggnader och materiel ............................................................ 73

Övningar.

4. Förstärkning av ordinarie reservationsanslaget till kustartilleriets krigsbered skap

och övningar..............•........................................................................ 73

D. Flottan och kustartilleriet.

1. Extra beklädnadshjälp åt fänrikar i reserven, reservofficersaspiranter och

reservmarinintendentsaspiranter .............................................................. 74

E. Diverse.

1. Fackutbildningskurs för marinläkarstipendiater över stat och värnpliktiga

läkare ......................................................................................................... 7 o

2. Anordnande av marinläkarkurs ........................................................................ 75

3. Kostnader för nedläggande av Fårösunds fästning.......................................... 77

4. Tillfällig löneförbättring för vissa befattningshavare å ordinarie stat inom

den civila statsförvaltningen ..................................................................... 79

5. Förstärkning av de till avlönande av vissa extra befattningshavare inom

den civila statsförvaltningen samt till vikariatsersättningar m. m. anvisade
medel................................................................................................ 79

6. Dyrtidstillägg.................................... 79

F. Sjökarte verket.

1. Utförande av sjömätningar ............................................................................. 80

2. Bidrag till en internationell hydrografisk byrå................................................ 83

Fjärde huvudtiteln: 1921 års tilläggsstat.

Sid.

Bilagor.

Nr 1. Beräkning av de värnpliktigas tjänstgöringsdagar år 1921 ....................... 85

» 2. Beräkning av underhållsdagar för stam- och lejda hästar, remonter m. fl.

år 1921 ................................................................................................. 86

» 3. Sammanställning av anslagen å tilläggsstat för år 1921 ........................... 88

Fjärde huvudtiteln: 1921 års tilläggsstat.

Fjärde huvudtiteln.

Utdrag av protokollet över försvarsärenden, hållet inför Hans
Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 7
januari 1921.

N ärvarande:

Statsministern friherre De Geer, ministern för utrikes ärendena greve
Wrangel, statsråden Ericsson, Dahlberg, Murray, Elmquist,
Malm, Bergqvist, Hammarskjöld, Ekeberg, Tamm, Hansson.

Departementschefen, statsrådet Hammarskjöld, anhöll härefter att
få underställa Kungl. Maj:ts prövning de särskilda medelsbehov, som
under fjärde huvudtiteln borde tillgodoses genom anslag å tilläggsstat
för år 1921, och att i samband därmed få föredraga följande till Kungl.
Maj:t inkomna skrivelser, nämligen:

arméförvaltningens skrivelse den 31 augusti 1920 angående lantförsvarets
medelsbehov för år 1922, i vad samma skrivelse avsåge anvisande
av medel dels till förstärkning av följande i 1921 års stat upptagna
anslag, nämligen anslaget till undervisnings- och gymnastikmateriel
samt undervisningsanstalter och utbildningskurser, anslaget till
skrivmaterialier, expenser, bränsle, lyse m. m., anslaget till skrivmaterialier
m. m. vid truppförbanden, anslaget till mathållning, anslaget till munderingsutrustning,
anslaget till kasernutredning, intendenturfordon m. m., anslaget
till bränsle, lyse, vatten, renhållning och tvätt vid truppförbanden, anslaget
till remontering, anslaget till furagering, anslaget till truppförbandens
övningar, anslaget till sjuk- och veterinärvård in. in., anslaget till vapen
och ammunition in. in., anslaget till fortsatt anskaffning av handvapen
och kulsprutemateriel, anslaget till byggnader, övningsfält och skjutbanor,
anslaget till ingenjörmateriel samt anslaget till komplettering avviss
ingenjörmateriel, dels ock till tillfällig löneförbättring för vissa befattningshavare
å ordinarie stat inom den civila statsförvaltningen, till
förstärkning av de till avlönande av vissa extra befattningshavare inom
Bihang till riksdagens protokoll 1921. 1 saml. 2 höft. 2762 20 1

Fjärde huvudtiteln: 1921 års tilläggsstat.

den civila statsförvaltningen samt till vikariatsersättningar m. m. anvisade
medel, till förstärkning av de för fält- och fälttjänstövningar under år
1921 tillgängliga medel, till inköp av en ambulansautomobil för Bodens
garnison m. m., till ersättning för vid branden i ammunitions fabrikens
avdelning å Marieberg skadade maskiner, verktyg och materialier m. m.,
till flyttning av en barack från Hultsfred till flygetablissemanget å Malmen,
till vissa ändringsarbeten å brandmaterielen samt till iståndsättande av
en brandskadad verkstadsbyggnad vid Livregementets dragoners kasernetablissemang; arméförvaltningens

intendents- och civila departements skrivelse
den 24 augusti 1920 angående ersättande av viss genom eldsvåda förstörd
intendenturmateriel;

arméns kasernbyggnadsnämnds skrivelse den 31 juli 1920 angående
medel för bestridande av kostnader till följd av uppskjutande tillsvidare
av arbetena å uppförande av kasernetablissemang för Södra skånska
infanteriregementet;

arméförvaltningens skrivelse den 8 september 1917 angående täckande
av vissa förskott;

marinförvaltningens skrivelse den 30 augusti 1920 angående särskilda
medelsbebov å tilläggsstat för år 1921;

marinförvaltningens skrivelse den 25 november 1920 angående tillläggs
an slag för år 1921 till flottans nybyggnad och underhåll; samt

chefens för sjökarteverket skrivelse den 31 augusti 1920 angående
beräknande av behovet av medel på tilläggsstat för sjökarteverket år 1921.

Departementschefen yttrade härefter följande:

I. LANTFÖRSVARET.

A. Avlöning, rekrytering, resekostnader m. m.

1. Tillfällig löneförbättring för vissa befattningshavare å ordinarie stat
inom den civila statsförvaltningen.

Under åberopande av vad statsrådet och chefen för finansdepartementet
förut denna dag till statsrådsprotokollet över finansärenden
anfört, får jag hemställa, det täcktes Eders Kungl. Maj:t föreslå riksdagen

att, i avvaktan på den proposition, som kan komma
att avlåtas angående tillfällig löneförbättring för vissa

Fjärde huvudtiteln: 1921 års till äggsstat.

befattningshavare å ordinarie stat inom den civila stats- [1.]
förvaltningen, tillsvidare under fjärde huvudtiteln, avd.
Lantförsvaret, å tilläggsstat för år 1921 beräkna ett
förslagsanslag av 59,600 kronor.

2. Förstärkning av de till avlönande av vissa extra befattningshavare inom [2.]
den civila statsförvaltningen samt till vikariatsersättningar m. m.

anvisade medel.

Under åberopande av vad statsrådet och chefen för finansdepartementet
förut denna dag till statsrådsprotokollet över finansärenden anfört,
får jag hemställa, det täcktes Eders Kungl. Maj:t föreslå riksdagen

att, i avvaktan på den proposition, som kan komma
att avlåtas angående förstärkning av de till avlönande
av vissa extra befattningshavare inom den civila statsförvaltningen
samt till vikariatsersättningar m. m. anvisade
medel, tillsvidare under fjärde huvudtiteln, avd. Lantförsvaret,
å tilläggsstat för år 1921 beräkna ett förslagsanslag
av 25,000 kronor.

B. Undervisning, understöd, expenser m. m.

1. Förstärkning av ordinarie reservationsanslaget till undervisnings- och [3.]
gymnastikmateriel samt undervisningsanstalter och utbildningskurser.

Ordinarie reservationsanslaget till undervisnings- och gymnastikmateriel
samt undervisningsanstalter och utbildningskurser (undervisningsanslaget)
är i riksstaten för innevarande år upptaget med 579,668
kronor. Anslaget är uppdelat på tre särskilda titlar, nämligen

Titel I. Undervisningsmateriel...................................... kronor 70,104:74

d II. De fasta undervisningsverken m. m.......... » 192,433: 10

» III. Tillfälligtvis anordnade skolor och utbildningskurser
samt oförutsedda behov ......... » 317,130:

Summa kronor 579,667: 84

4 Fjärde huvudtiteln: 1921 års tillägg sstat.

[3.] Till förstärkning av ordinarie undervisningsanslaget anvisade riks dagen

å tilläggsstat för år 1920 ett förslagsanslag, högst, 76,500 kronor.
1 detta anslagsbelopp voro icke inberäknade några medel för bestridande
av djrtidskostnader för bränsle och lyse vid undervisningsverken,
utan skulle dylika kostnader utgå av det till förstärkning av ordinarie
bränsleanslaget anvisade anslag.

För innevarande år bar ännu icke något förstärkningsanslag av
riksdagen äskats. Däremot hava medel för ifrågavarande ändamål inberäknats
uti ett för bestridande av under år 1921 eventuellt uppkommande
dyrtidskostnader vid armén å riksstaten för samma år utom
huvudtitlarna avsatt belopp.

Arméförvaltningen har nu gjort framställning om anvisande av
medel till förstärkning av de under titlarna I och II upptagna anslagsbelopp.

Titel I. Undervisningsmateriel.

Denna anslagstitel är beräknad efter en kostnad av 0.54 öre för
man och tjänstgöringsdag.

rvait™6" • Arméförvaltningen har anmält, att truppförbandscheferna i skrivelser
anställning. 1 till arméförvaltningens civila departement anmält ett för de kommande
åren väntat medelsbebov för ifrågavarande anslag, vilket, i medeltal
enligt de växlande uppgifterna, uppginge till 1.5 öre för man och tjänstgöringsdag,
d. v. s. 0.42 öre utöver dubbla beloppet av ovan nämnda
grundbelopp för anslagstitelns beräkning.

Då åtskilliga truppförbandscbefer redan anmält befarade brister å
sina anslagsandelar för år 1920, vilka bristers belopp visade därhän,
att vederbörande truppförbands anslag endast varit till en tredjedel tillräckliga
för årets omkostnader, samt andra truppförbandschefer uppgivit,
att brister å anslaget endast kunnat undvikas genom att låta underhållet
av. den dyrbara gymnastikattiraljen anstå, så syntes behovet av
en grundlig förstärkning av förevarande anslagstitel vara väl bekräftat
av årets erfarenhet.

Arméförvaltningen ansåge sig därför böra utgå från ovannämnda
grundtal av 1.5 öre för man och tjänstgöringsdag vid beräkningen av
det för. år 1921 erforderliga anslaget till förstärkning av förevarande
anslagstitel.

_ Med hänsyn till vad arméförvaltningen i ämnet anfört finner jag
mig böra tillstyrka, att ifrågavarande medelsbebov för år 1921 beräknas
efter 1.5 öre för man och tjänstgöringsdag.

Fjärde huvudtiteln: 1921 års tilläggsstat. °

Uti de för nästlidet års riksdag framlagda anslagsberäkningar har
antalet tjänstgöringsdagar för innevarande år upptagits till 9,892,359
för värnpliktiga och till 3,090,000 för fast anställda eller tillhopa
12,982,359. Beträffande de värnpliktiga har man härvid utgått frände
under år 1918 i tjänstgöring varande värnpliktskontingenternas storlek
samt i fråga om övningstidens längd tagit hänsyn till deri inskränkning
härutinnan, som för vissa kategorier av värnpliktiga skulle bliva en
följd av ett fortsatt tillämpande av bestämmelserna i lagen den 10
oktober 1919 om ändrad utbildningstid för vissa värnpliktiga av 1919
års klass m. m.

En ytterligare nedsättning, under vad sålunda beräknats, av antalet
tjänstgöringsdagar innevarande år kommer emellertid att bliva en följd
av bestämmelserna i lagarna den 22 juni 1920 om ändrad utbildningstid
för värnpliktiga av 1920 års klass, om befrielse för vissa värnpliktiga
av 1917 års klass från fullgörande av en repetitionsövning samt om ytterligare
minskning av utbildningstiden för vissa värnpliktiga av 1919
års klass (Svensk författningssamling nr 372—374). På grund härav
har jag låtit verkställa en omräkning av antalet tjänstgöringsdagar för
värnpliktiga under innevarande år; och framgår av denna omräkning
(se Bil. 1), att detta antal skulle utgöra 8,154,489. Läggas härtill förenämnda
3,090,000 tjänstgöringsdagar för fast anställda^ skulle sammanlagda
antalet tjänstgöringsdagar för år 1921 alltså uppgå till
11 244 489.

’ Efter en beräkningsgrund av 1,5 öre för man och dag skulle således
medelsbehovet under förevarande anslagstitel för innevarande år
utgöra (11,244,489 x 0,015 =) 168,667 kronor 34 öre. Enär å ordinarie
stat för ändamålet upptagits 70,104 kronor 74 öre, erfordras följaktligen
såsom förstärkningsanslag ett belopp av (168,667:34 /0,104: 74 )

98,562 kronor 60 öre eller i jämnt krontal 98,563 kronor.

Titel IL De fasta undervisningsverken m. in.

Arméförvaltningen har anfört, att enär vid anvisandet av förstärkningsanslag
för de närmast föregående aren beträffande anmälda ökade
medelsbehov för bestridande av bränsle- och lysekostnader beslutats, att
sådana kostnader skulle bestridas av ett särskilt anslag till förstärkning
av ordinarie reservationsanslaget till bränsle, lyse, vatten, renhållning
och tvätt vid truppförbanden, hade arméförvaltningen, under förutsättning
att ett sådant förstärkningsanslag även torde beviljas för år
1921, vid uppgörandet av följande beräkningar inskränkt sig till att

Arméför valtningens framställ ning.

[3.]

Krigshög skolan.

Fjärde huvudtiteln: 1921 års tilläggsstat.

endast anmäla de belopp å merkostnader för bränsle och lyse, som i
en del framställningar från vederbörande myndigheter uppgivits.

Därjämte hade arméförvaltningen utgått ifrån att de belopp, som
å tilläggsstat för år 1920 anvisats till förstärkning av respektive skolors
med flera anslagsdelar, borde upptagas oförändrade å förevarande förstärkningsanslag,
där ej särskild anledning funnits att höja eller minska
desamma.

Chefen för krigshögskolan hade anmält, att den å skolans anslag
uppförda posten å 14,500 kronor till praktiska övningar visat sig otillräcklig
och redan för år 1920 överskridits med 2,500 kronor, vilken
brist torde komma att ökas med ytterligare 1,000 kronor under år 1921 till
följd av den inträdande höjningen av priser för järnvägstransporter.

Nämnda bägge belopp, tillhopa 3,500 kronor, syntes böra upptagas
å förevarande förstärkningsanslag.

\ idare hade skolchefen anmält, att en brist å 1,500 kronor yppat
sig å anslagsposten till inventarier, böcker och undervisningsmateriel
samt att, med hänsyn till stegringen av priset å böcker och undervisningsmateriel
samt skolans behov att öka sitt bibliotek med nyutkommande
militärlitteratur, anslagsposten i fråga behövde för framtiden höjas
med 500 kronor.

Då skolans anslagspost till inventarier, böcker och undervisningsmateriel,
utgörande 9o0 kronor, under de två senaste åren icke erhållit
annan förstärkning än ett belopp av 200 kronor för år, avsett till merkostnader
för undervisningsmaterielen, syntes den begärda förhöjningen
å 500 kronor av denna anslagspost vara väl befogad.

Därjämte torde det å förstärkningsanslag för åren 1919 och 1920
upptagna beloppet till merkostnader för skrivmaterialier m. m., 2,000
kronor, även böra beviljas för år 1921.

Till förstärkning av krigshögskolans anslagspost för år 1921 syntes
således böra beviljas:

för utgiftsgruppen praktiska övningar................................ kronor 3,500:_

inventarier, böcker och undervis -

ningsmateriel

skrivmaterialier, lyse, städning m. m.

» 500

» 2,000

kronor 6,000

Fjärde huvudtiteln: 1921 års tilläggsstat.

Anslagsposten för artilleri- och ingenjörhögskolan å nu gällande
stat vore fördelad på följande utgiftsgrupper, nämligen:

till praktiska övningar.......................................................... kronor 14,350:

)) inventarier, böcker och undervisningsmateriel......... )) 2,700: —

» skrivmaterialier, bränsle, lyse och övriga expenser

m. m............................................................................ ® 3,650:

till reseersättning................................................. »_2,500:

tillhopa kronor 23,200: —

[3.]

Artilleri- och
ingenjörhögskolan.

Rörande erforderlig förstärkning av nämnda utgiftsgruppers belopp
hade skolchefen i skrivelse till arméförvaltningens civila departement
aumält följande.

För praktiska övningar behövdes samma tilläggsanslag som för
åren 1919 och 1920, eller 2,500 kronor.

Utgiftsgruppen inventarier, böcker och undervisningsmateriel, vilken

vore sammansatt av anslagsmedel till

biblioteket och undervisningsmateriel....................... kronor 2,000: —

och till inventarier........................................................... » 700: —

behövde för förstnämnda ändamål en förhöjning å 2,000 kronor på
grund av de ökade omkostnaderna för bibliotekets, fysiska kabinettets
och kemiska laboratoriets planenliga underhåll samt för sistnämnda
ändamål en förhöjning å 300 kronor.

Utgiftsgruppen skrivmaterialier, bränsle, lyse och övriga expenser
hade uppstått genom sammanslagning av de forna ordinarie anslagsposterna: bränsle

och lyse ...

skrivmaterialier......

städning och tvätt

renhållning...............

vattenavgift ............

extra utgifter .........

kronor 3,650: —

kronor 2,100

» 400

» 600

» 150

3) 100

» 300

Yad bränsle- och lysekostnader anginge, kunde desamma för år
1921 beräknas till 11,000 kronor för bränsle och 2,000 kronor för lyse,
eller tillhopa 13,000 kronor, d. v. s. 10,900 kronor utöver det anslagna
medelsbeloppet.

Fjärde huvudtiteln: 1921 års tilläggsstat.

För samtliga övriga utgiftsändamål, för vilka funnes anslagna tillhopa
1,550 kronor, ansåge skolchefen, att det, på grund av de stegrade
kostnaderna för papper och skrivmaterialier i övrigt ävensom för städning,
tvätt och renhållning, vilka krävde personlig arbetskraft, skulle
erfordras ett förstärkningsanslag å 2,000 kronor.

Slutligen behövdes till bestridande av reseersättningar samma förstärkningsanslag
som för år 1920 eller 2,900 kronor.

Arméförvaltningen hade mot dessa förslag ej annat att erinra, än
att för utgiftsgruppen skrivmaterialier, bränsle, lyse och övriga expenser,
i vad den ej avsåge bränsle- och lysekostnader, ej torde behövas högre
förstärkning än den för år 1920 beviljade å 100 procent, eller tillhopa
1,300 kronor.

För merkostnader vid artilleri- och ingenjörhögskolan skulle således
erfordras

för praktiska övningar .................. kronor 2,500

» bibliotek och undervisningsmateriel............ » 2,300

)) skrivmaterialier och övriga expenser......... j> 1,300

» reseersättningar ...................................... j> 2,900

Summa kronor 9,000

Chefen för ridskolan hade anhållit om förhöjning med nedannämnda
belopp å de för följande utgiftsgrupper å stat uppförda medel, nämligen

för städning och tillsyn av möbler .................. kronor 300: —

» underhåll av möbler och sängkläder......... » 500: —

» » » ridtyg och stallpersedlar...... » 200: —

» anordnande av släpjakter.............................. » 1,500: —

» diverse och oförutsedda behov omkring... » 5,900: —

» lärare och elever till nödiga resor............ » 500: —

eller tillhopa med kronor 8,900: —

Mot nämnda belopp hade arméförvaltningen i allmänhet icke någonting
att erinra. Posten för anordnande av släpjakter, upptagen med 100
procent å den ordinarie statens belopp, syntes dock kunna nedsättas
till 7 00 kronor, alldenstund skolchefen å en tablå över utgifterna för år
1919 visat, att kostnaderna för släpjakter nämnda år endast uppgått
till 2,200 kronor.

Den begärda ökningen av posten till diverse och oförutsedda behov
motsvarade något mer än 100 procent å den ordinarie statens belopp
(4,067 kronor), men behovet vore väl styrkt av sifferuppgifterna

Fjärde huyudtiteln: 1921 års tilläggsstat.

å förenämnda tablå, enligt vilka utgifterna av ifrågavarande art under [3.]
åren 1918 och 1919 utgjort respektive 12,200 och 13,400 kronor.

Arméförvaltningen tillstyrkte således för ridskolans anslagsandel en
förstärkning av (8,900 — 800=) 8,100 kronor.

Medelsbehovet för bränsle och lyse för år 1921 uppgåve skolchefen
till 18,000 kronor, vilket innebure en förhöjning av 11,350 kronor över
de å stat uppförda medel.

För merkostnader under år 1921 vid infanteristutskolan vore mfanteriskjntredan
medel beviljade å extra stat för nämnda år.

För artilleristutskolorna hade begärts samma förstärkningsanslag Artilleriskjut
som för åren 1919 och 1920, eller 19,000 kronor.

Häremot hade arméförvaltningen icke någonting att erinra.

För krigsskolans anslag syntes även böra beviljas samma belopp Krigsskolan,
som för år 1921, i vad nämnda belopp icke avsåge bränsle- och lysekostnader.
På förevarande förstärkningsanslag syntes således höra
uppföras

å krigsskolans stat

till remontering av en häst, underhåll

av seltyg m. m............................... kronor 500: —

till inventarier m. m............................... » 1,000: — kronor 1,500: —

å staten för reservoffeer skur serna

till inventarier och husgeråd ............... » 150: —

» undervisningsmateriel, tvätt,.........

medikamenter m. m..................... » 2,000: — j> 2,150: —

eller tillhopa för bägge staterna kronor 3,650: —

För ökade bränsle- och lysekostnader hade medelsbehovet för år
1920 beräknats till (12,950 + 1,140=) 14,090 kronor.

I sin framställning angående det ordinarie medelsbehovet för år
1922 hade armé förvaltningen beträffande krigsskolans andel av undervisningsanslaget
hemställt, att den å nämnda anslagsandel uppförda
posten till praktiska övningar måtte höjas med 10,000 kronor för att
kunna bereda ersättning av statsmedel (i stället för av elevmedlen) för
elevernas resor och inkvartering under övningar.

Bihang till riksdagens protokoll 192L. 1 sand. 2 höft.

2762 20 2

[3.]

Fackekolan
för värnpliktiga
medicine
kandidater.

Arméns veterinärers
och
värnpliktiga
veterinärers
utbildning.

Artilleri museum.

Artilleri stabens bibliotek.

Sammanfatt ning.

Departe ments chefen.

Fjärde huvudtiteln: 1921 års tilläggsstat.

I händelse av bifall därtill syntes nämnda belopp, 10,000 kronor,
även böra upptagas å förevarande förstärkningsanslag.

Hela medelsbehovet för krigsskolan å förevarande anslag utgjorde
således 13,650 kronor.

I händelse av bifall till ovan gjort förslag angående uppförande
på ordinarie undervisningsanslagets stat av 10,000 kronor för anordnande
av en dubbelkurs vid fackskolan för värnpliktiga medicine kandidater,
borde nämnda belopp, 10,000 kronor, även upptagas å förevarande
förstärkningsanslag.

Likaledes borde, vid bifall till av sjukvårdsstyx-elsen framställt förslag
angående beredande av ökade ordinarie anslagsmedel för arméns
veterinärers och värnpliktiga veterinärers utbildning, det för detta ändamål
under år 1921 erforderliga beloppet (5,100 + 1,600 =) 6,700 kronor
uppföras såsom förstärkningsanslag för nämnda år.

Vidare borde å samma anslag upptagas 1,500 kronor till ökade
expensomkostnader för artillerimuseum samt 800 kronor för artilleristabens
bibliotek, för vilka båda poster närmare motivering lämnats i framställningen
angående ordinarie undervisningsanslaget.

Följande belopp skulle således behöva upptagas å förevarande
anslagstitel:

krigshögskolan ....................................................................

artilleri- och ingenjörhögskolan.........................................

ridskolan ...................................................................................

artilleriskjutskolor....................................................................

krigsskolan........................................................................

fackskola för värnpliktiga medicine kandidater...........

arméns veterinärers och värnpliktiga veterinärers

utbildning.....................................................

artillerimuseum .................................................

artilleristabens bibliotek...................................

kronor

6,000

9,000

8,100

19.000
13,650

10.000

......;......... »	6,700: —
............... »	1,500: —
............... »	800: —
Summa kronor	74,750: —

Då vissa av de sålunda begärda anslagsförhöjningarna stå i omedelbart
samband med frågan om medelsbehovet under ordinarie undervisningsanslaget
för år 1922, tillåter jag mig hänvisa till vad jag därom
i annat sammanhang anfört.

Fjärde huvudtiteln: 1921 års tilläggsstat.

De av arméförvaltningen verkställda beräkningarna rörande behovet
av anslagsförstärkning under förevarande titel giva mig icke anledning
till någon annan erinran än att till den äskade summan, 74,750 kronor,
bör läggas ett belopp av 2,200 kronor, motsvarande de merkostnader,
som, enligt vad jag under hand inhämtat, torde komma att belasta undervisningsanslaget
med anledning av de telefontaxeförhöjningar, som
ägt rum, efter det arméförvaltningens framställning i ämnet avläts, och
till vilka på den grund hänsyn icke kunnat tagas i den uppgjorda anslagsberäkningen.
Såsom förstärkning av anslagstiteln till de fasta
undervisningsverken m. m. för innevarande år skulle alltså upptagas ett
belopp av (74,750 + 2,200=) 76,950 kronor.

1 detta belopp ingå icke några merkostnader för bränsle och lyse.
I likhet med vad tidigare varit fallet, torde dessa kostnader för innevarande
år böra bestridas av det extra anslag till förstärkning av ordinarie
bränsleanslaget, varom jag i annat sammanhang kommer att göra
framställning.

Sammanfattning:.

I enlighet med vad jag nu anfört, skulle till förstärkning av undervisningsanslaget
för år 1921 erfordras (98,563 + 76,950 = ) 1/5,513
kronor.

Jag får alltså hemställa, det täcktes Eders Kungl. Maj:t föreslå riksdagen att

till förstärkning av ordinarie reservationsanslaget
till undervisnings- och gymnastikmateriel samt undervisningsanstalter
och utbildning skurser å tilläggsstat för år
1921 anvisa ett förslagsanslag, högst, 175,513 kronor.

2. Förstärkning av ordinarie reservationsanslaget till skrivmaterialier,
expenser, bränsle, lyse m. m.

Ordinarie reservationsanslaget till skrivmaterialier, expenser, bränsle,
lyse m. m. (expensanslaget) är i riksstaten för innevarande år upptaget
med 297,610 kronor. Anslaget är beräknat med hänsyn till de före
kristidens inträde rådande prisförhållandena.

Till förstärkning av ordinarie expensanslaget anvisade riksdagen å
tilläggsstat för år 1920 ett förslagsanslag, högst, 161,900 kronor. I
detta anslagsbelopp voro emellertid icke inberäknade några medel för
bestridande av dyrtidskostnader för bränsle och lyse vid staber och

[4.]

Armé föryalt ningeng framställ.

ning.

Arméförval tningen.

Fjärde huvudtiteln: 1921 års tillägg sstat.

inrättningar, utan skulle dylika kostnader utgå av det till förstärkning
av ordinarie bränsleanslaget anvisade anslag.

För innevarande år har något förstärkningsanslag ännu icke av
riksdagen äskats. Däremot hava medel för ifrågavarande ändamål inberäknats
uti det för bestridande av under år 1921 eventuellt uppkommande.
dyrtidskostnader vid armén å riksstaten för samma år utom
huvudtitlarna avsatta belopp.

Arméförvaltningen har nu gjort framställning om anvisande av
erforderligt förstärkningsanslag för innevarande år samt därvid anfört
följande:

Vid beräknandet av de belopp, som behövde upptagas å förevarande
förstärkningsanslag, hade arméförvaltningen av skäl, som närmare
angivits vid avgivande av förslag till förstärkning av undervisningsanslaget,
icke i beräkningen medtagit väntade merkostnader
för bränsle och lyse. Ej heller hade arméförvaltningen funnit behövlig
någon särskild motivering för sådana beräknade belopp, som hitförts
oförändrade från 1920 års förstärkningsanslag.

Vad då först arméförvaltningens eget expensanslag beträffade, hade
detta för vartdera av åren 1919 och 1920 erhållit en förstärkning av

20,000 kronor för bestridande av samtliga förekommande merkostnader
för expenser, utom bränsle och lyse. Detta belopp hade visat sig så
föga tillräckligt, att vid utgången av år 1919 å det ordinarie anslaget
med förstärkningsanslag uppstått en brist å 41,000 kronor, vilken av
Kungl. Maj:t under år 1920 täckts genom anvisning av beloppet från
anslaget till extra utgifter.

Ämbetsverkets anslagspost till skrivmaterialier m. m., vilken oavsett
medel till .bränsle och lyse uppginge till 28,401 kronor, vore avsedd
för skrivmaterialier, inventarier, telefonsamtal och telegram, telefonabonnemang,
städning, skurning och rengöring med flera dylika kostnader,
vilka vore underkastade en fortgående prisstegring. Det syntes
derföre nödvändigt, för att undvika brist även å 1921 års anslag, att
få förstärkningsanslaget höjt till 60,000 kronor, vilket visat sig vara
det faktiska medelsbehovet för år 1919.

Anslagsposten till hyra av tillfälliga arkivlokaler, 1,500 kronor,
behövde även höjas med 800 kronor på grund av från den 1 oktober
1920 inträdande hyresstegring.

Arméförvaltningens medelsbehov å förevarande anslag kunde således
angivas till 60,800 kronor.

Fjärde huvudtiteln: 1921 års tilläggsstat.

Chefen för generalstaben hade hemställt om följande förstärkningar
av generalstabens expensanslag, nämligen:

till arkivet, biblioteket, inköp av böcker m. m.......... kronor 4,500: —

y> telegraf och telefon........................................................ ® 4,000:

» skrivmaterialier m. m.................. » 13,200:

eller tillhopa kronor 21,700: —

Den förstnämnda förhöjningen motsvarade knappt 50 procent å
för ifrågavarande utgiftsgrupp å stat beräknat belopp. Den sistnämnda
förhöjningen motsvarade omkring 80 procent å det för inköp av skrivmaterialier
m. m. avsedda beloppet. Vad slutligen de nämnda telefonoch
telegrafkostnaderna beträffade, hade chefen för generalstaben uppgivit
kostnaderna för endast telefonabonnemang med tilläggsavgifter till
4,522 kronor eller 3,500 kronor utöver det för år 1918 erforderliga
beloppet.

Någon erinran syntes således icke kunna framställas mot ovannämnda
förslag till förhöjningar.

Chefen för generalstaben hade vidare, med framhållande av, att
den väntade minskningen av tjänstgöringstiden för värnpliktiga torde
komma att bereda generalstaben svårigheter i fråga om ombesörjandet
av skrivgöromålen, föreslagit anvisande av medel, högst 10,000 kronor,
för anskaffande av särskild skrivhjälp.

Enär emellertid detta medelsbehov ännu icke blivit fullt ådagalagt
och än mindre det belopp kunnat beräknas, som skulle bliva därför
behövligt, ansåge arméförvaltningen, att med detsammas fyllande borde
anstå, tills ett verkligt behov förelåge, då medel under tiden torde
kunna på annat sätt beredas.

För generalfälttygmästarens expedition, inspektören för artilleriet
och artilleristaben å förstärkningsanslag för år 1920 uppförda belopp
syntes böra upptagas även å förevarande förstärkningsanslag med respektive
7,010, 100 och 1,500 kronor.

För fortifikationens huvudstation syntes böra uppföras det för år
1920 anvisade beloppet, 5,700 kronor.

Inspektörens för infanteriet anslagspost å 1,200 kronor till skrivmerialier
m. m. borde förstärkas med 100 procent, eller 1,200 kronor.

[4-1

General staben.

Generalfälttygmästarens

expedition,
inspektörens
för artillerietexpedition,

artilleristaben.

Fortifikationens
huvudstation.

Inspektörens
för infanteriet
expedition.

Fjärde huvudtiteln: 1921 års tilläggsstat.

[4.] Inspektörens för militärläroverken anslagspost å 1,200 kronor till

inspektörens skrivmaterialier borde likaledes höjas. ''

läroverken Hyresersättningen för inspektörens expeditionslokal vore från och

expedition, med den 1. oktober 1920 höjd med 1,600 kronor. Den ökade ersättningen
för sista kvartalet av 1920 kunde av arméförvaltningens civila departement
bestridas. Å 1922 års stat hade i förut gjord framställning
den ökade hyresersättningen från och med nämnda år beräknats. Återstode
således att uppföra beloppet, 1,600 kronor, å förstärkningsanslag
för år 1921.

fördetnin^na • ^örsta arméfördelningens expeditions anslagspost till skrivmateriexpedUionDS
a^er m- m- borde å förevarande anslag höjas med 1,850 kronor.

Med anledning av ökad hyresersättning borde jämväl ett belopp
av 1,600 kronor uppföras å anslaget.

Andra arméfördelningens

expedition.

Till ökade skrivmaterielkostnader vid andra arméfördelningens expedition
borde å förevarande anslag upptagas 1,850 kronor.

TarméK>rdedte ^ s^a* uppförda beloppen till expenser vid tredje—sjätte armé ningarnas

fördelningarnas expeditioner borde å förevarande anslag höjas med
expeditioner. 100 procent, eller respektive 3,900, 2,650, 2,450 och 3,950 kronor.

hlvarens6^!"1 Militärbefälhavare^ på Gottland anslagspost till skrivmaterialier borde
GottiandP '' a förevarande anslag erhålla en förstärkning å 700 kronor. Därjämte
expedition, borde därå upptagas ett belopp å 1,000 kronor till expenser för Tingstäde
befästningar, vilket omförmälts i framställning angående den
ordinarie staten för expensanslaget.

inspektörens Inspektörens för kavalleriet anslagspost till skrivmaterialier borde
fexpedition!*1 å förevarande anslag höjas med 700 kronor.

Med anledning av ökad hyra för inspektörens expeditionslokal borde
jämväl ett belopp av 1,300 kronor uppföras å anslaget.

inspektörens Inspektörens för trängen anslagspost till skrivmaterialier borde förfxpedtioT
stärkas med 700 kronor.

En ökad hyresersättning å 3,000 kronor borde jämväl upptagas å
förevarande anslag.

Fortifikations- Av skål, som anförts vid avgivande av framställning angående
^Karisborg8 den ordinarie staten för expensanslaget, borde fortifikationsbefälhavarens
expedition, å Karlsborg anslag å ordinarie stat ökas med 2,800 kronor. Detta

Fjärde huvudtiteln: 1921 års tilläggsstat.

belopp borde därjämte uppföras å förevarande anslag. Enär emellertid
den för fortifikationsbefälhavarens expedition å ordinarie staten föreslagna
anslagsposten å 1,700 kronor till skrivmaterialier beräknats efter
normala prisförhållanden, borde en ökning av densamma med 100
procent, eller med 1,700 kronor, jämväl uppföras å förevarande anslag.

För fortifikationsbefälhavaren i Boden hade icke något anslag varit
beräknat å ordinarie expensanslaget. Sedan förslag om uppförande av
ett sådant å 3,200 kronor för år 1922 nu framställts, enligt vilket förslag
till skrivmaterialier m. m. skulle utgå 2,430 kronor och till städning
och tvätt 770 kronor, syntes, vid bifall till förslaget, ovannämnda
belopp 3,200 kronor även böra uppföras å förstärknmgsanslaget för år
1921. Enär emellertid, enligt uppgift under hand, förenämnda ersättning
för skrivmaterialier m. m. beräknats på grundvalen av normala
prisförhållanden, och då ännu några år framåt fortifikationsbefälhavaren
torde vara i behov av mera omfattande expedition på grund av den
ännu icke fullt avslutade byggnadsverksamheten, borde en ökning av
nämnda ersättning med 100 procent jämväl uppföras å förevarande
anslag.

Kommendantskapens i Boden, Stockholm och Karlsborg anslag å
den ordinarie expensstaten borde, i den mån de avsåge skrivmaterialier
m. m., uppföras med 100 procent å förevarande förstärkningsanslag,
eller med respektive 3,025, 950 och 985 kronor.

Till kommendantens i Boden nyssnämnda belopp, 3,025 kronor,
borde även läggas ett belopp å 1,604 kronor, som i annat sammanhang
föreslagits till uppförande å den ordinarie staten för bestridande av
vissa telefonkostnader.

Vidare borde till kommendantens å Karlsborg ovannämnda belopp,
985 kronor, läggas 1,600 kronor, vilka föreslagits till uppförande å den
ordinarie staten för bestridande av eldnings-, belysniugs- och städningskostnader.

För de tre kommendanterna skulle således å förevarande anslag
böra upptagas respektive 4,629, 950 och 2,585 kronor.

För intendenturstaben borde å anslaget uppföras 3,500 kronor.

För remonteringsstyrelsen borde å anslaget uppföras dels 100 procent
å anslagsposten till skrivmaterialier, 2,600 kronor, dels ökad hyresersättning,
500 kronor, tillhopa 3,100 kronor.

Fortifikationsbefälhavarens

i Boden
expedition.

Kommendantskapen
i
Boden, Stockholm
och
Karlsborg.

Intendentur staben.

Remonterings styrelsen.

[4.]

Intendentur förråden.

Garnisonssjukhuset
i
Stockholm.

Rullförings expedi tionerna.

Oförutsedda
expensbehov
samt för centralupphandling.

Fjärde huvudtiteln: 1921 års tilläggsstat.

För intendenturförråden i Stockholm, Boden och Karlsborg borde å
förevarande anslag uppföras ett belopp av 1,000 kronor för vartdera
förrådet.

_ Chefläkaren för garnisonssjukhuset i Stockholm hade med stöd av
utgiftsberäkningarna för åren 1919 och 1920 hemställt om höjning av
anslagsposten till telefoner och expenser, tillhopa 2,400 kronor, till

10.000 kronor.

I avgivet förslag angående sjukhusets ordinarie anslagsmedel hade
arméförvaltningen hemställt om förenämnda anslagsposts höjning med
1,700 kronor till tillhopa 4,100 kronor. Med beräkning av 100 procent
på sistnämnda belopp, vilket, vid bifall till nyssnämnda framställning,
syntes böra i sin helhet upptagas å förevarande anslag, vunnes för
sjukhuset ett anslagsbelopp å 8,200 kronor för ifrågavarande utgifter,
vilket syntes vara tillräckligt.

Angående de väntade bränsle- och lysekostnaderna för år 1921
hade chefläkaren låtit verkställa beräkningar, varvid årets stora vedupphandling
befunnits uppgå till 80,000 kronor och kolkostnaderna till

20.000 kronor, varjämte även lysekostnaden förväntades stiga. Medelsbehovet
å denna utgiftspost utgjorde således i sin helhet 125,000 kronor.

I sin framställning beträffande behovet av ökning av anslagsbeloppet
å tit. II av expensanslaget, avseende hyra, eldning och belysning m. m.
vid rullföringsexpeditionerna, hade arméförvaltningen föreslagit ett till
79,980 kronor höjt belopp för nämnda anslagstitel. Arméförvaltningen
hade dock framhållit, att detta belopp vore beräknat efter prisförhållanden,
som numera kunde anses konstanta, och att alltjämt särskilt
förstärkningsanslag bleve erforderligt.

Den förstärkning, som för år 1920 beretts anslagstiteln, utgörande
12,800 kronor, hade visat sig alldeles otillräcklig och måste väsentligen
höjas för år 1921. Arméförvaltningen föresloge därför, att förstärkningen
för år 1921 måtte beräknas efter samma grund, som använts för
alla andra verks eller stabers med flera extra expensanslag för åren
1920 och 1921, eller med 100 procent å anslagstitelns belopp å den
ordinarie staten. Vid bifall därtill skulle 59,280 kronor upptagas å
förevaran de förstärkningsan slag.

Nyss angivna grund för beräkningen av förstärkningsanslagets storlek
syntes även böra användas i fråga om höjningen av det till oförutsedda
utgifter och centralupphandling å stat uppförda beloppet, 36,278
kronor, och torde således samma belopp böra upptagas å förevarande
förstärkningsanslag.

Fjärde huvudtiteln: 1921 års tilläggsstat.

Det ifrågasatta förstärkningsanslaget skulle således
fatta följande poster, nämligen:

arméförvaltningen ............................................ kronor

generalstaben.........................................................

generalfälttygmästarens expedition ...............

inspektörens för artilleriet och artilleristabens
expeditioner.......................................

fortifikationens huvudstation .........................

inspektören för infanteriet ...........................

» b militär läroverken ..................

första arméfördelningens expedition ............ »

andra
tredje
fjärde
femte
sjätte

militärbefälhavarens på Gottland expedition

inspektörens för kavalleriet expedition.........

b b trängen b .........

fortifikationsbefälhavarens å Karlsborg expedition
........................................................

fortifikationsbefälhavarens i Boden expedition

kommendantskapet i Boden........

b i Stockholm

b å Karlsborg

intendenturstaben...........................

remonteringsstyrelsen....................

intendenturförrådet i Stockholm

B i Boden........

» å Karlsborg

garnisonssjukhuset i Stockholm
rullföringsområdsexpeditionerna
till oförutsedda behov och för centralupphandlingen
.................................................

))

komma att om -

60,800

21,700

7,010

1,600

5.700
1,200
2,800

3.450
1,850
3,900
2,650

2.450
3,950

1.700

2,000

3.700

4.500
5,630
4,629

950

2,585

3.500
3,100
1,000
1,000
1,000
5,800

59,280

36,278:

Summa kronor 255,712: —

[4-J

Samman fattning.

Arméförvaltningen hemställde med anledning av vad sålunda anförts
om anvisande på tilläggsstat för år 1921 av ett förslagsanslag å 255,712
kronor till förstärkning av ordinarie anslaget till skrivmaterialier, expenser,
bränsle, lyse m. m.

Bihang till riksdagens protokoll 1921. 1 samt. 2 käft.

2762 20 3

14.]

Departe

ments chefen.

Fjärde huvudtiteln: 1921 års tilläggsstat.

Mot de för de särskilda anslagsposternas förstärkning sålunda föreslagna
beloppen har jag icke någon annan erinran att framställa, än att,
i likhet med vad under nästföregående punkt föreslagits, till de äskade
beloppen bör läggas en summa av 24,100 kronor, motsvarande de merkostnader,
som, enligt vad jag under hand inhämtat, torde komma att
belasta expensanslaget med anledning av de senast vidtagna telefontaxeförhöj
ningarna.

Liksom för innevarande år varit fallet, torde erforderliga merkostnader
för bränsle och lyse för år 1921 få bestridas av det extra anslag till
förstärkning av ordinarie bränsleanslaget, varom jag i annat sammanhang
kommer att göra framställning.

För bestridande av kostnaderna för skrivmaterialier, expenser, bränsle,
lyse m. m. är under titel II av ordinarie expensanslaget för försvarsdepartementet
beräknat ett belopp av 18,182 kronor. Denna anslagspost, som
beräknats efter normala förhållanden och ursprungligen var avsedd allenast
för det förutvarande lantförsvarsdepartementet, har givetvis under kristiden
visat sig vara för sitt ändamål alldeles otillräcklig, och efter sammanslagningen
av lantförsvars- och sjöförsvarsdepartementen till ett gemensamt
departement hava departementets expenskostnader ytterligare väsentligt
stegrats. Med ledning av de uppgifter, som av vederbörande
redogörare lämnats rörande storleken av dessa utgifter under år 1920,
torde ifrågavarande merkostnader, med undantag av bränsle- och lysekostnader,
under innevarande år kunna beräknas uppgå till minst

60,000 kronor. Under förutsättning att merkostnaderna för bränsle
och lyse, i enlighet med vad förut nämnts, få gäldas av det extra
anslag, som kan komma att beviljas för det ordinarie bränsleanslagets
förstärkning, torde alltså för bestridande av övriga utgifter erfordras
ett förstärkningsanslag av 60,000 kronor.

Det för expensanslagets förstärkning erforderliga beloppet bör således
upptagas till (255,712 + 24,100 + 60,000 = ) 339,812 kronor.

På grund av vad sålunda anförts får jag hemställa, det täcktes
Eders Kungl. Maj:t föreslå riksdagen

att till förstärkning av ordinarie reservationsanslaget
till skrivmaterialier, expenser, bränsle, lyse m. m.
å tilläggsstat för år 1921 anvisa ett förslagsanslag,
högst, 339,812 kronor.

Fjärde huvudtiteln: 1921 års tilläggsstat.

3. Förstärkning av ordinarie reservationsanslaget till skrivmaterialier m. m. |5-]

vid truppförbanden.

Ordinarie reservationsanslaget till skrivmaterialier m. m. vid truppförbanden
är i riksstaten för innevarande år upptaget med 151,175
kronor och beräknat med hänsyn till de före kristidens inträde rådande
prisförhållandena.

Till förstärkning av samma anslag för år 1920 anvisade riksdagen
å tilläggsstat för sistnämnda år ett förslagsanslag, högst, 148,525
kronor.

För innevarande år har ännu icke något förstärkningsanslag av
riksdagen äskats. Däremot hava medel för ifrågavarande ändamål inberäknats
uti det för bestridande av under år 1921 eventuellt uppkommande
dyrtidskostnader vid armén å riksstaten för samma år utom
huvudtitlarna avsatta belopp.

Arméförvaltningen har nu — med hänvisning till sitt i annat samman- Arméförraithang
framlagda förslag angående ordinarie skrivmaterielanslaget för trupp- ning«”i8ning. ''
förbanden samt därvid fogade utgiftstabeller och beräkningar, varav framginge,
att kostnaderna å nämnda anslag under år 1919 uppgått till
mer än 3 gånger samtliga i 1921 års stat uppförda anslagsposters för
truppförbanden belopp, samt att någon ändring till det bättre i detta
förhållande icke kunde väntas under åren 1920 och 1921 — ansett sig
böra hemställa om en förstärkning med 200 procent å samtliga för
de olika truppslagen å 1921 års stat beräknade belopp, eller

för infanteriet .......................................................................

» kavalleriet........................................................................

» artilleriet..........................................................................

» ingenjörtrupperna..........................................................

» trängen..................................................■........................

Därtill borde komma en förstärkning med 100
procent för infanteribrigadchefernas expeditioner samt

de 11 formationerna värnpliktiga studenter ...............

Vidare borde å anslaget beräknas vissa i arméförvaltningens
förut åberopade framställning närmare
omförmälda kostnader för skrivmaterialier m. m. utgörande:
_

kronor 126,800: —

» 31,950: —

» 36,750: -

» 14,250: —

» 13,200:

4,600: —

Transport kronor 227,550: —

[5.]

Departements chefen.

Fjärde huvudtiteln: 1921 års tilläggsstat.

Transport kronor 227,550: —

vid intendenturkompanierna .......................................... » 6,100: —

» vissa artilleritruppförband för förvaltningen av

artilleriets skjutfält .................................................... » 2,375: —

» vissa artilleritruppförband för expenskostnader

vid tygverkstäderna ................................................... » 3,600: —

Det av arméförvaltningens civila departement disponerade
beloppet för oförutsedda behov m. m.,
syntes liksom för innevarande år böra förstärkas
med 100 procent ............................................ » 34,100: —

Summa kronor 273,725: —

Arméförvaltningen hemställde med anledning av vad sålunda anförts
om anvisande på tilläggsstat för år 1921 av ett förslagsanslag å
273,725 kronor till förstärkning av ordinarie anslaget till skrivmaterialier
m. m. vid truppförbanden.

Vad arméförvaltningen sålunda föreslagit giver mig icke anledning
till någon annan erinran än att, i likhet med vad som under nästföregående
två punkter föreslagits, till den äskade summan, 273,725 kronor,
torde böra läggas ett belopp av 30,100 kronor, motsvarande de merkostnader,
som, enligt vad jag under band inhämtat, torde komma att
belasta anslaget till skrivmaterialier m. m. vid truppförbanden med anledning
av de senast vidtagna telefontaxeförhöjningarna.

Förevarande förstärkningsanslag skulle alltså upptagas med tillhopa
(273,725 + 30,100=) 303,825 kronor.

Jag får således hemställa, det täcktes Eders Kungl. Maj:t föreslå
riksdagen

att till förstärkning av ordinarie reservationsanslaget
till skrivmaterialier rn. in. vid truppförbanden å tilläggsstat
för år 1921 anvisa ett förslagsanslag, högst,
303,825 kronor.

Fjärde huvudtiteln: 1921 års tillägg sstat.

C. Förplägnad, intendenturmateriel, remontering,

övningar m. m.

1. Förstärkning av ordinarie förslagsanslaget till mathållning. [6.]

Ordinarie förslagsanslaget till arméns mathållning utgör för innevarande
år 7,789,415 kronor.

Anslaget, är beräknat efter den före kristidens inträde tillämpade
beräkningsgrunden av 60 öre för man och tjbotgöringsdag. Då det
på detta sätt beräknade ordinarie anslagsbeloppet under kristiden visat
sig alldeles otillräckligt för bestridande av kostnaderna för arméns
mathållning, har riksdagen, efter Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning,
å extra stat anvisat särskilda anslag för det ordinarie anslagets
förstärkning. Vid beräkning av förstärkningsanslaget för år 1920 utgick
man från en portionskostnad av sammanlagt 1 krona 20 öre för dag.

Uti sin skrivelse till Kungl. Maj:t den 31 augusti 1920 angående eM

lantförsvarets medelsbehov för år 1922 har nu arméförvaltningen fram- framställning,
hållit, att livsmedelsprisen företedde en om ock långsam sänkning.
Portionspriset torde för närvarande i medeltal utgöra omkring 1 krona
50 öre för man och dag, från att i början av året hava utgjort 1 krona
60 öre å 1 krona 70 öre för mau och dag. På grund av detta förhållande
torde man kunna hoppas, att under år 1921 livsmedelsprisen
komme att hava nedgått därhän, att ett förstärkningsanslag, beräknat
efter 50 öre för man och dag, möjligen skulle kunna vara tillfyllest.
Arméförvaltningen hemställde därför, att Kungl. Maj:t måtte föreslå
riksdagen att till förstärkning av 1921 års mathållningsanslag å tillläggsstat
för samma år bevilja ett efter en ökad kostnad av högst 50
öre för man och dag beräknat förslagsanslag.

Det torde vara uppenbart, att det belopp, efter vilket ordinarie Departementsmathållningsanslaget
för innevarande år är beräknat, eller 60 öre för c e eD
man och dag, icke motsvarar det verkliga portionspriset vid armén.

Jämväl för innevarande år torde alltså böra anvisas erforderligt förstärkningsanslag.

Fjärde huvudtiteln: 1921 års tilläggsstat.

Såsom redan nämnts, utgick man vid beräkningen av 1920 års
förstärkningsanslag från en portionskostnad av sammanlagt 1 krona
20 öre för dag. Arméförvaltningen har nu ansett sig böra ifrågasätta
en nedsättning av beräkningsgrunden med 10 öre för man och dag.
Emellertid synes försiktigheten bjuda, att till grund för beräkningen av
medelsbehovet under innevarande år lägges samma portionskostnad
som för år 1920, eller 1 krona 20 öre.

Antalet tjänstgöringsdagar under år 1921 bör, enligt vad förut
nämnts, beräknas till 11,244,489. Medelsbehovet för arméns mathållning
under innevarande år skulle således utgöra (11,244,489 x 1:20 =)
13,493,386 kronor 80 öre. Enär det ordinarie anslaget upptagits med
ett belopp av 7,789,415 kronor, skulle följaktligen erfordras ett förstärkningsanslag
av (13,493,386: 80 — 7,789,415 =) 5,703,971 kronor 80
öre eller i runt tal 5,704,000 kronor.

Vid avvecklingen av vissa utav världskriget och kristiden föranledda
åtgärder har behov framträtt av ett förlag av livsmedel såväl för att
kunna ordna inköpen på ett för kronan fördelaktigt sätt som ock för att
städse kunna i förplägnadsmagasinen förfoga över det förråd av livsmedel,
som måste anses oundgängligen erforderligt med hänsyn till en
efter förhållandena avvägd krigsberedskap. Det synes därför vara lämpligt,
att arméförvaltningens intendentsdepartement sättes i stånd att hålla
ett dylikt förlag i den utsträckning, Kungl. Maj:t bestämmer; och torde
härav föranledda kostnader kunna bestridas från ordinarie mathållningsanslaget
utan att förhöjning erfordras av det efter nyss angivna grunder
beräknade förstärkningsanslaget.

Jag får alltså hemställa, det täcktes Eders Kungl. Maj:t föreslå
riksdagen

att till förstärkning av ordinarie förslagsanslaget
till mathållning å tilläggsstat för år 1921 anvisa ett
förslagsanslag, högst, 5,704,000 kronor.

2. Förstärkning av ordinarie reservationsanslaget till munderingsutrustning.

Ordinarie reservationsanslaget till munderingsutrustning är i riksstaten
för innevarande år upptaget med 4,567,998 kronor. Anslaget
är alltjämt beräknat efter samma grunder, som tillämpades före kristidens
inträde, eller efter 33 öre om dagen för varje man och 10 öre
om dagen för varje häst vid staber och undervisningsverk m. m., infanteriet,
kavalleriet, trängen och intendenturtrupperna. Kostnaderna
för sadelmunderiDg och hästutredning vid artilleriet och ingenjörtrupperna
utgå från dessa truppslags egna övningsmedel.

Fjärde huvudtiteln: 1921 års tilläggsstat.

Då det ordinarie anslaget under kristiden visat sig otillräckligt, [7.]
kava särskilda förstärkningsanslag av riksdagen anvisats. Till grund
för beräkningen av förstärkningsanslaget för år 1920 har lagts ett extra
medelsbehov av 17 öre om dagen för varje man och 5 öre om dagen
för varje bäst. För innevarande år har ännu icke något förstärkningsanslag
av riksdagen äskats. Däremot hava medel för ifrågavarande
ändamål inberäknats uti det för bestridande av under år 1921 eventuellt
uppkommande dyrtidskostnader vid armén å riksstaten för samma
år utom huvudtitlarna avsatta belopp.

Arméförvaltningen har erinrat om att ämbetsverket vid behand- Aiméförvaitlingen
av ordinarie munderingsanslaget för år 1922 utförligt påvisat, ”filning”"
att de medelstillgångar, som hittills stått till buds för munderingsutrustningen,
icke varit tillräckliga för avsedda ändamål, varför arméförvaltningen
sett sig nödsakad hos Kungl. Maj:t föreslå en ökning av
ordinarie munderingsanslaget med 10 öre för man och dag. Med hänsyn
till vad som sålunda i denna fråga redan anförts, syntes någon
ytterligare motivering för bibehållande under år 1921 av ett förstärkningsanslag
för munderingsutrustning beräknat efter samma grunder
som under år 1920 icke erfordras. Arméförvaltningen hemställde alltså,
att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen att till förstärkning av 1921
års munderingsanslag å tilläggsstat för samma år bevilja ett förslagsanslag,
beräknat efter högst 17 öre för man och dag samt 5 öre för
häst och dag.

Vad arméförvaltningen sålunda hemställt giver mig icke anledning Departements
till någon erinran. Till grund för beräkningen av medelsbehovet för cbefen''
år 1921 bör alltså läggas ett belopp av (33 + 17=) 50 öre om dagen
för varje man och (10 + 5=) 15 öre om dagen för varje häst.

Enligt vad förut nämnts, bör antalet manskapstjänstgöringsdagar
för innevarande år beräknas till 11,244,489. Vad beträffar det antal
hästtjänstgöringsdagar, varom här är fråga, skulle detsamma enligt de
i nästlidet års statsverksproposition framlagda beräkningarna utgöra
2,838,192. Då emellertid den av 1920 års riksdag beslutade nedsättningen
av remontantalet medför en minskning av antalet hästtjänstgöringsdagar
under innevarande år, har jag låtit verkställa en förnyad
beräkning av underhållsdagar för Btam- och lejda hästar, remonter m. fl.
år 1921 (se Bil. 2). Med ledning härav har det antal hästtjänstgöringsdagar,
som bör läggas till grund för beräknandet av förevarande anslag,
upptagits till 2,702,182.

Medelsbehovet för år 1921 skulle alltså utgöra [(11,244,489x0: 50) +
(2,702,182x0:15)==] 6,027,571 kronor 80 öre. Då under det ordinarie

Fjärde huvudtiteln: 1921 års tilläggsstat.

anslaget redan anvisats 4,567,998 kronor, skulle följaktligen erfordras
ett förstärkningsanslag av (6,027,571: 80 — 4,567,998 = ) 1,459,573 kronor
80 öre eller i jämnt krontal 1,459,574 kronor.

Jag får alltså hemställa, det täcktes Eders Kungl. Maj:t föreslå
riksdagen

att till förstärkning av ordinarie reservationsanslaget
till mundering sutrustning å tilläggsstat för år 1921 anvisa
ett förslagsanslag, högst, 1,459,574 kronor.

3. Förstärkning av ordinarie reservationsanslaget till kasernutredning,

intendenturfordon m. m.

Ordinarie reservationsanslaget till kasernutredning, intendenturfordon
m. m. är för innevarande år i riksstaten upptaget med 1,449,111
kronor. Anslaget är liksom övriga underhållsanslag beräknat efter de
före kristidens inträde rådande prisförhållandena.

I de för 1920 års riksdag framlagda beräkningarna bär anslaget
uppdelats på fyra titlar, nämligen:

Titel I.	Kasern- och förplägn	adsutredning ......... kronor	1,081,611: —
Titel II.	Intendenturfordon	.................................. »	170,000: —
Titel III.	Skidmateriel ...............	................................... »	160,000: —
Titel IV.	Musikmateriel ............	................................. »	37,500: —
		Summa kronor	1,449,111: —

Titel I är beräknad efter eu kostnad’ av 8 öre för man och dag
samt 1 öre för häst och dag. Från denna titel utgå, enligt den av
Kungl. Maj:t tastställda staten för anslagets användande, till truppförbanden
3 öre för man och dag till kasernutredning och 3 öre för man och
dag samt 1 öre för bäst och dag till förplägnadsutredning. Återstående
belopp, beräknat efter 2 öre om dagen för varje man, bar ställts
till intendentsdepartementets förfogande för oförutsedda intendenturmaterielbehov.

Övriga titlar äro upptagna med till siffran bestämda belopp.

Uti sin skrivelse den 30 augusti 1919 angående lantförsvarets
medelsbebov hemställde arméförvaltningen, att till förstärkning av 1920
års ordinarie anslag till kasernutredning, intendenturfordon m. m. måtte
å tilläggsstat för samma år anvisas ett förslagsanslag, beräknat efter
högst 1 öre för man och tjänstgöringsdag. Med hänsyn till den betydande
nedsättningen i antalet tjänstgöringsdagar under år 1920 i jämförelse
med det antal, efter vilket titel I av det ordinarie anslaget beräk -

Fjärde huvudtiteln: 1921 års tillägg sstat.

nats, ansågs emellertid någon framställning om anvisande av särskilt
förstärkningsanslag icke behöva till riksdagen avlåtas.

Feg innevarande år har ännu icke av riksdagen äskats något anslag
till förstärkning av ordinarie anslaget till kasernutredning, intendenturfordon
m. m. Däremot hava medel för ifrågavarande ändamål inberäknats
utr det för bestridande av under år 1921 eventuellt uppkommande
dyrtidskostnader vid armén å riksstaten för samma år utom huvudtitlarna
avsatta belopp.

[8.]

Arméförvaltningen har erinrat om att ämbetsverket vid behandlingen
av ordinarie anslaget till kasernutredning, intendenturfordon m. m.
för år 1922 framhållit skälen till att förstärkning av detta anslag vore
erforderlig beträffande de titlar under anslaget, som avsåge kasernutredning
och musikmateriel. Någon ytterligare motivering torde sålunda
icke här erfordras utan blott ett närmare angivande av de ifrågasatta
förstärkningarnas storlek.

I fråga om kasernutredning hade truppförvaltningarna angivit hela
behovet av anslagsmedel vid truppförbanden till i vissa fall 9 öre men
i flertalet fall något därunder, dock lägst 6 öre för varje man och dag.
Enligt dessa förslag skulle, alldenstund ordinarie anslaget hittills vid
t-ruppförbanden enligt fastställd stat utgått med 3 öre för varje man
och dag, förstärkningen utgå med högst 6 öre, lägst 3 öre för man
och dag. Ayméförvaltningen hölle före, att det sistnämnda beloppet
borde vara tillfyllest, därest ej ytterligare höjningar i arbets- och materielpris
inträffade.

Vad musikmaterielen anginge, gåve, såsom förut anmälts, en sammanställning
av truppförbandschefernas yttranden härutinnan vid handen,
att något mera än en fördubbling av hittillsvarande anslag vore erforderlig,
onj denna materiel skulle kunna vidmakthållas. Prisfördyringen
å instrument och musikalier hade sedan år 1917 mera än fördubblats,
och arméförvaltningen anslöte sig därför till truppförbandschefernas beräkningsgrund
i så måtto, att enligt dess åsikt förstärkningsanslaget
borde göras lika med motsvarande ordinarie anslagsmedel, och att det
sålunda borde utgå med 37,500 kronor.

Ifrågavarande förstärkningsanslag borde utgå redan från och med
år 1921.

Arméförvaltningen hemställde alltså, att Kungl. Maj:t måtte föreslå
riksdagen att å tilläggsstat för år 1921 till förstärkning av anslaget till
kasernutredning, intendenturfordon m. m. upptaga dels för kasernutred -

Arméförvalt ningens framställning.

Bihang till riksdagens protokoll 1921. 1 sand. 2 höft.

2762 20

Fjärde huvudtiteln: 1921 års tilläggsstat.

[8.] ning ett belopp, beräknat efter 3 öre om dagen för varje man, dels
därutöver för musikmateriel ett belopp av 37,500 kronor.

Departements- Vad först beträffar anslagstiteln till kasern- och förplägnadsutredchefen.
ning, torde, i betraktande av vad arméförvaltningen i ämnet anfört, en
anslagsförstärkning enligt de av ämbetsverket angivna grunder vara
erforderlig. Det totala medelsbehovet under anslagstiteln skulle alltså
beräknas efter (8 + 3 =) 11 öre för man och dag samt 1 öre för häst
och dag. Enligt vad förut omnämnts, bör antalet manskapstjänstgöringsdagar
för innevarande år beräknas till 11,244,489. Med ledning
av förut omförmälda förnyade beräkning av underhållsdagar för stam- och
lejda hästar, remonter m. fl. år 1921 (se Bil. 2) bör det antal hästtjänstgöringsdagar,
varom här är fråga, upptagas till 4,104,346. Medelsbehovet
för år 1921 skulle alltså utgöra [(11,244,489 x 0,n) + (4,104,346 x 0,oi) =]
1,277,937 kronor 25 öre. Enär å ordinarie stat för ändamålet upptagits
1,081,611 kronor, erfordras följaktligen såsom förstärkningsanslag
under anslagstiteln till kasern- och förplägnadsutredning (1,277,937: 25 —
1,081,611 =) 196,326 kronor 25 öre.

Vidkommande härefter det till förstärkning av anslagstiteln till
musikmateriel begärda beloppet, 37,500 kronor, torde detsamma icke
vara oundgängligen erforderligt med hänsyn därtill, att Kungl. Maj:t,
enligt vad i annat sammanhang närmare omförmälts, genom brev den
3 december 1920 för iståndsättande och förnyande ay musikmaterielen
vid armén anvisat ett belopp av högst 100,000 kronor att utgå
från behållen avkastning av de medel, som från musikkassorna vid
vissa regementen tillgodoförts arméns musikfond.

Under åberopande av vad sålunda anförts får jag hemställa, det
täcktes Eders Kungl. Maj:t föreslå riksdagen

att till förstärkning av ordinarie reservationsanslaget
till kasern utredning, intendenturfordon m. m. å tillläggsstat
för år 1921 anvisa ett förslagsanslag, högst,
196,327 kronor.

[9.] 4. Förstärkning av ordinarie reservationsanslaget till bränsle, lyse, vatten,

renhållning och tvätt vid truppförbanden.

Ordinarie reservationsanslaget till bränsle, lyse, vatten, renhållning
och tvätt vid truppförbanden är i årets riksstat upptagtet med 2,305,316

Fjärde huvudtiteln: 1921 års tillägg sstat. 27

kronor. Anslaget är beräknat efter de prisförhållanden, som rådde före [9.]

kristidens inträde. _

Liksom flertalet övriga underhållsanslag har jämväl bränsleanslaget
under de senare åren måst förstärkas med avsevärda belopp. Sålunda
anvisades förstärkningsansl ag:

för år 1918 med ........................... kronor 725,000: —

)> » 1919 » » 1,700,000: —

» » 1920 » » 1,700,000: —

För innevarande år har något förstärkningsanslag ännu icke av
riksdagen äskats. Däremot hava medel för ifrågavarande ändamål mberäknats
uti det för bestridande av under år 1921 eventuellt uppkommande
dyrtidskostnader vid armén å riksstaten för samma år utom huvudtitlarna
avsatta belopp.

Uti sin skrivelse den 31 augusti 1920 angående lantförsvarets Ar”«°rnT8altmedelsbehov
för år 1922 har arméförvaltningen, såsom i annat samman- framBtäiinmg.
bang närmare omförmälts, framhållit, att med hänsyn till dåvarande
hö°-a pris å bränsle m. m. ordinarie bränsleanslaget borde för år 1922
upptagas med ett belopp av 7,150,000 kronor och att därutöver förstärkningsanslag
krävdes för täckande av de till 12,300,000 kronor beräknade
sammanlagda årliga utgifterna å anslaget.

För år 1921 vore ordinarie anslaget i riksstaten upptaget med
allenast 2,305,316 kronor. Till förstärkning av anslaget för sistnämnda
år erfordrades alltså i runt tal 10,000,000 kronor. Detta belopp överstege
högst väsentligt vad som vid 1920 års riksdag beräknats bliva
erforderligt för år 1921, eller 1,700,000 kronor. Då ökningen emellertid
berodde på en alldeles oförutsedd betydande stegring av huvudsakligen
bränsleprisen och utgifterna vore av den art, att de icke kunde
undanskjutas, utan medel måste finnas tillgängliga för deras bestridande,
syntes intet annat återstå än att hos riksdagen begära det erforderliga

förstärkningsanslaget. .

Med hänvisning till de under ordinarie anslaget gjorda berakmngar
hemställde alltså arméförvaltningen, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen
att till förstärkning av nämnda anslag å tilläggsstat. för år 1921
såsom förslagsanslag anvisa ett belopp av högst 10,000,000 kronor.

Det torde icke råda något tvivel därom, att ordinarie bränslean- Departementsslaget
för år 1921 kommer att visa sig för sitt ändamål alldeles o till- chefen‘

räckligt. Ett så betydande förstärkningsanslag, som av arméförvalt -

Fjärde huvudtiteln: 1921 års tilläggsstat.

n-jgi!nu ifrå.gasatts> synes emellertid icke vara erforderligt. Såsom
vid behandlingen av frågan om medelsbehovet under ordinarie bränsleanslaget
för år 1922 närmare omförmälts, har en betydande nedgång i
prisen å bränslemarknaden ägt rum efter avlåtandet av arméförvaltnm.
förenämnda skrivelse, och en ytterligare prissänkning torde vara
att förvänta. Härtill kommer, att kraftiga åtgärder vidtagits i syfte att
medbringa, bränsleåtgången vid armén. På grund av dessa förhållanden
nar det till förstärkning av ordinarie bränsleanslaget för år 1921 erforderliga
beloppet numera ansetts kunna beräknas till 4,800,000 kronor.

Under erinran, att från förevarande anslag skulle, enligt vad förut
omformälts, jämväl bestridas uppkommande ökade kostnader för bränsle
och lyse vid vissa undervisningsanstalter, verk, staber och inrättningar
tar jag alltså hemställa, det täcktes Eders Kungi. Maj:t föreslå riksdagen

att till förstärkning av ordinarie reservationsanslaget
till bränsle, lyse, vatten, renhållning och tvätt vid
truppförbanden å tilläggsstat för år 1921 anvisa ett
förslagsanslag, högst, 4,800,000 kronor.

5. Förstärkning av ordinarie reservationsanslaget till remontering.

Under åberopande av vad jag under punkt 38 i det vid årets statsver
^proposition fogade statsrådsprotokollet över försvarsärenden anfört
tår jag hemställa, det täcktes Eders Kungl. Maj:t föreslå riksdagen ’

att till förstärkning av ordinarie reservationsanslaget.
till remontering å tilläggsstat för år 1921 anvisa
ett förslagsanslag, högst, 60,300 kronor.

6. Förstärkning av ordinarie förslagsanslaget till furagering.

Ordinarie förslagsanslaget till furagering är i årets riksstat upptaget
med 4,605,704 kronor. Anslaget är beräknat efter 1 krona för
hast och dag för de vid truppförbanden befintliga hästarna samt en
årlig utfodnngskostnad av 309 kronor för varje häst vid remontdepå erna

d. v. s. samma beräkningsgrund, som tillämpades före kristidens
inträde.

Pa grund av den starka stegringen av furagepriset har det efter
nyssnämnda grund beräknade ordinarie anslagsbeloppet Mnder de senaste
aren visat sig alldeles otillräckligt, och särskilda förstärkningsanslag

Fjärde huvudtiteln: 1921 års tilläggsstat.

hava måst av riksdagen anvisas. Sålunda anvisades för år 1919 ett [11.]
efter 50 öre och för år 1920 ett efter 1 krona för häst och dag beräknat
förstärkningsanslag. För innevarande år har något förstärkningsanslag
ännu icke av riksdagen äskats. Däremot hava medel för
ifrågavarande ändamål inberäknats uti det för bestridande av under år
1921 eventuellt uppkommande dyrtidskostnader vid armén å riksstaten
för samma år utom huvudtitlarna såsom förslagsanslag, högst, avsatta
belopp av 18,000,000 kronor.

Arméförvaltningen har erinrat därom, att statsrådet och chefen för Arméförvaitlantförsvarsdepartementet
vid den överslagsberäkning, som legat till mn8fänningam
grund för det sålunda avsatta förslagsanslaget, anfört, att det vore
mycket ovisst, huruvida för år 1921 en beräkningsgrund av 1 krona
för häst och dag borde följas, men att han dock ansett sig för säkerhets
skull böra utgå från att så skulle komma att bliva förhållandet.
Erfarenheten under den gångna delen av år 1920 syntes giva stöd för
att en dylik försiktighet varit fullt befogad. Oaktat den jämförelsevis
goda foderskörden år 1919 hölle sig rationsprisen alltjämt uppe i omkring
2 kronor 25 öre för häst och dag. 1920 års höskörd, som flerstädes
i landet utfallit synnerligen förmånligt, komme sannolikt att
medföra en sänkning av höprisen, men det vore ännu för tidigt att
yttra sig om, huruvida utfallet av havre- och rågskörden kunde komma
att medföra en sänkning av prisen på havre och halm. I fråga om
havre torde för övrigt den inhemska marknaden icke kunna helt frigöra
sig från läget på världsmarknaden. Arméförvaltningen ansåge sig
därför böra, i överensstämmelse med statsrådets och chefens för lautförsvarsdepartementet
förenämnda beräkningsgrund i 1920 års statsverksproposition,
förorda, att ifrågavarande förstärkningsanslag för år
1921 beräknades efter 1 krona för häst och dag. Vid gillande härav
torde utsikt förefinnas att furageringsanslaget, om ej särskilda omständigheter
inträffade, skulle komma att visa sig tillfyllest under år 1921.

Arméförvaltningen hemställde alltså, att Kungl. Maj:t måtte föreslå
riksdagen att till förstärkning av 1921 års ordinarie anslag till furagering
å tilläggsstat för samma år bevilja ett förslagsanslag, beräknat efter
högst 1 krona för häst och dag under det antal hästunderhåll sdagar,
som framdeles kunde komma att bestämmas.

Att en förstärkning av det efter 1 krona för häst och dag beräk- Departements
nade ordinarie furageringsanslaget för innevarande år är av förhållan- chefen''
dena oundgängligen påkallad, torde vara uppenbart. Med hänsyn till
vad arméförvaltningen härutinnan anfört finner jag mig böra tillstyrka,

Fjärde huvudtiteln: 1921 års tilläggsstat.

[ilo att till grund för beräkningen av medelsbehovet under innevarande år
lägges enahanda rationspris som för år 1920 eller sammanlagt 2 kronor.

I enlighet med förut omförmälda förnyade beräkning av underhållsdagar
för stam- och lejda hästar, remonter m. fl. år 1921 (se
Bil. 2) skulle det antal underhållsdagar, varom här är fråga, uppgå till
4,104,346. För furagering av hästarna vid truppförbanden erfordras
alltså (4,104,346 x 2 =) 8,208,692 kronor. Härtill kommer ett belopp
av 309 kronor för var och en av 310 å depå befintliga remonter eller
sammanlagt (309 x 310 =) 95,790 kronor. Medelsbehovet för innevarande
år skulle således utgöra (8,208,692 + 95,790=) 8,304,482 kronor.
Då det ordinarie anslaget upptagits till 4,605,704 kronor, skulle följaktligen
såsom förstärkningsanslag erfordras (8,304,482 — 4,605,704 =)
3,698,778 kronor.

Av motsvarande skäl som under punkten 6 anförts torde hållandet
av ett visst förlag av furage vara av behovet påkallat. Härav föranledda
kostnader synas kunna bestridas från ordinarie furageringsanslaget utan
att förhöjning erfordras av det enligt nyss angivna grunder beräknade
förstärkningsanslaget.

Jag får alltså hemställa, det täcktes Eders Kungl. Maj:t föreslå
riksdagen

att till förstärkning av ordinarie förslagsanslaget
till furagering å tilläggsstat för år 1921 anvisa ett
förslagsanslag, högst, 3,698,778 kronor.

[12.] 7. Förstärkning av ordinarie reservationsanslaget till truppförbandens

övningar.

Ordinarie reservationsanslaget till truppförbandens övningar var i
riksstaten för år 1920 upptaget med 2,089,459 kronor.

För innevarande år utgör samma anslag 2,098,463 kronor. Anslaget
är beräknat enligt de före kristidens inträde rådande prisförhållandena
samt fördelat sålunda:

Titel I. Hästlega ........................................................ kronor 891,950: —

Titel II. Övriga med de ordinarie övningarna

förenade kostnader .............................. » 1,110,603: —

Titel III. Kostnader för frivilliga övningar med

landstormen............................................ » 95,910: —

Summa kronor 2,098,463: —

Till förstärkning av anslaget anvisades för år 1920 47,500
kronor. Att förstärkningsanslaget kunde begränsas till nämnda belopp,

Fjärde huru dtiteln: 1921 års tilläggsstat.

berodde på omständigheter, för vilka jag i det följande kommer att [12.]
närmare redogöra.

För innevarande år har något förstärkningsanslag ännu icke av
riksdagen äskats. Däremot hava medel för ifrågavarande ändamål inberäknats
uti det för bestridande av under år 1921 eventuellt uppkommande
dyrtidskostnader vid armén å riksstaten för samma år utom
huvudtitlarna avsatta belopp.

Titel I. Hästlegu.

Såsom förut nämnts, är titel I under ordinarie anslaget till truppförbandens
övningar för år 1921 upptagen till 891,950 kronor. Detta
belopp är beräknat efter ett lejningspris av 2 kronor, i vissa fall 2
kronor 50 öre, för häst och dag vid töjning under längre tid samt 3
kronor 50 öre, i vissa fall 4 kronor, för häst och dag vid lejniug under
kortare tid.

Uti sin framställning angående medelsbehovet å tilläggsstat för ar
1920 ansåg sig arméförvaltningen böra för nämnda år räkna med ett
lejningspris av 15 kronor för häst och dag.

Vid ärendets föredragning inför Kungl. Maj:t anförde dåvarande
statsrådet och chefen för ^^försvarsdepartementet, att han icke ansåge
det erforderligt att räkna med en så hög medellejningskostnad som 15
kronor för häst och dag, utan hölle före, att lejningspriset för år 1920
borde beräknas på samma sätt som för 1919 eller till i medeltal 10
kronor om dagen. I enlighet härmed skulle för hästlejningen vid armén
under år 1920 erfordras, utöver å ordinarie stat för samma år anvisade
medel, ett belopp av 1,061,370 kronor. Med anledning av att repetitionsövningarna
under år 1919 varit inställda, förefunnes emellertid a
hästlejningsanslaget tillräckliga besparingar för täckande av ifrågavarande
merkostnader, under förutsättning att för ändamålet jämväl
finge disponeras det till förstärkning av 1919 års ordinarie hästlejningsanslag
anvisade, ännu icke disponerade förslagsanslag, högst, 700,000
kronor.

Uppå därom av Kungl. Maj:t gjord framställning medgav 1920
års riksdag, att för ifrågavarande ändamål finge under år 1920 tagas
i anspråk det till förstärkning av reservationsanslaget till lega av hästar
för truppförbandens övningar å extra stat för år 1919 anvisade förslagsanslag,
högst, 700,000 kronor.

I sin skrivelse den 31 augusti 1920 angående lantförsvarets medels- Armétörvaitbehov
har nu arméförvaltningen anfört, att enär någon hästlejning i större framställning,
skala dittills icke förekommit under år 1920, kunde uppgift ännu icke

Fjärde huvudtiteln: 1921 års tilläggsstat.

[12.] lämnas, i vad mån förenämnda beräkning av lejningskostnaderna motsvarats
av de verkliga förhållandena. Dock syntes lejningspriset komma
att snarare närma sig 15 kronor än 10 kronor för häst och dag.

Vad beträffade lejningspriset för år 1921, hade sakkunniga för
följande, av anbefallda försök med utbyte av lejda hästar mot inköpta
såsom sin mening uttalat, att detta torde på grund av numera sjunkande
hästpris böra beräknas till 10 kronor för häst och dag. Arméförvaltningen
hade intet att häremot erinra.

För nedbringande av lejningskostnaderna hade emellertid under
de senare aren tagits i anspråk en del av de hästar, som under åren
1914 och 1915 inköpts eller kvarhållits för att användas vid tjänstgöring
till skydd för rikets neutralitet. Uti kungl. brev den 19 december
1919 hade föreskrift utfärdats, varigenom dessa hästar likformigt fördelats
inom de olika truppslagen och i samband därmed givits benämningen
»ackordhästar».

Arméförvaltningen hade nu verkställt utredning angående det antal
hästlejningsdagar, som torde kunna under år 1921 fullgöras av dessa
hästar, och i sammanhang härmed utfört beräkning rörande behovet
av förstärkning utav samma års hästlejningsanslag.

Det ordinarie lejningsanslaget för infanteriet upptoge

10,080 lejningsdagar å kr. 2: — . kronor 20,160: —

_14,812_»_»_» 3: 50 » 51,842: —

Summa 24,892 lejningsdagar kronor 72,002: —

Enligt verkställd beräkning kunde 12,771 lejningsdagar, därav
10,080 a 2 kronor och 2,691 å 3 kronor 50 öre, ersättas genom ackordhästar.
Härför borde regementena av det ordinarie hästlejningsanslaget
få tillgodoräkna sig 29,578 kronor 50 öre. För lejning av hästar
under övriga 12,121 lejningsdagar erfordrades, efter en beräkning av
10 kronor för häst och dag, 121,210 kronor. Av anslaget återstod©
för detta ändamål (72,002 — 29,578:50=) 42,423 kronor 50 öre. Vid

infanteriet erfordrades sålunda ett förstärkningsanslag av (121,210_

42,423: 50 =) 78,786 kronor 50 öre. Motsvarande merkostnadsbelopp
för år 1920 hade utgjort 29,750 kronor 50 öre. Det ökade medelsbehovet
hade uppkommit på grund av följande förhållande.

Uti sin skrivelse till Kungl. Maj:t den 26 juni 1919, angående
disposition av vid armén befintliga övertaliga hästar, hade arméförvaltningens
intendentsdepartement hemställt, bland annat, att ett visst antal
ackordhästar skulle under de tider, då huvuddelen av truppförbanden
tillhöriga hästar av denna kategori icke vore inkallade till övningar, få

Fjärde huvudtiteln: 1921 års tillägg sstat.

hvarhållas för ekonomikörslors utförande. Uti brev den 19 december [12.]
1919 hade emellertid Kungl. Maj:t föreskrivit, att infanteriregementenas
behov av hästar för ifrågavarande ändamål skulle fyllas genom uttagande
bland de vederbörande truppförband tillhöriga övertaliga hästar, vilka
eljest vore avsedda såsom ackordhästar. På sådant sätt hade emellertid
det antal ackordhästar, som vid avgivande av förslag till anslag för
hästlejning beräknats vara disponibla för försök med utbyte av lejda
hästar mot inköpta, minskats och i motsvarande grad även det antal
hästlejningsdagar, som kunde av ackordhästar fullgöras.

Vid kavalleriet beräknades för kulsprutetjänsten ett behov av 2,800
lejningsdagar å 3 kronor 50 öre, varför anvisats 9,800 kronor. Vid
detta truppslag funnes inga ackordhästar. Samtliga hästlejningsdagar
måste sålunda fullgöras genom inlejning. Med en beräkning av 10
kronor för häst och dag uppginge kostnaderna härför till 28,000 kronor.

För kavalleriet erfordrades alltså ett förstärkningsanslag av (28,000 —
9,800=) 18,200 kronor.

Artilleriets ordinarie hästlejningsanslag år 1921 vore beräknat efter
148,752 lejningsdagar å 3 kronor 50 öre till 520,632 kronor. Följande
antal hästlejningsdagar kunde fullgöras med användande av ackordhästar,
nämligen:

vid fält- och positionsartilleriet ............... 30,240 dagar

» fästningsartilleriet ................................. 2,450 »

eller tillsammans 32,690 dagar

Regementena borde erhålla motsvarande del av ordinarie lejningsanslaget
eller (3:50 x 32,690=) 114,415 kronor. För lejning av hästar
under övriga 116,062 hästlejningsdagar erfordrades, efter en beräkning
av 10 kronor för häst och dag, 1,160,620 kronor.

Av anslaget återstode för detta ändamål (520,632 — 114,415=)

406,217 kronor. Vid artilleriet erfordrades sålunda ett förstärkningsanslag
av (1,160,620 — 406,217 =) 754,403 kronor.

För hästlejning vid ingenjörtrupperna under år 1921 utgjorde ordinarie
anslaget 127,266 kronor för 50,652 lejningsdagar. Enligt verkställd
beräkning kunde 21,305 lejningsdagar fullgöras med användande
av ackordhästar. Ingenjörkårerna borde erhålla motsvarande de! av
lejningsanslaget eller 54,097 kronor 50 öre. För lejning av hästar
under övriga (50,652 — 21,305 =) 29,347 lejningsdagar erfordrades,
efter en beräkning av 10 kronor för häst och dag, 293,470 kronor.

Av anslaget återstode för detta ändamål (127,266 — 54,097:50 =)

73,168 kronor 50 öre.

Bihang till riksdagens protokoll 1921. 1 samt. 2 käft.

2762 20

Fjärde huvudtiteln: 1921 års tilläggsstat.

För hästlejning vid ingenjörtrupperna erfordrades sålunda ett förstärkningsanslag
av (293,470 — 73,168:50=) 220,301 kronor 50 öre.

Ordinarie hästlejningsanslaget för träng en under år 1921 utgjorde

60,000 kronor. Samtliga medgivna 24,000 hästlejningsdagar kundefullgöras
med användande av ackordhästar. För hästlejning vid trängen.
erfordrades sålunda ej något förstärkningsanslag.

För intendenturtrupperna utgjorde 1921 års ordinarie hästlejningsanslag
6,250 kronor. Samtliga hästlejningsdagar kunde även vid detta
truppslag fullgöras med användande av ackordhästar, vårföre ej heller
i detta fall något förstärkningsanslag erfordrades.

Enligt vad sålunda anförts, skulle följaktligen erfordras förstärkningsanslåg
till hästlejningen med följande belopp:

för infanteriet .................................... kronor 78,786: 50

» kavalleriet .................................... » 18,200: —

>i artilleriet....................................... » 7 54,403: —

» ingenjörtrupperna........................ )) 220,301: 50

eller sammanlagt kronor 1,071,691: —

Motsvarande merkostnadsbelopp för år 1920 hade utgjort 1,061,370
kronor.

Uti propositionen angående tilläggsstat till riksstaten för år 1920
(sid. 48) både emellertid till riksdagen anmälts, att en behållning under
hästlejningsanslaget av 1,380,793 kronor 6 öre beräknades komma att
stå till intendentsdepartementets förfogande vid 1919 års utgång. Av
denna behållning skulle jämlikt riksdagens beslut 1,061,370 kronor
disponeras för täckande av beräknade merkostnader för hästlejningen
under år 1920. Vid 1920 års utgång torde sålunda fortfarande en
behållning av (1,380,793:06 — 1,061,370=) 319,423 kronor 6 öre
komma att stå till förenämnda departements förfogande, vilken behållning
lämpligen syntes böra disponeras för minskande av ovan omnämnda
förstärkningsanslag.

Erforderligt förstärkningsanslag för hästlejning under år 1921 utgjorde
alltså (1,071,691 — 319,423:06 =) 752,267 kronor 94 öre.

Sistnämnda behållning inginge emellertid uti det av riksdagen för
det ordinarie hästlejningsanslagets förstärkning å extra stat för år 1919
anvisade anslag av 700,000 kronor, vilket enligt riksdagens beslut även
finge användas för enahanda ändamål under år 1920. Riksdagens medgivande
att få jämväl under år 1921 använda å förenämnda anslag vid
1920 års utgång uppkommande besparingar syntes därför böra utverkas..

Fjärde huvudtiteln: 1921 års till äggsstat. 35

Då hästlejningsprisen även under innevarande år otvivelaktigt komma
•att väsentligt överstiga de priser, enligt vilka det ordinarie anslaget är
beräknat, torde det vara nödvändigt, att ytterligare medel för ändamålet
ställas till förfogande. Med hänsyn till vad arméförvaltningen
därutinnan anfört, finner jag mig böra förorda, att till grund för beräkningen
av ifrågavarande medelsbehov lägges ett genomsnittligt lejningspris
av 10 kronor för bäst och dag.

För nedbringande av lejningskostnaderna torde, på sätt arméförvaltningen
föreslagit, böra tagas i anspråk de vid truppförbanden
förefintliga, i och för neutralitetsskyddet inköpta eller kvarbållna hästarna.

Under nu angivna förutsättningar och i enlighet med de av arméförvaltningen
i övrigt tillämpade beräkningsgrunder, mot vilka jag icke
bär något att erinra, skulle det för bestridande av hästlejningskostnader
under år 1921 erforderliga extra medels behovet uppgå till
sammanlagt 1,071,691 kronor. Härav torde, i överensstämmelse med
arméförvaltningens förslag, ett belopp av i jämnt krontal 752,268 kronor
böra anvisas å tilläggsstat för innevarande år samt återstoden, efter inhämtande
av riksdagens medgivande, gäldas av ännu icke i anspråk
tagna medel under det för samma ändamål å extra stat för år 1919
nnvisade förstärkningsanslag.

Titel II. Övriga med de ordinarie övningarna förenade kostnader.

Under titel II av det ordinarie anslaget hava beräknats särskilda
anslagsposter för olika slag av övningar vid de särskilda truppslagen,
nämligen:

för befälsövningar ........................................................... kronor 53,100: —

» vinterövningar............................................................... » 358,500: —

» vanliga övningar, däri inbegripet ett belopp av
82,053 kronor för gemensamma kostnader
för samtliga truppslag................... »_699,003: -

Summa kronor 1,110,603: —

Arméförvaltningen har framhållit, att den väntade provisoriska
förhöjningen av avgifterna för järnvägstransporter enligt militärtaxan
påkallade ökning i form av förstärkningar å de anslag, från vilka utgifter
för järnvägstransporter bestredes. Järnvägsstyrelsens förslag till
provisoriska avgiftstillägg till militärcaxan torde i stort sett innebära
en förböjning i nu utgående avgifter med omkring 200 procent.

[12.]

Departements

chefen.

Arméförvalt ningens framställning.

fjärde huvudtiteln: 1921 års tillägg sstat.

[12.] Enär enligt den statistik, som fördes inom tekniska revisionen av

arméförvaltningens intendentsdepartement, de årliga kostnaderna för
järnvägstransporter under befälsövningar i medeltal uppgått till omkring

10,000 kronor, borde anslagsposten sålunda ökas med ungefär (10,000
X 2 =) 20,000 kronor.

Då inemot en tredjedel av de medel, som hittills anvisats för vinterövningar■,
närmare bestämt omkring 100,000 kronor årligen, åtginge till
bestridande av utgifter för järnvägstransporter, måste förstärkningen
av dessa medel upptagas för år 1921 med (100,000 x 2 =) 200,000-kronor på grund av militärtaxans förhöjning.

Enligt statistiska uppgifter kunde kostnaderna för järnvägstransporter
under andra övningar vid truppförbanden än befälsövningar och
vinterövningar beräknas till omkring 25,000 kronor enligt hittills gällande
militärtaxeavgifter. Härtill komme utgifterna för de resor och
transporter, som upptagits i det belopp om 82,053 kronor, vilket enligt
vad förut nämnts inräknats i denna anslagspost. Dessa sistnämnda
kostnader syntes kunna upptagas till i runt tal 60,000 kronor. Sammanlagda
utgifterna för järnvägstransporter under anslagsposten till
vanliga övningar hade sålunda hittills belöpt sig till omkring 85,000
kronor årligen. Såsom förstärkning borde alltså enligt förut angivna
grunder anvisas ett belopp av (85,000 x 2 =) 170,000 kronor.

Departements- Under erinran att Kungl. Maj:t genom beslut den 19 november
chefen. 192O fastställt den av järnvägsstyrelsen föreslagna förhöjningen av avgifterna
för järnvägstransporter enligt militärtaxan, finner jag mig böra
tillstyrka, att härav föranledda ökade kostnader under förevarande
anslag, tillhopa (20,000 + 200,000 + 170,000=) 390,000 kronor, anvisas
å tilläggsstat för innevarande år.

Titel III. Kostnader för frivilliga övningar med landstormen.

Någon förstärkning av det under förevarande titel beräknade anslagsbeloppet
har icke ifrågasatts.

Sammanfattning.

I enlighet med vad sålunda anförts, skulle till förstärkning av reservationsanslaget
till truppförbandens övningar för år 1921 erfordras
ett anslag av (752,268 + 390,000 =) 1,142,268 kronor.

Jag får alltså hemställa, det täcktes Eders Kungl. Maj:t föreslå
riksdagen att

Fjärde huvudtiteln: 1921 års tilläggsstat.

dels till förstärkning av ordinarie reservationsanslaget [12.]
till truppförbandens övningar å tilläggsstat för år 1921
anvisa ett förslagsanslag, högst, 1,142,268 kronor,
dels ock medgiva, att för samma ändamål må under
år 1921 disponeras ännu icke i anspråk tagna medel
under det av riksdagen till förstärkning av reservationsanslaget
till lega av hästar för truppförbandens
övningar å extra stat för år 1919 anvisade förslagsanslag,
högst, 700,000 kronor.

8. Förstärkning av de för fält- och fälttjänstövningar under år 1921 till- [13.]

gängliga medel.

Ordinarie reservationsanslaget till fält- och fälttjänstövningar var
i riksstaten för år 1920 upptaget med 640,000 kronor.

För år 1921 har riksdagen, såsom i annat sammanhang närmare
omförmälts, beslutat att ur riksstaten utesluta nämnda anslag. Till
följd härav äro för ifrågavarande ändamål under innevarande år icke
några andra medel disponibla än de å anslaget från föregående år
förefintliga besparingar.

På sätt närmare angivits under punkten 45 i det vid årets stats- Framställning
verksproposition fogade statsrådsprotokollet över försvarsärenden, har aT chefen för
chefen för generalstaben i skrivelse till Kungl. Maj:t gjort framställ- generaUtabenning
rörande anslagsbehovet under ordinarie reservationsanslaget till
fält- och fälttjänstövningar för år 1922 samt därvid anfört, bland annat,
att därest man bortsåge från den allmänna prisstegringen och toge
hänsyn endast till de utgiftsposter, där den verkliga kostnadsökningen
kunde direkt påvisas, erfordrades en anslagsökning med följande belopp,
nämligen:

för transporter..................................................... kronor

)) hästlega .......................................... »

)) kokved m. m.......................................... »

» generalstabs- och arméfältövningar ...... »

Summa kronor 678,875

401,600

213,800

26,000

37,475

Arméförvaltningen har anfört, att de av chefen för generalstaben Arméförvaitsåsom
erforderliga angivna ökningarna i för ifrågavarande övningar an- ningens
visade medel med 401,600 kronor för transporter och 213,800 kronor framBtallniDg -

38 Fjärde huvudtiteln: 1921 års tilläggsstat.

[13.] för hästlega borde, i överensstämmelse med vad arméförvaltningen
föreslagit i fråga om motsvarande medel för truppförbandens övningar,
anvisas i form av förstärkningsanslag. Endast härigenom kunde medel
redan under år 1921 bliva disponibla för täckande av, bland annat,
de ökade utgifter, som bleve en följd av militärtaxans förböjning. Det
torde nämligen icke kunna förväntas, att den behållning å ordinarie
anslaget, som sannolikt komme att finnas vid 1920 års utgång, skulle
kunna räcka till att bestrida de av chefen för generalstaben enligt ovan
angivna erforderliga ökningarna under år 1921, för vilket år intet
ordinarie anslag anvisats av riksdagen.

Vid 1920 års riksdag hade ingen förstärkning av anslaget till fältocb
fälttjänstövningar beräknats bliva erforderlig lör år 1921. Då
emellertid sedan dess förhöjningen av militärtaxan tillkommit som en
alldeles ny faktor, och då vidare ifrågavarande övningar vore för arméns
utbildning av den allra största betydelse, särskilt sedan övningstiden
för de värnpliktiga numera minskats, och det sålunda vore av vikt, att
tillräckliga medel för deras utförande funnes disponibla, syntes det
arméförvaltningen nödvändigt, att vad som oundgängligen erfordrades
äskades hos riksdagen, trots det att beräkningarna för år 1921 härigenom
överskredes.

I överensstämmelse härmed anhölle arméförvaltningen, som icke
hade något att erinra mot chefens för generalstaben kostnadsberäkningar
i frågan, att Kungl. Magt måtte föreslå riksdagen att till förstärkning
av ordinarie anslaget till fält- och fälttjänstövningar såsom förslagsanslag
å extra stat för år 1921 anvisa ett belopp av högst (401,600
+ 213,800 =) 615,400 kronor.

Departements- Då det statsfinansiella läget nödvändiggör största möjliga begränscheten.
njng av utgifterna, torde några fälttjänstövningar i större skala icke
böra äga rum under innevarande år. Att under detta år helt och hållet
inställa övningar med trupper av olika vapenslag synes å andra sidan
icke tillrådligt, så mycket mindre som de senaste krigserfarenheterna
peka på delvis ändrade former för samverkan mellan de olika truppslagen.

Med hänsyn till den nuvarande ringa trupputbildningen måste det •
vidare anses i hög grad angeläget, att befälets utbildning tillgodoses
genom fältövningar, varvid tillfälle kan beredas att i svensk terräng
studera det ändrade förfaringssätt, vilket betingas av de nya stridsmedel
och den nya taktik, som införts under världskriget.

Enligt vad jag under hand inhämtat, uppgingo reservationerna å
anslaget till fält- och fälttjänstövningar vid årsskiftet till ett, i järn -

Fjärde huvudtiteln: 1921 års tilläggsstat.

förelse med vad man tidigare ansett sig kunna räkna med, obe- [13.]

tydligt belopp. Under sådana förhållanden torde det vara oundgängligen
nödvändigt, att anslag för ifrågavarande ändamål av riksdagen
äskas å tilläggsstat för år 1921, och synes anslagsbeloppet icke kunna
sättas lägre än till 300,000 kronor.

Exakt uppgift rörande storleken av ifrågavarande reservationer kommer
att så snart ske kan tillställas riksdagens vederbörande utskott.

Jag får således hemställa, det täcktes Eders Kungl. Maj:t föreslå
riksdagen

att till förstärkning av de till fält- och fdittjänstövningar
under år 1921 tillgängliga medel ä tilläggsstat
för år 1921 anvisa ett förslagsanslag, högst, 300,000
kronor.

9. Ersättande av viss genom eldsvåda förstörd intendenturmateriel. [14.]

I skrivelse till arméförvaltningens intendentsdepartement den 28 Framställning
december 1919 har befälhavaren för Bodens artilleriregemente, med
överlämnande av protokoll, hållet vid regementets krigsrätt för ut- Bodens artilrönande
av orsakerna till en den 21 januari 1919 timad eldsvåda i lenreeementeregementets
södra kasern, anhållit, bland annat, att regementet måtte
beredas ersättning för den vid branden förstörda eller skadade materielen
efter densammas beräknade nyanskaffningsvärde med 82,208 kronor
v 8 öre eller

för munderingsutrustning.................................... kronor 67,090: 38

» förplägnadsutredning .................................... » 607: —

» kasernutredning................................................ » 14,510: 70

Av krigsrättsprotokollet framgår, att elden antagligen uppkommit
därigenom, att en rörpipa varit bristfällig samt att gnistor därifrån utträngt
och antänt fyllningen i vindens trossbotten.

Uti skrivelse till Kungl. Maj:t den 24 augusti 1920 hava arméför- Arméforvaitvaltningens
intendents- och civila departement i ämnet anfört följande: n™ents Vid

granskning av ett vid regementsbefälhavarens skrivelse fogat civila aepartesammandrag
över den förstörda intendenturmaterielen hade intendentsdepartementets
tekniska revision anmärkt, att prisen å ifrågavarande materiel
i allmänhet beräknats efter den vid tiden för branden gällande prislistan,
men att värdet å materielen, därest den nu gällande prislistan legat till
grund för beräkningen, skulle hava uppgått

[14.]

Fjärde huvudtiteln: 1921 års tilläggsstat.

för munderingsutrustning ................................. till kronor 89,201: 57

x> kasernutredning, inberäknat det belopp,
vartill ekadan å ett regementets enskilda

lägerkassa tillhörigt pianino uppskattats, » » 16,146:15

» förplägnadsutrustning..................... » » 642: —

» musikmateriel ............................................... » » 100: —

eller tillhopa kronor

106,089

Då sådana omständigheter icke förekommit, att någon enskild person
kunde göras ansvarig för eldens uppkomst, syntes kronan böra vidkännas
den gjorda persedelförlusten. De under intendentsdepartementets
vård och förvaltning ställda underhållsanslagen vore emellertid icke
beräknade för gäldande av kostnader av här ifrågavarande beskaffenhet.
Icke heller lämnade fjärde huvudtitelns allmänna besparingar, som vid
flera föregående tillfällen anlitats för täckande av förlust av vid eldsvåda
förstörd intendenturmateriel, numera tillgång härtill. Vid sådant
förhållande syntes annan utväg icke vara möjlig än att hos riksdagen
begära särskilda medel för täckande av nu ifrågavarande förlust av
kronan och enskilda lägerkassan tillhöriga persedlar. Beträffande värdesättningen
av de förstörda eller skadade, kronan tillhöriga persedlarna
syntes dessa böra ersättas efter det pris, vartill nyanskaffning numera
kunde äga rum, enär annars en minskning i regementets persedelstock
bleve en oundviklig följd.

På grund av vad sålunda blivit anfört hemställde intendents- och
civila departementen, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen att å
tilläggsstat för år 1921 bevilja ett reservationsanslag av 106,090 kronor
för ersättande av de vid branden förstörda eller skadade kronan och
regementets enskilda lägerkassa tillhöriga persedlarna.

Departementa- Mot vad arméförvaltningen sålunda föreslagit har jag icke någon
chefen. annan erinran att framställa än att ersättning av statsmedel icke synes
böra utgå för regementets enskilda lägerkassa tillhörig egendom. Efter
avdrag av det för sådan egendom avsedda beloppet, 500 kronor, skulle
alltså återstå att av riksdagen äska (106,090— 500=) 105,590 kronor.

Jag får således hemställa, det täcktes Eders Kungl. Maj:t föreslå
riksdagen

att till ersättande av viss genom eldsvåda förstörd
intendenturmateriel å tilläggsstat för år 1921 anvisa
ett reservationsanslag av 105,590 kronor.

Fjärde huvudtiteln: 1921 års tilläggsstat.

D. Sjukvård m. m.

1. Förstärkning av ordinarie reservationsanslaget till sjuk- och

veterinärvård m. m.

Ordinarie reservationsanslaget till sjuk- och veterinärvård m. m.
är i riksstaten för innevarande år upptaget med 662,210 kronor. Anslaget
är beräknat efter de före kristidens inträde rådande förhållandena
och fördelat på följande titlar.

Titel	I.	Sjukvård i allmänhet ....................................	kronor	259,647: —
Titel	II.	Sanatorievård åt personal vid armén ......	»	100,000: —
Titel III.	Tandvård ............................................................		46,050: —
Titel	IV.	ögonsjukvård och annan specialsjukvård	»	51,000; —
Titel	V.	Underhåll och sjukvårdsmateriel m. m.
		vid garnisonssjukhusen..............................	))	49,150: —
Titel	VI.	Veterinärvård ...................................................	3>	156,363: -
		Summa kronor	662,210: —

På grund av den under kristiden inträdda prisstegringen hava de
under ordinarie sjuk vård sanslaget beräknade medlen visat sig otillräckliga
och särskilda förstärkningsanslag därför måst av riksdagen anvisas.
Sålunda beviljades

för år 1918............................................................................. kronor 197,650: —

» j> 1919............................................................................. » 203,700: —

» » 1920........................................................................... » 214,631: —

Arméförvaltningen har nu gjort framställning om beviljande av
erforderligt förstärkningsanslag för innevarande år.

Bihang till riksdagens protokoll 1921. 1 samt. 2 käft.

2762 20 6

Fjärde huvudtiteln: 1921 års tilläggsstat.

[15.]

Titel I. Sjukvård i allmänhet.

Ifrågavarande anslagstitel har alltsedan år 1910 beräknats efter en •
medelkostnad av 2 öre för man och dag.

\ id beräkningen av förstärkningsanslaget för år 1920 utgick man
från ett extra medelsbehov under förevarande anslagstitel av 1,5 öre
för man och dag.

Arméförvalt- Arméförvaltningen har framhållit, att sjukvårdsanslaget vid flertalet
ställning. truppförband visat sig vara otillräckligt, samt påvisat, hurusom av den
statistik över utgifterna å truppsjukvårdsanslaget under år 1919, som
nu förelåge inom arméförvaltningens sjukvårdsstyrelse, framginge, att
kostnaderna för den egentliga sjukvården vid trupp förbanden uppgått
till 4,88 öre vid trängen och 2,78 öre vid övriga truppförband för man
och dag.

Med stöd ej mindre av erfarenheter från åren 1916, 1917 och 1918,
rörande vilka arméförvaltningen haft tillfälle yttra sig uti föregående
framställningar angående lantförsvarets medelsbehov, än även av vad
som framginge av statistiken för år 1919, ansåge sig ämbetsverket
böra hemställa, att Kungl. Maj:t måtte hos riksdagen göra framställning
om förstärkning av förevarande anslagstitel för år 1921 med enahanda
belopp, som av riksdagen anvisats för år 1920, eller 1,5 öre för man
och tjänstgöringsdag.

Departements- På grund av vad arméförvaltningen sålunda anfört, torde medels0
6 en'' behovet under denna anslagstitel för innevarande år liksom för år 1920
böra beräknas efter (2 + 1,5=) 3,5 öre för man och dag. Då, enligt
vad förut nämnts, antalet tjänstgöringsdagar för år 1921 bör beräknas
till 11,244,489, skulle alltså ifrågavarande medelsbehov utgöra (11,244,489
X 0,035 =) 393,557 kronor 12 öre. Efter avdrag av under det ordinarie
anslaget redan beviljade 259,647 kronor skulle således återstå att av
riksdagen nu såsom förstärkningsanslag äska ett belopp av 133,910
kronor 12 öre.

Titel II. Sanatorievård åt personal vid armén. Titel III. Tandvård.

Titel IV. Ögonsjukvård och annan specialsjukvård.

Någon förstärkning av de under förevarande anslagstitlar beräknade
beloppen har icke av arméförvaltningen ifrågasatts.

Fjärde huvudtiteln: 1921 års tilläggsstat.

Titel Y. Underhåll och sjukyårdsmateriel m. in. vid garnisonssjukhusen.

Under förevarande anslagstitel har å ordinarie stat för innevarande
år beräknats ett belopp av 49,150 kronor, sålunda fördelat:

garnisonssjukhuset i Stockholm.......................................... kronor 34,900: -

» å Karlsborg........................................ ® 8,150:

» i Boden .............................. »_6,100:

Summa kronor 49,150: —

[15.]

Uti 1920 års förstärkningsanslag upptogs under denna anslagstitel
ett belopp av 8,900 kronor enligt följande beräkning:

Garnisonssjukhuset ä Karlsborg:
till medicin och förbrukningsartiklar kronor 1,500: —

» sjukvårdsutredning......................... » 1,900: — kronor 3,400: —

Garnisonssjukhuset i Boden:

till läkemedel, förbands- och sjuk vårdsförbrukningsartiklar

............ kronor 3,500: —

■» intendenturutrustning................... ''» 2,000: — kronor 5,500: —

Summa kronor 8,900: —

Vad beträffar motsvarande utgiftsposter för garnisonssjukhuset i
Stockholm, har någon förstärkning av desamma icke ansetts erforderlig
för år 1920, enär enligt kungl. kungörelse den 13 december 1918 kostnaderna
för förbandsmateriel m. m. och desinfektion samt 73 av kostnaderna
för intendenturutrustning vid nämnda sjukhus skola gäldas av
truppförbanden.

Arméförvaltningen har nu anfört, att av nyss angivna skäl någon Arméförvaitförstärkning
av anslaget till garnisonssjukhuset i Stockholm icke heller
för år 1921 syntes erforderlig. Däremot borde för garnisonssjukhusen
å Karlsborg och i Boden anslagsförstärkning beredas med samma
belopp, som av riksdagen anvisats för år 1920. Arméförvaltningen hemställde
alltså, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen att som förstärkning
av 1920 års ordinarie anslagsmedel till underhåll och sjukvårdsmateriel
m. m. anvisa

för garnisonssjukhuset å Karlsborg.................................... kronor 3,400:

)> » i Boden........................................... » 5,500:

eller tillsammans kronor 8,900: —

Fjärde huvudtiteln: 1921 års Mäggsstat.

£1®*] Mot vad armeförvaltningen sålunda föreslagit har jag icke nåcrot

Departements- att erinra. ’ ö

chefen.

Titel VI. Veterinärvård.

Denna anslagstitel har alltsedan år 1910 beräknats efter 3,3 öre
för häst och dag.

Uti det för innevarande år beviljade förstärkningsanslaget har för
ifrågavarande ändamål upptagits ett efter 1,5 öre för häst och dao- beräknat
belopp.

Arméförvalt- Arméförvaltningen har nu anfört, att av statistiken över utgifterna
Tänningam'' å anslaget veterinärvård för år 1919 framgått, att detta anslag varit
otillräckligt. Då ingen anledning funnes att antaga, att veterinärvårdsanslaget
med nuvarande priser på för veterinärvården erforderlig mate1^
skulle för år 1921 visa sig bliva mera tillräckligt, än som varit
förhållandet under de föregående år, för vilka förstärkning av anslaget
anvisats, hemställde arméförvaltningen — med åberopande av vad ämbetsverket
anfört såväl angående ordinarie anslaget till veterinärvård som
ock rörande erfarenheterna beträffande veterinärvårdskostnaderna under
år 1919 . att Kungl. Majrt måtte hos riksdagen göra framställning

om förstärkning av anslaget till veterinärvård för år 1921 med enahanda
belopp, som för samma ändamål blivit för år 1920 anvisat, eller 1,5 öre
för varje hästdag.

Departements chefen.

. 1 likhet med arméförvaltningen håller även jag före, att beträffande
utgifterna för veterinärvård under innevarande år bör tillämpas samma
beräkningsgrund som för år 1920 eller (3,3 + 1,5=) 4,8 öre för häst
och dag. I enlighet med den förnyade beräkning av underhållsdagar
för stam- och lejda hästar, remonter m. fl. år 1921, som jag låtit verkställa
(se Bil. 2), bör det antal dagar, varom här är fråga, upptagas
till 4,298,594. Medelsbehovet under förevarande anslagstitel skulle
alltså utgöra (4,298,594 x 0,048 =) 206,332 kronor 51 öre. Då härav
redan 156,363 kronor äro anvisade under det ordinarie anslaget, skulle
följaktligen nu återstå att av riksdagen äska (206,332: 51 — 156 363 ==)
49,969 kronor 51 öre. V ’ ''

Sammanfattning.

I. enlighet med vad sålunda anförts skulle till förstärkning av reservationsanslaget
till sjuk- och veterinärvård m. m. erfordras

Fjärde huvudtiteln: 1921 års tilläggsstat.

under titel I .................................... kronor 133,910: 12 [15.]

» » V .................................... » 8,900: —

» »VI............................... » 49,969: 51

Summa kronor 192,779: 63

Jag får alltså hemställa, det täcktes Eders Kungl. Maj:t föreslå
riksdagen

att till förstärkning av ordinarie reservationsanslaget
till sjuk- och veterinärvård in. rn. å tilläggsstat för år
1921 anvisa ett förslagsanslag, högst, 192,780 kronor.

2. Ambulansautomobil för Bodens garnison m. m. [16.]

I skrivelse till arméförvaltningens sjukvårdsstyrelse har kommen- skrivelse^
danten i Boden anmält, att Bodens fästning för närvarande vore i full- ten ; Boden.
ständig saknad av ändamålsenliga fordon för transport av sjuka och
sårade. När svåra sjukdoms- och olycksfall skulle förflyttas till sjukvårdsanstalter,
vore man hänvisad till för ändamålet vanligen olämpliga
åkdon, lastvagnar, vanliga kärror o. s. v. Vintertid kunde transporterna
visserligen utföras på ett ur fordonssynpunkt mera tillfredsställande
sätt, enär patienterna då kunde nedbäddas liggande uti bekväma slädar.

Att dessa transportsätt likväl icke svarade mot vår tids krav på omsorg
och omvårdnad om sjuka vore uppenbart. Kommendanten funne härav
otvetydigt framgå, att garnisonen vore i stort behov av ett tidsenligt
sjuktransportfordon och att som sådant endast en ambulansautomobil
kunde godtagas.

Anskaffandet av en ambulansautomobil för garnisonens räkning skulle
även bliva till stort gagn för Bodens stad (samhälle), som länge varit
i behov av en dylik. Att inköpa en ambulansautomobil i förening med
staden funne kommendanten dock icke tillrådligt, enär stridigheter
därom kunde uppkomma. Bättre syntes därför vara, att garnisonen
ensam bleve ägare av automobilen, och staden med kringliggande landsbygd
vid förefallande behov finge tillstånd att hyra densamma mot avgift
enligt fastställd taxa.

Beträffande garage för automobilen ansåge kommendanten, att sådant
lämpligen kunde ordnas i sammanhang med inredandet av garage
för intendenturförrådets lastautomobil. Kostnaderna härför beräknade
fortifikationsdepartementet till 8,000 kronor.

46 Fjärde huvudtiteln: 1921 års tilläggsstat.

[16.] Drifts- och underhållskostnader beräknades av kommendanten upp gå

till högst 3,500 kronor årligen, eller samma belopp, som vore anslaget
för drift och underhåll av kommendantens automobil.

Kommendanten hemställde sålunda, att sjukvårdsstyrelsen ville gå
i författning om anskaffandet aven ambulansautomobil för Bodens garnisons
räkning, att garage för densamma måtte ordnas genom förhandling
med fortifikationsdepartementet ävensom att för drift och underhåll
måtte till kommendantens disposition ställas ett årligt anslag av 3,500
kronor.

Arméförvaltningens
framställning.

Arméförvaltningen har vitsordat innehållet i kommendantens skrivelse
och livligt tillstyrkt hans anhållan.

För att kunna beräkna anskaffningskostnaden häda arméförvaltningen
begärt kostnadsförslag från olika firmor. Med ledning av de
ingivna anbuden ansåge sig arméförvaltningen kunna beräkna, att kostnaden
för anskaffningen av en för det ifrågavarande ändamålet lämplig
automobil kunde beräknas till högst 38,250 kronor, eller om man toge
hänsyn till möjliga prisförhöjningar vid den tidpunkt, då anskaffningen
skulle verkställas, till högst 40,000 kronor, vilken summa syntes kunna
anvisas såsom ett förslagsanslag, högst, 40,000 kronor.

För automobilens drift och underhåll hade arméförvaltningen under
anslaget till sjuk- och veterinärvård m. m. för år 1922 beräknat 3,500
kronor.

Kommendanten hade visserligen icke ifrågasatt något arvode för
anställande av särskild förare för automobilen. Sådant arvode torde
dock vara erforderligt; hänsyn till den dyrbara materielen och erfarenheter
från annat hall, där skötseln av automobilen anförtrotts åt värnpliktig,
gjorde det högeligen önskvärt, att ej säga nödvändigt, att arvode för
chaufför beräknades. Förslag därom hade arméförvaltningen upptagit
under avlöningsanslaget.

Såsom ovan anförts hade kommendanten framhållit, att det vore
för Bodens samhälle en stor fördel, om garnisonen kunde erhålla en
ambulansautomobil, som även vid förefallande behov kunde mot särskild
avgift disponeras av Bodens samhälle. Arméförvaltningen hade
ingenting att erinra mot en sådan anordning, synnerligast som det inginge
i planen för ordnandet av sjukvårdsförhållandena i Boden, att
jämväl garnisonen icke tillhörande personer skulle äga möjlighet att
erhålla vård å garnisonssjukhuset i Boden. Det vore visserligen arméförvaltningen
bekant, att utredning för närvarande påginge rörande
sjuktransporternas ordnande å landsbygden i samband med reglering

Fjärde huvudtiteln: 1921 års tilläggsstat.

av sjukvården i övrigt därsammastädes. Med hänsyn till den avsevärda [16.]
tid, som torde förflyta, innan omförmälda ärenden hunne slutgiltigt
handläggas och omsättas, hade arméförvaltningen emellertid icke ansett
sig kunna underlåta att förbereda avhjälpande av här ovan angivna
brister inom sjuktransportväsendet vid Bodens garnison.

Arméförvaltningen hemställde fördenskull, att Kungl. Maj:t ville
föreslå riksdagen att å tilläggsstat för år 1921 anvisa dels ett belopp
av 40,000 kronor att såsom förslagsanslag, högst, användas för anskaffande
av en ambulansautomobil för Bodens garnison, dels ett belopp av 8,000
kronor för uppförande av för automobilen avsett garage.

Sedan arméförvaltningens förevarande framställning inkommit, har Departementsjag
inhämtat, att tillfälle numera gives att för ett pris av 11,500 kronor chefenförvärva
en för ändamålet fullt tjänlig ambulansautomobil. Med hänsyn
till nämnda prisreduktion och då behovet av en ambulansautomobil för
garnisonen i Boden torde få anses till fullo påvisat, finner jag mig
höra förorda, att medel beviljas för omedelbart inköp av en dylik automobil
till ett pris av 11,500 kronor.

Mot den beräknade kostnaden, 8,000 kronor, för uppförande av
gara ge för automobilen har jag intet att erinra.

Beträffande övriga av automobilens anskaffning föranledda kostnader
göres framställning i annat sammanhang.

Mot den av arméförvaltningen förordade anordningen, att automobilen
mot särskild avgift må kunna disponeras av Bodens samhälle,
synes mig intet vara att invända, i synnerhet som därigenom kostnaderna
för automobilens underhåll och drift kunna nedbringas.

Jag för alltså hemställa, det täcktes Eders Kungl. Maj:t föreslå
riksdagen

att för inköp av en ambulansautomobil för Bodens
garnison samt uppförande av garage för automobilen
å tilläggsstat för år 1921 anvisa ett reservationsanslag
av 19,500 kronor.

Fjärde huvudtiteln: 1921 års tilläggsstat.

E. Vapen och ammunition.

[17.] 1. Förstärkning av ordinarie reservationsanslaget till vapen och ammuni tion

m. m.

Ordinarie reservationsanslaget till vapen och ammunition m. m.
(vapenanslaget) är i innevarande års riksstat upptaget med 3,512,583
kronor. Anslaget är beräknat sålunda:

Tit.	I.	Artillerimateriel.......................................	kronor	382,480: —
Tit,	II.	Artilleriammunition.................................		1,123,985: —
Tit,	III.	Materiel för målskjutningsövningar med
		artilleripjäser.............................................	y>	57,000: —
Tit.	IV.	Handvapen- och kulsprutemateriel............		279,022: —
Tit.	V.	Handvapen- och kulspruteammunition
		m. m.............................................................		1,484,515: —
Tit.	VI.	Materiel för målskjutningsövningar med
		handvapen och kulsprutor.....................		185,581: —

Summa kronor 3,512,583: —

Enär anslaget är beräknat efter de före kristidens inträde rådande
pris förhållandena, bar detsamma under de senare åren befunnits för sitt
ändamål otillräckligt. Riksdagen bar därför såsom förstärkningsanslag
anvisat

för år 1917........................................................................... kronor 600,000: —

» » 1918........................................................................... » 2,000,000: —

» » 1919........................................................................... » 2,000,000: —

Uti sin skrivelse den 30 augusti 1919 angående lantförsvarets medelsbebov
framlade arméförvaltningen nedanstående tabell, utvisande de
belopp, som — enligt vissa i skrivelsen angivna grunder och under förutsättning
av oförändrade övningar för armén — erfordrades å tilläggsstat
för år 1920 såsom förstärkning av vapenanslagets olika undertitlar::

Fjärde huvudtiteln: 1921 års tilläggsstat.

	Av 1919 års	Erforderlig förstärkning
	riksdag an-
	visat belopp
	för år 1920	% av anvisat belopp	Summa
	Kronor		Kronor
Tit. I. Artillerimateriel ....................................	382,480	omkring 100 %	382,000
» II. Artilleriammunition.................................	1,123,985	» 100 %	1,124,000
» III. Materiel för målskjutningsövningar med
artilleripjäser ....................................	57,000	» 20 %	11,000
» IV. Handvapen- och kulsprutemateriel ............	308,150	» 60 %	185,000
» V. Handvapen- och kulspruteammunition m. m.	1,484,515	» 200 %	2,969,000
» VI. Materiel för målskjutningsövningar med
handvapen och kulsprutor .........	185,581	» 50 %	92.000
Summa	3,541,711		4,763,000

Arméförvaltningen hemställde alltså, att Kungl. Maj:t måtte föreslå
riksdagen att såsom förstärkning av reservationsanslaget till vapen och
ammunition m. m. för år 1920 å tilläggsstat för nämnda år anvisa ett
förslagsanslag av högst 4,763,000 kronor.

Vid ärendets anmälan inför Kungl. Maj:t den 7 januari 1920 yttrade
dåvarande statsrådet och chefen för lantförsvarsdepartementet till
statsrådsprotokollet, att då de högst avsevärda prisstegringar, som under
kristiden inträtt å materialier av olika slag, med säkerhet komme
att göra sig gällande jämväl under år 1920, torde det med hänsyn till
vapenanslagets natur av reservationsanslag vara nödvändigt att för mötande
av de utav dyrtiden förorsakade ökade utgifterna även för detta
år beräkna visst belopp för det ordinarie anslagets förstärkning. Huru
mycket som för ändamålet kunde komma att erfordras, vore av helt
naturliga skäl icke möjligt att med någon som helst säkerhet angiva.
Arméförvaltningen hade vid sin beräkning utgått från gällande övningstider
och priser och därvid kommit till ett belopp av icke mindre
än 4,763,000 kronor. Oavsett vilka begränsningar i den nuvarande
övningstiden, som kunde komma att vidtagas, syntes det redan av statsfinansiella
skäl uteslutet att anvisa ett så stort belopp för det ordinarie
anslagets förstärkning. Med hänsyn till nödvändigheten av att i
möjligaste mån begränsa statsutgifterna fann sig föredragande departementschefen
icke kunna tillstyrka, att för ändamålet beräknades högre
belopp än för vart och ett av de båda sist förflutna åren anvisats, eller

2,000,000 kronor.

Bihang till riksdagens protokoll 1921. 1 samt. 2 käft. 2768 so 7

Fjärde huvudtiteln: 1921 års till äggsstat.

[17.]

Arméförvalt ningens framställning.

Med bifall till Kungl. Maj:ts i enlighet härmed gjorda framställning
anvisade riksdagen för ifrågavarande ändamål å tilläggsstat för
år 1920 ett förslagsanslag, högst, 2,000,000 kronor.

För innevarande år har något särskilt förstärkningsanslag för ändamålet
icke av riksdagen äskats. Icke heller har något härför avsett
belopp upptagits i beräkningen av den för bestridande av eventuellt
uppkommande dyrtidskostnader vid armén å riksstaten för år 1921
utom huvudtitlarna avsatta summan. Med hänsyn därtill, att å extra
stat för år 1921 äskats erforderligt anslag för upprätthållande av driften
vid ammunitionsfabriken och Åkers krutbruk, vilket anslag till sin huvudsakliga
del vore av förstärkningsanslags natur, ansågs det nämligen icke
vara nödvändigt att räkna med något särskilt förstärkningsanslag.

Arméförvaltningen har nu anfört, att då det allmänna prisläget ej
undergått sådan förändring, att en ändring av den i förenämnda tablå
angivna dyrtidsprocenten vore motiverad, torde ovan angivna procenttal
böra läggas till grund för beräkningen av 1921 års förstärkningsanslag.
Som anslagets till vapen och ammunition m. m. ordinarie del
för nämnda år å titel IV nedsatts från 308,150 kronor till 279,022
kronor, torde förstärkningsanslaget böra reduceras i proportion härmed
och sålunda å nämnda titel nedsättas med 15,000 kronor till 170,000
kronor. Hela det för år 1921 erforderliga här avsedda förstärkningsanslaget
skulle således böra beräknas till (4,763,000 — 15,000 =)

4.748.000 kronor.

1920 års riksdag hade emellertid å extra stat för år 1921 för säkerställande
av driften vid ammunitionsfabriken och Åkers krutbruk anvisat
ett förslagsanslag, högst, 2,943,000 kronor. Vid denna drift tillverkades
sådana effekter, för vilkas förbrukning för övningsändamål medel
skulle utgå från titel II och titel V" (ammunitionstitlarna) av anslaget
till vapen och ammunition m. m. Det för år 1921 erforderliga förstärkningsanslaget
till sistnämnda anslag torde alltså böra minskas med
detta för säkerställande av driften vid vissa statens fabriker anvisade
belopp 2,943,000 kronor, sedan från detsamma dragits däri ingående

50.000 kronor för anordningar för tillverkning av civilt sprängämne
vid Åkers krutbruk, d. v. s. med (2,943,000 — 50,000 =) 2,893,000 kronor.
Här avsett förstärkningsanslag syntes därför böra upptagas till
(4,748,000 — 2,893,000=) 1,855,000 kronor.

På grund av vad sålunda anförts hemställde arméförvaltningen, att
Kungl. Maj:t måtte föreslå 1921 års riksdag att såsom förstärkning av
reservationsanslaget till vapen och ammunition m. m. för år 1921 å

Fjärde huvudtiteln; 1921 års tillägg sstat.

tilläggsstat för nämnda år anvisa ett förslagsanslag av högst 1,855,000
kronor.

Av vad arméförvaltningen i ämnet anfört framgår, att den förstärkning,
som kommer vapenanslaget till godo genom det för innevarande år
beviljade anslaget till säkerställande av driften vid ammunitionsfabriken
och Åkers krutbruk, allenast avser vissa delar av förstnämnda anslag,
under det att anslaget i övrigt icke beretts någon som helst förstärkning.
Då jag icke bär något att erinra mot den av arméförvaltningen
verkställda beräkningen av ifrågavarande medelsbehov och i betraktande
av att det för nästlidet år beviljade förstärkningsanslaget icke tillnärmelsevis
motsvarat den verkliga prisstegringen, anser jag mig icke
kunna föreslå någon nedsättning av det nu äskade anslagsbeloppet,

1,855,000 kronor.

Jag får alltså hemställa, det täcktes Eders Kungl. Maj:t föreslå
riksdagen

att till förstärkning av ordinarie reservationsanslaget
till vapen och ammunition in. in. å tilläggsstat för år
1921 anvisa ett förslagsanslag, högst, 1,855,000 kronor.

2. Merkostnader för fortsatt anskaffning av handvapen och kulsprute materiel.

I enlighet med vad jag under punkten 56 i det vid årets statsverksproposition
fogade statsrådsprotokollet över försvarsärenden anfört, får
jag hemställa, det täcktes Eders Kungl. Maj:t föreslå riksdagen

att för bestridande av under år 1921 uppkommande
merkostnader för fortsatt anskaffning av handvapen
och kulsprutemateriel å tilläggsstat för år 1921
anvisa ett förslagsanslag, högst, 800,000 kronor.

3. Ersättning för vissa brandskadade maskiner, verktyg och materialier m. m.

Sedan ammunitionsfabrikens avdelning å Marieberg våren 1920
hemsökts av eldsvåda, hemställde arméförvaltningens artilleri- och fortifikationsdepartement
uti skrivelse den 25 maj 1920,

att Mariebergsavdelningen måtte få återuppbyggas för en kostnad
av 684,000 kronor,

[17.]

Departements chefen.

[18.]

[19.]

Arméförvaltningens

artilleri- och
fortifikationadepartementa

skrivelse den
25 maj 1920.

52 Fjärde huvudtiteln: 1921 års tilläggsstat.

[19.] att för uttagning, rengöring och justering av de i den brandska dade

fabriken uppställda maskinerna samt för ersättning av skadade
verktyg och materialier m. m. måtte anvisas ett belopp av 100,000
kronor, samt

att för beredande av bostadslägenheter för de genom branden husvilla
måtte få uppföras ett bostadshus, för vilket ändamål som förskott
tills huset bleve av Stockholms stad inlöst måtte anvisas ett belopp av

150,000 kronor.

Kungi. Maj:ta Genom brev den 16 juli 1920 anbefallde Kungl. Maj:t arméförvalt ''“nu

1920. ningens fortifikationsdepartement att gå i författning om dels att
ammunitionsfabrikens avdelning å Marieberg återuppbyggdes för en
kostnad av högst 684,000 kronor, med iakttagande av att inga bostadslägenheter
förlädes till verkstadshuset, dels och att för beredande av
bostadslägenheter för de genom branden vid ammunitionsfabriken husvilla
uppfördes ett bostadshus för en kostnad av högst 150,000 kronor;
och skulle omförmälda kostnader, tillhopa högst 834,000 kronor, bestridas
av det å 1920 års stat vid sidan av huvudtitlarna uppförda
förslagsanslaget för bestridande av oförutsedda utgifter.

Arméförvait- Arméförvaltningen har nu anmält, att de för uttagning, rengöring
“varande”’ och justering av. de i den brandskadade fabriken uppställda maskinerna
framställning, samt för ersättning av skadade verktyg och materialier m. m. erforderliga
kostnaderna tillsvidare förskjutits av anslaget till arméns vapen
och ammunition m. m. Då ifrågavarande reservationsanslag, som icke
vore avsett för bestridande av sådana oförutsedda utgifter, till fullo
vore disponerat för arméns övningar under år 1920 och således genom
ovanberörda förskott komme att överskridas med motsvarande belopp,
hemställde arméförvaltningen, att Kungl. Maj:t måtte föreslå 1921
års riksdag att för gäldande av erforderliga kostnader för uttagning,
rengöring och justering av de i den brandskadade ammunitionsfabriken
uppställda maskinerna samt för ersättning av skadade verktyg och
materialier m. m. å tilläggsstat för år 1921 anvisa 100,000 kronor.

Departements- Under åberopande av vad sålunda förekommit får jag hemställa,
chefen. <jet täcktes Eders Kungl. Maj:t föreslå riksdagen

att till ersättning för vissa brandskadade maskiner,
verktyg och materialier m. m. å tilläggsstat för år
1921 anvisa ett reservationsanslag av 100,000 kronor.

Fjärde huvudtiteln: 1921 års tilläggsstat.

F. Byggnader och ingenjörmateriel.

1. Ytterligare förstärkning av ordinarie reservationsanslaget till byggnader, [20.]

övningsfält och skjutbanor.

Ordinarie reservationsanslaget till byggnader, övningsfält och skjutbanor
är i riksstaten för innevarande år upptaget med 1,950,840 kronor.

Till förstärkning av detta anslag, vilket är beräknat efter de före kristidens
inträde rådande prisförhållandena, har riksdagen därjämte å 1921
års stat anvisat ett extra anslag å samma belopp, 1,950,840 kronor.

Arméförvaltningen har nu anfört, att enligt vad erfarenheten givit Ar“®fi3eI”lt''
vid handen, byggnadskostnaderna ökats med över 200 procent utöver frånhällning.
de före kriget^ gällande prisen, och syntes någon sänkning av arbetspriserna
och de av dessa beroende materialpriserna icke vara att vänta.

Då många viktiga underhållsarbeten måst på grund av otillräckliga
underhållsmedel år efter år uppskjutas, vore det nu nödvändigt att erhålla
mot de ökade kostnaderna fullt motsvarande underliållsanslag och
sålunda ytterligare ett belopp av 1,950,840 kronor utöver de å ordinarie
och extra stat för år 1921 beviljade båda anslagen å samma belopp.

För vissa ändamål, vartill en ökning av det ordinarie byggnadsanslaget
för år 1922 äskats, vore underhållsmedel redan under år 1921
erforderliga och upptoges här i enlighet med vad i utredningen angående
1922 års ordinarie byggnadsanslag anförts för dessa ändamål
nedanstående belopp:

Remontdepåernas byggnader m. m......

Krigsskolan ................................................

Telefon- och signalanordningar m. m.

Hyror för landstormsförråd...................

D:o )) förrådslokaler m. m............

Vissa befästningsanläggningar ..............

............................. kronor 5,000: —

.............................. » 1,700: —

å skjutbanor ... » 7,000: —

.............................. » 3,000: —

........................... » 10,000: —

............................. » 57,300: -

Summa kronor 84,000: —

Å sistnämnda belopp erfordrades en förstärkning av 200 procent
eller 168,000 kronor.

Alltså erfordrades ett extra förstärkningsanslag av (1,950,840 + 84,000
+ 168,000 =) i runt tal 2,202,800 kronor.

Fjärde huvudtiteln: 1921 års tilläggsstat.

[20.] På grund av vad sålunda anförts, hemställde arméförvaltningen,

att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen att såsom förstärkning av anslaget
till byggnader, övningsfält och skjutbanor å tilläggsstat för år
1921 anvisa 2,202,800 kronor.

Departements- Med hänsyn till vad arméförvaltningen sålunda anfört finner jag

c e en‘ mig icke kunna föreslå någon nedsättning av det till ytterligare förstärkning
_ av ordinarie byggnadsanslaget äskade beloppet 2,202,800
kronor. Aven om någon prissänkning skulle komma att äga rum under
året, torde ifrågavarande medel vara ytterst välbehövliga för utförande
av sådana underhållsarbeten, som under de sist förflutna åren av brist
på härför erforderliga medel måst eftersättas.

Jag får alltså hemställa, det täcktes Eders Kungl. Maj:t föreslå
riksdagen

att till ytterligare förstärkning av ordinarie reservationsanslaget
till byggnader, övningsfält och skjutbanor
å tilläggsstat för år 1921 anvisa ett förslagsanslag,
högst, 2,202,800 kronor.

[21.] 2. Fullföljande av arbetena å kasernetablissemang för femton infanteri regementen.

Under åberopande av vad jag under punkten 60 i det vid årets
statsverksproposition fogade statsrådsprotokollet över försvarsärenden
anfört, får jag hemställa, det täcktes Eders Kungl. Maj:t föreslå
riksdagen

att för fullföljande av arbetena å de utav 1906
års riksdag beslutade kasernetablissemang för femton
infanteriregementen å tilläggsstat för år 1921 anvisa
ett reservationsanslag av 2,715,000 kronor.

[22.] 3. Kostnader till följd av uppskjutande tillsvidare av arbetena å uppförande

av kasernetablissemang för Södra skånska infanteriregementet.

För bestridande av de särskilda kostnader, som kunde bliva en
följd av uppskjutande tillsvidare av pågående arbeten å uppförande av
kasernetablissemang för Södra skånska infanteriregementet anvisade 1919
års riksdag å tilläggsstat för samma år ett reservationsanslag å 75,000
kronor.

Fjärde huvudtiteln: 1921 års tilläggsstat.

Den beräkning av ifrågavarande kostnader, som förelagts riks- [22.]

dagen, var baserad på, att uppskovet komme att fortvara under cirka
ett och ett hälft år.

Arméns kasernbyggnadsnämnd, som handhaver byggnadsarbetena Framställning
för kasernetablissemanget, har nu i skrivelse den 31 juli 11120 anmält, kaav8ernbyg''-att av ovannämnda anslag beräknades vid 1920 års utgång återstå nadsnämnd.
oförbrukat ett belopp av i runt tal 10,500 kronor. Utgifterna under år
1921 beräknade nämnden sålunda:

arvode till förvaltare samt ersättning till nattvakt och
arbetare jämte diverse omkostnader, 1,900 kronor

per månad................................................................................ kr. 22,800: —

brandförsäkringspremie 11 juli 1921—10 juli 1922 ......... » 1,500: —

tillhopa kr. 24,300: —
rest å förut beviljade medel » 10,500: —
ytterligare behov kr. 13,800: —

Nämnden hemställde därför, att Kungl. Maj:t måtte av riksdagen
äska å tilläggsstat för år 1921 ett belopp av 13,800 kronor för bestridande
av de särskilda kostnader, som blivit en följd av uppskjutande
tillsvidare av arbetena å omförmälda kasernetablissemang.

Kungl. Maj:t har, med riksdagens begivande, den 21 mars 1919 Departementsförordnat,
att med fortsättande av arbetena å uppförande av ifråga- chefen''
varande kasernetablissemang skulle tillsvidare anstå. De medel, som
å tilläggsstat för år 1919 anvisats för bestridande av de särskilda
kostnader, som kunde bliva en följd av uppskovet, voro, såsom förut
nämnts, beräknade för ett uppskov å cirka ett och ett hälft år. Beträffande
den medelsanvisning, vilken såsom följd av det fortsatta uppskovet
erfordras för år 1921, hänvisar jag till kasernbyggnadsnämndens
beräkning, mot vilken jag icke har någon erinran att göra.

Jag får alltså hemställa, det täcktes Eders Kungl. Maj:t föreslå
riksdagen

att för bestridande av de särskilda kostnader,
som blivit en följd av uppskjutande tillsvidare av arbetena
å uppförande av kasernetablissemang för Södra skånska
infanteriregementet, å tilläggsstat för år 1921 anvisa
ett reservationsanslag av 13,800 kronor.

Fjärde huvudtiteln: 1921 års tilläggsstat.

[23.] 4. Flyttning av en barack från Hultsfred till flygetablissemanget å Malmen.

Arméförvait- Sedan chefen för Första livgrenadjärregementet i skrivelse till
”''”ställning™ arméförvaltningens fortifikationsdepartement den 1 april 1920 anmält,
att han varken under 1920 eller 1921 års repetitionsövningar kunde
bereda plats för det å Malmen förlagda flygkompaniets manskap i regementets
förläggningslokaler, samt chefen för andra arméfördelningen
meddelat, att han icke hade någon annan lokal att föreslå för flygkompaniets
förläggning under sagda tid, har arméförvaltningen gjort framställning
om förflyttning av en barack från Hultsfred till Malmen och
dess uppförande inom flygetablissemangets område därstädes för förläggning
av flygkompaniets manskap samt därvid anfört följande.

Företagen utredning angående flygkompaniets förläggning under
repetitionsövningarna till annan ort än Malmen hade givit vid handen,
att en sådan anordning skulle förorsaka avsevärda kostnader, varjämte
även olägenheter skulle uppstå vid den reparation m. m. av flygmaterielen,
som måste ske vid verkstäderna å Malmen, vilka för närvarande
vore de enda av sådant slag inom riket.

Genom uppförandet av en manskapsbarack inom flygetablissemangets
område å Malmen skulle jämväl vinnas den fördelen, att manskapet vid
såväl Första livgrenadjärregementet som flygkompaniet även under tiden
mellan repetitionsövningarna komme i åtnjutande av bättre förläggningsutrymme
mot vad nu vid gemensam förläggning vore förhållandet, då
luftkuben pr man i förläggningslokalen i medeltal endast uppginge till
13,25 kbm. Förläggningens ordnande på nu föreslaget sätt skulle jämväl
medföra, att en ständig; beredskap funnes tillgänglig inom flygetablissemanget,
där eldfara vore mer överhängande än vid de flesta andra
militära etablissemang, och där en eldsvåda skulle kunna åstadkomma
en skada, som, förutom att den kunde uppgå till millioner kronors
värde, skulle kräva åratal för ersättandet, under vilken tid armén kanske
helt och hållet stode utan flygvapen.

För förflyttningen talade jämväl den omständigheten att Hultsfreds
övningsfält torde böra försäljas inom de närmaste åren och därvarande
byggnader dessförinnan, i så stor utsträckning ske kunde, tagas i anspråk
för lantförsvarets räkning å andra orter.

Enligt infordrat kostnadsförslag skulle barackens förflyttning från
Hultsfred till Malmen för närvarande draga eu kostnad av 42,000
kronor. Med hänsyn till sannolikt inträffande prisstegringar före tid -

Fjärde huvudtiteln: 1921 års tilläggsstat. 57

punkten för arbetets påbörjande torde dock detta belopp böra ökas till [23.]

45,000 kronor.

Under hösten år 1920 måste flygkompaniet förläggas i tält till omkring
mitten av oktober månad.

Då detta ur bälsovårdssynpunkt måste anses mycket otillfredsställande
och övriga ovan anförda skäl talade för en förflyttning av en
barack från Hultsfred, hemställde arméförvaltningen, att Ivungl. Maj:t
måtte föreslå riksdagen att för flyttning av en barack från Hultsfred
till flygetablissemanget å Malmen å tilläggsstat för år 1921 anvisa

45,000 kronor.

Då lokal för flygkompaniets förläggning under repetitionsövning- Departemenuarna
är oundgängligen erforderlig och synes kunna för en jämförelse- chefen‘
vis ringa kostnad anordnas på sätt arméförvaltningen föreslagit, finner
jag mig böra hemställa, det täcktes Eders Kungl. Maj:t föreslå riksdagen att

för flyttning av en barack från Hultsfred till
fly g etablissemang et å Malmen å tilläggsstat för år 1921
anvisa ett reservationsanslag av 45,000 kronor.

5. Ändringsarbeten å brandmaterielen. [24.]

Arméförvaltningen har anmält, att på grund av Kungl. Maj:ts kun- Arméförvaitgörelse
den 6 juni 1918 angående beskaffenheten av vissa för brandvä- nin9^i18ni,nr“m''
sendets räkning i rikets städer med flera samhällen använda kopplingsanordningar
för tryckslangar m. m. en del ändringsarbeten å den under iortifikationsdepartementets
förvaltning stående brandmaterielen måst vidtagas.
Kostnaderna härför, som uppgått till 58,513 kronor 59 öre,
hade bestritts från anslaget till byggnader, övningsfält och skjutbanor.

Då denna utgift, som orsakats av en för allmännyttigt ändamål tillkommen
förordning, icke kunde inräknas i för etablissemangens ordinarie
underhåll avsedda medel, beräknade enligt av Kungl. Maj:t och
riksdagen godkända principer, syntes byggnadsanslaget böra tillgodoföras
beloppet i fråga.

Med anledning härav hemställde arméförvaltningen, att Kungl. Maj:t
måtte föreslå riksdagen att till förändringsarbeten å brandmateriel å
tilläggsstat för år 1921 anvisa 58,513 kronor 59 öre.

Bihang till riksdagens protokoll 1921. 1 saml. 2 höft.

2762 20 8

[24.]

Departements

chefen.

[25.]

Arméförvaltningens
framställning.

Fjärde huvudtiteln: 1921 års tilläggsstat.

Under åberopande av vad sålunda förekommit får jag hemställa,
det täcktes Eders Kungl. Maj:t föreslå riksdagen

att till ändringsarbeten å brandmaterielen å tillläggsstat
för år 1921 anvisa ett reservationsanslag
av 58,514 kronor.

6. Iståndsättande av en brandskadad verkstadsbyggnad vid
Livregementets dragoners kasernetablissemang.

Arméförvaltningen har anfört, att vid eldsvåda under oktober
månad 1919 i verkstadsbyggnaden inom Livregementets dragoners
kasernetablissemang större delen av bjälklagen samt innerväggarna
blivit förstörda, varemot ytterväggarna och taket endast lidit relativt
mindre skador. Skadorna å taket hade omedelbart avhjälpts, för att
icke byggnaden skulle taga ytterligare skada av regn och snö. Kostnaderna
härför, cirka 4,000 kronor, hade bestritts av fortifikationsdepartementets
byggnadsanslag.

Ett par mindre utrymmen i ena delen av den brunna byggnaden
hade fortfarande kunnat användas. I övrigt hade de i byggnaden förut
befintliga verkstäderna provisoriskt inrymts i förhyrda lokaler. Som
hyrestiden för sistnämnda lokaler utginge den 30 september 1921, vore
det nödvändigt, att verkstadsbyggnaden dessförinnan hunnit återställas.

Förslag till byggnadens fullständiga iståndsättande efter branden
både nu uppgjorts. Härvid vore det förut för byggnaden använda
uppvärmningssättet med lokala eldstäder slopat, enär brandsakkunnig
person förklarat, att avståndet mellan tak och golv vore så ringa, att med
kaminer av vanlig typ eldfara förefunnes, så vitt icke särskilda anordningar
vidtoges för takets isolerande mot värmen. På grund härav
hade i förslaget upptagits lokalernas uppvärmning med centralvärme,
vilket ur brandskyddssynpunkt vore att föredraga framför annan anordning,
varjämte i lokaler av denna art en centralvärmeledning droge
avsevärt mindre eldningskostnader och sålunda i ekonomiskt avseende
vore mest fördelaktig.

Kostnaderna för byggnadens iståndsättande enligt nämnda förslag
beräknades komma att uppgå till 40,000 kronor.

På grund av vad sålunda anförts hemställde arméförvaltningen, att
Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen att för iståndsättande av en brandskadad
v verkstadsbyggnad vid Livregementets dragoner å tilläggsstat
för år 1921 anvisa 40,000 kronor.

Fjärde huvudtiteln: 1921 års tilläggsstat.

Vad arméförvaltningen sålunda föreslagit finner jag mig böra till- [25.]
styrka. Jag får alltså hemställa, det täcktes Eders Kungl. Maj:t före- DeP.rtemenu slå

riksdagen

att för iståndsättande av en brandskadad verkstadsbyggnad
vid Livregementets dragoners kasernetablissemang
å tilläggsstat för år 1921 anvisa ett reservationsanslag
av 40,000 kronor.

7. Förstärkning av ordinarie reservationsanslaget till ingenjörmateriel. [26.]

Ordinarie reservationsanslaget till ingenjörmateriel har såväl för
nästlidet som för innevarande år i riksstaten upptagits med 124,100
kronor. Anslaget är beräknat efter de före kristidens inträde rådande
prisförhållanden.

Uti sin skrivelse den 30 augusti 1919 angående lantförsvarets
medelsbehov gjorde arméförvaltningen framställning om anvisande av
medel till förstärkning av 1920 års ordinarie anslag till ingenjörmateriel
samt anförde till stöd härför, att dåvarande priser uppginge till

för läder omkring 150 % utöver 1914 års pris

)> trä d 200 % )) y> ® ®

» järn » 250 % » » d » och

» arbetslöner » 100 % » ® ® ®

Vid sådant förhållande syntes merkostnaden under år 1920 icke
kunna sättas lägre än till 120 procent. Anslaget till ingenjörmateriel
vore för år 1920 upptaget till 124,100 kronor. Efter avdrag för flygmaterielens
underhåll, 37,500 kronor, varpå förstärkning begärts i ani^
sammanhang, återstode för övrig ingenjörmateriels underhåll 86,600
kronor. Merkostnaden härå efter 120 procent utgjorde 103,920 kronor.

I överensstämmelse härmed föreslog Kungl. Maj:t 1920 års riksdag
att till förstärkning av ordinarie reservationsanslaget till ingenjörmateriel
å tilläggsstat för samma år anvisa ett förslagsanslag, högst, 103,920
kronor.

Vad Kungl. Maj:t sålunda föreslagit bifölls av riksdagen.

Av samma skäl, som föranledde arméförvaltningens framställning Arméförvaitom
anvisande av förstärkningsanslag för år 1920, har nu ämbetsverket niDB^1D18nJrgam
hemställt, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen att för samma ändamål
å tilläggsstat för åT 1921 anvisa ett belopp av 103,920 kronor.

60 Fjärde huvudtiteln: 1921 års tilläggsstat.

a + +?^er åberopande av vad sålunda förekommit får jag hemställa,
nepartements- det tacktes Eders Kung!. Maj:t föreslå riksdagen

att till förstärkning av ordinarie reservationsanslaget
till ingenjörmateriel å tilläggsstat för år 1921 anvisa
ett förslagsanslag, högst, 103,920 kronor.

8. Merkostnader för komplettering av viss ingenjörmateriel.

Under hänvisning till vad jag under punkten 70 uti det vid årets
statsverksproposition fogade statsrådsprotokollet över försvarsärenden
anfört får jag hemställa, det täcktes Eders Kungl. Maj:t föreslå riksdagen

att för bestridande av under år 1921 uppkommande
merkostnader för komplettering av viss ingenjörmateriel
å tilläggsstat för år 1921 anvisa ett förslagsanslag,
högst, 31,500 kronor.

[28.] 9. Anskaffning av viss materiel för flygväsendet m. m.

Arméförvaltningens
framställning.

Uti sin skrivelse den 31 augusti 1920 angående lantförsvarets
medelsbehov för ar 1922 har arméförvaltningen, under hänvisning till
i fortinkationsdepartementets särskilda skrivelse samma dag avgivet
lors^g till provisoriskt ordnande av flygväsendet vid armén, hemställt,
att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen att för nämnda ändamål bevilja
ett .anslag av 4,610,000 kronor samt därav å extra stat för år 1922
anvisa 2,124,000 kronor.

Departement8- Av statsfinansmila skäl anser jag mig icke kunna tillstyrka,

,, y.;„ - •**“ ung icKe Kunna tillstyrka, att

framställning nu göres till riksdagen om beviljande för ifrågavarande
ändamål av ett så betydande belopp som det av arméförvaltningen
askade. Emellertid äro vissa materielanskaffningar ofrånkomliga, om
armens flygväsende i någon mån skall kunna fylla sin uppgift i enlighet
med tidens krav. Härför erforderliga kostnader uppgå enligt
verkställd beräkning till 734,000 kronor. Med hänsyn till angelägenheten
av att ifrågavarande materielanskaffning snarast möjligt kommer

Fjärde huvudtiteln: 1921 års tilläggsstat. 61

till stånd, torde anslag för ändamålet böra upptagas å tilläggsstat för [28.]
innevarande år.

Det synes mig icke lämpligt att i vidare mån än nu skett till
statsrådsprotokollet redogöra för detta ärende; riksdagens vederbörande
utskott torde därom erhålla närmare upplysning genom de handlingar,
som tillhandahållas utskottet.

Jag får alltså hemställa, det täcktes Eders Kungl. Maj:t föreslå
riksdagen

att för anskaffning av viss materiel för flygväsendet
m. m. å tilläggsstat för år 1921 anvisa ett reservationsanslag
av 734,000 kronor.

10. Anskaffning av en sträckprovningsmaskin. [29.]

Arméförvaltningen har framhållit, att det för arméns flygverkstäder
å Malmen vore av vikt att hava tillgång till en egen materialprovningsanstalt,
varest undersökning av vid driften förekommande materialier
oavlåtligt och utan dröjsmål kunde äga rum, därest reparationer och
nytillverkning av flygmateriel skulle kunna utföras under fullt betryggande
former, detta så mycket mera som numera arméns flygverkstäder,
på grund av att den civila flygindustrien inom landet nedlagts, helt
och hållet vore hänvisade till sig själva.

Enligt uppgjort förslag skulle kostnaderna för uppförande av
en dylik materialprovningsanstalt vid flygetablissemanget å Malmen
uppgå till:

för egentliga byggnadskostnader...................................... kronor 60,000: —

» maskinell utrustning jämte inmontering av densamma
......................................................... ................ » 40,000:

Summa kronor 100,000: —

På ovan anförda skäl hemställde alltså arméförvaltningen om anvisande
för ifrågavarande ändamål av 100,000 kronor.

Av statsfinansiella skäl finner jag mig icke nu kunna göra fram- Departement
ställning om anvisande för berörda ändamål av ett så betydande be- chefen,
lopp som det av arméförvaltningen begärda. Emellertid synes det mig
vara av behovet oundgängligen påkallat, att erforderliga medel, 13,600
kronor, ställas till förfogande för anskaffning av en i förenämnda ma -

Fjärde huvudtiteln: 1921 års tilläggsstat.

[29.] skinella utrustning ingående sträckprovningsmaskin, varigenom en avsevärd
mängd av de viktigaste materialprovningarna — sträckprov å
metalldelar — skulle kunna till förekommande av flygolyckor verkställas.
Ett nyligen inträffat tillbud till flygolycka, varvid ett beslag
till bärstag brast å ett i luften ovanför Malmen befintligt flygplan, har
ytterligare bestyrkt angelägenheten av att en dylik maskin snarast möiligt
anskaffas.

Enligt vad jag inhämtat, kan maskinen utan särskild kostnad provisoriskt
uppställas vid flygverkstäderna å Malmen.

Jag får alltså hemställa, det täcktes Eders Kungl. Maj:t föreslå
riksdagen

att för anskaffning av en sträckprovning smaskin
å tilläggsstat för år 1921 anvisa ett reservationsanslag
av 13,600 kronor.

g. Diverse.

[30.] 1. Täckande av brister å vissa ordinarie reservationsanslag.

Enligt vad jag inhämtat, komma, på grund av förhållanden, vilka
vid uppgörandet av förslag till riksstat för år 1920 icke kunnat förutses,
brister att uppstå å vissa av fjärde huvudtitelns reservationsanslag för
nämnda år. Ifrågavarande brister, vilka ännu icke äro till siffran kända
men kunna approximativt beräknas till 9,000,000 kronor, torde böra
täckas genom anslag å tilläggsstat för innevarande år.

Jag får därför hemställa, det täcktes Eders Kungl. Maj:t föreslå
riksdagen

att, i avvaktan på den proposition, som kan
komma att avlatas angående täckande av brister å vissa
ordinarie reservationsanslag för år 1920, tillsvidare under
fjärde huvudtiteln å tilläggsstat för år 1921 beräkna
ett förslagsanslag, högst, 9,000,000 kronor.

t31-] 2. Täckande av vissa förskott.

Enligt 1914 års härordning äro beväringsrekrytskolorna vid infanteriet
avsedda att taga sin början omkring den 1 november. Då vid tiden

Fjärde huvudtiteln: 1921 års tilläggsstat. 63

för härordningsförslagets framläggande kasernetablissemang ännu icke
voro uppförda för vissa infanteriregementen och icke beräknades kunna
bliva för samtliga regementen färdigställda förr än till hösten 1919,
utgick man från, att det skulle bliva nödvändigt att förlägga dessa
regementens beväringsrekrytskolor vintertid till andra regementens
kasernetablissemang eller till andra vinterkaserner. Med hänsyn därtill
att denna anordning komme att medföra kostnader dels för utbetalande
av traktamentsersättning och hyresbidrag åt befälet under vistelse å
annan ort än förläggningsorten och dels för transporter m. m., blev
för bestridande av dessa kostnader särskilt anslag å 240,000 kronor
uppfört i riksstaten för år 1915.

I statsverkspropositionen till 1916 års riksdag anförde dåvarande
statsrådet och chefen för lantförsvarsdepartementet, att förläggningen
av vinterrekrytskolorna vid ifrågavarande regementen i viss mån ordnats
på annat sätt än ursprungligen avsetts. Vid en närmare prövning
hade det nämligen visat sig, att det i flertalet fall skulle bliva ur ekonomisk
synpunkt fördelaktigare att sammandraga rekrytskolorna å vederbörande
regementens förläggningsorter än att varje år, intill dess kasernetablissemangen
bleve färdigställda, under vintern förflytta dem till
andra regementens kasernetablissemang. På grund härav och då en
dylik förflyttning givetvis alltid komme att medföra avsevärda olägenheter
icke blott för vederbörande personal utan jämväl för utbildningen
och persedelbushållningen vid truppförbanden, hade Kungl. Maj:t genom
särskilda under år 1915 meddelade beslut föreskrivit, att beväringsrekrytskolorna
vid Första och Andra livgrenadjärregementena, Kronobergs
och Kalmar regementen samt Norra och Södra skånska infanteriregementena
skulle från och med hösten 1915 under den kallare tiden
helt eller delvis förläggas till genom förhyrning eller eljest särskilt
anskaffade lokaler på regementenas förläggningsorter (regementschefernas
tjänstgöringsorter). För detta ändamål hade givetvis en hel del särskilda
anordningar måst vidtagas. Sålunda hade förläggningslokaler
blivit förhyrda och eu del erforderliga ändrings- och reparationsarbeten
m. m. verkställda. Då härav föranledda kostnader icke kunnat bestridas
från anslaget till vinterrekrytskolor med hänsyn till grunderna för dess
beräknande, hade arméförvaltningens civila departement anbefallts förskjuta
dessa kostnader för att framdeles anmäla dem till ersättande.
På grund av de träffade anordningarna för rekrytskolornas förläggning
vid vissa regementen skulle emellertid en avsevärd del av 1916 års
anslag till vinterrekrytskolor icke komma till användning. Enligt vad
departementschefen inhämtat, syntes av anslaget komma att användas

Fjärde huvudtiteln: 1921 års tilläggsstat.

[31.] omkring 118,000 kronor mindre än det förslagsvis beräknade beloppet

240,000 kronor. Det syntes vid sådant förhållande lämpligt, att nyssnämnda
kostnader finge, så långt ske kunde, ersättas från 1916 års
anslag.

I överensstämmelse med vad sålunda anförts föreslog Kungl. Maj:t
1916 års riksdag medgiva, att det för anordnande av vinterrekrytskolor
vid vissa. icke kasernerade infanteriregementen å extra stat för år
1916 beviljade anslaget måtte få tagas i anspråk jämväl för täckande
av förskjutna kostnader för anordnande av vinterrekrytskolor under år
1916 å vederbörande regementens förläggningsorter (regementschefernas
tjänstgöringsorter).

Vad sålunda föreslagits bifölls av riksdagen.

I skrivelse den 20 mars 1917 meddelade arméförvaltningens civila
departements departement, att. kostnaden för anordnande av 1916 års vinterrekrytSk20Vemrrden
8k°lor *°r v^ssa kasernerade infanteriregementen uppgått till sam1917.
8 manlagt 424,968 kronor 85 öre. Härav hade för bestridande av kostnaderna
för en del särskilda anordningar för dessa skolors förläggning
342,581 kronor 63 öre, enligt särskilda medgivanden, förskjutits av
arméförvaltningens fortifikationsdepartement och återstoden, 82,387 kronor
22 öre, direkt avförts å det a extra stat för nämnda år beviljade
anslaget till dessa skolor, 240,000 kronor. Om till denna anslagssumma
lades det belopp av 50 kronor 55 öre, som å anslaget uppdebiterats,
kunde jämlikt förenämnda medgivande för det förskjutna beloppets
täckande av anslagsmedlen tagas i anspråk (240,050:55 — 82,387:22=)
157,663 kronor 33 öre. Av hela det förskjutna beloppet återstode därefter
att ersätta (342,581: 63 — 157,663: 33=) 184,918 kronor 30 öre.

Ehuru anslaget vore ett förslagsanslag, hade arméförvaltningens
civila departement med hänsyn till ordalydelserna i departementschefens
förut återgivna anförande och riksdagens beslut icke ansett sig äga
befogenhet att från detsamma ersätta hela det förskjutna beloppet utan
Kungl. Maj:ts medgivande. Skulle emellertid Kungl. Maj:t finna ett
sådant medgivande icke kunna lämnas, syntes det överskjutande beloppet,
184,918 kronor 30 öre, lämpligen kunna efter riksdagens hörande
utgå från fjärde huvudtitelns allmänna besparingar, vilka därtill
lämnade tillgång.

. Arméförvaltningens civila departement föresloge alltså, att Kungl.
Maj:t måtte besluta, att sistnämnda belopp, 184,918 kronor 30 öre,
skulle, jämte övriga utgifter för anordnande av 1916 års vinterrekryt -

• Fjärde huvudtiteln: 1921 års tilläggsstat.

skolor, utgå av det i samma års riksstat uppförda anslaget till anordnande
av vinterrekrytskolor vid vissa icke kasernerade infanteriregementen
eller ock bestridas av fjärde huvudtitelns allmänna besparingar.

Med anledning av denna framställning anbefallde Kungl. Maj:t
genom brev den 20 april 1917 arméförvaltningens civila departement
att — då av sålunda förskjutna kostnader för ifrågavarande vinterrekrytskolor
ett belopp av 157,663 kronor 33 öre finge gäldas från
det för år 1916 beviljade anslaget för anordnande av vinterrekrytskolor
vid vissa icke kasernerade infanteriregementen — framdeles hos Kungl.
Maj:t till ersättande anmäla övriga för samma ändamål förskjutna
kostnader.

Till åtlydnad härav anmälde arméförvaltningen i skrivelse den 8
september 1917 till ersättande dels återstoden, 184,918 kronor 30 öre,
av förut omförmälda, för ifrågavarande ändamål förskjutna kostnader,
dels ock därutöver ett belopp av 2,244 kronor 99 öre, som förskottsvis
utbetalts för provisorisk förläggning under år 1916 av Kronobergs
regementes skolor, eller tillhopa 187,163 kronor 29 öre, sålunda specificerade: -

Provisorisk förläggning av Kronobergs regementes
skolor enligt brev den 19/s 1915 (52,472: 43 +

2,244: 99) ..................................................................... kronor

Provisorisk förläggning av Första livgrenadjärrege mentets

rekrytskolor enligt brev den 23/''9 1915 »

Provisorisk förläggning av Norra skånska infanteriregementet
under den kallare årstiden enligt

brev den 3/e 1915........................................................ »

D:o (ytterligare medel) enligt brev den 3Vs 1915 ... »

Provisorisk förläggning av Kronobergs regementes
och Södra skånska infanteriregementets rekrytskolor
enligt brev den 23, <j 1915 ........................... »

Underhåll m. m. under år 1916 av de provisoriska
förläggningslokalerna för Kronobergs regemente
samt Norra och Södra skånska infanteriregementena
enligt brev den 26/2 1916 ............... »

Åtgärder för avhjälpande av vissa olägenheter vid
inkvartering av de ännu icke kasernerade truppförbanden
enligt brev den 15/s 1916 .............. »

Summa kronor

Bihang till riksdagens protokoll 1921. 1 samt. 2 käft.

54,717: 42
15,207: 17

10,443: 38
18,591: 13

37,071: 11

13,905: 12

37,227: 96
187,163: 29

2762 20 9

[31.]

Kungl. Mai:ts
beslut den
20 april 1917.

Arméförvaltningens
skrivelse
den 8
september
1917.

Fjärde huvudtiteln: 1921 års tilläggsstat.

[31.] Arméförvaltningen hemställde, att ifrågavarande förskott måtte

täckas genom anvisande för ändamålet av ett extra anslag.

Yttrande av Sedan Kungl. Maj:t — med erinran om vad arméförvaltningens
nfngens^civiia c*vila departement anfört i sin förenämnda skrivelse den 20 mars 1917 —
departement anmodat civila departementet att avgiva utlåtande, huruvida fjärde huvudyr
I9i7m titelns allmänna besparingar kunde lämna tillgång att täcka de till ersättande
anmälda kostnaderna, anförde departementet uti den 6 november

1917 avgivet yttrande, att, därest Kungl. Maj:t skulle finna skäl bifalla
av arméförvaltningen gjorda framställningar om dels anvisande direkt
från nämnda besparingar av vissa belopp, dels ersättande från dessa
medel av andra kostnader, som med vederbörligt tillstånd förskjutits,
samt besparade medel därjämte skulle finnas tillgängliga, för att arméförvaltningen
skulle bliva i tillfälle att, såsom ämbetsverket avsett,
framdeles föreslå ytterligare förskjutna kostnaders ersättande av samma
besparingar, dessas dåvarande behållning ej lämnade tillgång till gäldande
av de i förevarande ärende till ersättande anmälda kostnader.

Departements- Av de sålunda till ersättande anmälda förskjutna kostnaderna, tillchefen.
hopa 187,163 kronor 29 öre, har, efter av arméförvaltningen i annat
sammanhang gjord anmälan, ett belopp av 2,244 kronor 99 öre redan
blivit täckt. Detta belopp har nämligen inberäknats uti det anslag å
tillhopa 4,692,000 kronor, som, med anledning av Kungl. Maj:ts till

1918 års lagtima riksdag avlåtna proposition nr 118, av riksdagen beviljats
för täckande av vissa för olika ändamål förskjutna kostnader.
Beloppet av de förskott, som ännu icke blivit täckta, utgör alltså
(187,163: 29 — 2,244: 99 =) 184,918 kronor 30 öre.

Såsom den lämnade redogörelsen giver vid handen, voro ursprungligen
de för ifrågavarande ändamål förskjutna kostnader, i den mån
desamma ej borde gäldas av 1916 års anslag till vinterrekrytskolor,
avsedda att täckas av fjärde huvudtitelns allmänna besparingar. Emellertid
hava dessa besparingar hittills icke lämnat tillgång till bestridande
av en så betydande utgift som den, varom här är fråga, och
torde icke heller framdeles kunna förväntas växa till härför erforderligt
belopp. Då det vid sådant förhållande icke synes lämpligt att ytterligare
uppskjuta frågan om ersättande av berörda förskott, torde
ingen annan utväg återstå, än att ett särskilt anslag för ändamålet
uppföres å tilläggsstat för år 1921. Anslaget torde böra erhålla
karaktär av förslagsanslag, högst, och upptagas med, i jämnt krontal,
184,919 kronor.

Fjärde huvudtiteln: 1921 års tilläggsstat.

Jag får alltså hemställa, det täcktes Eders Kungl. Maj:t föreslå [31.]
riksdagen

att för täckande av vissa förskott å tilläggsstat för
år 1921 anvisa ett förslagsanslag, högst, 184,919
kronor.

3. Försök med s. k. tekniska hjälpmedel. [32.]

Under hänvisning till vad jag under punkten 76 uti det vid årets
statsverksproposition fogade statsrådsprotokollet över, försvarsärenden
anfört får jag hemställa, det täcktes Eders Kungl. Maj:t föreslå riksdagen att

för anställande av försök med s. k. tekniska
hjälpmedel å tilläggsstat för år 1921 anvisa ett förslagsanslag,
högst, 1,651,900 kronor.

4. Anskaffning av s. k. tekniska hjälpmedel m. m. [33.]

Under hänvisning till vad jag under punkten 76 uti det vid årets
statsverksproposition fogade statsrådsprotokollet över försvarsärenden anfört
får jag hemställa, det täcktes Eders Kungl. Maj:t föreslå riksdagen

att för anskaffning av s. k. tekniska hjälpmedel m. m.
å tilläggsstat för år 1921 anvisa ett reservationsanslag
av 3,600,000 kronor.

5. Dyrtidstillägg. [34.]

Under åberopande av vad statsrådet och chefen för finansdepartementet
förut denna dag anfört i fråga om beredande av dyrtidstillägg

Fjärde huvudtiteln: 1921 års tilläggsstat.

[34.] under innevarande år åt befattningshavare i statens tjänst, får jag hemställa,
det täcktes Eders Kungl. Maj:t föreslå riksdagen

att, i avvaktan på den proposition, som kan
komma att avlåtas angående dyrtidstillägg under år
1921 åt befattningshavare i statens tjänst, tillsvidare
under fjärde huvudtiteln, avd. Lantförsvaret, å tillläggsstat
för år 1921 beräkna ett förslagsanslag av

37,000,000 kronor.

Fjärde huvudtiteln: 1921 års tilläggsstat.

II. SJÖFÖRSVARET.

A. Undervisningsverken.

1. Förstärkning av viss i staten för sjökrigsskolan upptagen anvisning.

1920 års riksdag har till förstärkning av den i staten för sjökrigsskolan
upptagna anvisningen dels till maskinarbetete samt annan extra
undervisning ävensom till vikariatsarvoden och dels till ved och lyse,
modeller, böcker, instrument, skrivmaterialier m. fl. expenser på tillläggsstat
för år 1920 beviljat ett förslagsanslag, högst, 4,000 kronor.

I skrivelse den 31 juli 1920 har chefen för sjökrigsskolan anfört
bland annat följande.

På grund av ytterligare prisstegringar hade kostnaderna för ved och
kol under år 1919 stigit till 4,370 kronor och under år 1920 hade vedoch
kolpriserna stigit ännu mer, utan att någon nedgång i priser för
övriga materialier, vartill expensmedlen voro avsedda, kunnat förmärkas.

Det syntes därför uppenbart, att det av 1920 års riksdag i staten
för sjökrigsskolan för år 1921 anvisade beloppet till expensmedel i
likhet med år 1920 måste förstärkas med ett förslagsanslag på tillläggsstat,
vilket i anseende till skedda prisstegringar ej borde sättas
lägre än till 6,000 kronor.

I sin skrivelse den 30 augusti 1920 rörande särskilda medelsbehov
å tilläggsstat för år 1921 har marinförvaltningen, som funne sig böra
tillstyrka denna framställning, hemställt att Kung! Maj:t måtte föreslå
riksdagen att till förstärkning av den i staten för sjökrigsskolan upptagna
anvisningen till maskinarbete samt annan extra undervisning
ävensom till vikariatsarvoden samt till ved och lyse, modeller, böcker,
instrument, skrivmaterialier m. fl. expenser på tilläggsstat för år 1921
bevilja ett förslagsanslag, högst 6,000 kronor.

[35.]

Chefen för
sjökrigaskolan.

Marinförralt
ningens fram
ställning.

Fjärde huvudtiteln: 1921 års tillläggsstat.

[35.] I likhet med vad som för år 1920 ägt rum torde jämväl för inne Departements-

varande år ett särskilt anslag böra anvisas å tilläggsstat för bestridande

chefen. av ifrågakomna merkostnader. Mot beräkningen av det erforderliga
anslagsbeloppet finner jag icke skäl framställa någon erinran.

Jag får alltså hemställa, att Eders Kungl. Maj:t täcktes föreslå
riksdagen

att till förstärkning av viss i staten för sjökrigsskolan
upptagen anvisning å tilläggsstat för år 1921
anvisa ett förslagsanslag, högst, 6,000 kronor.

B. Flottan.

Intendenturen.

[36.] 1. Täckande av överbetalning å reservationsanslaget till beklädnad åt

sjömans- och skeppsgossekårerna.

Under åberopande av vad jag under punkten 104 i det vid årets
statsverksproposition fogade statsrådsprotokollet över försvarsärenden
anfört, får jag hemställa, att Eders Kungl. Maj:t täcktes föreslå riksdagen att

till täckande av överbetalning å ordinarie reservationsanslaget
till beklädnad åt sjömans- och skeppsgossekårerna
för är 1920 å tilläggsstat för år 1921
anvisa ett förslagsanslag, högst, 291,000 kronor.

Nybyggnad och underhåll.

[37.] 2. Förstärkning av ordinarie reservationsanslaget till fiottans

nybyggnad och underhåll.

I enlighet med vad jag under punkten 115 i det vid årets statsverksproposition
fogade statsrådsprotokollet över försvarsärenden anfört,
får jag hemställa, att Eders Kungl. Maj:t täcktes föreslå riksdagen

att till förstärkning av ordinarie reservationsanslaget
till flottans nybyggnad och underhåll å tilläggsstat för
år 1921 anvisa ett förslagsanslag, högst, 3,000,000
kronor.

Fjärde huvudtiteln: 1921 års tilläggsstat.

Övningar.

3. Förstärkning av reservationsanslaget till flottans [38.]

krigsberedskap och övningar.

Under åberopande av vad jag under punkten 109 i det vid årets
statsverksproposition fogade statsrådsprotokollet över försvarsärenden
anfört, får jag hemställa, att Eders Kungl. Maj:t täcktes föreslå riksdagen

att till förstärkning av ordinarie reservationsanslaget
till flottans krigsberedskap och övningar å tilläggsstat
för år 1921 anvisa ett förslagsanslag, högst, 2,168,000
kronor.

Torped- och gnistsignalväsendet m. m.

4. Anskaffning av torpeder. [39.]

Under åberopande av vad jag under punkten 147 i det vid årets
statsverksproposition fogade statsrådsprotokollet över försvarsärenden
anfört, får jag hemställa, att Eders Kungl. Maj:t täcktes föreslå riksdagen

att för anskaffning av torpeder å tilläggsstat för
år 1921 anvisa ett reservationsanslag av 440,000
kronor.

5. Framställning av en ny torpedtyp. [40.]

Under åberopande av vad jag under punkten 148 i det vid årets
statsverksproposition fogade statsrådsprotokollet över försvarsärenden
anfört, får jag hemställa, att Eders Kungl. Maj:t täcktes föreslå riksdagen att

för framställning av en ny torpedtyp å tilläggsstat
för år 1921 anvisa ett reservationsanslag av

75,000 kronor.

Fjärde huvud titeln: 1921 års tilläggsstat.

[41.] 6. Anskaffning av flygmateriel.

Marin- Marinförvaltningen liar hemställt, att Kungl. Maj:t måtte föreslå

framstBnning! riksdagen att för materiel m. m. för marinens flygväsende bevilja ett
reservationsanslag av 1,520,000 kronor.

Departements- Ett tillgodoseende av marinens behov av modärn flygmateriel synes
etieten. mig icke höra uppskjutas. Jag har fördenskull låtit verkställa utredning
rörande vilka åtgärder, som härutinnan böra omedelbart vidtagas. Det har
därvid visat sig, att ett belopp av 850,000 kronor är erforderligt för
ändamålet. Detta belopp synes mig böra anvisas å 1921 års tilläggsstat
såsom reservationsanslag.

På grund av ärendets natur torde någon närmare redogörelse för
detta spörsmål icke nu böra lämnas, utan lära handlingarna i frågan få
tillhandahållas riksdagens vederbörande utskott.

Jag får hemställa, att Eders Kungl. Maj:t täcktes föreslå riksdagen

att för anskaffning av flygmateriel m. rn. å tillläggsstat
för år 1921 anvisa ett reservationsanslag
av 850,000 kronor.

c. Kustartilleriet.

Intendenturen.

[42.] 1. Täckande av överbetalning å reservationsanslaget till beklädnad åt

kustartilleriets manskap.

Under åberopande av vad under punkten 104 i det vid årets statsverksproposition
fogade statsrådsprotokollet över försvarsärenden anfört,
får jag hemställa, att Eders Kungl. Maj:t täcktes föreslå riksdagen

att till täckande av överbetalning å ordinarie reservationsanslaget
till beklädnad åt kustartilleriets manskap
för år 1920 å tilläggsstat för år 1921 anvisa ett
förslagsanslag, högst, 45,000 kronor.

Fjärde huvudtiteln: 1921 års tilläggsstat.

Nybyggnad och underhåll.

2. Bostadshus för underofficerare i Vaxholms fästning. [43.]

Under åberopande av vad jag under punkten 126 i det vid årets statsverksproposition
fogade statsrådsprotokollet över försvarsärenden anfört,
får jag hemställa, att Eders Kungl. Maj:t täcktes föreslå riksdagen

att till uppförande av bostadshus i Vaxholms fästning
för underofficerare av första graden å tilläggsstat
för år 1921 anvisa ett reservationsanslag av

100,000 kronor.

3. Täckande av överbetalning å reservationsanslaget till underhåll av [44.]
kustartilleriets byggnader och materiel.

Marinförvaltningen har anmält, att en överbetalning kommer att äga
rum å ordinarie reservationsanslaget till underhåll av kustartilleriets
byggnader och materiel för år 1920.

Enligt vad jag inhämtat kan denna överbetalning approximativt
uppskattas till 250,000 kronor.

Jag får hemställa, att Eders Kungl. Maj:t täcktes föreslå riksdagen

att, i avvaktan på den proposition, som kan komma
att avlåtas angående täckande av överbetalning å ordinarie
reservationsanslaget till underhåll av kustartilleriets
byggnader och materiel, tillsvidare under fjärde huvudtiteln
å tilläggsstat för år 1921 beräkna ett förslagsanslag,
högst, 250,000 kronor.

Övningar.

4. Förstärkning av ordinarie reservationsanslaget till kustartilleriets [45.]
krigsberedskap och övningar.

Under åberopande av vad jag under punkten 111 i det vid årets
statsverksproposition fogade statsrådsprotokollet över försvarsärenden
anfört, får jag hemställa, att Eders Kungl. Maj:t täcktes föreslå riksdagen

att till förstärkning av ordinarie reservationsanslaget
till kustartilleriets krigsberedskap och övningar å tillläggsstat
för år 1921 anvisa ett förslagsanslag, högst,

440,000 kronor.

Bihang till riksdagens protokoll 1921. 1 sand. 2 höft.

2762 20 10

Fjärde huvudtiteln: 1921 års tilläggsstat.

D. Flottan och kustartilleriet.

1. Extra beklädnadshjälp åt fänrikar i reserven, reservofficersaspiranter
och reservmarinintendentsaspiranter.

Å tilläggsstat för såväl år 1919 som år 1920 har, på grund av
rådande höga pris på beklädnadspersedlar, för beredande av extra beklädnadshjälp
åt fänrikar i reserven, reservofficersaspiranter och reservmarinintendentsaspiranter
anvisats ett förslagsanslag,högst, 25,900 kronor.

Marinförvaltningen har nu anfört följande.

Med anslagen till extra beklädnadshjälp hade avsetts att bereda
ifrågavarande personal dyrtidstillägg å den beklädnadshjälp, som enligt
gällande bestämmelser utginge till fänrik i reserven med 200 kronor
och till reservofficersaspirant med 300 kronor för en gång samt till
reservmarinintendentsaspirant med 20 kronor i månaden. Den extra
beklädnadshjälpen hade beräknats till 100 procent av den ordinarie
beklädnadshjälpens belopp med undantag för reservmarinintendentsaspiranter,
för vilka den extra beklädnadshjälpen bestämts till 360 kronor.
Det hade nämligen ansetts lämpligt att åvägabringa likställighet mellan
reservofficerare och marinintendentsaspiranter ifråga om det sammanlagda
beloppet av ordinarie och extra beklädnadshjälp. Då de förra,
såsom framginge av ovanstående, erhållit tillhopa 600 kronor, hade det
befunnits riktigt, att även de senare tilldelades samma belopp (12 x 20
= 240 + 360 = 600).

Då någon nedgång i beklädnadskostnaderna ej syntes vara att
emotse under år 1921, borde extra beklädnadshjälp även för sistnämnda
år utgå. Någon förändring av beloppen för de olika personalkategorierna
syntes ej böra ifrågasättas.

Antalet reservofficersaspiranter vid kustartilleriet, som i 1920 års
stat vore upptaget till 31, hade för år 1921 beräknats till endast 28.

Anslagsbehovet för extra beklädnadshjälp för år 1921 borde sålunda
beräknas på följande sätt:

Flottan:

16 fänrikar i reserven 16 x 200......................

20 reservofficersaspiranter 20 x 300 ............

5 reservmarinintendentsaspiranter 5 x 360

Kustartilleriet:

28 fänrikar i reserven 28 x 200 ...................

28 reservofficersaspiranter 28 x 300...........

......... kronor	3,200: —
........ »	6,000: —
......... »	1,800: —
........ »	5,600: —
......... »	8,400: —
kronor	25,000: —

Fjärde huvudtiteln: 1921 års tilläggsstat.

Marinförvaltningen hemställde, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riks- [46.]
dagen att till extra beklädnadshjälp åt fänrikar i reserven, reservofficersaspiranter
och reservmarinintendentsaspiranter på tilläggsstat för
år 1921 bevilja ett förslagsanslag, högst, 25,000 kronor.

I likhet med marinförvaltningen anser jag, att extra beklädnads- Departementfhjälp
även för år 1921 bör tillerkännas ifrågavarande personal.

Då jag icke för närvarande anser mig böra föreslå någon ändring
i de utgående ersättningsbeloppen och ej heller finner anledning frångå
den av marinförvaltningen uppgjorda kostnadsberäkningen, får jag hemställa,
att Eders Kungl. Maj:t täcktes föreslå riksdagen

att till extra beklädnadshjälp åt fänrikar i reserven,
reservofficersaspiranter och reservmarinintendentsaspiranter
å tilläggsstat för år 1921 anvisa ett förslagsanslag,
högst, 25,000 kronor.

E. Diverse.

1. Fackutbildningskurs för marinläkarstipendiater över stat [47.]

och värnpliktiga läkare.

I enlighet med vad jag under punkten 101 uti det vid årets statsverksproposition
fogade statsrådsprotokollet över försvarsärenden anfört,
får jag hemställa, att Eders Kungl. Maj:t täcktes föreslå riksdagen

att till fackutbildningskurs för marinläkarstipendiater
över stat och värnpliktiga läkare å tilläggsstat för år
1921 anvisa ett förslagsanslag, högst, 2,500 kronor.

2. Anordnande av marinläkarkurs. [48.]

Marinförvaltningen har anfört följande. Mannas rv»u Alltsedan

marinläkarkåren organiserades hade varit avsett, att s. k. “‘“taining™
marinläkarkurser för marinläkarnas behöriga utbildning skulle under
marinöverläkarens ledning vart annat år anordnas i Stockholm. Sådana
kurser hade varit anordnade under åren 1906, 1908, 1910, 1912 och 1919.

Fjärde huvudtiteln: 1921 års tilläggsstat.

[48.] Avbrottet 1912—1919 föranleddes av med mobiliseringen 1914_

1918 sammanhängande omständigheter. I varje kurs hade deltagit 10
marinläkare av 2:a graden eller undantagsvis marinläkarstipendiater,
som avlagt eller varit nära att avlägga medicine licentiatexamen. Samtliga
hade kommenderats av Kungl. Maj:t på förslag av marinöverläkaren.
Vid den ar 1919 hallna marinläkarkursen lämnades undervisning i navalhygien,
sjökrigets kirurgi, psykiatri, oftalmologi, otiatri och lungtuberkulos;
vad beträffade de fyra sistnämnda ämnena i de delar, som för marinen
vore. av betydelse. Såsom lärare hade tjänstgjort i de särskilda ämnena
specialutbildade marinläkare i stammen och reserven jämte en överläkare
vid ett av Stockholms stads sjukhus.

För anordnande av marinläkarkursen under år 1919 föreslog Kungl.
Maj:t 1919 års lagtima riksdag att för ändamålet bevilja på tilläggsstat
för år 1919 ett förslagsanslag, högst, 8,500 kronor. Detta förslag
blev av riksdagen bifallet.

Då marinförvaltningen i skrivelse den 24 september 1919 avgav
förslag till reglering av utgifterna under riksstatens femte huvudtitel
för år 1921, hade ännu icke 1919 års marinläkarkurs, till vilken voro
kommenderade 9 marinläkare av 2:a graden och 1 marinläkarstipendiat,
hållits. Efter nämnda kurs avslutande återstod bland marinläkare av

2.a. graden endast en, som till följd av kommendering på vinterexpedition
till avlägsna farvatten med pansarkryssaren »Fylgia» ännu icke
genomgått kursen. Vid sådant förhållande ansåg sig marinförvaltningen
i nyssberörda skrivelse. med förslag till reglering av utgifterna under
riksstatens femte huvudtitel för år 1921 icke hava anledning hemställa
om medel till marinläkarkurs redan 1921, enär det icke syntes antagligt,
att inom två år, eller till hösten 1921, nya marinläkare av 2:a
graden skulle tillkomma eller marinläkarstipendiater skulle hinna avlägga
medicine licentiatexamen till ett sammanlagt antal av 10. Omsättningen
inom marinläkarkåren hade emellertid sedan hösten 1919 varit
oväntat stor, i det hittills 5 marinläkare av 2:a graden erhållit avsked
och ersatts med 4 marinläkarstipendiater, som under tiden avlagt medicine
licentiatexamen, och en marinläkarstipendiat, medicine kandidat. Enligt
till marinöverläkaren under sommaren 1920 ingångna meddelanden
syntes vidare 5 marinläkarstipendiater komma att avlägga medicine
licentiatexamen omkring slutet av detta år. Det syntes sålunda bliva
av behovet påkallat, att en marinläkarkurs anordnades i vanlig- ordning
hösten 1921. 6

Kostnaderna för en marinläkarkurs 1921 syntes förslagsvis böra
beräknas på följande sätt:

Fjärde huvudtiteln: 1921 års tilläggsstat.

Läraren i navalhvgien ............

b i sjökrigets kirurgi.............

b i psykiatri ............................

b i oftalmiatrik .....................

B i otiatri..................................

b i lungsjukdomar..................

10 elever, dagarvoden ......................

Provrör, reagens m. m...................

Laboratorieavgifter......................■

Litteratur och oförutsedda utgifter

kronor 1,500: — [48.]

b 1,500: —

B 500: —

b 200: —

b 200: -

b 200: —

b 3,200: —

» 300: —

b 500: —

.............. b 900: —

Summa kronor 9,000: —

Arvodena vore beräknade efter vad docenter numera plägade erhålla
för liknande kurser. Vid näst föregående marinläkarkurs bemyndigades
marinöverläkaren av Kung].. Maj:t att träffa överenskommelse
med lämpliga läkare att vara lärare i de ämnen, uti vilka marinläkarkårens
stam tillhörande lärare ej funnos att tillgå. ^

Marinförvaltningen hemställde, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen,
att för anordnande av en marinläkarkurs på tilläggsstat för år
1921 bevilja ett förslagsanslag, högst, 9,000 kronor.

Det av
tillstyrka.
Jag får

marinförvaltningen framställda förslaget anser jag mig böra Departementsalltså
hemställa, att Eders Kungl. Maj:t täcktes föreslå

riksdagen .

att för anordnande av en marinläkarkurs a tilläggs stat

för år 1921 anvisa ett förslagsanslag, högst,

9,000 kronor.

3. Kostnader för nedläggande av Fårösunds fästning. [49.]

Marinförvaltningen har i skrivelse den 30 augusti 1920 anfört
följande. ställning.

Sedan 1919 års riksdag beslutat att Fårösunds fästning omedelbart
skulle nedläggas, hade Kungl. Maj:t genom brev den 1 augusti och
generalorder nr 852 samma år anbefallt, bland annat, att fästningen
skulle nedläggas den 30 september 1919, ävensom, med anledning av
vad marinförvaltningen i samråd med chefen för marinstaben och chefen
för kustartilleriet uti skrivelse den 1 maj sagda år anfört, meddelat

Fjärde huvudtiteln: 1921 års tillägg sstat.

[49.] föreskrifter angående förfarandet med i Fårösunds fästning befintliga
byggnader och materiel m. m.

Sedermera hade marinförvaltningen uti skrivelse den 27 november
1919, sedan nedläggningen i avsevärd del utförts, bland annat, hemställt,
att Kungl. Maj:t måtte till bestridande av kostnaderna för Fårösunds
fästnings nedläggande av riksdagen äska härför erforderligt anslag,
som då beräknades till 42,000 kronor.

Nedläggningsarbetena vore numera avslutade, vadan marinförvaltningen
funne sig böra hemställa om anvisande av medel till täckande
av de kostnader, som av marinförvaltningen måst förskottsvis bestridas.

Dessa kostnader uppginge till och med juli månad 1920 till 32,976
kronor 13 öre, vartill komme en ytterligare beräknad kostnad av 2,000
kronor,

vadan samtliga utgifter kunna beräknas till............... kr. 34,976: 13

Å andra sidan hade medel influtit vid försäljning av

kaserninventarier.......................................... kr.

artillerimateriel......

slip ...........................

byggnader m. m........................................ * a,no:— » 23,765:07

. kr.	1,970: —
))	7,167: 07
	5,450: —
	9,178: —

Kronor 11,211: 06

Detta belopp syntes böra utjämnas till 11,250 kronor.

På grund av vad marinförvaltningen sålunda anfört, hemställde
ämbetsverket, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen att till täckande
av kostnaderna för nedläggande av Fårösunds fästning bevilja å tilläggsstat
för år 1921 ett förslagsanslag, högst, 11,250 kronor.

Departements- Då några medel icke stå till Kungl. Maj:ts förfogande för täckande
chefen. av (}e me(j Fårösunds fästnings nedläggande förenade kostnaderna,
torde anslag för ändamålet böra äskas av riksdagen. Den av marinförvaltningen
uppgjorda kostnadsberäkningen har icke givit anledning
till erinran från min sida.

Jag får hemställa, att Eders Kungl. Maj:t täcktes föreslå riksdagen

att till täckande av kostnader för nedläggande
av Fårösunds fästning å tilläggsstat för år 1921 anvisa
ett förslagsanslag, högst, 11,250 kronor.

Fjärde huvudtiteln; 1921 års tilläggsstat.

4. Tillfällig löneförbättring för vissa befattningshavare å ordinarie stat [50.]
inom den civila statsförvaltningen.

Under åberopande av vad statsrådet och chefen för finansdepartementet
förut denna dag till statsrådsprotokollet över finansärenden anfört,
får jag hemställa, att Eders Kungl Maj:t täcktes föreslå riksdagen

att, i avvaktan på den proposition, som kan
komma att avlåtas angående tillfällig löneförbättring
för vissa befattningshavare å ordinarie stat inom den
civila statsförvaltningen, tillsvidare under fjärde huvudtiteln,
avd. Sjöförsvaret, å tilläggsstat för år 1921
beräkna ett förslagsanslag av 32,200 kronor.

5. Förstärkning av de till avlönande av vissa extra befattningshavare inom [51.]
den civila statsförvaltningen samt till vikariatsersättningar m. m.

anvisade medel.

att, i avvaktan på den proposition, som kan
komma att avlåtas angående förstärkning av de till
avlönande av vissa extra befattningshavare inom den
civila statsförvaltningen samt till vikariatsersättningar
m. m. anvisade medel, tillsvidare under fjärde huvudtiteln,
avd. Sjöförsvaret, å tilläggsstat för år 1921
beräkna ett förslagsanslag av 21,000 kronor.

6. Dyrtidstillägg. [52.]

Under åberopande av vad statsrådet och chefen för finansdepartementet
förut denna dag anfört i fråga om beredande av dyrtidstillägg

Fjärde huvudtiteln: 1921 års tilläggsstat.

[52.] under innevarande år åt befattningshavare i statens tjänst, får jag hemställa,
att Eders Kungl. Maj:t täcktes föreslå riksdagen

att, i avvaktan på den proposition, som kan
komma att avlåtas angående dyrtidstillägg under år
1921 åt befattningshavare i statens tjänst, tillsvidare
under fjärde huvudtiteln, avd. Sjöförsvaret, å tillläggsstat
för år 1921 beräkna ett förslagsanslag av

13,000,000 kronor.

F. Sjökarteverket.

[53.] 1. Utförande av sjömätningar.

Såsom närmare framgår av statsrådsprotokollet rörande anslag till
sjökarteverket för år 1922 har 1920 års riksdag för 1921 års vidkommande
till bestridande av sjökarteverkets utgifter under sistnämnda år
beräknat, att ett sammanlagt belopp av 474,400 kronor skall bliva tillgängligt.

Av den sålunda beräknade summan äro 78,200 kronor upptagna som
bestämt ordinarie anslag och 5,000 kronor såsom ordinarie förslagsanslag
samt avsedda för bestridande av avlöningar, varjämte för redigering
av tidskriften »Underrättelse för sjöfarande» såsom extra reservations
anslag upptagits 38,000 kronor. Återstoden, i vilken ingår ett ordinarie
reservationsanslag av 49,000 kronor och ett, extra reservationsanslag
av 233,200 kronor jämte övriga beräknade tillgångar med 71,000 kronor,
tillhopa 353,200 kronor, är avsedd till bestridande av sjökarteverkets
allmänna utgifter.

Det för allmänna utgifter avsedda beloppet har beräknats på följande
sätt:

Sjömätningsexpeditioner och resekostnader.................. kronor 155,000: —

Rustning och underhåll av fartyg m. m.................... » 75,000: —

Komplettering av båtmateriel m. m............................. » 14,500: —

Tryckningskostnader .................................................... » 28,700: —

Underhåll av fastighet och inventarier m. m............ » 3,000: —

Skrivmaterialier och expenser .......................................... » 7,000: —

Beräknade merkostnader under ovan angivna poster » 70,000: —

Summa kronor 353,200: —

Fjärcle huvudtiteln: 1921 års tilläggsstat.

Sedan de beräknade merkostnaderna fördelats på de särskilda utgiftsposterna,
skulle enligt chefens för sjökarteverket förslag det ifrågavarande
beloppet, 353,200 kronor, disponeras på sätt följande samman -

ställning utvisar:

till sjömätningsexpeditioner...........................................— kronor 180,000: —

» rustning och underhåll ....................... » 110,000: —

» komplettering av materiel m. m.............................. » 14,500: —

» tryckningskostnader ...................................................... » 38,700: —

» fastighetens underhåll m. m........................................ » 3,000: —

» skrivmaterialier ............................................................ » 7,000: —

Summa kronor 353,200: —

I överensstämmelse med detta förslag har stat för sjökarteverkets
allmänna utgifter för år 1921 blivit den 3 december 1920 av Kungl.
Maj:t fastställd. _

I fråga om medelsbehovet för år 1921 har nu kartverkschefen anfört
följande.

Såsom av kartverkschefens förslag angående beräknande av utgifterna
för år 1922 framginge, vore de för år 1921 till allmänna utgifter
anvisade medlen för ändamålet otillräckliga. Sålunda hade enbart
beträffande posten »sjömätningsexpeditioner och resekostnader» under
år 1920 inträtt fördyringar — huvudsakligen grundade på höjda avlöningar
och stenko]spris — som uppginge till omkring 40,000 kronor.
Under hänvisning till motiveringen uti nyssnämnda förslag nödgades
kartverkschefen därför anhålla, att hos 1921 års riksdag måtte på tilläggsstat
för samma år äskas anslag till förstärkande av tillgängliga medel
till bestridande av nedan upptagna »allmänna utgifter» för sjökarteverket.

Till sjömätningsexpeditioner och resekostnader.

Enligt i ovan åberopade förslag verkställd utredning beräknades
medelsbehovet för sjömätningsexpeditioner och resekostnader under år
1921 till 377,000 kronor. Då för detta ändamål vore tillgängligt allenast
samma belopp som för år 1920, eller 180,000 kronor, hemställde
kartverkschefen, att skillnaden, (377,000 — 180,000 =) 197,000 kronor,
måtte för berörda ändamål äskas på tilläggsstat för år 1921.

Till förhyrning av maskinister och motorskötare.

Till anställande under sex månader av år 1921 av två maskinister
och fem motorskötare, nämligen för två maskinister 3,000 kronor och
för fem motorskötare 9,000 kronor, hemställde kartverkschefen, att

12,000 kronor måtte äskas på tilläggsstat för år 1921.

Bihang till riksdagens protokoll 1921. 1 samt. 2 höft. 2762 20 11

[53.]

Chefens för
sjökarteverket
förevarande
framställning.

Fjärde huvudtiteln: 1921 års tilläggsstat.

[53.]

Till rustning'' och underhåll av fartyg, båtar och annan mätningsmateriel.

Enligt i ovan åberopade förslag förebragt utredning beräknades
medelsbehovet till fartygsunderhållet år 1921 till 160,000 kronor. Enär
för sagda ändamål funnes tillgängligt samma belopp som för år 1920,
eller 110,000 kronor, hemställde kartverkschefen, att skillnaden, (160,000
— 110,000 =) 50,000 kronor, måtte äskas på tilläggsstat för år 1921.

Till inredningsförbättringar å sjömiitningsfartygen.

Under hänvisning till vad av kartverkschefen i ovan åberopade
förslag anförts angående behovet av vissa inredningsarbeten å sjömätningsfartygen
i ändamål att göra dem mera tidsenliga hemställde samme
chef, att för ändamålet måtte äskas på tilläggsstat för år 1921 såsom
engångskostnad 80,000 kronor, eller eventuellt att beloppet måtte
lika fördelas på de båda åren 1921 och 1922.

Till komplettering av båtmateriel och mätningsinstrument.

Enär för ifrågavarande ändamål vore för år 1921 anvisade 14,500
kronor, men medelsbehovet enligt ovan åberopade förslag beräknades
till 30,000 kronor, hemställde kartverkschefen, att för ifrågavarande
ändamål måtte på tilläggsstat för år 1921 äskas skillnaden emellan
dessa båda belopp, eller (30,000 — 14,500 =) 15,500 kronor.

Därest emellertid det i närmast föregående punkt begärda beloppet,

80,000 kronor, till inredningsförbättringar å fartygen icke skulle komma
att upptagas, hemställde kartverkschefen, att nu ifrågavarande post
mål te ökas med 15,000 kronor och anvisningen rubriceras »till komplettering
och förbättringar av mätningsmateriel» samt alltså att för detta
ändamål på tilläggsstat för år 1921 måtte begäras 30,500 kronor.

Till tryckningskostnader.

För ifrågavarande ändamål vore för år 1921 tillgängliga 38,700
kronor. Enär enligt ovan åberopade förslag verkliga kostnaden måste
beräknas till 45,000 kronor och någon inskränkning i tryckningskostnaden
icke vore tänkbar, emedan tryckningen automatiskt måbte rättas
efter sjöfartens behov av kartor, hemställde kartverkschefen, att skillnaden
emellan dessa båda belopp, eller 6,300 kronor, måtte äskas på
tilläggsstat för år 1921.

Till skrivmaterialier och expenser.

Under hänvisning till vad i ovan åberopade förslag anförts angående
otillräckligheten av anvisningen till skrivmaterialier och expenser, hem -

Fjärde huvudtiteln: 1021 års tillägg sstat.

ställde kartverkschefen, att till täckande av eljest uppkommande säker
brist under år 1921 på tilläggsstat för sagda år måtte äskas 7,000
kronor.

Kartverkschefens äskande å tilläggsstat för år 1921 bleve sålunda

följande:

tili sjömätningsexpeditioner och resekostnader ......... kronor 197,000: —

» förhyrning av maskinister och motorskötare........ » 12,000: —

» rustning och underhåll av fartyg m. m................ » 50,000: —

» inredningsförbättringar å sjömätningsfartygen...... » 80,000: —

» komplettering av båtmateriel m. m......................... » 15,500: —

» tryckningskostnader .............. t> 6,300:

» skrivmaterialier och expenser ..................... »_7,000: -

Summa kronor

367,800

[53.]

Kartverkschefen hemställde, att sagda belopp måtte såsom reservationsanslag
till förstärkande av extra anslaget till sjömätningar för år
1921 äskas på tilläggsstat för samma år.

I enlighet med vad jag i samband med behandlingen av anslags Departementsäskandena
för sjökarteverket för år 1922 anfört, bör å 1921 års till- chefen,
läggsstat äskas 76,000 kronor för utförande av sjömätningar under
sistnämnda år. Enligt vad jag likaledes framhållit bör anslaget givas
natur av reservationsanslag.

I den händelse ifrågavarande belopp av riksdagen beviljas, skulle
till bestridande av sjökarteverkets allmänna utgifter under innevarande
år bliva tillgängliga (353,200 + 76,000=) 429,200 kronor.

Jag får hemställa, att Eders Kungl. Maj:t täcktes föreslå riksdagen

att till utförande av sjömätningar å tilläggsstat
för år 1921 anvisa ett reservationsanslag av 76,000
kronor.

2. Bidrag till en internationell hydrografisk byrå. [54.]

I anslutning till vad jag under punkten 166 i det vid årets statsverksproposition
fogade statsrådsprotokollet över försvarsärenden anfört,
får jag hemställa, att Eders Kungl. Maj:t täcktes föreslå riksdagen

att såsom bidrag till en internationell hydrografisk
byrå å tilläggsstat för år 1921 anvisa ett förslagsanslag
av 11,000 kronor.

Fjärde huvudtiteln: 1921 års tilläggsstat.

Vad departementschefen sålunda yttrat, tillstyrkt
och hemställt, täcktes, på tillstyrkan av statsrådets
övriga ledamöter, Hans Maj:t Konungen gilla och bifalla;
och skulle utdrag av detta protokoll tillställas
finansdepartementet till ledning vid avfattandet av
Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående tillläggsstat
till riksstaten för år 1921.

Ur protokollet:

E. Lilliebjörn.

Fjärde hurudtiteln: 1921 års tilläggsstat.

Bil. nr 1.

Beräkning

av de värnpliktigas tjänstgöringsdagar år 1921.

A. Bevar in gen. I. Vapenföra: Fotfolket................ Rytteriet................ Fält- och. positionsartilleriet....... ITästningsartilleriet........... Ingenjörtrupperna........... Trängen ................ Intendenturtruppema.......... Studenter och likställda.........	Tj änstgöringsdagar
med penningbidrag	med penningtillskott
ä 0,50 kr.	ä 1,00 kr.	ä 0,2 5 kr.	å 0,50 kr.
4 554 165 347 115 722 270 99 411 310 068 333 275 76 845 375 870	243 000 21 000 59 700 8 600 16 000 18 500 1800	131 000 9 000 3 000 50 000	50 800 2 900
Säger för vapenföra II. Icke vapenföra..........	6 819 019	368 600	193 000	53 700
826 870	_	_	—
Säger för beväringen B. Landstormen..........	7 645 889	368 600	193 000	53 700
	140 000	_
Summa tjänstgöringsdagar	7 645889 815	508 600 4489	193 000	53 700

Fjärde huvudtiteln: 1921 års tilläggsstat.

Bil. nr 2.

Beräkning

av underhållsdagar för stam- och lejda hästar, -remonter m. fl. år 1921.

Staber m. fl.

A. Stamhästar.

83 stamhästar

Infanteriet	768	»	i 365
Kavalleriet	5 909	))	i 365
Artilleriet	3 073	»	i 365
Ingenjörtruppema	194	»	i 365
Trängen	317	1)	i 365

B. hejda hästar.

Infanteriet.......

Kavalleriet.......

Artilleriet.......

Ingenjörtruppema . . .

Trängen ........

Intendenturtrupperoa . .
Intendentsdepartementet

C. Remonter (ersättningsremonter).

Vid truppförbanden 542 remonter:

stycken

kavalleriet
artilleriet
ingenjörtruppema
trängen

Vid remontdepåerna

370

147

542

310

remonter i

45 dagar
45 »

45 »

244 »

200 »

132 248
62 000

D. Egna tjänsteliästar.

Egna tjänstehästar, för vilka lönetillägg utgår med 250 kronor

vid generalitet 6 hästar i 365 dagar

generalstaben	48 »	i 365
krigshögskolan	1 »	i 365
krigsskolan	1 »	i 365
infanteriet	10 »	i 365

Transport

Under hålls dagar.

30 295
280 320
2 156 785
1121 645
70 810
115 705

24 892
2 800
148 752
50 652
24 000
2 500
7 000

16 650
6 615
405
720

») 194 248

2190
17 520
365
365
3 650

24,090

Summa

under hållsdagar.

3 775 560

260 596

24 390

4,060,546

Fjärde huvudtiteln: 1921 års tillägg sstat.

				Under- hålls- dagar.	Summa under- lållsdagar.
vid kavalleriet 45 hästar i 365 dagar » artilleriet 9 » i 365 »		Transport	24,090 16 425 3 285	4,060,546 43 800
	Samma underhållsdagar	—	4 104346
Tablå utvisande fördelningen av förestående underhållsdagar å resp. vapenslag, staber m. fl.
	Underhållsdagar	för:	Summa
Vapenslag, staber m. fl.	stam- hästar.	lejda hästar.	remonter	egna tjänste- hästar.	under- hållsdagar.
Infanteriet................ Kavalleriet................ Artilleriet................ Ingenj Artrupperna............ Trängen ................. Intendenturtrupperna........... Staber m. fl................ Intendentsdepartementet.........	280 320 2 156 785 1121 645 70 810 115 705 30 295	24 892 2 800 148 752 50 652 24 000 2 500 7 000	16 650 6 615 405 720	3 650 16 425 3 285 20 440	308 862 2 192 660 1280 297 121867 140 425 2 500 50 735 7 000
Samma dagar	3 775 560	260 596	24 390	43 800	4 104346

*) Endast vid beräkningen av Tit. VI veterinärvård nnder sjukvårdsanslaget.

Fjärde huvudtiteln: 1921 års tilläggsstat.

Bil. nr 3.

Sammanställning

av anslagen å tilläggsstat för år 1921.

Försvarsdepartementet.

	I. Lantförsvaret. A. Avlöning'', rekrytering, resekostnader m. m. Tillfällig löneförbättring för vissa befattningshavare å ordinarie stat inom den civila statsförvaltningen, förslagsanslag .................................... Förstärkning av de till avlönande av vissa extra befattningshavare inom den civila statsförvaltningen samt till vikariatsersättningar m. m. an-visade medel, förslagsanslag ..............................................	Kronor.
1 2	59,600 25,000	—
	Säger för avlöning, rekrytering, resekostnader m. m.	84,600	—
1	B. Undervisning, understöd, expenser m. m. Förstärkning av ordinarie reservationsanslaget till undervisnings- och gymnastikmateriel samt undervisningsanstalter och utbildningskurser, förslagsanslag, högst ................................................................	175,513
2	Förstärkning av ordinarie reservationsanslaget till skrivmaterialier, ex-penser, bränsle, lyse m. m., förslagsanslag, högst..............................	339,812
3	Förstärkning av ordinarie reservationsanslaget till skrivmaterialier m. m. vid truppförbanden, förslags anslag, högst .......................	303,825
	Säger för undervisning, understöd, expenser m. m.	819,150	—
1	C. Förplägnad, intendenturmateriel, remontering, övningar m. m. Förstärkning av ordinarie förslagsanslaget till mathållning, förslagsanslag, högst ...............................................................	5,704,000
2	Förstärkning av ordinarie reservationsanslaget till munderingsutrustning, förslagsanslag, högst ......................................................................	1,459,574
3	Förstärkning av ordinarie reservationsanslaget till kasernutredning, inten-denturfordon m. m., förslagsanslag, högst .....................................	196,327	_
4	Förstärkning av ordinarie reservationsanslaget till bränsle, lyse, vatten, renhållning och tvätt vid truppförbanden, förslagsanslag, högst.........	4,800,000	_
5	Förstärkning av ordinarie reservationsanslaget till remontering, förslags-anslag, högst...............................................................................	60,300
6	Förstärkning av ordinarie förslagsanslaget till furagering, förslagsanslag, högst .........................................................................................	3,698,778
	Transport \|	15,918,979	- ,

Fjärde huvudtiteln: 1921 års tillägg sstat.

	Transport	Kronor. 15,918,979
7	Förstärkning av ordinarie reservationsanslaget till truppförbandens övningar, förslagsanslag, högst.........................................................	1,142,268	—
8	Förstärkning av de för fält- och fälttjänstövningar under år 1921 till-gängliga medel, förslagsanslag, högst...............................................	300,000	—
9	Ersättande av viss genom eldsvåda förstörd intendenturmateriel, reserva-tionsanslag ....................................................................................	105.590	_
	Säger för förplägnad, intendenturmateriel, remontering, övningar m. m................	17,466,837	—
1	D. Sjukvård in. m. Förstärkning av ordinarie reservationsanslaget till sjuk- och veterinärvärd m. m., förslaqsanslag, högst ............................................................	192,780
2	Ambulansautomobil för Bodens garnison m. m., reservationsanslag ........	19,500	—
	Säger för sjukvård m. m.	212,280	—
1	E. Vapen och ammunition. Förstärkning av ordinarie reservationsanslaget till vapen och ammunition m. m., förslagsanslag, högst ...........................................................	1,855,000
2	Merkostnader för fortsatt anskaffning av handvapen och kulsprutemateriel, förslag sanslag, högst.......................................................................	800,000	—
3	Ersättning för vissa brandskadade maskiner, verktyg och materialier m m., reservationsanslag ........................................................................	100,000	—
	Säger för vapen och ammunition	2,755,000	—
1	F. Byggnader och ingenjörmateriel. Ytterligare förstärkning av ordinarie reservationsanslaget till byggnader, övningsfält och skjutbanor, förslagsanslag, högst..............................	2,202,800
2	Fullföljande av arbetena å kasernetablissemang för femton infanterirege-menten, reservationsanslag...............................................................	2,715,000	—
3	Kostnader till följd av uppskjutande tillsvidare av arbetena å uppförande av kasernetablissemang för Södra skånska infanteriregementet, reser-vationsanslag ..................................................................................	13,800	_
4	Flyttning av en barack från Hultsfred till flygetablissemanget å Malmen, reservationsanslag ...........................................................................	45,000	—
5	Ändringsarbeten å brandmaterielen, reservationsanslag ...........................	58,514	—
6	Iståndsättande av en brandskadad verkstadsbyggnad vid Livregementets dragoners kasernetablissemang, reservationsanslag..............................	40,000	—
7	Förstärkning av ordinarie reservationsanslaget till ingenjörmateriel, för" slagsanslag, högst...........................................................................	103,920	—
8	Merkostnader för komplettering av viss ingenjörmateriel, förslagsanslag,högst	31,500	—
9	Anskaffning av viss materiel för flygväsendet m. m., reservationsanslag ...	734,000	—
10	Anskaffning av en sträckprovningsmasldn, reservationsanslag ..................	13,600	—
	Säger för byggnader och ingenjörmateriel	5,958,134	—
Bihang till riksdagens protokoll 1921. 1 sand. 2 käft.	2762 20 12

Fjärde huvudtiteln: 1921 års tillägg sstat.

1	G. Diverse. Täckande av brister å vissa ordinarie reservationsanslag för år 1920, för-slagsanslag, högst.......... ...............................	Kronor. 9,000,000
2	Täckande av vissa förskott, förslagsanslag, högst............	184,919	—
3	Försök med s. k. tekniska hjälpmedel, förslagsanslag, högst....................	1,651,900	—
4	Anskaffning av s. k. tekniska hjälpmedel m. m., reservationsanslag .........	3,600,000	—
5	Dyrtidstillägg, förslagsanslag ............................................................	37,000,000	—
	Säger för diverse	51,436,819	—
	Säger för lantförsvaret	78,732,820	—
1	II. Sjöförsvaret. A. Undervisningsverken. Förstärkning av viss i staten för sjökrigsskolan upptagen anvisning, förslagsanslag, högst .....................................................................	6,000
	Säger för undervisningsverken	6,000	—
1	B. Flottan. Intendenturen. Täckande av överbetalning å reservationsanslaget till beklädnad åt sjö-mans- och skeppsgossekårerna för år 1920, förslagsanslag, högst ......	291,000
2	Nybyggnad och underhåll. Förstärkning av ordinarie reservationsanslaget till flottans nybyggnad och underhåll, förslagsanslag, högst..........................................	3,000,000
3	övningar. Förstärkning av ordinarie reservationsanslaget till flottans krigsberedskap och övningar, förslagsanslag, högst	2,168,000
4	Torped- och gnislsignalväsendet m. m. Anskaffning av torpeder, reservationsanslag.............................................	440,000
5	Framställning av en ny torpedtyp, reservationsanslag..............................	75,000	—
6	Anskaffning av flygmateriel, reservationsanslag......................................	850,000	—
	Säger för flottan	6,824,000	—
1	C. Kustartilleriet. Intendenturen. Täckande av överbetalning å reservationsanslaget till beklädnad åt kust-artilleriets manskap för år 1920, förslagsanslag, högst ....................	45,000
	Transport	45,000	—

Fjärde huvudtiteln: 1921 års tilläggsstat.

	Transport	Kronor. 45,000
2	Nybyggnad och underhåll■ Bostadshus för underofficerare i Vaxholms fästning, reservationsanslag.....	100,000	_ 1
3	Täckande av överbetalning å reservationsanslaget till underhåll av kust-artilleriets byggnader och materiel för år 1920, förs lag $ anslag, högst	250,000	—
4	övningar. Förstärkning av ordinarie reservationsanslaget till kustartilleriets krigs-beredskap och övningar, förslagsanslag, högst ................................	440,000
	Säger för kustartilleriet	835,000
1	D. Flottan och kustartilleriet. Extra beklädnadshiälp, förslagsanslag, högst.................... .....................	25,000
	Säger för flottan och kustartilleriet	25,000	—
1	E. Diverse. Fackutbildningskurs för marinläkarstipendiater över stat och värnpliktiga läkare, förslagsanslag, högst............................................................	2,500	_
2	Anordnande av en marinläkarkurs, förslagsanslag, högst ........................	9,000	—
3	Kostnader för Fårösunds fästnings nedläggande, förslagsanslag, högst.....	11,250	—
4	Tillfällig löneförbättring för vissa befattningshavare å ordinarie stat inom den civila statsförvaltningen, förslagsanslag............................	32,200	—
5	Förstärkning av de till avlönande av vissa extra befattningshavare inom den civila statsförvaltningen samt till vikariatsersättningar m. m. anvisade medel, förslagsanslag.........................................................	21,000
6	Dyrtidstillägg, förslagsanslag ...............................................................	13,000,000	— i
	/ Säger för diverse	13,075,950	—
1	F. Sj ökarte verket. Utförande av sjömätningar, reservationsanslag ......................................	76,000	_
2	Bidrag till en internationell hydrografisk byrå, förslagsanslag..................	11,000	—
	Säger för sjökarteverket	87,000	—
	Säger för sjöförsvaret	20.852,950	—
	Summa	99,585,770	-

Femte huvudtiteln: 1921 års tilläggsstat.

Femte huvudtiteln.

1921 års tilläggsstat.

Utdrag av protokollet över socialärenden, hållet inför Hans Maj:t
Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 7 januari 1921.

N ärvarande:

Statsministern, friherre De Geer, ministern för utrikes ärendena
greve Wrangel, statsråden Ericsson, Dahlberg, Murray, Elmquist,
Malm, Bergqvist, Hammarskjöld, Ekeberg, Tamm, Hansson.

Departementschefen, statsrådet Elmquist anmälde härefter frågan om
de anslag under femte huvudtiteln, som vore av beskaffenhet att böra
anvisas å tilläggsstat för år 1921, samt yttrade därvid följande:

A. Departementet.

1. Avlöning åt en extra kanslisekreterare under senare halvåret 1921.

Under hänvisning till vad jag anfört under punkten 4 i statsrådsprotokollet
denna dag angående anslagsäskandena för år 1922 under
femte huvudtiteln, får jag hemställa, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen att

för avlönande under senare hälften av år 1921
av en extra kanslisekreterare å tilläggsstat för nämnda
år anvisa ett förslagsanslag, högst, 1,950 kronor.

Bihang till riksdagens protokoll 1921. 1 saml. 2 käft. (Nr 2.) 2892 20 1

[1-]

Avlöning åt
en extra
kanslisekreterare
under
senare halvåret
1921.

Femte huvudtiteln: 1921 års tilläggsstat.

[2.]

Upprätthållande
av riksförsäkringsanstaltens

verksamhet.

[3.]

Riksförsäkringsanstaltens
dödsfallsersättningar
i
anledning av
livförsäkring
i samband
med lån ur
statens egnahemslånefond.

[4.]

Upprätthållande
av
socialstyrelsens
verksamhet.

B. Sociala verk och inrättningar.

1. Upprätthållande av riksförsäkringsanstaltens verksamhet.

På grund av vad jag anfört under punkten 6 till statsrådsprotokollet
över socialärenden beträffande femte huvudtiteln för år 1922, får jag
hemställa, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att för upprätthållande av riksförsäkringsanstaltens
verksamhet, utöver anslaget å ordinarie stat,''å tilläggsstat
för år 1921 anvisa ett förslagsanslag av 6,350
kronor.

2. Riksförsäkringsanstaltens dödsfallsersättningar i anledning av
livförsäkring i samband med lån ur statens egnahemslånefond.

Hänvisande till samma punkt i nämnda statsrådsprotokoll, hemställer
jag vidare, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att för riksförsäkringsanstaltens dödsfallsersättningar
i anledning av livförsäkring i samband med lån ur statens
egnahemslånefond på tilläggsstat för år 1921 anvisa
ett förslagsanslag av 30,000 kronor, att utgå
under de villkor, Kungl. Maj:t bestämmer.

3. Upprätthållande av socialstyrelsens verksamhet.

På grund av vad jag anfört under punkten 13 i statsrådsprotokollet
över socialärenden beträffande femte huvudtiteln för år 1922, får jag
hemställa, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att för upprätthållande av socialstyrelsens verksamhet,
utöver anslaget å ordinarie stat, på tilläggsstat
för år 1921 anvisa ett förslagsanslag, högst, 24,920-kronor.

Femte huvudtiteln: 1921 års tilläggsstat.

4. Bekämpande av arbetslösheten.

Under åberopande av vad jag anfört under punkten 19 i nämnda
statsrådsprotokoll, får jag hemställa, att Kungl. Maj:t måtte föreslå
riksdagen

att i avbidan på den proposition, som kan komma
att avlåtas i ämnet, för bekämpande av arbetslösheten på
tilläggsstat för år 1921 beräkna ett förslagsanslag,
högst, 3,000,000 kronor, att utgå ur statsverkets fond
av rusdrycksmedel.

5. Upprätthållande av yrkesinspektionens verksamhet.

Hänvisande till punkten 23 i nämnda statsrådsprotokoll, hemställer
jag vidare, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att för upprätthållande av yrkesinspektionens verksamhet,
utöver anslaget å ordinarie stat, på tilläggsstat
för år 1921 anvisa ett förslagsanslag, högst,
2,160 kronor.

6. Statens tvångsarbetsanstalter.

Under punkten 26 i det vid årets statsverksproposition fogade statsrådsprotokollet
över socialärenden anmälde jag, att de särskilda personer,
som tillkallats att biträda inom socialdepartementet med utarbetande
av förslag till erforderliga författningar angående statens tvångsarbetsanstalter
m. m., den 2 december 1920 avgivit sitt betänkande.

I sagda betänkande hava de sakkunniga bland annat väckt förslag
om utförande av vissa nybyggnads- och ändringsarbeten vid statens
tvångsarbetsanstalt å Svartsjö, vilka arbeten av de sakkunniga beräknats
draga en kostnad av tillhopa 864,603 kronor. Enligt de sakkunnigas
åsikt borde de sålunda planerade arbetena med hänsyn till nu rådande
förhållanden å byggnadsmarknaden utföras i olika byggnadsstadier.
Under år 1921 skulle ekonomibyggnaden och verkstadshuset omändras
och vattentorn samt en del yttre ledningar för värme, vatten och avlopp
anordnas. Kostnaderna för dessa arbeten hava av de sakkunniga beräknats
till 250,000 kronor.

[5.]

Bekämpande
av arbetslösheten.

[6.]

Upprätthållande
av
yrkesinspektionens
verksamhet.

[7-]

Statens

tvångsarbets anstalter.

Femte huvudtiteln: 1921 års tilläggsstat.

[7.] Vidare hava de sakkunniga föreslagit, att under år 1921 vissa ur

hygienisk synpunkt nödvändiga muddrings- och rensningsarbeten skulle
utföras i de intill Svartsjöanstalten belägna Hillersjö- och Svartsjövikarna,
vilka arbeten betingade en kostnad av 35,000 kronor.

över de sakkunnigas betänkande hava utlåtanden infordrats från
vederbörande myndigheter. Min avsikt är att, sedan dessa utlåtanden
fullständigt inkommit, hemställa hos Kungl. Maj:t om avlåtande av proposition
i ämnet till innevarande års riksdag. Jag får därför hemställa,
att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att, i avbidan på särskild proposition i ämnet,
till utförande av vissa byggnadsarbeten m. m. vid statens
tvangsarbetsansta.lt
beräkna ett reservationsanslag av 285,000 kronor.

7. Driftkostnader för en statens vårdanstalt å Yenngarn för alkoholister.

[8.] _ Hänvisande till punkten 28 i nämnda statsrådsprotokoll, hemställer

Driftkostna- jag vidare, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

der för en

vårdanstalt å 1 avbidan på den proposition, som kan komma

venngarn för att 1 ämnet avlåtas, på tilläggsstat för år 1921 be aikohoiister.

räkna dels till avlöningar och vikariatsersättning ar åt be fattningshavare

vid en statens vårdanstalt å Venngarn för
alkoholist&i'' ett förslagsanslag, högst, 9,500 kronor, dels
ock till bidrag för driftkostnaderna i övrigt för samma
anstalt ett förslagsanslag av 35,300 kronor.

8. Anordnande av en statens vårdanstalt för alkoholister
å Ventholms kungsgård.

[9-] _ Under åberopande av vad jag denna dag anfört under punkten 28

Anordnande i statsrådsprotokollet angående anslagsäskanden för år 1922, hemställer
aVvårdansataUS att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att i avbidan på den proposition, som kan komma
att i ämnet avlåtas, för anordnande av en statens vårdanstalt
för alkoholister ä Ventholms kungsgård på tilläggsstat
för år 1921 beräkna ett reservationsanslag av

200,000 kronor, att utgå ur statsverkets fond av rusdrycksmedel.

för alkoholister
å Ventholms
kungsgård.

Femte huvudtiteln: 1921 års tillägg sstat. 5

9. Svenska fattigvårdsförbundct.

På grund av vad jag anfört under punkten 48 i statsrådsprotokollet
över socialärenden beträffande femte huvudtiteln för år 1922, får
jag hemställa, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att till täckande av brist för Svenska fattigvårdsförbundets
barnavårdsverksamhet på tilläggsstat för år
1921 anvisa ett förslagsanslag, högst, 9,000 kronor.

10. Särskilda åtgärder för lindrande av nöd.

Under åberopande av vad jag anfört under punkten 55 i statsrådsprotokollet
för denna dag angående anslagsäskanden för år 1922 under
femte huvudtiteln, får jag hemställa, att Kungl. Maj:t måtte föreslå
riksdagen

att i avbidan på den proposition, som kan komma
att i ämnet avlåtas, för särskilda åtgärder till beredande
av lindring i genom den allmänna krisen uppkommen
nöd på tilläggsstat för år 1921 beräkna ett
förslagsanslag, högst, 5,000,000 kronor, att utgå ur
statsverkets fond av rusdrycksmedel.

11. Frälsningsarméns räddningshem.

Under åberopande av vad jag anfört under punkten 58 i statsrådsprotokollet
denna dag angående anslagsäskanden för år 1922 under
femte huvudtiteln, hemställer jag, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen att

till understöd åt frälsningsarmens räddningshem
på tilläggsstat för år 1921 anvisa ett förslagsanslag,
högst, 20,000 kronor, att utgå under de villkor, Kungl.
Maj:t bestämmer.

12. Vita bandets småbrukshem Håkanstorp.

Under hänvisning till vad jag anfört under punkten 60 i statsrådsprotokollet
angående anslagsäskanden för år 1922 under femte huvudtiteln,
får jag hemställa, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att till understöd åt Vita bandets småbrukshem
Håkanstorp på tilläggsstat för år 1921 bevilja ett förslagsanslag,
högst, 2,500 kronor.

[10.J

Svenska

fattigvårds förbundel.

[il.]

Särskilda åtgärder
för
lindrande av
nöd.

[12.]

Frälsningsarméns
räddningshem.

[13.]

Vita bandets
småbrukshem
Håkanstorp.

Femte huvudtiteln: 1921 års tilläggsstat.

[14.]

Sveriges husmodersföreningars
riksförbund.

[15.]

Fredrika

Bremer fbrbundet.

13. Sveriges husmodersföreningars riksförbund.

Under åberopande av vad som anförts under punkten 61 i statsrådsprotokollet
denna dag angående anslagsäskanden för år 1922 under
femte huvudtiteln, får jag hemställa, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen att

för understödjande av Sveriges husmodersföreningars
riksförbunds verksamhet på tilläggsstat för år
1921 anvisa ett förslagsanslag, högst, 15,000 kronor,
att utgå under de villkor, Kungl. Maj:t bestämmer.

14. Fredrika Bremerförbundet.

I en till Kungl. Maj:t ingiven skrift av den 31 augusti 1920 har
Fredrika Bremerförbundet anhållit om statsbidrag för år 1921 för sin
allmänna verksamhet. Förbundet anför därvid, bland annat, följande.

År 1919 inbetalades till förbundets allmänna kassa i medlemsavgifter 5,159
kronor 52 öre och i räntor 1,284 kronor 7 öre eller tillhopa 6,443 kronor 59 öre.
Samtidigt uppgingo utgifterna för förbund sbyrån, trycksaker, möten, utskylder,
tidskriften Hertha och allmänna omkostnader, vilka utgifter gäldas av förbundets
allmänna kassa, till sammanlagt 16,556 kronor 91 öre. Ett underskott av 10,113
kronor 32 öre skulle alltså hava uppstått, om icke motsvarande belopp influtit
genom tillfälliga gåvor.

Det finnes ingen anledning antaga, att berörda utgifter under de närmaste
åren skola kunna nedbringas. Tvärtom måste man förutsätta, att om verksamheten
skall kunna fortgå i samma omfattning som hittills, en avsevärd ökning
av utgifterna är oundviklig. Särskilt torde det bli nödvändigt att höja avlöningarna
för å byrån och tidskriften Herthas redaktion anställda. För närvarande
äro dessa avlöningar mycket låga och förutsätta ett offervilligt intresse
å de anställdas sida. En förhöjning av avlöningarna med 50 % skulle öka utgiftssumman
med 4,475 kronor. Även med ett sådant tillägg vore lönerna alltjämt
relativt låga. Jämväl andra utgiftsposter såsom hyra och trycksaker komma med
all sannolikhet att stiga. Som någon motvikt mot de stegrade utgifterna räknar
förbundet med möjligheten av ökad inkomst av medlemsavgifter och uppskattar
för år 1921 detta tillskott till 2—3,000 kronor. Med hänsyn härtill beräknar
förbundet underskottet för år 1921 till omkring 12,000 kronor.

Då förbundet icke ser några utsikter att med egna medel eller hittillsvarande
inkomstkällor anskaffa detta belopp, har förbundet för att söka trygga
verksamhetens fortvaro och under åberopande av sin för det allmänna gagnerika
verksamhet velat hos Kungl. Maj:t framställa en ansökan att erhålla berörda
summa såsom bidrag av statsmedel.

Femte huvudtiteln: 1921 års tilläggsstat.

På grund av vad sålunda anförts har förbundet hemställt om ett
statsanslag för år 1921 för förbundets allmänna verksamhet å 12,000
kronor.

[15.]

Socialstyrelsen har den 30 september 1920 avgivit infordrat utlåtande
i ärendet och därvid anfört följande.

Social styrelsen.

Såsom av ansökningshandlingarna framgår, åtnjuter förbundet statsanslag
för vissa speciella verksamhetsgrenar, nämligen för sjukkassan, för skolorna i
Eimforsa, Apelryd och Stockholm samt för tidskriften »Hertha». Enligt vad
styrelsen inhämtat, åtnjöt sjukkassan under år 1919 statsbidrag med 1,330 kronor
50 öre jämlikt bestämmelserna i lagen den 4 juli 1910 angående statsbidrag åt
sjukkassor. Lanthushållningsseminariet å Eimforsa tillerkändes av riksdagen
för samma år ett statsbidrag å 1 L,633 kronor 16 öre. Till fruktodlings- och trädgårdsskolan
i Apelryd utbetalades under samma år av nionde huvudtitelns allmänna
besparingar ett understöd av 3,000 kronor samt till skolan för kvinnlig
yrkesutbildning i Stockholm av förslagsanslaget till understöd åt skolor för den
lägre yrkesundervisningen ett belopp av 9,960 kronor 36 öre. Slutligen har till
tidskriften »Hertha» under en följd av år utgått ett anslag å 1,000 kronor årligen
av förutvarande sjätte huvudtitelns allmänna besparingar.

Nu berörda'' anslag utgå sålunda för speciella verksamhetsgrenar, för vilka
särskild bokföring medger tillfälle till kontroll över de olika posternas användning.
Däremot har förbundet hittills icke erhållit statsunderstöd för sin allmänna verksamhet,
vilken väsentligen omfattar tvänne huvudområden, nämligen dels hävdandet
av kvinnornas synpunkter och intressen i avseende å lagstiftning och
andra samhälleliga spörsmål, dels ett särskilt kvinnliga yrkesförhållanden omfattande
upplysnings- och rådgivningsarbete, i samband varmed bedrives platsförmedling
för högre kvalificerade kvinnor. För denna allmänna verksamhet
uppehåller förbundet sin byrå i Stockholm, vilken jämväl ombesörjer redigeringen
av tidskriften samt utövar central ledning över de särskilda nyssnämnda läroanstalterna.

Det är som bidrag till bestridande av kostnaderna för denna byrå det nu
begärda statsanslaget skulle användas. Med avseende härå torde till en början
böra erinras, att för statens understödjande av arbetsförmedlingsverksamhet finnas
angivna särskilda riktlinjer samt att meddelandet i visst fall av statsunderstöd
utanför dessa riktlinjer kan vara ägnat att medföra vittgående konsekvenser.

Beträffande byråns rådgivningsarbete i fråga om kvinnors yrkesförhållanden
och dylikt är det känt, att byrån på förtjänstfullt sätt fyller ett verkligt behov,
som hittills icke på annat sätt är tillgodosett. Uppenbart är vidare, att administrationen
av förbundets olika utbildningsanstalter är maktpåliggande samt att
dessas syfte väsentligt främjas genom förbundets centralbyrå och genom tillgången
till de arbetskrafter och den allmänna kompetens, som denna förfogar över.

Med avseende å förbundets ovannämnda verksamhet för rådgivning samt för
administrerandet av de olika utbildningsanstalterna synes fog kunna föreligga
för beviljande av statsunderstöd. Hithörande uppgifter synas nämligen vara av
den omedelbara betydelse för det allmänna, att det vore att beklaga, om förbundet
av sin uppenbarligen prekära ekonomiska ställning föranleddes att väsentligt
inskränka eller tilläventyrs helt nedlägga sin verksamhet i berörda avseenden.

Femte huvudtiteln: 1921 års tilläggsstat.

flö.l Däremot synes förbundets övriga, på utredningar och propaganda inriktade arbete
till speciellt främjande av kvinnornas intressen vara av den karaktär, att statsbidrag
till detsamma näppeligen torde böra ifrågakomma.

Då emellertid, med förbundets och centralbyråns nuvarande organisation
och förvaltning, nyssnämnda båda slag av verksamhet och kostnaderna härför
icke kunna särskiljas från varandra, möter det ur praktisk synpunkt svårigheter
för tillmötesgående av förbundets begäran om statsanslag för dess allmänna
verksamhet.

Därjämte vill styrelsen framhålla, att till följd av den synnerligen livliga
föreningsverksamhet av mer eller mindre utpräglad social karaktär, som numera
förefinnes, stor varsamhet givetvis måste iakttagas ifråga om utvidgande av statens
understödjande av dylik verksamhet.

D"Pchrf«ntS Såsom mål för sin verksamhet har Fredrika Bremerförbundet satt
c 8 en'' att under »samverkan av erfarna män och kvinnor, inom så vida kretsar
av vårt land som möjligt, verka för en sund och lugn utveckling av
arbetet för kvinnans höjande i sedligt och intellektuellt såväl som i
socialt och ekonomiskt avseende». För denna sin uppgift har förbundet
arbetat under många år och på ett sätt, som tillvunnit detsamma förtroende
från olika håll. Tyngdpunkten av dess verksamhet har alltmer
kommit att vila på dess insatser för främjande av kvinnlig yrkesutbildning
på områden, vilka icke hittills kunnat direkt omhändertagas
av staten men som likväl erkänts vara av stor betydelse ur det allmännas
synpunkt. Jag erinrar i detta avseende om förbundets lanthushållningsseminarium
å Rimforsa, om dess fruktodlings- och trädgårdsskola
Apelryd samt om skolan för kvinnlig yrkesutbildning i Stockholm,
vilka samtliga i sin mån fylla kända behov inom vårt yrkesskoleväsen
och för den skull åtnjuta statsunderstöd. Det livliga och sakliga intresse,
som förbundet genom sina utbildningsanstalter och på annat
sätt visat för den kvinnliga utbildningen, har tillvunnit förbundet sådan
förtroendeställning, att detsamma fått omhändertaga förvaltningen av
yrkes- och stipendiedonationer till betydande belopp.

I samband med förbundets utbildningsverksamhet står dess upplysnings-
och rådgivningsarbete i avseende å kvinnliga yrkesförhållanden
samt dess allmänna platsförmedling för högre kvalificerade kvinnor
ävensom sjuksköterskebyråerna i Stockholm och Göteborg.

Vid sidan härav fullföljer förbundet alltjämt sin strävan att genom
undersökningar rörande kvinnans ställning i olika avseenden samt genom
inlägg i aktuella lagstiftningsfrågor och andra aktuella frågor bevaka
kvinnans intressen. Till publikationsorgan tjänar härvid i främsta rummet
tidskriften »Hertha», vilken såsom uppmuntran särskilt för sina redogörelser
för kvinnliga yrkesförhållanden under några år åtnjutit ett
mindre statsunderstöd.

Femte huvudtiteln: 1921 års tillägg sstat.

Denna summariska redogörelse för de mest framträdande av förbundets
verksamhetsområden torde ådagalägga, att förbundet visat en
livaktighet och praktisk organisationsförmåga, vilka synas vara värda
så mycket mer erkännande som arbetet uppbäres av oavlönade eller
lågt avlönade krafter, vilka ägna sig åt detsamma i självuppoffrande intresse
för förbundets syften. Icke desto mindre har förbundet nu
kommit i det ekonomiska läge, att dess verksamhet synes vara allvarligt
hotad, varför detsamma sett sig nödsakat att hemställa om statens
understöd för uppehållande av centralbyrån i Stockholm, till vilken
sådant understöd hittills icke utgått.

Av socialstyrelsens i ärendet avgivna utlåtande framgår, att styrelsen
icke ansett statsbidrag i nu ifrågavarande form kunna ifrågakomma till
platsförmedlingsverksamheten liksom ej heller till förbundets på utredningar
och propaganda inriktade arbete till främjande av speciellt
kvinnornas intressen. Däremot har styrelsen funnit, att med avseende
å centralbyråns rådgivningsarbete i fråga om kvinnors yrkesförhållanden
samt dess^ verksamhet för administrerandet av de olika utbildningsanstalterna
fog funnes för beviljande av statsunderstöd. Då styrelsen
icke desto mindre ställt sig tveksam härtill, har det berott dels på de
praktiska svårigheter, som synts möta för att med centralbyråns nuvarande
organisation och förvaltning avskilja kostnaderna för de olika
slagen av verksamhet, dels på den betänksamhet, som måste iakttagas
gent. emot varje utvidgande av statens understödjande av social verksamhet.

Båda dessa skäl äro otvivelaktigt förtjänta av allvarligt beaktande.
Särskilt under nuvarande förhållanden måste starka skäl förebringas,
för att staten skall träda in till stöd för en verksamhet, som till ursprung
och karaktär är frivillig, även om densamma fyller uppgifter, som äro
av betydelse för det allmänna. I förevarande fall synes mig dock statsunderstöd
berättigat med hänsyn till centralbyråns oumbärlighet för de
vid densamma knutna utbildningsanstalterna och donationerna samt den
därmed nära förknippade upplysnings- och rådgivningsverksamheten
för kvinnliga bildningssökande. Vad särskilt beträffar utbildningsanstalterna,
ombesörjes dessas förvaltning nu av centralbyrån, vadan de
skulle råka i synnerligt trångmål, därest byrån icke längre skulle kunna
omhänderhava deras angelägenheter. Ett liknande läge skulle inträda
i fråga om de till ett sammanlagt belopp av omkring 100,000 kronor
nu uppgående donationsfonderna, vilkas tillkomst väsentligen varit att
tillskriva den känsla av förtroende och trygghet, som förbundet ingivit
donatorerna. Då såväl av de i ärendet föreliggande handlingarna som
Bihang till riksdagens protokoll 1921. 1 samt. 2 höft. (Nr 2.) 2892 so 2

[15.]

[16.]

Medicinal styrelsen.

[17.]

Statens bakteriologiska

laboratorium.

Femte huvudtiteln: 1921 års tilläggsstat.

av eljest inhämtade upplysningar framgått, att förbundets ekonomiska
läge. innebär överhängande risk för byråverksamhetens nedläggande,
har jag ansett mig icke kunna avvisa tanken på att åtminstone genom
tillfälligt statsunderstöd hjälpa densamma över de nuvarande svårigheterna.
Jag har därvid förvissat mig om, att förbundets ledning är
villig att ordna förbundets förvaltning på sådant sätt, att det statsbidrag,
som kan bliva beviljat, tillgodokommer de grenar av verksamheten,
vilka av mig nyss betecknats såsom ur statens synpunkt mest förtjänta
av understöd. I proportion till dessa grenars andel i hela byråarbetet
synes understödet böra begränsas till ett belopp av 8,000 kronor, som
på grund av det nödläge, vari förbundet nu befinner sig, torde få utgå
redan under innevarande år.

På grund av vad sålunda anförts, hemställer jag, att Kungl. Maj:t
måtte föreslå riksdagen

att såsom understöd åt Fredrika Bremerförbundets
allmänna verksamhet på tilläggsstat för år 1921 anvisa
ett förslagsanslag, högst, 8,000 kronor att utgå under
de villkor, Kungl. Maj:t bestämmer.

C. Medicinalstaten samt hälso- och sjukvården.

1. Medicinalstyrelsen.

Hänvisande till vad jag anfört under punkten 62 i statsrådsprotokollet
denna dag angående anslagsäskandena för år 1922 under femte
huvudtiteln, får jag hemställa, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att till förstärkning av den å medicinalstyrelsens
ordinarie stat upptagna anslagsposten till vetenskapliga
rådet, v eter inär rådet, vikariatser sättning ar och extra tjänstemän
m. m. på tilläggsstat för år 1921 anvisa ett förslagsanslag,
högst, 13,300 kronor.

2. Statens bakteriologiska laboratorium.

På grund av vad jag anfört under punkten 65 i samma statsrådsprotokoll,
får jag hemställa, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att för upprätthållande av driften vid statens bakteriologiska
laboratorium på tilläggsstat för år 1921
anvisa ett förslagsanslag, högst, 270,000 kronor.

Femte huvudtiteln: 1921 års tillägg sstat.

3. Statens rättskemiska laboratorium.

Under hänvisning till punkten 67 i samma statsrådsprotokoll hem- [18.]
ställer jas: vidare, att Kungl. Makt måtte föreslå riksdagen statens rätts att

för upprätthållande av driften vid statens boratorium..
rättskemiska laboratorium på tilläggsstat för år 1921
anvisa ett förslagsanslag, högst, 3,700 kronor.

4. Tillfällig löneförbättring åt provinsialläkare.

På förslag av den s. k. provinsialläkarkommittén torde fram- [19.]
ställning om tillfällig löneförbättring åt provinsialläkare komma att Tillfällig toneföreläggas
1921 års riksdag. I avvaktan härå bör ett belopp av 221,000 ^
kronor beräknas för ändamålet. läkare.

Med anledning härav samt under hänvisning till vad jag anfört
under punkten 70 i statsrådsprotokollet angående anslagsäskandena för
år 1922 under femte huvudtiteln, får jag hemställa, att Kungl. Maj:t
måtte föreslå riksdagen

att i avbidan på den proposition, som kan komma
att avlåtas angående förbättrade avlöningsförmåner
för vissa förste provinsialläkare och provinsialläkare
m. in., för beredande av tillfällig löneförbättring åt
provinsialläkare på tilläggsstat för år 1921 beräkna
ett förslagsanslag, högst, 221,000 kronor.

5. Dyrtidstillägg åt vissa extra provinsialläkare.

I skrivelse den 17 augusti 1920 har medicinalstyrelsen gjort fram- [20.]
ställning om beviljande å tilläggsstat för år 1921 av ett förslagsanslag Dyrtidstuiför
beredande av dyrtidstillägg under år 1921 åt vissa extra provinsial- ''ffffprovinläkare
enligt motsvarande grunder som föregående år (sv. förf.-saml. siatiakare.
1920 nr 545).

Framställning i enahanda syfte har, vad angår de inom Västerbottens
län anställda extra provinsialläkarna, sedermera även gjorts av nämnda
läns landsting.

På grund härav hemställer jag, att Kungl. Maj:t måtte föreslå
riksdagen

att, för beredande av dyrtidstillägg under är 1921
åt vissa extra provinsialläkare enligt motsvarande grunder
som under år 1920, å tilläggsstat för år 1921 bevilja
ett förslagsanslag å 20,000 kronor.

Femte huvudtiteln: 1921 års tillägg sstat.

6. Uppförande av nya paviljonger för oroliga sjuka vid Säters
och Västerviks hospital.

[21.] Med anledning av Kungl. Maj:ts i ämnet gjorda framställning

Uppförande har 1917 års riksdag dels medgivit, att två paviljonger för oroliga sjuka
v^ongtrVför vartdera av Säters och Västerviks hospital finge i huvudsaklig
oroliga sjuka överensstämmelse med av arkitekten G. Wickman i augusti 1916 uppoch
väster- gjorda ritningar uppföras för en beräknad kostnad av 998,400 kronor,
viks hospital, dels ock för påbörjande av berörda byggnadsföretag på extra stat för
år 1918 anvisat ett reservationsanslag av 200,000 kronor. Sedermera
har riksdagen för arbetenas fortsättande anvisat på extra stat för år
1919 ett reservationsanslag av 500,000 kronor samt på extra stat för
år 1920 återstående beloppet eller ett reservationsanslag av 298,400
kronor.

Sedan Kungl. Maj:t genom brev den 29 juni 1917 uppdragit åt
medicinalstyrelsen att låta utföra ifrågavarande paviljonger i huvudsaklig
överensstämmelse med ovanberörda ritningar jämte därtill hörande
kostnadsförslag, bar Kungl. Maj:t genom särskilda brev den
21 mars 1919, med godkännande av vissa utav arkitekten C. Westman
föreslagna förenklingar beträffande utförande av grundläggningsarbeten
för omförmälda paviljonger, anbefallt styrelsen att på entreprenad utbjuda
berörda arbeten samt att underställa inkomna anbud Kungl.
Maj:ts prövning och godkännande.

I enlighet härmed infordrade medicinalstyrelsen anbud å nämnda
grundläggningsarbeten samt antog, jämlikt bemyndigande av Kungl.
Maj:t den 27 juni 1919, för Säters hospital ett anbud å 156,200 kronor
och för Västerviks hospital ett å 91,250 kronor eller sålunda tillhopa
å 247,450 kronor.

Vidare utbjöd medicinalstyrelsen i januari 1920 å entreprenad utförandet
av byggnadsarbetena — med undantag av målning samt utförandet
av vissa golv och beslag — för ifrågavarande paviljonger samt
underställde de inkomna anbuden Kungl. Maj:ts prövning. De lägsta
av dessa anbud, till vilkas antagande styrelsen begärde bemyndigande,
uppgingo till för Säters hospital 695,000 kronor och för Västerviks
hospital 859,500 kronor eller tillhopa 1,554,500 kronor. Ifrågavarande
anbud hava sedermera förfallit.

Vid anmälan av ärendet i statsrådet den 19 mars 1920 framhöll
dåvarande departementschefen, bland annat, att då de av riksdagen
dittills anvisade medlen, 998,400 kronor, icke vore tillräckliga för be -

Femte huvudtiteln: 1921 års tilläggsstat.

stridande av kostnaderna för byggnadsarbetena, medicinalstyrelsens
framställning om bemyndigande att antaga förenämnda anbud ej kunnat
bifallas. För att emellertid arbetena ej skulle behöva avbrytas, ansåge
departementschefen sig böra tillstyrka, att ytterligare anslag äskades
för nu ifrågavarande ändamål. Då det vore omöjligt att då fastslå den
slutliga kostnaden, borde för år 1921 anvisas ett belopp, som departementschefen
ville föreslå till 800,000 kronor, medan med äskande av
ytterligare medel syntes kunna anstå till 1921 års riksdag.

I enlighet med departementschefens förslag avlät Ivungl. Maj:t till
riksdagen proposition, vilken sedermera vann riksdagens bifall.

För ifrågavarande paviljongers uppförande har riksdagen alltså
hittills beviljat anslag om sammanlagt 1,798,400 kronor.

I skrivelse den 28 augusti 1920 har nu medicinalstyrelsen hemställt
om ytterligare anslag för ifrågavarande ändamål. Styrelsen meddelar
härvid, att styrelsen uppdragit åt arkitekten Westman att med
biträde av arkitekten N. Lovén inkomma med nya kostnadsberäkningar
för byggnadsarbetena utöver de redan i det närmaste färdiga grunderna,
vilka arbeten, enligt vad styrelsen upplyser, ännu icke kunnat igångsättas.

1 anledning härav hava nämnda arkitekter uti en till medicinalstyrelsen
ställd och styrelsens framställning bifogad skrivelse framlagt
en approximativ kostnadsberäkning över berörda arbeten. Enligt deras
mening kunde nämligen en exakt sådan näppeligen göras. Efter det
vid tiden för utbrottet av byggnadslockouten brukliga å-priset av 70
kronor per kubikmeter hava arkitekterna kommit till ett belopp av
2,202,550 kronor. Med beräkning av en förhöjning med 20 procent
å arbetslönerna efter bilagd arbetskonflikt hava emellertid arkitekterna
ansett ett tillägg till nyssnämnda summa böra göras med 200,000 kronor,
vadan kostnaderna för byggnadsarbetena oavsett de redan färdiga grunderna
enligt deras kalkyler skulle uppgå till 2,402,550 kronor.

På uppdrag av styrelsen hava vidare ingenjörerna Hugo Theorell
och Carl A. Rossander uppgjort kostnadsberäkningar, den förre beträffande
värme-, vatten- och avloppsledningar och den senare rörande
den elektriska belysningsanläggningen jämte fyra hissar, samt därvid
kommit till slutsummor av respektive 543,000 kronor och 78,700 kronor.

Under framhållande att paviljongernas färdigställande sålunda skulle
draga eu kostnad om tillhopa 3,024,250 kronor, anmäler styrelsen, att
av de hittills beviljade anslagen om sammanlagt 1,798,400 kronor
styrelsen disponerat dels förut omförmälda belopp om 247,450 kronor för
grundläggningsarbetena, vilka vore i huvudsak slutförda, dels ock en
summa av omkring 17,550 kronor för kontroll, ritningar och diverse.

Medicinal styrelsen.

Femte huvudtiteln: 1921 års tilläggsstat.

[21.] Av anslagen återstode därför 1,533,400 kronor. Då från den för paviljongernas
fullbordande beräknade kostnaden av 3,024,250 kronor droges
nyssnämnda summa, 1,533,400 kronor, erfordrades sålunda ett ytterligare
anslag av 1,490,850 kronor. Styrelsen hemställer också om anvisande
av sistnämnda belopp, vilket styrelsen finner i dess helhet erforderligt
under år 1921.

Byggnadssty- I infordra! utlåtande den 16 september 1920 har byggnadsstyrelsen
re sen. förklarat sig intet annat hava att erinra mot den av medicinalstyrelsen
beräknade sammanlagda kostnaden än att säkerhet ingalunda kunde
sägas föreligga, att icke jämväl detta belopp komme att överskridas.

Departements- Redan vid framläggande för 1917 års riksdag av förslag till uppc
e en. förande av ifrågavarande paviljonger framhöll föredragande departementschefen
omöjligheten av att för det dåvarande fullt exakt beräkna
kostnaden för paviljongernas uppförande. Riktigheten av detta uttalande
har till fullo bekräftats av sedermera inträffade förhållanden,
vilket även, såsom förut antytts, vid anmälan år 1920 av behovet av
tilläggsanslag för arbetenas fortsättande av dåvarande departementschefen
ytterligare betonats. Av den nu verkställda utredningen framgår,
att de vid sistnämnda tillfälle framlagda siffrorna rörande kostnaderna
för de återstående byggnadsarbetena ingalunda hålla streck under nuvarande
prisförhållanden, utan att desamma högst avsevärt torde behöva
överskridas. Härtill komma kostnaderna för paviljongernas förseende
med vatten-, avlopps- och värmeledning, belysningsanläggning
m. in., till vilkas bestridande medel icke äskats hos 1920 års
riksdag. Ehuru den sammanlagda kostnaden för nyssnämnda byggnadssätt
inredningsarbeten av medicinalstyrelsen beräknats uppgå till ej
mindre än 3,024,250 kronor, har dock byggnadsstyrelsen i september
1920 ställt sig tveksam beträffande möjligheten att inom denna kostnadsram
färdigställa byggnaderna. Åven om det fortfarande är omöjligt
att med säkerhet angiva någon exakt slutsiffra, synes det mig numera
vara sannolikt, att byggnadskostnaderna under den stundande tiden
snarast skola visa en nedåtgående tendens. Det skall ytterligare undersökas,
huruvida någon besparing kan göras genom förenklingar av
byggnaderna. Då emellertid behovet av ifrågavarande paviljonger är
trängande såväl för beredande av ett ökat antal sjukplatser som för
förbättring av vården vid de två hospitalen samt det redan påbörjade
arbetet å paviljongerna därför snarast möjligt bör fullbordas, anser jag
mig icke kunna föreslå ett uppdelande på flera år av det av medicinalstyrelsen
nu begärda beloppet, 1,490,850 kronor, utan tillstyrker jag, att
detsamma i sin helhet göres tillgängligt under år 1921.

Femte huvudtiteln: 1921 års tilläggsstat.

I överensstämmelse med vad jag tidigare i dag anfört beträffande [21.]
anläggningen av hospitalet vid Hälsingborg, finner jag emellertid, att
beredandet av ett ökat antal anstaltsplatser för sinnessjuka måste betraktas
såsom ett socialt intresse av största betydelse samt att fördenskull
under rådande statsfinansiella förhållanden medel för fullbordande
av nu ifrågavarande hospitalsbyggen böra få disponeras ur statsverkets
fond av rusdrycksmedel.

Jag hemställer alltså, att Ivungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att för uppförande av nya paviljonger för oroliga
sjuka vid Säters och Västerviks hospital å tilläggsstat
för år 1921 anvisa ett reservationsanslag av 1,490,850
kronor, att utgå ur statsverkets fond av rusdrycksmedel.

7. Ombyggnad av bro vid Lunds hospital och asyl.

I skrivelse den 18 augusti 1920 har medicinalstyrelsen hemställt [22.]
om anslag för ombyggnad av bron över Höjeån vid Lunds hospital Ombyggnad
och asyl.

Till stöd för denna framställning anför medicinalstyrelsen följande: affall

Lunds hospital och asyl äro förlagda på var sin sida av den genom an- Medicinalstystaltens
område flytande Höjeå. Förbindelseleden mellan de båda avdelningarna reisen.
utgöres av en större, för såväl gång- som körtrafik avsedd bro. Denna, som uppfördes
under slutet av 1880-talet, befinner sig för närvarande i ett synnerligen
otillfredsställande skick. En kontrollberäkning av den befintliga brokonstruktionen
har givit vid handen, att densamma, även i fullt iståndsatt skick, icke motsvarar
fordringarna på en brobyggnad med hänsyn till den tunga trafik med lastautomobil,
som numera framgår över densamma, sedan anstalten för sina varutransporter
erhållit en dylik.

Frågan om brons reparation har varit föremål för förhandlingar vid de
senaste av medicinalstyrelsen föranstaltade inspektioner av hospitalet; och har
hospitalsdirektionen uppdragit åt distriktschefen i södra väg- och vattenbyggnadsdistriktet,
majoren E. Sahlén, att uppgöra förslag härtill.

Efter av denne verkställda utredningar har hospitalsdirektionen i skrivelse
den 21 april 1920 framlagt och förordat ett av Sahlén uppgjort förslag till ombyggnad,
varvid direktionen tillika framhållit önskvärdheten av att åtgärder härför
vidtoges med det snaraste, enär i motsatt fall, för att kunna begagna bron,
ej obetydliga kostnader skulle bliva nödiga för en provisorisk reparation, då
nämligen trädäcket ej hade tillräcklig bärighet.

Det av majoren Sahlén uppgjorda förslaget avser rivning av den
nuvarande brons överbyggnad, utfyllning av jordbank i de två yttersta
brospannen på vardera sidan om ån jämte makadamisering av vägbanan
och anbringande av gångbana av klinker med stenkant ävensom skyddsräck
samt vidare anordnande av en ny överbyggnad av järnbetong över

Femte huvudtiteln: 1921 års tillägg sstat.

[22.]

Väg- och vattenbyggnad
bstyrelsen.

Departements chefen.

de fyra mellersta brospannen och inläggning av järnvägsspår med moträls
(17 kg:s räls) såväl å den nya bron som å de utfyllda vägbankarna.

Kostnaderna för ombyggnaden hava av majoren Sahlén i mars 1920
beräknats till 62,900 kronor, vartill kommer 4,000 kronor för uppförandet
av en provisorisk bro under ombyggnadstiden. Då de nuvarande järnbalkarna
i bron beräknas kunna försäljas för 5,400 kronor, utgör den
slutliga utgiften för ifrågavarande arbete 61,500 kronor.

Över detta förslag hava arkitekten C. Westman och ingenjören
A. Gelin avgivit yttranden och därvid tillstyrkt detsamma.

Under åberopande av vad sålunda i ärendet förekommit samt under
framhållande, att styrelsen ansåge behovet av en ombyggnad av bron
oomtvistligt och att skyndsamma åtgärder måste företagas för att sätta
densamma i brukbart skick, har medicinalstyrelsen hemställt om anvisande
snarast möjligt av ett belopp av 61,500 kronor för berörda
ändamål.

Till följd av remiss har väg- och vattenbyggnadsstyrelsen den 29
september 1920 avgivit utlåtande i ärendet och därvid anfört, att styrelsen
efter ärendets prövning och sedan förevarande ombyggnadsförslag
blivit inom styrelsen granskat utan anmärkning i tekniskt hänseende,
för sin del, i den mån det kunde ankomma på styrelsen att i
ärendet avgiva utlåtande, tillstyrkte bifall till framställningen.

Nödvändigheten att utan dröjsmål iståndsätta den ifrågavarande
bron torde ej kunna bestridas. Vid en av medicinalstyrelsen under
juni månad 1920 föranstaltad inspektion av anstalten framhölls av liospitalsledningen,
att bron vore så dålig, att det medförde synnerlig fara
att trafikera densamma. Då det ur ekonomisk synpunkt lärer vara fördelaktigare
att omedelbart skrida till ombyggnad av bron än att först
nedlägga kostnader å en provisorisk reparation av densamma, finner
jag de erforderliga medlen böra äskas å tilläggsstat för år 1921.

Mot det av majoren Sahlén upprättade förslaget, som förordats av
de hörda myndigheterna, synes intet annat vara att erinra, än att det
med hänsyn till nu rådande förhållanden å arbetsmarknaden icke kan
anses uteslutet, att kostnaden visar sig vara något knappt beräknad.

Under åberopande av vad sålunda i ärendet anförts, hemställer jag,
att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att för ombyggnad av bron över Höjeän vid Lunds
hospital och asyl i huvudsaklig överensstämmelse med
ett av majoren E. Sahlén upprättat förslag på tilläggsstat
för år 1921 anvisa ett reservationsanslag av 61,500
kronor.

Femte huvudtiteln: 1921 års tilläggsstat.

8. Anordnande av eu statens uppfostringsanstalt för vanartade

sinnesslöa gossar.

Under åberopande av vad jag tidigare i dag anfört under punkten
82 angående anslagsäskandena för år 1922 under femte huvudtiteln, får
jag hemställa, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att, i avbidan på den proposition i ämnet, som
kan varda riksdagen förelagd, för anordnande av en
statens uppfostringsanstalt för vanartade sinnesslöa gossar
å tilläggsstat för år 1921 beräkna ett reservationsanslag
av 55,000 kronor.

9. Anslag till driftkostnader vid folksanatorierna.

Hänvisande till vad av mig anförts under punkten 91 i samma statsrådsprotokoll,
hemställer jag, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att till upprätthållande av verksamheten vid de
genom medel ur Konung Oscar II:s jubileumsfond
inrättade folksanatorierna på tilläggsstat för år 1921
anvisa ett förslagsanslag, högst, 54,232 kronor, att
användas i enlighet med av Kungl. Maj:t meddelade
bestämmelser.

10. Bidrag till upprätthållande av radiumhemmets verksamhet.

Hänvisande till vad jag anfört under punkten 93 i samma statsrådsprotokoll,
får jag hemställa, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att såsom bidrag till täckande av brist, som uppkommit
å radiumhemmets verksamhet under är 1920, på
tilläggsstat för år 1921 anvisa ett förslagsanslag, högst,

35,000 kronor.

Bihang till riksdagens protokoll 1921. 1 saml. 2 käft. (Nr 2.) 8892 20 ^

[23.]

Anordnande
av en statens
uppfostringsanstalt
för
vanartade
sinnesslöa
gossar.

[24.]

Anslag till
driftkostnader
vid folksanat
or i erna.

[25.]

Bidrag till
upprätthållande
av
radiumhemmets
verksamhet.

Femte huvudtiteln: 1921 års tilläggsstat.

[26.]

Eugenia hemmet.

[27.]

Barnmorskeundervisningen
och
barnbördshus
en.

[28].

Provisoriska
åtgärder beträffande
sjukvården
inom
rikets ödemarks
områden
m. m.

11. Eugeniahemmet.

Under hänvisning till vad jag anfört under punkten 100 i statsrådsprotokollet
denna dag angående anslagsäskandena för år 1922 under
femte huvudtiteln, får jag hemställa, att "Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen att

till understöd åt Eugeniahemmet på tilläggsstat
för år 1921 anvisa ett förslagsanslag, högst, 80,000
kronor att utgå i huvudsaklig överensstämmelse med
de av mig i nämnda statsrådsprotokoll angivna grunderna.

12. Barnmorskeundervisningen och barnbördshusen.

Med hänvisning till vad jag under punkten 105 i statsrådsprotokollet
denna dag angående anslagsäskanden för år 1922 under femte huvudtiteln
anfört angående beviljande av anslag i samband med ifrågasatt
ändring i gällande stater för barnmorskeundervisningsanstalterna, hemställer
jag, att Kungl. Maj:t täcktes föreslå riksdagen

att i avbidan på den proposition, som kan komma
att avlåtas angående barnmorskeundervisningen m. m.,
utöver å ordinarie stat för år 1921 beviljat belopp,
till bestridande av vissa utgifter för barnmorskeundervisningen
å tilläggsstat för år 1921 beräkna ett förslagsanslag,
högst, 3,000 kronor.

13. Provisoriska åtgärder beträffande sjukvården inom rikets ödemarks områden

m. in.

Under hänvisning till vad jag anfört under punkten 111 i statsrådsprotokollet
denna dag angående anslagsäskandena för år 1922 under
femte huvudtiteln, får jag hemställa, att Kungl. Maj:t måtte föreslå
riksdagen

att i avbidan på den proposition, som kan komma
att avlåtas i ämnet, för vidtagande av provisoriska åtgärder
beträffande sjukvården inom rikets ödemarksområden
m. m. på tilläggsstat för år 1921 beräkna ett
förslagsanslag, högst, 79,750 kronor.

Femte huvudtiteln: 1921 års tilläggsstat.

14. Dyrtidslijälp åt distriktsbarnmorskor m. fl.

I skrivelse den 17 augusti 1920 har medicinalstyrelsen gjort framställning
om anslag å tilläggsstat för år 1921 till samma belopp som
föregående år, 400,000 kronor, för beredande av dyrtidsbjälp åt distriktsbarnmorskor
och vissa av kommun fast anställda barnmorskor enligt
samma grunder som fastställts beträffande motsvarande hjälp under år
1920 (kungörelse den 7 september 1920, sv. förf.-saml. nr 623).

Med anledning av därom av styrelsen för allmänna svenska barnmorskeförbundet
gjord anhållan bar medicinalstyrelsen senare i skrivelse
den 14 december 1920 föreslagit sådan ändring i grunderna för dyrtidshjälpens
utgående, att från åtnjutande därav undantoges barnmorska,
som under år 1920 haft inkomst, dyrtidshjälp av statsmedel ej inberäknad,
av 2,400 kronor eller därutöver. I kungörelsen den 7 september
1920 är ifrågavarande inkomstgräns bestämd till 1,500 kronor.

Enligt statsrådsprotokollet angående 1920 års tilläggsstat, sjätte
huvudtiteln (sid. 23), yttrade chefen för civildepartementet vid behandling
av frågan om anslag till dyrtidshjälp åt distriktsbarnmorskor m. fl.
för år 1920, att det under nästföregående år åtnjutna inkomstbelopp,
som uteslöte från erhållande av dyrtidshjälp och som vore bestämt till

1,000 kronor, skäligen syntes böra väsentligen förhöjas, förslagsvis till
1,800 kronor. Riksdagen anförde emellertid i skrivelse den 21 juni
1920, n:r 423, att riksdagen icke ansett sig kunna medgiva en så avsevärd
förhöjning som från 1,000 kronor till 1,800 kronor av det inkomstbelopp,
vilket utgjorde övergräns för erhållande av dyrtidshjälp,
utan hade riksdagen funnit detsamma böra bestämmas till 1,500 kronor.
Vid sådant förhållande anser jag mig icke nu böra förorda någon förhöjning
av ifrågavarande inkomstgräns, ehuru den synes väl låg med
hänsyn till de nuvarande levnadskostnaderna och de avlöningsförmåner,
som äro tillerkända distriktsbarnmorskorna.

Det för år 1921 erforderliga anslagsbeloppet har vid verkställda
beräkningar funnits kunna sättas 30,000 kronor lägre än föregående
års anslag eller till 370,000 kronor. _

På grund av vad jag sålunda anfört hemställer jag, att Kungl.

Maj:t måtte föreslå riksdagen

att till beredande enligt grunder, som av Kungl.
Maj:t närmare bestämmas, av dyrtidshjälp åt distriktsbarnmorskor
och vissa av kommun Jäst anställda barnmorskor
med högst 200 kronor till varje på tilläggsstat
för år 1921 anvisa ett förlagsanslag av 370,000 kronor.

[29.]

Dyrtidshjälp
åt distriktsbarnmorskor

in. fl.

Departements

chefen.

Femte huvudtiteln: 1921 års tilläggsstat.

15. Dyrtidshjälp åt distriktssköterskor.

[30.J I skrivelse den 20 december 1920 har medicinalstyrelsen gjort

°åirdistriktsP framställning om anslag å tilläggsstat för år 1921 till samma belopp
sköterskor. som föregående år för beredande av dyrtidshjälp åt distriktssköterskor
samt därvid föreslagit sådan ändring av de grunder för dyrtidshjälpens
utgående, som fastställts genom kungörelsen den 7 september 1920 (sv.
förf.-saml. nr 622), att från åtnjutande därav undantoges distriktssköterska,
som under år 1920 haft inkomst, dyrtidshjälp av statsmedel ej
inberäknad, av 2,400 kronor eller därutöver.

»eP«“- Då dyrtidshjälpen åt distriktssköterskor lärer böra utgå efter samma
grunder som dyrtidshjälpen åt distriktsbarnmorskor, kan jag på av
mig under näst föregående punkt anförda skäl icke förorda medicinalstyrelsens
förevarande framställning i denna del.

Jag hemställer, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att till beredande enligt grunder, som av Kungl.
Maj:t närmare bestämmas, av dyrtidshjälp åt distriktssköterskor
med högst 200 kronor till varje på tilläggsstat
för år 1921 anvisa ett förslagsanslag av 100,000
kronor.

16. Stipendier för bevistande av ämbetsläkarkurs in. in.

[31.] _ I enlighet med Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning anvisade

stipendier för riksdagen på extra stat för år 1919 dels till stipendier för i statens,
b&mbetsWcar- landstings eller kommuns tjänst anställda läkare för bevistande av kurs
kurs m. m. för vinnande av behörighet till förste provinsialläkartjänst ett förslagsanslag,
högst, 5,000 kronor, dels ock för beredande av kostnadsfri
undervisning åt dylika deltagare ett förslagsanslag, högst, 5,300 kronor.

Genom brev den 31 december 1918 meddelade Kungl. Maj:t bestämmelser
i avseende å förenämnda stipendier samt ställde berörda
anslag till medicinalstyrelsens förfogande att emot redovisningsskyldighet
för därmed avsedda ändamål användas.

I skrivelse den 6 juni 1919 anmälde styrelsen, att inom den av styrelsen
utsatta ansökningstiden inkommit ansökningar om erhållande av
ifrågavarande stipendier från allenast fyra sökande, och hemställde

Femte huvudtiteln: 1921 års tilläggsstat.

styrelsen om inställande av berörda undervisningskurs samt om förklarande,
att utdelandet av ifrågavarande stipendier icke skulle äga rum.

Genom beslut den 4 juli 1919 förordnade Kungl. Maj:t i enlighet
med styrelsens ifrågavarande hemställan.

I enlighet med framställning från Kung]. Maj:t har därpå
1920 års riksdag dels medgivit, att omförmälda av riksdagen för angivna
ändamål på extra stat för år 1919 anvisade förslagsanslag, högst, 5,000
kronor och 5,300 kronor finge under år 1920 användas för motsvarande
ändamål, dels ock till förstärkning av sistnämnda anslag å 5,300 kronor
på tilläggsstat för år 1920 anvisat ett förslagsanslag, högst, 2,700 kronor,
varefter Kungl. Maj:t genom brev den 11 juni 1920 ställt förenämnda
anslag, tillhopa högst 13,000 kronor, till medicinalstyrelsens förfogande
att för därmed avsedda ändamål användas.

1 skrivelse den 17 augusti 1920 anmälde medicinalstyrelsen, att
ansökningar om erhållande av ifrågavarande stipendier inkommit från
allenast fyra sökande och att styrelsen med anledning härav sett sig
nödsakad att inställa den utsatta undervisningskursen; och anhöll styrelsen
därför om Kungl. Maj:ts godkännande av detta beslut samt om
förklarande, att utdelandet av ifrågavarande stipendier icke skulle äga
rum under år 1920.

I berörda skrivelse erinrade styrelsen tillika därom, att svenska
stadsläkarföreningens styrelse i skrivelse till Kungl. Maj:t den 17 maj
1920, vilken genom remiss den 4 augusti 1920 överlämnats till medicinalstyrelsen
för utlåtande, anhållit, att Kungl. Maj:t täcktes dels vidtaga
åtgärder för att göra ämbetsläkarna, särskilt stadsläkarna, bättre
rustade att fylla de krav, som borde ställas på dem inom den allmänna
hygienens och sociala medicinens område, genom anordnande av kurser
på statens bekostnad, dels ock taga i övervägande, huruvida ej ämbetsläkarna
i vidsträcktare mån än hittills borde tagas i anspåk i det allmänna
socialhygieniska arbetet.

Med hänsyn till denna framställning och då förste provinsialläkarkursen
i dess hittillsvarande gestaltning visat sig icke kunna draga
sökande, ansåge medicinalstyrelsen sig böra ifrågasätta en ändring
av sagda kurs, eventuellt i sådan riktning, att den dels helt eller delvis
skulle kunna lämpa sig för ämbetsläkare i allmänhet och dels stå
öppen för varje legitimerad läkare. Då emellertid den i sådant fall
utvidgade kursen borde omsorgsfullt planeras, men styrelsen saknade
tillgängliga arbetskrafter för ändamålet, hemställde styrelsen, att Kungl.
Maj:t måtte bemyndiga styrelsen att för verkställande av ifrågavarande
utredning tillkalla tre sakkunniga.

[31.]

Femte huvudtiteln: 1921 års tilläggsstat.

[31.] Genom brev den 24 september 1920 förordnade därpå Kungl. Maj:t,

att den ifrågasatta kursen för vinnande av behörighet till förste provinsialläkar
tjänst icke skulle anordnas, i följd varav utdelning av förenämnda
stipendier icke finge äga rum, samt bemyndigade medicinalstyrelsen
att tillkalla tre namngivna personer att såsom sakkunniga biträda styrelsen
vid verkställande av planläggningen av en annan kurs i av
styrelsen föreslagen riktning.

Medicinal- I annan skrivelse av den 17 augusti 1920 har styrelsen anmält, att,

styreisen. uncjer förutsättning att utredningen ifråga hunne bliva avslutad i så god
tid, att kurser kunde anordnas under år 1921, ett anslag för ändamålet
bleve erforderligt. Storleken av detta anslag kunde naturligen ej ännu
angivas, men lämpligt syntes det styrelsen vara, att tillsvidare åtminstone
det anslag, som förut avsetts för omförmälda förste provinsialläkarkurs,
fortfarande gjordes tillgängligt för anordnande av de nya kurserna, dock
med rätt för varje legitimerad läkare att inträda i dem och erhålla
stipendium för deltagandet.

Styrelsen hemställer därför, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen
medgiva, att förberörda å extra stat för år 1919 och å tilläggsstat
för år 1920 anvisade anslag må under år 1921 användas för motsvarande
eller liknande ändamål enligt grunder, som av Kungl. Maj:t
bestämmas.

Departements- Medicinalstyrelsens förevarande framställning finner jag mig kunna
chefen. förorda. Enligt vad jag inhämtat torde emellertid utsikt knappast förefinnas,
att förberörda med biträde av sakkunniga pågående utredning
hinner slutföras i- så god tid, att eu därpå grundad framställning om
beviljande av erforderliga medel hinner framläggas för årets riksdag.

I överensstämmelse med vad som skedde förra året, torde dock
böra inhämtas medgivande av riksdagen att få under år 1921 disponera
förevarande anslag för ifrågavarande ändamål, då på grund av anslagens
karaktär av förslagsanslag, högst, de besparade medlen icke kunna
reserveras för ändamålet.

Jag hemställer alltså, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

medgiva, att de av riksdagen på extra stat för
år 1919 anvisade förslagsanslagen, högst, dels 5,000
kronor till stipendier för i statens, landstings eller
kommuns tjänst anställda läkare för bevistande av kurs
för vinnande av behörighet till förste provinsialläkar -

Femte huvudtiteln: 1921 års tilläggsstat. 23

tjänst, dels ock 5,300 kronor för beredande av kostnadsfri
undervisning åt dylika deltagare, ävensom det av
riksdagen på tilläggsstat för år 1920 anvisade förslagsanslaget,
högst, 2,700 kronor till förstärkning av sistnämnda
anslag, må under år 1921 användas för en
ämbetsläkarkurs i huvudsaklig överensstämmelse med
de av mig härovan förordade förändrade grunderna.

D. Landsstaten.

1. Avlöningstillägg åt lappfogdarna.

Under hänvisning till vad jag anfört under punkten 118 i statsrådsprotokollet
denna dag angående anslagsäskanden för år 1922, får
jag hemställa, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att i avbidan på den proposition, som kan komma
att avlåtas i ämnet, för beredande av avlöning stillägg
åt lappfogdarna på tilläggsstat för år 1921 beräkna
ett förslagsanslag, högst, 4,000 kronor.

2. Kostnader i anledning av år 1920 förrättade kommunala val.

I den skrivelse den 19 december 1918, n:r 40, vari 1918 års urtima
riksdag anmälde sitt beslut i anledning av Kungl. Maj:ts proposition
med förslag till lag om ändrad lydelse i vissa delar av förordningen
om kommunalstyrelse på landet m. m., förutsatte riksdagen, att då genom
den beslutade utvecklingen av kommunal- och municipalfullmäktiginstitutionen
väsentligt ökat arbete komme att åvila länsstyrelserna, som
hade att verkställa sammanräkning vid val av ifrågavarande fullmäktige,
medel borde ställas till länsstyrelsernas förfogande i syfte att särskilda
arbetskrafter skulle kunna anlitas för ändamålet i sådana fall, då sammanräkningarna
eljest ej skulle kunna äga rum utan att övriga ärendens
handläggning inom länsstyrelserna åsidosattes. På Kungl. Maj:ts framställning
anvisade sedermera 1919 års riksdag på tilläggsstat för år
1919 ett förslagsanslag till bestridande, jämte annat, av de kostnader,
länsstyrelserna finge vidkännas för anställande av de extra arbetskrafter,
som erfordrades för sammanräkning av avgivna röster vid under
våren 1919 förrättade val av kommunal- och municipalfullmäktige.

[31.]

[32.]

Avlöningstillägg
åt
lappfogdarna.

ro*) i

LOo.

Kostnader
i anledning
av år 1920
förrättade
kommunala
val.

Femte huvudtiteln: 1921 års tilläggsstat.

[33.]

I detta sammanhang må erinras, att, då chefen för civildepartementet
den 30 maj 1919 hos Kungl. Maj:t gjorde framställning om tillkallande
av sakkunniga för att biträda med utredning och förslag rörande
vissa, i statsrådsprotokollet närmare angivna spörsmål å kommunalförvaltningens
område, departementschefen framhöll, hurusom, till
följd av de vid 1918 års urtima riksdag beslutade ändringar av förordningen
om kommunalstyrelse på landet, länsstyrelsernas arbete med
förenämnda sammanräkningar blivit mera omfattande än förut och att
svårigheter yppat sig att med de arbetskrafter, som stode länsstyrelserna
till buds, medhinna arbetet i fråga. Sedan departementschefen, jämlikt
Kungl. Maj:ts bemyndigande, för ovan nämnda ändamål tillkallat sakkunniga,
hava dessa den 20 januari 1920 avgivit betänkande och förslag i
fråga om vissa delar av det dem lämnade uppdraget och därvid meddelat,
att de skulle senare yttra sig angående övriga till dem hänvisade
frågor, rörande bland annat undanröjandet av nu förefintliga olägenheter
vid ifrågavarande röstsammanräkningar.

Genom cirkulärskrivelser den 15 oktober och den 5 november 1920
har Kungl. Maj:t i överensstämmelse med den av riksdagen i dess ovannämnda
skrivelse uttalade mening bemyndigat länsstyrelserna att anställa
erforderligt antal extra arbetskrafter för de i slutet av år 1920
förestående sammanräkningarna av ifrågavarande art ävensom anbefallt
länsstyrelserna att anmäla i anledning härav uppkommande kostnader
till ersättande.

Enligt från länsstyrelserna meddelade uppgifter belöpte sig kostnaderna
för ovan nämnda sammanräkningar år 1919 till 100,360 kronor
90 öre, och beräknades kostnaderna för sammanräkningarna under år 1920
komma att uppgå till 62,700 kronor, vilket belopp torde böra avjämnas
till 63,000 kronor.

Det kunde väl ifrågasättas, huruvida ej anslag borde äskas till bestridande
av motsvarande kostnader vid framtida kommunala val, så att
förskottssystemet kunde undvikas även med avseende å detta slags utgifter.
Då emellertid frågan om länsstyrelsernas åligganden beträffande
ifrågavarande röstsammanräkningar, såsom ovan nämnts, är under utredning
av sakkunniga, finner jag icke för närvarande skäl att göra
framställning rörande sådant anslag.

Under åberopande av vad sålunda anförts hemställer jag, att Kungl.
Maj:t måtte föreslå riksdagen

att till bestridande av vissa kostnader i anledning
av dr 1920 förrättade kommunala val på tilläggsstat
för år 1921 anvisa ett förslagsanslag av 63,000 kronor.

Femte huvudtiteln: 1921 års tilläggsstat.

3. Täckande av vissa förskott.

Enligt av statskontoret med skrivelse den 9 september 1920 överlämnad
uppgift hava av länsstyrelserna förskottsvis bestritts ersättningar
för biträde vid röstsammanräkningar i anledning av riksdagsmanna- eller
landstingsmannaval, uppgående sammanlagt till ett belopp av 17,502
kronor 88 öre.

Enligt vad statskontoret meddelar, grunda sig dessa utgifter å
Kungl. Maj:ts cirkulär till länsstyrelserna den 6 mars 1914 angående
ersättning till biträden vid röstsammanräkning vid de stundande nyvalen
till riksdagens andra kammare och vid landstingsmannaval samt den 17
augusti 1917 angående ersättning till biträden vid de stundande nyvalen
till riksdagens andra kammare.

Att dessa förskott icke förut av statskontoret anmälts till ersättande
beror, enligt uppgift från ämbetsverket, därpå, att länsstyrelserna
först under år 1920 till statskontoret inrapporterat nämnda förskott.

Erforderligt anslag till täckande av ifrågavarande förskott torde
böra äskas å femte huvudtitelns tilläggsstat för år 1921.

Med iakttagande av att anslaget bör bestämmas till jämnt tal av
kronor hemställer jag, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att till täckande av vissa förskottsvis bestridda utgifter''
för röstsammanräkningar vid riksdagsmannaval
eller landstingsmannaval på tilläggsstat för år 1921 anvisa
ett förslagsanslag, högst, 17,503 kronor.

E. Diverse.

1. Tckniskt-vetenskapliga undersökningar på byggnadsområdet.

Under åberopande av vad jag förut denna dag, vid behandlingen
av frågorna rörande anslagsäskandena för år 1922 under riksstatens
femte huvudtitel under punkt 121 anfört, får jag hemställa, att Kungl.
Maj:t måtte föreslå riksdagen

att, i avbidan på den proposition rörande statsåtgärder
till främjande av bostadsproduktionen, som

Bihang till riksdagens protokoll 1921. 1 samt. 2 höft. (Nr 2.) 2892 20 4

[34.]

Täckande av
vissa förskott.

[35.]

Teknisktvetenskapliga

undersökningar
på
byggnadsområdet.

Femte huvudtiteln: 1921 års tilläggsstat.

[35.] kan varda riksdagen förelagd, till utförande genom

ingenjör sakademien av tekniskt-vetenskapliga undersökningar
på byggnadsområdet å tilläggsstat för år 1921
beräkna ett förslagsanslag, högst, 25,000 kronor.

2. Pristävlingar om standardmaterial in. m.

[36.] Riksdagen har år 1920 (skrivelse nr 468) å tilläggsstat för samma

Pristävlingar år, i samband med vissa andra anslag till främjande av bostadsprodukmateriaim^m.
ti°neib för anordnande av pristävlingar om standardmaterial och därav
föranledda åtgärder, anvisat ett förslagsanslag, högst, 25,000 kronor.

På grund av särskilda omständigheter har av det utav riksdagen
sålunda beviljade anslaget icke större belopp än 5,000 kronor kommit
till användning. Jämlikt bemyndigande den 27 februari 1920 har
nämligen statsrådet och chefen för dåvarande civildepartementet
tillkallat sakkunniga för verkställande av utredning rörande bostadssociala
minimifordringar. Vid en förberedande planläggning utav vissa
pristävlingar på området visade det sig, att väsentliga förutsättningar
för dessa vore att söka i förhållanden, som gjorts till föremål för bemälda
sakkunnigas utredningsarbete. Det syntes då välbetänkt att låta
igångsättandet av pristävlingar på området anstå till en tidpunkt, då
de sakkunnigas betänkande förelåge och däri vunna utredningsresultat
kunde på ett rationellt sätt komma till gagn. Emellertid har detta betänkande
på grund av de betydande svårigheter, som mött vid utredningsarbetet,
icke kunnat avgivas vid sådan tidpunkt, att pristävlingarna
kunnat igångsättas under år 1920. På grund av anslagets karaktär av
förslagsanslag har den del därav, kronor 20,000, som på grund av berörda
förhållanden icke kommit till användning under år 1920, inbesparats
till statsverket.

Emellertid kvarstå de förutsättningar, under vilka anslaget år 1920
äskades och av riksdagen beviljades. Åven om formen av pristävlingar
angående byggnadsmaterial måhända efter vunna erfarenheter skulle
kunna modifieras eller rent utav utbytas mot någon annan, synes dock
anslagets syfte, nämligen att främja viss standardisering och typisering
och att därigenom förbilliga bostadsproduktionen, alltjämt värt synnerligt
beaktande. Jag anser mig därför böra förorda, att för ifrågavarande
ändamål å tilläggsstat för år 1921 beräknas medel till samma belopp
som föregående år.

Erfarenheten har visat, att frågan om byggnadskostnadernas nedbringande
genom allehanda förbättringar för närvarande på det livli -

Femte huvudtiteln: 1921 års tilläggsstat.

gaste sysselsätter den enskilda uppfinnarverksamheten. Åtskilliga framställningar
om statsunderstöd för sådant ändamål torde vara att emotse.
Jag förbiser ej, att dylika framkomna uppfinningar och förslag vid närmare
granskning mången gång icke infria vid dem knutna förhoppningar.
Men jag vill erinra, att de tekniskt-vetenskapliga undersökningar
på byggnadsområdet, vilka med statsunderstöd bedrivas genom
ingenjörsvetenskapsakademien och för vilkas fortsatta bedrivande och
fördjupande jag i dag i annat sammanhang förordat vissa anslagsäskanden,
torde vara i hög grad ägnade att tjäna såsom underlag
för ett objektivt värdesättande av hithörande projekt, och de sakkunniga
utlåtanden, som sålunda kunna inhämtas från ingenjörsvetenskapsakademien,
torde utgöra en betryggande garanti för att staten ej skulle behöva
äventyra att stödja värdelösa projekt på området.

Ytterligare vill jag erinra, att från enskildas sida gjorts framställningar
om statsunderstöd för vissa studier och utredningar, vilka, ehuru
fallande utom ramen för ingenjörsvetenskapsakademiens pågående och
planerade forskningsverksamhet på området, dock enligt sakkunnigt
vitsord ansetts högt förtjänta av det allmännas stöd.

Det kan sålunda på hithörande områden framkomma anspråk på
statsunderstöd, vilkas tillgodoseende måste anses vara ett allmänt intresse
av stor betydelse. Men det ligger tillika i sakens natur, att
förutsättningarna för sådant statsunderstöd icke kunna på förhand
närmare fixeras vare sig till sitt innehåll eller till sin omfattning. Skola
positiva värden här kunna tillföras bostadsproduktionen, erfordras vanligen,
att medel omedelbart äro tillgängliga, ävensom en viss grad
utav rörelsefrihet vid deras användning.

Hithörande spörsmål torde böra upptagas i ett sammanhang med
övriga förslag till statsåtgärder till främjande av bostadsproduktionen.
Emellertid anser jag mig redan nu böra förorda, att anslag för ovan
antydda ändamål beräknas i statförslaget såsom reservationsanslag.

Med anledning av vad sålunda anförts får jag hemställa, att Kungl.
Maj:t måtte föreslå riksdagen

att i avbidan på den proposition rörande statsåtgärder
till främjande av bostadsproduktionen, som
kan varda riksdagen förelagd, till anordnande av pristävlingar
om standardiserade hustyper och byggnadsdetaljer
ävensom till andra åtgärder, ägnade att främja
de tekniska betingelserna för bostadsproduktionen, å
tilläggsstat för år 1921 beräkna ett reservationsanslag
av 25,000 kronor.

Femte huvudtiteln: 1921 års tilläggsstat.

[37.]

Tillfällig löneförbättring

under år 1921
för viss personal
inom den
civila statsförvaltningen.

[38.]

Förstärkning
av de till
avlönande av
vissa extra
befattningshavare
inom
den civila
statsförvaltningen
samt
till vikariatsersättningar

m. m. anvisade
medel.

[39.]

Dyrtid stillägg.

3. Tillfällig löneförbättring under år 1921 för viss personal inom den

civila statsförvaltningen.

Under åberopande av vad chefen för finansdepartementet förut
denna dag till statsrådsprotokollet över finansärenden anfört i fråga om
beredande av tillfällig löneförbättring under år 1921 för viss personal
inom den civila statsförvaltningen, hemställer jag, att Kungl. Maj:t
måtte föreslå riksdagen

att i avbidan på den proposition i ämnet, som
kan varda riksdagen förelagd, för beredande av tillfällig
löneförbättring under år 1921 för viss personal
inom den civila statsförvaltningen å tilläggsstat för år
1921 såsom förslagsanslag beräkna ett belopp av
997,100 kronor.

4. Förstärkning av de till avlönande av vissa extra befattningshavare
inom den civila statsförvaltningen samt till vikariatsersättningar m. m.

anvisade medel.

Under åberopande av vad chefen för finansdepartementet förut
denna dag till statsrådsprotokollet över finansärenden anfört i fråga om
förstärkning av de till avlönande av vissa extra befattningshavare inom
den civila statsförvaltningen samt till vikariatsersättningar in. m. anvisade
medel, hemställer jag, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att i avbidan på den proposition i ämnet, som
kan varda riksdagen förelagd, till förstärkning av de
till avlönande av vissa extra befattningshavare inom den
civila statsförvaltningen samt till vikariatsersättningar
m. in. anvisade medel å tilläggsstat för år 1921 såsom
förslagsanslag beräkna ett belopp av 341,000
kronor.

5. Dyrtidstillägg.

Hänvisande till vad chefen för finansdepartementet till statsrådsprotokollet
över finansärenden denna dag anfört i fråga om beredande
åt vissa statens befattningshavare av dyrtidstillägg för år 1921 hemställer
jag, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

Femte huvudtiteln: 1921 års tilläggsstat.

att i avvaktan på den proposition, som kan
komma att i ämnet avlåtas, för bestridande av kostnaderna
för dyrtidstillägg åt vissa befattningshavare i
statens tjänst å tilläggsstat för år 1921 såsom förslagsanslag
beräkna ett belopp av 18,000,000 kronor.

Av ovan berörda anslag äro följande belopp avsedda att utgå ur

statsverkets fond av rusdrycksmedel, nämligen för

bekämpande av arbetslösheten .................................. kronor 3,000,000: —

anordnande av en statens vårdanstalt för alkoholister
å Ventholms kungsgård ........................ » 200,000: —

särskilda åtgärder för lindrande av nöd .................. » 5,000,000: -—

uppförande av nja paviljonger för oroliga sjuka

vid Säters och Västerviks hospital..................... » 1,490,850: -

Summa kronor 9,690,850: —

I vad föredragande departementschefen hemställt
och föreslagit beträffande anslagen under femte huvudtiteln
å tilläggsstat för år 1921 instämde statsrådets
övriga ledamöter; och behagade Hans Maj:t Konungen
bifalla vad sålunda blivit av statsrådet tillstyrkt samt
förordnade tillika, enligt statsrådets hemställan, att
utdrag av detta protokoll skulle överlämnas till finansdepartementet
till ledning vid författandet av Kungl.
Maj:ts proposition till riksdagen angående tilläggsstat
för år 1921.

Ur protokollet:

Carl Stålhammar.

[39.]

Punkt

Femte huvudtiteln: 1921 års tilläggsstat.

! 4

S 8

Sammandrag och register

till

tilläggsstaten för femte huvudtiteln för år 1921.

go			é Extra anslag
Cu			Kronor
		A. Departementet.
i	1	Avlöning åt en extra kanslisekreterare under se-
		nare halvåret 1921, förslagsanslag, högst......	—	—	1,950	—
		B. Sociala verk och inrättningar.
2	1	Upprätthållande av riksförsäkringsanstaltens verk-
		samhet, förslagsanslag...............................	6,350	—
2	2	Riksförsäkringsanstaltens dödsfallsersättningar i
		anledning av livförsäkring i samband med lån ur statens egnahemslånefond, förslagsanslag ...	30,000	—
2	3	Upprätthållande av socialstyrelsens verksamhet,
		förslagsanslag, högst ............................	24,920	_
3	4	Bekämpande av arbetslösheten, förslagsanslag,
		högst, att utgå ur statsverkets fond av rus-drycksmedel ........................................	*) 3,000,000	—
3	5	Upprätthållande av yrkesinspektionens verksamhet,
		förslagsanslag, högst .........................	2,160	—
3	6	Utförande av vissa byggnadsarbeten m. m. vid
		statens tvångsarbetsanstalt å Svartsjö, reserva-tionsanslag ..................... .........	*) 285,000	—
4	7	Avlöningar och vikariatsersättningar åt befatt-
		ningshavare vid en statens vårdanstalt å Venn-garn för alkoholister, förslagsanslag, högst......	*) 9,500	—
4	7	Bidrag till driftkostnaderna i övrigt för samma
		anstalt, förslagsanslag....................................	*) 35,300	—
4	8	Anordnande av en statens vårdanstalt för alko-
		holister å Ventholms kungsgård, reservations-
		anslag, att utgå ur statsverkets fond av rus-drycksmedel ........................	*) 200,000	—
5	9	Svenska fattigvårdsförbundet, förslagsanslag, högst	9,000	—
5	10	Särskilda åtgärder för lindrande av nöd, förslags-
		anslag, högst, att utgå nr statsverkets fond av rusdrycksmedel........................	*) 5,000,000	—
5	11	Frälsningsarméns räddningshem, förslagsanslag,
		högst ........................................ 1	20,000	— 1

) Beräknat anslag.

Femte huvudtiteln: 1921 års tilläggsstat.

hj P	C£			Extra anslag
pr e+-	0-			Kronor
13	5	12	Vita bandets småbrukshem Håkanstorp, förslags-anslag, högst................................................	2,500			1
14	6	13	Sveriges husmodersföreningars riksförbund, för-slagsanslag, högst..........................................	15,000	—
15	6	14	Fredrika Bremerförbundet, förslagsanslag, högst...	8,000	—	8,647,730
			C. Medicinalstaten samt hälso- och			I
			sjukvården.
16	10	1	Medicinalstyrelsen, förslagsanslag, högst ............	13,300	—
17	10	2	Statens bakteriologiska laboratorium, förslagsan-slag, högst...................................................	270,000	—
18	11	3	Statens rättskemiska laboratorium, förslagsanslag, högst .........................................................	3,700	—
19	11	4	Tillfällig löneförbättring åt provinsialläkare, för-slagsanslag, högst..........................................	*) 221,000	—
20	11	5	Dyrtidstillägg åt vissa extra provinsialläkare, för-slagsanslag .................................................	20,000	—
21	12	6	Nya paviljonger för oroliga sjuka vid Säters och Västerviks hospital, reservationsanslag, att utgå ur statsverkets fond av rusdrycksmedel........	1,490,850
22	15	7	Ombyggnad av bro vid Lunds hospital och asyl, reservationsanslag .........................................	61,500	—
23	17	8	Anordnande av en statens uppfostringsanstalt för vanartade sinnesslöa gossar, reservationsanslag	*) 55,000	—		I
24	17	9	De genom medel ur Konung Oscar II:s jubileums-fond inrättade folksanatorierna, förslagsanslag, högst .........................................................	54,232
25	17	10	Kadiumhemmets verksamhet, förslagsanslag, högst	35,000	—
26	18	11	Eugeniahemmet, förslagsanslag, högst..................	80,000	—
27	18	12	Barnmorskeundervisningen och barnbördshusen, förslagsanslag, högst ....................................	*) 3,000	—
28	18	13	Provisoriska åtgärder beträffande sjukvården inom rikets ödemarksområden m. m., förslagsanslag, högst ........................................................	*) 79,750
29	19	14	Dyrtidshjälp åt distriktsbarnmorskor m. fl., för-slagsanslag ...................................................	370,000	—
30	20	15	Dyrtidshjälp åt distriktssköterskor, förslagsanslag	100,000	—
31	20	16		—	—	2,857,332	—

*) Beräknat anslag.

Femte huTudtiteln: 1921 års tilläggsstat.

Punkt	CD &	tz\| •-*		Extra anslag Kronor
			D. landsstaten.
32	23	1	Avlöningstillägg åt lappfogdarna, förslagsanslag, högst .........................................................	*) 4,000	—
33	23	2	Kostnader i anledning av är 1920 förrättade kom-munala val, förslagsanslag..............................	63,000	—
34	25	3	Täckande av vissa förskott, förslagsanslag, högst	17,503	—	84,503
			E. Diverse.
35	25	1	Tekniskt-vetenskapliga undersökningar på bygg-nadsområdet, förslagsanslag, högst..................	*) 25,000	—
36	26	2	Pristävlingar om standardmaterial m. m., reserva-^ Höns anslag...................................................	*) 25,000	—
37	28	3	Tillfällig löneförbättring för viss personal inom den civila statsförvaltningen, förslagsanslag ...	*) 997,100	—
38	28	4	Förstärkning av de till avlönande av vissa extra befattningshavare inom den civila statsförvalt-ningen samt till vikariatsersättningar m. m. anvisade medel, förslagsanslag........................	*) 341,000
39	28	5	Dyrtidstillägg, förslagsanslag..............................	*) 18,000,000	—	19,388,100	—
			Summa		—	30,979,615	—

*) Beräknat anslag.

Stockholm, K. L. Beckmans Boktr., 1921.

Sjette huvudtiteln: 1921 års tilläggsstat.

Sjätte huvudtiteln.

1921 års tilläggsstat.

Utdrag av protokollet över kommunikationsärenden, hållet inför
Hans Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott
den 7 januari 1921.

Närvarande:

Statsministern friherre De Geee, ministern för utrikes ärendena greve
Wrangel, statsråden Ericsson, Dahlberg, Murray, Elmquist,
Malm, Bergqvist, Hammarskjöld, Ekeberg, Tamm, Hansson.

Departementschefen, statsrådet Murray anmälde härefter frågan om
de anslag under sjätte huvudtiteln, som vore av beskaffenhet att böra
anvisas å tilläggsstat för år 1921, samt yttrade därvid följande:

A. Väg- och vattenbyggnadsväsendet.

1. Tillfällig höjning av anslaget till expenser för allmänna arbeten.

Under hänvisning till vad jag anfört under punkten 10 i stats- [1.]
rådsprotokollet denna dag i fråga om anslagsäskandena under sjätte Tillfällig iwjhuvudtiteln
för år 1922 hemställer jag, att Kungl. Maj:t måtte föreslå

riksdagen expenser för

att till expenser för allmänna arbeten, utöver an- allmänna

l i arbeten.

slaget på ordinarie stat, på tilläggsstat för år 1921
anvisa ett förslagsanslag, högst, 70,000 kronor.

Bihang till riksdagens protokoll 1921. 1 samt. 2 häjt. (Nr 2.) rm 20 1

Sjätte huvudtiteln: 1921 års tilläggsstat.

2. Enklare väg Parkajoki—Muonion alusta.

[2.] Åberopande vad som anförts i samma statsrådsprotokoll under

Enklare väg punkten 16 får jao- vidare hemställa, att Kungl. Maj:t måtte föreslå
riksdagen

lusta. att för anläggning av enklare väg mellan Parkajoki

och Muonionalusta i Norrbottens län på tilläggsstat för
år 1921 anvisa ett reservationsanslag av 250,000
kronor.

3. Utförande av vissa fiskehamnar.

[3.] Med hänvisning till vad jag anfört under punkten 20 av nyss vtförande

av nämnda statsrådsprotokoll, hemställer jag, att Kungl. Maj:t måtte föreslå

hamnar, riksdagen att

dels för utförande av vissa i huvudsak av muddringar
bestående hamnförbättringar i de norrländska, kustlänen
samt Uppsala län på tilläggsstat för år 1921
anvisa ett reservationsanslag av 600,000 kronor, att
för avsedda ändamål, enligt de närmare föreskrifter,
Kungl. Maj:t må finna gott meddela, användas under
villkor om kostnadsfri upplåtelse ej mindre av själva
området för hamnarna än även av det område i land,
som med hänsyn till den rörelse, som är avsedd att
bedrivas i hamnarna, bör avsöndras för det gemensamma
behovet;

dels ock för verkställande, i den mån sådant ej
redan skett, av undersöknings- och utredningsarbeten
beträffande av fiskehamnskommissionen till utförande i
andra hand förordade fiskehamnsanläggningar på tilläggsstat
för år 1921 anvisa ett reservationsanslag av

100,000 kronor.

4. Undersökningar för vissa mindre fiskehamnshyggnader m. ni.

[4.] Under åberopande av vad jag under punkten 22 i samma stats TJndersök-

rådsprotokoll anfört, får jag vidare hemställa, att Kungl. Maj:t måtte
ningar för föreslå riksdagen

vissa mindre ° 7 7

fiskehamns- att till undersökning av och upprättande av arbets byggnader

planer för sådana fiskehamnar, som äro avsedda att

m. m. l j j

Sjätte hirra dtiteln: 1921 års tilläggsstat.

erhålla statsbidrag från anslaget till understödjande av [4.]
mindre fiskehanmsbyggnader, på tilläggsstat för år 1921
anvisa ett reservationsanslag av 15,000 kronor.

5. Ersättning för av översvämningar förorsakade skador å vägar oeli broar

i Västcrnorrlands län in. ni.

De första dagarna i maj 1919 inträffade inom vissa delar av [5.]
Västernorrlands län ett mycket häftigt regn, som förorsakade våldsamma Ersättning för
översvämningar och därav föranledda vattenskador å vägar, brobygg- nin?ar jernåder,
flottleder, dammar, industriella anläggningar, jordbruk och annan >akade skador

1 7 7 å vagar och

enskild egendom. broar i raster i

I norrlands län

Särskilt blevo trakterna norr om Sundsvall mellan Indalsälven och Anger- m. m.
manälven i dessa älvars nedre lopp härjade. Vid det här belägna Lagfors bruk
uppmättes under dagarna 1—3 maj ej mindre än 140,6 mm. regn, motsvarande
mera än */4 av den normala årsnederbörden i dessa trakter. Under den gångna
vintern hade snötillgången varit jämförelsevis ringa, men ännu den 1 maj låg
någon snö osmält i skogarna och upplöstes hastigt av regnet. Till följ d^ av den
dåliga snöbetäckningen var marken starkt tjälad, vilket hindrade, att någon väsentlig
del av nederbörden uppsögs av jorden. Allt regn- och smältvatten
måste följaktligen söka sig väg till havet, förorsakande ett abnormt högvatten i
alla mindre åar och bäckar. Nederbörden, som var lokaliserad huvudsakligen till
nämnda stora älvars nedre lopp, påverkade emellertid icke dessas vattenstånd i
besvärande grad. Däremot blevo översvämningarna i deras tillflöden närmast
havet på flera håll av katastrofal natur, särskilt som stränderna här icke äro bildade
av höga nipor utan jämförelsevis låga.

Omkring Ljustorpsån, i vars närhet nederbörden hade sitt maximum, ägde
den största ödeläggelsen rum. Ån rinner i krökar över ett bredare flodplan, omgivet
av 10—15 meter höga nipstränder. Vid maximivattenståndet den 4 maj
fyllde vattnet dalgången upp till halva nipväggens höjd och steg sålunda över
de många näsen med deras betesmarker och trädvegetation. Alla broar över
Ljustorpsån med tillflöden bortspolades och landsvägsförbindelserna avbrötos
överallt. Flottledsbyggnader, dammar och dylikt förstördes till allra största
delen, kraftstationerna i trakten skadades mycket allvarligt, bruksbyggnaden vid
Lagfors bortfördes av strömmen o. s. v. Kring Ljustorpsån och dess betydande
tillflöde, Viksjöån eller Mjällån, förorsakades dessutom stora skador på jordbruket.
Åarna medförde nämligen vid liögfloden oerhörda massor sand och slam,
som på vida arealer i dalgångarnas botten täckte åker- och betesmarker med ända
till halvmetertjockto lager.

Även kring Ångermanälvens nedre lopp förorsakades mycket svåra skadegörelser.
Björkån, som från norr utfaller i sistnämnda älv mellan Sollefteå och
Nyland, formligen bortsköljde det vid mynningen belägna Björkå bruk, tog sig
styckevis ett nytt lopp och underminerade niporna nere vid älven, så att landsvägsförbindelserna,
avbrötos. Bruksån, som från söder utfaller i älven vid Sollefteå,
steg den 4 maj hastigt över sina bräddar, avskar landsvägsförbindelserna

4 Sjätte huvudtiteln: 1921 års till äggsstat.

[5.] österut och hotade allvarligt Sollefteå bruk, stadens elektricitetsverk m. in. Den
omständigheten, att dammarna, längre uppför ån kunde motstå vattentrycket, så
att ingå timmermassor kommo i drift, antages hava räddat nämnda anläggningar
från fullständig förintelse. Ett stort antal små bäckar och åar, som utfalla i
Angermanälven och överkorsas av den tätt intill Ångermanälven på dess högra
strand löpande järnvägen från Härnösand till Sollefteå, skuro vid högvattnet på
ett tjugutal ställen genom järnvägsbanken, och direkt landförbindelse mellan städerna
Sollefteå ocli Härnösand var under ett par veckor avbruten.

Aven Sundsvall isolerades under några dagar. Ungefär 1,5 kilometer väster
ut från Sundsvalls västra järnvägsstation bortspolades den höga järnvägsbanken
helt och hållet på eu sträcka av. omkring 50 meter, så att rälsen med vidfästa
syllar svävade fritt i luften. Och inom Sundsvall förorsakade den genom staden
rinnande Selangersån rätt allvarliga skador. Alla broar utom en mellan den
centrala staden och stadsdelen Norrmalm förstördes och vattnet stod meterhögt
i en av stadens parker.

Liånvästerenorr- 1 skrivelse den. 31 augusti. 1920 har länsstyrelsen i Västernorrlands
lands län. gjort framställning om anvisande av medel till ersättande av skador
skador s. aii- och förluster, som till följd av berörda översvämningar drabbat menigmoonhbro^ar
h°ter och enekilda inom länet. Länsstyrelsen framhåller därvid, att mest
kännbara vore de skador, som förhindrade den allmänna samfärdseln,
eller skadorna a allmänna vägar och broar. Härutinnan anför länsstyrelsen
i huvudsak följande:

A\ eu upprättad sammanställning av härom införskaffade uppgifter inhämtades,
att ifrågavarande skador uppskattats till ett värde av sammanlagt 849,351
kronor, därav 562,235 kronor å landet och 287,116 kronor i städerna. De avsevärdaste
skadorna hade uppstått å allmänna vägar och broar inom Ljustorps tingslags
väghållningsdistrikt till ett uppskattat belopp av 182,000 kronor, inom Sköns
tingslags väghållningsdistrikt till belopp av 112,530 kronor, inom Indals tingslags
väghållningsdistrikt till belopp av 45,800 kronor, inom Siibrå tingslags väghållningsdistrikt
till belopp av 41,750 kronor och inom Boteå tingslags väghållningsdistrikt
till uppskattat belopp av 32,775 kronor.

För att få de viktigaste samfärdsellederna snarast möjligt iståndsätta, i första
rummet den s. k. kustlandsvägen mellan Sundsvall och Härnösand, gjorde länsstyrelsen
framställning om biträde av militiir, och genom beslut den 6 maj 1919
befallde Kung! Maj:t chefen för fortifikationen att beordra personal jämte erforderlig
materiel och hästar att sa snart ske kunde enligt överenskommelse med länsstyrelsen
provisoriskt återställa vissa genom vårfloden avbrutna förbindelser inom
länet. Med tillhjälp av sålunda utkommenderade fortifikationstrupper utfördes
inom Ljustorps och Boteå tingslags väghållningsdistrikt betydande brobyggnadsm.
fl. arbeten, varigenom bland annat förbindelserna medelst kustlandsvägen återupprättades.

Oavsett att sålunda betydande arbeten blivit inom nämnda väghållningsdistrikt
utförda av militär personal på det allmännas bekostnad, hade vägkassorna
inom dessa distrikt fatt vidkännas avsevärda kostnader för vägars och
broars återställande i fargillt skick, oberäknat de kostnader, som uppstått för tillhandahållande
vid dessa arbeten av erforderligt virke, till största delen framfört

Sjätte huvudtiteln: 1921 års tilläggsstat. 5

till arbetsplatserna, ävensom i vissa fall för övriga materialier, såsom järn, spik,
tjära m. m. Redan omedelbart efter skadornas inträffande ifrågasattes hos länsstyrelsen
understöd av allmänna medel för bestridande av dessa kostnader, vilka
ansåges bliva för väghållningsdistrikten alltför betungande. Sedermera både
ock vägstyrelserna i nämnda båda väghållningsdistrikt gjort framställning om bidrag
av statsmedel till kostnadernas gäldande. Därvid hade vägstyrelsen i Ljustorps
tingslags väghållningsdistrikt, under åberopande av den utav vederbörande
landsfiskal verkställda uppskattningen av skadorna, anhållit om det bidrag för
försvårat vägunderhåll, som efter prövning av ärendet kunde anses skäligt. Vägstyrelsen
i Boteå tingslags väghållningsdistrikt, vilket redan nu kunnat fastställa
beloppet för sina av vårfloden orsakade extra utgifter, hade sökt gottgörelse
därför med bestämt angivet belopp. Tillika hade vägstyrelsen i Säbrå tingslags
väghållningsdistrikt hos länsstyrelsen hemställt, att länsstyrelsen måtte utverka
statsbidrag till betäckande av kostnaden för vissa skador, som av vårfloden orsakats
å broar och vägdelar inom samma väghållningsdistrikt. Slutligen hade
vägstyrelsen i Indals tingslags väghållningsdistrikt inkommit med en till Kung!
Maj:t ställd ansökning om ersättning av statsmedel för vägkassans i distriktet
utgifter för enahanda kostnader med visst angivet belopp eller, därest hela beloppet
icke kunde erhållas, två tredjedelar därav.

För egen del anför länsstyrelsen följande:

Underhållet av samtliga de broar, som blivit alldeles bortspolade eller skadade,
hade, i den ordning som sägs i 8 § av lagen angående väghållningsbesvärets
utgörande på landet den 23 oktober 1891, bestritts av vägkassorna. De uppkomna
skadorna å vägar, indelade till naturaunderhåll a väghållningsskyldiga,
hade ansetts vara av sådan beskaffenhet, som avsåges i 15 § av samma lag, varför
jämväl kostnaderna för dessa skadors botande bestritts av vederbörande vägkassor.
Då nu, enligt kungörelsen angående dispositionen av anslag till understöd
åt synnerligt betungade väghållningsdistrikt den 10 juni 1912, understöd,
som kunde varda beviljat av det utav riksdagen anvisade anslaget till understöd
åt synnerligt betungade väghållningsdistrikt, skulle tillgodokomma de väghållningsskyldiga
i förhållande till deras vägfyrktal och sålunda icke torde kunna
komma vägkassorna till godo, syntes samma anslag icke kunna under gällande
villkor anlitas för bestridande, helt eller delvis, av de kostnader, vägkassorna fått
vidkännas för botande av ifrågavarande skador.

Emellertid måste det, enligt länsstyrelsens uppfattning, vara med billighet
överensstämmande, att väghållningsdistrikten icke nödgades utan ersättning eller
åtminstone bidrag av statsverket vidkännas de betydande kostnader, som föianletts
av ifrågavarande fullständigt katastrofartade naturhändelse. Länsstyrelsen
funne sig därför hava fullt giltiga skäl principiellt tillstyrka, att nämnda väghållningsdistrikt
bereddes ersättning av statsmedel för de oberäknade utgifter, som
av nämnda anledning på vägkassorna ankommit eller fortfarande kunde ankomma.

Länsstyrelsen lämnar därefter en redogörelse för de utgifter, som
drabbat vägkassorna på grund av omförmälda översvämningar, ävensom
för de därav berörda väghållningsdistriktens ekonomiska ställning
m. m., och innehåller denna redogörelse huvudsakligen följande:

Sjätte huvudtiteln: 1921 års tilläggsstat.

De utgifter av förevarande slag, som ovan nämnda fyra väghållningsdistrikt
redan haft att vidkännas och som blivit vederbörligen verificerade, utgjorde

för Ljustorps tingslags väghållningsdistrikt....................................... kr. 38,823: 25

» Boteå » » » 32,500: —

» Säbrå » » » 13,398: —

» Indals » » » 24,745:68

Summa kronor 109,466: 93

Vägkassans utgifter och ekonomiska ställning inom förenämnda distrikt
framginge av följande tabell:

	Väghållningsdistrikt	Kostnaderna för underhåll av oindelade vägar samt broar utgjorde år	Vägkassan skuld (—	behållning (-f-) eller ) vid utgången av år
		1915	1918	1919	1915	1918	1919
		Kronor	Kronor	Kronor	Kronor	Kronor	Kronor
Ljustorps tingslag........................	6,582	53,893	97,575	+ 14,233	+ 14,814	- 54,181
Boteå	))	867	2,357	29,033	+ 82,818	+ 23,703	- 203,199
Säbrå	» ........................	631	1,274	11,758	- 16,982	- 34,031	- 50,147
Indals	»	2,602	5,483	29,939	+ 7,293	+ 22,444	+ 12,990

Genom laga kraftvunna utslag vore dessutom omförmälda väghållningsdistrikt
ålagda att utföra vägbyggnader för betydande kostnader.

Yägstyrelserna i Ljustorps och Säbrå tingslags väghållningsdistrikt hade därjämte
ifrågasatt ersättning för ytterligare kostnader, vilkas exakta belopp kunde
fastställas först efter närmare utredning men som nu beräknades till sammanlagt
omkring 55,000 kronor. Länsstyrelsen, som för sin del funne grundad anledning
antaga, att dessa väghållningsdistrikt finge vidkännas ytterligare utgifter för ifrågavarande
ändamål, ansåge sig böra ifrågasätta, huruvida icke medel redan nu kunde
anvisas för att efter verificering av framdeles uppkommande kostnader till väghållningsdistrikten
såsom ersättningar därför utgå med belopp, som Kungl. Maj:t,
efter förnyade framställningar i ämnet, kunde finna skäliga.

Länsstyrelsen hemställer alltså, att åtgärder måtte vidtagas för anvisande
av nödiga medel till ersättande av utgifter, som Ljustorps, Boteå,
Säbrå och Indals tingslags väghållningsdistrikt till följd av ifrågavarande
naturhändelse redan fått eller framdeles få vidkännas, till ett beräknat
belopp av i runt tal 165,000 kronor.

Länsstyrelsen övergår därefter till de skador, som till följd av översvämningarna
åsamkats enskild egendom i länet. Härom anför länsstyrelsen
i huvudsak:

Skadorna å jorden hade förnämligast uppkommit ^utefter Ljustorpsån och
den med denna å sammanflytande Mjällån eller dess biflöden inom Ljustorps,

Sjätte huvudtiteln: 1921 års tilläggsstat. i

Hässjö och Viksjö socknar samt utefter Björkåns dalgång inom Överlännäs, Sånga
och Éds socknar och Högsjöåns dalgång inom Högsjö socken. Skadorna å odlad
jord, vilka ägde rum huvudsakligast utefter Ljustorpsån ovanför Mjällåns inflöde
i densamma, bestode däri, att jorden dels bortskunts, dels ock överslammats av
sand, grus och sten, som på vissa håll lagt sig i drivor, vars bortförande komme att
åsamka vederbörande jordägare kostnader, som överstege jordvärdet. Jämväl
stora arealer ängsmarker hade överslammats, och ansåges några kulturåtgärder å
desamma näppeligen böra företagas.

Av eu upprättad sammanställning av inkomna uppgifter inhämtades, att de
av ifrågavarande vårflod orsakade skadorna för jordbruksnäringen för länet i dess
helhet uppskattats till ett sammanlagt belopp av 364,717 kronor. Härvid både i
allmänhet särskild värdering ägt rum å bortskuren odlad jord, som såvitt möjligt
uppmätts med tillhjälp av tillgängliga kartor och måttband, varemot ängars och
betesmarkers värde bedömts efter ilen uppgivna och om möjligt kontrollerade
avkastningen. Bland dessa skador hade även upptagits värdet av förstörda, till
jordbruket hörande byggnader, bortflutet hässjevirke och förstörda hägnader, värdet
av i ängslador förvarat foder, som genom inträngande slam blivit så fördärvat,
att det, även om tillfälle givits att genast torka detsamma, ansetts såsom
helt värdelöst, ävensom värdet av mistade inventarier, såsom kreatur och säd.

Av sammanställningen framginge, att dessa skador till övervägande del eller
med ett uppskattat värde av icke mindre än 220,745 kronor förekommit inom
Ljustorps socken. Härav folie väl 50,070 kronor på skadorna vid den Sunds
aktiebolag tillhöriga Lagfors egendom, men återstående beloppet fördelades mellan
107 enskilda jordbrukare, vilka tillskyndats skador till belopp varierande emellan
lägst 50 kronor och högst 12,095 kronor.

Jämväl å annan enskild egendom än å jord hade betydande skador uppkommit.
Inkomna uppgifter hade av länsstyrelsen sammanförts i tvenne tabeller,
av vilka den ena avsåge skador å kraftverk och dylika industriella anläggningar
och den andra skador å enskild egendom, som icke i andra sammanställningar
omförmälts.

Dessa uppgifter utvisade, att kraftstationer av större och mindre storlek,
sågar, kvarnar o. d. blivit dels helt och hållet bortspolade, såsom t. ex. ilen i
Ljustorps socken belägna Lagfors kraftstation, dels mer eller mindre skadade.
De högst uppskattade av dessa skador hade inträffat i Överlännäs socken, där
Björkå aktiebolags trämassefabrik och kraftstation svårt ödelädes, i Styrnäs
socken, där, bland annat, Lo stålpressningsverk och kraftstation samt Lo tullmjölkvarn
med frörensningshus blevo i hög grad ramponerade, i Ljustorps socken,
dar förutom ovannämnda Lagfors kraftstation helt bortspolats Edsta såg och
kvarn samt dammbyggnaderna till Skälljoms kvarn, i Sättna socken, där flera
kraftstationer och kvarnar bortspolats eller skadats, i Hässjö socken, där två
kraftstationer skadats, samt i Stigsjö, Säbrå, Gudmundrå och Indals socknar.
Sammanlagda värdet av skadorna å dessa verk hade beräknats till 1,433,997 kronor,
därav högst till 708,800 kronor i Överlännäs socken samt till 220,900 kronor
i Styrnäs socken, 217,930 kronor i Ljustorps socken, 88,427 kronor i Sättna
socken och 44,000 kronor i Hässjö socken.

Enligt sammandraget av de inkomna uppgifterna om skador h övrig enskild
egendom har värdet av dessa skador uppskattats till sammanlagt 225,561 kronor.
Oberäknat dylika skador i Sundsvalls stad, uppskattade till 69,725 kronor, både
de största skadorna uppstått i Ljustorps och Sättna socknar, uppskattade till
värde i Ljustorps socken av 15,700 kronor och i Sättna socken av 13,735 kronor.

Sjätte huvudtiteln: 1921 års tilläggsstat.

Av^ intresse vore vidare att sammanföra för sistnämnda socknar uppskattade
skador å enskild egendom. Vid sådan sammanställning visade sig, att skador å
enskild egendom värderats till följande belopp:

Skador.	Ljustorps socken kronor	Sättna socken kronor
Jordbruksskador ....................................	220,745	33,953
Skador å kraftverk m. m....	217,930	88,427
Andra skador ...............................................	15,700	13,735
Summa	454,375	136,115

Från sistberörda båda socknar hade nämligen till länsstyrelsen inkommit
särskilda framställningar, avseende understöd av statsverket till ett flertal av
dessa socknars inbyggare för de skador, som orsakats dem av ifrågavarande
vattenflöde.

Efter en redogörelse för dessa m. fl. framställningar, däribland en
av aktiebolaget Nylands ångsåg angående statsbidrag i form av lån för
avhjälpande av de skador, som genom vårfloden orsakats bolagets
vattenverk, byggnader och annan egendom i Lo i Styrnäs socken,
anför länsstyrelsen följande:

»Vad först angår de från Ljustorps och Sättna socknar inkomna framställningarna,
är länsstyrelsen enligt inhämtade upplysningar i tillfälle att vitsorda,
att flere av de utav skadorna hemsökta befinna sig i synnerligen svagt ekonomiskt
läge. Länsstyrelsen finner det fördenskull vara sin plikt att förorda, att
åt dem, som därav kunna vara i behov, lämnas understöd av staten, förnämligast
i ändamål att odlad jord må kunna återställas i odlingsbart skick, att för jordbruket
erforderliga förstörda byggnader återuppbyggas, och att nödiga kreatur
inköpas m. m. dylikt för jordbruksnäringens uppehållande.

Jämväl för andra de enskildas förluster synas understöd rimligen böra av
staten lämnas i den omfattning, som kan anses erforderlig för att förebygga
ekonomiskt nödläge för dem, som blivit därav lidande.

Länsstyrelsen kan vitsorda, att flere av dem, vilkas egendom förstörts eller
skadats av vattenfloden, äro i ekonomiskt hänseende rätt ogynnsamt ställda.
Att åter icke åtminstone några av de skadelidande äga nog ekonomisk bärkraft
att utan andras mellankomst utan svårighet bära de lidna förlusterna lärer icke
vara antagligt. För dessa senare torde icke från statsverkets sida understöd,
åtminstone icke utan återbetalningsskyldighet, böra ifrågakomma.

I detta sammanhang anser sig länsstyrelsen böra omförmäla, att enligt
reglementet för länets nödhjälpsfond — vilken bildats dels av behållningar av de
till lindring av 1867 och 1902 års missväxt i länet genom allmän välgörenhet
insamlade medel, dels ock av utav länets landsting beviljade anslag till fondens
förökande — av fondens årliga räntemedel högst 5,000 kronor må efter direktionens
prövning användas till understöd åt personer inom länet, som i följd av

Sjätte huvudtiteln: 1921 års tilläggsstat.

olyckor av mera tillfällig natur, såsom, bland annat, översvämning, råkat i nödställd
belägenhet, med rätt för direktionen att, därest detta belopp under något
år icke tillfullo tagits i anspråk, för dylikt ändamål använda återstoden under ett
senare år. Hos fondens direktion har dock inhämtats, att till dess förfogande
för dylikt ändamål för närvarande finnes allenast omkring 6,000 kronor.

Utöver dessa allmänna erinringar kunna övriga från enskilda inkomna framställningar
icke för det närvarande föranleda vidare yttrande från länsstyrelsens
sida, i det den nämligen utan närmare detaljundersökningar angående sökandenas
ekonomiska förhållanden saknar möjlighet att på grundade skäl bestämt vare
sig till- eller avstyrka understöd i de särskilda fallen.

Länsstyrelsen, som, på sätt redan angivits, emellertid håller före, att understöd
av statsmedel bör i skälig omfattning beredas dem, vilka kunna hava genom
ifrågavarande naturhändelse orsakats relativt mera kännbara förluster, men som
tillika föreställer sig, att Kungl. Maj:t icke må finna nödigt att själv i detalj bestämma
om dylika understöds närmare fördelning, tillåter sig därför hemställa,
att Kungl. Maj:t måtte till länsstyrelsens förfogande emot redovisningsskyldighet
ställa erforderligt belopp att efter vissa grunder utgå såsom bidrag utan återbetalningsskyldighet
till täckande av de genom ifrågavarande vattenflod uppkomna
förluster.

I fråga om nämnda belopps storlek tillåter sig länsstyrelsen erinra, att
sammanlagda beloppet av de skador av ifrågavarande slag, vilka anmälts för ersättande,
uppgår till 428,370 kronor, av vilket belopp endast 10,495 kronor motsvara
skador å boställs- och bolagsmark, för vilka understöd antagligen icke
lärer böra utgå. Då länsstyrelsen vidare tilltror sig kunna antaga, att åtminstone
25 % av de upptagna förlustlidande icke befinna sig i sådant ekonomiskt läge,
att statsunderstöd till dem kan anses påkallat, håller länsstyrelsen före, att för
ifrågavarande ändamål erfordras ett belopp av i avrundat tal 300,000 kronor.

För den händelse länsstyrelsens nyssberörda framställning skulle vinna avseende
och det sålunda skulle uppdragas åt länsstyrelsen att efter prövning i
varje särskilt fall av föreliggande omständigheter fördela sådant understöd, lärer
Kungl. Maj:t finna nödigt att härför fastställa vissa huvudgrunder. I sådant
hänseende får länsstyrelsen föreslå, att fördelningen av understöd för skador,
som orsakats jordbruksnäringen, måtte få verkställas av eller i samråd med länets
hushållningssällskaps förvaltningsutskott, att understödet i allmänhet icke må
utgå med högre belopp än tre fjärdedelar av skadans uppskattade värde, därest
icke särskilda ömmande omständigheter annorlunda föranleda, samt att understöd
icke må utgå till annan än den, som enligt vederbörande kommunalnämnds
och landsfiskals samstämmiga intygande befinnes därav vara i verkligt behov.

Den av aktiebolaget Nylands ångsåg gjorda framställningen om ett amorteringslån
å 100,000 kronor får länsstyrelsen tillstyrka. Länsstyrelsen får i sådant
avseende hänvisa till de i ansökningen åberopade förhållanden, ansökningen bifogade
värderingshandlingar samt kommunalfullmäktiges i Styrnäs socken tillstyrkande
utlåtande. Med hänsyn till det skadade företagets allmännyttiga beskaffenhet
tillåter sig länsstyrelsen jämväl hemställa, att amorteringstid och övriga
lånevillkor måtte varda för bolaget så gynnsamma, som omständigheterna må
medgiva.»

Länsstyrelsen hemställer alltså, att medel måtte anvisas dels för
ställande till länsstyrelsens förfogande emot redovisningsskyldighet av
Bihang till riksdagens protokoll 1921. 1 samt. 2 käft. (Nr 2.) 2957 20 2

Sjätte huvudtiteln: 1921 års tilläggsstat.

300,000 kronor att efter grunder, som Kungl. Maj:t bestämmer, utgå
såsom understöd till enskilda för dem genom ifrågavarande naturhändelse
åsamkade förluster, dels ock för beviljande åt aktiebolaget Nylands
ångsåg av ett amorteringslån å 100,000 kronor för iståndsättande av
bolagets elektriska kraftstation med tillhörande anläggningar i Lo i
Styrnäs socken.

Slutligen yttrar länsstyrelsen:

»I Ljustorpsåns biflöde, Edsta Kvarnå eller Edstabäcken, uppstodo
skärningar av större omfattning. Härom meddelade distriktsingenjören, majoren
A. Lundström på anmodan till länsstyrelsen följande uppgifter. Ungefär 500
meter ovanför bäckens utlopp i Ljustorpsån vore belägen en mindre såg,
driven av vatten. Ett stycke ovanför denna såg syntes skärningarna hava
börjat. Därifrån hade bäcken skurit sig ned så, att på bäckens högra strand
ovanför sågen förefunnes en lodrät, fullständigt vertikal slänt till en höjd av
minst 10 meter. Omedelbart nedanför sågen hade irppstått en skärning på
vänstra stranden, där en vertikal slänt på 15 meters höjd uppstått. Ett stycke
där nedanför vore slänthöjden på vänstra stranden omkring 10 meter
och längre ned på högra stranden 7 till 10 meter. Bäcken ginge nu omedelbart
intill dessa slänter och det vore att antaga, att ytterligare förödande
ras skulle inträffa, därest icke åtgärder vidtoges för strändernas skyddande och
bäckens rektifiering. Tillika framhölls, att ett stycke nedanför nämnda sågplats
ny väg måste framdragas och att nya skärningar skulle medföra fara för vägens
bro och dess tillfartsvägar.

Med hänsyn till faran för ytterligare skärningar vid inträffande höst- och
vårflöden i bäcken fann länsstyrelsen angeläget att erhålla förslag till erforderliga
åtgärder till förekommande av upprepade skador å bäcken omgivande mark
jämte därå belägen väg med bro. I anledning härav uppdrog länsstyrelsen åt
distriktsingenjören Lundström att verkställa undersökning och uppgöra förslag till
de åtgärder, som kunde erfordras till förekommande av upprepade allmänfarliga
skador av vattendraget.

Distriktsingenjören Lundström har nu till länsstyrelsen inkommit med ett efter
verkställd undersökning upprättat, den 15 augusti 1920 dagtecknat förslag rörande
dylika åtgärder jämte utlåtande och kostnadsförslag. I utlåtandet har distriktsingenjören
Lundström anfört huvudsakligen, att, därest icke vattendraget rektifierades
och fördes in i en bestämd fåra, största fara förelåge att vid en ny högflod
nu befintliga branter skulle underskäras och störta ned i ån, då en ny katastrof
skulle inträffa. Förutom den skada å jord och egendom, som då komme
att förorsakas, förefunnes fara för den nya med statsanslag understödda landsvägen
från Lagfors till Åsäng. Till förhindrande av ny förödelse borde ån rektifieras
i enlighet med det upprättade förslaget och en bestämd fåra bildas genom
att åns botten urscha1 Ades och den myckenhet sten, som där funnes, upplades
på sidorna. Enligt kustnadsför.slaget beräknades arbetena, vilka borde snarast
möjligt utföras, draga en kostnad av tillhopa 13,200 kronor.»

Med hänsyn till innehållet i berörda utlåtande och då det enligt
länsstyrelsens mening måste vara av största vikt, att de av distrikts -

Sjätte huvudtiteln: 1921 års tilläggsstat.

ingenjören Lundström i ifrågavarande avseende föreslagna arbetena [5.]
snarast Lomme till utförande, men enskilda icke torde kunna däitill
förbindas, hemställer länsstyrelsen, att Kungl. Maj:t av tillgängliga
medel måtte anvisa för ändamålet erforderligt belopp eller, därest anslag
härför icke finnes till förfogande, vidtaga erforderliga åtgärder till
sådana medels åvägabringande.

I utlåtande den 8 oktober 1920 finner väg- och vattenbyggnads- Jdr
styrelsen det vara ett statsintresse, att de genom omförmälda natur- nacjSStyreisen.
händelse vållade skador bliva avhjälpta, och synes det enligt styrelsens
uppfattning med billighet överensstämmande, att staten i sådana fall
som det föreliggande träder hjälpande emellan. Styrelsen tillstyrker
därför i princip på det livligaste, att skälig ersättning i form av bidrag
eller lån må utgå av statsmedel för de oberäknade och oförvållade utgifter,
som av ovan nämnd anledning drabbat vederbörande.

Vad de särskilda punkterna i länsstyrelsens skrivelse beträffar,
tillstyrker väg- och vattenbyggnadsstyrelsen framställningen om beredande
av medel för ersättande av skador å allmänna vägar^och broar.
Framställningen om anslag å 300,000 kronor till understöd åt enskilda
för skador å jordbruksnäringen m. m. anser styrelsen falla utom ramen
för styrelsens ämbetsbefattning men finner densamma synnerligen behiärtansvärd.
Mot vad som anförts i fråga om lån åt aktiebolaget
Nylands ångsåg har styrelsen intet att erinra. Slutligen tillstyrker
Btyrelsen framställningen om anslag för rätning m. m. av Edstabäcken,
för vilket arbete styrelsen emellertid anser kostnaderna med hänsyn
till nu rådande förhållanden icke böra beräknas lägre än till 15,000
kronor.

Statskontoret yttrar i utlåtande den 11 oktober 1920:

»Från den under statskontorets förvaltning stående undsättningsfonden hava
vid olika tillfällen medel anvisats för ändamål av enahanda beskaffenhet som
de för vilka i föreliggande framställning understöd begäras. Otvivelaktigt torde
därför, därest det prövas skäligt, att staten träder emellan för avhjaipande av
de skador, som genom ifrågavarande vårflod uppkommit, fonden harfor kunna

tagas i anspråk. . ,, , ....

Det synes emellertid icke kunna ifrågasattas, att samtliga de understödsbelopp,
uppgående till icke mindre än tillhopa 578,200 kronor, som länsstyrelsens
hemställan avser, bestridas av medel ur undsätt: ngsf''oden. Behållningen a
denna fond uppgick vid 1919 års slut till 728,17 krön .r 43 ore och fonden
skulle därför allt för kraftigt reduceras, därest samt liga understödsbeloppen anvisades
att utgå därifrån. . ...... , ..

Då statskontoret sålunda anser, att en begränsning harvidlag bor goras,
och då det vill synas statskontoret mest belij är tans värt, att lijalp beredes de

Sjätte huvudtiteln: 1921 års tilläggsstat.

[5.] enskilda, vilka åsamkats förluster, finner statskontoret, att det belopp å 300 000
kronor som länsstyrelsen ifrågasatt skulle för detta ändamål emot redovisningsskylcughet
stallas till länsstyrelsens förfogande, borde efter framställning till
riksdagen kunna anvisas till utgående ur undsättningsfonden.

, , Skulle de övriga ändamål, för vilka understöd begäras, anses vara av sådan

beskaffenhet, att aven (lossa böra från statens sida understödjas, lärer framställning
till riksdagen få göras om anvisande av anslag liärför.»

Departements

chefen.

Av den förebragta utredningen framgår, att de översvämningar,
som i början av maj 191!) timade i vissa delar av Västernorrlands län,
åstadkommit avsevärda skador, som medfört stora förluster och kostnader
för enskilda personer, bolag och menigheter. Särskilt hava många
enskilda personer, vilkas ekonomiska ställning redan förut varit svag,
genom den förödelse, som övergått deras egendom, kommit i särdeles
bekymmersamt läge. Likaledes hava vissa väghållningsdistrikt måst
vidkännas dryga kostnader för iståndsättande av förstörda och skadade
vägar och broar samt därigenom fatt sin ekonomiska ställning i hög
grad försämrad.

Vad till en början angår de skador, som tillskyndats enskilda, synas
mig goda skäl föreligga för att staten i ömmande fall träder hjälpande
emellan. Så har även tidigare ägt rum, då allmännare nöd i följd av
likartade förhållanden å någon ort uppstått, och medel för detta ändamål
finnas jämväl tillgängliga i den under statskontorets förvaltning
ställda undsättningsfonden. Enligt de av riksdagen fastställda bestämmelserna
i fråga om fondens disposition (se riksdagens skrivelse den
12 maj 1868, nr 65, och den 6 mars 1889, nr 8) äger emellertid
Kungl. Maj:t till behövandes undsättning utan återbetalningsskyldighet
från fonden använda högst 50,000 kronor om året. Då detta belopp i
förenämnda fall ej kan anses tillfyllest, bör riksdagens medgivande utverkas
till anvisande från fonden av ytterligare medel till ersättning
för skador, som uppkommit å enskildas egendom. Sådan ersättning
kan emellertid givetvis endast ifrågakomma i sådana fall, då verkligt
behov härutinnan föreligger. Beträffande det i förevarande hänseende
erforderliga beloppet blir jag i tillfälle att vidare yttra mig i det följande.

Frågan, huruvida bidrag av statsmedel bör utgå till förenämnda
väghållningsdistrikt för kostnader, dessa i anledning av översvämningen
fått vidkännas, synes mera tveksam. Med hänsyn till översvämningarnas
rent katastrofartade beskaffenhet och då ifrågavarande distrikt svårligen
synas kunna ensamma bära de sålunda uppkomna förlusterna,
torde emellertid billigheten tala för att staten ej ställer sig helt avvisande
mot de framställda anspråken i denna del. För att såvitt möjligt

Sjätte huvudtiteln: 1921 års tilläggsstat.

undvika äskande av nya anslag hos riksdagen synes det mig därvid
ligga nära till hands att jämväl för nu förevarande ändamål anlita
undsättningsfonden, därest den därtill kan anses lämna tillgång.

Beträffande beloppen av de ersättningar av olika slag, som i anledning
av ifrågavarande naturhändelse sålunda böra utgivas, är det vanskligt
att på den föreliggande utredningen härutinnan träffa avgörande.
Om emellertid för ändamålet avses tillhopa 300,000 kronor, som av
statskontoret angivits som det högsta belopp, vilket med hänsyn till
fondens ställning bör utgivas från densamma, synes det kunna antagas,
att detta skall bliva tillräckligt för tillgodoseende av de mest trängande
behoven. Jag har därvid utgått från att omkring 200,000 kronor skulle
avses för skador å enskilda tillhörig egendom och 100,000 kronor som
bidrag till väghållningsdistrikten, varom emellertid Kungl. Maj:t, efter
förslag av länsstyrelsen, lärer böra meddela bestämmelser. Den närmare
fördelningen av medlen torde däremot få ankomma på länsstyrelsen i
enlighet med grunder, som fastställas av Kungl. Maj:t. Vad länsstyrelsen
i sådant avseende i fråga om fördelningen av anslaget till enskilda
föreslagit har ej givit mig anledning till erinran.

Förutom nu nämnda ersättningsfrågor föreligger en av länsstyrelsen
tillstyrkt framställning av aktiebolaget Nylands ångsåg om erhållande
av ett amorteringslån å 100,000 kronor för iståndsättande av bolagets
av översvämningarna förstörda kraftstation jämte tillhörande anläggningar
i Lo i Styrnäs socken. Ehuru spörsmålet förefaller tveksamt, lärer det
emellertid kunna tagas under övervägande, huruvida ej det begärda
lånet skulle kunna beviljas från vattenkraftslånefonden. På sätt jag får
tillfälle längre fram under avdelningen »Utgifter för kapitalökning»
närmare utveckla, kommer jag nämligen att förorda det tillägg till
gällande bestämmelser för lån från nämnda fond, att lån må kunna
beviljas jämväl till redan utförd eller under byggnad varande kraftanläggning.
Därest riksdagen ej uttalar någon erinran mot detta
förslag, lärer den av bolaget gjorda framställningen ej påkalla prövning
i nu förevarande ordning, utan torde det få ankomma på bolaget att
göra förnyad ansökning i ämnet under iakttagande av de bestämmelser,
som finnas meddelade för erhållande av lån från ifrågavarande fond.

Slutligen har begärts anvisande av statsmedel för rätning med mera
av Edstabäcken i Ljustorps socken. Av utredningen i denna del inhämtas,
att de föreslagna åtgärderna äro nödvändiga för undvikande av
ytterligare förödelser av katastrofal art vid plötsligt stegrad vattenmängd
i nämnda vattendrag. Enär enskilda näppeligen torde kunna
tillförbindas att utföra de föreslagna arbetena, lära desamma helt böra
bekostas av statsmedel. Då något anslag för ifrågavarande ändamål

Sjätte huvudtiteln: 1921 års tilläggsstat.

[5.] icke finnes till Kungl. Maj:ts förfogande, torde dylikt böra äskas av
riksdagen. Mot det i sådant hänseende av väg- och vattenbyggnadsstyrelsen
föreslagna beloppet, 15,000 kronor, har jag ingen erinran att
framställa, och torde lämpligen summan böra uppföras å 1921 års
tilläggsstat samt uppdrag lämnas nämnda styrelse att låta verkställa
ifrågavarande arbeten.

På grund av vad sålunda anförts får jag hemställa, att Kungl.
Maj:t måtte föreslå riksdagen att

dels medgiva, att ur undsättningsfonden må till
Kungl. Maj:ts förfogande på en gång ställas ett belopp
av 300,000 kronor att enligt grunder, som Kungl.
Maj:t bestämmer, utbetalas såsom understöd åt enskilda
personer och gottgörelse åt vissa väghållningsdistrikt
för oförutsedda förluster och kostnader, som drabbat
dem med anledning av i Västernorrlands län i maj
1919 timade översvämningar;

dels och för rätning av Edstabäcken i Ljustorps
socken av samma län på tilläggsstat för år 1921 anvisa
ett reservationsanslag av 15,000 kronor.

B. Byggnadsväsende^

1. Förstärkning av byggnadsstyrelsens anslag till vikariatsersätt ningar

m. m.

[6.] Under åberopande av vad jag anfört under punkten 30 i statsråds FBrMärkning

protokollet angående anslagsäskandena för år 1922 under sjätte huvudavstyråsms''
^eln hemställer jag, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

anslag till

trimningar att till förstärkning av det å byggnadsstyrelsens

m- m- stat uppförda anslaget till vikariatsersättningar samt

arvoden åt arkitekter utom stat och extra biträden m. m.
på tilläggsstat för år 192J anvisa ett förslagsanslag,
högst, 15,000 kronor.

Sjätte huvudtiteln: 1921 års tilläggsstat.

2. Beredande av lokaler för vissa byggnadsstyrelsens byråer in. in.

Under åberopande av vad jag anfört under punklen 32 i samma [7.]
statsrådsprotokoll får jag hemställa, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riks- Beredande^,

dagen vissa bygg att

för beredande av lokaler för vissa byggnads- nadsstyret styrelsens

byråer m. m. på tilläggsstat för år 1921 an- scnsmhyfau
visa ett förslagsanslag, högst, 900 kronor.

3. Förstärkning av reservationsanslaget till byggnader oeh reparationer.

Hänvisande till vad jag förut denna dag anfört under punkten 34 [8.1

i samma statsrådsprotokoll hemställer jag, att Kungl. Maj:t måtte föreslå Förstärkning

riksdagen _ _ tionsanslaget

att till förstärkning av det ordinarie reservations- till byggnader
anslaget till byggnader och reparationer på tilläggsstat oc ffff™
för år 1921 anvisa ett förslagsanslag, högst, 500,000
kronor.

4. Angående nybyggnad för Kungl. Maj:ts kansli.

Med skrivelse den 8 april 1920 har byggnadsstyrelsen, till full- [9.]
görande av den 4 oktober 1918 erhållet uppdrag, framlagt förslag till Angående inprogram
för eu tävlan mellan svenska arkitekter ifråga om en nybygg- Kun^irngds
nåd för Kungl. Maj:ts kansli. kansli.

Innan jag vidare ingår på byggnadsstyrelsens föreliggande fram- Historik,
ställning, tillåter jag mig i korthet erinra om de förslag rörande eu
dylik nybyggnad, som tidigare varit föremål för övervägande.

Det nuvarande kanslihuset med den därtill hörande tomten nr 1 i kvarteret
Vulcanus vid Mynttorget i Stockholm disponerades ursprungligen av myntverket,
men sedan, i sammanhang med år 1840 fattat beslut om statsrådets förändrade
organisation, fråga väckts om beredande av en gemensam ämbetslokal för samtliga
statsdepartements expeditioner, uppläts byggnaden till lokal för flertalet av
dessa expeditioner. Ifrågavarande byggnad, som således från början icke varit
avsedd till ämbetslokal för Kungl. Maj:ts kansli, visade sig ganska snart vara
såsom sådan mindre lämplig och otillräcklig. En jämlikt Kungl. Maj:ts bemyndigande
under år 1893 av sakkunniga verkställd besiktning rörande kanslihusets

Sjätte huvudtiteln: 1921 års tilläggsstat.

[9.] beskaffenhet utvisade jämväl, att byggnaden var behäftad med väsentliga brister
med hänsyn till såväl hållfastheten som trygghet mot eldfara och att dessa
brister allenast delvis kunde avhjälpas.

o De sålunda förefintliga olägenheterna föranledde inom kort åtgärder i syfte
att åstadkomma ny lokal för kansliet. Såsom en förberedande åtgärd i detta
hänseende anmodades dåvarande överintendentsämbetet den 7 juni 1893 att inkomma
med yttrande, bland annat, huruvida, med iakttagande att den oundgängligen
erforderliga ökningen i utrymme bleve beredd, önskemålet kunde vinnas
genom ombyggnad av kanslihuset på dess nuvarande plats. Den sålunda ifrågasatta
utvägen för frågans lösning avstyrktes emellertid av de särskilda sakkunniga,
som av ämbetet utsetts att avgiva yttrande i ärendet.

Förhandlingar inleddes härefter i syfte att för beredande av plats för ny
kanslihusbyggnad för kronans räkning förvärva åtskilliga fastigheter, men dessa
förhandlingar ledde icke till något resultat. Det återstod alltså att utreda, huruvida
någon kronan tillhörig obebyggd tomt med lämplig belägenhet kunde användas
för ändamålet.

f°r9l|: ^ första hand föll därvid tanken på norra delen av Kungsträdgården, och

husbyggnad i anmo(lades överintendentsämbetet att till Kungl. Maj:t inkomma med förslag till
Kungsträd- ny kanslihusbyggnad förlagd till nämnda plats. Det infordrade förslaget, som
gården. utarbetats av dåvarande e. o. arkitekten hos ämbetet, numera generaldirektören
Carl Möller, överlämnades av ämbetet med skrivelse den 18 oktober 1899 till
Kungl. Maj:ts prövning. Enligt nämnda förslag skulle en monumental byggnad
uppföras med fasad åt Kungsträdgården, varvid förutsattes, att ateljébyggnadsaktiebolagets
dåvarande hus i nordvästra hörnet av Kungsträdgården samt vissa
därintill belägna byggnader och anordningar skulle rivas. Kostnaden för uppförande
av nytt kanslihus skulle enligt ifrågavarande förslag uppgå till 3,950,000
kronor, därvid medräknats kostnader för inlösen av förenämnda byggnader och
av vissa tomter, som i anledning av förslagets genomförande måste bibehållas
obebyggda.

Förslag nu För vinnande av ytterligare utredning angående föreliggande byggnadsfråga

byggnad 8& uppdrog överintendentsämbetet emellertid, efter erhållen anmodan, åt dåvarande
generalstabens e; °- arkitekten hos ämbetet Ludv. Peterson att uppgöra skisser och approximaoch
auktions- tiva kostnadsberäkningar till nytt kanslihus, förlagt till det område av Biddarverketstomter,
holmen, som upptogs av den statsverket tillhöriga, till ämbetslokal för generalstaben
disponerade tomten nr 8 i kvarteret Biddarholmen och den Stockholms
stad tillhöriga, för stadens auktionsverk använda tomten nr 7 i samma kvarter.
Med skrivelse den 16 januari 1900 överlämnade överintendentsämbetet till Kungl.
Maj:t ifrågavarande förslag. Detta förslag, som beräknades draga en byggnadskostnad
av 2,880,000 kronor, förutsatte förvärv åt kronan av auktionsverkets förenämnda
tomt. Samma förslag förutsatte vidare, att nya lokaler skulle beredas
åt de institutioner, som för det dåvarande inrymdes i generalstabens hus, och
J1PPSordes jämväl olika förslag till lösande av denna fråga. Samtliga framkomna
alternativ beräknades emellertid draga avsevärda kostnader, och såväl
med hänsyn härtill som av vissa andra skäl ansågs tanken på en förläggning av
kanslihuset på sist angivet sätt böra övergivas.

Nytt förslag^ Sedan sistnämnda förslag alltså förfallit, igångsattes utredning angående en
Rtddarholmen biläggning av kanslihuset å det område av Biddarholmen, som då upptogs av
■ kammarrättens och marinförvaltningens hus, samt vissa delar av de Stockholms

Sjätte huvudtiteln: 1921 års tilläggsstat.

stad tillhöriga tomterna nr 4 och 15 i kvarteret Biddarholmen. Ett förslag till [9.]
nytt kanslihus å nämnda plats utarbetades på uppdrag av överintendentsämbetet
av dåvarande e. o. arkitekten Ludv. Peterson. I samband därmed uppgjordes förslag
bland annat till en för inrymmande av kammarrätten, domänstyrelsen och kammararkivet
avsedd byggnad å den förut omförmälda, staden tillhöriga tomten nr
7 i kvarteret Biddarholmen. Dessa förslag ävensom till desamma hörande kostnadsberäkningar,
som slutade å respektive 2,700,000 kronor och 1,000,000 kronor,
överlämnades av ämbetet till Kungl. Magt med skrivelse den 7 juni 1901.

Jämväl för realiserandet av detta förslag erfordrades förvärv av vissa staden
tillhöriga fastigheter.

Då det emellertid ansågs önskvärt att så vitt möjligt åt den nya byggnad, Utredning
vari kansliet skulle inrymmas, bevara dess nuvarande läge, verkställdes vid samma ^nfiihus
tid utredning angående möjligheten att uppföra ett nytt kanslihus å den nuva- to^n‘ °-n.
rande tomten, tillökad med de delar av kvarteret Mars, som upptogs av över- ökad med
ståthållarämbetets hus och Stockholms stads rannsakningsfängelse, ävensom angränsande
Myntgränden. Denna plan ansågs emellertid av liera skäl ej böra komma till
utförande, bland annat med hänsyn därtill, att, därest eu kanslihusbyggnad å
ifrågavarande område skulle erhålla tillräcklig storlek, densamma måst uppföras
i fem våningar, vilket med hänsyn till läget ansågs olämpligt.

Vid anmälan av föreliggande byggnadsfråga den 21 februari 1902 förordade
dåvarande chefen för finansdepartementet på anförda skäl det senare förslaget
till kanslihusbyggnad å Biddarholmen, och avlät Kungl. Maj:t jämväl i enlighet
härmed framställning i ämnet till 1902 års riksdag.

Kungl. Maj:ts förslag vann emellertid ej riksdagens bifall, utan anhöll riksdagen
om ny utredning i ämnet.

Vid den nya utredning, som med anledning härav igångsattes, undersöktes Ny utredning,
i första hand, i enlighet med ett av riksdagen gjort uttalande, ånyo möjligheten
att förlägga kanslihuset å den plats, som upptogs av generalstabens hus med
närliggande byggnader, eller alltså i huvudsaklig överensstämmelse med 1900 års
förslag. Likaledes verkställdes förnyad utredning angående möjligheten att bygga
å nuvarande tomt, tillökad med angränsande mark. Sedan de tidigare förslagen
upprättats, hade emellertid behov av ökat utrymme för departementen uppkommit,
varför kanslihuset nu måste planeras icke oväsentligt större än förut. Då
svårigheter med hänsyn härtill mötte att för skäligt pris förvärva erforderliga
markområden för ett kanslihus, förlagt till någon av sist angivna platser, samt
jämväl av vissa andra skäl ansågs båda alternativen böra lämnas åsido. I stället
inriktades utredningen på en förläggning av kanslihuset i Kungsträdgården.

Sedan nytt förslag till uppförande av ett kanslihus därstädes utarbetats av dåvarande
e. o. arkitekten Ludv. Peterson, gjorde Kungl. Makt jämväl framställning
till 1905 års riksdag (proposition nr 96) om anslag för ändamålet.

Det av Kungl. Maj:t framlagda förslaget avsåg en huvudbyggnad utmed
Hamngatan jämte två mindre byggnader utefter samma gata, varjämte en länga
av byggnader skulle uppföras å Kungsträdgårdens västra del utmed Yästra
Trädgårdsgatan. Kostnaderna för samtliga byggnader hade beräknas till 4,000,000
kronor. Härutöver förutsatte förslaget emellertid vissa kostnader för inlösen av
Bihang till riksdagens protokoll 1921. 1 sand. 2 höft. (Nr 2.) 2957 so 3

Framställning
till 1902 &rs
riksdag.

[9.]

Riksdagens
beslut år
1906.

Senare utredning.

Senaste förslag.

Framställningar
från
styrelsen för
statsförvaltningens

tjänstemannaförening.

Byggnadsstyrelsen
den
®/7 1918.

18 Sjätte huvudtiteln: 1921 års tilläggsstat.

ateljébyggnadsaktiebolagets dåvarande hus samt vissa i enskild ägo varande
tomter vid Västra Trädgårdsgatan.

. .. heller detta förslag vann riksdagens bifall. Vid anmälan av sitt beslut
i amnet framhöll riksdagen, bland annat, att innan frågan om uppförande av
nytt kanslihus avgjordes, en fullständig utredning borde komma till stånd rörande
behovet av lokaler för statens samtliga ämbetsverk i huvudstaden samt angående
statens därinom belägna fastigheter, vilka kunde tagas i anspråk för beredande
av plats för eller medel till ämbetslokalers inrättande.

. ... nytt förslag till nybyggnad för Kung]. Maj.ts kansli har sedermera

e.l förelagts riksdagen. Denna fråga har dock alltjämt varit föremål för utredningar,
och har därvid tanken på en förläggning av det nya kanslihuset till nuvarande
tomt, utökad med vissa delar av angränsande tomter, ånyo upptagits.
Sålunda anbefallde Kungl. Maj:t den 29 september 1911 överintendentsämbetet
att uppgöra alternativa skisser jämte approximativa kostnadsförslag till nybyggnad
för kansliet dels å de tomter, som upptagas av nuvarande kanslihuset,’gamla
polishuset och rannsakningsfängelset, eventuellt med användande även av den
mellanliggande Myntgränden, och dels å nyssnämnda område med tillägg av
kvarteret Aglaurus.

Den sålunda anbefallda utredningen igångsattes jämväl av överintendentsambetet.
Då tidsförhållandena emellertid hittills icke ansetts lämpliga för utförande
av ett så betydande byggnadsföretag, har utredningens resultat icke
blivit överlämnat till Kungl. Maj:ts prövning.

I en till Kungl. Maj:t ingiven skrift av den 15 februari 1918 har
styrelsen för statsförvaltningens tjänstemannaförening, under betonande
av det trängande behovet av ny kanslibyggnad, hemställt om utredning
rörande ett i nämnda skrift angivet förslag i ämnet. Sedermera
har samma styrelse i en den 19 april 1918 dagtecknad skrift, med
ändring av sin föregående framställning, ifrågasatt anordnande av
tävlan för svenska arkitekter angående lösande av kansliets nybyggnadsfråga.
Enligt styrelsens mening borde vid utlysande av denna
tävlan fastslås, att byggnadsområdet för det blivande kanslihuset skulle
utgöras av kvarteren norr om Myntgatan från Mynttorget till Riddarhusgränden.

I anledning av nu berörda framställningar, vilka remitterats till
byggnadsstyrelsen, har sistnämnda styrelse i skrivelse den 9 juli 1918
anfört i huvudsak följande:

Av den utredning, som med anledning av Kungl. Maj:ts befallning den 29
september 1911 igångsatts, hade framgått, att de för utredningen av Kungl. Maj:t
da anvisade tomterna numera, med tanke på det ökade lokalbehov inom kansliet,

Sjätte huvudtiteln: 1921 års tilläggsstat.

som senare gjort sig gällande, icke vore tillräckliga — för såvitt man icke ville
låta byggnaden stiga för mycket i höjden — utan att man maste beräkna att
jämväl begagna sig av gamla rådhuset. _

Byggnadsstyrelsen ville för sin del på det livligaste tillstyrka en förnyad utredning
i denna byggnadsfråga. Då såsom resultat av de manga utredningar, som företagits
beträffande förläggningen av det ifrågasatta nya kanslihuset, med tydlighet
framgått, att det nuvarande läget vore för en dylik byggnad det lämpligaste, ansåge
sig styrelsen jämväl böra förorda, att man vid utredningen utginge ifrån de
ifrågasatta tomterna såsom byggnadsplats, naturligen under förutsättning att de
icke i statsverkets ägo befintliga fastigheterna kunde förvärvas.

Av de båda sätt, på vilka en dylik utredning kunde tänkas utförd — antingen
genom en fortsatt utredning genom byggnadsstyrelsens försorg eller genom
anordnande av en allmän arkitekttävlan — ville styrelsen obetingat förorda det
senare. Genom tävlan funnes nämligen utsikt att erhålla största möjliga antal
uppslag för lösandet av byggnadsproblemet samt att över huvud taget vinna en
allsidigare utredning av detsamma.

En dylik tävlan hade byggnadsstyrelsen tänkt sig hora anordnas huvudsakligen
såsom en så kallad idétävlan” varmed avsåges, att vid förslagens bedömande
huvudvikten borde fästas vid det sätt, på vilket problemet lösts i störa
drag, under det att detaljerna skulle göras till föremål för en sedermera skeende

slutlig bearbetning. .

Åt de tävlande borde lämnas fria händer ej blott att använda endast de
norr om Myntgatan liggande tomterna eller begagna sig jämväl av kvarteret
Aglaurus utan även föreslå de ändringar i stadsplanen, som av arkitektoniska
eller trafiktekniska hänsyn kunde påfordras.

Vid föredragning den 4 oktober 1918 av ifrågavarande ärende
uppdrog Kungl. Maj:t åt byggnadsstyrelsen att, efter samråd med cheferna
för vederbörande statsdepartement rörande de lokalbehov, för vilka
ett nytt kanslihus borde avses, låta, i huvudsaklig överensstämmelse
med vad styrelsen i sin skrivelse den 9 juli 1918 i sådant syfte angivit,
utarbeta och till Kungl. Maj:t inkomma med förslag till program
för en tävlan mellan svenska arkitekter i fråga om nybyggnad för
Kungl. Majtts kansli.

Såsom jag förut nämnt, har byggnadsstyrelsen med skrivelse den
8 april 1920 till Kungl. Maj:ts prövning överlämnat det infordrade förslaget
till tävlingsprogram, vilket förslag på styrelsens uppdrag utarbetats
av tjänstgörande arkitekten hos styrelsen, professorn vid tekniska
högskolan E. Lallerstedt.

Enligt nämnda programförslag är det blivande kanslihuset avsett att uppföras
å kvarteret Vulcanus (nuvarande kanslihustomten), den del av kvarteret
Mars, som upptages av f. d. polishuset och f. d. cellfängelset, d. v. s. tomterna
nr 2 och 4 samt 3 och 5, kvarteret Aglaurus samt något eller några av kvarteren
Cephalus, Lychaon, Nessus och Minotaurus (sistnämnda fem kvarter begränsade

[9.]

Kungl Maj:ts
beslut den
Vio 1918.

Förslag till
tävlingsprogram.

[9.]

Departe ments chefen.

Nuvarande
lokalförhållanden

för kansliet.

Sjätte huvudtiteln: 1921 års tilläggsstat.

av Myntgatan, Mynttorget, Yästerlånggatan, Storkyrkobrinken och Riddarhustorget)
eller de delar av samma kvarter, som förslagsställaren kan finna nödvändiga
för byggnadsprogrammets lösande. Såsom eventuell byggnadsplats har
aven angivits det tomtkomplex, som utgöres av kvarteren Yulcanus, Mars (tomterna
nr 2, 4, 3 och 5), Aglaurus (beläget mellan Mynttorget och Salviigränd) ävensom
vissa tomter mellan Yästerlånggatan och Storkyrkobrinken, nämligen Neptunus
större (tomterna nr 4—10) och Neptunus mindre [tomterna nr 1 och 2 samt delar
av tomterna nr 3 och 4 (Oxenstjernska liuset)]. Likaledes har antytts möjligheter
att lata i. d. Radhuset (kv. Mars, tomt nr 1) ingå i den blivande kanslihuskomplexen.
JNagra namn värda förändringar av denna byggnad finge dock ej vidtagas.

Det nya kanslihuset skulle enligt förslaget inrymma lokaler för
statsministern, konsultativa statsråd och statsrådsberedningen samt för
samtliga statsdepartement, med undantag av utrikesdepartementet, ävensom
en del gemensamma lokaler, bostäder för vaktmästare, reservutrymmen
m. m., allt i enlighet med i förslaget angivna önskemål.
Vidare angivas vissa riktlinjer för ordnandet av de trafikleder, som
skulle komma att beröras av kanshhusbygget, samt för förfarandet med
de nuvarande byggnaderna å ifrågavarande områden.

För egen del har byggnadsstyrelsen anslutit sig till det utarbetade
programförslaget. Styrelsen meddelar vidare, att kostnaden för tävlingen,
i enlighet med skrivelsen bilagd tablå, beräknats uppgå till
sammanlagt 65,000 kronor, varav 40,000 kronor avsåges till pris och
inköp av tävlingsförslag samt högst 25,000 kronor till°övriga omkostnader
för tävlingen. För bedömande av de inkomna förslagen föreslår
styrelsen tillsättande av en prisnämnd, bestående av fem personer, av vilka
tre borde vara arkitekter och två representanter för Kungl. Maj:ts kansli.

I avvaktan på den slutliga lösningen av kanslihusfrågan hava provisoriska
åtgärder tid efter annan måst vidtagas för beredande av ökat utrymme
för statsdepartementen, och har i sådant syfte ett flertal av dessa departement
måst inrymmas i särskilda byggnader. Enligt redan föreliggande
beslut skola departementen, efter genomförandet av vissa
arbeten, vartill medel av riksdagen anvisats, förläggas på följande sätt:

justitie-, jordbruks-, kommunikations- och socialdepartementen i
gamla . kanslihuset vid Mynttorget, varest jämväl lokaler för statsrådsberedningen
inrymmas;

finansdepartementet i husen Storkyrkobrinken nr 2 och 4;

försvarsdepartementet i husen nr 7 och 9 vid samma gata;

handelsdepartementet i huset Birger Jarlstorg nr 11;

utrikesdepartementet i f. d. Arvfurstens palats vid Gustaf Adolfs
torg; samt

ecklesiastikdepartementet i huset Jakobsgatan nr 32.

Sjätte huvudtiteln: 1921 års tilläggsstat.

Olägenheterna av denna splittring av Kungl. Majrts kansli på icke
mindre än sex olika platser torde vara uppenbara. Härtill kommer, att
utrymmena inom de för respektive departement anvisade byggnaderna
i många fall äro eller kunna förväntas inom rätt snar framtid bliva
otillräckliga. Redan med hänsyn härtill är således en ^byggnad inom
den närmaste tiden för kansliet starkt av behov påkallat.

Ett vägande skäl för frågans påskyndande ligger emellertid även
i den föreliggande bristen på ämbetslokaler över huvud taget i huvudstaden.
För belysande av denna fråga tillåter jag mig här återgiva
följande uppgifter ur en av byggnadsrådet G. Clason i egenskap av
ordförande hos byggnadssakkunniga till mig i november 1920 på anmodan
överlämnad, sedermera kompletterad promemoria.

Av verkställd utredning rörande de för statsverket uppförda byggnaderna i
Stockholm efter år 1850 framginge, att under de förflutna 70 åren icke uppförts
mer än tre nya byggnader — arméförvaltningens hus, centralposthuset och
patent- och registreringsverkets nya hus — för de i Stockholm förlagda ämbetsverken.
Härtill komme, att under samma tid gamla riksdagshuset om- och tillbyggts
till ämbetsbyggnad samt att för telegrafverket och statens järnvägar uppförts
flera nya byggnader.

Under samma tid hade nya byggnader uppförts för hovstall och hovförvaltning,
för riksdag och riksbank, för de flesta högskolor, för nationalmuseum,
kungl. biblioteket, riksarkivet, naturhistoriska riksmuseet, för operan, dramatiska
teatern och stadion, för sju av de i Stockholm förlagda regementena o. s. v.

Ämbetsverken hade inrymts så långt utrymmet räckt i gamla adelspalatser,
i inköpta hyreshus, i de av riksdagen, riksbanken och generalpoststyrelsen evakuerade
byggnaderna. Vad som icke kunnat rymmas i dessa byggnader hade
måst inrymmas i förhyrda lokaler. För närvarande förhyrdes för de centrala
ämbetsverkens behov omkring 1,055 tjänsterum, varav omkring 295 för de affärsdrivande
verkens styrelser.

Statens byggnadsverksamhet i Stockholm under de senast förflutna <0 åren
hade sålunda huvudsakligen varit inriktad på uppförandet av byggnader för riksdag
och riksbank, för undervisningsändamål, för museer, bibliotek och arkiv eller
för militära ändamål.

Under de senare åren hade emellertid omfattande förberedande åtgärder
för ordnandet av ämbetsverkens lokaler av statsmakterna vidtagits, såsom fyamginge
av följande uppgift å de sedan år 1916 inköpta fastigheterna och därför
erlagda köpeskillingar samt över de summor, vilka vore beräknade att åtgå för
de å dessa fastigheter samt å vissa kronan förut tillhörande fastigheter behövliga
om- och nybyggnader, ävensom å de summor, som av riksdagen redan anvisats
för dessa byggnadsföretag.

22 Sjätte huvudtiteln: 1921 års tilläggsstat.

Fastighet.	In- köps- år.	Inköps- summa.	Beräknad byggnads- kostnad	Anvisade byggnads- medel.
Grönlandet norra.................................	1916	650,000	5,300,000	4,900,000
Pensionsstyrelsens hus (Engelbrektsgatan).........	1917	1,000,000	456,000	456,000
Björnen 1, 2, 3 o. 9 (Vattenfallsstyrelsen).........	1918	1,554,575	4,100,000	—
Storkyrkobrinken 4 (Finansdepartementet).........	1918	300,000	25,000	25,000
Ateliébyggnadsbolagets hus ...........................	1918	100,857	1,200,000	—
Storkyrkobrinken 7 o. 9 (Försvarsdepartementet)	1919	2,020,000	542,500	542,500
Rosenbad 6 (Riksgäldskontoret m. fl.)...............	1919	4,030,000	150,000	—
Birger Jarlsgatan 7 (f. d. Patentverkets hus)	1920	1,000,000	65,000	65,000
Murmästaren 3 ........	1920	867,000	4,720,000
Kandidaten (tillhör kronan)..............................	—	—	6,100,000	3,137,640
Gamla riksdagshuset...................................	—	—	390,000	210,000
Nobelinstitutets tomt (Skogsinstitutets f. d. park)	1920	294,000	—	_
Preisiska huset (Drottninggatan 36)..................	—	—	440,000	420,000
Summa kronor	—	11,816,432	23,488,500	9,756,140

Man hade beräknat att efter nämnda om- och nybyggnader kunna erhålla
omkring 1,630 rum. Härav hade hittills endast omkring 270 kunnat tagas i bruk.
På grund av rådande förhållanden på husbyggnadsområdet hade staten hindrats
från att iordningställa omkring 400 rum, och hyresstegringslagen torde ännu en tid
framåt lägga hinder i vägen för utnyttjande för statsverkets räkning av likaledes
omkring 400 av dessa rum. Återstående 560 rum bleve tillgängliga först sedan
nybyggnaderna i kvarteren Kandidaten och Murmästaren blivit färdiga.

Mot denna tillgång på lokaler svarade enligt framlagda krav ett behov, vilket
kunde beräknas uppgå till omkring 1,115*) tjänsterum utöver de nu av staten
ägda eller förhyrda. Denna siffra vore icke förvånansvärd i betraktande därav,
att antalet i ämbetsverken i Stockholm anställda personer under tiden oktober
1915 oktober 1920 ökats med omkring 1,810 tjänstemän, varav omkring 670
komme på de affärsdrivande verken.**)

Om till nämnda 1,115 rum lades de ovan angivna 1,055 förhyrda rummen,
skulle alltså behöva anskaffas i kronans egna hus omkring 2,170 tjänsterum eller,
om de affärsdrivande verkstyrelsernas rumsbehov ***) frånräknades, 1,730 rum.

Av de anförda siffrorna torde framgå, att en tvingande nödvändighet
föreligger att genom fortsatta åtgärder i möjligaste mån
tillgodose behovet av ytterligare ämbetslokaler i Stockholm. Angelägenheten
härav framstar i så mycket klarare dager, om man betänker, att
efter hyreslagens bortfallande ifråga om kontorslägenheter och dylikt

*) Yarav 145 för de affärsdrivande verken.

**) År 1915 var hela antalet tjänstemän c:a 3,670, år 1920 5,480.

***) Häri inberäknat såväl det antal tjänsterum dessa verk nu hyra (295) som ovan angivna
145 ytterligare behövliga tjänsterum.

Sjätte huvudtiteln: 1921 års tillägg sstat.

mycket stora svårigheter kunna uppkomma vid att över huvud tillhanda- [9.]
hålla behövliga hyrda lokaler. Ur dessa synpunkter är det givetvis av
vikt, att i första hand de av statsmakterna beslutade byggnadsarbetena i
kvarteren Grönlandet norra, Kandidaten och Murmästaren komma till utförande,
varigenom omkring 870 nya rum i kronans hus skulle ytterligare
bliva tillgängliga. Genom uppförande av ett nytt kanslihus skulle vidare
ett värdefullt tillskott härtill erhållas. Sålunda beräknas, att vid departementens
inflyttning i ett nytt kanslihus omkring 210 för ämbetslokaler
lämpliga rum skulle frigöras i fyra centralt belägna byggnader.

Rörande den lämpligaste förläggningen av det blivande kanslihuset . Det nu
har, såsom av det föregående framgar, tidigare olika uppfattningar gjort förslaget,
sig gällande. Emellertid synas numera planerna på en nybyggnad för
kanslihuset å Riddarholmen eller i Kungsträdgården kunna lämnas å
sido. Redan det avsevärt ökade utrymme, för vilket kanslibyggnaden
numera måste planeras, torde i hög grad försvåra frågans lösning enligt
dessa alternativ. Säkerligen skulle också en kraftig opinion, såsom
det synes icke utan fog, uppresas mot den förryckning av stadsbilden
å dessa platser, som skulle bliva en följd av kanslihusets uppförande
därstädes. Då kanslihusets nuvarande läge utan all fråga är det för en
regeringsbyggnad lämpligaste, tala enligt min mening övervägande skäl
för att låta kansliet kvarbliva å nuvarande plats, därest en i avseende å
utrymme tillräcklig nybyggnad därstädes kan på ett arkitektoniskt tillfredsställande
sätt och utan alltför betungande kostnader för statsverket
komma till stånd. Av professor Lallerstedts utredning framgår
även, att å den nuvarande tomten, utökad med vissa angränsande
områden, skulle kunna uppföras en byggnad, tillräcklig för de nuvarande
departementen, utrikesdepartementet undantaget, samt innehållande
reservutrymme för ytterligare ett departement. En dylik
byggnad skulle, enligt uppgjorda, givetvis helt approximativa beräkningar,
draga en byggnadskostnad av omkring 8,500,000 kronor, vartill
komma kostnader för förvärv av staten ej tillhörig, för ändamålet
erforderlig tomtmark. Emellertid är det uppenbart, att denna synnerligen
omfattande byggnadsfråga måste underkastas en vidare ingående
utredning — även angående möjligheten av och kostnaderna för förvärvande
av erforderliga i statens ägo icke befintliga markområden — innan
slutligt förslag i ämnet förelägges riksdagen. För att vinna ett allsidigt
material, ägnat att läggas till grund för denna vidare utredning,
torde det vara lämpligt att anordna den av byggnadsstyrelsen föreslagna
tävlingen, för vilken det av styrelsen förordade programmet i huvudsak
synes kunna komma till användning. Då emellertid medel till

Sjätte huvudtiteln: 1921 års tilläggsstat.

[9.] bestridande av de med tävlingen förenade kostnaderna icke stå till förfogande
och frågan därjämte är av stor allmän betydelse, torde anslag för
ändamålet böra äskas av riksdagen. Beträffande det av byggnadsstyrelsen
begärda beloppet, 65,000 kronor, har jag ingen erinran att framställa.
Då det med hänsyn till vad ovan anförts synes angeläget, att
den ifrågasatta tävlingen snarast möjligt måtte kunna utlysas, lärer
beloppet böra utgå å tilläggsstat för år 1921.

Under åberopande av vad sålunda förekommit får jag alltså hemställa,
att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att för anordnande av tävlan mellan svenska arkitekter
i fråga om nybyggnad för Kungl. Maj:ts kansli
på tilläggsstat för år 1921 anvisa ett förslagsanslag,
högst, 65,000 kronor.

5. Inredande till tjänstelokaler av vinden i gamla riksdagshuset.

[10.] Med bifall till Kungl. Maj:ts framställning i ämnet har riksdagen

inredande till å tilläggsstat för år 1920 anvisat ett reservationsanslag å 210,000 kronor
*iTvinden 7 för inredande till tjänstelokaler av vinden i gamla riksdagshuset.
gamla riks- Kungl. Maj:ts berörda framställning föranleddes närmast därav, att

dagshuset. g^y^l kommerskollegium som domän styrelsen, vilka båda ämbetsverk
äro inrymda i gamla riksdagshuset, voro i behov av ökat lokalutrymme.
Enligt vad kommerskollegium meddelat, hade det nämligen, efter kollegii
omorganisation, visat sig erforderligt, att kollegium med 1920 års ingång
finge disponera 109, eventuellt 113 tjänsterum jämte 4 arkivrum eller
alltså 34, eventuellt 38 tjänsterum utöver kollegii dåvarande innehav,
75 rum jämte 4 arkivrum. Till följd av utökning av domänstyrelsens
personal hade från detta ämbetsverk framkommit begäran om ett flertal
nya tjänsterum.

Enligt det av Kungl. Maj:t framlagda förslaget skulle 20 rum
kunna erhållas genom inredande av vinden i gamla riksdagshuset, och
skulle kostnaderna härför belöpa sig å 210,000 kronor eller sålunda
10,500 kronor för rum.

Vid anmälan av sitt beslut i ämnet anförde riksdagen, att riksdagen
funnit den beräknade kostnaden för förslagets genomförande
— även om behörig hänsyn toges till gällande höga pris å materialier
och arbetskraft — avsevärt hög. Då emellertid ämbetsverken i fråga
syntes vara i oavvisligt behov av ytterligare lokalutrymme, hade riks -

Sjätte huvudtiteln: 1921 års tilläggsstat.

dagen icke velat motsätta sig arbetenas snara igångsättande, och hade [10.]
riksdagen sålunda ansett sig böra anvisa medel för ändamålet. Vid
besök å platsen hade riksdagens vederbörande utskott dock funnit
möjlighet föreligga, att genom utnyttjande av ytterligare utrymmen å
vinden ännu ett tiotal rum kunde inredas för ämbetsverken i fråga,
och syntes det riksdagen, att, därest så skedde samt någon minskning
av rumshöjden komme till stånd, inredningskostnaderna för rum borde
kunna nedbringas. En sådan förändring i byggnadsplanen ville riksdagen
förorda. Riksdagen förutsatte alltså, att Kungl. Maj:t underkastade
det framlagda förslaget en ytterligare prövning och däri vidtoge
de jämkningar i av riksdagen angiven riktning, som kunde visa
sig lämpliga och erforderliga.

Genom brev den 30 juni 1920 anbefallde Kungl. Maj:t byggnadsstyrelsen
att skyndsamt avgiva utlåtande och förslag i anledning av
riksdagens berörda uttalande.

Med anledning av det sålunda lämnade uppdraget har byggnads- Byggnadsstyrelsen
i skrivelse den 31 augusti 1920 anfört följande:

»Då byggnadsstyrelsen uppgjorde sitt med skrivelse den 9 december 1919
till Kungl. Maj:t överlämnade förslag till inredning av vinden i gamla riksdagshuset,
vilket förslag legat till grund för Kungl. Maj:ts förberörda framställning
till riksdagen, sökte styrelsen givetvis att i största möjliga grad utnyttja fastighetens
vindsutrymmen. Styrelsen lämnade emellertid i sitt förslag trenne utrymmen
oinredda, nämligen den mot väster belägna torkvinden och de på byggnadens
motsatta sida befintliga vindskontoren, tillhörande vaktmästarbostäderna,
samt vinden mot det smala mellanrummet vid Hebbeska huset. Ett inredande
av de båda förstnämnda utrymmena till tjänstelokaler skulle nämligen nödvändiggöra,
att torkvinden och vindskontoren flyttades till den över byggnadens norra
vindsrum belägna övre vinden. Denna anordning syntes emellertid byggnadsstyrelsen
betänklig, alldenstund bjälklaget över sistnämnda vindsrum icke vore
konstruerat med hänsyn till någon nämnvärd belastning, varjämte styrelsen ansåg
det olämpligt ur brandfaresynpunkt att anordna vindskontor och torkvindar å en
så kallad hanbjälksvind, ävensom föga välbetänkt att öka byggnadens höjd genom
rumsinredning vid det trånga mellanrummet mot Hebbeska huset, där dagsbelysningen
nu är minimal.

Ku nämnda betänkligheter föreligga givetvis fortfarande hos styrelsen. Med
anledning emellertid av Kungl. Maj:ts i berörda brev den 30 juni 1920 givna
befallning har nu byggnadsstyrelsen låtit utarbeta ett nytt förslag till vindsvåningens
inredande i anslutning till vad av riksdagen i ämnet anförts, vilket
förslag åskådliggöres å tre ritningsblad jämte kostnadsutredning.

Med hänsyn till den svårartade lokalnöden samt därtill, att lokaler på detta
sätt kunna anskaffas på kortare tid än genom nybyggnad, anser sig byggnadsstyrelsen
kunna förorda de sålunda föreslagna anordningarnas utförande. Till
följd av anmärkta olägenheter vid lianbjälksvindens utnyttjande måste givetvis
tillsynen över norra vindspartiet för framtiden skärpas.

Bihang till riksdagens protokoll 1921. 1 samt. 2 höft. (Nr 2.)

2957 20 4

Sjätte huvudtiteln: 1921 års tilläggsstat.

Genom ett utnyttjande på sätt byggnadsstyrelsen nu föreslagit av alla till
buds stående utrymmen inom hela vindsområdet skulle erhållas inalles 38 tjänsterum
eller 18 rum mera än genom det äldre förslaget och 8 rum mera än vad
riksdagen beräknat.

Den av riksdagen ifrågasatta minskningen av rumshöjden har i förslaget
iakttagits, ehuru densamma ur kostnadssynpunkt har ytterst ringa betydelse.

Kostnaden för det nya förslaget har beräknats till 390,000 kronor mot
210,000 kronor för det förutvarande. Kostnaden per rum har sålunda minskats,
vilket är beroende därpå att kostnaden för den för vindsvåningen behövliga
trappan, vilken, ehuru i och för sig något förenklad, är ganska dyrbar, bliver
fördelad på nära det dubbla antalet rum. Samma är förhållandet med hissen
men även till en del med rörledningarna, för vilka kostnaden icke ökas i proportion
med rumsantalet. Påpekas bör dock, att kostnadsminskningen per rum i verkligheten
är något större än vad ovanstående siffror angiva, på grund av att i
kostnadsberäkningen beträffande det senare förslaget medtagits utgifter för anskaffande
av linoleummattor till ett sammanlagt belopp av 12,000 kronor.

Körande den blivande fördelningen av de nyförvärvade tjänstelokalerna är
byggnadsstyrelsen för närvarande ej i tillfälle att avgiva förslag, ej heller beträffande
sättet för förvarandet av de hittills i vindsvåningen anbragta arkivalierna. Styrelsen
kan dock meddela, att från kommerskollegium uppgivits, att detta ämbetsverks
arkivalier skulle kunna förvaras inom dess tjänstelokaler.»

Med överlämnande av förenämnda ritningar jämte kostnadsberäkning
har byggnadsstyrelsen, under framhållande av önskvärdheten av
att de sålunda föreslagna inredningsarbetena snarast möjligt och i ett
sammanhang komma till utförande, hemställt om anvisande å tilläggsstat
för 1921 för ifrågavarande arbeten enligt nu föreliggande förslag av ett
reservationsanslag å 180,000 kronor utöver redan anvisade 210,000 kronor.

Departements- Enligt det nu föreliggande förslaget skulle, utöver förut beräknade
chefen. gQ rum^ kunna erhållas ytterligare 18 tjänsterum å vinden i gamla riksdagshuset.
Samtidigt har kostnaden per rum nedbringats från 10,500
kronor till omkring 10,260 kronor. Härigenom torde de av riksdagen
uttalade önskemålen hava i möjligaste grad beaktats. Huruvida de
gjorda kostnadsberäkningarna skola visa sig hållbara låter sig emellertid
ej för närvarande med säkerhet avgöra, men torde man med
materialprisens tendens till sänkning kunna hoppas härpå.

Då de planerade arbetena synas böra komma till utförande i ett
sammanhang och ett trängande behov av ökat utrymme för ifrågavarande
ämbetsverk föreligger, anser jag mig böra tillstyrka, att det nu
erforderliga tilläggsanslaget anvisas att utgå redan under år 1921. Jag
får alltså hemställa, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att för inredande till tjänstelokaler av vinden i gamla
riksdagshuset på tilläggsstat för år 1921 anvisa ett
reservationsanslag av 180,000 kronor.

Sjätte huTudtiteln: 1921 års tillägg sstat.

6. Ersättande av förskott för vissa byggnadsarbeten.

Genom brev den 16 oktober 1917 bemyndigade Kungl. Maj:t [11.]
överintendentsämbetet att i enlighet med ett av dåvarande lands- Ersättande av
hövdingen i Gävleborgs län, greve H. Hamilton avgivet förslag låta, vissa byggefter
uppgörelse under hand, omedelbart utföra vissa arbeten för bere- nadsarbeten.
dande av ökat lokalutrymmé åt länsstyrelsen i nämnda län för en kostnad
av högst 4,000 kronor. Vidare föreskrev Kungl. Maj:t genom brev den
14 december 1917 bl. a., att gruv-, skogs- och.fattigvårdslagstiftningskommittéerna,
vilka då voro inrymda i den inom fastigheten nr 1 i
kvarteret Sjöhästen här i staden befintliga huvudbyggnaden men vilka
till följd av ecklesiastikdepartementets överflyttande från kanslihuset till
nämnda byggnad bleve utan lokaler, skulle disponera våningen två
trappor upp i bergsskolans hus med adressnummer 95 B vid Drottninggatan
samt bemyndigade överintendentsämbetet att i nämnda våning
låta utföra vissa ändrings- och reparationsarbeten för ett belopp av
högst 8,500 kronor. Beträffande båda dessa kostnadsbelopp föreskrevs,
att desamma skulle av överintendentsämbetet förskottsvis gäldas,
varjämte ämbetet anbefalldes att sedermera till Kungl. Maj:t inkomma
med förslag till förskottens ersättande.

I särskilda skrivelser den 25 maj 1920 har nu byggnadsstyrelsen Byggnadsanmält,
att styrelsen av under händer varande medel för ovan omför- 8t-Trel5en
mälda arbeten utbetalt, för arbetena inom landsstatshuset i Gävleborgs
län tillhopa 3,585 kronor och för arbetena inom bergsskolans hus tillhopa
6,832 kronor 82 öre. Då de till styrelsens förfogande ställda
anslag icke lämnade tillgång för gäldande av ifrågavarande utgifter,
tillsammans uppgående till 10,417 kronor 82 öre, har styrelsen hemställt,
att Kungl. Maj:t måtte hos riksdagen äska anslag till ersättande
av de sålunda förskjutna kostnaderna.

Ifrågavarande förskott hava av byggnadsstyrelsen utbetalats på Departementsgrund
av beslut, som av Kungl. Maj:t meddelats, innan avvecklingen av chefenförskottsväsendet
år 1918 av statsmakterna beslutits. för täckande av
nämnda förskott torde anslag böra begäras å tilläggsstaten, därvid anslagsbeloppet
synes böra uppjämnas till närmast högre tiotal kronor
eller till 10,420 kronor.

Jag hemställer alltså, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

Sjätte huvudtiteln: 1921 års tillägg sstat.

[11 •] att till täckande av förskott för vissa byggnads arbeten

inom Gävle slott samt bergsskolans hus i Stockholm
på tilläggsstat för år 1921 anvisa ett förslagsanslag,
högst, 10,420 kronor.

7. Om- och påbyggnad av landsstatshuset i Luleå.

[12.] I den till 1920 års riksdag avlåtna statsverkspropositionen fram 6™''

nåd av'' Maj: t förslag om en utvidgning av landsstatshuset i Luleå

landsstats- för en ^å beräknad kostnad av 270,000 kronor. Det sålunda ifrågahuset
i Luleå, sätta byggnadsföretaget, vilket omfattade påbyggnad med ytterligare en
våning av det i två våningar för närvarande uppförda landsstatshuset
ävensom vissa ändringsarbeten i övrigt därstädes, avsåg att tillgodose
det trängande behovet av ökat lokalutrymme för länsstyrelsen i
Norrbottens län.

Med bifall till Kungl. Maj:ts framställning beviljade riksdagen till
om- och påbyggnad av nämnda landsstatshus å extra stat för år 1921
ett reservationsanslag å förenämnda belopp 270,000 kronor.

Genom brev den 30 juni 1920 har Kungl. Maj:t därefter anbefallt
byggnadsstyrelsen att verkställa det beslutade byggnadsföretaget.

örenen'' 1 skrivelse september 1920 har nu byggnadsstyrelsen med 7

delat, att styrelsen igångsatt uppgörandet av arbetsritningar och entre prenadhandlingar

angående företaget, därvid visat sig, att man numera
hade att räkna med en ökning av de tidigare beräknade kostnaderna
med omkring 20 procent, och har styrelsen med anledning härav hemställt
om ett anslag av ytterligare 55,000 kronor på tilläggsstat för år
1921 för ifrågavarande ändamål.

D«Pcahr‘«“ent8- Under åberopande av den utredning rörande behovet av byggnadsföretagets
snara fullbordande, som föregående år framlades, får jag, med
tillstyrkande av byggnadsstyrelsens framställning, hemställa, att Kungl.
Maj:t måtte föreslå riksdagen

att till om- och påbyggnad av landsstatshuset i
Lulea på tilläggsstat för år 1921 anvisa ett reservationsanslag
å 55,000 kronor.

Sjätte huvudtiteln: 1921 års tillaggsstat.

8. Tillbyggnad av länsresidenset i Karlstad.

Under åberopande av vad jag anfört under punkten 42 i statsrådsprotokollet
angående anslagsäskandena för år 1922 under sjätte
huvudtiteln får jag vidare hemställa, att Kungl. Maj:t måtte föreslå
riksdagen

att för tillbyggnad av länsresidenset i Karlstad i
huvudsaklig överensstämmelse med det av mig förordade
förslaget på tilläggsstat för år 1921 anvisa
ett reservationsanslag av 200,000 kronor.

9. Tillbyggnad av landsstatsliuset i Kalmar.

Under åberopande av vad jag förut denna dag anfört under punkten
43 i samma statsrådsprotokoll hemställer jag, att Kungl. Maj:t måtte
föreslå riksdagen

att för tillbyggnad av landsstatshuset i Kalmar i
enlighet med det av mig förordade förslaget på tillläggsstat
för år 1921 anvisa ett reservationsanslag
av 50,000 kronor.

C. Diverse.

1. Skematisk förteckning och beskrivning över Sveriges vattenfall.

Under hänvisning till vad jag anfört under punkten 45 i samma
statsrådsprotokoll hemställer jag vidare, att Kungl. Maj:t måtte föreslå
riksdagen

att för verkställande av undersökningar och arbeten
för åstadkommande av en skematisk förteckning och beskrivning
över Sveriges vattenfall på tilläggsstat för år
1921 anvisa ett reservationsanslag å 6,500 kronor.

[13.]

Tillbyggnad
av länsresidenset
i
Karlstad.

[14.]

Tillby g nåd av
landsstatshnset
i
Kalmar.

[15.]

Skematisk
förteckning
och beskrivning
över
Sveriges
vattenfall.

Sjätte huvudtiteln: 1921 års tilläggsstat.

2. Tidskriften »Brandskydd».

[16.] Kungl. Maj:t föreslog 1920 års riksdag att för understödjande av

Tidskriften svenska brandskyddsföreningens verksamhet bevilja dels på tilläggsstat
“skydd»'' för år 1920 4,000 kronor och dels på extra stat för år 1921 likaledes

4,000 kronor.

I sin skrivelse i ärendet framhöll riksdagen, att det gentemot de
under de senare åren i allt större omfattning framträdande kraven på
statsunderstöd åt enskilda sammanslutningar med allmännyttigt ändamål
vore nödvändigt, att stor försiktighet iakttoges vid bedömandet om och
i vad mån dylikt understöd borde beviljas, och detta även i sådana fall,
där, såsom! i det förevarande, gagnet av föreningens verksamhet finge
anses uppenbart. Beträffande den föreliggande framställningen syntes
det riksdagen kunna ifrågasättas, om icke inom en snar framtid den
av föreningen utövade verksamheten skulle utan statsbidrag kunna
uppehållas, tack vare ökade inkomster från en av föreningen nyligen
organiserad brand sky ddsbyrå i Stockholm och de understöd, föreningen
borde kunna påräkna från kommuner, brandförsäkringsbolag och andra
korporationer, som hade gagn av föreningen. Riksdagen hade därför funnit
det tveksamt, huruvida något understöd genom statsanslag borde lämnas
föreningen. På grund av föreningens allmängagnande karaktär och i
betraktande av att föreningens och byråns verksamhet torde bliva av
nytta för staten jämväl med hänsyn därtill, att staten i allmänhet icke
hade sin egendom försäkrad mot brandskada, samt då vissa ekonomiska
svårigheter otvivelaktigt torde föreligga för föreningen vid igångsättandet
av ovannämnda brandskyddsbyrås verksamhet, hade riksdagen
emellertid icke velat motsätta sig att, på sätt av Kungl. Maj:t föreslagits,
ett anslag å 4,000 kronor beviljades föreningen för år 1920.
Att på sätt departementschefen förordat understöd beviljades till föreningen
jämväl för år 1921, varom framställning från föreningen då ännu
icke förelåg, hade riksdagen däremot icke ansett sig böra medgiva.

I skrivelse den 30 september 1920 har nu svenska brandskyddsföreningen
anhållit att för år 1921 komma i åtnjutande av ett statsunderstöd
å 4,000 kronor samt därvid anfört huvudsakligen följande.

I alla former av sin verksamhet hade föreningen kunnat anteckna växande
framgång, och räknade föreningen bland de härtill icke minst bidragande omständigheterna
att föreningen tillerkänts statsbidrag, något som så väl ekonomiskt
som auktoritativt varit föreningen till kraftigt stöd.

Sjätte huvudtiteln: 1921 års tillägg sstat.

Föreningens drygaste omkostnader vore numera förknippade med utgivandet [16.]
av dess tidskrift »Brandskydd», som månatligen gratis utdelades till föreningens
medlemmar ocli som även utanför medlemskretsen vunnit avsevärd spridning.

Denna tidskrift utgjorde det viktigaste medlet att i vida kretsar sprida den upplysning
som föreningen åsyftade, varför tidskriftens utvecklande eller åtminstone
vidmakthållande vid nuvarande standard vore ett väsentligt villkor för framgångsrikt
resultat av föreningens verksamhet. De omfattande eldsolyckor till liv
och egendom, som enbart under år 1920 drabbat vårt land och som i de allra
flesta fall haft sin grund i missförhållanden av den art, föreningen satt som mai
att undanröja, vittnade nogsamt om behovet av ett kraftigt och genomgripande
upplysningsarbete.

Med hänsyn till vad förra årets riksdag vid behandlingen av frågan Departementsom
anslag till föreningen uttalat anser jag något egentligt statsunderstöd
till föreningens verksamhet ej böra ifrågasättas. Da det emellertid
från föreningen framhållits vara för dess fortsatta utveckling av betydelse,
om staten genom ett bidrag till föreningens tidskrift visade sitt
intresse för föreningens strävanden, vill jag förorda beviljandet av ett
ett mindre dylikt bidrag, förslagsvis å 500 kronor. . Som villkor för
erhållande av statsbidraget synes böra stadgas, att lämpligt antal exemplar
av tidskriften tillhandahålles kommunikationsdepartementet.

Jag hemställer därför, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att som bidrag till utgivande genom svenska
brandskyddsföreningen av tidskriften »Brandskydd» å
tilläggsstat för år 1921 bevilja ett förslagsanslag,
högst, 500 kronor.

3. Utredning angående inre vattenvägar.

Till utförande av arbeten med en allmän utredning rörande Sveriges [17.]
inre vattenvägar har riksdagen för åren 1917—1920 anvisat tillhopa

290,000 kronor. inre vatten E[iligt

den plan för ifrågavarande undersökningar, som godkändes vägar.
vid 1916 års riksdag, då anslag för ändamålet första gången beviljades,
avsågo desamma närmast vissa begränsade spörsmål rörande vårt kanalväsen,
däribland frågorna om en modernisering av Göta kanal och
om möjligheterna till utveckling av det vattenvägssystem, som har
mera direkt sammanhang med Vänern och Mälaren.

Efter framställning av den genom Kungl. Maj:ts beslut den 30
juni 1916 inrättade kanalkommissionen, som haft att utföra ifråga -

Sjätte huvudtiteln: 1921 års tillägg sstat.

[17.] varande utredning, föreslog Kungl. Maj:t därefter 1920 års riksdag att
för år 1921 anvisa ett reservationsanslag av 80,000 kronor, avsett dels
för slutförande av förenämnda undersökningar, dels ock för påbörjande
av en allmän utredning rörande hela vårt kanalväsen, innefattande planer
till alla de konstgjorda vattenvägar, som framdeles kunde tänkas
komma till utförande inom vårt land.

. I sin skrivelse i ämnet uttalade 1920 års riksdag, att riksdagen
på i skrivelsen anförda skäl icke funnit sig böra anvisa medel för den
ifrågasatta allmänna utredningen angående kanalväsendet i Sverige.
Däremot ansåg riksdagen nödigt, att medel till slutförande av pågående
undersökningar rörande vissa av våra inre vattenvägar beviljades. Det
härför erforderliga ytterligare anslagsbeloppet hade riksdagen, på grundval
av de beräkningar, som i detta hänseende framlagts vid 1919 och
1920 års riksdagar, funnit kunna begränsas till 40,000 kronor, vilket
belopp alltså av riksdagen anvisades å 1921 års stat.

k“\ Kanalkommissionen har nu i skrivelse den 30 oktober 1920 anfört,

eionen. att det icke vore möjligt att för närvarande med bestämdhet avgöra,
huruvida sistnämnda belopp kunde befinnas tillräckligt för ett ändamålsenligt
slutförande av de pågående utredningarna. Så vitt kommissionen
kunde bedöma, torde detta med hänsyn till de alltjämt stegrade kostnaderna
för arbetslöner med mera knappast bliva fallet, men beräknades
det tillgängliga anslaget icke behöva överskridas med mera än omkring

10,000 kronor. Kanalkommissionen förutsatte nämligen i anslutning till
riksdagens ovan anförda uttalande, at$ det icke kunde sättas ifråga att
avbryta kommissionens arbete i samma stund, som tillgängliga medel
toge slut, . utan syntes kommissionen böra sättas i tillfälle slutföra sitt
arbete enligt förut godtaget program och framlägga resultatet därav i
sådant skick, att icke väsentliga delar av det utförda arbetet bleve utan
nytta och sa att det samlade materialet och de verkställda utredningarna
kunde bliva till verkligt gagn för framtiden. Åven med hänsyn till de
kommuner, korporationer och enskilda, som med icke obetydliga belopp
bidragit till utredningarna, syntes det nödvändigt att fullfölja utredningarna
sa långt, att de spörsmål, för vilkas behandling bidrag av
dem lämnats, bleve på nöjaktigt sätt klarlagda.

DePchefenntS grund av vad kanalkommissionen sålunda anfört, anser jag mig

höra tillstyrka, att för ifrågavarande ändamål å tilläggsstat för år 1921
anvisas ett anslag av 10,000 kronor. Då det ej kan för närvarande
avgöras, i vilken mån anslaget behöver tagas i anspråk, torde detsamma

Sjätte huvudtiteln: 1921 års tilläggsstat.

böra utanordnas endast i mån av behov samt efter Kungl. Maj :ts prov- [1/.

ning och avgörande. _

Jag hemställer således, att Kungl. Maj’.t matte föreslå riksdagen

att för avslutande av arbetena med pågående utredning
rörande vissa av Sveriges inre vattenvägar på tillläggsstat
för år 1921 anvisa ett reservationsanslag av

10,000 kronor.

4. Tillfällig löneförbättring för viss personal inom den civila

statsförvaltningen.

Under åberopande av vad chefen för finansdepartementet förut [18.]
denna dag till statsrådsprotokollet över finansärenden anfört i fråga om TMfäiu^meberedande
av tillfällig löneförbättring under år 1921 för viss personal viss personal
inom den civila statsförvaltningen, hemställer jag, att Kungl. Maj:t inom den
måtte föreslå riksdagen förvaltningen.

att i avbidan på den proposition i ärendet, som
kan varda riksdagen förelagd, för beredande av tillfällig
löneförbättring för vissa befattningshavare ä ordinarie
stat inom den civila statsförvaltningen å tilläggsstat
för år 1921 under sjätte huvudtiteln såsom förslagsanslag
beräkna ett belopp av 51,300 kronor.

5. Förstärkning av de till avlönande av vissa extra befattningshavare
inom den civila statsförvaltningen samt till vikariatsersättningar
m. m. anvisade medel.

Under åberopande av vad chefen för finansdepartementet förut [19.]

denna dag till statsrådsprotokollet över finansärenden anfört i fråga om Förstärkning
förstärkning av de till avlönande av vissa extra befattningshavare inom lönande av
den civila statsförvaltningen samt till vikariatsersättningar m. m. an- tussa extra
visade medel, hemställer jag, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

den civila

att i avbidan på den proposition i ämnet, som
kan varda riksdagen förelagd, till förstärkning av de tm vikariatstill
avlönande av vissa extra befattningshavare inom den
Bihang till riksdagens protokoll 1921. 1 saml. 2 käft. (Nr 2.) 2967 20 5 medel.

Sjätte huvudtiteln: 1921 års tilläggsstat.

[19.] civila statsförvaltningen samt till vikariatsersättning ar

m. m. anvisade medel å tilläggsstat för år 1921 under
sjätte huvudtiteln såsom förslagsanslag beräkna ett
belopp av 36,000 kronor.

6. Dyrtidstillägg.

[20.] Hänvisande till vad chefen för finansdepartementet till statsråds Dyrtids•

protokollet över finansärenden denna dag anfört i fråga om beredande

iMägy. åt vigga statens befattningshavare av dyrtidstillägg för år 1921 hem ställer

jag, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att i avvaktan på den proposition, som kan komma
att i ämnet avlåtas, för bestridande av kostnaderna för
dyrtidstillägg åt vissa befattningshavare i statens tjänst
å tilläggsstat för år 1921 under sjätte huvudtiteln
såsom förslagsanslag beräkna ett belopp av 800,000
kronor.

I vad föredragande departementschefen hemställt
och föreslagit beträffande anslagen under sjätte huvudtiteln
å tilläggsstat för år 1921 instämde statsrådets
övriga ledamöter; och behagade Hans Maj:t Konungen
bifalla vad sålunda blivit av statsrådet tillstyrkt samt
förordnade tillika, enligt statsrådets hemställan, att
utdrag av detta protokoll skulle överlämnas till finansdepartementet
till ledning vid författande av Kungl.
Maj:ts proposition till riksdagen angående tilläggsstat
för år 1921.

Ur protokollet:

Nils Adelgren.

Sjätte huvudtiteln: 1921 års tilläggsstat.

Sammandrag och register

till

tilläggsstaten för sjätte huvudtiteln för år 1921.

			\|	Extra		Extra
	CO M*			anslag		anslag.
P	fe!
\|				Kronor	ö.	Kronor \|	Ö.
			A. Väg- och vattenbyggnadsväsendet.

1	1	1	Expenser för allmänna arbeten, förslagsanslag, högst..	70,000
2	2	2	Anläggning av enklare väg mellan Parkajoki och Muonionalusta i Norrbottens län, reservationsanslag. ..	250,000		1
3	2	3	Utförande av vissa hamnförbättringar, reservations-anslag ................................................................	600,000	—
3	2	3	Undersökningar m. m. av vissa fiskehamnsanlägg-	100,000
			ningar, reservationsanslag.......................................
4	2	4	Undersökningar m. m. för vissa mindre fiskehamns-byggnader, reservationsanslag .................................	15,000	—
5	3		flätning av Edstabäoken, reservationsanslag ............... B. Byggnadsväsende!-	15,000	—	1,050,000	—

6	14	1	Förstärkning av byggnadsstyrelsens anslag till vika-	15,000
			riatsersättningar m. m., förslagsanslag, högst .........
7	15	2	Lokaler för vissa byggnadsstyrelsens byråer m. m.,	900
			förslagsanslag, högst ............................................
8	15	3	Förstärkning av det ordinarie reservationsanslaget till byggnader och reparationer, förslagsanslag, högst ...	500,000	—
9	15	4	Tävlan mellan svenska arkitekter i fråga om nybygg-	65,000
		nåd för Kung! Maj:ts kansli, förslagsanslag, högst...
10	24	5	Inredande till tj änstelokaler av vinden i gamla riks-	180,000
			dagshuset, reservationsanslag ................................
11	27	6	Täckande av förskott för vissa byggnadsarbeten inom
		Gävle slott samt bergsskolans hus i Stockholm förslagsanslag, högst...........................................	10,420
12	28	7	Om- och påbyggnad av landsstatshnset i Luleå, reserva	55,000


13	29	8	Tillbyggnad av länsresidenset i Karlstad, reservations anslag................................................................	200,000
14	29	9	Tillbyggnad av landsstatshnset i Kalmar, reservations anslag.............................................. ................. Transport	50,000		1,076,320 1—
			—	1-	2,126,320!—

Sjätte huvudtiteln: 1921 års tilläggsstat.

►ö
0 a	W	3
pr	pi
c*-

Transport

O. Diverse.

------ och Desjjrivmng över Sverige!

vattenfall, reservationsanslag

Tidskriften »Brandskydd», förslagsanslag, högst.........

Utredning angående vissa av Sveriges inre vattenvägar,
reservationsanslag .........................

Tillfällig löneförbättring för viss personal inom den
civila statsförvaltningen, förslagsanslag............

Förstärkning av de till avlönande av vissa extra befattningshavare
inom den civila statsförvaltningen
samt till vikanatsersättningar m. m. anvisade medel,
förslagsanslag .....................

Dyrtidstillägg, förslagsanslag . ...............

Summa kronor

Extra anslag.	Extra anslag.
Kronor	ö.	Kronor	ö.
	—	2,126,320	—
6,500	—
500	—
10,000	—
*) 51,300	—
*) 36,000
*) 800,000		904,300
- \|	-1	3,030,620 \|	-1

*) Beräknat anslag.

Stockholm, K. L. Beckmans Bolctr., 1921.

Sjunde huvudtiteln: 1921 års tilläggsstat.

Tilläggsstaten för år 1921.

Sjunde huvudtiteln.

Utdrag av protokollet över finansärenden, hållet inför Hans Maj:t
Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 7 januari 1921.

Närvarande:

Statsministern friheri''e De Geer, ministern för utrikes ärendena greve
Wrangel, statsråden Ericsson, Dahlberg. Murray, Elmquist, Malm.
Bergqvist, Hammarskjöld, Ekeberg, Tamm, Hansson.

Chefen för finansdepartementet, statsrådet Tamm redogjorde härefter
för de frågor, som rörde regleringen för år 1921 av utgifterna
under tilläggsstatens till riksstateu sjunde huvudtitel, innefattande anslagen
till finansdepartementet, samt anförde därvid följande:

A. De centrala ämbetsverken.

Kammarkollegium.

1. Förstärkning av arbetskrafterna hos kammarkollegium.

Under åberopande av vad jag förut denna dag, vid anmälan av [l.j
frågorna rörande regleringen för år 1922 av utgifterna under riksstatens Förstärkning
sjunde huvudtitel, under punkt 5 anfört, hemställer jag, att Kung!, “"urna hot''
Maj:t måtte föreslå riksdagen kammar kollegium.

att för anställande för tiden från och med den
1 juli 1921 till årets slut hos kammarkollegium av
Bihang till riksdagens protokoll 1921. 1 sand. 2 höft. (Nr 2.) 1

[2-]

Dyrtidstillägg
vid mynto-h
juste*
ringsverket.

[R .

Förstärkning
av arbetskrafterna
hos
statistiska
centralbyrån
för äktenskapsregistrets
förande
m. m.

2 Sjunde huvudtiteln: 1921 års tilläggsstat.

ett extra kammarråd, eu extra sekreterare, en extra
arkivarie för lantmäteriutredningar och ett extra skrivbiträde
i första graden ävensom för ersättande av
övriga av bemälda befattningshavares anställande föranledda
kostnader å tilläggsstat för år 1921 anvisa ett
förslagsanslag, högst................................ kronor 12,900.

Mynt- och justeringsverket.

2. Dyrtidstillägg vid mynt- och justeringsverket.

Under åberopande av vad jag förut denna dag till statsrådsprotokollet
över finansärenden anfört i fråga om behovet av anslag å 1921
års tilläggsstat för täckande av kostnader för dyrtidstillägg under år
1921 åt befattningshavare i statens tjänst, hemställer jag, att Kungl.
Maj:t. måtte föreslå riksdagen

att, i avbidan på den proposition i ämnet, som
kan bliva riksdagen förelagd, till täckande av kostnader
för dyrtidstillägg under år 1921 åt befattningshavare
vid mynt- och justeringsverket å tilläggsstat för år
1921 såsom reservationsanslag beräkna

ett belopp av ........................................ kronor 140,000

att av inkomst av myntning och justering direkt utgå.

Statistiska centralbyrån.

3. Förstärkning av arbetskrafterna hos statistiska centralbyrån för
äktenskapsregistrets förande m. m.

Under åberopande av vad jag förut denna dag, vid anmälan av
frågorna rörande regleringen för år 1922 av utgifterna under riksstatens
sjunde huvudtitel, under punkt 10 anfört, hemställer jag, att Kungl. Maj:t
måtte föreslå riksdagen

att för anställande för tiden från och med den
1 juli 1921 till årets slut i enlighet med vad av mig
föreslagits hos statistiska centralbyrån av personal vid
äktenskapsregistret å tilläggsstat för år 1921 anvisa
ett förslagsanslag, högst ........................... kronor 2,615.

Sjunde huvudtiteln: 1921 års tilläggsstat.

Bank- och fondinspektionen.

4. Dyrtidstillägg vid bank- och fondinspektionen.

Under åberopande av vad jag förut denna dag till statsrådsproto- [4.]
kollet över fmansärenden anfört i fråga om behovet av anslag å 1921 Dyrtidstillägg

° n ° 0 vank- och

års tilläggsstat lör täckande av kostnader för dyrtidstillägg under ar fondinspek1921
åt befattningshavare i statens tjänst, hemställer jag, att Kungl. tionen.
Maj:t måtte föreslå riksdagen

att, i avbi dan på den proposition i ämnet, som
kan bliva riksdagen förelagd, till täckande av kostnader
för dyrtidstillägg under år 1921 åt befattningshavare
vid bank- och fondinspektionen å tiUäggsstat för år
1921 såsom förslagsanslag beräkna ett

belopp av................................................... kronor 90,000

att utgå i första hand av bidrag till bankinspektionen
och av bidrag till fondinspektionen.

Postsparbanken.

5. Dyrtidstillägg vid postsparbanken.

Under åberopande av vad jag förut denna dag till statsrådsproto- [5.1
kollet över finansärenden anfört i fråga om behovet av anslag å 1921 Dyrtidstillägg
års tilläggsstat för täckande av kostnader lör dyrtidstillägg under år Vldbl°be,J>ar''
1921 åt befattningshavare i statens tjänst, hemställer jag, att Kungl.

Maj:t måtte föreslå riksdagen

att, i avbidan på den proposition i ämnet, som
kan bliva riksdagen förelagd, till täckande av kostnader
för dyrtidstillägg under år 1921 åt befattningshavare
vid postsparbanken å tiUäggsstat för år 1921 såsom
förslagsanslag beräkna ett belopp

av................................................................. kronor 500,000

att utgå i första hand av inkomster av postsparbanksrörelsen.

[6.]

Statens tryckeriexpedition.

[7.]

Anskaffning
av viss
materiel
för tullverkets
räkning.

[8.]

Förstärkning
av arbetskrafterna
vid
tullverket.

4 Sjunde huvudtiteln: 1921 års t/l/äggsstat.

Statens tryckeriexpedition.

6. Statens tryckeriexpedition.

Under åberopande av vad jag förut denna dag, vid anmälan av
frågorna rörande regleringen för år 1922 av utgifterna under riksstatens
sjunde huvudtitel, under punkt 18 anfört, liémställer jag, att Kungl.
Maj:t måtte föreslå riksdagen

att, i avbidau på den proposition i ämnet, som
kan varda riksdagen förelagd, till uppehållande av
verksamheten vid en statens tryckeriexpedition å tilltag
q sstat för år 1921 beräkna ett förslagsanslag,
högst .............................................. kronor 20,000.

B Skatteomkostnader.

1. Anskaffning av viss materiel för tullverkets räkning.

Under åberopande av vad jag förut denna dag, vid anmälan av
frågorna rörande regleringen för år 1922 av utgifterna under riksstatens
sjunde huvudtitel, under punkt 19 anfört, hemställer jag, att Kungl.
Maj:t måtte föreslå riksdagen

att, i avbidan på den proposition i ämnet, som
kan varda riksdagen förelagd, för anskaffning under
år 1921 av viss materiel för tullverkets räkning
å tilläggsstat för år 1921 beräkna ett förslagsanslag,
högst .......................................... kronor 400,000.

2. Förstärkning av arbetskrafterna vid tullverket.

att i avbidan'' på den proposition i ämnet, som
kan varda riksdagen förelagd, för avlöningar vid vissa
till nyinrättande under år 1921 föreslagna befattningar
vid tullverket å tilläggsstat för nämnda år beräkna ett
förslagsanslag, högst ............................. kronor 14,000.

Sjunde huvudtiteln: 1921 års tilläggsstat.

3. Dyrtidstillägg vid kontrollstyrelsens avdelning för ärenden
angående skattefri sprit m. m.

Under åberopande av vad jag förut denna dag till statsrådsprotokollet
över finansärenden anfört i fråga om behovet av anslag å 1921
års tilläggsstat för täckande av kostnader för dyrtidstillägg under år
1921 åt befattningshavare i statens tjänst hemställer jag, att Kungl.
Maj:t måtte föreslå riksdagen

att, i avbidan på den proposition i ämnet, som
kan bliva riksdagen förelagd, till täckande av kostnader
för dyrtidstillägg under år 1921 åt befattningshavare
vid kontrollstyrelsens avdelning för ärenden
angående skattefri sprit m. m. å tilläggsstat för år 1921
såsom reservationsanslag beräkna ett

belopp av..................................................... kronor 60,000

att av denatureringsavgifter direkt utgå.

4. Kostnader för fastighetstaxering år 1922.

Under hänvisning till vad jag förut denna dag, vid anmälan av
frågorna rörande regleringen för år 1922 av utgifterna under riksstatens
sjunde huvudtitel, under punkt 26 anfört angående kostnader för
fastighetstaxering år 1922 m. m. får jag hemställa, att Kungl. Maj:t
måtte föreslå riksdagen

att, i avbidan på den proposition i ämnet, som
kan komma att föreläggas riksdagen, å tilläggsstat för
år 1921 till kostnader för fastighetstaxering samma
år beräkna ett förslagsanslag ............ kronor 100,000.

[9.]

Lyrtidstillägg
vid kontrollstyl
elsens avdelning
för
ärenden angående
skattefri
.sprit m m.

[10.]

Kostnader för
fastighetstaxeiivq
år
1922.

Sjunde huvudtiteln: 1921 års tilläggsstat.

<J. Diverse.

1. Kostnader för bestridande av staten åliggande kommunala
och andra utskylder.

[11.]

Kostnader för
bestridande
av staten
åliggande
kommunala
och andra
ntskyldtr.

Under åberopande av vad jag förut denna dag vid anmälan av
frågorna rörande regleringen för år 19:12 av utgifterna under riksstatens
sjunde huvudtitel under punkt 33 anfört, får jag hemställa, att Kungl.
Maj:t måtte föreslå riksdagen

att, till bestridande av staten åliggande kommunala
och andra utskylder å tilläggsstat för år 1922
anvisa ett förslagsanslag av ................ kronor 25,000.

2. Förstärkning av anslaget till kostnader för uppskattning av mark i och
för framdeles skeende taxering till jordvärde- eller jordräntestegringsskatt.

[12.] Med bifall till av Kungl. Maj:t i proposition nr 22 till 1920 års

riksdag gjord framställning beviljade riksdagen till täckande av kostfri
kostnader nader för uppskattning av mark i och för framdeles skeende taxering
för uppskatt till jordvärde- eller jordräntesteLrringsskatt dels å tilläggsstat för år
nl1\9och för 1920 ett reservationsanslag å 400,000 kronor dels ock å extra stat för
framdeles år 1921 ett reservationsanslag å 600,000 kronor.

*ering m* Då anledning förekommit att antaga, att de sålunda anvisade

jordläge, medlen skulle bliva för sitt ändamål otillräckliga, anmodade jag överräntesteg.
stål hållareämbetet och samtliga länsstyrelserna genom skrivelser den 20
ringsskatt. december 1920 att senast den 15 januari 1921 till mig inkomma med
uppgift angående den sannolika totalkostnaden för ifrågavarande uppskattning.
De sålunda infordrade uppgifterna föreligga ännu icke, men
verkställda preliminära beräkningar hava givit vid handen, att de år 1920
beräknade kostnaderna för markuppskattningen torde komma att väsentligt
överskridas. Vid sådant förhållande lärer det bliva ofrånkomligt
att av 1921 års riksdag för ändamålet äska ytterligare medel, vilka i
avbidan på den närmare utreduingeu i frågan torde böra få i förslaget
till tilläggsstat för år 1921 beräknas till 400,000 kronor.

På grund härav får jag hemställa, att Kungl. Maj:t måtte föreslå
riksdagen

Sjunde huvudtiteln: 1921 års tilläggsstat.

att i avbidaa å den proposition om anslag till ]
täckande av kostnader för uppskattning av mark i
och för framdeles skeende taxering till jordvärdeeller
jordräntestegringsskatt, som kan varda riksdagen
förelagd, å tilläggssfat för år 1921 såsom
reservationsanslag beräkna ett belopp
av ............................................................ kronor 400,000.

3. Tillfällig löneförbättring för vissa befattningshavare å ordinarie stat inom

den civila statsförvaltningen.

Under åberopande av vad jag förut denna dag till statsrådsproto- Llo.j
kollet över finansärenden anfört i fråga om beredande av tillfällig löne- Tillfällig löneförbättring
för viss personal inom den civila statsförvaltningen, hem- ^^''år
ställer jag, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen is2i för viss

^ ^ porsöl.al inom

att, i avbidan på den proposition i ämnet, som den åvila
kan varda riksdagen förelagd, för beredande av tillfällig
löneförbättring under år 1921 för vissa befattningshavare
å ordinarie stat inom den civila statsförvaltningen
å tilläggsstat för samma år såsom förslagsanslag
beräkna ett belopp av........... kronor 182,485.

4. Förstärkning av de till avlönande av vissa extra befattningshavare inom

den civila statsförvaltningen samt till vikariatsersättningar m. m.

anvisade medel.

Under åberopande av vad jag förut denna dag till statsrådsprotokollet
över finansärenden anfört i fråga om förstärkning av de till avlönande
av vissa extra befattningshavare inom den civila statsförvaltningen
samt till vikariatsersättningar m. m. anvisade medel, hemställer
jag, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att, i avbidan på den proposition i ämnet, som
kan varda riksdagen förelagd, till förstärkning under « ingen samt
år 1921 av de till avlönande av vissa extra be fatt- UlJ, ^u^ga,
ningshavare inom den civila statsförvaltningen samt m. m. anvitill
vikariatsersättningar m. m. anvisade medel å tilläggs- mde m''deL
stat för samma år såsom förslagsanslag beräkna ett
belopp av................................................... kronor 210.000.

statsförvalt ningen.

[14.]

Förstärkning
av de till
avlönande av
vissa extra
befattnings
haoare inom
den civila
statsförvalt -

Sjunde huvudtiteln: 1921 års tilläggsstat.

[15.]

Dyrtids tillägg.

5. Dyrtidstillägg.

Under åberopande av vad jag förut denna dag till statsrådsprotokollet
över finansärenden anfört i fråga om behovet av anslag å 1921
års tilliiggsstat för täckande av kostnader för dyrtidstillägg under år
1921 åt befattningshavare i statens tjänst, hemställer jag, att Kungl.
Maj:t måtte föreslå riksdagen

att, i avbidan på den proposition i ämnet, som
kan bliva riksdagen förelagd, till täckande av kostnader
för dyrtidstillägg under år 1921 åt tjänstemän
och betjänte i de till finansdepartementet hörande
ämbetsverk och kårer å tilläggsstat för samma år såsom
förslagsanslag beräkna ett belopp
av.......................................................... kronor 13,500,000

Summan av de av mig å tilläggsstaten för år 1921 under sjunde
huvudtiteln tillstyrkta anslag uppgår till 15,663,000 kronor.

I vad föredragande departementschefen sålunda
hemställt och föreslagit instämde statsrådets övriga
ledamöter; och behagade Hans Maj:t Konungen bifalla,
vad sålunda blivit tillstyrkt.

Ur protokollet:
Birger Looström.

Sjunde huvudtiteln: 1921 års tilläggsstat. 9

Sammandrag och register

till

Sjunde huvudtitelns tilläggsstat för år 1921.

^unj j\|	Sid.	Nr
1	1	1
2	2	2
3	2	3
4	3	4
B	3	5
6	4	6
7	4	1
8	4	2
9	5	3
10\|	5	4 I

A. Centrala verk med underlydande stater.

Kammarkollegium:

Förstärkning av arbetskrafterna hos kammarkollegium, för

slagsanslag, högst......................................................

Mynt- och justeringsverket:

Dyrtidstillägg vid mynt- och justeringsverket, reservationsanslag,
att av inkomst av myntning och justering direkt

..u,8* .......•••••............................................................ 1 140,000

otatistiska centralbyrån:

Förstärkning av arbetskrafterna hos statistiska centralbyrån
för äktenskapsregistrets förande m. m., förslugsanslag.

_ ,,,0Ssl........................................................................

Bank- och fondinspektionen:

Dyrtidstillägg vid bank- och fondinspektionen, förslagsanslag,
att utgå i törsta hand uv bidrag till bankinspektionen
och av bidrag till fondinspektionen.....................

Dyrtidstillägg vid postsparbanken, förslagsanslag, att utgå
i första hand av inkomster av postsparbanksrörelsen......

B. Skntteonikostnador.

anslag, högst.
''örslärkning av i

högst.............

gående skattefri sprit m. m., reservationsanslag, att av;

denatureringsavgiller direkt utgå ...................................j u

Kostnader för fastighetstaxering år 1922, förslagsanslag.........{ 1 100^0

1 Beräknat belopp.

Bihang till riksdagens protokoll 1921. 1 samt. 2 käft. (Nr 2.)

1 Extra anslag Kronor	Extra anslag Kronor
12,900
1 140,000
2,615	'' 1
1 90.000 1	i
1 500,000 1 20,000	765,515
1 400,000\|	1
1 14,000j
1 60,000 1 100,000	574,000

Punkt

Sjunde huvudtiteln: 7927 års tilläggsstat.

Sid.

: il |

i i

I 12 |

13!

■ 14

I I

i IB I

6 ! 1
6 ! 2

C. Diverse.

Kostnader för bestridande av staten åliggande kommunala och

andra utskylder, förslagsanslag .......................

Förstärkning av anslaget till kostnader för uppskattning av
mark i och för framdeles skeende taxering till jordvärde eller

jordräntestegringsskatt, reservationsanslag..............

Tillfällig löneförbättring för vissa befattningshavare å ordinarie
stat inom den civila statsförvaltningen, förslagsanslag .....
Förstärkning av de till avlönande av vissa extra belallningshavare
inom den civila statsförvaltningen samt till vikariats ersättningar

m. m. anvisade medel, förslagsanslag...........

j Dyrtidstiliägg, förslagsanslag ..........................................

Summa

Extra anslag	Extra anslag
Kronor	Kronor
25,000
1 400,000
1 182,485
1 21(1,000 113,500,000	14,303,185

15,(5*53,000 1

1 Beräknat belopp.

STOCKHOLM, ISAAC MARCUS’ BOKTRYCKERI-AKTIEBOLAG, 1921.

Åttonde huvudtiteln: 1921 års tillägg sstat.

Åttonde huvudtiteln.

Utdrag av protokollet över ecklesiastikärenden, hållet inför
Hans Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms
slott den 7 januari 1921.

Närvarande:

Statsministern friherre De (teer, ministern för utrikesärendena greve
Wrangel, statsråden Ericsson, Dahlberg, Murrat, Elmquist, Malm,
Bergqvist, Hammarskjöld, Ekeberg, Tamm, Hansson.

Departementschefen, statsrådet Bergqvist anhöll att få underställa
Kring!- Maj:ts prövning de särskilda medelsbehov, som under
åttonde huvudtiteln borde tillgodoses genom anslag å tilläggsstat
för år 1921, därvid anslagsäskandena komme att föredragas i den
ordning, vari de ansåges böra upptagas i tilläggsstaten, och yttrade
därefter:

Arkiv, bibliotek och museer.

Bibliotek.

1. Pedagogiska biblioteket i Stockholm. Under åbero- [1.]
pande av vad jag tidigare i dag anfört vid anmälan av anslagsbe- Pedagogiska
hoven för år 1922 under riksstatens åttonde huvudtitel, hemställer Stockholm,
jag, att Eders Kungl. Maj:t täcktes föreslå riksdagen

att till förstärkande av anslaget till bidrag
til! uppehållande av pedagogiska bibliotekets verksamhet
anvisa på tilläggsstat för år 1921 ett förslagsanslag,
högst 349 kronor.

Bihang till riksdagens protokoll 1921. 1 sand. 2 käft. (Nr 2.)

1921. Åttonde huvudtiteln: 1921 års tilläggsstat.

Museer.

Nationalmuseum.

[2.J 2. Målnings- och skulptursamlingarnas ökande. Under

Målnings åberopande av vad jag i annat sammanhang anfört rörande anslag till
samlingarnas ökanda av målnings- och skulptursamlingarna vid nationalmuseum,
åkande, hemställer jag, det täcktes Eders Kungl. Maj:t föreslå riksdagen

att till förstärkande av det för nationalmuseum
uppförda ordinarie reservationsanslaget å

30,000 kronor till målnings- och skulptursamlingarnas
ökande anvisa på tilläggsstat för år 1921 ett
förslagsanslag, högst 15,000 kronor.

|3.j 3- Tjänstedräkter åt vaktmästare. Å avlöningsstat för

Tjänstedräk- nationalmuseet är till bestridande av kostnaden för tjänstedräkter åt
temitetaVrekt'' vaktmästare uppfört ett ordinarie anslag å 1,400 kronor.

Sedan detta anslag med hänsyn till inträdda prisstegringar å
klädespersedlar visat sig otillräckligt, beviljade 1919 års riksdag, efter
framställning av Kungl. Maj:t, på tilläggsstat för sagda år ett förslagsanslag
av högst 1,600 kronor till förstärkande av det ordinarie
anslaget.

I en den 30 augusti 1920 avlåten skrivelse har överintendenten
och chefen för nationalmuseum anhållit, att till 1921 års riksdag
måtte avlatas proposition om tillfälligt tillägg till ovannämnda ordinarie
anslag med samma belopp som det å tilläggsstaten för år
1919 uppförda. Överintendenten åberopar vad han tillförene i ämnet
anfört och som ledde till Kungl. Maj:ts framställning till 1919 års
riksdag. Så mycket mer finner överintendenten sina förut andragna
skäl fortfarande vara gällande, som numera tre nya vaktmästarbefattningar
å ordinarie stat tillkommit (två från och med år 1920, en
från och med år 1921).

Av överintendentens skrivelse framgår, att genom missförstånd
framställning om anslag till ifrågavarande ändamål för år 1920 icke
blivit av honom gjord.

Åttonde huvudtiteln: 1921 års tilläggsstat. 3

Jag finner mig böra understödja överintendentens begäran. Fråga me^cahr£en
om förändrade bestämmelser rörande beklädnad för vaktbetjäning
vid nationalmuseum kan visserligen inom en nära framtid bliva
bragt å bane; de kunna dock ej komma till tillämpning under år
1921, å vilket års tilläggsstat jag anser, att det av överintendenten
äskade anslaget bör uppföras. Overintendentens åberopande av de
höga prisen på klädespersedlar torde ej för närvarande äga samma
berättigande som vid tiden för avlatandet av hans framställning.

Men nya vaktmästarbeställningar hava som sagt tillkommit, och då
nationalmuseet ej för år 1920, såsom överintendenten synes hava
ursprungligen beräknat, kommit i åtnjutande av något tilläggsanslag
till det ordinarie beklädnadsanslaget, har jag ej någon erinran
att göra mot det äskade beloppet.

Jag tillstyrker förslag till riksdagen

att till förstärkande av det på nationalmuseets
ordinarie stat uppförda anslaget till bestridande av
kostnaden för tjänstedräkter åt vaktmästare anvisa
på tilläggsstat för år 1921 såsom förslagsanslag,
högst, ett belopp av 1,600 kronor.

Livrustkammaren.

4. Tillfällig löneförbättring för viss personal vid liv- [4 ]
rustkammare^ Till beredande av tillfällig löneförbättring under ,
år 1920 åt föreståndaren för livrustkammaren och viss där anställd ringeför vis,
extra personal beviljade riksdagen, efter därom av Kungl. Maj:t gjord
framställning, på tilläggsstat för ar 1920 ett förslagsanslag, högst maren.

2,000 kronor, att efter Kungl. Maj:ts bestämmande utgå i huvudsaklig
överensstämmelse med de föreskrifter, som beträffande motsvarande
befattningshavare inom den civila statsförvaltningen bleve
gällande för år 1920. Härjämte medgav riksdagen, bland annat, att
till innehavare av anställningar, vid vilka sålunda tillfällig löneförbättring
för år 1920 kunde komma att beviljas, såsom förskott i
avräkning å den tillfälliga löneförbättring, som kunde varda dessa
anställningshavare beviljad för år 1921, finge, på sätt och med de
förbehåll Kungl. Maj:t närmare bestämde, utbetalas vad som skolat
utgå, därest de bestämmelser, som för år 1920 kunde varda meddelade,
jämväl bleve gällande för år 1921.

[5-]

Förstärkande
av vissa expensanslag

för naturhistoriska
riksmuseet
m.m.

Åttonde huvudtiteln: 1921 års tilläggsstat.

Intendenten och föreståndaren för livrustkammaren har nu hos
Kungl. Maj:t hemställt, att livrustkammarens tjänstemän allt fortfarande
måtte i fråga om provisoriska löneförhöjningar och dyrtidstillägg
jämställas med motsvarande befattningshavare vid övriga
statens museala institutioner. I annat sammanhang återkommande
till frågan om dyrtidstillägg för vederbörande (se punkt 8) vill jag
beträffande frågan om tillfällig löneförbättring för år 1921 erinra,
att densamma står i samband med motsvarande fråga beträffande
befattningshavare i statens tjänst, varom ännu ej slutligt förslag föreligger.
Jag är därför ej nu i tillfälle framlägga förslag för riksdagen
i ämnet. För ifrågavarande löneförbättring synes mig emel-''
lertid för. år 1921 böra beräknas enahanda belopp, 2,000 kronor,
som reserverades å tilläggsstat för år 1920. Jag hemställer därför,
det Eders Kungl. Maj:t täcktes föreslå riksdagen

att, i avbidan på proposition angående tillfällig
löneförbättring under år 1921 åt föreståndaren
för livrustkammaren och viss där anställd
extra personal, för ändamålet beräkna på tilläggsstat
för år 1921 ett förslagsanslag, högst 2,000
kronor.

Naturhistoriska riksmuseet.

5. Förstärkande av vissa expensanslag för naturhistoriska
riksmuseet m. m. I den år 1914 fastställda staten för naturhistoriska
riksmuseet uppfördes för avdelningarna vid Frescati ett
anslag av 40,000 kronor till expenser samt för etnografiska avdelningen
ett anslag av 8,200 kronor till expenser samt till vård, underhåll
och förkovran av sagda avdelning. Sedan förstnämnda belopp
visat sig otillräckligt för det med anslaget avsedda ändamålet samt
i följd härav under senare år brist uppkommit i samma anslag, har
riksdagen på extra stat för år 1918 samt på tilläggsstat för samma
ar anvisat särskilda anslag till täckande av bristen under vart och
ett av åren 1915—1917. På nämnda tilläggsstat anvisades därjämte
ett belopp av 29,800 kronor till förstärkande av omförmälda, i museets
stat för ar 1918 för avdelningarna vid Frescati uppförda anslag.

Vidare beviljade 1919 års riksdag på tilläggsstat för år 1919
såsom särskilda förslagsanslag dels till täckande av under år 1918

Åttonde huvudtiteln: 1921 års tillägg sstat. 5

uppkommen brist i expensanslagen för avdelningarna vid Frescati [5.]
20,200 kronor samt i expensanslagen för den etnografiska avdelningen
5,500 kronor, dels ock till förstärkande av samma anslag för år

1919 för förstnämnda avdelningar 57,160 kronor samt för sistnämnda
avdelning 4,000 kronor. På Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning
anvisade slutligen 1920 års riksdag på tilläggsstat för år

1920 till förstärkande av ifrågavarande expensanslag för avdelningarna
vid Frescati ett förslagsanslag av 57,000 kronor samt för den
etnografiska avdelningen ett liknande anslag av 4,000 kronor.

I skrivelse den 29 september 1920 har vetenskapsakademien
anmält föreliggande behov av anslag vid museets avdelningar vid
Frescati och vid den etnografiska avdelningen samt gjort framställning
om äskande av erforderliga anslagsmedel.

Akademien anför härutinnan i huvudsak följande:

Akademien hade enligt anbud i slutet av maj 1920 verkställt inköp för avdelningarna
vid Frescati av ved för hela den kommande vintern i tanke att vedpriserna
till hösten skulle stiga. Härigenom skulle enligt skrivelsen bilagd redogörelse av
akademiens kamrerare vid årets slut uppstå eu brist av inemot 50,000 kronor,
vilken brist dock vore mera skenbar än verklig, enär den uppvägdes av värdet
av den ved, som vid årets slut komme att inneligga för bränsleperioden januari
—maj 1921.

Om akademien emellertid även år 1921 skulle kunna förfara på samma
sätt som under de senaste åren och under sommaren uppköpa bränsle för hela
nästa bränsleperiod, vilket enligt vunnen erfarenhet bleve det mest ekonomiska,
nödgades akademien anhålla om tillstånd att redan år 1921 få lyfta intill 50,000
kronor av 1922 års anslag, enär det visade sig omöjligt att på annat sätt anskaffa
ett så stort belopp för riksmuseets räkning.

Dessutom behövdes enligt ovan åberopade utredning av kamreraren för år

1921 ett tillägsauslag å 62,000 kronor.

På grund av de ökade bränsleprisen hade i anslaget till expenser m. m.
vid riksmuseets etnografiska avdelning uppstått en brist, som, enligt bifogad skrivelse
från professor C. V. Hartman, vid årets slut beräknades uppgå till 7,400
kronor, varjämte för nästa år behövdes en förstärkning i anslaget av 14,000
kronor.

Av Hartmans nämnda skrivelse framgår, att i berörda brist.

7,400 kronor, ingår en obetäckt brist från år 1919 å 1,400 kronor.

Av en annan skrivelse från Hartman inhämtas, att av det begärda
förstärkningsanslaget å 14,000 kronor 4,000 kronor beräknats för
ett särskilt ändamål. Hartman anför härom följande:

År 1921 tillkommer eu större tillfällig utgiftspost. Till museet hava nämligen
under krigsåren donerats flera betydande samlingar, vilka nu vänta på att

16.]

Lieparte mentschefen.

6 1921. Åttonde huvudtiteln: 1921 års tillägysstat.

bliva hemfraktade från främmande världsdelar. För närvarande ligga dylika
samlingar magasinerade i Kina, Japan, Sumatra, Java, Ceylon, Afrika, Mexiko,
Central- och Nordamerika. För att icke dessa värdefulla samlingar må behöva
ännu längre ligga utsatta för risken av förstörelse, anhåller jag om ett extra anslag
å 4,000 kronor för desammas hemtransportering.

Akademiens framställning innehåller, jämte ovannämnda begäran
om tillstånd att under år 1921 förskottsvis lyfta medel, äskande
av anslag till ovannämnda belopp för täckande av brister, förstärkning
av anslag in. m.

Akademiens begäran att år 1921 få av 1922 års anslag lyfta
medel till inköp av bränsle för bränsleperioden januari—maj 1922
finner jag mig icke kunna understödja; akademien lärer helt visst
finna utväg att ordna denna angelägenhet. Däremot anser jag, att
medel äro behövliga till täckande av meranämnda. brister samt till
förstärkande av ifrågavarande inrättningars ordinarie expensanslag
för år 1921; och synes mig anledning till erinran mot de i sådant
hänseende äskade beloppen ej föreligga. Emellertid torde, då 4,000
kronor av det begärda förstärkningsanslaget till den etnografiska
avdelningen äro avsedda till ett speciellt ändamål nämligen hemfraktande
från främmande länder av till avdelningen donerade samlingar,
anslaget i fråga böra uppdelas i två anslag, ett förstärkningsanslag
å 10,000 kronor och ett anslag för nyssberörda särskilda
ändamål å 4,000 kronor. Enligt vad jag inhämtat av Hartman,
ingå i sistnämnda belopp kostnaderna för tillsyn över de hemkommande
föremålen, deras ompackning m. m. Föremålen måste,
inpackade i lärår, förvaras i lokaler ute vid Frescati.

Jag hemställer, att Eders Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen
att på tilläggsstat för år 1921 såsom särskilda
förslagsanslag, högst, anvisa

dels till förstärkande för år 1921 av den å
naturhistoriska riksmuseets stat för avdelningarna
vid Frescati upptagna anslagsposten till expenser
ett belopp av 62,000 kronor;

dels till täckande av de brister, som under
åren 1919 och 1920 uppkommit i det å riksmuseets
stat för etnografiska avdelningen uppförda
anslaget till expenser samt till vård, underhåll
och förkovran av samma avdelning ett belopp
av 7,400 kronor;

1921. Åttonde huvudtiteln: 1921 års tilläggsstat. 7

dels till förstärkande av sist omförmälda, i
museets stat för år 1921 för etnografiska avdelningen
uppförda anslag ett belopp av 10,000 kronor;

dels ock till hemfraktande från främmande
länder av till den etnografiska avdelningen donerade
samlingar ävensom för tillsyn och ompackning
av desamma m. m. ett belopp av 4,000 kronor.

6. Korkmatta till ett rum i naturhistoriska riksmuseet.

I skrivelse den 26 maj 1920 har vetenskapsakademien hemställt om
ett anslag å 1,888 kronor till en korkmatta i ett rum i naturhistoriska
riksmuseet. Framställningen grundar sig på en av intendenten
vid riksmuseets paleozoologiska avdelning professorn Grerhard Holm
hos akademien gjord anhållan.

Holm meddelar, att det för den paleozoologiska skådesamlingen vid riksmuseet
anslagna utrymmet vore så knappt tilltaget, att det redan nu svårligen medgåve
plats för ytterligare nyförvärv. För åstadkommande av större utrymme för
avdelningen hade Holm tänkt sig, att hälften av det utav avdelningens huvudsamling
nu upptagna rummet nr 77 skulle användas som skådesamling. Förslag
till rummets uppdelning hade uppgjorts av byggnadsstyrelsen, därvid från början
avsetts, att uppdelningen skulle äga rum sommaren 1920. Hälften av huvudsamlingen
skulle sålunda lämna plats för skådesamlingen och förflyttas till den stora
salen i våningen 1 tr. upp, vilket rum hittills varit avsett för nyuppackade samlingar
och duplettsamlingar men ännu endast i ringa mån tagits i anspråk. Dit
emellertid detta rum vore försett med cementgolv, som vid minsta rörelse avsöndrade
ett för en huvudsamling i hög grad skadligt damm, kunde huvudsam
lingen ej förflyttas dit, förrän rummet belagts med korkmatta. Kostnaden härför
uppginge enligt bifogat, av a.-b. nordiska kompaniet uppgjort kostnadsförslag
till 1,887 kronor 70 öre.

Vetenskapsakademien har livligt förordat Holms förslag, bland
annat på den grund, att - paleozoologiska skådesamlingens nya lokal
enligt förslaget skulle komma i omedelbar förbindelse med de hittills
för skådesamlingen använda rummen.

För beredande av det ytterligare utrymme för paleozoologiska
avdelningens skådesamling, vilket uppenbarligen är av nöden, finner
jag mig böra, såsom föreslagits, tillstyrka framställning till riksdagen
om anslag för anskaffande av en korkmatta åt riksmuseet
för en kostnad enligt det i ärendet företedda kostnadsförslaget uppgående
till 1,888 kronor i jämnat krontal. Anslaget torde med hänsyn
till frågans brådskande natur böra uppföras å 1921 års tillläggsstat.

[6-1

Korkmatta
till ett rum
i naturhisto
riska riksmuseet.

Departe mentschefen -

8 Åttonde huvudtiteln: 1921 års tilläggsstat.

Jag hemställer alltså om förslag till riksdagen

att till anskaffande av en korkmatta för ett
rum i naturhistoriska riksmuseets byggnad vid
Frescati anvisa på tilläggsstat för år 1921 ett förslagsanslag,
högst 1,888 kronor.

[T- 7. Vissa uppvärmnings- m. fl. kostnader för den etno ▼ärmnings

Sra®s^a avdelningen. Den etnografiska avdelningen vid naturm.
fl. kost- historiska riksmuseet är som bekant skild från de övriga avdeletaograflskT
ningarna av museet och har sina särskilda anslag, bland annat ett
avdelningen, belopp av 8,200 kronor till expenser samt till avdelningens vård,
underhåll och förkovran.

Denna avdelnings brydsamma läge i fråga om utrymme och
lokaler har jag nyss vid anmälan av anslagsbehoven under riksstatens
för år 1922 åttonde huvudtitel haft anledning omförmäla: avdelningens
samlingar äro till största delen nedpackade och magasinerade
på olika ställen.

Detta avdelningens tillstånd är för vissa delar av samlingarna
ej något nytt. Avdelningen hade under åren 1889—1908 förfogat över
utställningslokaler förhyrda från Stockholms högskola. Där hade de
asiatiska samlingarna varit exponerade. När högskolan år 1909 flyttade
till sin nya byggnad måste det »etnografiska museet» även avflytta
och då annan disponibel utställningslokal icke erhölls, blevo
alla de nyss nämnda samlingarna nedpackade och magasinerade.

Sedan naturhistoriska riksmuseets övriga samlingar förflyttats
från sina lokaler i kvarteret Grönlandet norra till riksmuseets nya
byggnad vid Frescati, yppade sig en möjlighet för den etnografiska
avdelningen att åter utställa det mesta av de asiatiska samlingarna,
varvid en mängd nyförvärv från Stillahavsöarna jämväl kunde göras
tillgängliga för allmänheten. År 1916 erhöll nämligen etnografiska
avdelningen av dåvarande överintendentsämbetet, jämlikt Kungl. Maj:ts
bemyndigande, tillstånd att till magasinerings-, arbets- och utställningslokaler
tillfälligt använda 23, delvis mycket stora, rum i kvarteret
Grönlandet norra. Med anlitande av enskilda donationer inredde
intendenten för den etnografiska avdelningen professor C. V. Hartman
dessa lokaler, försåg dem med elektrisk belysning samt anordnade
där en betydande utställning av ovannämnda samlingar. Även
vård och skötsel samt förevisning för allmänheten av dessa samlingar
bekostades en tid av enskilda donatorer.

Åttonde huvudtiteln: 1921 års tilläggsstat. 9

För år 1918 måste emellertid statens mellankomst sökas för betäckande
av de kostnader avdelningen hade att draga vid begagnandet
av nu omförmälda lokaler —ovannämnda anslag å 8,200 kronor till expenser
m. m. kunde ingalunda lämna något tillskott därtill. I enlighet
med Kungl. Maj:ts förslag anvisade också riksdagen år 1918 på tillläggsstat
för sagda år ett förslagsanslag, högst 5,100 kronor till ytterligare
utgifter för expenser samt vård, underhåll och förkovran av
naturhistoriska riksmuseets etnografiska avdelning.

Det hade varit fråga om att bereda avdelningen ett motsvarande
anslag för år 1919, men ovissheten om hur länge densamma komme
att kvarstanna i de tillfälligt upplåtna lokalerna i kvarteret Grönlandet
norra undansköt denna fråga.

Etnografiska avdelningen har förfogat över nämnda lokaler till den
1 april 1920 och vetenskapsakademien har nu i skrivelse den 26 maj
1920 hemställt om ytterligare anslag för uppvärmning av dessa lokaler
m. m. till belopp av 11,357 kronor.

Framställningen grundar sig på en av vederbörande inspektörer
understödd anhållan av Hartman, vilken huvudsakligen anfört:

Med utställningen hade förknippats ett av assistenten jämte tillfälligt anställda
amanuenser bedrivet arbete med att systematiskt ordna, katalogisera och
etikettera samlingarna. Såväl detta arbete som utställningen hade nödvändiggjort
lokalernas uppvärmning. Därvid vore att märka att då det gamla och opraktiska
värmeledningssystemet ej medgåve partiell avstängning av värmeledningsrören,
utom de två av etnografiska avdelningen disponerade våningarna även den uthyrda
mellanvåningen måst uppvärmas.

De höga omkostnaderna för uppvärmning berodde ej blott på de flerdubblade
kolprisen, utan även i högst betydande grad på att den gamla och sönderspruckna
ångpannan ej fungerat tillfredsställande.

Hartmaii har till upplysning om anslagskravet till ecklesiastikdepartementet
efter anmodan inlämnat följande tablå1:

Diverse omkostnader för värme- och strömförbrukning vid etnografiska avdelningens
provisoriska utställnings- och magasinslokaler i Vallingatan 2 under tiden

oktober 1919—mars 1920:

Aktiebolaget Kol & Koks samt Stockholms gasverk.........kronor 6,916:20

Arvode åt eldare................................... » 1,910:02

Reparation av ångpanna och rörledningar................. » 754: 73

Elektrisk strömförbrukning ........................... » 1,776:05

Summa kronor 11,357:00

Bihang till riksdagens prntokoll 1921. 1 saml. 2 höft. (Nr 2) 2

Åttonde huvudtiteln: 1921 års tilläggsstat.

[7.] I vetenskapsakademiens skrivelse anmärkes, att den del av ifråga varande

brist, som folie på år 1919, rätteligen bort anmälas vid 1919
års slut för att upptagas i tilläggsstat år 1920. Så hade emellertid
ej kunnat ske, enär vetenskapsakademien ej erhållit meddelande beträffande
omförmälda kostnader.

Med skrivelse den 29 september 1920 har vetenskapsakademien
överlämnat en ytterligare framställning från Hartman.

I förutnämnda anslagsäskande å 11,357 kronor hade, yttrar Hartman, ingått
en räkning, utställd av statistiska centralbyrån för del i uppvärmning från dess
ångpanna. Först nyligen hade emellertid till Hartman inkommit en räkning från
uautisk-meteorologiska byrån, vilken före statistiska centralbyrån innehaft vissa
lokaler inom kvarteret Grönlandet norra. Om befintligheten av detta krav, som
avsåg en summa av 379 kronor 50 öre, hade Hartman dittills saknat kännedom;
han hade antagit, att den av statistiska centralbyrån insända räkningen omfattade
hela beloppet av de omkostnader, vilka för omförmälda värmeapparat skulle
gäldas av etnografiska avdelningen. Hartman anhölle om beredande av anslag
till täckande av nyssnämnda belopp.

Tnentsctlefen anledning av sistnämnda framställning vill jag på grund

'' av inhämtade upplysningar meddela, att vissa lokaler inom kvarteret
Grönlandet norra under första kvartalet år 1920 disponerats av statistiska
centralbyrån för verkställande av en densamma anbefalld utredning.
Före nämnda ämbetsverk hade sagda lokaler innehafts av
nautisk-meteorologiska byrån. Från den ångpanna, som åstadkommit
uppvärmningen i nyss berörda lokaler, hade värme tillförts även några
av de till etnografiska avdelningen upplåtna rummen.

Jag kan vidare meddela, att de till etnografiska avdelningen
upplåtna lokalerna i kvarteret Grönlandet norra icke dragit vare sig
uppvärmnings- eller belysningskostnader under de tre första kvartalen
av år 1919; man hade då arbetat med de därstädes befintliga samlingarna
blott när temperaturen och dagsbelysningen tillåtit.
Professor Hartman har särskilt betonat, att kostnaderna för uppvärmningen
blivit synnerligen stora på grund av värmepannans beskaffenhet.
Denna hade dragit avsevärd myckenhet bränsle och
krävt ett synnerligen besvärligt och tidsödande arbete vid värmeberedningen.

Enligt det föregående skulle det således vara fråga om beredande
av medel till täckande av do två ovan omförmälda beloppen, 11,357
kronor och 379 kronor 50 öre, tillhopa 11,736 kronor 50 öre, och i

Åttonde huvudtiteln: 1921 års tillägg sstat.

likhet med vad förut skett borde detta täckande äga ram medelst
ett å tilläggsstat uppfört anslag.

Hela den nyssnämnda summan, 11,736 kronor 50 öre, behöver
emellertid ej äskas av riksdagen. Medan förevarande fråga var under
utredning mom ecklesiastikdepartementet, inkom nämligen professor
Hartman med en skrivelse, i vilken han meddelade, att Stockholms
elektricitetsverk påfordrat omedelbar likvid för posten å 1,776 kronor
5 öre i ovan omförmälda tablå samt att jämväl Stockholms gasverk
begärt skyndsam betalning för en fordran av 553 kronor 80 öre, inbegripen
i tablåns post å 6,916 kronor 20 öre, vilken utvisar
etnografiska avdelningens skuld till dels aktiebolaget Kol & Koks.
dels Stockholms gasverk.

Med anledning därav har Kungl. Maj:t den 5 november 1920
anvisat tillhopa 2,329 kronor 85 öre till gäldande av etnografiska
avdelningens ifrågavarande skulder till Stockholms elektricitetsverk
och Stockholms gasverk samt anbefallt statskontoret att till vetenskapsakademien
utbetala sistnämnda belopp från det under riksstatens
åttonde huvudtitel uppförda reservationsanslaget till extra
utgifter.

Nu återstår för den skull till täckande ett belopp av 9,406 kronor
65 öre, med vars betalning, enligt vad Hartman medelat, skulle få
anstå, till dess att nödiga medel kunna anskaffas genom hänvändelse
till riksdagen. Sistnämnda belopp, jämnat till 9,407 kronor, bör alltså
äskas å tilläggsstat för år 1921, vadan jag tillstyrker förslag till
riksdagen

att till täckande av vissa kostnader, som naturhistoriska
riksmuseets etnografiska avdelning under
åren 1919 och 1920 ådragit sig för uppvärmning
m. m. beträffande de till avdelningen under sagda
år upplåtna lokaler i kvarteret Grönlandet norra
i Stockholm, anvisa på tilläggsstat för år 1921 ett
förslagsanslag, högst 9,407 kronor.

Nordiska museet.

8. Tillfällig löneförbättring åt nordiska museets personal
samt dyrtidstillägg åt museets och livrustkammarens personal.
För beredande av tillfällig löneförbättring under år 1920

[8.]

Tillfälliglöneförbättring
åt
nordiska ma

12 Åttonde huvudtiteln: 1921 års tilläggsstat.

[8.] åt nordiska museets personal, med undantag av vakt- och arbetaruTlamtTr
Personalen vid friluftsavdelningen å Skansen, anvisade 1920 års rikstidstillägg
åt dag (punkt 12 i skrivelsen nr 8 B) på Kungl. Maj:ts därom gjorda
"n^ruatkam1 ^rams^a^n^nS Pa tilläggsstat för år 1920 ett förslagsanslag, högst
oiarens per- 18,725 kronor, att efter Kungl. JVtaj.ts bestämmande utgå i huvudsonai.
saklig enlighet med de föreskrifter, som beträffande motsvarande befattningshavare
inom den civila statsförvaltningen kunde varda gällande
för år 1920.

Vidare lämnade riksdagen vissa medgivanden och bestämmelser
rörande förskott i avräkning å motsvarande löneförbättring för år
1921, ävensom angående dyrtidstillägg från och med år 1920 åt
nordiska museets personal, med undantag av vakt- och arbetarpersonalen
vid friluftsavdelningen å Skansen, ävensom åt personalen
vid livrustkammaren. För nämnda dyrtidstillägg anvisade riksdagen
på tilläggsstat för år 1920 ett förslagsanslag av 140,000 kronor.

Nordiska museets nämnd har nu i skrivelse den 27 augusti 1920
gjort framställning om ett tilläggsanslag för år 1921 å 18,725 kronor
för beredande av tillfällig löneförbättring åt museets tjänstemän
ävensom om ett liknande anslag för samma år, tillräckligt, att möjliggöra
beredande av dyrtidstillägg åt museets personal enligt samma
grunder, som kunde komma att gälla för tilldelande av dyrtidstillägg
under år 1921 åt befattningshavare i statens tjänst.

Då de sålunda framlagda frågorna om tillfällig löneförbättring
och dyrtidstillägg åt museets personal äro beroende av
spörsmålet om sådan löneförbättring och dyrtidstillägg för år 1921
åt statens befattningshavare, kan framställning härutinnan nu ej avlåtas
till riksdagen. Jag hemställer emellertid, det Eders Kungl.
Maj: t täcktes föreslå riksdagen

att i avbidan på proposition angående tillfällig
löneförbättring åt museets personal samt
dyrtidstillägg åt museets och livrustkamm arens personal,
beräkna på tilläggsstat för år 1921 såsom särskilda
förslagsanslag:

dels till förenämnda tillfälliga löneförbättring
13,725 kronor;

ökat anslag. dels och till förberörda dyrtidstillägg 175,000

kronor.

1921. Åttonde huvudtiteln: 1921 års tilläggsstat. 13

Kulturhistoriska museet i Lund.

9. Kulturhistoriska museet i Lund. Under åberopande 191
av vad jag förut denna dag anfört till statsrådsprotokollet över ''
ecklesiastikärenden vid anmälan av anslagsbehov under riksstatens riska mu^et
åttonde huvudtitel för år 1922, punkten 25, hemställer jag, att Eders * LundKungl.
Maj:t täcktes föreslå riksdagen

att till kulturhistoriska museet i Lund anvisa
på tilläggsstat för år 1921 ett förslagsanslag, högst

5,000 kronor, att utgå till styrelsen för kulturhistoriska
föreningen för södra Sverige till stödjande
av föreningens ekonomi under år 1921, under villkor
att detsamma icke användes till samlingarnas
ökande utan endast för redan befintliga samlingars
underhåll och vård.

Svenska skolmuseet.

10. Svenska skolmuseet. Under åberopande av vad jag an- [JO 1
fört under denna rubrik i det vid årets statsverksproposition fogade Svenska
utdrag av statsrådsprotokollet över ecklesiastikärenden hemställer skolmuseet,
jag, att Eders Kungl. Maj:t täcktes föreslå riksdagen

att till svenska skolmuseet anvisa på tilläggsstat
för år 1921 ett förslagsanslag, högst 724 kronor,
att på de villkor, Kungl. Maj:t kan finna gott
bestämma, utgå till centralstyrelsen för Sveriges
allmänna folkskollärarförening för museets ändamål.

Åttonde huvudtiteln: 1921 års tillägg sstat.

[11.]

Statsbidrag
till avlöning
av kantorer
i vissa fall.

Nytt anslag.

[12.]

Beredande åt
vederbörande
innehavare
av komministersbostället
i
Vemdalens
församling
av viss
ersättning.

Kyrkliga ändamål.

1. Statsbidrag till avlöning av kantorer i vissa fall.

Under åberopande av vad jag till det vid 1921 års statsverksproposition
fogade utdraget av statsrådsprotokollet över ecklesiastikärenden
under denna rubrik anfört, hemställer jag om förslag till riksdagen att,

under förutsättning att den av Kungl.
Maj:t framlagda propositionen med förslag till lag
om kantorer varder av riksdagen antagen, såsom
bidrag av statsmedel till avlöning av innehavare
av kantor sbefattningar med begränsad tjänstgöring
anvisa på tillägg sstat för år 1921 ett förslagsanslag,
högst 50,000 kronor.

2. Beredande åt vederbörande innehavare av komministersbostället
i Vemdalens församling av viss ersättning. Genom
beslut den 24 maj 1918 har Kungl. Maj:t — med förklarande att ett
komministern i Vemdalen i Hede pastorat genom Kungl. Maj:ts beslut
den 21 februari 1902 tillagt lönetillskott å 1,200 kronor skulle
från och med den 1 maj 1918 upphöra att utgå medgivit, att av
»Vemdalens komministersboställes skogsmedel», vilken fond bildats
av ersättningsmedel för å nämnda boställe avverkad skog, finge till
vederbörande boställshavare utbetalas vissa belopp, däribland för
tiden den 1 maj 1910—den 30 april 1918 ett årligt belopp av 150
kronor, samt att vad därefter återstode av berörda skogsmedel jämte
därå upplupen ränta skulle överlämnas till domkapitlet i Härnösand
för att tills vidare, och intill dess annorlunda kunde bliva förordnat,
av domkapitlet förvaltas såsom en särskild fond, varå vederbörande
boställshavare ägde att för tiden från och med den 1 maj 1918 under
löpande löneregleringsperiod uppbära den årliga räntebehållningen.

I en till Kungl. Maj:t ställd, av länsstyrelsen i Östersund med
utlåtande av den 19 februari 1920 överlämnad ansökning har komministern
i Vemdalen N. Sundelin anhållit om gottgörelse för ränteförlust,
som tillskyndats honom därigenom, att förutberörda fonds
medel under tiden den 27 december 1918—den 9 april 1919 varit
innestående å statsverkets giroräkning. Sökanden har därvid upplyst,

Åttonde huvudtiteln: 1921 års tilläggsstat. 15

att han under september 1919 från domkapitlet bekommit 869 kronor
87 öre såsom ränta för tiden den 1 maj 1918—den 1 maj 1919 med
undantag av tiden den 27 december 1918—den 9 april 1919.

Länsstyrelsen har meddelat, att fondens medel, som jämlikt
Kungl. Maj:ts medgivande den 30 april 1909 gjorts räntebärande
genom insättning i enskild bank, blivit uppsagda till betalning och
den 27 december 1918 för länsstyrelsens räkning insatta på statsverkets
giroräkning med riksbanken. Medlen hade då uppgått till:
kapitalfordran den 1 januari 1918. . . kronor 36,851:80

under år 1918 upplupen ränta..... » 1,990: 72.

Sedan till förutvarande komministrar utbetalts sammanlagt 12,287
kronor 50 öre, utanordnades den 9 april 1919 återstoden, 26,555
kronor 2 öre, till domkapitlet. Länsstyrelsen hemställde om gottgörelse
åt sökanden med ett belopp, motsvarande ränteavkastningen
å fonden under tiden den 27 december 1918—den 9 april 1919, beräknad
efter samma räntefot, som under nämnda tid gällt för andra
likartade under domkapitlets förvaltning stående fonder.

På grund av remiss hava kammarkollegium och statskontoret
inhämtat den 28 april 1920 dagtecknat yttrande av domkapitlet, som
hört Sundelin, ävensom den 8 oktober 1920 avgivit gemensamt utlåtande
i ärendet.

Sökanden har anfört, bland annat, att då räntemedlen under år
1918 uppgått till 1,990 kronor 72 öre, återstode efter avdrag för tiden
januari—april ett vida större belopp än de 869 kronor 87 öre, han
uppburit för hela ecklesiastikåret 1918—1919, vadan han jämväl anhållit
om ersättning därför.

Domkapitlet har förmält, att sedan av fondens kapitalbelopp,
36,851 kronor 80 öre, utbetalts 12,287 kronor 50 öre, den mot sistnämnda
summa svarande del av räntan enligt Kungl. Maj:ts beslut
den 24 maj 1918 icke kunde anses böra tillkomma sökanden utan
tillhöra fonden. Då emellertid sökanden gått miste om 104 dagars
ränta, som borde beräknas till 383 kronor 35 öre, hemställde domkapitlet
om åtgärder för beredande av gottgörelse med detta belopp.

Kammarkollegium och statskontoret hava förklarat sig anse det
vara med billighet överensstämmande, att sökanden beviljas ersättning
för den av honom lidna ränteförlusten, samt hemställt att ersättningen
skulle utgå av åttonde huvudtitelns allmänna besparingar.

[12.]

Departe mentschefen.

[13-]

Dyrtidstilllägg
åt svenska
sjömanspräster
i vissa
utländska
hamnstäder.

16 1921. Åttonde huvudtiteln: 1921 års tilläggsstat.

Det är uppenbart, att Sundelin till följd av att ifrågavarande
skogsmedel någon tid varit innestående räntelösa å statsverkets giroräkning
åsamkats en oförskyld minskning i sina avlöningsförmåner,
och då statsverket under denna tid tillgodogjort sig den avkastning,
medlen eljest bort lämna, synes det rättvist, att han hålles skadeslös
för den förlust, han därigenom lidit. Emellertid anser jag mig icke
böra följa kammarkollegii och statskontorets förslag beträffande ersättningens
utgående av åttonde huvudtitelns allmänna besparingar
utan torde det vara lämpligast att en hänvändelse sker till riksdagen
om anvisande av särskilt anslag för ändamålet. Beloppet synes mig
böra avrundas till 384 kronor samt upptagas å tilläggsstat för år 1921.

Jag hemställer för den skull om förslag till riksdagen

att för beredande åt innehavaren av komministersbostället
i Vemdalens församling av ersättning
för liden ränteförlust å vissa skogsmedel vid
bostället anvisa på tilläggsstat för är 1921 ett förslagsanslag,
högst 384 kronor.

3. Dyrtidstillägg* åt svenska sjömanspräster i vissa utländska
hamnstäder. Såsom bidrag till avlöning åt svenska sjömanspräster
i vissa utländska hamnstäder anvisade 1920 års riksdag
på extra stat för år 1921 ett förslagsanslag, högst 41,500 kronor,
vilket anslag genom Kungl. Maj:ts beslut den 30 juni 1920
ställts till svenska kyrkans missionsstyrelses förfogande till avlönande
under år 1921 av svenska sjömanspräster i Kiel, West-Hartlepool,
Calais-Dunkerque, Stettin, London, Antwerpcn, Rotterdam, Kristiania,
och Hull.

Riksdagen medgav i sammanhang därmed, att till dessa sjömanspräster
finge från och med år 1920 utgå dyrtidstillägg å deras av
statsmedel utgående avlöningsförmåner enligt samma grunder som
för befattningshavare i statens tjänst, däri inberäknat förhöjning av
dyrtidstillägg för förra hälften av nämnda år, samt anvisade på tillläggsstat
för år 1920 ett förslagsanslag av 40,000 kronor till bestridande
av berörda dyrtidstillägg under samma år.

Tillika förklarade riksdagen, att under år 1921 tills vidare och
intill dess definitivt beslut fattats rörande de medel, av vilka för
sagda år kostnaderna för dyrtidstillägg åt ifrågavarande sjömanspräster
skulle bestridas, härför erforderliga belopp skulle utgå av de

Åttonde huvudtiteln: 1921 års tilläggsstat.

utav riksdagen till bestridande av kostnaderna för dyrtidstillägg åt
statens befattningshavare och pensionärer m. fl. vid sidan av huvudtitlarna
såsom avsättning å 1921 års riksstat anvisade förslagsanslag,
högst, å 200,000,000 kronor.

Kungl. Maj:t har genom beslut den 30 juni 1920 meddelat bestämmelser
rörande dyrtidstilläggets utgående.

Med hänsyn till att Kungl. Maj:t ännu icke fattat slutlig ståndpunkt
ifråga om framställning till riksdagen rörande grunderna för
dyrtidstillägg under år 1921 åt befattningshavare i statens tjänst,
torde det belopp, som kräves för dyrtidstillägg under sagda år åt
sjömanspräster icke ännu kunna angivas, men synas medel för ändamålet
böra beräknas efter de tills vidare under sagda år gällande
grunder. Enligt dessa grunder skulle härför erfordras ett belopp av

40,000 kronor, som bör beräknas å tilläggsstat för år 1921.

Jag hemställer därför, att Eders Kungl. Maj:t måtte föreslå
riksdagen

att, i ävbidan på proposition angående dyrtidstillägg
under år 1921 åt svenska sjömanspräster i
vissa utländska hamnstäder, för ändamålet beräkna
på tilläggsstat för samma år ett förslagsanslag av

40,000 kronor.

Bihang till riksdagens protokoll 1921. 1 samt. 2 käft. (Nr 2.)

[14.]

Ökade medel
till bestridande
av resekostnader
för
fomminnesvården.

[15.]

Konservering
av S:t Lars
och S:t Nikolai
ruiner i
Visby.

18 Åttonde huvudtiteln: 1921 års tilläggsstat.

Akademier m. m.

Vitterhets-, historie- och antikvitetsakademien.

1. Ökade medel till bestridande av resekostnader för
fornminnesvården. Under åberopande av vad jag under denna
rubrik anfört till statsrådsprotokollet över ecklesiastikärenden vid
anmälan av anslagsbehov under riksstatens åttonde huvudtitel för
år 1922, hemställer jag, det Eders Kung], Maj:t täcktes föreslå riksdagen att

för beredande av ökade medel till bestridande
av vitterhets-, historie- och antikvitetsakademiens
utgifter för resekostnader för fornminnesvården
anvisa på tilläggsstat för år 1921 ett reservationsanslag
av 2,000 kronor.

2. Konservering; av S:t Lars och S:t Nikolai ruiner i
Visby. För Visby ruiners vård och underhåll finnes i vitterhets-,
historie- och antikvitetsakademiens stat uppfört ett reservationsanslag
å 1,000 kronor, med vilket belopp anslaget utgått från och med år
1905. Som detta belopp icke kan förslå till några större konserveringsarbeten,
hava anslag vid olika tillfällen anvisats för tillgodoseende
av särskilda behov.

Nu har vitterhetsakademien i skrivelse den 24 augusti 1920 gjort
framställning om beredande å tilläggsstat för år 1921 av ett anslag
å 8,500 kronor för konservering av S:t Lars och S:t Nikolai ruiner
i Visby. Akademien har därvid anfört:

Vid den besiktning av ruinerna, som genom riksantikvariens försorg årligen
företoges, hade doktor E. Eckhoff, som sist utfört ifrågavarande granskning,
funnit, att nämnda båda ruiner vore i stort behov av förstärkningsarbeten. Enligt
vid akademiens skrivelse fogad kostnadsberäkning skulle för dessa arbeten å
S:t Nikolai ruin krävas 1,414 kronor och å S:t Lars ruin 1,922 kronor, vartill
måste läggas minst 164 kronor för oförutsedda utgifter, eller tillhopa 3,500 kronor.
Dessa arbeten kunde ej utan allvarlig risk för ruinernas bestånd uppskjutas längre
än till sommaren 1921.

Åttonde huvudtiteln: 1921 års tilläggsstat. 19

På grund av remiss har byggnadsstyrelsen den 29 september
1920 avgivit utlåtande i ärendet.

Byggnadsstyrelsen har därvid tillstyrkt bifall till framställningen, dock att
anslaget, med hänsyn till svårigheten att på förhand beräkna kostnaden för arbeten
av ifrågavarande art, syntes böra höjas med 500 kronor till 4,000 kronor.

Med hänsyn till vad akademien anfört om nödvändigheten att
skyndsamt vidtaga ifrågavarande restaureringsarbeten anser jag mig
kunna förorda, att anslag härför äskas å tilläggsstat för år 1921. Det
behövliga beloppet för arbetets utförande torde i enlighet med byggnadsstyrelsens
uttalande böra beräknas till 4,000 kronor. Då emellertid
tillskott för ändamålet synes kunna erhållas ur det ordinarie
anslaget, lärer det extra anslaget kunna sättas till det av akademien
begärda beloppet, 3,500 kronor.

Jag tillstyrker alltså förslag till riksdagen

att för konservering av S:t Lars och S:t Nikolai
ruiner i Visby anvisa på tilläggsstat för år
1921 ett reservationsanslag av 3,500 kronor.

3. Konservering av Sverkerskapellet. I skrivelse den 24
augusti 1920 har vitterhets-, historie- och antikvitetsakademien gjort
framställning om ett anslag å 5,000 kronor för konservering av det
invid Alvastra belägna s. k. Sverkerskapellet.

Akademien erinrar om de sedan flera år tillbaka pågående arkeologiska undersökningar,
som akademien genom antikvarien doktor Otto Frödin låtit utföra
i trakten av Alvastra kloster. Under dessa undersökningar hade klarlagts ej allenast
en del förhållanden, som vore belysande för den äldre medeltidens kultur i
allmänhet, utan också utretts en del i krönikorna varandra motsägande och oförklarliga
uppgifter, särskilt rörande konung Sverker den äldres död och därmed
förknippade omständigheter.

Synnerligen betydelsefullt hade därvid varit anträffandet och framgrävandet
av grunderna till ett kapell med egenartad planläggning, vilket visat sig vara
konung Sverkers och hans anhörigas gravkapell. De här bedrivna forskningarna
hade vidare givit vid handen, att en gammal väg gått förbi kapellet samt att en fiskarby
funnits å själva platsen för kapellet och dess omgivning. På en höjd mellan
kapellet och klostret, varifrån man hade en ståtlig utsikt över slätten och Vättern,
vore dessutom för närvarande under utgrävning lämningar efter en märklig
stenbyggnad, som efter allt att döma hade utgjort Sverkergårdens, av konung
Sverker bebodda fasta hus.

För att komma från den befästa gården till sockenkyrkan hade konungen
under den ödesdigra julottefärden måst passera byn och där efter all sannolikhet

Departe

mentschefen

[16.]

Konservering
av Sverkers
kapellet.

116-]

Departe mentschefen.

20 Åttonde huvudtiteln: 1921 års tilläggsstat.

dödats, liksom åtskilligt tydde på att kapellet vore uppfört såsom ett minnesoch
begravningskapell just på den plats där konungen mördats.

Gravkyrkan, till vilken paralleller funnes i en del andra länder, hade hittills
varit utan motsvarighet i vårt land.

Akademien nppger vidare, att undersökningarna bekostats uteslutande
med frivilliga bidrag, huvudsakligen från Östergötland. På
enskild väg hade sålunda till dessa undersökningar hopbragts i det
närmaste 40,000 kronor, vilka medel emellertid vore givna endast
och uteslutande till medeltids undersökningar i Alvastratrakten. Då
det visat sig absolut nödvändigt, att de sedan några år frilagda lämningarna
av Sverkerskapellet grundligt konserverades för att ej gå
en snar undergång till mötes, hade akademien låtit arkitekten professor
Martin Olsson uppgöra en beräkning av kostnaderna för de
konserveringsarbeten, som under den närmaste tiden vore oundgängligen
nödvändiga för ruinens bevarande. Beräkningen, som slutar
å 5,000 kronor, däri dock icke medtagits kostnader för arbetsledning
och resor, har följande utseende:

Lagning av de svåraste såren i murverket genom inläggning av bredmejslad
kalksten av samma utseende som den gamla, 18 kvm. å

100 kr............................................... 1,800: —

Bakmurning, 16 lm. å 25 kr............................... 400: —

Täckning av de lagade partierna............................ 700: —

Tätning och torvsättning av de lagade murpartierna............. 200: —

Nedtagning, lagning och återuppsättning av sarkofagen........... 500: -—

Täckhäll av 12 cm. kalksten, 2,40x1,35 m. med enkel droppnäsa. . . 200: —

Träskydd för vintern över samma sarkofag.................... 200--

Oförutsedda utgifter 25 % ............................... 1,000: —-

Kronor 5,000: —

Byggnadsstyrelsen har i utlåtande den 29 september 1920 med
hänsyn till det enastående kapellets stora kulturhistoriska värde
tillstyrkt bifall till akademiens anslagsbegäran, därvid byggnadsstyrelsen
på grund av konserveringsarbetenas brådskande natur tillika
hemställt om det äskade anslagets anvisande på tilläggsstat för
år 1921.

Vitterhetsakademien har framhållit det stora värdet av de arkeologiska
undersökningar, som genom enskilda personers offervillighet
kunnat utföras i den gamla kulturbygden omkring Alvastra kloster.
Det nu utgrävda, med konung Sverkers historia förbundna kapellet
är från såväl historisk som kulturhistorisk synpunkt av sådan bety -

Åttonde huvudtiteln: 1921 års tilläggsstat. 21

delse, att det måste anses vara en oavvislig plikt för det allmänna
att vidtaga åtgärder för dess skyddande mot förstöring.

Mot den av professor Olsson uppgjorda kostnadsberäkningen,
som enligt vad av handlingarna framgår, omfattar endast de konserveringsarbeten,
vilka under den allra närmaste tiden äro oundgängliga
för kapellets bevarande i dess nuvarande skick, har jag
intet att erinra. Behovet av konserveringsarbetenas snara utförande
torde påkalla, att anslag för ändamålet beviljas å tilläggstat för år
1921.

Jag hemställer alltså att Eders Kungl. Maj:t täcktes föreslå
riksdagen,

att för konservering av det s. k. Sverkerskapellet
vid Alvastra anvisa på tilläggsstat för år
1921 ett reservationsanslag av 5,000 kronor.

4. Restaurering av Värnhems klosterkyrka. Under åbe- [17.]
ropande av vad jag förut denna dag anfört till statsrådsprotokollet Restaurering
över ecklesiastikärenden vid anmälan av anslagsbehoven under riks- klosterkyrka8
statens åttonde huvudtitel, hemställer jag, att Eders Kungl. Maj:t
täcktes föreslå riksdagen

att för anställande av en dagkontrollant vid
restaureringsarbetena å Värnhems klosterkyrka
anvisa på tilläggsstat för år 1921 ett förslagsanslag,
högst 8,000 kronor.

5. Konservering av Kronobergs slottsruin. Under denna [18.]
punkt anhåller jag att få anmäla en av riksantikvarien i skrivelse Konservering
den 28 september 1920 gjord framställning om utverkande hos riks- bergfTSottsdagen
av anslag för utförande av vissa konserver]ngsarbeten å Krono- ruin
bergs slottsruin.

Innan jag går att redogöra för ifrågavarande anslagskrav, torde
jag få lämna några historiska uppgifter samt erinra om vad hittills
åtgjorts i syfte att från förstöring bevara lämningarna av den gamla
slottsruinen.

I framställning till Kungl. Maj:t om äskande hos 1907 års riksdag av anslag
till konserveringsarbeten å ifrågavarande slottsruin anförde vitterhets-, historie-
och antikvitetsakademien, bland annat, följande:

Till märkligare historiska byggnadsverk i vårt land vore att räkna Kronobergs
ruin i närheten av Växjö. Redan vid mitten av 1300-talet tillhörde Krono -

22 Åttonde huvudtiteln: 1921 års tilläggsstat.

[18.] berg biskoparna i Växjö och här uppfördes år 1444 ett fast stenhus. Läget för
ett fäste var utmärkt. Detta förstördes år 1469 men uppfördes på nytt år 1472
och drogs vid reformationens genomförande in under kronan. Som förhållandena
till Danmark voro synnerligen osäkra under början av den nyare tiden, bibehölls
Kronoberg såsom kungligt fäste. Det brändes av danskarna åren 1570 och 1611
men återställdes och var i tämligen gott skick till in i den senare delen av 1600-talet. Sedermera hade det fått förfalla, till dess det blev en ojämn hög av stenar
och grus, ur vilken överkanter av murar uppstego. Några enskilda personer
i Växjö, som voro angelägna att få ruinen konserverad, hade bildat en förening
för Kronobergs slottsruins bevarande. På föranstaltande av denna förening,
som på ett nitiskt sätt samlat medel för ändamålet, hade i enlighet med ett av
vitterhetsakademien anskaffat kostnadsförslag rengörings- och konserveringsarbetet
från och med år 1902 fortgått på ett mönstergillt sätt.

Det befanns emellertid nödigt att söka få statsanslag för restaureringsarbetets
verksammare bedrivande. På Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning anvisade
ock 1907 års riksdag på extra stat för år 1908 ett belopp av 5,750 kronor
för vidtagande av åtgärder till bevarande av ifrågavarande slottsruin, dock
under villkor att föreningen för ruinens bevarande tillsköte motsvarande belopp,
vari finge inberäknas vad föreningen redan utgivit för ändamålet.

Nu har sagda förening hänvänt sig till vitterhetsakademien i
syfte att genom dess bemedling anslag av allmänna medel åter måtte
ställas till disposition för nödvändigblivna ytterligare arbeten till
slottsruinens bevarande.

T sådant hänseende har föreningen i en till nämnda akademi
ställd skrivelse, som av länsstyrelsen i Växjö med utlåtande av den
15 september 1920 till akademien överlämnats och som jämte andra
handlingar i ärendet vidfogats riksantikvariens ovanberörda skrivelse
till Kungl. Maj:t, anfört huvudsakligen följande:

Jämte de konserveringsarbeten, vilka kunnat vidtagas för de sålunda till
förfogande ställda medlen liar föreningen sedermera av egna tillgångar bekostat
vissa ytterligare sådana arbeten å ruinen. Dess tillstånd har emellertid under
senaste tiden ingivit farhågor för att densamma icke skulle kunna utan kraftigare
åtgärder i konserverande syfte motstå tidens inverkan.

Föreningen har därför låtit sig angeläget vara att söka åstadkomma tillförlitlig
utredning om de rengörings- och förstärkningsarbeten, som i berörda syfte
kunna anses oundgängligen påkallade, samt har för sådant ändamål gått i författning
om uppgörande genom t. f. riksantikvarien Janses välvilliga bemedling
av ett härvid fogat program för erforderliga konserveringsåtgärder, mot vilka, på
sätt jämväl bifogade utlåtande visar, byggnadsstyrelsen icke funnit något att
erinra. Av de i programmet förtecknade arbetena, vilka enligt närlagda kostnadsförslag
beräknas draga en kostnad av 37,000 kronor, äro somliga — i programmet
förstrukna med rödkrita — av den trängande beskaffenhet, att de om möjligt
borde utföras redan under hösten 1920 och kunna enligt jämväl bifogade kostnadsförslag
utgifterna för desamma beräknas till 16,000 kronor.

Åttonde huvudtiteln: 1921 års tilläggsstat.

Föreningen, som icke förfogar över större kapitalbehållning än 6,000 kronor,
men är villig ätt ställa densamma i sin helhet till förfogande för ändamålet i
fråga, anser sig böra med erinran om vikten och betydelsen av att den ståtliga
och intressanta ruinen icke får förfalla, hemställa, att akademien ville vidtaga
erforderliga åtgärder för att genom tillskott av allmänna medel tillgång måtte
beredas till fyllande av återstående beloppet för de nödiga konserveringsarbetenas
utförande.

Ovan åberopade av t. f. antikvarien i vitterhetsakademien Sven
Brandel utarbetade program innehåller först följande uttalanden
rörande »viktigaste åtgärder», »murytornas behandling», »murkrönens
behandling» och »växtligheten».

I stort sett äro slottets yttre fasader sedan senaste konserveringen i relativt
gott stånd. De partier, som vid den nu ifrågasatta konserveringen i första hand
böra komma i åtanke äro: Det sydöstra delvis rasade tornets (torn 3) norra mur,
borggårdens samtliga fasader, i första rummet dess norra och östra; vidare valvet i
rum 13 (invid södra portgången). Slutligen böra murarna omedelbart befrias från
buskar, som växt upp på murkrönen, vilkas rötter spränga sönder murarna.

Vid föregående konserveringstillfallen har cementbruk använts, vilket dock
visat sig mindre lyckligt ur såväl estetisk som praktisk synpunkt. Där i
det följande fogstrykning angives, bör kalkbruk användas och fogarna göras
släta och plana. Där öppningarna mellan stenarna äro stora ifylles dessa med
skärv och bruk så som norra ytterfasadens ännu bibehållna ursprungliga fogstrykning
visar.

På störa sträckor äro murkrönen väl täckta med torv å andra däremot utan
täckning. A sådana otäckta murkrön böra först håligheter mellan stenarna ifyllas
med skärv och bastardbruk (x/s cement), så att vattensamlande fördjupningar ej
finnas. Därpå täckes med lera och sedan med dubbla lager torv med grässidorna
mot varandra.

Alla buskar, som växa ovanpå murkrönen, böra borthuggas. Ävenså bör
nyuppvuxen vegetation inne i ruinens rum avlägsnas. Däremot böra samtliga
gamla träd få kvarstå. Dock böra grenar, som hänga omedelbart över
murarna, avsågas. Alvegetationen utanför norra, östra och södra murarna bör
gallras något.

Programmet innehåller vidare »förteckning över åtgärder å de
olika partierna av ruinen». Vid programmet, varå finnes tecknat:
»Av riksantikvarien utsedd kontrollant bör övervaka och följa arbetet»,
är fogad en skisserad plan. Föreningen har låtit detsamma åtföljas
av två kostnadsförslag, slutande, såsom i föreningens skrivelse anföres,
det ena å 37,000 kronor, det andra å 16,000 kronor.

I ärendet äro även företedda åtskilliga fotografier över ruinens
nuvarande utseende.

24 Åttonde huvudtiteln: 1921 års tilläggsstat.

118.] Riksantikvarien har i sin meromnämnda skrivelse den 28 sep tember

1920, bland annat, betonat, att kostnadsförslaget å 16,000
kronor avser kostnader för endast de konserveringsåtgärder, som anses
fullkomligt nödvändiga för att bevara ruinen från sammanstörtande.
Tillika har riksantikvarien med framhållande av Kronobergs slottsruins
stora värde såsom minnesmärke av synnerligen stor betydelse
ej blott för provinsen Smålands utan även för hela landets historia
och kulturhistoria, samt med framhållande av önskvärdheten att de
arbeten, som genom riksdagens anslag år 1907 möjliggjordes med
stora delar av ruinen, nu kunde fullföljas å övriga partier, som oundgängligen
kräva snar konservering, anhållit, att Kungl. Maj:t ville
hos riksdagen äska ett anslag av 10,000 kronor på 1921 års tilläggsstat,
att ställas till riksantikvariens förfogande för konserveringsarbeten
å Kronobergs slottsruin.

Efter erhållen remiss har byggnadsstyrelsen den 6 oktober 1920
avgivit utlåtande i ämnet samt därvid anfört huvudsakligen följande:

De nu ifrågasatta ytterligare arbetena, vilka av riksantikvarien betecknats
såsom oundgängligen nödvändiga för att bevara ruinen för sammanstörtande och
vilkas nödvändighet byggnadsstyrelsen för sin del kunde vitsorda, hade beräknats
medföra en kostnad av 16,000 kronor, vartill föreningen förklarat sig villig att
bidraga med sin kapitalbehållning eller 6,000 kronor. Emellertid hade vid uppgörandet
av nu nämnda kostnadsberäkning ej medtagits kostnaden för en av riksantikvarien
utsedd kontrollant, som enligt byggnadsstyrelsens åsikt borde anställas
för att övervaka och följa arbetets utförande. Denna kostnad hade av styrelsen
beräknats till 1,000 kronor. Byggnadsstyrelsen ville därför tillstyrka, att för
ifrågavarande restaureringsarbeten hos riksdagen äskades ett anslag å 1921 års
tilläggsstat av 11,000 kronor, under villkor att föreningen för slottsruinens bevarande
tillsköte av densamma utfäst belopp av 6,000 kronor. De samfällda
medlen borde ställas till riksantikvariens förfogande för avsett ändamål.

Departe På grund av vad i ärendet förekommit anser jag mig böra

famna mm medverkan till att medel askas av riksdagen såsom bidrag
till kostnaderna för utförande av de, enligt vad ovan sagts,
oundgängligen nödvändiga konserveringsarbetena å ifrågavarande
ruin. Det för detta ändamål av riksantikvarien begärda beloppet
synes mig i överensstämmelse med vad byggnadsstyrelsen föreslagit
böra för möjliggörande av effektiv kontroll över arbetena ökas till

11,000 kronor. Jämväl i övrigt ansluter jag mig till byggnadsstyrelsens
förslag. De för restaureringsarbetet avsedda medlen, tillhopa
17,000 kronor, böra således ställas till förfogande av riksanti -

Åttonde huvudtiteln: 1921 års tilläggsstat. 25

kvarien, åt vilken bör uppdragas att leda och övervaka arbetenas
utförande. Som ett trängande behov av att konserveringsarbetena
företagas snarast möjligt föreligger, torde anslaget för nämnda ändamål
böra uppföras på tilläggsstat för år 1921.

På grund av vad jag sålunda anfört hemställer jag, att Eders
Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen ''jf ^

att för utförande av konserveringsarbeten å
Kronobergs slottsruin i huvudsaklig överensstämmelse
med ovan angiven plan anvisa på tilläggsstat
för år 1921 ett reservationsanslag av 11,000
kronor, att utgå under villkor att föreningen för
Kronobergs slottsruins bevarande för ändamålet
tillskjuter ett belopp av 6,000 kronor att jämte
statsanslaget användas enligt de närmare bestämmelser,
som av Kungl. Maj:t meddelas.

6. Konservering av vissa ödekyrkor. Vitterhets-, historieoch
antikvitetsakademien avlät den 24 augusti 1920 en skrivelse till
Kungl. Maj:t, i vilken skrivelse akademien, förberedelsevis och i avbidan
på att erforderlig utredning hunne verkställas, hemställde om
utverkande hos riksdagen av ett anslag av omkring 20,000 kronor
för konservering av vissa viktiga ruiner och ödekyrkor.

I skrivelsen yttrade akademien, att med det stegrade hembygdsintresset
och den stigande allmänbildningen våra ruiner av världsliga
och kyrkliga byggnader samt under tak stående ödekyrkor ånyo
fått värde och betydelse för de trakter, där de vore belägna. Intresset
för deras bevarande hade ock på många håll fått uttryck i
avsevärda ekonomiska uppoffringar.

I anseende härtill och då många av dessa byggnader varit betydande
faktorer i århundradens kamp för nationell självständighet
och vore bland de viktigaste uttrycken för landets kulturella utveckling
under medeltiden, hade akademien blivit betänkt på att söka
statsanslag för bevarande av dessa minnesvårdar.

Bland de arbeten, som akademien avsåg med sin nyssnämnda
skrivelse, gällde ett en nödtorftig konservering av Kronobergs slottsruin.
Såsom inhämtas av närmast föregående punkt har riksantikvarien
i särskild skrivelse gjort framställning om anslag därtill.

Med erinran härom har akademien sedermera i skrivelse den 5

Bihang till riksdagens protokoll 1921. 1 sand. 2 Käft. (Nr 2.) 4

Nytt anslag.

[19.]

Konservering
av vissa ödekyrkor.

26 Åttonde huvudtiteln: 1921 års tilläggsstat.

|19.] oktober 1920 meddelat, att i det ovannämnda beloppet av omkring

20,000 kronor beräknats ingå ett för konservering av omförmälda
slottsruin avsett belopp av omkring 5,000 kronor — ett belopp, som
sedermera visat sig vara för litet. I sistnämnda skrivelse hemställde
nu akademien om beredande av ett statsanslag av 15,500
kronor för konservering av övriga i skrivelsen den 24 augusti 1920
avsedda ruiner och ödekyrkor.

Det sålunda begärda beloppet skulle på följande ödekyrkor och
kyrkoruiner fördelas med nedannämnda belopp:

Hemmesjö ödekyrka (Växjö stift)....................... kronor 4,000: —

Svenneby » (Göteborgs stift).................... » äjöOO: —

Sjösås » (Växjö stift)....................... » 2^500: —

Drevs » » ....................... * ljoOO: —

Ganns kyrkoruin (Visby stift).......................... » 2,500: —

Nydala » (Växjö » ).......................... » 2b00:—

Vid akademiens ifrågavarande skrivelse funnos fogade program
för konserveringsarbetena, på uppdrag av riksantikvarien uppgjort
av arkitekten S. Brandel, fotografier ävensom kostnadsberäkningar
för de av programmets åtgärder, vilka ansetts icke kunna uppskjutas
utan allvarlig och omedelbar fara för nämnda kyrkors och ruiners
bestånd.

Sammanlagda beloppet av de olika beräkningarnas slutsummor, yttrar akademien
i sin skrivelse, utgör omkring 25,500 kronor. Försök hava genom riksantikvarien
gjorts att å de respektive orterna på frivillighetens väg anskaffa bidrag
till konserveringsarbetena, vilka försök i flera fall krönts med framgång,
ehuru knappast mer än 10,000 kronor torde kunna anskaffas på detta sätt. Akademien
anser dock, att samtliga dessa ödekyrkor och ruiner — alla från romansk
tid — äro av så stort och för hela landets kulturhistoria betydelsefullt intresse,
att det må anses fullt berättigat att till deras bevarande använda även allmänna
medel.

Då det vore av synnerlig vikt, att dessa arbeten snarast komme
till utförande, har akademien, med tillstyrkande av riksantikvariens
begäran härom, hemställt, att det äskade statsanslaget måtte uppföras
å 1921 års tilläggsstat.

Ärendet remitterades till byggnadsstyrelsen, till vilken riksantikvarien
enligt begäran avlämnade en av beskrivningar åtföljd utförligare
motivering för ifrågavarande anslagsäskande.

I utlåtande den 10 november 1920 anförde byggnadsstyrelsen,
att av nyssnämnda beskrivningar framginge, att samtliga ifrågavarande
byggnader vore av synnerligen stort kulturhistoriskt intresse,

Åttonde huvudtiteln: 1921 års tilläggsstat. 21

varjämte i några av ödekyrkorna funnes inventarier av mer än vanligt
konsthistoriskt värde. Det vore ock fullt tydligt, att arbetena
för dessa byggnaders konservering icke utan största fara för byggnadernas
ytterligare, måhända ohjälpliga förstörande kunde uppskjutas.

I avseende å de i de upprättade konserveringsförslagen angivna
åtgärderna uttalade byggnadsstyrelsen allenast ett önskemål rörande
taktäckningsmaterialet beträffande Sjösås ödekyrka, ett önskemål,
vars iakttagande skulle medföra ökad kostnad. I övrigt framställde
byggnadsstyrelsen ej någon erinran mot kostnadsberäkningarna. Dock
ville byggnadsstyrelsen framhålla svårigheten att under nuvarande
förhållanden uppgöra tillförlitliga kostnadsberäkningar för arbeten av
här ifrågavarande art.

Byggnadsstyrelsen förordade emellertid på det livligaste de föreslagna
arbetenas utförande.

Till sitt utlåtande i ärendet anknyter byggnadsstyrelsen följande
uttalande:

En av de svåraste uppgifterna för den kulturhistoriska byggnadsminnesvården
i riket erbjudes av de i skilda bygder befintliga ödekyrkorna och ruinerna.
Ödekyrkorna, vilka uppgå till ett icke obetydligt antal, hava i regel uppstått därigenom,
att församlingarna av en eller annan anledning, såsom ökat utrymmesbehov,
förskjutning av kommunikationscentra, sammanslagning av socknar eller
dylikt’ för gudstjänstbehovet uppfört nya kyrkor, på vilka församlingarnas lagliga
underhållsskyldighet överflyttats. Därigenom hava de gamla kyrkobyggnaderna,
vilka vederbörande församlingar icke längre äro skyldiga att underhålla, kommit
i en synnerligen oviss och ogynnsam ställning. I vissa fall har församlingen
begagnat sig av det gamla byggnadsmaterialet och inredningen, varigenom den
gamla kyrkan mer eller mindre ruinerats eller fullständigt försvunnit, men synnerligen
ofta har det förekommit, att den gamla kyrkan endast lämnats åt sitt
öde varefter den småningom förfallit, allt eftersom taket av brist på underhåll
icke lämnat nödigt skydd. Där sådant förfall fått utan ingripande fortgå, hava de
gamla kyrkorna slutligen kommit i ett sådant tillstånd, att dessa byggnader, som
en gång varit bygdens ära, i stället kunna sägas blivit till dess vanära. Frånsett
det för känslan motbjudande i att de en gång för gudstjänstbruk invigda
byggnaderna få hjälplöst förfalla och till yttermera visso, såsom ofta händer, i
sitt övergivna tillstånd bliva tillhåll för allsköns dåliga element, som än mera
förvärra det onda, är emellertid att märka, vilket för byggnadsstyrelsen i detta
sammanhang givetvis är det avgörande, att de för närvarande i Sverige befintliga
ödekyrkorna i de flesta fallen äro värdefulla medeltida byggnader, mången
gång av stort skönhetsvärde; varjämte ofta deras inredningsföremål och dekoreringar
äro både vackra och historiskt värdefulla. Då härtill kommer att de nybyggnader,
som uppförts till ersättning för de övergivna kyrkorna, ur estetisk

28 Åttonde huvudtiteln: 1921 års tillägg sstat.

I19-] synpunkt oftast äro av synnerligen medelmåttig beskaffenhet, måste man betrakta
dylika vanvårdade ödekyrkor såsom sorgliga monument över bristande kultur och
bristande historisk ansvarskänsla i bygden. Dess bättre har under senare år insikten
om den så att saga moraliska skyldigheten att vårda ödekyrkorna böriat
vakna, och på flera håll har man, oftast på enskilt initiativ, åter iståndsatt de
gamla odekyrkorna för att ånyo bruka dem till gudstjänst eller till annat ändamål,
såsom bygdemuseum, församlingslokaler eller dylikt; det har till och med
hant att en församling helt återflyttat till sin för decennier sedan övergivna
medeltidskyrka. Denna nyvaknade ansvarskänsla har, såsom vitterhets-, historieoch
antikvitetsakademien framhållit, på många håll tagit sig uttryck i ansenlig
ekonomiska uppoffringar. 6

Det måste också enligt byggnadsstyrelsens åsikt i främsta rummet vara eu
e olika bygdernas angelägenhet att sörja för dessa kulturminnens underhåll och
vård med ledning av de anvisningar och föreskrifter, som kunna och böra lämnas
av de på området sakkunniga myndigheterna. Att lägga utgifterna för ödekyrkorna
och kyrkoruinernas underhåll helt på staten kan i allmänhet vara varken
rimligt och möjligt eller önskligt. Det är naturligt och nödvändigt, att vane
bygd känner sig ansvarig för sina minnesmärkens vård. Å andra sidan måste
det emellertid med styrka framhållas, att det jämväl är ett allmänt statsintresse,
att dessa ofta så ytterst värdefulla byggnadsminnesmärken bevaras och iståndsattas
Deras förstöring är en förlust icke blott för den bygd, där de stå, utan
aven for hela landet, i synnerhet då det gäller de mera märkliga byggnaderna
De långsamt nedruttnande ödekyrkorna kunna betraktas som skamfläckar för ett
kulturland. Det torde därför få anses såsom statens plikt att i möjligaste mån
söka vacka, stödja och underhålla det intresse och det arbete för de gamla ödekyrkornas
bevarande och iståndsättande, som håller på att växa fram ute i bygderna.
Vården av ödekyrkorna medför givetvis kostnader. I vissa fall torde
utsikten till ett bidrag av statsmedel verka eggande och stärkande för de enskilda
kratter, vilka söka inom bygden skapa intresse och möjligheter för konservering
av ett dylikt minnesmärke, och vilka det måste ligga i statens intresse att uppmuntra.
Endast i undantagsfall torde det kunna förutsättas, att staten ensam
åtager sig iståndsättandet eller underhållet av en ödekyrka. Någon fullständig
utredning angående ödekyrkornas förekomst och tillstånd finnes visserligen icke
u ford, men byggnadsstyrelsen har sedan flera år tillbaka haft sin uppmärksamhet
riktad på desamma och har samlat ett icke obetydligt material rörande dem
Odekyrkor och rumer av kyrkor inom landet äro till ett antal av omkring 200
bekanta för styrelsen, fördelade tämligen jämnt över hela landet. En stor del av
dessa aro dock i gott stånd och föremål för ett visst underhåll. Men i icke
ringa antal fall befinna sig dessa gamla byggnader i ett tillstånd av upprörande
förfall.

grund av vad sålunda anförts får byggnadsstyrelsen, som anser, att en
fullständig utredning rörande befintliga ödekyrkor och kyrkoruiner icke längre
bör uppskjutas, hemställa, att Kungl. Maj:t ville taga i övervägande, huruvida
icke genom riksantikvariens och byggnadsstyrelsens gemensamma försorg en utredning
borde verkställas rörande dels förekomsten av ödekyrkor och kyrkoruiner

Åttonde huvudtiteln: 1921 års tilläggsstat.

inom landet samt dessas nuvarande tillstånd och vård, dels ock rörande möjlig- [19.]
heten av och sättet för ett successivt iståndsättande och konserverande av desamma.

Slutligen tillåter sig byggnadsstyrelsen fästa Kungl. Mayts uppmärksamhet
på vikten av att vid fastställande av förslag till reglering av pastoraten inom riket
ävensom vid andra ecklesiastika ändringar hänsyn även tages till den omständigheten,
att värdefulla kyrkor genom dylika regleringar och förändringar
kunna komma att läggas öde.

Jag ansluter mig gärna till de allmänna synpunkter, som från ^Xhefe»
såväl vitterhets-, historie- och antikvitetsakademiens som byggnadsstyrelsens
sida framställts i fråga om bevarandet av de gamla orternas
tempelbyggnader, dessa mång-sekelgamla prov på byggnadskonst,
av vilka åtskilliga ingalunda träda i skuggan för senare tiders
motsvarande skapelser. Jag finner även önskvärt, att en utredning
rörande befintliga kyrkoruiner och ödekyrkor m. m. åvägabringas,
liksom jag anser, att allt möjligt avseende bör fästas vid vad byggnadsstyrelsen
anfört därom, att vid fastställande av pastoratsregleringar
m. m. hänsyn må tagas även till förefintligheten av värdefulla
kyrkor, vilkas bevarande anses vara av vikt. Det är mig
emellertid uppenbart att de bidrag av statsmedel, som kunna ifrågakomma
för bevarande och konservering av ödekyrkorna, måste starkt
begränsas.

Vad nu angår vitterhets-, historie- och antikvitetsakademiens
under denna punkt närmast föreliggande framställning har jag ur
kostnadssynpunkt trott mig ej kunna i allo tillmötesgå densamma,
och då jag ändock ej velat helt och hållet lämna framställningen å
sido, har jag varit tveksam om vilket eller vilka av de avsedda
konserveringsarbetena borde hava företräde i fråga om statens hjälp.

En av akademien den 1 december 1920 avlåten skrivelse har
föranlett mig att från den nu ifrågasatta framställningen till riksdagen
utsöndra ett av de avsedda konserveringsarbetena.

Det förhåller sig nämligen så, att Drevs ödekyrka den 16 november 1920
svårt ramponerats av storm, varvid västra hälften av kyrkotaket på södra sidan
upplyftats av stormen och slungats ned på kyrkogården. Stormskadorna voro så
omfattande, att därest de icke reparerades före den egentliga vinterns inbrott, den
största fara förelåg ej blott för takets övriga delar utan även för kyrkans inre,
vilket ej skyddades av tegelvalv utan endast av inre platt trätak. Såväl takstolarna,
som lära härröra från tiden för kyrkans uppförande omkring år 1200,
som kyrkointeriören med sina av kalkmålningar från år 1626 prydda mu -

Åttonde huvudtiteln: 1921 års tilläggsstat.

rar och sin präktiga inredning — predikstol, bänkar, läktare m. m. — från
16- och 1700-talen äro enligt vitterhetsakademiens förklaring av allra största kulturhistoriska
intresse. Akademien framhöll därför det trängande behovet av ett
statsanslag för att möjliggöra, att dessa värden genom en omedelbar reparation
av taket räddades från förintelse.

Kostnaderna för denna takreparation angåvos efter sakkunnig besiktning
komma att belöpa sig till 3,000 kronor. Inom församlingen har man utfäst sig
att till denna reparation bidraga med ett belopp av 500 kronor — till de ursprungligen
av vitterhetsakademien avsedda till en kostnad av 2,000 kronor beräknade
konserveringsåtgärderna skulle från församlingens håll lämnas ett bidrag
av 1,000 kronor. I enlighet med min hemställan har Kungl. Maj:t i den 17 december
1920 av tillgängliga medel anvisat ett anslag av 2,500 kronor till verkställande
av takreparationen, under villkor att från den ekonomiskt mindre väl ställda
församlingen eller enskilda härtill bidrages med 500 kronor.

Vid sadant förhållande och da genom takets grundliga reparation
de svåraste farorna för ödekyrkans bestånd avlägsnats, har jag
ansett anslag av riksdagen till konservering av Drevs kyrka ej för
närvarande böra ifrågasättas.

Bland de övriga konserveringsarbetena har jag särskilt fäst mig
vid det, som gäller. Hemmesjö ödekyrka. Även här är det främst,
takets stora bristfällighet, som gjort mig benägen att tillstyrka beredande
av ett statsanslag. Därtill kommer ock att ett mycket avsevärt
bidrag till bekostande av konserveringsarbetena redan lämnats
från enskilt hall, med anlitande av vilket bidrag arbetena redan
kunnat påbörjas. Även församlingen har visat sitt intresse för konserveringsarbetet,
såsom jag strax skall nämna. Och i enlighet med
vad byggnadsstyrelsen uttalat bör i allmänhet en förutsättning för
bidrag från statens sida vara, att församling eller enskilda kraftigt
medverka till konserveringsarbetenas bringande till stånd.

Beskaffenheten av de avsedda arbetena i fråga om Hemmesjö
ödekyrka framgår av följande av arkitekten Brandel uppgjorda kostnadsberäkning
över de nödvändigaste konserveringsåtgärderna:

Delvis nya takstolar och hammarband, helt ny takpanel å samtliga tak kr. 3,200- —

Gavel- och takfotsbräder................................ » ggp._

Nytt spåntak å samtliga tak....................

Tjärning av spåntaken.......................

Nya luckor i fönstren, nytt fönster i absiden, lagning och tjärning

av dörrarna.................

Lagning av sprickor och trasiga ställen i murarna......

Oförutsedda utgifter, tillsyn . ..............

5,000

700

300

400

850

Summa kr. 11,100

Åttonde huvudtiteln: 1921 års tilläggsstat.

Till täckande av kostnadssumman har man såsom sagt att tillgå
bidrag från orten. Detta uppgår till B,000 kronor. Vidare beräknas

4.000 kronor i statsanslag samt 2,100 kronor, utgörande värdet av
utsynat virke från prästboställets skog. Framställning om tillstånd
till dylik utsyning är av församlingen ingiven till Kungl. Maj:t;
ärendet är emellertid ännu ej avgjort; om beviljande av statsanslaget
å tilläggsstat torde framställning böra göras till riksdagen.

Vad vidare de båda återstående ödekyrkorna, Svenneby och
Sjösås, beträffar bar jag ansett mig böra medverka till att de arbeten,
som av vederbörande för mig förklarats vara allra angelägnast,
komma till utförande. Jag avser därmed takens iståndsättande,
enär takets beskaffenhet för varje byggnads bevarande från undergång
är av avgörande betydelse.

I fråga om Svenneby ödekyrka bar Brandel upplyst, att takstolarna
i yttertaket å långhus och kor äro friska; inalles ett
40-tal tegel äro bortfallna; teglet ligger på läkten över takstolarna;
takpanel finnes ej. Regn och snö blåser in mellan teglen och förorsakar
röta å det värdefulla trätunn valvet, vilket ej kan räddas från
förstöring, om ej yttertaket göres tätt.

Den av Brandel uppgjorda kostnadsberäkningan för Svenneby
ödekyrka slutar å 4,500 kronor, vartill på privat väg ett belopp av

1.000 kronor angives vara att tillgå. I kostnadsberäkningen ingår
för långhus- och kortaken en post av 2,000 kronor, avseende nedtagning
av allt taktegel, ny takpanel med läkt samt uppläggning
och komplettering av takteglet.

I avseende å Sjösås ödekyrka har Brandel även anmärkt, att
yttertaket å såväl långhus som sakristia och vapenhus äro i höggrad
bristfälliga. Spånen är till större delen rötad, trasig och mossbelupen.
I Brandels kostnadsberäkning — jag anser mig ej kunna
ifrågasätta det av byggnadsstyrelsen antydda taktäckningsmaterialet
med därav följande kostnadsökning — för konservering av Sjösås
ödekyrka, vilken beräkning slutar å 4,500 kronor, därav 2,000 kronor
skola täckas genom privata bidrag från orten, ingår en post av
2,700 kronor för taktegel och läkt till samtliga tak.

Jag skulle vilja föreslå, att genom anslag å tilläggsstat för år
1921 av 1,000 kronor för Svenneby och 1,200 kronor för Sjösås ödekyrka
staten lämnar sin medverkan till takens iståndsättande pa

119.1

32 Åttonde huvudtiteln: 1921 års tilläggsstat.

sätt nu är föreslaget; vid statsanslagen skulle knytas villkor om bidrag
från orten av 1,000 kronor för Svenneby och 1,500 kronor för
Sjösås.

I fråga om de båda ruinkyrkorna finner jag för närvarande ej
skäl hemställa om konserveringsanslag.

Under åberopande av vad jag nu anfört hemställer jag om förslag
till riksdagen

att till konservering under riksantikvariens
inseende av Hemmesjö, Svenneby och Sjösås ödekyrkor
i den omfattning, som av mig ovan angivits,
anvisa på tilläggsstat för år 1921 följande
särskilda reservationsanslag, nämligen

för Hemmesjö ödekyrka........ kronor 4,000: —

» Svenneby » ........ » 1,000: —

» Sjösås » ........ » 1,200: —

tillhopa 6,200 kronor,

under villkor, vad varje särskilt anslag beträffar,
att dess utgående är beroende av ett tillskott
från kommun eller enskilda, för Hemmesjö
ödekyrka av 5,000 kronor, för Svenneby ödekyrka
av 1,000 kronor och för Sjösås ödekyrka av 1,500
kronor.

[20 ] 7. Dyrtidstillägg åt den Hjertbergska antikvarien. 1920

tiiiäyrtåtden ^rs riksdag medgav, att till den Hjertbergska antikvarien vid vitterHjertbergska
historie- och antikvitetsakademien må från och med år 1920

antikvarien, av statsmedel utgå dyrtidstillägg enligt de grunder, som gälla för
dyrtidstillägg åt övriga antikvarier vid akademien.

För ändamålet anvisades på tilläggsstat för år 1920 ett förslagsanslag
av 6,200 kronor, varjämte riksdagen förklarade, att under år
1921 tillsvidare och intill dess definitivt beslut fattats rörande de
medel, av vilka för sagda år kostnaderna för dyrtidstillägg åt den
Hjertbergska antikvarien skola bestridas, härför erforderliga medel
skola utgå av det utav riksdagen till bestridande av kostnaderna för
dyrtidstillägg åt statens befattningshavare och pensionärer m. fl. vid
sidan av huvudtitlarna såsom avsättning å 1921 års riksstat anvisade
förslagsanslag, högst, å 200,000,000 kronor.

Under hänvisning till vad chefen för finansdepartementet till

1921. Åttonde huvudtiteln: 1921 års till äggsstat.

statsrådsprotokollet över finansärenden denna dag anfört i fråga om
beredande åt vissa statens befattningshavare av dyrtidstillägg under
år 1921 tillstyrker jag förslag till riksdagen

att, i avbidan å proposition om anslag till
dyrtidstillägg under år 1921 åt den Hjertbergska
antikvarien vid vitterhets-, historie- och antikvitetsakademien,
för ändamålet beräkna på tilläggsstal
för år 1921 ett förslagsanslag av 7,000 kronor.

Akademien för de fria konsterna.

8. Förstärkande av vissa anslagsposter i staten för akademien
för de fria konsterna. Under hänvisning till vad jag under
denna rubrik anfört beträffande anslag till ifrågavarande ändamål
för år 1922, hemställer jag, det Eders Kung]. Maj:t täcktes
föreslå, riksdagen

att anvisa på tilläggsstal: för är 1921 såsom
särskilda förslagsanslag, högst,

dels till täckande av för är 1920 motsedd
brist i de i staten för akademien för de fria konsterna
uppförda anslagsposterna till levande modeller
och till städning, renhållning samt betjäningens
beklädnad ett belopp av 6,200 kronor,

dels ock till förstärkande av nämnda anslagsposter
för år 1921 ett belopp av likaledes 6,200
kronor:

Musikaliska akademien.

9. Arvoden åt biträdande lärare, expenser m. m. Under
hänvisning till vad jag anfört i förevarande avseende vid anmälan av
åttonde huvudtitelns anslagsbehov för år 1922, tillstyrker jag förslag
till riksdagen

att till förstärkande av följande anslagsposter
i musikaliska akademiens stat anvisa på tilläggsstat
för år 1921 såsom särskilda förslagsanslag,
högst:

Bihang till riksdagens protokoll 1921. 1 samt. 2 käft. (Nr 2.)

121-]

Förstärkande
av vissa an
slagsposter i
staten för
akademien
för de fria
konsterna.

[22.]

Arvoden åt
biträdande
lärare,
expenser
m. m.

[23.]

Brandförsäkring
av operabyggnaden

och dramatiska
teaterns
byggnad.

34 1921. Åttonde huvudtiteln: 1921 års tilläggsstat.

dels beträffande anslaget till arvoden åt biträdande
lärare och andra utgifter för undervisningen
ett belopp av 5,000 kronor;

dels i fråga om anslaget för biblioteket ett
belopp av 3,500 kronor;

dels och vad angår anslaget till expenser m.
fl. dylika utgifter, däribland instrumenters vård och
underhåll, ett belopp av 12,000 kronor.

De kungl. teatrarna.

10. Brandförsäkring av operabyggnaden och dramatiska
teaterns byggnad. För brandförsäkring av de staten tillhöriga
teaterbyggnaderna i Stockholm har, vad angår operan allt från år
1900 och vad dramatiska teatern beträffar sedan år 1910, av riksdagen
anvisats anslag, som utgått på extra stat för vart och ett av
åren 1911—1915 med 40,175 kronor och för vart och ett av åren
1916—1918 med 40,176 kronor samt på tilläggsstat för år 1918
med 45,163 kronor och för vart och ett av åren 1919 och 1920 med
39,760 kronor. Försäkringsbeloppen hava utgjort för operabyggnaden
4,578,441 kronor 79 öre — däri dock inbegripet det belopp,
295,358 kronor 21 öre, för vilket operahusets terrassbyggnad är för
all framtid försäkrad hos Stockholms stads brandförsäkringskontor
— samt för dramatiska teaterns byggnad 4,500,000 kronor. I sistnämnda
belopp är inräknat en försäkring för all framtid hos berörda
brandförsäkringskontor å 425,960 kronor, å vilket belopp emellertid
utgår en särskild årlig avgift av 3J/2 pro‘ mille eller 1,490 kronor
86 öre. Försäkringsgivare äro, förutom nämnda brandförsäkringskontor,
följande till brandförsäkringsaktiebolagens tarifförening anslutna
svenska bolag, nämligen Skandia, Victoria, Svea, Skåne, Fenix,
Norrland och Skandinavien ävensom försäkringsaktiebolaget Ocean.

I skrivelse den 31 augusti 1920 har byggnadsstyrelsen framhållit,
att de belopp, vartill byggnaderna i fråga således äro försäkrade,
med hänsyn till nuvarande värden måste anses absolut otillräckliga
för att försäkringarna skulle fylla det med desamma närmast avsedda
ändamålet, nämligen att såvitt möjligt göra teaterverksamhetens
upprätthållande oberoende av statens ekonomiska ingripande
genom att medel omedelbart funnes tillgängliga för eventuellt uppkomna
brandskadors botande. Byggnadsstyrelsen anför vidare:

1921. Åttonde huvudtiteln: 1921 Ars tillägsstat.

Byggnadsstyrelsen, som ansett sig böra upptaga frågan om en höjning
av försäkringsbeloppen, har i ärendet hänvänt, sig till försäkrings- aktiebolaget
Skandia och brandförsäkringsaktiebolaget Victoria. T bifogad skrivelse
den 30 augusti 1920 har det förra bolaget beträffande operabyggnaden gjort gällande,
att försäkringsbeloppet åtminstone borde höjas till 13,555,741 kronor 79
öre för att motsvara nuvarande värden. Av detta belopp vore de till brandförsäkringsaktiebolagens
tarifförening anslutna svenska bolagen beredda att täcka

10.250.000 kronor. Dessa bolags årspremier beträffande byggnaden utginge efter
en premiesats av 4 pro mille. Angående dramatiska teaterns byggnad framhåller
brandförsäkringsaktiebolaget Victoria i eu jämväl bifogad skrivelse av sistnämnda
dag, att den å denna byggnad tecknade försäkringen åtminstone borde höjas till

12.845.000 kronor, av vilket belopp de till tarifföreningen anslutna svenska bolagen
vore villiga att teckna 9,500,000 kronor mot en årspremie efter 5 pro mille.

Såsom av sistnämnda två skrivelser framgår äro de föreslagna höjda försäkringsbeloppen
endast approximativa, då någon värdering av byggnaderna icke
ägt rum. Siffrorna hava erhållits genom en procentuell förhöjning av de i nu
gällande försäkringsbrev specificerade summor på sätt, som vid skrivelserna fogade
tablåer utvisa. För sin del anser sig byggnadsstyrelsen, som vill framhålla,
att en fullständig värdering av byggnaderna är ett mycket omfattande och dyrbart
företag, kunna godtaga de föreslagna höjda värdena.

Med avseende å de delar av dessa värden, som icke skulle komma att täckas
av de försäkringar, som de till försäkringsbolagens tarifförening anslutna
svenska bolagen äro villiga att lämna, jämte ovannämnda försäkringar hos Stockholms
stads brandförsäkringskontor, som gälla för all framtid, får byggnadsstyrelsen
framhålla, att försäkringsaktiebolaget Ocean förklarat sig berett att teckna,
beträffande operabyggnaden intill 1,080,000 kronor och beträffande dramatiska
teaterns byggnad intill 1,000,000 kronor, i båda fallen mot en årspremie efter 4
pro mille. Härjämte torde städernas allmänna brandstodsbolag och försäkringsbolaget
Allmänna Brand kunna teckna ganska avsevärda belopp. I sista band
torde eventuellt utländska försäkringsbolag anlitas. Enligt vad byggnadsstyrelsen
under hand inhämtat, kunna i dessa senare fall premiesatserna icke väntas bliva
högre än 4 pro mille för operabyggnaden och 5 pro mille för dramatiska teaterns
byggnad. .

Därest försäkringsbeloppen skulle höjas på ovan angivet sätt, vilket i så fall
lämpligen borde ske vid nu löpande försäkringsårs utgång eller den 15 juli 1921
beträffande operabyggnaden och den 1 juli 1921 beträffande dramatiska teaterns
byggnad, komma premiekostnaderna att utgå i enlighet med följande med stöd
av ovan lämnade uppgifter upprättade tablåer.

Operabyggnaden.

Försäkringsgivare. Försäkringsbelopp. Premiebelopp.

Stockholms stads brandförsäkringskontor kronor 295,358: 21 (Betalt för aii framtid)
Till försäkringsbolagens tarifförening anslutna
svenska bolag.............. » 10,250,000: — 41,000: —

Försäkringsaktiebolaget Ocean....... » 1,080.000: — 4,320: —

Åttonde huvudtiteln: 1921 års tiUäggsstat.

Städernas allmänna braustodsbolag in. H.

(för återstående del av försäkringsbeloppet).
........................kronor 1,930,383:58 7,721:53

Summa kronor 13,555,741:79 53,041:53

Dramatiska teaterns byggnad.

Försäkringsgivare.

F örsäkringsbelo p p. Premiebelopp.

Stockholms stads brandförsäkringskontor kronor 425,960: —

Till försäkringsbolagens tarifförening anslutna
svenska bolag.............. > 9,500,000: —

Försäkringsaktiebolaget Ocean........ » 1,000,000: —

Städernas allmänna brandstodsbolag m. fl.

(för återstående del av försäkringsbeloppet)
.................... »_1,919,040: —

(Betalt för all framtid)

47,500: -4,000: —

9,595: 20

Summa kronor 12,845,000: — 61,095: 20

Gäldandet av premier och ovanberörda avgift för brandförsäkrande av ifrågavarande
teaterbyggnader skulle sålunda kräva ett anslagsbelopp av icke mindre
än sammanlagt 115,627 kronor 59 öre för år räknat,

Byggnadsstyrelsen erinrar härefter om dåvarande överintendentsämbetets
skrivelse till Kungl. Maj:t den 13 oktober 1908, vari ifrågasatts,
huruvida det finge anses ekonomiskt riktigt att hava dessa
byggnader försäkrade, då statsverket i allmänhet hade sina fastigheter
oförsäkrade. Ämbetet hade därför hemställt, huruvida skäl
ej finge anses föreligga att för framtiden icke försäkra ifrågavarande
byggnader. Vid ärendets föredragning inför Kungl. Maj:t den
12 januari 1909 hade emellertid vederbörande departementschef på
anförda skäl förklarat sig icke kunna biträda ämbetets berörda förslag.

Byggnadsstyrelsen har nu — under framhållande att för byggnadernas
försäkring till belopp, som någorlunda motsvarade deras
nuvarande värde, skulle krävas en högst avsevärd ökning av ifrågavarande
statsutgift — förnyat överintendentsämbetets hemställan
om försäkringarnas upphörande- Därest emellertid Kungl. Maj:t
skulle pröva lämpligt att de båda byggnaderna fortfarande bleve
brandförsäkrade, har byggnadsstyrelsen hemställt, att Kungl. Maj:t
måtte hos 1921 års riksdag göra framställning om anvisande av ej
mindre 53,041 kronor 53 öre för gäldande av årspremie för brandförsäkring
av operabyggnaden under ett år, räknat från klockan 12
på dagen den 15 juli 1921, än även tillhopa 62,586 kronor 6 öre
för bestridande av särskild avgift till Stockholms stads brandför -

Åttonde huvudtiteln: 1921 års tilläggsstat.

säkringskontor samt årspremie för brandförsäkring av dramatiska
teaterns byggnad under ett år, räknat från klockan 12 på dagen
den 1 juli 1921; och syntes, med hänsyn till att försäkringspremierna
skulle erläggas i förskott, det erforderliga anslaget, tillhopa 115,627
kronor 59 öre, böra uppföras a tilläggsstat för ar 1921.

De skäl, som föranledde 1909 års riksdag att oaktat överinten- me^ah^en
dentsämbetets uttalade tvekan bevilja anslag till ifrågavarande byggnaders
försäkring och som sedan kommit riksdagen att år efter
år anvisa medel för ändamålet, föreligga enligt min åsikt alltjämt
med oförminskad styrka. Sant är, att genom den ökade premieberäkningen
statsverkets utgifter härför väsentligt ökas. Men det belopp,
byggnaderna representera, har också vuxit så betydligt, att
statens risk av att underlåta försäkringen i det närmaste tredubblats
från år 1909. Jag kan därför icke taga på mitt ansvar att föreslå
ett upphörande av denna försäkring utan anser det av byggnadsstyrelsen
för ändamålet ifrågasatta anslaget böra äskas att utgå på
tilläggsstat för år 1921, därvid beloppet för undvikande av öretal i
riksstaten torde sättas till 115,628 kronor.

Jag hemställer alltså om förslag till riksdagen

att till gäldande av årspremier för brandförsäkring
av operabyggnaden och dramatiska teaterns
byggnad anvisa på tilläggsstat för år 1921 ett förslagsanslag,
högst 115,628 kronor.

11. Brandförsäkring av staten tillhörig, i operabyggna- [24.)
den samt dramatiska teaterns byggnad förvarad lösegendom

ra ra. 1 enlighet med Kungl. Maj:ts förslag anvisade riksdagen å tillhörig i
tilläggsstat för år 1920 såsom förslagsanslag, högst, bland annat:

till gäldande av årspremie för brandförsäkring av staten tillhö- mati8ka ten
rig i operabyggnaden förvarad lösegendom ett belopp av 7,280 kronor,
Samt lösegendom

till gäldande av årspremie för brandförsäkring av staten tillhörig m ni
i dramatiska teaterns byggnad förvarad lösegendom ett belopp av
5,205 kronor.

Ifrågavarande försäkringar gälla för tiden den 15 juli 1920—den
15 juli 1921. För samma ändamål hava sedan åtskilliga år medel
anvisats av riksdagen.

Såväl kungl. teaterns som kungl. dramatiska teaterns aktiebolag

Åttonde huvudtiteln: 1921 års tilläggsstat.

[24.] hava ingivit framställningar om motsvarande anslag för tiden den
15 juli 1921—den 15 juli 1922.

Kungl. teaterns aktiebolag anhaller för sin del om samma belopp
som det senast av riksdagen anvisade, 7,280 kronor. Brandförsäkringsbeloppet
utgör 1,000,000 kronor.

För täckande av nyssnämnda premiebelopp torde anslag å motsvarande
summa böra äskas hos riksdagen.

Framställningen från kungl. dramatiska teaterns aktiebolag går
ut på ökat anslag. I framställningen upplyses, att dramatiska teaterns
lösegendom hittills förvarats dels i teaterbyggnaden, dels i ett
skjul på Djurgården, dels ock i ett magasin vid Haga slott. De
båda sistnämnda förvaringsställena hade nu ersatts av ett av aktiebolaget
uppfört magasin vid Solnavägen i kvarteret Cedern i Stockholm-
Vederbörande försäkringsbolag hava funnit, att därvid risken
något ökats, vadan årspremien måst höjas med ett belopp av 795
kronor. Därjämte har teaterbolaget ansett, att magasinsbyggnaden
borde försäkras för 75,000 kronor, medförande en årspremie av 300
kronor.

Denna byggnad var färdig den 1 juli 1920. Då den emellertid
ej togs i bruk förrän den 25 augusti 1920, utgår, på sätt vidare i
teaterstyrelsens skrivelse upplyses, premieökningen för lösegendomen
under försäkringsåret den 15 juli 1920—den 15 juli 1921 med endast
706 kronor 66 öre.

Åberopande vad jag sålunda meddelat ur teaterbolagets skrivelse
hemställer bolaget om vidtagande av åtgärder dels för återbetalande
till bolaget av det belopp av 1,006 kronor 66 öre, som av bolaget
erlagts i försäkringsavgifter under löpande försäkringsår, utöver det
av riksdagen anvisade anslaget, dels ock för gäldande med allmänna
medel av brandförsäkringspremien för tiden den 15 juli 1921—den
15 juli 1922, 6,300 kronor.

Över kungl. dramatiska teaterns aktiebolags framställning har
byggnadsstyrelsen den 5 oktober 1920 avgivit infordrat utlåtande.
Byggnadsstyrelsen har anfört:

beträffande den ifrågasatta höjningen av brandförsäkringen av den staten
tillhöriga, av dramatiska teatern förvarade lösegendomen har byggnadsstyrelsen
som rörande denna fråga införskaffat här bifogad uppgift från försäkringsaktiebolaget
Skandia, för sin del intet att erinra.

Vad beträffar försäkring av det i kvarteret Cedern uppförda magasinet får
styrelsen, efter att hava inhämtat vissa ytterligare upplysningar, anföra följande.

Åttonde huvudtiteln: 1921 års tilläggsstat.

Då gamla operabyggnaden utrymdes för rivning och operaverksamheten [24.J
överflyttades till svenska teatern, flyttades från gamla operatomten ett därå varande
skjul, vilket uppfördes vid norra Blasieholmshamnen för förvaring av operans
dekorationer m. m. Häri fick även dramatiska teatern i mån av utrymme förvara
teatern tillhörig lösegendom. Efter nya operabyggnadens färdigställande och
sedan staden ålagt vederbörande att borttaga skjulet ifråga, flyttades detsamma
för dramatiska teaterns räkning till en förhyrd tomt i Alkärret å södra Djurgården.
Förutom i detta skjul hava dekorationer jämväl förvarats i ett förhyrt
magasin tillhörande Haga slott. Sedan denna förhyrning emellertid numera uppsagts,
har teaterbolagets styrelse funnit nödigt att anskaffa ett nytt magasin och
däri sammanföra all den lösegendom, som nu förvarats å nämnda två ställen, och
har sålunda, sedan skjulet i Alkärret försålts, genom bolagets försorg uppförts ett
nytt magasin av trä i kvarteret Cedern. Skjulet har styrelsen låtit besiktiga genom
en styrelsens tjänsteman, och har denne funnit försäkringssumman, 75,000
kronor, skälig.

Byggnadsstyrelsen, som utgår ifrån att det nya magasinet efter färdigställandet
övergått i Kungl. Maj:ts och kronans ägo, vilken uppfattning, enligt vad byggnadsstyrelsen
tror sig veta, delas av bolagets styrelse, får för sin del tillstyrka,
att detsamma försäkras på statsverkets bekostnad, och har styrelsen intet att
erinra mot den härför föreslagna premien.

Den av byggnadsstyrelsen åberopade uppgiften från försäkringsaktiebolaget
Skandia är av följande innehåll:

Stockholm den 5 oktober. Kungl. Byggnadsstyrelsen. Stockholm.

Härmed få vi meddela, att förnyelsepremien 15A 1921—i:,h 1922, för sampolis,
Skandias N:o 231144, å Kronor 1,000,000:— utgör Kr. 6,000:—.

Försäkringen avser möbler, kostymer, dekorationer, attributer och övriga inventarier
för Kr. 590,000: — inom Dramatiska Teaterns byggnad, varav uti:
expeditionslokaler och klädloger för Kr. 60,000: — 2 % = Kr. 120: —

övriga lokaler............. » » 530,000:— 8 % — » 4,240: —

samt samma slags föremål förvarade

i magasinsbyggnad i kv. Cedern » » 410,000: — 4 % — » 1,640: -

Kronor 1,000,000:— 6,000: —

Ej heller jag har något att erinra mot teaterbolagets framställ- De part®

ning, vadan jag tillstyrker proposition till riksdagen om anvisande men,8cliefei‘
av nödiga medel. Vad särskilt angår omförmälda magasin synes
mig lämpligt att även detta försäkras på statens bekostnad; teaterbolaget
har i en till ecklesiastikdepartementet ingiven skrift biträtt
byggnadsstyrelsens uttalande om att magasinet tillhör Kungl. Maj:t
och kronan.

Försäkringssumman för möbler, kostymer, dekorationer m. m.
utgör, såsom ock framgår av Skandias skrift, 1,000,000 kronor.

Åttonde huvudtiteln: 1921 års tilläggsstat.

De erforderliga anslagen för samtliga nn omförmälda ändamål
lära böra begäras å tilläggsstat för år 1921. Tanken på att samtidigt
för motsvarande ändamål —- ävensom för de under nästföregående
punkt omförmälda — äska anslag för år 1922, varigenom man
skulle undgå fortsättandet av den nu iakttagna ordningen med anslag
å tilläggsstat, har ej varit mig främmande. Den har ock tillförene
varit under övervägande, men undanskjutits med hänsyn till
eventuell omläggning av budgetåret. Med den ifrågasatta ändrade
anordningen torde även nu kunna anstå. Jag tillstyrker förslag till
riksdagen

att å tilläggsstat för år 1921 såsom särskilda
förslagsanslag, högst, anvisa

dels till gäldande av årspremie för brandförsäkring
under tiden den 15 juli 1921—den 15 juli
1922 av staten tillhörig i operabyggnaden förvarad
lösegendom ett belopp av 7,280 kronor;

dels till gäldande av årspremier för brandförsäkring
under samma tid av staten tillhörig, i dramatiska
teaterns byggnad och i ovannämnda magasin
förvarad lösegendom ävensom av själva magasinet
ett belopp av 6,300 kronor;

dels ock till gottgörelse åt kungl. dramatiska
teaterns aktiebolag för av detsamma utlagda medel,
utöver anvisat statsanslag, till försäkring under
tiden den 15 juli 1920—den 15 juli 1921 av nyss
omförmälda lösegendom och magasin ett belopp av
1,007 kronor.

Åttonde huvudtiteln: 1921 års tilläggsstat.

Universiteten, den medicinska undervisningen
m. m.

Uppsala universitet.

1. Förstärkande av materiellanslagen till vissa institu

[25.]

tioner och inrättningar. Under de två senast förflutna åren hava
anslå0- å tilläggsstat utgått till förstärkande av materiellanslagen till an8]agen till
vissa Institutioner och inrättningar vid universitetet i Uppsala. Nu
föreligga jämväl åtskilliga äskanden från sagda universitet, avseende inrättningar.

dylika anslag å tilläggsstat. ...

Följande översikt ger vid handen vilka institutioner

anslagsbelopp, varom här är fråga:

Hygieniska institutionen............................kronor

Psykologiska laboratoriet...........................

Klubbans biologiska station.........................

Medicinska poliklinikerna...........................

Zoologiska institutionen............................

Mineralogisk-geologiska institutionen...................

Botaniska trädgården..............................

» laboratoriet..............................

» museet.................................

Institutionen för allmän och analytisk kemi.............

Växtbiologiska institutionen.........................

Meteorologiska » .........................

Fysiska » _ .........................

Astronomiska observatoriet...................••••••.•

Inrättningen för undervisning och forskning i fysikalisk kemi

Anatomiska institutionen...........................

Patologiska » ................;..........

Institutionen för medicinsk och fysiologisk kemi .......... »

Farmakologiska institutionen.......................

Fysiologiska » ........................

Universitetsbiblioteket ............................. *_

och vilka
3,500	—
400	—
3,200	—
6,000	—
10,000	—
1,500	—
30,000	—
300	—
1,000	—
6,270	—
3,000	—
7,435	50
8,200	—
5,800	—
5,000	—
422	—
972	93
1,130	39
887	36
3,450	—
18,379	11
116,847	29

De begärda beloppen hava avsetts dels till täckande av beräknade
brister vid 1920 års utgång i anslag till materiell m. m. för
ifrågavarande institutioner, dels till förstärkande av dessa anslag
under år 1921, därvid i några fall ingå medel till bränslekostnad.

Bihang till riksdagens protokoll 1921. 1 sand. 2 käft. (Nr 2.) 6

Åttonde huvudtiteln: 1921 års tilläggsstat.

f oa 1motsvarande ändamål anvisades på tilläggsstat för år 1920
123,344 kronor.

Såsom jag i mitt anförande under punkt 62 i bilagan åttonde
huvudtiteln till arets statsverksproposition omförmält, bär jag från
i^yersitetet erh^t en aPProximativ beräkning över reservfondens
stallning under ar 1920. Denna handling är av följande innehåll:

Kronor.

34,940: 22
52,911: 45

bebet.

Kassa konto................

utgifter t. o. m. 3% 1920........

beräknade återstående utgifter.................

Uppsala Ulva m. fl. vattenkvarnars reparationskonto
Ko ligt kanslersämbetets medgivande anslaget belopp
till reparation av Ulva kvarn.

Institutioners konti..............

Skuldbelopp att avskrivas med tillhjälp av reservfonden
enligt kanslersämbetets medgivande.

Reparationers konto............

Skuldbelopp att avskrivas med tillhjälp av reservfonden
enligt kanslersämbetets medgivande.

Krono- m. fl. utskylders och brandavgifters konto
Skuldbelopp att avskrivas med tillhjälp av reservfonden
enligt kanslersämbetets medgivande.

Lantmäteri- och rättegångskostnaders konto
Skuldbelopp att avskrivas med tillhjälp av reservfonden
enligt kanslersämbetets medgivande
Av kanslersämbetet beviljade anslag till täckdikningsrör
^ och cementarbeten vid akad. hemman....

Extra utgifters och tryckningskostnaders konto........

Skuldbelopp att avskrivas med tillhjälp av reservfonden
enligt kanslersämbetets medgivande.

Universitetsbibliotekets byggnads konto
Skuldbelopp att avskrivas med tillhjälp av reservfonden
enligt kanslersämbetets medgivande.

Enligt kanslersämbetets medgivande hava från reservfonden
avsatts:..........

till slutförande av reparations- och ändringsarbeten i

(iiistavianum........... 00 000*

för upprättande av eu universitetets brandriskfond . . . 100 000:
Vidare har framställning hos kanslersämbetet gjorts om
anvisande från reservfonden av anslag till införande
av värmeledning i botaniska institutionen med
Utgående balans konto
Behållning till 1921

27,237: 96
40,000: -

Kronor.

87,851: 67
30,000: —
20,575: 22
29,486: 39
4,279: 84
67,237: 96

34,261: 79

14,811: 73

166,000: —

50,500: —
227,435: 87

Summa kronor 732,440: 47

Åttonde huvudtiteln: 1921 års tillägg sstat.

Kredit.

Ingående balans konto................

Behållning från 1919.

General konto......................

Beräknadt överskott för året.

Avlöningars, pensioners och gratialers konto
Beräknade besparingar härå.

Indragningsstatens konto..............

Beräknat överskott härå.

kronor 351,540: 47

» 346,900: —

» 14,000:

» 20,000: —

Summa kronor 732,440: 47

På grund av vad denna handling utvisar i fråga om reservfondens
förmåga att bära extra ordinarie utgifter har jag trott mig
kunna såväl först och främst i avseende å de nu å tilläggsstat begärda
anslagsposterna som ock beträffande vissa å extra stat för år 1922
äskade anslag ifrågasätta en reduktion — i några fall har jag funnit
mindre anslagsbehov kunna åtminstone tillsvidare helt och hållet
tillgodoses ur reservfonden. Vad angår de nu önskade tilläggsstatsanslagen
å tillhopa 116,847 kronor 29 öre föreslår jag alltså, att
Kung! Maj:t av riksdagen utverkar ett belopp av 60,000 kronor,
således något mer än hälften av vad universitetet begärt. Det torde
få ankomma på Kung! Maj:t att meddela föreskrifter om anslagsbeloppets
fördelning på de särskilda institutionerna.

Jag hemställer, att Eders Kungl. Maj:t täcktes föreslå riksdagen
att till förstärkande av vederbörande för år
1921 å ordinarie och extra stat utgående anslag
till de av mig under denna punkt angivna institutionerna
och inrättningarna vid universitetet i
Uppsala anvisa på tilläggsstat ett reservationsanslag
av 60,000 kronor, att enligt Kungl. Maj:ts
bestämmande fördelas på omförmälda institutioner
och inrättningar.

2. Höjning av ersättningen åt biblioteksvaktmästare för
eftermiddagstj änst. Under hänvisning till vad jag under denna
rubrik anfört beträffande anslag till ifrågavarande ändamål för år
1922, hemställer jag, det Eders Kungl. Maj:t täcktes föreslå riksdagen

att till förstärkande av det i utgiftsstaten för
universitetet i Uppsala, avdelningen A) Avlöningar
m. in., c) Tjänstemän och betjänte vid universitetets

[26.)

Höjning av
ersättningen
åt biblioteksvaktmästare

för eftermiddagstjänst.

[27.]

Prebende inetitntionen,

[28.]

Bidrag till
täckande av
driftkostnaderna
vid
Malmöhus
läns sjukvårdsinrättningar
i
Lund.

44 Åttonde huvudtiteln: 1921 års tilläggsstat.

samlingar och inrättningar in. m., under rubriken
Biblioteket uppförda anslaget till arvoden, flitpenningar
åt extra biträden, renskrivning, eftermiddagstjänst
m. m. anvisa på tilläggsstat för år 1921
ett förslagsanslag, högst 1,500 kronor.

Lunds universitet.

3- Prebendeinstitutionen. Under hänvisning till vad jag
under punkt 54 i bilagan åttonde huvudtiteln till årets statsverksproposition
anfört tillstyrker jag förslag till riksdagen

att, i avbidan på proposition om beredande av
vissa ersättningsmedel till särskilda prebendeinnehavare
inom teologiska fakulteten vid universitetet
i Lund, för ändamålet beräkna på tilläggsstat för
år 1921 ett förslagsanslag, högst 15,000 kronor.

®^ra8‘ till täckande av driftkostnaderna vid Malmöhus
läns sjukvårdsinrättningar i Lund. Malmöhus läns i Lund
inrättade sjukvårdsinrättningar äro som bekant upplåtna för den
medicinska kliniska undervisningen vid universitetet i Lund. Av denna
anledning har staten vid flera tillfällen — senast beträffande den
för ett par år sedan verkställda till- och nybyggnaden vid nämnda
sjukhus lämnat bidrag till byggnadskostnader för sjukhuset.

Till bestridande av driftkostnaderna har staten hittills ej bidragit.
Nu har detta emellertid blivit ifrågasatt. Enligt uppdrag av
Malmöhus läns landsting har nämligen direktionen över omförmälda
sjukvårdsinrättningar i en av länsstyrelsen i Malmö överlämnad skrivelse
av den 12 november 1920 anhållit, att Kung! Maj:t måtte föranstalta,
att statsverket komme att till täckande av de kostnader,
landstinget hade att under år 1920 vidkännas för sina sjukvårdsinrättningar
i Lund, bidraga med 30 % av sagda kostnader, vilka till
sitt belopp dock först kunde bliva bestämda efter det räkenskaperna
för nyssnämnda år förelåge i avslutat skick.

I ärendet har upplysts att den verkliga kostnad, landstinget under
år 1919 fått vidkännas för driften vid sjukhuset, uppgått till
1,612,764 kronor 37 öre och att den beräknade kostnaden för år
1920 utgjorde 1,770,000 kronor.

Åttonde huvudtiteln: 1921 års tillägg sstat.

Utlåtanden i ärendet hava infordrats från nmversitetsmyndigheterna
och medicinalstyrelsen. Sistnämnda myndighet tall vilken
ärendet remitterades i senare delen av december 1920, har ännu ej

hunnit avgiva svar. v.

Jag är således ej nu i tillfälle att för Kungl. May.t framlägga

definitivt förslag om avlåtande av framställning i amnet till riksdagen.
Saken synes mig dock vara av den beskaffenhet, att jag ej
kan underlåta att ifrågasätta beräknande å nksstaten av de medel,
som eventuellt böra anvisas för berörda ändamål. Jag uar trött
mig kunna preliminärt beräkna det erforderliga beloppcttall 500XXXJ
kronor, uppfört såsom förslagsanslag pa tilläggsstat för ar 1921, och
får alltså hemställa om avlåtande av förslag till riksdagen

att, i avbidan på proposition om anslag av
statsmedel såsom bidrag till täckande ^ av driftkostnaderna
vid Malmöhus läns sjukvårdsinrättningar
i Lund under år 1920, beräkna på tilläggsstat
för år 1921 ett förslagsanslag av 500,000 kronor.

5 Förstärkande av materiellanslagen till vissa institutioner
och inrättningar. För vartdera av åren 1918—1920 hava
anslag å tilläggsstat beviljats en del institutioner och inrättningar
vid universitetet i Lund. Samma skäl som betingat dessa anslag,
alltså de rådande ekonomiska förhållandena, hava föranlett det större
akademiska konsistoriet att hos Kungl. Maj:t begära liknande anslag
jämväl för år 1921 — jag erinrar, att jag under punkt 2o i det
föregående anmält motsvarande anslagsäskanden för universitetet i
Uppsala och kommer i det följande att framlägga dylika från karolinska
institutet. . ,,

Till en början vill jag här lämna en tablå, uppställd efter samma

grunder som motsvarande tablå angående anslag å tilläggsstat tor
år 1920.

Nytt anslag.

[29.]

Förstärkande
av materiellanslagen

till vissa
institutioner
och inrättningar.

Åttonde huvudtiteln: 1921 års tillägg sstat.

Institutioner och
inrättningar

Anatomisk-histologiska

institutionen......

Fysiologiska institutionen
............

Medici n skt-kemiska

institutionen......

Patologisk-anatomiska

institutionen .....

Astronomiska observator^
...........

Botaniska institutionens
systematiska avdelning
............

Bota niska institutionens
fysiologiska avdelning
............

Fysiska institutionen .
Geologisk-mineralogiska
institutionen . . .
Kemiska institutionen .
Zoologiska institutionen
Inrättningen för gymnastik
och fäktkonst
Institutionen för ärftlighetsforskning
. .
Farmakologiska institutionen
..........

Universitetsbiblioteket.

Summa

Ordinarie anslag år 1921	Extra anslå år 1921 (frånsettviss tillfälliga an slag för sär-skilda ända-mål)	g Beviljade a anslag på tilläggsstat år 1920	Begärda anslag på tilläggsstat för år 1921	De andelar av de i kol. 4 upptagna anslag, som gälla täckande av brister vid 1920 års ut-gång
Kronor	ö.	1 Kronor	ö.	Kronor	ö.	Kronor	ö.	Kronor	ö.
6,05(	)-	—		12,45C		13,42C	> —	*) 4,67(	) —
*) 4,50C	) —	—		8,00C	—	19,40C	—	3) 9,20(	) —
3,45C	) —	50C	) —	12,000	—	12,000	—	—	—
3,500	—	—	—	6,950		9,500	—	4) 4,000	—
5,000	— -	—	—	7,000	—	7,000	—	Ej angi\ Brist v	ret 1 d
7,000				18,900		19,000	—	1920 års anses sannoli	slut k
3,500	—	—	—	5,000	—	9,000	_	B) 2,000
5,000		—	—	8,000	—	20,000	—	e) 8,000	—
2,600	—	1,000	—	2,000		4,000		1,000
7) 4,000	—	—	—	25,000		11,000
7,700		—	—	18,650		29,600		8) 8,600	—
500		500		3,000		3,000		—	—
1,000-		—		750-		750-		—
1,000-		—		500-		1,000-
) 50,000 -		10,000-		20,100-		30,400 -		—
— -		- 1-		148,30o\|-		189,07o\|-	-\|	—

laborationsavgifter, beräknade till 2,500 kronor. enskaper. ) Härtill komina

T-IH 11 . i i -i _ . *

i 1919 års räkenskaper
iborationsa vgifter, ber;

J Härtill komma avko...„„ UCI1
i staten beräknade till 1,625 kronor.

’> Hartm d»%™,

Åttonde huvudtiteln: 1921 års tilläggsstat. 47

De av vederbörande institutioners och inrättningars talemän, [29.]
institutionsföreståndarna m. fl., framlagda anslagskraven hava vid
företagen granskning godtagits av utsedda kommitterade vid universitetet,
vilka på anförda skäl ej ansett sig kunna jäva kraven, även
då dessa, såsom i ett par fall ägt rum, icke stödja sig på närmare
utredning. Kommitterade hava därvid anfört, att institutionernas för
år 1920 nödvändiga utgifter icke i något fall understigit men väl i
de flesta fall högst väsentligt överstigit de år 1919 beräknade, att
det tydligen vore omöjligt att på förhand med någon säkerhet
bestämma den ökning utöver normala priser, som för år 1921 kunde
råda, att det å andra sidan vore tämligen visst, att utgifterna för
år 1921 komme att ställa sig ungefär lika höga som år 1920, samt
att institutionsföreståndarna vore de, som närmast kunde bedöma
och överblicka inrättningarnas behov.

Lika med kommitterade har det större konsistoriet upptagit
institutionsföreståndarnas även av vederbörande fakultet eller sektion
tillstyrkta anslagsyrkanden och förty anhallit, att till förstärkande
av de ordinarie anslagen till materiell m. m. för vederbörande institutioner
och inrättningar måtte å tilläggsstat för år 1921 beredas
ett belopp om tillhopa 189,070 kronor.

Kanslern har i skrivelse den 29 augusti 1920 hemställt om
proposition till riksdagen med äskande av anslag i enlighet med
konsistoriets anhållan.

Vederbörande institutionsföreståndares anslagsäskanden grunda mentschefen.
sig i de flesta fall på mer eller mindre detaljerade beräkningar över
institutionernas och inrättningarnas inkomster och utgifter. Det visar
sig, att i flera fall i de brister, som beräknas uppstå vid 1920 års
utgång, ingå brister från år 1919.

Jag skall nu i korthet yttra mig över de särskilda anslagskraven.

Då intet annat säges ansluter jag mig till vederbörandes anslagsyrkanden.
Jag vill anmärka, att det, enligt vad inhämtade upplysningar
givit vid handen, lika litet nu som tillförene finnes möjlighet
att, på sätt jag ifrågasatt beträffande universitetet i Uppsala,
i nämnvärd mån lita till hjälp från reservfonden. Denna
har vid universitetet i Lund städse haft en svagare ställning än
motsvarande fond i Uppsala.

Åttonde huvudtiteln: 1921 års tilläggsstat.

Det belopp, som begärts för anatomisk-histologiska institutionen
utgör summan av den brist, som uppstått å 1919 års stat, 4,670
kronor (egentligen 4,671 kronor) och ett för år 1921 till samma
belopp som för år 1920 beräknat anslagsbehov av 8,750 kronor.
Institutionsföreståndaren motser väl, att sistnämnda belopp ej skall
visa sig tillräckligt, men har stannat därvid på grund av omöjligheten
att uppgöra fullt tillförlitliga beräkningar.

För fysiologiska institutionen har föreståndaren att påräkna en
tillgång för år 1920 av omkring 12,800 kronor. Från år 1919 hava
dock räkningar överbalanserats till ett belopp av 7,250 kronor, så
att för år 1920 stått till förfogande blott 5,550 kronor.

Vid beräknande av anslagsbehovet har föreståndaren i fråga om
bränslekostnaderna, som han ansåg rätteligen böra beräknas vara
åtta gånger så stora som före kristiden, då de stannat vid 1,000
kronor, trott sig kunna nöja sig med ett beräknat belopp av 5,000
kronor. För andra poster än bränsle — gas, vatten, elektricitet,
kemikalier, apparater, glasförrådet, inköp av djur och föda åt dem
samt institutionsbibliotekets vidmakthållande — för vilka ändamål
före kristiden kunnat disponeras 3,800 kronor, har institutionsföreståndaren
ansett en förhöjning av 150 procent oundgänglig. Beloppet,
av föreståndaren angivet till 9,700 kronor, utgör rätteligen 9,500
kronor.

Inalles skulle således för institutionen erfordras ett materiellanslag
för ar 1920 av 14,500 kronor. Efter avdrag av ovannämnda
belopp av 5,550 kronor, av institutionsföreståndaren jämnat till 5,500
kronor, skulle för år 1920 krävas ett tilläggsanslag av 9,000 kronor.

För år 1921 har institutionsföreståndaren beräknat ett anslagsbehov
av 15,000 kronor, vilket innebär, att ett tilläggsanslag av

10,200 kronor skulle behövas för det året. Inalles skulle således
krävas ett tilläggsanslag av 19,200 kronor.

T. f. föreståndaren för medicinskt-kemiska institutionen har
begärt samma tilläggsanslag, som beviljats för år 1920. Han upplyser,
att, trots största möjliga inskränkningar i fråga om anskaffning
av kemikalier m. m., en mindre brist torde komma att uppstå vid
1920 ars slut. Ingen utsikt anses förefinnas för minskning av utgifterna
för institutionens uppeldning m. m.

Patologisk-anatomiska institutionen. I det för denna institution
begärda anslaget, 9,500 kronor, ingår dels ett till 4,000 kronor av -

Åttonde huvudtiteln: 1921 års tilläggsstat. 49

rundat belopp, utgörande från år 1919 överförd brist, dels samma
belopp, som för vartdera av åren 1919 och 1920 beräknats såsom
tilläggsanslag för institutionens materiellbehov eller 5,500 kronor.

För den astronomiska institutionen har först approximativt begärts
enahanda belopp, som beviljats å tilläggsstat för år 1920, eller

7,000 kronor. Institutionsföreståndaren har emellertid senare upplyst,
att institutionen redan vid utgången av maj månad 1920 förbrukat
de medel, som för år i920 stode institutionen till buds, vadan
anslagsbehovet följande år komme att röna inverkan härav.

Från föreståndaren för botaniska institutionens systematiska avdelning
föreligger en utförlig och noggrann redogörelse^ för avdelningens
ekonomiska förhållanden, sådana de under senare ar gestaltat
sig och kunna förväntas bliva under år 1921. Redogörelsen utmynnar
i begäran om ett anslag av 19,000 kronor, ungefär motsvarande vad
för år 1920 anvisats.

I det av t. f. föreståndaren för botaniska institutionens fysiologiska
avdelning begärda anslaget 9,000 kronor, ingår ett belopp
av 2,000 kronor, utgörande balanserad brist i 1919 års räkenskaper.
Det begärda beloppet synes snarare understiga än överstiga avdelningens
anslagsbehov.

Fysiska institutionen. Det belopp av 20,000 kronor, som för
denna institution begäres, innefattar dels en brist av 4,000 kronor
i 1919 års räkenskaper, dels dn beräknad brist för år 1920 av minst
samma storlek, dels ock ett med hänsyn till dessa brister för år 1921
beräknat belopp av 12,000 kronor — d. v. s. 4,000 kronor utöver
det för vartdera av åren 1919 och 1920 beräknade tilläggsanslagsbeloppet
av 8,000 kronor.

Föreståndarens för geologisk-mineralogiska institutionen anhållan
om ett anslag av 4,000 kronor är tillfredsställande motiverad. I
beloppet ingår en summa av 1,000 kronor såsom beräknad brist för
år 1920. För år 1921 beräknas ett anslagsbehov av 6,600 kronor,
d. v. s. 3,000 kronor utöver för året utgående ordinarie och extra
anslag.

För kemiska institutionen begärde universitetsmyndigheterna å
tilläggsstat för år 1920 ett belopp av 32,500 kronor, därav 15,000
kronor ansågos behövliga för att täcka under år 1919 uppkomna
utgifter. I enlighet med dåvarande departementschefens förslag ned Bihang

till riksdagens protokoll 1921. 1 samt 2 käft. (Nr 2.) 7

[29

[29.]

Åttonde huvudtiteln: IQ 21 års tilläggsstat.

sattes anslaget till 25,000 kronor; institutionens tillgångar i övrigt
framgå av ovanintagna tablå.

Detta förslag om nedsättning av anslaget motiverades av den
överraskande storleken av det begärda beloppet i förhållande till
institutionens ordinarie tillgångar ävensom en jämförelse med motsvarande
siffror (extra anslag inberäknade) för övriga ifrågavarande
institutioner. »Den förmodan», yttrade föredragande departementschefen,
»ligger nära till hands, att nödig sparsamhet här ej iakttages;
i alla händelser innehåller vederbörande föreståndares framställning
om erhållande av tilläggsanslag ej några uppgifter, som
kunna tjäna till förklaring beträffande det för kemiska institutionen
missgynnande i omförmälda jämförelse». Departementschefen uttalade
tillika den förhoppning, att genom varsamhet vid institutionens
drift anslagsbehovet skulle kunna nedsättas.

Såsom av tablån framgår har institutionsföreståndaren nu begärt
ett tilläggsanslag för år 1921 av 11,000 kronor. Han har
sammanställt institutionens ungefärliga utgiftsposter i en så lydande
tabell:

Bränsle (koks, kol och ved) . .................. kronor

Gräs (vatten och elektricitet)................... »

Kemikalier.................................. »

Kärl och redskaper........................... »

Andra utgifter (rengöring, smärre reparationer,

bokinköp o. s. v.)........................ »

9,000: —
3,000: —
8,000: —
2,000: -

500: -

Summa kronor 17,500: —

Föreståndaren anmärker, att han upptagit dessa utgiftsposter,
med undantag av »gas», till något lägre belopp än motsvarande för
år 1920 beräknade, beroende dels på att man möjligen i vissa fall
torde kunna räkna på någon prisreduktion, dels därpå, att åtskilliga
större artiklar, t. ex. sprit, antagligen ej behövde inköpas under
år 1921. Fn förutsättning för att institutionens debet och kredit
skulle gå ihop, vore emellertid, att tilläggsanslaget för år 1920
beviljades.

Föreståndarens framställning, som är dagtecknad i april 1920,
synes visserligen giva vid handen, att med detta tilläggsanslag skulle
avses det av honom och universitetsmyndighetema begärda beloppet.

Åttonde huvudtiteln: 1921 års tillägg sstat.

Storleken av det av Kungl. Maj:t äskade anslaget får dock anses
hava varit känd vid universitetet och någon ändring av den som
nämnt nu begärda anslagssumman har ej ifrågasatts.

För zoologiska institutionen begäres, såsom synes av tablan, ett
avsevärt förhöjt anslag. Av föreståndarens framställning inhämtas,
att institutionen, som år 1919 haft, förutom ett ordinarie årsanslag
av 7,700 kronor, ett fyllnadsanslag av 12,000 kronor, tillhopa 19,700
kronor, vid slutet av sagda år varit på balans av något mer än 8,000
kronor. Orsaken härtill hade uteslutande legat i de högt uppdrivna
bränsleprisen: så hade under hösten 1919 måst inköpas kol och ved
för en summa av 10,915 kronor, därav dock 2,295 kronor rätteligen
borde påföras 1920 års bränslekonto.

För år 1920 kunde institutionen i ordinarie anslag och tilläggsanslag
påräkna 26,850 kronor. Av tillgängliga medel hade under
vårterminen dels täckts ovannämnda brist från ar 1919, något mer
än 8,000 kronor, dels för bränsle utbetalts 7,384 kronor 38 öre,
varjämte till betalning återstode räkningar hos kolhandlare till
belopp av 2,701 kronor 20 öre. För övriga oundgängliga utgifter
hade under vårterminen 1920 utbetalts 6,524 kronor 42 öre. Sammanlagda
utgifterna under den gångna delen av år 1920 belöpte sig
sålunda till 24,610 kronor, vadan av anslagsmedlen återstode endast
1,740 kronor.

Då institutionsföreståndarbn för den återstående delen av år 1920
beräknar ett anslagsbehov av 10,340 kronor, kommer han till det
resultat, att vid 1920 års slut skulle förefinnas en brist av 8,600
kronor.

Denna brist önskar nu in^ftitutionsf örestan daren fa täckt. Tillika
beräknar han, med ledning av ovan lämnade uppgifter rörande kostnader
för bränsle och under uttalande, att det vore föga sannolikt,
att priset på koks och ved komme att sänkas, ett anslagsbehov av

21,000 kronor till bränsle under år 1921.

Institutionsföreståndaren finner med rätta, att stora kostnader
uppstått för institutionens uppvärmning. Förutom de höga koksprisen
anger föreståndaren åtskilliga förhållanden vid institutionen
såsom bidragande till att kostnaderna så avsevärt stigit.

Föreståndaren anmärker vidare, att institutionens alla förråd av
sprit, färgämnen, reagentier np m. under krisåren blivit alldeles uttömda
och att nyanskaffning av dylika förbvukningsvaror måst ske.

Åttonde huvudtiteln: 1921 års tilläggsstat.

Till eu del torde de av institutionsföreståndaren åberopade förhållanden,
som medverkat till de höga bränslekostnaderna, varit av
tillfällig art. För den skull och då jag i övrigt vill hoppas, att
institutionens utgifter skola kunna något begränsas, anser jag mig
kunna tillstyrka, att tilläggsanslaget för zoologiska institutionen sättes
till 25,000 kronor.

I fråga om de begärda anslagen till inrättningen för gymnastik,
och fäktkonst samt för institutionen för ärftlighetsforskning har jag
intet att erinra.

För farmakologiska institutionen begäres för år 1921 ett dubbelt
så stort tilläggsanslag som för år 1920 utgår. Denna anhållan
motiveras med att institutionens ordinarie anslag, 1,000 kronor, redan
under april 1920 hunnit nästan helt och hållet förbrukas för uppvärmning
av institutionens lokaler, medan samtidigt priserna på alla
finare kemikalier och apparater, som behövas för undervisning
och vetenskapliga arbeten vid institutionen, stigit i utomordentligt
hög grad.

Universitetsbiblioteket. Beträffande detta anser jag mig böra,
såsom föregående år skett, i dess helhet återgiva överbibliotekariens
uttömmande, till det större akademiska konsistoriet avlåtna skrivelse
om anslag å tilläggsstat för år 1921.

Sedan 1919 års riksdag beviljat biblioteket för samma år ett tilläggsanslag
å 18,000 kronor gingo bibliotekets inkomster''och utgifter för detta år så väl ihop,
att till och med ett överskott å kronor 44: 60 uppstod, varigenom den från år
1918 kvarstående behållningen, kronor 4,536:69, ökades till kronor 4,581:29.
Detta resultat vanns å ena sidan genom synnerligen fördelaktiga bokinköp beroende
på den tyska valutans starka fall under senare hälften av året, å andra sidan
därigenom att inbindningen för året begränsats till ett mindre antal böcker och
därigenom a,tt endast en mindre del av de för året beräknade betydande inventarieanskaffningarna
hann att effektueras. Att bokinköpsposten kunde hållas nere
under det normala kan sägas ha varit enbart en vinst, däremot betyder reduktionen
i bokbinderi- och inventarieposterna i huvudsak endast överflyttande av
utgiftsposter till följande år.

För år 1920 beräknar jag utgifterna till nedanstående belopp; inom parentes
bifogas motsvarande faktiska uppgifter för år 1919.

Bokinköp..............................kronor 38,000: — (35,792: —)

Inlösen av bytesexemplar av universitetets årsskrift » 800- — (800-_)

Bokbinderi. ....................... » 15,000: — (13,029! —)

bknvmaterialier och tryck .... » i öon-_ h 3«7- i

Uppvärmning................• . ! ! ! ! , ! i ! , 18,000:'' - (22 500: -

Belysning.............«.......■...... , 800: — (681: —)

Åttonde huvudtiteln: Sgkr	1921 års tilläggsstat.		53
Frakt och transport................		2,000: —	(1,748:	-)
Renhållning......................		1,000: —	(851:	-)
Parkens underhåll.................		200: —	(611:	-)
Inköp och underhåll av inventarier . . . .	2>	13,000: —	(5,109:	-)
Diverse omkostnader...............		1,500: —	(1,487:	-)

Summa kronor 91,800

Inventarieposten avser främst de för år 1919 beräknade, men till större
delen först nu färdiga hyllorna för tidningssamlingen, vidare, i den mån medlen
räcka till, kartskåp, arbetsbord för personalen, stolar och bordlampor för läsesal
och bokmagasin m. m.

Uppvärmningsposten har jag, trots den betydligt större bränsleutgiften för
år 1919, vågat sätta så lågt som till det visserligen i och för sig ofantligt höga
beloppet av 18,000 kronor, enär dels på 1919 års konto torde ha kommit en del
bränsle som hört till 1918 års och — i ringa grad — även 1920 års förbrukning,
dels möjligheten att använda svenska stenkol synes kunna något nedbringa denna
hårt tyngande post.

Då jag i en annan samtidigt ingiven framställning om förhöjning av bibliotekets
årsanslag närmare redogör för grunderna för mina beräkningar, inskränker
jag mig för övrigt här till att framhålla, att den upptagna bokinköpsposten, som
fortfarande hållits lägre än den före kriget normala, ej medger så stora inköp
som föregående års samt att bokbinderiposten ej räcker till för vederbörlig bindning
av årets accession.

Till täckande förefinnas:

Statsanslag, ordinarie.....	. . kronor 50,000: —
D:o extra.......	»	10,000: —
Behållning från år 1919 . .		4,581: —
varjämte påräknas:
Tilläggsanslag . . ........		20,100: —
Intressemedel..........	»	2,000: —
Extra inkomster........	1>	3,000: —

Summa kronor 89,681

En brist på kronor 2,119 skulle således komma att uppstå.

För år 1921 kommer jag till nedanstående inkomst- och utgiftsstat. Bokinköpsposten
hade rätteligen bort upptagas åtminstone 5,000 kronor högre d. v. s.
till det före kriget normala beloppet 45,000 kronor. Bokbinderiutgifterna har jag
upptagit till det belopp, som får anses som ett minimum för ett vederbörligt
konserverande av vårt årsförvärv av böcker. Med hänsyn till den förestående
utrymmestillväxten och den påräknade personalförstärkningen har jag å ena sidan
något höjt posterna för belysning, uppvärmning, renhållning, skrivmaterialier och
tryck, å andra sidan icke vågat sänka inventarieposten längre ned än till 5,000
kronor.

[29.]

Åttonde huvudtiteln: 1921 års tilläggsstat.
Debet:

Statsanslag, ordinarie.........

D:o extra...........

Intressemedel..............

Extra inkomster............

Utgående balans, skuld till 1922

......kronor 50,000: —

..... » 10,000: —

..... » 2,000: —

..... » 3,000: —

. . > 30,419: —

Summa kronor 95,419: —

Kredit:

Ingående balans, skuld från 1920 .............kronor 2,119: —

Bokinköp............................... » 40|()00: —

Inlösen av bytesexemplar av universitetets årsskrift. » 800: —

Bokbinderi.............................. » 20,000: —

Skrivmaterialier och tryck................... » 1,700: —

Uppvärmning............................ » 20,000: —

Belysning............................... , 1,000: —

Frakt och transport........................ » 2 000: —

Renhållning............................. » 1 100:

Parkens underhåll......................... » ’200:_

Inköp och underhåll av inventarier............ » 5,000: —

Diverse omkostnader................ » l’ö00: —

Summa kronor 95,419

I enlighet med dessa beräkningar får jag anhålla, att konsistoriet måtte söka
utverka ett extra anslag på 30,400 kronor å 1921 års tilläggsstat till täckande av
brist, som väntas uppstå i bibliotekets hushållning för nämnda år.

Under erinran, att jag vid anmälan av anslagsbehoven under
åttonde huvudtiteln för år 1922 hemställt om ökat extra anslag till
universitetsbiblioteket i Lund och med hänsyn till nödvändigheten
av att begränsa statsutgifterna anser jag mig böra föreslå, att ti 11-läggsanslaget till universitetsbiblioteket sättes till 25,000 kronor.

De från universitetet begärda anslagen utgöra tillhopa 189,070
kronor eller efter rättelse av en felräkning beträffande fysiologiska
institutionens anslagskrav 188,870 kronor. Jag har ifrågasatt en
nedsättning av anslaget till zoologiska institutionen från 29,600
kronor till 25,000 kronor samt av anslaget till universitetsbiblioteket
från 30,400 kronor likaledes till 25,000 kronor. Dessa nedsättningar
utgöra tillhopa 10,000 kronor, med vilket belopp ovannämnda summa
av 188,870 kronor alltså bör minskas.

Jag tillstyrker förslag till riksdagen

Åttonde huvudtiteln: 1921 års tillägg sstat. 55

att till förstärkande av de ordinarie materiellanslagen
för vissa institutioner och inrättningar vid
universitetet i Lund med av mig under denna
punkt angivna belopp, utgående såsom särskilda
reservationsanslag, anvisa på tilläggsstat för år
1921 tillhopa 178,870 kronor.

6. Höjning av ersättningen åt biblioteksvaktmästare för
eftermiddagstj änst. Under hänvisning till vad jag under denna
rubrik anfört beträffande anslag till ifrågavarande ändamål för år
1922, hemställer jag, det Eders Kungl. Maj:t täcktes föreslå riksdagen

att till förstärkande av det i utgiftsstaten för
universitetet i Lund, avdelningen A) Avlöningar
m. m., c) Tjänstemän och betjänte vid universitetets
samlingar och inrättningar m. m., under rubriken
Biblioteket uppförda anslaget till arvoden, flitpenningar
åt extra biträden, renskrivning, eftermiddagstjänst
m. m. anvisa på tilläggsstat för år 1921
ett förslagsanslag, högst 1,500 kronor.

Karolinska mediko-kirurgiska institutet.

7. Förstärkande av allmänna materiellanslaget. Till
täckande av under de senare åren uppkomna brister i det å karolinska
mediko-kirurgiska institutets stat till ett belopp av 22,000
kronor uppförda reservationsanslaget till materiell i allmänhet bär
riksdagen vid flera tillfällen beviljat fyllnadsanslag. Så anvisades
senast av 1920 års riksdag, efter Kung!. Maj:ts därom gjorda framställning,
på tilläggsstat för år 1920 till täckande av under åren
1918 och 1919 uppkomna brister i berörda materiellanslag förslagsanslag
för det förra året å 59,222 kronor samt för det senare året
å 81,156 kronor. Härjämte beviljade 1920 års riksdag, likaledes på
Kungl. Maj:ts framställning, till ''förstärkande av ifrågavarande materiellanslag
under år 1920 på tilläggsstat för nämnda år ett förslagsanslag,
högst 80,000 kronor.

I skrivelse till kanslern för rikets universitet har institutets
lärarkollegium hemställt om utverkande av proposition till 1921 års
riksdag med förslag att till täckande av motsedd brist i institutets

[30]

Höjning av
ersättningen
åt biblioteksvaktmästare

för eftermiddagstj
än st.

[31.]

Förstärkande
av allmänna
materiellanslaget.

[31.]

1921. Åttonde huvudtiteln: 1921 års tilläggsstat.

omförmälda anslag till materiell i allmänhet på tilläggsstat för år
1921 anvisa ett förslagsanslag, högst 80,000 kronor.

Till stöd för sin framställning har lärarkollegiet anfört följande :

Att den för år 1920 beviljade anslagsförstärkningen varit av behovet påkallad
framgår av den utav institutets förvaltningsnämnd till Kungl. Maj:t avlåtna,
den 22 april 1920 dagtecknade skrivelse, i vilken förvaltningsnämnden anmält,
att å ifrågavarande anslag under första kvartalet av år 1920 redan uppkommit
en brist av icke mindre än 10,355 kronor 92 öre.

Lärarkollegiet är nu i tillfälle att för år 1919 lämna detaljerade uppgifter.
Bruttoutgifterna å 1919 års allmänna materiellanslag hava enligt institutets räkenskaper
ställt sig på följande sätt:

Kol och ved.......

Koks.............

Gas..............

Elektrisk ström.....

Vattenavgifter......

Kontorsmöbler m. m..
Skrivmaterialier m. m.

Telefon...........

Körslor...........

Extra vaktmästare . . .

Eldare ...........

Diverse...........

kronor 31,580: 75
» 33,310:08

» 16,553:45

» 2,191: —

» 1,962: 53

» 1,853: —

» 5,811:28

» 355: 20

» 2,578:98

» 1,082: —

» 2,167:50

» 4,235: 76

Summa kronor 103,681: 53
Då av allt att döma någon sänkning av priserna å de förbrukningsartiklar,
för vilka, enligt berörda uppgifter, den övervägande delen av ifrågavarande anslag
tagits i anspråk, icke under år 1921 är att förvänta, utan man snarare har
anledning att räkna med en ökning av utgifterna för vissa av de behov, anslaget
är ämnat att tillgodose, förutser lärarkollegiet, att utgifterna å anslaget under år
1921 icke komma att ställa sig lägre än vad som för år 1920 blivit beräknat
eller ett belopp av 80,000 kronor.

I skrivelse den 29 augusti 1920 har universitetskanslern hemställt
om avlåtande av proposition till riksdagen i överensstämmelse
med lärarkollegiets förslag.

Generaldirektören C. L. Tenow har, i egenskap av tillkallad
sakkunnig för utredning rörande vissa ekonomiska förhållanden vid
karolinska institutet, den 1 december 1920 avgivit infordrat yttrande
i ärendet samt därvid anfört, att den verkställda utredningen gåve
vid handen, att någon minskning i utgifterna för ifrågavarande
ändamål icke vore att förvänta, vadan samma skäl, som anfördes
för behovet av 1920 års förstärkningsanslag, även förelåge beträffande
1921 års behov i förevarande hänseende.

Åttonde huvudtiteln: 1921 års tilläggsstat. 57

Av vad i ärendet förekommit framgår uppenbarligen, att ett
anslag till förstärkande av karolinska institutets ordinarie anslag till
materiell i allmänhet är nödvändigt för uppehållande av institutets
verksamhet. Då emellertid bränsleprisen, vilka ojämförligt tyngst
belasta ifrågavarande anslag, nu visa en fallande tendens, synes mig
förstärkningsanslaget kunna sättas något lägre än det som beviljades
för år 1920. Jag vill föreslå att det begränsas till 75,000 kronor
och hemställer alltså, att Eders Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att till förstärkande av det för karolinska
mediko-kirurgiska institutet uppförda reservationsanslaget
till materiell i allmänhet anvisa på tillläqqsstat
för år 1921 ett förslagsanslag, högst

75,000 kronor.

8. Täckande av merkostnader å materiellanslagen till
vissa institutioner. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag anvisade
1920 års riksdag till förstärkande av ordinarie anslagen till materiell
m. m. för vissa institutioner vid karolinska mediko-kirurgiska institutet
med vissa angivna belopp, utgående såsom särskilda reservationsanslag,
på tilläggsstat för år 1920 tillhopa 31,000 kronor. De
i denna summa ingående särskilda reservationsanslagen voro be -

räknade på följande sätt:

för anatomiska institutionen.................. kronor 12,600:—

» histologiska » ................. » 3,000:—

» patologisk-anatomiska institutionen...........» 15,400:—

Summa kronor 31,000

Vidare anvisade samma riksdag på nyssnämnda tilläggsstat ett förslagsanslag,
högst 5,085 kronor till täckande av uppkommen brist
i räkenskaperna för karolinska institutets poliklinik för barnsjukdomar i
Stockholm.

Kanslern för rikets universitet har i skrivelse den 29 augusti
1920 på begäran av karolinska institutets lärarkollegium anhållit
om beredande å tilläggsstat av medel för täckande av merutgifter
under åren 1917—1919 å vissa anslag till institutet. Bland
de inrättningar, som därvid avses, förekomma de fyra ovannämnda,
utom den histologiska institutionen. Därjämte tillkomma anatomiska
museet, medicinska kliniken samt djur- och operationsavdelningen
vid fysiologiska institutionen.

Bihang till riksdagens protokoll 1921. 1 sand. 2 käft. (Nr 2.)

Departe

mentschefen.

[32.]

Täckande av
merkostna
der å materiellanslagen
till
vissa institutioner.

58 1921. Åttonde huvudtiteln: 1921 års tilläggsstat.

I ärendet infordrades yttrande från dåvarande statskommissarie:!,
numera generaldirektören C. L. Tenow, vilken, jämlikt Kung! Maj:ts
beslut den 20 februari 1920, tillkallats för att såsom sakkunnig inom
ecklesiastikdepartementet biträda vid utredning rörande vissa ekonomiska
förhållanden vid karolinska institutet.

I avgivet den 3 december 1920 dagtecknat yttrande har Tenow
i nu förevarande fråga anfört:

Enligt föreliggande framställning skulle de under berörda år (1916—19191 upp
komna merkostnaderna utgöra sammanlagt 32,030 kr. 44 öre och belöpa sig på
de olika anslagstitlarna sålunda:

År:

Materiell

anatom.

inåt.

Materiell

pat.-anat.

inåt.

Underh. och
förök. av
anat.
museet.

Materiell

medic.

kliniken.

Underh. av
djur- och
oper.
avdeln.

Mater. f.

tand!

inst.

Polikl. f.
barnsjuk-dom. i
Stillna.

1917

1918

1919

692:39

4,221:66

655:39

533:99

2,052:21

4,776:02

401:20

538:06

430:17

303:82

56:66

22:35

12,314:84

5,031:68

5,569:44

7,362:22

939:26

733:99

79:01

12,314:84

5,031:68

Härvid förekommer emellertid, att 1920 års riksdag å tilläggsstat för samma
år redan anvisat medel till täckande av vissa av de omförmälda bristerna, nämligen
dels å materiellanslagen till anatomiska institutionen och till patologisk-anatomiska
institutionen, dels å diverse-medels-titeln poliklinik för barnsjukdomar i
Stockholm genom uppförande å nämnda tilläggsstat av anslag, till ovan angivna
belopp å sammanlagt 17,963 kronor 34 öre (5,569:44 + 7,362:22 + 5,031:68).

Summan av de i den föreliggande framställningen omförmälda merkostnader
minskas alltså med samma belopp, och det bör bliva möjligt för institutet att
från de sålunda å 1920 års tilläggsstat uppförda anslagen möta ytterligare utgifter
med 15,121 kronor 66 öre fördelade med 7,030 kronor 56 öre å T. VIII.
E. 43., med 8,037 kronor 78 öre å T. VIII. E. 45. och med 53 kronor 32 öre
å T. VIII. E. 49.

Vad därefter beträffar bristerna å anslaget till förökande av anatomiska
museet, utgörande tillhopa 939 kronor 26 öre, kunna dessa, enligt vad under hand
upplysts från karolinska institutet, täckas av avkastningen från den s. k. brandstodsfonden,
som institutet äger disponera för museets förkovran och utveckling,
vadan icke heller denna brist behöver föranleda framställning till riksdagen.

Beträffande de återstående bristerna har jag, för att utröna vilka särskilda
omständigheter, som kunnat vålla överskridandet av anslagen, från vederbörande
instutionsföreståndare införskaffat statistiska uppgifter för de år, som bristerna
avse, och har därav framgått följande:

Anslaget till materiell m. m. för medicinska kliniken.

Merkostnaderna för åren 1918 och 1919, tillhopa 733 kronor 99 öre, hava
sin grund dels i större omsättning av materiellen till följd av väsentligt ökat elev -

Åttonde huvudtiteln: 1921 års tillägg sstat. 59

och lärarantal, dels i den enorma prisstegringen för glasvaror till laboratoriet
(cirka 400 %) och instrument.

Anslaget till underhåll av djur- och operationsavdelningen.

Merkostnaderna för åren 1918 och 1919, tillhopa 79 kronor 1 öre, äro förorsakade
av prisstegringen å försöksdjur ävensom å underhållet för och vården
av dylika djur.

De merkostnader, för vilkas täckande anslag skulle erfordras,

utgöra sålunda för

anslaget till materiell m. m. för medicinska kliniken........ kronor 733:99

» » underhåll av djur- och operationsavdelningen . . . ._» 79:01

Tillhopa kronor 813:00

I jämförelse med de framställda anslagsäskandena uppgår det
av Tenow förordade anslagsbehovet till en rätt så obetydlig summa.
Vad i ärendet förekommit ger emellertid en god belysning av de
kamerala förhållandena vid karolinska institutet och ett kraftigt stöd
för yrkandena på deras ordnande — en fråga, som varit föremål för
min framställning under punkt 98 i bilagan åttonde huvudtiteln till
årets statsverksproposition.

Jag tillstyrker förslag till riksdagen

att till täckande av under åren 1918 och
1919 uppkomna merkostnader till ovan angivna
belopp i de å karolinska mediko-kirurgiska institutets
ordinarie stat uppförda reservationslagen
till materiell m. m. för medicinska kliniken samt
till underhåll av djur- och operationsavdelningen
anvisa på tilläggsstat för år 1921 ett reservationsanslag
av 813 kronor.

9. Lokalhyra för patologiskt-anatomiskt laboratorium.

Under åberopande av vad jag anfört i fråga om anslag till förevarande
ändamål å extra stat för år 1922, hemställer jag, det Eders
Kungl. Maj:t täcktes föreslå riksdagen

att till lokalhyra för ett till Stockholms stads
allmänna försörjningsinrättning förlagt patologisktanatomiskt
laboratorium anvisa på tilläggsstat för
år 1921 ett förslagsanslag, högst 500 kronor.

Departe mentschefen.

[33. j

Lokalhyra
för patologiskt-anatomiskt
labora
torium.

[34.]

Pediatrisk
klinik vid
allmänna
barnhuset.

[35.]

Ökad arbetskraft
å karolinska
institutets
kamerala
avdelning.

[36.]

Täckande av
merkostnader
i anslaget
till
tandläkarinstitutet

under år
1919.

60 Åttonde huvudtiteln: 1921 års tilläggsstat.

10. Pediatrisk klinik vid allmänna barnhuset. Under
åberopande av vad jag förut denna dag anfört under punkten 97
av bilagan åttonde huvudtiteln till årets statsverksproposition hemställer
jag om förslag till riksdagen

att till bestridande av dagavgifter för sjuka
barn, som till provisorisk vård och för pediatrisk
klinisk undervisning intagas å allmänna barnhuset
i Stockholm, i den mån dylika avgifter ej
åligga: Stockholms kommun eller bekostas av enskilda,
anvisa på tilläggsstat för år 1922 ett förslagsanslag,
högst 15,000 kronor.

11. Ökad arbetskraft å karolinska institutets kamerala
avdelning. Under erinran om vad jag anfört vid anmälan av anslagsbehoven
för år 1922 under åttonde huvudtiteln hemställer jag
om förslag till riksdagen

att å tilläggsstat för år 1921 anvisa ett förslagsanslag,
högst 3,000 kronor, att efter Kungl.
Maj:ts bestämmande användas till beredande av
ökad arbetskraft å karolinska mediko-kirurgiska
institutets kamerala avdelning.

Tandläkarinstitutet.

12. Täckande av merkostnader i anslaget till tandläkarinstitutet
under år 1919. Kanslern för rikets universitet
har med utlåtande av den 29 augusti 1920 överlämnat en av lärarkollegiet
vid karolinska mediko-kirurgiska institutet till kanslern
avlåten framställning, innehållande, bland annat, begäran om anslag
till täckande av under år 1919 uppkomna merutgifter för uppehållande
av tandläkarinstitutets verksamhet. För tandläkarinstitutet
finnes å ordinarie stat under åttonde huvudtiteln uppfört ett
förslagsanslag, för år 1919 högst 31,700 kronor. Detta belopp är
beräknat till betalande av lärarlöner och övriga avlöningsmedel.
Emellertid skola vid institutet upptagas elevavgifter, ur vilka i första
hand utgifter för hyra av lokal för poliklinik och laboratorier, för
lokalens uppvärmning och belysning m. m. samt för materiell skola
bestridas; i den mån härefter överskott å elevavgifterna uppstår,
inlevereras det till statskassan för minskande av statens avlöningsomkostnader.
Enligt riksdagens på Kungl. Maj:ts framställning

Åttonde huvudtiteln: 1921 års tilläggsstat. 61

meddelade beslut skulle till nyssnämnda utgifter för lokalhvra in. in.
under år 1919 få av elevavgifterna användas sammanlagt 21,000
kronor. Till täckande av kostnaderna för materiell finnas vidare
att tillgå vissa patientavgifter.

Det anslagsbelopp, som på sätt nämnts begärts till täckande av
merutgifter för tandläkarinstitutet under år 1919, utgör 12,314 kronor
84 öre och avser omkostnader för materiell m. in. Över framställningen
härom har infordrat yttrande den 3 december 1920 avgivits
av numera generaldirektören C. L. Tenow i egenskap av tillkallad
sakkunnig inom ecklesiastikdepartementet (se punkt 00 i det

föregående). Tenow har anfört:

Till bestridande av avlöning till lärare m. fl. vid tandläkarinstitutet utgick
av statsmedel under år 1919 ett belopp av 31,700 kronor såsom ett »förslagsanslag
högst». Övriga utgifter för institutet hava i enlighet med särskilda
föreskrifter gäldats av vissa inkomster, inflytande elev- och patientavgifter m. in.,
vilka även redovisats under ifrågavarande anslag.

För år 1919 hade i dylika inkomster beräknats inflyta 45,100 kronor, men
inflöto i verkligheten 51,064 kronor 75 öre (merinkomst 5,964 kronor 75
öre), och de utgifter, som därmed skulle bestridas, beräknades till 43,400 kronor,
men uppgingo i verkligheten till 63,379 kronor 59 öre. De utgifter, som icke
kunnat gäldas av förenämnda avgifter, utgöra således det i efterföljande tabell
angivna beloppet 12,314 kronor 84 öre.

De beräknade och verkhga utgifterna fördelade sig för de olika behoven sålunda:

Utgifter.	Beräknade kostnadsbelopp.	Verkliga kostnadsbelopp.	Stegring eller minskning i för-hållande till ber. kostnadsbelopp.
	Kronor	Kronor	Kronor
Hyra........................	10,000	—	10,000:—	—
Lokalernas underhåll............	2,000	—	2,601:36	601:36
Ved och kol..................	2,000	—	7,432:90	5,432:90
Gas och elektricitet.............	2,600	—	6,333:68	3,733:68
Vatten.......................	100	—	161:90	61:90
Tvätt och handdukar............	4,000	—	6,145:70	2,145:70
Renhållning...................	1,500	—	5,444:—	3,944:—
Förbrukningsartiklar.............	1,000	—	3,700:74	2,700:74
Instrument....................	2,300	—	507:—	— 1,793:—
Medicin och förband............	2,300	—	2,600:39	300:39
Mat. för den praktiska verksamheten	13,500	—	13,917:31	417:31
Tryck och papper ..............	500	—	723:61	223:61
Telefon och telegram............	100	—	511:—	411:—
Kassörskan...................	1,500	—	1,500:—	—
Sköterska å tandkir. avdelningen . . .	—		1,800:—	1,800:—
Summa kronor	43,400:—	63,379:59	21,772:59

Åttonde huvudtiteln: 1921 års tilläggsstat.

[36.]

Till gäldandet av nämnda, utöver de beräknade kostnaderna utgivna kronor
21,772:59 hava tagits i anspråk:

dels ovan omförmälda merinkomster

(51,064:75—43,400:—)............ 7,664:75

dels för instrument odisponerade

(2,300—507)................... 1,793:— 9,457:75

vadan återstå utgifter, vilka icke kunnat täckas

av influtna avgifter............................. 12,314:84 21,772:59

Av den gjorda utredningen framgår, att enbart följande poster betingat en
fullt förklarlig kostnadsökning, som överstiger det såsom brist angivna beloppet
12,314 kronor 84 öre, nämligen

Ved och kol.........	kronor	5,432:—
Gas och elektricitet ....		3,733:—
Tvätt och handdukar. . .		2,145:—
Renhållning och städning		3,944:—
Summa kronor	15,254:—

Departe mentschefen.

Jag vill till en början lämna den upplysning att enligt vad jag
inhämtat i den av Tenow uppgivna summan av influtna särskilda
inkomster, 51,064 kronor 75 öre, elevavgifterna ingå med ett belopp
av 21,780 kronor.

Som synes har icke blott det medgivna beloppet av elevavgifterna,
21,000 kronor, tagits i anspråk för täckande av kostnaderna
för tandläkarinstitutets drift, utan man har förbrukat hela det influtna
beloppet. Det förefaller anmärkningsvärt, att vederbörande
ej förr än som skett gjort anmälan om den — helt visst av kristidsförhållandena
föranledda — brydsamma ekonomiska ställning för
tandläkarinstitutet, som medfört omförmälda avsevärda överskridande.
Förklaringen till föranledandet torde vara att finna i förhållanden,
som omförmälts under punkten 98 i bilagan åttonde
huvudtiteln till årets statsverksproposition. Hittills hava dylika
överskridanden, såsom vederbort, i god tid anmälts, så att förhållandena
kunnat ofördröjligen framläggas för riksdagen, och det har då
i allt fall gällt blott att taga i ytterligare anspråk en del av elevavgifterna,
medan nu såväl de som patientavgifterna m. m. förbrukats
till sista öret och ändock brist uppstått.

Jag finner mig emellertid nödsakad att söka bereda tandläkarinstitutet
täckning för omförmälda brist och hemställer därför om
förslag till riksdagen

Åttonde huvudtiteln: 1921 års tilläggsstat. 63

att till täckande av under år 1919 uppkomna
merkostnader å anslaget till tandläkarinstitutet
anvisa på tilläggsstat för år 1921 ett förslagsanslag,
högst 12,315 kronor.

Serafimerlasarettet.

18. Brist i serafimerlasarettets räkenskaper. Till täckande
av år 1917 uppkommen samt för år 1918 motsedd brist i serafimerlasarettets
räkenskaper anvisade 1918 års lagtima riksdag ett
förslagsanslag, högst 468,097 kronor, varav till täckande av den för
år 1918 motsedda bristen avsetts ett belopp av 200,000 kronor.
Härjämte anvisades genom Kungl. Maj:ts beslut den 15 november

1918 från förslagsanslaget till oförutsedda utgifter ett belopp av

350,000 kronor till täckande av ytterligare motsedd brist i lasarettets
räkenskaper för år 1918, vadan sålunda hela det för sistnämnda
år för angivna ändamål tillgängliga beloppet uppgått till 550,000
kronor.

På därom av Kungl. Maj:t gjord framställning beviljade vidare

1919 års lagtima riksdag till täckande av motsedd brist i nämnda
räkenskaper för år 1919 på tilläggstat för samma år ett förslagsanslag,
högst 550,000 kronor eller alltså samma belopp, som sammanlagt
erfordrats för år 1918.

Under åttonde huvudtiteln föreslog Kungl. Maj:t 1920 års riksdag
att anvisa på tilläggsstat för år 1920 dels till täckande av den
brist, som beräknades hava uppkommit i serafimerlasarettets räkenskaper
för år 1919 — utöver av riksdagen tidigare för ändamålet
anvisade medel — ett belopp av 68,000 kronor, dels ock till täckande
av motsedd brist i samma räkenskaper för år 1920 ett belopp
av 500,000 kronor. Riksdagen nedsatte de äskade beloppen och anvisade
för omförmälda ändamål respektive 30,000 och 450,000 kronor.
Därvid anförde riksdagen:

Vad först beträffade den för år 1919 beräknade bristen å 68,000 kronor,
hade riksdagen inhämtat, att vid en företagen approximativ beräkning av utgifterna
för år 1919, så vitt de framginge av under detta år gjorda utbetalningar
och under januari 1920 inkomna räkningar, avseende leveranser under år 1919,
omförmälda brist ansetts komma att minskas med omkring 38,000 kronor. Vid
sådant förhållande hade det av Kungl. Maj:t föreslagna beloppet synts skäligen
böra nedsättas med berörda 38,000 kronor till 30,000 kronor.

[37.]

Brist i serafimerlasarettets
räkenskaper.

64 Åttonde huvudtiteln: 1921 års tilläggsstat.

Beträffande vidare den för år 1920 motsedda bristen å 500,000 kronor hade
riksdagen vid erhållen del av approximativ beräkning av 1919 års utgifter, jämförda
med förslag till utgiftsstat för år 1920, funnit vissa poster i sistnämnda
utgiftsstat avsevärt högt uppskattade. Särskilt hade riksdagen därvid fäst sig vid
poster till kosthåll och till diverse utgifter. Med hänsyn företrädesvis till de
sjunkande priserna på diverse matvaror och jämväl i betraktande av en möjlig
prissänkning å även andra förnödenheter hade riksdagen funnit eu nedsättning
av den beräknade summan kunna vidtagas, vilken nedsättning syntes kunna beräknas
efter 10 procent av det föreslagna beloppet, alltså med 50,000 kronor
eller från 500,000 kronor till 450,000 kronor.

I skrivelse den 27 augusti 1920 har direktionen över serafimerlasarettet
— med åberopande av en skrivelsen bilagd, av lasarettets
kamrerare upprättad promemoria jämte tablå över inkomster och
utgifter vid lasarettet för åren 1919, 1920 och 1921 — hemställt
om anvisande på tilläggsstat för år 1921 dels av 145,000 kronor
till täckande av motsedd ytterligare brist i lasarettets räkenskaper
för år 1920, dels ock av 535,000 kronor till täckande av för år 1921
motsedd brist i samma räkenskaper.

Direktionen meddelar att bristen i räkenskaperna för år 1919 enligt lasarettets
definitiva bokslut för sagda år uppginge till 33,110 kronor 70 öre, vilket belopp
överförts till 1920 års utgiftsstat. Vid företagen approximativ beräkning av utgifter
och inkomster för år 1920 hade direktionen funnit, att bristen för sistnämnda
år — den från år 1919 balanserade bristen inbegripen — sannolikt komme
att överstiga de av riksdagen för ändamålet anvisade särskilda förslagsanslagen
med icke mindre än omkring 145,000 kronor.

Ehuru utgifterna för vissa titlar minskats, särskilt för kosthållet, hade denna
utgiftsminskning likväl mer än uppvägts av ökningen i utgifterna å andra titlar,
företrädesvis för avlöning samt för uppvärmning och belysning. Till utredning
härom åberopade direktionen den av kamreraren upprättade promemorian med
bilaga. Av promemorian framginge, att även för år 1921 kunde väntas uppkomma
en högst betydande brist i lasarettets inkomst- och utgiftsstat, uppgående
till omkring 535,000 kronor.

Lasarettets inkomster och utgifter under olika poster för år
1919 samt de approximativt beräknade inkomsterna och utgifterna
för åren 1920 och 1921 framgå av efterföljande av kamreraren upprättade
tablå:

Åttonde huvudtiteln: 1921 års tilläggsstat.

		Inkomster kronor.
	1919		1920		1921
Patientavgifter:
Direkt betalande..................	291,472	—	348,000	—	348,000	—
Stockholms stad för medellösa........	216,118	—	226,000	—	237,500	—
och poliklinik........	20,800	—	20,800	—	20,800	—
» län för medellösa.........	409,550	—	405,000	—	427,600	—
Ränteöverskott....................	17,193	—	23,335	—	22,850	—
Ordinarie statsanslag...............	120,750	—	120,750	—	120,750	—
Extra statsanslag till täckande av brist. .	550,000	—	480,000	—	—
Brist därutöver...................	33,110	—	145,000	—	535,000	—
Summa kronor	1,658,993	—	1,768,885	—	1,712,500: —
	Utgifter efter avdrag för ersättnings-
	och forsa!jninngsmedel kronor.
	1919		1920		1921
Läkemedel.......................	53,120	_	58,500	—	58,500	—
Mineralvatten.....................	13,238	—	14,500	—	14,500	—
Förbandsartiklar...................	74,162	—	73,000	—	80,000	—
Kosthåll ........................	559,153	—	510,000	—	510,000	—
Avlöningar och pensioner med dyrtidstillägg	255,393	—	343,775	—	360,500	—
Uppvärmning och belysning..........	312,995	—	410,000	—	365,000	—
Tvätt och renhållning...............	30,240	—	30,000	—	30,000	—
Kläder .........................	33,233	—	50,000	—	50,000	—
Instrument och apparater............	61,500	—	64.000	—	64,000	—
Inventarier av andra slag............	33,163	—	37,000	—	37,000	—
Diverse utgifter...................	75,008	—	83,000	—	83,000	—
Fastighetens underhåll..............	75,922	—	62,000	—	60,000	—
Balanserad brist från föregående år ....	81,866	—	33,110	—	—
Summa kronor	1,658.993		1,768,885	—	1,712,500: —

Angående orsakerna till de höjningar av vissa utav utgiftsposterna,
som måst vidtagas i staten för år 1920, anföres i promemorian:

Ökningen på avlöningskontot för år 1920 vore beroende dels på inrättandet
av ett antal nya tjänstebefattningar, som visat sig nödvändiga, dels på en del
oundvikliga löneregleringar samt en väsentlig höjning av dyrtidstiIläggen, varvid
från och med år 1920 tillämpades de härutinnan för statens tjänstinnehavare
gällande bestämmelser. Oaktat den stora ökningen av dessa utgifter vore likväl
en stor del av lasarettets personal lägre avlönad än jämförliga befattningshavare
i statens tjänst.

Bihang till riksdagens protokoll 1921. 1 samt. 2 Käft. (Nr 2.)

Åttonde huvudtiteln: 1921 års tilläggsstat.

Beträffande kostnaden för uppvärmning och belysning torde utgifterna för
den verkliga konsumtionen under år 1920 snarare komma att något understiga
än överskjuta motsvarande utgifter under år 1919, beroende särskilt därpå, att
under sistnämnda år dels verkställda, dels kontrakterade fördelaktiga inköp komme
innevarande räkenskapsår tillgodo. Att det oaktat motsvarande utgiftsbelopp i
lasarettets stat för år 1920 visade en betydande stegring vore beroende på de
stora förhandsköp, som till jämförelsevis höga priser under året avslutats under
trycket av den botande vedbristen. Huru mycket av dessa förhandsköp, som
komme att levereras före 1920 års slut vore omöjligt att nu bestämma. I utgiftskalkylen
hade emellertid räknats med vad vederbörande säljare högst finge
leverera. Vad som eventuellt komme att understiga den sålunda beräknade kvantiteten,
komme att i stället drabba 1921 års utgiftsstat. Under förutsättning att
maximum levererades, torde värdet av vid årsskiftet i förråd liggande bränsle
uppgå till omkring 165,000 kronor. Motsvarande siffra vid årsskiftet 1919—1920
vore 38.545 kronor.

Utgifter för kläder hade ävenledes ökats. Detta torde förnämligast vara beroende
på höjda priser å bomulls- och linnevävnader, men även på att de dåliga
vävnader, som under kristiden måst inköpas, nu medförde ökad kassation.

Diverse utgifter företedde en betydande ökning, beroende på stegrade priser,
förnämligast de oerhört stegrade pappers- och tryckningskostnaderna, höjda telefonavgifter
m. m. Exempelvis kostade lasarettets årsrapport i 250 häftade exemplar
år 1920 icke mindre än 3,940 kronor.

Angående utgifterna för år 1921 anföres i promemorian:

Dessa hade beräknats i huvudsak lika som de för år 1920. Ökningen på
avlöningskontot vore föranledd av att den ökning i dyrtidstillägget, som inträdde
med andra halvåret 1920, under år 1921 komme att påverka även första halvåret.

Till förbandsartiklar beräknades likaledes komma att åtgå ett något högre
belopp än år 1920, beroende på att under år 1920 de gamla lagren från åren
1918 och 1919 komme att helt utgå.

För uppvärmning och belysning beräknades däremot ett avsevärt lägre belopp
än för år 1920, vilket hade sin grund i det stora förhandsinköpet under
sistnämnda år. Någon ytterligare minskning å denna post torde icke kunna påräknas,
alldenstund lasarettet väl redan under sommaren 1921 måste säkra större
delen av sitt bränslebehov för den kommande eldningsperioden och man sålunda
även för år 1921 måste räkna med ansenliga förhandsinköp. Sådan kolfrågan
för närvarande tedde sig, torde väl ej heller några nämnvärda prissänkningar
å bränsle vara att vänta.

Kostnaden per underhållsdag, som år 1919 uppgått till 9 kronor 33 öre och
för år 1920 beräknats till 9 kronor 47 öre, antoges år 1921 komma att stiga till
10 kronor 08 öre.

Statskontoret har den 8 september 1920 avgivit infordrat utlåtande
i ämnet. Statskontoret säger sig sakna möjlighet bedöma,
huruvida nu ifrågavarande brister blivit till storleken riktigt beräknade.
Som statskontoret emellertid ansåge de skäl, som föranlett

Åttonde huvudtiteln: 1921 års tilläggsstat.

beviljandet av anslag för motsvarande ändamål under närmast före- [37.]
gående år kunna åberopas för bifall jämväl till förevarande framställning,
tillstyrkte statskontoret bifall till densamma.

. m _ . Departe I

likhet med mina närmaste företrädare i ämbetet nödgas jag mentschefeD.
tillstyrka framställning till riksdagen om anvisande av medel för
täckande av brist i serafimerlasarettets räkenskaper. Anslagsäskandet
belöper sig dock nu till vida högre belopp än de för ifrågavarande
ändamål under föregående år beviljade anslagen. Av direktionens
utredning framgår, bland annat, att en minskning i den
av direktionen för år 1919 beräknade bristen icke inträffat i av
riksdagen förväntad omfattning. Det ytterligare anslagsbehov som
inträtt för år 1920, förklaras delvis av att till år 1920 måst överföras
den i 1919 års stat uppkomna bristen. Som riksdagen förutsett
hava utgifterna för kosthåll under år 1920 minskats med ett
betydande belopp. I motsats härtill hava andra utgiftsposter, framför
allt posten avlöningar m. m., sprungit i höjden. Jämväl anslaget
för täckande av brist i 1920 års stat har därför visat sig otillräckligt.

Av direktionens utredning synes mig framgå, att den begärda
anslagsökningen för år 1921 påkallas av utgifter, som icke utan ett
störande av lasarettets verksamhet kunna undvikas. Då emellertid,
sedan direktionen ingav sin skrivelse, prismarknaden i vissa avseenden
något förbättrats, har jag — trots de stora vanskligheterna
att för den närmaste framtiden göra några säkra kalkyler — ansett
mig böra förorda, att fyllnadsanslaget begränsas till 500,000 kronor.

Jag utgår därvid från att den största sparsamhet på alla områden
iakttages, samt att all uppmärksamhet ägnas åt att uppköp företagas
så fördelaktigt som möjligt. Jag tillåter mig alltså hemställa
att Eders Kungl. Maj:t täcktes föreslå riksdagen

att anvisa på tilläggsstat för år 1921 såsom
särskilda förslagsanslag, högst:

dels till täckande av den brist, som beräknas
hava uppkommit i serafimerlasarettets räkenskaper
för år 1920 — utöver av riksdagen tidigare för
ändamålet anvisade medel — ett belopp av 145,000
kronor,

dels ock till täckande av motsedd brist i samma
räkenskaper för år 1921 ett belopp av 500,000 krön or.

[38.]

Ytterligare
anslag för anordnande
av
en kylanläggning
vid serafimerlasarettet.

68 Åttonde huvudtiteln: 1921 års till äggsstat.

14. Ytterligare anslag för anordnande av en kylanläggning
vid serafimerlasarettet. I skrivelse den 3 oktober 1919
hemställde direktionen över serafimerlasarettet om beredande av
anslag för upprättande av en kylanläggning vid serafimerlasarettets
köksavdelning. Sedan byggnadsstyrelsen efter hörande av kyltekniska
byrån avgivit yttrande över framställningen, hemställde direktionen
i förnyad skrivelse den 8 december 1919 om beredande av
medel för ifrågavarande ändamål i enlighet med ett skrivelsen bilagt,
av kyltekniska byrån uppgjort förslag av innehåll, som framgår
av punkten 35 under åttonde huvudtiteln av Kungl. Maj:ts
proposition om tilläggsstat till riksstaten för år 1920. Med anledning
av denna framställning anförde min företrädare i statsrådsämbetet
följande:

Nödvändigheten av att serafimerlasarettet med dess stora patientantal och
personal förses med nödiga kylanordningar för födoämnens förvaring torde ligga
i öppen dag. Häremot skulle visserligen kunna anmärkas, att lasarettet, liksom
hittills, borde kunna reda sig utan några dylika anordningar, tills den länge
ifrågasatta nybyggnaden för lasarettet bleve en verklighet. Då emellertid förslag
i ärendet nu föreligger, anser jag mig icke kunna stå till svars för att i vad på
mig ankommer undanskjuta avhjälpandet av de från sanitär synpunkt mindre
tillfredsställande förhållanden, som för handen varande anordningar otvivelaktigt
erbjuda. Då vidare frågan angående nybyggnad för serafimerlasarettet ej kan
förväntas vara bragt till sin lösning förrän tidigast om ett väsentligt antal år,
synas mig ingå skäl nu föreligga att undertrycka ett förslag av så betydelsefull
art och av så relativt små ekonomiska dimensioner som det föreliggande. Emot
det föreslagna beloppet har jag intet att erinra och vill med hänsyn till frågans
brådskande natur tillstyrka, att anslaget, vilket synes böra erhålla karaktären av
reservationsanslag, uppföres på tilläggsstat för år 1920.

Kungl. Maj:t avlät framställning till riksdagen i överensstämmelse
med departementschefens förslag. I skrivelse den 12 maj
1920 (nr 214) i anledning av Kung], Maj:ts i vissa punkter under
åttonde huvudtiteln av statsverkspropositionen samt under samma
huvudtitel av propositionen om tilläggsstat för år 1920 m. m. gjorda
framställningar anmälde riksdagen under punkt 5, att riksdagen på
grund av Kungl. Maj:ts omförmälda förslag för utförande av en
kylanläggning vid serafimerlasarettets köksavdelning, i huvudsaklig
överensstämmelse med kyltekniska byråns förslag, anvisat på tilläggsstat
för år 1920 ett reservationsanslag av 25,000 kronor.

I skrivelse den 27 augusti 1920 har nu direktionen över serafimerlasarettet
anfört bland annat följande:

Åttonde huvudtiteln: 1921 års tilläggsstat. 69

Sedan direktionen infordrat anbud å utförandet av ifrågavarande kylanläggning,
har det visat sig, att densamma icke kan utföras till det pris, som beräknats
och lagts till grund för direktionens framställning om anslag den 8 december
1919, utan synes kostnaden komma att uppgå till omkring 32,500 kronor.

Den avsevärda prisstegring, som inträffat sedan ifrågavarande kostnadsberäkning
uppgjordes, drabbar som av nedanstående tablå framgår i särskilt hög
grad byggnadsarbetet:

december 1919 augusti 1920

kronor kronor

Kylmaskineri m. m............................ 11,500 12,725

Byggnadsarbeten.............................. 7,550 12,445

Elektriska kraft- och belysningsledningar............ 1,317 1,317

Vatten- och avloppsledningar..................... 1,230 1,525

Håltagnings- och efterlagningsarbeten............... 550 1,000

Konstruktions- kontroll, arvode m. m....... 2,853_3,488

Summa kronor 25,000 32,500

Då direktionen nu tagit i övervägande frågan om anläggningens utförande
under för handen varande omständigheter, har direktionen funnit sig icke äga
rätt att genom frångående av det efter byggnadsstyrelsens erinringar omarbetade
anläggningsprogrammet, som av Kungl. Maj:t godkänts och av riksdagen åberopats
vid anslagets beviljande, söka nedbringa kostnaden inom ramen för
nämnda anslag.

Då det vidare synts direktionen sannolikt att någon prissänkning icke vore
att vänta, därest utförandet uppskötes, utan fast mer en ytterligare prisstegring
vore att befara, har direktionen med hänsyn till frågans erkänt stora betydelse
för lasarettet ansett sig skyldig att gå i författning om kylanläggningens utförande
till de priser, som betingats i de lägsta av de inkomna anbuden och i
övrigt beräknats av direktionens sakkunnige rådgivare, innehavaren av kyltekniska
byrån, civilingenjören A. Börjeson.

Beträffande det antagna anbudet å byggnadsarbetet anser sig direktionen
böra meddela, att detsamma gäller endast för så vitt de nu preliminärt uppgjorda
avtalen inom byggnadsfacket av vederbörande antagas och arbetet kan
påbörjas senast den 18 september 1920.

Med erinran att, därest ytterligare anslag ej beviljades, lasarettets
fondmedel måste tagas i anspråk för täckande av den del av
kostnaderna, som översköte det redan beviljade anslaget, hemställde
direktionen, att Kungl. Maj:t täcktes föreslå riksdagen att för utförande
av kylanläggning vid serafimerlasarettets köksavdelning i
huvudsaklig överensstämmelse med ovan omförmälda förslag å tillläggsstat
för år 1921 anvisa ett tilläggsanslag å 7,500 kronor.

På grund av remiss har byggnadsstyrelsen den 18 november 1920
avgivit utlåtande i ärendet och därvid anfört bland annat följande:

[38.]

Åttonde huvudtiteln: 1921 års tillägg sstat.

[38.] Byggnadsstyrelsen har icke funnit annat att erinra med anledning av före varande

framställning, än att det för närvarande synes vara svårt att beräkna
de blivande kostnaderna för ifrågavarande kylanläggning, då det av direktionen
antagna anbudet å byggnadsarbetet gäller endast för så vitt de nu preliminärt
uppgjorda avtalen inom byggnadsfacket av vederbörande antagas och arbetet
kunnat påbörjas senast den 18 september innevarande år. Det sistnämnda villkoret
har ju ej kunnat uppfyllas, och torde därför nya anbud behöva infordras.
Byggnadsstyrelsen anser sig emellertid under nuvarande förhållanden icke kunna
angiva någon annan byggnadskostnad än den av direktionen beräknade.

Departe- De synpunkter, som föranledde min företrädare i statsråds men

sc e en. ämbetet att tillstyrka och riksdagen att bevilja ovan omförmälda
anslag, kvarstå naturligtvis orubbade. Att sedan omständigheter,
över vilka direktionen ej kunnat råda, ställt sig hindrande i vägen
för ett utförande av arbetet inom den ursprungligen beräknade
kostnadsramen är visserligen att beklaga, men torde ej kunnat
undvikas. Då nu omsider mera beräkneliga förhållanden inträtt
inom byggnadsfacket får man hoppas, att en förnyad höjning
ej skall behöva komma i fråga. Den av direktionen omnämnda
nödfallsutvägen, att anlita lasarettets fondmedel, synes mig ej böra
tillgripas, för den händelse icke mot förmodan även det nu ifrågasatta
tilläggsanslaget skulle på grund av konjunkturerna visa sig
otillräckligt för arbetets skyndsamma utförande. Vad slutligen det
äskade beloppet angår, finner jag, i likhet med byggnadsstyrelsen,
att man får anse den av direktionen beräknade byggnadskostnaden
ungefärligen motsvara den verkliga och att i enlighet härmed ett
tilläggsanslag å 7,500 kronor bör för ändamålet anvisas. I likhet
med vad som skedde föregående år torde anslaget med hänsyn till
frågans brådskande natur -uppföras på tilläggsstat för år 1921.

Jag hemställer alltså, att Eders Kung! Maj:t täckes föreslå
riksdagen

att för utförande av en kylanläggning vid
serafimerlasarettets köksavdelning, i huvudsaklig
överensstämmelse med av kyltekniska byrån för
ändamålet upprättade förslag, utöver förut för
ändamålet anvisade 25,000 kronor, anvisa på tillläfjgsstat
för år 1921 ett reservationsanslag av
7,500 kronor.

Åttonde huvudtiteln: 1921 års tilläggsstat.

Farmaceutiska institutet.

15. Farmaceutiska institutet. liksom under de senaste aren [39.]
behöver farmaceutiska institutet även under år 1921 anslag å tilläggs- Farmaceustat
för vissa ändamål, vilka under nuvarande förhållanden ej kunna tlskate"‘stltu''
behörigen tillgodoses med vederbörande å ordinarie stat för institutet

uppförda anslag.

De ifrågavarande ordinarie anslagen äro följande:

materialier, instrument, böcker och samlingar......kronor 7,500: —

uppvärmning, belysning och vattenförbrukning med

mera dylikt........................... » 3,500: —

egendomens underhåll, renhållning och diverse .... » 3,000: —

Till förstärkande av dessa anslagsposter har riksdagen för vartdera
av åren 1919 och 1920 anvisat på tilläggsstat 15,000 kronor;
motsvarande av styrelsen för år 1921 begärda anslag utgör 28,000
kronor, därav dock, såsom av det följande inhämtas, 8,000 kronor
avse täckande av väntad brist för år 1920.

Jag bör nämna, att till institutets förfogande för inköp av materialier
m. m. stå, utom nyssnämnda anslag å 7,500 kronor, vissa
av institutets styrelse till beloppet bestämda övningsavgifter, vilka
de studerande jämlikt § 31 av stadgan för farmaceutiska institutet den
22 november 1901 (sv. förf. saml. nr 91) hava att erlägga såsom ersättning
för materialier m. m., som förbrukas av de studerande.

Styrelsens ovannämnda i skrivelse den 14 september 1920 framburna
äskande av ett anslag å 28,000 kronor grundar sig på en av
institutets föreståndare professorn T. Ekecrantz till styrelsen ingiven
framställning, däri han anför bland annat:

Enligt uppgift från institutets kamrerare uppgå utgifterna under de 8 första
månaderna av år 1920 för

materialier, instrument etc. till
uppvärmning, belysning etc. »
egendomens underhåll etc. »

kronor 10,230: 65
* 11.512:68

» 4,876: 73

Summa kronor 26,620: 06

Utgifterna för hela året 1920 å dessa tre anslagsposter Kunna sålunda beräknas
till omkring kronor 40,000: —.

Till bestridande av dessa utgifter finnas tillgängliga:

å ordinarie stat:

anslag till materialier, instrument etc.......kronor 7,500: —

» » uppvärmning, belysning etc...... » 3,500: —

» » egendomens underhåll etc. . . . . . . » 3,000: — kronor 14,000: —

Åttonde huvudtiteln: 1921 års tilläggsstat.

å tilläggsstat för år 1920:........................... kronor 15,000: —

övningsavgifter under vårterminen.........kronor 2,040: —

» vid parallellkui serna till farmacie

kandidatexamen................... > 1,875: —

övningsavgifter under höstterminen beräknade till » 2,000: — » 5,915: —

Summa kronor 34,915: —

Såsom framgår av redogörelsen torde vid slutet av år 1920 å ovannämnda
tre anslagsposter eu brist av omkring 5,000 kronor förefinnas. Anledningen bärtill
är dels den fortsatta stegringen i fråga om bränslekostnader, dels nödvändigheten
att i rätt avsevärd mån förnya institutets under krigsåren hårt medtagna preparatoch
glastorråd. Så knappa inköp, som under år 1919 gjordes i förhoppning på
nedgång i prisen, hava under år 1920 icke kunnat vidhållas, oaktat priserna i vissa
fall snarare visat tendens att stiga. Den beräknade bristen, 5,000 kronor, kommer
emellertid att än ytterligare ökas därigenom, att den parallellkurs till farmacie
kandidatexamen, som det på grund av det stora antalet inträdessökande under år
1920 blivit nödvändigt att anordna, dragit med sig kostnader för inköp av 10 stycken
mikroskop till ett pris av 2,750 kronor. Den totala bristen för sistnämnda år, utöver
det förslagsanslag å högst 15,000 kronor, som å tilläggsstat beviljats av 1920
års riksdag, kan sålunda beräknas till cirka 8,000 kronor under förutsättning
att bränsleprisen under årets sista månader icke komma att undergå någon avsevärdare
ändring. Den exakta siffran angående bristens verkliga storlek kan
givetvis lämnas först vid årets slut.

Under åberopande av vad föreståndaren sålunda anfört har styrelsen
för mötande av motsedd brist för år 1920 begärt ett anslag
av 8,000 kronor.

Med frånseende av omförmälda extra kostnader för inköp av
ett antal mikroskop utvisa ovan intagna beräkningar för år 1920
ett underskott i tillgångar av omkring 5,000 kronor. Då styrelsen
är övertygad att de av föreståndaren angivna orsakerna till det för
år 1920 beviljade tilläggsanslagets, 15,000 kronor, otillräcklighet även
komma att göra sig gällande under år 1921, förklarar sig styrelsen
nödsakad att för år 1921 begära ett med nyssberörda belopp av

5,000 kronor förhöjt tilläggsanslag, alltså 20,000 kronor.

Vad i föreståndarens framställning omförmälts rörande en parallellkurs
till farmacie kandidatexamen föranleder mig att lämna
följande meddelanden.

I skrivelse den 4 september 1919 hade farmaceutiska institutets
styrelse anhållit om beredande av ett statsanslag å 15,000 kronor
till täckande av kostnaderna för en under år 1920 eventuellt anordnad
parallellkurs till farmacie kandidatexamen. I nämnda summa

Åttonde huvudtiteln: 1921 års tilläggsstat. 73

ingingo belopp av 4,000 kronor för avlönande av extra lärare ock
högst 3,000 kronor för inköp av 10 mikroskop. Återstående 8,000
kronor beräknades till hyra för lokal — därest ej sådan kunde av
staten kostnadsfritt upplåtas — samt uppvärmning, belysning och
städning av lokalen.

Nödvändig utredning i ärendet jämte ovisshet huruvida parallellkursen
behövde komma till stånd hindrade, att ärendet kunde föreläggas
1920 års riksdag. Det blev sedermera den 27 augusti 1920
i samband med en ytterligare framställning i ämnet från institutets
styrelse anmält för Kungi. Maj:t, som fann framställningen om anvisande
av för ändamålet erforderliga medel ej föranleda någon åtgärd.

Frågan hade då kommit i annat läge än då den först underställdes
Kungl. Maj:t: dels hade utsikt yppat sig att för kursen,
som skulle taga sin början under hösten 1920, få lokal till hörsal
utan annan kostnad för institutet än vad som erfordrades till bestridande
av uppvärmning m. m., dels kunde vissa kostnader för
kursen bestridas på annat sätt än genom särskilt statsanslag.

I avseende härå vill jag erinra, att enligt riksdagens beslut ur
elevernas avgifter (härmed förstås kurs- och terminsavgifter, ej övningsavgifter)
ett belopp av 6,500 kronor beräknas utgå såsom tillskott
för gäldande av den i staten för farmaceutiska institutet upptagna
utgiftssumman. Det belopp, varmed de studerandes ifrågavarande
avgifter kunna komma att överskrida 6,500 kronor för år,
får, efter Kungl. Maj:ts prövning, användas till förbättrande av materiellen
vid institutet ävensom till bekostande av förökad undervisning,
i fall sådant finnes behövligt, dock att sådana överskottsmedel
icke ’ få användas till beredande av ökad ersättning åt befattningshavare,
för vilken avlöning finnes uppförd i staten.

Med anledning av nyssberörda bestämmelse inkom farmaceutiska
institutets styrelse i september 1920 till Kungl. Maj:t med en skrivelse,
däruti styrelsen anhöll att av överskottet å omförmälda avgifter
få använda 4,000 kronor såsom avlöning åt en extra lärare i
botanik och farmakognosi vid den under läsåret 1920 1921 anord nade

parallellavdelningen till lärokursen för farmacie kandidatexamen.
I skrivelse upplyste styrelsen, att, enligt uppgift från institutets kamrerare,
kurs- och terminsavgifterna för ar 1920 komme att med om
kring ''4,600 kronor överskjuta ovan omförmälda för statens fyllande
beräknade belopp av 6,500 kronor.

Bihang till riksdagens protokoll 1921. 1 sand. 2 käft. (Nr 2.) 10

[39.

Åttonde huvudtiteln: 1921 års tillägg sstat.

[39.] Den 1 oktober 1920 biföll Kungl. Maj:t denna styrelsens fram ställning.

I först omförmälda skrivelse av den 14 september 1920 bar
styrelsen nu begärt statsanslag å högst 4,000 kronor för en ny
parallellkurs under läsåret 1921—1922. Styrelsen anför, att det
kommit till styrelsens kännedom, att på grund av den sedan rätt
länge rådande farmaceutbristen rekryteringen till den farmaceutiska
banan tagit en avsevärt ökad omfattning, samt åberopar en av föreståndaren
för institutet hos styrelsen gjord framställning i ämnet.

Föreståndaren har ansett full säkerhet föreligga för att även
läsåret 1921 1922 en parallellkurs till farmacie kandidatexamen be höver

anordnas. Kostnaderna för kursen beräknar föreståndaren på
följande sätt:

arvode åt eii lärare......................... kronor 2 250*_

(med dyrtidstillägg skulle arvodets totalbelopp komma
att uppgå till cirka 4,000 kronor, för vilken summa
kompetent lärare torde kunna anskaffas);
ersättning åt tekniska högskolan för uppvärmning, belysning
och städning av en hörsal................... » \ 759;_

(häruti inräknas nämnda ersättning för hörsal under den
kurs, som nu pågår och avslutas med februari månad
år 1921).

Summa kronor 4,000: —

Vid denna beräkning har föreståndaren förutsatt, att en hörsal
— som för parallellkursen 1920—1921 kostnadsfritt upplåtits i tekniska
högskolans gamla byggnad — även under parallellkursen 1921—
1922 finge hyresfritt begagnas, samt att den laborator, som förut
föreläst analytisk kemi vid lärokursen i apotekarexamen, i stället
undervisade vid parallellkursen.

neparte- Vad beträffar det av farmaceutiska institutets styrelse äskade be mentschefen.

ioppet till täckande av motsedd ytterligare brist under år 1920 har
jag endast den erinran att göra, att nyssnämnda brist synes böra
beräknas till 7,750 kronor. I fråga om det av styrelsen beräknade
anslag av 20,000 kronor till bestridande av väntade ökade omkostnader
under år 1921, anser jag även, med hänsyn till den ljusning
i marknadsläget som i vissa avseenden numera yppat sig, någon
nedsättning kunna äga rum, och synes mig ett belopp av 18,000
kronor böra för ändamålet anses tillräckligt.

Åttonde huvudtiteln: 1921 års tilläggsstat. 75

Farmaceutiska institutets styrelse tiar till stöd för behovet att
anordna en parallellkurs till farmacie kandidatexamen under läsåret
1921—1922 åberopat den ökade rekryteringen till farmaceutbanan.
I avseende därå har jag från vederbörande inom medicinalstyrelsen
inhämtat följande sifferuppgifter rörande antalet under de senaste
åren av medicinalstyrelsen såsom farmacie elever godkända studenter:

År 1917 ............... 89 st.

» 1918............... 66 »

» 1919............... 125 »

» 1920Vi—15/n......... 105 »

Jag finner dessa siffror giva stöd åt farmaceutiska institutets
styrelses uppfattning i avseende å behovet av den tilltänkta parallellkursen
och har intet att invända mot kostnadsberäkningen för densamma.

Det kan ifrågasättas huruvida ej medel till sagda kurs, likasom
delvis för den nu pågående, stode att erhålla ur de studerandes kursoch
terminsavgifter. I detta avseende har jag från farmaceutiska
institutets föreståndare förskaffat mig en promemoria i ämnet. Därav
synes framgå att möjlighet föreligger att ur nyssnämnda avgifter
kunna betäcka åtminstone en del av ifrågavarande kostnad för
parallellkursen, eventuellt kanske hela kostnaden. Men möjlighet
föreligger ock att berörda avgifter kunna täcka blott en mindre del
av densamma; jag vill anmärka, att avgifterna, enligt vad som meddelats
mig, under flera år ej lämnat överskott utöver ovannämnda
belopp av 6,500 kronor och stundom ej nått fullt upp till detta belopp.
Tillika får jag erinra, att avgifterna ej obetingat kunna användas
för institutets syften.

Med hänsyn till det sannolika behovet av att kursen ifråga
måste hållas under läsåret 1921—1922 och i betraktande av vad jag
nyss anfört skulle jag vilja föreslå, att det begärda anslagsbeloppet
beviljas såsom förslagsanslag, högst, att användas i den mån vederbörande
avgifter ej lämna tillgång till bestridande av de nödiga omkostnaderna
för kursen.

Då de erforderliga anslagen böra uppföras å 1921 års tilläggsstat
tillstyrker jag, att Eders Kungl. Maj:t behagade föreslå riksdagen att

på tilläggsstat för år 1921 såsom särskilda
förslagsanslag, högst, anvisa

[39.

[40.]

Lokal för
farmaceutiska
institutet.

[41,1

Uppehållande
av verksamheten
vid
allmänna
barnbördshuset.

Åttonde huvudtiteln: 1921 års tillägg sstat.

dels till täckande av under år 1920 uppkommen
brist i de tre uti farmaceutiska institutets
stat förekommande anslagen till materialier m. m.,
till uppvärmning m. m. och till egendomens underhåll
m. m. ett belopp av 7,750 kronor;

dels till förstärkande under år 1921 av nyssnämnda
tre anslagsposter ett belopp av 18,000
kronor;

dels ock till täckande av vissa kostnader för
en under läsåret 1920—1921 ävensom kostnaden
för en under läsåret 1921—1922 vid farmaceutiska
institutet anordnad parallellkurs till farmacie kandidatexamen,
i den mån vederbörande kurs- och
terminsavgiften ej därtill förslå, ett belopp av

4.000 kronor.

16. Lokal för farmaceutiska institutet. Erinrande om vad
jag under punkt 108 i bilagan åttonde huvudtiteln till årets statsverksproposition
anfört och hemställt tillstyrker jag förslag till riksdagen att,

i avbidan på proposition om beredande av
medel till inredning för farmaceutiska institutets
räkning av den för närvarande av tekniska högskolans
fackskola för kemisk teknologi begagnade
byggnaden, för ändamålet beräkna på tilläggsstat
för år 1921 såsom reservationsanslag ett belopp
av 100,000 kronor.

17. Uppehållande av verksamheten vid allmänna barnbördshuset.
Under åberopande av vad jag förut denna dag anfört
under punkten 110 av bilagan åttonde huvudtiteln till årets statsverksproposition
hemställer jag om förslag till riksdagen

att till uppehållande av verksamheten vid allmänna
barnbördshuset i Stockholm anvisa på tillläggsstat
för år 1921 ett förslagsanslag, högst

20.000 kronor.

Åttonde huvudtiteln: 1921 års tilläggsstat.

Tekniska högskolan m. m.

Tekniska högskolan.

1. Övningar i läran om kemiskt-tekniska apparater. Un- [42.]

der hänvisning till vad jag anfört i fråga om anslag för ar 1922 övningar i
till samlingar och laborationer vid tekniska högskolan hemställer jag, temfskrtekdet
täcktes Eders Kungl. Maj:t föreslå riksdagen niska aPPa.

att till övningar i läran om kemiskt-tekniska raterapparater
vid tekniska högskolan anvisa på tilllägg
sstat för år 1921 ett förslagsanslag, högst

4,000 kronor.

2. Diverse utgifter för bränsle, lyshållning m. m. Under [43 ]
hänvisning till vad jag anfört i fråga om anslag för år 1922 till Diverse utdiverse
utgifter för bränsle, lyshållning m. m. vid tekniska hög- k^sie/iysskolan
hemställer jag, det täcktes Eders Kungl. Maj:t föreslå riks- hållning

dagen

att till förstärkande av anslaget till diverse
utgifter för bränsle, lyshållning m. m. vid tekniska
högskolan anvisa på tilläggsstat för år 1921
ett förslagsanslag, högst 200,000 kronor.

3. Fortsatt utbyggande av tekniska högskolan. Under [44 ]

hänvisning till vad jag anfört i fråga om anslag för år 1922 till fort- Fortsatt utsatt
utbyggande av tekniska högskolan hemställer jag, det täcktes []jykl^gkaehög.
Eders Kungl. Maj:t föreslå riksdagen ^ skolan.

att i avbidan på proposition angående fortsatt
utbyggande av tekniska högskolan beräkna för
ändamålet på tilläggsstat för år 1921 ett belopp
av 150,000 kronor.

Chalmers tekniska institut.

4. Chalmers tekniska institut. Under åberopande av vad Chalmeretek.
jag anfört i samband med frågan om anslag till Chalmers tekniska niska institut

Åttonde huvudtiteln: 1921 års tilläggsstat.

[45.] institut, avsedda att begäras å 1922 års stat, hemställer jag, det
täcktes Eders Kungl. Maj:t föreslå riksdagen

att anvisa på tilläggsstat för år 1921 såsom
särskilda förslagsanslag, högst:

dels till täckande av beräknad brist vid 1920
års utgång i den i ordinarie staten för Chalmers
tekniska institut upptagna anslagsposten till uppvärmning,
belysning och diverse utgifter ett belopp
av 24,892 kronor;

dels till ytterligare utgifter under år 1921
till uppvärmning, belysning och diverse utgifter
för Chalmers tekniska institut ett belopp av 10,000
kronor;

dels och till täckande av brist vid 1919 års
utgång i den i ordinarie staten för Chalmers tekniska
institut upptagna anslagsposten till bibliotek,
samlingar och laboratorier samt till förstärkande
under åren 1920 och 1921 av samma anslagspost
ett belopp av 3,000 kronor.

Åttonde huvudtiteln: 1921 års tillägg sstat.

Skolöverstyrelsen.

1. Täckande av brist i skolöverstyrelsens expensan- [46.]
slag; för år 1920 m. m. Under åberopande av vad jag anfört Täckande av
i det vid årets statsverksproposition fogade utdrag av statsrådspro- överstyre°
tokollet över ecklesiastikärenden rörande anslag till expenser m. m. sena expenser
skolöverstyrelsen hemställer jag, att Eders Kungi. Maj:t täcktes ai92ogm°mar
föreslå riksdagen

att på tilläggsstat för år 1921 anvisa såsom
särskilda förslagsanslag, högst:

dels till täckande av under år 1920 uppkommen
brist i staten för skolöverstyrelsen ett belopp
av 45,000 kronor;

dels till förstärkande för år 1921 av den i
staten för skolöverstyrelsen uppförda anslagsposten
till expenser m. m. ett belopp av 53,000 kronor;

dels och till förstärkande för år 1921 av den
i samma stat för skolöverstyrelsens statistiska avdelning
uppförda anslagsposten till extra arbetskrafter,
vikariatsersättningar och expenser ett belopp
av 36,000 kronor.

Åttonde huvudtiteln: 1921 års tilläggsstat.

[47.]

Lokalhyra,
expenser
samt täckandeav
brist
i hushållsskolans

räkenskaper.

[48.]

Arvoden åt
timlärare och
vikarier.

De allmänna läroverken m. m.

Högre lärarinneseminariet.

1. Lokalhyra, expenser samt täckande av brist i hushållsskolans
räkenskaper. Under åberopande av vad jag förut
denna dag anfört till statsrådsprotokollet över ecklesiastikärenden
vid anmälan av anslagsbehoven under riksstatens åttonde huvudtitel
för år 1922, punkten 129, hemställer jag, att Eders Kungl. Maj:t
täcktes föreslå riksdagen

att för högre lärarinneseminariet anvisa på
tilläggsstat för år 1921:

till förstärkande av de på extra
stat för år 1921 till förhyrande av

lokaler anvisade anslagen...... kronor 2,100: —

till förstärkande av det på
extra stat för år 1921 till expenser

anvisade anslaget............. » 5,000: —

till täckande av brist i hushållsskolans
vid seminariet räkenskaper
för år 1919 .................. » 2,800: -

Summa kronor 9,900: —

att utgå såsom ett gemensamt förslagsanslag
å högst sistnämnda belopp.

2. Arvoden åt timlärare och vikarier. Under åberopande
av vad jag förut i dag anfört till statsrådsprotokollet över ecklesiastikärenden,
punkten 130, vid anmälan av anslagsbehov under riksstatens
åttonde huvudtitel för år 1922, hemställer jag, att Eders
Kungl. Maj:t täcktes föreslå riksdagen

att till förstärkande av det på extra stat för
år 1921 till högre lärarinneseminariet beviljade
anslaget till arvoden åt timlärare och vikarier anvisa
på tilläggsstat för år 1921 ett förslagsanslag,
högst 1,000 kronor.

Åttonde huvudtiteln: 1921 års tillägg sstat. 81

De allmänna läroverken.

3. Extra och vikarierande ämneslärare. Under åberopande
av vad jag förut i dag under denna rubrik anfört vid anmälan av
åttonde huvudtitelns anslagsbehov för år 1922, hemställer jag, att
Eders Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att till förstärkande av det på extra stat för
år 1921 beviljade anslaget till arvoden åt extra
och vikarierande ämneslärare vid de allmänna
läroverken anvisa på tillägg sstat för år 1921 ett
förslagsanslag, högst 15,200 kronor.

4. Studiekurs för svenska lärjungar i Caen. Hos Kungl.
Maj:t har föreningen 1’amitié franco-suédoise anhållit, att Kungl.
Maj:t ville hos riksdagen göra framställning om anvisande av ett
anslag å 5,000 kronor till en svensk skolkurs i Caen läsåret 1921
—1922.

Innan jag närmare ingår på denna anslagsfråga, anhåller jag,
att i korthet få inför Kungl. Maj:t erinra om vad som förekommit
i fråga om anordnandet av de studiekurser för svenska lärjungar,
vilka sedan läsåret 1919—1920 pågå vid lycéet i Caen (Calvados)
i Frankrike.

I en den 11 augusti 1919 dagtecknad ansökning anförde föreningen
l’amitié franco-suédoise, bland annat:

Från fransk sida hade erbjudande gjorts, att svenska ynglingar skulle vid
lycéet i Caen få deltaga i undervisningen i de tre högsta klasserna vid nämnda
lyceum samt därefter beredas tillfälle avlägga den franska studentexamen, det
s. k. baccalaureat. Föreningen hade åtagit sig att i Sverige verka för och organisera
detta företag, som synts föreningen kunna bliva av synnerligen stor betydelse.
En utbildning sådan som den här avsedda skulle utgöra en förträfflig
förberedelse för blivande affärsmän, som komme att ägna sig åt förmedlandet
av svensk-franska handelsförbindelser. Likaledes skulle den bliva av största
nytta för unga män, som bestämt sig för den konsulära eller diplomatiska banan.
Därjämte bleve den av ett utomordentligt värde för blivande lärare i franska,
vilka efter avlagt baccalauréat fortsatte sina studier vid svenskt universitet med
franska såsom huvudämne och vilka då skulle äga de bästa möjliga förutsättningar
för ett verkligt framgångsrikt studium av detta ämne och för förvärvandet
av en förstklassig lärarkompetens. Studiekursen skulle komma att anordnas
enligt den i gällande franska undervisningsplan under rubriken section D för
classe de seconde och classe de premiére angivna studielinjen, fortsatt i classe
de mathématiques. Föreningen anhöll därför, att de svenska ynglingar, som ge Bihang

till riksdagens protokoll 1921. 1 samt. 2 Käft. (Nr 2.) 11

[49.]

Extra och
vikarierande
ämneslärare.

[50.]

Studiekurs
för svenska
lärjungar i
Caen.

Åttonde huvudtiteln: 1921 års tillägg sstat.

nom företeende av betyg över avlagd fransk studentexamen (examen du baccalaureat)
samt av intyg från en för ändamålet utsedd svensk kursledare styrkt sig
hava nöjaktigt genomgått ifrågavarande studiekurs, måtte få tillgodoräkna sig
sagda kurs såsom hade de avlagt godkänd studentexamen enligt de för samma
examen i Sverige gällande bestämmelser.

Därjämte anhöll föreningen i en likaledes den 11 augusti 1919
dagtecknad särskild framställning, att Kungl. Maj:t ville uppdraga
åt för ändamålet lämplig person att efter plan, som kunde bliva av
Kungl. Maj:t fastställd, handhava och leda ifrågavarande, för svenska
lärjungar avsedda studiekurs vid lycéet i Caen ävensom meddela
bestämmelser angående de avlöningsförmåner vid innehavande tjänst
i Sverige, nämnde ledare skidle åtnjuta under tjänstledighet för
ifrågavarande uppdrag.

Efter det läroverksöverstyrelsen avgivit infordrat utlåtande över
den av föreningen i sistberörda hänseende gjorda framställningen,
beslöt Kungl. Maj:t, som förklarade sig vilja framdeles fatta beslut
angående plan för ledningen av omförmälda kurs, den 26 september
1919 dels förordna lektorn vid högre realläroverket i Göteborg Gustaf
Emil Rodhe att handhava och leda samma studiekurs, dels föreskriva,
att Rodhe skulle under den tid han för fullgörande av detta
uppdrag åtnjöte tjänstledighet vid lektorsbefattningen, av med densamma
förenade avlöningsförmåner avstå vad som erfordrades för
befattningens uppehållande, dels ock medgiva, att Rodhe skulle
månadsvis i efterskott från reservationsanslaget till de allmänna
läroverken äga utbekomma ersättning för vad han sålunda avstått.

Genom beslut den 30 april 1920 fastställdes därefter, i huvudsaklig
överensstämmelse med ett av skolöverstyrelsen, efter hörande
av Rodhe, på anmodan av vederbörande departementschef avgivet
förslag, plan för ledningen av merberörda kurs. Ifrågavarande plan,
som jag anser mig här böra återgiva, är av följande lydelse:

Plan för ledningen av den vid lycéet i Caen (Calvados) för svenska
lärjungar anordnade studiekursen.

Den svenska studiekursen vid lycéet i Caen är avsedd dels för lärjungar,
som hava för avsikt att vid nämnda lyceum avlägga fransk studentexamen (examen
du baccalauréat), dels ock för lärjungar, som utan att hysa dylik avsikt vilja
förkovra sina insikter i franska språket.

Åttonde huvudtiteln: 1921 års tilläggsstat.

Kursen står under ledning av en av Kungl. Maj:t förordnad ledare, vilken
äger att antaga kursdeltagare till lämpligt antal.

För tillträde till kursen fordras att lärjunge dels antingen avlagt realskolexamen
eller erhållit flyttning till andra ringen å gymnasiet eller ock genom intyg av
behöriga lärare styrker sig äga motsvarande kunskaper, dels ock styrker sig äga
kunskaper i franska språket, motsvarande dem, som fordras för inträde i gymnasiets
tredje ring. Skulle anmäld lärjunge sakna erforderligt vitsord, åligger det
ledaren att själv ombesörja vederbörlig prövning.

Kursledaren skall från Sverige till Caen åtfölja till deltagande i kursen vederbörligen
antagna lärjungar, samt i samråd med lärjungarnas målsmän avgöra,
om lärjunge bör i läroverket intagas såsom intern eller ej. I sistnämnda fall
äger han att för lärjungen ombesörja lämplig inackordering.

Kursledaren tjänstgör vid behov såsom mellanhand mellan lärjungarna och
deras målsmän, å ena, samt de franska myndigheterna, å andra sidan.

I samråd med föreståndaren för lycéet i Caen äger kursledaren att uppgöra
arbetsplan för de svenska lärjungarna samt bestämma, i vilken klass dessa höra
intagas.

Lärjunge, som deltager i studiekursen utan avsikt att avsluta denna med
avläggande av examen du baccalauréat, må av kursledaren befrias från deltagande
i undervisningen i sådant läroämne, som är mindre ägnat att befordra hans förkovran
i franska språket.

T den undervisning, som vid lycéet i Caen meddelas de svenska lärjungarna,
skall kursledaren deltaga såsom lärare i franska språket, varjämte det skall åligga
kursledaren att meddela nämnda lärjungar undervisning jämväl i svenska språket.
Vidare har han att i den mån hans tid tillåter följa undervisningen av de svenska
lärjungarna även under de lektioner, då undervisning meddelas av de franska
lärarna, ävensom att lämna de svenska lärjungarna sådana anvisningar, som kunna
vara behövliga för förberedelsen av dem tilldelade hemuppgifter.

Kursledaren äger att noggrant vaka över de svenska lärjungarnas uppförande
och flit, särskilt beträffande sådana lärjungar, som ej äro interner, samt
hava inseende över dessa lärjungars enskilda studier.

Därest lärjunge gör sig skyldig till svårare förseelse, utövar skadligt inflytande
på medlärjunge eller eljest visar sig ovärdig att tillhöra kursen, äger kursledaren
att därifrån avstänga honom samt att efter inhämtande av skolöversty -

Åttonde huvudtiteln: 1921 års tillaggsstat.

relsens medgivande avlägsna honom från kursen. I senare fallet skall kursledaren
efter överenskommelse med vederbörande malsman vara behjälplig för lärjungens
avresa från Caen.

Kursledaren skall efter varje läsårs slut före den 15 augusti till skolöverstyrelsen
ingiva berättelse över kursen.

I samband, med fastställandet av nyss omförmälda plan medgavs
vidare, i anslutning till av läroverksöverstyrelsen och kanslersämbetet
för rikets universitet i ämnet avgivna utlåtanden, dels att svensk
yngling, som vederbörligen styrkt sig hava efter nöjaktigt genomgången
kurs vid lycéet i Caen, därstädes avlagt examen du baccalaureat,
finge med undantag av rätt att avlägga akademisk examen
tillgodoräkna sig förstnämnda examen såsom avlagd svensk studentexamen,
dels ock att svensk yngling, som genomgått sagda kurs
och examen i Caen, jämväl finge vid svenskt universitet, karolinska
mediko-kirurgiska institutet, Stockholms och Gföteborgs högskolor
avlägga examen, under villkor att han, utöver vad eljest för rätt
att avlägga akademisk examen vore eller bleve stadgat, genom intyg
av universitetslärare i respektiva ämnen eller av lärare, som
däri undervisade a gymnasiet vid högre allmänt läroverk, styrkte
sig äga insikter, motsvarande fordringarna för svensk studentexamen,
såväl i modersmålet som ock, därest den akademiska examen medförde
kompetens till anställning i svensk statstjänst, i svensk historia.
Därjämte föreskrevs, att vad av Kungl. Maj:t sålunda medgivits
skulle, därest ej framdeles annorlunda bestämdes, med avseende å
examen som avlades i Caen, gälla under åren 1920—1924. Slutligen
förordnades Sveriges envoyé hos franska republiken greve J.
J. A. Ehrensvärd att tills vidare vara inspektor för ifrågavarande
studiekurs.

Jag återgår härefter till den i början av min framställning omförmälda,
av föreningen 1’amitié franco-suédoise gjorda ansökningen
om anvisande av ett anslag å 5,000 kronor till den svenska studiekursen
vid lycéet i Caen under läsåret 1921—1922. Till stöd för
denna sin ansökning har föreningen anfört, bland annat:

Den svensk-franska skolkursen i Caen, som nyligen börjat sitt andra läsår
i enlighet med av Kung! Maja utfärdad instruktion, är för närvarande för sin
ekonomiska existens beroende av de medel, föreningen l amitié franco-suédoise,
vilken tagit initiativet till nämnda kurs, är i tillfälle anslå åt densamma. Visser -

Åttonde huvudtiteln: 1921 års tilläggsstat.

ligen har föreningen, genom Kungl. Maj:ts medgivande åt den svenska studieledaren
att under tjänstledigheten från sin ordinarie befattning uppbära oavkortade
löneförmåner, erhållit en värdefull hjälp. Men föreningen har dock att ensam
svara för dels det särskilda arvodet åt studieledaren jämte dennes reseersättning,
dels vissa löpande utgifter för kursen (tryck, annonser, böcker etc.) dels — och
framför allt — stipendier till ett antal av deltagarna i kursen.

För att kursen skall kunna fullt motsvara sitt ändamål har det nämligen
synts föreningen vara av största vikt att densamma icke blir reserverad uteslutande
åt förmögna familjers söner utan att den också göres tillgänglig för mindre
bemedlade och obemedlade. Detta låter sig endast göra genom beviljande av
stipendier till en del elever vare sig för att delvis eller helt bestrida de med deltagandet
i kursen förbundna ganska betydliga kostnader. Sådana stipendier hava
under förra läsåret utgått till elever med inalles kronor 8,000 (frcs. 20,000).
Övriga kostnader utgjorde kronor 6,822: 13. För år 1920 belöpa sig utgifterna
inklusive stipendier redan i augusti till kronor 13,532: 88.

Då elevernas antal, som nu är femton, beräknas inom de närmaste åren
växa till 25 ä 30 (8 k 10 i varje årsklass), kommer också behovet av stipendier
att göra sig alltmer kännbart. Föreningen har givetvis för avsikt att allt fortfarande
själv lämna de bidrag till kursens fortgång och utveckling, som dess
tillgångar medgiva, men den ser sig icke i stånd att ensam svara för hela det
belopp, som stipendiebehovct årligen kräver.

Då föreningen i det stöd företaget redan erhållit från Kungl. Maj:t ser ett
bevis på erkännande och uppskattning av dess allmännyttiga betydelse, har föreningen
trott sig kunna ifrågasätta att ekonomisk hjälp från statsmakternas sida
skulle kunna beviljas detsamma i form av ett årligt understöd. Föreningen tilllåter
sig i detta sammanhang även erinra därom att den franska staten, oavsett
det stora tillmötesgående, som genom elevernas antagande i ett av statens läroverk
visats företaget, även understött detsamma med ett pekuniärt bidrag till avsevärt
belopp.

Vid ansökningen fanns fogad en genom föreningens försorg utarbetad
berättelse angående den svenska skolkursen i Caen läsåret
1919—1920.

Efter härå erhållen remiss har skolöverstyrelsen den 8 november
1920 avgivit utlåtande i ämnet och därvid hemställt, att Kungl.
Maj:t ville i framställning till riksdagen föreslå, att riksdagen
måtte på tilläggsstat för år 1921 bevilja ett anslag av 5,000 kronor
att utgå såsom bidrag till bestridande av kostnaderna under läsåret
1921—1922 för den svenska studiekursen vid lycéet i Caen.

[BO.]

Föreningen 1’amitié franco-suédoise, vilken förening såsom framgår
av vad jag förut anfört, tagit initiativet till här förevarande
studiekurs, har med stort intresse verkat för en ökad och mera allmänt
spridd kännedom om franska språket samt för utveckling av

Departe mentschefen.

Åttonde huvudtiteln: 1921 års tilläggsstat.

våra förbindelser med Frankrike och dess kultur. Vad angår de av
föreningen med hänsyn till ifrågavarande studiekurser vidtagna åtgärder,
anser jag desamma värda synnerlig uppmärksamhet, enär
dessa studiekurser utan tvivel komma att kraftigt bidraga till en
närmare kännedom i vårt land om det franska språket och fransk
odling i allmänhet.

Såsom av föreningens ansökning framgår, har franska staten
för vinnande av det med företaget avsedda syftet med stor beredvillighet
såväl upplåtit en av sina läroanstalter för svenska lärjungar
som ock till avsevärt belopp anslagit medel härför. Med livligt,
erkännande av vad i saken från de franska myndigheternas
sida åtgjorts, anser jag mig böra förorda, att även svenska staten
— utöver vad som redan skett i form av anvisande av erforderliga
medel till ersättning åt lektor Rodhe för mistade avlöningsförmåner
under den tid han leder förevarande studiekurs — lämnar ett efter
förhållandena lämpat bidrag. Emot det av föreningen i sådant hänseende
föreslagna beloppet, 5,000 kronor, har jag ej funnit anledning
till erinran.

Anslaget bör mot redovisningsskyldighet ställas till förfogande
av föreningen 1’amitié franco-suédoise, och torde Kungl. Maj:t höra
fastställa de närmare villkor och bestämmelser, som må befinnas
erforderliga för åtnjutandet av detsamma.

Då beloppet är avsett att åtminstone delvis tagas i bruk redan
under år 1921, vill jag i likhet med skolöverstyrelsen tillstyrka, att
detsamma uppföres å tilläggsstat för nämnda år.

Under åberopande av vad jag sålunda anfört hemställer jag, att
Eders Kungl. Maj:t täcktes föreslå riksdagen

att såsom bidrag till bestridande av kostnaderna
under läsåret 1921—1922 för den svenska
studiekursen vid lycéet i Caen (Calvados) i Frankrike
anvisa på tilläggsstat för år 1921 ett förslagsanslag,
högst 5,000 kronor.

[51.] 5. Bidrag till de allmänna läroverkens ljus- och ved ^lmän

var^ 0C^L e^t av åren 1918, 1919 och 1920 hava samma

roverkens års riksdagar efter framställning av Kungl. Maj :t anvisat på tilläggsljns-och
ved- stat för sagda år anslag för täckande, efter Kungl. Maj:ts bepröassor''
vande, av utgifter, som under respektive år skulle bestridas av ljus -

Åttonde huvudtiteln: 1921 års tilläggsstat.

och vedkassan vid vederbörande allmänna läroverk men som ej kunde
utgöras av denna kassas medel, därest ej terminsavgifterna till densamma
sattes minst till visst angivet belopp. Ifrågavarande anslag
hava utgjort 150,000 kronor för år 1918, 430,000 kronor för år 1919
och 600,000 kronor för år 1920. Det högsta belopp, varmed avgiften
till ljus- och vedkassan förutsattes skola utgå, var för de två
förstnämnda åren bestämt till 15 kronor för varje termin, medan
1920 års riksdag förutsatte, att nämnda avgift skulle för sistnämnda
år utgå med högst 20 kronor för termin.

De förslagsanslag, som, på sätt jag nyss omnämnt, av riksdagen
anvisats till understöd åt ljus- och vedkassorna, hava årligen måst
överskridas vid den fördelning av anslagen, som av Kungl. Maj:t
verkställts. Så anvisades för år 1918 tillhopa 287,559 kronor och
för år 1919 tillsammans 769,235 kronor, och det har givetvis varit
konstaterandet av ett alltjämt stigande behov av understöd, som föranlett
Kungl. Maj:t dels att vid anslagens fördelning överskrida de
av riksdagen beviljade beloppen, dels ock att hos riksdagen äska
årligen förhöjda anslagssummor.

Denna årliga anslagsökning har emellertid å sin sida föranlett
1920 års riksdag att, såsom jag nyss nämnt, höja maximibeloppet för
terminsavgifterna till ljus- och vedkassorna från förut bestämda 15
kronor till 20 kronor. I samband härmed reducerade riksdagen anslaget
för år 1920 till 600,000 kronor, under det att Kungl. Maj:t
begärt 725,000 kronor, varjämte riksdagen i sin i ärendet avlåtna
skrivelse sade sig förutsätta, att genom Kungl. Maj:ts försorg tillsåges,
att vederbörandes uppmärksamhet allvarligt riktades på nödvändigheten
att i görligaste mån nedbringa bränslekostnaderna.

Grenom beslut den 21 maj 1920 anbefallde Kungl. Maj:t skolöverstyrelsen
att bringa till vederbörandes kännedom, vad riksdagen
i sin förberörda skrivelse yttrat i nyss omförmälda hänseende. Samtidigt
lämnade Kungl. Maj:t vissa föreskrifter i fråga om, bland
annat, de uppgifter, som borde meddelas av vederbörande rektorer
vid ansökan om bidrag från nyssnämnda av riksdagen anvisade anslag,
samt medgav att vid de allmänna läroverk, där så befunnes
behövligt, vårterminen 1920 finge upptagas en tilläggsavgift av den
storlek, att hela den för sagda termin av varje lärjunge erlagda avgiften
till ljus- och vedkassan vid vederbörande läroverk uppginge
till högst 20 kronor.

Åttonde huvudtiteln: 1921 års tillägg sstat.

^ Med skrivelse den 26 juni 1920 överlämnade skolöverstyrelsen
från vederbörande rektorer till överstyrelsen inkomna ansökningar
om statsbidrag jämte dithörande uppgifter, varjämte överstyrelsen
avgav förslag till fördelning av statsbidragen. Det av rektorerna
begärda beloppet utgjorde sammanlagt 421,054 kronor 49 öre. Enligt
rektorernas uppgifter förelåg brist i ljus- och vedkassan vid BO
högre allmänna läroverk, vid 15 realskolor och vid 10 samskolor.
Bristen uppgavs i ett fall utgöra 19,988 kronor 47 öre.

Skolöverstyrelsen föreslog åtskilliga reduktioner i de begärda
anslagssummorna, och Kungl. Maj:t anvisade genom beslut den 9
juli 1920 tillhopa 344,900 kronor till ifrågavarande ändamål för vårterminen
1920.

Ansökningar, avseende höstterminen 1920, överlämnades jämte
därtill hörande uppgifter med skrivelse av den 28 september 1920
av skolöverstyrelsen, som tillika avgav förslag till fördelning av
statsbidragen. Det av rektorerna denna gång begärda beloppet utgjorde
526,347 kronor 77 öre. En betydande reduktion företogs
även nu av skolöverstyrelsen, som hemställde om anvisande av sammanlagt
401,700 kronor för ifrågavarande ändamål.

Skolöverstyrelsen anförde i sin omförmälda skrivelse, att ett bifall till överstyrelsens
förslag skulle medföra, att, med inräknande av det för vårterminen
1920 beviljade beloppet, det av riksdagen för år 1920 anvisade förslagsanslaget
å 600,000 kronor bleve icke obetydligt överskridet. Detta förhållande, som ägt
sin motsvarighet under de år, under vilka riksdagen tidigare beviljat anslag för
samma ändamål, syntes överstyrelsen emellertid fullt motiverat av den omständigheten,
att bränslepriserna ytterligare stigit under den tid, som förflutit efter
de beräkningar, som legat till grund för riksdagens ifrågavarande beslut.

Glenom beslut den 15 oktober 1920 beviljade Kungl. Maj:t till
de olika läroverken anslag till ett belopp av sammanlagt 398,200
kronor.

I skrivelse den 31 augusti 1920 har skolöverstyrelsen gjort förnyad
framställning om anslag till bidrag till ljus- och vedkassorna.

Överstyrelsen anför, att då de förhållanden, som förorsakat det nämnda anslagsbehovet,
alltjämt vore rådande och det icke syntes sannolikt, att de under
de närmaste åren komme att undergå någon väsentlig förändring, överstyrelsen
ansåge, att ett sådant anslag vore av behovet påkallat såväl för år 1921 som för
år 1922. Vad särskilt anginge det senare året, ville överstyrelsen påpeka, att
det — bortsett från det statsfinansiella intresset att tilläggsstaten för varje år
bleve så litet omfattande som möjligt — även skulle medföra väsentliga fördelar

Åttonde huvudtiteln: 1921 års tilläggsstat.

för läroverken, om ifrågavarande anslag kunde av riksdagen beviljas året före
det, för vilket det vore avsett. Med hittills iakttagen ordning hade nämligen
rektorerna först en avsevärd tid efter vårterminens slut kunnat erhålla kännedom
om det belopp, som Kung! Maj:t för ändamålet beviljat varje särskilt läroverk
för den tilländagångna terminen. Detta dröjsmål hade medfört, alt ljus- och
vedkassan, för att under vårterminen kunna fylla sin uppgift, måst låna av läroverkets
andra kassor eller, för de icke sällsynta fall då dessa icke haft någonting
att låna ut, av redogöraren eller på andra håll, en anordning, som givetvis
vore synnerligen olämplig.

Yad beträffar det belopp, som kunde anses erforderligt under
vartdera av åren 1921 och 1922, hänvisade överstyrelsen till en beräkning,
som senare skulle ingivas till Kungi. Maj:t.

Omförmälda beräkning har överstyrelsen sedermera länmat i en
till Kungl. Maj:t ställd skrivelse den 28 september 1920.

Överstyrelsen erinrar i sistberörda skrivelse om sin i det föregående omförmälda
framställning i ämnet beträffande höstterminen 1920 och anför, bland
annat, att under förutsättning att Kungl. Maj:t lämnade bifall till nämnda framställning,
under år 1920 komme att för ändamålet tagas i anspråk ett belopp av
sammanlagt 746,000 kronor. Då det icke funnes några tecken, som tydde på
bränsleprisens sjunkande, torde minst samma belopp visa sig för ändamålet erforderligt
för vartdera av åren 1921 och 1922.

Överstyrelsen hemställde alltså om förslag till riksdagen att för
täckande, efter Kungl. Maj:ts beprövande, av utgifter, som under
år 1921 skulle bestridas av ljus- och vedkassan vid de allmänna läroverken
men som ej kunde utgöras, därest ej terminsavgifterna till
densamma sattes till högre belopp än 20 kronor, på tilläggsstat för
år 1921 bevilja ett förslagsanslag av 750,000 kronor.

I särskild, den 28 september 1920 dagtecknad skrivelse har överstyrelsen
gjort enahanda framställning beträffande år 1922 och således
hemställt om ett förslagsanslag å 750,000 kronor på extra stat
för år 1922.

[51.]

Trots mycket betydande reduktioner i de av rektorerna begärda Departe «/

«/ '' mentscneie

beloppen visade det sig oundvikligt att överskrida det av riksdagen
för år 1920 anvisade anslagsbeloppet, 600,000 kronor. Det för nämnda
år av Kungl. Maj:t anvisade understödsbeloppet uppgick nämligen
till sammanlagt 743,100 kronor. Sistnämnda belopp har nu av skolöverstyrelsen
lagts till grund för dess begäran om statsanslag såväl
för år 1921 som för år 1922, i det att överstyrelsen hemställt om
beviljande av ett till 750,000 kronor avrundat belopp.

Bihang till riksdagens protokoll 1921. 1 sand. 2 Käft. (Nr 2.) 12

90 Åttonde huvudtiteln: 1921 års tilläggsstat.

Vid övervägande av denna anslagsfråga har jag, såsom jag nyss
anförde, väl funnit nödvändigt förorda, att anslag för ändamålet äskas
hos riksdagen, men jag har samtidigt sökt tillse, om ej en begränsning
av anslagsbeloppet kunde vidtagas. Så kan enligt min mening
ske men blott under den förutsättningen att en mot minskningen
ungefär svarande kompensation kan beredas vederbörande läroanstalter.
En utväg att finna en sådan kompensation har jag trott mig
finna i den av 1920 års riksdag angivna riktningen, nämligen en
höjning av avgifterna till ljus- och vedkassorna. Denna lösning är
visserligen mycket lätt funnen och nära liggande men är å andra
sidan av flera skäl föga tilltalande, och det är endast nödvändigheten
att i möjligaste mån begränsa statsutgifterna, som kommit
mina betänkligheter mot densamma att fara.

Riksdagen höjde, som nämnt, år 1920 maximiavgiften till ljusoch
vedkassorna till 20 kronor för termin och lärjunge, d. v. s. med
5 kronor. Jag har nu tänkt mig, att en ytterligare ökning med
samma belopp skulle kunna ske, utan att allt för stora svårigheter
därigenom skulle förorsakas.

Enligt vad jag inhämtat, funnos höstterminen 1920 27,842 eller
i runt tal 27,840 lärjungar vid de allmänna läroverken. Häri äro
emellertid inräknade 482 lärjungar vid nya elementarskolan, varför
nettoantalet utgör ungefär 27,360. En terminlig ökning av avgiften
till ljus- och vedkassoma med 5 kronor skulle alltså inbringa tillsammans
omkring 273,600 kronor. Med en sådan merinkomst för
nämnda kassor skulle det vara möjligt att bibehålla anslaget till
desamma vid det belopp, 600,000 kronor, som för år 1920 bestämts.
Det kunde förefalla, som om, med hänsyn jämväl till den prisreduktion,
som under den senaste tiden ägt rum beträffande bränsle,
en betydande minskning av sistnämnda anslagsbelopp skulle kunna
vidtagas, då ju mer än 120,000 kronor genom berörda höjning skulle
inflyta utöver de 150,000 kronor, som representera skillnaden mellan
anslagets nuvarande storlek och det av skolöverstyrelsen för åren
1921 och 1922 ifrågasatta.

Emellertid anser jag mig icke kunna tillstyrka en så stor nedsättning,
som med hänsyn till nyss angivna omständigheter kunde
ifrågasättas, beroende dels därpå, att, som jag förut påpekat, en betydande
reduktion under nuvarande förhållanden måst vidtagas i de
av rektorerna begärda anslagen — en reduktion, som, enligt vad från
olika håll framhållits, i flera fall försatt vederbörande rektorer i ett syn -

Åttonde huvudtiteln: 1921 års tilläggsstat. 91

nerligen brydsamt läge, då det gällt att bringa jämvikt mellan ljusoch
vedkassans inkomst- och utgiftssidor, samt till och med i en del
fall tvingat dem att personligen upplåna medel för ändamålet, dels
ock därpå, att det trots nämnda reduktion hittills visat sig ogörligt
att undvika ett överskridande av det av riksdagen beviljade förslagsanslaget.
Jag tillstyrker därför, att anslaget för år 1921 bestämmes
till ett belopp av 500,000 kronor.

Skolöverstyrelsen har på förut omnämnda skäl hemställt, att
riksdagen måtte bevilja anslag för nu ifrågavarande ändamål även
för år 1922. På grund av svårigheterna att nu kunna göra tillförlitliga
beräkningar över anslagsbehovet för sistnämnda år anser jag
mig ej böra upptaga denna framställning.

Under åberopande av vad jag nu anfört tillstyrker jag alltså,
att Eders Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att, för täckande, efter Kungl. Maj:ts beprövande,
av utgifter, som under år 1921 skola bestridas
av ljus- och vedkassan vid vederbörande
allmänna läroverk men som ej kunna utgöras av
denna kassas medel, därest ej terminsavgifterna
till densamma sättas till högre belopp än 25 kronor,
anvisa på tilläggsstat för år 1921 ett förslagsanslag
av 500,000 kronor.

6. Bidrag; till nya elementarskolans skolkassa. Bland
de allmänna läroverken intager som bekant statens provskola, nya
elementarskolan i Stockholm i flera hänseenden en särställning.
Detta gäller även i avseende å den fråga, jag under näst föregående
punkt berört. Vid nämnda skola finnes nämligen ej någon särskild
ljus- och vedkassa, utan skolans så kallade skolkassa motsvarar till
sitt ändamål såväl förstnämnda kassa som biblioteks- och materiellkassan
vid de övriga allmänna läroverken. Jämte skolkassan har
nya elementarskolan ytterligare en kassa, byggnadskassan.

Avgifterna till dessa kassor, vilka bestämmas av Kungl. Maj:t,
utgöra under ett år tillhopa 60 kronor, därav för vårterminen erlägges
35 kronor och för höstterminen 25 kronor. Av nämnda belopp,
60 kronor, skola 27 kronor 50 öre tillfalla byggnadskassan
och 32 kronor 50 öre skolkassan. Av byggnadskassans 27 kronor
50 öre utgöras 15 kronor för vårterminen och 12 kronor 50 öre

[52.]

Bidrag till
nya elementarskolans

skolkassa.

92 Åttonde huvudtiteln: 1921 års tilläggsstat.

[52.] för höstterminen; av skolkassans 32 kronor 50 öre falla 20 kronor
på vårterminen och 12 kronor 50 öre på höstterminen.

Härvid får jag erinra därom, att Kungl. Maj:t genom beslut
den 19 december 1919 medgivit, att de förut angivna, för nya
elementarskolan fastställda terminsavgifterna finge under år 1920
för var och en av de vid skolan inskrivna lärjungar, vilka icke
blivit av terminsavgiftsnämnden befriade från avgift till skolkassan,
höjas med sammanlagt 11 kronor 50 öre, varjämte föreskrivits, att
härigenom inflytande medel skulle tillföras sagda kassa.

Samma omständigheter, som för övriga allmänna läroverk medfört
behov av statsunderstöd till ljus- och vedkassorna, hava föranlett
riksdagen att anvisa medel till bidrag till nya elementarskolans
skolkassa. På framställning av Kungl. Maj:t beviljade 1918
års lagtima riksdag, förutom vissa belopp för täckande av brist i
sistnämnda kassa samt till förstärkande av densamma, för täckande
av de utgifter, som under år 1918 skulle bestridas av nya elementarskolans
skolkassa, men som ej kunde utgöras medelst terminsavgift
för höstterminen å högst 22 kronor av varje betalande lärjunge,
på tilläggsstat för år 1918 ett förslagsanslag å 5,500 kronor.
Vidare anvisades av 1919 års lagtima riksdag på tilläggsstat för år
1919 ett förslagsanslag å 12,500 kronor för täckande av berörda
utgifter, varvid samma terminliga maximiavgift för betalande lärjunge
förutsattes som för höstterminen 1918, eller 22 kronor, motsvarande
sammanlagt 44 kronor för år. Vad år 1920 beträffar, beslöt
sistnämnda års riksdag på tilläggsstat för samma år anvisa ett
förslagsanslag å 22,000 kronor, varvid riksdagen, under hänvisning
till vad riksdagen yttrat i fråga om anslaget till de allmänna läroverkens
ljus- och vedkassor, höjde den till skolkassan utgående
maximiavgiften för betalande lärjunge från 44 kronor till 49 kronor.

De anslag, som, på sätt nu omnämnts, av riksdagen anvisats
för åren 1918 och 1919, hava ej oväsentligt överskridits. För år
1918 anvisade Kungl. Maj:t 12,486 kronor 90 öre och för år 1919
sammanlagt 19,500 kronor. För år 1920 åter har det beviljade
anslaget ej överskridits, i det att Kungl. Maj:t genom beslut den
22 juni och den 15 oktober 1920 anvisat respektive 8,000 kronor och

14,000 kronor eller tillhopa 22,000 kronor till ifrågavarande kassa.

Skolöverstyrelsen har i skrivelse den 31 augusti 1920 vitsordat
behovet av fortsatt anslag för nu berörda ändamål och har på

Åttonde huvudtiteln: 1921 års tilläggsstat. 93

samma skäl, som anförts i fråga om anslag till ljus- och vedkas- [52.]
sorna vid de allmänna läroverken och vilka jag i det föregående
återgivit, begärt, att anslag till förenämnda skolkassa måtte beviljas
för vartdera av åren 1921 och 1922.

De i nu ifrågavarande hänseende erforderliga beloppen hava
av överstyrelsen närmare angivits i två skrivelser av den 28 september
1920, däri överstyrelsen hemställt, dels att på tilläggsstat för
år 1921 måtte beviljas ett förslagsanslag å 22,000 kronor, dels ock
att på extra stat för år 1922 måtte anvisas ett förslagsanslag å
likaledes 22,000 kronor.

Vad jag under näst föregående punkt anfört i fråga om behov Departeför
de allmänna läroverken att erhålla understöd till sina ljus- och mentschefen
vedkassor gäller givetvis också nya elementarskolan i avseende å
dess skolkassa. Jag ber alltså få i huvudsak hänvisa till vad jag
nyss därom yttrat.

Såsom jag förut omnämnt anvisades av Kungl. Maj:t för år
1920 till sistnämnda skola endast ett belopp motsvarande det av
riksdagen beviljade anslaget, och ej heller nu har någon förändring
i avseende å statsunderstödets storlek ifrågasatts.

Emellertid synes det mig, som om en nedsättning i det begärda
anslaget kunde företagas, då givetvis maximiavgiften till nya
elementarskolans skolkassa bör, liksom jag förordat beträffande avgiften
till de allmänna läroverkens ljus- och vedkassor, höjas för
år 1921. Höjningen torde böra vara lika stor i båda fallen, alltså
sammanlagt tio kronor. Höstterminen 1920 uppgick lärjungantalet
vid nya elementarskolan till 482. En ökning i årsavgifter till
skolkassan med tio kronor skulle alltså motsvara ett sammanlagt
belopp av 4,820 kronor. Emellertid torde det ej vara lämphgt att
med motsvarande belopp minska statsunderstödet till skolan, enär
vissa lärjungar helt visst komma att bliva i vederbörlig ordning
befriade från erläggande av avgift till sagda kassa. Anslagets
storlek torde därför lämpligen kunna sättas till 18,000 kronor.

I fråga om prövning av anslagsbehovet för år 1921, anslagets
beviljande m. m. torde böra i huvudsak gälla vad förut i sådant
hänseende föreskrivits, och bestämmelser härom böra lämnas av
Kungl. Maj:t. Anslaget bör hava förslagsanslags natur och uppföras
på tilläggsstat för år 1921. Den av överstyrelsen gjorda framställ -

[53.]

Tillfällig löneförbättring
åt
lärarpersonalen
vid kommunala
mellanskolor.

Departe mentschefen.

Åttonde huvudtiteln: 1921 års till äggsstat.

ningen därom, att anslag skulle för ändamålet beviljas även för
år 1922, anser jag mig av skäl, som under nästföregående punkt
anförts, ej kunna tillstyrka.

Jag hemställer alltså, att Eders Kungl.Maj:t täcktes föreslå riksdagen
att till täckande av de utgifter, som under
år 1921 skola bestridas av nya elementarskolans
skolkassa men som ej kunna utgöras medelst avgifter
å sammanlagt 59 kronor av varje betalande
lärjunge, anvisa på tilläggsstat för år 1921 ett
förslagsanslag å 18,000 kronor.

Kommunala mellanskolor.

7. Tillfällig löneförbättring åt lärarpersonalen vid kommunala
mellanskolor. På framställning av Kungl. Maj:t beslöt
1920 års riksdag dels medgiva, att tillfällig löneförbättring finge för
år 1920 utgå till lärarpersonalen vid kommunala mellanskolor med
följande belopp:

till ordinarie manlig ämneslärare med 500 kronor,
till ordinarie kvinnlig ämneslärare med 400 kronor samt
till extra ordinarie ämneslärare, övningslärare och timlärare med
belopp, som Kungl. Maj:t efter av vederbörande departementschef i
det vid propositionens avlåtande hållna statsrådsprotokollet angivna
grunder bestämde; dels ock för berörda ändamål anvisa på tilläggsstat
för år 1920 ett förslagsanslag av 130,000 kronor.

Bestämmelser i fråga om sagda löneförbättring hava lämnats i
kungörelse den 22 juni 1920 (nr 503) angående tillfällig löneförbättring
för år 1920 åt lärarpersonal vid kommunala mellanskolor.

I skrivelse den 31 augusti 1920 har skolöverstyrelsen anfört,
att då behovet av sådan tillfällig löneförbättring för nu ifrågavarande
lärarpersonal jämväl för år 1921 kvarstode oförändrat, överstyrelsen
hemställde om förslag till riksdagen om anvisande av medel
för ändamålet även för sistnämnda år.

Jag instämmer i vad skolöverstyrelsen rörande nu förevarande
anslagsfråga yttrat och tillstyrker förty, att Eders Kungl. Maj:t
måtte föreslå riksdagen att

Åttonde huvudtiteln: 1921 års tilläggsstat. 95

dels medgiva, att tillfällig löneförbättring må
för år 1921 utgå till lärarpersonalen vid kommunala
mellanskolor med följande belopp:

till ordinarie manlig ämneslärare med 500
kronor,

till ordinarie kvinnlig ämneslärare med 400
kronor samt

till extra ordinarie ämneslärare, övningslärare
och timlärare med belopp, som Kungl. Maj:t i
huvudsaklig enlighet med de i sådant hänseende
för år 1920 gällande grunder bestämmer;

dels och för berörda ändamål anvisa pk tilläggsstat
för år 1921 ett förslagsanslag av 130,000 kronor.

Privatläroverk.

8. Extra understöd åt vissa enskilda lärarinneseminarier.
Under åberopande av vad jag förut denna dag anfört till statsrådsprotokollet
över ecklesiastikärenden, punkten 149, vid anmälan
av anslagsbehoven under riksstatens åttonde huvudtitel, hemställer
jag, att Eders Kungl. Maj:t täcktes föreslå riksdagen

att för beredande under år 1921 av extra understöd
åt de statsunderstödda enskilda lärarinneseminarierna
anvisa på tilläggsstat för år 1921 ett
reservationsanslag av 28,500 kronor, att utgå under
de villkor och bestämmelser, Kungl. Maj:t kan
finna gott föreskriva.

9. Dyrtidstillägg åt vissa lärarinnor vid fackskolan för
huslig ekonomi i Uppsala samt vid tre läroanstalter för utbildande
av lärarinnor i handarbete. I anledning av en till
1920 års riksdag avlåten proposition beslöt riksdagen bevilja medel
till dyrtidstillägg enligt vissa allmänna grunder åt lärare av olika
slag vid sådan enskild mellanskola, högre flickskola, högre gosseller
samskola eller enskilt lärarinneseminarium, som åtnjuter understöd
från det i riksstaten uppförda gemensamma reservationsanslaget
till privatläroverk. Dyrtidstillägget skulle utgå från och med
år 1920 tills vidare till dess annorlunda förordnades.

Bestämmelser i fråga om berörda dyrtidstillägg hava sedermera

[54.]

Extra understöd
åt vissa
enskilda lärarinneseminarier.

[55.]

Dyrtidstlilägg
åt vissa lärarinnor
vid
fackskolan
för huslig
ekonomi i
Uppsala samt
vid tre läroanstalter
för
utbildande av
lärarinnor i
handarbete.

Åttonde huvudtiteln: 1921 års tilläggsstat.

lämnats i kungörelse den 30 juni 1920 med allmänna grunder för dyrtidstillägg
åt lärare vid privatläroverk (sv. författningssamling nr 497).

Såsom framgår av det nu anförda är åtnjutandet av ifrågavarande
dyrtidstillägg begränsat att gälla de läroanstalter, som
uppbära understöd från det under åttonde huvudtiteln uppförda reservationsanslaget
till privatläroverk.

Åtskilliga läroanstalter åtnjuta emellertid understöd från andra
anslag, uppförda under nämnda huvudtitel. Till dessa läroanstalters
lärarpersonal utgår intet dyrtidstillägg från nyss omnämnda
av riksdagen beviljade medel.

Bland sistberörda undervisningsanstalter äro fackskolan för huslig
ekonomi i Uppsala samt tre anstalter för utbildande av lärarinnor
i handarbete, nämligen högre handarbetslärarinneseminariet vid
Maria Nordenfelts kvinnliga yrkesskola i Glöteborg, Andrea Eneroths
handarbetsskola och seminarium i Stockholm samt föreningen
Handarbetets vänners och Hulda Lundins högre slöjdseminarium i
Stockholm.

Samtliga dessa läroanstalter åtnjuta statsunderstöd, varjämte åt
lärarinnorna vid de tre handarbetslärarinneseminarierna utgår tillfällig
löneförbättring ur ett av riksdagen för ändamålet beviljat anslag.

Fråga om dyrtidstillägg åt lärarinnorna vid här ifrågavarande
fyra läroanstalter har nu väckts av skolöverstyrelsen i skrivelse den
31 augusti 1920, vad fackskolan för huslig ekonomi beträffar, närmast
med anledning av en av denna skolas styrelse gjord ansökning.
I berörda skrivelse har skolöverstyrelsen hemställt, att medel
måtte beviljas för beredande av dyrtidstillägg under år 1921 åt
förenämnda fyra läroanstalters lärarinnor.

Då jag av flera skäl ansett sagda framställning värd beaktande,
har jag velat i detta sammanhang beröra frågan. Jag anser det
emellertid ej lämpligt att nu till slutlig prövning framlägga ärendet,
då spörsmålet om beredande av dyrtidstillägg åt ifrågavarande
lärarinnor synes mig böra ses i samband med frågan om dyrtidstillägg
åt kommunala och enskilda läroanstalters lärarpersonal över
huvud taget. Sistberörda fråga är emellertid, såsom jag senare i dag
får tillfälle omnämna, med hänsyn till sitt samband med frågan om
dyrtidstillägg åt befattningshavare i statens tjänst ännu ej mogen att
föreläggas Kungl. Maj:t och riksdagen, och det nu förevarande anslagsäskandet
bör därför tills vidare ej slutligt prövas.

Åttonde huvudtiteln: 1921 års tilläggsstat. 97

I avvaktan på att så kan ske bör man likväl, enligt min mening,
tillse, att medel för ändamålet finnas tillgängliga, och jag tillstyrker
därför, att hänsyn till detta anslagsbehov tages vid beräkningen
av åttonde huvudtitelns tilläggsstat för år 1921.

Enligt de preliminära beräkningar, som gjorts, skulle för beredande
av det nu ifrågasatta dyrtidstillägget erfordras tillhopa omkring
70,000 kronor, vilket belopp alltså synes böra såsom förslagsanslag
nu tagas i beräkning i avvaktan på den slutliga framställning
i ämnet, som jag är sinnad att senare göra.

Under åberopande av vad jag nu anfört tillstyrker jag alltså,
att Eders Kungl. Maj:t täcktes föreslå riksdagen

att, i avbidan på proposition angående dyrtidstillägg
under år 1921 åt vissa lärarinnor vid
fackskolan för huslig ekonomi i Uppsala samt vid
tre läroanstalter för utbildande av lärarinnor i
handarbete, för ändamålet beräkna på tilläggsstat
för år 1921 ett förslagsanslag å 70,000 kronor.

Bihang till riksdagens protokoll 1921. 1 samt. 2 käft. (Nr 2.)

Åttonde huvudtiteln: 1921 års till äggsstat.

[56.]

Studentkurser
och parallellavdelningar
vid
vissa folkskoleseminarier.

[57.]

Anläggande
av trädgård
vid folkskole8eminariet
i
Lund.

Folkundervisningen.

Anstalter för lärarutbildning.

Fo Visit o leseminar ier na.

1. Studentkurser och parallellavdelningar vid vissa folkskoleseminarier.
Under åberopande av vad jag anfört till det vid
årets statsverksproposition fogade utdrag av statsrådsprotokollet över
ecklesiastikärenden under rubriken studentkurser och parallellavdelningar
vid vissa folkskoleseminarier m. m. hemställer jag, att
Eders Kungl. Maj:t täcktes föreslå riksdagen

att för studentkurser vid folkskoleseminarierna
i Uppsala och Lund samt parallellavdelning vid
folkskoleseminariet i Landskrona anvisa på tilläqgsstat
för år 1921 ett reservationsanslag av 33,455
kronor.

2. Anläggande av trädgård vid folkskoleseminariet i

Lund. I proposition till 1918 års lagtima riksdag föreslog Kungl.
Maj:t riksdagen att till ordnande av tomtområdet vid folkskoleseminariet
i Lund anvisa pa extra stat för år 1919 såsom reservationsanslag
ett belopp av 46,471 kronor. I anledning härav beslöt riksdagen,
som fann viss reducering i arbetena möjlig, att för ändamålet
anvisa ett belopp av 40,000 kronor. I det av 1913 års riksdag
beviljade byggnadsanslaget hade därjämte inräknats ett belopp av

15,000 kronor, avsett till tomtområdets planering och inhägnande.

Till grund för Kungl. Maj:ts förstberörda framställning låg ett
av seminariets rektor Ch. Swanborg avgivet förslag med kostnadsberäkningar
rörande anläggning av idrottsplan, trädgårdsanläggning
och prydnadsplantering, dränering, bevattningsanläggning m. m. slutande
å ett belopp av 57,169 kronor.

De arbeten, som jämlikt förslaget skulle komma till utförande,
hava nu, enligt vad skolöverstyrelsen meddelat, bragts till avslut -

Åttonde huvudtiteln: 1921 års tilläggsstat.

ning i vad de avse tomtområdets dränering och i huvudsak även
dess planering, däri inberäknat iordningställandet av idrottsplan
samt utläggande av gräsmattor. Däremot hade de tillgängliga medlen
på grund av de senaste årens starka prisstegringar icke varit
tillräckliga för utförande av den egentliga trädgårdsanläggningen
och vad därmed äger sammanhang.

Med överlämnande av en utav Swanborg till skolöverstyrelsen
ställd skrivelse i ämnet jämte bilagd kostnadsberäkning har skolöverstyrelsen
gjort framställning om beredande av ytterligare medel
till arbetenas fullföljande och avslutande.

Swanborgs nu ingivna förslag avser dels plantering av området, dels ock
utförandet av åtskilliga andra för trädgårdsundervisningens bedrivande nödvändiga
arbeten ävensom vissa återstående planeringsarbeten. Sammanlagda kostnaderna
beräknas uppgå till 32,387 kronor, fördelade på följande huvudposter:

Inköp av träd, buskar och plantor plantering, gräsfrösådd m. m. kronor 18,300

Drivbänkar, plank och planteringsskjul m. m.

Pudrettskjul in. m.................................

Trädgårdsredskap.................................

Ordnandet av östra gårdsplanen samt underhåll av vägar och
gångar inom området samt av vägen utanför området upp
till seminarieområdet.............................

6,907

4,270

500

2,410: —

Summa kronor 32,387: —

Swanborg har vidare framhållit vikten av att trädgårdsanläggningen vid seminariet
snarast kommer till stånd och med hänsyn härtill ifrågasatt, att seminariet
redan under år 1921 måtte komma i åtnjutande av anslag för ändamålet.

Även skolöverstyrelsen anser önskvärt, att de ifrågavarande
arbetena snarast möjligt komma till utförande.

Vid av ledamöter av överstyrelsen verkställd undersökning å platsen har
det, säger överstyrelsen, funnits synnerligen angeläget, att såväl den ifrågavarande
trädgårdsanläggningen med det snaraste må komma till stånd, som ock att
de åtgärder, som därmed äga samband, utan dröjsmål må kunna vidtagas. Det
måste efter överstyrelsens mening vara ej mindre med hänsyn till undervisningen
otjäidigt, att seminariet längre skall vara i saknad av det iakttagelsematerial,
som en välordnad trädgård å tomtområdet utgör, än även ur allmänna synpunkter
beklagligt, att ett så stort område av Skånes bördiga jord icke skall kunna
rationellt tillgodogöras. Överstyrelsen finner sig på dessa grunder böra livligt
förorda, att åtgärder vidtagas i syfte att möjliggöra anläggningens snara utförande.

Vad angår de för ändamålet beräknade anslagsbehoven, har

[57.]

Departe mentschefen.

100 Åttonde huvudtiteln: 1921 års tilläggsstat.

överstyrelsen vid granskning av de framställda förslagen funnit anledning
till vissa erinringar, även om överstyrelsen för sin del finner
klart, att med nuvarande stegrade arbetslöner och inköpspriser,
kostnaderna för anläggningens utförande skola komma att uppgå till
väsentligt högre belopp än de ursprungligen beräknade. Sina erinringar
sammanfattar överstyrelsen på följande sätt:

Det föreliggande förslaget har efter överstyrelsens mening stora förtjänster
såväl ur undervisnings- som estetisk synpunkt. Överstyrelsen kan dock icke undertrycka
en viss betänksamhet beträffande den omfattning, vari särskilt plantering
av olika växter enligt detsamma är avsedd att äga rum. Det synes nämligen
överstyrelsen uppenbart, att seminarieundervisningen i icke obetydlig utsträckning
bör kunna utnyttja universitetets botaniska trädgård för vissa av de studier
och iakttagelser, varom här är fråga, och att med hänsyn härtill seminariets
motsvarande anläggning kan givas en något mindre omfattning än som skett i
förslaget. Ej heller synes lämpligen hela anläggningen böra på en gång färdigställas.
Överstyrelsen vill i detta sammanhang erinra, att överstyrelsen tidigare
betonat önskvärdheten ur lärarutbildningens synpunkt att här ifrågavarande anläggningsarbeten,
i den mån omständigheterna det medgiva, komma till utförande
under seminarieelevernas medverkan, vilken åsikt jämväl delades av föredragande
departementschefen (statsverkspropositionen till 1918 års lagtima riksdag).
Härigenom torde jämväl besparing i utgifterna kunna till en viss grad vinnas.
Med hänsyn till vad nu anförts, torde kostnaderna för trädgårdens anläggning
kunna beräknas lägre än som skett i Swanborgs förslag. Överstyrelsen vill ifrågasätta
en reduktion med förslagsvis 6,000 kronor. Då vidare kostnaderna för
underhåll av vägar och gångar icke rimligen böra bestridas av förevarande anslag,
torde berörda anslagspost böra avses allenast för ordnandet av östra gårdsplanen,
varigenom en ytterligare nedsättning i anslaget kan göras.

I betraktande av här förordade begränsningar i arbetena, torde det erforderliga
totalbeloppet kunna beräknas lägre än som skett i förslaget. Att säkert
angiva den möjliga nedsättningens storlek har icke för överstyrelsen fallit sig
alldeles lätt. Överstyrelsen håller dock före, att ett belopp av 25,000 kronor bör
vara för trädgårdens preliminära iordningställande tillfyllest, vilket belopp under
föreliggande omständigheter bör beredas på 1921 års tilläggsstat.

Om önskvärdheten av att de ifrågavarande anläggningsarbetena
snarast möjligt slutföras torde icke kunna råda mer än en mening.
Med hänsyn till vissa av överstyrelsen framställda erinringar mot
Swanborgs förslag har överstyrelsen ansett, att ett belopp av 25,000
kronor skulle kunna vara tillräckligt för trädgårdens preliminära
iordningställande. Denna överstyrelsens mening biträder jag. Ett
anslag av 25,000 kronor synes mig sålunda böra för ifrågavarande
ändamål uppföras på tilläggsstat för år 1921.

Åttonde huvudtiteln: 1921 års tilläggsstat. 101

Under åberopande av vad sålunda anförts hemställer jag, det
täcktes Eders Kungl. Maj:t föreslå riksdagen

att till ordnande av trädgårdsanläggning vid >''ytt anslag
folkskoleseminariet i Lund anvisa på tilläggsstat
för år 1921 ett reservationsanslag av 25,000 kronor.

3. Ytterligare anslag till inredning och möblering av [58.]

nybyggnaden vid folkskoleseminariet i Lund. Under åberopande Ytterligare
av vad jag till det vid årets statsverksproposition fogade utdrag av ^edninjoch
statsrådsprotokollet över ecklesiastikärenden anfört under rubriken möblering av
ytterligare anslag till inredning och möblering av nybyggnaden vid
folkskoleseminariet i Lund hemställer jag, att Eders Kungl. Maj:t seminariet i
täcktes föreslå riksdagen Lund''

att på tilläggsstat för år 1921 anvisa till inredning
och möblering av nybyggnaden vid folkskoleseminariet
i Lund utöver för anvisade medel
ett reservationsanslag av 33,800 kronor.

4. Förstärkande av de i folkskoleseminariernas stater [59.]
upptagna anslag till materiell m. m. I enlighet med Kungl. Förstärkande
Maj:ts därom gjorda framställningal'' har riksdagen under de senare »v^ej^foikåren
anvisat särskilda anslag, avsedda antingen till täckande av så- riernas stater
dan brist i de särskilda folkskoleseminariernas stater, som till följd

av stegrade kostnader för uppvärmning, belysning och renhållning teriell in. m.
m. m. hade uppkommit eller väntades uppkomma i de i folkskoleseminariernas
stater upptagna anslagen till materiell samt ljus och
ved m. m., till seminarieträdgårdarnas underhåll och skötsel, till
materialier till undervisningen i slöjd och husligt arbete, till idrottsmateriellens
underhåll m. m. eller ock till förstärkande av omförmälda
ordinarie anslag. För år 1921 har riksdagen därjämte i enlighet
med Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning höjt det till
folkskoleseminarierna utgående reservationsanslaget med 195,000 kronor
för att möjliggöra bestridande av läroanstalternas betydligt ökade
expenser.

Nu har skolöverstyrelsen i skrivelse den 30 september 1920 hemställt
om beredande av medel till dels täckande av under år 1920
beräknad brist i ovanberörda anslag, dels ock förstärkande av samma
anslag för år 1921.

102

Åttonde huvudtiteln: 1921 års tilläggsstat.

Beträffande nämnda brist yttrar överstyrelsen:

1 Kungl. Maj:ts brev den 21 maj 1920 anbefalldes skolöverstyrelsen att till
Kungl. Maj:t inkomma med förslag till fördelning på de olika folkskoleseminarierna
av det på 1920 års tilläggsstat beviljade förstärkningsanslaget å 180,000
kronor. Vid den undersökning, som av överstyrelsen i anledning därav företogs
för utrönande av seminariernas ekonomiska ställning, framgick det, att bristen i
de särskilda seminariernas räkenskaper vid 1919 års slut utgjorde tillsammans
50,279 kronor 20 öre. Sammanlagda bristen vid de särskilda seminarierna för
år 1920, såvitt densamma i juni 1920 lät sig bestämma, beräknades uppgå till
ett belopp av 257,271 kronor 31 öre.

I överensstämmelse med av överstyrelsen den 4 september 1920 avgivet förslag
förordnade Kungl. Maj.t den 25 september 1920, att hela den under år 1919
uppkomna bristen i första hand skulle täckas av de anslagna medlen, sedan besparingar
i trädgårdskassorna, vid två seminarier till ett sammanlagt belopp av
4,000 kronor jämväl för ändamålet tagits i anspråk. För täckande av den för
år 1920 emotsedda bristen anvisades återstoden av det disponibla anslaget, sålunda
133,720 kronor 80 öre. Vid slutet av år 1920 torde därför en brist på omkring
123,550 kronor 51 öre eller avrundat 123,550 kronor kunna förutsättas vara för
handen.

Trots all möjlig sparsamhet på olika områden har det sålunda icke lyckats
att hålla utgifterna inom ramen av till buds stående medel. Den främsta anledningen
till detta beklagliga förhållande är att söka i de i oanad grad stegrade
uppvärmningskostnader, med vilka man under år 1920 nödgas räkna. Överstyrelsen
finner sig kunna vitsorda, att ingenting från seminariernas sida underlåiits
för att söka nedbringa de ifrågavarande utgifterna. Men inför ständigt
stegrade inköpspriser hava alla ansträngningar härutinnan visat sig fruktlösa.

Av det nu sagda framgår jämväl, att det icke varit överstyrelsen möjligt
att noggrannare än som skett beräkna föreliggande anslagsbehov. Vid bestämmandet
av storleken av såväl det behövliga förstärkningsanslaget som ock ovan
berörda höjning av reservationsanslaget till folkskoleseminarierna utgick överstyrelsen
från de priser, som vid tillfället för framställningens avlåtande beräknades.
Att anslagsbeloppen sedermera befunnits otillräckliga har sin enda anledning i de
sedermera inträffade betydande prisförhöjningarna å viktiga förbrukningsartiklar.

I fråga om det för år 1921 behövliga förstärkningsanslaget anför
överstyrelsen:

Enär överstyrelsen icke för år 1921 vågar räkna med en nedgång av utgifterna
och då den vidtagna ökningen av seminariernas expensanslag för sagda
år uppgår till 195,000 kronor, lär beloppet i fråga icke kunna väntas bliva tillräckligt
för bestlidande av den på detta år belöpande utgiftsökningen. Då erfarenheten
giver vid handen, att den hittillsvarande finansieringen av läroanstalternas
verksamhet varit förbunden med betydande vanskligheter och statsverket
genom räntor å skulder och å tillfälliga lån, som seminarierna nödgats upptaga,
tillfogats utgifter, som icke skulle behövt ifrågakomma, om erforderliga anslag
stått till förfogande, anser sig överstyrelsen böra föreslå, att medel för täckande

Åttonde huvudtiteln: 1921 års tilläggsstat. 103

av en under år 1921 emolsedd brist jämväl äskas å lilläggsstat för detta år. Om
utgifterna år 1921 förutsättes bliva lika stora som beräknats för år 1920 skulle
ett ytterligare belopp av i runt tal 63,000 kronor erfordras för täckande av emotsedd
brist.

Såväl till täckande av förberörda av skolöverstyrelsen motsedda
brist för år 1920 som till förstärkande av det ifrågavarande anslaget
för år 1921 torde medel böra beredas. För nämnda ändamål har
överstyrelsen beräknat, att anslag å respektive 123,550 och 63,000
kronor skulle vara behövliga. Mot det första av dessa belopp har
jag icke funnit skäl till någon erinran. Beträffande det sistnämnda
åter har jag på grund av det något förbättrade prisläget ansett någon
minskning kunna äga rum, och vill jag därför föreslå, att ett anslag
av 50,000 kronor för ändamålet beräknas. Då medlen tydligen böra
vara tillgängliga redan under år 1921, synas mig två förslagsanslag,
högst de angivna beloppen, böra uppföras på tilläggsstat för år
1921. Anslagens fördelning på de olika seminarierna torde böra
överlämnas åt Kungl. Maj:t.

På grund av det anförda hemställer jag, det täcktes Eders
Kungl. Maj:t föreslå riksdagen

att på tilläggsstat för år 1921 såsom särskilda
förslagsanslag, högst, anvisa nedan angivna belopp,
att användas enligt Kungl. Maj:ts bestämmande: dels

123,550 kronor till täckande av under
år 1920 uppkommen brist uti de i folkskoleseminariernas
stater upptagna anslagen till materiell
samt ljus och ved in. m., till seminarieträdgårdarnas
underhåll och skötsel, till materialier för undervisningen
i slöjd och husligt arbete, till idrottsmateriellens
underhåll m. in.,

dels ock 50,000 kronor till förstärkande av
samma anslag under år 1921.

Folkskolor.

5. Upphjälpande av folkskoleväsendet inom vissa lappmarksförsamlingar
i Västerbottens och Norrbottens län. Under
åberopande av vad jag anfört till det vid årets statsverksproposition

Departements
chefen.

[60.]

Upphjälpande
av
folkskole -

väsendet
inom vissa
lappmavksförsamlingar

i Västerbottens
och
Norrbottens
län.

[61.]

Svensk
undervisning
för svenska
barn i
utlandet.

104 Åttonde huvudtiteln: 1921 års till äggsstat.

fogade utdrag av statsrådsprotokollet över ecklesiastikärenden under
rubriken upphjälpande av folkskoleväsendet inom vissa lappmarksförsamlingar
i Västerbottens och Norrbottens län hemställer jag,
att Eders Kungl. Maj:t täcktes föreslå riksdagen

att å till äggsstat för år 1921 anvisa ett förslagsanslag,
högst 50,000 kronor till förstärkande
av det ordinarie förslagsanslaget, högst 75,000
kronor, för beredande av möjlighet till skolgång
genom inackordering i skolhem eller enskilda hem
för skolpliktiga barn av fattiga, avlägset boende
föräldrar inom lappmarksförsamlingar med icke
finsktalande befolkning samt i Överkalix församling.

6. Svensk undervisning; för svenska barn i utlandet. I

enlighet med Kungl. Maj:ts därom gjorda framställningar har riksdagen
beviljat på tilläggsstat för år 1920 ett förslagsanslag, högst
9,800 kronor, att utgå till upprätthållande under läsåret 1920—1921
av svensk undervisning för svenska barn: i Berlin med högst 2,200
kronor, i London med högst 6,000 kronor och i Hamburg med högst
1,600 kronor, samtliga beloppen att utgå enligt de bestämmelser,
Kungl. Maj:t kunde finna lämpligt fastställa.

Genom beslut den 22 juni 1920 förordnade Kungl. Maj:t, att
omförmälda anslag skulle utgå för därmed avsedda ändamål, under
villkor att belopp, motsvarande minst hälften av ifrågavarande anslag,
för samma ändamål anskaffades, i Berlin genom kyrkorådets i
svenska Viktoriaförsamlingen därstädes försorg, i London genom
styrelsens för svenska föreläsnings- och skolföreningen därstädes försorg
och i Hamburg genom styrelsens för svenska skol- och föreläsningsföreningen
därstädes försorg, att undervisningen fortginge
minst 8 månader av läsåret 1920—1921 samt att de lärarinnor, som
av vederbörande kyrkoråd eller styrelse förordnades att bestrida
undervisningen, härför erhölle en årlig ersättning, lärarinnan i Berlin
av minst 2,600 kronor, lärarinnorna i London av tillhopa minst 9,300
kronor, därav första lärarinnan av minst 4,800 kronor och andra
lärarinnan av minst 4,500 kronor, samt lärarinnan i Hamburg av
minst 2,000 kronor.

Med skrivelse den 3 september 1920 har från utrikesdepartementet
till ecklesiastikdepartementet överlämnats och med förord

Åttonde huvudtiteln: 1921 års tilläggsstat. 105

beledsagats en av kyrko- och skolrådet i Berlin gjord ansökning, [61
det Kungl. Maj:t ville till 1921 års riksdag avlåta proposition om
ett statsanslag å 2,200 kronor till beredande av svensk undervisning
åt svenska barn i Berlin under tiden den 1 september 1921—den 1
september 1922.

Vid ansökningen fanns fogad en av vederbörande lärarinna avgiven
berättelse över skolarbetet under läsåret 1919—1920, av vilken
framgår, bland annat, att läsåret började den 15 september 1919
och avslutades den 21 juni 1920 ävensom att lärjungantalet utgjort
under höstterminen 70 och under vårterminen 79.

Vidare har från utrikesdepartementet med skrivelse den 25
oktober 1920 till chefen för ecklesiastikdepartementet överlämnats
en av svenske ministern i London översänd och förordad ansökning
från svenska föreläsnings- och skolföreningen i London, att proposition
måtte avlåtas till 1921 års riksdag om ett anslag till dåvarande
svenska skola för läsåret 1921—1922 å 6,000 kronor, motsvarande
två tredjedelar av där anställda lärarinnors löner.

Sedermera har från utrikesdepartementet till ecklesiastikdepartementet
överlämnats nämnda förenings styrelseberättelse för år 1919,
av vilken framgår, att 82 barn under nämnda år erhållit undervisning
i föreningens skola.

Slutligen har från utrikesdepartementet med skrivelse den 15
oktober 1920 överlämnats en från styrelsen för svenska skol- och
föreläsningsföreningen i Hamburg översänd ansökning, att Kungl.

Maj:t täcktes hos riksdagen göra framställning om ett till 2,200
kronor förhöjt statsanslag till svenska skolverksamheten i Hamburg
för läsåret 1921—1922.

Till stöd härför har föreningen anfört, bland annat:

Den i hela Europa och icke minst i Tyskland rådande dyrtiden har helt
naturligt haft till följd en betydande stegring av utgifterna för den svenska skolverksamheten
härstädes. Sålunda har föreningen tid efter annan sett sig nödsakad
att förbättra den här anställda svenska lärarinnans ställning dels genom
löneförhöjningar, dels genom gratifikationer. Utgifterna för undervisningsmaterial
hava även betydligt stegrats på grund av dyrtiden. Dessutom hava skolbarnens
ferieresor till Sverige under sommarmånaderna, vilka resor anordnats av
föreningen och ansetts utgöra ett viktigt led vid fullföljandet av föreningens syften,
tagit föreningens tillgångar starkt i anspråk. Härtill kommer att elevantalet
ständigt ökas. Medan skolan under läsåret 1917—1918 besöktes av 47 lärjungar,
hade elevantalet läsåret 1919—1920 stigit till 78. Till läsåret 1920—1921 hava
redan 75 anmälningar ingått och ytterligare anmälningar äro att förvänta.

Bihang till riksdagens protokoll 1921. 1 sand. 2 käft. (Nr 2.) 14

106

Åttonde huvudtiteln: 1921 års tilläggsstat.

Skolan har sålunda, såsom var att vänta, då Hamburg har den största
svenska kolonien i Tyskland, blivit vad elevantalet beträffar fullt jämställd med
svenska skolan i Berlin, vilken i allmänhet besökes av 70—80 lärjungar. Enligt
styrelsens förmenande vore vid sådant förhållande ej obilligt, att skolverksamheten
i Hamburg komme i åtnjutande av samma statsunderstöd som det till skolan
i Berlin utgående, eller 2,200 kronor.

Vid ansökningen hade fogats en av vederbörande lärarinna avgiven
redogörelse för den ifrågavarande skolans verksamhet under
läsåret 1919 -—1920, vari, bland annat, meddelats, att undervisningen
pågått under tiden den 10 september—den 18 juni 1920, att antalet
elever under höstterminen varit 64 och under vårterminen 78.

På grund av remisser har skolöverstyrelsen respektive den 17
september, den 10 november och den 28 oktober 1920 avgivit utlåtande
över berörda ansökningar och därvid tillstyrkt bifall till
desamma.

Statsunderstöd för ifrågavarande ändamål synes mig böra utgå
även för läsåret 1921—1922. Till de svenska skolorna i Berlin och
London har för nämnda läsår äskats understöd med samma belopp,
som riksdagen beviljat för läsåret 1920—1921. I likhet med skolöverstyrelsen
tillstyrker jag bifall till dessa framställningar.

Till den svenska skolan i Hamburg har understöd begärts med
ett till 2,200 kronor förhöjt belopp. Då understödet till denna skola
ända sedan år 1914 årligen utgått med endast 1,600 kronor och
således någon förhöjning av sagda understöd på grund av de inträffade
prisstegringarna och därav följande ökning av läraravlöningen
hittills icke ägt rum, måste jag finna det billigt, att förhöjning
nu kommer stånd, och detta så mycket hellre som 1920 års
riksdag medgav dylik förhöjning för båda de andra ovannämnda
skolorna. Med hänsyn till vad styrelsen för den förening, som underhåller
skolan, anfört, anser jag den begärda förhöjningen skälig.

Då förberörda av mig förordade understöd kunna komma att
tagas i anspråk redan under år 1921, torde det för ändamålet erforderliga
anslaget böra uppföras på tilläggsstat för år 1921.

På grund av det anförda hemställer jag, att Eders Kung!.
Maj:t täcktes föreslå riksdagen

att bevilja på tilläggsstat för år 1921 ett förslagsanslag,
högst 10,400 kronor, att utgå till upprätthållande
under läsåret 1921—1922 av svensk

107

Åttonde huvudtiteln i 1921 års tilläggsstat.

undervisning åt svenska barn: i Berlin med högst

2,200 kronor, i London med högst 6,000 kronor
och i Hamburg med högst 2,200 kronor, samtliga
beloppen att utgå enligt de bestämmelser, Kungl.

Maj:t kan finna lämpligt fastställa.

Fortsättningsskolor.

7. Höjt understöd för avlönande av lärare vid fortsätt- [02.]

ningsskola. Under åberopande av vad jag anfört till det vid årets under.
statsverksproposition fogade utdrag av statsrådsprotokollet över eckle- stöd för avsiastikärenden
rörande understöd för avlönande av lärare vid fort- vid

sättningsskola hemställer jag, att Eders Kungl. Maj:t täcktes föreslå fortsättning*
riksdagen

att till höjt understöd för år 1921 för avlönande
av lärare vid fortsättningsskola anvisa på
tilläggsstat för nämnda år ett förslagsanslag av

720,000 kronor.

Folkhögskolor.

8. Ökat understöd åt folkhögskolor. Under åberopande av [63.]
vad jag under denna rubrik anfört till det vid årets statsverksproposition Ökat underfogade
utdrag av statsrådsprotokollet över ecklesiastikärenden hem- 8 högskolor,
ställer jag, att Eders Kungl. Maj:t täcktes föreslå riksdagen

att för beredande av ökat understöd åt folkhögskolor
för arbetsåret 1920—1921 anvisa på
tilläggsstat för år 1921 ett förslagsanslag av 150,000
kronor.

Abnormundervisningen.

9. Förstärkande av det ordinarie anslaget till institutet [64. |
och förskolan för blinda å Tomteboda m. m. I anledning av Förstärkande
Kungl. Maj:ts förslag anvisade 1919 års lagtima riksdag på tilläggs stat

för år 1919 såsom förslagsanslag högst ett belopp av 83,700 till institutet
kronor, att efter Kungl. Maj:ts bestämmande användas till förstäf ocf^rfö^0d^n
kande av det ordinarie anslaget till institutet och förskolan för blinda å Tomteboda
å Tomteboda. Likaledes har 1920 års riksdag på framställning av

108

[64.]

Departe mentschefen.

Åttonde huvudtiteln: 1921 års tilläggsstat.

Kungl. Maj:t anvisat på tilläggsstat för år 1920 dels till täckande
av under år 1919 uppkommen brist i det ordinarie anslaget till sagda
läroanstalt ett belopp av 86,612 kronor, dels ock till förstärkande
av det ordinarie anslaget för år 1920 ett belopp av 150,000 kronor.

Nu har direktionen över institutet i skrivelse den 3 maj 1920
meddelat, att med hänsyn till storleken av utgifterna för år 1919,
vilka uppgått till 170,312 kronor 27 öre, och då i övrigt utgifterna’
särskilt för fastighetens underhåll, under år 1921 torde bliva större
än vad direktionen förut beräknat för år 1920, utgifterna för år 1921
torde böra beräknas komma att med omkring 160,000 kronor överskrida
de i den ordinarie staten för deras bestridande anvisade medlen.
Direktionen hemställer på grund härav, att Kungl. Maj:t ville
hos nästkommande riksdag göra framställning om beviljande på
tilläggsstat för år 1921 av ett förslagsanslag, högst 160,000 kronor,
för berörda ändamål. Tillika har direktionen i skrivelse den 14 september
1920 framhållit, att för sistnämnda år en brist på omkring

30,000 kronor är att motse, för vars täckande medel icke finnas disponibla.
Direktionen saknade emellertid möjligheter att då bestämt
fixera beloppet.

Inspektören för blindundervisningen, som deltagit i ärendets behandling
inom direktionen, har i avgivet yttrande förmält sig intet
hava att erinra mot den förstnämnda framställningen samt beträffande
den sistnämnda tillstyrkt direktionens hemställan.

Med överlämnande av förberörda skrivelser och yttranden har
skolöverstyrelsen i skrivelse den 30 september 1920 avgivit utlåtande
i ärendet och därvid yttrat, bland annat:

För egen dol önskar skolöverstyrelsen framhålla, att det å ordinarie stat
uppförda anslagsbeloppet för här ifrågavarande ändamål uppenbarligen icke motsvarar
de senare årens allmänna prisläge. Under nuvarande förhållanden finnes
givetvis intet att erinra mot ett förstärkningsanslag för år 1921 till angivet belopp,
om vars behövlighet ingen meningsskiljaktighet lär kunna råda.

Vad angår den för år 1920 beräknade bristen, torde det icke kunna undgås
att hos riksdagen utverka erforderliga medel för täckande av densamma. Mot
det angivna beloppet, 30,000 kronor, anser sig överstyrelsen i nuvarande situation
icke kunna göra någon erinran.

Anslag för ifrågavarande ändamål äro uppenbarligen oundvikliga.
Med hänsyn till vad som i ämnet anförts kan jag icke föreslå
någon nedprutning i de angivna beloppen, vilka sålunda böra såsom
förslagsanslag, högst, uppföras på tilläggsstat för år 1921.

Åttonde huvudtiteln: 1921 års tillaggsstat. 109

Jag hemställer således, det täcktes Eders Kungl. Maj:t föreslå
riksdagen

att å tillägg sstat för år 1921 såsom särskilda
förslagsanslag, högst, anvisa

dels till täckande av den ytterligare brist,
som under år 1920 må hava uppkommit i staten
för institutet och förskolan för blinda å Tomteboda
ett belopp av 30,000 kronor;

dels och till förstärkande av det ordinarie anslaget
till nämnda läroanstalt för år 1921 ett belopp
av 160,000 kronor, båda anslagen att utgå
enligt Kungl. Maj:ts bestämmande.

10. Inredning; och möblering; av de nya byggnaderna för
vårdanstalten för blinda med komplicerat lyte. I anslutning
till vad jag under denna rubrik anfört till det vid årets statsverksproposition
fogade utdrag av statsrådsprotokollet över ecklesiastikärenden
hemställer jag, att Eders Kungl. Maj:t täcktes föreslå riksdagen att,

i avbidan på proposition angående inredning
och möblering av de nya byggnaderna för
vårdanstalten för blinda med komplicerat lyte, beräkna
för ändamålet på tillägg sstat för år 1921
ett reservationsanslag av 50,000 kronor.

11. Förstärkande av anslagen till den med drottning;
Sofias stiftelse förenade vårdanstalten för blinda dövstumma
och blinda sinnesslöa m. fl. under år 1921. I enlighet med
Kungl. Maj:ts därom framställda förslag anvisade 1920 års riksdag
på tilläggsstat för år 1920 ett förslagsanslag, högst 95,000 kronor,
att efter Kungl. Maj:ts bestämmande användas till förstärkande av
anslagen till den med drottning Sofias stiftelse förenade vårdanstalten
för blinda dövstumma och blinda sinnesslöa m. fl. för år 1920.

Genom beslut den 21 maj 1920 bemyndigade Kungl. Maj:t statskontoret
att på rekvisition i mån av behov utbetala ovanberörda anslag
till styrelsen för nämnda stiftelse att mot redovisningsskyldighet
användas för med anslaget avsett ändamål, därvid styrelsen skulle
äga att av anslaget använda ett belopp av högst 30,000 kronor för

[65.]

Inredning
och möblering
av de
nya byggnaderna
för
vårdanBtalten

för blinda
med kompli
cerat lyte.

[66.J

Förstärkande
av anslagen
till den med
drottning
Sofias stiftelse
förenade
vårdanstalten
för blinda dövstumma
och
blinda sinnes
slöa m. fl.
under år
1921.

110 Åttonde huvudtiteln: 1921 års tilläggsstat.

[66. | avlöningsförbättring under år 1920 för den vid vårdanstalten anställda
personalen.

Förenämnda styrelse liar nu hemställt om förslag till riksdagen
angående beviljande på tilläggsstat för år 1921 av ett förslagsanslag
å 124,000 kronor till förstärkande av anslagen åt vårdanstalten för
sistnämnda år. Styrelsen har därvid i detalj redogjort för anslagsbehoven
för sistnämnda år under följande poster: löner och dyrtidstillägg,
vikariatsarvoden, hyror, hushållet, tvätt och renhållning, beklädnad,
bränsle och belysning.

Styrelsens framställning var åtföljd av förslag till lönestat vid
stiftelsen för år 1921 ävensom förslag till inkomst- och utgiftsstat
för stiftelsen för samma år.

Över framställningen har skolöverstyrelsen den 2 december 1920
avgivit infordrat utlåtande och därvid uttalat den meningen, att det
ifrågavarande anslaget skulle kunna stanna vid ett belopp av 120,000
kronor. Överstyrelsen yttrar bland annat:

I nu föreliggande framställning har anstaltens styrelse närmare utrett behovet
av förstärkningsanslag för år 1921. På grund av det uppskov med utförande av
ny byggnadsarbetena för den nya vårdanstalten i Lund, som blivit en följd av
den långvariga konflikten inombyggnadsfacket, kunna icke, som beräknat var, sagda
byggnader antagas bliva färdiga att tagas i anspråk förrän tidigast ett stycke in
på år 1922. Några medel för bestridande av de med flyttningen förenade omkostnaderna
hava därför icke av styrelsen ifrågasatts till beviljande i detta sammanhang.

De av styrelsen framlagda beräkningarna hava i stort sett icke givit överstyrelsen
anledning till erinran. Överstyrelsen har vid granskningen av de särskilda
utgiftsposterna funnit utgifterna beräknade under iakttagande av nödig
sparsamhet, och de förhöjningar, som ifrågasatts, torde få anses i all huvudsak
vara av det faktiska läget betingade. Beträffande sättet för dyrtidstilläggens beräknande
torde ingen berättigad anmärkning kunna göras. Ehuru överstyrelsen
icke finner anledning att nu ingå på frågan om avlöningsbeloppen för anstaltens
personal, varöver styrelsen ensam torde äga bestämmanderätt inom ramen för tillgängligt
anslag, har överstyrelsen Hkväl, då styrelsen i ett fall synes avse att i
realiteten underställa det medgivna lönebeloppet Kungl. Maj ds och måhända även
riksdagens prövning, ansett sig böra uttala, att ett bifall till styrelsens framställning
rörande av löneförhöjningar betingad anslagsförstärkning icke får anses prejudicierande
i avseende å de avlöningar, som av Kungl. Maj:t och riksdagen kunna
varda fastställda vid anstaltens övertagande av statsverket.

Enär förhållandena i landet nu synas utvisa ett sjunkande prisläge å vissa
områden, och ehuru styrelsen torde hava tagit jämväl denna omständighet i betraktande
vid förslagets uppgörande, synes dock efter överstyrelsens uppfattning

Åttonde huvudtiteln: 1921 års tillägg sstat. 111

en nedsättning med 4,000 kronor kunna ske, och med hänsyn härtill torde ett
förstärkningsanslag till ett belopp av 120,000 kronor kunna antagas bliva för ändamålet
tillräckligt, vilket belopp med 25,000 kronor överstiger det för år 1920
utgående.

Med hänsyn särskilt till de nu gällande synnerliga höga prisen
å livsförnödenheter lärer en höjning av anslaget vara erforderlig. Då
emellertid en avsevärd nedgång i den allmänna prisnivån nu börjat
inträda, föreställer jag mig, att man skall kunna stanna vid ett anslagsbelopp
å 110,000 kronor.

På grund av det anförda hemställer jag, att Eders Kungl. Maj:t

måtte föreslå riksdagen

att anvisa på tillägg sstat för år 1921 ett förslagsanslag,
högst 110,000 kronor, att efter Kungl.
Maj:ts bestämmande användas till förstärkande av
anslagen till den med drottning Sofias stiftelse förenade
vårdanstalten för blinda dövstumma och
blinda sinnesslöa m. fl. under år 1921.

12. Täckande av brist i räkenskaperna för Tysta skolan.

I skrivelse den 28 september 1920 har styrelsen för Tysta skolan
anhållit, att Kungl. Maj:t måtte vidtaga åtgärder för att av det allmänna
till skolans förfogande matte ställas dels 45,314 kronor motsvarande
det beräknade underskottet i skolans räkenskaper för år
1920, dels ock ett lika stort belopp för år 1921, under förutsättning
att skolan till den 1 januari 1922 i nu avsedd omfattning upprätthåller
sin verksamhet såsom fortsättningsskola för dövstumma flickor.

Till stöd för sin framställning har styrelsen anfört:

Tysta skolan i Stockholm, som ursprungligen varit en primärskola för dövstumma
gossar och flickor med skollokaler i Stockholm, har, sedan skolan år 1911 förflyttats
till en i Lidingö villastad nyuppförd skolbyggnad, från och med år 1914 varit verksam
såsom uteslutande fortsättningsskola för dövstumma flickor, som utexaminerats
från de offentliga dövstumskolorna i landet. Skolan, som i den nya byggnaden förfogar
över ett ansenligt utrymme och med bekvämlighet kan bereda plats för ett
fyrtiotal elever förutom åt lärarinnor och övrig tjänstepersonal, lät under åren
1913 och 1914 föranstalta om en utredning av särskilda kommitterade angående
skolans verksamhet. I berörda utlåtande hava kommitterade framhållit, att Tysta
skolan borde ingå såsom ett led i den allmänna dövstumorganisationen och föreslagit,
att denna anstalt skulle ordnas som en tvåårig praktisk fortsättningsskola
med fortsatt språklig utbildning för dövstumma flickor, vilka genomgått fullständig
talskola, och att fortsättningskursen jämte sin uppfostringsverksamhet skulle
hava till huvudändamål, att i den mån det vore möjligt förbereda sina elever

Departe mentschefen.

[67.]

Täckande av
brist i räken
skaperna för
Tysta skolan.

112

1921. Åttonde huvudtiteln: 1921 års tilläggsstat.

till framtida självförsörjning. I överensstämmelse härmed och med hänsyn till,
att skolans medel icke vore tillräckliga för att bekosta det behövliga antalet elevplatser,
ingick styrelsen för skolan till Konungen med anhållan om åtgärders vidtagande
för att snarast möjligt av statsmedel bereda skolan ett understöd av
12,000 kronor årligen under förutsättning, att skolan i sin fortsättningskurs mottoge
40 elever, eller, därest elevantalet komme att understiga 40, men överstiga
25, det lägre understöd, som i förhållande till det befintliga elevantalet kunde finnas
erforderligt, dock lägst 5,000 kronor per år.

Denna ansökan, som är under behandling inom skolöverstyrelsen i samband
med frågan om dövstumundervisningens omorganisation i sin helhet, är för närvarande
föremål för överläggning mellan styrelsen för Tysta skolan och av skolöverstyrelsen
tillkallade sakkunniga.

Frånsett vilken utgång dessa överläggningar erhålla, har styrelsen för Tystaskolau
ansett sig böra bringa till Kung! Maj:ts kännedom, att skolans ekonomiska ställning,
som år 1913 kunde kallas god, till följd av det fallande penningvärdet
numera i likhet med ett flertal övriga stiftelsers — till den grad försämrats,
att styrelsen ansett sig böra taga under allvarligt övervägande, huruvida icke skolans
verksamhet borde f. n. nedläggas, antingen i avvaktan på bättre tider eller
för att återupptagas i annan för skolans tillgångar mera avpassad form. Styrelsen
har beräknat underskottet i skolans räkenskaper för år 1920 till 45,314 kronor
och för år 1921 till samma belopp.

Skolan, som under åren 1916—1919 sett sitt kapitalkonto minskas med 106,686
kronor 38 öre, måste för att upprätthålla sin verksamhet, av sina fonder tillgripa
under år 1920 43,914 kronor och för år 1921 sannolikt samma belopp. Underskottet
t. o. m. år 1921 torde alltså kunnu beräknas till 200,000 kronor.

Det är uppenbart, att skolan skulle illa tjäna de intressen, som skolan gjort
till sina, därest skolan alltjämt fortsatte på denna väg. Följden skulle endast
bliva den, att skolans tillgångar snart skulle vara förbrukade och skolan sålunda
nödsakad att för alltid avsluta sin verksamhet. För det nu pågående läsåret
1920—1921 har styrelsen likväl ansett sig böra fortsätta verksamheten, då det
måste anses vara ett viktigt allmänt intresse, att den undervisning, som skolan
för närvarande lämnar dövstumma flickor från alla delar av landet, icke avbrytes
något år, innan det allmänna står i begrepp att införa obligatorisk fortsättningsundervisning
för samtliga dövstumma i riket. För sådant ändamål hade
styrelsen även för avsikt att likaledes under läsåret 1921—1922, eller, till dess eljes
omorganisationen av dövstumundervisningen i riket är genomförd, upprätthålla
verksamheten vid skolan.

Styrelsen ser sig emellertid icke i stånd till att fullfölja denna sin avsikt,
därest icke bidrag av allmänna medel kan beredas till denna verksamhet.

Skrivelsen var åtföljd av redogörelser för skolan för läsåren
1914—1920.

På grund av remiss har utlåtande i ärendet avgivits den 27
oktober 1920 av skolöverstyrelsen, som hört inspektören för dövstumundervisningen.

113

1921. Åttonde huvudtiteln: 1921 års tilläggsstat.

Inspektören har med hänsyn till skolans stora betydelse tillstyrkt
bifall till framställningen och därvid såsom sin mening uttalat, att
det allmänna har en skuld att avbetala till skolan, då denna nu
under 7 år utfört ett gagneligt arbete i det allmännas tjänst utan
att hava mottagit något som helst ekonomiskt bidrag vare sig av
stat, kommuner eller elevernas målsmän.

Skolöverstyrelsen har i ärendet anfört följande:

Överstyrelsen finner sig för sin del böra vitsorda skolans betydelse inom
dövstumundervisningen, då för närvarande endast genom densamma någon möjlighet
förefinnes att åt från distriktsskolorna utgående flickor bereda den fortsatta
utbildning, som av alla med dövstumundervisningen förtrogna anses såsom i högsta
måtto behövlig för att göra dem dugliga att själva bereda sig sin utkomst.
Även om det skulle befinnas lämpligt att vid den omorganisation av dövstumundervisningsväsendet,
som förestår, ocli varom överstyrelsen inom den närmaste
framtiden hoppas kunna avgiva förslag, på annat sätt bereda sådan fortsatt utbildning
än genom ett inordnande av Tysta skolan såsom ett led i skolsystemet,
synes det överstyrelsen synnerligen angeläget, att skolans nu pågående verksamhet
må kunna fortgå i oförminskad omfattning, intill dess nya anordningar för
ändamålet kunna komma i verksamhet.

Då skolans styrelse, som bär ansvar för bibehållandet av skolans ursprungligen
genom donationer tillkomna medel, givetvis icke anser sig kunna fortsätta
en verksamhet, som hotar att inom kort tid helt och hållet tillintetgöra befintligt
kapital, och då alltså möjligheterna för verksamhetens fortsatta upprätthållande te
sig mycket små, därest icke skolan kommer i åtnjutande av ekonomiskt understöd
från det allmänna, finner sig överstyrelsen böra förorda, att sådant understöd
må utgå för åren 1920 och 1921.

Vidkommande det belopp, vartill sagda understöd torde böra fastställas, har
det synts överstyrelsen omöjligt att nu ifrågasätta statsbidrag till så betydande
storlek, som styrelsens framställning avser. Överstyrelsen finner sig böra förorda,
att ett understöd av 15,000 kronor för ett vart av åren 1920 och 1921 må utgå
till Tysta skolan under förutsättning att skolan till den 1 januari 1922 i nuvarande
omfattning upprätthåller sin verksamhet såsom fortsättningsskola för från
distriktsskolorna avgångna dövstumma flickor och på de villkor i övrigt, som
Kung! Maj:t kan finna gott föreskriva.

Tysta skolan, som tidigare var anordnad såsom en vanlig dövstumskola,
har, enligt uppgift i skolans årsberättelse för läsåret
1914—1915, sedan . höstterminen 1905 inriktat sig på uppgiften att
meddela fortsatt undervisning åt dövstumma flickor, som genomgått
dövstumskola. Från och med år 1914 har den ägnat sig uteslutande
åt denna uppgift. Fortsättningsskolans kurs är tvåårig. Skolan har
en undervisningstid av minst 34 72 veckor om året. Undervisningen
omfattar dels en praktisk kurs och dels en teoretisk kurs. Såsom

Bihang till riksdagens ■protokoll 1921. 1 sand. 2 Käft. (Nr 2.) 15

114 1921. Åttonde huvudtiteln: 1921 års tilläggsstat.

[67.] framgår av de vid ansökningen fogade årsberättelserna hava även de

teoretiska ämnena en praktisk läggning. Sålunda omfattar t. ex.
undervisningen i räkning praktiska hushållsexempel rörande föda,
kläder, bostad, bränsle och lyse m. m. Under innevarande läsår har
skolan 20 elever, vilka hava sin hemort i olika delar av landet.
Ifrågavarande skola är alltså närmast att jämföra med exempelvis
en yrkesbestämd högre folkskola förenad med internat. Skolan fyller
en betydelsefull uppgift i det allmännas tjänst.

Hittills har skolan kunnat bestrida kostnaderna för verksamhetens
bedrivande med egna medel. Nu har kristiden medfört en
sådan tillbakagång i skolans ekonomi, att, enligt vad styrelsen
förmäler, skolan snart skulle se sig nödsakad att nedlägga sin verksamhet,
därest den icke erhåller ekonomiskt understöd. Med hänsyn
till den gagnande verksamhet, som skolan utövar, torde det då
vara tillbörligt, att staten åtminstone i någon mån träder till hjälp.
Det är av så mycket större vikt, att Tysta skolan kan fortgå ännu
någon tid, som frågan om dövstumundervisningens omorganisation
nu är under utredning inom skolöverstyrelsen och denna utredning
innefattar även frågan om fortsatt undervisning för de från dövstumsskolorna
avgångna dövstumma.

Skolans styrelse har anhållit om ett statsunderstöd av 45,314
kronor för vartdera av åren 1920 och 1921. Skolöverstyrelsen har
tillstyrkt ett belopp av 15,000 kronor för vartdera året. Detta överstyrelsens
förslag biträder jag. På tilläggsstat för år 1921 bör således,
enligt min mening, för ovannämnda ändamål uppföras ett förslagsanslag,
högst 30,000 kronor.

På grund av det anförda hemställer jag, att Eders Kungl. Maj:t
täcktes föreslå riksdagen

att till understöd åt Tysta skolan å Lidingön
för åren 1920 och 1921 anvisa på tilläggsstat för
år 1921 ett förslagsanslag, högst 30,000 kronor,
att utgå under de villkor, Kungl. Maj:t kan finna
gott föreskriva.

Åttonde huvudtiteln: 1921 års tilläggsstat.

115

Yrkesundervisningen.

1. Laboratorieutrustning m. m. för elektrotekniska fack- jgg j
skolan i Västerås. På därom av Kung! Maj:t i proposition nr laboratorie.
335 till 1918 års lagtima riksdag framlagt förslag anvisade riksdagen, utrustning
i samband med beslut angående upprättande av en elektroteknisk mele“tr*or
fackskola i Västerås, på extra stat för år 1919 ett reservationsanslag tekniska fack
å 15,000 kronor till anskaffande av för sagda skolas verksamhet
erforderlig undervisningsmateriell, böcker, apparater och laboratorieutrustning
m. m.

Vid anmälan inför Kungl. Maj:t av berörda anslagsfråga yttrade
dåvarande departementschefen enligt det vid nyssnämnda proposition
fogade utdraget av statsrådsprotokollet över ecklesiastikärenden den
22 mars 1918:

Vad angår det erforderliga beloppet till nyanskaffning av undervisningsmateriell,
böcker och laboratorieutrustning är det i förlitande på offervilligt intresse
från kommunen och särskilt från den elektriska industriens sida, som ett så relativt
obetydligt belopp som 15,000 kronor ifrågasattes för år 1919. Det är nämligen
givet, att med nu rådande prisförhållanden denna summa icke i och för sig förslår
särdeles långt. Å andra sidan är det ju långt ifrån säkert, att den materiell,
som skolan behöver, över huvud taget står att anskaffa. Det lärer emellertid
kunna antagas, att första terminens undervisning ej heller är så starkt beroende
som de följande av tillgång på olika apparater och materiell. Anslaget i fråga
torde därför böra i form av reservationsanslag utgå å extra stat.

Enligt vad framgår av sagda utdrag av statsrådsprotokollet hade
statsbidraget för ifrågavarande kostnader beräknats ej behöva överstiga
sammanlagt 40,000 kronor. Återstoden härav, 25,000 kronor,
anvisades sedermera av riksdagen på extra stat för år 1920.

Detta statsbidrag har nu visat sig vara otillräckligt för ändamålet.
I en av skolöverstyrelsen med eget utlåtande av den 31
augusti 1920 till Kungl. Maj:t överlämnad skrivelse har styrelsen
för tekniska fackskolan i Västerås meddelat, att de förhoppningar, som
vederbörande departementschef ställt på industrien och Västerås stad

116

Åttonde huvudtiteln: 1921 års tilläggsstat.

i fråga om bidrag för skolans utrustning, till följd av kristidens
verkningar ej kunnat infrias, åtminstone ej i den utsträckning, man
väntat. Styrelsen hemställer därför om beredande av ytterligare
anslag till sådan utrustning.

Beträffande utrustningens art och omfattning åberopar styrelsen
av skolans tva lektorer i tekniska ämnen framlagda, detaljerade
förslag, vilka bifogats skrivelsen:

Av dessa förslag inhämtas, att för elektriska laboratoriet — vars utrustning
anses böra i viktiga delar kompletteras, så att eleverna så vitt möjligt kunna
erhålla praktisk kännedom om alla de mätningar och driftsförhållanden, som förekomma
i den elektriska praktiken, och dessutom ett på experiment grundat införande
i teoriens grunder — beräknas såsom erforderligt sammanlagt omkring
29,900 kronor.

Kostnadsberäkningen upptager följande poster:

Komplettering av instrument- och motståndsutrustning..... kronor 1,000: —

2 ström- och 2 enfasiga spänningstransformatorer......... » 1,000: —

Högspänningstransformator.......................... » 10,000:_

Induktionspoler, kondensatorer, avlastningsmotstånd........ » 2^000: —

Oscillograf . . .................................... » 8,000: —

Ballistik gal van ometer, normalelement och motståndsetalonger » 1,000: —

Enfaskommutatormotor............................. » 2100:_

Induktionsregulatör................................ » 1 500:-_

Kvicksilverlikriktare och snabbregulator................. » 3''000: —

Fotometer...................................... » 390-_

Summa kronor 29,900

Vad angår den maskintekniska undervisningen anför vederbörande lektor,
att han i förslaget medtagit endast det allra nödvändigaste för att alla områden
av maskinläran skulle bli representerade. Samtidigt hade hänsyn tagits till vad
som för en elektriker vore av vikt, ävensom anskaffningskostnader och de ut -

rymmen, maskinlaboratoriet förfogade över för närvarande. — För laboratoriets
materialprovningsavdelning beräknas nu 14,000 kronor för vilket belopp skulle
inköpas följande maskiner och apparater:

Original Brinellpress för max. 3 ton inclusive hållare och mät mikroskop.

.................................. kronor 1,500: —

Utmattningsmaskin................................ » 3 500:_

Charpys pendelslagapparat (slagarbete 15 kilogram)........ » 2h00: —

Universalprovmaskin av Ernst Krause & C:os fabrikat för max.

35 ton................................... 7,000: —

Summa kronor 14,000: —

Beträffande det egentliga maskinlaboratoriet föreslås, ,att den förbränningsmotoriska
avdelningen först iordningställes. För den hydrauliska och ångtekniska

117

Åttonde huvudtiteln: 1921 års tilläggsstat.

funnes för närvarande ej lämpliga lokaler. Verkstaden borde först ifrågakomma,
när övriga avdelningar vore kompletta. En mindre svarv och borrmaskin borde
dock omedelbart anskaffas, så att mindre reparationer och enklare fysikaliska och
mekaniska mätapparater kunde utföras på skolan. Därutöver borde för den förbränningsmotoriska
avdelningen med det snaraste inköpas en stationär pentamotor
med universalförgasare om cirka 5 bkr. för ett pris av ungefär 2,500 kronor.
Övrig utrustning finge tills vidare anstå.

För tillgodoseende av den maskintekniska undervisningens behov skulle
således för närvarande erfordras ett belopp av sammanlagt 16,500 kronor.

Styrelsen har uttalat sin anslutning till lektorernas förslag och
vidare anfört:

Dessutom kräves ungefär 10,000 kronor till en första något så när tillfredsställande
uppsättning av böcker och de senaste årgångarna av de viktigaste
moderna tekniska tidskrifterna. Visserligen står centralslöjdskolans och tekniska
skolans rätt rikhaltiga bibliotek till både lärares och elevers förfogande, men detsamma
är till större delen mycket föråldrat. Likaså behöves utom sagda skolas
fysikaliska instrumentsamling en del apparater, särskilt sådana, som stå på gränsen
till den tekniska värmeläran. För detta ändamål och för frakter, eventuellt
fundament och montering av ovanstående saker, samt för oförutsedda utgifter
torde emellertid ett belopp av 3,600 kronor vara tillräckligt.

Det engångsanslag, som enligt styrelsens mening oundgängligen kräves så
snart sig göra låter för att undervisningen i statens elektrotekniska fackskola skall
bli fullt tillfredsställande för närmaste tiden, utgör således tillsammans 60,000
kronor och sammansättes lämpligen enligt följande tablå:

För elektrotekniska undervisningen.....

» maskintekniska undervisningen.....

» biblioteket....................

» fysikaliska apparater, montering m. m

..... kronor	29,900: —
»	16,500: —
»	10,000: —
»	3,600: —
Summa kronor	60,000: —

I sitt omförmälda utlåtande yttrar skolöverstyrelsen:

Överstyrelsen, som icke har något att erinra mot användningen av de av
riksdagen förut beviljade här ovan nämnda anslagen till undervisningsmateriell
m. m., inser till fullo, att den av skolans lektorer och styrelse nu till anskaffning
föreslagna utrustningen är synnerligen önskvärd och att skolans undervisning
omöjligen kan bliva sådan den vid en elektroteknisk fackskola bör vara, så länge
den ifrågavarande utrustningen saknas. Det är endast att beklaga, att föreliggande
behov av utrustning icke blivit bättre tillgodosett redan från början, och att de''
förhoppningar, som uttalats om offervilligt intresse från kommunen och den
elektriska industriens sida, icke blivit uppfyllda. Att nu, sedan skolan kommit i
gång, låta dess verksamhet bliva lidande i brist på utrustning, varigenom den
skulle komma att väsentligen förfela sin uppgift, synes icke vara med statens
intresse förenligt, liksom det ej heller vore rättvist mot den ungdom, som söker

118

[68]

Departe mentschefen.

Åttonde huvudtiteln: 1921 års tilläggsstat.

sig till den elektrotekniska fackskolan i avsikt att där vinna en verklig fackutbildning.
Ty någon sådan kan tydligtvis icke ernås utan tillgång till sådana
anordningar och apparater, som fordras för att åskådliggöra de fenomen och
lagar, på vilka tekniken bygger, och som eleverna måste förstå och kunna använda
i den blivande praktiska verksamheten. Då styrelsen icke hittills lyckats
att från kommunalt och enskilt håll uppdriva vad som i förevarande avseende
synes erforderligt, torde det näppeligen kunna förväntas, att större möjligheter
härtill skola yppas under nuvarande förhållanden, varför överstyrelsen icke ser
någon annan utväg än att erforderliga medel äskas av riksdagen.

Beträffande anslagsbehovets storlek är det vanskligt att nu åstadkomma
någon exakt beräkning. Bäst synes vara att ställa ett ungefärligt belopp till
förfogande och att styrelsen därefter upprättar definitivt förslag, som underställes
överstyrelsen för granskning och godkännande, innan anskaffning får ske, då
samtidigt på bindande offerter grundade kostnadsuppgifter kunna föreligga. Overstyrelsen
vill för den skull föreslå, att beloppet nu sättes till endast 50,000 kronor
i stället för beräknade 60,000 kronor och att det får bero på förnyad prövning,
huruvida skillnaden 10,000 kronor skall komma att behövas längre fram. Emellertid
anser överstyrelsen det föreliggande behovet så trängande, att anskaffningen icke
bor uppskjutas längre än oundgängligen är nödvändigt och att för den skull det
namnda beloppet 50,000 kronor bör begäras på tilläggsstat för år 1921, varvid
det dock bör erhålla karaktären av reservationsanslag, för den händelse icke hela
nyanskaffningen skulle medhinnas under nämnda år.

Eu av de viktigaste förutsättningarna för att en läroanstalt av
ifrågavarande slag skall kunna fylla sin uppgift är givetvis, att den förfogar
över tillfredsställande teknisk utrustning och övrig undervisningsmateriell.
Da nu tekniska fackskolans i Västerås behov i förevarande
avseende ej kunnat fyllas till följd av att de förhoppningar, som ställts
på bidrag från Västerås stad och industrien, icke blivit infriade,
torde staten, som i övrigt till huvudsaklig del svarar för denna
skolas uppehållande, också böra genom ytterligare anslag för ändamålet
sörja för att icke skolans verksamhet skall bliva lidande genom
brist på utrustning.

I fråga om anslagsbeloppets storlek ansluter jag mig till skolöverstyrelsens
förslag att för närvarande bör för ändamålet hos riksdagen
äskas ett belopp å 50,000 kronor och vill jämväl, då den
ifrågasatta nyanskaffningen torde böra verkställas snarast möjligt,
tillstyrka beloppets uppförande å tilläggsstat för år 1921. Av skäl,
som av skolöverstyrelsen anförts, torde anslaget böra erhålla reservationsanslags
natur.

Jag hemställer alltså om förslag till riksdagen

Åttonde huvudtiteln: 1921 års tilläggsstat. 119

att till anskaffande av laboratorieutrustning Nytt an8la*
och annan undervisningsmateriel! m. m. för elektrotekniska
fackskolan i Västerås anvisa på tilläggsstat
för år 1921 ett reservationsanslag av 50,000
kronor.

2. Täckande av brist i staten för tekniska skolan i [69. |
Stockholm m. m. För uppehållande av verksamheten vid tekniska Täckande av
skolan i Stockholm har riksdagen beviljat dels ett ordinarie bestämt ^stteikentf8tkå
anslag å 97,075 kronor, dels ock å extra stat särskilda förslagsan- skolan i
slag, högst, för år 1921 uppgående till sammanlagt 32,677 kronor. St^k^,lm
Vissa av dessa anslag äro beviljade under villkor att Stockholms
stad bidrager med motsvarande belopp, varjämte i ett fall förutsättes
att bidrag lämnas av en av skolans fonder.

Beträffande användningen av det ordinarie anslaget gäller av
Kungl. Maj:t den 11 juli 1879 och den 31 maj 1889 för skolan fastställd
utgiftsstat. Denna stat slutar å ett belopp av 108,075 kronor.

Härvid har såsom ytterligare bidrag till täckande av skolans kostnader
beräknats viss inkomst av elevavgifter, avkastning av skolans
tillgångar samt ersättning från geologiska byrån och lantbruksakademien
för uppvärmning och vattenförbrukning. Denna ersättning
utgår emellertid numera icke, sedan Sveriges geologiska undersökning
och lantbruksakademien icke längre disponera några lokaler
inom tekniska skolans hus.

Genom beslut den 29 maj 1896 har Kungl. Maj:t medgivit, att
skolans styrelse må, beträffande de utgiftsposter i staten, som icke
innefatta löner till föreståndare, överlärare och underlärare samt
tjänstemän och betjänte eller medel till stipendier, pris och belöningar,
å en post göra minskning och å en arman ökning, endast anslagsbeloppens
summa icke överskrides.

I anledning av därom av Kungl. Maj:t gjord framställning anvisade
1918 års riksdag på tilläggsstat för samma år såsom särskilda
förslagsanslag, högst, dels till täckande av under åren 1916 och 1917
uppkomna brister i de för skolan anslagna medel till uppvärmning
17,916 kronor, dels till gottgörande av ränta å ett för uppehållande av
läroanstaltens verksamhet av dess styrelse upptaget lån 550 kronor,
dels ock till förstärkande av de för år 1918 läroanstalten till buds
stående medel till uppvärmning 15,000 kronor.

120 Åttonde huvudtiteln: 1921 års tilläggsstat.

Vidare anvisade 1919 års riksdag i enlighet med Kungl. Maj:ts
framställning på tilläggsstat för samma år såsom särskilda förslagsanslag,
högst, dels till täckande av under år 1918 beräknad brist i
de för läroanstalten anslagna medel till uppvärmning ett belopp av

8,000 kronor, dels ock till förstärkande av de för år 1919 läroanstalten
till buds stående medel till uppvärmning ett belopp av 21,300
kronor.

Slutligen anvisade 1920 års riksdag, i enlighet med Kungl.
Maj:ts därom gjorda framställning, till förstärkande av de för år 1920
skolan till buds stående medel till uppvärmning på tilläggsstat för
samma år ett förslagsanslag, högst 12,700 kronor.

I skrivelse den 15 mars 1920 har nu skolans styrelse hemställt
om utverkande av ett extra anslag av 42,549 kronor 7 öre
till uppehållande av verksamheten vid skolan. Till stöd för denna
framställning har styrelsen anfört följande:

Under år 1919 hava utgifterna för upprätthållande av verksamheten vid tekniska
skolan i Stockholm i likhet med vad fallet varit under de närmast föregående
åren överstigit inkomsterna med ett icke oväsentligt belopp och har för år
1919 en brist uppkommit, stor 14,549 kronor 7 öre, till vars täckande skolans kassaförvaltare
tills vidare tillskjutit medel.

Av bifogad tablå över skolans inkomster och utgifter för år 1919 framgår,
huru ovannämnda brist för år 1919 uppkommit, och av jämväl bifogad specifikation
över utgifterna för åren 1914, 1917, 1918 och 1919 synes närmare vilka utgiftsposter,
som huvudsakligen ökats under de sistnämnda tre åren i jämförelse
med år 1914. Det framgår härav, att kostnaderna för själva undervisningen hållits
nere på ungefär samma ståndpunkt som år 1914, men att däremot kostnaderna
för lyshållning, uppvärmning, renhållning och trycksaker samt allt slags
handräcknings- och hantverksarbete med därtill hörande materiel dragit allt mer
stegrade kostnader och numera vida överstiga de för ändamålen tillgängliga anslagen
och detta trots att den största sparsamhet iakttagits. Beträffande anledningen
till nämnda förhållanden torde det vara tillfyllest att hänvisa till de onormala
förhållanden och alltjämt stegrade priser, som varit en så allmän företeelse
under de senaste åren, att någon närmare utveckling härav icke torde vara av
nöden, _ särskilt som situationen vid andra med tekniska skolan likartade verk och
inrättningar torde vare alldeles likartad.

Under år 1919 har skolan fått sig tilldelat ett extra anslag av 24,300 kronor
till täckande av brist för år 1918 samt ökade kostnader för uppvärmningen år 1919,
men då bristen från år 1918 uppgick till 10,277 kronor 23 öre och prisen å bränslematerial
oavbrutet stego i stället för att stanna vid den redan förut synnerligen
höga prisnivån, har detta tillfälliga anslag icke varit tillräckligt att fylla de därmed
avsedda behoven. För under senare månaderna av år 1919 inköpt och använd
ved har sålunda betalning icke kunnat erläggas förrän under år 1920, då

121

Åttonde huvudtiteln: 1921 års tilläggsstat.

erforderliga medel härtill saknades under år 1919. För på dylikt sätt under år
1919 använd ved har betalning år 1920 erlagts med 7,147 kronor 15 öre. För
belysning under år 1919 har likaledes av medel, avsedda för år 1920, måst utbetalas
2,920 kronor 24 öre.

Under åberopande av vad ovan anförts och under hänvisning i övrigt till de
bifogade tablåerna får styrelsen därför anmäla, att följande tillfälliga anslag
för år 1920 torde utöver vad tidigare begärts vara oundgängligen behövliga för
upprätthållande av skolans verksamhet under samma år:

För uppvärmning.................................

enligt följande beräkning:

för året tillgängliga enligt staten.....kronor 5,000: —

» » » » proposition

till 1920 års riksdag.......... » 12,700: —

kronor 17,700: —

härav redan använda för år 1919. . . _7,147: 15

kvar att disponera............... kronor 10,552: 85

Under förutsättning att det något gynnsammare
vedpriset icke ökas torde
utgiften för året kunna begränsas
till c:a kronor 21,000: —.

För belysning..................

enligt följande beräkning:

utgiften under år 1919 har stigit till . » 12,179:58

vartill kommer under år 1920 utgivna »_2,920: 24

kronor 15,099: 82

Anslaget enligt staten utgör........ » 7,500: —

För diverse utgifter................................

enligt följande beräkning:
utgifterna enligt denna rubrik uppgingo

år 1919 till ................ » 19,650:62

anslaget enhgt staten utgör........ » 11,500: —

ökningen utgör................kronor 8,150:62

kronor

På grund av under de senare månaderna
ytterligare stegrade kostnader särskilt
för rengöring och handräckningsarbete
samt behovet av någon
ökning till kansliarbetet torde för
år 1920 kostnaderna för diverse
utgifter ej understiga c:a kronor
21,500: —.

För täckande av bristen från år 1919

10,000: —

8,000: —

10,000: —

14,549:07

[69.;

Summa kronor 42,549:07

Bihang till riksdagens protokoll 1921. 1 sand. 2 käft. (Nr 2.) 16

122

Åttonde huvudtiteln: 1921 års tillägg sstat.

[69.] I särskild skrivelse den 15 mars 1920 har skolans styrelse

tillika hemställt, att omförmälda av skolans kassaförvaltare förskjutna
belopp, 14,549 kronor 7 öre, måtte omedelbart ställas till styrelsens
förfogande.

Med utlåtande den 19 april 1920 har skolöverstyrelsen till
Kungl. Maj:t överlämnat berörda skrivelser. Överstyrelsen yttrar
därvid beträffande den av skolans styrelse åberopade tablån över
inkomster och utgifter under år 1919, bland annat, följande:

Beträffande inkomsterna finner man, att elevavgifterna uppgått till 10,499
kronor 90 öre mera än som beräknats, men att beräknad inkomst av geologiska
byrån för värme och vattenförbrukning, 1,332 kronor 90 öre, uteblivit. Beträffande
utgifterna synes, att kostnaden för underlärare samt extra ordinarie undervisning
överstigit den beräknade med 6,035 kronor 50 öre respektive 8,095 kronor 88 öre,
tillsammans 14,131 kronor 38 öre. Då denna utgiftsökning angives hava uppkommit
dels genom nödvändigheten att till skolans många tillfälliga lärare utbetala
något högre arvoden än förut beräknats men också sammanhänger med skolans
ökade verksamhet, så att ifrågavarande utgiftsökning till större delen täckes
av överskottet å elevavgifterna, finner överstyrelsen ingen anledning till anmärkning
mot nu berörda förhållande. Bland övriga utgiftsposter föreligger avsevärd
brist å lyshållning, uppvärmning och diverse omkostnader, varemot styrelsen gjort
besparingar å ett flertal andra utgiftstitlar, så att bristen för år 1919 begränsats
till 13,438 kronor 84 öre, vilket belopp tillsammans med bristen från år 1918 utgör
23,716 kronor 7 öre. Efter avdrag för ovan angivna överskott å inkomstsidan
kronor 10,499:90 — 1,332:90= 9,167:— befinnes den vid slutet av år
1919 bokförda bristen sålunda vara den angivna 14,549 kronor 7 öre.

Härefter påpekar överstyrelsen, att då, enligt vad skolans styrelse
upplyst, utöver den bokförda bristen för år 1919, 14,549 kronor
7 öre, ytterligare dels 7,147 kronor 15 öre, dels ock 2,920 kronor
24 öre eller tillhopa 10,067 kronor 89 öre blivit utbetalda under
år 1920 av medel, tillhörande sistnämnda års stat men avseende
kostnader för år 1919, bristen vid sistsagda års slut i verkligheten
uppgått till 14,549 kronor 7 öre + 10,067 kronor 39 öre eller
sammanlagt 24,616 kronor 46 öre.

I fråga om den av skolans styrelse å utgiftstitlarna uppvärmning,
belysning och diverse omkostnader för år 1920 beräknade brist,
tillhopa 28,000 kronor, yttrar överstyrelsen:

Överstyrelsen anser sig icke kunna pröva riktigheten av denna beräkning, ej heller
i övrigt ingå på någon närmare granskning av skolans räkenskaper och förvaltning,
men då utgiftsökningarna grunda sig på allmänt bekanta prisstegringar,
håller överstyrelsen före, att det av styrelsen beräknade anslagsbehovet 42,549

123

Åttonde huvudtiteln: 1921 års tillägg sstat.

kronor 7 öre är, såsom styrelsen framhåller, oundgängligt för skolans verksamhet
under år 1920. Härav skulle sålunda 24,616 kronor 46 öre avse täckande av
bristen för åren 1918 och 1919 samt resten avse förstärkning av staten för år 1920.

Överstyrelsen hemställde slutligen i sitt nu omförmälda utlåtande
dels att det av skolans kassaförvaltare utlagda belopp, 14,549 kronor
7 öre, måtte av statsverket ofördröjligen förskjutas, dels ock att
åtgärder måtte vidtagas för att ytterligare medel bleve ställda till
skolans förfogande för täckande av de uppkomna och beräknade bristerna.
Härvid ifrågasatte emellertid överstyrelsen, att Stockholms
stad, i likhet med vad fallet vore beträffande extra anslag till skolan,
skulle bidraga med visst belopp. Med anledning härav införskaffades
yttrande i ämnet från stadsfulhnäktige i Stockholm, vilka
dock stälide sig helt avvisande till tanken på bidrag från stadens
sida för ifrågavarande ändamål.

På grund av remiss har därefter statskontoret den 28 juli 1920
i ärendet avgivit utlåtande och därvid yttrat följande:

Enligt statskontorets åsikt förefinnes icke någon förpliktelse för stadsfullmäktige
i Stockholm att bidraga till täckande av merkostnaderna för åren 1918, 1919
och 1920 vid tekniska skolan i Stockholm; och då stadsfullmäktige förklarat sig
icke vara villiga att lämna bidrag för ändamålet, lärer — under förutsättning att
överskridandet av de beviljade anslagen får anses nödvändiggjort av oundvikliga
och oförutsedda omständigheter — annan utväg icke återstå än att bristen täckes
av statsmedel.

Med hänsyn till storleken av det erforderliga beloppet, kronor 42,549:07,
ävensom till tillvägagångssättet de närmast föregående åren vid beredande av medel
för täckande av för skolan uppkommen brist anser statskontoret, att för ändamålet
bör av riksdagen äskas anslag å tilläggsstat för år 1921.

I skrivelse den 31 augusti 1920 angående anslag för yrkesundervisningen
på tilläggsstat för år 1921 har skolöverstyrelsen under
åberopande av den i ärendet lämnade utredningen hemställt, att
Kungl. Maj:t täcktes föreslå riksdagen att på tilläggsstat för år 1921
anvisa dels till täckande av brist i tekniska skolans i Stockholm
räkenskaper för åren 1918 och 1919 ett förslagsanslag, högst 24,617
kronor, dels ock till täckande av för år 1920 beräknad brist i staten
för nämnda skola ett förslagsanslag, högst 17,933 kronor.

Sedermera har skolans styrelse i skrivelse den 28 september

1920 gjort framställning om utverkande av ett extra anslag för år

1921 å 34,000 kronor till förstärkning av de ordinarie anslagsposterna
för uppvärmning, belysning och diverse utgifter vid skolan.

124 Åttonde huvudtiteln: 1921 års tilläggsstat.

[69.J Styrelsen har därvid, med erinran att styrelsen i förstnämnda skrivelse den

15 mars 1920 beräknat att kostnaderna för uppvärmning, belysning och diverse
utgifter under år 1920 skulle överstiga de för detta ändamål å ordinarie stat anslagna
medel med sammanlagt 34,000 kronor, eller med 16,000 kronor för uppvärmning,
8,000 kronor för belysning och 10,000 kronor för diverse utgifter, vidare
anfört, att styrelsen icke ansåge möjligt, att ifrågavarande kostnader kunde bliva
lägre för år 1921, utan snarare ansåge sannolikt, att dessa utgifter komme att
överstiga kostnaderna för år 1920, men att styrelsen likväl, då någon tillförlitlig
utredning härutinnan icke kunde förebringas, icke velat hemställa om någon höjning
av nämnda anslagsposter utöver vad styrelsen begärt för år 1920.

Med utlåtande den 2 oktober 1920 har skolöverstyrelsen till
Kungl. Maj:t överlämnat sistberörda skrivelse och därvid yttrat, att
då, enligt vad skolans styrelse anfört, förstärkning av anslaget för
uppvärmning, belysning och diverse utgifter jämväl för år 1921
syntes erforderlig, överstyrelsen ansåge sig, trots avsaknad av utredning
om kostnadernas belopp, böra tillstyrka framställning till riksdagen
om anvisande på tilläggsstat för år 1921 av det utav skolans
styrelse ifrågasatta anslaget, 34,000 kronor.

mentschefen På sätt skolöverstyrelsen angivit uppgår den för åren 1918 och
1919 uppkomna bristen i de för skolan anslagna medel till uppvärmning,
belysning och diverse utgifter till 24,616 kronor 46 öre. För
åren 1918—1920 har bristen av skolans styrelse beräknats till sammanlagt
42,549 kronor 7 öre. Efter avdrag av omförmälda för åren
1918 och 1919 uppkomna brist, 24,616 kronor 46 öre, utgör således
den för år 1920 beräknade bristen 17,932 kronor 61 öre.

Ifrågavarande merutgifter äro uppenbarligen betingade av de
senare årens allmänna prisstegring och torde såsom sådana få anses
hava varit ofrånkomliga. Det synes mig därför icke finnas annan
utväg, än att av riksdagen begära anslag till de belopp, som äro erforderliga
till bristernas täckande. Jag kan dock härvid beträffande
bristen för år 1918 icke undertrycka den anmärkningen, att skolans
styrelse i fråga om sin plikt att härom göra anmälan icke iakttagit
tillbörlig skyndsamhet.

Vad beträffar den för år 1920 beräknade bristen torde mot det
uppgivna beloppet, 17,932 kronor 61 öre, så mycket mindre vara
att erinra, som enligt vad jag inhämtat, anledning är att befara,
det den verkliga bristen för samma år kommer att uppgå till ett
betydligt högre belopp. Vid sådant förhållande finner jag det jämväl
vara välbetänkt att hos riksdagen begära anslag till förstärk -

Åttonde huvudtiteln: 1921 års tilläggsstat. 125

ande för år 1921 av de ordinarie anslagsposterna till uppvärmning, [69.]
belysning och diverse utgifter. I sådant hänseende anser jag mig
dock hava skäl att räkna med ett lägre belopp än det av skolstyrelsen
ifrågasatta, 34,000 kronor, och förordar för sistberörda ändamål
ett anslag av 25,000 kronor.

De för nu ifrågavarande ändamål erforderliga anslagen torde
böra äskas å tilläggsstat för år 1921.

På grund av vad jag sålunda anfört hemställer jag, det täcktes
Eders Kungl. Maj:t föreslå riksdagen

att för tekniska skolan i Stockholm på tilllägg
sstat för år 1921 såsom särskilda förslagsanslag,
högst, anvisa

dels till täckande av under åren 1918 och
1919 uppkomna brister i de för läroanstalten anslagna
medel till uppvärmning, belysning och diverse
utgifter ett belopp av 24,617 kronor;

dels till täckande av för år 1920 beräknad
brist i de åt läroanstalten för nämnda ändamål
anslagna medel ett belopp av 17,933 kronor;

dels ock till förstärkande av de för år 1921
läroanstalten för samma ändamål till buds stående
medel ett belopp av 25,000 kronor.

3. Tekniska skolan i Eskilstuna. Riksdagen har för be- [70.]

redande av tillfällig löneförbättring under åren 1914—1920 enligt Tekniakaakovissa
av vederbörande departementschef i statsrådsprotokollet över “ t1una8 1 s''
ecklesiastikärenden den 14 januari 1913 angivna grunder (bilagan
åttonde huvudtiteln till 1913 års statsverksproposition, sid. 586) åt
rektor, ordinarie lärare, tjänstemän och vaktmästare vid tekniska
skolan i Eskilstuna beviljat på extra stat för vart och ett av
nämnda år 1,337 kronor, under villkor att Eskilstuna stad för ändamålet
bidroge med 1,336 kronor under samma år. Anslagsbehovet
beräknades av departementschefen år 1913 på följande sätt:

Den samlade avlöningen för rektor, lärare och tjänstemän vid
söndags- och aftonskolan samt för föreståndaren och kassaförvaltaren
vid fackskolan uppgår enligt stat till 5,650 kronor;
12 proc., såsom hittills, å detta belopp utgör......kronor 678: —

126 Åttonde huvudtiteln: 1921 års tilläggsstat.

För uppbringande av vederbörande lärares vid fackskolan avlöningsförmåner
från i stat upptagna belopp till för envar

av dem nu avsedda avlöningar kräves.............. kronor 1,950: —

För tillfällig löneförbättring åt vaktmästaren, 10 proc. såsom

hittills, å 450 kronor, erfordras.................... » 45- —

Summa kronor 2,673: —

På därom av Kung]. Maj:t gjord framställning anvisade 1920
års riksdag på extra stat för år 1921 såsom förslagsanslag, högst,
ett belopp av 22,700 kronor till bidrag för uppehållande av verksamheten
vid nämnda skola i huvudsaklig överensstämmelse med
vad av vederbörande departementschef i statsrådsprotokollet över
ecklesiastikärenden den 7 januari 1920, punkt 249, angivits och
under de villkor, som av Kungl. Maj:t bestämdes. I enlighet med
berörda grunder är sistnämnda anslag avsett till att bland annat
bereda ökad avlöning åt personalen i den ena av ifrågavarande
läroanstalts två avdelningar, nämligen söndags- och aftonskolan,
för vars verksamhet under år 1921 anslaget jämväl i övrigt är avsett.

Vid 1920 års riksdag förelåg emellertid icke någon framställning
om fortsatt tillfällig löneförbättring åt personalen vid omförmälda
läroanstalts andra avdelning, fackskolan för finare smidesoch
metallindustri.

Nu har direktionen för läroanstalten i en till Kungl. Maj:t
ställd, till skolöverstyrelsen ingiven och den 21 juni 1920 dagtecknad
skrivelse anhållit om anvisande av anslag för åren 1921 och
1922 till beredande av tillfällig löneförbättring åt befattningshavare
vid nämnda fackskola.

Överstyrelsen har i sin skrivelse den 31 augusti 1920 angående
anslag till yrkesundervisningen på tilläggsstat för år 1921, jämte
det den överlämnat direktionens berörda framställning, anfört bland
annat följande:

Storleken av de medel som erfordras för att tillgodose de behov av fortsatt
tillfällig löneförbättring för vissa befattningshavare vid tekniska skolan i Eskilstuna,
varom styrelsen nu anhållit, utrönes genom följande uträkning:

För uppbringande av vederbörande lärares vid fackskolan avlöningsförmåner
från i stat upptagna belopp till samma avlöningar,
som till dem utgått under åren 1914—1920 kräves kronor 1,950: —
För tillfällig löneförbättring med 12 proc., såsom hittills å
avlöning till föreståndaren och kassaförvaltaren vid fack -

Åttonde huvudtiteln: 1921 års tilläggsstat. 127

skolan, uppgående enligt stat till sammanlagt 350 kronor,

erfordras .................................... kronor 42:

För tillfällig löneförbättring å vaktmästaren vid fackskolan, 10

proc. såsom hittills å 50 kronor kräves . ............ »_5: —

Summa kronor 1,997: —

Då, i överensstämmelse med vad hittills ägt rum, Eskilstuna
stad bör lika med staten deltaga i bestridandet av kostnaderna,
skulle enligt överstyrelsen det för ändamålet för år 1921 erforderliga
statsanslaget, med någon jämkning för undvikande av öretal
i statsregleringen, bliva 999 kronor, medan staden skulle bidraga
med 998 kronor.

Under erinran att överstyrelsen i sin underdåniga skrivelse den
31 augusti 1920 angående anslagsbehov beträffande yrkesundervisningen
för budgetåret 1922 föreslagit, att tekniska skolans i Eskilstuna
fackskola för finare smides- och metallindustri skall upphöra
med utgången av år 1921, framhåller överstyrelsen att vid bifall
till detta överstyrelsens förslag direktionens framställning i vad angår
fortsatt löneförbättring för år 1922 icke bör föranleda någon
Kung!. Maj:ts åtgärd.

Såsom av det förut sagda framgår är personalen vid fackskolan
för finare smides- och metallindustri icke delaktig i den provisoriska
lönereglexing, som genom 1920 års riksdags omförmälda beslut vidtogs
med avseende å övriga vid tekniska skolan i Eskilstuna anställda
befattningshavarne. Givetvis bör därför fackskolans personal
för år 1921 tillerkännas enahanda tillfälliga löneförbättring, som
under åren 1914—1920 kommit densamma till del. Gentemot de
av skolöverstyrelsen härutinnan gjorda beräkningarna rörande storleken
av erforderligt anslagsbelopp har jag intet att erinra.

Det av mig tidigare i dag vid anmälan av anslagsbehoven för
år 1922 under riksstatens åttonde huvudtitel framställda förslaget
om omorganisation av tekniska skolan i Eskilstuna innebär, bland annat,
att fackskolan för finare smides- och metallindustri skall med 1922
års ingång upphöra och ombildas till en yrkesutbildningsanstalt av
annan typ. Till följd härav bör, vad sistnämnda år angår, någon
dylik tillfällig löneförbättring icke ifrågakomma.

Jag hemställer alltså, det täcktes Eders Kungl. Maj:t föreslå
riksdagen

12B Åttonde huvudtiteln: 1921 års tilläggsstat.

att för beredande av tillfällig löneförbättring
under år 1921 enligt av mig härförut angivna
grunder åt föreståndaren, lärare, kassaförvaltaren
och vaktmästaren vid tekniska skolans i Eskilstuna
fackskola för finare smides- och metallindustri
anvisa på tilläggsstat för år 1921 såsom förslagsanslag,
högst, ett belopp av 999 kronor, under
villkor att Eskilstuna stad för nämnda ändamål
bidrager med 998 kronor.

[71.] 4. Bidrag; till kostnader för bränsle m. m. vid bergs Bidrag

till skolan i Falun. På särskilda framställningar av Kungl. Maj:t anbrtostem
v^sa(^e en var av ^^17 och 1918 års riksdagar å extra stat såsom bi vid

bergs- ’ drag till täckande av vissa oförutsedda kostnader för bränsle och
SFaimi laboratori ef örnödenhoter vid bergsskolan i Falun ett förslagsanslag,
högst 1,200 kronor.

Sedermera anvisade 1919 års lagtima riksdag, i enlighet med
Kungl. Majris därom gjorda framställning, å tilläggsstat för samma
år såsom bidrag med 3/s till täckandet av vissa vid uppgörandet av
1917 och 1918 års stater för bergsskolorna i Filipstad och Falun
jämte med dem förenade yrkesskolor icke beräknade men av fullmäktige
i järnkontoret sedermera bestridda kostnader för bränsle
m. m. under nämnda år vid bergsskolan i Falun ett förslagsanslag,
högst 5,980 kronor.

I sin framställning rörande anslag, avsedda att äskas av 1919
års riksdag, hade emellertid nämnda fullmäktige jämväl hemställt
om anslag till bestridande av för år 1919 beräknade dylika extra
kostnader vid samma skola med 3/5 av 5,000 kronor eller 8,000
kronor.

Sistberörda äskande ansågs dock icke böra göras till föremål för
någon åtgärd från statsmakternas sida, förrän upplysning vunnits,
huruvida och i vilken mån fullmäktige nödgats påtaga sig dylika
extra kostnader.

I underdånig skrivelse den 5 mars 1920 hava nu fullmäktige i
järnkontoret anmält, att det vid granskning inom järnkontoret av
bergsskolornas räkenskaper för år 1919 framgått, att till »övriga
utgifter» för bergsskolan i Falun, däruti inbegripna kostnader för
bränsle m. m., utöver ordinarie anslag, vartill statsbidrag redan an -

Åttonde huvudtiteln: 1921 års tillägg&tat. 129

visats, för år 1919 åtgått 7,630 kronor 45 öre; och hava fullmäktige
med anledning härav anhållit, att Kungl. Maj:t måtte föranstalta,
att till järnkontoret såsom bidrag till omförmälda extra kostnader
för sistnämnda skola utbetalas 3/s av 7,630 kronor 45 öre eller
4,578 kronor 27 öre.

I skrivelse den 31 augusti 1920 rörande anslag till yrkesundervisningen
på tilläggsstat för år 1921 har skolöverstyrelsen, vars utlåtande
i ämnet genom remiss infordrats, hemställt om anvisande
för ifrågavarande ändamål å nämnda stat av ett förslagsanslag,
högst 4,600 kronor.

Sedan sålunda de ytterligare kostnaderna för år 1919 till bränsle
m. m. numera blivit till beloppet fastställda, anser jag mig, med
hänsyn därtill att riksdagen förut anvisat anslag för liknande ändamål,
böra biträda skolöverstyrelsens förslag, dock med den ändring,
att det erforderliga anslaget synes mig böra på grund av fullmäktiges
uppgift om berörda ytterligare kostnaders storlek bestämmas
till 4,580 kronor.

Jag hemställer alltså, det Eders Kungl. Maj:t täcktes föreslå
riksdagen

att å tilläggsstat för år 1921 anvisa såsom
bidrag med 3/s till täckandet av vissa vid uppgörandet
av 1919 års stat för bergsskolorna i
Filipstad och Falun jämte med dem förenade
yrkesskolor icke beräknade men av fullmäktige i
järnkontoret numera bestridda kostnader för bränsle
m. m. under år 1919 vid bergsskolan i Falun ett
förslagsanslag, högst 4,580 kronor.

5. Löneförbättring; åt lärarna vid bergsskolorna i Filipstad
och Falun. Under åberopande av vad jag anfört i fråga om
anslag för år 1922 till uppehållande av undervisningen vid bergsskolorna
i Filipstad och Falun m. m. hemställer jag, det Eders
Kungl. Maj:t täcktes föreslå riksdagen att, i likhet med vad som år
1920 ägt rum,

för beredande av löneförbättring åt lärarna
vid bergsskolorna i Filipstad och Falun med sam Bihang

till riksdagens protokoll 1921. 1 sand.. 2 käft. (Nr 2.) 17

[72.]

Löneförbättr
ring: åt lärarna
vid
bergsskolorna
i Filipstad
och
Falun.

130 Åttonde huvudtiteln: 1921 års tilläggsstat.

manlagt 14,200 kronor anvisa på tilläggsstat för
år 1921 såsom förslagsanslag, högst, 3/s av nämnda
belopp eller alltså 8,520 kronor att utgå under
villkor att återstående 2/s eller 5,680 kronor för
ändamålet tillskjutas av järnkontoret eller enskilda
donatorer.

[73 ] 6. Dyrtidstillägg åt befattningshavare vid tekniska

Dyrtidstu skolorna i Stockholm och Eskilstuna, bergsskolorna i Filipnfifgthavare
sta^ oc^ Falun samt vävskolan i Borås. På tilläggsstat för
vid tekniska år 1920 anvisade nämnda års riksdag, på sätt framgår av dess
Stockholm skrivelse nr 385, ett förslagsanslag av 200,000 kronor till dyrtidsoch
Eskils- tillägg åt befattningshavare vid tekniska skolorna i Stockholm och
skolorna Tki Eskilstuna, bergsskolorna i Filipstad och Falun samt vävskolan i
lipstad och Borås, att utgå på vissa villkor och enligt närmare angivna grunFaiun
samt der. Härjämte förklarade riksdagen, att under år 1921 tills vidare

VftV8KOl3.il

Borås. och intill dess definitivt beslut fattats rörande de medel, av vilka
för sistsagda år de på staten ankommande kostnaderna för dyrtidstillägg
åt de vid ifrågavarande skolor anställda befattningshavare
skulle bestridas, härför erforderliga belopp skulle utgå av det utav
riksdagen till bestridande av kostnaderna för dyrtidstillägg åt statens
befattningshavare och pensionärer m. fl. vid sidan av huvudtitlarna
såsom avsättning å 1921 års riksstat anvisade förslagsanslag,
högst, å 200,000,000 kronor.

I skrivelse den 31 augusti 1920 har nu skolöverstyrelsen gjort
framställning om beredande på tilläggsstat för år 1921 av anslag
till dyrtidstillägg åt befattningshavarna vid omförmälda skolor.

Som frågan om dyrtidstillägg åt statens tjänstemän under år
1921 ännu icke är så beredd, att den kan underställas Kungl.
Majtrs prövning, hemställer jag om förslag till riksdagen

att, i avbidan på proposition angående dyrtidstillägg
åt befattningshavare vid de tekniska
skolorna i Stockholm och Eskilstuna, bergsskolorna
i Filipstad och Falun samt vävskolan i Borås,
beräkna på tilläggsstat för år 1921 ett förslagsanslag
av 120,000 kronor.

Åttonde huvudtiteln: 1921 års tilläggsstat.

131

Folkbildningsåtgärder i övrigt.

Folkbibliotek.

1. Ytterligare bidrag för utgivande av en grundkatalog [74.]
över för folk- och skolbibliotek lämplig litteratur. På Kungl. Ytterligare
Maj:ts förslag beviljade 1912 års riksdag å extra stat för år 1913 utg}vande av
ett belopp av 20,000 kronor till utarbetande av en grundkatalog jngrand-^
över för folk- och skolbibliotek lämplig litteratur. Genom Kungl. för folk och
Maj:ts beslut den 17 september 1915 anvisades sedermera för samma skolbibliotek
ändamål ett belopp av 750 kronor, som aktiebolaget Nordiska bok- litteratur,
handeln enligt ett genom nämnda beslut stadfäst avtal skulle erlägga
för övertagandet av 500 exemplar av grundkatalogen i och
för försäljning genom bolaget.

I skrivelse den BO september 1920 har nu skolöverstyrelsen
gjort framställning om beviljande på tilläggsstat för år 1921 av ett
anslag å 12,000 kronor såsom ytterligare bidrag för utgivande av
ifrågavarande katalog. Överstyrelsen lämnar först en redogörelse
för den ursprungligen planerade uppställningen av katalogen och
gången av arbetet på densammas utgivande.

Enligt den ursprungliga planen skulle grundkatalogen bestå av följande
delar: 1) den egentliga katalogtexten, innehållande arbetenas titlar, ordnade i störa
ämnesgrupper och ofta försedda med upplysande anmärkningar, vilken avdelning
beräknades komma att omfatta cirka 25 ark; 2) två register, ett författar- och
titelregister och ett ämnesregister, beräknade tillsammans till 11 1/a ark; 3) förord
med förkortningslistor och dylikt, beräknat till 2 ark.

Olika omständigheter — framför allt den i förhållande till arbetsuppgifterna
allt för fåtaliga personalen hos bibliotekskonsulenterna ha gjort, atto arbetet
med grundkatalogen dragit ut på tiden vida över vad som beräknats. År 1905
utkom häfte 1 (omfattande, utom 6 sidor förord och dylikt, 8 Va ark katalogtext),
år 1917 häfte 2 (9‘A ark katalogtext) och år 1918 häfte 3 (6 ark katalogtext);
samtidigt med sistnämnda häfte utgavs tillägg 1. Med häfte 3 förelåg katalogtexten
i sin helhet färdig, omfattande cirka 5,500 olika arbeten. Omfånget utgjorde
24 ark, något mindre än det beräknade. Registren åter ha först under

132

Åttonde huvudtiteln: 1921 års tillägg sstat.

senare delen av år 1919 hunnit utarbetas, och förr har man ej heller kunnat
göra någon mera definitiv beräkning över det arkantal, som dessa komma att
omfatta.. Det har då visat sig, att de kräva ett betydligt mindre utrymme än
från början tänktes: 7 å 8 ark i stället för beräknade 11 V?. Förordet med innehållsöversikt,
förkortningslistor, rättelser och tillägg torde utan svårighet kunna
begränsas till 1 ark.

Härefter redogör överstyrelsen för användningen av de medel,
som för katalogens utgivande stått till förfogande.

Enligt de ursprungliga beräkningarna skulle av de 20,000 kronor, som anslagits
till utarbetande och tryckning av grundkatalogen, ungefär hälften gå till
arvode åt skrivbiträde vid redigeringen och till de sakkunniga, som måste anlitas
för de olika avdelningarna, och den återstående hälften till tryckningen.

De faktiska utgifterna överensstämma också i fråga om den förra posten —
arvodena — ganska nära med det beräknade beloppet. Till arvode för skrivbiträde
under åren 1913—15 ha åtgått 4,893 kronor 75 öre och till arvoden åt
sakkunniga 5,600 kronor eller tillsammans 10,493 kronor 75 öre. Härtill komma
diverse utgifter av olika slag (katalogkort och dylikt) 43 kronor 41 öre.

• Tryckningskostnaderna åter ha betydligt överstigit det beräknade beloppet,
något som ju ej är att undra över, då boktryckeripriserna varit i ständigt och
hastigt stigande under den tid, tryckningen pågått, och då man här lika litet
som i andra liknande fall kunnat hålla på de ursprungliga villkoren oförändrade.

Under förutsättning att de ursprungliga villkoren kunnat fasthållas, skulle
en katalog med 24 ark text,- 8 ark register och 1 ark förord ha betingat följande
kostnad .•

Texten (efter 215: 50 pr ark) ....
Registren (efter 199: 50 pr ark) . .

Förordet...................

Häftning och omslag till 4 häften

......kronor 5,172

...... » 1,596

...... » 168

...... » 797

Summa kronor 7,734

Härtill böra läggas kostnaderna för korrekturändringarna, vilka efter de belopp
vartill de stego i fråga om häftet 1 eller cirka 55 kronor för ark, för det här
beräknade omfånget av 33 ark skulle uppgått till 1,815 kronor. Hela kostnaden
för tryckningen skulle alltså stigit till 9.549 kronor.

De faktiska utgifterna för tryckningen av endast själva katalogtexten ha
emellertid uppgått till 9,665 kronor 80 öre, varvid dessutom är att märka, att
några hundra exemplar fortfarande äro ohäftade.

Av det ursprungligen anslagna beloppet (20,000 kronor) jämte den senare
tillkomna ersättningen för bokhandelsexemplaren (750 kronor) återstår numera
endast ett belopp av 449 kronor 54 öre, och för att katalogen skall bli fullt avslutad
fordras alltså ett nytt anslag.

Rörande det av överstyrelsen såsom erforderligt beräknade anslagsbeloppet,
12,000 kronor, yttrar överstyrelsen följande:

Åttonde huvudtiteln: 1921 års tilläggsstat. 133

Ivar Hseggströms tryckeriaktiebolag, som haft tryckningen av grundkatalogen
om hand, begär pr ark för tryckning i 5,500 exemplar av registret och förordet
814,50 kronor samt för häftning och omslag cirka 100 kronor, vilket för 8 ark
register och 1 ark förord skulle tillsammans utgöra cirka 8,235 kronor, vartill
komma kostnaderna för korrekturändringarna och för häftningen av restupplagan
av de redan tryckta häftena. Man torde därför ej kunna beräkna det anslag,
som ytterligare skulle behövas, till lägre belopp än 12,000 kronor.

Anslaget till grundkatalogen behöver alltså ökas i sin helhet med 60 procent
och, om man endast tar hänsyn till den del därav, som använts för tryckningen,
med cirka 120 procent. Denna stegring torde ej kunna anses orimlig,
då man betänker, att boktryckeri priserna under tryckningens gång ökats med
250 å 300 procent eller bortåt fyrdubblats.

Slutligen framhåller överstyrelsen några synpunkter till belysande
av vikten av att möjlighet beredes för ett slutförande av
arbetet på ifrågavarande katalog.

Om det förhölle sig så, att grundkatalogens enda uppgift vore att utgöra
ett hjälpmedel vid bokrekvisitionerna och att den, sedan tilläggen börjat utkomma,
ej längre skulle äga någon betydelse, kunde det synas, som om en så
fullständig registeravdelning som den, som föreslagits, ej skulle vara nödvändig.
Den angivna förutsättningen är emellertid ej riktig. Om man också endast tar
hänsyn till grundkatalogens betydelse för bibliotekens bokrekvisitioner, upphör ej
denna i och med det att supplementen börjat utkomma. Alltjämt måste det
vara av stort intresse, att vid bibliotekens bokinköp hänsyn tages även till den
äldre litteraturen och ej endast till den under de närmast förflutna åren utgivna.
Och en katalog av den storlek som den här ifrågavarande skulle vara synnerligen
obekväm att använda, om man där ej hade tillgång till åtminstone ett alfabetiskt
författar- och titelregister. Blaud de 5,500 arbeten, vilka, som förut nämnts, ingå
i grundkatalogen, måste givetvis finnas många, vilkas placering i en systematisk
(i ämnesgrupper ordnad) katalog måste bliva tveksam. Utan ett alfabetiskt register
skulle biblioteksföreståndai na därför ofta bliva tvungna till tidsödande
eftersökningar.

Grundkatalogens uppgift är dock i själva verket ej uttömd med vad som
ovan framhållits angående dess betydelse för bibliotekens bokrekvisitioner. En
resonerande katalog, där man finner upplysande anmärkningar över flertalet däri
upptagna arbeten, måste kunna ha ett betydande värde som uppslagsbok, och
detta ej blott för biblioteksföreståndare utan även för biblioteksbesökare. Men
för en studieintresserad är det av vikt icke allenast att kunna få veta, vad den
eller den boken har för värde, ej heller endast att få en översikt av viktigare
litteratur rörande en viss större ämnesgrupp, utan även att få upplysning om
vad det finnes för litteratur angående ett visst speciellt ämne. Och för detta
ändamål är det av synnerligen stort värde att kunna slå i ett ämnesregister, där
man finner de olika ämnena i alfabetisk följd med hänvisning till de arbeten eller
delar av arbeten (essaysamlingar och dylikt), där de behandlas. Det har också
ingått i den för grundkatalogen uppgjorda planen, att där jämte alfabetiskt för -

[74.]

Departe mentschefen.

134 Åttonde huvudtiteln: 1921 års tilläggsstat.

fattar- och titelregister skulle finnas ett ämnesregister, och på flera ställen i
katalogtexten förekomma även hänvisningar till detta ämnesregister (»register 2»),
Om en person skulle vara intresserad av en viss frågas studium, t. ex. alkoholfrågans,
finner han i ämnesregistret upplysningar om de i katalogen upptagna
arbeten eller delar av där upptagna arbeten, som behandla frågan antingen i dess
helhet eller ur en särskild synpunkt, i detta fall etisk, medicinsk, social o. s. v.
Han finner tillika angivna de skönlitterära arbeten, som belysa ämnet och slutligen
finner han hänvisningar till närstående ämnesord, i detta fall till nykterhetsrörelsens
historia, rusdrycksförbud o. s. v. Ett ämnesregister ökar sålunda i
högst väsentlig grad grund katalogens användbarhet för självstudier och för biblioteksföreståndarnas
upplysningsverksamhet.

Det finnes slutligen ytterligare ett skäl, som talat för att det skulle vara
synnerligen nyttigt, om snarast möjligt ämnesregistret till grundkatalogen kunde
utgivas. Detta skäl står i samband med en annan av grundkatalogens uppgifter,
nämligen den att vara ett mönster för katalogiseringen. I de katalogregister, till
vilkas tryckning Sveriges allmänna bibliotekstorening erhållit statsunderstöd, skola
naturligtvis ingå anvisningar om ämneskatalogisering, men för att kunna fullt
tillgodogöra sig dessa, bör man ha tillgång till ett någorlunda i stort utfört
exempel, just av den art som ämnesregistret till grundkatalogen.

Er olika synpunkter är det sålunda önskvärt, att medel anskaffas till att
fullfölja och avsluta grundkatalogen för folk- och skolbibliotek, ett arbete som
kan anses fullt jämförligt med de bästa amerikanska föredömena och vilket har
fått vackra erkännanden i våra skandinaviska grannländer, där man ännu ej har
något fullt motsvarande.

Det är visserligen beklagligt, att icke arbetet på själva grundkatalogens
utgivande kunnat slutföras i så god tid, att de därmed
förbundna kostnaderna undgått att röna så stor inverkan, som nu är
fallet, av kristidens prisstegringar, men detta förhållande sammanhänger,
såsom överstyrelsen påpekat, med avsaknaden av tillräcklig
arbetskraft för ändamålet. Då jag för min del icke hyser någon
tvekan om att en grundkatalog, utarbetad enligt den uppgjorda
planen, alltfort har sin stora betydelse för folkbiblioteksverksamheten,
tvekar jag icke heller, oavsett att tilläggshäftena redan börjat
utkomma, att tillstyrka de åtgärder, som kunna visa sig nödvändiga
för att sätta arbetet i fullfärdigt skick. Härtill har nu av
överstyrelsen beräknats såsom erforderligt ett ytterligare bidrag av

12,000 kronor, avsett till tryckning av registret och förordet, till häftning
och omslag för desamma samt för korrekturändringar och häftning
av förefintlig restupplaga av redan tryckta häften. Jag finner intet
vara att erinra mot sagda beräkning och anser, att det begärda anslaget
bör beviljas på tilläggsstat för år 1921, på det att arbetet så
skyndsamt som möjligt må kunna avslutas.

135

Åttonde huvudtiteln: 1921 års tilläggsstat.

Jag hemställer alltså, det täcktes Eders Kungl. Maj:t föreslå
riksdagen

att till ytterligare bidrag för utgivande av en
grandkatalog över för folk- och skolbibliotek lämplig
litteratur anvisa på tilläggsstat för år 1921 ett
reservationsanslag å 12,000 kronor.

Nykterhetsundervisning.

2. Undervisnings- och upplysningsverksamhet för nykterhetens
främjande. Under hänvisning till vad jag anfört i fråga
om anslag för år 1922 till undervisnings- och upplysningsverksamhet
för nykterhetens främjande hemställer jag, det Eders Kungl. Maj:t
täcktes föreslå riksdagen

att på tilläggsstat för år 1921 till förstärkande
av anslaget till föreläsnings- och instruktion sverksamhet
för nykterhetens främjande anvisa ett reservationsanslag
av 9,000 kronor att utgå på de
villkor, Kungl. Maj:t kan finna gott föreskriva.

Statens biografbyrå.

3. Dyrtidstillägg åt befattningshavare i statens biografbyrå.
För bestridande av kostnaderna för dyrtidstillägg åt befattningshavare
i statens biografbyrå anvisade 1920 års riksdag på tillläggsstat
för sagda år ett reservationsanslag av 30,000 kronor, att
direkt utgå av avgifter för granskning av biografbilder.

Hänvisande till vad chefen för finansdepartementet till statsrådsprotokollet
över finansärenden denna dag anfört i fråga om beredande
åt vissa statens befattningshavare av dyrtidstillägg för år
1921 hemställer jag, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att, i avvaktan på proposition om bestridande
av kostnaderna för dyrtidstillägg åt befattningshavare
i statens biografbyrå, på tilläggsstat för år
1921 beräkna ett reservationsanslag av 30,000
kronor, att direkt utgå av avgifter för granskning
av biografbilder.

[75.]

Undervisnings-
och
upplysningsverksamhet

för nykterhetens
främjande.

[76.]

Dyrtidstillägg
åt
befattningshavare
i statens
biografbyrå.

136

Åttonde huvudtiteln: 1921 års tilläggsstat.

[77.]

Förstärkande
av det ordi
narie anslaget
till ved,
ljus, materiell,
samlingar
m. m.

vid gymnastiska
centralinstitutet.

Åtgärder för fysisk utbildning.

1. Förstärkande av det ordinarie anslaget till ved, ljus,
materiell, samlingar m. m. vid gymnastiska centralinstitutet.

I den stat, som år 1919 gällde för gymnastiska centralinstitutet,
fanns under rubrik: anslag till ved, ljus, materiell, samlingar m. m.
uppfört ett belopp av 3,550 kronor. Till förhöjning av berörda anslag
hava alltsedan år 1910 utgått extra anslag. Anslagsbeloppet
utgjorde för år 1919 2,500 kronor. Tillika anvisade 1919 års riksdag
på Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning till förstärkande
av berörda anslag på tilläggsstat för år 1919 ett förslagsanslag,
högst 19,206 kronor. Institutets sammanlagda anslag för berörda
ändamål år 1919 uppgick alltså till 25,256 kronor. Enligt av 1919
års riksdag för gymnastiska centralinstitutet fastställd ny stat utgör
institutets ordinarie anslag till ved, ljus, materiell, samlingar m. m.

9,000 kronor.

Det har nu visat sig att ej ens ovan omförmälda år 1919 beviljade
betydande förstärkningsanslag varit till fyllest för behovet
under nämnda år, varjämte för åren 1920 och 1921 avsevärda brister
beräknats uppstå. I skrivelser den 26 augusti 1920 och den 24 september
1920 har nämligen direktionen över institutet gjort framställning
om äskande av medel å tilläggsstat för år 1921 dels för
täckande av under år 1919 uppkommen brist å 1,428 kronor, dels
till förstärkande av de för åren 1920 och 1921 redan anvisade medel
ett anslag å 50,000 kronor.

I avseende å den begärda förstärkningen av ordinarie materiellanslagen
för åren 1920 och 1921 erinrar direktionen till en början
att, såsom framgår av statsrådsprotokollet över ecklesiastikärenden
den 9 januari 1919, punkten 259, det ordinarie materiellanslaget,

9,000 kronor, beräknats med hänsyn till prisläget och övriga förhållanden
åren närmast före år 1915. Direktionen fortsätter härpå:

Under nuvarande prislägen står givetvis detta belopp på långt när icke i förhållande
till de utgifter institutet har på detta konto. Sålunda visa gymnastiska

137

Åttonde huvudtiteln: 1921 års iilläggsstat.

centralinstitutets räkenskaper för år 1919 utgifterna på kontot för ved, ljus, materiell,
samlingar m. m. vara följande, nämligen:

Koks.......

Elektrisk ström

Ved........

Vatten......

Såpa.......

Klingor.....

kr. 22,178:24
» 1,699:48

» 1,140: —

* 587:62

» 620: —

» 459: —

Summa kr. 26,684: 34

[77.]

Att döma av utgifterna å ifrågavarande konto under nu tilländagångna delen
av år 1920, komma dessa icke att vid årets slut ställa sig mindre än under år
1919. Samma förhållande torde även inträffa under år 1921. Att möta dessa
utgifter under såväl år 1920 som år 1921 har institutet icke att tillgå annat än
ordinarie anslaget å 9,000 kronor för år. En brist är således att förvänta för
vart och ett av åren 1920 och 1921 å minst 17,684 kronor eller för båda åren
tillsammans 35,368 kronor.

I anledning härav begärde direktionen ett förstärkningsanslag å
sistnämnda belopp.

Sedermera har emellertid direktionen funnit en förhöjning av
det sålunda äskade förstärkningsanslaget vara av nöden. Direktionen
anför härom i sin ovannämnda skrivelse den 24 september 1920
följande:

Vid mottagandet av infordrat anbud å bränsle för säsongen 1920—1921 finner
direktionen det en så avsevärd stegring i priset å koks och ved inträtt, att ovanstående
belopp å 35,368 kronor med säkerhet icke kommer att täcka utgifterna
för åren 1920 och''1921. Sålunda uppgick 1919 års utgifter för koks till 22,178
kronor 24 öre under det att med nuvarande pris samma kvantitet koks kommer
att betinga minst 27,000 kronor. Priset å ved har även stigit med omkring
70 procent och kommer därför denna utgiftspost att höjas med omkring
800 kronor. Tillhopa stegras således dessa poster med c:a 5,600 kronor pr år
eller för båda åren 11,200 kronor. Det angivna beloppet å 35,368 kronor kommer
på grund därav att uppgå åtminstone till 46,568 kronor. Tages dessutom hänsyn
till den stegring, som redan sistförflutna år gjort sig gällande på nästan alla områden,
är även en höjning i utgifterna för elektrisk ström, vatten, såpa och klingor
att förvänta. Direktionen anser därför behovet av här berörda förstärkande av
ordinarie anslaget till ved, ljus, materiell, samlingar m. m. för åren 1920 och
1921 komma att uppgå till omkring 50,000 kronor,

Emot direktionens anhållan om anslag å 1,428 kronor till täc- Departekande
av bristen för år 1919 finner jag ej anledning till erinran. mentsche e

Vidkommande det begärda förstärkningsanslaget för åren 1920
och 1921 har, såsom ovan framhållits, vid uppgörande av staten

Bihang till riksdagens protokoll 1921. 1 sand. 2 Käft. (Nr 2.) 18

138 Åttonde huvudtiteln: 1921 års tilläggsstat.

för ifrågavarande institut anslaget till ved, ljus, materiell, samlingar
m. m. avpassats — och sedermera även fastställts — efter prisförhållandena
vid tiden närmast före år 1915. Därav följer givetvis,
att anslaget i fråga icke kan täcka utgifterna för de avsedda
ändamålen under nuvarande kristid med dess högt uppskruvade
priser å de förnödenhetsartiklar och materiell varom här är fråga.
Såsom av direktionen uppgivits, är det särskilt bränslekostnaderna,
som sprungit i höjden och som huvudsakligen föranlett det ökade
anslagsbehovet. Så beräknas enbart kostnaderna för koks och ved
för vartdera av åren 1920 och 1921 till omkring 28,940 kronor.
Till mötande av dessa jämte övriga utgifter å ifrågavarande konto
anser sig direktionen behöva utom det ordinarie anslaget å 9,000
kronor ett extra anslag å 25,000 kronor för vart och ett av nämnda
år eller för år tillhopa 34,000 kronor. Ett så betydande anslagsbehov
synes mig väl högt beräknat. Det begärda förstärkningsanslaget
torde kunna begränsas till 20,000 kronor för vartdera året.

Jag hemställer alltså, att Eders Kungl. Maj:t täcktes föreslå
riksdagen

att på tilläggsstat för år 1921 såsom särskilda
förslagsanslag anvisa:

dels till täckande av under år 1919 uppkommen
brist i de för gymnastiska centralinstitutet
anslagna medel till ved, ljus, materiell, samlingar
m. m. högst 1,428 kronor;

dels till täckande av motsedd brist i nämnda
anstalts ordinarie anslag till berörda ändamål för
år 1920 högst 20,000 kronor;

dels ock till förstärkande av anstaltens omförmälda
ordinarie materiellanslag för år 1921,
likaledes högst 20,000 kronor.

Åttonde huvudtiteln: 1921 års tilläggsstat.

139

Understöd åt vetenskap, vitterhet och

konst m. m,

1. Understöd åt inhemska skönlitterära författare. Erin rande

om vad jag under punkt 251 av bilagan åttonde huvudtiteln [78.]
till årets statsverksproposition anfört rörande behovet av ökat under- Umierst^åi
stöd åt inhemska skönlitterära författare hemställer jag, att Eders g^öniitterara
Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen författare.

att — till ökning av det belopp av 20,000
kronor, som på extra stat för år 1921 utgår av
det av 1919 års riksdag till understöd under åren
1920—1922 åt inhemska skönlitterära författare
av utmärkt förtjänst beviljade anslaget av 60,000
kronor, att användas enligt av riksdagen avgivna
grunder och villkor — anvisa på tilläggsstat för
år 1921 såsom förslagsanslag, högst, ett belopp av

20,000 kronor, att användas enligt ovannämnda
grunder och villkor.

2. Restaurering av minnesvården över John Ericsson. [79.]

På framställning av enskilda motionärer anvisade 1891 ars riksdag, Restaurering
såsom bidrag till uppförande på Filipstads och Färnebo församlingars XdeTöver
i Värmlands län kyrkogård av en minnesvård över John Ericsson, John Ericspå
extra stat för år 1892 till Kungl. Maj:ts disposition ett belopp
av 20,000 kronor samt anhöll tillika, att Kungl. Maj:t täcktes, efter
föregången granskning av dåvarande överintendentsämbetet, fastställa
ritning till den ifrågavarande minnesvården. För sammma ändamål
tecknades av enskilda bidrag till relativt betydande ^belopp. Vid
möte med de enskilda bidragsgivarna uppdrogo dessa åt en nämnd,
bestående av omförmälda församlingars kyrkoråd, landshövdingen
i Värmlands län och biskopen i Karlstads stift jämte tre sakkunniga
män, som kyrkorådet ägde utse, att, med iakttagande av att erforderliga
medel för gravkapellets framtida vård och underhåll avsattes,
låta upprätta kostnadsförslag och ritninger till gravkapellet, och,

140 Åttonde huvudtiteln: 1921 års tilläggsstat.

[79.] sedan ritningarna blivit av Kungl. Maj:t fastställda, omhänderhava
uppförandet av kapellet. Grenom beslut den 28 oktober 1892 gillade
Kungl. Maj:t av omförmälda nämnd insända ritningar till den
planerade minnesvården samt anbefallde länsstyrelsen att i mån av
behov tillhandahålla nämnden de av riksdagen anvisade medlen.
Sedan minnesvården sedermera under de närmast följande åren fullbordats
i enlighet med de av Kungl. Maj:t fastställda ritningarna,
har vården av densamma ansetts tillkomma Filipstads och Färnebo
församlingars kyrkoråd.

I skrivelse till Kungl. Maj:t av den 4 augusti 1920 har domkapitlet
i Karlstad hemställt, det täcktes Kungl. Maj:t hos riksdagen
äska det anslag byggnadsstyrelsen kunde finna behövligt för ett värdigt
iståndsättande genom styrelsens försorg av gravmonumentet
över John Ericsson, ävensom uppdraga åt nämnda styrelse att för
framtiden taga monumentet under sin omedelbara vård.

Domkapitlets hemställan är grundad på en till domkapitlet
ställd skrivelse i samma syfte från Filipstads och Färnebo församlingars
kyrkoråd.

Kyrkorådet meddelar i skrivelsen, bland annat, att kostnaden för minnesvårdens
uppförande bestritts av, förutom ovanberörda statsanslag, bidrag från institutioner
och enskilda till ett sammanlagt belopp av 20,500 kronor, samt redogör
härefter för de åtgärder, som av kyrkorådet vidtagits för att avhjälpa de brister,
som tid efter annan uppstått å gravmonumentet.

Redan ett kyrkorådsprotokoll av den 3 mars 1898 omförmälte, att brister
uppstått å taket samt å andra delar av gravmonumentet. De åtgärder för avhjälpande
härav, som vidtagits i samråd med den ena av arkitekterna för monumentet,
G. Rasmussen, hade icke medfört åsyftad verkan utan byggnaden besvärades
alltjämt av fukt, som med åren ej blott förstört den invändiga dekoreringen
utan även ytterligt menligt inverkat på det inre av murverket. Sedan stadsfullmäktige
i Filipstad efter framställning av kyrkorådet förklarat sig villiga att kostnadsfritt
tillsvidare tillhandahålla elektrisk energi för byggnadens uppvärmning,
hade kyrkorådet för att avlägsna fukten år 1908 låtit anordna dylik uppvärmning.
Härigenom hade olägenheterna i någon mån avhjälpts, men det hade med
tiden blivit klart, att monumentet vore felaktigt konstruerat och måste, om det
skulle kunna bliva beståndande för framtiden, underkastas en genomgripande restaurering.
Kyrkorådet hade därför låtit Rasmussen uppgöra förslag till en dylik
restaurering, varefter förslaget insänts till byggnadsstyrelsen med anhållan, att
styrelsen ville granska detsamma, samt, för den händelse det kunde godtagas,
ingå till Kungl. Maj:t med hemställan om anslag för restaureringen.

Åttonde huvudtiteln: 1921 års tilläggsstat. 141

I skrivelse till kyrkorådet av den 8 januari 1920—vilken skri- [79.]
velse jämte av byggnadsstyrelsen verkställd utredning i ärendet bilagts
kyrkorådets framställning — har byggnadsstyrelsen förklarat
sig ej kunna till utförande förorda Rasmussens förslag. I skrivelsen
uttalar sig styrelsen om orsakerna till de förefintliga bristerna.

Dessa orsaker anges vara: inträngande av vatten genom granittaket,
kondensering i murverkets insida och fuktighet i marken under
golvet. Byggnadsstyrelsen yttrar sig även om medlen för deras
avhjälpande. Kostnaderna härför beräknar byggnadsstyrelsen till

40,000 kronor.

På uppdrag av byggnadsstyrelsen har professorn i byggnadsteknik
vid tekniska högskolan H. Kreuger efter verkställd besiktning
av monumentet den 10 juni 1918 inkommit med yttrande och
förslag till åtgärder för dess restaurering.

Med anledning av vissa vid behandlingen inom byggnadsstyrelsen
av Kreugers förslag däremot framställda erinringar har Kreuger
i en senare skrivelse i viss mån ändrat sitt tidigare förslag till
restaureringsåtgärder.

Byggnadsstyrelsen har framställt anmärkning jämväl mot Kreugers
slutliga förslag.

Genom remiss hava slutligen samtliga med domkapitlets ovanberörda
skrivelse till Kungl. Maj:t insända handlingar överlämnats
till byggnadsstyrelsen, och har styrelsen i utlåtande den 26 augusti
1920 anfört, att styrelsen för sin del intet hade att erinra mot vad
domkapitlet hemställt.

I fråga om det erforderliga anslagets storlek ville styrelsen framhålla, att
den kostnad, 40,000 kronor, som styrelsen angivit i sin skrivelse den 8 januari
1920 till Filipstad och Färnebo församlingars kyrkoråd, vore beräknad efter nuvarande
arbets- och materialpriser, och att i vad mån utgången av nu pågående
strid inom byggnadsfacket komme att nödvändiggöra stegring av kostnadsbeloppet,
givetvis uudaudroge sig styrelsens bedömande. Försiktigheten bjöde emellertid,
att kostnaden beräknades till 50,000 kronor.

Med hänsyn till det högst bristfälliga skick, vari John Ericssons gravmonument
sedan länge befunnit sig, och önskvärdheten av att detsamma snarast möjligt
försattes i värdigt skick ansåge sig byggnadsstyrelsen böra föreslå, att det
sålunda såsom erforderligt beräknade anslaget, 50,000 kronor, upptoges å tilläggsstat
för år 1921.

Jag finner det vara genom den i ärendet framlagda utredningen Departetill
fullo ådagalagt, att den dyrbara minnesvården över John Erics- mentschefen.

142

Åttonde huvudtiteln: 1921 års tilläggsstat.

son till följd av huvudsakligen konstruktiva brister är utsatt för en
fortskridande förstörelse. För att på ett effektivt och beståndande
sätt råda bot härför synes mig den bästa utvägen vara att låta
monumentet genomgå en restaurering av den grundlighet och omfattning,
som byggnadsstyrelsen föreslagit. Mot styrelsens beräkning
av kostnaderna för restaureringen har jag icke anledning att
göra någon erinran.

Domkapitlet och byggnadsstyrelsen hava förutsatt, att restaureringen
skall i sin helhet bekostas av statsmedel. Härutinnan intar
jag emellertid en annan ståndpunkt. Minnesvården är tillkommen,
såsom kyrkorådet upplyst, medelst i det närmaste lika stora
bidrag från staten å ena sidan samt enskilda eller institutioner å
andra sidan. Uppförandet och bevarandet av en minnesvård över
den store svenske uppfinnaren synes mig visserligen böra vara ett
statligt intresse. Men särskilt med hänsyn till att minnesvården
rests inom hans födelsebygd Bergslagen, anser jag, att ett mera lokalt
intresse jämväl bör förefinnas för monumentets framtida bevarande.
Den proportion mellan bidragen från statligt och enskilt
håll som kommit till uttryck i de till minnesvårdens uppförande anslagna
beloppen synes mig med hänsyn härtill vara väl avvägd.
Jag är övertygad om att en vädjan till kommunal och enskild offervillighet
kommer att behjärtas lika väl när det gäller minnesvårdens
bevarande som när det gällde dess uppbyggande och föreslår
därför, att staten måtte bidraga till restaurering av minnesvården
över John Ericsson med halva den av byggnadsstyrelsen beräknade
kostnaden eller alltså med 25,000 kronor, dock under villkor att
enahanda belopp för ändamålet tillskjutes av kommun eller enskilda.
Anslaget bör, på grund av önskvärdheten av att monumentet snarast
sättes i värdigt skick, beviljas å tilläggsstat för år 1921.

Med hänsyn till de stora uppoffringar, som staten vid bifall till
mitt förslag kommer att få vidkännas för ifrågavarande minnesvård
och då jag anser att den bästa garantien för minnesvårdens bevarande
vinnes genom att byggnadsstyrelsen för framtiden tager den
under sin vård, vill jag uttala min anslutning till myndigheternas
förslag i denna del. I avseende härå samt beträffande de åtgärder
från Kungl. Maj:ts sida, som komma att erfordras vid riksdagens
bifall till mitt förevarande förslag, kommer jag att sedermera göra
framställning till Kungl. Maj:t.

143

Åttonde huvudtiteln: 1921 års till äggsstat.

Jag hemställer alltså, att Eders Kungl. Maj:t täcktes föreslå
riksdagen

att till restaurering av den på Filipstads och
Färnebo församlingars kyrkogård uppförda minnesvården
över John Ericsson anvisa på tilläggsstat
för år 1921 såsom förslagsanslag, högst, ett belopp
av 25,000 kronor under villkor att minst samma
belopp för ändamålet tillskjutes av kommun eller
enskilda.

8. Resestipendier samt läroböckers, tidskrifters och lärda
verks utgivande. I anslutning till vad jag förut denna dag anfört
enligt det vid årets statsverksproposition i utdrag fogade statsrådsprotokollet
över ecklesiastikärenden, hemställer jag, att Eders Kungl.
Maj it måtte föreslå riksdagen

att till förstärkande av det under riksstatens
åttonde huvudtitel uppförda ordinarie reservationsanslaget
till resestipendier samt läroböckers, tidskrifters
och lärda verks utgivande anvisa på tillläggsstat
för år 1921 såsom förslagsanslag, högst,
ett belopp av 50,000 kronor.

[80.]

Resestipendier
samt
läroböckers,
tidskrifters
och lärda
verks utgivande.

144

Åttonde huvudtiteln: 1921 års tillägg sstat.

[81]

Dyrtidstill lägg.

[82.]

Tillfällig löneförbättring

under år 1921
för viss personal
inom
den civila
statsförvaltningen.

Diverse.

1. Dyrtidstillägg. För beredande av dyrtidstillägg under år
1920 åt befattningshavare i statens tjänst anvisade 1920 års lagtima
riksdag på tilläggsstat för samma år under åttonde huvudtiteln ett
förslagsanslag av 16,000,000 kronor.

Under hänvisning till vad chefen för finansdepartementet förut
denna dag anfört i fråga om beredande av dyrtidstillägg under innevarande
år åt befattningshavare i statens tjänst, får jag hemställa,
det Eders Kungl. Maj:t täcktes föreslå riksdagen

att, i avbidan på proposition angående dyrtidstillägg
under år 1921 åt befattningshavare i
statens tjänst, tills vidare under åttonde huvudtiteln
beräkna på tilläggsstat för år 1921 ett förslagsanslag
av 17,500,000 kronor.

2. Tillfällig löneförbättring under år 1921 för viss personal
inom den civila statsförvaltningen. Under åberopande av
vad chefen för finansdepartementet förut denna dag till statsrådsprotokollet
över finansärenden anfört i fråga om beredande av tillfällig
löneförbättring för ordinarie befattningshavare i statsdepartementen,
centrala verk, hovrätterna och andra grenar av den civila statsförvaltningen,
hemställer jag, att Eders Kungl. Maj:t täcktes föreslå
riksdagen

att, i avbidan på den proposition i ämnet, som
kan varda riksdagen förelagd, för beredande av
tillfällig löneförbättring under år 1921 för viss
personal inom den civila statsförvaltningen å tillläggsstat
för år 1921 under åttonde huvudtiteln
såsom förslagsanslag beräkna ett belopp av 1,589,186
kronor.

Åttonde huvudtiteln: 1921 års tilläggsstat. 145

3. Förstärkning av de till avlönande av vissa extra be- [83.[
fattningshavare samt till vikariatsersättningar m. m. anvisade Förstärkning
medel. Under åberopande av vad chefen för finansdepartementet

förut denna dag till statsrådsprotokollet över finansärenden anfört i vissa extra
fråga om förstärkande av de till avlönande av vissa extra befatt- Jäv^r^s-mit
ningshavare inom den civila statsförvaltningen samt till vikariats- till vikariatsersättningar
m. m. anvisade medel, hemställer jag, att Eders Kungl.

Maj:t måtte föreslå riksdagen säde medel.

att, i avbidan på den proposition i ämnet, som
kan varda riksdagen förelagd, till förstärkning av
de till avlönande av vissa extra befattningshavare
inom den civila statsförvaltningen samt till vikariatsersättningar
m. m. anvisade medel å tilläggsstat
för år 1921 under åttonde huvudtiteln såsom
förslagsanslag beräkna ett belopp av 246,000
kronor.

4. Dyrtidstillägg åt lärare vid vissa statsunderstödda [84.]
undervisningsanstalter. Grenom beslut av 1920 års riksdag an- Dvrtidstiiuss
visades på tilläggsstat för år 1920 under åttonde huvudtiteln ett åt lärare vid
förslagsanslag av 56,000,000 kronor för bestridande av kostnaderna stödda
för dyrtidstillägg enligt vissa av riksdagen angivna allmänna gran- undervis
der åt lärare vid folk- och småskolor, högre folkskolor, kommunala mng^frns a
mellanslcolor, vissa småskoleseminarier, privatläroverk samt folkhögskolor,
med rätt för Kungl. Maj:t att utfärda de närmare föreskrifter,
som för tillämpning av berörda allmänna grunder befunnes erforderliga.
Enligt de av riksdagen godkända allmänna grunderna

för dyrtidstillägg åt ovannämnda lärare skulle sagda lärare äga med
vissa angivna begränsningar och undantag från och med år 1920
tills vidare till dess annorlunda förordnades uppbära dyrtidstillägg
av statsmedel.

För beredande av frågan om dyrtidstillägg åt bemälda befattningshavare
för år 1921 har jag, jämlikt av Kungl. Maj:t meddelat
bemyndigande, tillkallat vissa sakkunniga. Enligt av dessa utförda
beräkningar efter i någon mån ändrade grunder skulle för ifrågavarande
ändamål erfordras på tilläggsstat för år 1921 ett anslagsbelopp
av 72,200,000 kronor. Såsom chefen för finansdepartementet
förut denna dag anfört, är det emellertid avsett, att dyrtidstillägg

Bihang till riksdagens protokoll 1921. 1 samt. 2 käft. (Nr 2.) 19

146

Åttonde huvudtiteln: 1921 års till äg g sstat.

[84.] till befattningshavare i statens tjänst skall utgå efter i visst avseende
jämkade grunder. Med tillämpning å nu förevarande lärarpersonal
av dessa jämkade grunder skulle för dyrtidstillägg under år
1921 krävas ett anslag av ungefär 65,000,000 kronor. Då frågan
om dyrtidstillägg till sagda lärarpersonal är beroende av de grunder,
som må komma att föreslås för befattningshavare i statens tjänst,
och ärendet sålunda tarvar ytterligare beredning, hemställer jag
nu allenast, det Eders Kungl. Maj:t täcktes föreslå riksdagen

att, i avbidan på proposition angående dyrtidstillägg
under år 1921 åt lärare vid vissa statsunderstödda
undervisningsanstalter, för ändamålet
beräkna på tilläggsstat för nämnda år ett förslagsanslag
av 65,000,000 kronor.

Sammanfattning av anslagen å tilläggsstaten.

I enlighet med vad jag sålunda anfört har jag låtit uppgöra
en sammanställning (se bil.) av samtliga de medelsbehov, som jag
här ovan föreslagit skola tillgodoses genom anslag å tilläggsstat för
år 1921. Såsom framgår av denna sammanställning erfordras ett
belopp av sammanlagt 89,919,000 kronor, vilket i sin helhet torde
böra utgå av andra statsinkomster än lånemedel.

Vad departementschefen sålunda yttrat, tillstyrkt
och hemställt täcktes, på tillstyrkan av
statsrådets övriga ledamöter, Hans Maj:t Konungen
gilla och bifalla; och skulle utdrag av detta protokoll
tillställas finansdepartementet till ledning
vid avfattandet av Kungl. Maj:ts proposition till
riksdagen angående tilläggsstat för år 1921.

€

Ur protokollet:

Gösta Neuendorff.

Punkt

147

Sammanställning av anslagen under åttonde huvudtiteln

å tilläggsstat för år 1921.

Kronor

Ecklesiastikdepartementet.

A. Arkiv, bibliotek och Museer.

Bibliotek.

1 1 Förstärkning av anslaget till pedagogiska biblioteket, förslagsanslag,

högst.......................................

4
4

Museer.

(5)

6
7

(8)

Nationalmuseet:

Förstärkning av reservationsanslaget till målnings- och skulptursamlingarnas
ökande .................

Förstärkning av museets anslag till tjänstedräkter åt vaktmästare,
förslagsanslag, högst............................

Livrustkammaren: ,

Tillfällig löneförbättring åt föreståndaren för livrustkammaren och

viss där anställd extra personal, förslagsanslag, högst........

Naturhistoriska riksmuseet:

Förstärkning av den å museets stat för avdelningarna vid Frescati
upptagna anslagsposten till expenser, förslagsanslag, högst. . - ■ -Täckande av under åren 1919 och 1920 uppkomna brister i det å
museets stat för etnografiska avdelningen uppförda anslag till expenser
m. m., förslagsanslag, högst..........■

Förstärkning av de å museets stat för etnografiska avdelningen uppförda
anslag till expenser m. va., förslagsanslag, högst . ... • • •
Hemfraktande från främmande länder av till den etnografiska avdelningen
donerade samlingar m. m., förslagsanslag, högst.... ■
Korkmatta för ett rum i museets byggnad vid Frescati, förslagsan Täckand!fgav-

kostnader'' under åren’ 1919 och 1920 för uppvärmning
av etnografiska avdelningens lokaler i kvarteret Grönlandet

norra i Stockholm m. m., förslagsanslag, högst........

Nordiska museet:

Tillfällig löneförbättring åt viss nordiska museets personal, förslagis anslag,

högst............................■

Dyrtidstillägg åt viss nordiska museets personal ävensom åt livrustkammarens
personal, förslagsanslag...................

15.000
1,600

>2,000

62.000

7,400

10,000

4,000

1,888

9,407

113,725!
1175,OOO!

> Beräknat belopp.

148

Sida	Punkt
13	9
13	10
14	11
14	12
16	13
18	14
18	15
19	16
21	17
21	18
25	19
25	(19)
25	(19)
32	20
33	21
33	(21)
33	22
33	(22)
33	(22)

Kronor

Kulturhistoriska museet i Lund:

Underhåll och vård av museets redan befintliga samlingar, förslags

anslag, högst.........................

Svenska skolmuseet, förslagsanslag, högst..................

B. Kyrkliga ändamål.

Bidrag till avlöning av kantorer, förslagsanslag, högst..........

Ersättning åt innehavaren av komministersbostället i Vemdalens församling
för viss ränteförlust, förslagsanslag, högst...........

Dyrtidstillägg åt svenska sjömanspräster i vissa utländska hamnstäder

förslagsanslag........................

C. Akademier m. m.

Vitterhetshistorie- och antikvitetsakademien.

Ökade medel till akademiens utgifter för resekostnader för fornminnesvården,
förslagsanslag, högst ....................

Konservering av S:t Lars och S:t Nikolai ruiner i Visby, reservationsanslag
..........................

Konservering av det s. k. Sverkerskapellet vid Alvastra, reservationsanslag
.....................

Dagkontrollant vid restaureringsarbetena å Värnhems klosterkyrka

förslagsanslag, högst...........................

Konservering av Kronobergs slottsruin, reservationsanslag........

Konservering av Hemmesjö ödekyrka, reservationsanslag.........

Konservering av Svenneby ödekyrka, reservationsanslag.........

Konservering av Sjösås ödekyrka, reservationsanslag...........

Dyrtidstillägg åt den Hjertbergska antikvarien, förslagsanslag.....

Akademien för de fria konsterna.

Täckande av för ar 1920 motsedd brist i anslagsposterna till levande

modeller och städning m. m., förslagsanslag, högst..........

Förstärkning av anslagsposterna till levande modeller och städning
m. m., förslagsanslag, högst...................

Musikaliska akademien.

Förstärkning av anslaget till arvoden åt biträdande lärare m. m förslagsanslag,
högst.....................

Förstärkning av anslaget för biblioteket, förslagsanslag, högst......

Förstärkning av anslaget till expenser m. m., förslagsanslag, högst
1 Beräknat belopp.

5,000

724

50.000
364

40.000

2,000

3,500

5.000

3.000
11,000

4.000

1.000
1,200

1 7,000

6,200

5,000

3,500

12,000

149

Sida	Punkt		Kronor
		De Icungl. teatrarna.
34	23	Brandförsäkring av operabyggnaden och dramatiska teaterns byggnad,
		förslagsanslag, högst..............................	115,628
37	24	Brandförsäkring av staten tillhörig, i operabyggnaden förvarad lösegen-
		dom, förslagsanslag, högst..........................	7,280
37	(24)	Brandförsäkring av staten tillhörig, i dramatiska teaterns byggnad och
		i magasinsbyggnaden i kvarteret Cedern i Stockholm förvarad lös-egendom m. m., förslagsanslag, högst...................	6,300
37	(24)	Gottgörelse åt dramatiska teaterns aktiebolag för utlagda medel till
		försäkring av staten tillhörig lösegendom m. m., förslagsanslag, högst.......................................	1,007
		D. Universiteten, den medicinska undervis-
		ningen m. m.
		Uppsala universitet.
41	25	Materiell för vissa institutioner och inrättningar, reservationsanslag . . .	60,000
43	26	Förstärkning av universitetsbibliotekets anslag till arvoden, flitpenningar	1,500
		m. m., förslagsanslag, högst.........................
		Lunds universitet.
44	27	Ersättning till särskilda prebendeinnehavare inom teologiska fakulteten,
		förslagsanslag, högst..............................	115,000
44	28	Täckande av driftkostnaderna vid Malmöhus läns sjukvårdsinrättningar
		i Lund under år 1920, förslagsanslag...................	1500,000
45	29	Förstärkande av de ordinarie anslagen till:
		Materiell m. m. för anatomisk-histologiska institutionen, reservations-
		anslag.....................................	13,420
		Materiell m. m. för fysiologiska institutionen, reservationsanslag . . . Materiell m. m. för medicinskt-kemiska institutionen, reservations-	19,200
		anslag..................................... Materiell m. m. för patologisk-anatomiska institutionen, reservations-	12,000
		anslag.....................................	9,500
		Materiell m. m. för astronomiska observatoriet, reservationsanslag Materiell m. m. för botaniska institutionens systematiska avdelning,	7,000
		reservationsanslag.............................. Materiell m. m. för botaniska institutionens fysiologiska avdelning,	19,000
		reservationsanslag..............................	9,000
		Materiell m. m. för fysiska institutionen, reservationsanslag...... Materiell in. m. för geologisk-mineralogiska institutionen, reservations-	20,000
		anslag....................................	4,000
		Materiell m. m. för kemiska institutionen, reservationsanslag.....	11,000
		Materiell m. m. för zoologiska institutionen, reservationsanslag .... Materiell m. m. för inrättningen för gymnastik och fäktkonst, reserva-	25,000
		tionsanslag..................................	3,000

1 Beräknat belopp.

150

Sida	Punkt		Kronor
		Materiell m .m. för institutionen för ärftlighetsforskning, reservations-	750
		anslag....................................
		Materiell in. m. för farmakologiska institutionen, reservationsanslag .	1,000
		Materiell m. m. för universitetsbiblioteket, reservationsanslag.....	25,000
55	30	Förstärkning av universitetsbibliotekets anslag till arvoden, flitpen-	1,500
		ningar m. m., förslagsanslag, högst...................
		Karolinska mediko-kirurgiska institutet.
55	31	Förstärkning av reservationsanslaget till institutets materiell i allmän-	75,000
		het, förslagsanslag, högst...........................
57	32	Täckande av under åren 1918 och 1919 uppkomna merkostnader å
		reservationsanslaget till materiell m. m. för medicinska kliniken samt till underhåll av djur- och operationsavdelningen, reservationsanslag	813
59	33	Lokälhyra för ett till Stockholms stads allmänna försörjningsinrättning	500
		förlagt patologiskt-anatomiskt laboratorium, förslagsanslag, högst. . .
60 60	34 35	Dagavgifter för sjuka barn, som intagas å allmänna barnhuset i Stock-holm, förslagsanslag, högst.......................... Ökad arbetskraft å institutets kamerala avdelning, förslagsanslag,	15,000
3,000
högst.......................................
		Tandläkar institutet.
60	36	Täckande av under år 1919 uppkomna merkostnader å anslaget till	12,315
		tandläkarinstitutet, förslagsanslag, högst..................
		Serafimerlasarettet.
63	37	Täckande av brist i lasarettets räkenskaper för år 1920, förslagsanslag,	145,000
	högst.......................................
63	(37)	Täckande av motsedd brist i lasarettets räkenskaper för år 1921, för-	500,000
	slagsanslag, högst...............................
68	38	Utförande av en kylanläggning vid lasarettets köksavdelning, reserva-	7,500
		tionsanslag....................................
		Farmaceutiska institutet.
71	39	Täckande av under år 1920 uppkommen brist å de i institutets stat upptagna anslagsposterna till materialier in. m., till uppvärmning m. m. och till egendomens underhåll m. m., förslagsanslag, högst. .	7,750
71	(39)	Förstärkning av de i institutets stat upptagna anslagsposterna till ma-terialier m. m., till uppvärmning m. m. och till egendomens under-håll m. m., förslagsanslag, högst......................	18,000
71	(39)	Täckande av vissa kostnader för vid institutet anordnad parallellkurs	4,000
	för farmacie kandidatexamen, förslagsanslag, högst...........
76	40	Inredning för institutet av en byggnad, reservationsanslag........	1100,000
		Allmänna barnbördslimet i Stockholm.
76	41	Förstärkning av anslaget till uppehållande av verksamheten vid all-	20,000
		manna barnbördshuset, förslagsanslag, högst........i ..... .

1 Beräknat belopp.

151

;45

(45)

(46)

E. Tekniska högskolan m. m.

Tekniska högskolan.

Övningar i läran om kemisk-tekniska apparater, förslagsanslag, högst .

Förstärkning av högskolans anslag till diverse utgifter för bränsle,
lyshållning m. m., förslagsanslag, högst..................

Fortsatt utbyggande av tekniska högskolan.................

Chalmers tekniska institut.

Täckande av beräknad brist vid 1920 års utgång i anslagsposten till
uppvärmning m. m., förslagsanslag, högst ••••■••.....• • •„ ■

Uppvärmning, belysning och diverse utgifter för institutet under ar
1921, förslagsanslag, högst..........’ '' ''

Täckande av brist vid 1919 års utgång i anslagsposten till biblioteket,
samlingar och laboratorier samt till förstärkande under åren 1920
och 1921 av samma anslagspost, förslagsanslag, högst.........

F. Skolöverstyrelsen.

Täckande av under år 1920 uppkommen brist i skolöverstyrelsens stat,
förslagsanslag, högst..............................

Förstärkning för år 1921 av den i staten för skolöverstyrelsen uppförda
anslagsposten till expenser m. m., förslagsanslag, högst ....

Förstärkning av den för skolöverstyrelsens statistiska avdelning uppförda
anslagsposten till extra arbetskrafter, vikariatsersättningar och
expenser, förslagsanslag, högst.......................

G. De allmänna läroverken m. m.

Högre lärarinneseminariet.

Lokalhyra, expenser samt täckande av brist i hushållsskolans räkenskaper,
förslagsanslag, högst............• ■ • • '' ■ ■ ''

Förstärkning av högre lärarinneseminariet för år 1921 beviljat anslag
till arvoden åt timlärare och vikarier, förslagsanslag, högst......

Allmänna läroverken.

Förstärkning av anslag till extra och vikarierande ämneslärare vid
de allmänna läroverken för år 1921, förslagsanslag, högst. ......

Svenska studiekursen under läsåret 1921 1922 vid lycéet i Caen

(Calvados) i Frankrike, förslagsanslag, högst..............■

Täckande av utgifter, som under år 1921 skola bestridas av ljus- och
vedkassan vid vederbörande allmänna läroverk, förslagsanslag . . . .

Täckande av utgifter, som under år 1921 skola bestridas av nya elementarskolans
i Stockholm skolkassa, förslagsanslag..........

Kronor

4,000

200,000

1150,000

24,892

10,000

3,000j

45.000

53.000

36.000

9,9001

l,000i

15,200i

5,000

500,000

18,000

Beräknat belopp.

152

Sida	Punkt		Kronor
		Kommunala mellansJcolor.
94	53	Tillfällig löneförbättring åt lärarpersonalen vid kommunala mellan-skolor, förslagsanslag...........	1 ao nnn
		Privatläroverken.
95	54	Extra understöd under år 1921 åt de statsunderstödda enskilda lära-rinneseminarierna, reservationsanslag......	28,500 1 70,000
95	55	Dyrtidstillägg åt vissa lärarinnor vid" fackskolan för huslig ekonomi i Uppsala samt vid de tre statsunderstödda läroanstalterna för utbil-dande av lärarinnor i handarbete, förslagsanslag . . .
		H. Folkundervisningen. Anstalter för lärarutbildning.

98 98 101	56 57 58	Folkskoleseminarierna: Studentkurser vid folkskoleseminarierna i Uppsala och Lund samt parallellavdelning vid folkskoleseminariet i Landskrona, reservations-anslag ........... Ordnande av trädgårdsanläggning vid folkskoleseminariet i Lund, reservationsanslag........ Inredning och möblering av nybyggnaden vid folkskoleseminariet i Lund, reservationsanslag.......	33,455 25.000 33,800 123,550 50.000
101	59	Täckande av under år 1920 uppkommen brist uti de i folkskole-seminariernas stater upptagna anslagen till materiell m. m, för-slagsanslag, högst..........
101	(59)	Förstärkning av de i folkskoleseminariernas stater upptagna ansla-gen till materiell in. m., förslagsanslag, högst........
		Folkskolor.
103 104	60 61	Förstärkning av anslaget till beredande av möjlighet till skolgång genom inackordering i skolhem eller enskilda ''hem för skolpliktiga barn av fattiga avlägset boende föräldrar, förslagsanslag, högst . . . Svensk undervisning för svenska barn i utlandet, förslagsanslag, högst	50,000 10,400
		Fortsättning sskolor.
107	62	Höjt understöd för avlönande av lärare vid forsättningsskola, förslags-	790 OOO
		Folkhögskolor.
107	63	Ökat understöd åt folkhögskolor, för släp sanslag.....	150,000

1 Beräknat belopp.

153

so qI	hj c 3		Kronor
p	pr e-t-
		A bnor inunder visning en.
107	64	Täckande av brist för år 1920 i staten för institutet och förskolan för
		blinda å Tomteboda, förslagsanslag, högst................	30,000
107	(64)	Förstärkande av anslaget till institutet och förskolan för blinda å
		Tomteboda, förslagsanslag, högst......................	160,000
109	65	Inredning och möblering av de nya byggnaderna för vårdanstalten för
		blinda med komplicerat lyte, reservationsanslag ..............	150,000
109	66	Förstärkande av anslag till den med drottning Sofias stiftelse före-
		nade vårdanstalten för blinda dövstumma m. fl., förslagsanslag, högst	110,000
in	67	Understöd åt Tysta skolan å Lidingön för åren 1920 och 1921, för-
		slagsanslag, högst...............................	30,000
		I. Yrkesundervisningen.
115	68	Laboratorieutrustning m. m. för elektrotekniska fackskolan i Västerås,
			50,000

119	69	Täckande av under åren 1918 och 1919 uppkomna brister i staten för
		tekniska skolan i Stockholm, förslagsanslag, högst..........	24,617
119	(69)	Täckande av under år 1920 beräknad brist i staten för tekniska skolan
		i Stockholm, förslagsanslag, högst.....................	17,933
119	(69)	Förstärkande av medel till uppvärmning m. m. vid tekniska skolan i
		Stockholm, förslagsanslag, högst ......................	25,000
125	70	Tillfällig löneförbättring under år 1921 åt föreståndaren m. fl. vid tek-
		niska skolans i Eskilstuna fackskola för finare smides- och metall-
		industri, förslagsanslag, högst........................	999
128	71	Bidrag till täckande av vissa kostnader för bränsle vid bergsskolorna
		i Filipstad och Falun, förslagsanslag, högst................	4,580
129	72	Löneförbättring åt lärarna vid bergsskolorna i Filipstad och Falun,
		förslagsanslag, högst..............................	8,520
130	73	Dyrtidstillägg åt befattningshavare vid de tekniska skolorna i Stock-
		holm och Eskilstuna, bergsskolorna i Filipstad och Falun samt väv-
		skolan i Borås, förslagsanslag . .......................	1120,000
		J. Folkbildningsåtgärder i övrigt.
		Folkbibliotek.
131	74	Ytterligare bidrag för utgivande av en grundkatalog över för folk- och
		skolbibliotek lämplig litteratur, reservationsanslag............	12,000
		Ny kterhetsundervisning.
135	75	Föreläsnings- och instruktionsverksamhet för nykterhetens främjande,
1		reservationsanslag ...............................	9,000

1 Beräknat belopp.

Bihang till riksdagens ''protokoll 1921. 1 sand. 2 käft. (Nr 2.) 20

154

CO	y
Cl. P	& c+		Kronor
		Statens biografbyrå.
135	76	Dyrtidstillägg vid statens biografbyrå, reservationsanslag, att av av-
		gifter för granskning av biografbilder direkt utgå............	‘30,000
		K. Åtgärder för fysisk utbildning.
136	77	Täckande av brist för år 1919 i gymnastiska centralinstitutets anslag
		till ved m. m., förslagsanslag, högst....................	1,428
136	(77)	Täckande av motsedd brist i gymnastiska centralinstitutet anslag till
		ved m. m. för år 1920, förslagsanslag, högst.............	20,000
136	(77)	Förstärkande av gymnastiska centralinstitutets materiellanslag för år
		1921, förslagsanslag, högpt..........................	20,000
		L. Understöd åt vetenskap, vitterhet och konst m. m.
139	78	Ökning av understödet åt inhemska skönlitterära författare av utmärkt
		förtjänst, förslagsanslag, högst........................	20,000
139	79	Restaurering av minnesvården över John Ericsson, förslagsanslag, högst	25,000
143	80	Förstärkande av reservationsanslaget till resestipendier samt läroböckers,
		tidskrifters och lärda verks utgivande, förslagsanslag, högst.....	50,000
		M. Diverse.
144	81	Dyrtidstillägg, förslagsanslag....................	‘17,500,000
144	82	Tillfällig löneförbättring för vissa befattningshavare å ordinarie stat
		inom den civila statsförvaltningen, förslagsanslag............	‘1,589,186
145	83	Förstärkning av de till avlönande av vissa extra befattningshavare
		inom den civila statsförvaltningen samt till vikariatsersättningar
		m. m. anvisade medel, förslagsanslag..................	‘246,000
145	84	Dyrtidstillägg åt lärare vid vissa statsunderstödda undervisningsan-
		stalter, förslagsanslag.............................	‘65,000,000
		Summa	89,919,000

1 Beräknat belopp.

Stockholm 1921, Ivar Haeggströms Boktryckeri Aktiebolag.

202848

Nionde huvudtiteln: 1921 års tilläggsstat.

Tilläggsstaten för år 1921.

Nionde huvudtiteln.

Utdrag av protokollet över jordbruksärenden, hållet inför Hans Maj:t
Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 7 januari 1921.

Närvarande:

Statsministern friherre De Geer, ministern för utrikes ärendena greve
Wrangel, statsråden Ericsson, Dahlberg, Murray, Elmquist, Malm.
Bergqvist, Hammarskjöld, Ekeberg, Tamm, Hansson.

Departementschefen, statsrådet Hansson, redogjorde härefter för
de frågor, som rörde regleringen av utgifterna under nionde huvudtiteln
å tilläggsstat för år 1921, samt anförde därvid följande.

A. liantlrashållniiigeii.

1. Centralanstalten för försöksväsendet på jordbruksområdet

1 skrivelse den 28 augusti 1920 har styrelsen för centralanstalten
för försöksväsendet på jordbruksområdet anfört, att det vid avslutandet
av 1919 års räkenskaper för centralanstalten visat sig, att de på ordinarie
stat och på tilläggsstat för samma år beviljade anslagen blivit
överskridna med ett belopp av 16,008 kronor 40 öre. Av detta belopp
hade 4,894 kronor 25 öre balanserats från år 1918. Bristen fördelade
sig på de olika avdelningarna på följande sätt:

Bihang Ull riksdagens protokoll 1921. 1 samt. 2 höft. (År 2.) 1

[1-1

Centralan -stalten för
försöks äsendet
på jordbruksområdet.

Nionde huvudtiteln:	1921 års tilläggsstat.
Kemiska avdelningen ...............		kronor	2,871:	77
Botaniska » .............		»	179:	62
Eutomologiska avdelningen . .		»	498:	83
Bakteriologiska »		»	1,728:	40
Allmänna utgifter:
Tryck och expenser ............	kronor 9,997: 5 3
Underhåll av byggnader och
vägar.............................	» 732: 2 5	»	10,729:	78
	Summa	kronor	lö,UU8:	40.

Det hade sålunda varit anslagen till de kemiska och bakteriologiska
avdelningarna samt de allmänna utgifterna, som mest överskridits.
Vad beträffar de båda nämnda avdelningarna, hade överskridandet
i synnerhet förorsakats av de under kristiden oerhört uppdrivna
priserna på kemikalier och andra för laboratorieändamål avsedda
förbrukningsartiklar. Den stora ökningen i posten för tryck och expenser
vore beroende dels av den ökning i de från centralanstalten utgående
publikationerna, som ägt rum, samt dels och i huvudsak av den allmänna
ökning i tryckningskostnaderna, som samtidigt inträtt. Åven
bristen i posten »underhåll av byggnader och vägar» skylldes den opåräknat
stora ökningen i arbetskostnader.

Styrelsen har hemställt om åtgärders vidtagande för uppförande
på tilläggsstat för år 1921 av anslag till täckande av berörda brist.

Statskontoret har i utlåtande den 8 september 1920 erinrat, att
särskilda anslag av riksdagen anvisats för täckande av brister, som
under kristiden uppkommit i åtskilliga statsinstitutioners räkenskaper,
och har, då för fyllande av förevarande brist någon annan utväg icke
syntes stå till buds, förmält sig icke hava något att erinra mot, att
anslag för ändamålet äskades av riksdagen. Beträffande anslagets storlek
hölle statskontoret före, att ytterligare utredning borde verkställas
genom kammarrätten. Statskontoret har vidare framhållit, att det stora
överskridandet å posten tryck och expenser syntes peka på behovet av
att åtgärder vidtoges för vinnande av besparing å sagda post.

Kammarrätten har såsom eget utlåtande åberopat vad dess revisionsavdelning
anfört i ärendet. Nämnda avdelning har meddelat, att
samtliga till anstalten anslagna medel vore i räkenskaperna behörigen
redovisade, att i räkenskaperna varken skuld eller tillgång utbalanserats
och att granskningen icke givit anledning till anmärkning. Enligt av
redogöraren under hand meddelad upplysning förelåge bristerna uti

Nionde huvudtiteln: 1921 års tilläggsstat.

räkningar, som vid årsskiftet ej kunnat likvideras och i räkenskaperna [1.]
avföras, enär anslagen redan förbrukats.

I likhet med statskontoret håller jag före, att för täckande av före- Departement,.
varande brister i centralanstaltens anslag någon annan utväg än hänvändelse
till riksdagen icke står till buds. Beloppet torde böra avjämnas
till 16,009 kronor, att uppföras å tilläggsstat för innevarande år.

I anledning av statskontorets yttrande om åtgärders vidtagande för
vinnande av besparing å posten till tryck och expenser torde jag få
erinra, att i den lör centralanstalten från och med den 1 januari 1921
gällande nya staten ifrågavarande post upptagits med förhöjt belopp.

Jag tillåter mig vidare erinra, att jag förut denna dag vid anmälan
av frågorna rörande regleringen för år 1922 av utgifterna under
nionde huvudtiteln under punkten 5 tillstyrkt anslag å tilläggsstat för
innevarande år å 39,200 kronor till diverse utgifter vid centralanstalten
för försöksväsendet på jordbruksområdet.

Jag hemställer nu, att Eders Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen att

dels till täckande av uppkommen brist för åren
1918 och 1919 i till centralanstalten för försöksväsendet
på jordbruksområdet anvisade anslag å tillläggsstat
för år 1921 anvisa ett förslagsanslag,
högst ............................................ kronor 16,009,

dels ock till diverse utgifter vid samma centralanstalt
anvisa å tilläggsstat för år 1921 ett reservationsanslag
av.................................................... kronor 39,200.

2. Rönnbärsmalens bekämpande.

Under åberopande av vad jag förut denna dag vid anmälan av [2.]
frågorna rörande regleringen för år 1922 av utgifterna under riksstatens
nionde huvudtitel anfört under punkten 9 hemställer jag, att Eders Pan<u.
Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen

att till försök för bekämpande av rönnbärsmalen,
att utföras genom entomologiska avdelningen vid centralanstalten
för försöksväsendet på jordbruksområdet,
å tilläggsstat för år 1921 anvisa ett
reservationsanslag av................................ kronor 12,000.

Nionde huvudtiteln: 1921 års tilläggsstat.

[3.]

Tillskott till
dyrtidstillItti/g
för lantbruksi>
gcnjörer.

[4-]

Bränsle m m.
vid lantbruksinstitutet
vid
Vltuna.

[5.]

Brände m. m.
vid lantbruksoch
mtjeriinUitutet
vid
Alnarp.

3. Tillskott till dyrtidstillägg för lantbruksingenjörer.

På Kungl. Maj:ts förslag har tillskott till krigstidstillägg eller
dyrtidstillägg för lantbruk singenjörer på grund av arbete enligt taxa
beviljats för åren 1918, 1919 och 1920. Dylikt tillägg är även i år
erforderligt. I avvaktan å pågående utredningar bör härtill nu beräknas
visst belopp, som synes kunna liksom i fjol förslagsvis upptagas till

50,000 kronor.

Jag hemställer därför, att Eders Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen att

i avbidan på den proposition angående tillskott
till dyrtidstillägg för lantbruksingenjörer, som
Kungl. Maj:t må komma att avlåta till riksdagen, för
detta ändamål å tilläggsstat för år 1921 beräkna ett
anslag av..................................................... kronor 50,000.

4. Bränsle m. m. vid lantbruksinstitutet vid Ultuna.

Under åberopande av vad jag förut denna dag vid anmälan av
frågorna rörande regleringen för år 1922 av utgifterna under riksstatens
nionde huvudtitel anfört under punkten 11 hemställer jag, att Eders
Kungl. Maj:t mätte föreslå riksdagen

att till fyllande av uppkommen brist för år 1920
å anslag till bränsle m. m. vid lantbruksinstitutet vid
Ultuna samt till täckande av motsedd brist för år 1921 å
anslag för enahanda ändamål anvisa å tilläggsstat för
år 1921 ett förslagsanslag, högst........ kronor 20,000.

5. Bränsle m. m. vid lantbruks- och mejeriinstitutet vid Alnarp.

Under åberopande av vad jag förut denna dag vid anmälan av
frågorna rörande regleringen för år 1922 av utgifterna under riksstatens
nionde huvudtitel anfört under punkten 12 hemställer jag, att Eders
Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att till ökade kostnader för bränsle m. m. vid
lantbruks- och mejeriinstitutet vid Alnarp å tilläggsstat
för år 1921 anvisa ett förslagsanslag,
högst.............................................. kronor 49,200.

Nionde huvudtiteln: 1921 års tillåggsstat.

t>. Försöksverksamhet med köksväxter vid Aluarps trädgårdar.

Under åberopande av vad jag förut denna dag vid anmälan av [6.]
frågorna rörande regleringen för år 1922 av utgifterna under riksstatens
nionde huvudtitel anfört under punkten 21 hemställer jag, att Eders kö^svä rtrrvid
Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen ^gårdJr.^''

att till försöksverksamhet med köksväxter vid
Alnarps trädgårdar anvisa å tilläggsstat lör år 1921
ett förslagsanslag, högst ....................... kronor 16,500.

7. Hovbeslagsskolan vid Alnarp.

Med anledning av gjord framställning hemställer jag, att i likhet
med föregående år Eders Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att för täckande av motsedd brist vid hovbeslagsskolan
vid Alnarp för år 1921 å tilläggsstat för
samma år anvisa ett förslagsanslag,
hö ost ............................................................. kronor 2,500.

[7-J

Hovbeslagsskolan
vid
Alnarp.

8. Ökat understöd åt lantmannaskolor och lanthushållsskolor
för läsåret 1920—1921.

Under åberopande av vad jag förut denna dag vid anmälan av
frågorna rörande regleringen för ar 1922 av utgifterna under riksstntens
nionde huvudtitel anfört under punkten 24 hemställer jag, att Eders
Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att å tilläggsstat för år 1921 såsom särskilda förslagsanslag
anvisa

dels för beredande av ökat understöd för läsåret

1920—1921 åt lantmannaskolor............ kronor 71,000,

dels ock för beredande av ökat understöd för

samma läsår åt lanthushållsskolor......... kronor 34,800,

att i vartdera fallet utgå med belopp, som tilllika
med understöd från av 1920 års riksdag för ända -

ökat understöd
åt låntmarin
ask lor
och lanthushål
sskolor
för l&xåret
1920—1921.

Nionde huvudtiteln: 1921 års tilläggsstat.

[8.] målet anvisat anslag uppgå till högst 40 procent av

skolan el jest enligt gällande bestämmelser tillkommande
understöd av statsmedel, anslag till ålderstillägg samt
särskilt dyrtidstillägg till lärarpersonalen icke inräknat,
samt i varje fall oberoende av huruvida inom orten tillskjutes
däremot helt eller delvis svarande belopp.

9. Dyrtidstillägg åt lärare vid lantmannaskolor, lanthushållsskolor och

lantbruksskolor.

[9.] Å tilläggsstat för år 1920 har riksdagen anvisat anslag å 320,000

Dyrtidsimägg kronor till dyrtidstillägg åt lärare vid lantmannaskolor, lanthushållslantmanna
skolor och lantbruksskolor. Lantbruksstyrelsen har inkommit med framskoior,
tant- ställning om anslag till beredande av sådant dyrtidstillägg även för inne^chiantbruks-
varande ar- Enär detta ärende tarvar ytterligare utredning, hemställer
skotor, jag, att Eders Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att i avbidan på den proposition angående dyrtidstillägg
åt lärare vid lantmannaskolor, lanthushållsskolor
och lantbruksskolor, som Kungl. Maj:t må komma
att avlåta till riksdagen, för detta ändamål å tilläggsdut
för år 1921 beräkna ett anslag av...... kronor 300,000.

10. Jordbrukskonsulenter.

[10.] Under åberopande av vad jag förut denna dag vid anmälan av

Jordbruks- frågorna rörande regleringen för år 1922 av utgifterna under riksstatens
nionde huvudtitel anfört under punkten 30 hemställer jag, att Eders
Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att såsom bidrag till avlönande av jordbrukskonsulenter,
att av Kungl. Maj:t i mån av behov användas,
anvisa å tilläggsstat för år

1921 ett förslagsanslag av .................. kronor 110,000

under samma villkor, som föreslagits beträffande
dylikt anslag för år 1922.

Nionde huvudtiteln: 1921 års tilläggsstat.

11. Y andringsrättare.

Under åberopande av vad jag förut denna dag vid anmälan av
frågorna rörande regleringen för år 1922 av utgifterna under riksstatens
nionde huvudtitel anfört under punkten 31 hemställer jag, att Eders
Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att såsom bidrag till anställande av vandringsrättare
och för anordnande av utbildningskurser för
sådana å tilläggsstat för år 1921 anvisa

ett reservationsanslag av ....................... kronor 48,000

under samma villkor, som föreslagits beträffande
dylikt anslag för år 1922.

12. Utbildningskurser för förrättningsmän vid täckdikningsföretag ävensom

för täckdikningsförmän.

Till utbildningskurser för täckdikningsförmän anvisade riksdagen
å tilläggsstat för vartdera av åren 1918 och 1919 reservationsanslag
av 25,000 kronor eller tillhopa 50,000 kronor. Härav återstod till år
1920 något mer än 16,000 kronor, vilket belopp ansågs tillräckligt
för året.

Vidare anvisade riksdagen till en kulturteknisk utbildningskurs för
personer, vilka prövades vara lämpliga såsom förrättningsmän vid uppgörande
av planer och kostnadsförslag för täckdikningsföretag, å tillläggsstat
för år 1920 ett förslagsanslag, högst 12,000 kronor.

I två särskilda skrivelser den 11 september 1920 har nu statens
odlingskommitté hemställt, att Kungl. Maj:t täcktes föreslå riksdagen att
anvisa å tilläggsstat för år 1921 dels till utbildningskurser för täckdikningsförmän
ett reservationsanslag av 10,000 kronor, dels ock till en kulturteknisk
utbildningskurs för vissa förrättningsmän vid täckdikningsföretag,
huvudsakligen jordbrukskonsulenter och agronomer, ett anslag
av 12,000 kronor.

Statens odlingskommitté har meddelat, att under år 1920 anordnats
dels tre kurser av det förra slaget om två eller tre veckor för sammanlagt
54 deltagare, dels ock en treveckors kurs av det senare slaget för
23 deltagare, ävensom att vid slutet av samma år av ovannämnda till
utbildningskurser för täckdikningsförmän anvisade reservationsanslag
endast omkring 100 kronor syntes komma att återstå odisponerade.

[11.]
Vandring»-råt. ort.

i:i2.]

Utbildning*
kurser för
förrätt in gsmän
vd täckdikniyigsföretag
ävensom
för täck dikning»
förmå»..

Nionde huvudtiteln: 1921 års tilläggsstat.

[12.] Odlingskommittén har i fråga om kurserna för täckdikningsförmän

bland annat framhållit, att behov kvarstode att utbilda dylika förmän.
Beredandet av en grundlig fackutbildning åt täckdikningsförmännen
borde bliva täckdikningsverksamheten ute i landet till synnerligt gagn,
icke minst därigenom att insikten om dessa krävande arbetens riktiga
utförande komme att genom dessa förmän vinna allt större spridning.
Två kurser om tillhopa 30 elever syntes skola fylla behovet för år 1921.

För personer, lämpliga som förrättningsmän, borde en kurs anordnas
för ett beräknat antal av 25 deltagare, huvudsakligen jordbrukskonsulenter
och agronomer.

Odlingskommittén har därjämte framhållit, att handläggningen av
vissa täckdikningsärenden torde komma att från och med år 1921 överflyttas
på lantbruksst}n''e]sen, vadan de nu begärda anslagen borde ställas
till denna styrelses förfogande.

Lantbruksstyrelsen har i utlåtande den 16 oktober 1920 tillstyrkt
ifrågavarande framställningar. Därjämte har styrelsen anfört, att möjlighet
syntes höra beredas i statens tjänst anställda lantbruksstipendiater
att deltaga i kulturteknisk kurs för förrättningsmän ävensom att bevista
kurs för utbildande av täckdikningsförmän och därvid taga del förnämligast
i den praktiska undervisningen. Det ålåge nämligen lantbruksstipendiat
att under sin utbildning till lantbruksingenjör visa sig hava
förvärvat, bland annat, god erfarenhet i praktiskt utförande av täckdikningsarbeten
samt fullgoda kunskaper i upprättande av täckdikningsplaner
och ett deltagande i kurser av omförmälda slag skulle kunna för
honom vara till god nytta. Den tid av 18 månader, som lantbruksstipendiat,
enligt gällande bestämmelser vore skyldig att utöva praktisk
verksamhet vid avdikningsarbeten, skulle därigenom säkerligen ock kunna
i någon mån minskas, vilket för närvarande vore särskilt angeläget,
enär under de närmaste åren flera lantbruksingenjörstjänster på grund
av nuvarande befattningshavares avgång efter uppnådd pensionsålder
komme att bliva lediga och brist på kompetenta sökande till dessa
tjänster kunde befaras uppstå.

Departement!:- De nu ifrågasätta kurserna böra enligt min mening komma till

chefen. gtänd och anslag av riksdagen utverkas å tilläggsstat med de av statens
odlingskommitté föreslagna beloppen. Mot vad lantbruksstyrelsen anfört
angående lantbruksstipeudiats tillträde till kurserna har jag ingen erinran.
-lag hemställer därför, att Eders Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

Nionde huvudtiteln: 1921 års tilläggsstat.

att å tilläggsstat för år 1921 anvisa [12.]

dels till en kulturteknisk utbildningskurs för personer,
vilka prövas vara lämpliga såsom förrättningsmän
vid uppgörande av planer och kostnadsförslag för
täckdikningsföretag, ett förslagsanslag,

högst............................................................... kronor 12,000,

dels ock till utbildningskurser för täckdikningsförmän
ett reservationsanslag av ......... kronor 10,000.

13. Täckdikningsförmän.

Under åberopande av vad jag förut denna dag vid anmälan av [13.]
frågorna rörande regleringen för år 1922 av utgifterna under riks- dikning:
statens nionde huvudtitel anfört under punkten 32 hemställer jag, att förmanEders
Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att å tilläggsstat för år 1921 anvisa, att av Kungl.

Magt i mån av behov användas, såsom bidrag till
anställande hos hushållningssällskap av täckdikningsförmän
ett reservationsanslag av ......... kronor 30,000,

att utgå med högst hälften av det sådan förman
tillerkända årsarvode, dock ej för någon med mer än
300 kronor, samt under de villkor i övrigt, Kung].

Maj:t kan finna gott föreskriva.

14. Lanthushållniugsseminariet i Rimforsa.

Lantbruksstyrelsen har tillstyrkt anslag å 23,200 kronor a till- [14.]
läggsstat till Fredrika Bremer-förbundets lanthushållningsseminarium i LanthushåuRimforsa.
Då detta ärende tarvar ytterligare utredning, hemställer jag, n^9tTsiZ
att Eders Kung]. Maj:t måtte föreslå riksdagen torta.

att i avbidan på den proposition angående anslag
till Fredrika Bremer-förbundets lanthushållningsseminarium
i Rimforsa, som Kungl. Magt må komma
att avlåta till riksdagen, för detta ändamål beräkna
å tilläggsstat för år 1921 ett anslag av., kronor 23,200.

Bihang till riksdagens protokoll 1921. 1 samt. 2 höft. (Nr 2.) 2

Nionde huvudtiteln: 1921 års tilläggsstat.

15. Stuteriöverstyrelsen.

[15.1 Under åberopande av vad jag förut denna dag vid anmälan av

stuteri- frågorna rörande regleringen för år 1922 av utgifterna under riksöverstyreisen.
gtatens nion(le huvudt''tel anfört under punkten 36 hemställer jag, att
Eders Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att till ökat arvode för år 1921 till två fullmäktige
i stuteriöverstyrelsen anvisa å tilläggsstat för
år 1921 ett förslagsanslag, högst ......... kronor 1,400.

16. Prisbelöningar av hästar.

Under åberopande av vad jag förut denna dag vid anmälan av
frågorna rörande regleringen för år 1922 av utgifterna under riksstatens
nionde huvudtitel anfört under punkten 37 hemställer jag, att Eders
Kungl. Maj;t måtte föreslå riksdagen

att till ökade kostnader för prisbelöningar av
hästar å tilläggsstat för år 1921 anvisa
ett reservationsanslag av........................... kronor 4,000.

17. Förstärkning av reservationsanslaget till hästavelns förbättrande.

[17.] Med bifall till Kungl. Maj:ts därom gjorda framställningar anvisade

Förstärkning riksdagen å tilläggsstat för åren 1918 och 1919 anslag till belopp
tionsariTiayét av 223,000 kronor resp. 193,000 kronor, vilka anslagsbelopp — det
till hästavelns förstnämnda dock med avdrag av 30,000 kronor, som skulle användas
förbättrande, täckande av ett utav stuteriöverstyrelsen år 1917 erhållet förskott
för hingstinköp, — skulle utgöra förstärkning av den till styrelsens förfogande
ställda delen av 1918 resp. 1919 års ordinarie reservationsanslag
till hästavelns förbättrande.

1920 års riksdag har på Kungl. Maj:ts framställning å tilläggsstat
anvisat ett belopp av 180,000 kronor till förstärkning av motsvarande
del av 1920 års ordinarie reservationsanslag till hästavelns förbättrande.

[16.]
Pr {suddning
ar av
hästar.

Nionde huyudtiteln: 1921 års tUlåggsstat.

Såväl åren 1918 och 1919 som år 1920 beslutade riksdagen samtidigt
med bevil jandet av nämnda förstärkningsanslag, att såsom inkomst
å tillåggsstat skulle upptagas motsvarande belopp utav de till statsverket
influtna inkomsterna genom försäljning av hästar t ill utlandet.

Det ordinarie reservationsanslaget till bästavelns förbättrande, vilket
utgått för vartdera av åren 1918 och 1919 med 209,000 kronor och för
år 1920 med 208,800 kronor, har för år 1921 bestämts till ett, i sammanhang
med riksdagens beslut om ny stat för stuteriöverstyrelsen ökat
belopp av 216,100 kronor. De nu angivna beloppen omfatta icke den
del av anslaget, som avsetts uteslutande till prisbelöningar för hästar.

I skrivelse den 5 december 1920 har stuteriöverstyrelsen anfört
huvudsakligen följande.

Anledningen till att anslaget ifråga under de senare åren måst förstärkas
hade varit dels de betydligt ökade prisen å hingstar, föl, furage, bränsle, beklädnad
och allehanda förnödenheter, dels högst fördyrade kostnader för hingsttransporter
och byggnadsunderhåll samt dels minskning i de till styrelsens disposition stående
arrendeinkomsterna från Flyinge kungsgård.

Någon nedgång i utgifterna i dess helhet för stuteriöverstyrelsen och statens
hingstdepåer hade under den gångna delen av år 1920 icke kunnat förmärkas. En
minskning i kostnaderna för furagering hade visserligen ägt rum under året, men
å andra sidan hade åtskilliga andra utgiftsposter, såsom exempelvis de, som rörde
inköp av hingstar och hingstföl, frakter för depåhingstarnas transporter till och
från utstationeringsställena, reparationer å hingstdepåernas byggnader m. m. ökats
samt befunne sig alltjämt i stigande, och någon förändring i motsatt riktning syntes
näppeligen vara att förvänta under de närmaste åren.

Enligt de beräkningar över medelställningen, som styrelsen låtit utföra, sedan
numera kostnaderna i anledning av de utav styrelsens chef nyligen i Tyskland verkställda
hingstinköpen kunnat sammanfattas, syntes det visserligen, som om vid 1920
års utgång skulle komma att uppstå en behållning av omkring 54,000 kronor å de
för hästavelns förbättrande disponibla anslagsmedlen. T så fall borde denna behållning,
vars beräknade belopp vore mindre än motsvarande behållning under de år,
förstärkningsanslag hittills ställts till styrelsens disposition, betr.iktas såsom endast
skenbar, enär densamma uppkommit huvudsakligen därigenom, att styrelsen till följd
av brist inom landet på lämpligt hingstmaterial och allt för höga priser i utlandet
på sådant icke varit i tillfälle att förnya hingstdepåernas hästbesättningar i den
omfattning, som enligt planen för desammas remontering varit önskvärd, utan måst
uppskjuta vissa redan nu erforderliga inköp till kommande år.

Stuteriöverstyrelsen kunde sålunda icke ställa i utsikt vare sig att utgifterna
i dess helhet inom styrelsens förvaltningsområde under år 1921 skulle komma att
nedgå eller att besparingar å 1920 års anslagsmedel skulle komma att förefinnas i
sådan grad, att någon anslagsminskning kunde ifrågasättas.

Då stuteriöverstyrelsen ansåge, att för tillgodoseende av de utgiftsbehov, som
måst täckas med medel från anslaget till hästavelns förbättrande, för år 1921 komme
att erfordras förstärkningsanslag till minst lika stort belopp, som under år 1920.

12 Nionde huvudtiteln: 1921 års tilläggsstat.

[17.] hemställde styrelsen, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen att för ändamålet
anvisa å tilläggsstat för år 1921 ett reservationsanslag å 180,000 kronor.

Jag bör vidare anmäla, att stuteriöverstyrelsen i särskild skrivelse
anhållit, att för år 1921 måtte anvisas 1,000 kronor till bestridande av
de ökade kostnader för styrelsen, som uppkommit till följd av 1920
års höjning i dagtraktamentsbeloppen enligt resereglementet.

Departements chefen.

Att stuteriöverstyrelsen även för innevarande år är i behov av förstärkning
i den till styrelsens förfogande ställda delen av reservationsanslaget
till hästavelns förbättrande, finner jag uppenbart. Emellertid
synes förstärkningsbeloppet kunna sättas lägre än styrelsen föreslagit.
Såsom styrelsen själv framhållit hava prisen å furage — som är en för
hingstdepåernas ekonomi mycket viktig artikel — sjunkit högst betydligt.
Aven å bränsle, beklädnad och åtskilliga andra förnödenheter äro
prisen nu avsevärt lägre än då fjolårets förstärkningsanslag å 180,000
kronor beviljades. I betraktande av att fraktkostnaderna fortfarande äro
höga och att underhållsarbeten å eu del byggnader torde vara oundvikliga,
vill jag emellertid icke föreslå större sänkning än till 150,000
kronor, vari bör ingå det belopp, som må erfordras för gäldande av de
höjda dagtraktamentena.

Under de föregående åren hava medel till förstärkningsanslao-en
erhållits från de i statskontoret innestående medel, som influtit på grund
av försäljning av hästar till utlandet under krigsåren. I annat ärende
har nu upplysts, att återstående beloppet av dessa medel utgör omkring

120,000 kronor. Jag har för avsikt att längre fram förelägga Kung!.
Maj:t förslag till disposition av större delen av dessa medel. Frågan
härom är nu under utredning. J varje fall bör emellertid ett belopp
av 50,000 kronor kunna av dessa medel tagas i anspråk till gäldande
av motsvarande del av det behövliga förstärkningsanslaget.
Chefen ° för finansdepartementet har meddelat, att han vidtager erforderlig
åtgärd för att nämnda belopp uppföres såsom inkomst i förslaget
till tilläggsstat.

Jag hemställer nu, att Eders Kung], Maj:t måtte föreslå riksdagen

att till förstärkning av den till stuteriöverstyrelsens
förfogande ställda delen av ordinarie reservationsanslaget
till hästavelns förbättrande anvisa å tillläffffsstat
för år 1921 ett reservationsanslag
av .................................................. kronor 150,000..

Nionde huvudtiteln: 1921 års til/äggsstat.

18. Avelscentra för nötboskap.

Under åberopande av vad jag förut denna dag vid anmälan av
frågorna rörande regleringen för år 1922 av utgifterna under riksstatens
nionde huvudtitel anfört under punkten 44 hemställer jag, att Eders
Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att till ökade kostnader för avelscentra för nötboskap
å tillägg sstot för år 1921 anvisa
ett reservationsanslag av ........................ kronor 3,000.

19. Förekommande och hämmande av tuberkelsjukdomar hos nötkreaturen.

Under åberopande av vad jag förut denna dag vid anmälan av
frågorna rörande regleringen för år 1922 av utgifterna under riksstatens
nionde huvudtitel anfört under punkten 46 hemställer jag, att Eders
Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att till ökade kostnader för förekommande och
hämmande av tuberkelsjukdomar hos nötkreaturen
å tilläggsstat för år 1921 anvisa ett reservationsanslag
av ................................................................ kronor 76,000.

20. Fjäderfäavelns befrämjande.

Under åberopande av vad jag förut denna dag vid anmälan av
frågorna rörande regleringen för år 1922 av utgifterna under riksstatens
nionde huvudtitel anfört under punkten 51 hemställer jag, att Eders
Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att till ökade kostnader för fjäderfäavelns befrämjande
å tilläggsstat för år 1921 anvisa
ett reservationsanslag av ............... kronor 10,000.

118.]
Avelscentra
för nötboskap.

[19].

Fört kommande
och
hämmande av
tuberkel jäkel
omar hos
nötkreaturen.

[20.]
Fjä i er fäavelnt
befrämjande.

Nionde huvudtiteln: 1921 års tilläggsstat.

21. Redskapsprovningsanstalter.

[21.] Under åberopande av vad jag förut denna dag vid anmälan av

Redakcp?pr0v~ frågorna rörande regleringen för år 1922 av utgifterna under riksstat ens
mny,t*"llal'' nionde huvudtitel anfört under punkten 54 hemställer jag, att Eders
Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att till maskin- och redskapsprovningsanstalterna
vid Ultima och Alnarp å tilläggsstat för år 1921 anvisa
ett förslagsanslag, högst ............................. kronor 900.

22. Kemiska stationer.

[22.] Under åberopande av vad jag förut denna dag vid anmälan av

frågorna rörande regleringen för år 1922 av utgifterna under riksstatens
nionde huvudtitel anfört under punkten 55 hemställer jag, att Eders
Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att såsom ökat bidrag till underhåll av åtta kemiska
stationer för jordbrukets och näringarnas behov
å tilläggsstat för år 1921 anvisa ett förslagsanslag,

högst............................................................ kronor 16,000,

att av Kung]. Maj:t efter prövning av omständigheterna
i varje särskilt fall disponeras.

23. Kemisk-växtbiologisk anstalt inom Norrbottens län.

[23.] Under åberopande av vad jag förut denna dag vid anmälan av

Kemuk-våxt- frågorna rörande regleringen för år 1922 av utgifterna under riksstatens

biologisk an* o t o o o t

stalt inom nionde huvudtitel anfört under punkten 56 hemställer jag, att Eders
Nor’£"tens Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att såsom ökat bidrag till underhåll av kemiskväxtbiologiska
anstalten inom Norrbottens län —
under villkor att från länets landsting och hushållningssällskap
eller eljest bidrag lämnas till anstaltens
underhåll med sammanlagt miust 19,800 kronor —
å tilläggsstat för år 1921 anvisa ett förslagsanslag,
högst............................................................. kronor 10,700.

Nionde huvudtiteln: 1921 års tflläggsstat.

24. Svenska mosskulturföreningeu.

Under åberopande av vad jag förut denna dag vid anmälan av
frågorna rörande regleringen för år 1922 av utgifterna under riksstat«“ns
nionde huvudtitel anfört under punkten 57 hemställer jag, att Eders
Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att till ökat understöd åt svenska mosskulturföreningen
å iilläqgsstat för år 1921 anvisa ett förslagsanslag,
högst............................................... kronor 16,800.

25. Driftkostnader för försöksgården vid Alträsk.

Under åberopande av vad jag förut denna dag vid anmälan av
frågorna rörande regleringen för år 1922 av utgifterna under riksstatens
nionde huvudtitel anfört under punkten 58 hemställer jag, att Eders
Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att till ökade driftkostnader vid försöksgården
å myrjord vid Alträsk i Norrbottens län anvisa å tillläggsstut
för år 1921 ett förslagsanslag,
högst .............................................................. kronor 4,400.

26. Sveriges utsädeslörening.

I skrivelse den 26 juli 1920 har Sveriges utsädesförening anhållit
om anslag å tilläggsstat för år 1921 utöver de av 1920 års riksdag
å extra stat beviljade anslagen av dels 87,600 kronor till uppehållande
av föreningens praktiskt vetenskapliga verksamhet samt för ledning av
och samarbete med föreningens filialer och dels 96,000 kronor till åtta
filialer med i genomsnitt 12,000 kronor till varje.

Föreningen har hänvisat till den framställning om ökade anslag
för år 1922, för vilken jag redogjort vid behandlingen av anslagsfrågorna
under nionde huvudtiteln för nämnda år, samt har gjort gällande, att
behovet av större inkomster förelåge redan år 1920 och i minst lika
mån komme att förefinnas under år 1921. Det vore att märka, att i
den godkända staten för år 1920 en beräknad brist å 10,000 kronor
ej kunnat undvikas.

[24.]

Svenska

mosskuitur förei-.

ingcn.

[25.]

Drift''ost nåder
för försöksgården

vid Alträsk.

[26.]
Sverigrs utsädesförening.

16 Nionde huvudtiteln: 1921 års tilläggsstat.

[26.] Samma skäl, som föranlett föreningen att för år 1922 begära

medel för att möjliggöra utdelandet åt tjänstemännen av dyrtidstillägg
med från 40 till 80 procent förhöjda belopp, förefunnes redan för år 1921.
Härtill ansåges 27,200 kronor ytterligare behövliga. Vidare borde filialföreståndarnas
avlöning redan år 1921 höjas till det för år 1922 beräknade
beloppet av 6,300 kronor. Härtill ansåges 1,600 kronor för varje filial
eller tillhopa 12,800 kronor erforderliga. Vidare anföres, att då föreningen
i fjol ansökte om statsanslag för år 1921, hade ej ökat anslag till
huvudanstalten ifrågasatts, enär föreningen hyste den förhoppningen att
de nya eller ökade behov, som sannolikt komme att visa sig, skulle kunna
tillgodoses genom den påräkneliga ökade inkomsten från bolaget enligt gällande
avtal, nämligen 10,000 kronor. Föreningen hade härvid tagit intryck
av den allmänna uppfattningen, att varuprisen skulle efter världskrigets
slut avsevärt reduceras. Mot all förmodan hade detta i avseende å ett
flertal för föreningen viktiga förnödenheter icke skett. Åvenså hade
arbetskostnaderna stegrats. På grand liärav hade det då uppgjorda
provisoriska statförslaget för år 1921 visat sig ohållbart. I själva verket
syntes utgifterna för sagda år bliva lika stora som de beräknades för år
1922. Det bleve emellertid desto omöjligare att under år 1921 av tillgängliga
medel bestrida lika stora utgifter som år 1922, enär enligt
avtalet med bolaget dettas bidrag det förra året vore 10,000 kronor
lägre än år 1922. Det provisoriska statförslaget för år 1922 utvisade
för verksamheten vid huvodaDstalten utgifter för andra ändamål än till
löner och dyrtidstillägg med ett belopp, som med i runt tal 37,000
kronor överstege samma utgifter enligt 1921 års statförslag. Föreningen
hade ingen annan möjlighet att få detta behov fyllt än genom
ökat statsbidrag.

Föreningen har på grund härav inalles begärt till huvudaustalten

27,200 + 37,000 — 64,200 kronor och till filialerna 12,800 kronor, tillhopa
77,000 kronor.

Lantbruksstyrelsen har i utlåtande den 3 september 1920 tillstyrkt
denna framställning.

Departementschefen.

Enär för år 1921 till verksamheten vid föreningens huvudanstalt
i fjol beviljades det anslag, föreningen då begärde, fordras givetvis
starka skäl för att nu ytterligare anslag må kunna utgå. Det låter sig
emellertid icke förneka, att dyrtiden blivit både långvarigare och mer
svårartad än man i fjol trodde sig hava anledning antaga. Jag finner
mig därför ej kunna underlåta att tillstyrka, att föreningen redan för
innevarande år tillerkännes visst ökat bidrag genom anslag å tilläggsstat.

Nionde huvudtiteln: 1921 års tilläggsstat. IT

Beträffande år 1922 har jag förut uttalat, att statsmedel icke borde
beräknas såsom bidrag till beredande av större dyrtidstillägg åt personalen
vid huvudanstalten än med i genomsnitt 60 procent å 1914 års lönestat,
utgörande 20 procent mer än vad hittills kunnat av föreningen beviljas.
Den för andra utgifter vid huvudanstalten än löner och dyrtidstillägg
upptagna ökningen är, såsom jag beträffande anslaget för
år 1922 anfört, förnämligast beroende av ökade resekostnader och
höjda arbetspris samt tillkomsten av utgift för tjänstemännens pensionering.
För år 1922 har jag därför funnit mig icke böra göra någon

erinran mot de i detta avseende beräknade utgiftsbeloppen. Härvid

är emellertid att märka, att 1922 års stat kunnat beräknas med hänsyn

till eu 10,000 kronor högre avtalsenlig inkomst från bolaget än år 1921.
Det synes mig rimligt, att föreningen för år 1921 inrättar sig för en
så mycket inskränktare verksamhet än under år 1922, som den dåvarande
mindre inkomsten från bolaget föranleder. Eljest blir följden att, såsom
nu också skett, det till huvudanstalten för år 1921 redan förut beviljade
och det nu begärda statsanslaget tillhopa bliva högre, nämligen 87,600
+ 64,200 kronor = 151,800 kronor, än det anslag föreningen nu själv
begärt för år 1922, eller 144,500 kronor. Skillnaden mellan det anslag
jag för min del tillstyrkt till huvudanstalten för år 1922, nämligen

126,000 kronor, och det redan av 1920 års riksdag för år 1921 beviljade
87,600 kronor, eller sålunda 38,400 kronor, utgör enligt min mening
en maximigräns för ytterligare anslag för år 1921. Jag anser
mig kunna tillstyrka anslag å detta belopp.

Vad därefter beträffar filialerna utgör, då filialföreståndarnas normala
lön nu är 3,500 kronor, 20 procent ökat dyrtidstillägg därå 700 kronor.
För åtta filialer gör detta 5,600 kronor. Jag tillstyrker anslag härtill.

På grund härav hemställer jag, att Eders Kungl. Maj:t måtte
föreslå riksdagen

att å tilläggsstat för år 1921 såsom förslagsanslag,
högst, anvisa

dels till uppehållande av Sveriges utsädesförenings
praktiskt vetenskapliga verksamhet samt för ledning av
och samarbete med föreningens filialer kronor 38,400,
dels ock till uppehållande av verksamheten vid
föreningens filialer vid Ultima, i Östergötland, Kalmar
län, Västergötland, Värmland, Västernorrland och Jämtland
samt i Luleå 700 kronor för varje filial eller

tillhopa ........................................................ kronor 5.600

eller sålunda inalles ............................... » 44,000.

Bihang till riksdagens protokoll 1921. 1 samt. 2 käft. (Nr 2.) 3

Nionde huvudtiteln: 1921 års tilläggsstat.

[27.]

Ordnad bokföring
vid
mindre jord
bruk.

[28.]
Fiskodling sanstalten
vid
Borenshult.

(extra anslag)

27. Ordnad bokiöring vid mindre jordbruk.

Under åberopande av vad jag förut denna dag vid anmälan av
frågorna rörande regleringen för år 1922 av utgifterna under riksstatens
nionde huvudtitel anfört under punkten 65 hemställer jag, att Eders
Kung]. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att till fyllande av uppkommen brist för åren
1920 och 192 L å den del av anvisade anslag till
ordnad bokföring vid mindre jordbruk, som må användas
till räntahilitetsberäkningar angående jordbruk,
å tilläggsstat för år 1921 anvisa ett förslagsanslag
av............................................ kronor 6,800.

B. fiskeri väsendet.

1. Fiskodlingsanstalten vid Borenshult.

Riksdagen anvisade år 1912 för anläggande av en fiskodlingsanstalt
vid Motala 28,000 kronor å extra stat för år 1913. Emellertid
befanns det sedermera vara olämpligt att förlägga anstalten till den
sålunda avsedda platsen vid Motala och att den i stället borde komma
till stånd å en plats invid Borenshult. På Kungl. Maj:is förslag
medgav 1916 års riksdag, att det år 1912 anvisade anslaget finge
användas för ändamålet utan hinder av att anstalten förlädes till Borenshult.
Av infordrade anbud syntes framgå, att anläggningen skulle kunna
ske för det förut anvisade auslagsbcloppet. Detta visade sig emellertid
sedermera icke bliva möjligt, utan Kungl. Maj:t nödsakades anvisa förskottsvis
7,700 kronor för att icke arbetena skulle avbrytas och anstalten
bliva ofullbordad. Detta belopp ersattes av riksdagen genom anslag å tillläggsstat
för år 1919. Då detta anslag begärdes, meddelade departementschefen,
att lantbruksstyrelsen i skrivelse den 31 maj 1918 omförmält,
att därtill torde framdeles komma ytterligare behov av medel till vissa
dammar m. m.

Anstaltens driftkostnader hava årligen bestritts från den till Kungl.
Maj:ts disposition stående delen av ordinarie anslaget till fiskerinäringens
understöd. För år 1920 har från detta anslag den 26 mars 1920
anvisats dels 1,550 kronor för utförande av vissa vattenreningsanordningar
och dels 8,500 kronor till driftkostnader vid anstalten.

Nionde huvudtiteln: 1921 års tilläggsstat. 19

1 skrivelse den 10 juli 1920 har nu lantbruksstyrelsen anfört bland
annat följande:

»Våren 1918 utplanterades från anstalten i Motala ström cirka 223.000
yngel av vätterlax och i sjön Vättern 206,OdO rödingyngel. Samma år uppställdes
i anstalten en del sikodlingsapparater, vilka kunde tagas i bruk vid sikleken hösten
1918, varförutom odlingen av vätterlax och röding utvidgades, så att våren 1919
från anstalten kunde utplanteras 289,450 vätter]axyngel, 387.000 rödingyngel och

1,670,000 sikyngel.

Sommaren 1919 utvidgades anstalten med 12 nya kläckningstråg med 6
kläckningsbrickor i varje tråg, så att i anstalten nu finnas 36 kläckningstråg med
216 kläckningsbrickor. Dessutom hava inmonterats 20 nya sikkläckningsglas, vadan
i anstalten för närvarande finnas 32 sikkläckningsglas. Hösten 1919 inlades i
anstalten cirka 500,000 ägg av vätterlax, cirka 1,000,000 rödingägg och 6,386,000
sikägg. Innevarande år har därifrån utplanterats i Motala ström 404,000 v ätterlax
samt i sjön Vättern 934,000 röding- och 4,896.000 sikyngel.

Då genom den överbyggnad av Motala ström mellan Vättern och Boren,
som vattenfallsstyrelsen genom resolution den 20 december 1918 erhållit tillstånd
att verkställa, vätterlaxens fortplantningsmöjligheter och laxynglets existens bliva
förstörda, har lantbruksstyrelsen, på grund av punkt II i nyss åberopade resolution,
i skrivelse denna dag anhållit, att vattenfallsstyrelsen ville vid Borenshults fiskodiingsanstalt
inrätta bassänger med mera för laxynglets uppfödande. Lantbruksstyrelsen
anser sig därför icke här behöva hos Kungl. Maj:t anhålla om anvisande av medel
för detta ändamål. Däremot erfordras ytterligare anslag för sikfiskets i Vättern
förbättrande.

Med de apparater, som för närvarande finnas i anstalten, kan fiskkläckningen
där icke i nämnvärd män ökas. Emellertid är det nödvändigt att betydligt öka
sikkläckningen. Med stöd av den erfarenhet, man vunnit i andra länder, synes det
för att erhålla påtagliga resultat av denna odling vara nödvändigt att i en sjö av
Vätterns storlek årligen utsätta omkring 15—20 miljoner sikyngel. Lantbruksstyrelsen
anser sig dock böra framhålla, att det sannolikt kan bliva lönande att bedriva
denna odling i eu ännu större skala. Med avseende härå må framhållas, att
i Bodensjön från Schweiz och Tyskland under en lång följd av är utplanterats årligen
över 10 miljoner sikyngel och att sikfisket i nämnda sjö tack vare denna
odling blivit 4—5 gånger så givande som i början av 1890-talet. Då Bodensjön
emellertid har en areal av endast 547 kvadratkilometer och således icke är ens en
tredjedel så stor som Vättern (1898 kvadratkilometer), borde vid en lika intensiv
sikodling i Vättern årligen utsättas minst 35 miljoner sikyngel.

Ovan föreslagna antal av 15—20 miljoner sikyngel kunna utkläckas, om
ytterligare 60 sikkläckningsglas inmonteras. Härtill finnes utrymme i den nuvarande
anstalten utan någon tillbyggnad av denna och har kostnaden härför av fiskeriingenjören
Schmidt beräknats uppgå till 7,200 kronor.

Fiskodlingsanstaltens föreståndare G. Arwidsson har redan i sina årsberättelser
för 1917 och 1918 framhållit, att det vatten, som användes vid anstalten, är
mycket orent. Vattnet erhålles nämligen från Göta kanal ovanom Borenshults
sluss och uppgrumlas starkt av trafiken i kanalen. Denna olägenhet gör sig givetvis
mera märkbar ju större vattenförbrukningen i anstalten är och denna står åter i

Nionde huvudtiteln: 1921 års tilläggsstat.

[28.J direkt förhållande till den inängd rom, som utkläckes. Till följd därav att i anstalten
hösten 1919 inlagts omkring dubbelt mera fiskrom än under nästföregående
år, är det tydligt, att vattenförbrukningen vintern 1919—1920 varit mycket större
än under de föregående åren. Hade sjöfarten under hösten 1919 pågått lika länge
som föregående år, skulle det ock hava varit mycket svårt att hålla rommen fri
från slamm. Under hösten 1919 inträffade dock den för anstalten lyckliga omständigheten,
att vattenståndet i en del till Göta kanal hörande trafikleder var så lågt,
att fartygen ej kunde vara tungt lastade, varför de icke grumlade upp vattnet så
mycket som förut, varförutom trafiken på kanalen upphörde omkring två månader
tidigare än vanligt. Med den erfarenhet, som hittills vunnits vid anstalten, torde
man kunna säga, att det knappast är tillrådligt att ett annat år påbörja kläckningen
av en så stor rommängd som i år, förrän tillfredsställande rening av vattnet anordnats.
Detta gäller naturligtvis i ännu högre grad, om odlingen ytterligare ökas.
Det är därför nödvändigt att snarast möjligt inrätta nödiga reningsanordningar för
det till anstalten inledda vattnet.

Såsom i det föregående nämnts, har Kungl. Maj:t den 26 mars 1920 anvisat
1,550 kronor till reningsanordningar vid anstalten. Dessa avse emellertid endast
en del rörledningar, som behövas för att utan att avbryta vattentillflödet till kläckningsapparaterna
kunna renspola den nuvarande iiltreringsapparaten. För den utvidgade
fiskodlingsverksamhet, som lantbruksstyrelsen föreslår, beböves en ny större
sedimenteringsbassäng. Enligt av fiskeriingenjören Schmidt verkställd beräkning
skulle denna bassäng jämte nödiga rörledningar och ventiler med mera draga en
kostnad av 11,600 kronor. Installering av sikkläckningsglas och vattenreningsanordningar
med mera skulle således tillsammans komma att draga en kostnad av
18,800 kronor.»

Styrelsen har i sin hemställan avrundat detta belopp till 19,000
kronor. Av skrivelsen framgår, att styrelsen ansett detta anslag böra
anvisas redan för år 1921. Därjämte har till driftkostnader för år 1921
begärts ett anslag av 12,000 kronor.

Departement-»- Medan det för år 1920 av Kungl. Maj:t anvisade anslaget

chefen. ^j]] ifrågavarande fiskodlingsunstalt utgjorde 10,050 kronor, begär
nu lantbruksstyrelsen för år 1921 anslag å tillsammans 31,000 kronor.
Om än det ordinarie anslaget till fiskerinäringens understöd må kunna bestrida
vad som må finnas böra anvisas till de egentliga driftkostnaderna,
lämnar sagda anslag icke tillgång till medel för bekostande av utvidgningar
av anstalten genom inmonterande av ett stort antal nya sikkläckningsglas
samt inrättande av förbättrade vattenreningsanordningar. Av
utredningen synes mig emellertid framgå, att dessa utvidgningar äro
välbetänkta och ägnade att på ett fördelaktigt och behövligt sätt trygga
anstaltens verksamhet och öka dess kapacitet. Jag anser därför medel
till dem böra äskas av riksdagen. Då särskilt anordningarna för vattnets
rening äro av brådskande beskaffenhet, finner jag mig böra tillstyrka

Nionde huvudtiteln: 1921 års til/äggsstat.

anslagets anvisande å tilläggsstat. Mot det härtill begärda beloppet, 19,000
kronor, har jag ej någon erinran.

Jag hemställer därför, att Eders Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att till vissa utvidgningar vid fiskodlingsanstalten
vid Borenshult anvisa å tilläggsstat för år 1921 ett
reservationsanslag av................................. kronor 19,000.

[28.

2. Södra Sveriges fiskeriförening.

Under åberopande av vad jag förut denna dag vid anmälan av [29. i
frågorna rörande regleringen för år 1922 av utgifterna under riksstatens Södra Sveriges
nionde huvudtitel anfört under punkten 75 hemställer jag, att Eders
Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att såsom ökat understöd åt Södra Sveriges iiskeriförening
å tilläggsstat för år 1921 anvisa ett förslagsanslag,
högst............................................ kronor 10,000.

3. Hydrografisk-biologiska undersökningar av de Sverige omgivande haven.

Under åberopande av vad jag förut denna dag vid anmälan av [30.]
frågorna rörande regleringen för år 1922 av utgifterna under riksstatens ^dmgrafiskmonde
huvudtitel anfört under punkten 76 hemställer jag, att Eders der,ökningar
Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen av de.Ste™9e

att till täckande av Sveriges andel i kostnaderna Aai''en
för en internationell hydrografisk-biologisk centralanstalt
med laboratorium å tilläggsstat för år 1921

anvisa ett reservationsanslag av

kronor 4,900.

4. Underhälls- och driftkostnad för fartyget Skagerak.

Under åberopande av vad jag förut denna dag vid anmälan av
frågorna rörande regleringen för år 1922 av utgifterna under riksstatens
nionde huvudtitel anfört under punkten 77 hemställer jag, att Eders
Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att till underhålls- och driftkostnad för fartyget
Skagerak å tilläggsstat för år 1921 anvisa ett reserva -

tionsanslag av

cronor

[3i.;

Underhållsoch driftkostnad

för fartyget
S/caaerak.

12,000.

Nionde huvudtiteln: 1921 års tilläggsstat.

[32.]

Diverse behov
vid skog shögskolan.

Diverse behov
vid staf ens
sko g sj örsöksav
st alt.

134.]

Specialundersökningar

rörande de
norrländska
skogarnas
föryngring.

C. Skogsväsendet

1. Diverse behov vid skogshögskolau.

Under åberopande av vad jag'' förut denna dag vid anmälan av
frågorna rörande regleringen för år 1922 av utgifterna under riksstatens
nionde huvudtitel anfört under punkten 84 hemställer jag, att Eders
Kungl. Magt måtte föreslå riksdagen

att till diverse behov vid skogshögskolan å tillläggsstat
för år 1921 anvisa ett reservationsanslag
av........................................... kronor 6,200.

2. Diverse behov vid statens skogsförsöksanstalt.

Under åberopande av vad jag förut denna dag vid anmälan av
frågorna rörande regleringen för år 1922 av utgifterna under riksstatens
nionde huvudtitel anfört under punkten 85 hemställer jag, att Eders
Kungl. Magt måtte föreslå riksdagen

att för diverse behov vid statens skogsförsöksanstalt
å tilläggsstat för år 1921 anvisa ett reservationsanslag
av.................................................... kronor 23,000.

3. Specialundersökningar rörande de norrländska skogarnas föryngring.

Under åberopande av vad jag förut denna dag vid anmälan av
frågorna rörande regleringen för år 1922 av utgifterna under riksstatens
nionde huvudtitel anfört under punkten 86 hemställer jag, att Eders
Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att till ökade kostnader för specialundersökningar
rörande de norrländska skogarnas föryngring i huvudsaklig
överensstämmelse med den år 1916 för riksdagen
framlagda plan å tilläggsstat för år 1921 anvisa ett
reservationsanslag av ................................. kronor 2,050.

Nionde huvudtiteln: 1921 års til läggsstat.

4. Byggnadsarbeten vid statens skogsskolor.

Med bifall till Kungl. Majrts förslag- i ämnet anvisade 1919 års
lagtima riksdag till uppförande av bostäder åt assistenter och skogsrättare
vid statens skogsskolor i samband med omorganisation av nämnda
skolor dels å tilläggsstat för år 1919 ett reservationsanslag av 70,000
kronor och dels å extra stat för år 1920 ett reservationsanslag av

80,000 kronor. Då det emellertid, såsom framgår av propositionen nr
197 den 5 mars 1920, efter närmare utredning visade sig, att totalkostnaden
för byggnaderna komme att ställa sig högre än från början
beräknats, anvisade riksdagen ytterligare för ändamålet å tilläggsstat
för år 1920 ett reservationsanslag av 60,000 kronor, vadan sålunda
anvisats tillhopa 210,000 kronor. Sistnämnda belopp har enligt berörda
proposition beräknats sålunda:

uppförande av assistentbostäder vid
Grönsinka, Bjurfors, Omberg, Ham marsebo

och Kolleberga........................ kronor 94,230

huggning, transport och tillredning av
virke, som av kronan tillhandahålles

entreprenörerna vid nämnda fem skolor, » 8,369 kronor 102,599

uppförande uv bostadshus för assistent
och skogsrättare m. m. vid Hällnäs och

Bispgården ....... » 90,000

uthus vid samtliga skolor, ritningar och

oförutsedda utgifter................................ » 17,401 „ 107,401

Summa kronor 210,000.

Domänstyrelsen bar nu i skrivelse den 17 november 1920 meddelat,
att nämnda anslagsbelopp, 210,000 kronor, disponerats på följande
sätt:

för uppförande av assistentbostäder vid förstnämnda fem skolor

enligt entreprenadkontrakt........................................................... kronor

för tillredning m. m. av virke vid samma skolor..................... >

för uppförande av uthus vid samtliga skogsskolor...................... »

enligt Kungl. Maj:ts brev den 1 oktober 1920 bemyndigades
styrelsen att antaga ett anbud å 47,900 kronor för uppförande
av bostadshus för assistent och skogsrättare vid Hällnäs eller,
därest så kunde ske, föranstalta om byggnadens uppförande
till kostnad understigande nämnda belopp. Efter förda under -

94,230: —
8,369: —
7,710: —

[35.]

Byggnadsarbeten
vid
statt ns skoptskolor.

• extra aa slag:, i

Nionde huvudtiteln: 7927 års tilläggsstat.

handlingar hade domänstyrelsen upprättat entreprenadkontrakt

om ifrågavarande bygge för ...................................................... kronor

för tillredning m. m. av virke för sistnämnda byggnad hade av

jägmästaren utbetalts .................................................................••• >

för införande av elektrisk belysning vid assistentbostaden vid

Bjurfors hade styrelsen anvisat ................................................... »

för ersättning till arkitekten K. Nordenskjöld för ritningar till
ifrågavarande byggnader erfordrades .......................................

46,400: -

6,621: 5*
600: -4,200: -

Summa kronor 168,130: 54.

Domänstyrelsen har vidare anfört följande.

Till uppförande av bostad för assistent, skogsrättare och extra skogsråtta™
vid Bispgården skulle således beräknas återstå 210,000 — 168,130:54 — 4 1,869
kronor 46 öre. Enligt vad vederbörande jägmästare upplyst hade för huggning
m. m. av virke för sistnämnda byggnad dittills utbetalts 775 kronor 30 öre, varför
alltså för själva byggnadsentreprenaden funnes disponibla 41,094 kronor 16 öre.

Sedan domänstyrelsen den 5 augusti 1920 anmodat föreståndaren för Bispgårdens
skogsskola att infordra anbud å uppförande av bostadshus därstädes, både
denne till styrelsen överlämnat tre vid anbudstidens utgång ingivna anbud, därav
det lägsta lydde på 73,475 kronor. Samtliga anbud hade avslagits och hade styrelsen
uppdragit åt föreståndaren att infordra nya anbud. Den 8 oktober 1920 hade
föreståndaren avlämnat sålunda avgivna förnyade anbud, varav det lägsta lydande
å 70,200 kronor, däri inginge utförande av erforderliga vatten- och avloppsledningar,
avgivits av E. Flodin, Bispgården. Styrelsen, som funnit även sistnämnda anbud
för högt och avslagit detsamma, hade anmodat föreståndaren att vidare förhandla
med anbudsgivarna och andra byggnadskunniga personer om uppförande av
ifrågavarande bostadshus för högst 61,500 kronor, därav 1,500 kronor beräknades
utgöra kostnad för inledande av vatten- och avloppsledningar. Föreståndaren hade
den 30 oktober 1920 meddelat, att överenskommelse icke kunnat träffas i överensstämmelse
härmed. Sedermera hade förutnämnde Flodin till styrelsen ingivit ännu
ett anbud å 65,000 kronor och alternativt 63,500 kronor, därest grunden till byggnaden
finge gjutas av betong i stället för, enligt arbetsbeskrivningen, av sten. 1
anbuden inginge jämväl ersättning för utförande av vatten- och avloppsledningar.
Vederbörande skolföreståndare hade, enligt vad styrelsen under hand inhämtat,
ansett sig kunna tillstyrka, att Flodin antoges såsom entreprenör. Flodin hade
bland annat på sin tid uppfört nu befintliga dels skogsskolbyggnad dels bostad för
föreståndaren vid Bispgården, mot vilkas uppförande några egentliga anmärkningar
ej kunnat riktas.

Styrelsen ansåge, att grunden till ifrågavarande byggnad utan olägenhet
kunde uppföras av betong, därest erforderlig isolering mot frost utfördes. På grund
av den långt framskridna årstiden syntes bostadsbygget icke kunna påbörjas förrän
år 1921. Såsom styrelsen ovan angivit, beräknades ett belopp av 41,094 kronor
16 öre finnas tillgängligt för bostaden vid Bispgården. Med utgångspunkt från det
av Flodin avgivna lägsta anbudet å 63,500 kronor uppstode sålunda en brist å
22,405 kronor 84 öre.

Domänstyrelsen, som hölle före, att ett entreprenadanbud å ifrågavarande
byggnad, som väsentligt understege nyssnämnda, knappast kunde vara att påräkna.

Nionde huvudtiteln: 1921 ärs tilläggsstat.

finge därför hemställa, att Kungl. Maj:t täcktes vidtaga åtgärder för ställande till [35."
styrelsens förfogande av ett belopp, utöver förut för uppförande av bostäder åt
assistenter och skogsrättare vid statens skogsskolor anvisade anslag, av 26,000
kronor, till vilket belopp styrelsen ansåge nyss beräknade brist försiktigtvis böra
höjas med hänsyn till oförutsedda utgifter, kontrollantarvoden m. m.

Såsom av domänstyrelsens redogörelse framgår har det trots upp- Vepartemmtsrepade
försök att nedbringa kostnaderna visat sig, att ytterligare medel eAefenerfordras,
därest den planerade bostadsbyggnaden åt assistent, skogsrättare
och extra skogsrättare vid Bispgården skall komma till utförande.

Då ovannämnda av Flodin avgivna entreprenadanbud å 63,500 kronor
synes mig under förutsättning, som av styrelsen framhållits, böra antagas,
torde annan utväg än hänvändelse till riksdagen icke stå till buds
för täckande av den merkostnad, som sålunda uppstått för bostadsbyggandet.
Mot att det nya anslaget för säkerhets skull upptages till
ett belopp av 26,000 kronor har jag ej något att erinra. Enär beloppet
erfordras redan under år 1921, torde anslaget äskas å tilläggsstat för
samma år.

Jag hemställer alltså, att Eders Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen att

för fullbordande av vissa byggnadsarbeten
vid statens skogsskolor å tilläggsstat för år 1921 anvisa
ett reservationsanslag av .............. kronor 26,000.

D. liautmäteriväsendet. 1

1. Lantmäteriundervisningen.

Under åberopande av vad jag förut denna dag vid anmälan av
frågorna rörande regleringen för år 1922 av utgifterna under riksstatens
nionde huvudtitel anfört under punkten 94 hemställer jag, att Eders
Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att till ökade kostnader för lantmäteriundervisningens
ordnande och bedrivande å tilläggsstat lör år
1921 anvisa ett reservationsanslag av kronor 9,200.
Bihang till riksdagens protokoll 1921. 1 sand. 2 höft. (Nr 2.) 4

[36.]

Lantmäteriundervisningen.

Nionde huvudtiteln: 1921 års tilläggsstat.

[37.]

Lantmäterikontoren
i
länen.

[38.]

Tillskott till
dyrtidstilllägg
för vissa
lanlmätare.

[39.]

Diverse behov
vid rikets
allmänna
kartverk.

2. Lantmäteri kontoren i länen.

Under åberopande av vad jag förut denna dag vid anmälan av
frågorna rörande regleringen för år 1922 av utgifterna under riksstatens
nionde huvudtitel anfört under punkten 95 hemställer jag, att Eders
Kungl. Magt måtte föreslå riksdagen

att till lantmäterikontoren i länen å tilläggsstat för
år 1921 anvisa ett förslagsanslag, högst... kronor 150.

3. Tillskott till dyrtidstill ägg för vissa lantmätare.

På Kungl. Maj:ts förslag har tillskott till krigstidstillägg eller
dyrtidstillägg för vissa lantmätare på grund av arbete enligt taxa beviljats
för åren 1918, 1919 och 1920. Dylikt tillägg är även i år
erforderligt. I avvaktan å pågående utredningar bör härtill nu beräknas
visst belopp, som synes kunna förslagsvis upptagas till 600,000 kronor.

Jag hemställer därför, att Eders Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen att

i avbidan på den proposition angående tillskott
till dyrtidstillägg för vissa lantmätare, som
Kungl. Maj:t må komma att avlåta till riksdagen, för
detta ändamål å tilläggsstat för år 1921 beräkna ett
anslag av ................................................ kronor 600,000.

E. Rikets allmänna kartverk.

Diverse behov vid rikets allmänna kartverk.

Under åberopande av vad jag förut deuna dag vid anmälan av
frågorna rörande regleringen för år 1922 av utgifterna under riksstatens
nionde huvudtitel anfört under punkten 103 hemställer jag, att Eders
Kung]. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att till diveise behov vid rikets allmänna kartverk
anvisa å tilläggsstat för år 1921
ett reservationsanslag av ....................... kronor 41,200.

Nionde huvudtiteln: 1921 års tilläggsstat.

F. Geologiska samt meteorologiska och hydrografiska

undersökuiu gar.

1. Fältarbeten vid Sveriges geologiska undersökning.

Under åberopande av vad jag förut denna dag vid anmälan av
frågorna rörande regleringen för år 1922 av utgifterna under riksstatens
nionde huvudtitel anfört under punkten 107 hemställer jag, att Eders
Kungl. Magt måtte föreslå riksdagen

att till ökade kostnader för Sveriges geologiska
undersöknings fältarbeten m. m. å tilläggsstat lör år
1921 anvisa ett reservationsanslag av... kronor 8,200.

2. Expenser m. in. vid Sveriges geologiska undersökning.

Under åberopande av vad jag förut denna dag vid anmälan av
frågorna rörande regleringen för år 1922 av utgifterna under riksstatens
nionde huvudtitel anfört under punkten 108 hemställer jag, att Eders
Kungl. Magt måtte föreslå riksdagen

att till expenser m. m. vid Sveriges geologiska
undersökning anvisa å tilläggsstat för år 1921 ett reservationsanslag
av .................................. kronor 3,500.

3. Undersökning av torvmarker i södra Sverige.

Under åberopande av vad jag förut denna dag vid anmälan av
frågorna rörande regleringen för år 1922 av utgifterna under riksstatens
nionde huvudtitel anfört under punkten 110 hemställer jag, att Eders
Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att för ökade kostnader för fortsättande av dels
en förrådsstatistisk undersökning medelst linjeinventering
av torvtillgångarna i Götaland och Svealand
utom Dalarna, dels, i samband därmed och inom samma
område, en rekognoscering av mossmarkerna närmast
trafiklederna, allt i huvudsaklig överensstämmelse med

[40.;

Fältarbeten
vid Sveriges
geologiska
undersökning.

[41]

Expenser
m m. vid
Sveriges geologiska
undersökning.

Undersökning
av torvmarker
t södra Sverige.

Nionde huvudtiteln: 1921 å/s tilläggsstat.

42.] det av torvkommittén framlagda förslag, å tilläggsstat

för år 1921 anvisa ett reservationsanslag
av..................................................... kronor 20,800.

4. Diverse behov vid statens raeteorologisk-hydrografiska anstalt.

[43.] Under åberopande av vad jag förut denna dag vid anmälan av

Diver,e behov frågorna rörande regleringen för år 1922 av utgifterna under riksstatens
meteorologisk-1^0''1^ huvudtitel anfört under punkten 112 hemställer jag, att Eders
hydrografiska Kungl. Makt måtte föreslå riksdagen

anstalt.

att för diverse behov vid statens meteorologiskhydrografiska
anstalt å tilläggsstat för år 1921 anvisa
ett reservationsanslag av........................kronor 30,000.

(1. Veterinärväsendet.

1. Reparationsarbeten vid veterinärhögskolan.

[44.] Styrelsen för veterinärhögskolau har i skrivelse den 7 maj 1920

^rbeten^d anhåhit, a,t å tilläggsstat för år 1921 måtte anvisas ett anslag av 37,000
veterinär- kronor till utförande av vissa reparationsarbeten m. m. å högskolans
högskolan, byggnader. Styrelsen har härom anfört huvudsakligen följande.

De nya lokalerna för veterinärhögskolan, vilka tagits i anspråk för sitt ändamål
under år 1911, hade sedan dess icke undergått några mera genomgripande
reparationer, utan hade under de gångna åren endast utförts sådana reparationsarbeten,
som visat sig oundgängligen nödvändiga för att förebygga byggnadernas
förfall. Vid sådant förhållande vore uppenbart, att då nu snart 10 är gått tillända,
sedan byggnaderna tagits i användning, en omfattande och grundlig reparation å
desamma vore erforderlig, vilket också byggnadernas utseende både in- och utvändigt
tydligt ådagalade. Styrelsen ville i detta sammanhang också erinra, att år
1921 inträffade hundraårsminnet av veterinär institutets i Stockholm öppnande, vilket
vore avsett att firas i samband med en skandinavisk veterinärkongress i Stockholm
under försommaren 1921. Då därunder kunde förväntas talrikt besök av skandinaviska
samt andra utländska veterinärer och vetenskapsmän på hithörande område,
vilka komme att bese veterinärhögskolan, vore det så mycket angelägnare, att högskolans
byggnader såväl till det yttre som det inre tedde sig i ett prydligt och
staten fullt värdigt skick. För ernående av detta ändamål hade styrelsen infordrat
ett bilagt reparationsförslag. Av detsamma framgmge, att samtliga reparationskostnaderna
beräknats uppgå till 57,000 kronor. Emellertid hade styrelsen tänkt

Nionde huvudtiteln: 1921 års tilläggsstat.

sig av härför tillgängliga medel kunna redan under 1920 års sommar utföra en del
inre och yttre arbeten av de i reparationsförslaget angivna för en kostnad av omkring
20^000 kronor. I god tid under våren 1921 skulle därpå de i reparationsförslaget
upptagna återstående arbetena utföras, så att det hela skulle vara färdigt
före veterinärkongressens sammanträde. För dessa senare arbetens utförande erfordrades
emellertid ett särskilt anslag å 37,000 kronor.

Byggnadsstyrelsen har i utlåtande den 31 augusti 1920 meddelat,
att styrelsen efter i detalj verkställd granskning funnit de ifrågasatta
arbetena fullt behövliga. Kostnaderna syntes i vissa fall vara väl knappt
beräknade. Med hänsyn till att högskolan syntes hava andra medel tillgängliga
för dylikt ändamål hade byggnadsstyrelsen dock icke ansett sig
höra föreslå någon förhöjning av det begärda anslaget.

Med anledning av vad byggnadsstyrelsen sålunda anfört infordrades
yttrande från högskolans styrelse, vilken i utlåtande den 14 oktober 1920
framhållit, att reparationskostnader ä bj^ggnaderna nu gäldades Irån det
å högskolans stat upptagna anslaget ä 60,000 kronor till bränsle, belysning,
renhållning in. m. samt de till förstärkning härav å extra stat.
resp. tilläggsstat under senare år anvisade anslag å 115,000 kronor årligen
samt att styrelsen icke hade andra medel till sitt förfogande för
ifrågavarande ändamål. Styrelsen har vidare yttrat:

Då såväl det ordinarie som det extra anslaget till följd av än ytterligare stegrade
bränsle- och arbetspriser m. m. vore ytterst härf anlitade, vågade styrelsen ej
beräkna att för nu ifrågasatta reparationer hava några medel tillgängliga utöver
det av styrelsen härför under år 1920 använda och till omkring 20,0t>0 kronor uppgående
beloppet, i all synnerhet som under är 192 L förutom återstående i arbetsbeskrivningen
upptagna reparationer ytterligare reparationer skulle bliva behövliga
å såväl byggnader som stängsel. Att under år 1920 ett så jämförelsevis stort belopp
kunnat disponeras för reparationer, berodde uteslutande därpå, att en del andra
utgifter avsedda att täckas med dessa anslag, ehuru nog sä nödvändiga, fått stå
över till ett kommande år. Då styrelsen alltså under ingå förhållanden ansåge sig
kunna beräkna att i någon mån bestrida återstående utgifter för de i arbetsbeskrivningen
angivna reparationerna från de för år 1921 beviljade anslagen och några medel
i övrigt härför ej heller stode styrelsen till buds, måste styrelsen vidhålla sin framställning
om anvisande av särskilt anslag å tilläggsstat för ändamålet. Styrelsen
hade under hand begärt från byggnadsstyrelsen exakt uppgift å det belopp, som
utöver det i arbetsbeskrivningen ingående eller 37,000 kronor kunde anses erforderligt
för bestridande av kostnaderna för reparationer avsedda att utförasår 1921.
och hade byggnadsstyrelsen ansett kostnadsberäkningen behöva ökas med omkring
3,500 kronor. Det begärda reparationsanslaget borde därför höjas till 40,500 kronor.
__

Då de nu ifrågasatta reparationsarbetena, såsom byggnadsstyrelsen
vitsordat, torde vara nödvändiga för byggnadernas vidmakthållande i tillfredsställande
skick samt särskild anledning förefinnes att icke längre

44 . •

ep ar tern* ni
chefen.

Nionde liuvudtitelu: 1921 års tilläggsstat.

[44.] uppskjuta deras utförande, tillstyrker jag, att anslag å 40,500 kronor
må för ändamålet utgå å tilläggsstat för innevarande år.

Jag hemställer därför, att Eders Kungl. Magt måtte föreslå riksdagen att

till reparationsarbeten vid veterinärhögskolan
anvisa å tilläggsstat för år 1921 ett reservationsanslag
av.................................. kronor 40,500.

2. Nordiskt veterinärmöte i Stockholm.

45.] Svenska veterinärläkarföreningeu har i en till Kungl. Maj:t in t-eUrinärmötc

given skrift anhållit om bidrag till vissa kostnader för hållande år 1921
i Stockholm, i Stockholm av ett nordiskt veterinärmöte, till vilket föreningen inbjudit
svenska, danska, norska, finska och isländska veterinärer. Å
mötet, som vore avsett att äga rum i samband med firandet av svenska
veterinärhögskolans hundraårsminne, skulle diskuteras aktuella frågor
rörande husdjurens sjukdomar samt dessas orsaker, behandling och bekämpande
ävensom rörande husdjursskötseln och husdjursaveln samt
kött- och mjölkkontrollen. Då särskilt de smittsamma husdjurssjukdomarna
skulle bli föremål för mötets behandling, borde mötet bliva av
betydelse ur nationalekonomisk synpunkt med hänsyn till de störa
kostnader, som vid farsoter åtginge för dylika sjukdomars bekämpande.
I kampen mot dessa sjukdomar vore samverkan mellan nordens veterinärer
för att förhindra sjukdomars spridning länderna emellan av stor betydelse,
särskilt som i vissa angränsande europeiska länder sådana sjukdomar
efter kriget vunnit betänklig spridning. Det vore därför av vikt såväl
att mötet bleve talrikt besökt som att dess förhandlingar bleve spridda
även till dem, som icke kunde närvara. Föreningen anhölle därför
dels att kostnadsfria återresor å svenska järnvägar måtte beviljas mötesdeltagarna
eller, om detta ej kunde medgivas, att ett anslag av minst

10,000 kronor måtte anvisas för bekostande av dessa resor, dels ock
att ett bidrag av 15,000 kronor måtte anvisas till bestridande av tryckningskostnaderna
för mötets förhandlingar.

Medicinalstyrelsen har enligt utlåtande den 11 maj 1920 ansett
tidpunkten för det ifrågasatta mötet synnerligen väl vald samt livligt
tillstyrkt föreningens ansökning. Det begärda reseanslaget syntes böra
ställas till medicinalstyrelsens förfogande mot redovisningsskyldighet för
att i mån av rekvisition och efter granskning av inkomna räkningar utbetalas
till mötesbestyrelsen. Då föreningens tillgångar vore begränsade,

Nionde huvudtiteln: 1921 års tilläggsstat.

vore mötets tillkomst beroende av huruvida statsanslag beviljades eller 45.j

icke. De behövliga medlen borde kunna utgå från förslagsanslaget till
förekommande och hämmande av smittsamma sjukdomar bland husdjuren.

Statskontoret har i utlåtande den 24 juli 1920 förmält sig icke
hava funnit anledning till annan erinran mot framställningen än att det
syntes lämpligast, att särskilt anslag för ändamålet äskades av riksdagen.

Järnvägsstyrelsen har avgivit utlåtande den 20 augusti 1920 och
därvid, under förutsättning att statens järnvägar själva skulle bära den
minskning i inkomster, som skulle bliva en följd av iria återresor å nämnda
järnvägar, ansett sig icke kunna tillstyrka framställningen härom.

Ett sådant möte mellan nordens veterinärer, som nu ifrågasatts, Vep*rkl<^nt"
synes kunna bliva av stor betydelse för veterinärväsendet och husdjursskötseln
i de nordiska länderna. Det synes mig därför önskvärt, att
det kommer till stånd. Såsom medicinalstyrelsen framhållit, måste tidpunkten
anses vara lämpligt vald. Då ett dylikt möte drager ganska
betydande kostnader, lärer det vara oundvikligt, att statsbidrag lämnas,
för att det må kunna äga rum. Det för tryckningskostnader avsedda
bidraget av 15,000 kronor giver mig ej anledning till erinran. Något
medgivande av fria återresor å järnvägar, vilket ju i allt fall icke kunde
från statens sida gälla annat än å statens järnvägar, synes med hänsyn
till i detta hänseende under senare tid tillämpade grundsatser icke kunna
lämnas. Jag har i denna fråga samrått med chefen för kommunikationsdepartementet.
Däremot finner jag det önskligt, att bidrag av
statsmedel lämnas till kostnaderna för återresan å svenska järnvägar,
vare sig statens eller enskilda. Jag kan emellertid icke finna det nödigt,
att sådant bidrag från svenska staten kommer andra än svenska deltagare
till godo. Vid sådant förhållande torde det behövliga resekostnadsanslaget
kunna begränsas till 5,000 kronor och anslaget i sin
helhet till 20,000 kronor.

I avseende å sättet för medlens anskaffande instämmer jag med
statskontoret.

Jag hemställer därför, att Eders Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen att

såsom bidrag till kostnaderna för hållande i
Stockholm år 1921 av ett nordiskt veterinärmöte å
tAUögqsstat för samma år anvisa ett förslagsanslag
högst............................................................. kronor 20,000.

Nionde huvudtiteln: 1921 års tilläggsstat.

[46.]

Dyrtidstilllägt]
åt
distriktsveterinärer.

Departementschefen.

[47.]

Tillfälligt
anslag Ull
kusk illningssällskapen.

3. Dyrtidstillägg åt distriktsveterinärer.

I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag har riksdagen såväl år 1919
som år 1920 dels medgivit, att därest de distriktsveterinärer, till vilkas
avlöning lämnades statsbidrag, för året bereddes dyrtidstillägg å dem
från vederbörande landsting tillkommande avlöning, dyrtidstillägg av
statsmedel finge för samma år till dem utgå med motsvarande andel
av statsbidraget, ålderstillägg däri inberäknat, dock med högst två tredjedelar
av statsavlöningen, dds ock till bestridande av kostnaderna för dessa
dyrtidstillägg å tilläggsstat uppfört ett förslagsanslag av 100,000 kronor.

Svenska distriktsveterinärföreningen har nu i ingiven skrift anhållit,
att distriktsveterinärerna måtte för år 1921 medgivas dyrtidstillägg å
de samma år från staten till dem utgående avlöningsbidrag i full överensstämmelse
med de grunder, vilka för samma år bleve gällande för
dyrtidstillägg i allmänhet å statsavlöning.

Medicinalstyrelsen har avgivit utlåtande i ämnet den 15 december
1920.

I avvaktan å pågående utredningar bör visst belopp nu beräknas
till dyrtidstillägg åt distriktsveterinärer innevarande år och torde
det böra upptagas till 150,000 kronor.

Jag hemställer därför, att Eders Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att i avbidan på den proposition angående dyrtidstillägg
åt distriktsveterinärer, som Kungl. Maj:t må
komma att avlåta till riksdagen, för detta ändamål
beräkna å tilläggsstat för år 1921 ett
anslag av .................................................. kronor 150,000.

H. Diverse.

1. Tillfälligt anslag till hushållningssällskapen.

Såsom tillfälligt anslag till hushållningssällskapen har riksdagen
å tilläggsstat för år 1920 anvisat ett förslagsanslag, högst 682,000
kronor. Dylikt anslag är även i år erforderligt. I avvaktan på vissa
utredningar bör för ändamålet beräknas visst belopp, vilket synes böra
upptagas till 900,000 kronor. Jag hemställer därför, att Eders Kungl.
Maj;t måtte föreslå riksdagen

Nionde huvudtiteln: 1921 års tilläggsstat. 33

att i avbidan på den proposition angående tillfälligt
anslag till hushållningssällskapen, som Kungl. Maj:t
må komma att avlåta till riksdagen, för detta ändamål
å tilläggsstat för år 1921 beräkna
ett anslag av........................................... kronor 900,000.

2. Expenser för lantbrukskonsulenten i England.

Riksdagen har på extra stat för år 1921 anvisat ett förslagsanslag
å högst 29,000 kronor till befrämjande av avsättningen i främmande
länder av alster av svenska lantbruket och dess binäringar.
Detta anslag användes till en lantbrukskonsulent i England och en i Berlin
med 9,000 kronor i arvode åt vardera konsulenten samt med 6,000
kronor till expenser och resekostnader för konsulenten i England och

5,000 kronor till samma ändamål för konsulenten i Berlin.

Såsom jag förut i dag erinrat föreslås nu dessa befattningar skola
från och med år 1922 överflyttas på utrikesdepartementets stat.

Emellertid har lantbruksstyrelsen i skrivelse den 31 augusti 1920
anmält, att den i England anställde konsulenten anhållit, att det till
honom anvisade anslaget till expenser och resekostnader måtte höjas
till 12,000 kronor. Enligt bifogad beräkning kunde kostnaderna för
kontor, kontorist, resor, post, telegraf, telefon, tidningar m. m. anslås
till 11,970 kronor eller i runt tal 12,000 kronor. Lantbruksstyrelsen
har funnit ökningen av behovet påkallad med hänsyn till de väsentligt
stegrade utgifterna och ansett den böra medgivas redan för innevarande
år.

För konsulentens verksamhet är det givetvis nödvändigt att han
äger tillräckliga expensmedel för att kunna inhämta vad som för vårt
lantbruk och dess binäringar är av betydelse på Englands för oss så
viktiga livsmedelsmarknad samt för att kunna snabbt och fullständigt
meddela sina iakttagelser. I betraktande av de nuvarande prisförhållandena
finner jag mig icke böra göra någon erinran mot lantbruksstyrelsens
ifrågavarande förslag utan hemställer, att Eders Kungl. Maj:t
måtte föreslå riksdagen

att till ökade expenser för Sveriges lantbrukskonsulent
i England anvisa å tilläggsstat för innevarande
år ett förslagsanslag, högst...... kronor 6,000.

Bihang till riksdagens protokoll 1921. 1 sand. 2 höft. (Nr 2.) 5

[47.1

[48.]

Expenser
för lantbrukskonsulenten

i England.

Deparievi
entsehefen

Nionde huvudtiteln: 1921 års tilläggsstat.

[49.]

Internationella
lantbruksinstitutet

i Horn.

[50.]

Internationella
fry sinstitut
et i Paris.

[51.]

Kostnader för
nationalparker.

3. Internationella lantbruksinstitutet i Rom.

Under åberopande av vad jag förut denna dag vid anmälan av
frågorna rörande regleringen för år 1922 av utgifterna under riksstatens
nionde huvudtitel anfört under punkten 127 hemställer jag, att Eders
Kungl. Magt måtte föreslå riksdagen

att till bestridande av kostnaden för Sveriges deltagande
i internationella lantbruksinstitutet i Rom å tilllägg
sstat för år 1921 anvisa ett reservationsanslag
av............................................... kronor 5,400.

4. Internationella frysinstitutet i Paris.

Under åberopande av vad jag förut denna dag vid anmälan av
frågorna rörande regleringen för år 1922 av utgifterna under riksstatens
nionde huvudtitel anfört under punkten 128 hemställer jag, att Eders
Kungl. Majrt måtte föreslå riksdagen

att till bestridande av kostnaden för Sveriges
deltagande i internationella frysinstitutet i Paris å tillläggsstat
för år 1921 anvisa ett reservationsanslag
av............................................... kronor 2,800.

5. Kostnader för nationalparker.

Till bestridande av kostnader för nationalparker har riksdagen å
extra stat för år 1921 anvisat ett anslag av 2,600 kronor.

Sedan riksdagen år 1920 beslutat, att visst område vid berget
Vaddetjåkko i Norrbottens län skulle avsättas till nationalpark, har vetenskapsakademien
i skrivelse den 8 september 1920 anfört, att därest
gränserna för denna nationalpark skulle utmärkas under år 1921, detta
komme att draga särskilda kostnader, förslagsvis beräknade till 500 kronor,
vilka icke tagits i beräkning vid uppgörandet av utgifterna för nationalparkerna
för år 1921.

Den 25 september 1920 fastställde Kungl. Maj:t gränser för Vaddetjåkko
nationalpark.

Nionde huvudtiteln: 7921 års tilläggsstat.

Med anledning av vad sålunda förekommit hemställer jag, att Eders [51.
Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att till bestridande av kostnader för nationalparker
airvisa å tilläggsstat för år 1921 ett reservationsanslag
av ................................................. kronor 500.

6. Inventering av odlingsjord å enskild mark i vissa socknar i Norrland.

Under åren 1916 —1920 bär bedrivits inventering av odlingsjord 52.
å kronomarker i Norrland och Dalarna. Till en början verkställdes JnverUennq
arbetet under ledning av särskilt tillkallade sakkunniga men uppdrogs ™CndkiidZ7rl
den 25 maj 1917 åt norrländska kolonisationskommittén. Kostnaderna >'' vissa *°chbava
bestritts under de bägge första åren förskottsvis genom medel, som "Pr]a^d°rr
sedermera ersatts av riksdagen, men under åren 1918—1920 medelst
särskilda av riksdagen å tilläggsstat och extra stat anvisade anslag.

Detta inventeringsarbete är nu avslutat. På grundvalen av inventeringens
resultat bar under de senaste åren verkställts föx-sökskolonisation å ett
antal kronoparker och definitivt koloniseringsförslag lär inom kort vara
att vänta från kolonisationskommittén.

I skrivelse den 13 juni 1918 (nr 342) anhöll riksdagen, att Kungl.

Maj:t måtte föranstalta om utredning och framlägga förslag, huru kolonisationen
å bondejord i Norrland måtte kunna kraftigare än hittills befrämjas.
Genom beslut den 11 juli 1918 uppdrog Kungl. Maj:t åt
norrländska kolonisationskommittén att verkställa den sålunda begärda
utredningen.

Kommittén bär nu i skrivelse den 28 maj 1920 angående åtgärder
för fullgörande av sistnämnda uppdrag anfört huvudsakligen följande:

»De olika spörsmål detta utredningsuppdrag berör bär kommittén ännu icke
kunnat slutbehandla. Vid de överläggningar, som pågått för uppdragets fullgörande,
har det emellertid för kommittén framträtt såsom ett önskemål av synnerlig vikt.
att närmare uppgifter bliva införskaffade om tillgången på ouppodlad men odlingsbar
mark i enskild ägo. Under framhållande av att närmare kännedom om outnyttjade
odlingsmöjligheter är en oundgänglig förutsättning för en planmässig kolonisationspolitik,
har kommittén den 19 mars 1920 hos Kungl. Maj:t gjort framställning
om sådan utvidgning av rikets officiella jordbruksstatistik, att densamma för
Norrland och Dalarna må innefatta uppgifter jämväl om tillgången på odlingsbar
men ouppodlad mark. I denna framställning, till vilken kommittén får hänvisa, har
framhållits, att den sålunda föreslagna odlingsmarksstatistiken väl icke skulle giva
till resultat någon i detalj fullt riktig redovisning av odlingsbar jord men ändock
vara av stor betydelse genom att åstadkomma en allmänt vägledande översikt över

:''>ti Nionde huvudtiteln: 1921 ars tilläggsstat.

tillgången därav och dess fördelning å olika trakter. De insamlade uppgifterna
skulle även kunna tjäna till utgångspunkt för mera ingående agronomiska specialundersökningar,
där sådana efterhand kunde bliva påkallade.

Såsom i den åberopade framställningen omnämnts, har emellertid kommittén
ansett specialundersökningar i viss begränsad utsträckning böra omedelbart anordnas,
utan avvaktande av resultat från de på antytt sätt utsträckta jordbruksstatistiska
undersökningarna. Skälen härtill äro följande.

De statliga åtgärderna i kolonisationsfrågan hava hittills huvudsakligen avsett
kronomarkerna i Norrland och Dalarna. Det har tidigare varit en allmänt utbredd
uppfattning, att de obegagnade odlingsmöjligheterna väsentligen varit att söka inom
statens marker i de norra länen. Vid strävandena att söka bereda utkomst inom
landet för den jordbruksarbetande men jordlösa befolkningen har man därför haft
blicken främst riktad på de vidsträckta marktillgångar, som i Norrland finnas i
kronans hand. Detta har även legat närmast till hands av det skäl, att staten
har i sin makt att utan kränkande av enskilda intressen fritt förfoga över kronomarkerna.
Tillgodogörandet av enskild jord för allmänna syften måste däremot ställa
sig som ett invecklat och svårlöst problem.

Efterhand har det dock blivit klart, att de norrländska statsskogarna ej innesluta
så rika odlingstillfällen, som man tidigare på månget håll varit van att föreställa
sig. Detta kan belysas av siffror från den snart avslutade statsinventeringen
av odlingsjord å ifrågavarande kronomärke^ Under åren 1916 —1919 har denna
inventering omfattat en skogsareal av 3,785,009 hektar, därav såsom odlingsvärda
urskilts tillsammans 111,968 hektar mindre torvmarksområden, 68,752 hektar torvmarker
av större omfattning och 3,613 hektar rena fastmarksområden. Härtill får
läggas den areal odlingsbar fastmark, som uppsökts för sammanläggning med de
mindre torvmarksområdena och som beräknas utgöra 25 procent av dessa eller omkring
28,000 hektar. Om den återstående inventeringen, såsom antagligt, lämnar
ett procentuellt någorlunda likartat resultat, skulle odlingsmarkstillgången å statsskogarna
kunna beräknas till omkring 238,000 hektar. Detta är väl i och för sig
en aktningsbjudande siffra. Men tar man hänsyn till att en högst väsentlig del av
dessa marker måste disponeras för inrättande av skogsarbetarlägenheter, finner man
lätt att vad som bör vara tyngdpunkten i kolonisationen, tillskapandet av nya bärkraftiga
jordbruksfastigheter, endast i begränsad män kan äga rum å statens marker.

Dess bättre torde vida större odlingsmöjligheter, både absolut och relativt
taget, vara att finna å den i enskild ägo varande jorden i de norra länen. Detta
beror ej endast på att den övervägande delen av Norrlands jord är i enskild ägo,
utan har ock blivit en följd av sättet för marktilldelningen vid avvittringarna.
Dessa förrättningars ändamål var att till byar och hemman i högst tre skiften
lägga, förutom den egentliga inägojorden, all enskilt nyttjad ängsmark samt skog
till husbehov och avsalu. För att i möjligaste mån innesluta de vitt spridda naturliga
ängarna inom byarnas områden föranläts man att medtaga betydande arealer
av omkring och mellan ängarna belägna kärrmarker och andra låglända trakter.
I allmänhet beräknades dessa som impediment, ehuru senare rön givit vid handen,
att torvmarkerna i stor utsträckning äro med fördel odlingsbara. Skematiskt taget
kommo byområdena att innefatta de bördigaste dalgångarna och slättrakterna,
under det att till kronomarker företrädesvis avsattes sterilare skogsåsar och bergshöjder.

:J7

Nionde huvudtiteln; 1921 års tillåggsstat.

Genom riksdagens beslut år 1918 har blivit fastslaget, att kolonisationen bör
inriktas jämväl på bondejorden i Norrland. På föranstaltande av nationalföreningen
mot emigrationen hava även åtgärder för befrämjande av kolonisationen å bolagsjord
blivit föreslagna och Kungl. Maj:t underställda. Statsmakterna hava således
inom den närmaste framtiden att avgöra betydelsefulla frågor rörande kolonisation
å all enskild jord i de norra länen. En av de viktigaste förutsättningarna för att
kunna taga ståndpunkt till dessa frågor torde vara, att en närmare kännedom införskaffas
om vilka utvecklingsmöjligheter, som verkligen finnas inom de i enskild
ägo befintliga fastigheterna. Den av kommittén föreslagna utvidgningen av
den allmänna jordbruksstatistiken synes ej vara tillräcklig att vinna denna kännedom,
framförallt icke så snart som önskligt är. Dels måste statistiken till en början
bliva behäftad med åtskilliga brister och ojämnheter, som först efter upprepade
undersökningar torde undanröjas eller minskas. En statistisk undersökning, som
enligt den förberedda nya anordningen av jordbruksstatistiken i det huvudsakliga
skall byggas på jordägarnas egna uppgifter, kan ej, åtminstone ej innan den blivit
närmare prövad, givas vitsord för fullständig tillförlitlighet. Dels torde även eii
rätt avsevärd tid åtgå, innan något första resultat av den av kommittén föreslagna
allmänna odlingsmarksstatistiken kan föreligga i bearbetat skick. Det har därför
synts kommittén önskvärt, att några valda områden i olika delar av Norrland kunde
så snart som möjligt bliva föremål för en mera ingående och tillförlitligare undersökning,
som skulle ådagalägga ej blott arealen utan även beskaffenheten av de
befintliga odlingsmöjligheterna. Absoluta siffror vunnes väl endast för de områden,
som bleve föremål för undersökning, men om dessa områden ej tilltoges alltför
små och tillika förlädes i trakter med olikartade geologiska och klimatiska förhållanden,
kunde säkerligen tämligen vittgående slutsatser dragas av undersökningarna.
Enligt kommitténs mening finge man redan genom rätt begränsade undersökningar
ett fastare grepp på hela frågan om kolonisation å enskild jord och ett
värdefullt underlag för de första statsåtgärderna till lösning av denna fråga. För
jordägarna i de trakter, som berördes av undersökningarna, skulle dessa helt visst
vara av stort värde genom att lämna sakkunnig anvisning om de områden, som
bäst lämpade sig för nyodlingar, om torrläggningsmöjligheter o. s. v. Vidare skulle
de antydda noggrannare undersökningarna framdeles kunna tjäna till kontroll å aen
allmänna odlingsmarksstatistik kommittén föreslagit och bereda möjlighet att avgöra
om nöjaktiga resultat kunde vinnas av denna ävensom på vad sätt den eventuellt
skulle behöva fullständigas. Det torde vara nödvändigt att för den allmänna odlingsmarksstatistiken
ett enkelt och billigt förfarande blir framexperimenterat Visar
det sig, att ett användbart resultat kan erhållas utan dyrbara inventeringsåtgärder.
vore därmed mycket vunnet. De undersökningar, som kommittén tänkt sig, skulle
således i nämnda avseende vara i viss mån av försöksnatur.

Då det gällt att utse lämpliga undersökningsområden, har kommittén utgått
från att dessa borde väljas inom Jämtlands, Västerbottens och Norrbottens lån,
vilka innefatta de vidsträcktaste och mest glesbefolkade bygderna med på samma
gång erkänt stora möjligheter för utvidgad odling. Önskvärt hade varit att välja
jämväl något område inom sydligare delar av Norrland, men kommittén har ansett
vägande skäl tala för att begränsa undersökningen så mycket som utan äventyrande
av dess mål kan ske. Till undersökningsobjekt torde i vart fall böra tagas område,
som i administrativt och därigenom bland annat i statistiskt avseende behandlas

Nionde huvudtiteln: 1921 ärs til/äggsstat.

som en enhet för sig, således lämpligen hel socken. För socknarna finnas en mängd
olika officiella uppgifter lätt tillgängliga, bland annat de jordbruksstatistiska, och
det vore uppenbarligen av praktisk fördel att kunna sammanställa undersökningsresultaten
beträffande odlingsmark med statistiken i övrigt. Norrlandssocknarna
äro även i allmänhet relativt vidsträckta enheter, varför man genom undersökning
av en enda socken kan erhålla ett ganska omfattande undersökningsmaterial.

Efter närmare övervägande har kommittén funnit sig höra föreslå, att undersökningarna
må omfatta socknarna Hammerdal i Jämtlands län, Burträsk i Västerbottens
län och Råneå i Norrbottens län. Från geologisk synpunkt representera
dessa, Hammerdal till sin västra hälft det jämtländska silurbältet under det att
östra delen utgör urbergsområde, Burträsk trakter såväl av sterilare beskaffenhet
inom moränmarkernas region som jämväl bördigare sådana, belägna nedom den
högsta marina gränsen, samt Råneå dels områden jämförliaa med de nyssnämnda
inom Burträsk men i ogynnsammare läge ur klimatsynpunkt''dels ock ett med breda
havs- och älvavlagringar insprängt kustområde, som torde vara någorlunda typiskt
för kusttrakterna i allmänhet i övre Norrland. Från Burträsks socken skiljer sig
Råneå socken även däri, att den senare till långt större del är belägen nedanför
högsta marina gränsen.

Inom nämnda socknar torde jordinnehavet, frånsett statsskogarna, vara fördelat
mellan bondebefolkningen och bolagssammanslutningar i proportioner, som äro
tämligen kännetecknande för stora delar av Norrland. — — —

Den undersökningsmetod, som kommittén ämnar föreslå, kommer visserligen
ej att kunna göras så detaljerad, att den kan direkt lämna en specialiserad redovisning
för vad av odlingsmarken är dels i bonde-, dels i bolagshand. Undersökningsresultatet
torde emellertid bliva användbart till underlag för approximativa
uppgifter härom, i den mån sådana uppgifter erfordras för bedömande av vilka
särskilda åtgärder, som kunna bliva påkallade för tillvaratagande av odlingsmöjligheterna
å bolagens fastigheter.

Då kommittén tagit i övervägande vilken undersökningsmetod, som borde
föreslås till användning, har det legat nära till hands att tänka sig en inventering
likartad med den, som sedan år 1916 användes för urskiljande av odlingsjord å
kronomark i Norrland och Dalarna. Såsom kommittén i sin förut åberopade framställning
den 19 mars 1920 anfört, skulle dock en fullständig sådan inventering på
grund av de störa kostnaderna för kartanskaffning och det vidlyftiga arbetet med
detaljerad redovisning av odlingsmarken inom var fastighet bliva alltför dyrbar
och tidsödande. Däremot torde eu efter mönster av kronomarksinventeringen inrättad
men mera summarisk inventeringsmetod kunna lämna resultat, som vore
användbara för det ändamål de förordade specialundersökningarna skulle avse.
Kommittén har efter närmare utredning härom ansett sig böra framlägga följande
förslag.

Såsom underlag för inventeringen böra användas översiktskartor, som finnas
utgivna av trycket eller eljest äro för billig kostnad åtkomliga. Sådana kartor
äro, för Hammerdals socken en på försorg av Jämtlands läns skogsvårdsstyrelse
utarbetad sammandragskarta i skalan 1 : 20000, för Burträsks socken dels tryckta
generalstabskartor (blad 56 och 57) dels reproduktioner av i rikets allmänna kartverk
upprättade stomkartor (blad 50 och 51). allt i skalan 1 : 50000. samt slutligen

Nionde huvudtiteln: 1921 års tilläggsstat.

för Kåneå socken eu på sin tid av ekonomiska kartverket i Norrbottensolän för
länets kustlandssocknar utarbetad sammandragskarta i skalan 1: 100000. A Hammerdalskartan
samt å de ekonomiska stomkartorna finnas insatta ej blott byrågångar
utan även skifteslinjer, varigenom dessa kartor lämna relativt goda hållpunkter
för orientering i terrängen under undersökningsarbetet.

På grund av att nämnda kartor äro upprättade i små skalor samt dels alls
icke, dels endast ofullständigt redovisa särskilda brukningsdelar, kunna de icke.
med undantag möjligen för Hammerdalskartan, användas till underlag för en inventering,
som skulle avse var särskild fastighet för sig. Bygränser och gränser
för enstaka hemman äro däremot återgivna å alla de ifrågavarande kartorna.
Från kartmaterialets synpunkt möter därför ej hinder att redovisa inventeringsuppgifterna
för varje by eller annat skifteslag såsom enbet. En sådan bestämning
bar kommittén även ansett innebära den erforderliga förenklingen utan att undersökningens
syfte åsidosattes. Odlingsmarkens territoriella belägenhet blir genom
redovisning efter skifteslag på ett översiktligt sätt fixerad. Summan för vart
skifteslag torde lämna den, såsom förut omnämnts, önskvärda kontrollen å en allmän
odlingsmarksstatistik.

Liksom i fråga om kronomarksinventeringen kan undersökningen icke lämpligen
göras så fullständig, att varje än så inskränkt odlingsmarksområde blir undersökt
och beskrivet. En viss storleksbegränsning nedåt måste bestämmas. En
sådan motiveras särskilt ifråga om enskild jord därigenom, att det allmänna intresset
mindre knyter sig vid de obetydligare odlingstillfällena, som under den
organiskt fortgående utvecklingen småningom tagas i anspråk för utvidgande av
befintliga fastigheters åkerarealer, än vid uppsökande av de mera omfattande
odlingsreserver, som därutöver finnas och kunna förslå till bildande av nya jordbruk.
A andra sidan skulle en minimibegränsning efter de grunder, som följts vid
statsjordsinventeringen ''), måhända utesluta allt för mycket av jord, som med fördel
skulle kunna bliva föremål för odling. Såsom lämpliga minimigränser har kommittén
ansett böra bestämmas 10 hektar, där odlingsmarkerna äro belägna enstaka,
och 5 hektar, där läget medgiver sambruk med andra närbelägna odlingsområden.

I ett annat avseende påkallas även skiljaktighet från statsjordsinventeringen.
Vid denna har odlingsbar fastmark varit föremål för undersökning i den mån det
erfordrats för att en mindre fastmarksåker skulle kunna läggas till varje torvmarksodling,
men i övrigt har sådan undersökning begränsats till områden, som med
ledning av tillgängliga upplysningar kunnat förmodas vara odlingsvärda eller som
vid inventeringsarbetet händelsevis påträffats. En liknande inskränkning skulle
betydligt förringa värdet av inventering å enskild jord. Kommittén har ansett det
vara av vikt, att vid de föreslagna undersökningarna ingen särskild inskränkning
göres i fråga om fastmarksjorden. Det bör dock noga tillses, att såsom odlingsvärd
icke upptages annan fastmark än sådan, som är mera stenfri och rik på finjord
samt vars alv är av vattenhållande beskaffenhet.

Ej heller synes det erforderligt att såsom vid inventeringen å statsjord utesluta
sådana torvmarker såsom odugliga, i vilkas närhet ej påträffas användbar
fast odlingsmark. Den enskilda jordens vanliga splittring å olika ägoskiften gör,
att betingelser för sammanförande till en lägenhet av ett torvmarksområde och den

*) 15 hektar.

Nionde huvudtiteln: 1921 års ti/Iäggsstat.

derintill befintliga fasta odlingsmarken långt ifrån alltid äro för handen. I regel
kunna även torvmarkerna brukas i förening med den odlade jorden i byarna. En
betydande lättnad i undersökningsarbetet ernås genom avstående från kravet på
kombination med torvmarker av odlingsbar fastmark.

Vissa förenklingar böra iakttagas i fråga om grävningar, tagande av torvprov
m. m. Enhetlig procedur torde höra följas för undersökning av såväl mindre
som vidsträcktare områden, varutinnan av särskilda skäl gjordes en viss skillnad
vid kronomarksinventeringen. Dessa skal bliva av mindre betydelse, då all undersökningo
lägges efter förenklad metod.

A de vid undersökningen använda kartorna bör odlingsmarkens begränsning
utmärkas. Visserligen kan detta icke alltid verkställas med större noggrannhet,
då svårigheterna för orientering i fältet mången gång kunna vara ganska stora
och något fullständigt mätningsförfarande av kostnadsskäl ej kan komma i fråga.
Kommittén har emellertid ansett det vara av synnerligt värde att erhålla översiktliga
kartor över de godkända odlingsområdena, även om inläggningen å kartorna
här och var ej kan ske med fullt den noggrannhet kartans skala skulle medgiva.
För den närmare beskrivningen över undersökta områden samt för arealberäkningen
blir det nödvändigt att, åtminstone ifråga om mindre områden, därjämte i den förda
undersökningsjournalen upprita enkla skisser i lämplig skala på samma sätt, som
förfarits vid kronomarksinventering i de fall. då generalstabskarta använts till
underlag för undersökning.

1 anslutning till nu omförmälda huvudgrunder och med stöd av erfarenheter,
som vunnits vid kronomarksinventeringen, har kommittén uppgjort ett härvid bilagt
förslag till instruktion rörande det föreslagna inventeringsarbetet.

Enligt kommitténs beräkningar skulle undersökningsarbetet för att medhinnas
på en sommar påfordra anställande av åtta förrättningsmän. Kommittén har trott
sig böra föreslå, att ledningen av arbetet uppdrages åt byrådirektören, fil. d:r
E. Haglund, som haft motsvarande funktion vid kronomarksinventeringen allt från
dess början. Då det är att antaga, att erfarna undersökningsförrättare kunna förvärvas,
torde någon särskild inspektion utöver den, som blir besörjd av ledaren,
icke erfordras. Ett ändamålsenligt förfaringssätt torde vara, att för samtliga förrättningsmän
anordnas några dagars försöksarbeten inom lämpligt område och att
först sedan enhetlig metod därvid blivit fastslagen förrättningsmännen tilldelas
vart sitt arbetsdistrikt.

Då det undersökningsförfarande, som föreslås, i vissa avseenden är av ny
och oprövad art, torde både under det omnämnda första försöksarbetet och möjligen
även därefter uppstå spörsmål, för vilkas lösning instruktionen ej lämnar tillräcklig
ledning. Kommittén vill därför föreslå, att sådana ärenden och vad i övrigt kan
förekomma av större vikt, däribland avgivandet av en summarisk rapport efter
arbetets slut, överlämnas till handläggning av, förutom dr Haglund, två särskilt
utsedda personer med insikter i dylika frågor; samma anordning sålunda, som förekommit
vid kronomarksinventeringen. Efter mönster av förfärandet vid denna torde
även bearbetningen av inventeringsresultaten böra ordnas. Det därvid erhållna
materialet bör med slutlig redogörelse för arbetet så snart ske kan överlämnas till
Kungl. Maj:t.

Kostnaden för undersökningarna har kommittén beräknat på följande sätt.

Undersökningsförrättarna böra tillerkännas ett månadsarvode av 250 kronor

Nionde huvudtiteln: 1921 års ti/läggsstat.

jämte dagtraktamente och reseersättning enligt fjärde klassen i resereglemente^ [52.1
dock att vid färder inom undersökningsområdena bör utgå allenast gottgörelse för
nödiga reseutlägg. Om arbetet beräknas komma att pågå i 4 månader och resekostnaderna
upptagas till 700 kronor för varje undersökningsförrättare, skulle till
en var av dem komma att utgå sammanlagt 3,500 kronor. Till hantlangningskostnad
torde kunna beräknas 1,000 kronor för varje förrättningsman.

Kartanskaffning och blankettryck kan beräknas draga en kostnad av 1,500
kronor. Andra utgifter för utrustning erfordras ej, då borrar, kompasser och andra
instrument finnas tillgängliga från kronomarksinventeringen.

För arbetets ledning, däri inberäknat dels resekostnader och traktamenten
efter de grunder, som gälla för utredningar av kommittéer och sakkunniga med
tillägg av särskilt dagarvode av 10 kronor för dr Haglund, dels ock nödigt skrivbiträde,
torde förslagsvis böra beräknas ett belopp av 5,000 kronor. Materialets
bearbetning torde kunna utföras för en kostnad av 4,000 kronor. Till telefon,
porton, lokalhyra m. m. har beräknats komma att åtgå 1,500 kronor.

Totalkostnaden för undersökningarna skulle enligt anförda beräkningar utgöra:

1) undersökningsförrättarna ............................... kronor 28,000

2) hantlangning..................................................... » 8,000

3) kartor och blanketter ..................................... » 1,500

4) ledning och inspektion .................................... » 5,000

5) bearbetning av undersökningsresultatet » 4,000

6) diverse omkostnader ....................................... » 1,500

Summa kronor 48.000.

Närmare bestämmelser om de föreslagna undersökningarna äro sammanförda
i en härvid fogad plan.

Under åberopande av vad sålunda anförts får kommittén i underdånighet
hemställa, att Eders Kungl. Maj:t måtte föranstalta om utförande av inventering
av odlingsmark å fastigheter i enskild ägo inom socknarna Hammerdal i Jämtlands
län, Burträsk i Västerbottens län och Råneå i Norrbottens län att utföras i enlighet
med av kommittén föreslagna grunder.»

Såsom kolonisationskommittén framhållit finnes anledning antaga, Vepartemm.
att å den i enskild ägo befintliga jorden i Norrland högst betydligt rikare ehefe
odlingsmöjligheter äro till finnandes än å kronans marker därstädes. Huruledes
koloniserandet av den enskilda marken lämpligast skall från det allmännas
sida befrämjas, är emellertid ett synnerligen svårlöst problem.

Det synes mig vara särdeles lämpligt att, på sätt kommittén nu föreslagit,
såsom en förberedande åtgärd mera detaljerade undersökningar
företagas inom vissa i olika hänseenden representativa, begränsade
områden för utrönande av förekomsten av odlingsmark samt klarläggande
av åtskilliga andra på frågans bedömande inverkande förhållanden.
Det av kommittén tidigare framställda, i kommitténs nu ifrågavarande
skrivelse omförmälda förslaget om utvidgning av jordbruksstatistiken
till att redovisa även odlingsbar men ouppodlad mark har
Bihang till riksdagens ''protokoll 1921. 1 saml. 2 käft. (Nr 2.) 6

Nionde huvudtiteln: 1921 års tilläggsstat.

av statistiska centralbyrån och lantbruksstyrelsen enligt avgivet utlåtande
ansetts vara förenat med stora svårigheter och vanskligheter
samt icke ägnat att lämna något exakt och pålitligt resultat. Denna
fråga är nu beroende av utredning i samband med den allmänna frågan
angående jordbruksstatistikens omläggning, vilken berördes i propositionen
nr 159 vid 1920 års riksdag. Huru än dessa sistnämnda frågor
avgöras, synas emellertid behovet och önskvärdheten av sådana specialundersökningar,
som kommittén nu ifrågasatt, icke kunna därav förringas.

Jag bör vidare omförmäla, att en av landstingen i Norrbottens,
Västerbottens, Västernorrlands och Gävleborgs län tillsatt kommitté, i
överensstämmelse med av bemälda landsting år 1920 fattade sammanstämmande
beslut, hos Kungl. Maj:t anhållit om föranstaltande av en
sakkunnig allmän inventering av Norrlands myr- och sumpmarker samt
beträffande de olika markernas allmänna karaktär och användbarhet för
olika ändamål, vilken inventering borde successivt genomföras efter viss
plan, varvid i främsta rummet och särskilt i vad avsåge för jordbruk
lämpliga odlingsmarker, sådana trakter borde närmast undersökas, i
vilka järnvägskommunikationer redan funnes eller kunde motses inom
en närmare framtid. Denna framställning är nu föremål för utredning.
Det torde emellertid vara givet, att en sådan försöksinventering av vissa
områden, som kolonisationskommittén nu föreslagit, skulle vara till ledning
och gagn, därest framdeles en mera omfattande inventering skulle
beslutas i anslutning till landstingskommitténs förslag.

Mot de föreslagna huvudgrunderna för den nu ifrågasatta försöksinventeringen
av odlingsjord å enskild mark torde några vägande anmärkningar
icke kunna göras. De föreslagna undersökningsområdena
synas mig lämpliga och väl valda. Undersökningsmetoden ansluter sig
nära till förfarandet vid den nu avslutade kronomarksinventeringen,
allenast med vissa av försöksobjektets olika art betingade avvikelser.

Undersökningarna äro avsedda att redan i år företagas och avslutas.
Jag anser detta lämpligt, på det att resultatet må utan dröjsmål
föreligga och kunna läggas till grund för eventuellt blivande åtgärder
och beslut i syfte av denna maktpåliggande frågas snara lösning.

Förslaget att undersökningarna skola ske medelst åtta förrättningsmän
under ledning av eu i dylikt arbete förfaren person synes mig
välgrundat. Såsom ledare har kommittén föreslagit byrådirektören, fil.
doktorn E. Haglund. Denne synes mig visserligen vara för uppdraget
lämplig, men torde det böra stå Kungl. Maj:t fritt att härutinnan förordna
efter omständigheterna.

Vad kommittén föreslagit i fråga om beräknandet av medel till

Nionde huvudtiteln: 1921 års tilläggsstat.

arvoden och övriga ersättningar till förrättningsmännen och ledaren [Ö2.
föranleder ingen erinran från min sida, varvid emellertid på bedömandet
av frågan om arvode åt ledaren bör inverka, huruvida han i annan
egenskap, exempelvis såsom ledamot av kolonisationskommitten, uppbäi
gottgörelse av statsmedel. Ej heller mot beräkningen av kostnaderna i
övrigt har jag någon erinran att göra. Totalkostnaden torde därför
höra i enlighet med förslaget upptagas till 48,000 kronor.

Jag hemställer därför, att Eders Kungl. Maj:t måtte föreslå riks dagen

att för inventering av odlingsjord å enskild mark

i vissa socknar i Norrland å tilläggsstat för år 1921
anvisa ett reservationsanslag av.......... kronor 48,000.

7. Tillfällig löneförbättring för vissa befattningshavare a ordinarie stat
inom den civila statsförvaltningen.

Under åberopande av vad chefen för finansdepartementet förut [53.]
denna dag till statsrådsprotokollet över finansärenden anfört i fråga
om beredande av tillfällig löneförbättring för vissa befattningshavare å ring för vitsa
ordinarie stat inom den civila statsförvaltningen hemställer jag, att Eders
Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen ordinarie stat

. , . •, - • - _ inom den exeila>

att i avbidan pa den proposition i amnet, som statSförvaitkan
varda riksdagen förelagd, för beredande av till- »«*»«*
fällig löneförbättring för vissa befattningshavare å ordinarie
stat inom den civila statsförvaltningen å tillläggsstat
för samma år under nionde huvudtiteln beräkna
ett anslag av ............................ kronor 322,191.

8. Förstärkning av de till avlönande av vissa extra befattningshavare inom
den civila statsförvaltningen samt till vikariatsersättningar
m. m. anvisade medel.

Under åberopande av vad chefen för finansdepartementet förut 54.]
denna dag till statsrådsprotokollet över finansärenden anfört i fråga om Jrerstärkmng
förstärkning av de till avlönande av vissa extra befattningshavare inom av löpande av
den civila statsförvaltningen samt till vikariatsersättningar m. m. anvisade
medel hemställer jag, att Eders Kungl. Maj:t måtte föreslå riks- havare inow
dagen

Nionde huvudtiteln: 1921 års tilläggsstat.

deri civila
stats förvaltningen
samt
till vikar iatsersättningar

m.m. anvisade
medel.

att i avbidan på den proposition i ämnet, som
kan varda riksdagen förelagd, till förstärkning av de
till avlönande av vissa extra befattningshavare inom
den civila statsförvaltningen samt till vikariatsersättningar
m. m. anvisade medel å tilläggsstat för år 1921
under nionde huvudtiteln beräkna ett
anslag av................................................... kronor 70,000.

9. Dyrtidstillägg.

[55.] Under åberopande av vad chefen för finansdepartementet förut

Muff denna dag statsrådsprotokollet över finansärenden anfört i fråga om
behovet av anslag å 1921 års tilläggsstat för täckande av kostnader
för dyrtidstillägg under år 1921 åt befattningshavare i statens tjänst,
hemställer jag, att Eders Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att i avbidan på den proposition i ämnet, som
kan bliva riksdagen förelagd, till täckande av kostnader
för dyrtidstillägg under år 1921 åt tjänstemän och
betjänte i de till jordbruksdepartementet hörande ämbetsverk
och kårer å tilläggsstat för år 1921 beräkna
ett anslag av....................................... kronor 4,000,000.

Summan av de utav mig nu tillstyrkta anslagen å tilläggsstat för
år 1921 under nionde huvudtiteln uppgår till 7,570,000 kronor.

Enär för år 1920 av riksdagen anvisats anslag å tilläggsstat till
belopp av 11,303,693 kronor, understiga de nu tillstyrkta anslagen sistnämnda
belopp med 3,733,693 kronor.

Statsrådets övriga ledamöter instämde i vad departementschefen
sålunda hemställt

Hans Maj:t Konungen täcktes därtill lämna bifall;
och skulle utdrag av detta protokoll överlämnas
till finansdepartementet såsom ledning vid uppgörandet
av förslag till tilläggsstat för år 1921.

Ur protokollet:

Rune Thygesen.

Nionde huvudtiteln: 1921 års tilläggsstat.

Sammandrag och register

till

Nionde huvudtiteln: 1921 års tilläggsstat Jordbruksdepartementet

►ti				Extra	Extra
	Sid.	Nr		anslag	anslag
rf-				Kronor	Kronor
			A. Lanthushållningen
1	1	1	Täckande av brist vid centralanstallen för försöksväsendet
			på jordbruksområdet, förslagsanslag, högst ..................	16,009
1	1	1	Diverse utgifter vid centralanstalten för försöksväsendet på
			jordbruksområdet, reservationsanslag ...........................	39,200
2	3	2	Rönnbärsmalens bekämpande, reservationsanslag...............	12,000
3	4	3	Tillskott till dyrtidstillägg för lantbruksingenjörer ............	1 50,000
4	4	4	Bränsle m. m. vid lantbruksinstitutet vid Ultuna, förslags•
			anslag, högst ...........................................................	20,000
5	4	5	Bränsle m. m. vid lantbruks- och mejeriinstitutet vid Alnarp,
			förslagsanslag, högst...................................................	49,200
6	5	6	Försöksverksamhet med köksväxter vid Alnarps trädgårdar,
			förslagsanslag, högst...................................................	16,500
7	5	7	Hovbeslagsskolan vid Alnarp, förslagsanslag, högst .........	2,500
8	5	8	Ökat understöd åt lantmannaskolor, förslagsanslag.........	71,000
8	5	8	Ökat understöd åt lanthushållsskolor, förslagsanslag.........	34,800
9	6	9	Dyrtidstillägg åt lärare vid lantmannaskolor, lanthushålls-
			skolor och lantbruksskolor ...........................................	1 300,000
10	6	10	Jordbrukskonsulenter, förslagsanslag ..............................	110,000
11	7	11	Vandringsrättare, reservationsanslag .............................	48,000
12	7	12	Utbildningskurs för förrältningsmän vid täckdikningsföretag,
			förslagsanslag, högst...................................................	12,000
12	7	12	Ulbildningskurser för täckdikningsförmän, reservationsanslag	10,000
13	9	13	Täckdikningsförmän, reservationsanslag...........................	30,000
14	9	14	Lanthushållningsseminariet i Rimforsa ..............................	1 23,200
15	10	15	Stuteriöverstyrelsen, förslagsanslag, högst .....................	1,400
16	10	16	Prisbelöningar av hästar, reservationsanslag.....................	4,000
17	10	17	Förstärkning av viss del av reservationsanslaget till häst-
			avelns förbättrande, reservationsanslag .......................	150,000
18	13	18	Avelscentra för nötboskap, reservationsanslag..................	3,000
19	13	19	Förekommande och hämmande av tuberkelsjukdomar hos nöt-
			kreaturen, reservationsanslag.......................................	76,000
20	13	20	Fjäderfäavelns befrämjande, reservationsanslag ...............	10,000
21	14	21	Redskapsprovningsanstalter, förslagsanslag, högst ............	900
22	14	22	Kemiska stationer, förslagsanslag, högst .......................	16,000
23	14	23	Kemisk-växtbiologisk anstalt inom Norrbottens län, förslags-
			anslag, högst ............................................................	10,700

1 Beräknat belopp.

Nionde huvudtiteln: 1921 års tilläggsstat.

hj p				Extra Extra
p K	Sid.	Nr		anslag ! anslag
				Kronor i Kronor
24	15	24	Svenska mosskul turföreningen, förslagsanslag, högst.........	T 16,800 i
25	15	25	Driftkostnader för försöksgården vid Alträsk. förslagsanslag.
			högst ......................................................................	4,400
26	15	26	Sveriges utsädesförening, förslagsanslag, högst..................	44,000
27	18	27	Ordnad bokföring vid mindre jordbruk, förslagsatislag ......	6>800 ! 1,188,409
			B. 1''iskerlväsendet.
28	18	1	Fiskodlingsanstalten vid Borenshult, reservationsanslag	19,000
29	21	2	Södra Sveriges fiskeriförening, förslagsanslag, högst .........	10,000
30	21	3	Hydrografisk-biologiska undersökningar av de Sverige om-
			givande haven, reservationsanslag................................	O O ”■t
31	21	4	Underhålls- och driftkostnad för fartyget Skagerak, reserva-
			länsanslag ............................................................	12,000 ; 45,900
			C. Skogsväsendet.
32	22	1	Diverse behov vid skogshögskolan, reservationsanslag ......	6,200
33	22	2	Diverse behov vid statens skogsförsöksanstalt, reservations-
			anslag..............................	oa ooo
34	22	3	Specialundersökningar rörande de norrländska skogarnas för-
			yngling, reservationsanslag.........................................	2,050 !
35	23	4	Byggnadsarbeten vid statens skogsskolor, reservationsanslag	26,000 ; 57,250
			D. Lantmäteri väsendet.
36	25	1	Lantmäteriundervisningen, reservationsanslag ..................	9,200
37	26	2	Lantmäterikontoren i länen, förslagsanslag, högst...............	150
38	26	3	Tillskott till dyrtids tillägg för vissa lantmätare".................	1 600,000 609,350
			E. Rikets allmänna kartverk.
39	26	1	Diverse behov vid rikets allmänna kartverk, reservations-
			anslag .....................................................................	41,200
			F. Geologiska samt meteorologiska och hydrografiska
			undersökningar.
40	27	1	Fältarbeten vid Sveriges geologiska undersökning, reserva-
			tionsanslag .................................	8,200
41	27	2	Expenser m. in., vid Sveriges geologiska undersökning, reser•
			vationsanslaq ...............................	3,500
42	27	3	Undersökning av torvmarker i södra Sverige, reservations-
			atislag..............................................
43	28	4	Diverse behov vid statens meteorologisk-hydrografiska anstalt,
			reservationsanslag......................................................	30,000 62,500

1 Be räknat belopp.

Nionde huvudtiteln: 1921 års ii/läggsstat.

►n		j	1	Extra	Extra
§,	Sid.	Nr		anslag	anslag
				Kronor	Kronor
			G. VeterinSrväsendet.	!	1
44	28	1	Reparationsarbeten vid veterinärhögskolan, reservationsan-
			slag .......................................................................	40,500
45	30	2	Nordiskt veterinärmöte, förslagsanslag, högst ..................	20,000
I 46	32	3	Dyrtidstillägg åt distriktsveterinärer ................................	1 150,000	210,500
I			H. Diverse.
i 47	32	1	Tillfälligt anslag till hushållningssällskapen.......................	1 900,000
i 48	33	2	Expenser för lantbrukskonsulenten i England, förslagsanslag,
			högst .......................................*.............•;..........;•••	6,000	1
49	34	3	Internationella lantbruksinsiitutet i Rom, reservationsanslag	5,400
50	34	4	Internationella frysinstitutet i Paris, reservationsanslag......	2,800
51	34	5	Kostnader för nationalparker, reservationsanslag...............	500	!
52	35	6	Inventering av odlingsjord å enskild mark i vissa socknar i
			Norrland, reservationsanslag ...... .........................	48,000
53	43	7	Tillfällig löneförbättring för vissa befattningshavare å ordi-
			narie stat inom den civila statsförvaltningen ..................	1 322,191
54	43	8	1 Förstärkning av de till avlönande av vissa extra befattnings-
			j havare inom den civila statsförvaltningen samt till vikariats-
			ersättningar m. m. anvisade medel..............................	1 70,900
55	\| 44	9	\| Dyrtidstillägg..................................................................	*4,000,000	5.354,891
1			Summa		- 7,570,000

Beräknat belopp.

Tionde huvudtiteln: 1921 års ti/läggsstat.

Tilläggsstaten för år 1921.

Tionde huvudtiteln.

Utdrag av protokollet över handelsärenden, hållet inför Hans Maj:t
Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 7 januari 1921.

Närvarande:

Statsministern friherre De Geer, ministern för utrikes ärendena greve
Wrangel, statsråden Ericsson, Dahlberg, Murray, Elmquist, Malm.
Bergqvist, Hammarskjöld, Ekeberg, Tamm, Hansson.

Chefen för handelsdepartementet, statsrådet Malm, redogjorde
härefter för de frågor, som rörde regleringen för år 1921 av utgifterna
under tilläggsstatens till riksstaten tionde huvudtitel, innefattande anslagen
till handelsdepartementet, samt anförde därvid följande:

A. Centrala verk med underlydande stater.

Kommerskollegium.

1. Förstärkning av de för skrivhjälp m. m. hos kommerskollegium anställda

arbetskrafterna.

Under åberopande av vad jag förut i dag, vid anmälan av frågorna
rörande regleringen för år 1922 av utgifterna under riksstatens tionde
huvudtitel, under punkt 4 anfört, hemställer jag, att Kungl. Maj:t
måtte föreslå riksdagen

Bihang till riksdagens protokoll 1921. 1 samt. 2 höft. (Nr 2.) 1

r br stärkning
av de för
skrivhjälp
m. ra. hos
kommer »kollegium
anställda
arbetskrafterna.

il-]

Förstärkning
av arbetskrafterna
å kornin
er stolle gii
industribyrås
elektriska sektion
för handläggning
av
ärenden angående
behörig -het att utföra
elektriska anläggningar
för
belysning eller
ar bet »överföring
m. in.

[3.]

Förstärkning
av anslag1 beloppen
till
resekostnadsoch
traktamentsersättning
åt fartyg
sinspektörerna
m. m.

2 Tionde huvudtiteln: 1921 års tillåggsstat.

att till anställande hos kommerskollegium under
tiden från och med den 1 juli 1921 till samma års
slut av fem kvinnliga biträden av första lönegraden
samt till förstärkning av det i kollega stat uppförda
ordinarie anslaget till extra personal, vikariatsersättningar,
sakkunniga m. m. å tillåggsstat för år 1921
anvisa ett förslagsanslag, högst............ kronor 10,175.

2. Förstärkning av arbetskrafterna å kommerskollegii industribyrås elektriska
sektion för handläggning av ärenden angående behörighet att utföra elektriska
anläggningar tör belysning eller arbetsöverföring m. m.

Under åberopande av vad jag förut denna dag, vid anmälan av
frågorna rörande regleringen för år 1922 av utgifterna under riksstatens
tionde huvudtitel, under punkt 5 anfört, hemställer jag, att Kungl.
Maj:t måtte föreslå riksdagen

att till anställande å kommerskollegii industribyrås
elektriska sektion under tiden från och med
den 1 juli 1921 till samma års slut av extra personal i
enlighet med vad av mig föreslagits å tillåggsstat för år
1921 anvisa ett förslagsanslag, högst kronor 3,675.

Förhandskontroll å fartygs sjövärdighet.

3. Förstärkning av anslagsbeloppen till resekostnads- och traktamentsersättning
åt fartygsinspektörerna m. m.

Under åberopande av vad jag förut denna dag, vid anmälan av
frågorna rörande regleringen för år 1922 av utgifterna under riksstatens
tionde huvudtitel, under punkt 9 anfört, hemställer jag, att Kungl.
Maj:t måtte föreslå riksdagen

att till förstärkning av de anslagsbelopp, som
för år 1921 anvisats dels till resekostnads- och traktamentsersättning
åt fartygsinspektörerna, dels ock till
skrivmaterialier, lokalhyra m. in. åt bemälda inspektörer,
i huvudsaklig överensstämmelse med av mig angivna
grunder, å tillåggsstat för år 1921 anvisa ett
förslagsanslag, högst ............................ kronor 41,200.

Tionde huvudtiteln: 1921 års tilläggsst&t.

Undervisningsanstalter för sjöfart.

4. Förstärkning av anslaget till navigationsskolorna för år 1921.

1 gällande stat för navigationsskolorna i riket finnes upptagen eu
anslagspost av 9,850 kronor till böckers, undervisningsmateriels och andra
inventariers underhåll och förökande samt till utgifter för bränsle, lyshållning
m. m.

Med hänsyn till de väsentligt stegrade priserna å eldnings- och
belysningsmaterialier har emellertid riksdagen, för att bereda ökade medel
för navigationsskolornas uppvärmning och belysning, till förstärkning av
anslaget till navigationsskolorna för vart och ett av åren 1918—1920
beviljat ett förslagsanslag å högst 21,000 kronor.

1 skrivelse den 23 juni 1920 har nu kommerskollegium hemställt,
bland annat, att även för år 1921 ett förstärkningsanslag för nu ifrågavarande
ändamål måtte beviljas till ett belopp av 18,000 kronor.

Till stöd för framställningen har kollegium anfört i huvudsak
följande.

Navigationsskolornas inkomster under åren 1918 och 1919 hade,
trots de anvisade förstärkningsanslagen, icke räckt till täckande av utgifterna
för samma år, utan hade besparingar från föregående år måst
för ändamålet tillgripas. För att åvägabringa jämvikt mellan inkomster
och utgifter under varje år erfordrades en icke oväsentlig höjning av
skolornas årliga inkomster. Det vore givetvis synnerligen önskvärt att
så snart och så långt som över huvtid taget vore möjligt åvägabringa
denna jämvikt, men nu rådande förhållanden syntes kollegium i hög grad
försvåra, om icke rent av omöjliggöra beräkningar, ägnade att leda till
något bestående resultat härutinnan. Kollegium såge sig därför nödsakat
att nu föreslå allenast provisoriska åtgärder till ordnande av navigationsskolornas
ekonomi; och ville kollegium i sådant avseende hemställa om
höjning med vissa angivna belopp av de jämlikt §§ 64 och 71 i gällande
navigationsskolereglemente utgående avgifter under läsåret 1920—1921.
Med utgångspunkt från en beräkning av det sannolika elevantalet för
läsåret, grundad på medeltalet elever under föregående trenne läsår,
skulle navigationsskolorna, vid bifall till framställningen, tillföras en ökad
inkomst av 10,875 kronor. Då medeltalet elevavgifter under åren 1918
och 1919 utgjorde 10,892 kronor, skulle alltså navigationsskolornas in -

L4.j

Förstärkning
av anslag tf
till navigationsskolorna

för År 1921

Kommerskollegix

skrivelse den
23 juni 1920.

Korum enka
llegii
skrivelse den
18 november
1920.

4 Tionde iinvndtiteln: 1921 års tilläggsstat.

komster av avgifter genom förhöjningarna fördubblas. På grund av
denna icke oväsentliga inkomstökning syntes för år 1921 viss nedsättning
kunna ske av det under de senaste tre åren anvisade förstärkningsanslaget,
21,000 kronor. Med hänsyn ej mindre till den kraftiga stegring
av bränsle- och lysekostnader, som med all sannolikhet vore att
vänta under instundande vinter, än även till nödvändigheten att anskaffa
nytt undervisningsmateriel, vars anskaffning under de senare åren i stort
sett fått stå tillbaka för de rena driftkostnaderna, ansåge kollegium sig
emellertid icke kunna tillstyrka större nedsättning i förstärkningsanslaffet
än till 18,000 kronor.

Innan jag vidare uttalar mig om kollega framställning rörande
förstärkningsanslag till navigationsskolorna för år 1921 — till denna sak
skall jag framdeles återkomma — vill jag i detta sammanhang endast
erinra, att Kungl. Maj: t, som redan den 16 januari 1920 på därom likaledes
av kollegium gjord hemställan medgivit, att vissa tilläggsavgifter
till termins- och kursavgifterna under vårterminen 1920 finge vid navigationsskolorna
uttagas, genom beslut den 16 juli 1920 bifallit kollegii
ovanberörda framställning om förhöjning av de enligt förenämnda paragrafer
i navigationsskolereglementet utgående avgifterna under läsåret
1920—1921.

1 skrivelse den 18 november 1920 har kommerskollegium sedermera
hemställt, att förstärkningsanslaget till navigationsskolorna för år
1921 måtte få utgå med enahanda belopp, som av riksdagen förut beviljats,
eller 21,000 kronor. Till motivering för denna kollegii förändrade
ståndpunkt anför kollegium följande:

»Sedan numera uppgifter beträffande elevantalet vid navigationsskolorna under
innevarande termin till kollegium inkommit, har kollegium, med utgångspunkt från
dessa uppgifter, företagit beräkningar till fixerande av den ökning i nu ifrågavarande
anslag, som torde bliva nödvändig. Det har därvid visat sig, att summan av inskrivnings-
och terminsavgifterna vid nämnda skolor under år 1921, under förutsättning
att dessa avgifter jämväl för läsåret 1921-1922 bestämmas till enahanda
belopp som de för innevarande läsår gällande, icke torde kunna beräknas uppgå till
mer än 19,500 kronor i stället för i kollegii skrivelse den 28 sistlidne juni beräknade
21,767 kronor.

Vid sådant förhållande och med hänsyn till ovissheten om elevantalet vid
skolorna under höstterminen 1921 och omöjligheten att nu verkställa några beräkningar
rörande prisförhållandena särskilt beträffande bränsle torde beloppet å den
erforderliga ökningen av det i kollegii först berörda skrivelse begärda förstärkningsanslaget
icke kunna sättas lägre än till 3,000 kronor.»

Tionde huvudtiteln: 1921 års tilläggsstat. 5

Av en vid kommerskollegii förstnämnda skrivelse fogad sammanställning
över bland annat medeltalet inkomster och utgifter till expenser
vid navigationsskolorna under åren 1918 och 1919 inhämtas, att medeltalet
inkomster utgjort 48,419 kronor 23 öre, därav elevavgifter 10,892
kronor och ordinarie anslag till expenser 9,850 kronor, eller för dessa två
inkomsttitlar tillsammans 20,742 kronor. Återstående beloppet 27,677
kronor 23 öre har utgjorts dels av det utav riksdagen anvisade extra
anslaget å 21,000 kronor, dels av besparingar från föregående år, dels
ock av diverse smärre inkomster, såsom räntor o. d. Medeltalet utgifter
för ovannämnda år uppgår till 48,952 kronor 63 öre, därav 37,636 kronor
70 öre till bränsle och lyse och 11,315 kronor 93 öre till övriga utgifter.

Kommerskollegium har nu beräknat avgifterna vid navigationsskolorna
under år 1921 till 19,500 kronor. Det ordinarie anslaget till
expenser utgör 9,850 kronor. Dessa två inkomsttitlar uppgå sålunda
till ett sammanlagt belopp av 29,350 kronor. Om därtill ytterligare
läggas diverse inkomster till ett beräknat belopp av 4,000 kronor —
eller det medeltal, vartill dylika inkomster uppgingo under åren 1918
och 1919 — kan alltså sammanlagda inkomstbeloppet under år 1921 vid
navigationsskolorna beräknas uppgå till 33,350 kronor. Därest medeltalet
utgifter till expenser under åren 1918 och 1919, i avrundat tal

49.000 kronor, tages till beräkningsgrund för dylika utgifter under år
1921, lärer således ett förstärkningsanslag å minst 15,650 kronor vara
erforderligt.

Försiktigheten synes mig emellertid bjuda att icke stanna vid detta
belopp. Med hänsyn såväl till ovissheten om elevantalet vid skolorna
under år 1921 och således jämväl om det inflytande avgiftsbeloppet som
ock till omöjligheten att nu kunna beräkna utgifterna, särskilt kostnaderna
för bränsle och lyse, torde det utan vidare vara klart, att anslaget icke
bör sättas lägre än det av kommerskollegium först begärda beloppet

18.000 kronor. Enär emellertid, enligt vad kollegium upplyst, det lärer
vara alldeles nödvändigt att snarast träda i författning om anskaffning
av åtminstone någon ny undervisningsmateriel till skolorna — anskaffningen
av dylik materiel har av brist på medel alldeles legat nere under
de sista åren — har jag icke velat motsätta mig, att framställning om
beviljande av det av kollegium ifrågasatta större beloppet nu göres hos
riksdagen.

Jag hemställer alltså, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att till förstärkning av anslaget till navigationsskolorna
för år 1921 å tilläggsstat för samma år bevilja
ett förslagsanslag, högst ............... kronor 21,000.

[4-]

Departemtnis chefeju -

Tionde huvudtiteln: 1921 års tUläggsstat.

[5.J

Förstärkning
av två i avlöningsstatcn

för lots styr elsen
uppte g na
anvisningar.

[6.]
Förstäfningsanslag

till täckande
av uppkommande
brister
i förslagsanslagen
å
lotsver kets omkostnadsstaf

för år 19 n.

f''7.]

Säkerhetsanstalter
för
sjöfarten.

Lots- och fyrväsendet.

5. Förstärkning av tvä i avlöningsstaten för lotsstyrelsen upptagna anvisningar.

Under åberopande av vad jag förut denna dag, vid anmälan av
frågorna rörande regleringen för år 1922 av utgifterna under riksstatens
tionde huvudtitel, under punkt 11 anfört, hemställer jag, att Kungl.
Maj:t måtte föreslå riksdagen

att till förstärkning av de i avlöningsstaten för
lotsstyrelsen upptagna anvisningarna till dels vikariatsersättning
samt arvoden och flitpenningar åt amanuenser
och andra extra ordinarie tjänstemän dels ock
arvoden åt tekniska biträden å tillägg sstat för år 1921
anvisa ett förslagsanslag, högst............. kronor 8,750.

6. Förstärkningsauslag till täckande av uppkommande brister i förslagsanslagen
å lotsverkets omkostnadsstat för år 1921.

att såsom förstärkningsanslag till täckande av uppkommande
brister i förslagsanslagen å lotsverkets omkostnadsstat
å tUläggsstat för år 1921 anvisa ett förslagsanslag,
högst.................................. kronor 800,000.

7. Säkerhetsanstalter för sjöfarten.

Under åberopande av vad jag förut denna dag, vid anmälan av
frågorna rörande regleringen för år 1922 av utgifterna under riksstatens
tionde huvudtitel, under punkt 12 anfört, hemställer jag, att Kungl.
Maj:t måtte föreslå riksdagen

att till säkerhetsanstalter för sjöfarten å tUläggsstat
för år 1921 bevilja ett reservationsanslag
av ................................................ kronor 178,000.

Tionde huvudtiteln: 1921 års t/l/äggsstat.

Patent- och registreringsverket.

8. Dyrtidstillägg vid patent- och registreringsverket.

Under åberopande av vad chefen för finansdepartementet förut
denna dag till statsrådsprotokollet anfört i fråga om behovet av anslag
å 1921 års tilläggsstat för täckande av kostnader för dyrtidstillägg
under år 1921 åt befattningshavare i statens tjänst, hemställer jag, att
Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att, i avbidan på den proposition i ämnet, som
kan bliva riksdagen förelagd, till täckande av kostnader
för dyrtidstillägg under år 1921 åt befattningshavare
vid patent- och registreringsverket å tilläggsstat
för år 1921 såsom reservationsanslag beräkna

ett belopp av............................................. kronor 700,000,

att av patent- och varumärkes- samt registreringsavgifters
medel direkt utgå.

9. Tillfällig förstärkning av reservationsanslaget till upprätthållande av patentoch
registreringsverkets verksamhet. 1

1 skrivelse till Kungl. Maj:t den 5 november 1920 har patentoch
registreringsverket anmält, att ämbetsverket, för att bliva i stånd
att. bestrida de under den närmaste framtiden förestående utgifter, särskilt
resterande kostnader för uppförande och inredning av ny ämbetslokal,
vore i behov av kassaförstärkning; och har ämbetsverket med
anledning härav anhållit, att ett belopp av 1,000,000 kronor måtte
ställas till verkets förfogande, att återbetalas i den mån till verket inflytande
medel därtill lämnade tillgång.

Till belysande av patent- och registreringsverkets ekonomiska
ställning anser jag mig här först böra lämna en på uppgifter från
ämbetsverket grundad redogörelse rörande verkets tillgångar och inkomster
samt de utgifter, som därur skola bestridas.

Till upprätthållande av patent- och registreringsverkets verksamhet
anvisade riksdagen för år 1915 ett ordinarie reservationsanslag av 540,600

18.]

Dyrlidstillägg
vid patentoch
registreringsverket.

L9.J

Tillfällig förstärkning
av
reservationsanslaget
till
upprätthållande
av
patent o:h
registr eringsverkets
verksamhet.

8 Tionde huvudtiteln: 1921 års tilläggsstat.

kronor att utgå ej mindre av de till ämbetsverket inflytande avgifter
för patent, för registrering av varumärken samt av mönster och modeller
ävensom för registrering av aktiebolag, försäkringsbolag och
solidariska bankbolag samt för andra uppgifter till de hos verket förda
bolags- och försäkringsregistren än även av nettoinkomsten av ämbetsverkets
fastighet nr 6 i kvarteret Rännilen och övriga till ämbetsverket
inflytande inkomster, under förutsättning tillika, att de å dessa inkomster
uppkommande överskott fortfarande såsom dittills skulle efter vederbörligt
tillstånd användas uteslutande för det med anslaget avsedda
ändamål. Enahanda reservationsanslag uppfördes för åren 1916—1919,
varvid liksom allt fortfarande, med begagnande av ett mera kortfattat
uttryckssätt, förklarades, att anslagen skulle direkt utgå av patent- och
varumärkes- samt registreringsavgifters medel. Att märka är emellertid
i detta sammanhang den förändring, som inträdde därigenom, att registreringen
av försäkringsbolag och förandet av försäkringsregistret år
1918 överflyttades till försäkringsinspektionen.

I samband med fastställande av förändrad utgiftsstat för patentoch
registreringsverket att tillämpas från och med år 1920 höjdes
det ordinarie reservationsanslaget till upprätthållande av ämbetsverkets
verksamhet med 230,600 kronor till 771,200 kronor. Från och med
år 1921 är ifrågavarande anslag höjt med ytterligare 6,400 kronor till
777,600 kronor.

Till patent- och registreringsverket inflytande avgifter upptagas
å riksstatens inkomstsida med ett vederbörande reservationsanslag motsvarande
belopp, varjämte, därest inkomsttiteln lämnar överskott, detta
tillgodoföres utgiftsanslaget, vars reservationer därigenom ökas.

Ifrågavarande reservationer uppgingo vid 1915 års ingång till
1,796,563 kronor 25 öre, vartill kom värdet av ämbetsverkets fastighet
nr 6 i kvarteret Rännilen, vilket värde vid nämnda tid beräknades till

650.000 kronor eller, efter avdrag av intecknad skuld i fastigheten å

300.000 kronor, till 350,000 kronor. Ämbetsverkets tillgångar vid nämnda
års början utgjorde alltså efter denna beräkning 2,146,563 kronor 25
öre. Vid 1916 års ingång uppgingo reservationerna — exklusive värdet
av fastigheten — till 1,787,268 kronor 25 öre.

På förslag av Kungl. Maj: t medgav därefter 1916 års riksdag
(skrivelsen nr 7 p. 56), att det Kungl. Maj:t och kronan tillhöriga kvarteret
Doktorn vid Valhallavägen mellan Ärtilleri- och Skeppargatorna
inom Hedvig Eleonora församling i Stockholm finge för ett pris av

500.000 kronor överlåtas å patent- och registreringsverket samt att i
kvarteret finge för en kostnad av 1,200,000 kronor uppföras en byggnad

Tionde huvudtiteln: 1921 års tilläggsstat.

till ämbetslokal åt verket, varjämte"riksdagen förklarade, att för gäldande
av omförmälda kostnader å tillhopa 1,700,000 kronor finge tagas i anspråk
reservationerna å anslaget till upprätthållande av patent- och
registreringsverkets verksamhet.

Sedan emellertid överintendentsämbetet i skrivelse den 17 november
1917 anmält, att enligt infordrade anbud och inom ämbetsverket verkställda
beräkningar kostnaden för själva byggnaden komme att uppgå
till 2,375,000 kronor eller till 1,175,000 kronor mer än vad därtill anvisats,
medgav 1918 års riksdag (skrivelsen nr 238; på förslag avKungl.
Maj:t, att till uppförande av ifrågavarande byggnad finge av reservationerna
utöver redan anvisat belopp tagas i anspråk ett. belopp av
ytterligare 1,175,000 kronor. På av Kungl. Maj:t gjord framställning
anvisade slutligen 1919 års lagtima riksdag (skrivelsen nr 267) ur reservationerna
ytterligare 130,000 kronor för täckande av kostnader för
bygget, varjämte riksdagen medgav, att för ämbetslokalens möblering
och inredning finge av samma reservationer, i den mån de därtill lämnade
tillgång, tagas i anspråk ett belopp av högst 300,000 kronor.

Sammanlagda beloppet av för nu angivna ändamål ur reservationerna
anvisade medel uppgår således till 3,305,000 kronor. Härav
hava tillsvidare utbetalats 2,180,000 kronor till verkets nybyggnad och
110,256 kronor 11 öre till möblering och inredning av den nya ämbetslokalen.

I detta sammanhang torde böra omnämnas, att Kungl. Maj:t
i överensstämmelse med riksdagens beslut genom särskilda författningar
förklarat, att kostnaderna för krigstidstillägg, krigstidshjälp och
dyrtidstillägg samt tillfällig löneförbättring för befattningshavare i
patent- och registreringsverket skola gäldas av de medel, med vilka
verkets omkostnader i övrigt bestridas.

Dessa extra utgifter uppgingo enligt av ämbetsverket lämnade
uppgifter till:

Krigstidstillägg och krigstidshjälp för år 1917 kronor

)> » )> » » 1918......... »

Dyrtidstillägg för år 1919............................................ »

Tillfällig löneförbättring för år 1919 ........................... »

Dyrtidstillägg för år 1920 (beräknat belopp)......... »

Tillfällig löneförbättring för år 1920 (beräknat belopp) »

50,618: 94
235,122: 69
404.405: 7 o
80''624: 97
613,369: 26
73,405: 05

Summa kronor 1,457,546:61.

De av patent- och registreringsverket vid sidan av den fastställda
Bihang till riksdagens protokoll 1921. 1 samt. 2 höft. (Nr 2.) 2

10 Tionde huvudtiteln: 1921 års tilläggsstat.

staten gjorda utbetalningarna belöpa sig alltså sammanlagt till 3,747,802
kronor 72 öre.

Att desamma kunnat verkställas har berott därpå, att ämbetsverkets
inkomster under åren 1916—1919 väsentligt överstigit de
beräknade.

Ifrågavarande överskott utgjorde:

år 1916 ...........................................

» 1917 ................................

i. 1918 ....................................

). 1919 .............................................................................

och torde enligt av ämbetsverket lämnade uppgifter
för år 1920 kunna beräknas till omkring

kronor

166,544: 7 2
563,202: 5 5
853,733: —
605,872: 90

_ __ 322.000: —

Summa kronor 2,511,353: i 7.

Härtill kommer den av riksdagen fastställda lösesumman för statens
år 1920 beslutade förvärv av patent- och registreringsverkets fastighet
nr 6 i kvarteret Rännilen, 1,000,000 kronor, varå, sedan ämbetsverket
inbetalt en i fastigheten intecknad skuld å 300,000 kronor, behållningen
utgör 700,000 kronor.

Sammanräknas sistnämnda belopp, överskotten i inkomster under
åren 1916—1920 samt behållningen å reservationerna vid 1916 års ingång
erhålles en summa av 4,998,621 kronor 42 öre.

Hade de i patent- och registreringsverkets utgiftsstat upptagna
posterna kunnat begränsas till de belopp, vartill de i staten beräknats,
hade alltså vid innevarande års utgång reservationerna bort uppgå till
skillnaden mellan 4,998,621 kronor och beloppet av de ovan nämnda
utbetalningarna utom staten eller till omkring 1,251,000 kronor. Utgifterna
å förslagsanslagen å omkostnadsstaten hava emellertid överskridit
de beräknade beloppen med i runda tal följande belopp:

år 1916....................................

» 1917................................

» 1918....................................

» 1919....................................

» 1920 (beräknat belopp)

kronor

1,200
30,300
91,700

217,200

____ 195.000

Summa kronor 535,400.

Behållningen å reservationerna vid 1920 års utgång kan följaktligen
beräknas till omkring 715,000 kronor.

Tionde huvudtiteln: 1921 års ti/läggsstat.

L sin förberörda skrivelse av den 5 november 1920 anför patent- <_9.j
och reeristrerinffsverket — efter att hava lämnat den redogörelse för talent- »c*.

° .. o i • • registrering*

verkets nuvarande ekonomiska stallning, som av mig har ovan atergivits verte.
— vidare följande:

»I patentlagstiftningskommitténs underdåniga skrivelse den 16 nästlidne oktober
med förslag till lag om ändrad lydelse av 3 och 9 §§ i lagen den 5 juli 1884 om
skydd för varumärken har kommittén beräknat ämbetsverkets inkomster för innevarande
år till omkring 1,099,000 mot i runt tal 1,122,000 kronor är 1919, således
en minskning av omkring 23,000 kronor. Samtidigt hade utgifterna beräknats till
omkring 1,668,000 kronor mot i runt tal 1,219,000 kronor år 1919, således en
ökning av omkring 449,000 kronor. Ökningen är huvudsakligen föranledd av ökade
dyrtidstillägg och stegrade tryckningskostnader för verkets publikationer och kungörelser
ävensom därav, att en betydligt ökad arbetsbörda nödvändiggjort anställande
av extra personal i större omfattning än tillförene. — Kommittén beräknar,
att verksamheten för året skulle komma att uppvisa en brist för ämbetsverket i
dess helhet av 570,000 kronor. För kommande år äro ytterligare ökade utgifter
att påräkna. Inflyttningen i ämbetsverkets nya lokaler kommer att medföra en
stegring av flera utgiftsposter, och de för innevarande år beviljade förhöjda dyrtidstilläggen
hava, frånsett de retroaktiva dyrtidstilläggen för första halvåret, endast
utgått för senare hälften av innevarande år. Av anslaget till verkets nybyggnad
innestå ännu obetalda 825,000 kronor och av anslaget till möblering och inredning
av ämbetslokalen 189,744 kronor.

Patent- och registreringsverkets ekonomiska ställning är följaktligen för närvarande
synnerligen bekymmersam.

Vad angår de till ämbetsverket inflytande avgifterna hava patentavgifterna
avsevärt ökats genom lag av den 23 april 1920, vilken lag blivit gällande för
patent, sökta från och med den 1 juli 1920. Verkan av de höjda patentavgifterna,
vilka huvudsakligen utgå såsom årsavgifter för beviljade patent, gör sig endast
successivt gällande. Såsom patentlagstiftningskommittén i nyssberörda underdåniga
skrivelse antagit, torde dessa, vilka för nästkommande år av kommittén beräknats
öka inkomsterna ä patentavdelningen med omkring 120,000 kronor, icke, sådana förhållandena
numera blivit, komma att giva sådan inkomstökning, att verkets ekonomiska
nödläge därigenom upphör. Kommittén, som för närvarande är sysselsatt
med varumärkeslagens revision, har i betraktande därav framlagt förslag till varumärkesavgifternas
höjande, varigenom, därest varumärkesregistreringen blir anlitad
i samma omfattning som hittills, en årlig inkomstökning av omkring 160,000 kronor
beräknades skola tillföras ämbetsverket, och har kommittén hemställt, att Eders
Kungl. Maj:t måtte till nästkommande års riksdag avlåta proposition om ändring av
varumärkeslagen i sådant syfte. Patent- och registreringsverket är för sin del
betänkt på att göra framställning om höjning av avgifterna för bolagsregistreringen.

Oaktat den merinkomst, som de höjda patentavgifterna och eventuellt ökade
avgifter för registrering av varumärken och bolag kan väntas medföra för ämbetsverket,
är patent- och registreringsverket ändock i behov av extra kassaförstärkning
för att bliva i stånd att bestrida utgifterna under närmaste tiden.

Såsom av det anförda framgår, innestå ännu av anslagen till nybyggnad och
till anskaffande av möbler m. m. 1.014.744 kronor. Då för bestämmande av det

Tionde huvudtiteln: 1921 ärs tHIäggsstat.

[9."i erforderliga förskottets belopp nyssnämnda engängsutgift synts patent- och registre ringsverket

lämpligen kunna vara normerande, får patent- och registreringsverket
i underdånighet anhålla, att till dess förfogande måtte ställas ett belopp av en
miljon kronor, att återbetalas i den mån ämbetsverkets ekonomiska ställning sådant
tillåter.»

stoi$kontor«t. Statskontoret, som anbefallts yttra sig över patent- ock registre ringsverkets

framställning, anför i utlåtande den 20 november 1920
följande:

»Visserligen synes ur synpunkten av statskontorets kassaställning för närvarande
hinder icke möta för att det ifrågavarande beloppet, 1,000,000 kronor, av
statsmedlen förskotteras: men enligt de principer, som vid 1918 års riksdag godkändes
i fråga om förskottsväsendets avveckling, bör ett behov sådant som det
föreliggande icke tillgodoses genom lämnande av förskott, utan de för ändamålet
behövliga medlen beredas genom beloppets uppförande såsom anslag å riksstaten;
och då av patent- och registreringsverkets skrivelse framgår, att behållningen å det
av verket disponerade reservationsanslaget kan vid innevarande års utgång beräknas
till omkring 715,000 kronor, synes medelsbehovet icke vara så trängande, att det
nödvändigtvis måste tillgodoses, innan riksdagen kommer i tillfälle att kunna anvisa
ett dylikt anslag å tilläggsstat för år 1921.

Beträffande sättet för beredande av tillgång härtill synes, då det av handlingarna
framgår, att återbetalning av medlen är avsedd att äga rum i den mån
till patent- och registreringsverket inbytande avgifter därtill lämna tillgång, kassafonden
kunna provisoriskt för ändamålet anlitas.

Statskontoret hemställer alltså om äskande ä sagda tilläggsstat av ett anslag
''till tillfällig förstärkning av reservationsanslaget till upprätthållande av patentoch
registreringsverkets verksamhet’ å en miljon kronor såsom förslagsanslag
högst, varjämte å inkomstsidan synes böra uppföras motsvarande belopp såsom från
kassafonden i anspråk tagen kapitaltillgång.

När sedermera till följd av avgifternas höjning ifrågavarande reservationsanslag
därtill lämnar tillgång, torde beloppet i riksstaten böra uppföras, å inkomstsidan
såsom från reservationsanslaget i anspråk tagen kapitaltillgång och å utgiftssidan
såsom utgift för kapitalökning: avsättning till kassafonden.»

Departements chefen.

Av vad patent- och registreringsverket i förberörda skrivelse den
5 november 1920 anfört framgår, att ämbetsverket icke är i stånd att
med de till verkets förfogande stående medel bestrida, jämte de löpande
utgifterna för uppehållande av verkets drift, jämväl de resterande kostnaderna
för uppförande och inredande av verkets nybyggnad. Under
sådana omständigheter lärer det vara nödvändigt att nu träffa anstalter
för, att erforderlig kassaförstärkning, av patent- och registreringsverket
uppskattad till en miljon kronor, beredes verket. Då det är anledning
att hoppas, att de åtgärder, som redan vidtagits eller äro under övervägande
för ökande av patent- och registreringsverkets inkomster, i

Tionde huTudtiteln: 1921 års tilläggsstat. 13

sinom tid skola sätta ämbetsverket i tillfälle att återbetala den nu behövliga
kassaförstärkningen, är jag, lika med myndigheterna, av den
uppfattningen, att förstärkniugsbeloppet bör allenast såsom lån ställas
till ämbetsverkets disposition. Givetvis kunde det ju då ifrågasättas,
huruvida icke saken budgettekniskt borde ordnas så, att det erforderliga
anslagsbeloppet upptoges bland utgifter för kapitalökning att bestridas
av tillfälliga lånemedel. Med hänsyn till den nu förefintliga goda kassafondsbehållningen
och då det är angeläget att icke utan tvingande skäl
öka statens upplåning, synes mig emellertid den av statskontoret föreslagna
anordningen, vilken ju i realiteten innebär ett anlitande av kassafondsmedel
för utlåningsändamål, vara att föredraga. Förstärkningsanslaget
torde, i enlighet med vad under hand av statskontoret till mig
uttalats, böra upptagas bland verkliga utgifter under tionde huvudtiteln
å 1921 års tilläggsstat.

På grund av vad jag sålunda anfört hemställer jag, att Kungl.
Maj:t måtte föreslå riksdagen

att till tillfällig förstärkning av reservationsanslaget
till upprätthållande av patent- och registreringsverkets
verksamhet å tilläggsstat för år 1921 anvisa

ett förslagsanslag, högst .................. kronor 1,000,000,

att av patent- och registreringsverket återbetalas
i den mån reservationerna å förstnämnda anslag därtill
lämna tillgång.

Försäkringsinspektionen.

10. öyrti dst i 11 ags vid försäkringsinspektionen.

Under åberopande av vad chefen för finansdepartementet förut
denna dag till statsrådsprotokollet över finansärenden anfört i fråga om
behovet av anslag å 1921 års tilläggsstat för täckande av kostnader
för dyrtidstillägg under år 1921 åt befattningshavare i statens tjänst,
hemställer jag, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att, i avbidan på den proposition i ämnet, som
kan bliva riksdagen förelagd, till täckande av kostnader
för dyrtidstillägg under år 1921 åt befattningshavare
i försäkringsinspektionen å tilläggsstat för år

19.

ilo.]

Dyrtidsiiil&gg
vid försökringsinspek t

imten

[10.]

LH.J

Förstärkning
av det i omkostnadsstaten
för statens
provning sanstalt
upptagna
anslå•
get till expenser
m. m.

[12.J

Fortsatt utrustning
av
statens provningsanstalt.

[13.]

Bidrag till
Sveriges allmänna
exportförening.

It Tionde huvudtiteln: 1921 års tilläggsstat.

1921 såsom reservationsanslag beräkna ett belopp

av ............................................................ kronor 65,000,

att av bidrag till försäkringsinspektionen direkt

utgå.

Statens provningsanstalt.

It. Förstärkning av det i oinkostnadsstaten tör statens provningsanstalt
upptagna anslaget till expenser m. in.

Under åberopande av vad jag förut denna dag, vid anmälan av
frågorna rörande regleringen för år 1922 av utgifterna under riksstatens
tionde huvudtitel, under punkt 17 anfört, hemställer jag, att Kungl.
Maj:t måtte föreslå riksdagen

att till förstärkning av det i omkostnadsstaten
för statens provningsanstalt upptagna anslaget till
expenser m. m. å tilläggsstat för år 1921 anvisa ett

förslagsanslag, högst.................................... kronor 9,000,

att i första hand av inkomster av statens prov*
ningsanstalt direkt utgå.

12. Fortsatt utrustning av statens provningsanstalt.

Under åberopande av vad jag förut i dag, vid anmälan av frågorna
rörande regleringen för år 1922 av utgifterna under riksstatens tionde
huvudtitel, under punkt 18 anfört, hemställer jag nu, att Kungl. Maj:t
måtte föreslå riksdagen

att till fortsatt utrustning av statens provningsanstalt
med tekniska hjälpmedel å tilläggsstat för år
1921 anvisa ett reservationsanslag av.. kronor 60,000.

B. Handel och sjöfart.

1. Bidrag till Sveriges allmänna exportförening.

Under åberopande av vad jag förut i dag, vid anmälan av frågorna
rörande regleringen för år 1922 av utgifterna under riksstatens tionde
huvudtitel, under punkt 23 anfört, hemställer jag nu, att Kungl. Maj:t
måtte föreslå riksdagen

Tionde huvudtiteln: 1921 års tilläggsstat.

att under villkor, att Sveriges allmänna exportförening
under år 1921 bedriver sin verksamhet i huvudsakligen
den form och i minst den omfattning, som i företedd
förslagsstat för samma år angives, samt att i granskningen
av föreningens verksamhet och räkenskaper
deltager en av Kungl. Maj:t förordnad revisor, såsom
bidrag till föreningens verksamhet för år 1921 å tillläggsstat
för samma år anvisa ett förslagsanslag,
högst ................................... kronor 25,000,

med skyldighet för föreningen att såväl till chefen
för handelsdepartementet som till kommerskollegium
avgiva berättelse om föreningens verksamhet under
ifrågavarande år ävensom redogörelse för föreningens
ekonomiska ställning vid utgången av samma år.

< Bergsbruk, industri, hantverk och slöjd.

1. Förstärkning av anslaget till torvingenjörer och torvassistenter m. m.

Under åberopande av vad jag förut denna dag, vid anmälan av
frågorna rörande regleringen för år 1922 av utgifterna under riksstatens
tionde huvudtitel, under punkt 32 anfört, hemställer jag, att Kung].
Maj:t måtte föreslå riksdagen

att dels till förstärkning av det i 1921 års riksstat
upptagna anslaget till torvingenjörer och torvassistenter
dels ock till beredande av skrivhjälp åt
förste tor vingenjören å tillägg sstat för år 1921 anvisa
ett förslagsanslag, högst ............. kronor 5,450.

2. Förstärkning av anslaget till upprätthållande av en torvskola.

Under åberopande av vad jag förut denna dag, vid anmälan av
frågorna rörande regleringen för år 1922 av utgifterna under riksstatens
tionde huvudtitel, under punkt 34 anfört, hemställer jag, att Kungl.
Maj:t. måtte föreslå riksdagen

13.

Förstärkning
av anslaget
till torvingenjörer
och torvassistenter

m. m.

[15.]

Förstärkning
av anslaget
till upprätthållande
av
en torvskola.

[16.]

Undersökning
av staten tillhörigamossar.

[17-]

Försöksanläggning

för oljtutvinniny
ur
skiffer.

16 Tionde huvudtiteln: 1921 års tiUäggsstat.

att till förstärkning av det i riksstaten för år
1921 uppförda anslaget till upprätthållande av en
torvskola å tiUäggsstat för samma år anvisa ett förslagsanslag,
högst....................................... kronor 3,600.

3. Undersökning av staten tillhöriga mossar.

Under åberopande av vad jag förut denna dag, vid anmälan av
frågorna rörande regleringen för år 1922 av utgifterna under riksstatens
tionde huvudtitel, under punkt 35 anfört, hemställer jag, att Kungl.
Maj:t måtte föreslå riksdagen

att till fullföljande av den utav 1916 års riksdagbeslutade
undersökningen av staten tillhöriga mossar
å tiUäggsstat för år 1921 anvisa ett reservationsanslag
av ................................... kronor 5,000.

4. Försöksanläggning för oljeutvinning ur skiffer.

Under åberopande av vad jag förut denna dag, vid anmälan av
frågorna rörande regleringen för år 1922 av utgifterna under riksstatens
tionde huvudtitel, under punkt 40 anfört, hemställer jag, att Kungl.
Maj:t måtte föreslå riksdagen att

dels för inköp eller förhyrande genom ingenjörsvetenskapsakademiens
försorg av en anläggning, avsedd
att av akademien användas för bedrivande av försök
i fabriksmässig skala med framställning ur alunskiffer
av olja och andra produkter, å tiUäggsstat för år 1921

anvisa ett förslagsanslag, högst ......... kronor 105,000,

dels ock, därest en dylik anläggning inköpes,
medgiva, att, sedan försöksdriften avslutats, anläggningen
må — även om däri ingår fäst egendom -—
efter Kungl. Maj:ts beprövande av ingenjörsvetenskapsakademien
åter försäljas, med skyldighet för akademien
att till statsverket inleverera den influtna köpeskillingen.

Tionde huvudtiteln: 1921 års tfl/äggsstat.

D. Diverse.

1. Tillfällig löneförbättring under år 1921 för viss personal inom den

civila statsförvaltningen.

Under åberopande av vad chefen för finansdepartementet förut [18.j

denna dag till statsrådsprotokollet över finansärenden anfört i fråga om
beredande av tillfällig löneförbättring för viss personal inom den civila riny
stål sförvaltningen, hemställer jag, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riks dagen

stutsförvalt att,

i avbidan på den proposition i ämnet, som
kan varda riksdagen förelagd, för beredande av tillfällig
löneförbättring under år 1921 åt viss personal
inom den civila statsförvaltningen å tilläggsstat för år
1921 under tionde huvudtiteln såsom förslagsanslag
beräkna ett belopp av .......................... kronor 228,450.

2. Förstärkning av de till avlönande av vissa extra befattningshavare inom
den civila statsförvaltningen samt till vikariatsersättningar m. m.

anvisade medel.

Under åberopande av vad chefen för finansdepartementet förut denna [_l9.j

dag till statsrådsprotokollet över finansärenden anfört i fråga om för- Förstärkning
stärkning av de till avlönande av vissa extra befattningshavare inom “Ilande åt
den civila statsförvaltuingen samt till vikariatsersättningar m. m. an- vissa extra
visade medel, hemställer jag, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen ^v^reTnom

deri civila

att, i avbidan på den proposition i ämnet, som statspirvaitkan
varda riksdagen förelagd, till förstärkning under
år 1921 av de till avlönande av vissa extra befatt- ersättningar
ningshavare inom den civila statsförvaltningen samt m m- a"°!''

o # . i i o *77 säde medel.

till vikariatsersättningar m. m. anvisade medel a tilllägqsstat
för år 1921 under tionde huvudtiteln såsom
förslagsanslag beräkna ett belopp av... kronor 183,000.

Bihang till riksdagens protokoll 1921. 1 samt. 2 höft. (Nr 2.) 3

Tionde huvudtiteln: 1921 års tilläggsstat.

[20.]

Dyrtids tillägg.

att, i avbidan på den proposition i ämnet, som
kan bliva riksdagen förelagd, till täckande av kostnader
för dyrtidstillägg under år 1921 åt tjänstemän
och betjänte i de till handelsdepartementet hörande
ämbetsverk och kårer å tilläggsstat för år 1921 såsom
förslagsanslag beräkna ett belopp av kronor 3,500,000.

Summan av de av mig å tilläggsstaten för år
1921 under tionde huvudtiteln tillstyrkta anslag uppgår
sålunda till....................................... kronor 6,947,300.

Vad departementschefen sålunda hemställt, däri
statsrådets övriga ledamöter instämde, täcktes Hans
Maj:t Konungen bifalla; och skulle utdrag av detta
protokoll tillställas finansdepartementet för iakttagande
vid avfattandet av Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen
angående tilläggsstat för år 1921.

Ur protokollet:

Hans von Arnold.

3. Dyrtidstillägg.

Punkt

Tionde huvudtiteln: 1921 års tilläggsstat.

Sammandrag och register

till

Tionde huvudtiteln ä 1921 års tilliiggsstat.

Extra	Extra j
anslag	anslag j
Kronor	Kronor j

Sid.

It!

1 1

2 ! 3

3 4

6 I 7
8

A. Centrala verk med underlydande stater.

Kommerskollegium:

Förstärkning av de för skrivhjälp m. in. hos kommerskollegium
anställda arbetskrafterna, förslagsanslag,

högst........................................................ 10,175

Förstärkning av arbetskrafterna å kommerskollegii
industribyrås elektriska sektion för handläggning
av ärenden angående behörighet att utföra elektriska
anläggningar för belysning eller arbets överföring

m. m., förslagsanslag, högst............ 3,675

Förstärkning av anslagsbeloppen till resekostnads- och traktamentsersättning
åt fartygsinspektörerna m. m., förslagsan

slag, högst ................................•.............................

Förstärkning av anslaget till navigationsskolorna, förslagsanslag,
högst...............................................................

Lots- och fyrväsendet:

Förstärkning av två i avlöningsstaten för lotsstyrelsen upptagna
anvisningar, förslagsanslag, högst ......... 3,750

Förstärkningsanslag till täckande av uppkommande
brist i förslagsanslagen å lotsverkets omkostnads stat

för år 1021, förslagsanslag, högst......... 800,000

Säkerhetsanstalter för sjöfarten, reservationsanslag 178,000
Patent- och registreringsverket:

Dyrtidslillägg vid patent- och registreringsverket, reservationsanslag,
att av patent- och varumärkes- samt regi streringsavgifters

medel direkt utgå ............... 1700,000

Tillfällig förstärkning av reservationsanslaget till
upprätthållande av patent- och registreringsverkets
verksamhet, förslagsanslag, högst ........ 1,000,000

Försäkringsinspektionen:

Dyrtidstillägg vid försäkringsinspektionen, reservationsanslag,
alt av bidrag till försäkringsinspektionen direkt utgå
Statens provningsanstalt:

Förstärkning av det i omkostnadsstaten för statens provningsanstalt
upptagna anslaget till expenser m m., för
slagsanslag, högst, alt i första hand av inkomster av

statens provningsanstalt direkt utgå.................. 9,000

Fortsatt utrustning av statens provningsanstalt,

reservationsanslag.................. 60,000

13,850

41,200

21,000

981,750

1,700,000

■65,000

69,000 | 2,891,800

Beräknat belopp.

Tionde huvudtiteln: 1921 års tilläggsstat.

				Extra	Extra
B pr	Sid.	Nr		anslag	anslag
				Kronor	Kronor
			B. Handel och sjöfart.
13	14	1	Sve.riges allmänna exportförening, förslagsanslag, högst......		25,000
			C. Bergsbruk, industri, hantverk och slöjd.
14	15	1	Förstärkning av anslaget till torvingenjörer och torvassistenter
			m. m., förslagsanslag, högst..........................................	5,450	I
15	15	2	Förstärkning av anslaget till upprätthållande av en torvskola,
			förslagsanslag, högst...................................................	3,600
16	16	3	Undersökning av staten tillhöliga mossar, reservationsanslag	5,000
17	16	4	Försöksanläggning för oljeutvinning ur skiffer, förslagsan-
			slag, högst ..................................................................	105,000	119,050 \|
			D. Diverse.
18	IT	1	Tillfällig löneförbättring för viss personal inom den civila
			statsförvaltningen, förslagsanslag .................................	‘228,450
19	17	2	Förstärkning av de till avlönande av vissa extra befattnings-
			havare inom den civila statsförvaltningen samt till vikariats-
			ersättningar m. m. anvisade medel, förslagsanslag .........	‘183,000
20	18	3	Dyrtidstillägg, förslagsanslag ..........................................	‘3,500,000	3,911,450
			Summa	............	6,947,300

1 Beräknat belopp

STOCKHOLM, ISAAC MARCUS’ BOKTRYCKEBI-AKTIEBOLAG, 1921

Elfte huvudtiteln: 1921 års tilläggsstat.

Tilläggsstaten för år 1921.

Elfte huvudtiteln.

Utdrag av protokollet över finansärenden, hållet inför Hans Maj:t
Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 7 januari 1921.

Närvarande:

Statsministern friherre De Geer, ministern för utrikes ärendena greve
Wu angel, statsråden Ericsson, Dahlberg, Murray, Elmquist, Malm,
Bergqvist, Hammarskjöld, Ekeberg, Tamm, Hansson.

Härefter redogjorde departementschefen, statsrådet Tamm för de
frågor, som rörde regleringen å 1921 års tilläggsstat till riksstaten av

elfte huvudtiteln,

innefattande pensions- och indragningsstaterna, och anförde därvid till
en början beträffande

A. I>et civila pciisionsväscndet.

1. Förstärkning av anslaget till förvaltningsbidrag till en ny äuke- och

pupillkassa för civilstaten.

Under åberopande av vad jag förut denna dag, vid anmälan av
frågorna rörande regleringen av utgifterna under riksstatens elite huvudtitel,
under punkt 1 anfört, hemställer jag, att Kungl. Maj:t måtte föreslå
riksdagen

att till förstärkning av det ordinarie bestämda
anslaget till förvaltningsbidrag till en ny änke- och
pupillkassa för civilstaten å tilläggsstat för år 1921
anvisa ett förslagsanslag, högst kronor 25,000.

Bihang till riksdagens protokoll lrJ21. 1 sand. 2 höft. (Nr 2.) 1

[l.j

Förstärkning
av ans aget
till förvaltnings''
idrag
till cn nu
önte> och
pupillkassa
för civilstaten

Elfte huvudtiteln: 1921 års tilläggsstat.

[2.1

Ityrtidstillägg
åt f. d civila
befattningshavare
i statens
tjänst
m fl. pensionärer.

[3.1

Dyrtidstillägg
åt nmåomberättigade

änkor och
barn efter
civila befattningshavare
i
statens tjänst
in. fl.

2. Dyrtidstillägg åt f. d. civila befattningshavare i statens tjänst m. fl.

pensionärer.

Under åberopande av vad jag förut denna dag anfört i fråga om
beredande av dyrtidstillägg under år 1921 åt pensionärer, hemställer
jag, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att, i avbidan på den proposition om anvisande
av medel för ändamålet, som kan bliva förelagd riksdagen,
till beredande av dyrtidstillägg under år 1921
åt f. d. civila befattningshavare i statens tjänst m. fl.
pensionärer å tilläggsstut för år 1921 såsom förslagsanslag
beräkna ett belopp av......... kronor 15,600,000.

3. Dyrtidstillägg åt pensionsberättigade änkor och barn efter civila befattningshavare
i statens tjänst m. fl.

Under åberopande av vad jag förut denna dag anfört i fråga om
dyrtidstillägg under år 1921 åt pensionärer, hemställer jag, att Kungl.
Maj:t måtte föreslå riksdagen

att, i avbidan på den proposition om anvisande av
medel för ändamålet, som kan bliva förelagd riksdagen,
till beredande av dyrtidstillägg under år 1921 åt pensionsberättigade
änkor och barn efter civila befattningshavare
i statens tjänst m. fl., å Wläggsstat för år 1921
såsom förslagsanslag beräkna ett belopp
av........................................ kronor 6,000,000.

Föredragande departementschefen erinrade härefter, att Kungl.
Maj:t enligt finansdepartementet tillhand''kommet protok''disutdrag förut
på hnndelsdrpartenientefs föredragning beslutat avlåtande till riksdagen av
följande framställning, nämligen:

Elfte havndtiteln: 1921 års tilläggsstat.

4. Tilläggspensioner under år 1921 åt pensionstagarna vid handelsflottans

pensionsaustalt.

(se bil. 2 vid detta prot., sid. 8)
att riksdagen måtte

för beredande under år 1921 av tilläggspensioner åt pensionstagnrne
vid handelsflottaus pensionsanstalt å tilläggsstat för år 1921 under elfte

huvudtiteln anvisa ett förslagsanslag av ......................... kronor 106,000,

förklara, att tilläggspensionerna skola till pensionstagarne utgå
med följande belopp, nämligen inom anstaltens första klass med 80
kronor, inom den andra klassen med 60 kronor, inom den tredje klassen
med 50 kronor och inom den fjärde klassen med 45 kronor, samt

medgiva, att tilläggspensionerna må till vederbörande pensionärer
utgå å de tider, i den ordning och efter de grunder, som gällande
reglemente föreskriver i fråga om de från anstalten utgående ordinarie
pensionerna.

Beträffande

B. Det militära pcnsionsväscndet

yttrade departementschefen:

1. Dyrtidstillägg åt f. d. militära befattningshavare.

Under åberopande av vad jag förut denna dag anfört i fråga om
beredande av dyrtidstillägg under år 1921 åt pensionärer, hemställer jag,
att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att, i avbidan på den proposition om anvisande
av medel för ändamålet, som kan bliva förelagd riksdagen,
till beredande av dyrtidstillägg under år 1921
åt f. d. militära befattningshavare å tilläggsstat för år
1921 såsom förslagsanslag beräkna
ett belopp av.........................................

TVläygspentioner
under
år 1921 åt
pen sio "8
tagarna vid
handelsflottans
pentionsanstaLt.

[5.]

Dyrtidsfi''lägg
åt f. d. mi Härå
befattningshavare.

kronor 5,400,000.

Elfte huvudtiteln: 1921 års tMäggsstat.

[6]

Dyrtidstiilägg
åt pensionsberättigade

änkor och
barn efter
militära befattningshavare.

[7-]

Ersättning i
anledning av
kroppsskada,
dragen under
militär tjänstgöring -

2. Dyrtidstiilägg åt pensionsberättigade änkor och barn efter militära

befattningshavare.

Under åberopande av vad jag förut denna dag anfört i fråga om
dyrtidstiilägg under år 1921 åt pensionärer, hemställer jag, att Kungl.
Maj:t måtte föreslå riksdagen

att, i avbidan på den proposition om anvisande av
medel för ändamålet, som kan bliva förelagd riksdagen,
till beredande av dyrtidstiilägg under år 11)21 åt p< nsionsberättigade
änkor orh barn efter militära befä''tningshavare,
å tilläqi/sstut för år 11121 såsom förslagsanslag
beräkna ett belopp av ...................... kronor 1,300,000.

Föredragande departementschefen erinrade härefter, att Kungl. Maj:t
enligt finansdepartementet tillhandakommet protokollsutdrag förut på
försvarsdiparti-merit ets föredragning beslutat avlåtande till riksdagen av
följande framställning, nämligen:

3. Ersättning i anledning av kroppsskada, ådragen under militärtjänstgöring.

(se bil. 1 vid detta prof., sid. 6)
att riksdagen måtte

dels medgiva, att den ersättning i anledning av kroppsskada,
ådragen under militärtjänstgöring, som utgått elUr utgår såsom sjukh
jälpsersättning eller livränta för tid under ar 1021 eller såsom begravningshjälp
i anledning av dödsfall, inträffat under nämnda år, må, därest
skadan uppkommit före den 1 januari 1921, höjas med 50 procent
utöver det belopp, vartill ersättningen må bestämmas enligt grunderna
i förordningen den 18 juni 1909 om ersättning i anledning av kroppsskada,
ådragen under militärtjänstgöring,

dels ock för bestridande av härav föranledda kostnader å tilläqqsstat
för år 1921 under elfte huvudtiteln anvisa ett förslagsanslag
av ........................................................................................... kronor 175,000.

Elfte huvudtiteln: 1921 års tilläggsstat.

4. Dyrtidstillägg åt pensionerade båtsmän och marinsoldater samt
Yadstena krigsmanshuskassas understödstagare.

Under åberopande av vad jag förut denna dag anfört beträffande
dyrtidstillägg åt pensionärer, får jag hemställa, att Kuugl. Magt måtte
föreslå riksdagen,

att, i avbidan på den proposition om anvisande
av medel för ändamålet, som kan bliva förelagd riksdagen,
till beredande av dyrtidstillägg under år 11)21
åt pensionerade båtsmän och marinsoldater samt Vadstena
krig''mansliuskassas understödstagare å tilläi/gsstat
för år 1921 såsom förslagsanslag beräkna ett
belopp av............................................. kronor 1,350,000.

Vid bifall till de av mig framställda förslag komma elfte huvudtitelns
anslag å tilläggsstat för år 1921 att uppgå till kronor 29,956,000.

Vad departementschefen sålunda rörande regleringen
å tilläggsstat för år 1921 av utgifterna under
riksstatens elfte huvudtitel hemställt, biträddes av
statsrådets övriga ledamöter och blev av Hans Maj:t
Konungen gillat och godkänt.

Ur protokollet:
Birger Looström.

[8.1

Dyrtidstillägg
åt pensionera
de båtsmän
och marinsoldater
samt
Vadstena
krigs mans kuska
ss''S under
stödst <i gare.

Elfte huvudtiteln: 1921 års tllläggsstat, bil. 1.

Utdrag av protokollet över försvarsärenden, liållet inför Hans Maj.t
Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 17 december 1920.

Närvarande:

Statsministern friherre De Geer, ministern för utrikes ärendena greve
Krångel, statsråden Ericsson, Dahlberg, Murray, Elmquist, Malm,
Bergqvist, Hammarskjöld, Ekeberg, Tamm, Hansson.

[?•] Departementschefen, statsrådet Hammarskjöld, anförde härefter:

nin Vänta* »För åren 1918—1920 har riksdagen medgivit en provisorisk böj tång

av ning med 50 procent av de enligt förorduingen den 18 juni 1909 om
kr°ådrakena’ isättning i anledning av kroppsskada, ådragen under militärtjänstunder
militär- göring, utgående ersättningsbelopp.

tjänttyönng. Kostnaderna för nämnda förhöjning utgingo under år 1918 i

enlighet med riksdagens beslut frän beväringsmanskapets invalid- och
pensionsfond. Emellertid måste till följd bärav fondeus kapitaltillgångar
tagas i anspråk. Då ett fortgående på denna väg icke synts lämpligt,
har riksdagen, uppå därom av Kungl. Maj:t gjorda framställningar,
i för ifrågavarande ändamål å tilläggsstat för vart och ett av åren 1919
och 1920 anvisat ett förslagsanslag av 175 000 kronor.

Enär de förhållanden, som föranlett riksdagens omförmälda medgivande,
allt jämt ät o rådande, torde jämväl under år 1921 böra utgå
50 procents förhöjning å ifrågavarande ersättningsbelopp. Härvid är
likväl att märka, att jämlikt beslut av 1920 års riksdag sådan ändring
vidtagits i 1909 års förordning, att de enligt densamma utgående ersättningsbeloppen
fördubblats, dock endast i de fall, då skadan uppkommit
efter ingången av år 1921. Beträffande dessa fall bör givetvis
icke någon ytterligare förhöjning av ersättningsbeloppen ifrågakomma.

Jag får alltså hemställa, det täcktes Eders Kungl. Maj:t föreslå
riksdagen

dels medgiva, att den ersättning i anledning av
kroppsskada, ådragen under militärtjänstgöring, som
utgått eller utgår såsom sjukIjälpsersättning eller livränta
för tid under år 1921 eller såsom begravnings -

Elfte huTudtiteln: 1921 års tilläggsstat, bil. 1.

hjälp i anledning av dödsfall, inträffat under nämnda
år, må, därest skadan uppkommit före den 1 januari
1921, höjas med 50 procent utöver det belopp, vartill
ersättningen må bestämmas enligt grunderna i förordningen
den 18 juni 1909 om isättning i anledning
av kroppsskada, ådragen under militärtjänstgöring,

dals ock för bestridande av härav föranledda kostnader
å tilläggsstat för år 1921 under elfte huvudtiteln
anvisa ett förslagsanslag av 175,000 kronor.»

Till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda
hemställan täcktes Hans Maj:t Konungen lämna
bifall; och skulle utdrag av detta protokoll tillställas
finansdepartementet för iakttagande vid uppgörandet
av förslag till reglering av utgifterna under nksstatens
elfte huvudtitel på tilläggsstat för år 1921.

Ur protokollet:

Henning Öliman.

Elfte huvudtiteln: 1921 års tilläggsstat, bil. 2.

Tilläggspensioner
under
år 1921 åt
pensions
tagarne vid
handelsflottans

pensionsanstalt.

Utdrag av protokollet över handeUärenden, hållet inför Hans Maj:t
Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 17 december 1990.

Närvarande:

Statsministern friherre De Geer, ministern för utrikes ärendena greve
Wrangel, statsråden Ericsson, Dahlberg, Murray, Elmquist, Malm,
Bergqvist, Hammarskjöld, Ekeberg, Tamm, Hansson.

Departementschefen, statsrådet Malm, anförde:

• På framställning av Kungl. Maj:t har riksdagen för vartdera av
åren 1919 och 1920 för beredande av tilläggspensioner åt pensionstagarne
vid handelsflottans pensionsanstalt å tilläggsstat under riksstat
ens tionde huvudtitel anvisat ett förslagsanslag av 106,000 kronor.

Vid föred>agning den 9 juli 1920 av riksdagens skrivelse den 21
juni 1920, nr 11 B, däri riksdagen anmält bland annat sitt beslut att
för samma år bevilja omförmälda anslag, bemyndigade Kungl. Maj:t.
direktionen över handelsflottans pensionsanstalt. att till envar, som i
enlighet med bestämmelserna i reglementet för anstalten och direktionens
därå grundade beslut under år 1920 eller någon del därav uppbure
pension från anstalten, utbetala tilläggspension med följande belopp,
nämligen inom anstaltens första klass med 80 kronor, inom den andra
klassen med 60 kronor, inom den tredje klassen med 50 kronor och inom
den fjärde klassen med 45 kronor, därvid skulle iakttagas, att tilläggspensionerna
skulle till vederbörande pensionärer utgå å de tider, i den
ordning och efter de grunder, som gällande reglemente föreskreve ifråga
om de från anstalten utgående ordinarie pensionerna. Tillika bemyndigades
direktionen att under år 1920 hos statskontoret, i mån av behov
och mot redovisningsskyldighet, rekvirera för utbetalande av dylika
tilläggspensioner erforderliga medel, som statskontoret skulle hava att
till direktionen utanordna från förenämnda, av riksdagen för beredande
under år 1920 av tilläggspensioner åt. pensionstagarne vid handelsflottans
pensionsanstalt å tilläggsstat för år 1920 anvisade förslagsanslag av

106,000 kronor.

1 skrivelse den 30 augusti 1920 har nu direktionen över handelsflottans
pensionsanstalt hemställt, att Kung]. Magt måtte vidtaga åtgärder

Elfte huvudtiteln: 1921 års tilläggsstat, bil. 2.

för beredande av tilläggspensioner jämväl för år 1921 till pensionstagarne
vid anstalten samt för ändamålet hos riksdagen begära anvisande av
medel till samma belopp som för år 1920 eller 106,000 kronor.

Då lag finner billigheten kräva, att ifrågavarande pensionärer även Dep“*™enl>-för år 1921 erhålla någon lättnad i dyrtidens tryck, torde jämväl för
sagda år ett förslagsanslag för enahanda ändamål böra uppföras å tilläggsstat,
numera under elfte huvudtiteln. Anslagsbeloppet synes böra bestämmas
till detsamma som för föregående tvenne år. Någon ändring
i tilläggspensionernas belopp eller i grunderna för desammas utgående

ifrågasätter jag ej. _ ..

Jag får alltså hemställa, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen
att

för beredande under år 1921 av tilläggspensioner
åt pensionstagarne vid handelsflottans pensionsanstalt
å tilläggsstat för år 1921 under elfte huvudtiteln anvisa
ett förslagsanslag av..................... kronor 106,000,

förklara, att tilläggspensionerna skola till pensionstagarne
utgå med följande belopp, nämligen inom
anstaltens första klass med 80 kronor, inom den andra
„ klassen med 60 kronor, inom den tredje klassen med

50 kronor och inom den fjärde klassen med 4o
kronor, samt

medgiva, att • tilläggspensionerna må till vederbörande
pensionärer utgå å de tider, i den ordning
och efter de grunder, som gällande reglemente föreskriver
i fråga om de från anstalten utgående ordinarie
pensionerna.

Till denna departementschefens hemställan, däri
statsrådets övriga ledamöter instämde, täcktes Hans
Maj:t Konungen lämna bifall; och skulle utdrag a\
detta protokoll tillställas finansdepartementet för iakttagande
vid uppgörande avförslag till reglering av utgifterna
under tilläggstatens för år 1921 elfte huvudtite .

Ur protokollet:

Elin Bydeberg.

Bihang till riksdagens protokoll 1921. 1 sand. 2 käft. (Nr 2.)

Elfte huvudtiteln: 1921 års tilläggsstat.

Sammandrag och register

till

Elfte huvudtiteln: 1921 års tilläggsstat.

1 ! hd		i	.	1 Extra	Extra
i 6 ! w	Sid.	Nr		"anslag	anslag
				Kronor	Kronor
			A Civila pensions väsendet.
1	1	1	Förstärkning''"^ anslaget till!förvaltningsbidrag till en
			ny enke- och pupillkassa för civilstaten, förslags-
			anslag, högst ...............................	25,000
2	2	2	Dyrtidstillägg åt f. d. civila befattningshavare i statens
			tjänst m. fl. pensionärer, förslagsanslag.................	1 15,600,000
3	2	3	Dyrtidstillägg åt pensionsberättigade änkor och barn
			efter civila befattningshavare i statens tjänst m. fl., för-
			■ slagsanslag..............................	1 6,000,000
4	3	4	Tilläggspensioner under år 1921 åt pensions tagarna vid
			handelsflottans pensionsanstalt, förslagsanslag ........	106,000	21,731,000
			B. Militära pensionsväsendet.
5	3	1	Dyrtidstillägg åt f. d. militära befattningshavare, förslags-
			anslag ....................	1 5,400,000
6	4	2	Dyrtidstillägg åt pensionsberättigade änkor och barn
			efter militära befattningshavare, förslagsanslag ......	1 1,300,000
7	4	O 3	Ersättning i anledning av kroppsskada, ådragen under		\|
8	5	4 !	militärtjänstgöring, förslagsanslag ........................ Dyrtidstillägg åt pensionerade båtsmän och marinsoldater	175,000
			samt Vadstena krigsmanshuskussas understödstagare,
			förslagsanslag.....................	1 1,350,000 j	8,225,000
			Summa ...............	29,956,000 !

1 Beräknat belopp.

STOCKHOLM, ISAAC MARC1IS'' BOKTRYCKERI-AKTIEBOLAG, 1821.

Utgifter för kapitalökning: 1921 års tilläggsstat.

Tilläggsstaten för år 1921.

Utgifter för kapitalökning.

Utdrag av ‘protokollet över finansärenden, hållet inför Hans Maj it
Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 7 januari 1921.

Närvarande:

Statsministern friherre De Geer, ministern för utrikes ärendena greve
Wrangel, statsråden Ericsson, Dahlberg, Murray, Elmqutst, Malm.
Bergqvist, Hammarskjöld, Ekeberg, Tamm, Hansson.

Chefen för finansdepartementet, statsrådet Tamm anhöll härefter
att få anmäla de frågor, som rörde regleringen å tilläggsstaten för år
1921 av statens

utgifter för kapitalökning.

Vad först angick anslag till

statens affärsverksamhet,

erinrade departementschefen, att Kungl. Maj:t. på kommunikationsdepartementets
och jordbruksdepartementets föredragning förut denna dag besluta
avlåtande till riksdagen av vissa framställningar, varom i bilagda
utdrag av protokollet över kommunikationsärenden och protokollet över
jordbruksärenden (se bil. 1 och 4) närmare form kies.

Beträffande de för år 1921 sålunda ifrågasatta anslagen,
med undantag av de under punkterna 11 i protokollet över kommuBihang
till riksdagens protokoll 1921. 1 samt. 2 höft. (Nr .2.) 1

Utgifter för kapitalökning: 1921 års tilläggsstat.

nikationsärendcn och 1 i protokollet över jordbruksärenden omförmälda,
hemställde föredragande departementschefen, att Kung!. Maj:t måtte
föreslå riksdagen medgiva,

att vart och ett av desamma finge utgå av låne•
medel.

Vad åter anginge berörda under punkt 11 i bil. 1 samt punkt 1
i bil. 4 ifrågasatta anslag hemställde departementschefen, att Kungl.
Maj:t måtte föreslå riksdagen medgiva,

att desamma finge utgå av andra statsinkomster
än lånemedel.

Vidkommande därefter ifrågasatta anslag till

statens utlåningsfonder

erinrade departementschefen, att Kungl. Maj:t på jordbruksdepartementets
föredragning förut denna dag samt på handelsdepartementets föredragning
den 31 december 1920 beslutit avlåtande till riksdagen av vissa
framställningar, varom i bilagda utdrag av protokollen över jordbruksoch
handelsärenden (se bil. 4 punkterna 3 och 4 samt bil. 5) närmare
förmärs; och hemställde departementschefen beträffande samtliga ifrågavarande
anslag till statens utlåningsfonder, att Kungl. Magt måtte föreslå
riksdagen medgiva

att desamma finge utgå av lånemedel.

Departementschefen fortsatte:

. Ll-1

Återbetalning
av vissa under
titeln wFörlag
till statsverket,
11 anvisade
medel.

1 skrivelse den 9 december 1920 hava fullmäktige i riksgäldskontoret
meddelat mig, såsom jag redan vid behandlingen av frågorna
om inkomstberäkningen erinrat, att såsom

återbetalning av vissa under titeln “Förlag till statsverket" A 1918 års

tilläggsstat anvisade medel

borde för nu ifrågavarande statsregleringsperiod under rubriken: »Utgifter
för kapitalökuing: Återbetalning av tillfälliga lånemedel» uppföras
ett förslagsanslag, högst, å 4,033,800 kronor.

Utgifter för kapitalökning: 1921 års tilläggsstat.

Med anledning härav hemställer jag, att Kungl. Magt mätte föreslå
riksdagen

att under rubriken »Utgifter för kapitalökning:
Återbetalning av tillfälliga lånemedel» till återbetalning
av vissa under titeln »Förlag till statsverket» å 1918
års tilläggsstat anvisade anslag såsom för slagsanslag,

högst, uppföra ett belopp av........... kronor 4.033,800,

att utgå av andra'' statsinkomster än lånemedel.

Efter gemensam beredning med chefen för handelsdepartementet
anförde härefter föredragande departementschefen i fråga om

återbetalning av vissa till rörelsekapital lör statens industri- och
bränslekommissioner anvisade anslag.

På därom av Kungl. Magt gjorda framställningar anvisade 1917
och 1918 årens lagtima riksdagar å tilläggsstat för år 1917, respektive
för år 1918 följande reservationsanslag till rörelsekapital lör statens
kristidskommissioner: * I

‘ Rörelsekapital för industrikommissionen ............... j

| Tillämpning av gällande förfoganderättslag ifråga om!
industriella råvaror och dylikt ...........................[

j Rörelsekapital för bränslekommissionen .....................j

| 1917 urs bränslekommissions vedanskaffning...............;

I Statens verksamhet ifråga om meddelande av sjöför-j
säkring mot krigsfara .......................................j

Rörelsekapital för folkhushållningskommissionen........I

Anskaffande och tillhandahållande av livsförnödenheter! i 50.000,000

Å tilläggsstat för år 1917 1918 ; Kronor Kronor	Summa Kronor
	1 30,000,000 f	i 50,000,000
20,000,000 i		1
\|	100,000,000	\
i	i 150,000,000
50,000,000	j
25,000,000 ;	1 1 200,000,000	25,000,000 1 350,000,000
150.000,000
245,000,000	\| 330,000,000 !	575,000,000

tJ. ,

Återbetalning
av vissa till
rörelsekapital
för statens
industri- och
bränslckommis
iover
avvisadt
anslag

och beslöto nämnda riksdagar tillika, att sagda anslagsbelopp skulle
utgå av tillfälliga lånemedel.

Anskaffandet av de erforderliga medlen omhänderhades av riks -

4 Utgifter för kapitalökning: 1921 års tilläggsstat.

gäldskontoret, som därvid till en början icke anlitade biträde av någon
annan kreditanstalt än riksbanken. Härigenom blevo emellertid de krav,
som för finansierandet av kristidskommissionerna ställdes på riksgäldskontoret
och riksbanken, så stora, att desamma, jämsides med det likaledes
högst betydande behovet av lånemedel för statens ordinarie funktioner,
icke utan svårighet kunde fyllas.

I syfte att söka omlägga tillgodoseendet av kommissionernas medelsbehov
i en riktning, som mindre hårt ansträngde riksgälds kontoret och
riksbanken och bättre möjliggjorde utnyttjandet för kommissionernas
behov av det i den allmänna rörelsen befintliga kapitalet, träffades med
riksdagens medgivande den 30 maj 1918 ett avtal mellan riksgäldskontoret
och landets 23 största banker om en kredit å 550 miljoner
kronor för finansierandet av industrikommissionens, bränslekommissionens
och folkhushållningskommissionens verksamhet. Det å 1917 års tilläggsstat
för statens verksamhet i fråga om meddelande av sjöförsäkring mot
krigsfara beviljade anslag av 25 miljoner kronor bär aldrig behöft tagas
i anspråk.

Berörda kredit å 550 miljoner kronor, sena motsvarade de å 1917 och
1918 årens tilläggsstater för industrikommissionen, bränslekommissionen
och folkhushållningskommissionen anvisade anslag å respektive 50, 150
och 350 miljoner kronor, skulle, enligt särskilda kungl. brev till fullmäktige
i riksgäldskontoret den 28 juni 1918, till högst de respektive
beloppen av sagda anslag ställas till vederbörande kommissioners förfogande
av riksgäldskontoret, som hade att förvalta krediten i fråga, och
i vars räkenskaper de för de särskilda kommissionerna avsedda kreditbeloppen
skulle redovisas såsom fonder. Vidare skulle enligt nämnda brev
ifrågavarande kommissioner gälda ränta å lyftade belopp.

Av omförmälda kommissioner har folkhushållningskommissionen
till fullo återbetalt de belopp, som av ifrågavarande kredit ställts till
dess förfogande, ävensom till fullo erlagt upplupna räntor. Industri- och
bränslekommissionerna åter häfta för de dem av sagda kredit tillhandahållna
belopp jämte därå upplupna räntor i skuld till riksgäldskontoret,
vilken skuld, enligt uppgift från nämnda verk, kan beräknas uppgå vid
utgången av år 1920 till omkring 5.7 miljoner kronor för industrikommissionen
och till omkring 119 miljoner kronor för bränslekommissionen.

Enligt från. de båda kommissionerna meddelade uppgifter torde
det under alla förhållanden bliva nödigt, att industrikommissionens
ifrågavarande skuld, i runt tal 5.7 miljoner kronor, samt av bränslekommissionens
skuld ett belopp av omkring 104.5 miljoner kronor q,v
statsverket gäldas. Från bränslekommissionen har upplysts, att i be -

Utgifter för kapitalökning: 1921 års tilläggsstat. 5

rörda belopp å 104.5 miljoner kronor ingå dels utgifter, föranledda av
Kungl. Maj:ts föreskrifter i syfte att förbilliga ved för hushållsändamål,
till sammanlagt 11.5 miljoner kronor dels ock ett belopp av omkring
27 miljoner kronor, utgörande ränta till den 1 januari 1921 å förenämnda
till kommissionens förfogande ställda rörelsekapital.

Av vad jag tidigare i dag i samband med behandlingen av inkomsterna
meddelat, framgår, att jag icke kan biträda en anordning
i syfte att täcka ifrågavarande skulder med lånemedel, utan höra
enligt min mening andra medel härför anlitas. Samtidigt har jag även
framhållit, att sagda skulder böra snarast möjligt likvideras, förslagsvis
till ett belopp av 70 miljoner kronor redan år 1921. De härför
erforderliga medlen torde enligt min tanke, såsom jag jämväl vid nyssnämnda
tillfälle nämnde, böra anskaffas genom att taga i anspråk 20
miljoner kronor av krigsförsäkringskommissionens överskottsmedel, 30
miljoner kronor av statsverkets fond av rusdrycksmedel samt 20 miljoner
kronor av statsverkets kassafond.

Beträffande återstående delen av ovanberörda kommissionsskuld å
sammanlagt omkring 110 miljoner kronor eller cirka 40 miljoner kronor
lärer med täckningen därav få anstå till ett senare år.

Såsom av det ovan anförda framgår, har folkhushållningskommissionen
till fullo samt industri- och bränslekommissionerna delvis gnidit
sina skulder till riksgäldskontoret å nu ifrågavarande kredit, och skulle
alltså på grund härav eu avveckling i viss män av kommissionernas
mellanhavanden med riksgäldskontoret kunna omedelbart äga rum.
Ur synpunkten av ordning och reda i budgeten finner jag mig
emellertid icke böra förorda en dylik partiell avveckling av sagda
mellanhavanden, utan anser jag för min del, att därmed bör austå, till
dess en slutlig avveckling av hela den nu ifrågavarande kommissionskrediten
kan ske. Någon reell olägenhet av ett sådant tillvägagångssätt
torde -icke heller vara att befara, då nämligen fullmäktige i riksgäldskontoret
enligt bestämmelserna i det mellan dem och vissa banker
ingångna kreditavtalet äro i tillfälle att reglera kreditsumman hos dessa
banker med hänsyn till kommissionernas behov av kredit.

Vad slutligen vidkommer de budgetära anordningarna för täckande
av de kreditbelopp, om vilkas likvidering nu är fråga, eller inalles 70
miljoner kronor, torde de anslag, som för ändamålet skulle behöva anvisas,
böra uppföras å 1921 års tilläggsstat såsom utgifter för kapitalökning,
att utgå av andra statsinkomster än lånemedel. De medelstillgångar,
som, enligt vad här ovan sagts, skulle lör täckande av berörda
anslag tagas i anspråk, torde å inkomstsidan i nämnda tilläggsstat böra

Utgifter för kapitalökning: 1921 års tilläggsstat.

upptagas sålunda, att krigsförsäkringskommissionens överskottsmedel
uppföras under inkomsttiteln »Diverse inkomster» samt de medelsbelopp,
vilka skulle tagas ur kassafonden och rusdrycksmedelsfonden såsom i
anspråk tagna kapitaltillgångar.

Jag får alltså hemställa, det täcktes Eders Kungi. Magt föreslå
riksdagen att i tilläggsstaten för år 1921

dels under rubriken »Utgifter för kapitalökning:
Återbetalning av tillfälliga lånemedel» till återbetalning
av vissa till rörelsekapital för statens industri- och
bränslekommissioner å 1917 och 1918 årens tilläggsstater
anvisade anslag såsom särskilda förslagsanslag,
högst, att täckas av andra statsinkomster än lånemedel,
anvisa för industrikommissionen ett belopp av 5,700,000
kronor och för bränslekommissionen ett belopp av

64,300,000 kronor,

dels ock å inkomstsidan upptaga under riksstatsinkomsttiteln
»Diverse inkomster» ett belopp av
20,000,000 kronor samt under rubriken »I anspråk
tagna kapitaltillgångar: Uppkomna av egentliga statsinkomster»
av statsverkets kassafond 20,000,000 kronor
och av statsverkets fond av rusdrycksmedel 30,000,000
kronor.

Vidare erinrade departementschefen i fråga om anslag till

rörelsekapital för hantverksskolan i Kristinehamn för blinda,

att Kungl. Maj:t på ecklesiastikdepartementets föredragning förut denna
dag besluta föreslå riksdagen anvisande av visst anslag, varom i bilagda
utdrag av protokollet över ecklesiastikärenden (se bil. 3 punkt 2) närmare
förmäles; och hemställde departementschefen, att Kungl. Maj:t måtte
föreslå riksdagen medgiva,

att berörda anslag Unge utgå av lånemedel.

Beträffande därefter anslag till

statens fryshus

erinrade departementschefen, att Kungl. Maj:t på jordbruksdepartementets
föredragning förut i dag beslutit föreslå riksdagen anvisa visst an -

Utgifter för kapitalökning: 1921 års t/l/äggsstat.

slag, varom i bilagda utdrag av protokollet över jordbruksårenden (se
bil. 4 punkt 2) närmare förmäles; och hemställde departementschefen,
att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen medgiva,

att berörda anslag finge utgå av andra statsinkomster
än lånemedel.

Vad ytterligare angår

låneunderstöd,

erinrade föredragande departementschefen slutligen, att Kungl. Maj:t pa
socialdepartementets, ecklesiastikdepartementets och jordbruksdepartementets
föredragning tidigare denna dag besluta avlåtande till riksdagen av
vissa framställningar, varom i bilagda utdrag av protokollen över social-,
ecklesiastik- och jordbruksärenden (se bil. 2, bil. 3 punkt 1 samt bil. 4
punkt 5) närmare förmäles; och hemställde departementschefen, att Kungl.
Maj:t måtte föreslå riksdagen medgiva,

att berörda anslag finge utgå av lånemedel.

Slutligen hemställde departementschefen, att eu förteckning över
de å tilläggsstat för år 1921 föreslagna utgifterna för kapitalökning
måtte få såsom bil. 6 fogas vid detta protokoll.

Vad föredragande departementschefen sålunda
hemställt, däri statsrådets övriga ledamöter instämde,
behagade Hans Maj:t Konungen bifalla.

Ur protokollet:

Birger Looström.

Utgifter för kapitalökning: bil 1: 1921 urs tilläggsstat.

Bil. 1.

Utgifter för kapitalökning.

Utdrag av protokollet över kommunikationsärenden, hållet inför
Hans Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den
7 januari 1921.

Närvarande:

Statsministern friherre De Geer, ministern för utrikes ärendena greve
Wrangel, statsråden Ericsson, Dahlberg, Murray, Elmquist, Malm,
Bergqvist, Hammarskjöld, Ekeberg, Tamm, Hansson.

Chefen för kommunikationsdepartementet, statsrådet Murray anmälde
frågan om de anslag för kapitalökning, som beträffande de affärsdrivande
verken och utlåningsfonderna under kommunikationsdepartementet
ansetts böra anvisas å tilläggsstat för år 1921, och anförde:

Bihang till riksdagens protokoll 1921. 1 sand. 2 käft.

Utgifter för kapitalökning: bil. 1: 1921 års tilläggsstat.

Postverket.

I. Inköp av inventarier.

[1-] Under åberopande av vad jag denna dag under punkten 1 anfört

inventarier statsrådsprotokollet i fråga om anslagsäskandena beträffande postver“
n aMei*ket i avdelningen Utgifter för kapitalökning å 1922 års stat får jag hemställa,
att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att för inköp av inventarier för postverkets behov
på tilläggsstat för år 1921 anvisa ett reservationsanslagav
600,000 kronor.

II. Inköp och bebyggande av fastigheter.

1. Inköp av fastigheter i Tidaholm och Sollefteå.

hlkö^av* I skrivelser den 3 och den 28 september 1920 i fråga om anslag till

fastigheter utgifter för kapitalökning beträffande postverket att äskas av 1921 års riks''
Ti^olm dag gör generalpoststyrelsen framställning om anvisande av anslag för förSollefteå.
värv för postverkets räkning av fastigheter i Tidaholm och Sollefteå samt
ifrågasätter för sådant ändamål anvisande å 1921 års tilläggsstat av 60,000
respektive 177,000 kronor.

menTscUfen Då, enligt vad jag erfarit, möjlighet yppat sig att genom förhyr men

sc lejen. erhålla lämplig postkontorslokal i Tidaholm samt ytterligare utredning
synes önskvärd beträffande lämpligaste sättet för tillgodoseende av
postverkets lokalbehov i Sollefteå, har jag ej ansett framställning böra
göras hos 1921 års riksdag om anslag för ifrågavarande ändamål.

Utgifter för kapitalökning: bil. 1: 1921 års tillägg sstat.

U. Inköp av fastigheter i Lilla Alby municipalsamhälle inom Solna socken in. in.

I sin skrivelse den 3 september 1920 har generalpoststyrelsen vidare, fnnk?5ttp“iJ!y''‘
för beredande av ökat utrymme för postverkets verkstad, tryckeri, bokbin- fastigheter
deri och förråd, föreslagit inköp för statsverkets räkning av vissa tomter
i Lilla Alby municipalsamhälle i Solna socken med därå uppförda bygg-samhälle innader;
och har styrelsen för gäldande av köpeskillingen för fastigheterna 0™(^£0e1"a
och för bestridande av kostnaderna för vissa erforderliga ändringsarbeten m. m.
inom desamma äskat ett anslag å tilläggsstat för år 1921 av 1,850,000 kronor.

Av den utredning, styrelsen i föreliggande ämne åvägabragt, torde
framgå, att postverket är i stort behov av ökat lokalutrymme för sina
ifrågavarande verksamhetsgrenar. Ehuru de till inköp föreslagna fastigheterna
i flera hänseenden synas lämpliga för ändamålet, har jag emellertid
ej ansett styrelsens förslag nu böra underställas riksdagen. Frågan
synes mig nämligen stå i visst samband med sättet för handhavande av
statens tryck i allmänhet, varjämte torde böra övervägas, i vad mån postverkets
tryckeri skulle kunna övertaga blankettrycket för jämväl andra
statens verk och inrättningar eller någon annan, däremot svarande anordning
vidtagas. Om endast postverkets behov uti ifrågavarande hänseende
skulle tillgodoses, synes det böra övervägas, huruvida ej detta
skulle kunna ske med mindre kostnad för statsverket än genom antagandet
av det föreliggande förslaget. Enligt vad jag inhämtat, har
även generalpoststyrelsen numera under hand erhållit anbud att inköpa
annan till arealen mindre fastighet, för vars anskaffande följaktligen
ej så stort kapitalutlägg skulle erfordras.

Då ytterligare utredning i ärendet i alla händelser synes önskvärd,
har jag ansett anslag för ändamålet ej böra beräknas i innevarande års
stats verkspropo sition.

3. Inköp av fastighet i Sundsvall.

Vidare har generalpoststyrelsen underställt Kungl. Maj:t fråga om [^-]
inköp för postverkets räkning av fastighet i Sundsvall. Styrelsen anför

härom: Sundsvall.

sDen nuvarande gemensamma post- och telegraf byggnaden i Sundsvall är
uppförd å tomterna nr 1 och 4 i kvarteret Saturnus, vilka tomter tillhöra, den
förra postverket och den senare telegrafverket. Förutom tomten nr 4 äger telegrafverket
jämväl de i samma kvarter intill sistnämnda tomt liggande tomterna
nr 5 och 6. A sistnämnda tomter är under uppförande en nybyggnad för telegrafverkets
räkning.

De av postkontoret i Sundsvall för närvarande disponerade lokalerna inom
bottenvåningen i det gemensamma post- och telegrafhuset äro otillräckliga och

4 Utgifter för kapitalökning: bil 1: 1921 års tilläggsstat.

behöva så snart ske kan utvidgas. I synnerhet är behovet av en särskild paketexpedition
trängande. För tillgodoseende av detta behov bar ifrågasatts, att postverket
skulle Iran den tidpunkt, då telegrafverkets nybyggnad tagits i bruk.
övertaga vissa av telegrafverkets nuvarande lokaler i den gemensamma post- och
telegraf:byggnadens bottenvåning. Enligt vad telegrafstyrelsen meddelat generalpoststyrelsen,
skulle en dylik anordning låta sig genomföra endast för någon kortare
tid framåt, enär lokalerna på grund av telegrafstationens utvidgning°antagas
snart nog åter behöva disponeras av telegrafverket. Den enda möjligheten för
åstadkommande av nödig utvidgning av postkontorslokalen skulle således vara
tillbyggnad a fastigheten, men därtill lämnar det nuvarande tomtområdet icke
tillräcklig plats. Visserligen skulle en del av gårdsplanen kunna överby«*cras
men därest en sådan överbyggnad skulle erhålla något så när tillräckliga di mensioner,
skulle det återstående gårdsutrymmet bliva i allt för hög grad inskränkt.
Det maste därför framstå såsom synnerligen önskvärt, att den intill posthuset
gränsande fastigheten kunde förvärvas för att bereda möjlighet för den utbyggnad
av posthuset, som med säkerhet kan väntas i framtiden bliva nödvändig. °

Den sålunda antydda utvägen till säkerställande av utvidgningsmöjligheterna
har nu yppat sig. i det att ägaren av den intill posthuset belägna fastigheten,
nr 2 i kvarteret Saturnus med adressnummer 11 vid Kyrkogatan, salu bjudit
densamma åt postverket och i dagarna förmåtts sänka priset till ett belopp,
som kan anses vara skäligt. Ehuruväl generalpoststyrelsen till fullo inser nödvändigheten
av att under nuvarande förhållanden i all möjlig mån begränsa sina
anslagskrav, bär styrel-en dock ansett sig icke kunna underlåta att framlägga
förslag om inköp av den ifrågakomna fastigheten. Skulle nämligen densamma
inköpas av annan spekulant och byggnaden ombyggas eller rivas och ersättas
med nybyggnad, vore alla möjligher till en effektiv tillbyggnad av det nuvarande
posthuset ävensom till ett förmånligt ordnande av den för post- och telegrafverkens
fastigheter gemensamma gårdsplanen och infartsvägarna till densamma uteslutna.
Därest det nu föreliggande tillfället försummas, torde man med skäl
kunna befara, att, när, såsom är att förutse, utvidgningen av postkontorslokalerna
framdeles icke längre låter sig undanskjuta, denna lokalfrågas lösning kommer
att medföra betydligt större kostnader för statsverket, än om den nu föreslagna
utvägen beträdes.

Den till inköp föreslagna fastighetens tomt har en areal av 345,5 5 kvadratmeter
och är bebyggd med ett av tegel i tre våningar jämte vindsvåning och
åbyggnad uppfört bostadshus. Bottenvåningen utgöres av en butik med
packrum och kontor samt en kafélokal, bestående av två rum och kök. En var
av våningarna en och två trappor upp innehåller en lägenhet av 5 rum och kök.
Vindsvåningen innehåller en lägenhet om 2 rum och kök. I flygelbyggnaden
finnas anordnade, förutom diverse utrymmen, en lagerlokal och två kontorsrum.

„ Det för fastigheten fordrade priset är 130,000 kronor. Stadsarkitekten
N. Källander i Sundsvall har på uppdrag av generalpoststyrelsen besiktigat fastigheten
och förklarat densamma vara solitt och väl uppförd samt jämförelsevis
väl underhållen. Bemälde Källander har uppskattat fastighetens värde till 140,<)00
kronor. Hyresinkomsterna frän fastigheten beräknas efter någon höjning av de
nu utgående hyrorna kunna uppdrivas till cirka 10,000 kronor eller ungefär 7,7 %
av köpeskillingen. Därest köpet kommer till stånd, torde emellertid bottenvåningen
böra om någon tid tagas i anspråk såsom lokaler för postkontorets i Sunds -

Utgifter för kapitalökning: bil. 1: 1921 års tilläggsstat.

vall paketexpedition, vilket låter sig göra utan allt för kostsamma ändringsarbe- [2.]
ten. Härigenom åstadkommes, att telegrafverket icke skulle, såsom ifrågasatts,
behöva avstå någon del av sina lokaler inom telegrafverkets del av den gemensamma
fastigheten.

Enligt det med ägaren träffade preliminära avtalet om fastighetens försäljning
till postverket med tillträde den 1 april 1921 skall köpet komma till
stånd endast under förutsättning, att Kungl. Maj:t och riksdagen före den 20
mars 1921 beslutat, att fastigheten må för postverkets räkning förvärvas.»

Med stöd av det anförda hemställer generalpoststyrelsen, att för
inköp för postverkets räkning av ifrågavarande fastighet måtte å tilläggsstat
för år 1921 anvisas ett reservationsanslag av 130,000 kronor.

Ehuru behovet av en utvidgning av postkontorets lokaler i Sunds- Departevall
ej synes särdeles trängande, finner jag mig dock böra tillstyrka, attmentschefen
inköp av den nu ifrågavarande fastigheten kommer till stånd. En framtida
lokalutvidgning bör nämligen lämpligast ske genom användande av
denna fastighet, och intill dess densamma tages i anspråk för detta ändamål,
skulle en tillfredsställande förräntning på det i fastigheten nedlagda
kapitalet kunna erhållas. Emellertid bör förutsättas, att genom utnyttjande
i möjligaste mån av nuvarande lokalutrymmen och den angränsande
byggnad, som är under uppförande för telegrafverket, spörsmålet om
den nu ifrågavarande fastighetens disposition för statens räkning med
härav följande ändrings- och nybyggnadsarbeten så länge ske kan undanskjutes.

Med hänsyn till det vid köpeavtalet fästade villkoret torde det
erforderliga anslagsbeloppet, 130,000 kronor, böra upptagas å innevarande
års tilläggsstat.

Jag får alltså hemställa, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att för inköp för postverkets räkning av fastigheten
nr 2 i kvarteret Saturnus i Sundsvall på tilläggsstat
för år 1921 anvisa ett reservationsanslag av

130,000 kronor.

Utgifter för kapitalökning: bil. 1: 1921 års tillä gg sstat.

[3.]

Arbetarbostäder
i
Gfiteborjr.

Departe ments chefen.

Telegrafverket.

1. Inköp och bebyggande av fastigheter.

1. Arbetarbostäder i Göteborg.

Med anledning av Kungl. Maj:ts framställning i ämnet anvisade
1918 års lagtima riksdag för inköp av vissa tomter i Kungsladugården
och den s. k. Bagaregården i Göteborg samt för uppförande å dessa
tomter av arbetarbostäder för år 1919 ett reservationsanslag av 615,000
kronor.

Telegrafstyrelsen anför nu i huvudsak följande:

Av de anbud å ifrågavarande arbetarbostäders uppförande på entreprenad,
som telegrafstyrelsen infordrade, hade styrelsen antagit det lägsta, slutande å
en summa av 8*9,100 kronor. Därvid både emellertid entreprenören förbehållit
sig, därest de vid tiden för anbudets avgivande rådande arbetslönerna under tiden
för arbetets utförande komme att stiga, rätt till en häremot svarande ersättning
av telegrafstyrelsen.

Med anledning av dels entreprenörens reservation om gottgörelse för förhöjda
arbetslöner, dels ock utförandet av en del oundvikliga extra arbeten hade
hela kostnaden för de båda byggnadernas uppförande stigit till 948,896 kronor
99 öre, vadan således det beviljade anslaget överskridits med ej mindre än i runt
tal 333,900 kronor. Anledningen härtill måste sökas i den betydliga pris-tegring
å såväl arbetskraft som byggnadsmaterialier, som ägt rum under tiden från kostnadsförslagens
uppgörande 1917 till tiden för byggnadsarbetets utförande hösten
1918 till hösten 1919. Absoluta kostnaden för dessa väl uppförda byggnader vore
ej anmärkningsvärt hög; den hade understigit 5,500 kronor per eldstad.

På grund av det anförda har telegrafstyrelsen hemställt, att Kungl.
Maj:t måtte föreslå riksdagen att till täckande av den brist, som uppkommit
å det av riksdagen anvisade anslaget för uppförandet av arbetarbostäder
i Göteborg, på tilläggsstat för år 1921 anvisa ett reservationsanslag
av 333,900 kronor.

Att de år 1917 upprättade kostnadsberäkningarna för ifrågavarande
två byggnadsföretag icke visat sig hållbara måste anses förklarligt i betraktande
av den oerhörda stegring, byggnadskostnaderna på de senare åren
undergått. På grund härav och då den slutliga kostnaden för omför -

Utgifter för kapitalökning: bil. 1: 1921 års tilläggsstat. 7

mälda arbetarbostäder, för eldstad räknat, icke torde kunna anses särdeles
hög, finner jag mig böra tillstyrka telegrafstyrelsens föreliggande framställning.

Jag får alltså hemställa, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att till täckande av brist, som uppkommit å av
riksdagen anvisat anslag till uppförande av arbetarbostäder
i Göteborg, på tilläggsstat för år 1921 anvisa
ett reservationsanslag av 333,900 kronor.

2. Inköp av fastighet i Yästanfors.

Telegrafstyrelsen begär vidare anslag å tilläggsstaten för förvärv [4.]

av fastighet i Yästanfors. Härom yttrar styrelsen: inköp av

fastighet i

»I Västanfors förhyr telegrafverket sedan den 1 april 1914 en stationslokal. Yästanfors.
bestående av två mindre ruin samt kök, för ett årligt hyresbelopp av 250 kronor.
Kontraktstiden utgår den 1 april 1929. Denna lokal är i flera avseenden otillfredsställande.
Sålunda äro alla lämpliga utrymmen redan tagna i anspråk, vadan
möjlighet saknas att i denna lokal möta det på grund av den ökade trafiken inom
kort oavvisliga kravet på utvidgning av stationen. Eu utvidgning av lokalen kan
ej heller lämpligen ske inom fastigheten. Än vidare saknar stationsföreståndaren
— då bägge rummen måste tagas i anspråk för stationens räkning — egentligt
bostadsrum, vilket måste betraktas såsom en allvarlig olägenhet. Den ökade trafiken
vid denna växelstation nödvändiggör dessutom, att reparatör placeras därstädes,
och någon bostad för denne står på grund av den här, som på övriga orter,
rådande bostadsbristen ej att uppbringa. Att i samhället förhyra ny lokal,
lämplig för telegrafverkets behov, är även en omöjlighet.

Telefon- och telegrafverksamheten i Västanfors under de senaste 10 åren
framgår av följande översikt:

Å r	Antal telefon-apparater vid årets slut.	Under året influtna tele-foninkomster Kr.	Telegram- avgifter Kr.
1909 .......................	34	3,948	71
1910.....................	36	4,366	56
1911.....................	37	5,430	90
1912.................	42	5,717	89
1913..................	45	6,704	115
1914...................	61	9,062	234
	68	9,860	601
1916..............	83	10,523	407
1917...............	100	13,936	785
1918..............	119	20,336	1,433
1919................	124	27,321	2,283

Utgifter för kapitalökning: bil. 1: 1921 års tilläggsstat.

Från telegramexpeditionen i Västanfors expedierades år 1919 855 avgångna
och 1,444 ankomna telegram.

Med hänsyn såväl till den nuvarande lokalens trånghet och ringa ändamålsenlighet
i övrigt som ock till den utveckling, trafiken vid stationen under de
sista åren uppnått, vilken utveckling med nödvändighet fordrar en snar och väsentlig
utvidgning av stationslobaler och bostäder, har telegrafstyrelsen ansett sig
böra snarast gå i författning om anskaffande av en annan fullt tillräcklig och
välbelägen lokal. En dylik har telegrafstyrelsen satts i tillfälle att förvärva
genom anbud att inköpa fastigheten och tomten V720 mantal litt. D nr 3 Aspbenning.

Tomten, som har ett gott läge, omfattar en areal av 1,444 kvadratmeter.
På densamma äro uppförda ett bostadshus och två uthus.

Bostadshuset är timiat under tak av tegel och är försett med vatten- och
avloppsledningar samt elektriskt ljus. Detsamma rymmer i bottenvåningen tre
rum och kök och i våningen en trappa upp två rum och kök. Lämpligen kan
telefonstation jämte bostad för föreståndaren inrymmas i nedre våningen och bostad
för reparatör beredas i våningen en trappa upp. Huset befinner sig i gott
skick och tarvar inga andra reparationer än eventuellt vitning av tak samt tapetsering
och målning av vissa rum.

Av uthusbyggnaderna innehåller den ena två vedbodar och avträde och den
andra vedbod, mai bod och vind. Vinden kan lämpligen användas såsom materialbod
för reparatören.

Agaren av fastigheten är villig att försälja densamma till telegrafverket
för ett pris av 20,000 kronor, vilket pris telegrafstyrelsen för sin del icke finner
vara för högt. För telegrafverket vore det så mycket förmånligare att inköpa
denna fastighet, som de befintliga byggnaderna utan större förändringar i inredningen
under många år framåt kunna bereda fullt tillräckliga expeditions- och
bostadslokaler för telegrafverkets räkning. Uppförande av ett nytt stationshus
skulle givetvis komma att draga betydligt större kostnad än vad nu föreslagna
fastighets inköp betingar.

Med anledning av vad sålunda anförts och då någon annan utväg att lösa
stations- och bostadsfrågan icke synes finnas har telegrafstyrelsen trätfat avtal
med ägaren av ifrågavarande fastighet om inköp av densamma för ett belopp av

20,000 kronor. Därvid har dock såsom villkor uppställts, att Kungl. Maj:ts och
riksdagens medgivande härtill erhålles före tillträdesdagen, som bestämts till den
1 juli 1921.

Någon svårighet att få nu gällande hyreskontrakt annullerat finnes icke.»

Telegrafstyrelsen hemställer alltså, att Kungl. Maj:t måtte föreslå
riksdagen dels medgiva, att för telegrafverkets räkning må inköpas fastigheten
V720 mantal litt. D nr 3 Aspbenning i Västanfors socken för eu
köpeskilling av 20,000 kronor, dels ock för detta ändamål å tilläggsstat
pir år 1921 anvisa ett reservationsanslag av 20,000 kronor.

^vents-'' It et av telegrafstyrelsen föreslagna sättet att ordna telegrafverkets

chefen, lokalfråga synes lämpligt och för statsverket fördelaktigt, helst som därigenom
jämväl bostadslägenheter kunna beredas åt vederbörande stations -

Utgifter för kapitalökning: bil. 1: 1921 års tilläggsstat. 9

föreståndare och reparatör, för vilka på grund av den å orten rådande [4.j
bostadsbristen lämpliga bostäder eljest ej kunna anskaffas. Jag anser mig
därför böra tillstyrka telegrafstyrelsens förslag, och lärer, då köpets giltighet
gjorts beroende av att beslut i ämnet fattas före den 1 juli 1921,
erforderligt anslag för ändamålet böra äskas å 1921 års tilläggsstat.

Jag hemställer alltså att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att för inköp för telegrafverkets räkning av fastigheten
V720 mantal Aspbenning nr 3 litt. D i Västanfors
socken på tilläggsstat för år 1921 anvisa ett reservationsanslag
av 20,000 kronor.

3. Inköp av byggnadstomt i Boden.

För inköp av byggnadstomt i Boden äskar telegrafstyrelsen jämväl
anslag å 1921 års tilläggsstat. Till stöd härför anföres:

si Boden förhyr telegrafverket sedan den 1 juli 1915 en stationslokal bestående
av sex rum jämte vedbod, källare och vindskontor. Hyrestiden härför utgår
den 30 september 1925. Denna lokal, vars alla lämpliga utrymmen redan tagits i
anspråk, är, med den omfattning, trafiken vid Bocfens station redan nu har, för
liten och dessutom i flera andra avseenden olämplig och otillfredsställande. Sålunda
äro telefonsalen och allmänhetens ram för små, rum saknas för teleorambärarna,
likasom kapprum för den till icke mindre än 26 personer uppgående biträdande
trafikpersonalen. Lämplig förvaringsplats för arkiv och blanketter finnes
ej. Än ytterligare måste påpekas, att stationsföreståndaren är i saknad av eget
rum samt att ett rum av någorlunda tillfredsställande dimensioner är av behovet
påkallat för inrymmandet av kassaexpeditionen och remssorteringen samt beredande
av plats åt skrivbiträdena. Ävenledes äro reparatörerna i behov av ett större
rum än det, som under nuvarande förhållanden är för detta ändamål disponibelt.
Förutom nu påpekade allvarsamma missförhållanden har lokalen dessutom ingång
från gårdssidan och de flesta fönsterna mot norr.

Trafiken vid stationen är stadd i snabb utveckling, vilket närmare framgår
av nedanstående tablå:

[5.]

Inköp av
byggnadstomt
i
Boden.

Bihang till riksdagens protokoll 1921. 1 samt 2 käft.

10 utgifter för kapitalökning: bil. 1: 1921 års tilläggsstat.

1 År	Under- statio- ner	Tefon- appara- ter	Riks- samtal	Taxerade lands- samtal	Avsända taxerade telegram	Antal telegram- expedi- tioner	Inkomster (inträdes-, abonne-mangs-, sam-talsavgifter, telegram-avgifter)	Biträ- dande trafik- personal
1911.........	22	387	39,514	_	13,504	37,712	51,880-77	9
1912.........	22	410	44,546	—	15,636	44,885	56,740 29	10
1913.........	26	434	50,429	33,183	14,942	43,877	61,676-96	12
1914.........	32	455	66,417	43,786	22,854	66,467	SO,650-83	13
1915.........	41	517	75,794	56,952	24,742	68.900	90,547-64	17
1916.........	58	626	168,401	29,345	26,516	79,088	104,02204	20
1917.........	60	772	216,503	47,738	34,842	110,153	145,218-60	23
1918.........	71	875	262,036	53,861	36,073	118,533	200,220-46	26 i
1919.........	77	964	258,908	67,130	33,506	106,057	237,448-67	28 \|

Med den utveckling, som framgår av ovanstående tablå, kommer det att
inom få år vara alldeles omöjligt att inom den nuvarande lokalen betjäna trafiken,
och inga skäl synas kunna anföras för en sannolik minskning av den nu pågående
trafikstegringen. Denna trafikstegring har redan givit och kommer att i framtiden
än ytterligare åt Bodens station giva en avgörande betydelse såsom rangeringsstation
för trafiken i Norrbotten, och det måste vara telegrafstyrelsen angeläget,
att stationen är för detta sitt viktiga ändamål väl avpassad. Någon utvidgning
av de nu disponerade lokalerna är icke möjlig, och någon ny för ändamålet
lämpligare lokal står icke att i samhället uppbringa.

Vid nu anförda förhållanden har telegrafstyrelsen ansett sig böra gå i författning
om anskaffande av egen fastighet för en ny stationsbyggnad, och telegrafstyrelsen
har ansett, att detta borde ske ju förr desto hellre, så snart en lämplig fastighet
till skäligt pris stode att erhålla. Telegrafstyrelsen har, bland andra tomter,
erbjudits den i kvarteret Jätten vid Kungsgatan och Strandvägen belägna
hörntomten, vilken har en areal av 2,617 kva Iratmeter, avsöndrade från hemmansdelen
4843/io24oo mantal av litt. A1 ba nr 2 Boden. Av tomtens areal måste 621
kvadratmeter utan ersättning avstås till staden, enär de å stadsplanen utlagts
till gata, och återstå följaktligen 1,996 kvadratmeter, vilka kunna bebyggas. Läget
är synnerligen centralt och en å tomten uppförd stationsbyggnad skulle komma
att få fasaderna riktade mot sydost och sydväst, vadan samtliga de åt gatorna
liggande lokalerna skulle komma att erhålla största möjliga mängd ljus och erbjuda
fri utsikt över torget och Bod träsket.

I skrivelse den 27 maj 1920 har byggnadsstyrelsen förklarat sig för sin
del icke hava något att erinra mot det ifrågasatta inköpet av ovan omförmälda
tomt.

Generalpoststyrelsen har i skrivelse den 6 augusti 1920 — såsom svar å
en telegrafstyrelsens förfrågan, huruvida i den blivande stationsbyggnaden lokal

Utgifter för kapitalökning: bil. 1: 1921 års till äg g sst åt.

även borde beredas för postverket — meddelat, att det vore av stor vikt för gene- [5.]
ralpoststyrelsen att snarast möjligt i Boden erhålla rymliga och tidsenligare lokaler
än dem, postverket nu disponerade, samt, då den ifrågasatta tomten hade ett
ur postverkets synpunkt tillfredsställande läge, framhållit önskvärdheten av, att
lokaler för postverkets räkning måtte inredas i den ifrågasatta stationsbyggnaden.
För tillgodoseende av postverkets lokalbehov krävdes ett golvutrymme av
sammanlagt 6()0 kvadratmeter.

Det av markägaren begärda priset 40,000 kronor måste, med hänsyn till
tomtens synnerligen centrala läge, anses fullt skäligt. Med hänsyn härtill och då
telegrafverket är i trängande behov av att i Boden försäkra sig om en för uppförande
av en stationslokal lämpad tomt i samhället, har telegrafstyrelsen undertecknat
kontrakt om inköp av här ovan omförmälda tomt till ett pris av 40.000
kronor; dock med förbehåll att kontraktet är för båda parterna bindande endast
under förutsättning att Kungl. Maj:ts tillstånd till köpet erhållits före tillträdesdagen,
som bestämts till den 1 juli 1921.»

Telegrafstyrelsen hemställer fördenskull, att Kungl. Maj:t måtte
föreslå riksdagen dels medgiva, att för telegrafverkets räkning må inköpas
ett område om 2,617 kvadratmeter, avsöndrat från hemmansdelen
484:3/102400 mantal av litt. A1 ba nr 2 Boden inom Bodens stad för eu
köpeskilling av högst 40,000 kronor, dels ock för detta ändamål å
tilläggsstat för år 1921 anvisa ett reservationsanslag av 40,000 kronor.

Av den förebragta utredningen framgår, att telegrafverket för sin verksamhet
i Boden inom snar framtid är i behov av rymligare lokaler än de chefen.
nuvarande. Särskilt framstår nödvändigheten härav genom den betydelse,
telefon- och telegrafstationen därstädes med den växande trafiken kommer
att få såsom rangeringsstation för telefon- och telegraftrafiken i
Norrbottens län. På grund härav och då den av telegrafstyrelsen föreslagna
tomten synes lämplig samt förvärv av densamma därjämte skulle
kunna, om sådant efter ytterligare utredning finnes ändamålsenligt, medföra
en lösning av postverkets lokalfråga i Boden, vill jag förorda telegrafstyrelsens
förslag. Anslaget, 40,000 kronor torde, på grund av det
vid köpeavtalet fästade villkor, böra anvisas å innevarande års tilläggsstat.

Kungl. Maj:t torde alltså föreslå riksdagen

att för inköp för telegrafverkets räkning av ett
område om 2,617 kvadratmeter av hemmansdelen
4843/102400 mantal Boden nr 2 litt. A1 ba i Boden på
tilläggsstat för år 1921 anvisa ett reservationsanslag
av 40,000 kronor.

Utgifter för kapitalökning: bil. 1: 1921 års tilläggsstat.

f. Överdragsstationer i Alingsås, Gudhem, Lyrestad och Örebro.

[6-] Med bifall till Kungl. Maj:ts i proposition nr 48 därom gjorda

överdrags- framställning anvisade 1920 års riksdag för anläggande av en kabel för
SUin°gsås,'' riksledningar mellan Stockholm och Göteborg för år 1921 ett reservattudhein,
’ tionsanslag av 10,000,000 kronor. Enligt den preliminära kostnadsberäksom
till grund för berörda proposition, skulle kostnaden förde
överdragsstationer, som vore nödvändiga för att direkt förstärka telefonströmmarna
i kabeln och som skulle uppsättas i Enköping, Västerås,
Örebro, Töreboda, Falköping och Alingsås, belöpa sig till 900,000 kronor.

Telegrafstyrelsen anför nu beträffande ifrågavarande överdragsstationer
följande:

»Efter de upplysningar om dessa stationer, som vid tiden för ovan omförmälda
propositions aviåtande till riksdagen stodo telegrafstyrelsen till buds, antogs,
att desamma skulle kunna inrymmas i telegrafverkets stationslokaler och endast
någon mindre byggnad behöva uppföras å plats, där telegrafverket hade eri
mycket liten lokal. Sedan nu fullständiga planer för dessa stationer erhållits
från kabelfirman, visar det sig, att de nuvarande lokalerna i a lmänhet äro alldeles
otillräckliga _ för detta nya ändamål. Härtill kommer, att de försök, som
under sommaren gjorts med telefonering å kablar utefter den elektrifierade delen
av riksgränsbanan, ådagalagt nödvändigheten att å vissa sträckor flytta den projekterande
kabelsträckningen längre från järnvägen, varför varken Töreboda eller
Falköping komma att passeras av kabeln. Överdragsstationer komma därför att
i stället för å nämnda platser anordnas i Lyrestad och Gudhem, å vilka orter
telegrafverket ej alls har några lokaler. Förutom å dessa båda orter måste nya
byggnader för överdragsstationer uppföras i Alingsås, Örebro och Enköping.
Dessa byggnader äro avsedda att uppföras av sten i två våningar jämte vindsvåning
och skulle innehålla:

på nedra botten lokaler för maskiner och ackumulatorer samt pannrum för
byggnadens uppvärmning,

1 trappa upp lokal för överdragen, provningsbord och kopplingsstativ samt
förrådsrum och rum för stationsvakt samt
i vindsvåningen plats för förråd.

Kostnaden för var och en av dessa byggnader är beräknad till 120,000 kronor.

I Örebro skulle byggnaden bliva något större och innehålla utom övriga
lokaler även lokal för linjeingenjören och bostad för stationsvakt. Kostnaden för
denna byggnad är beräknad till 160,000 kronor.

Vad beträffar mark för de nya stationsbyggnaderna, finnes sådan tillgänglig
i Örebro på den telegrafverket tillhöriga tomten därstädes. Å övriga ställen
måste jämväl mark anskaffas, och som för kabelarbetets bedrivande denna fråga
måste snart nog avgöras, kommer telegrafstyrelsen med det snaraste att ingå till
Kungl. Maj:t med framställning om förvärvande av sådan mark att likvideras av
det tillgängliga anslaget till inköp av fastigheter för telegrafverkets räkning,
vilkas förvärvande icke utan olägenhet kan uppskjutas i avbidan på särskilt riksdagsbeslut.

Utgifter för kapitalökning: bil. 1: 1921 års tilläggsstat. 13

I Enköping däremot ligger telegrafstyrelsen i underhandlingar med staden [g.]
om förvärvande av den egendom, i vilken stationen är inrymd och å vilken mark
till den nya byggnaden för överdragsstationen kan beredas. Underhandlingarna
med staden torde dock ej kunna avslutas så tidigt, att framställning i rätt tid
kan ingivas för avgivande av proposition till 1921 års riksdag. Medel till uppförande
av denna byggnad torde ej heller nu behöva äskas.

Det återstår således 4 stationsbyggnader, för vilka medel behöva anvisas
å tilläggsstat för år 1921. Det erforderliga beloppet är enligt vad ovan sagts
för tre av stationerna sammanlagt 3(10,000 kronor och för den fjärde 160,000
kronor, eller för de fyra stationerna tillsammans 520,000 kronor.»

Telegrafstyrelsen hemställer därför, att till uppförande av byggnader
för överdragsstationer i Alingsås, Gudhem, Lyrestad och Örebro, måtte å
tilläggsstat för år 1921 anvisas ett reservationsanslag av 520,000 kronor.

Till följd av dels otillräckligheten av de telegrafverkets stations- Depart»-lokaler, där vissa överdragsstationer ursprungligen voro avsedda att inrymmas,
och dels nödvändigheten att delvis flytta kabeln längre från
järnvägen Stockholm—Göteborg, varvid vissa överdragsstationer måste
förläggas å orter, där telegrafverket saknar lokaler, måste för dessa
överdragsstationer särskilda byggnader uppföras. Med hänsyn dels härtill
och dels till angelägenheten av kabelns snara färdigställande anser jag
mig böra tillstyrka telegrafstyrelsens framställning om anvisande av
medel för sådana stationsbyggnader på 1921 års tilläggsstat.

Beträffande frågan om markförvärv för överdragsstationen i Alingsås
torde få meddelas, att Kungl. Maj:t den 12 november 1920 bemyndigat
telegrafstyrelsen att för inköp av tomterna nr 30 och 31 i kvarteret
Kristina i Alingsås lyfta visst belopp av 1920 års anslag till inköp av
fastigheter för telegrafverkets räkning, vilkas förvärvande icke utan
synnerlig olägenhet kan uppskjutas i avbidan på särskilt riksdagsbeslut.

Jag hemställer alltså, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att för uppförande av byggnader för överdragsstationer
i Alingsås, Gudhem, Lyrestad och Örebro på
tilläggsstat för år 1921 anvisa ett reservationsanslag
av 520,000 kronor.

5. Ny förrådsbyggnad i Älvsjö.

I skrivelse den 29 september 1920 har telegrafstyrelsen hemställt [7.]
om anvisande å tilläggsstat för år 1921 av ett reservationsanslag avyy förråd,..

byggnad i

Älvsjö.

Utgifter för kapitalökning: bil. 1: 1921 års tilläggsstat.

17.] 150,000 kronor för uppförande av en ny förrådsbyggnad i Älvsjö. Till

stöd härför anför styrelsen följande:

»För telegrafverkets huvudförråd bar telegrafstyrelsen vid Älvsjö till sitt
förfogande ett invid järnvägsstationen beläget område, som är bebyggt med en
kontors- och bostadsbyggnad samt 2 magasinsbyggnader, uppförda av korrugerad
plåt. Denna fastighet bär i huvudsakliga delar tillhört telegrafverkets pensionsinrättning
och förhyrts av telegrafverket. Endast den ena av magasinsbyggnaderna
har tillhört telegrafverket. Denna byggnad har nämligen blivit dittiyttad
från Stockholm, där den förut var uppförd ä statens järnvägars mark. Genom
telegrafverkets övertagande av pensionsinrättningens tillgångar den 1 juli 1920
har emellertid nu hela fastigheten kommit i telegrafverkets ägo. I den mån verkets
utveckling fortskridit hava magasinslokalerna visat sig icke kunna motsvara
de krav, som måste ställas på ett centralförråd av den omfattning, som verkets
huvudförråd nu har. Av brist på utrymme har sålunda under de senare åren en
stor del dyrbar linjemateriel måst upplagras på tomten under bar himmel med
risk att förstöras. Avdelningen för beklädnadseffekter har visat sig vara för
trång. Denna olägenhet blir ännu mera kännbar, i den mån telegrafverket på

grund av rådande dyra och alltjämt ökade tillverkningskostnader blir nödsakad
ålla vissa klädespersedlar i lager. Dessutom har bristen på uppvärmda lokaler
för vissa ändamål vållat betydande olägenheter. Sålunda måste stora mängder
blanketter förvaras i en oeldad magasinsbyggnad, vilket förorsakar förstöring på
grund av fukt. Den avdelning inom kontorsbyggnaden, som anslagits för blanketter,
är nämligen numera icke tillräcklig för sitt ändamål. På grund av den
stegrade telefon- och telegraftrafiken har det blivit nödvändigt att hålla i förråd
betydande upplagor, för vilka icke längre plats kan beredas inom den därför avsedda
lokalen. Dessa hava därför måst placeras på annan och för tillfället ledig
plats inom magasinet, ett förhållande som dessutom medför betydande arbetskostnader
vid de ständiga omflyttningar, som måste försiggå för att bereda plats
åt nymkomna sändningar.

Till förvaring av apparater, skrivmaskiner och dylikt är det även nödvändigt
att erhålla lämpligare lokaler än de nu till buds stående. Likaledes måste
anordnas ett tillfredsställande provrum, i vilket de dyrbara mätningsinstrument
icke äventyras, som för provning av kablar och dylikt måste finnas i Älvsjö,
ävensom lokal för den materiel, som skall provas och för vilken det för närvarande
är synnerligen svårt att erhålla den för provningen nödvändiga temperaturen.

Då nu en utvidgning av förrådslokalerna är ofrånkomlig, torde behovet
bäst fyllas genom anordnande av en magasinsbyggnad försedd med värmeledning.
Till denna skulle dä överflyttas de avdelningar, som kräva uppvärmda utrymmen
och de nuvarande två byggnaderna enbart disponeras till förvaring av linjemateriel
och dylikt.

Kostnaden för en sådan byggnad har beräknats till 150,000 kronor. Som
behovet är trängande, torde medel böra anvisas å tilläggsstat för år 192l.s

Departe- Av telegrafstyrelsens utredning framgår, att till följd av dels brist

chtfen. på täckta förvaringsrum och dels olämpliga sådana avsevärda mängder
av i telegrafverkets huvudförråd i Älvsjö ingående persedlar och effekter
löpa fara att förstöras. Jag vill därför tillstyrka styrelsens förslag om

Utgifter för kapitalökning: bil. 1: 1921 års tilläggsstat.

uppförande på telegrafverket tillhörig mark därstädes av en förrådsbygg- [7.]
nåd sa beskaffad, att de mest ömtåliga delarna av förrådet kunna däri
inrymmas utan att förfaras. Med hänsyn till angelägenheten av detta förslags
snara genomförande torde därför erforderliga medel, 150,000 kronor,
böra uppföras å till äggsstaten för innevarande år.

Jag hemställer alltså, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att för uppförande av förrådsbyggnad i Älvsjö
på tilläggsstat för år 1921 anvisa ett reservationsanslag
av 150,000 kronor.

6. Inköp av fastighet i Nyköping.

Vidare har telegrafstyrelsen begärt anvisande å tilläggsstaten av
ett anslag av 463,000 kronor för inköp av fastigheten nr 54 a i Nyköpings
stads andra kvarter. I häröver avgivet utlåtande har generalpoststyrelsen
tillstyrkt det sålunda ifrågasatta fastighetsköpet. Sedermera
hava emellertid stadsfullmäktige i Nyköping vid sammanträde den
14 december 1920 uttalat en bestämd gensaga mot förslagets genomförande,
enär därigenom avsevärd skada skulle tillfogas bostadsbeståndet
i staden.

[8.]

Inköp av
fastighet i
Nyköping.

Då jag ej är beredd att utan ytterligare utredning fatta stånd- Departepunkt
till telegrafstyrelsens föreliggande framställning, torde det av sty- mentscheftn
relsen begärda anslagsbeloppet böra tillsvidare beräknas.

Jag får alltså hemställa, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att i avvaktan på den proposition, som kan komma
att avlatas i ämnet, för inköp för telegrafverkets räkning
av fastighet i Nyköping på tilläggsstat för år 1921
beräkna ett reservationsanslag av 463,000 kronor.

7. Inköp av fastigheter i Skövde och Örnsköldsvik.

Kungl. Maj:t föreslog 1920 års riksdag att för inköp för telegraf- ifrågasatt
verkets räkning av en angiven byggnadstomt i Skövde på tilläggsstat för f!Äeter
år 1920 anvisa ett reservationsanslag av 90,000 kronor. i skavde

Riksdagen ansåg sig emellertid på anförda skäl icke då kunna bi- ^öid^vik"
falla framställningen utan framhöll såsom sin mening, att frågan borde
underkastas ytterligare utredning. Därvid syntes böra tagas under förnyat
övervägande, huruvida icke den fastighet, vari telegraf- och telefon -

16 Utgifter för kapitalökning: bil. 1: 1921 års tilläggsstat.

stationen i Skövde vore inrymd, kunde efter eventuellt förvärv av staten
samt erforderlig om- och tillbyggnad tillgodose telegrafverkets framtida
lokalbehov i nämnda stad. Enligt riksdagens mening syntes det nämligen
icke uteslutet, att de svårigheter, som ansetts föreligga härför, läte
sig övervinnas.

Telegrafstyrelsen har nu inkommit med utredning i sistnämnda
hänseende samt därvid, då en någorlunda tillfredsställande lokal för telegrafverket
skulle kunna erhållas inom nuvarande fastighet, anhållit om
ett anslag å 200,000 kronor å tilläggsstat för år 1921 för inköp av densamma.
Härvid förutsätter styrelsen, att inom några år ombyggnadsarbeten
måste äga rum inom fastigheten för en beräknad kostnad av

300,000 kronor.

I med anledning av telegrafstyrelsens förslag avgivet utlåtande har
generalpoststyrelsen anfört, att då det ej syntes möjligt att genomföra
en sådan ombyggnad av fastigheten, att tillfredsställande postkontorslokaler
kunde erhållas, inköpet ifråga icke komme att medföra lösningför
framtiden av postverkets lokalfråga i Skövde.

Vidare har telegrafstyrelsen äskat 40,000 kronor på tilläggsstat för
år 1921 för inköp av byggnadstomt i Örnsköldsvik.

Departe- Då det synes önskvärt, att ytterligare utredning äger rum beträf ™icfen

fande frågan, huruvida ej post- och telegrafverkens lokalbehov skulle kunna
gemensamt tillgodoses i Skövde, har jag, med hänsyn jämväl till de betydande
kostnader, ett genomförande av det framlagda förslaget skulle
medföra, ej ansett framställning i ämnet böra avlåtas till innevarande års
riksdag.

Vad tomtköpet i Örnsköldsvik beträffar, synes behovet av större
lokaler för telegrafverkets rörelse därstädes ej vara särskilt trängande.
Då priset för den till inköp föreslagna tomten även förefaller väl högt,
finner jag mig ej heller böra för närvarande ifrågasätta äskande av
anslag för detta ändamål hos riksdagen.

8. Utvidgning av telegrafbyggnaden i Sundsvall.

För utvidgning av telegrafbyggnaden i Sundsvall har riksdagen för
Utvidgning åren 1919—1921 beviljat sammanlagt 770,000 kronor.
av tele- Telegrafstyrelsen meddelar nu, att byggnadsstyrelsen, som anbe ''naden^f*

fällts att efter samråd med telegrafstyrelsen verkställa ifrågavarande arSnndsvall.
bete, funnit den beräknade totalkostnaden, 770,000 kronor, vara för låg.

Enligt av byggnadsstyrelsen gjorda nya beräkningar, för vilka närmare

Utgifter för kapitalökning: bil. 1: 1921 års tilläggsstat.

redogjorts i telegrafstyrelsens skiivelse, kunde kostnaderna för byggnads- [9.]
företaget numera på grund av de stegrade byggnadskostnaderna antagas
uppgå till omkring 930,000 kronor; och har styrelsen med anledning
härav hemställt, att för avslutande av omförmälda byggnadsarbete, som
beräknades bliva fullbordat under år 1921, måtte å samma års tilläggsstat
anvisas ett reservationsanslag av 160,000 kronor.

Kostnaderna för ifrågavarande byggnadsföretag beräknades under
hösten 1917 till 450,000 kronor. I betraktande av den stegring, bygg- ctiefm.
nadskostnaderna sedan dess undergått, har jag emellertid intet att erinra mot
telegrafstyrelsens förevarande framställning.

Kungl. Maj:t torde alltså föreslå riksdagen

att för utvidgning av telegrafbyggnaden i Sundsvall
på tilläggsstat för år 1921 anvisa ett reservationsanslag
av 160,000 kronor.

11. Fortsatt utveckling av statens telefon- och telegrafväsende.

Med hänvisning till vad jag anfört till statsrådsprotokollet denna [10.]
dag under punkten 11 beträffande telegrafverket i avdelningen Utgifter för Fortsatt ntkapitalökning
å 1922 års stat får jag hemställa, att Kungl. Maj:t. måttestatens teleföreslå
riksdag ^ ^ slatens tdefou. tfcjj*

och telegrafväsende på tilläggsstat för år 1921 anvisa
ett reservationsanslag av 5,000,000 kronor;

dels ock att i avbidan på den proposition, som kan
komma att avlåtas i ämnet, för anläggning av eu radiostation
för trafik med Nordamerikas Förenta Stater
på tilläggsstat för år 1921 beräkna ett reservationsanslag
av 2,000,000 kronor. III.

III. Förstärkning av telegrafverkets rörelsekapital.

Genom brev den 6 juni 1902 angående fastställande av telegraf- [11.]
verkets utgiftsstater för år 1903 in. m. förklarade Kungl. Maj:t — jämte det
förordnande meddelades, att det vid verkställt bokslut befintliga överskott griifverkete
av telegrafverkets medel skulle inlevereras till statskontoret att Kungl. kapital!
Maj:t ville framdeles, efter det telegrafstyrelsen till Kungl. Maj:t avgivit
utlåtande i ämnet, fatta beslut om det belopp, som av överskottsmedlen
finge såsom kassaförlag av verket bibehållas. I med anledning därBihang
till riksdagens protokoll 1921. 1 samt. 2 hälft. 3

18 Utgifter för kapitalökning: bil. 1: 1921 års tilläggsstat.

av avgivet utlåtande meddelade styrelsen, att telegrafverkets behov av
kassaförlag omfattade dels ett rent penningbehov för verkets skötsel, dels
ock ett behov av medel för anskaffande av förlag av materialier för linjers
och stationers byggnad och underhåll, samt hemställde, att av överskottsmedlen
från och med år 1903 skulle få, allt efter som dessa medel enligt
blivande bokslut bleve tillgängliga, såsom kassaförlag bibehållas ett
belopp av 900,000 kronor.

I statsverkspropositionen till 1903 års riksdag upptog Kungl. Maj:t
i förslaget till utgiftsstat för telegrafverket under år 1904 under titeln
»avsättning till kassaförlag» ett belopp av 100,000 kronor, varjämte
Kungl. Maj:t föreslog riksdagen medgiva, att, därest telegrafverkets överskottsmedel
skulle för åren 1903 och 1904 uppgå till högre belopp än
beräknade respektive 133,500 och 115,000 kronor, sålunda överskjutande
belopp skulle i händelse av behov få innehållas för bildande av kassaförlag
för telegrafverket till ett belopp av högst 900,000 kronor.

Denna framställning blev av riksdagen bifallen, och med stöd
härav avsatte telegrafstyrelsen under närmast följande år till kassaförlag
sammanlagi 900,000 kronor.

I skrivelse den 19 november 1910 meddelade telegrafstyrelsen, att
berörda belopp, 900,000 kronor, visat sig otillräckligt såsom kassaförlag,
samt hemställde, att för vinnande av en såsom oundgänglig ansedd
ökning av kassaförlaget med 2,600,000 kronor måtte av 1910—1912
års överskott å telegrafverkets medel avsättas vad som överstege de för
dessa år beräknade överskotten.

Med anledning härav föreslog Kungl. Maj:t i statsverkspropositionen
till 1911 års riksdag riksdagen medgiva, att, därest telegrafverkets
överskottsmedel skulle för åren 1910 och 1911 uppgå till högre belopp
än respektive 1,200,000 och 1,130,000 kronor, överskjutande belopp finge
innehållas för att öka det till 900,000 kronor bestämda kassaförlaget för
telegrafverket. Vad år 1912 beträffar, ansågs ett liknande förfaringssätt
med överskottet för nämnda år icke stå i överensstämmelse med de då
föreslagna nya principerna beträffande riksstatens uppställande, varför
Kungl. Maj:t för samma år för ändamålet hos riksdagen begärde ett anslag
av 150,000 kronor under utgifter för kapitalökning.

Vad Kungl. Maj:t sålunda föreslagit blev av riksdagen bifallet. I enlighet
härmed hava dels av telegrafverkets vinstmedel under åren 1910 och
1911 avsatts till kassaförlag tillhopa 2,187,833 kronor 87 öre, dels ock kassaförlaget
under år 1912 ökats med ovannämnda belopp av 150,000 kronor.

Sammanlagt utgör alltså det belopp, telegrafstyrelsen äger behålla
såsom kassaförlag, 3,237,833 kronor 87 öre.

Utgifter för kapitalökning: bil. 1: 1921 års tilläggsstat. 19

Telegrafstyrelsen anför nu i förevarande ämne följande:

»Berörda belopp, 3,237,833 kronor 87 öre, har aldrig varit tillräckligt till
rörelsekapital, men omständigheterna gjorde under en följd av år, att denna
oegentlighet icke kom till synes. Enligt föreskrift i § 4 av Kungl. Maj:ts instruktion
för telegrafstyrelsen den 11 oktober 1907, sådan densamma lyder enligt
kungl. kungörelsen den 1 november 1912, skall styrelsen årligen till statsverket
inleverera det belopp, varmed telegrafverkets inkomster för året enligt verkställt
bokslut överskjuta driftkostnaderna. Telegrafstyrelsen förfor då på det sätt, att
successivt under löpande året inlevererades till statsverket de belopp, vilka ansågos
icke erforderliga för löpande utgifter, varefter och sedan bokslutet omkring
den 1 maj året därpå blivit verkställt slutleverering av vinsten för det föregående
året skedde. Denna slutleverering möjliggjordes under flera år därav, att telegrafverkets
avkastning var hög och år för år ökades. Man kunde då efter verkställt
bokslut av de under det nya året influtna inkomsterna leverera vad som i bokslutet
upptagits som vinst. Sedan emellertid vinsten börjat nedgå eller i alla händelser
icke mera stod i samma lyckliga förhållande till rörelsens växande omfattning som
förut, blev detta förfaringssätt omöjligt, och sålunda kom det sig, att av vinsten för
år 1916 ett belopp av 4,000,000 kronor kunnat levereras först under år 1920, och
att hela vinsten för vartdera av åren 1917 och 1918, tillsammans 22,573,424: 49
kronor, ännu är olevererad. Däremot har vinsten för år 1919, 931,218: 60 kronor,
levererats under år 1920. Huru litet det till rörelsekapital anslagna beloppet
motsvarat det teoretiska behovet, utvisar nedanstående i runda siffror upprättade
tablå, som anger de verkliga belopp, som måst bestridas av kassaförlaget, om
ingen överskjutning av andra medel vid årsskiftena kunna äga rum.

Vid slutet av år 1 [	Kontanta medel och utestående fordringar efter avdrag av skulder	Verkstaden	Materialförråd	Hela rörelse- ! kapitalet
1911................	1,320,100	1,610,400	3,780,200	6,710,700 :
j 1912 ................	2,098,800	1,658,400	3,476,500	7.233,700 i
1913 ........ ........	2,096,500	1,503,000	4,317,100	7,916,600 j
\| 1914. .''. .''. ... ........	3,062,300	1,594,800	4,512,700	9,169,800
1915................	2,898,200	1,454,200	6,932,700	11,285,100
1916................	3,375,900	1,883,600	8,729,700	13,989.200
1917................	7,131,900	2,398,100	18,491,000	28,021,000
1918................	1,941,800	3,234,300	27,943,700	33,119,800
! 1919 ................	2,481,800	4.485,900	28,110,900	35,078,600

Såsom denna tablå utvisar, utgöres numera den största posten i rörelsekapitalet
av värdet av materialförråden. Dessas värde har också under senare
åren starkt stegrats. Orsakerna härtill äro dels att under krigsåren en betydlig
mängd material måste inköpas och betalas, ehuru den till stor del först efter

[ii-3

Telegraf

styrelsen

20 Utgifter för kapitalökning: bil. 1: 1921 års tilläggstat.

[11.] kriget kunnat levereras, dels verkets stigande utveckling, särskilt genom inkorporering
av aktiebolaget Stockholmstelefons nät, och dels ej minst den minskning
i köpkraft, som penningen under de senare åren varit underkastad. Ett materialvärde
av 28,000,000 kronor år 1920 kan nämligen icke i verkligheten anses motsvara
mera material än vad ett materialvärde av 9,000,000 kronor skulle utvisa
med 1914 års priser.

De under rubriken ''kontanta medel och utestående fordringar efter avdrag
av skulder’ upptagna posterna utgöras till inemot hälften av stationernas under
årens sista månader debiterade telefonsamtals- och telegramavgifter, vilka icke
förfallit till betalning förrän i januari påföljande år. Av linjedirektörernas i allmänhet
till över 1,000,000 kronor uppgående kreditbalans har alltid ett betydande
belopp faktiskt använts till pågående linjearbeten, som icke slutredovisats. Endast
till förhållandevis ringa del. utgjordes ifrågavarande post av reda penningar,
enär telegrafstyrelsen övar stark kontroll över att lokalförvaltningarna icke ligga
i sina kassor med större belopp av kontanta medel än som oundgängligen erfordras
för den närmaste tiden.

Såsom framgår av denna redogörelse, är det uppenbart, att telegrafverket
med dess nuvarande omfattning ovillkorligen kräver ett betydligt större rörelsekapital
än som för närvarande är anslaget för detta ändamål. Huru stort rörelsekapitalet
behöver vara är svårt att nu bestämma, innan alla spår efter kristiden
blivit undanröjda beträffande förråden. Telegrafstyrelsen anser dock, att rörelsekapitalet
bör kunna tilltagas något mindre än vad tablån här ovan angiver såsom
det teoretiska behovet vid slutet av år 1919. Rätteligen skulle medel härtill böra
anvisas av lånemedel. Denna utväg torde dock, i betraktande därav att lånemedel
nu böra anlitas i minsta möjliga utsträckning, böra undvikas, om någon
annan utväg finnes. Telegrafstyrelsen får därför föreslå, att telegrafverkets
rörelsekapital tills vidare upphjälpes på det sätt, att vinsten för åren 1917 och
1918, 22,573,424:49 kronor, viika medel icke kunnat inlevereras till statskontoret,
får användas till förstärkning av telegrafverkets rörelsekapital. Detta
skulle härigenom stiga till ett belopp av 25,811.258: 38 kronor, vilket torde bliva
tillräckligt för de närmaste åren, därest telegrafstyrelsen kommer att lyckas i
sina bemödanden att nedbringa förrådens värde.»

Telegrafstyrelsen hemställer alltså, att Kungl. Maj:t måtte föreslå
riksdagen medgiva, att telegrafverkets vinstmedel för åren 1917 och 1918,
tillsammans 22,573,424 kronor 49 öre, må i stället för att inlevereras
till statskontoret användas till förstärkning av telegrafverkets rörelsekapital.

Stats- I med anledning härav infordrat utlåtande den 15 september 1920

kontoret, yttrar statskontoret:

»Mot telegrafstyrelsens beräkning av beloppet, kronor 25,811,258: 36, av för
telegrafverket erforderligt rörelsekapital, har statskontoret ingenting annat att
erinra än att ett så betydande belopp, vilket givetvis endast approximativt motsvarar
det verkliga behovet, synes höra upptagas i runt tal. Bestämmes detta
till 26,000,000 kronor, så behöver det hittills medgivna rörelsekapitalet, kronor
3,237,833: 87, ökas med kronor 22,762,166: 13.

Utgifter för kapitalökning: bil. 1: 1021 års tilläggs stat.

Vad telegrafstyrelsens förslag i övrigt beträffar, måste ur statsreglering» 11.]
synpunkt fasthållas kravet, att telegrafverkets överskott av inkomster utöver
driftkostnader för varje år oavkortat och så fort sig göra låter till statsverket
inlevereras och att vad som erfordras till ökning av rörelsekapital äskas såsom
anslag å riksstaten, i likhet med vad som i riksstaten för år 1912 ägde rum i
fråga om det i telegrafstyrelsens framställning omnämnda beloppet å 150,000
kronor. Detta utgör en av grundprinciperna i budgetreformen.

Härav följer, att, därest Kungl. Maj:t finner telegrafstyrelsens behov av
rörelsekapital icke höra tillgodoses genom upplåning utan genom anlitande av de
innehållna överskottsmedlen — varemot statskontoret i betraktande av de föreliggande
omständigheterna ej har något att erinra — detta bör ske på det sätt,
att dels av 1921 års riksdag äskas ett anslag av kronor 22,762,160:13 å tilläggsstat
till 1921 års riksstat till ökning av telegrafverkets kassaförlag under rubriken''utgifter
för kapitalökning, att täckas av andra statsinkomster’, dels och å tilläggsstatens
inkomstsida uppföres samma belopp såsom av kassafonden i anspxmk tagen
kapitaltillgång.

Då, såsom av telegrafstyrelsens skrivelse framgår, någon inleverering till
statsverket av ovanberörda vinstmedel icke kan äga rum, innebär det sålunda
framställda förslaget i realiteten endast, att en å kassafonden bokförd men icke
likvid tillgång överföres till telegrafverkets fond, där den motsvaras av materialtillgångar.
»

Till en början må erinras, att telegrafstyrelsen i skrivelse den IT Departenovember
1919 anmälde, bland annat, att det icke bleve möjligt för styrel- ''hentf<cfie-tPn
sen att under år 1919 till statsverket inleverera någon del av de för åren
1916—1918 belöpande vinstmedel å tillhopa 26,573,424 kronor 49 öre,
vilka av styrelsen dittills innehållits, samt anhöll om Kungl. Maj ds förklarande,
att styrelsen finge tills vidare för förstärkning av telegrafverkets
rörelsekapital behålla vad av verkets överskottsmedel för åren
1916—1918 icke kunde med användande av tillgängliga medel inlevereras
till statsverket. På sätt av det föregående framgår, har telegrafstyrelsen
emellertid av ifrågavarande belopp under år 1920 inbetalat 4,000,000 kronor.

Sedan statskontoret avgivit infordrat yttrande över telegrafstyrelsens
ifrågavarande framställning, förklarade sig Kungl. Maj:t i brev den 19
december 1919 finna den av styrelsen vidtagna åtgärden att år efter år,
utan att hava sökt eller erhållit vederbörligt bemyndigande, underlåta att
i rätt tid inleverera uppkomna överskottsmedel och i strid mot föreskriften
i den för styrelsen gällande instruktionen behålla dessa medel såsom
rörelsekapital synnerligen anmärkningsvärd, samt anbefallde styrelsen att
snarast möjligt med anledning av vad sålunda förelupit avgiva förklaring.

I sin förklaring häröver framhöll telegrafstyrelsen såsom den
huvudsakliga orsaken till berörda förhållande, att under kristiden förtänksamheten
bjudit styrelsen att med då rådande, oerhörda materialbrist och
med den osäkra framtiden för ögonen begagna varje tillfälle att till antagligt

22 Utgifter för kapitalökning: bil. 1: 1021 års tittäggsstat.

pris förskaffa sig materiel samt att de på grund därav i materialförråd
fastlåsta överskottsmedlen till följd av otillräckliga anslag till nya anläggningar
icke så snart, som styrelsen i betraktande av den tidigare jämna
vinstökningen tänkt sig, kunnat frigöras och i vederbörlig ordning inlevereras
till statsverket.

Den av styrelsen nu förebragta utredningen torde med tydlighet
giva vid handen, att det belopp, styrelsen äger att disponera såsom
rörelsekapital, med den utveckling, telegrafverkets rörelse på senare tid
vunnit, måste anses alldeles otillräckligt. Till ytterligare belysande härav
må endast erinras, att år 1910, då styrelsen senast gjorde framställning
om förstärkning av rörelsekapitalet, telegrafverkets inkomster och utgifter
uppgingo till omkring 14,300,000 respektive 9,600,000 kronor; i riksstaten
för år 1921 hava motsvarande siffror upptagits till 90,000,000 respektive
87,000,000 kronor. Erkännas må, att telegrafstyrelsen under krigsåren
haft att kämpa med synnerligen stora svårigheter — abnorma krav på
omedelbara utvidgningar och abnorm brist och osäkerhet på materialmarknaden.
Erkännas må ock, att enbart dessa förhållanden med nödvändighet
påkallat en väsentlig ökning av rörelsekapitalet. Styrelsens åtgärd
att innehålla överskottsmedlen för vissa år såsom rörelsekapital i stället för
att i vanlig ordning inbetala desamma till statsverket kan emellertid under
inga omständigheter godtagas, varom numera någon meningsskiljaktighet
icke torde förefinnas. Andra utvägar att förstärka rörelsekapitalet måste
därför undersökas. En möjlighet härtill är given genom bestämmelsen i
2 § av kungörelsen den 24 juli 1920 med föreskrifter rörande tilllämpning
av lagen angående rätt till tjänstepension för ordinarie tjänstemän
vid postverket, telegrafverket, statens järnvägar och statens vattenfallsverk,
i det att telegrafverkets pensionsfonds tillgångar må, i den
mån de äro eller bliva disponibla, ingå såsom kassaförlag för verket.
Nämnda bestämmelse innehåller emellertid den inskränkningen, att för
berörda ändamål rubbning tills vidare icke må ske i nuvarande placering
av pensionsfonden tillhöriga medel, därest densamma befirmes
nöjaktig och icke särskilda förhållanden kräva frigörandet av bundet
kapital. Då, enligt vad jag inhämtat, telegrafverkets pensionsfonds
medel nästan uteslutande äro på sådant sätt bundna, lärer någon ökning
av rörelsekapitalet med anlitande av nämnda medel icke för närvarande
kunna ske. Ej heller den styrelsen tillkommande motsvarande
befogenheten i fråga om telegrafverkets kassa för pensionering av viss
icke ordinarie personal torde i förevarande hänseende för närvarande
vara av egentlig betydelse. Då det, såsom statskontoret framhållit, ej är
förenligt med budgettekniska principer att till rörelsekapitalet överföra över -

Utgifter för kapitalökning: bil. 1: 1921 urs tillägg.sstat. 23

skottsmedel, vilka äro bokförda som tillgång i kassafonden, måste särskilt [11.]
anslag för ändamålet anvisas. Beträffande sättet härför ansluter jag mig,
efter samråd med chefen för finansdepartementet, till statskontorets förslag,
att anslaget anvisas å 1921 års tilläggsstat under utgifter för kapitalökning
samt att medel härför beredas ur kassafonden. Beloppet av den
erfordeidiga förstärkningen av rörelsekapitalet synes kunna lämpligen fastställas
till 22,573,500 kronor, varigenom telegrafverkets rörelsekapital
skulle komma att uppgå till omkring 25,800,000 kronor.

På grund av vad sålunda anförts får jag hemställa, att Kungl.

Maj:t måtte föreslå riksdagen

att till förstärkning av telegrafverkets rörelsekapital
på tilläggsstat för år 1921 anvisa ett förslagsanslag,
högst, 22,573,500 kronor.

Utgifter för kapitalökning: bil. 1: 1921 års tilläggsstat.

Statens järnvägar.

A. Nya byggnader och anläggningar vid staten*
trafikerade järnvägar.

1. Bangårdar.

1. Utvidgning av spårsystemet ni. in. vid Långsele.

[12.] För utvidgning'' av spårsystemet in. in. vid Långsele beviljade 1918

Utvidgning års lagtima riksdag ett reservationsanslag å 210,000 kronor,
stomet m!!m. 1 sin år 1918 ingivna framställning angående nya byggnader och

vid Lång-* anläggningar anmälde järnvägsstyrelsen, att ett konjunkturtillägg å 75,000
sele’ kronor bleve erforderligt för detta arbete, därest detsamma planenligt
skulle igångsättas och utföras. Sedermera har styrelsen i sina år 1919
framlagda anslagsäskanden meddelat, att ifrågavarande arbete genom ett
något förenklat utförande, såvitt då kunde bedömas, beräknades kunna
färdigställas utan något konjunkturtillägg.

På grund av sedan föregående höst stegrade arbets- och materialpriser
beräknar styrelsen nu emellertid av anslagsmedel ytterligare 58,000
kronor erforderliga samt hemställer om anvisande av detta belopp på
tilläggsstat för år 1921.

Departe- Med biträdande av vad järnvägsstyrelsen sålunda föreslagit får jag

Thefen därför hemställa, att Kungi. Maj:t täcktes föreslå riksdagen

att för utvidgning av spårsystemet m. m. vid
Långsele på tilläggsstat för år 1921 anvisa ett reservationsanslag
av 58,000 kronor.

Utgifter för kapitalökning: bil. 1: 1921 Ars tilläggsstat.

2. Ombyggnad av bangården vid Inge.

För ombyggnad av bangården vid Ange beviljade 1919 års lagtima [13.]
riksdag ett reservationsanslag av 100,000 kronor. Ombyggnad

På grand av alltjämt ökade arbets- och materialpriser beräknar g^en vid
järnvägsstyrelsen emellertid ytterligare 30,000 kronor erforderliga, varför Ange,
hemställes om beloppets anvisande på 1921 års tilläggsstat.

I anslutning härtill får jag hemställa, att Kungl. Majrt täcktes Departeföreslå
riksdagen ''chefen.

att för ombyggnad av bangården vid Ange på
tilläggsstat för år 1921 anvisa ett reservationsanslag
av 30,000 kronor.

Under åberopande av vad jag denna dag anfört till statsrådsprotokollet
i fråga om anslagsäskandena för statens järnvägars räkning under
punkterna 15, 16, 17 och 18 i avdelningen Utgifter för kapitalökning å
1922 års stat får jag härefter hemställa, att Kungl. Maj:t måtte föreslå
riksdagen

att för ombyggnad av rang erbangården vid Sävenäs [14.]
på tilläggsstat för år 1921 anvisa ett reservationsanslag
av 150,000 kronor;

att för utförande av spåranordningar i anslutning [15.]
till förefintliga spårsystem på tilläggsstat för år 1921
anvisa ett reservationsanslag av 17,500 kronor;

att för utförande av anläggningar vid kol- och [16.]
vattenstationer på tilläggsstat för år 1921 anvisa ett reservationsanslag
av 265,000 kronor; samt

att för utförande av speciella anläggningar å ban- [17.]
gårdar på tilläggsstat för år 1921 anvisa ett reservationsanslag
av 15,000 kronor. II.

II. Dubbelspårsbyggnader och linjeomläggningar.

Hänvisande till vad som anförts till statsrådsprotokollet denna dag i
fråga om anslagsäskandena för statens järnvägars räkning under punkten
Bihang till riksdagens protokoll 1921. 1 samt. 2 käft. 4

Utgifter för kapitlökning: bil. 1: 1921 ära tilläggsstat.

20 i avdelningen Utgifter för kapitalökning å 1922 års stat får jag vidare
hemställa, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att för anläggande av ytterligare ett järnvägsspår
mellan Aneby och Sandsjö på tilläggstat för år 1921 anATisa
ett reservationsanslag av 760,000 kronor.

Ytterligare ett järnvägsspår mellan Könninge och .Tärna ni. m.

Riksdagen har för åren 1913—1916 och 1918 beviljat tillhopa
[19.] 5,699,200 kronor dels för utläggning av ytterligare ett järnvägsspår mellan

Ytterligare Rönninge och Järna med därtill hörande arbeten, däri inbegripits uppÄ''
Yrande av tre boställshus för järn vägspersonal vid en station å Näset
mellan Rön-och varför kostnaden beräknats till 5,149,200 kronor, dels ock för utgrävl&roa
m0C!;, n’n8 till för 5,5 meter djupgående fartyg lämpligt djup av Södertälje
kanal å sträckan från Maren till Saltsjön, varför kostnaden beräknats till

550,000 kronor. Därefter hava 1918 och 1919 års lagtima riksdagar för
ifrågavarande ändamål på tilläggsstaterna för respektive år anvisat ytterligare
1,600,000 respektive 1,550,000 kronor. Sammanlagt hava alltså
till ifrågavarande arbetens utförande av riksdagen anvisats tillhopa

8,849,200 kronor.

Sistnämnda båda tilläggsanslag voro föranledda dels av arbets- och
materialkostnadernas stegring och dels därav, att den s. k. byggnadskommissionen
för dubbelspåret Rönninge—Ström, vilken erhållit uppdraget
att omhänderhava omförmälda arbeten, på grund av att kommissionens
mellanhavande med huvudentreprenören för arbetena, Nordiska järnvägsbyggnadsaktiebolaget,
icke kunnat ordnas, nödgats utgå ifrån att
samtliga kostnader för arbetenas fullbordande måste bestridas av kommissionen.

Byggnads kommiasio nen.

I skrivelse den 28 augusti 1920 har byggnadskommissionen anfört
huvudsakligen följande:

Sedan förenämnda bolag uraktlåtit att fullgöra alla de bolaget enligt entreprenadkontraktet
åliggande arbetena samt anläggningens färdigställande i dess
helhet därför måste ske genom kommissionen, som även nödgats likvidera alla av
bolaget verkställda arbeten, hade bolaget mot kommissionen framställt krav på
ytterligare ersättningar till sammanlagt omkring 850,000 kronor. Berörda krav
både emellertid hänskjutits till skiljenämnd, vilken ännu ej avgivit sitt utslag.

Yad kommissionens tillgångar beträffade, vore bolaget jämlikt kontraktet
skyldigt ersätta kommissionen för de merkostnader, kommissionen nödgades vidkännas
genom att arbetena verkställdes genom dess försorg i stället för av bolaget.
Storleken av dessa merkostnader kunde emellertid före arbetenas fullbordande icke

Utgifter för kapitalökning: bil. 1: 1921 urs iilläggsstat. 27

exakt uppgivas. Den betydande motfordran, som kommissionen emellertid bär- [19.]
igenom ansåge sig bava bos bolaget, torde komma att bänskjutas till skiljenämnds
avgörande, vadan ifrågavarande belopp ej för närvarande vore disponibelt för
bestridande av kommissionens utgifter. Vidare hade kommissionen att räkna med
de penningbelopp, som på grund av Kungl. Maj:ts, i enlighet med riksdagens
i ämnet fattade beslut, den 13 juni 1919 och den 9 april 1920 givna bemyndiganden
kunde erhållas vid försäljning av vissa _ efter dubbelspårets färdigställande
obehövliga markområden, ävensom med vad vissa överblivna partier räls och annan
materiel vid avyttring kunde inbringa. Då emellertid större delen av dessa tillgångar
ännu ej realiserats, kunde ej exakt beräknas storleken av de medel, som
komme att inflyta, och ej heller tiden för medlens disponerande.

Under sålunda angivna förhållanden anser sig kommissionen för
bestridande av löpande utgifter i behov av motsvarande förskott, att avbetalas
i den mån medel av ovan angivna anledningar inflyta, och hemställer
därför, att till kommissionens förfogande måtte ställas ett belopp
av 1,200,000 kronor.

I särskilda skrivelser den 24 september och den 4 november 1920
har kommissionen begärt ett ytterligare förskott av 200,000 kronor för
bestridande av kostnaderna för kommissionens arbeten, varjämte kommissionen
hemställt, att av den äskade sammanlagda förskottssumman,

1,400,000 kronor, ett belopp av 600,000 kronor måtte ställas till kommissionens
förfogande redan den 1 december 1920.

I utlåtande den 30 oktober 1920 framhåller statskontoret, att då
samtliga för ifrågavarande ändamål hittills beviljade medel uppförts i ''on 0,e
riksstaten under utgifter för kapitalökning att utgå av lånemedel, det nu
begärda beloppet 1,400,000 kronor borde beredas på enahanda sätt, och
syntes den erforderliga upplåningen, med hänsyn till möjligheten av
återbetalning av anslaget med efter hand inflytande medel, kunna göras
tillfällig. Statskontoret hemställer alltså, att för ändamålet måtte å 1921
års tilläggsstat under utgifter för kapitalökning uppföras ett förslagsanslag,
högst, 1,400,000 kronor.

Beträffande byggnadskommissionens framställning om förskott under
år 1920 anser statskontoret förslagsanslaget till oförutsedda utgifter kunna
anlitas för ändamålet, då förutsättningarna för ett sådant anlitande i
förevarande fall syntes vara för handen. Då emellertid det ifrågasatta
beloppet skulle utgöra eu kapitalökning för statens järnvägar, syntes i
sådant fall, sedan förenämnda anslag å 1,400,000 kronor beviljats å tillläggsstaten,
det egentliga statsverket böra gottgöras för det å anslaget
till oförutsedda utgifter avförda beloppet antingen genom beloppets uppdebiterande
å detta förslagsanslag eller genom omföring till inkomsttiteln
»diverse inkomster».

28 Utgifter för kapitalövning: bil. 1: 1921 års tillägg sstat.

[19.] Till eu början må erinras, att Kung!. Maj:t i anledning av bygg Departe-

nadskommissionens ovanberörda framställning om erhållande redan under
mentsnhefen. 1920 av ett förskott genom beslut den 19 november 1920 anbefallt
statskontoret att från förslagsanslaget för oförutsedda utgifter till byggnadskommissionen
på rekvisition utbetala ett belopp av högst 600,000
kronor att användas till bestridande av kommissionens utgifter, ävensom
förklarat sig framdeles vilja meddela beslut om och på vad sätt gottgörelse
skulle ske för det belopp, som på grund av nämnda beslut kunde
varda till kommissionen utbetalt. T sistnämnda hänseende har jag tänkt
mig, att för den händelse anslag nu av riksdagen ställes till förfogande
för fortsatt bedrivande av ifrågavarande arbeten, ett de uppburna förskottsmedlen
motsvarande belopp bör från detta anslag återgäldas till
förslagsanslaget för oförutsedda utgifter.

Vad själva anslagsfrågan angår, kan, enligt vad som upplysts, för
närvarande icke avgöras, huruvida något slutligt anslag utöver vad hittills
anvisats blir erforderligt. Därest nämligen ovan omförmälda till
skiljenämnds avgörande hänskjutna tvister mellan kommissionen och dess
huvudentreprenör erhålla en för kommissionen gynnsam lösning samt
kommissionens tillgångar i markområden och materiel kunna realiseras
på förmånliga villkor, torde någon brist sannolikt icke komma att uppstå.
Då ifrågavarande arbeten beräknas kunna bliva slutförda, så att
det nya dubbelspåret med tillhörande anläggningar kan öppnas för trafik
i slutet av våren innevarande år, torde först sedan kostnaderna för alla
arbeten guldits och kommissionen på grund av vad nyss anförts tillkommande
kontanta medel influtit eller tidigast under hösten samma år
kunna erhållas någon definitiv klarhet beträffande byggnadsföretagets
ekonomiska ställning. Emellertid synes det nödvändigt, att medel redan
tidigare finnas disponibla för kommissionen för bestridande av löpande
utgifter för arbetenas avslutande samt för att gälda eventuellt skadestånd,
därest utgivande av dylikt genom skiljedom skulle varda kommissionen
ålagt. Med hänsyn härtill anser jag mig böra förorda, att anslag till
det av kommissionen äskade beloppet, 1,400,000 kronor, ställes till dess
förfogande. Ifråga om sättet för berörda anslags beredande biträder jagstatskontorets
förslag, och kommer chefen för finansdepartementet i annat
sammanhang hemställa, att anslaget täckes genom tillfällig upplåning.

På grund av vad sålunda anförts får jag hemställa, att Kungl.
Maj:t måtte föreslå riksdagen

Utgifter för kapitalökning: bil. 1: 1921 års tilläggsstat. 29

att för utläggning av ytterligare ett järnvägsspår [19.]
mellan Rönninge och Järna jämte därmed sammanhörande
anläggningar på tilläggsstat för år 1921 anvisa ett förslagsanslag,
högst, 1,400,000 kronor.

III. Större broanläggningar.

1. Broförbindelse över Dalälven vid Mora.

Med bifall till Kungl. Maj:ts framställning har 1917 års riksdag [20.]
beslutat utförande av en ny broförbindelse över Dalälven vid Mora för iirorörbiiien
beräknad kostnad av 750,000 kronor, vilket belopp av riksdagen beviljats d«>ls« över
för åren 1918 och 1919. Sedermera har 1919 års lagtima riksdag å tilläggs- *5* Mora.
stat för nämnda år anvisat ytterligare 450,000 kronor, utgörande erforderligt
konjunkturstillägg enligt av järnvägsstyrelsen hösten 1918 verkställd
utredning. Riksdagen har således för broförbindelsens utförande
beviljat sammanlagt 1,200,000 kronor.

Styrelsen hemställer nu om anvisande för ändamålet å 1921 års
tilläggsstat av ytterligare ett tilläggsanslag av 700,000 kronor samt anför
till stöd härför:

»Arbetena hade hösten 1918 just påbörjats, och höll styrelsen före vid
den då verkställda kostnadsutredningen, att någon ytterligare stegring av då
gällande höga pris icke skulle äga rum. Emellertid hava arbetsprisen sedan
dess stegrats med omkring 50 %, och dessutom har det visat sig vid nu
verkställd expropriation av för anläggningen erforderlig mark, att kostnaden
för jordlösen och ersättningar kommer att uppgå till omkring 165,000 kronor i
stället för omkring 80.000 kronor, som förut beräknats för denna post. Huvudsakligen
på grund av dessa förhållanden kommer det av 1919 års riksdag beviljade
tilläggsanslaget icke att räcka till för arbetenas fullbordande. Enligt nu
verkställd utredning torde kostnaderna med avdrag av det från Falu—Rättvik—

Mora järnväg överenskomna bidraget å 107,000 kronor komma att uppgå till
1,900,000 kronor, vadan ett ytterligare tilläggsanslag å 700,000 kronor är erforderligt.
»

Under åberopande av vad styrelsen i ärendet anfört får jag hem- Departeställa,
att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen mentschefen.

att för utförande av broförbindelse över Dalälven
vid Mora på tilläggsstat för år 1921 anvisa ett reservationsanslag
av 700,000 kronor.

Utgifter för kapitalökning; bil. 1: 1921 års tilläggsstat.

IV. Lokomotivstations- och driftverkstadsanläggningar.

1. Driftverkstäder.

[21.] För utförande av arbeten vid driftverkstäder har riksdagen för

Driftverk- åren 1919 och 1920 anvisat respektive 75,000 och 68,000 kronor. Därstlder.
jämte hava på tilläggsstaterna för åren 1919 och 1920 anvisats 35,000
respektive 30,500 kronor eller tillhopa 65,500 kronor, och utgör hela
detta belopp konjunkturtillägg, varav 59,500 kronor till 1919 års anslag
och 6,000 kronor till 1920 års anslag.

Järnvägsstyrelsen beräknar nu på grund av stegrade arbets- och
materialpriser ett ytterligare konjunkturtillägg till berörda anslag av

72,000 kronor erforderligt samt hemställer om anvisande av detta belopp
på tilläggsstaten för år 1921.

Departe- Med biträdande av styrelsens ifrågavarande framställning hein mentsehefen.

stgller jag, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att till utförande av arbeten vid driftverkstäder
på tilläggsstat för år 1921 anvisa att reservationsanslag
av 72,000 kronor.

På grund av vad jag anfört till statsrådsprotokollet denna dag i
fråga anslag för statens järnvägars räkning under punkten 26 i avdelningen
Utgifter för kapitalökning å 1922 års stat hemställer jag, att Kungl.
Maj:t måtte föreslå riksdagen

[22.] att för utförande av tillbyggnad av och diverse

anläggningar vid vissa lokomotivstationer på tilläggsstat
för år 1921 anvisa ett reservationsanslag av 166,000
kronor.

Under åberopande av vad jag till sistnämnda statsrådsprotokoll anfört
under punkterna 27 och 31 får jag vidare hemställa, att Kungl. Maj:t
måtte föreslå riksdagen

Utgifter för kapitalökning: bil. 1: 1921 års tilläggsstat.

V. Husbyggnader.

att för husbyggnader på tilläggsstat för år 1921 [23.]

anvisa att reservationsanslag av 351,800 kronor; samt

VI. Ordnande av brandväsendet vid statens järnvägar.

att för ordnande av brandväsendet vid statens järn- [24.j
vägar på tilläggsstat för år 1921 anvisa ett reservationsanslag
av 40,000 kronor.

Med hänvisning till vad jag under punkterna 33, 38, 41 och 42 i
omförmälda statsrådsprotokoll anfört får jag slutligen hemställa, att
Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

B. Nya statsbanebyggnader.

att till fortsättning av statsbanan Sveg—Brunflo [25.]

på tilläggsstat för år 1921 anvisa ett reservationsanslag
av 1,800,000 kronor;

att för anordnande av järnvägsförbindelse mellan [26.]
de svenska och finska järnvägsnäten på tilläggsstat för
år 1921 anvisa ett reservationsanslag av 350,000 kronor;

C. Rullande materiel.

att för anskaffning av rullande materiel vid sta- [27.]
tens järnvägar på tilläggsstat för år 1921 anvisa ett
reservationsanslag av 3,250,000 kronor; samt

D. Införande av genomgående tryckluftbroms.

att för införande av genomgående tryckluftbroms [28.]
beträffande statens järnvägars rullande materiel på tillläggsstat
för år 1921 anvisa ett reservationsanslag av

1,450,000 kronor.

Utgifter för kapitalökning: bil. 1: 1921 års tilläggsstat.

Statens vattenfallsverk.

A. Kanalverk.

Södertälje kanal.

[29.] Under åberopande av vad jag denna dag anfört till statsrådsproto Södertälje

kollet i fråga om anslagsäskandena för statens vattenfall sverks räkning
kanal. under punkten 44 i avdelningen Utgifter för kapitalökning å 1922 års stat
får jag hemställa, att Kung]. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att för fortsättande av arbetena med Södertälje
kanals ombyggnad på tilläggsstat för år 1921 anvisa ett
reservationsanslag av 200,000 kronor.

Trollhätte kanal.

[30.] För Trollhätte kanals ombyggnad har riksdagen hittills, utöver det

Trollliiltte ursprungligen beräknade kostnadsbeloppet 22,800,000 kronor, på tillkanal.
läggsstat för år 1918 anvisat ett anslag av 700,000 kronor. Härjämte
hava särskilda medel anvisats för fyrbelysning i kanalen ävensom för
vissa arbeten för utvidgning av Stallbackakanalen m. m., vilka ej varit
inbegripna i den ursprungliga planen.

I skrivelse den 27 september 1920 har vattenfallsstyrelsen anhållit
om anslag för vissa av styrelsen utförda kompletteringsarbeten å kanalen,
därvid styrelsen yttrar:

»För slutligt fullbordande av ombyggnaden av Trollhätte kanal har i avvaktan
på utgången av en av Lilla Edets Papperbruks A.-B. anhängiggjord process
icke under de senaste åren begärts något anslag. Då denna sak kan komma
att draga ytterligare ganska lång tid, medan under år 1921 alla återstående kompletteringsarbeten
bliva färdigsiällda. bliver för täckning av de häremot svarande
kostnaderna ett anslag på 1921 års tilläggsstat eiforderligt. Dessa arbeten, som
utförts sedan kanalen togs i bruk, bestodo dels i fullbordandet av de då ännu
pågående arbetena, dels i utförande av sådana anordningar, som erfarenheterna
under de första åren den nya kanalen varit i drift visa! vara nödvändiga, och
bestå i en del undervattenssprängningar vid Stallbackakanalens norra ände, pir -

Utgifter för kapitalökning: bil. 1: 1921 års tilläggsstat. 33

och dragvägsbyggnader vid slussen vid Lilla Edet, ledverksbyggnader vid Bergslagernas
järnvägsbro och vissa signal- och säkerhetsanordningar vid slussar
och broar.»

För berörda kompletteringsarbeten begär styrelsen ett anslag å 1921
års tilläggsstat av 500,000 kronor. Häri är ej inräknat det ersättningsbelopp,
som eventuellt kan bliva en följd av förenämnda rättegång och
i vilket hänseende styrelsen förklarar sig komma att göra särskild framställning,
om och när förhållandena därtill gåve anledning.

Vidare har styrelsen i skrivelse den 23 september 1920 gjort framställning
om ett anslag av 275,000 kronor å tilläggsstat för år 1921 för
utförande av vissa förbättringsarbeten å kanalanläggningarna, vilka arbeten
icke upptagits i den ursprungliga planen. Härom yttrar styrelsen:

»Förslag till utprickning och belysning av farleden mellan Vänersborg och
Göteborg upprättades på sin tid av vattenfallsstyrelsen i samråd med lotsstyrelsen
och blev av Kungl. Maj:t godkänt att utföras med användande av för kanalombyggnaden
anvisade medel. Emellertid har sedermera visat sig, att fyrbelysningsanordningarna
enligt det sålunda genomförda förslaget, vilket av kostnadshänsyn
avsåg fyrarnas placering i stor utsträckning å duc- d’alber, icke överallt
besitta önskvärd stabilitet. Det har upprepade gånger hänt, att fyrar blivit rubbade
dels genom påtörning av trafikerande fartyg, dels genom isens åverkan.
Dylika rubbningar innebära givetvis, trots omsorgsfull inspektion, stor risk för
trafikanterna. De största svårigheterna av detta slag hava framträtt vid kanalens
nordligaste del, det vill säga inloppet vid Vänersborg, där vissa fyrar äro mycket
svårt utsatta för istryck utifrån Vänern. Vattenfallsstyrelsen har därför upprättat
ett förslag till ändrade fyranordningar å denna sträcka, och har detta förslag
under hand godkänts av lotsstyrelsen. Genomförande av förslaget, som innebär
en mera betryggande placering av fyrarna och i samband därmed en mindre
uppmuddring till inloppsrännans utvidgande, beräknas draga en kostnad av 100,000
kronor.

De signalanordningar, som för närvarande finnas vid de kanalen korsande
broarna, hava befunnits ej fullt tillfredsställande vid livlig trafik, varjämte förbättrade
signalanordningar visat sig behövliga för dirigerande av trafiken i de
delar av farleden, där större fartyg kunna passera varandra endast å vissa särskilt
ordnade mötesplatser. För utförande av på grund härav erforderliga nya
och förbättrade signalanordningar har beräknats åtgå ett belopp av 30,000
kronor.

Kanalverkets förrådslokaler vid Akersberg, som ej undergått någon väsentlig
utvidgning i samband med kanalombyggnaden, äro numera otillräckliga, varför
vissa mindre tillbyggnadsarbeten vid förrådet behöva utföras, betingande en
kostnad av 75,000 kronor.

Slutligen krävas vissa förbättrings- och ombyggnadsarbeten för den kanalverket
tillhöriga torrdockan och därtill hörande anläggningar. Kostnaderna härför,
beräknade till 70,000 kronor, komma att väl förräntas därigenom, att för
dockanläggningen, som sedan lång tid varit utarrenderad och fortfarande med för Biliang

till riksdagens protokoll 1921. 1 sand. 2 käft. 5

[30.]

Utgifter för kapitalökning; bil. 1: 1921 års tilläggsstat.

[30,] del bör till enskild finna upplåtas, kan efter förbättringsarbetenas utförande erhållas
väsentligt höjd arrendeavgift. Samtliga ovan omnämnda arbeten,Jböra
komma till utförande under loppet av år 1921.»

Departe- De arbeten, för vilka anslag nu äskas, äro, enligt vad av ovan chefen.

stående framgår, i första hand sådana, som innebära ett fullbordande av
den beslutade kanalombyggnaden och vilka redan blivit av styrelsen utförda.
Att ytterligare anslag för detta ändamål skulle bliva erforderligt,
förutsattes redan vid beviljande av det tidigare tilläggsanslaget å 700,000
kronor. Härjämte erfordras vissa kompletteringsarbeten, som för trafikens
tryggande eller beredande av driftbesparingar med det snaraste böra
komma till utförande, helst trafiken med större fartyg under senaste åren
ökats och ytterligare väntas tilltaga. Jag hemställer därför, i enlighet
med styrelsens förslag, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att för kompletterings- och förbättringsarbeten å
Trollhätte kanal å tilläggsstat för år 1921 anvisa ett
reservationsanslag av 775,000 kronor.

B. Kraftverk.

Trollhätte kraftverk.

1. Trollhätte kraftstations tredje utbyggnad.

[31.] För Trollhätte kraftstations tredje utbyggnad har riksdagen hittills

Tredje ut- för åren 1914—1919 anvisat tillhopa 11,480,000 kronor.
bavVr<?ll-n Vattenfallsstyrelsen meddelar nu i skrivelse den 29 september 1920,

häfte kraft- att sedan de återstående efterarbetena å vattenbyggnader m. m. fullbordats
station. oeh kostnaderna för ännu behövliga kompletteringar av den elektriska
utrustningen och den till tredje utbyggnaden hörande delen av ställverksbyggnaden
sålunda kunnat med tämligen stor noggrannhet beräknas
och sedan man yttermera erhållit större klarhet beträffande kraftens användning,
det visat sig, att ett fyllnadsanslag av 1,000,000 kronor erfordrades
för fullbordandet av ifrågavarande utbyggnad. Härav belöpte
omkring 300,000 kronor på vattenbyggnaderna och ställverksbyggnadens

Utgifter för kapitalökning: bil. 1: 1921 års tilläggsstat.

utvidgning, med ungefär hälften av beloppet på vardera. Återstoden, [31.]

700,000 kronor, erfordrades för komplettering av den elektriska utrustningen
med ett transformatoraggregat om 22,000 kilowatt med tillhörande
ställverksutrustning. Denna utökning hade visat sig nödvändig för att
kraftstationen i Trollhällan skulle äga tillräcklig transformatorutrustning
i förhållande till det kraftbelopp, som numera måste kunna levereras
med 50,000 volts spänning.

Det erforderliga tilläggsanslaget, 1,000,000 kronor, anser vattenfallsstyrelsen
böra anvisas å tilläggsstat för ar 1921.

Hittills anvisade medel för Trollhätte kraftstations tredje utbyggnad
överstiga med omkring 1,200,000 kronor det belopp, som vattenfallssty- chefen.
relsen vid dess på hösten 1916 framställda anslagsäskanden för ändamålet
beräknat. Då jag ej finner något att erinra mot styrelsens förslag,
varmed ett bättre utnyttjande av kraftstationen möjliggöres, hemställer
jag, att Kung!. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att för fullbordandet av Trollhätte kraftstations
tredje utbyggnad å tilläggsstat för år 1921 bevilja ett
reservationsanslag av 1,000,000 kronor.

Under åberopande av vad jag denna dag anfört till statsrådsprotokollet
i fråga om anslagsäskandena för statens vattenfallsverks räkning
under punkterna 46 och 47 i avdelningen Utgifter för kapitalökning å 1922
års stat får jag vidare hemställa, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att till första utbyggnaden av kraftstationen vid [32.]
Lilla Edet å tilläggsstat för år 1921 bevilja ett reservationsanslag
av 500,000 kronor;

att till fortsatta förberedande åtgärder för Vänerns [33.]
reglering å tilläggsstat för år 1921 bevilja ett reservationsanslag
av 800,000 kronor.

Utgifter för kapitalökning: bil. 1: 1921 års tillägg sstat

Lule älvs kraftverk.

Kraftstationen vid Porjus.

[34.] Då dammbyggnaden i Porjns uppfördes, anordnades i densamma

Kraft- ett antal bottenutskov för vattnets framsläppning genom dammen under
Tid^Por us byg£nadstiden- Dessa utskov voro avsedda att vid byggnadstidens slut
▼ orjns* igenfyllas med betong, och så skedde även med undantag för två av
utskoven. Dessa två utskov, som bibehållits för att kunna vid eventuellt
behov sänka vattenståndet framför dammen under trösklarna i de permanenta
dammöppningarna, äro tillsvidare provisoriskt avstängda med sättbj
ålkar av trä.

Vattenfallsstyrelsen har nu framhållit, att det ur driftsäkerhetssynpunkt
vore synnerligen önskvärt, att de ifrågavarande två bottenutskoven
bibehölles såsom utskov för all framtid och för detta ändamål
utrustades med permanenta avstängningsluckor. I samband därmed borde
utskovens väggar förses med beklädnad av naturlig sten eller klinker
såsom skydd för betongen. Emedan betongväggarna under de gångna
åren delvis skadats av det genom den provisoriska avstängningen framträngande
läckvattnet och detta icke utan fara för dammens bestånd
kunde tillåtas fortfara under längre tid, borde arbetet med utskovens
iordningställande verkställas under år 1921; och har styrelsen därför
för ändamålet på tilläggsstat för samma år begärt ett anslag å 150,000
kronor, vartill kostnaderna för arbetet vid nuvarande konjunkturer beräknats
uppgå.

Departe- Med anledning härav hemställer jag, att Kungl. Maj:t måtte före chefen.

sla riksdagen

att till anordnande av permanenta bottenutskov i
dammbyggnaden vid Porjus å 1921 års tilläggsstat bevilja
ett reservationsanslag av 150,000 kronor.

Under åberopande av vad jag denna dag anfört till statsrådsprotokollet
i fråga om anslagsäskandena för statens vattenfallsverks räkning
under punkten 49 i avdelningen Utgifter för kapitalökning å 1922 års
stat får jag vidare hemställa, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

[35.] att för fullbordande av den av 1913 års riksdag

beslutade regleringskanalen vid Luleluspen å tilläggsstat

Utgifter för kapitalökning: bil. 1: 1921 års tilläggsstat.

för år 1921 anvisa ett reservationsanslag av 750,000
kronor;

att för fortsättande av arbetena för reglering av [36.]
Suorvasjöarna å tilläggsstat för år 1921 anvisa ett reservationsanslag
av 500,000 kronor.

Älvkarleby kraftverk.

Kostnader för Skattungens och Oresjöns reglering.

I statsverkspropositionen till 1916 års riksdag föreslog Kungl. Maj:t [37.]
riksdagen att till gäldande av de på Älvkarleby vattenfall jämte Stall- Kostnader
och Nygårdsforsarna belöpande kostnaderna för Skattungens och Oresjöns J^rSkatt^
reglering för år 1917 bevilja ett anslag å 44,500 kronor, och blev denna11 (fre"jons
framställning av riksdagen bifallen. Regleringsföretaget var avsett att reglering,
utföras genom den för ändamålet bildade Skattungens regleringsförening
u. p. a., i vilken vattenfallsstyrelsen för kronans räkning skulle ingå såsom
medlem för nämnda vattenfall.

Sedermera bildades under år 1916 den s. k. Dalälvens regleringsförening
u. p. a., vilken har till uppgift att till gemensam nytta för föreningens
medlemmar reglera vattenframrinningen i Dalälven och dess tillflöden;
och beviljade 1916 års riksdag, med anledning av framställning
i Kungl. Maj:ts proposition nr. 223, medel för gäldande av statens
kostnader i anledning av vattenfallsstyrelsens inträde i sistnämnda förening.
Därefter har Kungl. Maj:t bemyndigat styrelsen dels den 30 juni
1916 att för Älvkarleby vattenfall jämte Stall- och Nygårdsforsarna dels
ock den 25 januari 1918 att jämväl för Tyttboforsen ingå som medlem
uti ifrågavarande förening.

I berörda proposition nr. 223 antyddes, hurusom det var avsett,
att Skattungens regleringsförening skulle upplösas och att arbetena för
reglering av Skattungen och Oresjön i stället skulle fullföljas av Dalälvens
regleringsförening. Å sammanträde den 1 september 1916 beslöt
även sistnämnda förening att, med övertagande av Skattungens regleringsförenings
u. p. a. samtliga rättigheter och skyldigheter, utföra regleringen
av berörda sjöar. Enär tillstånd till företaget först genom Kungl. Maj:ts
dom den 1 mars 1920 blivit föreningen meddelat, har företaget emellertid
hittills icke kunnat påbörjas.

Utgifter för kapitalökning: bil. 1: 1!)21 års till äg g sst åt.

Enligt stadgarna för Dalälvens regleringsförening, vilka som bilaga
finnas avtryckta vid nämnda proposition, hava medlemmarna att förvar
je regleringsföretag tillskjuta dels ett belopp A, avsett att täcka anläggningskostnader
för företaget ävensom skadeersättningar i anledning
av detsamma, dels ock ett belopp B, varav ränta, beräknad efter 4 procent,
skall användas till täckande av driftskostnader och övriga utgifter
för företaget. I mån av behov äger föreningen därjämte, intill vissa
i stadgarna angivna maximibelopp, besluta uttaxering å medlemmarna.

Å förberörda sammanträde den 1 september 1916 fastställdes för
regleringen av Skattungen och Oresjön A-beloppet till 320,000 kronor
och B-beloppet till 300,000 kronor. Föreningen har emellertid nu ansett
nödvändigt att företaga en revision av de efter den för omkring fyra år
sedan rådande prisnivån upprättade kostnadsberäkningarna. Därvid har
A-beloppet beräknats för närvarande uppgå till 1,000,000 kronor, således
till något mer än tre gånger det belopp, som för fyra år sedan ansågs
erforderligt, detta beroende på de stegrade kostnaderna för byggnadsarbeten
och dylikt. De årliga driftskostnaderna m. m., vilka enligt stadgarna
böra täckas av ränta å B-beloppet, uppskattas nu av föreningen
till 16,000 kronor, vadan jämväl B-beloppet bör i häremot svarande mån
höjas, eller till 400,000 kronor.

Med ledning av dessa beräkningar har Dalälvens regleringsföreningvid
sammanträde den 28 april 1920 besluta att, med vidhållande av sitt
förenämnda, den 1 september 1916 fattade beslut att verkställa reglering
av Skattungen och Oresjön, fastställa beloppen A och B för samma regleringsföretag
till respektive 1,000,000 och 400,000 kronor i stället för
förut gällande 320,000 och 300,000 kronor, dock under förutsättning att
Kungl. Maj:t och kronan sist inom ett år efter beslutets dag till föreningens
styrelse avlämnar skriftlig förklaring med förbindelse att till
företagets utförande lämna de bidrag, som enligt föreningens stadgar
åligga ägare av vattenfall.

Yattenfallstyrelsen yttrar nu i skrivelse den 29 oktober 1920
följande:

Av beloppet A komma, enligt av föreningen verkställd fördelning, på
kronans del för Älvkarlebyfallet 135,770 kronor ocli för Tyttbofallet 37,910 kronor
eller tillhopa 173,680 kronor. Emellertid vill vattenfallsstyrelsen i detta sammanhang
erinra, att jämlikt § 12 i föreningens stadgar, därest beloppet A skulle visa
sig otillräckligt, föreningen äger besluta uttaxering av ytterligare behövligt kapital,
dock med högst 25 procent av bestämda beloppen. Beträffande beloppet B
bliva motsvarande siffror i avrundade tal 54,310, respektive 15,160 kronor eller
tillhopa 69,470 kronor. Enligt 8 § av berörda stadgar skall för varje förenings -

Utgifter för kapitalökning: bil. 1: 1921 urs tillä g g sstat.

medlemmarna tillhörigt vattenfall inbetalningen av bägge beloppen fullgöras medelst
reverser, vilka beträffande beloppet A till såväl kapital som ränta förfalla till
betalning efter respektive vattenfalls bebyggande, dock senast inom 15 år. Ifråga
om beloppet B gäller däremot, frånsett vissa undantagsfall, som för kronans del
icke lära komma ifråga, att någon inbetalning av kapital icke förekommer, utan
äro vid motsvarande tid ifrågavarande reverser utkrävbara endast såvitt angår 4
procent årlig ränta å de föreskrivna beloppen. Härtill kan enligt 12 § i stadgarna
komma uttaxering med högst 3 procent å samma belopp. Såvitt angår driftkostnaderna
har man alltså att räkna med årliga gäldandet av högst 7 procent å
beloppet B,, vilka utgifter, i den mån de belöpa å kronan, lämpligen kunna bestridas
av Älvkarleby kraftverks driftinkomster.

Ifråga om storleken av det för närvarande erforderliga anslaget, må först
erinras, att Tyttbofallet ännu icke är utbyggt och att följaktligen någon utgift
för detta fall nu ej behöver göras, utan endast för Älvkarlebyfallet med därtill
hörande forsar. De kostnader, som belöpa å Tyttbofallet såväl som å samtliga
övriga obebyggda fall i Dalälven, vilkas ägare jämväl tills vidare äro befriade
fram kapitalutlägg för regleringen, måste emellertid av föreningen täckas, antingen
genom belåning av medlemmarnas reverser eller genom kontanta tillskott. Då det
förra alternativet, såsom dragande högre räutesatser än kronan eljest kan betinga
sig, skulle för kronan vara mindre fördelaktigt, torde vattenfallsstyrelsen böra
erhålla ett förskott för gäldande av de inbetalningar till föreningen, som av nyss
anförda skäl betingas, och som för Älvkarlebyfallet förslagsvis kunna beräknas
till 66,380 kronor..

De nu förestående engångsutgifterna för regleringen kunna, med stöd av
det ovan anförda, beräknas för kronans del uppgå till 135,770 kronor. Efter avdrag
av förut för ändamålet beviljade 44,500 kronor skulle det direkta anslagsbehovet
således uppgå till 91,270 kronor.

Av den vinst, företagets utförande beräknats giva som resultat, kommer
endast en del att bliva tillgänglig såsom nyttig energivinst. Storleken härav,
som är beroende av belastnings- och rådande hydrografiska förhållanden, har icke
kunnat på förhand exakt uppgivas. Vid Älvkarleby torde emellertid minst en
tredjedel, högst omkring två tredjedelar av hela vinsten kunna utnyttjas.

Såväl de väsentligt ökade anläggningskostnaderna som nu senast berörda
förhållanden medföra, att kostnaden per vunnen kilowattimme måste beräknas
bliva relativt hög. Under ogynnsammaste antagande torde den närma sig fyra
öre per kilowattimme. Kostnaden för den energi, som framställes vid statens ångkraftstation
i Västerås, är emellertid avsevärt högre. Dylik ångreservkraft torde
under den närmaste tioårsperioden ieke kunna påräknas till lägre pris än sex å
åtta öre per kilowattimme.

Då sålunda genom det nu ifrågasatta regleringsföretaget en förmånlig ersättning
skulle vinnas för ångreservkraft och då föga utsikt torde finnas för att
samma företag framdeles bleve billigare att utföra, bör enligt vattenfallsstyrelsens
förmenande regleringen av Skattungen och Oresjön nu sättas i verket samt
vattenfallsstyrelsen bemyndigas att deltaga i kostnaderna härför.

På grund av vad sålunda anförts liar vattenfallsstyrelsen hemställt,
att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen att dels bemyndiga vattenfallsstyrelsen
att förbinda kronan såsom ägare av Älvkarlebyfallet med där -

40 Utgifter för kapitalökning: bil. 1: IB21 års tilläggsstat.

[37.] till hörande forsar samt Tyttboforsen att till utförande av regleringsarbeten
vid Skattungen och Oresjön enligt av Dalälvens regleringsförening
utarbetad plan lämna de bidrag, som enligt föreningens stadgar åligga
ägare av vattenfall, med belopp, som sålunda av föreningen prövats ytterligare
erforderliga; dels till bestridande av på kronan belöpande andel
av merkostnaden för dessa regleringsarbeten å tilläggsstat för år
1921 anvisa ett belopp av 91,270 kronor; dels ock för fullgörande av de
på staten belöpande förskottsinbetalningar, som betingas av att ägarna
av obebyggda fall i Dalälven icke äro skyldiga att omedelbart inbetala
på dessa fall belöpande andelar i regleringskostnaden, på tilläggsstat för
år 1921 anvisa ett anslag av 66,380 kronor.

Departe- Av vad sålunda anförts framgår, att statsmakterna redan tidigare

me,nt»chefen. fat,tat principiellt beslut om att staten skall bidraga till utgifterna för
ifrågavarande regleringsföretag; och hava skälen härför närmare utvecklats
i 1916 års statsverksproposition. Med hänsyn till de fördelar som,
oaktat de höjda byggnadskostnaderna, äro förbundna med företaget, tillstyrker
jag, att anslag till täckande för statens del av de för ändamålet
erforderliga merkostnaderna nu äskas av riksdagen. I sådant hänseende
torde, i likhet med vad förut ägt rum i ett liknande fall — se Kungl. Maj:ts
proposition nr 306 till 1918 års lagtima riksdag och riksdagens skrivelse
den 20 juni 1918, nr 434, p. 78 — det anslag, som erfordras för gäldande
av på staten tillhöriga bebyggda fall belöpande andel i regleringskostnaden
eller 91,270 kronor, böra uppföras under rubriken »Fast
upplåning» samt det på kronan belöpande belopp, som skulle förskjutas,
eller 66,380 kronor, uppföras under rubriken »Tillfällig upplåning». I den
mån sistnämnda belopp återbetalas, torde det sedermera böra inlevereras
till riksgäldskontoret för att ingå bland i anspråk tagna kapitaltillgångar,
som uppkommit av lånemedel.

På grund av innehållet i regleringsföreningens beslut den 28 april
1920 torde riksdagens beslut i ämnet böra föreligga i så god tid, att
besked kan meddelas vattenfallsstyrelsen före den 28 april 1921.

Jag hemställer alltså, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen att

dels bemyndiga vattenfallsstyrelsen att under iakttagande
av de särskilda föreskrifter, som Kungl. Maj:t
kan komma att meddela, förbinda kronan såsom
ägare av Älvkarleby vattenfall med därtill hörande
•forsar samt av Tyttboforsen att till utförande av regleringsarbeten
vid Skattungen och Oresjön enligt av Dal -

Utgifter för kapitalökning: bil. 1: 1921 års tilläggsstat. 41

älvens regleringsförening utarbetad plan lämna de bi- [37.j
drag, som enligt föreningens stadgar åligga ägare av
vattenfall;

dels till bestridande av på staten belöpande
andel av kostnaden för nämnda regleringsarbeten, utöver
för ändamålet tidigare beviljade medel, på tillläggsstat
för år 1921 anvisa ett reservationsanslag av
91,270 kronor;

dels ock för fullgörande av de på staten belöpande
förskottsinbetalningar till föreningen, som betingas
av att ägarna av obebyggda fall i Dalälven icke äro
skyldiga att omedelbart inbetala på dessa fall belöpande
andelar i regleringskostnaden, på tilläggsstat för
år 1921 anvisa ett reservationsanlag av 66,380 kronor.

Hänvisande till vad som anförts till statsrådsprotokollet i fråga om
anslagsäskandena för statens vattenfallsverks räkning under punkten
50 i avdelningen Utgifter för kapitalökning å 1922 års stat får jag härefter
hemställa, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att för vissa ändringsarbeten å tre turbinaggre- [38.j
gat vid Älvkarleby kraftstation på tilläggsstat för år
1921 anvisa ett reservationsanslag av 100,000 kronor.

Västerås kraftverk.

Ångkraftstationen vid Västerås.

För anläggning av en ångreservstation i Västerås hava hittills be- [39. j
viljats sammanlagt 4,650,000 kronor. Därav hava 1,650,000 kronor av- Ångkraftsetts
för kraftstationens första utbyggnad samt 1,500,000 kronor för vardera
av stationens andra och tredje utbyggnader. Därjämte har ett sär- ås.
skilt anslag å 165,000 kronor beviljats för uppförande av bostadshus vid
stationen.

Vattenfallsstyrelsen begär nu ytterligare anslag för ångkraftstationen
och yttrar därutinnan:

Storleken av anslaget till första utbyggnaden baserar sig på beräkningar,
utförda i början av år 1915 innan någon egentlig prisförhöjning inträtt, och anslaget
för andra respektive tredje utbyggnaden på beräkningar, utförda i slutet

Bihang till riksdagens protokoll 1921. 1 saml. 2 Käft. 6

Utgifter för kapitalökning: bil. 1: 1921 års tilläggsstat.

[39.] av ar 1915, under det att motsvarande anläggningar i huvudsak kommit till utförande
vad första utbyggnaden beträffar under åren 1915—1917 och vad andra
utbyggnaden beträffar under åren 1917—1919. Enär fördyringen under åren 1915
—1917 i medeltal varit c:a 25 % utöver prisläget i början av år 1915, har man
anledning vänta sig en ökning av kostnaderna för första utbyggnaden från 1,65
till c:a 2,05 mill. kronor. Då vidare prisläget under åren 1917—1919 i genomsnitt
varit c:a 95 % högre än vid slutet av år 1915, kan en ökning av kostnaden
för andra utbyggnaden från 1.5 till 2.9 mill. kronor synas i viss mån motiverad.
En prisökning av inalles 1.8 mill. kronor kan sålunda ur dessa synpunkter vara
förklarlig.

Yissa omständigheter hava bidragit att minska fördyringen under detta
värde, framför allt att vattenfallsstyrelsen försökt att snarast möjligt efter anslagens
beviljande beställa all större materiel. Men å andra sidan hava från början
oberäknade svårigheter tillstött, i främsta rummet ändrade förutsättningar rörande
bränslet. Vattenfallsstyrelsen har av bekanta skäl måst ordna sig för partiell
användning av torvbränsle, vilket medfört ökade kostnader för tomt till bränsleupplag,
för transportanordningar och pannor.

För att vidare de pannor, som eldas med torv, vid plötsligt påkommande
behov skulle kunna i vederbörlig mån forceras, har det visat sig nödvändigt att
förse desamma med hjälpanordningar för oljeeldning. Dylika anordningar hava
yttermera visat sig vara av så stort gagn även vid de koleldade pannorna, till
vilka i regeln endast kunnat disponeras sekunda kol, att de jämväl införts på desamma.

Ytterligare har vattenfallsstyrelsen funnit det erforderligt att med större
dimensioner än från början tänkts i Västerås utföra verkstadsanläggningar. Dessa
anläggningar hava, såsom vattenfallsstyrelsen tidigare anmält, utförts dels för att
kraftstationspersonalen under sådan tid, då ängkraftstationen icke är behövlig för
kraftalstringen, skulle kunna på annat lämpligt sätt sysselsättas, dels för att
vattenfallsstyrelsen skulle från den arbetarstam, som normalt användes i verkstaden,
få hjälp till ångkraftstationen under perioder med forcerad drift, dels slutligen
för att vattenfallsstyrelsen skulle i egen regi kunna utföra en del för såväl
Västeråsstationen som andra anläggningar erforderlig materiel, som icke kunde
på annat sätt erhållas på gynnsamma villkor. Med hänsyn till att verkstaden
icke kunnat inrymmas inom de beviljade anslagsmedlen, måste vattenfallsstyrelsen
begära tilläggsanslag för densamma med 250,000 kronor. Resultatet av såväl
den allmänna fördyringen som av de ändrade förutsättningarna har blivit, att
kostnaden för första och andra utbyggnaden i verkligheten ökats med c:a 1.6 mill.
kronor utöver de beviljade anslagen, d. v. s. icke fullt det belopp, som ovan framräknats
med anledning av den allmänna prisstegringen.

Anslag till den tredje utbyggnaden beviljades år 1918 enligt den under år
1915 verkställda prisberäkningen. Vattenfallsstyrelsen meddelade i planen för den
tredje utbyggnaden, att det var styrelsens avsikt att om möjligt uppskjuta tredje
utbyggnaden, till dess normala prisförhållanden inträtt. Det har emellertid blivit
nödvändigt att under år 1920 utfärda beställningar på det för tredje utbyggnaden
erforderliga maskineriet, och då prisläget numera är minst det dubbla mot
det, som rådde i slutet av år 1915, skulle man behöva räkna med en kostnad för
tredje utbyggnaden av minst 3 miljoner. 1 planen för tredje utbyggnaden har angivits,
att det begärda anslaget skulle utom för en ångturbingenerator och tvenne

Utgifter för kapitalökning: bil. 1: 1921 års tilläggsstat. 43

ångpannor användas bl. a. för komplettering av transportanordningarna. Tilläggs- [39.]
anslagets storlek blir givetvis rätt mycket beroende av, i vad män man medräknar
dylik komplettering.

Om man nöjer sig med att i den tredje utbyggnaden medtaga de transportanordningar,
som äro avsedda att utföras under åren 1920 och 1921, nämligen
koltransportör och torvtransportör från bränsleupplagen till pannorna, spåranläggning
på kolgården till järnvägsstation samt till provisorisk hamn ävensom spårkran,
lokomotiv och transportvagnar, så skulle för tredje utbyggnaden enligt nu
verkställda beräkningar 2.5 mill. kronor vara tillräckliga och sålunda tilläggsanslaget
utgöra endast 1.0 mill. kronor.

Tilläggsanslaget för första, andra och tredje utbyggnaderna, om vars behövlighet
vattenfallsstyrelsen upprepade gånger gjort anmälan, skulle alltså kunna
begränsas till 2.6 mill. kronor, vilka böra anvisas å 1921 års tilläggsstat.

Efter tredje utbyggnadens färdigställande har Västeråsstationen försetts
med hela det maskineri och hela den ångpanneutrustning, som från början avsetts
för den färdiga stationen med undantag för 2 ångpannor. Dessa ångpannor
höra installeras till hösten 1922, för att vattenfallsstyrelsen skall under alla förhållanden
disponera tillräckliga kraftresurser för sin distribution. Kostnaden för
pannorna med tillbehör är enligt nuvarande prisläge 1.0 å 1.1 mill. kr.

Emellertid är det sannolikt, att diverse mindre ändringar och kompletteringar
kunna behöva utföras å ångkraftstationen, även sedan den blivit fullt utbyggd.
Vidare måste man räkna med, att det förr eller senare blir nödvändigt
att förse Västeråsstationen med förbättrade anordningar för intagning av bränsle
sjöledes och mera arbetsbesparande anordningar för arbetet å kolgården. Detta
sammanhänger därmed, att Västeråsstationens uppgift ändras därhän, att den icke
endast fungerar som reserv för Älvkarlebystationen utan jämväl som reserv för
Motala och Trollhättan. Visserligen har vattenfallsstyrelsen redan verkställt omfattande
utredningar rörande detta spörsmål, men som detsamma är beroende av
flera, ovissa faktorer, såsom utformningen av Västerås hamnplaner i grannskapet
av ångkraftstationen, ävensom huru samarbetet med Trollhätte kraftverk kommer
att gestalta sig, har det icke varit möjligt att ännu fastställa några definitiva
planer. Då det likväl kan bliva nödvändigt att redan under år 1922 påbörja
dylika anläggningar, anser vattenfallsstyrelsen det vara lämpligt, att ett mindre
anslag beviljas härför att användas på sätt Kungl. Maj:t senare godkänner. Därför
borde det nya anslaget ökas till 1.5 mill. kronor. Av anslaget bör 0.5 mill.
kronor vara disponibla under år 1921 och resten under år 1922.

Med anledning av det beslutade återköpet av kraft från Trollhättans ^partfElektrotermiska
aktiebolag och om medel beviljas till färdigställande av chefen.
stamlinjen mellan Trollhättan och Västerås kan, enligt vad jag tidigare
antytt, tillsvidare anstå med frågan om ytterligare utbyggnad av ångkraftstationen
samt utförande av de i styrelsens skrivelse avsedda kompletterande
anordningarna därstädes för intagning av bränsle med mera.

Vad angår det av styrelsen äskade tilläggsanslaget, 2,600,000 kronor,
för hittills beslutade utbyggnader, har, enligt vad jag inhämtat, endast

U Utgifter för kapitalökning: bil. 1: 1921 års tilläggsstat.

[39.] storleken av den mindre del därav, som belöper å första utbyggnaden,
tidigare varit känd, medan de för andra oeh tredje utbyggnaderna erforderliga
beloppen först nu kunnat fixeras. Då jag ej har något att
erinra mot styrelsens framställning i denna del, hemställer jag, att Kungl.
Maj:t måtte föreslå riksdagen

att som tilläggsanslag för första, andra och tredje
utbyggnaderna av ångkraftstationen i Västerås å tilläggsstat
för år 1921 bevilja ett reservationsanslag av

2,600,000 kronor.

Under åberopande av vad jag anfört till statsrådsprotokollet i fråga
om anslagsäskandena för statens vattenfallsverks räkning under punkterna
51, 52, 53, 54, 56, 57, och 58 i avdelningen Utgifter för kapitalökning å
1922 års stat hemställer jag vidare, att Kungl. Maj:t. måtte föreslå riksdagen Motala

kraftverk.

[40.] att för första utbyggnaden av kraftstationen vid

Motala på tilläggsstat för år 1921 anvisa ett reservationsanslag
av 2,500,000 kronor;

[41.] att till genomförande av en veckoreglering av

Motalaströms vattenföring mellan Vättern och Boren på
tilläggsstat för år 1921 anvisa ett reservationsanslag
av 100,000 kronor;

Distributionsanläggningar för statens kraftverk.

[42.] att dels för utförande av distributionsanläggningar

och därmed sammanhängande arbeten för statens kraftverk
på tilläggsstat för år 1921 anvisa ett reservationsanslag
av 8,000,000 kronor, dels ock medgiva, att för samma
ändamål må av de utav 1920 års riksdag för första
utbyggnaden av Harsprångets kraftstation beviljade,
men på grund av riksdagens beslut ej disponibla medlen
å 6,000,000 kronor användas 3,200,000 kronor;

Utgifter för kapitalökning: bil. 1: 1921 års tilläggsstat.

C. Statens vattenfallsverks fastighetsförvaltning.

att till förstärkning av rörelsekapitalet för statens [43. ]
vattenfallsverks fastighetsförvaltning på tilläggsstat för
år 1921 anvisa ett reservationsanslag av 450,000 kronor:

D. Gemensamma anslag.

att för rörelsekapital vid statens vattepfallsverk [44.]
på tilläggsstat för år 1921 anvisa ett reservationsanslag
av 5,000,000 kronor;

att till inventarier för statens vattenfallsverk på [45.]
tilläggsstat för år 1921 anvisa ett reservationsanslag
av 700,000 kronor; samt

att, i avbidan på den proposition, som kan komma [46.]
att i ämnet avlåtas, för tillgodoseende av vattenfallsstyrelsens
lokalbehov på tilläggsstat för år 1921 beräkna
ett reservationsanslag av 1,050,000 kronor.

Vad föredragande departementschefen sålunda tillstyrkt
och hemställt, däri statsrådets övriga ledamöter
instämde, behagade Hans Maj:t Konungen gilla och
bifalla samt förordnade, att avtryck av detta protokoll
skulle överlämnas till finansdepartementet för att tjäna
till ledning vid författande av Kungl. Maj:ts proposition
till riksdagen angående tilläggsstat för år 1921.

Ur protokollet:

Nils Ädelgren.

Utgifter för kapitalökning: bil. 1: 1921 drs tillägg sstat.

Sammandrag och register

till

Utgifter för kapitalökning å tilläggstat för år 1921

för

de till kommunikationsdepartementet hörande affärsdrivande verk och

utlåningsfonder.

Punkt

Sid.

Postverket.

I. Inventarier, reservationsanslag.....

II. Inköp av fastigheter:

1. Fastigheter i Tidaholm och Sollefteå .

2. Fastigheter i Lilla Alby m. m. . . .

3. Fastighet i Sundsvall, reservations anslag

,.....

Säger för postverket

I''

Telegrafverket.

I. Inköp oeh bebyggande av fastigheter:

1. Arbetarbostäder i Göteborg, reserva tionsanslag

. . .........

2. Fastighet i Västanfors, reservations anslag

..............

3- Byggnadstomt i Boden, reservationsanslag
..............

4. Överdragsstationer i Alingsås, Gudhem,
Lyrestad oeh Örebro, reservationsanslag
..............

Transport

Att täckas av

lånemedel

Kronor ö.

600,000

130,000

730,000

333,900

20,000

40,000

520,000

913,900

andra statsinkomster -

Kronor ö.

Summa

Kronor

730,000

Utgifter för kapitalökning: bil. 1: 1921 års tillägg sstat.

			Att täckas av
							Summa
Punkt	Sid.		lånemedel	andra stats-inkomster
			Kronor	Ö.	Kronor	ö.	Kronor	Ö.
		Transport	913,900	_	_	_	730,000
7 8 9 10 10 11	13 15 15 16 17 17 17	5. Förrådsbyggnad i Älvsjö, reservations- anslag .............. 6. Fastighet i Nyköping, reservations- anslag .............. 7. Fastigheter i Skövde och Örnsköldsvik 8. Utvidgning av telegrafbyggnaden i Sundsvall, reservationsanslag . . . II. Fortsatt utveckling av statens telefon- och telegrafväsende, reservationsanslag . . Radiostation för trafik med Amerikas För-enta Stater, reservationsanslag .... Hl. Förstärkning av telegrafverkets rörelseka-pital, förslagsanslag, högst......	150.000 ♦ 463,000 160.000 5,000,000 * 2,000,000	—	22,573,500
		Säger för telegrafverket	8,686,900	—	22,573,500	—	31,260,400	—
		Statens järnvägar.
		A. Nya byggnader och anläggningar vid statens trafikerade järnvägar.
12 13 14 15 16 17 18 19 20	24 25 25 • 25 25 25 25 26 29	I. Bangårdar. Utvidgning av spårsystemet m. m. vid Långsele, reservationsanslag..... Ombyggnad av bangården vid Ange, reser-vationsanslag ............ Ombyggnad av rangerbangården vid Säve- näs, reservationsanslag....... Spåranordningar i anslutning till förefint-liga spårsystem, reservationsanslag . . Anläggningar vid kol- och vattenstationer, reservationsanslag......... Speciella anläggningar 4 bangårdar, reser-vationsanslag ............ II. Dubbelspårsbyggnader och linjeomlägg-ningar. Dubbelspårsbyggnad Aneby—Sandsjö, re-servationsanslag .......... Dubbelspårsbyggnad Rönninge—Järna m.m., f örslagsanslag, högst, att utgå av till-fälliga lånemedel.......... III. Större broanläggningar. Broförbindelse över Dalälven vid .Mora, reservationsanslag..........	58.000 30.000 150.000 17,500 265.000 15.000 760.000 1,400,000 700.000	—
		Transport	3,395,500	—	—		31,990,400	—

* Beräknat anslag.

Utgifter för kapitalökning : bil. 1: 1921 års tilläggsstnt.

			Att täckas av	Summa

Punkt	Sid.		lånemedel	andra stats-inkomster	• '' 1
			Kronor	ö.	Kronor	ö.	Kronor	ö.
		Transport	3,395,500	_			31,990,400
		IV. Lokomotivstations- och driftverkstadsan-
31		läggningar.
30	Driftverkstäder, reservationsanslag . . .	72,000	—
32	30	Tillbyggnad av och diverse anläggningar
23	31	vid vissa lokomotivstationer, reserva-tionsanslag .............	166,000
V. Husbyggnader, reservationsanslag . . .	351,800	—
34	31	VI. Ordnande av brandväsendet vid statens
		järnvägar, reservationsanslag ....	40,000	—
		B. Nya statsbanebyggnader.
25	31	Statsbanan Sveg—Brnnflo, reservationsanslag .	1,800,000	—
26	31	Järnvägsförbindelse mellan de svenska och lin-
		ska järnvägsnäten, reservationsanslag . . .	350,000	—
27	31	C. Rullande materiel, reservationsanslag .	3,250,000	—
28	31	D. Genomgående tryckluftbroms, reserva-
		tionsanslag.............	1,450,000	—
		Säger för statens järnvägar	10,875,300	—	—	—	10,875,300	—
		Statens vattenfallsverk.
		A. Kanalverk.
		Södertälje kanaL
29	32	Södertälje kanals ombyggnad, reservationsan-
		slag...................	200,000	—
		Trollhätte kanal.
30	32	Kompletterings- och förbättringsarbeten å Troll-
		hätte kanal, reservationsanslag......	775,000	—
		B. Kraftverk.
		Trollhätte kraftverk.
31	34	Trollhätte kraftstations tredje utbyggnad, reser-
32	35	vationsanslttg.............. Första utbyggnaden av kraftstationen vid Lilla	1,000,000	—
33	35	Edet, reservationsanslag . . . . . . . . . Förberedande åtgärder för Vänerns reglering,	500,000
		reservationsanslag............	800,000	—
1		Transport	3,275,000	—	—	—	42,865,700	—

Utgifter för kapitalökning: bil. 1: 1921 års tilläggsstat.

Punkt! Sid.

34 36

35 36

36 37

37 37

38 41

39 j 41

40 44

41 44

42 44

43 45

44 i 45

45 ! 45

46 45

Att täckas av

Transport

Lule älvs kraftverk.

Permanenta bottenutskov i dammbyggnaden vid

Porjus, reservationsanslag....... .

Reglcringskanal vid Luleluspcn, reservationsanslag
..................

Reglering av Suorvasjöama, reservationsanslag

Älvkarleby kraftverk.
Regleringsarbeten vid Skattungen och Oresjön,

reservationsanslag............

Förskottsinbetalningar för samma regleringsarbeten,
reservationsanslag, att utgå, av tillfälliga
lånemedel.............

Ändringsarbeten å tre av turbinaggregaten vid
Älvkarleby kraftstation, reservationsanslag .

Västerås kraftverk.

Tilläggsanslag för första, andra och tredje utbyggnaderna
av ångkraftstationen i Västerås,
reservationsanslag............

Summa

andra statsinkomster -

lånemedel

Kronor

1,275,000)

500,000

2,600,000;

Motala kraftverk.

Första utbyggnaden av kraftstationen vid Motala,
reservationsanslag......... 2,500,000—

Veckoreglering av Motalaströms vattenföring

mellan Vättern och Boren, reservationsanslag \ 100,000 —

Distributionsanläggningar för statens
kraftverk.

Reservationsanslag............ 8,000,000—

C. Statens vattenfallsverks fastighetsförvaltning.

Förstärkning av rörelsekapitalet, reservationsanslag,
att utgå av tillfälliga lånemedel . . 450,000

D. Gemensamma anslag.

Rörelsekapital, reservationsanslag......

Inventarier, reservationsanslag.......

Tillgodoseende av vattenfallsstyrelsens lokalbehov,
reservationsanslag.........

Säger för statens vattenfallsverk

Summa av utgifter för kapitalökning

	_
5,000,000
700,000	—
* 1,050 000	-,
25,332,650	—
—

—1—1; 25.332,650!—
--!l 68,198.350j—

* Beräknat anslag.

Bihang till riksdagens protokoll 1921. 1 sand. 2 höft.

Utgifter för kapitalökning: bil 2: 1921 års tilläggsstat.

Bilaga 2.

Tilläggsstaten för år 1921.

Utgifter för kapitalökning1.

Utdrag av protokollet över socialärenden, hållet inför Hans Maj:t
Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 7 januari

1921.

Närvarande:

Statsministern friherre De Geer, ministern för utrikes ärendena greve
Wrangel, statsråden Ericsson, Dahlberg, Murray, Elmquist,
Malm, Bergqvist, Hammarskjöld, Ekeberg, Tamm, Hansson.

Chefen för socialdepartementet, statsrådet Elmquist anmälde ett
till socialdepartementet hörande ärende angående utgifter för kapitalökning,
vilket syntes böra föranleda äskande å tilläggsstat för år 1921,
och anförde därvid följande.

Lån åt Allmänna barnhuset i Stockholm för täckande av brist.

Allmänna barnhuset i Stockholm, som tillkom år 1637, har därefter
stått under olika myndigheters överinseende. Enligt den ursprungliga
lydelsen av barnhusets senaste reglemente, som är av den 25 november
1910, skulle barnhusets förvaltning besörjas av en direktion, bestående
Bihang till riksdagens protokoll 1921. 1 samt. 2 käft. (Nr 2.) 3502 20

[1.]

Lån åt
Allmänna
barnhuset i
Stockholm
för täckande
av brist.

Utgifter för kapitalökning: bil. 2: 1921 års tilläggsstat.

[1.] av överståthållaren eller, i hans frånvaro, underståthållaren såsom ordförande,
polismästaren i Stockholm, eu ledamot av Stockholms stads
konsistorium samt fem i Stockholm boende personer, av vilka en skulle
vara läkare, en lagfaren och en kunnig i räkenskapers förande, och
skulle sistnämnda sex ledamöter utnämnas av Konungen, konsistorieledamoten
på förslag av konsistorium och de övriga på förslag av överståthållaren.
Genom kungörelse den 22 oktober 1920 (Sv. förf.-saml. nr
706) ändrades detta därhän, att direktionens samtliga sex ledamöter
skola förordnas av Kungl. Maj:t, efter det förslag avgivits i fråga om
konsistorieledamoten av konsistorium och i fråga om de övriga av
överståthållaren, samt att Kungl. Maj:t skall utse en av ledamöterna
att vara ordförande. Direktionens samtliga dåvarande ledamöter hava
därefter på egen begäran entledigats och ersatts med andra personer.

Barnhuset har jämte avkastningen av betydande privata donationer
och av vissa förmåner och privilegier av offentlig natur även åtnjutit
ordinarie anslag å riksstaten. Detta anslag bestämdes av 1886 års
riksdag till 78,000 kronor och utgick med nämnda belopp till och med
år 1920. Av beloppet utgjorde 27,000 kronor ersättning för mistad
andel i kortstämplingsavgiften och 49,250 kronor vederlag för förut
utgående indelningsersättning. Vid 1920 års riksdag höjdes anslaget
från och med år 1921 till 84,700 kronor i sammanhang därmed att
barnhusets rätt till ersättning för barnhuset genom strafflagens införande
frångångna bötesandelar förklarades skola upphöra.

Allmänna barnhuset har förut hört under ecklesiastikdepartementet
men överfördes den 1 juli 1920 till socialdepartementet.

Direktionen I en till Kungl. Maj:t ingiven skrivelse av den 26 februari 1919
^barnhuTe^11 d* har direktionen för Allmänna barnhuset under framhållande av barnS9/«
1919. husets alltmer försämrade ekonomiska ställning hemställt om anslag av
statsmedel till täckande av uppkommen brist. Direktionen anför därvid
följande:

De senaste fyra årens bokslut hava samtliga utvisat brist, och har denna
utgjort för år 1915 33,236 kronor 55 öre, år 1916 99,457 kronor 78 öre, år 1917
77,132 kronor 89 öre och år 1918 272,540 kronor 1 öre, tillhopa således ej mindre
än 482,367 kronor 23 öre.

Bristen beror därav, att utgifterna som en given följd av den allmänna fördyringen
under krigstiden i hög grad ökats, medan inkomsterna varit i stort sett
oförändrade. Bland de utgiftsposter, som ökat med högst avsevärda belopp, må
särskilt nämnas kostnaderna för bränsle och livsförnödenheter, som, år 1914 utgörande
48,188 kronor 61 öre respektive 80,946 kronor 87 öre, belöpte sig år
1918 till 213,594 kronor 49 öre respektive 167,588 kronor 90 öre. Och dock har
i berörda hänseende den allra största sparsamhet iakttagits. Sålunda hava båda

Utgifter för kapitalökning: bil. 2: 1921 års tilläggsstat.

sj ukpavilj on geni a avstängts och elektriska belysningen betydligt inskränkts för
att minska bränsleåtgången och tidigare tillämpade spisordningar så långt sig
göra låtit förenklats. Vidare har det varit nödvändigt för barnhuset att betala
dyrtidstillägg till de utackorderade barnhusbarnens fosterföräldrar. Tillägget,
som med hänsyn till barnhusets brydsamma ekonomiska ställning tillmätts ytterst
knappt, utgick år 1918 med 30 kronor för varje barn. Summan av dyrtidstillläggen
belöpte sig emellertid för samma år till det betydande beloppet av 133,000
kronor. Likväl är barnstocken, som barnhuset för att möjliggöra en höjning av
fosterlönerna på senare tid sökt minska genom att inskränka barnintagningen,
nu mycket reducerad, i det att den nedgått från 5,894 barn den 1 januari 1912
till 4,483 barn den 1 januari 1919. Antydda avsikten att höja fosterlönerna, som.
per år utgående med i genomsnitt 75 kronor för varje utackorderat barn, uppenbarligen
äro alltför låga, har tyvärr icke kunnat förverkligas. Slutligen får framhållas,
att till barnhusets tjänstemän och personal under krigsåren utbetalats
dyrtidstillägg, som för tjänstemännen utgått med belopp motsvarande vad som i
krigstidstillägg tillerkänts befattningshavare i statens tjänst och för personalen
beräknats i huvudsaklig överensstämmelse med av Stockholms stadsfullmäktige
bestämda grunder för dyrtidstillägg åt befattningshavare i stadens tjänst. Dyrtidstilläggen
uppgingo år 1918 till sammanlagt 66,000 kronor.

Barnhuset vågar ej vänta någon ökning i sina-inkomster. Beträffande utgifterna
ställer det sig däremot så, att en återgång till prisläget före kristiden
ej kan vara att emotse, vartill kommer, att barnhuset står inför nödvändigheten
av en kraftig ökning av nu utgående underhållsbidrag för utackorderade barn.
Vad innevarande år angår, räknas enligt förslaget till inkomst- och utgiftsstat
med en brist av 377,000 kronor.

Till barnhusets viktigaste inkomstposter äro att räkna överskottsmedlen
från förmyndarkammaren i Stockholm, som, ytterst växlande från år till år, utgjort
exempelvis år 1915 273,679 kronor 42 öre, år 1916 159,424 kronor 81 öre,
år 1917 337,526 kronor 75 öre och år 1918 411,445 kronor 69 öre och för år
1919 av förmyndarkammaren beräknas komma att uppgå till högst 275,000 kronor.
Inkomstkällan i fråga hotar emellertid att minska, till och med att alldeles
upphöra. Förmyndarkammaren har i skrivelse till Eders Kung! Maj:t den 26
april 1917 hemställt om att hälften av överskottsmedlen må få läggas till förmyndarkammarens
garantifond. Och i samma skrivelse har framhållits, att det
kunde antagas, att "inom en icke alltför avlägsen framtid en lagändring komme
att ske, varigenom stärbliusen i Stockholm själva skulle få utse bouppteckningsman
och såsom en följd därav bouppteckningsavgifterna bortfalla från förmyndarkammarens
inkomster, vilka avgifter just äro grundvillkoret för tillkomsten av
överskott i förmyndarkammarens förvaltning.

Ej heller lir — åtminstone för de närmaste åren — att räkna med någon
ökning av inkomsterna av de från barnhusets sida paverkbara inkomstkällorna,
nämligen inkomsterna från barnhusets kontanta medel och fastigheter. De
kontanta medlen äro dels till ett belopp av 5,194,950 kronor år 1915 utlämnade
i till omkring år 1925 bundna lån, löpande med 5 procent årlig ränta, och
dels placerade i obligationer till värde av 1,051,255 kronor 88 öre med en årlig
ränteavkastning av omkring 5 procent. Barnhusets fasta egendom utgöres av
fastigheterna n:ris 1 och 2 i kvarteret Mimer, nr 20 i kvarteret Mälaren och nr
1 i kvarteret Hemmet, allt här i Stockholm. Fastigheten nr 1 i kvarteret Mimer,
som är åsatt ett taxeringsvärde av 2,500,000 kronor, är i sin helhet behövlig och

[1-]

Utgifter för kapitalökning: bil. 2: 1921 års tilläggsstat.

[1.] användes även uteslutande för barnhusets verksamhet. Fastigheten nr 2 i kvarteret
Mimer, som gränsar till fastigheten n:r 1 i samma kvarter och som saknar
taxeringsvärde, inköptes med Kungi. Maj:ts tillstånd år 1917 för 285,000
kronor genom en år 1903 för ändamålet avsatt fond. Genom köpet av fastigheten,
som för närvarande ej användes av barnhuset, utan är utlijrd mot en årlig
hyra av 10,000 kronor, har för barnhuset uppkommit betydlig ökning i värdet
av fastigheten nr 1 i samma kvarter. I motsats till vad som gäller rörande sistberörda
två fastigheter skulle en försäljning av barnhusets övriga två fastigheter
kunna ifrågasättas. Fastigheten n:r 20 i kvarteret Mälaren har en areal av 89,860
kvadratmeter och är taxeringsvärderad till 6,290,000 kronor. Fastigheten nr 1 i
kvarteret Hemmet äger eu areal av 14,100 kvadratmeter och är åsatt ett taxeringsvärde
av 100,000 kronor. Båda fastigheterna, å vilka finnas byggnader till
obetydligt värde, giva eu årlig behållen liyresavkastning av allenast omkring
6,000 kronor. Avkastningen av egendomarna, sedd i förhållande till dessas värde,
är alltså obetydlig. Och det skulle kunna tänkas att genom försäljning en ökning
av inkomsterna skulle kunna åstadkommas. För närvarande synes det emellertid
ej möjligt att erhålla antagligt pris för fastigheterna, och det är synnerligen ovisst,
när lämpligt försäljningstillfälle skall yppa sig. Så stor kan emellertid köpeskillingen
under inga omständigheter bliva, att ränteavkastningen därå skall vara att
räkna med för täckande av redan uppkommen brist.

Då det alltså synes Direktionen över barnhuset omöjligt att med barnhusets
blivande inkomster täcka den uppkomna stora bristen, får Direktionen i
underdånighet hemställa om anslag av statsmedel till belopp av 482,367 kronor
23 öre till täckande av bristen.

Statskontoret
d. Va 1919.

I häröver infordrat utlåtande har statskontoret den 8 mars 1919
anfört följande:

Då genom den av allmänna barnhuset i Stockholm bedrivna verksamheten
tillgodoses ett samhällsintresse av betydande vikt, vill det synas statskontoret,
som om staten svårligen kunde undandraga sig att på något sätt bereda barnhuset
hjälp i de ekonomiska svårigheter, med vilka detsamma för närvarande
har att kämpa. Att emellertid, såsom av barnhusdirektionen föreslagits, staten
skulle bispringa barnhuset genom att ställa ett anslag av statsmedel utan återbetalningsskyldighet
till direktionens förfogande för täckande av nu ifrågavarande
brister i barnhusets räkenskaper, kan statskontoret för sin del icke förorda, och
tillåter sig statskontoret att till stöd för denna sin ståndpunkt anföra följande.

Enligt vad i ärendet blivit upplyst, äger allmänna barnhuset här i staden
förutom fastigheten nr 1 i kvarteret Mimer, vilken fastighet i sin helhet tagits i
anspråk för barnhusets verksamhet, och fastigheten nr 2 i samma kvarter, vilken
gränsar till förstnämnda fastighet och bör reserveras för eventuella utvidgningar
av barnhuset, fastigheterna nr 20 i kvarteret Mälaren och nr 1 i kvarteret Hemmet
(Rålambshof) med ett sammanlagt taxeringsvärde av 6,390,000 kronor. Sistnämnda
fastigheter, å vilka endast finnas byggnader till obetydligt värde, avkasta
emellertid i nettohyror allenast omkring 6,000 kronor om året. En eventuell försäljning
av sagda fastigheter eller lämplig del därav, vartill dock enligt § 16 i
det förnyade nådiga reglementet för barnhuset den 25 november 1910 erfordras
Eders Kungl. Majrts tillstånd, skulle alltså helt säkert komma att icke blott
lämna tillgång till täckande av merberörda brister i barnhusets räkenskaper, utan
även för barnhuset medföra betydligt stegrade årsinkomster.

Utgifter för kapitalökning: bil. 2: 1921 års tilläggsstat. 5

Ett lämpligt sätt att befria bambuset från dess nuvarande ekonomiska be- [1.]
tryck synes därför vara, att i avvaktan å en dylik försäljning barnhuset, i likhet
med vad som skedde vid 1850—51 års riksdag (se rikets ständers underdåniga
skrivelse nr 216), medgives att mot avlämnande av vederbörlig skuldförbindelse
jämte säkerhet för densammas fullgörande utfå ett lån av statsmedel å det av
direktionen till täckande av omhandlade brister begärda belopp av 482,367 kronor
23 öre, vilket belopp lämpligen torde kunna avrundas till 482,500 kronor.

I fråga om återbetalningen av sagda lån synes böra föreskrivas, att lånet
skall gäldas så snart ske kan efter försäljning helt eller delvis av meranämnda
fastigheter i kvarteren Mälaren och Hemmet, dock senast inom fem år efter lyftningsdagen,
och torde i anslutning till rikets ständers ovan omförmälda beslut
å berörda lån icke böra beräknas någon ränta.

Vidkommande slutligen sättet för anskaffande av de för utbetalningen av
ifrågavarande lån erforderliga medel, lära dessa medel böra utgå av tillfälliga
lånemedel.

På grund av vad sålunda anförts har statskontoret hemställt, att
Kungl. Maj:t måtte ej mindre föreslå riksdagen att såsom utgift för
kapitalökning, att utgå av tillfälliga lånemedel, under rubriken »Låneunderstöd»
anvisa ett förslagsanslag, högst, 482,500 kronor för utbetalande
genom riksgäldskontoret till Allmänna barnhuset i Stockholm,
mot av fullmäktige i riksgäldskontoret godkänd skuldförbindelse och
säkerhet för densammas fullgörande, av ett räntefritt lån för täckande
av under åren 1915—1918 uppkomna brister i barnhusets räkenskaper,
under villkor att lånet ifråga återbetalas så snart ske kan efter försäljning
helt eller delvis av de barnhuset tillhörande, i Stockholm belägna
fastigheterna n:o 20 i kvarteret Mälaren och n:o 1 i kvarteret Hemmet,
dock senast inom fem år efter det lånet blivit lyfta!, ävensom i då
ifrågavarande stat höja inkomsttiteln »Tillfällig upplåning» med ett mot
anslaget ifråga svarande belopp, än även, i händelse av bifall till vad
sålunda föreslagits, medgiva, att omhandlade fastigheter finge för barnhusets
räkning försäljas.

Riksgäldsfullmäktige hava den 14 november 1919 på anmodan avgivit
utlåtande i ärendet och därvid förklarat sig i likhet med statskontoret
anse skäl föreligga för ett statens ingripande till hjälp för
Allmänna barnhuset i dess nuvarande svåra ekonomiska läge. Beträffande
formen härför ville fullmäktige ansluta sig till vad statskontoret
i detta avseende föreslagit. Fullmäktige hade heller ej något att erinra
mot det av statskontoret föreslagna sättet för återbetalande av eventuellt
statslån och tiden härför samt övriga villkor för lånet.

Riksgäldsfullmäktige
d.
14/n 1919.

[L]

Direktionen
för Allmänna
barnhuset
d. 21/a 1920.

Utgifter för kapitalökning: bil. 2: 1921 års tilläggsstat.

I skrivelse den 21 februari 1920 har Allmänna barnhusets direktion
meddelat, att även under år 1919 uppstått brist till belopp av
256,672 kronor 87 öre samt framhållit, att enahanda skäl, som åberopats
i direktionens skrivelse den 26 februari 1919 såsom stöd för
direktionens påstående om omöjligheten av att med barnhusets blivande
inkomster täcka bristen under åren 1915—1918, o för tyd bart talade
för att ej heller nu anmälda brist skulle kunna av barnhusets inkomster
framdeles täckas. Direktionen har därför hemställt om anslag av
statsmedel till belopp av 256,672 kronor 87 öre till täckande av bristen.

Slutligen har barnhusets kamrerare den 22 september 1920 avgivet
följande redogörelse angående bristens provisoriska täckande:

Den brist, som vid Allmänna barnhuset uppstått under de senaste fem
räkenskapsåren och om vars täckande Direktionen ingivit underdånig framställning,
har såsom framgår av årsberättelserna påförts reservfonden och därmed
minskat barnhusets kapitalbehållning. Nämnda fond, som nu är förbrukad, har
ej varit någon reservfond i vanlig mening, utan kunde lika väl hava sammanförts
med övriga tillgångar.

För gäldande av utgifterna, i den mån dessa överstigit inkomsterna, har
därför måst tillgripas ett inbetalt inteckningslån å 360,000 kronor, varjämte Direktionen
under senare delen av föregående år sett sig nödsakad upptaga tvänne
lån i Svenska Handelsbanken å resp. 80,000 och 300,000 kronor. Om ett par
månader måste ytterligare omkring 200,000 kronor upplånas för att täcka utgifterna
till innevarande års slut.

Lånen, för vilka statsobligationer lämnats som säkerhet, löpa efter senaste
räntestegring med 7 % och komma ytterligare erforderliga 200,000 kronor att
till större delen betinga 8 % ränta, enär säkerheten därvid huvudsakligast kommer
att utgöras av statsobligationer.

Lånen upptogos:

Kronor 80,000 den 9/10 1919 mot säkerhet av obligationer å nominellt 100,000
kronor tillhörande Svenskt Statsräntelån av år 1914; Kronor 300,000 den 18/u
1919 mot säkerhet av obligationer tillhörande Svenskt Statsräntelån 1908, nom.
127,120 kr., 1887 års statslån, nom. 15,480 kr. och Allmänna Hypoteksbankens lån
1878, nom. 376,000 kr.

Ur barnhusets kapitalräkning för år 1919 torde här böra återges
följande:

Utgifter för kapitalökning: bil. 2: 1921 års tilläggsstat. 7

Vinst- och Förlust-Konto.

	Kronor	Kronor			Kronor	Kronor
Inkomster:						Utgifter:
Räntor ..............................	277,238	33				Avlöning till:
Frälseränta av Trogsta........	1,366	20				läkare och tjänste-
Fyrationde spannmålsmedel...	49,250	—				män ............... 88,832.7 8
Kortstämplingsbevillning......	27,000	-				husmoder, sköter-skor m. fl......... 25,383.88
Gratial och Manufakturfonds-medel .............................	1,750	—				arbetsledarinna och ammor...... 1,250.98
Bötesmedel ........................	10,698	24				maskinpersonal.... 22,837.7 9
Tolagsmedel........................	7,823	68				tvättbetjäning..... 11,153.72
Förmyndarekammarens över-skottsmedel ..................... Fattigpenningar av friköpe-	280,415	16				köksbetjäning...... 7,505.42 övrig betjäning ... 20,209-87	177,174	44
						4,890	53
skillingar ........................	3,220	53				Semesterarvoden..................
Dito vid burskaps meddelande	728	52				Utskylder för personalen.....	1,005	49
Anslag av riksbankens ränte-	4,500					Extra avlöningar..................	2,049	18
vinst ..............................	—				Pensioner och understöd......	13,227	46
Utdelning från Stockholms stads brandförsäkringskont.	1,200	_				Utspisning...........................	136,358	51
Fastigheten Mimer 2............	9,638	42				Sängklädespersedlar ............	252	20
» Rälambshof ......	5,949	97				Beklädnad...........................	14,963	34
Malmö barnhusfond ............	8,150	—				Sjukvård utom barnhuset......	714	79
					Begravning ........................	224	60
Avsatt fond för barnhusbarns						Medikamenter .....................	1,952	59
vård:-						Förbrukningsartiklar för sjuk-	4,833	97
Vu av inlösningsbeloppen:						vård.................................
				—		Förbrukningsartiklar............	11,138	42
för år 1919 33,100 kr 2,364.2 9	138,664	27				Diverse ..............................	10,978 161,031	01 47
Ersättning för barns vård och				Eldning ..............................
underhåll ........................	21,444	—				Angpanneanläggning............	3,50u	25
Gåvor och testamenten.........	275	—				Belysning ..........................	365	84
Wennerqvistska fonden........	984	—	850,296	32		Inventarier..........................	2,400	75
Brist,som påföres reservfonden	—	—	256,672	87		Utskylder för Trogsta .........	129	92
						Försäkringar......................	695	86
						Vatten................................	2,812	02
						Körslor och renhållning utom-
						hus ................................	1,466	15
						Bad, tvätt och renhållning
						inomhus...........................	9,723	33
						Fastigheten Mimer 1............	19,548	18
						Utomkusbarnen ..................	525,231	89
						Kung! Sällskapet Pro Patria	300	-	1,106,969	19
Summa	—	—	1,106,969	19		Summa	—		1,106.96919

Utgifter för kapitalökning: bil. 2: 1921 års tilläggsstat.

•]

Balans till år 1920.

		Kronor	Kronor			Kronor	Kronor
Tillgångar s						Skulder:
Kontanta medrl. Löpande räkning med Svenska Handelsbanken Sparkasseräkning med d:o .........	148,103.68 130.17						Avsatt fond för barnhusbarns vård............... 677,243.41 Wennerqvistska fonden............ 170,071.82
Enligt kassaräk-ningen ............	7,354.28	155,588	13				Obetalda räknin-gar ................ 29,980.04	1,774,149 127,313	71 20
Fastigheter .......		1,991,185	46				Barnhusets reservfond .........
Fordringar: Arrenden och							Barnhusets tillgångar utöver skulderna enligt kapital-konto .............................	6,437,086	13	8,338,549	04
lantbo räntor.....	1,516.20
Obetalda inlös-ning sa vgifter m.m. av Stock-holms stads Fattigvårds-nämnd............	4,346.07	5,862	27
Utldnta medel:
Kapital ...........	6,114,705.8 8
Kantor...............	71,207.30	6,185,913	18	8,338,549	04
Summa	—	—	8,338,54904	Summa	—	—	8,338,549 04

Statskontoret _ Till följd av remiss har statskontoret den 25 oktober 1920 ånjo
d. 2B/io 1920. avgivit utlåtande i ärendet och därvid anfört, att statskontoret, som för
täckande av den under åren 1915 — 1919 uppkomna bristen icke hade
att föreslå annan utväg än den, som angivits i ämbetsverkets utlåtande
den 8 mars 1919 i fråga om den då kända bristen, hemställde, att
Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen medgiva, att åt Allmänna barnhuset
i Stockholm måtte, på de i statskontorets berörda utlåtande föreslagna
villkor, lämnas ett räntefritt lån för täckande av under åren
1915—1919 uppkomna brister i barnhusets räkenskaper. Jämväl beträffande
sättet för anskaffande av de för utbetalningen av ifrågavarande
lån erforderliga medel hänvisade statskontoret till vad i meranämnda
utlåtande föreslagits.

Utgifter för kapitalökning: bil. 2: 1921 års tilläggsstat.

Jämväl riksgäldsfullmäktige ha, därom anmodade, den 4 november [1.]

1920 avgivit förnyat utlåtande i ärendet. Fullmäktige anföra följande:

Fullmäktige, som i sitt utlåtande av den 14 november 1919 i fråga om a. Va 1920.
täckande av allmänna barnhusets brist för åren 1915—1918 uttalade sig för ett
statsingripande på angivet sätt till hjälp för barnhuset i dess ekonomiska svårigheter
anse sig ej böra avstyrka, att detta ingripande utsträckes att omfatta jämväl
den under år 1919 uppkomna betydande förlusten. Under nuvarande ekonomiska
förhållanden måste det visserligen väcka betänkligheter att ytterligare
belasta statens lånebudget med ett så avsevärt belopp som det, varom har ar
fråga Barnhusets sammanlagda brist för åren 1915—1919 uppgår nämligen till
i runt tal 740,000 kronor. Härtill kommer, att det synes vara synnerligen ovisst
när medlen kunna av barnhuset återbetalas. Då bristen emellertid ej torde kunna
täckas annorledes än genom statens mellankomst, lärer ej annat vara att göra
än att bevilja barnhuset ett lån å det belopp, vartill bristen för åren 1915—1919
uppgår. Beträffande formen härför samt sättet och tiden for lånets återbetalning
ävensom övriga villkor vilja fullmäktige fortfarande ansluta sig till vad statskontoret
i dessa avseenden föreslagit. Medel för ändamålet torde böra uppföras i

1921 års tilläggsstat.

Den under åren 1915—1919 för barnhuset uppkomna bristen å icke Departementsmindre
än, i runt tal, 740,000 kronor måste givetvis i första hand be- chefen''
traktas såsom en följd av dyrtiden. Den är desto mera beklaglig, som
antalet omhändertagna barn under samma tid i avsevärd grad minskats
samt — då i följd härav å barnhusets anstalt i Stockolm vårdats ett
långt mindre antal barn än det, för vilket anstalten är avsedd — kostnaden
för varje i Stockholm vårdat barn stigit till ett även i betraktande
av dyrtiden påfallande högt belopp eller, under år 1919, 12 kronor
61 öre för vårddag.

Minskningen i antalet intagna barn beror bland annat därpå, att
det av barnhuset sedan gammalt tillämpade sättet för barns omhändertagande
icke väl överensstämmer med den uppfattning om föräldraansvaret,
som i vår tid allt mera gör sig gällande och som fått sitt uttryck
i 1917 års lagstiftning om barn utom äktenskap, samt på de
modifikationer i den okontrollerade rätten att »inlösa» barn, som i anledning
därav under de senare åren genomförts. Enligt vad jag kan
meddela, har den nya direktionen satt såsom sin uppgift att utreda, i
vad mån en omläggning bör ske icke blott i fråga om barnhusets
ekonomiska skötsel utan även och framför allt med avseende å principerna
för dess barnavårdsverksamhet.

Vad angår den nu ifrågavarande redan uppkomna bristen, finner
jag, med hänsyn till barnhusets i viss mån offentliga ställning och det
allmännyttiga syftet för dess verksamhet, att staten bör träda hjälpande
Bihang till riksdagens protokoll 1921. 1 sand. 2 höft. (Nr 2) 3502 so 2

10 Utgifter för kapitalökning: bil. 2: 1921 års tilläggsstat.

[L] emellan, och ansluter mig angående sättet härför till det av statskontoret
och riksgäldsfullmäktige sammanstämmande framlagda förslaget.

Jag hemställer alltså, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att för beredande, på sätt och under de villkor
statskontoret föreslagit, åt Allmänna barnhuset i
Stockholm av ett räntefritt lån till täckande av
brist, som uppkommit för barnhuset under åren 1915
—1919, å tilläggsstat för år 1921 anvisa ett förslagsanslag,
högst, 740,000 kronor, att utgå av tillfälliga
lånemedel.

Vad föredragande departementschefen sålunda hemställt, däri statsrådets
Övriga ledamöter förenade sig, behagade Hans Maj:t Konungen
bifalla samt förordnade, att avtryck av detta protokoll skulle överlämnas
till finansdepartementet för att tjäna till ledning vid författande av
Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående tilläggsstat för år 1921.

Ur protokollet:

Carl Stålhammar.

Stockholm, K,. L. Béckmans Boktr., 1921.

Utgifter för kapitalökning: 1921 års tilläggsstat, bil. 3.

Bil. 3.

Utdrag av protokollet över ecklesiastikärenden, hållet inför Hans Majd
Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 7 januari 1921.

Närvarande:

Statsministern friherre De Geek, ministern för utrikes ärendena greve
Wrangel, statsråden Ericsson, Dahlberg, Murray, Elmquist, Malm,
Bergqvist, Hammarskjöld, Ekeberg, Tamm, Hansson.

Chefen för ecklesiastikdepartementet, statsrådet Bergqvist anmälde
de till nämnda departement hörande ärenden angående utgifter för kapitalökning,
vilka syntes böra föranleda äskande av anslag av riksdagen å
tilläggsstat för år 1921, och yttrade därvid följande:

l:o.

Under åberopande av vad jag förut i dag vid anmälan av de till
ecklesiastikdepartementet hörande ärenden angående utgifter för kapitalökning
för år 1922 anfört under punkten 2 i statsrådsprotokollet över
ecklesiastikärenden hemställer jag, att Eders Kungl. Maj:t måtte föreslå
riksdagen

att i avbidan på proposition angående anslag
för uppförande av folkskolehus i Porjus å tilläggsstat
för år 1921 under utgifter för kapitalökning, låneunderstöd,
beräkna för ändamålet såsom reservationsanslag
ett belopp av 300,000 kronor.

2:o.

1 skrivelse den 27 oktober 1919 bär styrelsen för hantverksskolan
i Kristinehamn för blinda hemställt, att Kungl. Magt täcktes till främjande
av hantverksskolans affärsverksamhet bereda styrelsen tillgång till ökat
förlagskapital med ett belopp av högst 50,000 kronor. Som skäl härför
anför styrelsen, bland annat:

Bihang till riksdagens protokoll 1921. 1 samt. 2 höft. (Nr 2.) 1

[I-]''

Uppförande
av folkskola
byggnader i
Porjus.

Rörelsekapital
för hantverksskolart
i
Kristiuehumn
för blinda.

Utgifter för kapitalökning: 1921 års tilläggsstat, bil. 3.

Då skolan år 1884 började sin verksamhet, måste den vid sidan av den
egentliga undervisningen även sörja för anskaffande av behövliga verktyg för yrkesarbetet
jämte passande arbetsmaterialier. När sedermera de första eleverna voro
färdiga att efter fullständig kurs utskrivas för att i sina respektive hemorter söka
vinna sin utkomst genom att omsätta de vid skolan förvärvade kunskaperna, stod
det för styrelsen klart, att en utrustning i form av verktyg och råvaror vore nödvändig
och att denna utrustning borde ombesörjas av skolan. När de blinda längre
fram behövde komplettera eller förnya sitt materialförråd, vände de sig i allmänhet
hellre till skolan än till den enskilde affärsmannen, enär skolan bättre kände deras
villkor och behov. På så sätt utformade sig så småningom vid sidan av yrkesutbildningen
även en skolans affärsverksamhet, som under årens lopp fått en allt
.större omfattning. Exempelvis kan nämnas, att under det omsättningen år 1888
blott uppgick till 1,738 kronor 2 öre, torde densamma för år 1920, att döma av
dé första nio månadernas försäljning, snarare komma att över- än understiga 200,000
kronor.

Den särskilt under de senaste åren starkt ökade omsättningen av arbetsmaterialier
ställer betydande krav på rörelsekapital. Härtill användes den obundna
delen av skolans besparingar, vilka uppkommit i främsta rummet genom försäljning
av skolans arbetsprodukter. En del av skolans kapital är givetvis bundet i form
av inneliggande materiallager och färdiga arbetsprodukter, i efterkravs- och andra
fordringar, som äro oskiljaktiga från affärsverksamheten, och slutligen eu annan del
som nödvändiga förskott till elevers utackordering och beklädnad m. m., enär kommunerna
stundom dröja rätt länge med likvid för av skolan insända räkningar.

På grund av ovannämnda orsaker i förening med penningvärdets betydande
fall och de ökade krav, som följa med en större omsättning, gör sig behovet av
större förlagskapital allt mera gällande, vartill kommer, att skolans inneliggande
materiallager är alltför knappt för att motsvara fordringarna på en snabb expedition,
vilket för den blinde hantverkaren, som av brist på förlagskapital nödgas
göra sina inköp i smärre poster, är av den allra största betydelse. Ett större
rörelsekapital skulle dessutom för skolan möjliggöra fördelaktigare inköp av råvaror
(såsom risrot, bassine, piassava, kokos, fiber, rishalm, esparto, tagel, borster,
garner, borstträn m. m. för borstbinderiyrket samt vide, rotting, bast, halm- och
sävflätor in. m. för korgmakeriet och handarbetet i övrigt) och därigenom bidraga
till deras förbilligande.

Det rörelsekapital, över vilket skolan f. n. förfogar, torde bäst framgå av
nedanstående tablå ur skolans räkenskapssammandrag för år 1918.

Behållning till år 1919:
Förskotterade ntackorderingsavgifter

Bankfordran .........................................

Kassa ....................................................

5,696: os
6,494: 22

561: 75 12,752: 03

Lagerbehållning av

Materialier.........

Färdiga arbeten

36,974: 27

4,244:97 41,219:24

..... 12,808:73

Kronor 66,780: —

Varufordringar, huvudsakligen efterkrav

Utgifter för kapitalökning: 1921 års tilläggsstat, bil. 3.

Med tanke på den väsentligt ökade omsättningen i förening med penningvärdets
betydande fall anser sig styrelsen behöva en ökning av rörelsekapitalet intill
50,000 kronor för att kunna tillmötesgå de anspråk, som numera ställas på den
med skolan förenade materialdepån.

Med överlämnande av förberörda framställning jämte yttrande över
densamma av inspektören för blindundervisningen har skolöverstyrelsen
den 18 november 1919 avgivit utlåtande i ämnet.

Inspektören vitsordar behovet av ökad kapitaltillgång för ifrågavarande
affärsverksamhet och anser, att sådan ökning bör åstadkommas
icke genom höjning å skolans ordinarie stat utan därigenom att skolan
erhåller rätt att draga medel intill det ifrågasatta beloppet hos någon bank.

Skolöverstyrelsen finner de av styrelsen anförda skälen utgöra
fullt stöd för dess begäran och hemställer om bemyndigande för riksbanken
att å statsverkets giroräkniug tillhandahålla styrelsen för hantverksskolan
ett belopp av högst 50,000 kronor.

På grund av remisser hava statskontoret och direktionen över
institutet och förskolan för blinda å Tomteboda respektive den 16 mars
och den 14 oktober 1920 avgivit utlåtanden i ärendet.

Statskontoret har i ärendet anfört följande:

Av vad i ärendet blivit anfört torde behovet av ökat förlagskapital för den
vid hantverksskolan i Kristinehamn för blinda bedrivna affärsverksamheten få anses
styrkt, och liar statskontoret beträffande det i sådant avseende ifrågasatta beloppet
icke något att erinra.

Vidkommande sättet för anskaffande av berörda belopp kan statskontoret för
sin del icke förorda de härutinnan framlagda förslagen om medgivande av dragningsrätt
för skolans styrelse å statsverkets giroräkniug i riksbanken eller om öppnande
för nämnda styrelse av kredit i sagda bank eller enskild bankinrättning, och anser
sig statskontoret med avseende å det förstnämnda av sagda förslag böra särskilt
framhålla, att dragningsrätt å statsverkets giroräkning i riksbanken endast kan
medgivas verk eller institution, för vilken är upplagt särskilt konto i rikshuvudboken,
vilket ej är förhållandet med nu ifrågavarande skola.

Statskontoret vill i stället för sin del ifrågasätta, huruvida icke den erforderliga
ökningen av merberörda förlagskapital kunde åvägabringas därigenom, att skolan
erhölle lån mot skälig ränta från någon eller några av de under förvaltning av
direktionen över institutet och förskolan för blinda å Tomteboda ställda fonder.

Skulle emellertid detta av en eller annan anledning icke låta sig göra, synes
någon annan utväg icke återstå än att hos riksdagen äska anslag för ändamålet,
vilket anslag i så fall torde böra i förslaget till tilläggsstat för år 1921 med beteckning
»förslagsanslag, högst» uppföras såsom en verklig utgift under åttonde
huvudtiteln för att, därest detsamma varder av riksdagen beviljat, i skolans räkenskaper
särskilt redovisas utan sammanblandning med övriga av skolan handhavda
medel; och tillåter sig statskontoret att med avseende å detta sista förslag erinra,
hurusom fångvårdsstyrelsen, innan för nämnda ämbetsverk öppnats dragningsrätt å

J departementschef
eu.

4 Utgifter för kapitalökning: 1921 års tilläggsstat, bil. 3.

statsverkets giroräkning i riksbanken, på grund av riksdagens medgivande erhållit
rätt att av ordinarie förslagsanslaget till fångars vård och underhåll såsom förlagskapital
för fångarbetet disponera ett belopp av 375,000 kronor.

Beträffande möjligheten att från någon eller några av de under
förvaltning av direktionen över institutet och förskolan för blinda å
Tomteboda stående donationsfonder yttrar direktionen:

Ifrågavarande fonder äro till större delen placerade i obligationer, vilka —
merendels inköpta under äldre tider till parikurs eller föga under parikurs — äro
bokförda till belopp, som betydligt överstiga nuvarande låga kursvärden. En försäljning
till erforderligt belopp av dessa obligationer skulle därför medföra en så
stor kapitalförlust, att en sådan åtgärd för anskaffande av lånemedel till hantverksslcolan
måste vara fullkomligt utesluten. Direktionen har visserligen tillfälligtvis
belopp till och med överstigande hantverksskolans lånebehov stående på bankräkning.
Att dessa icke jämväl placerats i obligationer, vilket givetvis skulle varit vida förmånligare
för tillgodoseende av fondernas avkastning, har emellertid sin anledning
däri, att direktionen på så sätt måste reservera dessa fondmedel för att vid behov
anlitas såsom förskottslån för bestridande av oundgängliga löpande utgifter för
blindläroanstalten vid Tomteboda. Anslagen till anstalten och därmed dragningsrätten
på statsverkets giroräkning hava nämligen icke alltid motsvarat utgifterna,
och under mellantiden, innan erforderliga tilläggsanslag och därmed ökad dragningsrätt
hunnit beviljas, hava fondmedel måst anlitas. Så har under juni—september
år 1920 av fondmedel tillsammans 48,375 kronor använts för institutets och
förskolans behov. Så länge direktionen måste räkna med nödvändigheten av sådana
förskott av fondmedel till blindskolan, kan direktionen tydligtvis icke gärna placera
som lån på annat håll de å bankräkning stående fondbeloppen. Även om direktionen
för övrigt utan olägenhet kunde på annat sätt placera dessa medel, torde
det kunna ifrågasättas, huruvida icke inköp av obligationer till nuvarande låga
kurser vore en med hänsyn till avkastningen för fonderna fördelaktigare placering
än lån till hantverksskolan även mot tills vidare sju procents ränta. Därtill kommer,
att hantverksskolan, för vilken risk alltid måste förefinnas att på grund av prisfluktuationer
på materialier och direkta förluster förlora större eller mindre del av
det upplånade kapitalet, själv icke torde vara i tillfälle att erbjuda den säkerhet
för lånet, som direktionen såsom fondförvaltare icke kan eftergiva.

Direktionen anser det därför under alla förhållanden nödvändigt,
att staten ikläder sig betalningsansvar för eventuellt lån, och hemställer,
att anslag för ändamålet äskas hos riksdagen.

Det förefaller mig synnerligen angeläget, att den med hantverksskolan
lörenade materialdepån kan förse de blinda inom olika delar av
riket med de arbetsmaterialier, som för dem äro behövliga. Betydelsen
härav har riksdagen också behjärtat därmed, att riksdagen beviljat medel
för bidrag till fria frakter av berörda arbetsmaterialier. I likhet med
de i ärendet hörda myndigheterna linner jag det till fullo ådagalagt,

Utgifter för kapitalökning: 1921 års tilläggsstat, bil. 3. 5

att ovannämnda materialdepå icke kan fylla sin uppgift i^ omförmälda
hänseende, utan att hantverksskolans styrelse erhåller tillgång till ökat
rörelsekapital. Av det föregående torde ocjcså framgå, att tillgång till
dylikt kapital svårligen kan beredas styrelsen pa annat sätt än genom
statens mellankomst. Jag finner det därlör önskvärt, att framställning
göres hos riksdagen om beviljande för ifrågavarande ändamål av ett
räntefritt lån åt styrelsen för hantverksskolan.

Mot det ifrågasatta beloppet, 50,000 kronor, har jag intet att invända.
Detta belopp synes mig böra i tilläggsstaten för år 1921 uppföras
såsom förslagsanslag, högst, under utgifter för kapitalökning och
huvudrubriken »Rörelsekapital».

På grund av det anförda hemställer jag, att Eders Kungl. Maj:t
täcktes föreslå riksdagen

att såsom rörelsekapital för styrelsen för hantverksskolan
i Kristinehamn för blinda å tilläggsstat
för år 1921 under utgifter för kapitalökning anvisa
ett förslagsanslag, högst 50,000 kronor.

Statsrådets övriga ledamöter instämde i vad departementschefen
hemställt i ovan angivna ärenden.

Hans Magt Konungen täcktes därtill lämna bifall
samt förordnade, att utdrag av detta protokoll skulle
överlämnas till finansdepartementet för iakttagande vid
uppgörandet av förslag till tilläggsstat för år 1921.

Ur protokollet:

Gösta Neuendorff.

bihang titt riksdagens protokoll 1921■ 1 sand. 2 höft. (Nr 2.)

Utgifter för kapitalökning: 1921 års tlllåggsstat, bil. 4.

Bil. 4.

Tilläggsstaten för år 1921.

Utgifter för kapitalökning.

Utdrag av protokollet över jordbrlikbårenden, hållet inför Hans Maj:t
Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 7 januari 1921.

Närvarande:

Statsministern friherre De Geer, ministern för utrikes ärendena greve
Wrangel, statsråden Ericsson, Dahlberg, Murray, Elmquist, Malm,
Bergqvist, Hammarskjöld, Ekeberg, Tamm, Hansson.

Chefen för jordbruksdepartementet, statsrådet Hansson anmälde de
till nämnda departement hörande ärenden rörande utgifter för kapitalökning,
vilka syntes böra föranleda äskande av anslag av riksdagen å
tilläggsstat för år 1921, och yttrade därvid följande:

Statens affärsverksamhet.

Statens domäners fond.

Jägmästarh ostäder.

Domänstyrelsen har i skrivelse den 10 december 1920 anmält, att fl.]
svenska medicin al växt föreningen erbjudit sig att för ett pris av 72,000 Jägmustarkronor
till staten försälja en föreningen tillhörig fastighet i Alvsbyn,
och vore anbudet för säljaren bindande till den 1 april 1921. Domänstyrelsen,
som funnit av behovet påkallat att söka anordna bostad i
närheten av Ålvsby station åt jägmästaren i Selets revir, hade ansett
det sålunda gjorda erbjudandet värt en närmare undersökning. Denna
hade givit till resultat, att fastigheten skulle väl motsvara det avsedda
ändamålet. Av sagda undersökning hade även framgått, att byggnaBihang
till riksdagens protokoll 1921. 1 sand. 2 höft. (Nr 2.) 1

2 Utgifter för kapitalökning: 1921 års tilläggsstat, bil. 41

[1.] derna till fastigheten vore synnerligen väl uppförda, så gott som alldeles
nya och befunne sig i fullgott stånd. I en senare skrivelse hade därefter
föreningen förklarat sig villig sänka priset för fastigheten till

68,000 kronor.

Då enligt domänstyrelsens förmenande här erbjöde sig ett tillfälle att
snabbt och för en kostnad, som väsentligen understege kostnaden för
uppförande av en jägmästarbostad av fastställd normaltyp, erhålla en fullt
tillfredsställande och med en dylik i det närmaste likvärdig bostad åt
jägmästaren i Selets revir, har styrelsen, enär medel för sådant ändamål
icke funnes anvisade, hemställt, att erforderliga åtgärder måtte vidtagas
för att fastigheten ifråga måtte förvärvas lör sagda ändamål. Utöver
den fordrade köpeskillingen av 68,000 kronor syntes för diverse med
ett eventuellt köp förenade kostnader och till en del kompletteringar
erfordras cirka 2,000 kronor, så att totalbeloppet bleve 70,000 kronor.

Departe- Det föreslagna inköpet av medicinalväxtföreningens ifrågavarande

ment,chefen, foglighet i Ålvsbyn till bostad åt jägmästaren i Selets revir synes mig
kunna för kronans del godkännas. Läget är lämpligt i närheten av
Älvsby station, byggnaden synes tillräckligt rymlig ooh vitsordas vara
omsorgsfullt uppförd samt i gott stånd. Priset synes mig skäligt. För
ändamålet kräves anslag å 70,000 kronor.

Jag vill framhålla, att försäljningsanbudet icke är bindande längre
än till den 1 april 1921.

Vid redogörelse förut i dag av ärendena angående kapitalökning för
år 1922 har jag i punkten 1 tillstyrkt anslag å 100,000 kronor å
tilläggsstat för innevarande år till anordnande av jägmästarbostäder.
Detta belopp hade befunnits erforderligt för att anskaffa tomtmark till
samt för att fullborda vissa redan beslutade dylika bostäder.

Jag hemställer därför, att Eders Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen att

såsom kapitalökning för statens domäners
fond å tilläggsstat för år 1921 anvisa såsom reservationsanslag dels

till inköp av bostad i Älvsbyn åt jägmästaren

i Selets revir................................................ kronor 70,000,

dels ock till inköp av tomtmark till samt för
fullbordande av vissa redan beslutade jägmästarbostäder.
........................................................... kronor 100,000.

Utgifter för kapitalökning: 1921 års tillägsstat, bil. 4.

Bostadsbyggnad vid centralfryshnset i Hallsberg.

På Kungl. Maj:ts förslag anvisade riksdagen år 1917 enligt skrivelse
nr 352 ett förslagsanslag å högst 8 miljoner kronor för anordnande av
spannmålslagerhus och fryshus. Beloppet skulle utgå av lånemedel och
upptogs bland utgifter för kapitalökning. Under denna titel hava ock
de fortsättningsanslag blivit anvisade, vilka beviljats av riksdagen åren
1918 och 1920.

Bland de anläggningar, som utförts med de sålunda anvisade
medlen, märkes centralfryshuset i Hallsberg. I skrivelse den 4 februari
1920 bär nu statens fryshusstyrelse anmält, att direktören vid detta
fryshus i upprepade framställningar meddelat, att på grund av svårigheterna
att anskaffa bostäder i Hallsberg till fryshusets personal fryshusförvaltningen
stode inför möjligheten att mista en del av den fackutbildade
personalen, vilken för närvarande vore oersättlig, samt anhållit,
att styrelsen måtte vidtaga åtgärder för ordnande av personalens
bostadsfråga. Fryshusdirektören hade vidare överlämnat dels av t. f.
stadsarkitekten i Örebro Albert Jonson utarbetade ritningar och arbetsbeskrivning
till en ny byggnad, avsedd till bostad för bokhållaren, maskinmästaren
och lagermästaren vid fryshuset jämte kostnadsförslag
rörande nämnda byggnad, dels ock av byggmästaren Oskar Andersson
i Örebro lämnat anbud å omändring av nuvarande bostadshuset från
tre lägenheter å nedre botten till fyra. Fryshusstyrelsen har för egen
del anfört huvudsakligen följande.

Genom lagerhusbyggnadskommissionens försorg hade uppförts ett bostadshus
för personalen invid fryshuset, inrymmande i nedre våningen två lägenheter om tre
rum och kök och en lägenhet om två rum och kök samt i övre våningen tre lägenheter
om vardera två rum och kök och en lägenhet om ett rum och kök. Då
emellertid vid centralfryshuset för närvarande vore fast anställda trettifem personer.
av vilka de flesta före anställandet vid fryshuset icke varit bosatta i Hallsberg,
hade denna byggnad visat sig otillräcklig. Av fryshusets personal hade sexton
familj, och hade det synts styrelsen nödvändigt att i första hand skaffa dessa bostäder.
Sju familjer hade erhållit bostad i det nu befintliga bostadshuset, sex
familjer hade själva lyckats skaffa sig bostäder, medan tre familjer stode så gott
som utan sådana. Genom den föreslagna nybyggnaden och omändringen av det
förutvarande bostadshuset skulle vinnas fyra nya lägenheter, och därmed borde för
närvarande det mest trängande behovet vara fyllt. Maskinpersonalen kunde då beredas
bostäder i omedelbar närhet av fryshuset, vilket vore av synnerligen stort
värde för anläggningens skötsel. Just denna personal hade för övrigt varit svår
att anskaffa; och det vore av största vikt för fryshuset att nu få behålla de vid
maskinavdelningen anställda personerna, vilka ådagalagt stor duglighet.

Bostadsbyggnad
vid central
fry shuset
i Hallsberg.

4 Utgifter för kapitalökning: 1921 års tillåggsstat, bil. 4.

Kostnaderna för den föreslagna byggnaden hade av arkitekten Jonson beräknats
till 60,000 kronor, men detta belopp syntes böra höjas något, då planeringsarbeten
omkring byggnaden med mera dylikt icke inberäknats i detta belopp. Den
föreslagna ändringen av nuvarande bostadshuset har beräknats uppgå till 2,500
kronor. Då emellertid byggnadskostnaderna syntes komma att ytterligare stiga,
innan arbetena komme till utförande, borde ett belopp av 75,000 kronor beräknas
åtgå för desamma.

Till bestridande av kostnaderna för dessa byggnadsarbeten syntes lämpligen
en del av behållningen av fryshusens drift under år 1919 kunna användas. Så vitt
styrelsen då kunde beräkna, syntes denna behållning uppgå till cirka 300,000 kronor.

Byggnadsstyrelsen har i utlåtande den 19 februari 1920 beräknat
kostnaden för det nya bostadshuset till i runt tal 80,000 kronor, däri
inräknade kostnader för vatten, avlopp och belysning.

I utlåtande den 27 september 1920 har statskontoret framhållit,
att frågan om fryshusens och lagerhusens ställning i budgettekniskt
hänseende ännu icke vore ordnad. Visserligen förelåge nu erfarenhet
rörande driftresultatet vid fryshusen för åren 1918 och 1919, men denna
vore ej tillräcklig för att grunda ett säkert omdöme om rörelsens framtida
utfall. I fråga om lagerhusen saknades möjlighet att bedöma, huruvida
rörelsen skulle kunna drivas såsom en affärsverksamhet, enär lagerhusen
dittills icke varit upplåtna för allmänt begagnande. Det kunde
fördenskull ifrågasättas, huruvida icke det borde anstå ytterligare något
år med att taga definitiv ställning till förenämnda fråga. Intill dess
fryshusen och spannmålslagerhusen uppförts i riksstaten, syntes de
under föregående år uppkomna överskottsmedlen å fryshusdriften
kunna tagas i anspråk för sådana utgifter under senare år, vilka vore
hänförliga till driftkostnader, varvid fryshusen och lagerhusen borde
betraktas som en enhet i budgettekniskt hänseende. Vad åter anginge
förslaget därom, att kostnaderna för bostadsbyggnad åt viss personal
vid centralfryshuset i Hallsberg skulle utgå av överskottsmedlen å fryshusdriften,
borde i konsekvens med det förfarande, som hittills tilllämpats,
det för bostadsbyggnaden erforderliga anslaget anvisas såsom
utgift för kapitalökning. Om härvid överskottsmedlen ansa ges böra
tagas i anspråk för ändamålet, vartill givetvis skäl funnes, syntes detta
böra ske i den formen, att det för byggnaden erforderliga beloppet inlevererades
till statskontoret och uppfördes å til läggsstaten för år 1921
under titel »diverse inkomster», samt kapitalökningsanslaget till byggnadsföretaget
anvisades att utgå av andra statsinkomster än lånemedel.

Det b ör även erinras att, sedan statens fryshusstyrelse meddelat,
att vid utgången av år 1919 förefunnits å fryshusrörelsen ett vinstbelopp
av 326,437 kronor 67 öre, Kung!. Maj:t den 8 oktober 1920 för -

Utgifter för kapitalökning: 1921 års til/äggsstat, bil. 4. 5

ordnat, att statens spannmålslagerhus skulle stå under förvaltning av [2.]
fryshusstyrelsen, vilken hädanefter skulle kallas statens lagerhus- och
fryshusstyrelse, samt att nämnda lagerhus skulle upplåtas till allmänt
begagnande mot viss taxa. Därjämte fastställdes inkomst- och utgiftsstat
för lagerhusen under sista kvartalet 1920, upptagande en beräknad
nettoinkomst av 18,495 kronor. Tillika föreskrevs, att förenämnda behållning
å fryshusrörelsen intill 1919 års utgång finge tillsvidare innestå
hos styrelsen samt i mån av behov användas till driftkostnad för samt
täckande av under år 1920 tilläventyrs uppkommande förlust å lagerhus-
och fryshusrörelsen.

I likhet med statskontoret anser jag det lämpligast, att i avvaktan Departemmupå
ytterligare erfarenhet om det ekonomiska resultatet av statens lager- eh*fc*.
hus- och fryshusrörelse det får tillsvidare anstå med ordnandet av hithörande
frågor i budgettekuiskt hänseende.

De skäl, som anförts för uppförandet av eu ny bostadsbyggnad
åt viss personal vid centralfryshuset i Hallsberg, synas mig tydligt
ådagalägga nödvändigheten av att denna bostad kommer till stånd.

Därjämte böra vissa ändringsarbeten vidtagas i den nuvarande bostadsbyggnaden,
vilket emellertid, helst som kostnaden beräknats till blott
2,500 kronor, torde kunna betraktas såsom driftkostnad och utan vidare
gäldas av de till dylika kostnader avsedda medel. Såväl av principiella
skäl som med hänsyn till beloppets storlek, av byggnadsstyrelsen beräknat
till 80,000 kronor, torde däremot i enlighet med statskontorets
uppfattning nybyggnadskostnaden icke böra betraktas såsom driftkostnad
utan som kapitalökning. Om, såsom statskontoret föreslagit, motsvarande
belopp upptages å budgetens inkomstsida såsom inkomst av statens
fryshusstyrelses verksamhet, behöver ej detta byggnadsföretag vålla någon
verklig belastning å budgeten. Utgiften bör då i budgeten angivas såsom
utgående av andra statsinkomster än lånemedel.

Chefen för finansdepartementet har meddelat, att han ämnar vidtaga
åtgärd för beloppets upptagande på angivet sätt såsom inkomst å
1921 års tilläggsstat.

Jag hemställer nu, att Eders Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att för uppförande av eu bostadsbyggnad vid
centralfryshuset i Hallsberg å tilläggsstat för år 1921
anvisa såsom kapitalökning ett reservationsanslag
av .................................... kronor 80,000.

Bihang till riksdagens protokoll 1921. 1 samt. 2 höft. (Nr 2.) 2

Utgifter för kapitalökning: 1921 års ti/läggsstat, bil. 4.

Statens utlåningsfonder.

[3.] Under åberopande av vad jag förut denna dag vid anmälan av

Ftskeriiåne- ärendena angående utgifter för kapitalökning för år 1922 anfört i punkten
°n en. ^ hemställer jag, att Eders Kung!. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att såsom kapitalökning för fiskerilånefonden å
tiUäggsstat för år 1921 anvisa ett reservationsanslag
av.................................................................. kronor 280,000.

Under åberopande av vad jag förut denna dag vid anmälan av
ärendena angående utgifter för kapitalökning för år 1922 anfört i punkten
7 hemställer jag, att Eders Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att såsom kapitalökning för kraftledningslånefonden
å tiUäggsstat för år 1921 anvisa ett reservationsanslag
av ................................... kronor 1,000,000.

[4-]

Kraftledning
lånefonden.

Låneunderstöd.

[5.]

Låneunderstöd
til
svenska mossJcultur
föreningen.

Under åberopande av vad jag förut denna dag vid anmälan av
ärendena angående utgifter för kapitalökning för år 1922 anfört i punkten
8 hemställer jag, att Eders Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att såsom låneunderstöd till svenska mosskulturföreningen
för bestridande av anläggningskostnaderna
för en försöksgård å myrjord i Jämtlands län anvisa
å tiUäggsstat för år 1921 ett förslagsanslag,
högst .......................................... kronor 60,000.

Statsrådets övriga ledamöter instämde i vad departementschefen
anfört i ovan angivna fem ärenden.

Hans Maj:t Konungen täcktes därtill lämna bifall
samt förordnade, att utdrag av detta protokoll skulle
överlämnas till finansdepartementet för iakttagande vid
uppgörandet av förslag till tiUäggsstat för år 1921.

Ur protokollet:
Rune Thygesen.

STOCKHOLM, ISAAC MARCUS’ B OKTRYCKERI-AKTIEBOLAG, 1921.

Utgifter för kapitalökning: 1921 års tilläggsstat: bil. 5.

Bil. 5.

Utdrag av protokollet örer hand el särenden, hållet infor Hans Maj.t
Konungen i statsrådet A Stockholms slott den 31 december 1920.

Närvarande:

Statsministern friherre De Gef.R, ministern för utrikes ärendena greve
Wrangel, statsråden Ericsson, Dahlberg Murray, Elmquist, Malm,
Bergqvist. Hammarskjöld, Ekeberg. Tamm, Hansson.

Departementschefen, statsrådet Malm, anförde:

Fonden för torvindustriens befrämjande inrättades enligt beslut av
1902 års riksdag, som bemyndigade riksgäldskontoret att för ändamålet
tillhandahålla ett bel pp av 1,500,000 kronor. _ Sedermera hava till kapitalökning
för fonden anvisats av 1907 års riksdag 2,000,000 kronor,
av 1917 års riksdag 650,000 kronor och av 1918 års riksdag 3,000.000
kronor* Något visst högsta årligt utlåningsbelopp är icke föreskrivet,
utan Kungl. Maj:t äger för utlåning disponera fondens hela tillgängliga
kapital. Enligt den för lånerörelsen gällande kungörelsen den 19 juni
191.7 (nr 429) skall utlämnat lån, efter att under fyra år hava vant
amorteringsfritt, återbetalas under därpå följande tolv ar med eu tolftedel
om året, så att det är slutbetalt senast vid utgången av det sextonde
året.

Vid lånefondens inrättande bestämdes dessutom det villkoret, att
lån finge beviljas till högst så stort belopp, som svarade mot två tredjedelar
av den å fullbordad anläggning nedlagda kostnaden eller av beräknad
anläggningar>stnad för företag, som vid tiden för låneansökans
ingivande ännu icke fullbordats. I framställning den 18 februari 1918
föreslog emellertid 1916 års torvkommitté — efter erinran att å ena sidan
statsfinansiella hänsyn gjorde det nödvändigt att i möjligaste man begränsa
nya anspråk och å andra sidan det vore önskvärt, att så manga anläggningar
som möjligt skulle b-mma i åtnjutande av torvlån — att för
det dåvarande lån ur fonden för torvindustriens befrämjande måtte, där ej
undantagsvis särskilda omständigheter annat föranledde, beviljas till högst
hälften av de uppskattade anläggning-kostnaderna och under ingå förhållanden
till högre belopp än 300,000 kronor för bränntorvfabnk och
Bihang till riksdagens protokoll 1921. 1 samt. 2 höft. (Nr 2.) 1

Torvindusi

lånefonds

Ansökning av
0. Hallström.

2 Utgifter för kapitalökning: 1921 års til/äggsstat: bil. 5.

100,000 kronor för torvströfabrik. Kommittén gjorde i detta sammanhang
gällande den uppfattning, att vid den tiden radande konjunk''urer
otvivelaktigt i viss mån underlättade anskaffande av privat kapital för
torvindustriella anläggningar, varför en begränsning för tillfället av statslånens
belopp kunde anses berättigad och önskvärd.

I överensstämmelse med detta förslag avläts proposition till 1918
års riksdag, nr 404, vilken proposition av riksdagen bifölls. Genom
kungörelse den 1 juli 191ö (nr 502) förordnade därefter Kungl. Maj:t om
ändrad lydelse av punkten 2 i förenämnda kungörelse den 19 juni 1917,
i följd varav lån numera beviljas till högst så stort belopp, som svarar
mot hälften av den å fullbordad anläggning nedlagda kostnad eller av
beräknad anläggningskostnad för företag, som vid tiden för ingivandet
av låneansökan ännu icke fullbordats, dock att undantagsvis beträffande
nytt företag, när särskilda omständigheter prövas böra därtill föranleda,
lån beviljas intill två tredjedelar av förenämnda kostnader, värja inte
gäller, att för samma företag lån i varje fall icke beviljas till högre
belopp än 300,000 kronor för bränntorvfabrik och 100,000 kronor för
torvströfabrik.

I en den 16 februari 1920 dagtecknad skrift har civilingenjören
Otto Hallström enligt uppdrag av interimsstyrelsen för en planerad
sammanslutning av bränntorvfabriker hos Kungl. ''Maj:t hemställt om
åtgärdi-rs vidtagande för åstadkommande av sädana ändringar i lånevillkoren,
att lån måtte kunna beviljas med belopp av intill två tredjedelar
av anläggnings uppskattade värde samt att de nu gällande bestämmelserna
om vissa högsta lånebelopp måtte bortfalla.

Sedan i berörda skrift till en början framhållits, att den bränsleknapphet,
som framkallats av världskriget, .bidragit till åstadkommande
av en avsevärd ökning av bränntorvproduktionen inom landet, särskilt
under åren 1917 och 1918, men att från och med år 1919 av skilda
orsaker eu försämrad situation inträtt för landets torvindustri, varför
tanke uppstått på en sammanslutning i konsolideringssyfte mellan de
större foretagen inom denna industri, anföres i skriften bl. a. följande:

»Det bär redan från början stått klart för initiativtagarna till sammanslutningen,
att ett huvudvillkor för att densamma skulle kunna komma till stånd vore,
att statsmakternas medverkan erhölles för anskaffandet, på så goda villkor som
möjligt, av en del av det för finansieringen erforderliga kapitalet. Den enda praktiskt
möjliga formen för en dylik medverkan från statens sida torde vara beviljande
av lån ur lånefonden för torvindustriens befrämjande.

Tidigare gällde för dylika lån bland annat, att de beviljades till ett belopp
motsvarande två tredjedelar av respektive anläggnings uppskattade värde exklusive

Utgifter för kapitalökning: 1921 års iilläggsstat: bil. 5.

mossens värde. Då emellertid under senare delen av den ännu delvis bestående
bränslekrisen ett stort antal nya fabriker uppstod och det ansågs önskvärt att i
största möjliga utsträckning stödja de nya företagen, ändrades villkoren i nämnda
avseende därhän, att lånebeloppet nedsattes till högst hälften av det uppskattade
värdet, varjämte bestämdes, att lånebeloppet i intet fall finge överskrida 3(>0,0()0
kronor för bränntorvfabrik och 100,000 kronor för torvströfabrik. De skäl, som
förelågo för införande av dylika förändrade bestämmelser, torde icke rätt gärna nu
kunna°åberopas. Såsom redan ovan blivit nämnt, bar driften vid åtskilliga av ifrågavarande
anläggningar redan blivit nedlagd och produktionen vid andra föietag inskränkt.
Åberopade omständighet har redan haft till följd, att frekvensen av låneansökningar
minskats, ett förhållande som torde komma att visa sig bestående.
Härtill kommer, att vid den diskussion, som föregick införandet av här refererade
bestämmelser, bland annat med styrka åberopades det faktum, att en finansie) ing
genom anlitande av privat kapital under rådande konjunkturer med osedvanligt
höga torvpriser och stora vinstmöjligheter borde i långt större utsträckning än
tidigare vara möjlig. Av vad här ovan blivit anfört torde framgå, att ett dylikt
skäl för bibehållande av de förändrade bestämmelserna nu icke längre föreligger.
Det förhåller sig tvärtom så, att det knappast torde förefinnas någon utsikt att i
större utsträckning intressera det privata kapitalet för finansiering av företag av
denna art. Då det emellertid måste anses vara av ett stort allmänt intresse, att
en konsolidering och stabilisering av bränntorvindustrien verkligen kommer till
stånd och en sådan icke är möjlig utan tillhandahållande av erforderligt kapital,
lär ett upphävande av de senast utfärdade bestämmelserna rörande lån ur torvlånefonden
och ett återgående till vad i detta avseende gällt för närvarande få anses
väl motiverat. - — —»

Efter remiss har torvkommittén den 9 mars 1920 avgivit utlåtande
i ärendet och därvid till en början meddelat, att kommittén utfört undersökningar
såväl beträffande det redan kända och för den närmaste tiden
sannolika lånebehovet som ock i fråga om de medel ur lånefonden tör
torvindustriens befrämjande, vilka kunde antagas komma att stå till förfogande
för utlåning under åren 1920 och 1921. Resultatet av denna
undersökning har av kommittén sammanförts uti en bifogad promemoria,
av vilken bland annat framgår, att lånebehovet, vid bilall till sökandens
framställning, för åren 1920 och 1921 av kommittén uppskattats till
icke mindre än cirka 8 miljoner kronor.

I själva saken anför kommittén härefter följande:

»Det belopp, som, under förutsättning av bifall till sökandens framställning,
skulle erfordras för tillgodoseende av den närmaste tidens lånebehov, är sålunda
högst avsevärt. Det gäller under sådana förhållanden att undersöka, huruvida ett
bifall till de av sökanden framförda önskemålen kan anses vara till gagn för den
svenska torvindustrien i stort sett. Såsom motiv för den skärpning av villkoren
för erhållande av torvlån, som år 1918 infördes på kommitténs iniiiativ, åberopade
kommittén bland annat den omständigheten, att rådande konjunkturer i viss män
underlättade anskaffande av privatkapital för torvindustriella anläggningar. Med

Torv•
kommit t in

4 Utgifter för kapitalökning: 1921 års tilläggsstat: bil. 5.

ledning av de senaste två årens erfarenheter kan kommittén numera för sin del
icke annat än vitsorda riktigheten av den uppfattning, som av sökanden gjorts
gällande, eller att det numera knappast torde företinnas någon utsikt att intressera det
privata kapitalet i industriella företag av donna art. Svårigheterna härvidlag grunda
sig väsentligen därpå, att de med anledning av stigande bränslepris högt ställda
förväntningarna på en snabb och stor avkastning icke infriats. I själva verket
torde det för närvarande innebära långt större svårigheter att på privat väg anskaffa
en tredjedel av det för anläggning (mossvärdet oberäknat) erforderliga kapitalet
än vad fallet var för två år sedan beträffande anskaffande av halva anläggningskapitalet
i enlighet med 1918 års bestämmelser. Jämväl för inköp av erforderlig
mosse, till värde i allmänhet motsvarande en femtedel av den totala anläggningskostnaden,
måste privat kapital anlitas. Det får i detta sammanhang icke förbises,
att flertalet av de före eller i bo jan av världskriget anlagda fabrikerna ända intill
de senaste två åren utan synnerliga svårigheter kunnat bedriva sin tillverkning
med tillhjälp utav det uti respektive företag genom direkta insatser eller kredit
intresserade kapitalet, fördelat dels å anläggnings- och dels å driftkapital. Stegringen
i anläggningskostnaden spelar i detta sammanhang för mindre fabriker måhända
mindre roll, men behovet av driftkapital, vilket sannolikt i flertalet fall
blivit täckt genom kortvariga krediter, har på grund av de i synnerlig grad stegrade
driftkostnaderna stigit på ett sätt, som nödvändiggör extra ordinära åtgärder,
för den händelse icke en avsevärd del av landets torvtillverkare skola nödgas nedlägga
sin tillverkning.

Detta vore så mycket mera beklagligt, som av allt att döma en ny verkligt
kritisk period av bränsleknapphet måste förutses. Importen av utländska kolbränslen
är ju utsatt för oupphörliga störningar, ett förhållande som sannolikt kommer att
fortfara; och vad beträffar tillgodogörande av det förnämsta inhemska bränsleslaget
nämligen veden får man icke förbise, att de nu rådande konjunkturerna för såväl
trävaruindustrien som pappersindustrien torde komma att medföra, att icke ens
normal tillgång på vedbrönsle till rimliga priser inom landet är att påräkna.

Med kännedom om de principer, vilka vinna tillämpning vid prövning av
ansökningar om torvlån särskilt i fråga om uppskattningen av vederbörande anläggnings
värde, anser sig kommittén böra uttala den meningen, att ett lånebelopp, uppgående
till allenast hälften av samma värde, numera icke täcker behovet av anläggnings-
respektive driftkapital, synnerligast icke för de mindre och medelstora fabrikerna.
En återgång till den i detta avseende före år 1918 normalt gällande bestämmelsen
om att lån utlämnas med belopp av intill två tredjedelar av respektive
anläggnings uppskattade värde synes sålunda påkallad.

Något annorlunda ställer sig förhållandet beträffande det av sökanden framförda
önskemålet om upphävande av nu gällande bestämmelser rörande maximibelopp
för torvlån Ehuru antalet verkligt stora torvfabriker i vårt land är ganska ringa,
skulle ett bifall i denna del till framställningen i rätt avsevärd grad öka det effektiva
lånebehovet. I allmänhet torde man även kunna antaga, att de största anläggningarna
genom förbindelser med finansgrupper eller andra förlagsgivare lättare
skola kunna tillgodose sitt kapitalbehov till den del, varmed det icke kan täckas
av statslån, än vad fallet är med de mindre företagarna på området. Som regel
synes därför nu gällande bestämmelse om en maximigräns för lån till bränntorvfabrik
av 300,000 kronor och för lån till torvströfabrik av 100,000 kronor höra

Utgifter för kapitalökning: 1921 års tilläggsstat: bil. 5. 5

bibehållas. Det kan emellertid tänkas, att omständigheterna i vissa fall kunna vara
sådana, att ett överskridande av denna gräns måste anses önskvärt och riktigt,
såsom t. ex. när det gäller sådana mossfnrekomster av god be-kaffenhet, vilka icke
utan särskilda kostnader kunna tillgodogöras, eller annat. För möjliggörande av
utlämnande i dylika fall av lån till högre belopp torde föreskrift böra lämnas därom,
att undantagsvis, när särskilda omständigheter prövas böra därtill föranleda, lån
beviljas till högre belopp än det bestämda maximibeloppet, dock högst intill två
tredjedelar av anläggningens uppskattade värde. ,

Lånebehovet vid ett genomförande av här föreslagna förändrade bestämmelser
uppgår på sätt av förut åberopade promemoria framgår, till (i,76<>,GOD kronor. Kommittén,
som väl anser, att det vore önskvärt att detta belopp i sin helhet skulle
ställas till förfogande för utlåning, har emellertid funnit, att in viss återhållsamhet
är påkallad av stat sfinansiella skäl, och har för den skull stannat vid att föreslå
en ökning av torvlånefonden med 4,500,U00 kronor, avsedda enbart för tillgodoseende
av bränntorvindustriens lånebehov.»

Kommitténs skrivelse utmynnar i en hemställan, att Kungl. Maj:t
redan till 19^0 års riksdag måtte avlåta proposition om kapitalökning
för torvlåuefonden och ändring av lånevillkoren i enlighet med vad av
kommittén föreslagits.

Reservation mot detta kommitténs utlåtande bär avgivits av ordföranden,
överingenjören J. A. Brinell, och ledamoten fil. doktorn II. von
Feilitzen. De hava ansett eu ökning av torvlåuefonden med 4,5(10.000
kronor behövlig redan om de nuvarande lånevillkoren bibehölles. Skulle
däremot dessa villkor ändras så, att lån finge lämnas till två tredjedelar
av anläggningskostnaden, skulle så mycket större kapitalökning tiU fonden
behövas, att enligt reservanternas åsikt sannolikt ganska små utsikter
funnes för att d n skulle beviljas av riksdagen. Dessutom k mde
reservanterna ej finna, att sedan 1918 års beslut något särskilt inträffat,
som kunde fullt motivera en återgång till de förra bestämmelserna,
allra helst mängden av inneliggande laneansokningar utvisade, att fortfarande
rätt stor livaktighet rådde på bränntorvområdet 1 fråga om
maxim il ånegräusen för bränntorvtébriter instämde reset vanterna med
kommittén, dock att de icke ansåge, att den höjning utöver 300,000
kronor, som undantagsvis borde kunna medgivas, skulle kunna ske anda
till två tredjedelar av anläggningskostnaden, desto mindre som detta
skulle alltför mycket gynna de större fabrikerna på de övrigas bekostnad.
Större fabriker än med cirka 500,000 kronor anläggningskostnad vore
av flera skäl knappast eftersträvansvärda i någon större utsträckning.
Med anledning av ingenjör Hallströms ansökning hava reservanterna
framhållit, att lånefonden egentligen vore avsedd att uppmuntra till nya
anläggningar och att den knappast borde användas för att bereda äldre

Reservation.

Utgifter för kapitalökning: 1921 års t/lläggsstat: bil. 5.

fabriker tillfälle att genom lån på billiga villkor komma ur iråkade ekonomiska
svårigheter.

Kommerskoi- Jämväl kommerskollegium och lantbruksstyrelsen hava avgivit ut lantbrukssto/

letande i ämnet, dagtecknat den 12 mars 1920. De hava därvid överrcUen
den 12 lämnat ett yttrande av statens förste''torvingenjör, vari denne gjort
mars 1920. g-ä,||aucje, att en ökning av ifrågavarande lånefond med 7,000,000 knmor
vore behövlig för beredande av lån till två tredjedelar av anliiggningsk"Slnaderna,
om nuvarande bestämmelser om maximilånebelopp bibehölles.
Förste torvingenjören har fiinnit det gagneligt för torvindustrien,
om lånebeloppet i regel kunde för nya företag höjas till två tredjedelar
av beräknad anläggningskostnad, utom moss''ärdet, in- n ansett, att maximibeloppen
å 300,000 och 100,000 kronor för respektive bränntorv- och
torvströfabrik icke borde ändras anuorlnnda, än att lån till högre belopp
kunde beviljas undantagsvis, när särskilda förhållanden därtill föranledde.
Mycket stora torvlabriker vore nämligen icke särskilt eftersträvansvärda
för torvindustrien. De mindre och medelstora hade visat sig mera räntabla
och borde därför i första hand gynnas.

För egen del hava ämbetsverken anfört följande:

»De skäl, som på sin tid föranledde statsmakterna att sänka lånekvoten från
två tredjedelar till hälften av anläggningskostnaden, voro huvudsakligen dels önskvärdheten
därav, att så många anläggningar som möjligt skulle kunna komma i
åtnjutande av torvlån, dels den omständigheten, att Hå rådande konjunkturer kunde
i viss mån förväntas underlätta anskaffande av privatkapital för torvindustriella
anläggningar.

Av dessa skal torde på grund av åtskilliga förhållanden det sistnämnda numera
hava bortfallit, medan det förstnämnda däremot fortfarande synes äga giltighet,
särskilt med hänsyn därtill, att de mindre och medelstora företagen, enligt vad
förste torvingenjören framhållit, uppvisa de bästa resultaten. En återgång till en
lånekvot av två tredjedelar skulle begränsa möjligheten att göra största möjliga
antal anläggningar delaktiga i förmånen av statslån och därjämte bereda de större
företagen en fördel på de mindres bekostnad.

Ämbetsverken anse därför, att lånekvoten fortfarande i regeln bör utgöra
hälften av anläggningskostnaden. Däremot synes ämbetsverken lämpligt, att undantag
från denna regel kunde lämnas i något större utsträckning, än de nuvarande bestämmelserna
i ämnet medgiva. I sådant syfte föreslå ämbetsverken, att punkten 2 av
gällande lånevillkor, sådan denna punkt lyder enligt kungörelsen den 1 juli 1918,
må erhålla följande ändrade lydelse:

Lån - ■- — ålägges låntagaren, dock att, när särskilda omständigheter
prövas böra därtill föranleda och i främsta rummet beträffande nya företag, lån må
beviljas intill två tredjedelar av - —--kultur.’

Någon ändring i maximigränserna för lånebeloppen finna ämbetsverken av de
skäl, som ovan anförts, icke böra ifrågakomma.

Utgifter för kapitalökning: 1921 års tflläggsstat: bil. 5. 7

På grund av vad i ärendet sålunda förekommit, få ämbetsverken hemställa,
att den remitterade framställningen icke måtte föranleda annan åtgärd än den av
ämbetsverken ovan föreslagna författningsändringen.»

Någon proposition vare sig om kapitalökning för tnrvlånefonden
eller om ändring i lånevillkoren blev emellertid icke till 1920 års riksdag
avlåten.

Sedermera hava kornmerskolleginm och lantbruksstyrelsen i gemensam
skrivelse den 29 september 1920, under erinran om förenämnda
av 1910 års torvkommitté gjorda framställning om ökning av torvlånefonden
med ett belopp av 4,500,000 kronor, hemställt, att Kung! Maj:t
måtte föreslå riksdagen att till kapitalökning för fonden anvisa tor vartdera
av åren 1921 och 1922 ett reservatiousanslag av 1,500,000 krom r;
och hava ämbetsverken till stöd för sin berörda framställning anfört
följande:

»Hos lantbruksstyrelsen har nu statens förste torvingenjör hemställt om vidtagande
av åtgärder, i syfte att torvlånefonden för vartdera av åren 1921 och 1922
måtte ökas med. förslagsvis, 2,500,000 kronor eller tillsammans 5.000,000 kronor.

Med överlämnande av handlingarna i ärendet få kommerskollegium och lantbruksstyrelsen
i ärendet anföra följande.

Av från statskontoret inhämtade uppgifter och å lantbruksstyrelsen förd
liggare över av Kung!. Maj:t under tiden den 1 januari —den 31 augusti 1920
beviljade torvlån framgår, att torvlånefondens disponibla tillgångar sistnämnda dag
utgjorde omkring 2,254,050 kronor. Under behandling hos ämbetsveiken föreligga
för närvarande ansökningar om torvlån å tillhopa 806,000 kronor, varjämte till
förste torvingenjörens granskning hänskjutits ansökningar om torvlån å sammanlagt
1,465,950 kronor eller tillhopa 2,301,950 kronor. Under förutsättning att
samtliga ifrågavarande låneansökningar kunna före den 1 januari 1921 underställas
Kungl. Maj:ts prövning och inom samma tid av Kungl. Maj:t slutbehandlas, skulle
alltså lånekrav till ett belopp av 47,900 kronor icke kunna tillgodoses.

Av den utredning förste torvingenjören efter inhämtande av upplysningar
från torvingenjörerna verkställt rörande hos dem under behandling varande torvlåneärenden
framgår, att lånekrav å cirka 2,000,000 kronor torde vara att förvänta
under år 1921.

Bifogade tablå utvisar, att anspråken å lån från torvlånefonden år från år
vant i hög grad växlande. Medan under åren 1910—1915 lån från fonden årligen
utgingo med ett sammanlagt belopp av i medeltal 138,000 kronor, inträffade åren
1916 och 1917 en avsevärd förhöjning, varefter tendensen under år 1918 åter var
stadd i sjunkande. Under åren 1919 och 1920 har sedermera fonden anlitats i
så hög grad, att den inom närmaste tiden beräknas vara i sin helhet tagen i anspråk.
För mötande av de stora krav. som enligt förste torvingenjörens utredning synas
komma att under år 1921 ställas på fonden, torde alltså en ökning av fondens
kapital bliva nödvändig. Med avseende härå må anföras, att under år 1920 ett
belopp av 300,000 kronor influtit till fonden i amorteringar på utestående lån.

Kommerskollegium
och
lantbruksstyrelsen
den
29 september
1920.

Utgifter för kapitalökning: 1921 års tilläggsstat: bil. 5.

Enligt hos statskontoret inhämtade upplysningar komma emellertid enligt där gjorda
beräkningar under åren 1921 och 1922 att inflyta allenast respektive 150,000 kronor
och 200.(»00 kronor i dylika amorteringar.

Emellertid torde knappast samtliga hos ämbetsverken och förste torvingenjören
för närvarande inneliggande torvläneärenden hinna att slutbehandlas under år
1921. Med hänsyn härtill ävensom till den rådande penningknappheten synes ökningen
av torvlånefonden under år 192! kunna begränsas till 1,500.000 kronor.

Givelvis är det icke möjligt att redan nu på ett tillförlitligt sätt beräkna
behovet i förevarande avseende under år 1922. Ämbetsverken anse sig dock böra
ifrågasätta, att jämväl för sistnämnda år till förstärkning av ifrågavarande lånefond
måtte anvisas ett belopp av 1,500.000 kronor.

På grund av vad sålunda anförts hemställa kommerskollegium och lantbruksstyrelsen
— under åberopande av sin skrivelse den .10 augusti 1920 till chefen för
handelsdepartementet angående förslag till anslågsäskanden hos 1921 års riksdag—
att Kund. Maj:t täcktes föreslå riksdagen att till kapitalökning för fonden för torvindustriens
befrämjande anvisa såsom reservationsanslag dels å tilläggsstat för år
1921 1,500,000 kronor, dels ock för år 1922 likaledes 1,500,000 kronor.»

1 >eu i ämbetsverkens förevarande skrivelse omnämnda tablån över

ur fonden beviljade lån bär följande utseende: Lön ur torvlånefonden.
År	Kronor.	År	Kronor.
1903	100,000	1913	125,500
19o4 ...........	719,400	1914	123,500
1905 ............	288.100	1915	164,100
1906	546.400	1916	773,600
1907 .........	1,299,800	1917	701,300
1908	824,100	1918	383,900
1909 ............	225.000	1919 .........	2,478,391
1910 1911	145,840 ......... 130,500	1920 t. o. m. V9	804,300

pariemenUe För närvarande är såsom regel stadgat, att torvlån ej må uppgå

•Ae/en. pp mer lia|va anläggningskostnaden, dock att undantagsvis beträffande
nya företag lån må kunna beviljas till två tredjedelar av sagda kostnad.
Såsom ovan erinrats, voro skälen till dessa, är 1918 införda begränsningar
i lånebeloppen två. Det ena var, att man ansåg önskvärt, att
så många anläggningar som möjligt skulle kunna komma i åtnjutande
av torvTån från det tillgängliga totalbeloppet av anvisade lånemedel.
Denna synpunkt är — såsom framgår av de stora anspråken å lån från
fonden — fortfarande av framträdande betydelse. Det andra skälet var,
att privat kapital syntes kunna jämförelsevis lätt anskaffas lör finansieringen
av torvläbriksanläggningar. Härutinnan hava emellertid numera
ändrade förhållanden inträtt.

Utgifter för kapitalökning: 1921 års ti/Iäggsstat: bil. 5.

Nu har föreslagits, att lindringar i nyssnämnda begränsningar
skulle genomföras. Torvkommittén och förste tor vingenjören hava ansett
den regelmässiga högsta lånegränsen böra höjas till två tredjedelar. Två
reservanter i kommittén hava emellertid förordat bibehållandet av de
nuvarande bestämmelserna i detta avseende och såsom huvudsakligt skäl
anfört, att det icke syntes antagligt, att den anslagsökning, som skulle
behövas för en dylik höjning av lånegränsen, skulle beviljas av riksdagen.
E] heller kommerskollegium och lantbruksstyrelsen hava tillstyrkt
den ändring, som torvkommittén föreslagit, men ifrågasatt sådan
jämkning i de nuvarande bestämmelserna, att möjligheten till större
lån än å halva anläggningskostnaden icke skulle som nu vara nödvändigtvis
inskränkt blott till nya företag, varjämte ordet »undantagsvis)) skulle
bortfalla.

Då jag nu yttrar mig i detta spörsmål, lämnar jag alldeles å sido
frågan om den betydelse, den av ingenjören Hallström representerade
sammanslutningen kan hava för landets torvindustri. Jag anser, att
torvlånefrågan bör i detta sammanhang betraktas ur mera allmänna
synpunkter. Givetvis bör icke något hinder möta för att till de särskilda.
av sammanslutningen omfattade fabriksanläggningarna torvlån beviljas
enligt de i allmänhet gällande reglerna, när utredning i det speciella
fallet visar sådant beviljande önskvärt, och till det belopp, inom fastställda
gränser, som i varje fall må finnas motiverat.

Visserligen finner jag för egen del — med hänsyn till att torvfabriksanläggningarna
på grund av prisstegringen under de senare åren
numera kräva vida större kapital än förut samt att möjligheterna att
på privat väg erhålla detta kapital väsentligt förminskats — kravet på
lättnader i de angivna begränsningarna vara i viss mån befogat; och
skulle jag därför varit sinnad att tillstyrka en höjning av den nuvarande
lånegränsen. Den obetydliga jämkning i bestämmelsernas ordalag, som
i sådant avseende föreslagits av kommerskollegium och lantbruksstyrelsen,
synes mig nämligen knappast ägnad att medtora någon mera avsevärd
förändring till sökandenas förmån. När jag det oaktat icke nu kan
biträda torvkommitténs förslag om höjning av den nuvarande lånegränsen,
beror detta dels på den rådande ekonomiska situationen och den därav
föranledda nödvändigheten att iakttaga den strängaste sparsamhet med
statens medel, dels ock därpå att, såsom av ämbetsverkens senaste
skrivelse framgår, anspråken på lån från fonden under de senaste åren
tilltagit i avsevärd grad. Då jag, på sätt jag nedan skall vidare utveckla,
för närvarande icke anser mig kunna tillstyrka en så väsentlig
kapitalökning till torvlånefonden som vare sig den av torvkommittén
Bihang till riksdagens ''protokoll 1921. 1 saml. 2 käft. (Nr 2.) 2

10 Utgifter för kapitalökning: 1921 års til/äggsstat: bil. 5.

eller den av ämbetsverken föreslagna, har jag funnit mig icke heller
kunna förorda någon lättnad i de i förevarande avseende nu gällande
bestämmelserna.

Torvkommitténs förslag om att de nuvarande absoluta maximigränserna
för lån, nämligen 300,000 kronor för bräuntorvfabrik och

100,000 kronor för torvströfabrik, må kunna undantagsvis, när särskilda
omständigheter därtill föranleda, överskridas, synes visserligen, särskilt
med hänsyn till prisstegringarna under senare tid, hava åtskilligt, som
talar för sig, dock endast i fall man överhuvud anser uppkomsten av
relativt stora fabriker önskvärd. Detta har emellertid av myndigheterna
ansetts icke vara fallet, och det har framhållits, att de medelstora och
mindre fabrikerna hava de bästa utsikterna att ernå ett ekonomiskt fördelaktigt
resultat. Då ett lån å 300,000 kronor motsvarar 50 procent
av en anläggningskostnad av 600,000 kronor och för detta belopp en
så stor fabrik torde kunna anläggas, som våra förhållanden i allmänhet
göra lämplig, synes något mera framträdande behov av att höja sagda
lånebelopp icke förefinnas. Kommerskollegium och lantbruksstyrelsen
hava icke heller tillstyrkt någon förändring i de härom gällande bestämmelserna.
Jag ansluter mig till denna mening.

På sätt såväl kommitténs utredning som ämbetsverkens senaste
skrivelse utvisa, är kapitaltillgången å torvlånefonden för närvarande
otillräcklig.

Då jag icke biträtt torvkommitténs förslag om höjning av den
nuvarande lånegränsen för torvlån, anser jag mig icke behöva närmare
ingå i prövning av kommitténs på grundval av en dylik höjning fotade
förslag om kapitalökning till fonden. Vidkommande åter ämbetsverkens
i dylikt syfte gjorda framställning är ju till en början att märka, att
fonden, vars disponibla tillgångar den 31 augusti 1920 utgjorde omkring
2,254,050 kronor, av myndigheterna beräknats helt och hållet
komma att tagas i anspråk för låneansökningar, som redan vid sagda
tidpunkt lågo under behandling. Under sådana omständigheter och då
jag anser det vara av stor vikt, att särskilt bränntorvindustrien sättes
i stånd att vidmakthålla och utveckla sin verksamhet — en kraftigt
ökad torvproduktion kan i hög grad bidraga till avhjälpande av svårigheterna
i fråga om vårt lands förseende med bränsle — lärer det enligt
min mening vara nödvändigt att nu vidtaga åtgärder för att ytterligare
kapitaltillgångar tillföras fonden, helst som, enligt vad som upplysts,
i amorteringar å utelöpande lån under åren 1921 och 1922 icke beräknas
inflyta mera än respektive 150,000 och 200,000 kronor. Med hän -

Utgifter för kapitalökning: 1921 års tiUäggsstat: bil. 5.

syn till den tryckta statsfinansiella situationen anser jag mig emellertid
icke för närvarande kunna förorda större kapitaltillskott till fonden än

1,500,000 kronor. Detta belopp, vilket synes mig företrädesvis böra
avses för bränntorvanläggningar, torde i sin helhet böra bland utgifter
för kapitalökning äskas å 1921 års tilläggsstat, att utgå av lånemedel.

På grund av vad jag sålunda anfört hemställer jag, att Kungl.
Maj:t måtte föreslå riksdagen

att till kapitalökning för fonden för torvindustriens
befrämjande å tilläggsstat för år 1921 bland
utgifter för kapitalökning anvisa ett reservationsanslagav.
.......................................................... kronor 1,500,000.

Vad departementschefen sålunda hemställt, däri
statsrådets övriga ledamöter instämde, täcktes Hans
Magt Konungen bifalla; och skulle utdrag av protokollet
härom tillställas finansdepartementet för iakttagande
vid avfattandet av Kungl. Majrts proposition
till riksdagen angående tilläggsstat för år 1921.

Ur protokollet:

Karl Lindström.

Utgifter för kapitalökning: 1921 års tllläggsstat, bil. 6.

Bil. 6.

FÖRTECKNING

över

utgifterna för kapitalökning: 1921 års tiliäggsstat.

Att täckas av

Punkt i	lånemedel.	andra stats-inkomster.	Sid.
bil.	i. Kronor. Statens affärsverksamhet. A. Postverket.	Kronor.	! bil. l
[!•]	Inventarier...............................................................	600,000: —	—	2
[2.]	Fastighet i Sundsvall.............................................. B. Telegrafverket.	130,000: —	—	3
[ 3.]	Arbetarbostäder i Göteborg....................................	333,900: —	—	6
[ 4.]	Fastighet i Västanfors...........................................	20,000: —	—	7
[ 5.] [ 6.]	Byggnadstomt i Boden............................... Överdragsstationer i Alingsås, Gudhem, Lyrestad och	40,000: —	—	9
	Örebro ..............................................................	520,000; —	—	12
[ 7.]	Förrådsbyggnad i Älvsjö..........................................	150,000: —	—	13
[ 8.]	Fastighet i Nyköping ..................................	1 463,000: —	—	15
[ 9.]	Utvidgning av telegrafbyggnaden i Sundsvall ............	160,000: —	—	16
[10.]	Fortsatt utveckling av statens telefon- och telegrafväsende	5,000,000; —	---	17
[10.]	Radiostalion för trafik med Amerikas Förenta Stater	2,000,000: —	-''_	17
[11.3	Förstärkning av telegrafverkets rörelsekapital ........... C. Statens järnvägar.	—	22,573,500: —	17
[12.]	Utvidgning av spårsystemet m. m. vid Långsele .........	58,000: —	—	24
[13.]	Ombyggnad av bangården vid Ange ......................	30,000: —	—	25
[H.]	Ombyggnad av rangerbangården vid Sävenäs ............	150,000: —	—	25
[15.]	Spåranordningar i anslutning till förefintliga spårsystem	17,500: —	—	25
[16.]	Anläggningar vid kol- och vattenstationer..................	265,000: —		25
[17.]	Speciella anläggningar å bangårdar...........................	15,000: —	__	25
118-]	Dubbelspårsbyggnad Aneby—Sandsjö .......................	760,000: —	—	26
[19.]	Dubbelspårsbyggnad Rönninge—Järna m. m.............	1,400,000: —		26
[20.]	Broförbindelse över Dalälven vid Mora ....................	700,000: —	__\|	29
[21.]	Driftverkstäder ........................................ ............ 1 Beräknat anslag.	72,000: -	—	30
Bihang till riksdagens protokoll 1921. 1 samt. 2 höft. (Nr 2.)		1

2 Utgifter för kapitalökning: 1921 års ti/läggsstat, bil. 6.

		Att täckas av
Punkt	i	lånemedel.	andra stats-inkomster.	Sid. i bil. 1.
bil. 1.	Kronor.	Kronor.
122.1	Tillbyggnad av och diverse anläggningar vid vissa loko-motivstationer......................................................	166,000: —	—	30
[23.]	Husbyggnader.........................................................	351,800: —	—	31
[24.]	Ordnande av brandvflsendet vid statens järnvägar	40,000: —	—	31
[25.]	Statsbanan Sveg—Brunflo .......................................	1,800,000: —	—	31
[26.]	Järnvägsförbindelse mellan de svenska och finska järn-vägsnäten ........................................................	350,000: —	V	31
[27.]	Rullande materiel .................................................	3,250,000: —	—	31
[28.]	Genomgående trvckluftbroms....................................	1.450,000: —		31
[29.]	D. Statens vnttenfallsverk. Södertälje kanals ombyggnad....................................	200,000: —		32
[30.]	Kompletterings- och förbättringsarbeten å Trollhätte kanal	775,000; —	—	32
[31.]	Trollhätte kraftstations tredje utbyggnad	1,000,000: -	—	34
[32.]	Första utbyggnaden av kraftstationen vid Lilla Edet . ■	500,000: —	—	35
[33.]	Förberedande åtgärder för Vänerns reglering ............	800,000: —.	—	35
[34.]	Permanenta bottenutskov i dammbyggnaden vid Porjus	150,000: —	—	38
[35.]	Regleringskanal vid Luleluspen.................................	750,000: —	—	36
[36.]	Reglering av Suorvasjöarna ....................................	r,00,000: —	—	37
[37.]	Regleringsarbeten vid Skattungen och Oresjön............	91,270: —	—	o- 37
[37.]	Förskottsinbetalningar för regleringsarbeten vid Skatt-ungen och Oresjön .............................................	86,380: —	—	37
[384	Ändringsarbeten å tre av turbinaggregaten vid Älv-karleby kraftstation.............................................	100,000: —	---	41
[39.]	Tilläggsanslag för första, andra och tredje utbyggnaderna av ångkraftstationen i Västerås ...........................	2,600,000: —	—	41
[40.]	Första utbyggnaden av kraftstationen vid Motala ......	2,500,000: —	—	44
[41.]	Veckoreglering av Motalaströms vattenföring mellan Vättern och Boren .............................................	100,000: -	—	44
[42.]	Distributionsanläggningar för statens kraftverk............	8,000,000: —	—	44
143.]	Förstärkning av rörelsekapitalet för statens vattenfalls-verks fastighetsförvaltning....................................	450,000: —	—	45
[44.]	Rörelsekapital.........................................................	5,000,000: —	—	45
[45].	Inventarier för statens vattenfallsverk........................	700,000: —	—	45
[46.]	Tillgodoseende av vattenfallsstyrelsens lokalbehov ......	1 1,050,000: —	—	45

1 Beräknat anslag.

Utgifter för kapitalökning: 1921 års tilläggsstat, bil. 6.

Punkt i

bil. 4. E. Statens domäner.

[I.] Jägmästarbostäder i vissa revir ...........................

lånemedel.

Kronor.

Att täckas av

andra stats -

inkomster.

Kronor.

170,000: -

Sid. i

bil. 4.

Punkt i
bil. 4.

[3.] Fiskerilånefonden.........

[4.] Kraftledningslånefonden

Statens utlåningsfonder.

Bil. 5. Torvindustrilånofonden.

280,000:

1,000,000: ■

1,500,000:

'' Sid. i
; bil. ä.
1

p“tktl Återbetalning av tillfälliga lånemedel.

[1.] Återbetalning av vissa under titeln »Förlag till statsverket»
å 1918 års tilläggsstat anvisade anslag......... .. 4,033,800: ■

[2.] Industrikommissionen................................................ —— 5,700,000:

[2.] Bränslekommissionen ................................................ .. 64,300,000:

Sid. i
prot.
o

Hantverksskolan i Kristinehamn för blinda.

[2.] Rörelsekapital ........................................................ 50,000:

Sid. i
bil. 3.
1 1

K1 Statens fryshus.

[2.1 Uppförande av en bostadsbyggnad vid centralfryshuset
i Hallsberg...........................................................

Punkt i
bil. 2.

Låneunderstöd.

[1.] Lån åt allmänna barnhuset i Stockholm, alt utgå av
tillfölliga lånemedel .............................................

Punkt i
bil. 3.

[1-] Uppförande av folkskolehus i Porjus...........................

Punkt i
bil. 4.

[6.] Svenska mosskulturföreningen.................................

80,000: —

Sid. i

j bil. 4.

	1 Sid. i
	bil. 2.
740,000: —	--i 1
	j Sid. i
	bil. 3.
1 300,000: —	--i 1
	. Sid. i
	bil. 4.
60,000: —	b.

Beräknat anslag.