Kungl. Maj:ts nåd. proposition Nr 384 (Proposition 1918:384)

Kungl. Maj:ts nåd. proposition Nr 384.

Nr 384.

Kungl. May.ts nådiga proposition till riksdagen angående tillfällig
lönereglering för tjänstemän vid statens vattenfallsverk
m. m.; given Stockholms slott den 29 april 1918.

Under åberopande av bifogade utdrag av statsrådsprotokollet över
civil ärenden för denna dag vill Kungl. Maj:t härmed föreslå riksdagen
dels godkänna det vid statsrådsprotokollet fogade förslag till förnyat
avlöningsreglemente för tjänstemän vid statens vattenfallsverk;

dels medgiva, att Kungl. Maj:t må, i huvudsaklig överensstämmelse
med i statsrådsprotokollet angivna grunder, utfärda nödiga bestämmelser
i fråga om övergång på ny stat för den personal, som antagits i ordinarie
tjänst före den nya lönestatens trädande i kraft;

dels ock förklara, att riksdagens uti skrivelse den 16 juni 1917
(nr 358) lämnade medgivande i fråga om tjänstårsberäkning för kanalinspektoren
av l:a graden Gustaf Adolf Lundgren må så tolkas, att
avlöningen för Lundgren må från och med år 1918 beräknas, som om
han vid sitt konstituerande till nuvarande befattning befordrats från
en kanalinspektorsbefattning av 3:e graden och därvid från och med
den 1 januari 1910 innehaft högsta avlöning i sistnämnda befattning.

De till ärendet hörande handlingar skola tillhandahållas riksdagens
vederbörande utskott; och Kungl. Maj:t förbliver riksdagen med all
kungl. nåd och ynnest städse välbevågen.

GUSTAF.

Axel Schotte.

Bihang till riksdagens protokoll 1918. 1 sand. 344 käft. (Nr 384.)

Kungl. Maj:ts nåd. proposition Nr 384.

inledning.

Utdrag av protokollet över civilärenden, hållet inför Hans Maj:t
Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 29 april

1918.

Närvarande:

Hans excellens herr statsministern Eden,

Hans excellens herr ministern för utrikes ärendena Hellner,
Statsråden: Petersson,

Schotte,

Petrén,

Nilson,

Löfgren,

friherre Palmstierna,

Rydén,

Undén,

Thorsson.

Departementschefen, statsrådet Schotte, anförde därefter:

Jag anhåller nu att få förelägga Kungl. Maj:t frågan om avlöningsförbättring
för tjänstemän vid statens vattenfallsverk.

Förslag i sådant hänseende har utarbetats av 1915 års kommission
för gemensamma avlöningsbestämmelser vid kommunikationsverken
med flera verk och innefattas uti dess av mig förut denna dag omförmälda,
den 20 mars 1918 avgivna betänkande angående reglering
av avlöningsförhållandena vid — förutom vissa andra verk — jämväl
statens vattenfallsverk.

Kungl. Majits nåd. proposition Nr 384.

Över kommissionens betänkande har vattenfallsstyrelsen den 6
april 1918 avgivit infordrat utlåtande, däruti styrelsen framställt en
del erinringar mot berörda förslag.

Tillika har i anledning av samma förslag statens vattenfallsverks
tjänstemannaförening inkommit med en skrift, varuti föreningen uttalat
önskvärdheten av att de lägre avlönade tjänstemännen måtte
bliva bättre tillgodosedda än som skulle ske enligt kommissionens förslag,
ävensom att regleringen finge tillämpas redan från 1918 års ingång.

I detta sammanhang tillåter jag mig anmäla två skrivelser från
vattenfallsstyrelsen, den ena av den 12 mars och den andra av den 6
april 1918.

Uti den förra av dessa skrivelser har styrelsen hemställt, bland
annat, om ändrad tjänsteställning för såväl distriktsingenjör vid Troll -hätte kraftverks huvudstation som kanalingenjör vid Trollhätte kanalverk;
och har i anledning av berörda skrivelse förenämnda kommission
den 6 april 1918 på anmodan yttrat sig.

I styrelsens skrivelse den 6 april 1918 har framlagts förslag om
inrättande av en befattning såsom direktör vid statens kraftverksförvaltning,
i sammanhang varmed den nuvarande överingenjörstjänsten
vid Trollhätte kraftverk skulle indragas.

Innan jag emellertid närmare ingår på dessa olika spörsmål, må
i största korthet beröras tillkomsten av och huvudprinciperna för nuvarande
avlöningsbestämmelser för de tjänstemän vid statens vattenfallsverk,
varom i detta sammanhang är fråga.

För tjänstemän vid statens vattenfallsverk utfärdades avlöningsreglemente
den 29 augusti 1913, och avsåg detta reglemente befattningshavare
vid Trollhätte kanalverk, Trollhätte kraftverk och Trollhätte
räkenskapsavdelning.

Sedan Södertälje kanalverk förvärvats av staten, erhöllo genom
kungl. kungörelse den 16 oktober 1914 vissa paragrafer av nämnda
reglemente ändrad lydelse, i ändamål att reglementet skulle bliva
tillämpligt jämväl å befattningshavare vid sist omförmälda kanalverk.

Vidare hava genom kungl. kungörelse den 18 juni 1915 företagits
vissa ytterligare ändringar i reglementet på grund av tillkomsten
av Porjus och Älvkarleby kraftverk.

Sedan till följd av utvidgningen av Trollhätte kanal nya befattningar
vid detta kanalverk blivit erforderliga samt en kanalinspektorsbefattning
av 3:e graden därstädes ansetts böra utbytas mot en dylik

Nuvarande

avlöningsbe

stämmelser

Kungl. Maj:ts nåd. proposition Nr 384.

av 2:a graden, liava slutligen genom kungl. kungörelse den 29 juni
1917 en del paragrafer i reglementet erhållit ändrad lydelse.

Då befattningshavarna vid de nytillkomna verken ijjordnats i
samma avlöningsklasser som motsvarande tjänstemän vid Trollhätteverken,
äro samtliga ordinarie befattningshavare vid statens vattenfallsverk
att anse såsom reglerade vid samma tidpunkt eller år 1913.

Erinras må emellertid, att jämlikt beslut vid 1917 års riksdag vissa
lägre befattningshavare vid statens vattenfallsverk, nämligen montörer och
maskinister av 2:a graden, ävensom övriga befattningshavare, vilka i fast
avlöning åtnjuta högst 1,260 kronor, tillerkänts tillfälliga lönetillägg
för vartdera året 1917 och 1918 enligt grunder, som finnas återgivna
å sid. 16 i kommissionens förenämnda betänkande.

I förbigående torde böra påpekas, att vattenfallsstyrelsen, vilken
utgör centralmyndighet för statens vattenfallsverk, för närvarande endast
är provisoriskt organiserad och att förslag till definitiv organisation av
detta ämbetsverk är under utarbetande. Vid nu angivna förhållande har
frågan om lönereglering för vattenfallsstyrelsen icke ansetts böra i detta
sammanhang upptagas till behandling.

Överingenjören vid Trollhätte kraftverk, vilken förordnas på viss
tid, intager i förhållande till övriga tjänstemän vid verket en särställning
i avlöningshänseende, och torde jag bliva i tillfälle att i det
följande närmare redogöra för dennes avlöningsförmåner.

Till övriga tjänstemän utgår fast avlöning, fördelad i lön och
tjänstgöringspenningar, enligt viss uti § 2 av avlöningsreglementet angiven
skala.

Utöver den fasta avlöningen åtnjuter tjänsteman, enligt § 10 i
reglementet, antingen fri bostad eller ersättning därför, och må därvid
ersättningsbeloppen beräknas till minst 15 och högst 30 procent av
den fasta avlöningen allt efter den ort där vederbörande är placerad
och i enlighet med av Kungl. Maj:t fastställda grunder, dock med
iakttagande därav att beloppet av nämnda ersättning ej får överstiga
1,500 kronor.

Med fri bostad in natura är förenad förmånen av fritt bränsle
samt i allmänhet fri elektrisk belysning.

Genom Kungl. Maj:ts skrivelse till vattenfallsstyrelsen den 14
december 1917 angående grunder för utgående av bostadsersättning
in. m. för tjänstemän vid statens vattenfallsverk är dylik ersättning
bestämd till respektive 20, 25 eller 30 procent av den fasta avlöningen,
dock högst med 1,500 kronor för år, allt efter den ort där veder -

Kungl. Maj ts nåd. proposition Nr 384.

bölande är placerad ocli i enlighet med viss i grunderna angiven
gruppindelning av orterna.

På grund av bestämmelse i § 11 av gällande reglemente kunna
tjänstemän med fast slutavlöning av högst 3,400 kronor å ort, där de
allmänna levnadskostnaderna äro särskilt höga, tillerkännas dyrortstillägg,
utgående enligt av Kungl. Maj:t fastställda grunder, med högst
15 procent av dem tillkommande fasta avlöning. Dyrortstillägg för
därtill berättigad tjänsteman vid Porjus kraftverk utgår dock med
lägst 360 kronor om året.

Uti Kungl. Maj:ts förenämnda skrivelse den 14 december 1917
hava meddelats jämväl de närmare bestämmelserna angående dyrortstiHägg,
och har därvid tillägget bestämts för Porjus till 15 procent,
dock lägst 360 kronor, samt för andra dyrorter till 15 eller 10 procent
(Trollhättan 10 procent) av den fasta avlöningen, allt för därtill berättigade
tjänstemän. Vid uppgörande av nämnda dyrortsgruppering
har så vitt möjligt iakttagits, att orter vid statens vattenfallsverk, som
tillika äro post- eller telegraforter, hänförts till samma dyrortsgrupp
som vid de sistnämnda verken.

Utöver nämnda avlöningsförmåner förekomma därjämte vissa andra
ersättningar eller naturaförmåner till särskilda grupper av tjänstemän,
såsom provision å bogseringsavgifter åt personal å kanalverk tillhörig
bogserbåt, uniformspersedlar in natura eller beklädnadsersättning åt
en del lägre befattningshavare vid statens vattenfallsverk o. d.

I sådant hänseende må ock uppmärksammas, att, enligt andra
stycket av § 15 i reglementet, till maskinskötare och vakter vid kanalverk
samt montörer och vakter vid kraftverk, vilka sysselsättas med
arbete, fallande utanför deras vanliga arbetsområde, må utbetalas särskild
ersättning med det belopp, varmed arbetsförtjänsten, beräknad
enligt fastställda ackordspris, kan komma att överskjuta den för samma
personal bestämda ordinarie avlöning.

Uti § 19 av gällande avlöningsreglemente är föreskrivet, att
samtliga ordinarie tjänstemän vid statens vattenfallsverk — undantagandes
överingenjören vid Trollhätte kraftverk, beträffande vilken
särskilda bestämmelser meddelats — äro underkastade lagen angående
civila tjänstinnehavares rätt till pension. För ifrågavarande tjänstemän
skola i sådant hänseende enligt berörda paragraf av reglementet beräknas
särskilda pensionsunderlag med vissa angivna belopp.

Uå jag nu går att framlägga förslag till löneförbättring för tjänste- Allmänna
män vid statens vattenfallsverk och vad därmed äger samband, tillåter synpunkter.

Kungl. Maj:ts nåd. proposition Nr 384.

jag mig först att beträffande de allmänna synpunkter, som varit för
irrig bestämmande vid den nu ifrågasatta tillfälliga löneregleringen, hänvisa
till vad jag i sådant hänseende förut denna dag anfört vid behandlingen
av motsvarande fråga rörande statens järnvägar. Av skal,
som i nämnda yttrande närmare utvecklats, har jag ej ansett mig
kunna annat än undantagsvis ifrågasätta ändringar i kommissionens
förslag.

Vad nu särskilt statens vattenfallsverk beträffar torde jag få i
huvudsak följa den framställning, som lämnats av kommissionen uti
dess ifrågavarande betänkande, varvid jag dock tillika upptager till
behandling de särskilda förslag, som av vattenfallsstyrelsen gjorts uti
förenämnda skrivelser den 12 mars och den 6 april 1918. Däremot har
jag icke ansett mig böra annat än i vissa punkter redogöra för styrelsens
förberörda utlåtande den 6 april 1918 över kommissionens förslag,
utan tillåter jag mig i övrigt hänvisa till utlåtandet, vilket torde få
såsom bilaga åtfölja det i detta ärende förda protokoll.

Det förslag till förbättrade avlöningar för tjänstemän vid statens
vattenfallsverk, som av kommissionen nu framlagts, avser dels utsträckning
av rätten till dyrortstillägg, dels reglering av de fasta avlöningarna
dels ock förhöjning av de fasta pensionsunderlagen.

Ortstiiiägg. Såsom förut är nämnt kunna jämlikt § 11 av avlöningsreglementet

tjänstemän med fast slutavlöning av högst 8,400 kronor å ort, där de
allmänna levnadskostnaderna äro särskilt höga, tillerkännas dyrortstillägg,
utgående enligt av Kungl. Maj:t fastställda grunder, med högst
15 procent av dem tillkommande fasta avlöning. Dyrortstillägg för
därtill berättigad tjänsteman vid Porjus kraftverk utgår dock med
lägst 860 kronor om året.

Kommis- Kommissionen har framhållit, hurusom vid statens vattenfalls sionen.

verk; iikas0m vid vissa övriga av nu omhandlade verk, de högre avlönade
befattningshavarna hittills varit helt och hållet uteslutna från
rätten att komma i åtnjutande av ortstiiiägg.

På sätt i den allmänna delen av kommissionens betänkande framhållits,
har kommissionen ansett, att rätten till dyrortstillägg bör tillkomma
varje befattningshavare, som är placerad å dyrort, oavsett den med
hans tjänst förenade avlöning. Detta kommissionens uttalande avser
även befattningshavare vid statens vattenfallsverk med undantag av

Kungl. Maj:ts nåd. proposition Nr 384. 7

överingenjören vid Trollhätte kraftverk, vilkens avlöning utgår efter
särskilda grunder.

Att emellertid utan vidare låta de nuvarande bestämmelserna
rörande dyrortstillägg vid statens vattenfallsverk gälla jämväl för befattningshavare
med högre fast slutavlöning finner kommissionen dock
icke låta sig göra, enär i sådant fall, på grund av frånvaron av bestämmelser
rörande maximibelopp för dyrortstillägg, dylikt tilläggskulle
i vissa fall komma att vid statens vattenfallsverk utgå med högre
belopp än vid de övriga verk, som äro föremål för kommissionens behandling.
Vissa begränsningar av dyrortstilläggens belopp anser kommissionen
fördenskull böra föreskrivas. I anslutning till vad i sådant hänseende
finnes stadgat vid telegrafverket, synes kommissionen lämpligen ortstillägg
ej böra beräknas å högre belopp än 3,000 kronor för manlig
tjänsteman och 1,500 kronor för kvinnlig tjänsteman. Dyrortstillägget
skulle alltså icke komma att överstiga, vad manlig tjänsteman beträffar,
300 kronor å ort med 10 procent och 450 kronor å ort med
15 procent tillägg, samt, vad angår kvinnlig befattningshavare, respektive
150 och 225 kronor.

Införandet av en dylik maximibegränsning — yttrar kommissionen
vidare — skulle visserligen, vad de för närvarande med dyrortstillägg
förenade befattningarna angår, komma att något minska beloppet av
sådant tillägg vid en fast avlöning av 3,400 kronor för manlig befattningshavare
(driftverkmästare och instrumentmakare) och av 1,650
kronor för kvinnlig befattningshavare (kontorsskrivare). Kommissionen
anser emellertid detta förhållande sakna . betydelse, då ifrågavarande
befattningshavare, på sätt i det följande kommer att angivas, enligt
kommissionens förslag skulle erhålla förhöjning i den fasta avlöningen,
varigenom nyssberörda minskning mer än väl komme att uppvägas.

Därjämte fäster kommissionen uppmärksamheten därå, att icke någon
av de nuvarande innehavarna av ifrågavarande befattningar vid 1919
års ingång skulle enligt hittills gällande avlöningsreglemente hava uppnått
de nyssberörda avlöningsbeloppen, vilka för närvarande utgöra
slutavlöning i vederbörande tjänstegrad.

I fråga om bestämmelsen angående särskilt minimibelopp för dyrortstillägg
vid Porjus kraftverk innebär kommissionens förslag icke
någon ändring i förhållande till vad nu i sådant hänseende gäller,
utan skulle dyrortstillägget därstädes fortfarande utgå med lägst 360
kronor för år räknat.

Vattenfallsstyrelsen har i sitt utlåtande över kommissionens be- Vattenfaiistänkande
icke gjort annan erinran mot nämnda förslag i fråga om styrel3en -

Departe mentschefen.

Bostads ersättning -

8 Kutig!,. Maj:ts nåd. proposition Nr 384.

dyrortstillägg än att styrelsen framhållit såsom sin mening, att dyrortstillägget
för tjänstemän vid Porjus kraftverk snarare borde sättas
högre än det av kommissionen föreslagna kallortstillägget för tjänstemän
vid statens järnvägar å bandelen Gällivare—Riksgränsen; och har vattenfallsstyrelsen
hemställt om åtgärder i sådant syfte.

Såsom jag redan vid behandlingen av löneregleringsfrågorna vid
postverket och telegrafverket framhållit, ansluter jag mig till kommissionens
förslag, att dyrortstillägg må tillkomma jämväl högre
avlönad personal, som tjänstgör å dyrort. Ävenledes finner jag mig
kunna tillstyrka, att vid statens vattenfallsverk dyrortstilläggets belopp
begränsas sålunda, att ortstillägget ej må beräknas å högre fast avlöning
än 8,000 kronor för manlig tjänsteman och 1,500 kronor för
kvinnlig tjänsteman, varigenom överensstämmelse skulle vinnas med vad
i sådant hänseende gäller vid postverket och telegrafverket.

Såsom förut är nämnt, utgår för närvarande dyrortstillägg för
därtill berättigad tjänsteman vid Porjus kraftverk med lägst 360 kronor
för år räknat. Nämnda anordning har tillkommit i syfte att bereda
en del lägre avlönade befattningshavare vid Porjus en särskild förmån,
motsvarande i viss mån vid statens järnvägar utgående kallortstillägg.
Då jag förut hemställt om höjning med 120 kronor om året av nu
utgående kallortstillägg för järnvägspersonal å bland annat linjen Gällivare—Porjus,
anser jag mig böra föreslå, att vattenfallsstyrelsens nyssberörda
hemställan om förhöjt dyrortstillägg till statens vattenfallsverks
personal i Porjus må i så måtto bifallas, att dyrortstillägget därstädes
bestämmes skola utgå med lägst 480 kronor.

I fråga om ersättning för bostad och bränsle har kommissionen
icke föreslagit någon ändring av nu gällande bestämmelser. Däremot
har vattenfallsstyrelsen uti sitt utlåtande över kommissionens betänkande
föreslagit en höjning av det nu bestämda och av kommissionen
sålunda bibehållna maximibeloppet av dylik ersättning, 1,500 kronor,
till 1,800 kronor.

Då emellertid, enligt vad för mig av kommissionen påpekats,
genom en dylik förhöjning de högre avlönade befattningshavarna vid
statens vattenfallsverk — särskilt de, som äro placerade å billigare
orter — skulle komma att i sammanlagd avlöning bliva väsentligt
gynnsammare ställda än motsvariga befattningshavare inom andra verk,
särskilt statens järnvägar, har jag med de utgångspunkter, som varit

Kungl. Maj:ts nåd. proposition Nr 384.

bestämmande vid förevarande lönereglering, icke ansett mig kunna
biträda vattenfallsstyrelsens ifrågavarande förslag.

Jag övergår nu till frågan om reglering av de fasta avlöningarna
för tjänstemän vid statens vattenfallsverk.

Den fasta avlöningen för vakt vid statens vattenfallsverk utgör
för närvarande lägst 900 kronor med förhöjningar efter respektive 2.
4, 6 och 8 år till 960, 1,020, 1,140 och 1,260 kronor, vartill kommer
fri bostad eller hyresersättning samt i förekommande fall dyrortstillägg.

Vidkommande dessa tjänstemän vid statens vattenfallsverk erinrar
kommissionen till en början därom, att enligt kommissionens i den
allmänna delen av dess betänkande uttalade mening de lägsta tjänstemannagrupperna
inom samtliga de verk, varom i detta sammanhangär
fråga, böra så vitt möjligt i avlöningshänseende likställas.

För vinnande av nyss antydda likställighet har kommissionen
ansett den fasta avlöningen för vakt, med någon omläggning av avlöningsskalan,
böra sättas till i begynnelsen 1,275 kronor med förhöjningar
till 1,350, 1,425, 1,500 och 1,650 kronor.

Det sammanlagda beloppet av fast avlöning och hyresersättning
samt i förekommande fall dyrortstillägg skulle alltså — påpekar korn"
missionen — för vakt vid statens vattenfallsverk komma att uppgå till

å billigaste ort lägst 1,530 kronor och högst 1,980 kronor och

å dyraste ort (med inräknande av 15 procent dyrortstillägg men
utan avseende å det vid Porjus utgående minimibeloppet) lägst 1,848: 7 5
kronor och högst 2,392: 5 0 kronor.

Vid jämförelse med motsvarande av kommissionen föreslagna och
av mig tillstyrkta avlöningsbelopp för den s. k. stationskarlsgruppen
vid statens järnvägar, nämligen

å billigaste ort lägst 1,530 kronor och högst 1,980 kronor, och

å dyraste ort (med dyrortstillägg) lägst 1,885 kronor och högst
2,410 kronor,

finner kommissionen, att motsvarande avlöningsbelopp vid de
bägge verken visa en så pass god överensstämmelse, som torde vara
möjlig med hänsyn till de olikartade grunderna för avlöningens utgående.

Med hänsyn till den föreslagna förhöjningen av den fasta avlöningen
ävensom för vinnande av större överensstämmelse med övriga
Bihang till riksdagens protokoll 1918. 1 sand. 344 höft. (Nr 384.) 2

Fast avlöning.

Vakt.

Kommissio nen.

Departe mentschefen.

Maskinskötare.

Förman av
3:e graden.
Kvinnlig
kontorsskrivare.

Kommissio nen.

10 Kungl. Majds nåd. proposition AV S84.

kommunikationsverk har det synts kommissionen lämpligt att, med
bibehållande av fyra avlöningsförhöjningar, utsträcka längden av perioderna
för erhållande av dylik förhöjning till 3 år, så att slutavlönmgen
skulle erhållas efter 12 år. Kommissionen fäster i detta sammanhang
uppmärksamheten därå, att beträffande förmän av 3:e graden, vilka
för närvarande åtnjuta lägre fast slutavlöning än som nu föreslagits
för vakter, redan tillämpas 3-årsperioder för avlöningsförhöjning.

Den av kommissionen nu föreslagna avlöningsskalan för ifrågavarande
vakter 1,275, 1,350, 1,425, 1,500 och 1,650 kronor synes mig
lämplig med den utgångspunkt, som varit grundläggande vid förevarande
lönereglering; och har jag på de av kommissionen anförda
skäl icke funnit något att erinra mot bestämmandet av perioderna tor
avlöningsförhöjning till tre år för var och en.

Den närmast högre graden över vakt intages för närvarande av
maskinskötaren vid Trollhätte kanalverk. Denne befattningshavare, som
är ensam i sin grad och närmast är ansvarig för det i kanalen arbetande
mudderverket, anser kommissionen innehava en med förman av
3:e graden nära likvärdig befattning, varför det synts kommissionen
lämpligt att hänföra maskinskötaren till samma grupp som nämnda

förmän. . ... „

Den fasta avlöningen utgör för närvarande tor forman av d:e

graden 1,020 kronor med förhöjningar till 1,140, 1,260, 1,380 och
1,500 kronor. Med utgångspunkt från den för vakt föreslagna nya
löneskalan har kommissionen ansett den fasta begynnelseavlöningen till
maskinskötaren samt förmän av 3:e graden höra, sättas till 1,350
kronor, vilken avlöning sedermera skulle kunna höjas till respektive
1,425, 1,500, 1,650 och 1,800 kronor.

Kvinnlig kontor sskrivare åtnjuter nu en fast avlöning av 1,140,
1,260, 1,380, 1,500 och 1,650 kronor. Då denna grupp av kvinnliga
befattningshavare i sig innefattar såväl egentliga skrivbiträden som
biträden med högre kvalificerat arbete, har kommissionen ansett dessa
kontorsskrivare närmast vara att jämföra med kvinnliga bokhållare
och kontorsskrivare vid telegrafverket. Med hänsyn till de avlöningar,
kommissionen funnit sig böra föreslå för nämnda befattningshavare
vid telegrafverket, kunna de kvinnliga kontorsskrivarna vid
statens vattenfallsverk, enligt kommissionens mening, icke beredas
högre avlöning än som nyss ifrågasatts för maskinskötare och förmän

Knngl. Maj.ts nåd. proposition Nr 384. 11

av 3:e graden, eller enligt avlöningsskalan 1,350, 1,425, 1,500, 1,650
och 1,800 kronor.

Kommissionen har föreslagit, att maskinskötare, förman av 3:e
graden och kvinnlig kontorsskrivare skulle sammanföras till en avlöningsgrupp
med fast avlöning av lägst 1,350 kronor och högst 1,800 kronor
jämte fri bostad eller ersättning därför. Förslaget i denna del synes
mig icke giva anledning till någon tvekan, utom vad avser de kvinnliga
kontorsskrivarna. Såsom kommissionen påpekat, utföra nämligen
vissa av dem högre kvalificerat arbete, något som borde kunna hava
föranlett tillmätande åt dem av eu något högre avlöning än som nu
skett. Då emellertid till denna grupp av kvinnliga befattningshavare
även hänföras personer, som äro att jämföra med vanliga skrivbiträden,
torde för närvarande avlöningen till gruppen, såsom helhet
betraktad, icke kunna sättas högre än kommissionen ifrågasatt.
Vattenfallsstyrelsen har dock förklarat sig ämna i sammanhang med
eu blivande omorganisation föreslå en uppdelning av kontorsskrivargraden,
varigenom större rättvisa i avlöningshänseende skulle kunna
göras gent emot dem, som utföra ett högre kvalificerat arbete.

Enligt nu gällande avlöningsreglemente äro för förman av 2:a
(/raden och maskinist av 2:a graden fastställda följande fasta avlöningssatser:
1,140, 1.260, 1,380, 1,500 och 1,650 kronor. För dessa befattningshavare
anser jag, i överensstämmelse med vad kommissionen föreslagit,
den fasta avlöningen kunna sättas till 1,425 kronor med förhöjningar
till 1,500, 1,650, 1,800 och 1,950 kronor.

Montör och förnian av l:a graden tillhöra enligt avlöningsreglementet
olika avlöningsgrupper med fast avlöning av för montör 1,260,
1,380, 1,500, 1,650 och 1,800 kronor samt för förman av l:a graden
1,380, 1,500, 1,650, 1,800 och 1,950 kronor. Genom de vid 1917 års
riksdag för montörer beviljade tillfälliga lönetilläggen hava emellertid
dessas sammanlagda avlöning kommit att uppgå till samma eller nära
motsvarande avlöningsbelopp som gälla för förmän av l:a graden.

Kommissionen erinrar, att den nyss angivna tillfälliga förhöjningen
av avlöningen för montörer särskilt föranletts av svårigheten att
med dittill svarande avlöningar kunna till ifrågavarande, för kraftverksdriftens
behöriga gång viktiga befattningar förvärva personer med
erforderliga kvalifikationer ävensom risken av att icke kunna behålla i
tjänst de kompetenta befattningshavare man lyckats anställa. Dessa

Departe mentschefen.

Förman av
2:a graden.
Maskinist
no 2:a graden

Montör.
Förman av
1 :a gra i en.
Befälhavo.rc
a bogserbåt.

Kommissio nen.

Vattenfalls styrelsen.

Departe mentschefen -

12 Kungl. Maj:ts nåd. proposition Nr 384.

omständigheter liava jämväl av kommissionen ansetts starkt tala för
att vid förevarande reglering montörerna beredas sådan ställning i
avlöningshänseende, att de antydda olägenheterna så vitt möjligt må
varda undanröjda. I sådant hänseende har det synts kommissionen, som
skulle den vid beviljandet av det tillfälliga lönetillägget vidtagna
åtgärden, att, praktiskt taget, jämnställa montörer med förmän av l:a
graden vara lämplig. Då nu för dessa senare den fasta avlöningen
enligt kommissionens förmenande bör uppflyttas med en avlöningsklass,
skulle alltså avlöningen för såväl ifrågavarande förmän som även montörer
bliva 1,500 kronor med förhöjningar till 1,650, 1,800, 1,950 och
2,100 kronor.

Mot kommissionens förslag i vad det avser förmän av l:a graden
har vattenfallsstyrelsen anmärkt följande:

»Den sammanpressning av avlöningsskalan, som åstadkommits
därigenom att de lägre tjänstemännen erhållit proportionsvis större avlöningsförbättringar
än de högre, har medfört, att skillnaden i avlöning
mellan förmän av l:a och 2:a graden blivit alltför liten. Denna skillnad
är för närvarande 240 kronor i lägsta och 300 kronor i högsta klassen,
men skulle enligt kommissionens förslag reduceras till 75 kronor i lägsta
och 150 kronor i högsta klassen. Till förmän av l:a graden hänföras
bogserbåtsbefälhavare, slussmästare, verkmästare och trädgårdsmästare,
under det att till förmän av 2:a graden hänföras bogserbåtsmaskinist,
motorbåtsförare och förrådsförman. Med hänsyn till den befälsställning,
som tillkommer förman av l:a graden, synes det nödvändigt att höja den
fasta avlöningen för denna befattning till lägst 1,650 och högst 2,400
kronor.»

Vad vattenfallsstyrelsen sålunda framhållit i fråga om den relativt
obetydliga skillnaden i avlöning mellan förmän av l:a och 2:a graden
enligt kommissionens förslag, synes mig vara av särskild betydelse
beträffande förhållandet mellan, å ena sidan, befälhavare å bogserbåt
(förman av l:a graden) och, å andra sidan, maskinist å sådan båt
(förman av 2:a graden), enär den förre intager en verklig befälsställning
gentemot den senare. I fråga om övriga förmän av l:a graden
förekommer däremot icke något dylikt direkt förmanskap i förhållande
till förmän av 2:a graden.

Då även i övrigt bogserbåtsbefälhavare torde få anses stå på ett
annat plan än övriga förmän av l:a graden, har jag icke tvekat föreslå,
att ifrågavarande befattning må utbrytas ur gruppen förmän av l:a graden

Kung!. Maj.ts nåd. ''proposition Nr 384.

samt att för befattningen må bestämmas den av vattenfallsstyrelsen föreslagna
avlöningsskalan 1,650, 1,800, 1,950, 2,100 och 2,400 kronor.

Beträffande övriga förmän av l:a graden samt montörer anser
jag mig ej böra ifrågasätta ändring i kommissionens förslag, innefattande
en fast avlöning av lägst 1,500 och högst 2,100 kronor.

För närvarande utgöra de fasta avlöningarna
för reparationsmästare och maskinist av l:a graden: 1.650, 1 800
1,950, 2,100 och 2,400 kronor;

för bokhållare av 2:a graden, övermontör och stationsmästare: 1,800
1,950, 2,100, 2,400 och 2,700 kronor;

för bokhållare av l:a graden: 2,100, 2,400, 2,700 och 3,000 kronor;

samt

för driftverkmästare och instrumentmakare: 2,400, 2.700 3*000 och
3,400 kronor.

För samtliga dessa befattningshavare har kommissionen funnit
avlöningarna böra så förhöjas, att en förskjutning sker med en avlöningsklass
inom varje grupp utan rubbning i övrigt av nuvarande
avlöningsskala. till följd härav skulle begynnelse- och slutavlöningarna
komma att bliva

för reparationsmästare och maskinist av l:a graden: 1,800 respektive
2,700 kronor;

för bokhållare av 2:a graden, övermontör och stationsmästare:
1,950 respektive 3,000 kronor;

för bokhållare av l:a graden: 2,400 respektive 3,400 kronor; och

för driftverkmästare och instrumentmakare: 2,700 respektive 3,800
kronor.

I fråga om sitt förslag i denna de! yttrar kommissionen:

»Fn dylik avlöningsförbättring är, enligt vad för kommissionen
med styrka framhållits, särskilt beträffande de tekniska befattningarna
så mycket mera påkallad som det visat sig vara förenat med stora
svårigheter att för dessa ansvarsfulla befattningar förvärva och där få
behålla lämpliga personer. Med nuvarande stora tekniska och kommersiella
uppsving, icke minst inom det elektrotekniska området, hava
nämligen de dugligare bland ifrågavarande befattningshavare varit synnerligen
eftersträvade från enskilt håll och därvid erbjudits jämförelsevis
höga avlöningar.

Vad bokhållarebefattningarna beträffar, är att märka, att dessa
befattningar icke kunna ställas på samma avlöningsplan med lika -

Reparutionsmästare.

Maskinist av
l:a graden.
Bokhållare.
Driftverkmästare.

Instrumentmakare.

Kommissio nen.

Departe mentschefen.

Kontrollör.

Kassör.

Revisor.

Kanal inspektor.

Kommis sionen.

14 Kungl. Maj:ts nåd. proposition Nr 384.

benämnda befattningar vid statens järnvägar. T olikhet mot vad förhållandet
är inom statens järnvägar finnas nämligen för utförande av
kontorsarbete vid statens vattenfallsverk icke några lägre ordinarie
manliga tjänstemän än bokhållare. Till följd härav är ock det särskilt
vissa "bokhållare av 2:a graden vid sistnämnda verk åliggande arbetet
av relativt enkel beskaffenhet och ingalunda jämförligt med det som utföres
av tjänstemän i bokhållaregraden vid statens järnvägar, för vilken
sistnämnda befordringsgrad erfordras högre tjänstemannakompetens.»

De av kommissionen antydda svårigheterna att under nuvarande
förhållanden kunna särskilt för tekniska befattningar av mera ansvarsfull
art förvärva och där bibehålla dugliga personer synas mig tillfullo
motivera de föreslagna förhöjningarna för ifrågavarande befattningshavare.

Vad kommissionen anfört i fråga om bokhållarbefattningarna vid
statens vattenfallsverk synes mig ådagalägga, att avlöningarna för dessa
blivit lämpligen avvägda i kommissionens förslag.

Kontrollör, kassör, revisor och kontrollinspektor ävensom kanalinspektör
av 2:a graden tillhöra enligt gällande avlöningsreglemente eu
och samma avlöningsgrupp och åtnjuta en fast begynnelseavlöning av
3,000 kronor med förhöjningar till 3,400, 3,800 och 4,200 kronor.

Samtliga dessa befattningshavare, undantagandes kanalinspektor av
2:a graden, hava synts kommissionen böra komma i åtnjutande av förhöjning,
motsvarande eu avlöningsklass, och sålunda erhålla en begynnelseavlöning
av 3,400 kronor och en slutavlöning av 4,600 kronor
eller samma fasta avlöning, som nu är bestämd för kanalinspektor av
l:a graden. Med den sålunda exempelvis för kontrollör vid statens
vattenfallsverk föreslagna avlöningen skulle, eldigt vad kommissionen
påpekar, denne befattningshavare komma att ställas i en mellangrad
mellan kontrollör och förste kontrollör vid postverket, respektive kontrollör
av 2:a och l:a lönegraden vid telegrafverket med de av kommissionen
för dessa tjänstemän ifrågasatta avlöningarna,.

Beträffande kanalinspektorer av 2:a och l:a graden har kommissionen
däremot icke ansett sig kunna i vidare mån, än vad som
skulle bliva en följd av utsträckningen av rätten till ortstillägg, föreslå
någon förhöjning av nu till dem utgående avlöningar, till denna
sin uppfattning förklarar sig kommissionen hava kommit efter företagna
undersökningar vid särskilda kanalstationer rörande dessa tjänstemäns
åligganden och deras med befattningarna förenade ansvar. I fråga

Kungl. Maj ds nåd. proposition Kr 384.

om dessa tjänster, vilka enligt kommissionens mening icke kräva någon ''
högre teoretisk utbildning, har det nämligen synts kommissionen, som
om de i varje fall icke kunna ställas framför stationsföreståndarbefattmngar
å medelstora stationer vid statens järnvägar. I)å till kanalinspektorer
nu utgående avlöningar icke understiga vad kommissionen
föreslagit för dylika föreståndarbefattningar, har kommissionen ansett
kanalinspektorerna böra bibehållas vid sina nuvarande fasta avlöningsbelopp.

Vattenfallsstyrelsen, som ansett att kommissionen icke tillbörligt Vattenfaiisuppskattat
det arbete och det ansvar, som påvilar kanalinspektorerna, styrelsen
har hemställt om höjning även av dessa befattningshavares fasta avlöning.

För egen del anser jag mig böra ansluta mig till kommissionens för- i eparteslag
jämväl i fråga om kanalinspektorerna, Med allt erkännande av kanal- mentschefeninspektörernas
verksamhet har jag nämligen icke kunnat undgå att
giva kommissionen rätt därutinnan, att kanalinspektorsbefattningarna
icke kunna ställas framför stationsföreståndartjänster å medelstora
stationer vid statens järnvägar. Med de avlöningar, som enligt det
förut denna dag av mig framlagda förslaget skulle utgå å sistnämnda
stationsföreståndarbefattningar, lärer det fördenskull icke vara möjligt
att utan frångående av grunderna för den provisoriska regleringen
tillerkänna kanalinspektorerna högre avlöning än kommissionen tänkt
sig. Mot kommissionens förslag beträffande Övriga nu ifrågavarande
befattningshavare har jag icke heller något att erinra.

Innan jag fortsätter behandlingen av kommissionens förslag be- Vissa ingcnträffande
avlöningen till Övriga befattningshavare, torde jag få framlägga
till provning frågan om ändrad tjänsteställning för distriktsingenjören
vid Trollhätte kraftverks huvudstation samt kanalinffeniören
vid Trollhätte kanalverk.

Uti sin förenämnda skrivelse den 12 mars 1918 har vatten- Vattenfaiufallsstyrelsen
nämligen föreslagit, att distriktsingenjören vid huvudsta- styrelsei1-tionen i Trollhättan samt kanalingenjören måtte hänföras till en högre
avlöningsgrupp än de nu intaga.

I sådant hänseende har styrelsen anfört följande:

Enligt gällande avlöningsreglemente vore befattningen såsom
distriktsingenjör vid huvudstationen vid Trollhätte kraftverk lägre av -

16 Kungi. Majds nåd. proposition Kr 384.

* lönad än befattning såsom distriktsingenjör utom huvudstation. Avsättningen
av elektrisk energi inom Trollhättedistriktet och särskilt å
industriområdet vid Stallbacka hade emellertid numera tagit en betydligt
större omfattning än som hade kunnat förutses vid tidpunkten för
avlöningsreglementets fastställande. Det arbete, som åligger distriktsingenjören
i Trollhättan, hade därigenom blivit väsentligt mera kiavande
och så viktigt för kraftverket, att ifrågavarande befattning nu
måste anses fullt jämförlig med de övriga distriktsingenjörsbefattningarna
och följaktligen borde avlönas lika som dessa.

Vid Trollhätte kanalverk funnes i avlöningsreglementet upptagen
en kanalingenjörsbefattning med samma fasta avlöning som stadgats
för distriktsingenjör vid huvudstationen vid Trollhätte kraftverk, d. v. s.
lägst 4,200 och högst 5,500 kronor, under det att samtliga övriga
ordinarie ingenjörer vid statens vattenfallsverk, utom överingenjörerna,
hade i fast avlöning lägst 4,600 och högst 6,000 kronor. Arbetsbördan
för den högre tekniska personalen vid kanalverket hade emellertid
på senaste tiden vuxit betydligt, dels genom upplåtandet för trafik
av kanalen i dess ombyggda skick, dels på grund av den synnerligen
kraftiga utvecklingen av industri- och egnahemsområdena vid Trollhättan,
vilkas förvaltning och utrustande med vägar, avloppsledningar,
järnvägsspår m. m. ombesörjdes av kanalverkets personal. Då härtill
komme, att kanalingenjören skulle vara överingenjörens närmaste man
och ställföreträdare, funne styrelsen ifrågavarande befattning numera
vara så ansvarsfull och krävande, att den borde i avlöningshänseende
jämställas med överingenjörsassistent- och driftingenjörsbefattningarna
vid kraftverket.

Departe- Då nuvarande avlöningar till distriktsingeujören vid huvudstationen

mentschefen. . Trollhättan samt till kanalingenjören på sin tid bestämdes, antogos
dessa befattningshavare icke kunna i tjänsteställning jämställas med
övriga nu omförmälda ingenjörer utan bestämdes avlöningen för de
förra något lägre än dessa senare. Såsom framgår av vattenfallsstyrelsens
föreliggande framställning, hava emellertid förhallandena utvecklat
sig därhän, att i avseende å såväl omfattningen av tjänsteåligganden
som det med befattningarna förenade ansvar distriktsingenjören
i Trollhättan och kanalingenjören numera erhållit en väsentligt
mera krävande ställning än som tidigare kunnat förutses.

Vid nu angivna förhållande och då kommissionen i förberörda
utlåtande den 6 april 1918 förklarat sig icke vilja motsätta sig styrelsens
ifrågavarande förslag, har jag ansett mig böra tillstyrka, att

Kungl. Maj:ts nåd. proposition Nr 384.

distriktsingenmr vid huvudstation och kanalingenjör må hänföras till
samma avlöningsgrupp som överingenjörsassistent, driftingenjör och
distriktsingenjör utom huvudstation.

För att nu övergå till frågan om själva avlöningsbeloppen för
hithörande tjänstemän må erinras, att de fasta avlöningarna för närvarande
utgöra

för kanalingenjör, distriktsingenjör vid huvudstation 4,200 kronor
med förhöjningar till 4,600, 5,000 och 5,500 kronor samt

för överingenjörsassistent, driftingenjör och distriktsingenjör utom
huvudstation, med vilka jämväl kontorschefen likställts, 4,600 kronor med
förhöjningar till 5,000, 5,500 och 6,000 kronor;

och gäller för samtliga ifrågavarande tjänstemän, att förhöjningarna
inträda efter respektive 5, 10 och 15 år.

Då jag nu går att redogöra för kommissionens förslag beträffande
avlöningarna till dessa befattningshavare, tillåter jag mig dock förutskicka
den anmärkningen, att kommissionen vid avgivandet av sitt betänkande
utgick från den förutsättningen att distriktsingenjör vid huvudstation
och kanalingenjör fortfarande skulle bibehållas i en lägre avlöningsgrupp
än de övriga ifrågavarande ingenjörerna.

Kommissionen yttrar rörande de nu omhandlade tjänstemännen
uti betänkandet följande:

»Då ifrågavarande befattningshavare torde, vad slutavlöningarna
angår, få anses redan vid avlöningsreglementets fastställande blivit jämförelsevis
väl tillgodosedda, har kommissionen icke för det närvarande
tilltrott sig att i avseende å dessa slutavlöningar ifrågasätta någon
uppflyttning till högre avlöningsklasser. Genom den föreslagna utsträckningen
av dyrortstillägget att omfatta jämväl dessa tjänstemän, skulle
emellertid de befattningshavare, som äro placerade på dyrort, komma
i åtnjutande av avlöningsförbättring med 300 respektive 450 kronor,
allt efter ortens dyrhetsförhållanden. Men om också dessa tjänstemän
skulle kunna bibehållas vid sina nuvarande fasta slutavlöningar, är dock
att framhålla svårigheten att kunna tillgodose statens vattenfallsverks
behov av väl kvalificerad ingenjörspersonal. I fråga om dylik personal
gäller nämligen detsamma som förut är sagt angående montörer m. fl.,
nämligen att stark konkurrens med den enskilda industrien råder om
duglig tekniskt utbildad personal, vilket haft till följd att flere befattningshavare
vid statens vattenfallsverk lämnat sina anställningar vid
verket för att övergå till högi’e avlönade befattningar i enskild tjänst.

Då härvidlag särskilt de begynnelseavlöningar, som kunna erbjudas
Bihang till riksdagens protokoll 1818. 1 saml. 344 käft. (Nr 384.) 3

Avlöningen
till kanalingenjör,

distriktsingenjör,
överingenjörsassistent,
driftingenjör
och
kontorschef.

Kommissio nen.

Departe mentschefen.

Överingenjören

vid Tr.llhätte
kanalverk.

18 Kungi. Maj:ts nåd. proposition Nr 384.

vederbörande, torde vara av betydelse, har kommissionen ansett sig
böra föreslå, att de nuvarande inom vardera gruppen bestämda lägsta avlöningsklasserna
å respektive 4,200 och 4,600 kronor må borttagas och
sålunda de fasta begynnelseavlöningarna i stället bliva respektive 4,600
och 5,000 kronor. En följd härav skulle ock bliva, att slutavlöningen
komme att uppnås redan efter 10 år, i stället för, såsom nu är förhållandet,
först efter 15 år.

Det torde i detta sammanhang böra framhållas, att kommissionen
förutsätter, att fortfarande skola utgå de särskilda arvoden, som redan
nu äro tillerkända driftingenjörer, som tjänstgöra såsom driftchefer
vid Västerås ångkraftstation samt Älvkarleby och Porjus kraftverk,
nämligen 1,000 kronor vid vartdera av de två förra verken samt 2,000
kronor vid det sistnämnda.»

Uti utlåtandet den 6 april 1918 har emellertid kommissionen såsom
eu följd av den ifrågasatta sammanslagningen av de bägge avlöningsgrupperna
framhållit, att den för den högre gruppen föreslagna avlöningsskalan
5,000, 5,500 och 6,000 kronor jämväl borde gälla distriktsingenjör
vid huvudstation och kanalingenjör.

För samtliga de nu ifrågavarande ingenjörerna, nämligen kanalingenjör,
distriktsingenjör såväl vid huvudstation som utom huvudstation,
överingenjörsassistent och driftingenjör, ävensom för kontorschefen
synes mig, i anslutning till vad kommissionen ifrågasatt, den
fasta begynnelseavlöningen vid den provisoriska löneregleringen kunna
bestämmas till 5,000 kronor, vilken avlöning skulle höjas till 5,500
kronor efter fem år och till 6,000 kronor efter tio år. Genom den
sålunda föreslagna förhöjningen av begynnelseavlöningen är det att hoppas,
att staten må erhålla i någon mån ökade möjligheter att i konkurrensen
med den enskilda industrin kunna i sin tjänst förvärva dugliga
ingenjörer. Som emellertid de avlöningar, staten även i sådant fall kan
erbjuda, i allmänhet högst väsentligt understiga de avlöningsförmåner
personer med mera framstående förmåga kunna betinga sig i enskild
tjänst, torde det särskilt beträffande de nu ifrågavarande befattningshavarna
vara nödvändigt att kunna i vissa fall tilldela vederbörande en
högre avlöning inom den sålunda föreslagna avlöningsskalan än som enligt
vanliga regler borde utgå. Till denna fråga återkommer jag i det följande.

Överingenjören vid Trollhätte kanalverk åtnjuter för närvarande en
fast avlöning av 6,000 kronor med förhöjning efter 5 år till 6,500
kronor och efter 10 år till 7,000 kronor.

Kungl. Maj. ts nåd. proposition Nr 384.

Enligt vad kommissionen i betänkandet föreslagit, skulle begynnelseavlöningen
höjas en avlöningsklass och sålunda utgå med 6,500
kronor. Den nuvarande fasta slutavlöningen 7,000 kronor synes dock
kommissionen kunna bibehållas. I detta hänseende erinrar kommissionen,
att slutavlöningen för linjedirektör vid telegrafverket och postdirektör
å orter med 10 procent dyrortstillägg enligt kommissionens förslag
skulle bliva 8,800 kronor eller samma belopp, vartill ifrågavarande överingenjörs
avlöning, med inberäknande av hyresersättning 1,500 kronor
samt nu ifrågasatt ortstillägg å 300 kronor, skulle komma att uppgå.

Vattenfallsstyrelsen jämför överingenjören vid Trollhätte kanalverk
med ban-, maskin- och trafikdirektörer vid statens järnvägar och
hemställer, att den fasta avlöningen måtte bestämmas till skalan
6,500, 7,000 och 7,500 kronor, varvid alltså slutavlöningen skulle uppnås
efter tio år.

Enligt vad av det sagda framgår hava olika meningar gjorts
gällande i fråga om de befattningar inom andra verk, med vilka överingenjörstjänsten
vid Trollhätte kanalverk må böra jämföras. Då jag
icke ännu härutinnan kunnat bilda mig någon bestämd uppfattning,
har jag, för att icke en mera definitiv lönereglering må föregripas,
ansett mig böra förorda kommissionens förslag beträffande denne överingenjör,
vilket förslag innefattar den lägre slutavlöningen. Den fasta
avlöningen skulle alltså bliva 6,500 kronor med förhöjning efter fem
år till 7,000 kronor.

Av följande tablå framgå beloppen av nuvarande samt av mig
nu föreslagna begynnelse- och slutavlöningar å billigaste och dyraste
ort för tjänstemän vid statens vattenfallsverk, undantagandes överingenjören
vid Trollhätte kraftverk, till vilken jag strax får tillfälle
att återkomma.

Kommissio nen.

Vattenfalls styrelsen.

Departe ■
mentschefen.

Tablå över
nuvarande
och av de•
partimentschefen
föreslagna
avlöningar.

Kungl. Maj:ts nåd. proposition Nr 384.

Tablå

över nuvarande och föreslagna avlöningar.

Sammanlagda beloppet av fast avlöning och bostadsersättning samt, i förekommande fall,
dyrortstillägg dels å ort med 20 % bostadsersättning och dels å ort med 30 % bostadsersättning
iämte 15 % dyrortstillägg dock utan hänsyn till det för Porjus bestämda minimibeloppet av dyrortstillägg.
(Summorna inom parentes beteckna avlöningens sammanlagda belopp med inräknande
av de vid 1917 års riksdag beviljade tillfälliga lönetillägg.)

Befattning

jÖveringenjör vid kanalverk
Överingenjörsassistent, drift
ingenjör, distriktsingenjöi
utom huvudstation, kontors

chef ..........................

Kanalingenjör, distriktsingeu

jör vid huvudstation........

Kanalinspektor av l:a graden
» » 2:a »

Kontrollör, kassör, revisor och
kontrollinspektor ...
Driftveikmästare, instrumentmakare
...................

Bokhållare av l:a graden
» » 2:a »

i övermontör, stationsmästare
iReparationsmästare, maski j

nist av l:a graden......

Befälhavare å bogserbåt
Förman av l:a graden
Montör.......................

Maskinist av 2:a graden
Förman av 2:a graden. ..
Kontorsskrivare, kvinnlig.
Förman av 3:e graden ...

Maskinskötare .............

Vakt.........................

Nuvarande avlöningsbelopp	: ..... '' : ■ ---- ’ ’ I Av departementschefen föreslagna avlöningsbelopp
\| Billigasto ort	Dyraste ort (annan än Porjus)	Billigaste ort \|	Dyraste ort (annan än Porjus) (
Begyn- nelse- avlöning	Slut- avlöning	Begyn- \| nel se-avlöning	Slut- avlöning	Begyn- j nelse-avlöning j	Slut- avlöning	Begyn- ! nelse-avlöning	Slut- avlöning
7,200	8,400	7,500	8,500 1	7,800 * 1	8,400	8,450 ’	8,950
5,520	7,200	5,980	7,500	6,000	7,200	6,950	7,950
5,040	6,600	5,460	7,000	6,000	7,200	6,950	7,950
4,080	5,520	4.420	5,980	4,080	5,520	4,870	6,430
3,600	5,040	3,900	5,460	3,600	5,040	4,350	5,910
3,600	O — © lO	3,900	5,460	4,080	5,520	4,870	6,430
2,880	4,080	3,480	4.930	3,240	4,560	3,915	5,390
2,520	3,600	3,045	4,350	2,880	4,080	3,480	4,870
2,160	3,240	2,610	3,915	. 2,340	3,600	2,828	4,350
1,980	2,880	2,393	3,480	2,160	3,240	2,610	3,915
1,656	2,340	2,001	2,828	1,980	2,880	2,393	3,480
1,656	2,340	2,001	2,828	1,800	2,520	2,175	3,045 3,045
1,512 (1,656)	2,160 (2,304)	1.827 (1,983)	2,610 (2,766)	1,800	2,520	2,175
1.368 (1,512)	1,980 (2,124)	1,653 (1,809)	2,393 (2,549)	1,710	2,340	2,066	2,828
1,368 (1,464)	1,980	1,653 (1,757)	2,393	1,710	2,340	2,066	2,828
1,368 (1,464)	1,980	1,653 (1,757)	2,393	1,620	2,160	1,958	2,565
1,224 (1,344)	1,800	1,479 (1,609)	2,175	1,620-	2,160	1,958	2,610
1,152 (1,284)	1,656	1,392 (1,535)	2,001	1,620	2,160	1,958	2,610
1,080 (1,224)	1,512 (1,584)	1,305 (1,461)	1,827 (1,905)	1,530	1,980	j 1,849	2,393

Anm. Enär åtskilliga grupper av befattningshavare icke äro placerade å orter av ovan angivna slag,
äro beträffande dessa grupper fleva av förestående siffror endast beräknade.

Kungl. Maj:ts nåd. proposition Nr 884.

I fråga om överingenjören vid Trollhätte kraftverk, som förordnas
allenast för viss tid och åtnjuter avlöning enligt särskilda grunder,
har kommissionen icke framlagt något förslag.

Uti förenämnda skrivelse den 6 april 1918 har emellertid vattenfallsstyrelsen
gjort framställning om uteslutande ur avlöningsreglementet
av nämnda överingenjörsbefattning och uppförande i stället av en befattning
såsom direktör vid statens kraftoerksförvaltning.

Styrelsens berörda framställning är av i huvudsak följande lydelse:

»Vattenfallsstyrelsen har för närvarande under utarbetande ett
förslag till omorganisation av sin och statens vattenfallsverks förvaltning,
betingad av den oerhört kraftiga utveckling denna förvaltning
undergått, särskilt i fråga om kraftverkens anläggning och drift. Detta
förslag kan dock av flera skäl ännu icke i sin helhet framläggas.

Särskilda omständigheter betinga emellertid att beträffande en
befattning, chefen för kraftverksförvaltningen, avlöningsförmånerna redan
nu bliva bestämda. Skulle så icke bliva förhållandet, kan nämligen
befaras, att den nuvarande innehavaren av befattningen, vilken visat
sig på ett utmärkt sätt fylla alla dess krav och vilken skulle bliva
synnerligen svår att ersätta, kommer att avgå till den privata företagsamheten.

Chefen för kraftverksförvaltningen eller, som han tidigare benämnts,
överingenjören vid vattenfallsstyrelsens elektrotekniska byrå handlägger
nämligen under vattenfallsairektören och vattenfallsstyrelsen alla ärenden,
som röra dels drift och underhåll av samtliga kraftverk med dess
vidsträckta kraftledningsnät, dels planläggning och utförande av såväl
den elektriska utrustningen av kraftstationerna som ock kraftledningar
och transformatorstationer. Han sköter jämväl närmast de vidlyftiga
och besvärliga underhandlingarna om leveranser av elektrisk energi
samt om inköp av vattenfall och samarbete med privata kraftkällor.

Före 1916 års ingång föll på bemälde överingenjörs lott icke de
ärenden, som röra Trollhätte kraftverk. vilka ärenden handlades av
överingenjören vid Trollhätte kraftverk direkt under vattenfallsdirektören
och vattenfallsstyrelsen. Det befanns emellertid för ernående av
enhetlighet lämpligt, att vid förutvarande innehavarens av överingenjörsbefattningen
vid Trollhätte kraftverk avgång vid årsskiftet 1915—16
förlägga alla kraftverksärenden under den i Stockholm anställda överingenjören
för elektrotekniska byrån (numera kraftverksförvaltningen),
en anordning, som visat sig synnerligen ändamålsenlig och även för
framtiden bör bibehållas.

Direktör
vid statens
kraftverksfbrvaltnmy Vattenfalls styrelsen.

Kungl■ Maj.-ts nåd. proposition Nr 384.

Befattningen som chef för kraftverksförvaltningen linnes icke upptagen
på stat, vadan innehavaren är endast tillfälligt anställd. För att
fastare binda befattningens dåvarande innehavare W. Borgquist vid
verket hemställde vattenfallsstyrelsen i underdånig skrivelse den 15
maj 1916, att Borgquist måtte förordnas till överingenjör vid Trollhätte
kraftverk enligt i gällande avlöningsreglemente för statens vattenfallsverk
stadgade bestämmelser, men anmälde tillika sin avsikt att tills
vidare bibehålla honom såsom överingenjör vid vattenfallsstyrelsens
elektrotekniska byrå i Stockholm, med skyldighet att i likhet med vad
från och med den 1 januari 1916 skett handlägga och föredraga jämväl
Trollhätte kraftverks ärenden. Med anledning härav hemställde vattenfallsstyrelsen
om bemyndigande att åt lämplig ingenjör uppdraga att
under den tid, Borgquist bleve av styrelsen förordnad att tjänstgöra
såsom överingenjör och chef för styrelsens elektrotekniska byrå, uppehålla
de med överingenjörsbefattningen vid Trollhätte kraftverk förenade
göromål mot det fixa arvode och de bestämmelser i övrigt, som i
kungl. brev den 27 oktober 1915 härför bestämts.

Genom kungl. brev den 26 maj 1916 bifölls denna vattenfallsstyrelsens
framställning och förordnades Borgquist att för en tid av
sex år, räknat från och med den 1 juli 1916, vara överingenjör vid
Trollhätte kraftverk med rätt för honom att åtnjuta det arvode och
de övriga förmåner, samma befattning enligt stat och författningar tillkommer,
men med skyldighet att vara underkastad de för avlöningsförmånernas
åtnjutande stadgade bestämmelser. I enlighet med vad
styrelsen i sin nyssnämnda skrivelse anmält, medgav styrelsen Borgquist
tjänstledighet från den 1 juli 1916 från nämnda överingenjörsbefattning
och förordnade honom att tills vidare vara överingenjör och chef
för styrelsens elektrotekniska byrå med åtnjutande av samma avlöningsförmåner
på extra stat, som han skulle åtnjutit, därest han
beklätt befattningen såsom överingenjör vid Trollhätte kraftverk. I
avvaktan på den definitiva fastställelsen av den nya organisationen
har vattenfallsstyrelsen i slutet av år 1916 beslutat att tills vidare
sammanföra de till statens'' vattenfallsverk hörande kraftverken till en
statens kraftverksförvaltning samt ombilda vattenfallsstyrelsens elektrotekniska
byrå till en centralavdelning inom samma förvaltning. Arvodet
för t. f. överingenjören vid Trollhätte kraftverk har på framställning
av vattenfallsstyrelsen genom kungl. brev av den 29 juni 1917 höjts
till 12,000 kronor jämte fri bostad samt ljus och värme.

Avlöningsförmånerna för överingenjören vid Trollhätte kraftverk
bestämdes av 1909 års riksdag med bifall till därom framlagd proposition

Kungl. Maj.ts nåd. proposition Nr 384.

nr 164. Därefter fastställdes av 1913 års riksdag avlöningsreglemente
för tjänstemän vid statens vattenfallsverk, vilket reglemente jämväl innehåller
avlöningsbestämmelser för överingenjören vid Trollhätte kraftverk
i huvudsaklig överensstämmelse med dem, som bestämdes år
1909.»

Vattenfallsstyrelsen återgiver härefter åtskilliga paragrafer i avlöningsreglementet,
som särskilt beröra denne överingenjör. Här må
allenast erinras om följande bestämmelser:

Överingenjören vid Trollhätte kraftverk äger såsom fast avlöning
uppbära årligt arvode av 8,000 kronor samt i stället för tjänstgöringspenningar
tantiem å nettovinsten av kraftverkets rörelse med 2,000
kronor, därest vinsten icke överstiger 200,000 kronor, samt ytterligare,
därest vinsten överstiger 200,000 kronor, med en halv procent å överskjutande
belopp, allt för år räknat. Tantiem utgår för året på en
gång, sedan årets bokslut blivit av vattenfallsstyrelsen godkänt, och
anses, där fördelning mellan olika tjänstförrättare skall ske, falla med
lika belopp på lika delar av året (§ 1).

Enligt § 10 må förmånen av fri bostad eller ersättning därför,
efter vattenfallsstyrelsens beprövande, tillkomma överingenjören vid
Trollhätte kraftverk, därvid ersättningsbeloppet skall beräknas till
1,500 kronor. Förmånen av fri bostad eller ersättning därför räknas
beträffande överingenjören vid Trollhätte kraftverk till arvodet.

Uti § 19 meddelas följande bestämmelser rörande pension åt överingenjören
vid Trollhätte kraftverk. Den, som minst 12 år innehaft
förordnande i nämnda egenskap eller på grund av olycksfall i tjänsten
tidigare bliver oförmögen till vidare tjänstgöring, är berättigad att i
pension uppbära 5,500 kronor för år. Om överingenjör, innan han
uppnår 12 tjänstår, antingen på grund av sjukdom befinnes oförmögen
till nöjaktig vidare tjänstgöring eller ock utan egen begäran nödgas
avgå från sin befattning, utan att på grund av tjänstefel hava förverkat
densamma, är han berättigad att i årlig pension uppbära 4,500
kronor, då avgången sker före eller vid 6 tjänstår, samt 5,000 kronor,
då avgången sker efter 6 men före 12 tjänstår. Pensionen utgår av
kraftverkets medel, och skall såsom pensionsavgift ett belopp av 302
kronor 50 öre årligen avdragas å det för överingenjören bestämda
arvodet eller, därest avgången sker av annan anledning än olycksfall
i tjänsten, den honom, intill dess han uppnått 65 år, tillkommande
pension.

Överingenjören vid Trollhätte kraftverk tillsättes genom förordnande
på viss tid av högst sex år (§ 20).

Kungl. Maj:ts nåd. proposition AV 384.

Vattenfallsstyrelsen anför vidare i sin underdåniga skrivelse följande:
»Tantiem har utgått med, respektive beräknats till följande belopp:

för år 1912
» » 1913

» » 1914

» » 1915

» » 1916

» » 1917

2,000 + 0

2,000 + 588:9 7

2,000 + 717:35

2,000 + 3,275: 07

2,000 + 6,888: 08

2,000 + 8,.561: 36.

Chefens för kraftverksförvaltningen avlöningsförmåner uppgå
sålunda för år 1917 till sammanlagt omkring 20,060 kronor på grund
av följande beräkning:

fast arvode			8,000: —
bostadsersättning			1,500: —
tantiem å nettoinkomst:	1 proc.	å 200,000: —	2,000: —
» » »	proc.	å 1.712,000: —	8,560: —
		Summa	20,060: —

Dessa avlöningsförmåner kunna visserligen, jämförda med hittills
tillämpade normer för statstjänstemän, anses vara ganska höga. Men
i själva verket äro de icke sådana, att de under nuvarande och kommande
tider kunna locka personer med framstående kvalifikationer
såsom teknici och affärsledare att kvarstanna respektive antaga befattningar,
som ställa så stora fordringar på kunskaper, arbetskraft och
omdöme som den ifrågavarande. Visserligen bör icke kunna sättas i
fråga att för närvarande för sådana statssysslor bestämma avlöningsförmåner,
vilka närma sig dem, som i privat tjänst utan tvekan
erbjudas, men å andra sidan blir det med säkerhet i längden omöjligt
att med framgång driva statens affärsverksamhet, om icke för dess
högre tekniska befattningar bestämmas avlöningsförmåner, som äro
väsentligt högre än de nuvarande. För den nu ifrågavarande befattningen
äro följande synpunkter särskilt att taga i beaktande.

Chefen för kraftverksförvaltningen har såsom förut framhållits
närmaste ledningen av Trollhätte, Porjus och Älvkarleby kraftverk med
dess vidlyftiga distributionsnät, vari jämväl ingår den stora ångkraftcentralen
i Västerås och torvfabrikationen i Västmanland. Kapitalvärdet
av dessa anläggningar uppgick vid 1917 års slut till cirka
89,000,000 kronor och är alltjämt i rask tillväxt, varjämte ytterligare
verk snart torde tillkomma. Till hans åtgöranden höra dels om -

Kungi. Maj:ts nåd. proposition Nr 384. '' 25

fattande inköp av niaterialier och maskiner, dels viktiga underhandlingar
om stora kraftleveranser, vid vilka ärendens behandling en
skicklig man kan på ett ögonblick för statsverket intjäna mer än hela
sin årslön. Särskilt må framhållas, att befattningen är av en för statstjänsten
säregen natur, i vad det gäller underhandlingar om kraftleveranser
och därmed sammanhängande spörsmål. Det gäller här icke
allenast att tillämpa vissa fastställda taxor. Sådana förekomma egentligen
endast beträffande strömleveranser för landsbygdens och vissa
kommuners behov. De ekonomiskt viktigaste uppgörelserna gälla industrier,
för vilka prisen måste göras beroende av många olika faktorer,
och vid dessa måste vederbörande underhandlare besitta ingående
kunskap om respektive industriers användningssätt för kraften,
deras förmåga att bära energiavgiften, deras utvecklingsmöjligheter m. m.
Det gäller jämväl att föreslå prisbestämningar, som särskilt lämpa sig
för avsättning av sekunda kraft, att begagna möjligheter till att så
att säga lagra förbrukningen i syfte att förekomma samtidig maximibelastning
på flera håll och i stället uppmuntra förbrukning under
sådana tider, då vattentillgången i respektive vattendrag är stor, att
träffa uppgörelser om samdrift med företag, vilka från egna kraftkällor
kunna under vissa perioder överföra ström i statens kraftnät m. m.
Dylika underhandlingar kräva alldeles särskilda förutsättningar hos
tjänstemannen i fråga, förutsättningar, vilka i regel icke behöva fyllas
av vanliga statstjänstemän.

Vid sådant förhållande anser vattenfallsstyrelsen det vara oundgängligen
nödvändigt att bereda chefen för kraftverksförvaltningen
möjlighet till större inkomster än dem, han nu åtnjuter.

Beträffande sättet, på vilket detta kan ske, vill vattenfallsstyrelsen
såsom sin åsikt framhålla, att den ändamålsenligaste utvägen synes
vara att bygga vidare på den konstruktion av avlöningsförmånerna,
vilken 1909 års riksdag utan synbar meningsskiljaktighet fann vara
lämplig för överingenjören vid Trollhätte kraftverk. Det torde nämligen
vara utsiktslöst att föreslå ett fixt arvode för en souschefsbefattning
av sådan storlek, som här måste komma i fråga. Däremot borde
det rimligtvis icke böra möta motstånd att fortfarande tillämpa tantiemprincipen
för en tjänsteman, vars verksamhet har en så betydande inverkan
på kraftverkens avkastning, i synnerhet som det ju icke kan
bliva fråga om annat än att tantiemen bestämmes till en mycket
blygsam del av nettoinkomsten. Det må vidare framhållas, att, eftersom
chefen för kraftverksförvaltningen har ledningen av ej allenast
Bihang till riksdagens protokoll 1918. 1 sand,. 344 höft. (Nr 384.) 4

Kungl. Maj:ts nåd. proposition Nr 384.

Trollhätte utan även övriga statens kraftverk, det måste anses följdriktigast,
om inkomsten av dessa verk även influerade på tantiemen.

Med hänsyn härtill borde enligt vattenfallsstyrelsens mening chefen
för kraftverksförvaltningen tillerkännas följande avlöningsförmåner:

fast arvode .............................................................................. 8,000 kronor,

bostadsersättning ..................................................................... 1,500 »

tantiem å årliga nettoinkomsten av statens kraftverksrörelse med 1
procent å 200,000 kronor
samt med V2 procent å återstoden.

Då nettovinsten numera icke kan tänkas komma att understiga

200,000 kronor, synes det emellertid vara lämpligt att vidtaga den förenklingen,
att tantiemen beräknas till Va procent å hela nettovinsten,
och att i stället det fasta arvodet höjes med 1,000 kronor till 9,000
kronor. Den totala avlöningen blir tydligen densamma enligt dessa
båda alternativ.

En sådan ökning i avlöningsförmåner, som ovan föreslagits, är
givetvis fullt motiverad av den utveckling, motsvarande rörelse undergått.
Om det ansågs riktigt att'' år 1909, då det sammanlagda värdet
av de anläggningar, som stodo under överingenjörens vid Trollhätte
kraftverk närmaste ledning, utgjorde cirka 28,000,000 kronor, bestämma
avlöningsförmånerna sådana de hittills utgått, måste det befinnas skäligt
att nu, då motsvarande värde utgör 89,000,000 kronor och i synnerligen
rask takt ytterligare ökas, medgiva en måttlig ökning av nyssnämnda
avlöningsförmåner, i all synnerhet om hänsyn tages till den
permanenta minskning, penningvärdet med all sannolikhet kommer att
undergå. I fråga om det belopp, till vilket tantiemen, beräknad på
sätt vattenfallsstyrelsen föreslagit, kan komma att uppgå under den
närmaste tiden, får vattenfallsstyrelsen anföra följande.

Under år 1917 utgjorde sammanlagda nettovinsten vid Trollhätte,
Porjus och Älvkarleby kraftverk cirka 2,400,000 kronor. Kraftavsättningen
var

vid Trollhätte kraftverk ........................... 68,0-00 kilowatt,

» Porjus » ......................... 27,000 »

» Älvkarleby » ......................... 45,000 »

Summa 140,000 kilowatt.

Kungl. Maj:ts nåd. proposition Nr 384.

Under tiden intill år 1925 torde kraftavsättningen komma att ökas

vid Trollhätte kraftverk med............. 60,000 kilowatt,

» Porjus » » .................. 25,000 »

» Älvkarleby » » .................. 20,000 »

Summa 105,000 kilowatt.

Det är vanskligt att bedöma, huru stor nettovinsten vid denna
nya kraftavsättning kan bliva. I allmänhet kan sägas, att kostnaderna
för alla nybyggnader betydligt ökats, och att kraften från de anläggningar,
vilka nu utföras, kommer att utnyttjas under en tid, då penningvärdet
är högre än det nuvarande, vilket givetvis verkar begränsande
på vinstmöjligheterna. Vidare komma kostnaderna för personal
och förbrukningsmaterial att väsentligt stegras. Slutligen bör beträffande
Trollhätte kraftverk anföras, att en väsentlig del av den kraft,
som erhålles från tredje utbyggnaden, utgöres av sekunda kraft, samt
att självkostnaden för kraften från Lilla Edet, med hänsyn till utbyggnadernas
dyrbarhet och det höga vattenfallsvärdet, blir mer än dubbelt
så hög som motsvarande kostnad för kraften vid Trollhättan. Å andra
sidan kan man påräkna högre kraftpris än förut. Då hänsyn tages
till alla dessa faktorer, synes det lämpligt att räkna med högst cirka
80 procent av den vinst per kilowatt och år, som ernåtts å den hittills
i anspråk tagna kraften.

Under sådana förhållanden skulle nettovinsten vid de tre nämnda
kraftverken efter ökning av kraftavsättningen till 245,000 kilowatt
bliva 2,400,000 + 1,440,000 = 3,840,000 kronor. För år 1919 kan nettovinsten
beräknas till 2,800,000 kronor. Tantiemen skulle då under
perioden från och med 1919 till och med 1924 stiga från 14,000 kronor
år 1919 till 19,000 kronor år 1924, och sammanlagda avlöningsförmånerna
för sistnämnda år skulle bliva 29,500 kronor, ett belopp, som
i betraktande av den vittomfattande affärsverksamhet här är i fråga
ej kan anses för högt.

Det erfordras emellertid en livlig utveckling av kraftavsättningen
för att denna ökning verkligen skall komma till stånd. Skulle nämnda
utveckling utebliva, försämras givetvis resultatet i motsvarande mån.

I beräkningen har medtagits såväl Lilla Edet-stationen som Motalastationen,
vilken senare hänförts till Älvkarleby kraftverk. Däremot
har någon hänsyn icke tagits till de kraftanläggningar, som torde tillkomma
vid Harsprånget, Umeå och Indalsälven, enär dessa icke torde
kunna bliva driftfärdiga förrän omkring år 1923 och näppeligen lämna
någon nettovinst förrän något år därefter.

Kungl. Majds nåd. proposition Nr 384.

Förordnandet borde givas på 6 år i sänder, och även övriga bestämmelser
borde sättas i huvudsak lika med dem, som i gällande avlöningsreglemente
för statens vattenfallsverk stadgats i avseende på
överingenjörsbefattningen vid Trollhätte kraftverk. Emellertid återfinnes
under § 6 mom. l:o) i nämnda reglemente den föreskriften, att,
därest någon del av avlöningen utgår i form av tantiem, tjänstemannen
är underkastad den reglering härav, som kan varda i vederbörlig ordning
bestämd. Det synes vattenfallsstyrelsen som om en sådan reglering
icke borde få förekomma annat än i sammanhang med nytt förordnande.
Kan nämligen tantiemen utan vidare omregleras när som helst,
åstadkommes för befattningshavaren ett osäkerhetstillstånd, som kan
menligt inverka på möjligheterna att anställa den mest kvalificerade.
I avseende på sättet för nettoinkomstens beräkning vill styrelsen framhålla,
att eftersom under den närmaste framtiden flera statens kraftverk
torde komma att sättas igång, vilka till en första början tilläventyrs
icke komma att bliva räntegivande, från den för tantiemberäkningen
grundläggande nettoinkomsten icke borde avdragas eventuell
förlust på dylika kraftverk, men att å andra sidan det kapitalvärde,
på vilket ränta skall beräknas, borde innefatta även ränteförlusterna
under icke blott dessa kraftverks byggnadstid utan även under den
tid, som förflyter till dess verken bliva räntabla. Räntan skulle därvid
såsom hittills beräknas efter den ränteutgift, som genom medlens utbetalande
åsamkas riksgäldskontoret.

För uppförande av chefsbefattningen vid kraftverksförvaltningen
på ordinarie stat erfordras, att avlöningsreglementet för tjänstemän vid
statens vattenfallsverk ändras. Därvid böra bestämmelserna rörande
överingenjörsbefattningen vid Trollhätte kraftverk utgå och ersättas
med motsvarande bestämmelser beträffande chefen för statens kraftverksförvaltning.
Den lokala förvaltningen av trollhätte kraftverk bör
i så fall fortfarande, liksom under senaste tiden, förestås av någon på
extra stat uppförd befattningshavare, intill dess den nya organisationen
blivit fastställd.

Den tjänsteman, som skall förestå den lokala förvaltningen av
Trollhätte kraftverk, bör enligt vattenfallsstyrelsens mening jämväl under
den nya organisationen benämnas överingenjör. Med hänsyn härtill
kan chefen för kraftverksförvaltningen icke lämpligen benämnas överingenjör,
vilken benämning för övrigt icke fullt motsvarar denna befattnings
karaktär. Enligt vattenfallsstyrelsens mening kan ifrågavarande
befattningshavare, vilken bör hava överdirektörs tjänsteställning, lämpligen
benämnas direktör vid statens kraftverksförvaltning.

Kungl. Maj:ts nåd,, proposition AV 384.

Med hänsyn till den tjänsteställning och de avlöningsförmåner,
som sålunda skulle tillkomma direktören vid statens kraftverksförvaltning,
torde den honom tillkommande pensionen böra sättas något
högre än vad nu är bestämt för överingenjör vid Trollhätte kraftverk.
För sistnämnde befattningshavare utgår pensionen under olika förutsättningar
med respektive 4,500, 5,000 eller 5,500 kronor. För direktör
vid statens kraftverksförvaltning synes pensionen lämpligen bära under
motsvarande förutsättningar utgå med respektive 5,000, 5,500 eller

6,000 kronor.»

I anslutning till vad sålunda anförts har vattenfallsstyrelsen framlagt
förslag till vissa ändringar i avlöningsreglementet för tjänstemän
vid statens vattenfallsverk.

Vattenfallsstyrelsens föreliggande förslag avser uppförande i avlöningsreglementet
av befattningen såsom direktör vid statens kraftverksförvaltning.

Ifrågavarande tjänsteman, vilken för närvarande benämnes chef för
kraftverksförvaltningen och avlönas allenast å extra stat, har en synnerligen
krävande och avsvarsfull ställning. Honom åligger sålunda att under
vattenfallsstyrelsen handlägga alla ärenden, som röra drift och underhåll
av samtliga kraftverk med ledningsnät, ävensom frågor angående
planläggning och utförande av kraftstationernas elektriska utrustning
jämte tillhörande kraftledningar och understationer. Till hans åligganden
höra jämväl de omfattande underhandlingarna om leveranser
av elektrisk energi samt om inköp för statens räkning av ytterligare
vattenfall ävensom beträffande samarbete med privata kraftanläggningar.

Bland de kraftverk, vilka sålunda äro underställda ifrågavarande
tjänsteman, är sedan ingången av år 1916 jämväl Trollhätte kraftverk.
Dessförinnan hade överingenjören vid Trollhätte kraftverk i viss mån
samma åligganden beträffande detta särskilda verk, som numera tillkomma
chefen för kraftverksförvaltningen i fråga om samtliga kraftverk.
Den nuvarande innehavaren av sistnämnda chefsbefattning har
ock förordnats att för en tid av sex år, räknat från och med den 1
juli 1916, vara överingenjör vid Trollhätte kraftverk, men uppehåller
tills vidare chefsbefattningen i fråga mot åtnjutande av samma avlöningsförmåner
å extra stat, som han skulle hava åtnjutit, därest han bestritt
nyss omförmälda överingenjörstjänst.

I sistnämnda tjänst är han enligt avlöningsreglementet berättigad
till fast avlöning av 8,000 kronor samt i stället för tjänstgöringspen -

Departementschefen.

Kungl. Maj:ts nåd. proposition Nr S84-.

ningar tantiem å nettoinkomsten av Trollhätte kraftverks rörelse efter
vissa i avlöningsreglementet angivna grunder.

Att märka är, att samma avlöningsförmåner, som på sin tid ansågos
böra tillförsäkras överingenjören vid ett av kraftverken, sålunda
utan någon förhöjning utgå till chefen för samtliga verk tillhörande
statens kraftverksförvaltning.

Jag tillåter mig framhålla, att i närvarande stund värdet av de
till Trollhätte kraftverk hörande anläggningar utgör allenast omkring
hälften av sammanlagda värdet av de anläggningar, som ingå uti kraftverksförvaltningen.

Vattenfallsstyrelsen föreslår nu, att chefen för kraftverksförvaltningen
eller såsom han hädanefter skulle benämnas, direktören vid
statens kraftverksförvaltning, skulle utöver nu utgående avlöningsförmåner
erhålla tantiem å nettovinsten jämväl av övriga honom underställda
kraftverk.

En avlöning, beräknad efter sådana grunder, skulle visserligen
komma att uppgå till väsentligt högre belopp än som i allmänhet
plägar åtnjutas i statstjänst. Ifrågavarande tjänstemans verksamhet
har emellertid, såsom vattenfallsstyrelsen närmare utvecklat, en avsevärd
inverkan på kraftverkens avkastning. Då man för en så krävande befattning
måste hava tillgång till en verkligt dugande förmåga, anser
jag det vara oundgängligt, att avlöningen icke tillmätes alltför knappt
i jämförelse med de avlöningar, som inom enskild verksamhet erbjudas
även för befattningar av långt mindre betydenhet.

Jag anser mig fördenskull kunna, i anslutning till vad vattenfallsstyrelsen
i sådant hänseende föreslagit, tillstyrka, att direktören vid statens
kraftverksförvaltning må såsom fast avlöning uppbära årligt arvode av

9,000 kronor samt i stället för tjänstgöringspenningar tantiem med en
halv procent å nettovinsten av statens kraftverksrörelse för år räknat.

Härvid må uppmärksammas, att den ifrågasatta höjningen av
arvodet med 1,000 kronor i jämförelse med vad överingenjören vid
Trollhätte kraftverk enligt nu gällande avlöningsreglemente äger åtnjuta
i sådant hänseende, jämnt uppväges av den lägre procentsats, som
föreslagits för beräknande av tantiem å den del av vinsten, som icke
överstiger 200,000 kronor.

Vidkommande de av styrelsen i övrigt föreslagna grunderna för
avlöningens beräknande har jag icke heller funnit något att erinra.

I likhet med vad som nu gäller för överingenjören vid Trollhätte
kraftverk, torde förordnande å direktörsbefattningen böra givas för sex
år i sänder.

Kungl. Maj:ts nåd. proposition Nr 384.

Den av styrelsen föreslagna pensionen för den nu ifrågavarande
befattningshavaren synes mig lämpligt avvägd och torde alltså böra
utgå efter följande grunder.

Direktör, vilken minst 12 år innehaft förordnande i nämnda
egenskap eller på grund av olycksfall i tjänsten tidigare bliver oförmögen
till vidare tjänstgöring, är berättigad att i pension uppbära

6,000 kronor. Om direktör innan han uppnår 12 tjänstår, antingen
på grund av sjukdom befinnes oförmögen till vidare nöjaktig tjänstgöring
eller ock utan egen begäran nödgas avgå från sin befattning, utan
att på grund av tjänstefel hava förverkat densamma, är han berättigad
att i årlig pension uppbära 5,000 kronor, då avgången sker före eller
vid 6 tjänstår, samt 5,500 kronor, då avgången sker efter 6 men före
12 tjänstår. Pensionen utgår av statens kraftverks medel, och skall
såsom pensionsavgift ett belopp av 360 kronor årligen avdragas å det
för direktören bestämda arvodet eller, därest avgången sker av annan
anledning än olycksfall i tjänsten, den honom, intill dess han uppnått
65 år, tillkommande pension.

I sammanhang med uppförande av ifrågavarande direktörsbefattning
i avlöningsreglementet böra bestämmelserna rörande tjänsten
såsom överingenjör vid Trollhätte kraftverk utgå ur samma reglemente.
För skötseln av den lokala förvaltningen av Trollhätte kraftverk skulle
finnas eu å extra stat anställd befattningshavare, intill dess ny fullständig
omorganisation av statens vattenfallsverk kan komma att
genomföras.

I skrivelsen den 12 mars 1918 har vattenfallsstyrelsen gjort
framställning i fråga om tjänstårsberäkning för vissa tjänstemän vid
Porjus kraftverk.

Styrelsen har i sådant hänseende anfört följande:

»Genom nådig kungörelse den 18 juni 1915 fastställdes vissa
ändringar i avlöningsreglementet för tjänstemän vid statens vattenfallsverk,
varigenom nämnda reglemente blev tillämpligt jämväl å befattningshavare
vid Porjus och Älvkarleby kraftverk. Denna kungörelse
trädde i kraft den 1 januari 1916. Emellertid började driften vid
Poijus kraftverk redan under senare delen av år 1914, och genom
nådigt brev den 31 december 1914 fastställde Eders Kungl. Maj:t provisorisk
avlöningsstat för år 1915 för personalen vid Porjus kraftverk.
Det synes därför vara rimligt, att de tjänstemän, som vid 1916 års
ingång tillträdde genom nyssnämnda kungörelse nyinrättade tjänster
vid statens vattensfallsverk, få i fråga om uppflyttning i högre avlö -

Tjänstårsberäkniny
för
vissa tjänsteman
vid Porjus
kraftverk.

(Avlöningsreglementet

8 5, l:o.)

Vattenfalls styrelsen.

Kungl. Maj ds nåd. proposition Nr 384.

ningsklass från och med år 1918 tillgodoräkna sig den tid, som före
1916 års ingång förflutit från vederbörandes tillträde till motsvarande
befattning vid Porjus kraftverk. Vattenfallsstyrelsen tillåter sig i detta
hänseende åberopa det liknande stadgande, som i nådiga kungörelsen
den 29 juni 1917 införts beträffande genom nämnda kungörelse nyinrättade
tjänster vid Trollhätte kanalverk.»

Kommissionen har uti sitt över framställningen avgivna utlåtande
tillstyrkt bifall till densamma.

Vid upprepade tillfällen har riksdagen medgivit, att i sådana fall,
då en icke ordinarie befattning ombildats till ordinarie tjänst, vederbörande
tjänsteman, som omedelbart övergår till den nyinrättade tjänsten,
må för uppflyttning i högre avlöningsklass eller för intjänande av avlöningsförhöjning
tillgodoräkna sig den tid, som dessförinnan förflutit
från hans tillträde till den motsvarande icke-ordinarie befattningen.

Vad statens vattenfallsverk beträffar, hava dylika medgivanden
lämnats beträffande vissa grupper av befattningar dels uti § 5 bo av
gällande avlöningsreglemente dels ock uti särskilt övergångsstadgande,
intaget i kungl. kungörelsen den 29 juni 1917 angående vissa ändringar
i avlöningsreglementet. Emellertid gäller något sådant medgivande
icke för de befattningshavare vid Porjus kraftverk, som vid 1916 års
ingång tillträdde från samma tidpunkt nyinrättade ordinarie tjänster
vid verket och vilka därförut bestritt motsvarande befattningar å av
Kungl. Maj:t fastställd provisorisk avlöningsstat för samma verk. Någon
anledning att utesluta ifrågavarande befattningshavare från nämnda
förmån föreligger givetvis icke. Ett medgivande av den utav vattenfallsstyrelsen
nu antydda innebörd torde fördenskull få anses vara fullt
befogat. Att, såsom vattenfallsstyrelsen tänkt sig, låta medgivandet i
fråga gälla redan från ingången av år 1918 torde dock icke överensstämma
med gängse praxis, utan synes stadgandet lämpligen böra
komma i tillämpning från samma tidpunkt som de nya avlöningsbestämmelserna
i övrigt.

I fråga om formeu för nämnda medgivande har det synts mig
lämpligast, att det uti andra att-satsen i § 5 l:o av avlöningsreglementet
givna stadgandet uti omförmälda hänseende erhåller en sådan
avfattning, att såväl det nu ifrågavarande medgivandet beträffande
tjänstemän vid Porjus kraftverk som förberörda övergångsbestämmelse
uti kungl. kungörelsen den 29 juni 1917 skulle därunder inbegripas.

Kungl. Maj:ts nåd. proposition Nr 384. 33

Nämnda att-sats i § 5, l:o torde för sådant ändamål kunna givas
följande lydelse:

• »att uppflyttning i högre klass ej må ske förrän vid början av
kalenderåret näst efter det, varunder den stadgade tjänståldern blivit
uppnådd; börande tjänsteman därvid tillgodoräknas den tid, som från
hans tillträde till motsvarande befattning hos statens vattenfallsverk,
Trollhätte kanal- och vattenverk, Nya Trollhätte kanalbolag, bogseringsanstalten
mellan Ströms kanal och Ivarslund eller Södertälje kanal -och slussverksaktiebolag förflutit, beträffande tjänsteman vid Trollhätteverken
eller den därtill hörande räkenskapsavdelningen, intill den 1
januari 1914 eller, så vitt angår genom nådig kungörelse den 29 juni
1917 nyinrättad tjänst vid Trollhätte kanalverk, intill den 1 januari
1918, samt beträffande tjänsteman vid Södertälje kanalverk, intill den
1 januari 1915 ävensom, beträffande tjänsteman vid Porjus kraftverk,
intill den 1 januari 1916.»

Enligt § 5, 2:o av avlöningsreglementet för tjänstemän vid statens Tilldelande i
vattenfallsverk gäller följande: vissa fall av

»Undantagsvis må, för förvärvande i tjänst av särskild kvalificerad avlöning,
person, Kungl. Maj:t kunna tilldela överingenjör vid kanalverk samt (Avlöningsdriftingenjör,
instrumentmakare och stationsmästare vid kraftverk fast re|1®men‘et''
avlöning efter högre klass än den, som i ovan angivna reglering finnas ’° ‘

såsom lägsta avlöning för den av tjänstemannen innehavda befattningangiven,
dock icke i något fall högre än den för befattningen bestämda
slutavlöning; börande varje sådant undantag ävensom skälen för detsamma
angivas i näst därefter avgivna statförslag.»

Såsom jag redan förut, i sammanhang med behandlingen av statens
järnvägars lönereglering, antytt, har vattenfallsstyrelsen uti sitt utlåtande
över kommissionens betänkande föreslagit, att berörda medgivande
måtte få omfatta samtliga befattningar vid statens vattenfallsverk ävensom
utsträckas att avse även sådana fall, då det gäller att behålla i
tjänst en person, som redan erhållit ordinarie anställning.

Under åberopande av vad jag i nyssberörda sammanhang anfört
uti ifrågavarande hänseende, anser jag mig böra tillstyrka, att nämnda
stadgande må erhålla följande förändrade lydelse:

»Undantagsvis må, när statens vatten fallsverks intressen så oundgängligen
fordra, Kungl. Maj:t kunna, för förvärvande eller bibehållande
i tjänst av särskild kvalificerad person, tilldela befattningshavare fast
avlöning efter högre klass än den, vartill han efter förut angivna
grunder eljest skulle vara berättigad, dock icke i något fall med högre
Bihang till riksdagens protokoll 1918. 1 sand. 344 käft. (Nr 384.) 5

34 Kungi. Majds nåd. proposition Nr 884.

belopp än som svarar mot den för befattningen bestämda slutavlöning,
börande varje sådant undantag ävensom skälen för detsamma meddelas
näst därefter sammanträdande riksdag.»

Särskild Enligt § 15 av avlöningsreglementet är medgivet, att till maskin ersättning

till s^ötare och vaktel'' vid kanalverk samt montörer och vakter vid kraftffir8acko8*dsr
verk, vilka sysselsättas med arbete, fallande utanför deras vanliga
arbete. arbetsområde, må utbetalas särskild ersättning med det belopp, varmed
(Avlönings- arbetsförtjänsten, beräknad enligt fastställda ackordspris, kan komma
reglementet ^ övergkjuta den för samma personal bestämda ordinarie avlöning.

Vattenfalls. I framställningen den 12 mars 1918 har vattenfallsstyrelsen

styrelsen. föreglagitj att berörda medgivande jämväl måtte få gälla maskinister;

och har styrelsen i sådant.hänseende anfört följande:

»Då statens ångkraftstation i Västerås behöver hållas i^drift endast
vissa tider på året och däremellan kan komma att stå stilla flera
månader, är det meningen, att den vid nämnda station anställda
maskinist- och eldarpersonalen skall sysselsättas med verkstadsarbete
under de tider, då dess arbete ej erfordras för stationens drift. Härigenom
vinnes fördelen av att i egen verkstad kunna utföra järn- och
metallarbeten, som erfordras för vattenfallsverkets anläggningar, vilket
särskilt under nuvarande förhållanden visat sig synnerligen fördelaktigt
med hänsyn till såväl pris som leveranstider. För rationellt bedrivande
av dylikt verkstadsarbete är det emellertid nödvändigt att kunna utlämna
arbetet på ackord. Med nuvarande bestämmelser kan detta ej
ske beträffande ordinarie maskinister, men då det å andra sidan är
synnerligen önskvärt att just för maskinistbefattningar kunna använda
ordinarie personal för att även under vanskliga förhållanden kunna
räkna på densamma för driftens säkerställande, synes § 15 hora sa
kompletteras, att jämväl till maskinister må kunna utbetalas särskild
ersättning för ackordsarbete, fallande utanför deras vanliga arbetsområde.
»

Departe- Enär ett medgivande uti nu antydda hänseende synes vara ägnat

mentschefen. befordra utnyttjandet av personalens arbetskraft vid ångkraftstationen
i Västerås under de tider av året, stationen icke hålles i gång, och
kommissionen uti avgivet yttrande förklarat sig icke^ hava något att
erinra mot förslaget, anser jag mig böra tillstyrka sådan ändring av
§ 15 i reglementet att däri omförmäld särskild ersättning för ackordsarbete
må utgå jämväl till maskinist.

Kungl. Maj:ts nåd. proposition Nr 384.

Tjänstemännen vid statens vattenfallsverk — undantagandes överingenjören
vid Trollhätte kraftverk — äro, såsom förut är nämnt,
underkastade lagen angående civila tjänstinnehavares rätt till pension,
och äro för dessa tjänstemän fastställda särskilda pensionsunderlag.

Kommissionen har — med hänsyn därtill att dessa pensionsunderlag
till sina nuvarande belopp synts vara något knappt tilltagna i jämförelse
med de fasta avlöningarna och hyresersättningarna sammantagna
samt avlöningsförbättring föreslagits för flertalet befattningshavare —
ansett en allmän förhöjning av pensionsunderlagen vara med rättvisa
och billighet förenad.

I enlighet härmed föreslår kommissionen, att samtliga pensionsunderlag
måtte något förhöjas.

Kommissionen yttrar i sådant hänseende följande:

»Vad först beträffar vakt, är det nuvarande pensionsunderlaget
900 kronor, och gäller enahanda pensionsunderlag för maskinskötaren.
För förman av 3:e graden och kontorsskrivare utgör pensionsunderlaget
respektive 1,000 och 1,200 kronor.

I anslutning till vad kommissionen i sådant hänseende föreslagit
beträffande lägsta manliga tjänstemannagrupperna inom telegrafverket
och postverket, torde pensionsunderlaget för vakt böra bestämmas till
1,350 kronor. Då, enligt kommissionens i det föregående framlagda
förslag; maskinskötaren skulle i avlöningshänseende sammanföras med
förmän av 3:e graden samt kontorsskrivarna likställas med dessa tjänstemän,
torde för alla dessa befattningar även böra gälla samma pensionsunderlag,
vilket skäligen synes kunna sättas till 1,450 kronor.

Förman av l:a och 2:a graden, montör samt maskinist av 2:a
graden hava för närvarande pensionsunderlaget bestämt till 1,200
kronor. En höjning av detsamma till 1,550 kronor torde kunna anses
lämplig.

För samtliga öviåga befattningshavare vid statens vattenfallsverk
— utom överingenjören vid Trollhätte kraftverk — har kommissionen
tänkt sig eu summarisk reglering av de nuvarande pensionsunderlagen
sålunda, att vart och ett ökas med 250 kronor eller alltså med samma
belopp, varmed pensionsunderlagen vid telegrafverket enligt kommissionens
förslag i allmänhet skulle förhöjas. Därvid bör dock iakttagas,
att kontrollör, kassör samt revisor och kontrollinspektor, vilka nu föreslagits
skola i avlöningshänseende jämnställas med kanalinspektor av
l:a graden, även tillerkännas samma pensionsunderlag som denne.»

Pensions underlag.

(Avlönings -reglementet

§ 19)-

Kommissio nen.

Vattenfalls styrelsen.

Departe mentschefen.

Kung!. Maj;ts nåd. proposition AV 384.

I sitt utlåtande över kommissionens förslag föreslår vattenfallsstyrelsen
helt nya grunder för bestämmandet av pensionsunderlagen, i
viss mån i anslutning till de regler, som i sådant hänseende gälla vid
statens järnvägar. Med tillämpning av de utav styrelsen sålunda ifrågasatta
nya grunderna, skulle pensionsunderlagen i allmänhet komma att
väsentligt överstiga de utav kommissionen föreslagna beloppen.

Att, såsom vattenfallsstyrelsen sålunda tänkt sig, införa ett helt
nytt system för beräknande av pension, synes mig för närvarande icke
vara lämpligt, utan torde man i detta sammanhang böra bibehålla
den nuvarande anordningen med utsatta fixa pensionsunderlag, dock
med lämplig förhöjning av dessas belopp.

Jag anser mig i sådant hänseende kunna i huvudsak förorda de
av kommissionen föreslagna förhöjningarna av pensionsunderlagen. Med
hänsyn emellertid till den av mig i det föregående ifrågasatta utbrytningen
av befattningen såsom befälhavare å bogserbåt ur gruppen förmän
av l:a graden och tilldelande åt nämnda befälhavare av högre
avlöning än åt övriga förmän, torde pensionsunderlaget för den ifrågavarande
tjänstemannen lämpligen kunna bestämmas till 1,750 kronor.
Därjämte torde vid bifall till mitt förslag i fråga om likställande i
avlöningshänseende av kanalingenjör samt distriktsingenjör vid huvudstation
med överingenjörsassistent, driftingenjör m. fl., även pensionsunderlaget
för samtliga nämnda tjänstemän böra bestämmas till samma
belopp eller 4,450 kronor.

Beträffande pension för den föreslagna direktören vid statens
kraftverksförvaltning har jag redan förut yttrat mig.

De nu bestämda och de av mig sålunda föreslagna pensionsunderlagen
framgå av följande tablå, varvid jag följer den uti avlöningsreglementet
angivna ordningen av tjänsterna.

Kungl. Maj:ts nåd. proposition Nr 384.

Pensionsunderlag
nuvarande föreslaget

kr. kr.

Överingenjör vid Trollhätte kanalverk .................................................. 4,800 5,050

Överineeniörsassistent, driftingenjör, distriktsingeniör utom huvudstation och

kontorschef.................................... 4,200 4,450

Kanalingenjör och distriktsingenjör vid huvudstation .............................. 4,000 4,450

Kanalinspektor av l.a graden ............................................................... 3,300 3,550 ,

Kontrollör, kassör samt revisor och kontrollinspektor .............................. 3,000 3,550

Kanalinspektor av 2:a graden ............................................................... 3,000 3,250

Driftverkmästare, instrumentmakare och bokhållare av l:a graden ............ 2,000 2,250

Bokhållare av 2:a graden, övermontör, stationsmästare, reparationsmästare

och maskinist av l:a graden .......................................................... 1,800 2,050

Befälhavare å bogserbåt (nu förman av l:a graden)............................... 1,200 1,750

Förman av l:a och 2:a graden, montör, maskinist av 2:a graden ............... 1,200 1,550

Kontorsskrivare ................................................................................ 1,200 1,450

Förman av 3:e graden........................................................................... 1,000 1,450

Maskinskötare .................................................................................... 900 1,450

Vakt................................................................................................... 900 1,350

Därest de utav mig i det föregående förordade förslag vinna bifall,
skulle därav föranledas åtskilliga förändringar i gällande avlöningsreglemente
för tjänstemän vid statens vattenfallsverk. Som emellertid
det den 29 augusti 1913 utfärdade avlöningsreglementet, enligt vad förut
är nämnt, genom särskilda kungörelser den 16 oktober 1914, den 18 juni
1915 och den 29 juni 1917 redan blivit i flere hänseenden ändrat, synes
det mig lämpligt att ett förnyat avlöningsreglemente nu utfärdas.

I överensstämmelse med vad jag hemställt beträffande statens
järnvägar, postverket och telegrafverket torde de nya avlöningsbestämmelserna
få tillämpas från och med den 1 januari 1919.

I fråga om övergång på ny stat torde det få ankomma på Kungl.
Maj:t att, i huvudsaklig överensstämmelse med de av mig förut beträffande
statens järnvägar angivna grunder, meddela erforderliga bestämmelser.

I detta sammanhang tillåter jag mig förelägga Kungl. Maj:t till
prövning en av vattenfallsstyrelsen i skrivelsen den 12 mars 1918
gjord framställning i fråga om tjänstårsberäkning för kanalinspektoren
av l:a graden Gustaf Adolf Lundgren.

Styrelsen har i detta hänseende anfört följande.

»Genom brev den 29 juni 1917 har Kung!. Maj:t, i enlighet med
beslut av 1917 års riksdag, medgivit, att avlöningen för kanalinspektoren
av l:a graden Gustaf Adolf Lundgren må från och med år 1918
beräknas, som om han vid sitt konstituerande till nuvarande befattning

Förnyat avlöningsreglemente.

Övergångs bestäm melser.

Tjänstårsberäkning
för
kanalinspektoren
G. A.
Lundgren.

Vattenfalls styrelsen.

Departe mentschefen.

38 Kungl. Maj:ts nåd. proposition Nr 384.

befordrats från eu kanalinspektorsbefattning av 3:e graden och därvid
innehaft högsta avlöning i sistnämnda befattning.

Vattenfallsstyrelsen har emellertid funnit, att denna formulering
icke medgiver kanalinspektoren Lundgren den avlöning, som han skäligen
kan göra anspåk på. Enligt ifrågavarande bestämmelse erhåller
han nämligen i fast avlöning 4,200 kronor från och med år 1918 och
4,600 kronor från och med år 1920. Lundgren har emellertid varit
kanalinspektor vid Ström från den Vt 1900 och konstituerades till kanalinspektor
av l:a graden från den Vi 1914 samt hade således vid sistnämnda
tidpunkt innehaft den mot en kanalinspektorsbefattning av
3:e graden svarande kanalinspektorsbefattningen vid Ström under 13
år. Han borde därför fått tillgodoräkna sig nämnda antal tjänstår
såsom kanalinspektor av 3:e graden och borde således erhållit i fast
avlöning 4,200 kronor från och med år 1914 och 4,600 kronor från
och med år 1917.»

Vidkommande denna styrelsens framställning tillåter jag mig
erinra hurusom enligt riksdagens skrivelse den 16 juni 1917 (nr 358)
medgivits, att avlöningen för kanalinspektoren av l:a graden Lundgren
må från och med år 1918 beräknas, som om han vid sitt konstituerande
till nuvarande befattning befordrats från en kanalinspektorsbefattning
av 3:e graden och därvid innehaft högsta avlöning i sistnämnda
befattning. Syftet med berörda medgivande var, att Lundgren
skulle för avlöningsförhöjning i kanalinspektorsbefattningen av l:a graden
få från och med år 1918 tillgodoräkna sig sin tjänstetid i kanalinspektorsbefattningen
vid Ström såsom tjänstgöring i kanalinspektorstjänst
av 3:e graden.

I)å Lundgren varit kanalinspektor vid Ström från den 1 april
1900, borde han alltså, såsom kommissionen i avgivet utlåtande framhållit,
ansetts hava uppnått slutavlöningen, 3,800 kronor, i kanalinspektorsbefattning
av 3:e graden från och med den 1 januari 1910.
Vid sådant förhållande borde han vidare, enär han alltså vid sin befordran
till den högre tjänsten med ingången av år 1914 skulle betraktas
hava under mer än tre år i den lägre tjänsten innehaft en avlöningav
3,800 kronor samt då begynnelseavlöningen i kanalinspektorstjänst
av l:a graden understiger samma belopp, rätteligen ansetts hava vid
konstituerandet till denna tjänst tillträtt en avlöning av 4,200 kronor
och sålunda vid 1917 år ingång erhållit en avlöning av 4,600 kronor.

Vattenfallsstyrelsen har emellertid med den formulering förenämnda
medgivande erhållit icke ansett sig kunna från år 1918 tilldela

Kunjl. Maj:ts nåd. proposition Nr 384.

Lundgren högre avlöning än 4,200 kronor, vilken avlöning först från
och med år 1920 skulle kunna höjas till 4,600 kronor.

På grund av vad sålunda förekommit synes mig böra, såsom
kommissionen jämväl föreslagit, utverkas förklaring av riksdagen därom,
att riksdagens ifrågavarande medgivande skall så tolkas, att avlöningen för
kanalinspektoren av l:a graden Lundgren må från och med år 1918 beräknas,
som om han vid sitt konstituerande till nuvarande befattning befordrats
från en kanalinspektorsbefattning av 3:e graden och därvid från
och med den 1 januari 1910 innehaft högsta avlöning i sistnämnda
befattning.

Under åberopande av vad jag nu anfört, får jag hemställa, att
Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

dels godkänna det såsom bilaga vid detta protokoll fogade förslag
till förnyat avlöningsreglemente för tjänstemän vid statens vattenfallsverk;

dels medgiva att Kungl. Maj:t må, i huvudsaklig överensstämmelse
med förut angivna grunder, utfärda nödiga bestämmelser i fråga om
övergång på ny stat för den personal, som antagits i ordinarie tjänst
före den nya lönestatens trädande i kraft;

dels ock förklara, att riksdagens uti skrivelse den 16 juni 1917 (nr 358)
lämnade medgivande i fråga om tjänstårsberäkning för kanalinspektoren
av 1 :a graden Gustaf Adolf Lundgren må så tolkas, att avlöningen
för Lundgren må från och med år 1918 beräknas, som om han vid
sitt konstituerande till nuvarande befattning befordrats från en kanalinspektorsbefattning
av 3:e graden och därvid från och med den 1
januari 1910 innehaft högsta avlöning i sistnämnda befattning.

Till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda
hemställan behagade Hans Maj:t Konungen
lämna bifall samt förordnade, att proposition i ämnet
av den lydelse, bilaga till detta protokoll utvisar,
skulle avlåtas till riksdagen.

Ur protokollet:

Fredric Hawerman.

Departe mentschefens hemställan.

Kungl. Maj. ts nåd. proposition Nr 384.

Förslag1 till förnyat avlöningsreglemente för tjänstemän vid
statens vattenfallsverk.

§ 1-

Direktören vid statens kraftverksförvaltning äger såsom fast avlöning
uppbära årligt arvode av 9,000 kronor samt i stället för tjänstgöringspenningar
tantiem med en halv procent å nettovinsten av statens
kraftverks rörelse för år räknat.

Vid tantiemens beräkning bortses från de kraftverk, som icke
lämnat någon nettovinst. Närmare bestämmelser rörande beräkningen
av nettovinsten meddelas av Kungl. Maj:t.

Tantiem utgår för året på en gång, sedan årets bokslut blivit av
vattenfallsstyrelsen godkänt, och anses, där fördelning mellan olika
tjänstförrättare skall ske, falla med lika belopp på lika delar av året.

§ 2.

Till övriga tjänstemän utgår fast avlöning, fördelad i lön och
tjänstgöringspenningar, jämlikt följande avlöningsskala med däri angivna
årliga belopp för de särskilda avlöningsklasserna:

	Lön.	Tjänstgörings-	Summa
Klass		penningar.	avlöning.
	Kronor	Kronor	Kronor
1 ...................	............................. 4,200	2,800	7,000
2 ...................	............................. 3,900	2,600	6,500
3 ...................	............................. 3,600	2,400	6,000
4 ....................	............................. 3,300	2,200	5,500
5 ....................	............................. 3,000	2,000	5,000
6 ....................	............................. 2,760	1,840	4,600
7 ....................	............................. 2,520	1,680	4,200
8 ....................	............................. 2,400	1,400	3,800
9 ....................	............................. 2,200	1,200	3,400
10 ....................	............................. 2,000	1,000	3,000
11 ....................	............................. 1,800	900	2,700
12 ....................	........................... 1,600	800	2,400
13 ...................	............................. 1,500	600	2,100
14 ..................	............................. 1,440	510	1,950
15 ....................	............................ 1,350	450	1,800
16 ....................	............................ 1,240	410	1,650
17 ....................	............................ 1,130	370	1,500
18 ...................	............................ 1,070	355	1,425
19 ...................	............................. 1,020	330	1,350
20 ....................	........................... 960	315	1,275

Kungl. Maj:ts nåd. proposition Nr 384.

§ 3.

Den fasta avlöningen utgår till nedannämnda tjänstemän enligt
följande reglering:

Trollhätte kanalverk.

Överingenjör ........................................

Kanal ingenjör .........................................

| Kanalinspektor av l:a graden....................

» » 2: a » ....................

Driflverkmästare......................................

Bokhållare av l:a graden .......................

| » » 2:a » .......................

j Reparationsmästare ................................

! Befälhavare å bogserbåt ..........................

Förman av l:a graden .............................

Montör .................................................

Förman av 2:a graden.............................

Kontorsskrivare, kvinnlig..........................

Förman av 3:e graden .............................

Maskinskötare.....................

vakt..........................................

Trollhätte kraftverk.

Överingenjörsassistent .............................

Driftingenjör ......................................

Dis t ri k tsi n gen j ör.......................................

Kontrollör...............................................

Driftverkmästare ...................................

Instrumentmakare ...................................

Bokhållare av l:a graden .......................

I » » 2:a » .......................

Övermontör ............................................

Stationsmästare .....................................

Reparationsmästare ...............................

Maskinist av l:a graden ..........................

Montör .................................................

Maskinist av 2:a graden ..........................

Kontorsskrivare, kvinnlig..........

Vakt........................................

Trollhätte räkenskapsavdelning.

Kontorschef ..........................................

Kassör .................................................

Revisor och kontrollinspektor .................

Bokhållare av l:a graden ..............

» » 2:a » ........................

Kontorsskrivare, kvinnlig .......

vakt......................... ..............

Bihang till riksdagens protokoll 1918.

Klass	Lägsta avlöning Kronor	Klass	Högsta avlöning Kronor
2	6,500	1	7,000
5	5,000	3	6,000
9	3,400	6	4,600
10	3,000	7	4,200
11	2,700	8	3,800
12	2,400	9	3,400
14	1,950	10	3,000
15	1,800	11	2,700
16	1,650	12	2,400
17	1,500	13	2,100
17	1,500	13	2,100
18	1,425	14	1,950
19	1,350	15	1,800
19	1,350	15	1,800
19	1,350	15	1,800
20	1,275	16	1,650
5	5,000	3	6,000
5	5,000	3	6,000
5	5,000	3	6,000
9	3,400	6	4,600
11	2,700	8	3,800
11	2,700	8	3,800
12	2,400	9	3,400
14	1,950	10	3,000
14	1,950	10	3,000
14	1,950	10	3,000
15	1,800	11	2,700
15	1,800	It	2,700
17	1,500	13	2,100
18	1,425	14	1,950
19	1,350	15	1,800
20	1,275	16	1,650
5	5,000	3	6,000
9	3,400	6	4,600
9	3,400 j	6	4,600
12	2,400	9	3,400
14	1,950 j	10 1	3,000
19	1,350	15	1,800
20	1,275	16	1,650
samt.	344 käft.	(Nr 384.)	0

Kungl. Maj.ts nåd. proposition Nr 384.

Södertälje kanalverk.

| Kanalinspektor av l:a graden ..............

Bokhållare av 2:a graden ....................

Befälhavare å bogserbåt ......................

| Förman av l:a graden ..........................

» » 2:a » ..........................

1 Vakt ..................................................

Porjus och Älvkarleby kraftverk.

j Driftingenjör ......................................

j Distriktsingenjör...................................

j Driftverkmäslare..................................

Instrumentmakare ...............................

Bokhållare av l:a graden ...................

» » 2:a » ...................

Övermontör ........................................

Stationsmästare ..................................

Beparationsmästare ............................

Maskinist av l:a graden ......................

Montör ..............................................

Maskinist av 2:a graden ......................

Kontorsskrivare, kvinnlig......................

Vakt .................................................

Klass	Lägsta avlöning Kronor	Klass	Högsta avlöning Kronor
9	3,400	6	4,600
14	1,950	10	3,000 !
16	1,650	12	2,400
17	1,500	13	2,100
18	1,425	14	1,950
20	1.275	16	1,650 !
5	5,000	3	6,000
5	5,000	B	6,000 \|
u	2,700	8	3,800
ii	2,700	8	3,800
12	2.400	9	3,400
14	1,950	10	3,000
14	1,950	10	3,000
14	1,950	10	3,000
15	1,800	11	2,700
15	1,800	11	2,700
17	1,500	13	2,100
18	1.425	14	1,950
19	1,350	15	1,800
20	1.275	16	1,650

Antalet av nedanstående befattningar utgör:

Direktör vid statens kraftverksförvaltning

Överingenjör.......................................................

Kontorschef .......................................................

Överingenjörsassistent......................................

Driftingenjörer ...............................................

Distr iktsingenj örer

Kanalingenjör ..............................................

Kanalinspektorer av l:a graden

> » 2:a > ................

Kontrollör .......................................................

Kassör....................................................................

Revisor och kontrollinspektor.......................

Antalet övriga i § 3 omförmälda befattningar bestämmes för varje
år av Kungl. Maj:t.

K ung l. Maj.is nåd. proposition Nr 384.

§ 5.

l:o. Tjänsteman, för vilken den fasta avlöningen i § 3 finnes
bestämd till ett lägsta och ett högsta belopp, erhåller förhöjning i
denna avlöning enligt de bestämmelser, vilka finnas sammanförda i den
vid detta reglemente fogade avlöningstabell, under iakttagande:

att tjänsteman under mera än fyra femtedelar av den tjänstetid,
som erfordras för att vinna uppflyttning i högre klass, med gott vitsord
bestritt sin egen eller, på grund av förordnande,, annan statens
tjänst eller fullgjort annat offentligt uppdrag, dock att härvid icke må
föras honom till last den tid han åtnjutit semester, annan tjänstledighet,
som i fråga om rätt att uppbära avlöning likställts med semester,
eller ledighet för fullgörande av värnplikt;

att uppflyttning i högre klass ej må ske förrän vid början av
kalenderåret näst efter det, varunder den stadgade tjänståldern blivit
uppnådd; börande tjänsteman därvid tillgodoräknas den tid, som från
hans tillträde till motsvarande befattning hos statens vattenfallsverk,
Trollhätte kanal- och vattenverk, Nya Trollhätte kanalbolag, bogseringsanstalten
mellan Ströms kanal och Ivarslund eller Södertälje kanaloch
slussverksaktiebolag förflutit, beträffande tjänsteman vid Trollhätteverken
eller den därtill hörande räkenskapsavdelningen, intill den 1
januari 1914 eller, såvitt angår genom nådig kungörelse den 29 juni 1917
nyinrättad tjänst vid Trollhätte kanalverk, intill den 1 januari 1918
samt, beträffande tjänsteman vid Södertälje kanalverk, intill den 1
januari 1915 ävensom, beträffande tjänsteman vid Porjus kraftverk, intill
den 1 januari 1916;

att förutvarande befattningshavare vid Trollhätte kanalverk, den
till Trollhätteverken hörande räkenskapsavdelningen, provisorisk kraftstation
i Trollhättan med tillhörande linjer, bogseringsanstalten mellan
Ströms kanal och Ivarslund eller Södertälje kanalverk, som vid övergång
å den nya avlöningsstaten skulle erhålla lägre avlöning än han
vid tillträde till förut gällande avlöningsstat tillsammans uppburit i
sin befattning, äger såsom personligt tillägg till lönen uppbära skillnaden,
intill dess hans avlöning stigit till samma belopp; skolande
härvid inkomst, som befattningshavare vid Trollhätte eller Södertälje
kanalverk tidigare uppburit i provision eller andel av straffavgifter,
beräknas efter medeltalet av vad i sådant hänseende i befattningen åtnjutits
under senast förflutna tio kalenderår före sistnämnda avlöningsstats
ikraftträdande;

att tjänsteman, som befordras eller i annan ordning förflyttas från

Kungl. Maj ds nåd■ proposition Nr S8å.

en befattning till annan, å vilken den fasta begynnelseavlöningen är
lika med eller lägre än den fasta avlöning, som lian vid tiden för
förflyttningen uppbär, kvarstår i innehavande klass och äger för uppflyttning
i närmast högre klass tillgodoräkna sig hela den tid han
innehaft avlöning efter den klass han vid förflyttningen tillhört; dock
att den, som efter egen ansökning eller uttryckt önskan förflyttas till
befattning med lägre slutavlöning, ej må bekomma högre avlöning än
den för sistnämnda befattning bestämda slutavlöning; samt

att likväl tjänsteman, som, då han intjänat stadgad tid för uppflyttning
i högre klass, redan uppnått den levnadsålder, vid vilken han
enligt bestämmelserna i lagen angående civila tjänstinnehavares rätt
till pension är - skyldig att från tjänsten avgå, icke må uppflyttas i
högre klass.

2:o. Undantagsvis må, när statens vattenfallsverks intressen så
oundgängligen fordra, Kungl. Maj:t kunna, för förvärvande eller bibehållande
i tjänst av särskild kvalificerad person, tilldela befattningshavare
fast avlöning efter högre klass än den, vartill han enligt förut angivna
grunder eljest skulle hava varit berättigad, dock icke i något fall med
högre belopp än som svarar mot den för befattningen bestämda slutavlöning;
börande varje sådant undantag ävensom skälen för detsamma
meddelas näst därefter sammanträdande riksdag.

§ 6.

För åtnjutande av den i detta reglemente uppförda avlöning gälla
följande allmänna bestämmelser:

l:o. Tjänsteman skall vara underkastad icke allenast de i gällande
instruktion givna bestämmelser, utan ock den utvidgade eller förändrade
tjänstgöring eller den förflyttning till annan tjänstgöringsort eller annan
befattning, som kan varda honom i behörig ordning ålagd, dock utan
minskning i den honom vid förflyttningen enligt detta reglemente tillkommande
fasta avlöning eller pensionsrätt samt, vid förflyttning till
annan ort, mot ersättning för flyttningskostnad, därest förflyttningen
sker utan hans egen ansökning eller uttryckta önskan.

Utgår någon del av avlöningen i form av tantiem, är tjänstemannen
underkastad den reglering härav, som kan varda i vederbörlig
ordning bestämd. Innehavare av befattning som direktör vid statens
kraftverksförvaltning skall dock vara underkastad dylik reglering endast
vid erhållande av förnyat förordnande å nämnda befattning.

2:o. Med ordinarie befattning vid statens vattenfallsverk må icke
förenas annan tjänst å rikets, riksdagens eller kommuns stat.

Kungl. Muj:ts nåd. proposition Nr 384.

Ej heller må med sådan befattning förenas vare sig uppdrag
såsom ordförande eller ledamot i styrelse för verk eller bolag, som är
försett med Kungl. Maj:ts oktroj eller blivit registrerat såsom aktiebolag,
eller befattning såsom tjänsteman i sådant verk eller bolag eller
annan tjänstebefattning av vad slag som helst, så framt ej, vad angår
direktören vid statens kraftverksförvaltning, överingenjör eller kontorschef,
Kungl. Maj:t och, vad angår innehavare av annan befattning,
vattenfallsstyrelsen, uppå därom gjord framställning och efter prövning
att ifrågavarande uppdrag eller tjänstebefattning ej må anses inverka
hinderligt för tjänstgöringen vid statens vattenfallsverk, finner uppdraget
eller befattningen kunna få tills vidare mottagas och bibehållas.

3:o. Till kvinnlig kontorsskrivarbefattning må gift kvinna befordras
allenast efter av Kungl. Maj:t på framställning i varje särskilt
fall lämnat medgivande.

Där innehavare av kvinnlig kontorsskrivarbefattning ingår äktenskap,
skall hon icke vara skyldig att av sådan anledning avgå från
befattningen, därest icke vattenfallsstyrelsen med hänsyn till befattningens
behöriga upprätthållande finner det nödigt.

4:o. Tjänsteman äger tillgodonjuta oavkortad avlöning icke blott
för den tid han verkligen tjänstgjort utan även, med undantag av felräkningspenningar
samt av den i § 15 omförmälda provision och särskilda
ersättning, under den tid, han åtnjutit semester eller för beredande
av semester bestritt högre befattning eller med vattenfallsstyrelsens
megivande använt för att utom sin tjänstgöringsort göra iakttagelser
eller idka studier i frågor, fallande inom området för hans verksamhet,
eller som åtgått för fullgörande av de skyldigheter, som ålegat
honom såsom fullmäktig eller revisor vid civilstatens änke- och pupillkassa.

5:o. Den, som av sjukdom hindras att förrätta sin tjänst, må
likaledes åtnjuta oavkortad avlöning, med de i mom. 4:o angivna
undantag, under högst så lång tid av ett och samma kalenderår, att
ledigheten lör sjukdom tillika med semester icke överstiger fyrtiofem
dagar, men äger därefter åtnjuta allenast de till lön eller, därest den
fasta avlöningen utgår i form av arvode och tantiem, allenast de till
arvodet hörande förmåner.

6:o. Tjänsteman, som av annan anledning än i inom. 4:o och
5:o omförmäles åtnjuter ledighet eller är hindrad att bestrida sin befattning,
kan av vattenfallsstyrelsen förpliktas att jämväl av de till
lön eller, därest den fasta avlöningen utgår i form av arvode och
tantiem, av de till arvodet hörande förmåner avstå sä mycket, som
erfordras för befattningens uppehållande eller eljest prövas skäligt.

Kanyl. Maj:It nåd. proposition Nr -184.

7:o. Därest emellertid tjänsteman i följd av kroppsskada, ådragen
under tjänsteutövning, blivit tills vidare oförmögen till tjänstgöring, må
avlöningen, med de i mom. 4:o angivna undantag, kunna, efter vattenfallsstyrelsens
beprövande, till honom utgå oavkortad under högst sex
månader; ankommande däremot på prövning av Kungl. Maj:t, till huru
stor del avlöning kan böra till den skadade utgå efter omförmälda tid
av sex månader.

8:o. Tjänsteman skall, om han därtill förordnas, vara skyldig
att under sammanlagt högst tre månader av ett och samma kalenderår
såsom vikarie bestrida högre befattning.

Erfordras vikarie för tjänsteman i anledning'' av dennes tjänsteresa
inom landet eller då tjänsteman åtnjuter semester eller fullgör
uppdrag såsom fullmäktig eller revisor vid civilstatens änke- och pupillkassa
eller undfått sådan kostnadsfri sjukledighet, som avses i mom.
5:o, äger den vikarierande liksom ock annan i succession efter honom
såsom fast avlöning allenast åtnjuta vad som tillkommer honom å hans
egen tjänst.

Erfordras vikarie för tjänsteman av annan anledning, äger den
vikarierande, utöver egen fast avlöning, uppbära ett belopp, motsvarande
skillnaden mellan de till den fasta avlöningen hänförliga tjänstgöringspenningarna
i lägsta avlöningsklassen för, å ena sidan, den högre befattning,
som uppehälles, och, å andra sidan, den vikarierandes egen
befattning, dock med iakttagande, därest vikariatsförordnandet är avsett
att fortgå under längre tid än tre månader, att den vikarierandes
sammanlagda avlöningsförmåner ej må överstiga vad han såsom ordinarie
å befattningen skulle äga uppbära. Därest i nu ifrågavarande fall
vikarie erfordras för dix-ektören vid statens kraftverksförvaltning och
denne icke må för ledighetstiden tillgodoräkna sig tantiem, äger vikarien,
mot avstående av egna tjänstgöringspenningar, uppbära tantiem enligt
fördelning, som i § 1 angives, dock lägst till belopp motsvarande vad
han fått avstå av tjänstgöringspenningarna. Är åter anledningen till bemälde
direktörs tjänstledighet sådan, att han äger tillgodoräkna sig
tantiem för ledighetstiden, och är vikarien icke skyldig att utan särskild
gottgörelse bestrida befattningen, förordnar Kungl. Maj:t i förekommande
fall beträffande den ersättning, som må tillkomma vikarien.

9:o. Yad i mom. 8:o tredje stycket stadgas skall gälla jämväl
beträffande tjänsteman, som på förordnande förvaltar ledig tjänst, liksom
ock beträffande vikarie i succession efter honom. Extra ordinarie tjänsteman
äger att under uppdrag, varom i detta moment är fråga, uppbära
den begynnelseavlöning som är förenad med den tjänst han uppehåller.

Kungl. Maj:ts nåd. proposition Nr 384.

§ 7.

Tjänsteman äger årligen, när sådant utan hinder för göromålens
behöriga gång kan ske, åtnjuta semester, direktören vid statens kraftverksförvaltning,
driftingenjör och distriktsingenjör under högst 45
dagar, annan i ingenjörstjänst anställd befattningshavare, kontorschef,
kanalinspektor, kontrollör, kassör, revisor och kontrollinspektor, driftverkmästare,
bokhållare, övermontör, stationsmästare, montör och kontorsskrivare
ävensom vid Porjus kraftverk placerad maskinist under
högst 30 dagar samt övrig personal under högst 15 dagar.

Tjänsteman, som har sig anförtrodd uppbörd eller kontroll å uppbörd,
är pliktig att å tid av året, som bestämmes av vederbörande
överordnade myndighet, begagna sig av semester.

§ 8.

Vid avgång från tjänst till följd av avskedstagande, entledigande
eller dödsfall utgå de till lön eller, därest den fasta avlöningen utgöres
av arvode och tantiem, de till arvodet hörande förmåner till månadens
slut; dock att, då tjänsteman, som åtnjuter fri bostad, avlider, vattenfallsstyrelsen
må, efter prövning av förekommande omständigheter,
medgiva hans änka eller efterlevande familj att för avflyttning från
bostaden njuta lämplig fardag.

Avlider vid statens vattenfallsverk anställd extra tjänsteman, må,
därest och i den mån den myndighet, som beslutit om anställningen,
så prövar skäligt, den för befattningen bestämda avlöningen utgå till
månadens slut.

Avlider tjänsteman, vare sig ordinarie eller extra, i följd av olyckshändelse,
timad under tjänsteutövning eller arbete vid verket, må ett
belopp, motsvarande den avlidnes fasta avlöning för en månad, såsom
begravningshjälp tilldelas hans dödsbo.

§ 9.

Vid tjänsteresa inom riket utgår resekostnads- och traktamentsersättning
för tjänstemän enligt bestämmelserna i gällande resereglemente,
dock att vid långvarigare uppdrag, förenade med resa från
boningsorten, vid ofta återkommande tjänsteresor eller i särskilda fall,
då omständigheterna därtill eljest föranleda, vattenfallsstyrelsen äger
bestämma lägre resekostnads- och traktamentsersättning.

Kungi. Maj ds nåd. proposition Nr 384.

§ 10.

Förmån av fri bostad eller ersättning därför må, efter vattenfallsstyrelsens
beprövande, tillkomma direktören vid statens kraftverksförvaltning
samt vid statens vattenfallsverk anställda ordinarie tjänstemän,
därvid ersättningsbeloppen skola beräknas för direktören till 1,500
kronor och för övriga tjänstemän till minst 15 och högst 30 procent
av den fasta avlöningen allt efter den ort, där vederbörande är placerad,
och i enlighet med de grunder, som av Kungl. Maj:t bestämmas; dock
med iakttagande därav, att beloppet av nämnda ersättning ej må överstiga
1,500 kronor.

Då ersättning för bostad utgår, må, därest av statens vattenfallsverk
disponeras lägenhet, som finnes vara för vederbörande tjänsteman
lämplig, sådan lägenhet mot hyra till honom upplåtas, därvid hyresbeloppet
skall bestämmas med hänsyn till det pris, som å orten i allmänhet
gäller för liknande lägenhet, samt, i det fall att hyran överstiger
ersättningsbeloppet, skillnaden av tjänstemannen erlägges till
statens vattenfallsverk och, i motsatt fall, det belopp, varmed hyran
understiger ersättningen, av nämnda verk utbetalas till tjänstemannen.

Med fri bostad in natura är förenad förmånen av fritt bränsle
och, då bostaden ligger i närheten av ett statens kraftverk, fri elektrisk
belysning, allt efter vattenfallsstyrelsens bestämmande; dock att vederbörande
tjänsteman skall vara skyldig att själv bekosta erforderlig
elektrisk armatur och lampor.

Förmånen av fri bostad eller ersättning därför räknas beträffande
direktören till arvodet och beträffande övriga tjänstemän till lönen.

De tjänstemän, som åtnjuta förmånen av fri bostad, skola vara
boende i den upplåtna lägenheten.

§ 11.

Å ort, där de allmänna levnadsomkostnaderna äro särskilt höga,
kunna tjänstemännen av vattenfallsstyrelsen tillerkännas dyrortstillägg,
utgående, enligt av Kungl. Maj:t fastställda grunder, med 10 eller 15
procent av dem tillkommande fasta avlöning, dock med iakttagande
därav att dyrortstillägget ej må beräknas å högre belopp än 3,000 kronor
för manlig tjänsteman samt 1,500 kronor för kvinnlig tjänsteman.
Dyrortstillägg för tjänsteman vid Porjus kraftverk utgår emellertid med
lägst 480 kronor för år räknat.

Kungl. Maj:ts nåd. proposition Nr 384.

Dyrortstillägg fördelas i lön och tjänstgöringspenningar i samma
proportion som den fasta avlöningen.

Direktören vid statens kraftverksförvaltning må icke åtnjuta
ortstillägg.

§ 12.

Felräkningspenningar tillkomma årligen kassören vid Trollhätte
räkenskapsavdelning med 500 kronor, kanalinspektoren vid Åkersbergs
station med 300 kronor, kanalinspektorerna vid Brinkebergskulle och
Ströms stationer samt vid Södertälje kanalverk med 100 kronor till en
var ävensom bokhållare, åt vilken uppbörd eller verkställande av utbetalningar
anförtros, med 75 kronor. Därjämte äger vattenfallsstyrelsen
till fördelning bland de tjänstemän, som nattetid utöva uppbördstjänst,
årligen anvisa följande belopp, nämligen högst 300 kronor till
tjänstemän vid Trollhätteverken och högst 75 kronor till tjänstemän
vid Södertälje kanalverk.

Felräkningspenningarna utgå alltid till den. som bestrider tjänsten.

§ 13.

Anmärkningsprovision tillkommer vederbörande hos statens vattenfallsverk
anställda tjänstemän enligt de närmare grunder, Kungl. Maj:t
bestämmer, med högst femton procent av varje belopp, som på grund
av anmärkning, gjord av sådan tjänsteman, antingen, såsom ej upptaget
till redovisning eller såsom obehörigen krediterat, till statens vattenfallsverk
inflyter och utan anmärkningens framställande ej skulle ha.va
kommit nämnda verk till godo, eller, såsom för högt debiterat eller
för lågt krediterat. till vederbörande återgäldas.

§ 14.

Efter vattenfallsstyrelsens beprövande må utöver den fasta avlöningen
kunna utbetalas till äggsarvode av högst 300 kronor om året
till telefon- eller portvakt vid kraftverk, som förrättar mera maktpåliggande
arbete, samt till vakt vid administrationsbyggnaden i Trollhättan,
åt vilken uppdrages att bestrida sådana särskilda göromål, som
icke skäligen kunna anses tillhöra hans befattning. Sådant arvode
räknas till tjänstgöringspenningarna.

Bihang till riksdagens protokoll 1918. 1 sand. 344 höft. (Nr 384.) 7

Kungl. Maj:ts nåd. proposition Nr 384.

§ 15.

Till personal å kanalverk tillhörig bogserbåt må utgå provision
å den för bogseringen inflytande bruttoinkomst till belopp, som vattenfallsstyrelsen
äger bestämma.

Till maskinskötare och vakter vid kanalverk samt maskinister, montörer
och vakter vid kraftverk, vilka sysselsättas med arbete, fallande
utanför deras vanliga arbetsområde, må utbetalas särskild ersättning
med det belopp, varmed arbetsförtjänsten, beräknad enligt fastställda
ackordspris, kan komma att överskjuta den för samma personal bestämda
ordinarie avlöning.

§ 16.

Uniformspersedlar in natura eller beklädnadsersättning till visst
årligt belopp må tilldelas driftverkmästare, instrumentmakare, övermontör,
stationsmästare, reparationsmästare, maskinist, befälhavare å
bogserbåt, förman, montör, maskinskötare och vakt ävensom med dessa
jämförlig extra personal enligt reglemente, som av vattenfallsstyrelsen
fastställes.

§ 17-

Kostnadsfri läkarvård jämte medikamenter lämnas enligt de närmare
bestämmelser, Kungl. Maj:t meddelar, åt de i § 16 nämnda
ordinarie och extra tjänstemän, ävensom till andra tjänstemän under
sjukdom, som föranletts av olycksfall i tjänsten. Sådan förmån må
dock icke tillkomma tjänstemans familj.

Anm. Där tjänsteman redan tillförsäkrats kostnadsfri läkarvård jämte medikamenter
jämväl för sin familj, skall denna förmån fortfarande utgå, så länge han
kvarstår i den befattning, i vilken han tillförsäkrats berörda förmån.

§ 18.

Avhåller sig tjänsteman från tjänstgöring utan att hava i vederbörlig
ordning erhållit tjänstledighet eller kunnat styrka giltigt förfall,
må han under tiden ej åtnjuta någon avlöning. Varder tjänsteman
avstängd från tjänstgöring eller tagen i häkte, skall under tiden den
del av hans avlöning, som icke av vattenfallsstyrelsen prövas böra
användas till befattningens uppehållande, innehållas, såvida ej vattenfallsstyrelsen
finner skäligt låta honom uppbära något därav.

Kungl. Maj:ts nåd. proposition Nr 484.

§ 19.

l:o. Direktöi‘ vid statens kraftverksförvaltning, vilken minst 12
är innehaft förordnande i nämnda egenskap eller på grund av olycksfall
i tjänsten tidigare bliver oförmögen till vidare tjänstgöring, är
berättigad att i pension uppbära 6,000 kronor för år. Om direktör,
innan han uppnår 1 2 tjänstär, antingen på grund av sjukdom befinnes
oförmögen till nöjaktig vidare tjänstgöring eller ock utan egen begäran
nödgas avgå från sin befattning, utan att på grund av tjänstefel hava
förverkat densamma, är han berättigad att i årlig pension uppbära
5,000 kronor, då avgången sker före eller vid 6 tjänstår, samt 5,500
kronor, då avgången sker efter 6 men före 12 tjänstår. Pensionen utgår
av statens kraftverks medel, och skall såsom pensionsavgift ett belopp
av 360 kronor årligen avdragas å det för direktören bestämda arvodet
eller, därest avgången sker av annan anledning än olycksfall i tjänsten,
den honom, intill dess han uppnått 65 år, tillkommande pension.

2:o. För övriga tjänstemän vid statens vattenfallsverk skall i
fråga om skyldighet att från tjänsten avgå ävensom i fråga om rätt
till pension gälla vad i lagen angående civila tjänst innehavares rätt
till pension är vid tiden för den nya lönestatens ikraftträdande eller,
såvitt angår innehavare av befattning, som därefter tillträdes, vid tillträdet
till befattningen stadgat.

För dessa övriga tjänstemän skall pensionsunderlag beräknas till
följande belopp:

5.050 kronor för överingenjör vid Trollhätte kanalverk,

4.450 kronor för kanalingenjör, överingenjörsassistent, driftingenjör,
distrikt singenjör och kontorschef,

3.550 kronor för kanalinspektor av l:a graden, kontrollör, kassör
samt revisor och kontrollinspektor,

3.250 kronor för kanalinspektor av 2:a graden.

2.250 kronor för driftverkmästare, instrumentmakare och bokhållare
av l:a graden,

2.050 kronor för bokhållare av 2:a graden, övermontör, stationsmästare,
reparationsmästare och maskinist av l:a graden,

1,750 kronor för befälhavare å bogserbåt,

1.550 kronor för förman av l:a och 2:a graden, montör och
maskinist av 2:a graden,

1.450 kronor för kontorsskrivare, förman av 3:e graden och
maskinskötare samt

1,350 kronor för vakt:

Kungl. Maj:ts nåd. proposition Nr ''<84.

§ 20.

Direktören vid statens kraftverksförvaltning tillsättes genom förordnande
på viss tid av högst sex år samt övriga tjänstemän vid statens
vattenfallsverk genom konstitutorial, vilket skall anses innebära, att
tjänsteman kan i administrativ väg avsättas från sin befattning på
grund av fel eller försummelse i tjänsten.

Beträffande kvinnliga kontorsskrivare lända därjämte uti ifrågavarande
hänseende till efterrättelse bestämmelserna i § 6 mom. 3:o.

§ 21.

En var, som tillträder den från och med den 1 januari 1919 gällande
nya avlöningsstaten, skall vara pliktig att underkasta sig de i detta
avlöningsreglemente innefattade villkor och bestämmelser samt, efter
Kungl. Maj:ts bestämmande, minskning i eller upphörande av befintliga
sportelinkomster.

§ 22.

Grunderna för avlöning till extra tjänstemän, som användas för
driften vid statens vattenfallsverk, fastställas av Kungl. Maj:t på förslag''
av vattenfallsstyrelsen.

Detta avlöningsreglemente skall lända till efterrättelse från och
med den 1 januari 1919, vid vilken tid avlöningsreglementet för tjänstemän
vid statens vattenfallsverk den 29 augusti 1913 med däri sedermera
vidtagna ändringar skall upphöra att gälla.

Avlöningstabell.

Kungl. Maj.ts nåd. proposition Nr 384.

Avlöning s -

Ijämför § 5 i

utvisande begynnelseavlöning och avlönings -

Trollhätte kanalverk

Överingenjör ...............................

Kanalingenjör...............................

Kanalinspektor av l:a graden..........

» » 2:a » ..........

| Driftverkmästare...........................

i Bokhållare av l:a graden .............

» » 2:a » .............

j Reparationsmästare ......................

Befälhavare å bogserbåt ................

Förman av l:a graden...................

Montör.......................................

J Förman av 2:a graden...................

I Kontorsskrivare, kvinnlig................

Förman av 3:e graden...................

Maskinskötare...............................

Vakt ...........................................

Trollhåtte kraftverk.

j Överinjörsassistent, .....................

Driftingenjör ..................

Distriktsingenjör...........................

Kontrollör....................................

Driftverkmästare............................

Instrumentmakare .........................

Bokhållare av l:a graden .............

» » 2:a » ............

| Övermontör..................................

I Stationsmästare ...........................

Reparationsmästare .....................

Uppflyttning i högre klass kan äga rum, när

Klass	20	19	18	"1	16	15
Avlöning, kronor	1 1,275 1,350	1,425	1,600	1,650	i 1,800
Begynnelse- avlöning, kronor '' 6,500						_
5,000	—	—	—	—	—	—
3,400	—	—	—	—	—	—
3,000	—	—	—	—	—	—
2,700	—	—		—	—	—
2,400	—	—		—	—	—
1,950	—	—	—	—	—	_
1,800	—	—	—	—	—
1,650	—	—	—	—	—	3
1,500	—	—	—	—	3	3
1,500	—	—	—	—	3	3
1,425	—	—	—	3	3	3
1,350	—	—	3	3	3	3
1,350	—		O J	3	3	3
1,350	—	—	3	3	3	3
1,275	~	3	3	3	3
5,000
5,000	—	—	—	—	—	—
5,000	—	—	—	—	—	—
3,400	—	—	—	—	—	—
2,700	—	—	—	—	—	—
2,700	—	—	_	—	—	—
2,400	—	—	_	—	—
1,950	—	—	—	—	—
1,950	—	—	—	—	—	—
1,950	—	—		—	—	—
1,800	—	—	—		—	—

Kungl. Ma j ds nåd. proposition Nr 384.

tabell,

reglementet)

förhöjning- efter angivet antal år.

avlöning enligt närmast lägre klass innehafts i	nedan nämnda antal år.	1 i
I 14	13	12	11	10	9	8	7	6	: 5	4	3	! 2	i i
I 1 1 1 i \| 1 i 1,950 2,100 2,400 2,700 3,000 3 400 3,800 I 1 1 1 1 I	1 I 1 1 \| 4,200 4,600 5,000 5,500 6,000 6,500 1 I 1 1 1	i 7,000
i	\| \|		!	I		j			!				I j 5 j
—	—	—	—	—	—	—	—	—	—	5	5	—	-
—	—	—	—	—	—	3	3	3	—		—	—	— i
—	—	—	—	—	3	3	3	—	_	—	_	—
—	—	—	—	3	3	3	_	_		_	_	_
—	—	—	3	3	3								! ■ '' 1
—	3	3	3	3	—		_	—	_	_	_	_
3	3	3	3	—	—	- •	_	—	_	_	_	_	_ • i
3	3	3	—
3	3
3													_ :
’ 1										5	5		! i i ! ;
							-			5	5	—	i i — i
										5	5	—	-
	—	—	—	3 3		3 3 3	3	3	—		-	—	— i
—	_	_	_	3
—	—	—	3	3	3	—
	3 3	3 3	3 3	3 3	___	__	—	_	_
3	3 3	3 3	3 3	3 -	—	—

Kungl. Maj.is nåd. proposition Nr 384.

Uppflyttning i högre klass kan äga ruin, när

'' Maskinist av l:a graden

i Montör..........................

j Maskinist av 2:a graden
Kontorsskrivare, kvinnlig
Vakt............................

Trollhätte råkenskapsavdelning.

I Kontorschef............................................

| Kassör .................................................

t Revisor och kontrollinspektor....................

i Bokhållare av l:a graden .......................

» » 2:a > ...................—

Kontorsskrivare, kvinnlig.........................

! Vakt ....................................................

Södertälje kanal verk.

Kanalinspektor av l:a graden .................

! Bokhållare av 2:a graden .......................

! Befälhavare å bogserbåt.........................

I Förman av l:a graden ...........................

* » 2:a » .............................

! Vakt..................................................

Porjus oeh Älvkarleby kraftverk

Driftingenjör .......................................

Distriktsingenjör.....................................

Driftverkmäslare......................................

Instrumentmakare ...............

Bokhållare av l:a graden ...

» » 2:a »

Overmontör.....................

Stationsmästare..................

Reparationsmästare ............

Maskinist av l:a graden......

Montör..............................

Maskinist av 2:a graden ......

Kontorsskrivare, kvinnlig......

Vakt .................................

Klass 1	20	19	18	17	16	15
Avlöning, kronor	1,275	1,350	1,425	1 1,600 1,650	1,800
Begrvnnelse- avlöning, kronor 1,800				! •	:: _
1,500	—	—	-	—	3	3
1,425	—	—	—	3	3	3
1,350	—	—	3	3	3	3
1,275	—	3	3	3	3	I
5,000		.	_		—	- l
3,400	—	—	—	—	—
3,400	—	—	—	—	—	—
2,400 .	—	—	—	—	—	—
1.950	—		—	—	—	—
1,350	—		3	3	3	3
1,275		3	3	3	3
3,400		_
1,950	—	—	—	—	—	i
1,650	—	—	—	—	—	3 1
1,500	—	—	—	—	3	3 ;
1,425	—	—		3	3	3
1,275	—	3	3	3	3
5,000	_	_	_	___	_	—
5,000	—	—	—	—	—
2,700	—	—	—	—	—	—
2,700	—	—	—	-	—
2,400	—	—	—	—	—	—
1,950	—	—	—	—	—	—
1,950	—	—	—	—	—	—
1,950	—	—	—	—	—
1,800	—	—	—	—	—	—
1,800	—	—	—	—	—	—
1,500	—	—	—	—	3	3
1,425	—	—		3	3	3
1,350	—	—	3	3	3	3
1,275	—	3	3	3	3	—

Kungl. Maj:ps nåd. proposition Nr 384

»4

avlöning enligt närmast lägre klass innehafts i	nedan nämnda antal år.	1
14	13	1 12''	»	10	! 9 1 8	7 I	6	5	4	3 2	1 1 '' 1
1 1 i '' 1 1 11,950, 2,100 2,400 2,700 3,000 3,400 3,800 4,200 4,600 5,000 5,500 1 i i 1 l 1 i 1 !	1 6000 6,500 1	J 7,000
3	O	3	3
3 ] 3	3										—
! —
i		—								5		• _ \|
	—	—	—			3	3	3	—	—	- '' —	—■ i
i —	—	—	3		3	3 3 —	3	3	—	—.	_ -
j; —	3	3	3		8		—	—	—	—	_	— :

	—					- -	—		—	—	—	—
1						3	3	3				_
i _	3	3	3		3
3	3	3										_ !
i 3	3	—
; 3
\ j						i _ __	.			5		1 - !
	—	—	—			— —	—	— ;	—	5	5 -
	—	—	—		>	3 3	—	—	—	—	— _	—
	—	—	—		i	3 3	—	— ;	—	--	— —	—
	—	—	it		1	ii —	—	—	—	—	— —	— !
		3 ;	8		i	_ _	—	—	—	—	_ _	—
— ;	8	3	3		’’	— i —	—	—	—	—	- -	—
— i	3	3	3		>	— ; —		—	—	—		—
3	8	3	3			— _			—	—	- -	— 1
3 !	3	8	3	-		—	—	—	—	—	— — 1	— :
" i	3 !	— ,	—	-		— ! — i	—	—	—	—	i \|	— i
3	-	—	—		‘	— : — ;	—	— !	— i	—	1 •— \|	— i
		— ;	— i				—		— :	—		— i
	— 1	— j	- !		* 1	_ __j		—	— 1	— :	— i — 1	-1

Bihang t dl riksdagens protokoll 1918. 1 sand. 344 höft. (Nr 384.) 8

Kungl. Maj:ts nåd. proposition Nr H84.

Till Konungen.

Genom nådig remiss den 25 mars 1918 bär Eders Kungl. Maj:t anbefallt
vattenfallsstyrelsen att före den 7 april 1918 avgiva underdånigt utlåtande över ett
av 1915 års kommission för gemensamma avlöningsbestämmelser vid kommunikationsverken
m. fl. verk den 20 mars 1918 avgivet betänkande angående reglering av
löneförhållandena vid statens vattenfallsverk m. fl. verk att tillämpas i avvaktan på
avgörandet av frågan om införandet av gemensamma avlöningsbestämmelser vid
ifrågavarande verk. Till åtlydnad härav får vattenfallsstyrelsen i underdånighet anföra
följande.

Vattenfallsstyrelsen tillåter sig till en början framhålla, att någon representant
för statens vattenfallsverk icke funnits inom kommissionen och att vattenfallsstyrelsen
ej heller i erforderlig utsträckning haft tillfälle att med kommissionen
överlägga om hithörande frågor. Vid sådant förhållande har det icke kunnat undvikas,
att kommissionens förslag beträffande statens vattenfallsverk i vissa avseenden
erhållit en mindre lycklig avfattning. Beträffande de särskilda punkter, där rättelse
sålunda är påkallad, återkommer vattenfallsstyrelsen här nedan.

I stort sett torde man kunna säga, att de lägst avlönade befattningshavarna
genom kommissionens förslag erhållit en jämförelsevis tillfredsställande lörbättiing
av sina avlöningsförmåner, om hänsyn jämväl tages till nu utgående krigstidstillägg
och krigstidshjälp. Däremot äro de av kommissionen föreslagna avlöningarna förde
högre tekniska tjänstemännen icke tillräckliga för att avhjälpa de allvarliga
svårigheter, som föreligga i fråga om att med nuvarande avlöningar kunna i konkurrens
med den enskilda industrin bibehålla respektive anställa tillräckligt
kvalificerad teknisk personal. Kommissionens förslag innefattar ieke någon höjning
av de nuvarande slutavlöningarna för ingenjörspersonalen. Efter tidpunkten för det
nu gällande avlöningsreglementets fastställande har dock lönestandarden för kvalilicerade
tekniska tjänstemän i hög grad stigit på grund av den kraftiga utvecklingen
på det industriella området.

Till följd av den knappt tillmätta tiden är det icke för vattenfallsstyrelsen
möjligt att nu framlägga något förslag till höjda avlöningar för den ordinarie ingenjörspersonalen
annat än i ett speciellt fall, vartill styrelsen återkommer här nedan.
Kommissionens förslag i detta avseende torde därför få godtagas såsom ett piovisorium,
men torde vattenfallsstyrelsen i sammanhang med det förslag till ändrad
organisation av statens vattenfallsverks förvaltning, som av styrelsen förberedes,
återkomma till frågan om en mera genomgripande förbättring av avlöningsförmånerna
för ingenjörspersonalen vid statens vattenfallsverk. Vad här ovan sagts ute -

Kungl. Maj:ts nåd. proposition Nr 384. .''>9

sluter dock på intet sätt, att de i vattenfallsstyrelsens underdåniga skrivelse den 12
sistlidne mars framlagda förslagen om att befattningarna såsom kanalingenjör och
distriktsingenjör vid huvudstation skola i avlöningshänseende likställas med befattningarna
såsom överingenjörsassistent, driftingenjör och distriktsingenjör utom huvudstation
enligt styrelsens bestämda mening böra redan nu genomföras. Vattenfallsstyrelsen
får dessutom hänvisa till den särskilda underdåniga skrivelse, som styrelsen
denna dag avlåter beträffande inrättande av en direktörsbefattning vid statens
kraftverksförvaltning.

Att jämväl kommissionen insett de beträffande tjänstemän med högre teknisk
kompetens rådande svårigheterna såväl i rekryteringshänseende som i andra
avseenden, framgår av dess uttalanden å sid. 33, men har kommissionen dock icke
ansett sig äga någon möjlighet att i samband med de provisoriska regleringar, som
nu tillärnas, föreslå några särskilda åtgärder beträffande ifrågavarande tjänstemän.
I sammanhang härmed påpekar kommissionen emellertid, att redan de nuvarande
avlöningsbestämmelserna inom vissa av här ifrågavarande verk erbjuda möjlighet
att, för förvärvande av särskild kvalificerad personal, tilldela vederbörande vid anställningen
i ordinarie tjänst en högre avlöning än den lägsta för befattningen förekommande,
samt att, därest denna möjlighet under nuvarande förhållanden begagnades
i vidare omfattning än vad hittills skett, de rådande svårigheterna torde kunna
i någon män avhjälpas.

I anledning härav tillåter sig vattenfallsstyrelsen erinra därom, att sådan
möjlighet, som kommissionen här hänsyftar på, endast föreligger beträffande några
få utav befattningarna vid statens vattenfallsverk. I § 5 mom. 2:o av gällande avlöningsregiemente
för tjänstemän vid statens vattenfallsverk är nämligen stadgat,
att Kungl. Maj:t må undantagsvis, för förvärvande i tjänst av särskild kvalificerad
person, kunna tilldela överingenjör vid kanalverk samt driftingenjör, instrumentmakare
och stationsmästare vid kraftverk fast avlöning efter högre klass än den,
som är angiven såsom lägsta avlöning för den av tjänstemannen innehavda befattningen,
dock icke i något fall högre än den för befattningen bestämda slutavlöningen.
Motsvarande bestämmelser i avlöningsreglementena för statens järnvägar
och telegrafverket gälla däremot samtliga befattningar därstädes.

Med stöd av vad ovan anförts får vattenfallsstyrelsen hemställa, att stadgandet
i avlöningsreglementets § 5 mom. 2:o måtte utvidgas till att gälla samtliga
befattningshavare vid statens vattenfallsverk eller, därest detta icke anses böra bifallas,
åtminstone samtliga i ingenjörstjänst anställda befattningshavare samt, förutom
de nu därunder inbegripna instrumentmakare och stationsmästare, jämväl driftverkmästare
och övermontör, då det även beträffande dessa sistnämnda befattningshavare,
som måste hava viss teknisk utbildning, föreligger konkurrens med den
enskilda industrien.

Då ovan berörda svårigheter jämväl föreligga i fråga om bibehållande av
kvalificerad teknisk personal, får vattenfallsstyrelsen vidare föreslå, att den Eders
Kung). Maj:t i § 5 mom. 2:o medgivna rätten måtte utvidgas till att avse jämväl
bibehållande i tjänst av särskilt kvalificerad person.

Överingenjören vid Trollhätte kanalverk har av kommissionen jämförts med
linjedirektör vid telegrafverket och med postdirektör, men denna jämförelse synes

.Yviöniug*»-reglementeta
§ 5 mom 2:o

O v o ringen
.jöron vid
Trol.hätte
k an al verk

fort».

BO Kungl. Mqj;ts nåd. proposition Nr 384.

vattenfallsstyrelsen vara föga motiverad. Enligt vattenfallsstyrelsens mening bör
avlöningen för nämnda överingenjör åtminstone icke sättas lägre än för ban-, maskin-
och trafikdirektörer vid statens järnvägar. I själva verket är överingenjörsbefattningen
vid Trollhätte kanalverk av mera mångsidig natur än nämnda ban-,
maskin- och trafikdirektörsbefattningar. Den omfattar nämligen skötseln av både
trafiken och underhållet av Trollhätte kanal och farled från Vänern till Göteborg
med därtill hörande slussar, broar, belysningsanordningar in. in. Till överingenjörens
arbetsuppgift hör vidare förvaltningen av statens industri- och egnahemsområden
vid Trollhättan, underhandlingar med tomtspekulanter och tomtinnehavare,
utförande av de för nämnda områden erforderliga vägar, avloppsledningar, järnvägsspår
in. in. samt skötseln av trafiken å nämnda järnvägsspår och vid de till
ifrågavarande områden hörande hamnanordningar. Härtill kommer förvaltningen av
de statens övriga egendomar vid Göta älv, vilka ännu icke tagits i anspråk för
kraftverksanläggningar eller för tomtupplåtelser.

Enligt nu gällande bestämmelser utgör den fasta slutavlöningen för överingenjör
vid Trollhätte kanalverk 7,000 kronor samt för ban-, maskin- och trafikdirektörer
6,900 kronor. Då nu sistnämnda belopp av kommissionen föreslås höjt
till 7,500 kronor, får vattenfallsstyrelsen föreslå, att den fasta slutavlöningen för
överingenjören vid Trollhätte kanal verk jämväl höjes till 7,500 kronor. Det är
vattenfallsstyrelsens bestämda uppfattning, att detta är den lägsta slutavlöning, som
för närvarande skäligen bör ifrågakomma för nämnda överingenjör. Vattenfallsstyrelsen
har härvid icke förbisett, att han jämväl skulle erhålla dyrortstillägg med
600 kronor, men även med hänsyn tagen härtill skulle hans sammanlagda slutavlöning
enligt kommissionens förslag bliva lägre än slutavlöningen för ban-, maskinoch
trafikdirektörer å motsvarande ort, under det att han enligt vattenfallsstyrelsens
mening snarare borde avlönas något högre än dessa.

Genom höjande av den fasta slutavlöningen för överingenjören vid Trollhätte
kanalverk till 7,500 kronor, vilket belopp för övrigt föreslogs av vattenlallsstyrelsen
redan år 1909, skulle vidare ernås större likformighet inom avlöningsreglementet, i
det att alla ingenjörsbefattningar därigenom skulle erhålla två ålderstillägg. Vattenfallsstyrelsen
bortser härvidlag från överingenjörsbefattningen vid Trollhätte kraftverk,
vilken enligt styrelsens i annat sammanhang framställda förslag skulle tills
vidare utgå ur avlöningsreglementet.

De enda befattningshavare vid statens vattenfallsverk, beträfiände vilka kommissionen
icke föreslagit någon förhöjning av den fasta avlöningen, äro kanalinspektorerna
av l:a och 2:a graden. Vattenlallsstyrelsen kan emellertid icke finna, att
det arbete och det ansvar, som påvila kanalinspektorerna, blivit tillbörligt uppskattade
av kommissionen, och tillåter sig vattenfallsstyrelsen i detta avseende hänvisa
till bifogade framställningar i ämnet från ifrågavarande befattningshavare (bil.
1 och IT). Därutöver må nämnas, att kanalinspektoren i Södertälje förutom uppbörden
och trafikens dirigering, även har att svara för underhållet av kanalen och
verkställa erforderliga upphandlingar samt upprätta statistik över trafiken.

Vattenfallsstyrelsen får därför hemställa, att den fasta avlöningen för ifrågavarande
befattningar måtte höjas ett steg. så att densamma kommer att uppgå för
kanalinspektor av l:a graden till lägst 6,800 och högst 5,000 kronor samt för kanalinspektör
av 2:a graden till lägst 3.400 och högst 4,600 kronor.

til

Kungl. Maj ds nåd. proposition Nr 384.

Beträffande den egentliga kontorspersonalen skulle vattenfallsstyrelsen helst
liå sett, att större överensstämmelse mellan avlöningarna för motsvarande befattningar
vid statens vattenfallsverk och vid statens järnvägar kunnat ernås. Den
omständigheten, att vid ifrågavarande provisoriska lönereglering grunderna för avlöningens
utgående skulle bibehållas i huvudsak oförändrade, lägger emellertid svårigheter
i vägen för nämnda önskemåls förverkligande. Yad särskilt angår bokhållare
och kontorsskrivare erfordras härför ett särskiljande av nämnda befattningshavare
i sådana med högre och med lägre kvalifikationer och i sammanhang därmed
inrättande av vissa nya befattningar. Till dessa frågor torde vattenfallsstyrelsen
återkomma i samband med förenämnda förslag till ändrad organisation åtrått,
en fa llsverkets förvaltning.

Den sammanpressning av avlöningsskalan, som åstadkommits därigenom att
de lägre tjänstemännen erhållit proportionsvis större avlöningsförbättringar än de
högre, har medfört, att skillnaden i avlöning mellan förmän av l:a och 2:a graden
blivit alltför liten. Denna skillnad är för närvarande 240 kronor i lägsta och 300
kronor i högsta klassen men skulle enligt kommissionens förslag reduceras till 75
kronor i lägsta och 150 kronor i högsta klassen. Till förmän av l:a graden häntores
bogserbåtsbefålhavare, slussmästare, verkmästare och trädgårdsmästare, under
det att till förmän av 2:a graden hänföras bogserbåtsmaskinist, motorbåtsförare och
förrådsförman. Med hänsyn till den befälsställning, som tillkommer förman av l:a
graden, synes det nödvändigt att höja den fasta avlöningen för denna befattning till
lägst 1.650 och högst 2.400 kronor.

För undvikande av den myckna upprepningen av samma slags befattningar
får vattenfallsstyrelsen föreslå, att Trollhätte, Porjus och Älvkarleby kraftverk såväl
i avlöningsreglementets § 3 som i den vid reglementet fogade avlöningstabellen
sammanföras till en enda avdelning med rubriken »Statens kraftverk». Då antalet
högre befattningar är fastställt i § 4, synes det ej behöva möta något hinder fölen
sådan anordning.

Maximibeloppen av bostadsersättningen har kommissionen beträffande tjänstemän
vid statens järnvägar föreslagit höjda till 2,400 kronor för den dyraste ortsgruppen
och till 2,000 kronor för övriga ortsgrupper, under det att kommissionen
icke föreslagit någon höjning alls av det för bostadsersättningen till tjänstemän vid
statens vattenfallsverk bestämda maximibeloppet av 1,500 kronor. Visserligen bär
kommissionen föreslagit, att jämväl de högre tjänstemännen vid statens vattenfallsverk
skulle erhålla dyrortstillägg med maximalt 450 kronor ä orter med 15 procent
tillägg (dyraste orter) och 300 kronor å orter med 10 procent tillägg, under
det att de högre tjänstemännen vid statens järnvägar icke skulle erhålla dyrortstillägg.
Men summan av bostadsersättning och dyrortstillägg vid statens vattenfallsverk
uppväger likväl icke bostadsersättningen vid statens järnvägar.

För utjämnande av detta missförhållande får vattenfallsstyrelsen föreslå, att
maximibeloppet av bostadsersättningen för tjänstemän vid statens vattenfallsverk
höjes till 1,800 kronor. Denna bostadsersättning borde i sä fall jämväl tillkomma
överingenjören vid Trollhätte kraftverk eller, i händelse av bifall till vattenfallsstyrelsens
i ovannämnda underdåniga skrivelse framställda förslag om att denna

Kontors personalen.

Förman av
frusta graden.

Uppställningen
av § H
och avlönings
tahnllen.

Bostadser sättningav.

JDyrortsfcilli
Porjus».

62 Kungl. Mapis nåd. ''proposition Nr 884.

befattning skall tills vidare utgå ur avlöningsreglementet och i stället en direktörsbefattning
vid statens kraftverksförvaltning inrättas, innehavaren av sistnämnda
befattning.

Enligt nuvarande avlöningsreglemente för statens vattenfallsverk utgår bostadsersättning
med minst 15 och högst 30 procent av den fasta avlöningen allt efter
den ort, där vederbörande är placerad, dock med iakttagande av ovan anförda maximibelopp.
Genom Eders Kungl. Maj:ts brev den 14 december 1917 angående grunder
för utgående av bostadsersättning m. in. för tjänstemän vid statens vattenfallsverk
är dylik ersättning bestämd till respektive 20, 25 eller 30 procent av den fasta
avlöningen, dock högst med 1,500 kronor för år, i enlighet med viss i grunderna
angiven gruppindelning av placeringsorterna. Eders Kung!. Maj:t har härigenom
bifallit en av vattenfallsstyrelsen gjord framställning om att bostadsersättningen å
ingen ort måtte bestämmas till lägre belopp än 20 procent av den fasta avlöningen.
Såsom skäl härför anfördes av vattenfallsstyrelsen, att en bostadsersättning av 15
procent är även å billigaste ort otillräcklig för att motsvara kostnaderna för bostad
och bränsle, samt att genom ett bifall till vattenfallsstyrelsens förslag större likformighet
med förhållandena vid statens järnvägar skulle ernås. Kommissionen har
även i sin jämförande översikt beträffande avlöningarna vid statens vattenfallsverk
räknat med, att bostadsersättningen å billigaste ort skall utgå med 20 procent av
den fasta avlöningen.

Med hänsyn till ovanstående och till vad som här nedan anföres i fråga om
pensionsunderlagens beräkning får vattenfallsstyrelsen föreslå, att i avlöningsreglementets
§ 10 ersättningen för bostad angives till minst 20 procent a v den fasta
avlöningen.

Dyrortstillägget utgår för närvarande för därtill berättigad tjänsteman vid
Porjus kraftverk med 15 procent av den fästa avlöningen, dock med lägst 360
kronor för år räknat. Sistnämnda anordning har tillkommit i syfte att bereda en
del lägre avlönade befattningshavare vid Porjus en särskild förmån, i viss mån motsvarande
vid statens järnvägar utgående källortstillägg. Häruti har kommissionen
icke föreslagit annan ändring än den, att dyrortstillägg jämväl skulle tillkomma
den tjänsteman, driftingenjören, som för närvarande icke är därtill berättigad.
Däremot har kommissionen beträffande det till samtliga tjänstemän utgående kallortstillägget
vid statens järnvägar föreslagit, att detsamma för tjänstemän å bandelen
från Gällivare till och med Riksgränsen skulle höjas från 240 till 480 kronor
för år räknat.

Enligt vattenfallsstyrelsens uppfattning borde emellertid dyrortstillägget för
tjänstemännen vid Porjus kraftverk, i likhet med vad för närvarande är förhållandet,
snarare sättas högre än lägre än kallortstillägget för tjänstemännen å bandelen Gällivare—Riksgränsen.
Samma skäl, som motiverat ett höjande av nämnda kallortstillägg,
såsom det hårda klimatet, platsernas avlägsna och ödsliga läge, de höga skatterna
m. in., äro även giltiga beträffande befattningshavarna vid Porjus kraftverk. Men
härtill kommer, att med hänsyn till nuvarande höga järnvägsfrakter järn vägspersonalen
i Norrbotten genom sina fria resor för sig och sina familjer och genom sina fria
livsmedelstransporter har en högst betydande förmån framför personalen vid Porjus
kraftverk. På grund av de höga järnvägsfrakterna ligger prisnivån i Porjus avsevärt
mycket högre än söderut. Förtjänsterna hos de privata arbetsgivarna å platsen

Kungl. Moj:ts nåd. proposition Nr 384.

äro nu uppe i 350 ä 400 kronor per månad för icke yrkeskunniga arbetare. Dessa
höga arbetslöner hava givetvis även i hög grad drivit upp prisen å livsförnödenheter
m. m. i Porjus. För avhjälpande av de svårigheter att fylla personalbehovet
vid Porjus kraftverk, som härigenom uppstått, är det nödvändigt, att dyrortstilllägget
därstädes höjes.

Med hänsyn till den sammanpressning av skalan för de fasta avlöningarna,
som åstadkommits, anser vattenfallsstyrelsen det emellertid icke lämpligt att, såsom
kommissionen föreslagit beträttände kallortstilläggen vid statens järnvägar, bestämma
lika stort tillägg för alla tjänstegrader, utan bör dyrortstiIlägget sättas i närmare
förhållande till vederbörandes fasta avlöning. För den skull får vattenfallsstyrelsen
föreslå, att bestämmelsen i § 11 angående dyrortstillägg för tjänsteman vid Porjus
kraftverk ändras sålunda, att nämnda dyrortstillägg skall utgå med dels 240 kronor
för år räknat, dels ock 15 procent av den vederbörande tillkommande fasta avlöning,
varvid dock den sistnämnda delen av dyrortstillägget icke må beräknas å högre
belopp än 3,000 kronor för manlig och 1,500 kronor för kvinnlig tjänsteman.

Till tjänsteman vid statens järnvägar, vilken uppnått högsta avlöningsklassen
i sin tjänstegrad, och vilken innehar erforderligt antal levnads- och tjänstår, utgår
pension med 70 procent av summan av det slutliga fasta arvodet och 20 procent
därav, vilket sistnämnda tillägg motsvarar bostadsersättningen å billigaste ort, dock
får pension ej i något fall utgå med högre belopp än 6,000 kronor. De pensionsunderlag,
som för närvarande äro fastställda för tjänstemännen vid statens vattenfallsverk,
understiga betydligt de belopp, vartill de skulle uppgå, därest de beräknades
enligt nämnda norm, även om man i överensstämmelse med pensionslagen för
civila tjänstinnehavare räknar med -/, i stället för 70 procent av slutavlöningen.
Det vill därför synas, som om vid beräkningen av de nu gällande pensionsunderlagen
för tjänstemän vid statens vattenfallsverk något misstag blivit begånget.

De sakkunniga för utredning angående pensionering av icke ordinarie personal
vid statens järnvägar statens vattenfallsverk och telegrafverket ha i sitt den
28 februari 1916 avgivna betänkande dels framhållit, att de av dem föreslagna pensionsunderlagen
för extra tjänstemän vid statens vattenfallsverk äro mindre än vad
•som föreslagits för motsvarande befattningar vid statens järnvägar, beroende därpå,
att pensionsunderlagen för de ordinarie befattningarna vid vattenfallsverket äro
lägre än vid statens järnvägar, dels ock anmärkt, att, då de såvitt möjligt sökt
uppställa lika pensionsbestämmelser för båda verken, nämnda olikhet tett sig som
ett missförhållande.

De små förhöjningar av pensionsunderlagen vid statens vattenfallsverk. som
av kommissionen föreslagits, äro i de flesta fall alldeles otillräckliga för att utjämna
nämnda olikhet, såsom framgår av bifogade jämförande tablå (bil. III). Att pensionerna
vid statens vattenfallsverk beräknas efter så ogynnsammare grunder än vid
statens järnvägar har givetvis icke kunnat undgå att väcka misstämning hos personalen
vid det förstnämnda verket, såsom innebärande en orättvisa. Vattenfallsstyrelsen
anser sig därför böra hemställa om eu ändring härvidlag. Då emellertid
pensionslagen för civila tjänstinnehavare är tillämplig å tjänstemännen vid statens
vattenfallsverk, torde man icke lämpligen kunna gå längre än till att bestämma
pensionsunderlagen för ifrågavarande tjänstemän till 2 av slutavlöningen För att
man emellertid skall slippa att vid värjo fråga om ändring i den fasta avlöningen

1’ensiomia»!

derlag.

Tiden för lö
neregleringens
ikraftträdande.

64 Kungl■ Maj.ts nåd, proposition JVr 884.

eller om upprättande av ny befattning jämväl behandla frågan om pensionsunderlagets
storlek, synes det enklast, att avlöningsreglementets § 19 mom. 2:o andra
stycket erhåller följande lydelse:

»För dessa övriga tjänstemän skall pensionsunderlag beräknas till två tredjedelar
av summan av den för vederbörande befattning bestämda fasta slutavlöningeu
och 20 procent därav; dock må pensionsunderlag icke i något fall beräknas till
högre belopp än 6,<)Ö0 kronor.»

I konsekvens med ovanstående borde vidare § 19 inom. l:o ändras så, att
pensionen för överingenjör vid Trollhätte kraftverk, därest denna befattning skall fortfarande
kvarstå i avlöningsreglementet, höjas till att under olika förutsättningar
utgå med respektive 5,000, 5,500 eller 6,000 kronor. Nämnda pensionsbelopp hava
jämväl i vattenfallsstyrelsens förenämnda underdåniga skrivelse föreslagits lör den
ifrågasatta direktörsbefattningen vid statens kraftverksförvältning.

Med hänsyn till nuvarande svårigheter att förvärva och bibehålla i tjänst
tillräckligt kvalificerad personal är det synnerligen önskvärt, att ifrågavarande provisoriska
lönereglering finge tillämpas retroaktivt från 1918 års ingång eller åtminstone
från och med den 1 juli 1918.

Stockholm den 6 april 1918.

TJnderdånigst

F. VILH. HANSEN.

Axel Jacobson

STOCKHOLM, ISAAC MARCUS- BOKTRYCKERI-AKTIEBOLAG, HUS.