Kungl. Maj:ts nåd. proposition Nr 459 (Proposition 1918:459)

Kungl. Maj:ts nåd. proposition Nr 459.

Nr 459.

Kungl. Maj:ts nådiga proposition till riksdagen med förslag till
ny inkomstberäkning för 1918 års tillägg sstat och för
1919 års riksstat m. m.; given Stockholms slott den 6
juni 1918.

Under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet över
finansärenden för denna dag vill Kungl. Magt, med återkallande av
tidigare gjorda förslag i den mån de strida mot de bär nedan framställda,
härmed föreslå riksdagen

A) att beräkna inkomsterna i 1918 års tilläggsstat enligt i statsrådsprotokollet
lämnad specifikation och i sammanhang därmed besluta

att å samma tilläggsstat för täckande av statens järnvägars driftförlust
under år 1918 anvisa, att utgå av tillfälliga lånemedel, ett reservationsanslag
å ................................................... 30,000,000 kronor; samt

att i anledning därav höja inkomsttiteln tillfälliga lånemedel med
motsvarande belopp;

B) att beräkna statsverkets inkomster för år 1919 enligt i statsrådsprotokollet
lämnad specifikation;

C) att bemyndiga Kungl. Maj:t att för bestridande av kostnader
för tryggande av rikets neutralitet i fäll av behov taga i anspråk ett
belopp av 15,000,000 kronor å tid, då till följd av riksdagens fortvara
de i 63 § regeringsformen omförmälda kreditiv icke få lyftas.

De till ärendet hörande handlingar skola tillhandahållas riksdagens
vederbörande utskott; och Kungl. Maj:t förbliver riksdagen med all kungl.
nåd och ynnest städse välbevågen.

GUSTAF.

F. V. Thorsson.

Bihang till riksdagens protokoll 1918. 1 sand. 417 höft. (Nr 459.)

Inledning.

Kungl. Majds nåd. proposition Nr 459.

Utdrag av protokollet över finansärenden, hållet inför lians Maj.t
Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 6 juni

1918.

Närvarande:

Hans excellens herr statsministern Eden,

Hans excellens herr ministern för utrikes ärendena HELLNER,

Statsråden: Petersson,

Schotte,

Petrén,

Nilson,

Löfgren,

friherre Palmstierna,

Rydén,

Undén,

Thorsson.

Chefen för finansdepartementet, statsrådet Thorsson, anförde:

Under den tid, som gått sedan propositionerna angående statsverkets
tillstånd och behov under år 1919 samt angående tilläggsstat
till riksstaten för år 1918 avlätos till riksdagen, hava förutsättningarna
för desså budgetförslag blivit i vissa avseenden väsentligt förändrade.
Sålunda hava å ena sidan mycket avsevärda nya eller ökade utgiftsbelopp
blivit av Kungl. Maj:t äskade eller av riksdagen beviljade, berörande
såväl 1918 års tilläggsstat som 1919 års riksstat. Å den andra
sidan har Kungl. Maj:t för riksdagen framlagt vissa förslag, vilka innebära
betydande ändringar i de båda budgetförslagens inkomstsida, varjämte
numera föreligga uppgifter och erfarenheter, som kunna ge anledning
att även i andra avseenden företaga vissa ändringar uti de
förut föreslagna inkomstberäkningarna. I anledning av dessa omstän -

Kungl. Maj:ta nåd. proposition Nr 4ö9.

digheter finner jag det vara lämpligast, att Kungl. Maj:t förelägger
riksdagen nya budgetförslag, i vilka hänsyn tages till de nu kända förhållanden,
som kunna anses böra påverka budgeten. Jag torde därvid
böra summariskt redogöra för utgifterna i 1918 års tilläggsstat och
1919 års riksstat samt avgiva specificerade förslag rörande de inkomster,
som för utgifternas bestridande böra i de båda staterna upptagas.

Först torde jag därvid få dröja vid vissa allmänna förutsättningar
för budgetens uppgörande, särskilt frågan om de kassafondens tillgångar,
som kunna tagas i anspråk.

Resultatet av 1917 års statsreglering föreligger ännu icke definitivt
men kan dock med betydligt större säkerhet bedömas än vad som 9 9

var möjligt vid tiden för statsverkspropositionens avlåtande. Från statsbokföringskommittén
har till mig ingivits en rapport rörande de olika riksstatstitlarna
för år 1917. Kassafondens sannolika ställning vid slutet
av nämnda år framgår av följande av kommittén verkställda kalkyl.

Ingående balans ...........

Överskott å inkomsttitlar

Besparingar å anslag......

Brister å inkomsttitlar...

» å anslag............

Saldo .............................

Utgående balans ...........

ronor 366,317,263.3 6

» 5,417,121.17

» 69,116,799.85

» 49,201,904.90

kronor 127,917,333.19

» 371,734,384.53

» 118,318,704.75

» 253,415,679.78

» 381,333,012.9 7

I årets finansplan beräknades, att kassafonden vid slutet av år
1917 skulle uppvisa en behållning av 375 miljoner kronor. Nyss anförda
kalkyl anger en tillgång, som med ungefär 6 miljoner kronor överstiger
nyssnämnda förut beräknade belopp. Det måste emellertid härtill
framhållas, att från statsbokföringskommitténs sida gjorts uttryckliga
förbehåll rörande uppgiftens fulla tillförlitlighet, vilket torde tå beaktas
vid förslag rörande kassafondens tagande i anspråk vid budgetens uppgörande.
Huru jämförelsen utfaller, i fråga om olika inkomst- och utgiftstitlar,
mellan de i 1917 års riksstat uppförda och de i statsboksföringskommitténs
rapport augivua beloppen framgår av särskild som bilaga intagen
sammanställning (bil. 1).'')

Jag övergår härefter till 1918 års statsreglering, varvid jag först 1918
torde få behandla den av föregående års riksdag fastställda riksstaten för statlre>

1) Do avrundade siffrorna i bilagan överensstämma ej exakt med de i kalkylen härovan
intagna beloppen.

4 Kungl. Majds nåd. proposition Nr 459.

år 1918 med bortseende från den för innevarande års riksdag framlagda
tilläggsstaten. Det är numera alldeles ostridigt, att, såväl vad angårinkomster
som utgifter, även år 1918 stora differenser komma att uppstå
i förhållande till riksstatstitlarnas beräknade belopp. Däremot kan
man icke med säkerhet bedöma omfånget av dessa förskjutningar.

I årets finansplan har beträffande resultatet av 1918 års statsreglering
uttalats, att det vore utom allt tvivel, att även denna komme
att lämna ett betydligt överskott, härrörande från skatterna på inkomst,
förmögenhet och rörelse. Att detta överskott skulle uppgå till så högt
belopp som det för 1917 års statsreglering beräknade, antogs visserligen
vara mindre sannolikt, men borde man dock kunna, med kännedom om
konjunkturerna under år 1917, säkert beräkna, att överskottet å 1918
års statsreglering icke komme att understiga 120 miljoner kronor.

Till grund för denna beräkning lågo bland annat följande antaganden,
nämligen att å ena sidan inkomsttitlarna inkomst- och förmögenhetsskatt,
extra inkomst- och förmögenhetsskatt, krigskonjunkturskatt
och stämpelmedel skulle kunna beräknas giva ett överskott av
mera än 200 miljoner kronor, men att å den andra sidan skulle uppkomma
en brist å vissa andra inkomsttitlar, å statens affärsverksamhet
samt å vissa anslag, i allt till ett sammanlagt belopp av mer än 80
miljoner kronor.

Med de erfarenheter, som nu föreligga, torde man med tämligen
stor säkerhet kunna säga, att det nyssnämnda överskottet, till vilket även
är att lägga ökad inkomst av tobaksskatt, bör komma att uppgå till ännu
större belopp, sannolikt över 240 miljoner kronor, främst tack vare intäkten
av 1918 års krigskonjunktnrskatt, här beräknad enligt nu gällande
tariff. Men detta ökade överskott motväges av att underskotten ävenledes
synas bliva långt mera betydande än vad tidigare kunnat förväntas. Enligt
de givetvis approximativa kalkyler, som från olika verk och myndigheter
ställts till förfogande, torde sålunda följande mera betydande inkomsttitlar
komma att uppvisa avsevärd brist, nämligen tullmedel, sockerskatt
och rusdiycksmedel av olika slag. Inalles synas dessa brister kunna
uppskattas till över 50 miljoner kronor, vid vilken uppskattning vederbörlig
hänsyn tagits till att brännvinsförsäljningsmedlen för år 1918 inbringat
mer än dubbelt mot vad i riksstaten beräknats. En högst betydande
försämring är därjämte att räkna med i fråga om resultatet av
statens affärsverksamhet. För statens järnvägar är överhuvud intet överskott
att påräkna. För samtliga affärsverk ställer sig jämförelsen mellan
i 1918 års riksstat upptagna och de numera enligt från de olika verken
inkomna uppgifter sannolikt påräkneliga överskotten sålunda:

Kungl. Maj:ts nåd. proposition Kr 459.

I 1918 års riksstat
upptaget överskott.

Postverket............................................................ 6,000,000

Telegrafverket ................................................. 12,415,500

Statens järnvägar ........................................... 21,500,000

Statens vattenfallsverk ................................. 5,150,000

Statens domäner............................................. 15,000,000

Summa 60,065,500

Sannolikt överskott.

5.300.000

8.500.000

5.600.000
27,000,000

46,400,000

I förhållande till de i riksstaten upptagna posterna skulle alltså
statens affärsverksamhet medföra ett underskott av ungefär 14 miljoner
kronor.

Slutligen torde man, då besparingar å utgiftsanslag icke med
någon säkerhet torde kunna påräknas till avsevärdare belopp, medan
bristerna å sådana anslag snarast torde uppgå till större belopp än under
år 1917, böra räkna med brister å utgiftsanslag till inalles minst 50
miljoner kronor.

Tillhopa skulle då underskotten belöpa sig till omkring 114 miljoner
kronor och det nettoöverskott, som 1918 års statsreglering komme
att tillföra kassafonden, till 126 miljoner kronor. I betraktande av den
osäkrabeskaffenheten av dessa uppskattningar lärer den största varsamhet
böra iakttagas vid disponerande av ett sålunda möjligen uppkommande
överskott i kassatondens tillgångar utöver det i finansplanen
såsom säkert disponibel behållning påräknade beloppet.

Vad jag nu anfört rörande utfallet av 1918 års statsreglering berör,
såsom jag förut nämnt, icke tilläggsstaten för samma år. Jag torde nu
fä övergå till behandlingen av denna tilläggsbudget.

Först må då erinras om den huvudsakliga innebörden av det felslag
till tilläggsstat som av Kung! Magt framlades den 14 januari 1918.
Härom anfördes i finansplanen:

»Tilläggsstaten för 1918 uppvisar dels ''verkliga utgifter’ till ettbelopp
av 223.9 miljoner kronor, dels ''utgifter för kapitalökning’. Under
den senare titeln ingår återbetalning av 1917 års tillfälliga lånemedel
med 27.0 miljoner kronor samt av 1918 års tillfälliga lånemedel med
135.6 miljoner kronor, sammanlagt 162.6 miljoner kronor. Dessutom
beräknas ett belopp av 11.9 miljoner kronor för sådana utgifter för
kapitalökning för produktiva ändamål, som icke böra täckas av låne -

1918 års
tilläggsstat.

Kungl. Maj:ts nåd. proposition AV 459.

medel. 1 sin helhet uppgå alltså utgifterna för kapitalökning ''av andra
statsinkomster’ till 174.5 miljoner kronor.

Slutsumman av de krav på ''andra statsinkomster’, som ställas av
1918 års tilläggsstat, är alltså 398.4 miljoner kronor. På 1918 års riksstat
är för tillfällig löneförbättring åt viss personal vid armén och marinen
avsatt ett belopp av 4.0 miljoner kronor, vilket belopp nu torde
böra tagas i anspråk. Den utgiftssumma, som återstår att täcka, är då
394.4 miljoner kronor. Detta är alltså det bidrag som tilläggsstaten
kräver av kassafonden. Då kassafonden enligt vad nyss är sagt vid
utgången av 1918 skulle uppvisa en bokmässig behållning på 458 miljoner
kronor, kommer tilläggsstaten att reducera denna behållning till
63.6 miljoner kronor.);

Utgifterna i tilläggsstaten för innevarande år komma emellertid
att bliva långt större än vad sålunda beräknats. Eu specificerad utredning
häröver kan givetvis ej lämnas förrän riksdagen fattat beslut rörande
samtliga av Kungl. Magt eller av enskilda motionärer till riksdagens
prövning hänskjuta anslagsfrågor. Det lärer emellertid icke
vara ändamålsenligt att uppskjuta framläggande av förslag till nya inkomstberäkningar
till den tidpunkt, då riksdagens beslut i alla dessa
ärenden föreligger. Jag har därför låtit upprätta eu sammanställning
av tilläggsstatens beräknelig^ utgiftsposter, vilken sammanställning avser
ställningen den 5 juni 1918 enligt då föreliggande beslut inom riksdagens
kamrar. Beträffande vid nämnda tidpunkt ännu ej avgjorda
ärenden av beskaffenhet att beröra tilläggsstatens utgiftssida, är sammanställningen
gjord under den förutsättning, att av vederbörande utskott
framställda förslag eller, om sådant förslag ej avlåtits, de av Kungl.
Maj:t begärda anslag vinna riksdagens bifall, medan däremot hänsyn
icke tagits till av enskilda motionärer framförda anslagskrav. På gemensam
votering beroende voro vid tidpunkten ifråga några anslagsfrågor,
vilka representera en utgiftssumma av 4,714,000 kronor å tilläggsstaten
samt 1,350,000 kronor å 1919 års riksstat. Av dessa anslagsposter
har jag medräknat anslaget å 1918 års tilläggsstat för arbetslöshetens
bekämpande, upptaget till det belopp, Kungl. Maj:t äskat av riksdagen.1)

Beräkningen av tilläggsstatens utgifter är av följande innehåll:

L) Därjiimte äro de i propositionerna nr 457 och 458 begärda anslagen å 1918 års tillläggsstat
å tillhopa 310,500 kronor medräknade.

Kungl. Maj:ts nåd. proposition Nr 459.

Approximativ beräkning den 5 juni 1918 av utgifterna å tilläggsstateu

för är 1918.

Verkliga utgifter:

I. Första huvudtiteln

II. Andra »

III. Tredje »

IV. Fjärde »

j V. Femte »

VI. Sjätte »

VII. Sjunde

I Vill. Åttonde »

IX. Nionde »

X. Tionde »

XI. Oförutsedda utgifter

Kronor

75,000
3,459,564
1,003,825
84,556,653
33,849,525
26,837,180
9,489,924
9,432,405
134,540,583
8,942,000
500,000 ; 312,686,659

Utgifter för kapitalökning: I

Att täckas av

	lånemedel	andra stats-inkomster	Summa
XII. Statens affärsverksamhet .................	40,810,900	11,895.000	52,705,900
XIII. Statens aktier .................................	1,010,000		1,010,000
XIV. Statens utlåningsfonder.....................	6,200,000		6,200,000
XV. Återbetalning av tillfälliga lånemedel		162,648,300	162,648,300
XVI. Förlag till statsverket........................ XVII. Täckande av statens järnvägars drift-förlust under år 191$ .....................	20,502,949		20,502,949
30,000,000		30,000,000
XVIII. Rörelsekapital för kristidskommissioner	330,000,000		330,000,000
XIX. Spannmålslagerhus...........................	2,500,000		2,500,000
XX. Låneunderstöd................................	3,350,000		3,350,000	608,917,149 I
Summa	921,603,808

I förestående sammandrag över utgifterna liar jag infört såsom nya
titlar: statens aktier (förvärv av aktier i aktiebolaget, elektrolytverken),
täckande av statens järnvägars driftförlust under år 1918 (vartill jag
strax återkommer), spannmålslagerhus samt låneunderstöd (under vilken
titel ingå lån till svenska diakonissällskapet, till svenska linberedningssällskapet
och för anskaffande av utsäde).

Kungi. Maj:ts nåd. proposition Nr 459.

För år 1918 beräknas driftförlusten å statens järnvägar komma
att uppgå till cirka SO miljoner kronor, under förutsättning att de höjda
taxor, över vilka riksdagens yttrande inhämtats genom proposition nr 432
till årets riksdag, bliva tillämpade från och med 1 juli 1918. För täckande
av denna driftförlust jämte den förlust, som må kunna uppkomma
under nästkommande år, torde tillfällig upplåning böra anlitas. Det för
järnvägarnas räkning upptagna lånet är avsett att amorteras genom att
taxeförhöjningen bibehålies under erforderlig tid. Vidkommande den
upplåning, som må föranledas av eventuell driftförlust även under år
1919, torde framställning icke böra ske till innevarande års riksdag.
Däremot föreslår jag, att för täckande av driftförlusten vid statens järnvägar
under år 1918 må i till äggsstaten för år 1918 uppföras under särskild
rubrik å utgiftssidan ett belopp av 30 miljoner kronor samt att å inkomstsidan
titeln tillfälliga lånemedel må förhöjas med motsvarande belopp.

Lånemedel.

Såsom av utgiftstablån framgår, kommer summan av utgifterna å
1918 års tilläggsstat att med 200.8 miljoner kronor överstiga den i statförslaget
angivna slutsumman. Av de olika utgiftsposterna äro vissa
av den natur, att för deras bestridande böra anlitas lånemedel. A inkomstsidan
föreslår jag, att i fast upplåning upptages ett belopp av 47,520,900
kronor. Såsom tillfälliga lånemedel torde uppföras, enligt av riksdagen
fattade beslut eller av Kungl. Maj:t framställda förslag, ett belopp
av 415,133,561 kronor. Därefter återstå utgifter till ett belopp av
458,949,347 kronor; och övergår jag nu att redogöra för huru jaganser,
att dessa utgifter lämpligen skola kunna bestridas.

Jag erinrar därvid först, att inkomstsidan i förslaget till tilläggsstat
hade följande utseende:

Inkomster:		Kronor
A. I anspråk tågna kapitaltillgångar:
I. Uppkomna av egentliga statsinkomster.................. B. Lånemedel: I. Fast upplåning ................................................	.............. 40,174,200	398,483,700 ‘
II. Tillfällig upplåning ..........................................	.............. 222,194,300	262,308,500
	. Summa	660,852,200

Av de i riksstaterna förekommande huvudgrupperna av inkomster,
nämligen egentliga statsinkomster, inkomster av statens produktiva
fonder, andel i riksbankens vinst, i anspråk tagna kapitaltillgångar och

Kungl. Maj.ts nåd. proposition Nr 459.

lånemedel, före lin nas som synes i ovanstående statförslag allenast de
tvenne s is t n äm nd a i likör n s tgr i q ipern a.

Enär vid det. slutliga fastställandet av 1918 års tilläggsstat fråga
uppkommer, huruvida även andra grupper av inkomster lämpligen kunna
komma i fråga att upptagas bland inkomsterna uti en tilläggsstat, anser
jag mig böra, innan jag ingår på frågan om beräkningen av vissa
''särskilda inkomster, först beröra detta allmänna spörsmål.

1 kassaförlagskommitténs betänkande anföres härom:

»Vad inkomstsidan angår, kunna i eu tilläggsstat flera olika inkomsttitlar
ifrågakomma nämligen:

a) lånemedel.

Denna titel synes vara den enda naturliga på inkomstsidan i alla de fall,
då på utgiftssidan är fråga om utgifter för kapitalökning att täckas av lånemedel.
För närvarande tillgår ofta så,

att riksdagen för dylika utgifter anvisar anslag på riksstaten för följande år,
med rätt för Kungl. Magt att under det löpande året förskottsvis av under händer
varande medel utbetala beloppet,

att Kungl. Maj:t på grund därav anbefaller statskontoret att under löpande
är under förskottstitel utbetala beloppet t. ex. till telegrafstyrelsen,

att statskontoret för att kunna åtlyda denna befallning nödgas begära kassaförstärkning
från riksgäldskontoret,

att. således utbetalningen, som enligt riksstaten skall gå från riksgäldskontoret
till telegrafstyrelsen, under det löpande året måste göra en omväg över statskontoret,
som vid årsskiftet får balansera beloppet dels såsom tillgång under namn av förskott
dels såsom skuld till riksgäldskontoret, och

att först nästa år genom nya transaktioner verken emellan fastslås, att anslaget
utgått från riksgäldskontoret.

Naturligtvis är det ur alla- synpunkter önskligt att undvika en sådan omgång,
vilket kan ske genom att anslag av denna art av riksdagen icke uppföras i riksstaten
för följande år utan i stället i eu tilläggsstat, å vars debetsida de motsvaras
av titeln ”lånemedel’.

b) skattemedel.

Denna utväg bör anlitas, antingen där anledning finnes att antaga en i årets
riksstat uppförd skattetitel bliva mera givande än som förut beräknats, eller då man
redan under löpande året önskar tillgodogöra sig någon viss ny skattetitel, såsom,
enligt vad ovan erinrats, var fallet år 1915 med krigskonjunkturskatten och ar 1910
med tonnageavgiften.

c) ’i anspråk tagna kapitaltillgångar .

Denna inkomsttitel kan förekomma först och främst, da någon för annat
ändamål ej behövlig kapitaltillgäng, t. ex. eu verklig besparing a ett reservationsanslag,
står till buds. V idare kan det ju under vissa förhållanden ifrågakomma att
taga statsverkets kassafond i anspråk. Om härvid denna fond tål vid en definitiv
minskning, kan utgiften slutligt stanna a kassafonden; men i annat tall bär å nästa
års riksstat under titel utgifter för kapitalökning motsvarande belopp anvisas till
ersättande av vad som sålunda frångått fonden,

Bihang till riksdagens protokoll IBIS. 1 sand. 41/ höft. (Sr 459.) 2

liunyl. Maj ds nåd. proposition Nr 459.

Ytterligare eu utväg är visserligen tänkbar, nämligen att å tilläggsstaters
inkomstsida använda titeln ’att täckas i nästa års riksstat’. Men då i sådant fall
den däremot svarande utgiften skulle komma att i realiteten bibehålla sin karaktär
av förskott, är en sådan utväg oförenlig med det reformprogram kommittén uppställt.»

Uti det yttrande till statsrådsprotokollet den 31 december 1917,
varmed min företrädare i ämbetet motiverade de av Kungl. Maj:t föreslagna
åtgärderna till förskottsväsendets avveckling, anfördes beträffande
nu förevarande fråga följande, efter det kassaförlagskommitténs yttrande
förut refererats:

» Vad tilläggsstatens inkomstsida beträffar, föreligga inga svårigheter i fråga
om sådana utgifter, som äro avsedda att bestridas med lånemedel, då nämligen dessa
givetvis måste motsvaras av eu inkomsttitel: ''lånemedel’, vare sig i fråga är om
upplåning för kapitalökning eller om tillfällig upplåning för andra ändamål. I fråga
om övriga utgifter å tilläggsstat har kommittén framhållit, att de kunde täckas
genom skattemedel eller i anspråk tagna kapitaltillgångar, varvid särskilt statsverkets
kassafond under vissa förhållanden kunde ifrågakomma att anlitas; och
under normala förhållanden torde några svårigheter härvid icke heller vara att
motse, då nämligen de nu omhandlade ''förskotten å det påföljande årets stat’ hittills
— frånsett sådana utgifter för kapitalökning, som nyss omförmälts, ävensom
vissa av världskriget föranledda extraordinära utgifter — icke uppgått till några
mer betydande belopp. För år 1918 kommer dock tilläggsstaten på grund av särskilda
förhållanden att svälla ut till vida större belopp än som i normala fall kan
beräknas för en tilläggsstat, och frågan om sättet för betäckande av dessa stora
utgifter torde icke kunna upptagas i detta sammanhang utan först vid behandlingen
av finansplanen för år 1919.»

För vad i finansplanen härutinnan föreslagits bär jag redan
redogjort.

Sedermera har riksdagen — enligt vad riksdagen i skrivelse den
22 februari 1918 anmält — anslutit sig till de grunder för åtgärderna
till förskottsväsendets avveckling, som finnas angivna i nyss om förmälda
statsrådsprotokoll över finansärenden den 31 december 1917, och därvid
lämnat de gjorda uttalandena rörande tilläggsstatens inkomstsida utan
erinran.

Av vad nu anförts torde framgå, att i fråga om inkomstsidan i
eu tilläggsstat blivit uttryckligen förutsatt, att jämväl inkomster, tillhörande
andra grupper än »i anspåk tagna kapitaltillgångar» och »lånemedel»
kunna upptagas i en tilläggsstat.

Vad angår skattemedel har kassaförlagskommittén ansett anlitande
därav kunna ifrågakomma i tvenne fall, nämligen dels då en i löpande
årets riksstat uppförd skattetitel kan antagas bliva mera givande än
förut beriiknats, dels ock för den händelse någon ny skattetitel till -

Kungi. Majds nåd. ''proposition Nr 459.

kommer. Bägge dessa fall äga tillämpning på innevarande års tillläggsstat.

Genom proposition nr 433 den 10 maj 1918 liar lvungl. Maj:t
förelagt riksdagen förslag till överenskommelser dels angående malmbrytning
inom Luossavara och Grängesbergs malmfält dels angående
redan medgiven malmbrytning inom Kirunavara och Gellivare malmfält.
Därest dessa förslag vinna riksdagens bifall, tillföres statsverket en ny
inkomstkälla. I det preliminära avtalet mellan svenska staten, å ena.
samt trafikaktiebolaget Grängesberg—Oxelösund och Norrbottens järnverks
aktiebolag, å andra sidan är nämligen i 4 § stadgat, att bolagen
skola för av staten upplåten nyttjanderätt till Luossavara malmfält till
staten erlägga en royalty, som utgår med trehundrafemtiotusen
(350,000) kronor för varje år under åren 1919—1937 samt därutöver
för varje ton för bolagens räkning bruten och bortfraktad malm
med i vissa fall 2 kronor, i vissa andra fall 3 kronor. 1 samma
paragraf bestämmes vidare, att av denna ersättning 350,000 kronor
skola årligen erläggas i förskott den 31 december varje år; första
gången således den 31 december 1918. För återstoden skall approximativ
likvid erläggas den 31 december varje år för den kvantitet malm,
som enligt kung!, järnvägsstyrelsens ungefärliga beräkningar under året
brutits och utfraktats på grund av bestämmelserna i § 2 av ifrågavarande
kontrakt; och skall den slutliga regleringen av likviden äga rum senast
den 1 juni påföljande år.

Av den staten sålunda tillkommande royaltyn skall sålunda den
31 december innevarande år inlevereras 350,000 kronor. Detta belopp
synes mig kunna uppföras å inkomstsidan av årets till äggsstat. Inkomsttiteln
torde närmast vara att hänföra till gruppen tullar och acciser och
sålunda kunna uppföras under rubriken egentliga statsinkomster: skatter.

Genom proposition nr 448 den 10 maj 1918 har Kung!. Maj:t
vidare föreslagit riksdagen att antaga vissa ändringar i förordningen
den 30 juni 1910 om krigskonjunkturskatt, avseende i första rummet
nya tariffbestämmelser, som medföra en betydande stegring av skatteintäkten.
Uti en särskild kalkyl rörande den uppkommande skatteökningen,
vilken kalkyl torde få bifogas såsom bilaga (bil. 2), har beräknats,
att genom förslaget skulle tillföras statsverket 00 miljoner krön Gill
töver eljest beräknelig}! intäkten av krigskonjunkturskatten för år 1918.

Ehuru ifrågavarande skatt uppbäros först under är 1919, tillhör
den budgetmässigt 1918 års statsreglering. Det står enligt min mening

Royalty för
malmbrytning.

Skärpt krigskonjunkturskatt.

Kungl. Maj.ts nåd. proposition Nr 459.

i god överensstämmelse med principerna för behandlingen av en tillläggsstat,
att därest genom beslut av innevarande års riksdag eu ökad
skatteinkomst tillföres statsverket i syfte att bestrida utgifter å innevarande
års tilläggsstat, deri sålunda uppkommande skatteintäkten ävenledes
får komma till synes i samma tilläggsstat.

I fråga om bokföringen av inkomstposter, sork upptagas i en til 1 -läggsstat bär kassaförlagskommittén anfört, bland annat, att beträffande
sådana inkomster, som äro avsedda att inflyta först efter det år tilläggsstaten
avser, borde iakttagas, att de balanseras såsom »ej förfallen uppbörd»,
och vidare, att det i redovisningshänseende vore önskligt, att
t il läggsstatens inkomster och utgifter i rikshuvudboken, där så behöves,
erhålla egna konti och att de i do tabeller över statsverkets inkomster
och utgifter, som finnas intagna i det tryckta utdraget ur rikshuvudboken,
upptagas i särskilda avdelningar eller kolumner, eller på annat
sätt särskilt utmärkas.

Enär det givetvis ej kan låta sig göra att särskilja den del av
1918 års krigskon junkturskatt, som skulle komma att inflyta enligt hit -tills gällande grunder och som redan uppförts i riksstaten för år 1918
från den del, som skulle ytterligare tillföras statsverket genom nu föreslagen
tariffskärpning, synes det vara mest ändamålsenligt att av den
inflytande krigskonjunkturskatten avföra å tilläggsstatens inkomsttitel
jämt det belopp, som å tilläggsstaten uppförts, och betrakta hela det
uppkommande överskottet utöver 100 miljoner kronor (i 1918 års riksstat
40 miljoner kronor; i 1918 års tilläggsstat 60 miljoner kronor) såsom
överskott å inkomsttiteln i årets riksstat.

Enligt vad chefen för ecklesiastikdepartementet meddelat mig torde
vid bifall till Kungl. Maj:ts i proposition nr 276 framställda förslag angående
försäljning av folkskoleseminariets i Falun äldre tomtområden
komma att inflyta under år 1918 eu köpeskilling av 93,000 kronor.
Denna inkomst synes mig böra tillföras titeln diverse inkomster i 1918
års riksstat utan att i budgeten upptagas.

För budgetens utjämnande torde av kassafonden ytterligare ett
mindre belopp få tagas i anspråk.

Specifikationen över inkomsterna i 1918 års tilläggsstat skulle, vid
bifall till vad jag här förordat, erhålla följande innehåll:

Kungl. Maj:ts nåd. proposition AV 459. 13

Specifikation ö ver inkomsterna i 1918 (irs tilläggsstat:

A. Egentliga statsinkomster:	Kronor	Kronor

I. Krigskonjunkturskatt ...................................................	00,000,000
II. Royalty för malmbrytning i Luossavara .......................... B. I anspråk tagna kapitaltillgångar: I. Uppkomna av egentliga statsinkomster: 1. Statsverkets kassafond .......................................... 2. Särskilt avsatta medel: a. Avsättning för beredande av tillfällig löneförbätt-	360,000	60,350,000 j
ring åt viss personal vid armén och marinen ... C. Lånemedel:	4,000,000	398,599,347 j i
I. Fast upplåning ...........................................................	47,620,900	i
II. Tillfällig upplåning ....................................................	415,133,561 Summa	462,654,461 921,603,808 :

Jag övergår härefter till frågan om den slutliga regleringen av
riksstaten för år 1919.

Därvid torde jag törst höra beröra en allmän förutsättning, som
är av den betydelse för uppgörande av 1919 års budget, att såväl dess
utgiftssida som dess inkomstsida därav bliver i hög grad beroende. Jag
åsyftar spörsmålet, huruvida nästkommande år skall vid riksstatens fastställande
antagas vara ett krigsår eller ett fredsår. Härom yttrade jagtill
statsrådsprotokollet den 14 januari 1918 vid statsverkspropositionens
avlåtande följande:

»Det förslag till riksstat för 1919, som jag nu bär att anmäla, måste
givetvis utgå från någon bestämd förutsättning i fråga om den tid världskriget
ännu kommer att fortgå. En sådan förutsättning innebär naturligtvis
icke något försök till förutsägelse. Men då riksstatsförslaget skall
göras upp ett helt år innan riksstaten skall träda i kraft, synes mig
att i detta förslag hänsyn icke borde tagas till den möjligheten, att kriget
kommer att fortgå ännu under 1919. Skulle så bli förhållandet, måste
det ankomma på eu tilläggsstat för 1919 att sörja för de finansiella
anordningar, som därav kunna föranledas.»

Alldeles oavsett frågan om den större eller mindre sannolikheten
av krigstillståndets upphörande under innevarande år anser jag mig
icke hava anledning att: nu frångå den grundförutsättning, som varit
vägledande vid budgetförslagets uppgörande. Såväl i fråga om de ökade
utgifter, som kunna föranledas av krigstillståndets fortvara även under
ar 1919, som beträffande de inkomster, vilka för dessa utgifters bestridande
varda erforderliga, anser jag alltjämt, att behörig hänsyn därtill

1919 års
riksstat.

Kungl. Maj:ts nåd. preposition Nr 459.

ej kan tagas förrän vid framläggandet av en tilläggsstat för år 1919.
Av enahanda skäl finner jag mig icke böra föreslå ändrad inkomstberäkning
ifråga om vissa inkomsttitlar, vilkas avkastning är direkt beroende
av här berörda allmänna förutsättning rörande krigstillståndets fortvara.

Beträffande utgifterna i denna riksstat har jag låtit utarbeta eu
sammanställning, uppgjord under enahanda förutsättningar och hänförande
sig till samma tidpunkt som det förut meddelade sammandraget
av utgifterna i 1918 års tilläggsstat.

Approximativ beräkning den 5 juni 1918 av utgifterna i 1919 års riksstat.

	Utgifter:		Kronor.	Kronor. 1 \|
			j
	Verkliga utgifter:
I.	Första huvudtiteln........................		1.345,000
II.			8,819,960 2,555,397
III.	Tredje » .......................
IV.	Fjärde » ........................		102,992,022
V.	Femte » .....................		42,955,022
VI.	Sjätte » ........................		53,130,130
VII.	Sjunde » ........................		34,216,847
Vill.			70,154,060 46,879,050 14,917,562 500.000
IX. X. XI.	Nionde » ........................ Tionde » ........................ Oförutsedda utgifter........................
XII.	Riksdags- och revisionskostnader m. m..................................	2,691,000
XIII.	Räntor å statsskulden in. in.............		'') 58,086,400
XIV.	Engångskostnader för försvaret.........		5,270,446
XV.	Krigstidstillägg och krigstidshjälp ...		57,000,000	501,512,896 j
	Utgifter för kapitalökning:
		Att täckas av		''
		, i i i andra stats'' lånemedel : inkomster	Summa
VI.	Statens affärsverksamhet..................	75,055,3601 13,906,300	88,961,660
VII.	Statens utlåningsfonder ..................	19,830,000	19,830,000
i Vill.	Avbetalning å statsskulden ............	5,536,200	5,536,200	\| .
XIX.	Statsverkets fond av rnsdrycksmedel	300,000	300,000	114,627,860
			Summa	616,140,756

'') Av ökad upplåning föranledd ökad ränteutgift ej beräknad

Kungl. Maj:ts nåd. proposition Nr 459.

Av förestående sammandrag framgår, att den beräknade slutsumman
å 1919 års riksstat kommer att med 55.2 miljoner kronor överstiga vad i
statsverkspropositionen föreslagits. Vid övervägande av frågan huru
medel skola kunna beredas för bestridande av denna utgiftsökning lärer
det vara av vikt att icke förbise, hurusom det nyss återgivna sammandraget
ingalunda representerar hela den utgiftsbörda, som kommer att
påvila 1919 års budget. Det torde nämligen vara visst, att även för
är 1919 eu tilläggsstat kommer att visa sig erforderlig. Om dess slutsumma
kan icke ens någon sannolikhetsberäkning för närvarande verkställas.
Så tillvida anser jag mig pliktig att taga hänsyn till densamma,
att jag vid nu ifrågavarande budgetförslags uppgörande undvikit att för
riksstatens reglerande taga i anspråk tillfälliga lånemedel i större utsträckning
än som föranledes av riksdagens beslut eller Kungl. Maj:ts
förslag. -Tåg har i stället sökt bereda täckning genom andra statsinkomster
för utgifter, som icke äro av den natur, att de enligt vanliga
budgetregler böra bestridas genom upplåning.

I fast upplåning beräknar jag ett belopp av 88,702,360 kronor Lånemedel.
i tillfälliga lånemedel ett belopp av 8,265,000 kronor, b

Ifråga om andra statsinkomster än lånemedel torde jag få lämna
eu redogörelse för de omständigheter, som kunna föranleda en ändrad beräkning
i riksstaten gentemot den i statsverkspropositionen föreslagna. Jag
förbigår därvid sådana inkomster, i fråga om vilka anledning att ifrågasätta
ändring i förut framlagda statförslaget ej synes mig föreligga.

Vad då först angår de egentliga statsinkomsterna synas nu föreliggande
omständigheter antyda en större intäkt av skatterna på inkomst,
förmögenhet och rörelse än den i statsverkspropositionen beräknade,
medan däremot inkomstgruppen tullar och acciser torde komma att lämna
mindre avkastning än vad tidigare förutsatts.

Inkomst- och förmögenhetsskatten beräknas i budgetförslaget skola inkomst- och
ge eu intäkt av 100,000,000 kronor. I statskontorets skrivelse med
inkomstberäkning för år 1919 hade ifrågavarande skattetitel upptagits
med 111,000,000 kronor eller samma belopp, vilket beräknats såsom
behållen inkomst för år 1917. Sistnämnda år har å skattetiteln enligt
statsbokföringskommitténs rapport indutit 110.5 miljoner kronor. Jag
erinrar om att i statskontorets nyss omnämnda skrivelse ur vissa beräkningsgrunder
framgått ett värde av cirka 124 miljoner kronor å

*) Motsvaras u utgiftssidan av dels 94,885,360 kronor under utgifter för kapitalökning, dels
2,082,000 kronor, som uppförts under fjärde huvudtiteln i stället för under titeln förlag till statsverket,
vilken titel nu alldeles utgått.

Extra

inkomst- och
förmögenhetsskaft.

Stämpetmedel.

Krigskonjunkf
urskatt.

16 Kungl. Maj:ts nåd. proposition Nr 459.

1910 års inkomst- och förmögenhetsskatt men att statskontoret ansett
sig böra i sitt förslag reducera siffran till ovannämnda belopp av
111 miljoner kronor. 1 statsverkspropositionen har beräknade intäktssummaii
ytterligare sänkts till 100 miljoner kronor. Härom anfördes i
finansplanen, att då året 1918 ingått under betydligt mörkare utsikter
för vårt näringsliv, bjöde försiktigheten att vidtaga eu reduktion av
inkomstberäkningen för skatter på inkomst, förmögenhet och rörelse.

Numera kan ju inemot hälften av år 1918 överblickas. Uppenbart
synes visserligen vara, att näringslivet kommer att utmärkas även
betydande avmattning under årets senare del, medan däremot beträffande
den hittills förflutna delen av året förhållandena gestaltat sig
gynnsammare ’ än vad som vid tidpunkten för statsverkspropositionen
avlåtande befarades. Med hänsyn härtill och jämväl till den ökade
skatteintäkt, som skulle föranledas av riksdagens bifall till proposition
nr 395 till årets riksdag synes det mig numera vara motiverat att höja
beräkningen av inkomst- och förmögenhetsskatten; och föreslår jag att
såsom intäkt av inkomst- och förmögenhetsskatt bland statsverkets egentliga
inkomster upptages ett belopp av....................... 112,000,000 kronor.

Av enahanda skäl, som föranlett denna ändrade inkomstberäkning
beträffande den ordinarie skatten å inkomst och förmögenhet,
lärer även eu höjning böra företagas i beräkningen av den extra inkomstoch
förmögenhetsskatten, stämpelmedlen och krigskonjunkturskatten.

Derb extra inkomst- och förmögenhetsskatten föreslår jag, med
iakttagande av i statsverkspropositionen angiven proportion mellan
densamma och den ordinarie inkomst- och förmögenhetsskatten, höjd
till ett belopp av................................................................ 49,000,000 kronor.

Beträffande stämpelmedlen anser jag vill skäl förefinnas att
höja beräkningen av intäkten men vågar icke därutinnan, särskilt med
hänsyn till emissionsverksamhetens avmattning, gå längre än att föreslå,
att stämpelmedlen i riksstaten uppföras till....... 40,000,000 kronor.

Mest osäker är beräkningen av den inkomst krigskon j unkturskatten
kan komma att ge. Statskontoret upptog skatten i sin inkomstberäkning,
i saknad av varje möjlighet att göra eu förutberäkning ä
detta skattebelopp, som utgår på grund av merinkomster under innevarande
år, till eu tredjedel av det för år 1917 beräknade beloppet

244,000,000 kronor eller till i runt tal 80,000,000 kronor. 1 statsverkspropositionen
sänktes beräkningen i proportion till nedsättningen i den
övriga inkomstbeskattningen och upptogs för utjämning i riksstatens
slutsiffra till 62,652,100 kronor.

Kunc/l. Maj:ts nåd. proposition Nr 459.

Därest man i brist på någon tillförlitlig beräkningsgrund skulle
utgå från det av statskontoret gjorda antagandet att krigskonjunkturskatten
för år 1919 torde ge en tredjedel av samma skatts intäkt för
år 1917, vilket antagande synes kunna upprätthållas, skulle ifrågavarande
skatt kunna upptagas till ett belopp av cirka 84 miljoner kronor.

Vinner förut omnämnda förlag om nya tariffbestämmelser riksdagens
bifall, skulle skatteintäkten växa med ungefär en tredjedel av
nyssnämnda belopp eller till J12 miljoner kronor. Då emellertid denna
beräkning vilar på mycket approximativa kalkyler och sannolikheten
talar för att det av statskontoret gjorda antagandet ger för lågt värde
för skatteintäkten, anser jag mig kunna föreslå att uppföra krigskonjunkturskatten
i budgeten till 115 miljoner kronor, vilket belopp för
slutsummans avjämnande torde få fixeras till 115,792,696 kronor.

Skatterna å inkomst, förmögenhet och rörelse skulle vid bifall
till vad jag i det föregående föreslagit komma att i staten upptagas
till ett sammanlagt belopp av 321,042,696 kronor eller ungefär 76. i
miljoner kronor utöver den i statsverkspropositionen beräknade summan.

1 avseende å den därnäst i staten upptagna inkomstgruppen tullar
och acciser lärer däremot eu betydande sänkning av de i statsverkspropositionen
föreslagna beloppen vara erforderlig.

För en korrigering av inkomstsiffran för tullmedel saknas varje
bestämd hållpunkt. Tidpunkten för krigstillståndets avslutande är i
fråga om tullintäkterna av alldeles avgörande betydelse. Den i statsverkspropositionen
föreslagna siffran 70 miljoner, kronor är beräknad
under förutsättning, att kriget icke fortgår även under år 1919. Därest
för nästkommande år tullintäkterna skulle beräknas under den motsatta
förutsättningen, kunde man med ledning av erfarenheterna hittills icke
våga beräkna inkomsten högre än till ungefär 35 miljoner kronor, (bil. 3).
Då jag nu i överensstämmelse med den allmänna utgångspunkten för
hela budgetförslaget icke föreslår någon ändrad beräkning av 1919
urs tullinkomster, bär jag velat uttryckligen betona, att ifrågavarande inkomsttitel
kan komma att utvisa ett mycket betydande underskott.

1 anslutning till den av kontroll styrelsen ingivna P. M., vilken
torde få åtfölja såsom bilaga (bil. 4), beräknar jag
sockerskatten till ........................................................... 15,600,000 kronor.

Inkomsten av tobaksskatt för år 1919 blir liksom tullmedlen i
mycket hög grad beroende av krigstillståndets förty aro och dess verkBiflarn/
till riksdagens protokoll 1918. 1 sand. 417 käft. (Nr 159.) •>

TulfawdrA

SoekernlcaU

Tabak^katk

Rusdrycks medel.

hoyalty för
viss malm•
bryta ing.

Postverkst.

Telegraf verket.

Kungl. Maj:ts nåd. proposition Nr 459.

ningar å importen, såsom i en P. M. från tobaksmonopolet tramhålles (bil. b;.
Kan tillförsel av tobak i erforderlig mängd erhållas från utlandet, torde
inkomsten av tobaksskatt bliva avsevärt större än i statsverkspropositionen
beräknats. Men i motsatt fall är det möjligt, att tobaksskattens
avkastning sjunker till eu ringa del av det i budgetförslaget upptagna
beloppet. Jag anser mig böra framhålla, att även för denna skattetitel
ett avsevärt underskott lärer kunna uppstå. Emellertid har jag
icke funnit tillräcklig anledning föreligga att nu föreslå förändrad beräkning
av ifrågavarande skatt.

Beträffande statsverkets inkomster av rusdrycksmedel är det uppenbart,
att de i budgetförslaget intagna posterna böra genomgående förminskas,
med undantag för bränn vinsförsäljningsmedlen. Jag har icke
någon erinran att göra mot de av kontrollstyrelsen utförda, i eu P. M.
återgivna beräkningarna (bil. 6). Jag föreslår alltså, att följande poster
upptagas till nedannämnda belopp i riksstaten, nämligen

brännvinstillverkningsskatt.................. 2,800,000 kronor

brännvinsförsäljningsmedel.................. 6,000,000 »

maltskatt.................................................. 500,000 »

punschskatt ............................................. 1,000,000 »

Under åberopande av vad jag förut anfört, beträffande inkomsterna
i 1918 års tilläggsstat, föreslår jag upptagande av en njr inkomsttitel,
royalty för malmbrytning i Luossavara, med beteckning h) under
rubriken tullar och acciser. Då enligt vad jag inhämtat någon inkomst
för statsverket för bruten och bortfraktad malm icke torde komma
att uppstå under år 1919 utan statsverkets intäkt lärer komma att begränsa
sig till den fastställda årliga brytningsavgiften, torde i riksstaten
böra uppföras ett belopp av ................................... 350,000 kronor.

Från samtliga do affärsdrivande verken hava inkommit revideradeinkomstberäkningar,
rörande vilkas innehåll jag hänvisar till bilagorna.

För postverket (bil. 7) beräknar jag inkomsterna till 47,620,000-kronor. Driftkostnaderna belöpa sig enligt proposition nr 385 den 29
nästlidne april till 43,020,000 kronor. överskottet skulle vid bifall
härtill upptagas till samma belopp som det i statförslaget
beräknade eller ......................................................... 4,600,000 kronor.

Telegrafverkets driftkostnader hava i proposition nr 386 den 29
april 1918 beräknats till 33,716,000 kronor (bil. 8). Då inkomsterna synas

Kungl. Maj:ts nåd. proposition Nr 459.

mig böra beräknas till det i statsverkspropositionen föreslagna beloppet,
är såsom överskott att utföra ett belopp av............... 11,184,000 kronor.

Rörande det ekonomiska resultatet av driften å statens järnvägar
torde jag få hänvisa dels till vad chefen för civildepartementet anfört
till statsrådsprotokollet för den 10 maj 1918 vid avlåtande av proposition
nr 432 angående förhöjda provisoriska tilläggsavgifter å statens
järnvägar, dels ock till järnvägsstyrelsens som bilaga här intagna P. M.
rörande inkomstberäkning för år 1919 (bil. 9). Då något verkligt överskott
icke synes vara att för nästa års statsreglering påräkna från statens
järnvägar, anser jag lämpligast att inkomsterna i riksstaten uppföras
med samma belopp, 298,000.000 kronor, som driftkostnaderna.

Mot vattenfallsstyrelsens reviderade. inkomstberäkning (bil. 10)
har jag ingen erinran att göra. För samtliga vattenfallsverken beräknar
jag alltså inkomsterna till 11,440,000 kronor och driftkostnaderna till

4,940,000 kronor, vadan såsom överskott skulle uppföras
....................................................................................... 6,500,000 kronor.

Vad domänstyrelsen anfört i skrivelse (bil. 11) angående inkomstberäkning
för statens domäner finner jag icke giva tillräcklig anledning
att beräkna ett förhöjt överskott. A andra sidan torde ej heller
sänkning därav vara erforderlig i anledning av att genom proposition
nr 399 den 30 april 1918 föreslagits höjning av driftkostnaderna under
år 1919 för statens domäner. Jag beräknar i 1919 års riksstat såsom
inkomst av domänerna 49,000,000 kronor, såsom driftkostnad 23,500,000
kronor och såsom överskott ett belopp av.................. 25,500,000 kronor.

Under titeln i anspråk tagna kapitaltillgångar har jag vidtagit
den ändring, att det belopp, som enligt statsverkspropositionen skulle
tagas i anspråk av allmänna järnvägslånefonden, höjts från 775,000
kronor till 7,704,300 kronor, med iakttagande av vad i Kungl. Maj:ts
proposition nr 149 den 8 mars 1918 föreslagits beträffande förvärvande
av järnvägen Orsa—Sveg.

I överensstämmelse med vad jag nu anfört torde inkomstsidan i
1919 års riksstat böra erhålla det innehåll nedanstående specifikation
utvisar:

Std tens
järnvägar.

Statens
vattenfalls -verk.

Statens

domäner.

Kungl. Ma j ds nåd. proposition Nr 459.

Specifikation av statens inkomster.

i j 850,

000)

1,431,000)

A. Egentliga statsinkomster,

I. Skatter:

1. Mantalspenningar ......................................................

2. Prästerskapets till statsverket indragna tionde ............

3. Skatt på inkomst, förmögenhet och rörelse:

a. Inkomst- och förmögenhetsskatt, bevillning 112,000,000

b. Extra inkomst- och förmögenhetsskatt, be villning

.............................................

c. Bevillning av fast egendom samt av in komst,

bevillning.................................

d. Bevillningsavgifter för särskilda förmåner

och rättigheter, bevillning ..................

e. Stämpelmedel, bevillning (därav beräknad

arvsskatt och skatt för gåva 8,500,000
kronor)................................................

f. Lastpenningar, bevillning........................

g. Krigskonjunkturskatt, bevillning...............

4. Tullar och acciser:

a. Tullmedel, bevillning..............................

b. Sockerskatt, bevillning ...........................

c. Tobaksskatt, bevillning...........................

d. Brännvinstillverkningsskatt,

bevillning ........................... 2,800,000

e. Brännvinsförsäljningsmedel, be villning

............................. 0,000,000

f. Maltskatt, bevillning .............. 500,000

g. Punschskatt, bevillning............ 1,000,000 10,300,000

h. Royalty för malmbrytning i Luossavara 350,000 115,750,000

II. Uppbörd i statens verksamhet:

1. Vattendomstolsavgifter................................................... 15,000

2. Fyr- och båkmedel ...................................................... 2,500,000

3. Lotspenningar............................................................... 1,200,000

4. Avgifter för registrering av automobiler........................... 22,500

Kronor.

49,000,000

3,100,000

250,000

40.000. 000
900,000

115,792,690 321,042,096:

70.000. 000

15.600.000

19.500.000

439,073,696

Kumjl. Maj:ts nåd. •proposition Nr 459.

		•!	i Kronor.
5.	Bidrag till försäkringsrådet och riksförsäkringsans tälten..	210,000
6.	Bidrag till försäkringsinspektionen ..............................	59,300	j
7.	Avgifter för granskning av biografbilder .....................	83,000
8.	Inkomst av myntning och justering..............................	1,060,000
9.	Patent- och varumärkes- samt registreringsavgifter ......	540,600
10.	Bidrag till bankinspektionen.......................................	80,500
11.	Kontrollstämpelmedel ................................................	100,000	j
12.	Terminsavgifter från läroverken .................................	550,000	6,400,900
III. Diverse inkomster..............................................................		2,100,000

Säger för egentliga statsinkomster 447,574,596 kronor.

B. Inkomster av statens produktiva fonder.

ens affärsverksamhet: Postverket:
inkomster, bevillning.............	.................... 47,620,000
driftkostnader ......................	.................... 43,020,000
överskott ............................		4,600,000
Telegrafverket:
inkomster ............................	.................... 44,900,000
driftkostnader ......................	..................... 33,716,000
överskott ............................		11,184,000
Statens järnvägar ;
inkomster.............................	................... 298,000,000
driftkostnader......................	................... 298,000,000
överskott ...........................		- —
Statens vattenfallsverk : n. Trollbättc kanalverk:
inkomster .....................	...... 830,000
driftkostnader ..............	...... 560,000
överskott .....................	................... 270,000
b. Södertälje kanalverk:
inkomster .....................	....... 86,000
driftkostnader ...............	....... 86,000

översk ott

Kungl. Maj:ts nåd. proposition Nr 459.

Kronor.

5,000,000

1,700,000

1,450,000

550,000

3.800.000

1.950.000

105,000

50,000

c. Trollhätte kraftverk:

inkomster...........................

driftkostnader .....................

överskott............................

d. Porjus kraftverk:

inkomster...........................

driftkostnader .....................

överskott............................

e. Älvkarleby kraftverk:

inkomster...........................

driftkostnader ..................

överskott.........................

f. Trollhätte fastighetsförvaltning:

inkomster...........................

driftkostnader ....................

överskott................................................

g. Vattenfall och fastigheter inom Älvsborgs samt

Göteborgs och Bohus län:

inkomster................................. 105,000

driftkostnader........................ 15,000

överskott................................................

h. Vattenfall och fastigheter, inköpta för elektrisk

drift vid statens järnvägar:

inkomster................................ 8,000

driftkostnader ........................... 5,000

överskott................................................

i. Diverse vattenfall och fastigheter:

inkomster .............................. 56,000

driftkostnader ........................ 24,000

överskott .............................................

Säger för vattenfallsverken:
inkomster ............................

3,300,000

900,000

1,850,000

55,000

90,000

3,000

32,000

............................................ 11,440,000

driftkostnader .......................................... 4,940,000

överskott..................................................................

6,500,000

Kungl. Maj.ts nåd. proposition Nr 459.

Kronor.

5. Statens domäner:

inkomster .........

driftkostnader ....
överskott .........

49,000,000

23,500,000

25,500,000

47,784,000

II. Statens aktier:

1. Utdelning i Luossavaara-Kiirunavaara aktiebolag.

a. Enligt 1907 års överenskommelse............ 938,000

b. Enligt 1908 års överenskommelse............ 162,000 1,100,000

2. Utdelning i aktiebolaget svenska tobaksmonopolet...... 4,500,000

III. Statens utlåning^onder (överskott):

1. Allmänna järnvägslånefonden....................................... 1,700,000

2. Allmänna byggnadslånefonden....................................... 24,500

3. Lånefonden för bekämpande av arbetslösheten bland sten arbetare

.................................................................. 50,000

4. Red erilånefonden......................................................... 500,000

5. Hantverkslånefonden ................................................... 5,000

6. Lånefonden för tjänstemannasamhället vid Mörby............ 65,000

7. Odlingslånefonden ...................................................... 350,000

8. Torvindustrilånefonden ................................................ 130,000

9. Egnahemslånefonden ................................................... 1,880,000

10. Fiskerilånefonden......................................................... 74,000

11. Norrländska nyodlingsfonden ....................................... 36,000

12. Jordförmedlingsfonden ................................................ 60,000

13. Täckdikningslånefonden................................................ 16,000

14. Allmänna nyodlingsfonden .......................................... 7,000

15. Norrländska andelsmejerifonden ................................. 5,000

IV. Statsverkets fond av rnsdrycksmedel ...............................................

5,600,000 ;

4,902,500 i
300,000 ;

Säger för inkomster av statens produktiva fonder 58,586,500
kronor.

Kungl. Maj:ts nåd. proposition Nr 459-

Kronor.

C. I anspråk tagna kapitaltillgångar:

I. Uppkomna av egentliga statsinkomster:

1. Särskilt avsatta medel:

a. Värnskattefonden ................................ 5,270,440

2. Återbetalningar till statens utlånings fonder:

a. Allmänna byggnadslånefonden ............................ 37,564 | 5,308,000

II Uppkomna av lånemedel:

a. Allmänna järnvägslånefonden ............................................... 7,704,300

Säger för i anspråk tagna kapitaltillgångar 13,012,300 kronor.

1). Lånemedel:

I. Fast upplåning..............................................................

It Tillfällig upplåning........................................................

Säger för lånemedel 96,967,360 kronor.

88,702,360

8,265,000

Summa

616,140,756

Slutligen anhåller jag att få beröra ett särskilt spörsmål, som
synes mig höra avgöras i samband med riksstatens reglerande. I likhet,
med vad fallet, varit under föregående år torde även i år riksdagen icke
komma att formellt avslutas efter det egentliga riksdagsarbetets fullbordande.
Det i § 03 regeringsformen omförmälda s. k. lilla kreditivet kan vid
sådant förhållande icke av Kungl. Maj:t lyftas. Liksom förut skett torde
då motsvarande belopp, 15,000,000 kronor, böra vara ställt till Kungl.
Maj:ts disposition att användas under de i nämnda paragraf omförmälda
villkor. Bemyndigande från riksdagens sida lärer alltså böra begäras,
att Kungl. Magt må äga att i fall av behov taga i anspråk ett belopp
av 15,000,000 kronor å tid, då till följd av riksdagens fortvaro de i § 63
regeringsformen omförmälda kreditiv icke få lyftas. Beloppet torde böra
tillhandahållas av riksgäldskontor^.

Kungl.. Maj:ts nåd. proposition Nr 459.

I anslutning till vad sålunda anförts, hemställde departementschefen,
att Kungi. Magt ville, med återkallande av tidigare gjorda förslag,
i den mån de strida mot de här nedan framställda, föreslå riksdagen A)

att beräkna inkomsterna i 1918 års tilläggsstat enligt ovan
lämnade specifikation och i sammanhang därmed besluta

att å samma tilläggsstat för täckande av statens järnvägars driftförlust
under år 1918 anvisa att utgå av tillfälliga lånemedel ett reservationsanslag
av 30,000,000 kronor; samt

att i anledning därav höja inkomsttiteln tillfälliga lånemedel med
motsvarande belopp;

B) att beräkna statsverkets inkomster för år 1919 enligt ovan
lämnade specifikation;

G) att bemyndiga Kung!. Maj:t att för bestridande av kostnader
för tryggande av rikets neutralitet i fall av behov taga i anspråk ett
belopp av 15,000,000 kronor å tid, då till följd av riksdagens fortvara
de i 63 § regeringsformen om förmälda kreditiv icke få lyftas.

Till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda
hemställan behagade Hans Maj:t Konungen
lämna bifall samt förordnade, att proposition i ämnet
av den lydelse, bil. litt. . . . vid detta protokoll utvisar,
skulle avlåtas till riksdagen.

Ur protokollet:
Teodor Franzén.

Bihang till riksdagens protokoll 1918. 1 sand. 4l7 käft. (Nr 459.)

Kun fil. Majdi nåd. proposition Nr 459.

Bil. 1

Statsreglering» 1917.

A. Inkomsterna i riksstaten 1917 jämförda med statsbokföringskommitténs rapport.

I miljoner kronor.

Mantalspengar...................................................

Inkomst- och förmögenhetsskatt....................

Bevillning...........................................................

Bevillningsavgifter............................................

Stämpelmedel....................................................

Krigskonjunkturskatt........................................

Tobaksskatt.......................................................

Lotspengar ........................................................

Diverse inkomster (II. 9 och 10) ...............

l):o ................

Statens aktier....................................................

Statens utlåningsfonder....................................

I anspråk tagna kapitaltillgångar (D I 3 a

och II 1 a) ..................................................

Postverket ......................................................

Telegrafverket..................................................

Järnvägarna.......................................................

Vattenfallsverken ,...........................................

Domänerna .......................................................

Lastpengar ........................................................

Tullmedel...........................................................

Sockerskatt........................................................

Brännvinstillverkningsskatt ............................

Brännvinsförsäljningsmedel ............................

Maltskatt...........................................................

Punschskatt.........................................................

Spirituosaaccis...................................................

Fyr- och båkmedel .......................................

Enligt	Enligt	Ö7er-	Brist
staten	rapporten	skott
0.85	1.15	0.30	—
48.oo	110.51	62.51	—
1.60	3.07	1.47	—
0.25	0.18	—	0.0 7
18.60	47.88	29.28	—
20.oo	251.29	231.29	—
14.oo	18.88	4.88	—
1.20	6.57	4.3 7	—
0.65	0.78	0.13	—
1.50	1.40	—	O.io
3.83	6.09	2.36	—
4.24	4.40	0.16	—
1.56	1.68	0.12	_
4.70	9.04	4*34	—
9.02	13.93	4.91	•—
21.90	7.26	—	14.64
4.35	5.9 2	1.57	—
17.53	34.2 5	16.68	—
0.90	0.45	—	0.45
68.75	42.5 4	—	26.21
24.oo	15.24	—	8.76
14.50	3.44	—	11.06
15.oo	14.28	—	0.72
5.40	4.22	—	1.18
2.30	0.53	—	1.77
5.oo	3.41	—	1.59
2.50	1.89	364.37	0.61 67.16

67.16

Summa överskott 297-20.

Kunyl. Maj:ts nåd. proposition Nr 459.

B. Utgifterna. Brister och behållningar å anslag, i miljoner krono»

		Brist	Behålla
Andra	huvudtiteln............................................................	1.11	0.02
Tredje	» ............................................................	0.36	0.0 2
Fjärde	» ............................................................	22.81	1.20
Femte	» ...........................................................	5.86	0.3 5
Sjätte	» ............................................................	9.52	0.31
Sjunde	» ............................................................	3.5 3	1.17
Åttonde	i » ............................................................	1.01	0.19
Nionde	» ............ ...............................................	0.76	0.0 6
Tionde	» ............................................................	0.15	0.4 9
XI.	Riksdags- och revisionskostnader........................	0.52	—
xn.	Räntor å statsskulden............................................	3.5 7	—
XVII.	Statsverkets fond av rusdrycksmedel ................	—	1.5 9
	Summa	49.20	5.4 2

5.42

Nettobrist 48.7 8

Specifikation till utgiftstitlarna 1917.

(Poster, uppgående till cirka Va miljon.)

Brist Behåll nin

II. E. 2 b. Förslagsanslag till fångars vård och underhåll 0.83 —

IV. E. 1. Avlöning och rekrytering, förslagsanslag............ — 0.88

12. Värnpliktigas avlöning m. m., förslagsanslag .... I.20 —

F. 1. Arméns mathållning, » •••■ 15.58 —

2. Furagering av arméns hästar, » .... 5.3 4 —

V. 1. I). 8. Naturaunderhåll åt personal vid flottan, för slagsanslag.

........................................................... 1.9 8 —

22. Sjöbeväringens avlöning m. in., förslagsanslag O.49 —

E. 4. Naturaunderhåll åt personal vid kustartilleriet,

förslagsanslag .................................................... 0.51

H. 7. Uppvärmning, belysning m. m............................. 0.55 —

2. 2 a. Lots- och fyrinrättningen, direkt anvisning, förslagsanslag.
........................................................ 1.7 9 —

VI. F. 9. Hospitals underhåll, förslagsanslag .................... 4.7 2

29. Kostnader för allmän hälsovård m. m., förslagsanslag
................................................................... 0.7 5 —

G. 27. Pensionstillägg och understöd, förslagsanslag.... 1.56

I. 13. Postavgifter för tjänstebrev, » .... 0.8 7

VII. F. 1. Tullverket, » ■ 2.27

I. 2. Ersättning för mistad tolag, » .... — 0.4 2

4. Restitutioner........................................................... 0.7 8 —

Kungl. Maj:ts nåd. proposition Nr io9.

Bil. 2.

Kalkyl

över intäkten av krigskonjunkturskatten för år 1918 enligt de i propositionen
nr 448 föreslagna tariffbestämmelser.

Till grund för en uppskattning av sannolika intäkten av 1918 års krigskunjunkturskatt,
omlagd enligt proposition nr 448, torde böra läggas beräkning av
det belopp 1917 års krigskonjunkturskatt bort kunna inbringa, därest för densamma
hade gällt nu för 1918 föreslagna tariff. Med ledning av det sålunda erhållna
resultatet är sedan skatteintäkten för år 1918 att approximera.

Beräkningarna för år 1917 utföras dels för den allmänna tariffen, dels för
den bolagen berörande tilläggsavgiften. Nu gällande bestämmelser betecknas såsom
1917 års tariff, de föreslagna som 1918 års tariff.

I fråga om verkningarna av den ändrade allmänna tariffen är att märka, att
minskad skatteintäkt uppstår för merinkomstgrupper under 20,000 kronor, ökad intäkt
däremot för grupperna över 200,000 kronor, medan för de mellan angivna tal
liggande grupperna tariffen och därmed intäkten är oförändrad. Inom varje grupp,
vars skatteintäkt förändras genom 1918 års tariff, uträknas ett genomsnittligt
öknings- eller minskningstal, vilket användes för att med kännedom om den totala
merinkomstsumman inom envar grupp uträkna ökningar eller minskningar i skatt.
Huru inom varje grupp merinkomstema fördela sig framgår i någon mån av den
uträknade medelmerinkomsten, vartill hänsyn tages vid avrundningar av skattebeloppen.
Till ledning vid bedömandet av felen ha vissa extrema gränstal uträknats.

Beträffande den särskilda bolagstariffen blir en beräkning betydligt mera
osäker än i föregående fall bland annat av den anledning, att vid bearbetningen av
1917 års krigskonjunkturskattelängder merinkomster och skattebelopp fördelats, i
avseende å bolagens inkomstprocent, i endast ett fåtal grupper med stor bredd
inom var grupp. Motsvarande hållpunkt som i fråga om den allmänna tariffen kan
här ej erhållas. Medeltalet av medelinkomst 1913—1914 -f- merinkomst 1917,
vilket läge nära att använda, sammanfaller nämligen icke med den totala inkomst,
vilken ligger till grund för inkomstprocentens beräknande. Här torde det vara
nödvändigt att hålla sig tämligen nära intill de minimital för ökad skatteinkomst,
som kunna beräknas.

A. Ändrad avkastning av den allmänna tariffen.

(1918 års tariff tillämpad på 1917 års merinkomster.)

I. Minskning i grupperna mellan 2,000 och 20,000''kronor.

1) 2,000 — 9,900 kronor.

Skatt 7,786,000 kronor; merinkomst 62,034,000 kronor; medelmerinkomst
cirka 5,500 kronor.

Knngl. Maj-.ts nåd. proposition Nr 459.

Beräknad skatteprocent enligt 1917 års tariff.................... 12.6 procent

» » » 1918 » » 9.7 »

Minskningstal ....................................................................... 2.9 »

Minskad skatteintäkt .................................................... cirka 1,800,000 kronor.

2) 10,000—19,900 kronor.

Skatt 7,342,000 kronor; merinkomst 57,089,000 kronor; medelmerinkomst

14,200 kronor.

Beräknad skatteprocent enligt 1917 års tariff.................... 12.9 procent

» » » 1918 » » 12.6 »

Minskningstal ....................................................................... 0.3 »

Minskad skatteintäkt ....................................................... cirka 180,000 kronor.

II. Ökning i grupperna fr. o. m. 200,000 kronor.

3) 200,000—249,900 kronor.

Skatt 7,199,000 kronor; merinkomst 34,616,000

22,200 kronor.

Beräknad skatteprocent enligt 1917 års tariff .......

» » » 1918 » » .......

Ökningstal ...................................................................

Ökad skatteintäkt .......................................................

4) 250,000-299,900 kronor.

Skatt 7,436,500 kronor; merinkomst 33,380,000

276,000 kronor.

Beräknad skatteprocent enligt 1917 års tariff .......

» » » 1918 » » .......

Ökningstal ...................................................................

Ökad skatteintäkt.......................................................

5) 300,000—349,900 kronor.

Skatt 6,726,200 kronor; merinkomst 28,146,000
327,300 kronor.

Beräknad skatteprocent enligt 1917 års tariff .......

» » » 1918 » » .......

Ökningstal ..................................................................

Ökad skatteintäkt........................................................

6) 350,000-399,900 kronor.

Skatt 5,213,700 kronor; merinkomst 20,612,000
374,700 kronor.

Beräknad skatteprocent enligt 1917 års tariff .......

» » » 1918» » .......

Ökningstal ...................................................................

Ökad skatteintäkt.......................................................

kronor; medelmerinkomst

........ 20.7 5 procent

....... 21.oo »

....... 0.25 »

...... cirka 80,000 kronor.

kronor; medelmerinkomst

....... 22.2 5 procent

....... 23.oo »

....... 0.7 5 »

..... cirka 250,000 kronor.

kronor; medelmerinkomst

....... 23.7 5 procent

....... 25.oo »

....... 1.25 »

...... cirka 350,000 kronor.

kronor; medelmerinkomst

....... 25.2 5 procent

....... 27.oo »

....... 1.75 »

..... cirka 360,000 kronor.

Kunyl. Maj:ts nåd. proposition Nr 459.

7) 400,000—499,900 kronor.

Skatt 9,684,400 kronor; merinkomst 35,690,000 kronor; medelmerinkomst
451,800 kronor.

Beräknad skatteprocent enligt 1917 års tariff .................... 27 procent

» » » 1918 » » ................... 29 »

Ökningstal.................................................................................... 2 »

Okad skatteintäkt.............................................................. cirka 710,000 kronor.

8) 500,000—599,900 kronor.

Skatt 8,996,300 kronor; merinkomst 31,040,000
544,600 kronor.

Beräknad skatteprocent enligt 1917 års tariff ......

» » » 1918 » » ......

Ökningstal.....................................................................

Ökad skatteintäkt........................................................

kronor; medelmerinkomst

............. 29 procent

............. 31 »

............. 2 »

...... cirka 620,000 kronor.

9) 600,000 — 699,900 kronor.

Skatt 8,133,400 kronor; merinkomst 26,119,000 kronor; medelmerinkomst
652,900 kronor.

Beräknad skatteprocent enligt 1917 års tariff .................... 31 procent

» » » 1918

Ökningstal............................................

Ökad skatteintäkt..............................

...... 33 »

...... 2 »

cirka 520,000 kronor.

10) 700,000-999,900 kronor.

Skatt 21,871,700 kronor; merinkomst 68,655,500 kronor; medelmerinkomst

827,200 kronor.

Beräknad skatteprocent enligt 1917 års tariff .................... 32 procent

» » » 1918 » » .................... 36.3 »

Ökningstal................................................................................... 4.3 »

Ökad skatteintäkt.......................................................... cirka 2,850,000 kronor.

11) 1,000,000-1,999,900 kronor.

Skatt 43,123,900 kronor; merinkomst 134,730,500 kronor; medelmerinkomst

1,389,000 kronor.

Beräknad skatteprocent enligt 1917 års tariff .................... 32 procent

» » » 1918 » » .................... 39.i »

Ökningstal.................................................................................... 7.1 »

Ökad skatteintäkt.......................................................... cirka 9,560,000 kronor.

12) 2,000,000 kronor och därutöver.

Skatt 74,039,000 kronor; merinkomst 231,313,500 kronor.

Ökningstal .................................................................................... 8 procent

Ökad skatteintäkt ........................................................ cirka 18,400,000 kronor.

Kungl. Maj:ts nåd. proposition Nr 459.

III. Sammanfattning.

2,000 — 9,900 kronor

10,000— 19,900 »

200.000— 249,900 »

250.000— 299,900 »

1,800,000 kronor
180,000 »

-f- 80,000 kronor

300.000— 349,900 »

350.000— 399,900 »

400.000— 499,900 »

250.000 »

350.000 »

700,000— 999,900 »

1,000,000—1,999,900 »

500.000- 599,900 »

600.000— 699,900 »

360.000 »

710.000 »

620.000 »

520,000 »

2.850.000 »

9.560.000 »

2,000,000 och därutöver

18,400,000 »

— 1,980,000 kronor + 33,700,000 kronor

Summa ökning utöver minskning 31,720,000

Med användande av minimital sjunker summa ökning till 30,550,000 och
summa ökning utöver minskning till 28,570,000 kronor. Totalökningen torde kunna
uppskattas till i runt tal 30,000,000 kronor.

I. Inom de olika inkomstprocentgrupperna.

1) Gruppen 10.1—25.o procent.

Skatt 16,439,000 kronor; medelinkomst + merinkomst 139,711,000 kronor;
kapital 972.022,000 kronor.

Beräknad skatteförhöjning (efter 15 procent) 2.5 procent eller cirka 400,000
kronor.

2) Gruppen 25.i—50.o procent.

Skatt 42,180,000 kronor; medelinkomst -j- merinkomst 222,196,000 kronor;
kapital 713,113,000 kronor.

Beräknad skatteförhöjning (efter 30 procent) 10.1 procent eller cirka

4,200,000 kronor.

3) Gruppen 50. i—75.0 procent.

Skatt 30,404,000 kronor; medelinkomst + merinkomst 135,548,000 kronor;
kapital 281,498,000 kronor.

Beräknad skatteförhöjning (efter 60 procent) 25 procent eller cirka 7,600,000

4) Gruppen 75.1 — 100.o procent.

Skatt 22,366,000 kronor; medelinkomst + merinkomst 92,798,000 kronor;
kapital 126,815,000 kronor.

Beräknad skatteförhöjning (efter 85 procent) 27.5 procent eller cirka 8,400,000

B. Avkastning av tillag g stariff för bolag.
(Tillämpad på 1917 års merinkomster.)

kronor.

Kungi. Maj.ts nåd. proposition Nr 459.

5) Gruppen 100.1—125.o procent.

Skatt 18,027,000 kronor; medelinkomst -f- merinkomst 71,622,000 kronor;
kapital 72,357,000 kronor.

Beräknad skatteförhöjning (efter 110 procent) 46 procent eller cirka 8,300,000
kronor.

6) Gruppen 125.i—150.0 procent.

Skatt 8,222,000 kronor; medelinkomst + merinkomst 32,156,000 kronor;
kapital 34,378,000 kronor.

Beräknad skatteförhöjning (efter 135 procent) 48.5 procent eller cirka

3,600,000 kronor.

7) Gruppen 150 procent och däröver.

Skatt 44,281,000 kronor; medelinkomst -j- merinkomst 158,564,000 kronor;
kapital 85,569,000 kronor.

Beräknad skatteförhöjning 50 procent eller cirka 22,100,000 kronor.

II. Sammanfattning.

10.1— 25.o procent

25.1— 50.o »

50.1— 75.o »

75.1— 100.o »

100.1 -125.0 »

125.1 —150.o »

150.1— och därutöver

+ 400,000 kronor

4.200.000 »

7.600.000 »

8.400.000 »

8.300.000 »

3.600.000 »

22,100,000 »

Summa 54,600,000 kronor.

Vid användning av minimital för ökningen sjunker summan till 50,600,000
kronor; och torde det ej vara rådligt att för nu ifrågavarande ändamål räkna med
mer än något över 50,000,000 kronor.

C. Den ökade avkastningen av 1918 års krig skön) tinktur skaf t.

Inalles skulle de nya tariffbestämmelserna tillämpade på 1917 års taxering
ge ett tillskott av omkring eller något över 80 miljoner kronor. Då 1917 års
krigskonjunktur skatt inbragte 251.8 miljoner kronor skulle ökningen alltså representera
mellan 31 och 32 procent av det förutvarande skattebeloppet. Såsom utgångspunkt
för en uppskattning av den ökade intäkten utav 1918 års krigskonjunkturskatt
synes sålunda kunna begagnas det antagandet, att de nya tariffbestämmelserna
förhöja skatteintäkten med ungefär en tredjedel. Förutsättning är
emellertid en åtminstone i stort likformig fördelning av de år 1917 och år 1918
taxerade merinkomsterna såväl efter merinkomstens absoluta storlek som efter
totalinkomstens procentiska förhållande till kapitalet. Bägge förutsättningarna äro
givetvis osäkra. I synnerhet torde man icke kunna utgå från en lika gynnsam
fördelning i procentgrupper för innevarande års taxering som för fjolårets. Med

Kungl. Maj ds nåd. ''proposition Nr 459.

hänsyn härtill bör en avsevärd reduktion ske i den efter nyss angivna grund beräknade
ökningen i skatteintäkt.

Skulle 1918 års krigskonjunkturskatt inbringa, enligt nu gällande tariff,
cirka 200 miljoner kronor, borde skatteökningen genom de nya tariffbestämmelserna,
om ökningen skattas till en tredjedel, bliva bortåt 67 miljoner kronor. Med förutsättande
av en felmarginal av 10 procent torde beräkneliga skatteökningen kunna
upptagas till 60 miljoner kronor.

D. Avkastningen av krigskonjunkturskatten för år 1919.

Med utgångspunkt från statskontorets antagande, att krigskonjunkturskatten
för år 1919 komme att uppgå till en tredjedel av intäkten för år 1917 erhåller
man ett värde av cirka 84 miljoner kronor å skattebeloppet enligt förut gällande
tariff. Därest föreslagna nya tariffbestämmelser beräknas inbringa en tredjedel
mera, bör beloppet bliva cirka 112 miljoner. Siffran är givetvis ytterst osäker,
och felmarginalen är att uppskatta till flera tiotal miljoner, enär själva utgångspunkten
allenast är en gissning. Dock torde siffran 112 miljoner representera ett
minimibelopp, som utan egentlig risk kan avrundas uppåt, måhända till omkring
120 miljoner kronor.

Bihang till riksdagens protokoll 1918. 1 sand. 417 käft. (Nr 459.)

P. M. från
generaltullstyrelsen
den
27 maj 1918.

Kung!. Maj:t$ nåd. proposition Nr 459.

Bil. 3.

P. M. rörande tullinkomsterna.

Den debiterade tulluppbörden uppgick under år 1917 för de särskilda månaderna
till följande belopp:

januari...............................	......................... kronor	4,518,085: 8 9
februari ...........................	......................... »	3,757,879: 95
mars...................................	......................... »	3,632,291: 82	11,908,257:	66
april...................................	......................... kronor	3,062,163: 28
maj ................................... juni ...................................	.................. »	3,370.333: 5 6
......................... »	3,403,149: 95	9,835,646:	79
juli ..................................	......................... kronor	4,418,171: 64
augusti...............................	......................... »	4,029,951: 28
september...........................	......................... »	2,884,414: 23	11,332,537:	15
oktober...............................	......................... kronor	3,351,921: 58
november...........................	......................... »	3,772,320:19
december..........................	......................... »	3,500,953: 76	10,625,195:	53
		Summa kronor	43,701,637:	13.

För samma år utgjorde restitutioner en summa av kronor 1,165,944:7 6,
vadan i rikshuvudboken upptages en inkomst av tullmedel å kronor 42,535,692: 3 7.

För innevarande år uppgå de debiterade tullmedlen till följande belopp, må kronor

3,098,374: o 6
» 2,662,118: 7 2

_»__2,970,871: 97 8,731,364: 75

kronor 3,197,318: 72

Med hänsyn till att någon stegring av tulluppbörden under sommarmånaderna
lärer vara att emotse, torde riksstatsinkomsten av tullmedlen för innevarande år
kunna beräknas till åtminstone 35,000,000 kronor.

nadsvis fördelade:

januari......

februari.....

mars..........

Vad beträffar beräkningen av tullmedlen för år 1919 torde, om man vidhåller
det i innevarande års statsverksproposition gjorda antagandet, att världskriget
skulle upphöra före ingången av år 1919, icke föreligga anledning att frångå
samma beräkning, enligt vilken tullmedlen uppförts i riksstaten med en summa av

70,000,000 kronor. I den mån åter berörda antagande anses icke kunna upprätthållas,
torde det vara försiktigast att icke räkna med högre inkomst av tullmedlen
än i medeltal 3,000,000 kronor i månaden.

Kungl. Maj:ts nåd. proposition Nr 459.

Bil. 4.

P. M.

rörande den sockerskatt, som kan beräknas för 1918 -1919.

1918.

Under tiden 1/l—s0/i 1918 hava till fritt bruk utlämnats 27.4 miljoner kilogram
socker, huvudsakligen raffinad, motsvarande 30.3 miljoner kilogram råsocker.

Den debiterade skatten uppgår för samma tid till........ kronor 3,530,218: os

Under förutsättning, att lika mycket socker utlämnas till
fritt bruk som under 1917, kan man för maj—oktober 1918,
under vilken tid skatten utgår enligt kungl. kungörelsen den
22 mars 1918, beräkna följande skattebelopp:
för 51 miljoner kilogram efter 6 öre per kilogram 3,060,000: —

» 4 » » » 2 » » » 80,000: — » 3,140,000: -

Dessa 55 miljoner kilogram motsvara 61 miljoner i råsocker.

Beräknas vidare utlämning och debiterad skatt för
november och december 1918 lika med motsvarande månader
1917, erhållas för 18.8 miljoner kilogram (21 miljoner i råsocker)
i skatt................................................................................................. * 2,942,881: 20

Summa skatt kronor 9,612,599: 28.

Tillsammans beräknas utlämningen till fritt bruk under 1918 komma att
uppgå till 101.2 miljoner kilogram raffinad, motsvarande 112.2 kilogram råsocker.

1919.

För att bedöma, bur stor skatt kan beräknas för 1919 måste man först beräkna,
hur mycket socker kan väntas finnas på lager den 1 januari 1919.

Den 1 maj 1918 uppgick inneliggande lager till 84 miljoner kilogram socker.
Om utlämningen 1918 äger rum i den omfattning, som ovan beräknats, komma
under tiden 31/12 1918 att förbrukas 82 kilogram råsocker (61 miljoner VB—SV10»
21 miljoner 7u —31/,2). Vid årsskiftet skulle sålunda finnas disponibelt 2 miljoner
kilogram'' + skörden hösten 1918. För odling äro anmälda 27,000 hektar. Tillverknings;)
rot 1916 —1917 erhöllos 3.6 ton råsocker per hektar, vilket för hösten
1918 skulle motsvara en skörd av 97 miljoner kilogram råsocker. På grund av
knappheten på gödningsämnen och de osäkra förhållandena i övrigt torde man ej

P. M. från
kontrollstyrelsen
den
21 maj 1918.

Kungl. Maj:ts nåd. proposition Nr 459.

böra beräkna skörden till mer än 90 miljoner. För tiden 1/l—31/10 1919 skulle sålunda
finnas disponibelt 92 miljoner kilogram råsocker eller ungefär samma kvantitet,
som beräknats till utlämning 1918 (30.3 miljoner kilogram 7i — 3% + 61 miljoner
kilogram För november och december månader 1919 har man att

tillgå 1919 års skörd och kan utlämningen för dessa månader beräknas lika med
utlämningen under samma tid 1918 eller till 21 miljoner kilogram råsocker.

Beräknat för hela året 1919 blir utlämningen 113 miljoner kilogram råsocker
(92 + 21) eller i runt tal 100 miljoner kilogram raffinad.

Antages nu, att skattesatserna 16 och 12 öre bliva gällande och att
90 miljoner kilogram debiteras med 16 öre per kilogram vilket gör 14.4 milj. kr.
10 » » » »12»» » »»1.2»»
blir den för 1919 beräknade skatten å till fritt bruk utlämnat inhemskt
socker........................................................................................... 15.6 milj. kiv

Kung!,. Maj:ts nåd. proposition Nr 459.

Bil. 5.

p. M. rörande statsverkets inkomst av tobakshanteringen.

Härmed överlämnas begärda uppgifter rörande statens inkomst av tobakshanteringen
under år 1918. De beräknade uppgifterna äro grundade på efter förhållandena
möjligast noggranna beräkningar.

Till riksbanken inlevererad tobaksskatt för januari—

april 1918............................................_...........................................

Beräknad tobaksskatt för maj—december 1918............

Influtna tullavgifter januari —april 1918:

för oarbetad tobak ......................................................

» bearbetad »

Beräknade tullavgifter för maj—december 1918:

för oarbetad tobak ........................................................

» bearbetad » .......................................................

Till riksbanken inbetald utbetalning å stamaktiekapitalet
för år 1917.......................................................................

kronor 7,629,749:7 7
» 15,560,000: —

» 1,383,680: —

» 650,000: -

» 2,140,000: —

» 815,000: —

» 4,770,000: —

Summa kronor 32,948,429: 7 7.

P. M. från
tobaksmonopolet
den 30
maj 1918.

Härtill komma obetydliga tullavgifter för resandes import av tobaksvaror.

Möjligen måste under senare delen av 1918 ytterligare inskränkningar i expeditionen
av tobaksvaror vidtagas, varigenom tobaksskatten skulle minskas, men
torde denna minskning komma att motsvaras av den nyligen vidtagna prisförhöjningen
å vissa tobakssorter, så att tobaksskatten kommer att bibehållas ungefärligen
oförändrad under år 1918.

Beträffande statens inkomst av tobakshanteringen under 1919 är det ännu
omöjligt att lämna några uppgifter, då denna inkomst är beroende på tillförseln av
tobak. Därest tobak i erforderlig mängd kan erhållas från utlandet, torde för 1919
kunna beräknas ungefärligen eller inemot samma inkomst som för 1918.

Kungl. Maj:ts nåd. proposition Nr 459.

P. M. från
kontrollstyrelsen
den 21
maj 1918.

Bil. 6.

P. BL

angående beräkning av brännvinstillverkniugsskatt, maltskatt, punsckskatt,

bränn vinsförsäljningsmedel.

A. Brännvinstillverkningsskatt.

Brännvinstillverkningsskatten inflöt med avdrag för restitutioner:

år 1913 med.................................................... 22,289,456 kronor

» 1914 » .................................................... 20,734,793 »

» 1915 » .................................................. 22,166,743 »

» 1916 » ................................................... 17,330,360 »

» 1917 » approximativt........................... 4,668,913 » .

I 1918 års riksstat är skatten beräknad till 8,225,000 kronor och i förslaget
till 1919 års riksstat till 10,000,000 kronor.

Då emellertid anledning föreligger att antaga, att annan tillverkning av brännvin
än vid jästfabriker och sulfitfabriker under tillverkningsåret 1918—1919 kommer
att inställas, äro de gjorda beräkningarna icke numera hållbara.

Under erinran därom, att med hänsyn till de ovissa förhållandena ifråga om
brännvinstillverkning och brännvinsförsäljning synnerligen stora svårigheter möta för
en tillförlitlig inkomstberäkning på detta område, anser dock kontrollstyrelsen sig
kunna, under förutsättning att någon större rubbning uti nu rådande förhållanden
icke kommer att äga rum, uppskatta förbrukningen av beskattat brännvin under
åren 1918 och 1919 på följande sätt.

Vid ingången av år 1918 funnos på brännerinederlag och allmänna brännvinsnederlag
utom sulfitsprit omkring 6,700,000 liter brännvin å 50 procent. Tillverkningen
av brännvin vid jästbrännerierna torde med ledning av tillverkningssiffrorna
för föregående år få beräknas till 3,800,000 liter å 50 procent. Den under innevarande
år disponibla tillgången torde därför få beräknas till 10,500,000 liter. För
att erhålla den under året förbrukade myckenheten beskattat brännvin torde emellertid
nyssnämnda kvantitet böra minskas dels med 1,700,000 liter brännvin å 50 procent,
för vilka skatt på grund av denaturering restitueras, dels med 4,500,000 liter, som
enligt vad hittills föreskrivits skola ligga som reserv för oförutsedda behov. Förbrukningen
under år 1918 skulle alltså uppgå till 4,300,000 liter beskattat brännvin
å 50 procent. Efter en tillverkningsskatt av 65 öre för liter skulle alltså för
nyssnämnda myckenhet till statsverket inflyta såsom behållen inkomst i runt tal

2,800,000 kronor.

Med tillämpande av liknande beräkningsgrunder för år 1919 och under förutsättning
att den tillgängliga reserven under samma år minskades med 1,500,000
liter, skulle förbrukningen av beskattat brännvin å 50 procent för nämnda år uppgå
till 3,600,000 liter å 50 procent, för vilken myckenhet såsom behållen inkomst till
statsverket skulle inflyta 2,340,000 kronor. Då det emellertid icke torde vara uteslutet,
att under loppet av hösten 1919 sådana förändrade förhållanden kunna hava

Kung!. Maj:ts nåd. proposition Nr 459.

inträtt, att en, om ock ringa brännvinstillverkning vid andra brännerier än jästoch
sulfitspritfabriker kan äga rum, synes brännvinstillverkningsskatten under år
1919 kunna beräknas till samma belopp, som enligt vad här ovan angivits beräknas
inflyta under år 1918, eller 2,800,000 kronor.

Kontrollstyrelsen anser alltså, att brännvinstillverkningsskatten för vartdera
av åren 1918 och 1919 bör beräknas till 2,800,000 kronor.

B. Maltskatten.

Maltskatten inflöt med avdrag för restitutioner:

år 1913 med .................................................... 5,236,867 kronor

» 1914 » 5,473,469 »

» 1915 » 5,469,331

» 1916 » 5,843,562 » .

I 1918 års riksstat är skatten beräknad till 3,000,000 kronor och i förslaget
till 1919 års riksstat likaledes till 3,000,000 kronor.

På grund av de inskränkningar, som numera äro pålagda maltförbrukningen,
är tillverkningen av maltdrycker även vid de skattepliktiga bryggerierna begränsad
till svagdricka. Enär jämlikt 8 § i maltdryckstillverkningsförordningen, sådant
nämnda stadgande lyder enligt förordningen den 25 juni 1917, restitution av skatt,
efter fjorton öre för kilogram räknat, må åtnjutas vid skattepliktigt bryggeri för
det under nästföregående kvartal omedelbart till svagdricka använda malt, dock icke
till högre belopp än att den återstående skatten uppgår till minst det i 5 § stadgade
medeltal, kunna de skattepliktiga bryggerierna numera, i motsats mot vad
tidigare varit fallet, göra anspråk på restitution av skatten för malt använt till allt
tillverkat svagdricka — d. v. s. under nuvarande förhållanden praktiskt sett för
allt malt. Statsverkets inkomst av maltdryckstillverkningen utgör därför allenast
dels sex kronor per dygn under den tid, maltkrossning äger rum, dels skillnaden
mellan det per kilogram malt faktiskt erlagda skattebeloppet — 17, 20 eller 23
öre allt efter olika tillverkningsklasser — och det belopp av 14 öre per kilogram
malt, för vilket restitution erliålles. Berörda inkomst torde numera icke kunna
beräknas till mera än omkring 40,000 kronor i månaden eller i runt tal 500,000
kronor för år.

Så länge nu gällande inskränkningar i maltdryckstillverkningen fortfara, torde
därför maltskatten icke böra beräknas till mera än 500,000 kronor för år.

C. BrännvinsförsäljningsmecUen.

1 1918 års riksstat äro brännvinsförsäljningsmedlen beräknade till 4,000,000
kronor. Enligt kontrollstyrelsen tillhandakomna uppgifter hava brännvinsförsäljningsbolagen
såsom vinst till statsverket under innevarande år inlevererat omkring

7.930.000 kronor, vartill kommer försäljningsavgifter till ett belopp av omkring

250.000 kronor. Sammanlagt skulle alltså statens inkomst av dessa medel innevarande
år uppgå till 8,180,000 kronor.

I förslaget till 1919 års riksstat äro dessa medel beräknade till 4,000,000
kronor. Då med hänsyn till vinstresultatet av brännvinsförsälj ningen under år 1917
statsverkets inkomster av ifrågavarande försäljning under år 1918 kunna beräknas
högre än vad som ägt rum i förslaget till riksstat för år 1919, men hänsyn bör

Kungl. Majds nåd. proposition Nr 459.

tagas till den omläggning av rusdrycksförsäljningen, som kommer att äga rum med
utgången av innevarande år och för vilken bolagen torde få vidkännas vissa organisationskostnader,
synes den av bränn vinsförsäljningsbolagens verksamhet under år
1918 härflytande och i början av år 1919 redovisade vinsten icke böra beräknas
till mera än 6,000,000 kronor. De förut till statsverket inflytande försäljningsavgifterna
komma på grund av den nya rusdrycksförsäljningsförordningen icke vidare
att utgå med innevarande års utgång.

D. Punschskatt.

Punschskatten, som under åren 1915 och 1916 lämnade en inkomst av något
mer än 2,100,000 kronor, inflöt under år 1917 med omkring 1,000,000 kronor.

I 1918 års riksstat och i förslaget till 1919 års riksstat är punschskatten
beräknad till samma belopp eller 1,200,000 kronor för vardera året.

Under framhållande av svårigheterna att under nuvarande ovissa förhållanden
beräkna skatten för denna dryck, vars tillverkning är beroende på tillgången av
socker, arrak och sprit, anser kontrollstyrelsen försiktigheten bjuda, att punschskatten
för år 1919 icke upptages till högre belopp än vad som av denna skatt influtit
under år 1917 eller 1,000,000 kronor.

E. Spirituosaaccis.

1918, inlevererats under januari ... 205,697: oi

(d. v. s. accis för december
1917).

inlevererats under februari . 320,024: 6 2 j

»	»	mars.......	228,003: 8 7	725,618: 98
»	»	april ........	177,590: 49
beräknas	»	maj .......	408,684: oi j
komma att	»	juni .......	199,000: —	698,684: oi
inlevereras	»	juli...........	100,000: — j
	»	augusti ....	275,000: —
	»	september	200,000: —	600,000: —
		oktober....	125,000: — j
		november	200,000: —
		december	100,000: —

2,600,000: —
Januari 1919........ 100,000: —

Kungl. Maj:ts nåd. proposition Nr 459.

Bil. 7.

P. 31. angående inkomstberäkning för postverket.

1 riksstaten för år 1918 upptagas postverkets inkomster till........... kr. 34,900,000 p ä från

samt driftkostnaderna till......................................................••• ■ • » 28,900,000

Överskott kr. 6,000,000. 13 maj isis.

Av generalpoststyrelsen beräknades i september 1917 inkomsterna av den
inrikes rörelsen till 36,000,000 kronor. Detta är beräknat efter 6 procent ökning
av motsvarande inkomster för år 1917.

För de fyra första månaderna 1918 hava inkomsterna av den inrikes rörelsen
uppgått till 15,122,000 kronor. Således bär inkomsten av inrikes rörelsen
under de fyra första månaderna uppgått till mera än 40 procent av det beräknade
inkomstbeloppet. Från och med den 1 juni 1918 komma de beslutade förhöjda
postavgiftema att träda i kraft. Inkomstökningen därav beräknas till i runt tal

5,400,000 kronor per år. För 1918 torde därför kunna upptagas ett av denna anledning
ökat inkomstbelopp av omkring 2,700,000 kronor.

Det torde sålunda möjligen kunna förutsättas, att sammanlagda inkomstbeloppet
under år 1918 kommer att uppgå till 45,000,000 kronor.

Driftkostnaderna äro i riksstaten upptagna till................................. kr. 28,900,000

Härtill skola läggas, att avföras på 1918 års tilläggsstat, för

krigstidstillägg och krigstidshjälp under år 1918 ........................... » 7,300,000

Tillhopa kr. 36,200,000.

Utöver de i staten beräknade utgifter har kalkylerats med en
ytterligare stegring av ........................................................................ __» 3,500,000

Summa kr. 39,700,000.

Enligt förestående beräkningar skulle sålunda postverkets överskott komma
att uppgå till 5,300,000 kronor.

I statsverkspropositionen äro beträffande postverket upptagna

inkomster ........................................................................ kr. 44,850,000

driftkostnader ................................................................ » 40,250,000

överskott ..................................................................................................

Under förutsättning av bibehållande utav en inkomstberäkning
av ............................................... kr. 44,850,000

skulle, då i propositionen den 29 nästlidna april
angående fastställande av postverkets stat för
driftkostnader år 1919 in. m. anslaget för sådant

ändamål är ökat till ................................................ » 43,020,000

överskottet uppgå allenast till...............................................................

För att ernå det ovan angivna överskottet, 4,600,000 kronor, erfordras
ytterligare ett belopp av........................................................

Bihang till riksdagens protokoll 1918. 1 samt. 417 käft. (Nr 459.) 6

kr. 4,600,000.

1*. M. från
g ener alpo ststyrelsen
den
11 maj 1918.

» 1,830,000.

» 2,770,000.

Kungl. Maj:ts nåd. ''proposition Nr 459.

Å driftkostnadsanslagen lära icke några nedsättningar kunna vidtagas. De
äro icke tilltagna högre än som av numera inträdda förhållanden påkallas. Oaktat
den betydande förhöjningen i utgiftsstatens slutsumma, som upptagits, torde vara
fara värt, att utgiftsstaten ändå kan komma att behöva överskridas.

Vad åter inkomsterna beträffar, visar det numera kända resultatet av den
inrikes rörelsen för de första fyra månaderna innevarande år följande siffror:

januari 1918 kr. 4,317,000,

februari » » 2,312,000,

mars » » 4,084,000,

april » » 4,409,000,

kr7 15,122,000,

1918 ökning

januari 1917 kr. 3,520,000 *22.6 procent
februari » » 1,879,000 23.4 »

mars » » 3,551,000 15.o i »

april » » 3,768,000 14. o »

kr. 12,718,000 18.8 procent.

Med hänsyn till den allmänna stegring i poströrelsen, som sålunda visat sig
och som medfört ovan angivna väsentliga ökning av inkomsterna, samt de förhöjda
belopp, vilka må kunna påräknas inflytande efter genomförandet av den beslutade
tillfälliga förhöjningen av postavgifterna, torde för år 1919 kunna påräkn as en förhöjning
av postverkets inkomster med 2 å 3 miljoner kronor.

Kungl. Maj:ts nåd. proposition Nr 459.

Bil. 8.

v. p. m.

med approximativ beräkning av telegrafverkets inkomster, driftkostnader
och överskott för åren 1918 och 1919.

År 1918.

I 1918 års riksstat är telegrafverket upptaget sålunda:

inkomster............................ kr. 31,800,000

driftkostnader ................... » 19,384,500

överskott....................................................... kr. 12,415,500

Vad först beträffar inkomsterna, torde böra observeras, att Kungl. Maj:t i
propositionen nr 77 föreslagit 1918 års riksdag vissa höjningar av telefon- och
telegraftaxorna, varigenom för år 1919 skulle tillföras telegrafverket en med omkring
10,400,000 kronor ökad inkomst. Under förutsättning att dessa taxehöjningar
bliva fastställda att tillämpas redan från och med den 1 juli 1918, skulle
inkomsterna för detta år komma att i viss mån ökas, dock icke med hälften av
den för år 1919 beräknade ökningen. En del abonnemangsavgifter inom Stockholmsområdet
kunna nämligen på grund av gällande abonnemangskontrakt icke höjas
förr än dessa kontrakt med 1918 års utgång upphört; vidare måste det antagas
att taxehöjningarna till en början komma att verka återhållande på telefonsamtalsoch
telegramfrekvensen. På grund härav men med hänsyn tagen å andra sidan till
den alltjämt fortsatta tendensen till allmän ökning av telegrafverkets inkomster,
torde dessa kunna för år 1918 uppskattas till omkring 40,000,000 kronor.

Ovannämnda driftkostnadssumma bör ökas med det belopp, som kan antagas
åtgå för utbetalande av krigstidstillägg och krigstidshjälp under år 1918 åt befattningshavare
i telegrafverkets tjänst, vilket belopp, såvitt nu kan beräknas, torde
komma att uppgå till omkring 6,000,000 kronor. Vidare måste, med hänsyn till
allt jämt stegrade material- och arbetspriser samt den av trafikstegringen föranledda
ökade utgiften till avlöning för extra ordinarie personal, räknas med ett
överskridande av de beräknade driftkostnaderna med omkring 6,000,000 kronor. I
följd härav torde driftkostnaderna böra beräknas till sammanlagt omkring 31,500,000
kronor.

I enlighet med ovanstående skulle överskottet komma att uppgå till omkring

8,500,000 kronor.

P. M. från
telegrafstyrelsen
den 11
maj 1918.

Kungl. Maj ds nåd. proposition Nr 459.

År 1919.

I Kungl. Maj:ts förslag till riksstat för år 1919 är telegrafverket upptaget
sålunda:

inkomster ........................ kr. 44,900,000

driftkostnader.................... » 31,900,000

överskott ................................................. kr. 13,000,000.

Inkomsterna äro beräknade till ovan avgivna belopp under förutsättning av
bifall till Kungl. Maj:ts ovannämnda proposition nr 77 till 1918 års riksdag om
höjning av telefon och telagraftaxorna.

Enligt Kungl. Majt:s proposition nr 386 den 29 april 1918 äro telegrafverkets
driftkostnader beräknade till, inklusive krigstidstillägg och krigstidshjälp för år
1919 till befattningshavare i telegrafverkets tjänst 33,716,000 kronor.

Överskottet skulle således komma att uppgå till 11,184,000 kronor.

Kungl. Maj:ts nåd. proposition Nr 459.

Bil. 9.

P. M. angående inkomstberäkning för statens järnvägar.

Den behållna inkomsten för statens järnvägar beräknades i underdånig skrivelse
från järnvägsstyrelsen av den 28 november 1917 i enlighet med följande
siffror.

Bruttoinkomst ................................................ 241,500,000 kronor.

Driftkostnad.................................................... 212,500,000 »

Nettobehållning ......................................... 29,000,000 »

Nettobehållningen har härvid fixerats till ett belopp, svarande mot räntan
å beräknat i s. k. räntebärande bandelar nedlagt kapital i medeltal före år 1919.
Driftkostnaden angavs till samma belopp som det i förslaget till kostnadsstat för
år 1918 upptagna. Bruttoinkomsterna upptogös till summan av beräknad behållning
och beräknad driftkostnad. Skulle nya ifrågasatta, men ännu icke beslutade
löneförhöjningar komma att genomföras, ansåg sig styrelsen böra hävda, att de
borde täckas genom motsvarande taxeregleringar. Dock betonade styrelsen, att
givetvis sådana förhållanden kunde inträda, att det icke bleve möjligt eller lämpligt
att genom taxeändringar så reglera bruttoinkomsten, att den åsyftade nettobehållningen
erhölles.

Vid justering av förenämnda beräkning har man främst att taga hänsyn till
driftkostnadens nu beräkningsbara stegring under år 1918. Jämlikt styrelsens underdåniga
skrivelse av den 19 april 1918 beräknas en kostnadsökning inträda med
89.6 miljoner kronor. Från detta belopp bör emellertid, för att det skall bliva
användbart för 1919 års förhållanden, dragas det belopp, som utgör krigstidsavlöningar
för år 1917, men bokförts under år 1918, 11.5 miljoner kronor. Till beloppet
bör å andra sidan läggas skillnaden mellan utgifterna för i propositionen
begärd lönereglering att tillämpas från den 1 januari 1919, inkl. därå utgående
krigstidstillägg, och nu utgående tillfälligt lönetillägg, 7.7 miljoner kronor, varvid
1918 års driftkostnad beräknas till omkring 298 miljoner kronor.

Nettobehållningen synes fortfarande böra upptagas till 29.o miljoner kronor,
varvid förutsättes, att taxorna komma att regleras i enlighet med de krav, som
driftkostnadernas och den beräknade behållningens sammanlagda storlek uppställa.

Bruttoinkomsterna skulle således komma att utgöra 327 miljoner kronor.

På sätt i skrivelsen om beräkningsbar behållning för år 1919 tidigare gjorts,
får givetvis reservation göras för det fall, att konjunkturerna göra det icke möjligt
eller icke lämpligt att på avsett sätt reglera taxorna, så att den beräknade
behållningen erhålles.

För år 1919 beräknas alltså följande driftresultat vid statens järnvägar

Bruttoinkomst ................................................ 327,000,000 kronor.

Driftkostnad................................................... 298,000,000 »

Behållning ....................................................... 29,01)0.000 »

P. M. från■
järnvägsstyrelsen
den
6 juni 1918.

Vattenfallsstyrelsens

beräkning
av inkomsterna

den 11 maj
1918.

46 Kungl. Maj:ts nåd. proposition Nr 459.

Bil. 10.

Skrivelse angående inkomstberäkning för statens vattenfallsverk.

Härmed får kungl. vattenfallsstyrelsen på given anledning överlämna följande
reviderade beräkning av statens vattenfallsverks driftöverskott för åren 1918 och
1919.

År 19 18	Inkomster	Driftkostnader	Överskott
	Kr.	Kr.	Kr.
Troll häfte kanalverk ....................................	800,000	580.000	220,000
Södertälje » ....................................	86,000	83,000	3,000
Trollhätte kraftverk ....................................	4.450,000	1,550,000	2,900,000
Porjus » ...................................	1,100,000	500,000	600,000
Älvkarleby » ....................................	3,450,000	1,750,000	1,700,000
Trollhätte fastighetsförvaltning.......r............	100,000	50,000	50,000
Diverse vattenfall och fastigheter inom
Älvsborgs samt Göteborgs och Bohus län	108,000	13,000	95,000
Vattenfall och fastigheter, inköpta för
elektrisk drift vid statens järnvägar........	8,000	5,000	3,000
Diverse vattenfall och fastigheter.............	46,000	17,000	29,000
Summa	10,148,000	4,548,000	5,600,000.
År 19 19
Trollhätte kanalverk ....................................	830.000	560,000	270,000
Södertälje » ....................................	86,000	86,000	—
Trollhätte kraftverk	5,000,000	1.700,000	3,300,000
Porjus » ....................................	1,450,000	550,000	900,000
Älvkarleby » ....................................	3,800,000	1,950,000	1,850,000
Trollhätte fastighetsförvaltning....................	105,000	50,000	55,000
Diverse vattenfall och fastigheter inom
Älvsborgs samt Göteborgs och Bohus län	105,000	15,000	90,000
Vattenfall och fastigheter, inköpta för			3,000
elektrisk drift vid statens järnvägar........	8,000	5,000
Diverse vattenfall och fastigheter................	56,000	24,000	32,000
Summa	11,440,000	4,940,000	6,500,000.

Vid denna beräkning har tagits hänsyn till den föreslagna tillfälliga löneregleringen
för personalen vid statens vattenfallsverk, dels ock till den omständigheten,
att 1918 års driftkostnader skola belastas med krigstidstillägg och krigstidshjälp
för såväl 1917 som 1918.

Varken denna omständighet eller den nämnda löneregleringen inverkar emellertid
på driftöverskotten för Trollhätte och Älvkarleby kraftverk, emedan det beträffande
nämnda båda kraftverk är förutsatt, att utav bruttoinkomsterna skola till
s. k. regleringsfonder avsättas så stora belopp, att driftöverskotten motsvara en viss
procent av det i respektive kraftverk nedlagda kapitalet. Det blir således härvidlag
avsättningarna till nämnda regleringsfonder, som i stället komma att minskas genom
ovannämnda ökningar i driftskostnaderna. Driftöverskottet för Porjus kraftverk är
däremot icke så stort i förhållande till det nedlagda kapitalet, att någon avsättning
till regleringsfond därvid kunnat beräknas.

Kungl. Maj:ts nåd. proposition Nr 459.

Bil. 11.

Domiinstyrelsens skrivelse angående inkomstberäkning för statens domäner.

I underdånig skrivelse den 10 december 1917 har domänstyrelsen uppgivit
bruttoinkomsten av statsverkets skogsmedel för innevarande år till 46,500,000 kronor.
Efter infordrande av nya uppgifter från rikets samtliga överjägmästare kunna
samma bruttoinkomster nu noggrannare beräknas sålunda:

Övre Norrbottens distrikt
Nedre » »

Skellefteå »

Umeå »

Härnösands »

Mellersta Norrlands »
Gävle-Dala »

Bergslags »

Östra »

Västra »

Smålands »

Södra »

............. 2,884,000 kronor

............ 4,294,000 »

............. 2,841,000 »

............. 3,106,000 »

............. 3,868,000 »

............. 3,474,000 »

............. 5,483,000 »

............. 2,074,000 »

............. 1.374.000 »

............. 1,509,000 »

............. 1,914,000 »

■............ 1,434,000 »

Summa 34,255,000 kronor.

För ved till bränslekommissionen enligt 1914 års pris 9,282,000

skillnadsersättning .................................................... 4,695,000 13,977.000 »

Lägges härtill inkomster från jordbruksdomänerna ............''....... 1*500’000 »

bliver beräknade inkomstbeloppet 49,732,000 kronor.
Såsom driftkostnader äro anvisade genom nådigt

brev den 31 december 1917 ................................... 21,130,000

Krigstidstillägg och krigstidshjälp år 1918 enligt

nådiga propositionen nr 10........................................ 1,900,000 23,030,000 >

vadan överskottet skulle bliva 26,702,000 kronor.

Ehuru domänstyrelsen oaktat under 2 månader gjorda upprepade förfrågningar
hos bränslekommissionen icke ännu kunnat erhålla besked i vilken grad vedavverkningarna
under innevarande år kunna minskas, anser sig styrelsen dock kunna
förutse att avsevärd inskränkning däruti skall kunna äga rum och såsom en följd
därav besparingar kunna göras å anslaget till avverkning, även om därvid tages i
beräkning de ytterligare stegrade arbetsprisen. Ehuru denna besparing till största
delen torde komma att uppvägas av de fördyrade kostnaderna för all affraktning
av virke, anser styrelsen dock att överskottet bör kunna utjämnas till 27,000,000
kronor.

Överskottet har i 1918 års riksstat upptagits till 15,000.000 kronor, vadan
detta kommer att ökas med 12,000,000 kronor.

För år 1919 äro driftkostnaderna enligt nådiga propositionen nr 399 till
innevarande års riksdag beräknade till 23,500,000 kronor och sålunda 470,000 kronor
högre än för innevarande år. Dock anser styrelsen, att överskottet för år 1919
bör kunna beräknas till minst samma belopp som för innevarande år eller till

27,000,000 kronor.

Skrivelse från.
domänstyrelsen
18 mai
1918.