Kungl. Maj:ts nåd. proposition nr 373 (Proposition 1917:373)

Kungl. Maj:ts nåd. proposition nr 373.

Nr 373.

Kungl. Maj:ts nådiga proposition till riksdagen med förslag till
ny inkomstberäkning för 1918 års riksstat in. in.; given
Stockholms slott den 1 juni 1917.

Under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet över
finansärenden för denna dag vill Kungl. Maj:t, med återkallande av tidigare
gjorda förslag i den mån de strida mot de här nedan framställda,
härmed föreslå riksdagen att

ej mindre beräkna statsverkets inkomster för år 1918 enligt den i
statsrådsprotokollet intagna specifikation och i sammanhang därmed°besluta,
dels att för bestridande av vissa kristidsutgifter må bland inkomsterna
upptagas en post lånemedel till belopp av kr. 136,011,640:—,

_ dels ock att, i den mån sistnämnda medel och i specifikationen
beräknade inkomster icke förslå till täckande av de i riksstaten upptagna
utgifter, av statsverkets kassafond må tagas i anspråk erforderligt belopp,

15,000,000 kronor att i fall av behov tagas i anspråk å tid, då till följd
av riksdagens fortvaro de i § 63 regeringsformen omförmälda kreditiv icke
få lyftas.

De till ärendet hörande handlingar skola tillhandahållas riksdagens
vederbörande utskott; och Kungl. Maj:t förbliver riksdagen med all kuno-1.
nåd och ynnest städse välbevågen.

GUSTAF.

Conrad Carleson.

Bihang till riksdagens protokoll 1917. 1 saml. 326 Käft. (AV 373.)

Kungl. Maj:ts nåd. proposition nr 373.

Utdrag av protokollet över finansärenden, hållet inför Haris Mafit
Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 1 juni 1917.

Närvarande:

Hans excellens herr statsministern Swartz,

Hans excellens herr ministern för utrikes ärendena Lindman,
Statsråden von Sydow,

Stenberg,

Falk,

Hammarström,
jVI ärten Ericsson,

Åkerman,

Carleson,

Hans Ericson,

Dahlberg.

Chefen för finansdepartementet, statsrådet Carleson anförde härefter:

När tiden nu nalkas för slutligt fastställande av riksstat för år 1918,
finner man, att de grunder, varpå hittills gjorda beräkningar beträffande
såväl inkomster som utgifter byggts, i många avseenden äro förändrade
eller helt rubbade. De starkt rörliga ekonomiska förhållandena hava sålunda
på ett genomgripande sätt omkullkastat vissa i årets statsverksproposition
gjorda inkomstberäkningar, vartill kommer, att såväl till följd
därav som ock på grund av andra omständigheter både Eders Kung!. Maj:t
och riksdagen under riksdagens lopp nödgats vidtaga väsentliga ändiingar
i och tillägg till det ursprungliga förslaget till riksstat. Man har därför
nu, synes det mig, ingen annan utväg än att uppgöra, vad beträffar inkomsterna,
ett specificerat och vidkommande utgifterna ett summariskt
förslag till ny riksstat för år 1918. Vad angår utgifterna hänför jag
dem i det följande till den 29 nästlidna maj. Därest det vid en omräkning
av inkomsterna skulle visa sig, att de i statsverkspropositionen anvisade eller
senare beräknade inkomsttitlarna icke skulle i tidigare bestämd ordning

Kungl. Maj:ts nåd. proposition nr 073.

förslå till bestridande av intill nämnda dag beslutade eller eljest väntade utgifter,
torde väg böra anvisas till täckande av uppkommande brist i budgeten.

Härvidlag skall jag börja med inkomstberäkningarna. I sådant avseende
har jag först och främst att undersöka, i vilka fall förändrade förhållanden
böra leda till en omräkning av statsverkspropositionens inkomstsiffror.
Därvid bör jämväl tagas i betraktande den plan till ökning av
statsinkomsterna, som återgivits av min företrädare i ämbetet vid tillstyrkandet
av propositionen nr 95 A med förslag till förordning om vissa
ändringar i stämpelförordningen. Slutligen bör hänsyn tagas till den plan,
som i propositionen nr 130 med förslag till förordning om extra inkomstoch
förmögenhetsskatt för år 1918 åsyftar att anvisa utväg till täckande
av neutralitetsutgifter samt vissa, särskilt i propositionerna nr 72 och
73 omförmälda kostnader för lånt- och sjöförsvarets stärkande.

När jag härefter börjar en undersökning av de särskilda inkomsttitlarna,
förbigår jag alla de inkomsttitlar i statsverkspropositionen, som
icke enligt min mening tarva någon revision eller eljest föranleda till särskilt
övervägande.

Vad först angår skatt på inkomst, förmögenhet och rörelse, hava
i statsverkspropositionen upptagits bland annat dels 70,000,000 kronor
inkomst- och förmögenhetsskatt, dels ock 30,000,000 kronor krigskonjunkturskatt.
Vid den tid, då dessa beräkningar gjordes, voro utsikterna för
en fortsättning under innevarande år av 1916 års lysande konjunkturer å
näringslivets skilda områden ännu icke förmörkade. Med de goda resultat
av 1916 års verksamhet, som redan då kända förhållanden utvisade och
numera offentliggjorda siffror i boksluten från en mångfald företag ytterligare
bekräfta, kunde med skäl beräkningarna i statsverkspropositionen
sägas vara med all försiktighet uppgjorda. Säkerligen skulle ock verkligheten
väsentligt överträffa beräkningarna, om 1917 års vinstsiffror skulle
utvisa resultat, jämförliga med 1916 års bokslut. Ja, kunde man dröja
vid allenast första kvartalet av år 1917 och draga några slutsatser därav
för resultatet under hela detta år, skulle man ej heller hava anledning
till oro beträffande det skatteresultat, som år 1918 vore att vänta
beträffande inkomst- och förmögenhetsskatten samt krigskonjunkturskatten.
Nu måste man emellertid räkna med den avmattning å näringslivets områden,
som den minskade exporten och därmed följande sänkning i företagsamhefen
medför. Visserligen ligga en del betydande exportindustrier inne
med order för utländsk räkning för en längre tid framåt, och visserligen
är den svenska marknaden ännu så länge icke så litet köpstark, men icke
förty kan den allmänna depressionen och den hotande svårigheten för er -

Skatt på inkomst,
förmögenhet

och rörelse.

Kungl. May.ts nåd. proposition nr 373.

hållande av vissa för en mångfald industriella företag nödvändiga råvaror
komina att väsentligt omkullkasta de tidigare och ävenledes de med ledning
av vinstresultaten under första kvartalet 1917 gjorda ekonomiska kalkylerna,
såvida icke export- och importsvårigheterna under året genom
mellankommande fredsslut eller på annat sätt undanröjas.

Med hänsyn till de osäkra faktorer, som härvidlag måste tagas
i betraktande, har jag emellertid, om ån med tvekan, nu icke ansett mig
böra föreslå någon ändring i beräkningarna rörande avkastningen vare sig
av inkomst- och förmögenhetsskatten eller av krigskonjunkturskatten, sådan
densamma med den vid 1917 års början gällande skatteskala skulle utgå.

Extra in- I anslutning till vad sålunda och i övrigt anförts, har jag ansett

Oförmögen- mig höra upptaga bland egentliga statsinkomster extra inkomst- och förhetsskatt.
mögenhetsskatt för år 1918 till det belopp, varmed denna skatt kan beräknas
ut£å, då den vanliga inkomst- och förmögenhetsskatten lämnar den i
statsverkspropositionen angivna avkastningen eller 70,000,000 kronor. Jag
upptager alltså extra inkomst- och förmögenhetsskatten till det i propositionen
nr 130 angivna belopp eller........kronor 30,000,000.

Stängel- I statsverkspropositionen har under titel stämpelmedel upptagits ett

medd. belopp av 20,500,000 kronor, därav beräknad arvskatt och skatt för gåva

6,000,000 kronor. I propositionen nr 95 A föreslås vissa ändringar i förordningen
angående stämpelavgiften, beräknade att inbringa en ökad inkomst
av 4,500,000 kronor. I propositionen nr 167 föreslås därjämte en
förhöjning av arvskatten, som enligt beräkningen i propositionen nr 95 A
skulle lämna en ytterligare förökad avkastning under ifrågavarande skattetitel
av 1,500,000 kronor.

Riksdagen har i enlighet med bevillningsutskottets betänkande nr 58
rörande ändringarna i stämpelförordningen ifråga om lagfartsstämpeln och
räntestämpeln gjort vissa modifikationer, som leda till minskning i den
eljest enligt Kungl. Maj:ts förslag påräkneliga inkomsten av stämpelmedel.
Att angiva det ungefärliga beloppet av denna minskning låter sig emellertid
icke nu göra. Men i varje fall torde ej denna minskning liksom ej
heller utrangerande av »stämpeln å vissa skuldförbindelser» spela den roll,
att av dessa anledningar nedsättningen i det i propositionen nr 95 A beräknade
beloppet för ökning i stämpelavgiften kommer att överstiga

200,000 kronor. Frågan om höjning av arvsskatten är ännu beroende på
riksdagens prövning, men jag förutsätter, att Kungl. Maj:ts proposition
nr 167 vinner riksdagens godkännande.

I anslutning till vad sålunda anförts beräknar jag statens inkomst
av stämpelmedel till följande belopp, nämligen

Kungl. Majds nåd. proposition nr 373.

enligt statsverkspropositionen..........kr. 20,500,000

(därav beräknad arvskatt och skatt för "åva, 6,000,000
kronor),

vartill kommer

1) enligt propositionen nr 95 A stämpelbeskattning
(med iakttagande av den nedsättning i beräknad avkastning,

som bevillningsutskottets förslag innebär, eller 200,000 kr.) » 4,300,000

2) höjd arvskatt............... > 1,500,000

I enlighet härmed kommer jag att i den nya specifikationen av statens
inkomster upptaga under stämpelmedel (därav beräknad arvskatt och
skatt för gåva Kr. 7,500,000)............kr. 26,300,000

Såsom ovan angivits, har krigskonjunkturskatten i statsverksproposi- Krigskontionen
beräknats för år 1918 lämna en avkastning av 30,000,000 kronor. I en- ^katt''
lighet. med bevillningsutskottets betänkande nr 57 har riksdagen emellertid
beslutit vissa ändringar i den nu för krigskonjunkturskatten gällande skatteskalan.
Enligt en i betänkandet lämnad, på vissa förutsättningar byggd
uPP&ift skulle de sålunda föreslagna ändringarna betyda en förhöjning av
skatten, motsvarande åtminstone ” 5,000,000 kronor. I anslutning härtill
beräknar jag, att krigskonjunkturskatten år 1918 kommer att lämna statsverket
en inkomst av................kr. 35,000,000

Till inkomsterna bör numera efter gårdagens beslut i riksdagen läg" Tonnagegas
det belopp, tonnageavgiften kan väntas inbringa. I likhet med vad av9vtsom
framhålles i den reservation till bevillningsutskottets betänkande nr
47, vilken av riksdagen bifallits, synes mig denna avgift böra upptagas
på inkomstsidan i 1918 års riksstat, om den också inflyter under innevarande
år och avser att täcka kristidsutgifter under år 1917. Jämväl
dessa kristidsutgifter komma nämligen att upptagas i nämnda riksstat. Jag
föreslår därför, att den uppföres bland de egentliga statsinkomsterna under
rubriken I. Skatter med titel Tonnageavgift för år 1917, och beräknar
jag den till....................kr. 5,000,000

I statsverkspropositionen har under titeln tullmedel upptagits ett Tullmedel.
belopp av 76,000,000 kronor. I propositionen nr 107 har föreslagits höjning
av tullen å vissa lyxartiklar. Avkastningen av dessa höjda tullar
bär i propositionen nr 95 A beräknats till 1,200,000 kronor. Sedan propositionen
nr 107 i allt väsentligt numera av riksdagen bifallits, beräknar
jag titeln tullmedel till ett belopp av.........kr. 77,200,000.

Ifråga om skatter å sprit- och maltdrycker måste av kända förhål- Sk?u å
landen en väsentlig reducering av de ursprungliga beräkningarna äga rum. maltdrycker.

Kungl. Maj:ts nåd. proposition nr 313.

Statsverkspropositionen upptager i nedan angiven ordning skatter av nämnda
slag till följande belopp

brännvinstillverkningsskatt......kr. 17,000,000

brännvinsförsäljningsmedel......» 8,000,000

maltskatt .............» 5,700,000

punschskatt............» 2,300,000

spirituosaaccis...........» 5,000,000

Av statsrådsprotokollet över finansärenden för den 23 sistlidna april,
vilket protokoll enligt Eders Kungl. Maj:ts förordnande offentliggjorts,
framgår, hurusom jag då framhållit, att även om svårigheterna vid tillförseln
av livsförnödenheter och andra för folknäringen erforderliga varor
skulle före nästa skördeårs ingång minskas eller undanröjas, krävde dock
nödig försiktighet, att man med hänsyn till den knapphet i världstillgången
av råvaror, som sannolikt komme att göra sig gällande även efter krigets
avslutande, räknade med ett ekonomiskt läge av beskaffenhet, att Sverige
så gott som uteslutande hänvisades, vad livsförnödenheter anginge, till sina
egna tillgångar. Under sådana förhållanden vore det nödvändigt förutsätta,
att tillverkning av brännvin under nästa kampanj helt inställdes, i
den mån brännvinet icke vore en biprodukt vid en eljest nödvändig produktion,
såsom jästtillverkning, eller brännvinstillverkningen icke skulle taga
"i anspråk vara, som varken omedelbart eller medelbart kunde komma folknäringen
till godo. Man borde alltså nu i fråga om konsumtionen och
distributionen av brännvin inrätta sig, som om man till hösten 1918
måste reda sig med nuvarande lager av brännvin och den tillverkning,
som under nyss angivna förutsättningar skulle kunna ske intill samma
tid. För ett rationellt ordnande av konsumtion och distribution under
nämnda förhållanden uppstode flera spörsmål. Sålunda borde av sakkunnig
myndighet beräknas ej blott den kvantitet egentligt och annat brännvin,
som för det dåvarande funnes i landet, utan även den kvantitet, som
vid jästtillverkning och eljest skulle kunna påräknas tillkomma under tiden
till hösten 1918. Vidare måste klargöras, huru stor kvantitet av brännvin
borde reserveras för vetenskapliga och andra i nådigt brev den 3
november 1916 angivna allmänna ändamål.

Av dessa och andra skäl behagade Eders Kungl. Maj:t anbefalla
kontrollstyrelsen bland annat dels att verkställa utredning rörande den nu
förefintliga tillgången inom landet av brännvin av alla slag och den kvantitet
egentligt brännvin, som vid inställande av brännvinstillverkningen i allmänhet
under kampanjen 1917—18 skulle kunna påräknas såsom biprodukt
vid jästtillverkning eller ock såsom produkt av vara, som varken omedel -

Kungl. Maj:ts nåd. proposition nr 373.

bart eller medelbart kunde komma folknäringen till godo, och vidare inkomma
med uppgift om den kvantitet brännvin, som skulle för allmänna
ändamål böra hållas tillgänglig för tiden till hösten 1918, dels och att med
stöd av nämnda utredningar angiva, huru stor kvantitet brännvin kunde
anses intill samma tid bliva disponibel för förtäring av allmänheten.

Såsom av statsrådsprotokollet för den 23 april jämväl framgår, framhöll
jag därvid tillika, att ett inställande av brännvinstillverkningen under
kampanjen 1917—1918 givetvis komme att högst väsentligt rubba vissa i
statsverkspropositionen till innevarande års riksdag gjorda beräkningar rörande
statsverkets inkomster under vissa titlar. Härtill komme, framhöll
jag vidare, att samma förhållande eller knappheten på livsförnödenheter,
som föranlett mina förut gjorda hemställanden, möjligen också komme
att verka till nedsättning i beräkningarna rörande andra än nu antydda
inkomsttitlar.

För vinnande av utredning härutinnan anmodade jag kontrollstyrelsen
att inkomma med förslag till omräkning av samtliga inkomsttitlar, som berörde
skatter å sprit- och maltdrycker. Kontrollstyrelsens förslag i detta ämne
överlämnades till mig i promemoria den 8 maj 1917, innan ännu kontrollstyrelsen
hunnit förskaffa sig fullt tillförlitliga uppgifter rörande den tillgång
på spritdrycker, som vore att för förtäring påräkna från innevarande
vår till hösten år 1918. Promemorian den 8 maj byggde därjämte på den
förutsättningen, att riksdagen skulle antaga Kungl. Maj:ts i propositionen
nr 96 framlagda förslag, innefattande bland annat höjning av maltskatten.

Sedan kontrollstyrelsen verkställt hela den utredning rörande tillgången
å spritdrycker, som anbefallts styrelsen den 23 sistlidne april,
bär styrelsens chef, på min begäran, verkställt en omräkning av de
i promemorian den 8 maj lämnade siffror, därvid han utgått från, att
riksdagen icke skulle komma att bifalla Kungl. Maj:ts förslag om höjning
av maltskatten. Denna omräkning, som verkställts genom ändringar i ett
duplikat av promemorian den 8 maj, har följande lydelse:

1. Brännvinstillverkningsskatten.

Brännvinstillverkningsskatten inflöt med avdrag för restitutioner

år 1913 med............... 22,289,456 kronor

» 1914 » 20,734,793 »

» 1915 > 22,166,743 *

» 1916 » 17,240,373 > .

I 1917 års riksstat är skatten beräknad till 14,500,000 kronor och i 1918 års förslag
till riksstat till 17,000,000 kronor.

Kungl. Maj:ts nåd. proposition nr 373.

Då emellertid anledning föreligger att antaga, att annan tillverkning av brännvin än
vid jästfabriker och sulfitspritfabriker under kampanjen 1917—1918 kommer att inställas,
äro de gjorda beräkningarna icke längre hållbara.

Under år 1917 har intill den 1 innevarande maj influtit till statsverket, efter avdrag
för restitutioner, omkring 3,000,000 kronor.

Enligt inom kontrollstyrelsen verkställda utredningar kan under tiden intill den 30
september 1918 av det brännvin, som iör l bränneri-eller allmänna neder lag,

samt av det brännvin, som kan komma att tillverkas, för förtäringsändamål disponeras
i runt tal högst 3,325,000 liter egentligt brännvin av normalstyrka. För andra ändamål än
förtäring beräknas beskattat brännvin komma att användas intill en myckenhet av omkring
1,400,000 liter av normalstyrka. Den sammanlagda förbrukningen beskattat brännvin av
normalstyrka skulle alltså intill den 1 oktober 1918 komma att uppgå till 4,725,000^ liter.
Denna förbrukning, avsedd att täcka 16 månaders behov, beräknas under innevarande år äga
rum med 7/is och under år 1918 med 9/is eller under år 1917 med 2,067,000 liter och
under år 1918 med 2,658,000 liter. Efter en tillverkningsskatt av 65 öre för liter skulle
alltså för ovanstående 4,725,000 liter inflyta till statsverket år 1917 omkring 1,340,000
kronor och under år 1918 omkring 1,725,000 kronor.

Under sista kvartalet av år 1918 torde böra räknas med en till ungefär hälften
inskränkt tillverkning. För detta kvartal har kontrollstyrelsen ansett sig böra antaga en tillverkning
av samma omfattning som under sista kvartalet 1915; tillverkningen under tillverkningsåret
1915—1916 var nämligen inskränkt till hälften av normal tillverkning. För tillverkningen
under sista kvartalet 1915 inflöt i skatt 6,500,000 kronor och beräknar kontrollstyrelsen,
att jämväl en lika stor skatt skall inflyta sista kvartalet 1918.

I enlighet med vad ovan anförts har kontrollstyrelsen förslagsvis nu upptagit brännvinstillverkningsskatten
till följande belopp, nämligen:

för år 1917:
influten skatt 1 */i—3% .
beräknad skatt 1/s—sl/ia

för år 1918:
beräknad skatt */i—S0/9

» 7> 1/l0—31/12

2. Maltskatten.

. . . 3,000,000 kronor

. . . 1,340,000 »

Summa 4,340,000 kronor;

. . . 1,725,000 kronor

• • • 6,500,000 »

Summa 8,225,000 kronor.

Maltskatten inflöt med avdrag för restitutioner

år 1913 med................ 5,236,867 kronor

» 1914 »................ 5,473,469 »

» 1915 »................ 5,469,347 »

» 1916 » omkring............ 5,849,763 » .

I 1917 års riksstat är maltskatten upptagen till 5,400,000 kronor och enligt innevarande
års statsverksproposition beräknad för år 1918 till 5,700,000 kronor.

Intill den 1 maj 1917 har efter avdrag för restitutioner till statsverket influtit

1,650,000 kronor.

Kungl. Maj:ta nåd. proposition nr 313.

Till skattepliktiga bryggeriers disposition beräknas, enligt vad kontrollstyrelsen inhämtat,
för återstående delen av innevarande år eu maltmängd av 9,000,000 kilogram. Då
de skattepliktiga bryggerierna torde hava intresse av att i utdrygningssyfto tillverka skattefria
drycker men dessa bryggerier icke, på grund av stadgandet i 8 § 1 mom. maltdryckstillverkningsförordningen,
kunna erhålla restitution för mer än Vs av hela den vid bryggeriet
avverkade ^maltmängden, torde försiktigheten bjuda, att man räknar med endast 6,000,000
kilogram såsom beskattningsbart malt. Häremot svarar 1,200,000 kronor i maltskatt.

„ För år 1918 intill den 1 oktober beräknar kontrollstyrelsen, att bryggerierna skola
erhålla hälften av den normalt förbrukade maltmängden. Denna normala maltmängd är för
helt ar räknat 29,000,000 kilogram för de skattepliktiga bryggerierna. I enlighet härmed
beräknas den använda maltmängden till 10,900,000 kilogram för tiden intill den 1 oktober
1918. Allenast “/3 av denna maltmängd torde av skäl, som ovan angivits, bliva beskattningsbar
eller 7,300,000 kilogram. Häremot svarar en maltskatt av ungefär 1,500,000 kronor.

För sista kvartalet 1918 räknas med normal tillverkning enligt den genom statsverkspropositionen
beräknade skatten.

I enlighet med vad ovan anförts beräknar kontrollstyrelsen maltskatten till följande
belopp, nämligen:

för år 1917:

influten skatt ’/i—30/i . beräknad skatt V6—81/12 •		1.650.000 kronor 1.200.000 »
för år 1918:	Summa	2,850,000 kronor;
beräknad skatt x/i—30/9 . « » x/io—31/l2		1,500,000 kronor 1,500,000 »
	Summa	3,000,000 kronor.
3. Punschskatten inflöt	Punschskatten.
år 1913 med ...... * 1914 » . . • » 1915 » ...... 1916 » ......		1,956,992 kronor 2,239,522 » 2,140,299 ; 2,146,389 » .

I 1917 års riksstat beräknas punschskatten till 2,300,000 kronor och i 1918 års
förslag till riksstat till samma belopp.

0 Enligt från generalpoststyrelsen lämnad uppgift har under tiden i/i—*% 1917 försålts
punschstämplar till ett belopp av 416,639 kronor.

Vid inventeringen den 26/* 1917 fanns liggande i lager inom landet 1,350,683 liter
punsch. Kontrollstyrelsen räknar med att intill den 1 oktober 1918 punsch kommer att
tillverkas med ungefär 1/6 av normal tillverkning eller till en myckenhet av omkring 750,000
hter — det för tillverkningen erforderliga sockret torde nämligen, såsom redan skett i''viss
omfattning, komma att hit importeras. Intill den 1 oktober 1918 skulle alltså finnas en
tillgång pa punsch av omkring 2,100,000 liter. Denna myckenhet antages komma att förbrukas
med 7/i6 under år 1917 och med V13 under år 1918 eller med 918,750 liter under
1917 och 1,181,250 liter under 1918. Härpå belöpa i skatt 551,000 kronor respektive
708,750 kronor.

Bihang till riksdagens protokoll 1917. 1 sand. 326 käft. (Nr 373).

Kungl. Maj:ts nåd. proposition nr 313.

Vid dessa beräkningar har kontrollstyrelsen lämnat åsido stämpeln å arrak och rom,
enär den stämpelbelagda försäljningen av dessa drycker är föga omfattande.

Under sista kvartalet av år 1918 antager kontrollstyrelsen normal konsumtion av
uunsch, vid vilket förhållande punschskatten skulle lämna omkring 600,000 kronor.

I enlighet med vad ovan anförts beräknar kontrollstyrelsen punschskatten till följande

belopp, nämligen:

för år 1911:

1/i—30/4 influtet.......... 416,639 kronor

i/s—31/i2 beräknat.....■__• • • 551,000 »

Summa 967,639 kronor eller i runt tal 950,000 kronor;

för år 1918:

i/j—sou beräknat......... 708,750 kronor

i/10_3i/i2 t ...... • ■ • 500,000 »

Summa 1,208,750 kronor eller i runt tal 1,200,000 kronor.

4. Spirituosaaceisen.

Spirituosaaccisen upptogs i 1917 års riksstat med 5,000,000 kronor och i 1918 års

förslag till riksstat med samma belopp. , . ,

Spirituosaaccisen har under tiden l5/n 1916 till och med /s 1917 influtit med
1 773 909 kronor. Under april månad 1917 torde accisen ytterligare hava influtit med omkring
300 000 kronor. Hittills torde alltså accisen i runt tal hava influtit med 2,100,000 kronor.
Under tiden intill den 1 oktober 1918 beräknas en förbrukning av 5,100,000 Iller accispliktiga
drycker med 60 öres accis och 2,100,000 liter dylika drycker med 30 öres accis.
Sammanlagt skulle accisen för dessa drycker inflyta i runt tal med 3,700,000 kronor. Detta
belopp antages inflyta med 7/ie under år 1917 och 9/m under ar 1918 eller i runt tal med
1 620,000 kronor under år 1917 och 2,080,000 kronor under ar 1918.

Under sista kvartalet av år 1918 antages normal försäljning äga rum och spintuosaaccisen
inflyta med 1,250,000 kronor efter en beräknad summa för ar med 5,000,010

kronor. ^ ^ ^ ^ anförtg beräknar kontrollstyrelsen spirituosaaccisen till föl jande

belopp, nämligen:

för år 1917:

15/u 1916—8% 1917 influtet
3°/4—si/12 1917 beräknat . .

. . . 2,100,000 kronor
. . . 1,620,000 »

Summa 3,720,000 kronor;

för år 1918:

i/i—3o/g beräknat .

Vio-S1/l2 x

2.080.000 kronor

1.250.000 »

Summa 3,330,000 kronor.

Kungl. MajUs nåd. proposition nr 373.

5. Brännvinsförsäljningsmedlen.

I 1918 års förslag till riksstat äro brännvinsförsäljningsmedlen beräknado till
8,000,000 kronor. Då ytterligare inskränkningar i detaljhandeln med brännvin äro att förvänta,
torde dessa medel i 1918 års riksstat icke böra beräknas till mera än 4,000,000 kronor.

Omräkning.

	1917.	Nu beräknade.	Förut beräknade.
Tillverkningsskatt . . . Maltskatt...... Punschskatt..... Spirituosaaccis .... Försäljningsmedel . . .		4.340.000 2.850.000 950,000 3.720.000 14,270,000	14,500,000 5.400.000 2.300.000 5,000,000 15,000,000
	Summa	26,130,000	42,200,000
	1918.
Tillverkningsskatt . . . Maltskatt...... Punschskatt..... Spirituosaaccis .... Försäljningsmedel . . .		8.225.000 3.000. 000 1.200.000 3,330,000 4.000. 000	17,000,000 5.700.000 2.300.000 5.000. 000 8.000. 000
	Summa	19,755,000	38,000,000

Såsom framgår av kontrollstyrelsens promemoria, beräknar kontrollstyrelsen
beträffande brännvinstillverkningsskatten, att under sista kvartalet
av år 1918, då brännvinstillverkningen skulle återupptagas, tillverkningen
skulle inskränkas till ungefär hälften av den normala. Även jag anser mig
böra räkna med en sådan inskränkning, bland annat enär de nuvarande och
de i särskild av riksdagen numera antagen förordning angående försäljning
av rusdrycker införda restriktionsbestämmelserna torde medföra en minskning
i konsumtionen av brännvin, en minskning, som, ehuru sistnämnda
förordning icke träder i kraft förrän den 1 januari 1919, likväl torde giva
sig tillkänna vid tillverkningen av brännvin under tiden närmast före
sagda dag eller hösten 1918. Jag beräknar alltså i likhet med kontrollstyrelsen,
att brännvinstillverkningsskatten skall år 1918 lämna kr. 8,225,000.

Brännvins tillverk ningsskatt.

Brcinnvins försäljnings medel.

Maltskatt.

Punsch skatt.

Spirituosa accis.

Upphörd i
statens verk
samhet.

Diverse

inkomster.

Kungi. Majds nåd. proposition nr 373.

Brännvinsförsäljningsmedlen, som i statsverkspropositionen beräknats
''till 8,000,000 kronor, anser jag mig böra, på sätt kontrollstyrelsen föreslagit,
nedsätta till..................kr. 4,000,000

Beträffande maltskatten har Eders Kungl. Majrts förslag till höjning
av nämnda skatt icke vunnit riksdagens bifall. Vid sådant förhållande
har jag icke något att erinra mot kontrollstyrelsens förslag i denna del
och beräknar alltså, att maltskatten kommer att år 1918 lämna en avkastning
av.....................kr. 3,000,000

Beträffande punschskatten, som i statsverkspropositionen beräknats
till 2,300,000 kronor, anser jag mig i likhet med kontrollstyrelsen böra
omräkna den till ett belopp av............kr. 1,200,000.

Likaledes ansluter jag mig beträffande spirituosaaccisen till kontrollstyrelsens
förslag och beräknar densamma för år 1918 till kr. 3,330,000.

Härefter övergår jag till behandlingen av de egentliga statsinkomster,
"som i statsverkspropositionen upptagas under benämningen »Uppbörd i
statens verksamhet». Utöver de i statsverkspropositionen under nämnda
beteckning upptagna inkomstbelopp torde såsom eu ny post böra upptagas
4. Bidrag till försäkringsrådet och riksförsäkringsanstalten. Nämnda post
tillkommer med anledning av bestämmelserna i 16 § i lagen den 17 juni
1916 om försäkring för olycksfall i arbete. Om denna fråga har ock
chefen för civildepartementet uttalat sig vid tillstyrkande av propositionen
nr 328 med förslag till förordning angående uppbörd av avgifter för försäkringen
i riksförsäkringsanstalten jämlikt berörda lag. Jag beräknar
ifrågavarande post till.................kr. 240,000.

Under titeln »Diverse inkomster» har bland de egentliga statsinkomsterna
i statsverkspropositionen upptagits ett belopp av 1,800,000 kronor.
I enlighet med riksdagens beslut i samband med beviljande av anslag
till höjande av medelinköpspriset för remonter under innevarande år
skall emellertid ett belopp av 236,000 kronor omföras från de av statskontoret
förvaltade s. k. hästförsäljningsmedlen till nu ifrågavarande riksstatsinkomsttitel,
vadan denna alltså blir att upptaga med ett belopp
..........................kr. .2,036,000

Jag övergår härefter att granska statens inkomster av dess affärsverksamhet
och börjar då med postverket.

Kungl. Maj:ta nåd. proposition nr 373.

Rörande dess verksamhet har en förnyad utredning från generalpoststyrelsens
sida lämnats i promemoria den 26 maj 1917, som jag
tillåter mig att nu återgiva.

Postverkets inkomster för år 1918 hade i gencralpoststyrelsens den 28 september
1916 till Kungl. Maja avlåtna skrivelse beräknats till 33,650,000 kronor. Sedermera har
av generalpoststyrelsen meddelats, att av postverkets mellanhavanden med utlandet vore att
vänta en ytterligare inkomst av ungefär 500,000 kronor.

Postverkets inkomster för år 1918 hava därför av Kungl Maja beräknats till

34,150,000 kronor.

Postverkets utgifter för driftkostnader under år 1918 hava av

riksdagen fastställts till....................kr. 26,450,000: —

För beredande under år 1917 av krigstidstillägg och krigstidshjälp
åt befattningshavare vid postverket har ansetts erfordras .... » 2,450,000: —

med vilket belopp postverkets utgifter för år 1918 komma att ökas.

Totalutgifterna för år 1918 böra därför beräknas till.....» 28,900,000: —

Postverkets överskottsmedel för år 1918 torde sålunda kunna beräknas till kr.
5,250,000: —.

Någon anledning att kalkylera överskottet på annat sätt, än redan skett, synes för
närvarande icke förefinnas.

Skulle ökning av paketportot komma att beslutas i enlighet med de i nådiga propositionen
till årets riksdag nr 127 angivna grunder, kunna postverkets överskottsmedel beräknas
omkring 750,000 kronor högre eller till 6,000,000 kronor.

Då jag vid omräkning av postverkets inkomster och driftkostnader har
att taga hänsyn till att Kungl. Maj:ts proposition angående tillfällig höjning av
postavgifterna av riksdagen bifallits allenast i fråga om paketportot, anser
jag mig alltså kunna, på sätt denna promemoria angiver, höja beloppet för
postverkets inkomster med 750,000 kronor. Överskottet uppför jag alltså
i mina beräkningar till................kr. 6,000,000

Beträffande telegrafverket, i fråga om vars verksamhet överskottet i
statsverkspropositionen beräknats till 9,270,000 kronor, har till mig inkommit
en promemoria av följande lydelse:

A. Inkomstberäkningen.

Enligt statsverkspropositionen äro telegrafverkets inkomster under år 1918 beräknade

sålunda:

telefoninkomster.............. 22,500,000 kronor

telegrafinkomster............ . 4,500,000 »

Summa 27,000,000 kronor.

Postverket.

Telegraf verket.

Kung1. Maj:ts nåd. proposition nr 373.

I V. P. M. den 14 april 1917 till statsrådet och chefen för civildepartementet ansåg
sig telegrafstyrelsen kunna föreslå, att inkomsterna höjdes med följande belopp:

telefoninkomsterna med........... 1,000,000 kronor

telegrafinkomsterna • .... 650,000 »

eller tillhopa med 1,650,000 kronor.

Enligt propositionen nr 95 A och B skulle genom telegramtaxans höjning beräknas
eu ökning av telegrafinkomsterna med 750,000 kronor.

I V. P. M. den 7 maj 1917 till statsrådet och chefen för civildepartementet har
telegrafstyrelsen beräknat, att genom höjning av avgiften för ilsamtal skulle under ar 1918
tillföras telegrafverket en ökad inkomst å telefonrörelsen med 2,400,000 kronor.

B. Driftkostnadsberäkningen.

I propositionen nr 3 och statsutskottets utlåtande nr 26 har summan av de i tele
grafverkets driftkostnadsstat ingående avlönings-, pensions- och understöds- samt omkostnadsstaterna
beräknats till 17,730,000 kronor, vilket belopp lärer hava av riksdagen beviljats.

Härtill komma:

dels enligt Kungl. Maj:ts proposition nr 129 samt första särskilda utskottets utlåtanden
nr 1 och 3 för krigstidstillägg och krigstidshjälp 1,500,000 kronor, vilket belopp lärer
vara av riksdagen beviljat,

dels ock enligt Kungl. Maj:ts proposition nr 222 för pensionering av a extra stat
upptagna befattningshavare vid telegrafverket 150,000 kronor.

C. Beräkningen av överskottet.

Inkomster. Driftkostnader. Överskott.

Enligt statsverkspropositionen......... 27,000,000

Enligt Y. P. M. d. 14A 1917 ......... 1,650,000 .

Enligt proposition nr 95 B.......... 750,000

Enligt V. P. M. d. 7/5 1917 .......... 2,400,000

Enligt riksdagens beslut ang. avlönings-, pensions och

understöds- samt omkostnadsstater ... — 17,730,000

Enligt riksdagens beslut angående krigstidstillägg

och krigstidshjälp............ — 1,500,000

Enligt Kungl. Maj:ts proposition ang. pensionering

av befattningshavare å extra stat......_150,000__

31,800,000 19,380,000 12,420,000

Såsom av promemorian framgår, innebär frågan om krigstidstillägg
och krigstidshjälp samt frågan om pension åt befattningshavare å extra
stat en ökning av driftkostnaderna om 1,650,000 kronor. Denna utgift
skulle emellertid fullt utjämnas genom den ökning i inkomsterna, som
bleve en följd av bifall till ett av telegrafstyrelsen i promemoria

Kungl. Maj:ts nåd. proposition nr 313.

den 14 sistlidne april gjort förslag om höjning av telefon- och telegramavgifterna.
Emellertid har, såsom av promemorian jämväl framgår, tillika
ifrågasatts en ny höjning av telegramtaxan ävensom en höjning av avgifterna
för ilsamtal. Dessa höjningar skulle motsvara i penningar 750,000
kronor resp. 2,400,000 kronor.

Ifrågavarande förslag torde framdeles komma att av chefen för civildepartementet
anmälas för Eders Kungl. Maj:ts prövning, men anser jag
mig redan nu böra räkna med dessa höjningar. Under sådana förhållanden
beräknar jag telegrafverkets inkomster till 31,800,000 kronor och
dess driftkostnader till 19,380,000 kronor, vadan överskottet skulle
bliva....................kronor 12,420,000:—.

Beträffande inkomsterna av statens järnvägar, vilkas överskott i stats- Statens
verkspropositionen beräknats till 21,500,000 kronor, har till mig inkommit järnvägar.
en den 26 maj 1917 dagtecknad promemoria av följande lydelse:

Järnvägsstyrelsens underdåniga skrivelse den 30 november 1916 med förslag till beräkning
av den behållna inkomsten av S. J., som må upptagas i riksstaten för år 1918,
innefattar följande beräknade siffror:

Bruttoinkomst . . . ''............. 132,400,000 kr.

Driftkostnad................ 110,900,000 »

Nettoinkomst................ 21,500,000 »

Vid den sålunda gjorda kalkylen hava emellertid bland utgifterna icke inräknats de
belopp, vilka kunna^ komma att belasta 1918 års stat i enlighet med 1917 års riksdags
eventuella beslut angående löneförbättringar och krigstidshjälp åt personalen. Icke heller har
medräknats det belopp av 2,000,000 kronor såsom avsättning till ökning av förnyelsefonden
för lokomotiv, vilket styrelsen i underdånig skrivelse ovannämnda dag framhållit såsom nödvändigt
även för år 1918 och ett par följande år. Styrelsen utgick därvidlag från det antagandet,
att dessa utgifter skulle täckas genom den taxeändring, vilken styrelsen i anledning
av den beräknade låga behållna ihkomsten för år 1917 framhållit såsom oundgängligen
nödvändig.

Genom 1917 års riksdags beslut om tillfälligt lönetillägg till S. J. personal samt om
krigstidstillägg och krigstidshjälp åt vissa statstjänare kommer driftkostnaden att ökas med
kostnaden för de sålunda beviljade löneförbättringarna.

Denna kostnadsökning ställer sig sålunda:

Tillfälligt lönetillägg.............. 5,327,000 kr.

Krigstidstillägg och krigstidshjälp......... 11,500,000 »

Härtill kommer under förutsättning av riksdagens bifall
till Kungl. Maj:ts förslag angående pensionering
av viss icke ordinarie personal . ........ 450,000 »

Summa 17,277,000 kr.

I vad mån kostnadsökning kommer att uppstå genom utbetalande av krigstidshjälp
m. m. till icke ordinarie personal kan icke för närvarande i brist på tillgängligt materia.

Kungl. Maj:ts nåd. proposition nr 373.

närmare angivas. Enligt mycket approximativ uppskattning kan denna kostnadsökning beräknas
till 4,000,000 kronor. I sistnämnda avseende kan en tillförlitligare siffra lämnas om
några dagar.

Härefter har till mig ytterligare avlämnats följande promemoria:

I anslutning till V. P. M. av den 26 maj 1917 lämnas härmed följande justering av
de i sagda P. M. lämnade siffror.

Med hänsyn därtill, att i den beräknade driftkostnaden för ar 1918 inräknats av
1916 års riksdag beviljat tillfälligt lönetillägg till belopp av cirka 2,200,000 kronor, skall
den i P. M. angivna siffran 5,327,000 kronor minskas med nämnda belopp och sålunda upptagas
till 3,127,000, vadan slutsumman 17,277,000 skall minskas till 15,077,000.

Enligt numera vunnen upplysning har i det av särskilda utskottet beräknade beloppet

11.500.000 inräknats även kostnaden för krigstidstillägg och krigstidshjälp till icke ordinarie
personal, vilket medför att den approximativt uppgivna siffran 4,000,000 kronor skall minskas
till 1,250,000 kronor, utgörande den beräknade kostnaden för en löneförbättring till icke
ordinarie personal, som motsvarar det tillfälliga lönetillägget till den ordinarie personalen.

Det belopp, varmed den i underdåniga skrivelsen den 30 november 1916 angivna
driftkostnaden bör ökas i anledning av 1917 års riksdags beslut om tillfälligt lönetillägg m. m.
utgör alltså tillhopa 16,327,000 kronor.

Till detta belopp bör emellertid läggas ett belopp av 2,000,000 kronor utgörande
avsättning till en lokomotivförnyelsefond.

I styrelsens underdåniga skrivelse av den 30 november 1916 bär anförts, att den
avkastning av statsbanorna, som under år 1918 skulle vara erforderlig för att motsvara
räntan på det kapital, som beräknas vara bundet i som räntebärande karakteriserade ban delar,

uppgår till 25,400,000 kronor. . „ t „ 1ft1Q

Den nettoinkomst, som under närmare angivna antagande beraknats lor ar 1918,
belöper sig till 21,500,000 kronor, vilket belopp med 3,900,000 kronor understiger ovan

angivna erforderliga belopp. , „ ,

I nyssnämnda skrivelse erinras därjämte om, att vid framkalkylerandet av ovan angivna
behållning bland utgifterna icke inberäknats de belopp, vilka kunna komma att belasta
1918 års stat i enlighet med 1917 års riksdags eventuella beslut angående löneförbättringar
åt personalen, och icke heller det belopp av 2,000,000 kr., såsom avsättning till ökning
av förnyelsefonden för lokomotiv, vilket styrelsen framhållit såsom nödvändigt även för
år 1918. Styrelsen har härvidlag utgått från det antagandet, att dessa utgifter skola täckas
genom den taxeändring, vilken styrelsen i anledning av den beräknade laga behallua inkomsten
för år 1917 framhållit såsom oundgängligen nödvändig.

Sedermera har Kungl. Maj:t på av styrelsen gjord underdånig framställning fastställt
nya taxebestämmelser att gälla fr. o. m. den 1 februari 1917. Tillämpade pa den trafik,
som blivit beräknad vid uppgörande av förslag till behållen inkomst för år 1918, beräknas
de här fastställda taxeförhöjningarna giva en ökad inkomst för år 1918 av 11,200,000 kr.

Efter täckande av ovan angivna brist av 3,900,000 kr. för erhållande av ränta a i
räntebärande bandelar nedlagt kapital återstår av denna merinkomst ett beräknat belopp av

7.300.000 kr. för bestridande av kostnader för löneförbättringar och ökning av lokomotivförnyelsefonden.

Dessa kostnader ha för år 1918 i det föregående i sin helhet beräknats till 18,327,000
kr. Efter avdrag av nyssnämnda 7,300,000 kr. skulle således återstå ett belopp av i runt
tal 11,000,000 kr., såsom utgörande den slutliga merkostnad utöver för år 1918 beräknade

Kungl. Maj:ta nåd. proposition nr 373.

driftkostnader, som får beräknas på grund av 1917 års riksdags beslut och andra åtgärder
för böjande av statsjärnvägarnas driftkostnader eller inkomster.

Den taxeförändring, varom järnvägsstyrelsen i sist återgivna promemoria
talar, har fastställts att gälla från och med februari månad detta år.

Därmed avsågs att till en del möta de förhöjningar i form av löneförbättringar,
krigstidstillägg, krigstidshjälp och bidrag till pensionering åt
personal, som skulle drabba statens järnvägars omkostnadskonto, genom
motsvarande höjning i järnvägarnas inkomster. Vad därutöver erfordrades
till täckande av nyss berörda utgifter skulle, såsom också framhållits av
min företrädare i ämbetet vid tillstyrkandet av propositionen nr 95 A till
innevarande års riksdag, vinnas genom en av chefen för civildepartementet
avsedd ytterligare taxeförhöjning.

Såsom av den nu senast från järnvägsstyrelsen avlåtna promemorian
framgår, skulle de i statsverkspropositionen till 110,900,000 kronor beräknade
driftkostnaderna böra höjas med 18,327,000 kronor och driftkostnaderna
således utgöra inalles 129,227,000 kronor.

Vad angår inkomsterna, har man först att taga hänsyn till det i statsverkspropositionen
beräknade beloppet 132,400,000 kronor. Härtill kommer
vad den nyligen beslutade taxeförhöjningen kan väntas inbringa, eller

11.200.000 kronor. För att emellertid, som önskligt är,åtminstone kunna
bibehålla överskottet vid det i statsverkspropositionen beräknade belopp,

21.500.000 kronor, skulle således erfordras en ytterligare inkomst av

7.127.000 kronor. En ytterligare taxeförhöjning, varigenom en dylik inkomstökning
kunde säkerställas,, synes därför böra komma till stånd, och
har jag i mina beräkningar, efter samråd med chefen för civildepartementet,
utgått därifrån.

Efter det nu anförda skulle således omräkningen beträffande statens
järnvägar giva följande resultat:

inkomster...........kronor 150,727,000

driftkostnader......... » 129,227,000

och överskott..........kronor 21,500,000

Enligt statsverkspropositionen skulle statens vatten falls verk lämna statens vatett
överskott av 5,400,000 kronor. På min anmodan har vattenfallsstyrel- tenfallsverk.
sen numera gjort en omräkning av sina inkomster och driftkostnader och
därvid, med hänsyn tagen till att driftkostnaderna ökats med krigstidshjälp
och krigstidstillägg samt bidrag till pension åt viss icke ordinarie
personal, kommit till följande resultat.

Bihang till riksdagens protokoll 1917. 1 saml. 326 käft. (Nr 373.)

Kungl. Maj:ts nåd. proposition nr 373.

Beräkning av statens vattenfallsverks driftöverskott för ar 1918

med hänsyn tagen till att driftkostnaderna ökas med krigstidstillägg, krigstidshjälp och bidrag
till pensionering av viss icke ordinarie personal.

Trollhätte kanalverk:

inkomster........

driftkostnader ...

överskott.......

.... 750,000: —
.... 398,000: —

352,000: —

Södertälje kanalverk:

inkomster........

driftkostnader......

överskott........

..... 80,000: —

..... 69,000: —

11,000: —

Trollhätte kraftverk:

inkomster........

driftkostnader.....

överskott........

..... 3,800,000: —

..... 1,190,000: —

2,610,000: —

Porjus kraftverk:

inkomster.......

driftkostnader.....

överskott ........

..... 1,025,000: —

..... 455,000: —

570,000: —

Älvkarleby kraftverk:

inkomster............ 2,450,000: —

driftkostnader.......... 1,025,000: —

överskott................... 1,425,000:

Trollhätte fastighetsförvaltning:

inkomster............ 90,000: —

driftkostnader.......... 40,000: —

överskott................... 50,000:

Vattenfall och fastigheter inom Älvsborgs samt Göteborgs
och Bohus län:

inkomster............ 108,000: —

driftkostnader.......... 13,000: —

överskott...................

Vattenfall och fastigheter, inköpta för elektrisk drift vid
statens järnvägar:

inkomster............ 8,000: —

driftkostnader.......... 5,000: —

överskott...................

95,000: —

3,000: —

Kungi. Maj:ts nåd. proposition nr 373.

Diverse vattenfall och fastigheter:

inkomster........

driftkostnader.......

överskott.........

Säger för statens vattenfallsverk:

inkomster.........

driftkostnader.......

överskott.........

46,000: —

12,000: —

. . ~ 34,000: —

8,357,000: —

3,207,000: —

...... 5,150,000: —

Mot dessa beräknin
nar alltså överskottet till

gar har jag ingen erinran att göra. Jag beräk.
...........kronor 5,150,000:—.

Vad härefter angår statens domäner, hava i statsverkspropositionen
inkomsterna därav beräknats till 36,500,000 kronor, driftkostnaderna
till 16,100,000 kronor och överskottet alltså till 20,400,000 kronor. Sedan
domänstyrelsen i underdånig skrivelse den 12 sistlidne april härutinnan
avgivit förnyade beräkningar, anföres nu därom i en till mig den 26 nästlidne
maj avlämnad promemoria:''

I underdånig skrivelse den 12 december 1916 har domänstyrelsen beräknat överskottet
a domänfondens avkastning för år 1918 till 20,300,000. I underdåniga skrivelsen
den 12 april 1917 har av förbiseende sagts, att driftöverskottet i förberörda skrivelse beräknats
till 36,500,000, som i stället utgjorde den då beräknade bruttoavkastningen. I samma
skrivelse den 12 april 1917 beräknas överskottet för år 1917 till 29,956,000 eller i runt
tal 30,000,000. På grund av dels trävarumarknadens för närvarande mycket ovissa läge,
dels en mer än vanligt stor rest av outdrivet försålt virke i övre Norrland hade överskottet
för år 1918 utan ändring av de planerade avverkningarna bort beräknas till minst 5,000,000
kronor mindre och alltså kunnat beräknats till 25,000,000 kronor. — Sedan emellertid
Kungl. Maj:t genom nådigt brev den 7 maj 1917 beslutat, att för året planerade utsyningar
till avsalu å allmänna skogar böra inställas å de skogar, som äro så belägna, och i övrigt
sa beskaffade, att vedavverkning å dem kan bedrivas med fördel, och inskränkas till hälften
av förut beräknad omfattning å de skogar, som icke ägna sig för vedavverkning, måste
överskottet från domänfonden år 1918 högst väsentligt nedgå. Ehuru det i huvudsak äro
försäljningarna i höst från statens skogar, som bestämma inkomsterna från dessa skogar 1918,
så synes^ dock icke en reducering av 50 procent å förutnämnda 25,000,000 erforderlig, ty
dels ingå däri arrendena från jordbruksdomänerna med 1,500,000, som utgå med samma
belopp år 1918, dels säljes alltid en del virke under året, varför likvid samma år inflyter,
dels finnes möjlighet att något öka denna försäljning utöver den vanliga. En reducering av
40 procent synes därför tillräcklig, som utgör 10,000,000 kronor, då alltså överskottet för
ar 1918 skulle komma att utgöra 15,000,000 kronor. Möjligt är dock, att överskottet skulle
kunna beräknas något högre, men torde det likväl icke gå an att även med en mera optimistisk
beräkning sätta detta till mera än 17,000,000.

Med ledning av de sålunda lämnade uppgifterna, vilka icke giva
tillräcklig ledning för en närmare beräkning av inkomsterna och drift -

Statens domäner.

20 Kungl. Maj:ts nåd. proposition nr 373.

kostnaderna, upptager jag allenast överskottet och beräknar detta
till......................kronor 16,000,000.

Närmare uppgifter i förevarande hänseende torde emellertid kunna tillhandahållas
vederbörande utskott.

Utdelning i Under rubriken statens aktier har i statsverkspropositionen utdelning

aktiebolaget i aktiebolaget svenska tobaksmonopolet beräknats uppgå till ett belopp av
Sbaksmono- 2,500,000 kronor. Av skäl, som föredragande departementschefen anförde
polet. vj(j tillstyrkande av propositionen nr 95 A, har utdelningen av dessa
aktier ansetts kunna höjas med 2,000,000 kronor. Med iakttagande härav
beräknar jag utdelningen i aktiebolaget svenska tobaksmonopolet till sammanlagt
.....................kronor 4,500,000.

Andel i riks- I statsverkspropositionen till innevarande års riksdag upptogs bland

bankens ^ inkomster andel i riksbankens vinst för år 1916 med 6,490,000 kronor.
VmStl9l6. ^ Enligt riksdagens numera fattade beslut skola emellertid riksbankens samtliga
för år 1916 tillgängliga vinstmedel bibehållas åt riksbanken till egen
disposition. I anledning härav har jag ur mina beräkningar uteslutit
ifrågavarande post.

Värnskatte- Under titeln »I anspråk tagna kapitaltillgångar» och rubriken »Värn fonden.

skattefonden» har i statsverkspropositionen upptagits ett belopp av 12,051,687
kronor. Emellertid har enligt proposition nr 78 äskats att av denna fond
måtte ytterligare tagas i anspråk ett belopp av 6,595,700 kronor, vilket
belopp riksdagen likväl nedsatt till 4,329,700 kronor. Med sistnämnda
siffra bör alltså statsverkspropositionens summa ökas. Jag upptager alltså
här en siffra av.........''........kronor 16,381,387

Statsverkets Under rubriken »I anspråk tagna kapitaltillgångar» återfinnes vidare

fond av rus-1 statsverkspropositionen ett belopp av 5,000,000 kronor från statsverkets
rycksme e. £Qn(j av rug(}ryCkgmeciel. Såsom det i ärendet förda statsrådsprotokollet
utvisar, innebär denna post, att av nämnda fond skulle tagas i anspråk
på 1918 års riksstat ett mot den beräknade avkastningen av spirituosaaccisen
svarande belopp av 5,000,000 kronor. Enligt vad den av mig
förut lämnade utredningen utvisar, kan emellertid spirituosaaccisen icke
beräknas för år 1918 lämna en högre avkastning än 3,330,000 kronor. I
anledning härav bör det från statsverkets ifrågavarande fond i anspråk tagna
beloppet reduceras från 5,000,000 kronor till.....kronor 3,330,000.

Kungl. Maj:ts nåd. proposition nr 373.

Den i statsverkspropositionen upptagna inkomsttiteln nya inkomster av
skattemedel m. m. 18,000,000 kronor har självfallet uteslutits ur förevarande
inkomstberäkning. De under nämnda rubrik i statsverkspropositionen
avsedda skattemedel, närmare angivna i propositionen nr 95 A, hava till
största delen inbegripits i ovan gjorda omräkningar av vissa inkomsttitlar.
I den mån så icke är förhållandet, har antingen riksdagen avslagit gjord
framställning i ämnet, såsom i fråga om maltskattens förhöjning, eller
Eders Kungl. Maj:t avstått från fullföljd av den i propositionen nr 95 A
angivna planen, såsom beträffande nöjesbeskattningen.

Efter de nu gjorda beräkningarna skulle specifikationen av statsverkets
inkomster år 1918 få följande utseende:

Nya inkomster
av
skattemedel
m. m.

Kungl. Maj:ts nåd. proposition, nr 373.

Specifikation av statens inkomster

I. Skatter:

A. Egentliga statsinkomster.

2.
3.

Mantalspenningar ._______________________________________________ 850,000: —

Prästerskapets till statsverket indragna tionde............ 1,032,000: —

Skatt på inkomst, förmögenhet och rörelse:

a.	Inkomst- och förmögenhetsskatt, be-
	vulning _________________________________	70,000,000: —
b.	Extra inkomst- och förmögenhetsskatt,
	bevillning ..............................	30,000,000: —
C.	Bevillning av fast egendom samt av
	inkomst, bevillning __________________	2,200,000: —
d.	Bevillningsavgifter för särskilda för-
	måner och rättigheter, bevillning	250,000: —
e.	Stämpelmedel, bevillning (därav be-
	räknad arvsskatt och skatt för gåva
	7,500,000 kronor).....................	26,300,000: —
f.	Lastpenningar, bevillning______________	900,000: —
g-	Krigskonjunkturskatt, bevillning......	35,000,000: —
h.	Tonnageavgift för år 1917, bevillning	5,000,000: —
Tullar och acciser:
a.	Tullmedel, bevillning____________________	77,200,000: —
b.	Sockerskatt, bevillning.................	21,000,000: —
C.	Tobaksskatt, bevillning_________________	15,500,000: —
d.	Brännvinstillverknings-
	skatt, bevillning____ 8,225,000: —
e.	Bränn vinsförsäljnings-
	medel, bevillning ... 4,000,000: —
f.	Maltskatt, bevillning.. 3,000,000: —
g-	Punschskatt, bevillning 1,200,000: —	16,425,000: —
h.	Spirituosaaccis, bevillning..............	3,330,000: —

— 169,650,000:-

Kronor.

II. Uppbörd i statens verksamhet:

1. Fyr- och båkmedel___________________________ 2,500,000

2. Lotspenningar________________________________________ 1,200,000

3. Avgifter för registrering av automobiler.....................

4. Bidrag till försäkringsrådet och riksförsäkringsanstalten...

5. Bidrag till försäkringsinspektionen............................

6. Avgifter för granskning av biograf bilder_____________________

7. Inkomst av myntning och justering___________________________

8. Patent- och varumärkes- samt registreringsavgifter ........

9. Bidrag till bankinspektionen____________________________________

10. Kontrollstämpelmedel..............................................

11. Terminsavgifter från läroverken_______________________________

III. Diverse inkomster________________________________________________________

Säger för egentliga statsinkomster 313,246,600 kronor.

21,700

240.000
59,300

30.000

915.000
540,600

67.000

100.000

550,000

304,987,000

6,223,600

2,036,000

Kungl. Maj:ts nåd. proposition, nr 373.

						Kronor.	8.
		B. Inkomster av	statens produktiva fonder.
I. Statens affärsverksamhet: 1. Postverket: inkomster, bevillning __ driftkostnader ______		34,900,000: — 28,900,000: —
		överskott ..........			6,000,000: —
2.	Telegrafverket: inkomster ... driftkostnader ..		31,800,000: — 19,380,000: —
		överskott ........			12,420,000: —
3.	Statens järnvägar: inkomster ..... driftkostnader_____		150,727,000: — 129,227,000: —

		överskott ......			21,500,000: —
4.	Statens v ätten fallsverk: a. Trollhätte kanalverk: inkomster., driftkostnader____	750,000: — 398,000: —
	b.	överskott Södertälje kanal verk: inkomster....... driftkostnader.	80,000: — 69,000: —	352,000: —
	c.	överskott__________ Trollhätte kraftverk: inkomster....... driftkostnader......	3,800,000: — 1,190,000: —	11,000: —
	d.	överskott.......... Porjus kraftverk: inkomster...... driftkostnader.......	1,025,000: — 455,000: —	2,610,000: —
	e.	överskott Älvkarleby kraftverk: inkomster., driftkostnader...	2,450,000: — 1,025,000: —	570,000: —
	f.	överskott..... Trollhätte fastighetsförvaltning: inkomster............... 90,000: — driftkostnader......... 40,000: —	1,425,000: —
		överskott.........		50,000: —

Kungl. May.ts nåd. proposition, nr 373.

g. Vattenfall och fastigheter inom llvs borgs

samt Göteborgs och Bohus län:

inkomster ____________ 108,000: —

driftkostnader..........13,000: —

överskott................-..................

h. Vattenfall och fastigheter, inköpta för

elektrisk drift vid statens järnvägar:

inkomster .......... 8,000: —

driftkostnader......... 5,000: —

överskott ______________—......-..........

i. Diverse vattenfall och fastigheter:

inkomster _____________ 46,000: —-

driftkostnader_________ 12,000: —

överskott ----------------------------------

Säger för vatten/alhverken:

inkomster ..............................-.....

driftkostnader ...............................

överskott- ................................—

5. Statens domäner:

inkomster ..............................—

driftkostnader................................

95,000: —

3,000: —

34,000: —

8,357,000: —
3,207,000: —

överskott

II. Statens aktier:

1. Utdelning i Luossavaara-Kiirunavaara aktiebolag:

a. Enligt 1907 års överenskommelse------ 1,275,000: —

b. Enligt 1908 års överenskommelse.......162,000: —

2. Utdelning i aktiebolaget svenska tobaksmonopolet .........

5,150,000: —

16,000,000: —

1,437,000: —
4,500,000: —

III. Statens utlånings/onder {överskott):

1. Allmänna järnvägslånefonden...........................-.......... 1,500,000:

2. Allmänna byggnadslånefonden.......................-..........--- 26,000:

3. Lånefonden för bekämpande av arbetslösheten bland sten arbetare.

..........................-.......------------------------- 75,000

4. Rederilånefonden---------------------- 450,000

5. Hantverkslånefonden__________________ 3,000

6. Lånefonden för tjänstemannasamhället vid Mörby------------ 50,000

7. Odlingslånefonden....---------------- 350,000

8. Torvindustrilånefonden ------ 120,000

9. Egnahemslånefonden___________________________________________ 1,675,000

10. Fiskerilånefonden______________________-............................. 75,000

Kronor. ö.

61,070,000 —

5,937,000 —

Kungl. Maj:ta nåd. proposition nr 373.

11. Norrländska nyodlingsfonden

12. Jordförmedlingsfonden

13. Täckdikningslånelonden________

14. Allmänna nyodlingsfonden_____

34.000

40.000

12.000
6,000

IV. Statsverkets fond av rusdrycksmedel...........................................

Säger för inkomster av statens produktiva fonder 71,623,000 kronor.

C. Andel i riksbankens vinst.......

D. I anspråk tagna kapitaltillgångar.

I. Uppkomna av egentliga statsinkomster:

1. Besparingar å riksstatsanslag:

a. Reservationsanslaget till mynt- och

justeringsverket ...................... 500,013: —

b. Anslaget till understöd till rederiaktie bolaget

Transatlantic för uppehållande
av regelbunden ångfartygsförbindelse
mellan Sverige och
Australien.............................. 300,000: —

800,013: •

2. Av statsverkets kassafond..............................

3. Särskilt avsatta medel:

a. Värnskattefonden ........................ 16,381,387:_

b. Statsverkets fond av rusdrycksmedel... 3,330,000:— 19 711 387-_

4. Återbetalningar till statens utlåningsfonder:

a. Allmänna byggnadslånefonden............................... 40,000:_

II. Uppkomna av lånemedel:

1. Återbetalningar till statens utlånings fonder:
a. Allmänna järnvägslånefonden
Säger för i anspråk tagna kapitaltillgångar

kronor.

E. Lånemedel för produktiva ändamål ..........

F. Lånemedel för bestridande av vissa kristidsutgifter.

Bihang till riksdagens protokoll 1917. 1 samt. 326 käft. (Nr 373.)

Summa

Kronor ö.

4,416,000

200,000

600,000

95,293,900

136,011,640

Kungl. Maj:ts nåd. proposition, nr 373.

I den nu återgivna specifikationen av statens inkomster finnas vissa
poster, som jag tills vidare lämnar åsido, nämligen dels E. Lånemedel för
produktiva ändamål, dels ock två av mig i specifikationen införda nya poster,
den ena under rubriken D. I anspråk tagna kapitaltillgångar och avseende
medel, tagna från statsverkets kassafond, vilken post icke blivit till siffran
bestämd, och den andra posten F. Lånemedel för bestridande av vissa kristidsutgifter.
Om man frånser dessa poster, skulle egentliga statsinkomster,
inkomster av statens produktiva fonder och i anspråk tagna kapitaltillgångar
uppgå till sammanlagt 406,021,000 kronor. Jag går nu att tillse, huruvida
detta belopp förslår till täckande av alla de till upptagande i 1918 års riksstat
redan beslutade eller eljest föreslagna och på riksdagens prövning beroende
anslag, som icke böra täckas med lånemedel. Någon specificerad utredning
i detta avseende kan jag naturligtvis icke lämna, då ännu denna dag
åtskilliga av Kungl. Maj:t föreslagna anslag äro beroende på riksdagens
prövning, ja i många fail icke ens kommit så långt i behandling,, att vederbörande
utskotts betänkande blivit i kamrarna bordlagt. I. viss mån
skulle de luckor, som alltså måste uppstå, fyllas, såvida nu förevarande
fråga upptoges till skärskådande en senare dag. Mot ett sådant förfarande
kan emellertid med rätta invändas, att en fullt uttömmande redogörelse
för statsverkets ställning icke skulle kunna lämnas förrän så sent, att
ändamålet med redogörelsen i avsevärd mån förfelades. Trots den relativa
ofullständigheten i uppgiften har jag därför låtit upprätta en approximativ
beräkning över utgifterna. Denna beräkning, som hänför sig till den
29 nästlidna maj, är av följande lydelse:

Kungl. Maj:ts nåd. proposition, nr 373.

Approximativ beräkning den 29 maj 1917 av riksstatsutgifterna för år 1918.

			Kronor.	Kronor.
Verkliga utgifter: I. Första huvudtiteln______________________________		1,345,000 7,430,255 2,940,492 139,699,183 1 41,378,192
II. Andra » - ... ........
III. Tredje » ......................................
IV. Fjärde » ..................................... j
V. Femte » ............................ \|	2 öj090”000 62,102,844 1 15,793,448 2 2,956,050 50,498,436 31,805,042 53,255,099 55,913,900 13,704,513 1,719,000 48,988,000 16,381,387
VI. Sjätte » ....................................
VII. Sjunde » ...................................
VIII. Åttonde » ...........................
IX. Nionde » .......................................
X. Tionde » ...................................
XI. Riksdass- och revisionskostnader m. m. ...
XII. Räntor å statsskulden m. m.
XIII. Ensåneskostnader för försvaret______________________________	551,000,841

Utgifter för kapitalökning:
	att täckas av	Summa.
	lånemedel.	andra stats-inkomster.
XIV. Statens affärsverksamhet...... XV. Statens utlåningsfonder.........	75,643,900 11,650,000	7,544,700 30,000 5,351,600 3,330,000	83,188,600 11,680,000 5,351,600 3,330,000 8,000,000
XVI. Avbetalning å statsskulden____ XVII. Statsverkets fond av rusdrycks-medel...........................
XVIII. Spannmålslagerhus m. m.......	8,000,000	111,550,200
Säger	95,293,900	16,256,300	111,550,200 Summa	662,551,041

1 Nentralitetskostnaderna för år 1916.

2 Täckande av det av 1916 års riksdag lämnade förskottet till krigsmaterielanskaflning m. m.
(Riksd:s skr. nr 219/1916).

28 Kungl. Maj:ts nåd. proposition nr 373.

När jag nu går att angiva skillnaden mellan de beräknade inkomsterna,
å ena, och de av mig förtecknade statsutgifterna, å andra sidan,
faller det av sig självt, att jag vid denna jämförelse utesluter utgifter för
kapitalökning, som äro avsedda att täckas av lånemedel. Jag har nämligen
lämnat motsvarande post lånemedel å sido vid beräkningen av inkomsterna.
Med iakttagande av vad nu sagts skulle riksstatsutgifterna för år 1918
enligt den lämnade förteckningen uppgå till följande belopp, nämligen:

dels verkliga utgifter..............kronor 551,000,841

dels ock utgifter för kapitalökning, avsedda att täckas

av andra statsinkomster än lånemedel ...... »_16,256,300

Summa kronor 567,257,141

Innan jag härefter övergår att uppgöra förslag till täckning av
bristen, får jag framhålla, att i förut lämnade förteckning över riksstatsutgifter
ingå jämväl vissa neutralitets- och försvarsutgifter, som eljest
enligt finansplanen i propositionen nr 130 skolat i där angiven ordning
amorteras med användande av först framdeles disponibla medel. Enligt
min mening bör man nämligen nu följa den väg, varpå Eders Kungl.
Maj:t och riksdagen redan inslagit vidkommande neutralitetsutgifterna för
år 1917, nämligen att i riksstaten upptaga samtliga statsverkets utgifter,
som skola genom anslag täckas, vare sig anslagen avse att täcka utgifter,
som redan gjorts, eller utgifter, som först med anlitande av anslagen skola
bestridas. Bland de av mig först nämnda utgifterna ingå alltså neutralitetsutgifterna
för år 1916 ävensom medel för täckande av det av 1916
års riksdag lämnade förskottet till krigsmaterielanskaffning m. m. Dessa
poster sluta å 57,171,640 kronor, därav 41,378,192 kronor för lantförsvaret
och 15,793,448 kronor för sjöförsvaret, resp. 8,046,050 kronor, därav

5,090,000 kronor för lantförsvaret och 2,956,050 kronor för sjöförsvaret.
Nämnda belopp återfinnas i min förteckning under resp. huvudtitlar, d. v. s.
fjärde och femte. Dessa mina uttalanden göras i samråd med cheferna
för lånt- och sjöförsvarsdepartementen, och komma dessa departementschefer
att senare i dag hos Eders Kungl. Maj:t föreslå avlåtande av propositioner
till riksdagen i syfte att ifrågavarande utgifter och förskott
skola upptagas i 1918 års riksstat på sätt jag nu angivit.

I detta sammanhang må ock framhållas, att i min förteckning över
utgifterna under sjätte huvudtiteln ingår det ytterligare förskott till arbetslöshetens
bekämpande å 7,500,000 kronor, som hos riksdagen i propositionen
nr 360 äskats.

Kungl. Muj:ts nåd. proposition nr 373.

Såsom jag förut angivit, kominer jag att vid jämförelse mellan inkomster
och utgifter räkna med ett utgiftsbelopp av .... kronor 567,257,141
och ett inkomstbelopp av............. » 406,021 000

För täckande av skillnaden eller..........kronor 161 236,141

böra alltså medel anvisas.

Vid denna punkt föregriper jag min utredning och angiver i korthet
min plan till bristens täckande. Till utredningen och motiveringen
skall jag strax återkomma.

I min plan ingår särskild amorteringsplan för täckning av neutralitets-
och andra kristidsutgifter. För amorteringen härav användas i första
rummet två för år 1918 beviljade skatter, nämligen extra inkomst- och förmögenhetsskatten
samt tonnageavgiften. Den därefter oamorterade delen
av ifrågavarande kristidsutgifter täckes genom lånemedel. Dessa lånemedel
amorteras i sin tur med överskott å krigskonjunkturskatten för åren 1916
och 1917 samt med extra inkomst- och förmögenhetsskatt för åren 1919
1920 och 1921.

Sedan man från de av mig för år 1918 omräknade inkomsterna och
förtecknade utgifterna dragit dels från inkomsterna extra inkomst- och
förmögenhetsskatten samt tonnageavgiften, dels ock från utgifterna de däri
ingående kristidsutgifter, varom nu är fråga, återstår ändock för år 1918
en brist, vars storlek icke kan bestämmas förrän alla budgetsfrågor av riksdagen
avgjorts. Denna brist täckes med medel tagna från statsverkets
kassafond.

Förevarande kristidsutgifter uppgå enligt den förteckning, som jag
strax skall lämna, till sammanlagt 171,011,640 kronor. Detta belopp
betalas, som sagt, dels med de medel, som enligt beräkningarna i 1918
års riksstat skulle inflyta i form av extra inkomst- och förmögenhetsskatt
samt tonnageavgift eller sammanlagt 35,000,000 kronor, dels ock genom lånemedel.
Om från bruttobeloppet för kristidsutgifterna . kronor 171,011,640
dragés nyssnämnda skattebelopp.......... » 35,000'',000

återstår ett belopp av..............kronor 136,011,640

som alltså skulle täckas genom lånemedel.

Lägges denna summa lånemedel.......kronor 136,011,640

till summan av de av mig förut beräknade inkomsterna
inbegripet extra inkomst- och förmögenhetsskatt samt
tonnageavgift................ » 406,021,000

erhålles ett belopp av.........

Utgiftssumman i dess helhet, alltså
den del av hela kristidsbeloppet,

.....kronor 542,032,640

inbegripet
som skall

Av statsverkets

kassafond.

Kungl. May.ts nåd. proposition nr 373.

täckas genom 1918 års inkomster av extra inkomst-
och förmögenhetsskatt samt tonnageavgift,
uppgick till............kronor 567,257,141

Till täckande härav finnes att disponera ett belopp

av..................... > 542,032,640

Skillnaden eller..............kronor 25,224,501

jämte medel till täckande av andra utgifter’, som kunna av riksdagen
beslutas utöver vad i det föregående är beräknat, skulle tagas från statsverkets
kassafond.

Den av mig nu skisserade planen bygger på den förutsättningen, att
för täckande av skillnadsbeloppet mellan inkomster och utgifter icke tillgripes
någon skattebelastning utöver den, som Eders Kungl. Maj:t ifrågasatt
eller riksdagen redan beslutat. Det synes mig nämligen klart, att
det i närvarande stund icke lämpar- sig att ifrågasätta någon ny eller förhöjd
indirekt beskattning, som skulle vara av någon nämnvärd fiskalisk
betydelse; men ej heller kan det vara tillrådligt att nu ytterligare belasta
inkomst, förmögenhet och rörelse utöver den ökning i dylik belastning,
som ligger dels i Kungl. Maj:ts förslag till extra inkomst- och förmögenhetsskatt,
dels ock i den av riksdagen beslutade höjningen av krigskonjunkturskatten.

Med denna utgångspunkt givas allenast två utvägar till täckning av
uppkommen eller uppkommande brist i budgeten. Dessa vägar leda till
upplåning eller till disposition av statsverkets egna kapitaltillgångar eller
också till bägge dessa medel. Enligt min plan skulle upplåning ske för
bestridande av vissa kristidsutgifter, medan däremot bristen i övrigt skulle
täckas genom att taga i anspråk viss del av kassafonden.

I närvarande stund skulle den brist, som avsåges att täckas med
medel från statsverkets kassafond, uppgå till ett belopp av 25,224,501
kronor. Det har emellertid redan förut framhållits, att riksdagen ännu
icke fattat beslut rörande alla hos riksdagen gjorda anslagsäskanden. I detta
fall böra särskilt observeras Kungl. Maj:ts propositioner nr 72 och 73
med förslag till åtgärder för lånt- och sjöförsvarets stärkande. De anslag,
som på grund av dessa propositioner kunna komma att av riksdagen beviljas,
ha i förenärnnda förteckning lämnats ur räkningen. I den mån de
anslag, som på grund av samma propositioner kunna förväntas, skola utgå
åren 1917 och 1918, böra med den av mig angivna ordningen anslagen
upptagas i riksstaten för år 1918. Utom den ökning i bristen, som härigenom
skulle uppstå, måste tillika uppmärksammas, att genom vissa under
riksdagens lopp fattade beslut, särskilt rörande en del stora krediter,
riksgäldskontorets utgifter för förräntning av statsskulden kunna förväntas

Kungl. Maj:ta nåd. proposition nr 373.

komina att stiga utöver (len summa, som för mötande av samma utgifter
upptagits i statsverkspropositionen. Alltså måste åven i detta avseende
beräknas en ökning i bristen.

Givetvis är det icke utan en viss betänksamhet, jag nu föreslår, att
sagda brist skall täckas med medel från kassafonden. Vissa skäl kunde
ju tala för att jämväl i detta fall lånevägen anlitades. En del av bristen
måste nämligen anses bero av kristidsförhållandena. Man kan dock icke
förbise, att, på sätt nyss antyddes, bristen i viss mån är beroende av utgifter,
som av principiella skäl icke böra genom anlitande av lånemedel
så att säga balanseras över på följande år. Härtill kommer, att efter allt
att döma kassafonden det ar, varom här är fråga, eller 1918, inrymmer
ett kapitalbelopp, som högst betydligt överstiger, vad för tillgodoseende av
kassafondens ändamål under nuvarande förhållanden erfordras. År 1918
på våren har kassafonden nämligen mottagit överskotten å både 1916 och
1917 års krigskonjunkturskatt. Vid 1917 års utgång torde därför kassafonden,
som i sitt bokslut för sistnämnda år bokföringsmässigt inräknar
den år 1918 inflytande krigskonjunkturskatten, hava ökats med ett belopp
antagligen icke så litet överstigande 100,000,000 kronor. För övrigi- lärer
man kunna förutsätta, att den ökning i krigskonjunkturskatten för år
1917, som den beslutade stegringen i skatteskalan innebär, åtminstone
i viss mån tillkommit för lättande av svårigheterna vid uppgörande av 1918
års budget. Enda sättet för att nå detta mål blir vägen över kassafonden.
Vilket belopp från fonden, som för ifrågavarande ändamål bör tagas i
anspråk, kan jag, såsom av det föregående framgår, icke nu angiva. Om
beloppet håller sig inom 40,000,000 kronor, kommer dock troligen detta
belopp att kunna täckas utan att i närvarande stund, då överskottet
å 1916 års krigskonjunkturskatt redan influtit, kassafondens behållning
efter avdrag av sagda belopp skulle i någon större grad understiga kassafondens
behållning vid 1915 års slut. Kassafondens behållning utgjorde
nämligen då 57,789,149 kronor 60 öre. I anledning av förslag från Kungl.
Maj:ts sida medgav 1915 års riksdag, att av kassafonden finge för 1916 års
budget^ tagas i anspråk ett å riksstaten för samma år uppfört belopp
av 20,698,100 kronor. Med detta belopp blir således i första rummet
den ovan angivna behållningen vid 1915 års utgång att för år 1916
minska. Att återstoden kan hava behövt till någon del tagas i anspråk
för täckande av brist i 1916 års budget är emellertid icke att förutsätta.
Såsom min företrädare i ämbetet framhöll vid tillstyrkandet av propositionen
nr 130 till innevarande års riksdag, lärer den starka stegringen av
inkomst- och förmögenhetsskatten, vilken i 1916 års rikstat beräknats till

39,000,000 kronor men samma år uttaxerats med i runt tal 66,175,000
kronor, säkerställa nämnda års statsreglering, och detta oavsett överskottet
å krigskonjunkturskatten för samma år. Då detta överskott i enlighet med

Kungl. Maj:ts nåd. proposition nr 373.

förut gjorda beräkningar kan uppskattas till omkring 60,000,000 kronor,
synes man med iakttagande av nödig försiktighet kunna beräkna kassafondens
överskott vid 1916 års utgång till ett belopp, som, även om det
icke skulle uppgå till 100,000,000 kronor, dock medgiver en åderlåtning
av 40,000,000 kronor, utan att kapitalet kan anses komma att understiga
behållningen vid 1915 års utgång i någon större utsträckning. Därtill kommer,
såsom förut angivits, att 1917 års överskott å samma års krigskonjunkturskatt
influtit i statsverkets kassa vid den tid, då det i anspråk tagna
beloppet från kassafonden bokföres såsom utgift.

I 1918 års riksstat skulle sålunda, i anslutning till vad ovan anförts,
upptagas en post »Av statsverkets kassafond», i sig inrymmande dels
förutnämnda belopp, 25,224,501 kronor, jämte de medel, som kunna komma
att av riksdagen beviljas dels i anledning av Kungl. Maj:ts propositioner
nr 72 och 73, dels för täckande av ökade utgifter för statsskuldens
förräntning, dels ock eljest för utgifter, som icke tillhöra kristidsutgifterna
och ej heller återfinnas i ovan lämnade förteckning över stats Kristidsut-

verkets utgifter för år 1918.

if^erin Härefter övergår jag att beröra frågan om kristidsutgifternas finan ”

9 sering lånevägen. Praktiskt sett betyder uppläggandet av ett lån till be talning

av de stora kristidsutgifterna med hänsyn till statskontorets förhandenvarande
förhållande till riksgäldskontoret i själva verket allenast en
omföring i statverkets skilda huvudböcker, en omföring, som dock samtidigt
skulle bringa bokföring och verklighet i bättre överensstämmelse
med varandra än nu är förhållandet. Genom uppförande i staten av ett större
lånebelopp till bestridande av kristidsutgifter skulle det möjliggöras för ett
statens verk, statskontoret, att genom en bokföringsåtgärd nedbringa de
stora förskotten från ett annat statens verk, riksgäldskontoret, förskott, som
lämnats just för de med nu ifrågasatta lånemedel avsedda ändamål.

Budgetens säregna utveckling är naturligtvis till väsentlig del beroende
på säregna förhållanden d. v. s. på utgifter, som föranletts av kriget
och alltså äro hänförliga till kostnader för neutralitetens bevarande eller
till reglering av prisförhållanden och dylikt. Dessa kristidsutgifter, vare
sig de gjorts i neutralitetssyfte eller för prisreglering, böra naturligtvis i
främsta rummet täckas med de skatter, som härflyta från de av samma
säregna förhållanden beroende krigskonjunkturvinsterna. Det är i verkligheten
också den direkta beskattningen, som närmast kommer att bära
o införmälda utgifter, även om detta på grund av budgetens uppställning
icke kommer omedelbart till synes. I och för betalning av kristidsutgifterna
är man därför, på sätt jag nyss antytt, berättigad att taga hänsyn
jämväl till de stora överskott, krigs konjunkturskatten lämnat eller kommer
att lämna, trots det att dessa överskott på grund av budgettekniska
skäl icke giva sig tillkänna förrän ett eller annat år senare. Man

Kung!. Maj:ts nåd. proposition nr 373. 33

nödgas emedlertid utgå från att dessa överskott ieke förslå till täckande
av samtliga kristidsutgifter. Under sådana förhållanden bör utväg redan
nu anvisas för att täcka återstoden. 1 sådant avseende anser jag mig
böra hänvisa till den i propositionen nr 130 föreslagna extra inkomstoch
förmögenhetsskatten. Även i sagda proposition var den tanken
icke främmande, att denna skatt i viss mån skulle bära utgifterna
för neutralitetens bevarande. Dess ändamål skulle emellertid enligt mitt
förslag utvidgas att omfatta jämväl betalning av andra kristidsutgifter.

Då emellertid nämnda överskott å krigskonjunkturskatten icke nu står till
omedelbart förfogande, och en extra inkomst- och förmögenhetsskatt för
att fylla sitt ändamål bör tänkas utgå under ett flertal år, kommer man
beträffande kristidsutgifterna osökt över på en plan om utgifternas amortering.
Emellertid ingick som nämndes extra inkomst- och förmögenhetsskatt i den
ainorteringsplan, som omförmäles i propositionen nr 130. Skulle nu, som
jag föreslår, nämnda skatt komma att användas för delvis andra ändamål,
blir det nödvändigt tillse, att de utgifter, som enligt propositionen nr 130
eljest skolat i där angiven ordning amorteras, bliva även genom den nj a ainorteringsplanen
eller på annat sätt täckta. Jag skall då till en början i korthet
redogöra för den i propositionen nr 130 omförmälda amorteringsplanen.

I denna proposition framlades plan till betalning av oguldna neu- Amortralitetsutgifter
för år 1915 och samtliga neutralitetsutgifter för åren 1916 termgsplan
och 1917 ävensom av andra utgifter förförsvaret, utgifter, som till huvud-1 sitionen°
saklig del finnas angivna i propositionerna nr 72 och 73 angående vissa nr 130-åtgärder för lånt- och sjöförsvarets stärkande. Samtliga de utgifter och
kostnader, varom det var fråga, uppgingo till ett belopp av i runt tal

288,000,000 kronor.

Detta belopp fördelade sig på följande poster:

Täckande av tillfälligt lån för en del av 1915 års

neutralitetsutgifter...............kronor 27,000,000

1916 års neutralitetsutgifter............ » 62,000,000

1917 » » ............ » 64,000,000

Oförutsedda utgifter...... » 25,584,000

Täckande av viss kostnadsökning vid vissa engångsut gifter

för sjöförsvaret............. » 1,727,938

Täckande av det utav 1916 års riksdag lämnade förskottet
till krigsmaterielanskaffning m. m...... » 8,046,050

Anslag för ytterligare åtgärder till försvarets stärkande

(närmare angivna i propositionerna nr 72 och 73) » 98,861,252

Summa kronor 287,219,240

eller i runt tal 288,000,000 kronor.

Bihang till riksdagens protokoll 1917. 1 sand. 326 käft. {Nr 373.)

Kungl. Maj:ts nåd. proposition nr 373.

Ehuru detta belopp var avsett att allenast i vissa delar uppföras i
staten för år 1918, anvisades i propositionen utväg för beloppets täckande i
dess helhet. I sådant avseende föreslogs att taga i anspråk dels överskottet
å den krigskonjunkturskatt, som influtit i 1916 års riksstat, dels
ock visst överskott å den krigskonjunkturskatt, som inginge i riksstaten
för år 1917. Disponibla överskotten beräknades i vartdera fallet till

60,000,000 kronor. Återstoden skulle amorteras med en extra inkomstoch
förmögenhetsskatt, vilken beräknades årligen från och med år 1918
lämna 30,000,000 kronor.

Likviden av förenämnda belopp skulle alltså få följande utseende:

överskott å krigskonjunkturskatten i 1916 års riksstat kronor 60,000,000
överskott å krigskonjunkturskatten i 1917 års riksstat » 60,000,000

extra inkomst- och förmögenhetsskatt .... . . . » 168,000,000

Summa kronor 288,000,000

Amorteringen skulle börja år 1918 med en i samma års riksstat
upptagen extra inkomst- och förmögenhetsskatt om 30,000,000 kronor,
överskotten av krigskonjunkturskatten kunde återigen icke tagas i anspråk
förrän riksbokslutet för år 1916 resp. år 1917 var känt. Då dessa
överskott ingingo i statsverkets kassafond, skulle också 1918 resp. 1919
års riksdag anvisa mot överskotten svarande belopp att utgå i form av
anslag från kassafonden. Då emellertid av de försvarsutgifter, som tillika
med neutralitetsutgifter skulle i nu angiven ordning gäldas, vissa större
belopp voro avsedda att utgå åren 1917 och 1918, måste i den mån, den
extra inkomst- och förmögenhetsskatten för år 1918 icke försloge till täckande
av samma belopp, tillfällig utväg sökas för medelanskaffning. För
sådant ändamål föreslogs upptagande av ett lån till belopp av 50,453,190
kronor, vilket lån naturligtvis skulle i förut angivna ordning återbetalas
i mån som överskottet å krigskonjunkturskatten och den nya inkomst- och
förmögenhetsskatten därtill lämnade tillgång.

Efter att nu hava redogjort för den i propositionen nr 130 omförmälda
amorteringsplanen övergår jag till att granska de till amortering avsedda
utgiftsposterna.

I propositionen har såsom första post upptagits ett belopp av 27,000,000
kronor till täckande av tillfälligt lån för en del av 1915 års neutralitetsutgifter.
Detta belopp, som sålunda redan upplånats, behöver visserligen
icke tagas i beräkning vid fastställande av lånemedel i 1918 års riksstat
för bestridande av vissa kristidsutgifter, men bör det oaktat tagas i betraktande
vid fastställande av amorteringsplanen för samma utgifter, öv -

KungI. May.ts nådiga proposition nr 373.

viga neutralitetsutgifter i propositionen nr 130 voro beräknade för år 1916
till 62,000,000 kronor och för år 1917 till 64,000,000 kronor. Dessa
poster böra emellertid undergå en korrigering. Numera hava nämligen
från såväl armé- som marinförvaltningen inkommit specificerade uppgifter
å 1916 års neutralitetskostnader. På sätt förut angivits, uppgå dessa
kostnader i jämnat tal till sammanlagt 57,171,640 kronor. Anslagen till täckande
av 1917 års neutralitetskostnader äro numera av riksdagen bestämda
till 63,000,000 kronor.

Härefter övergår jag till övriga i propositionen nr 130 omförmälda utgifter
för försvaret. Den första av dessa poster slutar å ett belopp av 25,584,000
kronor, som rubricerats såsom oförutsedda utgifter. I detta belopp ingå
dels vissa förskott, som anvisats huvudsakligen till förstärkande av arméns
förråd och sluta å en summa av i runt tal 18,584,000 kronor, dels ock
för bestridande av egentliga oförutsedda utgifter 7,000,000 kronor. Vad
angår den sistnämnda posten synes mig densamma icke vidare böra tagas
i betraktande. Därest försvarsutgifter av hittills oförutsett slag skulle
komma att giva sig tillkänna, torde särskild framställning till riksdagen
böra göras och erforderliga medel å riksstat anvisas. Ävenledes synes det
mig, som om man borde lämna ur räkningen jämväl omförmälda förskott
å sammanlagt 18,584,000 kronor. På sätt framgår av vad min företrädare
i ämbetet anförde vid tillstyrkande av Kungl. Maj:ts proposition nr
130, äro dessa förskott att förlikna med andra förlag, som gjorts på grund
av kristidsförhållanden. I den mån som dessa förlag icke genom försäljning
eller annorledes återgå till statsverket, torde anslag av riksdagen i
vanlig ordning böra äskas för täckande av brist.

Vidare återfinnas bland de samlade kostnaderna en post av 1,727,938
kronor, varmed avsågs att täcka viss kostnadsökning vid vissa engångsutgifter
för sjöförsvaret. Detta belopp, som ingick i en större summa, vilken rätteligen
i dess helhet bort täckas av värnskattemedel, har i brist på tillgängliga
medel inräknats i den summa om 288,000,000 kronor, i avseende å
vars amortering förslag framställts. Genom beslut, som fattats vid innevarande
års riksdag, har emellertid summan av ifrågavarande kostnadsökningar
nedbringats, vadan någon särskild anordning för täckande av ifrågavarande
belopp icke erfordras.

Ytterligare har i propositionen nr 130 upptagits ett belopp om 8,046,050
kronor till täckande av det av 1916 års riksdag lämnade förskottet till krigsmaterielanskaffning
in. in. 1916 års riksdag förutsatte nämligen, att de
för bestridande av utgifterna erforderliga belopp skulle kunna av Kungl.
Maj:t under år 1916 av tillgängliga medel förskjutas för att framdeles hos
riksdagen anmälas till ersättande. Såsom jag redan meddelat, komma

Kunyl. Maj:ts nådiga proposition nr 373.

cheferna för lånt- och sjöförsvarsdepartementen att senare idag tillstyrka
propositioner till riksdagen om anvisande av medel till täckande av
nämnda belopp.

Slutligen finnas i den plan, som angives i propositionen nr 130, intagna
anslag för sådana ytterligare åtgärder till försvarets stärkande, som
omnämnas i propositionerna nr 72 och 73. Anslag för dessa ändamål
tager jag icke nu i betraktande, ity att sådana anslag torde, i anslutning
till vad”jag förut anfört, böra anvisas å riksstat för år 1918, i den mån
anslagen skola tagas i anspråk innevarande eller nästföljande år.

Efter denna granskning av utgiftsposter och amorteringsplan i propositionen
nr 130 övergår jag nu till att närmare redogöra för den amorteringsplan
rörande kristidsutgifterna, varom jag tidigare talat.

Amorte ringsplan rörande kristidsut gifterna.

Till kristidsutgifterna hänför jag, på sätt tidigare anförts,

av 1915 års neutralitetsutgifter.....kr. 27,000,000:

1916 » » .....» 57,171,640: —

1917 > ».......> 63,000,000: —

Summa neutralitetsutgifter kr. 147,171,640: —

Till övriga kristidsutgifter hänför jag följande för nedannämnda
ändamål anvisade eller föreslagna belopp:

l:o) I proposition nr 34 har Kungl. Maj:t föreslagit
riksdagen att på extra stat under
sjätte huvudtiteln anvisa ett förslagsanslag
av...............kr. 4,000,000:

till understöd för uppförande av bostadshus
med smålägenheter.

2:o) 1 proposition nr 28 har Kungl. Maj:t före slagit

riksdagen att på extra stat under
nionde huvudtiteln anvisa ett förslagsanslag
av...............* 4,000,000:

till prisreglering å vissa gödselmedel.

3:o) I proposition nr 46 har Kungl. Maj:t föreslagit
riksdagen att på extra stat under
nionde huvudtiteln anvisa ett förslagsanslag
av...............* 190,000:

för lindring av fraktkostnaderna vid transport
av majs till vissa delar av Norrland
samt till Gottland.

Kungl. Maj:ts nåd. proposition nr 373.

4:o) I proposition nr 243 har Kungl. Maj:t föreslagit
riksdagen att på extra stat under
nionde huvudtiteln anvisa ett förslagsanslag,
högst..............kr. 750,000: —

till understöd för anläggande av potatistorkerier.

5:o) I proposition nr 282 har Kungl. Ma:jt föreslagit
riksdagen att på efctra stat under
nionde huvudtiteln anvisa ett förslagsan av

•_......_........» 22,400,000: —

för nedbringande av priserna å spannmål,
kraftfoder m. in. samt för bestridande av
vissa kostnader för brödsädesregleringen
m. m.

G:o) 1 proposition nr 283 har Kungl. Maj:t föreslagit
riksdagen att på extra stat under
nionde huvudtiteln anvisa ett förslagsanslag,
högst ............ . » 12,000,000: —

för beredande av lindring i de mindre bemedlades
levnadsvillkor.

7:o) I proposition nr 360 har Kungl. Magt föreslagit
riksdagen bemyndiga Kung!. Magt
att för arbetslöshetens bekämpande använda
och av tillgängliga medel, mot framtida
anmälan till ersättande, förskjuta ett belopp,
utöver förut för ändamålet disponibla medel,
av ytterligare........ . . . » 7,500,000: —

S:a kr. 50,840,000: —

Samtliga ovanstående anslagsbelopp hava av riksdagen beviljats, med
undantag av det under 7:o) upptagna, vilken fråga ännu icke av riksdagens
vederbörande utskott behandlats.

I.och för fastställande av amorteringsplan för kristidsutgifterna beräknar
jag alltså dessa utgifter till följande belopp:

neutralitetsutgifter........kr. 147,171,640:_

Övriga kristidsutgifter . . . . . . > 50,840,000:-

Summa kr. 198,011,640: —

Kungl. Maj:ts nåd. proposition nr 373.

Till bestridande härav skulle användas dels överskott å krigskonjunkturskatten
för åren 1916 och 1917, dels för 1918 extra inkomst- och förmögenhetsskatt
samt tonnageavgift, dels ock för åren 1919, 1920 och 1921
extra inkomst- och förmögenhetsskatt.

I propositionen nr 130 beräknades de disponibla överskotten å krigskonjunkturskatten
för åren 1916 och 1917 till 60,000,000 kronor för vartdera
året. Härtill skulle komma den ytterligare avkastning av krigskonjunkturskatten
för år 1917, som föranledes av den nu beslutade stegringen
i skatteskalan för samma skatt. Denna stegring torde motsvara ungefär

20,000,000 kronor. På sätt jag vid behandlingen av frågan om dispositionen
av statsverkets kassafond redan närmare angivit, torde emellertid
för fyllande av bristen i 1918 års budget böra tagas i anspråk ett
avsevärt belopp. Om, för att erhålla en utgångspunkt, detta belopp beräknas
till 40,000,000 kronor, skulle för amorteringen av kristidsutgifterna
ett däremot svarande belopp böra fråndragas det eljest disponibla, överskottet
å 1916 års krigskonjunkturskatt. Då därjämte 1915 års riksdag
anvisat i 1916 års budget från kassafonden ett belopp av över 20,000,000
kronor, skulle hela överskottet å nämnda års krigskonjunkturskatt redan
på förhand vara disponerat. 1918 års riksdag skulle alltså icke bliva i
tillfälle att i 1919 års riksstat taga i anspråk medel från kassafonden.
Om vanlig ordning följes, disponerar nämligen 1918 års riksdag vid uppgörandet
av riksstaten för år 1919 över kassafonden efter beräkning av
den kapitaltillgång, fonden ägde vid senast förut gjorda bokslut, d. v. s.
i detta fall bokslutet för år 1916. Hava genom beslut av 1915 och 1917
års riksdagar disponerats tillhopa 60,000,000 kronor av kassafondens medel,
synes3 det som säkert, att 1918 års riksdag icke kan disponera över
ytterligare belopp utan att behållningen i kassafonden, sådan den återfinnes
i 1916 års bokslut, understiger den nu kända behållningen vid utgången
av år 1915. 1919 års riksdag skulle däremot bliva i tillfälle att

använda hela disponibla överskottet å krigskonjunkturskatten för år 1917.
Detta överskott skulle, inberäknat ökningen genom den nu beslutade stegringen
i skatteskalan, kunna uppskattas till 80,000,000 kronor.

I anslutning till vad sålunda anförts beräknar jag, att kristidsutgifterna
skulle amorteras genom överskott å krigskonjunkturskatten i 1920
års budget med..................kr. 80,000,000

Vidare skulle kristidsutgifterna amorteras år 1918 med extra inkomst -

och förmögenhetsskatt
tonnage-avgift . . .

kr. 30,000,000
» 5,000,000

Summa Kr. 35,000,000

Kung!. Maj:ts nåd. proposition nr 373.

Återstoden av kristidsutgifterna skulle derefter betalas genom eu
fortsatt inkomst- och förmögenhetsskatt.

I ett sammanhang ter sig alltså amorteringsplanen på följande sätt:

1918 ars riksstat.

Extra inkomst- och förmögenhetsskatt . . kr. 30,000,000
Tonnageavgift..........._5,000,000 kr.

35,000,000

1919 års riksstat.
Extra inkomst- och förmögenhetsskatt . . . .

kr. 30,000,000

1920 års riksstat.

Överskott å krigskonjunkturskatten ... kr. 80,000,000

Extra inkomst- och förmögenhetsskatt . _._» 30,000,000 kr. 110,000,000

1921 års riksstat.

Extra inkomst- och förmögenhetsskatt........kr. 30,000,000

Summa kr. 205,000,000

Såsom synes skulle alltså kristidsutgifterna, uppgående till ett belopp
av i runt tal 198,000,000 kronor, kunna täckas genom anslag å riksstaten
för åren 1918 1921, för såvitt att de ekonomiska förhållandena icke

komme att i väsentlig man omkullkasta den nu gjorda amorteringsplanen.

Såsom vidare framhållits innebär icke den nu uppgivna summan för
kristidsutgifterna, att ett motsvarande belopp skulle kunna behöva i 1918
å,rs riksstat upptagas såsom lånemedel. I nämnda summa ingår nämligen
2.,000,000 kronor av 1915 års neutralitetsutgifter, som redan täckts
med lånemedel. Bland de av mig förtecknade riksstatsutgifterna har därför
icke nämnda belopp upptagits. Återstoden av kristidsutgifterna uppgår,
såsom förut angivits, till kronor.......... 171,011,640.

Men. ej heller för hela detta belopp behöver lånevägen anlitas. För
kristidsutgifternas amortering har nämligen bland 1918 års inkomster upptagits
35,000,000 kronor i extra inkomst- och förmögenhetsskatt samt
tonnageavgift. Lånemedel för bestridande av kristidsutgifterna skulle alltså,
på sätt tidigare framhållits, kunna begränsas till ett belopp av
136,011,640 kronor.

Kungi. Maj:ts nåd. proposition nr 373.

Slutligen har jag att i detta sammanhang anmäla ett annat äskande,
som ävenledes torde böra göras hos innevarande års riksdag. Till täckande
av kostnader för tryggande av rikets neutralitet under år 1917 har Eders
Kungl. Maj:t hos riksdagen i propositionerna nr 244 och 245 begärt anslag
under fjärde och femte huvudtitlarna å tillhopa 63,000,000 kronor,
vilka framställningar också av riksdagen bifallits. På sedvanligt sätt har
riksdagen därjämte fastställt beloppet av de i § 63 regeringsformen omförmälda
kreditiv. Dessa stå emellertid icke till Eders Kungl. Maj:ts förfogande
under riksdagens fortvara, och då det, i likhet med vad fallet
var under föregående år, är att räkna med att riksdagen innevarande år,
om också faktiskt åtskild, likväl icke avslutas med det egentliga riksdagsarbetets
fullbordande samt alltså kreditiven vid sådant förhållande icke
kunna av Eders Kungl. Maj:t lyftas, men situationen kan komma att
bliva sådan att, utöver den till neutralitetskostnadernas täckande disponibla
summan 63,000,000 kronor, ytterligare något belopp kan så skyndsamt
behöva anlitas för de i berörda paragraf i regeringsformen avsedda
ändamål, att riksdagens samlande och beslut därom icke kan avvaktas,
synes mig, såsom föregående år skedde, ett belopp av 15,000,000
kronor, motsvarande det s. k. lilla kreditivet, böra vara ställt till Eders
Kungl. Maj:ts disposition att användas under de i samma paragraf omförrnälda
villkor. Med hänsyn härtill synes bemyndigande böra hos riksdagen
äskas för Eders Kungl. Maj:t att för bestridande av kostnader för tryggande
av rikets neutralitet använda och av tillgängliga medel, mot framtida
anmälan till ersättande, förskjuta, utöver redan för enahanda ändamål
år 1917 till Eders Kungl. Maj:ts förfogande ställda medel, ett belopp
av 15,000,000 kronor att i fall'' av behov tagas i anspråk å tid, då till
följd av riksdagens fortvara de i § 63 regeringsformen omförmäla kreditiv
icke få lyftas.

I anslutning till vad sålunda anförts hemställde föredragande departementschefen,
att Kungl. Maj:ts ville, med återkallande av tidigare gjorda
förslag i den mån de strida mot de här nedan framställda, i nådig proposition
föreslå riksdagen att

ej mindre beräkna statsverkets inkomster för år 1918 enligt ovan
lämnade specifikation och i sammanhang därmed besluta,

dels att för bestridande av vissa kristidsutgifter finge bland
inkomsterna upptagas en post lånemedel tillbelopp av kr. 136,011,640: ,

dels ock att, i den mån sistnämnda medel och i specifikationen
beräknade inkomster icke försloge till täckande av de i riksstaten upptagna
utgifter, av statsverkets kassafond finge tagas i anspråk erforderligt belopp,

Katigt. Maj:ts nåd. proposition nr 373.

än även bemyndiga Kungl. Maj:t att för bestridande av kostnader
för tryggande av rikets neutralitet använda och av tillgängliga medel, mot
framtida anmälan till ersättande, förskjuta, utöver redan för enahanda
ändamål år 1917 till Kungl. Maj:ts förfogande ställda medel, ett belopp
av 15,°00,000 kronor att i fall av behov tagas i anspråk å tid, då till
följd .av riksdagens fortvara de i § 68 regeringsformen omförmälda kreditiv
icke finge lyftas.

Till denna av statsrådets övriga ledamöter tillstyrkta
hemställan behagade Hans Maj:t Konungen lämna
bifall och förordnade, att till riksdagen skulle avlåtas
proposition av den lydelse bilaga litt. vid detta protokoll
utvisar.

Ur protokollet:
Georg Sjöcrona.

Bihang till riksdagens protokoll 1917. 1 saml. 326 käft. (Nr 373.)