Kungl. Maj:ts nåd. proposition nr 58
Proposition 1914:58 - b
Kungl. Maj:ts nåd. proposition nr 58.
1
Nr 58.
Kungl. Maj:ts nådiga proposition till Riksdagen angående ny härordning;
given Drottningholms slott den 14 maj 1914.
Under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet över
lantförsvarsärenden vill Kungl. Maj:t, under förutsättning av Riksdagens
bifall till det förslag till ny värnpliktslag, som innehålles uti nådiga propositionen
n:r 59 denna dag, härmed föreslå Riksdagen:
Beträffande infanteriets organisation:
l:o) att Riksdagen måtte besluta:
dels att vart och ett av nedan uppräknade infanteritruppförband
skall efter genomförd härordning utgöras av den under desamma upptagna,
med fasta avlöningsförmåner anställda personal, nämligen:
a) Livregementets gnenadjärer, Första livgrenadjärregementet, Andra
livgrenadjärregementet, Västgöta regemente, Karlskrona grenadjärregemente,
Upplands infanteriregemente, Skaraborgs regemente, Södermanlands regemente,
Kronobergs regemente, Jönköpings regemente, Dalregementet, Hälsinge
regemente, Alvsborgs regemente, Hallands regemente, Bohusläns regemente,
Västmanlands regemente, Västerbottens regemente, Kalmar regemente, Värmlands
regemente, Jämtlands fältjägaregemente, Norra skånska infanteriregementet,
Södra skånska infanteriregementet, Vaxholms grenadjärregemente
samt Västernorr lands regemente:
Officerare:
1 överste och chef,
1 överstelöjtnant,
Bihang till senare Riksdagens protokoll 1914. 1 sand. 28 höft. (Nr 58.) 1
2
Kungl. Maj:ts nåd. proposition nr 58.
3 majorer,
9 kaptener av första klassen,
7 kaptener av andra klassen,
11 löjtnanter av första klassen,
11 löjtnanter av andra klassen och
10 underlöjtnanter.
Underofficerare:
13 fanjunkare,
13 sergeanter av första klassen och
12 sergeanter av andra klassen.
Musikunderofficerare:
1 musikfanjunkare,
5 musiksergeanter av första klassen och
5 musiksergeanter av andra klassen.
Civilmilitär personal:
1 regementspastor,
1 regementsläkare,
1 bataljonsläkare och
1 gevärshantverkare.
Manskap:
14 distinktionskorpraler (furirer) av första klassen,
30 distinktionskorpraler (furirer) av andra klassen,
44 korpraler,
44 vicekorpraler,
60 volontärer,
2 sjukvårdsdistinktionskorpraler (furirer) av andra klassen,
2 sj ukvårdskorpraler,
2 sjukvårdsvicekorpraler,
2 sjukvårdssoldater,
1 gevärshantverkardistinktionskorpral (furir) av andra klassen,
1 gevärshantverkarkorpral,
1 gevärshantverkarvicekorpral,
1 gevärshantverkarsoldat och
1 hovslagarvicekorpral.
Kungl. Maj:ts nåd. proposition nr 58.
5
Musikmanskap:
3 musikdistinktionskorpraler (furirer) av andra klassen,
3 musikkorpraler,
3 musikvicekorpraler,
9 trumslagare eller hornblåsare och
4 musikelever.
b) Svea och Göta livgarden:
Officerare:
1 överste och chef,
1 överstelöjtnant,
3 majorer,
9 kaptener av första klassen,
7 kaptener av andra klassen,
11 löjtnanter av första klassen,
11 löjtnanter av andra klassen och
10 underlöjtnanter.
Underofficerare:
13 fanjunkare,
13 sergeanter av första klassen och
12 sergeanter av andra klassen.
Musikunderofflcerare:
1 musikfanjunkare,
6 musiksergeanter av första klassen och
5 musiksergeanter av andra klassen.
Civilmilitär personal:
1 regementspastor,
1 regementsläkare,
1 bataljonsläkare och
1 gevärshantverkare.
4
Kungl. Maj:ts nåd. proposition nr 58.
Manskap:
14 distinktionskorpraler (furirer) av första klassen,
30 distinktionskorpraler (furirer) av andra klassen,
44 korpraler,
56 vicekorpraler,
360 volontärer,
2 sjukvårdsdistinktionskorpraler (furirer) av andra klassen,
2 sjukvårdskorpraler,
2 sjukvårdsvicekorpraler,
2 sjukvårdssoldater,
1 gevärshantverkardistinktionskorpral (furir) av andra klassen,
1 gevärshantverkarkorpral,
1 gevärshantverkarvicekorpral,
1 gevärshantverkarsoldat och
1 hovslagarvicekorpral.
Musikmanskap:
3 musikdistinktionskorpraler (furirer) av andra klassen,
3 musikkorpraler,
3 musikvicekorpraler,
11 trumslagare eller hornblåsare och
4 musikelever.
c) Norrbottens regemente:
Officerare:
1 överste och chef,
1 överstelöjtnant,
3 majorer,
11 kaptener av första klassen,
8 kaptener av andra klassen,
13 löjtnanter av första klassen,
13 löjtnanter av andra klassen och
10 underlöjtnanter.
Underofficerare:
15 fanjunkare,
15 sergeanter av första klassen och
13 sergeanter av andra klassen.
Kungl. Maj:ts nåd. proposition nr 58.
5
Musikunderofflcerare:
1 musikfanjunkare,
5 musiksergeanter av första klassen och
5 musiksergeanter av andra klassen.
Civilmilitär personal:
1 gevärshantverkare.
Manskap:
14 distinktionskorpraler (furirer) av första klassen,
30 distinktionskorpraler (furirer) av andra klassen,
44 k orpraler,
44 vicekorpraler,
60 volontärer,
2 sjukvårdsdistinktionskorpraler (furirer) av andra klassen,
2 sjukvårdskorpraler,
2 sjukvårdsvicekorpraler,
2 sjukvårdssoldater,
1 gevärshantverkardistinktionskorpral (furir) av andra klassen,
1 gevärshantverkarkorpral,
1 gevärshantverkarvicekorpral,
1 gevärshantverkarsoldat och
1 hovslagarvicekorpral.
Musikmanskap:
3 musikdistinktionskorpraler (furirer) av andra klassen,
3 musikkorpraler,
3 musikvicekorpraler,
9 trumslagare eller hornblåsare och
4 musikelever.
6
Kungl. Maj:ts nåd. proposition nr 58.
d) Militärbefälet på Gottland samt Gottlands infanteriregemente:
I. Militärbefälet:
Officer:
1 överste och militärbefälhavare.
Civilmilitär personal:
1 regementspastor,
1 regementsläkare och
2 bataljonsläkare.
II. Gottlands infanteriregemente:
Officerare:
1 överstelöjtnant,
3 majorer,
9 kaptener av första klassen,
7 kaptener av andra klassen,
11 löjtnanter av första klassen,
11 löjtnanter av andra klassen och
10 underlöjtnanter.
U nderofflcerare:
13 fanjunkare,
13 sergeanter av första klassen och
12 sergeanter av andra klassen.
Musikunderofficerare:
1 musikfanjunkare,
5 musi k sergeanter av första klassen och
5 musiksergeanter av andra klassen.
Civilmilitär personal:
1 gevärshantverkare.
Kung!. Maj:ts nåd. proposition nr 58.
7
Manskap:
14 distinktionskorpraler (furirer) av första klassen,
30 distinktionskorpraler (furirer) av andra klassen,
44 korpraler,
44 vicekorpraler,
240 volontärer,
2 sjukvårdsdistinktionskorpraler (furirer) av andra klassen,
2 sjukvårdskorpraler,
2 sjukvårdsvicekorpraler,
2 sjukvårdssoldater,
1 gevärshantverkardistinktionskorpral (furir) av andra klassen,
1 gevärs h an tverkarkorpral,
1 gevärshantverkarvicekorpral,
1 gevärshantverkarsoldat och
1 hovslagarvicekorpral.
Musikmanskap:
3 musikdistinktionskorpraler (furirer) av andra klassen,
3 musikkorpraler,
3 musikvicekorpraler,
9 trumslagare eller hornblåsare och
4 musikelever.
dels att vid vart och ett av härens infanteriregementen skola efter
genomförd härordning finnas 23 kronan tillhöriga stamhästar.
Beträffande kavalleriets organisation:
2:o) att Riksdagen måtte besluta:
dels att vart och ett av nedan uppräknade kavalleritruppförband
skall efter genomförd härordning utgöras av den under desamma upptagna,
med fasta avlöningsförmåner anställda personal, nämligen:
a) Livgardet till häst, Livregementets dragoner, Livregementets husarer,
Smålands husarregemente, Kronprinsens husarregemente och Norrlands
dragonregemente:
Officerare:
1 överste och chef,
1 överstelöjtnant eller major,
5
2
7
6
5
(1
5
5
1
2
2
1
1
1
1
1
8
8
:6
:6
i5
1
1
2
1
2
3
3
3
1
Kungl. Maj:ts nåd. proposition nr 58.
ryttmästare av första klassen,
ryttmästare av andra klassen,
löjtnanter av första klassen,
löjtnanter av andra klassen och
underlöjtnanter.
Underofficerare:
fanjunkare,
sergeanter av första klassen och
sergeanter av andra klassen.
Musikunderofficerare:
musikfanj unkare,
musiksergeanter av första klassen och
musiksergeanter av andra klassen.
Civilmilitär personal:
rege m entspastor,
bataljonsläkare,
regementsveterinär,
bataljonsveterinär och
gevärshantverkare.
Manskap:
distinktionskorpraler (furirer) av första klassen,
distinktionskorpraler (furirer) av andra klassen,
korpraler,
vicekorpraler,
volontärer,
sjukvårdsdistinktionskorpral (furir) av andra klassen,
sjukvårdskorpral,
sj ukvårdsvicekorpraler,
sj ukvår dsry ttare,
hovslagardistinktionskorpraler (furirer) av andra klassen,
hovslagarkorpraler,
hovslagarvicekorpraler,
hovslagarryttare och
hantverksvicekorpral.
Kungl. Maj:ts nåd. proposition nr 58.
9
Musikmanskap:
1 musikdistinktionskorpral (furir) av andra klassen,
1 musikkorpral,
1 musikvicekorpral,
2 trumpetare och
2 musikelever.
b) Skånska husar- och dragonregementena:
Officerare:
1 överste och chef,
1 överstelöjtnant,
2 majorer,
10 ryttmästare av första klassen,
3 ryttmästare av andra klassen,
14 löjtnanter av första klassen,
12 löjtnanter av andra klassen och
11 underlöjtnanter.
Underofficerare:
11 fanjunkare,
10 sergeanter av första klassen och
10 sergeanter av andra klassen.
Musikunderofficerare:
1 musikfanjunkare,
3 musiksergeanter av första klassen och
3 musiksergeanter av andra klassen.
Civilmilitär personal:
1 regementspastor,
1 regementsläkare,
1 bataljonsläkare,
1 regementsveterinär,
2 bataljonsveterinärer och
2 gevärshantverkare.
Bihang till senare Riksdagens protokoll 1914. 1 samt. 28 käft. (Nr 58.) 2
10
Kungl. Maj:ts nåd. proposition nr 58.
Manskap:
16 distinktionskorpraler (furirer) av första klassen,
36 distinktionskorpraler (furirer) av andra klassen,
52 korpraler,
52 vicekorpraler,
402 volontärer,
1 sjukvårdsdistinktionskorpral (furir) av första klassen,
1 sjukvårdsdistinktionskorpral (furir) av andra klassen,
2 sjukvårdskorpraler,
4 sjukvårdsvicekorpraler,
2 sjukvårdsryttare,
4 hovslagardistinktionskorpraler (furirer) av andra klassen,
6 hovslagarkorpraler,
6 hovslagarvicekorpraler,
6 hovslagarryttare och
1 hantverksvicekorpral.
Musikmanskap:
3 musikdistinktionskorpraler (furirer) av andra klassen,
2 musikkorpraler,
2 musikvicekorpraler,
8 trumpetare och
3 musikelever.
dels att vid vart och ett av Livgardet till häst, Livregementets dragoner,
Livregementets husarer, Smålands husarregemente, Kronprinsens
husarregemente och Norrlands dragonregemente skola efter genomförd härordning
finnas 620 samt vid vartdera av Skånska husar- och dragonregementena
1 220 kronan tillhöriga stamhästar.
Beträffande artilleriets organisation:
3:o) att Riksdagen måtte besluta:
dels att vart och ett av nedan uppräknade artilleritruppförband skall
efter genomförd härordning utgöras av den under desamma upptagna, med
fasta avlöningsförmåner anställda personal, nämligen:
Kungl. Maj:ts nåd. proposition nr 58.
11
a) Svea, Göta, Norrlands, Upplands och Smalands artilleriregementen: -
Officerare:
1 överste och chef,
2 överstelöjtnanter,
3 majorer,
11 kaptener av första klassen,
8 kaptener av andra klassen,
11 löjtnanter av första klassen,
9 löjtnanter av andra klassen och
10 underlöjtnanter.
Underofficerare:
15 styckjunkare,
15 sergeanter av första klassen och
15 sergeanter av andra klassen.
Musikunderofflcerare:
1 musi kstyckj un kåre,
4 musiksergeanter av första klassen och
4 musiksergeanter av andra klassen.
Civilmilitär personal:
1 regementspastor,
1 regementsläkare,
1 bataljonsläkare (dock icke vid Norrlands artilleriregemente),
1 regementsveterinär och
1 bataljonsveterinär.
Manskap:
18 förstekonstaplar (furirer) av första klassen,
37 förstekonstaplar (furirer) av andra klassen,
44 andrekonstaplar,
44 vicekonstaplar,
132 volontärer,
2 sjukvårdsförstekonstaplar (furirer) av andra klassen,
2 sjukvårdsandrekonstaplar,
12
Kungl. Maj:ts nåd. proposition nr 58.
2 sj ukvårdsvicekonstaplar,
2 sjukvårdsartillerister,
1 hantverksförstekonstapel (furir) av andra klassen,
3 hantverksandrekonstaplar,
3 hantverksvicekonstaplar,
4 hantverksartillerister,
1 hovslagarförstekonstapel (furir) av andra klassen,
3 hovslagarandrekonstaplar,
3 hovslagarvicekonstaplar och
4 hovslagarartillerister.
Musikmanskap:
2 musikförstekonstaplar (furirer) av andra klassen,
1 musikandrekonstapel,
2 musikvicekonstaplar,
2 trumpetare och
2 musikelever.
b) Vendes artilleriregemente:
Officerare:
1 överste och chef,
2 överstelöjtnanter,
4 majorer,
14 kaptener av första klassen,
9 kaptener av andra klassen,
14 löjtnanter av första klassen,
10 löjtnanter av andra klassen och
12 underlöjtnanter.
Underofficerare:
18 stjmkjunkare,
19 sergeanter av första klassen och
19 sergeanter av andra klassen.
Musikunderofficerare:
1 musikstyckjunkare,
5 musiksergeanter av första klassen och
5 musiksergeanter av andra klassen.
Kungl. Maj:ts nåd. proposition nr 58.
13
Civilmilitär personal:
1 regementspastor,
1 regementsläkare,
1 bataljonsläkare,
1 regementsveterinär och
1 bataljonsveterinär.
Manskap:
23 förstekonstaplar (furirer) av första klassen,
47 förstekonstaplar (furirer) av andra klassen,
56 andrekonstaplar,
56 vicekonstaplar,
168 volontärer,
2 sj ukvårdsförstekonstaplar (furirer) av andra klassen,
2 sjukvårdsandrekonstaplar,
3 sjukvårdsvicekonstaplar,
3 sjukvårdsartillerister,
2 hantverksförstekonstaplar (furirer) av andra klassen,
3 hantverksandrekonstaplar,
4 hantverks vicekonstaplar,
5 hantverksartillerister,
2 hovslagarförstekonstaplar (furirer) av andra klassen,
3 hovslagarandrekonstaplar,
4 hovslagarvicekonstaplar och
5 hovslagarartillerister.
Musikmanskap:
2 musikförstekonstaplar (furirer) av andra klassen,
1 musikandrekoristapel,
2 musikvicekonstaplar,
3 trumpetare och
2 musikelever.
c) Gottlands artillerikår:
Officerare:
1 överstelöjtnant och chef,
4 kaptener av första klassen,
14
Kungl. Maj:ts nåd. proposition nr 58.
2 kaptener av andra klassen,
5 löjtnanter av första klassen,
5 löjtnanter av andra klassen och
4 underlöjtnanter.
Underofficerare:
4 styckjunkare,
5 sergeanter av första klassen och
4 sergeanter av andra klassen.
Musikunderofflcer:
1 musiksergeant av första klassen.
Civilmilitär personal:
1 batalj onsveterinär.
Manskap:
7 förstekonstaplar (furirer) av första klassen,
15 förstekonstaplar (furirer) av andra klassen,
22 andrekonstaplar,
22 vicekonstaplar,
67 volontärer,
1 sjukvårdsförstekonstapel (furir) av andra klassen,
1 sjukvårdsandrekonstapel,
2 sj ukvårdsvi cekonstaplar,
1 sjukvårdsartillerist,
1 hantverksandrekonstapel,
1 hantverksvieekonstapel,
2 hantverksartillerister,
1 hovslagarandrekonstapel,
1 hovslagarvicekonstapel och
1 hovslagarartillerist.
Musikmanskap:
1 musikförstekonstapel (furir) av andra klassen,
1 musikandrekonstapel,
1 musikvicekonstapel,
2 trumpetare och
1 musikelev.
15
Kungl. Maj:ts nåd. proposition nr 58.
d) Boden-Karlsborgs artilleriregemente:
Officerare:
1 överste och chef,
2 överstelöjtnanter,
3 majorer,
12 kaptener av första klassen,
10 kaptener av andra klassen,
13 löjtnanter av första klassen,
10 löjtnanter av andra klassen och
12 underlöjtnanter.
Underofficerare:
22 styckjunkare,
24 sergeanter av första klassen och
24 sergeanter av andra klassen.
Musikunderofficerare:
2 musikstyckjunkare,
2 musiksergeanter av första klassen och
2 musiksergeanter av andra klassen.
Manskap:
20 förstekonstaplar (furirer) av första klassen,
40 förstekonstaplar (furirer) av andra klassen,
48 andrekonstaplar,
48 vicekonstaplar,
156 volontärer,
2 sjukvårdsförstekonstaplar (furirer) av andra klassen,
3 sjukvårdsandrekonstaplar,
3 sjukvårdsvicekonstaplar,
2 sjuk vårdsa rtillerister,
1 hantverksförstekonstapel (furir) av andra klassen,
2 hantverksandrekonstaplar,
3 hantverksvicekonstaplar,
4 hantverksartillerister,
1 hovslagarandrekonstapel,
1 hovslagarvicekonstapel och
2 hovslagarartillerister.
16
Kungl. Maj:ts nåd. proposition nr 58.
Musikmanskap:
2 musikförstekonstaplar (furirer) av andra klassen,
1 musikandrekonstapel,
2 musikvicekonstaplar,
3 trumpetare och
2 musikelever.
e) Positionsartilleriregementet:
Officerare:
1 överste och chef,
1 överstelöjtnant,
2 majorer,
6 kaptener av första klassen,
6 kaptener av andra klassen,
7 löjtnanter av första klassen,
5 löjtnanter av andra klassen och
6 underlöjtnanter.
U nderofficerare:
12 styckjunkare,
12 sergeanter av första klassen och
12 sergeanter av andra klassen.
Musikunderofficerare:
1 musikstyckjunkare,
2 musiksergeanter av första klassen och
2 musiksergeanter av andra klassen.
Civilmilitär personal:
1 regementsläkare och
1 bataljonsveterinär.
Kungl. Maj:ts nåd. proposition nr 58.
17
Manskap:
10+förstekonstaplar (furirer) av första klassen,
20^ förstekonstaplar (furirer) av andra klassen,
241 andrekonstaplar,
24 vicekonstaplar,
72 volontärer,
1 sjukvårdsförstekonstapel (furir) av andra klassen,
1 sjukvårdsandrekonstapel,
2 sjukvårdsvicekonstaplar,
1 sjukvårdsartillerist,
2 hantverksandrekonstaplar,
2 hantverksvicekonstaplar,
2 hantverksartillerister,
2 hovslagarandrekonstaplar,
2 hovslagarvicekonstaplar och
2 hovslagarartillerister.
Musikmanskap:
1 musikförstekonstapel (furir) av andra klassen,
1 musikandrekonstapel,
2 musikvicekonstaplar, •
1 trumpetare och
1 musikelev.
dels att vid vart och ett av Svea, Göta, Norrlands, Upplands och
Smålands artilleriregementen skola efter genomförd härordning finnas 440,
vid Vendes artilleriregemente 584, vid Gottlands artillerikår 85, vid BodenKarlsborgs
artilleriregemente 126 och vid Positionsartilleriregementet 180
kronan tillhöriga stamhästar.
Beträffande artilleriets fabriker och tygstater:
4:o) att Riksdagen måtte besluta, att vid artilleriets fabriker och
tygstater skall efter genomförd härordning finnas följande, med fasta avlöningsförmåner
anställda
Bihang till senare Riksdagens protokoll 1914. 1 samt. 28 käft. (Nr 58.) 3
18
Kungl. Maj:ts nåd. proposition nr 58.
Fabriks- och tygpersonal:
1 fälttygmästare,
3 styresmän,
1 tygmästare av första klassen,
2 tygmästare av andra klassen,
4 tyg- eller fabriksingenjörer,
11 tyg- eller fabriksförvaltare av första klassen,
1 öververkmästare,
6 departementsskrivare,
7 tygförvaltare av andra klassen,
18 besiktningsrustmästare eller tygverkmästare,
6 verkmästare av första klassen,
2 verkmästare av andra klassen,
9 tyg- eller fabriksskrivare,
50 tyghantverkare och
7 fortmaskinister.
Beträffande Fortifikationens och ingenjörtruppernas organisation:
*
5:o) att Riksdagen måtte bifalla:
att en ny ingenjörkår, benämnd Norrlands ingenjörkår, uppsättes;
samt
6:o) att Riksdagen måtte besluta:
dels att vid Fortifikationen med fasta avlöningsförmåner anställda
officerare, underofficerare, musikunderofficerare, civilmilitär och civil personal
skola efter genomförd härordning utgöras av nedan upptagna personal,
nämligen:
Officerare:
3 överstar,
5 överstelöjtnanter,
10 majorer,
36 kaptener av första klassen,
22 kaptener av andra klassen,
19
Kungl. Maj:ts nåd. proposition nr 58.
37 löjtnanter av första klassen,
29 löjtnanter av andra klassen och
32 underlöjtnanter.
Underofficerare:
46 fanjunkare,
47 sergeanter av första klassen och
47 sergeanter av andra klassen.
Musikunderofficerare:
4 musikfanjunkare,
7 musiksergeanter av första klassen och
8 musiksergeanter av andra klassen.
Civilmilitär personal:
3 regementspastorer,
2 regementsläkare,
1 bataljonsläkare,
4 bataljonsveterinärer,
11 fortifikationskassörer och förrådsförvaltare,
5 departementsskrivare,
5 gevärshantverkare,
6 tygverkmästare,.
27 tyghantverkare,
4 radiotelegrafister och
5 förrådsvaktmästare.
Civil personal:
1 vaktmästare vid fortifikationsstabens huvudstation.
dels att vart och ett av nedan uppräknade ingenjörtruppförband
skall efter genomförd härordning utgöras av den under desamma upptagna,
med fasta avlöningsförmåner anställda manskapspersonal, nämligen:
20
Kungl. May.ts nåd. proposition nr 38.
a) Svea ingenjörkär:
Manskap:
6 distinktionskorpraler (furirer) av första klassen,
11 distinktionskorpraler (furirer) av andra klassen,
18 korpraler,
18 vicekorpraler,
95 volontärer,
1 hantverksdistinktionskorpral (furir) av första klassen,
2 hantverksdistinktionskorpraler (furirer) av andra klassen,
6 hantverkskorpraler,
7 hantverksvicekorpraler,
1 gevärshantverkarkorpral,
2 gevärshantverkarvicekorpraler,
1 gevärshantverkarsoldat,
1 sjukvårdsdistinktionskorpral (furir) av andra klassen,
2 sjukvårdskorpraler,
2 sjukvårdsvicekorpraler,
2 sjukvårdssoldater,
1 hovslagarvicekorpral och
1 hovslagarsoldat.
Musikmanskap:
1 musikdistinktionskorpral (furir) av andra klassen,
2 musikkorpraler,
2 musikvicekorpraler,
2 trumpetare och
1 musikelev.
b) Göta ingenjörkår:
Manskap:
6 distinktionskorpraler (furirer) av första klassen,
10 distinktionskorpraler (furirer) av andra klassen,
17 korpraler,
17 vicekorpraler,
85 volontärer,
1 hantverksdistinktionskorpral (furir) av första klassen,
21
Kungl. Maj:ts nåd. proposition nr 58.
2 hantverksdistinktionskorpraler (furirer) av andra klassen,
6 hantverkskorpraler,
7 hantverksvicekorpraler,
1 gevärshantverkarkorpral,
1 gevärshantverkarvicekorpral,
2 gevärshantverkarsoldater,
1 sjukvårdsdistinktionskorpral (furir) av andra klassen,
2 sjuk vårdskorpraler,
2 sjukvårdsvicekorpraler,
2 sjukvårdssoldater,
1 hovslagarvicekorpral och
1 hovslagarsoldat.
Musikmanskap:
1 musikdistinktionskorpral (furir) av andra klassen,
2 musikkorpraler,
2 musikvicekorpraler,
2 trumpetare och
1 musikelev.
c) Fälttelegraf kåren:
Manskap:
8 distinktionskorpraler (furirer) av första klassen,
16 distinktionskorpraler (furirer) av andra klassen,
24 korpraler,
25 vicekorpraler,
125 volontärer,
2 hantverksdistinktionskorpraler (furirer) av första klassen,
3 hantverksdistinktionskorpraler (furirer) av andra klassen,
11 hantverkskorpraler,
16 hantverksvicekorpraler,
1 gevärshantverkarkorpral,
1 gevärshantverkarvicekorpral,
1 gevärshantverkarsoldat,
1 sjukvårdsdistinktionskorpral (furir) av andra klassen,
1 sjukvårdskorpral,
2 sjukvårdsvicekorpraler,
1 sjukvårdssoldat,
22
Kungl. Maj:ts nåd. proposition nr 58.
1 hovslagarkorpral,
1 hovslagarvicekorpral och
1 hovslagarsoldat.
Musikmanskap:
1 musikdistinktionskorpral (furir) av andra klassen,
1 musikkorpral,
1 musikvicekorpral,
1 trumpetare och
1 musikelev.
d) Bodens ingenjörkår:
Manskap:
3 distinktionskorpraler (furirer) av första klassen,
6 distinktionskorpraler (furirer) av andra klassen,
10 korpraler,
9 vicekorpraler,
60 volontärer,
1 hantverksdistinktionskorpral (furir) av första klassen,
2 hantverksdistinktionskorpraler (furirer) av andra klassen,
5 hantverkskorpraler,
6 hantverksvicekorpraler,
1 gevärshantverkarkorpral,
1 gevärshantverkarsoldat,
1 sjukvårdskorpral,
1 sjukvård svicekorpral,
1 sjukvårdssoldat och
1 hovslagarvicekorpral.
Musikmanskap:
1 musikdistinktionskorpral (furir) av andra klassen,
2 musikkorpraler,
2 musikvicekorpraler,
1 trumpetare och
1 musikelev.
23
Kungl. Maj:ts nåd. proposition nr 38.
e) Norrlands ingenjörkår:
Manskap:
6 distinktionskorpraler (furirer) av första klassen,
10 distinktionskorpraler (furirer) av andra klassen,
16 korpraler,
16 vicekorpraler,
75 volontärer,
1 hantverksdistinktionskorpral (furir) av första klassen,
1 hantverksdistinktionskorpral (furir) av andra klassen,
4 hantverkskorpraler,
5 hantverksvicekorpraler,
1 gevärs hantverkarkorpral,
1 gevärshantverkarvicekorpral,
1 gevärshantverkarsoldat,
1 sjukvårdsdistinktionskorpral (furir) av andra klassen,
1 sjukvårdskorpral,
2 sjukvårdsvicekorpraler,
1 sjukvårdssoldat,
1 hovslagarkorpral,
1 hovslagarvicekorpral och
2 hovslagarsoldater.
Musikmanskap:
1 musikdistinktionskorpral (furir) av andra klassen,
2 musikkorpraler,
2 musikvicekorpraler,
2 trumpetare och
1 musikelev.
dels att efter genomförd härordning skola finnas vid Svea ingenjörkår
53, vid Göta ingenjörkår 44, vid Fälttelegrafkåren 60, vid Bodens ingenjörkår
16 och vid Norrlands ingenjörkår 41 kronan tillhöriga stamhästar.
Beträffande träng- och sjukvårdstruppernas organisation:
7) att Riksdagen måtte besluta:
dels att vid träng- och sjukvårdstrupperna med fasta avlöningsförmåner
anställda officerare och underofficerare med vederlikar skola efter
24
Kungl. Maj:ts nåd. proposition nr 58.
genomförd härordning utgöras av nedan upptagna å gemensam stat uppförda
personal, nämligen:
Officerare:
1 överste,
3 överstelöjtnanter,
3 majorer,
18 kaptener av första klassen,
8 kaptener av andra klassen,
18 löjtnanter av första klassen,
18 löjtnanter av andra klassen och
12 underlöjtnanter.
Underofficerare:
31 fanjunkare,
31 sergeanter av första klassen och
30 sergeanter av andra klassen.
Musikunderofflcerare:
6 musiksergeanter av första klassen och
6 musiksergeanter av andra klassen.
Civilinilitär personal:
2 regementspastorer,
6 regementsläkare,
6 bataljonsläkare,
6 bataljonsveterinärer och
18 hantverkare,
dels att var och en av härens sex trängkårer skall efter genomförd
härordning utgöras av följande, med fasta avlöningsförmåner anställda
manskapspersonal, nämligen:
Manskap:
5 distinktionskorpraler (furirer) av första klassen,
8 distinktionskorpraler (furirer) av andra klassen,
14 korpraler,
13 vicekorpraler,
Kungi. Maj:ts nåd. proposition nr 58.
25
21 volontärer,
1 hovslagarkorpral och
1 hovslagarvicekorpral.
Musikmanskap:
1 musikdistinktiomkorpral (furir) av andra klassen,
1 musikkorpral,
» 2 musikvicekorpraler,
1 trumpetare och
1 musikelev.
dels att vid varje trängkår skola efter genomförd härordning finnas
54 kronan tillhöriga stamhästar.
Beträffande intendenturkåren och förplägnadstrupperna:
8:o) att Riksdagen måtte besluta:
att vid intendenturkåren och förplägnadstrupperna skall efter genomförd
härordning finnas följande, med fasta avlöningsförmåner anställda personal,
nämligen:
Civilmilitär personal:
1 generalintendent,
2 överfältintendenter,
6 fältintendenter av första graden,
9 fältintendenter av andra graden,
51 intendenter av första klassen,
33 intendenter av andra klassen,
16 underintendenter,
74 förvaltare,
8 förvaltarassistenter av första klassen och
8 förvaltarassistenter av andra klassen.
Civil personal:
1 vaktmästare vid generalintendentens expedition.
Bihang till senare Riksdagens protokoll 1914. 1 samt. 28 höft. (Nr 58.) 4
26
Kungl. Maj:ts nåd. proposition nr 58.
Manskap:
4 distinktionskorpraler (furirer) av första klassen,
6 distinktionskorpraler (furirer) av andra klassen,
10 korpraler,
10 vicekorpraler och
12 volontärer.
Beträffande generalitetsstaten:
9:o) att Riksdagen måtte bifalla, att för härordningens genomförande
å generalitetsstaten uppföras
dels med fasta avlöningsförmåner en inspektör för militärläroverken
m. m., en inspektör för infanteriet, en inspektör för kavalleriet och sex
fältläkare;
dels arvoden om 1 000 kronor åt en var av kommendanten i Boden,
militärbefälhavaren på Gottland samt tolv såsom brigadchefer förordnade
regementschefer vid infanteriet;
dels lönetillägg och furageersättning för två tjänstehästar åt en adjutant
hos inspektören för militärläroverken m. m. och åt en adjutant hos
inspektören för infanteriet.
Beträffande generalstaben:
10:o) att Riksdagen måtte bifalla:
att för härordningens genomförande följande nya beställningar tillkomma
vid generalstaben, nämligen: 1 överstelöjtnant, 1 major, 3 kaptener
av första klassen, 10 kaptener av andra klassen och 1 aktuarie, varemot
nuvarande 10 löjtnantsbeställningar av första klassen indragas.
Beträffande artilleristaben:
ll:o) att Riksdagen måtte bifalla, att för härordningens genomförande
å staten för artilleristaben uppföras
dels med fasta avlöningsförmåner chefen för artilleristaben;
dels arvoden åt två officerare av infanteriet.
Kungl. Maj:ts nåd. proposition nr 58.
27
Beträffande kommendantsstaten:
12:o) att Riksdagen måtte bifalla, att för härordningens genomförande
å kommendantsstaten under kommendantskapet i Boden uppföras 1 garnisonspastor
samt 1 regementsveterinär för Bodens garnison och fästningsveterinär
vid kommendantskapet.
Beträffande artilleri- och ingenjörhögskolan:
13:o) att Riksdagen måtte bifalla, att för härordningens genomförande
chefen för artilleri- och ingenjörhögskolan uppföres med fasta avlöningsförmåner
å staten för artilleri- och ingenjörhögskolan.
Beträffande övergången till den nya härordningen:
14:o) att Riksdagen måtte besluta, att den nya härordningen, sådan
den här blivit föreslagen, skall vara genomförd under tio år, räknade från
och med år 1915.
De till ärendet hörande handlingar skola vederbörande utskott tillhandahållas,
och Kungl. Maj:t förbliver Riksdagen med all kungl. nåd och
ynnest städse välbevågen.
GUSTAF.
Hj. L. Hammarskjöld.
Kungl. Maj ds nåd. proposition nr 58.
29
Utdrag ur protokollet över lantförsvarsärenden, hållet inför Hans
Maj:t Konungen i statsrådet å Drottningholms slott den
14 maj 1914.
Närvarande:
Hans excellens herr statsministern Hammarskjöld,
Hans excellens herr ministern för utrikes ärendena Wallenberg,
Statsråden: Hasselrot,
von Sydow,
friherre Becic-Friis,
Stenberg,
Linnér,
Mörcke,
Vennersten,
Westman,
Broström.
Hans excellens herr statsministern Hammarskjöld anförde i underdånighet:
»Den
år 1901 antagna härordningen betecknade, i jämförelse med
den föregående utvecklingen av landets försvarsväsen, ett betydande steg
framåt i riktning mot en efter våra förhållanden fullt betryggande organisation
av landets försvarskrafter. Särskilt gäller detta den för stridsdugligheten
så viktiga frågan om övningstiden. Från att jämlikt den år
1892 beslutade härorganisationen hava utgjort 90 dagar för alla värnpliktiga
utsträcktes sålunda övningstiden för värnpliktiga vid infanteriet,
positionsartilleriet, fästningsartilleriet, fästningsingenjörtrupperna och trängen
till 240 dagar, för värnpliktiga vid flottan till 300 dagar samt för värnpliktiga
vid kavalleriet, fältartilleriet, fältingenjör- och fälttelegraftrupperna
till 365 dagar.
1901 års
härordning.
30
Kungl. Maj:ts nåd. proposition nr 58.
Övergångstiden för genomförande av 1901 års härordning bestämdes
till tolv år; och skulle den nya ordningen alltså varit till fullo genomförd med
utgången av år 1913. Så blev också i det huvudsakliga händelsen.
Arbetet med uppförande av kasernetablissemang för infanteriets
truppförband, vilket beräknats skola vara slutfört under förra hälften
av år 1915, torde emellertid, efter vad nu kan bedömas, icke kunna
fullbordas förrän under år 1919. Av infanterietablissemangen äro sju
ännu icke påbörjade och till ett åttonde har endast grundläggningsarbetet
utförts.
Ändringar i Under övergångstiden hava åtskilliga ändringar vidtagits i värnplikts
VäriagenU''
lagen. De viktigaste förändringarna hava avsett dels åstadkommande av
1901—1913. jämkningar i bestämmelserna angående värnpliktiga familjeförsörjares värnpliktsförhållanden,
och dels förkortning av icke vapenföra värnpliktigas
tjänstgöringsskyldighet. Vidare må framhållas, att det genom ett år 1910
beslutat tillägg till § 27 mom. 1 värnpliktslagen medgivits Konungen att
redan under första värnpliktsåret till första tjänstgöring inkalla värnpliktig,
som tilldelats fotfolket och uttagits till särskild vinterutbildning (skidlöpartjänst).
Vid riks- Under de år, som följde närmast efter antagandet av 1901 års här
ordning,
framställdes i Riksdagen uti åtskilliga motioner anmärkningar och
motionsyis erinringar beträffande försvarsväsendet i dess helhet. Innan redogörelse
framställda lämnas för de försvarsutredningar, som år 1906 och sedermera ägt rum,
redning Wför synes det vara lämpligt att ägna någon uppmärksamhet åt vissa yrkanden,
åstadkom- gom motionsvis framställdes vid riksdagarna 1903—1905.
större plan- Vid 1903 års riksdag föreslogo i Andra kammaren två särskilda
mässighet motionärer, A. Carlheim-Gyllensköld och S. A. K. Natt och Dag, att
försvarsan- Riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj:t måtte anhålla om tillsättande av
stalterna. en parlamentarisk kommitté, bestående av civila och militära ledamöter
till lika antal, för utredning angående kostnaderna för försvaret i dess
helhet. Den förstnämnde motionären gjorde gällande, att planlöshet ständigt
karaktäriserat anstalterna för vårt försvars ordnande; dessa hade sålunda
företagits i tre stora huvudgrupper, nämligen ökning av armén
år 1892, av flottan år 1899 och av fästningarna år 1900, men.på intet
håll hade något helt eller fullständigt åstadkommits. Till följd av en
dylik oliktidig behandling av försvarets särskilda huvuddelar vore fara
värt, att kostnaderna skulle svälla till en höjd utöver både behovet och
landets bärkraft samt vida mera ån omvårdnaden om kulturella ändamål
medgåve. Sveriges försvarsbudget vore förhållandevis högre än något an
-
31
Kungl. Maj:ts nåd. proposition nr 58.
nät lands. Föregående utredningar hade icke tagit tillbörlig hänsyn till
de finansiella förhållandena. Utgångspunkten för en ny utredning borde
vara kostnadsfrågan jämförd med försvarskraften; ämnet borde icke skärskådas
från »önskningarnas maximala synvinkel»; man finge icke, såsom
tidigare kommittéer, tänka sig vårt nationalförsvar jämställt med andra
folkrikare samt ekonomiskt och klimatiskt lyckligare lottade länders. Kostnadsfrågan
finge icke komma i sista rummet, utan borde försvarsproblemet
uppställas sålunda: Huru starkt nationalförsvar, inklusive lantarmé,
fästningar och pensionering, får Sverige för alternativt 75 och 80 miljoner
kronor om året, däruti inberäknat visst årligt belopp till nybyggnader och
reparationer av såväl arméns hus som flottans materiel och fästningar? —
I den andra motionen framhölls, att man vid ordnandet av landets försvar
borde taga i betraktande bland annat de militär-geografiska förhållandena,
eventuella fienders militära styrka, de olika försvarsgrenarnas, arméns och
flottans, betydelse vid avslåendet av direkta anfall, vid förhindrandet av
kusthärjningar, kustblockad och neutralitetsbrott samt landets ekonomiska
bärkraft, jämförd med arméns och flottans olika sätt att taga sagda bärkraft
i anspråk. På grund av kamrarnas olika beslut förföll emellertid
den väckta frågan.
Vid 1904 ^års riksdag förnyade Carlheim-Gyllensköld sitt utredningsyrkande.
Uti en inom Andra kammaren väckt motion föreslog
han sålunda, att Riksdagen måtte hos Kungl. Maj:t begära tillsättande av
en parlamentarisk kommitté för utredning om vilken armé, vilken flotta
och vilka befästningsanläggningar, som krävdes, detta för utrönande av, huru
allt, vad till vårt försvarsväsen hörde, måtte kunna ordnas så, att landet
för en årlig kostnad, till proportionen fast fördelad mellan armé, flotta
och fästningar samt ej överstigande endera 40 procent av den totala statsbudgeten,
oberäknat eventuellt statslån till järnvägsbyggnader eller annat,
eller årligen högst 75 miljoner kronor, inberäknat statsverkets tillskott till
den militära pensioneringen, erhölle största möjliga trygghet mot fientliga
anfall. Statsutskottet förklarade sig dela motionärens uppfattning angående
behovet av ökat samarbete mellan militärväsendets huvudgrenar
samt anslöt sig till den i motionen uttalade åsikten om behovet av en
planmässig och förutseende begränsning av kostnaderna för vårt lands
försvar till vad som oundgängligen erfordrades för att med klokhet
och hushållning största möjliga trygghet mot fientliga angrepp måtte
vinnas. Dock farin utskottet det vara tvivelaktigt, huruvida det. vore
nödigt eller lämpligt att för ernående av dessa viktiga önskemål anlita
den av motionären föreslagna vägen. Utskottet antog däremot, att
det skulle vara nyttigt, att frågor rörande riksförsvaret i dess helhet
32
Kungl. Maj:ts nåd. proposition nr 58.
behandlades av en permanent kommission, bildad av cheferna för de
båda försvarsdepartementen med tillhörande stabschefer samt andra framstående
militärer i eller utom tjänst. Emellertid förklarade utskottet
sig förvissat, att vad som härutinnan lämpligen kunde och borde göras,
bleve föremål för Kungl. Maj:ts prövning och beslut, utan att Riksdagen
behövde i skrivelse tillkännagiva sina önskningar härutinnan, och hemställdes
därför, att motionen icke måtte till någon Riksdagens åtgärd föranleda.
Denna hemställan bifölls av båda kamrarna.
Vid 1905 års riksdag upptogs i Andra kammaren av G. O. Wallenberg
motionsvis den tanke, som uttalats av 1904 års statsutskott, i det
han föreslog, att Riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj:t — med påpekande
att försvarsutgifterna på få år stigit i en oroväckande grad och att
Riksdagen trott sig finna fog föreligga för den inom landet allt mera utbredda
åsikten, att behövlig planmässighet vid försvarsberedelserna icke
ännu vunnits hos oss, liksom ej heller i andra länder utan särskilda åtgärder
— ville för sin del uttala den meningen, att sådan planmässighet
antagligen bättre skulle bliva tillgodosedd, om frågor, som vore att hänföra
till försvarsförberedelserna till landets värnande mot yttre fiender samt
behoven därför, innan de inför Konungen i statsrådet föredroges, bleve
behandlade i särskild försvarsberedning, bestående av statsministern, utrikesministern,
krigsministern, sjöministern och finansministern, och vid
vilken cheferna för generalstaben och flottans stab borde närvara. Det
Andra kammarens tillfälliga utskott, som hade att yttra sig över motionen,
förklarade sig i sak instämma i motionens huvudsyfte, men hemställde på
formella skäl, att densamma icke skulle föranleda någon kammarens åtgärd.
Denna hemställan blev av kammaren bifallen.
Uttalande De krav på ökad planmässighet i vårt försvarsväsen, vilka sålunda
rådsptoto- framträtt under riksdagarna 1903—1905, upptogos år 1906 av dåvarande
kollet den 5statsministern, på vilkens förslag Kungl. Maj:t den 5 januari nämnda år
^av^tar beslut uppdraga åt cheferna för generalstaben och för flottans stab att i
ministern samråd utarbeta förslag till samfälld plan för rikets försvar, med rätt
Tian för för dem att under arbetets fortgång i mån av behov tillita andra militära
rikets för- myndigheters bistånd. Vid föredragningen av detta ärende anförde statssvar
m''m'' ministern till statsrådsprotokollet följande:
»För att uppnå största möjliga effektivitet åt landets försvarskrafter
synes det vara erforderligt, att en närmare samverkan anordnas mellan de
båda olika grenarna av försvarsväsendet. Första förutsättningen för en
sådan samverkan är, att en gemensam försvarsplan uppgöres med huvudsyfte
att i stora drag klargöra, vilken verksamhet armén och vilken
Kungl. Maj:ts nåd. proposition nr 58.
33
verksamhet flottan bör utveckla under olika eventualiteter av fientlig an
C
grepp
mot vårt land samt vilka anordningar med avseende härpå böra
vidtagas till stärkande under fredens dagar av armén och flottan. Givet är,
att försvarsplanen bör avse en gradvis skeende utveckling av försvarsmedlen,
så ordnad och avpassad, att under varje utvecklingsskede finnes en
verklig krigsberedskap, d. v. s. att de under varje sådant skede befintliga
försvarsmedel och försvarskrafter äro uti fullt krigsberett och krigsdugligt
tillstånd. Vid denna utveckling bör därför alltid det ur försvarssynpunkt
viktigaste sättas i främsta rummet.
En särskild anledning till att nu gå i författning om uppgörande av
en omfattande försvarsplan för riket ligger i det förändrade försvarspolitiska
läge, vari Sverige genom unionens upplösning kommit. Den hjälp,
som, i händelse angrepp skulle företagas mot vårt land, under unionen
kunnat påräknas från Norge, står oss nu ej längre till buds. Det måste därför
noggrannt utredas, vilka krav detta nya läge ställer på fördelningen
eller stärkandet av våra stridskrafter och stridsmedel.
Den sålunda ifrågasatta försvarsplanen torde böra förslagsvis uppgöras
av chefen för generalstaben och chefen för flottans stab i samråd
med varandra. Sedan detta arbete blivit fullbordat, torde en granskning:
ur finansiell synpunkt av möjligheterna till planens realiserande böra följa,
och lärer då bliva tillfälle att upptaga frågan, huru denna granskning på
det mest fruktbärande sätt bör försiggå.
Ett sådant tillvägagående, som jag nu tillåtit mig angiva, skulle
efter min mening medföra synnerligen stora fördelar. En med omsorg
förberedd planmässighet, önskvärd på alla statslivets områden, är, särskilt
i fråga om vårt försvar, av utomordentligt stor betydelse. Ty för ett litet
och jämförelsevis fattigt land är det. oundgängligt att kraftigt genomföra
principen det möjligaste effektiva försvar för den därför nedlagda kostnaden.
Det har också upprepade gånger inom Riksdagen framhållits såsom
ett önskemål, att man måtte söka ernå ett fullt rationellt utnyttjande av
den värnkraft, vårt folk kan åstadkomma, bland annat genom ett samarbete
mellan målsmännen för lånt- och sjöförsvaret. Ett sådant arbete, väl och
omsorgsfullt utfört, bör därför kunna i hög grad stärka Riksdagens och
landets förtroende till ledningen av försvarsväsendet.»
Den 18 oktober 1906 avgåvo cheferna för generalstaben och för Cheferna
flottans stab i gemensamt betänkande dels förslag till samfälld plan för^stafle^och''
rikets försvar, dels en översikt av de anordningar, som med avseende å för flottans
berörda förslag borde vidtagas till stärkande under fredens dagar av armén
och flottan, dels förslag till lag om ändrad lydelse av vissa delar av värn- 18 oktober
Bihang till senare Riksdagens protokoll 1914. 1 sand. 28 höft. (AV 58.) 5
34
Kungl. Maj:ts nåd. proposition nr 58.
slag talsam- pliktslagen. Samtidigt avgåvo nämnda chefer var för sig, chefen för generikets
ralstaben förslag till arméns utveckling under perioden 1908—1913 och
försvar chefen för flottans stab förslag till flottans utveckling under samma period
m'' w'' jämte en skrivelse angående åtgärder, som erfordrades för att underlätta
flottans uppträdande under krig, fartygens strategiska fördelning under
krig och flottans förläggning i fredstid samt personalbehovet vid mobilisering.
Då i fråga om sjöförsvaret särskilda specialutredningar ansågos vara
av behovet påkallade, bemyndigade Kungl. Maj:t chefen för s;ölörsvarsdepartementet
att tillkalla sakkunniga dels den 14 september 1906 för att
med hänsyn till den då ännu under utarbetning varande samfällda försvarsplanen
biträda med utredning angående erforderliga förändringar i typerna
för flottans stridsfartyg, dels ock den 7 december 1906 för att verkställa
ytterligare utredning i fråga om vissa av cheferna för generalstaben och för
flottans stab avgivna förslag rörande anordnande av vissa örlogsetablissemang,
förstärkande av det fasta försvaret åt sjösidan in. m.
Tillsättan- Sedan förstnämnda sakkunniga den 9 januari 1907 avgivit betän
dförsvars-
kande, och då de på grund av bemyndigandet den 7 december 1906 tillkommitté
kallade sakkunnigas (»kustförsvarskommissionens») arbete på hösten 1907
timber 1907. närmade sig sin fullbordan, upptogs frågan om den granskning av ifrågavarande
förslag, som förebådats i förenämnda statsrådsprotokoll den 5
januari 1906.
Vid ärendets föredragning inför Kungl. Maj:t den 28 september
1907 yttrade dåvarande statsministern, efter att hava erinrat om den dittills
åvägabragta utredningen, till statsrådsprotokollet följande:
»Över det av chefen för generalstaben utarbetade förslaget till arméns
utveckling under perioden 1908—1913 komma, jämlikt nådigt beslut den
6 innevarande månad, generalitetet in. fl. att avgiva yttrande, vilket torde
vara att förvänta under nästinstundande november månad. Likaledes
komma generalitetet in. fl. samt vissa personer från flottan att avgiva yttrande
över det av cheferna för generalstaben och för flottans stab avlämnade
förslaget till lag om ändrad lydelse av vissa delar utav värnpliktslagen.
I det närmaste färdiga äro således samtliga de förslag, som avsågos
vid lämnandet av berörda uppdrag till cheferna för generalstaben och för
flottans stab. Tiden synes sålunda vara inne att upptaga frågan om den
, redan från början ifrågasatta och i det föregående redan omnämnda granskningen
av desamma.
De avgivna förslagen äro av en särdeles omfattande och ingripande
betydelse. Att de böra underkastas en allsidig granskning och grundlig
Kungl. Maj:ts nåd. proposition nr 58.
35
prövning, särskilt nr finansiell synpunkt, därom är jag fullständigt ense
med min företrädare i ämbetet, och det synes mig lämpligt, att denna
granskning och prövning uppdrages åt en kommitté, vilken, i betraktande
av uppdragets omfattning och vikt, synes böra göras större än vad vid
tillsättning av kommittéer i allmänhet är vanligt. Därigenom kunna olika
åskådningar komma till uttryck inom kommittén samt tillfälle lämnas åt
med våra finansiella förhållanden förtrogne män att där göra sin röst
hörd. Huvudvikten ligger enligt min uppfattning vid den parlamentarisktfinansiella
granskningen, varför det antal ledamöter ur Riksdagen, som
bör ingå uti kommittén, icke torde böra understiga tio. Därjämte synes
förste deputeraden i Sveriges riksbank böra insättas i kommittén. För
ett riktigt bedömande av de olika föreslagna försvarsanordningarnas vikt
för landets försvar ävensom av den ordning, i vilken desamma böra komma
till utförande, för att försvarsmedlen må komma att utvecklas gradvis och
på ett med hänsyn till försvarsberedskapen ändamålsenligt sätt, är det
emellertid oundgängligen nödvändigt, att även den militära sakkunskapen
kommer att företrädas inom kommittén.
Det synes mig lämpligare, att de olika försvarsgrenarna äro företrädda
inom kommittén, än att till densamma tillfälligtvis, på längre eller
kortare tid, kallas särskilda sakkunniga. Genom förstnämnda anordning
vinnes nämligen större kontinuitet i kommitténs arbeten vad det militära
angår, och det måste därjämte anses önskligt, att de militära sakkunniga
få i egenskap av kommittéledamöter yttra sig och deltaga i nämnda
arbeten. Med hänsyn till vikten därav, att de olika försvarsgrenarna varda
vederbörligen representerade, synes antalet militära ledamöter böra bestämmas
till sex. Av dessa torde två böra företräda armén, två flottan
i egentlig mening, en kustartilleriet och en befästningsväsendet.»
Den kommitté, som i anledning härav nämnda dag tillsattes, erhöll
i uppdrag att, särskilt med hänsyn till rikets ekonomiska bärkraft, granska
och avgiva yttrande över omförmälda, av cheferna för generalstaben och
för flottans stab uppgjorda förslag till samfälld plan för rikets försvar samt
över övriga i samband därmed stående i det föregående omförmälda förslag
och utredningar.
Till ordförande i kommittén förordnades ledamoten av Riksdagens
första kammare bruksägaren C. Lundeberg samt till ledamöter: ledamoten
av Riksdagens andra kammare lantbrukaren H. Andersson, generalmajoren
O. L. Beckman, generallöjtnanten K. G. Bildt, ledamoten av Riksdagens
första kammare godsägaren O. Björklund, ledamoten av Riksdagens andra
kammare bleckslagerimästaren S. H. Kvarnzelius, fullmäktigen i Riksbanken
friherre B. K. J. Langenskiöld, ledamoten av Riksdagens andra kammare
36
Kungl. Maj:ts nåd. proposition nr 58.
domänintendenten E. A. Lindblad, dåvarande översten numera generalmajoren
C. D. L. W. W:son Munthe, dåvarande konteramiralen numera vice amiralen
C. O. Olsen, ledamoten av Riksdagens första kammare generalmajoren
friherre N. A. H. Palmstierna, ledamoten av Riksdagens andra kammare
nämndemannen D. Persson i Tällberg, konteramiralen J. W. L. Sidner,
ledamoten av Riksdagens andra kammare vice häradshövdingen K. A. Staaff,
ledamoten av Riksdagens första kammare bankdirektören K. A. Wallenberg,
generalmajoren J. G. Wikander och ledamoten av Riksdagens första
kammare fullmäktigen i Riksgäldskontoret G. F. Östberg. Efter hand
skedde vissa förändringar i kommitténs sammansättning. Efter friherre
Palmstiernas den 21 februari 1909 timade frånfälle insattes ledamoten av
Riksdagens första kammare landshövdingen friherre G. O. R. Lagerbring,
i stället för domänintendenten Lindblad, som begärt entledigande, ledamoten
av Riksdagens andra kammare lantbrukaren J. P. Jespersson och
i stället för generalmajoren Beckman, som avled den 26 juni 1909, generalmajoren
H. G. W. Wrangel. Efter därom gjorda ansökningar blevo Kvarnzelius,
Persson och Staaff den 15 juli 1910 entledigade från förordnandet
att vara ledamöter i kommittén.
Till kommittén överlämnades för granskning och bedömande, förutom
stabschefernas förutberörda förslag, dels utlåtanden över samma förslag avgivna
av särskilt sammankallad generalskommission, dels och ett flertal förslag,
utlåtanden och utredningar rörande såväl lånt- som sjömilitära frågor,
avgivna av militära myndigheter, kommissioner och tillkallade sakkunniga.
Sistnämnda förslag, utlåtanden och utredningar äro närmare angivna i inledningen
till kommitténs betänkande.
Kommittén avgav den 5 december 1910
dels betänkande med tillhörande bilagor, uppdelat i tre avdelningar,
nämligen
1) Kommitténs uppdrag m. m. jämte finansiell utredning,
2) La ntförsvaret,
3) Sjöförsvaret,
dels och särskilt betänkande rörande det fasta kustförsvarets stärkande
m. in.
I första avdelningen av kommitténs förstnämnda betänkande, sid.
71—74, återfinnes en sammanfattning av de utav kommittén förordade åtgärderna
för försvarets stärkande.
Försvars- Försvarskommitténs betänkande föranledde icke något hela försvars
/gn9årsrlks-
väsendet omfattande regeringsförslag vid 1911 års riksdag. Statsministern
dag; ytter- förklarade i ett till statsrådsprotokollet den 13 januari 1911 (proposition
Kungl. Maj:ts nåd. proposition nr 58.
''ål
n:r 2 för år 1911) avgivet yttrande, att den korta tid, som förlupit efter ägare hav
betänkandets avlämnande, icke medgivit ett sådant inträngande i hela den pa^ingd''
av kommittén lämnade utredningen, att han redan då vågade om densamma
fälla något bestämt omdöme. Detta gällde i synnerhet den del av
kommitténs betänkande, som behandlade den fråga, vilken särskilt varit till
kommittén överlämnad, eller den finansiella. I anledning av erinringar,
som framställts mot kommitténs utredning härutinnan, vore undersökning
igångsatt för att utröna, om och vilka utredningar som ytterligare borde
göras för att omdömet om landets ekonomiska bärkraft under den närmaste
tiden måtte bliva så tillförlitligt som möjligt. Det fortsatta bearbetandet
av det samlade materialet rörande försvarsfrågans ekonomiska sida borde
föras till slut, innan man beslutade sig för de av kommittén föreslagna
åtgärderna, vilka uppenbarligen komme att medföra avsevärda utgifter utöver
dem, som redan offrats för vårt försvar. Därjämte borde undersökas,
huruvida icke genom besparingar å vissa områden av försvaret och genom
strängt iakttagande av sparsamhet vid användandet av redan nu utgående
anslag möjlighet kunde beredas att utveckla vårt försvar utan ökande av
de utgifter, som redan nu toges i anspråk för försvaret. Ett uppskov
med de ifrågasatta förslagens genomförande syntes så mycket mer erforderligt,
som åtskilliga av dem jämväl ur militär-teknisk synpunkt torde
tarva vidare utredning. Bland förslagen funnes emellertid några, som dels
måste anses hava erhållit all den utredning, som ur sistnämnda synpunkt
kunde åstadkommas, dels därjämte vore av den art, att de rörde sig om
utgifter inom det nuvarande försvarets ram.
I anslutning härtill föreslog Kungl. Maj:t 1911 års riksdag dels i
statsverkspropositionen under femte huvudtiteln, att Riksdagen måtte för
vidmakthållande av sjökrigsmaterielen bevilja fyra miljoner kronor till påbörjande
av en l:a klass pansarbåt av s. k. F-typ, dels i särskild proposition
(n:r 2) vissa ändringar i värnpliktslagen, av vilka de viktigaste avsågo
sådan förändring av bestämmelserna angående värnpliktstidens längd och
indelning, att uppsättandet av reservtrupper ur de äldre värnpliktsklasserna
skulle möjliggöras. Äskandet av medel för påbörjandet av en ny
pansarbåt bifölls av Riksdagen, dock till reducerat belopp, varemot propositionen
angående ändringar i värnpliktslagen avslogs.
Den pansarbåt, vartill 1911 års riksdag sålunda beviljade ett första
anslag, blev aldrig påbörjad. Sedan under hösten 191L ett nytt statsråd
bildats, blevo åtgärder vidtagna för inställande av pansarbåtsbygget, varefter
de härför beviljade medlen reserverades för framtida fartygsbygge.
Emellertid har, såsom bekant, Kungl. Maj:t genom enskilda medborgares
38
Kungl. Maj ds nåd. proposition nr 58.
offervillighet satts i tillfälle att för flottan anskaffa en pansarbåt av den
typ, som godkändes av 1911 års riksdag.
Vid behandlingen i Riksdagen av Kungl. Maj:ts förenämnda proposition
om vissa ändringar i värnpliktslagen ävensom av ett utav riksdagsmän,
tillhörande det socialdemokratiska partiet, i särskilda motioner framställt
förslag, vilket åsyftade nedskrivning av de årliga försvarsutgifterna med
omkring 20 miljoner kronor samt minskning av de värnpliktigas övningstid
vid samtliga vapenslag med två månader, hade ånyo framkommit krav
på en allsidig utredning av försvarsfrågan. I reservationer inom vederbörliga
utskott beträffande berörda proposition och motioner samt
andra motionsvis framställda, därmed sammanhängande förslag, uttalade
åtskilliga medlemmar av liberala samlingspartiet såsom önskemål, att en
ny och allsidig utredning av försvarsfrågan måtte äga rum. Reframhöllo
såsom sin åsikt, att behandlingen av försvarsfrågan dittills lidit av bristande
planmässighet. Vid utvidgningar av försvaret i allmänhet hade endast
den ena försvarsgrenen, än hären och än flottan, tagits i betraktande.
Då fråga varit om förändringar i vårt försvar, hade tillgått så, att de militära
myndigheterna framlagt sina önskemål, vilka prövats och vanligen efter
någon prutning godkänts. En annan väg än den sålunda dittills följda måste
beträdas. Det vore nödvändigt att först söka åstadkomma en noggrann
prövning av våra ekonomiska möjligheter och därefter, sedan man härutinnan
kommit till ett resultat, utvisande vad vi med tillbörligt tillgodoseende
av andra samhällsbehov förmådde bära i och för försvaret, anlita den
militära sakkunskapen för att utreda, huru vi för det belopp, som kunde användas
för militära ändamål, måtte erhålla det för våra förhållanden mest effektiva
och betryggande försvar. Den ekonomiska utredning, som åvägabragts av 1907
års försvarskommitté, kunde ej anses tillfredsställande. Utredningen vore
byggd på alltför lösliga grunder och vederbörlig hänsyn hade därvid icke
tagits till åtskilliga sociala reformkrav av beskaffenhet att under den närmaste
framtiden kräva betydande statsutgifter. Endast en beräkning av
vår ekonomiska bärkraft, som utginge från nämnda reella faktorer, kunde
vara tillfredsställande. Sedan man genom en dylik utledning nått fram
till en tillförlitlig uppfattning av vad de årliga försvarskostnaderna under
en viss period framåt skulle få betinga, borde frågan om deras uppdelning
på de båda försvarsgrenarna tagas under omprövning. En sådan uppdelning
erfordrade emellertid en ingående undersökning om rätta förhållandet
mellan lånt- och sjöförsvaret i fråga om deras respektive roller vid
värnandet av vår självständighet. Att en undersökning av den arten aldrig
gjorts, vore en av huvudbristerna i vår försvarsfrågas behandling. På
en sålunda verkställd fördelning av medlen mellan lånt- och sjöförsvaret
Kungl. Maj:ts nåd. proposition nr 58.
39
borde följa utredning om den användning, som vardera försvarsgrenens
budgetbelopp skulle erhålla. En av de väsentligaste punkterna härvidlag
vore frågan om utbildningstiden för de värnpliktiga. Koggrann undersökning
borde äga rum beträffande utbildningstidens användning och möjligheten
av densammas förkortning. Slutligen uttalades önskemålet, att vid
en dylik omfattande utredning det civila elementet måtte beredas det huvudsakliga
utrymmet och det militära elementet tagas i anspråk endast
på de områden, där dess fackkunskap erfordrades, samt i den omfattning,
som funnes nödig. ,
De inom Riksdagen sålunda framställda kraven på förnyad allsidig
utredning angående försvarsväsendet vunno beaktande, sedan hösten 1911
ett nytt statsråd bildats. Den 1 december 1911 beslöt nämligen Kungl.
Maj:t, att förnyad utredning av frågan om försvarsväsendets ordnande
skulle äga rum. Vid ärendets föredragning yttrade dåvarande statsministern
till statsrådsprotokollet följande:
»Ett folk, som vill bevara sin frihet och sitt oberoende, måste för
närvarande och säkert ännu lång tid framåt underkasta sig betydande
uppoffringar för sitt försvar. Skulle man emellertid i fråga om försvarsväsendet
uteslutande taga hänsyn till vad som är ur synpunkten av det
väpnade försvarets styrka önskvärt, kunde det för en mindre stat knappast
givas någon gräns för vad som borde offras å hären och flottan. För en
sådan stat bliver det därför alltid i sista hand de ekonomiska hänsynen,
som måste giva utslaget.
Sverige är i närvarande stund ett av de länder, som underkastat
sig de största försvarsbördorna i förhållande till sina materiella förutsättningar.
Detta har emellertid icke kunnat ske annat än därigenom, att
vissa andra önskemål av synnerlig betydelse för utvecklingen blivit allt
för länge undanskjutna. De sociala reformer, som böra till en nutida
statslednings främsta uppgifter, ha hos oss allt för länge fått stå tillbaka.
På den allra mest trängande av dem — ålderdoms- och invaliditetsförsäkringen
— ha gång efter annan omfattande förberedelser nedlagts. Det
oaktat har frågan ännu icke funnit sin lösning.
Visserligen är det att hoppas, att marken numera även i vårt land
skall vara beredd för genomgripande åtgärder, vilande på övertygelsen att
samhället har allvarliga förpliktelser gent emot sina ogynnsamt lottade
medlemmar — plikter, vilka icke utan orätt mot dem och fara för samhället
självt kunna åsidosättas. Det är emellertid påtagligt, att en fruktbringande
socialpolitik förutsätter högst avsevärda bidrag från det all
-
Tillsättande
den 1 december
1911 av
fyra särskilda
försvarsberedningar.
40
Kungl. Maj:ts nåd. proposition nr 58.
mannas sida. Och det lär jämväl vara påtaglig, att dessa bidrag svårligen
kunna åstadkommas, ifall den hittills följda försvarspolitiken skulle
alltjämt fortsättas. Känslan av det nödvändiga i en viss försiktighet
beträffande de militära anslagen har också begynt taga sig uttryck på de
mest skilda håll.
Det är under sådana förhållanden naturligt, att en allt starkare
önskan framträtt om en omsorgsfull undersökning av förhållandet mellan
våra ekonomiska möjligheter och försvarsbördorna. Det kan visserligen
ifrågasättas, huruvida eu sådan undersökning över huvud kunde lämna
något tillförlitligt resultat. Och man har därvid som stöd för sina tvivelsmål
pekat på den senaste stora försvarskommitténs arbete i samma ämne.
Väl torde det vara så, att nämnda kommittés finansiella beräkningar
näppeligen erbjuda erforderlig trygghet. Detta synes framgå av den kritik,
som såväl i Riksdagen och pressen som även särskilt genom en av
Eders Kungl. Maj:t anbefalld granskning av sakkunniga vetenskapsmän
kommit till synes.
Men detta förhållande bör dock ej föranleda, att man utan vidare
skulle anse alla undersökningar i det antydda syftet lönlö«a. Den senaste
försvarskornmittén sökte fastställa, i vilken skala nationalinkomsten under
en förfluten period ökats, den sökte därav sluta sig till, i vilken grad
den även i framtiden skulle komma att ökas, och på de hypoteser, vartill
den sålunda kom, byggde den sitt omdöme om vilka utgifter såväl för
militära som för andra ändamål riket skulle kunna för en lång framtid
bära. En annan väg bör nu inslås. Man kunde bestämma sig för en
period — säkerligen åtskilligt kortare än den kommittén lade till grund
för sina beräkningar — och för denna kunde man söka i stora drag uppgöra
årliga förslagsbudgeter. I olikhet mot kommittén borde man emellertid
söka göra dessa förslagsbudgeter så pass noggranna, som det över
huvud är möjligt. Man borde således genomgå de nuvarande anslagen,
tillse, vilka som kunde beräknas återkomma med samma belopp och vilken
höjning andra borde tänkas undergå. Men man borde jämväl undersöka,
vilka utgifter för nya förut icke tillgodosedda ändamål, som äro att
emotse. Vid beräkning av dessa nya poster finge man hämta stöd bland
annat från avslutade eller pågående utredningar för att kunna göra ett överslag.
Genom att å ena sidan så fullständigt som möjligt upptaga utgifterna
för nya ändamål, som enligt de utredandes mening måste beaktas, å andra
sidan tillse, att man undveke skattetunga, som icke stode i rimligt förhållande
till skattekraften, skulle man kunna komma till ett ganska värdefullt
resultat.
Kungl. Maj:ts nåd. proposition nr 58.
41
Att vid dessa beräkningar åtskilliga synpunkter såsom jämförelsen
med främmande länders budgeter o. s. v. kunde vara betsande och lända
undersöknigen till godo, behöver ej särskilt sägas.
Den ekonomiska utredningens syfte skall, såsom av det nu anförda
torde framgå, vara att åstadkomma underlag för bedömandet av vilka
belopp, som för försvarsväsendet i dess helhet utan åtskillnad mellan den ena
och andra försvarsgrenen kunna under jämförelse med och behörigt tillgodoseende
av andra statsändamål anses disponibla under perioden i fråga.
Försvarsfrågans behandling hos oss har icke i allo kännetecknats av
den planmässigbet, som varit önskvärd. Särskilt framträder i detta avseende
en stor brist därutinnan, att något allsidigare övervägande i fråga
om den betydelse i stort sett, som vardera försvarsgrenen — armén och
flottan — bör anses äga för Sveriges försvar, näppeligen kan sägas hava
förekommit. Följaktligen har ej heller förhållandet mellan den anslagssumma,
som tilldelats lånt försvaret, och den, som tilldelats sjöförsvaret, varit
grundat på någon egentlig beräkning. Snarare kan det sägas, att omhuldandet
av än den ena och än den andra försvarsgrenen skett mera
ryckvis och ofta påverkats av den styrka, varmed den ena eller den
andra grenens speciella målsmän framträtt och gjort sitt vapens krav
gällande.
För ett land av sådan rikedom, att det praktiskt taget icke behöver
uppställa några synnerligen fasta gränser för sina försvarskostnader, kan
ett sådant tillvägagående måhända icke orsaka så stor skada.
Annorlunda för ett land som vårt, vilket, såsom nyss framhållits,
måste taga den allvarligaste hänsyn till att försvarsutgifterna ej må växa
över hövan, så framt det skall kunna bära utgifter, som äro oeftergivliga
för andra betydelsefulla statsändamål. För ett sådant land synes det böra
vara i högsta grad maktpåliggande, att man söker klargöra, vilken betydelse
med hänsyn till landets läge, naturförhållanden och övriga inverkande
omständigheter armén bör anses äga för landets värnande och vilken betydelse
flottan bör anses hava, samt sålunda grundlägga den ur synpunkten
av verklig försvarseffektivitet riktigaste och gagneligaste fördelning av försvarsbudgeten
mellan de båda försvarsgrenarna.
Har man genom den ekonomiska undersökningen kommit till en
uppfattning av vilket belopp i det hela försvarsutgifterna böra betinga och
genom utredningen angående de respektive försvarsgrenarnas betydelse till
en uppfattning om huru fördelningen av detta belopp dem emellan bör ske,
återstår att tillse, huru medlen inom vardera grenen böra användas för
att åstadkomma de bästa resultaten.
Bihang till senare Riksdagens protokoll 1914. 1 sand. 28 höft. (AV 58).
6
42
Kungl. Maj:ts nåd. proposition nr 58.
Härvid gäller det att undersöka, huruvida på den ena eller andra
försvarsanstalten för närvarande nedläggas kostnader, vilka icke stå i rätt
förhållande till den nytta, samma anstalt kan göra i ett eventuellt krig,
samt i sådant fall söka angiva den åtgärd, som är att vidtaga — vare sig
den nu skulle bestå i en indragning av sådan försvarsanstalt eller i en
omformning av densamma till bättre överensstämmelse med planmässighetens
och sparsamhetens krav. Det gäller vidare att söka vinna ett omdöme
om huruvida organisationens olika delar äro väl anpassade eller om
t. ex. oproportionerligt stora uppoffringar nedläggas på något visst vapenslag.
Ytterligare måste tillses, huruvida med nuvarande ordning allt befäl
har full sysselsättning motsvarande avlöningsförmånerna, och, därest
motsatsen i större eller mindre utsträckning skulle befinnas vara fallet,
måste det övervägas, på vad sätt ett riktigare förhållande mellan lön och
arbete må kunna åvägabringas. Vid hela undersökningen skall ovägerligen
fasthållas, att det nu gäller att inom den kostnadssumma, som för ändamålet
finnes kunna disponeras, ordna hela försvarsväsendet. Man må sålunda
icke för att bibehålla något mindre väsentligt skjuta det mera väsentliga
åt sidan i ovissa förhoppningar på, att detta skall framdeles kunna
tillgodoses. Man bör t. ex. klargöra, huruvida det bör anses såsom synnerligen
önskvärt, att hela det vapenföra manskapet må kunna i tillfredsställande
organisation uttagas vid krigstillfälle. Och därest så befinnes
vara fallet, måste man undersöka, om detta kan möjliggöras genom besparingar
på mindre väsentliga håll.
En synnerligen viktig uppgift för den tilltänkta utredningen är äntligen
att åstadkomma en tillförlitlig undersökning rörande vilken övningstid
för de värnpliktiga inom olika vapenslag, som bör anses påkallad för
utbildande av krigsdugligt manskap. Härvid bör orubbligt fasthållas, att
endast det, som är av verklig nytta för striden, bör göras till föremål för
undervisning, varemot allt, som endast tjänar paraden eller eljest icke är
av väsentlig betydelse, utan vidare bör bortskäras. En viktig sida är vidare
den, att övningstiden bliver ordnad med möjligaste hänsyn till såväl
de värnpliktigas eget som den övriga befolkningens intressen. Särskilt bör
i sistnämnda hänseende all omsorg ägnas åt, att övningstiden, i den mån
så lämpligen kan ske, förlägges till sådana tider av året, att svårigheterna
för jordbruket ej bliva alltför stora. Det behöver knappt framhållas, att
vad nu är sagt ingalunda utesluter möjligheten, att för vinnande och utbildning
av nödigt befäl och underbefäl en längre utbildningstid än den
eljes fastställda skulle kunna åläggas vissa kategorier av värnpliktiga.
Den försvarsutredning, varom fråga är, skulle alltså närmast uppdela
sig i fyra särskilda utredningar: den första av ekonomisk art, den
Kungl. Maj:ts nåd. proposition nr 58.
43
andra avseende betydelsen av den ena och den andra försvarsgrenen och
den därpå grundade rätta fördelningen av försvarsanslagen dem emellan,
den tredje med syfte att klargöra, huru vardera försvarsgrenen närmare
bör ordnas inom den ekonomiska ram, som kan varda befunnen riktig,
och den fjärde med uppgift att undersöka de spörsmål, som angå övningstiden
för de värnpliktiga.
Till bistånd vid dessa utredningar krävas såväl civila män som militärer.
Hittills, så ock i den senaste försvarskommittén, hava vid försvarsutredningar
civila och militärer samarbetat i en och samma beredning.
Jag avser emellertid denna gång att föreslå en annan ordning. Det säger
sig självt, att militärer, intresserade för sitt yrke och besjälade av livlig
önskan om utveckling av sina respektive vapen, icke alltid kunna vara lämpliga
att själva mäta dessa önskningars genomförbarhet med de ekonomiska
möjligheternas mått. Lämpligast synes därför vara, att beredningarna bestå
av civila män och att militära sakkunniga, representerande olika meningsskiftningar,
tillkallas för att yttra sig, skriftligen eller muntligen allt
efter omständigheterna. På grundval av deras yttranden och egen diskussion
skola därefter de civila söka bilda sig en uppfattning i de frågor,
varom yttrande av dem begäres.
Av denna ordning följer såsom en given sak, att de inför beredningarna
hörda militärernas yttranden böra i erforderligt omfång och med
erforderlig noggrannhet upptagas och återgivas. Värdet av beredningarnas
arbetsresultat kommer att ligga i såväl dessa yttranden som de uttalanden,
vartill de civila män, varav beredningarna bestå, på grundval av bland
annat just. dessa yttranden kommit.
Av vad jag förut anfört framgår visserligen, att den ekonomiska utredningen
samt den, som rör de respektive försvarsgrenarnas betydelse för
försvaret, äro av grundläggande art i förhållande till den tredje och i viss
mån även till den fjärde. Därutyv följer dock ingalunda, att de förstnämnda
två utredningarna skulle behöva vara fullbordade, innan de två
andra begynna. Arbetet kan i mångt och mycket fortgå samtidigt i de
fyra beredningarna, ehuru det i den tredje och fjärde i stort sett kommer
att hava en förberedande karaktär, till dess att resultatet av de två första
beredningarnas arbete föreligger.
Ledningen av arbetena torde få utövas av mig i samråd och samverkan
med cheferna för lånt- och sjöförsvars- samt finansdepartementen,
och torde vi jämväl bemyndigas att utse vissa ledamöter i beredningarna
att i vår frånvaro föra ordet vid sammanträdena.
Att utredningen sålunda fördelats mellan särskilda beredningar, bör
ej hindra, att två eller flera av dem, när omständigheterna så föranleda,
44
Kungl. Maj:ts nåd. proposition nr 58.
kunna samlas till gemensamma överläggningar. Ävenså böra de förslag,
varvid de särskilda beredningarna stanna, underställas dem alla samlade
till plenarsammanträden för prövning och godkännande.
Såsom mål för hela det arbete å försvarsväsendet, vars huvudlinjer
jag sålunda angivit, anser jag böra ställas: att söka åstadkomma ett försvar
för vårt land, som, på samma gång det står i överensstämmelse med
vårt folks bärkraft, till alla delar utmärkes af full planmässighet och tillfredsställande
effektivitet. Bliver arbetet väl utfört och leder det till ett
gott resultat, vågar jag också tro, att det skall väsentligen bidraga till att
hos vårt folk skapa förtroende för försvaret, vilket i sin ordning är en av
de viktigaste förutsättningarna för vår kraft att värna oss i farans stund.»
I enlighet med därom gjord hemställan bemyndigade Kungl. Maj:t
cheferna för lantförsvars-, sjöförsvars- och finansdepartementen att i samråd
med varandra och statsministern tillkalla lämpligt antal kunniga och
erfarna män att inom nämnda departement bilda beredningar till råd och
biträde åt regeringen vid utredning av frågan om försvarsväsendet i enlighet
med vad statsministern i sitt yttrande närmare utvecklat. Därjämte
förordnade Kungl. Maj:t, att beredningarnas arbete skulle äga rum under
ledning av statsministern samt förenämnda tre departementschefer och
ordnas i överensstämmelse med vad statsministern angivit, samt att
departementscheferna jämväl i samråd med varandra och statsministern
skulle äga såväl att anställa sekreterare och nödiga biträden åt beredningarna
som även att tillkalla civila och militära ämbetsmän att yttra
sig inför beredningarna ävensom anmoda andra personer att, därest omständigheterna
därtill föranledde, avgiva sådana yttranden.
Till ledamöter i de fyra försvarsberedningar, som sålunda skulle
bildas, tillkallades följande personer, nämligen i
Första beredningen (för den finansiella utredningen): ledamöterna av
Riksdagens andra kammare redaktören Hj. Branting och dåvarande docenten,
numera professorn G. Kobb, dåvarande bankdirektören, numera
förste deputeraden i Riksbanken V. Moll, ledamoten av Riksdagens andra
kammare lantbrukaren Jöns Pålsson i Anderslöv, generaldirektören greve
Hans H:son Wachtmeister och ledamoten av Riksdagens andra kammare
handlanden Hjalmar Wijk;
Andra beredningen (för utredning av härens och flottans respektive
betydelse för försvaret); ledamoten av Riksdagens första kammare numera
statsrådet friherre J. G. Beck-Friis samt ledamöterna av Riksdagens andra
kammare friherre Carl Carlsson Bonde, professorn Nils Eden, dåvarande
t. f. . yrkesinspektören, numera t. f. byråchefen Thorvald Först och folkskolläraren
Värner Rydén;
45
Kungl. Maj:ls nåd. proposition nr 58.
Tredje beredningen (för utredning om möjliga besparingar m. m.):
ledamöterna av Riksdagens andra kammare grosshandlaren E. A. Nilsson
i Örebro, hemmansägaren Per Olsson i Fläsbro, hemmansägaren P. M.
Olsson i Blädinge, lektorn Karl Starbäck och parkföreståndaren F. W.
Thorsson;
Fjärde beredningen (för utredning av spörsmål, som angå övningstiden):
ledamöterna av Riksdagens andra kammare redaktören A. Ch. J.
Christiernson, godsägaren greve Raoul Hamilton, hemmansägaren Carl
Persson i Stallerhult och hemmansägaren Daniel Persson i Tällberg samt
ledamoten av Riksdagens första kammare hovstallmästaren Gösta Tamm.
Sedan friherre Bonde hösten 1912 på begäran entledigats från
ledamotskapet av den andra beredningen, utsågs till ledamot i hans ställe
ledamoten av Riksdagens första kammare redaktören Mauritz Hellberg.
Till ordförande i de särskilda beredningarna vid de tillfällen, då
deras arbeten icke leddes av statsministern eller någon av de tre departementscheferna,
förordnades: för första beredningen greve Wachtineister,
för andra beredningen professor Eden, för tredje beredningen lektor Starbäck
och för fjärde beredningen greve Hamilton.
Angående
i.i.öa^uuc det sätt, varpå beredningarna planlade och utvecklade Planläggsitt
arbete, tillåter jag mig hänvisa till en av beredningarnas sekreterare utvecklingen
uppsatt redogörelse, vilken torde såsom bilaga få vidfogas detta protokoll av försvars(Bilaga
A). beredningar
v
J '' nas arbeten.
Beredningarnas arbeten, som pågingo även sedan innevarande års första Försvarslagtima
Riksdag tagit sin början, blevo i början av februari av bered- ängarnas
ningarna själva ajournerade, varefter beredningarnas samtliga ledamöter, upplösning.
med undantag av herrar Wachtineister, Moll, Beck-Friis, Först, P. M. Olsson
och Carl Persson, under hänvisning till det timade statsrådsskiftet, anhöllo
om entledigande från sitt uppdrag. Sedan inom beredningarna vidtagits
de expeditionella åtgärder beträffande respektive beredningars arbeten, som
kunde anses behövliga för att beredningarnas arbetsresultat måtte bliva
tillgängligt i lämplig form, blevo genom beslut den 18 mars 1914 samtliga
beredningarna förklarade upplösta.
Första beredningen hade låtit trycka betänkande i två delar, av vilka Redogörelse
den senare delen betecknats såsom preliminär. De i båda delarna omför-{Zllmngarmälda
ämnena hade varit föremål för behandling i beredningarnas plenum, nas arbeten.
I fråga om arméns och flottans inbördes betydelse för landets försvar
hade andra beredningen avgivit förslag till principbetänkande, vilket
46
Kungl. Maj:ts nåd. proposition nr 58.
behandlats av de samlade beredningarna. Vidare hade denna beredning
avgivit preliminärt betänkande angående sjöförsvaret, vilket likaledes föredragits
vid plenisammanträde med beredningarna. Vid arbetets avslutande
förelågo därjämte i tryck hos denna beredning dels ett betänkande och
förslag angående modernisering av l:sta klass pansarbåtar, vilket hade
utdelats till samtliga beredningars ledamöter för behandling i plenum, och
dels ett förslag till andra försvarsberedningens betänkande angående det
fasta kustförsvarets ordnande, vilket utarbetats inom beredningens sekretariat,
men icke underställts beredningens slutliga prövning.
Tredje beredningen hade avgivit särskilda yttranden angående infanteriets,
artilleriets, trängens samt fortifikationens och ingenjörtruppernas
organisation, vilka blivit behandlade i beredningarnas plenum. Vid arbetets
avslutande förelåg dessutom hos denna beredning i ofullbordat skick
ett förslag till yttrande angående arméns hästar.
Fjärde beredningen hade avgivit yttrande angående övningstiden för
de värnpliktiga vid arméns specialvapen, flottan och kustartilleriet, angående
säkerhetsbesättningar i fästningarna samt angående uppbådsindelningen:
och hade dessa yttranden varit föremål för behandling i beredningarnas
plenum. Beträffande frågan om övningstiden för infanteriet i allmänhet
samt den därmed sammanhängande underbefälsfrågan hade inom fjärde
beredningen med ledning av beredningarnas därutinnan i plenum fattade
preliminära beslut utarbetats förslag till yttranden, vilka dock icke blivit
prövade av vare sig fjärde beredningen eller beredningarna i plenum.
Jämväl hade utarbetats ett förslag till yttrande angående värnpliktstid och
värnpliktsuppbåd.
Beträffande det läge, vari andra, tredje och fjärde beredningarnas
arbeten i övrigt befunno sig vid beredningarnas upplösning, tillåter jag mig
hänvisa till särskilda, mig tillhandakomna redogörelser, avgivna för andra
och fjärde beredningarna av respektive sekreterare samt för tredje beredningen
av tre utav beredningens ledamöter (Bilagor B, C och 1J).
I avseende på frågan om vilket belopp, som under den närmaste
tiden framåt borde under behörigt tillgodoseende av andra statsändamål
anses disponibelt för försvarsväsendet i dess helhet, samt angående vardera
försvarsgrenens, arméns och marinens, betydelse för landets försvar
och därav betingade andel i den totala försvarsbudgeten, amser jag mig
böra lämna en kortfattad redogörelse för första och andra försvarsberedningarnas
utredningar, vilka utredningar, enligt vad försvarsberedningarnas
protokoll utvisa, blivit preliminärt behandlade i beredningarnas plenum
och därvid godkända.
47
Kungl. Maj:ts nåd. proposition nr 58.
För åstadkommande av underlag för bedömande av vilka belopp,
som för försvars väsendet i dess helhet kunde anses disponibla under perioden
1915 —1923, har första beredningen uppgjort förslagsbudgeter beträdande
de civila huvudtitlarna under sagda period. Beredningen har
sammanställt sina beräkningar sålunda:
År | Inkomster | Utgifter | »Överskott» |
| kr. | kr. | kr. |
1915 ..... | ..... 293,798,000 | 216,850,000 | 76,948,000 |
1916..... | ..... 297,511,500 | 225,776,000 | 71,735,500 |
1917..... | ..... 306,601,000 | 233,669,000 | 72,932,000 |
1918..... | ..... 313,351,000 | 242,180,000 | 71,171,000 |
1919..... | ..... 320,612,000 | 249,224,000 | 71,388,000 |
1920 ..... | ..... 327,889,500 | 257,436,000 | 70,453,500 |
1921..... | ..... 335,033,500 | 263,823,000 | 71,210.500 |
1922 ..... | ..... 343,369,500 | 270,544,000 | 72,825,500 |
1923 ..... |
| 277,126,000 | 73,589,500 |
I »utgifterna» ingå statsverkets kostnader för det militära pensionsväsendet.
Om dessa kostnader avdragas och »överskotten» höjas med motsvarande
belopp, erhåller tablån följande utseende:
År | Inkomster | Utgifter | »Överskott» |
| kr. | kr. | kr. |
1915...... | .... 293,798,000 | 212,057,000 | 81,741,000 |
1916...... | .... 297,511,500 | 220,835,000 | 76,676.500 |
1917...... | .... 306,601.000 | 228,575,000 | 78,026,000 |
1918...... | .... 313,351000 | 236,928,000 | 76,423,000 |
1919...... | .... 320,612,000 | 243,809,000 | 76,803,000 |
1920 ...... | .... 327,889,500 | 251,853,000 | 76,036,500 |
1921...... | .... 335,033,500 | 258,067,000 | 76,966,500 |
1922 ...... | .... 343,369.500 | 264,610,000 | 78,759,500 |
1923 ...... | .... 350,715,500 | 271,008,000 | 79,707,500 |
Beredningen har framhållit, att den vid beräkningarna använda metoden
utan tvivel är ägnad att leda till ett överskattande av utgifterna. Beredningen
hade nämligen i regel måst åtnöja sig med att inregistrera de av
vederbörande myndigheter, kommittéer in. fl. framlagda krav och kostnadsberäkningar
utan hänsyn till att kraven vid blivande prövning kunde
komma att, måhända i väsentliga avseenden, nedprutas eller kanske helt
och hållet undanskjutas till tiden efter periodens slut. Beredningen hade
för de senaste åren jämfört beloppet av de utav Kungl. Maj:t i statsverkspropositionerna
under de särskilda huvudtitlarna äskade anslag med de av
Första
försvars
bered
ningen.
Förslags
budgeter
1915—1923.
48
Kungl. Maj:ts nåd. proposition nr 58.
Riksdagen enligt fastställda riksstater i sådant avseende beviljade. Härvid
hade en viss bekräftelse vunnits på riktigheten av antagandet, att utvecklingen
i allmänhet bleve långsammare, än som från början planerats. Det
syntes antagligt, att till följd av ett sådant framskjutande i tiden av den
tänkta utvecklingen en minskning med någon miljon i de av beredningen
för de särskilda åren beräknade slutsummor kunde uppkomma.
Å andra sidan borde dock icke förbises, att andra nya utgiftskrav
än sådana, varom man för närvarande ägde kännedom, kunde under perioden
uppkomma och vinna beaktande, t. ex. nya löneregleringsfrågor.
Beredningen hade dock tagit hänsyn till alla nu föreliggande förslag till
löneregleringar. Även den betydande löneförhöjning för folkskollärarpersonalen,
varom lärarlönenämnden ämnade framlägga förslag, hade medtagits
i beräkningarna, ehuru densamma antagits komina att verka med
hela sitt belopp först vid periodens slut. För de stora tjänstemannakårer,
som under de senaste åren fått nya lönestater fastställda, torde i allmänhet
icke nya löneförhöjningar vara att förutse. En eventuell löneförhöjning
för statens järnvägars personal torde kunna genomföras utan att
rubba järnvägsstyrelsens beräkningar rörande järnvägarnas nettoavkastning
för perioden i dess helhet. För mötande av oförutsedda utgifter under
huvudtitlarna hade beredningen utöver myndigheternas förslag upptagit
årligen stigande belopp, som för sista året i perioden uppginge till sammanlagt
2,790,000 kronor.
Därest i fråga om pensionsförsäkringen krav på nuvarande generationens
av åldringar delaktighet i försäkringen skulle komma att under
perioden göra sig gällande, komme härav att föranledas en ej oväsentlig
ökning i statens utgifter för pensionsförsäkringen.
Beträffande inkomsterna ansåge beredningen sig vid dessas beräkning
hava iakttagit all försiktighet, varjämte tillbörlig hänsyn tagits till
sannolikt förestående ändringar i lagstiftningen om alkoholhaltiga drycker. —
I fråga om tullinkomsterna hade beredningen utfört sina beräkningar med
utgångspunkt från nu gällande tullagstiftning. Beredningen hade funnit
det falla utanför försvarsberedningarnas uppdrag att framställa förslag till
revision av nämnda lagstiftning med därav följande avsevärd minskning
av tullinkomsterna. 1 inkomsterna hade inberäknats tobaksskatt med 6
miljoner kronor under vart och ett av åren 1915—1919 samt med 12
miljoner kronor under varje av periodens övriga år.
Beräkning Beredningen har vidare undersökt, vilka ytterligare tillgångar, som,
lig are1 till- utan att skattekraften överbelastades, kunde närmast beredas för bestridande
gångar, av statsverkets utgifter, samt har härom yttrat följande.
49
Kungl. May.ts nåd. proposition nr 58.
Vidkommande de norrbottniska gruvfälten torde ej den möjligheten
vara utesluten, att under perioden ett tillgodogörande även av statens för
närvarande obrukade malmtillgångar i Norrbotten kunde ifrågakomma, men
beredningen hade ansett sig icke kunna inlåta sig på några beräkningar
rörande en dylik eventualitet.
I fråga däremot om avkastningen av statens skogar hade beredningen
låtit genom sakkunniga verkställa undersökning, huruvida icke, genom tillämpande
av andra principer vid skogsavverkningen än de hittills följda,
avkastningen skulle kunna ökas. Med stöd av de sakkunnigas utlåtande
hade beredningen beräknat den ökning i nettoavkastningen av statens
domäner, som angåves i efterföljande tablå.
Stämpelbeskattningen, som i de flesta andra länder vore vida mer
använd än hos oss, torde kunna utan olägenhet i vårt land utnyttjas i
något högre grad, än hittills ägt rum. Med utgångspunkt från det den
29 december 1909 av särskilda kommitterade avgivna förslaget till utvidgning
av stämpelbeskattningen hade beredningen funnit sig kunna antaga,
att ett belopp av omkring 3 miljoner kronor skulle kunna uttagas genom
ökad stämpelbeskattning; och syntes detta belopp i mån av den ekonomiska
utvecklingens fortgång böra kunna växa med ungefär 3 procent
årligen.
Ett borttagande av rätten att vid inkomsttaxeringen njuta avdrag
för andra utskylder än kronoutskylder skulle öka inkomst- och förmögenhetsskatten
med i medeltal omkring 3 miljoner kronor årligen.
Den ökning i statsinkomster, som skulle åstadkommas genom nu
berörda tre omständigheter, har beredningen åskådliggjort o-enom följande
tablå: öoJ °
Ökning enligt alternativ A.
År. | I inkomst- och | I stämpel- | I skogs- | Summa |
| skatt. | skatt. | avkastning. | ökning. |
| Kr. | Kr. | Kr. | Kr. |
1915 | ..... 3,000,000 | 3,000,000 | — | 6,000,000 |
1916 | ..... 3,000,000 | 3,090,000 | 372,000 | 6.462,000 |
1917 | .... 3,000,000 | 3,183,000 | 910,000 | 7,093.000 |
1918 | .... 3,000,000 | 3,277,000 | 1,448,000 | 7,725,000 |
1919 | .... 3,000,000 | 3,375,000 | 1,986,000 | 8,361,000 |
1920 | .... 3,000,000 | 3,476,000 | 2,524,000 | 9,000,000 |
1921 | .... 3,000,000 | 3,580,500 | 3,062,000 | 9,642,500 |
1922 | .... 3,000,000 | 3,687,500 | 2,800,000 | 9,487,500 |
1923 | .... 3,000,000 | 3,799,000 | 2,538,000 | 9,337,000 |
Bihang till | senare Riksdagens | protokoll 1914. | 1 saml. 28 Käft. (nr 58 |
50
Kungl. Maj:ts nåd. proposition nr 58.
Ytterligare ökning av inkomsterna kunde enligt beredningens åsikt
åstadkommas genom höjning av arvskatten, i vad den rörde större arvslotter,
vilken ökning antoges inbringa omkring 1 miljon kronor om året,
växande med 4 procent årligen.
Vidare skulle en höjning av inkomst- och förmögenhetsskatten med
exempelvis 10 procent, ungefär jämförlig med den vid 1909 års riksdag
beslutade extra inkomstskatten, inbringa vid periodens början omkring
472 miljoner kronor och vid dess slut omkring 6 miljoner kronor. Beredningen
har härvid framhållit, att en dylik höjning, om den nuvarande
skatteskalan bibehölles, kunde komma att särskilt för en del mindre inkomsttagare
verka betungande, varför enligt beredningens åsikt någon mera betydande
höjning i denna skatt icke syntes böra äga rum, utan att de grunder,
varpå skatteskalan vore byggd, bleve omlagda.
Den ytterligare ökning i statsinkomster, som sålunda skulle ernås,
har beredningen åskådliggjort genom denna tablå:
Ytterligare ökning enligt alternativ B.
År. | I inkomst- och | I arvskatt. | Summa ökning. |
| Er. | Er. | Er. |
1915 .... | ...... 4,500,000 | 1,000,000 | 5,500,000 |
1916 .... | ...... 4,668,000 | 1,040,000 | 5,708,000 |
1917 .... | ...... 4,843,000 | 1,082.000 | 5,925,000 |
1918 .... | ...... 5,024,000 | 1,125,000 | 6,149,000 |
1919 .... | ...... 5,213,000 | 1,170,000 | 6,383,000 |
1920 .... | ...... 5,410,000 | 1,217,000 | 6,627,000 |
1921 .... | ...... 5,614,000 | 1,266,000 | 6,880,000 |
1922 .... | ...... 5,827,000 | 1,317,000 | 7,144,000 |
1923 .... | ...... 6,048,000 | 1,370,000 | 7,418,000 |
»överskottens» storlek, om nu angivna ytterligare inkomster inräknades
i förut angivna inkomstbelopp samt kostnaderna för det militära
pensions väsendet upptoges bland »utgifterna», skulle bliva:
i
Öl
Ktingl. Maj:ts nåd. proposition nr 58.
Med tillägg av inkomster enligt alternativ A.
År. | Inkomster | Utgifter | »Överskott» |
kr | kr. | kr. | |
1915..... | ..... 299,798,000 | 216,850,000 | 82,948,000 |
1916..... | ..... 303,973,500 | 225,776,000 | 78,197,500 |
1917..... | ..... 313,694,000 | 233,669,000 | 80,025,000 |
1918..... | ..... 321,076,000 | 242,180,000 | 78.896,000 |
1919..... | ..... 328,973,000 | 249,224,000 | 79,749,000 |
1920 ..... | ..... 336,889,500 | 257,436,000 | 79,453,500 |
1921..... | ...... 344,676,000 | 263,823,000 | 80,853,000 |
1922 ..... | ..... 352,857,000 | 270,544,000 | 82,313,000 |
1923 ..... | ..... 360,052,500 | 277,126,000 | 82,926,500 |
Med tillägg av ytterligare inkomster enligt alternativ B.
År. | Inkomster | Utgifter | »Överskott» |
| kr. | kr. | kr. |
1915..... | ..... 305,298,000 | 216,850,000 | 88,448.000 |
1916..... | ..... 309.681,500 | 225,776,000 | 83,905,500 |
1917..... | .....319,619,000 | 233,669,000 | 85,950,000 |
1918..... | ..... 327,225,000 | 242,180,000 | 85,045,000 |
1919..... | ..... 335,356,000 | 249,224,000 | 86,132,000 |
1920 ..... | ..... 343,516,500 | 257,436,000 | 86,080,500 |
1921..... | ..... 351,556,000 | 263,823,000 | 87,733,000 |
1922 ..... | ..... 360,001,000 | 270,544,000 | 89,457,000 |
1923 ..... | ..... 367,470,500 | 277,126,000 | 90,344,500 |
Om kostnaderna för det militära pensionsväsendet fråndroges »utgifterna»
och »överskotten» höjdes med motsvarande belopp, skulle tablåerna
få detta utseende:
Med tillägg av inkomster enligt alternativ A.
År | Inkomster | Utgifter | »Överskott: |
kr. | kr. | kr. | |
1915..... | ..... 299,798,000 | 212,057,000 | 87,741,000 |
1916..... |
| 220,835,000 | 83,138,500 |
1917..... | ..... 313,694,000 | 228,575.000 | 85,119,000 |
1918..... | ..... 321,076,000 | 236,928,000 | 84,148,000 |
1919..... | ..... 328,973,000 | 243,809,000 | 85,164.000 |
1920 ..... | ..... 336,889,500 | 251,853,000 | 85,036,500 |
1921..... | ..... 344,676,000 | 258,067,000 | 86,609,000 |
1922 ..... | ..... 352,857,000 | 264,610,000 | 88,247,000 |
1923 ..... | ..... 360,052,500 | 271,008,000 | 89,044,500 |
52
> Över skottens^
årliga
medeltal.
Konsumtionsskatternas
procentuella
andel av
samtliga
skatter.
Försvars
utgifternas
storlek
1915-1923.
Med | Kungl. Maj:ts nåd. proposition nr 58. tillägg av ytterligare inkomster enligt alternativ B, | ||
År | Inkomster | Utgifter | »Överskott» |
kr. | kr. | kr. | |
1915 | .......... 305,298,000 | 212,057,000 | 93,241,000 |
1916 | .......... 309,681,500 | 220,835,000 | 88,846,500 |
19 L7 | ..........319,619,000 | 228,575,000 | 91,044,000 |
1918 | .......... 327,225,000 | 236,928,000 | 90,297,000 |
1919 | . ......... 335,356,000 | 243,809,000 | 91,547,000 |
1920 | .......... 343,516.500 | 251,853,000 | 91,663,500 |
1921 | .......... 351,556,000 | 258,067,000 | 93,489,000 |
1922 | .......... 360,001,000 | 264,610,000 | 95,391,000 |
1923 | .......... 367,470,500 | 271,008,000 | 96,362,500 |
Överskottens årliga medeltal skulle bliva:
1) Om de militära pensionskostnaderna inräknades i »utgifterna»:
a) enligt den ursprungliga inkomstberäkningen . . kronor 72,470,000
b) med tillägg av inkomster enligt alt. A . . . . » 80,600,000
c) » » » ytterligare inkomster enligt alt. B » 87,010,000
2) Om de militära pensionskostnaderna ej inräknades i »utgifterna»:
a) enligt den ursprungliga inkomstberäkningen . . kronor 77,900,000
b) med tillägg av inkomster enligt alt. A ... . » 86,030,000
c) » » » ytterligare inkomster enligt alt. B » 92,440,000
Beredningen har framhållit, att de skatteökningar, som ingå i alternativen
A och B, äro så lagda, att de huvudsakligen komma att träffa de
mera bemedlade samhällsklasserna. Vidare har beredningen erinrat om, att
den betydande minskning i skatteinkomster av spritkonsumtionen, som beredningen
antagit komma att äga ram under perioden, motsvarar de utgifter,
som till sin väsentligaste del burits av en del av de mindre bemedlade
samhällsklasserna. Den beräknade höjningen av tobaksbeskattningen vore
mindre än minskningen i spritskatterna. Konsumtionsskatternas procentuella
andel i den totala skattebördan komme på grund härav att sjunka.
Från att under år 1915 utgöra 67,5 % komme konsumtionsskatterna att under
år 1923 uppgå till 63 % av den totala skattesumman. Om inkomstökningarna
enligt alternativen A och B toges i beräknande, bleve de procentuella talen
respektive 65,6 och 61,2 % samt 63,9 och 59,4 %.
På anmodan av försvarsberedningarna i plenum har första beredningen
jämväl haft att yttra sig om, vilken ungefärlig utgångspunkt för
beräkning av försvarsutgiftemas storlek under perioden 1915—1923, som
Kungt. Maj:ts nåd. proposition nr 58.
53
med ledning av beredningens förut gjorda uttalanden och de däri upptagna
olika alternativen för s. k. överskott borde preliminärt fastställas.
Beredningen har härvid framhållit, att de nuvarande årliga försvarsutgifterna,
de militära pensionskostnaderna oberäknade, icke kunde uppskattas
lägre än i medeltal till omkring 83 miljoner kronor. Vidare har erinrats,
att försvarsutgifterna lika litet som övriga statsutgifter torde kunna hållas
stabila eller vid samma belopp mot periodens slut som vid dess början,
utan torde det ligga i sakens natur att, om försvarsväsendet icke skall gå
tillbaka, en successiv stegring i kostnaden måste beräknas. Beredningen
har i denna fråga vidare anfört:
Med utgångspunkt från de tre här förut först angivna årliga medeltalen
för »överskott» och under antagande av försvarsutgifternas successiva
årliga stegring med 1 miljon kronor, skulle försvarsutgifterna alternativt
kunna växa:
från 68,470,000 kronor år 1915 till 76,470,000 kronor år 1923,
» 76,600,000 » » > » 84,600,000 » » »
» 83,010,000 » » » » 91,010,000 » > » .
Då det tredje alternativet till utgångssiffran närmast anslöte sig till
de nuvarande försvarskostnaderna samt det ännu icke kunde bedömas,
vilka förändringar i dessa kostnader, som kunde betingas av de övriga
beredningarnas utredningar, torde härav följa, att nämda alternativ mest
ägnade sig till utgångspunkt för ett preliminärt fastställande av försvarsutgifterna
för åren 1915—1923.
På anmodan av beredningen har överdirektören L. Widell verkställt Försvarsutredning
rörande dels försvarsutgifternas förhållande till andra utgifter i’beskattning
Sverige och vissa andra länder och dels beskattningen i några av dessa länder. * Sverige
Av förstnämnda utredning må här anmärkas följande, som hänför
sig till året 1913 eller finansåret 1913—1914: länder.
Länder. | Förs | varsutgi | f t e r. | Samtliga |
Kronor per | % av samtliga | % av d:o | ||
Sverige.............. | 14,76 | 42,2 | 47,1 | 34,94 |
Norge............... | 10,68 | 31,8 | 35,1 | 33,57 |
Danmark.............. | 10,91 | 30,6 | 33,6 | 35,05 |
Nederländerna........... | 12,2 | 27,3 | 32,3 | 44,64 |
Belgien.............. | 11,65 | 24,7 | 35,2 | 47,11 |
54
Kurtgl. Maj:ts nåd. proposition nr 58.
En jämförelse mellan Sverige, Bulgarien och Serbien beträffande
försvarsutgifter utom militära pensioner utvisar följande:
Länder. | Förs | varsutgi | f t e r. | Samtliga Kronor per |
Kronor per | % av samtliga | % av d:o | ||
Sverige (1914)........... | 14,25 | 37,5 | 43,1 | 37,96 |
Bulgarien (1911).......... | 6,64 | 28,2 | 38,1 | 23,24 |
Serbien (1911) ........... | 5,6 | 22,7 | 36,7 | 24,7 |
Av utredningfen angående beskattningen för år 1911 eller finansåret
o o o
1910—1911 må antecknas:
| Skatter till staten. | Skatter till kommun. | Samtliga skatter. | ||||||
Kronor | Konsum-tions-skatter | Övriga | Kronor | Konsum-tions-skatter | Övriga | Kronor | Konsum-tions-skatter | Övriga | |
Sverige..... | 32,97 | 69,2 | 30,8 | 19,95 | _ | 100 | 52,92 | 43,1 | 56,9 |
Norge...... | 29,16 | 81,6 | 18,4 | 19,74 | 0,9 | 99,1 | 48,9 | 49,1 | 50,9 |
Danmark .... | 28 | 59,5 | 40,5 | 235,7 | — | 100 | 51,57 | 32,3 | 67,7 |
Nederländerna . . | 38,31 | 50,4 | 49,6 | 11,76 | 2,1 | 97,9 | 50,07 | 39,1 | 60,9 |
Jämförelser Beredningen har uppgjort tablåer för jämförelse mellan å ena sidan
bför£arsd-e statsverkets inkomster och utgifter under senast förflutna tiden eller från
utgifterna och med år 1901 samt å andra sidan beredningens beräkningar för åren
perioderna 1915—1923, därvid i försvarsutgifterna och »överskotten» inräknats kost1901—1914
naderna för det militära pensionsväsendet.
1915—1923. Försvarsutgifternas under perioden 1901—1914 samt »överskottens»
under perioden 1915—1923 procentuella andel av dels summan verkliga
utgifter och dels summan verkliga utgifter utom räntor å statsskulden
framgår av följande tablå:
Kungl. Maj:ts nåd. proposition nr 58.
55
Å r. | % av verkliga utgifter. | % av verkliga utgifter | ||
1901........ | 51,06 | 54.58 | ||
1902 ........ | 52,17 | 56,07 | ||
1903 ........ | 51 | ,75 | 55,71 | |
1904 ........ | 53,35 | 57,18 | ||
1905 ........ | 53,37 | 57,41 | ||
1906 ........ | 52,49 | 56,40 | ||
1907 ........ | 51,14 | 54,73 | ||
1908 ........ | 49,30 | 53,09 | ||
1909 ........ | 48,14 | 52,40 | ||
1910........ | 46,14 | 50,26 | ||
1911........ | 46,32 | 50,21 | ||
1912........ | 45,27 | 49,26 | ||
1913........ | 42,23 | 46,93 | ||
1914........ | 40,75 | 45,25 | ||
| Alt. A. | Alt. B. | Alt. A. | Alt. B. |
1915........ | 36,85 | 38,63 | 40,79 | 42,63 |
1916........ | 36,24 | 37,98 | 40,22 | 42,02 |
1917....... | 35,52 | 37,23 | 39,41 | 41,18 |
1918........ | 34,60 | 36,26 | 38.34 | 40,07 |
1919........ | 34,02 | 35,65 | 37,68 | 39,39 |
1920 ........ | 33,32 | 34,91 | 36,87 | 38,54 |
1921........ | 32,88 | 34,44 | 36,37 | 38,00 |
1922 ........ | 32,43 | 33,96 | 35,86 | 37,46 |
1923 ........ | 32,02 | 33,53 | 35,42 | 36,99 |
På anmodan av beredningarna in pleno har första beredningen iäm- Angående en
(Dl OJ väVtl8iCdtt.
väl yttrat sig om upptagande av en extra ordinär värnskatt, utgående av
större förmögenheter och inkomster och avsedd för bestridande av s. k.
engångsutgifter för försvai’et. Beredningen har, med tillämpning i huvudsak
av de principer, som gälla för den i Tyskland under år 19 i 3 pålagda
värnskatten, beräknat, att en dylik skatt hos oss skulle giva ett utbyte av
40 å 45 miljoner kronor. Skatten skulle läggas å enskilda personers förmögenheter
om minst 50 000 kronor, å inkomster om minst 5 000 kronor
samt å bolags nettoavkastning.
56
Kungl. Maj:ts nåd. ''proposition nr 58.
Andra Andra beredningens principbetänkande angående arméns och flottans
%eredS~ ^n^ör<^es betydelse för Sveriges försvar utgöres av två huvudavdelningar,
ningen. av vj^a den första behandlar frågan om arméns och ffottans betydelse°för
Sveriges försvar i egentlig mening och den andra innefattar utredning angående
de båda vapnens uppgifter vid hcävdandet av Sveriges neutralitet.
I inledningen till betänkandet har beredningen förklarat, att denna
uppdelning av ämnet, vilken skett med hänsyn till den särskilda betydelse,
som i den offentliga diskussionen om vårt försvar tillmätts neutralitetsfrågan,
avsåge dels att närmare fixera, vad neutralitetens värnande för Sveriges del
kan komma att innebära, dels och i synnerhet att möjliggöra en närmare
prövning, huruvida flottans särskilda uppgifter för neutralitetens värnande
böra vid ordnandet av vårt försvarsväsen inverka på själva avvägningen
mellan armén och flottan.
flottans be- ^ ^en först nämnda huvudavdelningen har beredningen till en början
tydelse för ställt det ifrågavarande spörsmålet i belysning av Sveriges militärpolitiska
försvar\ Undersökningen i detta hänseende har utmynnat i det uttalande, att
egentlig våra försvarsanstalter måste vara inriktade på möjligheten av såväl lantkrig
mening. SOm sjökrig samt att det vid utredningen närmast och huvudsakligen
gäller att undersöka och fastställa de båda vapnens uppgifter och verkningsförmåga
i ett krig, som Sverige har att utkämpa såväl till lands
som till sjöss.
Armens och
jlottans uppgifter
gentemot
fientliga
landstigning sförsök.
Efter en detaljerad undersökning rörande såväl Sveriges landgräns
som dess sjögräns i militärpolitiskt hänseende övergår beredningen till en
utredning av frågan om arméns och flottans uppgifter gentemot fientliga
land stigning sf örsök, därvid redogöres för olika slag av landstigningsföretag,
varefter frågan ställts i belysning av dels kustgeografiska och nautiska förhållanden,
dels fördelningen mellan öppen kust och skärgård. Vidare
lämnas en redogörelse för de uppfattningar, som tid efter annan i olika
utredningar och officiella uttalanden gjort sig gällande beträffande spörsmålet
vilka uppgifter, som härvid tillkomma vår armé och vår flotta,
ävensom för vissa utredningar, som i ämnet blivit på beredningens anhållan
verkställda av chefen för marinstaben och chefen för generalstaben.
Beredningen har härefter anfört: Av vad som sålunda framginge såväl
av tidigare överväganden angående arméns och flottans uppgifter för Sveriges
försvar som av dessa senare utredningar, hade beredningen dragit
följande slutsatser: »Svenska flottan kan icke, även med den allra största
ansträngning av vårt lands krafter, uppbringas till sådan styrka, att den
i händelse av krig med en av de stora makterna vid Östersjön förmår
57
Kungl. Maj:ts nåd. proposition nr 58.
åtaga sig ansvaret att på Sveriges hela kust förhindra en invasion över
havet, om denna makt sätter in sin kraft på att utföra invasionen.
Ännu mera givet är, att en svensk flotta icke kan förhindra varje mindre
landstigningsföretag; icke ens en mycket stark sjömakt kan nämligen lita
på, att dess flotta förmår på varje punkt skydda kusten mot dylika företag.
Svenska flottans verkningsförmåga gentemot landstigningar, så väl större
som mindre, är sålunda begränsad. I fråga om de stora landstigningsföretagen,
som ur försvarspolitisk synpunkt framför allt äro av betydelse,
har marinstabschefen i sin anförda utredning uttryckt denna begränsning
så, att flottan bör kunna förhindra invasioner på de skärgårdsklädda
kusterna och försvåra dem på de öppna kusterna. Detta program är
ytterst grundat på den självklara sanningen, att Sverige icke° förmår
uppsätta en flotta, som kan upptaga strid med en stormakts marin på
öppna havet, att Sverige för sina sjöstridsoperationer är hänvisat till det
stöd, våra skärgårdar kunna lämna, och att Sverige således måste i
enlighet härmed inrätta sitt sjöförsvar. Å ena sidan måste Sverige
åtnöjas med fartyg, som äro särskilt lämpade för ett utnyttjande av
dessa skärgårdar, men å andra sidan böra skärgårdarna också giva
möjlighet för en efter dem lämpad svensk flotta att inom dem upptaga
strid även med fientliga huvudkrafter. På så sätt blir vår flottas verkningsförmåga
utanför skärgårdarna emot fientliga invasionsföretag reducerad,
medan den däremot inom skärgårdsområdet bör kunna förhindra dylika
företag. Den av marinstabschefen nu angivna begränsningen av vår flottas
uPPnift gentemot fientliga landstigningsföretag har sin motsvarighet i åtskilliga
tidigare formuleringar, i vilka flottans huvuduppgift förklarades
vara att ''inskränka fiendens anfallspunkter’, eller ''att, tvinga fienden att
välja sin anfallspunkt så långt från landets ömtåliga punkter som möjligt’,
eller att ''uppehålla och fördröja fienden’, eller ''att giva armén tid till
mobilisering och koncentrering1’.»
Men även det sålunda begränsade programmet, jämväl i vad angår
flottans verkningsförmåga inom skärgårdsområdena, har beredningen ansett
vara underkastat vissa i betänkandet närmare angivna inskränkningar.
»I varje fall», fortsätter beredningen, »är den begränsning, som vår
flottas verkningsförmåga måste vara underkastad, uppenbarligen sådan, att
därav måste följa allvarliga krav på armén med hänsyn till faran för
landstigningar. Armén kan, allt efter krigsläget i de konkreta fallen och
så långt krigföringen i det hela gör sådant nödvändigt, få sig förelagt
att ingripa mot mindre landstigningsföretag, så väl diversioner som överrumplingar.
Det kan likaledes bliva arméns uppgift att möta en stor
överskeppning, en invasion över havet.
Bihang till senare Riksdagens protokoll 1914. 1 samt. 28 käft. (Nr 58.) 8
58
Kungl. Maj:ts nåd. proposition nr 58.
Härav kan uppenbarligen icke dragas den slutsatsen, att Sverige,
i och för sitt försvar emot landstigningar, icke skulle vara i behov av
någon flotta. Om Sverige saknade sjöförsvar, så skulle därmed faran för
invasioner sjöledes och andra landstigningsföretag växa i utomordentlig
grad. Vägen för en stor överskeppning över havet vore då för fienden
fullt betryggad och — om anfallet planerades av eu stormakt, med vilken
Sverige har gemensam landgräns — bekvämare, snabbare och säkrare samt
också ur andra synpunkter mera lockande än vägen till lands. Vidare
skulle i sådant fall intet effektivt spaningsväsen till sjöss kunna uppehållas,
den fientliga flottans rekognosceringar efter lämpliga landstigningspunkter
skulle ej kunna avvisas och en fientlig transportflotta ej kunna
med någon säkerhet upptäckas, när den nalkades den utsedda landstigningsplatsen.
Oviss, mot vilken del av kusten ett landstigningsföretag kunde
komma att riktas, skulle den svenska armén under sådana förhållanden
omöjligen kunna räkna på att hinna fram i tid eller med tillbörlig styrka
möta anfallet. Till och med våra skärgårdar bleve då för oss en allvarsam
fara i stället för en avsevärd hjälp. De skulle nämligen för själva
urlastningen och landsättningen erbjuda fienden särskilt goda möjligheter.
I ett av flotta oskyddat skärgårdsområde skulle eu landstigande fiende ha
särskilt lätt att sätta sig fast för att sedan begagna det såsom operationsbas
för företag emot fastlandet.
En krigsflotta, som betager eu fiende det trygga och obestridda åtnjutandet
av dessa fördelar vid landstigningsföretag mot vårt land, är alltså
för Sverige oumbärlig.
Om sålunda, å ena sidan, flottan icke kan ensam utgöra ett tillfredsställande
skydd emot landstigningar, utan armén måste vara beredd att i
fall av behov ingripa emot sådana, men, å andra sidan, en flotta ej kan
umbäras, emedan utan flotta arméns uppgift blir olöslig, så återstår att
närmare bestämma förhållandet mellan armén och flottan i deras samverkan
gent emot landstigningarna. Detta kan endast ske genom en avvägning
emellan de båda vapnen på grundvalen av vardera vapnets verkningsförmåga
i berörda hänseende.
Vad armén beträffar, kan man härvid utgå från en i så måtto bestämd
förutsättning, att armén alltid måste räkna såväl med uppgiften att
ingripa mot mindre landstigningsföretag som ock med möjligheten att behöva
möta större överskeppningar, nämligen om sådana ej kunnat förekommas
eller avvisas av flottan. Arméns organisation måste tillgodose
dessa uppgifter, framför allt de senare. I fråga åter om flottan är förutsättningen
vid denna avvägning så till vida given, att under alla för
-
59
Kimgl. Maj:ts nåd. proposition nr 58.
hållanden en viss effektivitet mot fientliga landstigningsföretag, framförallt
de till invasioner hänförliga, kan sägas vara för flottan oumbärlig, att
denna effektivitet hos flottan både behöver vara och *kan göras särskilt
stark inom skärgårdsområdet samt att den gentemot fientliga landstigningsföretag,
som riktas mot öppen kust, likaledes är mycket eftersträvansvärd,
men givetvis svårare att uppnå.
Inom ramen för denna flottans effektivitet finnas emellertid tydligen
vissa latituder. I ett avseende, nämligen beträffande flottans verkningsförmåga
vid öppen kust, är en sådan angiven redan i själva formuleringen
av marinstabschefens uttalande. När det däri heter, att flottan bör kunna
''försvåra’ fientliga landstigningsföretag riktade mot den öppna kusten, så
är det uppenbart, att detta ''försvårande’ inrymmer olika grader av stvrka
och kan vara mer eller mindre verksamt samt att de krav, som denna
uppgift ställer på flottans organisation och sammansättning, icke kunna
närmare fixeras. De tidigare använda formuleringarna för samma del av
flottans uppgift, nämligen att den bör kunna ''oroa’ eller ''fördröja’ ett
sådant fientligt landstigningsföretag, äro på liknande sätt tänjbara till sin
innebörd. Men även när det gäller skyddandet av de skärgårdsklädda
kusterna, låter sig en latitud påvisas i anspråken på flottans effektivitet.
Såsom förut angivits, äro nämligen möjligheterna för vår flotta att kunna
''förhindra’ alla olika fall av mindre landstigningsföretag underkastade en
given begränsning, som gäller jämväl i fråga om skärgårdsområdena, och
även flottans förmåga att där förhindra större landstigningsföretag kan
svårligen bliva absolut, åtminstone så vitt angår samtliga skärgårdar, utan
måste stå i ett visst förhållande till de större eller mindre ansträngningar,
fienden kan antagas vilja göra för verkställandet av eu landstigning inom
det ena eller det andra av dessa områden.
Det låter sig alltså svårligen göra att genom formulering av vissa
abstrakta regler bestämma flottans erforderliga styrka gent emot fientliga
landstigningsförsök i förhållande till arméns erforderliga styrka för samma
ändamål. Detta måste ske på konkret väg. Dels måste en undersökning
företagas rörande de för angivna olika ändamål lämpade olika fartygstyper,
det erforderliga antalet fartyg av vart slag, den mest krigsdugliga organisation
i fråga om bemanning, utrustning och dylikt samt därav föranledda
kostnader, dels måste en jämförelse göras mellan å ena sidan det krafttillskott,
som genom främjande i det ena eller andra avseendet av flottans
verkningsförmåga skulle kunna åstadkommas för försvarsväsendet i dess
helhet, och å andra sidan det tillskott i landets försvarskraft, som vunnes
genom användning av motsvarande kostnad för armén.
60
Flottans uppgifter
av
ren sjökrig 8-natur.
Kungl. Maj:ts nåd. proposition nr 58.
Innan denna konkreta avvägning sker, måste emellertid de båda vapnens
uppgifter gent emot landstigningsföretag sammanställas med deras
uppgifter av annaji art.>
I fråga om armén har beredningen sålunda framhållit, att dess eventuella
uppgifter gent emot fientliga landstigningsföretag innebära ett tilllägre:
till arméns uppgifter gent emot en invasion över landgränsen och att
krigsläget uppenbarligen kan bliva sådant, att armen har att lösa dessa
uppgifter samtidigt.
Vad åter angår flottan, tillkomme till dess uppgifter gent emot
fientliga landstigningsföretag också uppgifter av ren sjö krig mat ur. Men
den svenska flottan kunde härutinnan icke tänkas vinna en styrka, som satte
den i stånd att upptaga öppen strid med en fientlig stormakts flotta.
Följaktligen koinine en sådan säkerligen att, i den mån dess sjöstridskrafter
sådant medgåve, försöka blockera Sveriges kuster dels genom åtgärder
för instängande, förstörande eller oskadliggörande av Sveriges krigsfiotta
(s. k. örlogsblockad) och dels genom vidtagande av mått och steg för
hämmande av Sveriges handel, åtminstone så långt detta enligt gällande
folkrättsliga regler kunde ske (s. k. handelsblockad). Sådana fientliga
blockadföretag kunde av den försvarande mötas endast med sjöstridskrafter,
och den svenska flottans huvudsakliga uppgifter av ren sjökrigsnatur bleve
sålunda att avvärja blockad.
I fråga om örlogsblockad, vilken enligt sakens natur komme att förläggas
till den hamn eller den skärgård, flottan valt till operationsbas,
torde på grund av de kustgeografiska förhållandena skärgårdarna erbjuda
den blockerade vissa fördelar.
Rörande handelsblockad har beredningen — efter en översikt av dess
folkrättsliga reglering — anfört, hurusom Sveriges långsträckta kust erbjuder
å ena sidan vissa fördelar för vårt land och å andra sidan svårigheter
för en fullt effektiv och permanent blockad av dess kuster, dels till
följd av kusternas rikedom på hamnar och skärgårdar och dels genom vår
kuststräckas uppdelning på olika havsområden. På grund härav och med
hänsyn jämväl till möjligheten för Sverige att vid blockad leda en del av
sin omsättning över landgränsen mot Norge har uttalats den uppfattningen,
att Sverige redan genom sitt läge har goda förutsättningar att undgå fullständig
avspärrning. En härpå anställd undersökning, grundad på 1911 års
statistik rörande de in- och utklarerade fartygens tontal ävensom vår handelsomsättnings
fördelning på olika länder, har ansetts bestyrka denna uppfattning.
Då Sverige omöjligen förmådde utveckla sin flotta till sådan storlek,
att den skulle kunna fullständigt skydda kusten i dess helhet, måste
61
Kungl. Maj:ts nåd. proposition nr 58.
man räkna med möjligheten, att större eller mindre delar av vårt lands
kuster, i den händelse Sverige skulle råka i krig med en stormakt, bleve
för längre eller kortare tid avstängda från tillförsel och utförsel; ansträngningarna
måste inriktas på att förhindra verklig avspärrning, tvinga de
fientliga stridskrafterna att hålla sig så samlade, att så stor del av kusten
som möjligt blir oblockerad, samt på den ena eller andra punkten häva
blockaden. Beredningen har ansett stora förutsättningar finnas för att detta
skall lyckas, om det också vore givet, att vissa allvarliga rubbningar i landets
samfärdsel och därmed i hela dess ekonomiska liv kunde bliva oundvikliga.
Undersökningen rörande flottans uppgifter gentemot fientlig blockad
har ansetts hava givit det för avvägningen mellan armén och flottan viktiga
resultat, att nämnda uppgifter i huvudsak sammanfalla med flottans uppgifter
gentemot landstigningsförsök samt att det ur synpunkten av vår
försvarsförmåga i dess helhet icke kan krävas, att vår flotta för att kunna
bryta blockad skall vara på ett visst, bestämt sätt beskaffad eller att den
skall erhålla en viss bestämd styrka: »allt talar för att den sjöstyrka, som
vi finna oss böra uppställa gentemot landstigningsförsök, också bör kunna
skäligen tillgodose flottans uppgift för blockadbrytning».
En härpå verkställd undersökning av vinterns inverkan pa och be- vinter™
tydelse för arméns och flottans uppgifter vid landets försvar, nämligen ivefetyLutför
fråga om dels anfall över landgränsen, dels fientliga överskeppningar vinter- arméns och
tid och dels fientliga anfall mot Sverige över isen, har ansetts giva vid
handen bland annat följande: »Samtliga operationer till sjöss bliva vinter- dtu förstå”.
tiden försvårade, men på samma gång bliva också vår flottas uppgifter
underlättade. Vår armés uppgifter gentemot fientliga överskeppningsföretag
bliva under vintern väsentligen inskränkta; och de särskilda krav på
vår armé, vilka kunna följa av möjligheten utav anfall mot Sverige över
isarna, motsvara icke tillnärmelsevis nämnda inskränkning. Arméns uppgift
att möta en invasion över landgränsen framträder under vintern med
ökad styrka och betydelse».
Med stöd av de sålunda utförda undersökningarna har beredningen Sammantill
sist gjort följande sammanfattande slutsatser angående arméns och ‘ff
flottans inbördes betydelse för Sveriges försvar: gååndeaååén,
Vårt lands geografiska och militärpolitiska läge är sådant, iåbJdTi!
att större fientliga angrepp kunna ske över vår landgräns och detta tydelse för
ej blott sommartid utan också under vintern; föZZå
Datt i händelse av krig med en stormakt vid Östersjön fientliga landstigningsföretag
mot Sveriges kuster kunna vara att befara, vilka företag,
åtminstone om de ske sommartid och riktas mot Östersjökusten, kunna
62
Kungl. Maj:ts nåd. proposition nr
antaga karaktären av stora överskeppningar, medan under vintern landstigningar,
särskilt större sådana, väsentligen försvåras och i alla händelser
icke torde kunna riktas mot de islagda delarna av kusten;
att anfall över vår landgräns kunna bliva kombinerade med överskeppningar,
under sommartid även med överskeppningar i stor skala, samt
att under vintern i stället kan tänkas övergång över isen, ehuru sannolikheten
härför är ringa och i varje fall begränsad till nordligaste Sverige.
Armén ensam kan möta anfall mot vår landgräns och över isen.
Gentemot landstigningar, så väl större som mindre, kräves en samverkan
mellan flottan och armén. Då svenska flottan icke kan göras så stark, att
den förmår trygga Sveriges hela kust vare sig mot smärre landstigningar
eller mot stora överskeppningar, så måste armén räkna även med uppgiften
att, där ej flottan förmått avvärja eller förekomma sådana, möta
dem till lands.
I kraft av dessa sina huvuduppgifter gentemot såväl anfall till lands
som överskeppningar måste armén utgöra huvudvapnet i Sveriges försvarsväsende.
Arméns styrka och organisation böra bestämmas med hänsyn
därtill och bliva de avgörande faktorerna i Sveriges försvarsförmåga.
En krig k flott a är oumbärlig i Sveriges försvarsväsende, i första rummet
för att möta fientliga landstigningsföretag, enär utan samverkan med
en flotta vår armé icke skulle hava utsikt att kunna avvärja dylika företag.
Men en svensk flottas verkningsförmåga gentemot landstigningar kan
icke bliva annat än begränsad i händelse av krig med en fientlig stormakt,
och på vårt sjöförsvar kunna icke ställas större krav, än att det skall kunna
förhindra sådana företag inom skärgårdsområde samt försvåra dem på öppen
kust; även för dessa krav gälla emellertid de inskränkningar, som beredningen
här ovan angivit. Betydelsen av denna flottans främsta uppgift
är väsentligt förminskad under vintern. Till sagda uppgift för flottan
kommer dess viktiga åliggande i rent sjökrig gentemot fientlig blockad;
denna sida av Sveriges försvar kan endast tillgodoses av flottan.
Villkoren och sättet för svenska flottans uppträdande gentemot landstigningsföretag
äro väsentligen desamma som för dess ingripande mot
blockad. Till grund för flottans organisation kunna alltså läggas dess
uppgifter emot landstigningar; den flotta, som vi ur denna synpunkt finna
oss böra uppsätta, bör också kunna efter måttet av våra krafter möta
fientlig blockad.
Det resultat i fråga om arméns och flottans inbördes betydelse för
Sveriges försvar i egentlig mening, som framgått ur undersökningen av
vårt lands militärpolitiska läge, bestyrkes yttermera därav, att Sverige icke
kan rätt tillgodogöra sig sin försvarskraft, om ej försvarets tyngdpunkt
63
Kungl. AIaj:ts nåd. proposition nr 58.
avgjort förlagges till armén. Ty för ett icke rikt land som vårt måste i
ännu högre grad än för andra länder folkets levande kraft utgöra huvudtillgången
för försvaret, och denna tillgång kan endast av°armén fullt
utnyttjas. lan flottas styrka åter beror väsentligen, och i vida högre °rad
än arméns, på död materiel, vars dyrbarhet i och för sig starkt begränsar
våra möjligheter till en kraftutveckling till sjöss och som dessutom”därest
den under ett krig skulle förstöras eller decimeras, icke kan hastigt no0"
ersättas. ° n
En avvägning av det lämpliga förhållandet mellan arméns och flottans
styrka, vilken avvägning har att hålla sig inom ramen av vårt lands
ekonomiska bärkraft och andra statsbehovs tillbörliga tillgodoseende, måste
ske på grundvalen av de båda vapnens sålunda bestämda uppgifter och
konstaterade verkningsförmåga. Vid denna avvägning måste följaktligen
tillses, att armén i främsta rummet får möjlighet att — efter måttet”av
Sveriges tillgångar fylla sina för vår försvarsförmåga avgörande uppgifter,
men likaledes, att flottan erhåller sådan effektivitet gent emot fientliga
landstigningsförsök, som befunnits erforderlig.
Huru högt å ena sidan arméns och å andra sidan flottans styrka
kan uppbringas, bör bero på en prövning av de båda vapnens intressen
och behov sida vid sida. Det gäller därvid att jämföra den vinst i allmän
försvarskraft, som kan ernås genom vissa försvarsåtgärder till sjöss,
med den, som erhålles genom motsvarande medels användning till lantförsvaret.
Vid en sådan jämförelse förefinnes emellertid, ur synpunkten av de
båda vapnens konstaterade verkningsförmåga, en viss olikhet dem emellan.
Vad armén beträffar, låter det sig uppenbarligen icke gorå att skilja mellan
dess båda huvuduppgifter på sådant sätt, att större vikt skulle tillmätas
den ena än den andra, och att sålunda uppställandet av en viss arméstvrka
för att kunna möta en fientlig invasion över landgränsen skulle vara
viktigare än åvägabringandet av erforderlig styrka gentemot en invasion
över havet, eller tvärtom. Ty armén måste försvara landets självständighet
mot angripare, vare sig de intränga till lands eller överskeppas eller
hota oss på båda dessa vägar. I fråga om sjövapnet åter framträder, såsom
ovan sägs, en med våra kustgeografiska förhållanden och vårt militärpolitiska
läge given skillnad mellan flottans verkningsförmåga inom skärgårdsområde,
vilken sträcker sig därhän, att den bör kunna hindra fientlig
landstigning, och flottans verkningsförmåga på öppen kust, i vilket avseende
vi aldrig av flottan kunna fordra mera, än att den må där kunna
försvåra fientliga landstigningsföretag. Härav följer för flottans egen del,
att dess effektivitet inom och intill skärgårdsområden bör ställas i främsta
64
Kungl. Maj:ts nåd. proposition nr 58.
rummet och att dess effektivitet på öppen kust, om också i och för sig
än så önskvärd, kommer i andra rummet. Och vid avvägningen mellan
armén å ena sidan och flottan å den andra måste nämnda skiljaktighet
mellan flottans verkningsförmåga inom skärgård och på öppen kust föranleda,
att medan dess effektivitet inom skärgårdsområde tydligen bör tillgodoses
jämsides med arméns, så måste däremot flottans behov, i vad angår
dess effektivitet på öppen kust, stå tillbaka för vad som är påtagligen behövligt
för arméns effektivitet vid fyllandet av dess nämnda huvuduppgifter.
I enskildheter kan avvägningen endast genomföras på så sätt, att
vederbörliga förslag för tillgodoseende av å ena sidan arméns och å andra
sidan flottans behov i olika avseenden framläggas och, efter nyss angivna
synpunkter, jämföras med hänsyn till dessa förslags betydelse för landets
försvar i dess helhet.»
Arméns och I betänkandets andra huvudavdelning, nämligen rörande arméns och
^gifter mt flottans uppgifter vid hävdandet av Sveriges neutralitet, behandlas först
hävdandet den folkrättsliga sidan av spörsmålet om neutralitetens hävdande, därvid
''neutralitet, dels redogöres för innehållet i de vid andra Haagkonferensen (år 1907)
avslutade konventionerna n:r 5 och 13, den förstnämnda angående »neutrala
Frågans folk- makters och personers rättigheter och förpliktelser under lantkrig», den
rättsliga sida. Onämnda om »neutrala makters rättigheter och skyldigheter i händelse av
sjökrig», dels ock lämnas utredning i frågan, vilka huvudsakliga former av
neutralitetskränkning, som för Sveriges del kunna i allmänhet vara att
befara, och vilka huvudsakliga förpliktelser, som åligga Sverige till neutralitetens
hävdande. I sistnämnda avseende har framhållits, att konventionerna
icke innehålla några bestämmelser, av vilka kan inhämtas, hur Sveriges
vapenmakt skall vara beskaffad för att motsvara konventionernas och den
allmänna folkrättens krav på den neutrala staten, att någon fixering av
måttet på dessa fordringar ej kan ske och att följaktligen icke ur de allmänna
folkrättsliga reglerna kan utläsas någon närmare bestämd fordran
på beskaffenheten av Sveriges krigsmakt, så vitt den avser neutralitetens
upprätthållande. Ur en av utrikesdepartementet på beredningens begäran
föranstaltad utredning i denna fråga har i detta sammanhang anförts följande:
»Av hela den redogörelse, som ovan lämnats, torde otvetydigt framgå,
att det är en stats ovillkorliga skyldighet att motsätta sig neutralitetskränkningar
på sitt område och att staten måste vara utrustad med lämpliga
medel för att kunna fylla denna plikt. Rörande storleken och omfattningen
av dessa medel hava Haag-konventionerna icke lämnat någon
föreskrift och icke heller lär sådant kunna folkrättsligt i internationella
avtal fastslås. Därvid måste dock alltid staten ihågkomma, att, om den
-
Kungl. Maj:ts nåd. proposition nr 58.
65
samma icke sörjer för att möjliggöra neutralitetsplikternas uppfyllande i
ett givet ögonblick eller till och med på förhand sätter sig ur stånd att
fullgöra dem, staten kan bliva folkrättsligt ansvarig gent emot de andra
stater, vilkas rätt kränkts genom neutralitetsbrottet. Visserligen är icke
eu stat skyldig att göra mer, än hon verkligen förmår. Men om den
sätter sig ur stånd att fullgöra sina skyldigheter, har den icke gjort, vad
den formar. Om man utgår härifrån, blir regeln alltså den, att en stat
maste hävda sin neutralitet med så stor kraft, som står i förhållande till
dess folkmängd, rikedom och övriga resurser. Skulle en stat gent emot
tillvitelse om uraktlåtenhet i detta hänseende vilja invända, att hon
gjort allt som av henne rimligen kan begäras, torde man få anse, att bevisskyldigheten
härutinnan åligger den neutrala staten, d. v. s. att staten
skall visa, att det icke stått i hennes makt att göra mer.»
Beredningen övergår härefter till en undersökning rörande de huvudsakliga
konkreta fall av europeiska konflikter, som kunna bringa vår
neutralitet i fara, på vilka olika sätt detta kan ske och vilka delar av
svenskt territorium, som därvid kunna företrädesvis befaras bliva utsatta
för neutralitetskränkmng,. alltså ett skärskådande av ämnets volitivkt-qeografiska
sida, utan att likväl beredningen därmed avser något som helst
uttalande om den större eller mindre sannolikheten för de krigiska konflikter
mellan olika makter, som kunna tänkas.
. Rörande de olika former av neutralitetskränkningar, som under de olika förmer
angivna olika krigsfallen äro att befara, har bland annat framhållits, att sådana av nfUtral>
till sm innebörd mera allvarliga kränkningar, som ske genom att kri°-förande
makt vill använda svensk hamn, redd eller farvatten till operationsbas,
enligt sakens natur kunna bättre lokaliseras, än vad fallet är med
exempelvis sadana neutralitetskränkningar, som bestå i missbruk av asylrätten,
uppbringning, visitering, fientliga handlingar mellan de krigförande
inom svenskt territorium m. in. dylikt, vilket nämligen kan inträffa var
som helst inom de svenska områden, som av kriget beröras, och lika väl
utanför öppen kust som i skärgårdsområde.
För militära åtgärder mot kränkning av Sveriges neutralitet under
ett sjökrig komme uppenbarligen sjövapnet i första hand till användning
men jämväl armén att behöva anlitas. — Efter en översikt rörande de
olika militära åtgärder, som mot olika former av neutralitetskränknin°-ar
kunna ifrågakomma, har såsom allmänt resultat av gjorda undersökmngar
anförts, att armén och flottan kunna avses att på angivet sätt samverka
vid alla de såsom hamnområden lämpliga platser, där huvudsakligen ett
ockupationsförsök från krigförande makt kan vara att befara; och har
eredmngen framnållit, att det ville synas, som om mera omfattande uppgifter
Bihang till senare Riksdagens protokoll 1914. 1 saml. 28 käft. (Nr 58''.)° 9
tetshränkning
ar.
6G
Kungl. Maj:ts nåd. proposition nr 58.
i detta hänseende kunna komma att tillfalla flottan än armén, liksom, det
i allmänhet torde bliva flottan, som närmast komme att ingripa jämväl
mot andra kränkningar av neutraliteten inom svenskt territorialvatten.
sammanfat- Beredningen har slutligen gjort följande »sammanfattande slutsatser an
umde
siutsat- arméns och flottans inbördes betydelse för hävdandet av Sveriges neu
ZZfZ
^tet»: »En sammanfattning av utredningens resultat giver vid handen, att
flottans upp- jet hUvudsaklio-en är för fall av sjökrig, som vår neutralitet kan komma
daiZelZlZ-i fara på sådant sätt, att krav på neutralitetsskydd behöva ställas på
riges neutrali- §verj^reg försvarsanstalter. Vid de olika fall av sjökrig, som kunna komma
tet'' att beröra Sveriges ställning såsom neutral makt, behöver armén kunna
upprätthålla effektiv bevakning av hotade punkter i land och i fall av behov
hastigt besätta vissa begränsade hamnområden med mindre avdelningar
av infanteri och artilleri. Krigshamnarnas beredskap bör vara snabbt
effektiv. För samma begränsade hamnområden, som ovan nämnts, bör
flottan kunna hastigt utföra inineringar och utlägga bevaknings- och stödfartyg,
och bör flottan därjämte kunna uppträda, där sådant påkallas, med
eu samlad styrka för att giva eftertryck åt den varning för och det skydd
mot neutralitetsbrott, som med de lokala anordningarna avses.
Slutligen bör flottan kunna jämväl självständigt möta och avvärja
möjligen skeende förgripelse!’ mot vår neutralitet på platser, där lokala anordningar
icke äro träffade.
De resultat, som sålunda vid undersökningen framkommit rörande
arméns och flottans uppgifter vid hävdandet av Sveriges neutralitet, angiva
närmast de olika slag av försvarsanstalter, som från de båda vapnens sida
äro för ifrågavarande ändamål erforderliga. En annan sida av frågan är
däremot, vilken militär styrka dessa anstalter behöva kunna utveckla för
att av de krigförande bliva respekterade eller för. att kunna med våld
avvisa möjligen skeende försök till neutralitetskränkning.
Under detta spörsmål kunna uppenbarligen icke inrymmas de fall,
då krigförande makt kan vara besluten att till varje pris, även inför utsikten
att därigenom bliva invecklad i krig med Sverige, begagna sig av
neutralt svenskt territorium eller territorialvatten eller eljes begå någon
dylik handling, som i verkligheten utgör ett direkt, om också lokalt begränsat
angrepp. Att möta sådana angrepp tillhör nämligen uppgiften föi
Sveriges försvar i egentlig mening.
Den nu ifrågavarande undersökningen avser däremot det tall, da en
kri o-förande visserligen kan önska att för sina operationer begagna svenskt
område på ett sätt, som kränker Sveriges neutralitet, eller eljest emot vårt
land företaga någon neutralitetskränkande handling, men icke har för avsikt
att för sådant ändamål äventyra eller framkalla ett krig med Sverige.
67
Kungl. Maj:ts nåd. proposition nr 58.
Och det gäller att söka utreda, vilken styrka Sverige behöver inlägga i
sina neutralitetsanstalter till lands och sjöss för att förhindra dylikt^eller
för att avskräcka de krigförande även från försök i nämnda riktning.
Det är emellertid tydligt, att denna styrka icke kan ur allmänt militär
synpunkt direkt angivas och bestämmas, lika litet som något dylikt kan
ske på folkrättsliga grunder, såsom också härförut framhållits. Frågan är
nämligen ytterst beroende på omständigheterna i de särskilda fallen, på
politiska och militära faktorer, såsom förhållandet mellan de krigförandes
egna krafter, krigets mål, det allmänna politiska läget o. s. v. I alla
händelser, och just ur de nu anförda synpunkterna, måste det för Sveriges
förmåga att hävda sin neutralitet vara av grundläggande vikt, att ej blott
de direkta militära neutralitetsanstalterna, utan över huvud taget hela landets
försvarsväsende kommer landets neutralitet till godo, så att detta
försvarsväsen i fall av behov står bakom själva neutralitetsanstalterna.
Det eftertryck, varmed Sverige kan avvisa en neutralitetskränkning, och
den respekt, som en av vårt land utfärdad neutralitetsförklaring kan ingiva,
bero. sålunda ytterst på vårt försvarsväsen i dess helhet. Detta
militärpolitiska faktum sammanstämmer väl med de ovan anförda folkrättsliga
reglerna, att neutraliteten måste hävdas med ''alla medel, varöver
den neutrala makten förfogar’, och med de ''till dess förfogande stående
medel’. Men å andra sidan bör Sverige för hävdandet av sin neutralitet
icke behöva gå utöver det allmänna mått av försvarsanstalter, som erfordras
för värnande av vårt lands självständighet.
Emellertid framträder i fråga om fördelningen mellan armén och
flottan av uppgifterna vid neutralitetens värnande, i jämförelse med motsvarande
fördelning av de båda vapnens uppgifter vid landets försvar i
egentlig mening, en relativ ökning av flottan och en relativ minskning av
arméns betydelse. Denna förskjutning gäller de militära neutralitetsanstalternas
art, i det att vid undersökning rörande dessa anstalter befunnits,
att mera omfattande uppgifter kunna komma att tillfalla flottan
än armén. Motsvarande förskjutning gör sig tydligen också gällande med
hänsyn till det bakom själva neutralitetsanstalterna stående allmänna för--svarsväsendets förmåga att stödja dessa anstalter och förebygga en neutralitetskränkning
från krigförandes sida.
Visserligen förefinnas, såsom här förut framhållits, möjligheter för
armén och flottan att samverka gentemot de allvarligaste farorna för en
neutralitetskränkning, och följaktligen kunna även såväl arméns som flottans
huvudstyrkor stå bakom de till neutralitetsbevakning framsända avdelningarna
av båda vapnen samt vid behov insätta ökade krafter för bådadera.
Men härutinnan har flottan det försteg, att den lättare och hastigare än
68
Kungl. Maj:ts nåd. ''proposition nr 58.
armén kan, om så befinnes lämpligt, samla hela sin styrka på en hotad
punkt. Och beträffande de båda vapnens förmåga att avhålla krigförande
makt från försök att kränka Sveriges neutralitet må såsom en omständighet
av vikt särskilt framhållas, att för de krigförande makterna måste, med
hänsyn till den möjligheten att en neutralitetskränkning skulle leda till
öppet krig även med Sverige, den svenska flottan utgöra eu faktor av mera
omedelbar betydelse än armén för kriget i dess helhet. Med Sveriges
havomflutna läge är det nämligen i sådant fall egentligen vår flotta, som
närmast torde av krigförande tagas i beräkningen; den kunde sålunda
gentemot den neutralitetskränkande makten komma att uppträda ej blott
defensivt, utan jämväl offensivt, och om därför en krigförande stormakt
över huvud taget räknar med risken att genom neutralitetskränkning tvinga
Sverige in i kriget på motståndarens sida, så representeras denna risk i
förstå hand av den förstärkning, som svenska flottan skulle komma att
bereda motståndarens sjöstridskrafter.
Frågan blir då slutligen, huruvida flottans särskilda betydelse för
neutralitetens värnande bör föranleda en annan proportion mellan de båda
vapnen än den, som med hänsyn till det egentliga självständighetsförsvaret
kan befinnas lämplig.
En ingående prövning av denna fråga skulle tydligen förutsätta, att
först blivit konkret beräknat, vilken flotta som för försvaret av Sveriges
självständighet bör uppställas, och att därefter undersökes, i vad mån en
sådan flotta beträffande storlek och beskaffenhet i övrigt motsvarar de
uppgifter, som kunna tillkomma henne för neutralitetens värnande. Redan
principiellt torde kunna fastslås, att den flotta, av vilken Sverige kan befinnas
vara i behov för mötande av fientliga angrepp, landstigningar och
blockad, bör kunna fylla de krav, som ställas på svenska flottan i och för
de omedelbara militära anstalterna till neutralitetens värnande. Gäller det
åter flottans betydelse därutinnan, att den medför en viss risk för krigförande
makt att genom en neutralitetskränkande handling göra Sveiige
till sin fiende i kriget, så kunna givetvis inga bestämda mått angivas för
storleken av den risk, som kan vara ägnad att avhålla från neutralitetskränkningen.
Men i vart fall måste alltid fördelen av att öka flottan för
neutralitetens värnande vägas emot faran av att i motsvarande grad minska
den styrka hos armén, som prövats erforderlig för vår självständighets
försvar. Och det synes beredningen, att nämnda fördel icke skulle med
hänsyn till Sveriges läge i dess helhet uppväga en sådan fara. ,
På dessa grunder finner beredningen, att förhållandet mellan armens
och flottans betydelse för neutralitetens värnande icke bör föranleda någon
ändring i den avvägning mellan armen och flottan, som sker med hän
Kungl. Maj:ts nåd. proposition nr 58. 69
syn till deras uppgifter och betydelse för försvaret av Sveriges självständighet».
Redan dagen efter den nuvarande ministärens bildande lämnades,
den 18 februari 1914, Riksdagens båda kamrar följande förklaring:
»Den nytillträdande ministären har ansett riktigt att redan nu giva
kammaren ett meddelande om de omständigheter, som föranlett dess tillkomst,
och om dess avsikter.
Sedan den Staaffska ministären inlämnat sina avskedsansökningar, hänvände
sig Konungen för bildande av den nya ministär, som till följd härav
måste komma till stånd, till det liberala partiet inom Riksdagen, ur vilket
den föregående framgått. Det hade enligt min och mina kollegers mening
varit önskvärt, att denna hänvändelse lett till positivt resultat, men det
försök, som gjordes, lyckades som bekant icke. Landshövdingen friherre
de Geer lärer icke hos sina partikamrater erhållit det stöd, som han ansåg
erforderligt, och fann sig därför nödsakad att i Konungens händer återlämna
uppdraget. Först därefter blev jag tillkallad. I den då föreliggande
situationen förordade jag, när det liberala partiet inom Riksdagen
syntes bestämt för att icke medverka vid ministärbildandet, att detta måtte
av Konungen anförtros åt Riksdagens höger såsom den enda grupp inom
Riksdagen, som vid nämnda förhållande kunde ifrågakomma. Konungen,
som livligt beklagade, att någon liberal ministär icke kunnat bildas, ville
emellertid, i allt vad på honom kunde ankomma, söka förhindra, att den
meningsskiljaktighet, som föranlett den Staaffska ministärens avskedsansökan,
skulle bliva en partifråga, som störande inverkade på lösningen av vårt
lands livsfråga, försvarsfrågan. Han önskade därför, att det nya statsrådet,
när det ej syntes kunna bliva en liberal ministär, ej heller skulle
bliva en ministär, bildad av riksdagshögern. Det borde enligt hans mening
vara en ministär, som med krafter samlade från olika håll, där under
föreliggande förhållanden medverkan kunde påräknas, skulle inrikta sin
verksamhet särskilt på försvarsfrågans lösning.
Då jag efter förnyat övervägande blev övertygad, att ministärens
bildande på sådant sätt skulle, om det visade sig utförbart, vara i det
allmännas intresse att föredraga framför den enda möjlighet, som i övrigt
syntes återstå, kunde jag icke undandraga mig att, när sådant av mig
äskades, göra ett försök.
Det tillmötesgående och den uppmuntran, som jag från skilda håll
fick röna, bekräftade i sin mån förhoppningen, att jag skulle kunna i
någon mån gagna vårt land.
Den nya ministärens uppgift är att i den situation, som föreligger,
Meddelande
av ministären
vid Riksdagens
kamrars
sammanträden
den 18 februari
1914.
70
Kungl. Maj:ts nåd. proposition nr 58.
gorå vad göras kan för en snar och tillfredsställande lösning av försvarsfrågan.
Sveriges anseende och därmed i viss mån också dess trygghet har
genom de senaste årens storartade uttryck för en stark och över partimotsatser
höjd, offervillig fosterlandskärlek mycket ökats. Bittert vore det i
sanning, om vad sålunda vunnits i anseende och trygghet skulle gå förlorat
och om samtidigt det väpnade försvarets oundgängliga stärkande fördröjdes.
Det bör så vitt möjligt förebyggas, att vårt folk inför utlandet,
där kännedomen om de verkliga förhållandena i vårt land ofta är bristfällig,
framstår som en nation färdig att söndra sig i häftiga partifejder
på bekostnad av fosterlandets trygghet.
I den anda, som framgår av det nu sagda, har den nya ministären
bildats, och i denna anda har den för avsikt att verka. Den konflikt, som
uppstått till följd av vissa menigsskiljaktigheter mellan Konungen och hans
förutvarande rådgivare, är enligt vår mening uppenbarligen icke sådan, att
försvarsfrågans lösning för dess skull bör fördröjas.
Ministären vill såsom sitt förnämsta mål uppställa utarbetandet utan
dröjsmål av ett fullständigt förslag till försvarets ordnande.
På grund av rådande förhållanden ämnar ministären föreslå Konungen,
att det blivande förslaget till ny försvarsordning skall föreläggas Riksdagen,
sedan valmännen genom upplösning av Andra kammaren beretts tillfälle
att gå till val på denna fråga.
Ministärens syfte är att söka ena försvarsvänner ur skilda läger
kring denna stora fråga med undanskjutande av meningsskiljaktigheter i
andra ämnen, vilka i detta sammanhang måste framstå såsom underordnade.
Dylika meningsskiljaktigheter kunna ju komma till sin rätt vid
höstens allmänna val. Tiden för upplösningsbeslutet skall snarast möjligt
närmare bestämmas. Samtidigt med nämnda beslut eller kort därefter
skola vi offentliggöra huvuddragen av den försvarsreform, vi ämna tillstyrka
Konungen att framlägga inför Riksdagen. Vid dess utarbetande skall
behörigt avseende fästas därvid, att de medel, som för försvarsändamål
bliva erforderliga, i form av värnskatt och annorledes uttagas på rättvist
sätt och med hänsyn till den verkliga bärkraften.
Ministären vill i samband härmed uttala såsom sin övertygelse, att
en god lösning av försvarsfrågan är väl förenlig med en alltjämt fortgående
kraftig utveckling av det sociala reformarbetet.
1 nära sammanhang med försvarsreformen stå enligt vår mening
frågorna om en reformerad krigslagstiftning och om inrättande av ett
militieombudsmansämbete.
Vad angår frågor, som icke stå i sammanhang med försvarsreformen,
ålägges oss av förhållandena med nödvändighet en viss begränsning. Då
71
Kungl. Maj:ts nåd. proposition nr 58.
ministären bildats med nämnda reform som sitt särskilda syftemål, måste
spörsmål, som med den icke höra samman och som kunna antagas vara i
väsentlig grad partiskiljande, tills vidare undanskjutas.
Slutligen vill ministären eftertryckligt betona, att vårt lands militära
stärkande icke har annat ändamål än försvar och neutralitet.
Vi äro fullt medvetna om situationens svårigheter. Men vi äro tilllika
förvissade, att ingen skall kunna misskänna det fosterländska syfte,
varmed vi träda till vårt tunga och ansvarsfulla värv. Och vi anse oss
ha rätt att förvänta stöd av försvarsvänner inom skilda politiska läger.»
Huvudgrunderna i det förslag till försvarsväsendets stärkande, som
ministären hade för avsikt tillstyrka Eders Kungl. Maj:t att förelägga
Riksdagen, efter det nyval till Andra kammaren ägt rum, blevo av mig
angivna i det yttrande till statsrådsprotokollet över civilärenden den 3 mars
1914, vari jag och mina kolleger föreslogo Eders Kungl. Maj:t att, med
upplösande av Riksdagen, förordna om nya val till Andra kammaren. I
sagda yttrande anförde jag:
»Såsom Eders Kungl. Maj:t har sig bekant, lämnade statsrådet den
18 februari Riksdagens båda kamrar meddelande om de omständigheter, som
föranlett ministärens bildande, och om dess avsikter. Av detta meddelande
framgår, att ministären med Eders Kungl. Maj:ts gillande ämnar inrikta
sin verksamhet huvudsakligen på försvarsfrågan.
Denna fråga är obestridligen av vital betydelse för vårt folk. Att
den med nödvändighet kräver en omedelbar och fullständig lösning, därom
bör numera icke heller någon meningsskiljaktighet kunna råda. De
sista årens tilldragelser och förhållanden på det utrikespolitiska området
hava i detta avseende varit tillräckligt talande. Även den, som förut tilläventyrs
hängivit sig åt den föreställningen, att man kunde räkna på ett
ostört fredslugn, måste numera inse, att den tid, då ett sådant lyckligt
förhållande kan vara att förvänta, ännu är långt avlägsen. Vid flera tillfällen
har, enligt vad som är allmänt känt, faran för världsfreden varit
överhängande. Utbrottet av ett krig, mera ödesdigert och närmare berörande
våra intressen än de krig, som rasat, har endast tack vare utomordentliga
ansträngningar kunnat förhindras. Att man hittills förmått avvärja
den hotande krigsfaran, är visserligen ägnat att ingiva förhoppningar
för framtiden. Men på dylika ovissa förhoppningar kan och får ett
folk ej bygga. De kunna ej fritaga från plikten att vidtaga verksamma
åtgärder till skydd för frihet och självständighet samt till värnande av den
neutralitet, som är allas vår önskan.
Vi hava också bevittnat, hurusom under trycket av ovan åsyftade
Yttrande av
statsministern
till
statsrådsprotokollet
den 3 mars
1914.
72
Kungl. Maj:ts nåd. proposition nr 58.
tilldragelser och förhållanden flera andra folk utan tvekan underkastat sig
storartade offer för att stärka sin värnkraft. Snart sagt överallt har framträtt
eu ivrig strävan i denna riktning.
För oss svenskar är det en självbevarelsens oavvisliga plikt att se de
utrikespolitiska förhållandena sådana de verkligen äro och att med klok
besinning inrätta oss efter nödvändigheten.
Vi leva i vänskapligt förhållande till alla makter, och vi äro enhälliga
i den livliga önskan, att vi må få ostörda av yttre förvecklingar ägna
oss åt landets och folkets fredliga förkovran. Men om vi skola våga hysa den
förtröstan, att under omständigheter, som lätt kunna inträffa, Sveriges neutralitet
och integritet skola bestå okränkta, måste vi ordna vårt försvar
så, att vår vilja att njuta fred och iakttaga neutralitet kan väntas bliva
respekterad och genomförd. Nödiga åtgärder för stärkande av försvaret få
så mycket mindre uppskjutas, som dylika åtgärder först efter en avsevärd
tid kunna bliva fullt verksamma.
Att för närvarande stora brister vidlåda vårt försvar, kan anses vara
å de flesta håll erkänt. Insikten härom tillväxer alltmera i styrka och
utbredning och har redan föranlett talrika förslag och utredningar. Minst
av allt kan det sägas, att vi förhastat oss med lösningen av försvarsfrågan.
Det gäller nu, att vi med kraft gripa oss an och, under beaktande av vad
vår folkmängd, vårt lands geografiska beskaffenhet och våra ekonomiska
tillgångar medgiva, bygga vårt försvar så starkt, att vi med trygghet kunna
gå framtiden till mötes. År denna trygghet en gång vunnen — och
därtill böra alla svenskar utan hänsyn till partiståndpunkt medverka —
kunna vi enligt erfarenheten från andra länder med större tillförsikt och
framgång arbeta vidare på vär andliga och materiella förkovran och på
fortsatta reformer inom det sociala området.
Ministären har bildats i den avsikt, att förslag till ny försvarsordning
skall föreläggas Riksdagen, sedan valmännen genom upplösning av
Andra kammaren beretts tillfälle att gå till val på försvarsfrågan. Det är i
enlighet härmed, jag nu går att föreslå, att Eders Kungl. Maj:t behagade
förordna om upplösning av Riksdagen och om nya val till Andra kammaren.
Genom en sådan åtgärd får folket möjlighet att i denna dess livsfråga
uttala sig utan påverkan av andra frågor. Det finnes också grundad
anledning antaga, att under intryck av de senaste årens händelser
insikten om nödvändigheten av försvarsfrågans snara och tillfredsställande
lösning vuxit. Man äger icke rätt att förutsätta annat, än att folket,
oberoende av partihänsyn, skall giva ett kraftigt uttryck åt sin vilja att
allt framgent leva ett självständigt liv och åt sin redebogenhet att underkasta
sig de för detta måls vinnande nödvändiga uppoffringar.
73
Kungl. Maj:ts nåd. proposition nr 58.
Genom samråd med kamrarnas talmän, vilka i sin ordning konfererat
med de ständiga utskottens ordförande, har jag övertygat mig, att inom
riksdagskretsar den nuvarande tidpunkten anses vara den med hänsyn
till riksdagsarbetets läge och därmed sammanhängande omständigheter
lämpligaste för Riksdagens åtskiljande.
Dagen för början av Riksdagens nya sammanträde bör uppenbarligen
— inom den av grundlagen angivna gränsen — fastställas med hänsyn
icke blott till den tid, som kräves för de nya valen, utan även därtill,
att försvarspropositionens utarbetande erfordrar ett mycket omfattande
arbete. Under sådana förhållanden och för att möjliggöra, att det nya
sammanträdet må äga rum så snart ske kan — vilken tidpunkt icke för
närvarande låter sig med visshet beräkna — finner jag lämpligast, att dagen
framdeles genom särskild kallelse bestämmes.
Då endast två veckor förflutit, sedan statsrådets ledamöter tillträdde
sina ämbeten, har tiden tydligen ej medgivit utarbetande av detaljerade
förslag i försvarsfrågan och vad därmed sammanhänger. Det skulle även
ligga utom ramen för ett anförande sådant som detta att ingå i enskildheter,
vilka aldrig kunde bliva fullständiga och som, lösryckta ur sitt
sammanhang, icke skulle kunna rätt bedömas. En så stor och omfattande
fråga som försvarsfrågan kan för övrigt ej erhålla en verklig och sammanhängande
lösning under annan förutsättning, än att i det helas intresse
meningsskiljaktigheter i detaljfrågor skjutas i bakgrunden.
Emellertid anser jag riktigt, för att icke säga nödvändigt, att
nu angiva vissa huvudgrunder för det förslag, vilket jag ämnar förorda.
Därvid vill jag först uttala den övertygelsen, att det i själva verket icke
finnes någon olöslig motsättning mellan det nödvändiga och det möjliga.
Jag är nämligen förvissad, att, om också motsatser kunna synas på särskilda
punkter framträda, desamma kunna genom allsidigt övervägande av
frågan i större sammanhang bringas att försvinna.
Det gäller att genomföra den nödvändiga förstärkningen av rikets
försvar och att för detta ändamål i stegrad grad anlita folkets värnkraft
och skatteår umgå. Därvid måste noga tillses, att den personliga tjänstgöringen.
varder, genom lämpliga anordningar för de värnpliktigas bästa
samt i jordbrukets och andra näringars intresse, underlättad så mycket
som försvarets krav och omständigheterna i övrigt det medgiva, liksom
ock att de ekonomiska bördorna fördelas rättvist och efter den verkliga
bärkraften. Dessa äro riktlinjerna för de förslag, som jag nu torde få i
största korthet antyda. Under ledning av samma grundsatser kommer
även de talrika återstående frågornas lösning att sökas.
Vid avhjälpande av de svagheter, som nu vidlåda vårt lantförsvar,
Bihang till senare Riksdagens protokoll 1914. 1 saml. 28 käft. {Nr 58.) 10
74
Kungl. Maj:ts nåd. proposition nr 58.
måste väsentlig vikt tilläggas frågan om övningstiden för värnpliktiga tillhörande
infanteriet. Man torde numera vara ense därom, att behovet av
vinterutbildning måste tillgodoses, och detta utan att sommarutbildningen
och den allmänna utbildningen åsidosättas. Den ur både militära och
sociala synpunkter lämpligaste utvägen för vinnande av detta mål är utan
tvivel att finna i en sammanhängande rekrytskola med början på hösten,
någon dag i sista veckan av oktober eller senast den 1 november. Om
rekrytskolan, såsom enligt hittills föreliggande utredning måste, med särskild
hänsyn till vinterutbildningens krav, antagas nödvändigt, omfattar
250 dagar, kommer den första tjänstgöringen att sluta någon eller eventuellt
några dagar in i juli; i nämnda antal dagar inräknas tjänstledighet,
som kan förutsättas bliva i avsevärd utsträckning beviljad med anledning
av de under övningstiden infallande helgerna. Efter rekrytskolan skulle
före den första repetitionsövningen om 30 dagar följa en mellantid av
fulla två månader, varunder dock de värnpliktiga, som i brist av civil
anställning det önska, äga rätt att kvarstanna. Det har för mig stått
klart, huru önskvärt det särskilt ur lantbrukets synpunkt är, att sommaren
så litet som möjligt tages i anspråk för rekrytskolan. Just ur
sådan synpunkt innebär den ifrågasatta anordningen högst betydande lättnad
i jämförelse med nuvarande förhållanden, då hela sommaren är upptagen
av rekrytskolan.
Bland de skäl, som i övrigt varit bestämmande för rekrytskolans
förläggning till nämnda del av året, må följande här framhållas.
Ur militär synpunkt är vinterförläggningen att föredraga framför
en till sammanlagda dagantalet kortare rekrytskola, vars ena del liksom
den nuvarande rekrytskolan faller huvudsakligen inom sommaren, medan
återstoden utgör en fristående vinterrekrytskola. Den sammanhängande
övningstiden medför den fördelen, att de värnpliktiga med större lätthet
och säkerhet uppfostras till goda soldater. De militära färdigheterna inläras
utan alltför stark forcering och bibehållas därför längre i minnet,
något som är av vikt i synnerhet för de äldre årsklassernas duglighet.
Faran för överansträngning undvikes, en fara som måste noggrant uppmärksammas,
då man sänker värnpliktsåldern. Pedagogiskt sett är det
riktigt, att regementsövningarna följa efter all enskild utbildning och övning
i mindre truppförband. Slutligen vinnes endast genom en sammanhängande
vinterförläggning säkerhet att under övningstiden erhålla tör
vinterutbildningen lämpliga snöförhållanden.
De sociala fördelarna äro i hög grad framträdande. Det är ett
faktum, att varje vinter arbetstillgången inom många yrken väsentligt
avtager. Just vid den tidpunkt, då tjänsteavtalen på landet i regel utlöpa
Kungl. Maj:ts nåd. proposition nr 58.
75
och arbetslöshet eljest börjar uppträda, kan staten med minsta olägenhet
för den enskilde mottaga de stora värnpliktigkontingenterna för att sedan
låta dem återgå till det civila arbetet, då den begynnande skörden stegrar
behovet av arbetskrafter. Med den delade utbildningen följer också den
olägenhet, att en värnpliktig, som erhållit arbete på hösten, åter måste
avbryta detsamma för en kortvarig vinterövning, som slutar under en tid
med knappa arbetstillfällen.
I utbildningstiden böra inräknas även en andra och en tredje repetitionsövning
om 30 dagar, vilka övningar äro nödvändiga bland annat
med hänsyn till vikten av regementsövningar med tillräckligt starka
J O o o
kompanier.
Sammanlagda utbildningstiden kommer sålunda enligt nyss angivna
förutsättningar att utgöra 340 dagar. Man måste emellertid tillgodose
behovet av en kortvarig sammandragning — om högst 15 dagar — av
äldre årsklasser.
Då det är obestridligt, att de två sista repetitionsövningarna och nyss
omförmälda sammandragning av äldre årsklasser vålla de värnpliktiga
jämförelsevis stora olägenheter, bör man vara betänkt på särskilda åtgärder
för lindrande av desamma. I sådant avseende kan ifrågasättas dels
en lagstiftning, som skyddar värnpliktig mot faran att i anledning av
värnpliktstjänstgöringen skiljas från en av honom innehavd anställning,
dels ock beredandet av särskilda ekonomiska förmåner för åtminstone vissa
av de värnpliktiga.
Om utbildningstiden för infanteriets rekryter bestämmes på sått
nyss blivit antytt, underlättas lösningen av den viktiga och svåra underbefälsfrågan.
Underbefälsämnena skulle kvarstanna i tjänst under tiden mellan
rekrytskolan och första repetitionsövningen. Vid det uttagande av underbefälsämnen,
som kan bliva nödvändigt, i den mån behovet ej med säkerhet
fylles på frivillighetens väg — vilket man emellertid bör på allt sätt
eftersträva, bland annat genom beredande av ekonomiska förmåner under
utbildningen — skall avseende fästas icke blott vid de värnpliktigas lämplighet,
utan också vid deras enskilda förhållanden. Jag hoppas även
kunna förelägga Eders Kungl. Maj:t förslag till bestämmelser innehållande
ökad garanti därför, att vid värnpliktigas inskrivning och fördelning mellan
olika vapenslag och tjänstegrenar tages hänsyn till alla rättmätiga intressen.
På studenter och därmed likställda toi''de komma att ställas särskilt
stora krav. För dem ämnar jag föreslå en längre tjänstgöringstid
om sammanlagt högst 500 dagar, så förlagd, att egentligen endast två
76
Kungi. Muj:ta nåd. proposition nr 58.
studieterminer tagas i anspråk, och anordnad i huvudsakligt syfte att
utbilda ifrågavarande vårnpliktiga till förare av pluton eller tropp.
På frågan om utbildningstiden för värnpliktiga tilldelade härens
specialvapen, flottan eller kustartilleriet torde icke vara nödvändigt att
nu närmare ingå. Jag har dock anledning antaga, att denna fråga kan
lösas i huvudsaklig överensstämmelse med den av försvarsberedningarna
förebragata utredningen.
För vissa lånt- och sjöfästningars tryggande mot överraskande anfall
liksom för flottans krigsberedskap erfordras särskilda anordningar.
Vid infanteriet behövas något förstärkta oflicerskadrer dels för möjliggörande
av reservtruppers organiserande, dels0i anledning av det önskvärda
upprättandet av kulspruteformationer. A andra sidan kan antalet
fast anställda volontärer vid infanteriet minskas i högst avsevärd grad.
Då ökningen av den fast anställda befälskadern å aktiv stat för
kostnadens skull ävensom av andra skäl måste starkt begränsas, är det
nödvändigt att i stor utsträckning anlita reservbefäl och värnpliktigt befäl.
I anledning härav ämnar jag bland annat föreslå inrättandet av en reservstat
för officerare och underofficerare.
Uppsättandet av reservformationer utgör ett viktigt led i den förbättrade
försvarsordningen. Detta gäller icke blott om infanteriet, utan även
om specialvapnen.
Såväl för denna åtgärd som för stärkandet av linjen erfordras en
förändrad uppbådsindelning med ökning av beväringens första uppbåd.
En av de i detta avseende erforderliga årsklasserna erhålles genom
att med ett år sänka värnpliktsåldern. Om nödiga försiktighetsmått iakttagas,
måste detta betraktas som fördelaktigt även ur de värnpliktigas egen
synpunkt.
Också i syfte att öka landstormens duglighet för dess viktiga uppgifter
tillämnas vissa nya anordningar.
För tillgodogörande av senare tiders tekniska framsteg — ett tillgodogörande,
som i vårt i förhållande till utsträckningen folkfattiga land är
kanske ännu mera nödvändigt än annorstädes — erfordras åtgärder i avseende
på såväl organisation som utrustning. Omfattande nyanskaffningar
äro även av behovet påkallade dels i sammanhang med organiserandet av
reservtrupper, dels till fyllande av nuvarande avsevärda luckor i linjeformationernas
utrustning.
Flottan torde, för att fylla sin uppgift vid rikets försvar, såsom hittills
böra huvudsakligen bestå dels av pansrade artillerifartyg, vilka till sin
storlek måste begränsas så, att de kunna utnyttja våra skärgårdar, dels av
torpedfartyg. För denna flottas utbyggande är en särskild plan erforderlig.
Kungl. Maj:ts nåd. proposition nr 58.
77
Flottans väsentligaste del är kustflottan. Denna torde för framtiden
böra omfatta minst två divisioner pansarbåtar om fyra fartyg vardera. Den
första divisionen behöver dock utbyggas med allenast tre nya fartyg, då i
densamma kan ingå den under byggnad varande pansarbåten »Sverige».
Därjämte synes kustflottan böra erhålla fyra divisioner jagare, tillsammans
sexton fartyg, samt två divisioner sjögående undervattensbåtar, båda fartygsslagen
av kraftigare typ än den nu förefintliga. Och slutligen torde
såsom för närvarande ett till två minfartyg böra ingå i kustflottan.
Utom kustflottan erfordras lokalstyrkor för att biträda vid försvaret
av vissa ur militär eller kommersiell synpunkt särskilt betydelsefulla kustområden.
Härför behöver emellertid icke beräknas annat tillskott av nya
fartyg än redan under byggnad varande eller beviljade undervattensbåtar;
lokalstyrkorna kunna nämligen efter hand förstärkas med en del av de
fartyg, vilka på grund av ålder utrangeras ur kustflottan. Under övervägande
bör dock tagas, i vilken utsträckning ytterligare undervattenstorpedfartyg
framdeles böra tillföras dessa styrkor.
Det torde även vara erforderligt att organisera en flygfartygsavdelning,
vars fartyg böra stationeras på särskilt viktiga platser.
Med hänsyn till nödvändigheten att begränsa flottans personal och
kostnaderna för materielens vidmakthållande torde en normalplan böra uppgöras
för äldre fartygs förläggande i reserv och utrangering.
Den utredning, som inom försvarsberedningarna förebragts, synes
hava ådagalagt, att kustförsvarets nuvarande anläggningar behöva i avsevärd
mån förstärkas och en befäst replipunkt för flottan anordnas på den
norrländska kusten.
Det är uppenbart, att de åtgärder till försvarets stärkande, som sålunda
måste föreslås, komma att medföra betydande kostnader.
Fn mycket avsevärd del av dessa kostnader utgöres emellertid av
utgifter för en gång. I anslutning till vad statsrådet redan inför Riksdagens
kamrar antytt och i överensstämmelse med den uppfattning, som
inom försvarsberedningarna gjort sig gällande, ämnar jag föreslå uttagande
av en progressiv värnskatt på den större förmögenheten och den större
inkomsten, att utgå allenast för en gång, men fördelas på ett visst antal
år. De genom denna beskattning inflytande medlen, vilka måste beräknas
till ett högst betydande belopp, äro avsedda att användas endast vid täckande
av den övergående ökning i statsutgifterna, som betingas av nyssnämnda
engångskostnader för militära ändamål. De utgiftsökningar, som
icke böra täckas med värnskatten, äro avsedda att bestridas genom normala
finansiella anordningar, i avseende å vilka de av försvarsberedningarna
78
Kungl. Maj:ts nåd. proposition nr 58.
framställda förslag böra komma under omprövning. Det behöver icke utsägas,
att ett anlitande av lånevägen icke kommer att föreslås.
Slutligen må erinras om avsikten att i samband med försvarsreformen
framlägga förslag till reformerad krigslagstiftning och om inrättande
av ett militieombudsmansämbete.
Under åberopande av vad jag sålunda anfört, hemställer jag i underdånighet,
att Eders Kungl. Maj:t behagade, jämlikt § 109 regeringsformen
samt §§ 3 och 5 riksdagsordningen, med upplösande av Riksdagen förordna
om nya val i hela riket till Andra kammaren samt förklara sig vilja
framdeles genom särskild kallelse bestämma tiden, då Riksdagen skall ånyo
sammanträda.»
I anslutning till de sålunda angivna huvudgrunderna hava inom de
särskilda departementen, med biträde i förekommande fall av sakkunniga,
som enligt särskilda nådiga bemyndiganden tillkallats, blivit utarbetade
erforderliga förslag och beräkningar, vilka torde få av vederbörande departementschefer
underställas Eders Kungl. Maj:ts prövning. Med avseende
å förslagen till stärkande av försvarskraften har ständig hänsyn tagits därtill,
att kostnaderna icke måtte komma att överstiga landets bärkraft eller
lägga hinder i vägen för vederbörligt tillgodoseende av andra viktiga
statsändamål. Avenså har man i dessa förslag sökt tillbörligen mot varandra
avväga de särskilda försvarsgrenarnas behov.
Det torde tillåtas mig att i båda dessa avseenden med några ord
klargöra min ståndpunkt gent emot vissa uppfattningar, som, skenbart eller
i verkligheten, gjort sig gällande hos första och andra försvarsberedningarna.
Den första försvarsberedningen hade till uppgift att utreda, huru
stort belopp under viss period kunde anses vara, med behörigt tillgodoseende
av andra statsändamål, disponibelt för försvaret, utan åtskillnad
mellan den ena och den andra försvarsgrenen. Vid utförande av sitt
uppdrag, så långt detsamma av beredningen fullföljts, gick beredningen
så till väga, att den, med uppskattande av påräkneliga statsinkomster, sökte
vinna kännedom om alla de civila anslagskrav, som kunde förväntas. Den
del av inkomsterna, som ej togs i anspråk för nämnda förutsatta utgifter,
betecknades såsom det »överskott», vilket bleve disponibelt för försvarsändamål.
Utan att nu ingå på någon närmare granskning av undersökningsmetoden
anser jag mig kunna fastslå, att metoden är ägnad att leda till
ett underskattande av inkomsterna och ett överskattande av utgifterna.
Beredningen har själv vitsordat detta. Ifrågavarande förhållande, vad an
-
79
Kungl. Maj:ts nåd. proposition nr 58.
går inkomstberäkningarna, berstyrkes för övrigt redan vid en jämförelse
mellan beredningens beräkningar för år 1915 och den statsverksproposition,
som för nämnda år i januari 1914 framlades av samma ministär, vars
medlemmar utövade ledningen av försvarsberedningens arbeten. Avkastningen
av inkomstkällorna enligt statsverkspropositionen överstiger nämligen
med åtskilliga miljoner den av första försvarsberedningen beräknade
avkastningen.
Jag skall emellertid icke uppehålla mig vid dessa spörsmål, vilka
torde komma att närmare beröras av chefen för finansdepartementet. Ej
heller vill jag bestrida nyttan därav, att man söker bereda sig en översikt
över statens framtida inkomster och utgifter under en så lång period som
möjligt. Även om en sådan översikt enligt sakens natur omöjligen kan
nå en högre grad av tillförlitlighet, kunna dess siffror dock i viss mån
vara vägledande för skattepolitiken och i varje fall innebära en hälsosam
maning att iakttaga sparsamhet och icke utan fullgoda skäl öppna nya
utgiftskonton, särskilt sådana, som, en gång införda, bliva ständiga och
tendera att starkt tillväxa.
Vad jag vid detta tillfälle egentligen önskar framhålla är något
annat. Att första försvarsberedningen tillämpat omförmälda metod kan
icke anses innebära, att enligt dess uppfattning till försvarsändamål endast
skulle få användas de statsinkomster, som kunna återstå, sedan alla övriga
behov blivit tillgodosedda.
Det vore eu uppenbar orimlighet, att utgifter å fjärde eller femte
huvudtiteln skulle, för så vitt de icke avse handeln, i sin allmänhet stå tillbaka
för samtliga utgifter å övriga huvudtitlar. Första försvarsberedningens
uppdrag måste antagas hava åsyftat beredandet av en översikt,
varav framginge, i vad mån man kunde anses nödsakad att för budgeten,
i dess helhet sedd, antingen minska utgifterna eller anlita nya inkomstkällor.
Men den förutsättningen kan ej hava varit uppställd eller
godkänd, att blott försvarsutgifterna skulle inskränkas eller att erforderliga
skatteökningar skulle uteslutande skrivas försvaret till last.
Vad därefter angår andra försvarsberedningens uppgift, möter det
uppenbarligen betydande svårigheter att genom en eller annan allmän
sats giva uttryck åt arméns och flottans inbördes betydelse för Sveriges
försvar.
Beredningen har uppställt tre något olika alternativa procentsatser
såsom betecknande marinens tillbörliga andel i de sammanlagda försvarskostnaderna.
De förslag till härordning och till sjöförsvarets ordnande,
vilka komma att för Eders Kungl. Maj:t framläggas, avvika till marinens
förmån från även den högsta av dessa procentsatser. Efter fullbordad or
-
80
Kungl. Maj:ts nåd. proposition nr 58.
ganisation är nämligen den nödvändiga kostnaden, extra utgifter inbegripna,
beräknad för lantförsvaret till 63 miljoner och för sjöförsvaret till 30 miljoner
kronor. Det är emellertid att märka, ej blott att i marinens kostnader
innefattas även kostnaderna för kustartilleriet, vilket i viss mån intager
en mellanställning, utan även att den alldeles övervägande delen av
de värnpliktiga tilldelas armén och att alltså de personliga uppoffringar,
som ligga i värnpliktens fullgörande, till allra största delen komma lantförsvaret
till godo. För övrigt saknar jag ej förhoppning, att vid den
revision av de invecklade bestämmelserna om sjöavlöning m. in., som
torde vara oavvislig, men av brist på tid ej nu kunnat utföras, det skall
befinnas möjligt att göra någon besparing i nu beräknade sjöförsvarskostnader.
I mitt ovan återgivna anförande till statsrådsprotokollet för den 3
mars har jag redan anmält statsrådets avsikt att föreslå uttagande av en
progressiv värnskatt på den större förmögenheten och den större inkomsten.
Förslag till förordning om värnskatt kommer, efter vederbörandes hörande,
att en av de närmaste dagarna föreläggas Eders Kungl. Maj:t. Det belopp,
som beräknas genom denna skatt inflyta, bör givetvis avpassas efter storleken
av de behov, som med värnskatten skola täckas. Värnskatten är
endast avsedd för gäldande av sådana försvarsutgifter, som kunna betecknas
såsom engångsutgifter. Nämnda skatts extraordinära beskaffenhet
föranleder vidare, att anslag, som beviljats, men ej ännu anvisats, icke
böra utgå av värnskattemedel. Slutligen lärer det vara obestridligt,
att — i överensstämmelse med vad redan i flera fall blivit både erkänt
och praktiserat — de medel, som kunna inflyta genom lämplig försäljning
av fastigheter anslagna till lantförsvaret, kunna och böra användas till
byggnader för arméns räkning. Med tillämpning av dessa grunder kommer
man, på sätt i annat sammanhang skall närmare påvisas, till det resultat,
att den summa, som behöver täckas genom värnskatt, uppgår i
runt tal till 75 miljoner kronor. Det bör uttryckligen framhållas, att
ingalunda hela denna stora utgiftssumma är föranledd av de förändringar,
som nu föreslås i avseende på armé och marin. Tvärtom ingå i densamma
till ett betydande belopp sådana utgifter, som erfordras redan för fyllande
av befintliga brister i behoven enligt hittillsvarande härordning och marinorganisation.
81
Kungl. Maj:ts nåd. proposition nr 68.
Chefen för finansdepartementet, statsrådet Vennersten anförde härefter:
I annat sammanhang har jag att framlägga förslag till beräkning av
statsverkets inkomster under nästkommande år. En inkomstberäkning för
år 1915 lärer emellertid långt ifrån uttömmande besvara alla de finanspolitiska
frågor, som i detta fall tränga sig fram till övervägande. Det
centrala i dessa frågor faller nämligen otvivelaktigt till större delen
utom ramen för 1915 års statsreglering. Tyngdpunkten är att söka i
spörsmålet om finansierandet av de blivande ökade utgifterna för försvaret.
Och då jag liksom min företrädare i ämbetet kunnat uppgöra
finansplanen för år 1915 utan anlitande av andra nya skattekällor än
tobaksskatten, men det å andra sidan ej kan frånses, att delvis mera tillfälliga
förhållanden möjliggöra en sådan anordning, tillhör det mig såsom
chef för finansdepartementet att redan nu, oaktat behovet för närmaste
året kan anses fyllt, lämna utredning om möjligheterna att i framtiden
kunna ekonomiskt täcka försvarsutgifterna i den mån, de nuvarande inkomstkällorna
icke därtill förslå. Men icke ens härvid får jag stanna.
Man kan nämligen icke lämna obeaktad ökningen i civila utgifter, därför
att densamma väntas inträda först efter nästkommande år. Man kan så
mycket mindre lämna detta förhållande ur sikte, som för år 1915 och,
efter vad jag strax skall närmare angiva, även för de två följande år,
då den till bestridande av engångsutgifterna för försvaret avsedda värnskatten
ännu av de skattskyldige utgöres, budgeterna om möjligt böra
upprättas utan anlitande av andra nya skattekällor än tobaksskatt och
värnskatt, av vilka den senare skatten icke i någon mån kan tagas i anspråk
för löpande utgifter å vare sig civila eller militära utgiftstitlar och
tobaksskatten, om ock icke omedelbarligen så dock inom en överskådlig
framtid, är till fullo disponerad för särskilt ändamål, nämligen för folkpensioneringen.
För att kunna göra den av mig nu angivna utredningen är man
nödsakad att söka för sig klargöra ej blott maximum av de kostnader,
den nya försvarsorganisationen medför, och den ökning i civila utgifter,
vartill hänsyn nu bör tagas, utan även närmaste årens kostnader för försvaret.
De beräkningar, som för sådant ändamål blivit uppgjorda, visa
häri därpå, att försvaret skulle föranleda följande kostnader, som med
undantag för år 1915 angivas i uppåt avrundade tal:
år 1915..............kr. 85,354,208
» 1916..............» 86,800,000
» 1917..............» 87,400,000
»1918..............» 88,300,000
Bihang till senare Riksdagens protokoll 1914. 1 sand. 28 höft. (iVr 58.) 11
Angående
finansierandet
av
de ökade
försvarsutgifterna
m. m.
82
Kungl. Maj:ts nåd. proposition nr 58.
Först efter åtskilliga år nå utgifterna för försvaret sitt maximum,
som beräknats till 93,000,000 kronor. Lägger man därtill ett belopp om
1,000,000 kronor, vilket, helt approximativt räknat, torde vida mer än
motsvara den av årets försvarsorganisation föranledda framtida ökningen
av de under tionde huvudtiteln uppförda anslagen till det militära pensionsväsendet,
skulle den verkliga ökningen utöver nuvarande kostnader,
som av första försvarsberedningen anslagits till ungefär 83,000,000 kronor
om året — mot vilken beräkning jag icke har någon anmärkning att göra
— uppgå till ungefär 11,000,000 kronor.
Av nu lämnade siffror framgår, att den föreslagna försvarsorganisationen
i jämförelse med den nuvarande skulle draga en merkostnad av
för att efter ytterligare ett antal år, på sätt nyss angavs, nå ett belopp
av 10,000,000 kronor eller, inberäknat merkostnaden för det militära pensionsväsendet,
11,000,000 kronor.
För bestridande av dessa kostnader torde man i sinom tid nödgas
vidtaga vissa skatteregleringar. I avseende å dessa skatteregleringar måste
emellertid, såsom jag nyss antydde, tagas i betraktande den antagliga
ökningen av utgifterna å riksstaten i övrigt under närmaste åren. När
jag nu går att beräkna denna ökning, frånser jag visst icke det vanskliga
''i °ett dylikt förfaringssätt. På den säkra sidan torde jag dock befinna
mig, om jag utgår från de av försvarsberedningen beräknade s. k. överskotten.
»överskotten» hava som bekant framkommit på det sätt, att från
påräkneliga inkomster under vart och ett år av perioden 1915 1923
dragits beräknade civila utgifter under samma år, inbegripet utgifter för
det militära pensionsväsendet. De då återstående summorna eller »överskotten»
angiva de belopp av skattemedel, som stå till disposition för andra
än nu angivna ändamål.
I det föregående har jag beräknat merutgifterna för försvaret, d. v.
s. de belopp, varmed kostnaderna för den nya försvarsorganisationen överstiga
nuvarande ordinära kostnader för armé och flotta, uppgående till
sammanlagt 83,000,000 kronor, »överskotten» understiga icke så litet
nämnda belopp. Skillnaden mellan »överskott» och nuvarande försvarskostnader
växlar under perioden 1915—1918 mellan i runda tal 6,000,000
år 1915 .
» 1916 .
» 1917 .
» 1918 .
kr. 2,354,208
» 3,800,000
» 4,400,000
» 5,300,000
Kuugl. Maj:ts nåd. proposition nr 58. 83
kronor, till vilket belopp skillnaden uppgår för år 1915, och 12,000,000
kronor, motsvarande skillnaden för år 1918.
Beredningens inkomstberäkningar hava gjorts med stor försiktighet.
Redan enligt den i januari framlagda statsverkspropositionen skulle »överskottet*
för år 1915 med tillämpning av beredningens beräkningsgrunder
hava stigit med ungefär 6,000,000 kronor eller till ungefär 83,000,000&kronor.
Av denna inkomstkällornas meravkastning att döma kunde man ju möjligen
draga den slutsatsen, att »överskotten» även för kommande år skulle
kunna, utan anlitande av nya skattekällor, förslå att täcka statsverkets
ökade utgifter under den af försvarsberedningen angivna utvecklingen af
budgeten. En kalkylering i sådant avseende måste jag dock lämna ur
räkningen, såsom innefattande allt för många osäkra faktorer. Men jag
anser mig å andra sidan icke begå någon oförsiktighet, då jag förutsätter
en konstant, av försvarsberedningen icke beräknad inkomstökning av nuvarande
skattekällor till samma belopp, varmed inkomsterna år 1915 i statsverkspropositionen
af januari beräknats överstiga de af beredningen kalkylerade,
eller 6,000,000 kronor, helst ökningen i den statsreglering, jag
sedermera har att anmäla, upptages till ett högre belopp.
Försvarsberedningens lägsta »överskott» understiger det nuvarande
behovet med 12,000,000 kronor. Om från detta belopp dragés den beräknade
meravkastningen av de av beredningen och i statsverkspropositionen
upptagna inkomstkällor, 6,000,000 kronor, kommer sålunda bristen i budgeten
vid tillämpning af beredningens utgiftsstater att begränsas till
samma belopp eller 6,000,000 kronor.
Med iakttagande häraf och med beaktande av merkostnaderna för
försvaret, d. v. s. de belopp, varmed försvarskostnaderna för de närmaste
aren beräknats överstiga 83,000,000 kronor, skulle de ökade kraven uppgå
till följande belopp, nämligen
för år 1915:
merkostnader för försvaret......kr. 2,354,208
för år 1916:
merkostnader för försvaret......kr. 3,800,000
brist i övrigt, högst......6,000,000
Summa kr. 9,800,000
för år 1917:
merkostnader för försvaret......kr. 4,400,000
brist i övrigt, högst......^ . »_ 8,000,000
Summa kr. 10,400,000
84
Kung!,. MajUs nåd. proposition nr ÖS.
för år 1918:
merkostnader för försvaret......kr. 5,300,000
brist i övrigt, högst.........» 6,000,000
Summa kr. 11,300,000
Sedan den föreslagna nya försvarsorganisationen blivit fullt genomförd,
skulle de ökade anslagskraven kunna beräknas sålunda:
merkostnader för försvaret......kr. 10,000,000
» för det militära pensions
väsendet.
............» 1,000,000
brist i övrigt............» 6,000,000
Summa kr. 17,000,000
Närmast bör då till besvarande upptagas frågan, vilka utvägar i
sinom tid böra anlitas för täckande av sistnämnda belopp eller 17,000,000
kronor.
Jag förbiser härvidlag icke, att denna fråga på sätt och vis är av
teoretisk art. Såsom jag efter utredningen rörande tillgängliga skatteobjekt
skall närmare framhålla, torde det verkliga behovet av nya skattekällor
icke anses fastställt genom nyssnämnda siffra, enär behovet är beroende
bland annat på de nuvarande skattekällornas verkliga avkastning.
Och i varje fall får utredningen icke så tolkas, som om alla nu ifrågasatta
skatter skulle tänkas samtidigt införda.
För utredningens fullständighet anser jag mig emellertid höra räkna
med nämnda utgiftsökning, 17,000,000 kronor.
Till eu början tillåter jag mig återgiva vad första försvarsberedningen
i sådant avseende anfört. Beredningens yttrande lyder som följer:
»Vid övervägande av förefintliga möjligheter att i skatteväg vinna ökade
statsinkomster har beredningen, som ntgår från att dessa böra tagas från håll,
där den större bärkraften förefinnes, fäst sin uppmärksamhet på det förslag till
utvidgning av stämpelbeskattningen, som avgivits den 29 december 1909 av därtill
förordnade kommitterade, vilka beräknat, att de av dem föreslagna förhöjda
och nya stämpelskatterna skulle bereda statsverket en ökad inkomst av 3,685,000
kronor. I likhet med dessa kommitterade anser beredningen, att. stämpelbeskattningen,
som i de flesta andra länder är vida mer använd än hos oss, torde kunna
utan egentlig olägenhet i vårt land utnyttjas i något högre grad, än hittills ägt
rum. Visserligen är det antagligt, att ej alla de utav kommitterade föreslagna
nya stämpelskatterna komma att upptagas; men då beredningen å andra sidan
anser möjlighet icke saknas att i fråga om vissa stämpelskatter vidtaga större
85
Kungl. Maj:ts nåd. proposition nr ÖB.
höjningar än de av kommitterade ifrågasatta, har beredningen funnit sig kunna
antaga, att ett belopp av omkring o miljoner kronor skall kunna uttagas genom
ökad . stämpelbeskattning; och synes detta belopp i mån av den ekonomiska utvecklingens
fortgång böra kunna växa med ungefär 3 procent årligen.
Jämte stämpelskatterna och tobaksskatten, vilken senare redan inberäknats
i beredningens i tablån upptagna inkomstsiffror, har givetvis en höjning av inkomst-
och förmögenhetsskatten inom beredningen kommit i betraktande. Det
ligger då nära till hands med hänsyn till omständigheterna, då denna skatt vid
1910 ars riksdag reglerades, att till ep början uttaga den ökade inkomst, som
kan vinnas genom borttagandet av den först genom 1910 års inkomstskatteförordning
införda bestämmelsen om rätt atp vid inkomstens taxering njuta avdrag för
andra utskylder än kronoutskylder. Är 1910 beräknades ifrågavarande avdrag i
den taxerade inkomsten minska det inflytande skattebeloppet med omkring 2
miljoner kronor för år. I betraktande härav torde man kunna antaga, att bestämmelsens
borttagande skulle under nästa 10-årsperiod öka skattebeloppet med i
medeltal omkring 3 miljoner kronor årligen.
Beredningen anser alltså ökning i statsinkomsterna kunna i mån av behov
beredas genom mera rationellt utnyttjande av statens slcogar, ökning av inkomstoch
föt mögenhetsskatten — närmast kanske genom borttagandet av det nu medgivna
avdraget för utskylder utom kronoutskylder — samt vissa höjningar i stämpelbeskattningen.
Vidare kan ifrågakomma höjning av arvsskatten, i vad den rör större
arvslotter, en ökning, som torde kunna antagas inbringa omkring en miljon kronor
om året, växande med 4 procent årligen. Möjligen kan i samband med den väntade
nya arvslagsstiftningen, genom upphörande av avlägsnare släktingars arvsrätt
och därigenom ökat s. k. hemfall till staten, ytterligare inkomst beredas. Vad
angår inkomst- och förmögenhetsskatten, skulle en höjning i denna skatt, utöver den
förut omförmälda, med exempelvis 10 procent, ungefär jämförlig med den vid 1909
års riksdag beslutade extra inkomstskatten, inbringa vid periodens början omkring
4Va miHoner kronor per år och vid dess slut omkring 6 miljoner kronor om året.
Ehuru de ifrågasätta skatteförhöjningarna ju skulle komma att huvudsakligen
drabba de bärkraftigaste samhällslagren, har beredningen emellertid ej kunnat
förbise, att en höjning i inkomst- och förmögenhetsskatten kan, om den nuvarande
skatteskalan bibehalles, komma att särskilt för en del mindre inkomsttagare verka
betungande. Beredningen anser sig därför böra göra det uttalandet, att någon
mera betydande höjning i nyssnämnda skatt icke synes böra äga rum utan att de
grunder, varpå skatteskalan är byggd, varda omlagda.»
Försvarsberedningen har alltså för sin del i fråga om medel för
täckande av beräknade brister i statsregleringarna under ett antal år framåt
hänvisat till ökad stämpelbeskattning, inklusive arvsskatt, samt till höjning
i inkomst- och förmögenhetsskatten.
Innan jag för min del tager ställning till sagda förslag, tillåter jag
mig något beröra den i fråga om stämpelbeskattningen gjorda utredning
gen och får då först meddela, att statskontoret den 9 sistlidne mars anbefallts
att avgiva utlåtande dels över första försvarsberedningens betänkande
i vad det rörde ifrågasatta ändringar i nämnda avseende, varvid
86
Stämpel
beskatt
ningen.
Statskon
toret.
Kungl. Maj:ts nåd. proposition nr 58.
vad beträffade arvsskatten hänsyn skulle tagas till en av ledamoten i beredningen
professorn Gustaf Kobb i mars 1914 avgiven promemoria, dels
ock över det av särskilt tillkallade sakkunniga den 29 december 1909 avgivna
betänkande och förslag angående utvidgning av stämpelbeskattningen.
I ett den 20 nästlidne april dagtecknat underdånigt utlåtande har
statskontoret därefter yttrat sig i ärendet.
En närmare redogörelse för utredningen torde bäst lämnas genom
återgivande av statskontorets utlåtande, däri statskontoret, efter att hava
angivit vad försvårsberedningen i frågan andragit, beträffande de sakkunnigas
förslag anför:
»Inledningsvis hava kommitterade anmärkt, att de vid fullgörandet av
uppdraget att föreslå nya stämpelskatter sökt följa den principen att endast förorda
sådana stämpelavgifter, som i den form, vari de träffade de skattdragande,
i allmänhet kunde utan svårighet av dem bäras, samt att vid tillämpningen av
denna princip jämväl krävts, att under de särskilda stämpelskatterna ganska
vittgående lättnader från eljest föreslagen skatteplikt medgåves. Kommitterade
framhålla emellertid, att även en annan synpunkt varit för dem bestämmande,
i det att vid införande här i landet av nya stämpelskatter stor försiktighet måste
iakttagas. För att vårt stämpelväsen skulle kunna utvecklas på samma sätt som
i åtskuliga andra länder, vore nämligen enligt kommitterades mening nödvändigt
att till en låss grad avstå från fordran på en utomstående kontroll ä stämpelavgifternas
behöriga utgörande och i stället lita till den kontroll, som kunde
utövas av den skattebetalande allmänheten själv. En dylik kontroll kunde dock
bliva någorlunda effektiv endast under förutsättning, att i det allmänna medvetandet
inträngt den föreställningen, att stämpelplikt i regel förelåge för rättshandlingar
enskilda emellan. En sådan uppfattning syntes likväl ännu så länge endast i
ringa grad förekomma här i landet; och kommitterade ansåge härav följa, att
blott så småningom och med varsamhet borde införas stämpelskatter, som i berörda
avseende ställde större krav på de skattebetalande. Emot en kraftigare
utveckling av stämpelbeskattningen mötte enligt kommitterades mening hinder
jämväl i den omständigheten, att, i den mån allmänhetens kontroll behövde suppleras
av en övervakande myndighet, vårt land — i motsats till åtskilliga främmande
länder med utvecklade stämpelskattesystem — så gott som fullständigt saknade
organ, som ägnade sig för utövandet av eu dylik myndighet.
Beträffande den ordning, i vilken de av kommitterade föreslagna höjda
eller nya stämpelskatterna behandlats, hava kommitterade framhållit, att den
valts med huvudsaklig hänsyn till det företräde sinsemellan de förordade åtgärderna
till höjande av statens inkomster enligt kommitterades mening borde äga. 1
1. Förhöjning av lagfartsstämpeln.
Sedan år 1857 utgör den stämpelavgift, som skall erläggas vid lagfart å
köpe- eller bytesavhandling angående fast egendom, 60 öre för varje fulla 100 kronor
Kung!. Maj:ts nåd. proposition nr 58. 87
av fastighetens värde; dock har från och med år 1884 för det fall, att lagfart
sökes för aktiebolag, som icke driver bankrörelse, stämpel skolat utgå med dubbla
beloppet eller 1 krona 20 öre för varje fulla 100 kronor av egendomens värde.
Kommitterade hava, efter lämnad redogörelse för den utländska lagstiftningen
på detta område, bemött de invändningar, som tidigare hos oss framställts
mot föreslagen höjning av lagfartsstämpeln, och därvid ansett sig kunna fastslå:
■att ifrågavarande stämpelavgift, även om den i och för sig skulle i åtskilliga fall
kunna sägas vara en betungande skatt, dock vore jämförelsevis låg; att skärpning
av skattesatserna icke borde antagas komma att framkalla ökat anlitande av redan
nu förefintliga utvägar att söka undandraga sig skatten; att i följd av sådant
missbruk avsevärt inflytande på det finansiella resultatet av lagfartsstämpelns
avkastning alltså icke syntes vara att befara; samt att farhågan för den betungande
inverkan en förhöjd lagfartsstämpel skulle hava på förvärvandet av smärre
fastigheter, även om den visserligen finge anses vara fullt befogad, ingalunda
borde avhålla från ett bättre utnyttjande av lagfartsstämpelns skatteförmåga,
alldenstund det icke förefunnes något hinder för att från den höjda stämpelavgiften
undantaga sådana smärre fastighetsköp, som hade svårt att bära ökad
stämpelskatt. Med erinran om det allmänt erkända förhållandet, att oftast det
kapital, som nedlägges i fast egendom, har en relativt stor bärkraft, hava kommitterade
jämväl framhållit, dels att på grund av den stora omsättning av fastigheter,
som äger rum, en rätt måttlig höjning av skattesatsen skulle inbringa betydande
belopp, dels ock att kontrollen å stämpelavgiftens utgörande syntes vara
så pass effektiv, att allenast ett fåtal stämpelpliktiga transaktioner torde undgå
att drabbas av denna stämpelavgift.
Kommitterade hava alltså ansett sig kunna, utan åsidosättande av nödig
försiktighet, föreslå, att den allmänna lagfartsstämpeln fästställes till 90 öre
för varje fulla 100 kronor av fastighetens värde, dock att en skattesats av (10 öre
finge tillämpas, då köpeskillingen icke överstiger 3,000 kronor och tillika den
inkomst, för vilken köparen enligt gällande förordning angående inkomstskatt
senast taxerats, icke uppgår till 1,800 kronor.
I sammanhang med höjningen av den allmänna lagfartsstämpeln bör enligt
kommitterades mening vidtagas motsvarande höjning av den stämpel, som utgår,
då lagfart sökes för aktiebolag, som icke driver bankrörelse, och sistnämnda
stämpel alltså sättas till 1 krona 80 öre för varje fulla 100 kronor av egendomens
värde.
Av anförda skäl hava kommitterade slutligen föreslagit, å ena sidan, att en
förmån lika med den, som nu i avseende å lagfartsstämpeln tillkommer bankaktiebolag
i förhållande till andra aktiebolag, måtte beredas sådana aktiebolag, som
äro berättigade att erhålla statslån från egnahemslånefonden eller jordförmedlingsfbnden,
och, å andra sidan, att stämpelavgiften vid lagfart å gåva av fäst egendom,
som givits skyldeman i rätt nedstigande led, borde höjas till det för den allmänna
lagfartsstämpeln föreslagna beloppet av 90 öre för varje fulla 100 kronor av den
bortgivna egendomens värde.
Kommitterades förslag till ändrade bestämmelser om lagfartsstämpelns utgörande
anser sig statskontoret böra biträda. Under förutsättning att den tilltänkta
utbrytningen ur den allmänna stämpelförordningen af de stadganden, som
hava avseende å bouppteckningsstämpeln och gåvostämpeln, kommer till stånd,
lärer dock i den allmänna stämpelförordningen stadgandet om stämpel å gåva av
88
Kungl. Maj:t,i nåd. proposition nr 58.
fast egendom, i stället för den av kommitterade å sidan 5 föreslagna lydelsen,
böra erhålla följande lydelse: »Gåva av fast egendom: avhandling härom skall,
då den för lagfart företes, utöver den stämpel, som utgår enligt förordningen om
arvsskatt och skatt för gåva, förses med stämpel av 90 öre för varje fulla 100
kronor av egendomens värde.»
Med ledning av den. inkomst, lagfartsstämpeln i medeltal lämnat under
tioårsperioden 1899—1908, hava kommitterade beräknat, att förhöjning av lagfartsstämpeln
enligt de av kommitterade förordade grunderna borde medföra en ökad
årsinkomst av i runt tal 1,295,000 kronor.
Erfarenheten från de år, som förflutit efter 1908, synes emellertid giva
stöd för det antagande, att, efter införande av de högre stämpelsatser kommitterade
förordat, inkomstökningen komme att bliva icke obetydligt större än den av kommitterade
beräknade.»
Efter att sedermera, under åberopande av uppgift för åren 1903—1912 å.
beloppet av de stämplar, som enligt lagfartsprotokollen använts till beläggning av
köpebrev, bytesbrev och gåvobrev, hava framhållit, att sammanlagda medeltalsinkomsten
för år uppgått till 3,323,139 kronor 8 öre mot 2,793,184 kronor 82 öre för
tioårsperioden 1899—1908, fortsätter statskontoret:
»Höjning av lagfartsstämpeln enligt de av kommitterade angivna grunder
borde alltså kunna påräknas hava till följd en ökad årlig statsinkomst av i runt
tal 1,660,000 kronor eller 355,000 kronor mer än kommitterade beräknat. Med
hänsyn till den inkomst, lagfartsstämpeln lämnat under vartdera av åren 1911 och
1912, torde dock måhända försiktigheten bjuda att för närvarande antaga höjningen
skola lämna allenast 1,600,000 kronor eller 305,000 kronor mer än den av
kommitterade beräknade.»
Därefter övergår statskontoret till frågan om
2. Förhöjning av aktiestämpeln.
samt anför i sådant avseende:
»Genom beslut av 1906 års riksdag infördes emissionsstämpel å aktier samt
å lotter i inländskt solidariskt bankbolag. I enlighet härmed utgör skatten för
aktier och lottbrev i nybildade bolag 5 öre för varje fulla 10 kronor av det bebelopp,
varå aktien eller lottbrevet lyder, samt för aktier och lottbrev, som utgivas
vid annat tillfälle än vid bolags bildande, 10 öre för varje fulla 10 kronor
av nyssnämnda belopp; dock skall i bägge fallen under förutsättning att betalning
för aktie eller lottbrev skall erläggas med högre belopp än det, varå aktien
eller lottbrevet lyder, stämpeln beräknas i förhållande till det högre beloppet.
Kommitterade framhålla, att giltiga skäl knappast blivit anförda för flen i
stämpelavseende nu förefintliga skillnaden emellan å ena sidan aktier och lottbrev
i nybildade bolag och ä andra sidan aktier och lottbrev, som eljest utgivas. Kommitterade
hava därför ansett tillfället böra begagnas att införa likställighet
mellan dessa båda slag av värdepapper och förmena, att sådan likställighet bör
åvägabringas genom att höja stämpeln för aktier och lottbrev, som utgivas vid
bolags bildande, till en procent. Den sålunda föreslagna förhöjningen av emissionsstämpeln
skulle enligt kommitterades beräkning tillföra staten en ökad årlig
89
Kung). Maj:t$ nåd. proposition nr 58.
inkomst av omkring 450,000 kronor. Till stöd för denna beräkning hade lagts
förhållandena under åren 1899—1908, sådana dessa framgått ur finansdepartementets
bankbyrås årsöversikter över bankernas ställning samt »Sveriges officiella
statistik i sammandrag».
Kommitterade hava beträffande formen för emissionsstämpelns åsättande
anslutit sig till den av statskontoret i underdånigt utlåtande den 31 december
1908 förordade utvägen med obligatorisk, i statskontoret verkställd stämpling av
aktier och lottbrev. För att sätta statskontoret i stånd att kontrollera, det utsläppta
aktier verkligen bleve stämpelbelagda, vore det emellertid enligt kommitterades
mening lämpligt, att det ålades patent- och registreringsverket lämna
statskontoret underrättelse om verkställda registreringar av aktiekapital.
Statskontoret har även beträffande aktiestämpeln sökt att framföra de av
kommitterade framlagda beräkningarna till eu senare tidpunkt, varvid för åren
efter 1908 de av kommitterade å sidan 63 meddelade siffrorna ersatts av uppgifter,
som lämnats statskontoret från patent- och registreringsverkets statistiska
avdelning. För hankbolagen har dock någon uppgift rörande förhållandena år
1913 icke stått att erhålla, vadan något belopp icke kunnat för år 1913 införas
i det sammandrag av de under åren 1904—1913 tecknade aktiekapitalen i nya
bankbolag, som återfinnes i bilagan till detta utlåtande. Resultatet utvisar därför
mindre totalbelopp än det verkliga. Detta oaktat framgår av den gjorda
undersökningen, att under tioårsperioden 1904—1913 tecknats aktiekapital i nya
bolag å tillsammans 100,285,616 kronor i medeltal per år mot 89,927,068 kronor,
som utgjorde medeltalet för tioårsperioden 1899—1908. Om skattesatsen höjts
med V* procent, skulle alltså stämpelavgiften för år under perioden 1904—1913
stigit med i avrundat tal 500,000 kronor. Med avseende å den ojämnhet, som
årssiffrorna sinsemellan förete, torde dock högre beräkning av denna inkomstpost
än den kommitterade i sitt förslag upptagit eller 450,000 kronor icke vara att
förorda.
Därest aktiestämpling skulle komma att ske obligatoriskt genom statskontorets
försorg, torde en sådan föreskrift om skyldighet för patent- och registreringsverket
att lämna statskontoret uppgift å verkställda registreringar av aktiekapital
som den, kommitterade förordat, befinnas både lämplig och behövlig.
Beträffande de av kommitterade föreslagna ändrade lydelserna av stadgandena
under rubrikerna: »Aktiebrev» och »Lottbrev» tillåter sig statskontoret erinra
om det förslag till nya bestämmelser härutinnan, som förelädes 1913 års riksdag
(se k. prop. 200 sid. 23 och 27) men ej hann att av Riksdagen prövas.
o. Förhöjning av obligationsstämpeln samt införande av stämpelskatt ä
vissa kommunala skuldförbindelser.
Stämpelskatt å obligationer infördes i Sverige genom stämpelförordniDgen
den 9 augusti 1894 och utgår fortfarande med det då fastställda beloppet av 30
öre _ för belopp, ej överstigande 100 kronor, och därutöver 30 öre för varje påbörjat
hundratal kronor.
Då statens ökade inkomstbehov påkallar reglering av gällande stämpelskatter,
hava kommitterade ansett höjning av obligationsstämpeln böra ifråga
Biliang
till senare Biksdagens protokoll 11)14. 1 sand. 28 höft. (Nr 08.) 12
90
Knngl. Maj:ts nåd. proposition nr 58.
komma i ett av de främsta rummen. Kommitterade anse nämligen obestridligt,
att det kapital, som nedlägges i obligationer, äger en betydande skattekraft,
ävensom att obligationsutgivaren i regel utan olägenhet kan bära en måttlig
stämpelskatt. Med stöd av en jämförelse mellan främmande länders stämpelsatser
för obligationer och den i värf land gällande och då enligt kommitterades
mening befogade invändningar ej kunna resas mot att obligationsstämpeln avsevärt
ökas, förorda kommitterade en fördubbling av skattesatsen, varigenom den
alltså skulle komma att utgå med 60 öre för varje påbörjat 100-tal kronor.
En av kommitterade verkställd utredning rörande under åren 1895—1908
emitterade stämpelpliktiga obligationer hade givit till resultat, att summan av de
under berörda period utsläppta obligationslånen bestigit sig till 947,129,762 kronor
eller i årligt medeltal för samma period utgjort 67,652,126 kronor, mider det att
motsvarande medeltal för tioårsperioden 1899—1908 uppgått till 75,210,176 kronor
och för femårsperioden 1904—1908 till 85,241,408 kronor. Den starka växling av
årsbelöppen, som visat sig förefiimas, anse kommitterade böra mana till försiktighet
vid beräkningen av obligationsstämpelns avkastningsförmåga för kommande
år, och kommitterade hava därför utgått ifrån, att den årliga emissionen av obligationslån
skulle belöpa sig till ett belopp av i runt tal 75,000,000 kronor. I
enlighet härmed skulle enligt kommitterades mening den av dem föreslagna ökningen
av obligationsstämpeln med 30 öre för varje påbörjat 100-tal kronor kunna
beräknas giva staten en ökad inkomst av 225,000 kronor.
Kommitterade hava därjämte i syfte att förebygga kringgående av stadgandet
om obligationsstämpeln föreslagit, att, därest kommun erhållit Kungl. Maj:ts
tillstånd till upptagande av amorteringslån, skall, under förutsättning att det till
upptagande medgivna lånets belopp icke understiger 200,000 kronor och att återbetalningstiden
är bestämd till minst 15 år, skuldförskrivning, som utfärdas å
lånebeloppet eller del därav, av utgivaren förses med stämpel till samma belopp,
som för obligation stadgas.
Beträffande frågan om den ökade statsinkomst, som vore att påräkna genom
införande av den sålunda förordade stämpelbeskattningen av kommunala skuldförbindelser
av nyssnämnda beskaffenhet, meddela kommitterade, att den efter en
beräknad årlig medeltalssumma av 2,537,000 kronor och en skattesats av 6 pro mille
skulle i runt belöpa sig till 15,000 kronor.
I avseende å sättet för stämpelskattens utgörande förorda kommitterade,
vad obligationer beträffar, den i statskontorets förut berörda skrivelse av den 31
december 1908 föreslagna obligatoriska genom statskontorets försorg verkställda
stämplingen, under det att kommitterade beträffande de med obligationer i stämpelhänseende
likställda skuldebreven antagit som lämpligast, att stämpelskatten
för dem erlades medelst användande af beläggningsstämplar.»
Med ledning av uppgifter, som statskontoret, efter vad ämbetsverket
vidare meddelar, erhållit från riksbankens statistiska avdelning, hade statskontoret
sett sig i stånd att fullfölja en kommitterades i sådant avseende uppgjord
tabell till och med år 1913. I anslutning härtill fortsätter statskontoret.
»Det årliga medeltalet av utsläppta obligationslån under hela perioden
1895—1913 bliver då 73,649,766 kronor mot av kommitterade för perioden 1895
—1908 beräknade 67,652,126 kronor. Samma årliga medeltal för tioårsperioden
1904—1913 bliver 87,842,284 kronor mot af kommitterade för åren 1899—1908
beräknade 75,210,176 kronor, under det att motsvarande siffror för senaste fem
-
91
Kungl. Maj:ts nåd. proposition nr 58.
årsperioden 1908—1913 och femårsperioden 1904—1908 bliva respektive 90,443.160
kronor och 85,241,408 kronor.
Antager man det ifrågavarande årliga medeltalet till 85,000,000 kronor,
skulle alltså den av kommitterade genom obligationsstämpelns fördubbling beräknade
ökningen i årsinkomst eller 225,000 kronor i stället giva en sådan ökning
av 255,000 kronor.
Lägges härtill den ovannämnda genom stämpelbeläggning av kommuners
skuldförbindelser vunna inkomsten eller 15,000 kronor, skulle av bestämmelser,
sådana som de av kommitterade här föreslagna, vara att emotse en ökad årsinkomst
av tillsammans 270,000 kronor.
Vad kommitterade i förevarande avseende förordat har icke givit statskontoret
anledning till erinran. Visserligen skulle det kunna ifrågasättas, huruvida
icke, därest en sådan bestämmelse om beläggning med stämpel av vissa
kommunala skuldförbindelser som den, kommitterade föreslagit, varder beslutad,
motsvarande stämpelplikt borde införas för enahanda skuldförbindelser, som utfärdas
af bolag o. d. Statskontoret anser dock skäl föreligga att först avvakta någon
tids erfarenhet om verkan av den stämpelplikt, som må varda ålagd kommunala
förbindelser.»
Därefter övergår statskontoret till frågan om:
4. Omläggning till räntestämpel av stämpelskatten ä bevis om insättning
ä depositions- och kapitalräkning samt införande av räntestämpel jämväl
ä avkastningen av andra på bankräkning insatta medel.
»Enligt nu gällande bestämmelser skall bevis om insättning å depositionsräkning
hos bank eller bankir ävensom å kapitalräkning eller annan räkning,
därå penningar mot särskilt bevis mottagas för att först efter viss tid eller viss
tid efter uppsägning återbetalas, vid utgivandet förses med stämpel av 50 öre
för deponerat belopp, som ej överstiger 1,000 kronor, och därutöver 50 öre för
varje påbörjat tusental kronor; dock att bevis om insättning å räkning, varom
här är fråga, av belopp, ej överstigande 100 kronor är fritt från stämpel, samt
att dylikt bevis å belopp, som överstiger 100 kronor, men icke 300 kronor, skall
förses med stämpel av 20 öre och bevis å belopp, som överstiger 300 kronor men
icke 500 kronor, med stämpel av SO öre.
Kommitterade, vilka funnit dessa bestämmelser icke hava lämnat ett resultat,
motsvarande det, som man kunde haft anledning förvänta, hava förordat
dels en sådan omläggning av stämpelskatten å depositionsbevis och därmed nu
uti förevarande hänseende likställda bevis, att till grund för beräkningen av
denna skatt borde läggas, icke det belopp, varå insättningsbeviset lyder, utan i
dess ställe den årliga avkastning, som å sålunda insatta medel erhålles, dels ock
införande av enahanda stämpelskatt jämväl å avkastningen av medel, innestående
å checkräkning, upp- och avskrivningsräkning, giroräkning, folioräkning, löpande
räkning eller annan sådan icke till sparkasseräkning hänförlig räkning hos bank,
annan kreditinrättning eller bankir, därå penningar mottagas för att vid anfordran
återbetalas. Såsom skattesatser hava föreslagits 5 öre för räntebelopp, över
-
92
Kungl. Maj:ts nåd. ''proposition nr 58.
stigande 5 men ej uppgående till 10 kronor, samt 10 öre för varje fulla 10 kronor
av räntebelopp, uppgående till 10 kronor eller mera.
Räntestämpel å penningar, som innestå i sparbank, skulle enligt den åsikt,
kommitterades pluralitet omfattat, icke ifrågakomma.
För ränta å sparkasseräkning föreslå kommitterade eu stämpelavgift av
10 öre för varje fulla 10 kronor av räntebeloppet, dock att stämpelfrihet skulle
äga rum, om det tillgodoförda räntebeloppet för ett år icke uppgått till 20 kronor.»
Under åberopande av en från riksbankens statistiska avdelning bekommen
approximativ beräkning över ränteavkastningen å bankernas inlåningsräkningar
åren 1909—1913, har statskontoret beträffande kommitterades förslag till omläggning
och utvidgning av stämpelskatten å ifrågavarande område såsom sin mening
uttalat, att förslaget icke syntes vara överensstämmande med kravet å billighet
och rättvisa i beskattningen. Förslaget innebure nämligen onekligen, att
den ränteinkomst, som härledde sig från kapitalplacering i bankpapper, skulle i
förhållande till inkomst, vunnen genom annan kapitalplacering, beskattas på ett
ännu hårdare sätt än vad redan vore händelsen. Då giltig anledning härtill efter
statskontorets mening icke förefunnes, fann statskontoret sig böra avstyrka kommitterades
förslag i denna punkt.
Härefter övergår statskontoret till kommitterades övriga förslag och
anför:
»5. Lottsedel stämpel.
Kommitterades förslag om införande av stämpel å lottsedlar och om sättet
för denna skatts upptagande i vissa fall har icke givit anledning till något särskilt
uttalande från statskontorets sida.
6. Kvittensstämpel.
Denna hos oss nya stämpelskatt har av kommitterade beräknats avkasta
minst 100,000 kronor årligen. Även om säkerligen åtskilligt större årsinkomst
torde kunna bliva att för staten påräkna av en kvittensstämpel, sådan den av
kommitterade föreslagits, anser statskontoret dock, att med avseende å det i förhållande
till skattens avkastning stora besvär, som införande av denna stämpelskatt
skulle komma att tillskynda allmänheten, anlitande av densamma icke bör tillgripas,
förrän övriga av statskontoret i detta utlåtande förordade stämpelskatter
först tagits i anspråk.
7. Fförsäkring sstärng)el.
Förslaget om försäkringsstämpelns införande och anordningarna därför har
av statskontoret lämnats utan erinran.
8. Arrende- och liyresstämpel.
Då — såsom redan anmärkts — kommitterade förklarade sig hava till behandling
upptagit de av dem föreslagna höjda eller nya stämpelskatterna i den
93
Kungl. Maj:ts nåd. proposition nr 58.
ordning, _ kommitterade ansågn dem äga företräde sinsemellan, meddelade kommitterade
tillika, att arrende- och hyreskontraktsstämpeln upptagits sist även med
hänsyn därtill, att på grund av saknaden i vårt land av för ändamålet fullt
lämpliga fiskala myndigheter kommitterade icke sett sig i stånd att föreslå annan
kontroll å denna stämpelavgifts erläggande än den, som läge i ansvaret för uraktlåten
stämpelbeläggning. Kommitterade hade dock upptagit denna stämpelskatt,
då det, enligt vad kommitterade erinra, utan tvivel, i den mån stämpelbeskattningen
vunne ytterligare utvidgning, skulle bliva i många fall nödvändigt att i
huvudsak nöja sig med sådan kontroll.
Principiellt finner sig statskontoret kunna godkänna även denna form av
stämpelskatt. Detta oaktat anser sig statskontoret dock för närvarande icke böra
till införande förorda densamma. Såsom skäl för denna sin uppfattning vill statskontoret
huvudsakligen åberopa dels den redan av kommitterade själva erkända
svagheten i kontrollen dels ock de svårigheter, som otvivelaktigt i många fall
.skulle för allmänheten uppstå, då det gällde att tillämpa hithörande föreskrifter.»
Såsom av statskontorets utlåtande framgår, innefattar kommitterades Chefen för
förslag frågor om " ''^Temen fet ''
1) förhöjning av lagfartsstämpeln,
2) » » aktiestämpeln,
3) » » obligationsstämpeln samt införande av stämpelskatt
å vissa kommunala skuldförbindelser,
4) omläggning till räntestämpel av stämpelskatten å bevis om insättning
å depositions- och kapitalräkning samt införande av räntestämpel jämväl
å avkastningen av andra på bankräkning insatta medel,
5) lottsedelstämpel,
6) kvittensstämpel,
7) försäkringsstämpel samt
8) arrende- och hyresstämpel.
Enligt statskontorets utlåtande borde nu ifrågavarande nya eller förhöjda
stämpelskatter, i den mån statskontoret ansett desamma kunna lämpligen
tillgripas, lämna följande avkastning nämligen:
lagfartsstämpeln........... 1,600,000 kr.
aktiestämpeln............ 450,000
obligations- och skuldförbindelsestämpeln 270,000 »
lottsedelstämpeln........... 370,000 »
försäkringsstämpeln.......... 290,000 s>
Dessa nu omförmälda stämpelskatter skulle alltså lämna statsverket
eu ökad inkomst av sammanlagt 2,980,000 kronor eller i runt tal 3,000,000
kronor.
94
Kungl. Maj:ts nåd. proposition nr 58.
För egen del är jag med alla dem, som yttrat sig i saken, enig därom,
att vid behov stämpelbeskattningen bör kunna icke så litet utvecklas. Förslag
till utvidgning av detta område för den allmänna beskattningen har upprepade
gånger förevarit till behandling, men förslagen hava hittills upptagits
till avgörande med en försiktighet, som ej så litet varit beroende på
större valfrihet i fråga om utvägar att tillgodose det allmännas krav på
skatteobjekt. Något annorlunda ställer sig saken, när man såsom nu, å ena
sidan, står inför skyldigheten att åtminstone räkna med en vida mera omfattande
skattereglering än under senare årtionden varit förhållandet, och,
å andra sidan, vid denna skattereglering måste, säkerligen enligt allas
mening, hava till ögonmärke, att, på sätt försvarsberedningen framhållit,
de mindre bärkraftiga samhällslagren så vitt möjligt skonas för skatteförhöjningarna.
Av de indirekta skatterna torde inga bättre än stämpelskatterna
vara av beskaffenhet att tillgodose nämnda krav.
Rörande de nu föreslagna höjda eller nya stämpelskatterna lärer det
i allmänhet kunna sägas, att de snarare torde understiga än överstiga vad i
de olika fallen utan större olägenhet skulle kunna uttagas i form av skatt.
När jag det oaktat icke anser mig nu böra förorda någon ändring i skattesatserna,
beror detta mindre därpå, att något omedelbart behov att fastställa
de belopp, som i stämpelskatteväg lämpligen böra uttagas, icke
för ögonblicket förefinnes, utan därjämte och i högre grad på det ofta anmärkta
förhållandet, att man med en viss försiktighet bör framgå vid utvecklandet
av skatter i allmänhet. Ett motsatt förfarande kan ofta no g,
åtminstone närmaste tiden efter skattens införande, leda till annat än åsyftat
skatteresultat.
1 två avseenden skulle jag dock vilja ifrågasätta, huruvida man icke
redan vid det tillfälle under närmaste tiden, då ifrågavarande av statskontoret
tillstyrkta förhöjda eller nya stämpelskatter komme att tillgripas,
borde utsträcka beskattningen utöver vad statskontorets beräkningar innebära.
Sålunda anser jag lämpligt, att det förslag till utvidgning av skuldförbindelsestämpeln,
som nu ifrågasatts med införande av stämpelskatt å
vissa kommunala skuldförbindelser, utsträcktes att gälla andra kategorier
skuldförbindelser. Statskontoret har i sådant avseende pekat på skuldförbindelser,
utfärdade av bolag o. d. Omfånget av en sådan skatteplikt
borde för ändamålet göras till föremål för ytterligare utredning. Av utredningens
resultat lärer man antagligen kunna draga någon slutsats rörande
skatteresultatet. En utredning i nämnda avseende har jag för avsikt
att med det snaraste söka åvägabringa.
Om jag sålunda i denna del anser mig böra biträda statskontorets
mening, kan jag å andra sidan ej godkänna de skäl, statskontoret anfört
Kungl. Maj:ts nåd. proposition nr 58.
95
mot omläggning till räntestämpel av stämpelskatten å depositions- och
kapitalräkning samt införande av räntestämpel jämväl å avkastningen av
andra på bankräkning insatta medel. Utan att nu närmare ingå på denna
fråga, tillåter jag mig dock åberopa, vad statskontorets chef, generaldirektören
greve Hans Wachtmeister, vilken i denna del vid frågans behandling
i statskontoret uttalat sin skiljaktiga mening, anfört. Den omständigheten,
att, såsom statskontorets flertal framhållit, inkomsten av det i bankpapper
placerade kapitalet skulle genom räntestämpeln komma att drabbas hårdare
av skatt än inkomst av annan kapitalplacering, kunde, enligt greve
Wachtmeisters mening, så mycket mindre utgöra ett avgörande skäl mot
införande av räntestämpeln, som de flerahanda specialskatter, av vilka
ett stämpelskattesystem bestode, icke stode och icke kunde stå i eu bestämd
1’elation till statens övriga skatter.
För min del vill jag allenast tillägga, att den anmärkning om ojämnhet
i beskattningen vid kapitalplaceringar, som statskontorets flertal anser
sig kunna åberopa mot införande av den ifrågasatta räntestämpeln, i viss
mån förlorar i betydelse, om stämpelskyldighet med avseende å andra
kapitalplaceringar genom stämpelskatt å skuldförbindelser får den utveckling,
jag nyss ifrågasatt.
Räntestämpeln har i betänkandet av den 29 december 1909 beräknats
till 420,000 kronor.
De av statskontoret tillstyrkta förhöjda och nya stämpelskatterna
beräknades lämna ett skatteresultat af ungefär 8,000,000 kronor. Lägger
man härtill avkastningen av räntestämpeln och en utvidgad, stämpelskyldighet
med avseende å skuldförbindelser, lärer man icke räkna för högt,
om avkastningen av de utav mig ifrågasatta förhöjda och nya stämpelskatterna
beräknades lämna sammanlagt minst 3,500,000 kronor, om desamma
vid denna tidpunkt kom me till tillämpning.
Härefter övergår jag till frågan om förhöjd arvsskatt samt återgiver Arvsskatten.
då till en början innehållet i professor Kobbs förut omförmälda promemoria
av mars 1914:
»Den höjning i arvsskatten, som i beredningens preliminära betänkande är Professor
föreslagen, ansluter sig till en motion nr 207 i andra kammaren, som vid 1910
års riksdag frambars av undertecknad jämte 39 medlemmar av liberala samlingspartiet
med anledning av Kungl. propositionen nr 22 om stämpelbeskattningen. I
denna motion yrkades, att den i Kungl propositionen föreslagna skatteskalan,
som i klass I slutar med 4 % för en arvslott av 450,000 kronor, samt i klass II
med 8 % vid en dylik å 375,000 kronor, skulle fortsättas till arvslotter å 1,000,000
kronor, slutande i klass I med 8 % och i klass II med 12 f. Tillika yrkades, att
96 Kungl. Maj:ts nåd. proposition nr 58.
arvslotter tillfallna på grund av testamente skulle stämpelbeläggas enligt klass II
i stället för klass III.
Bevillningsutskottets majoritet tillstyrkte i betänkandet nr 11 den Kungl.
propositionen med ett par mindre ändringar, medan vänsterminoriteten enades om
en utförlig reservation med fortsatta skatteskalor i enlighet med motionen. Ärendet
behandlades den 16 mars i första kammaren och den 17 mars i andra kammaren.
Första kammaren antog utskottets förslag men andra kammaren reservationen;
i den gemensamma voteringen segrade emellertid utskottets förslag.
Beträffande den ökade statsinkomsten enligt reservanternas förslag hade
denna i motionen ur den i Kungl. propositionen förekommande statistiken över
större arvslotter för åren 1906, 1907 och 1908 approximativt beräknats till cirka
1,100.000 kronor; under debatten i andra kammaren uppgav finansministern, att han
låtit verkställa eu kontrollräkning, som givit 1,200,000 kr. På dessa båda siffror är
den av beredningen anförda grundad. Då emellertid ökningen beror på de stora
arvslotterna och dessa förekomma tämligen oregelbundet, ansåg man Klokast att
ej beräkna högre medeltal än 1,000,000 kr. Härvidlag har naturligtvis ej något avdrag
gjorts för minskning på grund av testamentstagares överflyttning, då denna
senare del av motionen aldrig varit föremål för någon behandling i beredningen.»
Statskon- I fråga om arvsskattens höjning anför statskontoret i sitt utlåtande
to‘,ct'' av den 20 nästlidne april:
»Under förutsättning att, på sätt första försvarsberedningen ansett kunna
för vinnande av ökning i statsinkomsterna ifrågakomma, ytterligare eu miljon
kronor bör uttagas av arvsskatten, vilken förutsättning icke föranleder till någon
erinran från statskontorets sida, är statskontoret icke i tillfälle att angiva någon
rättvisare och lämpligare utväg för uttagande av det ifrågavarande ökade skattebeloppet
än den i den uti professoren Kobbs promemoria omförmälda motionen nr
207 i andra kammaren vid 1910 års riksdag föreslagna; och får statskontoret
sålunda biträda det i denna motion innefattade förslag, vilket innebär en följdriktig
tillämpning av de grunder, på vilka den nu gällande skalan för arvsskatten är
byggd.»
Chefen för
finansdepartementet.
Mot en höjning av arvsskatten på sätt nu ifrågasatts har jag ingen
erinran att göra.
Enligt kontrollräkningar, som gjordes inom finansdepartementet år
1910, skulle den föreslagna höjningen lämna 1,200,000 kronor. Någon
anledning till förmodan, att skatteresultatet av höjningen nu skulle bliva
lägre, torde icke förefinn as.
Genom ökade och nya stämpelskatter skulle enligt den nu lämnade
utredningen kunna motses ett ökat skattebidrag av
sammanlagt...................kronor 3,500,000
Lägges härtill avkastningen av en förhöjd arvskatt ... » 1,200,000
Kungl. Maj:ts nåd. proposition nr 58. 97
skalle av de enligt mina föregående uträkningar förestående
merutgifterna å budgeten, 17,000,000 kronor, vara
täckt ett belopp av . ..............kronor 4,700,000
Alltså skulle återstå att täcka ett belopp av..... » 12,300,000
Enligt de i anslutning till försvarsberedningens förslag angivna ut- Inkomst- och
vägar till täckande av påräknelig brist i budgeten skulle sistnämnda belopp hetsskatt''
anskaffas genom höjning av inkomst- och förmögenhetsskatten.
I. sådant avseende har försvarsberedningen såsom en första åtgärd
föreslagit, att ur förordningen om inkomst- och förmögenhetsskatt skulle
borttagas den däri införda bestämmelsen om rätt att vid inkomstens taxering
njuta avdrag för andra utskylder än kronoutskylder. Härigenom
skulle enligt beredningens beräkningar utvinnas ytterligare 3,000,000 kronor.
Okad avkastning därutöver skulle ernås genom direkt höjning av
skatten.
Även jag håller före, att, därest utgiftsökningen å de civila titlarna
skulle få det utseende, försvarsberedningen i sina budgetsförslag angivit,
och om skattekällornas avkastning i tiden efter år 1915 skulle ha benägenhet
att följa försvarsberedningens beräkningar, ett ökat krav från
statsmakternas sida på skattebidrag, utöver vad stämpelskatter och arvsskatt
skulle lämna, närmast borde tillgodoses genom höjning av inkomstoch
förmögenhetsskatten.
Innan jag går vidare, tillåter jag mig anmäla, att, sedan kammarrätten
den 9 mars 1914 anbefallts avgiva utlåtande över försvarsberedningens
betänkande, i vad det rörde sådan ifrågasatt ändring av inkomstoch
förmögenhetsskatten, att vid taxering av inkomst avdrag icke finge
medgivas för något slag av utskylder, kammarrätten den 9 nästlidne
april avgivit infordrat underdånigt utlåtande. Däri anför kammarrätten,
att, innan rätt till avdrag för utskylder infördes i skattelagstiftningen,
kammarrätten, upprepade gånger framhållit lämpligheten därav, att vid
taxering av inkomst avdrag finge ske för erlagda utskylder; samt att
kammarrätten icke funnit anledning att nu frångå sin sålunda uttalade
åsikt.
För egen del anser jag mig icke för närvarande behöva närmare
uttala mig om, vilka åtgärder som för vinnande av en högre avkastning
av inkomst- och förmögenhetsskatten böra vidtagas. Jag vill dock framhålla,
att dessa åtgärder synas åtminstone till väsentlig del böra inriktas
på att omlägga själva skatteskalorna. Hurudan en sådan omläggning bör
göras för att vinna ett visst skatteresultat, är naturligtvis i viss mån beroBihang
till senare Riksdagens protokoll 1914. 1 samt. 28. käft. (Nr 58.) 13
98
Kungi. Maj:ts nåd. proposition nr 58.
ende på storleken av den inkomst och förmögenhet, som vid skatteregleringen
kan göras till föremål för beskattning. Resultatet skulle visserligen
kunna vinnas genom eu proportionell ökning av nuvarande skatteskalorna,
men så enkelt blir dock antagligen ej förfarandet. Revisionen
bör nog göras grundligare. Att i detta sammanhang uppgöra förslag
till ändring i skatteskalorna vore naturligtvis lönlöst, i ty att regleringen
vid det tillfälle, då en sådan vidtages, måste, såsom redan antytts, stödja
sig på senare siffror än på dem, som för närvarande erbjuda sig. Försvarsberedningen
har talat om 10 procents förhöjning av den nuvarande
skattebördan utöver vad ett borttagande av utskyldsavdraget skulle medföra.
För övrigt tillåter jag mig påpeka några på frågan inverkande omständigheter.
Till en början må framhållas, att, liksom statskontorets beräkningar
angående avkastningen av de ifrågasatta nya och förhöjda stämpelskatterna
icke så litet överstiga de några år förut av stämpelskattesakkunniga
i sådant avseende gjorda kalkylerna, torde helt säkert avkastningen
av stämpelskatterna vid det tillfälle, då avkastningsbeloppet skall bestämmas,
kunna upptagas till belopp, överstigande dem, med vilka jag räknat. Liknande
förhållande gäller med avseende å arvsskatten för att icke nämna inkomst-
och förmögenhetsskatten själv. Därjämte blir i skatteregleringens
ögonblick behovet beroende bland annat på riktigheten av försvarsberedningens
inkomstberäkningar, vilka synas vara gjorda med väl stor försiktighet.
Till detta må läggas, att beredningen själv ställt i utsikt ej blott en
större avkastning av statens skogar än som av beredningen beräknats, utan
även besparingar i gjorda utgiftskalkyler, vilka besparingar i form av uppskov
med påtänkta utgifter enligt beredningens mening synas kunna uppskattas
till »någon miljon». Vidare anser beredningen den möjligheten ej
vara utesluten, att under här berörda period ett tillgodogörande även av
statens för närvarande obrukade malmtillgångar i Norrbotten kan ifrågakomma.
Övergångs- Med angivande av de vägar, som enligt min mening böra följas,
Ståren1 1916 då fråga uppstår om ökning i skattekällorna för vinnande av jämvikt i
och 1917. budgeten så väl på grund av nu förestående ökade försvarsutgifter som
ock med anledning av eu förväntad utveckling av de civila huvudtitlarna,
har emellertid min befattning med finansplanen för de av mig beräknade
merutgifterna icke avslutats. Såsom jag strax skall angiva, synes det mig
nämligen under alla förhållanden synnerligen angeläget, att de av mig omförmälda
skatteutvägarna icke användas eller åtminstone allenast i begränsad
skala anlitas under de tre närmast följande åren, eller åren 1915, 1916
och 1917. Angelägenheten härav gör det för mig till eu plikt att klar
-
99
Kungl. May.ts nåd. proposition nr 58.
lägga möjligheten att med nuvarande inkomstkällor och andra disponibla
tillgångar, inbegripet tobaksskatten, kunna reglera utgifterna för
åren 1916 och 1917. För statsregleringen för år 1915 skall jag senare
redogöra.
När jag hittills talat om ökade försvarsutgifter, har jag allenast berört
de varaktiga, årligen för skilda ändamål återkommande kostnaderna.
Vid sidan av dessa har man emellertid att taga i betraktande den synnerligen
stora skatt, vilken avser att bestrida engångsutgifter för försvarsändamål.
Värnskatten torde redan för år 1915 böra upptagas med
hela sitt beräknade belopp. Skattens anordning medför emellertid, att
densamma kommer att någorlunda jämt fördelas på åren 1915, 1916 och
1917. Aven vid skattens fördelning på skilda terminer blir skattebördan
i och för sig och än mer i förening med den alltjämt utgående
inkomst- och förmögenhetsskatten stor nog, för att man icke borde
utan synnerligen tvingande skäl under värnskatteperioden genom andra nya
skatter ytterligare taga de skattedragandes skatteförmåga i anspråk. Något
särskilt stöd för denna mening torde knappast behöva åberopas. Saken
talar för sig själv
Dock skall jag tillåta mig framhålla, vad försvarsberedningen i anledning
av den utav beredningen föreslagna, långt lindrigare värnskatten
yttrat. Beredningen anför, att, då beredningen förutsatt möjligheten
av en värnskatt, som innebure eu, om också ej alltför tung, dock ganska
avsevärd belastning av förmögenheten och inkomsten i landet, syntes ett
samtidigt uttagande av den förhöjning med 10 procent å inkomst- och
förmögenhetsskatten, som inginge bland de av beredningen ifrågasatta
skatteökningar, knappast vara tillrådligt. Och enligt beredningens mening
saknades icke utvägar att för de tre ifrågavarande åren, 1915—1917,
uppnå det beräknade »överskottet», även utan anlitande av nyssnämnda
höjning i inkomst- och förmögenhetsskatten. Jämte besparingar i utgifter,
framför allt genom deras undanskjutande till en senare tidpunkt, skulle
för sådant ändamål kunna ifrågakomma att under nämnda tre år för
löpande utgifters bestridande taga i anspråk en del av de statsinkomster,
som enligt beredningens utgiftstablå varit avsedda för anslag till kapitalökning.
I sådant avseende erinrar beredningen, att enligt beredningens
beräkningar skulle till utgifter för kapitalökning, frånsett anslaget till
amortering av statsskulden, användas, förutom lånemedel, andra statsinkomster
till belopp av
för år 1916...........kronor 11,034,000
» » 1917........... > 10,429,000
100
Kungl. Maj:ts nåd. proposition nr 58.
Vad beredningen nu i allmänhet anfört mot uttagande av förhöjd
inkomst- och förmögenhetsskatt under värnskatteperioden äger i ännu
högre grad sin tillämplighet, därest beslut fattas om uttagande av en värnskatt
av nu ifrågavarande storlek.
Härtill kommer en annan omständighet, som ej heller får förbises.
Av värn skattebeloppet kan, helt approximativt räknat, ungefär
30,000,000 kronor beräknas inflyta år 1915 och återstoden med hälften
under vartdera av åren 1916 och 1917. Dessa under tre år infly
tande
medel komma sannolikt icke i sin helhet till användning under
de år, uppbörden äger rum. Eu sådan anordning kan blott försvaras
med hänsyn till värnskattens egenartade natur. Principiellt kan
det icke godkännas, att staten i skattemedel uppbär större belopp än
staten behöver till bestridande av årets utgifter. Då man i detta fall
måst övergiva den principiella ståndpunkten, torde man dock icke praktiskt
böra fortsätta på den inslagna banan genom att samtidigt, om ock
för andra ändamål än de med värnskatten avsedda, indriva nya skatter.
Detta skulle emellertid bliva förhållandet, om man redan för ett eller
flera av åren 1915, 1916 och 1917 upptoge en eller annan av de utav
mig för framtida behov ifrågasatta stämpel- och andra skatter.
Utväg till undvikande härav har redan beredningen anvisat. Denna
utväg innebär uppskov med en del för närmaste åren eljest avsedda
verkliga utgifter samt till minskning i kalkylerade utgifter för kapitalökning.
Det har redan angivits, att kostnaderna för försvaret skulle
för år 1915 uppgå till................kr. 85,354,208
För år 1916 hava samma kostnader beräknats till . . . . » 86,800,000
Skillnaden eller kronor 1,445,792
utgör alltså 1916 års merkostnader i jämförelse med år 1915.
Efter samma beräkningsmetod skulle år 1917 merkostnaderna
för försvaret uppgå till ett belopp av.......kr. 2,045,792
Efter tillägg av bristerna för statsverket i övrigt, beräknade
till högst 6,000,000 kronor om året, skulle alltså beräknade
brister i statsregleringarna för åren 1916 och
1917 uppgå till följande belopp eller
för år 1916 till............
för år 1917 till............
kr,
7.445.792
8.045.792
Kungl. Maj:ls nåd. proposition nr 58.
101
Dessa sålunda beräknade brister i statsregleringarna för åren 1916
och 1917 kunde ju mer än väl, rent siffermässigt sett, täckas genom
minskning i de för samma år av försvarsberedningen beräknade utgifter
för kapitalökning, i runda tal resp. 11,000,000 och 10,500,000 kronor.
Men jag anser mig emellertid böra räkna med, att oöverstigliga svårigheter
möta att allenast genom direkta begränsningar i nämnda slag av utgifter
och uppskov med verkliga utgifter vinna jämnvikt i budgeterna vid
ifrågavarande statsi’egleringar. Någon supplementär utväg bör sökas.
Vid övervägande härav har jag fäst uppmärksamheten däi-vid, att
statsverkets kassafond numera vuxit så avsevärt, att densamma torde hava
icke obetydligt överskridit vad som även vid försiktig beräkning synes vara
nödvändigt för dess huvuduppgifter.
Före år 1912 redovisades i rikshuvudboken var för sig dels »statsverkets
kassaförlagsfond», som hade till uppgift att jämte andra disponibla
medel tillhandahålla det för statsförvaltningen erforderliga kassaförlaget,
dels »fonden för reserverade medel», till vilken uppkommande överskott i
statsregleringarna överfördes och vars för varje år uppkommande behållning
plägade av Riksdagen disponeras för följande statsregleringar. Under
tiden intill dess den senare fondens sålunda disponerade behållning togs i
anspråk för stats regi er i n ge n tjänade även denna såsom kassaförlag.
1 det betänkande angående förändrad uppställning av riksstaten,
som avgavs den 4 oktober 1910 av inom finansdepartementet tillkallade
sakkunniga, föreslogo dessa efter en utförlig motivering (sid. 111—121),
att nämnda båda fonder skulle sammanslås till en »statsverkets kassafond »,
till vilken för framtiden skulle föras alla överskott i statsregleringarna och
från vilken medel skulle tagas till täckande av eventuella brister i statsregleringarna;
och borde i riksstaten icke vidare påräknas bidrag från denna
fond. Kommitterade syftade härmed till att motverka det dittills brukliga
regelbundna användandet av statens kapitaltillgångar till fyllnad i budgeten
för löpande statsutgifters bestridande, vilket de icke ansågo berättigat
annat än då det motiverades av motsvarande säi’skilda utgifter till kapitalökning.
Den behållning, som statsverkets kassafond under goda tider borde
uppnå, kunde, enligt de sakkunnigas åsikt, med stöd av senare tiders erfarenhet
anslås till 40 å 50 miljoner kronor.
Vid underdånig föredragning den 30 december 1910 av denna fråga
anslöt sig dåvarande chefen för finansdepartementet till de sakkunnigas uppfattning
och anförde, bland annat, att, därest man för framtiden avstode
ifrån att beräkna tillskott till statsregleringarna från fonden för reserverade
medel, knappast längre någon egentlig skillnad förefunnes mellan
denna fonds och kassaförlagsfondens ändamål. Visserligen borde kassaför
-
102
Kung!. Maj:ts nåd. proposition nr 58.
lagsfondens uppgift aldrig få släppas ur sikte, men om fonden för reserverade
medel sammansloges med kassaförlagsfonden och den nya gemensamma
fonden just finge namnet »kassafond», läge däri en tillräckligt
stark sporre för finansledningen att städse tillse, att densamma kunde fylla
den uppgift, vilken funnes uttrjmkt i själva dess benämning. Den nya
fonden finge visserligen jämväl en annan uppgift, nämligen att säkerställa
statsregleringarnas genomförande, men detta vore i realiteten intet annat
än att vara ett kassaförlag, och om den ganska osannolika eventualiteten
skulle inträffa, att under en följd av år upprepade brister i statsregleringarna
så starkt medtoge denna fond, att dess kapital löpte fara att nedgå
under den förutvarande kassaförlagsfondens belopp, måste detta givetvis
föranleda finansledningen att vidtaga åtgärder för fondens återställande
till sagda belopp.
En sedermera av Kungl. Maj:t för 1911 års riksdag framlagd proposition
(N:r 83) om bildande av statsverkets kassafond genom sammanslagning
av kassaförslagsfonden med fonden för reserverade medel blev av
Riksdagen bifallen.
Av nu gjorda redogörelse framgår, att statsverkets kassafonds bägge
huvuduppgifter äro dels att utgöra en fond för uppsamling av statsregleringens
överskott under de år sådana uppstå, på det att statsverket under
de år, då brister i statsregleringarna förekomma, må äga medel att utan
särskilda anslag å riksstaten fylla dessa brister, dels och att jämte andra
tillgängliga medel utgöra kassaförlag för statsförvaltningen.
Emellertid är det uppenbart, att, därest genom rikliga överskott
under en följd av år fondens behållning kommer att så väsentligt uppbringas,
att den varder långt större än som under normala förhållanden,
är erforderligt för dess nyss angivna bägge huvuduppgifter, fonden i realiteten
jämväl blir en kapitalsamlingsfond, och att då så inträffar, intet
hinder bör möta för att taga en sålunda det normala behovet överskjutande
del av fonden i anspråk för statsregleringen på enahanda sätt som andra
kapitaltillgångar, vilka icke längre erfordras för sitt ursprungliga ändamål.
Denna eventualitet eller att kassafonden skulle genom år efter år uppkomna
överskott å statsregleringarna nå till en sådan höjd, att den skäligen borde
kunna till beloppet på antytt sätt reduceras, har synbarligen också varit
vid budgetreformens genomförande förutsatt, enär de sakkunniga uttalade,
att ett användande av statens kapitaltillgångar till fyllnad i riksstaten
kunde anses berättigat endast då det motiverades av motsvarande, särskilda
utgifter till kapitalökning.
Jag förbiser emellertid ingalunda, att man vid ett sådant användande
av för kassaförlagsfonden icke längre erforderliga kapitaltillgångar måste
Kungl. Maj:ts nåd. proposition nr 58.
103
framgå med stor försiktighet och under noggrant aktgivande därpå, att
fonden även i ogynnsammaste fall och under verkningarna av en eventuellt
förestående allmän ekonomisk kris med ty åtföljande depression jämväl
för statsverket alltid må vara i stånd att fylla sina huvuduppgifter.
Redan vid framläggandet under sistlidne januari av inkomstberäkning
för år 1915 kunde min företrädare i ämbetet antaga, att kassafonden vid
1913 års utgång uppgick till över 50 miljoner kronor, sannolikt omkring
55 miljoner.
Sedermera hava dels de månatliga kassarapporter, som inga till och
bearbetas hos kommitterade för granskning av statens bokföring m. m.,
dels ock de olika medelförvaltande ämbetsverkens och myndigheternas räkenskaper
för år 1913, vid sammanställning i vad statsverkets inkomster
angår, visat, att kassafonden, som vid 1912 års utgång ägde en behållning
av 42,652,863 kronor 99 öre, vid slutet av år 1913 snarare över- än
understigit 65 miljoner kronor.
Då nämnda sakkunniga, enligt vad nyss erinrades, beräknade kassafondens
normala medelsbehov till 40 å 50 miljoner kronor, grundades
denna beräkning på de närmast föregående årens erfarenhet. Statsverkets
rörelse har dock sedermera så utvecklats, att man torde behöva något större
rörelsekapital än vad då förutsattes. Det visade sig också, att fonden under
år 1912, vid vars ingång densamma uppgick till 33,751,357 kronor 18 öre,
ännu icke var vuxen sin uppgift som kassaförlag, ity att statskontoret under
detta år var nödsakat att begära kassaförstärkning åt fonden från riksgäld
skontoret. Under loppet av år 1913 hade emellertid fonden nått en
sådan storlek, att statskontoret icke ens på eftersommaren, då behållningen
å statsverkets giroräkning plägar vara lägst, behövde något lån från riksgäldskontoret.
Och då fonden, enligt vad nyss meddelats, sedermera ytterligare
väsentligt förkovrats, lärer icke längre hänsynen till kassafondens
uppgift att tillhandahålla förlag behöva lägga hinder i vägen för användande
av någon del av dess kapital för annat ändamål. Ej heller hänsynen
till fondens andra huvuduppgift — den att utgöra en regulator
för säkerställande av kommande statsregleringar — lärer numera, sedan
fonden nått eu sådan storlek, kunna betraktas som ett hinder för särskild
disposition av en del av dess kapital.
Nu är att märka, att av allt att döma fonden genom överskott å
1914 års statsreglering vid slutet av samma år torde ytterligare ha vuxit.
Denna ökning anser jag mig kunna uppskatta till ungefär 8 å 10 miljoner
kronor. Vid 1914 års slut skulle alltså fonden uppgå till ett belopp av
närmare 75 miljoner kronor.
104
Kungl. Maj:ts nåd. proposition nr 58.
Det förhållandet, att fonden väsentligt överstigit det belopp, varmed
fonden enligt givna förutsättningar anses kunna fylla sitt ändamål, visar,
att inkomstberäkningarna under senaste åren varit väl snäva och att
förty staten i skatteväg uttagit mera än behovet krävt. Även under förutsättning
att kassafonden nu i anseende till en möjligen förestående lågkonjunktur
i inkomstkällornas avkastning bör hållas vid eu summa av låt
oss säga något över 55 miljoner kronor, kan överbelastningen av skattekällorna,
med ledning av förut lämnade uppgifter, beräknas allenast för åren
1913 och 1914 till åtminstone 15 miljoner kronor. Visserligen bör man
framdeles kunna i viss mån förekomma en dylik onödig anhopning av skattemedel
genom högre inkomstberäkningar. Men då inkomstberäkningarna påtagligen
icke få göras med avsikt att minska överskottet i kassafonden,
kan på inkomstberäkningarnas väg rättelse i ett redan inträtt kassafondsläge
icke vinnas utan att verkligheten på grund av oförutsedda omständigheter
själv lämnar sitt, i detta fall ovälkomna stöd. Men ej heller den vägen kan
sägas återstå, om man sätter kravet på kassafondens storlek tillräckligt
högt.
Under dessa förhållanden vore, synes det mig, riktigare att utan
vidare överföra överskottet i kassafonden till andra statsverkets fonder,
som tarva tillskott. En åtgärd i denna riktning ämnar jag också föreslå
redan i år. Det anslag om 5,000,000 kronor, som chefen för civildepartementet
äskar för avsättning till inlandsbanan, anser jag nämligen lämpligen
böra, i den mån anslaget icke kan genom skattemedel å budgeten
täckas, anskaffas genom överföring av medel från statsverkets kassafond.
Det belopp, som sålunda är avsett att tagas från sistnämnda fond, uppgår
till 2,500,000 kronor.
Trots denna påfrestning skulle överskottet i fonden uppgå till ej
litet över 10,000,000 kronor. Därigenom vinnes mer än tillräcklig garanti
för möjligheten att fullt ut anlita försvarsberedningens utväg till täckande
av bristerna i statsregleringarna åren 1916 och 1917. I detta avseende
får jag framhålla, att i de beredningens budgetförslag, som ligga till grund
för beräkningen av bristerna, ingå utgifter för kapitalökning till högre
belopp än de kalkylerade bristerna. Skulle svårigheter uppstå, att, på
sätt försvarsberedningen ifrågasatt, minska eller uppskjuta nämnda utgifter
med så stora belopp, att de beräknade bristerna kunde täckas, återstår den
utvägen att bestrida de oundgängliga utgifterna för kapitalökning genom
överförande av medel från kassafonden, "som, enligt vad jag visat, därtill
mer än väl förslår. Genom eu dylik åtgärd skulle erforderliga skattemedel
stå till buds för att fylla bristerna för åren 1916 och 1917.
105
Kungl. Maj tis nåd. proposition nr 58.
Statsministern anhöll härefter att i sin egenskap av chef för lantförsvarsdepartementet
få underställa Kungl. Maj:ts prövning frågan angående
ny härordning samt yttrade därvid till en början följande:
»över preliminära förslag till härordning och till värnpliktslag hava
yttranden den 12 maj 1814 (Bilaga G) avgivits av en generalskommission
bestående av generallöjtnanterna F. J. Leth, K. G. Bildt, Å. F. von Mritorr!,
och L. H. Tingsten, generalintendenten P. A. F. Holmquist, generalmajorerna
O. B. Malm och P. C. von Plåten, överfältläkaren P A. V.
Nettelblad, generalkrigskommissarien F. E. Bergenholtz, generalmajorerna
C. D. L. W. W:son Mnnthe, C. A. H. Jungstedt, J.G. F. Wrangel, E. TF.
Bergström och G. A. Nyblcvus samt överstarna N. G. Hallström och friherre
C. A. Falkenberg, den sistnämnde i egenskap av tj.f. kommendant i Boden.
Redan under arbetets fortgång både mig beretts särskilda tillfällen
att i ett antal viktiga frågor personligen redogöra med en generalskoinmission
av i det närmaste lika sammansättning, och hade på min anmodan
denna generalskommission avgivit vissa skriftliga yttranden av konhdentiell
natur. Liksom vad under dessa sistnämnda sammanträden förekommit haft
ett väsentligt inflytande på innehållet i de preliminära förslagen till härordning
och till värnpliktslag, hava dessa blivit i åtskilliga delar ändrade
på grund av anmärkningar, som i förenämnda yttranden av generalskommissionen
framställts.
Vidare har medicinalstyrelsen den 6 maj 1914 avgivit infordrat yttrande
över det uppgjorda förslaget till värnpliktslag, i vad detsamma avser
åldern för värnpliktens inträdande samt tidpunkten, då första tjänstgöringen
tager sin början.
Slutligen har arméförvaltningen den 13 maj 1914 inkommit med infordrat
yttrande över de uppgjorda förslagen till värnpliktslag och härordning
jämte därvid fogade kostnadsberäkningar.»
Därefter anhöll departementschefen att få föredraga följande i samband
med förslagen till ny värnpliktslag och härordning stående framställningar
och utlåtanden, nämligen:
Betänkande och förslag angående behovet av ytterligare kavalleri i
Norrland, avgivet av särskilda kommitterade den 1 februari 1905, varöver
vederbörande militära myndigheter avgivit utlåtande;
Chefernas för generalstaben och för flottans stab den 18 oktober
1906 avgivna förslag dels till försvarsväsendets stärkande och dels till
ändrad lydelse av vissa paragrafer av värnpliktslagen, jämte 1907 års
generalskommissions den 21 december 1907 och den 9 juni 1908 däröver
avgivna utlåtande;
Bihang till senare Riksdagens protokoll 1914. 1 sand. 28 käft. (Nr 58.)
14
106
Kungl. MajUs nåd. proposition nr 58.
Chefens för generalstaben särskilda yttrande den 4 april 1907 angående
den återverkan, som uppsättandet av en kavalleribataljon i Norrbotten
kan komma att utöva på värnpliktstillgången vid och mobiliseringen
av de nu befintliga truppförband, vilka erhålla sina värnpliktiga från landets
nordligaste delar;
T. f. kommendantens i Boden framställningar den 14 september
1907 angående Bodens förseende med säkerhetsbesättning av infanteri;
T. f. kommendantens i Boden skrivelse den 14 september 1907 med
förslag om fästningsartilleriets förseende med stamhästar jämte vederbörande
myndigheters däröver avgivna yttranden;
Av tillkallade sakkunniga den 23 november 1907 avgiven utredning
jämte förslag rörande ingenjörvapnets omorganisation;
Kavalleriinspektörens och chefernas för första och fjärde arméfördelningarna
skrivelse den 27 april 1908 angående förläggning av Skånska
husarregementet, varöver vederbörande avgivit yttranden;
Kommendantens i Boden särskilda framställning den 2 juli 1908
angående fredsbesättningen i Boden, varöver chefen för generalstaben avgivit
utlåtande;
Kommendantens i Boden särskilda skrivelse den 4 juli 1908 angående
åtgärder för ombesörjande av vaktgöringen vid de till fästningsanläggningen
i Boden hörande permanenta verken, varöver chefen för generalstaben
yttrat sig;
Chefens för generalstaben den 16 oktober 1908 avgivna förslag
till åtgärder för underlättande av volontärrekryteringen jämte vederbörande
myndigheters däröver avgivna yttranden;
Av särskilt tillkallade sakkunniga den 25 juni 1909 avgiven särskild
utredning angående säkerhetstjänstens ordnande i fredstid vid rikets fästningar
m. in.;
Värnpliktskommissionens förslag den 8 juli 1910 och den 18 maj
1911 angående lättnader åt vissa värnpliktiga ävensom vederbörande myndigheters
däröver avgivna yttranden;
Chefens för sjätte arméfördelningen särskilda framställning den 20
juli 1910 angående behovet av eu division bergs- eller skogsartilleri, varöver
såväl chefen för generalstaben som generalfälttygmästare!! avgivit utlåtande;
Chefens
för sjätte arméfördelningen särskilda framställning den 20
juli 1910 angående behovet av trängens omorganisation inom sjätte arméfördelningen,
varöver chefen för generalstaben avgivit utlåtande;
Underdånigt betänkande angående försvarsväsendets stärkande, avgivet
den 5 december 1910 av 1907 års försvarskommitté;
Kungl. Maj:ts nåd. proposition nr 58.
107
Kommendantens i Boden framställning den 28 januari 1911 angående
åtgärder för tillräcklig säkerhets- och fredsbesättning i Boden, varöver
chefen för generalstaben avgivit utlåtande;
Kavalleriinspektörens framställning den 23 augusti 1911 angående
vissa organisationsförändringar vid Skånska husar- och dragonregementena
m. m., varöver vederbörande avgivit yttranden;
Kommendantens i Boden särskilda skrivelser den (i oktober 1911
angående åtgärder för att Norrbottens län må bilda ett särskilt militärområde,
varöver vederbörande avgivit yttranden;
Arméförvaltningens artilleri-, fortifikations- och civila departements
skrivelse den 7 november 1911 angående erforderliga åtgärder för provisorisk
förläggning av eu haubitsdivision till Östersund;
Ledamoten av Riksdagens Första kammare G. Roséns skrivelse den
29 januari 1912 angående förläggning av kavalleriets officersvolontärskola
samt huvuddelen av infanteriets vinterskolor till Norrland, varöver chefen
för generalstaben yttrat sig;
Kommendantens i Boden särkilda framställning den 31 januari 1912
angående krigs- och fredsbesättningarna i Boden m. m., varöver chefen för
generalstaben avgivit utlåtande;
Kommendantens i Boden särskilda skrivelse den 4 och 6 september
1912 angående ordnande av säkerhetstjänsten och bevakningstjänsten vid
Bodens fästning i fred, varöver vederbörande yttrat sig;
Sekundchefens för Svea livgarde skrivelse den 24 oktober 1912 angående
hemförlovning av sjuka värnpliktiga ävensom arméförvaltningens
och vederbörande militärmyndigheters utlåtanden i ärendet;
Civilkommissionens skrivelse den 5 november 1912 angående avskiljande
av vissa värnpliktiga från tjänstgöring med övriga ävensom vederbörande
militärmyndigheters utlåtanden i ärendet;
Chefens för fortifikationen särskilda ämbetspromemorior den 21
november 1912 angående dels förslag till omorganisation av fortfikationen
och ingenjörtrupperna dels ock fortifikationsstabens uppgifter, varöver alna
éförvaltnin gen avgivit utlåtande;
Chefens för första arméfördelningen skid velse den 3 januari 1913
angående ändring av gevärshantverkarbeställningsmännens tjänstegrad jämte
vederbörande myndigheters däröver avgivna yttranden;
Chefens för tredje arméfördelningen framställning den 18 februari
1913 angående tjänstehäst till fortifikationsofficerarna vid arméfördelningsstaberna,
varöver yttranden avgivits av vederbörande militärmyndigheter;
Svenska underofficersförbundets framställning den 29 april 1913 an -
108 Kungl. Maj:ts nåd. proposition nr 58.
gående befordring»- m. fi frågor, varöver vederbörande militär myndigheter
avgivit yttranden;
Kommendantens i Boden framställning den 2?» maj 1913 angående
förening av i Boden förlagda artilleritruppförband;
Stockholms landstorrnsbefälsförenings skrivelse den 5 juni 1913 angående
obligatoriska övningar för landstormen ävensom särskilda av vederbörande
militärmyndigheter i ärendet avgivna utlåtanden-;
Chefens för generalstaben särskilda skrivelse den 5 juni 1913 med
förslag till plan för upprättandet av en luftflotta för svenska armén, varöver
vederbörande avgivit yttranden;
Chefens för generalstaben särskilda skrivelse den 30 september 1913
angående behovet av ytterligare fältbelysningsavdelningar, varöver arméförvaltningen
avgivit utlåtande;
Arméfördelningschefernas yttrande den 1 december 1913 angående
tiden för beväringsrekrytskolan för infanteriet;
Inspektörens för kavalleriet skrivelse den 15 december 1913 angående
inspektörens för kavalleriet uppförande å ordinarie stat, varöver chefen
för generalstaben avgivit utlåtande;
En av Fosterländska kvinnokommittén den 20 december 1913 ingiven
petition i försvarsfrågan;
Chefens för generalstaben skrivelse den 22 januari 1914 angående
ifrågasatt befogenhet för Kungl. Maj:t att i vissa fall medgiva uppskov åt
värnpliktiga;
En av Hedemora landstormsförening den 15 februari 1914 gjord
framställning om önskvärdheten av landstormens utveckling, ävensom fem
särskilda av landstormsbefäl och underbefäl vid landstormen gjorda, den
24 januari, den 20 februari och den 27 mars 1914 till lantförsvarsdepartementet
inkomna petitioner om utsträckta övningar för landstormen m. m.;
Chefens för Norrlands artilleriregemente skrivelse den 24 mars 1914
angående organiserande och utbildning av ett haubitsbatteri vid regementets
detachement i Boden, varöver vederbörande avgivit yttrande;
Generalfälttygmästaren och inspektörens för artilleriet den 18 mars
1914 avgivna yttrande med anledning av tredje försvarsberedningens yttrande
angående artilleriets förråd, verkstäder, fabriker m. in.;
Chefens för väg- och vattenbyggnad skåren särskilda skrivelse den
20 april 1914 angående höjande av kårens krigsberedskap m. m., jämte
vederbörande myndigheters däröver avgivna yttrande.
Efter att hava redogjort för nu nämnda handlingars innehåll fortsatte
departementschefen:
Kungl. Maj:ts nåd. proposition nr 58.
109
»Den år 1901 antagna härordningen skilde sig i en väsentlig punkt
från vad Kungl. Maj:t föreslagit Riksdagen, övningstiden för de värnpliktiga,
vilken enligt Kungl. Maj:ts proposition skulle utgöra 365 dagar för
alla värnpliktiga, blev av Riksdagen beträffande infanteriet, positionsartilleriet,
fästningsartilleriet, fästningsingenjörtrupperna och trängen nedsatt till
sammanlagt 240 dagar, så fördelade, att 150 dagar skulle användas för
den första tjänstgöringen (rekrytskolan) och återstoden, 90 dagar, för tre
repetitions-(regements-)övningar av lika längd. Denna inskränkning av
övningstiden vid nämnda truppslag innebar, dels att rekrytskolan gjordes
95 dagar och envar av de tre repetitionsövningarna i beväringens första
uppbåd 5 dagar kortare, än vad Kungl. Maj:t föreslagit, och dels att en
föreslagen repetitionsövning om 15 dagar i andra uppbådet bortföll. För
flottan tilldelade värnpliktiga nedsatte Riksdagen övningstiden till 300
dagar.
Aven i andra hänseenden underkastade Riksdagen Kungl. Maj:ts
förslag rätt avsevärda inskränkningar. Sålunda blev den offlcerspersonal
vid infanteriet, som var avsedd för reservtrupporganisationen, utesluten ur
staterna, varjämte antalet fast anställd personal vid ingenjörtrupperna reducerades
icke obetydligt under vad Kungl. Majd föreslagit.
Innan det av Riksdagen slutligen godkända härordningsförslaget, vilket
framgick ur en sammanjämkning mellan kamrarnas i vissa väsentliga
frågor skiljaktiga beslut, företogs till behandling i kamrarna, hade Kungl.
Majd låtit sammankalla de högre militära cheferna för inhämtande av deras
yttrande, huruvida en härorganisation i överensstämmelse med sammanjämkningsförslaget
ansåges äga sådant värde ur militär synpunkt, att
densamma kunde antagfas att träda i stället för den dåvarande härorgra
Ö
c"*
nisationen.
I sitt med anledning härav avgivna utlåtande förklarade de militära
cheferna, att de av Riksdagens särskilda utskott föreslagna ändringarna uti
Kungl. Maj ds proposition, ehuru innebärande ett betydligt försvagande
av densamma, dock medförde såväl i fråga om förslaget till ny värnpliktslag
som i fråga om förslaget till ny härordning vissa bestämda fördelar.
I betraktande härav och med hänsyn till de olägenheter, vilka sammanhängde
med den dåvarande härorganisationen, uttalade de militära cheferna
såsom sin mening, att en härorganisation i överensstämmelse med samman]
ämkningsförslaget, oaktat de avsevärda brister varav den i jämförelse
med en härordning enligt Kungl. Maj:ts förslag lede, innebure en
sådan förbättring, att den kunde antagas att träda i stället för den dåvarande
organisationen.
Då Riksdagens skrivelse i härordningsfrågan den 14 juni 1901 före -
no
Kungl. Maj:ts nåd. proposition nr 58.
drogs inför Kungl. Maj:t, gjordes till det därvid förda och offentliggjorda
statsrådsprotokollet vissa uttalanden, vilka i detta sammanhang synas böra
bringas i erinran.
Efter att hava redogjort för Riksdagens beslut i fråga om övningstiden
för de värnpliktiga vid infanteriet m. fl. truppslag anförde dåvarande
chefen för ^^försvarsdepartementet, statsrådet Crusebjörn:
»Samtliga dessa ändringar vålla,, att det av Eders Kungl. Maj:t med
den nya härordningen åsyftade målet icke kan fullständigt uppnås. Särskilt
är det tvenne omständigheter, som uti en mycket avsevärd grad försvaga
härordningen: den ena, att utbildningstiden för de till infanteriet
in. fl. truppslag hörande värnpliktiga blivit för knappt tillmätt, den andra,
att repetitionsövningen uti beväringens andra uppbåd blivit borttagen.
Infanteriet är en härs talrikaste truppslag och av detsamma beror
i regeln stridernas avgörande. Krigskonstens utveckling och den allt mer
förbättrade vapentekniken hava ställt allt större fordringar på infanteriet.
l)å den sammanlagda utbildningstiden vid detta truppslag bestämts till
endast 240 dagar, därav den första tjänstgöringen omfattar 150 dagar,
låter det sig enligt mitt förmenande icke göra att i tjänstens olika grenar
tillfredsställande utbilda värnpliktsrekryten. Särskilt för fälttjänst- och
målskjutningsövningarna varder den till utbildning anslagna tiden otillräcklig
för att därunder, även med det mest intensiva arbete, skulle kunna
danas eu med samtliga sina åligganden i fält fullt förtrogen soldat. Den
minskning, som repetitions- (regements-) övningarna i beväringens första
uppbåd undergått, inverkar i motsvarande mån ofördelaktigt på det utbildningsresultat,
som enligt Eders Kungl. Maj:ts förslag var avsett att
vinnas med dessa viktiga övningar. Men förutom det att de värnpliktigas
fältmässiga utbildning samt följaktligen även truppförbandens fasthet och
sammanhållning komma att lida avsevärt men av den förkortade fredstjänstgöringen,
följa härav åtskilliga andra olägenheter, bland vilka särskilt
må framhållas officers- och underofficerskårernas mindre gynnsamma tjänstgöringsförhållanden,
svårigheten att förverkliga det från alla håll uttalade
önskningsmålet att ur de värnpliktigas led rekrytera volontärpersonalen
samt väsentligen minskade utsikter att erhålla det vid mobilisering erforderliga
antalet reservofficerare och att utbilda ett sina uppgifter i fält vuxet
reservunderbefäl.
Därigenom att den av Eders Kungl. Maj:t föreslagna repetitionsövningen
i beväringens andra uppbåd borttagits, försvåras i hög grad uppsättandet
av i fält användbara reservtrupper vid infanteriet med flera truppslag,
och därigenom äventyras en av fordringarna på en tidsenlig härordning,
den nämligen, att härordningen vid behov bör kunna medgiva, att
Kuugl. Maj:ts nåd. proposition nr 58.
111
landets hela försvarskraft tages i anspråk. Det är nämligen enligt mitt
förmenande först genom möjligheten att kunna uppställa reservtrupper,
som man kan erhålla fullt utbyte av fälthärens eller linjetruppernas uppträdande
och verksamhet.
Då jag emellertid, trots de väsentliga olägenheter, som äro förenade
med den av Riksdagen beslutade minskningen av de till infanteriet med
flera truppslag hörande värnpliktigas tjänstgöring i fredstid, anser mig
böra tillstyrka Eders Kungl. Maj:t att godkänna den Riksdagens ifrågavarande
skrivelse åtföljande värnpliktslag, äro huvudsakligen två skäl för mig
bestämmande, nämligen: dels att Riksdagen, i överensstämmelse med Eders
Kungl. Maj:ts i ämnet avgivna proposition, godkänt den för de värnpliktiga
vid rytteriet, fältartilleriet samt fältingenjör- och fälttelegraftrupperna
föreslagna övningstiden, och dels att utbildningen av arméns övriga värnpliktiga
synes, mig, i stort sett, innebära ett betydelsefullt steg framåt till
stärkande av landets försvarskraft, ett steg, vars uttagande förvisso icke
bör överlämnas till en obestämd framtid, då tillfälle nu föreligger att lagfästa
detsamma.
Och jag gör detta tillstyrkande uti den förhoppningen, att det
icke må dröja länge, förrän det skall finnas vara med såväl det allmännas
som de värnpliktigas intresse överensstämmande, att detta steg tages så
långt, som Eders Kungl. Maj:t föreslagit årets nyss avslutade riksdag.
Vad beträffar den av Riksdagen för dess del beslutade härordningen,
överensstämmer densamma i allt väsentligt med den av Eders
Kungl. Maj:t föreslagna. Endast uti vissa avseenden företer den en minskning
av den fast anställda personal, som Eders Kungl. Maj:t upptagit uti
det till Riksdagen avgivna förslaget till ny härordning. Denna minskning
gäller huvudsakligen infanteriets officerskadrer samt ingenjörtrupperna.
Nedsäf.tningen av infanteriregementenas officerskadrer kommer att verka
olägligt särskilt uti det avseendet, att det varder med ökade svårigheter
förenat att vid fredsbrott organisera reservtrupper, för vilka, sedan repetitionsövningen
uti beväringens andra uppbåd borttagits, behovet av eu
tillräcklig befälsstam blivit ännu mera kännbart. Minskningen av ingenjörtrupperna
innebär egentligen, att de för sjöfästningarna Vaxholm, OscarFredriksborg
samt Karlskrona avsedda fästningsingenjörtrupperna nedsatts
i numerär, så att de å vardera fästningen komma att bilda allenast ett
kompani i stället för, såsom Eders Kungl. Maj:t föreslagit, två kompanier.
A andra sidan har Riksdagen ökat den fasta kadern vid infanteriet
genom att uppdraga åt Eders Kungl. Maj:t att från och med år 1908, i
mån av behov, anställa ett avsevärt antal volontärer utöver det av Eders
Kungl. Maj:t föreslagna vid de särskilda infanteriregementena, med undan
-
112
Kungl. Maj:ts nåd. proposition nr 58.
tag av Svea och Göta livgarden samt Gottlands infanteriregemente. Denna
Riksdagens åtgärd är uppenbarligen föranledd av nedsättningen i den av
Eders Kungl. Maj:t äskade utbildningstiden för de värnpliktiga, och endast
genom denna höjning i volontärantalet kan en fullständig indragning av
den indelta nummerstyrkan bliva tillrådlig. Då den av Riksdagen beslutade
nya härordningen i övrigt, nämligen beträffande specialvapnen och särskilt
artilleriet, innebär en mycket beaktansvärd förstärkning av vårt försvar,
har jag ansett mig manad att tillstyrka godkännande av Riksdagens
beslut i denna del, varför jag funnit ett ytterligare stöd i det av arméns
militära chefer den 23 nästlidne maj avgivna, av mig nu föredragna yttrande
i fråga om den av Riksdagen beslutade härordningens företräde
framför den hittills bestående.
På grund av vad jag sålunda anfört, får jag i underdånighet hemställa,
det Eders Kungl. Maj:t täcktes med godkännande av Riksdagens beslut
angående ny härordning, varigenom indelningsverket varder upphävt, samt
med förklarande att Eders Kungl. Maj:t framdeles, uppå förslag av chefen
för lantförsvarsdepartementet, vill fatta beslut rörande de särskilda föreskrifter,
vilka för genomförande av denna nya härordning bliva erforderliga,
i nåder fastställa den av Riksdagen för dess del antagna värnpliktslag,
sådan densamma finnes detta protokoll bilagd, att genom trycket i vanlig
ordning till efterrättelse kungöras».
Chefen för sjöförsvarsdepartementet, statsrådet Palander, yttrade
härefter:
»Enligt Riksdagens nu anmälda beslut har endast 300 dagars övningstid
blivit tillmätt flottans beväring, till vilken jämväl hänföres kustartilleribe
väringen.
Att denna övningstid icke kan anses fullt tillfredsställande, synes
mig vara uppenbart. På utbildningen av den personal — såväl stam som
beväring — vilken avses för bemanning av flottans fartyg, måste i våra
dagar ställas synnerligen störa krav med hänsyn till deri å nutida krigsfartyg
hopade materielen, tagen från nästan afla områden av den rastlöst
framåtgående tekniken; och dessa krav kunna säkerligen icke fullt tillgodoses
med en så kort övningstid som den av Riksdagen beslutade. Med
denna övningstid kan icke heller, vad personalen angår, vinnas den ökade
grad av stridsberedskap för kustfästningarna och stridsfartygen, som med
den av Eders Kungl. Maj:t föreslagna övningstiden av 365 dagar varit avsedd
att vinnas och som, med hänsyn till flottans och kustfästningarnas
uppgift att i första hand avvärja fientliga anfall från sjösidan, är av så
stor betydelse för landets försvar. Emellertid innebär Riksdagens beslut
angående de värnpliktigas övningstid även för sjöförsvaret ett avsevärt
113
Kungl. Maj:ts nåd. proposition nr 58.
framsteg vid jämförelse med nuvarande förhållanden; och anser jag rai<*
böra här erinra, hurusom genom Riksdagens beslut angående regleringen
av utgifterna under riksstatens femte huvudtitel möjlighet beretts till en
väsentlig förbättring av stampersonalens övningar.
På dessa skal och under förhoppning, att nu ifrågavarande värnpliktigas
övningstid i eu icke avlägsen framtid må kunna utsträckas till
365 dagar, anhåller jag att få i underdånighet instämma i den av chefen
för ^^försvarsdepartementet gjorda hemställan.»
Hans excellens statsministern friherre von Otter utlät sm:
»Vid övervägande av de militära fördelar, som den av Riksdagen
antagna försvarsorganisationen med sina utvecklingsmöjligheter erbjuder vid
jämförelse med den nuvarande försvarsorganisationen med dess allenast
90 dagars övning för de värnpliktiga och dess blandning av indelt och värvad
stam samt betydliga underlägsenhet, särskilt vad artilleri- och ingenjöitrupperna
beträffar, kan jag icke hysa någon tvekan om den förras
betydande företräden.
Men jag anser mig skyldig att på samma gång uttala min uppfattning,
att denna försvarsorganisation icke får anses fullt tillfredsställande,
innan särskilt infanteriets och flottans värnpliktiga erhållit lika lång utbildningstid,
som givits åt kavalleriet, fältartilleriet och vissa andra truppförbands
värnpliktiga, eller tolv månader. Att, såsom Riksdagens beslut
torde avse, ersätta den otillräckliga utbildningstiden vid infanteriet medelst
. anställande av ett ökat antal fast avlönade meniga, anskaffade på
frivillighetens väg, lär i längden icke komma att visa sig tillfredsställande.
Faran av att, även sedan försvarsorganisationen blivit fullt genomförd,
flottan och fästningarna ej hava tillgång på tillräcklig manskapsstyrka i
tjenstgöring hela året om torde likaledes, såsom chefen för sjöförsvarsdepartementet
redan påvisat, ligga i öppen dag. Då emellertid Riksdagens
beslut i fråga om utbildningstidens längd under de första sex övergån^sären
icke skiljer sig från Eders Kungl. Maj:ts förslag med mera än tjugufem
dagar och skälig förhoppning synes kunna hysas därom, att Riksdagen,
. innan dessa sex år gått till ända, skall finnas villig att medgiva
utbildningstidens utsträckning så som nyss anförts, samt ett förkastande
av Riksdagens beslut, enligt min uppfattning, ingalunda kan antagas förtal
e än eljest leda till ett mera tillfredsställande resultat, svnas mig de
anförda bristerna i den av Riksdagen antagna försvarsorganisationen icke
bura utgöra hinder för Eders Kungl. Maj:t att godkänna densamma. Ej
heller torde övriga ändringar, som Riksdagen ''vidtagit i Eders Kund.
Maj:ts förslag, finnas böra leda till annat beslut.
Bihang till senare Riksdagens protokoll 1914. 1 sand. 28 käft. (AV 58.) 15
114
Kungl. Maj:ts nåd. proposition nr 58.
Om än försvarsfrågan till följd av de avvikelser från Eders Kungl.
Maj:ts förslag, som Riksdagens nu föredragna beslut innebär, således icke
kan anses hava erhållit sin fullständiga lösning i och med ett godkännande
av detta beslut, tvekar jag dock icke, efter noggrant övervägande av
alla de på saken inverkande förhållanden, att i likhet med cheferna för
lånt- och sjöförsvarsdepartementen tillstyrka Eders Kungl. Maj:t att godkänna
detsamma.»
Innan jag övergår att närmare yttra mig rörande det inom lantförsvarsdepartementet
utarbetade förslaget till ny härordning, anhåller
jag att uti en inledande översikt få beröra grunddragen av 1901 års
härordning och densammas huvudsakliga brister ävensom lämna en kortfattad
redogörelse för de särskilda förslag till lantförsvarets stärkande,
som framlagts dels av cheferna för generalstaben och för flottans stab år
1906, jämte yttrande däröver av 1907 års generalskommission, och dels
av 1907 års försvarskommitté. Lämpligt torde ock vara att i detta sammanhang
något redogöra för de organisationsändringar beträffande lantförsvaret,
för vilka försvarsberedningarna preliminärt uttalat sig.
Kungl. Maj:ts nåd. proposition nr 58.
115
I. Inledande översikt.
A. Grunddragen av 1901 års härordning. Dess huvudsakliga
brister.
Det förslag till lantförsvarets förbättrande, som av Kungl. Maj:t främjades
för 1901 års riksdag, åsyftade, vad själva härordningen beträffar, att
åvägabringa överensstämmelse mellan linjetruppernas freds- och krigsorganisation,
att väsentligt öka specialtrupperna, främst artilleriet, och att giva de
operativa enheterna, arméfördelningarna, en enhetlig och tillfredsställande
organisation. Dessutom skulle, genom ökning av den fast anställda befälspersonalen,
möjlighet vinnas att uppsätta reservtrupper och sålunda draga
full valuta av den personal, som värnpliktslagen ställer till förfogande.
I yärnpliktshänseende avsåg förslaget att genomföra en övergång från
det dittills gällande systemet till en väl utbildad värnpliktsarmé, dock med
den inskränkning, som måste följa därav, att utbildningstidens korthet
nödvändiggjorde, särskilt vid kavalleriet, bibehållandet av eu betydande
stam av fast anställda volontärer.
De reduktioner, som av Riksdagen vidtogos i det framlagda förslaget,
minskade emellertid högst betydligt värdet av förbättringarna. Sålunda
blev till följd av strykningen i de föreslagna staterna möjligheten
att organisera reservtrupper så gott som omintetgjord, varjämte nedsättningen
av den första utbildningstiden särskilt för infanteriets värnpliktiga
från föreslagna 245 dagar till 150 dagar gjorde, att den åsyftade förbättringen
av härens kvalitet endast mycket ofullständigt kunde uppnås.
Trots de utan tvivel betydande förbättringar, som vunnos i jämförelse
med förut rådande förhållanden, stannade man dock därigenom på
halva vägen och lyckades icke genomföra en fullt tillfredsställande förstärkning
av vårt lantförsvar, vilket alltjämt företer betydande brister,
som under senare år blivit alltmera märkbara på grund av organisationens
samtidiga utveckling i andra länder.
116
Kungl. May.ts nåd. proposition nr 58.
De huvudsakliga brister, som vidlåda 1901 års härordning, äro
följande.
Kadrerna av fast anställt befäl äro otillräckliga, särskilt vid infanteriet,
där den i 1901 års förslag verkställda reduktionen omfattade 1 major
och 2 kaptener vid vart och ett av 26 infanteriregementen samt 1 major
vid vartdera av de båda övriga infanteriregementena. Redan i och för sig
ofördelaktigt, framstår detta förhållande såsom än mera olyckligt, enär
personal för högre staber överhuvud ej finnes uppförd på stat, varför antalet
för trupptjänsten disponibelt befäl kommer att i fält betydligt reduceras
samtidigt som personalombyte på ett mycket stort antal viktiga
befälsposter måste äga rum, just" då kontinuiteten är som viktigast. Då
härtill kommer, att befälsreserven av ur aktiv tjänst avgångna men fullt
utbildade och krigstjänstdugliga officerare och underofficerare är alldeles
otillräcklig, är det uppenbart, att mobiliseringsförhållandena bliva ogynnsamma
och att det blir omöjligt att organisatoriskt genomföra samtliga
värnpliktigas användning. I de allra flesta utländska, större som mindre,
stater är man bättre ställd i dessa avseenden.
Icke minst otillfredsställande är organisationen av det fast anställda
underbefälet av manskapsklass. Det av Riksdagen gjorda medgivandet att
vid infanteriet anställa ett antal volontärer utöver det av Kungl. Maj:t
föreslagna har nämligen visat sig ganska värdelöst, då största delen av de sålunda
tillkomna volontärnumren stå vakanta. Men även beträffande övriga
volontärnummer förefinnas rekryteringssvårigheter. Följden har blivit, dels
att ett betydligt antal vakanser förefinnas inom underbefälsgraderna, och
dels att man för att över huvud taget kunna erhålla något underbefäl
stundom måst antaga volontärer, vilka icke hållit måttet i kvalitativt avseende.
Till följd av dessa omständigheter har härordningen blivit relativt
dyr i förhållande till den valuta, som erhålles.
Bland övriga brister, som vidlåda härordningen, må framhållas saknaden
av kadrer för de tekniska trupper, som den senaste tidens uppfinningar
ooh framsteg nödvändiggjort, bristen på kulspruteorganisation vid
infanteriet och kavalleriet samt saknaden av fasta förplägnadstrupper, allt
behov, som i utlandet blivit i större eller mindre utsträckning tillgodosedda.
Värnpliktslagen företer i sin nuvarande avfattning följande, högst
väsentliga brister.
Antalet värnpliktiga årsklasser är för litet med hänsyn till antalet
och storleken av de trupper, som vi måste mobilisera för att med utsikt
till framgång kunna försvara oss. I första hand måste antalet klasser
i beväringen ökas. I någon mån kan detta ske genom att sänka värn
-
Kungl. Ma.j:ts nåd. proposition nr 58.
117
pliktsåldern. Beväringens ökande är emellertid ej tillfyllest; då landstormens
effektiva styrka icke kan minskas, måste jämväl utsträckning av
landstormsåldern äga rum.
En annan betydande svaghet ligger däri, att man icke kan utbilda
verkligen dugligt värnpliktigt befäl, en fråga som ovillkorligen kräver
skyndsam lösning, enär av kostnadsskäl endast en mindre del av den i
krig behövliga befälspersonalen kan utgöras av fast anställda.
Den största bristen ligger emellertid däri, att den första tjänstgöringen
för infanteriets värnpliktiga är för kort. Det har med särskild
styrka framhållits, att infanteriet icke kan erhålla den utbildning, som är
nödvändig för att kunna operera under olika klimatiska förhållanden.
Vidare synes det vara uppenbart, att den allmänna härdningen och
träningen, särskilt marschträningen, samt den allmänna, grundläggande
soldatutbildningen icke äro tillräckliga, och att truppförbandsutbildningen
är otillfredsställande, enär eu alltför ringa del av den nuvarande första
tjänstgöringen kan anslås till utbildning i trupp. Detta åter försvårar
utbildningen av befälet, som icke erhåller tillräcklig övning i ^uppföring.
Till följd av dessa brister kan infanteriet ej få den fasthet och
moraliska styrka, som ovillkorligen erfordras för en framgångsrik krigföring.
Den första tjänstgöringens korta varaktighet medför vidare den svagheten,
att under stora delar av året trupp så gott som alldeles saknas för
nödvändig säkerhet vid krigsfara samt för skyddande och underlättande av
mobiliseringsarbetet.
Beträffande repetitionsövningarna må framhållas, att desamma äro
mycket knappt tillmätta, enär de måste avse icke blott att befästa de värnpliktigas
personliga färdigheter utan även och i synnerhet att utgöra den
egentliga trupputbildningsperioden. De ständiga truppenheternas utbildning
med krigsmässig indelning kan nämligen endast äga rum under denna period.
I varje fall fordras ovillkorligen en övning för någon av de äldre
årsklasserna.
De nuvarande bristerna i infanteriets utbildning äro så stora, att
organiserandet av erforderliga reservtrupper bleve föga effektivt, även om
befäl funnes att tillgå för ändamålet.
Tjänstgöringstiden vid specialvapnen behöver förbättras i så måtto,
att rekrytskolan vid kavalleriet och fältartilleriet samt fältingenjöroch
fälttelegraftrupperna kommer att taga sin början tidigare än för närvarande,
så att rekryterna bättre kunna tillgodogöra sig vinterutbildningen;
att fältartilleriet samt fältingenjör- och fälttelegraftrupperna erhålla
ytterligare en repetitionsövning, på det att dessa truppslag må kunna
övas med krigsmässig indelning;
118
Kungl. Maj:ts nåd. proposition nr 58.
att de artilleri- och ingenjörtrupper, som nu hava kortare utbildningstid,
få denna förlängd till ungefärlig överensstämmelse med samma
truppslags fälttrupper; samt
att även vid specialtruppslagen en övning för äldre klasser tillkommer,
på det att reservtrupper även av dessa truppslag må kunna organiseras.
Slutligen må framhållas, att landstormen för närvarande saknar all
lagstadgad övning, något som med hänsyn till detta uppbåds viktiga uppgifter
är betänkligt. Dessutom är, om icke mobiliseringen av fälttrupperna
skall alldeles förryckas, ett friare förfogande över landstormen, så att delar
av densamma kunna inkallas, innan allmän mobilisering skett, nödvändigt.
De väsentliga brister, som enligt vad nu anförts och i övrigt vidlåda
armén, äro av beskaffenhet att äventyra ett framgångsrikt försvar under
de för oss givna militära och geografiska förutsättningarna och måste därför
med det snaraste avhjälpas.
Kungl. Maj:ts nåd. proposition nr 58.
119
B. Efter år 1901 framlagda förslag till lantförsvarets stärkande.
1. Chefernas för generalstaben och för flottans stab förslag år 1906.
Sedan Kungl. Magt den 5 januari 1906 uppdragit åt cheferna för
generalstaben och för flottans stab att i samråd utarbeta förslag till
samfälld plan för rikets försvar, avgåvo dessa den 18 oktober 1906 dels
förslag till dylik plan, dels en översikt av de anordningar, som med avseende
å berörda förslag borde vidtagas till stärkande under fredens dagar
av armén och flottan, samt dels förslag till lag om ändrad lydelse av vissa
delar av värnpliktslagen.
Samtidigt härmed avgav chefen för generalstaben förslag till arméns
utveckling under perioden 1908—1913.
Uti nämnda översikt framhölls, att ett avsevärt tillskott uti landets Allmänti
försvarskrafter vore oavvisligen nödvändigt, särskilt med anledning av det sVnPnnkter
förändrade krigspolitiska läge, vari Sverige genom unionens upplösning
kommit.
Utvecklingen av lantstridskratterna under nämnda sexårsperiod borde
i främsta rummet omfatta en ökning av arméns huvudvapen, infanteriet.
Det minsta krafttillskott, som betingades av det dåvarande allmänna krigspolitiska
läget, uppginge till den uti två arméfördelningar ingående infanteristyrkan
eller 24 bataljoner, vilken styrka i runt tal motsvarade de trupper,
som kunnat påräknas från Norge, så länge unionen ägde bestånd.
Vidare borde de för fästningarna avsedda infanteriregementena utvecklas
till full överensstämmelse med övriga regementen samt ett antal kulspruteavdelningar
införlivas med infanteriet. Vid specialtruppslagen borde ökning
ske för bestridande av ballong- och belysningstjänsten. Dessutom erfordrades
vissa nya beställningar vid generalstaben. Härordningens fortsatta
utveckling måste även omfatta uppsättande av trupper ur bevärinsrens
andra uppbåd. Tillgången på befäl beräknades dock icke bliva så "stor
under sexårsperioden, att en organisation av andra uppbådet under nämnda
tid kunde ifrågakomma. Då vid sådant förhållande landstormen tillsvidare
i stor utsträckning måste tagas i anspråk för hemortens försvar, vore det
nödvändigt att fullständigt organisera detta värnpliktsuppbåd.
120
Tjänstgöringstidens
längd och
fördelning.
Yolontärrekry
tering en.
Tjänstetidens
längd
och fördelning.
Land
stormen.
Organisa
tionen.
Kungl. May.ts nåd. proposition nr 58.
Tjänstgöringstiden för samtliga värnpliktiga borde utsträckas till
365 dagar — för fotfolket av förläggningsskäl först från och med år 1912
— samt fördelas:
vid fotfolket, fästningsartilleriet, fästningsingenjörtrupperna och trängen
uti en rekrytskola om 275 dagar med början första året och en repetitionsövning
om 30 dagar under vart och ett av andra, tredje och
fjärde åren, samt
vid rytteriet, fältartilleriet, positionsartilleriet samt fältingenjör- och
fälttelegraftrupperna uti en rekrytskola om 281 dagar med början första
året och en repetitionsövning om 42 dagar under vart och ett av andra
och tredje åren.
För icke vapenföra värnpliktiga kunde tjänstgöringstiden avkortas,
därest tillgången på dylikt manskap komme att överskrida behovet.
Rekrytskolan borde vid samtliga truppslag taga sin början under
förra hälften av året. Därigenom bleve det möjligt att bibringa rekryterna
vinterutbildning under rekrytskolans senare del och att samma år, som de
inryckt, taga dem i anspråk vid mobilisering samt att utföra repetitionsövningarna
med samma antal truppförband som i fält.
Någon förlängning av repetition sövningarna ifrågasattes icke, enär det
i främsta rummet vore nödvändigt att tillgodose den enskilda utbildningen
och kravet på dugligt reservunderbefäl.
Volontärrekryteringen borde underlättas genom att från repetitionsövningar
befria f. d. fast anställda, vilka innehaft fast anställning under
sammanlagt minst två år eller under kortare tjänstetid undergått rekrytutbildning
samt deltagit i två repetitionsövningar. I samma syfte
borde rätten till tidigare inskrivning inskränkas till året näst före inträdet
i värnpliktsåldern.
Med hänsyn till den föreslagna ökningen av antalet truppförband
vid mobilisering borde tjänstetiden uti beväringens första uppbåd bestämmas
till 10 år i stället för 8 samt värnpliktsåldern utsträckas till
och med det kalenderår, under vilket den värnpliktige fyllde 43 år.
För att redan vid fara för krig kunna draga största möjliga nytta
av landstormen borde Kungl. Maj:t tillerkännas friare förfoganderätt över
densamma, varjämte samtliga landstormsområden borde organiseras såsom
första klassens områden.
Varje infanteriregemente å fastlandet borde, därest så kunde ske,
under regementsövningarna indelas på 4 bataljoner samt vid mobilisering
uppställa 4 linjebataljoner. Befälsstyrkan vid varje regemente borde därtör
ökas med 1 major, 4 kaptener och 1 löjtnant samt, genom utbyte av
samma antal meniga volontärbeställningar, med 12 distinktionskorpraler.
Kungl. Maj:ts nåd. proposition nr 58.
121
Därutöver borde vid vartdera av Karlskrona och Vaxholms grenadjärregementen
tillkomma den personal, som betingades av sagda regementens
^svällning till lika storlek med övriga fastlandsregementen.
Vid vartdera av Svea livgarde, Göta livgarde och Norrbottens regemente
erfordrades för kulspruteavdelningarna 6 officerare. 18 underbefäl av
manskapet och 12 meniga volontärer.
För handhavan det av ballong- och belysningsmaterielen borde fälttelegraf
kår en ökas med 19 underbefäl av manskapet, SO meniga volontärer
och 1 hovslagare.
ökningen vid generalstaben borde omfatta o kaptener och 2 aktuarie^
i sammanhang härmed skulle de 10 löjtnantsbeställningarna utbytas
mot ett motsvarande antal kaptensbeställningar.
Därjämte föreslogs uppsättande av följande antal stamhästar:
för regementskvartermästare, adjutanter och vissa kompanichefer:
vid vartdera av Karlskrona och Vaxholms grenadjärregementen 7
stamhästar,
vid Gottlands infanteriregemente 8 stamhästar, och
vid vart och ett av övriga 25 infanteriregementen 10 stamhästar;
för kulspruteavdelningarna:
vid vart och ett av Svea livgarde, Göta livgarde och Norrbottens re
O
'' C?
gemente 6 stamhästar; samt
för ballong- och belysningsmaterielen:
vid fälttelegrafkåren 5 stamhästar;
tillsammans 295 stamhästar, varemot antalet egna tjänstehästar vid infanteriet
skulle minskas med 109.
Enligt uppgjorda beräkningar skulle, sedan härordningen genomförts,
lånt försvarets årliga ordinarie utgifter, pensionsstaten däri icke inberäknad,
komma att utgöra 51,118,600 kronor.
2. 1907 års generalskommissiou.
Genom särskilda brev den 6 och den 28 september 1907 förordnade
Kung]. Maj:t, att cheferna för generalstaben och för flottans stab, samtliga
arméfördelningschefer, t. f. kommendanten i Boden, militärbefälhavaren på
Gottland, inspektören för kavalleriet, generalfälttygmästaren och inspektören
för artilleriet, chefen för fortifikationen, generalintendenten, överfältläkaren
samt generalkrigskommissarien — den s. k. 1907 års generalskomBihang
till senare Riksdagens protokoll 1914. 1 sand. 28 höft. {Nr 58.) 16
Lantförsvarets
ordinarie
kostnader.
122
Kungl. MajUs nåd. proposition nr 58.
Allmänna
synpunkter.
Tjänstgöringstidens
längd
och fördelning.
mission — skulle sammanträda i Stockholm den 14 nästföljande oktober
för att med statsrådet och chefen för ^^försvarsdepartementet överlägga
bland annat rörande förutnämnda av cheferna för generalstaben och för
flottans stab avgivna förslag till försvarsväsendets stärkande och till ändringar
i värnpliktslagen.
Den 21 december samma år avgav generalskommissionen utlåtande
över nyssnämnda förslag, i vad detsamma avsåg arméns organisation och
värnpliktslagen.
Sedan Kungl. Maj:t genom generalorder den 15 maj 1908 anbefallt
generalskommissionen att för fortsatta överläggningar ånyo sammanträda
den 25 i samma månad, avgav kommissionen den 9 nästföljande juni tillläggsutlåtande
i ämnet.
Generalskommissionen fann det fullt befogat, att stabschefernas förslag
i första hand begränsats till en nära liggande, jämförelsevis kort
period. För att kunna bedöma ändamålsenligheten och tillräckligheten av
de föreslagna åtgärderna borde emellertid det mål, som ur militär synpunkt
eftersträvades, klart utpekas, så att försvarsfrågan i hela sin vidd
måtte kunna överskådas. Detta mål omfattade uppställandet av tvenne
nya fullständiga arméfördelningar jämte erforderliga fästningsbesättningar,
organiserandet av reservtrupper och fullföljandet av landstormens organisation.
Det angivna forstärkandet av lantförsvaret borde dock ske
först efter hand och i den man folkökningen och landets ekonomiska bärkraft
medgåve.
Utvecklingen till nämnda mål borde i främsta rummet avse fullföljandet
av de förslag, som Kungl. Maj:t år 1901 föreläde Riksdagen,
med de ändringar som kunde anses erforderliga på grund av sedan dess
vunnen erfarenhet och timade händelser. Den viktigaste åtgärden i detta
syfte vore organiserandet av reservtrupper ur beväringens äldre årsklasser.
Denna fråga borde också for den närmaste tiden ställas i förgrunden.
Beträffande längden och fördelningen av de värnpliktigas tjänstgöringstid
ansåg kommissionen, att olika lång tjänstgöringstid ur utbildningssynpunkt
borde bestämmas för olika truppslag och tjänster. I samma mån
tjänstgöringstiden för de värnpliktiga utsträcktes utöver 365 dagar, kunde
nämligen antalet fast anställt manskap minskas, varigenom det sannolikt
bleve möjligt att tillgodose behovet av ökad utbildning utan avsevärt ökade
kostnader. Icke desto mindre tillstyrkte kommissionen 365 dagars eller lika
lång tjänstgöringstid för alla truppslag och tjänster — för infanteriet dock
först sedan kasernerna blivit färdiga — dels emedan någon erfarenhet av,
huru långt utbildningen kunde drivas med värnpliktiga under 365 dagar,
syntes erforderlig, innan man med tillräcklig sakkunskap kunde beräkna
Kungi. Maj:ts nåd. proposition nr 58.
123
deri slutliga tjänstgöringstiden, dels emedan tjänstgöringstiden icke borde
utsträckas utöver nämnda antal dagar för något truppslag, förrän infanteriet
erhållit tjänstgöringstid av sådan längd. Olika tjänstgöringstid
borde dock redan nu bestämmas för vissa reservunderbefälsämnen ävensom
för medicine studerande och veterinärelever samt icke vapenföra
värnpliktiga.
För de linje- och reservtrupper samt landstormsavdelningar, vilka
borde uppsättas, vore det, enligt generalskommissionens mening, nödvändigt
att tillgodogöra sig befälsämnena i de värnpliktigas led. Med hänsyn till
svårigheten vid en del truppförband att anskaffa fast anställt underbefäl
för de värnpliktigas utbildning borde man såsom en nödfallsåtgärd bereda
möjlighet att ur de värnpliktigas led vinna ersättning för en del av det
fast anställda underbefälet. För att reservunderbefälet måtte kunna fylla
dessa anspråk, borde utbildningstiden för samtliga vapenföra värnpliktiga
ynglingar med högre allmänbildning bestämmas till 500 dagar. Den föreslagna
längre utbildningen läte ganska val förena sig med den studerande
ungdomens intressen. Flertalet dylika ynglingar skulle nämligen få börja
tjänstgöringen i juni månad, d. v. s. omedelbart efter studentexamen, samt
fullgöra den ojämförligt största delen av tjänstgöringen i en följd. Likaledes
borde dessa ynglingar erhålla förmånen att få undergå inskrivning
redan det kalenderår, under vilket de fyllde nitton år. Värnpliktiga medicine
studerandes och veterinärelevers tjänstgöring borde fördelas på tvenne
omgångar, den första efter studentexamen för militär utbildning och den
andra efter avlagd medicinsk examen för förvärvandet av de insikter och
färdigheter, vilka erfordrades av militärlåkaren-militärveterinären.
Värnpliktig, vilken under pågående första tjänstgöring visade synnerlig
lämplighet för utbildning till befäl, borde få fullgöra sin tjänstgöring
på samma sätt som förenämnda ynglingar med högre allmänbildning,
även om han icke avlagt vederbörlig examen eller förvärvat motsvarande
kunskapsmått.
De icke vapenföra värnpliktigas tjänstgöring begränsades lämpligen
genom att inskränka militärarbetarnas tjänstgöring till 180 dagar. De icke
vapenföra yrkesmannen och skrivarna däremot borde fortfarande tjänstgöra
under lika lång tid som de vapenföra värnpliktiga, emedan de utgjorde eu
billig arbetskraft.
Tjänstgöringstiden borde fördelas sålunda:
vid fotfolket, fästningsartilleriet, fästningsingenjörtrupperna och frängen
uti en rekrytskola om 245 dagar med början första året, en repetitionsövning
om 35 dagar under vart och ett av andra, tredje och fjärde
åren samt en repetitionsövning om 15 dagar under tolfte eller trettonde
124
Kung!. Maj:ts nåd. proposition nr 58.
året, d. v. s. under forsta eller andra året den värnpliktige tillhörde beväringens
andra uppbåd;
vid rytteriet uti eu rekrytskola om 281 dagar med början under
första året och en repetition sövning om 42 dagar under vart och ett av
andra och tredje åren; samt
vid fältartilleriet, positionsartilleriet samt fältingenjör- och fälttelegraftrupperna
med en första tjänstgöring om 323 dagar, vilken skulle fullgöras
under första och andra åren eller allenast under andra året, och en
repetitionsövning om 42 dagar under tredje året.
Avsikten med sistnämnda anordning vore, att de värnpliktiga vid
fältartilleriet, positionsartilleriet samt fältingenjör- och fälttelegraftrupperna
skulle inkallas till första tjänstgöringen i tvenne omgångar, vilka samrnanfölle
under så lång tid, att ett för hästarnas skötsel, materielens vård, reparationer
m. in. erforderligt antal någorlunda utbildade värnpliktiga komme
att vara i tjänstgöring under hela året.
Första tjänstgöringen eller rekrytskolan borde, med förut angivna
undantag för värnpliktiga med högre allmänbildning samt för vissa värnpliktiga
vid fältartilleriet, positionsartilleriet samt fältingenjör- och fälttelegraftrupperna,
med hänsyn till de värnpliktigas och jordbruksnäringens
intressen i regel taga sin början under november månad.
Slutligen skulle värnpliktig en gång under den tid, han tillhörde
landstormeri, vara underkastad mönstring och i samband därmed anordnad
övning under tre dagar.
Volontär- För att underlätta . volontärrekryterin°;en borde dels rekryterings
gen.
anslaget ökas, distinktionskorpralsbefattningar inrättas även för beställningsmännen
samt antalet distinktionskorpraler vid samtliga infanteriregementen
ökas, dels f. d. fast anställda, vilka haft fast anställning minst tre år eller
vilka under kortare tjänstetid undergått rekrytutbildning och deltagit i tre
repetitionsövningar, anses hava fullgjort all den i § 27 värnpliktslagen föreskrivna
tjänstgöring. I samma syfte borde, med förut omförmälda undantag
för ynglingar med högre allmänbildning, rätten att undergå tidigare
inskrivning inskränkas till året näst före inträdet i värnpliktsåldern.
tidens^län d ^ sammanhang med uppsättandet av reservformationer borde tjänste
och
fördel- liden uti bcväringens första uppbåd ökas till 11 år samt värnpliktsåldern
ning. utsträckas till och med det kalenderår, under vilket den värnpliktige fyllde
44 år.
Landstor- I överensstämmelse med chefens för generalstaben förslag borde
Kungl. Maj:t tillerkännas större frihet att förfoga, över landstormen och
samtliga landstormsområden organiseras såsom första klassens områden.
Organisa- I fråga om organisationen tillstyrkte kommissionen, att befäls
ZtOTICTl.
Kungl. Maj:ts nåd. proposition nr 58.
125
styrkan vid varje infanteriregemente på fastlandet ökades med 1 major,
4 kaptener, 1 löjtnant, 4 sergeanter samt, genom utbyte av samma antal
meniga volontärbeställningar, 12 distinktionskorpraler. Likaledes skulle, i enlighet
med chefens för generalstaben förslag, Karlskrona och Vaxholms
grenadjärregementen erhålla samma styrka som Livregementets grenadjärer
in. fl. regementen, den fast anställda personalen vid vart och ett av tre
infanteriregementen för kulspruteavdelningar ökas med 6 officerare, 18 underbefäl
av manskapet och 12 meniga volontärer, fälttelegrafkåren ökas
med 50 underbefäl av manskapet och meniga volontärer ävensom generalstaben
med 3 kaptener av första klassen och 2 aktuarier, samtidigt med
att de 10 löjtnantsbeställningarna vid staben utbyttes mot ett lika antal
kaptensbeställningar av andra klassen. Vidare skulle nyuppsättas 2 kompanier
(8 officerare, 2 underofficerare och 32 underbefäl av manskapet och
meniga volontärer) vid Norrbottens regemente för säkerhetstjänsten i Boden,
1 generalinspektör för armén, 1 kavalleriinspektör samt 3 regementsofficerare
vid fältartilleriet, varjämte vid Gottlands artillerikår 1 kaptensbeställning
skulle utbytas mot majorsbeställning, avsedd för en kommendant
i Tingstäde. Vid intendenturkåren skulle tillkomma 9 intendenter
och 1 förvaltare. Slutligen skulle mindre kaderökningar äga rum vid
Gottlands infanteriregemente och vid kavalleriregementena. Därjämte föreslog
kommissionen, att efter hand som arméns utveckling fortskrede, erforderligt
antal infanteribrigadstaber samt 2 nya fältartilleridivisioner, avsedda
för Norrland, skulle uppsättas.
Infanteriets samtliga kompanichefer borde vara beridna på stamhästar
samt regementskvartermästares och adjutanters egna tjänstehästar
utbytas mot stamhästar. För att ej ställa för stora krav på remonteringen
borde antalet för infanteriet avsedda stamhästar under övergångstiden begränsas
i enlighet med chefens för generalstaben förslag.
Följande antal stamhästar borde tillkomma:
för regementskvartermästare, adjutanter och vissa kompanichefer:
vid vartdera av Karlskrona och Vaxholms grenadjärregementen 7
stamhästar,
vid Gottlands infanteriregemente 8 stamhästar, och
vid vart och ett av. övriga 25 infanteriregementen 10 stamhästar;
för kulspruteavdelningen:
vid vart och ett av tre infanteriregementen 6 stamhästar,
vid Positionsartilleriregementet 30 stam hästar,
vid Boden-Karls borgs artilleriregemente 30 stamhästar, avsedda för
Bodenbataljonen, samt
vid Fälttelegrafkåren 5 stamhästar.
126
Kungl. Maj:ta nåd. proposition nr 58.
Lantforsvarets
ordinarie
kostnader.
Enligt generalskommissionens beräkningar skulle, sedan härordningen
genomförts, lantförsvarets årliga ordinarie utgifter, pensionsstaten oräknad,
komma att uppgå till 56,164,300 kronor.
Chefen för generalstaben hade, såsom förut nämnts, angivit de
ordinarie kostnaderna för lantförsvaret efter genomförd härordning till
51,118,600 kronor. Kommissionen framhöll emellertid, att de av stabscheferna
föreslagna utgifterna med tillägg av de år 1907 beslutade avlöningsförhöjningarna
skulle stiga till 54,024,700 kronor och att desamma med
hänsyn till ytterligare prisstegringar borde beräknas till 55,036,700 kronor.
3. 1907 års försvarskommitté.
Den av Ivungl. Maj:t den 28 september 1907 tillsatta kommittén för
granskning av och avgivande av yttrande över omförmälda, av cheferna för
generalstaben och för flottans stab uppgjorda förslag till försvarsväsendets
stärkande samt över vissa övriga i samband därmed stående förslag och
utredningar avgav betänkande den 5 december 1910.
Allmänna Kommittén ansåg, att den organisatoriska utvecklingen av lantstrids
synpun
er. lifterna i framstå rummet borde avse genomförandet av den år 1901 beslutade
härordningen. Därjämte borde organisationen stärkas genom uppsättande
av reservtruppförband in. in.
Värnplikts- Beträffande tjänstgöringstidens längd förklarade sig kommittén över
göringen.
tygad om behövligheten att utsträcka den sammanlagda tjänstgöringstiden
för fotfolket i allmän tjänst tilldelade värnpliktiga till 365 dagar. Då
emellertid tidpunkten för en dylik utsträckning av tjänstgöringstiden bland
annat vore beroende utav möjligheten att förlägga de värnpliktiga uti
vinterbonade etablissemang, borde frågan återupptagas till avgörande, då
tiden för kasernbyggnadsarbetenas avslutande kunde med säkerhet bestämmas.
För de värnpliktiga, som tilldelades fotfolket i sjukbärartjänst och i
trängtjänst samt trän gen i sjukbärartjänst och i egentlig trängtjänst, borde
tjänstgöringstiden, i samband med utsträckning till 365 dagar av tjänstgöringstiden
för trängen i egentlig sjukvårdstjänst och i förvaltningstjänst,
avkortas till 182 dagar, fördelade på eu första tjänstgöring om 112 (lagar
med början andra året samt en repetitionsövning om 35 dagar under vart
och ett av andra och fjärde åren.
För värnpliktiga vid positions- och fästningsartilleriet, fästningsingenjörtrupperna
samt trängen i egentlig sjukvårdstjänst och förvaltningstjänst
borde tjänstgöringstiden inom den närmaste tiden utsträckas
till 365 dagar.
Kungl. Maj:ts nåd. proposition nr 58.
127
Tjänstgöringstiden för militärarbetarna kunde avkortas till 182 dagar.
Icke vapenföra yrkesmän och skrivbiträden åter borde tjänstgöra i 365
dagar.
För den närmaste 8-årsperioden kunde en utsträckning av tjänstgöringstiden
utöver 365 dagar för vissa reservunderbefälsämnen samt
medicine studerande och veterinärelever icke förordas.
I fråga om tjänstgöringstidens fördelning i allmänhet framhöll kommittén,
att, därest, såsom stabscheferna föreslagit, rekrytklassen inkallades
på våren, sommarhalvåret kunde mera intensivt utnyttjas i utbildningssyfte
än vinterhalvåret. A andra sidan skulle dock en inryckning i början
av juni medföra avsevärda olägenheter för flertalet värnpliktiga, varjämte
vid inryckning på hösten utbildning för vintertjänst icke vore utesluten.
Hittills hade rekrytutbildningen för volontärerna i regel börjat på hösten,
och dessa kunde, där utbildning för vintertjänst kunnat ifrågakomma,
anses vara ganska väl utbildade. På grund av de klimatiska olikheterna
inom landet kunde vinterutbildningen icke heller bliva ensartad inom hela
armén. I betraktande härav och med hänsyn till tiden för lagstadda
tjänares flyttning syntes den 28 oktober eller någon denna närliggande
dag vara lämplig inryckningsdag.
De reservtruppförband, vilka enligt kommitténs förslag skulle uppsättas
ur de äldre klasserna av bevåringens första uppbåd, komme säkerligen
att erhålla större användbarhet, därest en repetitionsövning anordnades
med någon av dessa klasser. En dylik övning skulle dock kunna
medföra avsevärt avbräck för många värnpliktiga, varjämte i Riksdagens
skrivelse den 2 juni 1901 angående ny härordning uttalats, att repetitions-(regements-)övningarna
uti beväringens första uppbåd icke borde utsträckas
utöver det fjärde värnpliktsåret. Anledning syntes därför icke
föreligga att förorda en sådan repetitionsövning. Av samma skäl borde någon
repetitionsövning med årsklass ur beväringens andra uppbåd icke ifrågasättas.
För att bereda erforderlig tid åt den mångfald övningar, som måste
genomgås, vore det ur militär synpunkt välgrundat att vid fästningsartilleriet,
fästningsingenjörtrupperna och trängen utsträcka tiden för repetitionsövningarna
från 30 till 35 dagar. Samma synpunkt syntes även
böra gälla för värnpliktiga vid fotfolket i allmän tjänst, då en utsträckning
av tjänstgöringstiden till 365 dagar för dem ifrågasattes.
Beträffande tjänstgöringstidens fördelning vid de särskilda truppslagen
förutsatte kommittén för det dåvarande ingen annan förändring vid
lotfolket och rytteriet än den förut omnämnda för värnpliktiga vid fotfolket
i sjukbärartjänst och i trängtjänst.
128
Kung!. Maj tis nåd. proposition nr 58.
Volönt ärrekryteringen.
För fältartilleriet, positionsartilleriet samt fältingenjör- och fälttelegraftrupperna
ansåg kommittén, att tjänstgöringen borde fullgöras med
en första tjänstgöring om 323 dagar med början under första eller andra
året samt med eu repetitionsövning om 42 dagar under tredje året.
Vid dessa truppslag vore det nämligen önskvärt, att eu del av de
värnpliktiga kunde inkallas i början av andra året för att biträda med
stamhästarnas och materielens vård under tiden från regementsövningarnas
slut och intill dess de på hösten inkallade beväringsrekryterna bleve
användbara för ändamålet.
Såsom förut angivits, skulle tjänstgöringstiden vid fästningsartilleriet
och fästningsingenjörtrupperna inom närmaste tiden utsträckas till
365 dagar samt fördelas på en rekrytskola om 260 dagar med början
under första året samt med en repetitionsövning om 35 dagar under vart
och ett av andra, tredje och fjärde åren. Vid flertalet av våra fästningar
och kustpositioner gjorde sig behovet av ständig krigsberedskap i hög grad
gällande. För tillförsäkrandet av säkerhetsbesättningar i desamma borde
repetitionsövningarna vid nämnda truppslag i regel förläggas så, att tiden
mellan den gamla rekrytskolans hemförlovning och den nya rekrytklassens
inryckning täcktes. Fn annan förläggning av tiden för repetitionsövningarna
borde dock icke vara utesluten, då särskilt ändamål, såsom samövning
med andra avdelningar av krigsmakten, gjorde sådant önskvärt.
Värnpliktiga, vilka tilldelats trängen i egentlig sjukvårdstjänst och i
förvaltningstjänst, borde kunna få fullgöra hela tjänstgöringen i eu följd.
För att i någon män bereda möjlighet att utjämna antalet militärarbetare
mellan olika år skulle tjänstgöringen av dem kunna fullgöras antingen
i en följd med början under första eller andra året eller med en
första och en andra tjänstgöring under de tre första åren, allt så långt
ske kunde enligt de värnpliktigas egna önskningar.
Att stadga fullständig befrielse från värnpliktstjänstgöringen för dem,
som varit fast anställda under två år, ansåg kommittén icke vara tillrådligt.
Däremot borde de, som varit fast anställda under tre år, frikallas från
repetitionsövningar.
Likaledes syntes det behjärtansvärt att låta f. d. fast anställda, som
erhållit avsked på grund av sjukdom och därefter inskrivits såsom icke
vapenföra, tillgodoräkna sig såsom fullgjord värnpliktstjänstgöring det antal
dagar, de varit fast anställda.
Ett annat lämpligt medel att underlätta volontärrekryteringen vore
att utestänga alla, vilka ej under året fyllde 20 år, från möjligheten att i
förtid bliva inskrivna.
129
Kungl. May.ts nåd. proposition nr 58.
För varje gren av beställningsmän vid arméns samtliga truppförband
borde tillsättas en distinktionskorpral genom uppflyttning från annan
manskapsgrad.
Bestämmelsen, att volontärrekryterna icke finge inställa sig till rekrytutbildning
senare under utbildningsåret (november—oktober) än vid januari
månads utgång, både medfört en för knappt tillmätt anskaffningstid. Så
länge beväringsrekrytskolorna vid infanteriet och vid vissa andraltruppslag
började på våren, funnes möjlighet att medgiva nyantagna volontärrekryter
uppskov med inställelse intill tiden för inryckningen till nämnda skolor.
En längre tidrymd, för infanteriet intill beväringsrekrytskolans början,
borde därför få användas för rekryteringen.
Aven syntes det lämpligt medgiva regementschef att med korpral
eller distinktionskorpral uppgöra förnyat tjänsteavtal under förutsättning
av permittering antingen under tiden mellan regementsövningarna eller
under tiden mellan vapenövningarna.
Vad särskilt infanteriregementena anginge, borde förslaget att uppflytta
12 meniga volontärbeställningar vid varje infanteriregemente å fastlandet
till distinktionskorpralsbeställningar komma att underlätta volontärrekryteringen.
Det kraftigaste medlet att underhjälpa rekryteringen och därmed
höja hela volontärinstitutionen i såväl kvalitativt som kvantitativt hänseende
vore säkerligen en ändamålsenligt ordnad civilanställning för det uttjänta
fast anställda underbefälet.
Den obrukade kraft, som förefunnes uti de äldre värnpliktiga beväringsklasserna,
borde snarast tagas i anspråk i så stor utsträckning, som
förhållandena medgåve, vilket borde ske genom införandet av en reservorganisation,
omfattande beväringens såväl första som andra uppbåd. Härvid
vore dock att märka, att särskilt vid infanteriet ägde de årsklasser,
som i allmänhet inginge uti reservtrupperna, ganska ofika fältduglighet!
Ett sammanförande av ett stort antal till åldern vitt skilda klasser uti ett
och samma reservtruppförband borde därför undvikas. Bättre vore att
bilda särskilda förband av yngre och av äldre klasser. De förra, reservtrupper
av första ordningen, bleve, om ej omedelbart efter verkställd mobilisering,
så efter viss tid användbara vid sidan av linjen i det rörliga
fältkriget, de senare åter, reservtrupper av andra ordningen, kunde avses
endast till mindre krävande uppgifter.
. Redan under den närmaste tiden borde anstalter vidtagas för att
varje, infanteriregemente på fastlandet måtte kunna mobilisera en reservbataljon
ur beväringens första uppbåd. Antalet klasser inom nämnda uppbåd
borde därför ökas från 8 till 11. I sammanhang härmed behövde varje
Bihang till senare Riksdagens protokoll 1CJ14. 1 sand. 28 käft. (Nr 58.) 17
Organisationen
av
reservtrupper.
130
Kungl. Maj:ts nåd. proposition nr 58.
infanteriregementes kader ökas med 1 major, 4 kaptener och 1 löjtnant,
varjämte 12 meniga volontärbeställningar borde uppflyttas till distinktionskorpralsbeställningar.
Med hänsyn till möjligheten att, intill dess
övningstiden även vid infanteriet bleve utsträckt till 365 dagar, i fiedstid
bereda den nytillkomna personalen full sysselsättning under hela året
kunde emellertid antalet kaptener tills vidare begränsas till 2. Denna
åtgärd förutsatte emellertid, att samtliga till kompanichefer vid reservbataljonerna
utsedda officerare bereddes tillfälle att under regementsövningarna
föra kompanichefs befäl vid en för vissa tillfällen sammansatt
bataljon. ...
Under den närmaste framtiden borde även vidtagas åtgärder lör
att vid varje infanteriregemente på fastlandet mobilisera ett lämpligt antal
reservtruppförband ur beväringens andra uppbåd. Tre klasser måste därför
överföras till detta uppbåd från landstorrnen till ersättning för de klasser,
vilka tilldelats beväringens första uppbåd. För att erhålla underbefäl vore
det nödvändigt att ändra värnpliktslagen, så att icke alla f. d. fast anställda
liksom ej heller alla högskoleelever kvarhölles i första uppbådet
under hela sin tjänstetid i beväringen. Huvuddelen av det övriga befälet
borde uppsättas genom att införa s. k. reservstatsbefäl.
Även vid specialtruppslagen borde reservtruppförband uppsättas vid
mobilisering. På grund av olika tillgång på personal, hästar och materiel
kunde reservformationernas styrka icke närmare angivas.
Landstor- Alla landstormsområden borde organiseras såsom områden av första
mtns organi- yas9en och sålunda erhålla icke blott landstormsområdesbefälhavare utan
sation. .yen landstormsområdesförvaltare samt landstorinsförråd med gevär, ammunition
och intendenturutrustning för samtliga landstorinsmän.
Bestämmelsen uti § 36 mom. 1 värnpliktslagen borde avfattas så, att
erforderlig del av landstormen tidigare än hittills kunde inkallas till skydd
för mobiliseringen av beväringens första uppbåd eller eljest för vissa särskilda
orsaker, såsom kust- och gränsbevakning in. m., dock att landstormsavdelning,
som sålunda inkallats, ej finge hållas samlad längre än högst
femton dagar, såvida ej krig därförinnan utbrutit.
Emedan årsklasserna minskades med varje år, borde de tre klasser,
vilka enligt kommitténs förslag komme att överföras till beväringen, ersättas
med fyra nya klasser. Tjänstetiden i landstormen komme härigenom
att utsträckas till och med det fyrtiofjärde året.
I betraktande av landstorms männens stora antal och landstormsorganisationens
betydelse för rikets försvar vore det önskvärt, att den värnpliktige
åtminstone en gång under tjänstetiden i landstormen ålades inställelse
för mönstring och övning, övningen borde avse förhållandena vid
131
Kungl. Maj:ts nåd. proposition nr 58.
mobilisering och i början av ett krig samt omfatta landstormens organisation,
personalens utrustning, en kortare fälttjänstövning och möjligen en
fältskjutning i trupp. Då berörda mönstring och övning i huvudsak avsåge
att utröna landstormens krigsberedskap, borde de icke inräknas uti
den stadgade tjänstgöringstiden.
I fråga om infanteriet vore, enligt vad redan sagts, vissa ökningar Organisaav
kadern vid samtliga infanteriregementen å fastlandet erforderliga för tfir0fenf^-organisationen av reservtrupper. Karlskrona och Vaxholms grenadjärrege- band och
menten borde dessutom utvecklas till samma styrka som övriga infanteri- stabe’’-regementen. Vid vart och ett av tre infanteriregementen borde tillkomma
G kompaniofficerare, 18 underbefäl av manskapet, 12 meniga volontärer
och 6 stamhästar för kulspruteavdelningar.
Avsevärda fördelar vore förenade med att tilldela infanteriet stainhästar
för regementskvartermästare, regementsadjutanter och kompanichefer,
hör att icke försvåra remonteringen och remontdressyren borde, såsom
chefen för generalstaben ock föreslagit, antalet stamhästar begränsas till
7 vid vartdera av Karlskrona och Vaxholms grenadjärregementen, 8 vid Gottlands
infanteriregemente samt 10 vid vart och ett av övriga 25 infanteriregementen,
de för kulspruteavdelningarna avsedda hästarna däri dock icke
inräknade.
Vad kavalleriet anginge, skulle en förläggning av o skvadroner ur
Skånska husarregementet till Norrbotten och av 5 skvadroner ur Skånska
dragonregementet till mellersta Norrland i enlighet med särskilda sakkunnigas
av chefen för generalstaben understödda förslag erbjuda vissa
fördelar med hänsyn till försvaret av dessa landsdelar. På grund av
svårigheten att rekrytera infanteriregementena inom sjätte arméfördelningsområdet
med såväl fast anställt som värnpliktigt manskap kunde kommittén
endast i så måtto tillstyrka förslaget, att 2 skvadroner förlädes till
Norrbotten. För övrigt ifrågasattes ingen förändring av kavalleriets organisation.
I fråga om artilleriet föreslogs endast, att antalet stamhästar vid
Positionsartilleriregementet måtte ökas med 30 samt att vid Boden—Karlsborgs
artilleriregemente måtte tillkomma 30 stamhästar. Därjämte uttalade
sig kommittén till förmån för tanken på ett för Norrland avsett
skogs- och bergsartilleri.
Med avseende å ingenjörtrupperna borde en organisation av ballong-,
belysnings- och gnisttelegraftjänsten påbörjas. För bestridande av denna
tjänst behövde uppsättas en belysningsavdelning vid vardera Svea och Göta
ingenjörkår samt en ballongavdelning och en gnisttelegrafavdelning vid
fälttelegraf kåren. Den erforderliga ökningen av fast anställd personal ut
-
132
Kungl. May.ts nåd. proposition nr 58.
gjorde 7 officerare och 7 underofficerare samt vid vardera av Svea och
Göta ingenjörkårer 16 underbefäl av manskapet och meniga volontärer ocli
vid Fälttelegrafkåren 58 underbefäl av manskapet och meniga volontärer.
Därjämte borde antalet stamhästar ökas med 5.
Tillgången å generalspersoner inom svenska armén vore alltför knapp.
Särskilt erfordrades en general som högste befälhavare för fälthären eller
arméchef. Denne skulle i fred bland annat utarbeta planer till lantstridskrafternas
användning under olika krigsfall samt planlägga (eventuellt även
leda) de större fälttjänstövningarna. Tillika skulle han vara inspektör för
infanterivapnet. Avlöningsförmåner på fast stat borde även uppföras för
eu inspektör för kavalleriet, tillika inspektör för trängen.
Olägenheter vore förbundna därmed, att samtliga infanteribrigad chefer
tillsattes först vid krigsutbrott. En så vittgående åtgärd som att införa
12 brigadchefsbeställningar vid infanteriet borde dock icke omedelbarligen
ifrågasättas. Däremot skulle olägenheterna i viss mån komma att undanröja^,
därest i fred 6 infanteriregementschefer förordnades till brigadchefer
med lön som regementschefer.
Generalstabens personal borde ökas med 3 kaptener och 2 aktuarier
samt de nuvarande 10 löjtnantsbeställningarna utbytas mot lika antal
kaptensbeställningar.
Med hänsyn till arbetet inom arméfördelningsexpeditionerna borde
vid intendenturkåren 6 underintendentsbeställningar utbytas mot 6 intendentsbestäIlningar.
Lantför- Kommittén beräknade lantförsvarets ordinarie utgifter, pensionssta
diZriekZt-
ten icke inberäknad, under 1912—1919 till ett årligt medeltalsbelopp av
rader. 51,366,000 kronor. Om tjänstgöringstiden för de värnpliktiga tilldelade
fotfolket i allmän tjänst utsträcktes till 365 dagar, komrae de ordinarie
kostnaderna att ökas med sammanlagt 2,367,000 kronor.
4. Försvarsberedningarnas preliminära beslut och uttalanden i fråga (»in
lantförsvaret.
De ändringar i fråga om värnpliktstjänstgöring och organisation,
för vilka försvarsberedningarna preliminärt uttalat sig, äro följande.
Värnpliktstiden skulle utsträckas att omfatta inalles 23 år, och skulle
värnplikten börja det kalenderår, varunder den värnpliktige fyllde 20 år.
Tjänstetiden i beväringen skulle vara 15 ar, därav 9 år i första och 6 åi
i andra uppbådet. Genom beväringens utökning från 12 till 15 årsklasser
Kungl. Maj:ts nåd. proposition nr 58. 133
vunnes en kvantitativ förstärkning av armén. Under återstående 8 år
skulle den värnpliktige tillhöra landstormen.
Med hänsyn till fästningarnas och deras försvarsområdens behov av
infanteri vore det av vikt att kunna disponera över fästningsinfanteriets
första och andra uppbåd samtidigt. Av denna anledning borde till § 28
inom. 2 värnpliktslagen göras ett tillägg av följande lydelse:
»Vad nu stadgats angående ordningen för andra uppbådets inkallande
har icke tillämplighet å de delar av samma uppbåd, vilka kunna
vara avsedda att utgöra besättningar i rikets fästningar, utan gäller därutinna.
li
Eu vidsträcktare dispositionsrätt beträffande landstormen, än vad
nu vore händelsen, borde medgivas; den borde dock inträda endast i samband
med inkallelse av första uppbådet eller del därav. För möjliggörandet
härav borde § 36 inom. 1 värnpliktslagen erhålla ett tillägg så lydande:
»Dock må Konungen i samband med inkallande för rikets försvar av
beväringens första uppbåd eller del därav, efter statsrådets hörande, jämväl
inkalla sådana delar av landstormen, som erfordras till skydd för särskilt
hotade platser. Landstormsavdelning, som sålunda inkallats, må ej
hållas samlad längre tid än tio dagar, så vida ej krig därförinnan utbryter.»
Vid behandling av frågan om övningstiden för infanteriets värnpliktiga
hava beredningarna beslutat uttala:
att, underbefälsfrågan kräver en möjligast snabb och fullständig
lösning;
att vinterutbildning år nödvändig för infanteriet eller större delen
därav;
att en tillfredsställande vinterutbildning icke synes kunna genomföras
utan ökning av tiden för rekrytutbildningen och därmed även av den
sammanlagda övningstiden, samt
att av sociala och nationalekonomiska skäl övervägande fördelar synas
vara förenade med en sammanhängande rekrytskola, som tager sin början
på hösten. ,
På grundvalen av detta beslut, vilket av beredningarna fattats vid
plenisammanträde den 21 november 1913, utarbetades inom fjärde beredningen
ett förslag till beredningarnas yttrande angående övningstiden
vid infanteriet. Enligt detta förslag, vilket ej blivit underställt beredningarna
in pleno, bär rekrytskolan för infanteriets värnpliktiga tänkts
förlagd till tiden 1 november—21 juni samt repetitionsövningarna inom
första uppbådet bibehållits vid nuvarande antal och längd, men tänkts
förlagda till tredje, fjärde och femte värn pliktsåren.
134
Kungl. Maj:ts nåd. •proposition nr 58.
Rörande övningstiden för värnpliktiga tilldelade specialtruppslagen
hava beredningarna preliminärt beslutat uttala:
att någon ändring ej bör ske i fråga om övningstiden för kavalleriets
och fältartilleriets värnpliktiga; ... ,
att övningstiden för de värnpliktiga vid positionsartillenets kanon- och
haubitsbatterier utsträckes till 365 dagar, så fördelade som vid fältartilleriet;
att övningstiden för de värnpliktiga vid fästning saftillei let ut
sträckes till 365^ dagar, därav 295 dagar rekrytskola och återstoden, 70
dagar, två repetitionsövningar av lika längd, varvid i fråga om rekrytskolans
förläggning skälig hänsyn bör tagas till behovet av ständig såkerhets
besättning;
_ 7 , ...
att övningstiden vid fältingenjör- och fälttelegraftrupperna iorblir
oförändrad, men fördelas sålunda, att 295 dagar utgöra rekrytskola och
återstoden, 70 dagar, två repetitionsövningar av lika längd;
att övningstiden vid fästning singenjör trupperna utsträckes till 3b5
dagar, fördelade såsom vid fältingenjör- och fälttelegraftrupperna, dock
med den jämkning i fråga om tiden för rekrytskolan, som behovet av
ständig säkerhetsbesättning kan betinga; _ ..
att övningstiden för de värnpliktiga vid trängen i egentlig ti ängtjänst
och sjukbär artjänst nedsättes till 210 dagar, sålunda fördelade,
att vid trängen i egentlig trängtjänst 180 dagar utgöra rekrytskola
och 30 dagar två repetitionsövningar, samt vid trängen i sjuldmr ar tjänst
repetitionsövningarna erhålla samma antal och ungefär samma längd som
vid infanteriet och återstoden utgöra rekrytskola;
att någon ändring ej bör ske beträffande utbildningstiden för värnpliktiga
vid trängen i egentlig sjukvårdstjänst;
att övningstiden för förvaltarna utsträckes från 240 till 365 dagar,
varav tre repetitionsövningar av ungefär samma längd som vid infanteriet;
samt att övningstiden för det vapenföra förplägnadsmanskåpet nedsättes
från 240 till ''210 dagar, därav tre repetitionsövningar av ungefär
samma längd som vid infanteriet och återstoden rekrytskola.
För tillgodoseende av behovet utav säkerhetsbesättningai i fäst
ningarna hava beredningarna, vad övningstiden för de värnpliktiga angår,
preliminärt uttalat sig för: „
att värnpliktiga till ett antal av omkring 600 årligen uttagas tran
samtliga inskrivningsområden för utbildning i Boden under ett av i en
följd till särskild spanartjänst;
att övningstiden för värnpliktiga, tilldelade Norrbottens regemente,
vilken skulle vara av samma längd som vid fältinfanteriet, uppdelas
Kungl. Maj:ts nåd. proposition nr 58.
135
på rekrytskola och en repetitionsövning, den sistnämnda av samma längd
som eljest vid infanteriet;
att årskontingenterna värnpliktiga, tilldelade fästning sartilleriet och
fä sining singenjör trupperna i Boden, uppdelas i två avdelningar, av vilka
den ena börjar rekrytskolan ungefär den 1 maj och den andra ungefär
den 10 december;
att övnirigstiden för värnpliktiga, tilldelade Vaxholms och Karlskrona
grenadjärregementen, vilken skulle vara av samma längd som vid
fältinfanteriet, uppdelas på rekrytskola och två repetitionsövningar, de
sistnämnda av samma längd som eljest vid infanteriet, varvid årskontingenterna
värnpliktiga uppdelas i två avdelningar, av vilka den ena börjar
rekrytskolan under senare hälften av oktober och den andra under senare
hälften av april;
samt att årskontingenterna värnpliktiga, tilldelade fästningsingenjörtrupperna
i kustfästningarna, uppdelas på sätt här förut anmärkts i fråga
om motsvarande truppslag i Boden.
I fråga om infanteriets linjeorganisation innebär beredningarnas preliminära
förslag, att de båda för kustfästningarna avsedda infanteriregementena
skulle utvecklas till samma storlek som övriga infanteriregementen
på fastlandet samt att en kulspruteavdelning skulle uppsättas vid varje
infanteriregemente; och hava beredningarna beräknat, att varje sådan avdelning
skulle bestå av sex kulsprutor.
Vidkommande infanteriets reservorganisation är att märka, att enligt
ett av tredje beredningen framlagt förslag (»Yttrande angående infanteriets
organisation») varje infanteriregemente vid mobilisering skulle uppsätta eu
reservbataljon med värnpliktiga ur beväringens första uppbåd. Denna
bataljon skulle benämnas linjereservbataljon och kunna användas för operationer
i direkt anslutning till fältarmén och således kvantitativt förstärka
denna, då så skulle behövas. Med hänsvn härtill hade beredningen föreslågit,
att beväringens första uppbåd skulle omfatta 10 årsklasser. Av andra
uppbådet, bestående av därpå följande fem årsklasser, skulle kunna uppsättas
åtminstone två bataljoner vid vai''je infanteriregemente.
Såsom här förut framhållits, hava försvarsberedningarna emellertid
uttalat sig för en uppbådsindelning med endast 9 klasser i första och 6
i andra uppbådet. Man hade därvid tänkt sig, att med de värnpliktiga ur
första uppbådet skulle uppsättas den egentliga fältarmén, första linjen,
med infanteriregementen om tre bataljoner samt att av andra uppbådet
skulle organiseras en andra armé, en andra linje bakom den första.
136
Kungl. Maj:ts nåd. proposition nr 58.
I fråga om den fast anställda personalen vid såväl infanteriet som
övriga truppslag hava beredningarna uttalat sig för, att underlöjtnantsgraden
skulle borttagas och att de från krigsskolan nyutexaminerade officerseleverna
skulle, innan de befordrades till löjtnanter, under minst två år
göra tjänst såsom underofficerare mot åtnjutande av därmed förenade avlöningsförmåner.
Man har nämligen ansett, att officerseleven omedelbart
efter avlagd officersexamen icke nått den mogenhet, som kräves av ett befäl
i officersställning. Beredningarna hava därjämte uttalat sig för, att benämningen
å högsta tjänstegraden underbefäl av manskapet skulle ändras från
distinktionskorpral (förstekonstapel) till furir samt att furirgraden i lönehänseende
skulle uppdelas i två klasser. För furir av första klassen skulle
årslönen höjas med 240 kronor utöver distinktionskorprals nuvarande lön;
i övrigt skulle förmånerna för furirer av båda klasserna vara lika. Härigenom
skulle de dugligaste bland distinktionskorpral erna göras benägna
att rekapitulera i större omfattning än som för närvarande är fallet. Vidare
hava beredningarna förordat, att en reservstatsorganisation i enlighet med
de i 1909 års betänkande angivna grunderna snarast påbörjas.
Beredningarnas förslag angående infanteriets fast anställda personal
innebär i förhållande till nuvarande stater följande ökning och minskning
i fråga om fastlandsregementena:
Ökning: 1 major, 1 subalternofficer, 1 gevärshantverkarfurir och 1
hovslagarsoldat;
Minskning: 2 underbefäl av manskapet, 70 meniga volontärer och 4
sjukvårdsbeställningsmän.
Vid denna jämförelse hava de enligt beredningarnas förslag för varje
regemente uppförda officersaspiranterna beräknats såsom subaltern officerare.
Beträffande de båda för kustfästningarna avsedda grenadjärregementena
tillkommer den ökning, som följer av deras utveckling till trebataljonsregementen.
Vid Gottlands infanteriregemente skulle antalet meniga volontärer
minskas med 70 samt beställningsmännen bibehållas vid nuvarande sammanlagda
antal, men specialiseras så som vid fastlandsregementena.
I fråga om infanteriets underbefäl hava beredningarna preliminärt
beslutat följande.
Inom underofficerskåren, som skulle bibehållas vid nuvarande organisation,
borde hastigare omsättning åstadkommas genom införande av förtidspensionering
i enlighet med 1909 års kommittéförslag samt genom befordran
till reservofficer av underofficer, som efter väl vitsordad tjänst
önskade före pensionsåldern skaffa sig civil anställning. Dessutom borde
Kung!,. Maj:ts nåd. proposition nr 58.
137
åtgärder vidtagas för underlättande av möjligheten för underofficer att
befordras till officer på aktiv stat.
För höjande och förbättring av underbefälsutbildningen borde inrättas
antingen en högre för hela armén gemensam underbefälsskola eller
ock särskilda skolor för de olika arméfördelningarna. Därjämte borde åtgärder
vidtagas att för underbefäl av manskapet underlätta s. k. civilanställning
samt premier av lämplig storlek tilldelas därav förtjänt underbefäl
efter visst antal tjänstår. Vidare borde rekapitulering av volontärer
och underbefäl tillåtas för kortare tid än helt år.
För att underlätta anvärvning av värnpliktiga, som utbildats till reservunderbefäl,
borde medel ställas till förfogande för utdelning av gratifikationer
å 100—300 kronor. Officers- och reservofficersvolontärer skulle
under sin utbildningstid användas såsom instruktörer vid en rekrytskola.
För att förmå värnpliktiga, som genom avlagd mogenhetsexamen eller realskolexamen
eller på annat sätt styrkte sin lämplighet, att undergå utbildning
till reservofticer, borde särskilda, närmare angivna förmåner beviljas.
För erhållande av värnpliktiga truppförare skulle värnpliktiga uttagas
för undergående av utbildning i 365 dagar, fördelade på en första tjänstgöring
om 305 dagar för rekryt- och underbefälsutbildning samt två repetitionsövningar
vardera om 30 dagar. Därest tillräckligt antal för sådan
utbildning lämpliga värnpliktiga icke frivilligt anmälde sig, skulle det
felande antalet uttagas bland värnpliktiga, som avlagt realskolexamen eller
förvärvat motsvarande eller högre bildningsgrad. Uttagningen, vilken
företrädesvis borde drabba värnpliktiga, som icke ägde någon försörjningsplikt,
skulle ske ungefär två månader efter första tjänstgöringens början
samt verkställas av vederbörande inskrivningsmyndighet bland värnpliktiga,
som av befälet föreslagits. Vissa närmare angivna förmåner borde tillkomma
ifrågavarande, till längre tjänstgöring uttagna, -värnpliktiga.
Därest så stor brist på instruktörer skulle uppstå, att det per regemente
icke funnes dylika till ett antal av 80 procent av det å stat upptagna
antalet underbefäl av manskapet, skulle ur den i tjänst varande värn -pliktskontingenten med 365 dagars utbildning kunna uttagas erforderligt antal
värnpliktiga instruktörer för tjänstgöring vid nästa rekrytskola. I första
hand skulle uttagas värnpliktiga, som avlagt mogenhetsexamen eller förvärvat
motsvarande bildningsgrad. Därest ur denna kategori tillräckligt
antal instruktörer icke kunde erhållas, skulle dylika uttagas bland värnpliktiga,
som avlagt realskolexamen. Vissa angivna förmåner skulle tillkomma
de värnpliktiga instruktörerna.
Bihang till senare Rilcsdagens protokoll 1914. 1 samt. 28 haft. (Nr 58.) 18
138
Kungl. Maj:ts nåd. proposition nr 58.
Artilleriet skulle, enligt beredningarnas förslag, omorganiseras sålunda,
att truppförbanden bleve 8, nämligen de nuvarande 6 fältartilleriregementena,
Gottlands artillerikår och Bodens artilleriregemente. Positionsartilleriregementet
skulle upplösas och de tunga haubitserna inordnas i
fältartilleriet med en division vid vart och ett av Svea, Vendes och Norrlands
artilleriregementen. Den ridande divisionen vid Vendes artilleriregemente
skulle förflyttas till Norrlands artilleriregemente och ordnas antingen såsom
en vanlig fältkanondivision eller såsom en bergs- och skogsartilleridivision.
Sistnämnda regementes lätta haubitsdivision skulle uppsättas, icke
i Boden såsom man tänkt sig enligt 1901 års härordning, utan i regementets
förläggningsort i Östersund, varigenom regementet alltså skulle bliva fulltaligt
å sistnämnda ort. För tillgodoseende av Bodens behov av artilleri
skulle dels 2 kompanier av Boden-Ivarlsborgs artilleriregemente flyttas dit
från Karlsborg, dels en tung haubitsdivision uppsättas. Av allt i Boden
förlagt artilleri, 8 kompanier, en lätt kanondivision och en tung haubitsdivision
skulle bildas Bodens artilleriregemente. Av återstående å Karlsborg
förlagda 2 kompanier av Boden-Karlsborgs artilleriregemente skulle
bildas en tung kanondivision, underställd Göta artilleriregemente. Vid
varje truppförband skulle kunna uppsättas vissa reservformationer.
Beredningarnas förslag till personalstater för artilleritruppförbanden
innebär för artilleriet i dess helhet en minskning med 1 överste, 1 major,
25 kaptener, 8 subalternofficerare, 21 styckjunkare, 87 förstekonstaplar,
173 andrekonstaplar, 267 vicekonstaplar, 40 sjukvårdsbeställningsmän,
37 hantverksbeställningsmän och 4 hovslagarbeställningsmän samt en ökning
med 3 överstelöjtnanter, 6 sergeanter och 343 meniga volontärer.
Beträffande artilleriets tygstationer (förråd och verkstäder) hava beredningarna
uttalat sig för, att endast tygstationerna å Karlsborg och i
Boden skulle bibehållas såsom självständiga förvaltningsenheter, men att
övriga tygstationer skulle införlivas med respektive truppförband och ställas
under deras förvaltning. Härigenom skulle möjliggöras viss minskning
av typpersonalen. Tygstationen å Karlsborg skulle utvecklas till ett centralförråd
för hela artilleriet med verkstäder för nytillverkning m. in.
Vid artilleriets fabriker skulle vissa personalförändringar äga rum,
varjämte ammunitionsfabrikens avdelning å Marieberg skulle flyttas till
Karlsborg och sammanslås med fabrikens därvarande avdelning. Sistnämnda
åtgärd skulle möjliggöra besparingar i fråga om förvaltning, maskinella
anordningar, förråd m. m.
Beredningarna hava därjämte förordat vissa åtgärder och anordningar
beträffande artilleristaben och arm éförv ältning ens artilleridepartements militärbyrå
samt uttalat sig för, att befattningarna såsom fälttygmästare, chef
139
Kungl. Maj:ts nåd. proposition nr 58.
för artilleristaben och chef för artilleri- och ingenjörhögskolan uppföras
såsom självständiga beställningar.
Den omorganisation av fortifikationen, som beredningarna preliminärt
förordat, avser dels kompletterande av redan befintliga, men för svagt och
omodernt utrustade samt otillräckligt bemannade formationer, dels uppsättande
av sådana ingenjörformationer, som för närvarande alldeles saknas.
Hänsyn har därvid tagits jämväl till behovet av ingenjörformationer för
reservtrupperna.
De för fältarmén avsedda ingenjörtrupperna skulle organiseras på
tre kårer, Svea, Göta och Norrlands ingenjörkårer, i sammanhang varmed
den nuvarande Fälttelegrafkåren skulle upplösas. För varje grupp av två
arméfördelningar finge man sålunda en ingenjörkår. Bodens ingenjörkår
skulle såsom nu avses för Bodens befästningar. För sjöfästningarnas betjänande
med ingenjörtrupper skulle av de båda Svea och Göta ingenjörkårer
nu tillhöriga fästningsingenjörkompanierna bildas en Kustingenjörkår.
Materiel för flygspaning, för artillerikasteldens ledning (ballonger),
för slagfältsbelysning (strålkastare) samt för radiotelegrafi skulle anskaffas
1 erforderlig omfattning och nödiga formationer för materielens betjänande
organiseras. Fälttelegrafmaterielen skulle kompletteras och krigsbromaterielen
väsentligen utökas, varjämte fältingenjörkompanierna skulle förstärkas.
Den ökning av fast anställd personal, som omorganisationen skulle
medföra, utgör 1 överste, 1 överstelöjtnant, 4 majorer, 18 kaptener, 47
löjtnanter, 12 fanjunkare, 43 sergeanter, 18 officersaspiranter, 11 radiotelegrafister,
5 furirer, 9 korpraler, 9 vicekorpraler, 23 volontärer, 2 tortifikationskassörer,
1 gevärshantverkare, 1 tygverkmästare, 2 tyghantverkare,
2 maskinister och 3 vaktmästare.
Enligt beredningarnas förslag till organisation av trängen skulle
vid varje trängkår ett trängkompani indragas, varigenom det skulle bliva
möjligt att minska trängens fast anställda personal med ungefär en tredjedel
av nuvarande antal. Trängens officerare och underofficerare skulle, i likhet
med vad nu är förhållandet vid fortifikationen, uppföras på en gemensam
stat under chefskap av en överste, som bleve ledare och inspektör av trängens
utbildning. Trängen såsom ett icke stridande vapen skulle i högre grad än
de stridande truppslagen kunna vid mobilisering åtnöja sig med reservbefäl
av olika slag. Vid trängen skulle jämväl kunna uppsättas för reservtrupperna
erforderliga trängformationer.
Slutligen är att märka, att inom tredje beredningen utarbetats ett
förslag till yttrande angående arméns hästar, enligt vilket samtliga office
-
140
Kuriffl. Maj:ts nåd. proposition nr 58.
rare skulle göras beridna å kronans hästar samt till följd därav nu utgående
lönetillägg och furageersättning för hållande av tjänstehäst indragas.
Enligt samma förslag skulle vidare sådana från kavalleriet och artilleriet utrangerade
stamhästar, vilka lämpade sig för fortsatt användning, överföras
till infanteriet, ingenjörtrupperna och trängen. Vid infanteriet skulle dylika
hästar kunna användas för att göra kompanichefer beridna.
Kungl. Maj:ts nåd. proposition nr 58.
141
II. Allmänna gruiuler för försvarets ordnande.
Den i det föregående lämnade redogörelsen för de uttalanden, som
gjordes i sammanhang med godkännandet av 1901 års härordning, samt
för de huvudsakliga brister, som vidlåda densamma, ävensom för de förslag
till lantförsvarets stärkande, som under de senaste åren framkommit,
torde ovedersägligen giva vid handen, att det för värnandet av vårt land
är oundgängligen nödvändigt att på ett effektivt sätt förstärka lantstridskrafterna.
I förutnämnda yttrande till statsrådsprotokollet över civilärenden den
3 mars 1914 hava redan angivits de huvudsakliga riktlinjer, som borde
följas vid tillgodoseendet av detta krav.
Först och främst gäller det att erhålla eu slagfärdig fälthär, så utbildad
och utrustad, att den i krig kan, under olika terräng- och klimatiska
förhållanden, utföra de marscher och operationer, som läget fordrar,
samt att den äger den manöverfärdighet och den stridsförmåga, som sätter
den i stånd att på ett framgångsrikt sätt mäta sina krafter med fienden.
För att fälthären må med odelade krafter kunna uppträda å öppna
fältet, måste de befästa platserna vara försedda med erforderliga besättningstrupper.
Är icke så förhållandet, kan det bliva nödvändigt att till fästningsbesättningar
avdela truppförband ur fälthären, varigenom denna kommer
att i större eller mindre grad försvagas. För att krigsbesättningarna
skola kunna ordnas och fylla sitt ändamål, måste de hava sin motsvarighet
i fred. Särskilt sådan fästning, som är belägen vid eller i närheten avgräns
eller kust, måste i fred hava eu säkerhetsbesättning, nog stark att
kunna avvärja överrumpling eller överraskande anfall.
Nutida krig kräva en synnerligen stor kraftutveckling, varför reservtrupper
måste finnas till så stor styrka, som förhållandena medgiva. Alltefter
de under krig växlande omständigheterna och krigslägets olika fordringar,
kunna sådana trupper användas dels för att omedelbart samverka med eller
stödja fälthären, dels för att uppträda å sekundära krigsskådeplatser och
sålunda bespara detacheringar från fälttrupperna. Fälthären bör nämligen
under alla förhållanden kunna uppträda stark och samlad.
142
Kungl. Maj:ts nåd. proposition nr 58.
Landstormen bör organiseras, övas och utrustas, så att den kan fylla
sin viktiga uppgift i krig; i fråga om dess användning böra sådana bestämmelser
meddelas, att densamma, där så erfordras, må kunna tagas i
anspråk samtidigt med eller till och med före fälttrupperna.
Slutligen höra åtgärder vidtagas för höjande av härens krigsberedskap.
Tillgodoseendet av dessa fordringar på vårt lantförsvar kräver dess
såväl kvantitativa som kvalitativa förstärkning, vartill även är att räkna
härens förseende med det befäl, som är behövligt för freds- och krigsbehovet.
Linjeorganisationen kan emellertid lämnas i stort sett oförändrad;
endast för ingenjörtrupper, fästningstrupper och förvaltningstrupper erfordras
större förändringar.
I kvantitativt hänseende bör härens förstärkning ske huvudsakligast
genom utsträckning av värnpliktstiden eller den tid, varunder varje svensk
man är värnpliktig. En sådan utsträckning synes kunna begränsas därtill,
att värnplikten inträder ett år tidigare, än vad för närvarande är fallet,
d. v. s. med det år, varunder den värnpliktige fyller tjugu år, samt utsträckes
utöver det fyrtionde levnadsåret, så att densamma kommer att
upphöra först med det år, varunder den värnpliktige fyller 42 år. I anslutning
till denna utsträckning av värnpliktstiden bör beväringens indelning
i uppbåd ändras, varvid hänsyn måste tagas till fält- och reservtruppernas
behov av värnpliktigt manskap.
Härens kvalitativa förstärkning kan, i stort sett, icke ernås på annat
sätt än genom en förbättring av de värnpliktigas utbildning, vilket kräver
förlängning av deras fredstjänstgöring.
I detta avseende framträder i första rummet behovet av en väsentligen
förlängd utbildning för infanteriets värnpliktiga. Särskilt gäller
detta första tjänstgöringen. I annat sammanhang har framhållits, att infanteriets
första tjänstgöring bör omfatta en sammanhängande tid av 250
dagar med början på hösten, någon dag i sista veckan av oktober eller senast
den 1 november. Visserligen skulle det ur militär synpunkt vara mycket
önskvärt, att denna tid kunde något utsträckas, men det vill dock synas,
som om det skulle vara möjligt att under en 250 dagar uti en följd pågående
rekrytskola bibringa de värnpliktiga en i erforderlig mån allsidig
och grundlig rekrytutbildning, omfattande de olika utbildningsgrenarna
under såväl sommar- som vinterförhållanden. Att rekrytskolan bör efterföljas
av tre repetitions-(regements-)övningar uti första uppbådet, därom torde
ingen meningsskiljaktighet behöva råda, liksom ej heller därom, att varje
sådan övning bör omfatta minst 30 dagar, för att det med ifrågavarande
övningar avsedda ändamål må kunna uppnås.
Kungl. Maj:ts nåd. proposition nr 58.
143
Vid kavalleriet och fältartilleriet, med vilket uti övningshänseende
tionsartilleriet bör likställas, samt vid fältingenjör- och fälttelegraftrupperna
är en mindre ökning av de värnpliktigas tjänstgöringstid erforderlig för att
främja dessa truppslags utbildning samt sätta dem i stånd att bättre än
hittills fylla sina uppgifter.
Vid kavalleriet bör sålunda rekrytskolan ökas med 20 dagar, varigenom
en tidigare till omkring den 1 november förlagd inryckning till
denna skola kan äga rum och en bättre vinterutbildning av rekrytera a
möjliggöras.
Vid fältartilleriet samt fältingenjör- och fälttelegraftrupperna nödvändiggöras
ökningen genom behovet av dels en tidigare inryckning på
hösten för att möjliggöra en bättre vinterutbildning, dels en tredje repetitionsövning,
för att dessa truppslag må under regementsövningarna kunna
övas med krigsmässig indelning. Positionsartilleriet bör, såsom till sin art
ett tungt fältartilleri, i övningshänseende likställas med det övriga fältartilleriet.
De värnpliktigas vid fästning sartilleriet och fästning singenjörtrupperna
tjänstgöringstid bör väsentligen ökas, dels därför att deras utbildning i
och för sig kräver det, dels för att säkerhetstjänsten i fästningarna må
kunna ordnas på ett i möjligaste mån tillfredsställande sätt.
Vid trängen bör för samtliga värnpliktsgrupper (i egentlig trängtjänst,
i sjukbär artjänst, i egentlig sjukvårdstjänst och i förvaltningstjänst)
tjänstgöringstiden bibehållas vid nuvarande längd.
Den sammanlagda utbildningstiden i linjen bör sålunda utgöra för
infanteriet 340 dagar, för kavalleriet 385 dagar, för fältartilleriet, positionsartilleriet
samt fältingenjör- och fälttelegraftrupperna 375 dagar, för fästningsartilleriet
och fästningsingenjörtrupperna 365 dagar samt för trängen
och förplägnadstrupperna 240 dagar.
För att möjliggöra uppsättandet av användbara reservtrupper är det
vidare oundgängligen nödvändigt, att någon av de äldre värnpliktsklasserna
deltager i en reservtruppövning om högst 15 dagar.
Vad de icke vapenföra värnpliktiga angår, bör tjänstgöringstiden för
dem så bestämmas, att de vapenföra icke i allt för stor utsträckning behöva
användas för handräckningsgöromål och dylikt.
För det stora flertalet värnpliktiga bör rekrytskolan begynna på
hösten så tidigt, att erforderlig rekrytutbildning kommer att föregå den
egentliga vinter utbildningen, d. v. s. senast den 1 november. Från denna
regel måste dock avsteg göras särskilt i de fall, där sådant är oundgängligen
nödvändigt med hänsyn till behovet av säkerhetsbesättningar.
144
Kungl. Maj:ts nåd. proposition nr 58.
Med den utsträckta, uti en följd pågående rekrytskolan vin nes ökad
krigsberedskap. Vid fästningarna måste dock för tillgodoseende av kravet
härå särskilda anordningar vidtagas, varjämte för stärkande av säkerhetsbesättningarna
i Boden och å Gottland värnpliktiga från riket i dess helhet
fortfarande synas höra tagas i anspråk.
Härens aktiva befäl bör, så vitt sig göra låter, inskränkas till
vad tjänstgöringen i fredstid kräver. Då detta antal på långt när icke
motsvarar mobiliserings- eller krigsbehovet, är det oundgängligt, att effektiva
åtgärder vidtagas för att tillgodose detta behov. 1 första hand måste
åtgärder vidtagas för volontärbefälets förbättring.
En del vid mobilisering erforderliga befäIsbefattningar vid fälthären,
besättningstrupperna och reservtrupperna äro av den betydelse, att de
måste kunna besättas med personer, som tillräckligt länge tjänat å aktiv
stat och fortfarande äro fullt tjänstdugliga. För detta ändamål synes s. k.
reservstatsbefäl böra införas, och för enahanda ändamål bör, så långt det
är möjligt, befälet i truppförbandens reserver in. m. tagas i anspråk.
Härmed fylles dock icke behovet, utan blir det för dess tillgodoseende
nödvändigt att, på samma gång som man bibehåller och om möjligt
utvecklar den nuvarande reserv b efä Isin rä 11 n ingen, söka tillgodogöra sig och
genom längre tjänstgöring utbilda de befälsämnen, som finnas uti de värnpliktigas
led, för förande av befäl för pluton och dess underavdelningar
samt motsvarande förband.
Till den närmare motiveringen för nu angivna allmänna grunder
angående stärkande av lantförsvaret och till sättet för deras tillämpning
med vad mera därtill hörer, blir tillfälle att återkomma i det följande.
Kungl. Maj:ts nåd. proposition nr 58.
145
III. Värnplikten.
A, Tillgången på värnpliktiga.
Vid uppgörande av ett härordningsförslag äger beräkningen av tillgången
på värnpliktiga ur flera synpunkter en mycket stor betydelse. Nu
föreliggande härordningsförslag grundar sig beträffande antalet värnpliktiga
på följande beräkningar.
Redan före inskrivningen har den värnpliktiga årskontingenten under- Årskontingått
minskning genom fast anställning vid krigsmakten. Antalet före inskrivningen
fast anställda vid hären eller marinen inom varje årsklass inskrivningsskyldiga
har under de senaste år, för vilka uppgifter föreligga,
uppgått till i runt tal 8,300 man och kan antagas även för framtiden
komma att hålla sig omkring denna siffra.
Med stöd av statistiska uppgifter har årskontingenten inskrivna värnpliktiga,
efter avdrag för fast anställda, för de närmast kommande åren
beräknats till 30,600 vapenföra och 4,800 icke vapenföra.
Härvid, liksom i de följande beräkningarna rörande avgångsprocenten,
har en försiktig beräkningsgrund blivit följd, enär det med hänsyn
till härordningens effektivitet är av vikt, att tillgången icke beräknas
högre, än vad densamma vid mobilisering sannolikt kan uppbringas till.
Någon ökning av den nyinskrivna årskontingentens storlek på grund av
värnpliktens inträdande ett år tidigare, än vad nu är fallet, har icke beräknats,
emedan endast erfarenheten kan giva bestämt svar på frågan, i
vilken utsträckning en sådan ökning kommer att inträda.
A andra sidan måste för ett riktigt uppskattande av kostnaderna för
de värnpliktigas tjänstgöring tillses, att det beräknade årliga antalet tjänstgöringsdagar
icke blir lägre än det verkliga. Vid detta uppskattande har
därför det med ledning av nedan angivna tillgångssiffror beräknade antalet
tjänstgöringsdagar något höjts.
Av den inskrivna vapenföra årskontingenten erhålla härens special- Årskontintruppslag
och marinen ett visst antal värnpliktiga, vilket är i det närmaste fördelning
Bihang till senare Riksdagens protokoll 1914. 1 samt. 28 höft. (Nr 58.) 19
146
Kungl. Maj:ts nåd. proposition nr 58.
Avgången
bland inskrivna
vapenföra
värnpliktiga.
konstant år från år; återstoden tilldelas infanteriet. Storleken av den å
marinen och specialtruppslagen belöpande delen enligt såväl nuvarande
som föreslagen organisation framgår av följande tablå.
| Antal | Antal |
|
Vapenslag. | enligt nnv. | enligt föresl. | Anmärkningar. |
| organisation. | organisation. |
|
Marinen........ | 3,600 1 | 3,600 1 | l) Medeltal för åren 1910—1912. |
Kavalleriet....... | 1,500* | 1,580 | -) Enligt plan. På grund av felande antal stam-hästar vid de två större kavalleriregementena |
Fältartilleriet...... | 2,445 | 2,445 | f. n. nedsatt till 1,400. |
Positionsartilleriet . . . | 270 | 260 | s) Kontingenten till förplägnadstrupperna är |
Fästnings > .... | 400 | 420 | |
Ingenjörtrnpperna .... | 917 | 1,252 | rien idugliga i viss vapentjänst>. Ökningen, |
Trängen, eg. trängtjänst | 840 | 840 | på värnpliktstillgången vid infanteriet, redo-visas därför ej här. |
> > sjukv.- > '' > sjnkbärar- j | Oi O O | 600 | |
| |||
> förvaltnings- > (förplägnadstrupperna) | 284 | 2843 |
|
Summa | 10,85G | 11,281 |
|
I detta sammanhang torde böra framhållas, att i fråga om ett
flertal specialtruppslag en starkare uttagning än den nu ifrågasatta
vore önskvärd. Tillgången på vapenfört manskap inom årsklasserna
medger emellertid under nuvarande förhållanden icke starkare uttagning
till specialtruppslag, emedan härens förnämsta stridande vapen, infanteriet,
i annat fall skulle få sin manskapstillgång alltför mycket reducerad såväl
under fredstjänstgöringen som vid mobilisering.
Med en uttagning till marinen och specialtruppslagen av nu omförmäld
omfattning kommer infanteriet att årligen erhålla omkring 19,320
inskrivna vapenföra mot omkring 19,750 enligt nuvarande härordning.
Fördelas denna årskontingent jämnt på samtliga infanteriregementen, med
undantag av Gottlands infanteriregemente, vilket inom eget inskrivningsområde
icke erhåller mer än omkring 150 man, erhålles för varje infanteriregemente
710 vapenföra värnpliktiga.
Under tiden mellan inskrivningen och utträdet ur värnpliktsåldern
undergår varje årsklass värnpliktiga en småningom skeende minskning
till följd av dödsfall, emigration, inträdd oduglighet till krigs- eller vapen
-
147
Kungl. Maj:ts nåd. proposition nr 5<S''.
tjänst in. m. Denna avgång har under de senaste åren varit avsevärt
större, än man förr antog. I den man bestämda skäl icke föreligga att
för den närmaste tiden antaga ett gynnsammare resultat härutinnan^ måste
man räkna med denna högre avgång.
Redan mellan inskrivningen och tidpunkten för den första tjänstgöringens
början är den vapenföra årskontingenten underkastad en betydande
avgång. Med ledning av statistik för åren 1908—1912 har denna avgång
uppskattats till 8 % för infanteri och träng samt 4 / för övriga
truppslag.
Anledningen till olikheten i avgångsprocent för berörda båda grupper
torde delvis ligga däri, att vid infanteriet och trängen mer än ett år förflyter
mellan inskrivningen och den första tjänstgöringen, under det att vid
övriga truppslag mellantiden är betydligt kortare. Delvis torde orsaken
jämväl vara att söka däri, att kavalleriet m. fl. truppslag i jämförelse med
infanteriet och trängen erhålla ett bättre urval av manskap. I de nu uppgjorda
beräkningarna har ifrågavarande olikhet i avgångsprocenten antagits
komma att fortfara, men i anledning av tjänstgöringens tidigare början
vid infanteriet modifierats så, att avgångsprocenten beräknats till 6 % för
infanteri och träng och 4 % för övriga truppslag.
Under den första tjänstgöringen är det vapenföra manskapet underkastat
en stark avgång, grundad på kassation, överföring till icke vapenföra
m. m. Enligt statistiska uppgifter för utbildningsåren 1908—1912
har denna avgång uppskattats till 15 "A av tillstädeskomna vapenföra och
lika för alla truppslag.
_ Denna avgångsprocent är anmärkningsvärt hög. I viss mån torde
den hava sin förklaring däri, att många värnpliktiga, vilkas krigsduglighet
icke kan med säkerhet fastställas vid inskrivningsförrättningen, inskrivas
såsom vapenföra, men efter inställelsen och sedan de underkastats
eri närmare observation frikallas eller överföras till särskild befattning
(icke vapenföra).
En bidragande orsak till den stora kassationen under den första
tjänstgöringen är, såsom från flera håll framhållits, säkerligen att söka jämväl
i utbildningstidens — särskilt vid infanteriet — korta varaktighet i ''förhållande
till de intellektuella och fysiska krav, utbildningen ställer på de värnpliktiga.
Om än den normalt utvecklade värnpliktige under vanliga förhållanden
kan följa med de i rask stegring fortgående övningarna, blir den
svagare utvecklade eller den, som av tillfällig sjukdom eller annan anledning
kommit efter, lätt urståndsatt att följa utbildningens gång. Det
återstår då under nuvarande förhållanden knappast annat än att förklara
honom icke krigsduglig eller icke duglig till vapentjänst, ehuru han under eu
148
Kungl. Maj:ts nåd. proposition nr 58.
mindre forcerad utbildning genom rationell träning sannolikt skulle kunnat
utvecklas till full krigsduglighet. Med en utsträckning av den första sammanhängande
tjänstgöringstidens längd, särskilt vid infanteriet, torde därför en
minskning i avgången komina att inträda, ehuru tjänstgöringen börjar
tidigare efter inskrivningen, än för närvarande är fallet.
Det förefaller, som om den ifrågavarande avgångsprocenten skulle
kunna ytterligare något nedbringas, liksom ock den inskrivna vapenföra
årskontingenten till sin numerär något ökas, därest bestämmelserna rörande
villkoren för godkännande såsom vapenför samt besiktningen av de inskrivningsskyldiga
underkastades viss förändring. För närvarande föreligger
emellertid ingen säker grund för sänkning av, den berörda avgångsprocenten,
och därför har densamma oförändrad tagits till utgångspunkt vid
beräkningarna uti nu föreliggande förslag.
Enligt den nuvarande härordningen äger den första repetitionsövningen
i regel rum i direkt anslutning till första tjänstgöringen. Det kunde förväntas,
att efter den starka avgången under denna tjänstgöring icke någon
nämnvärd avgång skulle äga rum under den omedelbart därpå följande
repetitionsövningen. Statistiken för åren 1909—1912 visar emellertid en
avgång för den yngsta årsklassen under denna repetitionsövning av i medeltal
0,7 %.
Bland de värnpliktiga, som fullgöra andra och tredje repetitionsövningarna,
är avgången starkare. Den uppgår, enligt statistiken för åren
1910—1912, till omkring 2 %.
Inom årsklasserna 2—11 kan, enligt vad statistiken visar, den årliga
avgången beräknas till 2 i per årsklass. Med hänsyn till vad nyss anförts
angående avgången under repetitionsövningarna, bör siffran för avgången
under de år, andra och tredje repetitionsövningarna fullgöras, ökas
med omkring 2 %. Inom årsklasserna 12—15 kan avgången uppskattas
till omkring 3 °/«.
Uttagning Förutom nu angivna avgång uti ett infanteriregementes inskrivna
Infanteri- årskontingent är denna underkastad ytterligare en reducering, vilken
regementen, dock gäller allenast fredstjänstg öring en och således icke inverkar på tillgången
vid mobilisering. För att Gottlands infanteriregemente skall uppnå
erforderlig fredsstyrka uttagas för närvarande av de till infanteriet
inskrivna värnpliktiga inom hela riket 500 man, vilka vid detta regemente
fullgöra hela fredstjänstgöringen i en följd. Vidare uttagas årligen
bland de till infanteriet inskrivna värnpliktiga 372 man för utbildning
vid Norrbottens regemente såsom skidlöpare, varigenom på samma gång
tillgodoses ändamålet att under viss del av året förstärka den eljest otill
-
149
Kungl. Maj:ls nåd. proposition nr 58.
räckliga fredsbesättningen i Boden. Sistnämnda tjänstgöring omfattar allenast
första tjänstgöring och första repetitionsövning; de två senare repetitionsövningarna
fullgöras av de ifrågavarande värnpliktiga vid de truppförband,
vilka de äro tilldelade.
1 nu föreliggande förslag ifrågasättes icke någon ändring beträffande
det antal, som uttages för berörda tjänstgöring vid Gottlands infanteriregemente.
För tjänstgöring vid Norrbottens regemente såsom »spanare», vilkas
uppgift skulle vara i huvudsak densamma som de nuvarande »skidlöparnas»,
böra, på sätt försvarsberedningarna förordat, årligen från hela riket uttagas
600 man. Försvarsberedningarna hava uttalat sig för, att berörda 600
värnpliktiga skulle fullgöra all sin fredstjänstgöring i en följd. Detta
komme att medföra, att av varje årsklass 1,100 man eller omkring 42 man
per infanteriregemente skulle under såväl rekrytskola som alla repetitionsövningarna
fråntagas övriga infanteriregementen.
Fn dylik anordning skulle medföra mycket stora olägenheter för
infanteriet i allmänhet, något som bestyrkes genom de erfarenheter, som
hittills vunnits genom uttagningen till tjänstgöring på Gottland. Antalet
värnpliktiga under rekryt- och repetitionsövningar skulle än starkare
reduceras vid de regementen, varifrån berörda värnpliktiga toges. Uti dessa
regementen komme vid mobilisering att ingå ett betydande antal värnpliktiga,
som icke vid dem erhållit sin fredsutbildning. Förmånen att få fullgöra
all sin fredstjänstgöring i en följd har dessutom visat sig locka särskilt
mera kvalificerade värnpliktiga, vilket kan bliva till förfång för eu
jämn fördelning av sådana värnpliktiga på infanteriet i dess helhet. Härjämte
bör beaktas, att uppsättandet vid varje infanteriregemente av ett kulsprutekoinpani,
varom förslag längre fram framställes, kommer att öka
infanteriets behov av värnpliktiga.
Då det emellertid är obestridligt, att man dels för att o-öra ifrågavarande
särskilda uttagning mera lockande dels av säkerhets hänsyn kan
nödgas till viss grad bortse från nämnda betänkligheter, torde åt Konungen
böra överlämnas att bestämma, huru många repetitionsövningar av de till
Gottland och till Boden uttagna värnpliktiga från främmande inskrivningsområde
böra fullgöras i en följd med första tjänstgöringen.
Enligt uppgjord beräkning av tillgången på vapenföra värnpliktiga
under vapenövningarna vid ett infanteriregemente kommer värn pliktsstyrkan
vid ett dylikt regemente enligt den nu ifrågasatta härordningen att under
rekrytskolan i allmänhet uppgå till 630 man, av vilka dock endast
535 beräknas fullgöra hela tjänstgöringen, samt under regementsövningarna
till 1,600 man.
150
Kungl. Maj:ts nåd. proposition nr 58.
Studenter Flertalet ynglingar, vilka avlagt studentexamen eller förvärvat sådan
likställda, högre allmänbildning, som anses böra i värnpliktshänseende däremot svara,
ifrågasättas erhålla särskild längre utbildning för att kunna fylla vissa befäls-
m. fl. befattningar. Sådana ynglingar benämnas i det följande studenter
och likställda.
Till grund för beräknandet av tillgången på studenter och likställda
har lagts en inom försvarsberedningarna verkställd utredning, enligt vilken
antalet sådana ynglingar under sexårsperioden 1907—1913 i medeltal per
år utgjort 2,022. I detta antal ingå emellertid även sådana ynglingar,
som redan ett eller flera år före ovannämnt kunskapsprovs avläggande inträtt
i värnplikt såldern. Av dessa torde sannolikt eu del komma att för
fullföljande av sina studier begära uppskov och därigenom komma att i
värnpliktshänseende tillhöra kategorien studenter och likställda, medan
däremot andra sannolikt komma att föredraga den med värnpliktens fullgörande
före avlagd examen förenade kortare tjänstgöringstiden. Om härvid
såsom beräkningsgrund antages, att blivande studenter föredraga det
förstnämnda, övriga däremot det sistnämnda alternativet, kan årliga antalet
studenter och likställda beräknas till omkring 1,600.
För den ifrågasatta särskilda utbildningen kan emellertid hela detta
antal ej påräknas. Tages hänsyn till sannolika antalet av dem, som icke
inställa sig eller som vid inskrivningarna frikallas, ävensom till sannolika
antalet såsom icke vapenföra inskrivna, lär antalet vapenföra kunna beräknas
till omkring 1,025 och antalet icke vapenföra till omkring 225.
Av de vapenföra beräknas omkring 100 tillhöra den kategori av blivande
läkare in. fl., för vilka vissa särbestämmelser i avseende på värnpliktens
fullgörande ifrågasättas, samt omkring 250 anmäla sig för utbildning
till officerare vid armén och vid marinen. För här berörd särskild
befälsutbildning lära sålunda kunna påräknas omkring 675 studenter och
likställda, av vilka för armén erfordras omkring 50.
Av de såsom icke vapenföra inskrivna beräknas omkring 20 tillhöra
ovanberörda kategori av blivande läkare m. fl.
Icke vapen- Enligt vad förut anmärkts, uppgår antalet icke vapenföra inom en
^fuktig a ~ nyinskriven årsklass till 4,800 man. För att tilldelas förplägnadstrupperna
böra vissa icke vapenföra uppflyttas till kategorien »dugliga i viss
vapentjänst», och torde antalet icke vapenföra därigenom minskas med
ungefär 100 man till 4,700 man. Jämlikt de från och med år 1912 tilllämpade
grunderna för fördelningen av icke vapenföra hava under sagda
År 953 och under år 1913 995 icke vapenföra tilldelats marinen. Under
förutsättning att högst 1,000 icke vapenföra årligen komma att tilldelas
Kungl. Maj:ts nåd. proposition nr 58.
151
marinen, skulle för arméns behov återstå ett antal av 3,700. Med stöd
av statistiken kan antagas, att av dem högst 96 % eller i runt tal 3,500 inställa
sig till första tjänstgöring. Härtill bör läggas det antal vapenföra värnpliktiga,
som under tjänstgöringen överföras till kategorien icke vapenföra
och som med stöd av erfarenheten från åren 1909—1911 kunna uppskattas
till ungefär 1,300. Sammanlagda årliga antalet icke vapenföra, disponibla
för arméns truppförband m. m., kan alltså uppskattas till omkring
4,800 man.
152
Rungl. Maj:ts nåd. proposition nr 58.
B, Värnpliktstid och värnpliktsuppbåd.
1901 års Enligt 1901 års värnpliktslag indelas de värnpliktiga i beväring
va™Pgtkt8~ och landstorm. Beväringen delas i första och andra uppbådet. Tjänstetiden
i beväringen är tolv år, åtta år i första och fyra år i andra uppbådet.
Under den tid, värnpliktig icke tillhör beväringen, tillhör han
landstorrnen.
Vid framläggandet av förslaget till ny värnpliktslag år 1901 angav
föredragande departementschefen de olika uppbådens uppgifter m. m. sålunda:
»Vart och ett av dessa uppbåd har sin särskilda uppgift och betydelse.
Sålunda avser, såsom uti de allmänna grunderna vid propositionen
om ny härordning antytts, beväringens första uppbåd att vid krigstillfälle
mobilisera fälthären jämte dess depå- eller ersättningstrupper
ävensom de besättningstrupper å fästningarna, som i första hand synas
erforderliga, andra uppbådet att tagas i anspråk, då ytterligare kraftutveckling
är av nöden, genom att uppsätta reservtrupper och vid behov
stärka besättningstrupperna, och slutligen landstormen att inom eget och
närmast tillgränsande inskrivningsområden användas till hemortens försvar.»
Den krigsstyrka, för vilken beväringen var beräknad, uppgick för
varje infanteriregemente till tre linjebataljoner, en depåbataljon och en
reservbataljon. Landstormstrupper skulle kunna uppsättas i den utsträckning,
tillgången medgåve.
Den erfor- Ett på den allmänna värnplikten grundat försvar bör i farans stund
^vecklingen kunna utveckla nationens hela försvarskraft. 1 saknad av en genomförd
reservorganisation har vår härordning hittills icke motsvarat detta krav.
Och dock är vårt land i stort behov av en, jämväl kvantitativt, stark utveckling
av försvaret, icke minst med hänsyn till vårt .efter år 1905 förändrade
militärpolitiska läge.
Vad närmast infanteriet beträffar, bör målet vara att vid sidan
av eller kanske snarare bakom varje linjeregemente om tre bataljoner
kunna uppsätta om möjligt tre reservbataljoner. Genomförandet av en
sådan organisation innebär en betydande förstärkning av vår försvarskraft.
Först därigenom blir värnpliktens idé till hela sin utsträckning förverkligad.
Kungl. Maj tis nåd. proposition nr 58.
153
För att fylla manskapsbehovet enligt denna organisation måste antalet
årsklasser i beväringen ökas åtminstone från 12 till 15. Såvitt nu
kan bedömas, blir manskapstillgången inom 15 årsklasser visserligen knapp.
Emellertid torde det med hänsyn till de äldre årsklassernas successivt minskade
krigsduglighet icke vara lämpligt att föreslå ett högre antal beväringsklasser.
Åven ur andra synpunkter måste det anses önskvärt, att
icke flera årsklasser, än som oundgängligen erfordras, ingå i beväringen.
Härtill kommer, att det fulla genomförandet av reservorganisationen kan
äga rum först efter ett flertal år och att till följd härav det föreslagna
antalet klasser tillsvidare är fullt tillräckligt. I vad mån manskapstillgången
vid fullt genomförd reservorganisation kan komma att över- eller
understiga den beräknade, är vanskligt att i förväg avgöra. Emellertid
har tillgången beräknats så försiktigt, att den verkliga tillgången sannolikt
kommer att snarare över- än understiga den beräknade.
Av nu angivna skäl bör antalet beväringsklasser för närvarande
icke bestämmas högre än till 15. Först då behov därav gör sig oavvisligen
gällande, bör frågan om en längre gående ökning av antalet klasser
upptagas till behandling. Emellertid bör framhållas, att berörda antal
årsklasser i beväringen kan anses tillräckligt allenast under den förutsättningen,
att värnpliktstjänstgöringen i regel kommer att taga sin början
under första värnpliktsåret. Under denna förutsättning kunna nämligen
under så gott som hela året fjorton årsklasser komma till användning för
mobilisering av linje- och reservtrupper.
För närvarande tager värnplikten sin början med det kalenderår,
under vilket den värnpliktige fyller 21 år. Den första tjänstgöringen full- med ''det
göres vid infanteriet, positionsartilleriet, fästningsartilleriet, fästningsingenjörtrupperna
och trängen först under andra värnpliktsåret. den väm
Denna
anordning måste ur såväl militär som social synpunkt beteck- ,
nas såsom mindre lämplig. För den militära organisationen betyder detta en ^
förlust av en årsklass värnpliktiga, och för den enskilde värnpliktige måste
det givetvis kännas som en olägenhet att få första tjänstgöringen uppskjuten
ett år. Någon tvekan att låta den första tjänstgöringen taga sin början
det kalenderår, varunder den värnpliktige fyller 21 år, torde icke kunna
råda. En sådan ordning har förut varit gällande för samtliga truppslag
och tillämpas för närvarande vid vissa av specialtruppslagen. I samband
med förslag att låta den första tjänstgöringen för flertalet värnpliktiga
begynna på hösten har emellertid den tanken uppstått, att värnplikten
skulle taga sin början redan med det tjugonde levnadsåret, under vilket år
jämväl inryckningen till rekrytövning skulle äga rum. På försvarsberedBihang
till senare Riksdagens protokoll 1914. 1 saml. 28 käft. (Nr 58.) 20
154
Kungl. MajUs nåd. proposition nr 58.
ningarnas föranstaltande har utredning härutinnan verkställts, och hava
beredningarna, såsom redan framhållits, förordat, att värnplikten skulle
börja med det tjugonde levnadsåret.
Med anledning härav har från medicinalstyrelsen infordrats yttrande
om, huruvida en sådan sänkning av värnpliktsåldern på medicinska grunder
kan anses tillrådlig eller icke; och har styrelsen uti den 6 maj 1914
avgivet utlåtande anfört i huvudsak följande. Det stora flertalet värnpliktiga
eller omkring 23 000 man — utgörande »höstgruppen» — komme
enligt det uppgjorda härordningsförslaget att inträda i tjänstgöring omkring
den 1 november första värnpliktsåret. Genomsnittsåldern för dessa värnpliktiga
bleve föga under 201/2 år, vartill komme, att den erforderliga
träningen på grund av föreslagen längre övningstid kunde göras i avsevärt
lugnare tempo, än vad som med nuvarande övningstid vore fallet. Att på
rent medicinska grunder göra ett bestämt uttalande i denna del vore visserligen
icke möjligt; inom vidsträckta militär-medicinska kretsar vore uppfattningen
dock den, att just den föreslagna 20-års åldern vore eu för den
militära tjänstgöringens början lämplig ålder. Styrelsen hade icke heller
för sin del anledning att avråda från den sålunda föreslagna sänkningen
av värnpliktsåldern, under förutsättning att inskrivningen utfördes med omsorg,
särskilt beträffande meddelande av uppskov vid fall av försenad eller
eljest mindre god kroppsutveckling. Eu mindre grupp, »vårgruppen», uppgående
till omkring 3 250 värnpliktiga, skulle enligt förslaget inträda i
tjänstgöring redan på våren under första värnpliktsåret, vilket sålunda
innebure en icke oväsentlig sänkning av åldersgränsen för värnpliktens fullgörande.
Beträffande inkallelse till tjänstgöring redan vid denna tidpunkt
av första värn pliktsåret torde det vara nödvändigt att, åtminstone tillsvidare
och intill dess nödig erfarenhet vunnits, framgå med stor försiktighet. Under
förutsättning att urvalet företog-es med stor omsorg; och att inkallelsen
framskötes vid minsta tvekan om den värnpliktiges förmåga att uthärda
träningen, hade styrelsen för sin del intet att erinra mot förslaget i vad
detsamma rörde vårgruppen. Slutligen omfattade »sommargruppen» omkring
750 studenter och likställda med i regel god gymnastisk träning. Tjänstgöringens
början vore förlagd till förra hälften av juli månad första värnpliktsåret.
Därest vid inskrivningen uppskov i erforderlig utsträckning
meddelades vid fall av mer eller mindre försenad kroppsutveckling, funne
styrelsen icke anledning föreligga att ur medicinsk synpunkt göra någon
erinran mot förslaget i ifrågavarande avseende.
Med hänsyn till vad medicinalstyrelsen sålunda anfört, föreligger således
icke något hinder ur medicinsk synpunkt att låta värnplikten inträda
med tjugonde levnadsåret. Tillsvidare och intill dess ökat stöd av er
-
Kungl. Maj ds nåd. proposition nr 58.
155
farenheten vunnits, synes det emellertid lämpligast, att de till vårgruppen
uttagna värnpliktiga påbörja tjänstgöringen först under andra värnpliktsåret.
Möjlighet torde dock böra beredas att låta ifrågavarande värnpliktiga
eller vissa kategorier av dem påbörja tjänstgöringen redan under första
värn pliktsåret, därest så skulle befinnas lämpligt. 1 värnpliktslagen bör därför
rörande den första tjänstgöringen för samtliga till våi’gruppen hörande
värnpliktiga bestämmas, att den skall påbörjas under första eller andra
värnpliktsåret. Tiden för repetitionsövningarna blir i någon mån beroende
därpå, om första tjänstgöringen börjar första eller andra året. Beträffande
studenter och med dem likställda torde icke möta något hinder att låta
tjänstgöringen börja under sommaren första året. Denna anordning, som
av medicinalstyrelsen lämnats utan erinran, överensstämmer också bäst med
ifrågavarande värnpliktigas eget intresse, vilket så vitt möjligt bör tillgodoses,
när man av dem kräver en väsentligen förlängd tjänstgöring.
Genom tillbakaflyttande av värnpliktsåldern på nu angivet sätt kommer
beväringen att tillföras en yngre årsklass. De två övriga årsklasser,
som erfordras för genomförandet av beväringens utökning, måste tagas av
de nuvarande landstorm sklasserna, vilka i sin ordning ersättas av två nytillkomna
årsklasser.
Beväringens indelning i två uppbåd har icke föranletts av militära Beväringen*
skäl, utan tillkommit såsom garanti för att de yngre årsklasserna i första andra upp
hand skola inkallas. Obestridligt är, att sådana krigsfall kunna föreligga, bädatt
en utveckling av nationens hela försvarskraft icke är nödvändig, åtminstone
icke till en början. För dylika fall bör uppbådsindelningen vara så
avvägd, att de trupper, som behövas i första hand, kunna uppsättas av
första uppbådet, under det av andra uppbådet uppsättas de trupper, som
därutöver äro erforderliga vid mera omfattande krigsfara. Förhållandena
vid huvudvapnet, infanteriet, böra härvid vara bestämmande.
Såsom förut nämnts, utgör den sammanlagda krigsstyrka, ett infanteriregemente
skall kunna mobilisera, frånsett smärre formationer, tre
linje- och tre reservbataljoner; härtill kommer en depåbataljon. Av beväringens
15 årsklasser måste den yngsta frånräknas såsom icke utbildad.
Manskapstillgången inom de olika beväringsklasserna är i fallande från
yngre till äldre klass, men i stort sett kan man säga, att två årsklasser motsvara
behovet för eu bataljon, såvida man för de båda äldre reservbataljonerna
utgår från en något lägre manskapsstyrka än för övriga bataljoner.
I en inom försvarsberedningarna framlagd utredning har det framställts
såsom lämpligt, att första uppbådet skulle såsom hittills uppsätta
linjeregementet om tre bataljoner jämte depåbataljonen, under det att
156
Kung!. Maj:ts nåd. proposition nr 58.
alla tre reservbataljonerna, organiserade såsom ett reservregemente, skulle
uppsättas av andra uppbådet. Första uppbådet borde för den skull
räkna minst 9 årsklasser och andra uppbådet återstående 6 årsklasser
av beväringen. Beredningarna hava preliminärt uttalat sig för en sådan
indelning av beväringen. Till behandling inom beredningarna har emellertid
förelegat jämväl ett förslag om sådan indelning av beväringen, att
en av reservbataljonerna, en »linjereservbataljon», skulle kunna uppsättas
med värnpliktiga ur första uppbådet.
En organisation av förstnämnda slag förefaller visserligen redig och tilltalande
därutinnan, att vartdera uppbådet skulle uppsätta sitt regemente. Bestämda
olägenheter, av såväl militär som annan art, göra densamma dock mindre
ändamålsenlig. Inträffar sådant fall av krigsfara, att mobilisering anses
kunna inskränkas att omfatta första uppbådet, är det nämligen icke nog med
att linjetrupper mobiliseras. Jämväl en del reservtrupper äro behövliga. Vare
sig kriget erhåller större eller mindre omfattning, erfordras nämligen från
början alltid trupper för särskilda uppgifter, t. ex. trupper för underordnade
krigsskådeplatser, trupper till kust- och gränsdetachement, etapptrupper
och fästningsbesättningar. Det är därför av vikt, att reservtrupper
redan från början av ett krig äro disponibla för dylika uppgifter, enär i
annat fall linjetrupper måste tagas i anspråk för dessa ändamål, varigenom
fälthären försvagas och splittras. Aven om andra uppbådets mobilisering
efter någon tid följer och reservtrupper därigenom bliva disponibla, är det
icke säkert, att en avlösning av de linjetrupper, vilka redan tagits i anspråk
för sagda ändamål, och deras återförening med sina i fält stående truppförband
låter sig göra så lätt eller så snabbt, som kan finnas behövligt.
En mobilisering av linjearmén ensam utan några reservtrupper motsvarar
därför knappast under någon förutsättning förhållandenas krav. En
uppbådsindelning med syfte att åvägabringa mobilisering enligt denna norm
är sålunda icke ändamålsenlig. Den första mobiliseringen bör nämligen omfatta,
förutom linje-, fästnings- och depåtrupper, jämväl reservtrupper till
eu styrka motsvarande ungefär eu bataljon per infanteriregemente. Med
hänsyn härtill böra av de 15 beväringsklasserna 11 tillhöra första uppbådet
och 4 andra uppbådet.
Icke blott ur militär synpunkt, utan även såsom garanti mot att
äldre värnpliktsklasser inkallas, utan att oavvisligt behov härav föreligger,
synes en dylik uppbådsindelning lämpligare än med nio årsklasser i första
och sex årsklasser i andra uppbådet. En uppbådsindelning av sistnämnda
slag synes nämligen kunna leda till, att andra uppbådet måste för organiserandet
av reservtrupper inkallas tidigare än som skulle blivit fallet,
Kungl. May.ts nåd. proposition nr ,58. 157
därest sådana trupper till erforderligt antal kunnat uppsättas inom första
uppbådet.
Under vilka förutsättningar och i vilken ordning beväringens andra Dispositiouppbåd
må inkallas, angives i § 28 inom. 2 värnpliktslagen. Försvarsbe- ''''''bäringem
redningarna hava uttalat sig för sådan ändring av detta lagrum, att de andra
delar av andra uppbådet, vilka kunna vara avsedda att utgöra besättnin- uPPbådgar
i rikets fästningar, må kunna inkallas i den ordning, som i mom. 1
av nämnda paragraf föreskrives i fråga om första uppbådet. Härigenom
skulle möjliggöras ett snabbt organiserande av besättningstrupper för
fästningarna vid fara för fientligt överfall, varjämte, därest krigsläget sådant
medgåve, fästningsinfanteriets linjeformationer skulle kunna frigöras
för användning utanför fästningarna.
Med hänsyn till de viktiga intressen, vilka det här gäller att tillgodose,
synes eu lagändring av det innehåll, försvarsberedningarna förordat,
vara ändamålsenlig och önskvärd. Visserligen föreligger med den
nu ifrågasatta uppbådsindelningen möjlighet att inom första uppbådet
mobilisera en reservbataljon per infanteriregemente, men det oaktat är
det för ett planmässigt ordnande av fästningarnas krigsbesättningar av
stor vikt, att redan vid en mobiliserings början kunna förfoga över fästningstruppernas
andel i andra uppbådet. Med hänsyn till den ringa tillgången
av värnpliktiga å Gottland bör hela andra uppbådet därstädes kunna
disponeras samtidigt med första uppbådet, varför den ifrågavarande lagändringen
bör omfatta även sådana delar av öns andra uppbåd, som icke
direkt äro hänförliga till besättningstrupper.
Antalet klasser i landstormen avses att fortfarande utgöra åtta, Landutorehuru
onekligen skäl finnas, som tala för en ökning av detta antal med men''
erforderlig förlängning av värnpliktstiden. Redan enligt gällande mobiliseringsplaner
för landstormen förefinnes å vissa håll brist på landstormsmän,
vilket nödvändiggjort, att delar av andra uppbådet tagits i anspråk
för att uppbringa landstormsformationerna till erforderlig styrka.
Då nu de för landstormen avsedda årsklasserna förskjutas uppåt med två
år och eu äldre årsklass så gott som alltid är till numerären något
svagare än en yngre, åstadkommes härigenom en minskning av hela antalet
landstormsmän, vilken omständighet skulle göra en ökning av antalet
klasser i landstormen till nio påkallad. En dylik förändring torde
emellertid icke vara obetingat fördelaktig. En höjning av levnadsåldern
hos en del av de i en viss formation ingående värnpliktiga har nämligen
till omedelbar följd en sänkning av hela formationens fältduglighet och
Dispositionen
över
landstormcn.
158 Kungl. Maj ds nåd. proposition nr 58.
militära användbarhet. Aven om man måste uppställa ganska begränsade
fordringar på landstormens formationer i dessa avseenden, bör dock ett införande
i landstormen av ännu äldre årsklasser icke äga rum, om det ej
visar sig oundgängligen nödvändigt. Då andra uppbådet under ett flertal
år icke kan i sin helhet tagas i anspråk för mobilisering av reservformationer,
synes man tillsvidare, såsom hittills skett, kunna på vissa håll
använda delar av detta uppbåd som förstärkning av landstormen. Huruvida
en ökning av antalet klasser i landstormen kan bliva erforderlig, då
reservorganisationen fullständigt genomförts, torde vara vanskligt att nu
bestämt avgöra. Genom att, på sätt längre fram kommer att närmare
utvecklas, införa övningar för landstormen, torde för framtiden en bättre
redovisning och kontroll över landstormsmännen kunna åstadkommas. För
att vinna detta mål vore dock även mönstringar med personlig inställelse
mycket önskvärda. Ifrågavarande övningar torde få antagas verka därhän,
att antalet vid mobilisering uteblivna landstormsmän icke kommer att bliva
så stort, som man på grund av erfarenheterna från försöksmobiliseringen
år 1912 för närvarande anser sig behöva beräkna. Dessutom kan man
hoppas, att till följd av ändring i befolkningsförhållandena antalet landstormsmän
inom eu årsklass något ökas. Det är därför icke uteslutet, att
de ifrågasatta 8 årsklasserna i landstormen komma att visa sig tillfyllest,
även efter det reservorganisationen blivit genomförd.
Enligt 1885 års värnpliktslag kunde landstormen betraktas såsom
ett sista uppbåd, avsett att användas till lokalförsvar. Den fick uppbådas
endast under krig och icke föras utom eget och närmast tillgränsande
inskrivningsområden. Lagen innehöll alltså två restriktiva bestämmelser
rörande landstormen, den ena angående tidpunkten för dess inkallande,
den andra angående dess territoriella användning.
Mot den territoriella begränsningen av landstormens användande
torde i allmänhet icke kunna göras någon befogad erinran. Däremot hava
åtskilliga förslag framkommit till ändrade bestämmelser om tidpunkten
för dess tagande i anspråk, avseende att inkallelse skulle kunna ske redan
före eller åtminstone samtidigt med ett inkallande av hela eller delar av
första uppbådet.
Uti en till 1898 års riksdag avlåten proposition föreslogs sålunda
efter framställning av chefen för generalstaben, att land stormen å Gottland
skulle kunna inkallas även vid fara för krig. Förslaget blev emellertid
av lagutskottet avstyrkt, huvudsakligen på grund av betänkligheter
mot en undantagslagstiftning för Gottland, och vann icke heller
Riksdagens bifall.
Kungl. Maj:ts nåd. proposition nr 58.
159
I den till 1901 års riksdag avlåtna propositionen med förslag till ny
värnpliktslag framhöll föredragande departementschefen, att betydelsen av
att redan vid fara för krig kunna taga landstormen i anspråk för hemortens
försvar alltmer synts hava trängt in uti vårt folks medvetande.
Därom vittnade bland annat de önskemål, som framburits, och de åtgärder,
som framhållits såsom nödvändiga för att mot fientliga överfall trygga vissa
kuststäder, ävensom i sin mån den utveckling, som den frivilliga skytterörelsen
under senaste åren erhållit. Ju mer man sökte göra sig förtrogen med
kust- och gränsförsvaret, dess mer framträdde ock vikten av att uti de särskilda
orterna redan under mobiliseringstiden, ja, före densamma, vid behov
kunna uppbåda landstormsmännen för vidtagande av vid sådan tidpunkt
erforderliga försvarsåtgärder, såsom att hindra fientliga avdelningar uti deras
företag mot kuststäder och hamnplatser, mot järnvägs- och telegraflinjer,
att uppehålla framträngandet av sådana avdelningar, att skydda signalstationer
och kabelfästen m. in. dylikt. I anslutning härtill föreslogs sådan
avfattning av värnpliktslagens bestämmelser härutinnan, att Konungen
skulle äga att redan vid fara för krig, efter statsrådets hörande, till tjänstgöring
inkalla landstormen eller de större eller mindre delar därav, som
funnes behövliga, dock endast till hemortens försvar.
Detta förslag vann emellertid icke Riksdagens bifall. Med viss jämkning
återupptogs förslaget uti särskilda till 1905 och 1911 års riksdagar
avlåtna propositioner. Ej heller dessa förslag blevo av Riksdagen antagna;
det för 1911 års riksdag framlagda hade dock blivit av lagutskottet
tillstyrkt och av Första kammaren bifallet. Enligt sistnämnda förslag
skulle till § 36 värnpliktslagen fogas ett tillägg av följande lydelse:
»Dock må Konungen till skydd för mobilisering av beväringens första
uppbåd eller för andra särskilda orsaker, i den ordning, som för inkallande
av sagda uppbåd i § 28 mom. 1 är föreskriven, till tjänstgöring
inkalla för det lokala försvaret erforderlig del av landstormen. Landstormsavdelning,
som sålunda inkallats, må likväl ej hållas samlad längre än högst
femton dagar, såvida ej krig före samma tids utgång utbryter.»
Försvarsberedningarna hava i detta ämne preliminärt uttalat sig för
ett tillägg till § 36 mom. 1 värnpliktslagen av denna lydelse:
»Dock må Konungen, i samband med inkallandet för rikets försvar
av beväringens första uppbåd eller del därav, efter statsrådets hörande
jämväl inkalla sådana delar av landstormen, som erfordras till skydd för
särskilt hotade platser. Landstormsavdelning, som sålunda inkallats, må
ej hållas samlad längre tid än tio dagar, såvida ej krig därförinnan utbryter.
»
160
Kungl. Maj:ts nåd. proposition nr 58.
Försvarsberedningarna, vilka sålunda behjärtat vikten av att en ändring
rörande villkoren för landstormens inkallande kommer till stånd, hava
dock icke velat förorda, att landstormen eller del därav inkallas redan innan
order om mobilisering av beväringens första uppbåd utgått. Principiellt
sett kunna utan tvivel skäl anföras för försvarsberedningarnas åsikt. Ur
praktisk synpunkt torde det emellei''tid kunna med fog betecknas såsom
vådligt, att krigsledningen under en politisk spänd situation icke kan vara
i stånd att, utan tillgripande av en så uppseendeväckande åtgärd som mobilisering
av första uppbådet eller del därav, sörja för tillbörlig bevakning
av järnvägar och trafikleder, broar, förråd m. fl. ur försvarssynpunkt viktiga
orter och anstalter. Att för dylik bevakning avdela linjetruppförband
å fredsfot medför fara därför, att en ordnad mobilisering eller uppmarsch
av linjen icke kan äga rum, och bör alltså om möjligt undvikas. Det
finnes intet annat lämpligt medel att tillgodose dessa krav än att inkalla
landstormen. Det synes ock ligga i sakens natur, att land stormen, vars uppgift
att skydda linjens mobilisering blivit alltmera erkänd, måste, för att
kunna verkställa detta skydd, kunna, åtminstone delvis, mobiliseras före
linjen.
Den tid, sålunda inkallad landstormsavdelning skulle utan avlösning
kunna hållas samlad, har av försvarsberedningarna preliminärt angivits
till 10 dagar. Då emellertid en nyinkallad landstormsavdelning är främmande
för sina uppgifter och följaktligen behöver en viss tid för att växa
in i dessa, innan tjänsten på ett tillfredsställande sätt kan bliva ordnad,
synes nämnda antal dagar vara alltför knappt tillmätt. En utsträckning
av ifrågavarande tid till 15 dagar torde därför vara lämplig.
Bestämmelser i enlighet med vad sålunda anförts beträffande värnpliktstid,
uppbådsindelning m. m. hava införts i det förslag till ny värnpliktslag,
som avses att framläggas för Riksdagen.
Kungl. Maj:ts nåd. proposition nr 58.
161
C. Värnpliktstjänstgöringen.
1. Utbildning.
Infanteriet.
Uti de förut angivna allmänna grunderna för lantförsvarets stärkande
har framhållits behovet av en väsentligt förlängd utbildning för infanteriets
värnpliktiga. Angelägenheten härav framstår såsom den allra nödvändigaste
åtgärden bland erforderliga försvarsreformer. Infanteriet utgör nämligen
huvudtruppslaget. Det är ej blott det talrikaste truppslaget, utan har
även den mångsidigaste användningen under olika terräng- och klimatiska
förhållanden. Enligt krigshistoriens vittnesbörd är det på infanteriets krigsduglighet,
som framgången i krig framför allt beror, ty infanteriet avgör
i regel stridens slutliga utgång. För att kunna begagna oss av våra
försvarsmöjligheter måste vi äga ett krigsdugligt infanteri, lika gott som
det vi hava att bekämpa. Till krigsdugligheten hör anfallsduglighet. Försvaret
måste, för att leda till seger, övergå till anfall. Är man nödsakad
att inskränka sig till taktiskt försvar, har man enligt erfarenheten knappast
annat att vänta än slutligt nederlag.
En av härordningens viktigaste uppgifter är följaktligen att skapa
ett krigsdugligt infanteri, vuxet krigets krav och i stånd att övervinna
slagfältets oerhörda friktioner. Härordningen bör därför möjliggöra, att av
den personal, som skall utgöra härens viktigaste och talrikaste truppslag, dana
infanteritruppförband, som, i samverkan med och på verksammaste sätt
understödda av övriga truppslag, kunna med utsikt till framgång utföra
ett aktivt försvar vid värnandet av vårt land. Detta mål kan icke nås
med den nu för infanteriets värnpliktiga stadgade utbildningstiden. För eu
betydlig ökning av densamma hava uttalat sig: i samband med utarbetandet
av och överläggningarna om förslaget till 1901 års härordning
arméns högsta chefer och myndigheter, vid godkännandet av samma härordning
cheferna för lånt- och sjöförsvarsdepartementen samt statsministern
och med honom statsrådets övriga ledamöter, chefen för generalstaben uti
Bihang till senare Riksdagens protokoll 1914. 1 sarnl. 28 käft. (Nr 58.) 21
Allmänna
synpunkter.
162
Den nuvarandeutbildningstidens
användning.
Kungl. Maj:ts nåd. proposition nr 58.
1906 års förslag, 1907 och 1908 års generalskommissioner och 1907 års
försvarskommitté ävensom ett flertal av försvarsberedningarnas ledamöter.
Innan de huvudsakliga skälen för en utsträckning av utbildningstiden
för infanteriets värnpliktiga angivas, synes det lämpligt att något beröra
frågan, huruvida genom ett rationellt utnyttjande av nuvarande övningstid
ett gynnsammare resultat av utbildningen skulle kunna ernås.
Det torde icke vara behövligt att förutskicka den erinran, att det på
varken det ena eller andra av samhällslivets skilda områden är möjligt att i
fråga om arbetssätt och arbetsresultat på alla händer uppnå fullt lika göda
resultat. Därtill äro människorna alltför olika varandra, förutsättningarna
och anlagen alltför skiljaktiga. Med detta förhållande måste man
räkna, även när fråga är om den militära utbildningen, för vars bibringande
ju ett mycket stort antal lärarkrafter måste tagas i anspråk. Förmågan
att uppfostra och undervisa växlar avsevärt hos olika individer. Resultatet
kan svårligen bliva alldeles detsamma inom olika truppförband. Till
skiljaktigheten bidraga även, och det uti icke obetydlig grad, vårt lands
olika klimatiska och andra förhållanden med därur härflytande olikartade
utbildningsmöjligheter och eljest inverkande omständigheter.
Beträffande utbildningstidens användning hava försvarsberedningarna
låtit verkställa utredning. Vid första påseende skulle det kunna synas,
som av denna utredning bland annat framginge, att utbildningstiden under
de år, som utredningen avser, utan fullgiltiga skäl använts på ett olika
sätt vid olika truppförband. Vissa olikheter låta dock förklara sig av skiljaktigheter
i lokala förhållanden eller andra av befälet oberoende omständigheter,
andra åter av de värnpliktigas inom olika landsdelar skiljaktiga förutsättningar
och anlag för den militära utbildningen, beroende av deras
olika karaktär, levnadssätt, arbete o. d. Till en väsentlig del torde dock
de olikheter eller ojämnheter, som förekomma uti den i utredningen befintliga
statistiken, vara mera skenbara än verkliga. De olika utbildningsgrenarna
kunna nämligen icke strängt särskiljas, utan ingripa i och fullständiga
varandra. En statistik, grundad på en allt för stor specialisering
av utbildningsgrenarna, bliver därför mer eller mindre missvisande. Detta
framgår bäst genom att lägga tillsammans tiderna för vissa utbildningsgrenar
av likartad eller besläktad natur. De då erhållna tiderna visa icke
så stora olikheter. Även om det skulle förekomma några ojämnheter i
fråga om utbildningen — sådana kunna för övrigt aldrig helt och hållet
undvikas — kan denna omständighet icke åberopas såsom ett bevis
därför, att utbildningstiden skulle användas på ett mindre tillfredsställande
sätt. Men å andra sidan är det angeläget, att, när rättelser verkligen
163
Kungl. Maj:ts nåd. proposition nr 58.
erfordras, sådana åvägabringas, för att ett bättre resultat må vinnas,
och bör detta ske genom utfärdandet, i den mån det är behövligt, av
ändrade utbildningsföreskrifter och genom ingripande från truppledningens
och truppinspektionens sida.
Det har icke saknats uttalanden gående ut på, att ett bättre resultat
skulle kunna nås med nuvarande utbildningstid genom att minska de
vapenföra värnpliktigas användning för handräckningsgöromål ävensom den
tid, som är anslagen till vissa utbildningsgrenar, särskilt vakttjänst och en
del formella övningar. I vad mån handräckningsgöromålen skulle kunna
minskas, beror huvudsakligen av tillgången på icke vapenföra värnpliktiga
och längden av deras tjänstgöring. Vad vakttjänsten beträffar, torde
denna måhända vid en del regementen kunna något inskränkas, i den mån
desamma bliva kasernerade. Denna tjänst är emellertid, rätt utförd och
tillbörligt övervakad, av stor betydelse för rekrytens utbildning för bevakningstjänsten
i krig. Vad de formella övningarna angår, är den uppfattningen,
att de skulle vara utan gagn för krigsutbildningen, näppeligen
grundad. I detta avseende säger gällande exercisreglemente för infanteriet:
»Den militära utbildningen avser att bibringa trupp för uppträdande i fält
erforderliga färdigheter samt att hos densamma ingjuta eu disciplin och
en ordningsanda, som består provet även under krigets stora ansträngningar
och svåra förhållanden. Exercis är ett av de förnämsta medlen till vinnande
av detta mål.» Vad här säges om exercisen, gäller även andra likartade
formella övningar. Dylika föreskrifter, som de nyss återgivna, äro
icke något för våra förhållanden särskilt utmärkande. De återfinnas, ofta
nog skärpta, i alla arméers exercisreglementen. I själva verket äro de grundade
på erfarenhetens ojävaktiga vittnesbörd.
Att söka nå ett bättre utbildningsresultat genom att ytterligare
forcera utbildningen synes icke tillrådligt. Antalet värnpliktiga, som
under utbildningens gång överföras till kategorien icke vapenföra eller
kasseras, är betydande. Utbildningsprogrammet bör icke genomgås ytligt
och under jäkt, utan med lugn och grundlighet. Härförutan förlorar,
rent pedagogiskt sett, all undervisning i värde.
Gällande instruktion för rekrytutbildningen vid infanteriet är utfärdad
år 1909 och sålunda av jämförelsevis ungt datum. Även om vissa mindre
ändringar däri kunna vara önskvärda, har den dock i stort sett visat sig
ändamålsenlig. Man torde ock kunna påstå, att det svenska infanteriet
genom utbildningens bedrivande i enlighet med anvisningarna i denna instruktion
når ett utbildningsresultat, som i förhållande till den använda
utbildningstiden måste betecknas såsom synnerligen gott.
164
Brister i
den nuvarande
utbildningen.
Kungl. Maj:ts nåd. proposition nr 58.
De mest framträdande bristerna i infanteriets utbildning äro: saknaden
av vinterutbildning, otillräcklig fysisk härdning och träning, en till
tiden för mycket sammanträngd skjututbildning, bristande grundlighet, otillräckligt
utvecklade och befästade krigsmannaegenskaper, en otillräcklig såväl
specialutbildning som grundläggande allmän utbildning för fackmän samt
en otillfredsställande truppförbandsutbildning. Härtill kommer omöjligheten
att utbilda ett sina uppgifter vuxet värnpliktigt befäl. Aven i en del
andra avseenden, såsom särskilt beträffande fälttjänstens olika grenar,
eld- och bajonettstrid, strid i mörker samt anordnande och försvar
av fältbefästningar ävensom anfall å sådana, håller utbildningen icke
måttet. . .
Den måhända klarast framträdande bristen i infanteriets utbildning
är saknaden av så gott som all vinterutbildning för de värnpliktiga. Utbildning
för vinterförhållanden ingick uti förslaget till 1901 års härordning.
På grund av vunnen erfarenhet hava vinterutbildningskraven
väsentligt stegrats, sedan nämnda förslag utarbetades._ Ifrågavarande utbildning
är, såsom numera allmänt erkännes, nödvändig i vårt land, vars
nordligå hälft under omkring halva året är täckt av ^ snö, långa tider
under sträng köld. Truppen måste äga vana och förmåga att övervinna
med den norrländska vintern förenade klimatiska svårigheter samt att upp
träda på skidor vid förflyttningar utanför vägarna och på stridsfältet ävensom
kännedom om de särskilda förfaringssätt under marsch, förläggning och
strid, som nödvändiggöras av vinterförhållanden. Samtidigt måste kraven
på infanteriets fysiska härdning ökas. De stegrade marschprestationerna
inom andra arméer visa nödvändigheten av bättre marschträning, än soin
under nuvarande förhållanden är möjlig att hos oss uppnå. För nöd
vändigheten att stegra truppens fysiska härdning och uthållighet tala
kraftigt även erfarenheterna från senaste krig.
Skjututbildningen måste under nuvarande förhållanden meddelas
jämförelsevis hastigt och kan därför icke bliva nog grundlig. Detta framhår
särskilt, om man jämför skjutresultaten för beväringsrekryterna och
volontärrekryterna, vilka senares skjututbildning är fördelad över en
Den bristande qrundliglieten i utbildningen i allmänhet framträdd
på många sätt. Sålunda gör en viss osäkerhet sig gällande i de värnpliktigas
uppträdande under eldstrid och olika slag av fälttjänst. Särskilt
framträder denna osäkerhet under de senare repetitionsövningarna. Med
ökad utbildning komma förhållandena i nu antytt avseende att gestalta sig
på ett gynnsammare sätt.
Knngl. Maj:ts nåd. proposition nr 58.
165
Rekrytutbildningen avser emellertid icke endast att bibringa rekryten
vissa kunskaper, färdigheter och fysiska egenskaper, utan även att uppfostra
honom till plikttrohet, mod, beslutsamhet och viljekraft, d. v. s. att bibringa
honom erforderlig krigsmannaanda. Härtill fordras ofta längre tid än för
kunskapernas och färdigheternas inlärande. Resultatet av denna uppfostran
visar sig i fred särskilt under svåra förhållanden, t. ex. efter stora ansträngningar
genom den grad av fasthet och sammanhållning, som truppförbanden
äga. Att härutinnan under nuvarande alltför korta utbildningstid
åtskilligt brister, hava våra fälttjänstövningar visat.
De, som skola bibringas särskild fackutbildning utöver den vanliga
soldatutbildningen, kunna under nuvarande förhållanden icke erhålla nödig
soldatutbildning och få därigenom minskad användbarhet. Även
deras fackutbildning kommer allt för lätt att bliva ytlig och otillräcklig.
För närvarande gäller detta bland andra signalisterna och det skulle säkerligen
i ännu högre grad bliva fallet med värnpliktiga, som med nuvarande
utbildningstid skulle komma att betjäna kulsprutevapnet.
Den tid, som hos oss kan anslås åt truppförbandens utbildning, är
kort i jämförelse med vad som är fallet i de flesta andra arméer. Detta
förhållande är så mycket betänkligare, som terräng- och klimatiska förhållanden
i vårt land försvåra truppföringen.
Vid bedömandet av utbildningstidens tillräcklighet bör slutligen icke
förbises, att det icke är nog att för tillfället förvärva de kunskaper och
färdigheter, vilka äro behövliga för kriget, utan måste dessa så grundligt
mläras, att de icke förloras under krigets, särskilt stridens, svåra förhållanden
och uppslitande ansträngningar. Nödig tillit till egen kraft och
förmåga kan eljest ej förväntas av soldaten.
Det har ifrågasatts, att bristerna i infanteriets rekrytutbildning Rekrytutskulle
kunna avhjälpas dels genom en för vissa kategorier värnpliktiga
(värnpliktigt underbefäl och fackmän) förlängd utbildning dels genom till- fTZtbildkomst
av en fristående vinterövning, som skulle äga rum året efter det ning med
sommarrekrytutbildningen och första repetitionsövningen ä°-t rum. särskild vin
Att
förlängd utbildning för ett jämförelsevis ringa antal värnpliktige
skulle kunna ersätta, vad som brister hos det stora flertalet, lärer icke vara
möjligt.
Anordningen med en fristående vinterutbildning är tydligen förenad
med betydande olägenheter. Sålunda medför den en förnyad inkallelse
till tjänstgöring några månader efter den första regementsövningens
slut. Vinterutbildningens bedrivande såsom en fristående övning kräver
längre tid än eljest för organisation och utrustning samt medför för de
166
Kungi. Maj:ts nåd. proposition nr 58.
värnpliktiga den risk, som är förknippad med att börja vinterutbildningen
utan omedelbart föregående härdning och träning.
Medicinalstyrelsen har icke ansett sig hava anledning avråda från
att första tjänstgöringens början förlägges till hösten det kalenderår, under
vilket den värnpliktige fyller tjugu år. Vad angår förslaget att framflytta
första tjänstgöringens början till våren samma år, har styrelsen endast med
viss tvekan och under vissa förutsättningar lämnat detsamma utan erinran.
En följd av den delade rekrytutbildningen kommer sannolikt att bliva, att
första tjänstgöringens början för en stor del av de värnpliktiga måste uppskjutas
till det år, varunder den värnpliktige fyller tjuguett år, vilket
emellertid innebär en minskning i manskapstillgången vid mobilisering och
en olägenhet för de värnpliktiga.
Stora svårigheter i förläggningsavseende äro förknippade med en särskilt
för sig anordnad vinterövning. Då man endast i en begränsad del av
vårt land kan med någon grad av säkerhet påräkna att under en på förhand
fastslagen tid finna sådana snö- och köldförhållanden, att vinterutbildning i
egentlig bemärkelse kan bedrivas, bliver det med en sådan anordning av
rekrytutbildningen nödvändigt att vidtaga omfattande åtgärder för förläggning
av de värnpliktiga till så nordliga orter, att snö- och köldförhållandena
medgiva vinterutbildningens bedrivande utan avbrott under den bestämda
tiden. All vinterutbildning torde under sådana förhållanden behöva förläggas
till trakter norr om Dalälven. Även med en sådan förläggning, vilken
torde komma att medföra avsevärda kostnader, icke minst på grund av
de erforderliga transporterna, kan man emellertid, såsom erfarenheten visat,
icke med säkerhet påräkna sådana snö- och köldförhållanden, att vinterutbildning
kan utföras under hela den härför anslagna tiden, löperioder
och perioder med brist på snö kunna även i Norrland förekomma under
vintern, varför man kan befara, att ändamålet med den särskilda vinterövningen
delvis förfelas.
En uppdelning av rekrytutbildningen på tvenne tjänstgöringsomgångar
innebär vidare olägenheten av ett avbrott i den planmässiga, gradvis skeende
stegringen av utbildningen och medgiver icke samma fysiska härdning och
träning samt utveckling av krigsmannaegenskaperna som en sammanhängande
rekrytskola. Den sammanlagda övningstiden vid sådan uppdelning behöver
sålunda vid för övrigt lika förhållanden vara längre än en sammanhängande
utbildningstid. De med nuvarande rekrytskola förenade olägenheterna i avseende
på skjututbildningen, utbildningens grundlighet, truppförbandsutbildningen
samt utbildningen i en del andra nu väl knappt tillgodosedda
övningsgrenar kunna icke heller genom denna anordning av rekrytutbildningen
hävas.
Kungl. Maj:ts nåd. proposition nr 58.
167
I avseende på underbefälets anställning och utbildning medför den
delade rekrytutbildningen inga fördelar i jämförelse med nuvarande förhållanden.
Till de med den delade rekrytutbildningen förenade sociala olägenheterna
blir det tillfälle att längre fram återkomma.
Såsom redan i yttrandet till statsrådsprotokollet över civilärenden
den 3 mars 1914 framhållits, synes den lämpligaste utvägen för vinnande
av en bättre utbildning av de värnpliktiga vid infanteriet vara att finna
i en sammanhängande rekrytutbildning (första tjänstgöring), omfattande 250
dagar, med början på hösten någon dag i sista veckan av oktober eller
senast den 1 november och med avslutning under första tredjedelen av juli.
Förut uppgjorda förslag till förbättrande av utbildningen för infanteriets
värnpliktiga — med undantag av chefens för generalstaben förslag
1906 — hava det gemensamt, att de utgå från en på hösten begynnande
rekrytutbildning. Aven försvarsberedningarna hava uttalat, att övervägande
fördelar synas vara förenade med en sammanhängande rekrytskola,
som tager sin början på hösten.
Genom att rekrytutbildningen börjar vid nu angiven tidpunkt, möjliggöres
en planmässig stegring i utbildningen och får det militära utbildningsåret
sin naturliga avslutning i övningar med större truppförband under
repetitionsövningsperioden. Visserligen kommer den första rekrytutbildningen
att försiggå under en årstid, som härför icke är lika gynnsam som
våren och försommaren, men olägenheterna härav torde icke vara alltför
stora och motvägas, såsom erfarenheten från volontärrekrytskolorna visar, av
den ur andra synpunkter önskvärda utsträckta utbildningstiden. Ett nödvändigt
villkor för att så skall bliva fallet är emellertid, att utbildningen tager
sin början senast den 1 november och fortgår till någon dag under första
tredjedelen av juli. Med en senare början av första tjänstgöringen medhinnes
icke tillräcklig utbildning före den särskilda vinterutbildningen,
vilken måste äga rum under den härför mest lämpade tiden, omkring
1 februari—senare hälften av mars. Med ett tidigare avslutande av rekrytutbildningen,
än vad nyss sagts, kommer ingen del därav att försiggå under
verkliga sommarförhållanden, varjämte den även av andra skäl skulle bliva
otillräcklig. Visserligen vore det, såsom redan förut framhållits, icke minst
med hänsyn till truppförbandsutbildningen och krigsberedskapen önskvärt,
att tiden för första tjänstgöringen kunde ytterligare utsträckas, men det
vill synas, som om det skulle vara möjligt att med en första tjänstgöring
om 250 dagar bibringa de värnpliktiga en rekrytutbildning, som icke
kommer att lida av de nu mest framträdande bristerna.
Samman
hängande
rekryt
utbildning.
168
Kungl. Maj:ts nåd. proposition nr 58.
Första
tjänstgöringens
indelning
och omfattning.
Särskild
vinterutbildning.
Den nuvarande rekrytskolan indelas i tre perioder, av vilka den
första omfattar omkring 50 %, den andra omkring 25 % och den tredje
likaledes omkring 25 % av övningstiden. Under den första perioden bibringas
rekryten den grundläggande enskilda utbildningen, under den
andra perioden fortsättes den enskilda utbildningen, varjämte även utbildning
i mindre truppförband till och med pluton äger rum. Den sista
perioden ägnas huvudsakligen åt utbildning i kompani och högre förband.
En sådan indelning av rekrytutbildningen i tre perioder med var sin huvudsakliga
uppgift torde även med den nu föreslagna första tjänstgöringen i
det stora hela böra bibehållas. Härtill kommer emellertid nu den särskilda
vinterutbildningen, varunder såväl enskild utbildning som utbildning i
truppförband bör förekomma.
Med den förläggning av övningstiden, som här avses, skulle den
grundläggande utbildningen äga rum under hösten och förvintern, den särskilda
vinterutbildningen under högvintern samt den fortsatta enskilda utbildningen
och utbildningen i trupp i lägre och högre förband under
våren och försommaren.
Av hittills vunna erfarenheter angående omfattningen av den utbildning,
som måste föregå den särskilda vinterutbildningen, framgår, att
förstnämnda utbildning icke kan bibringas på kortare tid än omkring tre
månader. För att vinterutbildningen skall kunna äga rum under den härför
lämpliga årstiden, är det sålunda önskvärt, att rekrytutbildningen börjar
så tidigt som möjligt på hösten. Med hänsyn till den i vårt land vanliga
tiden för lagstadda tjänares flyttning, synes emellertid rekrytskolan icke
böra taga sin början tidigare än sista veckan av oktober. Med en vid
denna tid begynnande rekrytutbildning blir det emellertid möjligt — även
med beräknande av någon ledighet vid jultiden för de värnpliktiga — att
före den särskilda vinterutbildningen bibringa rekryten de färdigheter,
som erfordras för att denna, utan att verka förryckande på utbildningsprogrammet
i dess helhet, skall leda till åsyftat resultat. Några ändringar
i nu gällande plan för rekrytutbildningens första period måste visserligen
med anledning härav göras, men de kunna också utan olägenhet vidtagas,
även om det är nödvändigt, att vissa delar av den enskilda utbildningen
uppskjutas till tiden efter vinterutbildningen. Så bör t. ex. bliva fallet
med vissa delar av den utbildning i skjutning, i avståndsbedöinning, i
bajonettstrid och i fältarbeten, som nu försiggår under rekrytskolans
första period.
Med inryckning till den första tjänstgöringen i slutet av oktober
kan, såsom redan antytts, den särskilda vinterutbildningen taga sin början
Kung1. Maj:ts nåd. proposition nr 58.
169
de första dagarna av februari. Ifrågavarande utbildnings mål är att sätta
infanteriet i stånd att uppfylla de särskilda fordringar, som vinterförhållandena
i Norrland ställa på därstädes uppträdande trupper.
En nödvändig betingelse, för att en trupp skall kunna bibehålla sin
krigsduglighet under ett vinterfälttåg i den nordliga delen av Sverige, är
— förutom lämplig utrustning — att den äger vana vid därunder rådande
säregna förhållanden och erfarenhet om bästa sättet att skydda sig
mot köldens verkningar samt att befälet kan vidtaga alla de åtgärder till
truppens skydd i nämnda avseende, som det taktiska läget och omständigheterna
i övrigt medgiva. Bibringas icke befäl och trupp redan i fredstid
vana och förmåga att övervinna med vintern förenade klimatiska svårigheter,
kunna trupperna under vinterfälttåg komma att lida större förluster
på grund av dessa än genom strider, ja till och med gå under.
Härutöver kräver emellertid ett vinterfälttåg i våra nordliga bygder
förmåga att under olika förhållanden uppträda på skidor. Långa tider av
vintern kan man nämligen i Norrland icke förflytta sig på sidan om
vägarna utan att använda sådana. En trupps krigsduglighet vintertid är
därför i hög grad beroende på dess förmåga av skidlöpning.
Färdighet i skidlöpning är således ett huvudvillkor för övningar
vintertid under nordsvenska snöförhållanden. Denna färdighet måste först
inläras enskilt, innan truppen kan uppträda på skidor i avdelningar.
Under första tiden, innan tillräcklig vana vid skidlöpning vunnits, måste
övningarna på skidor omväxla med andra övningar.
Krigföring vintertid under nu ifrågavarande förhållanden kräver i
flera avseenden särskilda förfaringssätt. Marscher på skidor ställa nya fordringar
på befäl och trupp. Bevakningsanordningarna måste i viss mån ändras
med hänsyn till den snötäckta terrängen och den ofta starka kölden samt
fältarbetena anpassas efter snöförhållandena. Gevärets vid låg temperatur
förändrade skjutegenskaper ävensom en del andra på dess användning
inverkande omständigheter nödvändiggöra någon övning i skjutning med skarp
ammunition vintertid. Förläggningen under snö och köld erfordrar särskild
utbildning. Stridernas utkämpande i snö kräver i viss mån ett annat
uppträdande i skyttelinje än eljest. Till följd av de omständigheter, som
äro förenade med uppträdandet på skidor, försvåras lystring och sammanhållning
inom truppförbanden.
De av vinterförhållandena betingade särskilda förfaringssätten beröra
vid infanteriet i främsta rummet den enskilde mannen och de lägre truppförbanden.
övningar uti större förband och mellan flera truppslag äro
emellertid även behövliga, ej minst med hänsyn till befälets utbildning.
Sådana övningar böra därför, så vitt det är möjligt, utföras.
Bihang till senare Riksdagens protokoll 1914. 1 samt. 28 höft. (Nr 58.) 22
170
Kungl. Maj:ts nåd. proposition nr 58.
För att vinterutbildningen skall kunna rätt bedrivas, måste, såsom
redan antytts, rekryterna före densamma hava erhållit en viss grad av utbildning
ävensom en viss träning och härdning. Så t. ex. måste rekryterna
hava bibringats en viss smidighet och herravälde över kroppen.
Truppen måste kunna uppträda i plutonsförband i sluten och spridd ordning.
Eldstrid bör hava bedrivits i sådan omfattning, att rekryten vunnit
vana och färdighet att uppträda i skyttelinje. Vinterövningar i postoch
patrulltjänst samt i bevakningstjänst i allmänhet förutsätta föregående
sådan utbildning under vanliga förhållanden. I skjutning måste de förberedande
övningarna vara i huvudsak genomgångna samt någon skarpskjutning
hava förekommit.
Om utbildningsprogrammet, såsom redan berörts, särskilt lämpas efter
dessa krav, kunna, såsom också förut nämnts, de för vinterutbildningens
bedrivande erforderliga färdigheterna inhämtas under en tid av omkring tre
månader. Under förutsättning av en omedelbart föregående utbildning av
nu angivna omfattning och med däri ingående härdning av de värnpliktiga
synes den särskilda vinterutbildningen kunna bibringas på en tid av
omkring sex veckor.
På rekryternas allmänna soldatuppfostran synes en i den första elementära
rekrytutbildningen sålunda inskjuten vinterövningsperiod med sitt
friska uteliv och sina omväxlande övningar böra få eu fördelaktig verkan.
Den särskilda vinterutbildningen bör, i den mån inkvarteringsförhållandena
och andra omständigheter möjliggöra det, förläggas till sådana
landsdelar, där verklig snövinter råder.
Efter vinterutbildningens slut bör den enskilda utbildningen och
utbildningen i mindre förband fortsättas för att under sista perioden övergå
till utbildning i kompani- och större truppförband.
För att under dessa två perioder medhinna, vad som återstår
av rekrytutbildningen, nämligen icke blott vad som motsvarar samma
period av nuvarande rekrytskola, utan även en del av det, som nu
ingår i rekrytskolans första period, behövas omkring fyra månader,
d. v. s. från mitten av mars till början av juli. Denna tid är ju avsevärt
längre än den, som nu i allmänhet avses för de båda sista perioderna
av rekrytskolan, nämligen tiden från slutet av juni till repetitionsövningarnas
början. Men härvid är att märka, dels att utbildningen efter
vinterövningarnas slut, såsom nyss framhållits, omfattar icke obetydligt
mera än de två nuvarande sista perioderna av rekrytskolan, dels att utbildningen
kommer att försiggå under en årstid, som för vissa övningsgrenar
eller delar av sådana är något ogynnsammare än den nu härför
använda tiden. Fördenskull kommer ifrågavarande del av utbildningen,
171
Kungl. May.ts nåd. proposition nr 58.
om det tekniska utbildningsresultatet icke i något avseende skall bliva
försämrat, att draga längre tid, ån vad nu är fallet.
Med en första tjänstgöring av nu föreslagen utsträckning bör det, UtbUdningisåsom
redan framhållits, bliva möjligt icke blott att bibringa rekryten resu
samma kunskaper och färdigheter som under nuvarande förhållanden,
utan även att avhjälpa de mest framträdande bristerna i den nuvarande
rekrytutbildningen. Rekryterna erhålla vinterutbildning och vana vid
olika klimatiska förhållanden. Den fysiska träningen utsträckes över en
betydligt längre tid, vilket särskilt bör komma marschförmågan till godo;
skjututbildningen behöver icke forceras och kommer att försiggå under
alla årstider. Stegringen i utbildningen kan försiggå långsammare, varigenom
faran för överansträngning minskas. Utbildningen vinner i grundlighet,
och det inlärda bör icke glömmas så fort, som nu synes vara
fallet. Därmed ökas i väsentlig grad de äldre årsklassernas användbarhet
i krig. Den sammanhängande jämförelsevis långa tjänstgöringen under i
regel samma befäl bör medgiva en bättre utveckling av rekryternas krigsmannaegenskaper,
än under nuvarande förhållanden är möjligt. Aven torde
något mera tid kunna ägnas åt den viktiga truppförbandsutbildningen.
I vissa utbildningsdetaljer, t. ex. sådana som avse terrängens begagnande
under sommarförhållanden, torde man däremot på grund av de för sådan
utbildning ogynnsammare väderleks- och markförhållandena icke nå bättre
resultat, än nu är fallet, men icke heller sämre.
Nu gjorda uttalanden stödjas av erfarenheterna från volontärrekrvtskolorna.
Även i andra avseenden än sådana, som direkt sammanhänga med Särskilda
rekrytutbildningen, medför en första tjänstgöring av nu föreslagen längd fden före"''
och förläggning väsentliga fördelar. krututbild
Infanteriets
krigsberedskap ökas avsevärt. I allmänhet sett kommer ningen.
minst en årsklass värnpliktiga att finnas under fanorna i 280 dagar — om
övningen för äldre årsklass ordnas under uppehållet mellan repetitionsövningarna
och rekrytskolan i 295 dagar — mot 180 under nuvarande
förhållanden. Även under uppehållet efter avslutad rekrytutbildning intill
repetitionsövningarnas början kommer ett ej ringa antal utbildade meniga
att finnas tillgängliga vid varje regemente. Med den delade rekrytutbildningen
kan en sådan grad av krigsberedskap icke vinnas.
Då det fast anställda befälet kommer att befinna sig i tjänstgöring
snart sagt hela året, blir det möjligt att bedriva en rationell befälsutbildning
— även med trupp — under alla årstider, ett förhållande som måste
172
Sociala
linpunkter.
Kungl. Maj:ts nåd. proposition nr 58.
gynnsamt inverka på befälets användbarhet för fyllande av dess uppgifter
i såväl fred som krig. Den föreslagna första tjänstgöringens längd
och förläggning medföra även betydande fördelar vid ordnandet av det
värnpliktiga befälets utbildning. Ävenledes böra de komma att i hög grad
underlätta underbefälsrekryteringen och volontäranskaffningen. Dessa fördelar
synas svårligen kunna vinnas med en delad rekrytutbildning.
Alltsedan rekrytskolan erhöll sin nuvarande utsträckning, har den
tagit sin början i april och avslutats i september omedelbart före repetitionsövningarnas
början. Med denna förläggning av den första tjänstgöringen
äro emellertid stora sociala olägenheter förknippade, såsom ock
framgår av de omfattande och värdefulla utredningar, vilka utförts på
försvarsberedningarnas föranstaltande.
Av dessa utredningar framgår, bland annat, att för de värnpliktiga
vid infanteriet, positionsartilleriet, fästningsartilleriet, fästningsingenjörtrupperna
och trängen, d. v. s. omkring 80 % av hela årsklassen värnpliktiga
vid hären, tiden för deras första tjänstgöring i stort sett sammanfaller
med den tid på året, då på arbetsmarknaden största efterfrågan på
arbetskraft råder och då för de värnpliktiga själva utsikterna till arbetsförtjänst
således i allmänhet äro störst.
Vad detta betyder för näringslivet i allmänhet, kan icke i siffror
uttryckas och är beroende av en mångfald omständigheter. Givet är, att
den minskning av tillgången på arbetskraft, som i större eller mindre grad
inom olika näringsgrenar följer av värnpliktens fullgörande, understundom
kan på dessa utöva ett ogynnsamt inflytande. Gent emot ett sådant samhällskrav
som försvarets tillgodoseende torde sådana olägenheter ej kunna
i och för sig vara avgörande, men de böra givetvis inskränkas så mycket
som möjligt. I den mån värnpliktstjänstgöringen måste fullgöras under
den brådare tiden av året, bliva verkningarna i nu berörda avseende ofördelaktigare.
För den enskilde värnpliktige, vilken är lönarbetare — 80 ^ av de
värnpliktiga äro i sådan social ställning — kan värnpliktstjänstgöringen,
såsom den nu är ordnad, ofta medföra kännbara ekonomiska uppoffringar.
Det är uppenbart, att värnpliktstjänstgöringen under våren och sommaren
skall vålla svårigheter för den värnpliktige, vars huvudsakliga eller
i vissa fall till och med enda arbetstid just är eller skulle vara denna del
av året. Även för den, som erhåller arbete under vintern, är, såsom
av utredningarna framgår, inkomsten därunder ofta mindre, än vad den
brukar vara under den övriga tiden av året.
Medelbart sträcka sig de ogynnsamma sociala verkningarna av tjänst -
Kungl. Maj:ts nåd. proposition nr 58.
173
göringstidens nuvarande förläggning i flera avseenden utöver den tid, varunder
tjänstgöringen varar.
Beträffande tiden närmast före tjänstgöringens början är att märka,
hurusom i alla de fall, där såsom inom jordbruk och en del andra näringsgrenar
den fastare anställningen, årsanställningen, ifrågakommer, den värnpliktige
icke kan erhålla sådan anställning, eftersom han icke kan ställa
sin arbetskraft till förfogande under den del av året, då den bäst behöves.
Fast anställning erbjudes nämligen ofta av arbetsgivaren just i syfte att
vinna garanti för tillgång på arbetskraft under den brådaste tiden. I eu
av statens arbetsförmedlingsinspektör under år 1912 föranstaltad enquéte
bland föreståndarna för de offentliga arbetsförmedlingsanstalterna hava
dessa nästan enstämmigt framhållit, att av nämnda anledning arbetslöshet
ofta förekommer bland jordbruksarbetarna under vintern.
De talrika lösa arbetarna inom jordbruket samt de utpräglade
säsongarbetarna inom industri, hantverk och samfärdsel — de sistnämnda
utgörande enligt uppgifterna omkring 20 % av hela årsklassen värnpliktiga
— beröras särskilt ofördelaktigt därav, att tjänstgöringen börjar
i april. De kunna nämligen icke, om de på grund av arbetslöshet
under det föregående vinterhalvåret nödgats göra skuld, avbetala denna
under sommaren, utan möta skuldsatta nästa vinter med dess hot om ny
arbetslöshet.
Säkert måste en av anledningarna därtill, att värnpliktiga i så stor
utsträckning, som verkligen är fallet, frivilligt anmäla sig till undergående
av den längre tjänstgöringen vid vissa specialvapen, vilken tjänstgöring tager
sin början under november månad, vara att söka i den omständigheten,
att de därmed undgå nyss antydda följder av en inryckning på våren,
något som även framhålles i svaren på arbetsförmedlingsinspektörens omförmälda
enquéte.
Beträffande förhållandet efter värnpliktstjänstgöringens slut är att
märka, det arbetsmarknaden icke känner någon allmännare begynnelsetid
på hösten för fastare anställningar med undantag för jordbruket.
Arbetsbristen under vintertiden börjar i stället just vid denna tid att göra
sig gällande. Medan ännu under september livlig efterfrågan på arbetskraft
råder, är nämligen förhållandet någon månad senare det motsatta.
Ungefär samtidigt med att alla de säsongarbetare, som nu efter hand bliva
arbetslösa, belasta arbetsmarknaden, tillföras denna samtliga de värnpliktiga,
som slutat sin första tjänstgöring, och de ännu talrikare, som fullgjort
sin andra eller tredje repetitionsövning. De förstnämnda värnpliktiga
äro då i saknad av den sparpenning från sommartiden, som skulle kunnat
174
Kungl. Maj:ts nåd. proposition nr 58.
sätta dem i stånd att bättre rustade möta vintern. I en i och för sig kritisk
period, då efterfrågan på ai''betskraft är i avtagande, utsattes sålunda arbetsmarknaden
för en stark belastning av arbetssökande värnpliktiga.
Sina kanske svåraste följder får arbetslösheten för vissa värnpliktiga,
som utöva finare och mera kvalificerade yrken. Dessa kunna nämligen icke
utan risk för sin yrkesskicklighet för någon längre tid taga grovarbete, och
någon annan möjlighet står dem vid denna tid ofta nog icke öppen. Ett
sådant ombyte av sysselsättning innebär emellertid i många fall för dem
en första början till den deklassering, det nedsjunkande till en lägre yrkesoch
levnadsnivå, varmed arbetslösheten städse hotar.
Resultatet av utredningarna torde, enligt det nu anförda, kunna sammanfattas
så, att en första tjänstgöring med nuvarande förläggning har en
direkt mycket ofördelaktig inverkan på arbetsmarknaden och är ekonomiskt
ogynnsam för den enskilde värnpliktige, som är beroende av denna marknad,
men att en första tjänstgöring, förlagd huvudsakligen till vinterhalvåret,
skulle vida mer gynnsamt påverka arbetsmarknaden, vilken vid lågsäsongens
början kunde lämna från sig och under högsäsongen åter finge mottaga
ett stort antal arbetskrafter, vilka således icke konkurrerade om den
under största delen av mellantiden i regel ringa arbetstillgången.
Olägenheterna av den nuvarande förläggningen av rekrytskolan hava
också förut beaktats. I det anförande till statsrådsprotokollet, som föregick
beslutet om försvarsberedningarnas tillsättande, framhölls vikten av, att
övningstiden bleve ordnad med möjligaste hänsyn till såväl de värnpliktigas
eget som den övriga befolkningens intressen. Särskilt borde i sistnämnda
hänseende all omsorg ägnas åt att övningstiden, i den mån så
lämpligen kunde ske, förlädes till sådana tider av året, att svårigheterna
för jordbruket ej bleve allt för stora.
Tydligt är, att den förut berörda delade rekrytutbildningen icke
skulle erbjuda någon som helst förbättring av de nuvarande olägenheterna
i socialt avseende och icke heller skulle kunna tillgodose önskemålet om
ledighet för de värnpliktiga under den brådaste årstiden. Tillkomsten av
den nya fristående vinterövningen skulle otvivelaktigt medföra en stor
ytterligare social olägenhet förutom dem, som äro förknippade med nuvarande
förläggning av rekrytskolan. Den skulle nämligen, såsom tillförene
framhållits, innebära en ny inryckning till övningar för de värnpliktiga
ungefär 4 månader efter den första utryckningen. Den värnpliktige skulle
sålunda under loppet av 1 V2 år tre gånger bliva inkallad till tjänstgöring:
till sommarrekrytutbildningen, som omedelbart fortsättes av första repetitionsövningen,
till vinterrekrytutbildning omkring 4 månader efter denna
repetitionsövnings slut och slutligen 5 å 6 månader efter vinterrekryt
-
Kungl. Maj:ts nåd. proposition nr 58.
175
utbildningens slut till andra repetitionsövningen. I sammanhang härmed
torde uppmärksamheten böra fästas därå, att den särskilda vinterövningen
skulle infalla just under den tid, då skogsarbetet, där sådant förekommer,
lättast erbjudes och arbetsförtjänsten därav är störst. Det ligger i sakens
natur, att med denna anordning värnpliktstjänstgöringen skulle komma att
medföra ökad arbetslöshet och att därmed även det missnöje med denna
tjänstgöring, som understundom finnes och som helt visst är eu följd av
bland annat dess nuvarande förläggning, skulle vinna ytterligare utbredning.
Den förläggning av de värnpliktigas första tjänstgöring, som kär
avses, lämnar två månader från en dag i början av juli, således högsommaren,
fria från övning. För jordbruket bör det vara av stor betydelse,
att tillgången på arbetskraft vid denna bråda tid ökas med omkring
femtontusen unga mån. Erfarenheten visar också, att i juli och
augusti månader tjänstledighet begäres i stor utsträckning av de i jordbrukets
tjänst anställda värnpliktiga. Under juli och augusti är det även
högsäsong inom andra näringar, och arbetstillfällena äro de bästa möjliga.
Omkring den 1 november, då vinterarbetslösheten börjar, inrycker en ny
årsklass till tjänstgöring och därmed skapas för dem, som slutat sin första
tjänstgöring och repetitionsövning, helt andra anställningsmöjligheter, än
nu är fallet.
Med den föreslagna förläggningen av första tjänstgöringen torde
sålunda största möjliga hänsyn ba tagits till såväl de värnpliktigas eget
som den övriga befolkningens intressen. Rekrytutbildningen blir även
förlagd till sådana tider av året, att svårigheterna för jordbruket bliva
de minsta möjliga.
Man har velat göra gällande, att en utbildning, som sträcker sig
över hela den oblida årstiden, skulle under våra klimatiska förhållanden
av de värnpliktiga kännas onödigt tung, i varje fall så tung, att fördelen
av dess förläggning till en tid av större arbetslöshet skulle bortfalla för
den enskilde.
Häremot måste till en början erinras, att man icke kan undgå en
sådan förläggning av utbildningen för de omkring 40 procent av hela antalet
värnpliktiga, vilkas utbildning kräver en tid av minst 365 dagar. Den
drabbar även hela antalet volontärer. För dessa har hittills vid alla
truppslag den 1 november satts som inryckningstid till rekrytskolan, i de
flesta fall icke blott av militära skäl, utan även därför att erfarenheten
visat, att det varit fördelaktigast för volontärerna själva. Någon särskild
motvilja mot tjänstgöringen under vintern har icke heller försports hos
176
Kungl. Maj:ts nåd. proposition nr 58.
det stora antal värnpliktiga, som redan under nuvarande förhållanden
undergå sådan. Tvärtom äro, såsom redan antytts, frivilliga anmälningar
till densamma mycket vanliga, oaktat den innebär en avsevärd förlängning
av utbildningstiden.
Med den föreslagna indelningen av utbildningstiden kommer efter
den grundläggande utbildningen i november och en del av december månad
för de flesta värnpliktiga ett avbrott i tjänstgöringen vid jultiden. Icke
långt efter återkomsten från julpermissionen börjar den särskilda vinterutbildningen,
vilken för det stora flertalet värnpliktiga bör innebära en
intressant omväxling. Efter dennas slut är det icke långt till vårens
längre och ljusare dagar. Att tjänstgöringen under sådana förhållanden
skulle kännas alltför tung för de värnpliktiga, torde kunna betecknas
såsom en ogrundad farhåga.
Reserv- Med en utbildningstid av 250 dagar är det icke möjligt att giva
"odTfack-* reservunderbefälet erforderlig utbildning och att bibringa signalister, kulmens
ut- sprutemanskap, kommissarier och de värnpliktiga, som vid mobilisering
bildning. sk0ia tjänstgöra såsom sjukvårdsbeställningsmän, såväl erforderlig allmän
infanteriutbildning som särskild fackutbildning. Härför fordras en till
repetitionsövningarnas början utsträckt första tjänstgöring, vilken således
kommer att omfatta 310 dagar.
De för nu nämnd utbildning avsedda värnpliktiga uttagas vid inskrivningsförrättningarna
till ett antal av högst 14 procent av de inskrivna,
d. v. s. omkring 100 per regemente. Då värnpliktig äger rätt att kvarstanna
i tjänstgöring under tiden mellan rekrytskolan och regementsövningen,
möter ej hinder för befälet att under loppet av rekrytskolan till
ifrågavarande utbildning ytterligare uttaga sådana värnpliktiga, som därtill
äro villiga och lämpliga.
Under rekrytutbildningens första period och den särskilda vinterutbildningen
utbildas nyssnämnda värnpliktiga gemensamt med övriga värnpliktiga.
Efter vinterutbildningens slut avskiljas vid lämplig tidpunkt för
särskild underbefälsutbildning de härtill uttagna. Förutnämnda till fackmän
uttagna värnpliktiga sammanföras däremot till särskild utbildning först vid
tredje periodens början, således sedan de erhållit fullständig enskild utbildning
och utbildning i lägre förband.
Repetitions. Repetitionsövningarna äro ur flera synpunkter av särskilt stor bety
övningurnn.
delse vid infanteriet. Endast under dessa — den enda tid på året, då flera
årsklasser samtidigt befinna sig i tjänstgöring — kunna kompanier och
177
Kungl. Majds nåd. proposition nr 58.
högre förband uppbringas till sådan styrka, att övningar med dessa truppenheter
kunna företagas utan sammanslagning av flera förband. Den
mycket viktiga utbildningen av de förband från kompani och uppåt, i
vilka infanteriet under krig skall uppträda, blir sålunda, strängt tag-et,
inskränkt till denna tid.
Ju kortare den första utbildningen för de värnpliktiga är och ju
flera årsklasser, som tagas i anspråk vid mobilisering, desto större betydelse
få repetitionsövningarna för infanteriets krigsduglighet.
Det är därför av vikt, att truppförbanden under dessa övningar
erhålla en storlek, som så nära som möjligt motsvarar deras krigsstyrka,
att övningarna ej bliva av alltför kort varaktighet samt att de äga, rum
under sådana terräng- och klimatiska förhållanden, att verkliga tillämpningsövningar
i större förband lämpligen kunna bedrivas.
För erhållande av tillräckligt starka förband och ur andra synpunkter
vore det synnerligen önskvärt, om antalet repetitionsövningar kunde ökas
från 3 till 4. Med hänsyn till därmed förknippade sociala olägenheter
synes dock en sådan ökning icke böra ifrågasättas.
Ur utbildningssynpunkt måste det anses fördelaktigt, om den första
repetitionsövningen förlägges i så omedelbar anslutning till rekrytutbildningen
som möjligt. Den värnpliktige kan nämligen icke anses såsom
en fullt utbildad soldat, förrän han deltagit i övningar i regements- och
högre förband, och dessa förekomma endast under repetitionsövningarna.
I föreliggande förslag är därför första repetitionsövningen förlagd till hindra
värnpliktsåret. Då emellertid inkallelsen på hösten detta år, endast omkring
två månader efter första tjänstgöringens slut, kan komma att medföra
vissa svårigheter för de värnpliktiga, böra de, som så önska, hava
rättighet att kvarstanna i tjänstgöring un der uppehållet mellan rekrytutbildningen
och första repetitionsövningen. Möjligheten för den värnpliktige
att erhålla uppskov till nästföljande år med föreskriven repetitionsövninobör
även bibehållas.
Beträffande de återstående två repetitionsövningarna vore det ur
militär synpunkt fördelaktigt, om den sista kunde uppskjutas till femte
värnpliktsåret, men då detta skulle vara olägligt för de värnpliktiga och ej
synes vara oundgängligen nödvändigt, torde övningarna liksom hittills böra
försiggå under tredje och fjärde värnpliktsåren.
De erfarenheter, som vunnits angående den behövliga längden av
repetitionsövningarna, utvisa nogsamt, att någon inskränkning i den för
dessa övningar anslagna tiden, 30 dagar, så långt ifrån är möjlig, att
tvärtom en ökning av dagantalet skulle vara behövlig. Av sociala skäl
Bihang till senare Riksdagens protokoll 1914. 1 sand. 2S käft. (AV 58.) 23
178 Kungl. May.ts nåd. proposition nr 58.
torde dock någon ändring i det nu bestämda dagantalet icke böra
ifrågasättas.
Enligt gällande bestämmelser få repetitionsövningarna i regel icke
äga rum i Norrland under tiden från och med den 11 juli till och med
den 31 augusti och i övriga delar av landet under tiden från och med
den 11 juli till och med den 9 september. Dessa bestämmelser hava
huvudsakligen tillkommit med hänsyn till det då pågående skördearbetet.
En förläggning av repetitionsövningarna till en så sen tidpunkt har emellertid
visat sig vara förenad med åtskilliga olägenheter både i militärt hänseende
och med hänsyn till de värnpliktiga själva. Någon större förskjutning
av tiden för repetitionsövningarna kan emellertid med hänsyn till
jordbrukets intressen icke ifrågasättas, men dessa torde i erforderlig grad
tillgodoses även med en begränsning av sistberörda tidsperiod sålunda, att
den slutar med den 5 september.
Kavalleriet.
Vid kavalleriet har övningstiden hittills omfattat sammanlagt 365
dagar, fördelade på en första tjänstgöring om 281 dagar och två repetitionsövningar
vardera om 42 dagar. Första tjänstgöringen har i regel tagit sin
början under senare hälften av november månad och fortgått i en följd
till repetitionsövningarnas början påföljande år.
I fråga om repetitionsövningarnas antal och längd är ej någon förändring
erforderlig. Första tjänstgöringen däremot behöver otvivelaktigt
någon förlängning för att den skall kunna tillgodose utbildningens krav.
Härtill kommer hänsyn till andra förhållanden.
Även de tider av året, då en årsklass värnpliktiga är inkallad till
tjänstgöring, är manskapstillgången vid kavalleriregementena under nuvarande
förhållanden ganska knapp för hästvårdens nöjaktiga tillgodoseende.
Vid varje skvadron finnas nämligen högst 60 fast anställda och 30 vapenföra
värnpliktiga, under det att antalet hästar vid flertalet skvadroner uppgår
till 120. Då i föreliggande förslag någon ökning av kavalleriregementenas
manskapsstyrka, utöver vad som oundgängligen betingas av kulspruteavdelningars
organisation, icke förutsättes, kommer manskapsstyrkan
även framgent att under första tjänstgöringen vara nätt och jämnt så stor,
som för ett behövligt tillgodoseende av hästvården och utbildningen är
nödigt.
Kunr/l. Maj:ts nåd. proposition nr -58.
179
Under tiden mellan repetitionsövningens slut och beväringsrekrytskolans
början, då den inneliggande manskapsstyrkan endast består av fast
anställd personal samt ett antal icke vapenföra värnpliktiga, är emellertid
manskapstillgången alltför ringa i förhållande till hästantalet för att utbildningsarbetet
skall kunna på ändamålsenligt sätt bedrivas. Visserligen
äro olägenheterna av denna manskapsbrist mindre kännbara under veckorna
närmast efter repetitionsövningen, då hästarna äro i behov av vila och något
mera intensivt utbildningsarbete på den grund icke kan ifrågakomma, men
tydligt är, att ett dylikt avbrott i årets utbildningsarbete icke kan utsträckas
utöver eu tid av två a tre veckor utan allvarliga olägenheter både
för det fast anställda manskapets utbildning och för hästmaterielens vård.
önskvärt vore utan tvivel, att de värnpliktigas första tjänstgöring
toge sin början omedelbart efter repetitionsövningens slut. Även med
hänsyn till de värnpliktigas utbildning vore en sådan utsträckning av
tjänstgöringstiden, varigenom den första tjänstgöringen linge en längd av
323 dagar, mycket önskvärd, i synnerhet som de värnpliktiga genom uppsättning
av ett ökat antal formationer vid kavalleriet komma att i större
utsträckning än för närvarande tagas i anspråk för eget truppslags mobilisering.
Av sociala skäl synes emellertid en så tidig inställelse icke
böra ifrågasättas. A andra sidan bör rekrytskolan med hänsyn till såväl
vad förut anförts som ock kravet på så grundlig förutbildning som möjligt,
innan vinterutbildning kan äga rum, icke börja senare än omkring den 1
november. Om den första tjänstgöringen erhåller en längd av omkring
300 dagar, bliva båda de nämnda synpunkterna beaktade, varjämte mellantiden
mellan repetitionsövningens slut och rekrytskolans början inskränkes
till omkring 3 veckor.
På nu anförda skäl synes vid kavalleriet utbildningstiden böra bestämmas
till sammanlagt 385 dagar, fördelade på en första tjänstgöring
om 301 dagar och två repetition sövningar vardera om 42 dagar.
Vinterutbildningen vid kavalleriet synes böra vid samtliga regementen
tillgodoses genom övningar å regementenas förläggningsorter samt vid
vissa regementen därutöver genom förflyttning av skolorna till lämpliga
platser i Norrland.
Att förlägga sistnämnda regementens hela styrka till Norrland
torde såväl av kostnadsskäl som med hänsyn till inkvarteringsförhållandena,
särskilt i fråga om hästar, i allmänhet icke vara lämpligt eller ens
möjligt; givetvis bör dock största möjliga styrka beredas tillfälle att deltaga
i egentlig vinterutbildning.
180
Kungl. Maj:ts nåd. proposition nr 58.
Fält
artilleriet.
Artilleriet.
Vid fältartilleriet har liksom vid kavalleriet övningstiden hittills omfattat
sammanlagt 365 dagar, fördelade på en första tjänstgöring om 281
dagar och två repetitionsövningar vardera om 42 dagar. Första tjänstgöringen
har, liksom vid kavalleriet, i regel tagit sin början under senare
hälften av november månad och fortgått i en följd till repetitionsövningarnas
början påföljande år.
Av i huvudsak samma skäl, som anförts beträffande kavalleriet, bölden
första tjänstgöringen vid fältartilleriet taga sin början redan omkring
den 1 november.
Vid fältartilleriet bör emellertid på grund av hittills vunnen erfarenhet
repetitionsövningarnas antal ökas till tre. Detta är nödvändigt dels
för att ytterligare befästa vad de värnpliktiga inlärt under den första
tjänstgöringen, vilket behov gör sig särskilt kännbart i betraktande av det
antal årsklasser, som inkallas vid mobilisering, dels för att möjliggöra
en tillfredsställande organisation under repetitionsövningarna. På grund av
personalbrist har nämligen hittills icke något regemente under nämnda
övningar kunnat organisera fullt antal batterier, utan hava årligen vissa
batterier måst uppdelas för att komplettera de övriga. Härigenom lider
batteriernas utbildning, varjämte regements- och divisionsstaber gå miste
om övning i att leda det antal enheter, som i fält förefinnas. Detta
måste anses såsom en stor olägenhet, enär repetitionsövningarna äro de
enda övningar under året, då tillfälle erbjudes för nämnda staber att erhålla
fältmässig övning med trupp.
Repetitionsövningarnas längd kan ej minskas. Detta är en följd av
övningsgrenarnas antal och omfattning. Framför allt kräva skarpskjutningarna
samt träningen av personal och lejda hästar en avsevärd tid.
Under nu angivna förutsättningar skulle övningstiden komma att
utgöra sammanlagt 426 dagar, vilket innebure en ökning med 61 dagar.
En dylik ökning bör dock, huru önskvärd densamma än kan anses vara,
icke ifrågasättas. Den nödvändiga inskränkningen av den första tjänstgöringens
längd kan ske genom att man under rekrytskolans sista period
permitterar de värnpliktiga i två omgångar. Mer än hälften av den värnpliktiga
personalen kan icke samtidigt permitteras, enär det i annat fall blir
omöjligt att låta befälsutbildningen och utbildningen i trupp oavbrutet
fortgå samt att erhålla tillräcklig personal för hästarnas skötsel.
Kungl. Maj ds nåd. proposition nr 58.
181
Rekrytskolans tredje period kan med hänsyn till markens och vägarnas
beskaffenhet icke taga sin början förr än i mitten av maj samt
fortgår till regementsövningarnas början, d. v. s. i något mer än 100
dagar. Permitteras de värnpliktiga under denna tid i två omgångar, vardera
omgången i 50 eller, för att erhålla en avrundad slutsumma, i 51
dagar, kommer den verkliga tjänstgöringstiden i linjen att uppgå till sammanlagt
375 dagar. Värnpliktiga, vilka sådant önska, böra äga rätt att
kvarstanna i tjänstgöring under permissionstiden.
Ett dylikt ordnande av värnpliktstjänstgöringen vid fältartilleriet
kan visserligen sägas försvaga själva rekrytutbildningen, enär åt densamma
anslås en månads kortare tid, än vad nu är händelsen. Fördelarna av att
de värnpliktiga, för stärkande av deras tjänstbarhet vid mobilisering, få
deltaga i ett ökat antal repetition sövningar och att dessa övningar kunna
bedrivas med regementena indelade på det antal batterier, fredsorganisationen
omfattar, äro dock så stora, att de synas uppväga olägenheten av
rekrytskolans förkortande.
Sammanlagda utbildningstiden vid fältartilleriet bör sålunda bestämmas
till 375 dagar, fördelade på en första tjänstgöring om 249 dagar samt
tre repetitionsövningar om 42 (lagar.
Vid positionsartilleriet har övningstiden hittills omfattat samman- Positionslagt
240 dagar, fördelade på en första tjänstgöring om 150 dagar och tre artilleriet.
repetitionsövningar vardera om 30 dagar.
Sedan 1901 års härordning antogs, hava förhållandena beträffande
positionsartilleriets användande och uppträdande väsentligt förändrats.
Ifrån att ursprungligen hava avsetts för ställningskriget har positionsartilleriet
utvecklats till ett tungt fältartilleri, avsett för direkt samverkan
med fälthären. På grund härav måste väsentligen ökade fordringar med
avseende på rörlighet och manöverduglighet ställas på detsamma. Eu
förlängning av övningstiden för positionsartilleriets värnpliktiga är därför,
såsom försvarsberedningarna jämväl förordat, nödvändig, och bör truppslaget
härutinnan jämställas med fältartilleriet. De skäl för övningstidens
utsträckning och indelning, som åberopats i fråga om fältartilleriet, gälla
nämligen även för positionsartilleriet. Utbildningstiden för de värnpliktiga
vid positionsartilleriet bör alltså bestämmas till 375 dagar, fördelade såsom
vid fältartilleriet.
Vid fästningsartilleriet har övningstiden hittills haft samma längd Fäst,lina. -och indelning som vid positionsartilleriet. Någon indelning av rekrytklas- artilleriet.
sen i skilda grupper med olika inryckningstider har icke förekommit.
182
Kungl. Maj:ts nåd. proposition nr 38.
Till följd av övningstidens längd och fördelning hava de genom sitt
läge för överraskande anfall utsatta fästningarna saknat erforderlig säkerhetsbesättning
under stor del av året. För att undanröja detta missförhållande
måste, därest övningstiden ej skall utsträckas väsentligen över ett år, varje
årskontingent värnpliktiga uppdelas på två avdelningar, som inkallas till
rekrytövning på olika tider. Den först inkallade avdelningen bör ej hemförlovas,
förrän den andra avdelningen varit i tjänst 3*/2 ä 4 månader.
Aven ur ren utbildningssynpunkt erfordras en utsträckning av den
nuvarande rekrytskolan. Först och främst ställer tjänstgöringen i de
moderna forten med deras olika pjässlag samt telefon- och signaleringsanordningar
ökade krav på utbildningen. Vidare hava väsentligen större
fordringar gjort sig gällande med hänsyn till utbildning med anspända
fordon och i .samband därmed stående utbildning i hästskötsel, körning
och även ridning för en del personal. Slutligen måste fästningsartilleriets
personal till viss grad erhålla infanteriutbildning för att kunna bestrida
bevakningen och deltaga i infanteriförsvaret mot stormning. Försvarsberedningarna
hava också uttalat sig för tjänstgöringstidens utsträckande
till 365 dagar, därav en första tjänstgöring om 295 dagar och två repetitionsövningar
vardera om 35 dagar.
Då fullgiltiga skäl torde föreligga för eu sådan utsträckning av den
första tjänstgöringen och då repetitionsövningarnas antal och längd ej
kunna minskas, bör utbildningstiden vid fästningsartilleriet bestämmas
till sammanlagt 365 dagar, fördelade på eu första tjänstgöring om 295
dagar och två repetitionsövningar vardera om 35 dagar.
I fråga om vinterutbildning vid artilleriet gäller i tillämpliga delar
vad därutinnan yttrats angående kavalleriet.
Ingenj örtrupperna.
Fältingen- övningstiden vid fältingenjör- och fälttelegraftrupperna har hittills
fJlttrXegraf- varit densamma som vid kavalleriet och fältartilleriet, d. v. s. 365 dagar,
trupperna, fördelade på en första tjänstgöring om 281 dagar och två repetitionsövningar
vardera om 42 dagar. Första tjänstgöringen har tagit sin början
i slutet av november och fortgått i en följd till repetitionsövningarnas
början påföljande år.
I fråga om den lämpliga tidpunkten för första tjänstgöringens början
gälla med avseende på fältingenjör- och fälttelegraftrupperna samma
Kungl. Maj:ts nåd. proposition nr 58.
183
synpunkter, som i detta hänseende framhållits beträffande kavalleriet och
fältartilleriet. Försvarsberedningarna hava visserligen förordat, att första
tjänstgöringen borde börja omkring den 1 maj och fortgå till in i mars
påföljande år. Fn sådan anordning skulle emellertid medföra den bestämda
olägenheten, att tillämpningsövningarna icke kunde förläggas till den så
gott som enda för dem lämpliga tiden eller sommaren, emedan de värnpliktiga
då ännu icke hunnit förvärva tillräcklig enskild utbildning. Detta
förslag kan sålunda icke förordas.
Av i huvudsak samma skäl, som anförts i fråga om fältartilleriet,
bör även vid fältingenjör- och fälttelegraftrupperna repetitionsövninparnas
antal ökas till tre. Aven vid dessa truppslag har det under sådana
övningar, särskilt för deltagande i fälttjänstövningar, ofta visat sig nödvändigt
att sammanslå flera förband för att uppnå erforderlig styrka. Härigenom
icke blott minskas det ordinarie befälets tillfällen till krigsmässig
utbildning, utan inskränkas även väsentligt tillfällena till samövning med
övriga truppslag under fältmässiga förhållanden.
I motsats till vad förhållandet är vid fältartilleriet, bör emellertid
tiden för varje repetitionsövning kunna minskas till 35 dagar. På sådant
sätt skulle övningstiden komma att omfatta en första tjänstgöring om
307 dagar samt tre repetitionsövningar vardera om 35 dagar eller tillsammans
412 dagar.
Då likväl eu sådan förlängning av tjänstgöringstiden ej ansetts böra
ifrågasättas, måste även vid fältingenjör- och fälttelegraftrupperna permittering
under en del av rekrytskolan tillgripas. Permissionstiden synes
böra bestämmas till 37 dagar, varigenom överensstämmelse vinnes med
fält- och positionsartilleriet i fråga om övningstidens längd.
Den angivna permissionstiden om 37 dagar är visserligen relativt kort
med hänsyn till möjligheten för de värnpliktiga att skaffa sig sysselsättning
under densamma. Denna omständighet torde dock hava mindre betydelse,
emedan de värnpliktiga till antalet äro jämförelsevis få samt uttagna från
flera rullföringsområden och till stor del bland yrken, inom vilka det bör
vara relativt iätt att erhålla tillfällig sysselsättning även under en så begränsad
ledighet. Då tidpunkten för ifrågavarande permission kommer att
bekantgöras redan i samband med kungörelsen om inskrivning, blir det
möjligt för värnpliktiga, vilka med hänsyn till sin borgerliga sysselsättning
äro i behov av ledighet under ifrågavarande tid, att anmäla
sig för tjänstgöring vid fältingenjör- eller fälttelegraftrupperna. Värnpliktiga,
som sådant önska, böra äga rätt att kvarstanna i tjänstgöring
under permissionstiden.
184
Kungl. Maj:ts nåd. proposition nr 58.
ingenjör- Övningstiden i linjen för fältingenjör- och fälttelegraftrupperna bör
trupperna, alltså utgöra 375 dagar, fördelade på en första tjänstgöring om 270 dagar
samt tre repetitionsövningar vardera om 35 dagar.
Utbildningstiden för fästningsingenjörtrupperna har hittills omfattat
en första tjänstgöring om 150 dagar och tre repetitionsövningar vardera
om 30 dagar eller tillsammans 240 dagar.
Såväl för erhållande av ett tillfredsställande utbildningsresultat som
för möjliggörande av erforderlig säkerhetsbesättning i fästningarna bör
liksom vid fåstningsartilleriet utbildningstiden, såsom även försrarsberedningarna
förordat, utsträckas till 365 dagar och möjlighet beredas
att inkalla de värnpliktiga till första tjänstgöring i två omgångar,
övningstiden bör liksom vid fåstningsartilleriet fördelas på en första tjänstgöring
om 295 dagar samt två repetitionsövningar vardera om 35 dagar.
I fråga om vinterutbildning vid ingenjörtrupperna gäller i tilllämpliga
delar vad därom yttrats angående kavalleriet och artilleriet
Trängen.
trän6tjänst Enligt 1901 års härordning utgör övningstiden för värnpliktiga, ut
och9s/uk-S
tågna till trängen i egentlig trängtjänst och i sjukbärartjänst 240 "dagar,
bärartjänst. fördelade på en första tjänstgöring om 150 dagar samt tre repetitionsövningar
vardera om 30 dagar.
I fråga om längden och fördelningen av övningstiden vid trängen
hava olika meningar framkommit. Enligt chefernas för generalstaben och
för flottans stab förslag år 1906 borde densamma utsträckas till 365 dagar,
fördelade på en första tjänstgöring om 275 dagar samt tre repetitionsövningar
vardera om 30 dagar. Till denna åsikt anslöt sig den år 1907 sammankallade
generalskommissionens flertal. Två av kommissionens ledamöter uttalade emellertid
såsom sin mening, att utbildningstiden för flertalet värnpliktiga vid
trängen kunde vara betydligt kortare och preciserade vid kommissionens
sammanträde år 1908 sin mening sålunda, att för de till egentlig trängtjänst
och till sjukbärartjänst uttagna värnpliktiga borde utbildningstiden
bestämmas till 180 dagar. Med åberopande av berörda i generalskommissionen
uttalade särskilda mening förordade den år 1907 tillsatta försvarskommittén,
att tjänstgöringstiden för nu ifrågavarande värnpliktiga förkortades
185
KungI. Maj:ts nåd. proposition nr 58.
till 182 dagar, fördelade pa. en första tjänstgöring om 112 dagar samt två
repetitionsövningar vardera om 35 dagar.
Försvarsberedningarna hava förordat eu förkortning av övningstiden
för ifrågavarande värnpliktiga till 210 dagar, fördelade, vad de till egentlig
trängtjänst inskrivna beträffar, på en första tjänstgöring om 180 dagar och två
repetitionsövningar vardera om U> dagar, samt, vad de till sjukbärartjänst
inskrivna angår, på tre repetitionsövningar av ungefär samma längd som
infanteriets och en rekrytskola med härav följande längd. Varje årskontangent
av den förra gruppen värnpliktiga borde uppdelas i två avdelningar,
som inkallades till rekrytövning på olika tider, den ena avdelningen i mitten
av april och den andra i mitten av oktober. För den avdelning, som
fullgjorde rekrytövningen under sommarhalvåret, borde åtminstone en repetitionsövning
förläggas till vintern för att vinterutbildning måtte erhållas.
Att förkorta övningstiden för trängens ifrågavarande värnpliktiga
kan icke anses tillrådligt, med hänsyn såväl till det numera allmänt
erkända behovet av vinterutbildning, särskilt även för sjukbärare, som till
den omständigheten, att organisation av trängen jämväl för klövjning
kräver särskild utbildning utöver den, som hittills meddelats. Under år
1913 utförda försök med klövjeträng hava visat, att detta transportsätt
fordrar en särdeles noggrann utbildning av trängpersonalen. Under sådana
förhållanden torde full anledning finnas att bibehålla övningstiden för de
till trängen i egentlig trängtjänst och i sjukbärartjänst inskrivna värnpliktiga
vid dess hittillsvarande längd.
Fn uppdelning av varje årskontingent värnpliktiga på två rekrytskolor,
såsom försvarsberedningarna föreslagit i fråga om de till egentlig
trängtjänst inskrivna, skulle möjliggöra en minskning av den fast anställda
personalen. Åtgärden är dock ur andra synpunkter förenad med bestämda
olägenheter. För befälspersonalen skulle tjänstgöringen vid två rekrytskolor
årligen bliva mycket enformig och tröttande, varpå utbildningen
skulle bliva lidande. Därjämte skulle den korta vinterrekrytskolan komma
att giva sämre utbildningsresultat än sommarrekrytskolan. Den förra
skulle nämligen avslutas i mitten av april, alltså före sommarens början.
Då härtill kommer, att den dubbla inkallelsen skulle i hög grad försvåra
utbildningen av det fast anställda och värnpliktiga underbefälet, torde en
uppdelning av årskontingenten värnpliktiga icke böra genomföras.
Flera skål tala för, att även vid trängen rekrytskolan förlägges
till vinterhalvåret. Då detta emellertid skulle kräva en utsträckning av
övningstiden, vilket ej ansetts böra ifrågakomma, är en sådan anordning
för trängens nu berörda värnpliktiga icke avsedd. De sociala skäl,
som tala för vinterförläggning vid infanteriet, äro för övrigt ej av samma
Bihang till senare Riksdagens protokoll 1914. 1 sand. 28 höft. (Nr 58.) 24
186
Kung!. Maj-.ts nåd. proposition nr 58.
betydelse, då det gäller trängen. Dess årskontingent av värnpliktiga är
relativt liten; den utgör i egentlig trängtjänst och sjukbärartjänst i medeltal
endast omkring 70 man för varje inshrivningsområde.
Trängens rekrytskolor böra alltså i huvudsak förläggas till samma
tid av året som för närvarande. För att möjliggöra att rekrytskolan vid
trängen kan taga sin början redan samma år, inskrivningen äger rum, böra
värnpliktslagens bestämmelser avfattas så, att de lämna frihet för inkallelse
till första tjänstgöring under första eller andra året.
Om första tjänstgöringen bibehålies vid nuvarande längd och förläggning,
kan särskild vinterutbildning beredas genom att låta eu av repetitionsövningarna
äga rum under vintern, vartill möjlighet förefinnes vid
trängen i betraktande av de vid detta truppslag rådande utbildningsförhållandena.
Även med endast två årsklasser värnpliktiga torde tillfredsställande
övningar i trängförband kunna ordnas under regementsövningarna.
Därest något år större manskapsstyrka än den vanliga är behövlig med
hänsyn till större fälttjänstövningar, torde behovet kunna tillgodoses antingen
genom kommenderingar trängkårerna emellan eller möjligen genom
att förlägga trängens reservtruppövning till tiden för regementsövningarna.
För övningar i sjuk vårdsformationer är det emellertid synnerligen önskvärt
att åtminstone vissa är äga tillgång på tre årsklasser värnpliktiga.
Sådan kan erhållas genom att förlägga sista repetitionsövningen för varannan
årsklass ett år senare, varigenom vart annat år tre årsklasser komma
att stå till förfogande. I enlighet härmed hava värnpliktslagens bestämmelser
avfattats.
För de till trängen i egentlig trängtjänst och sjukbärartjänst inskrivna
värnpliktiga bör alltså utbildningstiden fortfarande utgöra 240
dagar, fördelade på eu rekrytskola om 150 dagar och tre repetitionsövningar
vardera om 30 dagar.
För värnpliktiga, vilka, till ett antal av högst 14 procent beträffande
trängen i egentlig trängtjänst och högst 10 procent beträffande
trängen i sjukbärartjänst, uttagas för utbildning till underbefäl och fackmän,
måste utbildningstiden utsträckas till 365 dagar. Endast under denna förutsättning
synes det möjligt att för övriga värnpliktiga kunna begränsa
övningstiden i linjen till den nuvarande eller 240 dagar.
Enligt 1901 års härordningsförslag skulle övningstiden för värnpliktiga,
inskrivna till trängen i egentlig sjukvårdstjänst, utgöra 365 dagar.
Till följd av Riksdagens beslut nedsattes tiden till 240 dagar, fördelade
på eu rekrytskola om 150 dagar och tre repetitionsövningar vardera om
30 dagar. Hela tjänstgöringen fullgöres vanligen i en följd.
Kungl. Maj:ts nåd. proposition nr 58.
187
I chefernas för generalstaben och för flottans stab förslag år 1906,
generalskornmissionens yttrande däröver samt 1907 års försvarskommittes
betänkande förordades utsträckning av övningstiden för dessa värnpliktiga
till 365 dagar. Försvarsberedningarna hava ansett, att någon ändring
ej bör äga rum beträffande övningstiden för nu ifrågavarande värnpliktiga.
Deras tjänstgöring är för närvarande så ordnad, att de i februari
inrycka till tjänstgöring vid trängkårerna, varest de under omkring 2V2
månad erhålla militär utbildning. De förflyttas därefter till sjukhusen vid
arméfördelningens olika truppförband för erhållande av sjukhusutbildning,
vilken pågår till slutet av augusti, då de återvända till trängkårerna och
tjänstgöra där till slutet av repetitionsövningarna. Hela tjänstgöringen
fullgöres alltså i en följd.
Med den ifrågasatta nya anordningen av infanteriets utbildning torde
emellertid antalet å infanteriregementenas sjukhus vårdade personer under
juli och augusti månader bliva så ringa, att någon tillfredsställande
sjukhusutbildning under denna tid icke kan därstädes anordnas. En omläggning
av utbildningen för trängens till egentlig sjukvårdstjänst uttagna
värnpliktiga blir därför nödvändig, varvid den första tjänstgöringen till
större delen bör förläggas till vinterhalvåret. Ifrågasättas kan då, huruvida
icke eu sådan anordning kräver förlängning av övningstiden. På
grund av utbildningens karaktär lärer detta emellertid icke vara nödvändigt.
Med hänsyn såväl till den värnpliktiges egen utbildning som till
organisationen av och övningar med sjukvårdsformationer är deltagande i
repetitionsövning erforderligt även för ifrågavarande värnpliktiga. Detta
nödvändiggör en mindre omläggning av utbildningstiden.
Utbildningstiden för de till trängen i egentlig sjukvårdstjänst inskrivna
värnpliktiga bör därför bestämmas till sammanlagt 240 dagar, fördelade
på en första tjänstgöring om 180 dagar och två repetitionsövningar
vardera om 30 dagar.
För värnpliktiga, vilka tiil ett antal av högst 10 procent uttagas för
utbildning till underbefäl och fackmän, bör utbildningstiden utsträckas till
365 dagar.
Någon uttagning till trängen i förvaltningstjänst ifrågasattes icke för
framtiden, emedan denna tjänstegren kommer att motsvaras av de nyorganiserade
förplägnadstrupperna.
Beträffande förflyttning till Norrland för särskild vinterutbildning
gäller i tillämpliga delar vad som yttrats angående kavalleriet.
188
Kungl. Majtis nåd. proposition nr 58.
Förplägnadstrupperna.
De till trängen i förvaltningstjänst inskrivna värnpliktiga utbildas
enligt nuvarande bestämmelser icke vid trängkårerna utan vid särskilda
skolor under befäl av personal ur intendenturkåren. Såsom under avdelningen»
Organisationen: Förplägnadstrupperna» kommer att närmare angivas,
böra dessa skolor organiseras som förplägnadstrupper. Ifrågavarande
värnpliktiga böra därför vid inskrivningarna icke vidare uttagas till trängen,
utan tilldelas förplägnadstrupperna.
övningstiden är enligt nu gällande bestämmelser densamma som
vid infanteriet, men kan på sätt Konungen förordnar, få fullgöras i
en följd.
Försvarsberedningarna hava föreslagit, att övningstiden för det vapenföra
förplägnadsmanskapet borde nedsättas till 210 dagar, fördelade på
en rekrytskola och tre repetitionsövningar.
Vid bestämmande av övningstiden för dessa värnpliktiga måste hänsyn
tagas ej blott till den tid, som erfordras för att bibringa dem nöjaktiga
färdigheter för uppträdande under olika förhållanden, utan jämväl därtill att
verksamheten vid arméns intendenturförråd och de dit förlagda förplägnadsanstalterna,
vid vilka ifrågavarande värnpliktiga utbildas, må kunna utan
avbrott fortgå under hela året. Redan ur förstnämnda synpunkt är en
sammanlagd övningstid av 240 dagar av behovet påkallad. Ur sistnämnda
synpunkt är det nödvändigt att, medan de nyinkallade värnpliktiga
bibringas de första grunderna av sin utbildning, d. v. s. för
en tid av omkring en månad, tillgång finnes på fullt utbildat manskap
för skötseln av intendent urförrådet. Härav följer, att då en ökning av
övningstidens nuvarande längd icke anses böra ifrågasättas, årskontingenten
värnpliktiga måste delas i två omgångar med minst 7 månaders första
tjänstgöring. Med en kortare tjänstgöringstid för de värnpliktiga skulle
man bliva nödsakad att för anstalternas skötsel under mellantiderna anställa
tillfälliga civila arbetare, en anordning som måste anses synnerligen
olämplig ur såväl ekonomisk som militär synpunkt. I sistnämnda hänseende
må framhållas, att två av intendenturförråden äro belägna inom fästningar.
Vad repetitionsövningarna angår, torde det vara möjligt att giva
förplägnadskompanierna en tillfredsställande utbildning under fältmässiga
förhållanden även med endast en dylik övning om 30 dagar.
Utbildningstiden för nu ifrågavarande värnpliktiga bör alltså bestäm -
Kungl. Maj:ts nåd. proposition nr 58.
189
mas till sammanlagt 240 dagar, fördelade på en första tjänstgöring om
210 dagar och en repetitionsövning om 30 dagar.
Av förplägnadstruppernas årskontingent värnpliktiga höra 14 procent
uttagas för utbildning till underbefäl och fackmän i 365 dagar. Denna
uttagning motsvarar den utbildning av förvaltare med 365 dagars övningstid,
som inom försvarsberedningarna förordats.
Läkare, veterinärer, tandläkare m. fl.
Enligt gällande bestämmelser äger värnpliktig, som avlagt medicine i allmänhet.
kandidatexamen och fullgjort därefter följande föreskrivna propedeutiska
kurser och grundläggande tjänstgöring, ävensom värnpliktig, vilken avlagt
tandläkarexamen, fullgöra två eller flera repetitionsövningar i en följd.
Värnpliktig, som tillhör medicinsk fakultet och idkar medicinska studier,
men icke avlagt medicine kandidatexamen, ävensom värnpliktig, vilken såsom
elev idkar studier vid tandläkarinstitutet, kan erhålla uppskov med
repetitionsövning för ett år i sänder, dock icke längre än till och med det
år, vederbörande fyller respektive 26 eller 24 år. Genom dessa bestämmelser
har det beretts möjlighet för de studerande att mera obehindrat bedriva
sina studier, på samma gång som genom uppskov med repetitionsövningar
och dessas fullgörande i en följd deras yrkeskunskap kan bättre tillgodogöras
för den militära organisationen.
Icke blott beträffande läkare och tandläkare utan även i fråga om
veterinärer är det av vikt, att värnpliktstjänstgöringen ordnas på det mest
praktiska sätt såväl med hänsyn till deras studier som på gi-und av det
gagn, deras yrkesduglighet kan tillföra den militära organisationen.
Värnpliktiga tillhörande dessa tre yrkesgrupper böra erhålla militärutbildning
tillsammans med övriga värnpliktiga, vilka avlagt studentexamen,
dock icke under så lång tid som de studenter, vilka utbildas till
plutonchefer. Efter en avkortad militärutbildning böra de avbryta sin
tjänstgöring och först sedan de avlagt medicine kandidatexamen med
fullgjord klinisk tjänstgöring vid Serafimerlasarettets medicinska och kirurgiska
avdelningar, veterinärexamen eller tandläkarexamen fortsätta densamma
i militära fackskolor motsvarande deras respektive yrken. Sålunda
utbildade böra de under sin återstående värnpliktstjänstgöring och vid
mobilisering med fördel kunna tagas i anspråk inom motsvarande tjänstegrenar
vid armén.
190
Kungl. Maj:ts nåd. proposition nr 58.
På grand av de avsevärda fördelar, som genom nu föreslagna åtgärder
skulle komma försvaret till godo, torde det vara lämpligt, att dessa
värnpliktiga vid värnpliktens fullgörande erhålla den lättnad, som kan medgivas,
utan att försvarets intressen åsidosättas. Detta är så mycket mer av
förhållandena påkallat, som berörda värnpliktigas yrkesskicklighet kommer
krigsmakten tillgodo endast om de frivilligt uppskjuta en del av sin värnpliktstjänstgöring,
till dess de helt eller delvis avslutat sina studier. Värnpliktstjänstgöringen
måste därför ordnas så, att ett dylikt uppskjutande
blir icke allenast ur det allmännas utan också ur den värnpliktiges egen
synpunkt önskvärt och fördelaktigt.
Lättnaden bör bestå dels, i den mån medgivanden i sådan riktning
låta förena sig med den militära utbildningens krav, uti övningarnas förläggande
till den. tid på året, då de vålla studierna minsta avbräck,
dels uti viss avkortnirm i den lagstadgade övningstiden. Samtliga ifråga
Ö
Ö O Ö O Ö
varande studenters studier äro i huvudsakliga delar förlagda till höst-,
vinter- och vårmånaderna, vadan deras värnpliktstjänstgöring, där så ske
kan utan skada för försvarets intressen, bör förläggas till årets sommarmånader.
För de vapenföra bör lättnaden i fråga om övningstidens längd
bestå dels i befrielse från deltagande i reservtruppövning, dels i en avkortning
av värnpliktstjänstgöringen i linjen med högst 45 dagar. I överensstämmelse
härmed bör avkortningen för icke vapenföra bestämmas till högst
60 dagar.
Vämplik- Värnpliktiga läkare erhålla enligt nu gällande bestämmelser sin
9 militärutbildning vid infanteriet eller kavalleriet, men böra för framtiden
utbildas endast vid infanteriet, vilket jämväl de för fältläkarkårens omorganisation
på sin tid tillkallade sakkunniga förordat.
Den militära utbildningen för vapenföra bör omfatta omkring sju
månader, fördelade på sommarmånaderna under första och andra värnpliktsåren,
eu utbildningstid som torde få anses vara tillräcklig med hänsyn till
ifrågavarande värnpliktigas uppgift inom försvaret. Efter avslutad sådan
utbildning bör återstående tjänstgöring uppskjutas, till dess de värnpliktiga
avlagt medicine kandidatexamen och avslutat den kliniska tjänstgöringen
vid Serafimerlasarettets medicinska och kirurgiska avdelningar, varefter fackutbildningen
tager sin början, senast under sjunde värn pliktsåret. Fullgörandet
av icke blott propedeutisk tjänstgöring vid universitetsklinikerna
utan även den kliniska tjänstgöringen vid Serafimerlasarettets medicinska
och kirurgiska avdelningar är en nödvändig förutsättning för att de värnpliktiga
läkarna skola kunna tillgodogöra sig undervisningen i den fack
-
Kungl. Maj:ts nåd. proposition nr 58. 101
skola, varom här nedan vidare förmäles, samt fullgöra sin facktjänst såsom
militärläkare.
Fackutbildningen och facktjänstgöringen böra omfatta eu tid av omkring
sju månader och utgöras dels av en fackskola om tre månader jämte
en efterföljande 30 dagars repetitionsövning, dels av militärläkartjänstgöring
efter nämnda repetitionsövning samt under påföljande år vid vinterövningar,
inskrivningar och annan militärtjänst sammanlagt omkring tre månader.
De icke vapenföras tjänstgöring bör ordnas på enahanda sätt, dock
med den skillnad, att militärutbildningen bör omfatta endast tre till fyra
månader och förläggas till första värnpliktsåret.
Värnpliktiga veterinärer utbildas för närvarande vid beridet truppslag,
men böra för framtiden erhålla sin militärutbildning endast vid kavalleriet.
Deras militärutbildning bör liksom läkarnas omfatta omkring sju månader,
fördelade på sommarmånaderna under första och andra värnpliktsåren.
Efter fullgjord sådan utbildning bör återstående tjänstgöring uppskjutas, till
dess de värnpliktiga avlagt veterinärexamen, varefter fackutbildningen bör
taga sin början, dock senast under sjunde värnpliktsåret.
Fackutbildningen och facktjänstgöringen böra omfatta eu tid av omkring
sju månader och utgöras dels av en fackskola om två månader jämte
en efterföljande 42 dagars repetitionsövning, dels av veterinärtjänstgöring
efter nämnda repetitionsövning samt under påföljande år vid vinterövningar
och annan militärtjänst sammanlagt 3V2 å 4 månader.
De icke vapenföras militärutbildning bör omfatta tre till fyra månader
och förläggas till första värnpliktsåret. Deras fackutbildning och facktjänstgöring
bör fullgöras på samma sätt som de vapenföras och således
omfatta sju månader.
Värnpliktiga tandläkare hava hittills erhållit sin militärutbildning
vid trängen, men böra liksom läkarna, till vilkas biträden de skola utbildas,
fullgöra militärutbildningen vid infanteriet, där de finna största
användningen under sin facktjänstgöring. Deras tjänstgöring ordnas i
huvudsak enligt samma grunder som de värnpliktiga läkarnas. Efter avslutad
militärutbildning bör sålunda deras vidare tjänstgöring uppskjutas,
till dess de avlagt tandläkarexamen, varefter fackutbildningen och facktjänstgöringen
taga sin början, senast under sjunde värnpliktsåret.
Någon fackskola för utbildning till vare sig läkarbiträden eller till
militärtandläkare torde icke vara av behovet påkallad, då fackutbildningen
till läkarbiträden lämpligast sker genom att, biträda läkarna i deras praktiska
Värnpliktiga
veterinärer.
Värnpliktiga
tandläkare.
192
Kungl. Maj:t$ nåd. proposition nr 68.
sjukvårdstjänstgöring samt deras förvärvade utbildning såsom tandläkare är
tillfyllest för militärtandvårdens bestridande.
Andrayrkes- Jämväl beträffande vissa andra yrkesgrupper bland studenter bör
blan<lP8tu- möjlighet hållas öppen att ordna tjänstgöringsförhållandena på sätt förut
Center, är nämnt.
Icke vapenföra värnpliktiga.
1901 års Enligt den år 1901 antagna värnpliktslagen var tjänstgöringstiden för
VariagMs'' vapenför värnpliktig lika lång som för vapenför värnpliktig vid
samma truppslag, alltså växlande från 240 till 365 dagar. Tjänstgöringen
fullgjordes i regel i en följd.
Riksdagens Under de första åren efter den nya härordningens antagande, då
sk''imse av mer c^er mindre tillfälliga anledningar det här och var mötte svårighet
att fullt rationellt använda de icke vapenföras arbete, gjorde sig på
många håll den meningen gällande, att de icke vapenföras tjänstgöringstid
vore onödigt lång. Med framhållande att endast det antal icke vapenföra
värnpliktiga, som motsvarade det verkliga behovet, borde uttagas till eller
användas i tjänstgöring, anhöll Riksdagen i skrivelse den 19 maj 1904 om
utredning angående det med hänsyn härtill behövliga antalet.
1905 års Den på grund härav år 1905 tillsatta kommittén för utredning
angTende luav frågan angående de icke vapenföra värnpliktigas tjänstgöring föreslog
icke vapen--med hänsyn till den dåvarande omfattningen av handräckningsgöromå
^pliktigas
''en vid armén — att antalet tjänstgöringsdagar för icke vapenföra skulle
tjänst- nedbringas dels genom sådana ändringar av föreskrifterna angående värngoung.
pliktigas duglighet till krigstjänst, att antalet icke vapenföra minskades
med omkring 10 %, och dels genom nedsättning av tjänstgöringstiden för
samtliga icke vapenföra till 180 dagar.
1906 års I sitt år 1906 avgivna förslag till försvarsväsendets stärkande föror
^försvars-1
dåde cheferna för generalstaben och för flottans stab en reglering av de icke
väsendets vapenföras av olika kategorier tjänstgöring genom att, där tillgången överstarkande.
stege behovet, i motsvarande grad avkorta tjänstgöringen.
193
Kungl. MajUs nåd. proposition nr 58.
Såväl 1907 års generalskommission som deri samma år tillsatta för- 1907 års
svars kommittén förordade för det stora flertalet icke vapenföra värnpliktiga, kommission
nämligen militärarbetarna, eu tjänstgöring av 182 dagar, men däremot för och samma
yrkesmän och skrivbiträden 365 dagar. “''kommitté
Efter det frågan på grund av nådig proposition varit föremål för Nedsättning
prövning vid 1911 års riksdag utan att då vinna sin lösning, avläts till
1912 års riksdag förnyad proposition i ämnet, därvid, efter försvarsbered- liden,
ningarnas hörande, föreslogs, att tjänstgöringstiden för samtliga icke vapenföra
skulle nedsättas till 182 dagar. Detta blev också Riksdagens beslut, riksdag.
Såsom av det föregående framgår, hänföra sig de i förevarande Departeämne
gjorda utredningarna i huvudsak till en tid, då det ännu icke förelåg meptes„c,lr''
någon mera omfattande erfarenhet angående den nytta, försvaret kunde hava
av de icke vapenföra värnpliktiga. Erfarenheterna under de senaste åren
utvisa emellertid, att s. k. handräckningsgöromål vid armén ökats vida utöver
vad 1905 års kommitté beräknat, att det för deras utförande disponibla
antalet militärarbetare är otillräckligt samt att vapenfört manskap i alltför
stor utsträckning tages i anspråk för detta ändamål.
Belysande härför äro vissa inom försva,rsberedning urna verkställda
utredningar angående de handräckningsgöromål, som utförts vid armén
såväl av militärarbetare som av vapenfört manskap och vilka omfatta
beträffande året 1911—1912 hela armén och beträffande året 1912—1913
fjärde arméfördelningens truppförband. Av eu vid dessa utredningar fogad
tablå framgår, att det vapenföra manskapets deltagande i handräckningsgöromål
ökats efter tjänstgöringstidens nedsättning för de icke vapenföra,
särskilt vid de truppslag, där dessas tjänstgöring minskats från 365 till
182 dagar. Göres på grund av siffrorna i denna tablå en beräkning
för hela armén beträffande utbildningsåret 1912—1913 — det första
efter tjänstgöringstidens nedsättande till 182 dagar — Annor man, att
under nämnda utbildningsår antalet handräckningsdagar i runt tal uppgått
till 1,570,000, av vilka 650,000 kommit på militärarbetare och 920,000 på
vapenfört manskap. Känt är också, att ifrågavarande göromål för närvarande
måste utföras av det vapenföra manskapet i sådan utsträckning,
att utbildningen i icke ringa mån blivit lidande därpå. Enligt den inom
försvarsberedningarna härutinnan verkställda utredningen för utbildningsåret
1912—1913 hade en var av infanteriets värnpliktiga under rekrytskolan
använts för sådana göromål i genomsnitt under 9,6 dagar. Vid vissa
av specialtruppslagen voro förhållandena härutinnan ännu ogynnsammare.
Det är givet, att med utsträckt övningstid för huvuddelen av de
Bihang till senare Riksdagens protokoll 1914. 1 sand. 28 käft. (Nr 58.) 25
194
KungI. Maj:ts nåd. proposition nr 58.
vapenföra värnpliktiga antalet handräckningsdagar absolut taget kommer
att ökas, även om desamma i proportion till tjänstgöringstiden i dess helhet
måhända bliva färre. För att den utsträckning av tjänstgöringstiden
för det vapenföra manskapet, som nu ifrågasättes, verkligen må komma
försvaret fullt till godo, bör undersökas, i vad mån och på vad sätt det
vapenföra manskapets deltagande i handräekningsgöromål kan minskas.
Härvid bör beaktas, att en del av handräckningsgöromålen böra eller
åtminstone utan olägenhet kunna utföras av vapenfört manskap. Sålunda
böra härtill användas vapenföra värnpliktiga, vilka av en eller annan tillfällig
anledning ej kunna deltaga i praktiska övningar (konvalescenter,
lindrigt sjuka in. fl.), i den mån deras hälsotillstånd det tillåter. Vidare
äro vissa göromål av sådan art, att jämväl vapenför personal i övrigt bör
i dem deltaga. Men förutom nu antydda handräekningsgöromål, i vilkas
utförande vapenföra värnpliktiga under alla omständigheter böra deltaga,
finnas åtskilliga andra, vilka för närvarande måste åläggas vapenföra i så
stor utsträckning, att utbildningen därav blir allvarsamt lidande.
För att befria det vapenföra manskapet från sistberörda göromål
kan man begagna sig av två olika vägar. Dels kan genom inskrivning
till militärtjänst av ett antal ynglingar, som nu av en eller annan relativt
obetydlig anledning frikallas från tjänstgöring, antalet militärarbetare ökas,
och dels kan tjänstgöringstiden för de icke vapenföra förlängas.
Helt visst låter det tänka sig att genom ändring av föreskrifterna rörande
undersökning av värnpliktigas duglighet till krigstjänst sätta gränsen
för duglighet i annan tjänst än vapentjänst så, att eu del med mindre fel
behäftade värnpliktiga, vilka nu frikallas, i stället komma att inskrivas såsom
icke vapenföra. Om man också erhölle ytterligare blott ett 10-tal
militärarbetare inom varje inskrivningsområde, kommc därigenom det vapenföra
manskapets handräckningsdagar att minskas med omkring 50,000. Då
emellertid i sådant fall med armén skulle komma att införlivas ynglingar,
som i fysiskt hänseende äro underlägsna de nuvarande icke vapenföra, måste
denna utväg, om den skall komma till användning, anlitas med stor försiktighet.
Beaktas bör även, att Riksdagen uti sin förutnämnda skrivelse den
19 maj 1904 uttalat sig i motsatt riktning, ehuruväl de förutsättningar,
under vilka detta uttalande gjordes, voro andra än de, vilka komma att
inträda med genomförandet av den nu ifrågasatta utsträckningen av övningstiden
för vapenföra värnpliktiga.
Då dessutom sådan ändring i vederbörliga besiktningsbestännnelser
ifrågasatts, att ynglingar, som för närvarande böra hänföras till de icke
vapenföras klass, skola kunna inskrivas såsom dugliga i viss vapentjänst,
105
Kungl. Maj:ts nåd. proposition nr 58.
torde det icke vara skäl antaga, att antalet icke vapenföra skall kunna
genom det nu antydda förfaringssättet väsentligen höjas.
Beträffande frågan om förlängning av de icke vapenföra värnpliktigas
tjänstgöringstid må erinras, att i den till 1912 års riksdag avlåtna propositionen
angående nedsättning av tjänstgöringstiden för dem framhölls, att
den föreslagna lättnaden vore avpassad efter då bestående värnpliktsförhållariden.
Då enligt föreliggande förslag en avsevärd ökning av de
vapenföra värnpliktigas övningstid ifrågasattes, måste därför de icke vapenföras
tjänstgöringstid anpassas efter de genom övningstidens ökande ändrade
förhållandena. Detta är desto nödvändigare, som det större behovet
av icke vapenföra — såsom nyss framhållits — icke kan tillgodoses enbart
genom ökning av de icke vapenföras antal.
De icke vapenföras tjänstgöringsskyldighet bör givetvis stå i ett
visst lämpligt förhållande till de vapenföras, så att den lindring i värnpliktsbördan,
som beredes de förra på grund därav, att deras kroppskonstitution
och allmänna hälsotillstånd kunna antagas i någon mån hava
minskat deras förvärvsmöjligheter, icke kommer att bliva oskäligt stor.
Enligt nuvarande bestämmelser utgör de icke vapenföras tjänstgöringstid
omkring 3/4 av den för huvuddelen av de vapenföra bestämda övningstiden.
Denna proportion synes även för framtiden vara lämplig att i huvudsak
bibehålla. Då den för infanteriets vapenföra värnpliktiga nu ifrågasatta
tjänstgöringstiden, reservtruppövning inberäknad, utgör sammanlagt 355
dagar, skulle de icke vapenföra efter dessa grunder få eu tjänstgöringstid
av 267 dagar. Emellertid synes det icke lämpligt att ålägga de icke
vapenföra längre tjänstgöringsskyldighet än flertalet av trängens vapenföra
värnpliktiga. För icke vapenföra värnpliktiga bör tjänstgöringstiden
alltså bestämmas till 240 dagar, vilket innebär en utsträckning av
nuvarande tjänstgöringsskyldighet med två månader och en ökning med
omkring 200,000 handräckningsdagar. Då tjänstgöringstiden med två månader
överskjuter ett halvt år, vinner man därjämte fördelen att kunna
genom en lämpligt ordnad inkallelse i två omgångar hålla det största
antalet militärarbetare i tjänst under de tider, då det vapenföra manskapets
deltagande i handräckningsgöromål är för dess utbildning mest
menligt.
för icke vapenföra studenter och likställda synas särskilda tjänstgöringsbestämmelser
erforderliga dels på grund av den väsentligt utsträckta övningstiden
för vapenföra studenter, dels ock på grund därav att flertalet icke vapenföra
studenter böra, såväl i fred som krig, användas i sådana befattningar
vid armén, som kräva särskild och längre utbildning och där deras högre
allmänbildning kan komma försvaret till godo. Sådana befattningar
196
Kuncjl. Mcij:ts nåd. proposition nr 58.
äro vissa intendenturtjänster samt tjänst vid militära sj ukvårdsformationer
av olika slag, i militära expeditioner in. in. Tjänstgöringstiden
för icke vapenföra studenter bör på grund härav bestämmas till ett år
eller 365 dagar, att fullgöras i en följd eller i två omgångar med början
under första eller andra värnpliktsåret, på sätt Konungen närmare förordnar.
I avdelningen »Värnpliktstjänstgöringen: Utbildning: Läkare, veterinärer,
tandläkare in. fl.» har redan angivits, huru värnpliktstjänstgöringen
för icke vapenföra medicine studerande samt studerande vid veterinärerdr
tandläkarinstituten bör ordnas.
Eu liknande ordning synes lämpligen böra följas beträffande vissa
andra grupper av icke vapenföra studerande, av vilka försvaret kan vänta
sig större nytta, sedan de avslutat sina studier, än om tjänstgöringen fullgöres
i vanlig ordning. Hit höra juris studerande, vilka efter avlagd
examen genom tjänstgöring i större militära expeditioner kunna utbildas
till sekreterare, kamrerare eller expeditionsbiträden, apotekare, och möjligen
även andra.
För ordnande av dessa olika gruppers tjänstgöring bör åt Kung!.
Maj:t tillerkännas befogenhet att medgiva studerande icke vapenför värnpliktig
uppskov med återstående värnpliktstjänstgöring och avkortning
med högst 60 dagar av den eljest fastställda tjänstgöringstiden.
Kungl. Maj:ts nåd. -proposition nr 38.
107
2. Reservt repövning.
Vid framläggandet av 1901 års härordningsförslag betonades uttryckligen
såsom ett oundgängligt villkor för uppsättande av reservtrupper,'' att
eu särskild repetitionsövning borde komma till stånd för äldre årsklass.
I den till följande års riksdag avlåtna propositionen föreslogs, att en sådan
övning om 15 dagar måtte äga rum vid infanteriet, positions- och fästningsartilleriet,
fästningsingenjörtrupperna samt trängen. Denna framställning
vann emellertid icke Riksdagens bifall.
Om eu sådan repetitionsövning ansågs erforderlig redan för eu
reservorganisation av så ringa omfattning som den år 1901 föreslagna,
torde det vara tydligt, att anordnandet av en dylik övning framstår i ännu
högre grad såsom oavvislig förutsättning för den nu ifrågasatta reservorganisationen.
Inom försvarsberedningarna synes denna mening även hava
varit gällande.
Enligt 1901 års förslag var sådan övning avsedd att huvudsakligen
vara eu repetitionskurs i skjutning, att i övrigt uppfriska de värnpliktigas
militära kunskaper och färdigheter samt att giva de till en mera
mogen ålder komna män, som skulle inkallas till övningen, tillfälle att
återknyta förbindelsen med sitt truppförband och eu påminnelse om, att de
företrädde eu väsentlig och värdefull del av landets försvarskraft.
Allt detta har fortfarande full giltighet, även om till följd av det frivilliga
skytteväsendets utveckling skjutningen icke behöver vara övningens
huvuduppgift. Härtill komma emellertid numera ytterligare flera tungt
vägande skäl. Den nu ifrågasatta reservorganisationen bygger i mycket stor
utsträckning på värnpliktigt befäl, och för detta befäl är övningen i fråga
minst lika viktig som för det värnpliktiga manskapet. Detta befäl fullgör
i allmänhet sin sista repetitionsövning senast under fjärde värnpliktsåret
och tillhör därefter beväringen under ej mindre än elva därpå följande
år. Det torde utan vidare inses, att en övning under dessa elva
år är det minsta, som kan fordras för att nödtorftigt vidmakthålla kunskaper
och befälsförmåga. Redan ett fåtal år efter varje repetitionsövning
kan befälsfönnågan antagas vara så nedsatt, att den vid mobilisering
måste höjas genom särskilda vid depåerna anordnade befälskurser,
1901 års
härordningsförslag.
Övningens
nödvän
dighet.
198
Kungl. Maj-.ts nåd. proposition nr 58.
Värnpliktsår
för övningens
fullgörande
Tidpunkten
för
övningen.
Övningens
längd.
innan reservbefälet kan med fördel användas i befälsställning. Jämväl
med hänsyn till den nu ifrågasatta reservorganisationens stora omfattning
och särskilt på grund av de ökade krav, som måste ställas på reservtrupperna
ur beväringens första uppbåd, förefinnes ett oavvisligt behov av
övning för reservtruppförbanden. Slutligen är ifrågavarande övning nödvändig
för att bereda reservstats- och reservofficerarna tillfälle till övning
i den utsträckning, som erfordras för deras militära användbarhet.
Såsom nyss nämnts, upptog 1901 års förslag en dylik övning endast
för infanteriet, positions- och fästningsartilleriet, fästningsingenjörtrupperna
samt trängen. Den egentliga reservorganisationen omfattade nämligen
endast dessa truppslag. Enligt förevarande förslag är däremot reservorganisationen
avsedd att omfatta alla truppslag, varför övning med äldre
årsklass, reserv t ruff o vn i ng, bör anordnas vid samtliga truppslag.
Då för reservens årsklasser endast en reservtruppövning torde kunna
ifrågasättas, bör tidpunkten för dess fullgörande bestämmas så, att densamma
i första hand kommer de reservavdelningar tillgodo, på vilkas användbarhet
de största fordringarna ställas, d. v. s. första uppbådets. Den bör
alltså helst förläggas till det sista av de år, den värnpliktige tillhör de årsklasser,
vilka äro avsedda för linjens och depåns mobilisering. För härens
huvuddel är det nionde värnpliktsåret lämpligast.
Med hänsyn till de uti ifrågavarande övning deltagande värnpliktigas
ålder och sociala förhållanden är det önskvärt, att densamma förlägges till
sådan tid på året, att övningen vållar dem minsta möjliga fysiska och
ekonomiska olägenheter. A andra sidan bör övningen hälst försiggå vid
en sådan tidpunkt, att, det övriga militära utbildningsarbetet icke störes.
Med hänsyn därtill bör åt Kungl. Magt lämnas frihet att bestämma tid
för övningen.
Enligt 1901 års förslag skulle repetitionsövningen för äldre årsklass
hava en varaktighet av 15 dagar. Samma tidslängd föreslås nu. I betraktande
därav, att denna övning år den enda under de elva till tolv år,
den värnpliktige kvarstår i beväringen efter sista repetitionsövningen med
linjen, ävensom med hänsyn till mängden av utbildningsgrenar, som behöva
repeteras, och att det övervägande flertalet av de inkallade vid inryckningen
äro i saknad av träning, måste denna tid betecknas såsom knapp.
Övningens Ifrågasättas kunde, att övningen skulle ordnas såsom eu mobilise
anorduande
ringsövning vid sådana truppslag, där hela reservförband kunna uppsättas.
Kungl. Maj:ts nåd. proposition nr Ö8.
199
Det synes emellertid icke obetingat lämpligt att giva en övning, som
återkommer vart år, eu sådan karaktär.
Det värnpliktiga befälet bör inkallas till reservtruppövning med sin
årsklass, varjämte reservernas användbarhet kräver, att intet undantag göres
för de f. d. fast anställda. Då emellertid det värnpliktiga befälet icke
redan vid övningens början kan utbilda sina avdelningar, bör under övningens
förra del aktivt befäl föra fram såväl truppen som det värnpliktiga
befälet till en sådan ståndpunkt, att den senare delen av övningen
kan utföras utan biträde av aktivt befäl i större utsträckning, än
som fordras för att fylla förefintlig personalbrist och för att utöva ledningen.
Med hänsyn till reservtruppövningens stora betydelse för reservtruppernas
användbarhet ligger det vikt uppå, att densamma kommer till stånd under
närmaste framtiden. Att uppskjuta dess anordnande till år 1922, då nästa
årsklass, som inskrives, inträder i det nionde värnpliktsåret, skulle under eu
följd av år betydligt försvaga reservorganisationens effektivitet. Det blir därför
nödvändigt att under skyldigheten att deltaga i reservtruppövning inbegripa
även sådana värnpliktiga, som redan före ikraftträdandet av eu bestämmelse
om dylik övning inträtt i värnpliktsåldern. Då, såsom under
avdelningen »Reservorganisationen» framhålles, år 1916 är den lämpliga
tidpunkten för reservorganisationens påbörjande, bör även den första repetitionsövningen
med nionde årsklassen äga rum nämnda år. Tjänstgöringsskyldighet
i reserven skulle således komma att åligga de värnpliktiga från
och med 1908 års klass.
Såsom förut antytts, bör den för reservtruppövningen anslagna tiden Reservuppdelas
på två perioder; av dessa bör vid infanteriet den förra huvudsakligen
användas till förberedande övningar och den senare uteslutande för skilda
tillämpningsövningar. Med hänsyn till den långa tid, som förflutit, sedan truppslagen.
de värnpliktiga senast voro inkallade till tjänstgöring, torde ungefär halva
övningstiden böra anslås för första perioden. Under denna, som avses
för enskild utbildning och övningar i mindre förband, anordnas repetitionskurser
för befäl och underbefäl, medan de menigas utbildning bedrives
med tillhjälp av det aktiva befälet å stamkompanierna. Signalister
och kulsprutemanskap övas vid regementets signalavdelning och kulsprutekompani.
Under andra perioden äga tillämpningsövningar i kompani och bataljon
rum. Därunder utföras fältskjutningar i trupp och fälttjänstövningar
utom förläggningsorten.
200
Kunyl. Maj:ts nåd. proposition nr 58.
Den för reservtruppövningen anslagna tiden beräknas fördelad på
följande sätt:
Enskild utbildning samt utbildning i pluton
och mindre avdelning.........5 å 6 dagar
Utbildning i kompani och bataljon.....6 a 7 dagar
Söndagar................2 dagar
Inlämningädag..............1 »
cd o
Summa 15 dagar.
1 de fall, då reservtruppövning anordnas under regementsövningarna,
måste övningstidens indelning och användning rättas efter då rådande förhållanden.
Möjligheten att vid kavalleriet uppsätta reservtrupper inskränkes,
såsom under avdelningen »Reservorganisationen» framhålles, av svårigheten att
anskaffa för kavalleritjänst lämpliga hästar. På grund härav blir vid mobilisering
kavalleriets manskapstillgång rikligare än de övriga truppslagens.
En del av det överskott, som sålunda antages uppstå, behöves för att
vid mobilisering fylla trängens behov av manskap ävensom för att lämna
positionsartilleriet och fästningsartilleriet ett tillskott av hästvant folk.
Därutöver medger emellertid tillgången jämväl att uppsätta velocipedavdelningar
(skida vdelningar).
Med hänsyn härtill torde reservtruppövningen vid kavalleriet böra
anordnas.
För övningens anordnande och övningstidens indelning vid fält- och
positionsartilleriet torde i huvudsak gälla vad förut anmärkts i fråga om
infanteriet. Vid fästningsartilleriet bör övningen företrädesvis omfatta exercis
och skarpskjutning med fortpjäscr samt övrig forttjänst.
Vid ingenjör- och förplägnadstrupperna torde reservtruppövningen
lämpligen kunna anordnas samtidigt med linjens repetitionsövningar. Vad
fästningsingenjörtrupperna angår, kan dock även hänsyn till fästningarnas
krigsberedskap göra övningens förläggande till annan tidpunkt önskvärd.
Vid trängen torde, där icke särskilda omständigheter, såsom förut
framhållits, påkalla undantag, ifrågavarande övning böra anordnas fristående
från linjens repetitionsövningar.
Kungl. Maj:ts nåd. proposition nr 58.
201
D. Inskrivningsväsendet.
I samband med 1901 års härordning erhöll riket en efter här- Områdesorganisationen
avpassad militärterritoriell indelning uti arméfördelnings-, Inr,elnin9eninskrivnings-
och rullföringsområden. Sedermera hava rullföringsområdena
indelats uti landstorrnsområden; landstormens organisation ansluter sig
nämligen till rullföringsområdesindelningen.
Av många skäl böra ändringar i denna indelning undvikas eller
åtminstone vidtagas med stor varsamhet.
Vissa delar av föreliggande förslag till härordning skulle kunna
föranleda ändring uti områdesindelningen. I detta hänseende må särskilt
nämnas ökningen av Karlskrona och Vaxholms grenadjärregementen med
vardera eu bataljon, tillkomsten av en ingenjörkår i Norrland samt den
ifrågasatta ökningen av trupperna i Boden. Dessa organisationsförändringar
påkalla dock icke med nödvändighet några mera ingripande
ändringar i rullföringsområdesindelningen, utan endast vissa jämkningar i
densamma. *
Den erforderliga ökningen av kontingenterna värnpliktiga till Karlskrona
och Vaxholms grenadjärregementen kan sålunda vinnas genom jämkningar
i uttagningen till specialvapnen. Möjligen erfordras för Karlskrona
grenadjärregemente, att regementet, utöver kontingenten från Blekinge inskrivningsområde,
erhåller en förstärkningskontingcnt från något närgränsande
inskrivningsområde.
Beträffande det ökade rekrytbehovet inom Norrland äro följande synpunkter
att beakta. Sjätte arraéfördelningsområdet har nätt och jämnt tillgång
på värnpliktiga för att fylla behovet enligt nuvarande organisation.
Någon mera betydande utvidgning av arméfördelningsområdet kan icke ske,
utan att den hävdvunna indelningen av inskrivnmgsområdena etter län
eller landskap frångås. Det ökade rekrytbehovet för sjätte arméfördelningens
och Bodens trupper uppgår emellertid till 400 man om året, motsvarande
tillgången inom ett halvt inskrivningsområde. Under sådana förhållanden
synes nämnda behov, utan ändring av värnpliktsområdesindelningen,
höra fyllas med särskilda förstärkningskontingenter från andra
delar av riket.
Bihang till senare Riksdagens protokoll 1914. 1 sand. 28 käft. (Nr 58.) 26
202
Kungl. Maj:ts nåd. proposition nr 58.
En fördelning av värnpliktiga från ett rullföringsområde på mer
än ett truppförband av samma vapenslag är icke främmande för nuvarande
organisation, ehuru ett dylikt förfaringssätt hittills endast undantagsvis
behövt anlitas. Framdeles torde emellertid anordningar av detta slag höra
vidtagas i större utsträckning särskilt till följd av den relativt starka utvecklingen
av försvarskrafterna i Norrland. Denna landsdels värnpliktstillgång
kan nämligen under en avsevärd följd av år framåt icke täcka hela
behovet.
Frånsett den provinsiella indelningen av rekryteringsområdena är
härvid jämväl eu annan synpunkt att beakta. Norrland bär hittills företett
en relativt stark folkökning. Aven om denna under kommande år
icke skulle bliva fullt lika stark, torde den i varje fall bliva avsevärd.
Härigenom kommer tillgången å värnpliktiga i Norrland att år för år något
ökas, vilket i sin ordning medför, att behovet av hjälpkontingenter söderifrån
i motsvarande mån så småningom minskas. Det synes med anledning
härav mindre befogat att på grund av det nuvarande behovet vidtaga eu
rubbning av den bestående områdesindelningen med alla därav härflytande
olägenheter. Likaväl som värnpliktigt manskap från olika trakter av landet
för närvarande tilldelas t. ex. Positionsartilleriregementet och ingenjörtrupperna,
böra värnpliktiga från trakter, där manskapstillgången är jämförelsevis
riklig, kunna tilldelas de norrländska truppförband, som därav
äro i behov. Man har endast alt tillse, att den traditionella prägel av
landskapsregementen,'' som särskilt utmärker vårt infanteri, icke går förlorad
och att varje regemente därför till huvudsaklig del rekryteras från
eget inskrivningsområde och blott till en mindre del erhåller manskap från
annat.
Det säger sig självt, att vid en sådan anordning hänsyn bör tagas
till det vid frågans tidigare behandling inom Riksdagen uttalade önskemålet,
att de värnpliktiga böra, så långt ske kan, få fullgöra värnplikten
i hemorten. Under beaktande av detta önskemål måste uttagningen ordnas
med hänsyn till ett flertal omständigheter, såsom tillgång och behov av
manskap inom olika landsändar, kommunikationsmedel för de värnpliktigas
samling in. in.
t u satt un<^er avdelningen »Organisationen: Fästningsbesättningar*
vism in- kommer att närmare angivas, avser föreliggande härordningsförslag, att ett
fanteri- visst antal värnpliktiga, som vid inskrivningen tilldelas infanteriet, skall i
regementen. saraman}iang härmed uttagas för att vid Norrbottens regemente eller vid
Gottlands infanteriregemente fullgöra rekrytskola samt en eller flera repetitionsövningar
i eu följd. Likaledes skall ett visst antal värnpliktiga
Kungl. Maj:ts nåd. proposition nr 58.
•203
uttagas för att vid Karlskrona och Vaxholms grenadjärregementen fullgöra
första tjänstgöringen och första repetitionsövningen i eu följd. Ifrågavarande
tjänstgörings början skulle, till skillnad mot tjänsten i övrigt,
förläggas till våren. Såsom för närvarande sker vid all uttagning till den
ena eller andra specialtjänsten, bör även härvid i främsta rummet frivillighetens
väg anlitas.
Uttagningen till Karlskrona och Vaxholms grenadjärregementen skiljer
sig emellertid från uttagningen till Norrbottens regemente och Gottlands
infanteriregemente så till vida, att den förra motsvarar manskapsbehovet
vid viss del — en bataljon — av vederbörande regemente i såväl fred
som vid mobilisering, medan den senare däremot avser uppbringandet av
truppförbandets manskapsstyrka endast under fredstjänstgöringen.
Med hänsyn härtill synes uttagningen till tjänstgöring vid Karlskrona
och Vaxholms grenadjärregementen, vilken tjänstgöring skall taga
sin början på våren, böra ske inom de områden, vilka äro avsedda att
såväl i fred som vid mobilisering rekrytera dessa truppförband. För Vaxholms
grcnadjårregemente är detta område liktydigt med Stockholms inskrivningsområde.
Då detta område är så stort, att det för närvarande
rekryterar icke mindre än tre infanteriregementen och dessutom lämnar
betydande kontingenter till specialvapnen, torde det icke möta några
betänkligheter att inom detta område uttaga det behövliga antalet värnpliktiga,
helst som denna tjänstgöring måhända för eu del av det stora
antalet inskrivningsskybliga kan ställa sig fördelaktigare än hösttjänstgöringen.
För Karlskrona grenadjärregemente åter skulle rekryteringsområdet
bliva Blekinge inskrivningsområde, möjligen, såsom redan framhållits,
med förstärkningskontingent från lämpligt beläget rullföringsområde
inom närgränsande inskrivningsområde. Därest svårighet skulle möta att
utvälja en tredjedel av de infanterivärnpliktiga inom Blekinge inskrivningsområde
till vårtjänstgöring, torde saken ändock kunna ordnas på lämpligt
sätt. Sålunda kan exempelvis vårkontingenten vid Karlskrona grenadjärregemente
uppdelas med eu del på Blekinge inskrivningsområde och återstoden
på det rullföringsområde utom Blekinge inskrivningsområde, som
bör lämna förstärkningskontingent till detta regemente.
Uttagningen till vårtjänstgöring vid Norrbottens regemente och Gottlands
infanteriregemente, vilken, såsom redan framhållits, avser allenast
fredstjänstgöringen, bör däremot läggas efter andra grunder. Då den i
sak innebär bortkommendering av manskap från eget regemente under
viss del av fredstjänstgöringen, bör tillses, att fredsstyrkan vid vederbörliga
truppförband härigenom icke kommer att allt för starkt reduceras. Då vår
-
204
Uttagning
till
fästnings
artilleriet
och
fästnings
ingenjör
trupperna.
Rullförings
befälets
avlöning.
Kungl. Maj ds nåd. proposition nr f>8.
tjänstgöringen vid Norrbottens regemente avser en speciell utbildning,
måste vid uttagningen behörig hänsyn tagas även härtill.
Aven för vissa delar av fästningsartilleriet och eventuellt även fåstningsingenjörtrupperna
avser föreliggande förslag, såsom under avdelningen
»Organisationen: Fästningsbesättningar» kommer att närmare angivas, att
rekrytskolan skall ordnas med en höstgrupp och en vårgrupp. Ifrågavarande
truppslags värnpliktiga måste följaktligen vid inskrivningen företrädesvis
på frivillighetens väg fördelas på två grupper.
Uti den till 1901 års riksdag avlåtna propositionen angående ny
härordning föreslogs såsom skälig ersättning till rullföringsbefälet å fastlandet
för rullföringsområdesbefälhavare 4 kronor (i Stockholms stadsrullföringsområde
5 kronor), för rullföringsofficer i Stockholm 4 kronor samt
för rullföringsbiträde 2 kronor, allt för dag räknat.
Riksdagen ansåg emellertid, att då det med ifrågavarande befattning
förenade arbetet i allmänhet icke vore av den omfattning, att områdesbetälhavarna
och deras biträden behövde bliva därmed upptagna alla årets
dagar, ersättningarna borde beräknas för i runt tal 300 dagar. I enlighet
med denna uppfattning blev jämväl ersättningen av Riksdagen bestämd.
Sedan emellertid rullföringsbefälets arbete visat sig bliva mera omfattande
än Riksdagen förutsatt, blev vid 1907 års riksdag ersättningen
höjd till de år 1901 föreslagna beloppen. På grund av det omfattande
arbetet för de 6 biträdena vid Stockholms stadsrullföringsområde ävensom
med hänsyn till de dyra levnadsomkostnaderna i Stockholm höjdes vid
1913 års riksdag ersättningen åt dessa biträden till 3 kronor 50 öre om dagen.
Slutligen har i den till innevarande års första lagtima riksdag avlåtna
statsverkspropositionen föreslagits en förhöjning i ersättningen åt de 3 rullföringsbiträdena
vid Göteborgs stadsrullföringsområde.
Under åberopande av såväl görotnålens stora omfattning som de dyra
levnadsomkostnaderna i Stockholm hemställde befälhavaren för och officerarna
vid Stockholms stadsrullföringsområde i underdånig skrivelse den
6 december 1912 om höjning av den till dem utgående ersättningen.
Framställningen föranledde emellertid icke någon Kungl. Maj:ts åtgärd.
Frågan återupptogs av chefen för fjärde arméfördelningen uti underdånig
skrivelse den 29 december 1913. Denna framställning tillstyrktes av arméförvaltningens
civila departement, men föranledde icke någon Kungl. Maj:ts
framställning till sistlidne riksdag.
Kungl. Majtfs nåd. proposition nr 58.
205
Redan med nuvarande tjänstgöringsförhållanden måste den till rullföringsbefälet
å fastlandet utgående ersättningen anses ganska knapp i förhållande
till det arbete, som fordras. Det har också mött svårigheter att på ett
nöjaktigt sätt rekrytera befattningarna vid rullföringsväsendet. Detta har
bland annat medfört den olägenheten, att man ej sällan sett sig nödsakad
att för ifrågavarande befattningars upprätthållande anlita officerare och
underofficerare på stat, vilka därigenom dragits från sin egentliga uppgift.
Det föreliggande härordningsförslaget är ägnat att i flera avseenden
öka rullföringsbefälets arbete. Först och främst kommer antalet värnpliktsklasser
att ökas med tre, samtliga tillhörande beväringen, vilket i icke ringa
grad kommer att öka arbetet med rullföringen och redovisningen. Vidare
ökas inkallelsernas antal i beväringen vid de flesta truppslag med två,
därav den ena för reservtruppövningen. I betraktande härav och med
hänsyn till de svårigheter, som redan under nuvarande förhållanden yppat
sig vid besättande av platserna vid rullföringsväsendet, synes en höjning
av ersättningen för å fastlandet anställda såväl rullföringsområdesbefälhavare
som rullföringsofficerare samt biträden icke allenast berättigad utan jämväl
nödvändig. Härvid torde dock undantag böra göras för rullföringsbiträdena
i Stockholm, vilka så nyligen som år 1913 fått sin ersättning höjd till 3
kronor 50 öre om dagen. Förhöjningen synes för samtliga icke kunna
sättas lägre än till 1 krona om dagen. Ersättningen till rullföringsbefälet
skulle följaktligen komma att per dag uppgå till: för rullföringsområdesbefälhavare
vid Stockholms stadsrullföringsområde 6 kronor, för övriga rullföringsområdesbefälhavare
samt för rullföringsofficerarna vid Stockholms
stadsrullföringsområde 5 kronor, för rullföringsbiträden vid Stockholms
stadsrullföringsområde 3 kronor 50 öre samt för övriga rullföringsbiträden
3 kronor.
Beträffande rullföringsväsendet å Gottland, för vilket gäller särskild
stat och särskild organisation, synas förhållandena ej nu påkalla några
ändringar.
206
Kungl. MajUs nåd. proposition nr 58.
Allmänna
synpunkter.
Officerskaderns
fyllande.
IT. Betälet.
Sättet för befälsanskaffningen har nära samband med tjänstgöringstiden
för de värnpliktiga. Ju grundligare den utbildning är, som kommer
de värnpliktiga till del, desto lättare blir det att ur deras led erhålla
erforderligt befäl. Med eu följdriktigt tillämpad värnplikt blir det möjligt
att ställa varje tjänstduglig man på den plats inom krigsorganisationen,
som lämpar sig för honom, och att sålunda erhålla det bästa utbytet av
värnplikten. Härför kräves dock en längre utbildningstid, än som hos
oss kan ifrågasättas för flertalet värnpliktiga. Vill man därför ur de värnpliktigas
led erhålla befäl, måste utbildningstiden för ett visst antal värnpliktiga
väsentligen förlängas.
Antalet befäl bör i främsta rummet bestämmas med ledning av
mobiliseringsbehovet. Då det emellertid av kostnadsskäl är omöjligt att
i fredstid underhålla ett så talrikt befäl, som erfordras vid mobilisering
eller ens under regementsövningarna, måste den aktiva befälskadern huvudsakligen
bestämmas med hänsyn till behovet under de värnpliktigas första
tjänstgöring. Det antal befäl, som därutöver erfordras under regementsövningar
och vid mobilisering, måste fyllas med reservbefäl.
A. Befälsbehovet under fredstid.
1. Officerare.
Någon svårighet att hålla den fasta officerskadern fulltalig torde
endast vara att befara under övergångsåren, då densamma skall ökas samtidigt.
med att en reservstat uppsättes.
Härvid åro två omständigheter bestämmande, nämligen möjligheten
att vid krigsskolan utbilda det erforderliga antalet officerare och tilloppet
till officersbanan.
Kung}. Maj:ts nåd. proposition nr 58.
207
Den erforderliga årliga ökningen av antalet officerare på aktiv stat
och på reservstat torde under övergångsåren icke behöva överstiga 80 officerare
om året. Då för den nuvarande kaderns vidmakthållande under den
närmaste tiden beräknas omkring 70 officerare om året, skulle således
under övergångsåren högst 150 behöva årligen utbildas. Något hinder
härför från krigsskolans sida lärer icke förefinnas. 1
Tilloppet till den aktiva officersbanan kan icke med visshet på förhand
beräknas. Varje kaderökning har dock hittills visat sig medföra en
motsvarande ökning av antalet aspiranter.1 2 Under förutsättning att nuvarande
grunder för anställning och utbildning i huvudsak bibehållas,
synes det berättigat antaga, att den aktiva officerskadern allt fortfarande
utan svårighet skall kunna hållas fulltalig.
Emellertid hava försvarsberedningarna uttalat sig för en omfattande Officer*-omläggning av officersrekryteringen och officersutbildningen. På förslag av oeh^ficefstredje
försvarsberedningen hava försvarsberedningarna förordat underlöjt- utbildning.
nantsgradens borttagande. De från krigsskolans officerskurs utexaminerade
eleverna skulle i stället benämnas officersaspiranter och åtnjuta avlöning
såsom sergeanter av andra klassen, till dess löjtnantsbeställning bleve ledig.
Tjänstgöringen såsom officersaspirant skulle omfatta minst två år. Därjämte
hava försvarsberedningarna framhållit, att officersutbildningen vid infanteriet
bör anordnas så, att officers- och reservofficersaspiranter kunna tjänstgöra
såsom underbefäl vid åtminstone större delen av en rekrytskola; till
underlättande härav synas beredningarna hava tänkt sig, att dessa aspiranter
skulle få börja sin utbildning under sommarferierna redan året innan de
avlägga studentexamen.
Genom en anordning av sistnämnda slag skulle infanteriets officersaspiranter
komma i en ofördelaktigare ställning än officersaspiranterna vid
1 Jfr chefens för krigsskolan utlåtande år 1908 till sakkunniga i fråga om införande
av fast avlönat reservbefäl vid armén.
2 Så t. e. efter 1901 års härordning; antalet vid krigsskolan antagna elever utgjorde
år 1901 87
■•> 1902 126
;> 1903 131
1904 136
» 1905 150
» 1906 129
» 1907 126
» 1908 95
Den lista maj innevarande år hade 412 ynglingar insänt ansökningar om anställning
såsom officers- och reservofficersvolontärer.
208
Kanal. Maj:t.-i nåd. jjroposition nr 58.
övriga truppslag. Den av beredningarna anvisade utvägen att börja utbildningen
under sommarferierna året före studentexamen lärer knappast böra
ifrågakomma. Förr var det visserligen medgivet ynglingar att redan under
skoltiden taga anställning såsom officersvolontärer, men bestämmelserna
härom upphävdes under 1880-talet såsom olämpliga. Endast ett fåtal ynglingar
torde redan under skolåldern hava nått en sådan utveckling, att de
utan men kunna använda skolferierna till fullgörande av en del av värnpliktstjänstgöringen.
Tillämpningen av förslaget skulle därför i regel medföra,
att den blivande infanteriofficeren komme att avlägga officersexamen
ett år senare än den, som vält annat truppslag, en anordning som ej kan
vara tillrådlig.
Eu anordning i enlighet med tredje försvarsberedningens förslag beträffande
de från krigsskolan utexaminerade eleverna är förknippad med
allvarliga olägenheter.
Att sätta lönen för den från krigsskolan utexaminerade officersaspiranten
lika med lönen för sergeant av andra klassen skulle innebära
en avsevärd nedsättning av de nuvarande förmånerna och skulle följaktligen,
i betraktande av de såväl med den allmänna som fackbildningen
förenade kostnader, försvåra officersrekryteringen särskilt beträffande mindre
bemedlade. Då Riksdagen så sent som år 1902 reglerat lönerna för de
särskilda officersgraderna, synes för övrigt anledning till någon sänkning
av den då bestämda avlöningen icke föreligga.
Det är att befara, att den föreslagna åtgärden skulle få betänkliga
konsekvenser ej blott i fråga om officerstillgången utan även vid ordnandet
av den fortsatta officers- och reservofficersutbildningen, i det att aspiranternas
tjänsteställning komme att lägga hinder i vägen för deras användande
på det för deras vidare utbildning mest ändamålsenliga sättet.
Den aktiva officerskaderns rekrytering, utbildning och befordran äro
angelägenheter av den största vikt. På denna personals omsorgsfulla utbildning
och duglighet är arméns tjänstbarhet i första hand beroende.
Ändringar av grunderna för desamma böra företagas med varsamhet och
äro särskilt under en förestående övergångstid betänkliga. Nuvarande grunder
för rekryteringen av officerskåren — liksom av underofficerskåren — böra
därför icke nu ändras, utan i huvudsak bibehållas. Vissa förändringar i sättet
för officers- och reservofficersaspiranters antagande och befordran, ehuru
icke av lika genomgripande art som de av försvarsberedningarna ifrågasatta,
torde dock betingas av den nya härordningen.
I sammanhang med de föreslagna bestämmelser, som avse utbildning
av studenter och likställda till chefer för plutoner eller motsvarande avdelningar,
böra sålunda de nuvarande beställningarna såsom officers- och
209
Kungl. Maj:ts nåd. proposition nr 58.
reservofficersvolontärer indragas, samt officers- och reservofficersaspiranterna
under sin utbildningstid likställas med värnpliktiga studenter. Även synes
åtskilligt tala för att officersaspiranten vid befordran till underlöjtnant
erhåller konstitutorial i stället för fullmakt å tjänsten.
2. Underofficerare.
Underofficerskadern rekryteras ur det fast anställda underbefälet av
manskapsklass. Denna rekrytering har hittills icke mött svårighet. Några
särskilda åtgärder äro icke heller erforderliga för att hålla underofficersgraderna
fulltaliga. Detta utesluter emellertid icke, att underofficerarnas rekrytering
och utbildning böra ytterligare förbättras. I detta syfte böra högre
underofficersskolor anordnas för att förbättra underbefälets allmänbildning
och militära duglighet. Dessa skolor skulle upptaga traditionerna från
den såväl inom armen som bland allmänheten högt skattade infanterivolontärskolan
å Karlsborg samt förverkliga syftet med den av 1907 års
volontärkommission föreslagna underofficersskolans fortsättningskurs. Sannolikt
skulle dylika läroanstalter bliva mycket eftersökta. Ett annat verksamt
medel att uppmuntra förtjänta underofficerare och att ytterligare
främja deras utbildning är att anvisa studiestipendier för underofficerare.
Förslaget upptager också under kostnadsberäkningarna årligen tolv dylika
stipendier å 800 kronor.
Frågan om en förbättrad utbildning för underofficerarna har ställts
i samband med deras befordringsmöjligheter. Sålunda hava förslag utarbetats
i syfte att bereda ökade befordringsmöjligheter för underofficerare
samt för beredande av möjlighet för underofficer att efter avsked
före pensionsåldern vinna anställning såsom reservofficer. Nämnda förslag
synas i det hela hava vunnit försvarsberedningarnas gillande. Från
militärt håll har uttalats, att officersbefordran i flera fall skulle utgöra
ett välförtjänt erkännande för dugliga underofficerare, vilka avlagt
studentexamen och övriga för officersbefordran uppställda kompetensprov.
Ä andra sidan framhålles dock, att underofficerares befordran till officerare,
därest den sker i större omfattning, skulle utöva en betydelsefull
inverkan på såväl officers- som underofficerskårerna, en inverkan som även
för underofficerskårens del kunde komma att visa sig i övervägande grad
ofördelaktig. Någon särskild anledning att nu upptaga frågan till omedelbar
lösning föreligger icke, då för närvarande såväl officers- som underofficersrekryteringen
är i stort sett tillfredsställande. Utöver nyss omförmälda
anvisande av stipendiemedel synas fördenskull särskilda åtgärder
tills vidare ej påkallade.
Bihang till senare Riksdagens protokoll 1914. 1 sand. 28 käft. (Nr 58.) 27
Under officerskaderns
fyllande.
210
Kungl. May.ts nåd. proposition nr 58.
Allmänna
synpunkter.
Civilanställ
ning.
3. Underbefäl av manskapet.
Egentligen är det endast beträffande denna befälskategori, som avsevärda
svårigheter ur rekryteringshänsyn hittills mött; det är givetvis
också på detta område, som de största vanskligheterna för framtiden kunna
antagas uppkomma.
För en god rekrytering är det av allra största betydelse, att underbefälet
vid avgång ur tjänsten beredes en tryggad framtid. I ett flertal
stater är också s. k. civilanställning ordnad för väl meriterade militärer vid
avgång ur den militära tjänsten. Sådan anordning har även i vårt
land tillämpats, ehuru i ringa omfattning och i huvudsak utan statens
direkta medverkan.
Civilanställningen kan, i vad den avser statstjänst, icke ordnas
på samma sätt för alla statsinstitutioner; fastmera lärer den böra lämpas
efter de särskilda statsinstitutionernas intressen, vilket också beaktats i det
förslag till civilanställning vid postverket, som för närvarande är beroende
på Kung]. Maj:ts prövning.
Civilanställningen såväl som volontärrekryteringen bör i viss mån
ansluta sig till formerna för tjänsteavtal på den allmänna arbetsmarknaden.
Intill senaste åren hava dylika avtal så gott som uteslutande förmedlats
genom enskilda kommissionärer. Under senaste årtiondet har emellertid
även i vårt land en offentlig arbetsförmedling trätt i verksamhet och utvecklats
så, att den numera omfattar i det närmaste hela landet. Ensamt
å manliga avdelningen tillsattes år 1913 genom den offentliga arbetsförmedlingen
omkring 65,000 platser. Det torde vara påtagligt, att eu arbetsförmedling
av denna omfattning kan bliva av betydelse såväl för att underlätta
manskapsrekryteringen vid armén som då det gäller att bereda anställning
för fast anställt manskap och värnpliktiga efter avslutad militär
tjänstgöring. Arméns myndigheter hava också i dessa syften trätt i förbindelse
med arbetsförmedlingsanstalterna, och alla skäl synas tala för en utvidgning
och utveckling av detta samarbete. Frågan om åtgärder för civilanställning
har gjorts till föremål för särskild utredning, efter vars avslutande
förslag i ämnet kommer att framläggas.
Om det också är otvivelaktigt, att civilanställningen efter hand kan
vinna önskvärd utveckling, synes dock nödvändigt att även vidtaga andra
åtgärder för att underlätta och förbättra underbefälsrekryteringen. Dessa
åtgärder böra i främsta rummet avse underbefälsutbildningen, avlöningsförmånerna
samt själva formen för anställningen.
Kungl. Majtfs nåd. proposition nr 58.
211
Volontären ingår tjänsteavtal på vissa år. Första avtalet omfattar
vanligen tre år. Enligt nu gällande grunder för underbefälsutbildningen
vid infanteriet användes i regel första anställningsåret till rekrytutbildning,
andra året till korpralsutbildning samt tredje året till underofficersutbildning.
1 Anställningsåret börjar nominellt den 1 november; i allmänhet
avslutas dock rekryteringen ej förrän den 1 februari; vid regementen
med ogynnsamma rekryteringsförhållanden har medgivits än senare anställning;
likaså kan värnpliktig, som under första tjänstgöringen eller under
första repetitionsövningen tager anställning såsom volontär, beordras till
korpralsskola samma år. Tjänstgöringen såsom befäl (instruktör) tager sin
början vid beväringsrekrytskolan under andra anställningsåret. Samtidigt
sker i allmänhet befordran till vicekorpral, såvida vakans finnes i nämnda
grad. De unga vicekorpralerna äro ännu icke fullt utbildade inom tjänstens
olika grenar; deras befälstjänstgöring avser jämväl deras egen vidare utbildning,
på samma gång de i någon mån fylla behovet av befäl.
Med beväringsrekryternas inryckning omkring den 1 november kan
detta utbildningssystem ej bibehållas. Det blir nämligen sannolikt nödvändigt
att såsom befäl och instruktörer under beväringsrekrytskolan anlita
flertalet av de volontärer, vilka undergå korpralsutbildning. Instruktörs-
och befälstjänstgöringen kommer sålunda i regel att taga sin början
redan med andra anställningsåret, d. v. s. i det närmaste ett halvt år tidigare
än för närvarande.
Volontär, vilken tjänstgör såsom befäl och instruktör, bör antingen
vid början av andra tjänståret befordras till vicekorpral eller, därest så
icke befinnes lämpligt, utöver menig volontärs förmåner tillerkännas särskilt
befälsarvode. Jämsides med befälstjänstgöringen vid beväringsrekrytskolan
och efter densamma fortgår underbefälsutbildningen enligt i huvudsak
samma grunder, som redan nu tilllämpas.
Den allmänna gången av utbildningen för volontär med treårig
första anställning blir sålunda:
l:stn aret: rekrytskola och förberedande korpralsskola;
2:dra året: tjänstgöring såsom instruktör under beväringsrekrytskola
samt korpralsutbildning (korpralsskola);
3:<lje året: tjänstgöring såsom instruktör under beväringsrekrytskola
samt distinktionskorpralsutbildning (furirskola).
1 Volontärrekryt, som visat sig äga särskilda förutsättningar att redan andra utbildningsåret
kunna deltaga i underofficersutbildningen, erhåller dock redan under första året
förberedande underbefälsutbildning (Jfr instruktion för rekryt- och underbefälsutbildningen vid
infanteriet, mom. 21).
Underbe
fälsutbild
ningen.
212
Gemensam
underoffi
eersskola.
Avskeds
premier.
Kungl Maj:ts nåd. proposition nr 68.
När beväringsrekrytskolan förlägges till tiden november—början av
juli, blir det omöjligt att i enlighet med framställt förslag förlägga den
förut omnämnda gemensamma underofticersskolan till tiden mellan de
årliga vapenövningarna. Densamma bör emellertid icke heller pågå under
november och december månader, då befälsbehovet för rekrytutbildningen
är störst, utan begränsas till tiden januari—augusti, således omkring 8
månader.
Då eleverna under denna tid dragas från utbildningsarbetet vid
regementet, bör såsom villkor för kommendering till skolan uppställas rekapitulering
på minst två år, d. v. s. ett år utom det, då skolan genomgås.
Underofficersskolan bör utgöra kompetensvillkor för befordran till
underofficer. För att underlätta rekryteringen och civilanställningen är det
emellertid önskvärt, att såsom elever beordras större antal korpraler eller
distinktionskorpraler (furirer), än som erfordras för underofficersrekryteringen.
Inom flera utländska arméer har man på senare tid börjat tillämpa
system med premier för rekapitulanter. De grunder, efter vilka sådana
premier utdelas, äro ganska olika; i ett fall hava de närmast karaktären
av ålderstillägg, i ett annat av en större premie efter viss tids tjänst
o. s. v.
Att vid avgången ur militärtjänst förfoga över ett visst kapital
innebär en väsentligt ökad möjlighet till framtida utkomst. Den lämpligaste
formen synes därför vara premier, som utbetalas vid avgång efter
visst antal års väl vitsordad tjänst.
Vid bestämmandet av huru många års tjänst, som skall fordras för
rätt till avskedspremic, bör hänsyn tagas till, att volontären först efter
genomgången furirskola kan anses fullt utbildad och att för rätt att
genomgå infanteriunderofficersskolan fordras rekapitulation på minst två
år, d.”v. s. en sammanlagd tjänstetid av fem år. För rätt till premie
bör därför fordras åtminstone ytterligare ett års tjänst. A andra sidan
skulle det äldre och bättre avlönade underbefälets kvarstannande i tjänst
en längre tid medföra försämrade befordringsutsikter för personalen i de
lägre underbefälsgraderna, vilket försvårar rekryteringen och minskar tillgången
på underbefäl vid mobilisering. På grund av nu angivna synpunkter
bör såsom villkor för åtnjutande av särskild premie vid avsked
stadgas en tjänstetid av minst sex år. Premiens storlek bör vara omkring
600 kronor. Sådan premie bör dock ej utgå till den, som erhåller civilanställning
i statens tjänst. Under längre tid kvarstå i regel endast sådana
213
Kungl. Maj:ts nåd. proposition nr 58.
distinktionskorpraler (furirer), som äga förhoppning att vinna underofficersbefordran.
Därest sådan distinktionskorpral (furir) avgår efter minst nio
års tjänst utan att hava vunnit befordran till sergeant på stat, bör han
vara berättigad till en högre premie av exempelvis 1 000 kronor.
Vad här sagts avser närmast infanteriet. Vid specialtruppslagen
är rekryteringen i stort sett tillfredsställande redan under nuvarande förhållanden,
varför det kan ifrågasättas, om särskilda åtgärder för dem erfordras.
Då emellertid de åtgärder, som nu föreslås för infanteriet, möjligen,
om intet företages för att även underlätta övriga truppslags
rekrytering, kunna befaras förorsaka ett ökat antal vakanser vid dessa
truppslag, synas avskedspremier böra tillkomma även specialtruppslagens
fast anställda efter motsvarande bestämmelser som vid infanteriet. Då
rekryteringen ställer sig väsentligen olika vid de särskilda truppslagen och
å skilda förläggningsorter, synes det ändamålsenligt att låta ifrågavarande
premier utgå med olika, efter förhållandena avpassade belopp enligt särskild
tariff.
Det sannolika antalet avskedspremier årligen kan icke angivas med
säkerhet. Antalet lägre premier torde kunna beräknas till 4 % och antalet
högre premier till 2 / av antalet underbefäl.
En annan form för premier utgöres av anställningspremier. Sådana
förekomma redan nu i den s. k. legan, vilken, ehuru fastställd till ett visst
belopp per rekryt, genom särskilda bestämmelser ökats vid vissa tider
eller för vissa truppförband.
En allmän höjning av legan skulle emellertid närma sig arten av
en ordinarie avlöningsförhöjning och torde därför icke nu böra ifrågakomma.
Den skulle dessutom icke verka tillräckligt snabbt. Giver rekryteringen
för ett visst militärt utbildningsår mindre tillfredsställande resultat, erfordras
nämligen åtgärder för att omedelbart fylla vakanserna i vicekorpralsgraden.
Detta torde endast kunna ske genom att anställa redan under utbildning
varande värnpliktiga, vilket bör ordnas på frivillighetens väg med
användande av anställningspremier.
Anställningspremien bör göras så hög, att den innebär en ökad
lockelse att taga fast anställning. Den bör därjämte vara olika, allt efter
som anställning tages på ett eller två år, rekrytåret oräknat. Då anställning
på två år är ur militär synpunkt fördelaktigare, bör premien för tvåårig
anställning göras proportionsvis större än för ettårig. Premierna synas
lämpligen böra sättas till 100 kronor för anställning på ett år och 300
kronor för anställning på två år. Premiernas belopp synas dock ej böra
en gång för alla fixeras, utan bör åt regementschef överlämnas att efter
Anställnino
spremier.
Behovet
under
repetitions
övningar.
214 Kungl. Maj:ts nåd. proposition nr 58.
förliandenvarande omständigheter inom vissa gränser bestämma premierna.
I främsta rummet lärer sådan anställning kunna förväntas av de
till särskild tjänst vid infanteriet uttagna. Detta bör dock ej utesluta, att
även andra värnpliktiga, som därtill befinnas lämpliga och villiga, kunna
antagas. De förstnämndas villighet att taga anställning måste i hög grad
befordras därigenom, att de efter slutad första tjänstgöring och därmed sammanhängande
första repetitionsövning ofta nog torde kunna snart och säkert
vänta befordran till underbefäl. Denna med den föreslagna övningstiden
för infanteriet förknippade fördel måste högt skattas.
Erforderliga medel till såväl anställnings- som avskedspremier torde
kunna beredas genom besparade rekryterings- och avlöningsmedel för fast
anställt manskap.
För närvarande räknas, såsom nämnt, tjänsteavtal med volontär i
hela år. För att underlätta rekapitulation synes tjänsteavtal böra medgivas
även på halvt år. Den förnyade eller fortsatta anställningen skulle sålunda
gälla tiden 1 november—30 april, d. v. s. den tid av året, då med
undantag för regementsövningarna underbefälsbehovet på grund av den
pågående enskilda utbildningen är störst. För volontären kan det utan
tvivel innebära en fördel att få lämna tjänsten på våren, då arbetstillgången
inom flera fack är störst. I betraktande av att underbefälets egen utbildning
avslutas i regel först tredje anställningsåret på hösten ävensom med
hänsyn till det stora underbefälsbehovet under regementsövningarna, synes
dock tjänsteavtal på halvt år i allmänhet böra förekomma endast vid rekapitulation.
Det synes ej osannolikt, att med nu ifrågasatta förbättringar i avseende
på det fast anställda underbefälets avlöning, utbildning och befordringsutsikter
den för närvarande särskilt vid infanteriet förefintliga instruktörsbristen
skall på frivillighetens väg kunna fyllas. Intill dess det visar
sig, att så ej blir förhållandet, synas därför tvångsåtgärder till bristens
täckande ej böra tillgripas.
Verkställda detalj beräkningar giva vid handen, att med i det följande
föreslagen uttagning till och tjänstgöring såsom reserv- och värnpliktigt befäl
av olika kategorier behovet under repetition sövningarna samtidigt blir
tillgodosett.
Kungl. Majds nåd. proposition nr 58.
215
B. Mobiliseringsbehovet.
1. Officerare samt värnpliktiga utbildade till befälhavare för pluton och
motsvarande förband.
Officersbehovet bör i fresta hand fyllas med officerare på stat samt
med förutvarande fast anställda officerare, som inträtt i reserven.
Med hänsyn till förbandens fasthet är en talrik aktiv officerspersonal
önskvärd; av kostnadsskäl måste dock personalen på aktiv stat begränsas
i huvudsak till fredsbehovet.
För att öka tillgången på fullt utbildat och tjänstevant befäl bör en
reservstat införas, varom särskilt förslag kommer att framläggas.
Tillgången vid mobilisering å officerare i reserven är givetvis beroende
av antalet officerare, som avgått ur tjänst å aktiv stat.
Jämföres sammanlagda tillgången på aktiva, reservstats- och andra
krigstjänstskyldiga officerare efter genomförd härordning med mobiliseringsbehovet,
framgår, att en avsevärd brist skulle uppstå, vilken måste fyllas
på annat sätt.
Enligt nuvarande organisation har man för att fylla nämnda brist
haft endast reservofficerare att tillgå. Aven för fyllande av behovet enligt
den nu ifrågasatta organisationen bör denna officerskategori i första rummet
anlitas. Den frågan framställer sig då, huruvida sannolikhet föreligger att
erhålla reservofficerare i tillräckligt antal.
Antalet c från krigsskolan utexaminerade reservofficerare har år från
år sjunkit. År 1907 utexaminerades 176 och år 1913 endast 54 reservofficersaspiranter;
medeltalet årligen utexaminerade utgjorde under perioden
1907—1913 109 och under treårsperioden 1911—1913 endast 69. Den nuvarande
reservofficersinstitutionen kan således sannolikt icke tillgodose ett
ökat mobiliseringsbehov av officerare. Behovet i dess helhet lärer därför icke
utan väsentligt ökade årliga kostnader kunna säkerställas annorledes än
med värnpliktslagens hjälp.
I sådant syfte ifrågasättes också, att värnpliktiga med viss allmänbildning
skola undergå utbildning i 485 dagar, reservtruppövning oräknad.
En värnpliktstjänstgöring av sådan längd torde kunna jämställas med den
Aktiva och
f. d. aktiva
officerare.
Reservofficerare
och värnpliktiga.
216
Kungl. Maj:ts nåd. proposition nr 58.
nuvarande kortare reservofficersutbildningen vid infanteriet med en varaktighet
av omkring 470 dagar. Bildade värnpliktiga böra vid avslutandet av
485 dagars utbildning kunna vara jämförliga med den efter hittillsvarande
grunder utbildade reservofficeren vid avslutandet av hans utbildningstid.
Emellertid måste den en gång förvärvade utbildningen genom återkommande
övningar vidmakthållas. Skall mobiliseringsbehovet av officerare
kunna fyllas med till officerstjänst utbildade värnpliktiga, måste utöver
förut angivna utbildning komma ett antal repetitionsövningar fördelade
över hela värnpliktstiden. En extra värnpliktsbörda av sådan omfattning
endast för vissa kategorier värnpliktiga lärer dock icke kunna ifrågasättas.
Reservofficerare, som frivilligt förplikta sig till vissa återkommande
övningar, kunna därför allt fortfarande icke undvaras.
Härför tala särskilt vid vissa truppslag även andra skäl. Den hastiga
utvecklingen på vapenteknikens områden kräver ofta återkommande övningar
även för en del av det icke på stat varande befälet. Vid artilleriet
tillkommer fordran på skjutteknisk utbildning, vilken ej står att
vinna, än mindre bibehålla utan sådana återkommande övningar. Reservofficerare
måste därjämte utbildas att inom reserven och i all synnerhet
inom landstormen föra åtminstone kompanier eller motsvarande avdelningar.
Till följd härav kunna icke alla reservofficerare ersättas med värnpliktiga,
vilka utbildats till förare av pluton eller motsvarande avdelning. För att
kunna fylla nödiga anspråk måste reservofficerarnas fortsatta tjänstgöringsskyldighet
i någon mån utsträckas utöver nu gällande bestämmelser, så
att de under tillräckligt lång tid komma att deltaga i regelbundet återkommande
övningar inom linjen eller vid reservtrupperna.
Att, såsom nyss antytts, den till officerstjänst utbildade värnpliktige
icke bör åläggas ett flertal repetitionsövningar innebär ej, att hans utbildning
och kunskaper endast under ett fåtal år skulle komma att tillgodogöras
armén vid mobilisering; det innebär blott, att han endast under
ett fåtal år bör vid mobilisering omedelbart tagas i anspråk för fälttrupperna.
Det har redan påvisats, att antalet unga män, som välja att bliva
reservofficerare, under senare år varit i ständigt sjunkande. Under sådana
förhållanden torde det kunna ifrågasättas, huruvida det erforderliga antalet
reservofficerare kan påräknas, särskilt om fordringarna på tjänstgöringsskyldigheten
ökas. För besvarandet av denna fråga bör tydligen reservofficerens
tjänstgöringsskyldighet jämföras med den till officerstjänst utbildade
värnpliktiges. Ju mindre skillnaden är mellan de båda tjänstgöringstiderna,
desto större sannolikhet finnes, att motiven för att eftersträva
reservofficers ställning skola visa sig tillräckligt starka. Reservofficeren vid
217
Kungl. Maj:ts nåd. proposition nr 58.
infanteriet använder nu, frånsett de honom åliggande repetitionsövningarna,
för sin utbildning omkring 1572 månader, d. v. s. omkring 7V2 månader
mera än den nuvarande värnpliktstjänstgöringen och ungefär samma tid,
som nu ifrågasattes för studenters och likställdas utbildning till plutonchefer.
I jämförelse med den till plutonchef utbildade värnpliktige åtnjuter reservofficeren
för sin ökade tjänstgöringsskyldighet förmånerna av officersställning
även under fred, utsikten att vinna befordran till kaptens grad, ekiperingsbidrag
vid första utnämningen, officersavlöning efter innehavande grad
under tjänstgöring samt en mindre pension från fyllda 55 år. Det synes
därför antagligt, att det erforderliga antalet reservofficerare för framtiden
skall kunna erhållas.
I samma mån som värnpliktstjänstgöringen ökas för en viss kategori
värnpliktiga, framträder starkare det berättigade i kravet, att denna tjänstgöring
ej göres mera tyngande, än som oundgängligen kräves. Då offieersbristen
vid mobilisering måste fyllas med studenter och därmed i bildningsavseende
jämförliga samt flertalet av dem fortsätter sina studier vid
universitet och andra läroanstalter, bör den militära tjänstgöringen ingripa
så litet störande som möjligt i de fortsatta studierna. Ifrågavarande unge
män böra därför, under förutsättning att de äro tillräckligt kroppsligt utvecklade,
få börja sin tjänstgöring samma år, de avlägga student- eller
motsvarande examen, om de under året fylla minst 18 år. Av samma
anledning bör tjänstgöringen taga sin början under juni eller juli, d. v. s.
kort efter studentexamen. Utbildningen, som fortgår i en följd till repetitionsövningarnas
avslutande följande år, omfattar rekryt- och befälsutbildning
samt avser utbildning till plutonchef eller motsvarande befäl vid specialtruppslagen.
Ifrågavarande värnpliktiga deltaga i repetitionsövningarna vid
vederbörligt truppförband första året såsom meniga, andra året såsom
halvtropp- eller troppchefer samt tredje året såsom pluton- eller troppchefer.
För erhållande av det vid mobilisering behövliga antalet måste vid
bestämmandet av huru stort antal, som årligen skall utbildas till reservofficerare
samt till förare av pluton eller motsvarande avdelning, hänsyn
tagas till de båda kategoriernas olika användbarhet, till avgången under
årens lopp samt till att en del ej kunna tillgodogöra sig utbildningen. Utgår
man ifrån, att den till plutonchef utbildade värnpliktige tjänstgör vid fälthären
med dess depåer endast med sitt uppbåd och därefter i landstormen,
erfordras, enligt verkställda beräkningar, sammanlagt för hela armén eu
årskontingent uttagna för utbildning till reservofficerare och till värnpliktiga
plutonchefer av ungefär 625 värnpliktiga.
Bihang till senare Riksdagens protokoll 1914. 1 samt. 28 höft. (Nr 58.) 28
218
Under
officers
behovet.
Reserv
under
officerare.
Kungl. Maj:ts nåd. proposition nr 58.
Detta antal motsvarar ganska nära det årliga antalet vapenföra värnpliktiga
med högre allmänbildning, som i avdelningen »Värnplikten: Tillgången
å värnpliktiga» beräknats för arméns behov, sedan behövligt avdrag
gjorts för officersaspiranter, marinen och vissa specialtjänster.
Uttagningen bör verkställas av inskrivningsmyndigheterna.
2. Underofficerare.
Såväl under fredstjänstgöring som vid mobilisering finnas en del
tjänstebefattningar, vilka böra bestridas av underofficerare eller av personal
med underofficerskompetens. Denna säi’skilda kompetens består i en genom
mångårig fredstjänst vunnen rutin och förtrogenhet med utbildningsarbetets
och den inre tjänstens enskildheter. Sådan tjänsterutin erfordras,
utom under utbildningsarbetet, för tjänstebefattningar sådana som väbel,
bataljons- och kompaniadjutant, sjukvårdsund erofficer m. fl. Därjämte
bör vid varje kompani och motsvarande avdelning åtminstone vid linjetrupperna
upptagas en underofficer till förfogande.
Yad nu sagts gäller närmast infanteriet, men äger sin tillämpning
även vid övriga truppslag, om ock på grund av särskilda förhållanden underofficersbehovet
vid trängen är proportionsvis större.
Underofficersbehovet måste fyllas så långt ske kan med underofficerare
å aktiv stat och reservstat samt krigstjänstskyldiga pensionerade
underofficerare. I mobiliseringsbehovet. uppstår emellertid en brist.
Av vad förut framhållits beträffande underofficerskompetensen framgår,
att denna brist i regel icke kan fyllas med värnpliktigt befäl.
En särskild kurs för utbildning av värnpliktiga underofficerare skulle nämligen
icke kunna bibringa erforderlig tjänster utin.
Enligt Riksdagens beslut år 1905 få årligen anställas högst 60 reservunderofficerare,
vilka kunna förvärva pensionsrätt. Antalet reservunderofficerare
utgör för närvarande endast omkring 330.
Vid mobilisering måste därför ett avsevärt antal distinktionskorpraler
(furirer) och förutvarande sådana konstitueras till underofficerare. Då
emellertid f. d. distinktionskorpraler i regel ej äro skyldiga fullgöra någon
ytterligare fredstjänstgöring — utom reservtruppövning, om de ej redan vid
avskedstagandet passerat åldern därför — och således inom ett fåtal år
måste anses hava förlorat sin militära duglighet i den grad, att de ej omedelbart
vid mobilisering kunna användas för här ifrågavarande befattningar
vid fälthären, skulle distinktionskorpraler (furirer) i aktiv tjänst
219
Kungl. Mnj:ts nåd. ''proposition nr 58.
komma att tagas i anspråk i alltför stor utsträckning. Vid beräkning
av det erforderliga antalet reservunderofficerare måste även hänsyn tagas
till landstormens behov. Ett ökat antal reservunderofficerare är därför
önskvärt.
I fråga om en större ökning av reservunderofficerarnas antal möta
dock vissa hinder, bland andra det att en från aktiv tjänst avgående distinktionskorpral
(furir) icke bör befordras till reservsergeant med förbigående
av äldre i tjänsten kvarstående kamrater i graden. Då de ifrågasatta åtgärderna
för volontärrekryteringens underlättande och underbefälets höjande
torde medföra en vida jämnare avgång ur distinktionskorprals(furir-)graden,
synes det dock berättigat antaga, att reservunderofficersrekryteringen skall
kunna ökas till omkring 90 om året. Till en del torde för övrigt ifrågavarande
svårighet kunna undanröjas genom äldre distinktionskorpralers
(furirers) befordran till sergeanter i regementet.
3. Underbefäl av manskapet.
Mobiliseringsbehovet av underbefäl av manskapet upptager icke endast
det behov, som avser fyllandet av underbefälsplatserna enligt arméns
ständiga indelning, utan även det antal, som erfordras för att fylla den
deri återstående bristen på underofficerare.
Ytterligare ett behov måste tillgodoses. I fält förekomma nämligen
så gott som ständigt tillfälliga uppdrag — patruller av olika slag såväl
under marsch och vila som strid, posteringar och underbefälsposter, särskilda
stridsuppdrag o. s. v. — för vilka det ej är möjligt eller lämpligt
att använda hela taktiska förband. Särskilt framträder detta behov vid
infanteriet och kavalleriet. Fullgörandet av dessa uppdrag kräver av ledaren
samma befälsförmåga, samma snabba uppfattning och taktiska omdöme
som av närmast motsvarande truppförbands befälhavare.
Sammanlagda behovet av underbefäl av manskapet enligt nu anförda
grunder kan endast till ringa del fyllas med det aktiva fast anställda
underbefälet.
För täckande av bristen finnes att tillgå dels f. d. fast anställt underbefäl
dels reservunderbefäl.
Vid beräkningen av antalet f. d. fast anställda efter genomförd härordning
måste hänsyn tagas till de föreslagna ändringarna i staterna, ändringarna
i uppbådsindelningen ävensom i någon mån den påräkneliga höj
-
Under
befäls
behovet.
F. d. fast
anställda.
220
Reserv
underbefäl.
Kungl. Maj:ts nåd. proposition nr 58.
ningen av medeltjänstetiden, ökad underofficersbefordran m. in. Tillgången
på f. d. fast anställt underbefäl efter genomförd härordning beräknas
komma att efter mobiliseringsavdrag utgöra i runt tal 11,000.
Av verkställda beräkningar framgår, att brist uppstår vid alla truppslag
utom vid kavalleriet och artilleriet. Vid kavalleriet förefinnes ett
överskott ock vid artilleriet motsvarar tillgången behovet. Bristen vid ingenjörtrupperna
är så ringa, att den icke påkallar någon särskild åtgärd.
Vid infanteriet, trängen och förplägnadstrupperna uppstår däremot
eu avsevärd brist, vilken måste fyllas med reservunderbefäl; vid trängen
kan dock en del av bristen fyllas med det vid kavalleriet förefintliga
överskottet å f. d. fast anställt underbefäl.
Den nuvarande tillgången å reservunderbefäl är emellertid ej blott
kvantitativt utan även kvalitativt otillfredsställande. Detta är också naturligt,
då den hittillsvarande tjänstgöringstiden för de värnpliktiga vid infanteriet
icke varit tillräcklig ens för utbildning till menig soldat. Med
den föreslagna utsträckningen av första tjänstgöringen vid infanteriet komma
i detta hänseende givetvis vida gynnsammare förhållanden att inträda,
synnerligast som reservunderbefälsutbildningen underlättas därav, att utbildningen
skall avse ej förmåga att utbilda trupp, utan endast förmåga
att föra utbildad trupp.
Den för reservunderbefälets utbildning erforderliga ökningen av utbildningstidens
längd måste anpassas efter tjänstgöringsperioderna vid
truppslaget. Vid infanteriet tillgodoses underbefälsutbildningen för de
värnpliktiga lämpligast genom att underbefälsämnena kvarhållas i tjänst
under mellantiden mellan beväringsrekrytskolan och repetitionsövningen.
Deras första tjänstgöring kommer härigenom att omfatta 310 dagar. Därefter
deltaga de med sin årsklass i repetitionsövningarna. Hela deras värnpliktstjänstgöring,
reservtruppövningen oräknad, kommer sålunda att omfatta
400 dagar.
Vid trängen är det tillfyllest att utsträcka underbefälsämnenas tjänstgöring
i linjen till 365 dagar. Vissa omständigheter tala för, att denna
särskilda utbildning tager sin början före beväringsrekrytskolan. I främsta
rummet kommer därvid hästfrågan i betraktande; även det förhållandet, att
de värnpliktiga underbefälsämnena under senare delen av sin utbildning böra
äga tillfälle till praktisk befälsföring vid trupp, gör eu sådan förläggning
av deras utbildningstid önskvärd. Deras första tjänstgöring jämte en därunder
infallande repetitionsövning bör sålunda lämpligen omfatta tiden
från början av november första året till början av september följande år
221
Kungl. Maj:ts nåd. proposition nr 58.
eller sammanlagt 305 dagar. Därefter hava de att med sin årsklass fullgöra
återstående två repetitionsövningar.
Efter samma grunder, som angivits för trängen, synes reservunderbefälets
vid förplägnadstrupperna utbildning böra ordnas.
På det att vid uttagningen till reservunderbefälsutbildning behörig
hänsyn må bliva tagen till de värnpliktigas berättigade intressen och samtidigt
de värnpliktiga må veta, till vilken tjänstgöring de inskrivas, bör
uttagningen verkställas av inskrivningsmyndigheterna i samband med inskrivningen.
222
Kung!. Maj:ts nåd. proposition nr 58.
Y. Organisationen.
A. Högre truppförband.
Enligt de riktlinjer, som av dåvarande chefen för lantförsvarsdepartementet
anbefalldes till efterrättelse vid utarbetandet av förslaget till 1901
års härordning, skulle härens sammansättning och indelning bestämmas så,
att fälthären komme att utgöras av sex fullständiga, likformigt sammansatta
arméfördelningar och en kavallerifördelning, att fästningarna erhölle
nödiga besättningstrupper, som i regel borde vara förlagda därstädes
redan under fred, samt att erforderligt antal reservtrupper (ur andra uppbådet)
och landstormstrupper kunde bildas.
Redan genom 1892 års härordning hade hären blivit indelad i sex
arméfördelningar, men det var först den år 1901 antagna härorganisationen,
som bragte berörda indelning till fullbordan därigenom att de särskilda
arméfördelningarna erhöllo en i huvudsak likformig sammansättning
i avseende på infanteri, kavalleri och artilleri.
Arméns fredsindelning är för närvarande reglerad genom en kungl.
kungörelse av den 13 juli 1911. Enligt denna äro arméns regementen
och kårer uppdelade på sex arméfördelningar, Bodens trupper och Gottlands
trupper. Arméns fredsindelning överensstämmer i stort sett med
fälthärens indelning i operativa enheter.
Någon anledning att föreslå förändringar i härens nuvarande indelning
föreligger icke. Det ifrågasättes således ej, att några nya linjearméfördelningar
eller fästningstrupper skola uppsättas. Man bör i stället
sträva efter dels att så mycket som möjligt konsolidera de befintliga operativa
enheterna samt fästnings- och landstormstrupperna, dels och framför allt att
genomföra en effektiv organisation av reservtrupper. Detta år nödvändigt
med hänsyn till fälthärens såväl direkta som indirekta förstärkande; det
senare genom att den befrias från lokala stridsuppgifter in. fl. företag, för
vilka linjetrupper ej böra komma till användande.
Den direkta kvantitativa ökning, som föreliggande förslag avser att
tillföra linjearmén, är icke av någon större omfattning. Det oaktat
Kungl. Maj:ts nåd. proposition nr 58.
223
innebär förslaget en stor förstärkning av fälthären jämväl i kvantitativt
hänseende. I stället för att denna enligt nuvarande organisation måste
försvagas genom detachering av trupper för sekundära stridsändamål, kan
den efter genomförandet av den nu ifrågasatta organisationen icke blott i
sin helhet användas för de avgörande operationerna utan därvid även påräkna
ett kraftigt tillskott av reservtrupper.
I fråga om linjearméns sammansättning uti högre truppförband
kommer organisationen således att utvecklas på det beståendes grund. Först
sedan tillgången på värnpliktigt manskap på grund av folkmängdens ökning
blivit så stor, att man icke längre kan med fördel tillgodogöra sig densamma
inom ramen för den förefintliga organisationen, synes tid vara inne
för en genomgripande ändring av arméorganisationen.
224
Kungl. Maj:ts nåd. proposition nr 58.
B. Linjeorganisationen.
1. Infanteriet.
1901 års Genom 1901 års härordning organiserades infanteriet på 28 rege
härordning.
menten, därav 27 på fastlandet och ett på Gottland. Av fastlandsregementena
äro 24 avsedda för fälthärens sex arméfördelningar samt 3 till besättningar
i kustfästningarna och i Boden. Gottlands infanteriregemente
är avsett för Gottlands försvar.
De i arméfördelningarna ingående infanteriregementena och det för
Boden avsedda Norrbottens regemente hava ensartad organisation och äro
indelade i tre bataljoner å fyra kompanier, varemot de båda för kustfästningarna
avsedda regementena äro organiserade vartdera på endast två
bataljoner. Gottlands infanteriregemente är indelat på två bataljoner, den
ena om sex infanterikompanier samt den andra om fyra infanterikompanier,
ett trängkompani och en velocipedavdelning.
Karlskrona Under de år, som förflutit, sedan Karlskrona och Vaxholms grenadjär
holmlgre-
regementen erhöllo sin nuvarande organisation, har man kommit till den
nadjärrege- uppfattningen, att jämväl dessa regementen böra organiseras på tre batalmenten.
joner> För att även med den nu ifrågasatta längre tjänstgöringstiden för
infanteriets värnpliktiga kunna tillgodose det allt starkare framträdande behovet
av säkerhetsbesättningar i fästningarna året om erfordras nämligen
för vardera fästningen ett infanteriregemente om tre bataljoner.
En dylik utökning av dessa regementen erfordras även för att
respektive fästningar och tillhörande anläggningar vid mobilisering skola
kunna erhålla krigsbesättningar av nöjaktig storlek och med erforderlig
kännedom om fästningsanläggningarna och terrängen däromkring, ökningen
innebär vidare indirekt ett stärkande av fälthären sålunda, att ur densamma
icke behöva detacheras avdelningar till fästningarna, varjämte det blir
möjligt att kunna giva fälthären ett direkt tillskott av infanteri, då sådant
krigsläge är för handen, att större eller mindre delar av de båda rege
-
Kungl. Maj:ts nåd. proposition nr 58. 225
mentena kunna, för understödjande av fälthärens operationer dragas från
fästningarna.
Nu omförmälda organisationsförändring har förordats av chefen för
generalstaben i hans år 1906 avgivna förslag till arméns stärkande, av den
år 1907 sammankallade generalskommissionen, av 1907 års försvarskommitté
samt av försvarsberedningarna.
Av nu angivna skäl synes en utveckling av de båda grenadjärregeinentena
till ensartad organisation med övriga fastlandsregementen böra
komma till stånd.
Enligt chefens för generalstaben förslag år 1906 skulle vid fält- utveckling
infanteriets 24 regementen uppsättas »fjärdebataljoner», vilka skulle övasav linje''och
även i fred. Genom att låta rekrytskolan taga sin början den 1 juni
komme man att under repetitionsövningarna förfoga över fyra årsklasser
värnpliktiga. 1907 års generalskommission förordade uppsättning
av 24 nya infanteribataljoner vid fältinfanteriet och uttalade såsom
sin mening, att berörda regementen skulle kunna under repetitionsövningarna
övas på fyra bataljoner även med en tillgång av endast tre
årsklasser värnpliktiga.
Med den årliga värnpliktskontingent, som enligt nu föreliggande förslag
kan påräknas, giva emellertid tre årsklasser eu alldeles otillräcklig
övningsstyrka för infanteriregementets indelning på fyra bataljoner. Den
ökade uttagningen till skidlöpare (spanare) i Boden och till vissa specialtruppslag
ävensom Karlskrona och Vaxholms grenadjärregementens ökande
till tre bataljoner samt uppsättandet, såsom härefter föreslås, av ett
kulsprutekompani vid varje infanteriregemente komma att minska den
redan med nuvarande organisation vid vissa regementen knappa övningsstyrkan.
Tanken på regementen om fyra bataljoner måste därför uppgivas,
så framt icke fyra årsklasser komma att deltaga i repetitionsövningarna, vilket
åtminstone med den nu ifrågasatta förläggningen av rekrytskolan skulle
kräva en ökning av antalet repetition sövningar i linjen från tre till fyra.
Utan en dylik ökning är en omorganisation av linjeregementet på fyra bataljoner
utesluten.
Fälthärens infanteri är dock med hänsyn till de stridsuppgifter, inför
vilka detsamma eventuellt kan komma att ställas, i behov av kvantitativ
förstärkning. En sådan kan ernås, om man, i enlighet med 1907
års försvarskommittés förslag, vilket synes hava vunnit gillande av en stor
del av försvarsberedningarnas ledamöter, vidtager sådana anordningar, att
vid varje infanteriregemente å fastlandet må kunna vid mobilisering uppsättas
en s. k. linjer eservbat olja n av värnpliktiga ur beväring ens första
Bihang till senare Riksdagens protokoll 1914. 1 saml. 28 käft. (Nr 58.) 29
226
Kungl. Maj:ts nåd. proposition nr 58.
uppbåd. Dylika reservbataljoner komina att i stridsvärde stå den egentliga
fälthären ganska nära och böra kunna användas även för operationer i
direkt anslutning till fälthären och således kvantitativt förstärka densamma,
då krigsläget så påkallar. I avdelningen > Värn pliktstid och värnpliktsuppbåd»
har redogjorts för de omständigheter, som göra en sådan organisation
icke blott önskvärd, utan nödvändig för att krigsledningen må kunna
för fälthären beräkna sex fullständiga arméfördelningar.
Uppsättandet vid varje infanteriregemente av en dylik reservbataljon
måste betraktas såsom ett betydande tillskott i försvarskraft. Ur såväl
organisatorisk som fältduglighetssynpunkt kräves dock, att dessa bataljoner
erhålla tillfälle till övning i fredstid. Den för dem erforderliga befälspersonalen
å aktiv stat kommer att i det följande angivas.
Föreliggande organisationsförslag avser, såsom i nyssberörda avdelning
framhållits, att uppsätta reservbataljoner jämväl med värnpliktiga ur
beväringens andra uppbåd. Huru befälsbehovet vid dessa bataljoner bör
tillgodoses, angives i det följande.
Kulsprute- Erfarenheterna från de senaste krigen hava ådagalagt, att tillgång
kompanier. kulsprutor vid infanteriet i betydande grad stärker detta truppslags
anfalls- och försvarskraft. Inom de flesta arméer äro också numera kulspruteavdelningar
i en eller annan form organiserade.
Försvarsberedningarna hava förordat uppsättning vid varje infanteriregemente
av en kulspruteavdelning, vilken under rekrytskolan skulle övas
på en tropp om två pjäser och under repetitionsövningarna kunna svälla
ut till ett kompani om sex pjäser.
Vårt infanteris förseende med kulsprutor torde med skäl kunna betecknas
såsom ett av de mest angelägna försvarsbehoven. Då den organisation
av kulsprutevapnet, som försvarsberedningarna tänkt sig, synes ändamålsenlig
och utan tvivel skulle tillföra armén ett betydande krafttillskott,
bör en sådan organisation genomföras.
Vid varje infanteriregemente bör alltså uppsättas ett kulsprutekompani
om sex pjäser. Värnpliktig personal för kulsprutekompaniet, vilken
bör utväljas bland de till befäl och fackmän uttagna värnpliktiga, bör under
rekrytskolans senare del samt under uppehållet mellan rekrytskolan
och repetitionsövningarna erhålla erforderlig fackutbildning, för vilket
ändamål en kulsprutetropp organiseras. Samövning av två eller flera regementens
kulsprutetroppar kan anordnas under sista delen av rekrytskolan.
Under regementsövningarna bör vid varje regemente uppsättas
ett kulsprutekompani, helst om tre troppar.
227
Kungl. Maj:ts nåd. proposition nr 58.
Såsom befäl för de ifrågasatta reservformationerna avses huvudsak- Infanteriets
ligen personal å reservstat och i reserven samt värnpliktigt befäl. Då den kadc^r:a,°/^''
reservbataljon, som vid varje infanteriregemente å fastlandet skall uppsättas
med värnpliktiga ur beväringcns första uppbåd, bör till sammansättning
och beskaffenhet i övrigt göras så lika linjebataljonerna som möjligt,
erfordras med nödvändighet, att åtminstone en major, två kaptener och
en löjtnant, den sistnämnde avsedd såsom adjutant hos majoren, uppföras
å aktiv stat. I fred krävas dessa officerare för behandling av ärenden
angående reservtruppernas organisation, mobilisering och användning i
krig. Majoren bör därjämte erhålla i uppdrag att med biträde av sin
adjutant planlägga och förbereda samt leda reservtruppövningarna, att
biträda regementschefen i utbildningsarbetet samt att övertaga vissa på
den sistnämnde vilande värnplikts- och förvaltningsgöromål, som under nuvarande
förhållanden i alltför hög grad draga honom från hans huvuduppgifter.
Förutom arbete med reservorganisationen kommer en kapten
att leda utbildningen av det värnpliktiga underbefälet, vilket för tillgodoseende
av mobiliseringsbehovet årligen måste uttagas till ett antal, större
än ett vanligt rekrytkompani, samt under större delen av utbildningstiden
bilda ett fristående kompani. Att ledningen av detta underbefälskompani
bör uppdragas åt en kapten synes självfallet. Den andre kaptenen erfordras
såsom i det följande anföres även i anledning av kommenderingar utom
regementet och för tjänstebefattningar, vilkas innehavare eljest äro frånvarande.
Den ifrågasatta uppsättningen av kulsprutekompanier kan icke genomföras,
utan att officerskadern vid varje infanteriregemente ytterligare
ökas med åtminstone en kapten och en löjtnant.
Med de nu ifrågasatta kaderökningarna — tillsammans 1 major,
3 kaptener och 2 löjtnanter vid varje infanteriregemente å fastlandet
— torde antalet officerare per regemente bliva det minsta, som erfordras
för fredstjänsten. Man får nämligen icke förbise, att, förutom
det att åtskilliga nya tjänstegrenar tillkommit, behovet av officerare
jämväl i övrigt kommer att stegras till följd av den nya organisationen.
Bland omständigheter, som ställa ökade krav på officerskadrerna,
må nämnas den särskilda utbildningen av studenter och med dem likställda
samt den i annat sammanhang föreslagna, för hela armén gemensamma
underofficersskolan. Vapenofficeren, vilken hittills i viss utsträckning
disponerats för trupptjänstgöring, kan på grund av de för reservtruppernas
beväpning ökade gevärsförråden, kulsprutekompaniernas uppsättande
och den längre övningstiden hädanefter endast undantagsvis
tagas i anspråk för trupptjänst. För flygtjänsten måste omkring 25 flyg
-
228
Kungl. Maj:ts nåd. proposition nr 58.
spaningsofficerare beordras till F ill tf elegraf kåren från främmande truppförband.
Av dessa beräknas omkring två tredjedelar eller i runt tal 16
tillhöra infanteriet. Nu angivna omständigheter komma givetvis att minska
det för infanteriets egna övningar disponibla antalet officerare.
På grund av nu nämnda och andra särskilda kommenderingar, såsom
vid ^^försvarsdepartementet, generalstaben, artilleristaben, arméfördelningsstaberna,
militära högskolor, intendenturkåren m. in., minskas antalet för de
värnpliktigas rekrytutbildning disponibla officerare enligt beräkning med i
medeltal minst en kapten och sex subalternofficerare per infanteriregemente.
Härförutom förekomma kommenderingar till skjutskola samt vapenofficers-,
kulsprute-, signal- och ridkurser, vilka dock åtminstone delvis böra kunna
förläggas till senare delen av rekrytskolan och tiden för skördeuppehållet.
Befälstillgången under rekrytskolan blir i alla händelser så begränsad, att
enligt verkställda detalj utredningar under större delen av densamma utöver
kompanicheferna kunna påräknas högst 18 subalternofficerare såsom plutonchefer,
medan behovet utgör 24.
Karlskrona och Vaxholms g r enadjär regementens utveckling till ensartad
organisation med övriga infanteriregementen å fastlandet medför för
vartdera regementet eu ökning av dess officerskader med, nyssberörda
kaderökning inberäknad, 2 majorer, 5 kaptener, 8 löjtnanter och 4 underlöjtnanter.
Vid Norrbottens regemente kräves av särskilda anledningar en större
förstärkning av officerskadern än vid övriga infanteriregementen. Den fordrande
tjänsten såsom infanteribesättning i Bodens fästen och batterier
ställer synnerligen stora krav på de reservformationer, som vid regementet
skola uppsättas. I anledning härav måste regementets för reservformationerna
avsedda officerskader beräknas något större än vid övriga infanteriregementen.
Ett ökat antal officerare är jämväl för fredstjänstgöringen
till fullo behövligt med hänsyn till tjänstgöringsförhållandena vid regementet.
Såsom under avdelningen »Organisationen: Fästningsbesättningar»
kommer att närmare utvecklas, avses nämligen att vid regementet utbilda
icke blott dess egna värnpliktiga, utan också ett betydligt antal från samtliga
inskrivningsområden å fastlandet till utbildning såsom skidlöpare
(spanare) uttagna värnpliktiga.
Även ett annat skäl för ökning av officerskadern vid Norrbottens
regemente föreligger. För att landstormen skall få det värde för försvaret,
som densamma, rätt ordnad och ledd, kan hava, böra aktiva eller
f. d. aktiva officerare i krig användas på vissa av de för landstormens ledning
mest betydelsefulla befälsposterna. Särskilt gör sig detta behov gällande
inom Norrbottens inskrivningsområde.
Kungl. Majds nåd. proposition nr 58.
229
Av nu angivna orsaker bör officerskadern vid Norrbottens regemente
ökas med 1 major, 6 kaptener och 6 löjtnanter.
Officerskåren vid Gottlands infanteriregemente bör organiseras i överensstämmelse
med officerskåren vid ett linjeinfanteriregemente å fastlandet;
detta innebär en ökning med 1 major och 3 kaptener samt minskning med
1 löjtnant.
Beträffande infanteriets underofficerskårer ifrågasättas inga andra Underofficer
förändringar än sådana, som föranledas av den förut angivna omorganisa- raretionen
av Vaxholms och Karlskrona grenadjärregementen samt av den erforderliga
kaderökningen vid Norrbottens regemente. Antalet underofficerare
bör således ökas vid vartdera grenadjärregementet med 4 fanjunkare och
8 sergeanter; vid Norrbottens regemente böra tillkomma 2 fanjunkare och
3 sergeanter. För underofficerskårens vid Gottlands infanteriregemente organiserande
såsom vid övriga infanteriregementen bör fanjunkarnas antal
ökas med 4 och sergeanternas minskas med 5.
Försvarsberedningarna hava upptagit antalet underbefäl av manskapet Fast
vid varje infanteriregemente iitom de båda fotgardesregementena och Gott- anställt
lands infanteriregemente till 130 mot nuvarande 132. Fotgardesrege- mans ap
mentena, som för närvarande hava 12 vicekorpraler mera än övriga infanteriregementen
å fastlandet, skulle bibehållas härvid. Beträffande Gottlands
infanteriregemente borde ej någon förändring vidtagas i fråga om antalet
underbefäl av manskapet. För att åstadkomma bättre löneförmåner inom
distinktionskorpralsgraden och därigenom föranleda den dugligaste personalen
att rekapitulera i större omfattning, än vad nu är händelsen, hava
beredningarna föreslagit uppdelning av denna grad i två löneklasser. Benämningen
distinktionskorpral skulle i samband därmed ändras till furir. För
furir av första klassen skulle årslönen höjas med 240 kronor utöver distinktionskorprals
nuvarande avlöning. Furir av andra klassen skulle åtnjuta
samma avlöning som nuvarande distinktionskorpral. Därjämte skulle
det sammanlagda antalet furirer vid ett regemente med sex överstiga
det nuvarande antalet distinktionskorpraler, vilket jämväl komme att medföra
ökning av antalet rekapitulanter. Med denna ökning av antalet distinktionskorpraler
(furirer) skulle följa en minskning av antalet korpraler
och vicekorpraler med fyra i vardera graden.
Underbefälet av manskapet kan anses fullt utbildat först med det år, under
vilket underofficers-(furir-)-skola genomgås, d. v. s. i regel med det tredje
tjänståret.; Tillgången å fullt utbildat underbefäl blir följaktligen i väsentlig
grad beroende av den omfattning, i vilken manskapet rekapitule
-
230
Kungl. Maj:ts nåd. proposition nr 58.
rar, varför åtgärder böra vidtagas för att främja rekapitulering. Då det synes
sannolikt, att en ökning av distinktionskorpralernas antal och förbättring
av deras löneförmåner kommer att bidraga till ökande av antalet rekapitulanter,
har vad försvarsberedningarna förordat i fråga om grader och avlöningsklasser
upptagits i föreliggande förslag. Däremot torde den föreslagna
minskningen av underbefälet med 2 per regemente icke vara tillrådlig.
Underbefälstillgången är redan nu knappt tillmätt. Då därtill
kulsprutekompaniets behov måste tillgodoses, är det erforderligt att bibehålla
underbefälet av manskapet vid nuvarande antal, 132, fördelade med
44 i varje grad. Gottlands infanteriregemente synes jämväl i avseende å
underbefälet böra likställas med fastlandsregementena.
I fråga om sjukvårdspersonalen har, såsom försvarsberedningarna
framhållit, saknaden av distinktion skorpralsgrad orsakat svårighet att hålla
personalen fulltalig och få densamma väl rekryterad. En dylik grad bör
därför inrättas, i samband varmed personalens sammanlagda antal kan minskas
till det av försvarsberedningarna föreslagna. För varje infanteriregemente
böra alltså upptagas 2 sjukvårdsdistinktionskorpraler (furirer) av andra
klassen, 2 sjukvårdskorpraler, 2 sjukvårdsvicekorpraler och 2 sjukvårdssoldater.
En sådan minskning av den fast anställda sjukvårdspersonalen
är dock möjlig endast under förutsättning att, såsom i annat sammanhang
ifrågasättes, värnpliktiga sjukvårdare erhålla tillfredsställande utbildning för
att vid mobilisering kunna tjänstgöra såsom sjukvårdsbeställningsmän.
Tillkomsten av kulsprutor och uppsättandet av reservformationer
kräva, såsom försvarsberedningarna jämväl erinrat, ökning av gevärshantverkarpersonalen
med en beställning, vilken för åstadkommande av möjlighet
jämväl för detta manskap att avancera till den högsta underbefälsgraden
bör upptagas såsom distinktionskorprals-(furirs-)befattning av andra
klassen.
Vidare har med anledning av infanteriets förseende med stamhästar
och i enlighet med försvarsberedningarnas förslag för varje infanteriregemente
upptagits en hovslagarbeställningsman, vilken av befordringsskäl
uppförts såsom vicekorpral.
Den ifrågasatta utsträckningen av övningstiden för infanteriets värnpliktiga
gör det möjligt att avsevärt minska antalet meniga volontärer vid
infanteriregementena utom Svea och Göta livgarden samt Gottlands infanteriregemente.
Garnisonstjänsten i huvudstaden och behovet av säkerhetsbesättning
å Gottland göra det nödvändigt att vid nämnda tre regementen
bibehålla deras nuvarande antal meniga volontärer. Att för övriga regementen
bestämma det för underbefälets rekrytering erforderliga antalet volontärer
till endast 48, såsom under vissa förutsättningar beräknades i 1901
231
Kungl. Maj:ts nåd. -proposition nr 58.
års härordningsförslag, är icke tillrådligt. Teoretiskt skulle detta antal
möjligen förslå för rekrytering av underbefälet under särskilt gynnsamma
förhållanden; för att säkerställa rekryteringen måste dock antalet
något höjas. Härför tala jämväl andra omständigheter. Kulsprutekompaniet
och signalavdelningen kräva nämligen ett ökat antal volontärer
och en väl utbildad personal, förtrogen med den allmänna infanteritjänsten.
Värnpliktiga, uttagna till denna speciella infanteri tjänst, kunna visserligen
till avsevärd del fylla kulsprutekompaniets och signalavdelningens
manskapsbehov, men det erfordras även en del manskap med större erfarenhet
och vana, än de värnpliktiga hinna tillägna sig. I anledning härav
böra för dessa formationer beräknas minst 12 meniga volontärer. Hela
antalet meniga volontärer skulle följaktligen uppgå till 60, ett antal som
jämväl ur rekryteringssynpunkt synes vara nödtorftigt tillfredsställande.
Särskilda officers- och reservofjicersvolontärer behöva icke upptagas i
staterna, utan komma ifrågavarande volontärer, såsom i annat sammanhang
närmare utvecklas, att under sin utbildningstid åtnjuta de för värnpliktiga
bestämda förmånerna.
Infanteriets musikpersonal behandlas under avdelningen »Organisa- Musikpertionen:
Musiken».
För att reservtrupperna skola erhålla nödig stadga och fasthet erfor- Befäl å redras
ett större antal befäl, som genom aktiv tjänst förvärvat full tjänste- seristatvana,
än som till följd av här förut angiven ökning av den aktiva kadern
kan ställas till förfogande. Genom organiserandet av s. k. reservstatsbefäl
i huvudsaklig överensstämmelse med det av särskilda kominitterade
år 1909 avgivna förslag, vilket jämväl försvarsberedningarna förordat,
kan berörda behov fyllas. Härom kommer särskilt förslag att framläggas.
Infanteriets behov av befäl är dock icke härigenom tillgodosett. Reservbefäl
Ytterligare kräves ett stort antal reservbefäl och värnpliktigt befäl. För
behovet härutinnan och sagda befäls utbildning har redogjorts i avdelnin- befäl.
gen »Befälet».
2. Kavalleriet.
Genom 1901 års härordning skedde beträffande antalet kavallerirege- idol års
menten och deras indelning i skvadroner ingen förändring i den då gäl- förordning.
lande organisationen, vilken även därefter lämnats oförändrad. Kavalleriet
232
Kungl. Maj:ts nåd. proposition nr 58.
utgöres alltså för närvarande av sex regementen fördelningskavalleri, vartdera
om fem skvadroner, samt två regementen, vartdera om tio skvadroner.
De förändringar, som kavalleriet undergick genom 1901 års härordning,
betingades dels av indelningsverkets fullständiga avskaffande och den fast
anställda meniga personalens minskande till den styrka, som var erforderlig
för att i förening med lämpligt antal värnpliktiga bilda fältdugliga skvadroner,
och dels av behovet att i någon mån stärka befälskadern. Därjämte
bestämdes, att vid slutligt, genomförd härordning skulle finnas vid vart och
ett av fördelningskavalleriregementena 600 stamhästar och vid vartdera av
tioskvadronsregementena 1,200 stamhästar. Härav återstår dock att anskaffa
200 hästar för vart och ett av de båda sistberörda regementena.
Kavalleriets Frågan om eu förändrad förläggning av delar utav de för kavalleri
j»r
aggning, fördelningen avsedda regementena bragtes på tal redan vid 1901 års riksdag,
varvid dåvarande chefen för lantförsvarsdepartementet framhöll, att
det vore till största fördel, om man kunde förstärka kavalleriet i övre Norrland,
som vore vår mest hotade landsända, men att detta tillsvidare mötte
mycket stora svårigheter ur rekryterings- och remonteringssynpunkt.
Sedan frågan om förflyttning av kavalleri till Norrland vid 1904
års riksdag i anledning av väckt motion ånyo varit under behandling, tillsatte
Kungl. Maj:t, den 30 september samma år en kommitté för utredning
angående behovet av ytterligare kavalleri i Norrland och sättet för fyllande
av detta behov.
1 sitt den 31 januari 1905 avgivna utlåtande framhöll kommittén,
att kavalleriet i Norrland borde redan i fredstid förstärkas, att ökningen
borde för Norrbotten utgöras av fem skvadroner och för mellersta Norrland
av ett lika stort truppförband, samt att Norrbottens behov av kavalleri
borde i främsta rummet fyllas. Enligt kommitténs åsikt borde fem
skvadroner från vartdera av Skånska husar- och dragonregementena ditflyttas.
Kommitténs förslag i dess helhet vann icke gillande av någon av de
militära myndigheter, chefen för generalstaben, kavalleriinspektören samt
cheferna för första och sjätte arméfördelningarna, som erhöllo tillfälle
att avgiva yttrande i frågan. Mot förslaget anmärktes särskilt, att det
skulle möta mycket stora svårigheter att så kort tid efter den stora utvidgning,
som Norrlands trupper erhållit genom 1901 års härorganisation,
uppsätta och rekrytera ännu flera truppförband i Norrland. Tanken att
jämväl eu kavalleribataljon borde förläggas till mellersta Norrland, vann
icke heller understöd av någon av de nämnda myndigheterna. Vidare
framhölls, att en förflyttning av en kavalleribataljon till Norrbotten icke
kunde betecknas såsom en av de mest angelägna anordningarna i försvarets
Kungl. Maj:ts nåd. proposition nr 58.
233
intresse. Chefen för första arméfördelningen anmärkte, att det ifrågavarande
spörsmålet egentligen anginge, huruvida en styrka kavalleri borde
förläggas till Boden för samverkan med fästningsbesättningen och för
Norrbottens försvar.
1 chefens för generalstaben förslag år 1906 framhölls, att en förflyttning
av vissa delar av de båda tioskvadronsregementena framdeles
borde äga rum i överensstämmelse med kavallerikommitténs förslag. Generalskommissionen
år 1907 anmärkte, att förflyttningen av delar av det i
Skåne förlagda kavalleriet borde avse dessa kavalleriförbands användande
såsom fördelningskavalleri i de två nya av kommissionen förordade arméfördelningarna.
Försvarskommittén av år 1907 kunde med hänsyn till rådande rekryteringsförhållanden
i Norrland icke förorda förflyttning av mer än två
skvadroner till Norrbotten.
Sedermera har inspektören för kavalleriet i skrivelse till Kungl. Maj:t
den 23 augusti 1911 ånyo bragd ifrågavarande spörsmål på tal och därvid,
bland annat, förordat förflyttning av två skvadroner till Boden samt Skånska
husar- och dragonregementenas uppdelning vartdera i två truppförband,
ett om fem och ett om fyra skvadroner. över detta förslag hava chefen
för generalstaben, chefen för första arméfördelningen och kommendanten i
Boden blivit hörda. Den förstnämnde har, enär utrymme i fältartillerietablissemanget
i Boden icke, såsom kavalleriinspektören förutsatt, vore disponibelt
för förläggning av kavalleri dit samt fältartilleriets pågående viktiga
haubitsorganisation således icke medgåve förslagets förverkligande på
angivet sätt, förklarat sig sakna anledning att yttra sig om detsamma i
övrigt-. Av chefen för första arméfördelningen har kavalleriinspektörens
förslag i angivna delar tillstyrkts, varjämte förflyttning av två skvadroner
till Boden förordats av kommendanten därstädes.
Tredje försvarsberedningen har preliminärt beslutat förorda förflyttning
till Norrbotten av två skvadroner kavalleri, vilka skulle ingå i en
spaningskår.
Pbl förflyttning av större kavalleriförband till Norrland synes för
närvarande icke böra äga rum. Däremot torde behovet av kavalleri i
Norrbotten vara oavvisligt. På grund härav kommer i avdelningen
»Organisationen: Fästningsbesättningar» att föreslås förflyttning av en skvadron
ur Skånska husarregementet till Boden för att tillgodose dåvarande
besättningstruppers behov av kavalleri. Förläggandet av större kavalleristyrka
till Norrbotten synes tillsvidare ej böra ifrågasättas. Rekryteringen
av de i Boden garnisonerade truppförbanden vållar nämligen svårigheter
icke blott i fråga om den fast anställda personalen, utan även beträffande
Bihang till senare Riksdagens protokoll 1914. 1 samt. 28 käft. (Nr 58.) 30
234
Kiingl. Maj:ts nåd. proposition nr 58.
de värnpliktiga. Då förevarande förslag därjämte avser en nödvändig utökning
av artilleriet i Boden, kommer givetvis detta att stegra rekryteringsbehovet
i fråga om såväl fast anställd som värnpliktig personal. Det synes
därför nödvändigt att begränsa ditflyttningen av kavalleri till den styrka,
vars förläggning därstädes är för fästningens behov oundgängligen erforderlig.
Kavalleriets organisation och förläggning böra därutöver i stort sett
bibehållas. Förläggningsutrymme för den av Skånska husarregementets båda
Uppsala-skvadroner, som ej förflyttas till Boden, kan, när Uppsala-förläggningen
av utrymmesskäl måste upphöra, beredas vid regementets i Landskrona
förlagda avdelning, som därefter kommer att bestå av fyra skvadroner.
Kulsprute- För att kavalleriet skall förmå att fylla de stridsuppgifter, inför vilka
ritkavaiu- detsamma under ett krig kan komma att ställas, måste det till sitt förriet.
fogande erhålla kulsprutor. Det relativt ringa antal man, som vid kavalleriet
kan deltaga i striden till fots, inskränker detta truppslags eldkraft.
I de flesta utländska arméer har man av denna anledning vid kavalleriet
organiserat kulspruteavdelningar. Det torde ej vara tillrådligt att längre
uppskjuta införlivandet av kulspruteformationer med vårt kavalleri. Gentemot
ett främmande kavalleri, försett med kulsprutor, kommer i annat fall det
svenska kavalleriet, huru väl utbildat det i övrigt än må vara, att framstå
såsom underlägset. Särskilt med hänsyn till vårt lands egenartade terrängförhållanden,
i synnerhet i de nordliga delarna, torde uppträdandet av
kulspruteavdelningar i förening med kavalleri kunna få synnerligen stor
betydelse.
De kulspruteavdelningar, som skola tilldelas kavalleritruppförbanden,
få icke göras för stora. Fara uppstår annars, att de komma att minska
kavalleriets rörlighet, vilken med hänsyn till detta truppslags förnämsta
uppgift, spaningen, icke får äventyras. För att lösa kavalleriets stridsuppgifter
erfordras i regel icke heller något större antal kulsprutor. I betraktande
härav torde kulspruteforinationerna vid kavalleriet böra begränsas
till en tropp om två kulsprutor vid varje kavalleriregemente. Detta gäller
även om de i kavallerifördelningen ingående stora regementena, åtminstone
så länge denna fördelning är förenad med ridande artilleri. Vid kavalleriet
skulle alltså uppsättas sammanlagt åtta kulsprutetroppar, envar om två kulsprutor.
Organisationen kräver en mindre ökning av antalet meniga volontärer,
varjämte det antal värnpliktiga, som årligen tilldelas kavalleriet,
måste ökas med 10 vid varje regemente.
Uppsättandet av kulspruteförband vid kavalleriet kräver även en ökning
av antalet stamhästar. För att icke menligt inverka på kavalleriets
Kungl. Maj:ts nåd. proposition nr 58.
235
rörlighet och framkomlighet är det nödvändigt, att kulsprutetropparna hava
till sitt förfogande goda och väl dresserade hästar. Det är icke nog med
att kulspruteförbandet under långa marscher kan åtfölja kavalleriet, det
måste jämväl kunna följa detsamma terrängledes för att exempelvis hastigt
föras ut på en flygel. Att en dylik framkomlighet icke kan uppnås, om kulspruteförbanden
vid mobilisering skola i sin helhet uppsättas å utskrivna
hästar, är uppenbart. Däremot torde för vissa delar av kulspruteförbandet
(stridsträng m. m.) vid mobilisering utskrivna hästar kunna användas.
I fråga om kavalleriets officers- och underofficerspersonal ifrågasättes Kavalleriets
ingen förändring. Vidkommande det fast anställda manskapet gäller vid tågpersonal.
kavalleriet i minst lika hög grad som vid infanteriet, att detsamma kan anses
fullt utbildat först med det tredje tjänståret. Erhållandet av ett dugligt
underbefäl är därför i hög grad beroende av manskapets villighet att taga
förnyad anställning efter den första tjänstetidens utgång. Jämväl vid kavalleriet
är därför en ökning av distinktionskorpralernas antal och förbättring
av deras löneförmåner påkallad. Antalet distinktionskorpraler (furirer)
torde i anledning härav böra ökas med 6 vid varje litet och 12 vid
varje stort kavalleriregemente, och bör denna grad, såsom vid infanteriet,
uppdelas i två avlöningsklasser. I sammanhang härmed kan vid varje
regemente korpralernas antal minskas med 4 respektive 8 samt vicekorpralernas
med 2 respektive 4, varjämte ytterligare 2 respektive 4 vicekorpraler
torde kunna utbytas mot meniga volontärer. Den ökning, som kulsprutetropparna
beräknats kräva, utgör 8 meniga volontärer vid varje regemente.
I enlighet med vad nu anförts hava i staterna upptagits följande
antal beställningar för manskapet, nämligen vid varje fördelningskavalleriregemente
26 distinktionskorpraler (furirer), därav 8 av första och 18 av
andra klassen, 26 korpraler, 26 vicekorpraler och 205 meniga volontärer,
samt vid varje tioskvadronsregemente 52 distinktionskorpraler (furirer),
därav 16 av första och 36 av andra klassen, 52 korpraler, 52 vicekorpraler
och 402 meniga volontärer.
För beställning smännen har upptagits en distinktionskorprals-(furirs-)
grad, varjämte sjukvårdspersonalen minskats vid varje litet regemente med
en och vid varje stort regemente med två beställningar. Med hänsyn till
kulsprutematerielen har det ansetts behövligt att vid varje regemente uppföra
en hantverksvicekorpralsbeställning.
Kavalleriets musikpersonal behandlas i avdelningen »Organisationen:
Musiken».
236
Kungl. Maj:ts nåd. proposition nr 58.
Skånska
husar- och
dragonregementenas
hästantal.
Fältartille
riet.
Behovet av det uti 1901 års härordning fastställda antalet stamhästar
vid Skånska husar- och dragonregementena gör sig starkt gällande oavsett
nu ifrågasatta organisationsförändringar. Uppsättandet av ett ökat
antal reservformationer ur kavalleriet samt det större krav på kontingenter
till staber m. m., som med den ifrågasatta arméorganisationen uppkommer,
gör denna ökning av kavalleriets hästnumerär än mer trängande.
3. Artilleriet.
Fältartilleriet består av sex regementen, ett för envar av de sex
arméfördelningarna. Varje regemente skall enligt 1901 års härorganisation
i fred vara formerat på tre kanondivisioner å tre batterier och en
haubitsdivision ä två batterier, vilkas uppsättning emellertid icke ännu
är slutförd. Vid Vcndes artilleriregemente tinnes dessutom en ridande
kanondivision om tre batterier, avsedd för kavallerifördelningen. Till fältartilleriet
räknas även Gottlands artillerikår, vilken består av tre fältkanonbatterier
och ett positionsbatteri.
Enligt 1901 års härordning skall Norrlands artilleriregementes haubitsdivision
och en av dess kanondivisioner förläggas i Boden »för stärkande
av de rörliga försvarskrafterna i Norrbotten». Kanondivisionen är
uppsatt och förlagd i Boden, men haubitsdivision ens uppsättning har ej
påbörjats.
Enligt försvarsberedningarnas förslag skulle, för att Norrlands artilleriregemente
måtte liksom övriga fältartilleriregementen erhålla fyra divisioner,
tre kanondivisioner och en haubitsdivision, samtliga förlagda till en
ort och utan andra uppgifter än att vara sjätte arméfördelningens fältartilleri,
regementets haubitsdivision uppsättas i Östersund samt en tredje
kanondivision erhållas genom överflyttning av den nu i Vendes artilleriregemente
ingående ridande divisionen, eventuellt ombeväpnad till en bergseller
skogsartilleridivision. Norrlands artilleriregementes nu i Boden förlagda
kanondivision skulle förbliva därstädes för att jämte en tung haubitsdivision
tillgodose det tidiga gränsförsvarets och fästningsförsvarets behov av
rörligt artilleri. Behovet av ett särskilt för samverkan med kavalleri avsett
artilleri krävde ingen särskild fredsorganisation, utan kunde vid mobilisering
tillgodoses genom uppsättning av nödigt antal batterier vid fältartilleriet.
Kungl. Maj:ts nåd. proposition nr 58.
■231
De av försvarsberedningarna sålunda föreslagna organisationsförändringarna
kunna icke tillstyrkas. Genom indragning av det ridande artilleriet
skulle icke blott kavalleriet berövas stödet av en för sitt speciella ändamål
utbildad artilleriavdelning, utan även organisationen rubbas hos de artilleriregementen,
som skulle mobilisera särskilt artilleri för det självständiga
kavalleriet. För att erforderliga delar av sjätte arméfördelningens fältartilleri
skola vara att tillgå för det tidiga gränsförsvaret, bör Norrlands
artilleriregementes haubitsdivision, såsom avsetts i 1901 års härordning,
uppsättas i Boden samt jämte den därstädes redan befintliga kanondivisionen
utgöra ett detachement ur nämnda regemente.
C C1
Beträffande Gottlands artillerikår ifrågasattes icke någon egentlig
organisationsändring. Däremot torde det finnas ändamålsenligt att förse
ett av de nuvarande fältkanonbatterierna med tung haubitsmateriel.
Positionsartilleriregementet är i fredstid organiserat på två haubitsdivisioner
ä två batterier samt en division om ett kanonbatteri och ett
kulsprutebatteri.
Under åberopande därav, att regementets huvudsakliga uppgift numera
vore att förse fälthären med grovt haubitsartilleri, hava försvarsberedningarna
förordat regementets upplösning och haubitsorganisationens
överflyttning till vissa fältartilleriregementen sålunda, att vid vart och ett
av Svea, Vendes och Norrlands artilleriregementen skulle uppsättas en tung
haubitsdivison k två batterier. Kulspruteorganisationen borde införlivas
med infanteriet och den tunga kanonmaterielen överflyttas till Karlsborg.
En uppdelning av det tunga haubitsartilleriet på de nämnda fältartilleriregementena
skulle bereda cheferna för dessa regementen möjlighet att i
fred studera och leda ett artillerislag, som de med sannolikhet kunde få
sig underställt i fält, samt möjliggöra samarbete mellan de särskilda
artillerislagen, vilket vore av stor betydelse för fältartilleriets i dess helhet
utveckling och rätta användning. Härigenom behövde dock icke det
tunga haubitsartilleriets användning som arméartilleri omöjliggöras. Den
föreslagna uppdelningen medförde en utökning av det tunga haubitsartilleriet
med en division och skulle möjliggöra ett snabbare transporterande
av sådant artilleri till kusttrakter, som hotades av fientliga landstigningsföretag,
samt tillförsäkra de norrländska stridskrafterna särskilt tungt
O7 ö
fältartilleri.
Ej heller denna omorganisation kan tillstyrkas. En upplösning av
Positionsartilleriregementet och det tunga haubitsartilleriets uppdelning på
fältartilleriet på det sätt, som föreslagits, skulle nämligen medföra bestämda
olägenheter.
Positions
artilleriet.
238 Kungl. Maj:ts nåd. proposition nr 58.
Det angivna önskemålet, att tunga haubitser redan i fred underställas
fältartillerichef, bleve tillgodosett endast vid tre fältartilleriregementen,
men däremot icke vid de tre återstående. Lika stor sannolikhet
finnes emellertid, att det tunga artilleriet vid strid kan komma att lyda
under cheferna för dessa senare regementen som under cheferna för de
förra. Samverkan med fältartilleriet kan redan under nu rådande förhållanden
vinnas, i det att vid större fälttjänstövningar tungt artilleri avdelas
till däri deltagande fördelningar. För övrigt är det tunga artilleriets uppträdande
i direkt samverkan med fälthärens fördelningar visserligen en av
dess uppgifter, men även andra tillkomma detsamma. I större arméer,
exempelvis Tysklands, sammanhålles det tunga artilleriet under fred i enhetliga
förband och uppdelas först vid mobilisering så, att en del tilldelas
fälthärens operativa enheter för direkt samverkan med och förstärkning av
det lättare fältartilleriet, under det att återstoden fortfarande sammanhålles
i självständiga förband, stående direkt till högsta ledningens förfogande.
Fn sådan anordning förutsätter tydligen en relativt riklig tillgång på tungt
artilleri. År detta artilleri däremot så fåtaligt som inom svenska armén,
torde de ändamål, för vilka det tunga artilleriet måste avses, i sin helhet
bäst tillgodoses, om detsamma bibehålies i enhetligt förband. Det tunga
artilleriets splittrade användning måste undvikas. Det torde vara lättare
och enklare att, när behov uppstår, tilldela tungt artilleri till viss häravdelning
än att till samfällt uppträdande förena det tunga artilleriet från
en splittrad organisation.
Det finnes även andra synpunkter, som vid denna frågas bedömande
måste anses av betydelse. Vid fältartilleriet äro, redan enligt nuvarande organisation,
i regementsförband sammanförda så många enheter, att skötseln
av ett fältartilleriregemente i såväl fred som krig är förenad med avsevärda
svårigheter. Att ytterligare öka enheternas antal vid en del av regementena
och därtill med ett nytt slag av artilleri kan icke ske, utan att regementenas
utbildning i fred och än mer deras mobilisering äventyras.
Det torde vara tydligt, att ett av fyra divisioner med två slags beväpning
sammansatt regemente ej utan vidare kan ökas med en division och denna
därtill med ett tredje slags beväpning; därigenom bleve nämligen förbandet
så stort, att det lämpligen borde organiseras som en av två regementen
sammansatt brigad.
En uppdelning av Positionsartilleriregementet på fältartilleriregementena
kan icke heller anses vara gagnelig för det tunga artilleriets egen
utveckling. Införlivat i det lätta fältartilleriet, där det k om me att utgöra
eu mindre del av det hela, skulle det tunga artilleriet helt säkert icke
komma till sin rätt. Detta skulle bliva ofördelaktigt, särskilt med hänsyn
Kungl. Maj:ts nåd. proposition nr 58.
239
till utbildningen i skjuttekniskt hänseende, vilken utbildningsgren för det
tunga artilleriet är i hög grad dominerande.
De besparingar i fråga om kasernbyggnader, som för tillfället skulle
kunna göras genom den ifrågasatta uppdelningen, komma sannolikt att
uppvägas av utgifter för utvidgning och förbättring av skjutfält för vissa
regementen.
Av nu angivna skäl bör positionsartilleriet fortfarande bibehållas i
enhetligt förband. I anledning av kulspruteformationers uppsättande vid
infanteriet bör det nu i Positionsartilleriregementets fredsorganisation ingående
kulsprutebatteriet ersättas av ett batteri tunga kanoner, varigenom
regementets tredje division blir en tung kanondivision.
Fästningsartilleriet utgöres av Boden-Karlsborgs artilleriregemente
om tio kompanier. Sex kompanier äro under benämning Bodens artilleribataljon
förlagda i Boden såsom artilleribesättning. Återstående fyra kompanier
bilda Karlsborgs artilleribataljon.
Försvarsb svedning av na hava förordat, att två kompanier skulle flyttas
från Karlsborg till Boden, vars artilleribesättning, sedan befästningsanläggningarna
numera blivit i det väsentligaste färdigställda, vore i behov av
sådan förstärkning. Av sålunda i Boden befintliga åtta kompanier och den
därstädes förlagda lätta kanondivisionen skulle bildas Bodens artilleriregemente
om fem divisioner, nämligen tre fästningsdivisioner å två batterier,
en tung haubitsdivision likaledes ä två batterier samt en lätt kanondivision
å tre batterier. De två å Karlsborg kvarvarande kompanierna skulle, med
någon förstärkning av den fasta kadern, organiseras såsom en tung kanondivision,
detacherad ur Göta artilleriregemente och med huvudsaklig uppgift
att uppsätta s. k. arméartilleri.
Såsom framgår av vad förut anförts, vilar försvarsberedningarnas förslag
om införlivning av den i Boden förlagda lätta kanondivisionen i det
föreslagna Bodens artilleriregemente på den förutsättningen, att Norrlands
artilleriregemente skulle i ersättning tilldelas den nu i Vendes artilleriregemente
ingående ridande divisionen. Då sistnämnda omflyttning icke
kunnat tillstyrkas, följer därav, att förstnämnda division bör fortfarande
tillhöra Norrlands artilleriregemente, på det att sjätte arméfördelningen
må erhålla samma styrka av fältartilleri som övriga arméfördelningar.
En ökning av artilleribesättningen i Boden är, såsom försvarsberedningarna
erinrat, av behovet oavvisligen påkallad. Enligt vad kommendanten
i Boden i avgivet yttrande uppgivit, bör ökningen omfatta helst
tre kompanier, men kan genom vissa kombinationer begränsas till två.
Fästnings
artilleriet.
Bergs- och
skoqsartilleri.
240 Kung t. Maj:is nåd. proposition nr 58.
Någon avsevärd minskning av artilleribesättningen å Karlsborg kan dock
icke äga rum.
Att skilja den i Boden förlagda artilleristyrkan från den å Karlsborg
befintliga kan ej anses tillrådligt, emedan en växelverkan mellan de
båda bataljonerna är önskvärd ur flera synpunkter, icke minst med hänsyn
till de svårigheter, som visat sig vara förbundna med rekryteringen av
Bodenbataljonens personal.
Boden-Karlsborgs artilleriregemente bör alltså utökas till att omfatta
tolv kompanier, varav åtta skola vara förlagda i Boden och resten å Karlsborg.
i skrivelse till Kungl. Maj:t den 20 juli 1910 har dåvarande chefen
för sjätte arméfördelningen förordat, att vid arméfördelningen en division
bergs- eller skogsartilleri måtte uppsättas. Behovet av ett bärbart artilleri,
framfört å packdjur, hade nämligen gjort sig oavvisligen gällande. Genom
tillgång på några batterier sådant artilleri, vilka ägde framkomlighet å
spänger över älvarna samt å stigar genom skogarna och å fjällsluttningarna,
skulle arméfördelningen sättas i stånd att från lämpliga ställningar verksamt
bekämpa en blivande motståndare och stödja egna trupper i striden.
Chefen för generalstaben har i yttrande över nu berörda hemställan
framhållit, att om bergs- eller skogsartilleri skulle uppsättas, måste detsamma,
med hänsyn till sin begränsade användbarhet bliva ett tillskott i
befintlig artilleristyrka och icke införas i stället för andra bättre behövliga
batterier. I chefens för generalstaben yttrande har generalfälttygmästaren,
som jämväl blivit i ärendet hörd, i huvudsak instämt.
Förse arskornmittén av år 1907 har uttalat, att den funne taktiska
fördelar förenade med tillgång å bergs- och skogsartilleri vid krigföring i
vissa delar av Norrland, vadan det vore önskvärt, att frågan om införande
av sådant artilleri upptoges, sedan fältartilleriets organisation vid samtliga
regementen i enlighet med 1901 års beslut blivit genomförd.
Jämväl försvar sberedning ärna hava såsom sin åsikt framhållit, att ett
lätt framkomligt bergs- eller skogsartilleri skulle vara armén till stor nytta
under ett fälttåg i landets norra delar. Dylikt artilleri kunde till en
början tilldelas sjätte arméfördelningen sålunda, att den ridande divisionen,
vilken enligt beredningarnas förslag skulle överflyttas till Norrlands
artilleriregemente och inom snar framtid vore i behov av ny kanonmateriel,
omorganiserades till eu bergs- eller skogsartilleridivision. Försök borde
snarast sättas i gång för utrönande, vilken materiel och vilket transportsätt
som vore lämpligast för vår terräng.
Vid olika tillfällen har behov framträtt av en lättare bergs- och
skogskanon, särskilt för krigföring inom vissa delar av landet. Att ut
-
241
Kungl. Maj:ts nåd. proposition nr 58.
byta tre fältkanonbatterier mot bergs- eller skogsbatterier kan dock
icke vara tillrådligt. Vid uppträdande i öppen och framkomlig terräng
har nämligen bergs- eller skogskanonen på grund av sin mindre eldkraft
ej samma stridsvärde som fältkanonen. Frågan om införlivande av bergseller
skogskanoner med vårt fältartilleri är emellertid av den betydelse,
att försök med sådan materiel inom en snar framtid böra komma till utförande.
Härför torde ett batteri av den Vendes artilleriregemente tillhörande
divisionen kunna användas. Det ridande artilleriet synes icke med
nödvändighet behöva räkna mer än två batterier. Det tredje batteriet skulle
därför, kunna användas till försök med bergs- och skogskanoner, särskilt som
den ridande divisionens kanonmateriel är föråldrad och delvis försliten
samt kräver förnyelse inom den närmaste framtiden.
Fältartilleriets fast anställda personal har ännu icke uppbringats till
den numerär, som fastställts uti 1901 års härordning. Sålunda återstå att
för vart och ett av de sex fältartilleriregementena i staterna uppföra 2
kaptener (för Svea artilleriregemente endast en), 2 löjtnanter, 2 sergeanter,
18 konstaplar och 1 officers- eller reservofficersvolontär samt för vart och
ett av Vendes och Upplands artilleriregementen dessutom 1 major.
Fältartilleriets reservorganisation kräver liksom infanteriets särskilda
målsmän vid truppförbanden. Då vid de sex fältartilleriregementena förutom
regementschefen endast finnes det antal regementsofficerare, som erfordras
såsom chefer för fredsdivisionerna, måste eu regementsofficer tillkomma
såsom reservtruppernas målsman i fred och befälhavare i krig.
Behovet.i fred av en sådan regementsofficer vid fältartilleriregementena framstår
därjämte liksom vid infanteriet tydligt, om hänsyn tages till de regementscheferna
redan nu åliggande göromålens omfattning. Mobiliseringsförberedel^erna
för det stora antal formationer, som redan under nuvarande
organisation skola uppsättas vid fältartilleriet, äro nämligen synnerligen
omfattande och påkalla, att regementscheferna erhålla biträde i detta ^arbete.
Med den förstärkta reservorganisation, som nu ifrågasattes, framstår
behovet härav ännu tydligare. Fara uppstår i annat fall, att regementscheferna
alltför mycket dragas från sin huvuduppgift, ledning och
övervakande av utbildningsarbetet.
I. staten för vart och ett av de sex fältartilleriregementena bör av
nu angivna skäl uppföras en ny regementsofficersbeställning, och bör denna
med hänsyn till antalet majorsbeställningar vara av överstelöjtnants grad.
Försvarsberedningarnas förslag till artilleriets omorganisation upptag.
er en betydligt reducerad kader. Beredningarna synas hava ansett, att
aitilleriets reservorganisation skulle kunna genomföras även med en minskBihang
till senare Riksdagens protokoll 1914. 1 samt. 28 käft. (Nr 58.) 31
Fältartillcricts
fast
anställda
personal.
242
Kungl. Maj:ts nåd. proposition nr 58.
ning av den aktiva kadern under dess genom 1901 års härordning fastställda
storlek. En minskning låter sig dock ej genomföra vad kompaniofticerarna
angår och endast i mindre omfattning beträffande underbefälet
av manskapet. Den nedsättning av antalet kaptener vid varje fältartilleriregemente
under det år 1901 fastställda, vilken ägt runa i föreliggande
förslag, har sin orsak däri, att motsvarande antal beställningar, nämligen
tre styresmän för artilleriets fabriker och tre tygmästare, uppförts å särskild
stat.
För artilleriets liksom för Övriga truppslags reservtormationer måste
i största möjliga utsträckning användas reservstatsbefäl, reservbefäl och
värnpliktigt befäl. Det får dock ej förbises, att för artilleriets framgåno-srika”uppträdande
i fält den speciella tjänsterutin, som kräves för ett
riktigt skjuttekniskt förfarande, måste förefinnas i ungefärligen samma
grad hos reservformationernas befäl som hos linjetruppernas. Ett batteri,
som ej är utrustat med skjutkunnigt befäl, kan ej fylla sin uppgift och
kan därigenom indirekt bliva till skada. För artilleriets reservformationer
måste därför aktivt befäl och reservstatsbefäl tagas i anspråk i jämförelsevis
stor utsträckning. Då reservstaten likväl icke kan tillsvidare utvecklas utöver
en viss gräns, måste jämväl en del aktiva officerare tagas i anspråk
för reservformationerna. Med hänsyn till artilleriets användbarhet vid
mobilisering kan därför en minskning av antalet aktiva kompaniofficerare
under det år 1901 bestämda ej äga rum.
Även fredstjänsten kräver sagda antal kompaniofficerare. Förutom
den personal, som erfordras för särskild tjänst inom regementet (i regements-
och divisionsexpeditionerna, såsom tygmästare, kasern- och vapenofficerare
m. m.), förekomma nämligen årligen så talrika koinmenderingar
till artilleri- och ingenjörhögskolan, till övriga skolor och utbildmngskurser,
till tjänst i artilleristaben och i fördelnings- m. fl. staber o. s. v.,
att för utbildningsarbetet vid batterierna i regel återstår förutom batterichefen
i medeltal endast en officer per batteri. De många och olika befattningar,
för vilka personalen vid artilleriet skall utbildas, betinga dessutom
specialisering av utbildningen, men bristen på disponibla kompaniofficerare
förhindrar, att denna i önskvärd utsträckning ledes av officerare.
Visserligen skola enligt 1901 års härordning tillkomma fyra kompaniofficerare
per fältartilleriregemente (för Svea artilleriregemente tre) utöver, de
i 1914 års stater upptagna, vilket är ägnat att i någon mån .minska sistberörda
olägenhet, men samtidigt uppstå i samband med föreliggande härordningsförslag
nya krav såsom utbildningskurser för reservbefälet, ökade
förråd för reservformationerna o. s. v., varjämte en subalternofficer måste
avses såsom adjutant för den nytillkommande regementsofficeren.
243
Kungl. Maj:ts nåd. proposition nr 58.
I fältartilleriets stater hava, på grund av vad nu anförts, antalet
kompaniofficerare upptagits till det genom 1901 års härordning bestämda
antalet, minskat vid vart och ett av de sex fältartilleriregementena med en
kaptensbeställning av andra klassen. Positionsartilleriregementets officerskader
har bibehållits vid nuvarande antal. Den ifrågasatta utökningen av
fästningsartilleriet kräver uppförande å Boden-Karlsborgs artilleriregementes
stat . av följande nya officersbeställningar, nämligen 1 major, 2 kaptener,
3 löjtnanter och 2 underlöjtnanter.
Antalet underofficerare vid artilleriet har upptagits till det genom
1901 års härordning fastställda antalet med undantag för Boden-Karlsborgs
artilleriregemente, som i anledning av tillkomsten av två nya kompanier
erhållit eu ökning av underofficerskadern med 2 styckjunkare och 8 sergeanter.
Underbefälet av manskapet skulle enligt försvarsberedningarnas organisationsförslag
högst väsentligt minskas, i samband varmed dock de
meniga volontärernas antal skulle ökas. Under det att enligt 1901 års
härordning pa varje batteri komma 15 underbefäl och 12 meniga volontärer,
skulle motsvarande antal enligt försvarsberedningarnas förslå^ utgöra
9 respektive 16.
Eu så omfattande minskning av antalet underbefäl låter sig icke
förena med tjänstens krav. Under förutsättning att förstekonstaplarna
bibehållas vid det genom 1901 års härordning bestämda antalet eller 5
per batteri samt att deras kvarstannande i tjänst uppmuntras genom införande.
av en högre löneklass, i likhet med vad som föreslås beträffande
distinktionskorpralerna vid övriga truppslag, kan dock, enligt vad verkställd
utredning giver vid handen, antalet andrekonstaplar och vicekonstaplar
utan större olägenhet begränsas till 4 av vardera graden per batteri.
I enlighet härmed hava i staterna för de sex fältartilleriregementena uppförts
följande antal underbefäl av manskapet per batteri räknat, nämligen
5 förstekonstaplar (furirer), 4 andrekonstaplar och 4 vicekonstaplar. Samma
beräkningsgrund har använts i fråga om Positionsartilleriregementets och
Boden-Karlsborgs artilleriregementes underbefäl av manskapet. Gottlands
artillerikår har bibehållits vid nuvarande antal underbefäl av nämnda slag.
Med nu angivet antal underbefäl av manskapet böra de meniga
volontärerna bibehållas vid nuvarande numerär utom beträffande BodenKarlsborgs
artilleriregemente, vars utökning kräver en höjning av de meniga
volontärernas antal från 130 till 156.
I likhet med vad som föreslås beträffande övriga truppslag, bör jämväl
för artilleriets beställning smän införas förstekonstapels-(furir-)-beställning
av andra klassen, i samband varmed sjukvårdspersonalen kan något
244
Artilleriets
tygstater.
Kungl. Maj:ts nåd. proposition nr 58.
minskas, nämligen med 3 beställningar vid de fem lika stora fält artilleriregementena,
4 vid Vendes artilleriregemente, 2 vid Gottlands artillerikår
samt 1 vid Positionsartillerii''egementet. För Boden-Karlsborgs artilleriregemente
måste med anledning av regementets förseende med stamhästar
o o CJ
upptagas 4 hovslagarbeställningsmän.
Artilleriets musikpersonal behandlas i avdelningen »Organisationen:
Musiken».
Enligt ett av tredje försvarsberedningen avgivet yttrande angående
artilleriets förråd, verkstäder, fabriker m. m., vilket blivit av försvarsberedninqarna
i plenum preliminärt godkänt, skulle tygstationerna i Stockholm,
Göteborg, Kristianstad, Östersund, Uppsala, Jönköping och _å Gottland,
i stället för att såsom nu är förhållandet utgöra självständiga förvaltningsenheter,
införlivas med vederbörliga artilleritruppförband och
uppgå i dessas förvaltningar. En dylik åtgärd motiverades bland annat
därav, att truppförbanden numera under egen uppbörd hade största delen
av den artillerimateriel, som förr förvarades i tygstationernas förråd, samt
att därmed arbetet med materielens iståndsättande efter övningar och vidmakthållande
i övrigt kommit att på ett mera intimt sätt beröra truppförbanden.
Därtill koinme, att den i tygstationernas verkstäder tjänstgörande
personalen till huvudsaklig del utgjordes av truppförbandens
hantverksbeställningsmän samt yrkeskunniga värnpliktiga. Då det vidare
ålåge vederbörande truppförbandschef att sörja för, att utrustningen av
vapen och ammunition vore fullständig och befunne sig i krigsdugligt
skick, borde all för truppförbandet avsedd materiel och de inrättningar,
som funnes för densammas vidmakthållande, ställas under truppförbandsförvaltningens
direkta vård och uppsikt. Tygverkstäderna vid det i Stockholm
förlagda artilleritruppförbandet borde inrättas så, att i dem kunde
utföras de försök med och undersökningar av materiel m. in., som arméförvaltningens
artilleridepartement kunde finna nödiga.
Tygstationen i Boden, som hade att betjäna såväl därstädes förlagda
artilleritruppförband som till fästningen hörande anläggningar, borde med
hänsyn härtill bibehållas såsom en självständig förvaltningsenhet.
Tygstationen å Karlsborg borde utvecklas till ett centralförråd för
hela artilleriet med verkstäder för nytillverkning och större omändringsarbeten,
och borde dit förflyttas tygverkstädernas i Stockholm drift och
den i Stockholmsförråden befintliga materielen, som icke skulle förvaras
vid artilleritruppförband.
Tygmästarbefattningarna å Karlsborg och i Boden borde icke vidare
bestridas av artilleriofficerare å truppförbandens stater utan uppföras såsom
245
Kungl. Maj:ts nåd. proposition nr 58.
självständiga beställningar å vederbörlig stat, den förra med majors och
den senare med kaptens av första klassen löneförmåner. Särskilda tygofficerare
skulle icke, såsom nu i Stockholm och å Karlsborg, vidare beordras.
Till följd av förutnämnda tygstationers införlivande med respektive
truppförband kunde den nu å »Artilleriets tygstater» upptagna tygstatspersonalen
icke obetydligt minskas. Vid varje truppförband erfordrades
nämligen för handhavande av tyggöromålen förutom tvgmästaren endast
en . tygförvaltare och en tygverkmästare. Tygförvaltarna vore nu i avlöningshänseende
likställda med löjtnant av första klassen, men borde, vid
det förhållande att de bleve endast materialförvaltare och icke vidare
kassaförvaltare, beträffande avlöningsförmånerna likställas med de intendenturkåren
tillhörande förrådsförvaltarna, vilka åtnjöte fanjunkares löneförmåner.
I stället för de nuvarande tygunderofficerarna borde anställas
yrkeskunniga verkmästare. Besiktningsrustmästare och tygskrivare erfordrades
endast vid tygstationerna å Karlsborg och i Boden. Besiktningsrustmästargöromålen
vid truppförbanden kunde utföras antingen av
verkmästaren eller av vapen underofficeren och för skrivgöromåls utförande
kunde tygförvaltaren erhålla biträde från truppförbandet,
Av de nu å »Artilleriets tygstater» uppförda 60 tyghantverkarbeställningarna
skulle behållas endast sex, avsedda för de tyghantverkare
vid tygstationen i Boden, vilka hade sin huvudsakliga tjänstgöring vid de
särskilda fästena m. in. därstädes. Anställande av tygarbetare å fast stat
såsom ^ tyghantverkare vore icke behövligt, utan kunde de dem åliggande
göromalen utföras av pa vanligt sätt anställda arbetare. Vid artilleriets
fabriker och de intendenturförråden tillhörande verkstäderna funnes icke
på ordinarie stat uppförda beställningar för arbetare.
Den personal, som erfordrades vid tygstationerna å Karlsboro- och
i Boden, utgjordes av:
vid tygstationen å Karlsborg 1 tygmästare, 1 tygingenjör, 4 tygförvaltare
av första klassen, 3 tygverkmästare, 1 besiktningsrustmästare och
3 tygskrivare, samt
vid tygstationen i Boden 1 tygmästare, 1 tygförvaltare, av första
klassen, 1 tygverkmästare, 1 besiktningsrustmästare och 1 tygskrivare.
All den personal, som enligt försvarsberedningarnas förslag skulle
för artilleriets förråd och verkstäder uppföras å särskild stat såsom fast
anställd, utgjordes av 2 tygmästare, 1 tygingenjör, 5 tygförvaltare av
törsta klassen, 7 tygförvaltare av andra klassen, li tygverkmästare, 2 besiktningsrustmästare
och 4 tygskrivare.
Försvarsberedningarna hava därjämte förordat, att särskilda löne -
246 Kungl. Maj:ts nåd. proposition nr 58.
förmåner för fälttygmästaren uppföras å stat för artilleriets förråd, verkstäder
m. m.
General fälttygmästaren vilken erhållit tillfälle att yttra sig över
försvarsberedningarnas förslag, har endast i nedannämnda hänseenden haft
erinringar däremot att göra.
Med hänsyn till de försök med och undersökningar av materiel,
som arrnéförvaltningens artilleridepartement kunde finna av nöden utföra,
skulle det ur flera synpunkter medföra olägenheter att införliva tygstationen
i Stockholm med truppförband. Den måste därför bibehållas och
beträffande personalbehov intaga en mellanställning mellan Karlsborgs
tygstation och truppförbandens tygstationer.
Med förläggning av nytillverkningarna till Karlsborgs tygstation
uppstode behov "av bostadsbyggnader för personalen och för ökat antal
extra arbetare. Kostnaden härför komme att åtminstone delvis uppvägas
av minskad kostnad vid framtida förläggning av Stockholms tygstation å
Järvafältet.
Det vore ej lämpligt att indraga samtliga tyghantverkarbeställningar
utom de för tygstationen i Boden avsedda. Den vid tygstationerna förekommande
iståndsättningen av artillerimaterielen krävde av personalen en
kännedom om densamma, som man ej med säkerhet kunde påräkna hos
extra arbetare, vilka ofta nog ej kvarbleve i tjänst längre tid. Dessutom
skulle vid t}^gstationen truppförbandets hantverksbeställningsmän utbildas
i sina yrken, och det vore ej lämpligt att överlämna denna utbildning åt
extra arbetare. Ävenledes måste tyghantverkare finnas för att vid förfall
för verkmästaren fullgöra dennes åligganden. Apteringen av artilleriammunition
krävde även tillsyn av fullt pålitlig person, och denna kunde
lämpligen utövas av därtill" utbildad tyghantverkare. Dessa omständigheter
nödvändiggjorde, att tyghantverkare funnes anställda vid varje tygstation,
dock i regel ej till större antal än en i varje yrke (smed, gevärshantverkare,
sadelmakare och snickare) för att tjänstgöra såsom förmän,
dock med skyldighet att deltaga i arbete. Vid de mindre tygstationerna
erfordrades således 4 tyghantverkare utom på Gottland, där 3 vore tillräckligt
antal, samt i Uppsala och Jönköping, där för tjänstgöring vid de
närbelägna skjutfälten ytterligare en behövdes. För Karlsborgs och Stockholms
tygstationer borde beräknas 2 i varje yrke eller inalles. 8. I Boden
erfordrades förutom de vid fästena tjänstgörande en i varje yrke eller
tillhopa 9. Totalantalet tyghantverkare bleve således 50.
Bibehållandet av tygstationen i Stockholm med självständig förvaltning
nödvändiggjorde, att ytterligare en tyginästarbeställning med kaptens
247
Kungl. Maj:ts nåd. proposition nr 58.
av första klassen löneförmåner uppfördes såsom självständig beställning. I
övrigt behövdes för denna tygstation, med hänsyn till att densamma skulle
betjäna två truppförband och dessutom stå till artilleridepartementets förfogande,
1 tygförvaltare av första klassen, 1 tygförvaltare av andra klassen,
2 verkmästare eller besiktningsrustmästare och L tygskrivare.
Den av försvarsberedningarna föreslagna införlivningen av tygstationerna
i Göteborg, Kristianstad, Östersund, Uppsala, Jönköping och å
Gottland bör med hänsyn till därmed ur såväl organisatorisk som ekonomisk
synpunkt förenade fördelar komma till stånd. Tygstationen i Stockholm
bör däremot på de av generalfälttygmästaren åberopade skäl bibehållas
med självständig förvaltning.
Tygstationen å Karlsborg bör inrättas till ett centralförråd för hela
artilleriet. Genom sitt läge lämpar den sig härför i vida högre grad än
Stockholms tygstation. Den omfattande verkstadsdriften vid sistnämnda
station bör, i vad densamma icke avser de i Stockholm förlagda artilleritruppförbanden
eller artilleridepartementets försök och undersökningar,
jämväl överflyttas till Karlsborgs tygstation.
Då tygmästarbefattningarna vid de tre iygstationer, som bibehållas
med självständig förvaltning, fullt ut taga sina innehavares tid och arbetskrafter
i anspråk, böra för dessa befattningars bestridande icke, såsom nu
är fallet, beordras officerare ur artilleriet, utan böra desamma uppföras
som självständiga beställningar i vederbörlig stat. För den ena av dessa
tre befattningar bör utgå majors och för de båda övriga kaptens av första
klassen löneförmåner. De sex tygmästarna vid artilleritruppförbanden böra
beordras bland å truppförbandens stater upptagna kompaniofficerare. Beordrandet
av särskilda tygofficerare torde efter den här föreslagna organisationens
genomförande icke behöva förekomma.
Med hänsyn till vad generalfälttygmästaren anfört rörande lämpligheten
av att hava tyghantverkare på ordinarie stat, böra endast tio dylika
beställningar i mån av avgång bland berörda personal avföras ur staten.
Tygstatspersonalens antal och fördelning bör bestämmas i enlighet
med försvarsberedningarnas förslag med de ändringar däri, som förordats
av generalfälttygmästaren.
Till fälttygmästare beordras en officer ur artilleriet (för närvarande
en överstelöjtnant), vilken härför, förutom avlöningen från sitt truppförband,
bekommer ett arvode om 1,800 kronor. Denna anordning medför
för det truppförband, varifrån fälttygmästare!! tages, den olägenheten, att
detsamma mister en av sina divisionschefer, vilket givetvis inverkar menligt
på utbildningen. Fälttygmästarbefattningen bör därför, med löne
-
248
Kungi. Maj:ts nåd. proposition nr 58.
Artilleriets
fabriker.
förmåner såsom för överstelöjtnant ökade med berörda arvode, uppföras
å den stat, som upptager artilleriets övriga tekniska personal.
Försvarsberedningarna hava förordat, att ammunitionsfabrikens hela
verksamhet koncentreras å Karlsborg och oatt följaktligen den nuvarande
fabriksavdelningen å Marieberg indrages. A Karlsborg funnes invid dervarande
fabrik utrymme för utvidgning av fabriksetablissemanget. Genom
ett sammanförande av de båda fabriksavdelningarna på eu plats till en
enda fabrik kunde besparingar göras beträffande förvaltning, maskinella
anordningar och förråd och dessa besparingar torde komma att uppväga
de ökade transportkostnader, som uppstode vid distribuering av fabrikens
tillverkningar ensamt från Karlsborg.
Till styresmän för artilleriets,, tre fabriker, Karl Gustav stads gevärsfaktori,
ammunitionsfabriken och Åkers krutbruk, beordrades officerare ur
artilleriet — för närvarande tre kaptener — vilka förutom avlöning från
respektive truppförband uppbure arvoden, envar 2,500 kronor. Enär dessa
befattningar vore fullt självständiga tjänster, borde för innehavarna av
dem fulla löneförmåner uppföras å vederbörlig stat för artilleriets fabriker.
Efter sammanslagning av ammunitionsfabrikens båda avdelningar
behövde till fabriken beordras endast en arbetsofficer, varjämte,,en fabriksförvaltar-
och en fabriksskrivarbeställning kunde indragas. Å fabrikens
stat vore för närvarande uppförd endast en verkmästarbeställning, men
tjänstgjorde såsom verkmästare jämväl fyra underofficerare mot arvoden
av 500 kronor. Då fem verkmästare vore behövliga även efter en sammanslagning,
borde de samtliga uppföras å fabrikens stat och underofficerare
således icke vidare beordras till fabi-iken för utövande av verkmästarbefattningen.
Vid gevärsfaktoriet kunde likaledes indragas en fabriksförvaltaroch
en fabriksskrivarbeställning och borde dit beordras endast en besiktningsofficer.
„
Vid Åkers krutbruk funnes för närvarande endast en verkmästare,
men erfordrades för att ersätta förmännen vid vissa delar av fabrikationen
ytterligare två verkmästare, vilka borde erhålla samma avlöning som fabriksskrivare.
GeneralfäIttygmästaren har i sitt yttrande över försvarsberedningarnas
förslag framhållit, att vid styresmännens för fabrikerna uppförande
å staten för artilleriets fabriker löneförmånerna borde bestämmas så, att styresmännen
kunde komma i åtnjutande av majors pension vid för rätten till dylik
uppnådd tjänsteålder. Löneförmånerna borde därför bestämmas till kaptens
Kungl. Maj:ts nåd. proposition nr 58.
249
av första klassen lön och dagavlöning jämte ett ålderstillägg å 600 kronor
efter fem års tjänst såsom styresman ävensom ett årligt arvode å 2,400
kronor. De skulle härigenom efter 5 års tjänst komma i åtnjutande av
500 kronor högre löneinkomst än för närvarande. Denna förhöjning vore
fullt motiverad av det stora ansvar, som ålåge dem. Under den tid av
över tjugu år, som förflutit sedan de nuvarande arvodena å 2,500 kronor
bestämdes, hade deras arbete blivit högst betydligt ökat, i vissa fall mer
än fördubblat. Fordringarna på dessa tjänstemäns insikter, erfarenhet och
arbetsförmåga hade alltjämt stegrats, och det vore välbetänkt att å dessa
platser söka kvarhålla personer, som till följd av sin kompetens kunde
bliva eftersökta av den privata industrien. I jämförelse med de avlöningsförmåner,
denna erbjöde, vore de föreslagna ändock låga.
Vid ammunitionsfabriken och gevärsfaktoriet erfordrades med hänsyn
till materiel- och medelsuppbördens omfattning det nuvarande antalet fabriksförvaltare
och fabriksskrivare.
Vid ammunitionsfabrikens mekaniska avdelning å Ivarlsborg tjänstgjorde
för närvarande såsom verkmästare jämväl en av de å »Artilleriets
tygstater» uppförda besiktningsrustmästarna med ett tilläggsarvode å 1,000
kronor. Denna verkmästarbefattning vore synnerligen krävande och borde
under benämning öververkmästare uppföras å fabrikens stat med löneförmåner
lika med fabriksförvaltares.
I enlighet med chefens för generalstabens förslag till 1901 års härordning
borde fabrikernas lönestater överföras från ordinarie vapenanslaget
till avlöningsanslaget; och borde de därvid sammanföras med »Artilleriets
tygstater» till en gemensam stat. Därigenom vunnes fördelen, att personal
kunde, då så befunnes lämpligt, förflyttas mellan fabriker och tygstationer,
vilket hittills ej kunnat ske utan vederbörandes medgivande, ett
förhållande som kunde vålla olägenheter.
De skäl, som tala för förläggning av artilleriets centralförråd med
tillhörande verkstäder till Karlsborg, äga giltighet jämväl i fråga om den av
försvarsberedningarna förordade förflyttningen av ammunitionsfabrikens
Mariebergsavdelning till Ivarlsborg. Då en dylik förflyttning med därav
följande koncentrering av fabriksdriften på en plats jämväl är ägnad att
medföra besparing av årsutgifterna för berörda fabrik, bör densamma komma
till utförande.
På de här förut anförda skälen böra befattningarna såsom styresmän
vid fabrikerna uppföras såsom särskilda beställningar, varvid löneförmånerna
upptagas till de av generalfälttygmästaren förordade belopp.
Möjligheten att för dessa tjänster erhålla verkligt dugande krafter är i hög
Bihang till senare Riksdagens protokoll 11)14. 1 sarnl. 28 höft. (Nr 58.) 32
250
Armé förvaltningens
artilleridepartements
militärbyrå
och
artilleristaben.
Kungl. Maj:ts nåd. proposition nr 58.
grad beroende av de löneförmåner, som kunna erbjudas. Med hänsyn till den
konkurrens, som härutinnan förefinnes mellan statsverket och den enskilda
företagarverksamheten, måste de föreslagna löneförmånerna anses lågt tilltagna.
Övrig för fabrikerna fast anställd personal bör bestämmas till det
av generalfälttygmästaren angivna antal, och böra således i nu gällande
stater vidtagas endast de ändringar, att för ammunitionsfabriken uppföras
dels en öververkmästare med samma löneförmåner som för fabriksförvaltare
och dels, i stället för de fyra nu mot tilläggsarvoden till fabriken beordrade
underofficerarna, fyra verkmästare av första klassen, samt att personalen
vid Åkers krutbruk ökas med två verkmästare av andra klassen.
På sätt generalfälttygmästaren föreslagit, bör all den för artilleriets
förråd och verkstäder samt fabriker fast anställda personalen upptagas
på en gemensam stat under avlöningsanslaget, vilken kan benämnas
»Stat för artilleriets fabriker och tygstater». A denna stat uppföres jämväl
fälttygmästarbeställ ningen.
För sv ar sb svedning ärna hava förordat, att till tjänstgöring å artilleridepartementets
militärbyrås första expeditionsavdelning, som hade att handlägga
huvudsakligen ärenden angående arméns handvapen och dessas ammunition,
borde beordras i stället för två artilleristabsofficerare två infanteriofficerare
med erforderlig kompetens.
Den nu under artilleristaben sorterande utrustningsavdelningen borde
överföras till artilleridepartementets militärbyrå, så att densamma jämte
militärbyråns konstruktionsavdelning komme under fälttygmästarens chefskap.
En stor del av de ärenden, som behandlades av avdelningarna, vore
nämligen närbesläktade, och vore avdelningarna beträffande vissa ärenden
uttryckligen ålagda att samråda med varandra. A konstruktionsavdelningen
borde i stället för en av de där tjänstgörande artilleristabsofficerarna anställas
en vapentekniskt bildad ingenjör.
Av de sex departementsskrivarna, vilka två och två tjänstgjorde å
militärbyråns konstruktionsavdelning och båda expeditionsavdelningar, vore
de fyra å sistnämnda avdelningar placerade under en stor del av arbetstiden
sysselsatta med renskrivningsarbete. I anledning härav borde två
departementsskrivarbeställningar vid uppkommande ledighet utbytas mot
skrivbiträdesbefattningar.
Då befattningen såsom chef för artilleristaben vore av stadigvarande
art, borde för densammas beklädande avses en särskild officersbeställning
av majors grad; och kunde för detta ändamål å Svea artilleriregementes
stat uppföras eu majorsbeställning utöver de för regementet eljest erforderliga.
251
Kungl. Maj:ts nåd. proposition nr 58.
I sitt yttrande över försvarsberedningarnas förslag har generalfälttygmästaren
erinrat, att å militärbyråns första expeditionsavdelning även handlades
ärende^ rörande mobilisering, vilkas behandling ställde stora fordringar
på personalen med avseende å kännedom om artilleriets mobiliseringsförhållanden.
På grund härav och med hänsyn till en del andra
ärenden, som handlades å avdelningen, kunde de två artilleristabsofficerarna
icke ersättas med infanteriofficerare, men fullt arbete funnes å avdelningen
jämväl för en infanteriofficer. Genom beordrandet av en sådan
officer vunnes i tillräcklig grad syftemålet att vid behandling av handvapenärenden
få infanteriet representerat.
Det ändamål, som avsåges med anställande av en vapentekniskt bildad
ingenjör å konstruktionsavdelningen i stället för en artilleristabsofficer,
kunde säkerligen icke vinnas. Av denne måste nämligen fordras såväl
teoretiska som praktiska artilleristiska kunskaper samt genom tjänstgöring
vid trupp vunnen grundlig kännedom om fordringarna på artillerimaterielen.
Då i varje fall en sådan ingenjör måste, i brist på annan ^bildningsanstalt,
hava genomgått artilleri- och ingenjörhögskolan, torde en artilleristabsofficer
hava större förutsättningar för skötande av göromålen än eu
ingenjör, som genomgått nämnda högskola. Framhållas kunde, att innevarande
år chefen för konstruktionsavdelningen antagit erbjuden plats vid
Bofors för handhavande av just sådana göromål, som skulle åligga eu ingenjör
vid nämnda avdelning. Även förut hade artilleristabsofficerare tagits
i anspråk av privata artillerimaterielverkstäder.
Det hade blivit nödvändigt att låta departementsskrivarna å expeditionsavdelningarna
i större utsträckning, än ensidigt vore, syssla med renskrivningsarbete,
enär tillräcklig arbetskraft för renskrivning ej funnes.
Gjord framställning om erhållande av värnpliktiga skrivbiträden både icke
föranlett någon åtgärd. Anordningen vore alltså en nödfallsåtgärd, och
funnes för de fyra vid expeditionsavdelningarna tjänstgörande departementsskrivarna
full sysselsättning med granskning av materiel- och medelsredovisningar,
uppgörande av statistik m. in., varför ersättande av två av dessa
med skrivbiträden ej kunde ske.
Det vore fördelaktigare, att den nya beställningen för chefen för
artilleristaben uppfördes på artilleristabens stat, på det att vid majorsbefordran
vid Svea artilleriregemente hänsyn ej måtte behöva tagas till
eventuellt ombyte av chef för artilleristaben.
Att, såsom försvarsberedningarna föreslagit, ersätta de två å militärbyråns
första expeditionsavdelning placerade artilleristabsofficerarna med
infanteriofficerare kan, med hänsyn till vad generalfälttygmästaren i saken
252
Kungl. Maj:ts nåd. proposition nr 58.
erinrat, icke tillstyrkas. Däremot torde det vara lämpligt att till tjänstgöring
å berörda avdelning beordra jämväl infanteriofficerare; och har i anledning
härav i staten för artilleristaben upptagits två arvoden för dylika officerare.
överflyttning av artilleristabens utrustningsavdelning till artilleridepartementets
militärbyrå är en ändamålsenlig åtgärd och bör förty
genomföras.
Anställning av en vapentekniskt bildad ingenjör å militärbyråns
konstruktionsavdelning kan på de av generalfälttygmästaren åberopade skäl
icke förordas. Enskilda vapenfabriker finna det fördelaktigt att i sin tjänst
antaga artilleriofficerare för sådana göromål, som vid konstruktionsavdelningen
skulle tillkomma en ingenjör. En minskning av antalet å berörda
avdelning placerade officerare skulle dessutom medföra, att man vid utseendet
av chef för avdelningen finge ett mindre antal officerare att
välja bland.
Den föreslagna förändringen i fråga om departementsskrivarna kan,
med hänsyn till vad generalfälttygmästaren upplyst, icke tillstyrkas.
Befattningen såsom chef för artilleristaben tager sin innehavares hela
tid och arbetskraft i anspråk och bör förty å staten för artilleristaben
uppföras såsom en särskild beställning med majors löneförmåner.
för
■ och
cn I detta sammanhang synes böra beröras den av försvarsberedningarna
"‘behandlade frågan om chefskapet för artilleri- och ingenjörhögskolan.
Försvarsberedningarna hava förordat, att för chefen för ifrågavarande
högskola särskilda löneförmåner såsom för major uppföras å skolans stat.
I sitt förut berörda yttrande har generalfälttygmästaren framhållit,
att som lärarna vid högskolan ofta vore majorer och chefen borde innehava
högre tjänsteställning än dem, löneförmånerna för den sistnämnde borde
i likhet med förhållandet vid krigshögskolan och krigsskolan uppföras lika
med överstelöjtnants.
Av samma skäl som anförts i fråga om chefen för artilleristaben bör
för chefen för artilleri- och ingenjör högskolan uppföras en särskild beställning.
Sistnämnda chef bekommer för närvarande utom avlöning för
innehavande tjänst vid truppförband ett arvode å 1,500 kronor, varjämte
inkvarterings- och servisbidrag till honom utgår efter det för överstelöjtnant
stadgade belopp. Då chefen för artilleri- och ingenjörhögskolan i lönehänseende
bör likställas med chefen för krigshögskolan, hava för honom överstelöjtnants
löneförmåner upptagits i staten för artilleri- och ingenjörhögskolan.
Kungl. Maj:ts nåd. proposition nr 58.
253
4. Fortifikationen och ingenjörtrupperna.
Det vid 1901 års riksdag framlagda härordningsförslaget avsåg en
väsentlig utökning av ingenjörvapnet. Den föreslagna organisationen blev
dock icke i allo godkänd av Riksdagen, som gjorde åtskilliga inskränkningar
beträffande såväl fortifikationens personal som truppförbandens
storlek.
T enlighet med nämnda års härordningsbeslut äro ingenjörtrupperna
organiserade på fyra truppförband, Svea, Göta och Bodens ingenjörkårer
samt Fälttelegrafkåren. Svea och Göta ingenjörkårer bestå vardera av tre
fältingenjörkompanier, ett fästningsingenjörkompani, ett parkkompani samt
en tyg- och minöravdelning. Fästningsingenjörkompanierna äro förlagda,
Svea ingenjörkårs till Vaxholm Oscar-Fredriksborgs fästning samt Göta
ingenjörkårs till Karlskrona fästning. Bodens ingenjörkår består av fyra
fästningsingenjörkompanier samt en tyg- och minöravdelning. Fälttelegrafkåren
är sammansatt av två fälttelegraf kompanier samt en tyg- och parkavdelning.
Den omorganisation av ingenjörvapnet, som nu ifrågasättes, avser i
första hand att med vår armé införliva sådana moderna tekniska hjälpmedel,
som äro oundgängligen nödvändiga i en nutida krigföring, men för
närvarande i alltför rins-a omfattning eller icke alls återfinnas i vår
arméorganisation. Vidare måste fältingenjörtrupperna förstärkas såväl beträffande
personal som materiel samt ingenjörtruppförbanden erhålla en
indelning och förläggning, som mera än nu överensstämmer med arinéorganisationen
i övrigt.
I de förslag, som år 1906 och därefter framkommit angående våld
försvarsväsendes stärkande, har man beaktat nödvändigheten av att förse
armén med sådana tekniska hjälpmedel, som kommit till användning i de
senaste krigen och visat sig kunna på ett effektivt sätt betjäna de krigförande.
Sålunda framhölls i chefens för generalstaben förslag år 1906 vikten
av att hava tillgång på ballonger för spaningsändamål samt ljuskastare,
särskilt för belysning av slagfälten nattetid. Enligt 1907 års försvarskommittés
förslag borde, förutom ballong- och belysningstjänsten, ytterligare
en teknisk tjänstegren vara företrädd inom armén, nämligen gnisttelegraftjänsten.
Kommittén förmälde sig därjämte hava haft uppmärksamheten
riktad på möjligheten och önskvärdheten av att för krigsändamål begagna
styrbara ballonger och flygmaskiner, men hade, då några förslag därutinnan
icke förelåge, saknat möjlighet att närmare ingå på frågan.
Utvecklingen
av
1901 års
organisation.
254
Kungl. May.ts nåd. propositien nr 58.
Försvars
bereil
ningarna.
Sedan år 1908 har för ingenjörtrupperna anskaffats åtskillig ballongoch
strålkastarmateriel, varmed försök och övningar ägt rum. Ett vid
1911 års riksdag framställt förslag om kaderökning för uppsättande av
en ballong- och en gnisttelegrafavdelning vid Fälttelegrafkåren samt en
belysningsavdelning vid vardera av Svea och Göta ingenjörkårer blev icke
bifallet. Sedan 1912 års riksdag beviljat medel för anskaffning av en flygmaskin
samt enskilda personer ställt medel till Kungl. Maj:ts förfogande
för inköp av flygmaskiner, hava övningar med sådana årligen ägt ram.
För det förslag till omorganisation av ingenjörvapnet, vilket framlagts
av tredje försvarsberedningen samt preliminärt godkänts av försvarsberedningarna
i plenum, har förut i största korthet redogjorts. I detta
sammanhang torde eu något närmare redogörelse böra lämnas för detta
förslag.
Svea och Norrlands ingenjörkårer skulle vardera bestå av eu fältingenjörbataljon,
indelad i fyra fältingenjörkompanier samt ett brokolonnoch
parkkompani, en förbindelseingenjörbataljon, indelad i ett fälttelegrafkompani,
ett fältbelysningskompani och ett luftseglar- och parkkompani,
samt en ty g av delning.
Göta ingenjörkär skulle hava liknande indelning som nyssnämnda
två kårer med undantag därav, att i stället för två av fältingenjörkompanierna
skulle finnas två positionsingenjörkompanier.
Bodens ingenjörkär skulle bestå av fyra fästningsingenjörkompanier,
ett belysnings- och telegrafkompani, ett luftseglar- och parkkompani samt
en tyg- och minavdelning.
Kustingenjörkåren skulle bestå av två fästningsingenjörkompanier.
Enligt försvarsberedningarnas förslag borde fortifikationsstaben, för
att kunna utbilda det vid mobilisering erforderliga antalet stabsofficerare,
omorganiseras, varvid dess huvudstation skulle komma att bestå av chefens
för fortifikationen expedition, eu avdelning för truppärenden, en avdelning
för befästningsärenden och en avdelning för kasernärenden. Avdelningarna
skulle indelas i underavdelningar m. in. för behandling av de särskilda
slagen av ärenden inom avdelningarna. Avdelningscheferna skulle tillika
vara byråchefer och föredragande i arméförvaltningens fortifikationsdepartement.
Fortifikationsstaben borde göras till en verklig stab, skild från
ingenjörtrupperna, och för inträde i densamma borde, vad kompaniofficerare
beträffade, föreskrivas aspiranttjänst.
Antalet stamhästar vid ingenjörkårerna skulle utgöra 60 vid envar
av Svea, Göta och Norrlands ingenjörkårer samt 15 vid Bodens ingenjör
-
Kungl. Maj:ts nåd. proposition nr 58. 255
kår. Härförutoin krävdes, att viss stabspersonal, beräknad till 19 officerare,
gjordes beriden.
För organisationens genomförande erforderlig materiel av angiven
art och myckenhet skulle anskaffas, varjämte formationerna skulle ombeväpnas
på angivet sätt.
Nya kasernetablissemang borde uppföras för Svea ingenjörkår å
Järvafältet och för Norrlands ingenjörkår i trakten av exempelvis Långsele,
Sollefteå eller Vännäs, varjämte nödiga utvidgningar av Göta och
Bodens ingenjörkårers etablissemang borde utföras.
Eu planmässig utveckling av ingenjörvapnet med tillgodoseende av
nde moderna tekniska hjälpmedlen är oundgängligen påkallad. Denna utveckling
måste, särskilt med hänsyn till förhållandena i norra och mellersta
Sverige, avse en ökning av såväl fältingenjör for motionernas som krigsbrokolonnernas
antal.
Vidare måste fälttelegraftrupperna erhålla organ för trådlös telegrafering,
radiotelegrafi. Nödvändigheten härav har uppmärksammats i alla
främmande arméer av någon betydenhet och framträder ännu mer i vårt
land med dess stora vidder, där linjetelegrafen icke enbart kan förmedla
sambandet mellan skilda häravdelningar.
För fältbelysnings- och ballongavdelningar saknas för närvarande
kader, vadan fredsövningarna med härför anskaffad materiel måste bedrivas
med personal från ingenjör- och fälttelegrafkårerna. Vid mobilisering
skulle därför personal komma att fråntagas dessa kårer i och för
sådana avdelningars nyuppsättande. Kadrer böra därför i överensstämmelse
med arméns krigsindelning organiseras för dessa tekniska hjälpmedels handhavari
de.
Inom armén saknas formationer för flygspaning, vilken brist måste
avhjälpas.
I samband med dessa organisationsförändringar bör ock den nu
rådande centraliseringen upphävas och ingenjörtrupperna i stället, så
långt lämpligen ske kan, ställas under deras befäl, som under fältförhållanden
skola utnyttja dem. Helst borde därför varje arméfördelning
hava sin ingenjörkår, men svårigheterna att då kunna behörigen bedriva
fredsutbildningen göra, att kårerna i stället böra uppdelas i tre, en var
avsedd att förse två arméfördelningar med ingenjörformationer.
Försvarsberedningarna hava föreslagit, att även Fälttelegrafkåren skulle,
liksom ingenjörkårerna, uppdelas på de tre nya kårerna. En undersökning
av förhållandet mellan det antal värnpliktiga, som oundgängligen kräves
för att kunna bedriva fred sövningar, och mobiliseringsbehovet giver emel
-
Departe
ments
chefen.
256
Kungl. Maj:ts nåd. proposition nr 58.
lertid vid handen, att med en sådan organisation ett överskott av minst
1,500 man skulle uppstå vid mobilisering. Att minska den årliga uttagningen
av värnpliktiga till ingenjörformationerna och utfylla den till följd
därav uppstående bristen med sagda, vid telegraftrupperna uppstående
överskott skulle endast giva dåliga linjeingenjörtrupper. Då man ju ändock
icke kan giva varje arméfördelning egna ingenjörtrupper, synes
hänsynen till fredsutbildningsarbetet betinga fälttelegraftruppernas sammanhållande
uti ett förband. Detta förband bör även i sig upptaga samtliga
organ för luftspaningen, enär även dessa i likhet med fälttelegrafformationerna
äro organ för att tjäna den egentliga härledningen. Radiotelegrafformationerna
skola även här inrangeras.
Svea och Göta ingenjörkårer böra således omorganiseras till tre»
ingenjörkårer — Svea, Göta och Norrlands. Var och en av dessa kårer
bör sammansättas av stab, fyra fältingenjörkompanier, ett brokolonn- och
parkkompani samt ett tygkompani (för tyg-, minör- och belysningstjänsten).
En kustingenjörkår såsom särskilt förband torde icke vara oundgängligen
erforderlig; i vardera av Svea och Göta ingenjörkårer bör i stället fortfarande
ingå ett fästningsingenjörkompani, avsett för kustfästningarnas behov.
Vad landfästningarna angår, synas några särskilda ingenjörtrupper
icke behöva i fredsorganisationen upptagas i fråga om Karlsborg och Tingstäde.
Boden åter har, som förut nämnts, redan en ingenjörkår, uppsatt
på grund av Riksdagens beslut år 1901. Sedan dess hava tillkommit materiel
för ballong- och fästningsbelysningsavdelningar, utan att kadern erhållit
en häremot svarande ökning. Dessutom saknar fästningen mot behovet
svarande organisationer för flygning, minering och telegrafering.
Enligt vad förut nämnts, böra samtliga formationer för flygspaning och telegrafering
uppsättas av Fälttelegraf kåren. Bodens ingenjörkår bör på grund
härav sammansättas av stab, fyra fästningsingenjörkompanier och ett
tygkompani (för tyg-, minör-, belysnings- och parktjänsten).
Fälttelegraf kären slutligen bör utvidgas och bestå av stab, två fälttelegrafkompanier,
ett radiotelegrafkompani, ett ballongkompani, ett flygmaskinkompani
samt ett park- och ett tygkompani ävensom ett detachement
i Boden.
En omorganisation av fortifikationen med hänsyn till stabstjänstens
krav synes vara erfordeidig. Denna omorganisation bör jämväl med anledning
av de allt större fordringarna på teknisk specialutbildning, som
tillkomsten av de nya ingenjörtruppformationerna medför, sträcka sig ned
till fortifikationsofficerarnas högskoleutbildning, vilken bör förenklas och
specialiseras.
257
Kungl. Maj:ts nåd. proposition nr 58.
Med bibehållande av nuvarande indelning av fortifikationsstabens
buvudstation bör personalen lämpligen fördelas på
chefens för fortifikationen expedition,
avdelningen för truppärenden, samt
fästningsbyggnads- och kasernbyggnadsavdelningarna.
Sistnämnda båda avdelningar bilda tillsammans arméförvaltningens
fortifikationsdepartements militärbyrå.
Utanför huvudstationen är staben avsedd att bibehålla sin nuvarande
sammansättning:.
Den nu ifrågasatta organisationen medför enligt anställda beräkningar
följande ökning av nu bestående fredskader:
1 överste,
2 överstelöjtnanter,
2 majorer,
10 kaptener av 1 klassen,
8 » »2 »
4 löjtnanter av 1 »
12 » » 2 »
7 underlöjtnanter,
5 departementsskrivare,
4 fanjunkare,
14 sergeanter av 1 klassen,
14 » »2 »
4 radiotelegrafister,
1 tygverkmästare,
8 tyghantverkare,
2 gevärshantverkare,
1 musikfanjunkare,
2 musiksergeanter av 1 klassen,
2 » » 2 » , samt
2 regementspastorer,
1 regementsläkare och
2 bataljonsveterinärer.
bammanlagt ökas manskapet med 40 distinktionskorpraler (därav
35 av första klassen), 4 vicekorpraler och 30 meniga volontärer, varemot
antalet korpraler minskas med 7.
Musikmanskapet ökas med 9, 5 musikelever däri inräknade.
Bihang till senare Riksdagens protokoll 1914. 1 saml. 28 käft. (AV 58.) 33
258
Kungl. Maj:ts nåd. proposition nr 58.
De särskilda truppförbanden erhålla följande antal volontärer av olika
grader (beställningsmän, men ej spel medräknade):
Svea ingenjörkår: 7 distinktionskorpraler (furirer) av första och 14
av andra klass, 27 korpraler, 30 vicekorpraler, 95 meniga volontärer och
4 meniga beställningsmän;
Göta ingenjörkår: 7 distinktionskorpraler (furirer) av första och 13
av andra klass, 26 korpraler, 28 vicekorpraler, 85 meniga volontärer och
5 meniga beställningsmän;
Norrlands ingenjörkår: 7 distinktionskorpraler (furirer) av första och
12 av andra klass, 23 korpraler, 25 vicekorpraler, 75 meniga volontärer
och 4 meniga beställningsmän;
Bodens ingenjörkår: 4 distinktionskorpraler (furirer) av första och
8 av andra klass, 17 korpraler, 17 vicekorpraler, 60 meniga volontärer och
2 meniga beställningsmän; samt
Fälttelegrafkåren: 10 distinktionskorpraler (furirer) av första och 20
av 2 klass, 38 korpraler, 45 vicekorpraler, 125 meniga volontärer och 3
meniga beställningsmän.
Antalet värnpliktiga, som böra tilldelas varje truppförband, har beräknats
med hänsyn först och främst till mobiliseringsbehovet; i vissa
fall har dock särskild hänsyn måst tagas därtill, att fredsutbildningen skall
kunna rationellt bedrivas.
I fråga om hästar har det befunnits nödvändigt att förse vardera av
Svea, Göta och Norrlands ingenjörkårer med 40 stamhästar, Bodens ingenjörkår
med 15 och Fälttelegrafkåren med 60 stamhästar för truppförbandens
eget behov. För att kunna göra stabspersonalen av kaptens grad
beriden även i fred, vilket ansetts nödvändigt för att densamma skall
kunna bibehålla den ridskicklighet, som kräves för tjänstgöringen i krig,
hava kårerna för detta hästantal tilldelats ytterligare 19 hästar, fördelade
med
13 hästar å Svea ingenjörkår
4 » t Göta d
1 häst » Norrlands » samt
1 » ■» Bodens »
ökningen i hästantalet bli härigenom 71.
De kasernetablissemang, vilka för närvarande disponeras av Svea
ingenjörkår och Fälttelegrafkåren och vilka även med nuvarande organisation
icke kunna bibehållas, därest utbildningen vid dessa kårer skall kunna
259
Kungl. Maj:ts nåd. proposition nr 58.
bedrivas fullt rationellt, måste ersättas av nya. Den ifrågasatta omorganisationen
kräver sålunda uppförandet av tre nya kasernetablissemang, nämligen
ett för Svea ingenjörkår, ett för Norrlands ingenjörkår och ett för
Fälttelegrafkåren. Vid Göta och Bodens ingenjörkårer erfordras en del
nybyggnader och omändringar.
5. Trängen.
Genom 1901 års härordning blev trängen organiserad på sex kårer, 1901 års
en för varje arméfördelning. Varje kår består i fred av två trängkom- härordmn9-panier och ett sjukvårdskompani. Vid övergång till krigsfot bibehålies
endast sjukvårdskoinpaniet såsom sådant, varemot trängkompanierna upplösas
i en mångfald formationer.
Tredje försvarsberedningens förslag till organisation av trängen, vil- Försvarsbeket
blivit av försvarsberedningarna i plenum preliminärt godkänt, innebär™ mn9<irnaväsentliga
förändringar.
Genom omläggning av rekrytutbildningen vid trängkompanierna sålunda,
att varje årskontingent värnpliktiga uppdelades i två grupper, som
inkallades till rekrytövning på olika tider av året, skulle hela den inneliggande
styrkan egentligt trängmanskap icke bliva större, än att densamma
kunde utbildas på ett trängkompani. Vid varje trängkår skulle därför
ett trängkompani kunna indragas, varmed följde en avsevärd reducering
av den fast anställda personalen. Hela trängens fasta kader skulle sålunda
kunna minskas till två tredjedelar av nuvarande storlek och årskostnaden
nedbringas med ungefär en tredjedel av det för år 1914 utgående
belopp.
Någon menlig inverkan på krigsberedskapen skulle eu sådan minskning
av det fast anställda trängbefälet enligt försvarsberedningarnas åsikt
näppeligen kunna anses hava, enär trängen såsom ett icke stridande truppslag
borde i högre grad än de stridande truppslagen kunna för sin verksamhet
i fält åtnöja sig med reservbefäl. En omläggning av utbildningen
för det egentliga trängmanskapet i antydd riktning skulle medföra, att
befälet erhölle någorlunda jämn sysselsättning året om, vilket icke för närvarande
vore händelsen.
Med den föreslagna minskningen av befälspersonalen bleve officersoch
underofficerskårerna vid de särskilda trängtruppförbanden för små för
att fortfarande bilda självständiga enheter. Trängens samtliga officerare
och underofficerare borde därför sammanföras till en enda kår. Därigenom
Ö
260
Kungl. Maj:ts nåd. proposition nr 58.
skulle skapas möjligast rättvisa befordringsförhållanden för vapnet i dess helhet,
varjämte genom växelkommenderingar tillfälle kunde beredas för ett större
antal befäl, än som erfordrades för ett truppförband, att vinna kännedom
om norrländska förhållanden. Då vidare en gemensam officers- och underofficerskår
krävde en chef, bleve trängens inspektörsfråga löst genom att
i spetsen för nämnda kår sattes en överste. En gemensam högsta ledning
och inspektion av trängen vore erforderlig, därest utbildningen vid densamma
skulle bliva enhetlig och bedrivas med önskvärd grundlighet. Trängchefen
skulle till biträde hava en kapten såsom adjutant. Direkt under
chefen skulle lyda den för hela truppslaget gemensamma officerselevskolan,
som skulle ledas av en löjtnant.
Departe- Därest utbildningen vid trängtrupperna skall bliva enhetlig och be
mentscltejen.
med önskvärd grundlighet, är en för dem gemensam högsta ledning
och inspektion erforderlig. Om man sammanslår trängens officers- och
underofficerspersonal till en kår, vilket i det följande kommer att förordas,
kräves ocksåupprättande av ett chefskap för kåren. En överstebeställning
bör alltså uppföras å trängens stat.
Grundsatsen att ett truppförbands fast anställda befälspersonal icke
bör vara större, än som kräves för fredstjänstens bedrivande, gäller givetvis
även i fråga om trängen. Men befälet får å andra sidan ej beräknas
så knappt, att utbildningsresultatet äventyras. Beträffande trängen är
även att beakta, att den mångfald formationer av olika slag, som trängen
skall mobilisera, kräver olikartade och stora mobiliseringsförråd, för vilkas
handhavande och vård befälspersonal måste tagas i anspråk. Likaså kräva
mobiliseringsförberedelserna för de olika formationerna ett betydande arbete
i fredstid.
Försvarsberedningarnas förslag om minskning av trängens fast anställda
personal grundar sig huvudsakligen därpå, att genom uppdelning
av årskontingenten värnpliktiga på två rekrytskolor ett trängkompani
vid varje trängkår skulle kunna indragas. I avdelningen »Värnpliktstjänstgöringen:
Trängen» har framhållits, att bestämda olägenheter
äro förenade med en dylik anordning av rekrytutbildningen, varför densamma
ej kan tillstyrkas.
I nämnda avdelning har föreslagits, att rekrytskolan för huvuddelen
av det värnpliktiga trängmanskapet skall taga sin början på våren. Då
hela denna värnpliktskontingent ej kan utbildas på ett kompani, måste
den nuvarande organisationen med två trängkompanier vid varje trängkår
bibehållas.
Eu så avsevärd minskning av den fast anställda personalen, som den
Kungl. Maj:ts nåd. proposition nr 58.
261
försvarsberedningarna föreslagit, skulle även med hänsyn till krigsberedskapen
vara särdeles betänklig. Aven om, såsom beredningarna framhållit,
befälsbehovet i fält vid trängen kan i högre grad än vid övriga truppslag
fyllas av reservbefäl och värnpliktigt befäl — något som även blir förhållandet
vid här föreslagen organisation — fordrar dock ett flertal befattningar
även vid trängen av sina innehavare så stor allmän militär auktoritet
och omdömesförmåga, att deras anförtroende åt andra än aktivt
eller f. d. aktivt befäl icke är tillrådlig; vårt lands geografiska beskaffenhet
ställer i detta avseende större fordringar på trängbefälet, än vad fallet
är i flertalet övriga länder. Genomförandet av trängens omfattande mobilisering
kräver också tillgång på en i ständig tjänstgöring varande, med
mobiliseringsarbetet förtrogen befälskader.
På grund härav kan en så stark begränsning av den fast anställda
befälspersonalen, som försvarsberedningarna ifrågasatt, ej genomföras. Därtill
kommer, att tredje försvarsberedningen vid beräkning av befälsbehovet
ej alls upptagit vissa tjänster eller också tänkt sig flera tjänster förenade på
samma hand i en omfattning, som ej lämpligen låter sig genomföra.
Sålunda har beredningen för trängchefens expedition upptagit endast
en kapten såsom adjutant, men däremot ej någon underofficer. Göromålen
där lära dock bliva av den omfattning, att även en underofficer erfordras
såsom biträde i expeditionen. Då kårernas personal kommer att begränsas
till det för tjänstens behöriga skötande erforderliga antalet, måste för
nämnde underofficer uppföras en särskild beställning, vilken upptagits såsom
fanjunkare.
Vidare har beredningen för den gemensamma offeer selevskolan upptagit
endast en subalternofficer. Då officerselevskolan i betraktande av
trängens stora mobiliseringsbehov av officerare kommer att räkna inemot
30 elever, erfordras för densamma jämte officeren även en underofficer.
Uppdraget att handhava officerselevernas utbildning är så ansvarsfullt,
att det i regel bör uppdragas åt eu kapten. I betraktande härav
bör den för nämnda utbildning avsedda officeren i staten uppföres såsom
kapten av andra klassen. Den för officerselevskolan erforderliga underofficersbeställningen
bör upptagas såsom sergeantsbeställning av första klassen.
För varje tr ängtrupp förhands stab har tredje försvarsberedningen
upptagit:
1 regementsofficer, chef för truppförbandet,
1 kapten, kasern-, tyg- och vapenofficer,
1 subalternofficer, adjutant,
1 fanjunkare, väbel och intendentsbiträde,
1 sergeant, köksföreståndare,
262
Kungl. Maj:ts nåd. proposition nr 58.
1 sergeant, tyg- och vapenunderofficer, furageuppbördsman och hovslagarunderofficer,
1 hovslagarkorpral, tillika fodermarsk, samt
civilmilitär personal.
Beredningen har således icke upptagit någon bataljonsadjutant.
Ett sammanförande av olika befattningar i sådan omfattning, som beredningen
föreslagit, är ej heller möjligt. Genom ändrad uppdelning av tjänstgöringen
ävensom genom användande, på sätt i avdelningen Organisationen:
Musiken» kommer att närmare angivas, av musikunderofficerare i viss militär
tjänst, torde dock ökningen av underofficerare vid kårstaben utöver det av beredningen
föreslagna antalet kunna begränsas till en underofficer. Därjämte
erfordras vid varje kår ett underbefäl av manskapet såsom kökskorpral och
ett såsom biträde åt förrådsförvaltaren.
Personalen vid varje trängkompani kan däremot, i samband med
bibehållande av organisationen på två sådana kompanier, något minskas
under nuvarande styrka genom att i lämplig omfattning sammanföra vissa
av de båda trångkompaniernas skolor till gemensamma sådana.
Förutom kompanichef med adjutant samt dagkorpral och stallkorpral
erfordras för vartdera kompaniets beväringsrekrytskola 2 officerare, 2 underofficerare
och 8 underbefäl av manskapet samt för de båda trängkompaniernas
gemensamma skolor 1 officer, 1 underofficer och 4 underbefäl av manskapet.
Vid sjukvård skompaniet erfordras, utom kompanichef med adjutant
samt dagkorpral och sjukhuskorpral, för beväringsrekrytskolan minst 1
officer, 1 underofficer och 6 underbefäl av manskapet, för kompaniets
övriga egna skolor 1 officer, 1 underofficer och 4 underbefäl av manskapet
samt för sj ukvårdskorpralsskolan (för elever från andra truppslag) 1 underofficer
och 2 underbefäl av manskapet.
Vid den nu gjorda beräkningen av befälsbehovet har ingen reserv
upptagits för kommenderingar utom kårerna, för vakanta, sjuka eller eljest
otjänstbara. Komrnenderingarna utom kårerna uppgå likväl, vad officerarna
angår, till i medeltal omkring två årligen vid varje kår.
I syfte att förmå underbefälet av manskapet att kvarstanna i
tjänst efter avslutad underbefälsutbildning bör, i likhet med vad vid
infanteriet m. fl. truppslag ifrågasattes, genom utjämning mellan underbefälsbeställningarna
av olika grader antalet distinktionskorpraler
ökas och de äldre distinktionskorpralerna beredas förbättrade avlöningsförmåner.
Endast under förutsättning härav samt att underbefälsämnen
och fackmän, på sätt i avdelningen »Befälet» framhållits, uttagas till utbildning
under 365 dagar, kan en till numerären så svag underbefälsper
-
Kungl. Maj:ts nåd. proposition nr 58.
263
sonal, som den förut angivna och vari även ingå elever i pågående underbefälsskolor,
vara tillrådlig.
Antalet officerare vid varje kår skulle genom de nu ifrågasatta
ändringarna minskas från 15 till 13 och antalet underofficerare från 18
till 15. Med hänsyn till befordringsförhållandena böra därvid på varje
kår indragas 1 kaptensbeställning av andra klassen, 1 underlöjtnantsbeställning,
1 fanjunkarbeställning samt 1 sergeantsbeställning av första och 1 av
andra klassen. För uppdrag utom den ordinarie tjänsten vid kårerna skulle
däremot för trängen i dess helhet tillkomma — förutom 1 överste — 2 kaptensbeställningar
av andra klassen, 1 fanjunkarbeställning och 1 sergeantsbeställning
av första klassen.
I enlighet med vad försvarsberedningarna förordat, bör all trängens
officers- och underofficerspersonal sammanföras till en kär. En sådan
åtgärd medför avsevärda fördelar, såsom jämnare befordringsförhållanden,
ökad möjlighet att göra personalen förtrogen med norrländska förhållanden,
underlättande av personalens lämpliga placerande o. s. v.
Försvarsberedningarna hava föreslagit indragning av hovslagarvicekorpralsbeställningarna.
Ett genomförande av detta förslag kan dock med
hänsyn till därmed förenade olägenheter icke förordas. Däremot låter det
sig utan allt för stora olägenheter göra att indraga hovslagar- och gevärshantverkarsoldatbeställningarna
samt en hantverkarbeställning vid varje kår.
Med hänsyn till det angivna behovet av underbefäl av manskapet kan
antalet meniga volontärer ej bestämmas till mindre än 21 vid varje trängkår.
Enligt nu antydda organisationsförändringar skulle trängens fast anställda
personal komma att
ö/cas med: 1 överste och
24 distinktionskorpraler (furirer)
men minskas med:
kaptener av andra klassen,
underi öj tnanter,
fanjunkare,
sergeanter av första klassen,
» » andra »
24 korpraler,
30 vicekorpraler,
12 officers- och underofficersvolontärer
18 meniga volontärer,
6 hovslagarsoldater,
4
6
5
5
6
6 gevärshantverkarsoldater och
6 hantverkare, samt
264
Nuvarande
anordning.
Kungl. Maj:ts nåd. proposition nr ,58.
såsom under »Organisationen: Ecklesiastikstaten» anföres 2 regementspastorer.
För trängens musikpersonal redogöres i avdelningen »Organisationen:
Musiken».
6. Förplägnadstrupperna.
Uti sitt år 1900 avgivna förslag till ny härordning framhöll chefen
för generalstaben, att det visserligen kunde ifrågasättas, huruvida det
icke skulle vara lämpligt att uppsätta fristående förvaltningstrupper, men
att anstånd med organisation av dylika trupper icke torde vara förenat
med. några mer avsevärda olägenheter, synnerligast som det läte sig göra
att inom bestående organisationsformer utbilda personal för den viktiga
brödbakningen i fält. Förslaget upptog med anledning härav icke organisation
av fristående förvaltningstrupper.
Efter år 1901 har emellertid utbildning av de till trängen i förvaltningstjänst
uttagna värnpliktiga i särskilda intendenturskolor kommit
till stånd, och har denna utbildning småningom utvecklats och är från
och med utbildningsåret 1912—1913 ordnad på följande sätt.
Utbildningen äger rum dels vid tre fasta intendenturskolor, förlagda
till arméns intendenturförråd (förplägnadsanstalterna) å Karlsborg samt i
Stockholm och i Boden, dels ock vid en tillfällig intendenturskola å
Sollefteå läger.
Värn pliktskontingenterna från första och tredje arméfördelningarna
utbildas å Karlsborg och kontingenterna från andra och fjärde arméfördelningarna
i Stockholm. Inom värnpliktskontingenterna från femte och
sjätte arméfördelningarna utbildas de vapenföra å Sollefteå läger och de
icke vapenföra i Boden.
Med inkallelse av de icke vapenföra värnpliktiga i två omgångar
pågå de fasta intendenturskolorna året om. Under sommarhalvåret förstärkas
skolorna med vapenföra värnpliktiga. Intendenturskolan å Sollefteå
läger är sammandragen endast under sommarhalvåret, då utbildning av
vapenföra värnpliktiga pågår.
Ifrågavarande intendenturskolors uppgift är att utbilda huvuddelen
av den personal, som vid mobilisering skall ingå i de egentliga förplågnadsformationerna.
Intendenturskolorna lämna därjämte förvaltarpersonal
till förplägnads- och reservförplägnadskolonner m. m.
265
jxungi. Maj:ts nåd. proposition nr Öb.
O
Arskontingenten vapenföra värnpliktiga utgör för närvarande 284,
därav 60 för utbildning till förvaltare. I mån av tillgång på lämpliga
icke vapenföra värnpliktiga skola, i stället för vapenföra, uttagas 86 icke
vapenföra, därav 18 för utbildning till förvaltare. Oberoende av nu angiven
uttagning inskrivas årligen 238 icke vapenföra för utbildning till
skrivbiträden och magasinsmanskap. De vapenföra värnpliktiga avses till
tjänstgöring i första hand vid linjeformationerna (förplägnadskompanierna),
medan de icke vapenföra avses för övriga formationer.
Antalet vapenföra värnpliktiga, som årligen uttages, är redan med Organisenuvarande
mobiliseringsförhållanden allt för litet för att tillgodose be- Särskilda
hovet av förplägnadsmanskap vid linjeformationerna jämte ersättnings-./orpZä^nad*-inanskap. Även om man vid mobiliseringstillfälle skulle kunna konsekvent truPPergenomföra
den avsedda uppdelningen av de vapenföra och de icke vapenföra,
måste av denna anledning likväl icke vapenföra värnpliktiga delvis ingå i
linjeformationerna. Härtill kommer, att det är synnerligen önskvärt, att
inom vissa av de bakre förplägnadsformationerna även hava tillgång på
vapenfört manskap. En ökning av den vapenföra kontingenten i samband
med en minskning av den icke vapenföra är således redan under nuvarande
förhållanden behövlig. Vid den ökning av den mobiliserade stvrkan,
som betingas av reservorganisationen, framträder behovet för förplägnadstrupperna
av en ökning utav kontingenten vapenföra värnpliktiga
i ännu högre grad, än för närvarande är fallet. Med hänsyn till infanteriets
behov av värnpliktiga är dock en dylik ökning icke utan vidare
möjlig.
Emellertid föreligger till Kungl. Maj:ts prövning ett förslag om
ändring av bestämmelserna för låkarbesiktning vid inskrivning av värnpliktiga.
Förslaget avser, att vissa kategorier värnpliktiga, som enligt
nu gällande bestämmelser hänföras till icke vapenföra, men som böra
vara dugliga i viss vapentjänst, skola uppföras i sistnämnda kategori.
Innan den ifrågasatta ändringen kommit till stånd och börjat tillämpas,
är det dock icke möjligt att beräkna, i vad mån densamma kan medföra
ökning av den ifrågavarande årskontingenten. Dessutom ställas redan med
nuvarande organisation stora krav på manskapstillgången inom ifrågavarande
grupp av värnpliktiga.
Med hänsyn till nu angivna omständigheter bör man visserligen
räkna med, att den vapenföra kontingenten ökas och den icke vapenföra
minskas, men endast under förutsättning, att det ökade behovet av vapenföra
kan fyllas ur kategorien »dugliga i viss vapentjänst», utan att övriga
truppslags behov i dylikt hänseende tillbakasättas.
Bihang till senare Riksdagens protokoll 1914. 1 samt. 28 käft. (Nr 58.) 34
266
KungL Maj:ts nåd. proposition nr 58.
Vid bestämmande av storleken utav den sammanlagda kontingenten
av värnpliktiga till förplägnadstrupperna måste hänsyn tagas ej blott till
krigsbehovet av personal vid förplägnadsformationerna in. m. utan jämväl till
behovet av intendenturtjänstemän vid staber, truppförband, överstyrelser,
anstalter o. s. v.
För att fylla föreliggande personalbehov erfordras en årskontingent
av 500 man, varav omkring 25 studenter och likställda för utbildning
till värnpliktiga intendenter in. in. Av denna kontingent böra omkring
400 man i framtiden uttagas ur kategorien »dugliga i vicss vapentjänst»,
medan återstående 100 man kunna tagas av icke vapenföra. Arskontingenten
bör, studenterna oräknade, fördelas på de fyra intendenturskolorna så, att
på var och en av skolorna å Karlsborg, i Stockholm och å Sollefteå läger
komma omkring 140 man och på skolan i Boden omkring 55 man samt
att utbildningen av studenter och likställda förlägges till en av skolorna.
Såsom i annat sammanhang kommer att närmare angivas, bör i
Östersund uppföras ett intendenturförråd (förplägnadsanstalt). Så snart
detta intendenturförråd blir färdigt, bör den tillfälliga intendeuturskolan
å Sollefteå läger förflyttas till Östersund och förändras till ständig.
Av vad nu anförts torde framgå, att utbildningen av de värnpliktiga,
som för närvarande uttagas till trängen i förvaltningstjänst, är helt
och hållet utbruten från trängkårerna och förlagd till fj^ra särskilda skolor,
av vilka tre redan nu fortgå året om, något som också i framtiden bör
bliva fallet med den fjärde. Utbildningen vid dessa skolor är av helt
annan art än vid trängkårerna. Vid sådant förhållande synas dessa skolor
i organisatoriskt hänseende böra bilda ett särskilt truppslag, lämpligen benämnt
förplägnadstrupperna. Mot varje skola svarar ett kompani.
Enligt vad under avdelningen »Värnpliktstjänstgöringen: Förplägnadstrupperna»
anförts, böra de värnpliktiga inkallas i två grupper, så att verksamheten
vid intendenturförråden (förplägnadsanstalterna) må kunna fortgå utan
avbrott året om. Den i tjänstgöring varande kontingenten kommer således
under större delen av året att utgöra: vid skolorna i Karlsborg, Stockholm
och Östersund omkring 70 man och vid skolan i Boden omkring 25 å 30 man.
Vid bestämmande av det fast anställda befälets styrka torde hänsyn
behöva tagas endast till den tid, då hälften av årskontingenten undergår
rekrytutbildning. Under 55 dagar årligen komma visserligen båda omgångarna
av värn pliktskontingenten att vara i tjänstgöring samtidigt, men
under denna tid lärer det utan tvivel vara möjligt att, i den mån fast
anställt befäl ej står till förfogande, bland de utbildade värnpliktiga erhålla
erforderligt antal för tjänstgöring såsom underbefäl lämpliga till
att fylla det ökade befälsbehovet.
267
Kungl. Maj:ts nåd. proposition nr 58.
Enligt dessa grunder erfordras följande antal befäl:
| Antal befäl vid skolan i | Summa | |||
| Karls- borg. | Stock- holm. | Öster- sund. | Boden. | befäl. |
Intendenter...................... | 1 | 1 | 1 | 1 | 4 |
Underintendenter.................... | 2 | 2 | 2 | — | 6 |
Intendenturtjänstemän av underofficers tjänsteställning . . | 2 | 2 | 2 | 2 | 8 |
Underbefäl av manskapet................ | 7 | 7 | 7 | 3 | 24 |
För utbildning av studenter och likställda torde erforderligt befäl,
då sådant erfordras utöver det nu angivna, kunna erhållas genom kommendering
av intendenturtjänstemän från annat håll.
Av den »placeringslista för intendenturkåren under fredstid enligt
förslaget till ny härordning», som finnes intagen i det vid den till 1901 års
riksdag avlåtna propositionen angående ny härordning bilagda statsrådsprotokollet,
framgår, att av intendenturkårens nuvarande personal 6 intendenter
ellei underintendenter, 6 förvaltare och 6 vaktmästare äro avsedda
till tjänstgöring vid förvaltningsskolor och utbildningskurser för värnpliktiga.
Återstående befälsbehov har hittills fyllts genom kommendering
dels av intendents- och förvaltaraspiranter, dels ock av officerare, underofficerare
och underbefäl av manskapet från olika truppförband.
Det torde emellertid ej vara lämpligt att fortfarande för den hela
året om pågående utbildningen av de värnpliktiga kommendera befäl från
olika truppförband, enär kontinuiteten i utbildningen därigenom skulle
bliva lidande och de truppslag, från vilka kommenderingarna utgå, berövas
en del av sitt befäl. Hela den för förplägnadstrupperna erforderliga befälspersonalen
bör därför uppföras på intendenturkårens stat.
Vid sådant förhållande blir det nödvändigt att på denna stat dessutom
uppföra dels det antal underbefäl, som förutsättes under större delen
av året vara kommenderat såsom elever i eller såsom befäl vid skolorna,
dels ock ett antal meniga volontärer för underbefälets rekrytering. Antalet
underbefälsbeställningar av manskaps grad böra beräknas till 30, varjämte
12 meniga volontärer böra uppföras i staten. Bland underbefälet av
manskapet torde antalet beställningar av olika grader böra sinsemellan stå
i samma förhållande som vid infanteriet. Av nämnda underbefäl böra därför
10 vara distinktionskorpraler (furirer), 4 av första och 6 av andra
klassen, 10 korpraler och 10 vicekorpraler.
268
Kungl. Maj:ts nåd. ''proposition nr 58.
Efter avdrag av de intendents-, underintendents- och förvaltarbeställningar,
som redan nu finnas disponibla för värnpliktigas utbildning, skulle
alltså befälsbehovet vid förplägnadstrupperna kräva en ökning i intendenturkårens
stat av:
1 intendent,
3 underintendenter,
2 intendenturtjänstemän av underofficers tjänsteställning,
4 distinktionskorpraler (furirer) av första klassen,
6 » ds, andra » ,
10 korpraler,
10 vicekorpraler och
12 meniga volontärer,
varjämte i samband med denna ökning de 6 för intendenturskolorna avsedda
vaktmästarbeställningarna, vilkas innehavare på grund av ålder m. m.
ej äro lämpliga såsom instruktörer, böra indragas.
Under avdelningen »Organisationen: Intendenturkåren» kommer att
föreslås härav betingad ändring uti intendenturkårens stat.
Kungl. Maj:ts nåd. proposition nr 58.
269
C- Fästningsbesättningar.
1. Allmänna synpunkter.
Inom en fästning, som kan bliva utsatt för fientligt anfall innan
dess besättningstrupper hunnit mobiliseras, måste större krav ställas på
garnisonens krigsberedskap än på fälttruppernas i allmänhet. På grund
härav måste tjänstgöringsförhållandena vid truppförband, som äro avsedda
till fredsbesättningar i sådana fästningar, ordnas icke blott efter utbildningens
krav, utan jämväl med hänsyn därtill, att en betryggande krigsberedskap
blir tillgodosedd. För de värnpliktiga vid fästningstrupperna
komma därför tjänstgöringsförhållandena att gestalta sig något annorlunda
än för värnpliktiga vid fältarméns truppförband. Liknande förhållanden
gälla även beträffande Gottlands trupper.
Redan nu finnas avvikelser i fråga om de värnpliktigas tjänstgöringsförhållanden,
i det att de för tjänstgöring på Gottland från fastlandets
inskrivningsområden uttagna värnpliktiga fullgöra all dem åliggande tjänstgöring
i en följd och de till särskild vinterutbildning (skidlöpartjänst) uttagna
rekrytskola och första repetitionsövning i en följd vid Norrbottens
regemente med början första året på hösten, men återstående repetitionsövningar
vid egna truppförband.
För de truppförband, vilka nödgas lämna ifrån sig eu del av sina
värnpliktiga för utbildning helt eller delvis vid annat regemente, uppkomma
vid mobilisering kännbara olägenheter, i det att ifrågavarande värnpliktiga
äro mer eller mindre obekanta med befälet och förhållandena i övrigt vid
egna regementen. Härtill kommer, att infanteriregementena inom de inskrivningsområden,
varifrån ifrågavarande värnpliktiga uttagas, få sin redan
förut knappa övningsstyrka under regementsövningarna minskad.
Vid ordnandet av fästningarnas fredsbesättningar bör därför tillses,
att berörda olägenheter i möjligaste mån undvikas.
2. Boden.
Bodens infanteribesättning i fredstid kommer att utgöras av Norrbottens
regemente samt 600 till skidlöpartjänst uttagna värnpliktiga (»spanare»).
Infart t er
270
Kungl. Maj:ts nåd. proposition nr 58.
Tjänstgöringsförhållandena böra ordnas så, att en stridsduglig infanteristyrka
av erforderlig storlek städse finnes att tillgå i fästningen,
varjämte vid fredsövningarnas planläggning hänsyn måste tagas jämväl
till garnisonstjänstens krav.
I samband härmed måste dessutom beaktas, att Norrbottens regemente
bör i utbildningshänseende likställas med fältinfanteriregementena,
varför tre årsklasser värnpliktiga böra vara inkallade under repetitionsövningarna,
att de till skidlöpareänst uttagna efter slutad tjänstgöring i
Boden skola tillhöra och vid mobilisering inkallas till de regementen, inom
vilkas inskrivningsoinråden de äro bosatta, samt om möjligt deltaga i
en eller två repetitionsövningar vid dessa regementen, att inkvarteringsmöjligheterna
i kronans nuvarande etablissemang i Boden äro begränsade
samt att kravet på erforderlig befälspersonal icke må bliva allt för stort.
Enär vid Norrbottens regemente sålunda skola utbildas icke blott
regementets egna värnpliktiga utan även de till skidlöpartjänst uttagna,
är det påtagligt, att regementet måste erhålla större tillgång på befäl än
ett vanligt fältinfanteriregemente. Denna förstärkning av befälskadern
kan ske antingen genom tillfälliga kommenderingar av personal från andra
regementen eller genom uppförande å staten för Norrbottens regemente
av det ytterligare antal beställningar, som kräves, eller ock genom anlitande
av båda dessa utvägar samtidigt.
Dåvarande kommendanten i Boden har inför försvarsberedningarna
framhållit behovet av en utvidgning av Norrbottens regemente. Enligt
hans förslag skulle kader till en ny bataljon uppsättas, och skulle denna
bataljon hava till uppgift att dels med tre kompanier bilda stomme för
infanteribesättningarna och dels med ett kompani övertaga kulsprutevapnet.
Försvarsberedningarna hava däremot tänkt sig befälsbehovet tillgodosett
endast genom kommendering av befäl och underbefäl från andra regementen.
Ur mobiliseringssynpunkt är det nödvändigt, att Norrbottens regementes
befälskader ökas, enär vissa av regementets reservformationer med
hänsyn till fästningstjänsten äro i behov av ett jämförelsevis stort antal
officerare på aktiv stat.
I avdelningen »Organisationen: Infanteriet» ifrågasättes också en ökning
av regementets kader med 1 major, 5 kaptener, 5 löjtnanter och 5 underofficerare,
häri icke inberäknat för regementets kulspruteorganisation avsett
befäl, 1 kapten och 1 löjtnant. Någon kaderökning ifrågasättes
däremot icke beträffande det fast anställda manskapet, bland annat på
grund av svårigheten att för ifrågavarande regemente anställa volontärer.
Såsom befäl för de till skidlöpartjänst uttagna värnpliktiga, vilka
under de senaste åren till ett antal av 372 varje år utbildats i Boden,
271
Kungl. Maj:ts nåd. proposition nr 58.
hava tjänstgjort 8 subalternofficerare och 44 underbefäl av manskapet.
Då nu skidlöparna ökas med mer än halva antalet, måste också befälsbehovet
växa i motsvarande grad. Trots förut angiven kaderökning blir det
alltså nödvändigt att fortfarande årligen från andra regementen beordra
ett antal officerare och underbefäl till tjänstgöring vid Norrbottens regemente.
Med anledning därav att tjänstgöringsförhållandena för Norrbottens
regementes egna värnpliktiga och de till Boden förlagda skidlöparna, såsom
framgår av vad därom anförts, bliva ganska olika, uppstår
fråga, huru manskapet lämpligast skall förläggas. Man kan härvid tänka
sig en uppdelning av regementets nuvarande kasernetablissemang mellan
de båda särskilda kontingenterna. En sådan anordning vore emellertid ur
flera synpunkter olämplig, ty därigenom skulle dels regementets taktiska
indelning rubbas samt kompani utbildningen och persedelhushållningen
i hög grad försvåras, dels förläggningen bliva trängre än som
ur hygienisk synpunkt är tillrådligt under en så lång period som den
här ifrågavarande. En dylik förläggning skulle för övrigt göra det omöjligt
att i Norrbottens regementes kasernetablissemang inrymma de skolor,
som komma att under begränsad tid beordras till Boden för vinterutbildning.
På grund av dessa förhållanden blir det nödvändigt att vid berörda
etablissemang uppföra nytt kasernhus för skidlöparna.
Avenså blir det nödvändigt att uppföra officer sbyggnader för att
avhjälpa redan nu befintlig brist å bostäder för officerspersonalen och
för att fylla det på grund av kaderökningen större behovet av sådana
bostäder.
Åven kavalleri bör ingå i Bodens garnison. För fästningens tryggande
mot överraskande företag behövs nämligen icke blott en väl utbildad infanteritrupp
utan även en mindre kavalleristyrka. Denna kan för närvarande,
till dess ytterligare erfarenhet vunnits, begränsas till en skvadron, som
detacheras från Skånska husarregementet. För att åstadkomma erforderlig
cirkulation inom skvadronen bör ombyte av personal, eventuellt även av
hästar, äga rum vart tredje eller fjärde år. Kravet på ständig krigsberedskap
nödvändiggör en förstärkning av skvadronens fredskader utöver den
vid kavalleriet vanliga.
För beredande av förläggningsutrymme åt skvadronen måste nybyggnader
uppföras. Tills dessa blivit färdiga, torde skvadronen kunna provisoriskt
inkvarteras antingen i Norrlands artilleriregementes kasern i Boden
eller ock möjligen någonstädes i Bodens grannskap.
Kavaller
272
Kungl. Maj:ts nåd. proposition nr 58.
Artilleri.
Ingenjör
trupper.
Bodens fredsbesättning av artilleri är avsedd att utgöras av BodenKarlsborgs
artilleriregementes i Boden förlagda del, vilken ökas till åtta
kompanier, samt Norrlands artilleriregementes detachement därstädes, bestående
av en fältkanon- och en fälthaubitsdivision.
I likhet med vad som framhållits i fråga om infanteribesättningen,
böra tjänstgöringsförhållandena för artilleripersonalen ordnas så, att utbildad
sådan personal ständigt tinnes att tillgå.
Ur utbildningssynpunkt vore det önskvärt, att samtliga vapenföra
värnpliktiga kunde inkallas till tjänstgöring i en omgång, men detta låter sig
icke göra vid fästning sartilleriet. Med hänsyn till säkerhetstjänstens krav
blir det nödvändigt att uppdela årskontingenten värnpliktiga i två grupper,
vilkas tjänstgöringstider delvis sammanfalla. För den ena gruppen tager
tjänstgöringen sin början på våren och för den andra på hösten. Uttagningen
till de båda grupperna, vilka böra göras ungefär lika stora, bör
ske vid inskrivningsförrättningarna, och kunna därvid de värnpliktiga, så
långt det är möjligt, få välja den grupp, de önska tillhöra.
Vid fältartilleriet synes däremot icke vara erforderligt att inkalla de
värnpliktiga i två omgångar, utan kunna tjänstgöringsförhållandena ordnas
efter samma grunder, som gälla för fältartilleriet i övrigt.
Enär fästningsartilleriet i Boden kommer att ökas, blir utrymmet i
dess nuvarande kasernetablissemang icke tillräckligt. Enligt 1901 års härordning
skulle regementschefen hava sin tjänstgöringsstation å Karlsborg,
och därför beräknades icke bostad för honom i regementets officersbyggnader
i Boden. Sedermera har han fått sin tjänstgöringsstation förlagd
till Boden, utan att särskild bostad åt honom anordnats. En ny offcershyggnad,
avsedd för regementschefen och för de genom utvidgningen
tillkomna nya officerarna, behöver därför uppföras.
Vidare erfordras kasernbyggnad, för de nya kompanierna samt stalloch
ridhusbyggnader.
Bodens fredsbesättning av ingenjörtrupper kommer att utgöras av
Bodens ingenjörkär samt ett detachement ur Fälttelegrafkåren för fälttelegraf-,
radiotelegraf-, ballong- och flygtjänst.
Även i fråga om fästningsingenjörtrupperna kräves ständig tillgång
å utbildad trupp. Med undantag för belysningstjänsten äro fordringarna
å ständig krigsberedskap dock icke fullt så stora som i fråga om övriga
fästningstrupper.
För möjliggörandet av att utbildad ingenjörtrupp till erforderlig
styrka ständigt må finnas i Boden, måste de till fästningsingenjörtjänst
273
Kungl. Maj:ts nåd. proposition nr 58.
inskrivna värnpliktiga liksom fästningsartilleriets värnpliktiga kunna inkallas
till sin första tjänstgöring i två omgångar.
3. Kustfästningarna.
Karlskrona och Vaxholms grenadjärregementen, vilka utgöra infanteribesättning
i fred i respektive Karlskrona och Vaxholm OscarFredriksborgs
fästningar, äro, såsom förut nämnts, avsedda att i likhet
med övriga infanteriregementen organiseras på tre bataljoner. Ifrågavarande
fästningars lägen nödvändiggöra, att en utbildad styrka året om
finnes såsom säkerhetsbesättning i desamma. Det kan därför icke undvikas,
att en del av de värnpliktigas vid nämnda regementen tjänstgöringsförhållanden
måste ordnas enligt andra grunder än vid infanteriet
i allmänhet. Dessa värnpliktiga — till ett antal motsvarande en bataljon —
böra sålunda börja sin första tjänstgöring på våren i stället för på hösten.
Uttagningen till denna tjänstgöring bör ske vid inskrivningsförrättningarna
och, så långt ske kan, på frivillighetens väg. Under regementsövningarna
indelas ifrågavarande regementen i likhet med fältinfanteriregementena på
tre bataljoner.
Vid Karlskrona och Vaxholms grenadjärregementen finnas för närvarande
kasernbyggnader för två bataljoner vid vartdera regementet samt
vid det förstnämnda dessutom bostäder för officers- och underofficerspersonalen.
Då regementena skola svälla ut till tre bataljoner, måste åtgärder
vidtagas för att kunna inkvartera den ökade personalen. Befälsbostäder
måste alltså uppföras vid Vaxholms grenadjärregemente för ytterligare
en bataljons befälspersonal. Däremot synes det icke vara oavvisligen
nödvändigt att uppföra kasernbyggnader för de nyuppsatta bataljonernas manskap.
Därigenom att de värnpliktiga inkallas i omgångar, torde det erforderliga
förläggningsutrymmet kunna tillgodoses genom att till vartdera regementet
förflytta baracker för en bataljon från någon mötesplats, vilka
baracker i så fall kunna användas till förläggning av de på våren inryckande
värnpliktiga.
I likhet med vad nu är fallet, kommer att i vardera kustfästningens
besättning ingå ett ingenjörkompani tillhörande det till Vaxholm
Oscars-Fredriksborgs fästning förlagda Svea ingenjörkår och det till Karlskrona
fästning förlagda Göta ingenjörkår.
Infanteri.
Ingenjör
trupper.
Bihang till senare Riksdagens protokoll 1914. 1 saml. 28 Käft. {Nr 58.) 35
274
Kungl. Maj:ts nåd. proposition nr 58.
Reservtrupperna8
uppgifter.
D. Reservorganisationen.
Behovet av reservtrupper för förstärkning av försvarskrafterna vid
krigstillfälle har framhållits uti samtliga härordningsförslag, som förelagts
Riksdagen under de senaste fyrtio åren. Nu må endast erinras därom, att
chefen för lantförsvarsdepartementet vid framläggandet av 1901 års härordningsförslag
framhöll, att dylika trupper vore av synnerlig vikt, alldenstund
de hade till ändamål, att när förhållandena så krävde, ytterligare
taga landets försvarskraft i anspråk samt särskilt att stärka besättningarna
å fästningar eller å befästa orter, att trygga utanför de egentliga krigsskådeplatserna
belägna landsdelar, som vore utsatta för anfall av mindre
styrkor eller för fiendens sekundära operationer, att skydda fälthärens
förbindelser eller etapplinjer, där dessa vore så belägna, att de hotades
eller eljest skulle kunna avbrytas av fienden, m. m. dylikt. Genom att reservtrupperna
fyllde dessa uppgifter bleve det möjligt för fälthären att på
den eller de punkter, där kampen gällde avgörandet, sammanhålla sina krafter.
De inskränkningar i 1901 års förslag, som blevo av Riksdagen
vidtagna i fråga om de värnpliktigas tjänstgöringstid och den aktiva
befälskadern, hava i fråga om reservorganisationen vållat så störa svårigheter,
att den nuvarande härordningen endast i mycket ringa utsträckning
förmått tillgodogöra sig den avsevärda personaltillgången inom de
värnpliktiga årsklasser, som för ändamålet stå till förfogande.
De reservtrupper, som enligt 1901 års härordningsförslag skulle uppsättas,
voro avsedda huvudsakligen för sekundära ändamål. Sedan dess
har, ej minst på grund av vårt genom unionsupplösningen förändrade
militärpolitiska läge, uppstått ökat behov av reservtrupper, på samma gång
som kraven på den militära användbarheten hos åtminstone en del av dessa
trupper måste sättas högre än tillförne. Vår fälthär är nämligen otvivelaktigt
i trängande behov av direkt förstärkning, och då sådan förstärkning
för närvarande icke lämpligen bör åstadkommas genom att öka antalet
linjeförband, måste man även i detta avseende lita till reservformationerna.
I vissa utländska, väl organiserade arméer har man för avsikt att
inordna de för linjens direkta förstärkande avsedda reservtrupperna redan
från fälttågets början i fälthärens högre enheter. Härför fordras emellertid,
att de ifrågavarande reservtruppernas militära användbarhet är likartad
275
Kungl. Maj:ts nåd. proposition nr 58.
med linjetruppernas. Särskilda övningar för äldre årsklasser och en aktiv
befälskader av sådau styrka, att den förslår att fylla även reservförbandens
behov av fullt tjänstevana och taktiskt utbildade ledare, utgöra, förutom
en långvarig och grundlig soldatutbildning, betingelserna för en
reservorganisation av detta slag.
Svårigheterna att på ett tillfredsställande sätt lösa reservformatio- Reservstanernas
befälsfråga äro, därest så talrika reservtrupper, som manskapstill- f^-yre.
gången medgiver, skola uppsättas, givetvis mycket stora i ett land som vårt, servtrupvars
begränsade ekonomiska tillgångar göra det nödvändigt att inskränka perna
den aktiva befälskadern i huvudsak till vad fredsbehovet oundgängligen
kräver. Även med den ökning av det aktiva befälet som nu ifrågasattes,
blir tillgången så knapp, att endast ett mycket obetydligt antal
befattningar vid reservtrupperna kunna bestridas av aktiva officerare. För
att de ifrågavarande trupperna skola erhålla tillräcklig fasthet, fordras
emellertid, att en viss, ej alltför liten del av deras befäl genom aktiv
tjänst förvärvat fullständig befälsvana och tillförlitligt militärt omdöme.
Särskilt gäller detta kompani-(skvadrons-, batteri-) och högre chefer.
Ifrågavarande behov kan endast i obetydlig utsträckning fyllas med
i arméns reserver kvarstående krigstj änstskyldiga officerare. Då emellertid
en ytterligare ökning av den aktiva kadern icke nu kan ifrågasättas, bör
det ifrågavarande behovet huvudsakligen tillgodoses genom införande av
en s. k. reservstat, till vilken officerare och underofficerare efter viss tids
aktiv tjänst erhålla tillfälle att övergå och inom vilken de genom viss tjänstgöringsskyldighet
vidmakthålla sin militära duglighet. Reservtruppernas
användbarhet kommer sålunda att bliva väsentligen beroende av reservstatsofficerarnas
och reservstatsunderofficerarnas antal och militära duo-fio-het.
o O
Såsom i avdelningen »Värnpliktstid och värnpliktsuppbåd» framhållits, Reseivtrupböra
reservtrupper organiseras inom beväringens båda uppbåd, varvid i
stort sett två årsklasser beräknas för uppsättande av reservtrupper .nom
första och fyra för samma ändamål inom andra uppbådet. Då första uppbådets
reservtrupper komma att bestå av yngre manskap, måste de redan
på grund härav förutsättas äga större användbarhet än andra uppbådets.
De skola även kunna mobiliseras samtidigt med linjen. Genom att giva
dem en med linjens i möjligaste mån sammanfallande organisation, beväpning
och utrustning bör man också söka att av dem skapa reservtrupper,
som vid fälttågets början eller kort därefter kunna användas vid
sidan av fälthärens linjetrupper eller för uppgifter av liknande art som
dessa.
276
Kungl. Maj:ts nåd. proposition nr 58.
Reservorganisationens
omfattning.
De ur beväringens andra uppbåd mobiliserade reservtrupperna böra
erhålla en så god organisation, beväpning och utrustning, som omständigheterna
medgiva. Då fullt tjänstevant befäl endast i ringa utsträckning
kan påräknas för deras mobilisering, böra de, åtminstone till en
början, avses huvudsakligen för uppgifter, vilka icke kräva samma rörlighet
och stridsduglighet som de, för vilka reservtruppperna ur första
uppbådet äro avsedda, eller för sekundära uppgifter av sådan art, att de
icke lämpligen böra anförtros åt landstormstrupper.
En sådan uppdelning av reservtrupperna i två särskilda grupper
med olika uppgifter bör genomföras endast med avseende å de trupper
på fastlandet, som icke ingå i fästningsbesättningarna. Beträffande lästningstrupperna
har redan i annat sammanhang framhållits, att det för
fästningarnas och tillhörande anläggningars förseende med fullständiga
krigsbesättningar är nödvändigt att kunna inkalla beväringens andra uppbåd
samtidigt med första uppbådet. Någon uppsättning av reservtrupper
i samma mening som vid armén i övrigt kommer således här icke i fråga,
ehuru vid fästningsförsvaret de av äldre årsklasser bildade förbanden
givetvis böra komma till användning i sådana grenar av detsamma, som
äro av mindre krävande art. På Gottlands stridskrafter kan i stort sett
tillämpas samma betraktelsesätt som beträffande fästningstrupperna å fastlandet.
Beväringens äldre årsklasser tagas här i anspråk för uppbringande
av de för öförsvaret nödiga krigsformationerna till erforderlig styrka.
Reservtruppförbandens organisation måste lämpas efter tillgången på
befäl och värnpliktiga. I stort sett bör reservorganisationen avse att såsom
reservtrupper organisera beväringens hela tillgång av utbildat manskap, i
den mån densamma ej tages i anspråk för linje och depåer. Med denna
manskapstillgång beräknar man, såsom redan förut framhållits, att kunna
vid infanteriet uppsätta lika många reserv- som linjebataljoner. Beträffande
frågan om reservtruppernas sammanförande i högre förband torde detta
tillhöra den del av krigsförberedelsen, som här ej lämpligen kan upptagas
till behandling.
Vad specialtruppslagen beträffar, måste reservorganisationens omfattning
bestämmas dels efter tillgången på materiel och dresserade hästar,
dels även med hänsyn därtill att en viss lämplig proportion upprätthålles
mellan reservformationernas infanteri och deras specialtrupper. Framförallt
gäller detta i fråga om reservtruppförbanden ur beväringens första
uppbåd, vilka äro avsedda att kunna uppträda under samma förhållanden som
fälthärens linjetrupper. I fråga om reservtrupperna ur beväringens andra
uppbåd är nämnda proportion icke av samma betydelse, emedan en ej
277
Kungl. Maj:ts nåd. proposition nr 58.
ringa del av infanteriet kommer att användas för uppgifter, vilka ej i
samma utsträckning som inom fälthären kräva medverkan av specialtruppslag.
Vad särskilt trängen angår, kan densamma för reservtrupperna ur
beväringens andra uppbåd beräknas ganska knapp på grund av dessa
truppers övervägande lokala uppgifter.
Reservorganisationens genomförande i den utsträckning, som nu
antytts, kommer, då densamma omedelbart beror av möjligheten att anskaffa
det för reservtrupperna erforderliga befälet, att taga en avsevärd
tid i anspråk. Med den uttagning, som ifrågasättes, torde behovet av värnpliktigt
reservbefäl kunna fyllas under loppet av åtta å tio år. Vad reservstaten
angår, saknas för närvarande möjlighet att bedöma, i vad mån och
huru hastigt densamma kan utvecklas. Det torde emellertid på goda grunder
kunna antagas, att den icke kan uppnå hela den nu ifrågasatta styrkan
på kortare tid än nyss nämnts.
Då varken reservstats befäl eller värnpliktigt befäl med erforderlig
utbildning blir att påräkna före år 1916, bör reservorganisationens utveckling
utöver nuvarande ram icke taga sin början förr än med nämnda år.
Aven med en grundlig första utbildning för de värnpliktiga blir
reservtruppernas krigsduglighet i hög grad beroende därav, att övningar
anordnas med äldre årsklasser. I avdelningen »Värnpliktstjänstgöringen: Reservtruppövning»
har föreslagits en sådan övning under nionde värnpliktsåret
i högst femton dagar. Efter deltagandet i denna reservtruppövning
kvarstår den värnpliktige 6 år i beväringen utan att erhålla någon som
helst övning. Denna brist bör avhjälpas genom tid efter annan anordnade
mobiliseringsövningar. Sådana övningar äro nämligen det enda medlet att
i fred kontrollera reservorganisationens effektivitet och böra fördenskull
ingå som ett led i arbetet på vidmakthållandet av reservtruppernas krigsduglighet.
För att de värnpliktiga vid mobilisering skola kunna användas på
lämpligaste sätt erfordras, att befälet äger närmare kännedom om dem,
än som för närvarande ''står att vinna. Särskilt gäller detta beträffande
värnpliktiga, tillhörande de reservformationer, vilka mobiliseras ur äldre
årsklasser. Ett viktigt steg i denna riktning kommer att tagas genom införande
av ifrågavarande reservtruppövning med nionde årsklassen. För
uppnående av ett fullt tillfredsställande resultat i förevarande hänseende
skulle dock erfordras även regelbundet återkommande mönstringar med
personlig inställelse.
Beservorga
nisationens
genom
förande.
Övningar
för reservtrupperna.
278
Kungl. Maj:ts nåd. proposition nr 58.
Utveckling
efter 1901.
Försvars
berednin
garna.
E. Musiken.
Enligt 1901 års härordning skulle på varje truppförbands stat finnas
ett visst antal beställningar för musikpersonalen; sammanlagda antalet
sådana beställningar skulle utgöra 1,422, medförande en årlig kostnad av
omkring 1,224,000 kronor.
Ett av Kungl. Maj:t till 1904 års riksdag, på grundvalen av en särskild
kommittés yttrande, avgivet förslag till armémusikens organisation
vann ej Riksdagens bifall.
Vid 1905 års riksdag framlade Kungl. Maj:t nytt förslag angående
organisationen av arméns musikpersonal. Enligt detta förslag, vilket blev
av Riksdagen godkänt och utgör grund för berörda personals nuvarande
organisation, uppgår musikpersonalens sammanlagda antal till 1,261.
Årskostnaden, vilken år 1905 beräknades till 1,121,756 kronor, belöper
sig för 1914 till 1,313,143 kronor.
Vid 1905 års riksdag hemställde Kungl. Maj:t jämväl, att de vid
vissa regementen befintliga musikkassorna skulle, i den mån de efter verkställd
utredning kunde finnas bestå av allmänna medel, indragas till statsverket
för att bilda en gemensam musikfond, vars avkastning skulle tagas
i beräkning vid bestämmandet av anslagen till musiken vid armén. Sedan
Riksdagen lämnat sitt bifall till denna framställning, lät Kungl. Maj:t
verkställa den nämnda utredningen, vilken gav till resultat, att ett belopp
av över en miljon kronor befanns utgöra kronans andel i musikkassorna.
Genom kungl. brev den 22 oktober 1909 förordnades, att av musikfondens
avkastning årligen från och med år 1910 ett belopp av 37,300 kronor
skulle tillgodoföras anslaget till arméns diverse intendenturbehov för gäldandet
av kostnader för anskaffning och underhåll av truppförbandens
musikmateriel m. m. samt att återstoden av fondens avkastning, där ej för
särskilt fall annorlunda bestämdes, skulle tilläggas fondens kapitalbehållning.
Vid 1913 års slut uppgick fondens behållning till 1,164,600 kronor.
Frågan om armémusiken har icke varit föremål för försvarsberedningarnas
behandling; åtskilligt material för dess bedömande har dock av
tredje beredningen införskaffats.
279
Kungl. Maj:ts nåd. proposition nr 58.
Armémusiken i sin nuvarande organisation förorsakar statsverket av- Tänkbara
sevärda utgifter. Till följd av den förlängda tjänstgöring för de värn ‘bringa koft''-pliktiga, som nu ifrågasättes, kommer musikpersonalen vid det stora fler- nadema för
talet infanteriregementen, från att hava varit i tjänst allenast sex månader arm^us''''
av året, att hållas i tjänstgöring året om. Denna omständighet ävensom
den föreslagna ökningen av de båda för kustfästningarna avsedda infanteriregementena
och av ingenjörtrupperna kommer att medföra ökning av
årskostnaden för armémusiken.
Under sådana förhållanden framstår det som ett önskemål att kunna
i någon mån inskränka ifrågavarande organisation. Olika utvägar äro
härvid tänkbara. Då musikpersonalens huvudsakliga uppgift under krig är
att fylla behovet av signalblåsare, har man framkastat den tanken, att detta
behov skulle kunna, till största delen tillgodoses medelst s. k. reservspel,
d. v. s. värnpliktiga, som upplärts att blåsa förekommande signaler. Härigenom
skulle det bliva möjligt att, om icke fasta musikkårer av andra
orsaker anses önskvärda, hava musikpersonal fast anställd endast för undervisning
i signalblåsning. Vidare har ifrågasatts, att musikkårerna vid ett
eller flera av specialtruppslagen skulle indragas, enär de anses vara för svagt
besatta för att kunna prestera någorlunda god harmonimusik. Slutligen
kan det tänkas, att de stora musikkårernas numerär skulle kunna minskas.
Vad användningen av värnpliktiga såsom reservspel beträffar, har
erfarenheten hittills givit vid handen, att i allmänhet endast sådana värnpliktiga,
som haft förkunskaper i hornblåsning eller annan musikteknisk
utbildning, kunnat utbildas till något så när användbara signalblåsare.
Tillgången å dylika värnpliktiga har dock varit tämligen begränsad. Övriga
till reservspel utbildade värnpliktigas prestationer i såväl musikaliskt som
militärt hänseende hava lämnat mycket övrigt att önska. Till reservspel
utbildade värnpliktiga kunna visserligen, särskilt med den utsträckning av
övningstiden, som nu ifrågasättes, göra stor nytta vid sidan av, men kunna
icke ersätta det fast anställda, musikaliskt och militärt fullt utbildade
spelet. Nu berörda utväg att åstadkomma en begränsning av utgifterna
för armémusiken kan följaktligen icke tillstyrkas.
En indragning av vissa mindre musikkårer synes ej heller vara
att förorda. Jämväl dessa kårer förse de mobiliserade formationerna
med erforderligt antal signalblåsare och rapportförare. Därjämte hava de,
trots sin ur musikalisk synpunkt svaga numerär, i likhet med övriga musikkårer
till uppgift att vara sina respektive truppförband till vederkvickelse
såväl under fredstjänsten som i fält. Att beröva vissa truppförband medlet
för musikalisk underhållning under den i mångt och mycket enformiga
och vid vissa tillfällen synnerligen ansträngande militärtjänsten torde icke vara
280
Kungl. Maj:ts nåd. proposition nr 58.
välbetänkt. De värnpliktiga vid specialvapnen kunna skäligen hava anspråk
på att i detta avseende få vara likställda med sina kamrater vid infanteriet.
En minskning av personalen vid de stora musikkårerna mötes av
invändningar förnämligast ur musikalisk synpunkt. För utförande av
harmonimusik hava dessa musikkårer i nuvarande skick en något så när
fullständig stämbesättning. Deras personal kan dock icke anses så rikligt tilltagen,
att den egentligen tål vid någon inskränkning. Förutom sin militärmusikaliska
uppgift hava de större musikkårerna en ingalunda oviktig betydelse
med avseende å musiklivet i allmänhet i landet. En minskning
av kårerna i anseende till numerären skulle ställa deras prestationer i nu
berörda hänseende på en lägre nivå och kan därför icke förordas. Nu
kan visserligen häremot invändas, att, därest staten anser sig böra i någon
form ekonomiskt stödja och främja musikkulturen inom landet, utgifterna
i sådant hänseende icke böra betunga försvarsbudgeten. Beaktas måste
dock, att militära musikkårer i alla händelser äro erforderliga och att vi i
militärmusiken hava en organisation, som väl lämpar sig att å respektive
förläggningsorter fylla de musikaliska uppgifter, som eljest skulle tillkomma
med statsmedel understödda orkestrar. De militära musikkårerna torde
dessutom representera en icke obetydlig fond av god musikalisk tradition,
som bör tillvaratagas.
Om det således icke kan förordas att på något av de nu berörda
vändning sätten åstadkomma eu nedsättning av utgifterna för armémusiken, återstår
militära Pr^va frågan> huruvida det kan vara möjligt att på ett mera effektivt sätt,
''göromål än vad nu är händelsen, för den militära tjänsten tillgodogöra sig de respektive
truppförbandens musikpersonal och därmed indirekt minska berörda
utgifter, i vad de avse armémusiken såsom sådan. Det synes härvid
sannolikt, att den ständiga tjänstgöringen för all musikpersonal skall öppna
utväg att kunna använda denna personal även i vissa rent militära göromål,
och detta särskilt med hänsyn till den bättre rent militära utbildning,
som den förlängda fredstjänstgöringen kommer att medföra.
Utöver den militära tjänstgöring (såsom rapportkarl eller rapportryttare),
vartill musikpersonalen under rekrytskolans senare period och under
regementsövningarna tages i anspråk och vilken jämte signalblåsning under
fältmässiga övningar samt utövande av harmonimusik ej torde lämna
rum för andra militära uppgifter, synes denna personal under den övriga
delen av året kunna användas även för viss annan rent militär tjänstgöring.
Hit hör tjänstgöring såsom dagbefäl, såsom biträdande lärare eller instruktör
i vissa ämnen, såsom uppbördsman, skrivbiträde o. s. v., varigenom den
knappa befälstillgången skulle kunna under vissa delar av året i någon
281
Kungl. Maj:ts nåd. proposition nr 58.
mån förstärkas. Särskilt skulle befälets kommenderande till skolor och utbildningskurser
härigenom något underlättas. Förbises får emellertid ej,
att musikunderbefälet — även om dess rent militära tjänstbarhet förutsättes
kunna och böra ökas — icke kan bliva likvärdigt med det underbefäl,
som helt ägnar sig åt den militära tjänsten, och följaktligen icke kan varaktigt
ersätta sådant underbefäl.
Musikpersonalens rekrytering synes för närvarande ej vara ordnad Musikpersopå
ett fullt tillfredsställande sätt. I varje truppförbands musikkår ingår käringett
visst, i vederbörlig stat närmare bestämt antal musikvolontärer, vilka musikelevér.
anställas under enahanda villkor som de meniga volontärerna. Då det
emellertid är av vikt att före musikvolontärs antagande kunna pröva, huruvida
den anställningssökande lämpar sig för denna speciella tjänst, d. v. s.
besitter nödiga anlag och övriga förutsättningar för musiktjänst, hava
samtliga infanteriregementen fått åt sig anvisade särskilda medel för anställning
av musikelever. I detta syfte utbetalas årligen till två infanteriregementen
vardera 600 kronor, till tjugufyra infanteriregementen vardera
300 kronor och till två infanteriregementen vardera 200 kronor; åt specialtruppslagen
anvisas däremot icke några sådana medel. De musikelever,
som sålunda anställas vid infanteriet, kunna icke anses såsom fast anställda,
då några beställningar för dem icke äro upptagna i truppförbandens stater
och de icke äro berättigade till underhåll in natura.
För musikpersonalens rekrytering är det önskvärt att kunna göra
urval bland ett flertal elever. Vid specialtruppslagen medför dock bristen på
elevanslag den olägenheten, att för ett flertal år kunna komma att anställas
personer, som efter någon kortare tids tjänstgöring visa sig sakna de nödiga
förutsättningarna för musiktjänsten. Vid infanteriet åter, där elevanslag
finnas tillgängliga, hava dessa visat sig otillräckliga. Inför tredje försvarsberedningen
hörda militärmusici hava föreslagit, att vid varje truppförband
visst antal beställningar på stat skulle uppföras för musikelever, vilka skulle
antagas med förbehåll om rätt till uppsägning under anställningstidens sex
första månader, därest elev icke visade sig lämplig för musiktjänst. Vid
infanteriet och vid de båda stora kavalleriregementena skulle visst antal
nu befintliga beställningar kunna omändras till elevbeställningar, varemot
vid övriga truppförband anställandet av musikelever skulle medföra en
motsvarande ökning av antalet beställningar på stat. Elevernas förmåner
skulle utgöra underhåll in natura och dagavlöning, förslagsvis tio öre.
Antalet musikelever skulle utgöra vid Svea och Göta livgarden fem, vid övriga
större infanteriregementen fyra, vid de två stora kavalleriregementena
tre, vid övriga kavalleriregementen två, vid fältartilleriregementena utom
Bihang till senare Riksdagens protokoll 1914. 1 samt. 28 käft. (Nr 58.) 36
282
Kungl. Maj:ts nåd. proposition nr 58.
Vendes artilleriregemente två, vid Vendes artilleriregemente tre, vid Gottlands
artillerikår en, vid Boden-Karlsborgs artilleriregemente fyra, vid
Positionsartilleriregementet två, vid fortifikationen sju samt vid trängen
sex.
Frågan om uppförande på stat av beställningar för musikelever vid
samtliga truppförband synes vara av beskaffenhet att nu kräva lösning.
De fördelar ur synpunkten av musikpersonalens rationella rekrytering, som
genom en dylik anordning skulle vinnas, hava i det föregående antytts.
Ur ekonomisk synpunkt medför en sådan organisationsändring någon minskning
av utgifterna för armémusiken; icke blott vid infanteriets truppförband
och vid de två stora kavalleriregementena utan jämväl vid övriga
truppförband bör nämligen det för musikeleverna erforderliga antalet beställningar
erhållas genom att i motsvarande mån minska antalet i staterna
nu upptagna beställningar. Antalet musikelever vid de särskilda truppförbanden
bör bestämmas till vad här nedan angives.
Framställda Av de inför tredje försvarsberedningen hörda militärmusici hava
beträffande dessutom åtskilliga andra önskemål i fråga om organisationen framförts.
organisa- Sålunda har föreslagits, att särskilda beställningar på stat skulle inrättas
* övrigt% ^ör musikdirektörerna vid infanteriet och vissa av specialtruppförbanden,
att pensionsåldern för musikdirektörerna måtte framflyttas till 55 år, att
vissa åtgärder måtte vidtagas för förbättring av befordringsutsikterna för
musikunderofficerarna m. m. Dessa och andra organisationsdetaljer, vilka
icke torde vara av beskaffenhet att i väsentlig grad inverka på frågan om
totalkostnaden för musikorganisationen, kunna lämpligen sedermera bliva
föremål för omprövning.
I anslutning till "vad sålunda anförts, torde i fråga om armémusikens
organisation följande ändringar böra vidtagas:
Samman- 1) Musikpersonalen bör bliva ständigt tjänstgörande jämväl vid de
fattning. 22 infanteriregementen, där så för närvarande icke är förhållandet;
2) Musikpersonalen vid Karlskrona och Vaxholms grenadjärregementen
uppbringas till samma antal som vid flertalet övriga infanteriregementen;
3)
Den föreslagna nya ingenjörkåren i Norrland erhåller musikpersonal
till lika antal med Svea och Göta ingenjörkårer;
4) Beställningar för musikelever upptagas till följande antal:
vid varje infanteriregemente 4 i utbyte mot 1 musikdistink
tionskorpral,
1 musikkorpral, 1 musikvicekorpral och 1 musik
volontär,
Kungl. Maj:ts nåd. proposition nr 58.
283
vid varje större kavalleriregemente 3 i utbyte mot 1 musikkorpral,
1 musikvicekorpral och 1 musikvolontär,
vid varje mindre kavalleriregemente 2 i utbyte mot en musikkorpral
och 1 musikvolontär,
vid varje fältartilleriregemente och vid Boden-Karlsborgs artilleriregemente
2 i utbyte mot 1 musikandrekonstapel och 1 musikvolontär,
vid Positionsartilleriregementet 1 i utbyte mot 1 musikvolontär,
vid varje ingenjörkår och varje trängkår 1 i utbyte mot 1
musikvolontär,
varjämte böra tillkomma vid Fälttelegrafkåren på grund av
truppförbandets ökade storlek 1 musikdistinktionskorpral och 1
musikelev samt vid Gottlands artillerikår 1 musikelev.
284
Kungl. Maj:ts nåd. proposition nr 58.
Nuvarande
organisa
tion.
Inspektör
för kavalleriet.
F. Organisationer! i övrigt.
1. Generalitet.
Enligt den nuvarande organisationen uppgår antalet generalspersoner,
uppförda med fast lön å generalitetets stat, till 9, nämligen 6 arméfördelningschefer,
1 chef för generalstaben, 1 generalfälttygmästare och inspektör
för artilleriet samt 1 chef för fortifikationen. Generalsbeställningar å stat,
avsedda för sådana generalspersoner, som kunna vara utsedda att vid mobilisering
och under krig tjänstgöra såsom högste befälhavare eller arméchef
(arméchefer), finnas icke. Ej heller förefinnas i fred infanteribrigadchefer.
Det fattas i fredstid ett antal av 15 k 16 generaler, som äro
oundgängligen nödvändiga vid ett krigsutbrott.
Tidigare har på generalitetets stat funnits uppförd en inspektör för
kavalleriet, men 1892 års urtima Riksdag beslöt att vid dåvarande kavalleriinspektörens
avgång lönen skulle indragas samt att inspektionen av
kavalleriet därefter skulle, på sätt Kung]. Maj:t funne lämpligt, förrättas
mot arvode, som sedan dess utgått med 2,500 kronor årligen.
Med anledning av detta beslut uppdrogs från början av år 1896 åt
en av kavalleriets regementschefer att upprätthålla kavalleriinspektörsbefattningen.
Tack vare ett särskilt förhållande kunde från början av år 1898
intill slutet av år 1912 kavalleriinspektörsbefattningen upprätthållas utan
sammankoppling med chefskap över kavalleritruppförband. Vid sistnämnda
tidpunkt anförtroddes befattningen ånyo åt en av kavalleriets regementschefer.
Sedan denne under senare delen av år 1913 avgått från sin regementschefsbeställning
mot åtnjutande av pension, har han förordnats
att tillsvidare fortfarande bestrida befattningen såsom kavalleriinspektör.
285
Kungl. Maj:ts nåd. proposition nr 58.
Redan uti chefens för generalstaben år 1900 avgivna förslag till 1900 års härny
härordning förordades uppförandet å generalitetets stat av avlöningsförmåner
för kavalleriinspektören. Erfarenheten hade nämligen ådagalagt, °>S
att föreningen av de båda befattningarna såsom regementschef och inspektör
icke kunde äga rum, utan att antingen den ena eller den andra eller
bådadera därav bleve lidande. Återupprättandet av kavalleriinspektörsbefattningen
uti dess förutvarande skick vore därför ett oeftergivligt villkor
för kavalleriets enhetliga och tidsenliga utbildning samt för tjänstens behöriga
skötande vid samtliga till nämnda truppslag hörande regementen.
I anslutning till vad chefen för generalstaben sålunda anfört, föreslogs
uti den till 1901 års riksdag avlåtna propositionen angående ny härordning,
att ifrågavarande befattning skulle uppföras på ordinarie stat.
Förslaget vann emellertid icke Riksdagens bifall.
För befattningens uppförande på ordinarie stat hava sedermera såväl 1907 års
1907 års generalskommission som 1907 års försvarskommitté uttalat sig, kommission
sistnämnda kommitté under framhållande av att befattningens innehavare, och 1907 års
ehuru icke utan svårighet, syntes kunna samtidigt tjänstgöra som in- (omndtté
spektör för trängen.
Uti underdånig skrivelse den 23 augusti 1911 har dåvarande ka- Kavalleri
valleriinspektören ånyo framhållit nödvändigheten av, att kavalleriinspektörsbefattningen
uppföres å ordinarie stat. Då man i såväl Norge som Danmark
med en kavalleristyrka, uppgående i det förra landet till 16 linjeskvadroner
och . en skolavdelning och i det senare till 12 linjeskvadroner, icke
ansett sig kunna undvara en generalinspektör för kavalleriet å fast lönestat,
vore det självfallet, att hos oss med en fredsstyrka av 50 skvadroner
behovet av sådan truppslagsinspektör såsom ledare och målsman
för vapnet, ansvarig för en planenlig och enhetlig utbildning av detsamma,
måste vara trängande. Ett förenande av kavalleriinspektörs- och
tränginspektörsbefattningarna skulle väl, såsom också 1907 års försvarskommitté
erkänt, medföra svårigheter; men då dessa icke kunde anses
oöverkomliga och det vore att antaga, att en sammanslagning av de båda
befattningarna komme att öka Riksdagens benägenhet att bevilja en ny
generalslön, ville även kavalleriinspektören ansluta sig till kommitténs uttalande
i frågan.
Jämväl den nuvarande inspektören för kavalleriet har uti underdånig Kavalleriskrivelse
den 15 december 1913 framhållit behovet av en på stat uppförd insf^ren
lön för kavalleriets främste målsman. Inom så gott som alla arméer
286
Departe
mentschefen.
Inspektör
för infanteriet
och inspektör
för
militärläroverken.
1907 års
generalskommission
-
1907 års
försvarskommitté.
Kungl. Maj:ts nåd. proposition nr 58.
vore behovet av en särskild inspektör för kavalleriet erkänt, och befattningen
funnes jämväl på stat uppförd. Så vore till och med förhållandet
inom arméer med fåtaligare kavalleri än Sveriges, såsom Norges, Danmarks,
Hollands och Belgiens. Behovet hade ock i vårt land gjort sig så starkt
gällande, att man icke ansett sig böra — åtminstone under någon längre
tid — använda den av Riksdagen anvisade vägen att låta en regementschef
på stat tillika fylla kavalleriinspektörens plats. Under den tid, då
indelningsverket ägde bestånd, hade visserligen detta förenande av tvenne
befattningar förekommit, men numera hade man i stället sett sig nödsakad
att anlita den enskildes offervillighet för att få kavalleriets förnämsta befattning
besatt. Det läge i öppen dag, att detta icke vore lämpligt, då
härigenom förmögenhet bleve det första villkoret för att den enskilde skulle
kunna antaga posten i fråga.
I överensstämmelse med vad de militära myndigheterna ävensom
1907 års försvarskommitté uttalat, bör kavalleriinspektörsbefattningen uppföras
på ordinarie stat. Ifrågavarande befattning är otvivelaktigt av så
maktpåliggande natur, att dess besättande icke bör vara beroende av tillfälligheter
av det ena eller andra slaget. Kavalleriet måste för framtiden
ständigt hava en målsman, som kan helt ägna sin tid och sitt intresse åt
vapnets enhetliga utbildning och förkovran. A generalitetets stat böra
alltså uppföras avlöningsförmåner för inspektören för kavalleriet, beräknade
i likhet med de för arméfördelningschef bestämda.
Såsom i annat sammanhang framhållits, är inspektionen av trängen
avsedd att ordnas på annat sätt än 1907 års försvarskommitté föreslagit.
Vid sådant förhållande föreligger ej anledning att här närmare ingå på
frågan om lämpligheten av sagda förslag.
Frågan om en ökning av generalitetets stat för att kunna tillgodose
I behovet under krigstid av högre befälhavare upptogs av 1907 års generals■
kommission, vilken uttalade såsom sin mening, att behovet av en generals''
inspektör redan då gjorde sig gällande, vilket i än högre grad bleve fallet,
i mån som antalet operativa enheter inom armén ökades. Frågan om inrättandet
av en generalinspektion för armén skulle lämpligen kunna sättas i
'' samband med fastställandet av den ordning, i vilken vid krigsutbrott befälhavare
för armén skulle utses, då Konungen icke själv ginge i fält.
Jämväl 1907 års försvarskommitté föreslog — under framhållande
av att generaler, avsedda att i fält bekläda befattningar som arméchefer,
funnes ej blott i de stora utländska arméerna, utan även i ett flertal mindre,
Kungl. Maj:ts nåd. proposition nr 58.
287
såsom i Norge och Danmark — att å generalitetets stat skulle uppföras avlöningsförmåner
för en generalinspektör för armén, avsedd till högste befälhavare
för fälthären, därest Konungen icke själv ginge i fält, eljest till
arméchef.
Departementalkommittén har uti sitt år 1913 avgivna betänkande ut- Departemengått
från, att i samband med försvarsdepartementens sammanslagning och talk°™mit''
ändrad ordning för de s. k. kommandomålens handläggning en generalinspektörsbefattning
för armén skulle inrättas.
Tredje försvarsberedningen har, såsom framgår av redogörelsen för Tredje fördess
arbete, uttalat sig för tillgodoseende av behovet utav arméchefer i fält sva,™nge^~
genom ökning av generalitetsstaten med två beställningar.
Att särskilda generalspersoner erfordras såväl i krig för den högre Departekrigsledningen
som i fred för fyllandet av vissa viktiga funktioner har, mentschrfensåsom
av det anförda framgår, under de senaste åren allt mera beaktats.
Ifrågavarande behov, som gjort sig kännbart redan under den nuvarande
härordningen, torde komma att framträda med än större styrka i och med
den utveckling av landets stridskrafter, som enligt föreliggande härordningsförslag
är avsedd att äga rum.
Såsom högste befälhavare för fälthären torde — där ej särskilda skäl
föranleda annan anordning — Konungen komma att inträda. För att under
Konungen leda skilda delar av fälthären erfordras emellertid arméchefer.
Med hänsyn till vikten av att för dessa befattningar kunna påräkna personer i
full kraft och med noggrann kännedom om armén samt för att arméfördelningscheferna
i krig må kunna bibehållas vid sina befattningar, bör otvivelaktigt
en ökning av generalitetets stat med minst två generalspersoner
äga rum. En sådan ökning betingas även av behovet av särskilda målsmän
i fredstid för vissa grenar av arméns högre ledning, vilka för närvarande
icke kunna tillgodoses så som önskligt är.
En befattning såsom generalinspektör för armén torde emellertid
icke nu böra inrättas. Chefen för generalstaben har i detta avseende uttalat
sig mot departementalkommitténs förslag. Med hänsyn härtill och
till det sammanhang med den ifrågasatta departementalreformen, vari frågan
om inrättande av befattning såsom generalinspektör numera kommit, synes
denna fråga böra bliva beroende av ytterligare utredning.
Däremot föreligger ett klart behov av en särskild målsman för infanteriet,
vilket behov bör tillgodoses genom tillsättande av en inspektör
för infanteriet. De tjänsteåligganden, som i fred böra tillkomma ifråga
-
288
Kungl. Maj:ts nåd. proposition nr 58.
varande generalsperson, äro, att enligt Kungl. Maj:ts bestämmande inspektera
truppförband vid infanteriet, att vara ledamot av utrustningskommissionen,
att vara överbefälhavare över och inspektör för infanteriets skjutskola,
att inspektera för infanteriet gemensam underofficersskola (gemensamma
underofficersskolor), att främja tidsenligheten m. m. beträffande infanteriets
utbildningsföreskrifter samt att leda vissa högre befälsövningar.
Vidare finnes behov av en särskild målsman för officersutbildningen,
vilken i egenskap av inspektör för militär lär overken m. m. skulle dels
övertaga den nuvarande inspektörens samtliga ämbetsåligganden ifråga om
krigsskolan med dess officers- och reservofficerskurser, krigshögskolan samt
artilleri- och ingenjörhögskolan, dels ytterligare få till åliggande att inspektera
officers- och reservofficersvolontärskolor, att vara överbefälhavare för
och inspektera taktiska utbildningskurser, därest dessa anordnas för armén
i dess helhet eller för två eller flera arméfördelningar, samt att leda vissa
högre befälsövningar. Dessutom skulle det åligga den ifrågavarande generalspersonen
att, enligt Kungl. Maj:ts i varje särskilt fall givna bestämmelser,
inspektera krigsförberedelsen å landfästningarna.
De åligganden, som således skulle tillkomma de båda inspektörerna,
måste givetvis begränsas så, att intet ingripande sker i den verksamhet
fråga om krigsförberedelsen, som är uppdragen åt chefen för generalstaben.
Inrättandet av här föreslagna tvenne inspektörsbefattningar påkallar
med nödvändighet organiserande av motsvarande staber. Härför erfordras
dels tvenne stabschefer, vilka böra uppföras den ene såsom överstelöjtnant
och den andre såsom major å generalstabens stat, dels två adjutanter, vilka
liksom vid övriga högre staber böra förordnas ur personal på stat vid
truppförbanden. För vardera adjutanten bör uppföras häst- och furageersättning
för två tjänstehästar. Slutligen böra för inspektörernas expeditioner
uppföras kostnader för hyra och expenser.
På grund av det anförda böra två generalsbeställningar, den ena
såsom inspektör för infanteriet och den andra såsom inspektör för militärläroverken
m. m. uppföras å generalitetets stat, samt för dem erforderliga
staber organiseras på sätt nu angivits.
infanteri- Uti sitt den 9 juni 1908 avgivna utlåtande upptog 1907 års generals
chefer"
kommission till behandling frågan angående uppsättande redan i fredstid
1907 års av infanteribrigadstaber. Behovet av brigadindelning i fält vore numera
generals- allmänt erkänt, och infanteribrigadstaber funnes, med undantag för
kommission. fj0nan(j och Serbien, i alla främmande länders härordningar. Åtskilliga
skäl kunde anföras för den uppfattningen, att brigadindelningen hade en
särskilt stor betydelse för den svenska armén. Kommissionen ansåge, att
Kungl. Maj:ts nåd. proposition nr 58.
289
tillsättandet redan i fredstid av brigadchefer skulle i flera avseenden vara
förenat med stora fördelar.
Jämväl 1907 års försvarskommitté ansåg, att starka skäl talade för
att redan inom den närmaste tiden något åtgjordes för att åtminstone till
viss utsträckning förebygga de olägenheter, som vore förbundna därmed,
att först vid krigsutbrott samtliga infanteribrigadchefer tillsattes och i samband
därmed motsvarande antal överstelöjtnanter vid infanteriregementena
förordnades till regementschefer. En så vitt gående åtgärd som införandet
i fredstid av 12 nya brigadchefsbefattningar vid infanteriet ansåg emellertid
kommittén icke böra ifrågasättas, då ej alla brigadchefer torde med
nödvändighet behöva förefinnas i fred. Däremot höll kommittén före,
att den med de nuvarande förhållandena förenade olägenheten skulle
kunna i viss mån undanröjas, därest 6 infanteriregementschefer med
bibehållande av sina avlöningsförmåner såsom regementschefer, förordnades
att i fredstid vara brigadchefer. Dessa överstar skulle, så ofta övningar
uti brigadförband förekomme, föra befäl över vederbörlig brigad.
De skulle vidare inspektera de till brigaden hörande infanteriregementena,
därmed lättande arméfördelningschefens inspektionsarbete. Sin ordinarie
tjänstgöring skulle de hava förlagd till vederbörlig arméfördelnings stabsexpedition,
där särskilt ärenden rörande truppernas utbildning, övningar
och inspektioner samt inskrivnings vä s e n d et och redovisningen av de värnpliktiga
borde av dem handläggas. I samband härmed skulle befälet över
motsvarande regementen föras av överstelöjtnanter.
Arméfördelningens infanteri utgöres såväl i fred som i fält av fyra
infanteriregementen om tre bataljoner. Inom denna organisation hava
brigadcheferna i fält en viktig uppgift att fylla och kunna icke utan allvarlig
olägenhet undvaras. De förslag att frångå brigadindelningen, vilka
från militärt håll framkommit, hava i allmänhet förutsatt en genomgripande
omorganisation av härens högre truppförband, så att arméfördelningen
skulle komma att bestå av endast tre infanteriregementen. Med hänsyn
till den omläggning av specialvapnens organisation, detta skulle påkalla,
bör en sådan anordning icke för närvarande ifrågasättas.
Arméfördelningens styrka har under de senare åren allt mer och
mer ökats i såväl numerär som antal enheter. Allt flera specialtrupper
hava tillkommit, och dessas verksamhet utgrenar sig på ett sätt, som gör
det synnerligen behövligt att i några härför organiserade staber under
arméfördelningschefen sammanhålla vissa större grupper av arméfördelningens
trupper.
Bihang till senare Riksdagens protokoll 1914. 1 saml. 28 höft. (Nr 58.) 37
1907 års
försvarskommitté.
Departe
ments
chefen.
290
Kungl. Maj:ts nåd. proposition nr 58.
Stridsfronternas ökade utsträckning, stridshandlingens större tidslängd
och den alltmer försvårade ledningen av densamma göra det likaledes
behövligt, att två med erforderliga staber utrustade brigadchefer
under arméfördelningschefen leda trupperna i striden. Det har ifrågasatts,
att detta behov skulle fyllas genom eu armcfördelningskvarteret
tilldelad generalsperson, vilken vid behov skulle taga befäl över viss
grupp av arméfördelningens trupper, men en sådan anordning torde icke
kunna anses såsom en tillfyllestgörande lösning av frågan.
Det är uppenbart, att därest brigadchefer skola finnas i fält, så böra
de också finnas i fred. Den, som i fält skall föra brigad, behöver i fred
utbilda sig själv och sin stabspersonal för uppgiften samt äga det inflytande
på utbildningen inom brigadens regementen, att dessa i fält motsvara
hans fordringar. Likaså måste de, vilka i brigadchefernas ställe
skola föra deras regementen, få tillfälle att utbilda sig därtill under fredsförhållanden.
Det nuvarande sättet för fyllande av behovet av brigadchefer, nämligen
att infanteriregementschefer vid mobilisering insättas uti dessa befattningar,
är förbundet med synnerligen stora olägenheter. I praktiken
leder det bland annat till, att brigadförbandet blir improviserat och lösligt,
att vid minst halva antalet infanteriregementen befälsmekanismen
rubbas vid mobiliseringstillfälle, utan att de inträdande ställföreträdarna
för regementschefen m. fi. under fred i erforderlig grad förberetts att
föra det högre befäl, som under så svåra förhållanden pålägges dem,
varjämte det kan bliva svårt att utan allt för stora rubbningar av befälsförhållandena
tillgodose behovet av fullt lämpliga brigadchefer.
I fred äro brigadchefer jämväl behövliga med hänsyn till utbildningsarbetet.
Arméföi’delningschefen kan icke utan olägenhet övervaka detaljerna
av detta arbete inom samtliga honom underställda truppförband.
Brigadchefer skulle i fråga om infanteriet för honom lätta denna uppgift.
Mellan de smärre, inom regementet ordnade truppövningarna och de av
arméfördelningschefen anordnade fälttjänstövningarna äro övningar med ett
eller flera truppförband, med eller utan specialvapen, ett behövligt mellanled,
men sådana övningar kunna svårligen komma till stånd, utan att en
över regementschefen stående befälhavare finnes, som kan anordna och leda
desamma. Brigadchefer behövas ur dessa synpunkter för att inspektera och
leda utbildningen vid underlydande trupper ävensom för att föra befäl
över vederbörliga trupper under alla övningar i högre förband än regemente.
Tillsättandet av tolv brigadchefer på ordinarie stat torde dock med
hänsyn särskilt till de därmed förenade kostnaderna icke kunna under nu
-
Kungl. May.ts nåd. proposition nr 58.
291
varande förhållanden ifrågasättas. I stället synes frågan tillsvidare lämpligen
kunna ordnas på det sätt, att tolv infanteriregementschefer, en
för varje brigad, förordnas i fred att, med bibehållande av beställningen
på stat och regementschefsbefälet, vara brigadchefer. I allmänhet skulle
de således fullgöra såväl regementschefs- som brigadchefstjänsten. Under
de tider, då brigadchefsbefattningen det fordrade, huvudsakligen under
senare delen av rekrytskolan och under senare delen av regementsövningarna,
skulle dock regementschefsbefälet åtminstone tidvis frånträda»
och övertagas av överstelöjtnanten.
Brigadstaber, bestående av en generalstabsofficer och en adjutant,
böra jämväl förordnas i fred, men tjänstgöra allenast under de tider, som
med hänsyn till brigadchefens uppgift i fred är erforderligt. Brigadchefens
expedition torde lämpligen böra förläggas tillsammans med regementsexpeditionen
vid vederbörligt infanteriregemente.
Adjutant vid brigadstab, vilken ej är beriden på stat, ävensom officer,
som vid brist på generalstabsofficer blivit förordnad såsom generalstabsofficer
vid brigad, bör göras beriden vid de tillfällen, då så erfordras,
genom kommendering av häst ur beridet truppförband.
Brigadchef bör med hänsyn till de krav, som uppgiften ställer på
honom, erhålla ett årligt arvode av 1,000 kronor. För ifrågavarande ändamål
erforderliga medel, tillhopa 12,000 kronor om året, böra uppföras å
staten för generalitetet.
Kommendanten i Boden åtnjuter för närvarande överstes avlöningsförmåner.
Hans befälsställning och tjänstgöringsförhållanden motsvara
emellertid närmast arméfördelningschefs, och de personer, som hittills beklätt
denna befattning, hava också innehaft generalmajors grad. Det betydande
ansvar, som är förenat med ifrågavarande befattning, och vikten
av att på denna post alltid hava en synnerligen lämplig person tala för,
att kommendanten icke bör vara alltför ogynnsamt ställd i avlöningshänseende.
Med hänsyn till att kommendantsbeställningen så nyligen som år
1906 blivit inrättad med överstes avlöningsförmåner, bör dock icke nu
ifrågasättas, att avlöningsförmånerna bestämmas till samma belopp som
för arméfördelningschef. Löneförbättringen kan äga rum på enahanda
sätt som föreslagits beträffande infanteribrigadcheferna. De å kommendantsstaten
uppförda avlöningsförmånerna skulle följaktligen förbliva oförändrade,
men däremot å generalitetets stat uppföras ett arvode å 1,000
kronor.
Kommendanten
i
Boden.
292
Kungl. Maj:ts nåd. proposition nr 58.
Militärbe- Militärbefälhavaren på Gottland åtnjuter liksom kommendanten i Bo
påGtottland.
deri allenast överstes avlöningsförmåner, under det att hans befälsställning
och tjänstgöringsförhållanden praktiskt taget i viss mån motsvara arméfördelningschefs.
Då samma skäl, som anförts för en löneförbättring åt
kommendanten i Boden, tala för eu höjning av militärbefälhavarens avlöning,
bör å generalitetets stat jämväl för den senare uppföras ett arvode
å 1,000 kronor.
2. Generalstaben.
Chefens för Uti det år 1906 avgivna förslaget till lantförsvarets stärkande har
j>en förslag chefen för generalstaben framhållit, att redan för fredstjänstgöringen vid
år 1906. generalstaben en ökning av dennas personal vore av behovet påkallad. Det
hade med hänsyn till den samverkan, som måste äga rum mellan generalstaben
och järnvägsstyrelsen, visat sig nödvändigt att till ständig tjänstgöring
vid styrelsens militärbyrå beordra en vid generalstabens kommunikationsavdelning
eljest placerad officer av kaptens grad. På grund härav
borde stabens personal ökas med 1 kapten av första klassen. Vidare hade
den personal, som dittills kunnat tagas i anspråk för det icke blott för
krigsförberedelserna utan även under själva krigföringen så viktiga underrättelseväsendet,
visat sig otillräcklig, varför generalstabens personal för
detta ändamål behövde ökas med likaledes 1 kapten av första klassen.
Slutligen krävde inrättandet av en särskild kommendantsbeställning i
Boden tillsättandet av en stabschefsbefattning vid kommendanturen. Då
emellertid generalstabens personaltillgång icke medgåve att för framtiden
avstå en officer för detta ändamål, borde personalen ökas med ytterligare
1 kapten av första klassen. Behovet av den nu föreslagna ökningen framträdde
särskilt skarpt vid en jämförelse mellan antalet befattningar, som
vid härens ställande på krigsfot skulle beklädas av generalstabsofficerare,
och det avsevärt lägre antalet i fred förefintliga officersbeställningar vid
nämnda stab.
Chefen för generalstaben erinrade därjämte, att, i olikhet mot vad
förhållandet vore inom flertalet utländska arméer, vid den svenska generalstaben
funnes officerare av lägre grad än kaptens. Olägenheterna härav
gjorde sig synnerligt kännbara i betraktande av den grannlaga ställning,
som även de yngre generalstabsofficerarna intoge såsom biträden åt högre
truppbefälhavare. Av denna anledning vore det i hög grad önskligt, att
Kungl. Majds nåd. proposition nr 58.
293
de 10 löjtnantsbeställningarna vid generalstaben bleve ersatta av ett motsvarande
antal kaptensbeställningar.
Aven ur en annan synpunkt skulle en sådan uppflyttning medföra
fördelar. Det hade vid upprepade tillfällen inträffat, att löjtnanter vid
generalstaben kommit i tur att föreslås till kaptensbefordran vid de regementen,
där de över stat kvarstode, tidigare än de kunnat föreslås till motsvarande
befordran vid generalstaben. Härav hade åter blivit en följd,
att de — för att ej nödgas lämna innehavande beställningar vid generalstaben
— måst föreslås till kaptener i samma stab, d. v. s. att de visserligen
i likhet med sina yngre kamrater vid regementena erhållit kaptens
grad, men däremot icke kunnat såsom dessa sistnämnda erhålla mot
graden svarande avlöningsförmåner.
Genom borttagande av löjtnantsgraden syntes befordran till kapten vid
generalstaben i regeln icke komma att inträffa tidigare än tillförene, emedan
möjlighet funnes att bereda tillfälle till längre trupp tjänstgöring
före inträdet i generalstaben. Om emellertid vid generalstaben i vissa fall
en något hastigare befordran till kaptensgraden än ditintills i framtiden
skulle kunna inträffa, innebure detta dock ingen orimlighet. Gynnsammare
befordringsutsikter vore nämligen den enda fördel, som kunde bjudas
den officer, vilken frivilligt underkastade sig det långvariga och ansträngande
arbete och de ekonomiska uppoffringar, som vore förbundna
med förvärvandet av kompetens för inträde vid generalstaben.
Vad sålunda anförts, lämnade stöd för förslaget att i stället för löjtnantsbeställningarna
å generalstabens stat uppföra ett motsvarande antal
kaptensbeställningar av andra klassen.
Generalstabens militärstat skulle sålunda ökas med 3 kaptensbeställningar
av första klassen och 10 kaptensbeställningar av andra klassen, varemot
10 löjtnantsbeställningar skulle utgå.
Då göromålen vid generalstabens militärstatistiska och topografiska
avdelningar med nödvändighet krävde särskilda fackutbildade personer för
vården av planer, kartor rn. in., föreslog chefen för generalstaben jämväl,
att generalstabens civilstat skulle ökas med 2 aktuariebeställningar.
Såväl 1907 års generalskommission som samma års försvarskommitté
funno sig böra på de av chefen för generalstaben anförda grunder förorda mission och
förslaget om ökning av stabens personal. 1907 års
° ° 1 försvars
kommitté.
I 1911 års statsverksproposition föreslog Kungl. Maj:t Riksdagen att frs
öka antalet kaptensbeställningar av första klassen vid generalstaben med 3 * s °9''
294
Kungl. Maj:ts nåd. proposition nr 58.
och antalet aktuariebeställningar med 2. I sitt till statsrådsprotokollet
avgivna yttrande förklarade föredragande departementschefen, att med hänsyn
till därav härflytande kostnader med uppflyttningen av de 10 löjtnantsbeställningarna
syntes tillsvidare kunna anstå.
Statsutskottet tillstyrkte Kung]. Maj:ts förslag, men förslaget blev ej
av Riksdagen bifallet i vidare mån, än att en ny aktuariebeställning uppfördes
å generalstabens civilstat.
Chefens för generalstaben förenämnda förslag synes välgrundat.
''Enär emellertid 1911 års riksdag redan medgivit uppförande å staten av
en av de begärda aktuariebeställningarna, bör ändringen nu innebära
dels tillkomsten av 3 kaptensbeställningar av första klassen och 1 aktuariebeställning,
dels ock uppflyttande av 10 löjtnantsbeställningar av första
klassen till kaptensbeställningar av andra klassen.
För tillgodoseende av behovet av stabschefer åt de i nästföregående
avdelning föreslagna inspektörerna för infanteriet och militärläroverken
erfordras, såsom redan därstädes anmärkts, uppförande å generalstabens
stat av en överstelöjtnant och en major.
Den i samma avdelning ifrågasatta anordningen att redan i fred
förordna brigadchefer föranleder jämväl ett ökat behov av generalstabsofficerare.
Såsom där närmare omförmälts, skola brigadstaber, bestående av
en generalstabsofficer och en adjutant, förordnas i fred. Staberna komma
dock endast att sammandragas under kortare tid.
Kommendering såsom generalstabsofficer vid brigadstab torde i flertalet
fäll komma att utgå från generalstaben. Detta förhållande innebär,
att ett avsevärt antal generalstabsoflicerare årligen upptagas av arbeten
utom generalstabens huvudstation. Ehuru med hänsyn härtill en ytterligare
ökning av antalet beställningar vid generalstaben vore önskvärd,
torde densamma dock icke vara oundgängligen erforderlig, åtminstone icke
under den närmaste tiden.
Den nu angivna ökningen i generalstabens stat har föranletts allenast
av hänsyn till fredsbehovet. 1 och med organiserandet av reservformationer
uppkommer emellertid vid mobilisering ett ökat behov av generalstabsofficerare
vid högre staber o. s. v. Med hänsyn tagen jämväl härtill
måste den nu föreslagna ökningen av generalstabens stat ur mobiliseringssynpunkt
anses såsom den minsta möjliga.
Kuugl. Maj:ts nåd. proposition nr 58.
295
3. Fältläkarkåren.
I huvudsaklig överensstämmelse med ett av särskilt tillkallade sak-1911 årsorkunniga
utarbetat förslag beslöts av 1911 års riksdag en omorganisation ganKa tonav
fältläkarkåren.
Ifrågavarande organisation, vilken ännu icke är fullt genomförd,
innebar en avsevärd minskning av antalet ordinarie läkare vid arméns truppförband,
i det att å truppförbandens stater upptogos endast så många läkare,
som ansågos oundgängligen erforderliga för fredstj änstgöringen under
större delen av året. Det under kortare perioder, särskilt under repetitionsövningar,
större fälttjänstövningar och inskrivningsförrättningar, ökade behovet
av militärläkare skulle tillgodoses genom extra bataljonsläkare — tillsvidare
även genom fältläkarstipendiater — samt genom läkare i reserven och värnpliktiga
läkare, vilkas tjänstgöringsskyldighet avvägdes med hänsyn dels till
detta behov, dels därtill att berörda personal under ifrågavarande tjänstgöring
skulle utbildas för sina befattningar i krigstid. Behovet av militärläkare
under inskrivningsförrättningar och större fälttjänstövningar har
emellertid hittills icke kunnat på detta sätt fyllas, utan hava i regel civila
läkare måst i viss utsträckning anlitas därför.
Det vid krigstillfälle starkt stegrade behovet av militärläkare kan
ännu mindre tillgodoses genom förutnämnda läkargrupper, utan måste ett
stort antal frivilliga läkare anställas för mobiliseringsbehovets fyllande.
Den år 1911 antagna organisationen av fältläkarkåren avviker i ett
par punkter från de sakkunnigas förslag. Sålunda lämnade Riksdagen icke
bifall till inrättande av fördelningsläkarbeställningar på stat, och i fråga
om extra bataljonsläkartjänster medgavs inrättande av endast 44 sådana
beställningar i stället för föreslagna 60. I
I skrivelse till chefen för lantförsvarsdepartementet den 21 januari Framställinnevarande
år har arméförvaltningens sjukvårdsstyrelse hemställt, att för- arméförvaltslaget
om uppförande av fördelningsläkarna på ordinarie stat måtte ånyo niyenssjuktagas
under omprövning. Inrättandet av självständiga fördelningsläkarbe- xalei8ey
ställningar vore nämligen ett av grundvillkoren för lämpligheten av den år
1911 föreslagna organisationen. En av förutsättningarna för att antalet
fast anställda läkare enligt sakkunnigas förslag till omorganisation av fältläkarkåren
skulle kunna minskas från 146 till 108, var nämligen att i
stället för de sex till indragning föreslagna regeinentsläkarbefattningarna
sex fördelningsläkarbeställningar på stat inrättades.
296
Kungl. Ma.j:ts nåd. proposition nr 58.
Genom den beslutade omorganisationen hade emellertid utan uppförande
på stat av de sex fördelningsläkarbeställningarna antalet fast anställda
läkare ytterligare minskats med sex. Härigenom både icke blott
de fast anställda läkarnas antal på ett högst betänkligt sätt reducerats,
utan även de viktigaste, nämligen fördelningsläkarna, uteslutits.
Enligt styrelsens numera vunna erfarenhet hade följderna av denna
inskränkning i de sakkunnigas förslag gjort sig på ett synnerligen kännbart
sätt gällande. Sålunda hade indragningen av förutnämnda regera entsläkarbeställningar
bland annat minskat möjligheterna att finna lämpliga
fördelningsläkare och såsom bevis på de växande svårigheterna i sistnämnda
hänseende kunde framhållas, att till fördelningsläkare vid femte arméfördelningen
måst förordnas en regementsläkare från annan arméfördelning.
Sjukvårdsstyrelsen ansåge sig icke kunna ansluta sig till gjorda uttalanden,
att en fördelningsläkares göromål icke kom me att taga hans tid
helt och hållet i anspråk, utan hölle styrelsen tvärtom före, att fördelningsläkarna
skulle genom dem åliggande ämbetsgöromål få fullständig sysselsättning
och att genom fördelningsläkartjänsternas uppförande på stat
bland andra fördelar även ekonomiska stode att vinna till följd av bättre
vård och ökad sparsamhet i fråga om arméns sjukvårdsmateriel.
Efter inrättandet av särskilda fördelningsläkartjänster skulle också
en del sjukvårdsärenden, som för närvarande handlades inom styrelsen,
kunna överflyttas till arméfördelningsstaberna i och för utredning eller
slutligt avgörande, vilket givetvis skulle inbespara både tid och arbete.
Behovet av fördelningsläkare på stat vore således, enligt sjukvårdsstyrelsens
uppfattning, ur organisatorisk synpunkt trängande. Även
från fackutbildningssynpunkt gjorde sig detta "behov starkt gällande,
enär de nuvarande fördelningsläkarna genom sina tjänsteåligganden
såsom regementsläkare hindrades att ägna tillräcklig uppmärksamhet åt
underlydande läkares och sjukvårdspersonals sjukvårdstaktiska utbildning,
ett missförhållande som efter den betydliga inskränkningen av truppförbandsläkarnas
antal tydligare framträtt och hotade att äventyra arméns
krigsberedskap inom denna tjänstegren.
Samtliga arméfördelningschefer hava uti avgivna yttranden tillstyrkt
sjukvårdsstyrelsens framställning. I
I anslutning till vad såväl förenämnda sakkunniga som arméförvaltningens
sjukvårdsstyrelse föreslagit böra de nuvarande sex fördelningsläkarbefattningarna
uppföras på ordinarie stat såsom särskilda beställnin
-
297
Kung!. Majits nåd. proposition nr 58.
gar. Att såsom hittills skett förena fördelningsläkartjänsten med en regementsläkartjänst
har redan under nuvarande tjänstgöringsförhållanden
varit förenat med avsevärda olägenheter och möjliggjorts endast därigenom,
att extra läkare tidvis beordrats till de truppförband, där ifrågavarande
regementsläkare varit anställda, ävensom därigenom, att en del ärenden, som
tillhöra fördelningsläkarnas tjänst, handlagts i arméförvaltningens sjukvårdsstyrelse.
Ett dylikt förenande av olika tjänster skulle säkerligen vid ett
genomförande av de nu ifrågasatta ändringarna såväl i organisationen som
beträffande de värnpliktigas tjänstgöring komma att visa sig ännu
olämpligare. En ändring är också nödvändig, därest sjukvården inom armén
skall kunna på ett fullt tillfredsställande sätt handhavas och krigsförberedelserna
rätt bedrivas.
Att fördelningsläkarna icke skulle erhålla full sysselsättning i sina
befattningar torde, i betraktande av vad såväl de sakkunniga som arméförvaltningens
sjukvårdsstyrelse därom anfört, icke vara att befara. De
göromål, som tillhöra dessa läkares ämbetsbefattning, äro av så mångskiftande
natur, att de mer än väl komma att taga deras tid i anspråk.
I detta hänseende bör särskilt framhållas det synnerligen maktpåliggande
arbete, som åligger dessa läkare i fråga om uppgörande och reviderande
av erforderliga planer för sjukvårdens ordnande och handhavande under krig.
Jämväl bör nämnas, att de viktiga kassationsbesiktningarna böra förrättas
under ledning av vederbörande fördelningsläkare. Härigenom skulle noggrannare
och mera enhetliga principer kunna tillämpas än med den nuvarande
organisationen är möjligt.
Fördelningsläkarnas avlöningsförmåner torde böra bestämmas i enlighet
med de sakkunnigas förslag, d. v. s. till överstelöjtnants avlöningsförmåner
eller 6,325 kronor om året, därav 4,500 kronor lön och
1,825 kronor dagavlöning. Kostnaden för sex fördelningsläkare uppgår
således till 37,950 kronor. Då emellertid den å generalitetsstaten för närvarande
uppförda posten om 6,000 kronor för arvoden å 1,000 kronor åt
fördelningsläkare i stället bör utgå, kommer dessas uppförande å ordinarie
stat att medföra en kostnadsökning1 av endast 31,950 kronor, inkvarterings
*
IT ~ 77 °
ersättningen oräknad.
I sammanhang med uppförande av fördelningsläkarna på ordinarie
stat torde deras benämning böra ändras till fältläkare. I anslutning
härtill synes överfältläkaren böra benämnas generalfältläkare samt den fältläkare,
som vid förfall för generalfältläkaren bör inträda såsom dennes ställföreträdare,
överfältläkare. Ifrågavarande benämningar motsvara bättre än
de nuvarande dessa läkares tjänsteställning samt beställningarna inom andra
tjänstemannakårer, särskilt intendenturkåren.
Bihang till senare Riksdagens protokoll 1014. 1 saml. 28 käft. (AV 58.) 38
298
Kungl. Maj:ts nåd. proposition nr 58.
Nuvarande
organisa
tion.
Det till 44 bestämda antalet extra bataljonsläkarbeställningar motsvarar
ieke behovet. Detta torde dock näppeligen kunna tillgodoses genom
inrättande av nya extra bataljonsläkarbeställningar, ty ett flertal dylika
befattningar stå för närvarande vakanta. I stället bör en reservstat inrättas
även för fältläkarkåren, varom förslag kommer att framställas i annat
sammanhang.
Den ifrågasatta nya härordningen medför behov av två nya läkarbeställningar
vid truppförbanden. Av dessa bör den ena, som är avsedd
för Norrlands ingenjörkår, för att kunna hållas besatt vara regementsläkarbeställning.
Vid sjätte arméfördelningen stå nämligen sedan åtskilliga
år tillbaka flertalet bataljonsläkarbeställningar vakanta i brist på sökande.
Den andra beställningen är en bataljonsläkarbeställning vid Vaxholms grenadjärregemente,
som är avsett att utökas med en tredje bataljon. Det
till regementsläkaren vid nämnda regemente enligt 1911 års organisation
utgående särskilda arvodet å 500 kronor bör samtidigt indragas.
4. Intendenturkåren.
Intendenturkårens fast anställda personal utgöres enligt 1914 års
stat av:
1 generalintendent,
1 överfältintendent,
6 fältintendenter av första graden,
8 fältintendenter av andra graden,
49 intendenter av första klassen,
28 intendenter av andra klassen,
16 underintendenter,
80 förvaltare, samt
22 vaktmästare.
Enligt en av 1911 års riksdag godkänd plan skola 3 underintendentsbeställningar
uppflyttas till intendentsbeställningar, därav 2 av första
och 1 av andra klassen.
1901 års riksdag beslöt en minskning av det dåvarande antalet
vaktmästare från 36 till 17; denna minskning har ej ännu kunnat
Kungl. Maj:ts nåd. proposition nr 58. 299
genomföras längre, än att antalet dvlika beställningar i staten uppgår
till 22.
Genom instruktionen för arméförvaltningen den 11 oktober 1907 or- Intendenganiserades
å arméförvaltningens artilleri-, fortifikations- och intendentsde- * förarm?-1
partement samt sjukvårdsstyrelse teknisk revision med uppgift att granska, förvaltninhuruvida
penningmedlen blivit med omtanke och på ett med hänsyn till 9,untsdeparstatens
intresse ändamålsenligt sätt använd samt huruvida erlagda pris ståtements teki
överensstämmelse med varans beskaffenhet och marknadsläget, att kon- W!Sg£mrev*’
trollera persedelvården samt handhavandet av materiel och förnödenheter,
att övervaka att upphandlad eller försåld materiel in. m. blivit uppdebiterad
eller avförd i materiel-(persedel-)redogörelse, att jämföra de särskilda
förvaltningsmyndigheternas hushållning i olika detaljer samt att föreslå
åtgärder, som kunna leda till besparingar eller till avhjälpande av befintliga
missförhållanden. För ledning av denna revision disponeras inom intendentsdepartementet
för närvarande en fältintendent.
Då arméns utrustning i samband med den nya härordningens
genomförande kommer att i mycket stor utsträckning ökas, måste nämnda
revisionen, i vad den berör arméförvaltningens intendentsdepartement,
bliva mera omfattande och betydelsefull än hittills. Med hänsyn härtill måste
dess personal ökas, i samband varmed revisionen bör uppdelas på utrustnings-
och underhållsbyråerna inom intendentsdepartementet, så att vederbörande
byråchefer må kunna giva erforderliga direktiv för revisionens
verksamhet och inrikta dess arbeten på de mål, vilka vid varje särskild
tidpunkt äro de mest betydelsefulla. Härför erfordras en ny beställning
av regementsofficers tjänsteställning.
Enligt gällande stat har intendenturkåren 109 beställningar av officers
tjänsteställning. Av dessa är endast en förenad med överstes löneförmåner.
Med kårens nuvarande ssmmansättning äro befordringsförhållandena
på grund härav otillfredsställande. Vid en ökning av kårens
styrka skulle ifrågavarande disproportion framträda än skarpare. Den nytillkomna
beställningen med regementsofficers tjänsteställning bör därför
upptagas med överstes löneförmåner, d. v. s. såsom överfältintendentsbeställning.
Därigenom skulle även möjlighet ernås att giva de båda
cheferna för arméförvaltningens intendentsdepartements utrustnings- och
underhållsbyråer överstes löneförmåner, vilket är önskvärt såväl i betraktande
av de omfattande förvaltningsområden, som dessa chefer företräda,
som ock med hänsyn därtill, att avlöningsförmånerna i huvudsak
böra vara desamma för nu omförmälda byråchefer och för byråcheferna vid
arméförvaltningens artilleri- och fortifikationsdepartements militärbyråer.
300
Kungl. Maj:ts nåd. proposition nr 58.
Intenden- På grund av det ökade arbete inom arméfördelningsstaberna, som
tUfdrwriné- föranleddes av 1907 års förvaltningsreform, föreslogs i 1911 års statsverksjördelnings-
proposition, att arméfördelningsstaberna skulle tillgodoses med äldre, erfarna
5 kommen-1 intendenturtjänstemän, för vilket ändamål 6 underintendentsbeställningar
dantskapet skulle omändras till intendentsbeställningar, 3 av första och 3 av andra
1 0 en'' klassen. I enlighet med detta förslag, som av Riksdagen godkändes, hava
också 2 underintendentsbeställningar uppflyttats till intendentsbeställningar
av andra klassen och 1 underintendentsbeställning till intendentsbeställning
av första klassen.
För att biträda med de löpande göromålen vid ifrågavarande staber
har det emellertid under de senare åren även visat sig nödvändigt att där
placera förvaltare, som varit avsedda för de värnpliktigas utbildning
vid intendenturskolorna. Dessa förvaltare hava i sin ordning ersatts med
förvaltaraspiranter eller andra tillfälligt kommenderade underofficerare. Då
en dylik provisorisk anordning icke i längden kan vara lämplig, bör för
varje arméfördelningsstab och kommendantskapet i Boden tillkomma en
ny beställning av underofficers tjänsteställning.
Tillgodoseendet av behovet av arbetskrafter vid arméfördelningsstaberna
och kommendantskapet i Boden kräver därför dels den redan av
Riksdagen godkända, förut omnämnda uppflyttning en av återstående 3
underintendentsbeställningar till intendentsbeställningar, 2 av första och 1
av andra klassen, dels ock tillkomsten å intendenturkårens stat av 7 beställningar
av underofficers tjänsteställning.
Intenden- I annat sammanhang beröres behovet att uppföra dels ett havre
tför^ntm-
magasin i Stockholm, dels ett arméns intendenturförråd (förplägnadsanstalt)
dentur- i Östersund. För havremagasinet i Stockholm erfordras en uppbördsman
f°rra . av un(jerofficers tjänsteställning.
Med avseende på personalbehovet vid intendenturförrådet i Östersund
har arméförvaltningen i sitt år 1907 avgivna förslag om upprättande
av förplägnadsanstalter för armén angivit detsamma till 1 fältintendent,
1 intendent, 1 underintendent, 3 förvaltare och 3 vaktmästare.
Arméförvaltningen avsåg då, att anstalten i Östersund skulle lyda
direkt under arméförvaltningens intendentsdepartement. Det synes emellertid
ej nödvändigt, att nämnda förplägnadsanstalt ordnas såsom ett
centralt förråd, utan torde densamma, åtminstone tillsvidare, kunna underställas
chefen för sjätte arméfördelningen. Anstaltens kassagöromål skulle
sålunda kunna ombesörjas av arméfördelningsstabens kassaförvaltning.
Intendenturpersonalen kan därför inskränkas till att omfatta endast en
301
Kungl. Maj:ts nåd. proposition nr 58.
intendent för förrådsintendentstjänsten och två intendenturtjänstemän av
underofficers tjänsteställning.
För havremagasinet i Stockholm och intendenturförrådet i Östersund
böra därför å intendenturkårens stat tillkomma 1 intendentsbeställning av
andra klassen och 3 beställningar av underofficers tjänsteställning.
Vid den till nyuppsättning föreslagna Norrlands ingenjörkår erfordras Intenden1
regementsintendent och 1 förrådsförvaltare. Intendenturkårens stat be- ^örVupphöver
för detta ändamål ökas med 1 intendentsbeställning av andra klassen förband.
och 1 beställning av underofficers tjänsteställning.
Under avdelningen »Organisation: Förplägnadstrupperna» har redogjorts
för den ökning av intendenturkårens stat, som kräves för dessa trupper,
ökningen skulle uppgå till 1 intendent av andra klassen, 3 underintendenter,
2 intendenturtjänstemän av underfficers tjänsteställning, 4 distinktionskor
pr aler {furirer) av första klassen, 6 distinktionskorpraler (furirer)
av andra klassen, 10 korpraler, 10 vicekorpraler samt 12 meniga volontärer.
Med organiserandet av förplägnadstrupper bliva göromålen inom Intendengeneralintendentens
expedition ökade därigenom, att handläggningen av}örPgenérål
vissa för dessa trupper gemensamma ärenden, deras mobilisering, ut- intendentens
bildning och övningar, förlägges till denna expedition. För ifrågavarande exPeditionärenden
måste avses en fältintendent och en intendent, vilka sålunda
skulle få i huvudsak samma uppgifter som personalen vid truppavdelningen
å förtidkationsstabens huvudstation. De nuvarande göromålen vid
generalintendentens expedition hava varit så omfattande, att det visat sig
nödvändigt å densamma placera en av de för arméns intendenturförråd
avsedda förvaltarna. Då denne hädanefter måste avses för sin ordinarie
tjänst, erfordras således en ny förvaltarbeställning.
För förstärkande av arbetskrafterna i generalintendentens expedition
behöver därför intendenturkårens stat ökas med 1 fält intendentsbeställning
av andra graden, 1 intendentsbeställning av andra klassen och
1 beställning av underofficers tjänsteställning. För'' vaktmästartjänsten vid
generalintendentens expedition avses nu en av de på intendenturkårens stat
upptagna vaktmästarna. Denne vaktmästare bör i staten uppföras med
samma löneförmåner som vaktmästarna på arméförvaltningens stat.
Med hänsyn till den sålunda ifrågasatta avsevärda ökningen av in- Indragning
tendenturkårens stat torde böra undersökas, huruvida någon indragning av raJd?Zténnuvarande
befattningar kan äga rum. denturperso
Enligt
1901 års härordning skulle vart och ett av de centrala nal
302
Kungl. Maj:ts nåd. proposition nr 58.
intendenturförråden å Ivarlsborg samt i Stockholm och Boden under
vederbörlig förrådsförvaltning utgöras av en förråds-, en magasins- och en
verkstadsavdelning, varje dylik avdelning underställd en förvaltare vid
intendcnturkåren. Emellertid har det hittills icke visat sig behövligt att
upprätta särskilda verkstadsavdelningar å Karlsborg och i Boden. Någon
förrådsavdelning har ej heller inrättats å sistnämnda ort, varemot magasinsavdelningen
därstädes erhållit en sådan omfattning, att den måst uppdelas
på två förvaltare. Eu indragning av de båda för verkstadsavdelningarna
å Karlsborg och i Boden avsedda förvaltarbeställningarna är
alltså möjlig.
Enligt J 907 års förvaltningsbestämmelser skola förrådsgöromålen vid
kompani handhavas av vederbörande kompaniadjutant. Vid vartdera av
fästningsingenjörkoinpanierna i Vaxholm och Karlskrona finnes emellertid
en förrädsförvaltare tillhörande intendenturkåren. Dessa båda förvaltarbeställningar
kunna indragas.
Såsom redan under avdelningen »Organisation: Förplägnadstrupperna»
anförts, kunna de för intendentur skolorna avsedda 6‘ vaktmästarbeställningarna
indragas i samband med organiserandet av förplägnadstrupperna.
Då fasta intendenturskolor förläggas till intendenturförråden, kunna även
de för dessa förråd avsedda 9 v aktmästar beställning urna indragas. Likaså
kan den för rnilitärbefälet på Gottland avsedda vaktmästarbeställningen
utgå ur staten.
Rekrytera- Med avseende å de föreslagna nya beställningarna av underofficers
9efaitlrl°e- '' tjänsteställning må framhållas, att förvaltarbeställningarna vid intendenturställnin-
kåren för närvarande rekryteras endast genom transport av underofficegarna‘
rare från de olika truppslagen. I och med tillkomsten på intendentur
kårens
stat av underbefälsbeställningar av manskaps klass, rekryterade på
samma sätt som vid infanteriet, böra förvaltarbeställningarna rekryteras ej
endast från andra truppslag, utan även genom befordran av furirer av
första klassen vid förplägnadstrupperna. Vid sådant förhållande böra inom
intendenturkåren inrättas beställningar, motsvarande sergeant av första och
andra klassen. Dessa beställningar höra lämpligen tillsvidare benämnas förvaltarassistentbeställningar
och uppdelas i två klasser. De 14 beställningar av
underofficers tjänsteställning, med vilka intendenturkårens stat skulle ökas,
torde därför böra uppföras såsom förvaltarassistentbeställningar, 7 av första
och 7 av andra klassen. Därjämte torde 2 förvaltarbeställningar utan
olägenhet kunna nedflyttas, 1 till förvaltarassistentbeställning av första
klassen och 1 till sådan beställning av andra klassen.
303
Kungl. Maj:ts nåd. proposition nr 58.
De förändringar i intendenturkårens stat, för vilka nu redogjorts,
framgå av efterföljande sammanställning.
|
|
| Ö k | n | i n g |
| M i n | s k | n i n | g | Slutlig | |||
| för arméförvaltningens intendentur- departementets tekniska revision. | för arméfördelningsstaberna ock kom- mendantskapet i Boden. | för intendenturförrådet i Östersnnd ock kavremagasinet i Stockkolm. | för Norrlands ingenjörkår. | ©: >-i a •-< ''H- SK Jo. B P CL. ■J. B ►ö T3 CD a p p | för generalintendentens expedition. | | genom nedflyttning av förvaltarbeställ- ningar till förvaltarassistentbeställ- | ningar. | Summa. | vid intendenturförråden i Karlsborg | vid fästningsingenjörkompanierna ock | genom nedflyttning av förvaltarbeställ-ningar till förvaltarassistentbeställ-ningar. | Summa. | ökning. | minskning. |
Överfältintendent........ | i | _ | _ | _ | _ | _ | _ | 1 | _ |
|
|
| 1 |
|
Fältintendent ay andra graden . . | — | — | — | — | — | i | — | 1 | — | _ | _ |
| 1 |
|
Intendent av första klassen . . . | — | 2 | — | — | — | — | — | 2 | — | _ | _ | _ | 2 |
|
> » andra > ... | — | 1 | 1 | 1 | i | i | — | 5 | — | _ | _ | _ | 5 | _ |
Underintendenter........ | — | — | — | — | 3 | — | -- | 3 | 3 | _ | _ | 3 |
|
|
1 Förvaltare........... | — | — | — | — | — | — | — | — | 2 | 2 | 2 | 6 | _ | 6 |
[ Förvaltarassistenter av första kl.l | — | 7 | 3 | 1 | 2 | i | 2 | f 8 i 8 | — | — | — | — | 8 8 | — |
j Distinktionskorpraler (fnrirer) av | _ | _ | _ |
| 4 |
|
| 4 |
|
|
|
| 4 |
|
j Distinktionskorpraler (fnrirer) av | _ | _ | _ |
| 6 |
|
| 6 |
|
|
|
| 6 |
|
Korpraler.......... | — | — | — | — | 10 | — | — | 10 | — | _ | _ | _ | 10 | _ |
Vicekorpraler .......... | — | — | — | — | 10 | — | — | 10 | _'' | _ | _ |
| 10 |
|
Volontärer........... | — | — | — | — | 12 | — | — | 12 | — | _ | _ | _ | 12 | _ |
Vaktmästare med samma löneför-måner som å arméförvaltningens |
|
|
|
|
| i |
| 1 |
|
|
|
| 1 |
|
Vaktmästare på äldre stat .... | — | — | — | — | — | — | — | — | 16 | 1 | — | 17 | - | 17 |
Samtliga beställningar av officers och underofficers tjänsteställning
hava, i likhet med vad för närvarande är fallet, upptagits såsom civilinilitära
beställningar, medan de nytillkomna underbefälsbeställningarna
304
Kungl. Maj ds nåd. proposition nr 58.
av manskapet samt de meniga beställningarna upptagits såsom krigsmans
beställningar. Skäl föreligga visserligen, vilka tala för intendenturkårens
omorganisation till en rent militär kår. Då en sådan omorganisation kan
genomföras oberoende av härordningsreformen, synes därmed, i avvaktan
på fullständigare utredning, böra tillsvidare anstå.
5. Fältveterinärkåren.
I underdånigt yttrande den 9 januari 1912 angående kavalleriets
organisation m. m. har arméförvaltningen framhållit, att en veterinär behöver
anställas i Boden med skyldighet att i egenskap av fästningsveterinär
bestrida hästsjukvården vid alla truppförband därstädes mot åtnjutande
av avlöningsförmåner lika med regementsveterinär.
Behovet av en sådan veterinär, vilket gjort sig gällande redan
med den nuvarande organisationen, kommer givetvis att framträda med än
större styrka i och med genomförandet av den nu ifrågasatta härordningen.
Såsom redan förut framhållits, kommer nämligen att till Boden förläggas en
skvadron ur Skånska husarregementet, varjämte, enligt vad längre fram
närmare utvecklas, stamhästar böra uppsättas vid Norrbottens regemente
och det till Boden förlagda fästningsartilleriet, samtidigt som antalet
stamhästar vid Bodens ingenjörkår ökas. Vid sådant förhållande torde
det bliva oavvisligen nödvändigt att för veterinärvårdens ombesörjande vid
de till Boden förlagda truppförbanden å staten för kommendantskapet därstädes
uppföra en fästningsveterinärbeställning med avlöningsförmåner såsom
för regementsveterinär.
För Fälttelegraf kåren och Norrlands ingenjörkår erfordras dessutom
två nya bataljonsveterinärbeställningar.
På grund av särskilda framställningar lärer det i en nära framtid
bliva nödvändigt att till behandling upptaga frågan om lönereglering för
fältveterinärkåren. Då emellertid denna fråga kräver ytterligare utredning
och ej står i omedelbart sammanhang med den nya härordningen, finnes
icke anledning att nu ingå på densamma.
Spörsmålet om en reservstat för fältveterinärkåren kommer att behandlas
i annat sammanhang.
6. Ecklesiastikstaten.
Inom lantförsvarsdeparteinentet tillkallade sakkunniga hava under år
1909 slutbehandlat förslag till bestämmelser för den andliga vårdens organisation
inom armén. Då emellertid detta ärende icke befinner sig i det
305
Kungl. Maj:ts nåd. proposition nr 58.
skick, att det nu kan till avgörande företagas, samt en omorganisation av
arméns ecklesiastikstat, därest en sådan anses erforderlig, kan genomföras
oberoende av frågan om ny härordning, ifrågasättes för närvarande ej någon
mera genomgripande förändring beträffande ecklesiastikstaten.
Till följd av den föreslagna omorganisationen av fältingenjörtrupperna
uppstår behov av två nya regementspastorsbeställningar å fortifikationens
stat. För närvarande upptager denna endast en sådan beställning,
och bestrider dess innehavare regementspastorsbefattningarna vid såväl Svea
ingenjörkår som Fälttelegraf kåren. Efter dessa kårers omorganisation kunna
nämnda befattningar ej längre beklädas av samma person, utan böra de båda
truppförbanden erhålla vardera sin regementspastor. Genom uppsättning av
Norrlands ingenjörkår uppstår behov av ytterligare en regementspastor.
Däremot kunna två regementspastorsbeställningar indragas vid trängen.
Den andliga vården vid Svea och Norrlands trängkårer kan nämligen ombesörjas
av regementspastorerna vid de infanteriregementen, som äro förlagda
i respektive Örebro och Sollefteå. En sådan anordning tillämpas redan nu
i frågaoom Göta och Östgöta trängkårer.
A staten för Boden-Karlsborgs artilleriregemente finnas för närvarande
uppförda arvoden åt tvä regementspastorer, av vilka det ena uppbäres
av garnisonspastorn å Karlsborg. Detta arvode synes böra utgå från
regementets stat och i stället uppföras å kommendantsstaten, som upptager
garnisonspastors övriga löneförmåner. Det andra arvodet samt det
å Norrbottens regementes stat för en regementspastor uppförda böra utgå
från vederbörande stater och i stället å kommendantsst-aten under kommendantskapet
vid Boden uppföras arvode åt en garnisonspastor.
7. Rättsväsendet.
Såsom i annat sammanhang framhållits, kommer i samband med
den nu ifrågasatta armereformen att framläggas förslag till reformerad
krigslagstiftning, innefattande jämväl en omorganisation av krigsdomstolarna.
Enligt detta förslag äro avlöningsförmånerna för auditörer avsedda att
upptagas under andra huvudtiteln. Med anledning härav hava samtliga
arvoden för auditörer uteslutits ur de stater, där dylika arvoden för närvarande
finnas uppförda.
Bihang till senare Riksdagens protokoll 1914. 1 sand. 28 käft. (Nr 58.) 39
306
Kungi. Maj:ls nåd. proposition nr 58.
Yl. Landstormen.
1904 års Alltsedan landstormens organisation i enlighet med det av 1904
°r9tion.a~ ;°irs riksdag godkända förslaget påbörjades, har dess utveckling såsom en
länk i vårt försvarsväsende fortgått i gynnsam riktning, och några skäl
att frångå de till grund för detta uppbåds organisation liggande huvudprinciperna
föreligga icke. Tvärtom hava dessa principer möjliggjort, att
landstormens planerade krigsorganisation kunnat nå en avsevärd grad av
fasthet, och att, därest vissa brister i utbildning och utrustning bliva avhjälpta,
ifrågavarande uppbåd kan räknas såsom en betydelsefull del av lokalförsvaret.
Landstormens betydelse kommer givetvis att ökas, då dess organisation
blivit fullt genomförd och värnpliktiga med längre utbildning nått
upp i landstormsåldern. Framför allt torde den avsevärda tillgång på bättre
kvalificerat befäl, som genom föreliggande förslags antagande skulle komma
att tillföras detta uppbåd, vara ögnad att höja dess betydelse för försvaret.
Såväl på grund härav som med hänsyn till det stora intresse, varmed
landstormsorganisationen i allmänhet omfattats, torde det vara skäl
att nu genomföra organisationen i dess helhet samt att därvid jämväl
låta den undergå en viss utveckling.
Fullföljande Enligt de synpunkter angående landstormens organisation, som av
Iprunqliqa chefen för generalstaben framlades i underdånig skrivelse den 18 november
planen för 1901, borde samtliga områdens landstorm organiseras samt erhålla beväpmem8org''a-
n^no oc^ intendenturutrustning. För detta ändamål borde inom varje
nisation. landstormsområde en landstormsområdesbefälhavare och en förrådsförvaltare
tillsättas samt landstormsförråd anordnas. Förråden borde innehålla
gevär och ammunition och, vad vissa viktigare områden beträffar, även
intendenturutrustning för områdets landstormsmän; för övriga landstormsområden
erforderlig intendenturutrustning borde uppläggas i arméfördelningsvis
ordnade förråd.
1903 ars landstorniskommitté anslöt sig i huvudsak till de av generalstabschefen
uttalade synpunkterna, dock med den inskränkning, att, enligt
kommitténs uppfattning, särskilda förrådsbyggnader tillsvidare borde upp
-
307
Kungl. Maj:ts nåd. proposition nr 58.
föras endast inom områden vid rikets kuster och norra landgräns, så kallade
områden av första klass. Övriga landstonnsområden, benämnda landstormsområden
av andra klass, behövde tillsvidare ej erhålla egna förrådsbyggnader,
utan kunde beväpning och ammunitionsutrustning för dem
tills vidare förvaras i lämpligt belägna tygförråd samt intendenturutrustningen
ordnas i centralförråd enligt de i chefens för generalstaben förslag
angivna grunder.
Den'' av 1901 års riksdag godkända landstormsorganisationen upptog
emellertid icke landstormsområdesbefälhavare och ej heller intendenturutrustning
för landstonnsområden av andra klass samt omfattade sålunda
egentligen endast landstormsområdena av första klassen.
Uti sitt år 1906 avgivna förslag till försvarsväsendets stärkande
framhöll chefen för generalstaben, att sedan genom unionsupplösningen
rikets landgräns mot främmande stater blivit fyrdubblad, även samtliga
andra klassens områden borde organiseras såsom områden av första klass.
Såväl 1907 års generalskommission som 1907 års försvarskommitté
biträdde berörda av chefen för generalstaben avgivna förslag om landstormsorganisationens
fullföljande.
Sedan vissa av de förändrade förhållandena betingade avsteg från
1904 års plan blivit gjorda och till Riksdagen anmälda, beslöt 1909 års
Riksdag, dels att områden av första klass, vilkas organisation ännu icke
genomförts, skulle organiseras, dels att ytterligare ett antal huvudsakligen
invid rikets västra gräns belägna områden skulle erhålla organisation.
Av det förutnämnda framgår, att landstormens organisation blivit
av skilda anledningar avsevärt fördröjd. Vid sådant förhållande torde det,
såsom chefen för generalstaben i underdånig skrivelse den 1 november
1912 framhållit, ligga vikt uppå, att åtgärder nu vidtagas för att genomföra
densamma. Landstormsområdesbefälhavare och landstormsförrådsförvaltare
böra därför förordnas för alla återstående landstormsområden ävensom
landstormsförråd inom dessa uppföras. Beträffande de områden, vilka
för sina förrådsbyggnader äro beroende av kasernbyggena, bör dock med
anordnandet av förråden i allmänhet tillsvidare anstå.
Vid utarbetandet av det ursprungliga förslaget till landstormens
organisation förutsattes, att man åtminstone i allmänhet skulle kunna
erhålla f. d. officerare såsom landstormsområdesbefälhavare. Detta ansågs
nödvändigt, dels emedan organisationsarbetena inom landstormsområdet
krävde en militärt sakkunnig person, dels enär landstormsoinrådesbefälhavaren
i allmänhet vore avsedd att vid krigsutbrott föra
308
Kungl. Maj:ts nåd. proposition nr 58.
befälet över de inom området uppbådade landstormsmännen. Enligt vad
erfarenheten visat, har det emellertid icke lyckats att erhålla f. d. officerare
till landstormsområdesbefälhavare inom samtliga landstormsområden. Särskilt
gäller detta sjätte arméfördelningsområdet, där av 36 landstormsområden
för närvarande endast 13 hava reservofficerare eller f. d. officerare
till befälhavare. Orsaken härtill torde förnämligast vara, att de med tjänsten
förenade ekonomiska förmånerna ej motsvara de olägenheter, som följa med
bosättning inom avlägsna landsdelar.
Den nu antydda svagheten i organisationen bör, såvitt möjligt, avlägsnas.
Ett höjande av arvodena inom vissa landstormsområden i det
nordliga Sverige blir härvid erforderligt. En beräkning av antalet landstormsområden,
för vilkas befälhavare en arvodesförhöjning bör äga rum,
giver vid handen, att en höjning av intill 100 procent av arvodena för
dessa befälhavare skulle medföra en ökad årlig kostnad av 8,220 kronor.
Sådan ökning av arvodena bör dock icke tillkomma tillförordnade utan
endast ordinarie landstormsområdesbefälhavare, d. v. s. officerare eller f. d.
officerare, som innehava nämnda befattningar. Det synes nämligen icke
av förhållandena påkallat att låta en dylik ökning tillgodokomma en till
landstormsområdesbefälhavare förordnad civil pei^son, vilken på grund av sin
borgerliga sysselsättning redan är bosatt å den ort, där han förordnas till
landstormsområdesbefälhavare. Av detta skäl är det icke heller lämpligt
att en gång för alla fastslå storleken av det förhöjda arvodet för befälhavarna
inom vissa landstormsområden, utan bör förenämnda belopp, högst
8,220 kronor, användas till förhöjning av arvodena för de landstormsområdesbefälhavare,
företrädesvis inom sjätte arméfördelningsområdet, Kungl.
Maj:t bestämmer.
Landstor- Landstormens utbildning är för närvarande helt och hållet grundad
mens utbild- på frivillighet. Övningarna hava utgjorts av frivilliga skjutövningar, frinmg.
villiga, befälsövningar och frivilliga övningar med landstormsavdelningar.
Sistnämnda övningar hava ännu icke tagit någon nämnvärd omfattning,
och de frivilliga skjutövningarna hava icke av landstormsmännen omfattats
med så allmänt intresse, att de kunna anses utgöra en borgen för att
landstormen i sin helhet i erforderlig grad underhåller sin skjutskicklighet.
De frivilliga befälsövningarna hava hittills lämnat ett jämförelsevis gott
utbyte. Verkställd utredning visar dock, att dessa övningar vunnit så ringa
anslutning, att sammanlagda antalet däri deltagande icke uppgår till mera
än omkring 40 procent av landstormsbefälet av officers grad.
De under 1912 verkställda mobiliseringsövningarna med landstormen
visade otvetydigt, att en väsentlig förbättring i landstormens, befälets
Kttngl. Maj:ts nåd. proposition nr 58.
309
såväl som truppens, utbildning är ett nödvändigt villkor, om detta
uppbåd skall kunna fylla sin plats i riksförsvaret samt de i landstormen
ingående värnpliktiga icke skola under krig uppoffras utan motsvarande
nytta.
Det är på grund av nyss anförda skäl av största vikt, att lagstadgade
landstormsövningar komma till stånd. Dessa övningar böra avse inkallelse,
, samling och utrustning av landstormen samt tillämpningsövningar
under förhållanden, vilka så mycket som möjligt ansluta sig till förloppet
vid mobilisering, samt i huvudsak anordnas med hänsyn till de särskilda
landstorrasavdelningarnas krigsuppgifter enligt plan. Om tillräcklig fältmässighet
skall kunna givas åt dessa övningar, böra de pågå minst tre
dagar. Därutöver måste tid beräknas för truppövningar av mera formell
natur samt för skjutövningar. Av dessa skäl böra landstormsövningarna
hava en varaktighet av fem dagar. Då någon särskild mönstring med
landstormen icke äger rum, vore det önskvärt, att åtminstone inom de
områden, där en snabb mobilisering är av särskild betydelse, varje
landstormsman deltoge i två dylika övningar. För närvarande torde emellertid
icke mera än en obligatorisk övning böra ifrågasättas.
Landstormsövningarna torde givetvis böra äga rum å sådan tid, att
de i minsta möjliga mån inkräkta på landstormsmännens civila sysselsättningar.
Med hänsyn till förläggningsmöjligheterna torde de dock i allmänhet
böra försiggå under sommaren eller hösten.
Behovet av särskilda landstormsbefälsövningar bör fortfarande tillgodoses
på frivillighetens väg. Den nuvarande organisationen för frivilliga
landstormsövningar har nått en ganska stor fasthet. Genom det
nyligen bildade landstormsföreningarnas centralförbund har den fått en
gemensam målsman för hela riket, och det torde vara givet, att även om
de lagstadgade övningarna komma till stånd, de frivilliga sammanslutningarna
för landstormens övande fortfarande hava mycket stora uppgifter
att ifylla, såsom exempelvis att förmå landstormsmännen att deltaga i frivillga
skjutövningar och att verka för landstormsbefälets utbildning. Inom
en icke avlägsen framtid torde dessutom åtskilliga landstormsområden
genom frivilliga gåvor komma att — vad materielen angår — sättas i
stånd att uppsätta kulspruteavdelningar. Skola dessa avdelningar kunna
göra avsedd nytta, kräves emellertid ett ganska omfattande utbildningsarbete,
vilket icke gärna kan komma till stånd annat än på frivillighetens
väg.
310
K linål. Maj:ts nåd. proposition nr 58.
VII. Härens hästar.
A. Stam hästar.
infanteriet. Uti det av chefen för generalstaben år 1906 avgivna förslaget till
Chefens för arméns utveckling under perioden 1908—1913 anfördes rörande infanteben6förslag
riets behov av stamhästar följande:
av år 1906. »Vid infanteriet llro stamhästar erforderliga av flera orsaker. Först
och främst torde regementskvartermästares och regementsadj utan ters egna
tjänstehästar böra utbytas mot Kronan tillhöriga hästar. Sedan nämnda
officerare numera ej längre tid än högst 5 respektive 4 år i en följd få
bekläda ifrågavarande befattningar, har det nämligen visat sig, att anskaffningen
av en fullgod tjänstehäst jämte erforderliga hästutredningspersedlar
och avyttrandet av desamma redan efter några få år i regeln medfört en
icke obetydlig ekonomisk uppoffring för den enskilde, vilket dels menligt
inverkat på den obemedlade officerens ställning efter mottaget förordnande
såsom regementskvarterrnästare eller -adjutant, dels för honom försvårat
anskaffningen av en fullt fältduglig egen tjänstehäst. Den här föreslagna
övergången från egna tjänstehästar till stamhästar medför ej heller ökad
kostnad för statsverket, utan innebär tvärtom någon besparing av Kronans
medel.
Vidare bör vid varje regemente finnas ett antal stamhästar. Av
kompanicheferna kräves nämligen numera under fältförhållanden en sådan
rörlighet, att densamma kan uppnås endast genom att göra dem beridna.
Så länge stamhästar ej stått till buds härför, har man måst tillgripa den
nödfallsutvägen att vid mobilisering förse infanteriets kompanichefer med
utskrivna ridhästar. Det ligger dock i sakens natur, att av dessa utskrivna
hästar ej alla kunna antagas motsvara de fordringar, som måste ställas å
desamma.»
Därjämte erinrades, att vid de infanteriregementen, vid vilka kulspruteavdelningar
skulle uppsättas, måste finnas ett mindre antal stamhästar,
beräknat till sex vid varje dylikt regemente.
Slutligen framhöll chefen för generalstaben såsom lämpligt, att infanteriets
stamhästar underginge remontdressyr vid kavalleriet och därefter
överlämnades till vederbörliga regementen.
Kungl. Maj:ts nåd. proposition nr 58.
311
Generalskommissionen av år 1907 anförde i denna fråga följande: 1907 års
»Enligt generalskommissionens mening böra infanteriets samtliga kommission.
kompanichefer vara beridna.
I taktiskt avseende vinnas hårigenom väsentliga fördelar. Under
större fälttjänstövningar har man nämligen ofta funnit, att befälsmekanisrnen
i sin helhet fungerar för långsamt och att truppdispositionerna stundom
kräva oproportionerligt lång tid. All orientering, terrängrekognoscering
och ordergivning skulle i hög grad kunna påskyndas, därest kompanicheferna
gjordes beridna. Detta skulle jämväl väsentligen underlätta översikten
och ledningen av kompaniets underavdelningar såväl under bevakningstjänst
som i strid. Vidare skulle kompanicheferna efter längre ansträngande
marscher vara i stånd att med friska krafter ägna sig åt manskapets
omvårdnad samt truppens förplägnad och förläggning. Slutligen
kunna beridna kompanichefer vida bättre än oberidna under fredsövningar
övervaka och leda sina kompaniers utbildning.
Generalskommissionen anser på grund av vad sålunda anförts, att
denna viktiga fråga bör erhålla den lösning, att varje kompanichef erhåller
en stamhäst.
En ökning redan under här berörda period av remontantalet vid
kavalleriregementena till det antal, som skulle erfordras för att göra regementskvartermästare,
adjutanter och kompanichefer vid varje infanteriregemente
beridna, skulle emellertid dels ställa betydligt ökade krav på remonteringen,
dels för remontdressyren taga i anspråk större antal underbefäl
vid kavalleriregementena, än den under övergångsåren knappa rnanskapstillgången
medgiver.»
1907 års försvarskommitté förordade, med åberopande av vad chefen 1907
för generalstaben och generalskommissionen anfört, uppsättande av stam- mitté.
hästar vid infanteriet till det av chefen för generalstaben föreslagna antalet.
I ett inom tredje försvarsberedningen utarbetat yttrande angående
arméns hästar framhållas de synpunkter, som tala för att göra infanteriets ningen.
kompanichefer beridna i fred, varjämte beredningen förordar, att samtliga
på egna tjänstehästar nu beridna officerare skola göras beridna å kronans
hästar. Beträffande förstnämnda spörsmål yttrar beredningen, att densamma
kommit till den uppfattningen, att det ur såväl fredsutbildningssom
mobiliseringssynpunkt vore en åtgärd av synnerlig vikt, om varje infanteriregemente
till sitt förfogande erhölle ett antal ridhästar, på vilka
kompanichefer kunde göras beridna, samt att beredningen förty komme
vid angivande av de särskilda vapenslagens och truppförbandens behov av
312
Kungl. Maj:ts nåd. proposition nr 58.
stamhästar att för infanteriregementena beräkna ridhästar jämväl för
kompanichefer, vilket behov till allra största delen kunde fyllas med från
kavalleriet och artilleriet utrangerade hästar.
Departc- Vad törst beträffar frågan om regementskvartermästares och rege
mente
eJen mentsagjutanters egna tjänstehästar, synas alla skäl tala för att utbyta desamma
mot stamhästar. Härigenom vinnes nämligen, såsom chefen för
generalstaben anfört, icke blott större säkerhet för att ifrågavarande officerare
äro beridna på fullt fältdugliga hästar, utan kommer även den enskilde
officeren att säkerställas mot ekonomiska förluster genom mottagandet
av befattning utav ifrågavarande slag. Det synes sannolikt, att denna
åtgärd samtidigt skall kunna medföra någon besparing för statsverket.
Vad åter angår regementsofficer ar na vid infanteriet, vilka i regel bekläda
sina befattningar under längre tid men till följd av sin ålder ofta
icke torde vara oberoende av det personliga utväljandet av tjänstehästar,
synes, såsom senare skall beröras, lämpligt att dessa officerare allt fortfarande
bibehållas vid nuvarande rättighet att själva ombesörja sin beridenhet.
Infanteriets kompanichefer skola enligt nuvarande planer vid mobilisering
göras beridna på utskrivna hästar. För att kunna fylla de krävande
uppgifter, som den nutida krigskonsten ställer på honom, måste nämligen
kompanichefen till sitt förfogande hava en ridhäst. Redan på grund därav, att
icke alla utskrivna ridhästar kunna antagas motsvara skäliga krav, uppställer
sig frågan, huruvida icke kompanicheferna, i likhet med vad förhållandet
är inom ett flertal utländska arméer, böra göras beridna redan i fred.
Vid kompaniets utbildning i allmänhet är det kompanichefen till
stor hjälp, om han till sitt förfogande har en ridhäst. Han kan då med
större lätthet hastigt uppsöka och rekognoscera erforderlig övningsterräng
samt övervaka och leda övningar, som pågå å olika ställen. Vid utbildning
i fälttjänst kan han utan svårighet personligen göra sitt inflytande gällande,
även om truppen är uppdelad på två eller flera avdelningar. Vid kompaniets
uppträdande såväl samlat som i spridd ordning kan han på ett helt
annat sätt överskåda kompaniet i dess helhet och vid behov direkt ingripa
på olika punkter, om han är beriden, än om han är nödsakad att uppträda
till fots. Vidare vinner han tid och sparar kraft, allt till förmån för sina
omsorger om kompaniet.
För kompanichefernas egen utbildning är det av stor betydelse, att
de genom att disponera över ridhästar kunna deltaga i taktiska övningar
på längre avstånd från förläggningsorten ävensom att de sättas i tillfälle
Kungl. Maj:ts nåd. proposition nr 58.
313
att förvärva och bibehålla den träning i ridning, som är nödvändig för
att kunna uppträda till häst under fältförhållanden.
Under övningar i större förband än kompani framträda än mera fördelarna
därav, att kompanicheferna äro beridna. Då det exempelvis gäller
att utveckla en trupp till strid, måste ordergivningen ofta ske från en
punkt, som ligger på långt avstånd från den plats, där truppen för tillfället
befinner sig. Dit kallar bataljonschefen fram sina kompanichefer,
och det torde icke behöva vidare påvisas, vilken betydelse det har, om de
då äro beridna. Endast därigenom kan ordergivningen och truppens utveckling
ske med den snabbhet och smidighet, som äro nödvändiga. Ävenledes
kunna beridna kompanichefer deltaga i stridsfältets rekognoscering.
Det inses också lätt, att ur denna synpunkt samtliga kompanichefer måste
vara beridna. Om endast en eller ett par sakna hästar, kommer lätteligen
hela ordergivningen att bliva försenad och vinsten av att de övriga äro
beridna att delvis gå förlorad.
Före raster och förläggning kan den beridne kompanichefen i tid
vidtaga förberedande undersökningar av vattentillgång och inkvarteringsmöjligheter
m. m., för att truppen vid framkomsten utan tidsutdräkt må
kunna komma i åtnjutande av en ofta välbehövlig vila.
Då truppen efter slutad dagsmarsch går i kvarter, har kompanichefen
att sörja för sitt folks förläggning, förplägnad och sjukvård, besöka de
olika kvarteren och övervaka den inre tjänstens olika grenar, vilket allt
har den största betydelse för truppens välbefinnande. Han har dessutom
i vanliga fall att ombesörja en del expeditionstjänst. För att kompanichefen
må hava krafter sparade för alla dessa göromål, är det nödvändigt,
att han under marschen erhåller tillfälle att rida.
Under nuvarande förhållanden har kompanichef rätt att på egen
bekostnad göra sig beriden under övningar. Det har därvid visat sig, att
de kompanichefer, som begagnat sig av denna rättighet, haft synnerligen
stor nytta därav. De hava därigenom, synnerligast under övningar i större
förband och vid fälttjänstövningar, lättare kurmat göra sig gällande. På
detta sätt hava de fått ett försteg framför dem bland kamraterna, som icke
haft råd att hålla sig med häst. Detta skulle kunna tänkas inverka på
utsikterna till befordran, så att dessa i viss mån bliva beroende av ekonomiska
förhållanden.
Att infanteriets kompanichefer göras beridna redan i fred, måste alltså
anses vara av största vikt. För detta ändamål erfordras vid varje infanteriregemente
12 hästar, vilka böra tillhöra staten.
För det kulsprutekompani, som nyuppsättes vid varje infanteriregemente,
erfordras likaledes ett antal stamhästar. Enligt chefens för
Bihang till senare Riksdagens protokoll 1914. 1 sand. 28 höft. (Nr 58.) ? 40
314
Kungl. Maj:ts nåd. proposition nr 58.
generalstaben beräkning år 1906, varemot 1907 års generalskommission
och försvarskommitté icke haft något att erinra, bör detta antal bestämmas
till sex.
Vid ett infanteriregemente bör alltså finnas följande antal stam -
hästar:
för 1 regementskvartermästare......1 häst
» 4 regementsadjutanter........4 hästar
» 12 kompanichefer...........12 »
» kulsprutekompaniet.........6 »
Summa 23 hästar
*
De fordringar, som böra uppställas på infanterihästarna, äro i någon
mån beroende av deras blivande användning. Regementskvartermästarnas och
regementsadjutanternas hästar måste vara snabba och uthålliga och kunna
röra sig med lätthet även i hinderströdd mark. På dem böra alltså ställas
lika höga krav som på kavalleriets hästar. Beträffande kompanichefernas
och kulsprutekompaniets hästar kunna däremot fordringarna något minskas;
av de senare bör flertalet kunna användas till körbruk. Det vore emellertid
icke lämpligt att till infanteriet överföra kasserade eller allt för gamla
hästar från de beridna truppslagen. Vad kavalleriet beträffar, behövas för
övrigt de bästa av de äldre hästarna vid detta truppslag i och för kulsprutetjänsten.
Ehuru medelåldersgränsen för kassation av infanteriets
hästar på grund av nyssnämnda skäl icke bör sättas alltför hög, torde
den dock kunna bestämmas något över den vid kavalleriet vanliga, eller
till 16 år i stället för 15. Att infanteriet icke kan mottaga sina hästar
såsom remonter är uppenbart, enär detta truppslag saknar nödiga förutsättningar
för att kunna bibringa de unga hästarna erforderlig dressyr;
hästarna måste alltså vara färdigdresserade, då de överlämnas till infanteriregementena.
En häst blir först vid 6 års ålder fullt användbar till tjänstebruk.
Om hästarna överlämnas redan vid denna ålder, komma de beridna truppslagen
icke att fpr egen del få någon nytta av det på dressyren nedlagda
arbetet. Å andra sidan äro de år, som följa närmast 6-årsgränsen,
av stor betydelse för hästens utveckling, och man torde med fog
kunna påstå, att flertalet hästar först vid 8 år vunnit full stadga och
fasthet. Det synes därför lämpligt, att hästen kvarhålles vid det beridna
truppslaget ytterligare omkring 2 år och att således infanteriet får mottaga
hästar av i allmänhet 8 års ålder. De skulle alltså få en tjänstetid
vid infanteriet av i medeltal 8 år. Genom att bestämma denna tidpunkt
Kungl. Maj:ts nåd. proposition nr 58.
315
för hästarnas överlämnande vinner man en viss trygghet för att infanteriets
stamhästar skola visa sig hållbara, varjämte någon ersättning för det å
dressyren nedlagda arbetet beredes det beridna truppförbandet, i det att
den färdigdresserade hästen under två år kommer att stå till dess förfogande.
Därtill kommer, att man på sådant sätt bör kunna påräkna en
lämpligare vård och behandling av hästen under denna för hans utveckling
betydelsefulla period.
Såsom redan nämnts, böra kulsprutehästarna tillika kunna användas
för körbruk. Erfarenheten visar emellertid, att kavalleriets hästar mindre
ofta lämpa sig härför. Det synes därför lämpligt, att det antal hästar vid
infanteriet, som svarar mot kulsprutekompaniernas behov, uttagas från artilleriet.
Av de 23 stamhästarna vid varje infanteriregemente böra alltså 17
vara uttagna från kavalleriet och 6 från artilleriet eller, om man tager i
betraktande infanteriet i dess helhet, 476 från kavalleriet och 168 från artilleriet.
Om infanteristamhästens tjänstetid beiUknas till 8 år, skulle alltså
infanteriet årligen mottaga 60 hästar från kavalleriet och 21 från artilleriet.
Härvid har dock icke tagits i betraktande avgången bland infanteriets
hästar på grund av sjukdom eller olyckshändelser. Denna torde emellertid
uppvägas därav, att en del hästar sannolikt kunna kvarhållas i bruk längre
än till och med det 16:de året.
Såsom en följd av ifrågavarande avgång bland kavalleriets och artilleriets
hästar måste det årliga remontantalet höjas vid dessa truppslag med
44 vid kavalleriet och 16 vid artilleriet.
Erforderliga stallbyggnader böra uppföras för det ökade antalet stamhästar
ävensom för lejda hästar till kulsprutekompanierna. Under närmaste
tiden vidtagas provisoriska åtgärder för hästarnas uppställande.
Det föreslagna överförandet av hästar från kavalleriet till infanteriet Kavalleriet,
föranleder som nämnt ett ökat remontbehov av 44 remonter per år. Det
årliga remontantalet för kavalleriet bör följaktligen höjas från 540 till 584.
För kulsprutetjänsten erfordras vid kavalleriet 160 hästar. Då emellertid
dessa hästar torde kunna anskaffas på sådant sätt, att ett antal
hästar, vilka eljest skulle avgått på grund av ålder, kvarhållas vid regementena,
föranledes härav ingen ökning i remontbehovet.
För sistnämnda stamhästar åvensom för de hästar, vilka legas till
kulspruteformationernas övningar, måste kavalleriregementenas stallbyggnader
ökas.
316
Kungi. Afajits nåd. proposition nr 58.
Artilleriet.
Tredje
försvars
beredningen.
Fält
artilleriet.
Positions
artilleriet.
Fästnings
artillcnet.
I tredje försvarsberedningens förutnämnda förslag till yttrande angående
arméns hästar har antalet stamhästar vid varje tungt haubitsbatteri
beräknats till 30 och vid varje tungt kanonbatteri å fastlandet till 15. Med
hänsyn till det sålunda uppkomna behovet av ökning av stamhästar för
artilleriet utöver det genom 1901 års härordning bestämda borde antalet
vid fältartilleriets lätta kanon- och haubitsbatterier icke sättas högre än
som vore oundgängligen nödvändigt; och hade beredningen inhämtat, att
minimibehovet vid dessa batterier utgjorde 38 hästar. Med beredningens
organisation sförslag angående artilleriet bleve en nyanskaffning av 63 hästar
nödvändig. Därjämte behövdes vid Bodens artilleriregemente 6 stamhästar
för att göra fortbefälhavarna beridna.
I fråga om fältartilleriet synas skäl icke föreligga att vidtaga annan
ändring i nuvarande förhållanden än den ökning av remontantalet, som föranledes
därav, att till infanteriet årligen skulle överflyttas 21 hästar. Denna
ökning av remontantalet är redan angiven till 16 om året. Att minska
antalet stamhästar vid fältkanon- och haubitsbatterierna skulle i hög grad
försvåra batteriernas utbildning och kan därför icke anses tillrådligt.
Det nuvarande stamhästantalet vid positionsartilleriet har i och med
det tunga aidilleriets utveckling till större rörlighet visat sig vara för knappt
för att motsvara övningsbehovet, och lejda hästar hava därför måst under
större delen av året tagas i anspråk i stor omfattning. En ökning av
stamhästantalet är följaktligen erforderlig. Verkställd utredning har givit
vid handen, att antalet stamhästar bör bestämmas till 30 per batteri. Positionsartilleriet
bör alltså erhålla 180 stamhästar mot nuvarande 60.
Stallutrymme för dessa hästar lär utan svårighet kunna beredas i
regementets nuvarande kasern.
För närvarande finnas icke några stamhästar vid fästningsartilleriet.
Behov av dylika har dock gjort sig gällande; fästningsartilleriets rörliga
batterier äro nämligen av samma slag som positionsartilleriets och deras
övningar och användning likartade. För detta ändamål erfordras sammanlagt
minst 120 hästar i Boden och å Karlsborg, i vilket antal medräknats
de hästar, som erfordras för regementskvartermästaren och regementsadjutanten
i stället för deras nuvarande egna tjänstehästar.
Därjämte behövas vid fästningsartilleriet i Boden ytterligare 6 hästar
för fortbefälhavarna därstädes. Då man betänker, att avståndet från fästningsartilleriets
kasern i Boden till de olika forten uppgår till flera kilometer
samt att eu fortbefälhavare, om han skall kunna fylla sitt ansvars
-
317
Kungl. Maj:ts nåd. proposition nr 58.
fulla värv, måste göra sig förtrogen med terrängen, icke blott i fortets
närhet utan inom ett vidsträckt område utanför detsamma, torde utan
vidare inses betydelsen av, att han är ständigt beriden. För fästningsartilleriet
böra därför beräknas 126 hästar.
Stallutrymme finnes för närvarande i Boden föro 36 hästar. På
Karlsborg finnes icke något disponibelt stallutrymme. Åtgärder för beredande
av ökat stallutrymme äro således erforderliga.
Såsom redan framhållits, anses det nödvändigt att vid fortifikationen
göra stabspersonalen även av kaptens grad beriden till ett antal av högst 19.
Därvid synes det vara lämpligt, att denna personal tilldelas stamhästar och
att dessa hästar fördelas på de olika ingenjörkårerna allt efter den ifrågavarande
stabspersonalens tjänstgöringsstationers läge i förhållande till kårernas
förläggningsorter.
Fördelningen skulle enligt dessa grunder lämpligen bliva:
Svea ingenjörkår............13 hästar
Göta » 4
Norrlands » 1
Bodens » 1 »
För de hästar, som skulle uppställas utom vederbörlig kårs förläggningsort,
torde stallrum utan svårighet kunna beredas i något kronans
etablissemang å den ort, där vederbörande officer har sin tjänstgöringsstation.
I övrigt har det befunnits nödvändigt att förse vardera av Svea, Göta
och Norrlands ingenjörkårer med 40, Bodens ingenjörkår med 15 och
Fälttelegrafkåren med 60 stamhästar.
Antalet stamhästar på de olika ingenjörtruppförbanden skulle således
bliva:
Svea ingenjörkår...............53
Göta » 44
Norrlands » 41
Bodens » 16
Fälttelegraf kåren...............60
Ingrenjörtrnpperna
och fortifikationen.
Summa 214 hästar.
318
Kungi. Maj:ts nåd. proposition nr 58.
Trängen.
I fråga om trängens stamhästar föreslås ingen ändring i nuvarande
förhållanden.
B. Egna tjänstehästar.
I underdånig skrivelse den 11 december 1911 hemställde civilkommissionen,
att enligt stat på egna tjänstehästar beridna officerare och
civilmilitära personer måtte göras beridna på kronans hästar samt att till
följd därav nu till dem utgående lönetillägg för tjänstehästar och furageersättning
måtte indragas.
Över civilkommissionens ifrågavarande framställning hava yttranden
avgivits av arméförvaltningens intendents- och civila departement samt sjukvårdsstyrelse
ävensom av vederbörande arméfördelningschefer samt regements-
och likställda chefer, varjämte densamma behandlats inom tredje
försvarsberedningen.
Av de militära myndigheternas yttranden framgår, att den föreslagna
åtgärden i vissa avseenden skulle medföra fördelar, men att åtgärdens
genomförande i den utsträckning,1 som civilkommissionen föreslagit, skulle
kunna medföra fara för sänkande av kavalleriofficerarnas ryttaranda och
ridskicklighet samt olägenheter för mera till åren komna officerare (regementsofficerare
och generalspersoner).
Tredje försvarsberedningen har såsom sin mening uttalat, att tillhandahållande
genom statens försorg av tjänstehäst åt officer, som i tjänsten
skall vara beriden, icke blott är önskvärt för åstadkommande av en jämn
och fullt fältmässig beridenhet hos officerarna utan även ur försvarsberedskapens
synpunkt nödvändig. Ett utbyte av egna tjänstehästar mot stamhästar
bleve ur ekonomisk synpunkt fördelaktigt för en del officerare,
varjämte statsverkets årliga utgifter i berörda hänseende komme att icke
oväsentligt minskas.
De hittillsvarande egna tjänstehästarnas ersättande med stamhästar
är en åtgärd av genomgripande betydelse. Utom vad angår regementskvartermästare
och regementsadjutanter vid infanteriet och fästningsartilleriet
kan frågan icke anses vara i erforderlig grad utredd, särskilt beträffande
stallutrymme. På grund härav ifrågasättes för närvarande ingen
annan ändring i angiven riktning än att, såsom redan i samband med
frågan om stamhästarna framhållits, regementskvartermästares och regementsadj
utan ters vid infanteriet och fästningsartilleriet egna tjänstehästar
ersättas med stamhästar. Det bör anmärkas, att den föreslagna åtgärden,
om den skulle befinnas önskvärd, sannolikt torde kunna genomföras
Kungl. Maj ds nåd. proposition nr 58. 319
utan ökad kostnad för statsverket eller till och med föranleda någon besparing.
Vid positionsartilleriet hava för närvarande överstelöjtnanten och
majorerna endast en egen tjänstehäst. Deras uppgifter under övningar
och i krig ställa emellertid, såsom erfarenheten från fälttjänst- och andra
övningar ådagalagt, lika stora fordringar på deras rörlighet, uthållighet
och förmåga av hastiga förflyttningar, som fältartilleriets uppgifter ställa
på fältartilleriets officerare. På grund härav synas positionsartilleriets regementsofficerare
i likhet med fältartilleriets böra vara beridna på två
tjänstehästar.
C. Lejda hästar.
Vid infanteriet hava hittills icke erfordrats lejda hästar för de ordinarie
övningarna utan endast under fälttjänstövningar. I och med kulsprutekompaniers
organiserande vid detta truppslag framträder emellertid
även här behov av lejda hästar. De för kulsprutekompanierna avsedda
6 stamhästarna äro nämligen icke för ändamålet tillräckliga. Verkställda
beräkningar giva vid handen, att vid varje infanteriregemente därutöver
erfordras under senare delen av rekrytskolan och början av repetitionsövningarna
3 samt under återstoden av sistnämnda övningar ytterligare 23
lejda hästar. Antalet hästlejningsdagar kommer på grund härav vid varje
infanteriregemente att utgöra 889 och sålunda för infanteriet i dess helhet
att uppgå till 24,892.
Vid kavalleriet erfordras likaledes ett antal lejda hästar för kulsprutetjänsten.
Antalet hästlejningsdagar har beräknats till 350 vid varje kavalleriregemente
och kommer sålunda för kavalleriet i dess helhet att uppo-å
till 2 800.
Vid artilleriets övningar erfordras:
för varje åkande fältbatteri och bergsbatteri
å fastlandet 42 hästar under 42 dagar,
» » ridande » 72 » » 42 »
» Gottlands artillerikår 100 » » 42 »
» varje positionsbatteri å fastlandet 52 » » 42 »
» fästningsartilleriet i Boden 40 » » 35 »
» » å Karlsborg 40 » »35 »
Därutöver erfordras för övningsmarscher, skjutskolor, artilleri- och
ingenjörhögskolans övningar m. m. ett antal av 1,460 hästlejningsdagar.
Infanteriet.
Kavalleriet.
Artilleriet.
320 Kungl. Maj:ts nåd. proposition nr 58.
Antalet hästlejningsdagar kommer härigenom för artilleriet i dess helhet att
utgöra 145,800.
Ingenjör- Ingenjör truppernas behov av lejda hästar har beräknats utgöra:
trupperna. . . .
vid Svea ingenjörkår.......7,9o9 hästlejningsdagar,
» Göta » 7,959 »
» Fälttelegrafkåreu....... 16,284 »
» Bodens ingenjörkår...... 3,806 »
» Norrlands » 11,655
Därutöver erfordras för övningsmarscher och skolor ett antal av
2,989 hästlejningsdagar. Antalet erforderliga hästlejningsdagar kommer
sålunda vid ingenjörtrupperna att utgöra sammanlagt 50,652. Underhållsdagarna
för lejda hästar beräknas till 58,180, för den händelse ett ökat
antal hästar kunna lejas för härtill anvisade medel.
Trängen. Vid trängen betingar kravet på ökad utbildning i fältmässigt in
delade
förband ävensom behovet av lejda hästar under övningen för äldre
årsklasser en mindre ökning av antalet hästlejningsdagar. Antalet erforderliga
hästlejningsdagar har beräknats till 4,000 för varje trängkår; för
trängen i dess helhet kommer det sålunda att utgöra 24,000.
Arméför- Till arméförvaltningens intendentsdepartements förfogande har be
Tntendentf-
räknats 7,000 hästlejningsdagar.
departement.
Kungl. Maj:ts nåd. proposition nr 58.
321
VIIL Övergången.
Med hänsyn till den ökade krigsberedskap och det tillskott i försvarskraft,
som den föreslagna härordningen innebär, är det av vikt, att övergången
till densamma tager sin början, så snart ske kan, och genomföres på så
kort tid förhållandena medgiva.
Härför talar jämväl den omständigheten, att varje mer omfattande
organisationsförändring, även där den medför förbättringar, under övergångstiden
i vissa avseenden innebär en svaghet, vilken gör det önskvärt,
att övergångstidens längd i möjligaste mån begränsas.
Med avseende på värnpliktens fullgörande innebär den nu föreslagna
härordningen i huvudsak följande förändringar.
Värnplikten inträder från och med det tjugonde i stället för från
och med det tjuguförsta året.
För flertalet värnpliktiga vid infanteriet, positionsartilleriet, fästningsartilleriet,
fästningsingenjörtrupperna samt trängen ochförplägnadstrupperna
börjar första tjänstgöringen första året i stället för andra året. I sammanhang
härmed ökas första tjänstgöringen avsevärt för flertalet av förenämnda
truppslag.
Beträffande övergången till den föreslagna värnpliktstjänstgöringen
göra sig följande synpunkter gällande.
Den i början av innevarande år såsom årsklass 1914 inskrivna årskullen
1893 bör fullgöra tjänstgöringen enligt nu gällande bestämmelser,
endast med förskjutning i vissa fall av den dag, då repetitionsövningarna taga
sin början. Med hänsyn till betydelsen av en hastig övergång till den föreslagna
värnpliktstjänstgöringen bör densamma tilllämpas i sin fulla utsträckning
från och med årskullen 1895. Denna årskull bör därför såsom
årsklass 1915 inskrivas i början av år 1915 samt fullgöra tjänstgöringen
enligt de slutgiltiga nya bestämmelserna.
övergångsbestämmelserna kunna följaktligen begränsas till att gälla
endast årskullen 1894, vilken lämpligen bör inskrivas instundande höst.
Bihang till senare Riksdagens protokoll 1914. 1 sand. 28 käft. (Nr 58.) 41
Värnpliktstjänstgöringen
i allmänhet.
322
Kungl. Maj:ts nåd. proposition nr 58.
De båda under innevarande år inskrivna årsklasserna torde, till åtskillnad
sinsemellan, böra benämnas, den, som redan är inskriven, 1914 äldre
och den, som kommer att inskrivas i höst, 1914 yngre.
Första Vid ordnandet av tjänstgöringen „ för årsklassen 1914 yngre
under över- måste hänsyn tagas till kasern utrymmet. År 1915 sakna ännu åtta ingången.
fanteriregetnenten vinterkaserner. Det vore därför ur förläggningssynpunkt
icke lämpligt att låta infanteriets värnpliktiga tillhörande årsklassen
1914 yngre fullgöra första tjänstgöringen tillsammans med årsklassen 1915
under vintern 1915 —1916. I stället böra nämnda värnpliktiga fullgöra
första tjänstgöringen redan sommaren 1915. För beredande av förbättrad
utbildning bör första tjänstgöringen pågå under etthundraåttio dagar samt
omedelbart efterföljas av första repetitionsövningen. Vid specialvapnen
åter kunna tjänstgöringsförhållandena för årsklassen 1914 yngre ordnas
enligt den föreslagna värnpliktslagen. Vid kavalleriet, fält- och positionsartilleriet
samt vid fältingenjör- och fälttelegraftrupperna fullgör
årsklassen 1914 yngre första tjänstgöringen tillsammans med årsklassen
1915. Förläggningsutrymme och tillgång på hästar medgiva dock icke, att
två fulltaliga årsklasser övas tillsammans under första tjänstgöringen. Uttagningen
till nämnda truppslag bör därför inom årsklasserna 1914
yngre och 1915 begränsas så, att värnpliktskontingentens styrka under
första tjänstgöringen 1915—1916 kommer att motsvara ungefär en och
en halv årsklass av vanlig storlek.
Vid trängen kommer första tjänstgöringen att fortfarande vara förlagd
till sommaren. Årsklassen 1914 yngre fullgör alltså sin första tjänstgöring
sommaren 1915 tillsammans med årsklassen 1914 äldre. Av samma skäl,
som anförts beträffande kavalleriet och artilleriet samt ingenjör- och fälttelegraftrupperna,
kunna två fulltaliga årsklasser icke samtidigt fullgöra
första tjänstgöringen. Då årsklassen 1914 äldre redan är inskriven, bör
årsklassen 1914 yngre vid inskrivningen uttagas endast med omkring hälften
av vanlig styrka.
Vid fästningsartilleriet samt vid fästningsingenjör- och förplägnadstrupperna
torde årsklassen 1914 yngre böra inrycka till första tjänstgöring
1915 på hösten och årsklassen 1915 till samma tjänstgöring 1916 på
våren. Uttagningen minskas efter samma grunder som vid övriga specialtruppslag.
Inskrivningarna hösten 1914 böra uteslutande avse årskullen 1894.
I årsklassen 1914 yngre komma sålunda vid inskrivningen icke att ingå
vare sig över- eller underåriga. Dess sammanlagda numerär blir härigenom
avsevärt mindre än övriga årsklassers. Av nyss anförda skäl uttagas em el
-
323
Kungi. Maj:ts nåd. proposition nr 58.
lertid ur denna årsklass till specialtruppslagen färre värnpliktiga än vanligt.
Detsamma gäller även om uttagningen till marinen. Antalet infanteriet
tilldelade värnpliktiga torde därför bliva endast obetydligt mindre
än vanligen inom en årklass.
Enär första tjänstgöringen för infanteriets värnpliktiga av årsklassen
1914 yngre icke omfattar mer än 180 dagar, synes någon uttagning till
underbefäls- och fackutbildning ej heller böra äga rum förrän inom årsklassen
1915.
Då det är av stor betydelse för reservorganisationen, att utbildningen
av värnpliktiga till plutonchefer snarast tager sin början, synas
studenter och likställda, som inskrivas hösten 1914 (årsklass 1914 yngre),
böra erhålla samma utbildning som de år 1915 inskrivna.
Reservorganisationens värde beror ävenledes i hög grad därpå, att den
föreslagna reservtruppövningen under nionde värnpliktsåret kommer till
stånd och att bestämmelserna rörande denna övning tillämpas retroaktivt.
Sådan reservtruppövning bör första gången äga rum med 1908 års klass,
d. v. s. den äldsta årsklass som utbildats enligt nu gällande värnpliktsbestämmelser,
och kommer sålunda att fullgöras under år 1916.
Såsom förut anförts, komma under våren och sommaren 1915 vid
infanteriet tvenne årsklasser att samtidigt fullgöra första tjänstgöringen.
Handräckningsgöromålen komma samtidigt att i motsvarande grad ökas.
Likaså bliva givetvis arbetena i intendenturverkstäderna av större omfattning,
än om endast en årsklass vore i tjänstgöring. Även under de ^sta månaderna
år 1915 uppkommer ett ökat behov av icke vapenföra, emedan
första tjänstgöringen då tager sin början vid infanteriet, positionsartilleriet,
fästningsartilleriet, fästningsingenjörtrupperna samt trängen i egentlig sjukvårdstjänst.
Vid sådant förhållande synes det nödvändigt att låta den föreslagna
förlängda tjänstgöringstiden för de icke vapenföra inträda från och med
årsklassen 1914 yngre.
Tidpunkten, då de föreslagna förändringarna beträffande den fast anställda
personalen skola genomföras, bör bestämmas med hänsyn till omorganisationen
i övrigt samt med beaktande av befintlig och under de närmaste
åren påräknelig tillgång å personal. I staten för varje övergångsår
indragas endast sådana beställningar, vilka med säkerhet beräknas bliva
lediga senast vid årets början. Härvid torde dock böra beaktas, att innehavarna
Uttagning
till befäls-,
underbefälsoch
särskild
fackutbildning.
Reserv
trupp
övmng.
Icke vapenföra
värnpliktiga.
Den fast
anställda
personalen.
324
Kungl. Maj:ts nåd. proposition nr 58.
av beställningar, vilka skola indragas, komma att, så länge de kvarstå, bibehållas
vid innehavande avlöningsförmåner och att härför erforderliga belopp
skola utgå från oanvända medel under avlöningsanslaget.
Det ökade antalet officerare uppgår till:
vid infanteriet . . . .198,
» artilleriet .... 42 och
» fortifikationen . . 46, d. v. s. tillsammans 286 utöver i 1914
års stater upptagna, medan vid trängen ifrågasatts en minskning med tillsammans
9 officerare.
Därjämte föreslås en ökning av Generalitet med 3 och av Generalstaben
med 5 officerare samt av Intendenturkåren med 9 intendenturtjänstemän.
En undersökning å ena sidan av den nuvarande officerstillgången
samt av det antal kadetter, som under de närmaste åren sannolikt kommer
att utexamineras från krigsskolan, och å andra sidan av den sannolika avgången
under de närmaste åren giver vid handen, att de nytillkomna officersbeställningarna
kunna uppföras i staterna under loppet av femårsperioden
1915—1919.
Då under år 1915 officersbehovet vid infanteriet är särskilt stort,
beroende på det stora antal värnpliktiga, som under detta år skola undergå
utbildning, synas under år 1915 nya beställningar huvudsakligen
böra tilldelas infanteriet, något som även låter sig göra, då vid infanteriet
den sista december innevarande år beräknas finnas inemot 60
Övertaliga officerare, under det att vid artilleriet och ingenjörtrupperna
innevarande höst från krigsskolan utexaminerade officerare beräknas ungefärligen
jämnt fylla vid dessa truppslag förefintliga och under året sannolikt
uppstående vakanser.
De nytillkomna underofficersbeställningarna böra i allmänhet jämnt
fördelas på övergångsåren 1915 — 1919, och det fast anställda manskapet
huvudsakligen omorganiseras under åren 1915 och 1916. Indragningen av
officers- och reservofficersvolontärbeställningarna måste dock fördelas på
fyra år.
Infanteriet.
Värnplikts- Tjänstgöringen vid infanteriet under sommaren 1915 torde i stort
tjänstgö- ge^ böra, försiggå enligt nu gällande bestämmelser.
nngm. ])ä emellertid tvenne årsklasser fullgöra första tjänstgöringen under
våren och sommaren 1915, blir det sannolikt nödvändigt att fördela
skjutövningarna på en icke oväsentligt längre tidsperiod, än vad nu är
325
Kungl. Maj:ts nåd. proposition nr 58.
fallet. Även ur denna synpunkt är det önskvärt att med en månad förlänga
den första tjänstgöringen för den under hösten 1914 inskrivna årsklassen,
1914 yngre, vars tjänstgöring således skulle komma att taga sin början i
medio av mars 1915. Den redan inskrivna årsklassen, 1914 äldre, för vilken
retroaktiva bestämmelser med avseende å längden av första tjänstgöringen
icke torde böra ifrågasättas, synes, för att utbildningsarbetet må underlättas,
böra inkallas till tjänstgöring samtidigt med årsklassen 1914 yngre, och
fullgöra sin första tjänstgöring och första repetitionsövningo samtidigt med
att årsklassen 1914 yngre fullgör sin första tjänstgöring. Årsklassen 1914
äldre kommer i så fall att avsluta sin första tjänstgöringsomgång och
hemförlovas före regementsövningarnas början.
Antalet årsklasser under regementsövningarna år 1915 komma likväl
att utgöra tre, klasserna 1912, 1913 och 1914 yngre.
Studenter och likställda, tillhörande årsklasserna 1914 yngre och 1915,
inträda i tjänstgöring under förra hälften av juli 1915 i regements- eller
arméfördelningsvis anordnade utbildningskurser.
Från och med hösten 1915 bör tjänstgöringen vid infanteriet försiggå
i enlighet med den föreslagna härordningen. Första tjänstgöringen
tager sålunda sin början för årsklassen 1915 omkring den 1 november 1915.
Under utbildningsåret 1915—1916 äger den första särskilda vinterutbildningen
rum i överensstämmelse med vad därom förut blivit anfört.
I regementsövningarna åren 1916 och 1917 komma 4 årsklasser att
deltaga. Truppförbanden komma härigenom att under dessa år erhålla eu
avsevärt högre numerär än eljest, något som givetvis är ägnat att höja värdet
av dessa viktiga övningar och icke kan möta hinder ur förläggningssynpunkt.
Från och med regementsövningarna år 1918 blir antalet årsklasser åter 3.
Under sommaren 1915 komma, såsom nämnt, tvenne årsklasser att Särskild kulfullgöra
första tjänstgöringen. Befälsbehovet måste därigenom bliva jämförelsevis
stort. På grund härav vore det mindre lämpligt att under sommaren
1915 beordra infanteriofficerare till infanteriskjutskolan. I stället för till sommaren
1915 böra infanteristutskolans motsvarande kurser förläggas till vintern
1914—1915. Huvudändamålet med dem bör bliva att meddela erforderligt
antal befäl och underbefäl från infanteri- och kavalleriregementena
kulspruteutbildning, så att de vid respektive truppförband kunna tjänstgöra
såsom befäl och instruktörer i denna tjänstegren.
Under sommaren 1915 bör så vitt möjligt utbildningen med kulsprutor
taga sin början vid regementena.
Då värnpliktiga endast i undantagsfall torde kunna påräknas för
kulsprutetjänst under en så kort första tjänstgöring som 180 dagar, bör
326
Kungl. Maj:ts nåd. proposition nr 58.
utbildningen huvudsakligen avse fast anställd personal samt därför äga rum
gemensamt för två regementen. Vid vart och ett av Svea och Göta livgarden
samt Gottlands infanteriregemente, vid vilka regementen ett större
antal meniga volontärer förefinnas, anordnas dock särskild kurs. Därjämte
bör även vid Norrbottens regemente kulsprutetjänsten om möjligt organiseras
redan under år 1915, och torde detta låta sig göra med biträde av
personal från Boden-Karlsborgs artilleriregemente, till vilket truppförband
kulsprutetjänsten inom Bodens fästning hittills varit förlagd.
Kulspruteutbildningen kommer således att försiggå vid sexton infanteriregementen.
Under de sju sista veckorna av rekrytskolan och under
regementsövningarna böra övningarna bedrivas med anspända fordon. För
detta ändamål erforderliga hästar legas.
o O
an~ Utbildningen för infanteriets fast anställda manskap ordnas under
8skåpets1 ut- utbildningsåret 1914—1915 i stort sett efter enahanda grunder som för
bildning, närvarande. Innevarande höst antagna volontärer böra under nämnda utbildningsår
genomgå såväl rekryt- som förberedande korpralsskola för att
redan hösten 1915 kunna användas såsom biträdande instruktörer.
Den planerade högre underolficersskolan kan sannolikt först med
utbildningsåret 1915—1916 taga sin början. Fortsättningskurser böra därför
anordnas även vintern 1914—1915.
Vissa regementens underbefälsskolor böra under lämplig tid vintern
1914—1915 förflyttas till norra delen av landet för utbildning i särskild
vintertjänst, så att i denna tjänst utbildat befäl finnes att tillgå för värnpliktigas
vinterövningar under påföljande utbildningsår.
Den fast un- Det ökade antalet officerare vid infanteriet uppgår enligt den nya
sonalen. härordningen till:
30 majorer,
91 kaptener och
77 subalternofficerare.
I staterna för år 1915 bör tillkomma huvudsakligen för kulspruteorganisationen:
vid
Norrbottens regemente 1 major, 1 kapten samt 2 löjtnanter,
därav en adjutant,
vid vartdera av Karlskrona och Vaxholms grenadjärregeinenten 1 kapten
och 1 löjtnant, samt
vid de 24 linjeinfanteriregementena i arméfördelningsförband 12
kaptener och 24 löjtnanter, likformigt fördelade.
327
Kungl. Maj:ts nåd. proposition nr 58.
Återstående nytillkomna officersbeställningar böra ungefärligen jämnt
fördelas på åren 1916—1919. De för reservorganisationen erforderliga majorerna
tillsättas dock redan under åren 1916 och 1917, enär de första
reservbataljonerna då organiseras. Den närmare fördelningen av såväl
dessa som övriga nytillkomna beställningar framgår av bifogade övergångsplaner.
(Bilaga E).
Det ökade antalet underofficerare vid infanteriet uppgår:
vid Norrbottens regemente till 5,
vid vartdera av Vaxholms och Karlskrona grenadjärregementen till
12, eller tillsammans till 29 beställningar. Nyuppsättningen bör ungefärligen
jämnt fördelas, vid Norrbottens på 3 och vid de övriga regementena
på 5 år.
Vid Gottian ds infanteriregemente utbytes en sergeantbeställning av
andra klassen under vart och ett av åren 1915—1918 mot en fanjunkarebeställning;
sistnämnda år indrages en sergeantbeställning av första klassen.
De föreslagna staterna för fast anställt manskap innebära för flertalet
infanteriregementen en indragning av 2 beställningsmän och 60 meniga
volontärer, eller tillsammans 62 volontärnummer jämte officers- och reservofficersvolontärerna.
Vid Karlskrona och Vaxholms grenadjärregementen
omfattar indragningen endast 20 meniga volontärnummer; vid Svea och
Göta livgarden samt Gottlands infanteriregemente bibehålies det nuvarande
antalet meniga volontärer.
Då vakanserna den 1 februari 1914 voro i medeltal 108 per infanteriregemente
(Svea och Göta livgarden samt Gottlands infanteriregemente
häri ej inräknade) och vid intet regemente understego 59, skulle hinder
ej möta för att redan i 1915 års stater upptaga det fast anställda manskapet
i full överensstämmelse med den föreslagna organisationen. I så
fall skulle det emellertid vid Första livgrenadjårregementet, Upplands infanteriregemente,
Hallands regemente och Bohusläns regemente kunna inträffa,
att blott ett fåtal volontärer kunde antagas hösten 1914. För
åstadkommande av eu jämnare rekrytering böra därför vid dessa regementen
i 1915 års stater uppföras ett något större antal meniga volontärer än
enligt den slutliga organisationen.
Ej heller synes antalet sjukvårdsbeställningar under år 1915 kunna
sättas lägre än till 10 (6 underbefäl och 4 meniga) per regemente (utom
Karlskrona och Vaxholms grenadjärregementen).
ökningen i underbefälet av manskapet vid Karlskrona och Vaxholms
grenadjärregementen (36 underbefäl per regemente) fördelas på åren 1915
—1917. Beställningsmän och meniga volontärer vid dessa regementen böra
328
Kungl. Maj:ts nåd. proposition nr 58.
SärsJcilda
åtgärder be
träffande
övningarna
under år
1915.
Värnpliktn
tjänstgörin
gen.
Särskild kulsprwteutbildning.
upptagas i 1915 års stater till samma antal som efter genomförd organisation.
Hovslagarvicekorpralerna tillkomma först år 1916.
Musikpersonalen omorganiseras i allmänhet på 4 år, vid Vaxholms
och Karlskrona grenadjärregementen på 5 år.
Den dubbla rekrytkontingenten vid infanteriet sommaren 1915 ställer
under detta år stora fordringar på infanteriets befäl av olika grader
och kräver vidtagandet av särskilda åtgärder för att befälstillgången skall
bliva tillräcklig.
Därför böra, som nämnts, redan fr. o. in. år 1915 vissa officersbeställningar
tillsättas samt det äldre underbefälets av manskapet befordringsutsikter
och avlöningsförmåner förbättras genom att i 1915 års stater upptaga
flertalet distinktionskorprals-(furir-)beställningar av första klassen.
Aven andra åtgärder äro dock av behovet påkallade.
Sålunda synes, i syfte att därigenom öka antalet disponibla officerare,
vissa utbildningskurser, såsom taktisk kurs för kaptener och ryttmästare,
infanteriskjutskolans kurser och signalkurs, ej böra förläggas till sommaren
1915. Kominenderingar utom regementena till staber, till andra truppslag
och i intendenturkurser in. in. böra inskränkas. För att ytterligare öka
antalet tjänstgörande officerare bör dessutom i mån av tillgängliga medel
avlöning beredas surnumerära underlöjtnanter och reservofficerare, som
tjänstgöra under beväringsrekrytskolan sommaren 1915.
För att underlätta rekapitulation av fast anställt manskap, vars
tjänstetid utgår den 31 oktober innevarande år, böra de föreslagna avsked
spremierna utgå från och med slutet av anställningsåret den 1 november
1914—den 31 oktober 1915.
Kavalleriet.
Första tjänstgöringen tager sin början hösten 1915 för årsklasserna
1914 yngre och 1915. Utbildningsåret 1915—1916 tjänstgöra sålunda
tvenne årsklasser, vilkas sammanlagda styrka dock icke motsvarar mer än
en och en halv vanlig årsklass. Med regementsövningarna år 1916 är övergången
verkställd.
Såvitt möjligt bör redan under sommaren 1915 utbildning i kulsprutetjänst
äga rum.
Kungl. Maj:ts nåd. proposition nr 58.
329
För att man därvid må erhålla utbildat befäl och manskap, böra
jämväl från kavalleriet kommenderingar utgå till infanteriskjutskolan vintern
1914—1915.
Ändringarna i kavalleriets stater förutsättas bliva genomförda — utom Den fast
vad officers- och reservofficersvolontärerna angår — under åren 1915 och paerfonafcn.
1916. Nämnda beställningar indragas i sin helhet först från och med år 1918.
Artilleriet.
till
De nuvarande
och med
Vid fält- och
tjänstgöringsförhållandena vid artilleriet komma att Värnplikts -
regementsövningarna
tjänst
göringen.
1915 förbliva i stort sett orubbade,
positionsartilleriet inrycka årsklasserna 1914 yngre
och 1915 samtidigt till den rekrytskola, som börjar hösten 1915; sammanlagda
styrkan motsvarar en och en halv normal årsklass. Vid fästningsartilleriet
tager första tjänstgöringen sin början hösten 1915 för årsklassen
1914 yngre och våren 1916 för årsklassen 1915.
Från och med år 1915 komma höstrekrytskolorna vid artilleriet att
taga sin början omkring den 1 november.
Värnpliktskontingentens storlek under regementsövningarna 1916 och
1917 kommer att motsvara vid fältartilleriet 2 1h, vid positionsartilleriet
372 och vid fästningsartilleriet 3 normala årsklasser. Under år 1918 blir motsvarande
styrka vid såväl fält- som positionsartilleriet 372 normala årsklasser.
I det fast anställda manskapets utbildning torde några mera genom- Det fast
gripande förändringar icke erfordras. manskapets
Dock böra under utbildningsåret 1914—1915 underbefälsskolorna utbildning.
vid vissa regementen innefatta utbildning i den speciella vintertjänsten, så
att tillgång på härför lämpligt befäl finnes utbildningsåret 1915—1916.
Utöver det antal, som den nuvarande staten upptager, skola enligt Den fast
härordningsförslaget följande officersbeställningar tillkomma vid artilleriet i personalen.
dess helhet:
11 regementsofficersbeställningar,
11 kaptensbeställningar av första klassen,
17 subalternofficersbeställningar samt
7 beställningar, avsedda för artilleriets fabriker och tygstater,
varjämte 4 kaptensbeställningar av andra klassen skola indragas.
Under år 1915 böra vid fältartilleriet 3 kaptensbeställningar av första
klassen tillsättas och de 4 kaptensbeställningarna av andra klassen indragas,
så att överensstämmelse vinnes mellan fältartilleriregementenas stater.
Bihang till senare Riksdagens protokoll 1914. 1 saml. 28 höft. (Nr 58.) 42
330
Kungl. May.ts nåd. proposition nr 58.
Vidare böra under år 1915 tillkomma en inajorsbeställning vid vart
och ett av Vendes och Upplands artilleriregementen, vid vilka antalet divisionschefsbeställningar
ännu icke uppbringats till överensstämmelse med
antalet divisioner, samt vid Boden-Karlsborgs artilleriregemente för reservorganisationen.
År 1916 böra de förändrade staterna för artilleriets fabriker och
tygstater genomföras, varjämte nämnda år chefsbeställningarna för artilleri-
och ingenjörhögskolan och för artilleristaben böra tillkomma.
Tillsättandet av återstående officersbeställningar bör någorlunda
jämnt fördelas på åren 1917—1919; med hänsyn till reservorganisationens
genomförande höra dock tre överstelöjtnantsbeställningar vid fältartilleriet
tillsättas vartdera av åren 1917 och 1918.
Tillsättandet av de enligt förslaget nytillkomna 22 underofficersbeställningarna
äger rum under åren 1916—1919.
De föreslagna staterna för det fast anställda manskapet böra i huvudsak
genomföras under åren 1915 och 1916. De innebära i jämförelse med
1914 års stater beträffande fältartilleriregementena och Positionsartilleriregementet
indragning av ett antal andrekonstapels- och vicekonstapelsnummer
och uppflyttning av ett antal förstekonstaplar (furirer) till
första klass samt vid fältartilleriregementena en ökning av antalet förstekonstaplar
(furirer). Vid Boden-Karlsborgs artilleriregemente indragas
sammanlagt 4 andrekonstapels- och vicekonstapelsnummer och tillkomma 10
förstekonstaplar (furirer) och 26 meniga volontärer. Dessutom upptager
förslaget en indragning av ett mindre antal beställningsmän vid samtliga
artilleritruppförband utom vid Boden-Karlsborgs artilleriregemente, vid
vilket fyra hovslagarbeställningsnummer tillkommit.
Därjämte indragas samtliga officers och reservofficersvolontärbeställningar.
Fortifikationen och ingenjörtrupperna.
Värnplikts- Tjänstgöringen vid ingenjörtrupperna under övergångsåren bör för
g
äring en. siggå i huvudsak enligt enahanda grunder, som vid artilleriet.
Den fast Officerarna ökas enligt härordningsförslaget med 5 regementsofficerare,
anställda ig kaptener, 16 löjtnanter och 7 underlöjtnanter. De nya regementsofficers-
och kaptensbeställningarna fördelas i det närmaste likformigt på
de fem övergångsåren. Under 1915 uppföras dock endast en ny regementsofficers-
och en ny kaptensbeställning. I fråga om tidpunkten, då
de nya löjtnantsbeställningarna böra tillkomma, beaktas antalet underlöjt
-
331
Kungl. Maj:ts nåd. proposition nr 58.
nanter, som väntas under övergångsperioden avsluta allmänna fortifikationskursen
vid artilleri- och ingenjörhögskolan. Vad slutligen de nya
underlöjtnantsbeställningarna angår, kunna de icke besättas förr än "år
1919, emedan ett ökat antal officerare kan beräknas först från och med
officerskursen 1915—1916 och emedan åren 1917 och 1918 ett flertal
underlöjtnanter beräknas vinna löjtnantsbefordran.
Underofficerarna ökas från i08 till 140, d. v. s. med 32. Tillsättandet
av dessa nya platser bör i huvudsak jämnt fördelas på åren 1916 — 1919.
Civilmilitär personal av officers och underofficers tjänsteställning bör
tillsättas huvudsakligen år 1918, då de nya kasernerna beräknas bliva
färdiga, dock med undantag av hantverkspersonal och departementsskrivare,
vilka krävas redan från övergångsperiodens början med anledning
av de omfattande materielanskaffningarna samt arméförvaltningens behov
av personal.
Staterna vid Svea och Göta ingenjörkårer ökas under åren 1915 —
1917, så att vid vardera kåren sistnämnda år finnes ej endast kårens egen
personal enligt härordningen, utan tillika hälften av den för Norrlands
ingenjörkär avsedda personalen. Samtliga officers- och reservofficersvolontårnummer
indragas.
När Norrlands ingenjörkårs kasern är färdig, sammandrages kåren
med en halvpart från vardera av Svea och Göta ingenjörkårer, vilka i sammanhang
härmed erhålla för dem fastställda stater.
Bodens ingenjörkår omorganiseras genom överflyttning av erforderlig
kontingent till Fälttelegrafkårens blivande Bodendetachement.
Fälttelegraf kåren omorganiseras på dess nuvarande förläggningsort
och överflyttas, när dess nya kasern blir färdig, till densamma.
Trängen.
Såsom redan anförts, bör av årsklassen 1914 yngre vid inskrivnings- Vämpliktsförrättningarna
uttagas till trängen endast omkring hälften av den van- JJ^ngev
liga styrkan. Värnpliktiga tillhörande nämnda årsklass utbildas tillsammans
med årsklassen 1914 äldre och fullgöra sålunda sin första tjänstgöring
om 150 dagar med början under våren 1915.
Under första tjänstgöringen sommaren 1915 motsvarar värnpliktskontingentens
styrka ungefär en och en halv årsklass av vanlig storlek.
Detta förhållande kräver riklig tillgång på instruktörer. Den föreslagna
reduktionen av trängens fast anställda befälspersonal bör därför under år
1915 genomföras endast i ringa omfattning.
332
Kungl. Maj:ts nåd. proposition nr 58.
Det fast an- För att erhålla tillgång till i särskild vinterutbildning kunnigt be
"IkapeUut-
fäl måste vintern 1914—1915 utbildning under norrländska vinterförbildning.
hållanden bibringas i underbefälsskolorna.
Den fast an- Härordningsförslaget innebär beträffande officerare en ökning med 1 över
Stäsonalenr''
ste och en minskning med 4 kaptener av andra klassen och 6 underlöjtnanter.
Vid ordnandet av indragningarna måste hänsyn tagas därtill, att
befordringsutsikterna ej må ställa sig allt för ogynnsamma, samt att
officerskårens rekrytering ej helt och hållet avbrytes utan fortgår under
hela övergångstiden, om än i mindre omfattning än vad som efter
genomförd organisation erfordras. På grund härav bör indragning icke
ske i större utsträckning än efter var annan eller var tredje avgång från
beställning på aktiv stat. Under övergångsåren 1915—1919 torde det med
tillämpning av dessa grunder vara möjligt att indraga 5 beställningar och
under övergångsåren 1920—1924 ytterligare 5. Senast från och med år
1925 bör alltså den nya organisationen vara genomförd.
Antalet regementspastorer minskas från 4 till 2 genom att indraga
regementspastorsbeställningarna vid Svea och Norrlands trängkårer vid nuvarande
innehavares avgång.
Enligt 1911 års riksdags beslut skall vid inträffande vakans i bataljonsläkarbeställning
vid Svea trängkår och Skånska trängkåren den vakanta
beställningen ej tillsättas, utan den av sagda års riksdag beslutade
nya organisationen tillämpas. Härutinnan erfordras den ändringen, att vid
den nya organisationens tillämpande regements- och bataljonsläkarbeställningarna
uppföras på den för trängens officerare och underofficerare med
vederlikar gemensamma staten.
Vid överflyttandet av beställningar till nu omförmäld stat torde böra
stadgas, att officer, som befordras till högre grad eller transporteras till
högre löneklass, ej längre uppföres på vederbörligt trängtrupp förban ds stat,
utan på den för trängen gemensamma staten. Med eget medgivande bör
officer också kunna oberoende härav överflyttas till sagda stat. Trängofficerarnas
uppförande på gemensam stat torde, åtminstone till större
delen, hinna genomföras under övergångsåren 1915—1919. För den civilmilitära
personalen av officers tjänsteställning bör övergången till den nya
staten ordnas på i huvudsak enahanda sätt.
Då behovet av en målsman för trängen gör sig gällande, i mån som
den föreslagna omorganisationen genomföres, bör den föreslagna överstelönen
uppföras i staten från och med år 1916.
Härordningsförslaget innebär en minskning av antalet underofficerare
med 5 fanjunkare samt 5 sergeanter av första och 6 av andra klassen.
333
Kungl. Maj:ts nåd. proposition nr 58.
Vad förut är anfört rörande övergången till den nya staten för officerskåren
gäller i tillämpliga delar även för underofficerskåren.
Efter samma beräkningsgrunder, som anförts beträffande officerarna,
torde antalet underofficersbeställningar kunna minskas under övergångsåren
1915—1919 med 7 och under övergångsåren 1920—1924 med 9. Från
och med år 1925 torde alltså den nya organisationen kunna vara genomförd.
Angående underofficerarnas med vederlikar uppförande å den gemensamma
staten gäller, vad förut anförts beträffande officerare och vederlikar.
övergången till den nya härordningen innebär, i vad angår manskapet,
dels en minskning vid varje trängkår med 1 distinktionskorpral
(furir) av andra klassen, 4 korpraler, 5 vicekorpraler, 2 officers- och reservofficersvolontärer,
3 meniga volontärer, 1 hovslagarsoldat, 1 gevärshantverkarsoldat
och 1 trumpetare, dels ock en ökning vid varje trängkår med 5
distinktionskorpraler (furirer) av första klassen och 1 musikelev.
Inom manskapsgraderna, där omsättningen är betydligt större än
inom officers- och underofficerskårerna, torde övergången till ny stat i
huvudsak kunna genomföras under åren 1915 och 1916.
Intendenturkåren och förplägnadstrupperna.
o
Årsklassen 1914 äldre fördelas på intendenturskolorna å Karlsborg, Värnpliktsi
Stockholm och å Sollefteå läger efter nu tillämpade grunder och fullgör nngen°
sin första tjänstgöring om 150 dagar under sommarhalvåret år 1915.
Årsklassen 1914 yngre, vilkens styrka, såsom förut angivits, skall utgöra
omkring hälften av vanlig uttagning, bör påbörja sin första tjänstgöring
om 210 dagar år 1915 på hösten. Då intendenturskolan å Sollefteå läger
icke lämpligen kan fortgå under vinterhalvåret, böra de värnpliktiga, vilka
enligt nu tillämpade grunder skulle utbildas vid nämnda skola, fördelas
på de fasta intendenturskolorna.
Årsklassen 1915 bör påbörja sin första tjänstgöring om 210 dagar
omkring den 1 maj 1916. Därest förläggningsutrymmet ej medgiver årsklassens
fördelning på de tre fasta intendenturskolorna, utbildas erforderlig
del av densamma vid skola å Sollefteå läger eller annat lämpligt ställe.
Från och med år 1916 på hösten bör tudelningen av varje årsklass
genomföras. Hälften av årsklassen 1916 bör därför påbörja sin första
tjänstgöring sagda år på hösten, medan den andra hälften påbörjar motsvarande
tjänstgöring 1917 på våren. Intill dess intendenturförrådet i
Östersund trätt i verksamhet, torde den för skolan vid detta förråd avsedda
värnpliktskontingenten utan större olägenhet kunna fördelas på de
tre andra fasta intendenturskolorna.
334
Kungl. Maj:ts nåd. proposition nr 58.
Utbildningen av de icke vapenföra fortgår under övergångstiden
i huvudsak efter samma grunder, som för närvarande tillämpas.
Med hänsyn till den omfattande anskaffning av materiel, som beräknas
komma till stånd under de närmaste åren, bör omorganisationen av
arméförvaltningens intendentsdepartement genomföras redan under de första
övergångsåren och den härför erforderliga överfältintendentsbeställningen
sålunda tillkomma under år 1916. Den för handläggning av ärenden
rörande förplägnadstrupperna avsedda fältintendenten bör uppföras i staten
från och med år 1917, då organisationen av förplägnadstrupperna skulle
börja taga fastare form.
Uppflyttning av de för arméfördelningsstaberna avsedda underintendentsbeställningarna
till intendentsbeställningar bör ske enligt den av 1911
års riksdag godkända planen. I mån som uppflyttning sker, böra de för
förplägnadstrupperna avsedda nya underintendentsbeställningarna upptagas
i staten. De för generalintendentens expedition, intendenturförrådet i
Östersund och förplägnadstrupperna erforderliga intendentsbeställningarna
böra tillkomma senast åren 1918 och 1919.
Antalet förvaltare minskas från 80 till 74. Indragning av beställningarna
bör ske i mån av innehavarnas avgång från beställning på stat,
dock ej så hastigt att befordringsmöjligheterna för förval tarassistenter i
alltför hög grad inskränkas. Indragningen kan beräknas fullt genomförd
under år 1919.
På grund av det trängande behovet av ökning av personalen vid
arméfördelningsstaberna samt med hänsyn till befälsbehovet vid förplägnadstrupperna
böra de 16 nya förvaltarassistentbeställningarna tillsättas
före utgången av år 1918.
Manskapsbeställningarnas rekrytering under övergångsåren torde böra
ske genom transport av underbefäl av manskapet från andra truppslag
och genom antagning av meniga volontärer, vilka efter genomgångna underbefälsskolor
vinna befordran. I staterna för år 1915 upptagas därför ej
endast underbefälsbeställningar, utan även ett antal meniga volontärbeställningar.
Vid den fortsatta uppsättningen bör särskilt hänsyn tagas därtill,
att de under år 1915 antagna meniga volontärerna beredes möjlighet till
befordran, i den mån de genomgå korprals- och Tinderofficersskolorna.
Under åren o1915—1919 torde 12 vaktmästarbeställningar kunna
utgå ur staterna. Återstående 10 beställningar indragas under åren 1920
— 1924.
Kungl. Maj:ts nåd. proposition nr 58.
335
Musiken.
Beträffande musiken innebär det föreliggande härordningsförslaget i
huvudsak dels nytillsättande av musikpersonal för Norrlands ingenjörkår
och i anledning av Vaxholms och Karlskrona grenadjärregementens omorganisation,
dels de förändringar, som betingas av vissa hittillsvarande beställningars
ersättande med musikelever.
Övergången synes böra ske på sätt i bifogade övergångsplaner
angives.
Generalitetet.
Till inspektören för kavalleriet utgår redan nu arvode. Då befattningen
sålunda redan förefinnes, synes lönen för densamma böra uppföras
å 1915 års stat.
Inspektören för infanteriet bör uppföras i staten för år 1917 och
inspektören för militärläroverken i staten för år 1919.
Det synes önskvärt, att brigadchefer vid infanteriet inom de närmaste
åren bliva tillsatta. Då den föreslagna utsträckningen av värnpliktstjänstgöringen
för infanteriet skulle taga sin början hösten 1915, synas
brigadcheferna vid infanteriet lämpligen böra tillkomma under år 1916 och
närmast följande år.
De ifrågasatta arvodena för kommendanten i Boden och militärbefälhavaren
på Gottland böra upptagas i staten för år 1916.
Generalstaben.
Då de nya regementsofficersbeställningarna vid Generalstaben äro
avsedda för stabscheferna hos inspektörerna för infanteriet och för militärläroverken,
böra de tillsättas samtidigt med dessa.
Överstelöjtnantsbeställningen bör sålunda tillkomma i staten för år
1917 och majorsbeställningen i staten för år 1919.
De 3 föreslagna kaptensbeställningarna av första klassen böra tillkomma
under åren 1915, 1916 och 1917 med en under vartdera året.
Uppflyttningen av nuvarande löjtnantsbeställningar av första klassen
till kaptensbeställningar av andra klassen synes lämpligen böra äga rum
med 3 under år 1915, 2 under år 1916, 3 under år 1917 och 2 under
år 1918.
336
Kungl. Maj:ts nåd. proposition nr 58.
Fältläkar kåren.
Av de 6 nya fältläkarbeställningarna böra 2 tillkomma under vartdera
av åren 1916, 1917 och 1918.
De förändringar, som i övrigt föreslås i avseende å fältläkarkårens
vid truppförbanden upptagna personal, böra genomföras i enlighet med
bifogade övergångsplaner.
F ältveter inärkåren.
Då tilldelandet av stamhästar till fästningsartilleriet i Boden tager
sin början år 1916, synes den nya fästningsveterinären böra upptagas i
staten för sagda år.
De för Fälttelegrafkåren och Norrlands ingenjörkår erforderliga bataljonsveterinärbeställningarna
synas böra tillkomma från och med år
1918.
Ecklesiastikstaten.
De smärre förändringar, som föreslås i avseende på ecklesiastikstaten,
böra genomföras på sätt i bifogade övergångsplaner angives.
Garnisonspastorsbeställningen i Boden har upptagits redan i staten
för år 1915.
Rättsväsendet.
Överförandet av arvodena för auditörer till andra huvudtiteln bör
äga rum redan från och med år 1915.
D
Landstormen.
Tillsättande av landstormsområdesbefälhavare inom hittills oorganiserade
landstörmsområden bör ske under åren 1916 och 1917. Förvaltare
böra tillsättas, så snart förråden bliva färdiga.
Organisationen med därav föranledd anskaffning av förråd och utrustning
beräknas genomförd senast år 1919.
De första lagstadgade övningarna med landstormen böra äga rum
år 1916.
Kungl. Maj:ts nåd. proposition nr 58.
337
Härens hästar
Efter
fullt genomförd härordning skola härens stamhästar utgöra
10,357 mot 9,396 enligt 1901 års härordning, en ökning alltså av 961*
Lägges härtill den brist i hästantalet, som finnes vid innevarande års slut
— 400 vid kavalleriet och 120 vid artilleriet, eller tillsammans 520 — •
så uppgår den erforderliga ökningen till 1481. Häri inräknas icke hästarna
för kavalleriets kulsprutetjänst.
Vid bestämmande av övergångstidens längd bör hänsyn tagas till
den ädla hästavelns vidmakthållande. Det är sålunda synnerligen önskvärt
att fördela remonteringen på flera år, ehuru härigenom kravet på en hastig
övergång icke kan fullt tillgodoses. Med hänsyn till remonteringsförhållandena
bör en ökning av remontantalet icke lämpligen äga rum förr än år
1916. ökningen bör därefter göras med ett jämförelsevis litet antal under
de första åren för att sedermera stegras i erforderlig grad och slutligen
avtaga, så att remontantalet vid övergångstidens slut sjunkit till det normala.
Med hänsyn till olika härpå inverkande omständigheter synes övergångstidens
längd böra bestämmas till 8 år.
Kontingenten av öknings- och ersättningsreinonter stiger under ett
av övergångsåren till 1,062. För övergångstiden kunna i anledning härav
särskilda anordningar vid remontdepåerna befinnas erforderliga.
Enligt vad som anförts under avdelningen »Härens hästar», tilldelas Infanteriet.
infanteriet 644 stamhästar genom att årligen vid åtta års ålder överflytta
60 hästar från kavalleriet och 21 från artilleriet. I stället erhåller kavalleriet
44 ersättningsreinonter och artilleriet 16.
Av infanteriets stamhästar äro vissa avsedda som tjänstehästar åt
regementskvartermästarna och adjutanterna, vilka för närvarande äro beridna
på egna tjänstehästar. Kronan bör därför övertaga alla dylika egna
tjänstehästar, som motsvara skäliga fordringar, emedan härigenom remontbehovet
minskas under de första övergångsåren och en ekonomisk lättnad
beredes den enskilde officeren utan särskild kostnad för statsverket.
Kronans övertagande av dessa hästar, vilket givetvis beror av ägarens
samtycke, bör dock regleras enligt vissa ytterligare förutsättningar,
nämligen:
att hästen är fullt tjänstduglig,
att bedömning och värdering ske av för ändamålet utsedda nämnder,
och
att medelpriset för häst icke överstiger medelremontpriset.
Bihang till senare Riksdagens protokoll 1914. 1 samt 28 Käft. (År 58.) 43
338
Kungl. Maj:ts nåd. proposition nr 58.
På detta sätt beräknas kronan komma att övertaga omkring 56 hästar
(50 % av ifrågavarande egna tjänstehästar) under åren 1916 och 1917 med
halva antalet vartdera året. Från de beridna truppslagen skulle sålunda
under övergångstiden lämnas 588 hästar, varav 420 från kavalleriet och
168 från artilleriet. Fördelningen av hästarna på de olika övergångsåren
synes lämpligen böra ske enligt bilagd övergångsplan.
Ehuru det vore önskvärt, att de av infanteriets stamhästar, som äro
avsedda till ridhästar för officerare, kunde uppsättas ofördröjligen och på
en gång, låter sig detta likväl icke gorå, enär de beridna truppslagen
därigenom skulle alltför mycket försvagas, övergången måste därför ske
under så lång period, att kavalleriets och artilleriets krigsberedskap icke
därunder över hövan nedsättes. Lämpligt synes vara, att denna period
bestämmes till 8 år, eller motsvarande stamhästens tjänstetid vid infanteriet.
Om sålunda kavalleriet och artilleriet tilldelas det för ifrågavarande
ändamål erforderliga ökade antalet remonter på hösten 1916, vilken tidpunkt
torde vara den tidigaste tänkbara, skulle organisationen kunna vara
fullt genomförd år 1923.
På övergångsplanen inverkar i viss mån frågan om stallutrymmet
vid infanteriregementena. I enlighet med vad förut angivits, skulle hästantalet
vid ett infanteriregemente i allmänhet komma att uppgå till 29,
regementsofficerarnas egna tjänstehästar däri inräknade. Härutöver bör
beräknas plats för åtminstone ytterligare en häst, avsedd till s. k. ekonomihäst.
Stallutrymme erfordras följaktligen för 30 hästar. Stallutrymme
för detta hästantal finnes för närvarande icke vid något av infanteriregementenas
kasernetablissemang; det blir därför nödvändigt, att dylikt stallutrymme
beredes.
illeriet. ökningen i kavalleriets hästantal mot nuvarande utgör:
a) För uppbringande av kavallerifördelningen till full styrka enligt
1901 års härordning...................400
b) För kulsprutetjänst avsedda hästar.............160
Summa 560
Dessutom skall det årliga remontantalet höjas med 44, motsvarande
det årliga överförandet av kavallerihästar till infanteriet, varemot
icke någon ökad remontering föranledes av de för kulsprutetjänst avsedda
hästarna.
Kavalleriets remontering under övergångstiden bör ordnas i huvudsaklig
överensstämmelse med bilagd övergångsplan.
339
Kungl. Maj:ts nåd. proposition nr 58.
För att uppnå det enligt 1901 års härordning fastställda antalet Artilleriet.
hästar erfordras vid fältar tiller iet en ökning mot förhållandet vid innevarande
års slut av 120. Denna ökning bör liksom vid kavalleriet fördelas
på åren 1916 1923; övergången till det föreslagna antalet kan lämpligen
ske enligt bilagd övergångsplan.
Positions- och fästning sartilleriets sammanlagda hästantal skall ökas
från nuvarande 60 till 306. Om övergångstiden även här bestämmes till
8 år, kan den lämpligen indelas enligt bilagd övergångsplan.
Den föreslagna ökningen av ingenjörtruppernas hästantal utgör 71, Ingenjöroch
övergången synes böra ske enligt bilagd övergångsplan. trupperna.
Vid trängen har icke företagits någon ökning av hästantalet, utan Trängen.
är detta avsett att som hittills vara 324.
Härens sammanlagda behov av remonter under perioden 1916—1924
framgår av bilagd tablå. Från och med år 1924 bliver det årliga behovet
av ersättningsremonter 933.
340
Kungl. Maj-.ts nåd. proposition nr 58.
IX. Lantförsyarets kostnader etter genomförd härordning.
I. Ordinarie kostnader.
Den föreslagna härordningen har icke ansetts föranleda någon ändring
i följande anslag:
Departemen tschefen,
Departementet,
Skrivmaterialier och expenser, ved in. in. för departementet med dess
kommandoexpedition,
Tryckningskostnader för departementet med dess kommandoexpedition,
Arméförvaltningen,
,Skrivmaterialier, expenser och bränsle m. in. för ar meförv ältning en,
Generalstabens övningar, expenser m. in.,
Ridskolan,
Inkvarteringens ordnande i Stockholm, . .
Arméns vapen, ammunition och målskjutningsmateriel samt artilleriets
övningar och materiel,
Garnisonssjukhusen i Stockholm, d Karlsborg och i Boden,
Resestipendier åt artilleri- och ingenjör officerare,
Resestipendier åt officerare och intendenturtjänstemän,
Resestipendier åt militärläkare, samt
Understöd åt föreningar och till skrifters utgivande.
Däremot beräknas ökning av följande anslag:
Generalitetsstaten, till följd av förslag om upptagande på denna stat
av dels tre nya generalsbeställningar, dels sex fältläkarbeställningar och
dels särskilda arvoden åt kommendanten i Boden, militärbefälhavaren pa
Gottland samt tolv såsom brigadchefer förordnade regementschefer vid infanteriet.
341
Kungl. Maj:ts nåd. proposition nr 58.
Generalstabens fast anställda personal, på grund av förslag om inrättandet
av eu ny överstelöjtnants- och en ny majorsbeställning, ökning
av stabsadjutanternas antal med tre kaptener av första klassen samt de
tio löjtnanternas uppflyttning till kaptener av andra klassen ävensom inrättande
av en ny aktuariebeställning;
Artilleristaben, med anledning av förslag om uppförande å ordinarie
stat av majors avlöningsförmåner åt chefen för artilleristaben samt placerande
av två infanteriofficerare vid nämnda stab;
Kommendantsstaten, till följd av förslag om anställande vid kommendantsskapet
i Boden av en garnisonspastor och en regementsveterinär samt
om ökning av det å staten för kommendantskapet å Karlsborg upptagna
avlöningsbeloppet till garnisonspastorn, vilken höjning emellertid delvis utjämnas
genom motsvarande minskningar å staterna för Boden-Karlsborgs
artilleriregemente och Norrbottens regemente genom uteslutande från dessa
stater av regementspastorernas arvoden;
Krigshögskolor, på grund av förslag om uppförande å artilleri- och
ingenjörhögskolans stat av överstelöjtnants avlöningsförmåner åt chefen för
nämnda högskola;
Skjutskolan för infanteriet och kavalleriet, till följd av ökat antal
aktiva officerare, som skola genomgå denna skola, och därav ökat antal
elever ävensom på grund av organiserandet av kulspruteavdelningar vid
infanteriet och kavalleriet;
Artilleriskjutskolor, på grund av ökat antal elever efter haubitsdivisionernas
fullständiga organiserande;
Krigsskolan, till följd av förslag om anordnande av ytterligare en
reservofficerskurs årligen in. m.;
Volontär skolor, i anledning av de ökade kraven på underofficerarnas
utbildning; samt
Militärläkares undervisning, med anledning av förslag om inrättande
av fackskolor för värnpliktiga medicine kandidater och veterinärer.
Vad beträffar det i riksstaten uppförda anslaget till avlöning och rekrytering
m. in., avses att från uppkommande besparingar å de för manskapsavlöning
anslagna medel bestrida jämväl anställnings- och avskedspremier
samt vissa andra kostnader för rekrytering och civilanställning.
Anslaget beräknas komma att uppgå till ett belopp, som avsevärt överstiger
det nuvarande. Höjningen föranledes huvudsakligen av förslagen om:
ökning av befälspersonalen vid infanteriregementena för organiserande
av reservformationer;
utveckling av Karlskrona och Vaxholms grenadjärregementen till
samma styrka som övriga infanteriregementen på fastlandet;
342
Kungl. Maj:ts nåd. proposition nr 58.
organiserandet av ett kulsprutekompani vid varje infanteriregemente;
införande av kulspruteorganisation vid kavalleriet;
inrättande av sex nya överstelöjtnantsbeställningar vid artilleriet i
anledning av reservorganisationen vid fältartilleriet;
utveckling av Boden—Karlsborgs artilleriregemente;
utvidgning av fortifikationen och ingenjörtrupperna för uppsättande
av nya ingenjörformationer m. m.
Däremot hava kostnaderna å ifrågavarande anslag minskats genom
indragning av officers- och reservofficersvolontärerna, genom minskning
i antalet meniga volontärbeställningar vid samtliga infanteriregementen
å fastlandet utom Svea och Göta livgarden, genom indragningar
å trängkårernas stater samt genom auditörernas överflyttande från fjärde
huvudtiteln till andra huvudtiteln.
På grund av den utsträckta tjänstgöringstiden bör hel dagavlöning
beräknas för samtliga infanteriregementen.
ökning beräknas vidare erforderlig å följande anslag:
Avlöning till extra bataljonsläkare, i överensstämmelse med 1911 års
riksdags beslut om anställande vid armén av högst 44 extra bataljonsläkare,
samt
Arméns personal över stat, till följd av beräknad utveckling av reservofficersinstitutionen.
I sammanhang härmed kommer att föreslås uppförande i riksstaten
av ett nytt ordinarie anslag för arméns reservstater för avlöning åt personal
vid armén, som avgått ur aktiv tjänst.
Anslaget till landstormen erfordrar höjning i anledning av förslaget
om samtliga landstormsområdens organisation såsom områden av första
klassen samt om införandet av obligatoriska övningar för landstormen.
I anslaget till de värnpliktigas avlöning, inskrivning och redovisning
m. m. påkallas höjning dels på grund av det ökade antalet tjänstgöringsdagar
för de värnpliktiga, dels till följd av de ändrade förhållandena
i fråga om de värnpliktigas färder och dels slutligen med anledning av
ökad ersättning åt rullföringsområdesbefälhavarna och deras biträden.
Anslaget till intendenturkåren behöver ökas på grund av arméns
utveckling i övrigt samt med hänsyn till förslaget om överflyttning till
denna kår av förplägnadstrupperna,
Höjning av anslaget till älderstillägg påkallas genom ökning av antalet
beställningar, varmed sådan avlöningsförmån är förenad.
Om de föreslagna ändringarna i värnpliktslagen och organisationen
bifallas samt till följd därav de värnpliktigas tjänstgöringstid ävensom
hästantalet ökas, erfordras höjning i samtliga anslag, som avse de värn
-
Kungl. Maj:ts nåd. proposition nr 58.
343
pliktigas förplägnad, beklädnad och inkvartering m. m., ävensom i de anslag,
som äro anvisade för underhåll m. m. av arméns hästar, alltså anslagen
till arméns mathållning, furagering av arméns hästar, arméns mundering
sutrustning, arméns diverse intendenturbehov, arméns kasernutredning
samt ved, ljus och vatten, arméns byggnader, mötesfält och kommendantskapsutgifter
samt fortifikationens övningar och materiel, arméns sjuk- och
veterinärvård samt hovbeslag m. m., ävensom för remontering m. m. och
lega av hästar för truppförbandens exercis.
I överensstämmelse med därom i statsverkspropositionen den 14
januari 1914 framställt förslag, har i kostnadsberäkningarna för lantförsvaret
upptagits ett nytt anslag för premiering av lastautomobiler, vilket anslag
beräknats efter genomförd härordning komma att uppgå till 80,000
kronor.
ökad personal vid armén kräver höjning av anslagen till rese- och
traktamentspenningar samt till flyttningshjälp.
Ett nytt anslag för vinterövningar har på grund av härordningsförslaget
upptagits i kostnadsberäkningarna. Dessutom har höjning ansetts
erforderlig i anslaget till arméns fält- och fälttjänstövningar.
Ett nytt anslag till stipendier åt underofficerare med vederlikar har i
beräkningen upptagits för att bereda skickliga underofficerare tillfälle till
ökad utbildning.
Slutligen har anslaget till extra utgifter ansetts behöva höjas.
Följande anslag beräknas komma att minskas eller helt och hållet
upphöra.
Anslaget till ökad avlöning för de till tjänståldern äldsta bataljonsläkarna
och bataljonsveterinärerna ävensom anslaget till stipendier för fältläkarkåren
och veterinärstaten kunna till följd av ändrad organisation av
fältläkar- och fältveterinärkårerna småningom minskas.
Fullbordandet av arméns kasernetablissemang medför minskning av
anslagen till hyra, expenser m. m. vid trupp för b anden samt inkvartering skostnader.
Slutligen komma anslagen till ersättning åt vissa löntagare i
följd av arméns omorganisation samt till ersättning för rustning och rotering
att inom kort helt och hållet upphöra.
344
Kungl. Maj:ts nåd. ''proposition nr 58.
Sammanlagda ordinarie kostnaderna komma enligt uppgjord översikt
att efter fullt genomförd härordning uppgå till nära 58,000,000 kronor
årligen. Om härtill läggas i medeltal omkring 5,000,000 kronor för extra
utgifter och för sådana höjningar i de ordinarie utgifterna, vilka i enstaka
mindre betydande fall kunna befinnas erforderliga vid lösning av vissa
frågor, vilka — såsom av vissa kårer väckta frågor om lönereglering — ej
stå i nödvändigt sammanhang med härordningen och icke heller nu förelegat
i tillräckligt utrett skick, kommer hela ordinarie och extra ordinarie
kostnaden för lantförsvaret att uppgå till 63,000,000 kronor årligen.
Såsom av det föregående framgår, erfordras i anledning av den nya
organisationen åtskilliga byggnadskostnader för kaserner, stallar, förråd
m. m. Härtill komma de kostnader, som utöver redan beviljade och anvisade
anslag äro nödvändiga för fullbordande av de byggnader, som föranledas
redan av nuvarande härordning. Dessutom äro högst betydande
utgifter behövliga dels i anledning därav, att under år 1915 en extra årsklass
skall undergå övning, dels för fyllande av brister enligt nuvarande
eller blivande organisation i arméns — såväl reservens som linjens och
landstormens — utrustning.
För dessa kostnader och för sättet att täcka desamma anhåller jag
att få lämna redogörelse i annat sammanhang. Därvid torde även bliva
tillfälle att beröra de engångskostnader för marinen, vilka böra täckas av
värn skattemedel. Jag erinrar, att dessa medel i sin helhet beräknas till i
runt tal 75,000,000 kronor.
345
Kungl. Maj:ts nåd. proposition nr 58.
På grund av vad jag sålunda anfört, får jag hemställa, det Eders
Kungl. Maj:t täcktes föreslå Riksdagen
Beträffande infanteriets organisation:
l:o) att Riksdagen måtte besluta:
dels att vart och ett av nedan uppräknade infanteritruppförband
skall efter genomförd härordning utgöras
av den under desamma upptagna, med fasta avlöningsförmåner
anställda personal, nämligen:
a) Livregementets grenadjärer, Första livgrenadjärregementet,
Andra livgrenadjärregementet, Västgöta regemente,
Karlskrona grenadjärregemente, Upplands infanteriregemente,
Skaraborgs regemente, Södermanlands regemente,
Kronobergs regemente, Jönköpings regemente, Dalregementet,
Hälsinge regemente, Alvsborgs regemente, Hallands
regemente, Bohusläns regemente, Västmanlands
regemente, Västerbottens regemente, Kalmar regemente,
Värmlands regemente, Jämtlands fältjägarregemente,
Norra skånska infanteriregementet, Södra skånska infanteriregementet,
Vaxholms grenadjärregemente samt Västernorrlands
regemente:
Officerare:
1 överste och chef,
1 överstelöjtnant,
3 majorer,
9 kaptener av första klassen,
7 kaptener av andra klassen,
11 löjtnanter av första klassen,
11 löjtnanter av andra klassen och
10 underlöjtnanter.
Underofficerare:
13 fanjunkare,
13 sergeanter av första klassen och
12 sergeanter av andra klassen.
Bihang till senare Riksdagens protokoll 1914. 1 saml. 28 höft. (Nr 58.) 44
Kungl. Maj:ts nåd. proposition nr 58.
Musikunderofflcerar e:
1 musikfanjunkare,
5 musiksergeanter av första klassen och
5 musiksergeanter av andra klassen.
Civilmilitär personal:
1 regementspastor,
1 regementsläkare,
1 bataljonsläkare och
1 gevärshantverkare.
Manskap:
14 distinktionskorpraler (furirer) av första klassen,
30 distinktionskorpraler (furirer) av andra klassen,
44 korpraler,
44 vicekorpraler,
60 volontärer,
2 sjukvårdsdistinktionskorpraler (furirer) av andra
klassen,
2 sjukvårdskorpraler,
2 sjukvårdsvicekorpraler,
2 sjukvårdssoldater,
1 gevärshantverkardistinktionskorpral (furir) av
andra klassen,
1 gevärshantverkarkorpral,
1 gevärshantverkarvicekorpral,
1 gevärshantverkarsoldat och
1 hovslagarvicekorpral.
Musikmanskap:
3 musikdistinktionskorpraler (furirer) av andra
klassen,
3 musikkorpraler,
3 musikvicekorpraler,
9 trumslagare eller hornblåsare och
4 musikelever.
Kungl. Maj:ts nåd. proposition nr 58.
b) Svea och Göta livgarden:
347
Officerare:
1 överste och chef,
1 överstelöjtnant,
3 majorer,
9 kaptener av första klassen,
7 kaptener av andra klassen,
11 löjtnanter av första klassen,
11 löjtnanter av andra klassen och
10 underlöjtnanter.
Underofficerare:
13 fanjunkare,
13 sergeanter av första klassen och
12 sergeanter av andra klassen.
Musikunderofficerare:
1 musikfanjunkare,
6 musiksergeanter av första klassen och
5 musiksergeanter av andra klassen.
Civilmilitär personal:
1 regementspastor,
1 regementsläkare,
1 bataljonsläkare och
1 gevärshantverkare.
Manskap:
14 distinktionskorpraler (furirer) av första klassen,
30 distinktionskorpraler (furirer) av andra klassen,
44 korpraler,
56 vicekorpraler,
360 volontärer,
348
Kungl. Maj:ts nåd. ''proposition nr 58.
2 sj ukvårdsdistinktionskorpraler (furirer) av andra
klassen,
2 sjukvårdskorpraler,
2 sjukvårdsvicekorpraler,
2 sjukvårdssoldater,
1 gevärshantverkardistinktionskorpral (furir) av
andra klassen,
1 gevärshantverkarkorpral,
1 gevärshantverkarvicekorpral,
1 gevärshantverkarsoldat och
1 hovslagarvicekorpral.
Musikmanskap:
3 musikdistinktionskorpraler (furirer) av andra
klassen,
3 musikkorpraler,
3 musikvicekorpraler,
11 trumslagare eller hornblåsare och
4 musikelever.
c) Norrbottens regemente:
Officerare:
1 överste och chef,
1 överstelöjtnant,
3 majorer,
11 kaptener av första klassen,
8 kaptener av andra klassen,
13 löjtnanter av första klassen,
13 löjtnanter av andra klassen och
10 underlöjtnanter.
Underofficerare:
15 fanjunkare,
15 sergeanter av första klassen och
13 sergeanter av andra klassen.
Kungl. Maj:ts nåd. proposition nr 58.
349
Musikunderofficerare:
1 musikfanjunkare,
5 musiksergeanter av första klassen och
5 musiksergeanter av andra klassen.
Civilmilitär personal:
1 gevärshantverkare.
Manskap:
14 distinktionskorpraler (furirer) av första klassen,
30 distinktionskorpraler (furirer) av andra klassen,
44 korpraler,
44 vicekorpraler,
60 volontärer,
$ sjukvårdsdistinktionskorpraler (furirer) av andra
klassen,’
2 sjukvårdskorpraler,
2 sjukvårdsvicekorpraler,
2 sj ukvårdssoldater,
1 gevärshantverkardistinktionskorpral (furir) av
andra klassen,
1 gevärshantverkarkorpral,
1 gevärshantverkarvicekorpral,
1 gevärshantverkarsoldat och
1 hovslagarvicekorpral.
Musikmanskap:
3 musikdistinktionskorpraler (furirer) av andra
klassen,
3 musikkorpraler,
3 musikvicekorpraler,
9 trumslagare eller hornblåsare och
4 musikelever.
350
Kungl. Maj:ts nåd. proposition nr 58.
d) Militärbefälet på Gottland samt Gottlands infanteriregemente
:
\. Militärbefälet:
Officer:
1 överste och militärbefälhavare.
Civilmilitär personal:
1 regementspastor,
1 regementsläkare och
2 bataljonsläkare.
II. Gottlands infanteriregemente:
Officerare:
1 överstelöjtnant,
3 majorer,
9 kaptener av första klassen,
7 kaptener av andra klassen,
11 löjtnanter av första klassen,
11 löjtnanter av andra klassen och
10 underlöjtnanter.
Underofficerare:
13 fanjunkare,
13 sergeanter av första klassen och
12 sergeanter av andra klassen.
Musikunderofflcerare:
1 musikfanjunkare,
5 musiksergeanter av första klassen och
5 musiksergeanter av andra klassen.
Kungl. Maj:ts nåd. proposition nr Ö8.
351
Civil militär personal:
1 gevärshantverkare.
Manskap:
14 distinktionskorpraler (furirer) av första klassen,
30 distinktionskorpraler (furirer) av andra klassen,
44 korpraler,
44 vicekorpraler,
240 volontärer,
2 sjukvårdsdistinktionskorpraler (furirer) av andra
klassen,
2 sjukvårdskorpraler,
2 sjukvårdsvicekorpraler,
2 sjukvårdssoldater,
1 gevärshantverkardistinktionskorpral (furir) av
andra klassen,
1 gevärshantverkarkorpral,
1 gevärshantverkarvicekorpral,
1 gevärshantverkarsoldat och
1 hovslagarvicekorpral.
Musikmanskap:
3 musikdistinktionskorpraler (furirer) av andra
klassen,
3 musikkorpraler,
3 musikvicekorpraler,
9 trumslagare eller hornblåsare och
4 musikelever.
dels att vid vart och ett av härens infanteriregementen
skola efter genomförd härordning finnas 23 kronan
tillhöriga stamhästar.
352
Kungl. Maj:ts nåd. proposition nr 58.
Beträffande kavalleriets organisation:
2:o) att Riksdagen måtte besluta:
dels att vart och ett av nedan uppräknade kavalleritruppförband
skall efter genomförd härordning utgöras av
den under desamma upptagna, med fasta avlöningsförmåner
anställda personal, nämligen:
a) Livgardet till häst, Livregementets dragoner,
Livregementets husarer, Smålands husarregemente, Kronprinsens
husarregemente och Norrlands dragonregemente:
Officerare:
1 överste och chef,
1 överstelöjtnant eller major,
5 ryttmästare av första klassen,
2 ryttmästare av andra klassen,
7 löjtnanter av första klassen,
6 löjtnanter av andra klassen och
5 underlöjtnanter.
Underofficerare:
6 fanjunkare,
5 sergeanter av första klassen och
5 sergeanter av andra klassen.
Musikunderofflcerare:
1 musikfanjunkare,
2 musiksergeanter av första klassen och
2 musiksergeanter av andra klassen.
Civilmilitär personal:
1 regementspastor,
1 bataljonsläkare,
1 regementsveterinär,
Kungl. Maj:ts nåd. proposition nr 58.
353
1 batalj onsveterinär och
1 gevärshantverkare.
Manskap:
8 distinktionskorpraler (furirer) av första klassen,
18 distinktionskorpraler (furirer) av andra klassen,
26 korpraler,
26 vicekorpraler,
205 volontärer,
1 sjukvårdsdistinktionskorpral (furir) av andra
klassen,
1 sjukvårdskorpral,
2 sj ukvårdsvicekorpraler,
1 sjukvårdsryttare,
2 hovslagardistinktionskorpraler (furirer) av andra
klassen,
3 hovslagarkorpraler,
3 hovslagarvicekorpraler,
3 hovslagarryttare och
1 hantverksvicekorpral.
Musikmanskap:
1 musikdistinktionskorpral (furir) av andra klassen,
1 musikkorpral,
1 musikvicekorpral,
2 trumpetare och
2 musikelever.
b) Skånska husar- och dragonregementena:
Officerare:
1 överste och chef,
1 överstelöjtnant,
2 majorer,
10 ryttmästare av första klassen,
3 ryttmästare av andra klassen,
Bihang till senare Riksdagens protokoll 1914. 1 saml. 28 käft. (AV 58.) 45
354
Kungl. Maj:ts nåd. proposition nr 58.
14 löjtnanter av första klassen,
12 löjtnanter av andra klassen och
11 underlöjtnanter.
Underofficerare:
11 fanjunkare,
10 sergeanter av första klassen och
10 sergeanter av andra klassen.
Musikunderofflcerare:
1 musikfanjunkare,
3 musiksergeanter av första klassen och
3 musiksergeanter av andra klassen.
Civilmilitär personal:
1 regementspastor,
1 regementsläkare,
1 bataljonsläkare,
1 regementsveterinär,
2 bataljonsveterinärer och
2 gevärshantverkare.
Manskap:
16 distinktionskorpraler (furirer) av första klassen,
36 distinktionskorpraler (furirer) av andra klassen,
52 korpraler,
52 vicekorpraler,
402 volontärer,
1 sjukvårdsdistinktionskorpral (furir) av första
klassen,
1 sjukvårdsdistinktionskorpral (furir) av andra
klassen,
2 sjukvårdskorpraler,
4 sjukvårdsvicekorpraler,
2 sjukvårdsryttare,
Kungl. Maj:ts nåd. proposition nr 58.
355
4 hovslagardistinktionskorpraler (furirer) av andra
klassen,
6 hovslagarkorpraler,
6 hovslagarvicekorpraler,
6 hovslagarryttare och
1 hantverksvicekorpral.
Musikmanskap:
3 musikdistinktionskorpraler (furirer) av andra
klassen,
2 musikkorpraler,
2 musikvicekorpraler,
8 trumpetare och
3 musikelever.
dels att vid vart och ett av Livgardet till häst,
Livregementets dragoner, Livregementets husarer, Smålands
husarregemente, Kronprinsens husarregemente och
Norrlands dragonregemente skola efter genomförd härordning
finnas 620 samt vid vartdera av Skånska husaroch
dragonregementena 1,220 kronan tillhöriga stamhästar.
Beträffande artilleriets organisation:
3:o) att Riksdagen måtte besluta:
dels att vart och ett av nedan uppräknade artillleritruppförband
skall efter genomförd härordning utgöras
av den under desamma upptagna, med fasta avlöningsförmåner
anställda personal, nämligen
a) Svea, Göta, Norrlands, Upplands och Smalands
artilleriregementen:
Officerare:
1 överste och chef,
2 överstelöjtnanter,
3 majorer,
356
Kungl. May.ts nåd. proposition nr 58.
11 kaptener av första klassen,
8 kaptener av andra klassen,
11 löjtnanter av första klassen,
9 löjtnanter av andra klassen och
10 underlöjtnanter.
U nderofflcerare:
15 styckjunkare,
15 sergeanter av första klassen och
15 sergeanter av andra klassen.
Musikunderofflcerare:
1 musikstyckjunkare,
4 musiksergeanter av första klassen och
4 musiksergeanter av andra klassen.
Civilmilitär personal:
1 regementspastor,
1 regementsläkare,
1 bataljonsläkare (dock icke vid Norrlands artilleriregemente),
1 regementsveterinär och
1 batalj onsveterinär.
Manskap:
18 förstekonstaplar (furirer) av första klassen,
37 förstekonstaplar (furirer) av andra klassen,
44 andrekonstaplar,
44 vicekonstaplar,
132 volontärer,
2 sjukvårdsförstekonslaplar (furirer) av andra
klassen,
2 sjukvårdsandrekonstaplar,
2 sjukvårdsvicekonstaplar,
2 sj ukvårdsartillerister,
1 hantverksförstekonstapel (furir) av andra klassen,
Kungl. Maj:ts nåd. proposition nr 58.
357
3 hantverksandrekonstaplar,
3 hantverksvicekonstaplar,
4 hantverksartillerister,
1 hovslagarförstekonstapel (furir) av andra klassen,
3 hovslagarandrekonstaplar,
3 hovslagarvicekonstaplar och
4 hovslagarartillerister.
Musikmanskap:
2 musikförstekonstaplar (furirer) av andra klassen,
1 musikandrekonstapel,
2 musikvicekonstaplar,
2 trumpetare och
2 musikelever.
b) Vendes artilleriregemente:
Officerare:
1 överste och chef,
2 överstelöjtnanter,
4 majorer,
14 kaptener av första klassen,
9 kaptener av andra klassen,
14 löjtnanter av första klassen,
10 löjtnanter av andra klassen och
12 underlöjtnanter.
Underofficerare:
18 styckjunkare,
19 sergeanter av första klassen och
19 sergeanter av andra klassen.
Musikunderofficerare:
1 musikstyck] unkare,
5 musiksergeanter av första klassen och
5 musiksergeanter av andra klassen.
358
Kungl. Maj:ts nåd. proposition nr 58.
Civilmilitär personal:
1 regementspastor,
1 regementsläkare,
1 bataljonsläkare,
1 regementsveterinär och
1 batalj onsveterinär.
Manskap:
23 förstekonstaplar (furirer) av första klassen,
47 förstekonstaplar (furirer) av andra klassen,
56 andrekonstaplar,
56 vicekonstaplar,
168 volontärer,
2 sjukvårds förstekonstaplar (furirer) av andra
klassen,
2 sjukvårdsandrekonstaplar,
3 sjukvårdsvicekonstaplar,
3 sjukvårdsartillerister,
2 hantverksförstekonstaplar (furirer) av andra
klassen,
3 hantverksandrekonstaplar,
4 hantverksvicekonstaplar,
5 hantverksartillerister,
2 hovslagarförstekonstaplar (furirer) av andra
klassen,
3 hovslagarandrekonstaplar,
4 hovslagarvicekonstaplar och
5 hovslagarartillerister.
Musikmanskap:
2 musikförstekonstaplar (furirer) av andra klassen,
1 musikandrekonstapel,
2 musikvicekonstaplar,
3 trumpetare och
2 musikelever.
Kungl. Maj:ts nåd. proposition nr 58.
359
c) Gottlands artillerikår:
Officerare:
1 överstelöjtnant och chef,
4 kaptener av första klassen,
2 kaptener av andra klassen,
5 löjtnanter af första klassen,
5 löjtnanter av andra klassen och
4 underlöjtnanter.
U nderofflcerare:
4 styckjunkare,
5 sergeanter av första klassen och
4 sergeanter av andra klassen.
Musikunderofflcer:
1 musiksergeant av första klassen.
Civilmilitär personal:
1 bataljonsveterinär.
Manskap:
7 förstekonstaplar (furirer) av första klassen,
15 förstekonstaplar (furirer) av andra klassen,
22 andrekonstaplar,
22 vicekonstaplar,
67 volontärer,
l sjukvårdsförstekonstapel (furir) av andra klassen,
1 sjukvårdsandrekonstapel,
2 sj ukvårdsvicekonstaplar,
1 sj ukvårdsartillerist,
1 hantverksandrekonstapel,
1 hantverksvicekonstapel,
2 hantverksartillerister,
1 hovslagarandrekonstapel,
360
Kungl. Maj tis nåd. proposition nr 58.
1 hovslagarvicekonstapel och
1 hovslagarartillerist.
Musikmanskap:
1 musikförstekonstapel (furir) av andra klassen,
1 musikandrekonstapel,
1 musikvicekonstapel,
2 trumpetare och
1 musikelev.
d) Boden-Karlsborgs artilleriregemente:
Officerare:
1 överste och chef,
2 överstelöjtnanter,
3 majorer,
12 kaptener av första klassen,
10 kaptener av andra klassen,
13 löjtnanter av första klassen,
10 löjtnanter av andra klassen och
12 underlöjtnanter.
Underofficerare:
22 styckjunkare,
24 sergeanter av första klassen och
24 sergeanter av andra klassen.
Musikunderofflcerare:
2 musikstyck)unkare,
2 musiksergeanter av första klassen och
2 musiksergeanter av andra klassen.
Manskap:
20 förstekonstaplar (furirer) av första klassen,
40 förstekonstaplar (furirer) av andra klassen,
361
Kungl. Maj:ts nåd. proposition nr 58.
i
48 andrekonstaplar,
48 vicekonstaplar,
156 volontärer,
2 sjukvårdsförstekonstaplar (furirer) av andra
klassen,
3 sjukvårdsandrekonstaplar,
3 sjukvårdsvicekonstaplar,
2 sjukvårdsartillerister,
1 hantverksförstekonstapel (furir) av andra klassen,
2 hantverksandrekonstaplar,
3 hantverksvicekonstaplar,
4 hantverksartillerister,
1 hovslagarandrekonstapel,
1 hovslagarvicekonstapel och
2 hovslagarartillerister.
Musikmanskap:
2 musikförstekonstaplar (furirer) av andra klassen,
1 musikandrekonstapel,
2 musikvicekonstaplar,
3 trumpetare och
2 musikelever.
e) Positionsartilleriregementet :
Officerare:
1 överste och chef,
1 överstelöjtnant,
2 majorer,
6 kaptener av första klassen,
6 kaptener av andra klassen,
7 löjtnanter av första klassen,
5 löjtnanter av andra klassen och
6 underlöjtnanter.
Bihang till senare Riksdagens protokoll 1914. 1 samt. 28 käft. (Nr 58.)
46
362
Kungl. Maj:ts nåd. proposition nr 58.
Underofficerare:
12 styckjunkare,
12 sergeanter av första klassen och
12 sergeanter av andra klassen.
Musikunder officerare:
1 musikstyckjunkare,
2 musiksergeanter av första klassen och
2 musiksergeanter av andra klassen.
Civilmilitär personal:
1 regementsläkare och
1 bataljonsveterinär.
Manskap:
10 förstekonstaplar (furirer) av första klassen,
20 förstekonstaplar (furirer) av andra klassen,
24 andrekonstaplar,
24 vicekonstaplar,
72 volontärer,
1 sjukvårdsförstekonstapel (furir) av andra klassen,
1 sjukvårdsandrekonstapel,
2 sjukvårdsvicekonstaplar,
1 sjukvårdsartillerist,
2 hantverksandrekonstaplar,
2 hantverksvicekonstaplar,
2 hantverksartillerister,
2 hovslagarandrekonstaplar,
2 hovslagarvicekonstaplar och
2 hovslagarartillerister.
Musikmanskap:
1 musikförstekonstapel (furir) av andra klassen,
1 musikandrekonstapel,
2 musikvicekonstaplar,
Kungl. Maj:ts nåd. proposition nr 58.
363
1 trumpetare och
1 musikelev.
dels att vid vart och ett av Svea, Göta, Norrlands,
Upplands och Smålands artilleriregementen skola efter
genomförd härordning finnas 440, vid Vendes artilleriregemente
584, vid Gottlands artillerikår 85, vid BodenKarlsborgs
artilleriregemente 126 och vid Positionsartilleriregementet
180 kronan tillhöriga stamhästar.
Beträffande artilleriets fabriker och tygstater:
4:o) att Riksdagen måtte besluta, att vid artilleriets
fabriker och tygstater skall efter genomförd härordning
finnas följande, med fasta avlöningsförmåner anställda
Fabriks- och tygpersonal:
1 fälttygmästare,
3 styresmän,
1 tygmästare av första klassen,
2 tygmästare av andra klassen,
4 tyg- eller fabriksingenjörer,
11 tyg- eller fabriksförvaltare av första klassen,
1 öververkmästare,
6 departementsskrivare,
7 tygförvaltare av andra klassen,
18 besiktningsrustmästare eller tygverkmästare,
6 verkmästare av första klassen,
2 verkmästare av andra klassen,
9 tyg- eller fabriksskrivare,
50 tyghantverkare och
7 fortmaskinister.
Beträffande Fortifikationens och ingenjörtruppernas
organisation:
5:o) att Riksdagen måtte bifalla:
att en ny ingenjörkår, benämnd Norrlands ingenjörkår,
uppsättes; samt
364
Kungl. Maj:ts nåd. proposition nr 58.
6:o) att Riksdagen måtte besluta:
dels att vid Fortifikationen med fasta avlöningsförmåner
anställda officerare, underofficerare, musikunderofficerare,
civilmilitär och civil personal skola efter
genomförd härordning utgöras av nedan upptagna personal,
nämligen:
Officerare:
3 överstar,
5 överstelöjtnanter,
10 majorer,
36 kaptener av första klassen,
22 kaptener av andra klassen,
37 löjtnanter av första klassen,
29 löjtnanter av andra klassen och
32 underlöjtnanter.
Underofficerare:
46 fanjunkare,
47 sergeanter av första klassen och
47 sergeanter av andra klassen.
Musikunderoffleerare:
4 musikfanjunkare,
7 musiksergeanter av första klassen och
8 musiksergeanter av andra klassen.
Civilmilitär personal:
3 regementspastorer,
2 regementsläkare,
1 bataljonsläkare,
4 batalj onsveterinärer,
11 fortifikationskassörer och förrådsförvaltare,
5 departementsskrivare,
5 gevärshantverkare,
Kungl. Maj:ts nåd. proposition nr 58.
365
6 tygverkmästare,
27 tyghantverkare,
4 radiotelegrafister och
5 förrådsvaktmästare.
Civil personal:
1 vaktmästare vid fortifikationsstabens huvud
station.
dels att vart och ett av nedan uppräknade ingenjörtruppförband
skall efter genomförd härordning utgöras
av den under desamma upptagna, med fasta avlöningsförmåner
anställda manskapspersonal, nämligen
a) Svea ingenjörlcår:
Manskap:
6 distinktionskorpraler (furirer) av första klassen,
11 distinktionskorpraler (furirer) av andra klassen,
18 korpraler,
18 vicekorpraler,
95 volontärer,
1 hantverksdistinktionskorpral (furir) av första
klassen,
2 hantverksdistinktionskorpraler (furirer) av andra
klassen,
6 hantverkskorpraler,
7 hantverksvicekorpraler,
1 gevärshantverkarkorpral,
2 gevärshantverkarvicekorpraler,
1 gevärshantverkarsoldat,
1 sjukvårdsdistinktionskorpral (furir) av andra
klassen,
2 sjukvårdskorpraler,
2 sjukvårdsvicekorpraler,
2 sjuk vårdssoldater,
1 hovslagarvicekorpral och
1 hovslagarsoldat.
366
Kungl. Maj:ts nåd. proposition nr 58.
Musikmanskap:
1 musikdistinktionskorpral (furir) av andra
klassen,
2 musikkorpraler,
2 musikvicekorpraler,
2 trumpetare och
1 musikelev.
b) Göta ingenjörkår:
Manskap:
6 distinktionskorpraler (furirer) av första klassen,
10 distinktionskorpraler (furirer) av andra klassen,
17 korpraler,
17 vicekorpraler,
85 volontärer,
1 hantverksdistinktionskorpral (furir) av första
klassen,
2 hantverksdistinktionskorpraler (furirer) av andra
klassen,
6 hantverkskorpraler,
7 hantverksvicekorpraler,
1 gevärshantverkarkorpral,
1 gevärshantverkarvicekorpral,
2 gevärshantverkarsoldater,
1 sjukvårdsdistinktionskorpral (furir) av andra
klassen,
2 sjukvårdskorpraler,
2 sjukvårdsvicekorpraler,
2 sjukvårdssoldater,
1 hovslagarvicekorpral och
1 hovslagarsoldat.
Musikmanskap:
1 musikdistinktionskorpral (furir) av andra klassen,
2 musikkorpraler,
Kungi. Maj:ts nåd. proposition nr 58.
367
2 musikvicekorpraler,
2 trumpetare och
1 musikelev.
c) Fälttelegraf kåren:
Manskap:
8 distinktionskorpraler (furirer) av första klassen,
16 distinktionskorpraler (furirer) av andra klassen,
24 korpraler,
25 vicekorpraler,
125 volontärer,
2 hantverksdistinktionskorpraler (furirer) av första
klassen,
3 hantverksdistinktionskorpraler (furirer) av andra
klassen,
11 hantverkskorpraler,
16 hantverksvicekorpraler,
1 gevärshantverkarkorpral,
1 gevärshantverkarvicekorpral,
1 gevärshantverkarsoldat,
1 sjukvårdsdistinktionskorpral (furir) av andra
klassen,
1 sjukvårdskorpral,
2 sj ukvårdsvicekorpraler,
1 sjukvårdssoldat,
1 hovslagarkorpral,
1 hovslagarvicekorpral och
1 hovslagarsoldat.
Musikmanskap.
1 musikdistinktionskorpral (furir)avandraklassen,
1 musikkorpral,
1 musikvicekorpral,
1 trumpetare och
1 musikelev.
368
Kungl. Maj:ts nåd, proposition nr 58.
d) Bodens ingenjörhår:
Manskap:
3 distinktionskorpraler (furirer) av första klassen,
6 distinktionskorpraler (furirer) av andra klassen,
10 korpraler,
9 vicekorpraler,
60 volontärer,
1 han tverksdistinktion skorpral (furir) av första
klassen,
2 hantverksdistinktionskorpraler (furirer) av andra
klassen,
5 hantverkskorpraler,
6 hantverksvicekorpraler,
1 gevärshantverkarkorpral,
1 gevärshantverkarsoldat,
1 sjukvårdskorpral,
1 sjukvårdsvicekorpral,
1 sjukvårdssoldat och
1 hovslagarvicekorpral.
Musikmanskap:
1 musikdistinktionskorpral (furir) av andra klassen,
2 musikkorpraler,
2 musikvicekorpraler,
1 trumpetare och
1 musikelev.
e) Norrlands ingenjörkår :
Manskap:
6 distinktionskorpraler (furirer) av första klassen,
10 distinktionskorpraler (furirer) av andra klassen,
16 korpraler,
16 vicekorpraler,
75 volontärer,
1 hantverksdistinktionskorpral (furir) av första
klassen,
Kungl. Maj:ts nåd. proposition nr 58. 369
1 hantverksdistinktionskorpral (furir) av andra
klassen,
4 hantverkskorpraler,
5 hantverksvicekorpraler,
1 gevärshantverkarkorpral,
1 gevärshantverkarvicekorpral,
1 gevärshantverkarsoldat,
1 sjukvårdsdistinktionskorpral (furir) av andra
klassen,
1 sjukvårdskorpral,
2 sjukvårdsvicekorpraler,
1 sjukvårdssoldat,
1 hovslagarkorpral,
1 hovslagarvicekorpral och
2 hovslagarsoldater.
Musikmanskap:
1 musikdistinktionskorpral (furir) av andra klassen,
2 musikkorpraler,
2 musikvicekorpraler,
2 trumpetare och
1 musikelev.
dels att efter genomförd härordning skola finnas
vid Svea ingenjörkår 53, vid Göta ingenjörkår 44, vid
Fälttelegrafkåren 60, vid Bodens ingenjörkår 16 och vid
Norrlands ingenjörkår 41 kronan tillhöriga stamhästar.
Beträffande träng- och sjukvårdstruppernas organisation:
7) att Riksdagen måtte besluta:
dels att vid träng- och sjukvårdstrupperna med
fasta avlöningsförmåner anställda officerare och underofficerare
med vederlikar skola efter genomförd härordning
utgöras av nedan upptagna å gemensam stat uppförda
personal, nämligen:
Bihang till senare Riksdagens protokoll 1914. 1 saml. 28 höft. (Nr 58.) 47
370
Kungl. Maj:ts nåd. proposition nr 58.
Officerare:
1 överste,
3 överstelöjtnanter,
3 majorer,
18 kaptener av första klassen,
8 kaptener av andra klassen,
18 löjtnanter av första klassen,
18 löjtnanter av andra klassen och
12 underlöjtnanter.
Underofficerare:
31 fanjunkare,
31 sergeanter av första klassen och
30 sergeanter av andra klassen.
Musikunderofflcerare:
6 musiksergeanter av första klassen och
6 musiksergeanter av andra klassen.
Civilmilitär personal:
2 regementspastorer,
6 regementsläkare,
6 bataljonsläkare,
6 batalj onsveterinärer och
18 hantverkare.
dels att var och en av härens sex trängkårer skall
efter genomförd härordning utgöras av följande, med
fasta avlöningsförmåner anställda manskapspersonal, nämligen
:
Manskap:
5 distinktionskorpraler (furirer) av första klassen,
8 distinktionskorpraler (furirer) av andra klassen,
14 korpraler,
371
Kungl. Maj:ts nåd. proposition nr 58.
13 vicekorpraler,
21 volon tärer,
1 hovslagarkorpral och
1 hovslagarvicekorpral.
Musikmanskap:
1 musikdistinktionskorpral (furir) av andra klassen.
1 musikkorpral,
2 musikvicekorpraler,
1 trumpetare och
1 musikelev.
dels att vid varje trängkår skola efter genomförd
härordning finnas 54 kronan tillhöriga stamhästar.
Beträffande intendenturkåren och förplägnadstrupperna:
8:o) att Riksdagen måtte besluta:
att vid intendenturkåren och förplägnadstrupperna
skall efter genomförd härordning finnas följande, med
fasta avlöningsförmåner anställda personal, nämligen:
Civilmilitär personal:
1 generalintendent,
2 överfältintendenter,
6 fältintendenter av första graden,
9 fältintendenter av andra graden,
51 intendenter av första klassen,
33 intendenter av andra klassen,
16 underintendenter,
74 förvaltare,
8 förvaltarassistenter av första klassen och
8 förvaltarassistenter av andra klassen.
Civil personal:
1 vaktmästare vid generalintendentens expedition.
Kungl. Maj:ts nåd. proposition nr 58.
Manskap:
4 distinktionskorpraler (furirer) av första klassen,
6 distinktionskorpraler (furirer) av andra klassen,
10 korpraler,
10 vicekorpraler och
12 volontärer.
Beträffande generalitetsstaten:
9:o) att Riksdagen måtte bifalla, att för härordningens
genomförande å generalitetsstaten uppföras
dels med fasta avlöningsförmåner en inspektör för
militärläroverken m. m., en inspektör för infanteriet, en
inspektör för kavalleriet och sex fältläkare;
dels arvoden om 1,000 kronor åt en var av kommendanten
i Boden, militärbefälhavaren på Gottland samt
tolv såsom brigadchefer förordnade regementschefer vid
infanteriet.
dels lönetillägg och furageersättning för två tjänstehästar
åt en adjutant hos inspektören för militärläroverken
m. m. och åt en adjutant hos inspektören för
infanteriet.
Beträffande generalstaben:
10:o) att Riksdagen måtte bifalla:
att för härordningens genomförande följande nya
beställningar tillkomma vid generalstaben, nämligen: 1
överstelöjtnant, 1 major, 3 kaptener av första klassen,
10 kaptener av andra klassen och 1 aktuarie, varemot
nuvarande 10 löjtnantsbeställningar av första klassen
indragas.
Beträffande artilleristaben:
ll:o) att Riksdagen måtte bifalla, att för härordningens
genomförande å staten för artilleristaben uppföras
-
373
Kungl. Maj:ts nåd. proposition nr 58.
dels med fasta avlöningsförmåner chefen för artilleristaben
;
dels arvoden åt två officerare av infanteriet.
Beträffande kommendantsstaten:
12:o; att Riksdagen måtte bifalla, att för härordningens
genomförande å kommendantsstaten under kommendantskapet
i Boden uppföras 1 garnisonspastor samt
1 regementsveterinär för Bodens garnison och fästningsveterinär
vid kommendantskapet.
Beträffande artilleri- och ingenjörhögskolan:
13:o) att Riksdagen måtte bifalla, att för härordningens
genomförande chefen för artilleri- och ingenjörhögskolan
uppföres med fasta avlöningsförmåner å
staten för artilleri- och ingenjörhögskolan.
Beträffande övergången till den nya härordningen:
14:o) att Riksdagen måtte besluta, att den nya
härordningen, sådan den här blivit föreslagen, skall vara
genomförd under tio år, räknade från och med år 1915.
Vidare får jag hemställa, att propositionen måtte avfattas under förutsättning
av bifall till det förslag till ny värnpliktslag, varom särskild
proposition, enligt vad jag redan framhållit och denna dag kommer att
föreslå, bör till Riksdagen avlåtas.
Slutligen får jag, under förutsättning av bifall till vad jag sålunda
föreslagit, hemställa, att jag måtte, i fråga om regleringen av utgifterna
under riksstatens fjärde huvudtitel för år 1915, få avgiva de förslag, som,
med tillämpning av vad jag beträffande den nya härordningen nu yttrat,
finnas böra för Riksdagen framläggas.»
Till vad hans excellens herr statsministern och
chefen för lantförsvarsdepartementet sålunda hemställt,
däruti statsrådets övriga ledamöter instämde, täcktes
Bihang till senare Riksdagens protokoll 1914. 1 samt 28 käft. (Nr 58.) 48
374
Kungl. Maj:ts nåd. proposition nr 58.
Hans Maj:t Konungen lämna bifall; och skulle i enlighet
härmed dels nådig proposition i ämnet till Riksdagen
avlåtas av den lydelse, bil. H vid detta protokoll
utvisar, dels hans excellens herr statsministern och chefen
för lantförsvarsdepartementet, i fråga om regleringen av
utgifterna under riksstatens fjärde huvudtitel för år
1915, avgiva de förslag, som med anledning av den
beslutade propositionen funnes böra för Riksdagen framläggas.
Ur protokollet.
Kurt Belfrage.
Kungl. May.ts nåd. proposition nr 58.
1
Bilaga A.
REDOGÖRELSE
PLANLÄGGNINGEN OCH UTVECKLINGEN AV
FÖRSVARSBEREDNINGARNAS ARBETEN.
Bihang till senare Riksdagens protokoll 1914. 1 samt. 28 käft. (Nr 58.) B1
''
Kvngl. Maj:ts nåd. proposition nr 58.
3
Till
Hans Excellens Herr Statsministern och Chefen för Kungl. Lantförsvars
departementet.
Undertecknade, sekreterare uti de jämlikt nådigt bemyndigande den
1 december 1911 tillsatta försvarsberedningarna, få härmed enligt anmodan
avlämna följande redogörelse för planläggningen och utvecklingen
av försvarsberedningarnas arbeten.
Första beredningen.
(För den finansiella utredningen.)
Beredningen upptog först till behandling frågan, huru lång tidrymd
framåt som de av statsministern omförmälta för slagsbudgeter borde avse,
därvid bestämdes, att undersökningen skulle omfatta tiden t. o. m. år
1923. I överensstämmelse med innebörden av beredningens uppdrag fann
beredningen utgifterna å riksstatens fjärde och femte huvudtitlar böra undantagas
från ifrågavarande beräkningar, utom för så vitt anginge de å femte
huvudtiteln uppförda anslagen till »handeln». För vinnande av underlag
för sina beräkningar vidtog beredningen härefter vissa förberedande åtgärder
och undersökningar. Sålunda anmodades åtskilliga till statsförvaltningen
hörande verk och myndigheter att dels med ledning av erfarenheten
från den sistförflutna tiden och dels med hänsyn till sådana förändringar
av förhållandena, som med sannolikhet kunde förväntas, till
4
Kungl. Maj:ts nåd. proposition nr 58.
beredningen inkomma med motiverade utlåtanden om de omständigheter,
som kunde antagas vara ägnade att under tiden till och med år 1923
påverka statens utgifter och inkomster i vad anginge vederbörandes verksamhetsområde,
och därvid i möjligaste mån söka beräkna, vilka förändringar
av de i sådant hänseende nu utgående statsanslag och inflytande
statsinkomster, som under nämnda tid kunde vara att motse. Dessutom
anmodades de affärsdrivande verken särskilt att vid sina yttranden foga
eu statistisk översikt över vederbörande verks utgifter och inkomster under
de tio senast förflutna åren enligt räkenskaperna ävensom att lämna en sammanfattning
av beräkningarna för framtiden i form av årliga summariska
förslagsbudgeter. Hos cheferna för vederbörande statsdepartement m. fl.
gjordes framställning om erhållande av motsvarande upplysningar och beräkningar
rörande de anslag å riksstaten, som icke berörde förenämnda
myndigheters verksamhetsområden. Till ytterligare ledning vid sina blivande
beräkningar för framtiden lät beredningen verkställa en närmare
granskning av de särskilda utgifts- och inkomstposternas utveckling under
den senast förflutna tiden, för vilket ändamål uppgjordes en tabell över
berörda utgifter och inkomster omfattande tiden från och med år 1901.
I vissa hänseenden, nämligen beträffande dels avkastningen av statens
skogar och dels beräkningen av statens blivande kostnader för civila
tjänstinnehavares pensionering, föranstaltade beredningen om specialundersökningar,
för vilkas verkställande tillkallades sakkunniga biträden.
På grundval av den sålunda verkställda utredningen utarbetade
beredningen förslagsbudgeter för åren 1915—1923, vilka, sedan de efter
behandling i försvarsberedningarnas plenum i vissa delar omarbetats, numera
jämte därtill tillhörande motivering föreligga i tryck i del I av beredningens
betänkande.
Då, såsom förut nämnts, försvarsutgifterna ej medtagits i nyssberörda
förslagsbudgeter, utvisade dessa naturligtvis å inkomstsidan ett
betydligt överskott. Jämlikt sin instruktion företog nu beredningen en
undersökning, vilka ytterligare tillgångar, som utan att skattekraften bleve
överbelastad, ansåges kunna närmast beredas för bestridande av statsverkets
utgifter. Såsom möjligheter i sådant avseende anvisade beredningen
dels åtgärder för ökande av avkastningen utav statens skogar, dels
utvidgning av stämpelbeskattningen, dels ock vissa höjningar i inkomstoch
förmögenhetsskatten samt i arvskatten.
Vidare upptog beredningen, på grund av uppdrag från försvarsberedningarna
in pleno, till behandling frågor dels om möjligheten att
vidtaga reduktion av beredningens i förslags budgeterna framlagda utgiftsberäkningar,
dels om fastställande av en preliminär utgångspunkt för
Kungl. Maj:ts nåd. proposition nr 58.
5
beräkning av försvarsutgifternas storlek, dels ock om upptagande av en
extra ordinär värnskatt till bestridande av vissa engångskostnader för försvarsändamål,
varjämte beredningen lät uppgöra en del jämförande tablåer
över å ena sidan statsverkets inkomster och utgifter under tiden 1901 —
1914 samt å andra sidan beredningens beräkningar för åren 1915—1928.
Sedan samtliga dessa undersökningar och utredningar framlagts i
försvarsberedningarnas plenum och där blivit föremål för preliminära beslut,
sammanfattades desamma i del II av beredningens betänkande.
Andra Försvarslberedningen.
(För utredning angående härens och flottans respektive betydelse förförsvaret.)
Beredningen, vars första uppgift blev att avgiva ett principbetänkande
angående betydelsen av den ena och den andra försvarsgrenen, inledde
sitt arbete med en undersökning av tidigare officiella uttalanden
rörande arméns och flottans inbördes betydelse för Sveriges försvar samt
föranstaltade fördenskull om utarbetande av en historisk sammanställning
angående de utredningar och framställningar i detta ämne, vilka ingå i
officiella handlingar under tiden från och med början av 1860-talet, därvid
såsom material anlitades ej blott kommittébetänkanden och sakkunnigeutlåtanden,
utan jämväl uttalanden av statsråd i regeringspropositioner
och av riksdagsmän i motioner ävensom yttranden i kamrarnas förhandlingar
samt i utskottsbetänkanden och riksdagsskrivelser.
I anslutning härtill lät beredningen utarbeta tabellariska översikter
för tiden från och med 1880-talets början rörande dels försvarsutgifterna
samt deras procentuella förhållande sinsemellan och till summan av verkliga
statsutgifter, dels utgifterna å extra stat för nyanskaffning av
krigsfartygsinateriel och omändringar å krigsfartyg samt dessa utgifters
procentuella förhållande till samtliga försvarsutgifter och till samtliga
sjöförsvarsutgifter dels ock utgifterna för det fasta kustförsvaret samt
deras procentuella förhållande till samtliga försvarsutgifter och till samtliga
sjöförsvarsutgifter.
Beredningen gick dessutom i författning om utarbetande av en kortfattad
framställning av de principiella uppfattningar i fråga om arméns
och flottans inbördes betydelse, som enligt officiella uttalanden gjort sig
gällande i vissa stater, vilka genom geografiskt och militärpolitiskt läge
samt folkmängd och resurser i övrigt ansågos erbjuda vissa jämförelsepunkter
i förhållande till Sverige, nämligen Norge, Danmark och Holland.
6
Kungl. Maj:ls nåd. proposition nr ÖS.
Till ytterligare orientering i ämnet föranstaltade beredningen om
inledande föredragningar av målsmän för armén och flottan, därvid i allmänna
drag behandlades spörsmålet om arméns och flottans betydelse för
landets försvar.
Med ledning av de synpunkter, som genom statsministerns yttrande
till statsrådsprotokollet vid försvarsberedningarnas tillsättande samt
genom den förberedande undersökningen framkommit, tog beredningen
därefter i närmare övervägande, vilka särskilda spörsmål, som för utredningen
angående arméns och flottans inbördes betydelse för landets försvar
borde till besvarande uppställas.
Från generalstabschefen och marinstabschefen införskaffade beredningen
sålunda redogörelse över vissa, av beredningen angivna ämnen,
nämligen bland annat:
uppgift å viktigare utländska militärpolitiska framställningar rörande
arméns och flottans betydelse m. in.;
översikt av officiella utredningar angående förhållandet mellan armé
och flotta inom Norge, Danmark och Holland;
framställning rörande flottornas utveckling under de senast förflutna
20 å 25 åren med avseende på fartygstyper, fartygens livslängd, såväl den
beräknade som den verkliga, ävensom kostnaderna, samt förhållandet mellan
kostnader och livslängd;
hemlig utredning angående de fartygstyper, tillhörande vissa främmande
mariner, som kunna manövrera inom svenska skärgårdar, med avseende
jämväl på dessa typers storlek, bestyckning och bemanning;
hemlig utredning angående vissa under senare tid utomlands vidtagna
militärpolitiska åtgärder;
tre hemliga redogörelser angående de huvudsakliga fall av fientliga
landstigningsförsök på Sveriges kust, som under vissa krigsfall eller krigslägen
kunna vara att förvänta, samt de uppgifter, vilka kunna tillmätas
armén och flottan för mötandet av sådana landstigningsförsök, ävensom
särskilt rörande möjligheterna för vår flotta att under visst krigsläge kunna
ingripa till hindrande av landstigningsföretag;
hemlig redogörelse angående faran för blockad av Sveriges kust samt
de huvudsakliga åtgärder, som i händelse av ett krig kunna från svensk
sida vidtagas för att bryta sådan blockad;
hemlig utredning angående möjligheterna för operationer till sjöss
vintertid i svenska farvatten; samt
två hemliga redogörelser angående de faror för Sveriges neutralitet,
som i händelse av ett krig i Europa kunna vara att förvänta, samt arméns
och flottans uppgifter vid avvärjandet av sådana faror.
7
Kungl. Maj:ts nåd. proposition nr 58.
Dessutom införskaffades från utrikesdepartementet en särskild utredning
över frågan, vad som folkrättsligt kräves av en stat, vilken vid uppkommande
krig mellan andra stater förklarat sig neutral, för att den skall
anses hävda sin neutralitet.
Ovannämnda redogörelser och utredningar, vilka föredragits inför
de samlade beredningarna, blevo föremål för diskussioner med vederbörande
föredragande eller andra sakkunniga från staberna, såväl vid beredningarnas
plenisammanträden som även och huvudsakligen inom andra
beredningen, därvid dels de allmänna principfrågorna och dels de särskilda
utredningarna och därmed i samband stående frågor voro föremål för
ytterligare behandling.
På grundvalen av dessa förberedande undersökningar och utredningar
utarbetades förslag till ''principbetänkande angående arméns och flottans inbördes
betydelse för Sveriges försvar.
Beredningen övergick härefter till behandling av frågan om uppgörande
av ett preliminärt förslag till plan för sjöförsvarets ordnande. I
sådant syfte föranstaltades om vissa specialutredningar, alla av hemlig natur,
nämligen:
dels från marinstabschefen:
redogörelse för de huvudsakliga grunder, efter vilka de olika fartygstypernas
livslängd beräknats av myndigheter och i sakkunnigas yttranden
under de senaste tjugu åren;
redogörelse för de grunder, som förut i officiella utredningar tillämpats
vid beräkningar av det erforderliga antalet fartyg samt proportionen
mellan de olika fartygsslagen för den svenska flottan, allt för tiden från
1880-talets början;
jämförelse mellan ett av marindirektören Ivar Engström framställt
»förslag till svenskt pansarskepp om 3 st. 30,5 cm. kanoner» och den
under byggnad varande pansarbåten »Sverige»;
utredning rörande lämpliga fartygstyper för svenska flottan m. in.; och
särskild utredning rörande torpedfartyg för kustflottan;
dels från marinförvaltningen:
utredning angående utveckling av »Sverige»-typen samt av svenska
flottans jagartyp;
fyra särskilda utredningar rörande olika av beredningen uppställda
alternativ för pansarbåtstyper; samt
särskilda utredningar angående undervattensbåtar, Dieselmotorer,
pansarbåtars bestyckning med grova kanoner samt de hemliga militärledernas
användbarhet ävensom revision av vissa, vid 1906 års sjökrigsmaterielkoinmittés
betänkande fogade tabeller med artilleritekniska data m. m.;
8
Kungl. Maj:ts nåd. proposition nr 58.
dels ock från marinstabschefen och marinförvaltningen gemensamt:
en utredning rörande undervattensbåtar.
Vidare föranstaltades om utredning rörande kustbefästningarnas nuvarande
tillstånd, effektivitet och krigsberedskap samt de åtgärder, som
måste anses oundgängligen nödvändiga för att med minsta möjliga kostnad
avhjälpa eventuella brister i nämnda hänseenden, ävensom rörande
sättet för anordnande — med minsta möjliga kostnad och minsta möjliga
besättningsstyrka — av en befäst replipunkt för flottan å mellersta Norrlands
kust samt en dylik replipunkts betydelse för arméns operationer,
särskilt med hänsyn till krigföring i Norrland. Ifrågavarande utredning,
såvitt angår det fasta kustförsvarets ordnande, blev anförtrodd åt cheferna
för kustartilleriet, för fortifikationen, för marinförvaltningen och för marinstaben,
varjämte chefen för generalstaben erhöll uppdrag att verkställs
den särskilda utredningen angående betydelsen av en befäst replipunkt i
mellersta Norrlands kust för arméns operationer.
Dessutom upptog beredningen till särskild behandling fråga om
modernisering av lista kl. pansarbåtar; beredningens i detta hänseende
verkställda förberedande undersökning utmynnade i en framställning cm
utredning och förslag, vilken anförtroddes åt särskilt tillkallade sakkunniga.
På grundvalen av de sålunda införskaffade utredningarna, vilkas
innehåll jämte dithörande spörsmål diskuterades med vederbörande föredragande
eller med särskilt tillkallade sakkunniga inom marinen, utarbetades
av beredningen dels ett preliminärt betänkande angående sjöförsvaret
och dels betänkande och förslag angående modernisering av l:sta kl. pansarbåtar;
varjämte frågan om det fasta kustförsvarets ordnande upptogs
till särskild behandling.
Tredje Förs va r sfoeredni ngen.
(För utredning om möjliga besparingar m. in.)
Jämlikt statsministerns uttalande till statsrådsprotokollet vid försvarsberedningarnas
tillsättande fann beredningen sin uppgift böra uppfattas
så, att det ålåge beredningen undersöka, huruvida den genom 1901 års
härordning fastställda organisationen av försvarsväsendets olika anstalter
vore, med hänsyn till deras eventuella användning i krig och de kostnader
som kunde tänkas nedlagda på försvarsväsendet, den lämpligaste och mest
Kungl. Maj:ts nåd. proposition nr 58.
9
ändamålsenliga, samt huruvida organisationen i ett eller annat hänseende
med anledning av den militära teknikens utveckling eller av andra orsaker
borde utvecklas och fullkomnas. Härvid fann beredningen sitt arbete
böra begränsas till att omfatta endast lantförsvaret. Det ansågs nämligen,
att andra beredningen, som hade att bedöma sjöförsvarets yttre organisation,
d. v. s. antal och beskaffenhet av krigsfartyg samt det fasta kustförsvaret,
lämpligen borde till behandling upptaga jämväl spörsmålen om
fartygens och kustpositionernas bemanning och utrustning m. in. samt de
övriga anstalter, som tillhöra sjöförsvaret.
Tredje beredningen fann sitt sålunda till omfånget begränsade arbete
lämpligast böra uppdelas efter arméns olika vapenslag; dock skulle
frågorna om arméns musik och arméns hästar utskiljas och behandlas för
sig. Givetvis kunde beredningen härvid icke undersöka och slutbehandla
varje särskild organisationsdetalj för sig, innan beredningen övergick till
en ny, utan låg det i sakens natur, att beredningen under samtidig behandling
måste hava ett flertal olika spörsmål.
I fråga om trängen lät beredningen genom fältläkaren E. Boman
föranstalta om utredning, huruvida och på vad sätt sjukvårdsväsendet
skulle kunna skiljas från detta vapenslag och överföras till infanteriet.
Sedan dylik utredning, innebärande förslag till överflyttning av trängkårernas
sjukvårdskompanier till infanteriet, av Boman verkställts, blev densamma
inom beredningen granskad, varjämte beredningen tillsammans med
fördelningsläkaren O. P. Sörensen och bataljonsläkaren A. Wahlstedt närmare
diskuterade lämpligheten av en dylik överflyttning samt villkoren för
densammas genomförande.
Beträffande trängens organisation såväl i fråga om sjukvårdsväsendet
som dess övriga grenar biträddes beredningen av majoren A. Hårleman.
Olika organisationsförslag uppgjordes. Ett förslag avsåg, med sjukvårdens
överflyttning till infanteriet, trängens organisation såsom dels transportträng,
dels förvaltningsträng. Den nu delvis fristående organisationen av
förvaltningstrupper skulle enligt detta förslag ingjutas i trängen. Ett
annat förslag innebar trängens upphörande såsom självständigt truppslag
sålunda, att sjukvården överfördes till infanteriet, förplägnadsväsendet ordnades
fristående samt transportträngen antingen införlivades i kavalleriet
eller samförlades med dettas truppförband såsom självständiga trängdetachement.
Vid utarbetningen av dessa förslag och granskningen av desamma
biträddes beredningen av, förutom majoren Hårleman, regementsintendenten
frih. S. von Otter och översten B. Munck, varjämte kaptenen J.
Hallgren avgav yttrande över samtliga föreliggande alternativa förslag. —
Beredningen tillhandakommo därjämte yttranden och förslag angående
Bihang till senare Riksdagens protokoll 1914. 1 saml. 28 käft. (Nr 58.) B 2
10
Kungl. Maj:ts nåd. proposition nr 58.
trängens organisation av kaptenen E. Rundeberg och löjtnanten G. A.
Smith. Slutligen är att anmärka, att tre av beredningens ledamöter voro
i tillfälle att följa försöksmobiliseringen 1912 vid Norrlands trängkår i
Sollefteå.
Innan beredningen ingick på prövning av frågan om infanteriets
organisation, fann beredningen sig böra undersöka, huruvida någon förändring
av arméns indelning i operativa enheter vore av omständigheterna
påkallad eller eljest kunde anses lämplig. Härvid undersöktes med biträde
av majoren N. D. Edlund, huru indelningar i åtta och nio arméfördelningar
skulle gestalta sig, och gjordes överslagsberäkningar rörande
de med dylika förändrade indelningar förenade kostnader. I samband
härmed undersöktes jämväl behovet av högre befäl för armén (ökning av
beställningar å generalitetet), varvid beredningen biträddes av, förutom
majoren Edlund, kaptenen E. Testrup.
Sedan beredningen avslutat sin undersökning angående härindelningen,
övergick beredningen att pröva infanteriets organisation, därvid beredningen
biträddes av majoren Edlund. De spörsmål, som beredningen därvid
funno framför andra kräva uppmärksamhet, voro dels vidtagande av
åtgärder för tillgodogörande vid mobilisering av beväringens äldre årsklasser,
således organiserandet av reservformationer, och dels förstärkandet av
infanteriets eldkraft genom tilldelandet av kulsprutor. Beträffande förstnämnda
spörsmål genomgick och diskuterade beredningen tidigare därutinnan
utarbetade förslag ävensom föreliggande förslag angående s. k.
reservstatsbefäl, varjämte inom beredningen utfördes beräkningar av befälsbehovet
för infanteriet, inklusive reservformationerna. 1 fråga om kulspruteorganisation
utarbetade kaptenen C. Jegerhjelm förslag och kostnadsberäkningar
rörande uppsättande vid varje infanteriregemente av en kulspruteavdelning.
I fråga om artilleriet uppdelade beredningen sitt arbete sålunda, att
beredningen till behandling först upptog frågan om vilka förenklingar och
besparingar, som kunde åvägabringas beträffande artilleriets förråd, verkstäder,
fabriker in. in. Härvid biträddes beredningen dels av majoren M.
Wennerholm samt kaptenerna N. Ekelöv och W. Lindberg och dels av tygingenjören
E. Alland och tygförvaltaren C. E. Hultgren, och blevo särskilda
av majoren Wennerholm och de båda sistnämnda uppgjorda förslag granskade
och diskuterade. Därefter upptogs till behandling frågan om artilleritruppförbandens
organisation, varvid såsom huvudpunkter för undersökningen
uppställdes dels förstärkning av Bodens och sjätte arméfördelningens
artilleri, och dels en lämplig omorganisation av det tunga artilleriet
utan nämnvärd kaderökning. Beredningen biträddes härvid av majoren
Kungl. Maj:ts nåd. proposition nr 58.
11
Wennerholm samt kaptenerna Ekelöf och Lindberg, vilka var för sig utarbetade
organisationsförslag och avgåvo yttranden.
Då ingenjörtrupperna, enligt vad allmänt erkändes, voro i behov av
en rätt grundlig förstärkning och omläggning, anmodades överstelöjtnanten
E. C. Erikson, som ställts till beredningens förfogande, att utarbeta och
för beredningen framlägga förslag till dessa formationers omorganisation.
Beredningen fick därjämte av chefen för lantförsvarsdepartementet sig
tillställt ett dylikt förslag, uppgjort av chefen för fortifikationen generalmajoren
C. Munthe. Vid prövningen av dessa förslag samt behandlingen
i övrigt av fortifikationens organisation har beredningen biträtts av överstelöjtnanten
Erikson.
Beredningen började redan på sommaren 1912 syssla med vissa
kavalleri frågor, särskilt frågan om förläggning av mera kavalleri till Norrland.
Tillgängliga rapporter angående kavalleriets fältövningar ävensom
den s. k. kavallerikommitténs förslag med däröver avgivna yttranden samt
ett särskilt förslag angående upprättande av en spaningskår, en hjulryttarskidlöparkår,
i NoiTbotten genomgingos och diskuterades. Då beredningen
icke fann tillgängliga handlingar utvisa, att frågan om kavalleris användbarhet
vintertid i Norrland vore slutligen prövad och löst, föreslog beredningen,
med instämmande av övriga beredningar, anordnande av försöksövningar
för vinnande av icke blott ytterligare erfarenhet i berörda hänseende
utan jämväl upplysning om lämpligheten av kavalleritruppförband,
sammansatt av egentligt kavalleri samt hjulryttare-skidlöpare. Sedan dessa
övningar ägt rum, återupptogs arbetet angående kavalleriets organisation.
Därvid företog beredningen till behandling jämväl frågan om uppsättande
av en ständigt stridsberedd spaningskår i Norrbotten. Vid behandlingen
av kavalleri-frågor har beredningen biträtts av översten B. Munck och
kaptenen R. von der Lancken. I fråga om organiserandet av hjulryttarskidlöpartrupper
hava majoren Edlund och kaptenen R. Berg tillhandagått
beredningen. Härförutom har överstelöjtnanten Erikson biträtt beredningen
vid utredning av frågan om ovanberörda spaningskår.
I fråga om intendenturens organisation har intendenten von Otter åt
beredningen utarbetat åtskilliga promemorior, varjämte ett av fältintendenten
A. F. Hultkrantz författat »betänkande och förslag rörande intendenturens
organisation» tillställts beredningen.
Frågan om arméns hästar har behandlats i beredningen med utgångspunkt
från en av civilkommissionen i december 1911 hos Kungl. Maj:t
gjord hemställan i ämnet samt däröver av militära myndigheter avgivna
yttranden.
För att kunna bilda sig ett omdöme om behövligheten i fred och i
12
Kungl. Maj:ts nåd. proposition nr 58.
fält av musikkårer vid truppförbanden införskaffades upplysningar i form
av svar å uppsatta frågor. Sedermera biträddes beredningen vid utredning
av spörsmål angående armémusiken av musikdirektörerna O. Trobäck, G.
Willners och E. Hessler samt musikstyck]unkaren G. Gille.
Bex-edningen ansåg sig därjämte böra till undersökning upptaga
frågan, huruvida några besparingar kunde göras i fråga om de infanterietablissement,
som det tillkommer arméns kasernbyggnadsnämnd att uppföra.
Härutinnan biträddes beredningen av arkitekten hos nämnden L. J.
Lehming och förste byråingenjören hos nämnden E. Lindh, vilka utarbetade
och till beredningens granskning framlade särskilda förslag angående
åstadkommande av besparingar dels å själva byggnadsverksamheten och
dels beträffande nämndens organisation.
För behandling i beredningarnas plenum har tredje beredningen
dessutom på anmodan av chefen för lantförsvarsdepartementet haft att
förbereda och avgiva förslagsyttrande i följande ärenden:
1) landstormens fortsatta utveckling;
2) anskaffning av pälsar och skidor för armén;
3) utbytande av nuvarande handvapenammunition mot spetskuleammunition;
4)
förläggningsort för Första livgrenadjärregementet;
5) » » Andra »
6) » » Kalmar regemente;
7) i » Södermanlands regemente.
Fjärde Försvarslberedningen.
(För utredning av spörsmål, som angå övningstiden.)
Beredningen upptog först till behandling frågan om övningstiden vid
infanteriet, därvid beredningen till en början sökte förskaffa sig upplysning,
hur den nuvarande övningstiden användes. För sådant ändamål erhöll
beredningen del av de yttranden, som år 1911 av arméfördelnings-,
regements- och likställda chefer avgivits till svar på vissa av exercisreglementskommittén
framställda frågor. Därjämte införskaffades detaljerade
uppgifter angående övningstidens användning vid samtliga truppförband
och deras underavdelningar under utbildningsåret 1911—1912. I fråga
om handräckningsgöromålen verkställdes särskilda beräkningar.
Vidare upptogs till behandling frågan i övrigt om tillräckligheten
Kungl. Maj:ts nåd. proposition nr 58.
13
av den nuvarande övningstiden och om dess lämpligaste förläggning dels
utan och dels med avseende å det särskilda kravet på vinterutbildning.
Beredningen tog sålunda del av de yttranden, som härutinnan avgivits till
nyssnämnda kommitté av samtliga arméfördelnings- och likställda chefer
samt infanteriregementschefer. Dessutom föranstaltades om föredrag och
yttranden av överstarna E. Uggla oeh C. G. V. Hammarskjöld, majoren
G. W. M. Fleetwood och kaptenen E. af Wirsén. Sammanställningar uppgjordes
angående äldre svenska förslag samt i utlandet gällande lagstiftning.
Rörande spörsmålet om vinterutbildning införskaffades följande materiel,
nämligen:
yttrande av majoren G. Lilliehöök särskilt angående den utbildning,
som bör föregå vinterutbildningen, samt den tid, som bör beräknas för
den sistnämnda;
utredning av kaptenen R. Berg över frågan, huru infanteriets rekrytutbildning
bör ordnas under förutsättning, att resultatet av den nuvarande
anses i stort sett tillfredsställande, att vinterutbildning skall ingå i
rekrytutbildningen och att denna senare skall taga sin början på hösten
och därefter pågå utan avbrott;
utredning av doktor Martin Jansson angående snötäckets tjocklek i
olika orter av Sverige;
yttrande av vederbörande militära chefer angående förläggningsmöjligheter
i Norrland för infanteri söderifrån viss tid under vintern, jämte
beräkningar av kostnaden för beredande av bättre sådan möjlighet, ävensom
för transporter m. m.
Beredningen lät jämväl verkställa undersökning rörande ifrågasatt
minskning av övningstiden för värnpliktiga skyttar och idrottsmän samt
angående obligatoriska skjutövningar i hemorten m. in., i vilken fråga,
såvitt angår skyttar, föranstaltades om föredragning av förutvarande chefen
för skjutskolan, överstelöjtnanten O. Melin. För frågans belysning i övrigt
föranstaltades om undersökning rörande dels äldre lagstiftning och förslag
här i landet, dels frågans behandling i Danmark och Holland, dels ock
bedrivandet av skjututbildningen inom det svenska infanteriet och av
skjutningen inom det frivilliga skytteväsendet m. m.
Frågan om övningstiden ur social synpunkt gjordes till föremål för
särskild behandling. Härutinnan införskaffades bland annat följande undersökningar:
en
av aktuarien i socialstyrelsen O. Järte verkställd utredning angående
den svenska arbetsmarknaden;
uppgifter angående samtliga i september månad 1912 till tjänstgö -
14
Kungl. Majds nåd. proposition nr 58.
ring inkallade värnpliktigas yrkesförhållanden, vilka uppgifter blevo för beredningens
räkning bearbetade inom socialstyrelsen;
en av statens arbetsförmedlingsinspektörer bland föreståndarna för
de offentliga arbetsförmedlingsanstalterna i riket under sommaren 1912
utförd enquéte angående värnpliktstjänstgöringens samband med de värnpliktigas
civila anställningsförhållanden;
en av förste aktuarien i socialstyrelsen E. Sjöstrand verkställd utredning
angående civilanställning, särskilt av värnpliktiga, genom den offentliga
arbetsförmedlingen.
Beträffande övningstiden vid arméns specialvapen hava inför beredningen
yttrat sig översten och chefen för livgardet till häst B. Munck,
överstelöjtnanten C. Erikson, majorerna G. Lundeberg och A. Hårleman,
kaptenerna C. Jegerhjelm, J. Lindnér och J. Hallgren, intendenten C. von
Otter och löjtnanten J. H. de Laval.
Yttranden hava vidare avgivits i fråga om övningstiden vid flottan
av kaptenen Th. Fevrell och om övningstiden vid kavalleriet av kaptenen
C. Falck.
Rörande frågan om säkerhetsbesättningar i Boden, Oscar-Fredriksborg
och Karlskrona yttrade sig överstelöjtnanten C. Erikson samt kaptenerna
R. Berg och A. Wiborn.
I fråga om arméns underbefäl införskaffades uppgifter angående antalet
ynglingar, som under åren 1907—1913 avlagt student-, realskoleoch
jämförliga examina, samt angående antal och bildningsgrad av de till
reservunderbefäl uttagna vid samtliga vapenslag under åren 1909—1912.
Rörande det fast anställda underbefälet hava inom beredningen särskilt
undersökts frågorna om underofficers befordran till officer, om volontär-
och underofficersutbildningen, om underbefälets anställning och
avlöning samt om civil anställning vid avgång. En särskild utredning angående
underbefälet har verkställts av kaptenen G. Björnström.
Angående värnpliktigt underbefäl vid infanteriet föranstaltades om
föredrag av generalmajoren J. G. Wikander och av kaptenen E. af Wirsén;
rörande dylikt befäl vid specialvapnen yttrade sig överstelöjtnanten C.
Erikson, majorerna G. Lundeberg och A. Hårleman samt kaptenerna C.
Jegerhjelm och J. Lindnér; i fråga om värnpliktigt underbefäl vid flottan
yttrade sig kaptenen Th. Fevrell och vid kustartilleriet kaptenen C. Falck.
Från generalstaben införskaffades utredning angående underbefälet i
vissa utländska arméer.
Rörande värnpliktstid och värnpliktsuppbåd hava genom chefens för
lantförsvarsdepartementet försorg verkställts detaljberäkningar angående
Kung!,. Maj:ts nåd. proposition nr 58.
15
tillgång och behov av manskap och befäl vid mobilisering i olika uppbåd
och under olika förutsättningar, vilka beräkningar tillställts beredningen.
Dessutom har chefen för lantförsvarsdepartementet från samtliga
militärläkare vid arméns truppförband låtit infordra svar å frågan: »År
det enligt vunnen erfarenhet tillrådligt att med hänsyn till den enskildes
kroppsutveckling sänka tidpunkten för inträdet i värnpliktsåldern under
den nu stadgade och i så fall huru mycket?» Vidare har, jämlikt av
chefen för lantförsvarsdepartementet erhållet uppdrag, f. d. regementsläkaren
Emil Nilsson verkställt en omfattande utredning i samma ämne,
vilket därefter blivit ytterligare belyst av regementsläkaren vid Svea livgarde
Carl Flensburg i ett inför beredningarna avgivet yttrande, varuti
f. d. regementsläkaren Nilsson sedermera instämt.
Rörande uppbådsindelningen i utländska stater och sambandet mellan
inskrivningen samt värnpliktens och första tjänstgöringens början hava upplysningar
inhämtats.
Slutligen har beträffande mönstring sskyldigheten införskaffats yttranden
från rullföringsområdesbefälhavare, mantalsskrivningsförrättare, kontraktsprostar,
Konungens befallningshavande ävensom från regementsoch
arméfördelnings- samt likställda chefer. Dessa yttranden hava inom
beredningen bearbetats.
Stockholm i mars 1914.
Per Södermark.
Sekreterare hos Första beredningen.
Nils Andersson.
Sekreterare hos Andra beredningen.
J. Hansson.
Sekreterare hos Tredje beredningen.
H. v. Schulzenheim.
Sekreterare hos Fjärde beredningen.
-
.
Kungl. Maj:ts nåd. proposition nr 58.
17
Bilaga B.
REDOGÖRELSE
DET LÄGE, I VILKET ANDRA FÖRSVARSBEREDNINGENS
UTREDNINGSARBETE BEFANN SIG, DÅ BEREDNINGEN
DEN 10 FEBRUARI 1914 AJOURNERADE
SINA FÖRHANDLINGAR
Bihang till senare Riksdagens protokoll 1914. 1 saml. 28 käft. (AV 58.) B 3
Kungl. Maj:ts nåd. proposition nr 58.
19
Beredningen hade avgivit förslag till principbetänkande angående:
»■Arméns och flottans inbördes betydelse för landets försvar.»
Förslaget, som föreligger tryckt, blev föredraget vid beredningarnas
plenisammanträde den 24 oktober 1913 och — med vissa
modifikationer — godkänt vid plenarsammanträde den 8 november
1913.
För detta principbetänkande voro avsedda följande bilagor:
Bil. A. »Sammanställning av officiella utredningar och uttalanden
under tiden från och med början av 1860-talet rörande
arméns och flottans inbördes betydelse för Sveriges försvar.-»
Denna sammanställning är tryckt.
Bil. B. Vissa statistiska utredningar angående försvarsutgifter,
nämligen:
a) »Tablå över för sv ar sutgifterna under åren 1882—1914
samt deras procentuella förhållande sinsemellan och till
summan av verkliga statsutgifter», allt enligt räkenskaperna,
med undantag för åren 1913 och 1914, beträffande
vilka tablån upptager utgifterna enligt de fastställda
riksstaterna.
b) Tablå över »utgifterna på extra stat för nyanskaffning
av krigsfartygsmateriel och omändringar å krigsfartyg
under åren 1882—september 1913 samt dessa utgifters
procentuella förhållande dels till samtliga försvarsutgifter
och dels till samtliga sjöförsvarsutgifter, allt
enligt räkenskaperna».
20
Kungl. Maj:ts nåd. proposition nr 58.
c) Tablå rörande »utgifterna för det fasta kustförsvaret
under åren 1882—1913 samt dessa utgifters procentuella
förhållande till samtliga sjöförsvarsutgifter, allt enligt
räkenskaperna-».
Dessa tre tablåer, utgörande bil. B till principbetänkandet,
föreligga i tryck.
Bil. C. Kortfattad framställning av de principiella uppfattningar i
fråga om arméns och flottans inbördes betydelse för landets
försvar, som gjort sig gällande i stater, vilka genom
geografiskt och militärpolitiskt läge samt folkmängd och
resurser i övrigt erbjuda vissa jämförelsepunkter i förhållande
till Sverige.
Material för en sådan framställning har åvägabragts
i fråga om Norge, Danmark och Holland; detta material
föreligger bearbetat och färdigt i manuskript beträffande
Norge.
Bil. D. Utredning över frågan »vad som folkrättsligt kräves av en
stat, vilken vid uppkommande krig mellan andra stater
förklarat sig neutral, för att den skall hävda sin neutralitet».
Utredningen är tryckt. II.
II. Beredningen hade vidare avgivit:
»Preliminärt betänkande angående sjöförsvaret.»
I detta betänkande hemställdes bl. a.,
att de alternativ för byggande av krigsfartyg, som av beredningen
blivit i betänkandet framställda, ävensom övriga, av beredningen
verkställda och i betänkandet framlagda utredningar angående
fartygstyper måtte remitteras till yttrande av ansvariga målsmän
för flottan eller särskilt tillkallade typsakkunniga;
att beredningarna förbehölle sig att efter dessa sakkunnigas utlåtande
bestämma sin ståndpunkt i fråga om fartygstyperna
och för sin del fixera nämnda ^byggnadsplan; samt
att frågorna om organisation av det rörliga sjöförsvarets lokalstyrkor,
ävensom om materialreserv av krigsfartyg, om utrangeringsplan
för föråldrade fartyg samt om flottans bemanning, övningar och
underhåll — vilka frågor underkastats förberedande undersökningar
och utredningar å beredningens sida — måtte upptagas
till fortsatt behandling, så snart planen för nybyggnaden blivit
av beredningarna slutbehandlad.
Kuncjl. Maj:ts nåd. proposition nr 58.
21
Betänkandet, som föreligger tryckt, blev föredraget vid försvarsberedningarnas
plenisammanträde den 18 december 1913, därvid
beredningarna godkände, vad sålunda hemställts.
III. Rörande det fasta lcustförsvarets ordnande hade — i anledning av beredningens
hemställan uti skrivelse till herr statsrådet och chefen
för sjöförsvarsdepartementet den 14 februari 1913 — chefen för
kustartilleriet, chefen för fortifikationen, chefen för marinförvaltningen
och chefen för marinstaben verkställt utredning av den
29 september 1913, som den 1 november samma år i väsentliga
delar kommit beredningen tillhanda. På grundvalen av denna
utredning hade beredningen utarbetat ett preliminärt förslag till
det fasta kustförsvarets ordnande, för vilket förslag är redogjort i
det under II härovan omförmälta preliminära betänkandet angående
sjöförsvaret; och skulle ärendet i denna del ånyo upptagas till
behandling, så snart chefernas utredning förelåge i fullständigt
skick.
IV. Den 19 december 1913 beslutade beredningen att i skrivelse till
de ledamöter av statsrådet, som ledde försvarsberedningarnas arbeten,
anhålla om remiss av det preliminära betänkandet för sakkunnigas
yttranden i frågan om fartygstyper; varefter beredningens förhandlingar
uppskötos till det nästpåföljande året.
Sedan beredningen den 12 januari 1914 återupptagit sina
förhandlingar, hava följande ärenden varit föremål för handläggning:
V.
V. Frågan om en varvs-och stationsanläggning för kungl. flottan (örlogsdepå)
å mellersta Norrlands kust, vilken fråga äger samband med
det i beredningens preliminära betänkande upptagna förslaget till
en replipunkt för flottan därstädes.
Av marinstabschefen på beredningens anhållan verkställd utredning
och avgivet yttrande i nämnda fråga har behandlats och
med sakkunnige diskuterats, varjämte ytterligare utredningar och
beräkningar verkställts inom beredningen eller på dess föranstaltande.
Beredningen har vidare — jämlikt beslut den 30 januari
1914 — utverkat tillstånd för en av beredningens ledamöter, byrå
-
22
Kungi. Maj:ts nåd. proposition nr 58.
chefen Furst, att jämte sakkunnig ingenjör från marinen göra en
resa för att bese den föreslagna platsen för örlogsdepån samt på
ort och ställe undersöka vissa förhållanden, vilka, enligt vad vid
beredningens förhandlingar framgått, kunde äga betydelse för anläggandet
och organiserandet av depån. I sammanhang härmed
har beredningen anhållit om förordnande för sakkunnig inom
marinen att biträda med förevarande utredning.
Ifrågavarande resa ägde rum i början av februari månad 1914.
Resultatet av de därvid gjorda undersökningarna är icke framlagt,
liksom ärendet icke heller eljest varit föremål för behandling inom
beredningen sedan ovannämnda den 30 januari 1914.
VI. Modernisering och förbättring av lista klass pansarbåtarna Oden,
Thor, Niord, Dristigheten, Äran, Wasa, Tapperheten, Manligheten
och Oscar II.
På beredningens föranstaltande hade sakkunniga tillkallats för
att i detta ärende verkställa utredning, bland annat i vissa avseenden,
som av beredningen närmare angivits, samt att framlägga
de förslag, till vilka utredningen kunde föranleda.
Dessa sakkunnigas utredningar och förslag, avgivna den 12
september och 6 november 1913, både på beredningens anhållan
blivit under november månad 1913 remitterade till marinförvaltningen
och tnarinstabschefen för yttrande; och sedan dylikt yttrande
kommit beredningen tillhanda den 10 januari 1914, har
ärendet efter ytterligare överläggningar blivit av beredningen slutbehandlat.
Resultatet av beredningens arbete i detta ämne föreligger i
ett tryckt
»Betänkande och förslag angående modernisering av lista klass
pansarbåtar»,
vilket distribuerats till försvarsberedningarnas ledamöter, men
ännu icke behandlats i plenum.
Här må anmärkas, att ärendet, i det skick, i vilket det befann
sig vid 1913 års slut, blivit i ovannämnda preliminära betänkande
angående sjöförsvaret framlagt för försvarsberedningarna. VII.
VII. Frågan om lämpliga fartygstyper samt om flottby ggnadsplan.
I denna fråga hade — med anledning av beredningens skrivelse
den 19 december 1913 — chefen för marinstaben och in
-
23
Kungl. Maj:ts nåd. proposition nr 58.
spektören för flottans övningar till sjöss anmodats att var för sig
avgiva yttrande.
Dessa yttranden förelågo vid beredningens sammanträde den
15 januari 1914 och blevo sedermera, på beredningens föranstaltande,
tryckta samt distribuerade till vederbörande statsråd och
försvarsberedningarnas ledamöter.
Vid föredragning av ärendet inför Andra försvarsberedningen
nämnda dag anmärktes, att de av inspektören i hans yttrande —
avdelning IX — beräknade anskaffningskostnader för vissa fartygstyper,
nämligen för pansarbåtar av Sveriges typ med minst 23,5
knops fart, 12,6 miljoner kronor, för jagare — den av beredningen
förslagna s. k. mindre typen — 1,5 miljoner kronor samt för undervattensbåtar
1,7 miljoner kronor, icke överensstämde med de av
marinförvaltningen uppställda olika kostnadsalternativ, vilka legat
till grund för de av beredningen i dess preliminära betänkande
framlagda alternativa förslag angående nybyggnader av krigsfartyg
för kustflottan. Med anledning härav anhöll beredningen, dels att
inspektören måtte anmodas att angiva grunderna för sina ifrågavarande
kostnadsberäkningar, och dels att marinförvaltningen måtte
anmodas att meddela, huruvida den godkände dessa beräkningar,
samt, därest så vore förhållandet, tillika angiva de beräkningsgrunder,
som i förevarande fall skulle anses föreligga, ävensom dessa
beräkningsgrunders förhållande till ovannämnda, av marinförvaltningen
i dess framställningar till beredningen tillämpade beräkningsgrunder.
Vid beredningens sammanträde den 30 januari 1914 förelågo
ifrågakomna, sålunda begärda yttranden, varefter typfrågan omedelbart
upptogs till behandling ånyo samt diskuterades vid beredningens
sammanträde nämnda dag samt den 31 januari, 2 och 3
februari 1914.
Därvid fattades preliminära beslut rörande förslag till sammansättning
av kustflottans torpedfartyg, nämligen att dessa skulle
bestå av dels jagare (med tre dubbeltuber) till en beräknad kostnad
av i runt tal 1,540,000 kronor och dels undervattensbåtar av
större typ (Fiat-typen eller Krupps typ eller eventuellt annan) till
en beräknad kostnad av 1,950,000 kronor.
I fråga om specialfartyg beslutades, likaledes preliminärt, med
stöd av inspektörens yttranden, att icke i kostnadsberäkningarna för
själva flottplanen intaga det belopp, som, på sätt av beredningens
24
Kungl. May.ts nåd. proposition nr 58.
preliminära betänkande framgår, beräknats behöva årligen avses för
specialfartyg.
Beredningens definitiva ståndpunkt i dessa frågor skulle dock
fixeras först i sammanhang med dess slutgiltiga behandling av
frågan om pansarbåtstyp för den svenska kustfiottan.
Vad slutligen angår pansarbåtstypen, hade av marinförvaltningens
sistnämnda, vid sammanträdet den 30 januari 1914 föredragna
yttrande — av den 20 januari 1914 — framgått, att marinförvaltningen
vid prövning av inspektörens kostnadsuppgifter ansett
sig kunna utgå från beräkningsgrunder, som i huvudsak överensstämde
med det kostnadsalternativ för pansarbåtar, vilket i beredningens
preliminära betänkande angående sjöförsvaret — tablå bil.
I till betänkandet — är betecknat med Ii 3, — det billigaste —
dock med reducering i vissa punkter, i sammanhang varmed marinförvaltningen
förklarar, att »utsikt finnes att för den av inspektören
av flottans övningar till sjöss angivna kostnaden 12,600,000 kronor
erhålla en pansarbåt av Sveriges typ med 23‘5 knops fart».
Detta yttrande föranledde beredningen att taga i övervägande
frågan, huruvida icke beräkningar efter samma grunder borde utföras
jämväl för övriga av beredningen förut ifrågasatta pansarbåtstyper,
varigenom erhölles en enhetlig, för samtliga typer gemensam
prisberäkningsgrund att tillämpas vid utarbetande af förslag till
flottplan.
P.å grund härav anhöll beredningen i skrivelse till statsrådet
och chefen för sjöförsvarsdepartementet den 3 februari 1914, att
marinförvaltningen måtte anmodas att skyndsammast möjligt avgiva
yttrande i berörda fråga samt verkställa revision av ovannämnda,
vid beredningens preliminära betänkande fogade tablå bil. I, därvid
för samtliga i tablån angivna pansarbåtstyper borde utföras kostnadsberäkningar
efter de lägre beräkningsgrunder, som tillämpats i marinförvaltningens
nämnda utlåtande av den 20 januari 1914. I sammanhang
härmed begärdes utredning och beräkning efter enahanda
grunder dels för en pansarbåtstyp enligt alt. III b. i tablån, men
med endast 20 knops fart och dels för en pansarbåtstyp enligt alt.
VI b i samma tablå, dock med farten utökad till 22x/2 knop.
Enligt meddelande under hand efter skrivelsens avlåtande skulle
de sålunda begärda utredningarna och beräkningarna varit att emotse
senast måndagen den 10 februari 1914, då beredningen — under
dylik förutsättning — haft för avsikt att ånyo upptaga och oförtövat
slutbehandla jämväl frågan om pansarbåtstyp.
Kungl. Maj:ts nåd. proposition nr 58.
25
Vill. Beredningen har vidare till behandling upptagit frågan om möjligheten
att nedbringa vakanserna vid flottans sjömanskår, verkställt
förberedande undersökning i detta ämne och med sakkunnig diskuterat
frågan samt i skrivelse den 2 februari 1914 hos statsrådet och
chefen för sjöförsvarsdepartementet hemställt, att marinstabschefen
måtte anmodas att skyndsamt verkställa vissa, i skrivelsen närmare
angivna utredningar och kostnadsberäkningar.
IX. Frågan om det fasta kustförsvarets ordnande.
Sedan chefernas under punkt III härovan omförmälta utredning
inkommit i fullständigt skick den 12 januari 1914, upptog
beredningen omedelbart jämväl denna fråga till fortsatt behandling,
därvid beredningens preliminära förslag kompletterades och ytterligare
diskuterades, jämväl under medverkan av sakkunniga.
På grundvalen av beredningens förhandlingar i detta ärende
har inom beredningens sekretariat utarbetats
»Förslag till Andra forsa ar sberedning ens betänkande angående
det fasta kustförsvarets ordnande.»
Detta förslag föreligger nu tryckt såsom korrektur, men var
icke färdigt, när beredningen den 10 februari 1913 ajournerade sina
förhandlingar. Förslaget är sålunda icke underställt beredningens
slutliga prövning.
Nedan angivna i tryck föreliggande betänkanden eller förslag
äro av hemlig natur, nämligen:
l:o). Beredningarnas principbetänkande angående arméns och flottans inbördes
betydelse för Sveriges försvar;
2:o). Beredningarnas preliminära betänkande ang. sjöförsvaret;
3:o). Andra försvarsberedningens betänkande om modernisering av lista
kl. pansarbåtar;
4:o). Marinstabschefens och inspektörens av flottans övningar till sjöss
yttranden angående nybyggnadsplan för flottan in. in.; samt
5:o). Förslaget till Andra beredningens betänkande angående det fasta
kustförsvarets ordnande.
Stockholm den 18 mars 1914.
Nils Andersson.
Bihang till senare Riksdagens protokoll 1914. 1 samt. 28 käft. (AV 58.) B 4
Kungl. Maj:ts nåd. proposition nr 58.
27
Bilaga C.
REDOGÖRELSE
DET LÄGE, VARI TREDJE FÖRSVARSBEREDNINGENS
UTREDNINGSARBETE BEFANN
SIG DEN 10 MARS 1914.
Kungl. Maj:ts nåd. proposition nr 58.
29
Till hans excellens lierr statsministern.
Tredje försvarsberedningen får härmed vördsamt avgiva redogörelse
för det läge, vari beredningens utredningsarbete befinner sig.
Beredningen har preliminärt slutbehandlat frågorna om infanteriets,
artilleriets, trängens samt fortifikationens och ingenjörtruppernas organisation.
Härom föreligga i tryck följande betänkanden:
1)
2)
3)
4)
5)
Härom föreligga
Yttrande angående trängens
organisation.
P. M.
infanteriets
artilleritruppförbandens »
artilleriets förråd, verkstäder, fabriker in. m.
fortifikationens och ingenjörtruppernas omor
-
ganisation.
Samtliga dessa yttranden hava preliminärt behandlats vid plenarsammanträden
med beredningarna den 29 november, den 3, 5 och 6 december
1913 samt den 12 och 14 januari 1914; och får beredningen härutinnan
hänvisa till bilagda vid sammanträdena förda protokoll.1
I fråga om kavalleriet föreligger såsom bilaga till beredningens tilltänkta
yttrande angående detta vapenslags organisation ett tryckt arbete
betitlat »Spörsmål angående kavalleriet (1901—1911)».
Beredningen har med översten B. Munck och kaptenen vid generalstaben
R. von der Lancken under januari månad i år haft överläggningar
angående kavallerifrågor. Bemälde sakkunnigas utlåtanden föreligga i
maskinskrivna promemorior. Vid ett par sammanträden under början av
sistlidne februari månad har beredningen diskuterat kavalleriets organisation.
överläggningarna hunno emellertid icke avslutas, och något preliminärt
beslut i ämnet föreligger icke.
Beredningen har jämväl haft under övervägande, huruvida för förstärkning
och komplettering av vårt kavalleri cykeltrupper, vintertid på
skidor, böra, i en eller annan form organiseras. Beträffande cykeltruppers
1 De vid denna skrivelse fogade protokoll, förteckningar m. m. hava icke ansetts
böra här medtagas.
30
Kungl. Maj:ts nåd. proposition nr 58.
organisation och uppgifter inom främmande arméer samt huruvida ett
dylikt truppslag bör införlivas med vår armé, föreligga maskinskrivna promemorior,
men beredningen har icke bestämt sin ståndpunkt i frågan.
Vidare har beredningen, inseende nödvändigheten av att en spaningskår
organiseras för bevakning av gränsområdet i norr, preliminärt
beslutat uttala sig för, dels att två skvadroner kavalleri förflyttas till Norrbotten
och dels att denna kavalleriavdelning jämte en avdelning infanteri,
vintertiden på skidor och övriga delar av året på cyklar, organiseras såsom
en ständigt krigsberedd spaningskår. Då denna organisationsåtgärd
står i nära samband med kavalleriets organisation i övrigt, har något yttrande
eller definitivt organisationsförslag icke kunnat uppsättas. Emellertid
har, på beredningens anmodan och i enlighet med vid diskussion angivna
riktlinjer, överstelöjtnanten vid generalstaben E. G. Erikson utarbetat ett
förslag, till organisation av en dylik spaningskår, vilket bifogas.
över förefintligt material i fråga om kavalleriets och cykeltruppers
organisation har uppgjorts bifogade förteckningar.
Frågan om intendenturens organisation har beredningen icke i vidare
mån behandlat, än att densamma genomgått vissa av intendenten friherre S.
von Otter uppsatta, i maskinskrift tillgängliga promemorior i ämnet. Därjämte
har till beredningens övervägande överlämnats ett av fältintendenten
A. F. Hultkrantz författat »Betänkande och förslag rörande intendenturens
organisation». Förefintligt material är upptaget i bifogad förteckning.
Ifråga om arméns hästar har beredningens sekreterare med ledning
av inom beredningen fattade preliminära beslut uppsatt bifogade förslag
till beredningens yttrande i ämnet. Förslaget har icke kunnat slutligen
utformas, enär beredningen ännu icke bestämt huvuddragen av kavalleriets
organisation och ej heller fattat ståndpunkt till vissa detaljspörsmål i fråga
om infanteriets och ingenjörtruppernas förseende med stamhästar samt
fortsatt användning för arméns bruk av från kavalleriet och artilleriet utrangerade
stamhästar. I fråga om trängen har beredningen funnit, att
stamhästar böra finnas endast för officerarna samt att trängens behov av
hästar i övrigt bör tillgodoses dels därigenom att för tiden mellan de
årliga repetitionsövningarna till varje trängtruppförband från vederbörande
arméfördelnings kavalleri utlämnas såsom lån ungefär 20 hästar och dels
därmed att årligen ett visst antal från kavalleriet och artilleriet utrangerade
stamhästar överlämnas till trängtrupperna. — Över förefintligt material
bifogas förteckning.
Vid några sammanträden under sistlidije januari månad har beredningen
behandlat frågan om arméns musik. Åtskilligt material för frågans
bedömande föreligger, bland annat två yttranden, det ena av musikdirek
-
31
Kungl. Maj:ts nåd. proposition nr 58.
törerna 0. Trobäck, G. Willners och E. Hessler samt det andra av
musikstyckjunkaren G. Gille. Tre olika alternativ till organisation av
armémusiken finnas preliminärt uppgjorda och i kostnadshänseende beräknade,
men beredningen har icke granskat desamma. Förteckning å material
angående militärmusiken bifogas.
Beträffande Bodenfästningen har förutvarande fortifikationsbefälhavaren
i Boden, numera överstelöjtnanten vid generalstaben E. C. Erikson
uti ett inför samtliga beredningarna den 11 januari 1913 hållet föredrag
angivit de arbeten och anskaffningar samt därmed förenade ungefärliga
kostnader, som erfordras för komplettering av fästningsmaterielen och
fästningens försättande i fullt försvarbart skick. Detta föredrag bifogas.
Vid sammanträde i september 1913 har beredningen, i samband
med behandling av frågorna om infanteriets organisation och härens indelning,
beslutat uttala sig för, att, för tillgodoseende av behovet av arméchefer
i fält, generalitetsstaten bör ökas med två beställningar.
Vidare har beredningen, på sätt bifogade protokoll för den 6 oktober
1913 utvisar, preliminärt beslutat att, för tillgodoseende av behovet
av stridsgruppchefer i fält, uttala sig för en utökning av det högre militärbefälet
sålunda, att varje arméfördelningschef till sitt biträde erhåller
en »general till förfogande». Angående de nya ordinarie beställningar,
som i anledning därav skulle erfordras, hänvisas till beredningens berörda
protokoll. På beredningens anmodan har kaptenen vid generalstaben E.
Testrup utarbetat en promemoria angående de åligganden, som i fredstid
borde tillkomma dessa »generaler till förfogande».
Härjämte överlämnas dels kvarvarande exemplar av beredningens
tryckta yttranden, dels det material, som använts vid utarbetandet av
nämnda yttranden, dels det material, som avses i de här ovan omförmälda
förteckningarna, dels beredningens här icke berörda protokoll och dels
stenografiska referat av diskussioner vid föredrag, som av militära sakkunniga
på föranstaltande av beredningen hållits inför beredningarna
in pleni.
En av överstelöjtnanten E. C. Erikson till beredningen vid dess
sammanträde under gårdagen överlämnad promemoria angående kungl.
väg- och vattenbyggnadskårens organisation bifogas.
Stockholm den 10 mars 1914.
Karl Starbäck.
Per Olsson. P. M. Olsson.
J. Hansson.
Kungl. Maj:ts nåd. proposition nr 58.
33
Bilaga I).
FÖRTECKNING
ÖVER
HANDLINGAR, SOM DEN 5 MARS 1914 ÖVERLÄMNATS
FRÅN FJÄRDE FÖRSVARSBEREDNINGEN,
Bihang till senare Riksdagens protokoll 1914. 1 samt. 28 käft. {Nr 58.) B 5
Kungl. Maj:ts nåd. proposition nr 58.
35
Till
Hans Excellens Herr Statsministern och Chefen för Kungl. Lant
försvarsdepartementet.
Jämlikt mig lämnat uppdrag, enligt fjärde försvarsberedningens protokoll
denna dag, får jag härmed vördsamt överlämna följande handlingar.
I. Förslag till beredningarnas yttrande angående övningstiden vid fotfolket
(tryckt), uppgjort på grund av beredningarnas vid plenisammanträde
den 21 november 1913 fattade preliminära beslut, jämte
bilagor, vilka äro
l:o) Sammanställningar av från arméfördelnings- och regementschefer
till exercisreglementskommittén under år 1911 inkomna svar
å följande frågor:
Har utbildningstiden visat sig tillräcklig för beväringsrekrytens
danande till en vid mobilisering fullt användbar fältsoldat?
»Har utbildningstidens förläggning till perioden mitten av
april—mitten av september varit gynnsam för bibringande
av en allsidig rekrytutbildning?»
2:o) övningstidens användning vid fotfolket under utbildningsåret
1911—1912 (tryckt).
3:o) Handräckningsgöromål vid armén.
4:o) Plan för övningarnas bedrivande vid fotfolket under eu beväringsrekrytskola.
5:o) En av doktor Martin Jansson verkställd utredning angående
snötäckets tjocklek i olika orter av Sverige under en femårsperiod
jämte tillhörande kartor.
6:o) Utredning om den svenska arbetsmarknaden av aktuarien 0.
Järte (tryckt).
36
Knngl. Maj:ts nåd. proposition nr 58.
7:o) Inom socialstyrelsen verkställd statistisk utredning rörande de
värnpliktigas yrkesfördelning (tryckt).
8:o) Enquéte angående värnpliktstjänstgöringen bland föreståndarna
för de offentliga arbetsförmedlingsanstalterna i riket (tryckt).
9:o) Utredning rörande möjligheten av vinterförläggning i de nordligare
kasernerna m. fl. platser jämte kostnadsberäkningar för
förflyttningar dit.
II. Fjärde försvarsberedningens av beredningarna den 20, 21 och 26
november 1913 preliminärt godkända förslag rörande övningstiden
vid arméns samtliga specialvapen samt flottan och Kustartilleriet
(tryckt).
III. Fjärde försvarsberedningens av beredningarna, med viss jämkning,
den 10 januari 1914 preliminärt godkända förslag rörande säkerhetsbcsättningar
i Boden, Vaxholms, Oscar-Fredriksborgs och Karlskrona
fästningar (tryckt).
IV. Förslag till beredningarnas yttrande rörande arméns underbefäl
(tryckt), uppgjort på grund av beredningarnas preliminära beslut
den 13, 15 och 16 december 1913, jämte bilagor, vilka äro
l:o) Sammanställning angående antalet ynglingar, som under vissa
år avlägga student- och realskoleexamina, samt jämförliga
examina (tryckt).
2:o) Sammanställning angående antalet under vissa år till reservunderbefäl
uttagna värnpliktiga (tryckt).
V. Förslag till beredningarnas yttrande angående värnpliktstid och värnpliktsuppbåd,
uppgjort huvudsakligen på grund av dels en av fjärde
försvarsberedningen avgiven hemlig promemoria angående uppbådsindelningen,
dels beredningarnas vid plenisammanträde den 26 november
1913 och följande dagar fattade preliminära beslut i ämnet.
De under I, IV och V omnämnda föx-slag hava avsetts att
föreläggas beredningarna i plenum, men hava, sedan de uppgjorts,
icke behandlats där eller av fjärde beredningen.
B. Övriga utredningar ock bearbetningar verkställda inom fjärde försvarsberedningen.
l:o) P. M. angående vissa äldre svenska förslag rörande infanteriets
övningstid (tryckt).
37
Kungl. Maj:ts nåd. proposition nr AS.
2:o) Utredning angående möjligheten av minskning av övningstiden
för skyttar och idrottsmän m. in.
3:o) P. M. angående yttrande röjande frågan om mönstringsskyldighetens
upphörande.
4:o) Sammanställningar angående övningstidens användning vid
vissa arméns specialvapen under utbildningsåret 1911—1912
samt vid vissa volontärrekrytskolor.
o:o) Vissa statistiska uppgifter angående underbefälet.
6:o) Vissa värnpliktsstatistiska sammanställningar.
C. Föredrag och yttranden av sakkunniga — ej avsedda att såsom bilagor
åtfölja beredningarnas betänkande — enligt särskilda förteckningar.
D. De å beredningen förvarade protokoll.
Stockholm den 5 mars 1914.
H. von Schulzenheim.
''
Kungl. Maj:ts nåd. proposition nr 58.
39
Bifoga B.
PLANER
FÖR
ÖVERGÅNG TILL DEN NYA HÄRORDNINGEN.
40
Kungl. Maj:ts nåd. proposition nr 58.
Övergångsplan för I. armé -
|
| Officerare. | Under- officerare. |
|
|
|
|
|
|
|
|
| M |
| a | n - | |||||||||||
|
|
|
| 1 | ! |
|
|
|
| 1 |
|
|
| 1 | Dist.- |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| ||
|
|
|
|
| Kaptenei | K ►fl ce fl ce | t- | Löjtnante |
|
|
| C/3 | 02 | ; i 1 | korpr. |
|
|
|
|
| Sjukvårds- |
| |||||
Trupp- | rx> c+- p |
| O: -1 ce |
| fl P fl er*- | cj fl eu |
|
| c? 0<9 ce P | -1 ►K CD P 3_ | 1 : |
|
|
|
| <. | O Pa | ''** ce 5. | dist.- korpr. (furirer). |
|
|
|
| ||||
förband. | a po | Överste. | 09 ro eSi b" | Majorer | p *3 H-* | P < bO | £3 | *-t p < Iso | ►D <2i B* P | Summa. | 3 c’ 3 PA P | P < t— | § 1© | Summa. | t—* PA | t© PA | O3 | O -t ►fl ce* | ce PA O ►fl P | ce oö < O cT 3 | p < | J-4 | bo | 5»r o >-» ►a | < cd'' ce PA O | o eu | 02 j 3 I |
|
|
| P |
| pa rr | pa | PA | PA | CD |
| ce | *7- | E |
| ce | ce | fl |
| cd'' | P! —l | p! | E | E | p | fl r | ce | P 1 |
|
|
|
|
| i 09 fl | UD ce fl | p ce ce ce 3 | P 00 M CD D ‘ |
|
|
| P « ce ce fl | p ce ce ce |
| B | fl |
|
|
| yt | ce | p er-'' CK ce B | P ■e CD | <pt | ce |
|
|
! « |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| O a | 1914 | i | i | 2 | 8 | 5 | 10 | 10 | 10 | 47 | 13 | 13 | 12 | 38 | — | — | 36 | 48 | 48 | 12 | 120 | — | — | 4 | 4 | 4 | 12 |
© 60 | 1915 | i | l | 2 | 8 | 6 | 10 | 11 | 10 | 49 | 13 | 13 | 12 | 38 | 12 | 28 | 40 | 46 | 46 | 9 | 60 | _ | 2 | 2 | 2 | 4 | 10 |
i *~ ao | 1916 | i | i | 2 | 8 | 6 | 10 | 11 | 10 | 49 | 13 | 13 | 12 | 38 | 14 | 30 | 44 | 44 | 44 | 6 | 60 | — | 2 | 2 | 2 | 2 | 8 |
t- © | 1917 | 1 | l | 3 | 8 | 6 | 10 | 11 | 10 | 50 | 13 | 13 | 12 | 38 | 14 | 30 | 44 | 44 | 44 | 3 | 60 | — | 2 | 2 | 2 | 2 | 8 |
O a | 1918 | i | l | 3 | 9 | 6 | 10 | 11 | 10 | 51 | 13 | 13 | 12 | 38 | 14 | 30 | 44 | 44 | 44 | — | 60 | — | 2 | 2 | 2 | 2 | 8 |
fn tf | 1919 | i | l | 3 | 9 | 7 | 11 | 11 | 10 | 53 | 13 | 13 | 12 | 38 | 14 | 30 | 44 | 44 | 44 | — | 60 | — | 2 | 2 | 2 | 2 | 8 |
ci -p fl | 1914 | i | l | 2 | 8 | 5 | 10 | 10 | 10 | 47 | 13 | 13 | 12 | 38 | — | — | 36 | 48 | 48 | 12 | 120 | — | — | 4 | 4 | 4 | 12 |
a | 1915 | i | l | 2 | 8 | 5 | 10 | 11 | 10 | 48 | 13 | 13 | 12 | 38 | 12 | 28 | 40 | 46 | 46 | it | 75 | — | 2 | 2 | 2 | 4 | 10 |
60 © fn | 1916 | i | l | 3 | 8 | 6 | 10 | 11 | 10 | 50 | 13 | 13 | 12 | 28 | 14 | 30 | 44 | 44 | 44 | 6 | 60 | — | 2 | 2 | 2 | 2 | 8 |
CO fl | 1917 | i | 1 | 3 | 9 | 6 | 10 | 11 | 10 | 51 | 18 | lo | 12 | 38 | 14 | 30 | 44 | 44 | 44 | 3 | 60 | — | 2 | 2 | 2 | 2 | 8! |
CÖ | 1918 | i | 1 | 3 | 9 | 7 | 10 | 11 | 10 | 52 | 13 | 13 | 12 | 38 | 14 | 30 | 44 | 44 | 44 | — | 60 | — | 2 | 2 | 2 | 2 | 8 |
ce a | 1919 | i | l | 3 | 9 | 7 | 11 | 11 | 10 | 53 | 13 | 13 | 12 | 38 | 14 | 30 | 44 | 44 | 44 |
| 60 | _ | 2 | 2 | 2 | 2 | 8 |
to <* a | 1914 | i | l | 2 | 8 | 5 | 10 | 10 | 10 | 47 | 13 | 13 | 12 | 38 | — |
| 36; | 48 | 48 | 12 | 120 |
| — | 4 | 4 | 4 | 12 |
j<t g CO fl fl fl | 1915 | i | i | 2 | S | 6 | 10 | 11 | 10 | 49 | 13 | 13 | 12 | 38 | 12 | 28 | 40 | 46 | 46 | 9 | 60, | — | 2 | 4) | 2 | 4 | 10 |
°eö M bo | 1916 | i | l | 2 | 8 | 8 | 10 | 11 | loj | 4!) | 13 | 13 | 12 | 88 | 14 | 301 | 44 | 44 | 44 | 6 | 60 | — | 2 | 2 | 2 | 2 | 8 |
cö*C (H © | 1917 | i | l | 3 | 8 | 6 | 10 | 11 | 10 | 50 | 13 | 13 | 12 | 38 | 14 | 30. | 44 | 44 | 44 | 8 | 60 | — | 2 | 2 | 2 | 2 | 8 |
O fl | 1918 | i | l | 3 | 9 | 6 | 10 | 11 | loj | 51 | 13 | 13 | 12 | 38 | 14 | BO; | 44 | 44 | 44 | — | 6o; | — | 2 | 2 | 2 | 2 | 8 |
.2 | 1919 | i | l | b | 9 | 7 | 11 | 11 | loj | 53 | 13 | 13 | 12 | 38 | 14 | bo| | 44'' | 44 | 44 | — | 60 | — | 2 | 2 | 2 | 2 | 8 |
+3 i © 2 a | 1914 | i | l | 2 | 8 | 5 | 10 | 10 | loj | 47 | 13 | 13 | 12 | 38 | _ | —1 | 36! | 48 | 48 | 12 | 120'' | — | — | 4 | 4 | 4 | 12 |
''g © 00 fl fl a | 1915 | i | l | 2 | 8 | 5 | 10 | 11 | 10 | 48 | 13 | 13 | 12 | 38 | 12 | 28 | 40; | 46 | 46 | 9 | 6Q | — | 2 | 2 | 2 | 4 | 10 |
ees © M bo SO g | 1916 | i | l | 3 | 8 | 6 | 10 | 11 | 10 | 50 | 13 | 13 | 12 | 38 | 14 | 80 | 44, | 44 | 44 | 6 | 60 | — | 2 | 2 | 2 | 2 | 8 |
«3 *E fn © | 1917 | i | l | 3 | 9 | 6 | 10 | 11 | 10 | 51 | 13 | 13 | 12 | 38 | 14 | 30 | 44! | 44 | 44 | 3 | 60 | — | 2 | 2 | 2 | 2 | 8 |
:© fl ce | 1918 | i | l | q O | 9 | 7 | 10 | 11 | 10 | 52 | 13 | 13 | 12 | 38 | 14 | 30 | 44 | 44 | 44 | — | 60 | — | 2 | 2 | 2 | 2 | 8 |
_fl 1 | 1919 | i | l | 3 | 9 | 7 | 11 | 11 | 10 | 53 | 13 | 13 | 12 | 38 | 14 | 30 | 441 | 44 | 44 | — | 60 | — | 2 | 2 | 2 | 2! | 8 |
‘) 2, intill dess den ena av de två nuvarande batalj onsl åkarna avgår.
Amu. 1. Vid truppförband, där indelta korpraler och vicekorpraler ännu kvarstå, minskas antalet volontärkorpraler
Amu. 2. Därest avgång av musikpersonal av manskapet icke äger rum inom den tid och i den grad, som erfordras
Kurujl. Moj:ts nåd. proposition nr 38.
41
fördelningens infanteriregementen.
s | k | a, | p- |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| 8 | P | e |
|
|
| Civilmilitär personal. | ■ p: ce ce HD p: 3. 3* nr? p j | ||||||
Gevärshantverkar- | i Hovslagar- | Summa fast anställt manskap. | ÖB ?r p B B pr SB -i ce | Musik- ser- geanter. | Mnsikdist.-korpr. (furir) 2. klassen. | g an Pr PT o et ce* ►t | M usikvieekorpraler. | Trumslagare eller hornblåsare. | Mu8ikelevcr. | Summa. | Regementspastor. | Regementsläkare. | P o'' 3 ps pr p » | er er? ce 3 CD 3 ce < ro ce s’ p: | tö P P^ O* 3 CO -i ce £ B* p: •pi | ce p: P* P B < ce t PT p ce | Hantverkare. | ||||||||||
jdist.korp. (furirer) 2. klassen. | korpraler. | vicekorpraler. | soldater. | Summa. | dist.korp. (fnrirer) 2. klassen. | PT“ O et Td •-j | o* ce PT O -1 £L «r | soldater. | Summa. | pr p ce p | i© pr "p ce ce 3 | ||||||||||||||||
| i | i | i | 3 |
|
|
|
|
| 279 | i | 5 | 5 | 4 | 4 | 4 | 10 |
| 33 | i | 1 | i |
| _ | i |
| | 9 |
1 | i | i | i | 4 |
|
|
|
|
| 215 | i | 5 | 5 | 4 | 4 | 4 | 9 | i | 33 | i | 1 | i | — | — | i | — | 9 |
1 | i | i | i | 4 | — | — | 1 | — | i | 211 | i | 5 | 5 | 4 | 4 | 3 | 9 | 2 | 33 | i | 1 | i | — | — | i | — | 7 |
1 | i | i | i | 4 | — | — | 1 | — | i | 208 | i | 5 | 5 | 4 | 3 | 3 | 9 | 3 | 33 | i | 1 | i | — | — | i | — | 6 |
1 | i | i | i | 4 | — | — | 1 | — | i | 205 | i | 5 | 5 | 3 | 3 | 3 | 9 | 4 | 33 | i | 1 | i | — | — | i | — | 6 |
1 | i | i | i | 4 | — | — | 1 | — | i | 205 | i | 5 | 5 | 3 | 3 | O O | 9 | 4 | 33 | i | 1 | i | — | — | i | — | 6 |
— | i | i | i | 3 |
|
|
|
|
| 279 | i | 5 | 5 | 4 | 4 | 4 | 10 | — | 33 | i | 1 | 2 | — | — | i | — | 9 |
1 | i | i | i | 4 |
|
|
|
|
| 230 | i | 5 | 5 | 4 | 4 | 4 | 9 | 1 | 33 | i | 1 | 1 | — | — | i | — | 9 |
1 | i | i | i | 4 | — | — | 1 | — | i | 211 | i | 5 | 5 | 4 | 4 | 3 | 9 | 2 | 33 | i | 1 | 1 | — | — | i | — | 8 |
l | i | i | i | 4 | — | — | 1 | — | i | 208 | i | 5 | 5 | 4 | O O | 3 | 9 | 3 | 33 | i | 1 | 1 |
| — | i | — | 6 |
1 | i | i | i | 4 | — | — | 1 | — | i | 205 | i | 5 | 5 | 3 | 3 | O | 9 | 4 | 33 | i | 1 | 1 | — | — | i | — | 6 |
1 | i | i | i | 4 | — | — | 1 | — | i | 205 | i | 5 | 5 | 3 | 3 | 3 | 9 | 4 | 33 | i | 1 | 1 | — | — | i | — | 6 |
— | i | i | i | 3 | — | — | — | — | — | 279 | i | 5 | 5 | 4 | 4 | 4 | 10 | — | 33 | i | 1 | O | — | — | i | — | 9 |
1 | i | i | i | 4 | — |
| — | — | — | 215 | i | 5 | 5 | 4 | 4 | 4 | 9 | 1 | 33 | i | 1 | 2 | — | — | i | — | 9 |
1 | i | i | i | 4 | — | — | 1 | — | i | 211 | i | 5 | 5 | 4 | 4 | 3 | 9 | 2 | 33 | i | 1 | ‘)1 | — |
| i | — | 7 |
1 | i | i | i | 4 | — | — | 1 | — | i | 208 | i | 5 | 5 | 4 | 3 | 3 | 9 | 3 | 33 | i | 1 | ■)1 | — |
| i | — | 6 |
1 | i | i | i | 4 | — | — | 1 | — | i | 205 | i | 5 | 5 | 3 | 3 | 3 | 9 | 4 | 33 | i | 1 | ’)1 | — | — | i | _ | 6 |
1 | i | i | i | 4 | — | — | 1 | — | i | 205 | i | 5 | 5 | 3 | 3 | 3 | 9 | 4 | 33 | i | 1 | ‘)1 | — | — | i | — | 6 |
— | i | i | i | 3 |
|
|
|
|
| 279 | i | 5 | 5 | 4 | 4 | 4 | 10 | — | 33 | i |
| 2 | — |
| i | — | 9 |
1 | i | i | i | 4 | — | _ | — | — | — | 215 | i | 5 | 5 | 4 | 4 | 4 | 9 | 1 | 33 | i | 1 | 2 | — | — | i |
| 9 |
1 | i | i | i | 4 | — | — | 1 | — | i | 211 | i | 5 | 5 | 4 | 4 | 3 | 9 | 2 | 33 | i | 1 | ‘)1 | — | — | i |
| 8 |
1 | i | i | i | 4 | — | — | 1 | — | i | 208 | i | 5 | 5 | 4 | 3 | 3 | 9 | 3 | 33 | i | 1 | '') 1 | — | — | i | — | 6 |
1 | i | i | i | 4 | — | — | 1 | — | i | 205 | i | 5 | 5 | 3 | 3 | 3 | 9 | 4 | 33 | i | 1 | '')! | — | — | i | — | 6 |
1 | i | i | i | 4 | — | — | 1 | — | i | 205 | i | 5 | 5 | 3 | 3 | O O | 9 | 4 | 33 | i | 1 | ‘)1 | — | — | i | — | 6 |
och volontärvicckorpralcr med motsvarande antal.
för beställnings utbytande mot musikelevs, sker sådant utbytande så snart ske kan.
Bihang till senare Riksdagens protokoll 1914. 1 sand. 28 käft. (AV 38.) B 6
42
Kungl. Maj:ts nåd. proposition nr 58.
Övergångs plan för II. armé -
|
|
|
| 0 f f i | c e r a r e. |
|
| Under- officerare. |
|
|
|
|
|
|
|
|
| M | a |
| n - | ||||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| Dist | - |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| korpr. |
|
|
|
|
| 8 j u k v å r | ds- |
| ||||
|
|
|
|
| sr | p T=! | M | M |
|
|
| er | C/2 |
| (furirer.) |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| ||
| OD |
| O. |
| «2; B p | <2:. p | C5 |
|
| <£» CD P | oq CD P |
|
|
|
|
|
| o_ | g CD | dist.- korp. |
|
|
|
| |||
Trupp- förband. |
|
| CD |
| B | B | B | B | B |
|
| sr |
|
|
|
|
|
|
| CD |
| (furirer). |
|
|
|
| |
a | O: | ci | a |
|
| ►5 | H | CD | C/2 | B |
| Öl |
| to sr p4 ce CD 3 |
|
| CD sr | er | P |
|
|
|
|
|
| ||
| pa | CD l/l s | .Si e-t- P P a cd j-* | 0’ CD | < J—l sr if | » | < W 8 | < IT | p B CD | £ £ £ | B TT P CD | sr p C/i | < sr f | s p | p" er CD B | Summa. | P CD y | *3 P cd"1 | O O B ct- p: CD | C C* 3 P= CD | H* sr p | tr- p | korpraler. | CD sr 0 p cT | soldater. | Summa. | |
|
|
|
|
| B | CD B | CD B | CD B |
|
|
| CD B | CD B |
|
|
|
|
|
|
|
| CD B | B |
|
|
|
|
G :cö | 1914 | 1 | 1 | 2 | 8 | 5 | 10 | 10 | 10 | 47 | 13 | 13 | 12 | 38 |
|
| 36 | 48 | 48 | 12 | 120 |
|
| 4 | 4 | 4 | 121 |
''S'' c5 _,J P O | 1915 | 1 | 1 | ,, | 8 | 6 | 10 | 11 | 10 | 49 | 13 | 13 | 12 | 38 | 12 | 9g | 40 | 46 | 46 | 9 | 75 |
| 2 | 2 | 2 | 4 | 10 |
O pO S | 1916 | 1 | 1 | 2 | 8 | 6 | 10 | 11 | 10 | 49 | 13 | 13 | 12 38 | 14 | so | 44 | 44 | 44 | 6 | 60 | — | 2 | 2 | 2 | 2 | 8 | |
23 o | 1917 | 1 | .1 | 3 | 8 | 6 | 10 | 11 | 10 | 50 | 13 | 13 | 12 | 38 | 14 | 30 | 44 | 44 | 44 | 3 | 60 | — | 2 | 2 | 2 | 2 | 8 |
3 S V. | 1918 | 1 | 1 | O | 9 | (i | 10 | 11 | 10 | Öl | 13 | 13 | 12 | 38 | 14 | 30| 44 | 44 | 44 | — | 60 | — | 0 u | 2 | 2 | 2 | 8 | |
so Pq | 1919 | 1 | 1 | 3 | 9 | i | 11 | 11 | 10 | 53 | 13 | 13 | 12 | 38 | 14 | 30 | 44 | 44 | 44 | — | 60 | — | 2 | 2 | 2 | 2 | 8 |
i :<P | 1914 | 1 | 1 | 2 | 8 | 5 | 10 | 10 | 10 | 47 | 13 | 13 | 12 | 38 | — | _ | 36 | 48 | 48 | 12 | 120 | — | — | 4 | 4 | 4 | 12 |
Td . ce +* | 1915 | 1 | 1 | 2 | 8 | 5 | 10 | 11 | 10 | 48 | 13 | 13 | 12 | 38 | 12 | 28 | 40 46 | 46 | 9 | 60 |
| 2 | 2 | 2 | 4 | 10 | |
2 c | 1916 | 1 | 1 | b | 8 | 6 | 10 | 11 | 10 | 50 | 13 | 13 | 12 | 38 | 14 | 30 | 44 | 44 | 44 | 6 | 60 | — | 2 | 2 | 2 | 2 | 8 |
.t £ o | 1917 | 1 | 1 | 3 | 9 | 6 | 10 | 11 | 10 | Öl | 13 | 13 | 12 | 38 | 14 | 30 | 44|j 44 | 44 | 3 | 60 | _ | 2 | 2 | 2 | 2 | 8 | |
ce P HB | 1918 | 1 | 1 | 0 O | 9 | 7 | 10 | 11 | 10 | 52 | 13 | 13 | 12 | 38 | 14 | 30 | 44! 44 | 44 | — | 60 | — | 2 | 2 | 2 | 2 | 8 | |
G | 1919 | 1 | 1 | 3 | 9 | < | 11 | 11 | 10 | 53 | 13 | 13 | 12 38 | 14 | 30 | 44 | 44 | 44 | — | 60 | — | 2 | 2 | 2 | 2 | 8 | |
O | 1914 | 1 | 1 | 2 | 8 | 5 | 10 | 10 | 10 | 47 | 13 | 13 | 12 | 38 | — | - 36 | 48 | 48 | 12120 | — | — | 4 | 4 | 4 | 12 | ||
O | 1915 | 1 | 1 | 2 | 8 | 6 | 10 | 11 | 10 | 49 | 13 | 13 | 12 | 38 | 12 | 28 40 | 46 | 46 | 9 | 60 | — | 2 | 2 | 2 | 4 | 10 | |
DO O | 1916 | 1 | 1 | 2 | 8 | 6 | 10 | 11 | 10 | 49 | 13 | 13 | 12 | 38 | 14 | 30 | 44 | 44 | 44 | 6 | 60 | — | 2 | 9 | 2 | 2 | 8 |
o P- fl SO C | 1917 | 1 | 1 | 0 | 8 | 6 | 10 | 11 | 10 | 50 | 13 | 13 | 12 | 38 | 14 | 30 | 44 | 44 | 44 | 3 | 60 | — | 2 | 2 | 2 | 2 | 8 |
eW fl | CO | 1 | 1 | 3 | 9 | 6 | 10 | 11 | 10 | 51 | 13 | 13 | 12 | 38 | 14 | SO | 44 | 44 | 44 | — | 60 | — | 2 | 2 | 2 | 2 | 8 |
>“Ä | 1919 | 1 | 1 | 0 | 9 | 7 | 11 | 11 | 10 | 53 | 13 | 13 | 12 | 38 | 14 | 30 | 44 | 44 | 44 | — | 60 | — | 2 | 2 | 2 | 2 | 8 |
| 1914 | 1 | 1 | 2 | 8 | 5 | 10 | 10 | 10 | 47 | 13 | 13 | 12 | 38 | — | — | 36 | 48 | 48 | 12 | 120 | — | — | 4 | 4 | 4 | 12 |
i» bC | 1915 | 1 | 1 | 9 | 8 | 5 | 10 | 11 | 10 | 48 | 13 | 13 | 12 | 38 | 12 | 28 | 40 | 46 | 46 | 9 | 60 | — | 2 | 2 | 2 | 4 | 10 |
S o | 1916 | 1 | 1 | 3 | 8 | 6 | 10 | 11 | 10 | 50 | 13 | 13 | 12 | t 38 | 14 | 30 | 44 | 44 | 44 | 6 | 60 | — | 2 | 2 | 2 | 2 | 8 |
a e | 1917 | 1 | 1 | 0 0 | 9 | 6 | 10 | 11 | 10 | Öl | 13 | 13 | 12 | 38 | 14 | 30 | 44 | 44 | 44 | 3 | 60 | — | 2 | 2 | 2 | 2 | 8 |
e3 W | 1918 | 1 | 1 | 3 | 9 | 7 | 10 | 11 | 10 | 52 | 13 | 13 | 12 | 38 | 14 | 30 | 44 | 44 | 44 | — | 60 | — | 2 | 2 | 2 | 2 | 8 |
| 1919 | 1 | 1 | 0 0 | 9 | 7 | 11 | 11 | 10 | 53 | 13 | 13 | 12 | 38 | 14 | 30 | 44 | 44 | 44 | — | 60 | _ | 2 | 2 | 2 | 2 | 8 |
M 2, intill dess den ena av de två nuvarande bataljonsläkarna avgår.
2) 2, intill dess den ena av de två nuvarande gevärshantverkarna avgår.
Alun. 1. Vid truppförband," där indelta korpraler och vicekorpraler ännu kvarstå, minskas antalet volontärkorpralcr
Anm. 2. Därest avgång av musikpersonal av manskapet icke iiger rum inom den tid och i den grad, som erfordras
Kungl. Maj:ts nåd. proposition nr ÖS,
43
fördelningens infanteriregementen.
s | k | a | p- |
|
|
|
|
|
|
| Spel. | Civilmiltär personal. | Hästersättningar. | ||||||||||||||
1 Gevärshantverkar- | Hovslagar- | Summa fast anställt manskap. | b ce er s* p’ B pr p ce | Musik- ser- geanter. | Musikdist.-korpr. (furir) 2. klassen. | Musikkorpraler. | Musikvicekorpraler. | Trumslagare eller hornblåsare. | si | <P ep < o | Summa. | Regementspastor. |
| : | Regementsveteriniir. | SS o* B ce < n a 2. b" Sb: | a < p: ce sr -t 3 | Hantverkare. | ||||||||||
dist-korp. (furirer) 2. klassen. | korpraler. | vicekorpraler. | —--— soldater. | Summa. | dist.korpr. (furirer) 2. klassen. | korpraler. | vicekorpraler. | soldater. | Summa. | 1. klassen. | 2. klassen. | Regementsläkare. | Bataljonsläkare. | ||||||||||||||
| i | i | i | 3 |
| _ | _ |
|
| 279 | i | 5 | 5 | 4 | 4 | 4 | 10 | _ | 33 | i | i | 2 | _ | _ | 1 |
| Öl |
i 1 | i | i | i | 4 |
| — | — | — | — | 230 | i | 5 | 5 | 4 | 4 | 4 | 9 | 1 | 33 | i | i | 2 | — |
| 1 | _ | 9 |
1 | i | i | i | 4 | — | — | 1 | — | 1 | 211 | i | 5 | 5 | 4 | 4 | 3 | 9 | 2 | 33 | i | i | ll 1 | - | — | 1 | — | 7| |
i 1 | i | I | i | 4 | _ |
| 1 | — | 1 | 208 | i | 5 | 5 | 4 | 3 | O O | 9 | 3 | 33 | i | i | ‘) 1 | — | — | 1 | — | 0 |
i 1 | i | i | i | 4 | — |
| 1 | — | 1 | 205 | i | 5 | 5 | 3 | 3 | 3 | 9 | 4 | 33 | i | i | ■) 1 | — | — | 1 | — | 6i |
1 | i | i | i | 4 |
| — | 1 | — | 1 | 205 | i | 5 | 5 | o O | O O | 3 | 9 | 4 | 33 | i | i | »1 1 | — | - | 1 | — | 6 |
| i | i | i | 3 | — | — | — | — | — | 279 | i | 5 | 5 | 4 | 4 | 4 | 10 | — | 33 | i | i | 1 | — | — | 1 | — | S)i |
1 | i | i | i | 4 | — | — | — | — | — | 215 | i | 5 | 5 | 4 | +4 | 4 | 9 | 1 | oo OO | i | i | 1 | — | — | 1 | — | 9j |
1 | i | i | i | 4 | — | — | 1 | — | 1 | 211 | i | 5 | 5 | 4 | 4 | 3 | 9 | 2 | 33 | i | i | 1 | — | — | 1 | - | 8 |
1 | i | i | i | 4 | — |
| 1 | — | 1 | 208 | i | 5 | 5 | 4 | O O | 3 | 9 | 3 | 33 | i |
| 1 | — | — | 1 | - | 6 |
1 | i | i | i | 4 | — | — | 1 | — | 1 | 205 | i | 5 | 5 | O O | o o oj O | 9 | 4 | 33 | i | i | 1 | - | - | 1 | - | 6: | |
1 | i | i | i | 4 | — | — | 1 | — | 1 | 205 | i | 5 | 5 | o O | 3 | 3 | 9 | 4 | 33 | i | i | 1 | — | — | 1 | — | 6 |
— | i | i | i | o O | — | — | — | — | — | 279 | i | 5 | 5 | 4 | 4 | 4 | 10 | _ | 33 | i | i | 9 | — | — | 1 | — | 9 |
1. | i | i | i | 4 | — | — | _ | — | — | 215 | i | 5 | 5 | 4 | 4 | 4 | 9 | 1 | 33 | i | i | 2 | — | — | 1 | - | 9 |
1 | i | i | i | 4 | — | _ | 1 | — | 1 | 211 | i | 5 | 5 | 4 | 4 | 3 | 9 | 2 | 33 | i | i | ‘)i |
| — | 1 | — | 8 |
1 | i | i | i | 4 | i — | — | 1 | — | 1 | 208 | i | 5 | 5 | 4 | 3 | 3 | 9 | O O | 33 | i | i | ■)i |
| — | 1 | — | 6 |
1 | i | i | i | 4 | — | — | 1 | — | 1 | 205 | i | 5 | 5 | 3 | o O | 3 | 9 | 4 | 33 | i | i | ■) i | — | - | 1 | — | 6 |
1 | i | i | i | 4 | ! - | — | 1 | — | 1 | 205 | i | 5 | 5 | 3 | 3 | 3 | 9 | 4 | 33 | i | i | '') i |
| — | 1 | — | 6 |
— | i | i | i | 1 3 | | - |
| — | — | 1 - | 279 | i | 5 | 5 | 4 | 4 | 4 | 10 | — | 33 | i | i | i | — | — | 2 | — | 9 |
1 | i | i | i | 4 | - | — | — | — |
| 215 | i | 5 | 5 | 4 | 4 | 4 | 9 | 1 | 33 | i | i | i | — |
| o | — | 9 |
1 | i | i | i | 4 |
| — | 1 |
| 1 | 211 | i | 5 | 5 | 4 | 4 | 3 | 9 | 2 | 33 | i | i | i | — |
| *)i | — | 7 |
1 | i | i | i | 4 | i — | — | 1 | — | 1 | 208 | i | 5 | 5 | 4 | 3 | 3 | 9 | 3 | 33 | i | i 1 | i | — | — | •)i | : — | 6 |
1 | i | i | i | 4 | ! - | — | 1 |
| 1 | 205 | i | 5 | 5 | 3 | 3 | 3 | 9 | 4 | 33 | i | 1 | i |
|
| »i 1 | ! — | 6 |
1 | i | i | i | 4 |
| — | 1 |
| ! i | 205 | i | 5 | 5 | £ | 1 3 | 3 | 9 | 4 | | 33 | i | j i | i | _ | _ | *) 1 | | — | 6 |
och volontär vicekorpraler med motsvarande antal.
för beställnings utbytande mot musikelevs, sker sådant utbytande så snart ske kan
44
Kungl. Maj:ta nåd. proposition nr 58.
Övergångsplan för III. arméför -
Officerare.
Under
officerare.
|
|
|
|
|
| 1 |
|
|
|
|
| ! |
|
|
| list.- |
| 1 |
|
|
|
|
|
|
|
| |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| korpr. |
|
|
|
|
| Sjukvårds- |
| |||||
|
|
|
|
|
| * P | tr* | t—1 |
| 1 |
| i ^ |
|
| (furirer). |
| i |
|
|
|
|
|
|
|
| ||
| ~J1 |
|
|
| I |
|
|
| 1 |
| era |
|
|
|
|
|
|
|
| g | dist.- |
|
|
|
| ||
| & |
|
|
| et |
|
| p | d |
|
|
| ra |
|
|
|
|
|
|
| B | korpr. |
|
|
|
| |
Trupp- | L | Överste. | ro •t |
| o | B CD |
| rf- | b Pu |
| d | B | B | Summa. |
|
|
| Korpraler. | ■< | « | era* | (furirer). |
| ■ |
|
| |
förband. | o? po "3 | CD <£i b" P o ra | Majorer. | *1 {—* PT u | P JJO pr IT | p *<1 ?r p- | P < JO pr p | -t a* ce B ra i | Simma. | B. C B 5*7* P 5 | P < d PT P | P ■< t© pr p | 1. klassen | 2. klassen. | Summa. | ra pr o ra | 3 o o B E» ra | -i o^ o B_ p: ra | d pr p- | to p- | korpraler. | vicekorpralt | soldater. | Summa. | |||
|
|
|
|
| ra | ra |
| Q |
|
|
| ra | ra |
|
|
|
|
|
|
|
|
| ra |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| B |
|
|
|
| 3 | B |
|
|
|
|
|
|
|
| B | B |
|
|
|
|
O a <D | 1914 | i | i | 2 | 8 | 5 | 10 | 10 | 10 | 47 | 13 | 13 | 12 | 38 |
|
| 36 | 48 | 48 | 12 | 120 |
|
| 4 | 4 | 4 | 12 |
9 « | W) | 1915 | i | l | 2 | 8 | 5 | 10 | 11 | 10 | 48 | 13 | 13 | 12 | 38 | 12 | 28 | 40 | 46 | 46 | 9 | 60 |
| 2 | 2 | 2 | 4 | 10 |
| 1916 | i | l | 2 | 8 | 6 | 10 | 11 | 10 | 49 | 13 | 13 | 12 | 38 | 14 | 30 | 44 | 44 | 44 | 6 | 60 | — | 2 | 2 | 2 | 4 | 8 |
OS • Hd | 1917 | i | l | 3 | 8 | 6 | 10 | 11 | 10 | 50 | 13 | 13 | 12 | 38 | 14 | 30 | 44 | 44 | 44 | 3 | 60 | — | 2 | 2 | 2 | 2 | 8 |
''/i | 1918 | i | l | 3 | 9 | 6 | 10 | 11 | 10 | 51 | 13 | 13 | 12 | 38 | 14 | 30 | 44 | 44 | 44 | — | 60 | — | 2 | 2 | 2 | 2 | 8 |
| 1919 | i | l | 3 | 9 | 7 | 11 | 11 | 10 | 53 | 13 | 13 | 12 | 38 | 14 | 30 | 44 | 44 | 44 | — | 60 | — | 2 | 2 | 2 | 2 | 8 |
| 1914 | i | l | 2 | 8 | 5 | 10 | 10 | 10 | 47 | 13 | 13 | 12 | 38 | — | — | 36 | 48 | 48 | 12 | 120 | — | — | 4 | 4 | 4 | 12 |
| 1915 | i | l | 2 | 8 | 6 | 10 | 11 | 1(^ | 49 | 13 | 13 | 12 | 38 | 12 | 28 | 40 | 46 | 46 | 9 | 60 | — | 2 | 2 | 2 | 4 | 10 |
Ö P | 1916 | i | l | 3 | 8 | 6 | 10 | 11 | 10 | 50 | 13 | 13 | 12 | 38 | 14 | 30 | 44 | 44 | 44 | 6 | 60 |
| 2 | 2 | 2 | 2 | 8 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| ||
5 bo | 1917 | i | l | 3 | 9 | 6 | 10 | 11 | !0 | 51 | 13 | 13 | 12 | 38 | 14 | 30 | 44 | 44 | 44 | 3 | 60 | — | 2 | 2 |
| 2 | 8 |
rj ^ | 1918 | i | l | O | 9 | 7 | 10 | 11 | 10 | 52 | 13 | 13 | 12 | 38 | 14 | 30 | 44 | 44 | 44 | — | 60 | — | 2 | 2 | 2 | 2 | 8 |
| 1919 | i | l | 3 | 9 | 7 | 11 | 11 | 10 | 53 | 13 | 13 | 12 | 38 | 14 | 30 | 44 | 44 | 44 | — | 60 | — | 2 | 2 | 2 | 2 | 8 |
| 1914 | i | l | 2 | 8 | 5 | 10 | 10 | 10 | 47 | 13 | 13 | 12 | 38 |
|
| 36 | 48 | 48 | 12 | 120 | — | — | 4 | 4 | 4 | 12 |
in o | 1915 | i | l | 2 | 8 | 5 | 10 | 11 | 10 | 48 | 13 | 13 | 12 | 38 | 12 | 28 | 40 | 46 | 46 | 9 | 60 | — | 2 | 2 | 2 | 4 | 10 |
på § | 1916 | i | l | 2 | 8 | 6 | 10 | 11 | 10 | 49 | 13 | 13 | 12 | 38 | 14 | 30 | 44 | 44 | 44 | 6 | 60 | — | 2 | 2 | 2 | 2 | 8 |
£ « | 1917 | i | i | 3 | 8 | 3 | 10 | 11 | 10 | 50 | 13 | 13 | 12 | 38 | 14 | BO! | 44! | 44 | 44 | 3 | 60 | — | 2 | 2 | 2 | 2 | 8 |
g | 1918 | i | l | 3 | 9 | 6 | 10 | 11 | 10 | 51 | 13 | 13 | 12 | 38 | 14 | 30 | 44 | 44 | 44 | — | 60 | — | 2 | 2 | 2 | 2 | 8 |
| 1919 | i | l | 3 | 9 | 7 | 11 | 11 | 10 | 53 | 13 | 13 | 12 | 38 | 14 | 30 | 44j | 44 | 44 | — | 60 | — | 2 | 2 | 2 | 2 | 8 |
| 1914 | i | i | 2 | 8 | J öl | 10 | 10 | 10 | 47 | 13 | 13 | 12 | 38 | — | —| | 36 | 48 | 48 | 12 | 120 | — | — | 4 | 4 | 4 | 12 |
a i | 1915 | i | l | 2 | 8 | 6 | 10 | 11 | 10 | 49 | 13 | 13 | 12 | 28 | 12 | 28 | 40 | 46 | 46 | 9 | 70 | _ | 2 | 2 | 2 | 4 | 10 |
2* p 71 « | 1916 | i | l | 3 | 8 | 6 | 10 | 11 | 10 | 50 | 13 | 13 | 12 | 38 | 14 | 30 | 44 | 44 | 44 | 6 | 60 | _ | 2 | 2 | 2 | 2 | 8 |
p 9 -P S | 1917 | i | l | 3 | 9 | 6 | 10 | 11 | 10 | 51 | 13 | 13 | 12 | 38 | 14 | 30 | 44 | 44 | 44 | 3 | 60 | _ | 2 | 2 | 2 | 2 | 8 |
« £ | 1918 | i | 1 | 3 | 9 | 71 | 10 | 11 | 10 | 52 | 13 | 13 | 12 | 38 | 14 | 30 | 44 | 44 | 44 | — | 60 | — | 2 | 2 | 2 | 2 | 8 |
| 1919 | i | l | o O | 9 | 7 | 11 | 11 | 10 | 53 | 13 | 13 | 12 | 38 | 14 | 30 | 44 | 44 | 44 | — | 60 | — | 2 | 2 | 2 | 2 | 8 |
M
Amu. 1. Vid truppförband, där indelta korpraler och vicekorpraler ännu kvarstå, minskas antalet volontärkorpraler
Anm. 2. Därest avgång av musikpersonal av manskapet icke äger rum inom den tid och i den grad. som erfordras
Kungl. Maj tia nåd. proposition tiv 58.
45
delningens infanteriregementen.
K | k | a | p |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| s | P | 1. |
|
|
| Civilmilitär personal. | 1 E ! v. CD OQ eT B er; p | ||||||
Gevärsbantverkar | Hovslagar- | Summa fast auställt manskap. | c pr EJ* B c" B sr p ►i | Musik- ser- geanter. | g ce sr Bl ce* *? o ■? B'' >1 s to pr p* CD | g C ce sr PT o *3 3 CD* | tjgj C » PT CD* CD tr o *3 •t t CD | Trumslagare eller hornblåsare. | a pr CD CD CD 1 1 | ce B £ B | to CD 03 CD B CD B •-e g. o | CD 03 CD B CD p7 PT P CD | P* P^ c’ B er p: sr SB *-» CD | Uegemeutsveterinår. | w p o’ B ce CD O -t. 5" p: | O CD p: ce B- P s CD pr p •3 | a p c < CD -t sr p >■* CD | ||||||||||
P C nd a CD to sr p CD 3 | sr o >-i p CD* | o* CD TT O £L ST | ce O Eu P CD | ce 5 P i | dist .korpr. (fnrirer) 2. klassen. | sr o •1 p CD | CD* CD PT o -a ■-i p_ CD- | CD O PU p CD | C/2 P | h-4 pr p* V. CD | to sr p* CD CD B | ||||||||||||||||
| 1 | i | 1 | 3 |
|
|
|
|
| 279 | i | 5 | 5 | 4 | 4 | 4 | 10 |
| 33 | i | 1 | 1 | _ | _ | i |
| 9! |
1 | 1 | i | 1 | 4 | — | — | — | — |
| 215 | i | 5 | 5 | 4 | 4 | 4 | 9 | 1 | 33 | i | 1 | 1 | -- | — | i | — | 9 |
1 | 1 | i | 1 | 4 | 1 “ | _ | 1 | — | 1 | 211 | i | 5 | 5 | 4 | 4 | 3 | 9 | 2 | OO OO | i | 1 | 1 | — |
| i | — | 7 |
1 | 1 | i | 1 | 4 | — | — | 1 | — | 1 | 208 | i | 5 | 5 | 4 | 3 | O | 9 | o O | OQ OO | i | 1 | 1 | - | -- | i | — | 6 |
1 1 | 1 | i | 1 | 4 | — | — | 1 | — | 1 | 205 | i | 5 | 5 | 3 | 3 | 3 | 9 | 4 | oo OO | i | 1 | 1 | — | _ | i | _ | 6j |
1 | 1 | i | 1 | 4 | i - | — | 1 | — | i i | 205 | i | 5 | 5 | 3 | 3 | 3 | 9 | 4|| 33 | i | 1 | ■ 1 | — | — | i |
| 6 | |
— | 1 | i | 1 | 3 | — | — | — |
| — | 279 | i | B | 0 | 4 | 4 | 4 | 10 |
| 33 | i | 1 | 2 | — | — | i | — | 9 |
1 | 1 | i | 1 | 4 | y | — | — |
| _ | 215 | i | 5 | 5 | 4 | 4 | 4 | 9 | 1 | 33 | i | 1 | i | — | _ | i | — | 9'' |
1 | 1 | i | 1 | 4 | — | _ | 1 | _ | i | 211 | i | 5 | 5 | 4 | 4 | 3 | 9 | 2 | 33 | i | 1 | i | — |
| i | — | 8'' |
1 | 1 | i | 1 | 4 | — | — | 1 | — | i | 208 | i | 5 | 5 | 4 | O | O O | 9 | o O | 33 | i | 1 | i | — |
| i | — | 6 |
1 | i | i | 1 | 4 | j — |
| 1 | — | i | 205 | i | 5 | 5 | 3 | 3 | 3 | 9 | 4 | 33 | i | 1 | i | — | — | i |
| 6 |
1 | 1 | i | 1 | 4 | | — |
| 1 | — | i | 205 | i | 5 | 5 | 3 | 3 | O | 9 | 4 | 33 | i | 1 | i | — |
| i | — | 6 |
1 — | 1 | i | 1 | ; a | _ | _ | _ | — | — | 279 | i | 5 | 5 | 4 | 4 | 4 | 10 | — | 33 | i | 1 | i |
| — | i | — | 9; |
1 | 1 | i | 1 | J 4 | i |
| - |
|
| 215 | i | 5 | 5 | 4 | 4 | 4 | 9 | 1 | 33 | i | 1 | i |
|
| i | — | 9'' |
1 | 1 | i | 1 | 4 |
|
| 1 | — | i | 211 | i | 5 | 5 | 4 | O O | 3 | 9 | 3 | 33 | i | 1 | i | _ |
| i | — | 7! |
1 | 1 | i | 1 | 4 | — |
| 1 | — | i | 208 | i | 5 | 5 | 4 | O O | 3 | 9 | 3 | 33 | i | 1 | i | - |
| i | — | 6> |
1 | 1 | i | 1 | 4 | — | — | 1 | — | i | 205 | i | 5 | 5 | 3 | 3 | 3 | 9 | 4 | 33 | i | 1 | i |
|
| i | — | 6! |
1 | 1 | i | 1 | 4 | — |
| 1 | — | i | 205 | i | 5 | 5 | 3 | 3 | 3 | 9 | 4 | 33 | i | 1 | i |
| — | i | — | 61 |
| - | 1 | i | 1 | 1 8 | !■ |
|
|
|
| 1 279 | i | 5 | 5 | 4 | 4 | 4 | 10 |
| 33 | i | 1 | i |
| — | i | — | 9| |
1 | 1 | i | 1 | 4 | ! |
|
|
|
| 225 | i | 5 | 5 | 4 | 4 | 4 | 9 | 1 | 33 | i | 1 | i |
| — | 4 | — | 9! |
1 | 1 | i | 1 | 4 | | — | — | 1 | — | i | 211 | i | 5 | 5 | 4 | 4 | 3 | 9 | 2 | 33 | i | 1 | i |
| — | i | — | 8! |
1 | 1 | i | 1 4 | - |
| 1 | — | i | 208 | i | 5 | 5 | 4 | O O | 3 | 9 | o i) | 33 | i | 1 | i | — |
| 1 | — | 6: | |
1 | 1 | i | 1 | ! 4 | ! — | _ | 1 | — | 1 | 205 | i | 5 | 5 | O | 3 | 3 | 9 | 4 | 33 | i | 1 | i | — | - | i | — | 6 |
1 | 1 | i | 1 | 4 |
| — | 1 | — | ! 1 | 205 | i | 5 | 5 | 3 | 3 | 3 | 9 | 4 | 33 | i | 1 | i | — | __ | i | — | 0! |
och volontärvicekorpraler med motsvarande antal.
för beställnings utbytande mot musikelevs, sker sådant utbytande så snart ske kan
46 Kungl. Maj:ts nåd. proposition nr 58.
Övergångsplan för IV. arméför -
Trupp- förband. | Stat för år | Officerare. | Under- officerare. |
|
|
|
|
|
|
|
|
| M | a | n - | ||||||||||||
Överste. | Överstelöjtnanter. | Majorer. | Kaptener av 1. klassen. | Kaptener av 2. klassen. | Löjtnanter av 1. klassen. | Löjtnanter av 2. klassen. | Underlöjtnanter. | Summa. | ►sj P a c’ a pr p « | Sergeanter av 1. klassen. | Sergeanter av 2. klassen. | Summa. | Dist.- korpr. (furirer). | Korpraler. | Vicekorpraler. | Officersvolontärer. | Meniga volontärer. | Sjukvårds- | |||||||||
1. klassen. | to! pr | ■n i a 1 | Summa. | dist.- korpr. (furirer.) | pr c ►i •1 P ST | 2. et pr 0 ■i rd 1 SS .-B | sL CU p et | Samma. | ||||||||||||||||||||
PT P* OD QC (T | 2. klassen. | ||||||||||||||||||||||||||
| 1914 | i | i | 2 | 8 | 5 | 10 | 10 | 10 | 47 | 13 | 13 | 12 | 38 | _ | _ | 36 | 48 | 60 | 12 | 360 |
| _ | 4 | 4 | 4 | 12 |
O | 1915 | i | i | 2 | 8 | 5 | 10 | ii | 10 | 48 | 13 | 13 | 12 | :S8 | 12 | 28 | 40 | 46 | 58 | 9 | 360 | — | 2 | 2 | 2 | 4 | 10 |
& | 1916 | i | i | 2 | 8 | 6 | 10 | ii | 10 | 49 | 13 | 13 | 12 | 38 | 14 | 30 | 44 | 44 | 56 | 6 | 360 | — | 2 | 2 | 2 | 2 | 8 |
| 1917 | i | i | 3 | 8 | 6 | 10 | ii | 10 | 50 | 13 | 13 | 12 | 38 | 14 | 30 | 44 | 44 | 56 | 3 | 360 | — | 2 | 2 | 2 | 2 | 8 |
i p | 1918 | i | i | 3 | 9 | 6 | 10 | ii | 10 | 51 | 13 | 13 | 12 | 38 | 14 | 30 | 44 | 44 | 56 | — | 360 | — | 2 | 2 | 2 | 2 | 8 |
| 1919 | i | i | 3 | 9 | 7 | 11 | ii | 10 | 53 | 13 | 13 | 12 | 38 | 14 | 30 | 44 | 44 | 56 | — | 360 | — | 2 | 2 | 2 | 2 | 8 |
| 1914 | i | i | 2 | 8 | 5 | 10 | 10 | 10 | 47 | 13 | 13 | 12 | 38 | — | — | 36 | 48 | 60 | 12 | 360 | — | — | 4 | 4 | 4 | 12 |
c5 i | 1915 | i | i | 2 | 8 | 6 | 10 | 11 | 10 | 49 | 13 | 13 | 12 | 38 | 12 | 28 | 40 | 46 | 58 | 9 | 360 | — | 2 | 2 | 2 | 4 | 10 |
bo | 1916 | i | i | 3 | 8 | B | 10 | 11 | 10 | 50 | 13 | 13 | 12 | 38 | 14 | 30 | 44 | 44 | 56 | 6 | 360 | — | 2 | 2 | 2 | 2 | 8 |
| 1917 | i | i | O | 9 | 6 | 10 | 11 | 10 | 51 | 13 | 13 | 12 | 38 | 14 | 30 | 44 | 44 | 56 | 3 | 360 | — | 2 | 2 | 2 | V | 8 |
å | 1918 | i | i | 3 | 9 | 7 | 10 | 11 | 10 | 52 | 13 | 13 | 12 | 38 | 14 | 30 | 44 | 44 | 56 | — | 360 | — | 2 | 2 | 2 | 2 | 8 |
| 1919 | i | i | i) | 9 | 7 | 11 | 11 | 10 | 53 | 13 | 13 | 12 | 38 | 14 | 30 | 44 | 44 | 56 | — | 360 | — | 2 | 2 | 2 | 2 | 6 |
| 1914 | i | i | 2 | 8 | 5 | 10 | 10 | 10 | 47 | 13 | 13 | 12 | 38 | — | — | 36 | 48 | 48 | 12 | 120 | — | — | 4 | 4 | 4 | 12 |
! u | 1915 | i | i | 2 | 8 | 6 | 10 | 11 | 10 | 49 | 13 | 13 | 12 | 38 | 12 | 28 | 40 | 46 | 46 | 9 | 60 | — | 2 | 2 | 2 | 4 | 10 |
i — Sh O :rt s s* | 1916 | i | i | 2 | 8 | 6 | 10 | 11 | 10 | 49 | 13 | 13 | 12 | 38 | 14 | 30 | 44 | 44 | 44 | 6 | 60 | — | 2 |
| 2 | 2 | 8 |
o S bD Q | 1917 | i | i | 3 | 9 | 6 | 10 | 11 | 10 | 51 | 13 | 13 | 12 | 38 | 14 | 30 | 44 | 44 | 44 | 3 | 60 | — | 2 | 2 | 2 | 2 | 8 |
- bc | 1918 | i | j | 3 | 9 | 7 | 10 | 11 | 10 | 52 | 13 | 13 | 12 | 38 | 14 | 30 | 44 | 44 | 44 | — | 60 | — | 2 | 2 | 2 | 2 | 8 |
| 1919 | i | i | 3 | 9 | 7 | 11 | 11 | 10 | 53 | 13 | 13 | 12 | 38 | 14 | 30 | 44 | 44 | 44 | — | 60 | — | 2 | 2 | 2 | 2 | 8 |
| 1914 | i | i | 2 | 8 | 5 | 10 | 10 | 10 | 47 | 13 | 13 | 12 | 38 | — | — | 36 | 48 | 48 | 12 | 120 | — | — | 4 | 4 | 4 | 12 |
| o | 1915 | i | i | 2 | 8 | 5 | 10 | 11 | 10 | 48 | 13 | 13 | 12 | 38 | 12 | 28 | 40 | 46 | 46 | 9 | 60 | — | 2 | 2 | i) | 4 | 10 |
| 1916 | i | i | 3 | 8 | 6 | 10 | 11 | 10 | 50 | 13 | 13 | 12 |
| 14 | 30 | 44 | 44 | 44 | 6 | 60 | _ | 2 | 2 | 2 | 2 | 8! |
c3 g | 1917 | i | i | 3 | 8 | 6 | 10 | 11 | 10 | 50 | 13 | 13 | 12 | 38 | 14 | 30 | 44 | 44 | 44 | 3 | 60 | — | 2 | 2 | 2 | 2 | 8 |
g K | 1918 | i | i | a | 9 | 6 | 10 | 11 | 10 | 51 | 13 | 13 | 12 | 38 | 14 | 30 | 44 | 44 | 44 | — | 60 | — | 2 | 2 | 2 | 2 | 8 |
| 1919 | i | i | 3 | 9 | 7 | 11 | 11 | 10 | 53 | 13 | 13 | 12 | 38 | 14 | 30 | 44 | 44 | 44 | — | 60 | — | 2 | 2 | 2 | 2 | 8 |
'') 2, intill dess don ena av de två nuvarande gevärshantverkama avgår.
''! 2, intill dess den ena av de två nuvarande bataljonsläkarna avgår.
Anm. 1. Vid truppförband, där indelta korpraler och vice korpraler ännu kvarstå, minskas antalet volontärkorpralcr
Amu. 2. Därest avgång av musikpersonal av manskapet icke äger rum inom den tid och i den grad, som erfordras
Kungl. Maj:ts nåd. proposition nr 58
47
delningens infanteriregementen.
s | k | a | p |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| S | P | e |
|
|
| Civilmilitar personal. | Hästersättningar. | ||||||
Gevärshantverkar- | Hovslagar- | <Z> a 5 p IT b ce S P b ÖB p | oo s»r & •B. a o p it | Musik ser- geanter. | Musikdist.-korpr. (furir) 2. klassen. | Musikkorpraicr. | g c 2. o’ eu *r o p rT | Trumslagare eller hornblåsare. | Musikelcver. | Snmma. | Regementspastor. | tö re o 5 re = P? ?r p re | Bataljonsläkare. | ro 1C 2 5 n C5 S (6 5" p: p | Batalj onsveterinär. | O ce -3 P= >1 00 P 3 < n p 1 re | Hantverkare. | ||||||||||
dist.koip. (fnrirer) 2. klassen. | korpraler. | 3. ce* ce o re p | soldater. | Summa. | dist.korp. (furirer) 2. klassen. | korpraler. | vicekorpraler. | soldater. | Samma. | 1. klassen. | 2. klassen. | ||||||||||||||||
| _ | 1 | i | i | 3 |
|
|
| __ |
| 531 | i | 6 | 5 | 4 | 4 | 4 | 12 |
| 36 | i | 1 | *> |
| _ | •J | _ | 9 |
1 | 1 | l | i | 4 |
| — | — | — | — | 527 | i | 6 | 5 | 4 | 4 | 4 | 11 | i | 36 | i | 1 | i |
| - | 2 | - | 9 |
1 | 1 | l | i | 4 | — | — | i | — | i | 523 | i | 6 | 5 | 4 | 4 | 3 | 11 | 2 | 36 | i | 1 | i | - | — | ■) i | — | 7 |
1 | i | l | i | 4 | — | — | i | — | i | 520 | i | 6 | 5 | 4 | 3 | 3 | 11 | 3 | 36 | i | l | i | — | — | ■) i | - | 6 |
1 | 1 | l | i | 4 | — | — | i | — | i | 517 | i | 6 | 5 | O O | i) | 3 | 11 | 4 | 36 | i | 1 | i | _ | — | *) i | — | 6 |
1 | 1 | l | i | 4 | — | — | i | — | i | 517 | i | 6 | 5 | 3 | 3 | 3 | 11 | 4 | 36 | i | l | i |
| - | o i | — | 6 |
| 1 | i | i | 3 | — | — | — | — | — | 531 | i | 6 | 5 | 4 | 4 | 4 | 12 | — | 36 | i | 1 | 2 | — | — | i | — | 9! |
1 | 1 | l | i | 4 | — | — | — | — | — | 527 | i | 6 | 5 | 4 | 4 | 4 | u | 1 | 36 | i | 1 | 1 | _ | _ | i | — | 9 |
1 | 1 | l | i | 4 | — | — | i | — | i | 523 | i | 6 | 5 | 4 | 4 | O ° | n | 2 | 36 | i | 1 | 1 | — | — | i | — | 8 |
1 | 1 | l | i | 4 | — | — | i | — | i | 520 | i | 6 | 5 | 4 | O O | O 3 | ii | 3 | 36 | i | 1 | 1 | — | — | i | — | 6 |
1 | 1 | l | i | 4 | — | — | i | — | i | 517 | i | 6 | 5 | O O | o O | 3 | n | 4 | 36 | i | l | 1 | — | — | i | — | 6 |
1 | 1 | l | i | 4 | — | — | i | — | i | 517 | i | e | 5 | 3 | 3 | 3 | ii | 4 | 36 | i | 1 | 1 | — | — | i | - | 6 |
— | 1 | l | i | 3 | — | — | — | — | —! | 279 | i | 5 | 5 | 4 | 4 | 4 | 10 | — | 33 | i | 1 | 2 | _ | — | i | — | 9 |
1 | 1 | l | i | : 4 | — | — | — | — | — | 215 | i | 5 | 5 | 4 | 4 | 4 | 9 | 1 | 33 | i | 1 | 9 | — | - | i | - | 9 |
1 | 1 | i | i | 4 | — | — | i | — | l | 211 | i | 5 | 5 | 4 | 4 | 3 | 9 | 2 | 33 | i | l | s)i | — | — | i | — | 7 |
1 | 1 | i | i | 4 | — | — | i | — | l | 208 | i | 5 | 5 | 4 | 3 | 3 | 9 | 3 | OO Oi) | i | l | 2) i |
| — | i | — | 6 |
1 | 1 | i | i | 4 | — | — | i | — | l | 205 | i | 5 | 5 | 3 | 3 | 3 | 9 | 4 | 33 | i | 1 | 2n |
| — | i | — | 6 |
1 | 1 | X | i | 4 | — | — | i | — | l | 205 | i | 5 | 5 | 3 | Q 6 | 3 | 9 | 4 | 33 | i | 1 | 2n | - | — | i | — | 6 |
— | 1 | i | i | 3 | — | — | — | —1 | — | 279 | i | 5 | 5 | 4 | 4 | 4 | 10 | — | OO OO | i | 1 |
|
|
| i | — | 9| |
1 | 1 | i | i | 4 | — | — | — | — | — | 215 | i | 5 | 5 | 4 | 4 | 4 | 9 | 1 | 33 | i | l | i |
| — | i | — | 9 |
1 | 1 | i | i | 4 | — | — | i | — | l | 211 | i | 5 | 5 | 4 | 4 | 3 | 9 | 2 | 33 | i | l | i | — | — | i | — | 8| |
1 | 1 | i | i | 4 | — | — | i | — | l | 208 | i | 5 | 5 | 4 | 3 | 3 | 9 | 3 | 33 | i | 1 | i | - | — | i | — | 6 |
1 | 1 | i | i | 4 | — | — | i | — | l | 205 | i | 5 | 5 | O | 3 | O O | 9 | 4 | 33 | i | 1 | i | — | — | i | — | 6! |
1 | 1 | i | i | 4 | — | — | i | - | l | 205 | i | 5 | 5 | 3 | o O | 3 | 9 | 4 | 33 | i | 1 | i | — | — | i | — | 6i |
och voiontärvicekorpraler med motsvarande antal.
för beställnings utbytande mot musikelevs, sker sådant utbytande så snart ske kan.
48
Kung!. Maj:ts nåd. proposition nr 58.
Övergångsplan för V. arméför -
Stat för år |
|
| O >-*» O j o | rare. |
|
| Under- officerare. |
|
|
|
|
|
|
|
|
| M | { |
| n | ||||||
Överste. | Överstelöjtnanter. | ja. o’ •-» n | Kaptener av 1. klassen. |
|
| Löjtnanter av 2. klassen. | Underlöjtnante . | Summa. | Fanjunkare. | Sergeanter av 1. klassen. | Sergeanter av 2. klassen. | Summa. | Dist.- korpr. (furirer). | Korpraler. | Vicekorpraler. | Officersvolontärer. | Meniga voluntärer. |
| S j u k v | å r d s - |
| |||||
Kaptener av 2. klassen. | p p o p < *r Sf E3 '' | 1. klassen. |
| Summa. | dist- korpr. (furirer). | korpraler. | vicekorpraler. | soldater. | Summa. | |||||||||||||||||
1. klassen. | 2. klassen. | |||||||||||||||||||||||||
1914 | i | i | 2 | 8 | 5 | 10 | 10 | 10 | 47 | 13 | 13 | 12 | 38 | _ | _ | 36 | 48 | 48 | 12120 | _ |
| 4 | 4 | 4 | 12 | |
1915 | i | i | 2 | 8 | 6 | 10 | ii | 10 | 49 | 13 | 13 | 12 | 38 | 12 | 28 | 40 | 46 | 46 | 9 | 85 | — | 2 | 2 | 2 | 4 | 10 |
1916 | i | i | 3 | 8 | 6 | 10 | u | 10 | 50 | 13 | 13 | 12 | 38 | 14 | 30 | 44 | 44 | 44 | 6 | 60 | — | 2 | 2 | 2 | 2 | 8 |
1917 | i | i | O | 9 | 6 | 10 | n | 10 51 | 13 | 13 | 12 | 38 | 14 | 30 | 44 | 44 | 44 | 3 | 60 | — | 2 | 2 | 2 | 2 | 8 | |
1918 | i | i | 3 | 9 | 7 | 10 | n | 10 | 52 | 13 | 13 | 12 | 38 | 14 | 30 | 44 | 44 | 44 |
| 60 | — | 2 | 2 | 2 | 2 | 8 |
1919 | i | i | 3 | 9 | 7 | 11 | n | 10 | 53 | 13 | 13 | 12 | 38 | 14 | 30 | 44 | 44 | 44 | — | 60 | — | 2 | 2 | 2 | 2 | 8 |
1914 | i | i | 2 | 8 | 5 | 10 | 10 | 10 | 47 | 13 | 13 | 12 | 38 | — | — | 36 | 48 | 48 | 12 | 120 | — | — | 4 | 4 | 4 | 12 |
1915 | i | i | 2 | 8 | 5 | 10 | 11 | 10 | 48 | 13 | 13 | 12 | 38 | 12 | 28 | 40 | 46 | 46 | 9 | 60 | — | 2 | 2 | 2 | 4 | 10 |
1916 | i | i | 2 | 8 | 6 | 10 | 11 | 10 | 49 | 13 | 13 | 12 | 38 | 14 | 30 | 44 | 44 | 44 | 6 | 60 | — | 2 | 2 | 2 | 2 | 8 |
1917 | i | i | 3 | 8 | 6 | 10 | 11 | 10 | 50 | 13 | 13 | 12 | 38 | 14 | 30 | 44 | 44 | 44 | 3 | 60 | — | 2 | 2 | 2 | 2 | 8 |
1918 | i | i | 3 | 9 | 6 | 10 | 11 | 10 | Öl | 13 | 13 | 12 | 38 | 14 | 30 | 44 | 44 | 44 | — | 60 | — | 2 | 2 | 2 | 2 | 8 |
1919 | i | i | q •J | 9 | 7 | 11 | 11 | 10 | 58 | 13 | 13 | 12 | 38 | 14 | 30 | 44 | 44 | 44 | — | 60 | — | 2 | 9 | 9 | 2 | 8 |
1914 | i | i | 9 | 8 | 5 | 10 | 10 | 10 | 47 | 13 | 13 | 12 | 38 | — | — | 36 | 48 | 48 | 12 | 120 |
|
| 4 | 4j 4 | 12 | |
1915 | i | i | 2 | 8 | 6 | 10 | 11 | 10 | 49 | 13 | 13 | 12 | 38 | 12 | 28 | 40 | 46 | 46 | 9 | 60 | — | 2 | 2 | 2| 4 | 10 | |
1916 | i | i | 3 | 8 | 6 | 10 | 11 | 10 | 50 | 13 | 13 | 12 | 38 | 14 | 30 | 44 | 44 | 44 | 6 | 60 | — | 2 | 2 | 2 | 2 | 8 |
1917 | i | i | 3 | 9 | 6 | 10 | 11 | 10 | 51 | 13 | 13 | 12 | 38 | 14 | 30 | 44 | 44 | 44 | 3 | 60 | — | 2 | 2 | 2 | 2 | 8 |
1918 | i | i | 3 | 9 | 7 | 10 | 11 | 10 | 52 | 13 | 13 | 12 | 38 | 14 | 30 | 44 | 44 | 44 | — | 60 | — | 2 | 2 | 2 | 2 | 8 |
1919 | i | i | 3 | 9 | 7 | 11 | 11 | 10 | 53 | 13 | 13 | 12 38 | 14 | 30 | 44 | 44 | 44 | — | 60 | — | 2 | 2 | 2 | 2 | 8 | |
1914 | i | i | 2 | 8 | 5 | 10 | 10 | 10 | 47 | 13 | 13 | 12 | 38 | — | — | 36 | 48 | 48 | 12 | 120 | — | — | 4 | 4 | 4 | 12 |
1915 | i | i | 2 | 8 | 5 | 10 | 11 | 10 | 48 | 13 | 13 | 12 | 38 | 12 | 28 | 40 | 46 | 46 | 9 | 60 |
| 2 | 2 | 2 | 4 | 10 |
1916 | i | i | 2 | 8 | 6 | 10 | 11 | 10 | 49 | 13 | 13 | 12 | 38 | 14 | 30 | 44 | 44 | 44 | 6 | 60 | — | 2 | 2 | 2 | 2 | 8 |
1917 | i | i | 3 | 8 | 6 | 10 | 11 | 10 | 50 | 13 | 13 | 12 | 38 | 14 | 30 | 44 | 44 | 44 | 3 | 60 |
| 2 | 2 | 2 | 2 | 8 |
1918 | i | i | 3 | 9 | 6 | 10 | 11 | 10 | 51 | 13 | 13 | 12 | 38 | 14 | 30 | 44 | 44 | 44 | — | 60 | — | 2 | 2 | 2 | 2 | 8l |
1919 | i | i | 3 | 9 | 7 | 11 | 11 | 10 | 53 | 13 13 | 12 | 38 | 14 | 30 | 44 | 44 | 44 | — | 60 |
| 2 | 2 | 2 | 2 | 8 |
Trupp
förband.
e3 «
.a g
cd ®
A
JÖ *
''H*
Om
P
bc
p
<v
s
o
P a>
fl
P oj
q 6
P O
In ^
:p £
ff
•5 S
q
v :3 -
1) 2, intill dess den ena av de två nuvarande bataljonsläknrna avgår.
2) 2, intill dess den ena av do två nuvarande gevärshantverkarna avgår.
Amu. 1. Vid truppförband, där indelta korpraler och vicekorpraler ännu kvarstå, minskas antalet volontärkorpraler
Alun. 2. Därest avgång av musikpersonal av manskapet icke äger rum inom den tid och i den grad, som erfordras
49
Kungl. Maj:ts nåd. proposition nr 58.
delningens infanteriregementen.
s | k | a | I | . |
|
|
|
|
|
|
|
|
| S | P | e 1. |
|
| Civilmilitär personal. | Hästersättningar. | |||||||
Gevärshantverkar- | Hovslagar- | Summa fast anställt manskap. | Musikfanjunkare. | Musik- ser- geanter | Musikdist.-korpr. (furir) 2. klassen. | Musikkorpraler. | M usikvicekorpraler. | Trumslagare eller hornblåsare. | Musikelever. | Summa. | w O er; CD s cd B e*- OD s» OD O | Regementsläkare. | Bataljonsläkare. | w CD 09 CD 5 CD B < CD cd" 5’ B: | B W o’ B ce < CD CD B* p: y | Gevärshantverkare. |
| ||||||||||
dist.korp. (furirer) 2. klassen. | korpraler. | vicekorpraler. | soldater. | Summa. | dist.korpr. (furirer) 2. klassen. | korpraler. | vicekorpraler. | | 6oldater. | Summa. | 1. klassen. | >7- 8 in CD B | ||||||||||||||||
— | 1 | 1 | i | 3 | _ | _ | _ | _ | _ | 279 | i | 5 | 5 | 4 | 4 | 4 | 10 |
| 33 | 1 | i | 2 |
|
| i |
| 9 |
1 | 1 | 1 | i | 4 |
|
|
|
|
| 240 | i | 5 | 5 | 4 | 4 | 4 | 9 | 1 | 33 | 1 | i | 1 | — | — | i | _ | 9 |
1 | 1 | 1 | i | 4 | — | — | i | — | i | 211 | i | 5 | 5 | 4 | 4 | 3 | 9 | 2 | 33 | 1 | i | 1 | — | — | i | _ | 8 |
1 | 1 | 1 | i | 4 | — | — | i | — | i | 208 | i | 5 | 5 | 4 | 3 | 3 | 9 | 3 | 33 | 1 | i | 1 | — | — | i | _ | 6 |
1 | 1 | 1 | i | 4 | — | — | i | — | i | 205 | i | 5 | 5 | 3 | 3 | 3 | 9 | 4 | 33 | 1 | i | 1 | — | — | i | _ | 6 |
1 | 1 | 1 | i | 4 | — | — | i | — | i | 205 | i | 5 | 5 | 3 | 3 | 3 | 9 | 4 | 33 | 1 | i | 1 | — | — | i | _ | 6 |
— | 1 | 1 | i | 3 |
|
|
|
|
| 279 | i | 5 | 5 | 4 | 4 | 4 | 10 | — | 33 | 1 | i | 2 | _ | _ | i | _ | 9 |
1 | 1 | 1 | i | 4 |
|
|
|
|
| 215 | i | 5 | 5 | 4 | 4 | 4 | 9 | 1 | 33 | 1 | i | 2 | — | — | i | _ | 9 |
1 | 1 | 1 | i | 4 | — | — | i | — | i | 211 | i | 5 | 5 | 4 | 4 | 3 | 9 | 2 | 33 | 1 | i | '')1 | — | — | i | — | 7 |
1 | 1 | 1 | i | 4 | — | — | i | — | i | 208 | i | 5 | 5 | 4 | 3 | 3 | 9 | 3 | 33 | 1 | i | *)1 | — | — | i | _ | 6 |
1 | 1 | 1 | i | 4 | — | — | i | — | i | 205 | i | 5 | 5 | 3 | 3 | 3 | 9 | 4 | 33 | 1 | i | l)l | — | — | i | — | 6 |
1 | 1 | 1 | i | 4 | — | — | i | — | i | 205 | i | 5 | 5 | 3 | 3 | 3 | 9 | 4 | 33 | 1 | i | >)1 | _ | _ | i | _ | 6 |
— | 1 | 1 | i | 3 |
|
|
|
|
| 279 | i | 5 | 5 | 4 | 4 | 4 | 10 | — | 33 | 1 | i | 1 | _ | _ | 2 | _ | 9 |
1 | 1 | 1 | i | 4 | — | — | — | — | — | 215 | i | 5 | 5 | 4 | 4 | 4 | 9 | 1 | 33 | 1 | i | 1 | — | — | 2 | _ | 9 |
1 | 1 | 1 | i | 4 | — | — | i | — | i | 211 | i | 5 | 5 | 4 | 4 | 3 | 9 | 2 | 33 | 1 | i | 1 | — | — | *)1 | _ | 8 |
1 | 1 | 1 | i | 4 | — | — | i | — | i | 208 | i | 5 | 5 | 4 | 3 | 3 | 9 | 3 | 33 | 1 | i | 1 | — | — | ’)1 | _ | 6 |
1 | 1 | 1 | i | 4 | — | — | i | — | i | 205 | i | 5 | 5 | 3 | 3 | 3 | 9 | 4 | 33 | 1 | i | 1 | — | — | 2)1 | _ | 6 |
1 | 1 | 1 | i | 4 | — | — | i | — | i | 205 | i | 5 | 5 | 3 | 3 | 3 | 9 | 4 | 33 | 1 | i | 1 | — | _ | ä)l | _ | 6 |
— | 1 | 1 | i | 3 |
|
|
|
|
| 279 | i | 5 | 5 | 4 | 4 | 4 | 10 | — | 33 | 1 | i | 2 | _ | _ | 1 | _ | 9 |
1 | 1 | 1 | i | 4 | — | — | — | — | — | 215 | i | 5 | 5 | 4 | 4 | 4 | 9 | 1 | 33 | 1 | i | 1 | — | _ | 1 | _ | 9 |
1 | 1 | 1 | i | 4 | — | — | i | — | i | 211 | i | 5 | 5 | 4 | 4 | 3 | 9 | 2 | 33 | 1 | i | 1 | — | _ | 1 | _ | 7 |
1 | 1 | 1 | i | 4 | — | — | i | — | i | 208 | i | 5 | 5 | 4 | 3 | 3 | 9 | 3 | 33 | 1 | i | 1 | — | _ | 1 | _ | 6 |
1 | 1 | 1 | i | 4 | — | — | i | — | i | 205 | i | 5 | 5 | 3 | 3 | 3 | 9 | 4 | 33 | 1 | i | 1 | — | _ | 1 | ._ | 6 |
1 | 1 | 1 | i | 4 | — | — | i | — | i | 205 | i | 5 | 5 | o O | 3 | 3 | 9 | 4 | 33 | 1 | i | 1 | — | — | 1 | — | 6 |
och volontärvicekorpraler med motsvarande antal.
för beställnings utbytande mot musikelevs, sker sådant utbytande så snart ske kan.
Bihang till senare Riksdagens protokoll 1914. 1 saml. 28 käft. {Nr 58.) B 7
50
Kungl. Maj:ts nåd. proposition nr 58.
Övergångsplan för VI. armé
Trupp- förband. |
| Officerare. | Under- officerare. | M a | n - | ||||||||||||||||||||||
U1 c+- P c+- ©: >-* P° i-l | O: < cd 2 «T | O: <5 CD ce E s. 0 §L ro | s o’ 3 | * 5 s* a ro >-t P < 8-* ce ro 0 | * ■0 «-*- O 0 ro >-t P < tö PT p* ro B | f i2: o P 0 S* •i p < pr p* Bo s B | f .Si 0 p B_ oT >-< § pr P* ce :u ro 0 | Cl 0 B- ro *21 0 p B ro | ce B S 3 p | ►»j P B. 0 Sr P 3 | ce ro -i § CD -i P •< 8-1 PT 1 CD B | ce CD era CD P B ?-♦- CD •-< P <1 450 PT P r» ce B |
| Dist.- korpr. (furirer). | * O S 0 23 rD T | ** CD* CD pr o •3 fiL CD | O Bs o o >-i ce < o“ 0 p* 3 J-l | 3 CD 2. ( p < o^ o" B P* CD | Sjukvårds- | ||||||||
ce B B B p | PT p £ ra 0 | to E p* (D B | ce s B 3 p | dis1 kor] furir 8-1 PT P* 5» CD B | )r. er). tc pr p re o B | pr o -3 t [5 | CD* CD pr o 3 3 CD | 00 E p CD* | ce B B B p | ||||||||||||||||||
Hälsinge regemente. | 1914 1915 1916 1917 1918 1919 | i i i i i i | l l l l l l | 2 2 2 3 3 3 | 8 8 8 8 9 9 | 5 5 6 6 6 7 | 10 10 10 10 10 11 | 10 11 11 11 11 11 | 10 ii 10 | 47 48 49 50 Öl 53 | 13 13 13 13 13 13 | 13 13 13 13 13 13 | 12 12 12 12 12 12 | 38 38 38 38 38 38 | 12 14 14 14 14 | 28 sa 30 30 30 | 36 40 44 44 44 44 | 48 46 44 44 44 44 | 48 46 44 44 44 44 | 12 9 6 3 | 120 60 60 60 60 60 | — | 2 2 2 2 2 | 4 2 2 2 2 2 | 4 2 2 2 2 2 | 4 4 2 2 2 2 | 121 10 8 8 8 8 |
Västerbottens regemente. | 1914 1915 1916 1917 1918 1919 | i i i i i i | l l l 1 l l | 2 2 3 3 3 3 | 8 8 8 8 9 9 | 5 6 6 6 6 7 | 10 10 10 10 10 11 | 10 11 11 11 11 11 | 10 10 10 10 10 10 | 47 49 50 50 51 53 | 13 13 13 13 13 13 | 13 13 13 13 13 13 | 12 12 12 12 12 12 | 38 38 38 38 33 | 12 14 14 14 14 | 28 30 30 30 30 | 36 40 44 44 44 44 | 48 46 44 44 44 44 | 48 46 44 44 44 44 | 12 9 6 3 | 120 60 60 60 60 | — | 2 2 2 2 2 | 4 2 2 2 2 2 | 4 2 2 2 2 2 | 4 4 2 2 | 12 10 8 8 8 8 |
Jämtlands fält-jägarrcgemente. | 1914 1915 1916 1917 1918 1919 | i i i i i i | l l l 1 i 1 | 2 2 3 3 | 8 8 8 9 t | 5 5 6 e 7 | 10 10 10 lr 1( 11 | 1C 11 11 11 1 1 | 10 10 10 10 1( 1 1( | 47 48 5C 51 55 51 | 13 13 13 11 i: i | 13 13 13 13 13 5 13 | 12 12 12 15 15 15 | 38 38 38 38 38 38 | 12 14 14 14 14 | 28 30 30 30 30 | 36 40 44 44 44 | 48 46 44 44 44 4 | 48 46 44 44 44 4* | 12 9 - - | 120 60 60 60 60 60 | — — — — — — | 2 2 2 2 5 | 4 2 2 2 2 2 | 4 2 2 2 2 5 | 4 4 2 2 2 5 | *12 10 8 8 8 8 |
Västernorrlands regemente. | 1914 1915 1916 1917 1918 1919 |
| i i i i | 1 1 1 | 3 3 3 | 3 1 9 9 | 1( 1( 3 1( 3 It 7 1 7 1 | 1 ) 1 1 3 1 3 1 1 1 | 3 1( 1 1( 1 1 1 1 1'' 1 1 1 | 4'' ) 4! 3 4< 3 5 3 5 0 5 | i. i i i 3 1 3 1 | 3 13 3 13 3 1 3 1 3 1 3 1 | 15 1‘ 3 1 3 1 3 1 3 1 | 38 38 2 38 3 38 1 3 2 3 | - 15 14 3 V 9 1- i 1'' | 28 30 3( 3( 3( | 30 4( 4 4 4 ) 4 | 48 40 1 4 1 4 1 4 4 4 | 48 40 4‘ 1 4 4 4 4 4 | 15 4 4 4 - 4 - | 2120 4 6( 3 6( 3 6 - 6 - 6 | ) - - - 3 - 3 - 0 - | ( i i | 2 2 | 2 2 | 2 2 2 | 12 10 8 8 2 8 2 8 |
*)
0
Anm. 1.
Anm. 2.
intill dess den ena av de tvä. nuvarande batalj onsläkarna avgår.
’ intill dess den ena av de två nuvarande gevärshantverkarna avgår.
vill trnTvnförhand där indelta korpraler och vicekorpraler ännu kvarstå, minskas antalet volontärkorpraler
Därest afgång av’ ^personal av manskapet icke äger ram inom den tid och i den grad, som erfordras
51
Kungl. Maj:ts nåd. proposition nr 58.
fördelningens infanteriregementen.
8 | k | a | p | . |
|
|
|
|
|
|
|
|
| S | P | e 1. |
|
| Civilmilitär personal. | t—i to- rn S" •-* 03 jc: c+- £ 5’ er? SO j | |||||||
Gevärshantverkar- | Hovslagar- | Summa fast anställt manskap. | Musikfanjunkare. | Musik- ser- geanter. | Musikdist.-korpr. (furir) 2. klassen. | Jlusikkorprnler. | Musikvicekorpraler. | Trumslagare eller hornblåsare. | Musikelever. | Summa. | Regementspastor. | Regementsläkare. | Bataljonsläknre. | Regcmcntsveterinär. | ; p p" o* * o 5’ p: | O o < p: -j Öb er p B < C —t p -i O | Hantverkare. | ||||||||||
dist.korpr. (fnrirer) 2.klassen. | korpraler. | vicekorpraler. | soldater. | Summa. | dist.korpr. (fnrirer) 2. klassen. | korpraler. | vicekorpraler. | soldater. | Summa. | 1. klassen. | 2. klassen. | ||||||||||||||||
— | 1 | i | i | 3 | — | — | _ | _ | _ | 279 | i | 5 | 5 | 4 | 4 | 4 | 10 |
| 33 | 1 | i | 2 |
|
| 2 |
| 9 |
1 | 1 | i | i | 4 | — | — | — | — | — | 215 | i | 5 | 5 | 4 | 4 | 4 | 9 | 1 | 33 | 1 | i | 2 | _ | _ | 2 |
| 9 |
1 | 1 | i | i | 4 | — | — | i | — | i | 211 | i | 5 | 5 | 4 | 4 | 3 | 9 | 2 | 33 | 1 | i | *)i | — | — | S)1 | _ | 7 |
1 | 1 | i | i | 4 | — | — | i | — | i | 208 | i | 5 | 5 | 4 | 3 | 3 | 9 | 3 | 33 | 1 | i | *)i | — | — | *)1 | _ | 6 |
1 | 1 | i | i | 4 | — | — | i | — | i | 205 | i | 5 | 5 | 3 | 3 | 3 | 9 | 4 | 33 | 1 | i | •)i | — | _ | *)1 | _ | 6 |
1 | 1 | i | i | 4 | — | — | i | — | i | 205 | i | 5 | 5 | 3 | 3 | 3 | 9 | 4 | 33 | 1 | i | ■u | _ | _ | *1 1 | __ | 6 |
— | 1 | i | i | 3 |
|
|
|
|
| 279 | i | 5 | 5 | 4 | 4 | 4 | 10 | — | 33 | 1 | i | i | _ | _ | 1 | _ | 9 |
1 | 1 | i | i | 4 |
|
|
|
|
| 215 | i | 5 | 5 | 4 | 4 | 4 | 9 | 1 | 33 | 1 | i | i | _ | _ | 1 | _ | 9'' |
1 | 1 | i | i | 4 | — | — | i | — | i | 211 | i | 5 | 5 | 4 | 4 | 3 | 9 | 2 | 33 | 1 | i | i | _ | _ | 1 | _ | 8 |
1 | 1 | i | i | 4 | — | — | i | — | i | 208 | i | 5 | 5 | 4 | 3 | 3 | 9 | 3 | 33 | 1 | i | i | _ | _ | 1 | _ | 6 |
1 | 1 | i | i | 4 | — | — | i | — | i | 205 | i | 5 | 5 | 3 | 3 | 3 | 9 | 4 | 33 | 1 | i | i | _ | _ | 1 | _ | 6 |
1 | 1 | i | i | 4 | — | — | i | — | i | 205 | i | 5 | 5 | 3 | 3 | 3 | 9 | 4 | 33 | 1 | i | i | _ | _ | 1 | _ | 6 |
— | 1 | i | i | 3 |
|
|
|
|
| 279 | i | 5 | 5 | 4 | 4 | 4 | 10 | — | 33 | 1 | i | i | _ | _ | 1 |
| 9 |
1 | 1 | i | i | 4 |
|
|
|
|
| 215 | i | 5 | 5 | 4 | 4 | 4 | 9 | 1 | 33 | 1 | i | i | _ | _ | 1 | _ | 9 |
1 | 1 | i | i | 4 | — | — | i | — | i | 211 | i | 5 | 5 | 4 | 4 | 3 | 9 | 2 | 33 | 1 | i | i | _ | _ | 1 | _ | 8 |
1 | 1 | i | i | 4 | — | — | i | — | i | 208 | i | 5 | 5 | 4 | 3 | 3 | 9 | 3 | 33 | 1 | i | i | _ | _ | 1 | _ | 6 |
1 | 1 | i | i | 4 | — | — | i | — | i | 205 | i | 5 | 5 | 3 | 3 | 3 | 9 | 4 | 33 | 1 | i | i | _ | _ | 1 | _ | 6 |
1 | 1 | i | i | 4 | — | — | i | — | i | 205 | i | 5 | 5 | 3 | 3 | 3 | 9 | 4 | 33 | 1 | i | i | — | _ | 1 | _ | 6 |
— | 1 | i | i | 3 | — | — | — | — | — | 279 | i | 5 | 5 | 4 | 4 | 4 | 10 | _ | 33 | 1 | i | i | _ | _ | 1 |
| 9 |
1 | 1 | i | i | 4 |
|
|
|
|
| 215 | i | 5 | 5 | 4 | 4 | 4 | 9 | 1 | 33 | 1 | i | i | _ | _ | 1 | _ | 9 |
1 | 1 | 1 X | i | 4 | — | — | i | — | i | 211 | i | 5 | 5 | 4 | 4 | 3 | 9 | 2 | 33 | 1 | i | i | _ | _ | 1 | _ | 7 |
1 | 1 | 1 | i | 4 | — | — | i | — | i | 208 | i | 5 | 5 | 4 | 3 | 3 | 9 | 3 | 33 | 1 | i | i | _ | _ | 1 | _ | 6 |
1 | 1 | 1 | i | 4 | — | — | i | — | i | 205 | i | 5 | 5 | 3 | 3 | 3 | 9 | 4 | 33 | 1 | i | i | _ | _ | 1 | _ | 6 |
1 | 1 | 1 | i | 4 | — | — | i | — | i | 205 | i | 5 | 5 | 3 | 3 | 3 | 9 | 4 | 33 | 1 | i | i | — | — | 1 | — | 6 |
och volontärvicckorpraler med motsvarande antal.
för beställnings utbytande mot musikelevs, sker sådant utbytande så snart ske kan.
52
Kungl. Maj:ts nåd. proposition nr 58.
Övergångsplan för Norrbottens regemente, Karlskrona och Vax -
|
| Officerare. | Under- officerare. |
|
|
|
|
|
|
|
|
| M | a | n - | ||||||||||||
|
|
|
|
|
| Kaptener |
|
|
|
|
|
|
|
| Dist.- korpr. (furirer). |
|
|
|
| Sjukvårds- | |||||||
Trupp- förband. | Stat för år | O: < re oo re | O: re -t | g | Kaptener | löjtnanter | »SI B fl 0 c-*- re 1 | fl eu re | 03 | h; P a | lergeanter | re -K re p fl re | CO |
|
|
| O | < 5’ re Xr? | O B» g | a re o. CM* P | dist.- korpr. (furirer). |
|
|
|
| ||
£ fl p fl re | o’ *-« CD pt | av 1. klassen. | av 2. klassen. | av 1. klassen. | av 2. klassen. | «S: fl~ C3 D S- J-* | B 3 P | G fl S*T* P re | av 1. klassen. | av 2. klassen. | B B p | ►—1 p- CD CD O B | tc sn- äf re fl | Summa. j | -fl *1 EL re | •3 H P re | < O^ cT D £ >-* re | < O^ O* D p: ►1 re -t | cT CD CD re B | t© E p CD er. re fl | korpraler. * | icekorpraler. | soldater. j | Summa. | |||
© | 1914 | i | l | o | 8 | 5 | 10 | 10 | 10 | 47 | 13 | 13 | 12 | 38 | _ | _ | 36 | 48 | 48 | 12 | 120 | — | — | 4 | 4 | 4 | 12 |
1 o | 1915 | i | l | 3 | 8 | 6 | 11 | 11 | 10 | 51 | 14 | 13 | 13 | 40 | 12 | 28 | 40 | 46 | 46 | 9 | 60 | — | 2 | 2 | 2 | 4 | 10 |
3 " eu fl | 1916 | i | l | 3 | 9 | 7 | 11 | 12 | 10 | 54 | 15 | 14 | 13 | 42 | 14 | 30 | 44 | 44 | 44 | 6 | 60 | — | 2 | 2 | 2 | 2 | 8 |
11 | 1917 | i | 1 | 3 | 10 | 8 | 12 | 12 | in | 57 | 15 | 15 | 13 | 43 | 14 | 30 | 44 | 44 | 44 | 3 | 60 | — | 2 | 2 | 2 | 2 | 8 |
fc O | 1918 | i | l | 3 | 11 | 8 | 13 | 13 | 10 | 60 | 15 | 15 | 13 | 43 | 14 | 30 | 44 | 44 | 44 | — | 60 | — | 2 | 2 | 2 | 2 | 8 |
| 1919 | i | 1 | 3 | 11 | 8 | 13 | 13 | 10 | 60 | 15 | 15 | 13 | 43 | 14 | 30 | 44 | 44 | 44 | — | 60 | — | 2 | 2 | 2 | 2 | 8 |
| 1914 | i | 1 | 1 | 6 | 5 | 7 | 7 | 6 | 34 | 9 | 9 | 8 | 26 | — | — | 24 | 36 | 36 | 8 | 80 | — | — | 2 | 3 | 3 | 8 |
§ £ | 1915 | i | 1 | 1 | 6 | 6 | 7 | 8 | 6 | 36 | 10 | 9 | 9 | 28 | 8 | 20 | 28 | 41 | 41 | 6 | 60 | — | 2 | 2 | 2 | 2 | 8 |
bC g | 1916 | i | l | 2 | n t | 6 | 8 | 9 | 6 | 40 | 11 | 10 | 10 | 31 | 12 | 24 | 36 | 43 | 43 | 4 | 60 | — | 2 | 2 | 2 | 2 | 8 |
a «> ! o bo 2 g | 1917 | i | 1 | 3 | 7 | 7 | 9 | 9 | 8 | 45 | 12 | 11 | 11 | 34 | 14 | 30 | 44 | 44 | 44 | 2 | 60 | — | 2 | 2 | 2 | 2 | 8 |
M 2 ® :ee | 1918 | i | l | 3 | 8 | 7 | 10 | 11 | 10 | 51 | 13 | 12 | 11 | 36 | 14 | 30 | 44 | 44 | 44 | — | 60 |
| 2 | 2 | 2 | 2 | 8 |
ce | 1919 | l | 1 | 3 | 9 | 7 | 11 | 11 | 10 | 53 | 13 | 13 | 12 | 38 | 14 | 30 | 44 | 44 | 44 | — | 60 | — | 2 | 2 | 2 | 2 | 8 |
| 1914 | i | 1 | 1 | 6 | 5 | 7 | 7 | 6 | 34 | 9 | 9 | 8 | 26 | — | — | 24 | 36 | 36 | 8 | 80 | — | — | 2 | 3 | 3 | 8 |
ce . | 1915 | i | l | 1 | 6 | 6 | 7 | 8 | 6 | 36 | 10 | 9 | 9 | 28 | 8 | 20 | 28 | 41 | 41 | 6 | 60 | — | 2 | 2 | 2 | 2 | 8 |
bo ® | 1916 | i | 1 | 2 | 7 | 6 | 8 | 9 | 6 | 40 | 11 | 10 | 10 | 31 | 12 | 24 | 36 | 43 | 43 | 4 | 60 | — | 2 | 2 | 2 | 2 | 8 |
| 1917 | i | l | 3 | 7 | 7 | 9 | 9 | 8 | 45 | 12 | 11 | 11 | 34 | 14 | 30 | 44 | 44 | 44 | 2 | 60 | — | 2 | 2 | 2 | 2 | 8 |
| 1918 | i | l | 3 | 8 | 7 | 10 | 11 | 10 | 51 | 13 | 12 | 11 | 36 | 14 | 30 | 44 | 44 | 44 |
| 60 | — | 2 | 2 | 2 | 2 | 8 |
> | 1919 | i | l | 3 | 9 | 7 | 11 | 11 | 10 | 53 | 13 | 13 | 12 | 38 | 14 | 30 | 44 | 44 | 44 |
| 60 | — | 2 | 2 | 2 | 2 | 8 |
•a | 1914 | i | l | 2 | 8 | 5 | 12 | 11 | 10 | 50 | 9 | 14 | 16 | 39 | — | — | 32 | 40 | 48 | 10 | 240 | — | — | 3 | 3 | 3 | 9 |
•+J g é | 1915 | i | l | 2 | 8 | 5 | 12 | 11 | 10 | 50 | 10 | 14 | 15 | 39 | 12 | 28 | 40 | 46 | 46 | 8 | 240 | — | 2 | 2 | 2 | 2 | 8 |
«S -g fl Ö | 1916 | i | l | 3 | 8 | 6 | 12 | 11 | 10 | 52 | 11 | 14 | 14 | 39 | 14 | 30 | 44 | 44 | 44 | 6 | 240 | — | 2 | 2 | 2 | 2 | 8 |
ro a | 1917 | i | l | 3 | 9 | 6 | 12 | 11 | 1C | 53 | 12 | 14 | 13 | 39 | 14 | 30 | 44 | 44 | 44 | 3 | 240 | — | 2 | 2 | 3 | 2 | 8 |
ce ® | 1918 | i | l | 3 | 9 | 7 | 11 | 11 | 10 | 53 | 13 | 13 | 12 | 38 | 14 | 30 | 44 | 44 | 44 |
| 240 | — | 2 | 2 | 2 | 2 | 8 |
© 1 C5 | 1919 | i | 1 | 3 | 9 | 7 | 11 | 11 | 1C | 53 | 13 | 13 | 12 | 38 | 14 | 30 | 44 | 44 | 44 |
| 240 | — | 2 | 2 | 2 | 2 | 8 |
i) 2, intill dess den ena av de två nuvarande gevärshantverkarna avgår.
Anm. 1. Vid truppförband, där indelta korpraler och vicekorpraler ännu kvarstå, minskas antalet volontärkorpraler
Anm. 2. Därest avgång av musikpersonal av manskapet icke äger rum inom den tid och den grad, som erlordras
Kungl. Maj:ts nåd. proposition nr 38.
53
holms grenadjärregementen samt Gottlands infanteriregemente.
s | k | a p. |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| S | P | e | 1. |
|
| Civilmilitär personal. | P: Cfc O •1 QO p: Er 5* CHS | |||||||
Gevärshantverkar- | Hovslagare- | Summa fast anställt manskap. | Musikfanjunkare. | Musik- ser- geanter. | Mnsikdist.-korpr. (furir) 2. klassen. | Musikkorpraler. | Musikvicekorpraler. | Trumslagare eller hornblåsare. | Mnsikelever. | Summa. | Regementspastor. | Regementsläkare. | Bataljonsläkare. | Regementsveterinur. | Bataljonsveterinär. | O ce p: BP* p a <T c ** P (t | Hantverkare. | ||||||||||
O- ce* o >3 O* 2. ►5* 0) -i JO X? P- 00 cn rt B | korpraler. | vicekorpraler. | soldater. | Samma. | dist.korpr. (fnrirer) 2.klassen. | korpraler. | vicekorpraler. | soldater. | Summa. | 1. klassen. | 2. klassen. | ||||||||||||||||
| 1 | 1 | 1 | 3 |
|
|
|
|
| 279 | i | 5 | 5 | 4 | 4 | 4 | 10 |
| 33 | i |
|
|
|
| 1 | _ | 9 |
1 | 1 | 1 | . 1 | 4 |
|
|
|
|
| 215 | i | 5 | 5 | 4 | 4 | 4 | 9 | 1 | 33 |
|
|
|
|
| 1 | — | 11 |
1 | 1 | 1 | 1 | 4 | — | — | i | — | i | 211 | i | 5 | 5 | 4 | 4 | 3 | 9 | 2 | 33 |
|
|
|
|
| 1 | — | 9 |
1 | 1 | 1 | 1 | 4 | — | — | i | — | i | 208 | i | 5 | 5 | 4 | 3 | 3 | 9 | 3 | 33 |
|
|
|
|
| 1 | — | 6 |
1 | 1 | 1 | 1 | 4 | — | — | i | — | i | 205 | i | 5 | 5 | 3 | 3 | 3 | 9 | 4 | 33 |
|
|
|
|
| 1 | — | 6 |
1 | 1 | 1 | 1 | 4 | — | — | i | — | i | 205 | i | 5 | 5 | 3 | 3 | 3 | 9 | 4 | 33 | — | — | — | — | — | 1 | — | 6 |
— | 1 | 1 | 1 | 3 |
|
|
|
|
| 195 | i | 3 | 3 | 2 | 2 | 3 | 7 | — | 21 | i | 1 | i | — | — | 2 | — | 7 |
1 | 1 | 1 | 1 | 4 |
|
|
|
|
| 188 | i | 3 | 3 | 2 | 2 | 3 | 7 | 1 | 22 | i | 1 | i | — | — | 2 | — | 7 |
1 | 1 | 1 | 1 | 4 | — | — | i | — | i | 199 | i | 4 | 3 | 3 | 2 | 3 | 8 | 1 | 25 | i | 1 | i | — | — | ‘)1 | — | 6 |
1 | 1 | 1 | 1 | 4 | — | — | i | — | i | 207 | i | 4 | 4 | O O | 3 | 3 | 8 | 2 | 28 | i | 1 | i | — | — | l)l | — | 6 |
1 | 1 | 1 | 1 | 4 | — | — | i | — | i | 205 | i | 5 | 4 | 3 | 3 | 3 | 9 | o O | 31 | i | 1 | i | — | — | *) 1 | - | 6 |
1 | 1 | 1 | 1 | 4 | — | — | i | — | i | 205 | i | 5 | 5 | 3 | 3 | 3 | 9 | 4 | 33 | i | 1 | i | — | — | l)l | — | 6 |
— | 1 | 1 | 1 | 3 |
|
|
|
|
| 195 | i | 3 | 3 | 2 | 2 | 3 | 7 | — | 21 | i | 1 | i |
| — | 1 | — | 7 |
1 | 1 | 1 | 1 | 4 |
|
|
|
|
| 188 | i | 3 | 3 | 2 | 2 | 3 | 7 | 1 | 22 | i | 1 | i | — | — | 1 | — | 7| |
1 | 1 | 1 | 1 | 4 | — | — | i | — | i | 199 | i | 4 | 3 | 3 | 2 | 3 | 8 | 1 | 25 | i | 1 | i | — | — | 1 | — | 6| |
1 | 1 | 1 | 1 | 4 | — | — | i | — | i | 207 | i | 4 | 4 | 3 | 3 | 3 | 8 | 2 | 28 | i | 1 | i | — | — | 1 | — | H |
1 | 1 | 1 | 1 | 4 | — | — | i | — | i | 205 | i | 5 | 4 | 3 | 3 | 3 | 9 | 3 | 31 | i | 1 | i | — | — | 1 | — | 6 |
1 | 1 | 1 | 1 | 4 | — | — | i | — | i | 205 | i | 5 | 5 | 3 | 3 | 3 | 9 | 4 | 33 | i | 1 | i | — | — | 1 | — | 6 |
— | 1 | 1 | 1 | 3 |
|
|
|
|
| 382 | i | 6 | 5 | 4 | 4 | 4 | 10 | — | 34 | i | 1 | 2 | — | — | 1 | — | 10 |
1 | 1 | 1 | 1 | 4 |
|
|
|
|
| 392 | i | 5 | 5 | 4 | 4 | 4 | 9 | 1 | 33 | i | 1 | 2 | — | — | 1 | — | 10 |
1 | 1 | 1 | 1 | 4 | — |
| i |
| i | 391 | i | 5 | 5 | 4 | 4 | 3 | 9 | 2 | 33 | i | 1 | 2 | — | — | 1 | — | 8 |
1 | 1 | 1 | 1 | 4 | — | — | i | — | i | 388 | i | 5 | 5 | 4 | 3 | 3 | 9 | 3 | 33 | i | 1 | 2 | — | — | 1 | — | 6 |
1 | 1 | 1 | 1 | 4 |
| — | i | — | i | 385 | i | 5 | 5 | 3 | 3 | 3 | 9 | 4 | 33 | i | 1 | 2 | — | — | 1 | — | 6; |
1 | 1 | 1 | 1 | 4 | — | — | i | — | i | 385 | i | 5 | 5 | 3 | 3 | 3 | 9 | 4 | 33 | i | 1 | 2 | — | — | 1 | — | 6 |
och volontärvicekorpraler med motsvarande antal.
för beställnings utbytande mot mnsikelevs, sker sådant utbytande så snart ske kan.
54
Kungl. Maj:ts nåd. proposition nr 58.
Tablå utvisande de nytillkomna officersbeställningarnas vid infanteriet fördelning
på åren 1915—1919.
Armé- fördel- ning. | Regemente. | År 1915. | År 1916. | År 1917. |
| År | 1918. |
| År 1919. | Samma. | Ant. | ||||||||||||||
S | t* h© |
| t-1 |
| h-* |
| f | H |
| W | t* | t-1 t—1 | Ö | W h-t |
| f | t* K) | CJ |
| t* | t- ►—1 | ||||
| [Kronobergs reg:te .... |
| 1 |
| 1 |
|
|
|
|
| 1 |
|
|
|
| 1 |
|
|
|
|
| 1 | 1 | 6 |
|
|
|
|
|
| l | 1 |
| l |
|
|
| 1 |
|
|
|
| 1 |
|
|
|
|
| \ | 0 |
|
I. | [Norra skånska inf.-reg:tet | — | 1 | _ | 1 |
| — |
| — | — | 1 | — | — | — | 1 |
| — | — | — | — | 1 | 1 | 6 |
| |
| (Södra > > | — | — | — | 1 | 1 | — | 1 | — | — | — | 1 |
| — | — | — | 1 | — | — | — | — | — | 1 | 6 |
|
| (Första livgrenadjärreg:tet | — | 1 | — | 1 | _ | _ | — | — | — | 1 | — | — | — | _ | 1 | — | — | — | — | — | 1 | 1 | 6 |
|
| 1 Andra > | — | — | — | 1 | 1 | — | 1 | — | — | — | 1 | — | — | — | — | 1 | — | — | — | — | — | 1 | 6 |
|
| [Jönköpings > | — | 1 | — | 1 | — | — | — | — | — | 1 | — | — | — | — | 1 | — | — | — | — | — | 1 | 1 | 6 |
|
| (Kalmar > | — | — | — | 1 | 1 | — | 1 | — | — | — | 1 | — | — | — | — | 1 |
|
|
|
|
| 1 | 6 |
|
| (Västgöta reg:te .... | _ | _ | _ | 1 | _ | _ | 1 | — | — | 1 | — | — | — | — | 1 | — | — | — | — | — | 1 | 1 | 6 |
|
TTT | J Skaraborgs » .... | — | 1 | — | 1 | 1 | — | — | — | — | — | 1 | — | — | — | — | 1 | — | — | — | — | — | 1 | 6 |
|
| | Älvsborgs » .... |
|
|
| 1 |
|
| 1 |
|
| 1 |
|
|
|
| 1 |
|
|
|
|
| 1 | 1 | 6 |
|
| (Bohusläns » .... | — | 1 | — | 1 | 1 | — | — | — | — | — | 1 | — | — | — | — | 1 | — | — | — | — | — | 1 | 6 |
|
| |Svea livgarde...... |
|
|
| 1 |
|
| 1 |
|
| 1 |
|
|
|
| 1 |
|
|
|
|
| 1 | 1 | 6 |
|
|
|
| \ |
| l | l |
|
|
|
|
| 1 |
|
|
|
| 1 |
|
|
|
|
| 1 | 6 |
|
IV. | [Livreg:tets grenadjärer. . | — | 1 | — | 1 |
| — | — | — | — | 1 | 1 | — | — | — | — | 1 | — | — | — | — | — | 1 | 6 |
|
| (Södermanlands reg:te . . | — | — | — | 1 | 1 | — | 1 | — | — | — | — | — | — | — | 1 | — | — | — | — | — | 1 | 1 | 6 |
|
| (Upplands inf.-reg:te . . . | _ | 1 | — | 1 | 1 | — | — | — | — | — | 1 | — | — | — | — | 1 | — | — | — | — | — | 1 | 6 |
|
| (Dalregementet...... |
|
|
| 1 |
|
| 1 |
|
| 1 |
|
|
|
| 1 |
|
|
|
|
| 1 | 1 | 6 |
|
| [Västmanlands reg:te . . . | — | 1 | — | 1 | 1 | — | — | — | — | — | 1 | — | — | — | — | 1 |
|
|
|
|
| 1 | 6 |
|
| (Värmlands » ... |
|
|
| 1 |
|
| 1 |
|
| 1 |
|
|
|
| 1 |
|
|
|
|
| 1 | 1 | 6 |
|
| (Hälsinge regrte . . . | — | _ | — | 1 | — | — | 1 | — | — | 1 | — | — | — | — | 1 | — |
|
|
|
| 1 | 1 | 6 |
|
| (Västerbottens » ... | — | 1 | — | 1 | 1 | — | — | — | — | — | — | — | — | — | 1 | — |
|
|
|
| 1 | 1 | 6 |
|
| [Jämtlands > ... | — | — | — | 1 | 1 | — | 1 | — |
| — | 1 | — | — | — | — | 1 | — | — | — | — | — | 1 | 6 |
|
| (Västernorrlands» ... | — | 1 | — | 1 | — | — | — | — |
| 1 | 1 | — | — | — | — | 1 | — | — | — | — | — | 1 | 6 |
|
| Norrbottens reg:te .... | 1 | 1 | 1 | 1 | _ | 1 | 1 | _ | i | _ | 1 | 1 | 1 | — | 1 | — | 1 | 1 | — | — | — | — | 13 |
|
| Karlskrona grenadj.-regite | — | 1 | — | 1 | 1 | 1 | — | 1 | i | 1 | — | 1 | 1 | 2 | 1 | — | 1 | 2 | 2 | 1 | — | 1 | 19 |
|
| Vaxholms » | — | 1 | — | 1 | 1 | 1 | — | 1 | i | 1 | — | 1 | 1 | 2 | 1 | — | l | 2 | 2 | 1 | — | 1 | 19 |
|
| Gottlands inf.-reg:tc . . . |
|
|
|
| 1 |
| 1 |
|
|
| 1 |
|
|
|
| 1 | 1 |
|
|
|
|
| 3 |
|
| Summa | 1 | 15 | 1 | 27 | 15 | 3 | 14 | 2 | 3 | 14 | 14 | 3 | 3 | 4 | 15 | 13 | 2 | 5 | 4 | 2 | 12 | 26 | las |
|
— | Sammandrag:. |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
24 linjeregementen...... | — | 12 | — | 24 | 12 | — | 12 | — |
| 12 | 12 | — | — | — | 12 | 12 | — | — | — | — | 12 | 24 | 144 |
| |
Norrbottens regemente..... | 1 | 1 | 1 | 1 | — | 1 | 1 | — | 1 |
| 1 | 1 | 1 | — | 1 | — | 1 | 1 | — | — | — | — | 13 |
| |
Karlskrona grenadjärreg:te . . . | — | 1 | — | 1 | 1 | 1 |
| 1 | 1 | 1 | — | 1 | 1 | 2 | 1 | — | 1 | 2 | 2 | i | — | 1 | 19 |
| |
Vaxholms > | — | 1 | — | 1 | 1 | 1 |
| 1 | 1 | 1 | — | 1 | 1 | 2 | 1 |
| 1 | 2 | 2 | i | — | 1 | 19 |
| |
Gottlands infanterireg.te .... |
|
|
|
| 1 |
| 1 |
|
|
| 1 |
|
|
|
| 1 | —1 |
|
|
|
|
|
|
| |
| Summa | 1 | 15 | 1 | 27 | 15 | 3 | 14 | 2 | 3 | 14 | 14 | 3 | 3 | 4 | 15 | 13 | 2 | 5 | 4 | 2 | 12 | 26 | 198 |
|
|
|
| = | 44 |
|
| = 37 |
|
|
| _k''< | 18 |
| 1 |
| = 88 |
|
|
| = 40 |
|
|
Kungl. Maj:ts nåd. proposition nr 58.
55
Tablå utvisande de nytillkomna under officersbeställningarnas vid infanteriet
fördelning på olika år.
| 1915. | 1916. | 1917. | 1918. | 1919. | |||||||||||||||
Regemente. | Fanjunkare. | Sergeanter 1. kl. | Sergeanter 2. kl. | Summa. 1 | Fanjunkare. | Sergeanter 1. kl. | Sergeanter 2. kl. | Summa. | Fanjunkare. | Sergeanter 1. kl. | Sergeanter 2. kl. l | Summa. | Fanjunkare. | Sergeanter 1. kl. | Sergeanter 2. kl. | Summa. | Fanjunkare. | Sergeanter 1. kl. 1 | Sergeanter 2. kl. | Summa. |
Norrbottens reg:te . | 1 | _ | 1 | 2 | 1 1 | 1 | — | 2 | — | 1 | — | 1 |
|
|
|
|
|
|
|
|
Karlskrona grenad-järreg:te .... | 1 | — | 1 | 2 | 1 | 1 | 1 | 3 | 1 | 1 | i | 3 | 1 | 1 | — | 2 | — | i | 1 | 2 |
Vaxholms grenad-järreg:te .... | 1 | — | 1 | 2 | 1 | 1 | 1 | 3 | 1 | 1 | i | 3 | 1 | 1 | — | 2 | — | i | 1 | 2 |
Gottlands inf.-reg:te | + 1 | — | —1 | — | 1+1 | — | -1 | — | + 1 | — | -i | — | + 1 | -1 | -1 | — |
| 1 - | — | — |
56
Kungl. Maj:ts nåd. proposition nr 58.
Övergångsplan för Livgardet till häst, Livregementets dragoner,
|
|
| Office | rare. |
| Under- officerare. |
|
|
|
|
|
|
|
|
| M |
| a | n - | ||||||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| Dist | - |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| korpr. |
|
|
|
|
| Sj | a k v å r d s |
| ||||
|
|
|
|
| W | w | R | R |
|
|
| CO | CO |
| (furirer). |
|
|
|
|
|
|
|
|
| |||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| ||||||
Trupp- | in p” ert- |
| Os -1 f» |
| 3 g | 5 g | 3 S> P | p" P P | Cl D |
| *3 | CR ro SO P «-»■ | >1 cw ro p P |
|
|
|
| Korpraler |
| O | g ep P | dist.- korpr. (furirer). |
|
|
|
| |
förband. | a •-< po -l | Överste. | CP P p | Majorer. | <P P < 1—t | -i « p < t© | i P •« | 3 P •< fc© | rp *4 *oi p* p | Summa. | p ?C- p | >-» SO | ►3 p t© | Summa. | ►-t pc- | J5© PT P | CO s 5 | ep gf o ■3 P | 3 ce < O, O P | -1 ©^ © p |
| ISO | er o ►3 | vicekor | VJ | rji p 2 | |
|
|
| p sr |
| 9? |
|
| E | ST |
| rt |
| PC- |
| 00 | oo ep | B so |
|
| P« | p» >-< |
| E | p ep |
| 3 | 5 p |
|
|
|
|
| sr ro | p | i | p c/o |
|
|
| ce ce | p t» |
| p |
|
|
|
|
|
| ce ce | oo ce |
| ep |
|
|
|
|
|
|
| ep P | P | p | P |
|
|
| P | ep P |
|
|
|
|
|
|
|
| O | P |
|
|
|
|
| (19141 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| 20 | 30 | 30 | 6 | 195 |
|
| 2 | 2 | 2 | 6 |
“ ro | 1915 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| 4 | 19 | 23 | 28 | 27 | 4 | 201 | — | 1 | 1 | 2 | 1 | 5 |
eö ri bO1^ | ,1916) | 1 | — | — | 5 | 2 | 7 | 6 | 5 | 26 | 6 | 5 | 5 | 16 | 8 | 18 | 26 | 26 | 26 | 3 | 205 | — | 1 | 1 | 2 | 1 | 5 |
> — | 1917 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| 8 | 18 | 26 | 26 | 26 | 1 | 205 | — | 1 | 1 | 2 | 1 | 5 |
| (1918J |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| 8 | 18 | 26 | 26 | 26 | — | 205 | — | 1 | 1 | 2 | 1 | 5 |
i »4 s s | 119141 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| 20 | 30 | 30 | 6 | 195 |
| _ | 2 | 2 | 2 | 6 |
g §> | 1915 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| 4 | 19 | 23 | 28 | 27 | 4 | 201 |
| 1 | 1 | 2 | 1 | 5 |
fp 2 | 1916) | 1 | — | — | 5 | 2 | 7 | 6 | 5 | 26 | 6 | 5 | 5 | 16 | 8 | 18 | 26 | 26 | 26 | 3 | 205 | — | 1 | 1 | 2 | 1 | 5 |
Si’0 | 1917 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| 8 | 18 | 26 | 26 | 26 | 1 | 205 | — | 1 | 1 | 2 | 1 | 5 |
1-3 © | ll918j |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| 8 | 18 | 26 | 26 | 26 | — | 205 | — | 1 | 1 | 2 | 1 | 5 |
| 119141 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| _ | _ | 20 | 30 | 30 | 6 | 195 | _ |
| 2 | 2 | 2 | 6 |
0 ® ^ | 1915 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| 4 | 19 | 23 | 28 | 27 | 4 | 201 | — | 1 | 1 | 2 | 1 | 5 |
oj -t-3 *2 In ö es | 1916) | 1 | — | — | 5 | 2 | 7 | 6 | 5 | 26 | 6 | 5 | 5 | 16 | 8 | 18 | 26 | 26 | 26 | 3 | 205 | — | 1 | 1 | 2 | 1 | 5 |
s S | 1917 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| 8 | 18 | 26 | 26 | 26 | 1 | 205 | — | 1 | 1 | 2 | 1 | 5 |
| jl918J |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| 8 | 18 | 26 | 26 | 26 | — | 205 | — | 1 | 1 | 2 | 1 | 5 |
m • | (19141 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| _ | 20 | 30 | 30 | 6 | 195 |
|
| 2 | 2 | 2 | 6 |
! $2 | I1915| |
|
|
|
|
|
| .T |
|
|
|
|
|
| 4 | 19 | 23 | 28 | 27 | 4 | 201 | — | 1 | 1 | 2 | 1 | 5 |
- t: a | {1916) | 1 | — | — | 5 | 2 | 7 | 6 | 5 | 26 | 6 | 5 | 5 | 16 | 8 | 18 | 26 | 26 | 26 | 3 | 205 | — | 1 | 1 | 2 | 1 | 5 |
ags | 1917 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| 8 | 18 | 26 | 26 | 26 | 1 | 205 | — | 1 | 1 | 2 | 1 | 5 |
“Ja | ll918J |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| 8 | 18 | 26 | 26 | 26 | — | 205 | — | 1 | 1 | 2 | 1 | 5 |
*) 1, intill dess nuvarande regementsläkaren avgår.
Anm. 1. Vid truppförband, där indelta korpraler eller vicekorpraler ännu kvarstå, minskas antalet volontärkorpraler
Anm. 2. Därest avgång av musikpersonal av manskapet icke äger rum inom den tid och i den grad, som erfordras
Anm. 3. Vid vart och ett av de mindre kavalleriregementena finnes dessutom 1 överstelöjtnant eller major enligt
Kungl. Maj:ts nåd. proposition nr 58.
57
Livregementets husarer och Smålands husarregemente
Spel.
Civilmilitär personal.
Musik -
Hantverks -
Hovslagar -
geanter.
och volontärvicekorpraler med motsvarande antal.
för beställnings utbytande mot musikelevs, sker sådant utbytande så snart ske kan.
nuvarande grunder.
Bihang till senare Riksdagens protokoll 1914. 1 samt. 28 höft. (Nr 58.) B 8
58
Kungl. May.ts nåd. proposition nr 58.
Övergångsplan för Skånska husar- och dragonregementena samt
|
| Officerare. | Under- officerare. |
|
|
|
|
|
|
|
|
| M | a | n - | ||||||||||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| Dist.- |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| korpr. |
|
|
|
|
| Sjukvårds- |
| |||||
|
|
|
|
| w | tö |
| £ B |
|
|
| OD |
|
| (furirer). |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| ||
| Ul e+- |
| o- |
| 3 | 9 | •Sr. o | a |
|
| CD <K s | CD CK3 CD |
|
|
|
|
|
| O | K CD | di st. |
|
|
|
| ||
Trupp- förband. | C+- |
| (t» |
| ce | ce | B | B | 3 |
|
| e-r | B |
|
|
|
| Korpraler. |
| 33 | B. | furirer). |
|
|
|
| |
O: •-t po 1 | Överste.- | 2 & «2i fl fl o_ cd" »-* | Majorer. | (3 fl ■< H* £ | 3 A t© S | ST ►i so < E ?T | CD fl ■< to P? s | CD s fl” fl B 3" | Samma. | anjunkare. | N fl •<1 k—4 E A | *1 fl <3 JO PT- s | Samma. | 1. klassen. | 2. klassen. | Samma. | s P? O -l *3 •-< SL CD | CD 3 *- o -» ►fl <-i SL CD- | fl -1 O^ cT B fl! i | h- E sr g | to E ET 09 | korpraler. | vicekorprale | ryttare. | Summa. | ||
|
|
|
|
| 00 CD tf | ce ce B | fn B | CD 3 |
|
|
| <S B | CD B |
|
|
|
|
|
|
|
| CD B | CD B |
| 71 |
|
|
| 119141 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| 40 | 60 | 60 | 12 | 390 |
|
| 4 | 4 | 4 | 12 |
c3 o M 1 | 1915 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| 8 | 38 | 46 | 55 | 54 | 8 | 399 | — | 1 | 3 | 4 | 3 | 11 |
fl fl 4) | 1916} | 1 | l | 2 | 10 | 3 | 14 | 12 | ii | 54 | ii | 10 | 10 | 31 | 16 | 36 | 52 | 52 | 52 | 6 | 402 | i | 1 | 2 | 4 | 2 | 10 |
°g 0 B | 1917 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| 16 | 36 | 52 | 52 | 52 | 2 | 402 | l | 1 | 2 | 4 | 2 | 10 |
OJ bo | 1918) |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| 16 | 36 | 52 | 52 | 52 | — | 402 | l | 1 | 2 | 4 | 2 | 10 |
| 19141 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| 40 | 60 | 60 | 12 | 390 |
| _ | 4 | 4 | 4 | 12 |
M fl | 1915 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| 8 | 38 | 46 | 55 | 54 | 8 | 399 | — | 1 | 3 | 4 | 3 | 11 |
fl w> S | 1916 | 1 | l | 2 | 10 | 3 | 14 | 12 | ii | 54 | ii | 10 | 10 | 31 | <16 | 36 | 52 | 52 | 52 | 6 | 402 | l | 1 | 2 | 4 | 2 | 10 |
eä S | 1917 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| 16 | 36 | 52 | 52 | 52 | 2 | 402 | l | 1 | 2 | 4 | 2 | 10 |
ro ''ö bo s | 1918 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| U6 | 36 | 52 | 52 | 52 | — | 402 | l | 1 | 2 | 4 | 2 | 10 |
CD a | [19141 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| 20 | 30 | 30 | 6 | 195 | __ | _ | 2 | 2 | O | 6 |
| 1915 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| 4 | 19 | 2 c | 28 | 27 | 4 | 201 | — | 1 | 1 | 2 | 1 | 5 |
| l1916} | 1 | _ | _ | 5 | 2 | 7 | 6 | 5 | 26 | 6 | 5 | 5 | 16 | 8 | 18 | 26 | 26 | 26 | 3 | 205 |
| 1 | 1 | 2 | 1 | 5 |
| 1917 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| 8 | 18 | 26 | 26 | 26 | 1 | 205 |
| 1 | 1 | 2 | 1 | 5 | |
8 « | 11918J |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| 8 | 18 | 26 | 26 | 26 |
| 205 | ■ | 1 | 1 | 2 | 1 | 5 |
| [19141 |
|
|
|
|
|
|
|
|
| 6 | 8 | 3 | 17 |
|
| 20 | 30 | 30 | 6 | 195 | — | _ | 2 | 2 | 2 | 6 |
afl i -*-> fl fl fl | 1915 |
|
|
|
|
|
|
|
|
| 6 | 6 | t | 16 |
| 19 | 23 | 28 | 27 | 4 | 201 | — | 1 | 1 | 2 | 1 | 5 |
| (1916 | 1 |
|
| 5 | 2 | 7 | 6 | 5 | 26 | 6 | *) 5 | 6) 5 | 16 | 8 | 18 | 26 | 26 | 26 | 3 | 205 | — | l | 1 | 2 | 1 | 5 |
g| g, | 1917 |
|
|
|
|
|
|
|
|
| 6 | 4) 5 | 6) 5 | 16 | 8 | 18 | 26 | 26 | 26 |
| 205 | — | 1 | 1 | 2 | 1 | 5 |
s | 1918 |
|
|
|
|
|
|
|
|
| 6 | 4) 5 | 6) 5 | 16 | 8 | 18 | 26 | 26 | 26 | j 1 | 205 | — | 1 | 1 | 2 | 1 | 5 |
'') 5, intilldess 2 av de nuvarande musiksergeantema av 1. klass avgå.
4) 4, intilldess 1 av de nuvarande musiksergeanterna av 2. klass avgår.
s) 2, intilldess 1 av de 2 nuvarande bataljonsläkarna avgår.
4) 6, intilldess 1 av de nuvarande sergeanterna av 1. klass avgår.
6) 4, intilldess 1 av de nuvarande sergeanterna av 1. klass avgår.
6) 1, intilldess den i 1914 års stat upptagna regementsläkaren avgår.
Anm. 1. Vid truppförband, där indelta korpraler och vicekorpraler ännu kvarstå, minskas antalet volontärkorpraler
Anm. 2. Därest avgång av musikpersonal av manskapet icke äger rum inom den tid och i den grad, som erfordras
Anm. 3. Vid vart och ett av de mindre kavalleriregementena finnes dessutom 1 överstelöjtnant eller major enligt
Kungl. Maj:ts nåd. proposition nr 58.
5 9
Kronprinsens husarregemente och Norrlands dragonregemente.
8 | k | a | P |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| S | P | B 1. |
|
| Civilmilitär personal. | K jo: ÖB O T CD P= c*- P. 5* er? p 71 | ||||||
Hantverks- | Hovslagar- | Summa fast anställt manskap. | g 0 C© sr- P* £. s’ a pt“ p n» | Musik- ser- geanter. | Musikdist.-korpr. (furir) 2. klassen. | Musikkorpraler. | Mnsikvicekorpraler. | Trumpetare. | Musikelever. | Summa. | Regementspastor. | Regementsläkare. | Bataljonsläkare. | Regementsveterinär. | Bataljonsvetcriuär. | O re < p: OD tr* p 0 < re tr- es 3 | ||||||||||
dist.korpr. (furirer)2. klassen. | korpraler. | vicekorpraler. | ryttare. | Summa. | dist.korpr. (furirer) 2. klassen. | korpraler. | O* re P7* O <-t "3 re 7* | ryttare. | Summa. | 1. klassen. | 2. klassen. | |||||||||||||||
|
|
|
|
|
| 7 | 7 | 8 | 22 | 596 | i | 5 | 3 | 3 | 3 | 3 | 9 |
| 27 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| 2 | 6 | 6 | 8 | 22 | 595 | i | 5 | 4 | 3 | 3 | 3 | 8 | 1 | 28 |
|
|
|
|
|
|
|
— | — | 1 | — | 1 | 4 | 6 | 6 | 6 | 22 | 597 | i | '') 3 | a)3 | 3 | 2 | 2 | 8 | 3 | 25 | i | i | *)1 | 1 | 2 | 2 | in |
— | — | 1 | — | 1 | 4 | 6 | 6 | 6 | 22 | 593 | i | l) 8 | *) 3 | 3 | 2 | 2 | 8 | 3 | 25 |
|
|
|
|
|
|
|
— | — | 1 | — | 1 | 4 | 6 | 6 | 6 | 22 | 591 | i | l) 3 | 4) 3 | 3 | 2 | 2 | 8 | O O | 25 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| 7 | 7 | 8 | 22 | 596 | i | 4 | 2 | 3 | 3 | 3 | 9 | _ | 25 | 1 |
|
|
|
|
|
|
— | — | — | — | — | 2 | 6 | 6 | 8 | 22 | 595 | i | 3 | 3 | 3 | 3 | 3 | 8 | l | 25 | I |
|
|
|
|
|
|
— | — | 1 | — | 1 | 4 | 6 | 6 | 6 | 22 | 597 | i | 3 | 3 | 3 | 2 | 2 | 8 | 3 | 25 | \ i | i | 1 | 1 | 2 | 2 | in |
— | — | 1 | — | 1 | 4 | 6 | 6 | 6 | 22 | 593 | i | 3 | 3 | 3 | 2 | 2 | 8 | 3 | 25 | [ |
|
|
|
|
|
|
— | — | 1 | — | 1 | 4 | 6 | 6 | 6 | 22 | 591 | i | 8 | 3 | 3 | 2 | 2 | 8 | 3 | 25 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| 3 | 4 | 4 | 11 | 298 | , |
|
|
| 2 | 1 | 3 | _ | 12 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| 1 | 3 | 3 | 4 | 11 | 299 | 1 |
|
|
| 2 | 1 | 2 | 1 | 12 |
|
|
|
|
|
|
|
— | — | 1 | — | 1 | 2 | 3 | 3 | 3 | 11 | 303 | \ i | 2 | 2 | 1 | 1 | 1 | 2 | 2 | 12 | i | •> | 1 | 1 | 1 | 1 | 54 |
— | — | 1 | — | 1 | 2 | 3 | 3 | 3 | 11 | 301 |
|
|
|
| 1 | 1 | 2 | 2 | 12 |
|
|
|
|
|
|
|
— | — | 1 | — | 1 | 2 | 3 | 3 | 3 | 11 | 300 | 1 |
|
|
| 1 | 1 | 2 | 2 | 12 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| 3 | 4 | 4 | 11 | 298 |
|
|
|
| 2 | 1 | 3 | __ | 12 |
|
|
|
|
|
|
|
— | — | — | — | — | 1 | 3 | 3 | 4 | 11 | 299 |
|
|
|
| 2 | 1 | 2 | 1 | 12 |
|
|
|
|
|
|
|
— | — | 1 | — | 1 | 2 | 3 | 3 | 3 | 11 | 303 | i | 2 | 2 | 1 | 1 | 1 | 2 | 2 | 12 | i |
| 1 | 1 | 1 | 1 | 54 |
— | — | 1 | — | 1 | 2 | 3 | 3 | 3 | 11 | 301 |
|
|
|
| 1 | 1 | 2 | 2 | 12 |
|
|
|
|
|
|
|
— | — | 1 | — | 1 | 2 | 3 | 3 | 3 | 11 | 300 |
|
|
|
| 1 | 1 | 2 | 2 | 12 |
|
|
|
|
|
|
|
och volontärvicekorpraler med motsvarande antal.
för beställnings utbytande mos musikelevs, sker sådant utbytande så snart ske kan.
nuvarande grunder.
60
Kungl. Maj:ts nåd. proposition nr 58.
Övergångsplan för
|
| Officerare. | Under- officerare. |
|
|
|
|
|
|
|
|
| M |
| a | n - | |||||||||||
|
|
|
|
| Kaptene | Kaptene |
|
|
|
|
| CA | C» |
| Förste- konst. (furirer). |
|
|
|
|
| Sjukvårds |
| |||||
Trupper- | DO |
| rf |
| P P P | et- P P P sr | cl P | Summa. | Styckjunkare. | CTC o P P | >-» CW n P P |
|
|
|
| > P eu | o’ | O PS | Meniga volontärer. | förste- konst. (furirer). | P |
|
|
| |||
band. | o? >-* po •-S | Överste. | BO 2L *si fl" P p CD 7» | Majorer. | r av 1. klassen. | r av 2. klassen. | jr av 1. klassen. | :r av 2. klassen. | ce H p" p p n n | ;r av 1. klassen. | sr av 2. klassen. | Summa. | 1. klassen. | 2. klassen. | Summa. | n PT o P S" “Ö p | pr o p p p | CO ■< O* P S? | 1. klassen. | 2. klassen. | P eu rt pr o p 23. p" p* | vicekonstaplar. | artillerister. | CA P B B p | |||
, | 1914 | i | 1 | 3 | 10 | 9 | ii | 7 | 10 | 52 | 15 | 15 | 13 | 43 |
|
| 49 | 49 | 49 | 17 | 132 |
|
| 3 | 4 | 4 | n |
Ö 6 | 1915 | i | 1 | 3 | 10 | 8 | ii | 7 | 10 | 51 | 15 | 15 | 13 | 43 | 9 | 43 | 52 | 44 | 44 | 13 | 132 | — | i | 2 | 4 | 3 | 10 |
■tf « ce B | 1916 | i | 1 | 3 | 10 | 8 | ii | 7 | 10 | 51 | 15 | 15 | 14 | 44 | 18 | 37 | 55 | 44 | 44 | 9 | 132 | — | 2 | 2 | 2 | 2 | 8 |
ce t>c | 1917 | i | 1 | 3 | 10 | 8 | ii | 8 | 10 | 52 | 15 | 15 | 14 | 44 | 18 | 37 | 55 | 44 | 44 | 5 | 132 | — | 2 | 2 | 2 | 2 | 8 |
W. | 1918 | i | 2 | 3 | 10 | 8 | ii | 9 | 10 | 54 | 15 | 15 | 15 | 45 | 18 | 37 | 55 | 44 | 44 | — | 132 | — | 2 | 2 | 2 | 2 | 8 |
| 1919 | i | 2 | 3 | 11 | 8 | ii | 9 | 10 | 55 | 15 | 15 | 15 | 45 | 18 | 37 | 55 | 44 | 44 | — | 132 | — | 2 | 2 | 2 | 2 | 8 |
| 1914 | i | 1 | 3 | 9 | 9 | n | 7 | 10 | 51 | 15 | 15 | 13 | 43 | — | — | 49 | 49 | 49 | 17 | 132 | — | — | 3 | 4 | 4 | 11 |
■»H . © CJ | 1915 | i | 1 | 3 | 10 | 8 | ii | 7 | 10 | Öl | 15 | 15 | 13 | 43 | 9 | 43 | 52 | 44 | 44 | 13 | 132 | — | 1 | 2 | 4 | 3 | 10 |
E5 fl | 1916 | i | 1 | 3 | 10 | 8 | ii | 7 | 10 | 51 | 15 | 15 | 14 | 44 | 18 | 37 | 55 | 44 | 44 | 9 | 132 | — | 2 | 2 | 2 | 2 | 8 |
0) 03 bo | 1917 | i | 1 | 3 | 10 | 8 | n | 8 | 10 | 52 | 15 | 15 | 14 | 44 | 18 | 37 | 55 | 44 | 44 | 5 | 132 | — | 2 | 2 | 2 | 2 | 8 |
SO ^ O | 1918 | i | 2 | 3 | 10 | 8 | ii | 9 | 10 | 54 | 15 | 15 | 15 | 45 | 18 | 37 | 55 | 44 | 44 | — | 132 | — | 2 | 2 | 2 | 2 | 8 |
| 1919 | i | 2 | 3 | 11 | 8 | ii | 9 | 10 | 55 | 15 | 15 | 15 | 45 | 18 | 37 | 55 | 44 | 44 | — | 132 | —- | 2 | 2 | 2 | 2 | 8 |
‘m | 1914 | i | 1 | 3 | 12 | 10 | 14 | 8 | 12 | 61 | 18 | 19 | 17 | 54 | — | — | 64 | 64 | 64 | 19 | 168 | — | — | 4 | 5 | 5 | 14 |
—j | 1915 | i | 1 | 4 | 13 | 9 | 14 | 8 | 12 | 62 | 18 | 19 | 17 | 54 | 11 | 56 | 67 | 56 | 56 | 15 | 168 | — | 1 | 3 | 5 | 4 | 13 |
tf ö 03 S | 1916 | i | 1 | 4 | 13 | 9 | 14 | 8 | 12 | 62 | 18 | 19 | 18 | 55 | 23 | 47 | 70 | 56 | 56 | 10 | 168 | — | 2 | 2 | 4 | 3 | 11 |
on & | 1917 | i | 1 | 4 | 13 | 9 | 14 | 9 | 12 | 63 | 18 | 19 | 18 | 55 | 23 | 47 | 70 | 56 | 56 | 5 | 168 | — | 2 | 2 | 3 | 3 | 10 |
fl M | 1918 | i | 2 | 4 | 13 | 9 | 14 | 10 | 12 | 65 | 18 | 19 | 19 | 56 | 23 | 47 | 70 | 56 | 56 | — | 168 | — | 2 | 2 | 3 | 3 | 10 |
fs | 1919 | i | 2 | 4 | 14 | 9 | 14 | 10 | 12 | 66 | 18 | 19 | 19 | 56 | 23 | 47 | 70 | 56 | 56 | — | 168 | — | 2 | 2 | 3 | 3 | 10( |
*) 6, intill dess 2 av de nuvarande musiksergeanterna av 1. klass avgå.
Anm. Därest avgång av musikpersonal av manskapet icke äger rum inom den tid och i den grad, som erfordras
Kungl. Maj:ts nåd. proposition nr 58.
61
Svea, Göta och Wendes artilleriregementen.
s | k | a | P- |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| S | P | e 1. |
|
| Civilmilitär personal. | Hästersättningar. j | |||||||
Hantverks- | Hovslagar- | Samma fast anställt manskap. | gj 22. -/ v* «E p p PT P T CD | Musik- ser- ge anter. | 0 ce PT O? 00 CD PT O D ce •-*» •-i fcO E 05 00 ro P | g P PT P P Pa Öl PT O p 00 S" 1-L p | Musikvicekonstaplar. | K P 3 05 p" rt | pr « oT -4 CD | CO P 3 3 p | Regementspastor. | Regementsläkare. | ö P E o’ p oo p: ?r p CO | w n ''n CD 3 CD 3 sr < n rr*- CD •-« 5’ p: | ÖB P ST o* p ce < CD CD 5’ p: | O CD < P* *-» 00 =r p p c*- < CD •-< pr p CD | P1 P < CD *-» pr p *■* CD | ||||||||||
förstckonst. (furirer) 2. klassen. | SB — O- 1 cd PT O a £ p* | cd" cd pr o o ce P 1=L p"1 | P cT K* ST | CO P 3 3 p | förstekonst (furirer) 2. klassen. | P P Q- 05 pr o p p" "a éf | o’ CD ?r o D ce sr sr | P 5; fl S) ft- CD | CO P 3 3 p | E ST ce 00 ro a | pr p 00 ce cd P | ||||||||||||||||
| 3 | 4 | 4 | u |
| 3 | 4 | 4 | ii | 329 | 1 | 4 | 6 | _ | _ | _ | 9 | _ | 20 | i | 1 | 1 | 1 | 1 | _ | _ | 10 |
i | 3 | 3 | 4 | ii | i | 3 | 3 | 4 | ii | 317 | 1 | 4 | 6 | —- | — | — | 9 | — | 20 | i | 1 | 1 | 1 | 1 | — | — | 10 |
i | 3 | 3 | 4 | ii | i | 3 | 3 | 4 | ii | 314 | 1 | 4 | *) 4 | 2 | i | 2 | 2 | 2 | 18 | i | 1 | 1 | 1 | 1 | — | — | 10 |
i | 3 | 3 | 4 | ii | i | 3 | 3 | 4 | ii | 310 | 1 | 4 | '') 4 | 2 | i | 2 | 2 | 2 | 18 | i | 1 | 1 | 1 | 1 | — | — | 10 |
i | 3 | 3 | 4 | ii | i | 3 | 3 | 4 | ii | 305 | 1 | 4 | ■)4 | 2 | i | 2 | 2 | 2 | 18 | i | 1 | 1 | 1 | 1 | — | — | 12 |
i | 3 | 3 | 4 | ii | i | 3 | 3 | 4 | ii | 305 | 1 | 4 | *) 4 | 2 | i | 2 | 2 | 2 | 18 | i | 1 | 1 | 1 | 1 | — | - | 12 |
_ | 3 | 4 | 4 | ii | — | 3 | 4 | 4 | ii | 329 | 1 | 4 | 5 | — | — | — | 9 | — | 19 | i | 1 | 1 | 1 | 1 | — | — | 10 |
i | 3 | 3 | 4 | ii | i | 3 | 3 | 4 | ii | 317 | 1 | 4 | 4 | 2 | 2 | 2 | 2 | 1 | 18 | i | 1 | 1 | 1 | 1 | — | — | 10 |
i | 3 | 3 | 4 | ii | i | 3 | 3 | 4 | ii | 314 | 1 | 4 | 4 | 2 | 2 | 2 | 2 | 1 | 18 | i | 1 | 1 | 1 | 1 | — | — | 10 |
i | 3 | 3 | 4 | ii | i | 3 | 3 | 4 | ii | 310 | 1 | 4 | 4 | 2 | 1 | 2 | 2 | 2 | 18 | i | 1 | 1 | 1 | 1 | — | — | 10 |
i | 3 | 3 | 4 | ii | i | 3 | 3 | 4 | ii | 305 | 1 | 4 | 4 | 2 | 1 | 2 | 2 | 2 | 18 | i | 1 | 1 | 1 | 1 | — | — | 12 |
i | 3 | 3 | 4 | ii | i | 3 | 3 | 4 | ii | 305 | 1 | 4 | 4 | 2 | 1 | 2 | 2 | 2 | 18 | i | 1 | 1 | 1 | 1 | — | — | 12 |
_ | 4 | 5 | 5 | 14 | — | 4 | 5 | 5 | 14 | 421 | 1 | 5 | 5 | 2 | 2 | 2 | 4 | — | 21 | i | 1 | 1 | 1 | 1 | — |
| 10 |
2 | 3 | 4 | 5 | 14 | 2 | 3 | 4 | 5 | 14 | 403 | 1 | 5 | 5 | 2 | 2 | 2 | 3 | 1 | 21 | i | 1 | 1 | 1 | 1 | — | - | 12 |
2 | 3 | 4 | 5 | 14 | 2 | 3 | 4 | 5 | 14 | 399 | 1 | 5 | 5 | 2 | 2 | 2 | 3 | 1 | 21 | i | 1 | 1 | 1 | 1 | — | — | 12 |
2 | 3 | 4 | 5 | 14 | 2 | 3 | 4 | 5 | 14 | 393 | 1 | 5 | 5 | 2 | 1 | 2 | 3 | 2 | 21 | i | 1 | 1 | 1 | 1 | — | — | 12 |
2 | 3 | 4 | 5 | 14 | 2 | 3 | 4 | 5 | 14 | 388 | 1 | 5 | 5 | 2 | 1 | 2 | 3 | 2 | 21 | i | 1 | 1 | 1 | 1 | — | — | 14 |
2 | 3 | 4 | 5 | 14 | 2 | 3 | 4 | 5 | 14 | 388 | 1 | 5 | 5 | 2 | 1 | 2 | 3 | 2 | 21 | i | 1 | 1 | 1 | 1 | — |
| 14 |
för beställnings utbytande mot musikelevs, sker sådant utbytande så snart ske kan.
62
Kungl. Maj:ts nåd. proposition nr 58.
Övergångsplan för Norrlands, Upp -
|
| Officerare. | Under- officerare. |
|
|
|
|
|
|
|
|
| M | a | n - | ||||||||||||
|
|
|
|
| * | * Si ?r p c» |
| f |
|
|
| ce | ce |
| Förste- konst. (furirer). |
|
|
|
|
| Sj | u k v å r d s- |
| ||||
Trupp- | CO C+" g- | Överste. | O: < a "i |
| SO ►p Cfc p Cfc | B P P | «S: B P P | cl P |
| ce | cw ce P P | ce p P ct- |
|
|
|
| > P P-. | < Cfc’ | O pj | Meniga volontärer. | förste-konst. (furirer). |
|
|
|
| ||
förband. | o? p» | Cfc P SO P Cfc H | Vlajorer. | 1 av 1. klasssen. | r av 2. klassen. | r av 1. klassen. | ;r av 2. klassen. | *2i P p p Cfc | Summa. | a r? *ö p fu- p 3 | ;r av 1. klassen. | :r av 2. klassen. | Summa. | 1. klassen. | 2. klassen. | Summa. | Cfc tu- O p «3 X | tu- o p p" p p“ | Cfc •-* 00 ◄ o cT P pj Cfc | 1. klassen. | 2. klassen. | indrekonstaplar. | Cfc’ tu- o P CO p p" | artillerister. | ce p B B p | ||
1 ’E CJ | 1914 | 1 | 1 | 3 | 10 | 8 | ii | 7 | 10 | 51 | 15 | 15 | 13 | 43 |
|
| 49 | 49 | 49 | 17 | 132 |
|
| 3 | 4 | 4 | u |
•rj a> -e -»-> S ö | 1915 | 1 | 1 | 3 | 10 | 8 | ii | 7 | 10 | 51 | 15 | 15 | 13 | 43 | 9 | 43 | 52 | 44 | 44 | 13 | 132 | — | i | 2 | 4 | 3 | 10 |
£ s | 1916 | 1 | 1 | 3 | 10 | 8 | ii | 7 | 10 | 51 | 15 | 15 | 14 | 44 | 18 | 37 | 55 | 44 | 44 | 9 | 132 | — | 2 | 2 | 2 | 2 | 8 |
o ä> .2 S | 1917 | 1 | 2 | 3 | 10 | 8 | ii | 8 | 10 | 53 | 15 | 15 | 14 | 44 | 18 | 37 | 55 | 44 | 44 | 5 | 132 | — | 2 | 2 | 2 | 2 | 8 |
O | 1918 | 1 | 2 | 3 | 10 | 8 | ii | 9 | 10 | 54 | 15 | 15 | 15 | 45 | 18 | 37 | 55 | 44 | 44 | — | 132 | — | 2 | 2 | 2 | 2 | 8 |
| 1919 | 1 | 2 | 3 | 11 | 8 | ii | 9 | 10 | 55 | 15 | 15 | 15 | 45 | 18 | 37 | 55 | 44 | 44 | — | 132 | — | 2 | 2 | 2 | 2 | 8 |
"C | 1914 | 1 | 1 | 2 | 9 | 9 | n | 7 | 10 | 50 | 15 | 15 | 13 | 43 | — | — | 49 | 49 | 49 | 17 | 132 | — | — | 3 | 4 | 4 | 11 |
O t? | 1915 | 1 | 1 | 3 | 10 | 8 | ii | 7 | 10 | 51 | 15 | 15 | 13 | 43 | 9 | 43 | 52 | 44 | 44 | 13 | 132 | — | 1 | 2 | 4 | 3 | 10 |
2 fl | 1916 | 1 | 1 | 3 | 10 | 8 | ii | 7 | 10 | 51 | 15 | 15 | 14 | 44 | 18 | 37 | 55 | 44 | 44 | 9 | 132 | — | 2 | 2 | 2 | 2 | 8 |
O fl bo | 1917 | 1 | 2 | 3 | 10 | 8 | n | 8 | 10 | 53 | 15 | 15 | 14 | 44 | 18 | 37 | 55 | 44 | 44 | 5 | 132 | — | 2 | 2 | 2 | 2 | 8 |
efl t-Ph | 1918 | 1 | 2 | 3 | 10 | 8 | n | 9 | 10 | 54 | 15 | 15 | 15 | 45 | 18 | 37 | 55 | 44 | 44 | — | 132 | — | 2 | 2 | 2 | 2 | 8 |
D | 1919 | 1 | 2 | 3 | 11 | 8 | n | 9 | 10 | 55 | 15 | 15 | 15 | 45 | 18 | 37 | 55 | 44 | 44 | — | 132 | — | 2 | 2 | 2 | 2 | 8 |
1 s | 1914 | 1 | 1 | 3 | 10 | 8 | ii | 7 | 10 | 51 | 15 | 15 | 13 | 43 | — | — | 49 | 49 | 49 | 17 | 132 | — | — | 3 | 4 | 4 | 11 |
■§ | 1915 | 1 | 1 | 3 | 10 | 8 | ii | 7 | 10 | 51 | 15 | 15 | 13 | 43 | 9 | 43 | 52 | 44 | 44 | 13 | 132 | — | 1 | 2 | 4 | 3 | 10 |
ce g | 1916 | 1 | 1 | 3 | 10 | 8 | ii | 7 | 10 | 51 | 15 | 15 | 14 | 44 | 18 | 37 | 55 | 44 | 44 | 9 | 132 | — | 2 | 2 | 2 | 2 | 8 |
»T3 OJ | 1917 | 1 | 2 | 3 | 10 | 8 | n | 8 | 10 | 53 | 15 | 15 | 14 | 44 | 18 | 37 | 55 | 44 | 44 | 5 | 132 | — | 2 | 2 | 2 | 2 | 8 |
is s cOÖ a 02 | 1918 | 1 | 2 | 3 | 10 | 8 | ii | 9 | 10 | 54 | 15 | 15 | 15 | 45 | 18 | 37 | 55 | 44 | 44 | — | 132 | — | 2 | 2 | 2 | 2 | 8 |
1919 | 1 | 2 | 3 | 11 | 8 | ii | 9 | 10 | 55 | 15 | 15 | 15 | 45 | 18 | 37 | 55 | 44 | 44 | — | 132 | — | 2 | 2 | 2 | 2 | 8 |
'') 5, intill dess 1 av de 5 nuvarande musiksergeanterna av 1. klass avgår.
*) 3, intill dess 1 av de 5 nuvarande musiksergeanterna av 1. klass avgår.
3) 5, intill dess 1 av de 5 nuvarande musiksergeanterna av 1. klass avgår.
Anm. Därest avgång av musikversonal av manskapet icke äger rum inom den tid och i den grad, som erfordras
Kungl. Maj:ts nåd. proposition nr 58.
63
lands och Smålands artilleriregementen.
s k | a | P- |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| S | pel |
|
|
| Civilmilitär personal. | K P = X er •—t x p: S" P* CfQ P | ||||||||
Hantverks- | Hovslagar- | Summa fast anställt manskap. | M u s i ksty ckj u nkare. | Musik- ser- geanter. | Musikförstekonst. (furirer) 2. klassen. | a c p P eu ce ?r o P sa" p" | Musikvicekonstaplar. | Trumpetare. | S P ce Ä5 ce ce* er | Summa. | Regementspastor. | Regementsläkare. | Bataljonsläkare. | Rcgementsveterinär. | | w E. o’ p < ce ce" *■< D* P: | Geviirshantverkare. | Hantverkare. | ||||||||||
förstekonst. (furirer) 2. klassen. | andrckonstaplar. | vicekonstaplar. | artillerister. | Summa. | förstekonst. (furirer) 2. klassen. | andrekonstaplar. | vicekonstaplar. | artillerister. | Summa. | 1. klassen. | 2. klassen. | ||||||||||||||||
| 3 | 4 | 4 | ii |
| 3 | 4 | 4 | 11 | 329 | i | 5 | 3 | 2 | 2 | 2 | 3 | _ | 18 | i | i | — | i | 1 | — | — | 10 |
i | 3 | 3 | 4 | n | 1 | 3 | 3 | 4 | 11 | 317 | i | 5 | 3 | 2 | 2 | 2 | 3 | — | 18 | i | i | — | i | 1 | — | — | 10 |
i | 3 | 3 | 4 | ii | 1 | 3 | 3 | 4 | 11 | 314 | i | ■)4 | 4) 4 | 2 | 2 | 2 | 2 | i | 18 | i | i | — | i | 1 | — | — | 10 |
i | 3 | 3 | 4 | n | 1 | 3 | 3 | 4 | 11 | 310 | i | i)4 | *) 4 | 2 | 1 | 2 | 2 | 2 | 18 | i | i | — | i | 1 | — | — | 12 |
i | 3 | 3 | 4 | ii | 1 | 3 | 3 | 4 | 11 | 305 | i | ‘)4 | 2) 4 | 2 | 1 | 2 | 2 | 2 | 18 | i | i | — | i | 1 | — | — | 12 |
i | 3 | 3 | 4 | n | 1 | 3 | 3 | 4 | 11 | 305 | i | '') 4 | 2)4 | 2 | 1 | 2 | 2 | 2 | 18 | i | i | — | i | 1 | — | — | 12 |
_ | 3 | 4 | 4 | n | _ | 3 | 4 | 4 | 11 | 329 | i | 4 | 4 | 2 | 2 | 2 | 3 | — | 18 | i | i | i | i | 1 | - | — | 8 |
i | 3 | 3 | 4 | ii | 1 | 3 | 3 | 4 | 11 | 317 | i | 4 | 4 | 2 | 2 | 2 | 2 | 1 | 18 | i | i | i | i | 1 | — | — | 10 |
i | 3 | 3 | 4 | ii | 1 | 3 | 3 | 4 | 11 | 314 | i | 4 | 4 | 2 | 2 | 2 | 2 | 1 | 18 | i | i | i | i | 1 | — | — | 10 |
i | 3 | 3 | 4 | ii | 1 | 3 | 3 | 4 | 11 | 310 | i | 4 | 4 | 2 | 1 | 2 | 2 | 2 | 18 | i | i | i | i | 1 | — | — | 12 |
i | 3 | 3 | 4 | ii | 1 | 3 | 3 | 4 | 11 | 305 | i | 4 | 4 | 2 | 1 | 2 | 2 | 2 | 18 | i | i | i | i | 1 | — | — | 12 |
i | 3 | 3 | 4 | ii | 1 | 3 | 3 | 4 | 11 | 305 | i | 4 | 4 | 2 | 1 | 2 | 2 | 2 | 18 | i | i | i | i | 1 | — | — | 12 |
_ | 3 | 4 | 4 | n | _ | 3 | 4 | 4 | 11 | 329 | i | 5 | 4 |
| 1 | 2 | 6 |
| 19 | i | i | i | i | 1 |
| — | 10 |
i | 3 | 3 | 4 | ii | 1 | 3 | 3 | 4 | 11 | 317 | i | 5 | 4 | 2 | 2 | 2 | 3 |
| 19 | i | i | i | i | 1 |
|
| 10 |
i | 3 | 3 | 4 | ii | 1 | 3 | 3 | 4 | 11 | 314 | i | 3)4 | 4 | 2 | 2 | 2 | 2 | 1 | 18 | i | i | i | i | 1 |
|
| 10 |
i | 3 | 3 | 4 | n | 1 | 3 | 3 | 4 | 11 | 310 | i | 3)4 | 4 | 2 | 1 | 2 | 2 | 2 | 18 | i | i | i | i | 1 |
|
| 12 |
i | 3 | 3 | 4 | ii | 1 | 3 | 3 | 4 | 11 | 305 |
| 3)4 | 4 | 2 | 1 | 2 | 2 | 2 | 18 | i | i | i | i | 1 |
|
| 12 |
i | 3 | 3 | 4 | n | 1 | 3 | 3 | 4 | 11 | 305 |
| ») 4 | 4 | 2 | 1 | 2 | 2 | 2 | 18 |
| i | i | i | 1 |
|
| 12 |
för beställnings utbytande, mot mnsikelevs, sker sådant utbytande så snart ske kan.
64
Kungl. Maj:ts nåd. proposition nr 58.
Övergångsplan för Gottlands artillerikår, Boden-Karls -
|
|
| 0 f f i | c e | r a | r e. |
| Under- officerare. |
|
|
|
|
|
|
|
|
| M |
| a | n | ||||||
|
|
|
|
| P ►B sr B CD | Kaptene | tr* |
|
|
|
| ca | ca |
| Förste- konst. (furirer). |
|
|
|
|
| Sj | u k v å r d s |
| ||||
Trupp- | U1 erT- P | Överste. | O: < cd |
| p p B | B P B B | cl B B- |
| ce | -1 CD P B | aq CD P B |
|
|
|
| ► B B- | cd'' | O 3 CD | g CD 5. | förste-konst. (furirer). |
|
|
|
| |||
förband. | O? *-< P° *-* | et *21 B P B jT | Majorer. | r av 1. klassen. j | r av 2. klassen. | r av 1. klassen. | H P £ P Cfc CD B | T *2:. «-► B P B CD N | Summa. | o «£f. b’ B W P cd | H P < E p- Cfc Cfc CD B | ;r av 2. klassen. | Summa. | 1. klassen. | 2. klassen. | Summa. | CD o B 00 P ''B P | Sr 0 B p" ■B f | < O O P p; H CD | p < 0 o” p <Tt- p: T CD | 1. klassen. | 2. klassen. | B Bi CD *- O B Cfc P ''Ö sr | vicekonstaplar. | artillerister. | Summa. | |
1 | 1914 | _ | i | _ | 4 | 2 | 5 | 5 | 4 | 21 | 4 | 5 | 4 | 13 |
|
| 22 | 22 | 22 | 4 | 67 |
|
| 2 | 2 | 3 | 7 |
| 1915 | — | i | — | 4 | 2 | 5 | 5 | 4 | 21 | 4 | 5 | 4 | 13 | 3 | 19 | 22 | 22 | 22 | 3 | 67 | — | 1 | 1 | 2 | 2 | 6 |
B M | 1916 | — | i | — | 4 | 2 | 5 | 5 | 4 | 21 | 4 | 5 | 4 | 13 | 7 | 15 | 22 | 22 | 22 | 2 | 67 | — | 1 | 1 | 2 | 1 | 5 |
ci o | 1917 | — | i | — | 4 | 2 | 5 | 5 | 4 | 21 | 4 | 5 | 4 | 13 | 7 | 15 | 22 | 22 | 22 | 1 | 67 | — | 1 | 1 | 2 | 1 | 5 |
o O | 1918 | — | i | — | 4 | 2 | 5 | 5 | 4 | 21 | 4 | 5 | 4 | 13 | 7 | 15 | 22 | 22 | 22 | — | 67 | — | 1 | 1 | 2 | 1 | 5 |
| 1919 | — | i | — | 4 | 2 | 5 | 5 | 4 | 21 | 4 | 5 | 4 | 13 | 7 | 15 | 22 | 22 | 22 | — | 67 | — | 1 | 1 | 2 | 1 | 5 |
CD ffj bO-M | 1914 | i | 2 | 2 | 10 | 10 | 11 | 9 | 10 | 55 | 20 | 20 | 20 | 60 | — | — | 50 | 50 | 50 | 16 | 130 | — | — | 3 | 3 | 4 | 10 |
O § •g a | 1915 | i | 2 | 3 | 10 | 10 | 11 | 9 | 10 | 56 | 20 | 20 | 20 | 60 | 10 | 45 | 55 | 48 | 48 | 12 | 156 | — | 2 | 3 | 3 | 2 | 10 |
>2 bo | 1916 | i | 2 | 3 | 10 | 10 | 11 | 9 | 10 | 56 | 20 | 21 | 21 | 62 | 20 | 40 | 60 | 48 | 48 | 8 | 156 | — | 2 | 3 | 3 | 2 | 10 |
| 1917 | i | 2 | 3 | 10 | 10 | 12 | 9 | 11 | 58 | 21 | 22 | 22 | 65 | 20 | 40 | 60 | 48 | 48 | 4 | 156 | — | 2 | 3 | 3 | 2 | 10 |
<D ^2 B .73 O -t3 | 1918 | i | 2 | 3 | 11 | 10 | 12 | 10 | 11 | 60 | 21 | 23 | 23 | 67 | 20 | 40 | 60 | 48 | 48 | — | 156 | — | 2 | 3 | 3 | 2 | 10 |
« d | 1919 | i | 2 | 3 | 12 | 10 | 13 | 10 | 12 | 63 | 22 | 24 | 24 | 70 | 20 | 40 | 60 | 48 | 48 | — | 156 | — | 2 | 3 | 3 | 2 | 10 |
V. | 1914 | i | 1 | 2 | 6 | 6 | 7 | 5 | 6 | 34 | 12 | 12 | 12 | 36 | — | — | 30 | 30 | 30 | 14 | 72 | — | — | 2 | 2 | 2 | 6 |
<v . 1 F-H O | 1915 | i | 1 | 2 | 6 | 6 | 7 | 5 | 6 | 34 | 12 | 12 | 12 | 36 | 5 | 25 | 30 | 27 | 24 | 11 | 72 | — | 1 | 1 | 2 | 1 | 5 |
SS S a | 1916 | i | 1 | 2 | 6 | 6 | 7 | 5 | 6 | 34 | 12 | 12 | 12 | 36 | 10 | 20 | 30 | 24 | 24 | 8 | 72 | — | 1 | 1 | 2 | 1 | 5 |
1917 | i | 1 | 2 | 6 | 6 | 7 | 5 | 6 | 34 | 12 | 12 | 12 | 36 | 10 | ''20 | 30 | 24 | 24 | 4 | 72 | — | 1 | 1 | 2 | 1 | 5 | |
23 g CD | 1918 | i | 1 | 2 | 6 | 6 | 7 | 5 | 6 | 34 | 12 | 12 | 12 | 136 | 10 | 20 | 30 | 24 | 24 | — | 72 | — | 1 | 1 | 2 | 1 | 5 |
Ph | 1919 | i | 1 | 2 | 6 | 6 | 7 | 5 | 6 | 34 | 12 | 12 | 12 | 36 | 10 | 20 | 30 | 24 | 24 | — | 72 | — | 1 | 1 | 2 | 1 | 5 |
*) 1, intill dess nuvarande batalj onsläkaren avgår.
Anm. Därest avgång av musikpersonal av manskapet icke äger rum inom den tid och i den grad, som erfordras
Kungl. May.ts nåd. proposition nr 58.
65
borgs artilleriregemente och Positionsartilleriregementet.
s | k | a | P- |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| S | P | e 1. |
|
| Civilmilitär personal. | ta P= CD CD <~t CD p: c+- C er? p h | |||||||
Hantverks- | Hovslagar- | Summa fast anställt manskap. | O P c PT QD CD ,pr c B pr CD hl CD | Musik- ser- geanter. | Musikförstekonst. (furirer) 2. klassen. | M usikandrekoostaplar. | g p pr CD* CD PT O B CD P~ hd CD | H= B B hd CD p" -t CD | S P Er CD CD < CD h» | ce p B B p | fö CD OQ CD 3 CD B hd g o" h | Regementsläkare. | Bataljonsläkare. | £3 CD ''K CD CD C <3 CD O D* p: h | ce E. o’ B CD < CD O B* p: | O CD f g- < CD pr p CD | SO B CD p CD | ||||||||||
förstekonst. (furirer) 2. klassen. | P a c- ro PT o CD P | cd o PT o O CD P* -d | P —t CD CD S- | <Z2 P B B p | förstekonst. (furirer) 2. klassen. | audrekonstaplar. | cd’ CD PT O b 45, 3 | P ä cd" 2. cd’ CD 7* | 03 P B B p | pr p CD CD B | JM) PT p CD B | ||||||||||||||||
_ | 1 | l | 2 | 4 | _ | i | i | 1 | 3 | 151 | _ | 1 |
| i | 1 | 1 | 2 |
| 6 |
|
|
|
| 1 |
|
| 2 |
— | 1 | 1 | 2 | 4 | — | i | i | 1 | 3 | 149 | — | 1 | —• | i | 1 | 1 | 2 | — | 6 | — | — | — | — | 1 | — | — | 2 |
— | 1 | l | 2 | 4 | — | i | i | 1 | 3 | 147 | — | 1 | — | i | 1 | 1 | 2 | 1 | 7 | — | — | — | — | 1 | — | _ | 2 |
— | 1 | 1 | 2 | 4 | — | i | i | 1 | 3 | 146 | — | 1 | — | i | 1 | 1 | 2 | 1 | 7 | — | — | — | — | 1 | — | — | 2 |
— | 1 | l | 2 | 4 | — | i | i | 1 | 3 | 145 | — | 1 | — | i | 1 | 1 | 2 | 1 | 7 | — | — | — | — | 1 | — | _ | 2 |
— | 1 | 1 | 2 | 4 | — | i | i | 1 | 3 | 145 | — | 1 | — | i | 1 | 1 | 2 | 1 | 7 | — | — | — | — | 1 | — | — | 2 |
— | 3 | 3 | 4 | 10 | — | — | — | — | — | 316 | 2 | 2 | 2 | 2 | 2 | 2 | 4 | — | 16 | 2 |
|
|
|
|
|
| 7 |
1 | 2 | 3 | 4 | 10 |
|
|
|
|
| 339 | 2 | 2 | 2 | 2 | 2 | 2 | 3 | 1 | 16 |
|
|
|
|
|
|
| 9 |
1 | 2 | 3 | 4 | 10 | — | — | — | 2 | 2 | 342 | 2 | 2 | 2 | 2 | 2 | 2 | 3 | 1 | 16 |
|
|
|
|
|
|
| 9 |
1 | 2 | 3 | 4 | 10 | — | i | i | 2 | 4 | 340 | 2 | 2 | 2 | 2 | 1 | 2 | 3 | 2 | 16 |
|
|
|
|
|
|
| 9 |
1 | 2 | 3 | 4 | 10 | — | i | i | 2 | 4 | 336 | 2 | 2 | 2 | o | 1 | 2 | 3 | 2 | 16 |
|
|
|
|
|
|
| 9 |
i 1 | 2 | 3 | 4 | 10 | — | i | i | 2 | 4 | 336 | 2 | 2 | 2 | 2 | 1 | 2 | 3 | 2 | 16 |
|
|
|
|
|
|
| 7'' |
— | 2 | 2 | 2 | 6 | — | 2 | 2 | 2 | 6 | 194 | 1 | 2 | 2 | 1 | 1 | 2 | 2 | — | 11 | _ | i | i | _ | 1 | _ | _ | — 5, |
— | 2 | 2 | 2 | 6 | — | 2 | 2 | 2 | 6 | 181 | 1 | 2 | 2 | 1 | 1 | 2 | 1 | 1 | 11 | — | i | i | — | 1 | — | — | 1 5 |
- | 2 | 2 | 2 | 6 | — | 2 | 2 | 2 | 6 | 175 | 1 | 2 | 2 | 1 | 1 | 2 | 1 | 1 | 11 | — | i | ■) | — | 1 | — | — | 8 |
— | 2 | 2 | 2 | 6 | — | 2 | 2 | 2 | 6 | 171 | 1 | 2 | 2 | 1 | 1 | 2 | 1 | 1 | 11 | — | i | ■) | — | 1 | — | — - | 8 |
— | 2 | 2 | 2 | 6 | — | 2 | 2 | 2 | 6 | 167 | 1 | 2 | 2 | 1 | 1 | 2 | 1 | 1 | 11 | — | i | '') | — | 1 | — | — | 8 |
— | 2 | 2 | 2 | 6 | - | 2 | 2 | 2 | 6 | 167 | 1 | 2 | 2 | 1 | 1 | 2 | 1 | 1 | 11 | — | i | *) | — | 1 | — | — | 8 |
för beställnings utbytande mot musikelevs, sker sådant utbytande så snart ske kan.
Bihang till senare Riksdagens protokoll 1914. 1 saml. 28 Käft. (Nr 58.) B 9
66
Kungl. Ma,j:ts nåd. proposition nr 58.
Övergångsplan för artilleriets fabriker och tygstater.
Artilleriets fabriker . .
Artilleriets tygstater .
Artilleriets fabriker . .
Artilleriets tygstater .
Artilleriets fabriker och
tygstater......
|l914|
|l91ö|
1916
‘)3
tö
5.5
p
B.
138
H
128
*) Nu på truppförbandens stater.
2) Benämnas nu tyg- eller fabriksförvaltare.
3) Benämnas nu verkmästare. Dessutom tjänstgöra nu fyra i truppför iandens stater upptagna underofficerare
såsom verkmästare vid ammunitionsfabriken. _
4) Från och med 1916 åtnjuter styresman, vilken såsom sådan räknar 5 tjänsteår, vederbörligt alders -
tillägg.
Kungl. Maj:ts nåd. proposition nr 58.
67
Övergångsplan för Fortifikationen.
Trupp- förband. | Stat för år |
| 0 ffi | c e r a r e. |
| Under- officerare. |
| S P | e 1. | Civilmilitär personal. | Förste vaktmästare. | p: ce e-f- a ce p: £ 5* 09 P |-i | ||||||||||||||||||||
O: ■< ro oo cT | Överstelöjtnanter. | Majorer. | Kaptener av 1. ktassen. j | Kaptener av 2. klassen. 1 | Löjtnanter av 1. klassen. | Löjtnanter av 2. klassen. | Underlöjtnanter. | Summa. | Fanjunkare. | Sergeapter av 1. klassen. | Sergeanter av 2. klassen. | Summa. | Musikfanjunkare. | Musik- ser- geanter. | Summa. | w ro 3 CD B ro -B =3 ÖB O ct> | 5 TS B ro B sr s? R CD | Bataljonsläkare. | W p £ o'' B 00 < ro ro 2. B* B: ro | ►*J O >1 Si w p o* B ro P O: *1 (t >1 O O: •1 po Oj ro g? •1 < | t ro P ce 3 ro B sr ro Pf P 3 | Gevärshantverkare. | Tygverkmäslare. | Tyghantverkare. | Råd ^telegrafi ster. | 1 ►ad O! PO p 3 P! ro B CD | ||||||
1. klassen. | 2. klassen. | |||||||||||||||||||||||||||||||
|
| 1914 | 2 | 3 | 8 | 26 | 14 | 33 | 17 | 25 | 128 | 42 | 33 | 33 | 108 | 3 | 5 | 6 | 14 | l | 1 | i | 2 | 11 |
| 3 | 5 | 19 |
| 4 | i | 13 |
© a o |
| 1915 | 2 | 4 | 8 | 27 | 14 | 33 | 17 | 25 | 130 | 42 | 34 | 34 | no | 3 | 5 | 6 | 14 | l | 1 | i | 2 | 11 | 3 | 3 | 6 | 23 | 2 | 4 | i | 14 |
ce |
| 1916 | 2 | 5 | 8 | 30 | 16 | 34 | 17 | 25 | 137 | 43 | 38 | 37 | 118 | 3 | 5 | 7 | 15 | l | 1 | i | 2 | 11 | 3 | 3 | 6 | 27 | 3 | 4 | i | 15 |
cö |
| 1917 | 2 | 5 | 9 | 32 | 18 | 35 | 19 | 25 | 145 | 44 | 41 | 40 | 125 | 3 | 6 | 8 | 17 | l | 1 | i | 2 | 11 | 4 | 3 | 6 | 27 | 4 | 4 | i | 16 |
o |
| 1918 | 2 | 5 | 10 | 34 | 20 | 36 | 26 | 25 | 158 | 45 | 44 | 43 | 132 | 3 | 7 | 8 | 18 | 3 | 2 | i | 4 | 11 | 5 | 5 | 6 | 27 | 4 | 5 | i | 17 |
|
| 1919 | 3 | 5 | 10 | 36 | 22 | 37 | 29 | 32 | 174 | 46 | 47 | 47 | 140 | 4 | 7 | 8 | 19 | 3 | 2 | i | 4 | 11 | 5 | 5 | 6 | 27 | 4 | „ 1 | i | 18 |
68
Kungl. Maj:ts nåd. proposition nr 58.
Övergångsplan för Svea, Göta och Norrlands ingenjörkårer.
i Trupp-förband. |
|
|
|
|
|
|
| M | a |
| n |
| s |
| k |
| a |
| P- |
|
|
|
|
|
|
|
|
| s | P | e | 1. |
| |
Dist.- korpr. (furirer). | Korpraler. | Vicekorpraler. | Oflicersvolontärer. | Meniga volontärer. | Sjukvårds | - |
| Hantverks- | Gevärshant- verkar- | lovslagar- | Summa fast anställt manskap. | g 3 Bi on ST O >-t -ö JO sr p" ce ro a | g a sr sr o T >-* P ca | g C Oi sr < ro* ro sr o -3 p ca | Trumpetare. | Musikelever. | Summa. | |||||||||||||||||
Stat för år | 1. klassen. | 2. klassen. | Summa. | dist.- korpr. (furi- rer). | korpraler. | vicekorpraler. | O P- P (t 7» | Summa. | ! dist.korpr. (furir) 1. klassen. | | dist.korpr. (furirer) 2. klassen. | korpraler. | vice korpraler. | Summa. | sr o -3 p | vicekorpraler. | soldater. | ce c 3 p | korpraler. | vicekorpraler. | no O e© p ca | Summa. | |||||||||||||
1. klassen. | t© sr p ''i O C | |||||||||||||||||||||||||||||||||
| 1914 |
|
| 15 | 30 | 30 | 15 | 124 |
|
| 2 | i | 4 | 7 |
| 4 | 8 | ii | 23 | i | i | 3 | 5 | i | i | 2 | 4 | 253 | i | 2 | 2 | 3 | — | 8 |
|
| f 6 | 9 | 15 | 19 | 19 | 12 | 91 | _ | l | 2 | 2 | 2 | 7 | i | 2 | 6 | 7 | 16 | i | 2 | 1 | 4 | — | i | 1 | 2 | 185 | i | 2 | 2 | 2 | i | 8 |
OCÖ | ’) 1915 | l 3 |
| 3 | 10 | 10 |
| 33 | — |
| — | — | 1 | 1 | i | — | 2 | 3 | 6 | — | — | 1 | 1 | i | — | 1 | 2 | GG | — | — | — | 1 | — | 1 |
:© |
| 1 6 | 11 | 17 | 18 | 18 | 8 | 95 | _ | l | 2 | 2 | 2 | 7 | i | 2 | 6 | 7 | 16 | i | 2 | 1 | 4 | — | i | 1 | 2 | 185 | i | 2 | 2 | 2 | i | 8 |
h'' © | ‘) 1916 | { 3 | 5 | 8 | 8 | 8 |
| 35 | — | — | 1 | 1 | 1 | 3 | i | — | 2 | 3 | 6 | i | — | 1 | 2 | i | — | 1 | 2 | 72 | i | — | 1 | — | i | 3 |
p_ |
| f 6 | 11 | 17 | 18 | 18 | 4 | 95 |
| l | 2 | 2 | 2 | 7 | i | 2 | 6 | 7 | 16 | i | 2 | 1 | 4 | — | i | 1 | 2 | 181 | i | 2 | 2 | 2 | i | 8 |
eö | l) 1917 | l 3 | 5 | 8 | 8 | 8 |
| 33 | — |
| 1 | 1 | 1 | 3 | i | — | 2 | 3 | 6 | i | — | 1 | 2 | i | — | 1 | 2 | 75 | i | 1 | 1 | 1 | i | 5 |
> Öl | 1918 | 6 | 11 | 17 | 18 | 18 | — | 95 | — | l | 2 | 2 | 2 | 7 | i | 2 | 6 | 7 | 16 | i | 2 | 1 | 4 | — | i | 1 | 2 | 177 | i | 2 | 2 | 2 | i | 8 |
| 1919 | 6 | 11 | 17 | 18 | 18 | — | 95 | — | l | 2 | 2 | 2 | 7 | i | 2 | 6 | 7 | 16 | i | 2 | 1 | 4 | — | i | 1 | 2 | 177 | i | 1 2 | 2 | 2 | i | 8 |
| 1914 |
|
| 15 | 30 | 30 | 15 | 124 | _ | _ | 2 | 1 | 4 | 7 | __ | 4 | 8 | 11 | 23 | i | 1 | 3 | 5 | i | i | 2 | 4 | 253 | i | 2 | 2 | 3 |
| 8 |
|
| f 6 | 8 | 14 | 20 | 20 | 12 | 80 |
| 1 | 2 | 2 | 9 | 7 | i | 2 | 6 | 7 | 16 | i | 1 | 2 | 4 | i | — | 1 | 2 | 175 | i | 2 | 2 | 2 | i | 8 |
OCÖ M | *) 1915 | \ 3 | 1 | 4 | 8 | 8 |
| 40 |
| — | — | — | i | 1 | — | 1 | 2 | 2 | 5 |
| 1 | — | 1 |
| i | 1 | 2 | 69 | — |
| — | 1 |
| 1 |
:© |
| 1 6 | 10 | 16 | 17 | 17 | 8 | 85 |
| l | 2 | 2 | 2 | 7 | i | 2 | 6 | 7 | 16 | i | 1 | 2 | 4 |
| i | 1 | 2 | 172 | i | 2 | 2 | 2 | i | 8 |
P © | s) 1916 | \ 3 | 5 | 8 | 8 | 8 |
| 40 | _ |
| — | 1 | i | 2 |
| 1 | 2 | 2 | 5 |
| 1 | — | 1 |
| i | 1 | 2 | 74 | — |
| 1 | 1 |
| 2 |
a |
| 1 6 | It | 16 | 17 | 17 | 4 | 85 |
| 1 | 2 | 2 | 2 | 7 | 11 | 2 | 6 | 7 | 16 | i | 1 | 2 | 4 |
| i | 1 | 2 | 16b | i | 2 | 2 | 2 | i | 8 |
$ | 2) 1917 | { 3 | 5 | 8 | 8 | 8 |
| 37 |
|
|
| 1 | 1 | 2 | _ | 1 | 2 | 2 | 5 |
| 1 | — | 1 |
| i | 1 | 2 | 71 |
| 1 | 1 | 1 |
| 3 |
& | 1918 | 6 | 10 | 16 | 17 | 17 |
| 85 |
| l | 2 | 2 | 2 | 7 | i | 2 | 6 | 7 | 16 | i | 1 | 2 | 4 |
| i | 1 | 2 | 161 | i | 2 | 2 | 2 | i | 8 |
| 1919 | 6 | 10 | 16 | 17 | 17 |
| 85 |
| l | 2 | 2 | 2 | 7 | i | 2 | 6 | 7 | 16 | i | 1 | 2 | 4 |
| i | 1 | 2 | 161 |
| 2 | 2 |
| i | 8 |
Norr- lands ingen- iörkår. | 1918 1918 | 6 6 | 10 10 | 16 16 | 16 16 | 16 16 |
| 75 75 | — — | 1 l | 1 1 | 2 2 | 1 1 | P P | i i | 1 1 | 4 4 | 5 5 | 11 11 | i i | 1 1 | 1 1 | £ £ | i i| i |
| 2 2 | 4 4 | 146 146 |
|
| 2 2 |
| i i | OO CO |
*) Nedre raden omfattar manskap, som vid kåren uppsattes för att 1918 överföras och bilda den ena halvparten
av Norrlands ingenjörkår, under det den andra halvparten uppsattes vid Oröta ingenjörkår.
2) Nedre raden omfattar manskap, soiu vid kåren uppsattes för att 1918 överföras och bilda den ena halvparten
av Norrlands ingenjörkår, under det den andra halfparten uppsattes vid Svea ingenjörkår.
Kungl. Maj:ts nåd. proposition nr 58.
69
Övergångsplan för Bodens ingenjörkår och Fälttelegrafkåren.
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| M | a | n | S | k | a |
| p- |
|
|
|
|
|
|
|
|
| S p e | 1. |
| |||||
|
| Dist.- korpr. (furirer). |
|
|
|
| Sjukvårds- | Hantverks- | Gevärshant- verkar- | Hovslagar- | 9 B | 5* X |
|
|
|
|
| |||||||||||||||||
Trupp- förband. | Stat för år | 1. klassen. | It 7- cT ÖB ao O B | Summa. | Korpraler. | Vicekorpraler. i | Officersvolontärer. ! | Meniga volontärer. | ''3rS,g| 1. klassen. | >t.“ rpr. rer). J50 £ ss eu et 3 | korpraler. | vicekorpraler. | soldater. | Summa. i | dist.korpr. (furirer) 1. klassen.| | dist.korpr. (furirer) 2. klassen. | | korpraler. | vicekorpraler. | Summa. | korpral. | vicekorpral. | soldat. | Summa. | sc o -3 | vicekorpral. | soldat. | Summa. | ima fast anställt msnskap. | 5*T* O * — p” XI (t B | Musikkorpraler. | Musikvicckorpraler. | Trumpetare. | Musikelever. | Summa. |
:Q_ | 1914 | _ | _ | 8 | 16 | 16 | _ | 80 | _ |
| i |
| 1 | 2 |
| 4 | 8 | 8 | 20 |
|
| i | 1 |
|
|
|
| 143 | 1 | 2 | 2 | 2 |
| f |
a O 60 . | 1915 | 3 | 6 | 9 | 13 | 12 | — | 70 | — | — | i | i | 1 | 3 | i | 2 | 7 | 7 | 17 | i | — | i | 2 | — |
| i | i | 127 | 1 | 2 | 2 | 1 | i | 7 |
a •rl 0C3 | 1916 | 3 | 6 | 9 | 10 | 9 | — | 60 | — | — | i | i | 1 | 3 | i | 2 | 5 | 6 | 14 | i | — | i | 2 | — | i |
| i | 108 | 1 | 2 | 2 | 1 | i | 7 |
a o | 1917 | 3 | 6 | 9 | 10 | 9 | — | 60 | — | — | i | i | 1 | 3 | i | 2 | 5 | 6 | 14 | i | — | i | 2 | — | i | - | i | 108 | 1 | 2 | 2 | 1 | i | 7 |
o PQ | 1918 | 3 | 6 | 9 | 10 | 9 | — | 60 | — | — | i | i | 1 | 3 | i | 2 | 5 | 6 | 14 | i | — | i | 2 | — | i |
| i | 108 | 1 | 2 | 2 | 1 | i | 7 |
| 1919 | 3 | 6 | 9 | 10 | 9 | — | 60 | — | — | i | i | 1 | 3 | i | 2 | 5 | 6 | 14 | i | — | i | 2 | — | i | — | i | 108 | 1 | 2 | 2 | 1 | i | 7 |
| 1914 | — | — | 11 | 21 | 20 | — | 76 | — | — | 2 | 2 | 2 | 6 | — | 1 | 5 | 6 | 12 | — | — | i | 1 | i | i | i | 3 | 150 | _ | 1 | 1 | 2 | _ | 4 |
ce 60 ö | 1915 | 4 | 9 | 13 | 24 | 26 | — | 100 | — | — | 1 | 2 | 2 | 5 | i | 2 | 9 | 10 | 22 | — | 1 | i | 2 | i | i | i | 3 | 195 | 1 | 1 | 1 | 1 | i | 5 |
1916 | 8 | 16 | 24 | 24 | 25 | — | 125 | — | 1 | 1 | 2 | 1 | 5 | 2 | 3 | 11 | 16 | 32 | i | 1 | i | 3 | i | i | i | 3 | 241 | 1 | 1 | 1 | 1 | i | 5 | |
+5 Cd 25 M | 1917 | 8 | 16 | 24 | 24 | 25 | — | 125 | — | 1 | 1 | 2 | 1 | 5 | 2 | 3 | 11 | 16 | 32 | i | 1 | i | 3 | i | i | i | 3 | 241 | 1 | 1 | 1 | 1 | i | 5 |
Pq | 1918 | 8 | 16 | 24 | 24 | 25 | — | 125 | — | 1 | 1 | 2 | 1 | 5 | 2 | 3 | 11 | 16 | 32 | i | 1 | i | 3 | i | i | i | 3 | 241 | 1 | 1 | 1 | 1 | i | 5 |
| 1919 | 8 | 16 | 24 | 24 | 25 | — | 125 | — | 1 | 1 | 2 | 1 | 5 | 2 | 3 | 11 | 16 | 32 | i | 1 | i | 3 | i | i | i | 3 | 241 | 1 | 1 | 1 | 1 | i | 5 |
Ännu Bodenkåren minskas och Fälttelegraf kåren ökas genom att överföra till Fälttelegraf kårens detachement i Boden
det manskap från kåren, som nu handhaver ballong- och telegraftjänsten därstädes.
70
Kungl. Maj:ts nåd. proposition nr 58.
Sammandrag av staterna
|
|
|
|
|
| H |
|
|
|
| 03 | 02 |
| Dist.- korpr. (furirer). |
|
|
|
|
| Sjukvårds- |
| |||||
|
| O: < tf |
| w tf «T 0 | i* ►5 tf" 0 | löjtnanter av 1. klassen. | ,o< 0 tf P | CJ P |
|
| CO >-* CO tf p | o3 ro tf P |
|
|
|
| Korpraler. | < | O en | g tf P. | dist.- korpr. (furirer). |
|
|
|
| |
| Överste. | Öl tf e§*. p" tf P ST ;■* | Majorer. | -t % £ tf" CD tf a | er av 2. klassen | er av 2. klassen. | o S s tf p « | Summa. | <E. p ** ce re | er av 1. klassen. | er av 2. klassen. | Summa. | 1. klassen. | 2. klassen. | Summa. | tf o ►-* *-o >-t tf c» ji | tf N CD < O O p tf": CD | tf < o" P e-t- tf: tf | 1. klassen. | 2. klassen. | korpraler. | vicekorpraler. | soldater. | •Bulning | ||
Stat för cheferna |
| 3 | 3 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Svea trängkår . | — | — | — | 3 | 2 | 3 | 3 | 3 | 14 | 6 | 6 | 6 | 18 | — | — | 9 | 18 | 18 | 2 | 24 |
|
|
|
|
|
|
Göta trängkår . | - | — | — | 3 | 2 | 3 | 3 | 3 | 14 | 6 | 6 | 6 | 18 | — | — | 9 | 18 | 18 | 2 | 24 |
|
|
|
|
|
|
Norrlands träng-kår ...... | _ | _ | _ | 3 | 2 | 3 | 3 | 3 | 14 | 6 | 6 | 6 | 18 | — | — | 9 | 18 | 18 | 2 | 24 |
|
|
|
|
|
|
Skånska träng-kåren ..... | _ | _ | _ | 3 | 2 | 3 | 3 | 3 | 14 | 6 | 6 | 6 | 18 | _ | _ | 9 | 18 | 18 | 2 | 24 |
|
|
|
|
|
|
Västmanlands | _ | _ | _ | 3 | 2 | 3 | 3 | 3 | 14 | 6 | 6 | 6 | 18 | _ | _ | 9 | 18 | 18 | 2 | 24 |
|
|
|
|
|
|
Östgöta trängkår | — | — | — | 3 | 2 | 3 | 3 | 3 | 14 | 6 | 6 | 6 | 18 | — | — | 9 | 18 | 18 | 2 | 24 |
|
|
|
|
|
|
Summa officerare |
| 3 | 3 | 18 | 12 | 18 | 18 | 18 | 90 | 36 | 36 | 36 | 108 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Kungl. Maj:ts nåd. proposition nr 58.
71
för trängen 1914.
s k | a i |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| S | P | e 1 |
|
|
| Civilmilitär personal. | p: t» CD p: E p cw p | ||||||
Gevärshantverkar- | Hovslagar- | Summa fast anställt manskap. | Musikfanjunkare. | Musik- ser- geanter. | Musikdist.-korpr. (furir.) 2. klassen. | Musikkorpraler. | Musikvicekorpraler. | Trumpetare. | Musikelever. | Summa. | tÖ CD CD B CD P OD *-0 P O >-» CD •t | Regementsläkare. | Bataljonsläkare. | tö CD CD B CD P ce < CD CD P* P: | Bataljonsveterinärer. | Gevärsliantverkare. | Hantverkare. | ||||||||||
jdist.-korpr. (furirer) 2. klossen. | korpraler. | vicekorpraler. | soldater. | Summa. | O- CD* c+ o ►i B3 CD JO p? jo” cd 0 | korpraler. | vicekorpraler. | soldater. | Summa. | 1. klassen. | 2. klassen. | ||||||||||||||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| 6i |
— | — | — | 1 | 1 | — | 1 | 1 | i | 3 | 75 | — | i | 1 | 1 | 1 | 2 | 2 | — | 8 | 1 | 1 | 2 | — | 1 | — | 4 |
|
— | — | — | 1 | 1 | — | 1 | 1 | i | 3 | 75 | — | i | 1 | 1 | 1 | 2 | 2 | — | 8 | — | 1 | 1 | — | 1 | — | 4 | — |
— | — | — | 1 | 1 | — | 1 | 1 | i | 3 | 75 | — | i | 1 | 1 | 1 | 2 | 2 | — | 8 | 1 | 1 | 1 | — | 1 | — | 4 | — |
— | — | — | 1 | 1 | — | 1 | 1 | i | 3 | 75 | — | i | 1 | 1 | 1 | 2 | 2 | — | 8 | 1 | 1 | 2 | — | 1 |
| 4 | — |
_ | _ | _ | 1 | 1 | — | 1 | 1 | i | 3 | 75 | — | i | 1 | 1 | 1 | 2 | 2 | — | 8 | 1 | 1 | 1 | — | 1 |
| 4 | — |
— | — | — | 1 | 1 | — | 1 | 1 | i | 3 | 75 | — | i | 1 | 1 | 1 | 2 | 2 | — | 1 8 | — | 1 | 1 | — | 1 | — | 4 | — |
|
|
| • |
|
|
|
|
|
|
|
| 6 | 6 |
|
|
|
|
|
| 4 | 6 | 8 |
| 6 |
| 24 | 6 |
72
Kurgl. Maj:ts nåd. proposition nr 58.
Övergångsplan för
Stat för officerare och underofficerare
med vederlikar
vid trängen....
Svea trängkår......
Göta trängkår......
Norrlands trängkår ....
Skånska trängkåren . . .
Västmanlands trängkår . .
Ostgöta trängkår.....
Summa officerare och underofficerare
med vederlikar
Av ovanstående beställningar
avses att under året
indragas........
Slutsumma officerare och underofficerare
med vederlikar
.........
Under
officerare.
Officerare.
Man
Dist.-
korpr.
(furirer).
Sjukvårds -
dist.-
korpr.
(furirer).
Anm. 1. Vid uppkommande vakans i regementspastorsbeställning vid Svea eller Norrlands trängkårer skall beställ
Anm.
2. Officers-, underofficers- och musikunderofficersbeställningarna samt de civilmilitära beställningarna skola
bestämmelser.
a) Då vakans inträffar i officers-, underofficers- eller musikunderofficersbeställning eller i civilmilitär
för »officerare och underofficerare med vederlikar vid trängen».
b) Officers-, underofficers- eller musikunderofficersbeställning samt civilmilitär beställning överflyttas till
därom gör framställning.
Anm. 3. Intill dess antalet kaptensbeställningar av 2. klassen och underlöjtnantsbeställningar nedbringats till det i
beställningar, huruvida återbesättande skall ske eller beställningen indragas.
Anm. 4. Intill dess antalet underofficersbeställningar och hantverkarbeställningar nedbringats till det i staten för
2. klassen eller hantverkarbcställning frågan om återbesättande av den vakanta beställningen underställas
Kungl. May.ts nåd. proposition nr 58.
73
trängen 1915.
s k | a | p- |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| S | P | e 1. |
|
| Civilmilitär personal. | !=! p: CD CD CD p: c*- 3 b’ CT5 | |||||||
Gevärshantverkar- | Hovslagar- | Summa fast anställt manskap. | Mnsikfanjunkare. | Musik- ser- geanter. | Mnsikdist.-korpr. (furir.) 2. klassen. | Musikkorpraler. | Musikvicekorpraler. | Trumpetare. | Musikelever. | Summa. | Regementspastorer. | Regementsläkare. | Bataljonsläkare. | Regementsveterinär. | Batalj onsveterinärer. | Cl n < p: ■1 er p 3 < cd » a | P 3 < O *-< W P cd | ||||||||||
dist.korpr.((fnrirer) 2. klassen. | korpraler. | vicekorpraler. | soldater. | Summa. | dist.korpr. (furirer) 2. klassen. | korpraler. | vicekorpraler. | soldater. | Summa. | 1. klassen. | co X? p ÖB Ji n 3 | ||||||||||||||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| 6 |
— | — | — | i | i | — | 1 | i | — | 2 | 67 | — | i | 1 | 1 | i | 2 | i | i | 8 | i | 1 | 2 | — | i | — | 4 | — |
— | — | — | i | i | — | 1 | i | — | 2 | 67 | — | i | 1 | 1 | i | . 2 | i | i | 8 | — | 1 | 1 | — | i | — | 4 | — |
— | — | — | i | i | — | 1 | i | — | 2 | 67 | — | i | 1 | 1 | i | 2 | i | i | 8 | i | 1 | 1 | — | i | — | 4 | — |
— | — | — | i | i | — | 1 | i | — | 2 | 67 | — | i | 1 | 1 | i | 2 | i | i | 8 | i | 1 | 2 | — | i | — | 4 | — |
— | — | — | i | i | — | 1 | i | — | 2 | 67 | — | i | 1 | 1 | i | 2 | i | i | 8 | i | 1 | 1 | — | i | — | 4 | — |
— | — | — | i | i | — | 1 | i | — | 2 | 67 | — | i | 1 | 1 | i | 2 | i | i | 8 | — | 1 | 1 | — | i | - | 4 | — |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| 4 | 6 | 8 | — | 6 |
| 24 | 6 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| 4 | 6 | 8 |
| 6 |
| 24 | C |
ningen ej återbesättas.
överflyttas till staten för »officerare och underofficerare med vederlikar vid trängen» i enlighet med efterföljande
beställning och den vakanta beställningen ej skall indragas, överflyttas beställningen före återbesättandet till staten
staten för »officerare och underofficerare med vederlikar vid trängen», därest vederbörande beställningsinnehavare
staten för genomförd härordning angivna, bestämmer Kungl. Maj:t vid uppkommande vakans i någon av nämnda
genomförd härordning angivna, skall vid uppkommande vakans i faniunkarbeställning, sergeantbeställning: av 1. eller
Kungl. Maj:ts prövning.
Bihang till senare Riksdagens protokoll 1914. 1 sand. 28 höft. (Nr 58.) B 10
74
Kungi. Maj:ts nåd. proposition nr 58.
Övergångsplan för
Stat för officerare och underofficerare
med vederlikar
vid trängen.......
Svea trängkår.......
Göta trängkår.......
Norrlands trängkår.....
Skånska trängkåren ....
Västmanlands trängkår . . .
Östgöta trängkår......
Summa officerare och underofficerare
med vederlikar. .
Av ovanstående besättningar
avses att under året indragas
Slutsumma officerare och underofficerare
med vederlikar
..........
Under
officerare.
Man -
Officerare.
Dist.-korpr.
(fu rirer).
Sjukvård s -
dist.-
korpr.
furirer).
Alun. 1. Angående indragning av vissa beställningar samt beställningarnas överflyttande till staten för »officerare
Anm. 2. Intill dess överstebeställningen vid trängen varder av Kungl. Maj:t besatt med ordinarie innehavare, må
de kostnader, som uppkomma genom ett provisoriskt upprätthållande av befattningen.
Kungl. Maj:ts nåd. proposition nr 58.
75
trängen 1916.
s k | a | ?■ |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| s | p | e 1 |
|
|
| Civilmilitär personal. |
| ||||||
Gevärshantverkar- | Hovslagar- | Summa fast anställt manskap. |
| Musik- ser- geanter. | C 2 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| W | |||||||||
dist.korpr. (furirer) 2. klassen. | korpraler. | vicekorpraler. | soldater. | Summa. | dist.korpr. (furirer) 2. klassen. | korpraler. | vicekorpraler. | soldater. | Summa. | g 1. ta* tB. C ts PT P 1 ro | 1. klassen. | to PT g <o a | 3>* *i pr o ►5 -*» o T to pr Er ce oa ro P | Musikkorpraler. | Musikvicekorpraler. | Trumpetare. | Musikelever. | Summa. | Regementspastorer. | Regementsläkare. | Bataljonsläkare. | Regementsveterinär. | Batalj onsveteri n ärer. | O O -9 p: ÖB er p p Er p n | Hantverkare. | p: ED c*- C3 *-t CD pa e*- B* '' P r* | |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| ce |
— | — | — | — | — | — | i | 1 | — | 2 | 64 | — | i | i | i | 1 | 2 | i | 1 | 8 | i | i | 2 |
| i | — | 4 | — |
— | — | — | — | — | — | i | 1 | — | 2 | 64 | — | i | i | i | 1 | 2 | i | 1 | 8 | — | i | 1 | — | i | — | 4 | — |
— | — | — | — | — | — | i | 1 | — | 2 | 64 | — | i | i | i | 1 | 2 | i | 1 | 8 | i | i | 1 | — | i | — | 4 | — |
— | — | — | — | — | — | i | 1 | — | 2 | 64 | — | i | i | i | 1 | 2 | i | 1 | 8 | i | i | 2 | — | i | — | 4 | — |
— | — | — | — | — | — | i | 1 | — | 2 | 64 | — | i | i | i | 1 | 2 | i | 1 | 8 | i | i | 1 | — | i | — | 4 | — |
— | — | — | — | — | — | i | 1 | — | 2 | 64 | — | i | i | i | 1 | 2 | i | 1 | 8 | — | i | 1 | — | i | — | 4 | _! |
— | — | — | — | — | — | — | — | — | — | — | — | 6 | c | — | — | — | — | — | — | 4 | 6 | 8 1 | — | 6 | — | 24 1 | s |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| 6 | 6 |
|
| “ |
|
|
| 4 | 6 | 7 |
| 6 |
| 23 |
|
och underofficerare med vederlikar vid trängen» se anm. 1—4 å övergångsplanen för år 1915.
Kungl. Maj:t disponera erforderlig del av för nämnda beställning i staten upptagna löneförmåner till bestridande av
76
Kungl. Maj:ts nåd. proposition nr 58.
Övergångsplan för
Stat för officerare och underofficerare
med vederlikar
vid trängen . .
Svea trängkår.....
Göta trängkår.....
Norrlands trängkår . . .
Skånska trängkåren . . .
Västmanlands trängkår .
Östgöta trängkår ....
Summa officerare och underofficerare
med vederlikar
.......
Av ovanstående beställningar
avses att under
året indragas .....
Slutsumma officerare och
underofficerare med vederlikar
.......
Under
officerare.
Officerare.
Dist.-
korpr.
(furirer).
Sjukvårds -
dist.-
korpr.
(furirer).
89 35
Anm. 1. Angående indragning av vissa beställningar samt beställningarnas överflyttande till staten för »officerare
Anm. 2. Angående disposition av överstelönen se anm. 2 å övergångsplanen för år 1916.
Anm. 3. Från och med år 1917 beräknas organisationen enligt förslag till ny härordning fullständigt genomförd i
Kungl. Maj:ts nåd. proposition nr 58.
77
trängen 1917.
Civilmilitär personal.
Spel.
Musik.
Hovslagar -
Gevärshantverkar -
geanter.
och underofficerare med vederlikar vid trängen» se anm. 1—4 å övergå-ngsplanen för år 1915.
vad angår manskapsbeställningarna.
78
Kungl. Maj:ts nåd. proposition nr 58.
Övergångsplan för officerare och underofficerare med vederlikar
vid trängen 1918.
Stat för officerare och underofficerare
med vederlikar
vid trängen ....
Svea trängkår......
Göta trängkår......
Norrlands trängkår ....
Skånska trängkåren ....
Västmanlands trängkår . .
Ostgöta trängkår.....
Summa officerare och underofficerare
med vederlikar
Av ovanstående beställningar
avses att under året indragas
Slutsumma........
Officerare. | Under- officerare. | Spel. | Clvilmilitär personal. | w p: ro rr+- CO CO p: c+- B. 5’ <w p >pi | ||||||||||||||||||||
Överste. | Överstelöjtnanter. | Majorer. | Kaptener av 1. klassen. | Kaptener av 2. klassen. | Löjtnanter av 1. klassen. | Löjtnanter av 2. klassen. | Underlöjtnanter. | Summa. | Nj* SO ö o’ a SO CD | Sergeanter av 1. klassen. | Sergeanter av 2. klassen. | Summa. | g a 00 £ So <E. o* a *- P a CD | Musik- ser- geanter. | Summa. | CD crc rs 5 CD d sr ■o p 1 CD | Regementsläkare. | Bataljonsläkare. | Regementsveterinär. | Bataljon8veterinärer. | 0 CD -1 p: >1 er p d CD ■t 9? SO 1 CD | Hantverkare. | ||
1. klassen. | 2. klassen. | |||||||||||||||||||||||
1 | 3 | 3 |
|
|
|
|
| 7 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| 8 |
— | — | — | 3 |
| 3 | 3 |
|
|
|
|
|
|
| i | i | 2 | 1 | 1 | i | — | i | —- |
|
|
— | —■ | — | 3 |
| 3 | 3 |
|
|
|
|
|
|
| i | i | 2 | — | 1 | i | — | i | — |
|
|
_ | _ | _ | 3 |
| 3 | 3 |
|
|
|
|
|
|
| i | i | 2 | 1 | 1 | i | _ | i |
|
|
|
|
|
|
| I11 |
|
| 16 | 81 | 35 | 35 | 35 | 105 | — |
|
|
|
|
|
|
|
|
| >23 | _ |
— | — | — | 3 |
| 3 | 3 |
|
|
|
|
|
| i | i | 2 | 1 | 1 | i | — | i | — |
|
| |
— | — | — | 3 |
| 3 | 3 |
|
|
|
|
|
|
| i | i | 2 | 1 | 1 | i | — | i | — |
|
|
— | — | - | 3 |
| 3 | 3 |
|
|
|
|
|
|
| i | i | 2 | — | 1 | i | — | i | — |
|
|
1 | 3 | 3 | 18 | 11 1 | 18 | 18 | 16 | 88 1 | 35 1 | 35 | 35 1 | 105 2 | — | 6 | 6 | 12 | 4 1 | 6 | 6 | — | 6 | — | 23 1 | 8 |
1 | 3 | 3 | 18 | 10 | 18 | 18 | 16 | 87 | 34 | 35 | 34 | 103 | — | 6 | 6 | 12 | 3 | 6 | 6 | _ | 6 | _ | 22 | 8 |
Anm. 1.
Anm. 2.
Angående indragning av vissa beställningar samt beställningarnas överflyttande till stat för »officerare
och underofficerare med vederlikar vid trängen» se anm. 1—4 å övergångsplanen för år 1915.
Angående disposition av överstelönen se anm. 2 å övergångsplanen för år 1916.
Kungl. Maj:ts nåd. proposition nr 58.
79
Övergångsplan för officerare och underofficerare med vederlikar vid
trängen år 1919.
| Officerare. | Under- officerare. | Spel. | Civilmilitär personal. |
| ||||||||||||||||||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| Musik- |
|
|
|
|
|
|
|
|
| |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| ser- |
|
|
|
|
|
|
|
|
| |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| Cd | Cd |
|
| geanter. |
|
|
|
|
|
|
|
|
| |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| ||
|
| O*. |
| ►3 sr | •3 sr | B | B | a |
|
| er? © | er? CD |
| g |
|
|
| ce | 5» |
| w © | ce p_ | Cl et |
| CE |
| Överste. | © "1 CD 2L. *2i & to B | Majorer. | 0 »■* 0 •< H-1 E | B © >1 SO < to | 0 © ■-* P •< h-1 p-r | B «T to | 0 eu © B p B | Summa. | Fanjunkare. | B © >-» P •< >7- | B c-v- © *1 p •< to p? | Summa. | CD p 3. S* g- P | h-1 to CD OQ | ISO P? P* CD | Summa. | B © 0 «-*■ "3 P 0D O | CR © S ro B CD p: p*r p | W P cT O* 3 CD s: | © S » B e-v- CD -1 © rt | p o’ B CD < © © ■-i B* | P= y 3- P S © | Hantverkare. | *1 QP P: b’ eu; p 7» |
|
| eu |
| so CD | CD | r CD | cT CD |
|
|
| cT OQ | p- 0Q |
| © | B | © 0 |
| © | ? | •-< © | B P: | 3 | © |
|
|
|
|
|
| B | B | © 0 | Q B |
|
|
| ro B | © B |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Stat för officerare |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
och underoffice-rare med veder-likar vid trängen | 1 | 3 | 3 |
|
|
|
|
| 7 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| 8 |
Svea trängkår . . | — | — | — | 3 |
| 3 | 3 |
|
|
|
|
|
|
| 1 | i | 2 | 1 1 | i | 1 | — | 1 | — |
| — |
Göta trängkår . . | — | — | — | 3 |
| 3 | 3 |
|
|
|
|
|
|
| 1 | i | 2 | u f1 | i | 1 | — | 1 | — |
| — |
kår...... | — | — | — | 3 |
| 3 | 3 |
|
|
|
|
|
|
| 1 | i | 2 | 1 1 | i | 1 | — | 1 | — |
| — |
Skånska träng- |
|
|
|
| 10 |
|
| 16 | 80 | 34 | 35 | 34 | 103 | — |
|
|
|
|
|
|
|
|
| 22 |
|
kåren..... | — | — | — | 3 |
| 3 | 3 |
|
|
|
|
|
|
| 1 | i | 2 | 1 | i | 1 | — | 1 | — |
| — |
Västmanlands |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
trängkår . . . | — | — | — | 3 |
| 3 | 3 |
|
|
|
|
|
|
| 1 | i | 2 | 1 | i | 1 | — | 1 | — |
| — |
Ostgöta trängkår | — | — | — | 3 |
| 3 | 3 |
|
|
|
|
|
|
| 1 | i | 2 | — | i | 1 | — | 1 | — |
| — |
Samma | 1 | 3 | 3 | 18 | 10 | 18 | 18 | l(i | 87 | 34 | 35 | 34 | 103 | — | 6 | G | 12 | 3 | 6 | 6 |
| 6 | _ | 22 | 8 |
Av ovanstående |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
beställningar av-ses att under |
|
|
|
|
|
|
| 1 | 1 |
| 1 | 1 | 2 |
|
|
|
| 1 |
| - |
|
|
| i |
|
Slutsumma | 1 | B | 3 | 18 | 10 | (JO | 18 | 15 | 86 | 34 | 34 | 33 | 101 | — | 6 | 6 | 12 | o | 6 | 6 | — | 6 |
| 21 | 8 |
Amu. Angående indragning av vissa beställningar samt beställningarnas överflyttande till staten för »officerare
och undrofficerare med vederlikar vid trängen» se anm. 1—4 å övergångsplanen för år 1915.
80
Kungl. Maj:ts nåd. proposition nr 58.
Övergångsplan för officerare och underofficerare med vederlikar vid
trängen åren 1920—1924.
|
| Officerare. | Under- officerare. | Spel. | Civilmilitär personal. |
| ||||||||||||||||||||
|
|
|
|
|
| Kaptener av 2. klasse | M |
|
|
|
| CC | C/2 |
|
| Musik- ser- geanter. |
|
|
|
|
|
|
|
| tri | |
| Stat för år | Överste. | O: c ro u. rT t£: b" P D ro | Majorer. | (.aptener av 1. klassei | t2:. b p B sr p < pr eT eg | e-h B B ro SO < ts PT j~ | Underlöjtnanter. | a B E B p | P <B. b’ B PT P -1 ro | ce ro p B ro" SO PT p in v. | ce ro p B ro >~i SO < JO PT ro* u> | Summa. | Musikfanjunkare. | 1. klassen. | 2. klassen. | Summa. | Regementspastorer. | Regementsläkare. | Bataljonsläkare. | Regemeut8veterinär. | Batalj o ^veterinärer. | O ro ps ce B- P B < ro pr p ►t ro | K p B < ro pr p ro | [ästersättningar. | |
|
|
|
|
|
| p | B | B |
|
|
| B | B |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Stat för officerare och under-officerare med vederlikar | 1920 | i | 3 | 3 | 18 | 10 | 18 | 18 | 15 | 86 | 34 | 34 | 33 | 101 |
| 6 | 6 | 12 | 2 | 6 | 6 |
| 6 |
| 21 | 8 |
Av ovanstående beställningar av- |
|
|
|
| l |
|
|
| 1 | l |
| 1 | o |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| |
Stat för officerare och nnder-officerare med vederlikar | 1921 | i | 3 | 3 | 18 | 9 | 18 | 18 | 15 | 85 | 33 | 34 | 32 | 99 |
| G | 6 | 12 | 2 | 6 | 6 |
| 6 |
| 21 | 8 |
Av ovanstående beställningar av-ses att under året indragas . . |
|
|
|
|
|
|
| 1 | 1 | _ | 1 | 1 | 2 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| 1 | _ | |
Stat för officerare och nnder-officerare med vederlikar | 1922 | i | 3 | 3 | 18 | 9 | 18 | 18 | 14 | 84 | 33 | 33 | 31 | 97 |
| 6 | 6 | 12 | 2 | 6 | 6 |
| 6 |
| 20 | 8 |
Av ovanstående beställningar av-ses att under året indragas . . |
|
|
|
|
|
|
| 1 | 1 | 1 | 1 | _ | 2 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| |
Stat för officerare och under-officerare med vederlikar | 1923 | i | 3 | 3 | 18 | 9 | 18 | 18 | 13 | 83 | 32 | 32 | 31 | 95 |
| 6 | 6 | 12 | 2 | 6 | 6 |
| 6 |
| 20 | 8 |
Av ovanstående beställningar av-ses att under året indragas . . | _ | _ | _ | _ | 1 | _ | _ | _ | 1 | _ | 1 | 1 | 2 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| 1 | _ | |
Stat för officerare och nnder-officerare med vederlikar | 1924 | i | 3 | 3 | 18 | 8 | 18 | 18 | 13 | 82 | 32 | 31 | 30 | 93 |
| 6 | 6 | 12 | 2 | 6 | 6 |
| 6 |
| 19 | 8 |
Av ovanstående beställningar av- |
|
|
|
|
|
|
| 1 | 1 | 1 |
|
| 1 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| 1 |
| |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| |
Stat för officerare och under-officerare med vederlikar | 1925 | i | 3 | 3 | 18 | 8 | 18 | 1812 | 81 | 31 | 31 | 30 | 92 |
| 6 | 6 | 12 | 2 | 6 | 6 |
| 6 |
| 18 | 8 |
Anm. 1. Angående beställningarnas överflyttande till staten för »officerare och nnderofficerare med vederlikar vid
trängen» se anm. 1—4 å övergångsplanen för år 1915.
Anm. 2. Organisationen beräknas vara fullt genomförd från och med år 1925.
Kungl. May.ts nåd. proposition nr 58.
81
Övergångsplan för intendenturkåren.
Stat för år | Civilmilitära personer av | offi- | Civilmilitära |
| M a | n s k | a p. |
|
| Vaktmästare vid generalintendentens | Vaktmästare på gammal stat. | |||||||||||
Generalintendent. | C: no -1 3 5* co P Pa A P CO N | Fältintendenter av 1. graden. | Fältintendenter av 2. graden. | Intendenter av 1. klassen. | Intendenter av 2. klassen. | Underintendenter. | Summa. | Dist.- ltorpr. (furirer). | Korpraler. | Vicekorpraler. | Officersvolontärer. | Meniga volontärer. | Summa fast anställt manskap. | |||||||||
Förvaltare. i | Forskarassistenter av 1. klassen. | Förvaltarassistenter av 2. klassen. | Summa. | 1. klassen. | 2. klassen. | Summa. | ||||||||||||||||
1914. . . . | 1 | 1 | 6 | 8 | 49 | 28 | 16 | 109 | 80 | _ |
| 80 |
|
|
|
|
|
|
|
|
| 22 |
1915 .... | 1 | 1 | 6 | 8 | 50 | 28 | 16 | no | 80 | 2 | 2 | 84 | 2 | 2 | 4 | — | — | — | 8 | 12 | i | 21 |
1916 .... | 1 | 2 | 6 | 8 | 50 | 29 | 16 | 112 | 79 | 4 | 4 | 87 | 4 | 2 | 6 | — | 6 | — | 10 | 22 | i | 19 |
1917 .... | 1 | 2 | 6 | 9 | 51 | 30 | 16 | 115 | 78 | 6 | 6 | 90 | 4 | 2 | 6 | 6 | 8 | — | 12 | 32 | i | 17 |
1918 .... | 1 | 2 | 6 | 9 | 51 | 31 | 16 | 116 | 74 | 8 | 8 | 90 | 4 | 6 | 10 | 8 | 10 | — | 12 | 40 | i | 15 |
1919 .... | 1 | 2 | 6 | 9 | 51 | 33 | 16 | 118 | 74 | 8 | 8 | 90 | 4 | 6 | 10 | 10 | 10 | — | 12 | 42 | i | 10 |
Amu. 1. Fråga om tillsättning ay ledigbliven föryaltarbeställning skall underställas Kungl. Maj:ts
provning.
Anm. 2. Ledigbliven vaktmästarbeställning återbesattes icke, men få härigenom uppkomna besparingar
användas för upprätthållande av sådan tjänst.
Bihang till senare Riksdagens protokoll 1914. 1 samt 28 käft. (Nr 58.) Bil
82
Kungl. Maj:ts nåd. proposition nr 58.
Övergångsplan för infanteriets stamhästar 1916—1923. *)
1 r. | Egna tjänste-hästar.*) | Kavalleri- hästar. | Artilleri- hästar. | Summa. | Summa vid |
1916............. | 28 | 22 | 18 | 68 | 68 |
1917............. | 28 | 32 | 24 | 84 | 152 |
1918............. | — | 70 | 24 | 94 | 246 |
1919............. | — | 80 | 30 | no | 356 |
1920 ............. | — | 86 | 24 | no | 466 |
1921............. | — | 70 | 24 | 94 | 560 |
1922 ............. | — | 60 | 24 | 84 | 644 |
‘)
motsvara
genomförd.
*)
Under 1923 får infanteriet 81 hästar (60 från kavalleriet och 21 från fältartilleriet), vilka
avgången under åren 1916—1923, varför övergången med år 1923 kan anses fullständigt
Om flera egna tjänstehästar lämpligen kanna övertagas, minskas i stället överflyttningen från
kavalleriet.
Kungl. Maj:ts nåd. proposition nr 58.
83
Örerg&ngsplan för kavalleriets stamhästar 1916—1924. *)
| R | e in o | n t e r. |
| Överflytt-ning till | |
|
|
|
|
| Hela | |
| Öknings- | Öknings- | Ersätt- |
| knl språte- | |
Å r. | remonter | nings- |
| antalet | tjänst av | |
remonter | för | remon- |
| stam- | hästar, som | |
| för | kaval- | ter för in- | Summa. | eljest | |
| infan- | leri- | fanteriet |
| hästar. | skulle |
| teriet.1) | fördel- | och ka- |
|
| kasserats. |
|
| ningen. | valleriet. |
|
|
|
1916.................. | 22 | 20 | 504 | 546 | 5 620 | 40 |
1917.................. | 32 | 50 | 506 | 588 | 5 670 | 40 |
1918.................. | 70 | 50 | 510 | 630 | 5 720 | 40 |
1919.................. | 80 | 50 | 515 | 645 | 5 770 | 40 |
1920 .................. | 86 | 50 | 519 | 655 | 5 820 | 0. S. Y. |
1921.............. | 70 | 60 | 524 | 654 | 5 880 | allt efter |
1922 ................ | 60 | 60 | 529 | 649 | 5 940 |
|
1923 ............. | 44 | 60 | 535 | 639 | 6 000 |
|
1924 ............... | — | — | 584 | 584 | 6 000 |
|
*) Beroende på utfallet av kronans inlösande av egna tjänstehästar vid infanteriet, kan det årliga
antalet av dessa remonter komma att erfordra någon ändring.
84
Kungl. Maj:ts nåd. proposition nr 58.
Övergångsplan för fältartilleriets stamliästar 1916—1924.
Å r. | R e m o | n t e r. |
| 1 Hela antalet stam- hästar. | |
Öknings-remonter | Öknings-remonter | Ersättnings-remonter | Summa. | ||
1916............... | 18 | 10 | 247 | 275 | 2 759 |
1917............... | 24 | 12 | 248 | 284 | 2 771 |
1918............... | 24 | 14 | 249 | 287 | 2 785 |
1919............... | 30 | 16 | 250 | 296 | 2 801 |
1920 ............... | 24 | 18 | 252 | 294 | 2 819 |
1921............... | 24 | 18 | 254 | 296 | 2 837 |
1922 ............... | 24 | 17 | 255 | 296 | 2 854 |
1923 ............... | 21 | 15 | 257 | 293 | 2 869 |
1924 ............... | — | — | 274 | 274 | 2 869 |
Kungl. Maj:ts nåd. proposition nr 58.
85
Örergångsplan för positions- och fästningsnrtilleriets stamhästar 191G—1924.
Å r. | Il e Oknings- rcmonter. | in o n t Ersättnings- remonter. | e r. Simma. | Hela antalet |
1916.............. | 20 | 5 | 25 | 80 |
1917............ | 24 | 7 | 31 | 104 |
1918........... | 30 | 9 | 39 | 134 |
1919............. | 36 | 11 | 47 | 170 |
1920 ............... | 40 | 15 | 55 | 210 |
1921............. | 36 | 19 | 55 | 246 |
1922 .............. | 30 | 22 | 52 | 276 |
1923 ........... | 30 | 25 | 55 | 306 |
1924 ............ | — | 27 | 27 | 306 |
86
Kungl. Maj:ts nåd. proposition nr <58.
Övcrgångsplan för ingcnjörtruppernas stamliästar 1916—1924.
Å r. | R e Öknings- remonter. | m o n t Ersättnings- remonter. | e r. Summa. | I Hela antalet |
1916..................■ | 5 | 13 | 18 | 148 |
1917................... | 6 | 13 | 19 | 154 |
1918................... | 8 | 14 | 22 | 162 |
1919................... | 10 | 15 | 25 | 172 |
1920 ................... | 12 | 15 | 27 | 184 |
1921................... | 12 | 16 | 28 | 196 |
1922 ................... | 10 | 18 | 28 | 206 |
1923 ................... | 8 | 19 | 27 | 214 |
1924 ................... | — | 19 | 19 | 214 |
Kungl. Maj:ts nåd. ''proposition nr 58.
87
Tablå över remontbeliovet 1916—1924.
Truppslag. | Öknings- eller ersättnings- remonter. | 1916. | 1917. | 1918. | 1919. | 1920. | 1921. | 1922. | 1923. | 1924. |
1 | Öknings-. . | 42 | 82 | 120 | 130 | 136 | 130 | 120 | 104 |
|
Kavalleriet......< | Ersättnings- | 504 | 506 | 510 | 515 | 519 | 524 | 529 | 535 | 584 |
1 | Summa | 546 | 588 | 630 | 645 | 655 | 654 | 649 | 639 | 584 : |
[ | Öknings-. . | 28 | 36 | 38 | 46 | 42 | 42 | 41 | 36 | - |
Fältartilleriet . . . . ; | Ersättnings- | 247 | 248 | 249 | 250 | 252 | 254 | 255 | 257 | 274 |
1 | Summa | 275 | 284 | 287 | 296 | 294 | 296 | 296 | 293 | 274 |
Positions- och fästnings- | Öknings-. . | 20 | 24 | 30 | 36 | 40 | 36 | 30 | 30 | — ! |
artilleriet.....■! | Ersättnings- | 5 | 7 | 9 | 11 | 15 | 19 | 22 | 25 | 27 |
1 | Summa | 25 | 31 | 39 | 47 | 55 | 55 | 52 | 55 | 27 |
f | Öknings-. . | 5 | 6 | 8 | 10 | 12 | 12 | 10 | 8 | | |
j Ingenjörtrupperna . . . < | Ersättnings- | 13 | 13 | 14 | 15 | 15 | 16 | 18 | 19 | 19 1 |
l | Summa | 18 | 19 | 22 | 25 | 27 | 28 | 28 | 27 | 19 |
| Trängcn ....... | Ersättnings- | 29 | 29 | 29 | 29 | 29 | 29 | 29 | 29 | 29 |
, | Öknings-. . | 95 | 148 | 196 | 222 | 230 | 220 | 201 | 178 |
|
Samma ^ | Ersättnings- | 798 | 803 | 811 | 820 | 830 | 842 | 853 | 865 | 933 |
'' Summa summarum | 893 | 951 | 1007 | 1042 | 1060 | 1062 | 1054 | 1043 | 933 |
*
Kungl. Maj:ts nåd. proposition nr 58.
89
Tillaga F.
KOSTNADSBERÄKNINGAR
RÖRANDE
LANTFÖRSVARET
EFTER GENOMFÖRD HÄRORDNING
I. ORDINARIE UTGIFTER
Bihang till senare Riksdagens protokoll 1914. 1 saml. 28 häjt. (Nr 58.) B 12
Kungl. Maj:ts nåd. proposition nr 58.
91
Bil. 1.
Stat
för Generalitetsstaten efter genomförd liärordniug.
£ | n | h e | t s k o s | t | nåd. |
|
|
|
|
|
|
| |
Lön, arvode, | Dagavlöning, furageersättning |
|
| Antal | Kronor. | Summa | |||||||
löne- tillägg. Kronor. | å kr. | Kronor. | kronor. | Officerare. |
|
|
|
|
| ||||
8 000 1000 | — | 7 | — | 2 555 | — | 10 555 1000 | — | Inspektör för militärläroverken m. m,, Kommendant i Boden, militärbefälha-vare på Gottland samt 12 regements-chefer vid infanteriet, förordnade | 12 14 | 126 660 14 000 | — | 140 660 |
|
|
|
|
|
|
|
|
| CivilmllitSr personal. |
|
|
|
|
|
4 500 | — | 5 | — | 1825 | — | 6 325 | — | Fältläkare............. | 6 | — | — | 37 950 | — |
|
|
|
|
|
|
|
| Gottgörelsc för tjäll stohäst ar. |
|
|
|
|
|
400 |
| 1 |
| 365 |
| 765 |
| Lönetillägg och furageersättning till | 46 |
|
| 35190 |
|
|
|
|
|
|
|
|
| Hyra, expenser in. in. |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| Till hyra, eldning, belysning och städ-ning av inspektörens för infanteriet, |
|
|
| 28 000 | _ |
|
|
|
|
|
|
|
| Summa | — | — | _ | 241 800 | — |
92
Kungl. Maj:ts nåd. proposition nr 58.
Bil. 2.
Stat
för Generalstabens fast anställda personal efter genomförd härordning.
| E | n h | e | t s k | O | s t | n | a d. |
|
|
|
|
|
|
|
|
| Dagavlöning, |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| |||
Lön, arvode, | tjänstgörings- | Orts- |
|
|
| i» |
|
| Summa | ||||||
penningar, furage- | till- lägg- | Summa |
|
| Kronor. | kronor. | |||||||||
tillag | K- | ersättning | Kro- nor. | kronor. |
|
|
|
|
|
| |||||
Kronor. | å kr. | Kronor. |
|
|
|
|
|
|
|
| |||||
|
| dagar. |
|
|
|
|
|
| A. Militärstaten. |
|
|
|
|
| |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| Överadjutanter. |
|
|
|
|
|
6 000 | — | 6 | — | 2190 | — | — | — | 8190 | — | Överstar............. | 2 | 16 380 | _ |
|
|
4 500 | — | 5 | — | 1825 | — | — | — | 6 325 | — | Överstelöjtnanter......... | 4 | 25 300 | — |
|
|
4 000 | — | 5 | — | 1825 | — | — | — | 5 825 | — | Majorer.............. | 13 | 75 725 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| Stahsadjutanter. |
|
|
|
|
|
3 400 | — | 4 | — | 1460 | — | — | — | 4 860 | — | Kaptener av 1. klassen....... | 23 | 111780 | _ |
|
|
2 400 | — | 4 | — | 1460 | — | — | — | 3 860 | — | D:o >2. > ....... | 10 | 38 600 | — |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| Botgörelse för tjänstehUstar. Lönetillägg och furageersättning efter |
|
|
|
|
|
400 | — | 1 | — | 365 | — | — | — | 765 | — | två hästar för varje officer .... | 104 | 79 560 | — | 347 345 | _ |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| B. Civilstaten. |
|
|
|
|
|
5 900 | — | — | — | 1200 | — | — | _ | 7100 | _ | Professor1............ | 1 | 7100 | _ |
|
|
3 600 | — | — | — | 1800 | — | 400 | — | 5 800 | — | Krigsarkivarie 1 2 *.......... | 1 | 5 800 | — |
|
|
1500 |
|
|
|
|
|
|
| 1500 | — | Bibliotekarie, arvode........ | 1 | 1500 | — |
|
|
1500 |
|
|
|
|
|
|
| 1500 | — | Aktuarier, > ........ | 3 | 4 500 | — |
|
|
900 | — | — | — | 450 | — | 150 | — | 1500 | — | Förste vaktmästare 5........ | 1 | 1500 | — |
|
|
700 | — | — | — | 350 | — | 150 | — | 1200 | — | Vaktmästare4........... Vikariatsersättning under semester för | 3 | 3 600 | — |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| civila beställningsinnehavare med | — | 530 | — | 24 530 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| Summa | — | — | — | 871875 |
|
1 Efter 5 är lian lönen höjas med 600 kronor.
2 » 5 > > » * » 500 s och efter 10 år med ytterligare 500 kronor.
2 > 5 » > > > » 100 >
* > 5 > > > » » 100 » och efter 10 år med ytterligare 100 kronor.
93
Kungl. Maj:ts nåd. proposition nr 58.
Anm. 1. Därest förste vaktmästare eller vaktmästare i sådan egenskap åtnjuter fri bostad samt bränsle,
skall, så länge denna förmån kvarstår, ortstillägg ej till honom utgå, varjämte å lönen avdragas
100 kronor årligen.
Anm. 2; Denna lönestat gäller under förutsättning, att föreskrift finnes därom, att samtliga ordinarie
civila tjänsteinnehavare med lön på stat vid generalstaben skola, i den mån ej undantag
kunna anses böra stadgas eller för särskilda fall efter prövning medgivas, vara å tjänsterummet
tillstädes minst 6 timmar varje söckendag.
Anm. 3. Civil beställningsinnehavare med lön på stat må årligen, i den mån sådant kan ske utan
hinder för göromåleus behöriga gång, åtnjuta semester: professorn och krigsarkivarien under
vardera sex veckor samt förste vaktmästaren och eu var av vaktmästarna under 15 dagar.
94
Kungl. Maj:ts nåd. proposition nr 58.
Bil. 3.
Stat
för Artilleristaben efter genomförd härordning.
Enhetskostnad. |
|
|
|
| |||||||||
|
| Dagavlöning, |
|
|
|
|
|
|
|
| |||
Lön, arvode, lönetill- lägg. | tjänstgörings- |
|
|
|
|
|
|
|
| ||||
penningar, furageersätt- ning |
| Orts- tillägg. Kronor. | Summa kronor. |
| tal. | .kronor. | |||||||
Kronor. | å. kr. | per 865 | Kronor. |
|
|
|
|
|
|
|
| ||
|
| dagar. |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| |
4 000 | — | 5 | — | 1825 | — | — | — | 5 825 | — | Major, chef för staben.........• Artilleristabsofficer, chef för konstruktions- | 1 | 5 825 | — |
1500 | — |
|
|
|
|
|
| 1500 | — | avdelningen, arvode.......... | 1 | 1500 | — |
1200 | — |
|
|
|
|
|
| 1 200 | — | Artilleristabsofficerare, arvoden...... | 3 | 3 600 | — |
1000 | _ |
|
|
|
|
|
| 1000 | — | D:o > ...... | 4 | 4 000 | — |
750 | _ |
|
|
|
|
|
| 750 | — | D:o » ...... | 2 | 1500 | — |
1200 | _ |
|
|
|
|
|
| 1200 | — | Officer från infanteriet, arvode...... | 1 | 1200 | — |
750 | — |
|
|
|
|
|
| 750 | — | D:o » ...... | 1 | 750 | — |
700 | — | — | — | 350 | — | 150 | — | 1 200 | — | Vaktmästare1..........• . . . Expenser, gratifikationer åt tillfälliga bi- | 1 | 1200 2 600 | — |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| träden, ved, ljus, rengöring m. m. ... |
|
| |
1530 | |||||||||||||
400 | — | i | — | 365 | — | — | — | 765 | —- | fen för artilleristaben efter två tj änstehästar | 2 | — | |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| Summa | — | 23 705 | — |
1 Efter 5 år kan lönen höjas med 100 kronor och efter 10 år med ytterligare 100 kronor.
Därest vaktmästaren i sådan egenskap åtnjuter fri bostad och bränsle, skall, så längo denna
förmån kvarstår, ortstillägg ej till honom utgå, varjämte å lönen avdragas 100 kronor årligen.
Av sistnämnda belopp beräknas 85 kronor för bränsle.
Anm.
Kungl. Maj:ts nåd. proposition nr 58.
95
Bil. 4.
Stat
för Kommendantsstaten efter genomförd härordning.
Enhetskostnad.
Lön,
arvode,
löne
tillägg.
Kronor.
3 000
900
400
3000
3 000
4 000
2 400
400
Dagavlöning,
furageersättning
it kr.
per dag
i 365
dagar.
Kronor.
365
1825
1460
365
Summa
kronor.
3 000
900
765
3 000
3 000
5 825
3 860
765
a) Kommendantskapet i
Stockholm.
Kommendant, arvode.........
Vaktmästare, med skyldighet att bestrida
vaktmästaregöromålen såväl vid expeditionen
som för arrestanterna, arvode
Till vaktjonrnaler, skrivmaterialier för
expeditionen och vakterna, bokbindningskostnad,
renhållning i expeditions-
och vaktrummen, förstugor och
korridorer, m. fl. extra utgifter . . .
Gottgörelse för tjänsteliästar.
Lönetillägg och furageersättning till
kommendanten och 1 adjutant efter en
häst för vardera..........
b) Kommendantskapet å
Karlsborg.
Kommendant, arvode.........
Garnisonspastor, arvode........
Regementsläkare för Karlsborgs garnison
och garnisonssjukhns .......
Bataljonsläkare för d:o d:o......
Skrivmaterialier m. m.........
Gottgörelse för tjänsteliästar.
Lönetillägg och furageersättning till
kommendanten och 1 adjutant efter en
häst för vardera..........
Transport
Kronor.
3 000
900
650
1530
3 000
3 000
5 825
3 860
100
1530
Summa
kronor.
6,080 —
17 315
23 3951—
96
Kungl. Maj:ts nåd. proposition nr 58.
E | a 1 | e t | s | kos | ; n | a (I. |
|
|
|
|
|
|
|
Lön, |
| Dagavlöning, |
|
|
| P |
| Summa | |||||
arvode, löne- tillägg. Kronor. | furageersättning | Summa |
| SL |
|
| kronor. | ||||||
å kr. | Kronor. | kronor. |
|
|
|
|
|
| |||||
|
| dapar. |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| |
|
|
|
|
|
|
|
| Transport |
|
|
| 23 395 | — |
|
|
|
|
|
|
|
| c) Kommendantskapet i |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| Boden. |
|
|
|
|
|
6 000 | — | 6 | — | 2190 | — | 8190 | — | Kommendant............ | i | 8190 | — |
|
|
— | — | — | 50 | 182 | 50 | 182 | 50 | Skrivbiträde, sergeant........ | i | 182 | 50 |
|
|
3 000 | — | — | — | — | — | 3 000 | — | Garnisonspastor, arvode....... Regementsläkare för Bodens garnison och | i | 4 000 | — |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| garnisonssjukhus samt för bestridande |
|
|
|
|
|
*5 000 | — | 5 | — | 1825 | — | 6 825 | — | kommendantsskapet........ Bataljonsläkare för Bodens garnison och | 2 | 13 650 |
|
|
|
2 3 400 | — | 4 | — | 1460 | — | 4 860 | — | garnisonssjukhus.......... Regementsveterinär för Bodens garnison | 2 | 9 720 | — |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| och fästningsveterinär vid kommen- |
|
|
|
|
|
2 3 400 | — | 4 | — | 1460 | — | 4 860 | — | dantskapet............ | 1 | 4 860 | — |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| Eldning, städning och belysning .... |
| 3300 600 2100 | — |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| — |
|
| ||
|
|
|
|
|
|
|
| Gottgörelse för tjänstehästar. |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| mendan ten och 1 adjutant efter två |
|
|
|
|
|
400 | — | 1 | — | 365 | — | 765 | — | för adjutanten........... | 3 | 2 295 | — | 48 897 | 50 |
|
|
|
|
|
|
|
| Summa | — | — |
| 72 292 | 50 |
1 Därav 4 000 kr. i ISn och 1 000 kr. i arvode.
2 Därav 2 400 kr. i lön och 1 000 kr. i arvode.
Anm. Kommendanten i Boden åtnjuter utöver ovan upptagna avlöningsförmåner arvode å generalitets
staten
med 1000 kronor årligen.
Kungl. Maj:ts nåd. proposition nr 58.
97
Bil. 5.
Stat
för Krig shö gskolan efter genomförd härordning.
An- tal. | Kronor. | |
| 5130 |
|
i | 1200 |
|
i | 6 325 |
|
i | 1000 | — |
i | 600 | — |
i | 1500 | — |
i | 1200 | — |
2 | 1530 |
|
| 9 600 |
|
— | 28 085 | — |
Enhetskostnad.
Lön,
arvode,
lönetill
ägg.
Kronor.
Dagavlöning,
tjänstgörings
penningar,
fnrageersättning
1200
4 500
1000
600
900
700
400
å kr.
per dag
i 866
dagar.
Kronor.
Orts
till
lägg
Kronor.
1825
450
350
365
150
150
Summa
kronor.
1200
6 325
1000
600
1500
1200
765
Utgifter, gemensamma för krigshögskolan
och vissa andra institutioner.
Högskolebyggnadens uppvärmning, vattenförbrnkningsavgift,
elektrisk ström och
städning av gemensamma lokaler . . .
Maskinist, arvode...........
Anm. 1. Därest maskinisten i sådan egenskap
åtnjuter fri bostad samt
bränsle, nedsättes arvodet till
1 050 kronor.
Krigshögskolans egna utgifter.
Chef.................
Adjutant, tillika redogörare, arvode . . .
D:o, arvode...........
Förste vaktmästare 1.........
Vaktmästare2............
Lönetillägg och furageersättning till chefen
efter två tjänstehästar.......
Amu. 2. Därest förste vaktmästare eller
vaktmästare i sådan egenskap
åtnjuter fri bostad samt bränsle,
skall, så länge denna förmån
kvarstår, ortstillägg ej till honom
utgå, varjämte å lönen avdragas
100 kronor årligen.
Arvoden åt lärare.
Till lärarna i tvångsämnena beräknas arvodena
årligen till 300 kronor för varje
timmes undervisningsskyldighet i veckan
eller 300 x 32 .........
'' j a^er dessutom 1 ålderstillägg å 100 kronor efter 5 års väl vitsordad tjänst.
2 Åtnjuter dessutom 2 ålderstillägg å 100 kronor, det ena efter fem års och det andra efter 10
års väl vitsordad tjänst.
Bihang till senare Riksdagens protokoll 1914. 1 saml. 28 höft. (Nr 58.) B 13
98
Kungl. Maj:ts nåd. proposition nr 58.
An- tal. | Kronor. | |
— | 28 085 | — |
| 7 200 |
|
i | 1000 | — |
_ | 500 | _ |
— | 1 500 | — |
— | 14 500 | — |
_ | 950 | _ |
| 2 595 |
|
— | 56830 | — |
Enhetskostnad.
Lön,
arvode,
lönetill
ägg
Kronor.
1 000
Dngavlöning,
tjänstgörings
penningar,
furageersättning
å kr.
per dag
i 365
dagar.
Kronor.
Orts
till
lägg
Kronor.
Summa
kronor.
1000
Transport
Till lärarna i de valfria ämnena beräknas
arvodena till 300 kronor för varje timmes
undervisningsskyldighet i veckan
eller 300 x 24 ...........
Läraren i ridning, arvode.......
Gottgörelse för anordnande av övnings
ritter
...............
Repetitörer..............
Praktiska övningar..........
Till inköp och underhåll av inventarier,
böcker och undervisningsmateriel . . .
Expenser, städning m. m........
Amu. 3. I fall under krigshögskolans
egna utgifter skulle uppstå brist
å en eller annan titel, som icke
avser avlöning, arvode eller stipendier,
må till betäckande därav
användas de å andra titlar
under krigshögskolans egna utgifter
möjligen uppkommande
besparingar, endast dessa utgifter
i sin helhet icke överskridas.
Summa
Kungl. Maj:ts nåd. proposition nr 58.
99
Bil. 6.
Stat''
för Artilleri- och ingenjörhögskolan efter genomförd härordning.
Enhetskostnad.
Löd,
arvode,
löne
tillägg.
Kronor.
4 500
700
900
400
2100
1500
1700
1200
Dagavlöning,
tjänstgörings
penningar,
furageersätt ning -
å kr.
per dag
i 365
dagar.
Kronor.
1825
365
Orts
tillägg.
Kronor
Summa
kronor.
6 325
700
900
765
2100
1500
1700
1200
Avlöning.
Stab.
Chef...............
Adjutant, arvode..........
Redogörare för medels- och persedeluppbörden,
arvode ........
För bibliotekets och samlingarnas vård
och redovisning, arvode......
Lönetillägg och furageersättning till
chefen efter två tjänstehästar . . .
Lärare och repetitörer.
Lärare i artilleri och tillämpad me
kanik
vid högre artillerikursen,
arvode ........
D:o i artilleri vid allmänna ar
tillerikursen
med undervisningsskyldighet
jämväl vid
högre fortifikationskursen,
arvode ..........
D:o i befästningskonst vid högre
och allmänna fortifikations
kursema,
arvode.....
D:o i militär förbindelselära och
tillämpad mekanik vid högre
fortifikationskursen med undervisningsskyldighet
i befästningskonst
vid allmänna
artillerikursen.......
Transport — 6 500
Kronor.
Summa
kronor.
6 325
700
900
300
1530
2100
1 500
1700
1200
9 755
9 755 -
100
Kungl Maj:ts nåd. proposition nr 58.
| E | n h e t s k | Ost! | a | d. |
|
|
|
|
|
|
| |||
|
| Dagavlöning, |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| |||
T |
| tjänstgörings- |
|
|
|
|
| > |
|
| Summa | ||||
arvode, löne- tillägg. | penningar, furageersätl ning |
| Orts- tillägg. | Summa kronor. |
| £ | Kronor. | kronor. | |||||||
Kronor. | å kr. |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| ||
|
| i 365 | Kronor. |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| ||
|
| dagar. |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| Transport | — | 6 500 | — | 9 755 | — |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| Lärare i krigskonst vid högre artil- |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| leri- och fortifikationskurser- |
|
|
|
|
|
900 | — | — | — | — | — | — | — | 900 | — | na, arvode........ D:o i krigskonst vid allmänna | i | 900 | — |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| artilleri- och fortifikations- |
|
|
|
|
|
1400 |
|
|
|
|
|
|
| 1400 | — | kurserna, arvode..... | i | 1400 | — |
|
|
3 500 | — | — | — | — | — | — | — | 3 500 | — | D:o i matematik, arvode .... | i | 3 500 | — |
|
|
1400 |
|
|
|
|
|
|
| 1400 | — | vande geometri, arvode . . | i | 1400 | — |
|
|
1200 | — | — | — | — | — | — | — | 1200 | — | D:o i fysik, arvode....... | i | 1200 | — |
|
|
1800 | — | — | — | — | — | — | — | 1800 | — | D:o i kemi, i ....... | i | 1800 | — |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| Till biträdande lärare och repetitörer | — | 3 800 | — | 20 500 | _ |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| Elever. |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| Till stipendier åt elever...... | — | — | — | 3 000 | — |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| Betjäning. |
|
|
|
|
|
900 | _ | __ | _ | 450 | _ | 150 | _ | 1500 | _ | Förste vaktmästare1........ | i | 1500 | — |
|
|
700 | — | — | — | 350 | — | 150 | — | 1200 | — | Vaktmästare2........... | i | 1200 | — |
|
|
1200 | — | — | — | — | — |
| — | 1200 | — | Maskinist, arvode......... | i | 1200 |
| 3 900 | — |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| Anm. 1. Därest vaktmästare i sådan |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| egenskap åtnjuter fri bo-stad samt bränsle, skall, så |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| länge denna förmån kvar-står, ortstillägg ej till honom |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| egenskap, nedsättes hans |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| Transport |
| — | — | 37 155 | — |
1 Åtnjuter dessutom 1 ålderstillägg å 100 kronor efter 5 års väl vitsordad tjänst.
2 » » 2 > ä 100 » , det ena efter 5 års och det andra efter 10 års
väl vitsordad tjänst.
Kungl. Maj:ts nåd. proposition nr 68.
101
| > |
|
| Summa | |
|
| Kronor. |
|
| |
| SI |
|
| kronor. | |
Transport | — | — | — | 37 155 | — |
Omkostnader och underhåll. |
|
|
|
|
|
Biblioteket, fysiska kabinettet och kemiska laboratoriet........... | _ | 2 000 | _ |
|
|
Lokalernas uppvärmning och belysning................... | — | 2100 | — |
|
|
Vattenförbrukningsavgift......................... | — | 100 | — |
|
|
Inventariers underhåll.......................... | — | 700 | _ |
|
|
Skrivmaterialier för undervisningen, expeditionen och redogörelsen...... | — | 400 | — |
|
|
Städning och tvätt ............................ | — | 600 | — |
|
|
Renhållning............................... Elevernas praktiska övningar samt rese- och traktamentskostnader ävensom hand- | — | 150 | — |
|
|
räckning m. m. under övningarna.................... | — | 13 000 | — |
|
|
Reseersättningar............................. | — | 1500 | — |
|
|
Extra utgifter.............................. Anm. 2. Häruti äro inbegripna de enligt Kungl. Brevet den 13 januari 1824 |
| 600 | — |
|
|
till bestridande av kostnader för tryckning av läroböcker m. m. an-slagna 300 kronor, att redovisas inför inspektören för militärläroverken. |
|
|
|
|
|
Till underhåll av skolans lokaler..................... | — | 1000 | — | 22 150 | - |
Summa | — | — | — | 59305 | -1 |
Anm. 3. I de fall å en eller annan titel brist skulle uppstå, må till täckande därav användas de
å andra titlar möjligen uppkommande besparingar, endast anslaget i dess helhet icke överskrides.
Sammandrag
av staterna för Krigshögskolan samt Artilleri- och Ingenjörhögskolan.
| Summa |
|
| kronor. |
|
Krigshögskolan................................ | 56 330 |
|
Artilleri- och ingenjörhögskolan..................... | 59 305 | - |
Summa | 115 635 |
|
102
Kungl. Maj:ts nåd. proposition nr 58.
Bil, 7.
St a t
för Krigsskolans officerskurs efter genomförd härordning.
E | 1 ] | e t | s | kos | ; n | a d. |
|
|
|
|
|
|
|
Län |
| Dagavlöning, |
|
|
| > |
| Summa | |||||
arvode, löne- tillägg. | furageersättning | Summa |
| £ |
|
| kronor. | ||||||
å kr. | Kronor. | kronor. |
|
|
|
|
|
| |||||
Kronor. | i 365 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| ||
|
|
|
|
|
|
|
| a) Avlöning. |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| Stab. |
|
|
|
|
|
5 000 | _ | 5 | _ | 1825 | _ | 6 825 | — | Chef................ | 1 | 6 825 | — |
|
|
1200 | — | — | — | — | — | 1200 | — | Adjutant, tillika bibliotekarie, arvode . | 1 | 1200 | — |
|
|
1000 | — | — | — | — | — | 1000 | — | Slottsp öster, arvode......... | 1 | 1000 | — |
|
|
2 400 | — | 4 | — | 1460 | — | 3 860 | — | Bataljonsläkare1........... | 1 | 3 860 | — |
|
|
500 | — | — | — | — | — | 300 | — | Veterinär, arvode.......... | 1 | 300 | — |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| Intendent, uppbär sina avlöningsförmå-ner från intendenturkårens stat . . . | 1 | — | — |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| och uppsyningsman över kungsgårdens |
|
|
|
|
|
1200 | — | 2 | 50 | 912 | 50 | 2112 | 50 | byggnader, park och utägor .... | 1 | 2112 | 50 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| tjänstehästar till chefen och en till ad- |
|
|
|
|
|
400 | — | 1 | — | 365 |
| 765 | — | jutanten ............. | 3 | 2 295 | — |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| Kompnnibefiil. |
|
|
|
|
|
1500 | — | — | — | — | — | 1500 | — | Kompanichef, arvode......... Subalternofficerare, därav 1 av kavalle- | 1 | 1500 | — |
|
|
1200 | — | — | — | — | — | 1200 | — | riet och 4 av infanteriet, arvode . . | 5 | 6 000 | — |
|
|
1200 | — | 2 | 50 | 912 | BO | 2112 | 50 | Fanjunkare............. | 1 | 2112 | 50 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| Lärare. |
|
|
|
|
|
1500 | — | — | — | — | — | 1500 | — | Förste lärare i krigskonst, arvode . . . | 1 | 1500 | — |
|
|
1000 | — | — | — | — | — | 1000 | — | Andre d:o i d:o , d:o ... Förste d:o i vapenlära och artilleri-exercisreglemente, arvode | 1 | 1000 | — |
|
|
1500 | — | — | — | — | — | 1500 | — | 1 | 1500 | — |
|
| |
1000 | — | — | — | — | — | 1000 | — | Andre d:o i d:o d:o........ Förste d:o i krigsbyggnadskonst, ar- | 1 | 1000 | — |
|
|
1500 | — | — | — | — | — | 1500 | — | vode........ | 1 | 1500 | — |
|
|
1000 | — | — | — | — | — | 1000 | — | Andre d:o i d:o, d:o....... | 1 | 1000 | — |
|
|
1500 | — | — | — | — | — | 1500 | — | Förste d:o i topografi, arvode .... | 1 | 1500 | — |
|
|
1000 | — | — | — | — | — | 1000 | — | Andre d:o i d:o , d:o .... Lärare i gymnastik och vapenföring, ar- | 1 | 1000 | — |
|
|
1500 | — | — | — | — | — | 1500 | — | vode........... | 1 | 1500 | — |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| Transport | — | 38 705 | — | — | — |
1 Är i likhet med övriga bataljonsläkare berättigad till lönetillägg enligt 1911 års Riksdags beslut.
Kungl. May.ts nåd. proposition nr 58.
103
E | n | i e ■ | S | kos | t D | a d |
|
|
|
|
|
|
|
Lön, |
| Dagavlöning, |
|
|
| > |
| Summa 1 | |||||
arvode, löne- tillägg. | furageersättning | Summa |
| £L |
|
| kronor. | | ||||||
å kr. | Kronor. | kronor. |
|
|
|
|
|
| |||||
Kronor. | i 365 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| ||
|
|
|
|
|
|
|
| Transport | — | 38 705 | — | — | — |
|
|
|
|
|
|
|
| Lärare i krigslagar, tjänstgörings- och |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| infanteriexercisreglemente, ar- |
|
|
|
|
|
1000 | _ | _ | _ | _ | _ | 1000 | _ | vode........... | i | 1000 | — |
|
|
750 | _ | _ | _ | __ | _ | 750 | _ | D:o i stats- och samhällslära, arvode | i | 750 | — |
|
|
750 | — | — | — | — | — | 750 |
| D:o i militärförvaltning, arvode . . | i | 750 | — |
|
|
300 | — | — | — | — | — | 300 | — | lära, arvode........ D:o i ridning, hästkännedom och ka- | i | 300 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| valleriexercisreglcmente, ar- |
|
|
|
|
|
500 | _ | _ | _ | _ | _ | 500 | _ | vode........... | i | 500 | — |
|
|
| — | — | — | — | — | — | — | Biträdande lärare.......... | — | 5100 | — |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| Betjäning. |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| Förslagsvis: 3 förmän, 1 maskinist, 1 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| skogvaktare, tillika postbud, 1 tändare |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| 7 drängar för en tid av 240 dagar om | _ | 26 358 | _ |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| 1 sjukvårdssoldat, dagtrakta- |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| mente ä 150 krona i 365 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| dagar.......... 547''50 kr. munderingsutrustning å 0 33 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| krona i 365 dagar . . . 120-45 > |
| 667 | 95 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| 1 spel, loda............ | — | 667 | 95 | 74 798 | 90 |
|
|
|
|
|
|
|
| b) Omkostnader under nedan- |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| stående titlar. |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| Stående bibliotek, tavelsamlingen och skrivmaterialier.......... Remontering av 1 häst, underhåll av sel- | — | 1200 | — |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| tyg, fordon, redskap för skogsskötsel | _ | 1300 | _ |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| Praktiska övningar......... Bränsle, lyse och vatten samt betjänin- | — | 3 700 7 400 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| gens kasernering ......... Byggnadernas och parkens vård samt |
|
|
|
| |
10900 | |||||||||||||
|
|
|
|
|
|
|
| underhåll............. | — | — |
|
| |
|
|
|
|
|
|
|
| Inventarier och husgeråd....... | — | 3 000 | — |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| Stipendier.............. | — | 6 000 | — |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| Extra utgifter............ | — | 7 311 | 10 | 40811 | 10 |
|
|
|
|
|
|
|
| Summa |
|
| 115610 | — |
104
Kungl. Maj:ts nåd. proposition nr 58.
Anm. 1. Om brist på någon titel uppstår, må till täckande därav användas å andra titlar möjligen
uppkommande besparingar, under villkor att anslaget i sin helhet icke överskrides. Under
samma villkor må besparingar å staten i dess helhet från ett år användas till utgifter
under kommande år.
Anm. 2. Chefen erhåller inkvartering in natura och servisbidrag ävensom bostad för hästskötare
och stallrum för tjänstehästar. Övrig personal av officers tjänsteställning nr staben (slottspastorn
och veterinären dock undantagna) eller kompanibefälet erhålla, förutom fri bostad
för hästskötare och stallrum för tjänstehästar antingen inkvartering in natura jämte servisbidrag
eller ock, därest sådan till följd av bristande utrymme icke kan beredas dem, inkvarterings-
och servisbidrag. Underofficerarna erhålla inkvartering in natura med servisbidrag,
betjäningen inkvartering och servis in natura samt bränsle och lyse. I mån av
utrymme må chefen upplåta bostad åt skolans lärare. Inkvarterings- och servisbidrag skall,
i den mån dylik förmån tillkommer skolans personal, utgå enligt tariffen för Stockholms stad.
Anm. 3. Chefen äger, så länge skolan är förlagd till Karlberg, dispositionsrätt över Karlbergs kungsgård
m. m. på sätt i Kungl. breven den 23 maj 1815, den 26 januari 1894 och den 12
november 1897 blivit bestämt; dock skall all den kontanta uppbörd, som på grund av denna
dispositionsrätt inflyter, till statsverket inlevereras.
Amn. 4. Därest adjutant enligt eget truppförbands stat äger rätt till lönetillägg och furageersättning
för tjänstehäst, utgår icke till honom de å denna stat upptagna motsvarande förmåner.
Kungl. Maj:ts nåd. proposition nr 58.
105
Stat
för Krigsskolans reserv officer skur ser efter genomförd härordning.
För en kurs | Kronor. | Summa kronor. | ||
|
|
|
| |
a) Avlöning. |
|
|
|
|
1) Arvode till den ordinarie personalen vid krigsskolan för ökade |
|
|
|
|
göromål: |
|
|
|
|
Chefen............................... | 300 | — |
|
|
2) Arvoden till särskilt för kursen kommenderade: |
|
|
|
|
1 befälhavare............................ | 600 | _ |
|
|
4 subalternofficerare å 500 kronor................... | 2 000 | _ |
|
|
Förslagsvis 4 drängar........................ | 846 | — | 3 746 | _ |
b) Omkostnader under nedanstående titlar. |
|
|
|
|
Stående bibliotek och skrivmaterialier................. | 150 | _ |
|
|
Praktiska övningar.......................... | 500 | — |
|
|
Inventarier och husgeråd....................... | 250 | — |
|
|
Bränsle, lyse, vatten och betjäningens kasernering........... | 650 | — |
|
|
Undervisningsmateriel, tvätt och lagning, medikamenter m. ni. för eleverna | 5 000 | — |
|
|
Extra utgifter............................ | 504 | — | 7 054 | — |
Säger | — | — | 10 800 | — |
För ytterligare två kurser........... | — | — | 21600 | — |
Summa | — | — | 32400 | — |
Anm. 1. Om brist på någon titel uppstår, må till täckande därav användas å andra titlar möjligen
uppkommande besparingar under villkor, att anslaget i sin helhet ej överskrides. Under samma
villkor må besparingar för en kurs kunna få användas för de andra kursernas behov
Anm. 2. Till bekostande av elevernas mathållning tillsammans med officerskursens elever må i första
rummet användas dem tillkommande portionscrsättning samt vad därutöver erfordras utgå
från anslaget till arméns mathållning.
Anm. 3. Elev äger att för inställelse till och återfärd från kursen åtnjuta rese- och traktamentsersättning
från fjärde huvudtitelns anslag till rese- och traktamentspenningar.
Anm. 4. I mån av utrymme må chefen upplåta bostad åt officerarne. Betjäningen åtnjnter inkvartering
och servis in natura samt erforderligt bränsle och lyse.
Bihang till senare Riksdagens protokoll 1914. 1 saml. 28 käft. (Nr 58.) B 14
106
Kungl. Maj:ts nåd. proposition nr 58.
Sammandrag
.it staterna för Krigsskolans officers- och reserrofficerskurser.
| Summa | |
| kronor. '' | |
Krigsskolans officersknrs............................. | 115 610 |
|
> reservofficerskurscr ......................... | 32 400 | — |
Summa | 148010 | — |
Anm. Enär kostnaderna för Krigsskolans officers- och reservoificerskurser icke kunna på grund av
växlande elevantal m. fl. omständigheter med full säkerhet på förhand beräknas, torde det vara
att motse att under härordningens genomförande kostnaderna måste ökas med förslagsvis 10 %
eller till omkring 162 800 kronor.
Kuncjl. Maj:ts nåd. proposition nr 58.
107
Bil. 8.
Beräkning
av anslaget till Militärläkares och militär veterinärers undervisning
efter genomförd härordning.
| Kronor. | Summa kronor. 1 | ||
a.) Militärläkarknrsen. |
|
|
|
|
Enligt stat............................. | — | — | 5 720 | — |
b) Flickskola för värnpliktiga medicine kandidater. |
|
|
|
|
Arvode för nndervisning i militär sjukvård.............. | 1200 | — |
|
|
» > > i kirurgisk operationskurs........... | 1200 | — |
|
|
> > > i ögonundersökningar............. | 450 | — |
|
|
5 » » i öronundersökningar............. | 300 | — |
|
|
> > > i sjukvårdsförvaltning............ | 500 | — |
|
|
> » » i sjukvårdstaktik............... | 500 | — |
|
|
y t » i ridning.................. Diverse utgifter såsom undervisningsmateriel, kadaver för operationskurs | 600 |
|
|
|
| 1500 | _— | 6 250 | — |
c) Fackskola för värnpliktiga veterinärer. |
|
|
|
|
Arvode för nndervisning i hippologi, hovbeslag, författningar m. m. . . . | 600 | — |
|
|
> > > i d:o d:o d:o ... | 300 | — |
|
|
Diverse utgifter till undervisningsmateriel m. in............. | 100 | — | 1000 | - |
Summa | — | — | 12 970 | — |
108
Kungl. Maj:ts nåd. proposition nr 58.
Bil. 9.
Sammanfattning
av de truppförbaiidens stater upptagna medel till befälsavlöning samt
manskapsavlöning och rekrytering smedel efter genomförd härordning.
| Bilaga. | Befäls- avlöning. | Manskaps-avlöning och (reservations- anslag). | Summa kronor. |
| ||
« |
| Kronor. |
| Kronor. |
|
|
|
Infanteriet. |
|
|
|
|
|
|
|
Svea livgarde................. | a | 275830 | — | 179 032 | 50 | 454 862 | 60 |
Göta > ....... ......... | a | 275 830 | — | 179 032 | 50 | 454 862 | 50 |
Livregementets grenadjärer........... | b | 274 200 | — | 93126 | 17 | 367 326 | 17 |
Första livgrenadj är regementet......... | b | 274 200 | — | 93126 | 17 | 367 326 | 17 |
Andra > ......... | b | 274 200 | — | 93126 | 17 | 367 326 | 17 |
Västgöta regemente.............. | b | 274 200 | — | 93126 | 17 | 367 326 | 17 |
Karlskrona grenadjärregcmentc......... | b | 274 200 | — | 93126 | 17 | 367 326 | 17 |
Upplands infanteriregemente.......... | b | 274 200 | — | 93126 | 17 | 367 326 | 17 |
Skaraborgs regemente............. | b | 274 200 | — | 93126 | 17 | 367 326 | 17 |
Södermanlands » ............. | b | 274 200 | — | 93126 | 17 | 367 326 | 17 |
Kronobergs > ............. | b | 274 200 | — | 93126 | 17 | 367 326 | 17 |
Jönköpings > ............. | b | 274200 | — | 93126 | 17 | 367 326 | 17 |
Dalregementet................. | b | 274 200 | — | 93126 | 17 | 367326 | 17 |
Hälsinge regemente............. | b | 274 200 | — | 93126 | 17 | 367 326 | 17 |
Älvsborgs > ............. | b | 274 200 | — | 93126 | 17 | 367 326 | 17 |
Hallands » ............. | b | 274 200 | — | 93126 | 17 | 367 326 | 17 |
Bohusläns > ............. | b | 274 200 | — | 93126 | 17 | 367 326 | 17 |
Västmanlands » ............. | b | 274 200 | — | 93126 | 17 | 367 326 | 17 |
Norrbottens > ............. | C | 295 510 | — | 93126 | 17 | 388 636 | 17 |
Västerbottens > .......•..... | b | 274 200 | — | 93126 | 17 | 367 326 | 17 |
Kalmar > ............. | b | 274 200 | — | 93126 | 17 | 367 326 | 17 |
Värmlands > ............. | b | 274 200 | — | 93126 | 17 | 367 326 | 17 |
Jämtlands fältjägarregemente.......... | b | 274 200 | — | 93126 | 17 | 367 326 | 17 |
Norra Skånska infanteriregementet....... | b | 274 200 | — | 93126 | 17 | 367 326 | 17 |
Södra Skånska > ....... | b | 274 200 | — | 93 126 | 17 | 367 326 | 17 |
Transport | — | 6 879 570 | — | 2 499 966 | 91 | 9 379 536 | 91 |
Kungl. Maj:ts nåd. proposition nr 58.
109
| Bilaga. | Befäls- avlöning. Kronor. | Manskaps-avlöning och (reservations- anslag). Kronor. | Summa kronor. |
| ||
Transport | _ | 6 879 570 | _ | 2 499 966 | 91 | 9 379 536 | 91 |
Vaxholms grenadjärregemente.......• . Militärbefälet på Gottland samt Gottlands infanteri- | b | 274 200 | — | 93126 | 17 | 367 326 | 17 |
regemente................. | d | 278060 | — | 141 666 | 17 | 419 726 | 17 |
Västernorrlands regemente........... | b | 274 200 | — | 93126 | 17 | 367 326 | 17 |
Säger | — | 7 706 030 | — | 2 827 885 | 42 | 10 533 915 | 42 |
Kavalleriet. |
|
|
|
|
|
|
|
Livgardet till häst.............. | e | 170 682 | 60 | 102 312 | 83 | 272 995 | 33 |
Livregementets dragoner............ | e | 170 682 | 60 | 102 312 | 83 | 272 995 | 33 |
Livregementets husarer............ | e | 170 682 | 60 | 102 312 | 83 | 272 995 | 33 |
Smålands husarregemente........... | e | 170 682 | 60 | 102 312 | 83 | 272 995 | 33 |
Skånska husarregementet........... | f | 341140 | — | 204 089 | 50 | 545 229 | 50 |
Skånska dragonregementet........... | f | 341140 | — | 204 089 | 50 | 545 229 | 50 |
Kronprinsens husarregemente.......... | e | 170 682 | 50 | 102 312 | 83 | 272 995 | 33 |
Norrlands dragonregemente........... Överstelöjtnanter och majorer vid de sex fördel- | e | 170 682 | 60 | 102 312 | 83 | 272 995 | 33 |
ningskavalleriregementena.......... | K | 45 630 | — | — | — | 45 630 | — |
Säger | — | 1752 005 | — | 1 022 055 | 98 | 2 774 060 | 98 |
Artilleriet. |
|
|
|
|
|
|
|
Svea artilleriregemente............ | h | 307 685 | — | 122 066 | 60 | 429 751 | 50 |
Göta > ............ | h | 307 685 | — | 122 066 | 50 | 429 751 | 50 |
Vendes > ............ | i | 369 047 | 50 | 154 749 | 50 | 523 797 | — |
Norrlands > ............ | j | 303 825 | — | 122 066 | 50 | 425 891 | 50 |
Upplands » ............ | h | 307 685 | — | 122 066 | 50 | 429 751 | 50 |
Smålands > ............ | h | 307 685 | — | 122 066 | 50 | 429 751 | 50 |
Gottlands artillerikår............. | k | 92 210 | — | 56 957 | — | 149 167 | — |
Boden-Karlsborgs artilleriregemente....... | 1 | 349 595 | — | 132 939 | 50 | 482 534 | 50 |
Positionsartilleriregementet........... | m | 203 597 | 50 | 67 180 | 17 | 270 777 | 67 |
Artilleriets fabriker och tygstater....... | n | 287 857 | 50 | — | — | 287 857 | 50 |
Säger | -1 | 2 836 872 | 60 | 1022 158 | 67 | 3 859 031 | 17 |
Transport | -1 | 12 294 907 | 60 | 4 872100 | 07 | 17 167 007 | 57 ! |
no
Kungl. Maj:ts nåd. proposition nr 58.
| Bilaga. | Befäls- avlöning. | Manskaps-avlöning och (reservations- anslag). | Summa kronor. |
| ||
|
| Kronor. |
| Kronor. |
|
|
|
Transport | _ | 12 294 907 | 50 | 4 872 100 | 07 | 17 167 007 | 57 |
Fortifikationen och ingcnjiirtrupperna. |
|
|
|
|
|
|
|
Fortifikationen................ | 0 | 1036 602 | 25 | — | — | 1 036 602 | 25 |
Svea ingenjörkår ............... | p | — | — | 66 608 | 17 | 66 608 | 17 |
i Göta > ............... | r | — | — | 62 463 | 50 | 62 463 | 50 |
Fälttelegrafkåren............... | 8 | — | — | 89 591 | 33 | 89 591 | 33 |
Bodens ingenjörkår.............. | t | — | — | 41112 | — | 41112 | — |
Norrlands > ............... | U | — | — | 56 415 | — | 56 415 | — |
Säger | - '' | 1036 602 | 25 | 316 190 | — | 1352 792 | 26 |
Troligen. |
|
|
|
|
|
|
|
Officerare och underofficerare med vederlikar . . | V | 560 907 | 50 | — | — | 560 907 | 50 |
Svea trängkår................ | X | — | — | 29 045 | 33 | 29 045 | 33 |
Göta » ................ | X | — | — | 29 045 | 33 | 29 045 | 33 |
Norrlands » ................ | X | — | — | 29 045 | 33 | 29 045 | 33 |
Skånska trängkåren.............. | X | — | — | 29 045 | 33 | 29 045 | 33 |
Västmanlands trängkår............ | X | — | — | 29 045 | 33 | 29 045 | 33 |
Östgöta > ............ | X | — | — | 29 045 | 33 | 29 045 | 33 |
Säger | — | 560907 | 60 | 174 271 | 98 | 735179 | 48 |
Summa | — | 13S92 417 | 25 | 5362 507 | 05 | 19254 979 | 30 |
Amu. 1. Den för underbefäl av manskapet upptagna avlöningen utgöres av menig volontärs avlöningsförmåner
jämte tillägg för befälsbeställningen, vadan avgående sådant underbefäl bibebålles
vid volontärbeställningen, med dess å stat upptagna förmåner, till dess det jämväl därifrån
skiljes.
Amu. 2. De för manskapsavlöningen anslagna medel må, i den mån de icke för nämnda ändamål tagas
i anspråk, av vederbörande regements(kår-)chef jämväl disponeras för rekryteringen m. m. i
enlighet med av Kungl. Maj:t utfärdade närmare bestämmelser, sålunda,
att de för vakant underbefälsbeställning av manskapet i stat anvisade avlöningsförmåner
må under vakanstiden utgå till menig volontär eller till underbefäl av lägre grad än den vakanta
beställningen,
att för anvärvning av rekryter högre rekryteringskostnader må utgå än de i staten därför
beräknade medel,
att till värnpliktig, som uttagits till och utbildas såsom underbefäl eller beställningsman
och som låter anvärva sig såsom volontär, må utbetalas > an ställ n i ngsprem ie >,
att till underbefäl av manskapet, som efter rekapitulation tjänat minst sex år, må utbetalas
>avskedspremie>, samt
att till musikelev må efter minst ett års anställning utbetalas >gratifikation!.
Vad av rekryteringsmedlen samt manskapsavlöningen ena året inbesparas må jämväl ett kommande
år av regements(kår-)chefen enligt samma bestämmelser, disponeras.
Amu. 3. Allt manskap åtnjuter utöver i vederbörliga stater upptagna avlöningsförmåner jämväl underhåll
in natura.
Kungl. Maj:ts nåd. proposition nr 58.
111
Bil. a.
Stat
för Svea livgarde (Göta livgarde) efter genomförd härordning.
E | n | leta | kos | t n a d. |
|
|
|
|
|
|
| ||
Lön, |
| Dagavlöning, |
|
|
| P |
| Summa | |||||
arvode, löne- tillägg. | furageersättning | Summa |
| c4- s» |
|
| kronor. | ||||||
å kr. | Kronor. | kronor. |
|
|
|
|
|
| |||||
Kronor. | i 3(56 |
|
|
|
| A. Befälsavlöning. |
|
|
|
|
| ||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| |
|
|
|
|
|
|
|
| Officerare. |
|
|
|
|
|
6 000 | _ | 6 | _ | 2190 | _ | 8190 | _ | Överste och sekundchef........ | 1 | 8190 | — |
|
|
4 500 | — | 5 | — | 1825 | — | 6 325 | — | Överstelöjtnant........... | 1 | 6325 | — |
|
|
4 000 | — | 5 | — | 1825 | — | 5 825 | — | Majorer............... | 3 | 17475 | — |
|
|
3 400 | — | 4 | — | 1460 | — | 4 860 | — | Kaptener av 1. klassen....... | 9 | 43 740 | — |
|
|
2 400 | — | 4 | — | 1460 | — | 3 860 | — | > >2. > ....... | 7 | 27 020 | — |
|
|
1500 | — | 3 | — | 1095 | — | 2 595 | — | Löjtnanter av 1. > ....... | 11 | 28 545 | — |
|
|
1020 | — | 3 | — | 1095 | — | 2115 | — | > >2. > ....... | 11 | 23 265 | — |
|
|
720 | — | 3 | — | 1095 | — | 1815 | — | Underlöjtnanter........... | 10 | 18 150 | — | 172 710 | _ |
|
|
|
|
|
|
|
| Underofficerare. |
|
|
|
|
|
1200 | _ | 2 | 50 | 912 | 50 | 2112 | 50 | Fanjunkare............. | 13 | 27 462 | 50 |
|
|
900 | — | 2 | — | 730 | — | 1630 | — | Sergeanter av 1. klassen....... | 13 | 21190 | — |
|
|
780 | — | 2 | — | 730 | — | 1510 | — | » >2. > ....... | 12 | 18 120 | — | 66 772 | 50 |
|
|
|
|
|
|
|
| Mnsiknnderofflcerare. |
|
|
|
|
|
1200 | — | 2 | 60 | 912 | 50 | 2112 | 50 | Musikfanjunkare........... | 1 | 2112 | 50 |
|
|
900 | — | 2 | — | 730 | — | 1630 | — | Musiksergeanter av 1. klassen..... | 6 | 9 780 | — |
|
|
780 | — | 2 | — | 730 | — | 1510 | — | > >2. > ..... | 5 | 7 550 | — | 19 442 | 50 |
|
|
|
|
|
|
|
| Civilmilitär personal. |
|
|
|
|
|
1000 | — | — | — | — | — | 1000 | _ | Regementspastor, arvode....... | 1 | 1000 | — |
|
|
4 000 | — | 5 | — | 1825 | — | 5 825 | — | Regementsläkare........... | 1 | 5 825 | — |
|
|
2 400 | — | 4 | — | 1460 | — | 3 860 | — | Bataljonsläkare........... | 1 | 3 860 | — |
|
|
900 | — | 2 | — | 730 | __ | 1630 | — | Gevärshantverkare.......... | 1 | 1630 | — | 12 315 | — |
|
|
|
|
|
|
|
| (Jottgörelse för tjiinstehästar. |
|
|
|
|
|
400 | — | 1 | _ | 365 | — | 765 | — | Lönetillägg och furageersättning till |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| regementsofficerare efter två hästar |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| var av de övriga.......... | 6 | — |
| 4 590 | — |
|
|
|
|
|
|
|
| Säger | — | _ | - | 275 830 | - |
112
Kungl. Maj:ts nåd. proposition nr 58.
E | n | hets | kos | t | nåd. |
|
|
|
|
|
|
| |
Lön, | Dagavlöning, |
|
|
|
|
|
| Summa | |||||
arvode, löne- tillägg. | furageersättning | Summa |
| E | kronor. | kronor. | |||||||
å kr. |
| kronor. |
|
|
|
|
|
| |||||
Kronor. | dagar. |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| ||
|
|
|
|
|
|
|
| B. Manskapsavlöning och |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| rekryteringsmedel. |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| Manskap. |
|
|
|
|
|
600 | — | — | 50 | 182 | 50 | 782 | 50 | Dist.-korpraler (furirer) av 1. klassen . | 14 | 10 955 | — |
|
|
360 | — | — | 50 | 182 | 50 | 542 | 50 | > » > 2. » . . | 30 | 16 275 | _ |
|
|
300 | — | — | 40 | 146 | — | 446 | — | Korpraler.............. | 44 | 19 624 | _ |
|
|
240 | — | — | 30 | 109 | 50 | 349 | 50 | Yicekorpraler............ | 56 | 19 572 | — |
|
|
180 | — | — | 20 | 73 | — | 253 | — | Volontärer............. | 360 | 91080 | _ |
|
|
360 | — | — | 50 | 182 | 60 | 542 | 50 | Sjukv.-dist.-korpr. (furirer) av 2. klassen | 2 | 1085 | — |
|
|
300 | — | — | 40 | 146 | — | 446 | — | Sjukvårdskorpraler.......... | 2 | 892 | — |
|
|
240 | — | — | 30 | 109 | 50 | 349 | 50 | Sjukvårdsvicekorpraler........ | 2 | 699 | — |
|
|
180 | — | — | 30 | 109 | 50 | 289 | 50 | Sjnkvårdssoldater.......... | 2 | 579 | — |
|
|
360 | — | — | 50 | 182 | 50 | 542 | 50 | Gev.-hantv.-dist.-korpr. (furir) av 2. klas- |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| sen................ | 1 | 542 | 50 |
|
|
300 | — | — | 40 | 146 | — | 446 | — | Gevärshantverkarkorpral....... | 1 | 446 | — |
|
|
240 | — | — | 30 | 109 | 50 | 349 | 50 | Gevärshantverkarvicekorpral..... | 1 | 349 | 60 |
|
|
180 | — | — | 30 | 109 | 50 | 289 | 50 | Gevärshantverkarsoldat........ | 1 | 289 | 50 |
|
|
180 | — | — | 30 | 109 | 50 | 289 | 50 | Hovslagarvicekorpral......... | 1 | 349 | 50 | 162 738 | _ |
|
|
|
|
|
|
|
| Musikmanskap. |
|
|
|
|
|
360 | — | — | 50 | 182 | 50 | 542 | 50 | Mnsikdist.-korpr. (furirer) av 2. klassen | 3 | 1627 | 60 |
|
|
300 | — | — | 40 | 146 | — | 446 | — | Mnsikkorpraler........... | 3 | 1338 | — |
|
|
240 | — | — | 30 | 109 | 50 | 349 | 50 | Mnsikvicekorpraler.......... | 3 | 1048 | 50 |
|
|
180 | — | — | 30 | 109 | 50 | 289 | 50 | Trumslagare eller hornblåsare..... | 11 | 3184 | 50 |
|
|
— | — | — | 10 | 36 | 50 | 36 | 50 | Musikelever............. | 4 | 146 | — | 7 344 | 50 |
|
|
|
|
|
|
|
| Rekryteringsmedel. |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| 517 volontärer å 50/3 kr........ | — | 8 616 | 66 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| 20 musikvolontärer å 50/3 kr..... | — | 333 | 34 | 8 950 | — |
|
|
|
|
|
|
|
| Säger | — | — | — | 179 032 | 50 |
|
|
|
|
|
|
|
| Summa |
| — | — | 454862 | 50 |
Anm. Gevärshantverkare åtnjuter 2 ålderstillägg å lönen å 150 kronor, det ena efter 5 års och det
andra efter 10 års väl vitsordad tjänst.
Kungl. Maj:ts nåd. proposition nr 58.
113
Bil. b.
Stat
för Livregementets grenadjärer (övriga fastlandsregementen utom Svea
och Göta livgarden samt Norrbottens regemente) efter genomförd härordning.
E | n | i e | s | kos | t n a d. |
|
|
|
|
|
|
| |
Lön, | Dagavlöning, |
|
|
|
|
|
| Summa | |||||
arvode, | fnrageersättning | Summa |
| et- sa | cremor. | kronor. | |||||||
|
| å kr. |
|
| kronor. |
|
|
|
|
|
| ||
tillägg. Kronor. | per dag | Kronor. |
|
|
|
|
|
|
|
| |||
|
| dagar. |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| |
|
|
|
|
|
|
|
| A. Befälsavlöning. |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| Officerare. |
|
|
|
|
|
6 000 | — | 6 | — | 2190 | — | 8190 | — | Överste (och sekundchef)....... | l | 8190 | _ |
|
|
4 500 | — | 5 | — | 1825 | — | 6 325 | — | Överstelöjtnant........... | l | 6 325 | — |
|
|
4 000 | — | 5 | — | 1825 | — | 5 825 | — | Majorer............... | 3 | 17475 | — |
|
|
3 400 | — | 4 | — | 1460 | — | 4 860 | — | Kaptener av 1. klassen........ | 9 | 43 740 | _ |
|
|
2 400 | — | 4 | — | 1460 | — | 3 860 | — | > »2. > ........ | 7 | 27 020 | _ |
|
|
1500 | — | 3 | — | 1095 | — | 2 595 | — | Löjtnanter av 1. > ........ | 11 | 28 545 | _ |
|
|
1020 | — | 3 | — | 1095 | — | 2115 | — | » >2’ > ........ | 11 | 23 265 | _ |
|
|
720 | — | 3 | — | 1095 | — | 1815 | — | Underlöjtnanter........... | 10 | 18150 | — | 172 710 | _ |
|
|
|
|
|
|
|
| Underofficerare. |
|
|
|
|
|
1200 | — | 2 | 50 | 912 | 50 | 2112 | 50 | Fanjunkare............. | 13 | 27 462 | 50 |
|
|
900 | — | 2 | — | 730 | — | 1630 | — | Sergeanter av 1. klassen....... | 13 | 21190 | _ |
|
|
780 | — | 2 | — | 730 | — | 1510 | — | > >2. > ....... | 12 | 18120 | — | 66 772 | 50 |
|
|
|
|
|
|
|
| Musikunderofflcerare. |
|
|
|
|
|
1200 | — | 2 | 50 | 912 | 50 | 2112 | 50 | Musikfanjunkare........... | 1 | 2112 | 50 |
|
|
900 | — | 2 | — | 730 | — | 1630 | — | Musiksergeanter av 1. klassen..... | 5 | 8150 | _ |
|
|
780 | — | 2 | — | 730 |
| 1510 | — | » >2. » ..... | 5 | 7 550 | — | 17812 | 50 |
|
|
|
|
|
|
|
| Civilmilitär personal. |
|
|
|
|
|
1000 | — | — | — | — | — | 1000 | — | Regementspastor, arvode....... | 1 | 1000 | _ |
|
|
4 000 | — | 5 | — | 1825 | — | 5 825 | — | Regementsläkare........... | 1 | 5 825 | — |
|
|
2 400 | — | 4 | — | 1460 | — | 3 860 | — | Bataljonsläkare........... | 1 | 3 860 | — |
|
|
900 | — | 2 | — | 730 | — | 1630 | — | Gevärshantverkare .......... | 1 | 1630 | — | 12 315 | _ |
|
|
|
|
|
|
|
| Gottgörelse för tjänstehästar. Lönetillägg och fnrageersättning till re- |
|
|
|
|
|
400 |
|
|
| 365 |
|
|
| mentsoflicerare efter två hästar för |
|
|
|
|
|
— | 1 | — | — | 765 | — | för en var av de övriga...... | 6 | — | — | 4 590 |
| ||
|
|
|
|
|
|
|
| Säger | — | — | — | 274200 | 1 i |
Bihang till senare Riksdagens protokoll 1914. 1 samt 28 käft. (Nr 58.) B 15
114
Kungl. Maj:ts nåd. proposition nr 58.
E | atet | S | kos | t n | a d. |
|
|
|
|
|
|
| |
Lön, |
| Dagavlöning, |
|
|
| > tf |
| Summa | |||||
arvode, löne- tillägg. Kronor. | fnrageersättning | Summa |
|
|
|
| kronor. | ||||||
å kr. | Kronor. | kronor. |
|
|
|
|
|
| |||||
|
| dagar. |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| |
|
|
|
|
|
|
|
| B. Manskapsavlöning och |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| rekryteringsmedel. |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| Manskap. |
|
|
|
|
|
600 | — | — | 50 | 182 | 50 | 782 | 50 | Dist.-korpraler (furirer) av 1. klassen | 14 | 10 955 | — |
|
|
360 | — | — | 50 | 182 | 50 | 542 | 50 | > » > 2. » | 30 | 16 275 | — |
|
|
300 | — | — | 40 | 146 | — | 446 | — | Korpraler.............. | 44 | 19 624 | — |
|
|
240 | — | — | 30 | 109 | 60 | 349 | 50 | Vicekorpraler............ | 44 | 15 378 | — |
|
|
180 | — | — | 20 | 73 | — | 253 | — | Volontärer............. | 60 | 15 180 | — |
|
|
360 | — | — | 50 | 182 | 50 | 542 | 50 | Sjnkv.-dist.-korpr. (furirer) av 2. klassen | 2 | 1085 | — |
|
|
300 | — | — | 40 | 146 | — | 446 | — | Sjukvårdskorpraler.......... | 2 | 892 | — |
|
|
240 | — | — | 30 | 109 | 50 | 349 | 50 | Sjnkvårdsvicekorpraler....... | 2 | 699 | — |
|
|
180 | — | — | 30 | 109 | 50 | 289 | 50 | Sjukvårdssoldater.......... Gev.-hantv.-dist.-korpr. (furir) av 2. klas- | 2 | 579 542 |
|
|
|
360 | — | — | 50 | 182 | 50 | 542 | 50 | sen................ | 1 | 50 |
|
| |
300 | — | — | 40 | 146 | — | 446 | — | Gevärshantverkarkorpral....... | 1 | 446 | — |
|
|
240 | — | — | 30 | 109 | 50 | •349 | 50 | Gdvärshantverkarvicekorpral..... | 1 | 349 | 50 |
|
|
180 | — | — | 30 | 109 | 60 | •289 | 50 | Gevärs hantverka rsoldat........ | 1 | 289 | 50 |
|
|
180 | — | — | 30 | 109 | 50 | ■289 | 50 | Hovslagarvicekorpral......... | 1 | 349 | 50 | 82 644 | — |
|
|
|
|
|
|
|
| Musikmanskap. |
|
|
|
|
|
360 | — | — | 50 | 182 | 60 | 542 | 50 | Musikdist.-korpr. (furirer) av 2. klassen | 3 | 1627 | 50 |
|
|
300 | — | — | 40 | 146 | — | ■ 446 | — | Musikkorpraler........... | 3 | 1338 | — |
|
|
240 | — | — | 30 | 109 | 50 | 349 | 50 | Musikvicekorpraler.......... | 3 | 1048 | 50 |
|
|
180 | — | — | 30 | 109 | 50 | 289 | 50 | Trumslagare eller hornblåsare..... | 9 | 2 605 | 50 |
|
|
— | — | — | 10 | 36 | 50 | 36 | 50 | Musikelever............. | 4 | 146 | — | 6 765 | 50 |
|
|
|
|
|
|
|
| Rekryteringsmedel. |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| 207 volontärer ä 50/3 kr........ | — | 3 416 | 67 |
|
|
— | — | — | — | — | — | — | — | 18 musikvolontärer ä 50/3 kr..... | — | 300 | — | 3 716 | 67 |
|
|
|
|
|
|
|
| Säger | — | — |
| 93126 | 17 |
|
|
|
|
|
|
|
| Summa | — | — | — | 367 326 | 17 |
Anm. Gevärshantverkare åtnjuter 2 ålderstillägg å lönen å 150 kronor, det ena efter 5 års och det
andra efter 10 års väl vitsordad tjänst. ,
Kungl. Maj:ts nåd. proposition nr 58.
115
Bil. c.
Stat
för Norrbottens regemente efter genomförd härordning.
E | n | ti e | t s | kos | t n a d. |
|
|
|
|
|
| 1 | |
Lön |
| Dagavlöning, |
|
|
| > |
|
| Summa | ||||
arvode, | fnrageersättning | Summa |
| <-+- P | Aronor. | kronor. | |||||||
å kr. | Kronor. | kronor. |
|
|
|
|
|
| |||||
|
| dagar. |
|
|
|
| A. Befälsavlöning. |
|
|
|
|
| |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| |
|
|
|
|
|
|
|
| Officerare. |
|
|
|
|
|
6 000 | — | 6 | _ | 2190 | _ | 8190 | _ | Överste.............. | 1 | 8190 |
|
|
|
4 500 | — | 5 | — | 1825 | — | 6 325 | — | Överstelöjtnant........... | 1 | 6 325 | _ |
|
|
4 000 | — | 5 | — | 1825 | — | 5 825 | — | Majorer.............. | 3 | 17 475 | _ |
|
|
3 400 | — | 4 | — | 1460 | — | 4 860 | — | Kaptener av 1. klassen........ | 11 | 53 460 | _ |
|
|
2 400 | — | 4 | — | 1460 | — | 3 860 | — | » >2. » ........ | 8 | 30 880 | _ |
|
|
1500 | — | 3 | — | 1095 | — | 2 595 | — | Löjtnanter av 1. > ........ | 13 | 33 735 | _ |
|
|
1020 | — | 3 | — | 1095 | — | 2115 | — | > >2. > ........ | 13 | 27 495 | _ |
|
|
720 | — | 3 | — | 1095 | — | 1815 | — | Underlöjtnanter........... | 10 | 18150 | — | 195 710 |
|
|
|
|
|
|
|
|
| Underofficerare. |
|
|
|
|
|
1200 | — | 2 | 50 | 912 | 50 | 2112 | 60 | Fanjunkare............. | 15 | 31687 | 50 |
|
|
900 | — | 2 | — | 730 | — | 1630 | — | Sergeanter av 1. klassen ....... | 15 | 24 450 | _ |
|
|
780 |
| 2 | — | 730 | — | 1510 | — | > >2. > ....... | 13 | 19 630 | — | 75767 | SO |
|
|
|
|
|
|
|
| Musikunderofficerare. |
|
|
|
|
|
1200 | — | 2 | 50 | 912 | 50 | 2112 | 50 | Musikfanjunkare........... | 1 | 2112 | 50 |
|
|
900 | — | 2 | — | 730 | — | 1630 | — | Musiksergeanter av 1. klassen..... | 5 | 8150 | _ |
|
|
780 | — | 2 | — | 730 | — | 1510 | — | » »2. > ..... | 5 | 7 550 | — | 17 812 | 50 |
|
|
|
|
|
|
|
| Civilmilitär personal. |
|
|
|
|
|
900 | — | 2 | — | 730 | — | 1630 | — | Gevärshantverkare.......... | 1 | — | — | 1630 | - |
|
|
|
|
|
|
|
| Gottgörelse för tjänstehästar. Lönetillägg och fnrageersättning till |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| regementsofficerare efter två hästar |
|
|
|
|
|
400 | — | 1 | — | 365 | — | 765 | — | var av de övriga......... | 6 | — | — | 4 590 | — |
|
|
|
|
|
|
|
| Säger | — | — | - | 295 510 |
|
116
Kungl. Maj:ts nåd. proposition nr 58.
E n h e | S | kos | t n a d. |
|
|
|
|
|
|
| |||
Lön, |
| Dagavlöning, |
|
|
| Sj |
| Summa | |||||
arvode, löne- tillägg. | furageersättning | Summa |
| SO |
|
| kronor. | ||||||
å kr. |
| kronor. |
|
|
|
|
|
| |||||
Kronor. | i 365 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| ||
|
| dagar. |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| |
|
|
|
|
|
|
|
| B. Manskapsavlöning och |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| rekryteringsmedel. |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| Manskap. |
|
|
|
|
|
600 | _ | — | 50 | 182 | 50 | 782 | 50 | Dist.-korpraler (furirer) av 1. klassen . | 14 | 10 955 | — |
|
|
1 360 | — | — | 60 | 182 | 50 | 542 | 50 | > > > 2. > | 30 | 16 275 | — |
|
|
300 | — | — | 40 | 146 | — | 446 | — | Korpraler.............. | 44 | 19 624 | — |
|
|
240 | — | — | 30 | 109 | 50 | 349 | 50 | Vicekorpraler............ | 44 | 15 378 | — |
|
|
180 | — | — | 20 | 73 | — | 253 | — | Volontärer............. | 60 | 15180 | — |
|
|
360 | — | — | 60 | 182 | 50 | 542 | 50 | Sjukv.-dist.-korpr. (furirer) av 2. klassen | 2 | 1085 | — |
|
|
300 | — | — | 40 | 146 | — | 446 | — | Sjukvårdskorpraler.......... | 2 | 892 | — |
|
|
240 | — | — | 30 | 109 | 50 | 349 | 50 | Sj ukvårdsvicekorpraler........ | 2 | 699 | — |
|
|
180 | — | — | 30 | 109 | 50 | 289 | 50 | Sjukvårdssoldater.......... Gev.-hantv.-dist.-korpr. (furir) av 2. klas- | 2 | 579 542 |
|
|
|
360 | _ | — | 50 | 182 | 50 | 542 | 50 | sen................ | 1 | 50 |
|
| |
300 | — | — | 40 | 146 | — | 446 | — | Gevärshantverkarkorpral....... | 1 | 446 | — |
|
|
240 | — | — | 30 | 109 | 50 | 349 | 50 | Gevärshantverkarvicekorpral...... | 1 | 349 | 50 |
|
|
180 | _ | — | 30 | 109 | 50 | 289 | 50 | Gevärshantverkarsoldat........ | 1 | 289 | 50 |
|
|
ISO | — | — | 30 | 109 | 50 | 289 | 50 | Hovslagarvicekorpral......... | 1 | 349 | 50 | 82 644 | — |
|
|
|
|
|
|
|
| Musikmanskap. |
|
|
|
|
|
360 | _ | _ | 60 | 182 | 50 | 542 | 50 | Musikdist.-korpr. (furirer) av 2. klassen | 3 | 1627 | 50 |
|
|
300 | — | — | 40 | 146 | — | 446 | — | Musikkorpraler........... | 3 | 1338 | — |
|
|
240 | — | — | 30 | 109 | 50 | 349 | 50 | Musikvicekorpraler.......... | 3 | 1048 | 50 |
|
|
180 | — | — | 30 | 109 | 50 | 289 | 50 | Trumslagare eller hornblåsare..... | 9 | 2 605 | 50 |
|
|
| — | — | 10 | 36 | 50 | 36 | 50 | Musikelever............. | 4 | 146 | — | 6 765 | 50 |
|
|
|
|
|
|
|
| Rekryteringsmedel. |
|
|
|
|
|
_ | _ | _ | _ | _ | _ | _ | _ | 205 volontärer å 50/3 kr........ | — | 3 416 | 67 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| 18 musikvolontärer ä 50/3 kr...... | — | 300 | — | 3 716 | 67 |
|
|
|
|
|
|
|
| Säger | — | — | — | 93 126 | 17 |
|
|
|
|
|
|
|
| Summa | — | — |
| 388636 | 17 |
Anm. Gevärshantverkare åtnjuter 2 ålderstillägg å lönen å 150 kronor, det ena efter 5 års och det
andra efter 10 års väl vitsordad tjänst.
Kungl. Maj:ts nåd. proposition nr 58.
117
Bil. d.
Stat
för Militärbefälet på Gottland samt Gottlands infanteriregemente
efter genomförd härordning.
E | n | h e | t s k o s | t | nåd. |
|
|
|
|
|
| 1 : | |
Lön |
| Dagavlöning, |
|
| A. Befälsavlöning. |
|
|
| Summa | ||||
arvode, löne- tillägg. Kronor. | furageersättning | Summa | o »T | Krön or. | kronor. | ||||||||
å kr. | Kronor. | kronor. | I. Militärbefälet. |
|
|
|
|
| |||||
|
| dagar. |
|
|
|
| Officerare. |
|
|
|
|
| |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| |
6 000 | — | 6 | — | 2190 | — | 8190 | — | Överste och militärbefälhavare .... | i | — | — | 8190 | — |
|
|
|
|
|
|
|
| Civilmilitiir personal. |
|
|
|
|
|
1000 | — | — | — | — | — | 1000 | — | Regementspastor........... | i | 1000 | _ |
|
|
4 000 | — | 5 | — | 1825 | — | 5 825 | — | Regementsläkare........... | i | 5 825 | _ |
|
|
2 400 | — | 4 | — | 1460 | — | 3 860 | — | Bataljonsläkare ........... | 2 | 7 720 | — | 14 545 | _ |
400 |
|
|
| 365 |
|
|
| Gottgörelse för tjänstehästar. Lönetillägg och furageersättning för två |
|
|
|
|
|
— | 1 | — | — | 765 | — | hästar till militärbefälhavaren . . . | o | — | — | 1530 | —i | ||
|
|
|
|
|
|
|
| Säger | — | — | — | 24 265 | : |
|
|
|
|
|
|
|
| Anm. Militärbefälhavaren åtnjuter ut- |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| över ovan upptagna avlöningsför-måner arvode å generalitetsstaten |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| II. Gottlands infanteri- |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| regemente. |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| Officerare. |
|
|
|
|
|
4 500 | — | 5 | — | 1825 | — | 6 325 | — | Överstelöjtnant........... | i | 6 325 | _ |
|
|
4 000 | — | 5 | — | 1825 | — | 5 825 | — | Majorer............... | 3 | 17 475 | _ |
|
|
3 400 | — | 4 | — | 1460 | — | 4 860 | — | Kaptener av 1. klassen........ | 9 | 43 740 | _ |
|
|
2 400 | — | 4 | — | 1460 | — | 3 860 | — | » >2. > ........ | 7 | 27 010 | _ |
|
|
1500 | — | 3 | — | 1095 | — | 2 595 | — | Löjtnanter av 1. klassen....... | 11 | 28 545 | _ |
|
|
1020 | — | 3 | — | 1095 | — | 2115 | — | » >2. > ....... | 11 | 23 265 | _ |
|
|
720 | — | 3 | — | 1095 | — | 1815 | — | Underlöjtnanter........... | 10 | 18150 | — | 164 520 | _ |
|
|
|
|
|
|
|
| Underofficerare. |
|
|
|
|
|
1200 | — | 2 | 50 | 912 | 50 | 2112 | 50 | Fanjunkare............. | 13 | 27 462 | 50 |
|
|
900 | — | 2 | — | 730 | — | 1630 | — | Sergeanter av 1. klassen....... | 13 | 21190 | _ |
|
|
780 | — | 2 | — | 730 |
| 1510 | — | » »2. » ....... | 12 | 18120 | — | 66 772 | 50 |
|
|
|
|
|
|
|
| Musikiinderofficerare. |
|
|
|
|
|
1200 | — | 2 | 50 | 912 | 50 | 2112 | 50 | Musikfanjunkare........... | 1 | 2112 | 50 |
|
|
900 | — | 2 | — | 730 | — | 1630 | — | Musiksergeanter av 1. klassen..... | 5 | 8150 | _ |
|
|
780 | — | 2 | — | 730 |
| 1510 |
| > >2. > .... | 5 | 7 550 | — | 17 812 | 50 |
|
|
|
|
|
|
|
| Transport | | — | -1 | — | 249105 | — |
118
Kungl. Maj:ts nåd. proposition nr 58.
E | a i | e t | s | kos | ; n | a d. |
|
|
|
|
|
|
|
Lön, |
| Dagavlöning, |
|
|
| > P |
| Summa | |||||
arvode, löne- tillägg. | f nrageersättning | Summa |
|
|
|
| kronor. | ||||||
å kr. |
| kronor. |
|
|
|
|
|
| |||||
Kronor. | i 365 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| ||
|
| dagar. |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| |
|
|
|
|
|
|
|
| Transport | — | — | — | 249 105 | — |
|
|
|
|
|
|
|
| Civilmilitär personal. |
|
|
|
|
|
900 | — | 2 | — | 730 | — | 1630 | — | Gevärshantverkare.......... | i | — | — | 1630 | _ |
|
|
|
|
|
|
|
| Gottgörelse för tjiinstehästar. Lönetillägg och furageersättning efter |
|
|
| 3 060 |
|
400 | — | 1 | — | 365 | — | 765 | — | eu häst för varje regementsofficer . . | 4 | — | — | — | |
|
|
|
|
|
|
|
| Säger | — | — | — | 253 295 | — |
|
|
|
|
|
|
|
| B. Manskapsavlöning och |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| rekryteringsmedel. |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| Manskap. |
|
|
|
|
|
600 | — | — | 50 | 182 | 50 | 782 | 50 | Dist.-korpraler (furirer) av 1. klassen . | 14 | 10 955 | — |
|
|
360 | — | — | 50 | 182 | 50 | 542 | 50 | > » » 2. » | 30 | 16 275 | — |
|
|
300 | — | — | 40 | 146 | — | 446 | — | Korpraler.............. | 44 | 19 624 | — |
|
|
240 | — | — | 30 | 109 | 50 | 349 | 50 | Vicekorpraler............ | 44 | 15 378 | — |
|
|
180 | — | — | 20 | 73 | — | 253 | — | Volontärer............. | 240 | 60 720 | — |
|
|
360 | — | — | 50 | 182 | 50 | 542 | 50 | Sjukv.-dist.-korpraler (furirer) av. 2. | 2 | 1085 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| klassen .............. | — |
|
| ||
300 | — | — | 40 | 146 | — | 446 | — | Sjukvårdskorpraler.......... | 2 | 892 | — |
|
|
240 | — | — | 30 | 109 | 50 | 349 | 50 | Sjukvårdsvicekorpraler........ | 2 | 699 | — |
|
|
180 | — | — | 30 | 109 | 60 | 289 | 50 | Sjuk vårdssoldater.......... Gev.-hantv.-dist.-korpral (furir) av 2. | 2 | 579 542 | ~~ |
|
|
360 | — | — | 50 | 182 | 50 | 542 | 50 | klassen .............. | 1 | 50 |
|
| |
300 | — | — | 40 | 146 | — | 446 | — | Gevärshantverkarkorpral....... | 1 | 446 | — |
|
|
240 | — | — | 30 | 109 | 50 | 349 | 50 | Gevärshantverkarvicekorpral..... | 1 | 349 | 50 |
|
|
180 | — | — | 30 | 109 | 50 | 289 | 50 | Gevärshantverkarsoldat........ | 1 | 289 | 50 |
|
|
180 | — | .- | 30 | 109 | 50 | 289 | 50 | Hovslagarvicekorpral......... | 1 | 349 | 50 | 128 184 | — |
|
|
|
|
|
|
|
| Mnsikmanskap. |
|
|
|
|
|
360 | — | — | 50 | 182 | 50 | 542 | 50 | Musikdist.-korpr. (furirer) av 2. klassen | 3 | 1627 | 50 |
|
|
300 | — | — | 40 | 146 | — | 446 | — | Musikkorpraler........... | 3 | 1338 | — |
|
|
240 | — | — | so | 109 | 50 | 349 | 50 | Musikvicekorpraler.......... | 3 | 1048 | 50 |
|
|
180 | — | — | 30 | 109 | 50 | 289 | 50 | Trumslagare eller hornblåsare..... | 9 | 2 605 | 50 |
|
|
— | — | — | 10 | 36 | 50 | 36 | 50 | Mnsikelever............. | 4 | 146 |
| 6 765 | 50 |
|
|
|
|
|
|
|
| Rekryteringsmedel. |
|
|
|
|
|
| — | — |
| — | — | — |
| 385 volontärer ä 50/3 kr........ |
| 6 416 | 67 |
|
|
— | — | — | — | — | — | — |
| 18 mnsikvolontärer ä 50/3 kr..... |
| 300 |
| 6 716 | 67 |
|
|
|
|
|
|
|
| Säger | — | — |
| 141666 | 17 |
|
|
|
|
|
|
|
| Summa | 1 — | — | - | 419 726 | 17 |
Anm. Gevärshantverkare åtnjuter 2 ålderstillägg å lönen å 150 kronor, det ena efter 5 års och det
andra efter 10 års väl vitsordad tjänst.
Kungl. Maj:ts nåd. ''proposition nr 58.
119
Bil. e.
Stat
för Livgardet till häst (Livregementets dragoner, Livregementets husarer,
Smålands husarregemente, Kronprinsens husarregemente och
Norrlands dragonregemente) efter genomförd härordning.
E | n | i e i | s | kos | t n a d. |
|
|
|
|
|
|
| |
Lön, |
| Dagavlöning, |
|
|
| > | Kronor. | Summa | |||||
arvode, löne- tillägg. Kronor. | furageersättning | Summa |
|
| kronor. | ||||||||
å kr. | Kronor. | kronor. | A. Befälsavlöning. |
|
|
|
|
| |||||
|
|
|
|
|
|
|
| Officerare. |
|
|
|
|
|
6 000 | — | 6 | — | 2190 | — | 8190 | — | Överste (ock sekundchef)....... | 1 | 8190 | — |
|
|
3 400 | — | 4 | — | 1460 | — | 4 860 | — | Hyttmästare av 1. klassen...... | 5 | 24 300 | — |
|
|
2 400 | — | 4 | — | 1460 | — | 3 860 | — | > >2. > ...... | 2 | 7 720 | _ |
|
|
1 B00 | — | 3 | — | 1095 | — | 2 595 | — | Löjtnanter >1. » ...... | 7 | 18165 |
|
|
|
1020 | — | 3 | — | 1095 | — | 2115 | — | > »2. » ...... | 6 | 12 690 | — |
|
|
720 | — | 3 | — | 1095 | — | 1815 | — | Underlöjtnanter........... | 5 | 9 075 | — | 80 140 | _ |
|
|
|
|
|
|
|
| Underofficerare. |
|
|
|
|
|
1200 | — | 2 | 50 | 912 | 50 | 2112 | 50 | Fanjunkare............ | 6 | 12 675 | _ |
|
|
900 | — | 2 | — | 730 | — | 1630 | — | Sergeanter av 1. klassen....... | 5 | 8150 | — |
|
|
780 | — | 2 | — | 730 | — | 1510 | — | » >2. » ....... | 5 | 7 550 | — | 28 375 | _ |
| |
|
|
|
|
|
|
| Musiknnderofflcerare. |
|
|
|
|
|
! 1200 | — | 2 | 60 | 912 | 50 | 2112, | 50 | Musikfanj ankare........... | 1 | 2112 | 50 |
| 1 |
900 | — | 2 | — | 730 | — | 1630 | — | Musiksergeanter av 1. klassen..... | 2 | 3 260 | — |
|
|
780 | — | 2 | — | 730 | — | 1510 | — | » >2. > ..... | 2 | 3 020 | — | 8 392 | 50 |
|
|
|
|
|
|
|
| Civilmilitär personal. |
|
|
|
|
|
1000 |
|
|
|
|
| 1000 | — | Regementspastor, arvode....... | 1 | 1000 | _ |
|
|
2 400 | — | 4 | — | 1460 | — | 3 860 | — | Bataljonsläkare........... | 1 | 3 860 | — |
|
|
2 400 | — | 4 | — | 1460 | — | 3 860 | — | Regementsveterinär.......... | 1 | 3 860 | — |
|
|
1020 | — | 3 | — | 1095 | — | 2115 | — | Bataljonsveterinär.......... | 1 | 2115 | — |
|
|
900 | — | 2 | — | 730 | — | 1630 | — | Gevärshantverkare.......... | 1 | 1630 | — | 12 465 | _ |
|
|
|
|
|
|
|
| t Gottgörelse för tjänstehästar. |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| Lönetillägg ock furageersättning efter |
|
|
|
|
|
400 |
|
|
|
|
|
|
| två hästar för varje officer ock en |
|
|
|
|
|
- | 1 | — | 365 | - | 765 | — | för vardera av veterinärerna .... | 54 | — | — | 41 310 | — | |
|
|
|
|
|
|
|
| Säger | — | — | — | 170 682 150 |
120
Kungl. Maj:ts nåd. proposition nr 58.
E | n | h. e | t s | kos | t | i a d. |
|
|
|
|
|
| |
Lön |
| Dagavlöning, |
|
|
| ► e | Kronor. | Summa | |||||
arvode, löne- tillägg. | fnrageersättning | Summa |
| e+- | kronor. | ||||||||
å kr. | kronor. | kronor. |
|
|
|
|
| ||||||
Kronor. | dagar. |
|
|
|
|
|
|
|
|
| |||
|
|
|
|
|
|
|
| B. Manskapsavlöning och |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| rekryteringsmedel. |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| Manskap. |
|
|
|
|
|
600 | — | — | 50 | 182 | 60 | 782 | 50 | Dist.korpraler (fnrirer) av 1. klassen. . | 8 | 6 260 | — |
|
|
360 | — | — | 50 | 182 | 50 | 542 | 50 | > ( » ) > 2. > . . | 18 | 9 765 | — |
|
|
300 | — | — | 40 | 146 | — | 446 | — | Korpraler.............. | 26 | 11596 | — |
|
|
240 | — | — | 80 | 109 | 50 | 349 | 50 | Vicekorpraler............ | 26 | 9 087 | — |
|
|
180 | — | — | 20 | 73 | — | 253 | — | Volontärer............. | 205 | 51865 | — |
|
|
360 | — | — | 50 | 182 | 50 | 542 | 60 | Sjukvårdsdistinktionskorpral (furir) av |
| 542 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| 2. klassen ............. | 1 | 50 |
|
| |
300 | — | — | 40 | 146 | — | 446 | — | Sjukvårdskorpral........... | 1 | 446 | — |
|
|
240 | — | — | 30 | 109 | 50 | 349 | 50 | Sjukvårdsvicekorpraler........ | 2 | 699 | — |
|
|
180 | — | — | 30 | 109 | 50 | 289 | 50 | Sjukvårdsryttare.......... | 1 | 289 | 50 |
|
|
360 | — | — | 50 | 182 | 50 | 542 | 50 | Hovslagardistinktionskorpraler (furirer) |
| 1085 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| av 2. klassen........... | 2 | — |
|
| |
300 | — | — | 40 | 146 | — | 446 | — | Hovslagarkorpraler.......... | 3 | 1338 | — |
|
|
240 | — | — | 30 | 109 | 50 | 349 | 60 | Hovslagarvicekorpraler........ | 3 | 1048 | 50 |
|
|
180 | — | — | 30 | 109 | 50 | 289 | 50 | Hovslagarryttare........... | 3 | 868 | 50 |
|
|
180 | — | — | 30 | 109 | 20 | 289 | 50 | Hantverksvicekorpral......... | 1 | 349 | 50 | 95 239 | 50 |
|
|
|
|
|
|
|
| Musikmanskap. |
|
|
|
|
|
360 | — | — | 50 | 182 | 50 | 542 | 50 | Slusikdist.-korpr. (furir) av 2. klassen . | 1 | 542 | 50 |
|
|
300 | — | — | 40 | 146 | — | 446 | — | Musikkorpral............ | 1 | 446 | — |
|
|
240 | — | — | 30 | 109 | 50 | 349 | 50 | Musikvieekorpral.......... | 1 | 349 | 50 |
|
|
180 | — | — | 30 | 109 | 50 | 298 | 50 | Trumpetare............. | 2 | 579 | — |
|
|
— | — | — | 10 | 36 | 50 | 36 | 50 | Musikelever............. | 2 | 73 | — | 1990 | — |
|
|
|
|
|
|
|
| Rekryteringsmedel. |
|
|
|
|
|
— | — | — | — | — | — | — | — | 300 volontärer ä 50/3 kr........ | — | 5 000 | — |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| 5 musikvolontärer ä 50/3 kr...... | — | 83 | 33 | 5083 | 33 |
|
|
|
|
|
|
|
| Säger | — | — | — | 102 312 | 83 |
|
|
|
|
|
|
|
| Summa | — | — | — | 272995 | 33 |
Amu. Gevärshantverkare åtnjuter 2 ålderstillägg å lönen å 150 kronor, det ena efter 5 års och det
andra efter 10 års val vitsordad tjänst.
Kungl. Maj:ts nåd. proposition nr 58.
121
Bil. f.
Stat
för Skånska husarregementet (Skånska dragonregementet) efter
genomförd härordning.
E | n | i e t s | kos | t n a d. |
|
|
|
|
|
|
| ||
Lön, |
| Dagavlöning, |
|
|
| ► |
| Summa | |||||
arvode, löne- tillägg. | furageersättning | Summa |
| P |
|
| kronor. | ||||||
å kr. | Kronor. | kronor. |
|
|
|
|
|
| |||||
Kronor. |
|
|
|
| A. Befälsavlöning. |
|
|
|
|
| |||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| |
|
|
|
|
|
|
|
| Officerare. |
|
|
|
|
|
6 000 | _ | 6 | __ | 2190 | _ | 8190 | — | Överste............... | 1 | 8190 | — |
|
|
4 500 | — | 5 | — | 1825 | — | 6 325 | — | Överstelöjtnant........... | 1 | 6 325 | — |
|
|
4 000 | — | 5 | — | 1825 | — | 5 825 | — | Majorer............... | 2 | 11650 | — |
|
|
3 400 | — | 4 | — | 1460 | — | 4 860 | — | Hyttmästare av 1. klassen...... | 10 | 48 600 | — |
|
|
2 400 | — | 4 | — | 1460 | — | 3 860 | — | > >2. » ...... | 3 | 11580 | — |
|
|
1500 | — | 3 | — | 1095 | — | 2 595 | — | Löjtnanter >1. » ...... | 14 | 36 330 | — |
|
|
1020 | _ | 3 | — | 1095 | — | 2 115 | — | > »2. > ...... | 12 | 25380 | — |
|
|
720 | — | 3 | — | 1095 | — | 1815 | — | Underlöjtnanter........... | 11 | 19 965 | — | 168020 | — |
|
|
|
|
|
|
|
| Underofficerare. |
|
|
|
|
|
1200 | — | 2 | 50 | 912 | SO | 2112 | 50 | Fanjunkare............. | 11 | 23 237 | 50 |
|
|
900 | — | 2 | — | 730 | — | 1630 | — | Sergeanter av 1. klassen....... | 10 | 16 300 | — |
|
|
780 | — | 2 | — | 730 | — | 1510 | — | > »2. » ....... | 10 | 15 100 | — | 54 637 | 50 |
|
|
|
|
|
|
|
| Musikunderofficerare. |
|
|
|
|
|
1200 | — | 2 | 50 | 912 | 60 | 2112 | 50 | Mnsikfanj ankare........... | 1 | 2112 | 50 |
|
|
900 | — | 2 | — | 730 | — | 1630 | — | Musiksergeanter av 1. klassen .... | 3 | 4 890 | — |
|
|
780 | — | 2 | — | 730 | — | 1510 | — | » > >2. > .... | 3 | 4530 | — | 11532 | 50 |
|
|
|
|
|
|
|
| Civilmilitär personal. |
|
|
|
|
|
1000 | — | — | — | — | — | 1000 | — | Regementspastor, arvode....... | 1 | 1000 | — |
|
|
4 000 | — | 5 | — | 1825 | — | 5 825 | — | Regementsläkare........... | 1 | 5 825 | — |
|
|
2 400 | — | 4 | — | 1460 | — | 3 860 | — | Bataljonsläkare........... | 1 | 3 860 | — |
|
|
2 400 | — | 4 | — | 1460 | — | 3 860 | — | Regementsveterinär.......... | 1 | 3 860 | — |
|
|
1020 | — | 3 | — | 1095 | — | 2115 | — | Batalj onsveterinärer........• | 2 | 4 230 | — |
|
|
900 | — | 2 | — | 730 | — | 1630 | — | Gevärshantverkare.......... | 2 | 3 260 | — | 22 035 | — |
|
|
|
|
|
|
|
| Gottgörelse för tjänsteliästar. Lönetillägg och furageersättning efter |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| två hästar för varje officer och en häst |
|
|
|
|
|
400 | — | 1 | — | 365 | — | 765 | — | för varje veterinär......... | in | — | — | 84 915 | — |
|
|
|
|
|
|
|
| Säger | 58 |
| _ | 341140 |
|
Bihang till senare Riksdagens protokoll 1914. 1 samt. 28 höft. (Nr 58.) B 16
122
Kungl. Majits nåd. proposition nr 58.
E | n | ii e | t s | kos | t | i a d. |
|
|
|
|
|
| |
Lön, | Dagavlöning, |
|
|
| 5» |
|
| Summa | |||||
arvode, löne- tillägg. | fnrageersättning | Summa |
| <r+- P | Kronor. | kronor. | |||||||
k kr. | Kronor. | kronor. |
|
|
|
|
| ||||||
Kronor. |
|
|
|
|
|
|
|
|
| ||||
|
|
|
|
|
|
|
| B. Manskapsavlöning och |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| rekryteringsmedel. |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| Manskap. |
|
|
|
|
|
600 | — | — | 50 | 182 | 50 | 782 | 50 | Dist.-korpralor (furirer) av 1. klassen | 16 | 12 520 | — |
|
|
860 | — | — | 50 | 182 | 50 | 542 | 50 | » ( » ) » 2. > | 36 | 19 530 | — |
|
|
300 | — | — | 40 | 146 | — | 446 | — | Korpraler.............. | 52 | 23192 | — |
|
|
240 | — | — | 30 | 109 | 50 | 349 | 50 | Vicekorpraler............ | 52 | 18174 | — |
|
|
180 | — |
| 20 | 73 | — | 253 | — | Volontärer............. | 402 | 101706 | — |
|
|
600 | — | — | 50 | 182 | 50 | 782 | 50 | Sjukv.-dist.-korpral (furir) av 1. klassen | 1 | 782 | 50 |
|
|
360 | — | — | 60 | 182 | 50 | 542 | 50 | > ( > ) > 2. > | 1 | 542 | 50 |
|
|
300 | — | — | 40 | 146 | — | 446 | — | Sjukvårdskorpraler.......... | 2 | 892 | — |
|
|
240 | — | — | SO | 109 | 50 | 349 | 50 | Sjukvärdsvicekorpralcr........ | 4 | 1398 | — |
|
|
180 | — | — | 30 | 109 | 50 | 289 | 50 | Sjukvårdsryttare........... | 2 | 579 | — |
|
|
860 | — | — | 50 | 182 | BO | 542 | 50 | Hovslagardistinktionskorpraler (furirer) |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| av 2. klassen........... | 4 | 2170 | — |
|
|
300 | — | — | 40 | 146 | — | 446 | — | Hovslagarkorpraler.......... | 6 | 2 676 | — |
|
|
240 | — | — | 30 | 109 | 50 | 349 | 60 | Hovslagarvicekorpraler........ | 6 | 2 097 | — |
|
|
180 | — | — | 30 | 109 | 50 | 289 | 50 | Hovslagarryttare........... | 6 | 1 737 | — |
|
|
180 | — | — | 30 | 109 | 50 | 289 | 50 | Hantverksvicekorpral......... | 1 | 349 | so | 188 345 | 60 |
|
|
|
|
|
|
|
| Musikmanskap. |
|
|
|
|
|
360 | — | — | 50 | 182 | 50 | 542 | 50 | Musikdist.-korpr. (furirer) av 2. klassen | 3 | 1627 | 50 |
|
|
300 | — | — | 40 | 146 | — | 446 | — | Musikkorpraler............ | 2 | 892 | — |
|
|
240 | — | — | 30 | 109 | 50 | 349 | 50 | Musikvicekorpraler.......... | 2 | 699 | — |
|
|
180 | — | — | 30 | 109 | 50 | 289 | 50 | Trumpetare............. | 8 | 2 316 | — |
|
|
— | — | — | 10 | 36 | 50 | 36 | 50 | Musikelever............. | 3 | 109 | BO | 5 644 | _ |
|
|
|
|
|
|
|
| Rekryteringsmedel. |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| 591 volontärer ä 50/3 kr........ | — | 9 850 | — |
|
|
— | — | — | — | — | — | “ | — | 15 musikvolontärer ä 50/3 kr..... | — | 250 | — | 10100 | — |
|
|
|
|
|
|
|
| Säger | — | — | — | 204 089 | 50 |
|
|
|
|
|
|
|
| Summa | — | — | — | 545 2*29 | 50 |
Anm. Gevärshantverkare åtnjuter 2 ålderstillägg å lönen å 150 kronor, det ena efter 5 års och det
andra efter 10 års val vitsordad tjänst.
Kungl. Maj:ts nåd. proposition nr 58.
123
Bil. g.
Stat
för överstelöjtnanter och majorer vid de sex fördelningskavalleriregementena
efter genomförd härordning.
E | n | i e 1 | s | kos | I) | a d. |
|
|
|
|
|
|
|
Lön, löne- | Dagavlöning, furageersättning | Summa |
| Antal. | Kronor. | Summa kronor. | |||||||
tillägg. Kronor. | ä kr. | Kronor. | kronor. | Befålsavlöning. Oflicerare. |
|
|
|
|
| ||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| |
4 500 | — | 5 | — | 1825 | — | 6 325 | — | Överstelöjtnanter........... | 3 | 18 975 | — |
|
|
4 000 | — | 5 | — | 1825 | — | 5 825 | — | Majorer............... | 3 | 17 475 | — | 36 450 | — |
|
|
|
|
|
|
|
| Gottgörelse för fjänstehiistar. |
|
|
|
|
|
400 |
| 1 |
| 365 |
| 765 |
| Lönetillägg och furageersättning efter | 12 | _ | _ | 9180 | _ |
|
|
|
|
|
|
|
| Summa | 1- | — | — | 45630 | - |
124
Kungl. Maj:ts nåd. proposition nr 58.
Bil. h.
Stat
för Svea artilleriregemente (Göta, Upplands och Smålands artilleriregementen)
efter genomförd härordning.
E | n | h e | t s k o s | t | nåd. |
|
|
|
|
|
|
| |
Lön, | Dagavlöning, |
|
|
|
|
|
| Summa | |||||
arvode, löne- tillägg. Kronor. | furageersättning | Summa |
| 0 | cremor. | kronor. | |||||||
å kr. | Kronor. | kronor. | A. Befälsavlöning. |
|
|
|
|
| |||||
|
|
|
|
|
|
|
| Officerare. |
|
|
|
|
|
6 000 | — | 6 | — | 2190 |
| 8190 |
| Överste............... | 1 | 8190 |
|
|
|
4 500 | _ | 5 | — | 1825 | — | 6 325 | — | Överstelöjtnanter........... | 2 | 12 650 | _ |
|
|
4 000 |
| 5 | — | 1825 | — | 5 825 | — | Majorer............... | 3 | 17 475 | _ |
|
|
3 400 | — | 4 | — | 1460 | — | 4 860 | — | Kaptener av 1. klassen........ | 11 | 53 460 | _ |
|
|
2 400 | — | 4 | — | 1460 | — | 3 860 | ''- | > >2. > ........ | 8 | 30 880 | _ |
|
|
1500 | — | 3 | — | 1095 | — | 2 595 | — | Löjtnanter av 1. > ........ | 11 | 28 545 | _ |
|
|
1020 | — | 3 | — | 1095 | — | 2115 | — | > > 2. > ........ | 9 | 19 035 | _ |
|
|
720 | — | 3 | — | 1095 | — | 1815 | — | Underlöjtnanter........... | 10 | 18150 | — | 188385 | — |
|
|
|
|
|
|
|
| Underofficerare. |
|
|
|
|
|
1200 | — | 2 | 50 | 912 | 50 | 2112 | 50 | Styckjunkare............ | 15 | 31687 | 50 |
|
|
900 | — | 2 | — | 730 | — | 1630 | — | Sergeanter av 1. klassen....... | 15 | 24 450 | _ |
|
|
| 780 | — | 2 | — | 730 | — | 1510 | — | > >2. > ....... | 15 | 22 650 | — | 78 787 | 50 |
|
|
|
|
|
|
|
| Musikunderofficerare. |
|
|
|
|
|
i 1200 | — | 2 | 50 | 912 | 50 | 2112 | 50 | Musikstyckjunkare.......... | 1 | 2112 | 50 |
|
|
900 | — | 2 | — | 730 | — | 1630 | — | Musiksergeanter av 1. klassen..... | 4 | 6 520 | — |
|
|
780 | — | 2 | — | 730 | — | 1510 | — | » >2. T> ..... | 4 | 6 040 | — | 14 672 | 50 |
| |
|
|
|
|
|
|
| Ciyilmilitär personal. |
|
|
|
|
|
1000 | — | — | — | —- | — | 1000 | — | Regementspastor, arvode....... | 1 | 1000 | _ |
|
|
4 000 | — | 5 | — | 1825 | — | 5 825 | — | Regementsläkare........... | 1 | 5 825 | — |
|
|
2 400 | — | 4 | — | 1460 | — | 3 860 | — | Bataljonsläkare........... | 1 | 3 860 | — |
|
|
2 400 | — | 4 | — | 1460 | — | 3 860 | — | Regementsveterinär......... | 1 | 3 860 | — |
|
|
1020 | — | 3 | — | 1095 | — | 2115 | — | Batalj onsveterinär.......... | 1 | 2115 | — | 16 660 | _ |
400 |
|
|
| 365 |
| 765 |
| fxottgörelse för tjänstehästar. Lönetillägg och furageersättning efter | 12 |
|
|
|
|
— | 1 | — |
| — | två hästar för varje regementsofficer . | — | — | 9180 | — | ||||
|
|
|
|
|
|
|
| Säger | — | — | -| | 307 685 | — |
Kungl. Maj:ts nåd. proposition nr 58.
125
E | n | h e | t S | kos | t | nåd. |
|
|
|
|
|
| |
Lön, | Dagavlöning, |
|
|
|
|
|
| Summa | |||||
arvode. löne- tillägg. Kronor. | furageersättning | Summa |
|
| > H O Ö O ►1 | kronor. | |||||||
å kr. | Kronor. | kronor. |
|
|
|
|
| ||||||
|
| dagar. |
|
|
|
|
|
|
|
|
| ||
|
|
|
|
|
|
|
| B. Manskapsavlöning och |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| rekryteringsmedel. |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| Manskap. |
|
|
|
|
|
600 | — | — | 50 | 182 | 50 | 782 | 50 | Eörstekonst. (furirer) av 1. klassen . . | 18 | 14 085 | _ |
|
|
360 | — | — | so | 182 | 50 | 542 | 50 | » > ( > ) > 2. > | 37 | 20 072 | 50 |
|
|
300 | — | — | 40 | 146 | — | 446 | — | Andrekonstaplar........... | 44 | 19 624 | — |
|
|
240 | — | — | 30 | 109 | 50 | 349 | 50 | Vicekonstaplar............ | 44 | 15 378 | — |
|
|
180 | — | — | 20 | 73 | — | 253 | — | Volontärer............. | 132 | 33 396 | — |
|
|
360 | — | — | 50 | 182 | 50 | 542 | 50 | Sjukv.-förstekonst. (fnrirer) av 2. klassen | 2 | 1085 | _ |
|
|
300 | — | — | 40 | 146 | — | 446 | — | Sjukvårdsandrekonstaplar....... | 2 | 892 | — |
|
|
240 | — | — | 30 | 109 | 50 | 349 | 50 | Sj nkvårdsvicekonstaplar....... | 2 | 699 | — |
| 1 |
180 | — | — | 30 | 109 | 50 | 289 | 50 | Sjnkvårdsartillerister......... | 2 | 579 | — |
|
|
360 | — | — | 50 | 182 | 50 | 542 | 50 | Hantverksförstekonst. (furir) av 2. klassen | 1 | 542 | 50 |
|
|
300 | — | — | 40 | 146 | — | 446 | — | Hantverksandrekonstaplar....... | 3 | 1338 | — |
|
|
240 | — | — | 30 | 109 | 50 | 349 | 50 | Hantverksvicekonstaplar....... | 3 | 1048 | 50 |
|
|
180 | — | — | 30 | 109 | SO | 289 | 50 | Hantverksartillerister......... | 4 | 1158 | — |
|
|
360 | — | — | 50 | 182 | 60 | 542 | 50 | Hovslagarförstekonstapel (furir) av 2. kl. | 1 | 542 | 50 |
|
|
300 | — | — | 40 | 146 | — | 446 | — | Hovslagarandrekonstaplar....... | 3 | 1338 | — |
|
|
240 | — | — | 30 | 109 | 50 | 349 | 50 | Hovlagarvicekonstaplar........ | 3 | 1048 | 50 |
|
|
180 | — | — | 30 | 109 | 50 | 289 | 50 | Hovslagarartillerister......... | 4 | 1158 | — | 113 984 | 50 |
|
|
|
|
|
|
|
| Musik manskap. |
|
|
|
|
|
360 | — | — | 50 | 182 | 50 | 542 | 50 | Musikförstekonstaplar (furirer) av 2. kl. | 2 | 1085 | — |
|
|
300 | — | — | 40 | 146 | — | 446 | — | Musikandrekonstapel......... | 1 | 446 | — |
|
|
240 | — | — | 30 | 109 | 50 | 349 | 50 | Musikvicekonstaplar......... | 2 | 699 | — |
|
|
180 | — | — | 30 | 109 | 50 | 289 | 60 | Trumpetare............. | 2 | 579 | — |
|
|
— | — | — | 10 | 36 | 50 | 36 | 60 | Musikelever............. | 2 | 73 | — | 2 882 | _ |
|
|
|
|
|
|
|
| Rekryteringsmedel. |
|
|
|
|
|
— | — | — | — | — | — | — | — | 305 volontärer ä 50/3 kr........ |
| 5 083 | 34 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| 7 musikvolontärer å 50/3 kr...... |
| 116 | 66 | 5 200 | — |
|
|
|
|
|
|
|
| Säger | — |
| — | 122 066 | 50 |
|
|
|
|
|
|
|
| Summa | — |
| — | 429 751 | 50 |
126
Kungl. Maj:ts nåd. proposition nr 58.
Bil. i.
Stat
för Vendes artilleriregemente efter genomförd härordning.
E | n | h e | s | kos | t n a d. |
|
|
|
|
|
| ||
Lön, | Dagavlöning, |
|
|
| É> ö |
| Summa | ||||||
arvode, | ifnrageersättning | Summa |
| p |
|
| kronor. | ||||||
|
| å kr. |
|
| kronor. |
|
|
|
|
| |||
tillägg. | per dag |
|
|
|
|
|
|
|
| ||||
Kronor. | i 365 |
|
|
|
|
|
|
|
|
| |||
|
| dagar. |
|
|
|
|
|
|
|
|
| ||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| Officerare. |
|
|
|
|
|
6 000 | _ | 6 | _ | 2190 | _ | 8190 | _ | Överste............... | i | 8190 | — |
|
|
4 500 | — | 5 | — | 1825 | — | 6 325 | — | Överstelöjnanter........... | 2 | 12 650 | — |
|
|
4 000 | — | 5 | — | 1825 | — | 5 825 | — | Majorer............... | 4 | 23 300 | — |
|
|
B 400 | — | 4 | — | 1460 | — | 4 860 | — | Kaptener av 1. klassen........ | 14 | 68 040 | — |
|
|
2 400 | — | 4 | — | 1460 | — | 3 860 | — | » »2. > ........ | 9 | 34740 | — |
|
|
1500 | —- | 3 | — | 1095 | — | 2 595 | — | Löjtnanter av 1. > ........ | 14 | 36 330 | — |
|
|
1020 | — | 3 | — | 1 095 | — | 2115 | — | » » 2. » ........ | 10 | 21150 | — |
|
|
720 | — | 3 | — | 1095 | — | 1815 | - | Underlöjtnanter........... | 12 | 21780 | — | 226 180 | — |
|
|
|
|
|
|
|
| Underofficerare. |
|
|
|
|
|
1200 | — | 2 | 50 | 912 | 50 | 2112 | 50 | Styckjunkare............ | 18 | 38025 | — |
|
|
900 | — | 2 | — | 730 | — | 1630 | — | Sergeanter av 1. klassen....... | 19 | 30 970 | — |
|
|
780 | — | 2 | — | 730 | — | 1510 | — | » >2. > ....... | 19 | 28 690 | — | 97 685 | — |
|
|
|
|
|
|
|
| Musikunderofficerare. |
|
|
|
|
|
1200 | — | 2 | 50 | 912 | 50 | 2112 | 50 | Musikstyckj ankare.......... | 1 | 2112 | 50 |
|
|
900 | — | 2 | — | 730 | — | 1630 | — | Musiksergeantor av 1. klassen..... | 5 | 8150 | — |
|
|
780 | — | 2 | — | 730 | — | 1510 | — | > >2. > ..... | 5 | 7 550 | — | 17 812 | 50 |
|
|
|
|
|
|
|
| Civilmilitär personal. |
|
|
|
|
|
1000 | — | — | — | — | — | 1000 | — | Regementspastor, arvode....... | 1 | 1000 | — |
|
|
4 000 | — | 5 | — | 1825 | — | 5 825 | — | Regementsläkare........... | 1 | 5 825 | — |
|
|
2 400 | — | 4 | — | 1460 | — | 3860 | — | Bataljonsläkare........... | 1 | 3 860 | — |
|
|
2 400 | — | 4 | — | 1460 | — | 3 860 | — | Regementsveterinär •........ | 1 | 3 860 | — |
|
|
1020 | — | 3 | — | 1095 | — | 2115 | — | Batalj onsveterinär.......... | 1 | 2115 | — | 16 660 | — |
|
|
|
|
|
|
|
| Gottgörelse för tjänsteliilstar. |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| Lönetillägg och furageersättning efter |
|
|
|
|
|
400 | - | 1 | — | 365 | — | 765 | — | två hästar för varje regementsofficer | 14 | — | — | 10 710 | — |
|
|
|
|
|
|
|
| Säger | — | — | — | 369 047 | 50 |
Kungl. Maj:ts nåd. proposition nr 58.
127
E | n | h e | t s k o s | t | nåd. |
|
|
|
|
|
|
| |
Lön, | Dagavlöning, |
|
|
| P |
| Summa | ||||||
arvode, löne- tillägg. Kronor. | furageersättning | Summa |
| p |
|
| kronor. | ||||||
å kr, | Kronor. | kronor. |
|
|
|
|
|
| |||||
|
| dagar. |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| |
|
|
|
|
|
|
|
| B. Manskapsavlöning och |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| rekryteringsmedel. |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| Manskap. |
|
|
|
|
|
600 | — | — | 50 | 182 | 50 | 782 | BO | Eörstekonst. (furirer) av 1. klassen . . | 23 | 17 997 | 50 |
|
|
360 | — | — | 50 | 182 | 50 | 542 | BO | » » ( > ) i 2. > . . | 47 | 25 497 | 50 |
|
|
300 | — | — | 40 | 146 | — | 446 | — | Andrekonstaplar........... | 56 | 24 976 | — |
|
|
240 | — | — | 30 | 109 | 50 | 349 | 50 | Vicekonstaplar............ | 56 | 19 572 | — |
|
|
180 | — | — | 20 | 73 | — | 253 | — | Y olontärer.............. | 168 | 42 504 | — |
|
|
360 | — | — | 50 | 182 | 50 | 542 | 50 | Sjukv.-förstekonst. (furirer) av 2. klassen | 2 | 1085 | — |
|
|
300 | — | — | 40 | 146 | — | 446 | — | Sjukvårdsandrekonstaplar....... | 2 | 892 | — |
|
|
240 | — | — | 30 | 109 | 50 | 349 | 50 | Sjukvårdsvicekonstaplar....... | 3 | 1048 | 50 |
|
|
180 | — | — | 30 | 109 | 50 | 289 | 50 | Sjukvårdsartillerister......... | 3 | 868 | 50 |
|
|
360 | — | — | 50 | 182 | 50 | 542 | 50 | Hantverksförstekonst. (furirer) av2. klassen | 2 | 1085 | — |
|
|
300 | — | — | 40 | 146 | — | 446 | — | Hantverksandrekonstaplar...... | 3 | 1338 | — |
|
|
240 | — | — | 30 | 109 | 50 | 349 | 50 | Hantverksvicekonstaplar....... | 4 | 1398 | — |
|
|
180 | — | — | 30 | 109 | 50 | 289 | BO | Hantverksartillerister ........ | 5 | 1447 | 50 |
|
|
360 | — | — | 50 | 182 | 50 | 542 | 50 | Hovslagarförstekonstaplar (furirer) av 2. kl. | 2 | 1085 | — |
|
|
300 | — | — | 40 | 146 | — | 446 | — | HovslagaTandrekonstaplar....... | 3 | 1338 | — |
|
|
240 | — | — | 30 | 109 | 50 | 349 | 50 | Hovslagarvicekonstaplar....... | 4 | 1398 | — |
|
|
180 | — | — | 30 | 109 | 50 | 289 | 50 | Hovslagarartillerister......... | 5 | 1447 | 50 | 144 978 | 50 |
|
|
|
|
|
|
|
| Musikmanskap. |
|
|
|
|
|
360 | — | — | 50 | 182 | 60 | 542 | 50 | Musikförstekonstaplar (furirer) av 2. kl. | 2 | 1085 | — |
|
|
300 | — | — | 40 | 146 | — | 446 | — | Musikandrekonstapel......... | 1 | 446 | — |
|
|
240 | — | — | 30 | 109 | 60 | 349 | 50 | Musikvicekonstaplar......... | 2 | 699 | — |
|
|
180 | — | — | 30 | 109 | 50 | 289 | 50 | Trumpetare............. | 3 | 868 | 50 |
|
|
— | — | — | 10 | 36 | 50 | 36 | 50 | Musikelever............. | 2 | 73 | — | 3171 | 50 |
|
|
|
|
|
|
|
| Rekryteringskostnadcr. |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| 388 volontärer ä 50/3 kr........ | — | 6 466 | 67 |
|
|
— | - | — | — | — |
| — | — | 8 musikvolontärer å 50/3 kr...... | — | 133 | 33 | 6 600 | — |
|
|
|
|
|
|
|
| Säger | — | — | — | 154 749 | 50 |
|
|
|
|
|
|
|
| Summa | — | — | — | 523 797 | — |
128
Kungl. Maj:ts nåd. proposition nr 58.
Bil. j.
Stat
för Norrlands artilleriregemente efter genomförd härordning.
E | n | i e | s | kos | t n a d |
|
|
|
|
|
|
| |
Lön |
| Dagavlöning, |
|
|
| > B |
| Summa | |||||
arvode, löne- tillägg. | furageersättning | Summa |
|
|
|
| kronor. | ||||||
å, kr. | Kronor. | kronor. | A. Befälsavlöning. |
|
|
|
|
| |||||
Kronor. |
|
|
|
| Officerare. |
|
|
|
|
| |||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| |
6 000 | _ | 6 | _ | 2190 | _ | 8190 | _ | Överste............... | i | 8190 | — |
|
|
4 500 | — | 5 | — | 1825 | — | 6 325 | — | Överstelöjtnanter........... | 2 | 12 650 | — |
|
|
4 000 | — | 5 | — | 1825 | — | 5 825 | — | Majorer............... | 3 | 17 475 | — |
|
|
3400 | — | 4 | — | 1460 | — | 4 860 | — | Kaptener av 1. klassen........ | 11 | 53 460 | — |
|
|
2 400 | _ | 4 | — | 1460 | — | 3 860 | — | > »2. > ........ | 8 | 30 880 | — |
|
|
1500 | — | 3 | — | 1095 | — | 2595 | — | Löjtnanter av 1. > ........ | 11 | 28 545 | — |
|
|
1020 | — | 3 | — | 1095 | — | 2115 | — | > » 2. > ........ | 9 | 19 035 | — |
|
|
720 | — | 3 | — | 1095 | — | 1815 | — | Underlöjtnanter........... | 10 | 18 150 | — | 188385 | _ |
|
|
|
|
|
|
|
| Underofficerare. |
|
|
|
|
|
1200 | _ | 2 | 50 | 912 | 50 | 2112 | 50 | Styckjunkare............ | 15 | 31 687 | 50 |
|
|
900 | — | 2 | — | 730 | — | 1630 | — | Sergeanter av 1. klassen....... | 15 | 24 450 | — |
|
|
780 | — | 2 | — | 730 |
| 1510 | — | > >2. > ....... | 15 | 22 650 | — | 78 787 | 50 |
|
|
|
|
|
|
|
| Musikunderofficerare. |
|
|
|
|
|
1200 | — | 2 | so | 912 | 50 | 2112 | 50 | Musikstyckj ankare.......... | 1 | 2112 | 50 |
|
|
900 | — | 2 | — | 730 | — | 1630 | — | Musiksergeanter av 1. klassen..... | 4 | 6 520 | — |
|
|
780 | — | 2 | — | 730 | — | 1510 | — | » > 2. > ..... | 4 | 6 040 | — | 14 672 | 50 |
|
|
|
|
|
|
|
| Civilmilitär personal. |
|
|
|
|
|
1000 | — | — | — | — | — | 1000 | — | Regementspastor, arvode....... | 1 | 1000 | — |
|
|
4 000 | — | 5 | — | 1825 | — | 5 825 | — | Regementsläkare........... | 1 | 5825 | — |
|
|
2 400 | — | 4 | — | 1460 | — | 3 860 | — | Regementsveterinär.......... | 1 | 3 860 | — |
|
|
1020 | — | 3 | — | 1095 | — | 2115 | — | Batalj onsveterinär.......... | 1 | 2115 | — | 12 800 | — |
|
|
|
|
|
|
|
| Gottgörelse för tjänstehästar. Lönetillägg och furageersättning efter |
|
|
| 9180 |
|
400 | — | 1 |
| 365 | — | 765 | — | två hästar för värjo regementsofficer . | 12 | — | — | — | |
|
|
|
|
|
|
|
| Säger | — | — | — | 303 825 | — |
Kungl. Maj:t$ nåd. proposition nr 58.
1-29
E | n | i e t 8 | kos | t I | a d |
| 1 |
|
|
|
| ||
Lön, |
| Dagavlöning, |
|
|
| > | Kronor. | Summa | |||||
arvode, löne- tillägg. | furageeraättning | Samma |
|
| kronor. | ||||||||
ä kr. | Kronor. | kronor. |
|
|
|
|
| ||||||
Kronor. |
|
|
|
|
|
|
|
|
| ||||
|
|
|
|
|
|
|
| . B. Manskapsa visning och |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| rekryteringsmedel. |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| Manskap. |
|
|
|
|
|
600 | — | — | 50 | 182 | 50 | 782 | 50 | Förstekonst. (furirer) av 1. klassen . . | 18 | 14 085 |
|
|
|
360 | — | — | 50 | 182 | 50 | 542 | 50 | > ( » ) > 2. > | 37 | 20 072 | 50 |
|
|
300 | — | — | 40 | 146 | — | 446 | — | Andrekonstaplar........... | 44 | 19 624 | — |
|
|
240 | — | — | 30 | lön | 50 | 349 | 60 | Vicekonstaplar............ | 44 | 15 378 | — |
|
|
180 | — | — | 20 | 73 | — | 253 | — | Volontärer.............. | 132 | 33 396 | — |
|
|
360 | — | — | 50 | 182 | 50 | 542 | 50 | Sjukv.-förstekonat. (furirer) av 2. klassen | 2 | 1085 | — |
| I |
300 | — | — | 40 | 146 | — | 446 | — | Sjukvårdsandrekonstaplar....... | 2 | 892 | — |
|
|
240 | — | — | 30 | 109 | 50 | 349 | 50 | Sjukvårds vicekonstaplar....... | 2 | 699 | — |
| i |
180 | — | — | 30 | 109 | 50 | 289 | 50 | Sjukvårdsartillerister......... | 2 | 579 | — |
| | |
360 | — | — | 50 | 182 | 50 | 542 | 50 | Hantverksförstekonst. (furir) av 2. klassen | 1 | 542 | 50 |
| 1 |
300 | — | — | 40 | 146 | — | 446 | — | Hantverksandrekonstaplar....... | 3 | 1338 | — |
|
|
240 | — | — | 30 | 109 | 50 | 349 | 50 | Hantverksvicekonstaplar....... | 3 | 1048 | 50 |
|
|
180 | — | — | 30 | 109 | 50 | 289 | 50 | Hantverksartillerister,......... | 4 | 1 158 | — |
|
|
360 | — | — | 50 | 182 | 50 | 542 | 50 | Hovslagarförstekonst. (furir) av 2. klassen | 1 | 542 | 50 |
|
|
300 | — | — | 40 | 146 | — | 446 | — | Hovslagarandrekonstaplar....... | 3 | 1338 | — |
|
|
240 | — | — | 30 | 109 | 50 | 349 | 50 | Hovslagarvicekonstaplar....... | 3 | 1048 | 50 |
|
|
180 | — | — | 30 | 109 | 50 | 289 | 50 | Hovslagarartillerister......... | 4 | 1158 | — | 113 984 | 50 |
|
|
|
|
|
|
|
| Musikmanskap. |
|
|
|
|
|
360 | — | — | 50 | 182 | 50 | 542 | 50 | Musikförstekonst. (furirer) av 2. klassen . | 2 | 1085''— |
|
| |
300 | — | — | 40 | 146 | — | 446 | — | Musikandrekonstapel......... | 1 | 446 |
|
|
|
240 | — | — | 30 | 109 | 50 | 349 | 50 | Musikvicekonstaplar......... | 2 | 699 |
|
|
|
, 180 | — | — | 30 | 109 | 50 | 289 | 50 | Trumpetare............. | 2 | 579 — |
|
| |
— | — | — | 10 | 36 | 50 | 36 | 50 | Jlusikelever............. | 2 | 73 | — | 2 882 | _! |
|
|
|
|
|
|
|
| Rekryteringsmedel. |
|
|
|
| |
|
|
|
|
|
|
|
| 305 volontärer ä 50/3 kr........ | — | 5 083! S 4 |
|
| |
|
|
|
|
|
|
|
| 7 musikvoiontärer å 50/3 kr..... | — | 11666 | 5 200 | — | |
|
|
|
|
|
|
|
| Säger | — | — |
| 122 066 | 50 |
|
|
|
|
|
|
|
| Summa | — | _ | _ | 425 891 | 50 |
Bihang till senare Riksdagens protokoll 1914. 1 samt 28 käft. {Nr 58.) B17
130
jKatigt. Maj:ts nåd. proposition nr 58.
Bil. k.
Stat
för Gottlands artillerikår efter genomförd härordning.
E | n | i e | t fe. | kos | t n a d. |
|
|
|
|
|
|
| |
Lön. | Dagavlöning, |
|
|
| > |
|
| Summa | |||||
arvode, | furageersättning |
|
|
| •rf- & | jvronor. |
| ||||||
löne |
|
|
|
|
| Summa. |
|
|
|
|
|
| |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| ||||
tillägg. Kronor. | per dag | Kronor. |
|
| A. Befälsavlöning. |
|
|
|
|
| |||
|
| dagar. |
|
|
|
| Officerare. |
|
|
|
|
| |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| |
4 500 | — | 5 | — | 1825 | — | 6 325 | — | Överstelöjtnant........... | 1 | 6 325 | _ |
|
|
3 400 | — | 4 | — | 1460 | — | 4860 | — | Kaptener av 1. klassen........ | 4 | 19 440 | — |
|
|
2 400 | — | 4 | — | 1460 | — | 3 860 | — | » >2. » ........ | 2 | 7 720 | _ |
|
|
1500 | — | 3 | — | 1095 | — | 2 595 | — | Löjtnanter av 1. > ........ | 5 | 12 975 | — |
|
|
1020 | — | 3 | — | 1095 | — | 2115 | — | » »2. > ........ | 5 | 10575 | — |
|
|
720 | — | 3 | — | 1095 | — | 1815 | — | Underlöjtnanter........... | 4 | 7 260 | — | 64 295 | _ |
|
|
|
|
|
|
|
| Underofficerare. |
|
|
|
|
|
1200 | — | 2 | 50 | 912 | 50 | 2112 | 50 | Styckjunkare............ | 4 | 8 450 | _ |
|
|
900 | — | 2 | — | 730 | — | 1630 | — | Sergeanter av 1. klassen....... | 5 | 8150 | — |
|
|
780 | — | 2 | — | 730 | — | 1510 | — | > > 2. > ....... | 4 | 6 040 | — | 22 640 | _ |
|
|
|
|
|
|
|
| Musik» nderofficernre. |
|
|
|
|
|
900 | — | 2 | — | 730 | — | 1630 | — | Musiksergeant av 1. klassen..... | 1 | — | — | 1630 | _ |
|
|
|
|
|
|
|
| Civilmilitär personal. |
|
|
|
|
|
1020 | — | 3 | — | 1095 | — | 2115 | — | Batalj onsveterinär.......... | 1 | — | — | 2115 | _ |
400 |
|
|
| 365 |
| 765 |
| dottgörelse för fjiinstehästar. Lönetillägg ocli fnrageersättning efter två |
|
|
|
|
|
— | 1 | — | — | — | hästar för kårchefen........ | 2 | — | — | 1 530 | — | |||
|
|
|
|
|
|
|
| Säger | — | — | — | 92 210 | — |
|
|
|
|
|
|
|
| B. Manskapsavlöning och re- |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| kryteringsmedel: |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| Manskap. |
|
|
|
|
|
600 | _ | — | 50 | 182 | 50 | 782 | 50 | Förstekonst. (furirer) av 1. klassen . . . | 7 | 5 477 | 60 |
|
|
360 | — | — | 50 | 182 | 50 | 542 | 50 | > ( > ) > 2. > ... | 15 | 8137 | 60 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| Transport |
| 13 615 | — |
|
|
Kungl. Maj:ts nåd. proposition nr Ö8.
131
E | n | i e | ; s | kos | t n a d. |
|
|
|
|
|
|
| |
Lön, arvod |
| Dagavlöning, |
|
|
| > |
| Summa | |||||
B, | furageersättning | Summa. |
|
|
|
| kronor. | ||||||
löne- | å kr. |
|
|
|
|
|
|
|
| ||||
tillägg. | per dag | kronor. |
|
|
|
|
|
|
|
| |||
|
| dagar. |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| |
|
|
|
|
|
|
|
| Transport |
| 13 615 | _ |
|
|
300 | — | — | 40 | 146 | — | 446 | — | Andrekonstaplar........... | 22 | 9 812 | — |
|
|
240 | — | — | 30 | 109 | 50 | 349 | 50 | Vicekonstaplar............ | 22 | 7 689 | — |
|
|
180 | — | — | 20 | 73 | — | 253 | — | Volontärer............. | 67 | 16 951 | — |
|
|
360 | — | — | 50 | 182 | 50 | 542 | 60 | Sjukv.-förstekonst. (furir) av 2. klassen . | 1 | 542 | 50 |
|
|
300 | — | — | 40 | 146 | — | 446 | — | Sjukvårdsandrekonstapel....... | 1 | 446 | — |
|
|
240 | — | — | 30 | 109 | 50 | 349 | 50 | Sjukvårdsvicekonstaplar....... | 2 | 699 | — |
|
|
180 | — | — | 30 | 109 | 50 | 289 | 50 | Sjukvårds artillerist.......... | 1 | 289, | 50 |
|
|
300 | — | — | 40 | 146 | — | 446 | — | Hantverksandrekonstapel....... | 1 | 446 | — |
|
|
240 | — | — | 30 | 109 | 50 | 349 | 50 | Hantverksvicekonstapel........ | 1 | 349 | 50 |
|
|
180 | — | — | 30 | 109 | 50 | 289 | 50 | Hantverksartillerister......... | 2 | 579 | — |
|
|
300 | — | — | 40 | 146 | — | 446 | — | Hovslagarandrekonstapel...... . | 1 | 446 | — |
|
|
240 | — | — | 30 | 109 | 50 | 349 | 50 | Hovslagarvicekonstapel........ | 1 | 349 | 50 |
|
|
180 | — |
| 30 | 109 | 50 | 289 | 50 | Hovslagarartillerist......... | 1 | 289 | 50 | 52 503 | 50 |
|
|
|
|
|
|
|
| Musikmanskap. |
|
|
|
|
|
360 | — | — | 50 | 182 | 50 | 542 | 50 | Musikförstekonstapel (furir) av 2. klassen | 1 | 542 | 50 |
|
|
300 | — | — | 40 | 146 | — | 446 | — | Musikandrekonstapel......... | 1 | 446 | — |
|
|
240 | — | — | 80 | 109 | 50 | 349 | 50 | Musikvicekonstapel.......... | 1 | 349 | 50 |
|
|
180 | — | — | 30 | 109 | 50 | 289 | 50 | Trumpetare............. | 2 | 579 | — |
|
|
— | — | — | 10 | 36 | 50 | 36 | 50 | Musikelev.............. | 1 | 36 | 50 | 1953 | 50 |
|
|
|
|
|
|
|
| Rekryteringsmedel. |
|
|
|
|
|
— | — | — | — | — | — | — | — | 145 volontärer ä 50/3 kr......... | — | 2 416 | 67 |
|
|
— | — | — | — | — | — | — | — | 5 musikvolontärer å 50/3 kr...... | — | 83 | 33| 2 500 | — | |
|
|
|
|
|
|
|
| Säger | — | — | - | 56 957 | — |
|
|
|
|
|
|
|
| Summa | — | __1_ | 149167 |
|
132
Kungl. Maj: t a nåd. proposition nr 58.
Bil. I,
Stat
för Boden—Karlsborgs artilleriregemente efter genomförd härordning.
E | n h e | s | kos | t | a d. |
|
|
|
|
|
|
| |
Lön |
| Dagavlöning, |
|
|
| E3 |
| Summa | |||||
arvode, löne- tillägg. | furageersättning | Summa |
| S |
|
| kronor. | ||||||
å kr. | Kronor. | kronor. | A. Ba fals avlöning. |
|
|
|
|
| |||||
Kronor. |
|
|
|
|
|
|
|
|
| ||||
|
|
|
|
|
|
|
| Officerare. |
|
|
|
|
|
6 000 | _ | 6 | _ | 2190 | _ | 8190 | _ | Överste............... | l | 8190 | _ |
|
|
4 500 | — | 5 | — | 1825 | — | 6 325 | _ | Överstelöjtnanter........... | 2 | 12 650 | — |
|
|
4 000 | — | 5 | — | 1825 | — | 5 825 | — | Majorer............... | • 3 | 17 475 | — |
|
|
3 400 | — | 4 | — | 1460 | — | 4 860 | — | Kaptener av 1. klassen........ | 12 | 58 320 | — |
|
|
2 400 | — | 4 | — | 1460 | — | 3 860 | — | » >2. » ........ | 10 | 38 600 | — |
|
|
1500 | — | 3 | — | 1095 | — | 2 595 | — | Löjtnanter av 1. klassen....... | 13 | 33 735 | — |
|
|
1020 | — | 3 | — | 1095 | — | 2 115 | — | » >2. > ....... | 10 | 21150 | — |
|
|
720 | — | 3 | — | 1095 | — | 1815 | — | Underlöjtnanter........... | 12 | 21780 |
| 211 900 | — |
|
|
|
|
|
|
|
| Underofficerare. |
|
|
|
|
|
1200 | _ | 2 | 50 | 912 | 50 | 2112 | 50 | Styckjunkare............ | 22 | 46 475 | — |
|
|
900 | — | 2 | — | 730 | — | 1630 | — | Sergeanter av 1. klassen....... | 24 | 39120 | — |
|
|
780 | — | 2 | — | 730 | — | 1510 | — | » » 2. > ....... | 24 | 36 240 | — | 121 835 | _ |
|
|
|
|
|
|
|
| Mtisikimderofftcerare. |
|
|
|
|
|
1200 | _ | 2 | 50 | 912 | 60 | 2112 | 50 | Musikstvckjunkare.......... | 2 | 4 225 | — |
|
|
900 | — | 2 | — | 730 | — | 1630 | — | Musiksergeanter av 1. klassen..... | 2 | 3 260 | — |
|
|
780 | — | 2 | — | 730 | — | 1510 | — | . »2. > ..... | 2 | 3 020 | — | 10 505 | _ |
|
|
|
|
|
|
|
| Gottgörelse för tjänstehästar. |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| Lönetillägg och furageersättning till rege- |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| mentsofficerare efter tvä hästar för |
|
|
|
|
|
400 | — | 1 | — | 365 | — | 765 | — | var av de övriga.......... | 7 | — | — | 5 355 | — |
|
|
|
|
|
|
|
| Säger | — | — |
| 349 595 | — |
Kungl. Maj:ts nåd. proposition nr 58.
133
E | n | h e | t s | kos | t | råd |
|
|
|
|
|
| |
Lön, |
| Dagavlöning, |
|
|
| >■ |
| Summa | |||||
arvode, löne- tillägg. | furageersättning | Summa |
|
|
|
| kronor |
| |||||
å kr. | Kronor. | kronor. | '' |
|
|
|
| ||||||
Kronor. | i dagar. |
|
|
|
|
|
|
|
|
| |||
|
|
|
|
|
|
|
| B. Manskapsavlöning och |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| rekryterimgsavlömng. |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| Manskap. |
|
|
|
|
|
600 | _ | _ | 50 | 182 | 50 | 782 | 50 | Förstekonst. (fnrirer) av 1. klassen . . | 20 | 15 650 | - |
|
|
360 | _ | — | 50 | 182 | 50 | 542 | 50 | I > > 2. > . . | 40 | 21 700 |
|
|
|
300 | — | — | 40 | 146 | — | 446 | — | Andrekonstaplar........... | 48 | 21 408 | — |
|
|
240 | — | — | 30 | 109 | 50 | 349 | 50 | Vicekonstaplar ............ | 48 | 16 776 |
|
|
|
180 | — | — | 20 | 73 | — | 253 | — | Volontärer............. | 156 | 39 468 |
|
|
|
360 | — | — | so | 182 | 50 | 542 | 50 | Sjukv.-förstekonst. (furirer) av 2. kl. . . | 2 | 1085 | — |
|
|
300 | — | — | 40 | 146 | — | 446 | - | Sjnkvårdsandrekonstaplar....... | 3 | 1338 |
|
|
|
240 | — | — | 30 | 109 | 50 | 349 | 50 | Sjukvårdsvicekonstaplar....... | 3 | 1 048; 50 |
|
| |
180 | — | — | 30 | 109 | 50 | 289 | 50 | Siukvårdsartillerister......... | 2 | 579 | — |
|
|
360 | — | — | 50 | 182 | 50 | 542 | 50 | Hantverksförstekonstapel (furir) av 2. kl. | 1 | 542)50 |
|
| |
300 | — | — | 40 | 146 | — | 446 | — | Hantverksandrekonstaplar....... | 2 | 892 |
|
|
|
240 | — | — | 30 | 109 | 50 | 349 | 50 | Hantverksvicekonstaplar....... | 3 | 1 048 50 |
|
| |
180 | — | — | 30 | 109 | 50 | 289 | 60 | Hantverksartillerister......... | 4 | 1 158 | — |
|
|
300 | — | — | 40 | 146 | — | 446 | — | Hovslagarandrekonstapel....... | 1 | 446 | — |
|
|
240 | — | — | 30 | 109 | 50 | 349 | 50 | Hovslagarvicekonstapel........ | 1 | 34915 0 |
|
| |
180 | — | — | SO | 109 | 50 | 289 | 50 | Hovslagarartillerister •........ | 2 | 579 | — | 124 068 | — |
|
|
|
|
|
|
|
| Mosikmanskap. |
|
|
|
|
|
360 | — | — | 50 | 182 | 50 | 542 | 50 | Musikförstekonstaplar (fnrirer) av 2. kl. | 2 | 1 085 |
|
|
|
300 | — | — | 40 | 146 | — | 446 | — | Musikandrekonstapel......... | I | 446 | — |
|
|
240 | — | — | 80 | 109 | 50 | 349 | 50 | Musikvicekonstaplar......... | 2 | 699 | — |
|
|
180 | — | — | 30 | 109 | 50 | 289 | 50 | Trumpetare............. |
| 868150 |
|
| |
— | — | — | 10 | 36 | 50 | 36 | 50 | Musikelever............. | 2 | 73|— | 3171 | 50 | |
|
|
|
|
|
|
|
| Rekryteringsmedel. |
|
|
|
|
|
— | _ | _ | _ | — | — | — | — | 334 volontärer ä 50/3 kr...... . | — | 5 566)67 |
|
| |
— | — | — | — | — | — | — | — | 8 musikvolontärcr ä 503 kr...... | — | 133 33 | 5 700 | — | |
|
|
|
|
|
|
|
| Säger | — | — | — | 132 939 | 50 |
|
|
|
|
|
|
|
| Summa | - | — | — | 4S2 534150 |
134
Kungl. May.ts nåd. proposition nr 58.
Bil. m.
Stat
för Pofsitionsartilleriregementet efter genomförd härordning.
E | n | i e t s | kos | t n a d. |
| • |
|
|
|
|
| ||
Lön, | Dagavlöning, |
|
|
| > B |
| Summa | ||||||
arvode, löne- tillägg. Kronor. | fnrageersättning. | Summa |
| «rt- |
|
| kronor. | ||||||
å kr. | Kronor. | kronor. | A. Befälsavlöning. |
|
|
|
|
| |||||
|
|
|
|
|
|
|
| Officerare. |
|
|
|
|
|
6 000 | _ | 6 | _ | 2190 | _ | 8190 | _ | Överste............... | i | 8190 | _ |
|
|
4 500 | — | 5 | — | 1825 | — | 6 325 | — | Överstelöjtnant........... | i | 6 325 |
|
|
|
4 000 | — | 5 | — | 1825 | — | 5 825 | — | Majorer............... | 2 | 11650 | — |
|
|
3 400 | — | 4 | — | 1460 | — | 4 860 | — | Kaptener av 1. klassen........ | 6 | 29 160 | — |
|
|
2 400 | — | 4 | — | 1460 | _ | 3 860 | — | i »2. > ........ | 6 | 23 160 | — |
|
|
1500 | — | 3 | — | 1095 | — | 2 595 | — | Löjtnanter av 1. » ........ | 7 | 18165 | — |
|
|
1020 | — | 3 | — | 1095 | — | 2115 | — | » >2. > ........ | 5 | 10 575 | — |
|
|
720 | — | 9 o | — | 1095 | — | 1815 | — | Underlöjtnanter........... | 6 | 10 890 | — | 118 115 | _ |
|
|
|
|
|
|
|
| Underofficerare. |
|
|
|
|
|
1 200 | — | 2 | 50 | 912 | 50 | 2112 | 50 | Styckjunkare............ | 12 | 25 350 | — |
|
|
900 | — | 2 | — | 730 | — | 1630 | — | Sergeanter av 1. klassen....... | 12 | 19 560 |
|
|
|
780 | — | 2 | — | 730 | — | 1510 | — | > >2. > ....... | 12 | 18120 |
| 63 030 | — |
|
|
|
|
|
|
|
| Musikunderofficerare. |
|
|
|
|
|
1200 | — | 2 | 50 | 912 | 50 | 2112 | 50 | Mnsikstyckjnnkare.......... | 1 | 2112 | 50 |
|
|
900 | — | 2 | — | 730 | — | 1630 | — | Musiksergeanter av 1. klassen..... | 2 | 3 260 | — |
|
|
780 | — | 2 | — | 730 | — | 1510 | — | > >2. » ..... | 2 | 3 020 | — | 8 392 | 50 |
|
|
|
|
|
|
|
| Cirilmilitär personal. |
|
|
|
|
|
4 000 | — | 5 | — | 1825 | — | 5 825 | — | Regementsläkare........... | 1 | 5 825 | — |
|
|
1020 | — | 3 | — | 1095 | — | 2115 | — | Batalj onsveterinär.......... | 1 | 2115 | — | 7 940 | — |
|
|
|
|
|
|
|
| Gottgörelse för tjänstehästar. Lönetillägg och furageersättning eftej | 8 |
|
|
|
|
400 | — | 1 | — | 365 | — | 765 | — | två hästar för varje regementsofficer | — | — | 6120 | — | |
|
|
|
|
|
|
|
| Säger | 1 “ | — | 203 597 | so |
Kung!. MajUs nåd. propositioii nr 58.
135
E n h e 1 | s | kos | ; n a d. |
|
|
|
|
|
| ||||
Lön, |
| Dagavlöning, |
|
|
|
| e |
| Summa | ||||
arvode, löne- tillägg. | fnrageersättning. | Summa |
| SL |
|
| kronor. | ||||||
å kr. | Kronor. | kronor. |
|
|
|
|
| ||||||
Kronor. | dagar. |
|
|
|
|
|
|
|
|
| |||
|
|
|
|
|
|
|
| B. Manskapsavlöning och |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| rekryteringsmedel. |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| Manskap. |
|
|
|
|
|
600 | _ | _ | BO | 182 | 50 | ■ 782 | 50 | Eörstekonst. (furirer) av 1. klassen . . | 10 | 7 825 | — |
|
|
360 | _ | — | 50 | 182 | 50 | 542 | 50 | > ( > ) » 2. . . | 20 | 10850 | — |
|
|
300 | — | — | 40 | 146 | — | 446 | — | Andrekonstapiar........... | 24 | 10 704 | — |
|
|
240 | — | — | 80 | 109 | 50 | 349 | 50 | Vicekonstaplar ............ | 24 | 8388 | — |
|
|
180 | — | — | 20 | 73 | — | 253 | — | Volontärer.............. | 72 | 18 216 | — |
|
|
360 | — | — | 50 | 182 | BO | 542 | 50 | Sjukv.-förstekonst. (furir) av 2. klassen | 1 | 542 | 50 |
|
|
300 | — | — | 40 | 146 | — | 446 | — | Sjukvårdsandrekonstapel....... | 1 | 446 | — |
|
|
240 | — | — | 30 | 109 | 50 | 349 | 50 | Sjukvårdsvicekonstaplar....... | 2 | 699 | — |
|
|
180 | — | — | 30 | 109 | BO | 289 | BO | Sjukvårdsartillerist......... | 1 | 289 | 50 |
|
|
300 | — | — | 40 | 146 | — | 446 | — | Hantverksandrekonstaplar....... | 2 | 892 | — |
|
|
240 | — | — | 30 | 109 | 50 | 349 | 50 | Hantverksvicekonstaplar....... | 2 | 699 | — |
|
|
180 | — | — | 30 | 109 | 50 | 289 | 50 | Hantverksartillerister........ | 2 | 579 | — |
|
|
300 | — | — | 40 | 146 | — | 446 | — | Hovslagarandrekonstaplar....... | 2 | 892 | — |
|
|
240 | — | — | 30 | . 109 | 50 | 349 | 50 | Hovslagarvicekonstaplar....... | 2 | 699 | — |
|
|
180 | — | — | 30 | 109 | 50 | 289 | 50 | Hovslagarartillerister......... | 2 | 579 |
| 62 300 | — |
|
|
|
|
|
|
|
| Musikmanskap. |
|
|
|
|
|
360 | — | — | 50 | 182 | 50 | 542 | 50 | Musikförstekonstapel (furir) av 2. kl. . | 1 | 542 | 50 |
|
|
300 | — | — | 40 | 146 | — | 446 | — | Musikandrekonstapel......... | 1 | 446 |
|
|
|
240 | — | — | 30 | 109 | 50 | 349 | BO | Musikvicekonstaplar......... | 2 | 699 |
|
|
|
180 | — | — | 30 | 109 | 60 | 289 | 50 | Trumpetare............. | 1 | 289 | BO |
|
|
— | — | — | 10 | 36 | BO | 36 | 50 | Musikelev.............. | 1 | 36 | 50 | 2 013 | 50 |
|
|
|
|
|
|
|
| Rekrytera ngskoHtnader. |
|
|
|
|
|
_ |
| _ |
| _ |
| _ |
| 167 volontärer ä 50/3 kr........ | — | 2 783 | 33 |
|
|
— | — | — |
| — |
| — |
| 5 musikvoloutärer ä 50/3 kr...... | — | 83 | 34 | 1 2866 | 67 |
|
|
|
|
|
|
|
| Säger | — | — |
| 67180 | 17 |
|
|
|
|
|
|
|
| Summa |
| ! — | L | 270 777 | 67 |
136
Kungl. Maj:ts nåd. proposition nr 58.
Bil. n.
Stat
för artilleriets fabriker och tygstater efter genomförd härordning.
E | n | a e | t s | kos | t | n a d. |
| i |
|
|
|
| |
Lön, | Dagavlöning, |
|
|
| > |
|
| Summa | |||||
arvode, löne- tillägg. Kronor. | furageersättning | Summa |
| £ | Aronor. | kronor. | |||||||
å kr. | Kronor. | kronor. | Befälsavlöning. Fabriks- och flygpersonal. |
|
|
|
| ||||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| |
''6 300 | — | 5 | — | 1825 | — | 8125 | — | Fälttygmästare...... | 1 | 8 125 — |
|
| |
2 5 800 | — | 4 | — | 1460 | — | 7 260 | — | Styresmän 3........ | 3 | 21 780 — |
|
| |
4 000 | — | 5 | — | 1825 | — | 5 825 | — | Tygmästare av 1. klassen...... | 1 | 5 825 |
|
|
|
3 400 | — | 4 | — | 1460 | — | 4 860 | — | D:o >2. » .... | 2 | 9 720 — |
|
| |
3 000 | — | 4 | — | 1460 | — | 4 460 | — | Tyg- eller fabriksingenjörer4..... | 4 | 17 840 | _ |
|
|
1 500 |
| 3 3 | — | 1 095 | — | 2 595 | — | Tyg- eller läbriksförvaltare av 1. klassen6 | 11 | 28545 | _ |
|
|
1 500 |
| — | 1095 | — | 2 595 | — | Oververkmästare6....... | 1 | 2 595 |
|
|
| |
1500 | ~ | 3 | — | 1095 | — | 2 595 | — | Departementsskrivare6....... | 6 | 15 570 | _ |
|
|
1 200 |
|
| 50 | 912 | 50 | 2112 | 50 | Tygförvaltare av 2. klassen6..... | 7 | 14 787 | 50 |
|
|
1200 | — | 2 | 60 | 912 | 50 | 2112 | 50 | Besiktningsrustmästare eller tygverk- |
|
|
|
| |
1200 |
|
|
|
|
|
|
| mästare4........... | 18 | 38025 | _ |
|
|
— | 2 | 50 | 912 | 50 | 2112 | 60 | Verkmästare av 1. klassen 4..... | 6 | 12 675 |
|
|
| |
900 |
| 2 | — | 730 | — | 1630 | — | D:o »2. » 6 . | 2 | 3 260 |
|
|
|
900 | — | 2 | — | 730 | — | 1630 | — | Tyg- eller fabriksskrivare6...... | 9 | 14 670 | _ |
|
|
900 | — | 2 | — | 730 | — | 1630 | — | Tyghantverkare7.......... | 50 | 81500 | _ |
|
|
900 | — | 2 | — | 730 | — | 1630 | — | Fortmaskinister7........ | 7 | 11410 | — | 286 327 | 50 |
|
|
|
|
|
|
|
| Gottgörelse för tjänstehästar. |
|
|
|
|
|
400 | — | 1 | — | 365 | — | 765 | — | Lönetillägg och furageersättning efter 2 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| hästar för fålttygmästaren..... | 2 | — | — | 1530 | — |
|
|
|
|
|
|
|
| Summa | — | _ | — | 287 857 | 50 |
2
3
4
5
6
7
Därav 1 800 kronor i arvode.
o > 2 400 » i »
Åtnjuta 1 ålderstillägg å lönen
»1 > » >
>2 > > i
>1 » > »
> 2 > > $
ä 600 kronor efter 5 års väl vitsordad tjänst,
ä 500 » > 5 > > > >
ä 500 2 , det ena efter 5, det andra efter 10 års väl vitsordad
tjänst.
ä 300 » efter 5 års va] vitsordad tjänst,
ä 150 3 , det ena efter 5, det andra efter 10 års väl vitsordad
tjänst.
Kungl. Maj:ts nåd. proposition nr 58.
137
Bil. o.
Stat
för Fortifikationen efter genomförd härordning.
E | n | h e | t s k o s | t | n a d. |
| |
Lön | 5 | Dagavlöning, |
|
| |||
arvode, | furageersättn | ing | Summa | ||||
tillägg. Kronor. | å kr. | j Kronor. | kronor. | ||||
|
| dagar. |
|
|
|
| |
6 000 |
| 6 |
| 2 190 | 1 | 8190 |
|
4 500 | — | 5 | — | 1825 | — | 6 325 | _ |
4 000 | — | 5 | — | 1825 | — | 5 825 | — |
3 400 | — | 4 | — | 1 460 | — | 4 860 | — |
2 400 | — | 4 |
| 1460 | — | 3 860 | _ |
1500 | — | 3 |
| 1095 | _ | 2 595 | _ |
1020 | — | 3 | _ | 1095 | — | 2115 | _ |
720 | - | 3 | — | 1095 | — | 1 815 | — |
1200 |
| 2 | 50 | 912 | 50 | 2112 | 50 |
900 | — | 2 | — | 730 | — | 1630 | _ |
780 | — | 2 | — | 730 | — | 1510 | — |
1200 |
| 2 | 50 | 912 | 50 | 2112 | 50 |
900 | — | 2 | - | 730 | — | 1630 | _ |
780 | — | 2 |
| 730 | _ | 1510 | — |
1000 |
|
|
|
|
| 1 01X1 |
|
4 000 | — | o- | — | 1825 | — | 5 825 | _ |
2 400 | — | 4 | _ | 1460 | — | 3 860 | _ |
1020 | — | 3 | — | 1095 | — | 2115 | _ |
1500 | — | 3 | — | 1095 | — | 2 595 | _ |
1500 | — | 3 | — | 1095 | — | 2 595 | _ |
900 | — | 2 | — | 730 | — | 1630 | _ |
1200 | — | 2 | 50 | 912 | 50 | 2112 | 50 |
900 | — | 2 | _ | 730 | — | 1630 |
|
780 | — | 2 | — | 730 | — | 1510 | _ |
1 980 1 i | 95 | “ | 50 | 182 | 50 | 1163 | 45 |
Befälsavlöning.
Officerare.
Överstar........
Överstelöjtnanter.....
Majorer.........
Kaptener av 1. klassen .
» > 2. »
Löjtnanter »1. »
» »2. >
Underofficerare.
Musiknnderofflcerare.
Musikfanj ankare........
Civilinilitär personal.
Regementspastorer, arvode......
Regementsläkare...........
Bataljonsläkare...........
Bataljonsveterinärer.........
Fortifikationskassörer o. förrådsförvaltare1 2
Departementsskrivare2........
Gevärshantverkare 3..........
Tygverkmästare4...........
Tygliantverkare 3...........
Radiotelegrafister...........
Förrådsvaktmästare 5.........
Transport
Antal. | I Kronor. | j Summa | ||
o O | 24 570 | — |
|
|
5 | 31 625 | — |
|
|
in | 58 250 | — |
|
|
361174 960 | — |
|
| |
22 | 84 920 | — |
|
|
37 | 96 015 |
|
|
|
29 | 61335 | — |
|
|
32 | 58 080|— | 589 755 | - | |
46 | 97 175 | - |
|
|
47 | 76 610 — |
|
| |
1 47 | 70970 | — | 244 755 |
|
4 | 8 450 |
|
|
|
7 | 11 410 | — |
|
|
1 8 | 12 080 | — | 31940 | _ |
3 | 3 000 |
|
|
|
21 | 11 650 | — |
|
|
1 | 3 860 | — |
|
|
4 | 8 460 | — |
|
|
11 | 28 545 | — |
|
|
5 | 12 975 | — |
|
|
5 | 8150 | — |
|
|
6 | 12 675 | — |
|
|
27 | 41 010 | — |
|
|
4 | 6 040 | — |
|
|
5I | 5 817 | 25| | 145 182 | 25 |
-| |
| — 1 | 1 011 632 | 25 |
1 Därav 80''95 kr. i ersättning för ved och lyse in. in.
2 Åtnjuta 2 ålderstillägg ä lönen ä 500 kronor, det ena efter 5 års och det andra efter 10 års
väl vitsordad tjänst.
3 Åtnjuta 2 ålderstillägg å lönen å 150 kronor, det ena efter 5 års och det andra efter 10 års
väl vitsordad tjänst.
4 Åtnjuta 1 ålderstillägg å lönen å 500 kronor efter 5 års väl vitsordad tjänst.
6 Åtnjuta dessutom fri bostad.
Bihang till senare Riksdagens protokoll 1914. 1 sand. 28 höft. (Nr 58.) B 18
138
Kung!.. Maj:ts nåd. proposition nr 58.
E | n h e i | 8 | kos | t II | a d. |
|
|
|
|
|
|
| |
Lön, arvode, löne- tillägg. Kronor. | Dagavlöning, furageersättning | Summa |
| Antal. | Kronor. | Summa kronor. |
| ||||||
å kr. | Kronor. | kronor. | ■ |
|
|
|
|
| |||||
|
|
|
|
|
|
|
| Transport | — | — | - | 1 011 632 | 2B |
|
|
|
|
|
|
|
| Civil personal. |
|
|
|
|
|
*1200 | — | — | — |
| — | 1200 | — | Vaktmästare vid fortifikationsstabens | 1 | _ | _ | 1200 | _ |
|
|
|
|
|
|
|
| Gottgörelse för tjnnstehiistar. |
|
|
|
|
|
400 | — | i | — | 365 | — | 765 | — | Lönetillägg och furageersättning efter en | 18 | — | — | 13 770 |
|
|
|
|
|
|
|
|
| i Arvoden till stabsofficerare in. 11. |
|
|
|
|
|
800 600 | — | — | — | — |
| 800 600 |
| Avdelningschefer.......... Stabsofficerare ............ Gratifikationer till biträden å byggnads-avdelningen m. m.......... | 3 10 | 2 400 1600 | — | 10000 |
|
|
|
|
|
|
| : |
| Summa |
| — | — | 1086602 | 25 |
1 Därav 700 kr. i lön, 350 kr. i tjänstgöringspenningar och 150 kr. i ortstillägg.
3 Åtnjuter 2 ålderstillägg å lönen ä 100 kronor: det ena efter 5 års och det andra efter 10 års
väl vitsordad tjänst. Därest vaktmästaren i sådan egenskap åtnjuter fri bostad, skall, så länge denna
förmån kvarstår, ortstillägg ej till honom utgå.
Kutigl. Maj:ts nåd. proposition nr 58.
139
Bil. p.
Stat
för Svea ingenjörleår efter genomförd härordning.
E | n | 1 c | s | kos | t n a d. |
|
|
|
|
|
| ||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| Summa | |
|
| Dagavlöning |
|
|
| C | Kronor. |
| |||||
Lön |
|
|
|
|
| Summa |
|
|
|
| kronor. | ||
| å kr. |
|
|
|
|
|
|
|
| ||||
|
| per dag | Kronor. |
|
| Manskapsavlöning och |
|
|
|
| |||
|
| dagar. |
|
|
|
| rekryteringsmedel. |
|
|
|
| ||
|
|
|
|
|
|
|
| Manskap. |
|
|
| i ! | |
600 | _ | _ | 50 | 182 | 50 | 782 | 50 | Dist.korpr. (furirer) av 1. klassen . . . | 6 | 4 695 | _ | 1 | |
360 | — | — | 50 | 182 | 50 | 542 | 50 | » ( > ) > 2. » ... | 11 | 5 967 | 50 |
| |
300 | — | — | 40 | 146 | — | 446 | — | Korpraler.............. | 18 | 8 028 | — |
| |
240 | — | — | 30 | 109 | 50 | 349 | 50 | Vicekorpraler............ | 18 | 6 291 | — |
|
|
180 | — | — | 20 | 73 | — | 253 | — | Volontärer.............. | 95 | 24 035 | — |
|
|
600 | — | — | 50 | 182 | 50 | 782 | 50 | Hantverksdist.-korpr. (furir) av 1. klassen | 1 | 782 | 50 |
|
|
360 | — | — | 50 | 182 | 50 | 542 | 50 | Hantverksdist.-korpr. (furirer) >2. » | 2 | 1085 | — |
|
|
300 | — | — | 40 | 146 | — | 446 | — | Hantverkskorpraler.......... | 6 | 2 676 | — |
|
|
240 | — | — | 30 | 109 | 50 | 349 | 50 | Hantverksvicekorpraler........ | 7 | 2 446 | 50 |
|
|
300 | — | — | 40 | 146 | — | 446 | — | Gevärshantverkarkorpral ....... | 1 | 446 | — |
|
|
240 | — | — | 30 | 109 | 50 | 349 | 50 | Gevärsliantverkarvicekorpraler..... | 2 | 699 | — |
|
|
180 | — | — | 30 | 109 | 50 | 289 | 50 | Gevärshantverkarsoldat........ | 1 | 289 | 50 |
|
|
360 | — | — | 50 | 182 | 50 | 542 | 60 | Sjukvårdsdist.-korpr. (furir) av 2. klassen | 1 | 542 | 50 |
|
|
300 | — | — | 40 | 146 | — | 446 | — | Sjukvårdskorpraler.......... | 2 | 892 | — |
|
|
240 | — | — | 30 | 109 | 50 | 349 | 50 | Sjukvårdsvicckorpralcr........ | 2 | 699 | — |
|
|
180 | — | — | SO | 109 | 50 | 289 | 50 | Sjukvårdssoldater.......... | 2 | 579 |
|
|
|
240 | — | — | 30 | 109 | 50 | 349 | 50 | Hovslagarvicekorpra!......... | i | 349 50 |
|
| |
180 | — | — | 30 | 109 | 50 | 289 | 50 | Hovslagarsoldat........... | i | 28950 | 60 792 | 50 | |
|
|
|
|
|
|
|
| .lins i k manskap. |
|
|
|
|
|
360 | — | — | 50 | 182 | 60 | 542 | 50 | Musikdist.-korpral (furir) av 2. klassen . | 1 | 542 | 50 |
|
|
300 | — | — | 40 | 146 | — | 446 | — | Musikkorpraler............ | 2 | 892 | — |
|
|
240 | — | — | 30 | 109 | 50 | 349 | 50 | Musikvicekorpraler.......... | 2 | 699 | — |
|
|
180 | — | — | 30 | 109 | 50 | 289 | BO | Trumpetare............. | 2 | 579 | — |
|
|
— | — | — | 10 | 36 | 50 | 36 | 50 | Musikelev.............. | 1 | 36 | 50 | 2 749 | — |
|
|
|
|
|
|
|
| Rekryteringsmedel. |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| 177 volontärer ä 50/3 kr........ | — | 2 950 | — |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| 7 musikvolontärer a 50/3 kr..... | — | 116 | 67 | 3 066 | 67 |
|
|
|
|
|
|
|
| Summa | - | — | — | | 66608 | 17 |
140
Kungl. Maj:ts nåd. proposition nr 58.
Bil. r.
Stat
för Göta ingenjörkår efter genomförd härordning.
E | n | i e | S | kos | t n a d. |
|
|
|
|
|
| ||
|
|
|
|
|
|
|
|
| > |
|
| Summa | |
Lön |
| Dagavlöning | Summa |
| S3_ | Kronor. | kronor. | ||||||
Kronor. | å kr. | Kronor. | kronor. | Manskapsavlöning och |
|
|
|
| |||||
|
| i 365 |
|
|
|
| rekryteringsmedel. |
|
|
|
| ||
|
|
|
|
|
|
|
| Manskap. |
|
|
|
|
|
600 | _ | _ | so | 182 | 50 | 782 | 60 | Dist.-korpr. (furirer) av 1. klassen . . . | 6 | 4 695 | — |
|
|
660 | — | — | so | 182 | 50 | 542 | 50 | » ( » ) > 2. > ... | 10 | 5 425 | ~ |
|
|
300 | — | — | 40 | 146 | — | 446 | — | Korpraler.............. | 17 | 7 582 | — |
|
|
340 | — | — | 30 | 109 | 50 | 349 | 50 | Vicekorpraler............ | 17 | 5 941 | 50 |
|
|
180 | — | — | 20 | 73 | — | 253 | — | V olontärer.............. | 85 | 21505 | — |
|
|
600 | — | — | 50 | 182 | 50 | 782 | 50 | Hantverksdist.-korpr. (furir) av 1. klassen | i | 782 | 50 |
|
|
360 | — | — | 50 | 182 | 60 | 542 | 50 | Hantverksdist.-korpr. (furirer) >2. > | 2 | 1 085 | — |
|
|
300 | — | — | 40 | 146 | — | 446 | — | Hantverkskorpraler.......... | 6 | 2 676 | — |
|
|
340 | — | — | 30 | 109 | 50 | 349 | 50 | Hantverksvicekorpraler........ | 7 | 2 446 | 50 |
|
|
300 | — | — | 40 | 146 | — | 446 | — | Gevärshantverkarkorpral....... | 1 | 446 |
|
|
|
340 | — | _ | 30 | 109 | 50 | 349 | 50 | Gevärshantverkarvicekorpral...... | 1 | 349 | 50 |
|
|
180 | — | _ | 30 | 109 | 50 | 289 | 50 | Gevärskantverkarsoldater....... | 2 | 579 | — |
|
|
360 | — | — | 50 | 182 | 60 | 542 | 50 | Sjukvårdsdist.-korpr. (furir) av 2. klassen | i | 542 | 50 |
|
|
300 | — | — | 40 | 146 | — | 446 | — | Sjukvårdskorpraler.......... | 2 | 892 | — |
|
|
240 | — | — | 30 | 109 | 50 | 349 | 50 | Sjukvård svicekorpraler........ | 2 2 | 699 | — |
|
|
180 | — | — | 30 | 109 | 50 | 289 | 50 | Sjukvårdssoldater........... | 579 | — |
|
| |
240 | — | — | 30 | 109 | 50 | 349 | 50 | Hovslagarvicekorpral......... | i | .549 | 50 |
|
|
180 | — | — | 30 | 109 | 50 | 289 | 50 | Hovslagarsoldat........... | i | 289 | 50 | 56 864 | 50 |
|
|
|
|
|
|
|
| Musikmanskap. |
|
|
|
|
|
360 | _ | _ | 50 | 182 | 50 | 542 | 50 | Musikdist.-korpral (furir) av 2. klassen | i | 542 | 50 |
|
|
300 | — | — | 40 | 146 | — | 446 | — | Musikkorpraler............ | 2 | 892 | — |
|
|
240 | — | — | 30 | 109 | 60 | 349 | 50 | Musikvicekorpraler.......... | 2 | 699 | — |
|
|
180 | — | — | 30 | 109 | 50 | 289 | 60 | Trumpetare............. | 2 | 579 | — |
|
|
— | — | — | 10 | 36 | 50 | 36 | 50 | Musikelev.............. | 1 | 36 | 00 | 2 749 | — |
|
|
|
|
|
|
|
| Rekryteringsmedel. |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| 164 volontärer ä 50/3 kr....... | — | 2 733 | 33 |
|
|
— | — | — | — | — | — | — | — | 7 musikvolontärer a 50/3 kr..... | — | 116 | 07 | 2 850 | — |
|
|
|
|
|
|
|
| Summa | — | — |
| 02 463 | 50 |
Kungl. Maj:ts nåd. proposition nr 58.
141
Bil. s.
Stat
för Fälttelegraf kåren efter genomförd härordning.
E | 11 | Il 0 | t S | kos | t n a d. |
|
|
|
|
|
| ||
|
|
|
|
|
|
|
|
| (► |
|
| Samma | |
|
| DagavlöniDg: |
|
|
| ö | Kronor. |
| |||||
Lön. |
|
|
|
| Summa | Manskapsavlöning och rekry- | SL |
|
| kronor. | |||
Kronor. | å kr. |
|
| kronor. |
|
|
|
| |||||
|
| per dag | Kronor. |
|
| teringsmedel. |
|
|
|
| |||
|
| dagar. |
|
|
|
|
|
|
|
|
| ||
|
|
|
|
|
|
|
| Manskap. |
|
|
|
|
|
600 | — | — | 50 | 182 | 50 | 782 | 50 | Dist.-korpr. (fnrirer) av 1. klassen . . . | 8 | 6 260 | _ |
|
|
360 | — | — | 50 | 182 | 50 | 542 | 50 | » ( > ) > 2. > ... | 16 | 8 680 | — |
|
|
300 | — | — | 40 | 146 | — | 446 | — | Korpraler.............. | 24 | 10 704 | — |
|
|
240 | — | — | 30 | 109 | 50 | 349 | 50 | Vicekorpraler............ | 25 | 8 737 | 50 |
|
|
180 | — | — | 20 | 73 | — | 253 | — | Volontärer............. | 125 | 31625 | — |
|
|
600 | — | — | 50 | 182 | 50 | 782 | 50 | Hantvcrksdist.-korpr. (fnrirer) av 1. klassen | 2 | 1565 | — |
|
|
360 | — | — | 50 | 182 | 50 | 542 | 60 | Hantverksdist.-korpr. (fnrirer) »2. » | 3 | 1627 | 50 |
|
|
300 | — | — | 40 | 146 | — | 446 | — | Hantverkskorpraler . . ........ | 11 | 4 906 | — |
|
|
240 | — | — | 80 | 109 | 50 | 349 | 50 | Hantverksvicekorpraler........ | 16 | 5 592 | — |
|
|
300 | — | — | 40 | 14é | — | 446 | — | Gevärshantverkarkorpral....... | 1 | 446 | — |
|
|
240 | — | — | 30 | 109 | 50 | 349 | 50 | Gevärshantverkarvicekorpral ..... | 1 | 349 | 50 |
|
|
180 | — | — | 30 | 109 | 50 | 289 | 50 | Gevärshantverkarsoldat........ | 1 | 289 | 50 |
|
|
360 | — | — | 50 | 182 | 50 | 542 | 50 | Sjnkv.-dist.-korpral (furir) av 2. klassen | l | 542 | 50 |
|
|
300 | — | — | 40 | 146 | — | 446 | — | Sjuk vårdskorpral........... | 1 | 446 | — |
|
|
240 | — | — | 30 | 109 | 60 | 349 | 50 | Sjukvårdsvicekorpraler........ | 2 | 699 | — |
|
|
180 | — | — | SO | 109 | 50 | 289 | 50 | Sjukvårdssoldat........... | 1 | 289 | 50 |
|
|
300 | — | — | 40 | 146 | — | 446 | — | Hovslagarkorpral........... | 1 | 446 |
|
|
|
240 | — | - | 30 | 109 | 50 | 349 | 50 | Hovslagarvicekorpral......... | 1 | 349 | 50 |
|
|
180 | — |
| 30 | 109 | 50 | 289 | 50 | Hovslagarsoldat........... | 1 | 289 | 50 | 83 844 | — |
|
|
|
|
|
|
|
| Musikmanskap. |
|
|
|
|
|
360 | — | — | 50 | 182 | 50 | 542 | 50 | Musikdist.-korpral (furir) av 2. klassen | 1 | 542 | 50 |
|
|
300 | — | — | 40 | 146 | — | 446 | — | Musikkorprai............ | 1 | 446 | — |
|
|
240 | — | — | 30 | 109 | 50 | 349 | 50 | Musikvicekorpral........... | 1 | 349 | 50 |
|
|
180 | — | — | 30 | 109 | 50 | 289 | 50 | Trumpetare............. | 1 | 289 | 50 |
|
|
| — | — | 10 | 36 | 50 | 36 | 50 | Musikelev.............. | 1 | 36 | 50 | 1 664 | — |
|
|
|
|
|
|
|
| Rokrytcrinar smedel. |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| 241 volontärer ä 50/3 kr........ | — | 4 016 | 66 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| 4 musikvolontärer å 50/3 kr..... | — | 66 | 67 | 4 083 | 33 |
|
|
|
|
|
|
|
| Summa | — | _ j_ | 89691 | 33 |
142
Kunyl. Majd» nåd. proposition nr 58.
Bil. t.
Stat
för Bodens inf/enjörkdr efter genomförd härordning.
E | n h e | S | kos | ; n a d. |
|
|
|
|
|
| |||
|
|
|
|
|
|
|
|
| t*- |
|
| Summa |
|
Lön. |
| Dagavlöning |
| Summa | Manskapsavlöning och rekry- | p ert- P | Kronor. | kronor |
| ||||
| å kr. |
|
| kronor. |
|
|
|
| |||||
|
| per dag | Kronor. |
|
| teringsmedel. |
|
|
|
| |||
|
| dagar. |
|
|
|
|
|
|
|
|
| ||
|
|
|
|
|
|
|
| Manskap. |
|
|
|
| |
600 |
|
| 50 | 182 | 50 | 782 | 50 | Dist.-korpr. (furirer) av 1. klassen . . . | 3 6 | 2 347 | 50 |
|
|
360 | _ | _ | 50 | 182 | 50 | 542 | 50 | » ( » ) > 2. > ... | 3 255 | — |
|
| |
300 | — | — | 40 | 146 | — | 446 | — | Korpraler.............. | 10 | 4 460 | — |
|
|
240 | _ | _ | 30 | 109 | 50 | 349 | 50 | Vicekorpraler............ |
| 3145 | 50 |
|
|
180 | _ | _ | 20 | 73 | — | 253 | — | Volontärer.............. | bO | 15 180 | — |
|
|
600 | _ | _ | 50 | 182 | 50 | 782 | 50 | Hantverksdist.-korpr. (furir) avi.klassen | i | 782 | 50 |
|
|
360 | _ | — | 50 | 182 | 50 | 542 | 50 | Hantverksdist.-korpr. (furirer) >2. » | 2 | 1 085 | — |
|
|
300 | — | — | 40 | 146 | — | 446 | — | Hantverkskorpraler.......... | 5 | 2 230 | — |
|
|
240 | _ | _ | so | 109 | 60 | 349 | 50 | Hantverksvicekorpraler........ | 6 | 2 097 | — |
|
|
300 | _ | _ | 40 | 146 | — | 446 | — | Gevärshantverkarkorpral ....... | 1 | 446 | — |
|
|
180 | _ | _ | 30 | 109 | 50 | 289 | 50 | Gevärshantverkarsoldat........ | 1 | 289 | 50 |
|
|
300 | — | — | 40 | 146 | — | 446 | — | Sjukvårdskorpral........... | 1 | 446 | — |
|
|
240 | — | — | 30 | 109 | 50 | 349 | 50 | Sjukvårdsvicekorpral......... | 1 | 349 | 50 |
|
|
180 | — | — | 30 | 109 | 50 | 289 | 50 | Sjukvårdssoldat........... | 1 | 289 | 60 |
|
|
180 | — | — | 30 | 109 | 50 | 289 | 50 | Hovslagarvicekorpral......... | 1 | 349 | 50 | 36 752 | 60 |
|
|
|
|
|
|
|
| Musikiuanskap. |
|
|
|
|
|
360 | _ | _ | 50 | 182 | 50 | 542 | 50 | Musikdist.-korpral (furir) av 2. klassen | 1 | 542 | 50 |
|
|
300 | — | — | 40 | 146 | — | 446 | — | Musikkorpraler............ | 2 | 892 | — |
|
|
240 | — | — | 30 | 109 | 50 | 349 | 50 | Musikvicekorpraler.......... | 2 | 699 | — |
|
|
180 | — | — | 30 | 109 | 50 | 289 | 50 | Trumpetare............. | 1 | 289 | 50 |
|
|
— | — | — | 10 | 36 | 50 | 36 | 50 | Musikelev.............. | 1 | 36 | 50 | 2 459 | 50 |
|
|
|
|
|
|
|
| Rekry teringsmedel. |
|
|
|
|
|
|
|
|
| _ | _ | _ | _ | 108 volontärer ä 50''3 kr........ | — | 1800 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| 6 musikvolontärer ä 50/3 kr..... | — | 100 |
| 1900 | — |
|
|
|
|
|
|
|
| Summa | — | — | [— | 41 112 |
|
Kungl. Maj:ts nåd. proposition nr ÖS.
143
Bil. it.
Stat
för Norrlandtf ingenjörkår efter genomförd härordning.
E | n | h e | t s | kos | t | nåd. |
|
|
|
|
|
| |
1 |
| Dagavlöning |
|
|
| > 0_ | Kronor. | Summa | |||||
Lön. | å kr. |
|
| Summa | Manskapsavlöning och | P |
|
| kronor. | ||||
|
| per dag | Kronor. |
|
| rekryteringsmedel. |
|
|
|
| |||
|
| dagar. |
|
|
|
|
|
|
|
|
| ||
|
|
|
|
|
|
| 1 | Manskap. |
|
|
|
|
|
600 | — | — | 50 | 182 | 50 | 782 | 1 60 | Dist.-korpr. (furirer) av 1 klassen . . . | 6 | 4 695 |
|
|
|
360 | — | — | 50 | 182 | 50 | 542 | 50 | » ( » ) > 2. > ... | 10 | 5425 | - |
|
|
300 | — | — | 40 | 146 | — | 446 | — | Korpraler.............. | 16 | 7136 | — |
|
|
240 | — | — | 30 | 109 | 60 | 349 | 50 | Vicekorpraler............ | 16 | 5 592 |
|
|
|
1 180 | — | — | 20 | 73 | — | 253 | — | Volontärer.............. | 75 | 18 975 | — |
|
|
1 600 | — | — | 50 | 182 | 50 | 782 | 50 | Hantverksdist.-korpr. (furir) av 1. klassen | 1 | 782 | 50 |
|
|
1 360 | — | — | 60 | 182 | 50 | 542 | 50 | Hantverksdist.-korpr. (furir) »2. » | 1 | 542 | 50 |
|
|
] 300 | — | — | 40 | 146 | — | 446 | — | Hantverkskorpraler.......... | 4 | 1784 | — |
|
|
'' 240 | — | — | 30 | 109 | 50 | 349 | 50 | Hantverksvicekorpraler........ | 5 | 1747 | 50 |
|
|
j 300 | — | — | 40 | 146 | — | 446 | — | Gevärshantverkarkorpral....... | 1 | 446 | _ |
|
|
240 | — | — | 30 | 109 | 50 | 349 | 50 | Gevärshantverkarvicekorpral...... | 1 | 349 | 60 |
|
|
180 | — | — | 30 | 109 | 50 | 289 | 50 | Gevärshantverkarsoldat........ | 1 | 289 | 50 |
|
|
360 | — | — | 60 | 182 | 50 | 542 | 50 | Sjukv.-dist.-korpral (furir) av 2. klassen | 1 | 542 | 50 |
|
|
300 | — | — | 40 | 146 | — | 446 | — | Sjukvårdskorpral........... | l | 446 | — |
|
|
240 | — | — | 30 | 109 | 50 | 349 | 50 | Sjukvårdsvicekorpraler........ | 2 | 699 | — |
|
|
180 | — | — | 30 | 109 | 50 | 289 | 50 | Sjukvårdssoldat........... | 1 | 289 | 50 |
|
|
300 | — | — | 40 | 146 | — | 446 | — | Hovslagarkorpral........... | 1 | 446 | — |
|
|
240 | — | — | 30 | 109 | so | 349 | 40 | Hovslagarvicekorpral......... | 1 | 349 | 50 |
|
|
180 | — | — | 30 | 109 | 50 | 289 | 60 | Hovslagarsoldater.......... | 2 | 579 | — | 51 116 | _ |
|
|
|
|
|
|
|
| ■ Musikmanskap. |
|
|
|
|
|
360 | — | — | 50 | 182 | 50 | 542 | 50 | Musikdist.-korpral (furir) av 2. klassen . | 1 | 542 | 50 |
|
|
300 | — | — | 40 | 146 | — | 446 | — | Mnsikkorpraler............ | 2 | 892 | — |
|
|
240 | — | — | 30 | 109 | 50 | 349 | 50 | Musikvicekorpraler.......... | 2 | 699 | — |
|
|
180 | — | — | 30 | 109 | 50 | 289 | 60 | Trumpetare............. | 2 | 579 | — |
|
|
— | — | — | 10 | 36 | 50 | 36 | 50 | Musikelev.............. | 1 | 36 | 50 | 2 749 | _ |
|
|
|
|
|
|
|
| Rekryteringsmedel. |
|
|
|
|
|
|
|
|
| t |
|
|
| 146 volontärer ä 50/3 kr........ |
| ’2 433 i 34 |
|
| |
|
|
|
|
|
|
|
| 7 mUsikvolontärer ä 50/3 kr..... | — | 116 |66 | 2 550 | — | |
|
|
|
|
|
|
|
| Summa | — | "I | — | 56415 | — |
144
Kungl. Maj:ts nåd. proposition nr 58.
Bil. v.
Stat
för officerare och underofficerare med vederlikar vid tvungen efter
genomförd härordning. 1
E | i 1 e t | s | kos | n | a d. | ! |
|
|
|
|
|
| |
Lön, |
| Dagavlöning, |
|
|
|
| > B |
| Summa | ||||
arvode, löne- tillägg. | furageersättning | Summa |
|
|
|
| kronor. |
| |||||
å kr. |
| kronor. | Befälsavlöning. |
|
|
|
|
| |||||
Kronor. | i 365 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| ||
|
| dagar. |
|
|
|
| Officerare. |
|
|
|
|
| |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| |
6 000 | _ | 6 | _ | 2120 | _ | 8120 | — | Överste............... | l | 8120 | — |
|
|
15 000 | — | 5 | — | 1825 | — | 6 825 | — | Överstelöjtnanter........... | 3 | 20 475 | — |
|
|
>4 500 | -i | 5 | — | 1825 | — | 6 325 | — | Majorer............... | 3 | 18 975 | — |
|
|
3 400 | — | 4 | — | 1460 | — | 4 860 | — | Kaptener av 1. klassen........ | 18 | 87 480 | — |
|
|
2 400 | — | 4 | — | 1460 | — | 3 860 | — | » »2. » ........ | 8 | 30 880 | — |
|
|
1500 | — | 3 | — | 1095 | — | 2 595 | — | Löjtnanter »1. » ........ | 18 | 46 710 | — |
|
|
1020 | — | 3 | — | 1095 | — | 2115 | — | > >2. » ........ | 18 | 38 070 | — |
|
|
720 | — | 3 |
| 1095 | — | 1815 |
| Underlöjtnanter........... | 12 | 21 780 | — | 272 490 | — |
|
|
|
|
|
|
|
| Underofllcerare. |
|
|
|
|
|
1200 | — | 2 | 50 | 912 | 60 | 2112 | 50 | Fanjunkare............. | 31 | 65 487 | 60 |
|
|
900 | — | 2 | — | 730 | — | 1630 | — | Sergeanter av 1. klassen....... | 31 | 50 530 | — |
|
|
780 | — | 2 | — | 730 | — | 1510 | — | . > 2. > ....... | 30 | 45 300 | — | 161317 | 50 |
|
|
|
|
|
|
|
| Miisikuuderofflcerare. |
|
|
|
|
|
900 | — | 2 | — | 730 | — | 1630 | _ | Musiksergeanter av 1. klassen..... | 6 | 9 780 | — |
|
|
780 | — | 2 | — | 730 | — | 1510 | — | > >2. » ..... | 6 | 9 060 | — | 18 840 | — |
|
|
|
|
|
|
|
| Clvilmilitilr personal. |
|
|
|
|
|
1000 | — | — | — | — | — | 1000 | — | Regementspastorer, arvode...... | 2 | 2 000 | — |
|
|
4 000 | — | 5 | — | 1825 | — | 5 825 | — | Regementsläkare........... | 6 | 34 950 | — |
|
|
2 400 | — | 4 | — | 1460 | — | 3860 | — | Bataljonsläkare........... | 6 | 23160 | — |
|
|
1020 | — | 3 | — | i 095 | — | 2115 | — | Bataljonsveterinärer......... | 6 | 12 690 | — |
|
|
900 | — | 2 | — | 730 | — | 1 630 | — | Hantverkare............. | 18 | 29 340 | — | 102 140 | — |
|
|
|
|
|
|
|
| Gottgörelse för tjiinsteliästar. Lönetillägg och furageersättning till re- |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| gementsofdcerare efter två hästar för |
|
|
|
|
|
400 | _ | 1 | — | 365 | — | 765 | — | av de övriga........... | 8 | — | — | 6120 | — |
|
| : |
|
|
|
|
| Summa | 1 _ | | — |
| 560 907 50 |
1 Därav 500 kr. i arvode.
Anm. Hantverkare åtnjuter 2 ålderstillägg å lönen ä 150 kronor, det ena efter 5 års, det andra
efter 10 års väl vitsordad tjänst.
Kungl. Majds nåd. proposition nr 58.
145
Bil. x.
Stat
för den funt anställda manskapsstyrkan vid eu trängkår efter
genomförd härordning.
.
Enhetskostnad.
Lön. Kronor. | l>ag & kr. | ivlöning Kronor. | j Summa | Manskapsavlöning och | Antal. | ; Summa i kronor. j | ||||||
|
|
| | |
| 1 |
|
| Manskap. |
|
|
| i |
(''00 | — | —- | 50 | 182 | !ö0 | 782 | 50 | Dist.-korpraler (furirer) av 1. klassen . | 5 | 3 912 | 50 |
|
360 | — | — | 50 | 182 i 50 | 542 | 50 | » ( > ) > 2. | 8 | 4 340 | _ |
| |
300 | — | — | 40 | 146 | 1 | 446 | — | Korpraler.............. | 14 | 6 244 | _j | j |
240 | — | — | 80 | 109 | 50 | 349 | 50 | Vicekorpraler............ | 13 | 4 543 | 50; |
|
180 | — | — | 20 | 73 |
| 253 | — | Volontärer............. | 21 | 5 313 | — |
|
300 | — | — | 40 | 146 |
| 446 | — | Hovslagarkorpral........... | i | 446 | — | j |
240 | — | — | 30 | 109 | 50 | 349 | 50 | Hovslagarvicekorpral......... | 1 | 349 | 50| 25148 | 50 i |
|
|
|
|
|
|
|
| Musikmanskap. |
|
|
|
|
360 | — | — | 50 | .182 | 50 | 542 | 50 | Mnsikdist.-korpral (furir) av 2. klassen . | 1 | 542 | 50! |
|
300 | — | — | 40 | 146 | — | 446 | — | Musikkorpral............ | 1 | 446 |
|
|
240 | — | — | 30 | 109 | 50 | 349 | 50 | Musikvicekorpraler.......... | 2 | 699 | _i | : |
180 | — | — | 30 | 109 | 50 | 289 | 50 | Trumpetare............. | 1 | 289 | 50 | '' |
— | — | — | 10 | 26 | 50 | 36 | 50 | Mnsikclev.............. | 1 | 36 | 5»! 2 013 | 5<;| |
|
|
| ! |
|
|
|
| Rekryteringsmedel. |
|
| [ |
|
'' ~ | — | — |
| — | — | _ | — | 63 volontärer ä 50/3 kr........i | _ | 1050! |
|
|
— | — | — | —! | — | “ |
| — | 5 musikvolontärer ä 50 3 kr...... | — | «33!-"3! 1883133 | ||
: |
|
|
|
|
|
|
| Summa | — 1 | —|—| SSMojssj |
%
Bihang till senare Riksdagens protokoll 1914. 1 samt. 28 höft. AV {58.) B 19
Kungl. May.ts nåd. proposition nr 58.
14(»
Bil. 10.
Beräkning
av statsanslaget till hyra, expenser m. ni. vid truppförbanden etter
genomförd organisation.
| Kronor. | Kronor. | Summa kronor. | |||
l:o. Hyra, eldning och belysning samt |
|
|
| | |
|
|
Militärbefälhavarens på Gottland expedition....... Överstens vid trä ngen expedition............. | — | — | 800 1000 | — | 1800 |
|
2:o. Expenser m. m. |
|
|
|
|
| I |
A. Till disposition av militärt) efälhavaren på |
|
|
|
|
| ; |
Infanteriet. Militärbefälhavarens pä Gottland expedition....... Expeditionerna vid 25 regementen, vid vilka äro inrättade Vid Göta livgarde med dess inskrivningsexpeditioner . . . D:o vid 2 övriga regementen ä 1 600 kronor för varje rcge-mente i medeltal................... | 700 45 000 2100 3 200 | — | 51000 |
|
| i |
Kavalleriet. Expeditionerna vid de 6 fördelningskavallcriregementena ä Skånska dragonregementets expeditioner ........ Skånska husarregementet: expeditionerna vid huvudstationen i Helsing- d:o vid detachementet i Landskrona..... »1 200 d:o vid detachementet i Boden........ » 300 | 9 600 2 000 3100 | — | | 14 700 |
| 1 | ! ! i ! |
Transport | — 1 — | | 65 700 | i- | | 1800 | 1- |
Kungl. Maj:ts nåd. proposition nr 58.
147
| Kronor. | Kronor. | Summa kronor. 1 | |||
Transport | — | — | 65 700 | — | 1800 | - |
Artilleriet. |
|
|
|
|
|
|
4 fältartilleriregementen samt positionsartilleriregementets | 9 000 |
|
|
|
|
|
Vendes artilleriregementes expeditioner .... | 2 000 | — |
|
|
|
|
Norrlands artilleriregementes expeditioner..... | 2 200 | — |
|
|
|
|
Gottlands artillerikårs expeditioner..... | Boden-Karlsborgs artilleriregemente: | 1000 | — |
|
|
|
|
1 expeditionerna vid huvudstationen i Boden . . kr. 1200 | 2 200 |
| 16 400 |
|
|
|
Ingenjörtrupperna, |
|
|
|
|
| |
j Svea och Göta ingenjörkårers, Fälttelegrafkårens samt Bodens | — | — | 6 500 | — |
|
|
Trängen. |
|
|
|
|
| ! |
Överstens vid trängen expedition........ | 500 | — |
|
|
|
|
{ 6 trängkårers expeditioner ä 1 000 kronor i medeltal .... | 6 000 | — | 6 500 | _ |
|
|
Säger | — | — | 95100 | — |
| i |
B. Till arméförvaltningens civila departements |
|
|
|
|
| i |
gifter.......... | _ | — | 16 400 | 1 | 111 500 |
|
Summa | - | | — | — | -j | 113300 | | i |
148
Kung]. Maj:ts nåd. -proposition nr 58.
Bil. 11.
Beräkning
av anslaget till landstormen, efter genomförd härordning.
|
| Arvoden | Expenser |
|
|
| |||||
|
| till land- | till land- | till land- | till land- |
|
|
| |||
|
| storms- | storms- | storms- | storms- | Kronor. | Kronor. | Kronor. '' | |||
A. Organisation. | områdes- | förråds- | områdes- | förråds- |
|
|
| ||||
1) Arvoden och | expenser åt land- | befäl- | förval- | befäl- | förval- |
|
|
| |||
stormsområdesbefälhavare och land- | bavarc. | ture. | bavarc. | ture. |
|
|
| ||||
stormsförrådsförvaltare vid här nedan | Kr. | Kr. | Kr. | Kr. |
|
|
| ||||
|
|
|
|
|
|
|
|
| |||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| ||
Ystads landstormsområde n:r 1 a | 540 | 360 | 25 | 15 |
|
|
|
|
|
| |
Trelleborgs | » > 1 b | 540 | 360 | 25 | 15 |
|
|
|
|
| 1 |
Malmö stads | > > 2a | 780 | 420 | 25 | 15 |
|
|
|
|
|
|
Malmö landsbvgds | > »3a | 540 | 360 | 25 | 15 |
|
|
|
|
|
|
Lunds | » t a b | 660 | 420 | 25 | 15 |
|
|
|
|
| |
Tomelilla västra | » > 4 a | 540 | 360 | 15 | 10 |
|
|
|
|
| |
Tomelilla östra | > > 4b | 540 | 360 | 25 | 15 |
|
|
|
|
|
|
Eslövs | > »5a | 540 | 9,60 | 25 | 15 |
|
|
|
|
|
|
Landskrona | » »5b | 540 | 360 | 25 | 15 |
|
|
|
|
|
|
Hälsingborgs | > > B a | 660 | 420 | 25 | 15 |
|
|
|
| i | |
Liungbvheds | > » 6 b | 540 | 300 | 15 | 10 |
|
|
|
|
|
|
Angelholms södra | > »7a | 540 | 360 | 15 | 10 |
|
|
|
|
|
|
Ängelbolms norra | , » 7b | 540 | 360 | 15 | 10 |
|
|
|
|
|
|
Laholms | » »8a | 540 | 360 | 25 | 15 |
|
|
|
|
|
|
Halmstads | » » 8 b | 540 | 360 | 25 | 15 |
|
|
|
|
|
|
Varbergs | > s 9 a | 660 | 420 | 25 | 15 |
|
|
|
|
|
|
Kungsbacka | . 9 b | 540 | 300 | 15 | 10 |
|
|
|
|
|
|
Kristianstads västra | > » 10 a | 480 | 360 | 15 | 10 |
|
|
|
|
|
|
Kristianstads östra | > > 10 b | 480 | 360 | 25 | 15 |
|
|
|
|
|
|
Karlshamns | » i 11 a | 660 | 420 | 25 | 15 |
|
|
|
|
|
|
Ronncbv | » -11b | 540 | 360 | 15 | 10 |
|
|
|
|
|
|
Karlskrona | » > 12 a | 660 | 360 | 15 | 10 |
|
|
|
|
|
|
Östra Blekinge | . » 12 b | 660 | 360 | 15 | 10 |
|
|
|
|
|
|
Hässleholms södra | > » lo a | 540 | 360 | 15 | 10 |
|
|
|
|
|
|
Hässleholms norra | > » lo b | 540 | 300 | 15 | 10 |
|
|
|
|
|
|
Ljungby västra | > * 14 a | 540 | 360 | 15 | 10 |
|
|
|
|
|
|
i Ljungby östra | > 14 b | 510 | 360 | 15 | 10 |
|
|
|
|
|
|
'' Växjö norra | > » 15 a | 540 | 300 | 15 | 10 |
|
|
|
|
|
|
Växjö södra | > > 151) | 540 | 360 | 15 | 10 |
|
|
|
|
|
|
Kalmar södra | » * 1(5 a | 540 | 360 | 15 | 25 |
|
|
|
|
|
|
Ölands | » > 16 b | 540 | 360 | 15 | 10 |
|
|
|
|
|
|
Sävsjöströms | > > 17 a | 600 | 360 | 15 | JO |
|
|
|
|
|
|
1 Kalmar norra | » > 17b | 480 | — | 25 | — |
|
|
|
|
|
|
i Oskarshamns | > * 18 a | 540 | 360 | 25 | 15 |
|
|
|
|
|
|
! Målilla | » > 18 b | 600 | 360 | 15 | 10 |
|
|
|
|
|
|
i Värnamo västra | » > 19 a | 540 | 360 | 15 | 10 |
|
|
|
|
|
|
i Värnamo östra | > > 19b | 540 | 360 | 15 | 10 |
|
|
|
|
|
|
Jönköpings norra | » » 20 a | 540 | 360 | 25 | 15 |
|
|
|
|
|
|
Jönköpings södra | > >20b | 600 | 360 | 25 | 15 |
|
|
|
|
|
|
Sävsjö | » » 21 a | 540 | 300 | 15 | 10 |
|
|
|
|
|
|
Eksjö | > » 21 b | 540 | 3,60 | 15 | 10 |
|
|
|
|
|
|
Vimmerbv | > » 22 a | 540 | 360 | 15 | 10 |
|
|
|
|
| ....... |
| Transport | 23 640 | 14 760 | 810 | 510 |
| 1 | 1 i |
|
Kungl. Maj:(s nåd. proposition nr 68.
149
Arvoden | Expenser |
|
| |||
till land- | till land- | till land- | till land- |
| ||
storms- | storms- | storms- | storms- |
| ||
| områdes- | förråd s- | områdes- | förråds- |
| ||
befäl- | förval- | befäl- | förval- |
| ||
havare. | ture. | havare. | tara. |
| ||
Kr. | Kr. | Kr. | Kr. | ! ! | ||
23 640 | 14 760 | 810 | 510 |
|
| ! i i |
540 | 360 | 15 | 10 |
| 1 | i 1 i |
540 | H60 | 15 | 10 |
|
| 1 1 |
j 540 | 360 | 15 | 10 |
|
|
|
540 | 300 | 15 | 10 |
|
| ! |
540 | 300 | 15 | 10 |
|
|
|
780 | 420 | 25 | 15 |
|
|
|
660 | 300 | 15 | 10 |
| 1 |
|
540 | 360 | 15 | 10 |
|
| i 1 |
780 | 420 | 25 | 15 |
|
| i i |
540 | 360 | 15 | It) |
|
| | | |
900 | 540 | 25 | 15 |
| 1 | i i |
i 780 | 420 | 25 | 15 |
|
|
|
540 | 360 | 25 | 15 1 |
|
| i i i |
540 | ;ioo | 15 | 10 ! |
| 1 ; 1 | |
540 | 360 | 25 1 | 15 |
| ! ! j | |
540 | 360 | 15 1 | 10 ! |
| ; t | |
600 ! | 360 | 25 i | 15 |
|
| |
600 1 | 1»? ! | 25 | 15 1 |
| ; I |
Kisa
Linköpings östra
Linköpings västra
Motala
Skeninge
Gamleby
Söderköpings
Norrköpings östra
Norrköpings stads
Norrköpings västra
Göteborgs stads
Kungälvs
Uddevalla södra
Uddevalla norra
Kvistrums
Strömstads
Borås östra
Borås västra
Göteborgs södra
Alingsås
Skara
Vara
Vänersborgs södra
Vänersborgs norra
Eds
Åmåls
Ulricehamns
Falköpings
Skövde
Karlsborgs
Mariestads
Lidköpings
Laxå
Hallsbergs
Kristinehamns
Svartå
Örebro västra
Örebro östra
Katrineholms
Nyköpings västra
Nyköpings östra
Gnesta
Flens
Eskilstuna
Stockholms södra
Stockholms västra
Stockholms östra
Södertälje
Transport
landstormsområdc
23 a
23 b
24 a
24 b
2o a
26 a
26 b
27 a
27 b
28 a
29 a
29 b
30 a
30 b
30 c
31a
31 b
32 a
32 b
33 a
33 b
34 a
34 b
35 a
35 b
36 a
36 ii
37 a
37 b
38 a
38 b
39 a
39 b
40 a 1
40 b :
41a;
41 b I
42 a i
42 b i
43 a!
43 b !
44 a
44 b
45 a
45 b
45 c
46 a
Transport
540
540
540
540
480
360
300
360
25
25
15
25
15
15
10
600 | 420 | ''25 | 15 |
540 | 1 300 | 15 | 10 |
540 | ; 300 | 15 | 10 |
540 | 300 | 15 | 10 |
540 | 360 | 15 | 10 |
540 | 360 | 15 | 10 |
600 | 360 | 25 | 15 |
480 | 300 | 15 | 10 |
540 | 360 | 15 | 10 |
600 | 360 | 25 | 15 |
540 | 300 | 15 | 10 |
540 | 360 | 25 | 15 |
540 | 300 | 15 | 10 |
540 | 360 | 15 | 10 |
660 | 420 | 25 | 15 |
540 | 360 | 15 | 10 |
540 | 360 | 15 | 10 |
540 | 300 | 15 | 10 |
540 | 360 | 15 | 10 |
540 | 360 | 15 | 10 |
540 | 360 | 15 | 10 |
600 | 360 | 25 | 15 |
900 | 540 | 25 | 15 |
900 | 540 | 25 i | 15 |
900 | 540 | 25 j | 15 |
540 | 360 | 15 | 10 |
52 260 ! | 32 520 | 171X1 I | 1090 |
150
Kxmgl. Majzts nåd. proposition nr 58.
Sotholms
Vaxholms
Dandcryds
Norrtälje
Rimbo
Häverösunds
Årjängs
Arvika
Säffle
Sunne
Karlstads
Råda
Filipstads
Bredsjö
Lindesbergs
Köpings
Ramnäs
Västerås
Enköpings
Uppsala södra
Uppsala norra
Dannemora
Marina
Sala östra
Sala västra
Ludvika
Borlänge
Hcdemora
Faln
Mora
Rättviks
Torsåkers
Gävle
Ockelbo
Bollnäs
Söderhamns
Hudiksvalls
i Ljusdals
Härjedalens
1 Östersunds
Bräcke
Ströms
Sundsvalls västra
Sundsvalls östra
Härnösands
Sollefteå
Anundsjö
Örnsköldsviks
|
| Arvoden 1 | Expenser |
|
|
| |||||
| 1 | till land- | till land- | till land- | till land- |
|
|
| |||
|
| storms- | storms- | storms- | storms- | Kronor. | Kronor. | Ivronor. |
| ||
|
| områdes- | förråds- | områdes- | förråds- |
|
|
| |||
|
| befäl- | förval- | befäl- | förval- |
|
|
| |||
|
| havare. | tare. | havare. | tare. |
|
|
| |||
|
| Kr. | Kr. | Kr. | Kr. |
|
|
| |||
| Transport | 52 260 | 32 520 | 1730 | 1090 |
|
|
|
|
| : |
landstormsområde n:r46b | 540 | 300 | 15 | 10 |
|
|
|
|
|
| |
> | » 46 c | 480 | 240 | 15 | 10 |
|
|
|
|
| |
| s- 46 d | 540 | 360 | 15 | 10 |
|
|
|
|
|
|
> | » 47 a | 540 | 300 | 15 | 10 |
|
|
|
|
|
|
> | » 47b | 540 | 300 | 15 | 10 |
|
|
|
|
|
|
> | > 47 c | 540 | 360 | 15 | 10 |
|
|
|
|
|
|
» | > 48 a | 540 | 360 | 25 | 15 |
|
|
|
|
|
|
> | > 48 b | 540 | 300 | 15 | 10 |
|
|
|
|
|
|
> | » 49 a | 540 | 360 | 25 | 15 |
|
|
|
|
|
|
> | » 49b | 540 | 330 | 25 | 15 |
|
|
|
|
|
|
> | » 50 a | 540 | 300 | 15 | 10 |
|
|
|
|
|
|
| » 50b | 600 | 360 | 15 | 10 |
|
|
|
|
|
|
> | » 51 a | 540 | 300 | 15 | 10 |
|
|
|
|
|
|
| » 51b | 540 | 360 | 15 | 10 |
|
|
|
|
|
|
» | > 52 a | 540 | 360 | 15 | 10 |
|
|
|
|
|
|
> | » 52 b | 540 | 360 | 25 | 15 |
|
|
|
|
|
|
» 53 a | 540 | 360 | 25 | 15 |
|
|
|
|
|
» 53 b | 600 | 360 | 25 | 15 |
|
|
|
|
|
> 54 a | 540 | 300 | 15 | 10 |
|
|
|
|
|
> 54 b | 540 | 360 | 25 | 15 |
|
|
|
|
|
* 55 a | 540 | 300 | 15 | 10 |
|
|
|
|
|
> 55 b | 540 | 300 | 15 | 10 |
|
|
|
|
|
» 55 c | 540 | 300 | 15 | 10 |
|
|
|
|
|
» 56 a | 540 | 300 | 15 | 10 |
|
|
|
|
|
» 56 b | 540 | 360 | 15 | 10 |
|
|
|
|
|
> 57 a | 480 | 360 | 15 | 10 |
|
|
|
|
|
• 571) | 480 | 360 | 25 | 15 |
|
|
|
|
|
> 58 a | 480 | 300 | 15 | 1? |
|
|
|
|
|
> 58 b | 480 | 360 | 25 | 15 |
|
|
|
|
|
j 59 a | 600 | 360 | 25 | 15 |
|
|
|
|
|
» 59 b | 540 | 360 | 25 | 15 |
|
|
|
|
|
> 60 a | 540 | 300 | 15 | 10 |
|
|
|
|
|
» 60 b | 780 | 420 | 25 | 15 |
|
|
|
|
|
» 60 c | 540 | 360 | 15 | 10 |
|
|
|
|
|
» 61 a | 540 | 300 | 15 | 10 |
|
|
|
|
|
> 61b | 780 | 420 | 25 | 15 |
|
|
|
|
|
> 62 a | 780 | 420 | 25 | 15 |
|
|
|
|
|
> 62b | 600 | 360 | 15 | 10 |
|
|
|
|
|
> 63 a | 660 | 420 | 15 | 10 |
|
|
|
|
|
» 63b | 660 | 420 | 15 | 10 |
|
|
|
|
|
» 64 a | 660 | 420 | 15 | 10 |
|
|
|
|
|
> 64 b | 660 | 420 | 15 | 10 |
|
|
|
|
|
» 65 a | 780 | 420 | 25 | 15 |
|
|
|
|
|
» 66 a | 780 | 420 | 25 | 15 |
|
|
|
|
|
» 67 a | 840 | 420 | 25 | 15 |
|
|
|
|
|
3 67b | 780 | 360 | 25 | 15 |
|
|
|
|
|
| 540 | 300 | 15 | 10 |
|
|
|
|
|
j 68b | 660 | 360 | 25 | 15 | 1 1 |
|
|
|
|
Transport | 80 460 | | 49 380 | | 2 640 | 1665 | 1 1 | 1 |
| 1 |
|
Kungl. Maj:ts nåd. proposition nr 58.
151
|
| Arvoden | Expenser |
| 1 • 1 |
| |||||
|
| till land- | till land- | till land- | till land- |
|
|
| |||
|
| storms- | storms- | storms- | storms- | Kronor. | Kronor. | Kronor. | |||
|
| områdes- | förråds- | områdes- | områdes- |
|
|
| |||
|
| befäl- | förval- | befäl- | förval- |
|
|
| |||
|
| havare. | tare. | havare. | tare. |
|
|
| |||
|
| Kr. | Kr. | Kr. | Kr. |
|
|
| |||
| Transport | 80 460 | 49 380 | 2 640 | 1665 |
|
|
|
|
|
|
Nordmalings landstorm.sområde n:r 69 a | 540 | 300 | 15 | 10 |
|
|
|
|
|
| |
Umeå | » s 69 b | 660 | 360 | 15 | 10 |
|
|
|
|
|
|
| Asele | > > 69 c | 600 | 300 | 15 | 10 |
|
|
|
|
|
|
Vilhelmina | » - 70 a | 600 | 300 | 15 | 10 |
|
|
|
|
|
|
Lycksele | » » 70b | 600 | 300 | 15 | 10 |
|
|
|
|
|
|
Degerfors | 2 5 70 C | 660 | 300 | 15 | 10 |
|
|
|
|
|
|
Skellefteå | » > 71 a | 780 | 420 | 25 | 15 |
|
|
|
|
|
|
Bastuträsks | » » 71b | 540 | 300 | 15 | 10 |
|
|
|
|
|
|
Piteå | » > 72 a | 540 | 300 | 15 | 10 |
|
|
|
|
|
|
Arvidsjaurs | » 72 b | 600 | 300 | 15 | 10 |
|
|
|
|
|
|
: Nederluleå | > > 73 a | 540 | 300 | 15 | 10 |
|
|
|
|
|
|
Bodens | i > 73 b | 540 | 300 | 15 | 10 |
|
|
|
|
|
|
| Gellivare | > » 73 c | 600 | 360 | 15 | 10 |
|
|
|
|
|
|
| Ytter-Morjärvs | » > 74 a | 540 | 300 | 15 | 10 |
|
|
|
|
|
|
| Över-Kalix | » 74 b | 540 | 300 | 15 | 10 |
|
|
|
|
|
|
J Karl Gustafs | > i 74 c | 600 | 360 | 15 | 10 |
|
|
|
|
|
|
Över-Torneå | > > 74 d | 600 | 360 | 15 | 10 |
|
|
|
|
|
|
j Pajala | » > 74 e | 600 | 360 | 15 | 10 |
|
|
|
|
|
|
| Kiruna | > » 74 f | 600 | 360 | 15 | 10 |
|
|
| _ |
|
|
| Säger | 91 740 | 55 560 | 2 935 | 1860 | '' - | — | 152 095 |
|
|
|
2) Förhöjning av arvodena till de land- |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| |
| stormsområdesbefälhavare (ej t. f. |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| |
landstormsområdesbefälhavare) före- |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| |
trädesvis inom VI. arméfördelnings- |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| |
området, Kungl. | Maj:t bestämmer, |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
högst..... |
| — | — | — | — | — | — | 8 220 |
|
|
|
! 3) Till bestridande | av utgifter för de |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
av landstormsområdesbcfälhavarna |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| |
företagna resor | inom vederbörliga |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
områden i och för utövandet av ålig- |
|
|
|
|
|
|
|
|
| i | |
gandena med hänsyn till främjandet |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| |
av landstormsmännens och i allmän- |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| |
het de värnpliktigas deltagande i |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| |
skjut- och andra frivilliga övningar |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| |
äga vederbörande | arméfördelnings- |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
chefer disponera | följande belopp, |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
nämligen: |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
chefen för I. arméfördelningen . | — | _ | _ | _ | 4 200 | _ |
|
|
|
| |
> » II. | > | — | — | — | — | 3 500 | — |
|
|
|
|
> » III. | > | — | — | — | — | 2 700 | — |
|
|
|
|
» > IV. | J | — | — | — | — | 2 400 | — |
| 1 |
|
|
> » V. | > | _ | — | — | — | 4 600 | — |
|
|
|
|
» * VI. ■» | » | — | — | — | 1 | 6 950 i | — | 24 350; | —1 |
|
|
. | Transport | — | — | - 1 | 1 1 | _| |
| 184 665 j | 1 —! | i i |
152
Kungi. Maj:ts nåd. proposition nr 38.
1 | Kronor. | Kronor. , | 1 Kronor. 1 | |||
Transport 1 | | | - | 184 665 |
|
|
|
1 4) Till bestridande av utgifter för underhåll av förrådsbyggnader jämte | - |
| 25 800 | _ |
|
|
1 5) Till'' bestridande av kostnaderna ej mindre för gcvärspersedlars och am-munitionseffekters transport till landstormsförrådcn än även till fortsatt |
|
| 21493 | - | 231 958 |
|
B. Övningar med landstormen. |
|
|
|
|
| |
1) Lagstadgade landstormsövningar. |
|
|
|
|
| 1 |
Landstormsövning äger ram en gång under den värnpliktiges iandstorms-tid. Övningsstyrkan beräknas till 14 000 man. Övningarna beräknas |
|
|
|
|
|
|
a) Underhållskostnaderna por dag böra beräknas sålunda: |
|
|
|
|
|
|
penningbidrag .... kr. 0: 50 mathållning .... » 1:00 utrustning..... > 0: So inkvartering .... » 0: 15 sjukvård...... » 0:02 |
|
|
|
|
|
|
Summa kr. 2:00 per man och dag eller för 14 000 | 196 000 |
|
|
|
|
|
, 14 000 , ,, b) Transportkostnader lör —j— x (1 4- 1).......... | 7 000 |
|
|
|
|
|
J . /14 000 ,, l c) Familjcundcrstod J—^— x b‘261............. | 14 600 | — |
|
|
|
|
d) Ammunition, inspektion och övn i ngskostnader..... 2) Frivilliga befälsövningar och frivilliga landstormsövningar inom | 40 000 | — | 257 600 | — |
|
|
|
| 70 442 | _ | 328 042 |
| |
Summa | — | — | — | — | 560000 |
|
Kungi. Maj:ts nåd. proposition nr 58.
153
Bil. 12.
Beräkning
av statsanslaget till de värnpliktigas avlöning, inskrivning och redovisning
m. rn. efter genomförd härordning.
| Kroaor. |
| Summa kronor. | |
ftiillföriugsväsendct å fastlandet: |
|
|
| 1 |
j Till rnllföringsområ desbefälhavare med biträden, enligt stat (Bil. | 240 535 | _ |
|
|
| » hyra, eldning, belysning samt städning av 74 expeditions-lokaler ä 500 kronor ................. | 37 000 | _ |
|
|
> bestridande av telefonavgifter............. | 4 500 | - | 282 035 |
|
Rullföringsväsendet it Kött land, förslagsvis . . . | 10 000 | _ |
| | |
För tillsyn av förråd inom kompaniområdena, frivilliga övningar | 3 000 |
| 13 000 | - 1 |
Färdkostnader, förslagsvis |
|
|
| 1 |
157 600 färddagar a 1’50 kr. (infanteriet, trängen, förpl.-trupper och icke vapenföra)...... | 236 400 | — |
|
|
45 566 » > 3''— » (övriga trnppslag samt studenter m. fl.)............ | 136 698 |
| 373 098 | _ |
Inskrivnings- och mönstringskostnnder samt expenser, | — | — | 200 000 |
|
Penningbidrag |
|
|
|
|
7 305 567 dagar ä 0''20 kr.................. | 1 461113 | 40 |
|
|
2 203957 > » 0-60 »................. | 1101 978 | 60 | 2 563 091 | 90 |
Penningtillskott 51516S0 dagar å 0 20 kr..... | — | — | 103 936 | — i |
Till understöd åt vissa värnpliktigas familjer . . . |
| — | 180000 | _ 1 |
Summa kronor | — |
| 3 715 It» | 90 '' |
Bihang till senare Riksdagens protokoll 1914. 1 sand. 28 höft. (Kr 58.) B 20
154
Kungl. May.ts nåd. proposition nr 58.
Bil. 13.
Beräkning
av de värnpliktigas tjänstgöringsdagar efter genomförd härordning.
| Tjänstgöringsdagar | ||
|
|
| ä 0’20 kr. |
| ä 0''20 kr. | å 0''50 kr. | i penning- |
|
|
| tillskott. |
I. Vapenföre. |
|
|
|
Infanteriet...................... | 4 242 690 | 1 455 300 | 172 560 |
Kavalleriet....................... | 405 599 | 117 348 | 56 665 |
Fältartilleriet...................... | 529 296 | 255 969 | 72 882 |
Positionsartilleriet................... | 52 647 | 25 389 | 7 265 |
Fästningsartilleriet................... | 110 690 | 27 165 | 8 750 |
Fältingenjör- och fälttelegraftrnpperna.......... | 227 673 | 87 000 | 28 638 |
Fästningsingenjörtrupperna................ | 72 650 | 17 860 | 5 750 i |
Trängen........................ | 215130 | 104 475 | 3 600 |
Förplägnadstrupperna.................. | 72 480 | 14 430 | 1200 |
Studenter in. fl...................... | 344 403 | 98 325 | 157 470 |
Säger | 6273258 | 2 203 261 | 514 780 |
II. Icke vapenföre........ | 1032 309 | 696 | 4 900 |
Summa | 7 306507 | 2203957 | 519680 |
| 9 509 524 |
|
Kungl. Maj:ts nåd. proposition nr 58.
155
Bil. 14.
Stat
för rullföringsområdesbefälhavarna med biträden å fastlandet efter genom
förd härordning.
Ersättning
ä kr. pr dag.
50
Kronor.
2190
1825
1825
1277
1095
50
Befälhavaren för Stockholms stads rullföringsområde
Rullföringsområdesbefälhavare i landsorten ....
Officerare vid Stockholms stads rnllföringsomrädc .
Biträden > » ? >
Dito > rnllföringsom råden i landsorten . . .
Summa
Antal. | Kronor. | |
1 | 2190 |
|
73 | 133 225 | — |
3 | 5 475 | — |
6 | 7 665 | — |
84 | 91980 | — |
— | 240535 | — |
156
Kungl. Maj:ts nåd. proposition nr 58.
Stat
Bil. 15.
för Intendenturkåren efter genomförd härordning.
E | n | 1 C | i S | kos | t ii a (1. |
|
|
|
|
|
|
| |
Lön |
| Dagavlöning, |
|
|
| £ |
| Summa | |||||
arvode, | furageersättning | Samma |
| E |
|
| kronor. | ||||||
ä kr. | Kronor. | kronor. | A. Betalaavlöning |
|
|
|
|
| |||||
Kronor. |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| ||
|
|
|
|
|
|
|
| Civilmilitär personal. |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| |
8 000 |
| 7 | — | 2 555 | — | 10 555 | — | Generalintendent........... | i | 10 555 |
|
|
|
6 000 | — | 6 | — | 2190 | — | 8190!- | Överfältintendcnter.......... | 2 | 16 380 | — |
|
| |
4 500 | — | 5 | — | 1 825 | — | 6 325 | — | Fältintendenter av 1. graden..... | 6 | 37 950 | — |
|
|
4 000 | — | 5 | — | 1825 | — | 5825 | — | » »2. » ..... | 9 | 52 425 | — |
|
|
3 400 | — | 4 |
| 1460 | — | 4 860 | — | Intendenter av 1. klassen....... | Öl | 247 860 | — |
|
|
2 400 | — | 4 |
| 1460 | — | 3 860 | — | » >2. > ....... | 33 | 127 380 | — |
|
|
1500 | — | 3 |
| 1095 | — | 2 595 | — | Underintendenter........... | 16 | 41 520 | — |
|
|
1200 | — | 2 | 50 | 912 | 50 | 2112 | 50 | Förvaltare1............. | 74 | 156325 | — |
|
|
900 |
| a |
| 730 | — | 1 630 | — | Förvaltarassistenter av 1. klassen . . . | 8 | 13 040 | — |
|
|
780 |
|
| — | 730 | — | 1 510 | — | » >2. > ... | 8 | 12 080 |
| 715 515 | — |
|
|
|
|
|
|
|
| Civil personal. |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| Vaktmästare vid Generalintendentens ex- |
|
|
|
|
|
31 200 |
| ~~ | — |
| — | 1200 | - | pedition1 * 3............. | 1 | — | — | 1 200 |
|
|
|
|
|
|
|
|
| Expenser ni. in. |
|
|
|
|
|
— | _ | — |
| — | — | — | - | För Generalintendentens expedition . . | — | — | — | 3 500 |
|
|
|
|
|
|
|
|
| Säger | — | — | — | 720 215 | - |
|
|
|
|
|
|
|
| B. Manskapsavlöning och |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| rekryteringsmedel. |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| Manskap. |
|
|
|
|
|
600 | — | — | 50 | 182 | 50 | 782 | 60 | Dist.-korpraler (fnrirer) av i. klassen . | 4 | 3130 | — |
|
|
‘360 | — | — | 50 | 182 | 50 | 542 | 60 | » > 2. » | 6 | 3 255 | — |
|
|
300 | — | __ | 40 | 146 | — | 446 | — | Korpraler.............. | 10 | 4 460 |
|
|
|
240 | — | — | 30 | 109 | 50 | 349 | 50 | Vicekorpraler............ | 10 | 3 495 | — |
|
|
180 | — | — | 20 | 73 | — | 253 | — | Volontärer.............. | 12 | 3 036 | — | 17 376 | — |
|
|
|
|
|
|
|
| Kekryleringskostnader. |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| 42 volontärer a 50/3 kr........ | — | — | — | 700 | — |
|
|
|
|
|
|
|
| Säger | — | — |
| 18 076 |
|
|
|
|
|
|
|
|
| Summa | — | — | - | 738291 | — |
1 Åtnjuta ett ålderstillägg u lönen ä 300 kronor efter 5 års väl vitsordad tjänst.
3 Därav 700 kronor i lön, 350 kronor i tjänstgörings penningar och 150 kronor i ortstillägg.
3 Åtnjuter 2 ålderstillägg å lönen ä 100 kronor, det ena efter 5 års och det andra efter 10 års
vill vitsordad tjänst. — Därest vaktmästaren i sådan egenskap åtnjuter fri bostad, skall, så länge denna
förmån kvarstår, ortstillägg oj till honom åtgå.
157
Anm. 1.
Anm. 2.
Anm. i).
Kungl. Maj:ts nåd. proposition nr 58.
Den för underbefäl av manskapet upptagna avlöningen utgöres av menig volontärs avlöningsförmåner
jämte tillägg för befälsbeställningen, vadan avgående sådant underbefäl bibehålies
vid volontärbcställningen, med dess å stat upptagna förmåner, till dess det jämväl därifrån
skiljes.
De för manskapsavlöningen anslagna medel må i den mån de icke för nämnda ändamål tagas
i anspråk av generalintendenten disponeras för rekryteringen m. m. i enlighet med av Kungl.
Maj:t utfärdade närmare bestämmelser sålunda.
att de för vakant underbefälsbeställning av manskapet i stat anvisade avlöningstörmåner
må under vakanstiden utgå till menig volontär eller till underbefäl av lägre grad än den vakanta
beställningen,
att för anvärvning av rekryter högre rekryteringskostnader må utgå än de i staten därför
beräknade medel,
att till värnpliktig, som uttagits till och utbildas såsom underbefäl och som låter anvärva
sig såsom volontär, må utbetalas »anställningspremie»,
att till underbefäl av manskapet, som efter rekapitulation tjänat minst sex år. må utbetalas
>avskedspremie>.
Vad av rekryteringsmedlen samt manskapsavlöningen ena året inbesparas må jämväl ett kommande
år av generalintendenten enligt samma bestämmelser disponeras.
Allt manskap åtnjuter utöver i staten upptagna avlöningsförmåner jämväl underhåll in natura
158
Kung}. Maj:ts nåd. ;proposition nr 58.
Bil. 16.
Beräkning
av statsanslaget till ålderstillägg efter genomförd härordning.
1 Enhetskostnad. |
| > | Kronor. | 1 Snmma | ||||||
Antal ålders- tillägg. | ä kronor, j | Kronor. |
| er*- 1 | kronor. | |||||
|
|
|
|
| Departementet. |
|
|
|
|
|
1 | 600 | — | 300 |
| Kansliråd................ | 3 | 900 | — |
| ; |
2 | 500 | — | 500 |
| Kanslisekreterare och registrator..... | 5 | 2 500 | — |
|
|
1 | 100 | — | 50 |
| Förste vaktmästare........... | 2 | 100 | — |
|
|
! 2 | 100 | _ | 100 | _ | Vaktmästare .... •......... | 1 | 100 | — | 3 600 | — i |
|
|
|
| Arméförvaltningen. |
|
|
|
|
| |
| 1 | 600 | — | 300 | — | Krigsråd och överfältläkare....... | 5 | 1500 | — |
| | |
2 | 500 | — | 500 | — | Tjänstemän i andra lönegraden samt krigs-kassör ................ | 12 | 6 000 | — |
|
|
3 | 500 | — | 750 | — | Tjänstemän i första lönegraden...... | 16 | 12 000 | — |
|
|
2 | 200 | — | 200 | — | Biträdesbefattningar av 3., 2. och 1. löne-graderna ............... | 14 | 2 800 | — |
| i |
1 | 100 | — | 50 |
| Förste vaktmästare........... | 1 | 50 | — |
|
|
I 2 | 100 | _ | 100 |
| Vaktmästare.............. | 6 | 600 | — | 22 950 | — |
|
|
|
|
| Generalstaben. |
|
|
|
|
|
1 | 600 | — | 300 | — | Professor................ | 1 | 300 | — |
|
|
2 | 500 | — | 500 | — | Krigsarkivarie.............. | 1 | 500 | — |
|
|
1 | 100 | — | 50 | — | Förste vaktmästare........... | 1 | 50 | — |
|
|
2 | 100 | _ | 100 | — | Vaktmästare.............. | 3 | 300 | — | 1150 | — |
|
|
|
|
| Artilleristaben. |
|
|
|
|
|
2 | 100 | — | 100 | — | Vaktmästare .............. | 1 | — | — | 100 | — |
|
|
|
|
| Krigshögskolor. |
|
|
|
|
|
1 | 100 |
| 50 |
| Förste vaktmästare........... | 2 | 100 | — |
|
|
2 | 100 |
| 100 |
| Vaktmästare.............. | 2 | 200 | — | 300 | — |
'' |
|
| i |
| Transport | 1- | — | — | 28 100 | 1 - |
Kungl. Maj:ts nåd. proposition nr 58.
159
Enhetskostnad. |
|
|
|
|
|
| ||||
Antal ålders- tillägg | ä kronor. | Kronor. |
| EJ £ | Kronor. | hämma kronor. | ||||
|
|
|
|
| Transport Infanteriet. | — | — | 1 | 28100 | — |
2 | 150 | — | 150 | — | Gevärshantverkare............ | 28 | — | — | 4 200 | — |
|
|
|
|
| Kavalleriet. |
|
|
|
|
|
2 | 150 | — | 150 | — | Gevärshantverkare............ | 10 | — | — | 1500 | — |
|
|
|
|
| Artilleriet. |
|
|
|
| | ! |
1 | 600 | — | 300 | — | Styresmän............... | 3 | 900 | — |
| I |
1 | 500 |
| 250 |
| Tyg- eller fabriksingenjörer, besiktningsrust-mästare eller tygverkmästare samt verk-mästare av 1. klassen......... | 28 | 7 000 |
|
| i |
2 | 500 | _ | 500 | — | Tvg- eller fabriksförvaltare av 1. klassen, | 18 | 9 000 | _ |
| j |
1 | 300 | — | 150 | — | Tygförvaltare av 2. klassen samt tyg- eller | 18 | 2 700 |
|
|
|
-2 | 150 | _ | 150 | — | Tyghantverkare och fortmaskinister .... | 57 | 8 550 | — | 28150 |
|
|
|
|
|
| Fortifikationen. |
|
|
|
|
|
2 | 500 | ~ | 500 | — | Fortilikationskassörer o. departementsskrivare | 16 | 8 000 | — |
| 1 |
2 | 150 |
| 150 | — | Gevärshantverkare och tyghantverkare . . . | 32 | 4 SCO | — |
|
|
1 | 500 | — | 250 | — | Tygverkmästare............. | 6 | 1500 | — |
|
|
2 | 100 | — | 100 | — | Vaktmästare vid fortilikationsstabens huvnd-station ................ | 1 | 100 | _ | 14 400 |
|
2 | 150 | _ | 150 | _ | Trängen. Hantverkare............... | 18 |
|
| 2 700 | i |
|
|
|
|
| Intende»t urkåren. |
|
|
|
|
|
1 | 300 | — | 150 | — | Förvaltare.............. | 74 | 11100 | — |
|
|
2 | 100 | — | 100 | — | Vaktmästare vid Generalintendentens expedi-tion ................. | 1 | 100 | 1 | 11200 |
|
2 | 300 | — | 300 | — | Extra bataljonsläkare .... | ! 44 ! | — | _ | 13 200 ; | _ |
|
|
|
|
| Summa | -i | — i | 1 — i | 103450 | — |
160
Kungl. MajUs nåd. proposition nr Ö8.
Bil. 17.
Beräkning
av tjänstgöring sdag av för fast anställt manskap och musikmanskap
samt musikelever efter genomförd härordning.
| Kast anställt man-skap. | Musikmanskap och _ | 1 Summa. | ||
1 Infanteriet................ Kavalleriet................ Artilleriet................. Ingenjörtrupperna............. Trängen ................. Förplägnadstrupperna........... | Antal inaD. | Tjänst- görings- dagar. | Antal man. | Tjänst- görings- dagar. | |
6 544 2 982 2 559 836 378 42 | 2,388 560 1088 430 934 035 305140 137 970 15 330 | 620 78 77 36 36 | 226 300 28 470 28105 13140 13140 | 2 614 860 1116 900 962 140 318280 151110 15 330 | |
Summa Avgå för hel- och halvårsvakanser1 | 13341 | 4 869465 198140 | 847 | 309155 | 5 178620 198140 |
— | 4671325 | — | 309155 | 4980480 |
■ a) Årsvakauser.
12 volontärer per infanteriregemente eller 336 på hela infanteriet beräknas vara vakanta
i 240 dagar, varjämte vid specialtruppslagen 100 st. beräknas vara vakanta under
365 dagar eller sammanlagt (80 640 + 36 500)................
117 140 dagar
Halvårsvakanser.
Årligen beräknas 450 st. volontärer rekapitulera på V® är, varigenom en besparing i
underhållsanslagen erhålles med 450 x 180 dagar...............
81000 dagar
Summa 198 140 dagar
Kurir/1. Maj:ts nåd. proposition nr Ö8.
161
Bil. IS.
Beräkning
av under hällsdag ar för stam- och lejda hästar samt rcmonter efter
genomförd härordning. 1
|
|
|
| Antal dagar. | Summa nnder-1 |
| A. Stnmhiistiir. |
|
|
|
|
Infanteriet | 644 stamhästar i 365 dagar . . . |
| 235 060 |
| |
Kavalleriet | 6 000 > » 365 | 1 ... | . . 2190 000 |
|
|
D:o | 160 > » 365 | » ... | 58 400 |
|
|
D:o | 44 » > 365 | » ... | . . 16 060 | 2 264 460 |
|
Artilleriet | 3175 » » 365 | > ... | . . 1588 875 |
|
|
D:o | 16 > » 365 | 5» ... | 5 840 | 1 164 715 |
|
Ingenjörtrupperna | 214 > > 365 | > ... |
| 78110 |
|
Trängen | 324 » > 365 | > ... |
| 118 260 | 3 860 605 |
| K. Lejda hästar. |
|
|
| |
Infanteriet . . . |
|
|
| 24 892 |
|
Kavalleriet . . . |
|
|
| 2 800 |
|
Artilleriet . . . |
|
|
| 145 800 |
|
Ingenjörtrupperna |
|
|
| 58 180 |
|
Trängen .... |
|
|
| 24 000 |
|
Intendentsdepartementet......... |
|
| 7 000 | 262 672 | |
| C. Rcmonter. |
|
|
| |
Vid truppförbanden 935 remonter i 45 dagar . . . . |
| — | 42 075 | ||
> remontdepåerna 935 » i 444 » |
|
| 1 415 140 | - ] | |
|
|
| Summa | — | 4165352 |
1 Endast vid beräkning av veterinärvårdsanslaget.
Bihang till senare Riksdagens protokoll 1914. 1 samt. 28 höft. (Nr 58.) B 21
162
Kung1. Maj:ts nåd. proposition nr 58.
Bil. 19.
Beräkning
av statsanslaget till arméns mathållning efter genomförd härordning.
'' | Kronor. |
|
Fast anställt manskap. |
|
|
4 980 480 tjänstgö ringsdagar a O liO krona................... | 2 988 288 | — |
Värnpliktige. |
|
|
|
| 40 |
Summa | 8694002 | 40 |
N
Kungl. Maj:ts nåd. proposition nr OS.
k;.",
Bil. 20.
Beräkning
av statsanslaget till furar/ering av arméns hästar efter genomförd
härordning.
Stamhiistnr. 3 860 605 underhållsdagar a 1 krona...... | Kronor. 3 860 605 | ... |
Lejd a hästar. |
|
|
262 672 underhållsdagar n 1 krona .... | 262 672 | — |
Remonter: vid truppförbanden 42 075 underhållsdagar å 1 kr....... 42 075 kr » remontdepåerna 93") remonter h 309 kr...........288 915 » | 330 990 |
|
Summa | 4 454267 | _ j |
164
Kungl. Maj:ts nåd. proposition nr 08.
Bil. 21.
Beräkning
av statsanslaget, till arméns mundering sutrustning efter genomförd
härordning.
Fast anställt manskap. 4 980 480 tjänstgöringsdagar å 033 krona................... | Kronor. 1 643 558 | 40 |
Värnpliktiga. 9 509 524 tjänstgöringsdagar ä 0''33 krona................... | 3138142 | 92 |
Stamhästar (vid infanteriet, kavalleriet och trängen) 2 617 780 underhållsdagar ä 0''10 krona.................... | 261778 | — |
Lejda hästar (vid infanteriet, kavalleriet, trängen och intendentsdepartementet). | 5 869 | 20 |
Remonter vid truppförbanden (kavalleriet och trängen). 27 585 underhal Isdagar (584 + 29) x 45 ä 0''10 krona.............. | 2 758 | 50 |
Summa | 5052107 | 02 |
Kungl. Maj:ts nåd. proposition nr 58.
165
Bil. 22.
Beräkning
av statsanslaget till arméns diverse intendenturbehov efter genomförd
härordning.
| Kronor. |
|
Fast anställt manska]). |
|
|
4 980 480 tjänstgöringsdagar a 0 06 krona................... | 298 828 | 80 j |
Värnpliktige. |
|
|
9 509 524 tjänstgöringsdagar å 006 krona.................. | 570 571 | 44 ; |
Summa | 869400 | 24 |
Kuntjl. Maj:ts nåd. proposition nr 58.
166
Bil. 23.
Beräkning
av statsanslaget till arméns kasernutredning samt ved, ljus och vatten
efter genomförd härordning.
|
| Kronor. | Summa kronor. | ||
Ersättning för ved och lyse till underofficerare. |
|
|
|
| |
794 fanjunkare med vederlikar ä 130 kronor . . . 1807 sergeanter > » » 100 > ... |
| 103 320 180 700 | — | 283 920 |
|
Fast anställt manskap. |
|
|
|
|
|
4 980 480 tjänstgöringsdagar ä 0''12 krona...... |
| 597 657 | BO |
|
|
Värnpliktiga. |
|
|
|
|
|
9 509 534 tjänstgöringsdagar ä 0’12 krona..... |
| 1 141 143 | 88 | 1 738 800 | 48 |
Hästar. |
|
|
|
|
|
Stamhästar. 1 3 860 005 underhållsdagar ä 0’03 krona....... |
| 115 818 | 15 |
|
|
Lejda hästar. 1 363 673 underhållsdagar ä 0’03 krona........ |
| 7 880 | 16 |
|
|
liemonter vid truppförbanden. |
| 1262 | 25 | 124 960 | 56 |
| Summa | -1- | 2147 681 | 04 |
Kungl. Maj:ts nåd. proposition nr 58.
167
Bil. 24.
Beräkning
av anslaget till inkvartering »kostnader efter genomförd härordning.
| Kronor. | |
Infanteriet................. | 513 090 | | ~ |
Kavalleriet................ | 107 328 |
|
Artilleriet...................... ... | 167 089 |
|
Fortifikationen ................... | 65 818 |
|
Trängen .............................. | 39152 | — |
Intendenturkåren ......................... | 54 332 |
|
1 Generalitetet........................ | 21 200 |
|
Generalstaben....................... | 33 424 | — |
| Artilleristaben..................... | 1000 | — |
Kommendantstaten........................ | 240 | — |
Sjukvårdsstyrelsen..................... | 4000 |
|
Krigshögskolan..................... | 1000 |
|
I Artilleri- och ingenjörhögskolan................ | 1000 | — ! |
Krigsskolan.................... | 285 | - |
Infanteriskjutskolan........................... | 600 |
|
Garnisonssjtikhuset i Stockholm..................... | 90 | - ; |
Summa | | 1009648 | _ '' |
168
Kungl. Maj-.ts nåd. proposition nr 58.
Bil. 25.
Beräkning
av anslaget till arméns byggnader, mötesfdlt och kommendantskapsutgifter
samt fortifikationens övningar och materiel (ordinarie bygg*
nadsanslaget) etter genomförd härordning.
Tit. 1. Lantförsvarets under Arméförvaltningens fortiflkationsdepartemcnts
vård och uppsikt ställda fastigheter efter beräkning av 1 % av byggnads
-
värdet
Tit. II. Kommendantskapsntgifter.
Stockholm ........................... 1500: kr.
Karlsborg............................ 4 250: »
Boden
00140: - »
Oförutsedda kommendantskapsntgifter, att disponeras av Fortifikations
dcpartementet.
....................... 1750: ■»
Anm. 1. Följande arvoden utgå:
å Karlsborg:
Till en brandchcf................... 200: kr.
> » kronorättare.................. 150:
» » överkonstapel.................. 650
» vardera av två konstaplar.............. *5:
i Boden:
Till eu brandcbef................... t "150: kr.
» > poliskommissarie................ 2 500: >
» > var av fem överkonstaplar............ 1 800: — »
» » » » » konstaplar.............. 1500: — »
> s » » fyra fortväblar..............^ 1200: — »
Anm. 2. Besparingar å de under tit. II upptagna anslagsposter få för enahanda
ändamål användas ett följande år.
Tit. III. Fortifikationens övningar.
Till Svea ingenjörkår......................17 000: kr.
» Göta » 10 000: »
> Fälttelegraf kåren......................70 000: 1
» Bodens ingenjörkår...................... 24 500: — »
» Norrlands » ...................... 15 500: — »
> Övningar i Norrland..................... 30 000: — >
> Chefens för fortifikationen förfogande för fortifikationens övningar,
läroböcker, reglementen och instruktioner (författararvoden, tryckningskostnader
o, d.), försök in, .............. . 10 000: — »
Transport
Kronor.
1564000
97 640
186 000
1 847 640
Kungl. May.ts nåd. proposition nr 58.
Jfifl
Annt. 3.
Anm. 4.
| Kronor. |
|
Transport | 1 847 (340 | — |
Av ovan _ under tit. III. upptagna anslag må bekostas jämväl sådan för |
|
|
Tit. IV. Fortifikationens materiel.
Till rit- och skrivmaterialier in. fl. expenser för chefens för fortifika -
tionen expedition och fortifikationsstabens huvudstation .... 3000: — kr.
» underhåll av ingenjörtruppernas materiel:
Svea ingenjörkår..................... 17 000: — »
Göta > 15500: — »
Fälttelegraf kåren..................... 54 000: _ »
Bodens ingenjörkår..................... 16 000: — »
Norrlands > 18000: — »
> Fortifikationsdepartementqts förfogande för oförutsedda behov . . 4 000: — >
Anm. 5. Besparingar å de för underhåll av ingenjörtruppernas materiel anvisade anslagsposter
få för enahanda ändamål användas ett följande år.
Summa
127 500
1975140
Anm.
Vad å en titel i staten kan besparas, får ej utan Kungl. Maj:ts medgivande användas till
täckande av brist å annan titel.
Bihang till senare Riksdagens protokoll 1914. 1 samt. 28 käft. (Nr 58.) B 22
ITC
Kungl. Maj:ts nåd. proposition nr 58.
Bil. 26.
Beräkning
av anslaget till vinter övning av efter genomförd härordning.
| Kronor. | |
• | 175 000 |
|
| 22 500 | — |
| 100 000 | — |
| 22 500 | — |
Summa | 320000 | — |
Kungl. Maj:ts nåd. proposition nr 58.
171
Bil. 27.
Beräkning
av statsanslaget till armens sjuk- och veterinärvård samt hovbeslag
m. m. efter genomförd härordning.
1 | Kronor. | |
Fast anställt manska]». |
|
|
4 980 480 tjänstgöringsdagar ä 0''02 krona ........... | 99 609 | 60 |
Värn pliktiga. |
|
|
9 509 524 tjänstgöringsdagar it 0''02 krona.......... | 190 190 | 48 |
Stamliästar. |
|
|
3 860 605 underhållsdagar å 0''033 krona............ | 127 399 | 97 |
Lejda hästar. |
|
|
262 672 underhållsdagar ä 0''033 krona............ | 8 668 | 18 |
|
|
|
Remonter. |
|
|
vid trnppförbanden: 42 075 underhållsdagar ä 0 033 kr....... 1388 -18 kr. |
|
|
> remontdepåerna: 415140 > • 0''033 >..... 13 699''62 > | 15 088 | 10 |
Summa | 440956 | 33 | |
172
Kungl. Maj:ts nåd. proposition nr 58.
Bil. 28.
Beräkning
av statsanslaget till remontering m. m. efter genomförd härordning.
| Kronor. |
| Summa kronor. | |
|
|
|
|
|
För remonteringsstyrelsen: | 11155 | — |
|
|
Inköp av remonter: 935 ersättningsremonter å 850 kr............... | 794 750 | — |
|
|
Transport-, rese- och diverse kostnader: 935 ersättningsremonter ä 50 kr................ | 46 750 | — |
|
|
Dep&kostnader: 935 ersättningsremonter ä 106 kr............... | 99 110 | — |
|
|
För å depå störtade remonter: | 14 295 |
| 966 060 |
|
Summa kronor | — | — | 966 060 | — |
Till täckande av ovanstående utgifter: 532 utrangerade stamhästar vid truppförbanden ä 138 kr. . . . | — | — | 73 416 892 644 | — |
Summa kronor | — | — | 966060 | — |
Alun. 1. Efter genomförd härordning finnas följande antal stamhästar vid nedannämnda trappsteg:
vid kavalleriet . . .
> artilleriet ....
> ingenjörtrupperna
j trängen ....
. ... 6 000
. ... 3175
. . . . 214
. . . . J524
Summa 9 713
Anm. 2. Rcmontantalet heräknas sålunda:
9 % av 9 713 hästar................• • • • 875 remonter
vid kavalleriet för infanteriets hehov............ 44 >
> artilleriet » d:o ........ • ■ • • 18 *
Summa 935 remonter
Kungl. Maj:ts nåd. proposition nr 58.
173
Bil. 29.
Beräkning
av statsanslaget till lega av hästar efter genomförd härordning.
I. Truppförbandens lejnings-anslag. | Beräknad | Lejnings- dagar. | Summa lejnings- dagar. | Kronor. | Summa kronor. | |||
Infanteriet. |
|
|
|
|
|
|
|
|
28 infanteriregementen......... | 2 | — | 10 080 |
| 20160 |
|
|
|
28 d:o ......... | 3 | 50 | 14 812 | 24 892 | 51842 — | 72 002 | _ | |
Kavalleriet. |
|
|
|
|
|
|
|
|
8 kavalleriregementen......... | O O | 50 | — | 2 800 |
| — | 9 800 |
|
Artilleriet. |
|
|
|
|
|
|
|
|
För trnppförbandens övningar...... | o i» | 50 | 1 144 340 |
| — | — |
|
|
» övningsmarscher, fästnings- och posi-tionsartilleriets skjutskola, artilleri-och ingenjörhögskolan m. m. . . . | 3 | 50 | 1460 | 145 800 |
|
| 510 300 |
|
Ingenjörtrupperna. |
|
|
|
|
|
|
|
|
Svea ingenjörkår............ | 2 | 50 | 7 959 |
| 19 897 | 60 |
|
|
Göta » ............ | 9 u | — | 7 959 |
| 15 918 | — |
|
|
Fälttelegrafkåren............ | 1 | 60 | 16 284 |
| 24 426 | — |
|
|
Bodens ingenjörkår.......... | 4 | — | 3 806 |
| 15 224 | — |
|
|
Norrlands » .......... | 4 | — | 11 655 |
| 46 620 |
|
|
|
Övningsmarscher, skolor m. in...... | 4 | — | 2 989 | 50 652 | 11956 |
| 134 041 | 50 |
Trången. |
|
|
|
|
|
|
|
|
6 trängkårer.............. | 2 | 50 | — | 24 000 | — |
| 60 000 | - |
II. Intendentsdepartementets |
|
|
| 7 000 |
|
|
|
|
Summa | — |
|
| 255144 | - |
| 7S6143 | 50 |
1 Artilleriets behov av lejda hästar för dess exercis beräknas efter genomförd härordning vara
66 åkande och 1 bergs fältbatterior å fastlandet ä 42 hästar i 42 dagar...........118 188
2 ridande fältbatterier å fastlandet ä 72 hästar i 42 dagar................ 6 048
Gottlands artillerikår å 100 hästar i 42 dagar ...................... 4 200
6 positionsbatterier å fastlandet ä 52 hästar i 42 dagar.................. 13 104
Boden-Karisborgs artilleriregemente i Karlsborg ä 40 hästar i 35 dagar........... 1 400
Boden-Karlshorgs artilleriregemente i Boden ä 40 hästar i 35 dagar............. 1 400
Summa 144 340
Kumjl. Maj:ts nåd. proposition nr 58.
\
174
Beräkning
av de årliga kostnaderna å ordinarie anslag för fjärde huvudtiteln efter
genomförd härordning.
| Bil. n:r. | År 1914. Kronor. |
| Efter genomförd härordning. Kronor. | Ökning. Kronor. | 1 Minskning. Kronor. | |||
A. Departementet. |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Departementschefen............. | — | 17 000 | - | 17 000 | — | — | — | — | — |
Departementet............... Skrivmaterialier och expenser, ved in. m. för |
| Öl 450 |
| G1450 |
|
|
|
|
|
förslagsanslag.............. Tryckningskostnader för departementet med dess |
| 12 968 |
| 12 968 |
|
|
|
|
|
kommandoexpedition, förslagsanslag .... | — | 7 000 |
| 7 000 |
|
|
|
|
|
B. Arméförvaltningen. |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Arm éffirvaltni ngen............. Skrivmaterialier, expenser och bränsle in. in. för |
| 268 665 |
| 275 490 |
| 6 825 | " |
|
|
arméförvaltningen, reservationsanslag . . . | — | 30 900 | — | 30 900 | “ |
|
|
|
|
C. Generalttetet, staberna in. in. |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
1 Generalitetsstatcn.............. | 1 | 156 035 | — | 241 800 | — | 85 765 | — | — | — |
Generalstabens fast anställda personal .... 1 Generalstabens övningar, expenser m. m., reser- | 2 | 323 345 | — | 371 875 |
| 48 530 |
|
|
|
vationsanslag.........■ .... | — | 78 175 | — | 78175 | — |
|
|
|
|
| Artilleristaben............... | 3 | 16 200 | — | 23 705 | — | 7 505 | — | — | — |
1 Kommendantsstaten............. | 4 | 64 833 | — | 72 292 | — | 7 459 | — | — | — |
'' D. Undervisningsverken. |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Krigshögskolor, reservationsanslag..... | 5—6 | 102 780 | — | 115 635 | — | 12 855 | — | — | — |
1 Ridskolan, reservationsanslag........ J Skjutskolan för infanteriet och kavalleriet, re- | — | 46 250 |
| 46 250 |
|
|
|
|
|
servationsanslag............. | - | 60 000 | — | 75 000 |
| 15 000 |
|
|
|
| Artilleriskjutskolor, reservationsanslag .... | __ | 27 000 | — | 29 250 |
| 2 250 |
| — | — |
1 Krigsskolan, reservationsanslag....... | 7 | 132 860 | — | 148 010 |
| 15 150 |
| — | — |
Volontärskolor, förslagsanslag....... 1 Militärläkares och militärveterinärers undervis- | — | 130 000 |
| 200 G00 |
| 70 000 |
|
|
|
ning, reservationsanslag......... | 8 | 6 350 | — | 12 970 | — | 6 620 | _ | — | — |
Transport | — | 1 541 811 | |— | 1 819 770;— | 277 959 |
| — | — |
Kungl. Maj:ts nåd. proposition nr 58.
175
w B | År 1914. | Efter | ||
| Kronor. | Kronor. | ||
> | 1 541 81 |
| 1819 77C | )—\ |
9 |
|
| [13892417 | - |
— | 18 203 600 | _ | J | 1 \l |
9 |
|
| 15 362 562 | -1 |
| 68 289 | — | 33 720 | _ |
— | 36 000 | — | 88 200 |
|
— | 9 922 | — | — | _ |
— | 120 000 | — | 240 000 | — |
- | — | — | 600 000 | — |
10 | 123 200 | — | 113 300 | — |
11 | 204 225 | — | 560 000 |
|
12-14 | 2 805 513 | — | 3 715161 |
|
| 700 000 | - | — | — |
| 684 559 | — | 738 291 | _ |
16 | 93 600 |
| 103 450 | | |
19 | 7 166 612 |
| 8 694 002 | - 1 |
20 | 3 353 740 | — | 4 454 267 | — 1 |
21 | 4 152 190 | — | 5 052 107 |
|
22 | 716 661 |
| 869 400 |
|
— | — |
| 80000 | — |
23 : | 1 809 623 |
| 2 147 681 |
|
Transport
Kronor.
| Minskning.!
I
i Kronor.
arvoden in. in.
Befälsavlöning........
Avlöning och rekrytering in. in.
vationsanslag.............
Ökad avlöning för de till tjänsteåldern äldst:
batalj onsläkarna och bataljonsveterinärerna,
förslagsanslag..............
Avlöning till extra bataljonsläkare, förslagsanslag
................
Ersättning ät vissa löntagare i följd av arméns
omorganisation, förslagsanslag, högst . . .
Arméns personal över stat, förslagsanslag . .
Arméns reservstater, förslagsanslag .....
Hyra, expenser m. in. vid trnppförbanden, reservationsanslag
..............
Landstormen, reservationsanslag......
De värnpliktigas avlöning, inskrivning och redovisning
m. in., förslagsanslag . ......
Ersättning för rustning och rotering, förslagsanslag
..................
:
Intendenturkären ......
Ålderstillägg, förslagsanslag
F. Intendentnren m. in.
Arméns mathällning, förslagsanslag.....
Euragering av arméns hästar, förslagsanslag .
Arméns mnnderingsntrnstning, reservationsanslag
..................
Arméns diverse intendentnrbehov, reservationsanslag
..................
För premiering av lastautomobiler, reservationsanslag
.................
Arméns kasernutredning samt ved, ljus och
vatten, reservationsanslag ........
Transport
>1051379!-
52 200j
120
0001-600 ooo!-
355 775
909 6481
34 569!—:
9 922 —
9 900!—I
_
53 732 -9 850i -
—j—| 700 000—;
899 917 -152 739!-80000
41 789 545 - 48 564 328!-i7 529 174: - 754 3911-
176
Kungl. Maj:ts nåd. proposition nr 58.
| Bil. n:r. | År 1914. Kronor. |
| Efter genomförd härordning. Kronor. | Ökning. Kronor. | Minskning. Kronor. |
Transport G. Inkvarterings-, rese- och traktanients-kostnader. |
| 11 789 545 | _ | 18 564 328 - | 7 259 174 - | 754 391 - |
Inkvarteringskostnader, förslagsanslag .... | 24 | 1088 307 |
| 1009 648- | — | 78 659- |
tionsanslag............... | — | 21450 |
| 21 450 - | — |
|
Rese- och traktamentspenningar, förslagsanslag | — | 195 000 | — | 220 000 - | 25 000 - | — |
Flyttningshjälp, förslagsanslag....... H. Artilleribehov. j Arméns vapen, ammunition och målskjutnings-materiel samt artilleriets övningar och mate- |
| 12 000 | _! | 20 000 - | 8 000- |
|
riel, reservationsanslag.......... I. Fortiilkationsbeliov. Arméns byggnader, mötesfält och kommendant-skapsutgifter samt fortifikationens övningar |
| 2 708 850 |
| 2 708 850 - |
| j |
och" materiel, reservationsanslag...... J. Övningar. | 25 | 1 299 740 |
| 1 975140 - | - 675 400 - |
|
Yinterövningar, reservationsanslag..... | Arméns fält- och fälttjänstövningar, reserva- | 26 | — | — | 320 000- | - 320 000 - |
|
tionsanslvg............... K. Sjukvård. Garnisonssjukhusen i Stockholm, å Karlsborg |
| 500 000 |
| 600 000 - | - 100 000 |
|
och i Boden, reservationsanslag...... Arméns sjuk- och veterinärvård samt hovbeslag |
| 112 200 |
| 112 200 |
|
|
m. m., ''reservationsanslag........ L. Stipendier. I Resestipendier åt artilleri- och ingenjörofficerare, | 27 | 362 167 |
| 440 956 | - 78 789 |
|
reservationsanslag............ | Resestipendier åt officerare och intendentnr- |
| 7 00( | — | 7 000 |
|
|
tjänstemän, reservationsanslag...... Stipendier åt underofficerare med vederlikar |
| 15 00C | - | 15 000 |
|
|
reservationsanslag............ | — |
|
| 9 600 | — 9 600 |
|
Stipendier för veterinärstaten........ | — | 1 29 10C | i- | 4 800 | — - | - 24 300 — |
Resestipendier åt militärläkare, reservations- |
| 2 00( | i- | 2 000| | - | --- |
Transport | — | 48 142 351 | i- | 56 030 972| | -8 745 963 | -| 857 350j— |
1 Häri ingå även stipendier för fältläkarkåren.
Kungl. Maj:ts nåd. proposition nr 58.
177
I | s ö | År 1914. | Efter genomförd härordning. | Ökning |
| Minskning.1 | |||
|
| Kronor |
| Kronor |
| Kronor. | Kronor. | ||
Transport | — | 48 142 359 | — | 56 030 972 | — | 8 745 963 | _ | 857350 |
|
M. Remontering och hästlega. |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
1 Remontering m. m., reservationsanslag .... | 28 | 1 080 025 | — | 892 644 | — | _ | _ | 187 381 | - |
; Lega av hästar för truppförbandens övningar, | 29 | 727 728 | — | 786 143 | - | 58 415 | — | — |
|
N. Diverse. |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Understöd åt föreningar och till skrifters utgi-vande, reservationsanslag ....... | _ | 18 000 |
| 18 000 |
|
|
| _ |
|
Extra utgifter, reservationsanslag...... | — | 80 000 | — | 100 000 | — | 20000 | — | — | -j |
Summa | — | 50048112 | — | 57 827 759 | — | 8824378 | — | 1044731 | —I |
Bihang till senare Riksdagens protokoll 1914. 1 sand. 28 käft. (Nr 58.) B 23
Kung1. Maj:ts nåd. proposition nr 58.
179
Utlaga G.
1914 ARS GENERALSKOMMISSIONS
YTTRANDEN
ÖVER
INOM LANTFÖRSVARSDEPARTEMENTET
UTARBETADE FÖRSLAG TILL NY VÄRNPLIKTSLAG
OCH HÄRORDNING
■'' ■
Kungl. Maj:Is nåd. proposition nr 58.
181
Till Herr Statsministern och Chefen för Kungl. Lantförsvarsdepar temeritet.
Sedan, på grund av nådig generalorder den 25 april 1914, n:r 448,
vi undertecknade sammanträtt i huvudstaden samt statsministern och chefen
för Kungl. lantförsvarsdepartementet anmodat oss att avgiva yttrande över
»Förslag till värnpliktslag», sådant detta är bifogat denna skrivelse, få vi
vördsamt härmed anföra följande.
Vissa i förslaget förekommande benämningar.
Då det föreliggande förslaget innehåller icke blott ändringar uti nu
gällande värnpliktslag, utan synes vara avsett att framläggas såsom förslagtill
helt ny sådan lag, är det synnerligen önskvärt, att benämningarna
»fotfolk» och »rytteri» utbytas mot resp. »infanteri» och »kavalleri», för att
därigenom överensstämmelse med de eljest vanliga i författningar och
och reglementen förekommande benämningarna må kunna åvägabringas.
Uttrycket »fotfolk» är dessutom ett vidare begrepp än uttrycket »infanteri».
Benämningen »förplägnadstrupper» torde böra ersättas av nntendenturtrupper»,
såsom varande uttrycksfullare.
De långa och svåruttalade benämningarna »inskrivningsområdesbefälhavare»
»rullföringsområdesbefälhavare» och »sjörullföringsområdesbefälhavare»
höra ändras till resp. »inskrivning sbefälb a nät *e*, rullföringsbefälhavare» och
Dsjörullföringsbefälhavare». Inlärandet av de nuvarande benämningarna
föranleder i allmänhet stora svårigheter för de värnpliktige.
KAP. I.
För att öka härordningens effektivitet och sålunda tillgodose den- ^
sammas behov av värnpliktige synes värnpliktstjänsten böra utsträckas till
1 och 3.
182
Kungl. Maj:ts nåd. proposition nr 58.
och med det år, under vilket deri värnpliktige fyller fyrtio fy va år (§ 1)
samt tjänstetiden i beväringen omfatta sexton år, därav elva år i första
och därefter fem år i andra uppbådet (§ 3).
§ 6. I mom. 1 torde orden »eller att för utbildningen vid Norrbottens
regemente uttagas från annat regementes inskrivningsområde» böra utgå,
enär det med hänsyn till klimatiska förhållanden icke synes tillrådligt att
till tjänstgöringen i fråga använda så unga och outvecklade värnpliktige,
som med denna föreskrift avses.
§ 10. Beträffande mom. 3, såsom stående i samband med krigslagstiftnings
bestämmelser
in. m., har icke någon närmare prövning kunnat göras. Syftet,
som i hög grad är förtjänt av att förverkligas, föranleder ingen erinran.
KAP. II.
§ 15. Till mom. 2, första stycket, bör i styckets slut efter ordet »sjöfart»,
till lättnad för de värnpliktige, göras följande tillägg: »eller uppvisa sjöfartsbok,
om intyg icke kunnat anskaffas.»
KAP. III.
§ ir,. Mom. 1. Ändamålsenligheten av tillägget i slutet av detta mom.
synes kunna starkt ifrågasättas, varjämte genom detta tillägg momentet
icke är fullt tydligt.
§ 17. Lämpligheten av det i slutet av mom. 1, sista stycket, gjorda tillägget,
såsom ägnat att framkalla ytterligare anspråk i samma riktning, synes
kunna ifrågasättas.
KAP. IV.
§ in. I inom. 1 e) synes efter ordet »befattningar» böra inskjutas, »i den
ordning Konungen bestämmer, anteckna och» för att genom före tilldelningen
gjorda anteckningar öka möjligheten för nämnden att verkställa
en rättvis och lämplig uttagning av värnpliktige i fråga.
KAP. V.
It 26. Till mom. 2 och 3 synes lämpligt göra ett tillägg av innehåll, att
även andra än de, som uttagits vid inskrivningen, må under utbildnings -
Kungl. Maj:ts nåd. proposition nr 58.
183
tiden kunna frivilligt anmäla sig och av befälet antagas för utbildning
till underbefäl och fackmän, därest den, som anmäler sig, befinnes lämplig
för sådan utbildning.
Ändamålsenligheten av det i mom. 2 och 3 angivna sättet för uttagning
till underbefäl och fackmän synes kunna ifrågasättas.
1 A a). Den för fotfolket (infanteriet) föreslagna första tjänst- £ 37-göringen torde, med hänsyn till den speciella sommarutbildningen, böra
utsträckas så, att den omfattar eu tid av åtta och en halv månader.
1 A. f). Under »vid trängen i egentlig trängtjänst och sjukbärartjänst»
torde efter »etthundrafemtio dagar» böra inskjutas, »som tager
sin början».
Under »vid trängen i egentlig sjukvårdstjänst» synes bestämmelserna
böra ändras till:
»med en första tjänstgöring om tvåhundratio dagar, som tager sin
början under första eller andra året, samt
med en repetition sövning om trettio dagar under tredje eller fjärde
året».
1. D. Med hänsyn till lydelsen av stycket under »3. Reservtruppövning»
bör »sextio dagars minskning» ändras till »fyrtiofem dagars
minskning».
1. E., andra stycket, ändras så, att värnpliktig, som för utbildning
vid Norrbottens regemente eller Gottlands infanteriregemente uttagits från
annat regementes inskrivningsområde, skall fullgöra första tjänstgöring
samt första, andra och tredje repetitionsövningar i en följd med början
under första året. Detta är nödvändigt dels med hänsyn till säkerhetstjänstens
krav. dels för att förmå värnpliktige att frivilligt anmäla sig till
ifrågavarande utbildning.
1. E., tredje stycket. Lydelsen av detta stycke bör bero av sättet
för anordnandet av ifrågakommande utbildningstider.
2. D. Lydelsen av detta stycke måste rättas efter 1 D (»fyrtiofem»
i stället för »sextio»).
3. Reservtruppövnvng.
Stycket synes med hänsyn till jämnheten av den årliga krigsberedskapen
och säkerhetstjänsten i fästningar o. d., böra ändras så, att reservtruppövning
skall utgöra bestämt antal dagar, icke understigande femton,
och försiggå endast under nionde året.
Även om innehållet uti denna § skulle förekomma uti annan lag-FönUvamnstiftning,
synes densamma dock här böra i någon form kvarstå. Detta ''e''
torde vara en fördel, ej minst för de värnpliktige, särskilt i fråga om åtlydnad
av inkallelse till tjänstgöring.
184
Kungl. Maj:ts nåd. proposition nr 58.
KAP. VII.
§ 36- Mom. 2 i nu gällande värnpliktslag synes av nyss angiven anled
ning
böra i någon form kvarstå.
KAP. VIII.
§ 40 Föreskrifterna i mom. 1 äro icke effektiva. Detta framgår oförty d
bart
av statistiken angående värnpliktiges uteblivande från inskrivningsförrättning.
Antalet uteblivna har under de senare åren på ett oroväckande
sätt ökats.
Mom. 2. Efter ordet »sjömanshusombudsman» inskjutes orden »eller
sjöfartsbok» (Jfr § 15, mom. 2. första ^stycket).
§ 41- Föreskrifterna i mom. 1 och 2 äro, såsom statistiken utvisar, icke
effektiv^,.
§ 46. Åtgärder för att åstadkomma eu fullt verksam bötesindrivning böra
vidtagas.
Bestämmelsen om lagens ikraftträdande.
§ ö3. i mom. 1 ändras »fyrtiotvå» till »fyrtiofyra».
De i § 1 och § 3 mom. 1 föreslagna ändringarna betinga vederbörliga
ändringar i denna §.
Generallöjtnanten in. m. A. von Materns särskilda mening bifogas.
Stockholm den 11 maj 1914.
Fr. Leth.
Axel von Matern.
F. Holmquist.
Ch. von Plåten.
F. Bergenholtz.
Hugo Jungstedt.
E. W. Bergstöm.
N. G. Hallström.
K. G. Bildt.
Lars Tingsten.
O. B. Malm.
A. Nettelblad.
L. W :son Munthe.
Gustaf Wrangel.
Gustaf A. Nyblasus.
A. Falkenberg.
Kungl. Maj:ts nåd. proposition nr J8.
185
Särskilt yttrande av generallöjtnant von Matern.
I Generalskommissionens åsikt, att den i förslagets till värnpliktslag
§ 27 mom. 3 föreskrivna reservtruppövning skall ske under nionde året
kan jag icke instämma. Jag anser nämligen, att denna övning bör jämlikt
förslaget äga rum under »nionde eller tionde året».
Den frihet, som därigenom lämnas Kungl. Magt att undantagsvis
anordna dylik övning med större styrka än en årsklass är ägnad att höja
såväl det å reservstat anställda befälets — särskilt de högre gradernas —
som ock reservformationernas krigsduglighet.
cD c* CD
En motsvarande frihet är ju ock medgiven beträffande den i § 36
mom. 1 föreskrivna landstorm övningen.
Svårligen kan ifrågasättas, att Kungl. Maj:t skulle anbefalla sådan
större reservtruppövning vid truppslag (fästningsbesättning), där detta skulle
vara obehövligt eller olämpligt.
Stockholm den 11 maj 1914.
Axel von Matern.
Bihang till senare Riksdagens protokoll 1914. 1 saml. 28 höft (Nr 58.) B 24
Kringl. Maj:fn nåd. proposition nr f>8.
187
''Till Herr Statsministern och Chefen för Kung!.. Lantförsvarsdepartementet.
Sedan, på grund av nådig generalorder deri 25 april 1914, nr 446,
vi undertecknade sammanträtt i huvudstaden samt statsministern och chefen
för kungl. lantförsvarsdepartementet anmodat oss att avgiva yttrande över
förslag till härordning, sådant detta förslag är bifogat denna skrivelse, få
vi vördsamt härmed anföra följande:
Beträffande härordningsförslagets ayfattning.
Då det föreliggande härordningsförslaget icke avser eu ny härordning,
utan blott ändringar uti den redan bestående, synes det böra tagas
i övervägande, huruvida det icke skulle vara lämpligare att, såsom skett
uti ett par fall — i stället för att göra framställning om totalsammansättningen
av truppförband och kårer in. in. — upptaga endast de föreslagna
ändringarna.
Beträffande infanteriets organisation.
1. Då enligt härordningsförslaget cheferna för 12 regementen äro
avsedda att, mot visst arvode, förordnas såsom brigadchefer, synes, för att
fredstjänstgöringen må kunna behörigen ombesörjas, å gemensam stat för
infanteriet böra uppföras 12 nya överstelöjtnantsbeställningar, vilkas innehavare
placeras till tjänstgöring vid ifrågavarande regementen — dock
utan att antalet vid de olika infanteriregementena uppförda majorsbeställningar
därigenom minskas.
2. Då härordningsförslaget i fråga om tillgången av kaptener ställer
ökade krav såväl för tjänstgöring vid nuvarande och nya gemensamma
skolor och utbildningskurser o. dyl. som ock med hänsyn till kulspruteorganisa.
tionen och behovet av kompanichefer vid reservtruppförband synes
— i överensstämmelse med vad generalskommissionen tillförene föreslagit
— antalet kaptener vid varje trebataljonsregemente, för fredstjänstgöringens
behöriga ombesörjande, böra ökas från 15 till 17, därav 12 av första och
188
Kungl. MajUs nåd. proposition nr Ö8.
5 av andra klassen. Förhållandet mellan kaptenerna av törsta och dem av
andra klassen — enligt förslaget så ogynnsamt som 8 : 7 (vid Norrbottens
regemente 9:9) — torde böra på sådant sådant sätt ändras.
3. Av enahanda anledning och för att tillgodose behovet av dugliga
instruktörer torde antalet underbefäl av manskapet vid varje trebataljonsregemente
böra ökas till 49 distinktionskorpraler, 49 korpraler och
49 vicekorpraler.
Huvudsakligen samma motiv ligga till grund för den uti det följande
vid specialtruppslagen föreslagna ökningen av underbefälet av manskapet.
4. Med hänsyn till rekryteringen av underbefälet av manskapet
ävensom till följd av kulspruteorganisationen torde antalet volontärer vid
varje vanligt trebataljonsregemente böra ökas från 60 till 72.
Verksamma åtgärder böra vidtagas för att säkerställa rekryteringen
av manskapspersorxalen vid såväl infanteriet som övriga truppslag. För
att vid de truppförband, där rekryteringen möter svårigheter, främja och
underlätta densamma, böra särskilda medel finnas anslagna.
5. Den ifrågasatta minskningen av antalet sjulcvärdsbeställningsinän
synes ur mobiliseringssynpunkt möta avsevärda betänkligheter.
6. Hovslagarsoldaten vid varje infanteriregemente bör bliva distinktion
skorpral av andra klassen. Eljest torde det icke bliva möjligt att på
ett tillfredsställande sätt rekrytera denna beställning. Innehavaren därav
kommer att utöva befäl inom vederbörligt stall och vara uppbördsman för
veterin ärmateriel.
7. Vid Svea (Göta) livgarde böra, i fråga om personalsammansättningen,
göras motsvarande ändringar som vid de vanliga trebataljonsregementena.
Antalet vicekorpraler bör dock förbliva 60 och antalet volontär
er 360.
8. Med hänsyn till säkerhetstjänstens i Boden krav och för utbildningen
av till Norrbottens regemente från andra regementens inskrivningsområden
kommande värnpliktige bör detta regemente — förutom att det
organiseras och sammansättes såsom ett vanligt trebataljonsregemente —
ökas med en ny bataljon med enahanda kader som en vanlig bataljon.
9. Uttrycket »1 överste och militärbefälhavare» under Militärbefälet
på Gottland samt Gottlands infanteriregemente synes böra ändras till »1
militärbefälhavare».
Sedan, på sätt skett uti härordningsförslaget, militärbefälhavaren på
Gottland helt och hållet skilts från Gottlands infanteriregemente — mot
vilken anordning intet är att erinra — bör i fråga om regementsofficerarna
vid nämnda regemente göras den ändring, att i stället för 1 överste
-
Kungl. Maj:ts nåd. proposition nr 58. 189
löjtnant och 3 majorer upptagas 1 överste och chef, 1 överstelöjtnant och
2 majorer.
Vid Gottlands infanteriregemente böra, i fråga om personalsammansättningen,
i övrigt göras motsvarande ändringar som vid de vanliga trebataljonsregementena.
Antalet volontärer bör dock förbliva 240.
10. 1 fråga om gottgörelsen för tjänstehästar synas följande ändringar
böra göras.
Det till officerare, vilka äro skyldiga att vara beridna på av dem
själva inköpta tjänstehästar, utgående lönetillägget, nu 400 kronor för varje
häst, bör upptagas till 300 kronor, därav 250 kronor beräknas för remontering
och 50 kronor till sadelmunderings- och hästutredningspersedlar.
Fur a geer sättningen åter, 365 kronor för varje häst, bör utgå ur staterna,
men det bör åligga statsverket att för ifrågavarande hästar fritt ombesörja
stallutrymme, skötsel, furage, vatten, hovbeslag och sjukvård.
Detta bör gälla vederbörande officerare icke blott vid infanteriet
(undantagandes kompanichefer samt regementskvartermästare och regementsadjutanter,
vilka böra vara beridna å Kronan tillhöriga stamhästar) och
övriga truppslag, utan ock vid särskilda kårer och formationer (staber
o. dyl.).
Beträffande kavalleriets organisation.
1. Med hänsyn till införandet av kulsprutor vid kavalleriet in. in.
synes antalet underbefäl av manskapet vid varje femskvadronsregemente
böra ökas till: 27 distinktionskorpraler, 27 korpraler och 27 vicekorpraler,
i sammanhang varmed antalet volontärer torde kunna minskas från 208
till 203.
Då kulsprutor böra finnas vid tioskvadronsregementena i samma
proportion som vid femskvadronsregementena, böra vid de förra motsvarande
ändringar i fråga om personalsammansättningen inträda (sålunda vid
vartdera Skånska husar- och dragonregementet 54 distinktionskorpraler
o. s. v.).
2. En av de två hovslagardistinktionskorpralerna vid varje femskvadronsregemente
(en av de fyra vid vartdera tioskvadronsregementet)
synes böra vara av första klassen, enär han är avsedd till föreståndare
för skosmedjan vid regementet, där hovslagarutbildningen numera äger
rum, och till instruktör vid samma utbildning samt dessutom är uppbördsman
för veterinärmateriel.
3. Hantverksryttaren vid varje regemente bör vara korpral, gevärshantverkarkorpral,
för att han må kunna förmås stanna någon längre tid
190
Kanyl. MajUx nåd. proposition nr öft.
i tjänst. Beställningen bör nämligen vara besatt med en erfaren person
med förmåga att verkställa smärre reparationer även å kulsprutematerielen.
4. Med anledning dels av att kulspruteorganisationen vid Skånska
husar- och dragonregementena, enligt mom. 1 ovan, skulle ökas, dels av
det förhållandet, att officerarna fortfarande skulle vara beridna endast å
av dem själva inköpta tjänstehästar, synes antalet stamhästar böra utgöra:
vid varje femskvadronsregemente 622 och vid vartdera tioskvadronsregementet
1 243.
Beträffande artilleriets organisation.
1. Antalet underbefäl av manskapet synes böra utgöra: vid de tern
lika stora fältartilleriregementena 55 förste konstaplar, 55 konstaplar och
55 vicekonstaplar; vid Ven des artilleriregemente 70; vid Boden-Karlsborgs
artilleriregemente 60 och vid Positionsartilleriregementet 30 av vartdera
slaget.
2. Den föreslagna minskningen av antalet sjukvårdsbeställningsmän
kan ur mobiliseringssynpunkt möta betänkligheter.
Vid de fem fältartilleriregementena synes proportionen, i likhet med
vid infanteriet, böra bliva två av vartdera slaget.
3. De vid de sex fältartilleriregementena upptagna diantverksartilleristerna»
böra benämnas och uppföras efter samma grunder som vid de
tre övriga artilleri truppförbanden. (Jämför de nya staterna.)
4. Antalet hovslagarbeställningsmän vid Boden-Karlsborgs artilleriregemente
synes vara väl ringa och böra bestämmas till: 1 hovslagarkonstapel,
1 hovslagarvicekonstapel och 2 hovslagarartillerister.
Beträffande Fortifikationens och ingenjörtruppernas organisation.
1. Antalet musikfanjunkare synes böra ökas till 5 (en vid varje
truppförband).
2. Benämningen »fortifikationskassör» ändras till »fortifikationskassör
och förrådsförvaltare».
3. Antalet underbefäl av manskapet synes böra utgöra: vid Svea
ingenjörkår 19 distinktionskorpraler, 19 korpraler och 19 vicekorpi’aler;
vid Göta ingenjörkår 18; vid Norrlands ingenjörkår 17; vid Bodens ingenjörkår
11 och vid Fälttelegrafregementet 24 av vartdera slaget.
4. Antalet volontärer synes vid Svea, Göta och Bodens ingenjörkårer
böra ökas till nuvarande antal samt vid Norrlands ingenjörkår i
Kungl. Maj:ts nåd. proposition nr 58. 191
motsvarande grad. Vid fälttelegrafregementet bör antalet 25 rättas till 125
(j amför statern a).
5. 1 fråga om sjukvårdsbeställningsmännen synes vid vardera Norrlands
och Bodens ingenjörkår böra tillkomma 1 sjukvårdsdistinktionskorpral
av andra klassen och vid Fälttelegrafregementet 1 sjukvårdsdistinktionskorpral
av andra klassen, 1 sjukvårdskorpral och 1 sjukvårdsvicekorpral.
6. Vid vardera Svea och Göta ingenjörkår synas hovslagarbeställningsmännen
böra bliva: 1 hovslagarkorpral och 1 hovslagarvicekorpral. Vid
Bodens ingenjörkår bör hovslagarsoldaten uppflyttas till hovslagarkorpral.
7. Beträffande hantv er ksbeställning smännen synes böra tillkomma:
vid Norrlands ingenjörkår 1 hantverksdistinktionskorpral av andra klassen
och hantverkskorpral.
8. En gevärshantverkaresoldat synes böra tillkomma vid Bodens
ingenjörkår.
9. Musikmanskapet vid Fälttelegrafregementet synes böra bliva lika
med motsvarande manskap vid Svea (Göta) ingenjörkår.
Beträffande träng- och sjukvårdstruppernas organisation.
1. Träng- och sjukvårdstrupperna torde böra bibehålla sin nuvarande
organisation uti sex särskilda truppförband (kårer). Genom 1901
års riksdags beslut i fråga om personalsammansättningen av dessa trupper
minskades det uti Kungl. Maj:ts proposition angående ny härordning upptagna
antalet officerare med 24, underofficerare med 36 och underbefäl av
manskapet med 15. Den brist på befäl, som vid mobilisering i följd härav
måst uppstå, skulle genom fredskaderns minskning enligt det föreliggande
förslaget med 9 officerare, 17 underofficerare och 15 underbefäl av
manskapet ytterligare ökas.
2. Av de sex kårcheferna enligt nuvarande organisation bör eu vara
överste, två överstelöjtnanter och tre majorer.
3. Den vid varje kår enligt nuvarande organisation befintliga gevärshantverkarsoldaten
bör bliva gevärshantverkarkorpral.
Beträffande intendenturkåren och förplägnadstrupperna (intendentnr
trnpperna).
1. Sex departementsskrivare, i likhet med dem å artilleriets tygstater,
synas böra tillkomma.
2. Indenturkåren, vars medlemmar ofta komma att utöva militärt
befäl, synes böra erhålla militär ställning.
192
Kungl. Maj:ts nåd. proposition nr 58.
Beträffande geueralitetsstaten.
1. Frånsett inspektören för kavalleriet, synas två nya generalsbeställningar,
i stället för den föreslagna, böra tillkomma dels för att tillgodose
kravet på generalspersoner å aktiv stat vid krigstillfälle, dels för
att i fredstid vara målsmän för vissa vid infanteriet och officersutbildningen
in. m. synnerligen viktiga angelägenheter och intressen.
Sålunda bör å aktiv stat finnas en generalsperson, som är målsman
för infanteriet och i sådan egenskap, enligt Kungl. Maj:ts för varje år
givna bestämmande inspekterar truppförband vid infanteriet, är ledamot
av utrustningskommissionen och har till uppgift att främja tidsenligheten
m. in. beträffande infanteriets utbildningsföreskrifter. Honom bör vidare
åligga att vara överbefälhavare för och inspektör för infanteriets skjutskola
samt inspektör för infanteriets gemensamma underofficersutbildning, vartill
kommer att han bör särskilt uppmärksamma till infanteriets vinterutbildning
hörande angelägenheter och spörsmål. Slutligen bör han, enligt
Kungl. Maj:ts i varje särskilt fall givna bestämmande, leda arméfältövningar.
Den andra generalspersonen å aktiv stat bör vara målsman för
officersutbildningen samt i sådan egenskap övertaga alla de ämbetsåligganden,
som nu tillkomma inspektören för militärläroverken (krigsskolan med
dess officers- och reservofficerskurser, krigshögskolan samt artilleri- och
ingenjörhögskolan), inspektera officers- och reservofficersvolontärskolor, vara
överbefälhavare för och inspektera taktiska kursen och främja gemensamma
taktiska föreskrifters tidsenlighet. Vidare bör åt honom uppdragas
inspektion av krigsförberedelsen å rikets landfästningar. Slutligen
bör han i likhet med den generalsperson å aktiv stat, som är målsman
för infanteriet, leda arméfältövningar.
2. Ett arvode till inspektör för trän g en bör upptagas att utgå till
den, som förordnas till denna befattning.
3. I anslutning till förslaget om två nya generalsbeställuingar bör
lönetillägg tillkomma åt två adjutanter, i stället för åt blott eu.
Beträffande generalstaben.
I anslutning till förslaget om två nya generalsbeställningar bör vid
generalstaben tillkomma en major.
Kungl. Maj:ts nåd. proposition nr 58.
193
Beträffande kommendantsstaten.
Till en platsbefälhanare vid Tingstäde synes böra uppföras ett lämpligt
arvode.
Vid behandlingen av frågan om tillräckligheten av det i härordningsförslaget
upptagna antalet stamhästar har förutsatts, att jämte stamhästarna
ett för utbildningens ändamålsenliga bedrivande tillräckligt antal lejda
hästar skall vara tillgängligt och att möjlighet må finnas att använda antalet
beräknade hästlejningsdagar på i varje särskilt fall lämpligaste sätt.
Av generallöjtnanten m. in. L. H. Tingsten avgiven särskild mening
beträffande ordnandet av stridskrafterna i Boden bifogas.
Stockholm den 12 maj 1914.
Fr. Leth.
Axel von Matern
F. Holmqvist.
A. Nettelblad.
F. Bergenholtz.
Hugo Jungstedt.
E. W. Bergström.
N. P. Hallström.
K. G. Bildt.
Lars Tingsten.
O. B. Malm.
Ch. von Plåten.
L. W:son Munthe.
Gustaf Wrangel.
Gustaf A. Nybl^eus.
A. Falkenberg.
Särskild mening av generallöjtnant L. H. Tingsten.
I fråga om ordnandet av stridskrafterna i Boden jämte därtill hörande
befälsförhållanden har jag icke funnit anledning att frångå mina tillförene
framställda åsikter. Sålunda bör enligt min uppfattning kommendantens i
Boden militära befogenhet ändras till vad därmed avsågs vid upprättandet
av kommendantskapet därstädes. Artilleriet i Boden bör ordnas till ett
för fästningen avsett, gemensamt artilleriregemente.
Då emellertid dessa frågor beröra eller innehålla frågor av hemlig
natur, synes det lämpligt att i särskild skrivelse och vid densamma fogade
Bihang till senare Riksdagens protokoll 1914. 1 saml. 28 käft. (AV 58.) B 25
194 Kungl. Maj:ts nåd. proposition nr 58.
V. P. M. (2) angiva närmare motivering för min särskilda mening i detta
avseende.
Stockholm den 12 maj 1914.
Fars Tingsten.
Generallöjtnant.
I det syfte, som denna särskilda mening avser, instämmer
A. Falkenberg,
Överste.
Kungl. Maj:ts nåd. proposition nr 58.
195
INNEHÅLLSFÖRTECKNING.
Sid.
Kungl. Maj:ts proposition......................... j
Utdrag av statsrådsprotokollet över lantförsvarsärenden den 14 maj 1914
Statsministerns yttrande..................... 29
Chefens för finansdepartement yttrande....................
Chefens för lantförsvarsdepartementet yttrande..............105
I. Inledande översikt:
A. Grunddragen av 1901 års härordning. Dess huvudsakliga brister . . .115
B. Efter år 1901 framlagda förslag till lantförsvarets stärkande:
1. Chefernas för generalstaben och för flottans stab förslag år 1906 .119
2. 1907 års generalskommission................121
3. 1907 års försvarskommitté........... 126
4. Försvarsberedningarnas preliminära beslut och uttalanden i fråga om
lantförs varet.........................
II. Allmänna grunder för lantförsvarets ordnande.............141
III. Värnplikten:
A. Tillgängen på värnpliktiga ......................
B. Värnpliktstid och värnpliktsuppbåd................152
C. V ärnpliktstj änstgöringen:
1. Utbildning:
Infanteriet..........................
Kavalleriet...........................
Artilleriet..........................
Ingenjörtrupperna....................182
Trängen...........................
Förplägnadstrupperna...................188
Läkare, veterinärer, tandläkare m. fl.............189
Icke vapenföra........................
2. Reservtruppövning........................
D. Inskrivningsväsendet......................201
196
Kungl. Maj:ts nåd. proposition nr 58.
IV.
Sid.
Befälet:
A. Befälsbehovet under fredstid:
B.
1. Officerare........................
2. Underofficerare......................209
3. Underbefäl av manskapet..................210
Mobiliseringsbehovet:
1. Officerare samt värnpliktiga, utbildade till befälhavare för pluton och
2.
3.
motsvarande förband .
Underofficerare . . . .
Underbefäl av manskapet
215
218
219
V.
Organisationen:
A. Högre förband...........
B. Linjeorganisationen:
1. Infanteriet...........
2. Kavalleriet...........
3. Artilleriet........• • •
4. Fortifikationen och ingenjörtrupperna
5. Trängen............
6. Förplägnadstrupperna.......
C. Fästninpsbesättningar:
1. Allmänna synpunkter.......
2. Boden.............
3. Kustfästningarna.........
D. Reservorganisationen.........
E. Musiken..............
F. Organisationen i övrigt:
1. Generalitetet.........
2. Generalstaben.........
3. Fältläkarkåren.........
4. Intendenturkåren........
5. Fältveterinärkåren .......
6. Ecklesiastikstaten.......
7. Rättsväsendet.........
. 222
. 224
. 231
. 236
. 253
. 259
. 264
. 269
. 269
. 273
. 274
; . 278
284
292
295
298
304
304
305
VI. Landstormen
. 306
VII. Härens hästar:
A. Stamhästar . . .
B. Egna tjänstehästar
C. Lejda hästar . .
. 310
. 318
. 319
Kungl. Maj:ts nåd. proposition nr 58.
197
Sid.
VIII. Övergången...........................321
IX. Lantförsvarets kostnader efter genomförd härordning..........340
Departementschefens hemställan . . .................345
Bilagor.
A. Redogörelse för planläggningen och utvecklingen av försvarsberedningarnas arbeten 1
B. Redogörelse för det läge, i vilket andra försvarsheredningens utredningsarbete befann
sig, då beredningen den 10 februari 1914 ajournerade sina förhandlingar ... 17
C. Redogörelse för det läge, vari tredje försvarsheredningens utredningsarbete befann sig
den 10 mars 1914..........................27
D. Förteckning över handlingar, som den 5 mars 1914 överlämnats från fjärde försvars
beredningen.
............................33
E. Planer för övergång till den nya härordningen...............39
F. Kostnadsberäkningar rörande lantförsvaret efter genomförd härordning......89
G. 1914 års generalskommissions yttranden över inom lantförsvarsdepartementet utar
betade
förslag till ny värnpliktslag och härordning.............179
Bihang til l senare Riksdagens protokoll 1914. 1 sand. 28 Käft. (Nr 58.) B 26