Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 228 (Proposition 1914:228 - b)

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 228.

Nr 228.

Kungl. May.ts nådiga proposition till riksdagen angående
anslag till lots- och fyrinrättningen med livräddningsanstalterna
m. in.; given Stockholms slott den 20 juni
1914.

Under åberopande av bifogade utdrag av statsrådsprotokollet över
sjöförsvarsärenden för denna dag vill Kungl. Maj:t härmed föreslå riksdagen dels,

med godkännande av bilagda förslag till stater för lotsstyrelsen
och lotsverket, att gälla från och med år 1915, nämligen: avlöningstater för
lotsstyrelsen, för befälet vid lotsverket, för lotspersonalen, för fj^rpersonalen,
för personalen å lotsverkets ångfartyg och för personalen vid livräddningsanstalterna,
stat för undervisningsanstalterna, omkostnadsstat, övergångs-
och indragningsstat samt pensionsstat (Bil. I—X), bestämma
anslaget till lots- och fyrinrättningen med livräddningsanstalterna, nu
2,000,409 kronor, till ett mot staternas sammanlagda slutsummor
svarande belopp av 3,642,952 kronor, att utgå såsom förslagsanslag;

dels godkänna följande villkor och bestämmelser för åtnjutande av
de i staten för lotsstyrelsen upptagna avlöningsförmåner, nämligen:

att innehavare av ordinarie befattning i lotsstyrelsen skall vara
underkastad den vidsträcktare tjänstgöringsskyldighet eller jämkning i
åligganden, som vid en möjligen inträdande förändrad organisation av
ämbetsverket eller dess särskilda avdelningar eller eljest i allmänhet kan
varda stadgad, samt i sådant hänseende, ävensom därest ämbetsverkets
ställning inom statsförvaltningen så förändras, att detsamma ej längre
kan såsom självständigt ämbetsverk anses, eller därest vissa ifrågavarande
ämbetsverk tillhörande göromål överflyttas till annat ämbetsverk,
vara pliktig att, med bibehållande av den tjänstegrad och den avlöning
han innehar, efter ny eller förändrad arbetsordning sköta de med befattningen
förenade göromål eller, efter Kungl. Maj:ts förordnande,
tjänstgöra i det verk, till vilket göromålen överlämnas;

Bihang till senare riksdagens protokoll 1914. 1 samt. 153 höft. (Nr 228.)

Kungl. Maj:ts Nåd■ Proposition Nr 228.

att med ordinarie befattning i lotsstyrelsen icke må förenas annan
tjänst å rikets, riksdagens eller kommuns stat;

att med ordinaide befattning i nämnda ämbetsverk ej heller må
förenas vare sig uppdrag såsom ordförande eller ledamot i styrelse för
verk eller bolag, som är med Kungl. Maj:ts oktroj försett eller blivit
såsom aktiebolag registrerat, eller befattning såsom tjänsteman i sådant
verk eller bolag eller annan tjänstebefattning av vad slag som helst,
så framt ej, vad angår chef eller ledamot, Kungl. Maj: t och, vad angår
innehavare av annan befattning, lotsstyrelsen, uppå därom gjord framställning
och efter prövning, att ifrågavarande uppdrag eller tjänstebefattning
ej må anses inverka hinderligt för tjänstgöringen i ämbetsverket,
finner uppdraget eller befattningen kunna få tillsvidare mottagas
och bibehållas;

att tjänsteman i första lönegraden är skyldig att tjänstgöra å den
särskilda befattning inom graden, där lotsstyrelsen, till befordrande av
arbetets oavbrutna gång, finner honom lämplig och behövlig;

att tjänstgöringspenningar få uppbäras endast för den tid, befattnings
innehavare verkligen tjänstgjort eller åtnjutit semester eller annan
kostnadsfri ledighet, men för den tid, han eljest varit från tjänstgöring
befriad, skola utgå till den, som uppehållit befattningen;

att den, som av sjukdom hindras att sin befattning förrätta, äger
uppbära hela lönen jämte ortstillägg, men att den, som undfår ledighet
för svag hälsas vårdande, enskilda angelägenheter, tjänstgöring hos
riksdagen, dess utskott eller revisorer eller andra särskilda uppdrag eller
i behörig ordning avstänges från tjänstgöring eller eljest är lagligen
förhindrad att sköta befattningen, kan förpliktas att under ledigheten
utöver sina tjänstgöringspenningar avstå så mycket av lönen eller ortstillägget,
som för befattningens uppehållande erfordras eller eljest prövas
skäligt;

att avlöning ej må utgå till tjänstinnehavare för tid, varunder han
avhållit sig från tjänstgöring utan att hava i vederbörlig ordning erhållit
tjänstledighet eller kunna styrka giltigt förfall;

att, därest tjänstinnehavare varder avstängd från tjänstgöring eller
i häkte tagen, den del av hans avlöning, som icke prövas böra användas
till befattningens uppehållande, skall under tiden innehållas, såvida
ej finnes skäligt låta honom uppbära något därav;

att vid sjukdomsförfall eller, när det erfordras för tjänsteresa eller
för beredande av semester, tjänstinnehavare av lägre grad skall vara
skyldig att, om lian förordnas till högre befattning i lotsstyrelsen, den -

Kung!. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 22S. 3

samma, mot åtnjutande, i förstnämnda full av de för befattningen anslagna
tjänstgöringspenningar, men eljest av däremot svarande belopp
i stället för egna tjänstgöringspenningar, bestrida, dock ej längre än
sammanlagt tre månader under ett och samma kalenderår;

att, därest förhöjning av lönen efter viss tids fortsatt innehavande
av befattning i samma lönegrad är i staten medgiven, tidpunkten för
första förhöjningen bestämmes att inträda efter fem år, under villkor
att innehavaren under mer än fyra femtedelar av den tjänstetid, som
erfordras för att vinna nämnda förhöjning, med gott vitsord bestritt
sin egen eller, på grund av förordnande, annan statens tjänst eller fullgjort
annat offentligt uppdrag, dock att härvid icke må föras honom
till last den tid, han åtnjutit semester eller annan kostnadsfri ledighet;
och för andra förhöjningen, om sådan äger rum, efter ytterligare fem
år, på samma villkor, samt för tredje förhöjningen, därest sådant kan
ske, efter än ytterligare fem år, ävenledes på samma villkor, under iakttagande,
vad var och en av omförmälda löneförhöjningar angår, att den
högre avlöningen ej får tillträdas förr än vid bör jan av kalenderåret näst
efter det, varunder den stadgade tjänståldern blivit uppnådd; börande
löntagare därvid tillgodoräknas den tid, som före den nya avlöningsstatens
trädande i kraft förflutit från hans tillträde till befattningen på
grund av fullmakt, samt därutöver chefen för lotsbyrån, fyringenjör och
verkmästare den tid en var i följd av föreskrift i lotsstyrelsens instruktion
innehaft sin befattning på grund av förordnande;

att likväl löntagare, som, då han intjänat stadgad tid för erhållande
av löneförhöjning, redan uppnått den levnads- och tjänstålder, som berättigar
honom till pension, icke må samma förhöjning tillträda;

att generallotsdirektören, styrelsens ledamöter samt de å kanslibyrån
anställda tjänstemän ävensom materialförvaltaren, skrivbiträdena
och vaktmästarna äga årligen, när sådant utan hinder för göromålens
behöriga gång kan ske, åtnjuta semester, generallotsdirektören, ledamot,
sekreteraren och kamreraren en var under eu och en halv månad, de å
kanslibyrån anställda tjänstemän i första lönegraden och materialförvaltaren
samt skrivbiträdena en var under en månad samt vaktmästarna
eu var under femton dagar;

att i senaste punkt omförmäld tjänsteman, som har sig anförtrodd
uppbörd eller kontroll å uppbörd, är pliktig att å tid av året, som av
generallotsdirektören bestämmes, begagna sig av semester;

att fyringenjör och verkmästare må, i den mån sådant kan ske
utan hinder för göromålens behöriga gång och utan kostnad för statsverket,
under högst en månad årligen åtnjuta ledighet från tjänstgöring
med bibehållande av avlöningsförmånerna oavkortade;

Kungl. Maj.ts Nåd. Proposition Nr 228.

att vid avgång från tjänsten till följd av avskedstagande, entledigande
eller dödsfall själva lönen ävensom ortstillägget utgå till månadens
slut;

att i fråga om skyldighet att från tjänsten avgå ävensom i fråga
om rätt till pension skall gälla vad i särskild lag angående civila tjänstinnehavares
rätt till pension är vid tiden för den nya lönestatens ikraftträdande
eller, såvitt angår innehavare av befattning, som därefter tillträdes,
vid tillträdet till befattningen stadgat;

att den, som tillträder den nya avlöningsstaten, skall vara skyldig
underkasta sig, efter Kungl. Maj:ts bestämmande, upphörande av eller
minskning i extra inkomster, som kunna åtfölja tjänstebefattning eller
utgå för bestyr i sammanhang därmed;

att skrivbiträde, som vid utgången av år 1914 är anställt hos lotsstyrelsen
och blir antaget till skrivbiträde å den nya staten, äger att, i
den mån lotsstyrelsen finner skrivbiträde böra komma i åtnjutande av
dylik förmån, för åtnjutande av löneförhöjning genom ålderstillägg
räkna sig till godo den tid, skrivbiträdet därförinnan innehaft stadiganställning
hos lotsstyrelsen; samt

att i övrigt beträffande skrivbiträde hos lotsstyrelsen skola gälla de
allmänna villkor och bestämmelser, som vid tillträdet till befattningen
äro fastställda för å vissa domstolars, ämbetsverks och myndigheters
stater uppförda biträdesbefattningar;
dels förklara

ej mindre att eu var, som med eller efter 1915 års ingång tillträder
i avlöningsstaten för lotsstyrelsen upptagen befattning, skall vara
pliktig att underkasta sig ovan angivna villkor och bestämmelser för
den nya avlöningsstatens åtnjutande,

än även att de förutvarande innehavare av befattningar i lotsstyrelsen,
vilka icke före den 1 december 1914 anmäla, att de vilja underkasta
sig den nya avlöningsstaten samt nämnda villkor och bestämmelser,
och som icke lagligen kunna därtill förbindas, skola varda bibehållna
vid dem dittills tillkommande avlöningsförmåner ävensom vid den rätt
till pension, som dittills tillkommit dem, dock med den inskränkning, som
följer av stadgandena i kungl. kungörelsen den 13 december 1907, angående
villkor och bestämmelser för åtnjutande av de från och med
1908 års början fastställda nya avlöningsförmånerna för lotsstyrelsen;

dels godkänna följande villkor och bestämmelser för åtnjutande av
de i staterna för befälet vid lotsverket, för lotspersonalen, för fyrpersonalen
och för personalen å lotsverkets ångfartyg upptagna avlöningsförmåner,
nämligen:

KungJ. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 228. ■''

att innehavare av ordinarie befattning skall vara underkastad den
vidsträcktare tjänstgöringsskyldighet eller jämkning i åligganden, som
vid möjligen inträdande förändrad organisation av lotsverket eller särskilda
delar därav eller eljest av olika anledningar kan varda stadgad;

att innehavare av ordinarie befattning därjämte skall vara skyldig
att, om lotsstyrelsen prövar sådant vara för tjänsten erforderligt, låta
sig förflyttas till likartad befattning å annan tjänstgöringsort, dock med
bibehållande av den tjänstegrad han innehar och utan minskning i innehavande
fast avlöning enligt stat samt med rätt att, därest förflyttningen
sker utan hans egen ansökning, erhålla av lotsstyrelsen såsom
skälig befunnen ersättning för havda flyttningskostnader;

att med ordinarie befattning icke må förenas annan tjänst å rikets,
riksdagens eller kommuns stat;

att med ordinarie befattning icke heller må förenas vare sig uppdrag
såsom ordförande eller ledamot i styrelse för verk eller bolag, som
är med Kungl. Maj:ts oktroj försett eller blivit såsom aktiebolag registrerat,
eller befattning såsom tjänsteman i sådant verk eller bolag eller
annan tjänstebefattning av vad slag som helst, så framt ej lotsstyrelsen,
på därom gjord framställning och efter prövning, att ifrågavarande uppdrag
eller tjänstebefattning ej må anses inverka hinderligt för tjänstgöringen
vid lotsverket, finner uppdraget eller befattningen kunna få
mottagas och tills vidare bibehållas;

att tjänstgöringspenningar ävensom annan avlöningsförmån, som,
enligt vad här nedan stadgas, skall utgå i enahanda ordning som gäller
i fråga om tjänstgöringspenningar, få uppbäras endast för den tid, befattningens
innehavare verkligen tjänstgjort eller åtnjutit semester eller
annan kostnadsfri ledighet, men för den tid, han eljest varit befriad
från tjänstgöring, skola utgå till den, som uppehållit befattningen,
att den, som av sjukdom hindras att förrätta sin befattning, äger
uppbära hela lönen jämte ortstillägg, där sådant förekommer, men att
den, som undfår ledighet för svag hälsas vårdande, enskilda angelägenheter,
tjänstgöring hos riksdagen, dess utskott eller revisorer eller andra
särskilda uppdrag eller i behörig ordning avstänges från tjänstgöring
eller eljest är lagligen förhindrad att sköta befattningen, kan förpliktas
att under ledigheten utöver tjänstgöringspenningarna och därmed likställda
förmåner avstå så mycket av lönen eller ortstillägget,. som erfordras
för befattningens uppehållande eller eljest prövas skäligt;

Kling!,. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 228.

tillkommande andel i lotspenningar må utan kinder av vad ovan är
stadgat kunna efter lotsstyrelsens beprövande till honom utgå oavkortad
under högst sex månader; ankommande, i händelse sådant tjänstgöringsförhinder
efter utgången av nämnda tid fortfar, på prövning av Kungl.
Maj:t till huru stor del avlöning jämte andel i lotspenningar därefter
bör till tjänstinnehavare utgå;

att avlöning icke må utgå till tjänstinnehavare för tid, varunder
han avhållit sig från tjänstgöring utan att hava i vederbörlig ordning
erhållit tjänstledighet eller kunna styrka giltigt förfall:

att, därest tjänstinnehavare varder avstängd från tjänstgöring eller
i. häkte tagen, den del av hans avlöning, som icke prövas böra användas
till befattningens uppehållande, skall under tiden innehållas, såvida
icke finnes skäligt låta honom uppbära något därav;

att vid sjukdomsförfall eller när det erfordras för tjänstgöring vid
kustsignalväsendet eller tjänsteresa eller för beredande av semester innehavare
av lägre tjänst skall vara skyldig att, om han förordnas till
högre befattning i lotsstyrelsen eller lotsverket, densamma bestrida,
dock ej längre än tre månader under ett och samma kalenderår, mot
åtnjutande av de med befattningen förenade tjänstgöringspenningar eller
däremot svarande belopp ävensom med tjänstgöringspenningar likställda
förmåner i stället för egna motsvarande förmåner, med iakttagande att
till vikarie, som på grund av förordnandet förflyttas till annan tjänstgöringsort,
skall utgå rese- och traktamentsersättning såsom för extra
förrättning i statens ärenden under resan till och från den nya tjänstgöringsorten
enligt vad som gäller för den befattning han innehar samt
under tiden för förordnandet enligt vad som gäller för den högre befattningen,
dock att dels efter åtta dagars tjänstgöring traktamentet
skall utgöra hälften av i resereglementet fastställda belopp, därest ej
tjänsteresa, lör vilken traktamente får beräknas, därefter förekommer,
i vilket fall helt traktamente utgår, och dels traktamente ej utgår vid
sådant förordnande ombord å fyrskepp eller å lotsverkets ångfartyg
eller i övrigt får uppbäras under längre tid än tre månader under ett
och samma kalenderår, därest ej lotsstyrelsen i särskilt fall annorlunda
förordnar;

att den, som på förordnande förvaltar ledig befattning, äger, med
den inskränkning vartill anmärkning 6 vid staten för lotspersonalen
och anmärkning 2 vid staten för fyrpersonalen kunna föranleda, under
tiden åtnjuta de med densamma förenade avlöningsförmåner, mot avstående
under samma tid av egna avlöningsförmåner, dock att den förordnade
må bibehålla det eller de ålderstillägg, som erfordras för att

Kung!,. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 228.

hans avlöning i don lediga tjänsten icke skall bliva lägre än den avlöning,
som tillkommit honom, om han skött sin egen tjänst;

att beträffande rätt till förhöjning av lönen efter viss tids fortsatt
innehavande av tjänst i samma lönegrad skall gälla, att tidpunkterna
för förhöjning inträda för lotskapten och lotslöjtnant efter fem, tio och
femton år samt för tjänstinnehavare tillhörande lotspersonalen eller
fyrpersonalen eller personalen å lotsverkets ångfartyg efter tre, sex
och nio år under villkor, att tjänstinnehavaren under mer än fyra
femtedelar av den tjänstetid, som sålunda erfordras för att vinna
förhöjning, med gott vitsord bestritt sin egen eller på grund av förordnande
annan statens tjänst eller fullgjort annat offentligt uppdrag,
dock att därvid icke må foras honom till last den tid, han åtnjutit semester
eller annan kostnadsfri ledighet eller ledighet för fullgörande av
värnplikt, och under iakttagande att den högre avlöningen ej får tillträdas
förr än vid början av kalenderåret näst efter det, varunder den
stadgade tjänståldern blivit uppnådd;

att tjänstinnehavare därvid bör tillgodoräknas den tid, som före
den nya avlöningsstatens trädande i kraft förflutit från hans tillträde
till tjänsten vare sig på grund av fullmakt, konstitutorial eller antagningsbevis
eller på grund av förordnande i följd av frågan om reglering
av löneförhållanden och befattningar vid lotsverket;

att tjänstinnehavare, som förflyttas till tjänst, varmed icke följer högre
avlöning än han innehaft i den förra tjänsten, skall .för ålderstillägg
i den nya tjänsten äga tillgodoräkna sig den tid han innehaft den förra
tjänsten;

att, därest tjänstinnehavare, som befordras till annan tjänst vid
lotsverket, redan intjänat högre fast avlöning än begynnelseavlöningen
för den tjänst, vartill han befordras, honom skall omedelbart tillgodoföras
det antal ålderstillägg i sistnämnda tjänst, som erfordras för att
hans avlöning i densamma icke skall bliva lägre än den avlöning, han
senast åtnjutit före sin befordran;

att likväl tjänstinnehavare, som, då han intjänat stadgad tid för
erhållande av avlöningsförhöjning, redan uppnått den levnads- och
tjänstålder, som berättigar honom till pension, icke må tillträda samma
förhöjning;

att mästerlots, vartill kan utnämnas lots eller lotsförman, som med
vitsord om gott uppförande samt nit och skicklighet i tjänsten innehaft
ordinarie befattning vid lotsplats under minst femton år, med iakttagande
att antalet mästerlotsar icke må överstiga hälften av det i staten
upptagna antalet lotsar, äger åtnjuta ett årligt tillägg till lönen av 100

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 228.

kronor; skolande i övrigt beträffande detta lönetillägg gälla i tillämpliga
delar vad ovan stadgats om annan förhöjning av lönen efter viss tids
fortsatt innehavande av tjänst i samma lönegrad;

att semester må årligen, då sådant kan ske utan hinder för göromålens
behöriga gång, åtnjutas å tider, som lotsstyrelsen bestämmer,
av tjänstinnehavare å fyrskepp, vars besättning av lotsstyrelsen beräknas
vara påmönstrad:

a) hela året....................................... under två och en halv månader,

b) tio månader................................... » en och en halv månad,

c) åtta » » en månad,

d) mindre än åtta månader........... » 15 dagar,

» tjänstinnehavare vid fast fyr............ » 15 » ,

)) maskinist och uppbördsman å lots verkets

ångfartyg .............................. » 15 » ;

därvid skall iakttagas att, där göromålen under viss del av året äro av
väsentligt mindre omfattning än eljest, ledigheten i allmänhet förlägges
till tid, då antingen tjänsten i fråga eller den tjänst, vars innehavare
uppehåller förordnandet under ledigheten, kan lämnas utan vikarie;

att en var av befälet vid lotsverket samt lotspersonalen ävensom
befälhavaren å lotsverkets ångfartyg Vega må, i den mån sådant kan
ske utan hinder för göromålens behöriga gång och utan kostnad för
statsverket, kunna tilldelas ledighet med bibehållande av sina avlöningsförmåner
oavkortade, lotskapten och lotslöjtnant under en och en halv
månad samt en var av lotspersonalen ävensom nämnde befälhavare under
en månad av ett och samma kalenderår;

att ortstillägg tillkommer nedannämnda vid lotsverket anställda
ordinarie tjänstinnehavare med station och bostad i Stockholm med
följande belopp nämligen: 400 kronor till lotskapten, 250 kronor till
lotslöjtnant och befälhavaren å lotsverkets ångfartyg Vega, 200 kronor
till överlots samt 100 kronor till maskinist och uppbördsman å lotsverkets
ångfartyg ävensom till lotsförman, mästerlots och lots; skolande
ortstillägget utgå i enahanda ordning, som gäller i fråga om lön;

att beklädnadsbidrag, som till belopp av 100 kronor för år tillkommer
vid lots- och fyrplatserna och å fyrskeppen anställd ordinarie
personal ävensom maskinist och uppbördsman å lotsverkets ångfartyg,
utgår i enahanda ordning, som gäller för tjänstgöringspenningar;

att det arvode, som tillkommer förman vid lotsplats, skall utgå i
enahanda ordning, som gäller i fråga om tjänstgöringspenningar;

att den enligt gällande lotsledsförteckning utgående s. k. hemvägsersättningen
tillfaller oavkortad den lotsande såsom ersättning för inställelse
och hemresa vid lotsning;

Kung!. May.ts Nåd. Proposition Nr 228.

att av de enligt bestämmelser för lotsverket vederbörande lotsplats
tillfallande lotspenningar den å platsen anställda lotspersonalen skall
äga åtnjuta 40 %\ skolande personalens andel i lotspenningar^ i lika
lotter fördelas mellan överlots eller lotsförman och en var av de vid
lotsplatsen anställda ordinarie lotsar ävensom de extra lotsar, som på
eget ansvar efter uppgjord tur lotsa, samt utgå i enahanda ordning,
som gäller i fråga om tjänstgöringspenningar;

att fyr vaktare eller fyrbiträde, som tjänstgör såsom styrman eller
maskinist å fyrskepp, äger åtnjuta ett arvode av 100 kronor för år
räknat att utgå såsom förhöjning av tjänstgöringspenningarna;

att dagavlöning tillkommer den å fyrskepp eller å lotsverkets ångfartyg
anställda personalen under den tid av månaderna december, januari,
februari och mars, varunder fyrskeppet eller ångfartyget är
rustat — ej under ut- och avrustning —, med 2 kronor till fyrmästare
eller reservfyrmästare och till befälhavaren å lotsverkets ångfartyg
Vega, 1 krona 50 öre till fyrvaktare och befälhavare eller reservfyrvaktare,
till annan fyrvaktare ävensom till maskinist och uppbördsman
å lotsverkets ångfartyg samt 1 krona till övrig nu ifrågavarande personal;
skolande sådan dagavlöning utgå i enahanda ordning, som gäller
för tjänstgöringspenningar, dock med iakttagande att dagavlöning får
uppbäras endast för tid, då befattningshavaren verkligen tjänstgjort,
men skall för tid, varunder han åtnjutit semester eller annan kostnadsfri
ledighet, utgå till den, som uppehållit befattningen;

att å fyrskepp och å lotsverkets ångfartyg anställd personal äger åtnjuta
proviant enligt av lotsstyrelsen givna föreskrifter eller i stället för
proviant spisningspenningar till belopp, som av lotsstyrelsen bestämmes;
skolande förmånen av proviant eller spisningspenningar utgå endast förtid,
varunder befattningshavaren verkligen tjänstgjort å fyrskepp eller lotsverkets
ångfartyg, men för tid, varunder han icke fullgjort sådan tjänst,
tillkomma den, som uppehållit befattningen, med iakttagande likväl att
spisningspenningar eller proviant må kunna under semester eller annan
kostnadsfri ledighet åtnjutas, därest särskilt biträde under ledigheten
icke anställts;

att för bostadslägenhet och övriga naturaförmåner, som tillhandahållas
tjänstinnehavare tillhörande lotspersonalen, statsverket skall bekomma
ersättning genom avdrag å avlöningen med belopp, som med
hänsyn till de upplåtna förmånernas värde och till förhållandena i orten
kan av lotsstyrelsen befinnas skäligt;

att vid fast fyr anställd personal erhåller fri bostad jämte ved och
lyse enligt stat, som av lotsstyrelsen faststältes, eller, där bostad undanBihang
till senare riksdagens protokoll 1914. 1 samt. 153 höft. (Nr 228.) 2

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 228.

tagsvis icke kan beredas, jämte ved och lyse in natura hyresersättning
enligt lotsstyrelsens bestämmande; skolande dessa förmåner utgå i
enahanda ordning, som gäller i fråga om lön;

att personalen å fyrskepp erhåller hyresbidrag med 300 kronor till
fyrmästare eller reservfyrmästare, 250 kronor till fyrvaktare och befälhavare
eller reservfyrvaktare samt 200 kronor till annan fyrvaktare och
till fyrbiträde; skolande hyresbidraget utgå i enahanda ordning, som
gäller ifråga om lön;

att till den, som är anställd vid lots- eller fyrplats eller å fyrskepp
eller å lotsverkets ångfartyg och under tjänstgöring ådragit sig kroppsskada,
ävensom till person av besättning å fyrskepp eller å lotsverkets
ångfartyg, vilken sjuknar och icke kan vårdas ombord, utgår ersättning
för sjukvårdskostnader enligt lotsstyrelsens bestämmande; skolande,
därest lotsstyrelsen finner sådan ersättning i andra fall än nu nämnts
böra beredas, frågan härom underställas Kungl. Maj:ts prövning;

att vid avgång från lotsverkets tjänst till följd av avskedstagande,
entledigande eller dödsfall själva lönen samt i förekommande fall ortstillägg,
hyresersättning eller hyresbidrag ävensom förmånen av bostadslägenhet
samt ved och lyse in natura utgå till månadens slut, men
övriga avlöningsförmåner endast till och med den dag, då avgången
äger rum;

att, då befattningshavare, åt vilken genom lotsverket beretts bostadslägenhet,
avlider, lotsstyrelsen må, efter prövning av förekommande
omständigheter, medgiva hans änka eller efterlevande familj att för
avflyttning från bostaden njuta lämplig fardag;

att i fråga om skyldighet att avgå från tjänsten ävensom i fråga
om rätt till pension skall gälla vad i särskild lag angående civila tjänstinnehavares
rätt till pension är vid tiden för den nya avlöningsstatens
ikraftträdande eller, såvitt angår innehavare av befattning, som därefter
tillträdes, vid tillträdet till befattningen stadgat;

att den, som tillträder den nya avlöningsstaten, skall vara skyldig
att enligt de bestämmelser, som nu gälla eller framdeles kunna varda
stadgade, biträda vid de göromål, som föranledas av föreskrifter angående
användning av lotsverkets personal och materiel för militära
ändamål samt angående lotsverkets befattning med signalering för sjöfartens
säkerställande; samt

att den, som tillträder den nya avlöningsstaten jämväl skall vara
skyldig underkasta sig, efter Kungl. Maj:ts bestämmande, upphörande
av eller minskning i extra inkomster, som kunna åtfölja tjänstebefattning
eller utgå för bestyr i sammanhang därmed;

Kungl. May.ts Nåd. Proposition Nr 228.

dels förklara

ej mindre att eu var, som med eller efter ingången av år 1915
tillträder någon i staterna för befälet vid lotsverket, för lotspersonalen,
för fyrpersonalen eller för personalen å lotsverkets ångfartyg upptagen
befattning, skall vara pliktig underkasta sig nyss angivna villkor och
bestämmelser,

än även att de förutvarande innehavare av ordinarie befattningar
vid lotsverket, vilka icke före den 1 december 1914 anmäla, att de vilja
underkasta sig ny avlöningsstat samt nämnda villkor och bestämmelser,
och som icke lagligen kunna därtill förbindas, skola i fråga om avlöningen,
därest de tillhöra lotspersonalen, njuta inkomst på sätt och
enligt bestämmelser, som därom nu gälla, och, om de tillhöra befälet
vid lotsverket eller fyrpersonalen, varda bibehållna vid dem enligt
nuvarande ordinarie stat tillkommande avlöning, samt beträffande pensionsrätten
kvarstå vid den rätt till pension, som nu tillkommer dem;

dels till säkerhetsanstalterna för sjöfarten bevilja på extra stat för
år 1915 ett anslag av 460,000 kronor;

dels ock besluta, att, därest fyr- och båkmedlen komma att enligt
1914 års bokslut visa överskott utöver sammanlagda beloppen av de
utgifter, som av nämnda medel skola bestridas enligt av Kungl. Maj:t
meddelade beslut, sådant överskott skall tillföras statsverkets kassafond.

De till ärendet hörande handlingar skola riksdagens vederbörande
utskott tillhandahållas; och Kungl. Maj:t förbliver riksdagen med all
kungl. nåd och ynnest städse välbevågen.

GUSTAF.

Dan. Broström

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 228.

Bil. I.

Avlöningsstat för lotsstyrelsen.

			Tjänst-			t
		Lön.	görings-	Orts-	Summa.
			pen- ningar.	tillägg-

	Bestämt anslag.					i
	'' Styrelsen.
1 generallotsdirektör .....................	7,000	3,000	1,000	11,000
1 byråchef ....................................	5,000	2,500	600	8,100
1	d:o ....................................	5,000	2,500
600	8,100	\| höjas med 600 kro-
1	ö verfy ringenj ör...........................	5,000	2,500	600	8,100	J nor.
	Kanslibyrån.
	Andra gradens tjänstemän:					■j Efter 5 år kan lönen
1	sekreterare ...........................	3,600 3,600	1,800 1,800	400	5,800	höjas med 500 kro-
1	kamrerare ................................. Första gradens tjänstemän:	400	5,800	med ytterligare 500 '' kronor.


	registrator .............................	2,200	1,500
1	300	4,000	höjas med 500 kro-
1	revisor och bokhållare ......	2,200	1.500	300	4,000	nor, efter 10 år med
1	d:o d:o ...............	2,200	1,500	300	4,000	ytterligare 500 kro-nor och efter 15 år
1	kassör och bokhållare............	2,200	1,500	300	4,000	med än ytterligare 500 kronor.
						\| Efter 5 år kan lönen
1	skrivbiträde ____	700	350	150	1,200	höjas med 200 kro-
1	d:o ................................	700	350	150	1,200	; nor och efter 10 år med ytterligare 200 J kronor.
	Kyringenjörkontoret.
	Andra gradens tjänstemän:					Efter 5 år kan lönen
1 fyringenjör.................................	3,600	1,800	400	5,800	höjas med 500 kro-
1		3,600	1,800
d:o ..............................	400	5,800	med ytterligare 500 kronor.

	Första gradens tjänstemän:
					höjas med 500 kro-
1	verkmästare .............................	2.200	1.500	300	4,000	nor, efter 10 år med ytterligare 500 kro-nor och efter 15 år
1	materialförvaltare.......................	2,200	1,500	300	4,000
						med än ytterligare
Arvoden åt tekniska biträden.........	—	—	—	6,500	500 kronor.
	Transport		-	— \|	91,400

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 228.

	Lön.	Tjänst- görings- pen- ningar.	Orts- tillägg.	Summa.
Transport	_	_	_	91,400
Vikariatsersättning samt arvoden och flitpenningar åt amanuenser och
andra extra ordinarie tjänstemän	—	—	—	8,355	[Efter 5 år kan lönen
1 förste vaktmästare .....................	900	450	150	1,500	\ höjas med 100 kro-1 nor. Efter 5 år kan lönen
1 vaktmästare .............................	700	350	150	1,200	j höjas med 100 kro-> nor och efter 10 år
1 d:o ..............................	700	350	150	1,200 103,655	I med ytterligare 100 kronor.
Förslagsanslag.
Alderstillägg ................................	—	—	—	7,500
Summa kronor	—		—	j 111,155

Anm. Därest vaktmästare i sådan egenskap åtnjuter fri bostad samt bränsle, skall, så länge
denna förmån kvarstår, ortstillägg ej till honom utgå ävensom å lönen avdragas 100 kronor årligen.

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 228.

Bil. II.

Avlöningsstat för befälet vid lotsverket.

	Lön.	Tj änst-görings-pennin-gar.	Orts- tillägg.	Summa.
Bestämt anslag.
1 lotskapten (Stockholm) ......	3,500	1,800	400	5,700
1 d:o (Malmö) ...............	3,500	1,800	—	5,300
1 d:o (Göteborg) ............	3,500	1,800	—	5,300	Efter 5 år kan lönen
1 d:o (Umeå)...............	3,500	1,500	—	5,000	höjas med 500 kronor,
2 lotskaptener (Gävle o. Kalmar)	7,000	3,000	_	10.000	efter 10 år med ytter-
1 lotslöjtnant (Stockholm).........	2,200	1,200	250	3,650	ligare 500 kronor och efter 15 år med än
1 d:o (Umeå) ...............	2,200	1,200	—	3,400	ytterligare 500 kronor.
5 lotslöjtnanter (Gävle, Visby,
Kalmar, Malmö och Göteborg)	11,000	6,000	—	17,000
Ersättning till skrivbiträden och vaktmästare å lotskaptensexpe-
ditionerna .........................	—	—	—	9,400
Summa	—	—	-	64,750
Förslagsanslag.
Alderstillägg ...........................	—	—	_	11,000
Summa kronor 1	- \|	—	- i	75,750

Anm. Såsom pensionsunderlag skall gälla det belopp, vartill lönen
av 500 kronor för lotskapten och 200 kronor för lotslöjtnant.

uppgår efter avdrag

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 228.

Bil. III.

Avlöningsstat för lotspersonalen.

1		Tjänst-	Bekläd-
	Lön.	görings-	nads-	Summa.	Anmärkningar.
	pennin- gar.	bidrag.
Bestämt anslag.
1 överlots ...........................	1,300	600	100	2,000	i Efter 3 år kan lönen höjas
18 överlotsar ........................	23,400	10,800	1,800	36,000	med 100 kr., efter 6\| \ år med ytterligare 1001
	1,000	300	100	1,400	kr. och efter 9 år med!
566 lotsar ..............................	566,000	169,800	56,600	792,400	än ytterligare 100 kr.J
Lönetillägg åt mästerlotsar......	—	—	—	28,300
—	—	—	860,100
Förslagsanslag.
Förmansarvoden ...................		...... kr.	13,700: —
Andel i lotspenningar .............		....... » 480,000: —
Ålderstillägg .........................		....... » 136,500: —
Ortstillägg ............................		))	1,800: —
Vikariatsersättning ...............		»	1,000: —
Ersättning för mistad andel i lotspenningar.. »	1,000: -
Arvoden åt extra lotspersonal		....... »	87,600: -
Inkomstfyllnad till å gammal stat kvarstående
personal ...........................		....... »	75,000: —	796,600
	Summa kronor	1,656,700

Anm. 1. Avlöning till å gammal stat kvarstående personal avföres å det i staten upptagna
bestämda anslag i mån detsamma icke åtgår till avlönande av personal, som å nya staten övergått,
samt återstoden å förslagsanslaget till inkomstfyllnad.

Anm. 2. Till masterlots utgår ett lönetillägg till belopp av 100 kronor årligen.

Anm. 3. För lotspersonal, som åtnjuter förmån av fri bostad eller annan naturaförmån,
skall med hänsyn till dessa förmåners värde och förhållandena i orten göras skäligt avdrag å
avlöningen enligt lotsstyrelsens bestämmande.

Anm. 4. Till lotspersonal med station och bostad i Stockholm utgår ortstillägg med 200
kronor till överlots samt med 100 kronor till lotsförman, masterlots och lots.

Alun.. 5- Överlots, lotsförman, mästerlots och lots äga åtnjuta andel i lotspenningar på
sätt i de vid denna avlöningsstat fogade villkor och bestämmelser närmare stadgas.

Anm. 6. Därest lotsstyrelsen finner ledig befattning kunna indragas eller ledig överlotstjänst
kunna förändras till förmansbefattning, skall anmälan därom av lotsstyrelsen göras hos
Kungl. Maj:t, som äger ej mindre i förekommande fall besluta, att ledig befattning skall tillsvidare
icke återbesättas, än även, därest överlotstjänst prövas kunna förändras till förmansbefattning,
av den för sådan tjänst i staten upptagna avlöning disponera så mycket, som, intilldess
förändring i staten kan varda genomförd, erfordras till avlöning åt den, som förordnas att bestrida
de med befattningen förenade göromål.

Anm. 7. Pensionsunderlaget utgör för överlots 1,300 kronor, för mästerlots 1,100 kronor
och för lots 1,000 kronor.

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 228.

Bil. IV.

Avlöningsstat för fyrpersonalen.

		Tjänst-görings-pennin-g ar.	Bekläd-		Efter resp. 3,6 och 9 år
	Lön.	nads- bidrag.	Summa.	kan lönen höjas varje gång med
Bestämt anslag.
1 fyrmästare å ång- eller motorfyrskepp............	1,200	800	100	2,100
11 d:o å d:o .................................................	13,200	8,800	1,100	23,100
1 d:o å större fast fyr .................................	1.200	700	100	2,000
15 d:o å d:o..........................................	18,000	10,500	1,500	30,000	150
1 d:o eller reservfyrmästare å fyrskepp ............	1,100	700	100	1,900
5 d:o d:o...............................................	5,500	3,500	500	9,500
1 d:o å mindre fast fyr.................................	1.100	600	100	1,800
56 d:o å d:o.........................................	61,600	33,600	5,600	100,800
1 fyrvaktare och. befälhavare å fyrskepp- eller
reservfyrvaktare .......................................	900	550	100	1,550
3 d:o d:o....................................	2,700	1,650	300	4.650
1 uppbördsfyrvaktare å fast fyr.....................	850	500	100	1,450
13 d:o å d:o................................	11,050	6,500	1,300	18,850	100
1 fyrvaktare ..............................	750	450	100	1,300
98 d:o.......................................	73,500	44.100	9,800	127,400
1 fyrbiträde .............................	700	400	100	1,200
91 d:o.......................................	63,700	36,400	9,100	109,200
Provianteringsbidrag samt särskilda arvoden och
ersättningar................................................				6,000 442,800
Förslagsanslag''.
Ålders tillägg .................................................................. kr. 55.000: — Hyresbidrag ................................................................. » 20,500: — Dagavlöning under vintertjänstgöring å fyrskepp............... » 15,200: — Arvoden till å fyrskepp anställda personer, som............ tjänstgöra som styrmän eller maskinister ..................... » 3,200: — Ersättning för mistsignalering.......................................... » 5,000:_ Arvoden till personal vid mindre fyrar ........................... » 39 000:_ Proviant eller spisningspenningar till personalen å fyr- skepp ....................................................................... » 45,000: — Arvoden till extra biträden vid såväl fasta fyrar som å fyrskepp ..................................................................... » 43,000: — Vikariatsersättnins ........................ „ 1 f, finn-_
-kostnader för ved och lyse in natura ..		.. » 25,000:- Summa kronor	266,500 709,300

Kung1. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 228.

Anm. 1 Vid fast fyr anställda fymästare, uppbördsfyrvaktare, fyrvaktare och fyrbiträden erhålla,
där sä ske kan, fri bostad jämte ved och lyse Där bostad undantagsvis icke
kan beredas personal vid fast fyr, utgår, jämte ved och lyse in natura, hyresersättning
enligt lotsstyrelsens bestämmande. Till personalen å fyrskepp utgår hyresbidrag med
300 kr. till fyrmästare eller reservfyrmästare, 250 kr. till fyrvaktare och befälhavare
eller reservfyrvaktare samt 200 kr, till fyrvaktare och fyrbiträde.

Anm- 2. Dft ordinarie befattning å fyrstaten varder ledig, vilken av lotsstyrelsen anses böra
förändras till befattning med lägre avlöning eller indragas, skall anmälan därom av
lotsstyrelsen göras hos Kungl. Maj:t, som äger ej mindre besluta, att befattningen skall
tillsvidare icke återbesättas, än även, därest befattning prövas böra på angivet sätt
förändras, av den för befattningen i stat uppförda avlöning disponera så mycket, som,
intilldess förändring i staten kan varda genomförd, erfordras till avlöning åt den, som
förordnas att bestrida de med befattningen förenade göromål.

Anm. 8. Pensionsålder]eget utgör för fyrmästare och reservfyrmästare 1,300 kronor, för fyrvaktare
och befälhavare, reservfyrvaktare ävensom uppbördsfyrvaktare 1,100 kronor,
för annan fyrvaktare 1,000 kronor samt för fyrbiträde 900 kronor.

Bihang till senare riksdagens protokoll 1914. 1 sand. 153 käft. (Nr 228.) 3

Kung!.. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 228.

Bil. V.

Avlöningsstat för personalen å lotsverkets ångfartyg.

		1 Tjänst-	Be-
	Lön.	görings- pennin- gar.	klädnads- bidrag.	Summa.	Anmärkningar.
Bestämt anslag.
1 befälhavare å lots-			.		fEfter 3 år kan lönen höjas med
verkets ångfartyg	1,800				80 0 kronor, efter 6 år med
Vega ................	1,200		3,000	ytterligare 3 00 kronor och efter 9 år med än ytterligare 300 kronor.


1 maskinist och upp-bördsman ..............	900	650	100	1,650	Efter 3 år kan lönen höjas med
	100 kronor, efter 6 år med
6 maskinister och upp-					/ ytterligare 100 kronor och
bördsmän ......	5,400	3.900	600	9,900 450	1 efter 9 år med än ytterligare 100 kronor.
Ortstillägg ...

	—		—	16,000
Förslagsanslag.
Ålderstillägg............			2,400: —
Dagavlöning under vintertjänstgöring »	1,000: -
Vikariatsersättning ......			350: —
För tillsyn och bemanning i övrigt å			1
tjänstefartyg samt lotsångarne vid
Skanör och Viken ...			68,000: —	71,750
		Summa kronor	88,750	; :

Amu. 1. Till den å lotsverkets ångfartyg anställda personal med station och bostad i Stockholm
utgår ortstillägg med 250 kronor till befälhavare samt med 100 kronor till maskinist
och uppbördsman.

Anm. 2. Pensionsunderlaget utgör för maskinist och uppbördsman 1,100 kronor.

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 228.

Bil. VI.

Avlöningsstat för personalen vid livräddningsanstalterna.

Förslagsanslag
Arvoden, till personalen vid livräddningsanstalterna efter beräkning av:
7 uppsyningsmftn å 144 kronor......................................................................	1,008	—
5 » » 126 » ......................................................................	630	—
4 » » 108 » ......................................................................	432	—
i 12 b&tstyrare » 60 » .......................................................................	720	—
\| 124 roddare » 48 » .......................................................................	5,952	—
16 biträden » 36 » ........................................................................	576	—
Summa kronor	9,318

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 228.

Bil. VIL

Stat för undervisningsanstalterna.

1 1 1 • Förslagsanslag.	1
Avlöning åt lärarpersonalen vid lotsbarnskolorna (lön, älderstillägg, hyresersätt-
ning m. m.).....................................................................................	7,650	—
Bidrag till kommunala skolor .........................................................	700	_
Inackorderingabidrag för akolpliktiga barn ........	4,240	—
Bidrag till småskolelärares m. fl. ålderdomaunderatödsanstalt m. m...................	410	—
Summa kronor	13,000	—

Kung!. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 228.

Bil. VIII.

Omkostnadsstat

Förslagsanslag. Till konsumtions artiklar för fyrar, mistsignalstationer och livräddningsstationer	1 142,500	\| 1 j
» reparation och underhäll av byggnader vid lots- och fyrplatser samt liv-räddningsstationer, båkar och andra anstalter, vilka icke här nedan särskilt upptagas, ävensom dithörande inventariepersedlar ....................................	80,000
» fyrskeppens reparation, rustning, utläggning och intagning, driftkostnader ävensom dithörande inventariepersedlar ..................................................	87,500
» lotsverkets ångfartygs, tjänstefartygs och båtars underhåll och komplettering, rustning och driftkostnader ävensom dithörande inventariepersedlar............	171,000	—
» bojars och prickars anskaffning, underhåll, utsättning och intagning .........	68,000	—
» skrivmaterialier och expenser, ved m. m. för lotsstyrelsen ........................	10,000	—
» hyra för lotsstvrelsens ämbetslokal .......................................................	8,500	—
» kontorshyror och expenser inom lotsdistrikten..........................................	45,000	—
o grundräntor, jordskyld, ersättning för vedbrand .......................................	5,000	—
» rese- och traktamentskostnader .............................................................	30,000	—
» extra utgifter..........................................................................................	35,000	—
» bestridande av Sveriges bidrag till underhåll av en fyr å Kap Spartel ......	1,080	—
» bidrag från Sverige för uppförande och underhåll av en fyr å Kap Guar- dafui..................................................................................................... » friheter och ersättningar, utgörande i värde efter markegång.....................	560 409
Summa kronor	684,549

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 228.

Bil. IX.

Övergångs- och indragningsstat.

		Bestämt anslag.
		Lotsstyrelsen.
Konstruktören och ritaren L. F. Lindberg .............................	4,500	—
		Befälet vid lotsverket.
Överlotsen av första graden F. W. Pettersson	3,000	—
O » »		» lotslöjtnanten J. A. Thorslund...........................	3,500	-
		Lotspersonalen.
		Övre norra lotsdistriktet.
Båneä lotsplat	s, lotsen 0. J. Engström ......................................	120
Storebbens »	mästerlotsen P. A. Bergstedt......................................	360	—l
		Mellersta lotsdistriktet.
Arbolma	lotsplats, lotsen M. Ahlman.....................................	220
Svenska Högarnes	»	mästerlotsen J. E. Ingman ..............................	450
»	)»	» J. B. Norman ........................	350	—
Furnsunds	»	lotsen 0. A. Öhman........................................	420	—
)>	»	» J. A. Österman...............................	420	—
Husarö	»	» G. Nilsson ........................................	220	—
»	))	mästerlotsen K. A. Sjöberg ..............................	500	—
))	»	» G. B. Sandström....................	500	—
Stockholms	»	lotsen J. V. Bohman ....................................	420	_
Berghamns	»	mästerlotsen C. G. E. Sundgren ........................	500	—
»	»	» J. V. Söderman ...........................	500	—
Kapellhamns	»	lotslärling A. P. V. Andersson...........................	60	—
Kylejs	»	lotsen M. N. Klintberg ....................................	180	—
»	»	lotslärling 0. P. Klintberg.....................	75	—
Lergrafs	»	lotsen L. P. Sundberg......... ...........................	180	—
Ljugarns	»	mästerlotsen 0. P. Uddén.............................	180	_
Stockviks	»	» L. G. Holmberg .........................	600
»	))	lotslärlingen J. N. Jacobsson ...........................	300
Västergarns	)»	mästerlotsen J. A. Stenberg..............................	600	—
		Transport kronor	18,165 \|

Kungl. Maj.is Nåd. Proposition Nr 228.

		Transport kronor	18,165	—
		Östra lotsdistriktet.
Håskö	lotsplats, mästerlotsen A. Kjellberg ................................	220	—
Torrö	»	» A. B. Didriksson...........................	120	—
»	))	» L. B. Larsson ..............................	120	—
Kalmar	»	lotsen P. G. H. Bylander ................................	600	—
Botorps	))	mästerlotsen 0. A. Sjögren ..............................	600	—
Bokö	»	> P. V. Boqvist ................... .........	270	—
Skäggenäs	U	lotsen P. A. Sandström ....................................	280	—
Kåreholm»	»	» A. T. Holmberg ....................................	600	-
		Södra lotsdistriktet.
Långörens	lotsplats, lotsen M. Hansson ..........................................	120	—
»	))	lotslärlingen A. Pettersson-Håkansson ...............	75	—
Puka viks	»	lotsen 0. Tsberg ............................................	40	—
Angelkolms	»	mästerlotsen J. A. Svensson..............................	600	—
		Yästra lotsdistriktet.
Hönö	lotsplats, mästerlotsen A. Torjersson .............................	320	—
»	»	lotsen H. P. Zachariasson................................	380	—
Stora Askeröns	»	lotsen G. Eliasson.............................................	380	—
Marstrands	»	lotsåldermannen P. A. Söderström.....................	600	—
Grönskärens	»	mästerlotsen G. Montbeli .................................	600	—
»	»	» M. Tämberg................................	600	—
)»	»	» T. Gollungberg..............................	600	—
»	»	» 0. B. Bergström...........................	600	—
Sydkosters	))	» G. F. Bödström ... .......................	600	—
		Fyrpersonalen.
		Södra lotsdistriktet.
Söderstjärnas fyrplats, fyrbiträdet I. H. Bandqvist .......................................	750	-
Utlängans	» fyrmästaren P. E. Cederström....................................	1,900	—
		Västra lotsdistriktet.
Hjortens uddes fyrplats, fyrvaktaren A. Dannberg .......................................	900	—
Malö	»	fyrmästaren B. Johansson.......................................	1,400	—
		Summa kronor	31,480	—

Kungl. Maj.is Nåd. Proposition Nr 228.

Bil. X.

Pensionsstat.

Bestämt anslag. j

Till beredande av understöd åt sådana förutvarande befattningsliavara vid lotsver-|

ket eller deras änkor och barn, vilka icke äro berättigade till pension............j 10,000

Förslagsanslag

Till pensionering av lotsstyrelsens och lotsverkets personal i enlighet med bestämmelserna
i lagen den 11 oktober 1907 angående civila tjänstinnehavares rätt

till pension.....;........................................................................ kr. 50,000: —

> pensionering genom flottans pensionskassa av lotsstyrelsens och

lotsverkets personal................................................................. » 199,000: —

» livräntor åt änkor och barn efter befattningshavare vid lotsverket

enligt förordningen den 22 oktober 1909 ..,................................. » 6,000:—! 255,000

Summa kronor

265,000

Klingl. Maj.is Nådiga Proposition Nr På,S''.

Utdrag av protokollet över sjö för sva i ■ sär end en, hållet inför
Hans Maj:t, Konungen i statsrådet ä Stockholms slott
den 20 juni 1914.

Närvarande:

Hans excellens herr statsministern Hammarskjöld,

Plans excellens herr ministern för utrikes ärendena Wallenberg,
Statsråden: IIasselrot,
von Sydow,
friherre Beck-Friis,

Stenberg,

Linnér,

Möecke,

Vennersten,

Westman,

Broström.

Departementschefen, statsrådet Broström, anförde i underdånighet:
Sedan åtskilliga år har frågan om löne- och pensionsreglering för
personalen vid lots- och fyrinrättningarna varit föremål för utredning.
Redan i följd av det genom nådigt cirkulär den 25 oktober 1901 statens
ämbetsverk och myndigheter lämnade uppdrag att var för sin förvaltningsgren
inkomma med utredning i fråga om behovet av ändringar i
vederbörande lönestater, avgav lotsstyrelsen i underdånig skrivelse den 21
november 1902 ett förslag om lönereglering för lokalförvaltningen vid
lotsverket, varvid styrelsen anförde i fråga om lotspersonalen, att. styrelsen
i sammanhang med avgivande av förslag till nytt tjänstgöringsreglemente
för lotsverket bleve i tillfälle att taga under omprövning
Bihang till senare riksdagens protokoll 1914. 1 sand. 153 höft. (Nr 228.) 4

Kung1. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 228.

frågan om lotspenningarnas fördelning och därav beroende ny lönereglering
för denna personal, samt i fråga om lönestaten för fyrpersonalen,
att lotsverkets inskränkta medelstillgångar nödgat styrelsen att
till det nödvändigaste begränsa anslagskraven för denna personal. De
av lotsstyrelsen i berörda underdåniga skrivelse föreslagna grunder för
lönereglering för personalen vid lots- och fyrinrättningarna blevo av
kungl. Maj:t den 30 september 1904 godkända och hava därefter tillämpats
vid den årligen skeende faststäilelsen av stat för lots- och fyrinrättningen
med livräddningsanstalterna.

Vid framläggande i underdånig skrivelse den 24 november 1908
av förslag till stat för lots- och fyrinrättningarna att tillämpas år 1909
anmälde emellertid lotsstyrelsen behovet av en genomgripande förbättring
av lots- och fyrpersonalens ställning i ekonomiskt avseende, därvid
styrelsen hänvisade till de dåmera beviljade löneförhöjningarna för personal
vid andra statens verk samt omnämnde, att under trycket av den
alltjämt, fortgående stegringen av levnadskostnaderna, lotsverkets personal
till styrelsen inkommit med framställning om vidtagande av åtgärder
till vinnande av ytterligare löneförbättring. Vid uppgörande
av det då framlagda förslaget hade styrelsen haft denna fråga under
övervägande, men då någon större förbättring av personalens löneförmåner
icke kunde åstadkommas inom ramen av de för lotsverkets ändamål
till Kungl. Maj:ts disposition ställda medel, inskränkte sig stjrrelsen
till att föreslå beredande av tillfällig hjälp åt de svagast avlönade. I
anledning härav blevo därefter i någon mån ökade anslag anvisade av
Kungl. Maj:t till tillf ätlig arvodesförhöjning åt lotspersonalen, till lönetillskott
åt fyrpersonalen samt till förhöjd ersättning åt en del extra
biträden.

I en till Kungl. Maj:t den 13 december 1911 ingiven skrift anhöll
emellertid lotsverkets personalförening om beviljande åt lotsverkets
personal av tillfällig förhöjning i inkomsterna att åtnjutas intill dess
under utarbetning varande lönereglering bleve genomförd. I infordrat
underdånigt utlåtande tillstyrkte lotsstyrelsen ansökningen; men då lotsverkets
medelstillgångar icke vidare kunde anlitas för förbättring av personalens
avlöning, ifrågasatte lotsstyrelsen att medel för sådant ändamål
skulle beredas genom förhöjning av fyr- och båkavgiften. Sedan kommerskollegium,
efter inhämtande av yttranden från handels- och sjöfartsnämnderna
m. fl. korporationer, i avgivet underdånigt utlåtande avstyrkt
förhöjning av berörda avgifter och hemställt, att erforderligt belopp måtte
beredas av allmänna statsmedel, avlät Kungl. Maj:t till 1912 års riksdag
proposition (nr 130) om beviljande av anslag för beredande av

Kanal. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 228.

tillfällig förbättring i lots- och fyrpersonalens avlöningsförmåner enligt
vissa i statsrådsprotokollet över sjö förs varsärenden för den 22 mars
1012 angivna grunder; och beviljade riksdagen medel å extra stat till
avlöningsförbättring för år 1013. Jämväl 1013 års riksdag beviljade
ett extra anslag för beredande av avlöningsförbättring för år 1014.

Emellertid hade inom lotsstyrelsen pågått eu omfattandeutredning
av frågan om lönereglering för personalen vid lotsverket Resultatet
av nämnda utredning samt därpå grundade förslag framlades av lotsstyrelsen
i underdånig skrivelse den 12 oktober 1012, vilken innefattade
dels förslag till stat för lotsstyrelsen och lotsverket för år 1913 med därtill
hörande specialförslag till stater för lotsstyrelsen, för befälet vid lotsverket,
för personalen vid lotsinrättningen, för personalen vid fyrinrättningarna
och för personalen å lotsverkets ångfartyg, dels förslag till
villkor och bestämmelser för åtnjutande av de enligt de föreslagna nya
staterna med ordinarie befattning vid lotsverket förenade avlöningsförmåner,
dels kostnadsberäkning i avseende å underhållet vid lotsverket,
förslagsberäkning i avseende å diverse anslag m. in. samt beräkning
av kostnader i avseende å nyanskaffningar in. in.; dels och slutligen
förslag1 angående pensioneringen av tjänstinnehavare vid lotsstyrelsen
och lotsverket.

Vid anmälan inför Kungl. Maj:t den 18 oktober 1912 av lotsstyrelsens
nyssnämnda underdåniga skrivelse erinrade dåvarande chefen för
sjöförsvarsdepartementet, att Kungl. Maj: t dittills på förslag av lotsstyrelsen
fastställt stater för lotsverket, vilka stater innefattat fördelning
av det å riksstätens femte huvudtitel uppförda reservationsanslaget till
lots- och fyrinrättningen med livräddningsanstalterna. Detta anslag
hade upptagits till enahanda belopp som det, vartill inkomsten av titeln
fyr- och båkmedel för samma år i riksstaten beräknats, under förutsättning
att de å nämnda inkomsttitel uppkommande överskott Unge
användas för de med anslaget avsedda ändamål Av dylika överskott,
vilka alltså stått till Kungl. Maj:ts förfogande, hade efter försåg av
lotsstyrelsen medel anvisats till fyllande av sådana lotsverkets behov,
vilka icke kunnat tillgodoses inom ramen av de fastställda staterna.
Lotsstyrelsens förslag till stater avsåge, enligt vad departementschefen
vidare anförde, eu fullständig reglering av personalens vid lots- och
fyrinrättningarna avlönings- och pensions förhållanden ävensom mindre
ändringar i gällande stater för lotsstyrelsen och befälet vid lotsverket.
Genomförandet av den ifrågasatta löneregleringen samt tillgodoseendet
av övriga i lotsstyrelsens förslag till stater anmälda behov hade av
styrelsen beräknats komma att för år 1913 draga eu kostnad av

Kungl. May.ts Nåd. Proposition Nr 228.

4,030,166 kronor. Därav kunde 2,950,000 kronor bestridas av fyr- och
båkmedel samt lotsavgifter, beräknade de förra till 1,800,000 och de
senare till 1,150,000 kronor, varemot återstoden 1,080,166 kronor enligt
styrelsens mening borde täckas dels genom att för lotsverkets räkningtaga
i anspråk de till statsverket ingående lastpenningarna dels ock
genom förhöjning av fyr- och båkavgifterna. Lika med lotsstyrelsen
ansåge departementschefen en fullständig lönereglering för personalen
vid lots- och fyrinrättningarna vara av behovet påkallad, men förklarade
sig icke kunna biträda styrelsens förslag i fråga om sättet för beredande
av därtill nödiga medel, utan ansåge riksdagens medverkan böra
för ändamålet påkallas; och borde i sammanhang därmed jämväl staten
för lotsstyrelsen och lotsverket i övriga delar underställas riksdagens
prövning. Då de av lotsstyrelsen avgivna förslag till stater vore väl
ägnade att läggas till grund för nådig proposition till riksdagen i ämnet,
men syntes för sådant ändamål behöva undergå förberedande granskning
och i vissa delar nödig omarbetning, erhöll på därom gjord underdånig
framställning departementschefen nådigt bemjmdigande att tillkalla
sakkunniga personer för att inom departementet biträda med utredning
och avfattande av förslag beträffande lönereglering för lotsstyrelsen
och lotsverket jämte i samband därmed stående frågor.

Med stöd av berörda bemyndigande uppdrog departementschefen
åt ledamoten av riksdagens första kammare, hovmarskalken greve
P. O. L. Klingspor, dåvarande ledamöterna av riksdagens andra kammare
sergeanten K. A. M. J:son Martin och redaktören N. A. Nilsson
i Kabbarp samt statskommissarien friherre C. G. E. Leijonhufvud att
deltaga i nämnda arbete.

De sålunda tillkallade sakkunniga (lotsverkets löneregleringskommission)
avgåvo den 15 mars 1913 betänkande angående lönereglering
för lotsstyrelsen och lotsverket, innefattande förslag jämväl till pensionsreglering.

I anledning av vad kommissionen anfört och hemställt inkom lotsverkets
personalförening genom sin styrelse till Kungl. Maj:t med en
skrift i ämnet; och sedan lotsstyrelsen i anledning av nådiga remisser
å kommissionens betänkande och nyssnämnda skrift den 27 oktober
1913 avgivit underdånigt utlåtande i detta ärende och den i samband
därmed väckta frågan om viss ändring av lotstaxorna, överlämnade
generallotsdirektören med eget yttrande den 1 därpåföljande december
till departementschefen två särskilda förslag, utarbetade det ena av lotskaptenen
O. H. Stenberg i fråga om lönereglering för lots- och fyrpersonalen
och det andra av överfyringenjören U. Grönvall angående

Kanal. Maj:In Nåd. Proposition Nr 228.

ett nytt avlöningssystem för lotspcrsonalen. I särskilt underdånigt .ut 1

~ « 1 i 1U1 o uirlora (Vo infitfi 11111 TI <r

om överflyttande
till

på övergångs

tjänstgöring oförmögna
av nådig

''b''

i>a -rrnnd

befattningshavare

har sedermera kommerskollegium med

Sveriges

redareförening den

låtande den 27 december 1913 gjordo lotsstyrelsen vidare framställning

it av åtskilliga på grund av sjukdom
vid lotsverkot.

-------O ''

remiss

överlämnande av ett yttrande i ämnet av „

15 januari 1914 avgivit underdånigt utlåtande beträffande fragan om
ändrade grunder för utgående av avlöning för lotspersonal ävensom
rörande förslaget till ändring i lotstaxorna. .

Därefter blevo handlingarna i ärendet den 17 januari 1914 remitterade
till statskontoret med befallning att så skyndsamt ske kunde inkomma
med underdånigt utlåtande i ärendet. Sådant utlåtande, av
statskontoret beslutat den 18 sistlidne april, inkom till departementet
den 2 påföljande maj.

Med hänsyn till de delvis nya synpunkter och uppslag, som etter
avgivande av löneregleringskommissionens förenämnda betänkande framkommit
särskilt beträffande frågan om avlöning för lotspcrsonalen,
erhöll jag den 13 maj 1914 nådigt bemyndigande att tillkalla högst
fem sakkunniga personer för rådplägning beträffande lämpligaste sattet
att lösa denna löneregleringsfråga och därmed sammanhängande spörsmål
samt för att inom departementet biträda vid utarbetande av fullständiga

förslag i ämnet.

På grund av nämnda bemyndigande tillkallades ledamoten
av riksdagens första kammare, kommendörkaptenen IT. H. K.
Ericson, ledamoten av riksdagens andra kammare, sjökaptenen E. Indebetou,
byråchefen J. A. Sjöberg, förenämnde statskommissanen friherre
Leijonhufvud samt sekreteraren M. A. Forsman. Tillsammans med
dessa sakkunniga har jag därefter förehaft ifrågavarande ärende ti
ingående behandling och överläggning, varvid skilda meningar kommit
till uttryck; och har jag tillika med dessa sakkunniga jämväl haft tiflfälle
att av inkallade representanter för personalen inhämta upplysningar
rörande förhållandena inom de olika personalgrupper, varom vid
denna lönereglering är fråga.

Friherre Leijonhufvud och sekreteraren Forsman hava dessutom
biträtt med ärendets vidare beredning och avfattande av de förslag,
jag i det följande kommer att framlägga.

Den utredning av detta ärende, som man avsett att vinna, synes
mig nu föreligga, om jag undantager frågan om lotshemmanens bibehållande
såsom sådana. Beträffande denna fråga, vars utredning med
hänsyn till frågans speciellt tekniska art icke kunnat ingå i förenämnda

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 228.

särskilda löneregleringskommissions uppdrag, vill jag erinra, att då det
syntes kunna ifrågasättas, huruvida icke de skyldigheter med avseende
å lotsning, vilka för närvarande ålåge viss jord, numera herde upphöra
samt. denna fråga syntes böra göras till föremål för ingående undersökning
i samband med löneregleringsfrågan, Kungl. Magt enligt nådigt
brev den 28 juni 1913 uppdragit åt kammarkollegium ätt, efter vederborandes
hörande samt övrig utredning rörande de med nu befintliga
lotshemman och lotslägenheter sammanhängande kamerala och övriga
förhållanden, som kunde vara av betydelse för frågans bedömande så
snart ske kunde till .Kungl. Maj:t inkomma med yttrande beträffande
lämpligheten av lotsningsbesväref s avlösning och därvid, under förutsättning
att sådan avlösning funnes böra äga rum, jämväl avgiva förslag
lörande det sätt, på vilket avlösningen borde verkställas. Det
sålunda infordrade yttrandet har ännu icke inkommit och lärer, enligt
vad jag inhämtat, med hänsyn till utredningens omfattning icke heller
vara att inom närmaste tiden, förvänta. Såvitt jag kan finna, är emellertid
föreliggande lönereglering icke beroende av huru frågan om avlösning
av den viss jord åliggande, lotsningsskyldighet kommer att
iösas.^ Visserligen åtnjuta lotsarna vid en del lotsplatser vissa naturaförmåner
från lotsningsskyldighet underkastade hemman, såsom exempelvis
bostad, odlingsjord, rätt till fiske och bete m. m. dyl.; men det
förslag i löneregleringsfrågan jag ämnar framlägga innebär, att lots skall,
i den mån sådana naturaförmåner åtnjutas, vara underkastad på lotsstvrelsens
prövning beroende minskning i sin kontanta avlöning. Vid
sådant förhållande synes resultatet av berörda huvudsakligen i kameralt
hänseende betydelsefulla utredning icke behöva avvaktas eller den
trängande frågan om lönereglering för lotspersonalen av sådan anledning
ytterligare undanskjutas.

. ^ grund av vad jag sålunda anfört och med erinran, att Kungl.
jffaj.t i statsverkspropositionen av den 14 maj 1914 föreslagit riksdagen
dels att. i riksstaten för år 1915 bland statsverkets inkomster upptaga
lotspenmngarna. samt beräkna nämnda inkomsttitel till 1,200,000 kronor,
dels ock att, i avvaktan på den proposition angående beviljande av
anslag för. lots- och fyrinrättningen med livräddningsanstalterna, som
Kung]. Maj:t kunde komma att till riksdagen avlåta, i det till lots- och
fyrmrattningen med livräddningsanstalterna uppförda ordinarie anslaget
nu 2 000,409 kronor, beräkna en förhöjning av 1,631,663 kronor och
sålunda beräkna anslaget i dess helhet till 3,632,072 kronor, anhåller
jag att nu få Eders Kungl. Maj:ts prövning underställa frågan om löne -

Kung1. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 228.

och pensionsreglering för personalen vid lots- och fyrinrättningarna
samt om bestämmande av anslaget till lots- och fyrinrättningen med
livräddningsanstal terna.

Lotsar eller »ledsagare» funnos redan i äldre tider bosatta i skärgärdarna.
De åtnjöto för sina hemman särskilda privilegier, såsom frihet
från vissa skatter, mot det att de vid behov ledsagade och styrde
konungens skepp. I denna riktning utvecklades lotsväsendet till 1641,
då alla till »styrmanshemman» givna privilegier återkallades i samband
med utfärdandet av bestämmelser, att lots alltid skulle erhålla ersättning:
av den, som anlitade honom (K. förbud av den 22 oktober 1641).
Först under Karl XI vann emellertid lotsverket verklig stadga genom
do under åren 1696 och 1697 utfärdade fullständiga författningarna
angående lotsväsendet i Sverige och Finland. Enligt dessa hade
»styrmanskaptenen» vid amiralitetet uppsikt över hela lotsväsendet.
Under honom hade en lotsinspektör i Stockholm samt uppsyning^- och
ålderman å andra platser den närmaste tillsynen över lotseriet. Då
förvaltningen av sjöärendena år 1803 inrättades, övertog detta verk ledningen
av lotsverket. Redan 1809 ägde emellertid en ingripande
förändring rum, då lotsverket sammanslogs med den nyinrättade sjömätningskåren,
vars chef blev överdirektör för lotsverket. Detta förhållande
varade icke längre än till 1820, då lotsverket erhöll eu egen
chef med benämning lotsdirektör, vilken emellertid sorterade under förvaltningen
av sjöärendena. Genom Kungl. reglementet den 21 december
1871 skildes lotsverket från förvaltningen av sjöärendena och inrättades
en särskild lotsstyrelse. Enligt 1820 års förordning var kusten
delad i 3 distrikt, vilka åter indelades i lotsfördelningar till ett sammanlagt.
antal av 15. Denna indelning bibehölls till 1877, då distriktens
antal minskades till 2 och fördelningarna till 11. 1882 minskades åter

lotsfördelningarnas antal till 8, distriktsinspektörerna indrogos och ersattes
med en inspektör på lotsstyrelsens stat. Denna inspektörsbefattning
upphörde genom Kungl. Maj:ts beslut den 14 oktober 1898.

Då fyrar först i Sverige började byggas, skedde det genom enskild
företagsamhet; och erhöllo ägarne av en fyr rätt att av fartyg, som
passerade, uppbära vissa avgifter till fyrens underhåll. På samma sätt
erlades till kronan vid vissa hamnar båkavgift till underhåll av de få
och spridda fyrar, som genom kronans försorg upprättats. Sedermera
tillkommo allt liera nya fyrar och de enskilda övergingo i kronans ägo.

Historik.

Organisation.

Kung1. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 228.

Då alltså den allmänna sjöfarten kunde anses tillgodosedd genom de
säkerhetsanstalter, som för densamma längs kusterna småningom anordnats,
blev avgiften allmän för alla, som av fyr- och båkväsendet
hade gagn.

Med föranledande av en inom borgarståndet väckt motion beviljade
1853 — 4 års riksdag 10,000 rdr b:ko till förberedande åtgärder för inrättande
av livräddningsstationer samt till upprättande av sådana stationer
så långt de beviljade medlen medgåve. De första livräddningsstationerna
förlädes till Skånes sydöstra kust nära Simrishamn nämligen
vid Sandhammaren (Mälarhusen) och fiskläget Brantevik. Den förstnämnda
stationen försågs med både livbåt och raketapparat, den sistnämnda
med endast raketapparat. Förvaltningen av sjöärendena skulle
hava högsta inseendet över livräddningsanstalterna. Genom kungl.
brev den 21 december 1871 överflyttades jämväl inseendet över livräddningsväsendet
från förvaltningen av sjöärendena till lotsstyrelsen.

Över lotsverket, som sålunda omfattar lots- och fyrinrättningarna
jämte livräddningsanstalterna med den till samma inrättningar och anstalter
hörande personal, har lotsstyrelsen överinseendet. Styrelsen är
organiserad såsom ett centralt ämbetsverk med en generaldirektör såsom
chef och med tre ledamöter, vilka äro chefer för var sin byrå: en
kanslibyrå, en lotsbyrå och ett fyringenjörkontor. Lotsstyrelsen har
till sitt förfogande ett ångfartyg att användas vid inspektioner, transporter
in. in.

I enlighet med Kungl. Maj:ts beslut den 30 september 1904 äro
rikets kuster och närliggande farvatten med avseende å där belägna
lots- och fyrplatser samt livräddningsstationer för skeppsbrutna från och
med ingången av år 1905 indelade i sex lotsdistrikt, vart och ett under
befäl av en lotskapten med biträde av en eller två lotslöjtnanter. För
detta befäl finnes i varje distrikt ett chefsångfartyg för verkställande
av inspektioner och transporter, för biträde vid utprickning av farleder
m. m.

Distrikten äro:

Övre norra lotsdistriktet, omfattande kusterna vid Bottniska viken av
Norrbottens och Västerbottens län;

Nedre norra lotsdistriktet, omfattande kusterna vid Bottenhavet av
Västernorrlands, Gävleborgs och Uppsala län samt av Stockholms län
intill Väddö sockens norra gräns;

ftnnr/1. Maj.fs Nåd. Proposition Nr 228. 33

Mellersta lo t sdistriktet, omfattande Stockholms skärgård med tillhörande
kuster från Väddö sockens norra gräns till gränsen mellan Bälinge
och Tystberga socknar i Södermanlands län, sjöarne Mälaren och Hjälmaren
samt därmed sammanhängande vattenvägar, ävensom Gottland
och kringliggande öar;

östra lotsdistriktet, omfattande kusterna vid Östersjön från gränsen
mellan Bälinge och Tystberga socknar i Södermanlands län till gränsen
mellan Kristianopels och Thorhamns socknar i Blekinge län, sjön
Vättern, Östgöta kanal och därmed sammanhängande vattenvägar samt
ön Öland;

Södra lotsdistriktet, omfattande kusterna vid Östersjön, Öresund och
Kattegat av Blekinge län från gränsen mellan Kristianopels och Thorhamns
socknar samt av Kristianstads och Malmöhus län;

Västra lotsdistriktet, omfattande kusterna vid Kattegat och Skagerack
av Hallands samt Göteborgs och Bohus län, sjön Vänern, Västgöta
kanal och övriga med Vänern sammanhängande vattenvägar.

I sammanhang härmed torde böra nämnas, att anstalterna för sjöfartens
betryggande å sjön Vänern icke stå under lotsstyrelsens överinseende
utan handhavas och vårdas av en särskild styrelse, benämnd
Vänerns seglationsstyrelse, bestående av elva ledamöter, utav vilka
fartygsägare och industriidkare på landet uti de till sjön Vänern gränsande
län utse fyra samt städerna Göteborg, Vänersborg, Lidköping,
Mariestad, Kristinehamn, Karlstad och Åmål genom där boende fartygsägare,
handlande och industriidkare välja vardera en. Stadgar för
denna styrelse äro av Kungl. Maj:t utfärdade den 14 februari 1908.

Under lotsbefälet sortera distriktets lots- och fyrplatser samt livräddningsstationer.

Lotsplats förestås av överlots eller lotsförman allt efter platsens
vikt och betydelse. Lotspersonalen i övrigt består av mästerlotsar,
lotsar, extra lotsar, lotslärlingar och båtbiträden.

De större fyrinrättningarna äro fyrskepp och fasta fyrar; de mindre
äro ledfyrar och lysbojar. Befälet å större fyrinrättning föres av fyrmästare
eller uppbördsfyrvaktare. Övrig personal är fyrvaktare, fyrbiträden
och extra biträden.

Föreståndaren vid livräddningsstation kallas uppsyningsman och
personalen i övrigt består av båtstyrare, roddare och biträden.

I sammanhang härmed må erinras, att enligt § 47 i värnpliktslagen
den 14 juni 1901 äro värnpliktige, tillhörande lots- och fyrinrättningens
personal, likställda med de vid flottan fast anställde. Denna personalens
tjänstgöringsskyldighet vid flottan regleras närmare genom Kungl.

Bihang till senare riksdagens protokoll 1914. 1 samt. 153 höft. (Nr 228.) 5

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 228.

förordningen den 29 november 1901. Jämlikt denna förordning skall
den till lots- och fyrinrättningen hörande personal, med undantag av
de med kontrakt anställda vaktarne vid smärre ledfyrar, under hela sin
tjänstetid vid lotsverket tillhöra flottans reserv, dock utan rubbning av
ifrågavarande personers civila ställning i avseende å tjänsten vid lotsverket.
Ifrågavarande personal, som tillhör flottans reserv, är skyldig
att vid inträffande krig eller större krigsrustningar, då så påfordran,
tjänstgöra vid flottan vare sig i egenskap av bemanning å signalstationerna
eller i annan befattning vid kustsignalväsendet samt lotsinrättningens
personal därjämte såsom lotsar å flottans fartyg. Den
del av förenämnda personal, vilken skall tjänstgöra vid kustsignalväsendet,
är under fredstid skyldig undergå övning.

Vid 1913 års utgång voro vid lotsstyrelsen och lotsverket anställda
över 1,500 personer med inberäkning av extra personal med
fastare anställning. Av hela antalet tillhörde inemot 840 lotspersonalen
och omkring 450 fyrpersonalen.

För större delen av lotsverkets personal är nu afsett att med riksdagens
medverkan genomföra eu lönereglering och i samband därmed
underställa riksdagens prövning jämväl staterna för övriga delar av
lots- och fyrinrättningen med livräddningsanstalterua.

Jag kommer alltså att framlägga dels förslag till stat för lotsstyrelsen
jämte förelag till villkor och bestämmelser för åtnjutande av de
i den nya staten för styrelsen upptagna avlöningsförmåner, dels förslagtill
stater för befälet vid lotsverket, för lotspersonalen, för fyrpersonalen
och för personalen å lotsverkets ångfartyg jämte förslag till villkor
och bestämmelser för åtnjutande av de i sålunda föreslagna nya stater
för personalen vid lotsverket upptagna avlöningsförmåner, dels förslag
till kostnadsberäkning för såväl livräddningsanstalterna som lotsverkets
undervisningsanstalter in. in., dels ock förslag till omkostnadsstat,
till övergångs- och indragningsstat samt till pensionsstat,

Kung1. May. to Nåd. Proposition Nr 228.

Lotsstyrelsen.

Jämlikt Kungl. Maj:ts förnyade nådiga instruktion för lotsstyrelsen
den 13 december 1907 med däri genom kungl. kungörelserna den 23
april 1909 och den 24 november 1911 gjorda ändringar åligger det
styrelsen huvudsakligen:

att vaka däröver, att lotsverket tillhörande inrättningar och anstalter
av alla slag behörigen vidmakthållas, samt att de säkerhetsanstalter
för sjöfarten, som av kommuner, korporationer eller enskilda
blivit med vederbörligt tillstånd inrättade, varda i fullständigt skick
underhållna och ordentligen betjänade;

att med uppmärksamhet följa de förhållanden, som betinga utvidgning
eller förändring av ifrågavarande inrättningar och anstalter, samt,
efter omständigheterna, omedelbarligen vidtaga eller hos Kungl. Maj.t
föreslå de åtgärder, som härav kunna föranledas; med iakttagande därvid,
att till Kungl. Maj:ts prövning och avgörande överlämnas fråga
om’ inrättande av ny fyr eller väsentlig förändring av redan befintlig
fyr, i ena och andra fallet såvitt kostnaden därför skall bestridas av
lotsverket, om anläggning, flyttning eller indragning av lotsplats, fyrplats
eller livräddningsstation samt om upptagande eller nedläggning
av lotsled; styrelsen dock obetaget att, därest tillfälliga förhållanden
påkalla anordnande för viss tid av ny lotsplats eller lotsled, därom gå
i författning ävensom att lata sådan lotsplats eller lotsled indraga,

att utfärda lotstaxor i överensstämmelse med de av Kungl. Maj:t
i sådant avseende fastställda beräkningsgrunder, med rättighet likväl
för styrelsen att, i fråga om lotsled, som av styrelsen för viss tid
anordnats, bestämma lotsavgiften, vilken dock icke får sättas högre än
för motsvarande väglängd av närmast belägen, därmed jämförlig och
med Kungl. Maj:ts tillstånd upptagen lotsled;

att förvalta de för lots- och fyrinrättningen med livräddnmgsanstalterna
anvisade medel och i sådant avseende efter rekvisition i män
av behov dessa medel uppbära och därmed bestiida erforderliga utgifter,
för berörda och övriga till lotsverket ingående medel redovisa
samt över användandet av desamma utöva kontroll och därvid tillse, att
de av Kung]. Maj:t utfärdade stater rätt efterlevas, samt

att för den inom lotsdistrikten tjänstgörande personal utfärda arbetsordningar
och instruktioner, innefattande vad utöver de i tjänstgöiingsreglementet
för lotsverket meddelade föreskrifter kan för tjänstgöringen
erfordras, och vaka däröver, att denna personal behörigen fullgör små
skyldigheter.

Ämbete befattning.

Kungl. Maj. ts Nåd. Proposition Nr 228.

Härjämte åligger det styrelsen att i enlighet med de föreskrifter,
som av Kungl. Maj:t varda meddelade, upprätta planer rörande användning
av lotsverkets personal och materiel för militära ändamål.

Styrelsen tillkommer vidare att bestämma angående utprickning
och belysning av allmänna farleder och hamnar i riket samt att i andra
frågor beträffande allmänna farleder och hamnar i riket till väg- och
vattenbyggnadsstyrelsen meddela de yttranden, som av sistnämnda styrelse
äskas; och äger lotsstyrelsen därjämte att övervaka, att icke sådana
åtgärder vidtagas med avseende på allmänna farleder eller hamnar,
att den allmänna sjöfarten därigenom hindras eller försvåras, samt att
till förekommande härav, så ock för undanröjande av i berörda hänseende
uppkomna hinder, hos vederbörande myndigheter göra de framställningar,
vartill omständigheterna föranleda, eller eljest vidtaga de
åtgärder, som, enligt vad särskilt är stadgat, må på lotsstyrelsen ankomma.

Da fråga uppstår om utprickning eller belysning av farled, som
icke är med sådana anordningar försedd, åligger det styrelsen att från
chefen för flottans stab inhämta yttrande, huruvida i militärt hänseende
något finnes att vid den ifrågasatta åtgärden erinra. Avstyrker chefen
för flottans stab åtgärden, skall, därest styrelsen finner densamma ändock
böra vidtagas, ärendet överlämnas till Kungl. Maj:ts avgörande.

Angående lotsstyrelsens befattning med kustsignalväsendet äro
särskilda bestämmelser av Kungl. Makt meddelade den 12 september
1902. ^ 1

Styrelsen skall vidare enligt instruktionen låta av trycket utgiva
eu veckoskrift, innehållande redogörelse för ändringar och förbättringar
av säkerhetsanstalterna samt hinder för sjöfarten vid rikets kuster ävensom,
så fullständigt ske kan, vid andra länders kuster. Av denna skrift
skola exemplar dels tillställas vederbörande in- och utländska myndigheter
dels ock utan annan kostnad än postbefordringsavgift, när sådan
ifrågakommer, tillhandahållas enskilda, som därtill anmäla sig.

I förhållande till sjökarteverket åligger det styrelsen:

att, innan underdånigt förslag avgives eller beslut fattas om anordning
eller förändring av fyr, som i förening med annan fyr eller ensam
skall utvisa en viss bäring eller viss sektor eller sektorer, ävensom
angående andra fasta sjömärken, vilka skola uppföras så, att deras överenslinje
skall utvisa en bestämd bäring, inhämta chefens för sjökarteverket
yttrande i ämnet;

att varje år före december månads utgång till chefen för sjökarteverket
överlämna uppgift dels å de förändringar i avseende på flytande

Kungl. Maj:tv Nåd Proposition Nr 228.

Bjömärken och fasta prickar, Bom äro avsedda att under nästkommande
år verkställas före eller i sammanhang med vårutprickningen, dels ock
å de övriga förändringar i avseende å säkerhetsanstalterna lör sjöfarten,
vilka, såvitt känt är vid uppgiftens avlämnande, skola under nästkommande
år åvägabringas, därvid särskilt bör angivas, vilka förändringar
kunna antagas vara verkställda före den 1. mars,

att, då i ovannnämnda förteckning ävensom i notiser rörande Sverige
i ovan omförmälda veckoskrift latitud och longitud anföras, angiva
numret på det sjökort, å vilket dessa ortsbestämningar blivit tagna;

att vid uppförande eller förändring av fyrbyggnad eller annat fast
sjömärke, så fort ske kan, till sjökarteverket insända skiss av byggnaden
eller sjömärket;

att, när ändring i beteckningssättet för olika fyrsken in. m. skall
i fyrlistan införas, därom i tid underrätta chefen föi sjökaiteverket,

samt . .. j

att, då till styrelsens kännedom kommit, att förut okänt grund
upptäckts eller att i avseende på förut känt grunds belägenhet, utsträckning
eller utprickning någon olikhet mot sjökortet upptäcka, därom
skyndsamt till chefen lör sjökarteverket lämna underrättelse.

De uppgifter, som böra lämnas chefen för sjökarteverket, skola
inom samma tid, som är för deras avlämnande till bemälde chef föreskriven,
införas i omförmälda veckoskrift; och må, utöver de förändringar,
som äro avsedda att vidtagas nästkommande år före eller i
sammanhang med vårutprickningen, sedermera under samma år icke
vidtagas några andra förändringar i avseende på flytande sjömärken än
dem, som utmärka möjligen nyupptäckta grund eller sådana förut kända
grund, som befunnits äga mindre djup eller annan belägenhet eller utsträckning
än vad förut antagits, eller nyupptagna farleder eller sådana
förändringar av äldre farleder, vilka icke utan våda för sjöfaiten kunna
till ett följande år uppskjutas.

Styrelsen äger låta, i enlighet med gällande föreskrifter, för lotsverkets
räkning försälja kasserade båtar och inventarier ävensom andra
lotsverkets lösa tillhörigheter, vilka icke kunna med fördel för lotsverket
användas.

Lotsstyrelsen utgöres, såsom förut nämnts, av en generallotsdirektör Organisation
såsom chef samt tre ledamöter, av vilka en är chef för kanslibyrån, en
chef för lotsbyrån samt en överfyringenjör och chef för fyringenjörkontoret.

Kung!. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 228.

Hos lotsstyrelsen äro anställda följande ordinarie tjänstemän:
å kanslibyrån: en sekreterare, en kamrerare, en registrator, två
revisorer och bokhållare ävensom en kassör och bokhållare; samt

å fyringenjörkontoret: två fyringenjörer, en verkmästare och en
materialförvaltare.

Generallotsdirektören, chefen för kanslibyrån och överfyringenjören
utnämnas av Kungl. Maj:t, de båda sistnämnda på anmälan av generallotsdirektören.

Chefen för lotsbyrån förordnas av Kungl. Maj:t för viss tid eller
tills vidare, sedan generallotsdirektören avgivit förslag å därtill lämplig
person, företrädesvis någon, som tillhör lotsverkets befäl eller kungl.
flottans officerskår; chef för lotsbyrån kan efter tre års tjänstgöring
såsom tillförordnad av generallotsdirektören i underdånighet anmälas till
erhållande av fullmakt.

Då sekreterare- eller kamreraretjänsten skall tillsättas, utfärdar
styrelsen kungörelse därom i allmänna tidningarna samt medelst anslag
i styrelsens lokal med föreläggande av trettio dagars ansökningstid,
räknad från den dag, kungörandet sker. Efter denna tids förlopp insänder
styrelsen ansökningshandlingarna till Kung!. Maj:t samt föreslår
därvid till tjänstens erhållande den bland de sökande, som styrelsen
med hänsyn till förtjänst och skicklighet anser böra till densamma företrädesvis
ifrågakomma.

Då fyringenjörstjänst blivit ledig, kungöres tjänsten till ansökning
på sätt ovan sagts. Efter ansökningstidens utgång insänder styrelsen
ansökningshandlingarna till Kungl. Maj:t och föreslår därvid den av de
sökande, som styrelsen med hänsyn till förtjänst och skicklighet i allmänhet
samt duglighet särskilt för den lediga tjänsten anser böra till
densamma företrädesvis ifrågakomma, till erhållande av fullmakt å
tjänsten, såvida han under minst två års föregående tjänstgöring såsom
extra eller tillförordnad fyringenjör ådagalagt nöjaktig förmåga samt
ordentlighet vid anförtrodda byggnadsarbetens utförande och i andra
honom uppdragna göromål. I annat fall föreslår styrelsen honom till
undfående av nådigt förordnande att emot åtnjutande av de till den
lediga tjänsten anslagna avlöningsförmåner uppehålla tjänsten under
två år eller den kortare tid, som anses erforderlig för att pröva hans
lämplighet för tjänsten. Finnes vid den bestämda tidens utgång den
förordnade hava vid tjänstens utövande ådagalagt nöjaktig förmåga
samt ordentlighet, anmäler styrelsen honom till erhållande av nådig
fullmakt å tjänsten, men i annat fall skall tjänsten ånyo kungöras till
ansökning ledig.

Katigt. Maj.is Nåd. Proposition Nr 228.

Ledig verkmästaretjänst kungöres till ansökning på sätt ovan sagts.
Verkmästare förordnas av lotsstyrelsen att tills vidare under högst två
år uppehålla tjänsten mot åtnjutande av de för densamma anslagna avlöningsförmåner.
Har tillförordnad verkmästare tjänstgjort två år och
därvid visat sig besitta för befattningen nöjaktig skicklighet och förmåga
samt i övrigt funnits vara för tjänsten lämplig, anmäles han av
överfyringenjöreu hos lotsstyrelsen till erhållande av fullmakt.

Övriga tjänstemän tillsättas av styrelsen medelst fullmakter, sedan
tjänsterna blivit, på sätt ovan sagts, kungjorda till ansökning.

Styrelsen äger, i den män sådant för göroinålens behöriga gång
erfordras, anställa extra fyringenjörer, andra tekniska biträden och
amanuenser ävensom antaga andra extra ordinarie tjänstemän samt utse
vaktbetjänte.

För behörighet till sekreteraretjänsten fordras att hava avlagt juris
kandidatexamen eller examen till rättegångsverken.

För att kunna anställas såsom kamrerare, registrator, revisor och
bokhållare, kassör och bokhållare eller såsom amanuens eller annan
extra ordinarie tjänsteman, som icke här nedan är nämnd, fordras att
hava avlagt jnris kandidatexamen eller examen till rättegångsverken
eller kansliexamen; styrelsen dock obetaget att, där särskilda omständigheter
därtill föranleda, medgiva dylik anställning åt därtill lämplig
person, som endast avlagt mogenhetsexamen vid högre allmänt läroverk.

Såsom fyriugenjör eller extra fyringenjör må ej annan anställas
än den, som företer betyg över avlagd mogenhetsexamen vid högre
allmänt läroverk ävensom antingen betyg över godkända insikter vid
fullständig avgångsexamen från någondera av tekniska högskolans fackskolor
för väg- och vattenbyggnadskonst och för maskinbyggnadskonst
och mekanisk teknologi eller ock intyg över förutgången praktisk
verksamhet av beskaffenhet, som förutsätter för lyringenjörstjänst erforderliga
kunskaper.

Till verkmästare och andra tekniska biträden samt till materialförvaltare
äger styrelsen antaga därtill lämpliga personer utan avseende
å avlagda examina.

Den nu gällande staten för lotsstyrelsen överensstämmer med den Gällande stat.
s. k. normalstaten för centrala ämbetsverk och fastställdes av Kungl.

Maj:t den 13 december 1907 att tillämpas från och med år 1908. Samma
dag utfärdades jämväl nådig kungörelse angående villkor och bestämmelser
för åtnjutande av de nya avlöningsförmånerna. Staten har följande
utseende:

Kung!. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 228.

Styrelsen.	i Lön.	i Tjänst-: görings-! pen-! ningar.	Orts- tillägg.	Ar- i voden.	Summa.
			1		1			1
1 generallotsdirektör......	7,000 —	3,000	I-	1,000-	—	—	11,000	—
1 chef för kanslibyrån ..	! 5,000 —	2,500-	600! —	—	—	8,100	_
1 chef för lotsbyrån......	5,000	! —	2.500 -	600-	—	1_	I 8,100	_
1 överfyringenjör .........	5;000	!_	2,500	—	600-	—		8,100
Kanslibyrån.				i
Andra gradens tjänstemän:
1 sekreterare ...............	3,600	—	1,800	—	400		—		5,800	—
1 kamrerare..................	3,600	—	1,800	—	400	\|—	—	_	5,800	— j
Första gradens tjänstemän: 1 registrator ...............	2,200		1,500		300				4,000	\|
1 revisor och bokhållare	2,200	—	1,500		300	—	—	—	4,000	—!
1 do	2,200	—	1,500		300	_	—		4,000	—i
1 kassör och bokhållare	2,200	—	1,500	—	300	—	—		4,000	—
Fyringenjörkontoret. Andra gradens tjänstemän: 1 fyringenj ör ...............	3,600		1,800		400				5,800
1 eko ...............	3,600	—	1,800	—	400	—	—	—	5,800	—i
Första gradens tjänstemän: 1 verkmästare............	2,200		1,500		300				4,000
1 materialförvaltare ......	2,200	—	1,500	—	300	-	—	—	4,000	i
Arvoden åt tekniska bi-träden.......................	—	-	—	-	—	-	6,500	—	6,500	—
Yikariatsersättning samt arvoden och flitpennin-gar åt amanuenser och andra extra ordinarie tjänstemän ...............							9,500		9.500	~i
1 förste vaktmästare ....	900	—	450	—	150	—	—	—	1,500	—
1 vaktmästare...............	700	—	350	—	150	—	--	—	1.200	-l
1 d:o	700	—	350	—	150	—	—	—	1,200	-
Transport	'' i		—				102,400	r

[Efter 5 år kan lönen
köjas med 600 kronor.

Efter 5 år kan lönen
) höjas med 500 kro
r nor och efter 10 år
) med ytterligare 5 00
kronor.

Efter 5 år kan lönen
höjas med 500 kronor,
efter 10 armed
ytterligare 500 kronor
och efter 15 år
med än ytterligare;
500 kronor.

Efter 5 år kan lönen
,| höjas med 500 kro''
- nor och efter 10 år
med ytterligare 500
kronor.

Efter 5 år kan lönen
höjas med 500 kronor,
efter 10 år med

nor och efter 15 år
med än ytterligare
500 kronor.

höjas med 100 kronor.

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 228.

	Lön.	Tjänst- \| görings- Orts- Ar- pen- \| tillägg. 1 voden. ningar. j	Summa.
Transport					i 102:400;
\| På indragningsstat. { Konstruktören och ritaren Ludvig Fredrik Lind-berg ..........................				! —i — —	•1.500; —
Summa kronor	1 1 1 I	i ! 1 1	100,000 -

Anm. Därest vaktmästare i sådan egenskap åtnjuter fri bostad samt bränsle, skall, sa länge denna
förman kvarstår, ortstillägg ej till honom utgå ävensom å lönen avdragas 100 kronor årligen.

Vid fastställandet av denna stat föreskrev Kungl. Maj:t, bland
annat, att vid inträffande ledighet av kamrerarebefattningen eller kassörsoch
bokhållarebefattningen den kvarstående kamreraren eller kassören
skulle vara skyldig att övertaga båda befattningarnas göromål mot åtnjutande
av kamrerares avlöningsförmåner. Då emellertid kamreraren
icke ingick på den nya staten med därvid stadgade villkor och bestämmelser,
bär den sålunda avsedda sammanslagningen av dessa befattningar
icke kunnat genomföras vid kassörens avgång från sin tjänst
med utgången av april 1911. Kassörsbefattningen har därefter uppehållits
på förordnande och till avlöning åt den tillförordnade kassören
har lotsstyrelsen jämlikt Kungl. Maj:ts bemyndigande ägt att av den
för en kassör och bokhållare i staten upptagna avlöning å 4,000 kronor
använda 2,600 kronor. I sin förenämnda underdåniga skrivelse av
den 12 oktober 1912 har lotsstyrelsen föreslagit ändrade bestämmelser
rörande lotepenningarna avseende desammas inlevererande till lotsstyrelsen;
och därest en sådan förändring komme till stånd, måste enligt styrelsens
mening eu sådan anordning för ämbetsverket medföra ökat arbete,
som lämpligen kunde läggas på kassören, för vilken detta arbete
jämte nu åliggande kassörsgöromål skulle utgöra full arbetsbörda. Enligt
lotsstyrelsens mening skulle alltså, därest löneregleringen för lotspersonalen
ordnades på sätt styrelsen föreslagit, kassörsgöromålens
överflyttande på kamreraren icke längre kunna ifrågasättas. Kassörsbefattningen
borde därför ånyo besättas med ordinarie innehavare.

I denna fråga har förenämnda löneregleringskommission anfört, att,
då jämväl kommissionens förslag till lönereglering för lotspersonalen
Bihang till senare riksdagens protokoll 1914. 1 samt. 153 Käft. (Pr 228.) 6

Föreslagna

ändringar.

Angående

kassörs tjänsten.

Angående

skrivbiträden

Angående
ålderstillägg
åt vaktmästarnc.

Kungl. Maj:ts Nåd, Proposition Nr 328.

avsåge, att inflytande lotspenningar till ej oväsentlig del skulle komma
att inlevereras till statsverket ock ett sådant inlevererande givetvis
komme att kräva granskning och kontroll samt bokföringsåtgärder i
lotsstjrrelsen ett arbete, som lämpligen syntes kunna till huvudsaklig
del läggas på kassöreu men även i någon mån föranledde ökning av
kamrerarens göromål kommissionen icke funnit något att erinra mot
bibehållande av en särskild kassörsbefattning hos lotsstyrelsen.

I övrigt har lotsstyrelsen icke ifrågasatt andra ändringar i gällande
stat för styrelsen än att avlöningsförmåner borde upptagas för två
kvinnliga skrivbiträden, att anslag till ålderstillägg — vartill medel nu
utgår från särskild för styrelsen och befälet vid lots verket gemensam
ålderstilläggsstat - skulle upptagas i avlöningstaten samt att anslaget
till vikariatsersättning samt arvoden ocli fhtpenningar åt amanuenser
och andra extra ordinarie tjänstemän skulle höjas.

Hos lotsstyrelsen äro för närvarande anställda två kvinnliga skrivbiträden
med månatligt arvode av 120 kronor eller för år 1,440 krono!^.
Dessa biträden skulle enligt lotsstyrelsens förslag uppföras å
ordinarie stat med avlöningsförmåner efter den så kallade normalavlöningen
för biträden i den lägre lönegraden och avlöningen alltså för
vartdera biträdet utgöra 1,200 kronor för år, därav 700 kronor lön, 350 kronor
tjänstgöringspenningar och 150 kronor ortstillägg, jämte 2 ålderstilllägg,
vartdera å 200 kronor efter fem och tio års tjänstgöring. För dessa biträden
skulle gälla de allmänna villkor och bestämmelser, som genom
nådig kungörelse av den 10 juni 1912 fastställts för å vissa domstolars,
ämbetsverks och myndigheters stater uppförda biträdesbefattningar.

\ad lotsstyrelsen sålunda föreslagit har av kommissionen tillstyrkts.

Nu gällande stat för lotsstyrelsen upptager icke något ålderstillägg
för förste ^vaktmästaren och endast ett ålderstillägg för övriga vaktmästare;
och i sin underdåniga skrivelse den 12 oktober 1912 föreslog
lotsstyrelsen icke någon ändring i dessa delar. Kommissionen har
emellertid, med erinran, att normalstatema för centrala ämbetsverk
numera ändrats därhän, att åt förste vaktmästare tillerkänts ett ålderst
i Hägg å 100 kronor efter 5 års tjänstgöring samt åt övriga vaktmästare
två ålderstillägg, vartdera å 100 kronor efter 5 och 10 års
tjänstgöring, anfört, att samma förmåner syntes böra medgivas vaktmästarepersonalen
hos lotsstyrelsen; och har kommissionen alltså i sitt
förslag till stat för lotsstyrelsen upptagit för nämnda personal ålderstillägg
i överensstämmelse härmed.

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 228.

Lotstyrelsen bär i sitt över kommissionens förslag avgivna utlåtande
av den 27 oktober 1913 icke haft något att häremot erinra samt
därför och med föranledande av beräknade ändringar i övrigt beträffande
ålderstillägg under år 1915 ansett det i sådant avseende
erforderliga beloppet böra bestämmas till 7,500 kronor.

Vidare har kommissionen erinrat, att 1912 års riksdag godkänt av
Kungl. Maj:t föreslaget tillägg till de för vissa ämbetsverk stadgade
villkor och bestämmelser för åtnjutande av de i avlönfngsstaterna för
ämbetsverken upptagna avlöningsförmåner av innehåll, att vaktmästare
uti dessa ämbetsverk skulle årligen, i den mån sådant kunde ske utan
hinder för göromålens behöriga gång, åtnjuta semester under 15 dagar.
Med anledning härav har kommissionen ansett, att även för vaktmästare
i lotsstyrelsen borde beredas semester under 15 dagar. Då emellertid
vid beviljande av semester för styrelsens vaktmästare borde kunna så
ordnas, att särskild vikarie ej erfordrades under semestern, föranledde
enligt kommissionens mening upptagandet av denna förmån ingen höjning
av anslaget till vikariatsersättning med mera.

I sitt utlåtande av den 27 oktober 1913 har emellertid lotsstyrelsen,
med förmälan att styrelsen endast med stor svårighet ansåge sig
kunna ordna med semester åt vaktmästare utan anställande under semestertiden
av vikarie, hemställt, att anslaget till vikariatsersättning m. m.,
som vore för övriga därmed avsedda ändamål till fullo behövligt, måtte
för täckande av kostnader för vikarie åt vaktmästare under semester
höjas med ett härför erforderligt, til! 135 kronor beräknat belopp, eller
från av kommissionen beräknade 8,200 kronor till 8,335 kronor. Jämväl
statskontoret har i sitt underdåniga utlåtande i ärendet framhållit, att,
om semesterförmån skulle beredas lotsstyrelsens vaktmästarepersonal i
likhet med vad numera medgivits för motsvarande befattningshavare i
andra centrala ämbetsverk, det torde med hänsyn till lotsverkets fåtaliga
vaktbetjaning och ämbetslokalens splittring i olika våningar vara
nödvändigt att under vaktmästares semester anställa vikarie och att till
följd därav höja det till vikariatsersättning m. in. beräknade beloppet
på sätt lotsstyrelsen förordat.

Enligt vad förut nämnts har för närvarande ett belopp av 2,600
kronor av den i staten uppförda avlöningen å 4,000 kronor till en
kassör och bokhållare disponerats till arvode åt den, som på förordnande
uppehåller de med befattningen förenade göromål. Återstoden
av nämnda avlöning eller 1,400 kronor har lotsstyrelsen ägt att

Angående
semester åt
valämästarne.

Angående
anslaget till
vikariatsersättning

m. m.

Angående
konstruktören
och
ritaren
L.F.Lindberg

Angående
generallotsdirektörens

tjänsteställning
och
avlöning.

Kung!. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 228.

använda till vikariatsersättning samt arvoden och flitpenningar åt
amanuenser och andra extra ordinarie tjänstemän. Därest kassörsbefattningen
skulle, såsom lotsstyrelsen föreslagit, ånyo besättas med
ordinarie innehavare, skulle nyssnämnda belopp, 1,400 kronor, icke
längre bliva disponibelt till bestridande av vikariatsersättning m. m.
Enligt lotsstyrelsens förslag borde därför under nämnda förutsättninganslaget
till vikariatsersättning m. m. höjas med motsvarande belopp
1,400^ kronor. För beredande av semester åt de fasta skrivbiträdena
och åt vaktmästarepersonalen skulle erfordras ytterligare förhöjningar
av detta anslag med resp. 200 kronor och 135 kronor. Detta anslag,
som å andra sidan borde minskas med tillhopa 2,880 kronor, motsvarande
sammanlagda beloppet av skrivbiträdenas nuvarande arvoden, har
av kommissionen beräknats till ett avjämnat belopp av 8,200 kronor.
Med beräkning av förenämnda kostnader för vikarie åt vaktmästare
syntes därför anslaget enligt lotsstyrelsens och statskontorets meningböra
i ny stat uppföras med 8,335 kronor.

Såsom av nu gällande stat framgår är konstruktören och ritaren
Ludvig Fredrik Lindberg uppförd å indragningsstat med en ersättning
av 4,500 kronor. Enligt nådigt brev den 13 december 1907 skall denna
ersättning till honom utgå intill dess han bliver berättigad till pension
och fyllnadspension samt så stor pensionsförhöjning, att sammanlagda
pensionsförmånerna motsvara hans dåvarande ursprungliga lön jämte
ett ålderstillägg. Kommissionen, som ansett, att kostnader för befattningshavare
å indragningsstat borde upptagas bland pensionskostnader,
har därför i sitt förslag till stat för lotsstyrelsen icke upptagit det till
avlöning åt bemälde Lindberg beräknade beloppet, utan föreslagit, att
detsamma måtte uppföras bland de kostnader för lotsstvrelsen och lotsverket,
för vilka kommissionen beräknat anslag under riksstatens tionde
huvudtitel.

Slutligen torde böra nämnas, att inom kommissionen av två ledamöter
framställts yrkande därom, att generallotsdirektörens benämning och avlöning
matte ändras sålunda, att han i likhet med fångvårdsstvrelsens chef
skulle benämnas överdirektör och avlöningen för honom bestämmas till

10,000 kronor. Dessa yrkanden hava emellertid icke tillstyrkts av
kommissionen, som med hänsyn till de fordringar, som måste ställas
pa lotsverkets högste representant vid verkets beröring med in- och
utländska myndigheter och trafikanter, ansåg, att lotsverkets intressen
krävde, att verkets chef finge bibehålla nuvarande tjänsteställning och
avlöning.

Klint]!. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 22S. 4f>

Såsom förut nämnts bär lotsstyrelsens organisation nyligen vant Departementsföremål
för Kung!. Maj:ts prövning, och blevo avlöningsförmånerna lör
styrelsens personal i sammanhang därmed avpassade i överensstämmelse
med den s. k. normalstaten för de centrala ämbetsverken.

Någon väsentlig förändring vare sig i ena eller andra avseendet synes
därför icke för närvarande böra äga rum.

Det av två reservanter inom löneregleringskommissionen framställda
yrkandet i fråga om generallotsdirektörens benämning och avlöning
kan jag icke biträda. På lotsverkets chef beror i väsentlig grad
om verket på ett tillfredsställande sätt kan lullgöra sina för sjöfarten
synnerligen viktiga göromål och hålla jämna steg med utvecklingen.

Med hänsyn till de betydande och ansvarsfulla arbetsuppgifter, som
sålunda åligga innehavaren av denna chefsbefattning, finner jag berättigat
och lämpligt, att han fortfarande må åtnjuta ställning och förmåner
såsom generaldirektör. Härigenom underlättas även möjligheten att
för befattningen erhålla väl kvalificerad innehavare. I detta sammanhang
må ock framhållas, att departementalkommitterade i sitt förslag till
avlöningsstat för handelsdepartementets avdelning för säkerhetsanstalter
för sjöfarten, lotsstyrelsen, tillagt chefen generaldirektörs tjänsteställning
och avlöning. Det synes då mindre lämpligt, att, innan nämnda förslag
kommit under omprövning, besluta avvikelse från såväl vad som nu gäller
som det i ett mera definitivt organisationsförslag förordade.

Då jämväl det förslag till lönereglering för lotspersonalen, som
jag kommer att framlägga, innebär, att en del av de vid lotsplatserna
inflytande lotspenningarna skall inlevereras till lotsstyrelsen, anser även
jag i likhet med lotsstyrelsen, löneregleringskommissionen och statskontoret,
att frågan om kassörs- och bokhållaretjänstens sammanslagning
med kamreraretjänsten måste förfalla samt båda tjänsterna alltså
upptagas i den nya staten.

De nu hos lotsstyrelsen mot arvode anställda skrivbiträdena,
vilka båda synas vara behövliga, torde i likhet med motsvarande biträden
hos andra centrala ämbetsverk böra uppföras å stat med föreslagna
avlöningsförmåner, motsvarande normalaflöningen för sådana
biträden i den lägre lönegT''aden.

Ej heller mot förslagen i fråga om ålderstilläggen för vaktmästarepersonalen
och om beredande av semester åt samma personal har jag
något att erinra; och torde med hänsyn till vad lotsstyrelsen anfört
rörande behovet av vikarie under vaktmästares semester medel böra
beräknas till ersättning åt vikarie efter 3 kronor för dag med tillhopa
135 kronor.

Kungl. Maj.is Nåd. Proposition Nr 228.

Anslaget, till ålderstillägg torde såsom lotsstyrelsen föreslagit böra
för år 1915 beräknas till 7,500 kronor.

Till vikariatsersättning samt arvoden och flitpenningar åt amanuenser
och andra extra ordinarie tjänstemän är i nu gällande stat upptaget
ett belopp av 9,500 kronor; varjämte lotsstyrelsen enligt nådigt
bemyndigande äger att för enahanda ändamål disponera 1,400 kronor
av den i staten uppförda avlöningen för en kassör och bokhållare.

Dessa belopp, tillhopa utgörande 10,900 kronor, användas för närvarande
på följande sätt:

till vikariatsersättning.............................................

y> två skrivbiträden å 1,440 kronor

» två amanuenser å 1,400 kronor ...............................

)) en amanuens .................................................

» flitpenningar åt e. o. tjänstemän ............................

Härtill bör nu läggas vikariatsersättning under

semester för skrivbiträdena...............................................

och för vaktmästarne..............................

men däremot avdragas det till arvoden åt skrivbiträden
beräknade beloppet ....................................

och anslaget till vikariatsersättning samt arvoden
och flitpenningar åt amanuenser och andra extra
ordinarie tjänstemän alltså i den nya staten
upptagas med ........................................................

kronor » » » »	1,550: — 2,880: — 2,800: — 1,200: — 2,470: —
Kronor	10,900: —
kronor	200: —
»	135: —
Kronor	11,235: —
»	2,880: —

Kronor 8,355: —

Vad slutligen beträffar det på särskild indragningsstat under nu
gällande stat för lotsstyrelsen upptagna beloppet av 4,500 kronor till
konstruktören och ritaren Ludvig Fredrik Lindberg kommer detta belopp
att uppföras å den övergångs- och indragningsstat, vartill ja«-kommer att framlägga förslag. '' °

Statskontoret har framhållit, att beträffande staten för lotsstvrelsen
liksom i fråga, om staterna för lotsverket, i vilka förekomma såväl till
siffian bestämt uträknade belopp, vilka således icke Unge överskridas,
som. ock förslagsvis beräknade belopp, borde — på sätt som skett exempelvis
i staten för rikets allmänna kartverk — iakttagas, att staten uppdelades
i två huvudavdelningar under rubrikerna »bestämt anslag» och
»förslagsanlag». Den sålunda föreslagna uppdelningen efter anslagsbeloppens
olika natur synes mig lämplig.

Kanyl. May.ls Nåd. Proposition Nr 228.

Jag får alltså föreslå följande stat för lotsstyrelsen att gälla från
och med år 1915:

		Tjänst-
	Lön.	gö rings-pen-ningar.	Orts- tillägg	Summa.
Bestämt anslag.
Styrelsen.
1 generallofcsdiroktör ....................	7,000	3,000	1,000	11,000
1 byråchef ...................................	5,000	2,500	600	8,100	\| Efter 5 ur kan lönen
1 d:o ..................................	5,000	2,500	600	8,100	1 höjas med 600 kro-
1 överfyringenjör...........................	5,000	2,500	600	8,100	HOT.
Kanslibyrån.
Andra gradens tjänstemän:					Efter 5 år kan lönen
i 1 sekreterare .................................	3,600	1,800	O O O O	5,800	\| liöjas med 500 kro-> nor och efter 10 år
1 1 kamrerare .................................	3,600	1,800	5,800	’ med ytterligare 500 kronor.

Första gradens tjänstemän:					Efter 5 år kan lönen höjas med 500 kro-
\| 1 registrator.................................	2,200	1,500	300	4,000
\| 1 revisor och bokhållare ..............	2,200	1,500	300 300	4,000	nor, efter 10 år med ytterligare 500 kro-
j 1 eko d:o ...............	2,200	1,500	4,000	nor och efter 15 år
1 kassör och bokhållare ................	2,200	1,500	300	4,000	med än ytterligare 5 00 kronor.
					Efter 5 år kan lönen
	700	350	150	1,200	\ höjas med 200 kro-
	J* nor och efter 10 år
j 1 d:o .............................	700	350	150	1,200	j med ytterligare 20 0 kronor.
Fyringenjörkontoret.
Andra gradens tjänstemän:					Efter 5 år kan lönen
1 1 fyringenjör ..............................	3,600	1,800	400	5,800	\ höjas med 500 kro-
j 1 d:0 ..............................	3,600	1,800	400	5,800	) med ytterligare 500 kronor.
					Efter 5 år kan lönen
Första gradens tjänstemän:					höjas med 500 kro-
\| 1 verkmästare ..............................	2,200	1,500	300 300	4,000	j nor, efter 10 år med !> ytterligare 500 kro-
j 1 materialförvaltare.......................	2,200	1,500	4,000	) nor och efter 15 år med än ytterligare

Arvoden åt tekniska biträden.........	—	—	—	6,500	500 kronor.
Vikariatsersättning samt arvoden och
flitpenningar åt amanuenser och andra extra ordinarie tjänstemän	—	—	—	8,355
i Transport				99,755

Kung!,. Maj.is Nåd. Proposition Nr 228.

Villkor och
bestämmelser
för åtnjutande
av de i staten
upptagna
avlöningsförmåner.

	Lön.	Tjänst- görings- pen- ningar.	Orts- tillägg.	Summa.
Transport	—	—	—	99,755	{Efter 5 år kan lönen v höjas med 100 kro-\ nor. Efter 5 år kan lönen
1 förste vaktmästare ....................	900	450	150	1,500
1 vaktmästare ..............................	700	350	150	1,200	j höjas med 100 kro-
1 d:o .............................	700	350	150	1,200 103,G55	'' med ytterligare 100 kronor.
Förslagsanslag.
Ålderstillägg .................................	—	—	—	7,500
Summa kronor	-	-	—	111,155

Anm. Därest vaktmästare i sådan egenskap åtnjuter fri bostad samt bränsle, skall, så länge
enna förmån kvarstår, ortstillägg ej till honom utgå ävensom å lönen avdragas 100 kronor årligen.

I nu gällande, genom kungl. kungörelsen den 13 december 1907
fastställda villkor och bestämmelser för åtnjutande av avlöningsförmånerna
vid tjänst hos lotsstyrelsen hava icke andra ändringar ifrågasatts
än de, som kunna föranledas dels av skrivbiträdenas uppförande i
stat, dels därav att vaktmästare i lotsstyrelsen skall i likhet med vaktmästare
i andra centrala ämbetsverk erhålla förmånen av 15 dagars
semester, dels ock därav att lotsstyrelsens personal skall, därest staten
varder av Kungl. Maj:t och riksdagen godkänd, samt skyldigheten att
vara delägare i flottans pensionskassa upphäves, bliva underkastad bestämmelserna
i lagen den 11 oktober 1907 angående civila tjänstinnehavares
rätt till pension. Därjämte hade förenämnda löneregleringskommission
ansett lämpligt, att för den, som tillträder den nya staten,
stadgas skyldighet att biträda vid det arbete, som inom styrelsen förekommer
icke blott med anledning av styrelsens befattning med kustsignalväsendet
utan även i fråga om issignaleringen. I likhet med
lotsstyrelsen och statskontoret anser jag med hänsyn till innehållet i
gällande instruktion, någon föreskrift i sistnämnda avseende icke vara
erforderlig bland avlöningsvillkoren.

Såsom förut nämnts är i gällande instruktion för lotsstyrelsen stadgat,
att innehavare av befattning såsom chef för lotsbyrån, fyringenjör
eller verkmästare kan tillsättas medelst förordnande för att sedermera,
om vederbörande under någon tids tjänstgöring visat sig lämplig för
befattningen, erhålla fullmakt å densamma. Denna anordning, som är
betingad av förhållandena, torde böra bibehållas. Den tid, varunder

Kung}. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 228.

4!)

befattning sålunda innehafts på grund av förordnande, synes fortfarande
böra, liksom nu är medgivet, få räknas vederbörande tillgodo
för åtnjutande av ålder stillägg till lönen vid befattningen.

Vidare är för närvarande stadgat, att fyringenjör och verkmästare,
vilka med hänsyn till arten av deras göromål icke ansetts böra erhålla
rätt till semester, dock må, där sådant kan ske utan hinder för göromålens
behöriga gång och utan kostnad för statsverket, kunna erhålla
vardera en månads ledighet årligen utan avstående av någon del av
löneförmånerna. Det synes mig, som om en sådan anordning billigtvis
borde fortfarande bibehållas.

På grund härav och med erinran att Kungl. Maj:t uti § 32 i instruktionen
för lotsstyrelsen den 13 december 1907 meddelat föreskrift
därom, att för ordinarie tjänstinnehavare i lotsstyrelsen skall, i den mån
i instruktionen ej annorlunda stadgas, den dagliga arbetstiden å tjänsterummet
varje söckendag utgöra sex timmar, förlagda till tider, om vilka
i arbetsordningen eller eljest av generallotsdirektören meddelas närmare
bestämmelser, får jag föreslå följande villkor och bestämmelser för åtnjutande
av de i den nya staten för lotsstyrelsen upptagna avlöningsförmåner,
nämligen:

att innehavare av ordinarie befattning i lotsstyrelsen skall vara
underkastad den vidsträcktare tjänstgöringsskyldighet eller jämkning i
åligganden, som vid en möjligen inträdande förändrad organisation av
ämbetsverket eller dess särskilda avdelningar eller eljest i allmänhet kan
varda stadgad, samt i sådant hänseende, ävensom därest ämbetsverkets
ställning inom statsförvaltningen så förändras, att detsamma ej längre
kan såsom självständigt ämbetsverk anses, eller därest vissa ifrågavarande
ämbetsverk tillhörande göromål överflyttas till annat ämbetsverk,
vara pliktig att, med bibehållande av den tjänstegrad och den avlöninghan
innehar, efter ny eller förändrad arbetsordning sköta de med befattningen
förenade göromål eller, efter Kungl. Maj:ts förordnande,
tjänstgöra i det verk, till vilket göromålen överlämnas;

att med ordinarie befattning i lotsstyrelsen icke må förenas annan
tjänst å rikets, riksdagens eller kommuns stat;

att med ordinarie befattning i nämnda ämbetsverk ej heller må
förenas vare sig uppdrag såsom ordförande eller ledamot i styrelse för
verk eller bolag, som är med Kung]. Maj:ts oktroj försett eller blivit
såsom aktiebolag registrerat, eller befattning såsom tjänsteman i sådant
verk eller bolag eller annan tjänstebefattning av vad slag som helst,
så framt ej, vad angår chef eller ledamot, Kungl. Maj:t och, vad angår
innehavare av annan befattning, lotsstyrelsen, uppå därom gjord framställning
och efter prövning, att ifrågavarande uppdrag eller tjänstebeBihang
till senare riksdagens protokoll 1914. 1 samt. 153 käft. (Nr 228.) 7

Kungl. Maj.is Nåd. Proposition Nr 228.

fattning ej må anses inverka hinderligt för tjänstgöringen i ämbetsverket,
finner uppdraget eller befattningen kunna få tillsvidare mottagas
och bibehållas;

att, därest tjänstinnehavare varder avstängd från tjänstgöring eller
i häkte tagen, den del av hans avlöning, som icke prövas böra användas
till befattningens uppehållande, skall under tiden innehållas, såvida
ej tinnes skäligt låta honom uppbära något därav;

att vid sjukdomsförfall eller, när det erfordras för tjänsteresa eller
för beredande av semester, tjänstinnehavare av lägre grad skall vara
skyldig att, om han förordnas till högre befattning i lotsstyrelsen, densamma,
mot åtnjutande, i förstnämnda fall av de för befattningen anslagna
tjänstgöringspenningar, men eljest av däremot svarande belopp
i stället för egna tjänstgöringspenningar, bestrida, dock ej längre än
sammanlagt tre månader under ett och samma kalenderår;

r>i

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 228.

år, på samma villkor, samt för tredje förhöjningen, därest sådant kan
ske, efter än ytterligare förn år, ävenledes på samma villkor, under
iakttagande, vad var och en av om förmälda löneförhöjningar angår,
att den högre avlöningen ej får tillträdas förr än vid början av kalenderåret
näst efter det, varunder den stadgado tjänståldern blivit
uppnådd5 börande löntagare därvid tillgodoräknas den tid, som föio den
nya avlönings statens trädande i kraft förflutit från hans tillträde till
befattningen på grund av fullmakt, samt därutöver chefen för lotsbyrån,
fyringenjör och verkmästare den tid eu var i följd av föreskrift i lotsstyrelsens
instruktion innehaft sin befattning på grund av förordnande;

att likväl löntagare, som, då han intjänat stadgad tid lör erhållande
av löneförhöjning, redan uppnått den levnads- och tjänstålder, som berättigar
honom till pension, icke må samma förhöjning tillträda;

att generallotsdirektören, styrelsens ledamöter samt de å kanslibyrån
anställda tjänstemän ävensom materialförvaltaren, skrivbiträdena
och vaktmästarna äga årligen, när sådant utan hinder för göromålens
behöriga gång kan ske, åtnjuta semester, generallotsdirektören, ledamot,
sekreteraren och kamreraren en var under en och halv månad, de å
kanslibyrån anställda tjänstemän i första lönegraden och materialförvaltaren
samt skrivbiträdena en var under en månad samt vaktmästarna
en var under femton dagar;

att i senaste punkt omförmäld tjänsteman, som bär sig anförtrodd
uppbörd eller kontroll å uppbörd, är pliktig att å tid av året, som av
generallotsdirektören bestämmes, begagna sig av semester;

att fyringenjör och verkmästare må, i den man sådant kan ske
utan hinder för göromålens behöriga gång och utan kostnad för statsverket,
under högst eu månad årligen åtnjuta ledighet från tjänstgöring
med bibehållande av avlöningsförmånerna oavkortade;

att vid avgång från tjänsten till följd av avskedstagande, entledigande
eller dödsfall själva lönen ävensom ortstillägget utgå till månadens
slut;

att den, som tillträder den nya avlöningsstaten, skall vara skyldig
underkasta sig, efter Kungl. Maj:ts bestämmande, uppkörande av eller
minskning i extra inkomster, som kunna åtfölja tjänstebefattning eller
utgå för bestyr i sammanhang därmed;

att skrivbiträde, som vid utgången av år 1914 är anställt hos lotsstyrelsen
och blir antaget till skrivbiträde å den nya staten, äger att, i

Historik och
organisation.

KungI. Maj. ts Nåd. Proposition Nr 228.

den man lotsstyrelsen finner skrivbiträde böra komma i åtnjutande av
dylik förmån, för åtnjutande av löneförhöjning genom åiderstilläox»-räkna sig till godo den tid, skrivbiträdet därförinnan innehaft .stadig
anställning hos lotsstyrelsen; samt

Under erinran att enligt föreskrift i förenämnda kungörelse av den
13 december 1907 löntagare, som ingått på den från och med 1908 års
ingång gällande staten för lotsstyrelsen, är underkastad de bestämmelser,
som kunna bliva stadgade vid blivande pensionsreglering, hemställer
jag att i sammanhang med utfärdande av ovannämnda avlöningsvillkor
måtte föreskrivas,

att en var, som med eller efter 1915 års ingång tillträder i avlöniugsstaten
för lotsstyrelsen upptagen befattning, skall vara pliktig
underkasta sig ovan angivna villkor och bestämmelser för den nya avlöningsstatens
åtnjutande, samt

att de förutvarande innehavare av befattningar i lotsstyrelsen, vilka
icke före den 1 december 1914 anmäla, att de vilja underkasta sig den
nya avlöningsstaten samt nämnda villkor och bestämmelser, och som
icke lagligen kunna därtill förbindas, skola varda bibehållna vid dem
dittills tillkommande avlöningsförmåner ävensom vid den rätt till pension,
som dittills tillkommit dem, dock med den inskränkning, som
följer av stadgandena i kung], kungörelsen den 13 december 1907 angående
villkor och bestämmelser för åtnjutande av de från och med
1908 års början fastställda nya avlöningsförmånerna för lotsstyrelsen.

Lotsverket.

Befälet vid lotsverket.

Enligt 1820 års förordning angående lotsverket voro rikets kuster
och närliggande farvatten med avseende å där belägna lots- och fyrplatser
samt livräddningsstationer för skeppsbrutna delade i tre distrikt,
vilka åter voro indelade i tillhopa femton lotsfördelningar. Denna indelning
bibehölls till år 1877. då distriktens antal minskades till två
och fördelningarnas till elva. År 1882 borttogs distriktsindelningen och
lotsfördelningarnas antal bestämdes till åtta. Dessa lotsfördelningar
stodo under befäl av en lotskapten såsom fördelningschef med en överlots
av första, grad eller en lotslöjtnant såsom närmaste man och biträde
i expeditionsgöromålen. Enligt Kungl. Maj:ts beslut den 15 sep -

Kling!. Maj ds Nåd Proposition Nr. 228.

timber 1893 skulle nämligen gälla, att, när överlotsbefattniug av första
grad bleve ledig, densamma skulle utbytas mot lotslöjtnantsbefattning,
varmed dock såsom fallet varit med befattning såsom överlots av första
grad skulle vara förenad skyldighet att tillika vara lotslörman pa den
till huvudorten inom fördelningen förlagda lotsplatsen.

Då emellertid lotsstyrelsen i anledning av gjord framställning om
förbättrad avlöning för befälet i underdånig skrivelse den 21 november
1902 framlade förslag till ny stat för lots verkets befäl, hemställde
styrelsen tillika, att lotsfördelningarna under ändrad benämning av lotsdistrikt
skulle minskas till sex. En sådan åtgärd ansåge lotsstyrelsen
vara önskvärd för att i möjligaste mån begränsa den ökning av förvaltningskostnaderna,
som måste uppstå genom tillmötesgående av
kraven på ökade löner. Och skulle åtgärden, utom fördelen av förenkling
och lättnad vid ärendenas behandling, medföra inskränkning av de
i underhåll synnerligen kostsamma chefsångarna till det antal, som
tjänstens skötande på ett fullt tillfredsställande sätt med nödvändighet
krävde. I sådant avseende anförde lotsstyrelsen vidare:

De krav på ökad avlöning, som framträtt, gjorde dot nödvändigt att tillse?
huruvida icke en ökning av förmånerna kunde förbindas med en ökning av arbetsbördan
på det sätt, att denna fördelades på ett mindre antal funktionärer.
En minskning av fördelningarnas antal skulle givetvis komma att åtminstone i
någon mån inskränka antalet från centralmyndigheten till de underordnade myndigheterna
utgående expeditioner och penningremisser ävensom från dem inkommande
ärenden samt därigenom i förvaltningen åstadkomma en lättnad. Då de
inom fördelningarna befintliga chefsångarne, vilka stodo till lotskaptenernas förfogande
och vilka icke kunde undvaras, om dels utprickningen å den vidlyftiga
svenska kusten skulle kunna utföras i tid och sedan nöjaktigt vidmakthållas,
dels erforderlig kontroll och tillsyn inom fördelningarna utövas, ej blott vore
dyra i anskaffning och drift utan jämväl tarvade relativt höga reparations- och
underhållskostnader, måste det vara av vikt att tillse, det dessa fartygs arbetsförmåga
tillgodogjordes för att man skulle erhålla helt utbyte av de störa, omkostnaderna.
Bortsåge man från Stockholms och Göteborgs fördelningar, vilkas
omfattning tvivelsutan fullt toge i anspråk respektive chefsångare, ävensom toge
tillbörlig hänsyn till sjöfartens krav på vårutprickningens skyndsamma verkställande
inom" de båda nordligaste fördelningarna, lede det intet tvivel därom,
att inom övriga fördelningar intet hinder mötte för en utsträckning av chefsångarnes
verksamhetsfält.

Enligt lotsstyrelsens förslag till ny indelning av rikets kuster
skulle Gottland, som dittills utgjort en särskild fördelning, tillsammans
med större delen av Stockholms fördelning bilda ett distrikt, det mellersta;
varvid emellertid å Gottland skulle såsom representant för lotsverket
anställas en lotslöjtnant för ombesörjandet av likvider och andra
expeditioner till öns lots- och fyrplatser samt, då lotskaptenen icke
funnes där tillstädes, företräda honom och utöva närmaste tillsynen
över säkerhetsanstalterna på ön.

gällande

stat.

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 228.

Vidare innebar lotsstyrelsens berörda förslag bland annat, att på
grund av det ökade arbete, som den förändrade indelningen skulle tillföra
de kvarvarande lotskaptensexpeditionerna, lotslöjtnants skyldighet
att tillika vara lotsförman på platsen skulle upphöra och särskild lotsförman
därstädes förordnas.

Vad lotsstyrelsen i berörda avseenden hemställt och föreslagit blev
den 30 september 1901 av Kungl. Magt godkänt; och fastställde Kungl.
Maj:t i sammanhang därmed följande, ännu gällande stat för befälet vid
lotsverket att tillämpas från och med år 19Ö5: I

		Tjänst-
	Lön.	görmgs- pen-	Hyres- bidrag.	Summa.
		ningar.
Övre norra lotsdistriktet:
1 lotskapten (Luleå)...............	3,000	1,200	400	4,600
1 lotslöjtnant ( d:o )...............	1,500	1,000	400	2,900
Nedre norra lotsdistriktet:
1 lotskapten (Gävle) ...............	3,000	1,200	400	4,600
1 lotslöjtnant ( d:o ) ...............	1,500	1,000	400	2.900
Mellersta lotsdistriktet:
1 lotskapten (Stockholm) ...	3,000	1,500	500	5,000
1 lotslöjtnant ( d:o ).........	1,500	1,000	400	2,900	Efter 5 år kan lönen höja3 med 50 0 kro-
1 d:o (Visby) ...............	1,500	1,000	400	2,900	nor, efter 10 år med '' ytterligare 500 kro-
Östra lotsdistriktet:					nor och efter 15 år med ytterligare 500
1 lotskapten (Kalmar) ...........	3,000	1,200	400	4,600	kronor.
1 lotslöjtnant ( d:o ) ............	1,500	1,000	400	2,900
Södra lotsdistriktet:
1 lotskapten (Malmö)..............	3,000	1.500	500	5,000
1 lotslöjtnant ( d:o) )...............	1,500	1,000	400	2,900
Västra lotsdistriktet:
1 lotskapten (Göteborg) .........	3,000	1,500	500	5,000
1 lotslöjtnant ( d:o ) .........	1,500	1,000	400	2,900
Summa kronor	- \|	- \|	- \|	49,100 1

I enlighet med lotsstyrelsens hemställan beslöt Kung]. Maj:t jämväl
den 30 september 1904, att lotslöjtnantsbefattningen i övre norra

Kanyl. Maj.is Nåd. Proposition Nr 228. Jo

lotsdistriktet tillsvidare skulle lämnas vakant och att befattningen skulle
tillsvidare förestås av dåvarande överlotsen av första graden inom
Luleå lotsfördelning Johan Axel Thorslund mot åtnjutande av, förutom
egna avlöningsförmåner, skillnaden mellan dessa och de förmaner, som
skulle hava tillkommit honom, om han varit lotslöj tnant, ävensom av
ett tredje åklerstillägg av 500 kronor såsom arvode.

Utom den i 1904 års stat upptagna avlöningen kunna såväl lotskaptener
som lotslöjtnanter beräknas hava eu viss behållen inkomst av
till dem enligt resereglementet utgående traktamentsersättning vid
tjänsteresor med chefsångare; varjämte från anslag, som disponeras av
marinförvaltningen, utgår ersättning till lotsbefälet för bestyr med kustsignalväsendet.
I sistnämnda avseende åtnjuter lotskapten enligt nadiga
förordningen den 21 mars 1902 ett årligt arvode av 300 kronor, vilket
belopp enligt nådigt brev den 8 december 1904 utgår såsom årlig ersättning
för dylikt bestyr jämväl åt lotslöjtnanten på Gottland; och
genom nådigt ''brev den" 27 maj 1909 medgav Kung]. Maj:t, att till
övriga lotslöj tnanter Unge för samma ändamål utgå årliga arvoden av
150 kronor från och med år 1909.

Slutligen har genom nådigt brev den 10 december 1909 ersättning
till tre lotslöj tnanter såsom föreståndare för issignaltjänsten beviljats
med tillhopa 500 kronor, varav 200 kronor tillkomma vardera av lotslöjtnanterna
i Stockholm och Malmö samt 100 kronor lotslöjtnanten i
Göteborg.

Den år 1904 genomförda löneregleringen tillfredsställde icke länge
befälet. Eu del av detsamma ingav under år 1908 en underdånig
skrivelse till Kungi. Maj:t, vari framhölls behovet av en snar och genomgripande
reglering av den för dem gällande lönestat. Ifrågavarande
skrivelse utmynnade i tre särskilda framställningar, nämligen om löneförbättring
redan under år 1908 eller eventuellt dyrtidstilhigg, om rätt
till semester samt om reglering av pensionerna.

Uti sitt häröver den 20 mars 1908 avgivna underdåniga yttrande
hemställde lotsstyrelsen, att petitionärernas framställning för det dåvarande
icke måtte till någon Kungl. Maj:ts åtgärd föranleda. I

I löneförbättringsfrågan erinrade lotsstyrelsen i berörda underdåniga skrivelse,
att lotslöjtnanten enligt gamla organisationen tillika var lotsförman vid
den å chefsexpeditionens förläggningsort befintliga lotsplatsen —_ ett ofta mycket
tidsödande uppdrag, som nu fullgjordes av särskilt underbefäl vid lotsverket
men nu helt stode till lotskaptenens förfogande såsom hans biträde, varvid allt
tal om lotslöjtnanternas ökade arbete i följd av den nya organisationen, av styrelsen
måste tillbakavisas såsom obefogat.

1908 åts
''petition.

1911 års
petition.

Kangl. Mcij:ts Nåd. Proposition Nr 228.

Vad. lönestaten för lotsbefälet anginge erinrade lotsstyrelsen om de avlönmgsförbättringar
den nya staten jämförd med den förut gällande innebure.
Utöver de i den nya staten intagna avlöningsförmåner hade samtliga lotskaptener
ävensom lotslöjtnanten å Gottland för sin befattning med kustsignalväsendet
tillerkänts ett särskilt arvode av 300 kronor att utgå från femte huvudtitelns
anslag. De av statsmedel till lotsbefälet utgående fasta avlöningsförmåner utgjorde
för lotskaptener högst respektive 6,800 kronor och 6,400 kronor, varjämte
lotslöjtnanten a Gottland komme till en inkomst av 4,700 kronor, under det övriga
lotslöjtnanter stannade vid 4,400 kronor högst. Lotsstyrelsen ansåg därför,
att den lönereglering för lotsbefälet, som år 1904 ägde rum, varit av den genomgripande
beskaffenhet att för det dåvarande eu ny reglering ej kunde vara erforderlig.

I detta sammanhang ansag. lotsstyrelsen jämväl böra erinras om, att genom

wi ingången av år 1908 tillämpade nya resereglementet dagtraktamentena
tor lotsbefälet blivit höjda för lotskapten från 6 till 8 kronor, för lotslöjtnant
Lan 4,5 0 kronor till 8 kronor och att lotsbefälet häri erhållit en av petitionärerna
icke omnämnd men ingalunda obetydlig förmån särskilt med hänsyn därtill, att
cket viktig och omfattande del av lotskaptenernas och, fast i mindre mån,
lotslöjtnanternas tjänstgöring verkställdes under tjänsteresor med lotsverkets
ångfartyg.

I semesterfrågan anförde lotsstyrelsen, att vad anginge den av lotsbefälet
framställda begäran om semester för lotskaptener och lotslöjtnanter styrelsen ej
heller här kunde dela de i petitionärernas motivering framförda åsikter. De
centrala ämbetsverkens tjänstemän, som hade sina göromål helt förlagda till
tjänsterummet, dar en var utan biträde svarade för sin tjänst, hade givetvis ett
helt annat behov av semesterledighet än lotsbefälet, som med sin växlande tjänster’jd''1
by, ^ exPe,litionslokalen och ute i distriktet förde en helt annan tillvaro.
Härtill komme vidare, att lotsbefälets tjänstgöring just blivit organiserad så, att
lotskapten och lotslöjtnant skulle supplera varandra, i det att lotslöjtnanten numera
voie nelt ställd till lotskaptenens förfogande såsom hans biträde i tjänsten
och eventuella ställföreträdare.

I pensionsfrågan yttrade lotsstyrelsen, att styrelsen, som icke kände, när
.Ivungl. Maj.t kunde finna tidpunkten lämplig för genomförandet av eu tidsenlig
reform med hänsyn till pensioneringen för delägarne i flottans pensionskassa,
vilken, om pensionerna skulle ökas, näppeligen kunde komma till stånd med
mindre ° än att pensionsavgifterna avsevärt ökades, samt ansåge sig kunna förutsafta
såsom angjort, att fragan om lotsbefälets pensioner ej mindre än pensioneina
för lotsst^relsens ämbets- och tjänstemän därvid komme att undergå vederbörlig
revidering, funne sig därvid böra hemställa, att petitionärernas hemställan
i detta hänseende ej häller matte för det dåvarande föranleda någon särskild
åtgärd.

. Vid föredragning don 8 maj 1908 av detta ärende fann Kung!.
Maj:t lotsbefälets berörda underdåniga framställning om löneförbättring
m. m. icke till någon Ivungl. Maj:ts vidare åtgärd föranleda.

Emellertid anliöllo lotslöjtnanterna i en till lotsstyrelsen i februari
1,111 ingiven skrivelse, att lotsstyrelsen matte till prövning återupp -

Kunyl. Maj.ts Nåd. Proposition Nr 228.

taga frågan om behovet av en genomgripande lönereglering för lotsbefälet
-— åtminstone för lotslöjtnanterna — och avgiva underdånigt
förslag därom i samband med förslaget om lönereglering för lots- och
fyrpersonalen. Såsom motiv för denna begäran framhöllos följande
synpunkter.

Att, såsom lotsstyrelsen i sin underdåniga skrivelse den 20 mars 1908
gjort, lägga slutlönen till grund för angivande av lotsbefälets inkomster syntes
ägnat att giva ett alldeles felaktigt begrepp om den verkliga situationen, om
icke samtidigt levnadsåldern vid slutlönens erhållande toges med i beräkningen.

Vid undersökning av lotsbefälets ställning härutinnan funne man, att en
av lotskaptenerna skulle tjänstgöra utöver pensionsåldern för att kunna komma
i åtnjutande av tredje ålderstillägget. Av lotslöjtnanterna kunde den i förevarande
hänseende gynsammast situerade erhålla slutlönen vid 42, medan de två
sämst ställda kunde få den först vid respektive 55 och 54 års ålder.

Uträknade man åter det dåvarande lotsbefälets genomsnittsålder vid utnämningen,
så komme man för lotslöjtnant till ett resultat av 33 1/2 (lotslöjtnant
Thorslund icke medräknad) och en beräkning av genomsnittsåldern vid erhållande
av slutlönen resulterade i 49 år.

Det enda riktiga vid bedömandet av lotsbefälets inkomster vore att räkna
med genomsnittsåldern vid utnämningen och lönen under de första fem åren,
under vilken tid dryga retroaktiva gratialavgifter till flottans pensionskassa skulle
betalas.

Det visade sig då, att med rådande levnadskostnader en lotslöjtnant vid
33 V, ä 39 års ålder med familj omöjligen kunde på sin begynnelselön eller till
och med under följande femårsperioden på en med blott 500 kronor förhöjd inkomst
föra ett — om än aldrig så enkelt — för hans samhällsställning dock
passande liv utan mycket stora umbäranden eller extra inkomster eller skuldsättning.
Det syntes kunna beräknas, att pensionsavgifter och skatter gjorde en
avbränning av i genomsnitt 500 kronor årligen — de retroaktiva gratialavgifterna
oberäknade — och att till hyra och allt övrigt återstode högst 2,400 kronor.

En snar och effektiv lönereglering för lotslöjtnanterna vore därför en trängande
nödvändighet.

I fråga om den avlöning, som borde fastställas, hemställde lotslöjtnanterna,
att begynnelselönen för lotslöjtnant måtte sättas lika med den för första gradens
tjänstemän vid lotsstyrelsen, vilken lön de ansåge såsom minimum av de
för familjeförsörjare i en lotslöjtnants samhällsställning erforderliga existensmedel.

I sin förut omförmälda skrivelse till Kungl. Maj:t den 12 oktober Lotsstyreiaens
1912 har lotsstyrelsen framlagt följande förslag till stat för befälet vid förslag.
lotsverket, beräknat för år 1913:

Bihang till senare riksdagens protokoll 1914. 1 samt. 153 käft. (Nr 228.) 8

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 228.

	Lön.	Tj änsfc-görings-pen-ningar.	Inkvar- terings- ersätt- ning.	Summa.
1 lotskapten (Stockholm).........	3,000	2,000	500	5,500
2 d:o (Malmö och Göte-borg)..................	6,000	4,000	1,000	11,000
1 d:o (Luleå)...............	3,000	2,000	400	5,400
2 d:o (Gävle och Kal-mar) ..................	6,000	4,000	800	10,800
1 lotslöjtnant (Stockholm).....	2,000	1,400	400	3,800
3 d:o (Stockholm, Malmö och Gö-teborg) ...........	6,000	4,200	1,200	11,400
1 d:o (Luleå) ............	2,000	1,400	300	3,700
2 d:o (Gävle och Kal-mar) ...............	4,000	2,800	600	7,400
Ålderstillägg ........................	—	—	—	10,000
Vikariatsersättning, förslagsvis	—	-	—	2,000
Summa kronor	— \|	—	—	71,000

Efter 5 år kan lönen hö-l
jas med 500 kronor,I
efter 10 år med ytter-''
ligare 500 kronor och;
efter 15 år med än!
ytterligare 500 kronor.

Ann. 1. Ovanstående medel må, i den mån så befinnes erforderligt, av lotsstyrelsen
disponeras till avlöning åt de å gammal stat kvarstående personer av befälet vid lotsverket.
i i i. Ä „ lotslöjtnantema placeras en i varje lotsdistrikt samt en för tjänstgöring i

lotsstyrelsen och för tillfällig tjänstgöring i lotsdistrikten.

Anm. 3. Tredje ålderstillägget av 500 kronor till överlotsen av l:a grad F. A. Thorslotsdistriktet
åS°m arVode ocl1 så län&e Thorslund förestår lotslöjtnantsbefattningen i Övre norra

Enligt detta förslag skulle alltså lotskapten erhålla lön å 3,000 kronor
och tjanstgonngspenningar å 2,000 kronor eller tillhopa 5,000 kronor samt lotslojtnant
lön å 2,000 kronor och tjänstgöringspenningar å 1,400 kronor eller tillhopa.
o,400 kronor. I dessa avseenden föreslår således lotsstyrelsen enahanda
avlöning för befattningshavarne i de skilda distrikten. Däremot har inkvarteringsersättningen
satts till 500 kronor för var och en av lotskaptenerna i Stockholm,
Malmö och Göteborg, till 400 kronor för en var av lotskaptenerna i Luleå
Gävle och Kalmar samt lotslöjtnantema i Stockholm, Malmö och Göteborg
ävensom till 300 kronor för var och en av lotslöjtnantema i Luleå, Gävle och
Kalmar. Alderstilläggen hava bibehållits vid nuvarande antal och storlek, vadan
till saval lotskaptener som lotslöjtnanter skulle utgå tre ålderstillägg. vartdera å
500 kronor efter 5, 10 och 15 års tjänst.

en jämförelse med nu gällande stat framgår, att enligt lotsstyrelsens
förslag avlöningen för de bäst avlönade lotskaptenerna skulle höjas med 500
kronor eller från 5,000 till 5,500 kronor och för övriga lotskaptener med 800

Kunf/l. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 228.

kronor eller från 4,600 kronor till 5,400 kronor, samt att avlöningen till lotslöjtnanterna,
som nu, utom ålderstillägg, för alla utgår med 2,900 kronor skulle
höjas med 900 kronor för lotslöjtnanterna i Stockholm, Malmö och Göteborg
samt med 800 kronor för övriga.

Efter den av lotsstyrelsen föreslagna löneregleringens genomförande skulle
den särskilda ersättningen å sammanlagt 500 kronor till lotslöjtnanterna i
Stockholm, Malmö och Göteborg såsom föreståndare för issignaltjänsten icke vidare
utgå,

Ovan omnämnda ersättning av 300 kronor till lotskapten och 150 kronor
till lotslöjtnant för bestyr med kustsignalväsendet skulle emellertid ej
beröras genom den av lotsstyrelsen ifrågasatta löneregleringen. Lotsstyrelsen
bär dock ansett, att densamma kunde indragas, om så befunnes önskligt.

Beträffande lotskaptenernas och lotslöjtnanternas inkomster av traktamentsersättning
vid tjänsteresor har, enligt vad lotsstyrelsen upplyst, hänsyn härtill
tagits vid uppgörandet av lotsstyrelsens förslag.

Skillnaden mellan lägsta och högsta avlöning för lotskaptener, oberäknat
ålderstillägg, utgör enligt lotsstyrelsens förslag endast 100 kronor mot 400 kronor
enligt nuvarande stat; och avsikten härmed har av lotsstyrelsen angivits vara
att i möjligaste mån söka förhindra, att lotskapten lockades av bättre avlönings
förmåner inom ett annat distrikt att söka transport från sin innehavande befattning.
Det skulle för tjänsten vara mest gagneligt, att en lotskapten, som blivit
förtrogen med förhållandena och personalen inom ett distrikt, för sin tjänstetid
kvarstannade inom detta distrikt.

I lotsstyrelsens förslag finnes upptaget anslag för beredande av en månads
semester årligen åt lotskaptener och lotslöjtnanter samt kostnadsfri ledighet
under viss tid vid kroppskada eller sjukdom, ådragen under tjänstutövning.
Lotsstyrelsen har i sammanhang härmed erinrat, att, jämlikt kungl. brev den
15 februari 1881, styrelsen ägde rätt medgiva, att tjänstgöringspenningarna finge
vid ledighet bibehållas av befäl under högst en och en halv månad årligen under
villkor likväl, att kronan icke tillskyndades någon utgift för tjänstens uppehållande
under tiden. Styrelsen har också funnit det överensstämma med billighet,
att lotsbefälet i likhet med andra statstjänare tillerkändes semester och
kostnadsfri ledighet.

Beträffande lotslöjtnanterna har av lotsstyrelsen föreslagits, att lotslöjtnantsbefattningen
å Gottland skulle indragas, men antalet sådana befattningar
ändock bibehållas vid det nuvarande. Enligt lotsstyrelsens mening skulle
lotskaptenen i Stockholm med nuvarande bekväma förbindelser med Gottland
kunna sköta därvarande göromål utan biträde av lotslöjtnant i Visby. Den
lotslöjtnant, som nu vore stationerad å Gottland, skulle med stationsort i
Stockholm dels tjänstgöra inom lotsstyrelsen dels ock vid semester eller
tjänstledighet för annan lotslöjtnant kunna förordnas att bestrida dennes befattning.

I sammanhang härmed torde böra nämnas, att till sjöförsvarsdepartementet
inkommit framställningar dels från lots-, fyr- och livräddningspersonalen å Gottland
om bibehållande av lotslöjtnantsbefattningen därstädes med hänsyn till
nödvändigheten, att ett lotsbefäl funnes stationerat inom länet, dit underlydande
kunde vända sig för erhållande av råd och upplysningar i fall, som krävde skynd -

Kungl. Maj:ts Nådiga Proposition Nr 228.

sam behandling, dels och från åtskilliga hamndirektioner å Gottland, som anså°e
indragningen av lotslöjtnantsbefattningen å Gottland vara av stor och vittgående
betydelse för de gottländska hamnarna, och därför anhållit, att, innan frågan om befattningens
indragning avgjordes, bliva satta i tillfälle att avgiva underdånigt yttrande
i ärendet. *

. T Enligt lotsstyrelsens förslag skulle slutligen det för lotslöjtnantsbefattningen
1 Luleå upptagna tredje ålderstillägget av 500 kronor utgå till överlotsen av första
graden J. A. Thorslund såsom arvode och så länge Thorslund förestode lotslojtnantsbefattmngen
i övre norra lotsdistriktet.

. Om u^mnc^e Thorslund har inhämtats följande Thorslund är född den 20
juni 1853. Efter att hava tjänstgjort vid flottan under 12 år konstituerades han
den 16 maj 1881 till överlots av första graden inom Luleå lotsfördelning och
förordnades, ^ såsom förut nämnts, den 30 september 1904 att från och med ingången
av ar 1905 tillsvidare förestå lotslöjtnantsbefattningen i övre norra lotsdistriktet
mot åtnjutande av, förutom egna avlöningsförmåner å 3,500 kronor,
skillnaden mellan dessa och de förmåner, som skulle tillkommit honom, om han
lånt lotslöjtnant, ävensom ett tredje ålderstillägg av 500 kronor såsom arvode.
Eå grund harav skulle Thorslund från lotsverket uppbära lön 1,200 kronor
tjanstgoringspenningar 1,300 kronor, 2 ålderstillägg ä 500 kronor samt ett tredje
ålders till agg ä 500 kronor och dessutom 400 kronor, de båda sistnämnda beloppen
såsom arvode, eller ett sammanlagt belopp av 4,400 kronor. Thorslund
erhöll den 2 december 1904 namn, heder och värdighet av lotslöjtnant. Då
Ihorslund på senare tid på grund av sjuklighet icke kunde fullt sköta de med
tjänsten förenade göromål,_ gjordes av lotsstyrelsen uti underdånig skrivelse den
23 januari 1912 framställning, att Thorslund måtte förflyttas på indragningsstat
me!l Eungl. Maj:ts beslut den 9 februari 1912 blev denna framställning

ej bifallen Sedermera har Kungl. Maj:t, på framställningar av lotsstyrelsen
beviljat Thorslund för sjukdom tjänstledighet från och med den 1 maj 1912
under ett år i sänder med bibehållande av sina avlöningsförmåner utom tjänstgonngspennmgar.
J

Lönereglering
sk ommissionen.

I sitt betänkande i ämnet bar löneregleringskommissionen anfört:

Vid övervägande av lotsstyrelsens förslag till lönereglering för lotsbefälet
och med anledning av den ifrågasatta indragningen av lotslöjtnantsbefattningen å
fvottland både fråga inom kommissionen uppstått, huruvida icke i samband därmed
en reducering av de nuvarande lotsdistrikten från sex till fem kunde ske Kommissionen
hade tänkt sig, att östra distriktet skulle uppdelas på södra och mellersta
distrikten sålunda, att till mellersta distriktet komme att hänföras farvattnet
t. ex till trakten vid Västervik och till södra distriktet lades återstoden av
ostia distriktet. Den lotslöjtnant med station i Stockholm, som vore avsedd
att ersatta lotslojtnanten å Gottland, kunde då komma till användning i det utvidgade
mellersta distriktet och stationeras i Västervik eller annan plats inom distriktet
Sedan kommissionen emellertid inhämtat, att anordningen icke skulle
vara till gagn för sjöfarten och att någon besparing härav icke vore att förvänta
hade kommissionen latit planen förfalla.

* f™ga om lotslöjtnantsbefattningen å Gottland har kommissionen med hänsyn
därtill, a.tt enligt vad lotsstyrelsen vitsordat lotskaptenen i Stockholm med
nuvarande bekväma förbindelser med Gottland kunde sköta därvarande göromål

Kringl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 228. 61

utan biträde av lotslöjtnant i Visby, ansett sig böra tillstyrka, att ifrågavarande
befattning måtte indragas. Inrättandet i stället av en lotslöjtnantsbefattning,
vilkens inneliavare skulle vara stationerad i Stockholm med tjänstgöring i lotsstyrelsen
och för tillfällig tjänstgöring i distrikten, sammanhängde, yttrar kommissionen
vidare, med styrelsens förslag att bereda semester åt lotskaptener och
lotslöjtnanter och av behovet att hava vikarie att tillgå vid beviljandet av tjänstledighet
åt lotskaptener och lotslöjtnanter. Lotsstyrelsen hade, såsom förut
nämnts, tidigare motsatt sig befälets fordran på semester men i förenämnda förslag
ändrat mening och förklarat sig anse, det billigheten fordrade, att rätt till
semester och annan kostnadsfri ledighet tillerkändes lotsbefälet i likhet med
andra statstjänare. Visserligen vore befälet i lotsdistrikten, säger kommissionen,
i icke obetydlig grad sysselsatt med skriv- och räkenskapsgöromål å distriktens
expeditioner och med hänsyn därtill skulle ju kunna anses för detta befäl föreligga
behov av semesterledighet. Men då de skäl, som av lotsstyrelsen i dess
ovan omförmälda underdåniga skrivelse den 20 mars 1908 anförts mot bifall till
befälets då förevarande framställning om semesterförmån, enligt kommissionens
mening måste anses fortfarande äga giltighet samt därtill kornme, att andra befattningshavare
med ungefär likartad tjänstgöring, exempelvis tjänstemännen i
väg- och vattenbyggnadsdistrikten, jägmästare m. fl., ansetts icke böra erhålla
semester, hade kommissionen funnit sig förhindrad tillstyrka, att sådan förmån
bereddes befälet i lotsdistrikten; varvid kommissionen likväl ansett, att ledighet
på sätt nu ägde rum måtte, i den mån så kunde ske utan kostnad för statsverket
och utan olägenhet för tjänsten, kunna envar av befälet beviljas under högst en
och en halv månad årligen med bibehållande av fulla avlöningsförmåner. Under
sådan ledighet för lotskapten skulle alltså lotslöjtnanten i distriktet jämte egen
befattning uppehålla jämväl lotskaptenens åligganden; och under lotslöjtnants
ledighet finge lotskaptenen reda sig utan biträde av lotslöjtnant. _ På sådant satt
vore den ledighet nu ordnad, som ansetts böra tillkomma befälet i lotsdistrikten;
och någon olägenhet för tjänsten av eu sådan anordning syntes icke hava försports.
Om semesterfrågan löstes på nu föreslaget sätt, förefunnes^ enligt kommissionens
mening icke något behov av en särskild lotslöjtnant såsom vikarie
för lotsbefälet i distrikten. Vid sådant förhållande och då behovet av en lotslöjtnant
såsom biträde hos lotsstyrelsen icke blivit adagalagt, hade kommissionen
ansett sig icke kunna förorda lotsstyrelsens förslag i nu ifrågavarande del.

Om semesterfrågan avgjordes på sätt kommissionen föreslagit, erfordrades
icke något anslag till vikariatsersättning; och skulle alltså det av lotsstyrelsen i
sådant avseende föreslagna anslaget å 2,000 kronor kunna ur staten uteslutas.

Beträffande lotsbefälets avlöning hade kommissionen, som ansett att det i
fråga om detta befäl huvudsakligen vore pensionsbestämmelserna, som behövde
revideras, funnit någon mera avsevärd löneförbättring för lotskaptenerna för närvarande
ej vara av förhållandena påkallad, varemot någon löneförbättring för lotslöjtnanterna
syntes skäligen böra beredas. Ilen olikhet, i avlöningshänseende,
som nu voro rådande mellan lotskaptener i olika distrikt, borde likväl enligt
kommissionens mening icke bibehållas utan en utjämning häx* ske. Tillika har
kommissionen ansett att den nu utgående särskilda ersättningen till lotslöjtnanterna
i Stockholm, Malmö och Göteborg för issignaleringstjänsten borde upphöra;
varemot kommissionen för sin del icke funnit något att erinra mot att den särskilda
ersättningen, som från anslag under marinförvaltningens disposition utginge
till lotskaptener och lotslöjtnanter för bestyr med kustsignalvasendet, fort -

Kung!. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 228.

farande finge av befälet åtnjutas. Med beaktande härav hade kommissionen
ansett, att avlöningen till lotskaptener och lotslöjtnanter kunde utgå med de belopp^
som lotsstyrelsen i sitt förslag upptagit under rubrikerna lön och tjänstgöringspenningar,
men att den av lotsstyrelsen föreslagna inkvarteringsersättning icke
borde tillkomma ifrågavarande befattningshavare. Lotskaptenens avlöning skulle
sålunda upptagas till lön 3,000 kronor och tjänstgöringspenningar 2,000 kronor —•
5,000 kronor samt lotslöjtnanternas avlöning till lön 2,000 kronor och tjänstgöringspenningar
1,400 kronor = 3,400 kronor, vartill skulle komma för alla befattningshavare
3 ålderstillägg ä 500 kronor att utgå efter 5, 10 och 15 års tjänstgöring.
Därjämte syntes, i likhet med vad som ägde rum vid tullverkets lokalförvaltning,
ortstillägg böra utgå till befattningshavare med station och bostad i Stockholm,
och hade detta av kommissionen uppförts med 400 kronor för lotskapten och 250
kronor för lotslöjtnant.

Därest kommissionens förslag godkändes, skulle såsom kommissionen framhållit
_ de lägst avlönade lotskaptenerna, som nu utom ersättning för bestyret vid
kustsignalväsendet uppbure en begynnelseavlöning av 4,600 kronor, få sin avlöning
förbättrad med 400 kronor, varemot de lotskaptener, som nu vore högst avlönade
och åtnjöte eu begynnelseavlöning av 5,000 kronor jämte ersättning för bestyret
vid kustsignalväsendet, skulle bibehållas vid oförändrade avlöningsförmåner med
undantag för lotskaptenen i Stockholm, vilken i ortstillägget skulle erhålla eu
ökad förmån. Dör samtliga lotslöjtnanterna, vilka nu, om ersättningarna för kustsignalväsendet
och issignaleringen medräknades, åtnjöte en begynnelseavlöning i
Stockholm och Malmö av 3,250 kronor, i Visby av 3,200 kronor, i Göteborg av
3,150 kronor och a övriga platser av 3,050 kronor, skulle kommissionens förslag
innebära en förbättring i lönevillkoren.

Under förutsättning att — såsom kommissionen i en senare del av sitt betänkande
föreslagit — lotsverkets personal komme att i fråga om pensioneringen
bliva underkastad bestämmelserna i lagen den 11 oktober 1907 angående civila
tjänstinnehavares rätt till pension, hade kommissionen med hänsyn till stadgandet
i nämnda lag därom, att såvitt icke särskilt pensionsunderlag tjlivit i lönestat
fastställt, pensionsunderlaget skulle motsvara hela lönen, tagit i övervägande, huruvida
i staten för befälet inom lotsdistrikten borde upptagas särskilda pensionsunderlag.
En sådan anordning hade emellertid kommissionen funnit icke vara i
detta fall erforderlig, enär med tillämpning av nyss omförmälda allmänna stadgande
i nämnda lag pensionsunderlagen för befälet syntes bliva lämpligt avpassade.
Vid bifall härtill skulle pensionerna bliva för lotskapten högst 4,500 kronor och
för lotslöjtnant högst 3,500 kronor mot resp. 3,500 kronor och 1,700 kronor enligt
nu gällande bestämmelser.

Det nuvarande låga pensionsbeloppet för lotslöjtnant utgjorde, anför kommissionen,
en kvarleva från den tid, då lotslöjtnant under benämning av överlots
av första graden tjänstgjorde såsom förman vid distriktets station och sålunda
var att betrakta såsom tillhörande underbefäl. Sedan numera befattningen ändrats
så, att dess innehavare blivit lotskaptenens närmaste man av befäls grad, syntes
pensionen också böra bestämmas med hänsyn därtill. På grund härav och då
väl i allmänhet eu lotslöjtnant nådde befattning av lotskapten före inträdandet i
pensionsålden samt några större kostnader för staten sålunda ej kunde väntas
uppstå för pensionering av lotslöjtnanter, hade kommissionen för sin del icke
funnit något att erinra mot det pensionsunderlag för lotslöjtnant, vartill den i
staten upptagna lönen jämte ålderstillägg skulle föranleda.

Kungl. Maj.ts Nåd. Proposition Nr 228.

Beträffande ovan omnämnda lotslöjtnanten Thorslund både kommissionen
ansett, att, då han syntes hava varit redan vid 1904 års lönereglering berättigad
att, om lian så önskat, förflyttas på övergångsstat med bibehållande av sm dåvarande
avlöning 3,500 kronor och då förhoppning icke funnes, att han, som under
år 1913 uppnådde en levnadsålder av 60 år, skulle kunna återinträda i tjänstgöring,
Thorslund borde förflyttas på indragningsstat med rätt för honom att, intill
dess han fått sig tillagda fulla pensionsförmåner, utnjuta för år räknat 3,500
kronor; och har kommissionen i sammanhang med frågan om personalens pensionering
gjort framställning om beredande av medel jämväl till avlöning å indragningsstat
för bemälde Thorslund. .

Vid sådant förhållande skulle enligt kommissionens beräkning anslaget till
ålderstillägg, som av lotsstyrelsen beräknats till 10,000 kronor och vari inginge
ålderstillägg till Thorslund med 1,500 kronor, kunna minskas med detta sistnämnda
belopp och sålunda kunna upptagas till förslagsvis 8,500 kronor.

Vid bifall till kommissionens förslag om indragning av lotslöj tnantsbefattningen
å Gottland och då det syntes ovisst, huruvida genom förflyttning lotslöjtnantsbefattniugarna
kunde redan med den nya statens ikraftträdande minskas
till sex, syntes — förutom sex lotslöjtnantsbefattningar a den nya staten — lotslöj
tnansbefattningen i Yisby böra å övergångsstat uppföras med den avlöning,
vartill lotslöjtnant enligt nu gällande stat vore berättigad eller 2,900 kronor med
rätt till tre ålderstillägg, vartdera å 500 kronor efter 5, 10 och 15 års tjänströring.

Med anledning av en till kommissionen inkommen framställning från lotskaptenen
i Kalmar rörande avlöningen m. m. för de å lotskaptensexpeditionerna
anställda skrivbiträdena, har kommissionen framhållit, att inga särskilda arvoden
till skrivbiträden funnes anvisade i nu gällande stat för lotsbefälet, men att på
framställning av vederbörande lotskapten lotsstyrelsen i varje särskilt fall till
skrivbiträde å lotskaptensexpedition anvisat den ersättning, som ansetts vara
erforderlig. Sålunda anvisad ersättning hade hittills utgått från de till kontorshyror
och expenser inom lotsdistrikten anslagna medel, i staten upptagna under
rubriken »diverse anslag». Då nagra klagomal mot denna anordning icke försports,
hade kommissionen icke funnit anledning föreslå någon ändring i berörda
förhållande. Ifrågavarande kostnad till skrivbiträden jämte dylik kostnad for
vaktbetjäning å dessa expeditioner syntes emellertid kommissionen böra utbrytas
ur anslaget till kontorshyror och expenser inom lotsdistrikten och i stallet uppföras
i nu förevarande stat i likhet med vad som i fråga om andra extra biträden
ägt rum å lotsverkets övriga avlöningsstater. Kostnaden för dessa biträden hade
under senare åren uppgått till 9,400 kronor; och har kommissionen alltså å
staten för befälet i lotsdistrikten uppfört detta belopp såsom ersättning till
skrivbiträden och vaktmästare å lotskaptensexpeditionerna. _ . .

Under åberopande av det anförda har kommissionen avgivit följande
förslag till avlöningsstat för befälet i lotsdistrikten;

Kungl. May.ts Nåd. Proposition N:r 228.

Reserva tioner.

Lotsstyi''elsen
27/io 1913.

	Lön.	Tjänst- görings- pennin- gar.	Hyres- bidrag.	Summa,
1 lotskapten ..................	3,000	2,000		5,000	Efter 5 år kan lönen
5 lotskaptener ...	15,000	10,000	_	25,000	höjaa med	500 kr.,
1 lotslöjtnant.......................	2,000	1,400	—	3,400	efter 10 ar med ytter-ligare 500 kr. och
5 lotslöjtnanter........................	10,000	7,000	__	17,000	efter 15 år	med än
Ortstillägg .....................					ytterligare	>00 kr.
—	—	—	650
Alderstillägg, förslagsvis ................	—	—	—	8,500
Ersättning till skrivbiträde och vakt-
mästare å lotskaptensexpeditionerna	—	—	—	9,400
					Efter 5 år kan lönen
På övergångsstat:					höjas med 500 kr., efter 10 årmedytter-
1 lotslöjtnant (Visby).....................	1,500	1,000	400	2,900	ligare 500	kr. och
Summa kronor	—	-	—	71,850	etter 15 ar med än ytterligare 500 kr.

Anm 1. Till lotskapten och lotslöjtnant med station och hostad i Stockholm utgår ortstillägg
med 400 kronor till lotskapten och 250 kronor till lotslöjtnant.

Anm. 2. Lotslöjtnantsbefattningen i Yisby indrages vid nuvarande innehavarens avgång.

Av två bland kommissionens ledamöter Martin och Nilsson hava
erinringar framställts i fråga om den till lotsbefälet utgående traktamentsersättning
vid tjänsteresor med lotsverkets ångfartyg; och har
i detta avseende anförts följande.

Enligt § 79 i gällande reglemente för lotsverket ägde lotsbefälet vid tjänsteresor
åtnjuta dagtraktamente och resekostnadsersättning enligt gällande resereglemente
och de föreskrifter, som kunde varda särskilt meddelade. § 1 i
gällande resereglemente föreskreve, att för extra förrättning skulle åtnjutas resekostnads-
och traktamentsersättning. Emellertid åtnjöte lotsbefälet ersättning
enligt resereglementet jämväl vid de tjänsteresor, som företoges med lotsverkets
ångfartyg. Men det kunde icke vara riktigt att anse dessa resor som extra förrättning,
utan syntes desamma böra hänföras till ordinarie tjänstgöring. Särskilda
föreskrifter angående rätt till spisning ombord mot särskild taxa funnes,
vilket vore ett ytterligare skäl, som talade för en ändring av nu gällande bestämmelser
i berörda avseende. Den merkostnad, som förorsakades befälet vid
dylika tjänsteresor, borde därför ersättas enligt andra grunder och enligt särskilda
föreskrifter.

Tillika hava dessa reservanter inom kommissionen ansett, att i staten för
befälet vid lotsverket borde fastställas särskilda pensionsunderlag till belopp av
3,700 kronor för lotskapten och 2,700 kronor för lotslöjtnant.

I sitt underdåniga utlåtande den 27 oktober 1913 har lotsstyrelsen i
fråga om kommissionens förslag rörande lotsbefälet anfört huvudsakligen:

Om någon inkvarteringsersättning av särskilda skäl icke ansåges böra förekomma
för lotskaptener och lotslöjtnanter, syntes det styrelsen, att lönen för
dessa befattningshavare borde höjas med belopp, motsvarande den för var och

Kung!. Maj:ts Nåd. Proposition N:r 2,28. 05

en av dem föreslagna inkvarteringsersättning, i sammanhang varmed ortstilläggen
för lotskaptenen och lotslöjtnanten i Stockholm borde bortfalla och i staten
upptagas särskilda pensionsunderlag för lotskaptener och lotslöjtnanter med de
belopp, som i sådant avseende av kommissionen funnits lämpligt avpassade.

Beträffande kommissionens förslag i fråga om kostnadsfri ledighet för befälet
ville lotsstyrelsen framhålla, att den av kommissionen i sådant avseende
föreslagna anordning syntes förutsätta överenskommelse mellan vederbörande
befattningshavare. Härigenom komme ledigheten och tjänstgöringens ordnande
att bliva beroende av enskild överenskommelse, vilket syntes böra undvikas.

Det ville därjämte synas lotsstyrelsen, som om kommissionen vid behandlingen
av frågan om semester för lotskaptener och lotslöjtnanter icke tillräckligt beaktat,
att de med lotskaptenstjänsten förenade göromål i avsevärd man kunde påkalla
lotskaptenens närvaro å annan ort inom distriktet än den, där han vore stationerad,
samt att under dessa lotskaptenens tjänsteresor lotslöjtnanten enligt
gällande tjänstgöringsreglemente skulle bestrida lotskaptenens tjänstegöromål a
stationsorten.

Då kommissionen ansett, att under ledighet för lotskapten, lotslöjtnant i
distriktet skulle jämte egen befattning uppehålla lotskaptenens åligganden och
att under lotslöjtnants ledighet lotskaptenen finge reda sig utan biträde av lotslöjtnant,
toge detta förslag enligt lotsstyrelsens förmenande icke hänsyn till, att
under sådan ledighet, när lotskapten eller lotskaptenen-lotslöjtnanten hade ujänstegöromål
utom stationsorten, ingen funnes, som uppehölle lotskaptenens tjänstegöromål
å stationsorten, samt att det här icke vore fråga om, att, såsom kommissionen
yttrat, lotskaptenen finge reda sig utan lotslöjtnant, utan. därom, att
lotsverket skulle få reda sig utan lotslöjtnant. Något bestämmande i förväg att
under viss tid lotskaptenen icke behövde begiva sig utom stationsorten kunde
icke ske; och den olägenhet för lotskaptenstjänstens uppehållande, som man velat
förekomma genom berörda föreskrift i tjanstgöringsreglementet, skulle när som
hälst med den av kommissionen förordade anordning kunna vara för handen.

Därest, såsom lotsstyrelsen ansåge billigt, lotskapten och lotslöjtnant skulle
erhålla rätt till semester och i vissa fall kostnadsfri ledighet, förefunnes emellertid
ett verkligt behov av en särskild lotslöjtnant att biträda som vikarie i distrikten
samt av särskilda medel till bestridande av ersättning åt vikarie för
lotsbefäl under semester m. m. Något behov av en lotslöjtnant såsom biträde
hos lotsstyrelsen förefunnes icke; och lotsstyrelsen hade icke heller avsett detta
utan haft i sikte behovet därav, att lotslöjtnant finge tjänstgöra i lotsstyrelsen,
varigenom han skulle bliva i tillfälle inhämta erfarenhet, som kunde vara till
gagn för tjänstgöringen å lotskaptensexpeditionén.

Slutligen har lotsstyrelsen meddelat, att^ enligt förslagsvis uppgjord beräkning
ålderstilläggen till lotsbefälet för år 1915 skulle uppgå till ett sammanlagt
belopp av 11,000 kronor.

1 sitt underdåniga utlåtande i ärendet har statskontoret, med erinran statskontoret.
att det beträffande befälet vid lotsverket huvudsakligen vore tre frågor,
om vilka meningarna vore delade, nämligen frågorna rörande avlöningsbeloppen,
traktamentsersättningen under tjänsteresor ombord a chefsångfartyg
samt rätt till semester, vidare anfört följande.

Beträffande avlöningen vore statskontoret, som i likhet med kommissionen
ansåge den av lotsstyrelsen för allt befälet föreslagna förmånen av inkvarterings Bihang

till senare riksdagens protokoll 1914- 1 samt. 153 käft. (kr 2:28) 9

Departementschefen.

66 Kung!. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 228.

ersättning höra undvikas, av den mening, att kommissionens förslag rörande befälet
kunde, särskilt därest, såsom förslaget innebure, ingen ändring i den nu
utgående traktamentsersättningen vid tjänsteresor ombord å cliefsångare vidtoges
och således befälet fortfarande häri skulle äga en säkerligen icke obetydlig inkomst,
anses innefatta en skälig avlöning.

Jämväl i semesterfrågan vore statskontoret av kommissionens mening, att
förmån av semester icke kunde för befälet i lotsdistrikten anses av behovet påkallad,
men att, om såsom hittills någon kostnadsfri ledighet kunde beredas utan
att utgift därigenom drabbade statsverket, någon erinran mot en sådan anordning
icke syntes kunna göras.

För semesterfrågans skull kunde därför enligt statskontorets uppfattning
icke erfordras att utöver eu lotslöjtnantsbefattning i vart distrikt upprätta vtterligare
en dylik befattning. Emellertid villo statskontoret framhålla, att Gottland
med hänsyn till sitt avskilda läge ansetts böra intaga en alldeles särskild ställning
och i administrativt avseende bilda en särskild enhet, oaktat förhållandena
i övrigt icke skulle därtill giva anledning. Med hänsyn till den eventualiteten
att Gottland av en eller annan anledning kunde bliva fullt avstängt från kommunikation
med fastlandet, syntes det kunna ifrågasättas, huruvida det vore klokt
att indraga den nu å Gottland placerade lotslöjtnantsbefattningen. Statskontoret
hade dock endast velat framhålla de synpunkter, som kunde anses tala för bibehållande
av nuvarande lotsbefälet på Gottland, och ville för sin del icke påyrka
någon ändring i vad kommissionen i detta avseende föreslagit.

Med avseende å den av kommissionen berörda frågan om minskning
av antalet lotsdistrikt delar jag kommissionens uppfattning och anser,
att någon förändring i detta avseende icke för närvarande bör ifrågakomma.
Aven om en undersökning skulle mot förmodan giva vid
handen, att göromålens omfattning för lotsbefälet icke skulle lägga
hinder i vägen för en utvidgning av ett eller annat distrikt, så skulle
dock säkerligen de förstorade avstånden från distriktets huvudort, där chefsångaren
är förlagd, inom kort framkalla behov av snabbare — och därigenom
såväl i anskaffning som drift och underhåll kostsammare — ångare
för att tillgodose kravet på lotsbefälets skyndsamma inställelse vid
avlägset belägna delar av distriktet. Jag tror därför att, åtminstone
intill dess att nuvarande chefsångare av annan anledning behöva ersättas
med nya, det skulle vara ur ekonomisk synpunkt mindre lämpligt att
göra ändring i nuvarande distriktsindelning.

Beträffande semesterfrågan hyser jag samma mening, som uttalats
av kommissionen och statskontoret. För lotsbefälet i Norrland, där
till följd av isförhållanden arbetet för befälet måste anses under vintertiden
vara väsentligt mindre än eljest, lärer någon tids ledighet utan
svårighet kunna anordnas utan att vikarie behöver anställas; och även
för befälet i övriga distrikt synes, såsom hittills skett, någon ledighet
kunna beredas utan kostnad för statsverket. Med hänsyn till att arbetet
omväxlande utövas å lotskaptensexpeditionen och under ofta förekommande
tjänsteresor inom distriktet, kan befälet vid lotsverket ingalunda

Kuvfll. Maj:Nåd. Proposition Nr 228. fi?

anses hava samma behov av ledighet för rekreation som den tjänsteinnehavare,
vilken uteslutande är sysselsatt med kontorsgöromål. 1 a
grund härav synes annan kostnadsfri ledighet ej böra beredas befälet
än sådan, som kan anordnas utan anställande av vikarie. Att uteslutande
för semesterfrågans skull upprätta eu lotslöjtnantsbefattning synes mig
icke böra ifrågakomma. Då jag likväl vill förorda, att i den nya staten
upptagas sju lotslöjtnanter, har detta sin orsak däri, att jag delar statskontorets
betänkligheter mot indragning av det å Gottland nu stationerade
lotsbefälet. Visserligen kan det icke förnekas, att de alltmer förbättrade
kommunikationerna mellan nämnda ö och huvudstaden väsentligt
förminskat svårigheten för lotskaptenen i Stockholm att under
vanliga förhållanden utan biträde av en å Gottland stationerad lotslöjtnant
sköta på lotsbefälet ankommande göromål för Gottlands räkning.
Men oavsett den icke obetydliga ökning i göromål, som befattningens
indragning skulle medföra för lotskaptenen i distriktet, i det
att exempelvis lotslöjtnantens å Gottland tjänsteresor upptagit en tid
av i medeltal 90 dagar om året, får man, såsom statskontoret framhållit,
icke förbise, att omständigheterna kunna bliva sådana, att Gottland
till följd av sitt avskilda läge blir av eu eller annan anledning fullständigt
avstängt från all kommunikation med fastlandet så oförmodat,
att tillfälle icke gives att från fastlandet dit avsända lotsbefäl. Med
hänsyn härtill torde det få anses vara av synnerligen stor betydelse,
att lotsbefäl ständigt finnes stationerat på ön. På grund härav och
med erinran att såsom ovan nämnts protester mot den föreslagna, indragningen
av lotslöjtnantsbefattningen å Gottland framställts så\äl
från lotsverkets å ön stationerade personal som från åtskilliga hamnmyndigheter
å Gottland, vill jag förorda, att icke heller i nu ifrågavarande
avseende vidtages någon ändring av de bestående förhållandena.

I fråga om avlöningsbeloppen synes det mig som om, under förutsättning
att till befälet fortfarande må för alla tjänsteresor utgå traktamentsersättning
enligt nu gällande grunder, varom jag här nedan
kommer att vidare yttra mig, de av kommissionen föreslagna avlöningarna
skulle kunna i huvudsak anses utgöra skälig ersättning.
Emellertid kan jag icke undgå att finna, att kommissionen föreslagit
en väl stor avprutning å lotsstyrelsens förslag i fråga om avlöningen
åt lotskaptenerna i Stockholm, Malmö och Göteborg. I jämförelse
med lotsstyrelsens förslag utvisar kommissionens en nedsättning,
som för lotskaptenerna i Malmö och Göteborg skulle innebära ett kvarstående
vid nu gällande avlöningsförmåner och för lotskaptenen i Stockholm
icke medföra annan förhöjning än den, som för honom föreslaget
ortstillägg skulle utgöra.

För närvarande åtnjuta lotskaptenerna i Stockholm, Malmo och Göte -

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 238.

borg högre avlöning än övriga lotskaptener. Inom mellersta, södra och
västra distrikten pågår under hela året en ganska intensiv trafik, som
påkallar en oavlåtlig uppmärksamhet från vederbörande lotskaptens sida
därpå, att säkerhetsanstalterna även under de vida svårare förhållanden,
som råda under vintertiden, alltjämt äro i bästa ordning till befrämjande
av sjöfartens säkerhet. Lotskaptenen i mellersta distriktet har
sålunda den maktpåliggande befattningen att övervaka säkerhetsanstalterna
i och utanför den stora skärgård, genom vilken infarten till huvudstaden
sker. Och lotskaptenen i Malmö har det icke mindre krävande
uppdraget att tillse säkerhetsanstalterna i Öresund, där även under
vintern i allmänhet pågår eu stark trafik. Åven på lotskaptenen i Göteborg
måste ställas alldeles särskilda krav med hänsyn till den året om
pågående livliga sjötrafiken på Göteborg. Då dessa omständigheter, som
hittills föranlett något högre avlöning för ifrågavarande lotskaptener,
alltjämt föreligga och med den växande vintertrafiken inom nämnda
distrikt snarare kunna väntas tilltaga än avtaga i betydelse, synes det
mig, som om goda skäl skulle förefinnas att fortfarande sätta avlöningen
för dessa befattningar något högre än för motsvarande befattningar i
de övriga distrikten. På grund härav och då jag icke kan tillmäta det
av lotsstyrelsen anförda skälet för lika avlöning åt alla lotskaptener
någon avgörande betydelse, vill jag förorda, att begynnelseavlöningen för
ifrågavarande tre lotskaptenstjänster bestämmes till 5,300 kronor, vartill
för lotskaptenen i Stockholm skulle komma det föreslagna ortstillägget
med 400 kronor.

Beträffande avlöningens fördelning i lön och tjänstgöringspenningar
måste uppmärksammas, att, då nu utgående hyresbidrag har löns karaktär
och sålunda får tillgodonjutas även under sjukdom, lotskapten enligt
nu gällande stat åtnjuter i lön eller därmed jämställd förmån högre
belopp än det, vartill motsvarande del av avlöningen enligt kommissionens
förslag skulle uppgå. Då en försämring i nu berörda avseende
synes böra undvikas, anser jag mig böra föreslå, att lönen för lotskapten
bestämmes till 3,500 kronor, varvid tjänstgöringspenningarna komma
att utgöra för lotskaptenerna i Stockholm, Malmö och Göteborg 1,800
kronor och för övriga lotskaptener 1,500 kronor. Emellertid skulle
tjänstgöringspenningarna för lotslöjtnant enligt kommissionens förslag
utgöra 1,400 kronor och således komma att med endast 100 kronor
för år understiga vissa lotskapteners tjänstgöringspenningar. Med hänsyn
härtill och då jämväl för lotslöjtnant en fördelning av lön och
tjänstgöringspenningar, som bättre än den kommissionen föreslagit
tillgodoser själva lönen, torde vara att föredraga, vill jag förorda, att
lönen för lotslöjtnant bestämmes till 2,200 kronor och ''tjänstgöringspenningarna
till 1,200 kronor.

Om sålunda föreslagna begynnelselöner bestämmas för lotskapten
och lotslöjtnant, komma efter intjänande av samtliga ålderstilläggen
slutlönerna att uppgå till 5,000 kronor för lotskapten och 3,700 kronor
för lotslöjtnant. Då emellertid dessa belopp synas mig val höga såsom
pensionsunderlag, anser jag, som i likhet med kommissionen finner
pensionsunderlagen icke böra överstiga för lotskapten 4.500 kronor och
för lotslöjtnant 3,500 kronor, att stadgande bör i staten intagas därom,
att såsom pensionsunderlag skall gälla det belopp, vartill lönen uppgår
efter avdrag av 500 kronor för lotskapten och 200 kronor för lotslöjtnant.

Beträffande traktamentsersättning under resor skulle det visserligen
kunna ifrågasättas, att lotsbefälet vid tjänsteresor ombord a chefsangare,
varvid de givetvis kunna ordna det billigare för sig än vid andra resor,
borde erhålla traktamentsersättning efter annan grund än den i allmänna
resereglementet tillämpade; men då det med hänsyn till betydelsen av
befälets tjänsteresor inom distriktet måste anses vara av vikt, att befälet
icke av ekonomiska skäl drager sig för att företaga sådana resor,
synes det mig fast hellre vara synnerligen lämpligt, att dagtraktamentet
fortfarande avpassas så, att däri ligger en uppmuntran till resor inom
distriktet. Genom att i någon mån minska den av lotsstyrelsen föreslagna
fasta avlöningen men bibehålla traktamentsersättningen oavkortad
har man enligt min mening träffat den lämpligaste formen för avlöning
åt befälet.

Den särskilda ersättning för bestyr med issignaltjänsten, som nu
utgår, bör även enligt min mening upphöra. Vad däremot angår ersättningen
för bestyr med kustsignalväsendet finner jag icke anledning
föreligga att däri föreslå ändring.

I likhet med kommissionen finner jag skäl föreslå, att lotslöjtnanten
Thorslund överflyttas å indragningsstat; och kommer jag i sammanhang
med frågan om anslag å indragningsstat att därom göra framställning.

Vid bifall till vad jag i fråga om lotsbefälet förordat skulle staten,
som enligt kommissionens förslag slutar å 71,850 kronor, ökas dels med
500 kronor eller skillnaden mellan lotslöjtnants avlöning å övergångsstat
och å den nya staten, och dels med 900 kronor, utgörande sammanlagda
beloppet av föreslagen höjning av avlöningen åt lotskaptenerna
i Stockholm, Malmö och Göteborg, vartill kommer ett belopp av 2,500
kronor, utgörande erforderlig ökning för år 1915 i beräknat anslag till
ålderstillägg, så att ökningen skulle utgöra tillhopa 3,900 kronor och
statens slutsumma således bliva 75,750 kronor.

1 överensstämmelse med vad sålunda anförts och under erinran
att Kungl. Maj:t den 16 maj 1913 förordnat, att lotskaptensexpeditionen
inom övre norra lotsdistriktet skall från och med den 1 oktober 1913
tillsvidare vara förlagd i Umeå, får jag föreslå följande stat för befälet
vid lotsverket att gälla från och med år 1915:

Kungi. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 228.

Historik.

		Tjänst-
	Lön.	görings-	Orts-	Summa.
		pen- ningar.	tillägg.

Bestämt anslag''.
1 lotskapten (Stockholm) .........	3,500	1,S00	400	5,700
1 eko (Malmö) ...............	3,500	1,800	—	5,300
1 eko (Göteborg)............	3,500	1,800	—	5,300	Efter 5 år kan lönen
1 d:o (Umeå) ..............	3,500	1,500	—	5,000	liöjas med 500 kronor,
2 lotskaptener (Gävle o. Kalmar)	7,000	3,000	—	10.000	efter 10 år med ytter-ligare 500 kronor och
1 lotslöjtnant (Stockholm).........	2,200	1,200	250	3,650	efter 15 år med än
1 clio (Umeå) ............... 5 lotslöjtnanter (Gävle, Visby,	2,200	1,200	-	3,400	ytterligare 500 kronor.
Kalmar, Malmö och Göteborg) Ersättning till skrivbiträden och	11,000	6,000		17,000
vaktmästare å, lotskaptensexpe-ditionerna ...........................	—	_	_	9,400
Summa	—	—		64,750
Förslagsanslag.
Alderstillägg ...........................	-	—	—	11,000
Summa kronor		—	- 1	75,750	i

Anm. Såsom pensionsunderlag skall gälla det belopp, vartill lönen uppgår efter avdrag
av 500 kronor för lotskapten och 200 kronor för lotslöjnant.

Lotspersonalen.

I äldre tider hade lotsarne eller de s. k. styrmännen egentligen till
skyldighet att lotsa kronans fartyg, varför de för sina hemman förunnades
åtskilliga friheter. Sedan lotsarna ålagts skyldighet att betjäna
den allmänna sjöfarten, skulle de äga uppbära avgifter av dem, som begagnade
sig av deras hjälp, och utfärdades därför lotstaxor, varefter
lotsarnas ersättning skulle utgå.

Uti 1667 års sjölag stadgades skyldighet för sjöfarande att betjäna
sig av lots, och skulle denne på eget ansvar kommendera fartyget samt
vara berättigad att därför uppbära lotspenningar och erhålla kost ombord
m. m. Under den 20 mars 1697 utfärdades stadga och förordning
angående »fördelningen uppå samtliga lotsarnas bördor och vad styrning
dem var i synnerhet tillkommer, med bifogad taxa huru lotspenningar
över allt av de trafikerande böra betalas».

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 22S.

Kungl. förordningen den 27 april 1748, »angående lotsverk^ i riket
för vissa delar», åtföljdes av 12 särskilda lotstaxor, vari för olika lotsleder
bestämdes vad dels inhemska och dels utländska fartyg skulle erlägga,
varav en del tillföll lotsen såsom lotspenningar och eu del skulle
uppbäras vid tullkammaren och tillfalla kronan och amiralitets-i nkvarteringskassan
såsom densamma redan genom Kungl. brevet den 18 juni
1740 tillagt understöd.

Genom Kungl. förordningen den 11 augusti 1752 blevo för alla utländska
till svenska hamnar ankommande fartyg nyssnämnda avgifter
fördubblade, men av denna förhöjning fingo lotsarne icke omedelbart
uppbära någon del, utan skulle densamma av amiralitetskollegium användas
till »jämkning och förbättring av lotsarnas villkor efter nödtorften
och behovet».

Genom § 4 i seglationsordningen av den 15 juni 1774 stadgades
vidare uttryckligen, att alla från öppen sjö kommande fartyg vore skyldiga
att taga lots, vid äventyr av 150 dalers silvermynt böter.

År 1798 utfärdades ny taxa under benämning »betalningstabell»,
varefter lots- och båkavgifter skulle erläggas, vilken taxa blev gällande
till 1820, då lotsförordning med fre nya taxor utfärdades.

År 1827 utfärdades ny lotsförordning, som åtföljdes av nya taxor.

Sistnämnda förordning upphävdes genom förordningen angående
lots- och fyrinrättningen i riket den 9 juli 1862.

I avseende på lotspenningarna föreskrev 1862 års förordning, att de
skulle beräknas efter fartygs djupgående och den lotsade vägens längd
i sjömil samt utgå för örlogsfartyg och fartyg tillhörande enskilda personer
av sådan nation, som icke var till kustfart i riket berättigad, med
fullt belopp enligt de förordningen bifogade taxor, varemot enskilda personer
tillhörande inhemska eller i avseende på umgälder lika med dem
berättigade främmande nationers fartyg skxrlle, då de voro destinerade
till eller komrne från utrikes orter, erlägga fulla lotspenningar endast vid
avgång från sista eller ankomst till första svenska hamn, men för den
övriga delen av resan blott hälften av vad taxorna bestämde. De enskilda
fartyg, vilka icke vore skyldiga att taga lots, skulle, då sådan
likväl begagnades, erlägga hälften av de i taxorna bestämda lotspenningar.

I 1862 års förordning var vidare bestämt, att fartyg som enligt
samma författning ägde och begagnade sig av frihet från skyldighet
att taga lots, skulle, några vissa allenast undantagna, vara pliktiga att
när de kommo från öppen sjö erlägga under benämning av »infartspenningar»
en efter särskilt stadgade grunder utgående avgift, motsvarande
en fjärdedel av vad lotstaxorna eljest bestämde.

Genom Kungl. kungörelsen den 31 december 1868 förordnades att
nyss omförmälda avgift skulle från och med den 1 februari 1869 upphöra.

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 228.

Den kronans fartyg åliggande skyldighet att taga lots blev upphävd
genom Kungl. kungörelsen den 20 maj 1870.

Genom Kungl. kungörelsen den 12 mars 1875 blev förordnat, att
tillsvidare och intill dess annorlunda kunde varda i nåder beslutat alla
enskilda personer eller bolag tillhöriga, svenska eller till kustfart bär i
riket berättigade utländska fartyg av 20 tons dräktigbet eller därunder
voro frikallade från skyldigheten att taga lots. Denna frihet utsträcktes
genom Kungl. kungörelsen den ö augusti 1880 till alla, enskilda
personer eller bolag tillhöriga, svenska och till kustfart bär i riket berättigade
utländska fartyg av 40 tons dräktigbet och därunder.

Genom Kungl. kungörelsen den 21 december 1877 fastställdes ny
lotsledsförteckning jämte tabeller, utvisande beloppet av de lotspenningar,
som för olika avstånd och djupgående skulle erläggas.

Eu ny fullständig förordning angående lotsverket utfärdades den 15
februari 1881, varigenom förordningen den 9 juli 1862 tillika med däri
sedermera vidtagna förändringar upphävdes.

Förordningen av den 15 februari 1881 är ännu gällande, dock har
densamma, särskilt i fråga om § 1, undergått åtskilliga förändringar.

1881 års förordning införde eu vidsträckt frihet i fråga om skyldigheten
att taga lots.

I § 1 bestämdes, att fartygsbefälhavare, som ansågo sig kunna med
tillhjälp av fartygets vanliga besättning föra det fram utan anlitande
av främmande lotsbiträde, icke hade skyldighet att tillkalla kronolots
eller erlägga lostpenningar.

I § 2 stadgades att, när kronolots blivit kallad i den ordning § 4
bestämde men icke mötte, annan finge verkställa lotsningen, dock ej
längre än till nästa lotsplats, och i § 3 föreskrevs, att lotsning ej finge
i andra än nyssnämnda fall förrättas av annan än kronolots; att var,
som olagligen åtoge sig lotsning eller anlitade olaga lotsbiträde, skulle
straffas med böter; samt att den, som till lotsning använt obehörig person,
jämväl skulle vara skyldig att för den lotsade våglängden till kronans
lotsar utgiva fulla lotspenningar.

Den vidsträckta lots frihet, som 1881 års lotsförordning införde, måste
givetvis menligt inverka på lotsarnas ställning och göra deras inkomster
av lotspenningar ganska osäkra.

Lotspenningarna utgjorde under åren 1871—1880 i medeltal 674,000
kronor, men under åren 1881—1888 endast 610,000 kronor.

Såsom ovan nämnts har § 1 i Kungl. förordningen angående lotsverket
den 15 februari 1881 flera gånger erhållit ändrad lydelse. Senaste
ändringen skedde genom Kungl. kungörelsen den 10 februari 1911.

Enligt sistnämnda kungörelse skall kronolots anlitas för fartyg i främmande
stats tjänst i alla de i gällande lotsledsförteckning upptagna lotsleder
och övriga inomskärs belägna, av lotsen kända farleder, som passeras.

Kungl. Maj.is Nåd. Proposition Nr 228. 73

När annat fartyg ankommer från eller avgår till utländsk ort, skall
kronolots anlitas lör fartygs vägledning i alla de i gällande lotsledsförteckning
upptagna lotsleder och övriga inomskärs belägna, av lotsen
kända farleder, som passeras, i förra 1 alle t från öppen sjö eller riksgränsen
till första lossnings- eller lastningsort ävensom till plats, som
anlöpes för uppläggning eller för inhämtande av order, oavsett om
fartyget varit destinerat till eller inklarerats vid annan svensk ort, och
i senare fallet från sista lastningsorten eller, om fartyget är barlastat,
från sista avgångsorten till öppen sjö eller riksgränsen.

Frihet från ''skyldighet att anlita kronolots åtn jutes av dels kronans
fartyg, dels ock vissa andra fartyg, varibland må här nämnas fartyg,
vars avgiftspliktiga dräktighet icke överstiger 40 ton, så framt det icke
bogserar lotspliktigt fartyg.

Om å fartyg, som icke är skyldigt taga lots, lotsbiträde behöver
användas, skall kronolots anlitas.

Då kronolots anlitas för fartygs vägledning genom lotsled eller
genom sådan farled, som icke är öppen sjö, skall, vare sig fartyget
är lotspliktigt eller ej, för fartygets lotsning erläggas såväl lotspenningar
enligt gällande taxa som hemvägsersättning enligt fastställd lotsledsförteckning,
dock att i vissa omförmälda fall lotspenningar skola utgå
all enats med hälften av det belopp, som eljest bort utgöras.

Under den 27 november 1896 utfärdades Kungl. kungörelse angående
lotsavgifternas beräknande enligt fastställda nya lotstaxor och ny lotsledsförteckning.

Lotstaxorna äro till antalet fem. Taxan 1 innehåller de lägsta
avgifterna och de följande innebära en stegrad avgift, som i den femte
alltså når sin största höjd. Inom varje taxa är den av fartygets dräktighet
beroende avgiftsökningen begränsad till en dräktighet av 2,000
ton, så att fartyg med större dräktighet än nyssnämnda tontal ändock
icke erlägga högre avgift än ett fartyg om 2,000 ton.

Med avseende å tillämpningen av dessa taxor och nämnda lotsledsförteckning
föreskrives i nyssnämnda kungörelse, bland annat, att lotsavgifter
utgå för lotsat fartyg med dels lotspenningar i f örhållande till
fartygets avgiftspliktiga dräktighet och den lotsade vägens längd till
belopp, som angives i den lotstaxa, vilken enligt lotsledsförteckningen
skall användas i den lotsled, för vilken lotsavgift skall erläggas, dels
ersättning för lotsens inställelse och hemresa till det belopp, som under
rubrik hemvägsersättning i lotsledsförteckningen finnes upptaget, under
iakttagande att den i nämnda förteckning för varje lotsled angivna taxa
tillämpas från och med den 16 april till och med den 31 augusti vid
lotsning från ort, belägen norr om 60:de breddgraden, samt från och
med den 1 april till oclr med den 15 september vid lotsning från ort,

Bihang till senare riksdagens protokoll 1911. 1 samt. 153 höft. (Nr 228.) 10

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 228.

belägen söder om 60:de breddgraden, men att närmast högre taxa tilllämpas
övriga tider av året.

Ifrågavarande lotstaxor och lotsledsförteckning skulle i fråga om
lotsavgifternas beräknande från och med den 1 mars 1897 lända till
efterrättelse för samtliga lotsplatser i riket med undantag av Öresunds
norra och södra lotsplatser, för vilka de av Kungl. Maj:t den 7 november
1873 godkända särskilda taxor fortfarande skulle användas. Dessa
taxor, som kungjorts genom lotsstyrelsens kungörelse den 20 december
1873, grundade sig på fartygens djupgående i fot. Den 3 juli 1903
fastställdes av Kungl. Maj:t sommar- och vintertaxor för Öresunds södra
och norra lotsstationer ävensom lotsledförteckning för Öresundslotsningen
att tillämpas från och med den 1 augusti 1903. Enligt med
Kungl. Danska Marinministeriet träffat avtal tillämpas sistnämnda taxor
och lotsledsförteckning även vad Danmark angår. Nu omnämnda taxor,
som grunda sig på fartygens tontal och djupgående, äro av lotsstyrelsen
kungjorda den 28 juli 1903.

Utom de fördelar, som åtfölja innehavandet av lotshemman eller av
lotsarna å vissa ställen pa grund av äldre beslut och bestämmelser åtnjutas,
såsom vedbrand, avkastning av jord in. m., utgöras lotsarnas inkomster
huvudsakligen dels av influtna lotspenningar, som vid värjo
lotsplats numera fördelas i lika lotter mellan överlots eller lotsförman
och en var av de vid lotsplatsen anställda ordinarie eller extra lotsar, som
på eget ansvar lotsa efter uppgjord turlista, dels av kontant avlöning.

Enligt den för år 1873 fastställda staten för lots- och fyrinrättningen
vore då anställda 60 lotsåldermän med avlöning av 1,000; 600;
500; 400 och 300 kronor samt 617 kronolotsar med avlöning av 300;
200; 120 och 60 kronor. Till 200 lotslärlingar voro anslagna arvoden
å 50 kronor. Summan av influtna lotspenningar år 1873 utgjorde 641,476
kronor. Högsta lotslotten under åren 1871—1880 utgick vid Malmö
lotsplats med 2,500 kronor. Vid Gävle och Göteborgs lotsplatser utgjorde
högsta lotslotten under samma tidsperiod resp. 2,070 och 2,201
kronor. Vid Oxelösund, där högsta lotslotten år 1913 översteg 6,000
kronor, utgjorde densamma åren 1871—1880 i medeltal endast 732 kronor.

Enligt den för år 1875 fastställda staten höjdes arvodena till de
med styrsedel försedda lotslärlingar från 50 till 60 kronor för var och en.

Enligt den för år 1877 fastställda staten anvisades anslag till arvoden
åt icke lotsande förmän till ett antal av högst 10 å 1,000 kronor
och åt lotsande förmän a högst oOO kronor samt till uppmuntringspenningar
åt erforderligt antal av gemenskapen till högst 600 kronor.

Genom kungl. brevet den 15 februari 1881 fastställdes ny stat för
befäl och underbefäl och upptogos såsom underbefäl — förutom visst

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 228.

antal överlotsar av första graden, sedermera såsom lotslöjtnanter överförda
till befälet — 8 överlotsar av andra graden på större lotsplatser
med löner å 800 kronor, tjänstgöringspenningar å 200 kronor jämte
lotslott. Vidare anvisades genom sistberörda nådiga brev anslag »till
arvoden åt lotsförmän å högst 500 kronor samt till uppmuntringspenningar
åt erforderligt antal kronolotsar å högst 540 kronor och till förhöjda
nppmuntringspenningar åt mästerlotsar å 60 kronor ävensom till
arvoden åt lotslärlingar med styrsedel å 100 kronor, allt för år räknat».

Genom kungl. brevet den 11 december 1891 anvisades anslag till
»tillfällig arvodesförhöjning åt därav förtjänta lotsar och lotslärlingar
med styrsedel, till belopp av högst 240 kronor åt lots och 300 kronor
åt lotslärling, vid sådana lotsplatser, där dylik arvodesförhöjning av lotsstyrelsen
prövas vara för lotsningens behöriga uppehållande nödig».

Genom kungl. brevet den 9 december 1898 uppfördes i stat anslag
till lön av 300—500 kronor åt var och en av 22 överlotsar av andra
graden, förutom lotslott, och till arvoden åt lotsförmän å högst 200
kronor.

Genom kungl. brevet den 30 september 1904 bestämdes, att den
tillfälliga arvodesförhöjningen för reglering av lotspersonalens fluktuerande
inkomster, som då utginge med högst 240 kronor för varje person,
skulle höjas till högst 300 kronor och utgå till personer, »som åtnjuta
lotslott»; samt att till lotslärlingar med styrsedel skulle utgå arvoden
å 120 kronor.

I staten för år 1905 uppfördes anslag till tillfällig arvodesförhöjning
till belopp av högst 300 kronor åt därav förtjänta personer, som
åtnjuta lotslott, och åt lotslärlingar med styrsedel vid sådana platser,
där dylik arvodesförhöjning av lotsstyrelsen prövades vara för lotsningens
behöriga uppehållande nödig.

Genom kungl. brev den 4 december 1908 höjdes beloppet av det
tillfälliga arvodet till person, som åtnjuter lotslott, till högst 600 kronor
och för lotslärling med styrsedel till högst 480 kronor.

Genom kungl. brevet den 10 december 1909 bestämdes, att arvoden
till belopp av högst 300 kronor skulle kunna tilldelas båtbiträden.

Lotsarnas tjänståligganden är o bestämda genom tjänstgöringsreglementet
av den 15 februari 1881 och bestå, förutom av vakthållning,
huvudsakligen av lotsning och prickhållning.

Till belysande av arbetet och inkomsten av lotspenningar vid de
olika lotsplatserna har uti följande tabell sammanställts antalet överlotsar
och lotsar, av lotsarna utsatta prickar vid de olika lotsplatserna
och utförda lot-sningar år 1913 ävensom högsta lotslotten vid varje
lotsplats under samma år.

Nuvarande
organisation
m. rrv.

76 Kung1. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 228.

Lotsdistrikt och lotspiats.	Antal över- lotsar enligt 1913 O ars stat.	Antal lotsar och lotsför-män enligt 1913 års stat	Antal prickai utsatta av lotsarna år 1913.	Antal lotsningar år 1913.	Högsta lotslott år 1913.
Övre norra lotsdistriktet.
Sahnis ..........	—	2	56	116	2,185
Kalix......	—	5	123	250	2,531
Malören .	—	7	9	204	1,993
Töre .............................................	—	2	53	86	1,985
Liggskär ....................	—	2	63	‘) 63	*)467
Luleå.............	—	9	49	ä)665	/ s) 1,372 \ 1.788
Ko dkallen.........	1	8	18	V286	>)1,640
Rönnskär ....	—	7	94	361	2,596
Romelsö ..................................	—	3	—	139	1.973
Storkåge .......	—	1	14	41	1,345
TTrsviken	1	5	8	467	2,850
Bjuröklubb ....................................	—	3	17	46	923
Ratan ................	—	3	26	192	2.290
Bredskär ..........	—	5	42	409	2.554
Järnäs .......................................	—	5	39	403	3,521
Nedre norra lotsdistriktet.
Stag.............................................	—	4	16	156	1,383
Örnsköldsvik ..................................	—	3	5	180	1,720
Tllfö ............................................	—	4	9	260	2.502
Härnö ..........................................	1	15	25	1,522	4.230
Sundsvall.......................................	1	23	44	2,384	4,069
Stockviken ....................................	—	2	—	141	1.719
Agö .............................................	—	8	33	490	2,718
Lillj ungfrun.........	1	10	15	1,239	3,145
Gåsholma................	—	4	45	226	1,789
Gävle.........	1	14	49	2,021	4.974
Fagervik........	—	2	6	60	1,155
Örskär ........................................	—	1	2	29	1,025

l) Till den V».

*) Till den Ve 1913 verkställdes 303 lotsningar och därefter, sedan Liggskärs, Luleå och Rödkallens
lotsplatser sammanslagits till en, benämnd Luleå lotspiats, 362 lotsningar.
s) Till den Ve kr. 1,788 och efter den ''/» 1,372 kr.

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 228.

Lotsdistrikt och lotsplats.	Antal över- lotsar enligt 1913 O ars stat.	Antal lotsar och lotsför-män enligt 1913 års stat.	Antal prickar utsatta av lotsarna år 1913.	Antal lotsningar år 1913	Högsta lotslott år 1913.
öregrund.......................................		3	41	168	1,615
Svartklubben .................................	—	5	117	390	2,247
Mellersta lotsdistriktet.
Arholma ......................................	—	5	40	119	514
Söderarm.......................................	—	4	24	189	909
Furusund................. .....................	1	9	78	942	2,550
Sandhamn......................................	1	20	10G	1,832	4,245
Stockholm ....................................	1	19	126	1,535	3,189
Mälaren .......................................	—	7	311	538	1,834
Dalarö ..........................................	—	8	70	584	3,733
Huvudskär ....................................	—	3	40	87	1,446
Landsort .......................................	1	8	65	484	2,308
Sävösund .......................................	—	2	65	62	240
Visby.............................................	—	3	—	459	1,565
Fårösund .......................................	—	5	13	259	687
Kylej.............................................	—	2	15	220	2,349
Slita .............................................	—	3	5	273	1,426
Härvik ..........................................	—	2	1	97	717
Ljugarn..........................................	—	1	2	40	339
Konehamn .....................................	—	3	26	30	86
Burgsvik .......................................	—	2	7	43	196
Klintehamn....................................	—	2 *	11	89	208
Östra lotsdistriktet.
Nyköping.......................................	—	1	—	24	343
Oxelösund.......................................	1	12	96	1,610	6,143
Norrköping ....................................	—	6	15	604	4,612
Arko .............................................	—	9	186	563	1,781
Mem.............................................	—	1	37	41	1,063
Härads skär ....................................	—	6	103	119	332
Stedsholmen....................................	—	4	64	40	277
Idb................................................	—	7	93	460	1,756
Strupö ..........................................	—	4	45	62	326

Kimgl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 228

Lotsdistrikt och lotsplats.	Antal över- lotsar enligt 1913 års stat.	Antal lotsar och lotsför-män enligt 1913 års stat	Antal prickar utsatta av lotsarna år 1913.	Antal lotsningar år 1913.	Högsta lotslott år 1913.
Kråkelund ..................		3	29	41	97
Figeholm....................	—	1	17	73	673
Oskarshamn........	1	6	47	918	2,009
Påskallavik .................	—	1	34	164	2,140
Yållö............	—	3	34	63	315
Mönsterås.............................	—	2	17	202	707
Timraemabben.....	—	2	35	88	375
Pataholm...............	—	1	25	40	332
Grankullaviken ..............	—	1	8	19	129
Borgholm....................	—	1	7	51	277
Skäggonäs ..........................	—	5	26	605	1,850
Kalmar........................	—	9	68	1,692	2,130
Bergkvara...........................	—	3	34	329	847
Degerhamn ....................	—	1	5	149	1,144
Södra lotsdistriktet.
Långören.........	—	6	89	134	171
A snö............	l)l	8	18	946	1,719
Arpö.....	—	2	32	83	407
Gökalv ..........................................	—	4	39	377	1,360
Tiirnö ...................	—	3	27	172	533
Karlshamn		6	6	953	1.501
Pukavik ...........................	—	1	17	55	385
Hano........	—	2	8	41	412
Sölvesborg ....................................	—	3	25	585	2,360
Åhus........................	—	5	28	930	3,582
Simrishamn....................	—	3	3	433	1,135
Ystad...........	—	4	3	563	2,455
Trelleborg............	—	3	3	370	2,078
Öresunds södra	1	13	16	350	1,967
Limhamn..........	—	4	—	1,061	4,102
Malmö ............	1	8	16	1,979	4,352
Landskrona....................................[	—	4	23	644	3,151

*) I stället för överlots ar lotsförman tillsvidare förordnad.

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 228.

Lotsdistrikt och lotsplats.	Antal över- lotsar enligt 1913 års stat.	Antal lotsar och lotsför-män enligt 1913 års stat.	Antal prickar utsatta av lotsarna år 1913.	Antal lotsningar år 1913.	Högsta lotslott år 1913.
Råd .............................................		2	_	483	3,160
Hälsingborg....................................	1	5	3	1,764	4,318
Öresunds norra ..............................	1	10	17	176	1,596
Höganäs .......................................	—	3	—	423	1,512
Torekov..........................................	—	. 3	6	19	61
Västra lotsdistriktet.
Halmstad.......................................	—	6	2	1,332	2,734
Falkenberg ....................................	—	3	—	283	769
Varberg..............................''............	—	4	—	392	1,480
Mönster ........................................	—	3	4	20	152
Vrångö .........................................	—	11	10	1,115	2,135
Brännö .........................................	1	16	24	1,788	3,451
Göteborg .......................................	1	12	9	2,643	4,811
Kalvsund .......................................	—	1	916	—	—
Marstrand .....................................	—	9	39	452	1,705
Uddevalla.......................................	—	3	7	144	1,970
Käringön .......................................	—	4	32	69	265
Gullholmen ....................................	—	3	39	154	977
Lysekil..........................................	—	6	8	1,029	3,421
Smögen.........................................	—	5	22	911	4,176
Dyngö .........................................	—	4	37	244	1,586
Väderöarna ..................................	—	5	2	32	151
	_	4	11	184	1,492
		4		174	991
Nordkoster ...................................
1 Strömstad......................................	—	3	5	510	4,054

i) Lotsningen och utprickning^! verkställes tillsvidare av personalen vid Göteborgs lotsplats.

De i ovanstående tabell lämnade uppgifter om antalet lotsar, prickar
och utförda lotsningar vid de olika lotsplatserna. giva emellertid
icke i och för sig en fullt klar bild av arbetet vid en lotsplats
jämförd med en annan. De förhållanden, under vilka lotsarne utföra
sitt arbete, äro nämligen ganska växlande vid olika platser.

Kimgl. Maj:ts Nåd. proposition Nr 228.

Vid några få platser äger vakthållningen eller — såsom detta bestyr
vanligen kallas — uppassningen rum från lotskutter eller ångbåt, som
natt och dag håller sjön, eller från fyrskepp. I dessa fall och å åtskilliga
andra platser, där uppassningen i land sker å annat ställe än
vid bostaden, måste lotsarne ofta vara borta från sina hem och leva
på medförd proviant. Vid övriga platser sker uppassningen å lotsarnes
boningsort. Uppassningen är även i andra avseenden olika.
Vid följande lotsplatser och uppassningsställen äger, jämlikt lotsstyrelsens
kungörelse den 7 maj 1909, lotsuppassning under mörker icke
rum, nämligen: inom övre norra lotsdistriktet: vid Salmis lotsplats; inom
nedre norra lotsdistriktet: vid Stockvikens lotsplats, Skutskärs uppassningsställe
under Gävle lotsplats, Fagervikens och Örskärs lotsplatser;
inom mellersta lotsdistriktet: vid Visby, Fårösunds, Kylejs, Slite,
Härviks, Ljugarns, Ronehamns, Burgsviks och Klintehamns lotsplatser;
inom östra lotsdistriktet: vid Mems, Figeholms, Vållö, Påskallaviks, Mönsterås,
Timmernabbens, Pataholms, Grankullavikens, Borgholms, Bergtjära,
Degerhamns lotsplatser; inom södra lotsdistriktet: vid Långörens,
Arpö, Gökalvs, Tärnö, Pukaviks, Hanö, Sölvesborgs, Simrishamns,
Limhamns, Landskrona, Råå, Höganäs, och Torekovs lotsplatser; och
inom västra lotsdistriktet: vid Falkenbergs och Mönsters lotsplatser,
Vrångö och Tistlarnes uppassningsställen under Vrångö lotsplats, Brännö
uppassningsställe under Brännö lotsplats; Kalvsunds lotsplats, Hättans
uppassningsställe under Marstrands lotsplats samt vid Käringöns, Gullholmens,
Lysekils, Dyngö, Väderöarnes, Havstenssunds och Nordkosters
lotsplatser. Vid eu del lotsplatser är utsikten från lotsens bostad
eller uppassningshuset så begränsad, att den vakthavande måste från
en särskild utkiksställning söka erhålla en överblick över sjön och farlederna
i närheten.

Vidkommande lotsningen äro förhållandena vid de skilda platserna
likaledes olikartade. Vid en del platser förekomma nästan uteslutande
korta lotsningar, vid andra platser såväl korta som långa lotsningar
och vid andra åter huvudsakligen långa lotsningar. Vid det stora
flertalet platser börjar lotsningen till sjöss vid inlotsning och slutar till
sjöss vid utlotsning. Vid ett mindre antal platser däremot förekommer
icke någon lotsning i öppen sjö. Vid större lotsplatser förekommer
lotsning av såväl ångare som segelfartyg, varvid dock ångarne numera
utgöra flertalet; vid de mindre platserna lotsas huvudsakligen segelfartyg.
Bottniska viken är under vintern stängd för sjöfart under
längre eller kortare tid på grund av isförhållanden och även på rikets

Kungl. Maj:ts Nåd. proposition Nr 228.

sydligare ostkust samt på Gottland förekommer ofta, att sjöfarten av
samma anledning- är inställd under kortare tid på vintern.

Vid somliga lotsplatser hava lotsarne anskaffat motorbåtar; vid
andra användas endast rodd- och segelbåtar. Det åligger i allmänhet
lotsarne att hålla sig med båtmateriel. Vid en del lotsplatser tå emellertid
lotsarne använda av lotsverket anskaffade större däckade båtar s. k.
lotskuttrar och erhålla även bidrag av lotsverkets medel till deras
underhåll. Ävenledes lämnar lotsverket bidrag till hållande av motorbåt
vid några platser.

Arbetet vid de större platserna kan för den enskilde lotsen vara
lindrigare än vid den mindre, enär båtarne och utrustningen i övrig
är bättre vid de större än vid de mindre platserna. Vid de mindr
platserna med eu å två lotsar nödgas lotseu att vid svåra väderleksförhållanden
anlita tillfällig hjälp vid avlämnande eller avhämtande av
lots i öppen sjö.

Den utprickning, som skall verkställas av lotsarne, förorsakar mera
arbete vid vissa platser än vid andra, beroende på antalet lotsar vid
platsen, prickningsområdets storlek och antal prickar m. m. För prickmaterielens
anskaffande utgår av lotsstyrelsen fastställd ersättning till
oersonalen vid varje plats, men det tillkommer lotsarne att anskaffa
iordningställa, utsätta och underhålla prickarne utan särskild ersättning.
Eu del prickar äro mera utsatta för att skadas eller rubbas än andra
och prickningsbestyret å sådana platser förorsaka därför lotsarne ökat
arbete. Vid vissa lotsplatser äro lotsarna skyldiga att mot särskild ersättning
utsätta sådana prickar, som i regel utsättas medelst chefsångare
(dessa prickar äro ej upptagna i tabellen), om av någon anledning
utsättningen icke kan i tid utföras medelst nämnda ångare.

Av tabellen framgår, att antalet prickar, som anskaffas och utsättas
av lotsarna, är mycket olika vid de särskilda platserna, och att \id en
del platser med endast 1 eller 2 lotsar prickarnes antal är lika stort
eller större än vid platser med 5 å 8 lotsar och i enstaka fall med
ännu större antal lotsar. Att lotsarne vid platser med endast en eller
två lotsar nödgas anlita tillfällig hjälp vid utprickningens utförande torde
vara givet. Vid Mälarens lotsplats, där ett ovanligt stort antal prickai
utsättas av lotsarne, håller lotsverket särskild prickbåt, sota får av
lotsarne disponeras, och till vars underhall och driftkostnader särskilt
bidrag utgår till lotsarne.

Såsom förut nämnts tillfalla för närvarande lotsavgifterna med hela
inflytande beloppet lotspersonalen. Dessa lotsavgifter, vilka utgöras av
lotspenningar och hemvägsersättning, erläggas av lotsade fartyg enligt

Bihang till senare riksdagens protokoll 1914. 1 saml. 153 höft. (År 228.) 11

Nuvarande

avlönings förmåner.

Kungl. Mag:ts Nåd. Proposition Nr 228.

cM Kung]. Maj:t fastställda taxor och lotsledsförteckning. Hemvägsersättningen
går omedelbart till den lotsande. Lotspenningarna åter
uppsamlas för varje lotsplats och fördelas månatligen mellan platsens
personal, i regel i lika delar eller s. k. lotslotter. Lotsens inkomster
växla sålunda med sjöfarten och konjunkturerna. Då sjöfarten är livliostiger
lotsens inkomst, men sjunker, då sjöfarten avtager. Som emellertid
lotsar måst anställas även vid platser, där sjöfarten varit jämförelsevis
obetydlig och alltså lotspenninginkomsten varit ringa, har
det. för att bereda ett nödtorftigt uppehälle för lotsen och hans familj
varit nödvändigt att tilldela honom fyllnad i lotspenninginkomsten; och
detta har skett genom att giva honom uppmuntringspenningar, som hava
fatt löns karaktär, och tillfälligt arvode samt tillfällig avlöningsförbättring.

Staten för iirmmuntrinasvcnninaar åt lotsnersonnlen nrm+no-fvr ftvr

år 1914: 79	krön olotsar	> a	540	kr.
11	»	»	480
17		»	420	))
36	»	»	360	»
73	)>	))	300	»
16	»	»	240	))
6	»	)>	180	))
90 Lm	»	))	120	»
4			60	))
304	»	utan

samt

92 lotslärlingar å 120 kr. arvode.

Sedan lots enligt fastställda grunder blivit befordrad till mästerlots,
ökas för honom uppmuntringspenningarna med 60 kronor årligen; och upptager
1914 års stat för sådant ändamål 17,040 kronor för 284 mästerlotsar.

Befälet vid lotsplatserna utgöres av överlotsar eller lotsförmän.

Overlotsar, vilka å sina befattningar erhålla konstitutorial, åtnjuta
lotslott men äro ej skyldiga deltaga i lotsning. Den av Kungl. Maj:t för år
1914 fastställda staten upptager löner för högst 22 överlotsar; och enligt
lotsstyrelsens bestämmande är antalet överlotsbefattningar för närvarande
19, av vilka emellertid en uppehälles på förordnande tillsvidare av en lotsförman.
* Överlotsarna åtnjuta, utöver lotslott, följande avlöningsbelopp:

3 överlotsar löner å 300 kr.

9 » » » 400 »

5 » i> » 500 »

1 )) (Sandhamn) å gammal stat lön 800 kronor och 200

kronor tjänstgöringspenningar.

K in, tji. Maj:ts Nåd. proposition Nr 228.

Lotsförmännen erhålla å sina befattningar förordnande tillsvidare
och äro i regel skyldiga deltaga i lotsning. De åtnjuta arvoden till
belopp, lämpade efter lörmansbestyrens omfattning, av högst 200 kronor
och lägst 25 kronor för år.

Överlots och lotsförman hava utom i fråga om deltagande i lotsning
samma åligganden.

Till förhöjning av avlöningen till överlotsar, lotsar och lotslärlingar
vid sådana platser, där det för lotsningens behöriga uppehållande prövas
nödigt, har lotsstyrelsen till sitt förfogande ett särskilt anslag till tillfälliga
arvoden.

''Den för år 1914 fastställda staten för tillfällig arvodesförhöjnmg

upptager 1 lots	med	tillfälligt	arvode av	600	kr.
9	lotsar	»		» »	540	b
6	»	b	b	» b	480	B
13		b	b	b >>	420	»
11	»	b	»	b b	360	»
15	)>	»	D	» b	300	B
9	b		))	)> »	240	))
11	)>	)>	B	)> »	180	B
5	»	B	))	» »	60	b samt
9	lotslärlingar, tillika båtbiträden,	med	tillfälligt arvode	av
8		B	B	b	b	» »	B
2		b	B	b	»	» b	B
38		B	B	b	»	B B	B
10		B	B	b	b	B B	B
15		B	))	b	b	B B	B

Sammanlagt utgick i tillfälliga arvoden till lotsar 26,640

480 kr.
420 »
360 »
300 »
250 b
200 b
kronor

och till lotslärlingar 25,300 kronor.

Genom beslut vid 1913 års riksdag har till lotsstyrelsens förfogande
ställts ett belopp av 21,500 kronor för beredande åt lotspersonalen
av tillfällig avlöning sförbättring för år 1914 att utgå i form av
arvode åt lotspersonal, som åtnjuter lotslott, med belopp, som av lotsstyrelsen
bestämmas, med iakttagande att för en var av denna personal
nu utgående avlöningsförmånerna, lotslotten däri inberäknad, jämte
avlöningsförbättringen må tillhopa kunna uppgå till minst 1,300 kronor,
dock att, sådan förbättring ej må utgå med högre belopp än att densamma
tillhopa med övriga avlöningsförmåner icke för någon må överstiga
1,360 kronor, samt att sådan avlönings förbättring icke må tilldelas
den, som under ständig tjänstledighet åtnjuter underhåll av lotspenningar.

1908 års
petition.

Lotsstyrelse,
12/i o 1912.

Kungl. Maj:ts Nåd. proposition Nr 2:28.

Utom andel i lotspenningarna åtnjuta lotsar dels, då de lotsa för
lotshemman, de särskilda naturaförmåner, som för varje sådant hemman
äro bestämda, dels ock, på vissa ställen, fri bostad, rätt till fiske m. m.
Värdet av de till varje särskild person utgående naturaförmåner är i
allmänhet ej högt. Ett undantag utgör det till lotsarne vid Väderöarnas
lotsplats upplåtna hummerfisket, vilket enligt uppgift av lotskaptenen i
Göteborg anses inbringa varje lots omkring 900 kronor per år.

Lotslotten är mycket olika på olika platser och växlande år efter
år. Högsta lotslottens storlek har under år 1913 uppgått till 6,143
kronor vid Oxelösunds lotsplats. Lägsta lotslotten samma år har förekommit
vid Torekovs lotsplats med 61 kronor.

Utsedda kommitterade för lotsverkets personalförening inlämnade
till lotsstyrelsen. den 27 augusti 1908 en petition om beredande av
förbättrad avlöning åt lotsverkets personal och angåvo därvid i fråga
om lotspersonalen såsom en olägenhet vid nuvarande avlöningssystem
den omständigheten, att lotslotten gjordes till lotsens huvudsakliga
inkomst.

Kommitterade anförde bland annat följande: Ehuruväl den pliktkänsla,

som besjälade lotspersonalen torde i och för sig innebära tillräcklig garanti för
tjänstens ordentliga skötande, torde det dock ej vara vare sig lämpligt eller behövligt
att helt och hållet borttaga lotslotten. Men åt densamma borde ej inrymmas
den dominerande plats inom lönesystemet, som den nu intoge. Ty det
vore just denna lotslottens alltför stora betydelse i lönesystemet, som framkallade
mindre göda verkningar: ovisshet och otrygghet för personalen i dess helhet
samt orättvisa gent emot lotsarne å de minst frekventerade lotsplatserna. Att
icke för varje år kunna med säkerhet påräkna ett visst för eget och familjens
uppehälle erforderligt minimibelopp måste verka nedslående och demoraliserande
i ekonomiska ting. I

I sin underdåniga skrivelse den 12 oktober 1912 ifrågasatte lotsstyrelsen,
att till avhjälpande av olägenheterna med nuvarande avlöningssystem
bestämmelserna angående lotspenningarne måtte ändras
därhän, att de vid en lotsplats rikligen inflytande lotspenningarna skulle
kunna användas för personal vid annan lotsplats, där lotspenninginkomsten
vore liten. En ändring i sådant syfte syntes enligt lotsstyrelsens
åsikt lämpligen kunna göras sålunda, att av de vid varje lotsplats
inflytande lotspenningarna en del skulle tillfalla platsens personal samt
återstoden inlevereras till lotsstyrelsen för att jämte erforderligt bidrag
från fyr- och båkmedlen utgå till lotspersonalen i dess helhet med bestämda
belopp och under avlöningsformer, som gällde inom andra verk.

Len direkta fördelningen på personalen vid varje lotsplats av en del av
därstädes invänta lotspenningar skulle, ansåge lotsstyrelsen, dels bidraga till
bibehållande av det personliga intresset hos en var av den vid varje lotsplats

Kungl Maj:ts Nåd. proposition Nr 228. 80

anställda personalen för fullgörande i största utsträckning av den mången gång
ansträngande och understundom med fara förenade lotsningstjänsten, dels ock
möjliggöra, att vid de lotsplatser, där jämte passning och prickhållning förekomme
ett stort antal lotsningar, personalen kunde komma i åtnjutande av en
härav betingad högre ersättning än den, som utginge till personal vid de lotsplatser,
där lotsningarnas antal vore mindre och tjänstgöringen i följd därav 1
allmänhet kunde anses vara mindre ansträngande.

Det av lotsstyrelsen i dess ovannämnda skrivelse den 12 oktober 1912
framlagda förslaget till lönereglering för personalen vid lotsinrättningen avsåg
att göra personalen i ekonomiskt hänseende så vitt möjligt likställd med vederlikar
inom andra verk. Förslaget upptog för överlots arvode 400 kronor, lön
900 kronor, tjänstgöringspenningar''600 kronor, beklädnadsersättning 200 kronor
— 2,100 kronor jämte 3 ålderstillägg ä 120 kronor efter 3, 6 och 9 års tjänstgöring,
för mästeriots och lots lön 700 kronor, tjänstgöringspenningar 400 kronor
och beklädnadsersättning 150 kronor = 1,250 kronor jämte 6 ålderstillägg ä 60
kronor efter 3, 6, 9, 12, 15 och 18 års tjänstgöring. Lotsförmän skulle erhålla
arvoden ä 100, 200 eller 300 kronor, beroende på lotsstationernas storlek. För
mästeriots och överlots upptog förslaget särskilda pensionsunderlag, nämligen
för mästeriots 1,200 kronor och för överlots 1,500 kronor. Högsta pensionsunclerlaget
för lots skulle bliva 1,060. ,

Utom den fasta avlöningen skulle till befattningshavare utgå 20 % av iotspenningarna,
varemot återstående 80 % av lotspenningar^. skulle ingå till lotsstyrelsen
för att användas till bestridande av kostnaden för avlöning av lotspersonalen.
De personalen tillkommande 20 % av lotspenningarna vid varje
plats skulle i lika lotter fördelas mellan överlots eller lotsförmän och en var av
de vid lotsplatsen anställda ordinarie eller extra lotsar, som på eget ansvar ef ler

uppgjord tur lotsade. . .

Dessutom skulle till personalen utgå hyresbidrag ocli i vissa tall examens arvoden.

Med avseende å hyresbidrag hade lotsstyrelsen uppdelat lotsplatsema 1 sex
olika grupper. Hyresbidrag för överlotsar skulle kunna utgå med 240, o30, 420,
510; 600 eller 690 kronor; det avsåg att täcka kostnaden för två rum och kök
med bränsle och lyse. Hyresbidraget för mästeriots och lots skulle kunna utgå
med 165; 220; 275; 330; 385 eller 440 kronor. Härmed skulle täckas kostnaden
för ett rum och kok med bränsle och lyse. I fråga om hyresbidraget vore emellertid
att iakttaga, att det ej skulle utgå till befattningshavare,_ som hade fri bostad
och att från detsamma skulle dragas värdet av de till befattningshavare eventuellt
utgående naturaförmåner av annat slag.

Examensarvoden skulle utgå med 200 kronor årligen och vore avsedda att
tillkomma lots, som avlagt sjökaptensexamen eller styrmans- och ångbåtsbefälhavareexamen
eller styrmansexamen och examen i ångmaskinlära.

Vidare hade lotsstyrelsen i förslaget beräknat anslag för beredande av lo
dagars semester årligen åt överlotsar, mästerlotsar och lotsar. .

I fråga om skyldigheten för lotspersonalen att underkasta sig ändrad fördelning
av lotspenningar meddelade lotsstyrelsen, att alla de lotsar och överlotsar,
som erhållit konstitutorial efter den 1 februari 1901, vore pa giund av i
deras konstitutorial intaget förbehåll skyldiga att underkasta sig sådan ändring,
men ansåge lotsstyrelsen, att åt alla billigtvis borde lämnas frihet att bestämma
sig, om de ville ingå på den nya staten eller kvarstå å gammal stat.

Lotsstyrelsen framlade följande förslag till stat för år 1913 för
lotspersonalen:

Kling1. Maj:ts Nåd. proposition Nr 22S.

	Ar- vode.		Tjänst-	Bekläd-		Sär- skilt
	Lön.	görings pen- ningar.	nads- ersätt- ning.	Summa	pen- sions- under- lag.
1 överlots .................	! 40(	90C	601	200	2.101	i
18 överlotsar ..................	7.30C	16,200	10,801	3,600	37,801	[ 1,500:
1 mästerlots .....................	—	700	! 400	150	1,250	1 \| 1,200;
1 lots ...............................	—	700	400	150	1,250
565 mästerlotsar och. lotsar		395,500	! 226,000	84,750	706,250
1 lotsförman .....................	300	—	—		300
9 lotsförman .....................	2,700	—		_	2.700
1 lotsförman .....................	200			—	200i
28 lotsförman.....................	5,600 —	—		5,600	j
1 lotsförman .................	100	—	—		100
53 lotsförman...................	5,300	—	—	_	5.300	I i
Ålderstillägg, förslagsvis ....	—	—	—		126.000	1
Hyresbidrag »	—	—	—		134.000
Arvoden till mästerlotsar och andra ordinarie lotsar, som avlagt vissa examina vid navigationsskola, förslags-
vis............................	—	—	—	—	22.600	1
20 % av lotspenningar, för-!
slagsvis .........................j	—	—	—	—	230,000
Till bestridande av kost-nader, som föranledas där-j av att en del av nuvarande
lotspersonal fortfarande						;
skulle beredas inkomst enligt nu gällande grun-
der, förslagsvis.......	—	—	—	—	176.000
Vikariatsersättning, förslags-
vis ...................	—	—		—	20,000
Till arvode åt extra lotsar				1		i
å 600 kr. jämte bekläd-, nadsersättning 150 kr. samt åt lotslärlingar å	,			i i; i,
300 kr., allt för år räknat.
förslagsvis ..................... Arvoden till båtbiträden, för-	—	—	- 1	— ■	75,000!	'' j
slagsvis .........................1	—	—	-	— l!	16.000
Summa kronor !	- I		— 1	- \|jl ,502,450;

Anmärkningar.

, Efter 3, 6 och 9
y\ år tjänstgöringkan
lön en höjas varje
gång med 120 kr.

Efter 3, 6, 9, 12,
15 och 13 år9
tjänstgöring som
• mästerlots eller
lots kan lönen
höjas varje gång
med 60 kr.

Anm" För t>erodan<ie av inkomst åt de å gammal stat kvarstående personer vid lotsinrättningen
må ovanstående medel av lotsstyrelsen disponeras, i den mån så befinnes erforderligt.

Kungl. Maj:ts Nåd. proposition Nr 22d.

I sin ovanberörda petition framlade kommitterade för lotsverkets 1012 &rs
personalförening ett förslag till lönereglering för lotsstaten. Detta för- Petltion m-m
slag ändrades och kompletterades vid det av personalföreningen hållna
sammanträde i Stockholm den 27 november 1912, då lotsstyrelsens lönereglerings
förslag var föremål för överläggning.

Enligt föreningens slutliga förslag skulle för alla ordinarie befattningshavare
vid lotsstaten bestämmas en begynnelselön av 1,500 kronor. I form av tjänstgöringspenningar
skulle åtnjutas 50 % av vid platsen inflytande lotspenningar att
lika fördelas mellan de vid platsen tjänstgörande i lotsningstur intagna lotsarna.
Ålderstillägg borde utgå till ett antal av tre ä 200 kronor efter 3, 6 och 1) års
tjänst med rätt för lots att räkna sig till godo den tid, lian såsom lotslärliug
eller extra lots varit intagen i lotsningstur. Tiden för ålderstillägg borde räknas
från och med den 1 i månaden efter utnämningen till ordinarie befattning och
ej från nästa kalenderårs början. Arvode till överlots borde bestämmas enligt
lotsstyrelsens förslag. Hyresersättning åt lots borde utgå med beräkning av en
bostad om två rum och kök och sålunda med de belopp, som i lotsstyrelsens
förslag angivits för överlotsar. Beklädnadsersättning borde ej utgå under särskild
rubrik utan inräknas i lönen och borde personalen erhålla rätt men ej
skyldighet att bära uniform. Därest personalen bleve ålagd att vid tjänstgöring
bära uniform, borde sådan av lotsverket kostnadsfritt tillliandahallas personalen.
Lotsförmän borde anställas på ordinarie stat. Därest examensarvoden skulle utgå,
borde även de, som avlagt endast styrmansexamen, därav komma i åtnjutande.

Lotsarna vid Göteborgs och Brännö lotsplatser hava hos Kungl. Maj :t
gjort underdånig framställning, att vid blivande lönereglering för personalen
vid lotsinrättningen Göteborgs och Brännö lotsplatser måtte bibehållas
vid åtnjutande av fulla lotspenningar jämväl vad anginge nyanställda
lotsar.

Sveriges fartygsbefälsförening har i en till Kungl. Maj:t ingiven
skrivelse \ ärendet uttalat sig för bibehållandet av det nuvarande avlöningssystemet
för lotspersonalen och för omregleringens inriktande
endast på att uppåt utjämna löneförmånerna för de sämst lottade så, att
tilläggsavlöning bereddes dessa till ett visst minimum. I

I sitt förenämnda betänkande har lotsverkets löneregleringskom- Zo”"“s''
mission efter redogörelse för vad som förekommit beträffande frågan om
lönereglering för lotspersonalen anfört följande:

Skilda åsikter hade sålunda gjort sig gällande i fråga om den roll, lotspenningarna
borde tilldelas i en blivande lönereglering för lotspersonalen. dbd
behandlingen av frågan om lämpligaste sättet att reglera avlöningsförhållandena
för lotspersonalen hade kommissionen i främsta rummet tagit i övervägande,
huruvida icke det nuvarande avlöningssystemet lämpligen kunde ersättas av ett
system med fasta löner för hela personalen utan avseende å den olika lotspenninguppbörden
å skilda platser. Ett gemensamt drag hos flertalet under senaste
tid genomförda löneregleringar för befattningshavare i statens tjänst hade nämligen
varit, att man i möjligaste mån sökt borttaga avlöning i form av provision

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 228.

och, där sådant utan uppenbar olägenhet kunnat ske, i stället använda endast
fasta avlöningar. A andra sidan saknades det emellertid icke heller exempel
därpå, att i fall, där antingen statstjänares verksamhet vore av beskaffenhet att
tagas i anspråk huvudsakligen endast, då densamma särskilt påkallades, eller ock
det befunnits önskvärt, att statstjänaren hade ett ekonomiskt intresse i att vara
verksam, ett lönesystem bibehållits, som utom viss mindre fast lön berättigade
statstjänaren att av den, som anlitade honom, uppbära viss ersättning enligt
fastställd taxa; så vore exempelvis fallet med provinsialläkare, lantbruksingenjörer
m. fl.

A id den undersökning, som av kommissionen verkställts för utrönande, huruvida
det icke vore möjligt och lämpligt att i fråga om lotspersonalen övergå till
ett system med endast fast avlöning, hade emellertid från kretsar, som representerade
sjöfartsintresset, med styrka och stor bestämdhet framhållits, att lotspersonalens
huvudsakliga arbete vore av sådan natur, att ett system med endast
fast avlöning icke vore på sin plats; att fastliellre ett system, där lotsens inkomst
till avsevärd del bleve beroende av hans påpasslighet, nit och rådighet vid sjöfartens
betjänande, icke kunde undvaras utan betänklig skada för sjöfarten. Då
kommissionen för sin del icke kunnat underkänna betydelsen av dessa synpunkter,
hade kommissionen alltså ansett sig icke kunna förorda en eljest önskvärd
övergång till ett system med endast fast avlöning.

Kommissionen hade således funnit skäl föreligga att, i den mån andra berättigade
krav icke därigenom åsidosattes, för lotspersonalen bibehålla en avlöningsform,
som medförde en ekonomisk eggelse till tjänstvillighet i sjöfartens
intresse. Det hade därvid synts kommissionen vara av vikt att tillse, huruvida
icke de överklagade bristerna i nuvarande avlöningssystem och främst den ojämnhet
i inkomster, som detsamma medförde, skulle kunna medelst ändring av
bestämmelserna om lotsavgifterna botas utan att själva systemet rubbades. För
sådant ändamål hade kommissionen, i den mån tiden det medgivit, verkställt en
närmare undersökning av lotstaxorna och deras verkningar.

De lotsavgifter, av vilka lotspersonalen för närvarande hade sin huvudsakliga
inkomst, utgjordes av lotspenningarna och hemvägsersättningen. Hemvägsersättningen
utginge med belopp, som angåves i platsens lotsledsförteckning och
tillfölle den lotsande ensam. Den vore avsedd att utgöra gottgörelse för lotsens
kostnader för inställelse till lotsning och hemresa efter avslutad lotsning. Dotsstyrelsens
förslag till lönereglering innebure, att denna inkomst delvis även skulle
kunna tagas i anspråk för täckande av underhålls-, amorterings- och driftkostnader
för lotsverkets båtar. Någon ändring i sättet för dess utgående ifrågasattes
emellertid icke av lotsstyrelsen; och kommissionen hade för sin del icke något
att erinra mot, att ifrågavarande avgift fortfarande tillfölle den lotsande för att,
i den mån den ansåges därtill kunna lämna tillgång, även användas för sistnämnda
av lotsstyrelsen angivna iindamål.

Med nu gällande anordning av lotstaxor, lotsledsförteckning och lotsplikt
hade man tydligen velat vinna, att vid varje lotsplats kunna i möjligaste mån
reglera lotspenningarna så, att de tillförde lotsarna en skälig ersättning för deras
arbete. Detta mål hade dock icke allestädes kunnat vinnas, särskilt där sjöfarten
varit obetydlig eller i allmänhet bedrivits med smärre fartyg, vilka icke ansetts
kunna bära avgifter efter högre taxa, men där en lotsplats i allt fall varit nödvändig.
Det visade sig emellertid att, även där sjöfarten vore jämförelsevis livlig
och lotsarnes arbete således kunde vara ganska ansträngande, lotspenninginkomsten
likväl bleve jämförelsevis obetydlig. Man skulle då, kunde det synas, genom

Kungt. Maj:tu Nåd. Proposition Nr 22S. *■’

olika taxor för olika platser kunna avhjälpa denna olägenhet, men såsom lotsstyrelsen
anmärkt, en höjning av lotspenningavgiftorna tillräcklig för utjämnande
av lotslotten vid de lotsplatser, där densamma nu uppginge till ett eller annat
hundratal kronor, skulle kräva lotsavgifter, som måste synas orimliga för dem,
som skulle erlägga desamma. Anlitandet av en dylik utväg skulle därjämte medfora
ständiga omregleringar vid växlingar i sjöfartens intensitet inom de olika
lotsplatsernas lotsningsområden. På grund härav och då kommissionen för sm
del hölle före, att avlöningsförhållandena för lotspersonalen nu borde så ordnas,
att man kunde reglera lotsavgifterna utan att vara i så hög grad som nu bunden
av hänsyn till lotspersonalen, ansåge sig kommissionen icke kunna förorda, att
till grund för löneregleringen för denna personal lades det nuvarande avlöningssystemet.
_ . „

Enligt kommissionens åsikt borde lotspersonalens avlöning ordnas sa, att
lotsen ägde åtnjuta viss fast avlöning och dessutom provision för utförda lotsningar.
Det skulle då hava varit ensidigt, att denna provision kunnat utgå efter
annan grund än de inflytande lotspenningarna, varigenom lotspersonalens avlöning
blivit oberoende av möjligen skeende ändringar i taxorna. Kommissionen
både gjort vissa undersökningar för att finna en sådan grund, men arbetet
krävde en ingående undersökning av förhållandena vid värjo lotsplats samt
hade ej av kommissionen medhunnits under den korta tid, som för ändamalet
stått tiil kommissionens förfogande. Kommissionen hade alltså måst stanna vid
att lägga de inflytande lotspenningarna till grund för provisionens utgående.

Inom ett sålunda anordnat avlöningssystem kunde emellertid många olika
förslag tänkas, sådana, som upptoge ålderstillägg för befattningshavare och sådana,
som icke gjorde detta, sådana, där lotsförmansbefattningarna vore fasta liksom
nuvarande överlotsbefattningarna, och sådana med arvoden till lotsförmännen
o. s. v. Dessutom kunde den fasta avlöningens och provisionens storlek växla

efter behag. . . .

Eör sin del hade kommissionen anslutit sig till ett förslag i huvudsak
överensstämmande med det av lotsstyrelsen framlagda, alltså med fast avlöning
och ålders tillägg till alla befattningshavare. Förslaget kunde närmare karaktäriseras
sålunda: överlotsbefattningarna gjordes fasta, liksom för närvarande, och
överlots avlönades med lön 1,000 kronor, tjänstgöringspenningar 900 kronor och
beklädnadsersättning 100 kronor = 2,000 kronor. Jämte lotsbefattnmgar bibehölles
mästerlotsbefattningar med särskilt lönetillägg av 100 kronor men i ovngt
med lika avlöningsförmåner som lots. Lotsen erhölle lön 700 kronor, tjänstgöringspenningar
600 kronor, beklädningsersättning 100 kronor r;— 1,400 kronor.
Lotsförmän, vartill mästerlotsar och lotsar, liksom nu vore fallet, borde förordnas,
erhölle för förmansbestyren särskilda arvoden av 100, 200 eller 300 kronor i
enlighet med lotsstyrelsens förslag. Alla ordinarie befattningshavare tilldelades
ålderstillägg till ett antal av tre st. ä 100 kronor att utgå efter 3, 6 och 9 års
tjänst. Andel i lotspenningarna vid platsen skulle utgå med 30 % till och med
en årsuppbörd av 3,000 kronor per lots, med 20 % å överskjutande belopp
till och med 5.000 kronors uppbörd per lots och med 10 % å det återstående
beloppet. Till lotspersonal med station och bostad i Stockholm skulle utgå
ortstillägg med 200 kronor till överlots och med 100 kronor till lotsförmän,
mästerlots och lots. Någon anledning att frångå den allmänna regeln, att pensionsunderlaget
skulle motsvara lönen med intjänade ålderstillägg ansåge kommissionen
icke förefiunas i fråga om lotspersonalen. Högsta pensionsunderlagen
skulle alltså bliva för lots 1,000 kronor, för mästerlots 1,100 kronor och for
överlots 1,300 kronor.

Bihang till senare riksdagens protokoll 1914. 1 sand. 153 höft. {br 22b.) 12

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 228.

Beträffande åtskilliga delar av detta förslag både skiljaktiga meningar yppat
sig inom kommissionen på sätt av de vid betänkandet fogade reservationer närmare
framginge.

Kommissionens ledamöter både emellertid varit eniga om, att tvenne avlöningsformer,
nämligen hyresbidrag och examensarvoden, som upptagits i lotsstyrelsens
förslag, icke borde ingå i en blivande avlöningsstat för lotspersonalen.

Kommissionen liyste den uppfattningen, att hyresbidrag icke borde förekomma
i en lönestat, om sådant kunde undvikas; och då hyresbidrag hittills
icke utgått till lotspersonalen, men lotsstyrelsen vid platser, där sådant ansetts
behövligt, uppfört bostäder åt personalen, syntes detta förhållande böra även för
framtiden bibehållas. Men om likformig läst avlöning utan hyresbidrag enligt
kommissionens åsikt borde tilldelas personalen, följde som en konsekvens härav,
att vid de platser, där bostäder till personalen upplåtits eller andra naturaförmåner
av personalen åtnjötes, en skälig ersättning för de erhållna förmånerna
borde lotsverket tillkomma i form av avdrag å personalens avlöning, enär eljest
personalen vid dessa senare platser skulle bliva gynnade i förhållande till dem,
som ej kunnat tilldelas sådana förmåner. Så hade också föreskrivits vid tullstaten
beträffande bostäder, som till tullpersonalen upplåtits. Då det emellertid
kunde befaras, att detta avdrag vid platser, där inkomsten vore ringa, kunde
verka betungande, ville kommissionen framhålla, att bestämmelsen om avdrag
borde tillämpas med varsamhet.

I fråga om hummerfisket vid Väderöarna, som enligt vad förut nämnts ansåges
inbringa lotsarna årligen omkring 900 kronor per man, syntes det böra
tagas i övervägande, huruvida icke detta lämpligen kunde utarrenderas, därvid
lotsarna å platsen möjligen skulle hava företrädesrätt till övertagande av arrendet.

De av lotsstyrelsen föreslagna arvoden av 200 kronor årligen till mästerlotsar
och lotsar, som avlagt sjökaptensexamen eller styrmans- och ångbåtsbefälhavareexamen
eller styrmansexamen och examen i ångmaskinlära hade kommissionen
icke ansett sig kunna förorda. Utan att vilja underkänna nyttan av dessa
examina för dem, som ägnade sig åt lotsyrket, vore kommissionen nämligen
icke övertygad om nödvändigheten av denna ökade kompetens; och då det numera
vore ett önskemål, att användningen av överkvalificerad arbetskraft undvekes,
så föranleddes härav kommissionen avstyrka, att examensarvoden tilldelades
ifrågavarande personal, och detta så mycket mer som det syntes strida
mot vanliga avlöningsprinciper, att en person utom avlöning för en tjänst, som
krävde en viss kompetens, jämväl erhölle särskild ersättning för att han skaffat
sig denna kompetens.

Kommissionen hade icke heller ansett behövligt att, på sätt lotsstyrelsen
föreslagit, 15 dagars semester bereddes lotspersonalen. Vid de norrländska platserna
läge sjöfarten nere under eu del av året på grund av is och vid en stor
del andra platser vore. lotsningarnas antal ringa. Något behov av semester vid
dessa platser kunde ej anses förefinnas. Vid de övriga platserna gällde visserligen
ej förenämnda skäl mot beviljande av semester, men det syntes kommissionen,
som om lotstjänstgöringen i och för sig vore av sådan beskaffenhet, att den
liksom tjänstgöringen vid skogsstaten, vilkens tjänstemän ej åtnjöte semester, icke
kunde anses i allmänhet medföra behov av ledighet för rekreation.

Den omständigheten, att lots enligt kommissionens förslag skulle för statsverkets
räkning uppbära lotsavgift och således i viss mening hava uppbörd sig
anförtrodd, både icke heller ansetts böra föranleda därtill, att lots skulle — så -

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 228. 91

som eljest plägade vara för uppbördsman föreskrivet — vara pliktig att a tid,
som av vederbörande bestämdes, begagna sig av semester. Över lotspenninguppbörden,
sådan densamma redan nu vore ordnad, syntes nämligen finnas tillfredsställande
kontroll, vilken jämväl torde kunna fullständigas genom föreskrift
om skyldighet för lotsbefälet att vid visitationer verkställa inventering av inneliggande
kassa eller granskning av anteckningar och handlingar rörande uppbörden.

Kommissionen hade dock ansett, att, där sådant kunde ske utan kostnad
för statsverket och utan olägenhet för tjänstgöringen vid lotsplatsen, ledighet
måtte, på sätt nu ägde rum, under någon tid högst en månad om året kunna
lots beviljas, utan att han därunder behövde avstå några avlöningsförmåner.

Beträffande sitt förslag till avlöningsstat för lotspersonalen har kommissionen
vidare anfört följande.

Då ålderstillägg förekomme i alla löneregleringar, som på senare tid behandlats
av riksdagen, hade kommissionen ansett, att sadana icke heller borde
saknas i det förslag som avsåge lotspersonalen. Avlöningen vid platser med en
lotslott understigande 1,500 kronor skulle genom ålderstilläggen avsevärt förbättras,
vilket kommissionen betraktade såsom ett av förslagets förtjänster, enär
arbetet vid dessa platser kunde vara rätt betydande, fastän lotspenninginkomsten
ej vore hög. Genom anordnande av ålderstillägg bleve det även möjligt att sänka
den procent av lotspenninguppbörden, som skulle tillkomnia lots; och det syntes
vara av synnerlig vikt, att denna sattes så lågt som möjligt, så att en ändring
av taxorna kunde ske, då så ansågs behövligt, utan att detta alltför mycket inverkade
på lotspersonalens avlöning. Redan den av kommissionen föreslagna
lotsningsprocenten syntes föranleda till, att lotstaxorna icke utan någon svårighet
kunde ändras.

I fråga om ålderstilläggens antal och storlek hade lotsstyrelsen föreslagit
för överlots tre ålderstillägg å 120 kronor efter 3, 6 och 9 år samt för lots sex
ålderstillägg å 60 kronor efter 3, 6, 9, 12, 15 och 18 år. Kommissionen ansåge
emellertid, att för såväl överlots som lots ett lika antal ålderstillägg och
till samma belopp skulle vara att föredraga; och då till den lägre tullpersonalen
utginge tre ålderstillägg å 100 kronor efter 3, 6 och 9 ars tjänst, hade kommissionen
funnit sig böra avfatta sitt förslag i överensstämmelse härmed. Kostnaden
för staten syntes bliva ungefär densamma, vare sig ålderstilläggen utginge
enligt styrelsens eller kommissionens förslag.

I lotsstyrelsens förslag bibehölles mästerlotsbefattningen, vilken skildes från
vanlig lotsbefattning endast därigenom, att mästerlots skulle erhålla pension av
1,200 kronor mot 1,060 kronor, som skulle kunna tillkomma lots; avlöningen
skulle vara densamma för lots som för mästerlots och befordran till mästerlots
skulle ske såsom nu efter 15 års väl vitsordad tjänstgöring. Kommissionen, som
i likhet med lotsstyrelsen ansåge, att mästerlotstiteln, som vunnit hävd, borde
bibehållas och motsvaras av något reelt underlag, kunde dock icke finna, att
detta borde utgöras av högre pension än den, som skulle tillkomma lots, därest
icke också mästerlotsens lön bleve en annan och högre än lotsens. Kommissionen
hade därför upptagit ett särskilt lönetillägg av 100 kronor för mästerlots
och beräknat, att halva lotsantalet liksom nu komrne att utgöras av mästerlotsar.
Till mästerlots skulle kunna nämnas lots med minst 15 års ordinarie lotstjanst.
Mästerlotsens pension skulle bliva 1,100 kronor mot 1,200 kronor enligt lotsstyrelsens
förslug. Då yäl flortulGt lotso-r ocli lotsförmån komin6 3/fct t)6forciicis till

92 Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 228.

mästerlotsar, vore det antagligt, att lotspersonalen i regel erhölle mästerlots tillkommande
pension.

Len ^as^a avlöningen för lots kade kommissionen ansett böra bestämmas
till 1,300 kronor eller samma belopp, som av 1912 års riksdag bestämts som det
lägsta belopp, som borde tillförsäkras lots. Till denna avlöning skulle komma
beklädnadsbidrag med 100 kronor. Med uppförandet av särskilt beklädnadsbidrag
för lotspersonalen hade kommissionen i likhet med lotsstyrelsen avsett, att
personalen skulle vara skyldig bära uniform. Enligt kommissionens mening
borde uniformen, som skulle vara helt enkel och för lotsens tjänstgöringsförhållanden
avpassad, utgöras av mörkblå kavaj och väst, försedda med gula knappar,
samt mörkblå byxor ävensom mössa med lotsverkets märke. Skyldigheten
att bära uniform borde förefinnas vid de tillfällen, då lotsen verkställde lotsning.
Då personalen syntes hysa någon misstro mot uniformstvånget, antagligen
av fruktan att överordnade skulle taga sig anledning till anmärkning mot
personalen, om . den på grund av sin tjänstgörings art stundom icke skulle
kunna hålla uniformen i fullt prydligt skick, ville kommissionen endast framhålla,
. att det torde kunna förväntas, att uniformsbestämmelserna med varsamhet
tillämpades, så att anmärkning i fråga om uniformen icke utan vägande
skäl gåve anledning till åläggande av disciplinstraff. Samma skäl, som föranlett,
att postverkets, tullverkets och statens järnvägars personal ansetts böra
bära uniform, syntes enligt kommissionens mening tala för att även lotspersonalen
borde uppträda i uniform under tjänstgöring.

Kommissionens förslag innebure, att lotsens del i lotspenningförtjänsten vid
de platser, där uppbörden per år och lots uppginge till högst 3,000 kronor,
skulle utgå ined 30 %. samt vid platser, där uppbörden överstege detta belopp,
med 30 % till och med 3,000 kronor, med 20 % å belopp därutöver till och med

5.000 kronor och med 10 % å belopp, som översköte 5,000 kronor. Denna gradvis
skeende nedsättning hade föreslagits med hänsyn särskilt till önskvärdheten
därav, att de nuvarande lotstaxorna, som upptoge samma avgift för fartyg av

2.000 ton och däröver, måtte ändras så, att högre avgifter än nu komme att
utgå för större fartyg. Fartyg av så högt tontal som 5 ä 6,000 ton vore numera
icke ovanliga i svenska farvatten, men förekommo icke här vid tiden för fastställandet
av de nuvarande taxorna. I händelse taxorna komme att på antytt
sätt utvidgas, skulle, därest en nedsättning av lotsningsprocenten icke skett,
lotsarna vid de större platserna komma att få uppbära alltför höga avlöningar.

I fråga om överlotsar och lotsförmän hade kommissionen ansett, att den
nuvarande ordningen borde bibehållas och att sålunda överlotsbefattning borde
tillsättas medelst konstitutorial men lotsförmansbefattningarna endast på förordnande.
Komissionen ansåge också, att det borde lämnas åt lotsstyrelsen att avgöra,
när förmansarvode vid en plats borde utgå med 100, 200 eller 300 kronor.
Lotsstyrelsen skulle alltså äga bestämma, att, då en plats tilltagit i betydenhet,
gottgörelsen för lotsförmannens ökade arbete såsom sådan skulle höjas, liksom
styrelsen skulle äga befogenhet att, då en plats sjunkit ned i betydenhet, sänka
arvodet för lotsförmannen.

Overlotsar och lotsförmän hade samma åligganden, men överlotsen vore ej
skyldig deltaga i lotsning och behövde sålunda ej nödvändigt hava avlagt lotsexamen.
Detta förhållande kunde ej anses vara riktigt. Enligt kommissionens
enhälliga uppfattning borde en överlots för att med nödig auktoritet kunna utfärda
befallningar till sina underlydande också fullständigt känna lotsningsförhållandena
inom sitt område eller med andra ord han borde vara examinerad

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 228.

lots på platsen samt skyldig att i den mån hans särskilda göromål och förhållandena
i övrigt det medgåve deltaga i lotsning. Överlots hade till åliggande,
bland annat, att examinera lotslärlingar, ett åliggande, som givetvis av examinator
krävde en ingående och noggrann kännedom om farlederna vid platsen. På
grund härav och då han liksom lotsarna skulle få del i lotspenningförtjänsten
borde enligt kommissionens mening lotsningskompetens fordras av överlots. Genom
införande av lotsningskompetens för överlots avsåges, att sådan befattning i allmänhet
skulle förbehållas lotspersonalen; och härigenom skulle framstående och
förtjänta lotsar kunna vinna befordran med åtföljande högre avlöning och förbättrad
pension.

I överensstämmelse med vad som ägde rum vid tullverket hade kommissionen
ansett, att särskilt ortstillägg borde till förut angivna belopp tilldelas befattningshavare
med station och bostad i Stockholm.

Lotsantalet hade av kommissionen uppförts enligt lotsstyrelsens förslag,
men kommissionen ansåge sig böra fästa uppmärksamheten därpå, att det med
hänsyn till det ringa antalet lotsningar vid en del platser kunde ifrågasättas,
huruvida icke lotspersonalen därstädes i mån av avgång kunde minskas. Aven
syntes det önskvärt, att mindre lotsplatser, vilka droge jämförelsevis dryga kostnader
i förhållande till deras nytta för sjöfarten, kunde sammanslås med varandra
eller ock större lotsstationer i stället inrättas med uppassningsställen å
de indragna platserna. Det syntes få ankomma på lotsstyrelsen att härom verkställa
utredning och avgiva förslag. Kommissionen hade emellertid ansett försiktigheten
bjuda, att vid den nya staten fogades en bestämmelse av innehåll
att, om lotsstyrelsen funne ledig befattning kunna indragas eller ledig överlotstjänst
kunna "förändras till förmansbefattning, anmälan därom borde av lotsstyrelsen
göras hos Kungl. Maj:t, som skulle äga ej mindre i förekommande fall
besluta, att ledig befattning skulle tillsvidare icke återbesättas, än även, därest
överlotstjänst prövades kunna förändras till förmansbefattning, av den för överiotstjänst
i staten upptagna avlöning disponera så mycket som, intill dess förändring
i staten kunde varda genomförd, erfordrades till avlöning åt den, som
förordnades att bestrida de med befattningen förenade göromål.

Ehuru lotspersonal, som utnämnts efter den 1 februari 1901, vore till följd
av innehållet i de utfärdade konstitutorialen skyldig underkasta sig ändrad fördelning
av lotspenningarna, ansåge dock kommissionen i likhet med lotsstyrelsen,
att med hänsyn till den genomgripande förändring, som i berörda avseende
föreslagits, billigheten krävde, att åt ordinarie lotspersonal lämnades frihet att
kvarstå vid nuvarande avlöningssätt. Den, som kvarstode å gammal stat och
således icke komme i åtnjutande av de föreslagna avlöningsförmånerna, kunde
givetvis icke heller bliva delaktig av den förbättrade pensionering, som den nya
staten skulle medföra.

Vid uträknande av fyllnadsavlöning till å gammal stat eventuellt kvarstående
hade personalens fasta avlöning av kommissionen beräknats enligt 1912 års
stat och lotslotten upptagits sådan den utgick år 1911 samt därmed jämförts
den avlöning jämte lotsningsprocent personalen skulle hava erhållit med tilllämpning
av den av kommissionen föreslagna staten. Därvid hade befunnits att
vid pass 230 befattningshavare genom att ingå på den nya staten skulle erhålla
minskning i sina inkomster. Minskningen skulle belöpa sig till omkring 170,000
kronor. Hela detta belopp behövde dock icke i staten uppföras för avlönande
av personal å gammal stat, enär ett stort antal av ifrågavarande befattningshavare
torde finna med sin fördel förenligt att även med någon minskning av in -

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 228.

komsten ingå på den nja staten på grund av den säkra inkomst, den ökning av
pensionen och den ^ trygghet vid sjukdom, som den nya staten skulle bereda
dem, som inginge på densamma. För en hel del befattningshavare bleve minskningen
emellertid så betydlig, att de ej kunde förväntas komma att ingå på den
nya staten, och ett belopp av förslagsvis 100,000 kronor syntes därför böra
uppföras i staten att användas till fyllnadsavlöning för å gammal stat kvarstående.

Till vikariatsersättning både i lotsstyrelsens förslag beräknats ett anslag av

20,000 kronor. Då emellertid enligt kommissionens förslag semestervikarie icke
skulle ifrågakomma och vid vikariat för sjukdom de i förslaget upptagna tjänstgöringspenningarna
jämte lotslott och det arvode, extra lotsen eller lotslärlingen
finge behålla, syntes utgöra tillräcklig ersättning för befattningens uppehållande,
behövde endast beräknas _ ersättning till vikarie för befattningshavare, som erhölle
ledighet för under tjänstutövning ådragen kroppsskada eller sjukdom, och
för sådant ändamål ansåge kommissionen ett förslagsanslag av 1,000 kronor
kunna vara tillräckligt.

För den extra ordinarie lotspersonalen, som skulle utgöras av extra lotsar,
lotslärlingar och batbiträden både lotsstyrelsen beräknat följande ersättningar:
för extra lotsar 600 kronor jämte 150 kronor i beklädnadsersättning, för lotslärling
300 kronor och för båtbiträden högst 600 kronor allt per år. Utom nämnda
avlöning skulle extra lotsarna, då de vore i lotsningstur intagna, erhålla lotslott
i likhet med ordinarie lotsar.

Kommittera.de
tion av den 27 augusti 1908 i fråga om den extra ordinarie lotspersonalen föreslagit,
att lotslärling, som hädanefter borde benämnas lotselev, under en utbildningstid
av 12 månader skulle erhålla arvode av 50 kronor pr månad. Efter avlagd
lotsexamen borde lotseleven benämnas extra lots, och då extra lotsen vore
inkallad till tjänstgöring vid platsen, borde han erhålla arvode av 100 kronor för
månad samt, då han vore intagen i lotsningstur med platsens övriga lotsar, dessutom
lotsningsprocent. Extra lots borde ej på ordinarie stat förflyttas, förr än
han under minst två år tjänstgjort såsom extra lots. Om vakans vid lotsplatsen_
funnes, skulle extra lots efter högst tre års tjänstgöring som sådan på ordinarie
stat förflyttas.

Kommissionen hade för sin del icke funnit något annat att erinra mot lotsstyrelsens
förslag beträffande den extra lotspersonalen än att, då beklädnadsbidraget
för ordinarie lotspersonal upptagits till 100 kronor, högre beklädnadsbidrag
icke heller borde beräknas för extra lotsar. Vid sådant förhållande syntes
anslaget till extra lotsar kunna minskas från av lotsstyrelsen föreslagna 75,000
kronor till 70,000 kronor. Tillika hade kommissionen ansett, att de av lotsstyrelsen
föreslagna. särskilda anslagen lämpligen kunde sammanföras till ett enda
anslag till ersättning åt extra lotspersonal.

Slutligen ville kommissionen framhålla, att därest riksdagen godkände stat
för lotspersonalen, enligt vilken lotspenningar skulle ingå i personalens avlöning,
det syntes ligga i sakens natur, att lotstaxorna icke borde ändras utan
riksdagens medverkan. I

I överensstämmelse med det anförda hade kommissionen uppgjort
följande förslag till avlöningsstat för lotspersonalen:

Kungl. Maj.ts Nåd. Proposition Nr 228.

		Tjänst-
	Lön.	görings-	nads-	Summa.
		pen- ningar.	bidrag.
1 överlots .................................	1,000	900	100	2,000	Efter 3 ar kan lönen
18 överlotsar ..............................	18,000	16,200	1,800	36,000	höjas med 100 kr., efter 6 år med
1 lots .......................................	700	600	100	1,400	ytterligare 100 kr.
566 lotsar .................................... Förmansarvoden (efter beräkning av	396,200	339,600	56,600	792,400	och efter 9 år med än ytterligare 100 kr.; varjämte lönen
10 st. å 300 kronor, 29 st. å 200					15 års ordinarie
kronor och 54 st. å 100 kronor)					lotstjänst kan i
förslagsvis................................	—	—	—	14,200	sammanhang med utnämningen till
Alderstillägg, förslagsvis ...............	—	—	—	138,000	mästerlots höjas
Lönetillägg åt mästerlotsar ............	—	■—	—	28,300	med ytterligare 100 kr.
Andel i lotspenningar, förslagsvis ...	—	—	—	350,000
Ortstillägg, förslagsvis ..................	—	—	—	1,000
Vikariatsersättning, förslagsvis ...... Till arvoden åt extra lotspersonal		“		1,000
(extra lotsar å högst 600 kronor jämte beklädnadsbidrag å 100 kronor, lotslärlingar å högst 300 kronor och båtbiträden å högst 600 kronor) förslagsvis...............				86,000
Fyllnadsavlöning till å gammal stat
kvarstående personal, förslagsvis	—	—	—	100,000
Summa kronor	—	—	1 -	1,550,300

Anm. 1. För lotspersonal, som åtnjuter förmån av fri bostad eller annan naturaförmån,
skall å avlöningen göras skäligt avdrag enligt lotsstyrelsens bestämmande.

Anm. 2. Till lotspersonal med station och bostad i Stockholm utgår ortstillägg med 200
kronor till överlots och med 100 kronor till lotsförman, mästerlots och lots.

Anm. 3. Överlots, lotsförman, mästerlots och lots äga uppbära andel i lotspenningar på
sätt i de vid denna avlöningsstat fogade villkor och bestämmelser närmare
stadgas.

Anm. 4. Därest lotsstyrelsen finner ledig befattning kunna indragas eller ledig överlotstjänst
kunna förändras till förmansbefattning, skall anmälan därom av lotsstyrelsen
göras hos Kungl. Maj:t, som äger ej mindre i förekommande fall besluta, att
ledig befattning skall tillsvidare icke återbesättas, än även, därest överlotstjänst
prövas kunna förändras till förmansbefattning, av den för sådan tjänst i staten
upptagna avlöning disponera så mycket, som, intill dess förändring i staten kan
varda genomförd, erfordras till avlöning åt den, som förordnas att bestrida de
med befattningen förenade göromål -

Reserva tioner.

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 228.

I kommissionens betänkande finnes meddelad följande tablå, av
vilken framgår, huru med tillämpning av kommissionens förslag lotsarnas
inkomster skulle ställa sig vid olika »lotslotter»:

Lotslott = lotsuppbörd per lots och år.	Past avlöning enligt stat	30 % av »lots-lotten» till och med 3,000 kr.	20 % av »lots-lotten» över 3,000 till och med 5,000 kr.	10 % av »lots-lotten» över 5,000 kr.	Summa inkomst
utan	med	utan	med
ålderstillägg.	ålderstillägg.
100..................	1,400	1,700	30			1,430	1,730
500..................	»	»	150	—	—	1,550	1,850
1,000..................	»	»	300	—	—	1,700	2,000
1,500 ..................	»	»	450	—	—	1,850	2,150
2,000..................	»	»	600	—	—	2,000	2,300
2,500..................	»	»	750	—	—	2,150	2,450
3,000..................	V	n	900	—	—	2,300	2,600
3,500 ..................	)>	»	900	100	—	2,400	2,700
4,000..................	»	»	900	200	—	2,500	2,800
4,500 ..................	»	»	900	300	—	2,600	2,900
5,000 .................	»	»	900	400	—	2,700	3,000
5,500..................	»	»	900	400	50	2,750	3,050
6,000 ..................	n	»	900	400	100	2,800	3,100

Anm. Mästerlots åtnjuter 100 kr. högre fast avlöning.

Såsom antytts i kommissionens yttrande, för vilket redogörelse nu
lämnats, hade full enighet inom kommissionen icke uppnåtts rörande
vissa delar av lotspersonalens lönereglering.

Kommissionsledamoten Nilsson har ansett, att alla förmansbefattningar
vid lotsplatserna borde uppföras å ordinarie stat; att lotsens fasta avlöning
skulle sättas till 1,400 kronor, däri skulle ingå beklädnadsbidrag å 100 kronor;
att avlöningsförhöjningen till mästerlots borde utgå såsom arvode å 100 kronor;
att den fasta avlöningen och dess fördelning i lön och tjänstgöringspenningar
skulle utgöra

Lön Tjänstgöringspenningar Summa

för överlots .........................	.............................. 1,300	800	2,100
» lotsförman.....................	............................... 1,050	600	1,650
y> » ...................	............................... 1,000	550	1,550
» » ......................	................................ 950	500	1,450
» lots.................................	............................. 850	450	1,300
samt att personalens andel	i lotspenningar^ borde utgöra 40	96.

117

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 228.

Till stöd för sina förslag liar reservanten anfört bland annat, att för lotsarnas
vidkommande borde man icke styra och stalla i slavisk överensstämmelse
med de grundsatser, som man eljes brukade iakttaga vid statens löneregleringar.
Det vore säkerligen icke välbetänkt att förvandla lotsarna till vanliga tjänstemän
med en i och för sig tillräcklig avlöning och med automatiskt utfallande ulderstillägg.
Utan att vilja förneka, att lotsarna vore så utmärkt folk, att de, oberoende
av lönesystemets beskaffenhet, ej skulle svika sin plikt, kunde reservanten
dock icke tillstyrka att på eu gång taga ut språnget från ett uråldrigt och visst
i alla länder följt system, där på alla viktigare punkter provisionen utgjort lotsens
hela avlöning, till ett lönesystem av den nu för tiden vanliga typen. . På
grund härav måste lotsarna enligt reservantens mening erhålla en betydligt högre
andel i lotspenningarna än de 20 procent, som lotsstyrelsen föreslagit, (xenom
att slopa hyresbidragen, vilkas olämplighet läge i öppen dag, hade reservanten
utan att fördyra löneregleringen i dess helhet kunnat öka nämnda provision med
10 procent och genom att inhibera de föreslagna ålderstilläggen bleve det ekonomisk
möjlighet för ett tillägg av ytterligare 10 procent. Hälst hade reservanten
velat gå upp till en provision av 50 procent av den s. k. lotslotten, men av
hänsyn till eventuell höjning av lotstaxorna i fråga om det större tonnaget både
han sett sig nödsakad att stanna vid 40 procent. "Vid jämförelse mellan de inkomster,
som skulle tillkomma lotspersonalen efter de olika förslagen hade reservanten
tyckt sig finna, att resultatet enligt det av honom framlagda förslaget
bleve ej blott det mest tillfredsställande utan även i och för sig väl avvagt,
smidigt anpassande sig efter de i så hög grad skiftande förhållandena.

Kommissionsledamoten Martin har instämt i det uti nyssberörda reservation
framlagda förslag med det undantag att han ansage lotspersonalens andel
i lotspenningarna böra bestämmas till 50 procent; och har denne reservant till
stöd för sin mening anfört bl. a. följande:

I likhet med kommissionens majoritet hade reservanten ansett det vara
nödvändigt bibehålla eu avlöningsform, som medförde ekonomisk eggelse till
tjänstvillighet i sjöfartens intresse. Helst skulle han därför sett, att det nuvarande
avlöningssystemet kunnat bibehållas, och en löneförbättring skett för de sämst
lottade.

I allmänhet förhölle det sig nämligen så, yttrar denne reservant, att, dar
sjöfarten vore intensiv, där vore i regel icke lotsarna i behov av löneförbättring.
Men en intensiv sjöfart ställde också stora krav på lotspersonalens påpasslighet,
nit och rådighet vid sjöfartens betjänande. Då så gott som undantagslöst den
svenska lotspersonalen hittills framstått såsom ett mönster i detta avseende, och
städse på ett för vårt land hedrande sätt fyllt sin uppgift, torde med fog kunna
påstås, att det hittills använda avlöningssystemet, ur sjöfartssynpunkt sett, vant
det mest lämpliga. Men då omkring 40 procent av lotsarna genom att beredas
garanterad skalig minimiinkomst skulle bliva på vanligt sätt avlönade statstjänare,
och den ekonomiska eggelsen för dessa lotsar sålunda skulle bortfalla, hade
reservanten i likhet med kommissionen ansett det vara fördelaktigare att tillförsäkra
alla lotsar en fast lön och därjämte en viss procent av lotspenningarna.
Men fastliölle man vid kravet på att för lotsarnas vidkommande bibehålla den
ekonomiska eggelsen, så syntes det reservanten vara uppenbart, att den procent av
lotspenningarna, som kommissionen velat tillerkänna lotsarna, vore alldeles för
liten; och reservanten för sin del ansåge 50 procent av lotspenningarna vara det
minsta, som borde tillkomma lotsarna.

Bihang till senare riksdagens protokoll 1914. 1 sand. 153 käft. (Nr 228). 13

1913 års
‘petition.

Kungi. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 228.

Ett ytterligare skal, som talade för att tillerkänna lotsarna en avsevärt högre
procent än den, som av kommissionen föreslagits, vore den omständigheten, att
lotsarna å respektive lotsplatser hittills funnit med sin fördel förenligt att bestrida
tjänsten med så fåtalig personal som möjligt, vilket visserligen haft till följd
e men också ökad inkomst. Sattes andelen av influtna lotspenningar
allt för låg, syntes det ligga nära tillhands att tänka sig att detta intresse, i brist
på uppmuntran, icke längre komme att förefinnas, vadan förhållandena skulle
framtvinga krav på personalökning och statsverket tillskyndas ökade utgifter för
avlöning och pensioner.

-Reservanten ansage således: att det i längden bleve för staten billigast att
tillerkänna lotsarna största möjliga andel i lotspenningarna; att sjöfarten bäst
bleve betjänad av de lotsar, som både största möjliga ekonomiska intresse av
varje lotsning; att lotspersonalen, även för framtiden, kunde rekryteras med samma
göda resultat som hittills, endast under förutsättning att själva lotsningstjänsten
gjordes så ekonomiskt givande som möjligt; samt att 50 procent av lotspenningarna
vore den minsta andel, som borde tillerkännas lotsarna. I

Med tillämpning av reservanternas förslag skulle vid olika »lotslotter»
lotsarnas inkomster ställa sig på följande sätt:

[ Nuvarande lotslott.	Fast avlöning enligt stat (beklädnadsbi-drag inbe-räknat).	Reservanten Nilssons förslag.	Reservanten Martins förslag.
40 % av lotslotten.	Summa inkomst.	50 % av lotslotten.	Summa inkomst.
100	1,400	40	1.440	50	1,450
500	»	200	1,600	250	1,650
1,000	»	400	1,800	500	1,900
1,500	»	600	2,000	750	2,150
2,000	J»	800	2,200	3,000	2,400
2,500	»	1,000	2,400	1,250	2,650
3,000		1,200	2,600	1,500	2.900
3,500	»	1,400	2,800	1,750	3,150
4,000	»	1,600	3,000	2,000	3,400
4,500	»	1,800	3,200	2,250	3,650
5.000 1	»	2,000	3,400	2,500	3,900
5,500	»	2,200	3,600	2,750	4,150
6,000	»	2,400	3,800	3,000	4,400

För mästerlotsarna skulle tillkomma det årliga arvodet av 100 kronor.

I anledning av kommissionens betänkande och förslag inkom personalen
genom utsedde representanter i augusti 1913 till Kungl. Maj:t
med en skrift, däri personalens önskemål närmare utvecklades och vari
beträffande lotspersonalen hemställdes,

Kungl. Maj:tf; Nåd. Proposition Nr 228.

att minst ftO % av vid lotsplats influtna lotspenningar måtte, efter lika fördelning
emellan vid platsen eventuellt anställd överlots eller lotsförman ock vaije
ordinarie eller extra lots, som på eget ansvar efter uppgjord tur lotsade, kliva den
andel, var ocli eu hade att tillgodoräkna sig i de fall, där det nya avlöningssystemet
komme att tillämpas;

att hemvägsersättningen, såsom hittills, oavkortad måtte få tillfalla den lot a

ätt lönen måtte utgå med 1,500 kronor och inom sig innesluta de i kommissionens
förslag upptagna rubrikerna: »lön», »tjänstgöringspenningar» och »beklädnadsbidrag»,
samt att därjämte ett arvode av 100 kronor för varje tusental
kronor av platsens lotslott, dock minst 100 kronor måtte tillfalla överlotsarna,
att den s. k. lotsningsprocenten måtte utgå såsom tjänstgöringspenningar,
att åld er stilläggen måtte utgå efter resp. 3—6—9 års ordinarie tjänst med
200 kronor varje gång; _

att mästerlotsarvodet måtte tilldelas lots antingen efter 15 års tjänstetid,
räknad efter den dag anställning vanns i verket, eller ock enligt de grunder,
som nu av lotsstyrelsen tillämpades; ... ...

att den extra personalen måtte komma i åtnjutande av de avlöningsförmåner,
varom lotsverkets personalförening i petition av den 27 augusti 1908 hos

lotsstyrelsen hemställt; ..... ....

att hyresbidrag till lotsar måtte utgå enligt lotsstyrelsens förslag till ny
lönestat, men efter motsvarande grupp enligt den tariff, som föreslagits för overlotsar,
samt att bidraget till dessa höjdes proportionerligt;

att personalen måtte komma i åtnjutande av 15 dagars semester årligen; samt
att åt lotsförmansbefattningarna måtte givas ordinarie natur ävensom att åt
samtliga nuvarande befattningshavare bland lotspersonalen, som på förordnande
uppehölle dylika befattningar, måtte tilldelas konstitutorial.

Sedan Kungl. Maj:t genom nådig remiss anbefallt lotsstyrelsen att LotsstyreUen
inkomma med yttrande och förslag, som kunde föranledas av kommissionens
betänkande, samt därvid till behandling särskilt upptaga frågorna
rörande revidering av lotstaxorna och indragning av vissa befattningar
i samband med den föreslagna löneregleringens genomförande, har lotsstyrelsen
härom yttrat sig i underdånigt utlåtande av den 27 oktober
1913.

Beträffande den av löneregleringskommissionen väckta frågan om viss utvidgning
av lotstaxorna har lotsstyrelsen anfört huvudsakligen följande. _

Av de vid lotsplatserna i riket år 1912 förda lotsdagböcker fra-mginge, att
betalda lotsavgifter för fartyg av 2,000 ton och däröver uppgått till 155,425 kronor,
att därav 54,826 kronor 50 öre erlagts av svenska fartyg och 100,598 kronor
50 öre av utländska fartyg, samt att de betalande fartygen nästan uteslutande
varit ångfartyg. Avgifterna i fråga för seglare hade endast uppgått till ett sammanlagt
belopp av 1,335 kronor. En del av dessa lotspenningar vore emellertid
icke erlagda efter beräkning av lika avgifter för fartyg av 2,000 ton och darover.

Enligt de nu jämlikt nådiga kungörelsen den 27 november 1896 gällande
bestämmelser angående lotsavgifternas beräknande skulle nämligen för örlogsfartyg,
som ej vore försett med mätbrev och vars deplacement överstege 100 ton,

100

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 228.

erläggas, då kronolog anlitades, lotspenningar med endast två tredjedelar av det
belopp, som enligt gällande taxa skolat i förhållande till fartygets tontal såsom
lotspenningar utgå, med iakttagande att om därvid brutet tal av krona uppkommer,
detta skulle fyllas till närmast högre hela tal och att, när deplacementet
överstege 4,000 ton, dessutom skulle erläggas fem kronor för varje överskjutande
fullt 1,000-tal ton.

De i enlighet med dessa bestämmelser under år 1912 betalda lotspenningar
för örlogsfartyg över 2,000 ton hade uppgått till 1,988 kronor.

"Vidare vore för Öresunds södra och norra lotsplatser gällande särskilda
lotstaxor och lotsledsförteckning, fastställda av Kungi. Maj:t den 3 juli 1903, och
dessa lotstaxor vore upprättade med iakttagande bland annat därav, att lotspenningar^
skulle stiga i samband med fartygens ökade dräktighet till 10,000 ton.
Betalda lotspenningar för fartyg av 2,000 ton och däröver vid Öresunds södra
och norra lotsplatser hade för år 1912 utgjort 33,194 kronor.

Fråndroges de år 1912 för örlogsfartyg och vid Öresunds lotsplatser betalda
lotspenningar, (1,988 + 33,194 kronor) 35,182 kronor, från ovan angivna summa
av 15o,425 kronor, återstode ett belopp av 120,243 kronor, utgörande de år 1912
betalda lotspenningar för övriga här ifrågavarande fartyg av" 2,000 ton och däröver,
vilka under nämnda år betalt lotspenningar till samma belopp, som om
deras dräktighet endast utgjort 2,000 ton.

Avgiftspliktiga dräktigheten för de fartyg, som erlagt dessa 120,243 kronor,
hade varierat mellan 2,000 ton och 13,000 ton.

Enligt de allmänna nu gällande taxorna skedde lotspenningarnas höjning
på grund av fartygens dräktighet och i förhållande till den lotsade våglängden.
Med hänsyn till dräktigheten vore fartygen delade i 13 grupper sålunda:

Under

100

ton.

100

intill

200

ton.

200

intill

300

ton.

300

intill

400

ton.

400

intill

500

ton.

500

intill

600

ton.

600

intill

700

ton.

800

intill

300

ton.

900

intill

1,000

ton.

1,000

intill

1.5u0

ton.

1,500

intill

2,000

ton.

2,000

ton och
däröver.

Såsom härav framginge, vore alla fartyg av 2,000 ton och dävöver sammanförda
till en grupp, eller, med andra ord, de nuvarande lotstaxorna upptoge
samma avgift för fartyg av 2,000 ton och däröver. Därest, såsom ifrågasatt blivit,
ändring härutinnan skulle ske, uppstode fråga, huru fartygen av 2,000 ton och
däröver borde uppdelas i särskilda grupper. Enligt nuvarande taxor skedde uppdelningen
av fartyg under 1,000 ton i 100-tons-grupper och af fartyg mellan 1,000
och 2,000 ton i 500-tons-grupper. Vid överlämnande av förslag till nu gällande
lotstaxor. hade lotsstyrelsen yttrat, att begränsningen av de högsta grupperna
berott därpå, att en fortsatt ökning av avgifterna efter 100-tons-grupper skulle
för dylika större fartyg medföra allt för dryga avgifter, samt att lotsade fartyg
av 2,000 tons dräktighet och däröver vore ytterst sällsynta. I sistnämnda avseende
hade ändring inträtt, och fartyg av 2,000 ton och däröver förekomme nu i
svenska farvatten till ej ringa antal och hade, enligt vad ovan nämnts, för år
1912 erlagt lotspenningar till belopp av 155,425 kronor. Ett fullföljande av uppdelning
beträffande fartyg av 2,000 ton och däröver i 12 st. 500 tonsgrupper
samt eu grupp innefattande fartyg av 8,000 ton och däröver jämte förhöjning på
grund av dräktigheten och den lotsade våglängden i avgifterna inom de nya
grupperna i närmaste överensstämmelse med vad" som ägde rum i gällande taxor
för nuvarande fartygsgrupper syntes lotsstyrelsen kunna ifrågasättas.

101

Kung}. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 228.

De allmänna lotstaxorna, sålunda anordnade och tillämpade år 1912, skulle
inom var och en av dessa ifrågasatta grupper givit följande lotspenningar:

2,000	2,500	3,000	3,500	4,000	4,500	5,000
intill	intill	intill	intill	intill	intill	intill
2,500 tull.	3,000 ton.	3,500 ton.	4,000 ton.	4,500 ton.	5,000 ton.	5,500 ton.
Kr.	öre.	Kr.	öre.	Kr.	öre.	Kr.	öre.	Kr.	öre.	Kr.	öre.	Kr.	öre.
53,913	50	37,665	60	25,224	78	5,676	ii	1,140	48	1,815	60	2,340	—

5,500		6,000		6,500		7,000		7,500		8,000
intill		intill		intill		intill		intill		tonoch
6,000		6,500		7,000		7,500		8,000		där-
ton.		ton.		ton.		ton.		ton.		över.
Kr.	öre.	Kr.	öre.	Kr.	öre.	Kr.	öre.	! Kr.	öre.	Kr.	öre.
317	68	—	—	—	—	—	—	184	37	273	02

Med anledning dels av löneregleringskommissionens uttalande, att den av
kommissionen ifrågasatta gradvisa nedsättningen i lotsens del i lotspenningeförtjänsten
(30 %, 20 % och 10 %) föreslagits med hänsyn särskilt till önskvärdheten
därav, att de nuvarande lotstaxorna, som upptoge samma avgift för fartyg av

2,000 ton och däröver, skulle ändras så, att högre avgifter än nu komme att
utgå för större fartyg, dels ock av kommissionens i samband därmed uttalade
farhåga att, i händelse taxorna komme att på antytt sätt utvidgas, lotsarna vid de
större lotsplatserna skulle, därest en nedsättning av lotsningsprocenten icke skedde,
komma att få uppbära allt för höga avlöningar, hade lotsstyrelsen låtit verkställa
undersökning angående den ökning i lotsarnas inkomster, som med en andel i
lotspenningeförtjänsten av 30 % skulle tillkommit de lotsande, om lotspenningeavgifterna
för fartyg av 2,000 ton och däröver under år 1912 utgått enligt ovan
angivna gruppering och avgiftsberäkning.

Av nämnda undersökning hade framgått, att under angivna förutsättningar
den ökade inkomsten per lots icke skulle vid någon lotsplats hava överstigit 32
kronor 55 öre.

I fråga om utvidgning av lotstaxorna hade några önskemål icke framställts
från sjöfartshåll. Det vore väl närmast från lotsarna och nu från löneregleringskommissionen,
som önskningar därom uttalats, dock att lotsarna jämväl syntes
hava avsett en delning av de i taxorna förekommande grupper, omfattande fartyg
under 2,000 ton, och i samband därmed en effektiv ökning av lotsinkomsten.
Att den ökade inkomsten skulle falla på platser, där lotsinkomsten redan vore
hög, och att lotsarna ensamma uppbure inkomsten av lotspenningarna, hade väl
i sin mån medverkat till att taxorna fortfarande vore oförändrade.

Därest lotspenningarna skulle ingå som inkomst till statsverket och erforderliga
medel till lotsarnas avlöning anvisas från allmänna statsmedel, kunde det
sägas, att denna fråga kommit i annat läge. Om också den ökade inkomsten
genom lotstaxornas utvidgande icke för närvarande kunde beräknas till något
betydande belopp, så vore den dock ett beaktansvärt tillägg till de medel, som

Lotskaptenen

Stenbergs

förslag.

102 Kungl. May.ts Nåd. Proposition Nr 228.

från lotsverket skulle till statsverket inflyta. Den ifrågasatta åtgärden vore därjämte
av förhållandena påkallad samt rättvis med hänsyn till fartygens större
betalningsförmåga i följd av ökad dräktighet. Vid sådant förhållande hade lotsstyrelsen
upprättat och till Kungl. Maj:t överlämnat förslag till lotstaxor (se bilaga),
enligt vilka fartyg av 2,000 ton och däröver skulle uppdelas i 12 nya
grupper om 500 ton och en grupp om 8,000 ton och däröver samt lotspenningarna
inom de nya grupperna stiga i närmaste överensstämmelse med vad som
ägde rum i gällande taxor.

För fullständighets skull hade i förslaget upptagits nämnda 13 nya grupper,
men därest så ansåges lämpligare, funnes icke hinder att göra en del av grup Eerna

vidare, så att de komme att omfatta 1,000 ton i stället för 500 ton. Veran
härav bleve en minskning i den påräknade totalinkomsten samt i den till
en var av de lotsande utgående andel i lotspenningeförtjänsten.

Beträffande frågan om indragning av vissa befattningar i samband med
löneregleringens genomförande har lotsstyrelsen, under förutsättning av bifall
till utarbetat förslag till indragning och sammanslagning av lotsplatser, ansett
sig kunna nedsätta antalet lotsar från av kommissionen beräknade 567 till 564
ävensom ändra beräkningen av förmansarvoden till 9 st. ä 300 kronor, 29 st.
ä 200 kronor samt 50 st. ä 100 kronor.

Vidkommande kommissionens förslag till lönereglering för lotspersonalen i vad
detsamma skiljde sig från lotsstyrelsenshar styrelsen erinrat, att kommissionens förslag
rörande lotspersonalens andel i lotspenningarne i vad detsamma avsåge en
gradvis inträdande nedsättning av andelen vid viss större lotspenninguppbörd
syntes icke vara fullt tydligt avfattat och säkerligen skulle i tillämpningen vålla
svårigheter, som lämpligen borde undvikas. Med hänsyn härtill och då verkställd
undersökning, såsom förut nämnts, utvisat, att den föreslagna utvidgningen
av lotstaxorna icke, såsom kommissionen befarat, skulle medföra någon mera
avsevärd ökning av de redan förut väl tillgodosedda lotsarnas inkomst, tillstyrkte
lotsstyrelsen, att med bifall i övrigt till kommissionens förslag till lönereglering
för lotspersonalen med vissa jämkningar i de av kommissionen beräknade
beloppen för ålderstillägg, ortstillägg m. m. personalens andel i lotspenningarna
måtte bestämmas till 30 % utan avseende å större eller mindre
lotspenninguppbörd.

Beträffande det av kommissionen upptagna anslaget å 1,000 kronor till
ortstillägg åt lotspersonal med station och bostad i Stockholm har lotsstyrelsen,
med erinran att i Stockholm nu stationerad och boende lotspersonal utgjordes
av en överlots och 13 lotsar vid Stockholms lotsplats samt en lotsförman och 2
lotsar vid Mälarens lotsplats, ansett detsamma höra upptagas till 1,800 kronor.

Sedermera blevo emellertid, såsom förut nämnts, två nya förslag
till lösning av lotspersonalens löneregleringsfråga inlämnade till generallotsdirektören
och av honom med eget yttrande översända till
sjöförsvarsdepartementet. Det ena, som framlades av lotskaptenen
O. H. Stenberg, grundades på den uppfattning, att man icke med ens
borde bryta med ett system, som under generationer visat sina goda
egenskaper, endast för att skapa ett avlöningssystem av den numera
vanliga typen.

103

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 228.

De missförhållanden Itorde på lämpligt sätt undanröjas, som under nu
gällande system uppstått, i det att lotsarna på några platser i lotspenningarna
erhölle en inkomst, som ur flera synpunkter och i synnerhet vid jämförelse med
den lön, som bestodes andra statsfunktionärer, kunde synas oskälig, medan
andra lotsar däremot endast genom betydande tillskott av andra medel erhölle
sin knappa bärgning. Det av lotsstyrelsen och kommissionen föreslagna avlöningssystemet
skulle emellertid förvandla lotsarna från privilegierade yrkesutövare,
vilka såsom sådana vore underkastade de växlingar, som bättre och sämre
konjunkturer kunde medföra, till vanliga lönearbetare med fast avlöning jämte
en jämförelsevis obetydlig provision. Detta system skulle utan tvivel framkalla
anspråk på löneförbättringar och på ökning av antalet lotsar. Med
framhållande att lotspenninguppbörden i riket i dess helhet utvisade en konstant
stegring, ansåge lotskaptenen Stenberg, att denna stegring borde oavkortad
tillkomma lotsarna, och hans förslag avsåge därför, att lotspersonalen fortfarande
borde erhålla sin inkomst så gott som uteslutande genom lotspenningarna på
det sätt, att hälften av dessa skulle behållas på platsen, där de intjänats och
där omedelbart fördelas på sätt nu ägde rum med inflytande lotspenningar, men
den andra hälften inlevereras till lotsstyrelsen för att lika fördelas mellan alla
lotsar i riket. Under antagande att den totala lotspenninguppbörden utgjorde

1,233,000 kronor skulle den för alla lika stora andelen av lotspenningarna uppgå
till omkring 1,050 kronor för lots, vartill skulle komma hälften av de å platsen
uppburna avgifterna, fördelade på platsens alla lotsar. Med den stigande tendensen
hos lotspenninguppbörden skulle lotsarnas inkomster småningom stiga
och lotsarna därigenom erhålla en förbättring, motsvarande ålderstillägg. Där
uppbörden vid den egna platsen vore obetydlig, skulle dock erfordras tillskott
av andra medel. Om minimiinkomsten för lots ansåges böra bestämmas till
1,500 kronor, skulle sådant tillskott erfordras för omkring 100 lotsar och tillhopa
belöpa sig till inemot 25,000 kronor. Härtill skulle enligt detta förslag
komma avlöningsförbättring ä 60 kronor åt mästerlotsar, löner ä 500 kronor till
överlotsar, arvoden å 100 ä 300 kronor till lotsförmän samt avlöning åt extra
personal, så att kostnaden, utöver lotspenningarna, kunde beräknas uppgå till
223,141 kronor, varav dock 100,000 kronor beräknats till fyllnadsinkomst åt personal,
kvarstående å gammal stat.

Ölerfyringenjören

Orönvalls
förslag.

Det andra av förenämnda förslag framlades av överfyringenjören
U. Grönvall.

Han erinrade, att kommissionen framhållit önskvärdheten därav, att den
personalen tillkommande provisionen för lotsning skulle kunna utgå oberoende
av lotspenningarna, så att lotstaxorna skulle kunna ändras utan att lotsarnas inkomst
därav rönte inverkan. Med hänsyn härtill hade han upprättat ett förslag,
enligt vilket lotspersonalen skulle, utom den fasta begynnelseavlöning som av
kommissionen föreslagits, bekomma provision för utförd lotsning i form av
tonnage- och distanspenningar. Tonnagepenningarna skulle för varje gång ett fartyg
till viss lotsplats erlagt lotspenningar tillgodoräknas platsens iot-sar med ett
belopp av:

5 kronor för fartyg under 500 ton.

från och med

500 till
1,000 »
2,000 »

3.000 »

4.000 »

5.000 »

1.000 ton.

2.000 »

3.000 »

4.000 »

5.000 »
och däröver;

104

Generallots direktörens yttrande.

Kungi. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 228.

varvid dock skulle iakttagas att tonnagepenningar icke skulle få utgå med högre
belopp än, som för lotsningen inflöte i form av lotspenningar. Distanspenningar
skulle tillgodoräknas lotsplatsen med 25 öre för varje latitudsminut, för vilken
lotspenningar erlagts. Tonnage- och distanspenningar skulle tillfalla lotsplatsens
gemensamma kassa och fördelas mellan personalen på samma sätt, som för närvarande
funnes föreskrivet beträffande lotspenningar^. Den fasta avlöningen
skulle utgå på sätt kommissionen föreslagit dock utan andra ålderstillägg än den
löneförbättring å 100 kronor, som skulle tillkomma mästerlots. För förmånen
av fri bostad borde å lönen avdragas för överlots 150 kronor och för lots 100
kronormen för övriga naturaförmåner, vilkas tillgodogörande vore beroende av
personliga förhållanden, borde något avdrag å lönen icke äga rum. Efter förhållandena
under år 1912 beräknades tonnagepenningarna till 417,300 kronor
och distanspenningarna till 164,100 kronor. Den föreslagna staten slutade å en
summa av 1,669,500 kronor, därav 126,500 kronor beräknades för fyllnadsavlöning
till å gammal stat kvarstående personal.

Vid överlämnande av dessa båda förslag anförde generallotsdirektören: Förslagen,

som utginge från den förutsättningen att en fullt acceptabel
lösning av lotsarnes lönefråga i enlighet med de numera allmänt antagna principerna
för statens löneregleringar ej stode att erhålla, syntes få betydelse först
om lotsarnas lönefråga skulle lösas efter andra grunder och utan riksdagens medv
er kan ^ med begagnande av de medel, som av sjöfarten erlades till lotsverket.
Båda åstadkomme jämförda med lotsstyrelsens och kommissionens förslag en
likartad förskjutning i lotsarnas inkomster till förmån för lotsarna vid de platser,
som hade största lotsinkomsten, men på bekostnad av de mindre platsernas
lotsar, vilka_ sålunda här såge sina förhoppningar på bättre löner väsentligt reducerade.
Uti intetdera av dessa båda förslag vore sörjt för en periodvis inträdande
stegring av lotsarnas inkomster, utan dessa bibeliölles, om man bortsåga
från masterlo tsarvodet, sådana som de utginge vid lotsens första anställning i
ordinarie tjänst. Uti det Stenbergska förslaget ställdes visserligen en sådan
stegring i utsikt genom lotsinkomstens beräknade fortgående stegling, men detta
kunde enligt generallotsdirektörens förmenande ingalunda uppställas såsom någon
naturlag för framtiden. Detta förslag ställde lotsarna dessutom i huvudsak beroende
av de inflytande lotspenningarna, vilka i lika hög grad som nu komme
att bliva en lotsens privata tillhörighet, över vilken staten ej finge något att säga,
och motsvarade sålunda ej de krav på riksdagens bestämmanderätt över lotsverkets
medel, som numera syntes vilja göras gällande.

Uti det Grönvallska förslaget skulle lotsarnas provision visserligen till
synes ställa sig oberoende av de grunder, enligt vilka lotspenningarna beräknades
utgå, samt statens rätt att ordna lotspenninginkomsten sålunda ej därav
direkt beröras. Lotsens inkomster, vilka sedan ålderstilläggen borttagits, ej
kunde periodvis ökas, bleve likafullt beroende av lotsningsfrekvensen och skulle
ohjälpligt falla med donna. Frågan om taxorna vore dessutom mindre ägnad att
öva inflytande på lotsinkomsten än exempelvis en förändring i lotsförordningen,
vilken stode utom lotsarnas inflytande. Förslaget utginge i övrigt från helt
andra synpunkter än dem, enligt vilka taxorna utformats; och syntes det kunna
starkt ifrågasättas, huruvida dessa grunder vore riktigare och rättvisare än de
nuvarande. Under alla förhallanden komme de att ej mindre för de sjöfarande
än för lotsarna te sig som en dubbel bokföring, vilken, såsom innebärande en
onödig omgång, syntes komma att verka tyngande på tjänsten.

Kung!. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 228. 105

Sedan frågorna om lotspersonalens avlöning och om lotstaxornas
utvidgning remitterats till kommerskollegium, har kollegium såsom förut
nämnts den 15 januari 1914 avgivit underdånigt utlåtande och därvid
överlämnat en till kollegium inkommen skrivelse från Sveriges redareförening.

Föreningen anförde, att lotsstyrelsens och löneregleringskommissionens förslag
angående lotspersonalens avlöning syntes föreningen vara grundade på en
för sjöfarten ganska farlig ny princip, varigenom lotspersonalen, som hittills varit
en under statskontroll stående kår av yrkesmän, skulle förvandlas till statstjänstemän
med i huvudsak fast avlöning. En sådan förändring av lotspersonalens avlöningsförhållanden
skulle nämligen, enligt föreningens förmenande, ovillkorligen
medföra ett för sjöfarten farligt försvagande av lotsarnas ekonomiska beroende
av densamma, varav följden helt naturligt bleve att lotsarnas intresse för tjänsten
minskades. Aven med fullt erkännande av den stora duglighet och plikttrohet,
varmed våra lotsar hittills i allmänhet fullgjort sina tjänståligganden, kunde
föreningen sålunda ej annat än uttala sina bestämda farhågor för en avsevärd
försämring av dessa goda och för sjöfarten synnerligen viktiga egenskaper hos
lotsarna, om av lotsstyrelsen föreslagna nya avlöningsprinciper bleve tillämpade
på lotsarne.

Utom denna successivt verkande försämring av lotskåren, komme lotsstyrelsens
förslag helt säkert att hos lotsarne även framkalla farlig liknöjdhet för tjänsten,
alstrad av den helt naturliga bitterheten hos lotsarne att nödgas avstå cirka 2/3
av sin genom ansträngande arbete införtjänta lotslott till å andra mindre livligt
trafikerade lotsplatser varande kolleger, av vilka sjöfarten krävt blott föga arbete.

Vida rättvisare och för sjöfarten såväl som för lotsarne själva mycket bättre
syntes det föreningen hava varit, om lotsarnes avlöning såsom hittills fått utgöras
av den genom deras eget arbete dem tillkommande s. k. lotslotten, och att denna,
där så visat sig nödvändigt för att tillförsäkra lotsen visst existensminimum, utjämnats
uppåt.

I vad mån detta kunde låta sig göra utan att alltför mycket öka lotsverkets
nuvarande kostnader för understöd åt de sämst situerade lotsarne, hade föreningen
ej ansett sig böra och ej heller kunnat på den korta tid, föreningen haft till förfogande
för denna frågas behandling, ingå i någon närmare utredning av.

Men även om en sådan reglering av lotspersonalens löneförmåner skulle visa
sig alltför dyrbar för statsverket, syntes det dock föreningen av förut omnämnda
skäl alldeles uppenbart, att varje annan lönereglering för lotspersonalen borde i
möjligaste mån grundas på bevarandet åt lotsarne av deras genom eget arbete
förvärvade inkomst.

I intet fall borde denna sättas lägre än till hälften av lotspenningarne. Med
bibehållande av denna princip syntes denna fråga om utjämning av lotsarnes inkomster
alternativt kunna lösas genom en inom resp. lotsdistrikt månadsvis skeende
lika fördelning av den sammanlagda halva återstoden av under månaden
inom distriktet införtjänta lotspenningar.

Beträffande den av lotsstyrelsen föreslagna omgrupperingen av fartygen för
beräkningen av lotsavgifterna hade föreningen intet att invända i princip, utan
syntes det uppenbart, att den nuvarande likställigheten i lotsavgifter för alla fartyg
å 2,000 ton och därutöver ej längre vore lämplig för nutida störa fartyg.

Bihang till senare riksdagens protokoll 1914. 1 samt. 153 höft. (Nr 228.) 14

Sveriges

redare förening.

106

Kommers kollegium.

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 228.

Lotsstyrelsens förslag om 12 st. 500-tons-grupper för fartyg mellan 2,000 till

8,000 ton syntes föreningen vara att föredraga framför alternativet om 6 st. 1,000-tonsgrupper av fartyg mellan samma tontal. Dock syntes det föreningen, att den
härav uppstående ökningen i lotsarnas inkomster borde kunna utjämnas genom
en motsvarande minskning av nuvarande taxor för de mindre och särskildt de
medelstora fartygen om 500 till 1,500 tons dräktighet.

För egen del anförde kommerskollegium:

Ur synpunkten av de intressen, kollegium har att företräda, måste kollegium
avstyrka varje åtgärd, som kan vara ägnad att i något avseende försämra de förhållanden,
under vilka vår sjöfartsnäring arbetar och följaktligen även varje rubbning
av lotspersonalens ekonomiska ställning, som kan befaras minska denna personals
duglighet och intresse för sina uppgifter och på detta sätt inverka menligt
på säkerheten till liv och gods ombord å fartyg, som trafikera svenska farvatten.
Om man också icke har rätt att antaga, att lotspersonalens pliktkänsla i någon avsevärd
omfattning skulle försvagas, genom att dess avlöningsförmåner gjordes mindre
beroende av arbetsprestationen, synes det kollegium dock vara ett viktigt önskemål
att kunna i så stor utsträckning som möjligt bibehålla den eggelse till ansträngning
i tjänsten, som vissheten om en lön i förhållande till mödan innebär. I ett
yrke, där så mycket är beroende av initiativet, har en sådan avlöningsform en
alldeles särskild betydelse. Att det å andra sidan med fullt fog kan begäras, att
envar i lotsverkets tjänst anställd person tillförsäkras en minimiinkomst, som
sätter honom i stånd att försörja sig och sin familj, finner kollegium otvivelaktigt,
och detta får väl också anses från statsmakternas sida erkänt genom att 1912
och 1913 års riksdagar på förslag av Kungl. Maj.t beviljat erforderliga medel för
beredande av en efter visst inkomstminimum beräknad tillfällig löneförbättring åt
lotspersonalen.

Av de båda fordringar, som kollegium alltså anser böra ställas på en lönereglering
för lotsverket, har enligt kollegii förmenande såväl lotsstyrelsens förslag
som kommissionens, med eller utan de av lotsstyrelsen föreslagna ändringar, alltför
mycket tillgodosett den senare och i alltför ringa grad den först omnämnda.
Kollegium måste i detta avseende ansluta sig till den av reservanterna i kommissionen
Aug. Nilsson och Karl Martin mot förslaget riktade kritik, vilken upptagits
och ytterligare utvecklats av lotskaptenen Stenberg i hans till generallotsdirektören
avgivna förslag.

Även kollegium finner det sålunda påtagligt, att de alldeles särskilda förhållanden,
som karaktärisera lotsyrket och som icke torde vara till finnandes med
avseende å någon annan kår av i statens tjänst anställda personer — den ofta
gjorda jämförelsen med tullverkets personal synes föga träffande — göra det a
priori synnerligen tvivelaktigt, huruvida det kan vara lämpligt eller rimligt att
grunda en lönereglering för lotspersonalen på de för löneregleringar för statsfunktionärer
i allmänhet tillämpade principer. Om man emellertid med lotsstyrelsen
och kommissionen vill finna garantien för vidmakthållandet av lotsarnas tjänstenit
endast i en dem förbehållen andel av de vid varje lotsplats influtna lotspenningar,
da kan man, enligt kollegii förmenande, icke med fördel gå under den
av reservanten Martin — liksom av lotsverkets personalförening samt alternativt
av Sveriges redareförening — föreslagna andelen av 50 procent. Eu lönereglering
på sådan grundval skulle visserligen på ett tillfredsställande sätt tillgodose

107

Kung!. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 228.

de mera sysselsatta lotsarnas krav på en lön i förhållande till arbetet. Men om
en så hög procent av lotspenningar^ skall komina att utgå jämsides med de fasta
avlöningsförmåner, som lotsstyrelsons, och i ännu större utsträckning personal
föreningens, förslag upptager, kommer kostnaden för den ifrågasatta löneregleringen
påtagligen att stiga till ett avsevärt belopp. Eu approximativ beräkning av kostnaderna
för en reglering i enlighet med kommissionens förslag med de av lotsstyrelsen
gjorda korrektioner samt med en lotspenningsandel av 50 procent visar
en slutsumma av kronor 1,860,700 för lotspersonalens avlöningsstat, under det
denna enligt lotssyrelsens ursprungliga förslag slutar på kronor 1,562,450 och enligt
kommissionens på 1,550,300. Reservanten Nilsson, som dock stannat vid en
lotsarna förbehållen lotspenningsandel av 40 procent, har sökt vinna besparing
bland annat genom att borttaga ålderstilläggen, mot vilka för övrigt såväl lotskaptenen
Stenberg som överfyringeniören Grönvall uttalat sig. Reservanten
Nilsson har i detta sammanhang varnat för misstaget att låta en alltför stor del
av inkomsten utgå som garanterad avlöning samt uttalat, att det syntes honom
vara en något överdriven frikostighet att garantera en lots, som icke seglar in
mera än 100 kronor i lotspenningar, eu fast avlöning av 17- ä 1800 kronor, ävensom
framhållit, att lotsar med mindre lotslott än 1,500 kronor hava goda tillfällen
till extra förtjänster, då de i allmänhet vore yrkesfiskare och ofta som sådana
gjorde sig sin största inkomst.

Kollegium anser, att betydelsen av dessa betänkligheter icke bör underkännas,
och att de äro ägnade att framkalla mycket starka tvivel på lämpligheten i främsta
rummet av införandet av ålderstillägg för lotsar, men därjämte över huvud taget
av hela systemet med fasta avlöningar för denna kår.

Att åtgärder böra vidtagas för att i viss mån utjämna de alltför stora skiljaktigheterna
i inkomstbeloppen för lotsar vid olika lotsplatser, finner kollgium
uppenbart. Men det synes ingalunda ådagalagt, att man för detta ändamål skall
vara hänvisad till att skapa en kår av tjänstemän med de för statstjänare i
allmänhet vedertagna avlöningsformer. Kan man tillgodose alla behöriga intressen
titan en sådan åtgärd och vinna den önskade utjämningen på grundval av de bestående
förhållandena, är detta, enligt kollegii förmenande, i varje fall ur synpunkten
av sjöfartens intresse att föredraga.

En utväg till ernående av sist angivna syftemål synes kollegium det ovan
omförmälda av lotskaptenen Stenberg framlagda förslaget anvisa. Kollegium anser,
att detta förslag, som nära överensstämmer med de av redareföreningen uttalade
önskemål, på ett lyckligt sätt ansluter sig till de bestående förhallandena. Dess
förtjänster ligga, såsom lotskaptenen Stenberg själv framhållit, främst däri, att
det icke bryter med den hävdvunna anordningen, att lotsarna komma i åtnjutande
av hela lotspenningeinkomsten och alltså även av den framtida ökning i denna,
som väl får anses åtminstone högst sannolik, men avhjälper de brister, som uppkommit
genom den hittillsvarande tillämpningen av denna grundprincip. Genomförd
på det sätt, lotskaptenen Stenberg tänkt sig,. skulle en sådan reglering därjämte
hava den förtjänsten att bliva avsevärt billigare än de övriga föreliggande
förslagen till lönereglering. Emellertid vill kollegium, som icke anser sig äga
kompetens att avgöra i vad mån de olika för lotsarnas räkning utöver grundlön
och lotspenningeprocent ifrågasatta förmåner av annan art, såsom hyresbidrag
o. s. v. rättvisligen böra tillerkännas dem, framhålla, att intet hinder kan finnas
att vid sidan av en lotspenningfördelning enligt det Stenbergska förslaget genom
större tillskott av andra medel bereda lotsarna de av ifrågavarande förmåner, vilka
befinnas böra tillkomma dem.

108

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 228.

Då det av lotskaptenen Stenberg framlagda förslaget emellertid icke är så
i alla detaljer utarbetat, att konsekvenserna av dess antagande i sin helhet kunna
med visshet överblickas, finner sig kollegium för närvarande icke kunna göra annat
uttalande, än att kollegium i princip tillstyrker detsamma, men samtidigt hemställer
att Kungl. Maj:t måtte anbefalla en närmare utredning angående en lönereglering
för lotspersonalen på grund av detta förslag.

Vad därefter vidkommer den av lotsstyrelsen föreslagna revideringen av lotstaxorna
pa sådant sätt, att fartyg om 2,000 ton och däröver, vilka nu betala lika
stora avgifter, uppdelas i grupper efter tontalet med stigande avgifter upp till

8,000 ton, har kollegium lika litet som Sveriges redareförening något att erinra
mot styrelsens förslag i denna del, och kollegium ansluter sig till redareföreningens
mening i fråga om lämpligheten att anordna denna uppdelning på det sätt, att
tolv nya 500-tons grupper för fartyg från och med 2,000 till 8,000 ton och däröver
införas. Den av redareföreningen ifrågasatta sänkningen av taxorna för
mindre, respektive medelstora fartyg anser kollegium väl i och för sig förtjänt
av att tagas i övervägande, men kollegium finner dock, att sådana åtgärder icke
i detta sammanhang böra komma ifråga, helst som någon utredning angående den
inverkan en dylik förändring skulle utöva på lotspenningeinkomsten ‘icke finnes
åvägabrakt.

Statskontoret I sitt i ärendet avgivna utlåtande av den 18 april 1914 har statse
beträffande f*ra^an om reglering av lotspersonalens inkomster

anfört:

Från sjöfartens målsmän bär framhållits, att lotspenningar^ fortfarande
som hittills borde oavkortade tillfalla lotsarna på den plats, där de intjänats,
och att åtgärd endast borde vidtagas till utfyllande av lotsens inkomst å plats,
där lotspenningarna icke utgjorde tillräcklig avlöning. Häremot kunna dock
enligt o statskontorets mening riktas befogade invändningar.

A ena sidan kan man nämligen icke undgå att finna det lotspenninginkomsten
å några platser på grund av gynnsamma omständigheter vuxit till högre
belopp än lotsen skäligen kan göra anspråk på att få behålla såsom ersättning
för sitt arbete. Det bör härvid också bemärkas, att det ingalunda alltid är de
bästa inom lotskåren, som på detta sätt bliva synnerligen väl avlönade. Någon
fri konkurrens om de mest givande platserna kan icke äga rum. En lots är i
de flesta fall bunden vid den plats, där han vunnit sin utbildning i yrket och
erhållit anställning, och är där beroende av den inkomst, en tilltagande eller
avtagande trafik kan giva. Ju längre man dröjer att sätta en gräns för den på
sina håll snabbt växande lotsinkomsten, desto ovilligare bliva lotsarna på dessa
gynnade platser att underkasta sig någon förändring och desto svårare blir det
att genomföra en onekligen önskvärd reglering av löneförhållandena för lotspersonalen
i dess helhet.

A andra sidan torde de, som till stöd för berörda förslag åberopat att sjöfartens
intresse kräver att lotsarna göras ekonomiskt beroende direkt av den
inkomst, sjöfarten genom lotspenningarna lämnar dem, hava förbisett, att den
sålunda såsom nödig ansedda eggelsen till tjänstvillighet i sjöfartens intresse
skulle vid genomförande av detta förslag alldeles saknas för det ej obetydliga
antal lotsar, vilka icke kunna existera endast på lotspenninginkomsten å platsen.
Dessa skulle nämligen enligt förslaget erhålla fyllnad i sin inkomst till sådant

10!»

Kungl. Maj:tf; Nåd. Proposition Nr 228.

belopp, som kunde anses för skalig avlöning åt en lots, Om man exempelvis
anser att en lots bör liava 1 ,f>(X» kronor i årlig inkomst, skulle för mer än en
fjärdedel av lotspersonalen någon ekonomisk eggelse till tjänstvillighet icke förefinnas,
ty dessa lotsar skulle icke hava utsikt att genom påpasslighet kunna öka
sin inkomst utöver det garanterade beloppet. Till denna-del av personalen höra
även lotsarna på sådana platser, där trafiken visserligen är jämförelsevis obetydlig
men där det vid lotsning ofta nog gäller att rädda från undergång, och
där alltså lotsens arbete är synnerligen både maktpåliggande och riskabelt.

Samma anmärkning, ehuru i något mindre grad, gäller även i fråga om det
av lotskaptenen Stenberg framställda förslaget, enligt vilket hälften av de lotspenningar,
som intjänats å platsen, skulle omedelbart tillgodonjutas av platsens
lotsar, men den andra hälften ingå till lotsstyrelsen för att lika fördelas på alla
lotsar i riket. Det visar sig nämligen att för icke mindre än inemot 100. lotsar
eller omkring en sjättedel av hela lotspersonalen inkomsten skulle med tillämpning
av detta förslag understiga 1,500 kronor. Skulle detta inkomstbelopp bestämmas
såsom minimum, måste alltså inkomstfyllnad beredas clenna del av
personalen. I praktiken torde detta förslag icke kunna genomföras på annat
sätt än att personalen utom den hälft av lotspenningar^, som skulle få omedelbart
åtnjutas, finge sin andel av7 lotspenninginkomsten i övrigt beräknad efter förhållandet
under det år, som närmast föregått det löpande året; och om sammanlagda
beloppet av vad lots härigenom erhållit icke uppgår till 1,500 kronor, skulle —
dock först efter årets utgång — fyllnad kunna beredas honom. På grund af de
olägenheter, som sålunda äro förbundna med detta förslag, och ehuru detsamma
otvivelaktigt ställer sig för statsverket billigare än något av de övriga förslagen,
anser sig statskontoret, med hänsyn jämväl därtill att detta förslag från personalens
sida mötts av starkt motstånd, icke kunna förorda, att det Stenbergska förslaget
lägges till grund för en reglering av lotsarnas avlöning.

Anser man sig icke kunna undvara den ekonomiska eggelsen till tjänstvillighet
vid lotsningstjänstens utövande — och mot det bestämda uttalande i
denna riktning, som gjorts från sjöfartens målsmän, lärer annat icke kunna antagas
— synes avlöningssystemet böra så anordnas, att^en sådan eggelse förefinnes
i varje fall och vid alla lotsplatser. Detta önskemal —— att varje lotsning
bör medföra en ekonomisk fördel för den lotsande — har tillgodosetts i alla
övriga föreliggande förslag, ehuru i mer eller mindre grad.

Yad beträffar det av överfyringenjören Grönvall framlagda förslaget, enligt
vilket lots utom fast avlöning av 1,400 ä 1,500 kronor skulle erhålla provision
för varje lotsning i form av tonnage- och distanspenningar, har anledningen till
utarbetandet av detta förslag varit kommissionens yttrande om önskvärdheten
av att provisionen komme att utgå efter annan grund än de inflytande lotspenningarna,
enär svårighet i annat fall befarades möta för eventuell ändring av7
lotstaxorna. Emellertid är det numera upplyst, att någon anledning att ändra
lotstaxorna för åstadkommande av sänkning av nu utgående lotsavgifter icke förefinnes;
och såsom framgår av lotsstyrelsens underdåniga skrivelse den 27 oktober
1913 synes ej heller den föreslagna utvidgningen av samma taxor med förhöjda
avgifter för fartyg av över 2,000 tons dräktighet medföra den av kommissionen
befarade stora ökningen av lotsarnas inkomst på platser, där inkomsten
redan nu är väl stor. Den av kommissionen hysta farhagan för att lata provisionen
åt lotsarna utgå i förhållande till lotsavgiften torde därför få anses vara
ogrundad.

Kung!. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 228.

. I den form, vari förslaget nu föreligger, skulle detsamma därjämte komma att
i tillämpningen verka ojämnt, så att platser, där lotsarnas inkomst nu ställer sig
r lika, skulle komma att förete icke obetydlig skillnad i provision, beroende
^tt, medan lotsavgiftens storlek icke blott är avpassad efter tonnage och
våglängd utan ävsn växlar allt efter som lotsning ägt rum i utomskärs- eller
inomskärsled, under sommartid eller under de vida mer svåra och vanskliga förhållanden,
som råda under vintern, föreliggande förslag endast tagit hänsyn till
det lotsade fartygets storlek och den lotsade väglängden.

Bå grund härav och då, även om man genom någon förändring av förslaget
skulle kunna undvika nyssberörda ojämnhet, det provisionssystem som förslaget
innebär i allt fall såsom ovan framhållits icke torde vara av något verkligt behov
påkallat, utan fast hellre måste anses medföra en onödig omgång, anser statskontoret
att icke heller det Grönvallska förslaget bör läggas till grund för frågans
lösning, ö

Bland de återstående förslagen kunna urskiljas två grupper: lotsstyrelsens
och kommissionens förslag höra till den ena; de båda reservanternas skillda förslag
till den andra. Det utmärkande för alla dessa förslag i motsats till de nyss
behandlade är att alla lotsar skulle få dels fast avlöning och dels därutöver provision
för utförd lotsning, utgående i form av viss del av inflytande lotspenningar.
Eu sådan anordning av lotsarnas avlöning ansluter sig till de särskilda förhållanden,
som äro förhanden i fråga om denna personal, och synes därför kunna
anses vara lämplig. Man kan nämligen icke undgå att finnao att lotstjänsten
innefattar två till sin art väsentligen åtskilda slag av göromål. Å ena sidan har
lotsen till åliggande att ombesörja och vidmakthålla utprickningen i de farleder
som höra till hans lotsplats, att sköta tjänstebåtarna och att hålla vakt, I dessä
nänseenden skiljer sig icke lotsens tjänst i väsentlig grad från andra statstjänares
och synes närmast kunna jämföras med kustvaktens vid tullverket. Hade lotsen
icke annat åliggande skulle nog intet hindra att för lotspersonalen lönereglerades
på samma sätt som för Övriga statens tjänare, det vill säga att lotsen försåges
med fast avlöning enligt stat med lämpligt, antal ålderstillägg och så vidare. Å
andra sidan har emellertid lotsen även att stå sjöfarten till tjänst med lotsning;
och detta_ är ett bestyr, för vilket ersättningen synes lämpligen böra utgå i form
av provision.

Nu ifrågavarande två grupper av förslag skilja sig åt genom den olika roll,
som provisionen det vill säga andelen i lotspenningarna fått sig tillmätt. Förslagen,
tillhörande den första gruppen, lägga huvudvikten på den fasta avlöningen
och bygga upp densamma med ålderstillägg i överensstämmelse med vad som
gäller för befattningshavare i allmänhet i statens tjänst; medan däremot åt andelen
i lotspenningarna inrymts endast en mera underordnad plats i systemet.
Den andra gruppens förslag lägga återigen huvudvikten å lotspenningandelen och
satta denna så hög att ålderstillägg icke kunnat ifrågakomma.

Beträffande den andel av lotspenningarna, som bör tillkomma lotsarna, förelägga
numera uttalanden från sjöfartens målsmän och dessa uttalanden gå ut på
att minst hälften av lotspenningarna bör tillerkännas lotsarna på platsen, där de
intjänats, för att utgöra tillräcklig eggelse till tjänstvillighet i sjöfartens intresse.

denna uppfattning har kommerskollegium anslutit sig. Inför ett sådant bestämt
uttalande från sjöfartens målsmän måste man enligt statskontorets mening
boja sig. Det kan nämligen icke anses lämpligt, att trots såväl dessa uttalanden
som lotspersonalens därmed sammanfallande mening inskränka lotsarnas andel i

Kung1. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 228.

111

de inflytande lotspenningarna till mindre un hälften. Utom denna enhälliga mening
från de närmast intresserades sida ur det ytterligare ett skäl, som för statskontoret
varit bestämmande, då statskontoret funnit sig böra förorda att lotspenningandelen
för lots bestämmes till hälften. Härigenom synes nämligen avlägsnas
eller åtminstone väsentligen reduceras den av kommissionen mindre beaktade
faran att för låg provision måste framkalla krav på ökning av lotsarnas
antal vid åtskilliga platser, där arbetet är betungande, och därigenom föranleda
ökade kostnader till oberäkneligt belopp.

Då statskontoret alltså för sin del ansluter sig till förslaget om att hälften
av lotspenningarna förbehålles lotsarna, uppstår frågan, huru stor vid sådan anordning
den fasta avlöningen bör bliva. Man måste taga hänsyn till å ena sidan
att, även med sålunda bestämd lotspenningandel, lotsens inkomst kommer att på
åtskilliga platser bliva ytterst obetydlig, men å andra sidan att på en del platser
enbart denna hälft av lotspenninguppbörden representerar ett gott levebröd.
Den undre gränsen torde emellertid vara given genom de av senare årens riksdagar
fattade beslut om tillfällig löneförbättring åt lotsar, enligt vilka beslut åt
lots tillförsäkrats en minimiinkomst av 1,300 kronor. Härtill bör läggas ett belopp
av 100 kronor i beklädnadsbidrag, försåvitt — såsom jämväl statskontoret
anser lämpligt -— lotspersonalen bör åläggas att under tjänstutövning bära uniform.
Att härutöver öka den fasta avlöningen med mer än 100 kronor såsom ett
ålderstillägg i sammanhang med utnämning till mästerlots synes icke böra ifrågakomma
med hänsyn dels därtill, att lotsens inkomst skulle vid vissa platser
bliva onödigt hög, om såsom kommissionen föreslagit ytterligare ålderstillägg
skulle tillkomma, dels ock till de betydliga kostnader, en sådan anordning i förening
med den förhöjda lotspenningandelen skulle medföra.

Yad statskontoret sålunda förordat ansluter sig i denna del av frågan till
den av ledamoten av kommissionen Martin framlagda särskilda mening. I tilllämpningen
medför detta system, att den stora inkomst, som nu tillkommer
lotsarna å vissa platser, icke reduceras i så hög grad som skulle bliva följden vid
genomförandet av lotsstyrelsens eller kommissionens förslag. Man synes därför
också kunna förvänta, att en större del av personalen finner sig föranlåten övergå
på den nya staten, ifall densamma bygges på det av statskontoret förordade förslaget.
Å andra sidan bliver icke inkomstökningen för lotsarna å de minsta
platserna så stor, som lotsstyrelsen och kommissionen avsett; men det torde
kunna erinras att, även om personalen å dessa platser såsom lotsar icke äga den
rörelsefrihet, som är en nödvändig förutsättning för utövning av fiske såsom
yrke, lotstjänsten dock i allmänhet lämnar dem tid och tillfälle till idkande av
fiske i närheten av lotsplatsen, varigenom åtminstone torde kunna erhållas ett
icke oväsentligt bidrag till eget och familjens uppehälle.

Av den fasta avlöningen, som sålunda skulle utgöra för lots 1,400 kronor
och för mästerlots 1,500 kronor, synas respektive 1,000 kronor och 1,100 kronor
böra utgöra lön och återstoden 400 kronor tjänstgöringspenningar och beklädnadsbidrag.
Härigenom skulle åt lotsen tillförsäkras ett skäligt underhåll under
sjukdom, på samma gång som tjänstgöringspenningarna jämte andelen i lotspenningarna
utgöra skälig ersättning till vikarien, vilken därjämte skulle äga behålla
den avlöning han såsom extra lots innehar. I sammanhang härmed torde
böra uppmärksammas, att — då enligt de föreslagna avlöningsbestämmelserna lots,
som till följd av kroppsskada eller sjukdom ådragen under tjänstutövning är
oförmögen till tjänstgöring, kan, jämte det han äger behålla tjänstgöringspennin -

112

Kutig!,. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 228.

gärna enligt stat, få ersättning för under tiden mistad andel av lotspenningarna,
men i den föreslagna staten endast upptages ett belopp till vikariatsersättning’
vilket icke synes kunna användas till ersättning för mistade lotspenningar —• ytterligare
ett belopp av förslagsvis 1,000 kronor torde böra i staten uppföras att i
förekommande fall användas till ersättning i sistnämnda avseende.

I fråga om befälet vid lotsplatserna bär såväl lotsstyrelsen som kommissionen
velat bibehålla den nuvarande anordningen med fasta befälsbefattningar
endast å ett fåtal viktiga platser men å övriga platser endast förmansbefattningar
med arvoden, avpassade efter göromålens omfattning. Från flera håll och särskilt
från personalens sida har yrkats, att alla befälsposter måtte göras till ordinarie
befattningar. Med den stora olikhet, som råder mellan den ena och den
andra lotsplatsen, synes, även nu ifrågavarande befattningar vara av mycket olika
natur, Under det att vid de större lotsplatserna med en personal uppgående till
ett antal av 20 och däröver befattningen är en verklig befälspost, vilken särskilt
där .direkt beröring finnes med utlandets lotsinrättningar kräver alldeles särskilda
kvalifikationer, bestå däremot å de mindre platserna förmansgöromålen huvudsakligen
i bestyret med uppbörden och räkenskapen samt lotsdagboken. I full
tydlighet framträder detta där den s. k. förmannen är ensam lots å platsen. Att
gorå dennes tjänst till en ordinarie förmans- eller överlotsbefattning synes icke
kunna ifrågakomma. Här är tydligen endast ett arvode för redovisningsbestyren
på sin plats. Men även där jämte förmannen finnes ytterligare ett mindre antal
lotsar å platsen synes förmannens ställning endast i ringa mån förändras; han
framträder huvudsakligen såsom den där har redovisningen sig anförtrodd. Personalen
önskar emellertid att dessa befattningar bliva ordinarie för att giva tillfälle
till befordran; men då det ligger i lotstjänstens natur, att någon fri konkurrens
om dessa platser icke kan förekomma och att tävlan om befattningen är
inskränkt till. lotsarna å platsen, synes det av personalen framförda önskemålet
snarast leda till orättvisa, i det att det ingalunda är säkert att de mest förtjänta
inom lotskåren vinna sådan befordran. Statskontoret har därför icke något att
erinra mot kommissionens förslag i denna del. Då emellertid även för överlots
ålderstilläggen skulle bortfalla, synes den fasta avlöningens fördelning böra ändras
därhän, att lönen kommer att utgöra 1,300 kronor och tjänstgöringspenningarna
600 kronor, vartill skulle komma beklädnadsbidrag å 100 kronor.

Då lotsstyrelsen i fråga om kommissionens förslag att, där fri bostad eller
annan naturaförmån åtnjutes, skäligt avdrag å den fasta lönen skall efter lotsstyrelsens
bestämmande äga rum, framhållit svårigheterna att i varje fall bestämma
storleken av avdraget för fri bostad, vill statskontoret ifrågasätta, att till staten
för lotspersonalen fogas en anmärkning av innehåll att, där fri bostad åtnjutes,
skall å lönen avdragas för överlots 200 kronor och för lotsförman, mästerlots och
lots 100 kronor.

Om, såsom statskontoret förordat, lotspersonalen får behålla hälften av lotspenningar^,
är det antagligt, att flera komma att övergå å en sålunda anordnad
avlöningsst.at än å den av kommissionen föreslagna staten; men statskontoret
har likväl icke ansett sig böra föreslå någon ändring i det av kommissionen förslagsvis
beräknade beloppet för inkomstfyllnad till å gammal stat kvarstående
personal. Däremot har det synts statskontoret lämpligt att i en anmärkning vid
staten meddelas föreskrift, att avlöning till å gammal stat kvarstående personal
skall avföras i främsta rummet å de i den nya staten upptagna bestämda anslagen
i den män de icke åtgå till avlönande av personal, som övergått å den nya staten,
samt till återstående del å förslagsanslaget till inkomstfyllnad.

Kungl. Maj:tu Nåd. Proposition Nr 228. !!•''

Med tillämpning av vad sålunda av statskontoret föreslagits och
med iakttagande av de utav lotsstyrelsen förordade förändringarna vid
beräkning av beloppen för år 1915 har statskontoret framlagt ett förslag
till stat för personalen vid lotsinrättningen för år 1915, utvisande
en sammanlagd kostnad av 1,710,700 kronor, varvid emellertid personalens
andel i lotspenningarna upptagits till 050,000 kronor eller 50 /o
av den av statskontoret till 1,300,000 kronor beräknade lotspenninguppbörden.

Vid behandlingen inom statskontoret av frågan om lotspersonalens Reservationer
andel i lotspengarna uttalades skiljaktiga meningar av statskommissarien
P. Södermark och tillförordnade statskommissarien K. Beckman, av vilka
den sistnämnde yttrade:

I avseende på avlöningen för lotsverkets personal liyser jag en annan åsikt
än den, som omfattats av statskontorets majoritet. Da nämligen lotsverket är
till direkt nytta huvudsakligen endast för en av rikets näringar, sjöfartsnäringen,
synes det mig hava varit en god och ändamålsenlig anordning, att hitintills alla
kostnader för lotsverket kunnat bestridas med avgifter från nämnda näring. Måhända
är det icke möjligt att för framtiden till fullo upprätthålla eu sådan anordning.
Statskontorets förslag synes mig. dock . alltför långt avlägsna sig från
vad härutinnan vore önskligt genom den väsentliga höjning av kostnaden, som
detta förslag innebär, utöver vad lotsverkets _ egen styrelse föreslagit.

Vad ovan anförts, påkallar en nedsättning av de av statskontoret föreslagna
lönerna. Denna nedsättning anser jag dock böra i minsta möjliga man draoba
de lägst avlönade lotsarna. Därför vill jag icke föreslå någon nedsättning av den
fasta lönen. Däremot synes mig en måttlig sänkning av lotspennmgandelen vara
att förorda. Den härigenom uppkommande reduktionen av avlöningen blir kännbar
egentligen blott för lotsar med stor lotspenningandel, vilkas avlöning enligt
statskontorets förslag måste anses vara mera än tillräcklig. Eu. måttlig sänkning
av lotspennmgandelen bör icke heller Kunna upphava denna avlöningsforms egenskap
att utgöra en eggelse till tjänstvillighet i sjöfartens intresse

På ovan anförda skäl och. i anslutning till den av herr Nnsson a\ givna
reservationen vid de sakkunnigas betänkande, tillåter jag mig föreslå, att, med
godkännande av statskontorets förslag i övrigt, lotspenningandelen för lots bestämmes
icke till 50 utan till 40 %.

Statskommissarien Södermark anförde:

I likhet med tillförordnade statskommissarien Beckman anser jag mig ej
kunna tillstyrka ett förslag, medförande så stor kostnadsökning som det av
statskontoret förordade. Enligt detta förslag skulle kostnadernas slutsumma uppgå
till 3,682,072 kronor, ett belopp, som med omkring 230,000 kronor överstiger
den av kommissionen beräknade kostnaden och med ungefär 124.000 kronor överskjuter
den av lotsstyrelsen enligt dess sist avgivna förslag beräknade. . Den utväg
att utan oskälig minskning av personalens avlöningsförmåner nedbringa kostnåden,
som innebäres i Beckmans förslag om nedsättning i lotspersonalens andel

Bihang Ull senare riksdagens protokoll 1914. 1 samt. 153 höft. (År 228.) 15

114

Departementschefen.

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 228.

i lotspenningarna, synes mig både möjlig och lämplig att anlita, då ju berörda
minskning i löneförmåner skulle huvudsakligast drabba de bäst avlönade lotsarna.
Det av sjöfartsnäringens målsmän gjorda uttalandet, att minst hälvten av lotspennmgarna
syntes böra tillerkännas de lotsande för att eggelse till tjänstvillighet
. skulle förefinnas, utgör ett antagande, vars riktighet naturligtvis varken kan
bevisas eller motbevisas. Mpn det förefaller dock synnerligen osannolikt, att en
åkning av lotsarnas andel från 50 till 40 % av lotspenningarna, eller alltså
lrhe1. en femtedel, skulle på ett för sjöfarten menligt sätt inverka på lotsarnas tjänstvillighet
eller göra ovanberörda eggelse otillräcklig.

... ^>a grund härav instämmer jag i tillförordnade statskommissarien Beckmans

förslag, vilket, då hela lotspenningeuppbörden beräknats till 1,300,000 kronor för
ar, ^ skulle medföra en besparing av 130,000 kronor, i vilket fall kostnaden, med
tillämpning i övrigt av statskontorets förslag till lönereglering, skulle komma att
uppgå ungefär till samma belopp som det lotsstyrelsen i sitt senast avgivna utlåtande
beräknat.

Såsom den nu lämnade redogörelsen utvisar, hava åtskilliga olika
förslag- framställts rörande lämpligaste sättet att reglera avlöningsförhållandena
för lotspersonalen. Det har bl. a. yrkats, att personalen fortfarande
som hittills måtte fä åtnjuta oavkortad lotslott och att förändring
av det bestående skulle inskränkas därtill att med avlöningstillskott
oättre tillgodose^ de lotsar, som genom lotslotten icke få tillräckliga
existensmedel. A andra sidan har framhållits, att det nuvarande avlöningssystemet
lett till missförhållanden, som icke utan eu ändring i
själva systemet kunde undvikas; det har därför föreslagits, att för alla
lotsar lika stor fast avlöning enligt stat skulle utgå jämte därutöver
viss provision för utförd lotsning, vare sig denna provision skulle bestämmas
till viss del av inflytande lotspenningar eller, såsom överfyringenjören
(kronvalls förslag innebär, utgå efter särskilt för ändamålet
uppgjorda grunder.

Ingen har sålunda ifrågasatt att för denna personal anordna ett
avlöningssystem i fullkomlig överensstämmelse med gällande avlöningsstater.
för personal vid andra statens verk och inrättningar. Utan att
vilja i någon mån förringa lotsarnas plikttrohet och tjänstvillighet, som
i allmänhet kan sägas fullt hava motsvarat de höga anspråk, som alltid
ställts på de svenska lotsarna, måste även jag med hänsyn till de alldeles
särskilda förhållanden, som äro utmärkande för lotsens arbete, och
till de omständigheter, under vilka lotsen har att tjänstgöra, utan tvekan
erkänna riktigheten av den utav personalen liksom frän andra håll uttalade
mening, att ett avlöningssystem av den för statstjänare vanliga
typen icke är för lotspersonalen lämpligt utan kan befaras i längden
medföra betänkliga konsekvenser i avseende på lotsarnas påpasslighet
och intresse vid skötande av sina för sjöfarten synnerligen viktiga göro -

115

Kung!. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 228.

mål. Av sjöfartens målsmän och kommerskollegium bär framhållits, att
det nuvarande systemet hälst borde bibehållas och åtgärd endast vidtagas
till förhöjning till skäligt belopp av inkomsten för lotsar å platser,
där lotspenninguppbörden icke innefattar tillräckliga existensmedel. 1
likhet med statskontoret kan jag emellertid icke undgå att finna, att man
härigenom på ett betänkligt sätt frångått den princip i avlöningssystemet,
vars betydelse för sjöfarten man från samma håll — och enligt min uppfattning
på mycket välgrundade skid — starkt framhållit. De sämre situerade
lotsarna skulle få sin avlöning garanterad till visst belopp och skulle
icke hava någon ekonomisk fördel av att stå sjöfarten till tjänst med
lotsning. Å andra sidan skulle nuvarande stora lotspenninguppbörd å
vissa platser fortfarande oavkortad tillfalla lotspersonalen. Redan nu
måste emellertid lotsarna å dessa platser anses i tjänsten hava större
inkomst än de skäligen kunna göra anspråk på att få behålla. I betraktande
av dels den stigande tendensen hos trafiken just å dessa redan gynnade
platser, dels ock den utsträckning av lotstaxorna, som är föreslagen och
synes böra äga rum, kan jag icke annat än finna det nödvändigt att nu reglera
lotspersonalens avlöning så, att icke blott förbättring beredes åt
de svagt avlönade, utan även de nu synnerligen rikligt avlönade få vidkännas
eu jämkning, varigenom deras inkomster i tjänsten komma i ett
riktigare förhållande till lotsens tjänsteställning och den avlöning, som
bestås hans överordnade.

Man skulle då kunna förmoda, att den utjämning av lotsarnas inkomster,
som alltså enligt min mening bör eftersträvas, skulle kunna
utan ändring av själva systemet åstadkommas medelst ändring av lotstaxorna
eller ändrad användning av de olika taxorna. Detta låter sig
emellertid icke gorå, enär härför skulle erfordras, att allt för höga avgifter
måste läggas å smärre fartyg, under det att minskade avgifter
skulle upptagas av det större, mera bärkraftiga tonnaget.

Icke heller synes ändamålet kunna vinnas genom de skilda lotsplatsernas
indelning i vissa löneklasser efter lotspenninguppbördens storlek
och i förhållande därtill avpassad fast avlöning. Denna uppbörd
är nämligen ingalunda konstant eller på alla platser i jämn stigning,
utan varierar år från år högst betydligt. Såsom exempel kan nämnas,
att vid Gåsholma lotsplats högsta lotslotten utgjort i medeltal för åren
1906—1910 kr. 2,837:—, under år 1911 kr. 2,543:—, under år 1912
kr. 1,746:— och under år 1913 kr. 1,789:—. Motsvarande belopp
hava utgjort vid Degerhamns lotsplats kr. 920: —, 686: —, 1,294:
och 1,144: — samt vid Dalarö lotsplats kr. 2,500: —, 2,400: , 3,200:

och 3,700: —. Att under sådana förhållanden, som dessa exempel ut -

116

Kung}. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 228.

visä, gruppera lotsplatserna inom vissa avlöningsklasser synes mig icke
vara lämpligt, då en sådan anordning måste medföra en ofta återkommande
^revidering'' av klassindelningen och därmed förenade olägenheter.

Då jag i huvudsakliga delar ansluter mig till den av statskontoret
uttalade mening rörande de olika förslag till frågans lösning, som framställts,
vill jag förorda ett system med viss fast avlöning enligt stat
samt därutöver särskild provision för utförd lotsning. Denna provision
torde höra utgå i form av andel i vid lotsplatsen inflytande lotspenningar.
I ör att bereda eu skälig avlöning åt lotsarna på platser, där
lotspenningförtjänst endast sparsamt förekommer, synes såsom statskontoret
framhållit den fasta avlöningen böra bestämmas till 1,300
kronoi, motsvarande den minimiinkomst, som genom beslut av de senare
årens riksdagar tillförsäkrats lots. Av detta belopp torde i enlighet
med statskontorets förslag 1,000 kronor böra utgöra lön och 300 kronor
tjänstgöringspenningar.

I fråga om provisionens belopp hava många olika meningar framställts.
Varken lotsstyrelsens eller kommissionens förslag i detta avseende
synes mig kunna förordas, enär en provision av SO % av lotspenningarna
måste såsom från sjöfartens målsmän framhållits anses för
låg för att tillräckligt effektivt befordra sjöfartens intressen. Sjöfartens
målsmän hava framhållit, att 50 % är det minsta, som i provision bör
tillkomma lotspersonalen. Då jag emellertid icke kan till fullo ansluta
mig till sistnämnda förslag, utan anser mig böra tillstyrka, att personalens.
lotspenningandel bestämmes något lägre eller till 40 %, sker det
av följande skäl.

Därest personalens lotspenningandel bestämmes till 50 torde, icke
därjämte kunna beredas förmånen av ålderstillägg till den fasta avlöningen.
Det skulle, såsom statskontoret framhållit, alltför mycket öka kostnaderna
och dessutom medföra onödigt hög inkomst för lotsarna å de
mest gynnade platserna. Emellertid har vid frågans behandling inför
de, i sjöförsvarsdepartementet tillkallade sakkunniga framhållits, att förmånen
av ålderstillägg är av stor betydelse icke blott för lotsarna vid
platser,^ där lotspenninguppbörden är obetydlig, utan jämväl för personalen
å övriga platser, i det att därigenom skulle beredas en säker
inkomstökning vid en tidpunkt, då lotsens utgifter i allmänhet stego
genom bildande av familj. Vidare har det anförts, att det varken för
tjänsten eller. för. personalen själv varit till gagn, att unga lotsar
omedelbart vid sin utnämning kommit till stor inkomst. Det torde
därför även ur denna synpunkt vara fördelaktigt, att begynnelseavlöningen
icke göres så hög, som densamma å vissa platser skulle bliva, om per -

Kungl. Maj.is Nåd. Proposition Nr 228. 117

sonalens lotspenningandel sättes till 50 %. Inkomsten synes i stället
böra efter vissa års tjänstgöring ökas genom ålderstillägg. På grund
av sålunda anförda omständigheter, vilka måste tillmätas stor betydelse,
och då jag byser den övertygelsen, att en lotspenningandel av 40 %
skall visa sig vara tillfyllest för att vidmakthålla intresset hos lotsarna
att i största utsträckning betjäna sjöfarten, vill jag förorda, att lotspenningandelen
bestämmes till 40 och att i stället den fasta avlöningen
höjes medelst ålderstillägg. Beloppet av dessa ålderstillägg
synes mig böra, i överensstämmelse med vad kommissionen föreslagit,
utgöra 100 kronor och antalet bestämmas till 3 att utgå efter 3, 6 och
9 års tjänstgöring, vartill slutligen efter minst 15 års tjänstgöringkan
i sammanhang med utnämning till mästerlots komma ett lönetillägg
av 100 kronor.

Då det s}mes lämpligt, att personalen vid lotsning bär uniform, bör
såsom kommissionen föreslagit i staten upptagas beklädnadsbidrag å
100 kronor för varje befattningshavare tillhörande lotspersonalen.

Vad befälet å lotsplatserna beträffar anser jag på de skäl, som av
statskontoret anförts, nuvarande anordning med fasta befälsbefattningar
— överlotstjänster — endast vid några få viktigare platser och förmansbefattningar
med arvoden vid övriga lotsplatser böra bibehållas.
I fråga om överlotsens avlöning enligt statskontorets förslag (lön 1,300
kronor, tjänstgöringspenningar 600 kronor och beklädnadsbidrag 100
kronor = 2,000 kronor) är ej annat att eidnra än att, då lotspenningandelen
även för överlots skulle bestämmas till 40 %, avlöningen synes
även här böra i stället ökas med ålderstillägg, vilka torde lämpligen
böra utgöra 3 å 100 kronor att utgå efter 3, 6 och 9 års tjänstgöring.

Kommissionens av lotsstyrelsen och statskontoret förordade förslagrörande
ersättningen till den extra personalen har icke heller från min
sida givit anledning till någon erinran.

Vid tillämpning av vad jag i fråga om personalens lotspenningandel
föreslagit, bör andelen i lotspenningar, efter en beräknad uppbörd
av 1,200,000 kronor, i staten upptagas med 480,000 kronor. För
ålderstillägg enligt nyss framställda förslag skulle för år 1915 enligt
verkställd beräkning erfordras 136,500 kronor, vilket belopp alltså upptages
i mitt förslag till stat.

Då jag delar kommissionens mening-, att semesterförmån icke är
för lotspersonalen erforderlig, upptages i mitt förslag till stat endast

1,000 kronor till vikariatsersättning vid ledighet för under tjänstutövning
ådragen kroppsskada eller sjukdom. Därjämte och då såsom statskontoret
framhållit den av sådan anledning tjänstledige skall äga be -

118

Kung!. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 228.

komma ersättning för den andel i lotspenningar, han under ledigheten
tår avstå till vikarien, upptages i staten ett härför avsett belopp av
förslagsvis 1,000 kronor.

Ehuru jag förordat en något lägre andel i lotspenningarna än statskontoret
föreslagit, anser jag dock, att den personal, som erhållit konstitutorial
efter den 1 februari 1901, bör på sätt statskontoret i sammanhang
med yttrande över föreslagna villkor och bestämmelser för
åtnjutande av avlöning å de nya staterna för lotsverket förordat vara
skyldig ingå på den nya staten; och har jag låtit verkställa en beräkning
av det anslag för inkomstfyllnad tiil å gammal stat kvarstående
lotspersonal, som under sådan förutsättning skulle erfordras. Enligt
den sålunda verkställda beräkningen bör i sådant avseende upptagas i
1915 års stat ett belopp i avrundat tal av 75,000 kronor.

Statskontoret har vid sitt förslag till stat för lotspersonalen tilllagt
en anmärkning av innehåll att, där fri bostad åtnjutes, skall å
lönen göras avdrag för överlots med 200 kronor samt för lotsförman,
mästerlots och lots med 100 kronor. Vid ärendets behandling inom
departementet har framhållits, att bostäderna för lotspersonalen å de
fåtaliga platser, där sådan förmån genom lotsverkets försorg tillkomme
personalen, vore av så olika beskaffenhet att ett lika stort avdrag å
lönen icke vore lämpligt. Därjämte har jag inhämtat, att det icke vad
lotspersonalen beträffar för lotsstyrelsen möter någon svårighet att i
dessa få fall bestämma skäligt avdrag. Under sådana förhållanden har
jag i stället för den av statskontoret föreslagna anmärkningen upptagit
vid mitt förslag till stat en anmärkning i huvudsaklig överensstämmelse
med motsvarande stadgande i gällande avlöningsreglemente för tjänstemän
vid tullverkets lokalförvaltning samt kust- och gränsbevakning.

Till lotspersonal med station och bostad i Stockholm torde höra
utgå ortstid ägg enligt kommissionens av statskontoret förordade förslag;
och torde för sådant ändamål i staten upptagas det av lotsstyrelsen i
dess skrivelse den 27 oktober 1913 angivna beloppet, 1,800 kronor.

Då jag icke har något att erinra mot de pensionsunderlag, som
för lotspersonalen skulle bliva gällande enligt kommissionens och statskontorets
förslag, har jag vid det förhållande att, om särskilda pensionsunderlag
icke bleve bestämda, lönen jämte de av mig föreslagna
ålderstilläggen skulle enligt bestämmelserna i den civila pensionslagen,
som är avsedd att vinna tillämpning å nu ifrågavarande personal, medföra
högre pensionsunderlag, ansett lämpligt att i eu anmärkning vid
staten intages bestämmelse om pensionsunderlagens belopp.

Såsom förut nämnts har lotsstyrelsen i sitt underdåniga utlåtande
den 27 oktober 1913 anfört, att, under förutsättning av nådigt bifall

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 228.

11!)

till indragning och sammanslagning av lotsplatser, varom styrelsen
skulle avgiva underdånigt förslag, så snart härför erforderliga handlingar
hunnit inkomma, det i förslag till avlöningsstat för personalen
vid lotsinrättningen beräknade antalet lotsar kunde nedsättas till 564
samt att beräkningen av förrnansarvoden kunde ändras till 9 st. å 300
kronor, 29 st. å 200 kronor samt 50 st. å 100 kronor. Sedermera har
emellertid lotsstyrelsen anmält, att styrelsen ännu icke kunnat avgiva
nämnda förslag, samt meddelat, att, då den angivna förutsättningen icke
förelåge, antalet lotsar syntes böra i förslag till avlöningsstat för personalen
vid lotsinrättningen beräknas till 567 samt förmansarvodena
i följd av inträdda, ändrade förhållanden kunna upptagas till 9 st. å
300 kronor, 29 st. å 200 kronor samt 52 st. å 100 kronor.

Med iakttagande av de sålunda av lotsstyrelsen anmälda förändringarna
och under åberopande av vad jag förut anfört i fråga om löneregleringen
för lotspersonalen, får jag, med erinran tillika att, därest
stat för nämnda personal varder godkänd, enligt vilken endast en del
av lotspenningarne skall direkt åtnjutas av personalen å den plats, där
uppbörden skett, anledning synes föreligga att till prövning upptaga
frågan om utsträckning av lotstaxorna med förhöjda avgifter för fartyg
av mer än 2,000 tons dräktighet, föreslå följande stat för lotspersonalen
att gälla från och med år 1915:

Bestämt anslag.	Lön.	Tj änst-görings-pennin-gar.	Bekläd- nads- bidrag.	Summa.	Anmärkningar.

1 överlots..........................	1,300	600	100	2,000	\ Efter 3 år kan lönen höjas
18 överlotsar........................ 1 lots .................................	23,400 1,000	10,800 300	1,800 100	36,000 1,400	1 med 100 kr., efter 6 år > med ytterligare 100 kr. I och efter 9 år med ån
566 lotsar .............................	560,000	169,S00	56,600	792,400	) ytterligare 100 kr.
Lönetillägg åt mästerlotsar......	—	—	—	28,300
	—	—	—	860,100
Förslagsanslag.
Förrnansarvoden ..................		....... kr.	13,700: —
Andel i lotspenningar............		........ » 480,000: —
Ålderstillägg ........................		»	136,500: —
Ortstillägg ...........................		........ »	1,800: —
	Transport kr. 632,000: —	860,100

120

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 228.

	Summa
Transport kr. 632,000: —	860,100
Vikariatsersättning .................................... » 1,000: — Ersättning för mistad andel i lotspenningar » 1,000: — Arvoden åt extra lotspersonal ............ » 87,600: — Inkomstfyllnad till å gammal stat kvarstående
personal ............................................... » 75,000: —	796,600	;
Summa kronor	1,656,700

Anm. 2. Till mästerlots utgår ett lönetillägg till belopp av 100 kronor årligen.

Anm. 4. Till lotspersonal med station och bostad i Stockholm utgår ortstillägg med 200
kronor till överlots samt med 100 kronor till lotsförman, mästerlots och lots.

Anm. 5. Overlots, lotsförman, mästerlots och lots äga åtnjuta andel i lotspenningar på
sätt i de vid denna avlöningsstat fogade villkor och bestämmelser närmare stadgas.

Anm. 6. Därest lotsstyrelsen finner ledig befattning kunna indragas eller ledig överiotstjänst
kunna förändras till förmansbefattning, skall anmälan därom av lotsstyrelsen göras hos
Kungl. Maj:t, som äger ej mindre i förekommande fall besluta, att ledig befattning skall tillsvidare
icke återbesättas, än även, därest överlotstjänst prövas kunna förändras till förmansbefattning,
av den för sådan tjänst i staten upptagna avlöning disponera så mycket, som, intilldess
förändring i staten kan varda genomförd, erfordras till avlöning åt den, som förordnas att bestrida
de med befattningen förenade göromål.

Anm. 7. Pensionsunderlaget utgör för överlots 1,300 kronor, för mästerlots 1,100 kronor
och för lots 1,000 kronor.

Jämförelse
mellan kostnaderna
för
lotspersonalen
enligt de olika
förslagen.

En jämförelse mellan nuvarande kostnader för lotspersonalen och
kostnaderna enligt de olika förslag till lönereglering för samma personal,
som framställts, visar, om man vid alla räknar med den i statsverkspropositionen
av den 14 maj 1914 beräknade lotspenningupp -

börden av 1,200,000 kronor, följande resultat:

Nuvarande kostnader......................................................... kr. 1,439,600: —

Lotsstyrelsens förslag av ls/io 1912.................................... )) 1,572,450: —

Personalens förslag........................................................ e:a » 2,000,000: —

Kommissionens förslag......................................................... » 1,550,300: —

Lotsstyrelsens förslag av 27 io 1913.................................... » 1,629,700: —

Lotskaptenen Stenbergs förslag .......................................... » 1,423,141: —

Överfyringenjören Grönvalls förslag ................................ )) 1,669,500: —

Statskontorets förslag............................................................. » 1,660,700: —

Departementschefens förslag ............................................... )) 1,656,700: —

Kung!. Maj:ta Nåd. Proposition Nr 228.

121

Fyrpcrsoiialen.

Under äldsta tider utgjordes Sveriges liksom andra länders fyrar
av eldar, brinnande under bar himmel i grytliknande genombrutna ställningar
av järn eller annat eldfast material. Bränslet utgjordes av ved
eller stenkol. Ända till slutet 1600-talet skedde så gott som all fyrbelysning
på detta primitiva sätt. Stenkolsfyrarne förbättrades sedermera
och kring elden anbringades en lanternin med glasfönster. Sedan
Holmögadds fyr år 1854 ändrades, finnas inga stenkolsfyrar kvar i
Sverige. Dessas närmaste efterträdare blevo de s. k. spegelfyrarne,
vid vilka fyrskenet åstadkoms genom lampor, anbringade i de försilvrade,
paraboliska metallspeglarnes brännpunkt. Alla fyrar lyste emellertid
ännu i slutet av 1700-talet på ungefär samma sätt och visade
samtliga ett vitt, oavbrutet sken, vadan man för att minska möjligheten
till förväxling mellan olika platser ej hade någon annan utväg än att
på vissa ställen bygga två eller flera fyrar bredvid varandra, vilket
emellertid blev alltför dyrbart och med fyrplatsernas växande antal snart
dessutom även otillräckligt. Genom att placera speglarne i vissa grupper
kring en vridbar vertikal axel, som sattes i rotation av ett urverk,
erhöll man perioder av ljus och mörker. Denna idé, som var svensk,
lade grunden till hela den moderna fyrtekniken. Den 1 augusti 1781,
då den första roterande fyrapparaten sattes i verksamhet på Carlstens
fästningstorn vid Marstrand, är därför en märkesdag i fyrteknikens
historia. För cirka 90 år sedan började man utbyta metallspeglame
mot fyrapparater, vid vilka skenet förstärktes medelst slipade glaslinser,
vilket utbyte alltjämnt fortgått, så att numera endast ett fåtal spegelapparater
finnes kvar. Linsapparaterna äro av olika storlek och indelas
i 6 s. k. ordningar, lista ordningens med en inre diameter av 1,840 mm.
och 6:te ordningens med en diameter av endast 300 ram. Den ordning
en fyr tillhör utgör emellertid ej något absolut matt pa dess ljusstyrka.
Beroende på linsens konstruktion och lampans beskaffenhet kan ljusstyrkan
variera högst betydligt hos fyrar tillhörande samma ordning.
Så t. ex. variera svenska statens fyrar av lista ordningen i ljusstyrka
mellan 2,000 och 500,000 normalljus (Hefnerljus). Genom olika konstruktioner
och slipningar av glaslinserna sammanbrytas ljusstrålarne
från lampan i ett eller flera strålknippen. På sådant sätt och genom
att giva fyrapparaten större eller mindre rotationshastighet, kan man
Bihang till senare riksdagens potokoll 1914. 1 samt. 153 höft. (År 228.) 16

Historik.

122

Kungl. Maj: Is Nåd. Proposition Nr 328.

vid olika fyrar åstadkomma en mängd olika ljuskaraktärer, vadan förväxling
mellan närliggande fyrar kan undvikas.

Ända till slutet av 1870-talet voro alla fyrapparater med därtill
hörande lampor så konstruerade, att de måste hava ständig tillsyn under
fyringstiden. Att med härför erforderliga hundratals fyrar belysa
de långa, och krokiga skärgårdsleder, som i Sverige förefinnas i större
utsträckning än i något annat land, ställde sig med de tillgångar, som
för ämdamålet fingo disponeras, alldeles för dyrbart, så länge ännu
ständig bevakning samt daglig tillsyn och skötsel erfordrades vid varje
fyr. Sjöfartens berättigade krav på fyrbelysning även av de inre farvattnen
tvingade därför de svenska fyrteknikerna i högre grad än andra
länders att söka utfundera något billigt automatiskt arbetande fyrsystem,
bestående av fyrar, som under längre tid kunde fungera utan tillsyn.
Det äi därför helt naturligt att Sverige beträffande konstruerandet och
anordnandet av automatiska fyrar städse gått i spetsen.

De första automatiska fyrarne brunno med gasoljelampor. Under
1880-talet utbyttes dessa lampor mot sådana för fotogen. Genom en
enkel och sinnrik anordning kringdrev värmen från lampan en s. k. rotator,
å vilken skärmar av olika beskaffenhet anbringades, varigenom
man kunde erhålla olika karaktärer å fyrskenet. Efterhand blevo alla
de svenska inomskärslederna belysta med hjälp av sådana fyrar, vilka
även utomlands fingo stor användning. Det eftersträvade^målet var
emellertid ännu ej hunnet. Dessa äldre automatiska fyrar kunde ej
lämnas att sköta sig själva under någon längre tid, utan måste tillses
en gång i veckan. Sedan man uppfunnit en metod att i små och lätt
transportabla behållare (accumulatorer) magasinera den synnerligen lyskraftiga
acetylengasen till en kvantitet av mer än 100 gånger behållarens
rymd, blev det möjligt att använda denna gas för automatisk
fyrbelysning. Genom ingenjör Gustaf Daléns båda snillrika uppfinningar,
de s. k. Aga-klippapparaten och Aga-solventilen löstes problemet i°sin
helhet. Medelst klippapparaten kan man åstadkomma vilken ljuskaraktär
som helst, vadan ingen svårighet finnes att göra närbelägna fyrar olika,
Solventilen släcker fyren på morgonen vid dagens inbrott och tänder
den på kvällen vid skymningen, alltid med samma precision, vare sig
nätterna äro långa eller korta. Dessa båda apparater åstadkomma tillsammans
en besparing av ej mindre än 93 % av den gaskvantitet, som
skulle åtgå, om lågan brunne kontinuerligt, d. v. s. samma gasmagasin,
som annars skulle behöva ombytas var 20:de dag, räcker nu för ett
helt år.

123

Kungl. May.ts Nåd. Proposition Nr 328.

Tack vare detta nya svenska, automatiska fyrsystem, som vunnit
eu hastig spridning över hela världen, kunna numera för en relativt
ringa kostnad fyrbelysning anordnas på öde och obebodda kuster, på
otillgängliga och av sjön överspolade skär samt vid undervattensgrund
belägna i öppen sjö ur sikte av land.

I Sverige finnas för närvarande inalles c:a 1,000 fyrar, av vilka Organisation.
506 ägas av svenska staten. De fyrar, som underhållas genom lotsstyrelsens
försorg, äro:

112 st. fyrar med ständig bevakning.

20 st. » » daglig tillsyn.

158 st. » y> tillsyn en gång i veckan.

85 st. » » Agabelysning.

23 st. fyrskepp.

15 st. lysbojar med tillsyn en gång i veckan.

31 st. » » Agabelysning.

Endast i siktbart väder kunna emellertid fyrarne synas och tjäna
till ledning. Inträffar tjocka av en eller annan art måste mistsignalapparater
träda i verksamhet för att varna de sjöfarande. För närvarande
underhållas av lotsverket 68 st. mistsignalapparater av olika slag.

Dessa äro:

Siréner drivna av komprimerad luft, som erhålles genom av fotogenmotorer
drivna kompressorer. (I nedanstående tabell kallade luftsirén.)

Siréner drivna av ånga. (Ångsirén.)

Siréner drivna med elektrisk kraft. (Elektrisk sirén.)

Trumpeter drivna av genom maskinkraft erhållen komprimerad luft.
(Luftmistlur.)

Trumpeter för handkraft.

Knallpatroner av bomullskrut, som bringas att explodera.

Kanoner, varmed skott avlossas.

Klockor, vid vilka klämtning sker med hjälp av urverk.

Klockor, vid vilka klämtning eller ringning sker medelst handkraft.

Gongong, som bringas att ljuda medelst handkraft.

Undervattensklockor, vid vilka klämtning sker på c:a 5 meters djup
under vattenytan.

Nedanstående tabeller, avseende lotsverket tillhöriga fyrar med
ständig bevakning och fyrskepp, angiva dels den personal, som enligt
för år 1914 gällande stat finnes vid fyrplats eller å fyrskepp anställd,
dels i huvudsak arten av de fyr- och mistsignalapparater, som därstädes
finnas.

124

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 228.

A) Fyrar med ständig bevakning.

Fyrplats.	l:a klass fyr- mäs- tare.	2:a klass fyr- mäs- tare.	Fyr- vaktart med upp- börd.	F yr-vak-tar e.	Fyr- biträ- den.	Fyr- och mistsignalapparater ni. m.
Oyre norra lots-					i
distriktet.
Germundsö ...			1			/4:de ordn. lins.	Urverk.
Rödkallen ..................	—	1		i	_	(Spegel. lista ordn. lins.	Urverk.
Rönnskär........		1		i		(3:dje ordn. lins.	Urverk.
Gåsören .			1		\6:te ordn. lins. I4:de ordn. lins.	Urverk.
Bjuröklubb .................	—	1		i	_	\6:te ordn. lins. 2:dra ordn. lins.
Ratan ..................		1			i	14:de ordn. lins.	Urverk.
Stora Fjäderägg..........		1		1	\Gktc J Spegel. Urverk.	! Skall 1914 ändras till 3:dje ordn. lins.
Bergudden ..................	—	1	_	i		(2:dra ordn. lins. 2:dra ordn. lins.	1 Urverk. MS: Luftsirén. Urverk.
Holmsund .................	—	1	—	i	—	2:dra ordn. lins.	Urverk.
Holmögadd ... ...........	i	—	—	i	i	3:djc ordn. lins.	Urverk. MS: Knallpatroner.
Summa	i	7	2	7	2
Nedre norra lots-distriktet.
Skag.........................	—	1	—	1	—	Spegel. Urverk.
Högbonden.........	—	1	—	1	1	2:dra ordn. lins.	Urverk.
Lungö ........................	—	—	1	—	1	4:de ordn. lins.	Urverk.
Härnö ...................	—	—	—	—	—	Spegel. J/S; Mistlur för handkraft.
Draghällan..................	—	—	1	—	—	4:de ordn. lins.	Urverk. MS: Klocka med urverk.
Bremö .......................	-	1	—	1	1	2:dra ordn. lins.	MS: Luftmistlur.
Gran...........................	—	1	—	1	—	5:tc ordn. lins.	Urverk.
Agö ...........................	—	1	—	1	—	4:dje ordn. lins.	Urverk. MS: Mistlur för handkraft. 1

Kungl. Maj.ts Nåd. Proposition Nr 228. 125

	l:a	2 a	Fyr-
	klass	klass	vaktare	Fyr-	Fyr-
Fyrplats.	fyr-	fyr-	med	vak-	biträ-	Fyr- och mistsignalapparater m. m.
Tlläs-	mäs-	upp-	tare.	den.
	tare.	tare.	börd.
Saltviksudde ...............			i			4:de ordn. lins.	Urverk.
Storjungfrun ...............	i	—	—	i	i	f3:dje ordn. lins. [4:do ordn. lins.	Urverk. \|	MS: Mistlur för handkraft.
Eggegrund ..................	i	—	—	i	i	4:de ordn. lins.	Urverk.	MS: Luftmistlur.
Björn ........................	—	i	—	i	i	4:de ordn. lins.	Urverk.	MS: Kanon.
	i	_	_	i	i	Spegel. Urverk.	MS: Knallpatroner.
Djursten.....................		i	—	i		(3:dje ordn. lins. (.6:te ordn. lins.	Urverk. \|	MS: Klocka med urverk.
Understen ..................	i		—	i	i	Spegel. MS: Luftmistlur.
Svartklubben ...............	i		—	i	i	4:do ordn. lins.	Urverk.	MS: Luftmistlur.
Summa	5	7	3	12	9
Mellersta lots-
distriktet.
Simpnäsklubb och Näs-		1		1		J4:de ordn. lins.	Urverk.	MS: Luftmistlur.
kubben.....................			1	\ö.te » » /Spegel. Urverk.

Söderarm och Tjarven ...	1	—	—	2	2	\4:de ordn. lins.	Urverk.	MS: Luftmistlur.
Svenska Högarne .........	—	1	—	i	i	2:dra ordn. lins.	Urverk.	MS: Kanon.
	1	_	_	i	i	3:dje ordn. lins.	Urverk.
				i		\|3:dje ordn. lins. /Spegel.	Urverk.
	—	1	—	—

Huvudskäl- .................	—	—	1	—	i	4:de ordn. lins.	Urverk.
					i	(2:dra ordn. lins.	Urverk.	MS: Knallpatroner.
Landsort....................	1	—	—	1	/5:te » »
Måsknuf .....................	—	—	1	—	i	5:te ordn. lins.	MS: Klocka med urverk.
							Urverk.
Gottska Sandön............	1	—	—	i	3	\3:djo » »
Färd...........................	1	_	—	i	1	lista ordn. lins.	Urverk.	MS: Kanon.
Östergarn ..................	—	1	—	i	1	3:dje ordn. lins.	Urverk.	MS: Mistlur för handkraft.
						(3:die ordn. lins.	Urverk.
När ...........................		1		i	1	\6:te » » f3:dje ordn. lins.	Urverk.	MS: Kanon (ersättes 1914
Faludden.....................	1	—	—	1	\ med luftsyn).
Hoborg.......................				i		(Spegel. Urverk.	(Ersättes 1914 med lista ordn. lins.
1			1	\ Urverk). 1914 MS: Knallpatroner.
				i		\|3:djc ordn. lins.	Urverk.	MS: Luftsirén.
Stora Karlsö ...............	1	—		1	(lista » »

126

Kungh Maj\ts Nåd. Proposition Nr 228.

Fyrplats.	l:a klass fyr- mäs- tare.	2:a klass fyr- mäs- tare.	Fyr- vaktart med upp- börd.	Fyr-va k-tare.	Fyr- biträ- den.	Fyr- och mistsignalapparater m. m.
Skansudde .................			i			5:te ordn. lins.
Stenkyrkehuk..............	—	i	—	i	—	3:dje ordn. lins. Urverk.
Hallshuk......... .. ..	—	—	i	-	—	5:te ordn. lins.
Summa	8	6	4	15	16
Östra lotsdistriktet.
Hävringe......		1			1	(4:de ordn. lins.
						\4:de » »
Femörehuvud...............	—	—	1		—	f>:te ordn. lins. MS: Gongong.
Arko J)........................	—	—	1	—	—	Spegel. Urverk.
Häradsskär..................	1	—	—	1	1	lista ordn. lins. Urverk.
Storkläppeu.................	—	1	—	1	_	5:te ordn. lins. Urverk.
Spårö ........................	—	1	—	—	1	4:de ordn. lins. Urverk.
Ölands norra udde ......	1	—	—	1	1	o:dje ordn. lins. Urverk. MS: Luftsirén.
Högby........................	—	1	—	1	—	3:djo ordn. lins. Urverk.
Kapelludden ..........	1			1	1	2:dra ordn. lins. Urverk.
Segerstad....................	—	1	—	1	—	3:dje ordn. lins. Urverk.
Ölands södra udde ...	1	_		1	1	I3:dje ordn. lins. Urverk. MS: Knallpatroner.
						12: dra » »
Damman.....................	1	—	—	1	1	3:djs ordn. lins. Urverk. MS: Luftsirén.
Skäggenäs ..................	—	—	1	—	—	3:dje ordn. lins.
Ispeudde ..................		-	1	—	—	5:te ordn. lins. Urverk.
						JA:de ordn. lins. Urverk.!
Grimskär..........	1	—	—	1	1	\|3:dje » » Urverk. > MS: Mistlur för handkraft
						(Spegel. J
Garpen........................	— 1	1	—	1	—	4:de ordn. lins. Urverk.
Summa	6	6	4	10	8
Södra lotsdistriktet.
Utkiippan ......	1	—	—	1	2	2:dra ordn. lins. Urverk. MS: Kanon.
Godnatt .........		1		1		3:dje ordn. lins. Urverk.
						Spegel.
Hanö ........................	-	1	—	1	—	3:dje ordn. lins. Urverk.
Sandhammaren ............l	1	—	—	1	2	2.dra ordn. lins. Urverk. MS: Luftsirén.

*) Vid fyrplatsen är tillika anställt ett extra biträde.

Kun<j\. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 228.

127

Fyrplats.	l:a klass fyr- mäs- tare.	2:a klass fyr- mäs- tare.	bi- vaktare med upp- börd.	Fyr- vak- tare.	Fyr- biträ- den.
Ystad1) ....................	_	i	_	_
Smygehuk ..................	—	i	—	i
Trälleborg ..................	—	—	—	—	—
Falsterbo.....................	—	i	—	i	i
Malmö........................	—	i	—	i	—
Haken ........................	—	i	—	i	—
Hven...........................	—	i	—	i	i
Hälsingborg ...............	—	i	—	i	—
Kullen........................	i	—	—	i	i
Hallands Väderö .........	i	—	—	i	i
Summa Västra lotsdistriktet.	4	9		12	8
Tylö...........................	1	-	—	1	1
Morups Tånge ............	—	1	—	1	—
Varberg .....................	—	1	—	1	—
Nidingen.....................	1	—	—	2	1
Tistlarne....................	1	-	—	1	1
Varö...........................	—	1	—	—	—
Vinga ........................	1	—	—	1	2
Pater Moster ...............	1	—	—	1	1
Mäseskär....................	1	—	—	1	1
Islandsberg..................	—	1	—	1	—
Hållö .......................	1	—	—	1	1
Klöfskär .....................	—	1	—	1	—
Väderöbod ..................	1	—	--	1	2
Svangen ....................	—	—	i	—	1
Ursholmen .................	1	—	—	1	1
Samma	9	5	i	14	12

Fyr- och mistsignalapparater m. in.

de ordn. lins.
te » »

dje ordn. lins.
dje ordn. lins.
dra ordn. lins.
de ordn. lins.
dje ordn. lins.
de ordn. lins.
dra ordn. lins.

Un’er k.

MS: Luftmistlur.

Urverk. MS: Kanon o. elektrisk sirén
Urverk.

Urverk.

sta ordn. lins. Urverk. MS: Knallpatroner (skola 1914
do » » utbytas mot luftsirén).

dje ordn. lins. Urverk. MS: Angsirén (skall 1914
utbytas mot knallpatroner).

MS: Luftmistlur.
MS: Luftsirén.

3:dje ordn. lins.
2:dra ordn. lins.
3:dje ordn. lins.

{3:dje ordn. lins.
3:dje » »

2:dra ordn. lins.

|4:dc ordn. lins.

\ Spegel.

rlista ordn. lins.
\ Spegel.

{.Spegel.

lista ordn. lins.
3:dje ordn. lins.
4:de ordn. lins.
2:dra ordn. lins.
4:de ordn. lins.
2:dra ordn. lins.
4:de ordn. lins.

j3:dj« ordn. lins.
\3:dje » » .

Urverk.

MS: Luftsirén.

MS: Angsirén (skall 1914
utbytas mot luftsirén).

MS: Luftmistlur.

Urverk. MS: Luftsirén.

Urverk.

MS: Knallpatroner.
MS: Angsirén.

MS: K null patron er.

*) Vid fyrplatsen är tillika anställt ett extra biträde.

128 Kungl. Maj.is Nåd. Proposition Nr 228.

Sammandrag.

Fyrplats.	l:a klass fyr- mäs- tare.	2:a klass fyr- mäs- tare.	Fyr- vaktare med upp- börd.	Fyr- vak- tare.	Fyr- biträ- den.	Fyr- och mistsignalinrättningar m. m.
Övre norra lotsdistrilitet	i	7	2	7	2
Nedre »	»	5	7	3	12	9
Mellersta	»	8	6	4	15	16
Östra	)»	6	6	4	10	8
Södra	»	4	9	—	12	8
Västra	»	9	5	1	14	12
	Summa	83	40	14	70	55

B) Fyrskepp.

Fyrskepp.	l:a klass fyr- mästa- re. *)	2:a klass fyr- mästa- re. *)	Fyr- vak- tare och befäl- havare.	Fyr- vak- tare.	Fyr- biträ- den.	Kockar och andra extra biträ- den.	Fyr- och mistsignalapparater. Maskineri för fartygets framdrivande m. m.
Övre norra lots-distriktct.
Norströmsgrund ..........		i		i	2	2	6 te ordn. lins. MS: Angsirén.
Sydostbrotten...............	i	—	—	2	2	3	Spegel. MS: Angsirén. 1 Propeller. Ångmaskin.
Summa	i	i	—	3	4	5
Nedre norra lots-distriktet.
Finngrundet ...............	i	—	—	2	2	2	Spegel. Urverk. MS: Ångsirén. 1 Propeller.
Västra Banken ............	i			2	2	2	Ångmaskin. Spegel. Urverk. MS: Ångsirén. 1 Propeller.
Gasfartyget Grepen ......	—	—	i	—	1	_	Ångmaskin. öde ordn. lins. Fettgasbelysning. Ms: Klocka.
Grundkallen ...............	i	—	—	2	2	2	Spegel. Urverk. MS: Angsirén. 1 Propeller.
Summa	3	-	i	6	7	6	Ångmaskin.

*) l:a och 2:a klass fyrmästare å fyrskepp åtnjuta enahanda avlöning; skillnaden framträder endast i fråga
om tjänstgöringen vid kustsignalväsendet.

Kungl. Majrts Nåd. Proposition Nr 228.

12!»

	1:U klass j fyr-mästa-'' re. i		Fyr i		Kockar	j
Fyrskepp.	klass fyr- 1 masta- '' re. i	vak- . ture i och ; befäl-uivarc. i	Fyr-vak-tara. !	],’ r och . .) .. andra biträ- extra den. , .. .. biträ-den.	Fvr- och mistsignalapparater. Maskineri för fartygets framdrivande in, m.
Mellersta lots-				i
distriktet.
Svenska Björn ............	i	_	_	2	2 2 !	(Spegel.^ Ånggirén. 1 Propeller. Ångmaskin. (Spegel. \|

i Almagrundet ...............	i	—	—	2	2 2	4:de ordn. lins. Agabelysning. MS: Luftsken.: 1 Propeller. Ångmaskin.
1 Kopparstenarne............	i	—	—	2	2 1	Spegel. Urverk. MS: Ångsirén.
'' Reservfyrskeppet ..........;	_	—	i	—	— —	i Propeller. Ångmaskin.
Summa	3	—	i	6	6 5
Östra lotsdistriktet. Utgrunden ..................	—	i	—	1	2 2 ! 1 j	6:te ordn. lina. MS: Angäirén.
Södra lotsdistriktet. Ölands ref ..................	i	—	—	2	2 1 3	4:de ordn. lins. Agabelysniug. MS: Luft-; siren och undervattensklocka. Trådlös telc-
						graf. 2 Propellrar. Fotogenmotorer.
! Trelleborgs redd .........	—	i	—	i	2 2	4:de ordn. lins. MS: Knallpatroner, klocka och undervattensklocka.
! Falsterboref ................	i	—	—	2	3 ! 2	4:de ordn. lins. Agabelysniug. MS: Luft- sken. 1 Propeller. Ångmaskin.
Osoarsgrundet . .		i	_	1	2 2	4:de ordn. lins. MS: Klocka.
Kalkgrundet ...............	—	i		1	2 \| 2	4:de ordn. lins. Agabelysniug. MS: Klocka.
! Malmö redd .............	_		i	_	2	Lanternor. MS: Klocka.
1 Svinbådan .................	i		_	2	2 3	4:de ordn. lins. Agabelysniug. MS: Angsirén.
Reservfyrskeppen n:r 26						1 Propeller. Ångmaskin
och 28....................	i	—	—		— 1 —
Summa	4	3	i	9	13 I 16 1
Västra lotsdistriktet. ! Fladen........................	1	! —	—	2	2 i 4	Spegel. Urverk. MS: Ångsirén. 1 Propeller. Ångmaskin.
Grisbådarne ............... '' Reservfyrskeppet .........	1	i —	i i	2	2 4	Spegel. Urverk. MS: Ångsirén. 1 Propeller. Ångmaskin.
Summa	2	:	i	4	4 \| 8

Bihang till senare riksdagens protokoll 1914. 1 sand. 153 käft. (AV 228.)

130

Kungi. May.ts Nåd. Proposition Nr 228.

1 Fyrskepp. 1	1 :a klass fyr-mästa-re.	2:a klass fyr- mästa- re.	Fyr- vak- tare och befäl- havare.	Fyr- vak- tare.	Fyr. biträ- den.	Kockar och andra extra biträ- den.	Fyr- och mistsignalapparater. Maskineri för fartygets framdrivande in. m.
Sammandrag. J Övre norra lotsdistriktet	i	i		3	4	5
Nedre » »	3	—	i	6	7	6
Mellersta »	3	—	i	6	6	5
Östra »	—	i	—	i	2	2
Södra »	4	3	i	9	13	16
Västra »	2	i	i	4	4	8
Summa	13	5	4	29	36	42

Vid alla viktigare fyrplatser föres befälet av eu fyrmästare, som
även bestrider journalföringen och redovisningen.

Vid de fasta fyrarna utgör fyrmästarnes antal enligt 1914 års stat
73. Dessa fyrmästare äro i avlöningshänseende delade i två klasser.
Första klassens fyrmästare åtnjuta lön 800 kronor, tjänstgöringspenningar
600 kronor = 1,400 kronor; andra klassens fyrmästare åtnjuta
lön 800 kronor, tjänstgöringspenningar 500 kronor = 1,300 kronor.
Dessutom utgöras förmånerna i tjänsten dels av fri bostad, lyse och
vedbrand, ^ planteringsland, där sådant kunnat åstadkommas, jämte den
rätt till fiske, som är lots- och fyrpersonalen i allmänhet tillförsäkrad,
dels ock av tre ålderstilläg, vartdera å 100 kronor efter 5, 10 och 15
års tjänst.

A fyrskeppen åtnjuta fyrmästarne, enligt 1914 års stat 18 till antalet,
dels lön 800 kronor, tjänstgöringspenningar 600 kronor och
hyresbidrag 300 kronor, tillhopa 1,700 kronor, med rätt till tre ålderstillägg
å 100 kronor i likhet med fyrmästare vid fast fyr, dels ock
uaturaportion eller portionsersättning under vistelse ombord samt särskild
dagavlöning av 1 krona under månaderna december, januari och
februari, så vida fyrskeppet icke är avrustat.

Enligt beslut vid 1913 års riksdag skall därjämte för år 1914 utgå
i avlöningsförbättring till fyrmästare 200 kronor.

Den lägre personalen vid fyrstaten utgöres av fyrvaktare och fyrbiträden.

131

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 228.

Av fyrvaktare linnas två slag, nämligen fyrvaktare med uppbörd
och övriga fyrvaktare. Fyrvaktare med uppbörd, vilka, med fem undantag,
icke under sig hava något ordinarie fyrbiträde, uppbära å såväl
fasta fyrar som å fyrskepp lön 600 kronor och tjänstgöringspenningar
420 kronor. Därtill kommer vid de fasta fyrarna fri bostad, lyse och
vedbrand m. in. samt å fyrskepp hyresbidrag av 180 kronor jämte naturaportion
eller portionsersättning, särskilt dagarvode av 75 öre under
månaderna december, januari och februari, så vida fyrskeppet icke är
avrustat, samt tre ålderstillägg vartdera å 50 kronor efter 5, 10 och
15 års tjänst. I förväntan på lönereglering har ett lönetillskott av
100 kronor tilldelats fyrvaktare; och 1913 års riksdag har för år 1914
beviljat fyrvaktare ett ytterligare tillägg av 100 kronor. Staten för år
1914 upptager vid de fasta fyrarne 14 fyrvaktare med uppbörd samt
vid fyrskeppen 4 sådana fyrvaktare.

Övriga fyrvaktare hava 100 kronor lägre tjänstgöringspenningar
än fyrvaktare med uppbörd, men äro i övrigt lika avlönade som dessa
senare; deras antal utgör enligt 1914 års stat vid de fasta fyrarna 70
och å fyrskeppen 29 eller tillhopa 99.

Till sådan fyrvaktare å ångfyrskepp, som avlagt maskinistexamen
och tjänstgör såsom maskinist, utgår ett särskilt tillägg av 220 kronor
och till annan fyrvaktare, som icke avlagt maskinistexamen men likväl
tjänstgör såsom maskinist, utgår ett tillägg av 100 kronor.

Fyrbiträden å såväl de fasta fyrarne som å fyrskepp åtnjuta lön
500 kronor och tjänstgöringspenningar 300 kronor. Å fasta fyrar tillkomma
fri bostad och övriga förmåner, som fyrvaktare åtnjuta, å fyrskepp
hyresbidrag av 150 kronor samt naturaportion eller portionsersättning
ävensom särskilt dagarvode av 50 öre under månaderna december,
januari och februari, såvida fyrskeppet icke är avrustat. Dessutom utgå
i lönetillskott 100 kronor samt för år 1914 ett ytterligare tillägg av
100 kronor liksom för fyrvaktare. Ålderstilläggens antal och storlek
äro även desamma som för fyrvaktare. A 1914 års stat äro uppförda
vid de fasta fyrarne 55 fyrbiträden och å fyrskeppen 36 sådana biträden.

Vid en del fasta fyrar äro under höstmånaderna anställda extra
biträden; å fyrskepp äro i allmänhet, så länge detsamma är rustat, anställda
en kock samt ett, två eller tre andra extra biträden med en
avlöning av 60 kronor i månaden jämte portion eller portionsersättning.

Vid åtskilliga mindre ledfyrar äro fyrvaktare anställda medelst
kontrakt tillsvidare mot arvoden av i allmänhet ringa belopp.

Nedanstående tabell upptager lasta avlöningen jämte naturaförmåner
och dagavlöning för fyrpersonalen under år 1914.

132

Kungl. May.ts Nåd. Proposition Nr 228.

Befattningshavare.	Lön. .	Tjänst- gö- rings- pennin- gar.	Hyres- bidrag.	Löne- till- skott.	Arvode såsom maski- nist.	Till- fånig avlÖ-nings-förb ätt-ring.	0 Ålders- tillägg till- hopa.	Summa in-kom st-utan ålders tillägg.	Summa in-komst med ål ders -tillägg.	Naturaförmåner och dagavlöning under vintertjänstgöring.
Fyrmästare vid fast fyr, l:a
j klass ...........................	800	600	—	—	—	200	300	1,600	1,900	Bostad, ved och lyse.
\| D:o vid fast fyr, 2:a klass...	800	500	—	—	—	200	300	1,500	1,800	» » » »
D:o å fyrskepp .. Fyrvaktare med uppbörd vid	800	600	300			200	300	1,900	2.200	Naturaportion eller spisningspenningar och 1 krona per dag under december—; februari.
fast fvr .......	600	420	—	100	—	100	150	1.220	1,370	Bostad, ved och lyse.
D:o med uppbörd å fyrskepp	600	420	180	100		100	150	1,400	1,550	1 Naturaportion eller spisningspenningar ; och 75 öre per dag under december—1 februari.
Fvrvaktare vid fast fyr.....	600	320	—	100		100	150	1,120	1,270	Bostad, ved och lyse.!
D:o å fyrskepp................. D:o å fyrskepp, med maski-	600	320	180	100		100	150	1,300 !	1,450	Naturaportion eller! spisningspenningar i och 75 öre per dag under december— februari.
nistexamen och. tjänstgö-
rande såsom maskinist.... D:o å fyrskepp, utan maski-nistexamen men tjänstgö-	600	320	180	100	220	100	150	1,520\|	1,670	D:o d:o.
rande såsom maskinist....	600	320	180	100	100	100	150	1,400	1,550	D:o d:o.
Fyrbiträde å fast fvr ......	500	300	_	100	~~	100	150	1,000	1,150	Bostad, ved och lyse.
D:o å fyrskepp..........	500	300	150	100		100	150	1,1501	1,300	Naturaportion eller spisuingspenningar j och 50 öre per dag! under december — februari.

Loisstyrelsens

förslag.

Lotsstyrelsens i underdånig skrivelse den 12 oktober 1912 avgivna
förslag till avlöningsstat för fyrpersonalen upptager vid de fasta fyrarna
i stället för fyrmästare av l:a och 2:a klass fyrmästare vid större och
mindre fyr. Å fyrskeppen skulle enligt förslaget också finnas två
grupper fyrmästare, av vilka fyrmästare å ång- eller motorfyrskepp
skulle anses motsvara fyrmästare å större fast fyr. I övrigt äro befatt -

133

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 228.

ningarnas benämning i lotsstyrelsens förslag densamma Rom i nu
gällande stat.

De ifrågasatta avlöningarna till befattningshavarne ävensom vissa
övriga för dem föreslagna förmåner framgå av följande utdrag ur förslaget: -

	" 1		'' ...... T Tjänst- \|	Bekläd-!		Summa !		Summa
	Tipp- !		Bostad, 1	inkomst \|	Ålders-	inkomst j
	Lön.	görmgs-	na ds- 1	ved och!	utan i	tillägg	med
	arvode, j	pen- <	ersätt- !	lyse.	ålders-	tillhopa.	ålders-
		ningar.	ning.	tillägg.	i	tillägg, j
Vid de fasta fyrarna, i							; ;
Fyrmästare å större fyr	300	900	600	200	in natura	2,000	360	2,360 1
D:o å mindre d:o .........	200	800	600	200	»	1,800	300 !	2,160
i Fyrvaktare med uppbörd	200	700	400	150	»	1,450	360	1,810 !
1 Fyrvaktare ..................	—	700	400	150	»	1,250	360	1,610
i Fyrbiträde................... \| Vid fyrskeppen.		600	400	150	>» Hyres-	1.150	360	1,510
! Fyrmästare & ång- eller motorfyrskepp ..........	400	900	600	200	bidrag 300	2,400	360	2,760
i Fyrmästare eller reserv-	300	800	600	200	280	2,180	360	2,540
: Fyrvaktare och befäl-
havare eller reserv-	300	700	400	150	220	1,770	360	2,130 ;
! Fyrvaktare ................	_	700	400	150	220	\| 1,470	1 360	1,830 1
\| Fyrbiträde...................	!	600	400	150	200	1,350	360	1 1,710

Till fyrmästare skulle utgå tre ålderstillägg ä 120 kronor efter 3, 6 ock 9
års tjänst samt till fyrvaktare och fyrbiträden sex ålderstillägg ä 60 kronor efter
3, 6, 9, 12, 15 ock 18 års tjänst.

Utom till förenämnda avlöningar upptager lots styrelsens förslag anslag till
åtskilliga ändamål, för vilka kär nedan kommer att närmare redogöras i sammanhang
med det av kommissionen avgivna förslaget.

Kommitterade för lotsverkets personalförening har i sin förenämnda
petition av den 27 augusti 1908 samt vid personalföreningens extra ningar om
sammanträde i Stockholm den 27 november 1912 framställt följande lönereglering
förslag till lönereglering för fyrpersonalen:

134

Kung!. Maj.is Nåd. Proposition Nr 228.

		Lön.	Tjänst- görings- pen- ningar.	Ål ders-tillägg.	Hyres- bidrag.	Kofoder- ersätt- ning.	Dag- i avlöning.1 :
1	1 landfyrar. gruppens fyrmästare..............	1,200	800 \|	200) 200 600 2001		100	1.50

2	» »	1,200	700 \|	200) 200 600 2001		100	i.5o ;

1	» uppbördsfyrvaktare ....	1,000	800 \|	1001 100 300 1001	—	100	1.50
2	» »	1,000	eooj	100) 100 300 100)	—	100	1.50
1	» fyrvaktare ...............	1,000	6001	1001 100)300 lOO)		100	!-

2	» »	1,000	sooj	1001 100 300 100)		100	1.— \|

1	» fvrbitrade ..................	800	50oj 1	1001 100 300 1001	—	100	0.75 i
2	« »	800 i	1 400 j	1001 100 300 iooJ		100 i	0.75

1 gruppens extra fyrbiträde 3.B0 under kortare

2 » » » 3.25 » »

tjänstgöring, därefter 100 kronor per inånad.

» 90 » » » i

Å fyrskepp.

Befälhavare ................

Uppbördsfyrvaktare

! Maskinist ...................

* Fyrvaktare ............

: Fyrbiträde ................

Extra fyrbiträde..........

Kock ...................

1.200 !	i,oooj	2001 200 600 i 200)	400	— ;	2.—
1.000	8001	100) 100 300 1001	300	—	1.50
1.000	800 j	1001 100 300 : 100)	300	— :	1.50
1,000	6001	1001 100 300 1001	300	—	1.50
800 i	5001	1001 ioo 300 ;	200		1.-

I 1001

per månad under 2 år,
löning och ordinarie.

därefter fyrbiträdes

av-1

75 per inånad under 2 år, därefter fyrbiträdes avlöning
och ordinarie.

135

Kungl. May.ts Nåd. Proposition Nr 228.

Ålderstilläggen skulle utgå vart tredje år i stället för som nu vart femte.

De av staten till fyrpersonalen upplåtna bostäder borde minst utgöras av
två rum och kök.

Då fyrmästare eller fyrvaktare ej kunde erhålla vinterfoder in natura för eu
ko, borde en ersättning härför utgå med 100 kronor om året.

Dagavlöning borde utgå till den fyrpersonal, som tjänstgör under månaderna
december—mars.

Staten borde bekosta lyse och ved för personalen å fyrskepp.

Tjänstledighet med bibehållen lön borde medgivas under 2 Va månader fölen
var av personalen å fyrskepp, som ligger ute året om, under 2 månader då
fyrskeppet ligger ute 3/4 av året, under 1 månad då det ligger ute allenast halva
året samt under 14 dagar för en var av den vid landfyr tjänstgörande personalen.
I händelse av sjukdom borde lön och tjänstgöringspenningar utan avdrag få åtnjutas
under minst 45 dygn.

I sitt betänkande har förenämnda löneregleringskommission beträffande
fyrpersonalens avlöning anfört följande:

Såsom av det föregående framgår har lotsstyrelsen ansett lämpligt, att ett
stort antal befattningar vid fyrstaten skulle förutom lön och tjänstgöringspenningar
in. m. uppbära särskilda uppbördsarvoden. Dessa arvoden skulle emellertid
icke utgöra ersättning för något extra arbete, som tillkommit för ifrågavarande
befattningshavare. Redan nu hava dessa befattningshavare redovisningsskyldighet
för materiel m. m., som de fått sig anförtrodd. Genom upptagande av omnämnda
avlöningsform har själva lönen kunnat hållas nere, men avlöningen ändock i sin
helhet höjas till avsett belopp. Fördelen härav skulle vara, att befattningshavare
genom den jämförelsevis stora minskning uti inkomst, han vid tjänstledighet
måste underkasta sig, förmåddes att icke utan tvingande nödvändighet söka sådan.
Detta må vara önskvärt och riktigt, men torde icke enligt kommissionens åsikt
utgöra tillräckligt skäl för upptagande av denna nya avlöningsform. Såvitt kommissionen
har sig bekant har det vid löneregleringar hittills icke förekommit,
att för en var av en talrik personal upptagits — förutom lön- och tjänstgöringspenningar
— därjämte arvode såsom gottgörelse för det med befattningarna förenade
ordinarie arbetet. Antingen har avlöningsstaten endast upptagit arvode,
av vilket en del då ansetts utgöra lön och en del tjänstgöringspenningar,_ eller
också, vanligast, har avlöningen varit fördelad i lön och tjänstgöringspenningar.
Har arvode därjämte förekommit, har det i allmänhet motsvarats av något extra
arbete utöver den egentliga tjänsten. Kommissionen, som håller före att omförmälda
önskemål lämpligen står att vinna på annan väg och som tagit hänsyn
härtill vid uppgörande av sitt förslag till fördelning av avlöningen i lön och
tjänstgöringspenningar, anser alltså, att det föreslagna uppbördsarvodet bör bortfalla
och i stället en förhöjning av lön och tjänstgöringspenningar ske för ifrågavarande
befattningshavare.

Vid de undersökningar, kommissionen verkställt i och för avpassandet av
avlöningen för fyrpersonalen, har kommissionen funnit, att denna personal vore
närmast jämförbar med vissa befattningshavare vid tullstaten. Fyrvaktare synes
kunna jämställas med kustvakten, fyrvaktare tillika befälhavare å fyrskepp med
kustuppsyningsmannen samt fyrmästare å ång- eller motorfyrskepp med kustöveruppsyningsmannen.
Avlöningen för ifrågavarande befattningshavare vid tullstaten
utgör: för kustvakt 1,300 kronor, för kustuppsyningsman 1,650 kronor och
för kustöveruppsyningsman 2,100 kronor, vartill lör dessa befattningshavare

Kommis sionen.

13C

Kung!. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 228.

kommer beklädnad eller ersättning därför. Dessa avlöningsbelopp synas kommissionen
böra läggas till grund vid avvägande av fyrpersonalens avlöningsförhållanden.

Beklädnadsbidrag har kommissionen även ansett böra tillkomma fyrpersonalen;
och har detta bidrag för alla befattningshavare vid fyrstaten satts till
samma belopp, som föreslagits att utgå till befattningshavare vid lotsstaten eller
100 kronor. Personalen vid fyr staten skulle därför vara skyldig bära uniform
liksom personalen vid lotsstaten; fordringarne på fyrpersonalens uniform böra
givetvis ej ställas högre än på lotspersonalens.

Lotsstyrelsen har i sitt förslag, i överensstämmelse med vad som för närvarande
äger rum, upptagit bostad, ved och lyse in natura för fyrpersonalen vid
fast _ fyr. samt hyresbidrag till personalen å fyrskepp. Hyresbidraget bär föreslagits
till 20 % av lön och tjänstgöringspenningar. Det har således ej bestämts
enligt förhållandena i boningsorten, utan utgör det belopp, som styrelsen anser
motsvara de till personalen vid fast fyr utgående naturaförmåner. Vid övervägande
av denna fråga bär det synts kommissionen, som om det vore skäl att
å fyrpersonalen tillämpa samma princip, som av kommissionen ifrågasatts beträffande
personalen vid lotsstaten eller att hyresbidrag ej bör utgå och att å de
för personalen bestämda löner avdrag, enligt lotsstyrelsens bestämmande, böra
göras för förmån av fri bostad eller annan naturaförmån, som av personalen
åtnjutes. Enligt gällande föreskrift skall avdrag å avlöningen göras för bostad,
so.m _ till tullpersonal upplåtits. Vid sådant förhållande och då, såsom kommissionen
förut i fråga om lotspersonalen sökt visa, jämlikhetskravet synes fordra,
att, då inom samma personal finnas de, som erhålla naturaförmåner, och de, som
icke bekomma sådana, den som erhåller naturaförmån bör vidkännas ett häremot
svarande avdrag å avlöningen, torde enahanda förfarande, som sålunda redan
tillämpas i tullverket och av kommissionen föreslagits i fråga om lotspersonalen,
böra tillämpas jämväl i fråga om fyrpersonalen. Det bör emellertid framhållas,
att beträffande såväl lots- som fyrpersonalen avdraget bör göras med varsamhet.
Därest denna princip vinner godkännande, torde i staten för fyrpersonalen icke
höra upptagas anslag för fotogen, ljus och ved in natura — för vilket ändamål
i lotsstyrelsens förslag beräknats 25,000 kronor — enär dessa kostnader skulle
bliva ersatta genom avdrag å personalens avlöning.

För fyrvaktare har kommissionen, förutom beklädnadsbidrag, upptagit eu
avlöning till samma belopp, som tillkommer kustvakt, eller alltså 1,300 kronor.

Fyrbiträdet åtnjuter nu lägre avlöning än fyrvaktaren och även i lotsstyrelsens
förslag upptagas olika avlöningar för dessa befattningar. Fyrbiträdet och
fyrvaktaren hava samma åligganden och dessa båda befattningar kunde därför
hava. sammanslagits i en lönegrad med benämning fyrvaktare; men då båda befattningarna
funnits sedan gammalt samt såväl personalen som lotsstyrelsen anser,
att båda befattningarna böra finnas för att lämna personalen tillfälle till befordran,
har kommissionen icke velat häremot göra någon erinran, hälst som ingen
kostnadsökning därav synes kunna föranledas samt förhållandet i viss mån har sin
motsvarighet bland lotspersonalen i skillnaden mellan lots och mästerlots. Kommissionen
har därför i sitt förslag bibehållit båda befattningarna samt upptagit
avlöningen för fyrbiträde till ett belopp, som med 100 kronor understiger fyrvaktarens
avlöning.

o Av fyrvaktare med uppbörd upptager lotsstyrelsens förslag 4 å fyrskepp och
10 å landfyrar. Av de å fyrskepp anställda uppbördsfyrvaktarne är en avsedd
att tjänstgöra å gasfartyget Grepen samt en å fyr- och lotsfartyget Malmö redd;
de båda övriga skulle vara reservfyrvaktare, den ene i Stockholm och den andre
i Göteborg. Avlöningen för uppbördsfyrvaktare vid fast fyr har av lotsstyrelsen

137

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 228.

föresliigits något lägre iin för samma bcfattningsliavaro a fyrskepp. Kommissionen
liar också ansett, att någon skillnad i avlöningen dem emellan bör finnas,
då fordringarna på uppbördsfyrvaktare eller, såsom de åven kallas, befälhavare å
fyrskepp aro större iin på uppbördsfyrvaktare, som iiro anställda vid de fasta
fyrarna; och har därför kommissionen, som anser, att befälhavaren å fyrskepp
bör under benämning av uppbördsfyrvaktare av l:a graden erhålla avlöning till
belopp motsvarande kustuppsyningsmannens eller 1,(550 kronor utom beklädnadsbidrag,
up]»tagit 100 kronor lägre avlöning för uppbördsfyrvaktare av 2:a grad
(vid fast fyr). Då pensionen emellertid för dessa befattningshavare bör bliva
densamma,''bär också lönen satts till samma belopp eller 900 kronor.

Av fyrmästare upptager lotsstyrelsens förslag, såsom förut nämnts, två avlöningsklasser
vid de fasta fyrarne och två klasser vid fyrskeppen. I den för ar
1913 gällande staten iiro fyrmästarne i avlöningsliänseende delade i tre klasser
med 1,500 och 1,600 kronor för fyrmästare vid fast fyr och med 1,900 kronor
för fyrmästare å fyrskepp; om emellertid hyresbidraget för fyrmästare a fyrskepp
anses i värde motsvara till fyrmästare vid fast fyr utgående bostad, ved och lyse
in natura, bliva klasserna endast två.

Därest, såsom kommissionen förordat, avdrag bör ske för naturaförmåner,
som till fyrpersonalen upplåtas, synes det kommissionen, som om fyrmästarne
lämpligen kunna sammanföras till tre avlöningsgrader, varvid fyrmästare å _ångeller
motorfyrskepp och å större fast fyr skulle räknas till högsta avlöningsgraden
eller l:a grad, fyrmästare å övriga fyrskepp och reservfyrmästare till
närmast lägre eller 2:a grad samt övriga fyrmästare till lägsta eller o:e grad.

Avlöningen för fyrmästare av l:a grad skulle bliva lika med den för kustöveruppsyningsman
eller 2,100 kronor förutom beklädnadsbidrag; avlöningen för
fyrmästare av 2:a och 3.e grad 100 kronor lägre än för närmast högre grad.
Då pensionen för alla fyrmästare bör bliva densamma, bör även lönen inom de
olika graderna bliva densamma och har av kommissionen föreslagits till 1,100
kronor för dem alla. Skillnaden i avlöningen kommer alltså att framträda endast
i fråga om tjänstgöringspenningarna.

Enligt vad kommissionen inhämtat böra följande 16 fasta fyrar anses som
större sådana och förestås av l:a grads fyrmästare, nämligen: Holmögadd,
Understen, Söderarm och Tjärven, Gotska Sandön, Stora Karlsö, Olands norra
udde, Ölands södra udde, Dämman, Utklippan, Sandhammaren, Kullen, Hallands
Yäderö, Nidingen, Yinga, Måseskär och Väderöbod. _ .

Ålderstilläggens storlek och antal för fyrpersonalen finner kommissionen
lämpligen kunna bestämmas i likhet med vad av kommissionen föreslagits för
lotspersonalen eller till tre ä 100 kronor att utgå efter 3, 6. och 9 ar.

Examensarvoden å 200 kronor årligen skulle enligt lotsstyrelsens förslag
tillkomma fyrvaktare, som avlagt maskinistexamen och är anställd å ång-^ eller
motorfyrskepp som maskinist ävensom annan fyrvaktare, som är anställd a fyrskepp
som styrman och avlagt styrmansexamen och angfartygsbefälkavarexamen
eller styrmansexamen och examen i ångmaskinlära. Eyrvaktare och fj rbiträde,
som icke avlagt examen men tjänstgör som maskinist å fyrskepp, har av lotsstyrelsen
ansetts härför böra åtnjuta ett årligt arvode av 1Ö0 kronor. Kommissionen
har, såsom förut nämnts, funnit sig förhindrad förorda examensarvoden
för lotspersonalen och kan av samma anledning icke heller tillstyrka några
sådana arvoden beträffande fyrpersonalen. Då emellertid fyrvaktare eller fyrbiträde,
som tjänstgör såsom styrman eller maskinist, utför ett merarbete i
jämförelse med andra fyrvaktare eller fyrbiträden, synes någon särskild ersättning
härför böra utgå; och har kommissionen ansett densamma kunna bestämmas
till ett årsarvode av 100 kronor.

Bihang till senare riksdagens protokoll 1914. 1 samt. 153 höft. (Nr 228.) 18

138

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 228.

Lotsstyrelsen liar i sitt förslag upptagit anslag för beredande av semester
åt fyrpersonalen; och skulle denna semester i allmänhet åtnjutas under 15 dagar
men för befattningshavare å fyrskepp, vars besättning av styrelsen beräknas vara
påmönstrad under minst 10 månader av kalenderåret, utsträckas till sex veckor
årligen. Kommissionen har häremot intet att erinra. Fyrpersonalens i allmänhet
ensliga och instängda tillvaro torde väl motivera någon tids ledighet. Å
fyrplatserna i Norrland äro visserligen fyrarne under en del av året släckta och
fyrskeppen indragna på grund därav att is hindrar all sjöfart, och vid sådant
förhållande är personalen å de norrländska fyrplatserna och fyrskeppen givetvis
icke hela året om bunden av sin tjänstgöring, varför här något behov av semester
ej kan anses förefinnas; men å andra sidan bliva i fråga om fyrpersonalen i
Norrland ingå kostnader för vikarie under semester, där^est densamma, som sig
bpr, förlägges till tid, då fyr är släckt eller fyrskepp indraget. Då lotsstyrelsen
vid beräkningen av erforderligt anslag till vikariatsersättning tagit hänsyn till
nu berörda förhållande, har kommissionen i sitt statförslag upptagit det av styrelsen
till vikariatsersättning beräknade beloppet 15,600 kronor.

I lotsstyrelsens. förslag till avlöningsstat uppföres under de »fasta fyrarne»
till extra biträden 5,300 kronor, till arvoden åt personal vid mindre fyrar 41,000
kronor, till proviantermgsbidrag 1,500 kronor och till särskilda arvoden och
ersättningar 3,255 kronor.

Beträffande dessa anslag hava de till extra biträden och till arvoden åt
personal vid mindre fyrar icke givit anledning till annat uttalande än att samtliga
i lotsstyrelsens förslag upptagna belopp, som avse extra personal, synas
böra sammanföras till ett anslag.

Från anslaget till proviantermgsbidrag utgår nu följande belopp till personalen
vid nedannämnda fyrar, nämligen: vid Simpnäsklubb 300 kronor, vid
Söderarm oOO Kronor, vid Dämman 300 kronor och vid Yäueröbod 400 kronor.
Kommissionen har icke något att erinra mot, att dessa bidrag även framdeles utgå.

Med anslaget till särskilda arvoden och ersättningar avses bland annat att
bereda hyresersättning till sådan vid fast fyr anställd personal, som varit nödsakad
att förhyra bostadslägenhet, och att lämna bidrag för underhållande av
förbindelse med land vid vissa fyrar, för anskaffande av kofoder å Gotska Sandön
och färskt, vatten till personalen vid Högby fyr. Då kommissionen föreslagit,
att hyresbidrag icke skall ingå i fyrpersonalens avlöningsförmåner, har kommissionen
minskat förenämnda anslag med beloppet av däri ingående liyresersättningar,
utgörande tillhopa 550 kronor, vadan anslagen alltså av kommissionen
uppförts med 2,705 kronor.

Utom den fasta avlöningen skulle. enligt lotsstyrelsens förslag till personalen,
å. fyrskepp utgå proviant eller spisningspenningar; och skulle denna personal
tillika åtnjuta dagavlöning under verklig tjänstgöring under månaderna
december, januari, februari och mars, da fyrskeppet är rustat. För närvarande
utgår dagavlöning under månaderna december, januari och februari. Dagavlöningens
belopp bär lotsstyrelsen ansett böra sättas dubbelt så hög som för närvarande
eller till 2 kronor åt fyrmästare, 1 krona 50 öre åt fyrvaktare och 1 krona
åt en var av den övriga personalen. Denna särskilda ersättning tillkommer den
fyrpersonal, som är i tjänstgöring å fyrskepp under de vintermånader, då annan
fyrskeppspersonal på grund av isförhållanden icke har någon tjänstgöring, och
har i fråga om lotspersonalen i viss mån sin motsvarighet i de högre lotsavgifter,
som få under vintertid uppbäras. Under sådana omständigheter har kommissionen
icke funnit något att erinra mot vad lotsstyrelsen i berörda hänseenden
föreslagit.

139

Kung}. Majp.ts Nåd. Proposition Nr 228.

Ersättningen till kockar och extra biträden har lotsstyrelsen föreslagit att
höjas med 25 %. Kommissionen har funnit denna höjning av förhållandena påkallad
och får därför förorda densamma.

Enligt lotsstyrelsens förslag skulle den ersättning, som för närvarande utgår
till fyrpersonalen för mistsignalering efter förslagets genomförande icke vidare
ifrågakomma, men styrelsen har emellertid ansett, att under vissa förhållanden
tillfälliga biträden under mistsignalering kunna behöva anställas, och till följd
härav till ersättning åt extra biträden för vaktgöring i fyr under mistsignalering
upptagit ett anslag av 800 kronor. Emot denna anordning har kommissionen
icke något att erinra.

I enlighet med sin ovan uttalade åsikt har kommissionen sammanfört de i
lotsstyrelsens förslag upptagna särskilda anslagen till kockar och andra extra
biträden å 5,300; 9,000; 1,500; 2,070; 1,250; 21,200 och 800 kronor till ett anslag
å 41,120 kronor till extra biträden.

I nu gällande stat utgår till fyrpersonalen ett belopp av 1,000 kronor för
issignalering. Denna ersättning bör, såsom lotsstyrelsen föreslagit, bortfalla sedan
den nya staten trätt i tillämpning.

Slutligen omförmäler lotsstyrelsen att i mån av personalens avgång en del
indragningar skulle verkställas. »Sålunda skulle vid Ratan endast anställas en
fyrvaktare med uppbörd i stället för en fyrmästare och ett fyrbiträde; vid Lunga
eu fyrvaktare med uppbörd och ett fyrbiträde i stället för nuvarande fyrmästare,
fyrvaktare och fyrbiträde; vid Gran, så länge mistsignalering icke finnes vid
platsen anordnad, en fyrvaktare med uppbörd och ett fyrbiträde i stället för eu
fyrmästare och en fyrvaktare; vid HuvudsJcär en fyrvaktare med uppbörd och ett
fyrbiträde i stället för en fyrmästare och en fyrvaktare; vid MåsJcnuv en fyrvaktare
med uppbörd och ett fyrbiträde i stället för en fyrmästare och ett fvrbiträde;
vid GotsJca Sandön en fyrmästare, en fyrvaktare och tre fyrbiträden i
stället för en fyrmästare, två fyrvaktare och tre fyrbiträden; vid Eävringe, så
länge mistsignalering icke finnes vid platsen anordnad, en fyrvaktare med uppbörd
och ett fyrbiträde i stället för en fyrmästare och ett fyrbiträde. Vid Kapelludden
skulle, så länge mistsignalering icke finnes vid platsen anordnad, fyrbiträdesbefattningen
indragas. Sedan acetongasbelysning anordnats vid Ispeudde
och Vard fyrar, skulle fyrbevakningen där indragas. Vid Sandhammaren skulle
en fyrvaktarbefattning ersättas med ett extra biträde. Vid Ystad skulle fyrvaktarbefattningen
indragas, sedan fyrarna omändrats. Vid Nidingen skulle en
fyrvaktarbefattning utbytas mot en fyrbiträdesbefattning. Vid Islandsberg slutligen
skulle i stället för en fyrmästare och en fyrvaktare anstalias en fyrvaktare
med uppbörd och ett fyrbiträde.»

Med anledning härav och med erinran att nu omnämnda av lotsstyrelsen
ifrågasatta förändringar inom fyrpersonalen skulle medföra en minskning i utgifterna
för personalen, får kommissionen, som ansett sig höra i sitt förslag; till
stat för fyrpersonalen uppföra de olika befattningarna till det antal lotsstyrelsen
föreslagit, förorda, att bestämmelse meddelas därom, att, då ordinarie befattning
å fyrstaten varder ledig, vilken av lotsstyrelsen anses böra förändras till befattning
av lägre grad eller indragas, anmälan därom skall av lotsstyrelsen göras hos
Kungl. Maj:t, som skall äga ej mindre besluta, att befattningen skall tillsvidare
icke återbesättas, än även, därest befattning prövas böra på angivet sätt förändras,
av den för befattningen i staten uppförda avlöning disponera så mycket,
som, intill dess förändring i staten kan varda genomförd, erfordras till avlöning
åt den, som förordnas att bestrida de med befattningen förenade göromål. I sitt
förslag till stat har kommissionen i en anmärkning inryckt bestämmelse i nu berörda
hänseende.

140

Kungl. Maj.ts Nåd. Proposition Nr 228.

I överensstämmelse med det anförda har kommissionen uppgjort
följande förslag till avlöningsstat för fyrpersonalen:

		Tjänst-	Bekläd-		Särskilt
	Lön.		nads-	Summa.	pensions-
		ningar.	bidrag.		underlag.
1 fyrmästare av l:a gråt
(å ån g- eller motorfyr-
skepp eller å större fast
fyr)...........................	1,100	1,000	100	2,200
27 d:o...........................	29,700	27,000	2,700	59,400
1 fyrmästare av 2:a grad
(å fyrskepp, som icke
framdrives av ångma-
skin eller motor, samt
å reservfyrskepp) .......	1,100	900	100	2,100
5 d:o ...........	5,500	4,500	500	10,500
1 fyrmästare av 3:e grad
(å mindre fast fj7r)......	1,100	800	100	2,000

oO d:o.........	6ö,000	48,000	6,000	120,000		med 100 kronor, efter
1 uppbördsfyrvaktare av						6 år med ytterligare
l:a grad (fyrvaktare till-						100 kronor och efter 9
lika befälhavare samt						år med än ytterligare
reservfyrvaktare).........	900	750	100	1,750		100 kronor.
3 d:o .........	2,700	2,250	300	5,250
1 uppbördsfyrvaktare av					1,100
2:a grad (å fast fyr) ...	900	650	100	1,650
9 d:o ......	8,100	5,850	900	14,850
1 fyrvaktare.............	700	600	100	1,400	)
101 d:o ..........	72,800	62,400	10,400	145,600	\ 1,000
1 fyrbiträde ...............	650	550	100	1,300	1
89 fyrbiträden..............	57,850	48,950	8,900	115,700	!• 900
Ålders tillägg, förslagsvis	—	—	—	54,300	—
Arvoden till personal vid
mindre fyrar, förslags-
vis .....................	—	—	—	41,000	—
Provianteringsbidrag vid
^.sta fyrar ...............	—	—	—	1,500	—
Särskilda arvoden och
ersättningar vid fasta
fyrar ........................	—	~	—	2,705	—
Proviant eller spisnings-
penningar till fyrper-
sonalen å fyrskepp, för-
slagsvis ....................	—	—	—	45,000	—
Dagavlöning under vinter-
tjänstgöring å, fyrskepp.
förslagsvis..................	—	—	—	15,200	—
Transport kr.	- j	- \|	—	643,405 \|	—

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 228.

141

	Lön.	Tjitnst- görings- pen- ningar.	Bekläd-nad s-bidrag.	Summa.	Särskilt pensions- under- lag.
Transport kr.	—	—	—	643,405	—
Arvoden till & fyrskepp anställda personer, som tjänstgöra som styrmän eller maskinister, för-slagsvis ...... ..............				2,600
Arvoden till extra bi-träden vid såväl fasta fyrar som å fyrskepp (därvid till kockar be-räknas arvoden åt 10 st. å 900 kronor, 2 st. ä 750 kronor, 3 st. å 690 kronor och 2 st. å 625 kronor) ...............				41,120
Vikariatsersättning, för-slagsvis .....................	_	_	_	15,600	—
Summa kronor	! —	—	i	702,725

Anm. 1. För fyrpersonal, som åtnjuter förmån av fri bostad eller annan naturaförmån, skall å
lönen göras skäligt avdrag enligt lotsBtyrelsens bestämmande.

Anm. 2. Då ordinarie befattning å fyrstaten varder ledig, vilken av lotsstyrelsen anses höra förändras
till befattning av lägre grad eller indragas, skall anmälan därom av lotsstyrelsen göras bos
Kungl. Maj:t, som äger ej mindre besluta, att befattningen skall tillsvidare icke återbesättas, än även,
därest befattning prövas böra på angivet sätt förändras, av den för befattningen i staten uppförda
avlöning disponera så mycket, som. intill dess förändring i staten kan varda genomförd, erfordras till
avlöning åt den, som förordnas att bestrida de med befattningen förenade göromål.

Beträffande det sålunda framlagda förslaget var löneregleringskommissionen
emellertid icke fullt enig. Ledamöterna av kommissionen
Nilsson ocli Martin voro nämligen i fråga om vissa delar av förslaget
av skiljaktig mening. Reservanten Nilsson anförde huvudsakligen:

Beträffande avlöningen för fyrpersonalen syntes den jämförelse, som kommissionen
gjort med tullstaten, böra genomföras på ett mera systematiskt sätt.

Enligt kommissionens förslag skulle fyrbiträdets fasta avlöning bliva densamma
som kustroddarens, fyrvaktarens densamma som kustvaktens, uppbördsfyrvaktarens
densamma som kustuppsyningsmannens och fyrmästarens densamma
som kustöveruppsyningsmannens, dock med den av de för fyrvasendet säregna
förhållandena betingade modifikationen att för vissa uppbördsfyrvaktare avlöningen
skulle minskas med 100 kronor och för vissa fyrmästare med 100 eller 200 kronor.
De typiska avlöningarna skulle alltså här bliva respektive 1,200, 1,300,
1,650 och 2,100 kronor. Den jämförelse, kommissionen på detta sätt uppdragit
mellan fyrpersonalen och tullverkets s. a. s. maritima sida, syntes fullt befogad,
liksom de särskilda avlöningssatserna — enligt de principer som statsmakterna
brukade följa vid sina löneregleringar — torde vara i och för sig väl träffade.

Reservation.

142

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 228.

Rörande ålderstilläggen hade kommissionen fullföljt jämförelsen för fyrbiträdenas,
fyrvaktarnes och uppbördsfyrvaktarnes vidkommande, d. v. s. föreslagit
dem till 3 stycken ä 100 kronor efter 3, 6 och 9 år. Men då kommissionen
föreslagit samma ålderstiliägg åt fyrmästarne, hade reservanten Nilsson ej kunnat
följa den utan föresloge åt fyrmästarne samma ålderstiliägg som tilldelats kustöveruppsyningsmännen
eller 3 st. ä 150 kronor efter 3, 6 och 9 år. Fyrtjänstens behöriga
skötsel berodde i så väsentlig grad på fyrmästarens duglighet och plikttrohet,
. att de högre beloppen torde här vara väl på sin plats. Lotsstyrelsen
hade. ju också åt fyrmästarne föreslagit betydligt större löneinkomster, än kommissionen
gjort.

Den något skiftande avlöningen för olika fyrmästare och uppbördsfyrvaktare
borde enligt reservantens mening icke föranleda någon gradering i annat hänseende
inom dessa kategorier av tjänstemän. Fyrmästaren vore fyrmästare, vare
sig han avlönades med 2,100 eller 2,000 eller 1,900 kronor och gradbeteckningen
å uniformen borde för alla fyrmästare vara densamma. Likaså i fråga om uppbördsfyrvaktare.

Då det efter alla föreliggande förslag rörande fyrstaten skulle förekomma
tjänstemän av samma grad men med olika avlöning, så vore det givetvis önskvärt,
att beträffande dessa lönen bleve densamma inom resp. kategorier och skillnaden
gåve sig tillkänna blott med hänsyn till tjänstgöringspenningarna, och detta så
mycket mer som skillnaden i avlöning blott utgjorde 100 eller 200 kronor. Detta
önskemål hade också kommissionen sökt vinna i sitt förslag men på ett sätt,
som enligt ..reservantens mening icke kunde godkännas. Att sätta t. ex. fyrmästarens
lön till 1,100 kronor och hans tjänstgöringspenningar till 1,000 kronor
eller fyrvaktarens lön till 700 kronor och hans tjänstgöringspenningar till 600
kronor innebure en disproportion av alltför skriande art. Ville man fasthålla vid
den angivna grundsatsen, syntes icke något annat acceptabelt sätt att göra
denna fördelning finnas än följande:

	Lön.	Tjänstgörings- penningar.	Summa.
Fyrmästare...............................................	1,250		850		2,100
Fyrmästare.............................	1,250	—	750	—	2,000	_
Fyrmästare..................................	1,250	—	650	—	1,900	_
Uppbördsfyrvaktare...................	1,050	—	600	—	1,650	—
D:o ............	1,050	—	500	—	1,550	—
Fyrvaktare...................	950	—	350	—	1,300	—
Fyrbiträde ................................................	900	—	300	—	1,200	—

Denna fördelning syntes vara acceptabel, om man ville låta lönen inom de
olika graderna bliva densamma och skillnaden i avlöning framträda endast i fråga
om tjänstgöringspenningarna. Uppdelningen av fyrbiträdets avlöning i 900 och
300, som. syntes mindre väl träffad, vore alldeles densamma som kust.roddarens,
som av riksdagen godkänts så nyligen som år 1910. Emellertid ville reservanten
föreslå en annan uppdelning, som syntes honom vara i reellt hänseende mera
tillfredsställande, nämligen denna:

Kung!. Maj. ts Nåd. Proposition Nr 228.

143

Summa.	Lön.	Tjänstgörings- penningar.
2,100		1,300		800
2,000	—	1,250	—	750	—
1,900	—	1,200	—	700	—
1,650	—	1,050	—	600	—
1,550	—	1,000	—	550	—
1,300	—	850	—	450	—
1,200	—	800	—	400	—

Att, såsom kommissionen gjort, motivera en för alla fyrmästare lika lön med
en hänvisning till pensionen, som naturligtvis borde vara lika för alla fyrmästare,
syntes icke vara på sin plats, alldenstund riksdagen i flera fall låtit ett och
samma belopp utgöra pension för tjänstemän med skilda löner.

På grund av vad sålunda anförts och med erinran att mot de av kommissionen
föreslagna särskilda pensionsunderlagen icke syntes vara något att invända,
ville reservanten för sin del förorda följande stat för den ordinarie
fyrpersonalen:

	Lön.		Tj änstgörings-penningar.	Summa.
1 Fyrmästare............	1,300		800		2,100	,
27 » ............	35,100	—	21,600	—	56,700	—
1 Fyrmästare............	1,250	—	750	—	2,000	—
5 » ............	6,250	—	3,750	-	10,000	—
1 Fyrmästare............	1,200	—	700	—	1,900	—
60 » ............	72,000	—	42,000	—	114,000	— .
1 Uppbördsfyrvaktare	1,050	—	600	—	1,650	— ''
3 »	3,150	—	1,800	—	4,950	—
1 Uppbördsfyrvaktare	1,000	—	550	—	1,550	—
9 »	9,000	—	4,950	—	13,950	—
1 Fyrvaktare ............	850	—	450	—	1,300	—
104 » ............	88,400	—	46,800	—	135,200	—
1 Fyrbiträde ............	800	—	400	—	1,200	—
89 » ............	71,200	—	35,600	—	106,800	—

Efter 3 år kan lönen
höjas med 150 kronor,
efter 6 år med
ytterligare 150 kronor
och efter 9 år
med Un ytterligare
150 kronor.

Efter 3 år kan lönen
höjas med 100 kronor,
efter 6 år med
ytterligare 100 kronor
och efter 9 år
med än ytterligare
100 kronor.

Anm. 1. Till fyrmästare, uppbördsfyrvaktare, fyrvaktare och fyrbiträde utgår beklädnadsbidrag
med 100 kronor.

Anm. 2. För fyrpersonal, som åtnjuter förmån av fri bostad eller annan naturaförmån, skall å
lönen göras skäligt avdrag enligt lotsstyrelsens bestämmande.

144

1913 års
petition.

Lotsstyrelsens
utlåtande
27/io 1913.

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 228.

Slutligen har reservanten, med erinran att den av lotsstyrelsen föreslagna
förhöjningen — med ända till 100 procent — av den till viss fyrpersonal utgående
dagavlöningen under vintermånaderna icke blivit på något sätt motiverad,
funnit sig icke kunna tillstyrka högre dagavlöning än kr. 1: 50 för fyrmästare,
kr. 1: 25 för uppbördsfyrvaktare samt kr. 1: — åt övrig personal.

Ledamoten av kommissionen. Martin instämde i vad sålunda av kommissionsledamoten
Nilsson anförts.

Oti sin förenämnda i augusti 1913 till Kungl. Maj:t ingivna skrivelse
vidhåller personalen i huvudsak sitt förut omförmälda år 1908
framställda förslag till lönereglering för fyrpersonalen.

Beträffande kommissionens förslag till grundlöner för fyrpersonalen erinrades,
att lön- och tjänstgöringspenningar ej stode i riktigt förhållande till varandra,
vare. sig man såge saken i och för sig eller man jämförde den med förhållandena
i andra statens verk.

\ idare syntes uppmärksamheten böra riktas på föreningens förslag rörande
kofoderersättning och dagavlöning till personal vid landfyrar; och hemställdes
att kofoderersättning måtte utgå till det begärda beloppet 100 kronor eller ock
tagas med i beräkningen och utgå under annan avlöningstitel; samt att dagavlöning,
som enligt lotsstyrelsens och kommissionens förslag skulle utgå till personal
å^ fyrskepp, borde tilldelas personal vid fast fyr, som liölles tänd under
vintermånaderna december—mars, såsom ersättning för det merarbete, som av
denna personal utfördes i förhållande till personalen vid fyrar, som då vore släckta.

I fråga om fyrarnes indelning syntes det, som om olikhet i avlöning vid de
fasta . fyrarne borde göras beroende endast av fyrens läge, så att vid de otillgängligast
och svårast belägna fyrarna avlöningen bleve högre än vid de övriga.

Vidkommande mistsignaleringen borde vid det förhållande, att, där sådan
signalering förekomma, personalen utförde ett merarbete i jämförelse med personalen
å, de platser där mistsignalering ej ägde rum, ersättning för detta merarbete
billigt vis utgå; och hemställdes att ersättningen måtte bestämmas till 50 öre per
timme.

Fri bostad, ved och lyse syntes böra få såsom hittills åtnjutas, utan att
avdrag härför gjordes å avlöningen, och hemställdes tillika att fyrskeppspersonalen
måtte, liksom nu vore förhållandet, erhålla hyresbidrag och därjämte i
likhet med personalen vid landfyr bekomma ved och lyse in natura.

Beklädnadsersättningen syntes böra utgå i enlighet med lotsstyrelsens förslag.

I sitt den 27 oktober 1913 avgivna utlåtande över löneregleringskommissionens
betänkande har lotsstyrelsen i fråga om fyrpersonalen
anfört följande: I

I kommissionens förslag till stat för personalen vid fyrinrättningarna upptagas
304 befattningshavare nämligen 95 (23 + 6+ 61) fyrmästare, 119 (4 + 10 +
105) fyrvaktare och 90 fyrbiträden. På grund av indragningar dels i överensstämmelse
med lotsstyrelsens i underdånig skrivelse den 12 oktober 1912 gjorda
uttalande i samband med avgivet förslag till personal vid fyrinrättningarna dels
i anledning av det styrelsen i remissen å kommissionens betänkande givna uppdraget
att till behandling särskilt upptaga frågan rörande indragning av vissa

Kung!. Maj:Is Nåd. Proposition Nr 228. i-15

befattningar i Raraband med förevarande lönereglerings genomförande, kan antalet
av nu nämnd fyrpersonal minskas till 300 stycken nämligen Öl (28 + 0 + !>0
fyrmästare, 117 (4 + 14 + 00) fyrvaktare och 02 fyrbiträden.

De i kommissionens förslagsstat gjorda beteckningarna av l:a, 2:a eller 3:e
grad i avseende å fyrmästare och uppi) ö r d s fy r v ak tar e torde vara obehövliga och
kunna utgå.

I följd av vissa fyrars utbyte mot Agafyrar torde anslaget för arvode tdl
personal vid mindre fyrar kunna för år 1915 beräknas och upptagas till förslagsvis
39,000 kronor. . . .

Anslaget till särskilda arvoden och ersättningar vid fasta fyrar av kommissionen
upptaget till 2,705 kronor torde i följd av indragning av personal kunna
för år 1915 nedsättas till 2,505 kronor

Då de å fyrskepp anställda personer, som tjänstgöra som styrmän eller maskinister
äro 32 stycken, torde anslaget för arvoden till dessa personel'' upptagas
till förslagsvis 3,200 kronor. _

Anslaget till extra biträden vid såväl fasta fyrar som å fyrskepp torde för
år 1915 kunna beräknas och upptagas till förslagsvis 43,000 kronor.

I anledning av kommissionens förslag att för fyrpersonal, som atnjöte förmån
av fri bostad eller annan naturaförmån, å lönen skulle göras skäligt avdrag
enligt lotsstyrelsens bestämmande, har lotsstyrelsen vidare erinrat, att all personal
vid de fasta fyrarne, med undantag av fyra personer, nu åtujöte fri bostad
i kronans hus samt ved och lyse in natura enligt stat. Därest kommissionen
med föreslagna bestämmelser för beräkning av avdragets storlek avsett, att värdet
av de upplåtna förmånerna skulle beräknas med hänsyn till det värde för lotsverket,
som dessa innebure, vilket värde givetvis då måste beräknas efter desammas
kostnad för verket, skulle på grund av fyrplatsernas olika belägenhet,
varigenom icke blott byggnadskostnaderna utan även transportkostnaderna ställde
sig högst olika, det orimliga förhållandet uppstå, att avdraget för bostad och ved
för personal av samma lönegrad skulle bliva högst olika och upptagas med större
belopp för den, som bodde å en från fastlandet avlägsen och i flera avseenden
för personalen mindre eftersträvansvärd boningsort eller i eu stad, där levnadsomkostnaderna
måste ställa sig högre än pa landet, än för den, som bodde a en
nära land eller å landet belägen plats. Avdraget skulle alltså bliva störst, när
det borde vara minst. Då härtill komme att i vissa fad åtminstone fyrmästare
av samma lönegrad icke på alla fyrplatser disponerade samma antal bostadsrum,
beroende på flera omständigheter vid fyrplatsens anläggande, syntes det ligga i
öppen dag att svårigheter måste uppstå, att vid de dyrare men avlägset belägna
fyrplatserna få befattningarna besatta med de lämpligaste personerna, därest
genom olika belopp å avdragen de största beloppen komme att träffa personalen
på de för verket dyraste platserna eller do för personalen med hänsyn till levnadsomkostnaderna
dyraste platserna. Icke allenast på grund av nämnda svårigheter,
vilka för lotsverket kunde bliva av betänklig art, utan även med hänsyn
till personalen, som hittills inom de olika kategorierna förutom lika avlöning åtnjutit
fri bostad samt ved och lyse in natura enligt stat, oberoende av vad dessa
förmåner kostat verket, ansåge sig lotsstyrelsen böra avrada, att föi- ifrågavarande
naturaförmåner skulle göras avdrag enligt de av kommissionen angivna grunder.

I anledning'' av anmärkning 1 vid kommissionens förslag till stat för fyrpeisonalen
hemställde därför lotsstyrelsen, att för fyrpersonal, som atnjöte förmån
av fri bostad eller annan naturaförmån, avdrag skulle göras med 300 kronor för

Bihang till senare riksdagens protokoll 1914. 1 samt. 153 höft. (Nr 228.) 19

Lotskaptenen
0■ H. Stenbergs
förslag.

146 Kung!. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 228.

fyrmästare, 180 kronor för fyrvaktare och 150 kronor för fyrbiträde samt att anmärkningen
måtte formuleras i överensstämmelse härmed.

Det i anmärkning 2 till kommissionens förslag till stat förekommande uttrycket
befattning av lägre grad syntes In lss tyre! sen kunna utbytas mot befattning
med lägre avlöning.

Lotsstyrelsen hemställde vidare, att till staten borde fogas eu anmärkning
3 av innehåll, »att de i staten upptagna avlöningsmedel må, i den mån så befinnes
erforderligt, av lotsstyrelsen disponeras till avlöning åt de å gammal stat
kvarstående personer vid fyrinrättningarna».

Med erinran att kommissionen i sitt förslag till avlöningsvillkor ifrågasatt,
att en var av lotspersonalen skulle, i den mån så kunde ske utan kostnad för
statsverket, kunna tilldelas ledighet under högst en månad av ett och samma
kalenderår med bibehållande av sina avlöningsförmåner oavkortade, har slutligen
lotsstyrelsen framhållit, att även i avseende å fyrpersonalen, särskilt personalen
å. fyrskeppen, vore önskvärt, att densamma jämte semester kunde på angivna
villkor erhålla en månads ledighet med bibehållande av sina avlöningsförmåner
oavkortade.

Lotskaptenen O. H. Stenberg har i sin förenämnda till generallotsdirektören
ingivna skrivelse i vad densamma berör fyrpersonalen
anfört huvudsakligen följande.

Yid uppgörande av förslag till avlöning för fyrpersonalen borde man av
samma skäl som ifråga om lotspersonalen ej slaviskt följa de avlöningsformer
eller grunder, som funnits lämpliga för eu del andra befattningshavare i statstjänst.
Yid eu jämförelse mellan de förhållanden, under vilka å ena sidan fyrpersonalen
och å andra sidan det stora flertalet av övriga statsfunktionärer utövade
sin tjänst, kunde man icke undgå att lägga märke till den alldeles särskilda
ställning fyrpersonalen intoge. Yäl måste medgivas, att sådana fyrplatser
funnes, där en ganska fullständig jämförelse mellan fyrpersonalens och andra
statstjänstemäns förhållanden kunde uppdragas och där följaktligen den grund,
som lagts _ för avlöning åt andra jämnställda statsfunktionärer kunde tjäna till
mönster vid bestämmandet av avlöningen för fyrpersonalen. Detta gällde i allmänhet
fyrplatser, belägna på fasta landet eller i en skärgård med talrik befolkning
och lätta kommunikationer. Helt olika ställde sig emellertid förhållandena
för det stora flertalet av fyrpersonalen, som hade sin tjänstgöring förlagd till
ensliga ofta långt ut i havet belägna skär, där på flera mils avstånd ingen mänsklig
varelse ville eller kunde bo. Därför måste, även om, såsom kommissionen
ansett, kustbeyakningspersonalens avlöningsstat i viss mån kunde användas såsom
förebild vid reglering av fyrpersonalens avlöning, hänsyn likväl tagas till de
särskilda förhållanden, under vilka fyrpersonalen i allmänhet hade att tjänstgöra
och de villkor, varunder denna personal måste leva.

Med ett sadant betraktelsesätt måste man enligt lotskaptenen Stenbergs
mening finna åtskilligt att erinra mot såväl lotsstyrelsens som kommissionens
förslag till lönereglering för fyrpersonalen.

Till en början kunde erinras, att det vore svårt att inse, vad som varit den
ledande tanken vid den gradering av fyrarnas storlek och till följd härav de krav
på fyrmästarens egenskaper, som lotsstyrelsen anlagt. Åtskilliga fyrar, som av
lotsstyrelsen icke hänförts till »större fyrar», syntes nämligen böra såsom sådana

147

Kuntjl. May.ts Nod. Proposition Nr 228.

upptagas. Vidare syntes de föreslagna avlöningsformerna uppbördsarvode och beklädnadsersättning
vara mindre lämpliga.

Beträffande däremot frågan om examensarvoden för personalen å fyrskepp
syntes sådana böra utgå enligt lotsstyrolsens förslag, i synnerhet som erfarenheten
visat, att det vore ganska svårt att få fullt dugligt folk, särskilt maskinister
till de platser, som avsåges. Omsorgen om en god rekrytering erfordrade därför
nödvändigt, att dessa examensarvoden eller annan särskild ersättning utginge.
Till stöd'' för denna åsikt kunde vidare anföras, att det måste anses högst nödvändigt
dels att, på samma sätt som å andra fartyg, vid befälhavarens sida stode
en° man med nautisk utbildning och erkänd erfarenhet för att vid förfall ° för
befälhavaren kunna med full kompetens övertaga dennes tjänst. Likaså måste
det för tjänstens rätta skötande och ur rent ekonomisk synpunkt sett vara
synnerligen angeläget att till maskinist få eu därtill fullt kvalificerad person.
Den rätta skötseln''av fyrfartygens ångpannor måste anses vara av mycket större
betydelse än kostnaden för de ifrågasatta examensarvodena samt fordrade stor
erfarenhet, särskilt å de fartyg, som hade sina stationer i det väsentligt saltare
vattnet i Kattegatt och Skagerack.

Dagavlöning under vintertjänstgöring å fyrskepp borde utgå enligt lotsstyrelsens
förslag. Denna avlöning utgjorde ersättning för det merarbete, som utfördes
av de fyrskeppsbesättningar, vilka vore i arbete under den tid, då andra fyrskepp
vore under ut- och avrustning eller rentav upplagda.

Lotsstyrelsen hade tänkt sig, att ersättning för mist signalering ej skulle efter
löneregleringens genomförande utgå. Den nuvarande ersättningen för mistsignaleringen
vore emellertid en ersättning för det merarbete, som den personal
utförde, som tjänstgjorde vid fyrar, där mistsignalering vore anordnad. Donna
tjänst vore ofta ganska krävande och fordrade ett ej obetydligt, arbete utöver det,
som utfördes av fyrpersonalen å de stationer, där sådan signalering ej funnes.

Ersättningen för mistsignalering borde därför utgå, enär det vore förenligt
med rättvisa och billighet. Ersättningen, som nu utginge med 25 öre per timme,
syntes höra höjas med 20 % till 30 öre per timme. Beloppet, som hittills utgått
från anslaget till extra utgifter, kunde lämpligen upptagas under avlöningsanslaget
såsom förslagsanslag å 6,000 kronor.

Kommissionens förslag att avdrag å personalens avlöning skulle goras för
bostad, ved, ljus och andra naturaförmåner syntes icke lämpligt. En ändring i
nu bestående förhållanden i detta avseende borde ej äga rum, utan. i personalens
å de fasta fyrarne förmåner borde såsom hittills ingå bostad, ved, ljus och fotogen
in natura. Gottgörelse härför kunde beredas genom en sänkning av de utgående
avlöningarna.

Lotskaptenen Stenberg ville för sin del förorda, att fyrpersonalens loneregleringsfråga
måtte lösas enligt följande av honom framlagda förslag.

Ehuru det måste anses ostridigt, att det ordentliga vidmakthållandet av
fyringen å alla fyrar vore lika viktigt för sjöfarten, kunde likväl icke förnekas,
att skötseln av eu stor havsfyr med tre eller flera mans betjäning och med mistapparat
fordrade mera omsorg, mera arbete och mera vakenhet än en inomskärs
belägen fyr, där mistapparat saknades och där bevakningen däriör kunnat inskränkas
till två stundom en man. Den först omnämnda fyrplatsen fordrade av
fyrmästaren mera omtanke i fråga om apparaternas skötsel, vården av det större
antalet byggnader och. förrådens kompletterande, förbindelsernas uppehållande
med befälet och med land i övrigt än den senare. Mellan dessa båda slag av
fyrar läge sådan havsfyr, där mistsignalering ej vare anordnad.

148

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 228.

Med avseende å det förhållandet att olika fvrar fordrade mera eller mindre
omtanke syntes det lämpligt att uppdela fyrarna" i tre olika grupper. Till första
gruppen skulle hänföras s. k. havsfyrar med minst tre mans betjäning samt mistapparat
med maskinkraft eller knallsignalering. Till andra gruppen borde hänföras
övriga havsfyrar, och till tredje gruppen skulle räknas alla fyrar med ständig
bevakning, som utgjorde antingen inseglingsfyrar från havet eller fyrar inuti
skärgårdarne eller fyrar, som ledde över för havet öppna fjordar.

Med avseende å fyrskeppen syntes det som om fyrskepp, försedda med
maskiner för fartygets förflyttning till och från stationen, borde räknas till första
gruppens fyrar, under det att övriga fyrskepp hänfördes till andra gruppen, dock
att gasfartyget Grepen samt lots- och fyrfartyget Malmö redd borde hänföras
till tredje gruppen.

Vid de två första gruppernas fyrar borde fyrmästare vara anställda, under
det att högsta ledningen av tredje gruppens fyrar borde kunna anförtros åt fyrvaktare.
Benämningen borde något ändras så att fyrmästare på första gruppens
fyrplatser benämndes överfyrmästare och på andra gruppens fyrplatser fyrmästare,
varjämte fyrvaktaren på tredje gruppens fyrar borde benämnas överfyrvaktare.

Yid uppgörandet av bemanningsplan borde å de fasta fyrarne, där ej särskilda
förhållanden föranledde till avvikelse, såsom regel gälla, att där överfyrmästare
vore anställd, borde personalen utom överfyrmästaren bestå av en fyrvaktare
och ett fyrbiträde. Yid de fyrplatser, där fyrmästare vore anställd, borde
utom denne vara anställd en man, som å de fyrar, där bestämd i fyrlistan angiven
inskränkning i fyringstiden ägde rum, borde utgöras av ett fyrbiträde men
å andra fyrar av en fyrvaktare. Yid de fyrplatser, där en överfyrvaktare vore
anställd, borde utom en fyrvaktare i regel aven ett fyrbiträde vara anställt.

I avseende å bemanningen å fyrskeppen syntes man kunna utgå från, att
densamma i huvudsak borde bibehållas sådan den nu vore.

Utgående från dessa principer hade lotskaptenen Stenberg uppgjort en plan
till bemanning för samtliga fyrar med ständig bevakning, av vilken plan framginge,
att det skulle finnas 44 överfyrmästare, 35 fyrmästare, 28 överfyrvaktare, 89 fyrvaktare
samt 98 fyrbiträden. Av dessa skulle 12 överfyrmästare, 6 fyrmästare,
4 överfyrvaktare, 29 fyrvaktare och 35 fyrbiträden vara anställda antingen å fyrskepp
eller såsom reservfyrmästare eller reservfyrvaktare.

Y id upprättande av sitt förslag till avlöning för personalen vid de fasta
fyrarne hade lotskaptenen Stenberg sökt att liksom kommissionen så nära som
möjligt, dock med hänsyn tagen till fyrpersonalens särskilda tjänstgöringsförhållanden,
ansluta sig till de aflöningsbelopp, som vore fastställda för kustbevakningspersonalen,
dock att bostad, ved, ljus och fotogen fortfarande och på sätt
som hittills skett skulle utgå till personalen vid de fasta fyrarne.

Yad personalen å fyrskepp beträffade syntes, såsom lotsstyrelsen ansett, till
denna personal böra utom fri kost ombord, vilket vore eu å alla såväl kronans
som enskilda fartyg utgående förmån, utgå hyresersättning såsom ersättning för
de förmåner in natura, som personalen å de fasta fyrarne åtnjöte.

Älderstilläggen till fyrpersonalen syntes böra vara 3 till antalet samt utgå
efter 3, 6 och. 9 års tjänstgöring med 120 kr. till överfyrmästare samt med 100
kr. till den övriga personalen.

I överensstämmelse med sålunda angivna grunder hade av lotskaptenen
Stenberg uppgjorts följande förslag till stat för fyrpersonalen:

Kungl. Majds Nåd. Proposition Nr 228.

149

		Tjänst-			Summa Summa rum.
Befattningar.	Lön.	gö- rings- pen- ningar.	Hyres- bidrag	Summa.	Pen- sion.	Anmärkningar.

A. De fasta fyrarna.							3 ålderstilläg ä 120 kro-
1 överfyrmästare .........	1,100	900	—	2,000			nor efter 3, 6 och 9
31 d:o .........	34,100	27,900	—	62,000		1,460	år, varvid till Overfyr-mästaro befordrad fyr-
1 fyrmästare ...............	1,100	800	—	1,900			mästare må tillgodo-
28 dio ..............	30,800	22,400	—	53,200			räkna sig sina tjänstår.
1 överfyrvaktare .........	1,000	600	—	1,600	i	1.100	3 ålderstillägg ä 100 kro-nor efter 3, 6 och 9
23 d:o ...........	23,000	13,800	—	36,800	i		års tjänst, varvid be-
1 fyrvaktare ..............	900	500	—	1,400	1	1,000	fordrad fyrvaktare eller fyrbiträde må tillgodo-
59 d:o ...............	53,100	29,500	—	82,600	1		räkna sig sina tjänstår
1 fyrbiträde ...............	800	400	—	1,200	1 ( 317,100	900	såsom fyrbiträde och fyrvaktare.
62 d:o ...............	49,600	24,800	—	74,400
B. Fyrskeppen. 1 överfyrmästare .........	1,100	900	300	2,300			(Ålderstillägg i likhet med
11 clio .........	12.100	9,900	3.300	25,300		1,460	\| motsvarande befatt-
1 fyrmästare ...............	1,100	800	280	2,180		\| ningar vid de fasta fy-\ rama.
5 d:o ...............	5,500	4,000	1,400	10,900
1 överfyrvaktare .........	1,000	600	200	1,800	1	1.100
3 do .........	3,000	1,800	600	5,400	1		Ålderstillägg iliklietmed
			motsvarande befatt-
1 fyrvaktare .............	900	500	150	1,550	1	1,000	ningar vid de fasta fy-
28 d:o ...............	25,200	14,000	4,200	43,400	1		rama.
1 fyrbiträde ...............	800	400	150	1,350	1	900
34 d:o ...............	27,200	13,600	5,100	45,900	1 140,080
Ålderstillägg, förslagsvis					57,500
Arvoden till personalen vid mindre fyrar........		41,000
Provianteringsbidrag vid fasta fyrar ..			1,500
Särskilda arvoden och ersättningar vid de fasta fyrarna
enligt lotsstyrelsens förslag				3,255
Proviant eller spisningspenningar till fyrskeppsperso-
nalen.......................					45,000
Dagavlöning under vintertjänstgöring ä fyrskepp enligt
lotsstyrelsens förslag,	förslagsvis ..			15,200
Arvoden till maskinister och styrmän å fyrskeppen en-
ligt lotsstyrelsens förslag, förslagsvis ........		6,40C
			Transport	627,035	1

150

Kungl, Maj:ts Nåd. Proposition Nr 228.

Statskontoret.

Befattningar. •	Summa Summa- rum.	Pen- sion.	Anmärkningar.
Transport	627,035
Arvoden till kockar enligt d:o d:o	13,820
Extra biträden å fasta fyrar enligt d:o d:o	5,300
Arvoden till extra manskap å fyrskepp d:o	21,200
Kostnader för fotogen, ljus och ved in natura till fyr-
personalen enligt lotsstyrelsens förslag ...	25,000
Ersättning för mistsignalering å 30 öre per timma i
20,000 timmar ............	6,000
Vikariatsersättning, förslagsvis ..................................	3.600
Summa kronor	701,955

Belräffande löneregleringen för fyrpersonalen har statskontoret i
sitt utlåtande av den 18 april 1914 anfört:

Den av kommissionen föreslagna staten för fyrpersonalen skilj de — i huvudsaklig
överensstämmelse med vad som nu vore gällande — mellan befäl å större
och mindre fyrskepp samt å större och mindre fast fyr samt upptoge olika avlöning
för befälet å sålunda angivna olika fyrar, men innebure — bortsett från den
föreslagna dagavlöningen under vissa vintermånader till fyrskeppspersonalen —
enahanda avlöningsförmåner för den lägre fyrpersonalen utan avseende å vad
slags fyr densamma tillhörde. Från personalens sida hade emellertid en annan
indelning av fyrarna ansetts mera lämplig, och det hade yrkats, att avlöningen
borde för all personal sättas högre vid fyrar i yttre farleder och å fyrskepp än
vid fyr i inre farled utan avseende å fyrens egenskap av större eller mindre.
För sin del kunde dock statskontoret icke finna detta personalens yrkande böra
föranleda ändring i de av kommissionen föreslagna avlöningsbelojvpen; men det
syntes emellertid icke kunna förnekas, att den personal, som vore stationerad å
ensliga skär långt från fastlandet och med svåra kommunikationer för anskaffande
av livsmedel, borde i någon mån bättre tillgodoses. För dess räkning skulle
enligt kommissionens förslag utgå dels provianteringsbidrag å tillhopa 1,500
kronor, dels ock vissa särskilda arvoden och ersättningar å tillhopa 2,705 kronor.
Det ville synas statskontoret, som om för dessa ändamål ett något större belopp
borde ställas till lotsstyrelsens förfogande. Statskontoret ansåge sig därför böra
ifrågasätta, att ett belopp av 6,000 kronor anvisades till provianteringsbidrag
samt särskilda arvoden och ersättningar vid fasta fyrar.

De av kommissionen föreslagna avlöningarna i de olika avlöningsgraderna
hade icke givit statskontoret anledning till annan erinran än att ålderstilläggen
för fyrmästarna syntes väl små och skäligen borde höjas till 150 kronor i stället
för det av kommissionen föreslagna beloppet 100 kronor.

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 828.

151

Vad beträffade den föreslagna fördelningen i lön och tjänslgöringspenningar
kunde statskontoret icke finna densamma tillfredsställande. Förslaget i denna
del vore föranlett av lotsstyrelsens uttalande att tjänstgöringspenningarna borde
för fyrpersonalen vara högre än vanligt i jämförelse med lönen för att förekomma
att personalen utan tvingande nödvändighet sökte ledighet från tjänsten. Missbruk
i sådant hänseende syntes emellertid kunna förekommas på annat sätt, utan
att därför lönen sattes till oskäligt lågt belopp. Särskilt för fyrvaktare och fyrbiträde
skulle lönen bliva lägre än att densamma kunde anses utgöra tillräcklig
inkomst vid sjukdom. Det förslag, som i detta avseende framställts i reservation
av ledamoten av kommissionen Nilsson, syntes statskontoret vara att föredraga;
och ville statskontoret för sin del ansluta sig till detsamma. Vid bifall
härtill och då, såvitt icke särskilda pensionsunderlag stadgades, pensionerna
skulle bliva för höga i jämförelse med pensionerna för lotspersonalen, syntes
det statskontoret, som om i staten borde bestämmas, att pensionsunderlaget
skulle utgöra för fyrmästare 1,300 kronor, för uppbördsfyrvaktare 1,100 kronor,
för fyrvaktare 1,000 kronor samt för fyrbiträde 900 kronor.

Med hänsyn till vad lotsstyrelsen anfört i fråga om svårigheten för styrelsen
att, såsom kommissionen föreslagit, bestämma skäligt avdi-ag å lönen för åtnjuten
förmån av fri bostad med bränsle och lyse, ansåge statskontoret, att i
staten lämpligen borde bestämmas vissa belopp, som för sådan förmån skulle å
lönen avdragas. De av lotsstyrelsen i sådant avseende föreslagna belopp syntes
dock väl höga; och statskontoret ansåge för sin del beloppen skäligen böra be
gränsas till 250 kronor för fyrmästare, 200 kronor för uppbördsfyrvaktare samt
150 kronor för fyrvaktare och fyrbiträde.

Enligt kommissionens förslag, som i denna del överensstämde med lotsstyrelsens,
skulle särskild dagavlöning under vissa vintermånader utgå endast till
den fyrpersonal, som tjänstgjorde å fyrskepp. Från personalföreningens sida
hade emellertid framhållits, att även personalen å de fasta fyrar, som hölles
tända under vintern, vore förtjänt av dylik extra ersättning. Det kunde visserligen
icke förnekas, att denna personal utförde ett merarbete i jämförelse med
personalen vid de under vintern släckta fyrarna utmed den norrländska kusten;
men anledningen till bibehållande av ifrågavarande särskilda ersättning åt den
vintertiden å fyrskepp tjänstgörande personalen syntes dock vara att söka däri,
att denna fyrskeppspersonal i likhet med andra fartygsbesättningar slete ont
under vintertjänstgöring och därför behövde eu sådan uppmuntran för att hålla
ut. På grund härav och om, såsom statskontoret förordat, bidrag komme att i
utsträckt grad lämnas till proviantering vid vissa fasta fyrar, — en förmån, som
syntes särskilt avsedd för personalen å de fasta fyrar, som under vintern vore
tända — ansåge statskontoret någon dagavlöning åt personal vid fast fyr icke
böra ifrågakomma.

För mistsignalering utginge nu ersättning till därmed sysselsatt personal med
25 öre per timme. Denna särskilda ersättning skulle enligt såväl lotsstyrelsens
som kommissionens förslag upphöra att utgå. Att den för sjöfartens säkerhet
synnerligen viktiga mistsignaleringen icke försummades, syntes emellertid så betydelsefullt,
att det med fog kunde ifrågasättas, huruvida icke personalen borde
såsom hittills göras ekonomiskt intresserad av att utföra det därmed förenade
arbetet. Det vore dessutom ett merarbete, som endast förekomme vid vissa
fyrar, vanligen de å yttre skär belägna, vars personal enligt statskontorets me -

152

Kungl. Maj.ts Nåd. Proposition Nr 228.

ning borde i någon mån bättre tillgodoses än personalen å andra fyrplatser; ocli
jämväl med hänsyn härtill kunde eu särskild ersättning anses vara på sin plats.
Då emellertid lotsstyrelsen funnit denna särskilda ersättning kunna undvaras,
hade statskontoret endast velat framhålla de synpunkter, som enligt dess mening
kunde anses tala för förmånens bibehållande.

På grund av vad sålunda anförts och med iakttagande av lotsstyrelsens beräkning
av personalens numerär för år 1915 hade statskontoret upprättat följande
förslag till stat för fyrpersonalen för nämnda år:

	Lön.	Tjänst- gö- rings- pen- ningar.	Be- kläd- nads- bidrag.	Summa.	Pen-sions-und er-lag.	Anmärkningar.
Bestämda anslag:.
1 fyrmästare (å ång- eller mo-
torfyrskepp eller å större
fast fyr)..........................	1,300	800	100	2,200
27 clio d:o ........................	35,100	21,600	2,700	59,400
1 f3rrmästave (å. fyrskepp, som
icke framdrivos av ångma-						Efter 3 år kan lönen
						liöjas med 150 kronor,
skin eller motor, samt å re-					1,300	efter 6 år med ytter-
ser vfyrskepp) ..................	1,250	750	100	2,100		j ligare 150 kronor och
						I efter 9 år med än yt-
5 eko clio ........................	6,250	3,750	500	10,500		1 terligare 150 kronor.
1 fyrmftstare (å mindre fast
fyr).................................	1,200	700	100	2,000
56 clio clio...........................	67,200	39,200	5,600	112,000
1 uppbördsfyrvaktare (fyrvak-
tare tillika befälhavare samt
reservfyrvaktare) ............	1,050	600	100	1,750
3 eko (ko..........................	3,150	1,800	300	5,250
1 uppbördsfyrvaktare (å fast					1,100
fyr).................................	1,000	550	100	1,650		Efter 3 år kan lönen
13 d:o d:o ...........................	13,000	7,150	1.300	21,450		liöjas med 100 kronor,
						efter 6 år med ytter-
1 fy rv ak t are ........................	850	450	100	1,400	l 1,000	ligare 100 kronor och
98 dio ......................	83,300	44,100	9.800	137,200	1	efter 9 år med än yt-

1 fyrbiträde .......................	800	400	100	1,300	\| 900
91 d:o ........................	72,800	36,400	9,100	118,300
Transport	-			476,500

Kung!. Maj.ts Nåd. Proposition Nr 228.

153

Lön.

Tjänst-

gö-

rings-

pen-

ningar.

kläd-

nads-

bidrag.

Summa.!

Transport

Provianteringsbidrag samt sär-skilda arvoden och ersätt-

—

476,500

ningar vid fasta fyrar ......

6,000

482,500

Pensions|
underlag.

Anmärkningar.

Förslagsanslag.

Alderstillägg ....................................

Arvoden till personal vid mindre fyrar
Proviant eller spisningspenningar till

personalen å fyrskepp .....................

Dagavlöning under vintertjänstgöring å

fyrskepp .......................................

Arvoden till å fyrskepp anställda personer,
som tjänstgöra som styrmän

eller maskinister.............................

Arvoden till extra biträden såväl vid
fasta fyrar som å fyrskepp (därvid
till koekar beräknas arvoden åt 10 st.
å 900 kronor, åt 2 st. å 750 kronor,
åt 3 st. å 690 kronor och. åt 2 st. å

625 kronor) ............ .......................

Vikariatsersättning..............................

Kr. 55,000: —

> 39,000: —

> 45,000: —

> 15,200: —

» 3,200: —

43,000:

15,600:

Summa kronor

216,000

698,500

Anm. 1. För fyrpersonal, som åtnjuter förmån av fri bostad jämte ved, ljus och fotogen,
skall å lönen göras avdrag med 250 kronor för fyrmästare, 200 kronor för uppbördsfyrvaktare
samt 150 kronor f5r fyrvaktare och fyrbiträde.

Anm. 2. Då ordinarie befattning å fyrstaten varder ledig, vilken av lotsstyrelsen anses
böra förändras till befattning av lägre lönegrad eller indragas, skall anmälan
därom av lotsstyrelsen göras hos Kungl. Maj:t, som äger ej mindre besluta, att
befattningen skall tillsvidare icke återbesättas, än även, därest befattning prövas
böra på angivet sätt förändras, av den för befattningen i stat uppförda avlöning
disponera så mycket, som, intill dess förändring i staten kan varda genomförd,
erfordras till avlöning åt den, som förordnas att bestrida de med befattningen
förenade göromål.

Bihang till senare riksdagens protokoll 1914. 1 samt. 153 käft. (Nr 228.) 20

154

Departements

chefen.

Kung!. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 228.

Såsom förut nämnts har löneregleringskommissionen liksom lotsstyrelsen
i fråga om avlöningen till befälet bland fyrpersonalen skiljt
mellan större och mindre fast fyr samt mellan ång- och motorfyrskepp
samt annat fyrskepp, men för övrigt föreslagit samma fasta avlöning för
personalen vid fast fyr och å fyrskepp. Från personalens sida och av
lotskaptenen Stenberg har däremot ifrågasatts en annan uppdelning av
fyrarna med högre avlöning åt all personal vid havsfyrar och å fyrskepp,
som framdrivas med egen maskinkraft. I likhet med statskontoret
kan jag emellertid icke finna skäl föreligga att i detta hänseende avvika
från kommissionens förslag, som i huvudsak ansluter sig till vad
som nu är gällande.

Vad beträffar avlöningsförmånerna innebär kommissionens förslag
i jämförelse med lotsstyrelsens en förenkling av lönesystemet,
i det att kommissionen uteslutit uppbörds- och examensarvoden samt
hyresbidrag och med bibehållande av förmånen av fri bostad, ved och
lyse för personalen vid de fasta fyrarna föreslagit, att för dessa naturaförmåner
skulle ske avdrag å den kontanta avlöningen, som emellertid
i någon mån höjts utöver vad lotsstyrelseu i sådant avseende föreslagit.
Mot uteslutandet av uppbörds- och examensarvodena har jag icke något
att erinra. Vad åler beträffar förmånen av fri bostad för personalen
\id de fasta fyrarna samt däremot svarande hyresbidrag för fyrskeppspersonalen,
kan jag icke instämma med kommissionen. Det har visserligen
vant en ledande princip vid de under senare tider genomförda
löneregleringar, att, där bostad och vedbrand åt tjänstinnehavare upplåtits
av statsverket, detta skett under den form, att för sådana förmaner
gjorts avdrag å den kontanta avlöningen, på sätt kommissionen
föreslagit i fråga om fyrpersonalen; oeh till stöd för ett sådant förfaringssätt
kunna visserligen anföras lämplighetsskäl, i det att först
genom en sådan anordning dessa förmåner bliva av vederbörande tjänstinnehavare
uppskattade till behörigt värde. Vidare är en dylik anordning
givetvis på sin plats i sådana fall, där dessa förmåner kunna beredas
blott åt eu eller annan inom en tjänstemannakår men icke åt alla.
Man skulle ju för övrigt kunna tycka, att det för tjänstinnehavaren
vore utan betydelse, om han finge berörda naturaförmåner med eller
utan avdrag å den kontanta avlöningen, endast denna i förra fallet
sattes så mycket högre. Emellertid föreligga i fråga om fyrpersonalen
alldeles särskilda förhållanden av beskaffenhet att enligt min mening
höra föranleda undantag från den vanliga anordningen. Därvid bör
först^ beaktas, att förmånen av bostad, ved och lyse sedan gammalt avgiftsfritt
tillkommit all personal vid de fasta fyrarna med undantag för

Kutu/l. Muj:ts Nåd. Proposition Nr 828.

155

endast några få tjänstinnehavare, vilka icke kunnat beredas bostad i lotsverkets
hus. De flesta fyrplatser äro nämligen så belägna, att det varit för
lotsverket nödvändigt att förse personalen med bostäder. Då personalen fått
dessa förmåner så att säga utöver avlöningen för tjänsten, har personalen
i allmänhet självmant med egen arbetskraft utfört underhåll och
reparation av de byggnader, däri bostäder åt dem upplåtits. Att förhållandet
i detta avseende skulle ändras, därest personalen skulle till
lotsverket erlägga hyra, torde få antagas såsom säkert; men därav
skulle givetvis för lotsverket föranledas icke obetydliga stegrade kostnader
för underhållet av byggnaderna, särskilt å avskilt belägna platser.
Vidare hava bostäderna måst lämpas efter platsens beskaffenhet och
därav har blivit en följd, att exempelvis fyrmästaren på en plats har en
rymlig och trevlig bostad med uthus, planteringsland in. in., medan på
en närbelägen plats motsvarande tjänstinnehavare måste nöja sig med
en bostad av minsta möjliga utrymme och utan några som helst anordningar
för trevnad eller till underlättande av hushållningen. Att
under sådana förhållanden fastställa ett lika stort avdrag å avlöningen
för motsvarande tjänstinnehavare å skilda platser, låter sig uppenbarligen
icke utan orättvisa göra. Det torde emellertid icke heller böra
påläggas lotsstyrelsen att i varje fall bestämma avdragets storlek. Ett
sådant avgörande synes såsom lotsstyrelsen framhållit bliva synnerligen
vanskligt och det torde knappast kunna undvikas, att styrelsens beslut
i sådana frågor skulle i många fall alstra missnöje. Om däremot något
avdrag å avlöningen icke sker, kommer personalen såsom hittills att
finna olikheten i bostadsförmån helt naturlig såsom eu följd av boningsortens
belägenhet eller förhållandena i övrigt. På grund av vad sålunda
anförts anser jag för lotsverket fördelaktigt, att personalen vid
de fasta fyrarna fortfarande får förmån av bostad, ved och lyse,
utan avdrag å den kontanta avlöningen. För det fåtal av denna personal,
som icke kan erhålla bostäder i lotsverkets egna byggnader, torde lotsverket
fortfarande såsom hittills böra lämna ersättning för betingat hyresbelopp,
i den mån detsamma befunnits skäligt efter tjänstinnehavarens
ställning och ortens förhållandeu. Därest det emellertid på nu angivet
sätt ordnas för personalen vid de fasta fyrarna, synes det mig, som om
också hyresbidrag bör bibehållas bland avlöningsförmånerna för fyrskeppspersonalen.
Jag anser därför, att lotsstyrelsens i dess underdåniga
skrivelse av den 27 oktober 1912 framlagda förslag till stat för fyrpersonalen
bör i huvudsakliga delar godkännas. Som förut nämnts kan
jag emellertid icke finna de av lotsstyrelsen föreslagna uppbördsarvodena
böra upptagas såsom en särskild avlöningsförmån för befälet; men

156

Kung!. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 228.

dessa arvodens belopp synas böra sammanläggas med övrig kontant
avlöning. Då de av lotsstyrelsen föreslagna avlöningsförmånerna, oavsett
bostad m. m. eller hyresbidrag, äro lägre än de av kommissionen föreslagna,
blir kostnadsökningen i sin helhet ej betydande i jämförelse med
kommissionens förslag. Beträffande avlöningens fördelning i lön och tjänstgöringspenningar
delar jag statskontorets mening, att förhållandet mellan
dessa båda avlöningsformer bör avpassas på lämpligare sätt än lotsstyrelsen
föreslagit. I fråga om beloppen av hyresbidragen till fyrskeppspersonalen
vill jag med någon avvikelse från lotsstyrelsens förslag förorda,
att hyresbidrag må utgå till fyrmästare med 300 kronor, till fyrvaktarebefälhavare
eller reservfyrvaktare med 250 kronor samt till fyrvaktare
och till fyrbiträde med 200 kronor. Beträffande ålderstilläggen
ansluter jag mig till kommissionens förslag med den av statskontoret
förordade ändring. Ålderstilläggen skulle alltså bliva tre efter
3, 6 och 9 års tjänstgöring och förhöjningen av avlöningen utgöra för
fyrmästare loO kronor och för övrig personal 100 kronor för varje
gång. Med inberäkning av beklädnadsbidrag å 100 kronor, mot vilket
jag icke har någon erinran, skulle avlöningsförmånerna enligt det av
mig förordade förslaget komma att utgöra:

	Lön.	Tjän st-görings-pen-ningar.	Bekläd- nads- bidrag.	Bostad, ved och lyse eller hyres-bidrag.	Summa kontant avlöning utan ålders- tillägg.	Ålders- tillägg tillhopa	Summa kontant avlöning med ålders- tillägg.
Vid de fasta fyrarna.
Fyrmästare å större fyr.........	1,200	700	100	in natura	2.000	450	2,450
D:o å mindre d:o...............	1,100	600	100	» >»	1,800	450	2,250
Fyrvaktare med uppbörd ......	850	500	100	» »	1,450	300	1,750
Fyrvaktare ...........................	750	450	100	» »	1,300	300	1,600
Fyrbiträde ...........................	700	400	100	» »	1,200	300	1,500
Vid fyrskeppen.
Fyrmästare å ång- eller motor-fyrskepp ........................... Fyrmästare eller reservfyr-	1,200	800	100	300	2,400	450	2,850
mästare ............................	1,100	700	100	300	2,200	450	2.650
Fyrvaktare och befälhavare
eller reservfyrvaktare ........	900	550	100	250	1,800	SCO	2,100 :
Fyrvaktare ..........................	750	450	100	200	1,500	300	1,800
Fyrbiträde ...........................	700	400	100	200	1,400	300	1,700

157

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 228.

Beträffande antalet befattningshavare har anledning icke förekommit
att ifrågasätta ändring i det av lotsstyrelsen i dess underdåniga
utlåtande av den 27 oktober 1913 föreslagna och i statskontorets förslag
till stat upptagna antalet. Den nya staten bör alltså upptaga dels
91 fyrmästare, därav 12 å ång- eller motorfyrskepp, IG å större fast
fyr, 6 å annat fyrskepp än nyss nämnts och 57 å mindre fast tyr,
dels 117 fyrvaktare, därav 4 fyrvaktare-befälhavare, 14 uppbördsfyrvaktare
vid fast fyr och 99 andra fyrvaktare, dels ock 92 fyrbiträden
eller tillsammans 300 ordinarie befattningshavare.

Förutom avlöningsbeloppen har statskontoret i sitt förslag till stat
för fyrpersonalen bland bestämda anslag upptagit ett belopp av G,000
kronor till provianteringsbidrag samt särskilda arvoden och ersättningar.
Då jag i likhet med statskontoret anser skäligt, att fyrpersonalen vid
de mest svårtillgängliga fyrplatserna i någon mån bättre tillgodoses
med bidrag för transport av livsförnödenheter in. m., har jag icke
något att erinra mot statskontorets förslag i denna del.

Icke heller de såsom förslagsanslag i statskontorets statförslag
upptagna poster hava givit mig anledning till erinran. Emellertid
måste, vid bifall till vad jag föreslagit om bostadsförmån, ved och lyse
samt om hyresbidrag, i staten upptagas anslag dels till hyresbidrag
och dels till kostnader för fotogen och ved in natura till fyrpersonal,
beräknade det förra enligt de av mig angivna grunder till 20,500 kronor
och det senare till det avrundade belopp av 25,000 kronor, som upptagits
i lotsstyrelsens förslag.

För närvarande plägar det kunna så ordnas, att fyrskeppspersonal
allt efter som besättningarna å fyrskeppen beräknas vara påmönstrade
hela året eller endast en del av året erhåller kostnadsfri ledighet
under längre eller kortare tid varje år. I västra lotsdistriktet,
där fyrskeppens besättningar äro påmönstrade hela året, har ledigheten
i allmänhet plägat utgöra 2 Va månader årligen. Med hänsyn till de särskilda
förhållanden, under vilka personalen å fyrskepp har att utföra sina
åligganden, anser jag, att semester bör få åtnjutas av tjänstinnehavare
å fyrskepp, vars besättning av lotsstyrelsen beräknas vara påmönstrad
hela året, under 2‘,''a månader, vid en beräknad påmönstringstid av 10
månader under 1 Va månad, vid en beräknad påmönstringstid av 8
månader under 1 månad och vid kortare beräknad påmönstringstid
under 15 dagar. Och torde tjänstinnehavare vid fast fyr böra erhålla
rätt till semester likaledes under 15 dagar. Då det emellertid synes
böra ordnas så, att, där göromålen under viss del av året, såsom
exempelvis är fallet under vintern vid fyrarna utmed kusten av Bott -

158 Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 228.

niska viken, äro av väsentligt mindre omfattning än eljest, ledigbeten
i allmänhet förlägges till tid, då antingen den lediges tjänst eller den
tjänst, vars innehavare uppehåller förordnandet under ledigheten, kan
lämnas utan vikarie, har jag i enlighet med vad jag från lotsstyrelsen
inhämtat ansett, att det i statskontorets förslag till stat bland försla^sanslagen
upptagna beloppet till vikariatsersättning icke behöver till
följd av den nu föreslagna utsträckningen av semestertiden för viss
fyrskeppspersonal undergå förändring.

För mistsignalering utgår nu särskild ersättning efter 25 öre för
timme och beräknas kostnaden härför till 5,000 kronor för år. Visserligen
kan det icke anses böra ifrågakomma, att särskild ersättning skall utgå
för allt vad som kan kallas ett merarbete vid en fyrplats i jämförelse
med annan, ty arbetet lärer icke kunna överallt avpassas fullt lika.
Men ersättning för mistsignalering har sedan gammalt utgått och, såsom
statskontoret framhållit, saknar det icke betydelse, att personalen har
ett ekonomiskt intresse av att fullgöra det ofta mödosamma arbetet
med nämnda för sjöfartens säkerhet synnerligen viktiga signalering.
Jag vill därför tillstyrka, att sådan särskild ersättning må fortfarande
efter nu gällande grund utgå, och upptager i statförslaget ett härför
avsett belopp av, förslagsvis beräknat, 5,000 kronor.

Mot den föreslagna dagavlöningen under vinter tjänstgöring å fyrskepp
har jag intet att erinra, liksom ej heller i fråga om arvodet till
å fyrskepp anställd person, vilken tjänstgör som styrman eller maskinist.

Vad beträffar ersättningen dels till personal™! mindre fyrar och
dels till extra personal vid fyrinrättningarna finner jag ingen anledning
till erinran mot de grunder, som i sådant avseende föreslagits av lotsstyrelsen,
eller mot de belopp, som för detta ändamål upptagits i det
av statskontoret framlagda statförslaget.

Såsom särskilda pensionsunderlag torde böra i den nya staten upptagas
de av kommissionen föreslagna och av statskontoret utan erinran
lämnade belopp.

Kostnaderna för fyrpersonalen, av statskontoret beräknade till
698,500 kronor, skulle enligt mitt förslag uppgå till 709,300 kronor.

Under åberopande av vad jag sålunda anfört får jag föreslå följande
stat för fyrpersonalen att gälla från och med år 1915:

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 228.

159

	Lön.	Tjänst- görings- pennin- gar.	Bokläd- nads- bidrag.	Summa.	Efter resp. 3, 6 och 9 år kan lönen höjas varje gång med
Hestäint anslag.
1 fyrmästare å ång- eller motorfyrskepp	1,200	800	100	2,100
11 d o å d:o ......................................	13,200	8,800	1,100	23,100
1 d:o å större fast fyr .....................	1,200	700	100	2,000
15 d:o å d:o....................................... 1 d o eller reservfyrmästare å fyrskepp	18,000 1,100	10,500 700	1,500 100	30,000 1,900	150
5 d:o d:o..........................................	5,500	3,500	500	9,500
1 d:o å mindre fast fyr.....................	1,100	600	100	1,800
56 d:o å d:o..................................	61,600	33,600	5,600	100,800	.
1 fyrvaktare och. befälhavare åfyrskepp eller reservfyrvaktare..................	900	550	100	1,550
3 d:o d:o ..........................................	2,700	1,650	300	4,650
1 uppbördsfyrvaktare å fast fyr.........	850	500	100	1,450
13 d:o å d:o .......................................	11,050	6,500	1,300	18,850	100
1 fyrvaktare ....................................	750	450	100	1,300
98 d:o...............................................	73,500	44.100	9,800	127,400
1 fyrbiträde ....................................	700	400	100	1,200
91 d:o...............................................	63,700	36,400	9,100	109,200
Provianteringsbidrag samt särskilda ar-voden och ersättningar ...................	_	_	_	6,000
				442,800
Förslagsanslag.
Ålderstillägg........................................		.......... kr.	55,000: -
Hyresbidrag.....................................		.......... m	20;500: -
Dagavlöning under vintertjänstgöring å fyrskepp .	.......... »	15,200: -
Arvoden till å fyrskepp anställda personer, som göra som styrmän eller maskinister ................	tjänst-.......... ))	3,200: —
Ersättning för mistsignalering ............		.......... »	5,000: -
Arvoden till personal vid mindre fyrar .		.......... »	39,000: —
Proviant eller spisningspenningar till skepp .............................................	personalen	å fyr-	45,000: -
	Transport kr. 182,900: —	442,800

160

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 228.

Organisation
och avlöning.

	Summa.	Efter resp. 3,6 och 9 år kan lönen höjas varje gång med
Transport kr. 182,900: —	442,800
Arvoden till extra biträden vid såväl fasta fyrar som å fyrskepp » 43,000: — Vikariatsersättning............................................................ » 15,600: — Kostnader för ved och lyse in natura ... ......... » 25 000- —	266.500
Summa kr.	709,300	i

Anm. 1. Vid fast fyr anställda fyrmästare, uppbördsfyrvaktare, fyrvaktare och fyrbiträden erhålla,
där så ske kan, fri bostad jämte ved och lyse. Där bostad undantagsvis icke
kan beredas personal vid fast fyr, utgår, jämte ved och lyse in natura, hyresersättning
enligt lotsstyrelsens bestämmande. Till personalen å fyrskepp utgår hyresbidrag med
300 kr. till fyrmästare eller reservfyrmästare, 250 kr. till fyrvaktare och befälhavare
eller reservfyrvaktare samt 200 kr. till fyrvaktare och fyrbiträde.

Anm. 2. Då ordinarie befattning å fyrstaten varder ledig, vilken av lotsstyrelsen anses böra
förändras till befattning med lägre avlöning eller indragas, skall anmälan därom av
lotsstyrelsen göras hos Kungl. Maj:t, som äger ej mindre besluta, att befattningen skall
tillsvidare icke återbesättas, än även, därest befattning prövas böra på angivet sätt
förändras, av den för befattningen i stat uppförda avlöning disponera så mycket, som,
intilldess förändring i staten kan varda genomförd, erfordras till avlöning åt den, som
förordnas att bestrida de med befattningen förenade göromål.

Anm. 3. Pensionsunderlaget utgör för fyrmästare och resei-vfyrmästare 1,300 kronor, för fyrvaktare
och befälhavare, reservfyrvaktare ävensom uppbördsfyrvaktare 1,100 kronor,
för annan fyrvaktare 1,000 kronor samt för fyrbiträde 900 kronor.

Personalen å lotsverkets ångfartyg.

Lotsstyrelsen bär till sin disposition en särskild ångare, Vega, vilken
användes för inspektionsresor, för pricknings- in. fl. arbeten inom
lotsdistrikten, för transport av proviant och materiel till fyrskepp, fyrplatser
ocli mistsignalstationer, för avlämnande och avhämtande av lots
utanför Sandhamns lotsplats under svåra isförhållanden in. m. Till
varje lotskaptens disposition står likaledes en ångare, med vilken verkstäfles
utläggning och intagning av fyrskepp, bojar och större sjömärken,
inspektering av utprickning, lots- och fyrplatser samt livräddningsstationer,
transporter av fotogen, proviant och inventarier till fyrskepp
och fyrplatser, undersökning av grundstötningsställen m. m. Vid Öresunds
södra lotsplats är en ångare, Skanör, stationerad och vid Öresunds
norra lotsplats eu ångare, Viken, för att av lotsarna vid dessa
platser användas för lotsningen.

161

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 228.

Besättningen å loisångaren Vega utgöres enligt 1914 års stat av
1 befälhavare, 1 styrman och uppbördsman, 1 maskinist och uppbördsman,
2 eldare, 3 matroser samt 1 restauratör eller restaurator.

A chefsångarna inom distrikten finnas icke anställda särskilda befälhavare
utan befälet föres av vederbörande lotskapten eller lotslöjtnant;
och utgöras besättningarna enligt nyssnämnda stat av 1 styrman
och uppbördsman, 1 maskinist och uppbördsman, 1 — å chefsångarna
Malmö och Göteborg 2 — eldare, 2 matroser samt 1 kock och extra biträde.

A lotsångaren Skanör är anställd 1 maskinist och 2 eldare, å lotsångaren
Viken 1 maskinist och 1 eldare.

Hittills har personalen å lotsverkets ångfartyg varit anställd mot
hyra och — med undantag för lotsångarna Skanör och Viken — portionsersättning
ombord. Maskinisterna hava haft årsanställning även då
ångarnas besättningar i övrigt varit anställda på kortare tid.

Befälhavaren å lotsångaren Vega samt styrmän och maskinister å
samtliga chefsångare och å Vega äga åtnjuta ålderstillägg efter 5 och
10 års tjänst. Efter nämnda tidsperioder ökas nämligen avlöningen för
befälhavaren å Vega varje gång med 25 kronor i månaden, för styrman
med 5 kronor och för maskinist med 10 kronor i månaden.

Har styrman, som är anställd å Vega, avlagt sjökaptensexamen,
höjes avlöningen för denne med 10 kronor för månad.

Under den tid av månaderna december, januari och februari, då
fartyget är rustat — ej under ut- och avrustning — utgår en särskild
dagavlöning, vilken är bestämd till 1 krona för befälhavaren å
Vega, 75 öre till maskinister och styrmän å Vega och chefsångarna
inom distrikten samt till 50 öre för den övriga personalen å nämnda
fartyg. _ _ *

Enligt nyssnämnda stat åtnjuta nedannämnda befattningshavare
följande ersättningar:

befälhavaren å lotsångaren Vega:

hyra under 12 månader å 250 ................................................... k

portionsersättning under 12 månader å 2 kr. för dag...... »

s. k. ålderstillägg av 25 kronor för månad.......................... »

maskinisten å lotsångaren Vega:

hyra under 12 månader å 135 ................................................... ))

portionsersättning under 12 månader å 1 kr. 50 öre

för dag ...................................................................................... J>

s. k. ålderstillägg å 20 kr. för månad................................... »

Bihang till senare riksdagens protokoll 1914. 1 samt. 153 käft. (Nr 228.) 21

3,000: —
730: —
300: —

1,620: —

547: 50
240: —

162

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 228.

Lots styrelsens
förslag.

maskinisten ä chef sångaren Umeå (förut Luleå):

hyra omkring 12 månader å 110.............		....................... kr.	1,320: —
portionsersättning under 12 månader å	42 ....	....................... »	501: —
s. k. ålderstillägg å 10 kr. för månad		....................... »	120: —
maskinisten å chefsångaren Gävle:
hyra 12 månader å 110...............................		...................... »	1,320: —
portionsersättning 12 månader å 42.......		....................... »	504: —
maskinisten å chefsångaren Stockholm:
hyra under 12 månader å 120 ................		....................... »	1,440: —
portionsersättning under 12 månader å 42 ...	....................... »	504: —
s. k. ålderstillägg å 10 kr. för månad .		....................... »	120: —
maskinisten ä chefsångaren Kalmar:
hyra under 12 månader å 110 ..............		........................ »	1,320: —
portionsersättning under 12 månader å	42......	........................ »	504: —
maskinisten å chefsångaren Malmö:
hyra under 12 månader å 120 ................		...................... »	1,440: —
portionsersättning under 12 månader å	42 ....	...................... »	504: —
s. k. ålderstillägg å 20 kr. för månad .		....................... »	240: —
maskinisten ä chefsångaren Göteborg:
hyra under 12 månader å 120 ................		...................... »	1,440: —
portionsersättning under 12 månader å	42 ....	...................... »	504: —
s. 1c. ålderstillägg å 20 kr. för månad		..................... »	240: —

Hittills har avlöningen för personalen å lotsverkets ångfartyg ordnats
för varje år, varvid hänsyn kunnat tagas till fluktuationerna i avlöningen
till besättning å fartyg använda inom handelssjöfarten, så att
avlöningen till besättningarna å lotsångarna höjts i mån, som avlöningen
stigit inom handelssjöfarten. I

I det av lotsstyrelsen i dess underdåniga skrivelse av den 12
oktober 1912 framlagda förslag till stat för personalen å lotsverkets
ångfartyg hemställdes, att befälhavaren å ångaren Vega samt maskini -

Kung!.. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 228. 163

eterna å såväl detta fartyg som å samtliga chefsångare skulle uppföras
å ordinarie stat.

Ändamålet härmed angavs av lotsstyrelsen vara att få dessa befattningshavare
bundna vid sina befattningar för någon längre tid. Skälet att icke flera
befattningshavare å lotsverkets ångfartyg hade föreslagits till fast anställning
vore, upplyser lotsstyrelsen, att ifrågavarande ångares besättningar företrädesvis
uttoges bland lotslärlingar under utbildning eller bland personer, som både för
avsikt att framdeles ägna sig åt lots- och fyrväsendet, varför dessa befattningar
även framgent, så vitt möjligt, borde förbehållas sådana personer för att lämna
dem tillfälle till utbildning.

Maskinistbefattningarna å lotsångarna Skanör och Viken hava icke av lotsstyrelsen
föreslagits till uppförande å ordinarie stat med hänsyn till eventuellt
utbytande av dessa fartyg mot motorfartyg.

Enligt lotsstyrelsens förslag till stat skulle följande fasta avlöningsförmåner
utgå till nedannärnnda befattningshavare:

	Upp- börds- arvode.	Lön.	Tjänst- görings- pen- ningar.	Bekläd- nads- ersätt- ning.	Inkvar-terings-er sätt-ning.	Hyres- bidrag.	Summa.
1 befälhavare ä, lotsverkets ång-		2,000	1,200		300		3,500
1 maskinist och uppbördsman å	300	700	400	150		220	1,770
1 maskinist och uppbördsman (å chefsångaxna Stockholm,	200	700	400	150		220	1,670
1 maskinist och uppbördsman (å chefsångarna Luleå, Gävle och Kalmar).................................	100	700	400	150		220	1,570

Till befälhavaren å lotsångaren Vega skulle utgå tre ålderstillägg ä 500
kronor efter 5, 10 och 15 års tjänst; och maskinisterna skulle äga uppbära sex
ålderstillägg ä 60 kronor efter 3, 6, 9, 12, 15 och 18 års tjänst.

Maskinister, som avlagt maskinistexamen vid navigationsskola, skulle erhålla
examensarvode å 200 kronor årligen. .

Den nu utgående dagavlöningen under månaderna december, januari och februari,
då fartyget är rustat, skulle även utgå under mars manad samt med dubbla
beloppet mot det nuvarande. Befälhavaren å Vega skulle alltså i dagavlöning
uppbära 2 kronor och maskinisterna vardera 1 krona 50 öre.

164

Lönereglering^kommissionen.

KungI. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 228.

Befälhavaren å Yega hade ansetts böra i avlöningshänseende närmast jämnstallas
med lotslojtnant och maskinist med fyrvaktare å fyrskepp.

0 .. till semester skulle av befälhavaren å Yega åtnjutas under eu månad

årligen i likhet med lotslojtnant och av maskinist under 15 dagar årligen i likhet
med fyrvaktare.

Utom avlöningsförmåner till de fasta befattningshavarna upptog lotsstyrelsens
forenamnda förslag till stat ett särskilt anslag å 68,000 kronor »för
tillsyn och bemanning i övrigt å tjänstefartyg samt lotsångarna vid Skanör
och Viken».

Samtliga kostnader till avlöning av besättningarna å lotsverkets ångfarvS
hava hittills utgått från ett under »diverse anslag» å lotsverkets stat
uppfört förslagsanslag. Då nu vissa av befattningshavarna å nämnda fartyg
skulle uppföras å ordinarie stat, hade lotsstyrelsen ansett lämpligt, att samtliga
Kostnader för avlöning av besättningarna uppfördes i den särskilda staten för
personalen å lotsverkets ångfartyg.

A''id beräknande av kostnaden för den icke fast anställda personalen, uti
vitten kostnad även inginge spisningspenningar till den personal, som skulle
anstalias å ordinarie stat, både lotsstyrelsen ansett, att hyran borde liksom
för den extra personalen å fyrskepp ökas med 25 %, spisningspenningarna
bojas med . 5,000 kronor och. den särskilda dagavlöningen under månaderna
december, januari och februari utsträckas att jämväl omfatta mars månad samt
liksom för fyrpersonalen höjas med 100 %- Genom dessa höjningar skulle kostnaden
för den extra personalen och till spisningspenningar för den fast anställda
.u.omma a,it i runt tal uppgå till 68,000 kronor. Hela kostnaden för personalen
å lotsverkets ångfartyg skulle enligt lotsstyrelsens förslag belöpa sig till 87 800
kronor mot 68,000 kronor enligt 1912 års stat.

Beträffande nu ifrågavarande personal har förenämnda löneregleringskommission
i sitt betänkande anfört följande: I

I likhet med lotsstyrelsen anser kommissionen, att befälhavaren å lotsångaren
Yega samt maskinisterna å detta fartyg och å de inom lotsdistrikten
befintliga chefsångarna, vilka nu hava årsanstallning, böra anställas å ordinarie
stat.

Beträffande de ifrågasatta avlöningsförmånerna för dessa befattningshavare
har kommissionen av skäl, för vilka kommissionen förut under lots- och fyrpersonalen
redogjort, icke kunnat förorda, att uppbördsarvoden, examensarvoden,
hyresbidrag eller inkvarteringsersättning tilldelas befattningshavarne. Kommissionen
anser, att för befälhavaren å Yega bör, i likhet med vad av kommissionen.
föreslagits beträffande lotslojtnant. i staten uppföras lön, tjänstgöringspenningar
och ålderstillägg samt att för maskinister staten bör liksom för
fyrpersonalen upptaga lön, tjänstgöringspenningar, beklädnadsbidrag och ålderstillägg.

Befälhavaren å Yega åtnjuter för närvarande eu hyra av 3,000 kronor för
år; och då. denna ersättning torde vara skälig, anser kommissionen, att den
fasta avlöningen för denne befattningshavare bör bestämmas till nämnda belopp.
I fråga om beloppets fördelning i lön och tjänstgöringspenningar håller

Kungl. Maj;ts Nåd. Proposition Nr 228. 165

kommissionen före, att lönen lämpligen bör sättas till 1,800 kronor och tjänstgöringspenningarna
till 1,200 kronor. Ålderstillägg till lönen höra enligt kommissionens
mening utgå till ett antal av tre ä 300 kronor efter 3, 6 och 9
års tjänst.

''Vad beträffar maskinisterna å lotsverkets ångfartyg, vilka av lotsstyrelsen
i avlöningshänseende likställts med fyrvaktare å fyrskepp, anser kommissionen
lämpligt, att ifrågavarande maskinister erhålla enahanda avlöning, som kommissionen
föreslagit för uppbördsfyrvaktare av 2:a grad eller lön 90Ö kronor, tjänstgöringspenningar
650 kronor och beklädnadsbidrag 100 kronor, tillhopa 1,650
kronor, jämte tre ålderstillägg ä 100 kronor efter 3, 6 och 9 års tjänst. Pensionsunderlaget
torde ock, i likhet med vad som skett för uppbördsfyrvaktare,
böra bestämmas till 1,100 kronor. Med upptagandet av beklädnadsbidrag skulle
liksom i fråga om lots- och fyrpersonalen följa, att personalen skulle vara skyldig
att i tjänsten bära uniform.

Därjämte anser kommissionen, att såväl befälhavaren å Vega som maskinisterna
å detta fartyg och å samtliga chefsångarna böra erhålla portionsersättning
ombord och särskild dagavlöning under månaderna december, januari,
februari och mars i enlighet med vad lotsstyrelsen föreslagit.

Yad frågan om semesterledighet angår har kommissionen på anförda skäl
funnit sig icke kunna förorda sådan varken för befälet i lotsdistrikten eller för
lotspersonalen och kan av samma skäl icke tillstyrka semester för befälhavaren
å Vega. Beträffande maskinisterna åter är arten av deras tjänstgöring sådan,
att behov av någon tids ledighet årligen torde förefinnas; och har kommissionen
alltså för denna personal i likhet med vad som skett beträffande fyrpersonalen
beräknat 15 dagars semester årligen.

I likhet med förhållandena i tullverket har ortstillägg av kommissionen
upptagits för befattningshavare med station och bostad i Stockholm; och har
kommissionen ansett att i sådant avseende borde utgå till befälhavare 250 kronor
och till maskinist 100 kronor.

Yid bifall till vad kommissionen här ovan föreslagit i fråga om ålderstillägg
och semester anser kommissionen, att anslagen till ålderstillägg och
vikariatsersättning, som av lotsstyrelsen beräknats till respektive 1,460. kronor
och 450 kronor, böra för år 1914 uppföras anslaget till ålderstillägg
med förslagsvis 2,000 kronor och anslaget till vikariatsersättning med 350
kronor.

I fråga om det av lotsstyrelsen beräknade anslaget å 68,000 kronor till den
extra personalen å tjänstefartyg och å lotsångarna vid Skanör och Viken ävensom
till spisningspenningar till den fast anställda personalen å sagda fartyg liar
kommissionen icke funnit att något häremot erinra. I

I överensstämmelse med vad kommissionen sålunda anfört hade kommissionen
framlagt följande förslag till avlöningsstat för personalen å lotsverkets
ångfartyg:

166

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 228.

Reservationer.

1 befälhavare å lotsverkets
ångfartyg Vega...

1 maskinist och uppbördsman.
.................

6 maskinister och uppbördsman.
.................

Ortstillägg ..................

Ålderstillägg, förslagsvis
Bagavlöning under vintertjänstgöring,
förslagsvis.
....................

Vikariatsersättning, förslagsvis.
....................

För tillsyn och bemanning
i övrigt å tjänste- I
fartyg samt lotsångar-1
na vid Skanör och Viken,
förslagsvis.........

Summa kronor I

Lön.	Tjänst- görings- pen- ningar.	Bekläd- nads- bidrag.	Summa.	Särskilt pen-sions un-derlag.
1,800	1,200	—	3,000	I i
900	650	100	1,650	I 1,100 f
5,400	3,900	600	9,900	1 (
	_	—	450
		—	2,000	!
—	—	—	1,000	_ :
! -	—	— ;	350	\|
			68,000	I

(Efter 3 år kan lönen höjas
med 300 kr., efter 6 år
med ytterligare 300 kr.
och efter 9 år med än
ytterligare 300 kr.

("Efter 3 år kan lönen höjas
med 100 kr., efter 6 år
med ytterligare 100 kr.
och efter 9 år med än
ytterligare 100 kr.

— fl 86,350 j —

Anm. Till befälhavare ävensom till maskinist och uppbördsman med station och bostad i
Stockholm utgår ortstillägg med 250 kronor till befälhavare och med 100 kronor till maskinist
och uppbördsman.

Beträffande vissa delar av nämnda förslag hava kommissionens ledamöter
Nilsson och Martin anfört skiljaktiga meningar.

Den förre har reserverat sig mot kommissionens tillstyrkande av den föreslagna
förhöjningen — med 100 procent — av den till personalen å lotsverkets
ångfartyg utgående dagavlöningen under vintermånaderna, Med erinran, att
den ifrågasatta förhöjningen icke blivit på något sätt motiverad, har denne reservant
förklarat, att han för sin del ej kunde tillstyrka högre dagavlöning än kr.
1:50 för befälhavaren å Yega, kr. 1:25 för maskinister å lotsverkets ångfartyg
samt kr. 1:— åt övrig personal å sagda fartyg.

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 228.

167

I fråga om pensioneringen hava båda reservanterna tillstyrkt, att följande
särskilda pensionsunderlag måtte i staten fastställas, nämligen: för befälhavaren
å Vega 2,100 och för maskinist å lotsverkets ångfartyg 1,100 kronor.

I sitt över kommissionens betänkande avgivna yttrande har lotsstyrelsen
beträffande kommissionens nyss nämnda förslag icke gjort
annan erinran än, att förslagsanslaget till ålderstillägg åt personal å
lotsverkets ångfartyg ansetts för år 1915 böra beräknas och upptagas
till 2,400 kronor i stället för det belopp av av 2,000 kr., som av kommissionen
beräknats vara för år 1914 erforderligt.

Statskontoret har icke haft något att erinra i fråga om kommissionens
förslag till avlöningsstat för personalen å lotsverkets ångfartyg
och alltså med iakttagande av lotsstyrelsens beräkning av det för ålderstillägg
under år 1915 erforderliga beloppet upptagit kostnaderna
för nämnda personal till 86,750 kronor.

I likhet med löneregleringskommissionen och statskontoret anser
även jag lämpligt, att såsom lotsstyrelsen föreslagit befälhavaren
å lotsverkets ångfartyg Vega samt maskinisterna-uppbördsmännen å
nämnda fartyg och å chefsångfartygen i distrikten nu uppföras såsom
ordinarie befattningar; och har jag icke något att erinra i fråga om
de avlöningsförmåner, som av kommissionen föreslagits för nämnda
befattningshavare.

Enligt min mening bör dagavlöning under vintertjänstgöring till
belopp, som av kommissionen föreslagits, utgå till nu ifrågavarande
personal.

Maskinist-uppbördsman synes i överensstämmelse med kommissionens
förslag böra erhålla förmån av semester under högst 15
dagar årligen. Vad i detta hänseende beträffar befälhavaren å Vega
delar jag visserligen kommissionens mening, att semester icke är av
behovet påkallad för denne befattningshavare; men det synes mig, som
om det skäligen bör medgivas, att han i likhet med befälet vid lotsverket
må, där det kan ordnas utan kostnad för statsverket, erhålla
kostnadsfri ledighet under högst en månad årligen.

I kommissionens av statskontoret utan anmärkning lämnade förslag
till stat för ifrågavarande personal är upptaget ett av lotsstyrelsen
föreslaget belopp av 68,000 kronor »för tillsyn och bemanning i övrigt
å tjänstefartyg samt lotsångarna vid Skanör och Viken». I fråga här -

Lotsstyrelsen
27/io 1913.

St åt skönt or ei.

Departements chefen.

168

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 228.

om bar lotsstyrelsen i sin underdåniga skrivelse den 12 oktober 1912
anfört, att vid beräknande av kostnaderna för den icke fast anställda
personalen ävensom spisningspenningar till den fast anställda personalen
hade hyran ansetts böra ökas med 25 % och därför upptagits

med ........................................................................................... kronor 37,850: —

varjämte dels spisningspenningarna höjts med 5,000

kronor till ................................................................................ » 25,185: —

dels den särskilda dagavlöningen, som nu utginge
under månaderna december, januari och februari, ansetts
böra utgå jämväl under mars månad samt höjas
på sätt föreslagits i fråga om dylik ersättning åt fyrskeppspersonalen,
på grund varav kostnaderna för
dagavlöningen upptagits till................................................ » 4,922: 50

och beräknades alltså sammanlagda beloppet av berörda
kostnader till................................................................ kronor 67,957:50

eller i runt tal förslagsvis 68,000 kronor.

Mot denna beräkning har jag icke funnit anledning till erinran.
Samtliga kostnader för tillsyn och bemanning av lotsverkets ångfartyg
hava i medeltal för åren 1909 —1913 utgjort inemot 68,000 kronor för
år och äro i staten för år 1914 beräknade till 70,000 kronor. Liksom
statskontoret i sitt förslag till stat för personalen å lotsverkets ångfartyg
upptager jag kostnaderna för år 1915 till 86,750 kronor, utvisande
alltså en beräknad kostnadsökning av 16,750 kronor.

Under åberopande av vad jag sålunda anfört får jag föreslå följande
stat för personalen å lotsverkets ångfartyg att gälla från och
med år 1915:

Kung!. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 228.

109

	Lön.	Tjänst- görings- penniu- gnr.	Be- klädnads- bidrag.	Summa.	Anmärkningar.
Bestämt anslag.
1 befälhavare å lots-verkets ångfartyg Vega .....................	1,800	1,200	-	3,000	( Efter 3 år knn lönen höjas med I 30 0 kronor, efter C år med ytter-jligare 300 kronor och efter 9 år [med än ytterligare 300 kronor.
1 maskinist och upp-bördsman ............... 6 maskinister och upp-bördsman ...............	900 5,400	650 3.900	100 600	1,650 9,900	J Efter 3 år kan lönen höjas med 1100 kronor, efter 6 år med ytter-Jligare 100 kronor och efter 9 år Jmed än ytterligare 100 kronor.
Ortstillägg ..................	—	—	—	450
	—	—	—	15,000
Förslagsanslag.
Ålderstillägg..............		......... kr.	2,400: —

Dagavlöning under vintertjänstgöring »	1,000: —
Vikariatsersättning .....		......... »	350: —
För tillsyn och bemanning i övrigt å tjänstefartyg samt lotsångarna vid Skanör och Viken.......................... »	68,000: —	71,750
		Summa kronor	86,750

Anm. 1. Till den å lotsverkets ångfartyg anställda personal med station och bostad i Stockholm
utgår ortstillägg med 250 kronor till befälhavare samt med 100 kronor till maskinist och
uppbördsman.

Anm. X. Pensionsunderlaget utgör för maskinist och uppbördsman 1,100 kronor.

Beträffande de villkor och bestämmelser, som böra stadgas för ''^tärnme}1
åtnjutande av de för ordinarie befattning å de nya staterna för “er f™råtbefälet
vid lotsverket, för lotspersonalen, för fyrpersonalen samt för njutande^av
personalen å lotsverkets ångfartyg, bar förenämnda lönereglerings- steatei.nea fö®
kommission framlagt ett förslag, som i vissa delar avviker från det lotsverket
förslag i sådant avseende, vilket av lotsstyrelsen framburits i dess avBiiiiiigsunderdåniga
skrivelse den 12 oktober 1912. Mot kommissionens förslag förmånerna,
hava sedermera i åtskilliga hänseenden gjorts erinringar särskilt från
personalens sida. Då jag nu går att lämna en översikt över de olika
förslag, som i denna del av ärendet yppat sig och icke äro redan förut
Bihang till senare riksdagens protokoll 1914. 1 sand. 153 käft. (Nr 228.) 22

170

Kungl. Maj.is Nåd. Proposition Nr 228.

i. sammanhang med staterna berörda, lägger jag kommissionens förslag
till grund och blir efter redogörelse för de skiljaktiga förslagen i tillfälle
att uttala min egen uppfattning av lämpligaste sättet att avgöra
de särskilda spörsmålen.

sträcktaré Kommissionen föreslog i första punkten:

tjänstgörings- Datt innehavare av ordinarie befattning skall vara underkastad den
,!jämkni!g°t vjdsträ«khare tjänstgöringsskyldighet eller jämkning i åligganden, som
åligganden. vld möjligen inträdande förändrad organisation av lotsverket eller särskilda
delar därav eller eljest av olika anledningar kan varda stadgad.»

. Lotsstyrelsen hade föreslagit, att sådan skyldighet skulle förefinnas endast
då vidsträcktare tjänstgöring eller jämkning i åligganden kunde i och för rikets
säkerhet och sjöfartens säkerställande varda tjanstinnehavare i behörig ordning
ålagd.

Till stöd för sitt förslag anförde Jcomnvissionen, att personalens vid lotsverket
skyldighet att underkasta sig vidsträcktare tjänstgöring borde bestämmas i
likhet med vad som föreskrivits för personalen inom andra statens verk. Något
giltigt skäl att i detta hänseende giva lotsverkets personal en annan och gynnsammare
ställning kunde svårligen angivas.

Ledamoten av kommissionen Martin var emellertid av skiljaktig mening
och ansåg, _ att kommissionen vid avfattande av sitt förslag icke fäst tillbörligt
avseende vid de säregna förhållanden, som i fråga om lotspersonalens tjänstutövning
förefunnes, samt att det av kommissionen föreslagna stadgandet därför
kunde komma att verka ofördelaktigt för såväl sjöfarten som lotsverkets personal.
Lotsstyrelsens förslag syntes vara lämpligare avfattat dock med sådan ändring
att den vidsträcktare tjänstgöringsskyldigheten och den jämkning i åligganden,
som personalen skulle vara underkastad, borde inskränkas att endast gälla inom
ramen av respektive befattningshavares speciella yrkesgrenar.

Departements- Såsom kommissionen framhållit synes lotsverkets personal böra
chefen. vara underkastad enahanda bestämmelser rörande vidsträcktare tjänstgöring
och jämkning i åligganden, som gälla för personalen inom andra
statens verk. Att en lots skulle kunna åläggas att bestrida en fvrvaktares
göromål eller tvärtom är icke avsett och synes icke heller
innefattas i kommissionens lörslag. Men en lots skulle exempelvis
kunna åläggas att verkställa utprickning av en nyupptagen farled inom
området för den lotsplats, han tillhör, och även i övrigt vara skyldig
att underkasta sig de förändrade göromål, som kunde följa av en reglering
av lotsplatsens område. Eu fyrvaktare bör vara skyldig att till
exempel sköta mistsignalering, om sådan inrättas vid den fyrplats, där
han är anställd, o. s. v. Jag biträder alltså kommissionens förslag.

Kungl. Mnj:ts Nåd, Proposition Nr 228. 171

Vidare föreslog kommissionen:

»att innehavare av ordinarie befattning därjämte skall vara skyldig
att, om lotsstyrelscn prövar sådant vara för tjänsten erforderligt, låta
sig förflyttas till annan tjänstgöringsort, dock med bibehållande av den
tjänstograd han innehar och utan minskning i innehavande fast avlöning
enligt stat samt med rätt att, därest förflyttningen sker utan hans egen
ansökning, erhålla av lotsstyrelscn såsom skälig befunnen ersättning för
havda flyttningskostnader.»

Motsvarande stadgande hade i lotsstyrélsens förslag följande lydelse:

»att innehavare av ordinarie befattning vid lots- eller fyrplats därjämte skall
vara skyldig ej mindre att, därest plats, vid vilken han är anställd, eller befattning,
som lian''innehar, varder indragen, låta sig förflyttas till annan tjänstgöringsort
i enahanda befattning än även att, därest han icke vidare kan sköta göromål,
som tillhöra hans befattning, och han icke till följd härav, i enlighet med givna
bestämmelser angående rätt till pension, skall från tjänsten avgå, efter beslut av
lotsstyrelsen frånträda utövningen av samma befattning och låta sig förflyttas
till annan befattning, som kan åt honom anförtros, dock i varje fall utan att lida
minskning i sådana innehavande avlöningsförmåner, som icke betingas och utgå
endast på grund av platsens belägenhet, samt med rätt att erhålla skälig ersättning
för havda flyttningskostnader;»

»att lotslöjtnant skall vara skyldig att vid laga fardag, efter därom minst
sex månader förut erhållet meddelande, låta sig förflyttas samt, efter lotsstyrelsens
beprövande, tjänstgöra i lotsstyrelsen eller annat lotsdistrikt än det, inom vilket
han vunnit fullmakt, i vilket fall han må åtnjuta skälig ersättning för havda
flyttningskostnader.»

Till motivering av sitt ovan nämnda förslag anförde kommissionen, att även
i fråga om personalens skyldighet att underkasta sig förflyttning borde enligt
J kommissionens åsikt gälla'' enahanda bestämmelser som för andra befattningshavare,
vilkas avlöning blivit av Kungl. Maj:t och riksdagen fastställd. Kommissionen
hade funnit det vara av betydelse, att lotsstyrelsen ägde befogenhet att
förflytta personalen. Det läge dock i förhållandenas egen natur att i fråga om
lotspersonalen förflyttning vare sig med eller utan personalens eget medgivande
endast med svårighet kunde ske, vadan stadgandet för denna personal torde vara
av ringa praktisk betydelse. I fråga om fyrpersonalen åter vore stadgandet om
skyldighet att vara underkastad förflyttning av större betydelse. Att förflyttning
icke borde ske, utan att tjänsten så fordrade, förefölle naturligt. Med hänsyn
till den oro för ifrågavarande förflyttningsrisk, för vilken personalen givit uttryck,
hade kommissionen emellertid ansett, att i villkoren borde uttryckligen angivas,
att skyldighet att låta sig förflyttas till annan tjänstgöringsort förelåge endast i
händelse att lotsstyrelsen prövade sådant vara för tjänsten erforderligt.

Kommissionens ledamot Martin ansåg, att i fråga om lots icke någon förflyttning
borde ske, som kunde tänkas innebära en nedsättning av lotsens tjänstbarhet,
ej heller, utan hans medgivande, i andra fall än, då en station indroges.
Vid förflyttning borde hänsyn tagas till personalens förutvarande inkomster enligt
lotsstyreisens förslag, varjämte borde tillkomma den bestämmelsen, att den, som
för att bereda sig bostad, där sådan till honom icke varit anvisad, uppfört eget

Ang. förflyttning
till
annan tjänstgöringsort.

Departements''

chefen.

Ang. traktamentsersättning
under
vikariat.

172 Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 228.

hem, skulle vid förflyttning, som påkallades av lotsstyrelsen, av statsverket äga
utbekomma ersättning för av honom nedlagda kostnader härför.

LotsverJcets personalförening har uti sitt i augusti 1913 avgivna yttrande
anfört, att den ansåge den föreslagna bestämmelsen om skyldighet för personalen
att underkasta sig förflyttning till annan tjänstgöringsort hård och orättvis. Om
denna bestämmelse bleve gällande, kunde det inträffa, säger föreningen, att lotsstyrelsen
ansåge det vara för tjänsten fördelaktigt, att en lots förflyttades från
en lotsplats, där hans andel av lotspenningar uppginge till 1,500 kr., till en plats,
där andelen bleve högst 500 kr. Då uppstode det orimliga förhållandet, att lotsen
i fråga mot sin vilja kunde berövas 1,000 kr. av sin årsinkomst. Även för fyrpersonalen
kunde en förflyttning, framhåller föreningen, medföra mycket vittgående
följder. Såsom exempel anföres: man tanke sig indragning av en fyrplats å fasta
landet, vars personal kanske tjänat där hela sin tid, påkostat egna uthus, anlagt
trädgårdstäppor och planteringar m. m. och sedan på gamla dagar nödgades begiva
sig ut på en klippa i havet, ovan vid sjölivet och de strapatser det medförde.

Statskontoret har i sitt yttrande anfört, att enligt statskontorets mening bestämmelsen
i kommissionens förslag om skyldigheten att vara underkastad förflyttning
icke borde alldeles borttagas, men att den kunde modifieras därhän, att
sådan skyldighet skulle avse endast förflyttning till likartad befattning å annan ort.

I likhet med statskontoret anser jag, att en bestämmelse av den
innebörd kommissionen föreslagit icke bör saknas. Vid det förhållande
att skyldighet att låta sig förflyttas till annan tjänstgöringsort icke
skulle förefinnas i andra fall än, då sådant vore för tjänsten erforderligt,
synas mig de uttalade betänkligheterna i hög grad överdrivna. Om,
såsom jag vill förorda, bestämmelsen uttryckligen modifieras på sätt
statskontoret föreslagit, torde densamma icke med fog kunna anses
innebära någon obillighet mot personalen.

Enligt kommissionens förslag skulle vidare stadgas:

»att vid sjukdomsförfall eller när det erfordras för tjänstgöring vid
kustsignalväsendet eller för beredande av semester eller annan kostnadsfri
ledighet innehavare av lägre tjänst skall vara skyldig att, om han
förordnas till högre befattning i lotsstyrelsen eller lotsverket, densamma
bestrida, dock ej längre än tre månader under ett och samma kalenderår,
mot åtnjutande av de med befattningen förenade tjänstgöringspenningar
eller däremot svarande belopp ävensom med tjänstgöringspenningar
likställda förmåner i stället för egna motsvarande förmåner, med
iakttagande att till vikarie, som på grund av förordnandet förflyttas till
annan tjänstgöringsort, skall utgå rese- och traktamentsersättning såsom
för extra förrättning i statens ärenden under resan till och från den nya
tjänstgöringsorten enligt innehavande befattning samt under tiden för
förordnandet enligt den högre befattningen, dock att efter åtta dagars

173

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 228.

tjänstgöring traktamentet skall utgöra hälften av i resereglementet fastställda
belopp samt att traktamente ej utgår vid sådant förordnande
ombord å fyrskepp eller å lotsverkets ångfartyg eller i övrigt får uppbäras
under längre tid än tre månader under ett och samma kalendeiåi,
därest ej lotsstyrelsen i särskilt fall annorlunda förordnar.

Kommissionen hade till motivering av förslaget om rese- och traktamente^-ersättning till vikarie, anfört, att kommissionen i likhet med lotsstyrelsen ansett
billigheten fordra, att till vikarie, som på grund av förordnande förflyttades till
annan tjänstgöringsort, utginge rese- och traktamentsersättning under resan till
och från den nya tjänstgöringsorten. Även under tjänstgöringen torde dagtraktamente,
såsom lotsstyrelsen föreslagit, böra utgå såsom en extra ersättning tor de
kostnader, som ett tillfälligt uppehåll å en ny plats med nödvändighet medförde.

Lotsstyrelsen hade i sitt yttrande över kommissionens förslag framhållit, att,
då det föreskrivits, att traktamente till vikarie, som på grund av förordnande förflyttades
till annan tjänstgöringsort, skulle efter åtta dagars tjänstgöring nedsattas
till hälften, det tillika bort stadgas, att, om under tiden för sådant förordnande
förekomme tjänsteresa, för vilken traktamente finge åtnjutas, vikarien därunder
skulle äga uppbära helt traktamente.

För så vitt bestämmelse i berörda avseende kunde anses erforderlig, hade
statskontoret icke funnit något att erinra mot vad lotsstyrelsen sålunda anfört.

Då det måhända icke är genom det av kommissionen föreslagna Departement,-stadgandet fullt tydligt, hur traktamentsersättningen bör utgå. under
den av lotsstyrelsen angivna förutsättning, vill jag ansluta mig till lotsstyrelsens
förslag.

Kommissionen har vidare föreslagit följande stadgande:

»att till person anställd vid lots- eller fyrplats eller å fyrskepp, vil- A«g* ersättken
under tjänstgöring ådragit sig kroppsskada, ävensom till person av sjukvård,-besättning å lotsverkets ångfartyg eller å fyrskepp, vilken sjuknar och kostnader.
icke kan vårdas ombord, utgår ersättning för sjukvårdskostnader enligt
lotsstyrelsens bestämmande; skolande, därest lotsstyrelsen finner sådan
ersättning i andra fall än nu nämnts böra beredas, frågan härom undeiställas
Kungl. Majrts prövning.»

Uti nu ifrågavarande hänseende har lotsverkets personalförening hemställt, att
lotsverkets personal i likhet med tullverkets personal måtte erhålla fri lakarvård
och medicin för sig och sina familjer.

Statskontoret yttrar i denna fråga, att, ehuru det icke syntes kunna förnekas,
att kostnaden för sjukvård åt lots- och fyrpersonal å platser med avskilt läge ofta
nog kunde vara för personalen synnerligen betungande, ansåge sig dock statskontoret
icke kunna förorda någon ändring i kommissionens förslag om ersättning
av lotsverkets medel för sjukvårdskostnader för personalen, enligt vilket for -

174

Kimgl. May.ts Nåd. Proposition Nr 228.

slag ersättning i sådant avseende bestämts endast för vissa undantagsfall men i
ovngt gjorts beroende av lotsstyrelsens framställning hos Kungl. Maj:t. Att genom
allmän föreskrift bestämma, yttrar statskontoret vidare, under vilka omständigheter
sådan ersättning må anses böra utgå, torde svårligen låta sig göra; utan det
syntes lämpligen böra ankomma på prövning i varje särskilt fall. Men statskontoret
hade dock såsom sin mening velat framhålla, att starka billighetsskäl talade
för, att ersättning för sjukvårdskostnad må beredas i alla de fall, där personalen
eljest skulle bliva betungad med dryga utgifter på grund därav att tjänsten krävde
pei sonalens placering å plats med avskilt läge och i följd därav svåra kommunikationer
till läkare och apotek.

DePchefTnnU'' Enligt § 15 av gällande avlöningsreglemente för tjänstemän vid
tullverkets lokalförvaltning samt kust- och gränsbevakning av den 18
juni 1910 må. vid sjukdom eller kroppsskada lämnas, enligt de närmare
föreskrifter Kungl. Maj:t meddelar, kostnadsfri läkarvård samt,
efter läkares skriftliga ordination, jämväl medikamenter åt ordinarie
tjänsteman av lägre grad ävensom åt extra ordinarie sådan tjänsteman
i fall, då han ådragit sig sjukdomen eller kroppsskadan under tid, då
han varit i tjänstgöring använd; dock att sådan förmån icke må i något
fall tillkomma tjänstemans familj. Enligt vad jag inhämtat hava kostnaderna
för beredande åt tullpersonalen av omförmälda förmån under
år 1913 uppgått till något mer än 17,800 kronor.

Emellertid kan man icke undgå att finna, det lotsverkets personal
i avseende på organisation, arbetets beskaffenhet och jämväl i allmänhet
boningsplatsernas belägenhet intager en alldeles särskild ställning,
som enligt min mening gör det mindre lämpligt att för denna personal
lämna samma medgivande som i fråga om tullpersonalen. Jag delar
således den av statskontoret uttalade uppfattning.

Ang. minskad
andel av lotspenningar.

Vidare föreslog kommissionen följande stadgande:
att den, som tillträder den nya avlöningsstaten jämväl skall vara
skyldig underkasta sig, efter Kungl. Maj:ts bestämmande, upphörande
av eller minskning i andel av lotsavgifter eller andra extra inkomster,
som kunna åtfölja tjänstebefattning eller utgå för bestyr i samman hane:
därmed. J ö

Mot ifrågavarande bestämmelse hade personal för eningen gjort kraftiga invändningar
ocli framhållit, att denna bestämmelse skulle medföra ett osäkerhetstillstånd,
med hänsyn vartill en stor del av personalen, som eljest kunde vara
sinnad att övergå, å ny stat, skulle avskräckas från ett sådant steg. Statskontoret
hade för sin del icke kunnat annat än finna dessa betänkligheter i viss mån befogade.
På grund härav och då, även denna föreskrift förutan, såväl lotstaxoma
som lotslörordningen och tjänstgöringsreglementet otvivelaktigt kunde ändras, utan

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 228.

17f>

att personalen hade rätt att motsätta sig förändringen, samt billig hänsyn till
personalens inkomster torde få tagas vare sig donna bestämmelse funnes eller ej,
ville statskontoret med hänsyn tillika därtill att, då sjöfartens målsmän numera
bestämt uttalat, att 50 % av lotspenningarna vore det minsta, som borde tillkomma
lotsarne, samt anledning att nedsätta personalens av statskontoret i överensstämmelse
härmed föreslagna lotspenningandel icke syntes kunna antagas ifrågakomma,
för sin del förorda att vid bifall till statskontorets berörda förslag nu ifrågavarande
bestämmelse måtte utgå.

Lotspenningarna utgöra nu lotspersonalens huvudsakliga inkomst; Departementsoch
även enligt det förslag till lönereglering för nämnda personal, chefen.
som jag framlagt, intaga lotspenningarna en betydande plats i lönesystemet.
Vid sådant förhållande synes det mig icke befogat att jämställa
personalens lotspenningandel med extra inkomster; och vill jag
förorda, att förslaget om skyldighet för personalen att underkasta sig
förändrade bestämmelser i fråga om andelen i lotspenningarna icke må
bifallas. Däremot och då det synes vara av vikt att kunna reglera
verkliga extra inkomster, som kunna i tjänsten tillkomma personal vid
lotsverket, torde den föreslagna bestämmelsen i övrigt böra kvarstå.

Slutligen borde enligt kommissionens förslag stadgas:

att de innehavare av ordinarie befattning vid lotsverket, vilka icke Ang. skyldigföre
den anmäla, att de vilja underkasta sig den nya hctå ““ °”teJtga

avlöningsstaten samt nämnda villkor och bestämmelser, skola i fråga om
avlöningen, därest de tillhöra lotspersonalen, njuta inkomst på sätt och
enligt bestämmelser, som därom nu gälla, och, om de tillhöra befälet i
lotsdistrikten eller fyrpersonalen, varda bibehållna vid dem av lotsverkets
medel enligt stat tillkommande avlöning, samt beträffande pensionsrätten
kvarstå vid den rätt till pension, som nu tillkommer dem. I

I likhet med lotsstyrelsen hade även kommissionen ansett billigheten fordra,
att all personal skulle lämnas frihet att bestämma sig för övergång å ny stat
eller ej. En följd härav skulle, yttrar statskontoret, säkerligen bliva, att de nya
staterna först i en avlägsen framtid bleve fullt genomförda.

Med hänsyn till olägenheten härav och under förutsättning att den förhöjda
lotspenningandel, som statskontoret förordat, bleve lotspersonalen tillförsäkrad,
har statskontoret ansett, att för den lotspersonal, som erhållit konstitutorial
efter den 1 februari 1901 och alltså på grund av i konstitutorialen intaget
förbehåll vore skyldig att underkasta sig de ändrade bestämmelser angående lotspenningar
fördelning och användning, som Kungl. Maj:t i samband med prövningen
av det genom nådigt brev till lotsstyrelsen den 22 december 1898 infordrade
förslaget till förnyat tjänstgöringsreglemente för lotsverket kunde finna skäligt
anbefalla, borde kunna, utan att billighetens krav träddes för nära, bibehållas
skyldigheten att ingå å ny stat. Därvid förutsatte statskontoret, att i sam -

Departements chefen.

176 Kung!. Maj ds Nåd. Proposition Nr 228.

mani)ang med fastställande av de nya staterna jämväl nytt tjänstgöringsreglemente
komme att utfärdas. Ifrågavarande stadgande borde därför enligt statskontorets
mening erhålla följande lydelse: »att de innehavare av ordinarie befattning
vid lotsverket, vilka icke före den 1 november 1914 anmäla, att de vilja
underkasta sig den nya avlöningsstaten samt nämnda villkor och bestämmelser,
och som icke lagligen kunna därtill förbindas, skola---dem».

Då vad sålunda av statskontoret anförts synes mig äga tillämplighet
även under förutsättning att avlöningsförmånerna för lotspersonalen
regleras på sätt jag föreslagit, ansluter jag mig till statskontorets
förslag.

Under åberopande av vad sålunda och i övrigt vid behandlingen
av de särskilda statförslagen av mig anförts får jag föreslå, att såsom
villkor och bestämmelser för åtnjutande av de i de nya staterna för
befälet vid lotsverket, för lotspersonalen, för fyrpersonalen samt för
personalen å lotsverkets ångfartyg må stadgas:

att med ordinarie befattning icke må förenas annan tjänst å rikets,
riksdagens eller kommuns stat;

att tjänstgöringspenningar ävensom annan avlöningsförmån, som,
enligt vad här nedan stadgas, skall utgå i enahanda ordning som gäller

177

Kungi. Maj:tu Nåd. Proposition Nr 22H.

i fråga om tjänstgöringspenningar, få uppbäras endast för den lid, befattningens
innehavare verkligen tjänstgjort eller åtnjutit semester eller
annan kostnadsfri ledighet, men för den tid, lian eljest varit befriad
från tjänstgöring, skola utgå till den, som uppehållit befattningen;

att, don, som av sjukdom hindras att förrätta sin befattning, äger
uppbära hela lönen jämte ortstiJlägg, där sådant förekommer, men att
den, som undfår ledighet för svag hälsas vårdande, enskilda angelägenheter,
tjänstgöring hos riksdagen, dess utskott eller revisorer eller andra
särskilda uppdrag eller i behörig ordning avstänges från tjänstgöring
eller eljest är lagligen förhindrad att sköta befattningen, kan lörpliktas
att under ledigheten utöver tjäustgöringspenningarna och därmed likställda
förmåner avstå så mycket av lönen eller orts tillägget, som erfordras
för befattningens uppehållande eller eljest prövas skäligt;

att, därest emellertid tjänst innehavare till följd av kroppsskada eller
sjukdom, ådragen under tjänstutövning, blivit tills vidare oförmögen till
tjänstgöring, avlöningen å stat jämte ersättning för honom tilläventyrs
tillkommande andel i lotspenningar må utan hinder av vad ovan är
stadgat kunna efter lotsstyrelsens beprövande till honom utgå oavkortad
under högst sex månader; ankommande, i händelse sådant tjänstgöringsförhinder
efter utgången av nämnda tid fortfar, på prövning av Kungl.
Maj:t till huru stor del avlöning jämte andel i lotspenningar därefter
bör till tjänstinnehavare utgå;

att, därest tjänstinnehavare varder avstängd från tjänstgöring eller
i häkte tagen, den del av hans avlöning, som icke prövas böra användas
till befattningens uppehållande, skall under tiden innehållas,
såvida icke finnes skäligt låta honom uppbära något därav;

178

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 228.

för extra förrättning i statens ärenden under resan till och från den
nya tjänstgöringsorten enligt vad som gäller för den befattning lian
innehar samt under tiden för förordnandet enligt vad som gäller för
den högre befattningen, dock att dels efter åtta dagars tjänstgöring
traktamentet skall utgöra hälften av i resereglementet fastställda belopp,
därest ej tjänsteresa, för vilken traktamente får beräknas, därefter
förekommer, i vilket fall helt traktamente utgår, och dels traktamente
ej utgår vid sådant förordnande ombord å fyrskepp eller å lotsverkets
ångfartyg eller i övrigt får uppbäras under längre tid än tre
månader under ett och samma kalenderår, därest ej lotsstyrelsen i särskilt
fall annorlunda förordnar;

att den, som på förordnande förvaltar ledig befattning, äger, med
den inskränkning vartill anmärkning G vid staten för lotspersonalen
och anmärkning 2 vid staten för fyrpersonalen kunna föranleda, undertiden
åtnjuta de med densamma förenade avlöningsförmåner, mot avstående
under samma tid av egna avlöningsförmåner, dock att den förordnade
må bibehålla det eller de ålderstillägg, som erfordras för att
hans avlöning i den lediga tjänsten icke skall bliva lägre än den avlöning,
som tillkommit honom, om han skött sin egen tjänst;

att beträffande rätt till förhöjning av lönen efter viss tids fortsatt
innehavande av tjänst i samma lönegrad skall gälla, att tidpunkterna för
förhöjning inträda för lotskapten och lotslöjtnant efter fem, tio och femton
ar samt för tjänstinnehavare tillhörande lotspersonalen eller fyrpersonalen
eller personalen å lotsverkets ångfartyg efter tre, sex och nio år under
villkor, att tjänstinnehavaren under mer än fyra femtedelar av den
tjänstetid, som sålunda erfordras för att vinna förhöjning, med gott
vitsord bestritt sin egen eller på grund av förordnande annan statens
tjänst eller fullgjort annat offentligt uppdrag, dock att därvid icke må
föras honom till last den tid, han åtnjutit semester eller annan kostnadsfri
ledighet eller ledighet för fullgörande av värnplikt, och under
iakttagande att den högre avlöningen ej får tillträdas förr än vid
början av kalenderåret näst efter det, varunder den stadgade tjänståldern
blivit uppnådd;

att tjänstinnehavare, som förflyttas till tjänst, varmed icke följer högre
avlöning, än han innehaft i den förra tjänsten, skall för ålderstillägg

Kungl. Maj.ts Nåd. Proposition Nr 228. 179

i den nya tjänsten äga tillgodoräkna sig den tid han innehaft den förra
tjänsten;

ätt mästerlots, vartill kan utnämnas lots eller lotsförman, som med
vitsord om gott uppförande samt nit och skicklighet i tjänsten innehaft
ordinarie befattning vid lotsplats under minst femton år, med. iakttagande
att antalet mästerlotsar icke må överstiga hälften av det i staten
upptagna antalet lotsar, äger åtnjuta ett årligt tillägg till lönen av 100
kronor; skolande i övrigt beträffande detta lönetillägg gälla i tillämpliga
delar vad ovan stadgats om annan förhöjning av lönen efter viss
tids fortsatt innehavande av tjänst i samma lönegrad;

a) hela året.............................. under två och en halv månader,

b) tio månader........................ en och en halv månad,

c) åtta » » en månad,

d) mindre än åtta månader » 15 dagar,

» tjänstinnehavare vid fast fyr J> 15 x> ,

» maskinist och uppbördsman

å lotsverkets ångfartyg x> 15 » ;

därvid skall iakttagas att, där göromålen under viss del av året äro av
väsentligt mindre omfattning än eljest, ledigheten i allmänhet förlägges
till tid, då antingen tjänsten i fråga eller den tjänst, vars innehavare
uppehåller lörordnandet under ledigheten, kan lämnas utan vikarie,

att en var av befälet vid lotsverket samt lotspersonalen ävensom
befälhavaren å lotsverkets ångfartyg Vega må, i den mån sådant kan
ske utan hinder för göromalens behöriga gång och utan kostnad för

180

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 228.

statsverket, kunna tilldelas ledighet med bibehållande av sina avlöningsföimaner
oavkortade, lotskapten och lotslöjtnant under en och en halv
manad samt en var av lotspersonalen ävensom nämnde befälhavare under
en månad av ett och samma kalenderår;

att ortstillägg tillkommer nedannämnda vid lotsverket anställda
ordinaiie tjänstinnehavare med station och bostad i Stockholm med
följande belopp, nämligen: 400 kronor till lotskapten, 250 kronor till
lotslöjtnant och befälhavaren å lotsverkets ångfartyg Vega, 200 kronor
till överlots samt 100 kronor till maskinist och uppbördsman å lotsverkets
ångfartyg ävensom till lotsförman, mästerlots och lots; skolande
ortstillägget utgå i enahanda ordning, som gäller i fråga om lön;

att det arvode, som tillkommer förman vid lotsplats, skall utgå i
enahanda ordning, som gäller i fråga om tjänstgöringspenningar;

att den enligt gällande lotsledsförteckning utgående s. k. hemvägsersättningen
tillfaller oavkortad den lotsande såsom ersättning för inställelse
och hemresa vid lotsning;

att av de enligt bestämmelser för lotsverket vederbörande lotsplats
tillfallande lotspenningar den å platsen anställda lotspersonalen skall
äga åtnjuta 40 %; skolande personalens andel i lotspenningarna i lika
lotter fördelas mellan överlots eller lotsförman och en var av de vid
lotsplatsen anställda ordinarie lotsar ävensom de extra lotsar, som på
eget ansvar efter uppgjord tur lotsa, samt utgå i enahanda ordning,
som gäller i fråga om tjänstgöringspenningar;

att fyrvaktare eller fyrbiträde, som tjänstgör såsom styrman eller
maskinist å fyrskepp, äger åtnjuta ett arvode av 100 kronor för år
räknat att utgå såsom förhöjning av tjänstgöringspenningarna;

att dagavlöning tillkommer den å fyrskepp eller å lotsverkets ångfartyg
anställda personalen under den tid av månaderna december,
januari, februari och mars, varunder fyrskeppet eller ångfartyget är
rustat — ej under ut- och avrustning —, med 2 kronor till fyrmästare
eller reservfyrmästare och till befälhavaren å lotsverkets ångfartyg
Vega, 1 krona 50 öre till fyrvaktare och befälhavare eller reservfyrvaktaie,
till annan fyrvaktare ävensom till maskinist och uppbördsman
å lotsverkets ångfartjTg samt 1 krona till övrig nu ifrågavarande personal;
skolande sådan dagavlöning utgå i enahanda ordning, som gäller för

181

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 228.

tjänstgöringspenningar, dock med iakttagande att dagavlöning får uppbäras
endast för tid, då befattningshavaren verkligen tjänstgjort, men
skall för tid, varunder han åtnjutit semester eller annan kostnadsfri
ledighet, utgå till den, som uppehållit befattningen;

att å fyrskepp och å lotsverkets ångfartyg anställd personal äger
åtnjuta proviant enligt av lotsstyrelsen givna föreskrifter eller i stället
för proviant spisningspenningar till belopp, som av lotsstyrelsen bestämmes;
skolande förmånen av proviant eller spisningspenningar utgå
endast för tid, varunder befattningshavaren verkligen tjänstgjort å fyrskepp
eller lotsverkets ångfartyg, men för tid, varunder han icke fullgjort
sådan tjänst, tillkomma den, som uppehållit befattningen, med
iakttagande likväl att spisningspenningar eller proviant må kunna under
semester eller annan kostnadsfri ledighet åtnjutas, därest särskilt biträde
under ledigheten icke anställts;

att vid fast fyr anställd personal erhåller fri bostad jämte ved och
lyse enligt stat, som av lotsstyrelsen fastställes, eller, där bostad undantagsvis
icke kan beredas, jämte ved och lyse in natura hyresersättning
enligt lotsstyrelsens bestämmande; skolande dessa förmåner utgå i enahanda
ordning, som gäller i fråga om lön;

att personalen å fyrskepp erhåller hyresbidrag med 300 kronor
till fyrmästare eller reservfyrmästare, 250 kronor till fyrvaktare och
befälhavare eller reservfyrvaktare samt 200 kronor till annan fyrvaktare
och till fyrbiträde; skolande hyresbidraget utgå i enahanda ordning, som
gäller i fråga om lön;

att till den, som är anställd vid lots- eller fyrplats eller å fyrskepp
eller å lotsverkets ångfartyg och under tjänstgöring ådragit sig kroppsskada,
ävensom till person av besättning å fyrskepp eller å lotsverkets
ångfartyg, vilken sjuknar och icke kan vårdas ombord, utgår ersättning
för sjukvårdskostnader enligt lotsstyrelsens bestämmande;
skolande, därest lotsstyrelsen finner sådan ersättning i andra fall än
nu nämnts böra beredas, frågan härom underställas Kungl. Maj:ts
prövning;

att vid avgång från lotsverkets tjänst till följd av avskedstagande,
entledigande eller dödsfall själva lönen samt i förekommande fall orts -

182 Kung!. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 228.

tillägg, hyresersättning eller hyresbidrag ävensom förmånen av bostadslägenhet
samt ved och lyse in natura utgå till månadens slut, men
övriga avlöningsförmåner endast till och med den dag, då avgången
äger rum;

Tillika torde böra föreskrivas,

att en var, som med eller efter ingången av år 1915 tillträder
någon i staterna för befälet vid lotsverket, för lotspersonalen, för fyrpersonalen
eller för personalen å lotsverkets ångfartyg upptagen befattning,
skall vara pliktig underkasta sig ovan angivna villkor och
bestämmelser; samt

att de förutvarande innehavare av ordinarie befattningar vid lotsverket,
vilka icke före den 1 december 1914 anmäla, att de vilja underkasta
sig ny avlöningsstat samt nämnda villkor och bestämmelser och
som icke lagligen kunna därtill förbindas, skola i fråga om avlöningen,
därest de tillhöra lotspersonalen, njuta inkomst på sätt och enligt bestämmelser,
som därom nu gälla, och, om de tillhöra befälet vid lotsverket
eller fyrpersonalen, varda bibehållna vid dem enligt nuvarande
ordinarie stat tillkommande avlöning, samt beträffande pcnsionsrätten
kvarstå vid den rätt till pension, som nu tillkommer dem.

KungI. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 228.

183

Personalen vid 1 ivriiddningsanstalterna.

För närvarande äro statens anstalter för räddning av skeppsbrutna
16, av vilka 7 äro försedda med både livbåt och raketapparat, 5 med
endast livbåt och 4 med endast raketapparat. Personalen utgöres å
station med livbåt och raketapparat eller endast livbåt av 1 uppsyningsman
och 1 båtstyrare samt vanligen 10 roddare, å station med endast
raketapparat av 1 uppsyningsman och 4 biträden.

Uppsyningsman tillsättes efter ansökning, på vederbörande lolskaptens
förslag, av lotsstyrelsen medelst konstitutorial. Båtstyrare, roddare
och biträden antagas av lotskapten medelst skriftliga kontrakt.

Personalen vid statens livräddningsanstalter åtnjuter dels årsarvoden
enligt av Kungl. Maj:t fastställd stat dels ock särskild ersättning vid
öfningar och räddningsföretag.

Därest någon av personalen vid räddningsanstalterna för skeppsbrutna
under tjänstgöring ådrager sig kroppsskada, skall ersättning för
sjukvårdskostnaderna utgå av till lotsstyrelsens förfogande ställda medel.

Uppsyningsman, båtstyrare eller roddare vid livräddningsanstalterna,
vilken kommit till skada i tjänsten, är under vissa förhållanden berättigad
till pension.

Den av Kungl. Maj:t för år 1914 fastställda staten för personalen
vid livräddningsanstalterna upptager avlöning i form av arvoden till
7 uppsyningsmän å 144 kronor, till 5 å 126 kronor, till 4 å 108
kronor, till 12 båtstyrare å 60 kronor, till 124 roddare å 48 kronor
och till 16 biträden å 36 kronor. Staten slutar alltså å ett belopp av
9,318 kronor.

Vid övningar, som efter vederbörande lotskaptens bestämmande
pläga äga rum vid varje anstalt en eller två gånger om året, _ utgår
såsom ovan nämnts ersättning till däri deltagande. Sådan ersättning är
enligt Kungl. breven den 24 maj 1901 och den 28 september 1908
bestämd att utgöra vid övning, som omfattar såväl livbåt som raketapparat,
9 kronor till uppsyningsman och 5 kronor till eu var av den
övriga personalen samt vid övning med endast livbåt eller raketapparat
4 kronor 50 öre till uppsyningsman och 2 kronor 50 öre till var och
en av den övriga personalen. Vid räddningsföretag utgår enligt berörda
kungl. brev av den 24 maj 1901 ersättning med 9 kronor till uppsyningsman
och båtstyrare samt 8 kronor till roddare och 5 kronor till
biträde i land. Dessa ersättningar utgå från anslag, tillhörande omkostnadsstaten.

184

Departe mentschefen.

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 228.

Någon ändring av det i staten för lotsverket uppförda anslaget
till personalen vid livräddningsanstalterna kar icke ifrågasatts varken
av lotsstyrelsen eller personalen. Löneregleringskomraissionen har icke
heller funnit anledning föreligga till någon ändring i detta avseende
och har därför under utgifterna för lotsverket upptagit kostnaderna för
personalen vid livräddningsanstalterna till nu utgående beloppet 9,318
kronor.

Såvitt nu kan bedömas, torde anledning ej föreligga att ifrågasätta
någon ändring av nu förevarande anslag. Skulle emellertid behov av
upprättande av ny livräddningsanstalt eller ändring av redan befintlig
sådan yppa sig, lärer det få ankomma på Kungl. Maj:t att av detta
förslagsanslag utanordna härför erforderliga medel. Under åberopande
av vad sålunda anförts får jag föreslå följande stat för personalen vid
livräddningsanstalterna att gälla från och med år 1915:

Förslagsanslag.
Arvoden till personalen vid livräddningsanstalterna efter beräkning av:
7 uppsyningsman a 144 kronor........................................................................	1,008	—
5 » » 12G » ...........................................................	630	—
4 » » 108 » ........................................................................	432	—
12 båtstyrare » 60 » .........................................................	720	—
124 roddare » 48 »	5,952	—
16 biträden » 36 » ........................................................................	576	—
Summa kronor	9,318	—

Undervisningsanstalterna in. in.

För att bereda barn till lots- och fyrpersonalen å avlägset belägna
platser tillfälle till undervisning hava skolor inrättats å åtskilliga lotsoch
fyrplatser. Staten för år 1914 upptager anslag till 26 sådana skolor,
s. k. lotsbarnskolor. Lärarinnepersonalen vid 21 av dessa skolor avlönas
uteslutande av lotsverket. Till en av omförmälda 26 skolor
nämligen den å Svartö är även tullverket skyldigt att bidraga, för den
händelse barn tillhörande tullpersonalen begagnar sig av skolundervisningen
i densamma. Fyra av ifrågavarande skolor nämligen å Arholma,

185

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 228.

Furusund, Hufvudskär och Landsort äro kommunala skolor, till vilka lotsverket
lämnar bidrag, och utgår detta bidrag för år till skolan å Huvudskär
med 100 kronor och till eu var av de tre övriga skolorna med
200 kronor. Vid de ensamt av lotsverket bekostade skolorna är undervisningstiden
bestämd till 4V-j månader om året och ersättningen till
lärarinnan för nämnda undervisningstid utgår enligt Kungl. brevet den
7 december 190G med 300 kronor. Samma lärare eller lärarinna kan
bestrida undervisningen vid två skolor. Behörigen kvalificerad och med
vederbörande lotsbefäls medgifvande anställd lärare eller lärarinna vid
lotsbarnskola kan av lotsstyrelsen tilldelas tre ålderstillägg till belopp
av 50 kronor efter respektive 5, 10 och 15 års av lotsbefälet väl vitsordad
tjänstgöring med minst 8 månaders undervisningstid, dock utgår
ålderstillägg endast till lärare eller lärarinna, som har sin huvudsakliga
verksamhet vid lotsbarnskolorna. Enligt den av lotsstyrelsen upprättade
staten för lotsbarnskolorna år 1914 åtnjuta 5 lärarinnor ålderstillägg.
Utom den kontanta avlöningen åtnjuter lärare eller lärarinna vid lotsbarnskola
enligt nyssnämnda Kungl. brev rese- och traktamentsersättning
enligt gällande resereglemente för resor mellan hemorten och
skolplatsen ävensom för resor mellan olika skolor, dock att reseersättning
från och till hemorten ej beräknas för längre avstånd än från
den ort, där lotsdistriktets chefsexpedition är förlagd.

Vid de av lotsverket bekostade lotsbarnskolorna voro under år
1913 anställda 13 lärarinnor.

Vid sådana lots- eller fyrplatser, där endast ett fåtal skolpliktiga
barn funnits, har det icke ansetts lämpligt att upprätta en skola, utan
har i stället lämnats bidrag för inackordering av barnen å annan plats,
där skolundervisning kunnat beredas dem. Jämlikt ovanberörda Kungl.
brev utgår bidraget till inackordering av skolpliktiga barn med G0
kronor årligen för vart barn och utbetalas, sedan medelst intyg styrkts, att
barnet under året varit inackorderat å annan plats än den, där föräldrarna
äro bosatta, och därvid åtnjutit minst 4 månaders offentlig eller motsvarande
enskild undervisning. 1914 års stat för lotsbarnskolorna upptager
kostnaden för inackorderingsbidrag till 3,180 kronor, vadan sådant
bidrag beräknas utgå till 53 barn. Lotsbarnskolorna äro icke ständigt
inrättade på samma platser; nedgår barnantalet vid en plats, där lotsbarnskola
är inrättad, till 3 å 4, indrages nämligen skolan och lämnas
därefter i stället inackorderingsbidrag för barnen. Om åter genom
omflyttning av personalen eller av annan orsak antalet skolpliktiga barn
vid eu plats stiger till 5 eller flera, plägar en skola upprättas på
denna plats.

Bihang till senare riksdagens protokoll 1914. 1 saml. 153 höft. (Nr 228.) 24

186

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 228.

Genom kungörelse den 12 september 1910 bär Kungl. Maj:t förordnat,
att lärare eller lärarinna vid lotsbarnskola skall erhålla enahanda rätt till
understöd från småskollärares m. fl. ålderdomsunderstödsanstalt som de lärare
och lärarinnor vid småskolor eller mindre folkskolor, för vilkas avlönande
bidrag av allmänna medel åtnjutas, under villkor att lotsstyrelsen erlägger
de avgifter till anstalten, som enligt det för anstalten gällande
reglemente böra för lärare och lärarinnor utgå. Jämlikt Kungl. kungörelsen
den 13 juni 1908 angående förhöjning av understödsbelopp
från småskollärares m. fl. ålderdomsunderstödsanstalt skola i sådana
avgifter erläggas 18 kronor årligen för en var av lärarpersonalen, med
skyldighet dock för vederbörande att å sin lön vidkännas ett årligt
avdrag av 7 kronor. Under år 1913 har lotsstyrelsen från anslaget
till undervisningsanstalterna utbetalt 234 kronor i dylika avgifter.

Anslaget till undervisningsanstalterna, som i den för lotsstyrelsen och lotsverket
fastställda staten för år 1912 upptagits till 10,500 kronor, med vilket belopp
anslaget utgått sedan år _ 1907, borde enligt lotsstyrelsens i underdånig
skrivelse den 12 oktober 1912 avgivna förslag höjas med 1,500 kronor eller till 12,000
kronor. Anledningen till höjningen angives vara önskvärdheten dels att bringa
vissa av lärarpersonalens vid lotsbarnskolorna avlöningsförmåner i närmare överensstämmelse
med avlöningen åt lärare vid folkskolor och småskolor i enlighet
med vad som stadgas i § 2 av Kungl. kungörelsen den 1 juni 1900, sådan densamma
lyder enligt Kungl. kungörelsen den 13 juni 1908, dels ock att lämna
ett ökat antal inackorderingsbidrag av 60 kronor årligen för lots- eller fyrpersonalens
barn, som för erhållande av skolundervisning under minst 4 månader
vistas å annan plats än den, där ''föräldrarna äro bosatta. Därest den av lotsstyrelsen
ifrågasatta höjningen av anslaget bifölles, skulle åt lärare eller lärarinna
vid lotsbarnskola kunna tillförsäkras dels tre ålderstillägg ä 60 kronor efter 5, 10
och 15 års oförvitlig tjänstgöring efter föregången stadgad prövning dels ock
tjänlig bostad jämte nödig vedbrand eller ock, där hinder eller svårighet härför
mötte, ersättning för dessa förmåner med minst 100 kronor för år.

Fyrpersonalen har i sin till lotsstyrelsen den 27 augusti 1908 ingivna petition
framhållit de nu utgående inackorderingsbidragens otillräcklighet och hemställt
om deras höjning, så att de mera komme att motsvara den verkliga kostnaden
för barnens inackordering, varvid personalen upplyst, att inackorderingsavgiften
för barn i skolåldern vore i stad 40 ä 50 kronor i månaden och på
landet SO ä 35 kronor allt efter barnets ålder.

Löner egt eringslcommissionen har beträffande kostnaden för inackorderingsbidrag
till skolpliktiga barn erinrat, att denna utgift strängt taget icke hörde till
avlöningsstaten utan fastmer till lotsverkets omkostnadsstat; men då å andra
sidan utgifterna för lotsbarnskolor och för inackorderingsbidrag vore så nära
sammanhörande, att de icke gärna kunde åtskiljas, syntes det lämpligt, att samtliga
utgifter för undervisningen av skolpliktiga barn tillhörande lotsverkets
personal å lots- och fyrplatserna på sätt som skett i lotsstyrelsens förslag
sammanfördes under avlöningsstaten.

187

Kanyl. Maj:t» Nåd. Proposition Nr 228.

Kommissionen, som icke ansåge anledning förcfiimas för anvisande av ett
högre inackorderingsbidrag än nu utgående belopp av 60 kronor för vart barn,
men för sin del icke funnit något att erinra däremot, att för tillgodoseende av
de utav lotsstyrelsen angivna ändamål anslaget till undervisningsanstalterna höjdes
till 12,000 kronor, föreslog, att bland utgifterna för lotsverket uppfördes sistnämnda
belopp att användas dels för avlöning åt lärarpersonalen vid lotsbarnskolorna
och till bidrag till småskollärares m. fl. ålderdomsunderstödsanstalt,
dels ock till inackorderingsbidrag till skolpliktiga barn.

I sin under augusti 1913 till Kungl. Maj:t ingivna petition vidhöll personalföreningen
sin förut gjorda hemställan om höjning av inackorderingsbidraget för
skolpliktiga barn. Det nu utgående bidraget av 6Ö kronor per år och bortackorderat
barn vore nog för mången eu god hjälp, men man finge ihågkomma, att,
sedan bidragets belopp bestämdes, inackorderingsavgifterna för barn stigit. En
följd av det nuvarande bidragets otillräcklighet vore, att barnens skolbildning i
många fall av nödtvång försummades. Personalföreningen hemställde därför om
inackorderingsbidragets höjande, så att det komme att utgå med ett belopp av 20
kronor per månad under den reglementerade skoltiden för varje skolpliktigt barn.

Vad beträffar frågan om anvisande av medel till ökat antal inackorderingsbidrag
bär framställningen därom redan blivit av Eders
Kungl. Maj:t bifallen, i det att för sådant ändamål anslaget till undervisningsanstalterna
blivit för år 1914 höjt till 11,500 kronor. Detta
belopp användes på följande sätt:

avlöning till lärarinnor vid 22 lotsbarnsskolor å 300

kronor............................................................................. kronor 6,600: —

ålderstillägg till 5 lärarinnor ............................................. » 550:

understöd till 4 kommunala skolor ................................ » 700: —

inackorderingsbidrag för 53 barn å 60 kronor............ » 3,180:

bidrag till småskolelärares m. fl. ålderdomsunderstödsanstalt
samt till oförutsedda utgifter ..................... »_470: —

Summa kronor 11,500: —

Beträffande avlöningen till lärarpersonalen vid lotsbarnskolorna
synes det mig skäligt, att avlöningsförmånerna för nämnda personal
bringas i närmare överensstämmelse med avlöningen för motsvarande
personal vid folkskoleväsendet; och har jag icke något att erinra mot
vad lotsstyrelsen i sådant avseende föreslagit eller mot det lör ändamålet
beräknade beloppet, 500 kronor.

Vad slutligen angår frågan om höjning av beloppet av nu utgående
inackorderingsbidrag kan jag icke undgå att finna det nuvarande beloppet
alltför otillräckligt för att utgöra skäligt bidrag till de ökade
kostnader, som förorsakas personalen därav, att densamma av tjänsten

Departementschefen.
.

Lotsstyrelsen
12/io 1912.

188 Kungl. May.ts Nåd. Proposition Nr 228.

nödgas bo å platser med avskilt läge. Jag vill därför tillstyrka, att
inackorderingsbidraget må höjas från 60 till 80 kronor att såsom hittills
utgå till tjänstinnehavare vid lotsverket för varje skolpliktigt barn,
som för erhållande av skolundervisning under minst fyra månader vistas
å annan plats än den, där fadern är bosatt. Denna höjning skulle föranleda
en ökad kostnad av i runt tal 1,000 kronor.

På grund härav anser jag, att kostnaderna för undervisningsanstalterna
må för år 1915 upptagas till ett förslagsvis beräknat belopp,
av 13,000 kronor; och får jag därför föreslå följande stat för undervisningsanstalterna
att gälla från och med år 1915:

Förslagsanslag''.
Avlöning åt lärarpersonalen vid lotsbarnskolorna (lön, ålderstillägg, byresersätt-
ning in. m.) ............................................................	7,650	—
Bidrag till kommunala skolor ............................................	700	_
Inackorderingsbidrag för skolpliktiga barn ...............................................	4,240	—
Bidrag till småskolelärares m. fl. ålderdomsundorstödsanstalt m. m. ...................	410	—
Summa kronor	13,000	—

Omkostnadsstat.

I sitt förenämnda underdåniga förslag av den 12 oktober 1912
beräknade lotsstyrelsen kostnaden för år 1913 för »underhåll» till

547,000 kronor, för »diverse anslag» till 133,280 kronor, för »indelta
räntor» till 409 kronor samt för utgifter enligt »gällande författningar
och särskilda nådiga föreskrifter» till 30,000 kronor.

Uti kostnaden för »underhåll» upptogos medel till:

a) konsumtionsartiklar för fyrar, mistsignalstationer och livräddningsstationer; b)

reparation och underhåll av byggnader vid lots- och fyrplatser samt livräddningsstationer,
båkar och andra anstalter för sjöfarten ävensom dithörande
inventariepersedlar;

c) fyrskeppens reparation, rustning, utläggning och intagning samt driftkostnader
ävensom dithörande inventariepersedlar;

189

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 22.9.

d) lotsverkcts ångfartygs, tjänstefartygs och båtars underhåll och komplettering,
rustning och driftkostnader;

e) bojars och prickars anskaffning, underhåll, utsättning och intagning;

varjämte ett belopp beräknades till oförutsedda utgifter.

Ovannämnda underhållsanslag å 547,000 kronor vore, upplyste lotsstyrelsen,
omkring 72,000 kronor högre än samma anslag för år 1912, och anledningen till
den föreslagna ökningen vore dels, att vissa av de i 1912 års stat uppförda anslagen
visat sig för låga för att motsvara avsedda ändamål, dels att ett nytt fyrskepp
vid'' Ölands södra udde skulle tillkomma för år 1913, för vilket underhållskostnader
måste beräknas, dels ock att lotsverket måste i större utsträckning än
hittills bestrida kostnaderna för underhåll och drift av lotsarnes för tjänsten behövliga
båtar, därest, på sätt styrelsen föreslagit, endast 20 % av inflytande lotspenningar
skulle gå till delning vid respektive lotsplatser.

Medelkostnaden för konsumtionsartiklar för fyrar, inistsignalstationer och
livräddningsstationer hade, enligt vad lotsstyrelsen meddelat, för åren 1902 1910

uppgått till 140,000 kronor; för ett nytt fyrskepp beräknades _ kostnaden för
konsumtionsartiklar uppgå till 2,500 kronor, vadan hela anslaget till konsumtionsartiklar
av lotsstyrelsen uppförts med 142,500 kronor.

Kostnaden för reparation och underhåll av byggnader m. m. hade i medeltal
för åren 1906—1910 uppgått till 80,000 kronor, vilket belopp lotsstyrelsen
även upptagit i förslagsstaten. _ _ ... .

Kostnaden för fyrskeppens reparation, rustning, utläggning m. m. hade i
medeltal för åren 1906—1910 belöpt sig till 76,000 kronor. Motsvarande kostnad
för det nyssnämnda nya fyrskeppet beräknades till 6,500 kronor. Anslaget till
fyrskeppens reparation m. m. för år 1913 hade därför av lotsstyrelsen upptagits
till 82,500 kronor.

För underhåll ro. in. av lots verkets ångfartyg, tjänstefartyg och båtar hade
medelkostnaden för åren 1906—1910 uppgått till omkring 114,000 kronor. Denna
kostnad borde för år 1913 beräknas till 116,000 kronor. Lotsstyrelsen hade
emellertid ansett, att en höjning av detta anslag med 50,000 kronor borde ske
för att lämna lotsarna bidrag till underhåll och drift av deras för tjänsten erforderliga
båtar. Vid beräknande av bidraget till underhåll m. m. av lotsarnas
båtar hade hänsyn tagits till dels huru många båtar, som vid de olika platserna
kunde anses behövliga, dels ock kostnaden för deras anskaffning, underhåll och
amortering. Anskaffningskostnaden skulle i allmänhet bestridas av lotsarne
själva, men undantagsvis kunna gäldas av lotsstyrelsen. Kostnaden för underhåll
och amortering av båtarna samt skäligt anslag till driftkostnader borde, enligt
lotsstyrelsens mening, utgå av lotsverkets medel, i den mån ifrågavarande utgifter
icke kunde täckas av hemvägsersättningen. Då hemvägsersättningen utgjorde
gottgörelse för lotsens kostnader för inställelse till lotsning och hemresa efter
avslutad lotsning, borde denna ersättning kunna tagas i anspråk även för berörda
ändamål.

Anslaget till bojars och prickars anskaffning m. in., som i 1912 års stat
uppförts med 60,000 kronor, hade, enligt vad lotsstyrelsen erinrade, ansetts böra
ökas med 1,000 kronor för år 1913.

Kran »diverse anslag» beräknade lotsstyrelsen medel till:

skrivmaterialier och expenser, ved m. in. för lotsstyrelsen;

hyra för lotsstyrelsens ämbetslokal;

kontorshyror och expenser inom lotsdistrikten;

190

Personalens

petitioner.

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 228.

grundräntor, jordskyld, ersättning för vedbrand;
rese- och traktamentskostnader;
extra utgifter; samt

bidrag till underhåll av en fyr på Kap Spartel.

Diverse anslagen hade, såsom ovan nämnts, av lotsstyrelsen beräknats till
ett . sammanlagt belopp av 133,280 kronor, under det att motsvarande kostnader
enligt 1912 års stat upptagits till 203,580 kronor. Minskningen för år 1913 i dessa
utgifter föranleddes dels därav att utgifterna för tillsyn och bemanning å tjänstef
ar tyg samt lotsångarna vid Skanör och Viken upptagits under »avlöning», dels
därav att anslaget till extra utgifter ansetts kunna minskas med 5,000 kronor, då
i samband med löneregleringen för ordinarie fyrpersonal föreslagits, att den särskilda
ersättning av omkring 5,000 kronor årligen, som från extra utgifter nu
utginge till samma personal för mistsignalering, icke vidare skulle ifrågakomma,
dels ock därav att ett bland diverse anslagen nu uppfört belopp av 3,500 kronor
till flottans pensionskassa i stället upptagits i det för pensioneringen beräknade
anslaget.

Anslagen till kontorshyror och expenser inom lotsdistrikten samt till grundräntor,
jordskyld och . ersättning för vedbrand hade med hänsyn till av lotsstyrelsen
föreslagna ändringar i sättet för avlöning av lotspersonalen upptagits till
något högre belopp än som motsvarade medeltalet för åren 1906—1910 av utgifterna
under dessa anslag. Höjningen motiverades därmed, att billigheten
ansågs fordra, att styrelsen, därest den av styrelsen ifrågasatta regleringen genomfördes,
i vidsträcktare mån än hittills skett bidroge till kostnaden för hyra för
lotskontor och uppassningslokaler samt till vedbrand och ljus för dessa lokaler.

Uti sin förenämnda petition av den 27 augusti 1908 hemställde
kommitterade för lotsverkets personalförening,

att lotsstyrelsen för framtiden helt och hållet eller genom annan än lotspersonalen
måtte bekosta:

anskaffning och underhåll av lämpliga lokaler till lotskontor, utkiks- och
uppassningsrum ävensom av nödiga inventarier för dessa jämte uppvärmning,
belysning och städning;

anskaffning av varje för tjänstens skötande behövlig sjögående däckad lotsbåt
och ett lämpligt årligt penninganslag till denna båts underhåll och drifkostnader;
samt

de verkliga utgifterna för utsättande och underhållande av prickar, häri inbegripet
anskaffning och underhåll av de för utprickningen erforderliga båtar.

Vid personalföreningens extra sammanträde den 27 november 1912 framhölls,
att personalens utgifter för tjänstebåtar vore mycket dryga och reducerade
lotsarnes årsinkomster till betydligt lägre siffror än de officiellt angivna. Personalföreningen
ansåg sig böra vidhålla, vad föreningen i sin förenämnda petition
begärt i fråga om tjänstebåtar med det tillägg, att ersättning borde utgå för alla
i tjänsten erforderliga båtar och att, därest överenskommelse träffades mellan
lotsverket och lotsarne om anskaffning och underhåll av båtar, båtlega i sådana
fall måtte utgå efter samma grunder, som tillämpades inom tullverket.

191

Kung!. Majds Nåd. Proposition Nr 228.

I fråga om lotsverkets omkostnader anförde löneregleringskommissionen: V;k1

först anginge underhållskostnaderna vore det i framstå rummet det
beräknade bidraget till underhåll m. in. av lotsarnes båtar, som ådragit sig kommissionens
uppmärksamhet. Lotsstyrelsen hade ansett, att lotsarnes för tjänsten
behövliga båtar skulle anskaffas av lotsarne och endast undantagsvis av lotsstyrelsen,
men att underhållskostnaden och, då lotsarne anskaffat båtar, även amorteringskostnaden
skulle bestridas av lotsvorket; varjämte lotsverket borde lämna
skäligt bidrag till driftkostnaden. Emellertid skulle enligt lotsstyrelsens mening
äveu hemvägsersättniugen kunna avses för ifrågavarande ändamål. Hemvägsersättningen
hade under år 1908 för hela riket uppgått till 104,828 kronor, och det
högsta belopp, som någon av de lotsande under nämnda år uppburit i dylik
ersättning hade utgjort 464- kronor. Lotsstyrelsen hade sålunda avsett, att,
sedan utredning verkställts om det antal båtar, som erfordrades vid. varje plats
och om det belopp, som åtginge till amortering, underhåll och driftkostnader
för behövliga båtar, gottgörelse skulle lotsarne tillkomma för detta belopp, med
avdrag dock för den del, som ansåges kunna täckas av liemvägsersättningen.
För närvarande åtnjöte lotsarne vid eu del platser för underhåll av lotsverkets
vid dessa platser stationerade båtar ersättning, utgörande i .allmänhet 200
kronor per år, varjämte lotsverket vid några platser lämnat. bidrag för drift
av motorbåtar. Uti 1912 års stat hade för sådant ändamål anvisats ett sammanlagt
belopp av 10,742 kronor. En ökning av detta belopp med 50,000 kronor
hade nu av lotsstyrelsen ifrågasatts. Någon plan, huru styrelsen, tänkt sig, att
detta belopp skulle disponeras, hade ej framlagts och kunde nog icke heller utarbetas,
förr än nyss omförmälda utredning verkställts. Av en från personalen
vid Göteborgs och Brännö lotsplatser inkommen framställning ävensom av uppgifter,
som genom lotsstyrelsens försorg införskaffats från samtliga lotsplatser i
riket och av vilka kommissionen tagit kännedom, framginge emellertid, att lotsarnas
kostnader för lotsbåtarna redan nu vore betydliga, och såsom lotsstyrelsen framhållit
torde man böra räkna med än drygare kostnader på grund av ökat behov
av motorbåtar för lotsarnas snabbare inställelse vid lotsning. Kommissionen,
som anslöte sig till lotsstyrelsens förslag rörande grunderna för .bestämmande
av ersättningen till lotsarna för anskaffnings-, underhålls- och driftkostnaderna
för erforderliga tjänstebåtar, liölle före, att det av lotsstyrelsen för ändamålet
föreslagna anslaget skulle visa sig snarare för lågt än för högt beräknat. Men
då ersättningsbeloppen syntes böra göras beroende även av den. andel av lotspenningarna,
som tillkomma lotsarna — så att båtbidrag givetvis icke borde utgå
till lotsar, vilka genom att kvarstå på gammal stat fortfarande komme att åtnjuta
fulla lotspenningar — ansåge sig kommissionen, som för sin del förordat, att
en större andel av lotspenningarna än lotsstyrelsen föreslagit skulle tillfalla lotspersonalen,
icke hava anledning påyrka förhöjning av det utav lotsstyrelsen i
nu förevarande avseende beräknade beloppet.

Mot övriga av lotsstyrelsen under titeln »underhåll» föreslagna anslagsbelopp
hade kommissionen icke annat att erinra än att det knappast kunde anses
erforderligt att, såsom lotsstyrelsen föreslagit, uppföra ett särskilt anslag, 15,000
kronor, till oförutsedda underhållskostnader. Samtliga underhållskostnader syntes
nämligen vara av beskaffenhet att icke kunna på förhand med någon säkerhet

Lönereglering
skommissionen.

192

Kungl. Maj.is Nåd. Proposition Nr 228.

till siffran beräknas. Då anslagen därför med nödvändighet måste upptagas
såsom förslagsanslag, finge desamma överskridas, om förhållandena därtill nödgade,
samt finge alltså anses lämna tillgång även till oförutsedda underhållskostnader.

Yad »diverse anslagen» beträffade, så innefattades i anslaget till »kontorshyror
och expenser inom lotsdistrikten», bland annat, ersättning till skrivbiträden
och vaktmästare å lotskaptensexpeditionerna. Denna ersättning utginge i övre
norra lotsdistriktet med 1,200 kronor, i nedre norra lotsdistriktet likaledes med
1,200 kronor, i mellersta distriktet med 1,800 kronor, i östra distriktet med 1,600
kronor, i södra distriktet med 1,800 kronor och i västra distriktet med 1,800
kronor eller för alla distrikten med tillhopa 9,400 kronor per år. Då, såsom i
det föregående nämnts, kommissionen ansåge, att ersättningen till skrivbiträden
och vaktmästare borde uppföras i staten för befälet i lotsdistrikten, syntes anslaget
till kontorsliyror och expenser, som av lotsstyrelsen beräknats till 50,000
kronor, kunna minskas med förenämnda belopp å 9,400 kronor och sålunda uppföras
med 40,600 kronor.

Det under »diverse anslag» uppförda beloppet å 8,700 kronor till »grundräntor,
jordskyld och ersättning för vedbrand» vore avsett för vissa ersättningar
till ägare av lotshemman för eu de! förmåner, som från dessa hemman utginge
till lotsarna. Då lotsarne enligt kommissionens förslag till avlöningsstat skulle
vidkännas avdrag för till dem utgående naturaförmåner, syntes detta anslag kunna
nedsättas. Med huru stort belopp eu sådan nedsättning borde ske torde komma
att bero på lotsstyrelsens uppskattning av dessa förmåners värde för lotsarna.
Då anslaget i allt fall måste bliva av förslagsanslags natur, hade emellertid kommissionen
ansett, att anslaget, som av lotsstyrelsen beräknats till 8,700 kronor,
kunde minskas till 5,000 kronor.

I anslaget till »extra utgifter» inginge nu, bland annat, kostnaden för anställandet
av extra fyrbiträden för uppehållande av befattning å fyrstaten vid
sjukdomsfall och under vakans. Sedan i förslaget till avlöningsstat för fyrpersonalen
upptagits ett särskilt belopp till vikariatsersättning, syntes nyssnämnda
anslag, som av lotsstyrelsen föreslagits till 25,000 kronor, böra minskas med
beräknade beloppet till vikariatsersättning för tjänstledig fyrpersonal eller omkring
6,000 kronor. Till bestridande av extra utgifter skulle därefter återstå ett belopp
av 19,000 kronor. Emellertid syntes det kommissionen, som om en del av de
kostnader, som lotsstyrelsen uppfört i det begärda anslaget av 30,000 kronor till
»utgifter på grund av gällande författningar eller särskilda nådiga föreskrifter»
kunde anvisas att utgå av anslaget till extra utgifter. I nämnda anslag å 30,000
kronor mginge belopp till bestridande av utgifter för dels livräntor m. m. jämlikt
förordningen den 22 oktober 1909 angående ersättning till efterlevande, då någon
av lotsverkets betjäning till följd av tjänstutövning ljutit döden, dels ock understöd
till änkor efter lots- och fyrpersonal m. fl. 1 runda tal hade dessa utgifter
under år 1912 belöpt sig till respektive 5,000 kronor och 9,000 kronor eller tillhopa
omkring 14,000 kronor. Då kommissionen i en senare arrdelning av sitt
betänkande föreslagit, att för dessa utgifter skulle beredas särskilda anslag under
riksstatens tionde huvudtitel, borde förenämnda anslag å 30,000 kronor minskas
med nyssberörda belopp å 14,000 kronor. Den återstående delen 16,000 kronor
syntes kommissionen böra sammanslås med det av kommissionen här ovan till
extra utgifter beräknade beloppet 19,000 kronor, vadan anslaget till extra utgifter
sålunda torde böra uppföras med förslagsvis 35,000 kronor.

193

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 228.

I fråga om anslaget till underhåll av eu fyr å Kap tt parte! meddelade kommissionen
att, sedan genom en den dl maj 1865 sluten konvention emellan
Marocko, å ena sidan, samt Sverige och Norge jiimte Österrike, Belgien m. fl.
länder, å andra sidan, överenskommelse träffats angående förvaltningen ocli vidmakthållandet
av eu å Kap Spartel uppförd fyr, genom kungl. brev av den 13
juli 1906 förordnats, att Sveriges årliga bidrag till förvaltningen och underhållet
av fyren från och med år 1906 skulle utgöra 1,500 francs att utgå av fyr- och
båkmedlen. Då ifrågavarande på internationell överenskommelse grundade utgift
torde få anses fortfarande böra beräknas, hade kommissionen för sådant ändamål
uppfört ett anslag till nu utgående belopp av 1,080 kronor.

I anslaget till indelta räntor, vilket av lotsstyrelsen uppförts med 409 kronor,
inginge dels ett belopp av 405 kronor, vilket utgjordes av grundskatt å lotshemman,
som frinjötes till följd av lotsningsskyldighet, dels ock ett belopp av
4 kronor utgörande indelningsersättning. Riksdagens år 1910 församlade revisorer
ifrågasatte, huruvida icke nu omförmälda belopp skulle kunna ur riksstaten,
jordeböckerna och kronans räkenskaper uteslutas eller på lämpligare sätt upptagas.
Då berörda framställning, såvitt kommissionen hade sig bekant, ännu icke
lett till något slutligt avgörande i frågan, hade kommissionen ansett sig böra
upptaga nämnda anslag på sätt som hittills skett till 409 kronor.

Mot lotsstyrelsens förslag i övriga delar hade kommissionen icke haft anledning
till erinran. Dock hölle kommissionen före, att anslagens fördelning
under särskilda rubriker — »underhåll», »diverse anslag», »indelta räntor» —
varken vore i formellt avseende tillfredsställande och ej heller syntes tjäna något
praktisk syfte; och hade kommissionen därför sammanfört alla dessa anslag i
en odelad omkostnadsstat.

I överensstämmelse med det anförda hade kommissionen uppgjort
följande förslag till omkostnadsstat:

Till konsumtionsartiklar för fyrar, mistsignalstationer och

livräddningsstationer, förslagsvis .............................. kr. 142,500: —

» reparation och underhåll av byggnader vid lots- och
fyrplatser samt livräddningsstationer, båkar och
andra anstalter, vilka icke särskilt här nedan upptagas,
ävensom dithörande inventariepersedlar, förslagsvis
.............................................................................. » 80,000: —

» fyrskeppens reparation, rustning, utläggning och intagning
samt driftkostnader ävensom dithörande

inventariepersedlar, förslagsvis................................... » 82,500: —

» lotsverkets ångfartygs, tjänstefartygs och båtars
underhåll och komplettering, rustning och driftkostnader
ävensom dithörande inventariepersedlar,
förslagsvis .............................................. » 166,000: —

Transport kr. 471,000: —

Bihang till senare riksdagens protokoll 1914. 1 sand. 153 käft. (Nr 228.) 25

194

Reservation.

Personal föreningen.

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 228.

Transport

Till bojars och prickars anskaffning, underhåll, utsättning''
och intagning, förslagsvis.................................

» skrivraaterialier och expenser, ved m. in. för lotsstyrelsen,
förslagsvis....................................................

» hyra för lotsstyrelsens ömhet slokal................................

» kontorshyror och expenser inom lotsdistrikten, förslagsvis
..........................................................................

)) grundräntor, jordskyld, ersättning för vedbrand, förslagsvis
...........................................................................

» rese- och t.raktamentskostnader, förslagsvis .............

» extra utgifter, förslagsvis.................................................

» bestridande av Sveriges bidrag till underhåll av en

fyr på Kap Spartel, förslagsvis.................................

Friheter och ersättningar, utgörande i värde efter markegång,
på förslag ...........................................................

kr. 471,000: —

» 61,000: —

» 10,000: —

» 8,500:—

» 40,600: —

» 5,000: —

» 30,000: —

» 35,000: —

» 1,080: —

» 409: —

Summa kronor 662,589: —

Ledamoten av kommissionen Martin framhöll såsom sin mening, att, på
grund av de ökade krav sjöfarten numera ställde på lotsarne i fråga om deras
tjänstebåtar, en utredning bort göras i vad mån och på vad sätt statsverket —
i huvudsaklig överensstämmelse med vad som gällde för tullverket — helt eller
delvis borde övertaga kostnaden för lotsarnes båtar. I

I personalens under augusti 1913 till Kungl. Maj:t ingivna petition betonades
den stora vikt och den ekonomiskt djupt ingripande betydelse, frågan
om anskaffning, underhåll och drift av lotsames för tjänsten erforderliga båtar
hade, samt framhölls, att ersättning borde utgå för alla i tjänsten erforderliga
båtar och efter samma grunder, som inom tullverket tillämpades för kustbevakningen.

Beträffande den lotsarne tillkommande hemvägsersättningen, som enligt
såväl lotsstyrelsens som kommissionens förslag till någon del skulle avses för
täckande av kostnaden för lotsarnes tjänstebåtar, meddelades, att vid många tillfällen
ifrågavarande ersättning icke varit tillräcklig för bestridande av med resor
i tjänsten förenade kostnader.

Med avseende å den lotspersonalen åliggande skyldigheten att mot av
lotsstyrelsen fastställd ersättning anskaffa, utsätta och underhålla prickar i de
farleder, som tilldelats resp. lotsplatser, erinrades att personalen i sin petition
till lotsstyrelsen hemställt, att lotsstyrelsen helt och hållet eller genom annan
förmedling än lotspersonalen måtte bekosta de verhliga utgifterna för utsättande
och underhållande av prickar, häri inbegripet anskaffning och underhåll av för
utprickningar erforderliga båtar. Den anslagna ersättningen räckte i allmänhet
icke till för anskaffande av behövliga materialier och förtöjningsredskap. Utom
anskaffningskostnaden för prickar hade lotsarna utgifter för underhåll av prick -

195

Kung!. Maj.ts Nåd. Proposition Nr 238.

båt samt för medhjälpare vid prickarnas utsättning. Bleve eu utsatt prick rubbad
eller bortförd, måste densamma av lotsen återföras till sm råtta plants eller en
ny utsättas utan någon vidare ersättning utöver don, som en gång erhållits.

I sitt över kommissionens betänkande avgivna yttrande hemställde Lots,tyrei,en
lo t sstyrelsen i fråga om omkostnadsstaten, att med hänsyn tdi beiäknade
ökade kostnader för bojars och prickars anskaffning in. m. under
år 1915 i härför avsett anslag måtte för nämnda år beräknas en förhöjning
av 2,000 kronor.

Vidare anförde styrelsen, att styrelsen i sitt förslag, i likhet med vad hittills
plägat ske, upptagit ett särskilt belopp, 15,000 kronor, till oförutsedda
underhållskostnader. Därest emellertid i omkostnadsstaten icke skulle upptagas
särskilt belopp av 15,000 kronor till oförutsedda utgifter, syntes det styrelsen
att, om staten så nära som möjligt skulle motsvara utgifterna, sa vitt de kunna
beräknas, detta belopp, vilket av styrelsen ansetts erforderligt icke bort ur staten
uteslutas, utan i stället fördelas på alla eller vissa av omkostnadsstatens anslag
Därför föreslog lotsstyrelsen, att berörda 15,000 kronor matte fordelas med 5,000
kronor på anslaget till fyrskeppens reparation m. m., med 5,000 kronor pa anslag
till lotsverkets ångfartygs, tjänstefartygs och båtars underhåll m. m. och
med 5,000 kronor å anslaget till bojars och prickars anskaffning m m., och ansåo-
lotsstyrelsen alltså, att nyssnämnda tre anslag borde for ar 191o upptagas
med respektive 87,500 kronor, 171,000 kronor och 68,000 kionor.

Anslaget till kontorshyror och expenser inom lotsdistnkten, av kommissionen
upptåget till 40,600 kronor, borde enligt lotsstyrelsens beräkning for år
1915 upptagas till 45,000 kronor.

I sitt den 18 april 1914 dag-tecknade utlåtande har statskontoret statskontoret.
beträffande kommissionens förslag till omkostnadsstat framhållit, att det
endast vore två av de å denna stat ingående poster, som givit statskontoret
anledning till särskilt uttalande, nämligen anslagen dels
till båtars underhåll in. m. och dels till bojars och prickars anskaffning
m. m.

Med avseende å det förra av dessa anslag hade lotsstyrelsen beraknat en
höjning med 50,000 kronor för att i större utsträckning an hittills kunna bestrida
kostnaderna för underhåll och drift av lotsarnas för tjänsten behövliga batar,
därest, såsom lotsstyrelsen föreslagit, endast 20 % av inflytande lotspenningar
skulle gå till delning vid respektive lotsplatser. Personalen både yrkat, att
lotsverk^ skulle bekosta anskaffning av varje för tjänstens skotande behövlig
sjö"ående däckad lotsbåt och lämna ett lämpligt årligt anslag till denna båts
underhåll och driftkostnader. Kommissionen, som ville bestämma personalens
andel i lotspenningarna till 30 % med gradvis skeende nedsättning vid stolle
lotspenninguppbörd per lots, anslöt sig till lotsstyrelsens förslag i nu berörda flaga
’ 1 • ’ • • 1 -- - - det förslagsvis beräknade beloppet.

och gjorde ingen

ändring i

196

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 228.

Med hänsyn till den stora olikheten även i nu ifrågavarande avseende
mellan de skilda lotsplatserna syntes frågan om och i vilken mån lotsverket
skulle övertaga kostnaden för anskaffning, underhåll och drift av lotsarnas tjänstebåtar
böra avgöras efter förhållandena å varje särskild lotsplats. Då vid bifall till
statskontorets förslag en betydligt större andel av lotspenningarna skulle tillkomma
personalen, under det att däremot den fasta avlöningen skulle bliva
mindre än enligt lotsstyrelsens och kommissionens förslag, vilket skulle i jämförelse
med sistnämnda båda förslag medföra en förskjutning i inkomster till
förmån för lotsplatser med riklig lotspenninguppbörd, syntes det statskontoret
som om val någon minskning i beräknat bidrag till båtunderhåll skulle kunna
äga rum vid sistnämnda platser, men däremot ökat bidrag bliva av nöden vid
lotsplatser, där lotspenningar endast sparsamt inflöte. Härigenom skulle i någon
mån en utjämning kunna åvägabringas mellan behållna inkomsten vid de olika
lotsplatserna. Under uttalande av denna uppfattning, som i huvudsak anslöte
sig till^ den av lotsstyrelsen och kommissionen omfattade mening, och då det för
ändamålet erforderliga beloppet icke kunde av statskontoret med någon tillförlitlighet^
beräknas, tillstyrkte statskontoret, att anslaget, som i alla händelser
såsom övriga anslag å omkostnadsstaten måste få förslagsanslags natur, skulle
beräknas i enlighet med lotsstyrelsens och kommissionens förslag.

Aven till bojars och prickars anskaffning m. m. hade lotsstyrelsen beräknat
ett anslag, som med ett visserligen jämförelsevis obetydligt belopp överstege
lotsverkets hittillsvarande kostnader för ändamålet. Personalen hade yrkat,
att lotsverket måtte bekosta de verkliga utgifterna för utsättande och underhåll
av prickar, häri inbegripet anskaffning och underhåll av de för utprickningen
erforderliga båtar. Kommissionen, som icke särskilt yttrat sig i denna fråga
men förklarat, att kommissionen i de delar, som icke blivit särskilt omnämnda,
icke haft anledning till erinran mot lotsstyrelsens förslag, hade i sitt förslag till
omkostnadsstat upptagit detta anslag på sätt lotsstyrelsen föreslagit. Även vid
avgörande av frågan om vad lotsverket borde bestrida av kostnaderna för bojar
och prickar måste enligt statskontorets mening förhållandena vid de olika lotsplatserna
beaktas._ Kostnaderna för anskaffning, underhåll, utsättning och intagning
av större bojar syntes fortfarande som hittills böra helt och hållet bestridas
av lotsverkets medel. Vad däremot de vanliga prickarna anginge syntes deras
underhåll bortsett från kostnaden för därvid erforderliga materialier — ävensom
deras utsättning och intagning få anses ingå i lotsens tjänstegöromål, för
vilka han såsom ersättning åtnjöte avlöning enligt stat, vadan särskild ersättning
for nans befattning med prickhållningen icke syntes böra ifrågakomma. Däiemot
och då det torde få anses lämpligt, att varje lotsplats fortfarande som hittills
finge ombesörja anskaffning av nödiga materialier till prickarna inom platsens
farleder, syntes skälig ersättning för dessa kostnader böra av lotsverkets
medel utgå. Da denna syn på saken torde ligga till grund för lotsstyrelsens av
kommissionen upptagna förslag till kostnadernas beräknande, hade statskontoret
ingen erinran mot förslaget i denna del.

Med avseende å de särskilda anslagsbeloppen under omkostnadsstaten
toide emellertid böra iakttagas den i viss mån förändrade beräkning, som lotsstyrelsen
angivit i sin underdåniga skrivelse den 27 oktober 1913. På grund
harav hade av statskontoret upprättats följande förslag till omkostnadsstat:

Kungl. May.ts Nåd. Proposition Nr 228.

Förslagsanslag.

Till konsumtionsartiklar för fyrar, mistsignalstutioner och livräddningsstationer
...........................................................................

» reparation och underhåll av byggnader vid lots- och fyrplatser
samt livräddningsstationer, båkar och andra anstalter, vilka
icke här nedan särskilt upptagas, ävensom dithörande inven tariepersedlar.

................................................................-.........;.....

» fyrskeppens reparation, rustning, utläggning och intagning,

driftkostnader ävensom dithörande inventariepersedlar...........

» lotsverkets ångfartygs, tjänstefartygs och båtars underhåll och
komplettering, rustning och driftkostnader ävensom dithörande

inventariepersedlar................................................ — ..............; ■■

t> bojars och prickars anskaffning, underhåll, utsättning och intagning
.....................................................■................................

» skrivmaterialier och expenser, ved m. m. för lotsstyrelsen.........

» hyra för lotsstyrelsens ämbetslokal ..............................................

k kontorshyror och expenser inom lotsdistrikten ..........................

» grundräntor, jordskyld, ersättning för vedbrand..........................

» rese- och traktamentskostnader...................................................

» extra utgifter...................................................................................

» bestridande av Sverges bidrag till underhåll av eu fyr å Kap

Spartel .............................................................................;..........

» friheter och ersättningar, utgörande i värde efter markegång ■■■

Summa kronor 683,989: —

Då jag såväl i fråga om båtars underhåll m. m. som beträffande Dep"teef“ent8''
bojars och prickars anskaffning ro. m. ansluter mig till den uppfattning,
som av statskontoret i dess förenämnda underdåniga utlåtande
uttalats, samt icke har något att erinra mot de av statskontoret i enlighet
med lotsstyrelsens förslag av den 27 oktober 1913 beräknade
utgiftsposterna under omkostnadsstaten, vill jag tillstyrka, att kostnaderna
beräknas på sätt nämnda förslag utvisar. Emellertid är det ytterligare
eu kostnad, som måste tagas i beräkning, nämligen ifrågasatt
bidrag från Sverige till uppförande och underhall av en fyr å Kap
Guardafui.

Härvarande italienska beskickning har i skrivelse den 6 augusti
1913 gjort framställning därom, att svenska regeringen måtte biträda
ett av italienska regeringen väckt förslag om att kostnaderna för uppförande
och underhåll av en fyr på Kap Guardafui, beläget i den italienska
kolonien Somaliland vid inseglingen till bukten vid Aden, som
leder in till Röda havet, måtte fördelas bland de stater, vilkas fartyg
hade fördel av denna fyr.

197

142,500: —

80,000: —
87,500: —

171,000: —

68,000: —
10,000: -8,500: —
45,000: —
5,000: —
30,000: —
35,000: —

1,080: —
409: —

198

Kungl. May.ts Nåd. Proposition Nr 228.

Kostnaderna för fyrens uppförande beräknades till 1,400,000 lire
och driftkostnaderna till 130,000 lire. Av italienska regeringen förutsattes,
att viss fyravgift, som borde vara proportionell mot fartygstonnaget,
skulle erläggas för de fartyg, som passerade fyren; och skulle,
enligt en av italienska beskickningen överlämnad statistisk uppgift över
skeppsfarten i Röda havet under de senare åren, dessa fyravgifter enligt
angivna beräkningsgrunder årligen uppgå till omkring 150,000 lire,
vilken summa ansågs vara mer än tillräcklig för att ombesörja driftkostnaderna
för fyren och för amortering av det därå nedlagda kapitalet.
Av sistnämnda summa, 150,000 lire, belöpte på Sverige 772 lire
årligen.

I avgivet yttrande i ärendet av den 19 januari innevarande år har
kommerskollegium anfört, bland annat:

Uppförandet av en fyr å Kap Guardafui hade länge utgjort ett
önskemål inom sjöfartskretsar. Denna punkt, som i och för navigeringen
måste angöras av alla passerande fartyg, vore synnerligen farlig
till följd av den starka strömsättningen och den så gott som ständigt
under sydvästmonsunen i dessa trakter rådande osiktbara luften. Enligt
kollegiet tillhandakomna uppgifter passerades Suez-lcanalen under år
1912 av mellan 35 och 40 svenska fartyg. Den direkta kostnaden för
upprättandet och underhållet av fyrar och liknande anstalter till sjöfartens
säkerhet bestredes visserligen i regel av det land, på vars område
anstalten vidtoges. Undantag från denna regel förekomma emellertid.
Så hade Sverige enligt en den 31 maj 1865 undertecknad konvention
mellan Marocko å ena sidan samt Sverige och Norge jämte en
del andra stater å andra sidan i likhet med åtskilliga andra sjöfartsidkande
makter förbundit sig att lämna ett årligt bidrag till underhållet
av fyren å Kap Spartel å Marockos kust, vilken uppförts av marockanska
regeringen. Berörda belopp, vilket under de två första åren försköts
från konsulsfonden, utgick sedermera under ett par år från handels-
och sjöfartsfonden. Från och med år 1869 upptogs detsamma,
efter riksdagens medgivande, å anslaget under femte huvudtiteln till
lots- och fyrinrättningen samt har sedan dess utbetalats genom lotsstyrelsen
till utrikesdepartementet för att genom dess försorg komma
vederbörande till hända. Beträffande den nu ifrågasatta fyren ansåge
kollegiet, med anledning av vad ovan framhållits, att uppförandet av
densamma skulle vara för sjöfarten synnerligen fördelaktigt. Såsom
förut antytts, vore de belopp, som skulle erläggas av de olika nationerna
för ifrågavarande ändamål, beräknade efter omfattningen av varje
lands sjöfart förbi Kap Guardafui. Då det av de gjorda uträkningarna

199

Knngl. Maj:tf; Nåd. Proposition Nr 228.

framginge, att den direkta nyttan av fyrens uppförande skulle bliva
ojämförligt större för åtskilliga andra nationer än för Italien, syntes
giltiga skäl cj saknas därför, att de länder, som drogo nytta av
fyren, i förhållande till denna nytta bidroge till kostnaderna för dess uppförande
och underhåll. Det för Sveriges del beräknade åidiga bidraget,
772 lire, syntes kollegium också vara ringa i förhållande till betydelsen
för Sveriges sjöfart av f}rrens tillkomst.

Vidare har lotsstyrelsen i avgivet utlåtande av den 17 sistlidne
mars anfört, bland annat, att styrelsen lika med kommerskollegiet
ansåge sig böra tillstyrka bifall till det av italienska regeringen väckta
förslaget om Sveriges deltagande i kostnaderna för uppförande och
underhåll av ifrågavarande fyr, under förutsättning att övriga länder,
vilka av densamma skulle hava nytta, förbunde sig att i förhållande
därtill bidraga till kostnaderna för den ifrågasatta fyren.

Sedermera har, enligt meddelande från utrikesdepartementet, italienska
regeringen på framställning av brittiska regeringen, som vore
särskilt intresserad av frågan om uppförande av en fyr å Kap Guardatui,
beslutat att för fyrens uppförande och underhåll direkt hos vederbörande
stater begära ett bestämt årligt bidrag, vars storlek skulle bestämmas
i förhållande till den fördel, nämnda staters respektive. fartygstonnage
kunde anses äga av fyren; och hade italienska regeringen samtidigt
beslutat återtaga sitt tidigare framställda förslag i ämnet, enligt vilket
från varje fartyg, som passerade Röda havet, skulle upptagas viss fyravgift.
Det bidrag, som Sverige skulle äga att årligen erlägga till
italienska regeringen för uppförandet och underhållet av ifrågavarande
fyr, beräknades, såsom förut meddelats, till 772 lire.

Vid föredragning inför Kung]. Maj: t den 24 sistlidne april av förevarande
.ärende förklarade Kungl. Maj:t, att Sverige i princip anslöte
sig till det av italienska regeringen sålunda framställda förslaget i ämnet,
under förutsättning att även vederbörande andra stater biträdde
detsamma, ävensom att i sådan händelse Kungl. Maj:t framdeles ville
hos riksdagen göra framställning om beviljande för ifrågavarande ändamål
av nämnda belopp, 772 lire.

Nu har genom utrikesdepartementet meddelats att, förutom Storbrittanien,
jämväl Österrike, Portugal, Holland och Norge definitivt anslutit
sig till italienska regeringens förslag angående deltagande i kostnaderna
för fyrens uppförande och underhåll. Det torde vid sådant
förhållande vara lämpligt, att frågan även_ för Sveriges del nu upptages
till slutligt avgörande; och då handelssjöfartens intressen otvivelaktigt
synes mig kräva, att Sverige bidrager med det i jämförelse med fyrens

$00

Rutigt. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 228.

nytta obetydliga årliga beloppet av 772 lire eller i avrundat tal 560 kronor,
lärer detta bidrag böra av allmänna medel beredas. I likhet med vad
som ägt rum beträffande Sveriges andel i kostnaderna för underhållet
av en fyr på Kap Spartel på Marockos kust torde även den nu ifrågavarande
utgiften böra uppföras under anslaget till lots- och fyrinrättningen
med livräddningsanstalterna.

Jag får alltså föreslå följande omkostnadsstat för lotsverket att
gälla från och med år 1915:

	Förslagsanslag
Till konsumtionsartiklar för fyrar, mistsignalstationer och livräddningsstationer	142,500	—
»	reparation ocli underhåll av byggnader vid lots- och fyrplatser samt liv-räddningsstationer, båkar och andra anstalter, vilka icke här nedan särskilt upptagas, ävensom dithörande inventariepersedlar ...................................	80,000
»	fyrskeppens reparation, rustning, utläggning och intagning, driftkostnader ävensom dithörande inventariepersedlar	87,500	_
»	lotsverkets ångfartygs, tjänstefartygs och båtars underhåll och komplettering, rustning och driftkostnader ävensom dithörande inventariepersedlar............	171,000	_
»	bojars och prickars anskaffning, underhåll, utsättning och intagning	68,000	—
»	skrivmaterialier och expenser, ved m. m. för lotsstyrelsen	10,000	—
»	hyra för lotsstyrelsens ämbetslokal................................	8.500	—
»	kontorshyror och expenser inom lots distrikten	45,000	—
»	grundräntor, jordskyld, ersättning för vedbrand	5,000	—
»	rese- och traktamentskostnader .................................	30,000	—
»	extra utgifter ...	35,000	__
»	bestridande av Sveriges bidrag till underhåll av en fyr å Kap Spartel	1,080	—
»	bidrag från Sverige för uppförande och underhåll av en fyr å Kap Guar-dafui .................	560
»	friheter och ersättningar, utgörande i värde efter markegång.....................	409	—
	Summa kronor	684,549	—

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 228.

201

Pensionering.

Pensionering: av all personal vid lotsstyrelsen och lotsverket sker Tjiinste,
ö . f, J lnanna nu

genom flottans pensionskassa. pensione Do

ordinarie befattningshavarna vid lotsstyrelsen ävensom lots- ringen,
kapten, lotslöjtnant, överlots och fyrmästare äro delägare i flottans pen- Nuvarande
sionskassa; och gälla för pensioneringen särskilda av Kung! Maj:t den
22 januari 1892 fastställda grunder. Pensionerna utgå dels. såsom
kassapension från nämnda kassa, dels ock såsom fyllnadspension och
pensionsförhöjning från lotsverket.

För rätt till kassapension fordras att oavbrutet hava stått i tjänst
vid lotsstyrelsen, lotsverket eller flottan i 30 år och uppnått en levnadsålder
av 55 år.

För att komma i åtnjutande av fyllnadspension erfordras därutöver
för generallotsdirektör uppnådda 65 år och för byråchef uppnådda 60
år; för övrig personal gäller även i fråga om fyllnadspensionen att en
levnadsålder av 55 år skall vara uppnådd. Därjämte skall lönen hava
innehafts av generallotsdirektören i 5 år och av övriga i 2 år.

Pensionsförhöjning kan tilldelas:

överfyringenjör och annan tjänsteman å fyringenjörkontoret i lotsstyrelsen
vid uppnådda 62 levnads- och 30 tjänstar under förutsättning
att vederbörande kommit i åtnjutande av ett ålderstillägg till lönen;

lotsstyrelsens övriga ämbete- och tjänstemän samt vaktbetjänte vid
uppnådda 67 levnads- och 35 tjänstår, under förutsättning att vederbörande
kommit i åtnjutanda av do ålderstillägg till lönen, som enligt
stat högst bestås;

lotskapten och lotslöjtnant vid uppnådda 60 lefnads- och 30 tjänstår,
så framt han då intjänat ett ålderstillägg till lönen, samt

överlots och fyrmästare vid uppnådda 65 levnads- och 35 tjänstår.

Befattningshavare, som enligt nu omförmälda föreskrifter är berättigad
att komma i åtnjutande av pensionsförhöjning, är också pliktig
att från tjänsten avgå, dock att lotskapten, lotslöjtnant och överlots
äga att därefter kvarstanna tre år i tjänsten.

Genom kungl. kungörelsen den i3 december 1907 angående villkor
och bestämmelser lör åtnjutande av de från och med 1908 ars början
fastställda nya avlöningsförmånerna för lotsstyrelsen har, jämte skyldighet
att vara underkastad blivande pensionsreglering, tillika stadgats,

Bihang till senare riksdagens protokoll 1914. 1 sand. 153 höft. (Nr 228) 26

202

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 228.

bland annat, att befattningshavare vid lotsstyrelsen, som befinnes vara
av sjukdom eller minskad arbetsförmåga urståndsatt att på ett tillfredsställande
sätt fullgöra sina tjänståligganden, kan av Kungl. Maj:t förklaras
skyldig att avgå, under förutsättning att han uppnått eu levnadsålder,
som med högst två år understiger den, som i allmänhet skolat
för honom medföra skyldighet att avgå ur tjänsten.

För de pensionsförmåner, som bestridas med lotsverkets medel, erlägges.
icke någon avgift, varemot till flottans pensionskassa betalas eu
årsavgift, motsvarande 4 % å kassapensionen.

Pensionerna till de olika befattningshavarna utgå med följande
belopp:

Tjänst.	Kassa-pension ur flottans pensions-kassa.	Fyllnads-pension från lots-verket.	Pensions-förhöjning från lots-verket.	Summa.
Generallotsdirektör............................................	3,000	-	3,000		200		6.200
Byråchef ...................................	2,250		750	—	2,000	—	5,000	—
Överfyringenjör .......................................	1,080	—	548	—	3,372	—	5,000	_
Sekreterare .................................	1,880	—	453	33	1.666	67	4,000	_
Kamrerare ............................	1,880	—	453	33	1,666	87	4,000	—
Registrator .................................	1,249	50	378	50	1,172	—	2,800
Revisor och bokhållare.................................	1,249	50	378	50	1.172	—	2,800	_
Kassör och bokhållare................................	1,249	50	378	50	1,172	—	2,800	—
Fyringenjör......................................................	375	—	329		2,296	—	3.000	—
Verkmästare	1,249	50	378	50	672	—	2,300	_
Materialförvaltare	1,249	50	378	50	672	—	2,300	_
Förste vaktmästare	497	75	43	25	260	_	800	_
Vaktmästare	355	—	95		150	—	600	_
Lotskapten ....................................	1,080	—	548	—	1,872	—	3,500	_
Lotslöjtnant	270	—	225	—	1,205	_	1,700	!
Överlots ................................................	270	-	225	—	505	—	1.000	J
Fyrmästare	270	—!	225	—	505	—	1,000	-

Pensioneringen av lotsverkets gemenskap, omfattande mästerlotsar,
lotsar, lotslärlingar, fyrvaktare och fyrbiträden ävensom uppsyningsmän,
båtstyrare och roddare vid livräddningsanstalterna, äger rum genom
flottans pensionskassa men bekostas dels genom statsanslag, som, efter
det statsverket enligt 1876 års riksdags beslut övertagit pensioneringen

203

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 228.

av loteverkets såväl som flottans gemenskap, för sådant ändamål anvisats,
dels ock i form av pensionsförhöjning från lotsverkets medel.
Grunderna för pensioneringen äro fastställda genom reglemente av den
31 oktober 1879 samt, vad angår pensionsförhöjningen från lotsverket,
genom kungörelse av den 21 september 1888. 1 nämnda reglemente

är stadgat, att eu var av gemenskapen vid lotsverket, som avskedas
med vitsord att hava sig redligt och väl skickat, erhåller pension, då
han blivit skadad i tjänsten eller tjänat 20 år eller längre. Pensionerna
utgå i lyra klasser alltefter den grad, vari den pensionsberättigades
verksamhetsförmåga vid avskedstagandet är inskränkt, eller den tjänstoch
i vissa fall levnadsålder, han uppnått. För pensionsförhöjningen
gäller, filt mästerlots, lots eller lotslärling, vilken uppnått eu levnadsålder
av 60 år, samt fyrvaktare eller fyrbiträde, vilken uppnått en
levnadsålder av 65 år, skall, under förutsättning att eu tjänstålder av
40 år tillika blivit uppnådd, erhålla pension i andra pensionsklassen.

Uppsyningsman, båtstyrare och roddare vid livräddningsanstalterna
kunna erhålla pension och pensionsförhöjning endast i händelse att de
drabbats av skada under tjänstutövning.

Med inberäknande av de från lotsverket utgående förhöjningarna
utgöra pensionerna:

för mästerlots samt uppsyningsman	l:a klass.	2:a klass.	3:e klass.	4:e klass.
vid livräddningsanstalterna ...... för lots, fyrvaktare samt båtstyrare	720 kr.	600 kr.	450 kr.	350 kr.
vid livräddningsanstalterna för lotslärling, fyrbiträde samt rod-	580 »	500 »	350 »	300 »
dare vid livräddningsanstalterna	350 »	300 ))	200 »	150 ».

Härav framgår, att högsta ålderspension nu utgör för mästerlots
600 kronor, för lots och fyrvaktare 500 kronor samt för fyrbiträde
300 kronor.

Lotsverkets gemenskap erlägger icke avgifter till flottans pensionskassa.
Först vid befordran till underbefäl inträder skyldighet att ingå
såsom delägare i och erlägga avgift till nämnda kassa.

För åstadkommande av förbättrat underhåll åt personal, som avgått
från lotsstyrelsens eller lotsverkets tjänst, ävensom åt änkor och barn
efter personalen, har år 1885 bildats lotsverkets enskilda pensionskassa.
Genom inbetalning i denna kassa kan ordinarie personal vid lotsstyrelsen
och lotsverket bereda sig livränta under de i nu gällande regie -

Förslag till
pcnsionsreglering.

Den militära
pensionskommittén.

204 Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 228.

mente av flen 28 september 1895 med ändringar däri av den 6 september
1905 och den 11 november 1910 fastställda grunder.

I underdånig skrivelse den 8 juni 1910 framlade lotsstyrelsen ett
förslag till pensionsreglering för innehavare av ordinarie befattning i
lotsstyrelsen, uppgjort i överensstämmelse med grunderna för civila
tjänstinnehavares rätt till pension enligt lagen den 11 oktober 1907.
Häröver avgav statskontoret deri 15 september 1910 underdånigt utlåtande,
däruti statskontoret med förmälan, att pensionsfrågan utan tvivel
skulle bliva på bästa sätt ordnad genom utverkande av riksdagens fastställelse.
å avlöningsstat för lotsstyrelsen, vidare anförde, att, därest
emellertid åtgärd i sådant syfte fortfarande ansåges icke böra ifrågakomma
med hänsyn till den ståndpunkt, riksdagen intagit till föregående
förslag i sådant avseende, lotsstyrelsens personal likväl borde på
annat sätt bliva underkastad bestämmelserna i förenämnda lag, då det
syntes uppenbart att för lotsstyrelsens personal lämpligen borde gälla
samma stadganden i fråga om skyldighet att från tjänsten avgå och
om rätt till pension, som tillämpades beträffande personal vid övriga
centrala ämbetsverk.

Den kommitté, som av Kungl. Maj:t den 6 maj 1910 tillsattes för
verkställande av utredning och avgivande av förslag rörande ändrat
ordnande av det militära pensionsväsendet (den militära pensionskommittén),
erhöll därefter genom kungl. brev den 26 maj 1911 uppdrag
att i anslutning till lotsstyrelsens löneregleringsförslag utarbeta förslag
till ordnande av pensioneringen av all fast anställd personal vid lotsverket,
såväl befäl och underbefäl som betjäning; och har i anledning
härav nämnda kommitté i sitt den 31 maj 1912 avgivna betänkande
framlagt förslag jämväl om ordnandet av pensioneringen dels av lotsstyrelsens
och lotsverkets personal och dels av änkor och barn efter
samma personal. I

I vad statskontoret, såsom ovan nämnts, anfört rörande pensioneringen av
lotsstyrelsens personal liar omförmälda kommitté förklarat sig instämma; och
har kommittén, med erinran att, så länge lotsverkets befäl så gott som uteslutande
och dess underbefäl åtminstone till någon del rekryterades av personal
från flottan, som redan vore delägare i flottans pensionskassa, det ansetts naturligt,
att befälet och underbefälet vid lotsverket pensionerades från flottans pensionskassa,
helst vid den tiden pensionsväsendet för statens icke militära tjänstemän
ännu endast varit ofullständigt ordnat, framhållit, att dessa förhållanden
numera ändrats, i det att lotsverkets befäl och underbefäl endast undantagsvis

205

Kungl. Maj ds Säd. Proposition Nr 228.

rekryterades genom personer, som redan vore delägare i flottans pensionskassa.
Då lotsverkets personal utgjorde en civil tjänstemannakår, varav endast en del
under vissa av kommittén närmare omförmälda förhållanden vore tjänstskyldig
vid marinen, och då denna personals pensionering redan nu skedde enligt andra
grunder än pensioneringen av marinens personal, syntes dessa omstandighetei
enligt kommitténs mening tala för, att för lotsverkets personal, liksom för lotsstyrelsens,
borde i tillämpliga delar gälla den civila pensionslagen, varvid kommittén
tillika framhållit ej mindre att tullverkets personal, med vilken lotsverkets
i fråga om tjänstgöring'' i vissa hänseenden vore jämförbar, lydde under den
civila pensionslagen, än även att det ur synpunkten av pensionsfrågornas sakliga
behandling vore en fördel, om samma pensioneringsgrunder bleve gällande tor
personalen vid lotsstyrelsen och vid lotsverket. Vidare har kommittén antoit,
att så länge lönestaterna för lotsstyrelsens och lotsverkets personal fastställdes
av konungen utan medverkan av riksdagen, lagen angående civila tjänstinnehavares
rätt till pension icke utan vidare kunde tillämpas vid nämnda personals
pensionering, varför särskild kungörelse om de föreslagna ändrade pensionenngsgrunderna
borde utfärdas; men att däremot om avlöningsstaterna för lotsstyrelsens
och lotsverkets personal komme att fastställas av konung och riksdag samt personalen
icke längre pensionerades från flottans pensionskassa, nämnda lag bleve
å denna personal tillämplig, därvid dock vissa ändringar och tillägg syntes böra
göras till såväl nämnda lag som den för densammas tillämpning uträl dåde kungörelsen;
och har kommittén framlagt alternativa förslag, varav det ena, som
betecknats såsom alternativ II, avsetts att komma till tillämpning, om lönestater
för lotsstyrelsen och lotsverket bleve underställda provning av riksdagen
och godkändes.

Åven pensioneringsfrågan har varit föremål för behandling av lotsverkets
löneregleringskommiesion, som i sitt förenämnda betänkande
framlagt förslag i ämnet.

I likhet med den militära pensionskommittén ansåg även kommissionen
lämpligt, att för den ordinarie personalen vid lotsstyrelsen och lotsverket måtte
i fråga om skyldighet att från tjänsten avgå och om rätt till pension gälla stadgandena
i den civila pensionslagen; och då de lönestater för lotsstyrelsen och
lotsverket, vartill kommissionen uppgjort förslag, voro avsedda att föreläggas
riksdagen till godkännande, har kommissionen för sin del i huvudsak anslutit
sig till den av kommittén under alternativ II gjorda framställning.

Enligt de av kommissionen framlagda förslag till lönestater för lotsstyrelsen
och lotsverket skulle avlöningen till den ordinarie personalen^ utgå bland annat
såsom lön och tjänstgöringspenningar. På grund härav och då, enligt den civila
pensionslagens grunder för pensionsunderlagets bestämmande, såsom sadarn
skulle gälla hela lönen, därest ej särskilt pensionsunderlag blivit i lönestaten
fastställt, hade kommissionen för tjänst, där peusionsunderlaget ansetts höra
utgöra annat belopp än lönen, såsom i fråga om fyrpersonalen, i staten upptagit
särskilda pensionsunderlag. .

Vid bifall till vad kommissionen föreslagit i fråga om avlonmgarnes belopp
och fördelning samt om särskilda pensionsunderlag i vissa fall, skulle det högsta
pensionsunderlaget för en var av de ordinarie befattningarna vid lotsstyrelsen
och lotsverket komma att utgöra:

Kommissio nen.

206

Kungl. May.ts Nåd. Proposition Nr 228.

för generallotsdirektör............................................................

» byråchef |

» överfyringenjör ]....................................................................

» kamrerare I

» sekreterare)..............................................................................

» fyringenjörj
» registrator
» revisor och bokhållare

» kassör och bokhållare ........................................................

» verkmästare
» m a te r i al f ö r val tar o

» skrivbiträde............................................................................

» förste vaktmästare.................................................................

» vaktmästare............................................................................

» lotskapten.............................................................................

» lotslöjtnant..............................................................................

» befälhavaren å lotsverkets ångfartyg Vega .........................

» maskinist och uppbördsman å lotsverkets ångfartyg..........

» överlots...................................................................................

» mästerlots..............................................................................

» lots ........................................................................................

» fyrmästare ...........................................................................

» uppbördsfyrvaktare ..............................................................

» fyrvaktare.................................................................................

» fyrbiträde............................................................................... I

6,000 kronor
5,600	»
4,600	*
3,700	»
1,100	»
1,000	»
900
4,500	»
3,500	»
2,700	»
1,100
1,300	»
1,100	»
1,000	»
1,300	»
1,100	»
1,000	»
900	»

I likhet med förenämnda kommitté ansåge kommissionen, att för genomförande
av den föreslagna pensionsregleringen andra ändringar i den civila pensionslagen
icke erfordrades än vad anginge de i lagens 5 och 6 §§ meddelade
bestämmelserna rörande pensionsåldern; och framlade kommissionen förslag till
sådana ändringar ävensom till viss ändring i kungörelsen den 11 oktober 1907
med föreskrifter om verkställighet av förenämnda lag.

Ifrågavarande pensionsreglering vore, säger kommissionen vidare, avsedd
att vinna tillämpning dels å de vid tiden för de nya lönestaternas ikraftträdande
i tjänst varande befattningshavare, vilka inginge på de nya staterna, dels ock å
dem, som därefter tillträdde tjänst vid lotsstyrelsen eller lotsverket. Med hänsyn
till stadgandet i 2 § av den civila pensionslagen, att samma lag icke ägde
tillämpning å civil tjänst med pensionsrätt i flottans pensionskassa, syntes —
på sätt genom kungörelse den 23 december 1908 blivit stadgat i fråga om personalen
å marinförvaltningens civila avdelning föreskrift böra utfärdas därom,
att de delägare i nämnda kassa, som inginge på de nya staterna för lotsstyrelsen
och lotsverket, befriades från sin delaktighet i kassan, såvitt anginge pension för
egen del, samt att den, som med eller efter 1914 års ingång tillträdde befattning
vid lotsstyrelsen eller lotsverket, befriades från skyldighet att ingå såsom delägare
i kassan.

Kommissionen ansåge vidare, att de i tjänst varande befattningshavare vid
lotsstyrelsen och lotsverket, vilka förklarade sig icke vilja övergå å de nya staterna,
borde bibehållas vid sin nuvarande rätt till pension, liksom naturligtvis
de pensioner, som vid nämnda tidpunkt redan utginge från flottans pensions -

207

Kungl Maj:ts Nåd. Proposition Nr 2.28.

kassa till avskedad personal vid lotsstyrelsen eller lotsverket, fortfarande bordo
från samma kassa bestridas.

Pensionering av lotsstyrelsens och lotsverkets personal bekostades nu dels
av flottans pensionskassas medel — delägareavgifter och räntor å dess pensionsfond
— dels av två å riksstatens tionde huvudtitel anvisade förslagsanslag, nämligen
anslaget till pensionering av flottans befäl och underbefäl med vederlikar
samt anslaget till pensionering av flottans och lotsverkets gemenskap, dels ock
av lotsverkets medel. Under en tid framåt kommu givetvis, säger kommissionen,
flottans pensionskassas medel samt nyssnämnda anslag att fortfarande anlitas
för pensionering ävren av lotsstyrelsens och lotsverkets personal; men småningom
komme detta sätt att pensionera ifrågavarande personal att upphöra, varefter
hela pensioneringskostnaden komme att vila på förslagsanslaget till pensionering
av civila tjänstinnehavare och den för samma pensionering bildade fond, vartill
även ifrågavarande personal skulle på sätt i den civila pension slagen funnes närmare
angivet erlägga årsavgifter, beräknade å pensionsunderlaget. Då anslaget
till pensionering av civila tjänstinnehavare vore av förslagsanslags natur, syntes
den till en början jämförelsevis obetydliga utgiftsökning, som pensioneringen av
lotsstyrelsens och lotsverkets personal skulle medföra, icke nu böra föranleda
höjning av berörda anslag.

Den militära pensionskommittén hade påpekat, att de avgifter, som erlagts
till flottans pensionskassa av personalen vid lotsstyrelsen och lotsverket, visserligen
icke blivit fonderade utan omedelbart tagits i anspråk för bestridande av
pensioner åt pensionerad personal, men att en del av pensionsfonden dock givetvis
uppkommit genom under tidernas lopp från lotsstyrelsens och lotsverkets
personal influtna pensionsavgifter. Därest flottans pensionskassas pensionsfond
genom förändring i sättet för personalens vid lotsstyrelsen och lotsverket pensionering
hädanefter icke skulle lämna bidrag till denna personals pensionering,
hade det synts kommittén rättvist, att ett belopp, vilket kunde anses motsvara
den lättnad i förpliktelser, som skulle beredas samma pensionsfond genom det
förändrade pensioneringssättet, överfördes från flottans pensionskassas pensionsfond
till den fond, från vilken bidrag till denna personals pensionering enligt
de nya grunderna skulle lämnas. Innan en sådan överflyttning av medel kunde
verkställas, fordrades dock enligt kommitténs mening, att flottans pensionskassas
delägare genom sina fullmäktige därtill lämnade medgivande.

Den sålunda ifrågasatta överflyttningen syntes visserligen enligt löneregle
ringskommissionens mening icke kunna medföra någon minskning av statsverkets
kostnader för pensionering. Allt vad för pensionering av marinens personal åtginge
utöver det belopp, som kunde bestridas med räntan å flottans pensionskassas
pensionsfond och med inflytande pensionsavgifter, skulle nämligen gäldas
av statsmedel, med vilka därför bestredes icke blott fyllnadspensionerna utan
även till icke obetydlig del de s. k. kassapensionerna. Den lättnad, som överflyttningen
kunde åstadkomma i fråga om pensioneringen av civila tjänstinnehavare,
måste därför komma att uppvägas av en motsvarande ökning av statsverkets
kostnader för pensionering av marinens personal. Då emellertid förslaget
innebure en riktig fördelning av pensioneringskostnader mellan olika förvaltningsgrenar,
hade kommissionen icke något att erinra mot berörda förslag utan ansåge,
att, under förutsättning att pensioneringen av lotsstyrelsens och lotsverkets
personal ordnades på sätt föreslagits, åtgärd borde vidtagas för att från flottans
pensionskassas pensionsfond måtte till fonden för pensionering av civila tjänst -

208

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 228.

innehavare utbetalas ett belopp, svarande mot det efter försäkringstekniska grunder
beräknade värdet av den lättnad i utgifter, som för flottans pensionskassas
pensionsfond uppstode därigenom, att pensionskassan befriades från alla åligganden
beträffande pensionering av de tjänstinnehavare vid lotsstyrelsen och
lotsverket, vilka genom att ingå på ny stat komme att pensioneras enligt nya
grunder.

Beträffande den del av pensioneringskostnaden, som nu bestredes av lotsverkets
medel, måste, säger kommissionen, till denna kostnads gäldande under
övergångstiden anvisas medel antingen å en särskild pensionsstat under den blivande
staten för lotsstyrelsen och lotsverket eller ock, såsom kommissionen för
sin del ansåge lämpligare, såsom särskilt anslag å extra stat under riksstatens
tionde huvudtitel. De pensioneringskostnader, som drabbat lotsverkets medel,
både under år 1911, det senaste år, för vilket avslutade räkenskaper förelåge, uppgått
till 130,461 kronor 98 öre. Såsom lotsstyrelsen framhållit vore någon ökning
av denna kostnad att förvänta och syntes därför det för ändamålet erforderliga
anslaget böra förslagsvis beräknas till 135,000 kronor.

Endast lotslärling samt uppsyningsman, båtstyrare och roddare vid livräddningsanstalterna,
de vid sistnämnda anstalter anställda dock endast i händelse
av skada i tjänsten, skulle, enligt vad kommissionen vidare anfört, komma att
efter pensionsregleringens fullständiga genomförande fortfarande pensioneras efter
härför nu gällande grunder. Då lotslärling icke torde kunna antagas kvarstå i
sådan befattning så länge att han på grund av tjänstetid kunde erhålla pension,
syntes även pensionering av lotslärling kunna ifrågakomma endast i händelse av
skada i tjänsten. Då med anslaget avsåges att täcka de förhöjningar i från flottans
pensionskassa utgående pensioner, som enligt gällande föreskrifter bestämt3
att utgå av lotsverkets medel, syntes anslaget böra ställas till lotsstyrelsens förfogande
för därmed avsett ändamål.

Förutom medel till bestridande av nu omförmälda pensioneringskostnader
funnes i lotsstyrelsens förslag på skilda ställen upptagna belopp, som jämväl vore att
hänföra till utgifter för pensionering. I sitt förslag till gemensam stat för lotsstyrelsen
och lotsverket hade lotsstyrelsen upptagit ett belopp av 27,230 kronor,
avsett för befäl, underbefäl och gemenskap på »övergångs- och indragningsstat».
Enligt vad kommissionen inhämtat kunde kostnaderna för ifrågavarande ändamål
på grund av avgång minskas till 27,130 kronor, varav till befäl utginge
3,000 kronor, till lotspersonal 16,080 kronor och till fyrpersonal 8,050 kronor. Då
av någon anledning, såsom exempelvis omreglering av lotsdistrikten, indragning
av lots- eller fyrplats m. m., uppkommit övertalig personal, hade sådan personal,
i den mån villkoren icke redan uppfyllts för att komma i åtnjutande av pension,
förflyttats å »övergångsstat» och synes å denna stat hava i allmänhet fått behålla
hela sin avlöning. När sedermera pensionsvillkoren blivit uppfyllda av någon
å övergångsstat förflyttad och denne alltså erhållit pension, överflyttades lian å
»indragningsstat» till åtnjutande av skillnaden mellan pensionen och det belopp,
som han dittills uppburit å övergångsstat. På senare tid hade dock vid förflyttning
på övergångsstat stadgats, att därvid tillerkänt belopp skulle utgå endast
till dess fulla pensionsförmåner blivit vederbörande tillagda; så vore exempelvis
händelsen med överlotsen av första graden F. W. Pettersson, vilken enligt Kung!
Maj:ts beslut den 30 september 1904 förflyttats på övergångsstat med åtnjutande
av sin avlöning å 3,000 kronor, intill dess han blivit berättigad till pension. Då
den personal, som sålunda förflyttats till lotsverkets »övergångs-och indragnings -

Kung1. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 228.

209

stat», icke vidare gjorde tjänst samt den ersättning, som tillkomme denna personal
— jämväl ä »övergängsstat» — alltså liade karaktär av pension, ansage kommissionen,
att det anslag, som erfordrades för bestridande av berörda ersättning,
lämpligen borde såsom annan pensionskostnad uppföras under riksstatens tionde
huvudtitel.

Till förenämnda 27,130 kronor borde emellertid läggas det belopp av 4,500
kronor, vilket på särskild indragningsstat under staten för lotsstyrelsen utginge
till konstruktören och ritaren Ludvig Fredrik Lindberg.

På skäl, som kommissionen förut vid behandlingen av förslaget till stat för
befälet i lotsdistrikten närmare utvecklat, ansåge kommissionen, att överlotsen
av första graden lotslöjtnanten J. A. Thorslund i sammanhang med löneregleringens
genomförande borde överflyttas på indragningsstat. med åtnjutande av
full avlöning såsom överlots av första graden eller, med intjänade ålderstillägg,

3,500 kronor att av honom uppbäras, intilldess han uppfyllt villkoren för erhållande
av pension.

Yid bifall härtill och då nu omförmälda kostnader å 27,130 kronor, 4,o00
kronor och 3,500 kronor lämpligen syntes böra sammanföras att med ett gemensamt
anslag gäldas, föresloge kommissionen, att för ifrågavarande ändamål måtte
å extra stat under riksstatens tionde huvudtitel uppföras ett anslag å o5,130
kronor.

Såsom kommissionen förut i sitt betänkande vid behandlingen av lotsverkets
omkostnadsstat erinrat, hade lotsstyrelsen i sitt förslag beräknat ett belopp
av 30,000 kronor till »utgifter på grund av gällande författningar eller särskilda
nådiga föreskrifter». Av nämnda belopp hade inemot 9,000 kronor avsetts att
enligt Kungl. Maj ds bestämmande utdelas såsom understöd. Efter prövning av
inkomna ansökningar och med hänsyn till behovet i varje särskilt fall plägade
nämligen Kungl. Majd årligen av lotsverkets medel bevilja vissa understöd — i
regel icke överstigande 200 kronor — dels åt f. d. befattningshavare vid lotsverkct,
vilka efter långvarig tjänst avgått utan att kunna komma i åtnjutande av
pension, såsom expempelvis roddare vid livräddningsanstalt m. fl., dels ock åt
änkor och barn efter personal vid lotsverket, som icke på annat sätt kunnat bekomma
pension. _ , ..

Kommissionen, som ansåge lämpligt, att medel för nu ifrågavarande ändamål
fortfarande tillsvidare ställdes till Kungl. Maj ds förfogande, bär därför förordat,
att riksdagens medgivande därtill måtte utverkas samt att a extra stat under
riksstatens tionde huvudtitel måtte uppföras ett anslag till avrundat belopp av
9,000 kronor att av Kungl. Majd disponeras för berörda ändamål. I

I en vid kommissionens betänkande fogad reservation bär kommissionsleda- Reservationer.
möten Nilsson tillstyrkt följande pensionsunderlag, nämligen: för lotskapten
3,700, för lotslöjtnant 2,700, för befälhavaren å Yega 2,100, för överlots och fyrmästare
1,300, för lotsförman, uppbördsfyrvaktare och maskinist å lotsverkets
ångfartyg 1,100, för mästerlots, lots och fyrvaktare 1,000 samt för fyrbiträde 900

kronor. . .

I detta yrkande har kommissionsledamoten Martin instämt med den ändring
att han ville sätta pensionsunderlaget för mästerlots till samma belopp, som
av kommissionen föreslagits, eller 1,100 kronor.

Bihang till senare riksdagens protokoll 1914. 1 samt. 153 höft. (Nr 228.) 27

210

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 228.

Personalför- I sin till Kungl. Maj:t ingivna petition i anledning av kommissionens be eningen.

tänkande hava kommitterade för personalen i fråga om pensionering av lotspersonalen
hemställt, att rätt till hel pension måtte inträda vid fyllda 55 år och
pensionen utgå med 1,500 kronor samt att avkortad pension måtte under förutsättning
att erforderliga tjänstår uppnåtts utgå

vid 50 års ålder med 80

» 51 » » » 84

» 52 » » » 88

» 53 » » »92

» 54 » » »96

av fulla pensionsbeloppet

dock att befattningshavare borde vara berättigad att kvarstå i tjänsten 5 år efter
uppnådda 55 levnadsår och i allt fall tilldess fastställda antalet tjänstår uppnåtts.

I fråga om fyrpersonalens pensionering har framhållits önskvärdheten därav,
att pensionsåldern för all personal kunde bestämmas till 60 år samt att nuvarande
pensionsbelopp måtte för alla höjas med 700 kronor.

Pensionering
av
änkor ock
barn.

Såsom delägare i flottans pensionskassa äro ordinarie befattningshavare
vid iotsstyrelsen ävensom befäl och underbefäl vid lotsverket
skyldiga att för beredande av pension åt änka och barn erlägga avgifter
till kassan enligt de för kassans delägare i allmänhet gällande stadganden.
Änkepensionerna eller de s. k. gratialen utgå till änka efter
generallotsdirektor med 1,000 kronor, till änka efter byråchef eller
överfyringenjör med 750 kronor, till änka efter tjänsteman i l:a eller
2:a graden vid styrelsen eller lotskapten med 510 kronor samt till
änka efter lotslöjtnant, underbefäl eller vaktmästare med 237 kronor
50 öre.

Vidare åligger det envar, som vinner anställning eller befordran
å ordinarie stat vid Iotsstyrelsen eller lotsverket att, så framt han är
gift, genast eller, om han är ogift, framdeles så snart han ingått äktenskap
inträda i lotsverkets enskilda pensionskassa och genom inbetalande
av avgifter bereda änka och minderåriga barn rätt till pension från
kassan. Sådan pension kan erhållas till belopp i jämna tiotal från
och med 50 kronor intill 500 kronor. Härjämte är tillfälle berett för
lotsstyrelsens och lotsverkets personal att genom inbetalningar i nämnda
kassa förvärva livränta icke blott, såsom förut nämnts, till befattningshavarna
själva utan även till änka och barn.

Anka och barn efter befattningshavare vid Iotsstyrelsen eller lotsverket,
som varit delägare jämväl i flottans pensionskassa, åtnjuta den
från lotsverkets enskilda pensionskassa utgående pensionen jämsides
med gratial från flottans pensionskassa. Jämväl änkor och barn efter
övriga vid lotsverket anställda befattningshavare kunna utöver dem

211

Kung!. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 228.

möjligen tillkommande pensioner från lotsverkets enskilda pensionskassa
bekomma visst understöd av allmänna medel. Hånligt nådiga iöiordningen
22 oktober 1901) skall nämligen av lotsverkets medel utbetalas
ersättning till efterlevande anhöriga, då någon av lotsverkets betjäning
till följd av tjänstutövning ljutit döden. Denna ersättning utgår såsom
begravningshjälp med 75 kronor ävensom livränta till änka med 180
kronor och till barn under 15 år med 90 kronor. Om den omkomne ej
efterlämnar änka eller barn, kan livränta utgå till lader, moder eller
minderåriga syskon, därest dessa för sitt uppehälle varit av den omkomnes
arbete huvudsakligen beroende. Högsta sammanlagda livräntebelopp
utgör 450 kronor.

Åven i fråga om änke- och barnpensioneringen har den militära
pensionskommittén i sitt betänkande yttrat sig.

Med förmälan, att vid lotsstyrelsen eller lotsverket anställda befattningshavare,
vilka enligt. gällande föreskrifter vore skyldiga att vara delägare i flottans
pensionskassa, utgjorde 143 samt att lotsstyrelsens löneregleringsförslag upptoge
därutöver 784 vid lotsverket fast anställda tjänstinnehavare, vilka enligt nu gällande
bestämmelser icke vore delägare i flottans pensionskassa, har kommittén
vidare anfört, bland annat, att det icke lämpligen kunde åläggas denna personal
att för änke- och barnpensionering ingå i såväl flottans pensionskassa som^ lotsverkets
enskilda pensionskassa; att, därest flottans pensionskassa icke iangie
komme att hava åt sig uppdraget att ombesörja pensioneringen av tjänstinnehavarna
vid lotsstyrelsen och lotsverket, anledning syntes för framtiden saknas
att till flottans pensionskassa förlägga pensioneringen av nämnda tjanstmnehavares
änkor och barn; att det syntes ensidigt, att det for lotsstyrelsens och
lotsverkets personal kunde ordnas i likhet med vad som enligt 1908 ars nksda<?s
beslut och nådiga kungörelsen den 23 december samma år ägt rum i fråga
oin personalen å marinförvaltningens civilavdelning, så att de av tjänstmnehavarna,
som redan vore delägare i flottans pensionskassa, skulle där kvarsta,
såvitt anginge gratial åt änka och barn, och förty fortfarande vara skyldiga
att till kassan erlägga stadgade gratialavgifter, men att skyldigheten att i
nämnda kassa inträda upphävdes i fråga om övriga nuvarande samt alla blivande
innehavare av tjänst vid lotsstyrelsen och lotsverket, för vilka i stallet borde
beredas tillfälle att ingå i annan lämplig änke- och pupillkassa; att åt lotsverkets
enskilda pensionskassa icke utan genomgripande förändringar syntes kunna anförtros
all pensionering av änkor och barn efter befattningshavare vid lotsstyrelsen
och lotsyerket; samt att, därest pensioneringen av tjänstinnehayarna sjalva
bleve ordnad i överensstämmelse med kommitténs såsom, alternativ II betecknade
förslag, och under förutsättning tillika att den skyldighet borttoges, som nu
funnes stadgad för innehavare av tjänst vid lotsstyrelsen och lotsverket att tor
beredande av pension åt änka och barn erlägga avgift till lotsverkets enskilda
pensionskassa, frågan om änke- och barnpensioneringen komme att aven i det
avseendet lösas på alldeles samma sätt, som när det gällde tjänstinnehavarna a
marinförvaltningens civilavdelning, så att nuvarande tjänstinnehavare Vid lotssty -

Deri militära
pensionskommittén.

Kommissio nen.

212 Kungh Maj:ts Nåd. Proposition Nr 228.

relsen eller lotsverket, som icke vore delägare i flottans pensionskassa ävensom
blivande innehavare av tjänst vid nämnda styrelse eller verk bleve skyldig att
ingå såsom delägare i civilstatens änke- och pupillkassa.

.Lotsverkets löneregleringskommission har, med förmälan, att kommissionen
med stöd av vad i statsverkspropositionen till 1913 års riksdag
anförts i fråga om lotsstyrelsen och lotsverket hemställt, att förslag
till stater för nämnda styrelse och verk måtte föreläggas riksdagen till
godkännande, samt för sin del förordat, att pensioneringen av tjänstinnehavarna
själva borde regleras enligt berörda, under alternativ II av
kommittén framlagda förslag, enligt vilket för denna pensionering skulle
gälla bestämmelserna i den civila pensionslagen, förklarat sig icke hava
något att erinra mot vad av omförmälda kommitté anförts i nu ifrågavarande
del; och har kommissionen därför tillstyrkt, att delaktighet i
civilstatens änke- och pupillkassa måtte beredas för personalen vid lotsstyrelsen
och lotsverket på enahanda sätt, som tillämpades i fråga om
personalen vid marinförvaltningens civila avdelning i sammanhang med
1908 års lönereglering för samma personal. Kommissionen har vidare
anfört:

En var ordinarie innehavare av civil tjänst med lön å stat, som blivit fastställd
av Konungen och riksdagen, vore enligt § 2 mom. 1 av reglementet för civilstatens
änke- och pupillkassa av den 21 december 1907 förpliktad till delaktighet i kassan.
Dock vore enligt mom. 2 av samma paragraf från sådan skyldighet undantagna
bl. a. innehavare av tjänster, med vilka vore förenad skyldighet att för beredande
av pension åt. änkor och barn erlägga avgifter till flottans pensionskassa
eller lotsverkets enskilda pensionskassa. Därest, såsom förenämnda kommitté
föreslagit, skyldigheten att erlägga avgifter till sistnämnda båda kassor borttoges,
inträdde i stället skyldighet för ordinarie innehavare av tjänst å stat för lotsstyrelsen
och lotsverket, som kunde bliva fastställd av Konungen och riksdagen,
att inträda i civilstatens änke- och pupillkassa.

Enligt gällande reglemente för kassan utginge änkepension med en femtedel
av det högsta pensionsunderlag, som för mannens tjänst vore bestämt enligt den
civila pensionslagen, och till änka med ett eller flera pensionsberättigade barn
utginge en med 50 procent förhöjd änkepension eller alltså ett pensionsbelopp,
motsvarande tre tiondedelar av nämnda pensionsunderlag, varjämte särskilda
stadganden vore meddelade om pensionens belopp i fall, där icke änka men ett
eller flera pensionsberättigade barn funnes. Efter dessa grunder, erinrar kommissionen,
skulle alltså änke- och pupillpensionerna åt befattningshavares vid
lotsstyrelsen och lotsverket efterlämnade familjer komma att beräknas i förhållande
till de av kommissionen angivna högsta pensionerna för en var av ifrågavarande
personal.

Emellertid vore i reglementet för civilstatens änke- och pupillkassa tillika
stadgat, att, därest befattning, med vilken delaktighet i kassan icke följt, upptoges
till sådan delaktighet, den ändring icke skulle äga tillämpning på den, som
vore innehavare av befattningen, när ändringen trädde i kraft; dock att sådan

Kung!. Maj:ti Nåd. Proposition Nr 23$. 213

tjänstinnehavaro kunder, där lian icke fyllt CO år och hans hälsotillstånd enligt
intyg av legitimerad läkare ej gåve anledning befara, att hans åtorstående livstid
skulle bliva kortare, än som i allmänhet kunde beräknas för person av hans ålder,
på vissa särskilda villkor — erläggande av tilläggsavgifter beräknade efter försäkringstekniska
grunder — bereda sig den delägarerätt i kassan, som ändringen
eljest medfört. På grund härav syntes enligt kommissionens mening kunna antagas,
att en hel del av de nuvarande tjänstinnehavarne vid lotsverket, vilka icke
vore delägare i flottans pensionskassa, icke heller hade utsikt att vinna delaktighet
i civilstatens änke- och pupillkassa. Pensioneringen av dessa tjänstinnehavares
änkor och barn skulle alltså få ankomma uteslutande på lotsverkets enskilda
pensionskassa. Huruvida med anledning härav några ändringar i gällande reglemente
för sistnämnda kassa kunde anses vara erforderliga, hade kommissionen
under den korta tid, som varit kommissionen tillmätt för fullgörande av dess
uppdrag, icke varit i tillfälle att utreda; men kommissionen föreställde sig, att
sedan det visat sig, huru med personalens familjepensionering komme att ställa
sig under de föreslagna ändrade förhållandena, berörda fråga lämpligen borde
genom lotsstyrelsens försorg utredas, därvid jämväl syntes böra tagas i övervägande,
huruvida eller i vad mån lotsverkets enskilda pensionskassa borde för framtiden
få tillgodonjuta de ekonomiska förmåner, vilka hittills tillkommit kassan från
lotsverket i form av vissa bötesmedel, inkomst av försäljning av tomfat från fyrarne
m. fl. tillfälliga inkomster.

Slutligen har kommissionen framhållit, att, såvitt kommissionen kunde finna,
någon anledning till ändring av bestämmelserna i förenämnda förordning den
22 oktober 1909 angående ersättning åt efterlevande, då någon av lotsverkets
betjäning till följd av tjänstutövning ljutit döden, icke kunde anses förefinnas.
Sådan ersättning finge nu utgå samtidigt med pension till änka och barn från
lotsverkets enskilda pensionskassa och borde därför också kunna få åtnjutas
jämte pension fvån civilstatens änke- och pupillkassa; sådan förening av pensionsförmåner
skulle nämligen icke innebära, att statsmedel komme att på tva håll
utgå till pensionering av samma person, enär staten icke lämnade bidrag till
pensionerna från sistnämnda kassa utan endast åtagit sig att bestrida visst belopp
av kassans förvaltningskostnader.

Med hänsyn till önskvärdheten därav, att statsverkets samtliga pensioneringskostnader,
i den mån de icke — såsom fallet vore med vissa s. k. affärsdrivande
verk — ansetts böra såsom driftkostnad belasta det särskilda verkets konto,
komme till synes under riksstatens tionde huvudtitel, har kommissionen, med
erinran att numera å nämnda huvudtitel anvisats ett anslag till bestridande av
statsverket åliggande kostnader för livräntor m. m. enligt lagen den 5 juli 1901
angående ersättning för skada till följd av olycksfall i arbete, föreslagit, att under
samma huvudtitel måtte anvisas å extra stat ett förslagsanslag till bestridande
av lotsverket åliggande kostnader för livräntor m. m. enligt ovan berörda
förordning av den 22 oktober 1909. Kostnaderna <för nu ifrågavarande ändamål
hade för år 1911 utgjort 5,050 kronor 1 öre; och syntes det erforderliga förslagsanslaget
därför kunna upptagas till, i jämnat tal, 5,000 kronor.

I sin beräkning över kostnaderna för lots- och fyrinrättningen har kommissionen
upptagit följande belopp såsom pensioneringskostnad, nämligen

214

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 228.

Ersättning åt personal å övergångs- och indragningsstater ...... kronor 35,130: —

Pensioneringskostnader, som författningsenligt skola gäldas av

»lotsverkets medel» ................................... » 135,000:_

Livräntor m. m. till änkor och barn, enligt förordningen den

22 oktober 1909 ........................................................... > 5,000:_

Understöd till f. d. befattningshavare eller deras änkor och barn » 9,000: —

Summa kronor 184,130: —

Förutom ovannämnda för pensionering upptagna kostnader lomme, såsom
kommissionen förut erinrat, icke obetydliga belopp — beräknade till omkring
70,000 kronor — att till pensionering av befattningshavare vid iotsstyrelsen och
lotsverket fortfarande tillsvidare utgå från två redan anvisade anslag under riksstatens
tionde huvudtitel, nämligen dels anslaget till pensionering av flottans
befäl och underbefäl med vederlikar och dels anslaget till pensionering av flottans
och lotsverkets gemenskap. Därjämte komme det under samma huvudtitel uppförda
förslagsanslaget till pensionering av civila tjänstinnehavare att anlitas för
pensionering jämväl av befattningshavare vid Iotsstyrelsen och lotsverket. Huru
stor kostnad, som i detta avseende komme att drabba sistnämnda anslag under
år 1914, läte sig icke beräkna; men kommissionen hade antagit, att beloppet
skulle visa sig uppgå till omkring 50,000 kronor.

Lotestyrelsen
a7/io 1913.

I sitt över kommissionens betänkande avgivna underdåniga utlåtande
av den 27 oktober 1913 har Iotsstyrelsen med avseende å ovan
berörda pensionsfrågor anfört bl. a.:

Beträffande kommissionens förslag i fråga om ordnandet av de delägares ställning
till flottans pensionskassa, vilka komme att övergå å ny stat, syntes det
Iotsstyrelsen, att det borde uttryckligen angivas, att för befattningshavare och
kassadelägare, som här avsåges, rätten till pension (kassapension)''från flottans
pensionskassa skulle upphöra samt att han frikallades från de skyldigheter till
kassan, vilka nu ålåge honom för beredande av pension åt honom själv.

Med avseende å kommissionens hemställan, att stadgandet i § 2 mom. 2
av reglementet för lotsverkets enskilda pensionskassa om skyldighet för befattningshavare
_ vid Iotsstyrelsen och lotsverket att vara delägare i lotsverkets enskilda
pensionskassa skulle upphöra att gälla, har Iotsstyrelsen erinrat, att vid
eventuell löne- och pensionsreglering för lotsverkets personal det vore anledning
antaga, att en del av personalen skulle tvärstanna å gammal stat och således ej
erhålla delägarerätt i civilstatens änke- och pupillkassa samt att jämväl nuvarande
tjänstinnehavare vid lotsverket, vilka icke vore delägare i flottans pensionskassa,
på grund av bestämmelser i reglementet för civilstatens änke- och pupillkassa
bleve varken förpliktade eller ovillkorligen berättigade till delaktighet i
sistnämnda kassa i samband därmed, att de inginge på ny stat. Men för sådan
personal syntes bibehållandet av skyldighet att vid äktenskap ingå i lotsverkets
enskilda pensionskassa vara lika påkallat framgent som för närvarande; och ansåge
styrelsen därför, att vid ett eventuellt upphävande av nu stadgad skyldighet
för vissa befattningshavare att för änke- och barnpensionering ingå i lotsverkets
enskilda pensionskassa, upphävandet endast borde avse personal, som förplik -

Kung!. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 228.

215

tades till delaktighet i civilstatens änke- och pupillkassa, så att för personal vid
lotsverlcet, med vilken detta icke bleve förhållandet, eller med andra ord den före
de nya staternas tillämpning anställda personalen, nuvarande skyldigheten att
för änke- och barnpensionering ingå i lotsverkets enskilda pensionskassa fortfarande
skulle kvarstå.

I fråga om beräkningen av vissa poster, som av kommissionen upptagits
bland pensioneringskostnader erinrade lotsstyrelsen, att det till ersättning åt personal
å övergångs- och indragningsstat beräknade beloppet, 35,130 kronor, kunde
i följd av avgång bland denna personal nedsättas för år 1915 till 32,330 kronor,
samt att, då enligt redan meddelade beslut de livräntor till änkor och barn, som
beviljats på grund av förordningen den 22 oktober 1909, uppginge för år 1915
till 5,490 kronor samt ytterligare kostnader uti ifrågavarande avseende kunde
antagas uppstå, härför erforderliga medel, av kommissionen beräknade till förslagsvis
5,000 kronor, borde upptagas till 6,000 kronor; varjämte lotsstyrelsen hemställt,
att anslaget till understöd åt f. d. befattningshavare vid lotsverket eller deras
änkor och barn, 9,000 kronor, måtte upptagas såsom förslagsanslag samt avses
för sådana förutvarande befattningshavare vid lotsverket eller deras änkor och
barn, vilka icke voro berättigade till pension av statsmedel.

I underdånig skrivelse den 27 december 1913 bär lotsstyrelsen
vidare gjort framställning om överflyttande å övergångsstat av vissa
befattningshavare vid lotsverket samt om beredande av därav betingad
böjning av anslaget till ersättning åt personal å övergångs- och indragningsstat;
och har styrelsen i berörda avseende huvudsakligen anfört
följande.

Lotsstyrelsen
27/i2 1913.

Lotsstyrelsen hade låtit tillfråga dem bland lots- och fyrpersonalen, vilka på
grund av sjukdom åtnjöte tjänstledighet och icke syntes kunna vidare återinträda
i tjänst, under vilka villkor de skulle vara villiga att låta sig förflyttas å övergångsstat;
och hade därvid åtskilliga förklarat sig villiga att låta sig förflyttas på
övergångsstat mot erhållande av belopp, motsvarande de i allmänhet nu utgående
pensionerna, under det att andra begärt högre belopp och några motsatt sig
sådan förflyttning. Lotsstyrelsen, som av anförda skäl ansåge det kunna ifrågasättas,
huruvida det icke skulle vara för staten fördelaktigare att före löneregleringens
ikraftträdande överflytta dessa befattningshavare å övergångsstat, intilldess
de bleve berättigade till pension, men fann det mindre tilltalande att bereda
personer i samma tjänsteställning olika förmåner å sådan stat, ansåg, att en var
av dessa befattningshavare, som före den nya statens ikraftträdande överflyttades
på övergångsstat, borde å nämnda stat komma i åtnjutande av ett belopp, som
med 100 kronor understege den avlöning, han enligt kommissionens statförslag
skulle såsom tjänstledig erhållit. Och beräknade lotsstyrelsen att för sådant
ändamål skulle erfordras eu anslagsökning av 25,000 kronor. I

I avseende å pensioneringsfrågorna har statskontoret i sitt under- statskontoret..
dåniga utlåtande i ärendet anfört:

Mot kommissionens förslag, att pensioneringen av lotsstyrelsens och lotsverkets
personal skulle ordnas på samma sätt, som för civila tjunstinnehavare i

216

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 228.

allmänhet skett genom lagen den 11 oktober 1907 angående civila tjänstinnehavares
rätt till pension, hade statskontoret icke något att i huvudsak erinra.
"Vid genomförande av denna nya anordning skulle emellertid enligt kommissionens
förslag pensioneringskostnaderna komma att med det bidrag, som skulle
utgå från pensionsfonden för civila tjänstinnehavare, till vilken iond även nu
ifrågavarande personals pensionsavgifter skulle inlevereras, i övrigt bestridas från
det å riksstatens tionde huvudtitel uppförda förslagsanslaget till "pensionering av
civila tjänstinnehavare. Med hänsyn till önskvärdheten därav, att statens kostnader
— även vad pensioneringen anginge — för lots- och fyrinrättningen, för vars
upprätthållande särskilda avgifter lagts å sjöfarten, framträdde utan sammanblandning
med dylika kostnader för andra statens verk och inrättningar, ville
statskontoret emellertid för sin del förorda, att —• i huvudsaklig överensstämmelse
med vad som tillämpades i fråga om tullverket — under ett blivande
anslag å femte huvudtiteln till lots- och fyrinrättningen måtte ingå, förutom de
förut behandlade staterna, även en pensionsstat, däri borde upptagas samtliga
anslag till pensioneringskostnader för nu ifrågavarande personal.

A denna pensionsstat skulle först och främst uppföras ett belopp för pensionering
av tjänstinnehavare vid lotsstyrelsen och lotsverket enligt lagen den
11 oktober 1907. Någon annan ledning för beräknande av detta belopp förefunnes
icke än den i lotsstyrelsens underdåniga skrivelse den 12 oktober 1912 lämnade
uppgift att ökningen av pensionskostnaderna under första året efter förändringens
genomförande approximativt beräknats uppgå till 57,000 kronor. Denna beräkning
hänförde sig emellertid till något högre pensionsunderlag i vissa fall än
de av statskontoret i staterna för lots- och fyrpersonalen föreslagna. Med hänsyn
härtill och då beloppet måste få förslagsanslags natur, syntes detsamma lämpligen
kunna i staten uppföras med ett till 50,000 kronor avrundat belopp. Med
de jämkningar, vartill lotsstyrelsens underdåniga utlåtande den 27 oktober 1913
kunde giva anledning, borde vidare å pensionsstaten upptagas de av kommissionen
till pensioneringskostnad hänförda belopp med undantag av det beräknade
beloppet till ersättning åt personal å övergångs- och indragningsstater. Sistberörda
ersättningsbelopp syntes lämpligen kunna uppföras å en särskild övergångs-
och indragningsstat Det av kommissionen föreslagna beloppet, 35,130
kronor, skulle enligt lotsstyrelsens nyssnämnda underdåniga utlåtande kunna
minskas till 32,330 kronor. Emellertid hade lotsstyrelsen sedermera i underdånig
skrivelse den 27 december 1913 gjort framställning om överflyttande på
övergångsstat av åtskilliga tjänstinnehavare vid lotsverket, vilka under längre
eller kortare tid till följd av sjukdom varit oförmögna att tjänstgöra, samt hemställt
om anvisande av ersättning till denna personal med tillhopa 25,000 kronor.
Men då ingen som helst utredning om dessa personers oförmåga för framtiden
att sköta sina befattningar förebragts, ansåge sig statskontoret för närvarande
icke kunna förorda bifall till berörda framställning; varvid statskontoret tillika
erinrade, att, om dessa tjänstinnehavare komme att kvarstå i tjänst vid tidpunkten
för nya staters ikraftträdande, rätt att ingå på de nya staterna syntes dem icke
kunna förvägras. De bleve då underkastade bestämmelserna i pensionslagen med
skyldighet att avgå efter fem års tjänstledighet för sjukdom, därest de befunnes
vara för framtiden oförmögna till tjänstgöring.

Till understöd åt f. d. befattningshavare eller deras änkor och barn hade
kommissionen bland pensioneringskostnader upptagit ett belopp av 9,000 kronor
motsvarande i uppåt avrundat belopp vad under senaste åren utgått i dylika

Kung!. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 228. 217

understöd. Lotsstyrelsen hade hemställt, att beloppet borde upptagas såsom
förslagsanslag samt avses för sådana förutvarande befattningshavare vid lotsverket
eller deras änkor och barn, vilka icke vore berättigade till pension av statsmedel.
Mot den sålunda föreslagna fullständigare rubriken syntes icke vara annat att
erinra än att, då pension av statsmedel icke utginge till änkor och barn, orden
»av statsmedel» torde böra uteslutas. Vad vidare anginge frågan om anslagets
natur så måste uppmärksammas, att vid bifall till lotsstyrelsens förslag ett obegränsat
belopp skulle ställas till Kungl. Maj:ts förfogande för att användas till
understöd utan att några bestämmelser funnes, som reglerade understödens
storlek eller föreskreve närmare villkor och förutsättningar för åtnjutande av
understöd. Med hänsyn härtill och för såvitt det icke befunnes lämpligt att för
riksdagen framlägga ett detaljerat förslag till sådana understöd, torde såsom
kommissionen föreslagit ett bestämt anslag böra för ändamålet å pensionsstaten
uppföras. Skulle beloppet vid något tillfälle visa sig vara otillräckligt, stode ju
alltid den utvägen öppen att förelägga saken för riksdagen och begära särskilt
anslag för det eller de understöd, som icke kunde täckas av det anvisade
beloppet.

Såsom kommissionen framhållit borde den personal, som icke överginge å
ny stat, bibehållas vid nuvarande rätt till pension; liksom de pensioner, som
vid den nya ordningens genomförande redan utginge från flottans pensionskassa
till avskedad personal vid lotsstyrelsen och lotsverket, fortfarande borde från
samma kassa bestridas. De anslag å tionde huvudtiteln, som toges i anspråk
för pensioneringen av lotsstyrelsens och lotsverkets personal, vore dels anslaget
till pensionering av flottans befäl och underbefäl med vederlikar dels ock anslaget
till pensionering av flottans och lotsverkets gemenskap. Enligt vad statskontoret
inhämtat hade de belopp, som av dessa anslag under år 1913 använts
till pensionering av nu ifrågavarande personal, uppgått i runda tal till respektive
16,700 kronor och 46,900 "kronor. Med utbrytande av dessa belopp från förenämnda
anslag å tionde huvudtiteln syntes beloppen, sammanförda med det belopp
av 135,000 kronor, som av kommissionen beräknats till bestridande av pensioneringsko
stnader, som författningsenligt skulle gäldas af lotsverkets medel,
böra såsom särskilt förslagsanslag uppföras å pensionsstaten vid lotsstyrelsen
och lotsverket, men utgå till flottans pensionskassa, som fortfarande borde ombesörja
denna pensionering. Vid bifall härtill skulle nämnda å tionde huvudtiteln
uppförda anslag, av vilka det senare torde förändras att avse endast pensionering
av flottans gemenskap, kunna minskas till resp. 253,300 kronor och 142,700
kronor.

En förutsättning för att den civila pensionslagen skulle bliva tillämplig å
tjänstinnehavare vid lotsstyrelsen och lotsverket vore — med hänsyn till stadgandet
i 2 § av nämnda lag — att personalens pensionsrätt i flottans pensionskassa
upphävdes; och hade kommissionen framlagt förslag till föreskrift i sådant
avseende i överensstämmelse med vad som under liknande förhållanden enligt
nådig kungörelse den 23 december 1908 stadgades i fråga om personalen å
marinförvaltningens civila avdelning. Då de sålunda föreslagna bestämmelserna
syntes uttömmande, kunde statskontoret för sin del icke finna det av lotsstyrelsen
framlagda ändringsförslaget vara att föredraga.

Enligt ifrågavarande bestämmelse skulle den tjänstinnehavare vid lotsstyrelsen
eller lotsverket, vilken vid tiden för de nya staternas ikraftträdande redan
vore delägare i flottans pensionskassa, kvarstå såsom delägare i kassan såvitt

Bihang till senare riksdagens protokoll 1914. 1 sand. 153 höft. (Nr 228.) 28

218

Departements chefen.

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 228.

aiiginge gratial åt änka och barn. Den, som vid nämnda tidpunkt väl vunnit
ordinarie anställning vid lotsverket, men icke vore delägare i flottans pensionskassa,
vore såsom lotsstyrelsen framhållit varken förpliktad eller ovillkorligen
berättigad till delaktighet i civilstatens änke- och pupillkassa. För dessa tjänstinnehavare
återstode då endast att anlita lotsverkets enskilda pensionskassa för
beredande av underhåll åt änka och barn. Stadgandet i § 2 mom. 2 av nådiga
reglementet för sistnämnda kassa av den 28 september 1895 syntes därför icke
böra, såsom kommissionen föreslagit, helt och hållet upphävas, utan i stället i
huvudsaklig överensstämmelse med lotsstyrelsens hemställan ändras därhän, att
eu var, som före 1914 års utgång tillträtt ordinarie befattning vid lotsstyrelsen
eller lotsverket, skulle vara skyldig att, så snart han ingått äktenskap, ''bereda
efterlevande änka och minderåriga barn pension enligt § 4 av reglementet.

En sådan bestämmelse skulle med hänsyn till stadgandet i § 2 mom. 2 d)
av nådiga, reglementet för civilstatens änke- och pupillkassa utesluta från delaktighet
i sistnämnda kassa alla dem, som vid tidpunkten för nya staternas ikraftträdande
tillträtt ordinarie tjänst vid lotsstyrelsen eller lotsverket. Delaktighet
i civilstatens änke-^ och pupillkassa skulle således vinnas endast av den, som
med eller efter 1915 års ingång tillträdde ordinarie tjänst vid lotsstyrelsen eller
lotsverket.

Statskontoret har slutligen meddelat, att statskontoret för sin del icke
funne något att .erinra mot det av den militära pensionskommittén framställda
och av kommissionen förordade förslaget att, om tjänstemannapensioneringen
ordnades på föreslaget sätt, åtgärd borde vidtagas för att från flottans pensionskassas
pensionsfond måtte till fonden för pensionering av civila tjänstinnehavare
utbetalas ett belopp, svarande mot det efter försäkringstekniska grunder beräknade
värdet av den lättnad i utgifter, som för flottans pensionskassas pensionsfond
uppstode. därigenom, att pensionskassan befriades från alla åligganden beträffande
pensionering av de tjänstinnehavare vid lotsstyrelsen och lotsverket,
vilka genom att ingå på ny stat komme att pensioneras efter nya grunder. Enligt
vad statskontoret inhämtat hade detta förslag lämnats utan erinran jämväl av
fullmäktige i flottans pensionskassa.

Mot förslaget att för ordinarie tjänstinnehavare vid lotsstyrelsen
och lotsverket, vilken kommer att åtnjuta avlöning enligt någon av de
föreslagna nya staterna, skall i fråga om pensionsrätt gälla lagen den
11 oktober 1907 angående civila tjänstinnehavares rätt till pension, har
icke från något håll framställts erinran. Visserligen hava från personalens
sida framförts vissa önskemål, som icke stå i överensstämmelse
med de ledande principerna i nämnda lag; men dessa framställningar
hava icke vunnit understöd. För egen del finner jag det sålunda föreslagna
sättet för ordnandet av pensioneringen för ifrågavarande personal
vara det lämpligaste.

Enligt de i nämnda lag fastställda grunder för pensionsunderlagets
bestämmande skall, där avlöningen, såsom fallet är i de föreslagna
staterna för lotsstyrelsen och lotsverket, är delad i lön och tjänstgöringspenningar,
såsom pensionsunderlag gälla hela lönen, därest icke särskilt

Kung!. Maj:l.s Nåd. Proposition Nr 228. 219

pensionsunderlag blivit i lönestaten fastställt. Med hänsyn härtill har
jag i fall, där med tillämpning av berörda föreskrift det föreslagna
lönebeloppet icke skulle leda till det såsom lämpligt befunna pensionsunderlaget,
i vederbörande statförslag upptagit särskilt pensionsunderlag.

Beträffande pensionsåldern är för åtskilliga grupper av ifrågavarande
personal föreslaget, att göra avvikelser från reglerna i §§ 5
och 6 i förenämnda lag, varjämte förslag föreligga om ändringar i
kungörelsen den 11 oktober 1907 med föreskrifter om verkställighet av
nämnda lag. Då emellertid ärendet i denna del torde böra överlämnas
till finansdepartementet, saknar jag anledning att närmare ingå på vad
härutinnan blivit föreslaget.

Därest föreliggande förslag till pensionsreglering godkännes, torde
den i ärendet omförmälda överflyttning av medel från flottans pensionskassas
pensionsfond till fonden för pensionering av civila tjänstinnehavare
böra äga rum.

De tjänstinnehavare vid lotsstyrelsen och lotsverket, vilka vid de
nya staternas ikraftträdande vunnit inträde i flottans pensionskassa och
som ingå på ny stat, torde böra genom av Kungl. Maj:t meddelad^ bestämmelse
berättigas kvarstå såsom delägare i nämnda kassa, såvitt
angår gratial till änka och barn, samt alltså fritagas från skyldighet att
inträda såsom delägare i civilstatens änke- och pupillkassa. Sådan
tjänstinnehavare skulle alltså vid övergång å ny stat visserligen icke
längre hava anspråk på pension för egen del från flottans pensionskassa
utan i detta avseende vara beroende av bestämmelserna i den civila
pensionslagen; men däremot vad familjepensioneringen beträffar fortfarande
tillgodonjuta sin delaktighet i flottans pensionskassa, allt i överensstämmelse
med vad som i fråga om marinförvaltningens civila personal
stadgats genom kungörelse av den 23 december 1908.

Av dem bland nu ifrågavarande personal, vilka väl vunnit ordinarie
anställning i lotsverket före de nya staternas ikraftträdande men icke blivit
delägare i flottans pensionskassa, torde såsom statskontoret framhållit
varken flottans pensionskassa eller civilstatens änke- och pupillkassa
kunna anlitas för beredande av familjepensionering. Då dessa fortfarande
skulle hava att i sådant avseende hålla sig endast till lotsverkets
enskilda pensionskassa, lärer alltså bestämmelsen i § 2 mom. 2 av
nådiga reglementet för sistnämnda kassa icke böra såsom kommissionen
föreslagit helt och hållet upphävas utan genom Kungl. Maj:ts försorg
ändras på sätt statskontoret föreslagit.

220

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 228.

Genom sålunda förordade anordningar skulle delaktighet i civilstatens
änke- och pupillkassa kunna erhållas endast av den, som med
eller efter de nya staternas ikraftträdande tillträder ordinarie tjänst vid
lotsstyrelsen eller lotsverket.

Beträffande sättet för anvisande av medel till pensioneringskostnader
för lotsstyrelsen och lotsverket föreligga två förslag. Med framhållande,
att pensioneringskostnader i allmänhet sammanförts under
riksstatens tionde huvudtitel, har kommissionen föreslagit, att under
nämnda huvudtitel borde äskas anslag till allt, som kunde hänföras
till pensioneringskostnader för lotsstyrelsen och lotsverket. Statskontoret.
åter har, med erinran att för upprätthållande av lots- och fyrinrättningen
lagts särskilda avgifter å sjöfarten samt att det med hänsyn
härtill vore önskvärt att statens kostnader för nämnda inrättning, även
vad anginge pensioneringen, framträdde utan sammanblandning med
dylika utgifter för andra statens verk och inrättningar, förordat att
under anslag å femte huvudtiteln till lots- och fyr inrättningen måtte
ingå även en övergångs- och indragningsstat samt en pensionsstat,
a vilka stater samtliga anslag till indragnings- och pensioneringskostnader
för nu ifrågavarande personal borde upptagas.

På grund av vad statskontoret sålunda anfört ansluter jag mig till
dess förslag.

Å övergångs- och indragningsstaten har statskontoret beräknat ett
anslag å 32,330 kronor, därav 3,500 kronor till överlotsen av första
graden, lotslöjtnanten J. A. Thorslund, vilken enligt kommissionens
förslag skulle i sammanhang med löneregleringens genomförande överflyttas
å indragningsstat. Mot förslaget att å indragningsstat överflytta
bemälda Thorslund torde, med hänsyn till vad kommissionen därom anfört,
icke vara något att erinra; och bör, såsom förslaget innebär, ersättningen
till Thorslund utgå å övergångs- och indragningsstaten, intill dess
han uppfyllt villkoren för erhållande av pension. Till följd av avgång
bland personalen kan emellertid anslaget beräknas för år 1915 högst
uppgå till 31,430 kronor. På grund härav och då vad beträffar loisstyrelsens
förenämnda framställning av den 27 december 1913 om överflyttande
av åtskilliga, på grund av sjukdom tjänstlediga befattningshavare
vid lotsverket å övergångsstat åtgärd i sådant syfte icke synes
mig böra vidtagas med hänsyn till vad statskontoret därom anfört, får
jag föreslå följande övergångs- och indragningsstat att gälla från och
med år 1915:

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 228.

221

	Bestämt anslag.
	Lotsstyr elsen.
Konstruktören	och ritaren L. F. Lindberg................................................	4,500
	Befälet vid lotsverket.
j Överlotsen av	första graden F. V. Pettersson .............................................	3,000	—
» »	» » lotslöjtnanten J. A. Thorslund .......................	3,500
	Lotspersonalcn.
	Övre norra lotsdistriktet.
Båneå lotsplats, lotsen 0. J. Engström ................................................	120	—
Storebbens	» mästerlotsen P. A. Bergstedt.......................................	360
1	Mellersta lotsdistriktet.
\| Arholma	lotsplats, lotsen M. Ahlman.............................................	220	—
Svenska Högarnes » mästerlotsen J. E. Ingman ..............................	450	—
))	» » J. K. Norman ..............................	350	—
Furusunds	» lotsen C. A. Öhman..........................................	420	—
»	» » J. A. Österman ...................................	420	—
i Hus ar ö	» » G. Nilsson ............................................	220	—
»	i) mästerlotsen K. A. Sjöberg .............................	500	—
»	» » G. It. Sandström...........................	500	—
Stockholms	» lotsen J. V. Bohman ......................................	420	—
Berghamns	» mästerlotsen C. G. E. Sundgren......................	500	—
»	» » J. V. Söderman ...........................	500	—
] Kapelhamns	» lotslärling A. P. V. Andersson...........................	60	—
Kylejs	» lotsen M. N. Klintberg ....................................	180	—
»	» lotslärling 0. P. Klintberg.................................	75	—
Lergrafs	» lotsen L. P. Sundberg.......................................	180	—
Ljugarns	» mästerlotsen 0. P. Uddén .................................	180	—
Stockviks	» » L. H. Holmberg .........................	600	—
))	» lotslärlingen J. N- Jacobsson..............................	300	—
Västergarns	o mästerlotsen J. A. Stenberg .............................	600	—
Transport kronor	18,155	—

222

Kungl. Maj.ts Nåd. Proposition Nr 228.

Håskö	Östra lotsdistriktet. lotsplats, mästerlotsen A. Kjellberg............	Transport kronor	18,155 220	_ i
Torrö	» » A. E. Didriksson......		120	— !
))	» » L. K. Larsson .........		120	—
Kalmar	» lotsen F. G. H. Biländer............		600	—
Botorps	» mästerlotsen 0. A. Sjögren .........		600	—
Bokö	» » P. Y. Boqvist............		270	—
Skäggenäs	» lotsen P. A. Sandström...............		280	—
j Kåreholms	» » A. T. Holmberg ...............		600	—
i 1 Långörens	Södra lotsdistriktet. lotsplats, lotsen M. Hansson .....................		120
»	» lotslärlingen A. Pettersson-Håkansson.....................	75	_
Pukaviks	» lotsen 0. Ysberg........................	..........................	40
i Angelholms	» mästerlotsen J. A. Svensson ......		600
Hönö	Yästra lotsdistriktet. lotsplats, mästerlotsen A. Torjersson .........		320
*	» lotsen H. P. Zachariasson............		380	—
Stora Askeröns » » Gr. Eliasson........................		380	—
Marstrands	» lotsåldermannen P. A. Söderström		600	—
Grönskärens	» mästerlotsen G. Montheli ............	..........................	600	—
”	» » M. Tärnberg ............	............	600	—
»	n » T. Gollungberg .........		600	—
»	» » 0. B. Bergström ......		600	—
Sydkosters	» » G. P. Eödstöm .........	..........................	600	—
: Söderstjärnas	Fyrpersonalen. Södra lotsdistriktet. fyrplats, fyrbiträdet I. H. Kundqvist............		750
Utlängans	» fyrmästaren P. E. Cederström.........	..........................	1,900	—
Yästra lotsdistriktet. Hjortens uddes fyrplats, fyrvaktaren A. Dannberg............	..........................	900
Malö	» fyrmästaren B. Johansson............		1,400	—
		Summa kronor \|	31,430	—

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 228. 223

I sitt förslag till pensionsstat har statskontoret upptagit följande
belopp:

såsom bestämt anslag:

till understöd åt f. d. befattningshavare eller deras änkor eller barn,

vilka icke äro berättigade till pension....................... kr. 9,000: —

såsom förslagsanslag:

till pensionering enligt lagen den 11 oktober 1907 angående
civila tjänstinnehavares rätt till pension...... » 50,000: —

till pensionering enligt äldre pensioneringsgrunder......... » 199,000: —

till livräntor åt änkor och barn enligt nådiga förordningen
den 22 oktober 1909 .................... »_o,000:

Summa kr. 263,000: —

Vad beträffar förstnämnda anslag anser jag på de av statskontoret
anförda skål, att medel för ändamålet böra anvisas under form av bestämt
anslag. Under år 1913 har utbetalts ett sammanlagt belopp av
9,160 kronor till 73 understödstagare med understödsbelopp, som i
flertalet fall uppgått till 100 kronor. Med hänsyn till vad lotsstyrelsen
beträffande detta anslag anfört vill jag dock föreslå, att beloppet höjes
till 10,000 kronor.

I fråga om det av statskontoret till 50,000 kronor beräknade anslaget
till pensionering enligt den civila pensionslagen har jag icke
något att erinra.

Vidkommande därefter anslaget å 199,000 kronor, avsett att utgå
till flottans pensionskassa för bestridande av pensionering enligt nu
gällande grunder av avskedade befattningshavare vid lotsstyrelsen och
lotsverket, så har detta belopp uppkommit på det sätt, att till de pensioneringskostnader,
som enligt gällande föreskrifter skola drabba lotsverkets
medel och som med någon avrundning uppåt beräknats till

135,000 kronor, lagts de belopp å respektive 16,700 kronor och 46,900
kronor, som för lotsstyrelsens och lotsverkets personal under år 1913
tagits i anspråk från de under riksstatens tionde huvudtitel uppförda
förslagsanslagen dels till pensionering av flottans befäl och underbefäl
med vederlikar och dels till pensionering av flottans och lotsverkets
gemenskap. Mot den sålunda gjorda beräkningen finner jag icke anledning
till erinran; och komma särskilda framställningar i annat sammanhang
att göras rörande beräkningen av sistnämnda båda anslag
under tionde huvudtiteln.

224

Samman fattning-.

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 228.

Vad slutligen angår det av statskontoret till livräntor enligt 1909
års förordning beräknade beloppet av 5,000 kronor, torde anslag för
detta ändamål, med hänsyn till vad lotsstyrelsen därom anfört, böra för
år 1915 upptagas till 6,000 kronor.

På grund av vad jag sålunda anfört får jag föreslå följande pensionsstat
att gälla från och med år 1915:

Bestämt anslag-.

Till beredande av understöd åt sådana förutvarande befattningshavare vid lotsverket
eller deras änkor och barn, vilka icke äro berättigade till pension............

10,000

Förslagsanslag.

Till pensionering av lotsstyrelsens och lotsverkets personal i enlighet med bestämmelserna
i lagen den 11 oktober 1907 angående civila tjänstinnehavares rätt

till pension .............................................................................. kr. 50,000: — ’

» pensionering genom flottans pensionskassa av lotsstyrelsens och

lotsverkets personal.................................................................. » 199,000: — j

» livräntor åt änkor och barn efter befattningshavare vid lotsverket

enligt förordningen den 22 oktober 1909 .................................... » 6,000:— 255,000

Summa kronor | 265,000 j

Enligt de av mig nu framlagda förslagen till stater för lotsstyrelsen
och lotsverket skulle anslagsbehoven för lots- och fyrinrättningen med
livräddningsanstalterna för år 1915 — oberäknat behovet av anslag till
nya och törbättrade säkerhetsanstalter för sjöfarten, varom jag ävenledes
kommer att göra framställning — komma att uppgå till ett sammanlagt
belopp av 3,642,952 kronor på sätt av följande sammanställning
närmare framgår:

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 228. 225

=	Bestämda	Förslags-	Summa.
	anslag.	anslag.
I. Avlöningsstatcr. 1 Lotsstyrélsen ...........................................................................	103,655	7,500	111,155
Lotsverkct: befälet vid lotsverket ............................................	64,750	11,000	75,750
lotspersonalen.........................................................	860,100	796,600	1,656,700
fyrpersonalen........................................................	442,800	266,500	709,300
personalen å lotsverkets ångfartyg...........................	15,000	71,750	86,750
» vid livräddningsanstalterna .....................	—	9,318	9,318
undervisningsanstalterna m. m...............................	—	13,000	13,000
II. Omkostnadsstaten.
Diverse omkostnader...............................................................	—	684,549	684,549
III. Övergångs- och indraga™ gsstaten.
Ersättning åt personal å sådan stat .......................................	31,430	—	31,430
IV. Pensionsstaten.
Pensioneringskostnader .......................................................	10.000	255,000	265,000
Summa	1,527,735	2,115,217	3,642,952

Hos riksdagen torde därför böra göras framställning, att anslaget
till lots- och fyrinrättningen med livräddningsanstalterna må bestämmas
till 3,642,952 kronor.

Beträffande anslagets natur lärer detsamma under de ändrade förhållanden
i fråga om anslagsmedel, som äro föreslagna för lots- och
fyrinrättningen med livräddningsanstalterna, icke längre böra upptagas
såsom reservationsanslag. Ehuru i anslagsbeloppet ingå vissa poster
av beskaffenhet att böra bestridas med bestämda anslag såsom i de
särskilda staterna angivits, torde emellertid, med hänsyn till behandlingen
av besparingar å dessa anslagsposter, anslaget i sin helhet såsom
skett exempelvis med anslaget till tullverket böra betecknas såsom förslagsanslag.
Alla besparingar ingå vid sådant förhållande till statsverkets
kassafond.

Bihang till senare riksdagens protokoll 1914. 1 samt. 153 höft. (Nr 228.) 29

Lotssiyrelsen
1 Vio 1912.

226

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 228.

Säkerhetsanstalterna för sjöfarten.

Med erinran att Kung!. Maj:t i statsverkspropositionen av den 14
maj 1914 föreslagit riksdagen att i avvaktan på den proposition angående
beviljande av anslag för lots- och fyrinrättningen med livräddningsanstalterna,
Kung]. Maj:t kunde komma att till riksdagen avlåta,
för säkerhetsanstalterna för sjöfarten beräkna bland extra anslagen å
femte huvudtiteln för år 1915 ett belopp av 460,000 kronor, anhåller
jag att i detta sammanhang få Eders Kung]. Maj:ts prövning underställa
frågan om anslag till sådana anstalter.

I sin förut om förmälda underdåniga skrivelse av den 12 oktober
1912, däld lotsstyrelsen framlade förslag till nya stater för lots- och
fyrinrättningarna, meddelade styrelsen tillika en beräkning över kostnader
i avseende å nyanskaffningar m. in. Styrelsen anförde därvid
huvudsakligen följande.

De av Kung! Magt årligen fastställda stater för lotsstyrelsen och lotsverket
innefattade en fördelning av anslaget till lots- och fyrinrättningen med livräddningsanstalterna.
Nämnda anslag upptoges i riksstaten med det belopp, varmed
fyr- och frätmedel för varje statsregleringsperiod beräknats inflyta. Några belopp
för nya säkerhetsanstalter upptoges emellertid icke i staten vid fördelningen av
nämnda _ anslag, utan disponerades medel för dessa ändamål, sedan det blivit
bekant, i vilken män överskott utöver vad som beräknats inflyta i fyr- och båkavgifter
uppstått a inkomsttiteln fyr- och båkmedel. Med avseende å nyanskaffningar
vid lotsverket hade år 1896 av utsedda kommitterade avgivits förslag till
nya eller förbättrade säkerhetsanstalter för sjöfarten vid rikets kuster samt i
dess skärgårdar och insjöar. Förslaget, omfattande nya eller förändring av redan
befintliga hafs-, kust- och ledfyrar, mistsignalstationer eller andra anstalter för
sjöfartens betryggande, hade beräknats medföra en kostnad av omkring 3,000.000
kronor och genomförandet hade varit avsett, att äga rum under de efter förslagets
avgivande närmast följande femton aren. Vidare hade handels- och sjöfartskomrnittén
i sitt betänkande av den 15 maj 1900 på anförda skäl hemställt, att ett
reservationsanslag av statsmedel å minst 200,000 kronor för år måtte för fyr- och
båkväsendets utveckling ställas till Kungl. Maj:ts förfogande för att det av nyssnämnda
kommitterade uppgjorda förslag skulle kunna på den föreslagna tiden
av femton år genomföras; och hade lotsstyrelsen i underdånig skrivelse den 19
november 1901 med stöd av riksdagens uttalande i skrivelse den 11 maj 1888
och på grund av stegrade anspråk från sjöfartens målsmän å ökade säkerhetsanstalter
begärt, att för tillgodoseende av de sålunda hopade kraven fyr- och
båkavgiften måtte höjas. ^Ingendera av berörda framställningar hade emellertid
föranlett till någon åtgärd, utan lotsstyrelsen hade varit hänvisad att med av
fyr- och båkmedlen utgående inkomster göra det bästa möjliga. Förenämnda
kommittéförslag av ar 1896 hade emellertid, yttrade lotsstyrelsen vidare, med de
förändringar, som betingats av ändrade, på teknikens framsteg, sjökartearbetets

227

Kung!. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 228.

fortgång och sjöfartens utveckling beroende förhållanden, blivit genomfört så
långt tillgängliga medel det medgivit; men åtskilliga i samma förslag upptagna
önskemål återstode ännu, och anspråken pa säkerhetsanstalternas vidare förbättring
och fullständigande hade under tiden alltjämt stegrats. Med beaktande
härav samt i övertygelse att arbetet för säkerhetsanstalternas utveckling borde
påskyndas, hade lotsstyrelsen uppgjort ett förslag till nya eller förbättrade säkerhetsanstalter
för sjöfarten att genomföras under närmaste tioårsperioden. Kostnaderna
för förslagets genomförande beräknades till 4,600,000 kronor. Om dessa
kostnader jämnt fördelades på sistnämnda tidsrymd, skulle alltså den årliga kostnaden
belöpa sig till 460,000 kronor.

Under åberopande av sin i förenämnda skrivelse framlagda förslagsberäkning
har lotsstyrelsen i underdånig skrivelse den 24 december
1913 hemställt, att medel å tillhopa 460,000 krouor måtte anvisas
för att under år 1915 utföra vissa nybyggnadsarbeten in. in. för lotsoch
fyrväsendet. Styrelsen lämnar i sin sistnämnda skrivelse en närmare
redogörelse för de särskilda ändamål, till vilka styrelsen tänkt
sig, att nu ifrågavarande medel skulle användas; och innehåller denna
redogörelse följande:

Ombyggnad av Understens fyr och dess förseende
dels med en 2:a ordningens blixtfyrapparat dels med
en 2:a ordningens fast lins och klippapparat samt anordnande
vid fyrplatsen av en l:a klassens mistsirén
för komprimerad luft ............................................................ kronor 169,500:

Det har länge varit ett önskemål att erhålla
förbättrad fyrbelysning i denna synnerligen viktiga
trafikled och skulle den nya fyren, avsedd att ersätta
den nuvarande gamla och mindre tillfredsställande
spegelfyren, på grund av den ökade ljusstyrkan
och lysvidden komma att lämna god ledning
vid passerandet av Ålands hav och Södra Kvarken
samt mellan Grundkallegrund och Storbrotten.

Förbättrad, fyrbelysning i farleden Marstrandsfjorden—Uddevalla
............................................................® 28,500:

Härigenom skulle sagda farled, som nu till
största delen saknar fyrbelysning, bliva trafikabel
även nattetid.

Införande av Aga-belysning vid mindre fyrar » 26,700:

Vid dessa fyrar skulle genom förändring av belysningen
ljusstyrkan ökas och kostnaderna för tillsyn
och underhåll minskas. ____________

Lotsstyrelsen
24/i2 1913.

Transport kronor 224,700: —

228

Kung!. Maj:ts Nåd. Proposition N:r 228.

Departements chefen.

Transport

Anskaffande av lysbojår................................................

Anskaffande av en l:a klassens mistsirén för komprimerad
luft till Eggegrund................................................

Den nu å Eggegrund befintliga misttrumpeten
är avsedd att repareras och ändras till siren för att
påföljande år anbringas vid Agö.

Anordnande av undervattenssignalering.....................

Klufven på anordnande av undervattenssignalering
hava under senare åren alltjämt ökats och avser
ovannämnda anslag att anordna sådan signaleringeventuellt
utanför Vinga eller å vissa fyrskepp.
Anordnande av gnisttelegraf å vissa fyrskepp
Gnisttelegraf finnes ännu ej anordnad å något
svenskt fyrskepp, men bliva dylika anordningar alltmera
nödvändiga i män som det bliver vanligt att
trafikerande fartyg äro utrustade med sådan telegraf.

Anskaffande av ett nytt fyrskepp
för norra hvarken.................. kronor 250,000: —

därav för år 1915 hälften eller.......................................

Flyttning av den Arholma lotsplats tillhöriga lotsuppassningen
vid Källskären till Nciskubben, anordnande
av lotshamn och brygga, uppförande av lotsutkik och
uppassningshus, inrymmande även överliggningsrum för

lotsar från andra lotsplatser............................................

Anledning till förflyttningen är närmast att det
visat sig bliva alltför dyrt att vid Källskären anordna
hamn, tillräcklig att kunna lämna skydd för
lotskutter och motorbåt. Medel hava av Kungl. Maj:t
förut beviljats för att på förhand anskaffa lämplig
tomt vid Näskubben och har sådan tomt redan inköpts.

kronor 224,700: —

» 20,000: —

» 17,300: —

» 20,000: —

» 26,000: —

» 125,000: —

» 27,000: —

Summa kronor 460,000: —

De föreslagna arbetena äro, enligt vad lotsstyrelsen i sin skrivelse
i ämnet upplyst, avsedda att utföras i den ordning de ovan upptagits.

Mot vad sålunda av lotsstyrelsen föreslagits synes mig anledning
till erinran icke förekomma.

De arbeten, för vilka medel nu av lotsstyrelsen begärts, äro avsedda
att komma till utförande under år 1915. Emellertid är det, så -

229

Kung!. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 228.

som av min framställning ifråga om stater lör lotsstyrelsen och lotsverket
framgår, nu meningen att med ingången av nämnda år skulle
inträda ett förändrat förhållande med avseende a lotsverkets medelslillgångar.
Kungl. Maj:t skulle nämligen icke längre hava att med lyroch
båkmedel — de må inflyta rikligare eller mera sparsamt — uppehålla
lots- och fyr inrättningen med livräddningsanstalterna; utan tillgångar
härtill skulle från och med år 1915 av riksdagen anvisas från
allmänna statsmedel och enligt av riksdagen prövade stater. Vid sådant
förhållande lärer framställning böra göras hos riksdagen om anvisande
å extra stat av medel till nu ifrågavarande för år 1915 beraknade

kostnader. , , o1 .

Då det är anledning antaga, att fyr- och bakmedlen komma att
såsom hittills även för år 1914 lämna överskott utöver det beräknade
och av Kungl. Maj:t enligt fastställda stater för samma år disponerade
beloppet samt alltså medel troligen komma enligt lotsverkets bokslut
för år 1914 att finnas av beskaffenhet att de enligt hittillsvarande förhållanden
av Kungl. Maj:t använts bland annat till sådana säkerhetsanstalter
för sjöfarten, som ansetts böra komma till utförande under
året näst efter det, varunder överskottsmedlen uppstått, torde det befinnas
lämpligt, att, om riksdagen till sådana säkerhetsanstalter för år
1915 anslår medel, det överskott, som kan uppstå å fyr-och båkmedlen
för år 1914, bör tillföras statsverkets kassafond och för sådant ändamål
inlevereras till statskontoret.

I statsverkspropositionen av den 14 maj 1914 har föreslagits, att
inkomsttiteln fyr- och båkmedel skulle beräknas till 2,000,000 kionoi.
Vid bifall härtill och under förutsättning att den hittills följda anordningen
av anslagsmedel för lots- och fyrinrättningen med livräddningsanstalterna
skulle fortfarande hava kommit till tillämpning, skulle penninganslagen
till lots- och fyrinrättningen med livräddningsanstalterna
för år 1915 upptagits till enahanda belopp och följaktligen med mberäkning
av däruti ingående friheter och ersättningar uppföits i 1915
års riksstat med 2,000,409 kronor. Enligt förslag i ^ samma proposition
skola vidare lotspenningarna, vilka hittills utgått direkt till
lotspersonalen utan att såsom inkomst upptagas i riksstaten, uppföras
i 1915 års riksstat såsom en statsverkets inkomst och beräknas till

1,200,000 kronor. Den ökade kostnad för statsverket, som mina nu
framlagda förslag skulle medföra, synes därför kunna angivas med
skillnaden mellan summan av dessa båda sistnämnda belopp å ena sidan
samt staternas sammanlagda slutsummor jämte anslaget till^ säkerhetsanstalter
för sjöfarten å den andra; och skulle således uppgå till i runt

Kostnads beräkning.

230

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 228.

tal 900,000 kronor. Emellertid är att märka, att vad på inkomsttiteln
fyr- och båkmedel kan inflyta utöver beräknade beloppet hädanefter
skulle öka de allmänna statsmedlen, under det att detta överskott
nu tillfaller lots verket; och om lotspenningarna skulle giva överskott
utöver det beräknade beloppet, skulle, vid genomförande av mitt förslag
i fråga om lotspersonalens andel i dessa avgifter, 60 % av detta överskott
tillflyta statsverket. Då fyr- och båkmedlen samt lotspenningarna
under år 1913 uppgått de förra till 2,256,000 kronor och de senare
till 1,485,000 kronor, skulle, med sådan medelstillgång utöver för år
1915 beräknade beloppen, överskott uppstå å respektive 256,000 kronor
och 285,000 kronor. Åven om resultatet icke skulle bliva lika gynnsamt
för år 1915, synes dock anledning förefinnas antaga, att den
effektiva kostnadsökningen för statsverket ingalunda skall bliva så stor,
som ovan angivits.

Då sammanlagda kostnaden för de förslag, jag sålunda framlagt,
med omkring 10,000 kronor överskrider det belopp, som i statsverkspropositionen
beräknats för ändamålet, ber jag att få omnämna, att chefen
för ecklesiastikdepartementet meddelat, att frågan om anläggande av
nytt folkskoleseminarium i Norrland icke befinner sig i det skick, att
framställning lärer kunna avlåtas till nu pågående riksdag. Härigenom
skulle alltså uppstå en besparing i de beräknade utgifterna med 150,000
kronor.

Departementschefens
hemställan.

På grund av vad jag i det föregående anfört tillstyrker jag, att
Eders Kungl. Magt täcktes föreslå riksdagen att

dels, med godkännande av de av mig förordade förslag till stater för
lotsstyrelsen och lotsverket, att gälla från och med år 1915, nämligen:
avlöningsstater för lotsstyrelsen, för befälet vid lotsverket, för lotspersonalen,
för fyrpersonalen, för personalen å lotsverkets ångfartyg och för personalen
vid livräddningsanstalterna, stat för undervisningsanstalterna, omkostnadsstat,
övergångs- och indragningsstat samt pensionsstat, bestämma
anslaget till lots- och fyrinrättningen med livräddningsanstalterna, nu
2,000,409 kronor, till ett mot staternas sammanlagda slutsummor svarande
belopp av 3,642,952 kronor, att utgå såsom förslagsanslag;

dels godkänna de av mig förordade villkor och bestämmelser för
åtnjutande av de i staten för lotsstyrelsen upptagna avlöningsförmåner;
dels förklara

ej mindre att en var, som med eller efter 1915 års ingång tillträder
i avlöningsstaten för lotsstyrelsen upptagen befattning, skall vara
pliktig att underkasta sig nyssnämnda villkor och bestämmelser för den
nya avlöningsstatens åtnjutande,

231

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 228-

än även att de förutvarande inneliavaro av befattningar i lotsstyrelsen,
vilka icke före den 1 december 1914 anmäla, att de vilja
underkasta sig den nya avlöningsstaten samt nämnda villkor och bestämmelser,
och som icke lagligen kunna därtill förbindas, skola varda
bibehållna vid dem dittills tillkommande avlöningsförmåner ävensom
vid den rätt till pension, som dittills tillkommit dem, dock med den
inskränkning, som följer av stadgandena i kungl. kungörelsen den 13
december 1907 angående villkor och bestämmelser för åtnjutande av de
från och med 1908 års början fastställda nya avlöningsförmånerna för
lotsstyrelsen;

dels godkänna de av mig förordade villkor och bestämmelser för
åtnjutande av de i staterna för befälet vid lotsverket, för lotspersonalen,
för fyrpersonalen och för personalen å lotsverkets ångfartyg upptagna
avlöningsförmåner;

dels förklara

ej mindre att en var, som med eller efter 1915 års ingång tillträder
någon i sistnämnda stater upptagen befattning, skall vara pliktig
underkasta sig sist angivna villkor och bestämmelser för de nya
avlöningsstaternas åtnjutande,

än även att de förutvarande innehavare av ordinarie befattningar vid
lotsverket, vilka icke före den 1 december 1914 anmäla, att de vilja
underkasta sig ny avlöningsstat samt nämnda villkor och bestämmelser,
och som icke lagligen kunna därtill förbindas, skola i fråga om avlöningen,
därest de tillhöra lotspersonalen, njuta inkomst på sätt och enligt
bestämmelser, som därom nu gälla, och, om de tillhöra befälet vid
lotsverket eller fyrpersonalen, varda bibehållna vid dem enligt nuvarande
ordinarie stat tillkommande avlöning, samt beträffande pensionsrätten
kvarstå vid den rätt till pension, som nu tillkommer dem;

dels till säkerhetsanstalterna för sjöfarten bevilja på extra stat för
år 1915 ett anslag av 460,000 kronor;

dels ock besluta, att därest fyr- och båll medlen komma att enligt
1914 års bokslut visa överskott utöver sammanlagda beloppen av de
utgifter, som av nämnda medel skola bestridas enligt av Kungl. Maj:t
meddelade beslut, sådant överskott skall tillföras statsverkets kassafond.

Till vad departementschefen sålunda hemställt,
täcktes Hans Maj:t Konungen, på tillstyrkan av statsrådets
övriga ledamöter, lämna nådigt bifall; och
skulle proposition till riksdagen avlåtas av den lydelse,
en vid detta protokoll fogad bilaga utvisar.

Ex protocollo:

B. Sundin.

232

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 228.

Bilaga.

Lotsstyrelsens förslag till lotstaxor.

Taxa 1

å lotsaygifter, förutom hemyägsersättning.

		Under 100 tons	100 intill 200 tons	200 intill 300 tons	300 intill 400 tons	400 intill 500 tons	500 intill 600 tons	600 intill 700 tons	700 intill 800 tons	800 intill 900 tons	900 intill 1,000 tons	1,000 intill 1,500 tons	1,500 intill 2,000 tons	j 2,000 intill 2,500 tons	2,500 intill 3,000 tons	3,000 intill 3,500 tons	3,500 intill 4,000 tons	4,000 intill 4,500 tons	4,500 intill 5,000 tons	5,000 intill 5,500 tons	\| 5,500 intill 6,000 tons	6,000 intill 6,500 tons	J 6,500 intill 7,000 tons	7,000 intill 7,500 tons	7,500 intill 8,000 tons	8,000 tons och däröver
		Kr.	Kr.	Kr.	Kr.	Kr.	Kr.	Kr.	Kr.	Kr.	Kr.	Kr.	Kr.	Kr.	Kr.	Kr.	Kr.	Kr.	Kr.	Kr.	Kr	Kr.	Kr.	Kr.	Kr.	Kr.
2 latitudminuter	2	3	4	5	6	7	8	9	10	11	12	13	14	15	16	17	18	19	20	21	22	23	24	25	26
3— 4	I»	3	4	6	7	9	10	12	13	15	16	18	19	21	22	24	25	27	28	30	31	33	34	36	37	39
5— 6	))	3	5	7	8	10	12	14	15	17	19	21	22	24	26	28	30	31	33	34	36	38	40	41	43	45
7— 8	))	4	6	8	10	12	14	16	18	20	22	24	26	28	30	32	34	36	38	40	42	44	46	48	50	52
9—10	»	4	6	9	11	13	15	18	20	22	24	2?	29	31	33	36	38	40	42	45	47	49	51	54	56	58
11—12	»	5	7	10	12	15	17	20	22	25	27	30	32	35	37	40	43	45	48	50	53	55	57	60	62	65
13—14	»	5	8	11	13	16	19	22	24	27	30	33	35	38	41	44	46	49	52	55	57	60	63	66	68	71
15-16	»	6	9	12	15	18	21	24	27	30	33	36	39	42	45	48	51	54	57	60	63	66	69	72	75	78
17—20	»	6	9	13	16	19	22	26	29	32	35	39	42	45	48	52	55	58	61	65	68	71	74	78	81	84
21—25	»	7	10	14	17	21	24	28	31	35	38	42	45	49	52	56	59	63	67	70	74	77	81	84	88	91
26—30	»	7	11	15	19	23	27	30	34	38	42	46	50	54	58	62	65	69	73	77	81	85	89	92	96	100
31—35	»)	8	13	17	21	26	30	34	38	42	47	51	55	60	64	68	72	76	80	84	89	93	97	101	105	no
36-40	))	9	14	18	23	28	32	37	42	46	51	50	60	65	70	74	79	84	88	93	98	102	107	112	116	121
41—45	»	10	15	20	25	31	36	41	46	51	56	62	66	71	76	81	86	92	97	102	107	112	117	123	127	132
46-50	»	11	16	22	27	33	38	44	50	55	60	66	71	77	82	88	93	99	104	no	116	121	126	132	137	143
51—55	»	12	18	24	30	36	42	48	54	60	66	72	77	83	89	95	101	107	113	119	125	131	137	143	148	154
56-60	»	12	19	25	32	38	44	51	57	64	70	76	82	88	95	101	108	114	120	127	133	140	146	152	158	164
61-65	»	13	20	27	34	41	47	54	61	68	75	82	88	94	101	108	115	122	128	135	142	149	156	163	169	175
66-70	»	14	21	28	35	43	50	57	64	71	79	86	93	100	107	114	121	129	136	143	150	157	165	172	179	186
71-75	»	15	23	30	38	45	53	60	68	76	84	90	99	107	114	122	129	137	144	152	160	168	1741182	190	198

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 228.

233

Taxa 2

ä lotsavgifter, förutom liemviigsersiittning.

		Under 100 tons	100 intill 200 tons	200 intill 300 tons	300 intill 400 tons	400 intill 500 tons	500 intill 600 tons	600 intill 700 tons	700 intill 800 tons	800 intill 900 tons	900 intill 1.000 tons	1,000 intill 1,500 tons	1,500 intill 2,000 tons	2,000 intill 2,500 tons	2,500 intill 3,000 tons	3,000 intill 3,500 tons	3,500 intill 4,000 tons	4,000 intill 4,500 tons	4,500 intill 5,000 tons	5,000 intill 5,500 tons	5,500 intill 6,000 tons	6,000 intill 6,500 tons	6,500 intill 7,000 tons	7,000 intill 7,500 tons	7,500 intill 8,000 tons	8,000 tons och däröver
		Kr.	Kr.	Kr. Kr.	Kr.	Kr.	Kr.	Kr.	Kr.	Kr.	Kr.	Kr.	Kr.	Kr.	Kr.	Kr.	Kr.	Kr.	Kr.	Kr.	Kr.	Kr.	Kr.	Kr.	Kr.
2 latitudrainuter	O	3	5	6	7	8	10	11	12	13	15	16	17	18	20	21	22	23	25	26	27	28	30	31	32
3- 4	»	3	5		9	ii	13	15	16	18	20	22	24	26	2S	30	32	34	36	38	39	41	43	45	47	49
5— 6	»	4	6	8	10	13	15	17	18	21	24	26	28	30	32	34	36	39	41	43	44	47	50	52	54	56
7- 8	»	5	7	10	12	15	17	20	22	25	27	30	32	35	37	40	42	45	47	50	52	55	57	60	62	65
9-10	)>	5	8	11 14	16	19	22	25	28	30	33	36	39	42	45	48	50	53	56	59	62	64	67	70	73
11—12	»	6	9	12 15	18	21	25	28	31	34	37	40	43 46	49	52	55	58	62	65	68	71	74	77	80
13—14	»	6	10	13 17	20	24	27	30	34	37	41	44	48	51	55	59	62	66	69	72	76	79	82	86	89
15-16	»	7	11	15	18	22	26	30	33	37	41	45	48	52	56	60	63	67	71	75	79	83	86	90	94	98
17—20	))	7	12	16 19	24	28	32	36	40	44	48	52	56 61	65	68	73	77	81	85	89	93	97	101	105
21—25	».	8	13	17	211 26	30	35	39	43	48	52	57	62	66	70	75	79	84	88	93	98	102	107	in	116
26—30	»	9	14	19	23	28	33	38	43	47	53	58	63	68	73	78	82	87	92	97 102	106	112	117	122	127
31—35	».	10 IG	21	26	31	36	42	47	52	58	64	69	75	81	86	91	96	101	106112	117	122	128	133	138
36-40	»	11	17	23	29	34	40	46	52	58	64	70	76	82	88	941100	105	in	117123	129	135	141	147	153
41—45	))	12	19	25 32	38	44	50	57	63	70	77	83	89	96102109	115	121	127!134	140	147	154	161	167
46-50	»	13	20	27	34 41	48	55	62	68	75	83	90	961103	110,117	124	131	138	145	151	158	166	173	179
51—55	»	14	! 22	29	37	44	52	59	\| 67	74	81	89	96	104111 119	126	134	141	149	156	164	171	179	186	194
56—60	'' »	15 23	31	39	47	55	6£	1 71	79	87	95	103	1111119	127	135	143	151	159	167	175	183	191	199	207
61—65	»	16	25	33	42	50	59	67	76	84	92	101	no	119127	136	144	153161	170	178	187	195	204	213	222
66-70	»	17	26	35	44	53	62	71	80	89	98	107	116	126135	144	153	162	171	180	189	197	206	215	224	234
71—75	»	19	281 38	47	57	66	76	85	: 95	105	115	124	134143	153	162	172	181	191	200	210	220	230	239	249

Bihang till senare riksdagens protokoll 1914. 1 sand. 153 käft. (Nr 228.)

534

Kungl. Ma]ds Nåd. Proposition Nr 228.

Taxa 3

å lotsavgifter, förutom hemvägsersättning.

] i :		Under 100 tons	\|\| 100 intill 200 tons	200 intill 300 tons	300 intill 400 tons	400 intill 500 tons	: 500 intill 600 tons	600 intill 700 tons	700 intill 800 tons	800 intill 900 tons	\|\| 900 intill 1,000 tons	1,000 intill 1,500 tons	1,500 intill 2,000 tons	t© 0 0 0 0 t© O* 8 0 So	\| 2,500 intill 3,000 tons	3,000 intill 3,500 tons	3,500 intill 4,000 tons	\| 4,000 intill 4,500 tons	4,500 intill 5,000 tons	5,000 intill 5,500 tons	! 5,500 intill 6,000 tons	\| 6,000 intill 6,500 tons	6,500 intill 7,000 ton6	7,000 intill 7,500 tons	7,500 intill 8,000 tons	1 8,000 tons och däröver
		Kr.	Kr.	Kr.	Kr.	Kr.	Kr.	Kr.	Kr.	Kr.	Kr.	Kr.	Kr.	Kr.	Kr.	Kr.	Kr.	Kr.	Kr.	Kr.	Kr.	Kr.	Kr.	Kr.	Kr.	Kr.
2 latitudminnter	3	4	6	7	9	10	12	14	15	17	19	20	21	23	24	26	27	29	30	32	34	35	37	39	40
3- 4	»	4	7	9	11	14	16	18	21	23	25	28	30	32	35	37	39	42	44	46	49	51	53	56	58	60
5— 6	*>	5	8	10	13	16	19	21	24	27	30	32	35	38	41	43	4G	49	52	54	57	60	63	65	68	71
7- 8	•>	6	9	12	15	18	21	25	28	31	34	37	40	43	46	49	52	55	58	62	65	68	71	74	77	80
9-10	”	7	10	13	17	21	24! 28	31	35	38	42	45	49	52	55	59	63	66	70	73	77	80	83	87	91
11-12	»	7	11	15	19	23	27	31	35	39	42	46	50	54	58	62	66	70	74	78	82	86	90	93	97	101
13-14	»	8	12	17	21	25	30	34	38	42	46	51	55	60	64	69	73	77	82	86	90	94	98	103	107	112
15—It!	»	9	13	18	23	27	32	37	42	45	50	56	60	65	69	74	79	83	88	93	98	101	106	112	116	121
17—20		9	14	19	25	29	34	40	45	49	54	60	65	70	75	80	86	90	95	101	106	no	115	121	126	131
21—25	»	10	16	21	27	32	37	43	49	53	59	65	71	77	83	88	94	99	104	no	116	120	126	132	138	144
26-30	»	11	17	24	30	35	41	48	54	58	63	72	79	85	91	98	104	109	115 122 128	132	139	146	153	159
31—35	»	13	19	27	33	39	46	53	60	65	72	80	87	94	100	108	114	120	127 134 141	146	153	161	168	175
36—40	».	14	21	29	36	43	51	58	66	72	80	88	95	103	no	118	125	132	140	147	155	161	167	175	183	190
41-45	»	16	23	32	40	47	56	63	71	79	87	96	103	in	118	127	135	142	151	158	166	174	182	191	198	206
46-50	»	17	25	34	43	51	60	68	77	85	94	103	in	120	128	137	146	154	163	171	180	188	197	206	214	223
51-55	»	18	27	37	46	55	65	74	83	92	101	in	119	129	138	148	157	166	176185194	203	212	222	231	241 i
56-60	»	19	29	39	49	59	69	79	89	98	108	118	128	138	148	158	168178	188198 208	217	227237	247	257
61—65	»	21	32	42	53	63	74	84	95	105116	127	137	148	158	169	179190	200 211221	232	242253	264	274
66-70	)>	22	34	44	56	67	78	89	101	1111123	135	146	157	169	179	191202 213 224 236	246	258270	281	292
71—75	»	23	36	47	60	71	83	95	107	1181131	144	155	167	180	191	204 215I227I239 251	262	2751288	299	311

Kung!. May.ts Nåd. Proposition Nr 228.

235

Taxa 4

ä lotsavgifter, förutom hemvilgsersiittning.

		Under 100 tons	100 intill 200 tons	200 intill 300 tons	O o o Ö CO	400 intill 500 ton8	500 intill 600 tons	600 intill 700 tons	700 intill 800 tons	800 intill 900 tons	900 intill 1,000 tons	1,000 intill 1,500 tons	1,500 intill 2,000 tons	2,000 intill 2,500 tons	2,500 intill 3,000 tons	3,000 intill 3,500 tons	w cn o o 5'' ** o o o o 9 CD	4,000 intill 4,500 tons	4,500 intill 5,000 tons	Ii 5,000 intill 5,500 tons	5,500 intill 6,000 tons	6,000 intill 6,500 tons	6,500 intill 7,000 tons	7,000 intill 7,500 tons	7,500 intill 8,000 tons	8,000 tons och däröver I
		Kr.	Kr.	Kr.	Kr.	Kr.	Kr. Kr.	Kr.	Kr.	Kr	Kr.	Kr.	Kr.	Kr.	Kr.	Kr.	Kr.	Kr.	Kr.	Kr.	Kr.	Kr.	Kr.	Kr.	Kr.
2 latitudminuter	4	6	8	10	12	14	16	18	20	22	24	26	28	30	32	34	36	38	40	42	44	46	48	50	52
3— 4	n	6	9	12	15	18	21	24	27	30	33	36	39	42	45	48	51	54	57	60	63	66	69	72	75	78
5- 6	»	7	10	14	17	21	24	28	31	35	38	42	45	49	52	56	59	63	66	70	73	77	80	84	87	91
7- 8	n	8	12	16	20	24	28	32	36	40	44	48	52	56	60	64	68	72	76	80	84	88	92	96	100	104
9—10	»	9	13	18	22	27	31	36	40	45	49	54	58	63	67	72	76	81	85	89	94	99	103	108	112	117
11—12	»	10	15	20	25	30	35	40	45	50	55	60	65	70	75	80	85	90	95	100	105	no	115	120	125	130
13-14	»	11	16	22	27	33	38	44	49	55	60	66	71	77	82	88	93	99	104	no	115	121	126	132	137	143
15—16	»	12	18	24	30	36	42! 48	54	60	66	72	78	84	90	96	102	108	114	120	126	132	138	144	150	156
17-20	»	13	19	26	32	38	44	52	58	64	70	77	84	90	96	103	109	115	121	129	135	141	147	154	161	167
21—25		14	21	28	35	42	48 56	63	70	'' 77	84	92	99	106	113	120	127	133	141	148	155	162	169	177	184
26-30	»	15	23	30	38	47	53 61	69	77	j 84	92	101	no	118	125	133	142 I	148	156	164	172	179	187	196	205
31—35	»	17	26	34	42	52	59	68	77	84	93	102	in	121	130	138	146	156	163	172	181	188	195	204	213	223
36-40	»	18	28	37	46	57	65	74	84	92	101	112	122	132	142	151	160	171	179	188	198	206	215	226	236	246
41—45	»	20	31	41	51	62	71	81	92101111	122	132	142	152	163	173	184	193	203	214	223	233	244	254	264
46-50	»	22	33	44	55	67	77	88	99110120	132	143	154	165	176	187	199	209	220	231	242	252	264	275	286
51—55	»	24	36j 48	60	72	83	95	107119!130	142	154	166	177	189	201	213	224	236	248:260	271	283	295	307
56—60	»	2f	38 50	64	77	89	101	114128140	153	164	178	191	203	217	230	242	254	267	1281	293	306	317	331
61—65	»	27	41	i 54	6S	82	95	108	122136150	164	177	190	204	217	231245	258	271	285	299	313	327	340	353
66-70	»	28	43 57	72	87	101	115	129144158	174	188	203	218	232	247 262	276	290	30^	319	333	349	363	378
71-75	»	3(	46 61	1 70	92	107	122	1381531168	184	20C	216	232	247	2621278	293	308	324	33$	354	370	386	402

236

Kungl Majtts Nåd. Proposition Nr 228.

Taxa 5

å lotsavgifter, förutom hem vägsersättning.

		Under 100 tons	100 intill 200 tona	200 intill 300 tons	300 intill 400 tons	400 intill 500 tons	\|! 500 intill 600 tons	600 intill 700 tons	O o 5" ce o o o s	I 800 intill 900 tons	900 intill 1,000 tons	1,000 intill 1,500 tons	1,500 intill 2,000 tons	\|\| 2,000 intill 2,500 tons	2,500 intill 3,000 tona	CO ö o O co b* o o 2 09	3,500 intill 4,000 tons	4,000 intill 4,500 tons	4,500 intill 5,000 tons	I 5,000 intill 5,500 tons	I 5,500 intill 6,000 tons	I 6,000 intill 6,500 tons	6,500 intill 7,000 tons	7,000 intill 7,500 tons	1 7,500 intill 8,000 tons	8,000 tons och däröver
		Kr.	Kr.	Kr.	Kr.	Kr.	Kr	Kr.	Kr.	Kr.	Kr.	Kr.	Kr.	Kr.	Kr.	Kr.	Kr.	Ivr.	Kr.	Kr.	Kr.	Kr.	Kr.	Ivr.	Kr.	Kr.
2 latitudminuter	5	7	10	12	15	17	20	22	25	27	30	32	35	37	40	42	45	47	50	52	55	57	60	62	65
3- 4	»	7	11	15	18	22	26	30	33	37	41	45	48	52	56	60	63	67	71	75	78	82	86	90	93	97
5— 6	))	8	13	17	21	26	30	35	39	43	48	52	56	61	65	69	74	78	83	87	91	96	100	124109	114
7— 8	»	10	15	20	25	30	35	40	45	50	55	60	65	70	75	80	85	90	95	100	105	no	115	120125	130
9-10	11	11	16	22	28	33	39	45	50	56	61	07	73	78	84	90	95	101	107	112	118	124	130	136141	147
11—12	»	12	18	25	31	37	48	50	56	62	68	75	81	87	93	100	106	112	118	125	131	137	143	150:156	162
13-14		13	20	27	34	41	48	55	61	68	75	82	89	96	103	109	116	123	130	137	144	151	157	164(171	178
15-16	»	15	22	30	37	45	52	60	67	74	82	90	97	105	112	120	127	135	142	150	157	164	172	180187	195
17-20	))	16	24	32	40	48	56	65	72	SO	88	97	105	114	122	130	138	146	154	163	170	178	186	195 203	212
21—25	»	17	26	35	43	52	61	70	78	87	96! 105	114	124	133	142	150	159	168	177	185	194	203(212 221	231
26—30	”	19	28	39	47	57	67	76	86	96	106 116	126	136	145	156	164	174	184193	203	213	223	2331243	253
31—35	»	21	32	43	54	64	74	85	96	107	118 129	140	151	162	173	184	194	204 215	226	237	248	259270	281
36—40	»	23	35	47	58	70	81	93	105	117	130142	154	165	177	189 200	212	2211233	245257	270	282 294	305
41—45	»	25	38	51	64	76	89	102	115	128	142155	167	180	193	206219	231	244''257	270283	297	310''322	335
46-50	»	27	41	55	69	83	97	in	125	138	153 167	181	195	209	223237	251	265!279	293 306	321	335:349	363
51-55	’>	30	45	60	75	90	105	120	135	150	165180	195	210	225	240	255	270285	300	315330	345	360 375	390
56—60	»	32	47	64	80	96	in	128	144	160	176	192	208	224	239	256	270	286	301	318	334 350	366	382!398	414
61-65	»	34	Öl	68	85	102	119	136	153	171	187	205	223	239	256	273	290	307	324	341	358376	392	410!428	444
66-70	)»	36	53	72	90	108	125	144	163	181	198	217	236(254	271	290	308	326 343	362	381 399	116	435 454	472
71—75	»	38	57	76	95	115	133	153	172	191	210 230	249268	287	306	326	344 364	383 402 421	441	460 479	498

Knnfjjl. Maj:tn Nåd. Proposition Nr 228. 237

INN EHÅLLSFÖRT KORN TNG.

Sid.

3läingl. Maj:ts proposition.............................. 1

Utdrag av protokollet över sj öfövs varsår endeii den 20 juni 1914.-........ -5

lotsstyrelsen .................................... 35

Ämbetsbefattning................................ 35

Organisation.................................. 37

Gällande stat.................................. 39

Föreslagna ändringar.............................. 41

Departementschefens yttrande.......................... 45

Förslag till stat................................. 47

» > avlöningsvillkor........................... 48

Lotsverket...................................... 52

Befälet vid lotsverket............................... 52

Historik och organisation............................ 52

Gällande stat.................................. 54

Befälets framställningar............................. 55

Lotsstyrelsens förslag.............................. 57

Löneregleringskommissionen........................... 60

Reservationer.................................. 64

Lotsstyrelsen den 27 oktober 1013....................• . . . 64

Statskontoret.................................. 65

Departementschefens yttrande.......................... 66

Förslag till stat................................. 70

Lotspersonalen . •.................................. 70

Historik.................................... 70

Nuvarande organisation m. m........................... 75

» avlöningsförmåner.......................... 81

1908 års petition................................ 84

Lotsstyrelsen den 12 oktober 1912....................... 84

1912 års petition in. in.............................. 87

Löneregleringskommissionen........................... 87

Reservationer.............................. . , , , 96

238

Kunyl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 228.

Sid.

1913 års petition............................... gg

Lotsstyrelsen den 27 oktober 1913........................ 9g

Lotskaptenen O. H. Stenbergs förslag.........................

Överfyringenjören U. Grönvalls förslag......................103

Generallotsdirektörens yttrande....................... 104

Sveriges redareförening................................

Kommerskollegium............................ 10g

Statskontoret............................. 10g

Reservationer.............................. Hg

Departementschefens yttrande..........................114

Förslag till stat.................................Hg

Jämförelse mellan kostnaderna för lotspersonalen enligt de olika förslagen .... 120

Fyrpersonalen......................................

Historik............................. 12i

Organisation............................ 123

Nuvarande avlöning..................................

Lotsstyrelsens förslag........................... 132

Personalens framställningar..............................

Löneregleringskommissionen..............................

Reservation....................................

1913 års petition................................144

Lotsstyrelsens utlåtande den 27 oktober 1913...................144

Lotskaptenen O. IL Stenbergs förslag......................14g

Statskontoret............................ _ 150

Departementschefens yttrande..........................154

Förslag till stat....................................

Personalen å lotsverkets ångfartyg.........................IgO

Organisation och avlöning............................IgO

Lotsstyrelsens förslag............................. 1@2

Löneregleringskommissionen...........................104

Reservationer......................................

Lotsstyrelsen den 27 oktober 1913........................167

Statskontoret.....................................

Departementschefens yttrande..........................167

Förslag till stat.................................169

Avlöningsvilkor.....................................

Ang. vidsträcktare tjänstgöringsskyldighet m. m..................170

Departementschefens yttrande..........................170

Ang. förflyttning till annan tjänstgöringsort...................171

Kungl. Maj.is Nåd. Proposition Nr 228.

239

Departementschefens yttrande......

Ang. traktamentsersättning under vikariat

Departementschefens yttrande......

Ang. ersättning för sjukvårdskostnader

Departementschefens yttrande......

Ang. minskad andel av lotspenningar . .

Departementschefens yttrande......

Ang. skyldighet att övergå å ny stat . .
Departementschefens yttrande och förslag
Personalen vid livräddningsanstalterna . .

Departementschefens yttrande......

Förslag till stat.............

Undervisningsanstalterna m. m.......

Departementschefens yttrande......

Förslag till stat.............

Omkostnadsstat..............

Lotsstyrelsen den 12 oktober 1912 . . . .

Personalens petitioner..........

Löreregleringskommissionen.......

Reservation...............

Personalföreningen...........

Lotsstyrelsen den 27 oktober 1913 . . .

Statskontoret..............

Departementschefens yttrande.....

Förslag till stat............

Pensionering................

Tjänstemannapensioneringen.....• •

Nuvarande pensioneringsgrunder ....
Förslag till pensionsreglering .....
Den militära pensionskommittén ....

Löneregleringskommissionen......

Reservationer.............

Personalföreningen..........

Pensionering av änkor och barn.....

Den militära pensionskommittén ....

Löneregleringskommissionen......

Lotsstyrelsen...............

Statskontoret...............

Departementschefens yttrande.......

Sid

172

173

174

175
175
17G

183

184
184
184

187

188
188
188

190

191
194

194

195
195
197
200
201
201
201
204

204

205

209

210
210
211
212

214

215
218

240

Kung!. Maj.ts Nåd, Proposition Nr 328.

Förslag till övergångs- och indragningsstat........... 221

Förslag till pensionsstat...................... 224

Sammanfattning.....................

Säkerhetsanstalterna för sjöfarten................. 2°ö

Lotsstyrelsen den 12 oktober 1912....... 226

Lotsstyrelsen den 24 december 1913................... 227

Departementschefens yttrande................... 228

Kostnadsberäkning................. .(

Departementschefens hemställan................... 230

Lotsstyrelsens förslag till lotstaxor................... 232

Stockholm, K. L. Beckmans Boktr.. 1SH.