Kungl. Maj:ts nåd, proposition Nr 438 (Proposition 1918:438)

Kungl. Maj:ts nåd, proposition Nr 438.

Nr 438.

Kungl. Maj:ts nådiga proposition till riksdagen angående
anslag till åtgärder i prisreglerande syfte;
given Stockholms slott den SO april 1918.

Under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet över
jordbruksärenden för denna dag vill Kungl. Maj:t härmed föreslå riksdagen att

till .åtgärder i prisreglerande syfte anvisa såsom förslagsanslag
under nionde huvudtiteln

dels å tilläggsstat för år 1918 .................................... kronor 90,000,000,

dels ock å extra stat för år 1919.................................... » 10,000,000.

De till ärendet hörande handlingar skola tillhandahållas riksdagens
vederbörande utskott; och Kungl. Maj:t förbliver riksdagen med
all kungl. nåd och ynnest städse välbevågen.

GUSTAF.

A Ifred Petersson.

Bihang till riksdagens protokoll 1918. 1 samt. 396 höft. (Nr 438.)

Kungl. Maj.-ts nåd. proposition Nr 438.

Utdrag av ''protokollet över jordbruksärenden, hållet inför Hans
Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 30
april 1918.

Närvarande:

Hans excellens herr statsministern Eden,

Hans excellens herr ministern för utrikes ärendena Hellner,
Statsråden: Petersson,

Schotte,

Petrén,

Nilson,

Löfgren,

friherre Palmstierna,

Rydén,

Undén.

Chefen för jordbruksdepartementet, statsrådet Petersson anförde:

Vid anmälan den 14 januari detta år av de anslag, som borde uppföras
å tilläggsstat för år 1918 under nionde huvudtiteln, erinrade jag,
i punkten 33, att riksdagen med anledning av propositionen nr 282
den 23 april 1917 å extra stat för innevarande år för vidtagande i huvudsaklig
överensstämmelse med i det vid propositionen fogade statsrådsprotokollet
angivna grunder av åtgärder för nedbringande av prisen å
spannmål, kraftfoder, konstgödsel, salt fisk, ved, bränntorv och potatis
samt för bestridande av vissa kostnader för brödsädsregleringen
och till oförutsedda utgifter i prisreglerande syfte å extra stat för år
1918 anvisat ett förslagsanslag av 22,400,000 kronor ävensom medgivit,
att Kungl. Maj:t finge därav under år 1917 låta av tillgängliga medel
utanordna erforderligt belopp. Jag lämnade vidare en redogörelse för

Kungl. Maj:ts nåd. proposition Nr 438.

de i nämnda statsrådsprotokoll framlagda beräkningarna rörande den
tid, för vilken de då omförmälda prisregleringarna ansågos skola gälla,
vilken tid var olika för olika varor, och fann av denna redogörelse framgå,
att det icke beräknats, att det då äskade beloppet skulle förslå till prisregleringar
för hela konsumtionsåret 1917—1918. Jag yttrade vidare:

»Redan denna omständighet gör det under nuvarande förhållanden, då kristidens
tryck icke blott fortfar utan i viktiga hänseenden blivit allt svårare, tydligt, att ökade
medel krävas för fortsatta prisregleringar under nu pågående konsumtionsår. Detta
har blivit desto nödvändigare, som det befunnits oundvikligt att anordna brödsädsregleringen
sålunda, att flera tiotal miljoner kronor krävas för att förbilliga mjölet av inhemsk
spannmål, vartill icke något belopp beräknats i det av 1917 års riksdag anvisade
anslaget. Det synes mig därjämte ur budgetssynpunkt nödvändigt att nu beräkna prisregleringsperioden
till utgången av innevarande år och icke blott till konsumtionsårets
utgång vid början av hösten 1918. De summor, som kunna under innevarande kalenderår
bliva behövliga till prisregleringar, uppgå huvudsakligen av nyssnämnda anledningar
till så betydande belopp, att det synes mig icke kunna ifrågakomma, att Kungl. 3VIaj:t
skulle anvisa dem å det i fjol beviljade förslagsanslaget, vilket redan genom anvisningar
under år 1917 överskridits, utan bör nytt anslag därtill äskas av riksdagen.

Emellertid synes det mig önskligt, att ännu något dröja med framläggandet för riksdagen
av definitiv framställning i detta ämne. Det är tydligtvis alltid svårare att verkställa
beräkningar av detta slag, ju tidigare de göras, och detta är under nuvarande osäkra
förhållanden i särskilt hög grad fallet. Tillsvidare torde prisregleringarna kunna fortgå
på grundvalen av det redan av riksdagen beviljade anslaget, vars brist torde böra tagas
i beräkning i den blivande propositionen om nytt anslag.

På grundvalen av preliminära uppgifter från folkhushållningskommissionen och
med iakttagande, att något belopp även bör beräknas för prisreglering å bränsle, har
befunnits, att till prisregleringar för år 1918 bör beräknas ett belopp av 90 miljoner kronor.
Tillsvidare torde detta belopp höra i sin helhet upptagas under denna huvudtitel.»

I enlighet härmed har Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen att i avbidan
på blivande proposition beräkna för detta ändamål å tilläggsstat
för år 1918 ett förslagsanslag av 90 miljoner kronor.

Tillika har K. M:t uti punkten 120 under nionde huvudtiteln i
årets statsverksproposition föreslagit riksdagen att i avbidan på blivande
proposition beräkna för enahanda ändamål å extra stat för år
1919 ett förslagsanslag av 10 miljoner kronor. Angående detta förslag
anförde jag, att ett belopp borde finnas att tillgå å 1919 års stat, för
att man icke skulle bliva nödsakad att avbryta prisregleringsåtgärderna
vid årsskiftet 1918 —1919 av den orsak, att medel för ändamålet icke
funnes anvisade. Anvisandet av tilläventyrs ytterligare behövligt belopp
ansåg jag böra tillkomma 1919 års riksdag.

Nu har folkhushållningskommissionen i skrivelse den 27 april 1918

Kungl. Maj:ts nåd. -proposition Nr 438.

framlagt beräkning över det till prisregleringar intill utgången av år
1918 erforderliga beloppet, så vitt angår förnödenheter, som tillhandahållas
eller regleras genom kommissionens försorg. Denna skrivelse är
av följande lydelse:

»Den 29 november 1917 överlämnade folkhushållningskommissionen till statsrådet
och chefen för jordbruksdepartementet en av kommissionen upprättad promemoria angående
ifrågasatta åtgärder för nedbringande av prisen å viktigare livsförnödenheter
medelst anlitande av statsbidrag. Härvid beräknade kommissionen, att för nu löpande
konsumtionsår (hösten 1917—hösten 1918) skulle erfordras följande penningbelopp
för sådana prisregleringar, som då ännu ej blivit definitivt beslutade, nämligen
Mjöl (bibehållet pris) 42,000,000 kr.

Salt sill 7,500,000 »

Smör, svenskt 5,000,000 »

Smör, danskt >10,000,000 »

Flott 2,400,000 »

Fläsk 5,000,000 »

Gödselmedel, utländsk brödsäd, utländskt kraftfoder samt reserv för

oförutsedda prisregleringar —■ 10,000,000 »

Statens kostnader för det lokala livsmedelsarbetet 6,000,000 »

; 87,900,000 kr.

Avskrift av ifrågavarande promemoria bifogas härjämte, och tillåter sig kommissionen
åberopa, vad i densamma anförts. För vissa av de ändamål, som beröras av de föreslagna
prisregleringarna, har emellertid Eders Kungl. Maj:t redan till folkhushållningskommissionens
förfogande ställt medel från det anslag för prisregleringar, som 1917 års riksdag
beviljade.

Vad beträffar mjöl anvisades sålunda genom nådigt brev den 31 december 1917
till folkhushållningskommissionen 14,000,000 kronor, vilket belopp ungefärligen motsvarar
de förluster, som åsamkats den statliga handeln med svenskt mjöl under tiden
september—december 1917. Såsom närmare framgår av kalkylerna i ovannämnda promemoria
torde för täckande av förlusten för den statliga mjölhandeln under hela innevarande
konsumtionsår — för den händelse nuvarande mjölpris bibehållas, vilket kommissionen
anser sig utan vidare kunna förutsätta — erfordras sammanlagt 42,000,000
kronor. Det erfordras sålunda ytterligare ett belopp av ungefär 28,000,000 kronor för
prisreglering av spannmål och mjöl under detta konsumtionsår.

Vad som anförts i promemorian rörande salt sill torde fortfarande äga giltighet,
och vill kommissionen här endast återupprepa, att för ifrågavarande prisreglering nu
torde erfordras ungefär 7,500,000 kronor.

I fråga om svenskt smör är emellertid den tidigare föreslagna prisrabatteringen icke
åvägabragd, och anser sig kommissionen därför kunna utesluta denna post i kalkylen.
I samband härmed åvägabringas även en reducering i det belopp, som beräknats för
prissänkning å det danska smöret, på den grund, att priset å detsamma icke behöver sänkas
under det pris, som nu gäller för svenskt smör, eller 5 kronor 35 öre per kilogram i
minuthandeln. Dessutom har Eders Kungl. Maj:t genom nådiga brev den 4 januari och
den 19 februari 1918 ställt till folkhushållningskommissionens förfogande sammanlagt

Kungl. Maj.-ts nåd. ■proposition Nr 438. 5

3,025,000 kronor för prisreglering å genom folkhushållningskommissionen från Danmark
importerat smör. I underdånig skrivelse den 23 april 1918 har folkhushållningskommissionen
dessutom hemställt, att ett belopp av ytterligare 2,100,000 kronor måtte ställas
till kommissionens förfogande för förbilligande av det danska smöret. För den händelse
ifrågavarande medel hämtas från det av 1917 års riksdag anvisade anslaget, torde
även den i promemorian upptagna posten för prisrabattering av danskt smör kunna
utgå ur kalkylen.

Beträffande hushållsflott har genom nådigt brev den 16 november 1917 till folkhushållningskommissionens
förfogande ställts 1,200,000 kronor, under det att kommissionen
i promemorian för detta ändamål beräknat det dubbla beloppet. Enär emellertid tillverkningen
av hushållsflott tyvärr reducerats på grund av svårigheter att anskaffa råvaror,
torde ytterligare medel för ändamålet näppeligen vara behövliga under detta
konsumtionsår, vadan även denna post kan utgå ur kalkylen.

I fråga om fläsk vill kommissionen endast hänvisa till vad som omförmälts i meromnämnda
promemoria, ehuru det är sannolikt, att det ifrågasatta beloppet för prisreglering
av denna vara icke för tillfället behöver till fullo utnyttjas.

Vidkommande övriga poster i promemorian har kommissionen ej funnit skäl nu
anmäla några ändringar eller tillägg.

Sammanfattas vad ovan anförts och vad som omförmälts i promemorian av den
29 november 1917, torde sålunda för täckande av kommissionens förluster i samband
med prisreducering för vissa förnödenheter under pågående konsumtionsår erfordras
följande nya belopp, nämligen

för mjöl - 28,000,000 kr.

» salt sill 7,500,000 »

» fläsk 5,000,000 »

» oförutsedda prisregleringar (gödselmedel, utländsk brödsäd, kraftfoder
m. m.) 10,000,000 »

» statens kostnader för det lokala livsmedelsarbetet m. in. 6,000,000 »

56,500,000 kr.

Dessa nu angivna medel förslå emellertid endast för tiden intill detta konsumtionsårs
utgång under hösten 1918. Vad beträffar prisregleringar för tiden därefter hänvisar
kommissionen till bilagda promemoria, avgiven till statsrådet och chefen för jordbruksdepartementet
den 21 december 1917. Här angives — ehuru givetvis rent uppskattningsvis
—- behovet för tiden september—december 1917 beträffande mjölhandeln vara
15,000,000 kronor samt för övriga prisrabatteringar in. in. 10,000,000 kronor. Sedermera
har emellertid Eders Kungl. Maj:t i nådig proposition n:o 204 till innevarande års riksdag
föreslagit vissa garanterade minimipris å brödspannmål, vilka pris avsevärt överstiga
de nu gällande. För den händelse ifrågavarande föreslagna minimipris bliva i handeln
gällande, d. v. s. att maximipriset ej kommer ätt överstiga minimipriset, samt till statens
förfogande komma att ställas ungefärligen de kvantiteter spannmål, som beräknas
å sidan 18 i ovannämnda nådiga proposition, torde, om priset i minuthandeln höjes till
50 öre per kilogram för vete- och kornmjölet och 45 öre för rågmjölet, sammanlagda
förlusten för den statliga mjölhandeln under instundande konsumtionsår komma att
uppgå till minst 60,000,000 kronor. Givet är, att förlusten kommer att bliva större i
detta fall än under innevarande år, dels på den grund, att den nämnda ökningen i mjöl -

Kuncjl. Maj.is nåd. proposition N:r 438.

prisen icke är lika stor som ökningen i spannmålsprisen, dels enär det för nästa år beräknas
större myckenheter än under detta konsumtionsår. För den del av det nya konsumtionsåret,
som faller inom kalenderåret 1918, skulle — då denna tid utgör en tredjedel
av förbrukningsåret — erfordras ett belopp av ungefär 20,000,000 kronor för prisrabattering
å mjöl.

Såsom kommissionen nyss omförmält. beräknades i ovannämnda promemoria av
den 21 december 1917 ytterligare 10,000,000 kronor vara erforderliga för övriga prisregleringar
under tiden september—december 1918. Emellertid bör säkerligen detta
belopp nu något höjas dels på grund av den återverkan, som kommer att ske i prisen på
vissa övriga varor i samband med införande av högre spannmålspris, dels även på grund
av de höjningar i fraktsatserna, som företagits eller ställts i utsikt, och vilka i hög grad
inverka fördyrande på olika livsmedel. Som kommissionen i promemorian av den 21 december
1917 framhållit är det emellertid synnerligen vanskligt att göra några kalkyler
avseende det nya konsumtionsåret, men torde det dock nu vara klart, att med de höga
spannmålspris, som antagligen komma att gälla för detsamma, det säkerligen blir nödvändigt
att åsätta vissa animaliska förnödenheter högre priser, vadan nya åtgärder säkerligen
höra vidtagas för den statliga prisrabatteringen å desamma. Då härtill kommer,
att det lokala arbetet med livsmedelsregleringen antagligen kommer att draga ökade
kostnader under nästa konsumtionsår, i all synnerhet som kommissionen anser det nödvändigt,
att ordförandena i de kommunala livsmedelsnämnderna erhålla en något så när
betryggande avlöning från staten, torde försiktigheten bjuda, att ovannämnda prisregleringsanslag
för andra varor än mjöl under tiden september—december 1918 ävensom
kostnaden för de lokala livsmedelsorganen bestämmas till minst 15,000,000 kronor.
Huruvida detta belopp kommer att visa sig fullt tillräckligt jämväl för prisregleringar å
varor, som eventuellt komma att importeras till riket under detta år, är mycket ovisst.

Sammanfattas vad ovan anförts, skulle sålunda under året 1918 erfordras följande
belopp för prisreglering av livsförnödenheter m. m.:

1) för tiden t. o. m. innevarande konsumtionsårs utgång 56,500,000 kr.

2) för prisreglering å mjöl under tiden september—december 1918 20,000,000 »

3) för övriga prisregleringar och för kostnader för de lokala livsmedelsorganen
under tiden september—december 1918 15,000,000 »

Summa^91,500,000 kr.

Uti årets statsverksproposition är emellertid för ändamålet beräknat ett belopp av
90,000,000 kronor, och anser kommissionen, att den ovannämnda slutsumman torde
kunna nedjämnas till ifrågavarande i statsverkspropositionen nämnda belopp.

Under åberopande av vad ovan anförts, får folkhushållningskommissionen därför
hemställa, att Eders Kungl. Maj:t ville föreslå riksdagen att — för vidtagande i huvudsaklig
överensstämmelse med här angivna grunder för nedbringande av prisen å spannmål,
salt fisk, smör, hushållsflott, fläsk, fodermedel, konstgödsel samt för bestridande av
kostnader för det lokala arbetet med livsmedelsregleringen ävensom till oförutsedda utgifter
i prisreglerande syfte — anvisa ett förslagsanslag av 90,000,000 kronor.»

De i denna skrivelse åberopade promemoriorna den 29 november
1917 och den 21 december samma år torde böra såsom bilagor fogas
vid detta protokoll.

Kungl. Maj:ts nåd, proposition Nr 438.

Jag tillåter mig först meddela följande sammanställning av de
utav Kungl. Maj:t hittills beslutade medelsanvisningarna från nu
ifrågavarande förslagsanslag å 22,400,000 kronor å 1918 års riksstat
till åtgärder i prisreglerande syfte:

Mjöl	Kronor	14,000,000	—
Utländsk brödsäd	»	6,000,000	—
Smör, danskt	»	3,209,912	—
Superfosfat och kalkkväve	»-	3,000,000	—
Sill och makrill	’ »	1,901,333	53
Lokala myndigheter för brödsädsregleringen	»	1,500,000	—
Hushållsflott	»	1,200,000	—
Sättpotatis	!‘	449,161	26
Ved	i »	300,000	—
Motorolja till motorplogar	»	175,000	—
Till verkning av cellulosakraftfoder	»	50,000	—
Diverse	»	3,886	35
	Summa kronor	31,789,293	14

För prisreglering å importerat danskt smör har av folkhushållningskommissionen
begärts ytterligare 2,100,000 kronor, vilket ärende jag
torde få anmäla inom de närmaste dagarna. Man bör alltså beräkna,
att av anslaget hittills disponerats inalles i runt tal 33,900,000 kronor,
eller 11,500,000 kronor mer än anslagets belopp.

Såsom jag anförde redan i mitt ovan återgivna yttrande den 14
januari 1918 finner jag det vara nödvändigt, att staten fortsätter sin
verksamhet i syfte att genom prisregleringar av nu ifrågavarande slag
åstadkomma, att vissa av de viktigaste livsförnödenheterna tillhandahållas
konsumtionen till någorlunda måttliga priser. Jag vill framhålla,
att genom ovan angivna, av Kungl. Maj:t redan beslutade medelsanvisningar
ingalunda alla de utgifter och förluster blivit täckta, som belöpa
på den hittills förflutna delen av år 1918. Detta är tvärtom endast i
viss mindre omfattning händelsen. Exempelvis till prisreglering å mjöl
— den största posten — avser det hittills anvisade beloppet allenast
tiden till 1917 års utgång. Behovet av ytterligare prisregleringsmedel
för mjöl under innevarande konsumtionsår har nu av kommissionen
beräknats till 28 miljoner kronor. En möjlighet att nedbringa denna
stora summa hade varit att höja prisen på mjöl, varom beräkningar
framlagts i de av kommissionen åberopade promemoriorna. Jag har
dock hitintills icke ansett mig böra tillstyrka tillgripandet av denna
utväg. Då emellertid väsentligt högre spannmålspris torde komma
att, såsom förutsatts i Kungl. Maj:ts proposition angående minimipris,

Departements chefen.

Kungl. Maj :tsjnåd, proposition N:r 438.

bliva gällande för nästa konsumtionsår, lärer det förr eller senare bliva
nödvändigt att vidtaga höjning av mjölpriset.

Kommissionen har nu beräknat, att för innevarande konsumtionsår
skulle till prisregleringar å vissa genom kommissionen tillhandahållna
varor — utöver de av K. M:t redan anvisade medlen jämte det ytterligare
begärda bidraget å 2,100,000 kronor till prisreglering å smör —
ävensom till kostnader för det lokala livsmedelsarbetet m. m. erfordras
inalles 56,500,000 kronor. Mot denna beräkning finner jag mig icke
kunna i stort sett göra någon erinran. Även om möjligen å vissa poster
utgifterna icke komma att fullt uppgå till de beräknade beloppen, är
det högst sannolikt att, liksom hittills, andra poster komma att behöva
överskridas samt att nya behov kunna uppstå, som tarva prisregleringsåtgärder.
De till icke mindre än 6 miljoner kronor beräknade kostnaderna
för den lokala organisationen äro avsevärt höga och jag vill
icke anse den möjligheten utesluten, att detta belopp kan i någon
mån nedbringas. Att större ersättningar än hittills böra medgivas dem,
som ägna tid och arbete åt denna verksamhet, är emellertid uppenbart.
De lokala livsmedelsmyndigheternas-uppgifter hava blivit alltmera maktpåliggande
och omfattande och då det är nödvändigt, att dessa uppgifter
fullgöras med största omsorg, noggrannhet och opartiskhet, böra
de personer, som utföra detta arbete, åtnjuta skälig gottgörelse därför.
På denna lokala organisation vilar ytterst hela systemet. Då detta är
anordnat i hela folkets intresse och icke förnämligast för de enskilda
kommunernas skull, synes det riktigt, att kostnaden för organisationen
i högre grad än förut påvilar staten.

Vad därefter beträffar den del av nästa konsumtionsår, som faller
inom budgetåret 1918 eller ungefär tiden september—december, har
kommissionen beräknat prisregleringsutgifterna till sammanlagt 35
miljoner kronor, därav 20 miljoner kronor beräknats för prisreglering
å mjöl samt 15 miljoner kronor avsetts för prisreglering å andra viktiga
förnödenheter såsom smör., salt fisk, utländsk brödsäd — därest
sådan kan erhållas —, gödselmedel m. m. ävensom till kostnader för
den lokala organisationen. Såsom kommissionen anfört är denna beräkning
ytterst approximativ och är beroende av ett flertal, nu okända
faktorer. Jag anser mig dock icke hava skäl att nu frångå denna
kommissionens beräkning utan anser densamma böra godtagas såsom
grundval för bestämmande av det erforderliga anslagsbeloppet. Jag
vill framhålla, att om jag än anser det bliva nödvändigt att höja

Kung!. Maj:ls nåd, proposition N :r 438.

mjölprisen, jag därmed icke velat redan nu intaga någon bestämd
ståndpunkt beträffande de pris, som kommissionen förslagsvis använt
i sin kalkyl. Med hänsyn emellertid till de betydande belopp, varom
det här är fråga, torde man knappast kunna undgå att höja mjölpriset
i ungefärligen motsvarande mån, som höjning sker i priset på
den inhemska spannmålen för nästa konsumtionsår.

Inalles skulle alltså för innevarande budgetår krävas ytterligare
91,500,000 kronor. Jag vill erinra, att denna siffra avser endast sådana
prisregleringar, för vilka Kungl. Maj:t ännu icke anvisat medel, och att
alltså de anvisningar, som redan skett från det av 1917 års riksdag anvisade
anslaget, icke ingå häri. Genom dessa anvisningar har emellertid
sagda anslag redan överskridits — därest förenämnda 2,100,000 kronor
till prisreglering å danskt smör beviljas — med omkring 11,500,000 kronor.
Ifall täckning av detta överskjutande belopp nu beredes genom motsvarande
höjning av det nya anslaget, stiger dettas belopp till 103,000,000
kronor. Om än en sådan åtgärd skulle vara önsklig, synes den dock icke
vara strängt nödvändig, då beräkningen över utgifterna för prisreglering
under återstoden av innevarande år är i så hög grad oviss. Jag
anser mig därför kunna tillstyrka, att det förslagsanslag, som nu bör
begäras av riksdagen å tilläggsstat för innevarande år, bestämmes till
det i budgetsförslaget beräknade beloppet av 90 miljoner kronor.

Med anledning av att jag den 14 januari 1918 vid framläggandet
av förslag till beräknande av detta belopp uttalade, att något belopp
därav borde avses jämväl till prisreglering å bränsle, vill jag framhålla,
att medel för dylik prisreglering icke kunnat beredas inom ramen för
den i statsverkspropositionen beräknade anslagssumman.

För att icke prisregleringsverksamheten skulle behöva vid årsskiftet
1918 — 1919 upphöra av brist på medel ansåg jag vid föredragning den
14 januari 1918 av de ärenden, som borde föranleda förslag i statsverkspropositionen,
att ett förslagsanslag å 10 miljoner kronor borde tillsvidare
beräknas. Detta belopp torde nu böra äskas av riksdagen.

På grund av vad sålunda anförts hemställer jag, att Eders Kungl.
Maj:t måtte föreslå riksdagen

att till åtgärder i prisreglerande syfte anvisa såsom förslagsanslag
under nionde huvudtiteln

dels å tilläggsstat för år 1918........................................kronor 90,000,000,

dels ock å extra stat för år 1919 .................................... » 10,000,000.

Bihang till riksdagens protokoll 1918. I samt. 390 käft. (Nr 438.)

Kungl. Maj:t8 nåd, proposition Nr 438.

Till denna av statsrådets övriga ledamöter
biträdda hemställan behagade Hans Maj:t Konungen
lämna bifall samt förordnade, att proposition
i ämnet av den lydelse, bilaga . . . till
detta protokoll utvisar skulle avlåtas till riksdagen.

Ur protokollet:

Hugo Nordlander.

Kungl. Maj:ts nåd. proposition Nr 438.

Bilaga A.

V. P. M.

angående ifrågasatta åtgärder för nedbringande av prisen å viktigare
livsförnödenheter medelst anlitande av statsbidrag.

Under de gångna krisåren hava i enlighet med Kungl. Maj:ts och riksdagens beslut
en följd av åtgärder vidtagits i syfte att lindra den kriget åtföljande dyrtidens tryck.
Härvidlag har det så småningom visat sig icke vara tillfyllest med fastställandet av maximipris
eller eljest med priser, som ansluta sig till kostnaderna för varornas framställande.
I och med den allmänna stegringen i världsmarknadsprisen å olika varor, fraktkostnadernas
oerhörda ökning och penningvärdets fall hava även omkostnaderna för den inhemska
produktionen av olika slags förnödenheter alltjämt stegrats. Självkostnaderna
för de viktigare varorna hava på grund härav numera stigit till en sådan höjd, att, även
med fastställandet av de prisregleringar i form av maximipris eller på annat sätt, som
vidtagits ör att hindra oskälig prisstegring, varorna komma att betinga priser, som för
den stora konsumerande allmänheten helt givet måste verka ytterst betungande. Läget
har slutligen blivit sådant, att det knappast finnes möjlighet längre samtidigt upprätthålla
de två grundprinciperna för all prispolitik: fullt betryggande ersättning åt producenterna
och importörerna å ena sidan; rimliga, efter allmänhetens köpförmåga avvägda
priser å den andra. Staten har därför genom direkta tillskott av allmänna medel måst
ingripa för prisens reglerande. Hittills har detta skett på två skilda vägar, dels därigenom
att staten vid tillhandahållandet av vissa standardartiklar, som åsatts pris, liggande under
självkostnadspriset, tillskjutit penningmedel för täckande av härigenom uppkommande
förluster, dels genom de s. k. dyrtidsanslagen, varav medel utlämnats till kommunerna
för att av dessa i förening med tillskott av kommunala bidrag användas för lindrande
av de mindre bemedlades levnadsvillkor. Enär prisen åtminstone å de förnödenheter,
som folkhushållningskommissionen har att taga befattning med, visa avgjord tendens
att än ytterligare stegras, har kommissionen helt naturligt tagit under omprövning,
huruvida och på vad sätt statens prisreglerande verksamhet för det kommande året bör
fortsättas och utvidgas. I underdåniga skrivelser till Kungl. Maj:t har kommissionen
under senaste tid även omförmält, att ingående beräkningar pågå rörande de kostnader
som torde bliva erforderliga för dylik fortsatt statlig prisreglering. Det ligger emellertid
i sakens natur, att kalkyler av den art, som kommissionen nu åsyftar, måste bliva mycket
approximativa, särskilt gäller detta för de varor, som äro föremål för importverksamhet.
Kommissionen har likväl nu slutfört dessa beräkningar så långt det med tillhjälp
av nu kända förhållanden vant möjligt, och får därför härmed framlägga de resultat,
vartill kommissionen kommit beträffande dessa frågor.

Kungl. Maj.is nåd. proposition Nr 438.

A. Tidigare prisregleringar.

Innan kommissionen går att redogöra för ifrågasatta ytterligare statliga prisregleringar,
vill kommissionen först lämna en kort översikt rörande tidigare regleringar beträffande
livsmedel, fodermedel och konstgjorda gödselmedel.

De först igångsatta prisregleringarna gällde importerad brödsäd och utländskt
kraftfoder. Särskilt till följd av de redan tidigt abnormt stegrade fraktkostnaderna för
oceantonnaget hade anskaffningskostnaderna för dessa varor blivit mycket störa. Sålunda
hade i samband med statens handelsrörelse för import av brödsäd under år 1916
uppstått en förlust vid utförsäljningen till lägre pris än importpriset å 3,533,114 kronor
29 öre. Till täckande härav fanns tillgänglig endast vinsten å samma rörelse för år 1915
eller ett belopp av 276,037 kronor 95 öre. För täckande av den återstående förlusten anvisade
Kungl. Maj :t enligt nådigt brev den 9 februari 1917 sammanlagt 3,257.076 kronor
34 öre, att tagas av de jämlikt bestämmelserna i förordningen den 17 juni 1916 influtna
tonnageavgifterna. Hela detta belopp har av kommissionen disponerats, varigenom all
förlust å brödsädsimporten för tiden intill utgången av år 1916 blivit täckt. — För det
utländska kraftfodret vidtogs — i samband med fastställande av maximipris å inhemsk
spannmål hösten 1916 och utfärdandet av förbud mot utfodring av brödsäd — åtgärder
för reducering av importpriserna, varvid Kungl. Maj:t för denna prisreglering genom
nådigt brev den 17 november 1916 anvisade fyra miljoner kronor att likaledes tagas ur
de s. k. tonnageavgiftsmedlen. Genom den alltmer försvårade importen av majs och oljekakor
har det icke varit tillfälle prisreglera några större partier härav, vadan hittills icke
mera än 2,664,024 kronor 54 öre disponerats av nu senast nämnda anslag. Sedan emellertid
folkhushållninsgkommissionen numera — i enlighet med nådigt bemyndigande
den 6 november 1917 — begynt utförsäljningen av inom landet liggande förråd av majs
och oljekakor till vissa fastställda priser, torde ytterligare ungefär 1,300.000 kronor komma
att tagas i anspråk för prisreglering av importerat kraftfoder. Då denna försäljning
är avsedd att äga rum under närmast kommande tid, torde alltså vid årets utgång de
medel, som anvisats genom nådiga brevet den 17 november 1916, vara till fullo förbrukade.

För övriga, hittills beslutade prisregleringar hava medel anvisats av 1917 års riksdag.
Bland »verkliga utgifter» under nionde huvudtiteln hava sålunda å extra stat för
år 1918 upptagits:

kr.

Lindring av fraktkostnader vid transport av majs till vissa delar av
Norrland och Gottland, förslagsanslag 190,000

Prisreglering av vissa gödselmedel, förslagsanslag 4,000,000 »

Statsbidrag för anläggning av potatistorkerier, förslagsanslag 750,000 ►>

Åtgärder i prisreglerande syfte, förslagsanslag 22,400,000 ».

Kommissionen har tillsvidare lämnat ur räkningen de s. k. dyrtidsanslagen, enär
dessa komma att behandlas i annat sammanhang. Vidkommande det under punkt 4
härovan nämnda stora anslaget å 22,400,000 kronor avser detta prisreglering jämväl
å en del varor, som ej beröra kommissionens verksamhetsområde, nämligen ved och
bränntorv, och lämnar kommissionen även ur räkningen de åtgärder, som vidtagits beträffande
dessa artiklar. Det nu senast nämnda stora anslaget har för övrigt avsetts att
användas för nedbringande av prisen å spannmål (8 miljoner kronor), kraftfoder (3,8
miljoner kronor), konstgödsel (3 miljoner kronor), salt fisk (3 miljoner kronor), potatis

Kungl. Maj:ts nåd. proposition Nr 438.

(0,5 miljoner kronor) samt för bestridande av vissa kostnader för brödsädsregleringen
och oförutsedda prisregleringar (1,5 miljoner kronor).

Beträffande det under punkt 1 härovan nämnda anslaget å 190,000 kronor för majsfrakter
har Kungl. Maj:t jämlikt nådigt brev den 30 mars 1917 ställt detta belopp till
kommissionens förfogande. På den grund att förråden av majs icke möjliggjort någon
distribution till Norrland, har detta anslag ej tagits i bruk och återstår sålunda hittills
till sitt fulla belopp.

Angående anslaget under punkt 2 för prisregleringen av konstgödsel under vårsäsongen
1917 har Kungl. Maj:t genom nådiga brev den 6 februari och 6 mars 1917 ställt sammanlagt
4,000,000 kronor till kommissionens förfogande. Hela detta belopp har förbrukats
för sitt ändamål.

Förslagsanslaget å 750,000 kronor för anläggning av potatistorkerier medelst statsbidrag
har — sedan Kungl. Maj:t genom nådiga brev den 24 juli samt den 6 och 17 juli
1917 ställt till kommissionens förfogande sammanlagt 785,500 kronor — disponerats
av folkhushållningskommissionen för det angivna ändamålet.

Av de 8,000,000 kronor, som avsetts för den importerade spannmålsröreisen, kar
hittills intet ställts till kommissionens förfogande. I underdånig skrivelse den 23 oktober
1917 angående model för inköp av brödsäd m. m. anmälde folkhushållningskommissionen
emellertid, att under tiden januari—augusti 1917 uppkommit en förlust å 6,000,000
kronor vid tillhandahållande av den till höga importpris införskaffade amerikanska brödsäden
till priser, som motsvarade den inhemska spannmålens pris (närmare redogörelse
för huru denna förlust uppkommit lämnas i särskilt V. P. M., till vilken kommissionen
tillåter sig hänvisa). Förlusten å den importerade brödsäden, som inkommer till landet
under återstående delen av året 1917, har beräknats till ungefär 1,000,000 kronor. På
detta anslag skulle sålunda vid årsskiftet återfinnas ungefär 1,000,000 kronor.

Som ovan nämnts har av 22,400,000 kronors-anslaget 3,800,000 kronor reserverats
för ytterligare prisreglering av majs och oljekakor. Dessa medel, vilka ännu ej anvisats av
Kungl. Maj:t, torde sannolikt ej behöva anlitas under året.

För prisregleringen av konstgödsel under höstsäsongen 1917 har av det stora anslaget
genom nådigt brev den 6 juli 1917 anvisats till kommissionen 3,000,000 kronor. Hittills
hava något över 300,000 kronor förbrukats härav, varjämte i dagarna kommer att till
kalkkvävefabrikerna utanordnas ytterligare ungefär 200,000 kronor. Sannolikt komma
även vidare utbetalningar att ske på detta anslag, som vid årsskiftet torde komma att
uppvisa en återstående behållning på omkring 2,000,000 kronor.

För salt fisk har av 22,400,000 kronors-anslaget beräknats 3,000,000 kronor. Hittills
har Kungl. Maj :t ej direkt anvisat medel för täckande av uppkomna förluster å fisk,
vilka för närvarande belöpa sig till mellan 1,900,000 kronor och 2,000,000 kronor. Det
belopp å ungefär 1.000,000 kronor, som alltså ännu icke motsvaras av verkligen uppkommen
förlust å salt fisk, torde emellertid — då prisreglering å denna vara alltjämt
fortgår — komma att erfordras för den fortsatta regleringen av sillpriserna.

Beträffande potatis inrymmer det stora prisregleringsamlaget 500,000 kronor för
förbilligande av sättpotatis. Genom nådigt brev den 16 april 1917 bemyndigade Kungl.
Maj:t folkhushållningskommissionen att av omhänderhavda medel för prisförbilligande
av sättpotatis använda intill ett belopp av 300,000 kronor, att sedermera anmälas till
ersättande. Hittills hava ett 90-tal ansökningar inkommit till kommissionen från hushållningssällskap
och livsmedelsnämnder om gottgörelse för skillnaden mellan inköps -

Kungl. Maj:ts nåd. proposition Nr 438.

och försäljningspris beträffande potatis, och torde den sammanlagda ersättning kommissionen
kommer att tillstyrka belöpa sig till ungefär 130,000 kronor. Då sannolikt
ytterst få vidare ansökningar i denna angelägenhet äro att förvänta, torde å potatisanslaget
å 500,000 kronor komma att vid årsskiftet återstå i runt tal ungefär 350,000 kronor.

I riksdagsanslaget å 22,400,000 kronor ingår även en post å 1,500,000 kronor för
bestridande av kostnader för brödsädsregleringen, som åsamkats vederbörande kommuner.
Genom nådigt brev den 13 juli 1917 har Kungl. Maj:t ställt till folkhushållningskommissionens
förfogande detta belopp, vilket torde i sin helhet behöva tagas i anspråk.

Slutligen har Kungl. Maj:t genom nådigt brev den 20 juli 1917 ur förslagsanslaget å
22,400,000 kronor, som jämväl skulle få användas för oförutsedda prisregleringar, anvisat
184,912 kronor till täckande av den förlust, som kommissionen fått vidkännas vid försäljning
av från Danmark importerad smör.

Som sammanfattning av denna rapport rörande disposition av de för folkhushållningskommissionens
prisregleringar anslagna penningmedel vill kommissionen framhålla,
att följande belopp torde vid årets utgång komma att återstå oförbrukade:

För majsfrakter
» importerad brödsäd
» » fodermedel

» gödselmedel
» sättpotatis

190.000 kr.
1,000,000 »

3.800.000 »
2.000,000 »

350.000 »

7.340.000 kr.

Härtill komma emellertid i runt tal 1,000,000 kronor för salt fisk, som visserligen erfordras
för fortsatt prisreglering, men som kommissionen för överskådlighetens skull
räknar som återstående behållning vid sina kalkyler för nya prisregleringar. Däremot
har man att minska summan med det belopp 184,912 kronor, som använts för täckande
av förlust å importerat smör. I Tunt tal skulle alltså för ytterligare prisreglerande åtgärder
finnas disponibelt ungefär 8,000,000 kronor. Härvid har kommissionen dock ej alls
tagit med i beräkningarna de vinster, som uppkommit och uppkomma å vissa av kommissionens
verksamhetsgrenar (handelsavdelningen, den tidigare foder- och kolimporten
m. m.), enär dessa vinster äro avsedda att bestrida de av kommissionens förvaltningsoch
afiarskostnader, som i övrigt ej bliva täckta genom någon handelsrörelse eller genom
direkta anslag. Kommissionen kommer alltså i de fortsatta kalkylerna att räkna med,
att 8,000,000 kronor äro att påräkna av redan anslagna medel för nya statliga prisregleringar.

B. Nya prisregleringar.

När kommissionen nu går att uppgöra beräkningar rörande kostnaderna för ytterligare
prisregleringar utöver de här ovan omförmälda tidigare beslutade, vill kommissionen
först erinra därom, att allt sedan maximiprisen å brödsäd höjdes den 31 sistlidne
juli resp. 28 augusti utan att någon motsvarande ändring skedde i mjölprisen, hava betydande
förluster vid det statliga tillhandahållandet å mjöl uppstått. Som ovan nämnts
pågår alltjämt en prisreglering å salt sill, i det denna vara genom statens försorg utförsäljes
till priser, som understiga anskaffningskostnaderna. ''< I underdånig framställning
till Kungl. Maj:t den 12 innevarande november har kommissionen ifrågasatt prisreglering
genom det allmännas mellankomst av smör och hushålls flott. Från Danmark pågår

Kungl. Maj:ts nåd. proposition Nr 438.

en import av fläsk och smör, som — för den händelse de införskaffade kvantiteterna skola
försäljas till samma priser, som i övrigt gälla för denna vara, — kommer att kräva medel
för täckande av prisdifferensen. I åtanke kommer kommissionen även att bringa, huruvida
förnyad prisreglering å utlänsk brödsäd, importerat kraftfoder och konstgjorda gödselmedel
torde böra planeras. Även frågan om mjölkens förbilligande kommer att diskuteras.

Mjöl. Under det nu tilländalupna ransoneringsåret hava prisen å spannmål och mjöl
varit i förhållande till varandra så avvägda, att någon förlust å den statliga brödsädsregleringen
icke uppkommit. Den behållning, som i stället erhållits, har räckt till för
bestridande av folkhushållningskommissionens och dess statliga organs förvaltningskostnader,
speciellt för de avdelningar, som haft sig anförtrodda ransoneringsåtgärder.
Som ovan antytts har läget blivit ett helt annat i och med det nya ransoneringsårets ingång,
sedan prisen å den svenska spannmålen avsevärt måst förhöjas. Då kommissionen
i juli månad detta år föreslog de nya maximiprisen, erinrade kommissionen därom, att
innevarande års riksdag i sin skrivelse till Konungen den 6 juni med anvisande av 22,400,000
kronor för prisregleringar, uttalat sig för ett bibehållande av gällande mjölpris. Kommissionen
hemställde icke heller om ändring av mjölprisen, och Kungl. Maj:t utfärdade
förordning angående höjda spannmålspriser utan att på något sätt rubba de tidigare i
nådigt brev till folkhushållningskommissionen fastställda prisen å mjöl. Kommissionen
har emellertid hittills icke framlagt några fixa beräkningar rörande vilka förluster, som
under nu löpande ransoneringsår torde komma att uppstå i följd av de sålunda gjorda
prissättningarna å spannmål och mjöl. Givet är också, att de siffror, som nu meddelas,
icke kunna vara annat än approximativa.

I maximiprisförordningarna äro prisen å vete och råg fastställda till 30 kronor, priset
å korn till 25 kronor, å havre 22 kronor och å blandsäd 23: 50 kronor, allt per 100
kilogram. För spannmål, som folkhushållningskommissionen inköper, erlägges dock
betalning efter varans naturavikt i enlighet med viss av Kungl. Maj:t fastställd prisskala.
Innevarande års skörd är emellertid av så prima beskaffenhet, att kommissionen
ansett sig böra vid dessa kalkyler utgå från de högsta prissatserna i dessa skalor, nämligen
för vete och råg 32 kronor och för korn och blandsäd 27 kronor, allt per 100 kilogram.

Vid kommissionens utförsäljning av mjöl från sina depåer tillämpas olika pris inom
landets olika delar.

För 100 kilogram vetemjöl är priset inom zon 1 (Kalmar, Blekinge, Kristianstads,
Malmöhus, Hallands samt Göteborgs och Bohus län) kronor 36: —, inom zon 2 (Stockholms
stad och län, Uppsala, Södermanlands, Östergötlands, Jönköpings, Kronobergs,
Gottlands, Älvsborgs, Skaraborgs, Värmlands, Örebro och Västmanlands län) kronor
37: — samt i zon 3 (övriga delar av riket) kronor 38: —. Motsvarande pris för rågmjöl
är 30: —, 31: —, resp. 32: — kronor; för kornmjöl äro prisen desamma som för vetemjöl.
— Vetekliet säljes till 20: — kronor, korn- och blandsädessådorna till cirka 15: — kronor
och veteeftermjöl ingår i rågmjölsblandningen till pris, som motsvarar 27: — kronorallt
per 100 kilogram. — Mallegan är av Kungl. Maj :t fastställd till kronor 2: 50 för vete,
korn och blandsäd samt till kronor 1: 50 för råg, allt per 100 kilogram spannmål, vartill
i enlighet med bestämmelserna i bilagda, likaledes godkända kontrakt (bilaga nr 1) i
vissa fall tillkommer en s. k. fautelega, som i de efterföljande kalkylerna dock ej uppskattats
bliva högre än 0:30 kronor för vete- och 0:10 kronor för råg-, korn- och blandsädesförmalning.
Beträffande övriga kostnader för spannmålens inköp, förmalning även,

Kungl. Maj:ts nåd. proposition Nr 438.

som mjölets försäljning m. m. hänvisas till detalj uppgifterna i kalkylerna. Omnämnas
bör blott, att kostnaderna angivits till de belopp, som de sannolikt komma att betinga
under året, och har kommissionen även utgått ifrån att nu gällande ersättnings- och
frakttaxor komma att bibehållas. Posten administrationskostnader är beräknad så,
att de av kommissionens förvaltningskostnader, som hava sammanhang med brödsädesransoneringen,
härigenom bliva täckta. Vad angår kommissionens förvaltningskostnader
för övrigt, har kommissionen ej ansett, att de böra inläggas i självkostnadsberäkningarna
för mjölprisen. Till dessa övriga kostnader återkommer kommissionen längre fram i
denna redogörelse.

Redan nu vill kommissionen framhålla, att den stora skillnad, som enligt kalkylerna
framkommer mellan mjölets självkostnadspris och spannmålens inköpspris, icke
endast beror på de över hela linjen av krisförhållandena ökade kostnaderna (endast fraktkostnaderna
kräva sålunda nu ungefär 10 å 11 miljoner kronor) utan även får sin förklaring
därav, att en hel del av de kostnader såsom räntor, lagringskostnader m. m., vilka
under vanliga tider påläggas spannmålspriset, numera helt och hållet inlagts i marginalen
mellan mjöl- och spannmålspris.

Vad beträffar de kvantiteter mjöl, som med nuvarande ransoner komma att genom
kommissionens försorg tillhandahållas under regleringsåret, hava desamma — enligt
bilagda P. M. från chefen för kommissionens spannmålsavdelning (bilaga nr 2), här benämnd
»Direktör Åkerlindhs tillgångskalkyl» — beräknats till 109,500 ton vetemjöl och
255,500 ton rågmjöl.

Enligt bilaga nr 3 (»Direktör Åkerlindhs priskalkyl för vetemjöl») beräknas, att, vid
framställandet av vetemjöl, av 100 kilogram spannmål, sedan 2 % avgång under lagringstiden
avdragits, erhållas av återstoden 77 % mjöl, 15 % kli och 5 % eftermjöl.
För framställandet av hela konsumtionsbehovet av vetemjöl erfordras således 145,109
ton spannmål (bruttovikt), varav 80 % eller 116,087 ton beräknas böra vara vete och
20 % eller 29,022 ton inblandat korn. Den erhållna klimängden (15 % av spannmålens
nettovikt) blir 21,766 ton och veteeftermjölet (5 %) 7,255 ton.

Enligt, bilaga nr 4 (»Direktör Åkerlindhs priskalkyl för rågmjöl») beräknas, att en
rågmjomblandning skall framställas, som innehåller 60 % rent rågmjöl, 30 % kornmjöl
och 10 % blandsädesmjöl. I det beräknade konsumtionsbehovet av rågmjölsblandning,
255,500 ton, ingår alltså:

153,300 ton rent rågmjöl,

76,650 » kornmjöl och

25,550 » blandsädesmjöl.

Vid framställandet av rent rågmjöl erhållas av 100 kilogram råg, sedan först 2 %
avräknats såsom avgång under lagringstiden, av återstoden 97 % mjöl; vid framställning
av kornmjöl av 100 kilogram korn efter motsvarande avgångsprocent av återstoden
85 % mjöl och 10 % kornsådor samt vid framställning av blandsädesmjöl av 100 kilogram
spannmål (efter 2 % avgång även här) 60 % mjöl och 35 % sådor. För erhållandet
av hela konsumtionsbehovets rågmj omblandning erfordras alltså 161,266 ton råg,
92,016 ton korn och 43,452 ton blandsäd, allt bruttovikt, varjämte härvid framvinnes
som biprodukter 9,202 ton kornsådor och 15,208 ton blandsädessådor. Givet är, att
man icke kan förutsätta, att nyssnämnda relationer mellan de olika slagen av inblandningar
i rågmjölet kommer att exakt bibehållas hela året. Sannolikt kommer — ehuru

Kungl. Maj:ls nåd. proposition Nr 438.

väl för närvarande svårigheter föreligga för framhämtande av råg — inblandningen av
ren råg att bliva större och av korn något mindre; vid kalkylernas uppgörande har emellertid
antagits, att i rågmjölsblandningen komma att ingå 40 % vårsädesmjöl.
Kostnadskalkylen för vetemjöl ställer sig nu på följande sätt:

Utgifter:

116,087 ton vete å 32 kr. pr 100 kg.
29,022 » korn » 27 » » » »

37,147,840 kr.
7,835,940 »

Summa: 145,109 ton spannmål å 31 kr.
För 145,109 ton spannmål beräknas:

inköpskostnad å 0,75 kr. pr 100 kg. 1,088,290 kr.

44,983,780 kr

tomsäckshyra » 0,25
4 mån:s ränta » 0,53
4 mån:s lagr. » 0,36
brandförsäkr. » 0,15
frakter » 0.90

Mallön
intagning
fau te lega

» 2,50

» 0,10

» 0,30

kr.

100

För 109,500 ton mjöl beräknas:
frakt till depå

och omkostn.
hamnpengar
tomsäcksslitage
och lagning
utbyte

2 % grossistprovision

administrationskostnader
»

» »

å 1,75 kr. pr 100 kg.
» 0,15

» 0,50
» 0,09

» 0,74

» »

362,763

769,078

522,392

217,664

1,305,981

Summa inköpskostnader 4,266,168 kr.

3,627,725 kr.

145.109 »

_435,327 »_

Summa förmalningskostnader 4,208,161 kr.

1,916,250 kr.
164,250 »

547,500 »
98,550 »

810,300 »

1,095,000 »

Summa försäljningskostnader 4,631,850 kr

Summa utgifter: 58,089,959 kr..

• Inkomster:

Alternativ A (bibehållet mjölpris):

27,375 ton mjöl för sept.—nov. 1917

å 37 kr. pr 100 kg. 10,128.759 kr.

82,125 ton mjöl för dec. 1917—aug. 1918

å 37 kr. pr 100 kg. '' 30,386,250 »

7,255 ton eftermjöl å 27 kr. pr 100 kg. 1,958,850 »

21,766 » kli å 20 kr. pr 100 kg. 4,353,200 » S:a inkomster 46,827,050 kr.

Bihang till riksdagens protokoll 1918. 1 sand. 396 käft. (Nr 438.)

Kung!. Maj:ts nåd. proposition Nr 438.
Alternativ B (mjölpriset höjt med 2 kr.):

Alternativ C (mjölpriset höjt med 4 kr.):

Summa inkomster 48.469,550 kr.

Summa inkomster 50,112,050 kr.

Av ovanstående tablå framgår, att förlusten å vetemjöl under detta ransoneringsår
kommer att uppgå till, för:

Alternativ A (bibehållet vetemjölspris) c:a 11,262,000 kr.

» B (vetemjölspriset höjt med 2 kr.) » 9,620,000 »

» C ( o » » 4 » ) » 7,978,000 »

För rågmjöl bliva kalkylerna i enlighet med nedanstående tabell:

Utgifter:

161,266 ton råg å 32 kr. pr 100 kg. 51,605,120 kr.

92,016 » korn » 27 » » »
43,452 » bl. säd å 27 » » »

24,844,320

11,732,040

Summa 296,734 ton spannmål
För 296,734 ton spannmål beräknas:
inköpskostnad å 0,75 kr. pr 100 kg.

88.181,480 kr.

tomsäckshyra » 0,25 >> » »

4 mån:s ränta » 0,53 » » »

4 » lågt''. » 0,36 » » »

brandförsäkr. » 0,15 » » »

frakt » 0,90 » » »

2,225,505 kr.

741,835 »
1,572,690 »
1,068,242 »
445,101 »
2,670,606 »

Summa inköpskostnader 8,723,979 kr.

För 161,266 ton råg (mallön å 1,504-intagning å 0,10 -f- fautelega
å 0,10 pr 100 kg.)

92,016 ton korn (mallön å 2,50 4-intagning å 0,10 4- fautelega
å 0,10 pr 100 kg.)

43,452 ton blandsäd (mallön å
2,50 intagn. å 0,10 4~
fautelega å 0,10 pr 100 kg.

2,741,522 kr.

2,484,432

1,173,204 »

Summa förmalningskostnader 6,399,158 kr.

För 255,500 ton mjöl beräknas:
frakt till depå

och omkostnader å 1,75 pr 100 kg.
hamnpengar » 0,15 » » »

tomsäcksslitage i
och lagning » 0,50 » » »

4,471,250 kr.
383,250 »

1,277,500 »

Transport 6,132,000 kr.

Kungl. Maj:ts nåd. ''proposition Nr 438.

Transport 0,132,000 kr.

2 % grossist provision

å 0,54 kr. pr 100 kg. 1,379,700 kr.

administrations -

kostnader	»1: — >> >> » » 2,555,000 »
	Summa försäljningskostnader	10,066,700 kr
	Summa utgifter	113,371,317 kr
Alternativ 63,875 ton 191,625 » 9,202 » 15,208 »	Inkomster: A (bibehållet mjölpris mjöl f. sept.—nov. 1917 k 31 kr. pr 100 kg. 19,801,250 kr. » f. dec. 1917—aug. 1918 å 31 kr. pr 100 kg. 59,403,750 » kornsådor å 15 kr. pr 100 kg. 1,380,300 » bl. sädessådor å 15 kr. pr 100 kg. 2,281,200 »

Summa inkomster 82,866,500 kr.

Alternativ B (mjölpriset höjes med 2 kr.)

Summa inkomster 86,699,000 kr.

Alternativ C (mjölpriset höjes med 4 kr.)

Summa inkomster 90,531,500 kr.

Pö-lnsterna under detta ransoneringsår å rågmjölsblandningen bliva alltså för:
Alternativ A (bibehållet rågmjölspris) c:a 30,505,000 kr.

» B (rågmjölspriset höjt m. 2 kr. pr 100 kg.) » 26,672,000 »

» C ( » » » 4 » » » » ) » 22,840,000 »

Av ovanstående beräkningar framgår, att kommissionen haft under övervägande,
huruvida mjölprisen böra bibehållas vid de nuvarande samt vad en prisförhöjning med
respektive 2 och 4 öre per kg. skulle i finansiellt avseende innebära. Uppmärksamheten
har därvid fästs på det förhållandet, att de nuvarande priserna å rågmjöl i parti äro lika,
och i zon 1 och 2 lägre, än det faktiska priset å råg, vilket kan synas oegentligt. Emellertid
är härvidlag att beakta, att på grund av den genomförda ransoneringen ingen konsument
är i tillfälle att köpa mjöl i parti. Hela den kortransonerade delen av befolkningen
är hänvisad att vid inköp av mjöl betala det gällande minuthandeLspriset, vilket
är högre än det pris, som under förutsättning att spannmålens värde anses motsvara
spanhmålens försäljningspris, mjölet betingar hos självhushåll. En höjning av mjölpriset
skulle komma att ställa den kortransonerade delen av befolkningen i ett i förhållande
till självhushållarna ännu ogynnsammare läge än det nuvarande. Inom parentes
kan meddelas, att någon höjning i kornmjölspriset i samband med eu eventuell höjning
av prisen å råg- och vetemjöl icke varit påtänkt inom kommissionen, detta bl. a. med
hänsyn till önskemål från Norrland, att kornmjölspriset, som nu ligger 6 kr. över rågmjölspriset,
måtte bringas närmare rågmjölspriset. Beträffande mjölprisen har kommissionen
emellertid ej velat taga slutgiltig ståndpunkt, enär denna fråga — förutom det
att riksdagen i princip uttalat sig för bibehållet pris — ytterst intimt sammanhänger

Kungl. Maj:ts nåd. ''proposition Nr 438.

med spörsmålet om huru stort statsbidrag, som kan för ändamålet få disponeras. Folkhushållningskommissionen
har därför här endast velat konstatera, att totalförlusterna
under detta ransoneringsår vid tillhandahållandet av mjöl bliva i runda tal:

A) med bibehållna mjölpris 42 miljoner kronor

B) » råg- och vetemjölsprisen höjda fr. o. m. 1 dec. med

2 öre pr kg. 36,5 » »

C) » råg- och vetemjölsprisen höjda fr. o. m. 1 dec. med

4 öre pr kg. 31 » »

Till sist vill kommissionen i detta sammanhang påpeka, dels att här ej räknats med
några prisregleringar för mjöl efter aug. månad 1918, dels ock att till framdeles eventuellt
importerade partier brödsäd ej heller tagits någon hänsyn.

Salt sill.

Den svenska sill, som kommissionen nu enligt ingångna avtal med fiskare övertager,
står i ett pris av cirka 100 kr. per tunna om 110 kg., ett pris, som ju uppgår till ungefär
sju gånger sillpriset före kriget. Det har emellertid varit efter rätt besvärliga och långa
förhandlingar, som kommissionen kunnat förmå fiskarna leverera sin sill till nyssnämnda
pris, som med hänsyn till de förhållanden, varunder fisket för närvarande arbetar, måste
anses vara icke överdrivet högt. Vidkommande myckenheten av sill och annan salt fisk,
som kan hopsamlas för detta konsumtionsår, är det givetvis vanskligt att kalkylera. Av
vår inhemska fångst borde åtminstone 100,000 tunnor kunna förvärvas av kommissionen,
varjämte rent gissningsvis kommande eventuell import (närmast från Norge) uppskattas
till 200,000 tunnor. Med ett antaget genomsnittspris av 100 kronor pr tunna och samma
utförsäljningspris, som nu tillämpas, nämligen 75 kronor pr tunna, skulle här alltså uppkomma
en sammanlagd förlust å 7,500,000 kronor. Beträffande denna vara vill kommissionen
för sin del tillstyrka prisreglering i den omfattning, som nu omförmälts.

Smör och hushålls flott. . -

Beträffande dessa varor tillåter sig kommissionen hänvisa till sin ovanberörda underdåniga
framställning den 12 november 1917, vari beräknas, att för prissänkning å smör
med 60 öre pr kg. för tiden fr. o. m. 1 december 1917 t. o. m. 1 juni 1918 erfordras ungefär
6,000,000 kronor, samt för förbilligande av hushållsflott under ett konsumtionsår c:a
2*400,000 kr. Enär kommissionen förväntar, att ett fullt genomarbetat ransoneringssystem
för smör kan ligga färdigt fram på nyåret, och då en prisreglering av smör lämpligast
borde igångsättas i samband med ett dylikt allmänt regleringssystem, torde kostnaderna
för statlig reglering av det inhemska smöret fr. o. m. januari t. o. m. maj komma
att belöpa sig på ungefär 5,000,000 kronor. Till detta belopp torde emellertid även böra
läggas den summa, som eventuellt kan erfordras för att reglera från Danmark framdeles
importerade mängder smör. Denna summa kan emellertid ej för närvarande fixeras,
enär kommissionen ännu ej lyckats få någon definitiv överenskommelse med Danmark
rörande priset å smör för den kommande tiden. Om emellertid, såsom från danskt håll
nu ställes i utsikt, importpriset å smör skulle stiga ända till 8 danska kronor pr kilogram,
skulle, enär man beräknar att ungefär 300 ton smör skulle införas i månaden, för prissänkning
av smöret ned till 4: 75 kronor pr kilogram erfordras för denna prisreglering
icke mindre än 1,000,000 kronor i månaden. Med nu angivna förutsättningar torde sålunda
ett belopp av ända till 10,000,000 kronor böra anslås för prisreglering av importerat
smör under innevarande konsumtionsår.

KungI. Maj:ts nåd. proposition Nr 438.

Fläsk.

, Danmark har tedan en tid fortgått import av fläsk, för vilket måste erläggas

högre inköpspris än för det inhemska fläsket eller respektive 2: 35 svenska kronor under
juli och augusti månader 1917 och 2: 95 danska kronor därefter, allt pr kilogram, och vilket
maste lagras för att kunna utförsälj as vid lämpliga tider. Med beräknad lagringstid
av 5 månader skulle det fläsk, importerat eller svenskt, som kommissionen förfogar över,
stå staten i ett medelpris av 3 kronor 16,8 öre för kg., vilket framgår av nedanstående
beräkningar:

1) Danskt fläsk, inköpspris kr. 2: 35 pr kg.

Inköpspris

Frakt (Danmark)

» (Sverige)

Tullförsegling

Vågning

Veterinär i Danmark
Speditör

Veterinärundersökning
Trikinundersökning
Lagring 5 månader

2) Danskt fläsk å 2: 95 danska kronor pr kg.

Inköpspris

Övriga kostnader

Avgår för kursdifferens

3) Svenskt fläsk d kr. 2: 55 pr kg.

Inköpspris

Övriga kostnader

Lagring 5 månader

Av danskt fläsk å 2:71,5 har hittills importerats:

kr. 2,350	—	pr	ton
» 13	50	»	»
» 15	—	»	»
» 1	10	»	»
» 0	20	»	»
» 0	40	»	»
» 1	—	»	»
» 15	—	»	»
» 4	—	»	»
» 5	—	»	»
» 310	—	»	»
Summa kronor 2,715	20	»	»
kr. 2,950		pr	ton
» 365:	20
kr. 3,315:	20
» 295:	—
Summa kronor 3,020.	20	»	»
kr. 2,550		»	»
» 50	—	»	»
» 450	—	»	»
Summa kronor 3,050	—	»	»

» » »

» svenskt »

» 3: 02 har hittills
» 3: 05 har hittills

2,440,854 kg. - 6,626,924: 61 kr.

importerats:

2,000,000 kg. — 6,040,000: — »

uppköpts:

_ 1,359,410 kg, — 5,462,005: — »

Summa 5,800,264 kg. — 18,128,929: 61 kr.

_ 403,440 » — 1,028,772: - »

Återstår 5,396,824 kg. — 17,100,157: 61 kr.

eller 1 » — 3 kr. o. 16,8 öre

Avgår försålt

Kutigl. Maj:ts nåd. proposition Nr 438.

Då kommissionen beräknar utförsälja allt fläsk till 2 kr. 55 öre pr kg., skulle således
här uppkomma en genomsnittsförlust av omkring (!1 öre pr kg. Denna siffra höjes dock
i den mån kursskillnaden mellan danska och svenska kronor utjämnas, vadan man torde
höra räkna med en genomsnittsförlust av 70 öre pr kilogram. Då en försäljning av ungefär
sju miljoner kg. fläsk, inberäknat även framtida import, beräknas lämna ske, skulle
för prisreglering härav erfordras i Tunt tal 5,000,000 kronor.

Med hänsyn till önskvärdheten av att under kommande vinter och vår kunna tillhandahålla
de breda konsumentlagren, — som kännbart komma att lida av fettbrist,
— fläsk till rimliga priser har kommissionen därför velat föreslå sådana åtgärder, att det
importerade och upplagrade fläsket kan försäljas till nu gällande salupris å svenskt fläsk.

Importerad brödsäd, utländskt kraftfoder och konstgjorda gödselmedel.

Som tidigare framhållits finnes det beträffande prisreglering å nu nämnda varor
inga säkra hållpunkter att utgå ifrån. Vad brödsäden angår, har kommissionen i sin
översikt av redan vidtagna regleringsåtgärder omnämnt, att sannolika förlusten härå
under detta år bliver sammanlagt 7,000,000 kr., och har även beräknats, att denna förlust
skall täckas med av riksdagen förut för ändamålet anvisade medel. För den händelse
någon förnyad brödsädesimport kan igångsättas, bleve densamma alldeles givet
förenad med så pass stora kostnader, att staten här nödvändigt måste träda emellan.
Samma gäller för fodermedel, för den händelse import här kan ånyo upptagas. Beträffande
utländskt kraftfoder vill kommissionen emellertid ej underlåta framhålla, att kommissionen
har liggande i utlandet rätt störa partier majs och foderkakor, på vilka förlust
givetvis kan uppkomma, även om varorna ej nå svensk hamn och härstädes utförsäljas
till jordbruket till reducerade priser. På grund av prisfluktuationer och kursfall har
nämligen dagspriset å dessa fodermedel undergått förändringar, och då det kan befinnas
ändamålsenligt för kommissionen att återförsälja de en gång för avskeppning inköpta
kraftfoderpartierna, är det ingalunda säkert, att förluster kunna undvikas beträffande
nu åsyftade fodermedelsaffärer. Icke minst torde detta gälla för ett större parti solroskakor,
som inköpts i Ryssland, men vars hitförande synes vara mycket ovisst. De penningbelopp,
som det här kan röra sig om, äro emellertid omöjliga att fixera. Under alla
förhållanden torde nog ett visst anslag böra reserveras för dylika eventuella förluster
eller prisregleringar å utländsk spannmål, majs- och foderkakor.

Angående de gödselmedel, som införskaffas medelst import eller för vilkas framställande
utländsk råvara erfordras, torde gälla, vad här ovan sagts om övriga importartiklar.

För de gödningsämnen, thomasfosfat och kalkkväve, som tillverkas inom landet,
bör enligt kommissionens förmenande statlig prisreglering icke upphöra. Särskilt beträffande
thomasfosfat vill kommissionen erinra om sin underdåniga framställning den 11
november 1917, vari även ifrågasattes en statlig prisreglering, som skulle kräva c:a 480,000
kr. Sedan herr statsrådet och chefen för kung! jordbruksdepartementet lyckats förmå
tillverkarna av thomasfosfat att avstå sin produktion på för staten mera förmånliga villkor
än de tidigare föreslagna, torde nyssnämnda summa kunna reduceras ned till ungefär
250,000 kronor.

För bestridande av denna prisreglering ävensom för dylik beträffande kalkkväve
samt för mötande av eventuella förluster å foderimport och andra direkta prisregleringar
torde som en allmän reserv böra avsättas åtminstone 10,000,000 kronor.

Kungl. Maj:s nåd. prodosition Nr 438.

Mjölk och andra förnödenheter. Dyrtidsanslaget.

,®?m ®5 föl.id ay det nu höjda smörpriset torde sannolikt komma en stegring i priset
å mjölk. Kommissionen har därför även haft under omprövning, huruvida icke detta
för befolkningen så viktiga livsmedel bort bliva föremål för statlig prisreglering. Med
hänsyn dels till de synnerligen stora kvantiteter det här bliver fråga om samt de i följd
härav mycket betydande penningbelopp, som erfordras, dels ock på grund av de tekniska
svårigheter, som torde vara förknippade med dylik prisreglering av mjölk, har kommissionen
ansett, att denna regleringsfråga lämpligen bör omprövas i samband med förnyat
dyrtidsanslag for lindrande av de mindre bemedlades levnadsvillkor. Kommissionen
har för avsikt att under närmaste tiden även inkomma med kalkyler rörande ett nytt s k
dyrtidsanslag. '' j • ■

Vissa kostnader för den lokala livsmetdelsorganisationens arbeten med de statliga regleringarna
etc. ’ 1

Som ovan omförmälts anvisade 1917 års riksdag 1,5 miljon kronor för bestridande
av kostnader för brödsädsregleringen, som åsamkats vederbörande kommuner. Övriga
kostnader för den statliga brödsädsregleringen under föregående konsumtionsår hava,
som ovan även angivits, till fullo blivit täckta genom kommissionens affärsverksamhet
i samband med inköp av spannmål och försäljning av mjöl. För innevarande år ställa
sig emellertid förhållandena annorlunda på den grund, att mjölets utförsäljningspris understiger
varans självkostnadspris. Emellertid har, enligt vad som framgår av ovanstående
kalkyler, ungefär 3,650,000 kronor i administrationskostnader i samband med
brödsädsregleringen inberäknats i kalkylerna för mjölets kostnader. Detta belopp avser
att täcka förvaltningsomkostnaderna för kommissionens spannmålsavdelning, spannmålsimportbyrå
och brödavdelning ävensom i stort sett för de lokala spannmåls- och
brödbyråerna. Vad beträffar kommissionens förvaltningsomkostnader i övrigt, torde
vissa av kommissionens olika avdelningar själva genom sin affärsverksamhet kunna bestrida
de på dem själva belöpande omkostnaderna; detta gäller sålunda för handelsavdelningen,
fodersektionen (samt de lokala foderbyråerna), foderimportbyrån, sockeravdelningen
(jämte de lokala sockerbyråerna), mejeriavdelningen, fröbyrån, fruktavdelningen.
mältnmgsavdelningen jämte möjligen en eller annan övrig avdelning. Förvaltningsomkostnaderna
däremot för kommissionen själv, dess huvudkansli, kassadirektion,
juridiska avdelning, jordbruksa vdelning, varuförmedlingsbyrå, upplysningsavdelning’
statistiska avdelning, kvinnoråd, avdelning för dyrtidsanslag, militäravdelning, tryckerioch
blankettexpedition samt tillfälliga kommittéer, vilka kostnader tillhopa beräknas
till ungefär 1,000,000 kronor, torde eventuellt böra täckas, i den mån icke till äventyrs
överskott kan erhållas från exempelvis handelsavdelningens verksamhet, av särskilt anvisade
medel. Kommissionen håller emellertid före, att för närvarande intet direkt anslag
bör beraknas för ifrågavarande förvaltningsomkostnader. Återstår emellertid förvalta
ningsomkostnaderna för livsmedelsstyrelserna, de lokala varuförmedlings byråerna samt
de kommunala livsmedelsnämnderna. Rent uppskattningsvis har kommissionen — utgående
från de av livsmedelsstyrelserna uppgjorda och av kommissionen vederbörligen
prövade kostnadsstaterna m. m. beräknat, att för den lokala organisationen under
det löpande konsumtionsåret torde komma att erfordras ungefär 6,000,000 kronor. Av
detta belopp beräknas ungefär 2,5 miljoner kronor vara erforderliga för livsmedelsstyrelscrna,
varjämte återstoden c:a 3,5 miljoner kronor, d. v. s. något mer än det dubbla

Kungl. Maj:ts nåd. proposition Nr 438.

beloppet mot det under föregående år beviljade, sannolikt kommer att erfordras för de
lokala nämndernas arbeten. På den plats i föregående års anslag för prisregleringar, varest
upptogs ett anslag å 1,5 miljon kronor för kostnader i samband med brödsädsregleringen
torde sålunda i år böra insättas en summa av 6 miljoner kronor för statens kostnader
för det lokala livsmedelsarbetet.

Sammanfattning.

För fortsatta åtgärder i syfte att förbilliga viktigare
löpande konsumtionsår beräknar kommissionen sålunda:
Mjöl (bibehållet pris)

Salt sill
Smör, svenskt
Smör, danskt
Flott
Fläsk

livsförnödenheter under nu

42.000. 000 kr.

7.500.000 »
5,000,000 »

10.000. 000 »

2.400.000 »
5,000,000 »

Gödselmedel, utländsk brödsäd, utländskt kraftfoder samt reserv
för oförutsedda prisregleringar
Statens kostnader för det lokala livsmedelsarbetet

10,000,000 »

6.000.000 »

87,900,000 kr.

Tidigare har omförmälts, att man torde kunna räkna med en kvarvarande behållning
å tidigare anslag med ungefär 8,000,000 kr., vadan det ytterligare behovet nu skulle
enligt de framlagda kalkylerna röra sig på omkring 80,000,000 kronor. Med en höjning
vete- och rågmjölsprisen av 2 öre pr kg. resp. 4 öre pr kg. skulle detta belopp kunna sänkas
till ungefär 74 å 75,000,000 kronor, resp. 69,000,000 kronor.

Stockholm den 29 november 1917.

För Folkhushållningskommissionen:

HENNING ELMQUIST.

Carl Mannerfelt.

Kungl. Maj:ts nåd. proposition Nr 43S.

Bilaga 1.

Kontrakt för kvarn.

Spannmålsbyrån i................antager härmed...........

...................att från och med den......1917 dels vara kommissionär

för uppköp av spannmål och dels för byråns räkning förmala spannmål på följande villkor:

1) Det åligger kvarnen att enligt byråns bestämmelser för dess räkning uppköpa
de spannmålsslag, Folkhushållningskommissionen bestämmer, inom det distrikt, som
av byrån anvisas.

2) Kvarnen har att verkställa uppköpen på de villkor, byrån meddelar.

3) För uppköp av spannmål äger kvarnen, sedan spannmålen av kvarnen mottagits,
tillgodoräkna sig en ersättning av 35 öre per 100 kg.

4) För intagning å kvarn av spannmål från vagn, banvagn, båt eller pråm äger
kvarnen tillgodoräkna sig 10 öre per 100 kg., varförutom kvarn, som icke är belägen vid
järnvägsspår eller hamn, efter ansökan hos och-prövning av kommissionen för transport
av spannmålen till kvarnen kan erhålla en extra ersättning för transport, vilken ersättning
utgår med högst självkostnaden för den spannmål, som ej uppköpts av kvarnen,
och högst 10 öre per 100 kg. för den spannmål, som kvarnen själv såsom kommissionär
uppköpt.

5) För tomsäckar inklusive säckband erhåller kvarnen hyra med 10 öre per säck
och gång vid avhämtning av spannmål från lantbrukare samt 10 öre för de första tio dagarna
och 5 öre för varje därpå följande period av tio dagar vid avsändning av spannmål
till eller mottagande av spannmål från annan kommissionär, ävensom 4 öre per styck
för mottagning, rengöring och lagning av returnerade, begagnade mjöl- och klitomsäckar.

■'') Det åligger kvarnen att för Folkhushållningskommissionens räkning förmala
spannmålen enligt följande regler samt i övrigt enligt de ytterligare bestämmelser, kommissionen
kan finna nödigt utfärda:

Kvarnen förmaler vete med inblandning av korn till den procent, kommissionen
bestämmer, till mjöl med iakttagande att, sedan ur 100 kilogram spannmål framställts
ett finsiktat mjöl motsvarande minst 77 kilogram, den del av produkten, som därefter
utvinnes intill ytterligare 5 kilogram (eftermjöl), blandas i rågmjölet, och återstoden, som
beräknas till 15 kilogram, utgöres av kli. Vid förmalning av råg, varvid intet till bröd
dugligt må avsiktas, beräknas av 100 kilogram råg utvinnas minst 97 kilogram sammäld,
varjämte rågmjölet blandas med eftermjöl från veteförmalningen och eller mjöl av vårsäd
och eller majs till den procent, som av kommissionen bestämmes.

Samtliga erhållna produkter skola redovisas till byrån.

7) För förmalning utgår följande grundlega per 100 kg., nämligen:

av vete till siktat mjöl.................kr. 2: 50

» korn, blandsäd och havre till siktat mjöl...... » 2: 50

» råg och majs till sammäld............. » 1: 50

Bihang till riksdagens protokoll 1918. 1 samt. 396 käft. (Nr 438.)

Kungl. Maj:ts nåd. proposition Nr 438.

av korn till gryn....................kr. 3: —

» ärter till mjöl................... » 2:50

Dessutom erhåller kvarnen en extra ersättning av 10 öre för varje halv procent mjöl.
som utvinnes utöver 77 % av vete eller veteblandning, under förutsättning att mjölet
ej är av sämre kvalitet än fastställt, till 77 % utmalet standardprov, ävensom ersättning
med 10 öre för varje halv procent totalutbyte utöver 95 % av mottagen kvantitet råg,
vete och korn, lagringssvinn och malningssvinn häri inberäknat. Genom denna bestämmelse
är all tvättning och syftning strängeligen förbjuden.

Ovannämnda grundlega är beräknad med förutsättning, att kvarnen under den
tid, detta avtal är gällande, av byrån erhåller förmalningsuppdrag, som giva densamma,
sysselsättning motsvarande vad på sagda tid belöper av 172/300:delar av kvarnens försäljning
av vetemjöl och 230/300:delar av dess försäljning av rågmjöl per helt år räknat
efter medelsiffran av försäljningen under år 1913 och 1914.

I den mån kvarnen icke varder av byrån sysselsatt i sådan utsträckning, varvid korn
eller annan inblandning i vete eller vetemjöl samt korn till gryn och mjöl och ärter till
mjöl räknas som vete samt korn eller annan inblandning i råg eller rågmjöl räknas som
råg, kommer Folkhushållningskommissionen att fastställa ersättning för den tid, kvarnen
icke erhållit sysselsättning, beräknad till en krona för varje 100 kg. vete och 50 öre
för varje 100 kg. råg, varmed förmalningen understiger den på avtalstiden belöpande
andelen av ovan omförmälda 172/300:delar resp. 230/300:delar, vilka delar för helt år

äro fastställda till..........kilogram vete och.........kilogram råg. Härvid

gäller dock, att om kvarnen förmalt större kvantitet vete än minimikvantiteten, skall
överskottet användas till att fylla eventuell brist i rågkvantiteten, varvid 100 kg. vete
skola gå i avräkning mot 200 kg. råg, och om kvarnen förmalt större kvantitet råg än
minimikvantiteten, men mindre kvantitet vete, skall avräkning likaledes göras efter
nyssnämnda grund.

Kan kvarnen däremot på grund av brist på kraft eller annan orsak ej utföra det
arbete kommissionen anmodar den att utföra, bortfaller kommissionens skyddighet att
erlägga fautelega för så stor del av förmalningskvantiteten, som pro rata temporis faller
på den tid hindret varar.

8) Kvarnen upplåter åt spannmålsbyrån allt för kvarnrörelsen avsett magasinsutrymme,
mjölmagasin å andra platser däri ej inräknade.

För magasinering av spannmål, som för byråns räkning blivit av kvarnen uppköpt
eller till kvarnen inlämnad, är kvarnen berättigad till en ersättning av 30 öre per ton
för varje period av tio dagar, varunder spannmål förvaras å magasinet, vilken ersättning
dock icke utgår förrän från och med ingången av den tiodagarsperiod, som följer efter
den, under vilken spannmålen av kvarnen mottagits.

Kvarnen är skyldig att utan annan ersättning än nu sagts sortera den av kvarnen
uppköpta spannmålen samt väl och omsorgsfullt vårda hos kvarnen magasinerad spannmål
och därav framställt mjöl, ävensom att mot ersättning av staten hålla varan brandförsäkrad
till belopp motsvarande dess värde.

För skötsel av osund eller eljest skadad spannmål utgår ersättning enligt kvarnens
självkostnadspris efter överenskommelse med spannmålsbyrån.

För olycksfall eller viktsförlust genom intorkning eller bortdamning ansvarar ej
kvarnen, dock att för såvitt viktsförlusten överstiger 2 % kvarnen åligger visa att särskilda
omständigheter, som kvarnen ej kunnat förebygga, åstadkommit viktsförlusten

Kungl. Maj:ts nåd. proposition Nr 438.

9) Samtliga av kvarnen framställda produkter, som från kvarnen försändas, skola
utan annan ersättning än nu sagts avlämnas fritt banvagn eller fritt kaj, utom i de fall,
då kvarnen icke ligger vid järnvägsspår eller hamn, i vilket fall kvarnen, i likhet med
vad ovan under 4) sagts, efter ansökan kan erhålla en extra transportkostnadsersättning
av 10 öre pr 100 kg. För emballering av varorna tillsläpper kommissionen tomsäckar,
varemot kvarnen själv får hålla säckband.

10) Det åligger kvarnen att enligt bestämmelser, som däroin givas, avgiva rapporter
till kommissionen eller till spannmåls byrån angående såväl uppköp som förvaring,
förmalning och försändning av i detta kontrakt omförmälda varor, ävensom att på anfordran
hålla såväl sina lager- och arbetslokaler som sin bokföring i hithörande delar
tillgängliga för byråns ombud.

11) Detta kontrakt gäller tillsvidare med Ömsesidig rätt att uppsäga detsamma
till upphörande fjorton dagar efter tillsägelse.

12) Tvist om tolkning eller tillämpning av detta kontrakt skall prövas av skiljemän
i överensstämmelse med lagen om skiljemän den 28 oktober 1887.

13) Genom detta kontrakt göres icke ändring i kommissionens eller kvarnens skyldigheter
eller rättigheter enligt § 13 i Kung! Förordningen den 20 juli 1917 angående
reglering av brödsädsförbrukningen in. in.

14) Detta kontrakt skall underställas Folkhushållningskommissionens prövning
och är icke gällande, förrän det blivit av kommissionen godkänt.

Kungl. Maj:ts nåd. proposition Nr 438.

Bilaga 2.

P. M.

angående mjöl- och gryntillgången jämte beräknad förlust under perioden
1/9 1917—1/9 1918.

Vetemjöl.

Beräknad skörd i Sverige 145,000 ton

åtgår för självhushåll (30 %)	84,000	»
	61,000	»
lager av svenskt vete 1/9	7.300	»
» » utländskt och import därefter	57,200	»
	125,500	»
20 % korn	25,100	»
	150,600	» V
	= 115,900	» m
lager av vetemjöl den 1/9	16,000	»
= 36 % av totalförbrukningen. Rågmjöl.	131,900	» m
Beräknad skörd i Sverige	275,000	ton
åtgår för självhushåll (30 %)	68,500	»
	206,500	»
till jästfabrikerna	1,500	»
	205,000	»
lager av svensk råg 1/9	9,800	»
» » utländsk och beräknad import	11,200	»
	226,000	»
korn (19 %)	39.500	»
	265,500	» ]
	= 248.200	» IT
lager av rågmjöl den 1/9	5,000	»
= 69 % av totaltillgången. Korn.	253,200 »
Beräknad skörd i Sverige	205,000 ton
åtgår för självhushåll (40/75 %)	75,000	»

130,000 »

Kungl. Maj:ts nåd. proposition Nr 438.

Till jästfabriker	12,000
» bryggerier	1.500
» blandning i
vete- och
rågmjöl	64,600	78,100 ton
		51,900 »
» grynkorten (50	%)	8,000 »

43,900 » =

= 35,000 » mjöl.

Havre.

30,000 ton =

= 14,100 » gryn.

Med tillsättning av ytterligare 50,000 ton blandsäd i rågmjölet är
allt tillgängligt vete
» » råg

» » korn

100,000 ton blandsäd (50,000 ton till självhushåll)
tillräckligt för tilldelning av
30 % vetemjöl
70 % rågmjöl

under en tid av 12 månader för hela befolkningen, då konsumtionen beräknas till 575,000
ton mjöl jämte minst 1 1/2 månaders reservförråd för korthushållare, då konsumtionen
för dem beräknas till 365,000 ton.

Förlusten av det kvantum mjöl, som åtgår under 12 månader, kan med de frakt- och
ersättningstaxor. som nu gälla beräknas till

109.500 ton vetemjöl å 10,42 = 11,400,000

255.500 » rågmjöl » 11,93 » 30,500,000

41,900,000

5,000,000

Härtill kommer för importerade 64,500 ton
vete och 11,200 ton råg

46,900,000

Bilaga 3

30 Kungl. Maj:ts nåd. ''proposition Nr 438.

Vetemjölskalkyl.

Vete

31: —

•

korn

20 %

2 % avgång

0: 62

inköpskostnad	0: 75	31: 62
tomsäckskyra	0: 25
4/m ränta	0: 53
4/m lagring brandförsäkring	0: 36
0: 15
frakt	0: 90	2: 94
mallön	2: 50
intagning	0: 10
fautelega	0: 30	2: 90
Avgår 5 % eftermjöl	å = 1: 35	37: 46
» 15 » kli	» » 2: 85	4: 20

33: 26

77 kg. -f- 100 kg. kr. 43: 19
frakt till depå o. omkost. 1: 75
hamnpengar kr. 0: 15

tomsäcksslitage å lagning 0: 50
utbytesersättn. (1 1/z %) 0: 09
2 % grossistprovision kr. 0: 74
administrationskostnad » 1: —

Kr. 47: 42

Kung!. Maj.is nåd. proposition Nr 438.

Rågmjölskalkyl.

Råg. 32: —

2 % avgång—: 64

inköpskostnad 0: 75

tomsäckshyra 0: 25

4/m ränta 0: 53

4/m lagring 0: 36

brandförsäkring 0: 15

frakt 0: 90

mallön 1: 50

intagning 0: 10

fautelega 0: 10

97 % -f- 100 kg. =
Korn. 27: —

2 % avgång 0: 54
ovanstående inköpskost.
mallön 2: 50 —10—10

avgår 10 % sådor å 15: —

85 % 100 kg. =

Blandsäd. 27: —

2 % avgång 0: 54
ovanstående inköpskost.
mallön

avgår 35 % sådor ä 15: —

60 % 100 kg. =

Blandning 00 % rågmjöl

30 » kornmjöl

10 » blandsädsmjöl

frakt till depå och omkostnader
hamnpengar

tomsäcksslitage och lagning
2 % grossistprovision
administrationskostnader

32: 64

2: 94

1	: 70
37	u> oc
27:	54
2:	94
2:	70
33:	18
1:	50
31:	68
27:	54
2:	94
2:	70
33:	18
5:	25
27:	93
38:	89
1:	75
0:	15
0:	50
0:	64
1:	—

42: 93

Bilaga 4.

38: 43

37: 27

46: 55

Kungl. Maj;ts nåd. proposition Nr 438.

Bilaga B.

V. P. M. Nr 2.

angående ifrågasatta åtgärder för nedbringande av prisen å viktigare livsförnödenheter
medelst anlitande av statsbidrag.

I en promemoria av den 29 sistlidne november redogjorde folkhushålhungskommissionen
för ifrågasatta åtgärder för vissa statliga prisregleringar. Enär fråga därefter uppkommit,
huru de i promemorian angivna eller övriga möjliga statliga prisregleringar
komma att fördela sig efter kalenderåren 1917 och 1918, vill folkhushållnings kommissionen
härigenom göra följande tillägg till de tidigare lämnade uppgifterna.

I vad mån tidigare beslutade prisregleringar komma att belasta 1917 års stat, torde
visserligen framgå av kommissionens redogörelse i ovannämnda promemoria, men
tillåter sig kommissionen här nedan meddela en tabellarisk sammanfattning av
innehållet i denna redogörelse. Härvid bör dock observeras, att de nu angivna uppgifterna
endast hänföra sig till sådana prisreduceringar, som stödja sig på redan fattade beslut
av Konungen eller riksdagen.

Anslagets ändamål Av Kungl. Maj:t. Av kommissionen an- Återstående belopp,
eller riksdagen an- vända belopp ävenvisade
medel. som under år 1917 i

övrigt uppkommande förluster
på grund av prisregleringar.

Prisreglering av ut-ländskt kraftfoder (jämlikt nådigt brev	Kr.	Kr. (i runda tal)	Kr.
d. 17 nov.—16) Lindring av frakt-kostnader vid trans-port av majs till vissa delar av Norr-	4,000.000	4,000,000
land och Gottland Prisreglering av vis-	190,000	—	190,000
sa gödselmedel Statsbidrag för an-läggning av potatis-	4,000,000	4,000,000
torkerier	750,000	785,500	—
Transport	8,940,000	8,785,500	190,000

Kung!. May.ts nåd. proposition Nr 438.

Transport Åtgärder i prisreg-lerande syfte:	8,940,000	8,785,500	190,000
a) importerad brödsäd	8,000,000	7,000,000	1,000,000
b) majs o. oljekakor	3,800,000	—	3,800,000
c) konstgödsel	3,000.000	1,000,000	2,000,000
d) salt fisk	3,000,000	2,000,000	1,000,000
e) potatis f) kostnader för bröd-	500.000	150,000	350,000
sädesregleringen.	1,500 000	1,500,000	—
Summa kronor	28,740,000	20,435.500	8,340,000

Avgå anvisade medel för täckande av förlust å smör c:a 185,000

Återstår: Summa kronor 8,155,000

Av de sålunda av Kungl. Maj:t cell riksdagen anvisade medlen för prisregleringar
återstå sålunda i iunt tal enka 8,000,000 kronor vid 1917 års utgång. Härtill bör emellertid
läggas vissa av de kostnader, som folkhushållningskommissionen upptagit i kapitel
B, Nya prisregleringar, och vilka kostnader hänföra sig till tiden sept.—dec. 1917
och sålunda torde höra belasta 1917 års stat, näm ligen,
för mjöl 14,000.000 kronor

» hushållsflott 250,000 »

» fläsk 125,000 »

» statens kostnader för

det lokala livsmedels arbetet

2.000.000 »

till* ammans 16,375,000 kronor.

I och för överensstämmelse med uppgifterna i den tidigare lämnade promemorian har
här prisregleringen av hushåll flott beräknats såsom en ny prisreglering, ehuru Kung!.
Maj:t numera givit folkhushållningskommissionen bemyndigande att verkställa rabattering
även å denna vara.

Beträffande den beräknade rabatteringen å fläsk, 125,000 kronor, kommer densamma
att verkligen inträffa först sedan nådigt bemyndigande givits kommissionen i
enlighet med kommissionens tidigare hemställan till Kungl. Maj:t angående prisreglering
jämväl av denna artikel.

Drager man från denna nu angivna ökade kostnad för statliga prisregleringar under
år 1917 ovan angivna siffra för kvarvarande behållning å tidigare beslutade prisregleringsbelopp,
8,155,000 kronor, skulle sålunda framträda en brist av 8,220,000 kronor
eller med andra ord uttryckt, hittills anvisade statliga medel för förbilligande av priset
å livsförnödenheter komma under år 1917 att överskridas med i runt tal 8,000,000 kronor.

Om hänsyn tages till här ovan angivna uppgifter rörande de sannolika kostnaderna
för nya pris regleringar, son. höra falla på 1917, bli de i kon missionens ovannäm nda P. M.
sammanfattningsvis angivna beloppen för nya prisregleringar reducerade till bär nedan
angivna belopp:

Bihang till riksdagens protokoll 1918. 1 sand. 390 käft. (Nr 438.) 5

Kungl. Maj.ts nåd. proposition Nr 438.

Sannolika prisregleringar	januari 1918—kösten
Mjöl	28,000,000 kr.
Salt sill	7,500,000 »
Smör, svenskt	5,000,000 »>
» , danskt	10,000,000 »
Flott	2,150,000 »
Fläsk Gödselmedel, utländsk brödsäd, utländskt kraftfoder samt reserv	4,875,000 »
för oförutsedda prisregleringar Statens kostnader för det lokala	10,000,000 »
livsmedelsarbetet	4,000,000 » 71,525,000 kr.

Med en höjning i vete- och rågnajölsprisen av 2 öre pr kilogram resp. 4 öre pr kilogram
skulle slutsumman, som är ungefär 72,090,000 kronor, sänkas till 67 resp. 62,000,000 kronor.

Gäller det så att redan nu angiva kostnaderna för prisregleringar, som hänföra sig
till senire delen av år 1918, framträda givetvis störa vanskligheter för en dylik beräkning,
enär de vidtagna folkhushållningsfrågorna ansluta sig närmast till s. k. konsumtionsår,
d. v. s. den tidrymd, som förflyter mellan tidpunkten för tvenne på varandra följande
inhenska spann nålsskördar. Komnissionens bokföring är i stort sett även upplagd efter
dessa s. k. konsumtionsår.

Svårigheterna att beräkna erforderliga medel för prisregleringar å livsförnödenheter
under tiden efter hösten 1918 bero närmast därpå att det för närvarande icke finnes någon
som helst möjlighet förutspå hurudan nämnda års skörd blir, vilka produktionskostnaderna
bliva för nästa år, huruvida ransoneringen skall fortsätta i samma omfattning
som nu och i så fall, vilka kvantiteter spannmål, som kunna komma att gå genom den
statliga regleringen. Det torde heller icke stå i mänsklig makt att nu säga, vilka åtgärder,
som förhållandena komma att betinga beträffande handeln med smör, mjölk, fläsk
m. m. under den tid, som kommer att inträffa, sedan 1918 års skörd blivit färdig. Likaså
ser sig kommissionen ur stånd att gorå några beräkningar, som sammanhänga med importförhållandena
under början av vintern 1918. Emellertid vill kommissionen — dock
under uttryckligt betonande av att här ej kan vara fråga om annat än rena gissningar
— angiva de sannolika kostnaderna för prisregleringar för tiden september—december
1918 till 25,000,000 kronor, fördelade på följande sätt:

Mjöl c:a 15,000,000 kr.

statens kostnader lör det lokala livsmedelsarbetet
2,000,000 »

ytterligare prisreglering 8,000,000 »

Summa cirka 25,000,000 »

Kungl. Maj:ts nåd. proposition Nr 438.

Som sammanfattning av vad ovan anförts vill kommissionen meddela följande.

För år 1917 komma antagligen anslagna medel för prisregleringar att behöva överskridas
med ungefär 8,000,000 kronor. För statliga rabatteringar under kalenderåret 1918
komma sannolikt att erfordras ungefär 97,000,000 kronor, vilket belopp dock torde
kunna reduceras till 90 resp. 82,000,000 kronor, för den händelse mjölprisen höjas med
2 resp. 4 öre pr kilogram. Bibehålies smörpriset vid utförsäljningen till kr. 5, 35 pr kg.,
och sker alltså endast reglering i viss mån av det eventuellt införda danska smöret, torde
dessa belopp sänkas med åtminstone 7,000,000 kronor.

I detta sammanhang tillåter sig kommissionen slutligen meddela, att viss jämkning
sannolikt bör åvägabringas i de av kommissionen angivna kalkylerna beträffande mjöl.
Enligt vad som meddelats kommissionen har nämligen Kungl. Maj:t numera återkallat
ett bemyndigande för kungl. järnvägsstyrelsen att med folkhushållningskommissionen
träffa särskilt avtal om lindring i fraktkostnaderna för spannmål och mjöl. Enär icke
lifrågavarande nådiga beslut av den 16 november 1917 och ej heller något annat meddelande
i saken varit känt för kommissionen förrän några veckor efter avgivandet av ovannämnda
promemoria av den 29 november 1917, har det ej varit kommissionen möjligt
att taga hänsyn till den sålunda vidtagna ändringen i fraktsatserna. Kommissionen
har emellertid gått i författning om utarbetande av beräkningar vad ifrågavarande beslut
kommer att innebära i ekonomiskt hänseende, och är det kommissionens avsikt att sedermera
ingå till Kungl. Maj:t med särskilt meddelande, vilka ytterligare belopp, som torde
vara erforderliga för prisreglering av mjöl på grund av de gjorda ändringarna i fraktkostnaderna
å mjöl och spannmål. Enär fraktkostnaderna för dessa varor hittills beräknats
kräva 10 å 11 miljoner kronor per konsumtionsår räknat, torde det, efter vad kommissionen
nu kan bedöma, sannolikt bli rätt betydande belopp, som erfordras för ytterligare
prisreglering av mjöl, för såvitt ej en allmän prisförhöjning å denna artikel skall
åvägabringas.

Stockholm den 21 december 1917.

För Folkhushållningskommissionen:

HENNING ELMQUIST

Carl MannerfeU.