Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 224 (Proposition 1911:224)

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 224.

Nr 224.

Kungl. Maj:ts nådiga proposition till Riksdagen angående en
mellan Sverige och Tyska riket afslutad handels- och
sjöfartstraktat in. in.; gifven Stockholms slott den 3
maj 1911.

Under åberopande af bilagda utdrag af två särskilda statsrådsprotokoll
öfver utrikesdepartements-, justitie-, civil-, finans- och jordbruksärenden
för den 28 april 1911 och denna dag samt med öfveidämnande af en nästlidne
gårdag mellan Sverige och Tyska riket afslutad handels- och sjöfartstraktat
med tillhörande tariffer samt slutprotokoll, hvilka samtliga aktstycken
bilda ett oskiljaktigt helt, i hvars bestämmelser någon förändring
icke kan äga rum, vill Kungl. Maj:t härmed äska Riksdagens godkännande
af de bestämmelser i berörda traktat med tillhörande tariffer och slutprotokoll,
hvilka sådant kräfva.

De till ärendet hörande handlingar skola Riksdagens vederbörande
utskott tillhandahållas; och Kungl. Maj:t förblifver Riksdagen med all kungl.
nåd och ynnest städse väl bevågen.

Under Hans Maj:ts

Min allernådigste Konungs och Herres frånvaro:

GUSTAF ADOLF.

Arvid Taube.

Bihang till Riksd. prot. 1911. 1 Sami. 1 Afd. 159 Höft. (Nr 224.) 1

Genom förbiseende bär öfver häftets sidor insatts Nr 204 i st. f. Nr 224.

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 204.

Handels- och sjöfartstraktat mellan Sverige

och Tyska riket

Handels- lind Schiffahrtsvertrag zwischen
Schweden und dem Deutschen Reiche.

Kung!.. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 204.

Hans Maj:t konungen af Sverige, å
ena sidan, ock hans Maj:t tyske kejsaren,
konung af Preussen, i Tyska rikets namn,
å andra sidan, ledda af önskan att underlätta
ock utvidga kandelsförbindelserna
mellan kåda länderna, kafva beslutit att
för sådant ändamål afsluta en kandelsoch
sjöfartstraktat samt till fullmäktige
utsett:

Hans Maj:t lönnligen af Sverige:

Sin envoyé extraordinarie ock ministre
plénipotentiaire kos Hans Maj:t tyske
kejsaren, konung af Preussen, Eric Birger
Trolle,

Hans Maj:t tyske kejsares, korning af
Preussen:

Sitt verkliga geheimeråd, statssekreteraren
för utrikesdepartementet Alfred
von Kiderlen Wächter,

hvilka, efter att kafva meddelat hvarandra
sina fullmakter, som befunnos i
god och behörig form, öfverenskommit
om följande artiklar:

Seine Majestät der König von Schweden,
einerseits, und Seine Majestät der
Deutsche Kaiser, König von Preussen,
im Kamen des Deutscken Keichs, anderseits,
von dem Wunsche geleitet, die wirtschaftlicken
Beziehungen zwiscken beiden
Ländern zu erleichtern und zu vermehren,
kaben bescklossen, zu diesem Behufe einen
Handels- und Schiffahrtsvertrag abzusckliessen,
und zu Bevollmächtigten ernannt: Seine

Majestät der König von Schweden:

Allerköchstikren ausserordentlicken Gesandten
und bevollmächtigten Minister bei
Seiner Majestät dem Deutscken Kaiser,
König von Preussen, Eric Birger Trolle,

Seine Majestät der Deutsche Kaiser, König
von Preussen:

Allerköchstikren wirklichen Geheimen
Kat Staatssekretär des Auswärtigen Amts
Alfred von Kiderlen Wächter,

welche, nåck Mitteilung ikrer in guter
und geköriger Form befmdlichen VollmackteD,
folgende Artikel vereinbart haben: -

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 204.

Artikel 1.

Undersåtar, tillhörande endera af de
traktatslutande parterna, skola, såframt
icke genom denna traktat undantag göras,
inom den andra partens område i afseende
å handel, sjöfart och andra näringar, åtnjuta
samma privilegier, befrielser och
förmåner af alla slag, Indika tillkomma
eller framdeles tillerkännas landets egna
undersåtar.

Den ena partens undersåtar skola inom
den andra partens område, såvidt och i
den mån som den senare partens undersåtar
beviljas samma rättigheter inom den
förstnämndas område, vara berättigade att,
på samma sätt som någon som helst tredje
stats undersåtar, förvärfva och besitta lös
eller fast egendom samt att däröfver genom
försäljning, byte, gåfva, testamente
eller på annat sätt förfoga äfvensom att
på grund af testamente eller arf enligt
lag förvärfva kvarlåtenskap.

Såframt icke genom denna traktat undantag
göras, skola den ena partens undersåtar
inom den andra partens område
hvarken för sin person eller för sin affärseller
yrkesutöfning eller i afseende å sin
lösa eller fasta egendom vara underkastade
andra eller högre, allmänna eller lokala,
utgifter, pålagor eller bördor än landets
egna undersåtar.

Artikel 2.

De traktatslutande parterna förplikta
sig att ömsesidigt taga i välvilligt öfvervägande
frågan om svenska arbetares behandling
i Tyskland och tyska arbetares
behandling i Sverige med hänsyn till ar -

Artikol 1.

Die Angehörigen eines jeden der vertragschliessenden
Teile sollen, soweit nicht
der gegenwärtige Vertrag Ausnahmen
enthält, im G-ebiete des anderen Teiles
in bezug auf Handel, Schifiährt und sonstige
Gewerbe dieselben Privilegien, Befreiungen
und Begunstigungen aller Art
geniessen, welche den Inländern zustehen
oder zustehen werden.

Die Angehörigen des einen Teiles sollen
im G-ebiete des anderen Teiles, sofern
und insoweit den Angehörigen des letzteren
im Gebiete des ersteren dieselben
ftechte gewährt werden, in gleicher Weise
wie die Angehörigen irgend eines dritten
Staates befugt sein, bewegliches oderunbewegliches
Vermögen zu erwerben, zu
besitzen und daruber durch Verkauf,
Tausch, Schenkung, letzten Willen oder
auf andere Weise zu verfugen sowie Erbschaften
vermöge letzten Willens oder
kraft Gesetzes zu erwerben.

Soweit nicht der gegenwärtige Vertrag
Ausnahmen enthält, sollen die Angehörigen
des einen Teiles im Gebiete des
anderen Teiles weder fur ihre Person oder
ihren Geschäfts- oder Gewerbebetrieb noch
in bezug auf ihre beweglichen oder unbeweglichen
Guter anderen oder grösseren,
allgemeinen oder örtlichen, Abgaben,
Auflagen oder Lasten unterliegen als die
Inländer.

Artikel 2.

Die vertragschliessenden Teile verpflichten
sich, in freundschaftlichem Einvernekmen
die Behandlung der schwedischen
Arbeiter in Deutschland und der
deutschen Arbeiter in Schweden hinsicht -

Kungl. Maj:ts Nåd.

betarförsäkringen i ändamål att genom
överenskommelser härom tillförsäkra det
ena landets arbetare uti det andra landet
en behandling, som i möjligaste mån medgifver
dem lika stora fördelar.

Dessa överenskommelser skola oberoende
af denna traktats ikraftträdande
träffas genom ett särskildt aftal.

Artikel 3.

Tyskar i Sverige och svenskar i Tyskland
skola hafva full frihet att, i likhet
med respektive ländernas egna undersåtar,
vare sig personligen eller genom efter
eget val utsedt ombud sköta sina affärer
utan att vara skyldiga att ersätta eller
godtgöra mellanhänder, i händelse de icke
vilja betjäna sig af sådana, och utan att
i detta hänseende vara underkastade andra
inskränkningar än dem, bvilka äro genom
landets allmänna lagar bestämda.

De skola hafva obehindradt tillträde
till domstolarna för fullföljande och försvarande
af sin rätt och i detta hänseende
åtnjuta alla de fri- och rättigheter,
som tillkomma landets egna undersåtar,
och i likhet med dessa vara befogade att
i hvarje mål betjäna sig af sådana advokater,
ombud eller biträden, som enligt
landets lagar må därtill användas.

Artikel 4.

Den ena traktatslutande partens undersåtar,
hvilka bosatt sig eller tillfälligt
uppehålla sig inom den andra partens
område, kunna därstädes hvarken förpliktas
att göra personlig tjänst i armén,

Proposition Nr 204.

lich der Arbeiterversicherung zu dem
Zwecke zu prtifen, um durch geeignete
Yer embar ungen den Arbeitern des einen
Ländes im anderen Lande eine Behandlnng
zu sichern, die ihnen mögdichst gleichwertige
Yorteile bietet.

Diese Yereinbarungen werden unabhängig
von dem Inkrafttreten des gegenwärtigen
Yertrags durch ein besonderes
Abkommen festgesetzt werden.

Artikel 3.

Die Deutschen in Schweden und die
Schweden in Deutschland sollen volle
Freiheit haben, wie die Inländer ihre Geschäfte
entweder in Person oder durch
einen Unterhändler ihrer eigenen Wahl
zu regeln, ohne verpflichtet zu sein, Mittelspersonen
eine Vergutung oder Schadloshaltung
zu zahlen, falls sie sich derselben
nicht bedienen wollen, und ohne
in dieser Beziehung anderen Beschränkungen
als solchen zu unterliegen, welche
durch die allgemeinen Landesgesetze festgestellt
sind.

Sie sollen freien Zutritt zu den Gerichten
haben zur Yerfolgung und Verteidigung
ihrer Bechte und in dieser Hinsicht
alle Rechte und Befreiungen der
Inländer geniessen und wie diese befugt
sein, sich in jeder Bechtssache der durch
die Landesgesetze zugelassenen Anwälte,
Bevollmächtigten oder Beistände zu bedienen.

Artikel 4.

Die Angehörigen des einen vertragschliessenden
Teiles, die sich in dem Gebiete
des anderen Teiles niedergelassen
haben oder aufhalten, können dort weder
zum persönlichen Dienste im Heere, in

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 204.

flottan, landstormen eller i någon annan
militäriskt anordnad institution eller att
lämna någon häremot svarande prestation.

De skola icke vara skyldiga utgöra
andra militära prestationer och rekvisitioner
i freds- och krigstid än sådana,
som åligga landets egna undersåtar, och
skola de ömsesidigt äga anspråk på det
skadestånd, som genom gällande lag är i
hvardera landet till förmån för egna
undersåtar fastställdt.

Artikel 5.

Aktiebolag och andra kommersiella,
industriella och finansiella bolag, försäkringsbolag
däri inbegripna, hvilka hafva
sitt säte inom den ena traktatslutande
partens område och äro bildade enligt
dess lagar, skola äfven inom den andra
partens område erkännas såsom lagligt
bestående och särskildt hafva rätt att inför
domstol kära eller svara.

Tillstånd för härofvan i första stycket
angifna bolag, tillhörande den ena
traktatslutande parten, att drifva näring
eller affär såväl som att förvärfva
fastighet och annan förmögenhet inom
den andra partens område är beroende
af de därstädes gällande föreskrifter.
Dock skola bolagen inom nämnda område
i hvarje fall åtnjuta samma rättigheter,
hvilka tillkomma likartade bolag, tillhörande
något tredje land.

Artikel 6.

Köpmän, fabriks- och andra näringsidkare,
hvilka genom ett af vederbörande

der Marine, im Landsturm oder in einem
anderen militärisch eingerichteten Verbande,
noch zu einer Ersatzleistung angehalten
werden.

Sie sollen keinen anderen militärischen
Leistungen und Requisitionen in Friedensund
Kriegszeiten unterworfen sein als die
Inländer und beiderseits Anspruch auf die
Entschädigungen besitzen, die durch die
in den beiden Ländern geitenden Gesetze
zugunsten der Inländer festgesetzt sind.

Artikel 5.

Aktiengesellschaften und andere kommerzielle,
industrielle und finanzielle Gesellschaften
mit Einschluss der Versicherungsgesellschaften,
die in dem Gebiete
des einen vertragschliessenden Teilesihren
Sitz haben und nach dessen Gesetzen
errichtet sind, sollen auch in dem Gebiete
des anderen Teiles als gesetzlich bestehend
anerkannt werden und insbesondere das
Recht haben, vor Gericht als Kläger oder
Beklagte aufzutreten.

Die Zulassung der im Absatz 1 bezeichnetenGesellschaften
des einen vertragschliessenden
Teiles, zum Gewerbe- oder
Geschäftsbetriebe sowie zum Erwerbe von
Grundstucken und sonstigem Vermögen
in dem Gebiete des anderen Teiles bestimmt
sich nach den dort geitenden Vorschriften.
Doch sollen die Gesellschaften
in diesem Gebiete jedenfalls dieselben
Rechte geniessen, welche den gleichartigen
Gesellschaften irgend eines dritten
Ländes zustehen.

Artikel 6.

Kaufleute, Fabrikanten und andere
Gewerbetreibende, welche sich durch den

Kungl. Maj:ts Nåd.

myndigheter i hemlandet ntfärdadt närings-legitimationsbevis
styrka, att de
nti den stat, där de äga hemvist, erlägga
stadgade skatter och afgifter, skola vara
berättigade att personligen eller genom i
deras tjänst anställda resande inom den
andra traktatslutande partens område,
såvidt det är tillåtet för det egna landets
undersåtar, göra varuinköp hos köpmän
eller i öppna försäljningslokaler eller
hos personer, hvilka producera varorna,
eller att söka beställningar hos köpmän
i deras affärslokaler eller hos personer, i
hvilkas rörelse varor af samma slag som
de utbjudna finna användning.

Tyska näringsidkare, försedda med
närings-legitimationsbevis (handelsresande),
må icke för berörda verksamhet i
Sverige underkastas högre afgift än handelsresande
för i utlandet etablerade
svenska handelshus eller handelsresande,
tillhörande den mest gynnade nation.
Med dylikt legitimationsbevis försedda
svenska näringsidkare (handelsresande)
må i Tyskland påläggas lika höga afgifter
som de, hvilka i Sverige påföras
tyska handelsresande.

Innehafvare af närings-legitimationsbevis
må medföra endast varuprof men
inga varor.

De traktatslutande parterna skola
meddela hvarandra, hvilka myndigheter
äro behöriga att utfärda närings-legitimationsbevis
och hvilka föreskrifter innehafvarna
af dylika bevis vid utöfvande
Bihang till Piksd. prot. 1911. 1 Sa

Proposition Nr 204.

Besitz einer von den zuständigen Behörden
des Heimatlandes ausgefertigten Gewerbe-Legitimationskarte
daruber ausweisen,
dass sie in dem Staate, ivo sie
ihren Wohnsitz haben, die gesetzlichen
Steuern lind Abgaben entrichten, sollen
befugt sein, persönlich oder durch in ihren
Diensten stehende Reisende im Gebiete
des anderen vertragschliessenden Teiles,
soweit es den ÅDgehörigen des eigenen
Ländes gestattet ist, bei Kaufleuten oder
in offenen Verkaufstellen oder bei solchen
Personen, welche die Waren produzieren,
Waren an käufe zu machen oder bei Kaufleuten
in deren Geschäftsräumen oder bei
solchen Personen, in deren Gewerbebetriebe
Waren der angebotenen Art Verwendung
finden, Bestellungen zu suchen.

Die mit einer Gewerbe-Legitimationskarte
versehenen deutschen Gewerbetreibenden
(Handlungsreisenden) durfen fur
die bezeichnete Tätigkeit in Schweden
keiner höheren Abgabe unterworfen werden
als die Handlungsreisenden im Ausland
ansässiger schwedischer Geschäftshäuser
oder die Handlungsreisenden des
meistbegiinstigten Ländes. Die mit einer
solchen Legitimationskarte versehenen
schwedischen Gewerbetreibenden (Handlungsreisenden)
durfen in Deutschland
mit gleich hohen Abgaben belegt werden,
wie sie in Schweden von deutschen Handlungsreisenden
zur Hebung gelangen.

Die Inhaber der Gewerbe-Legitimationskarten
durfen nur Warenmuster,
aber keine Waren mit sich fiihren.

Die vertragschliessenden Teile werden
sich gegenseitig Mitteilung daruber machen,
welche Behörden zur Erteilung von
Gewerbe-Legitimationskarten befugt sein
sollen und welche Vorschriften von den
ml. 1 Afd. 159 Häft.

10 Kungl. Maj:ts Nåd.

af sin verksamhet som handelsresande
hafva att iakttaga.

För tullpliktiga föremål, hvilka såsom
prof af bemälda handelsresande införas,
skall å ömse sidor beviljas frihet från
in- och utförselafgifter under förutsättning,
att dessa föremål inom en tidrymd
af sex månader åter utföras och att identiteten
af de in- och åter utförda föremålen
är ställd utom tvifvel. Denna bestämmelse
skall tillämpas, oafsedt öfver
hvilken tullkammare föremålen utföras.

För betryggande af återutförseln af
prof måste i båda länderna vid införseln
därå belöpande tullumgälder nedsättas
eller säkerhet för desamma ställas.

De igenkänningsmärken (stämplar, sigill,
plomber o. s. v.), hvilka för profvens
identifierande officiellt åsättas, skola
ömsesidigt godkännas. Sålunda skola de
af tullmyndigheterna i utförsellandet anbragta
märken äfven i det andra landet
tjäna till bevis för identiteten. Båda
parternas tullmyndigheter vare dock obetaget
att anbringa ytterligare igenkänningsmärken,
därest sådant i särskilda
fall anses nödvändigt.

Artikel 7.

De traktatslutande paifierna förbinda
sig att icke hämma det ömsesidiga varuutbytet
genom några slags införsel-, utförsel-
eller transitoförbud.

Undantag, såframt de tillämpas på
alla länder eller åtminstone på alla de
länder, för hvilka samma förutsättningar

Proposition Nr 204.

Inhabern dieser Karten bei Ausiibung
ihrer Tätigkeit als Handlungsreisende zu
beachten sind.

För zollpflicktige Gregenstände, welche
als Muster von den vorbezeichneten Handlungsreisenden
eingebracht werden, wird
beiderseits Befreiung von Eingangs- und
Ausgangsabgaben unter der Voraussetzung
zugestanden, dass aiese Gregenstände
binnen einer Frist von seehs Monaten
wieder ausgeftikrt werden und die Identität
der ein- und wieder ausgefixhrten
Gregenstände ausser Zweifel ist, wobei es
gleichgiiltig sein soll, iiber welches Zollamt
die Gregenstände ausgefuhrt werden.

Die Wiederausfuhr der Muster muss
in beiden Ländern bei der Einfuhr durch
Niederlegung des Betrages der beztiglichen
Zollgebuhren oder durch Sicherstellung
gewährleistet werden.

Die Erkennungszeichen (Stempel, Siegel,
Bleie usw.), die zur Wahrung der
Identität der Muster amtlich angelegt
worden sind, sollen gegenseitig anerkannt
werden, und zwar in dem Sinne, dass
die von der Zollbehörde des Ausfuhrlandes
angelegten Zeichen auch in dem
anderen Lande zum Beweise der Identität
dienen. Die beiderseitigen Zollämter durfen
jedoch weitere Erkennungszeichen anlegen,
falls dies im einzelnen Fälle notwendig
erscheint.

Artikel 7.

Die vertragsekliessenden Teile verpflichten
sich, den gegenseitigen Yerkehr
durch keinerlei Einfuhr-, Ausfuhr- oder
Durchfuhrverbote zu hemmen.

Ausnahmen, sofern sie auf alle oder
doch auf alle diejenigen Länder angewendet
werden, bei denen die gleiche

Kungl. Maj:ts Nåd.

äro för handen, kunna i följande fall
äga rum:

1. beträffande krigsförnödenheter
under utomordentliga omständigheter; 2.

med hänsyn till den allmänna
säkerheten;

3. med hänsyn till sundhetspolisväsendet
eller till skyddande af
djur och nyttiga växter mot
sjukdomar eller skadliga insekter
eller parasiter;

4. i ändamål att med afseende på
främmande varor genomföra förhud
eller inskränkningar, hvilka
genom den inre lagstiftningen
äro eller blifva stadgade rörande
produktion, omsättning, transport
eller förbrukning af likartade
inhemska varor i det egna
landet.

Artikel 8.

De i bifogade tariff A angifna svenska
natur- och industrialster må införas till
tyska tullområdet på de i denna tariff
bestämda villkor.

De i bifogade tariff B angifna tyska
natur- och industrialster må införas till
Sverige på de i denna tariff bestämda
villkor.

Proposition Nr 204.

Voraussetzungen zutreffen, können in folgenden
Fallen stattfinden:

1. in Beziehung auf Kriegsbedarf
unter ausserordentlichen IJmständen; 2.

aus Rucksichten auf die öffentliche
Sicherheit;

3. aus Rucksichten der Gesundheitspolizei
oder zum Schutze von
Tieren oder Nutzpflanzen gegen
Krankheiten oder Schädlinge;

4. zu dem Zwecke, um hinsichtlich
fremder Waren Yerbote oder Beschränkungen,
die durch die innere
Gesetzgebung fur die Erzeugung,
den Vertrieb, die Beförderung
oder den Verbrauch
gleichartiger einheimischer Waren
im Inlande festgesetzt sind
oder festgesetzt werden, durchzufiihren.

Artikel 8.

Die in dem beiliegenden Tarife A bezeichneten
schwedischen Boden- lind Gewerbserzeugnisse
werden bei ihrer Einfuhr
in das deutsche Zollgebiet zu den
durch diesen Tarif festgestellten Bedingungen
zugelassen.

Die in dem beiliegenden Tarife B bezeichneten
deutschen Boden- lind Gewerbserzeugnisse
werden bei ihrer Einfuhr
in Schweden zu den durch diesen
Tarif festgestellten Bedingungen zugelassen.

Artikel 9. Artikel 9.

Inhemska afgifter, hvilka inom den Innere Abgaben, welche im Gebiete
ena af de traktatslutande parternas om- des einen der vertragsehliessenden Teile,
råde, vare sig för statens eller för läns, sei es fur Rechnung des Staates oder fur

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 204.

kommuners eller korporationers räkning,
för närvarande äro lagda på eller framdeles
komma att läggas på tillverkning,
beredning, transport eller förbrukning af
någon vara, må under ingen förevändning
drabba den andra partens produkter med
högre belopp eller på mera betungande
sätt än det egna landets likartade produkter.

Ingen af de båda traktatslutande parterna
må, under förevändning af inhemsk
beskattning, vid införseln lägga nya eller
förhöjda afgifter å varor, hvilka icke produceras
inom eget område, och hvilka äro
upptagna uti tarifferna till denna traktat.

Om en af de traktatslutande parterna
finner nödigt pålägga någon i tarifferna
till denna traktat upptagen vara af inhemskt
ursprung eller inhemsk tillverkning
någon ny inre skatt eller accisafgift
eller någon tilläggsafgift, skall likartad
utländsk vara genast kunna vid införseln
beläggas med tull eller tilläggstull till
lika belopp.

Artikel 10.

Beträffande in- och utförseltullar, i
hvad angår dessas belopp samt ställande
af säkerhet för och uppbärande af desamma,
såväl som beträffande transitering,
tullnederlag, (lokala) afgifter, tullformaliteter,
tullbehandling och tullexpedition
och vidare beträffande de inre skatter
och accisafgifter, af alla slag, hvilka för
statens eller för läns, kommuns eller korporations
räkning kunna komma att uppbäras,
förbinder sig enhvar af de traktat -

Rechnung von Provinzen, Gemeinden oder
Korporationen, auf der Hervorbringung,
der Zubereitung, der Beförderung oder
dem Yerbrauch eines Erzeugnisses gegenwärtig
ruhen oder kunftig ruhen möchten,
durfen Erzeugnisse des anderen Teiles
unter keinem Vorwande höher oder in
lästiger Weise treffen als die gleichartigen
Erzeugnisse des eigenen Ländes.

Keiner der beiden vertragschliessenden
Teile wird Gegenstände, welche im eigenen
Gebiete nicht erzeugt werden, und welche
in den Tarifen zum gegenwärtigen Vertrage
begriffen sind, unter dem Vorwande
der inneren Besteuerung mit neuen oder
erhöhten Abgaben bei der Einfuhr betagen.

Wenn einer der vertragschliessenden
Teile es nötig findet, auf einen in den
Tarifen zum gegenwärtigen Vertrage begriffenen
Gegenstand einheimischer Erzeugung
oder Publikation eine neue innere
Steuer oder Akzisegebuhr oder einen
Gebuhrenzuschlag zu tagen, so solf der
gleichartige ausländische Gegenstand sötört
mit einem gleichen Zolle oden Zollzuschlage
bei der Einfuhr belegt werden
können.

Artikel 10.

Hinsichtlich des Betrages, der Sicherstellung
und der Erhebung der Einfuhrund
Ausfuhrzölle sowie in bezug auf die
Durchfuhr, die zollamtlichen Niederlagen,
die (örtlichen) Gebiihren, die Zollformalitäten,
die Zollbehandlung und Zollabfertigung,
ferner in bezug auf die fur
Rechnung des Staates, einer Provinz,
Gemeinde oder Korporation zur Hebung
gelangenden inneren Steuern und Akzisegebiihren
jeder Art verpflichtet sich jeder

Kung1. Maj:ts Nåd.

slutande parterna att låta den andra
komma i åtnjutande af hvarje förmån,
företrädesrättighet och nedsättning i tarifferna,
som den förra parten må hafva
medgifvit en tredje makt.

Likaledes skall hvarje förmån eller befrielse,
som framdeles medgifves en tredje
makt, genast ovillkorligen och utan vidare
komma den andra traktatslutande
parten till del.

Proposition Nr 204.

der vertragschliessenden Teile, den anderen
an jeder Begiinstigung, jedem Vorrecht
und jeder Herabsetzung in den Tarifen
teilnehmen zu lassen, welche er einer
dritten Macht gewährt haben sollte.

Ebenso solf jede späterhin einer dritten
Macht zugestandene Begiinstigung oder
Befreiung sötört bedingungslos und ohne
weiteres dem anderen vertragschliessenden
Teile zustatten kommen.

Artikel 11.

Bestämmelserna i artikel 7 andra
stycket och i artikel 10 rörande tillerkännande
af mest gynnad nations rätt
afse icke:

1. de förmåner, hvilka nu äro beviljade
eller framdeles kunna komma
att beviljas angränsade stater till
underlättande af lokalsamfärdseln
inom gränsområdena på båda sidorna,
dock icke utöfver en sträcka
af 15 km. bredd på hvardera sidan
om gränsen;

2. de förpliktelser, hvilka åligga någon
af de traktatsiutande parterna
på grund af bestämmelserna för en
tullförening, som redan afslutats
eller framdeles må komma att afslutas.

Från tysk sida skola vidare de särskilda
förmåner, som af Sverige äro medgifna
eller framdeles komma att på grund
af det särskilda gränsförhållandet medgifvas
Norge, icke på grund af mest gynnad
nations rätt tagas i anspråk, så länge
desamma icke medgifvas äfven någon annan
stats undersåtar, bolag eller alster.

Artikel 11.

Die Bestimmungen des Artikels 7 Absatz
2 und des Artikels 10 iiber die Gewährung
der Meistbegiinstigung bertihren
nicht:

1. die Begiinstigungen welche angrenzenden
Staaten zur Erleichterung
des örtlichen Yerkehrs innerhalb
der beiderseitigen Grenzbezirke,
jedoch nicht iiber eine Zone
hinaus von je 15 km Breite, von
der Grenze an gerechnet, gegenwärtig
gewährt sind oder in Zukunft
gewährt werden sollten;

2. die Yerbindlichkeiten, welche sich
fur einen der vertragschliessenden
Teile durch die Bestimmungen einer
schon abgeschlossenen oder
etwa kiinftighin abzuschliessenden
Zolleinigung ergeben.

Deutscherseits werden ferner die besonderen
Begiinstigungen, die von Schweden
an Norwegen schon zugestanden worden
sind oder auf Grund des besonderen Grenzverhältnisses
noch zugestanden werden, so
länge nicht auf Grund des Meistbegiinstigungsrechts
in Anspruch genommen
werden, als dieselben nicht auch den Angehörigen,
den Gesellschaften oder den Er -

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 204.

Artikel 12.

A järnvägar skall hvarken med afseende
å befordringspris eller med afseende
å tid och sätt för expedition någon åtskillnad
göras mellan personer, som äro
bosatta inom de traktatslutande parternas
områden. Särskild! skola å tyska järnvägar
i fråga om svenska eller från
Sverige kommande godssändningar, som
befordras till tysk station eller genom
Tyskland, inga högre tariffer tillämpas
än för likartade, i samma riktning och
på samma trafiksträcka befordrade tyska
eller utländska produkter. Detsamma
skall å svenska järnvägar gälla för tyska
eller från Tyskland kommande godssändningar,
som befordras till svensk station
eller genom Sverige.

Undantag skola vara tillåtna, endast
såvidt det gäller transporter till nedsatta
priser för offentliga eller välgörande ändamål.

Artikel 13.

Tyska fartyg och deras last skola i
Sverige och svenska fartyg och deras last
i Tyskland åtnjuta fullkomligt samma
behandling som landets egna fartyg och
dessas last, oafsedt hvarifrån fartygen
afgått eller hvarthän de äro destinerade,
och oafsedt hvarifrån lasten förskrifver
sig eller hvarthän den är bestämd.

Hvarje företrädesrättighet och befrielse,
som i detta hänseende kan komma

zeugnissen irgend eines anderen Staates
eingeräumt werden.

Artikel 12.

Auf Eisenbahnen soll weder hinsichtlich
der Beförderungspreise noch der Zeit
lind Art der Abfertigung ein Unterschied
zwischen den Bewohnern der Grebiete der
vertrag-schliessenden Teile gemacht werden.
Insbesondere sollen för schwedische
oder aus Schweden kommende, nach einer
deutschen Station oder durch Deutschland
beförderte Griitersendungen auf den deutschen
Bahnen keine höheren Tarife angewendet
werden, als fur gleichartige
deutsche oder ausländische Erzeugnisse
in derselben Bichtung und auf derselben
Yerkehrsstrecke. Das gleiche soll auf den
schwedischen Bahnen för deutsche oder
aus Deutschland kommende Griitersendungen
gelten, die nach einer schwedischen
Station oder durch Schweden befördert
werden.

Ausnahmen sollen nur zulässig sein,
soweit es sich um Transporte zu ermässigten
Preisen för öffentliche oder milde
Zwecke handelt.

Artikel 13.

Die deutschen Schiffe und ihre Ladungen
sollen in Schweden und die
schwedischen Schiffe und ihre Ladungen
sollen in Deutschland völlig auf dem
Fusse der inländischen Schiffe und Ladungen
behandelt werden, gleichviel, von
wo die Schiffe ausgelaufen oder wohin
sie bestimmt skid, und gleichviel, woher
die Ladungen stammen oder wohin sie
bestimmt sind.

Jedes Yorrecht und jede Befreiung,
welche in dieser Beziehung von einem

Kungl. Maj:ts Nåd.

att af den ena af de traktatslutande parterna
medgifvas en tredje makt, skall
samtidigt och ovillkorligen jämväl tillerkännas
den andra parten.

Från bestämmelserna i denna artikel
göres undantag beträffande de särskilda
förmåner, hvilka nu må vara eller framdeles
kunna blifva medgifna alstren af
den inhemska fiskerinäringen i det ena
eller andra landet.

För kustfarten gälla förestående bestämmelser,
dock med rätt för en hvar
af de traktatslutande parterna att med
ett års frist uppsäga desamma. Begagnar
sig den ena eller andra parten af denna
rätt, skall efter uppsägningstidens förlopp
en hvar af de båda parterna äga att
för sina fartyg göra anspråk på alla rättigheter
och förmåner, hvilka den andra
parten medgifvit eller kan komma att
medgifva en tredje makt i fråga om kustfarten,
i den mån, som den förra parten
beträffande sitt område medgifver den
andra partens fartyg samma rättigheter
och förmåner.

Artikel 14.

Fartygs nationalitet skall ömsesidigt
erkännas på grund af de handlingar och
bevis, som af vederbörande myndigheter
i hvardera landet biifvit för befälhafvare,
fartygsredare eller skeppare utfärdade.

Mätbref, som utfärdats af den ena af
de traktatslutande parterna, skola af den
andra parten godkännas i enlighet med
de särskilda öfverenskommelser, som mellan
de båda traktatslutande länderna

Proposition Nr 204.

der vertragschliessenden Teile einer dritten
Macht eingeräumt werden sollte, soll
gleichzeitig und bedingungslos auch dem
anderen Teile zustehen.

Von den Bestimmungen dieses Artikels
wird eine Ausnahme gemacht in betreff
derjenigen besonderen Begunstigungen,
welche den Erzeugnissen des inländischen
Fisehfanges in dem einen oder dem anderen
Lande jetzt oder in Zukunft gewährt
werden sollten.

För die Kustenschiffahrt gelten die vorstehenden
Bestimmungen, jedoch mit der
Massgabe, dass jeder der vertragschliessenden
Teile zur Kiindigung mit einjäkriger
Frist befugt ist. Macht der eine
oder der andere Teil von diesel’ Befugnis
Gebrauch, so soll nach Ablauf der Ktindigungsfrist
jeder der beiden Teile alle
Rechte und Begunstigungen, welche der
andere Teil hinsichtlich der Kustenschifffahrt
irgendeiner dritten Macht eingeräumt
hat oder einräumen wird, insoweit
fur seine Schiffe in Anspruch nehmen
können, als er den.Schiffen des anderen
Teiles fur sein Gebiet dieselben Rechte
und Begunstigungen zugesteht.

Artikel 14.

Die Nationalität der Schiffe soll beiderseits
auf Grund der durch die zuständigen
Behörden in jedem der beiden Länder
den Kapitänen, Schiffseignern oder
Schiffern ausgestellten Urkunden und Patente
anerkannt werden.

Die von dem einen der vertragschliessenden
Teile ausgestellten Schiffsmessbriefe
werden nach Massgabe der zwischen
den beiden vertragschliessenden Teilen
getroffenen oder zu treffenden besonderen

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 204.
träffats eller framdeles må komma att Vereinbarungen von dem anderen Teile

träffas.

Artikel 15.

Tyska fartyg, som inkomma till svensk
hamn, och svenska fartyg, som inkomma
till tysk hamn, för att där allenast komplettera
sin last eller lossa en del af densamma,
må, under förutsättning att de
rätta sig efter de i de respektive staterna
gällande lagar och föreskrifter, behålla
ombord den del af lasten, som är bestämd
till annan hamn eller till annat land, och
återutföra densamma, utan att för denna
del af lasten behöfva erlägga någon afgift
utom bevakningsafgifter; och må dessa
afgifter uppbäras allenast efter den för
inhemsk eller mest gynnad nations sjöfart
bestämda lägsta taxan.

Artikel 16.

Fullständigt befriade från fartygsumgälder
och expeditionsafgifter i de respektive
ländernas hamnar äro:

1. fartyg, som från någon ort, hvilken
det vara må, inkomma i barlast
och i barlast åter utgå;

2. fartyg, som komma från någon
hamn inom ett af de bägge länderna
till en eller flera hamnar
inom samma land samt kunna
styrka, att de i annan hamn uti
samma land redan erlagt ifrågavarande
afgifter;

3. fartyg, som frivilligt eller af
tvingande orsaker inkommit i en

anerkannt werden.

Artikel 15.

Die deutschen Schiffe, welche nach
einem schwedischen Rafen, und umgekehrt
die schwedischen Schiffe, welche
nach einem deutschen Hafen kommen, um
daselbst nur ihre Ladung zu vervollständigen
oder einen Teil derselben zu löschen,
sollen, vorausgesetzt, dass sie sich nach
den Gesetzen und Vorschriften des betreffenden
Staates richten, den nach einem
anderen Hafen desselben oder eines anderen
Ländes bestimmten Teil ihrer Ladung
an Bord behalten und ihn wieder
ausfiihren können, ohne gehalten zu sein,
fur diesen letzteren Teil ihrer Ladung
irgendeine Abgabe zu bezahlen, ausser
den Aufsichtsabgaben, welche ubrigens
nur nach dem för die inländische oder die
meistbegiinstigte Schiffahrt bestimmten
niedrigsten Satze erhoben werden durfen.

Artikel 16.

Von Tonnengeldern und Abfertigungsgebiihren
sollen in den Häfen eines jeden
der beiden Länder völlig befreit sein:

1. die Schiffe, welche von irgend
einem Orte mit Ballast ein- und
damit wieder auslaufen;

2. die Schiffe, welche aus einem
Hafen des einen der beiden Länder
nach einem oder mehreren
Häfen desselben Ländes kommen
und sich iiber die in einem anderen
Hafen desselben Ländes bereits
erfolgte Zahlung jener Abgaben
ausweisen können;

3. die Schiffe, welche freiwillig oder
notgedrungen mit Ladung nach

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 204.

namn med last och därifrån åter
utlöpa utan att hafva företagit
någon som helst handelsoperation.

Denna befrielse skall icke gälla fyroch
båkafgifter, lotspengar, bogserings-,
karantäns- och andra på fartyget hyllande
afgifter, hvilka inhemska och mest
gynnad nations fartyg hafva att i lika
mån erlägga såsom godtgörelse för trafiken
tjänande handräckningar och anordningar.

I händelse fartyg af tvingande orsaker
inlöper i en hamn, skola icke såsom handelsoperationer
anses: i och för reparation
af fartyget verkställd lossning och återkastning
af varor; öfverflyttande af last
till ett annat fartyg, i händelse af det
förra fartygets sjöoduglighet; nödiga inköp
af proviant för besättningen; samt
försäljning af sjöskadade varor efter därtill
af tullförvaltningen lämnadt tillstånd.

einem Hafen kommen und ihn,
ohne irgendwie Handel getrieben
zu haben, wieder verlassen.

Diese Befröning wird nicht gewährt
fur Leuchtturm-, Lotsen-, Remorkierungs-,
Quarantäne- und sonstige auf dem SchifFskörper
lastende Abgaben, welche för dem
Verkehr dienende Leistungen und Vorkehmngen
in gleichem Masse von den inlftndischen
und von den Schiffen der meistbegunstigten
Nation zu entrichten sind.

Ist das Einlaufen durch Not veranlasst
worden, so gelten nicht als Ausiibung
des Handelsbetriebes das zum
Zwecke der Ausbesserung des SchifFes
erfolgte Löschen und Wiedereinladen der
TV aren, das U ber luden auf ein anderes
SchifF im Nalle der Seeuntuchtigkeit des
ersten, die zur Verproviantierung der
SchifFsmannschaft notwendigen Aufwendungen
und der Ver kalif der beschädigten
Waren mit Genehmigung der Zollverwaltung.

Artikel 17.

Om ett fartyg, tillhörande det ena af
■de traktatslutande länderna, strandar
eller lider skeppsbrott å det andra landets
kuster, skola fartyg och last åtnjuta samma
förmåner och befrielser, som respektive
lands lagstiftning under enahanda
omständigheter beviljar egna eller mest
gynnad nations fartyg. Hjälp och bistånd
skall lämnas befälhafvare och besättning
såväl för dem personligen som för fartyg
och last i samma omfattning som det egna
landets undersåtar.

Bihang till Piksd. prof. 1911.

Artikel 17.

TT enn ein SchiiF eines der vertragschliessenden
Teile an den Kusten des anderen
Teiles strandet oden SchifFbruch
leidet, sollen SchifF und Ladung dieselben
Begiinstigungen lind Befreiungen geniessen,
welche die G-esetzgebung des betrefFenden
Ländes den eigenen Schiffer: oder
denen der meistbegiinstigten Nation in
gleicher Lage bewilligt. Es soll dem
Fuhrer und der Mannschaft sowohl fur
ihre Person wie flir SchifF und Ladung
Hilfe lind Beistand in demselben Umfange
wie den Angehörigen des eigenen Ländes
geleistet werden.

1 Sami. 1 Afd. 159 Håft.

Kungl. Majtis Nåd. Proposition Nr 204.

De traktatslutande parterna komma
dessutom öfverens, att bärgade varor icke
skola vara underkastade någon tullafgift,
såvida de icke öfvergå till förbrukning i
landet.

Artikel 18.

Om inom den ena traktatslutande partens
område sjömän eller andra till besättningen
hörande personer rymma från
något den andra partens fartyg, kunna
den senare partens konsulära representanter
låta häkta och återföra ombord
eller hemsända de förrymda. För sådant
ändamål äga de skriftligen vända sig till
vederbörande tjänstemän och medelst företeende
af behöriga officiella handlingar
styrka, att de personer, hvilka reklamationen
afser, verkligen hafva tillhört fartygets
besättning.

Allt bistånd skall Jämnas nämnda
konsulatämbetsmän för efterspanande och
häktande af de ifrågavarande rymmarna.
Dessa skola på vederbörande konsulatmyndighets
skriftliga begäran och på dess
bekostnad hållas i fängsligt förvar, intill
dess tillfälle yppar sig att återföra dem
ombord å det fartyg, de tillhöra, eller att
hemsända dem.

Skulle likväl sådant tillfälle icke yppa
sig inom två månader, räknadt från den
dag, häktningen ägde rum, eller varda
icke kostnaderna för de rymdas hållande
i fängsligt förvar behörigen betalda,
skola de häktade försättas i frihet och
må icke vidare kunna häktas för samma
sak.

Har rymmaren begått någon straffbar
handling i land, skall hans utlämnande
kunna af lokalmyndigheterna uppskjutas,

Die vertragschliessenden Teile kommen
ausserdem uberein, dass die geborgenen
Waren keiner Zollabgabe unterliegen sollen,
es sei denn, dass sie in den inländischen
Yerbrauch iibergehen.

Artikel 18.

Wenn im Gebiete des einen vertragschliessenden
Teiles Seeleute oden sonstige
zur Besatzung gehörige Personen von
einem Schiffe des anderen Teiles entweichen,
so können die konsularischen
Vertreter des letzteren die Entwichenen
verhaften und an Bord oden in ihre
Heimat zuriicksenden lassen. Zu diesem
Zwecke håken sie sich schriftlich an die
zuständis-en Beamten zu wenden und durch

Vorlegung geeigneter amtlicher Schriftstucke
nachzuweisen, dass die reklamierten
Personen wirklich zur Schiffsbesatzung
gehört haben.

Den erwähnten konsularischen Vertretern
soll jeder Beistand zur Aufsuchung
und Verhaftung der Entwichenen gewährt
werden. Diese sollen auf scliriftlichen
Antrag und auf Kosten der Konsularbehörde
so länge in Gfewahrsam gehalten
werden, bis sich eine Gelegenheit findet, sie
an Bord des Sehiffes, zu dem sie gehören,
zuriickzubringen oden sie heimzusenden.

Sollte jedoch diese Gelegenheit inner -halb zweier Monate, vom Tage der Verhaftung
an gerechnet, sich nicht darbieten
eder sollten die Kosten der Gelängenkaltung
nicht regelmässig berichtigt werden,
so sollen die Gefangenen in Freiheit gesetzt
werden und aus demselben Grunde
nicht wieder verhaftet werden durfen.

Sollte der Entwichene am Lande eine
straffare Handlung begången haben, so
bann die örtliche Behörde die Ausliefe -

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 204.

intill dess vederbörande domstol fällt utslag
och detta blifvit verkställdt.

Bestämmelserna i denna artikel äga
icke tillämpning på sjöman eller andra
personer, som äro undersåtar i det land,
där rymningen ägt rum.

Artikel 19.

Fartygsbefälhafvare och fartyg, Indika
tillhöra någon af de traktatslutande parterna,
skola äga att befara alla naturliga
och konstgjorda vattenvägar inom de båda
parternas områden under enahanda villkor
som den mest gynnade nations fartygsbefälhafvare
och fartyg.

Afgifterna för fartyg och last skola
uppbäras till samma belopp som för inhemska
fartyg och inhemsk last.

Artikel 20.

De traktatslutande parterna tillerkänna
hvarandra ömsesidigt rättighet att utnämna
konsuler i alla den andra parten
tillhörande hamnar och handelsplatser, där
.anställande af konsuler medgifves någon
tredje makt.

Konsuler, som äro anställda hos endera
af de traktatslutande parterna, skola inom
den andra partens område åtnjuta samma
företrädesrättigheter, befrielser och behörighet,
som tillkomma eller framdeles
kunna tillkomma någon tredje makts konsuler.
Likväl skola nämnda företrädesrättigheter,
befrielser och behörighet icke
medgifvas dem i större utsträckning, än
som tillkommer den senare partens konsulära
representanter inom den förres område.

rang aussetzen, bis das zuständige Gericht
die Entscheidung gefällt hat lind diese
vollstreckt ^vorden ist.

Auf Seeleute oder andere Personen,
welche Angehörige des Ländes sind, in
welchem die Entweichung erfolgt ist,
find en die Bestimmungen dieses Artikels
keine Anwendung.

Artikel 19.

Zur Befallning aller naturlichen lind
kunstlichen Wasserstrassen in den Gebieten
der vertragschliessenden Teile sollen
SchifFsfuhrer und Fahrzeuge, welche einem
derselben angehören, unter denselben Bedingungen
zugelassen werden, wie Schiffsfiihrer
und Fahrzeuge des meistbegunstigten
Ländes.

Die Abgaben von Schiff und Ladung
sollen in gleicher Höhe wie von inländischen
Schiffen lind inländiseher Ladung
erhoben werden.

Artikel 20.

Die vertragschliessenden Teile bewilligen
sich gegenseitig das Recht, Konsuln
in allen denjenigen Häfen und Handelsplätzen
des anderen Teiles zu ernennen,
in denen Konsuln irgendeines dritten
Staates zugelassen werden.

Die Konsuln des einen der vertragschliessenden
Teile sollen in dem Gebiete
des anderen Teiles dieselben Vorrechte,
Befreiungen und Befugnisse geniessen,
deren sich die Konsuln irgendeines dritten
Staates gegenwärtig oder kiinftig erfreuen.
Indes sollen ibnen diese Vorrechte,
Befreiungen lind Befugnisse nicht
in einem grösseren Ausmasse zustehen,
als sie den konsularischen Vertretern des
letzteren Teiles im Gebiete des ersteren
gewährt werden.

Kungi. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 204.

Artikel 21.

Denna traktat omfattar äfven de länder
eller områden, hvilka nu äro eller
framdeles kunna komma i tullförbund
med någon af de traktatslutande parterna.

Artikel 22.

Därest mellan de traktatslutande parterna
meningsskiljaktighet skulle uppstå
rörande tolkningen eller tillämpningen
af tarifferna till denna traktat (bilaga A
och B) eller rörande tillämpningen af
klausulen om mest gynnad nations behandling
med afseende å det faktiska
handhafvandet af andra i kraft varande
traktatstariffer, skall denna tvist på endera
partens begäran afgöras genom skiljedom.

Skiljedomstolen skall för hvarje tvist
sammansättas sålunda, att hvarje part
till skiljedomare utser en lämplig person
bland sitt eget lands undersåtar och att
de båda parterna till öfverskiljedomare
välja en vänskapligt sinnad tredje makts
undersåte.

Parterna förbehålla sig rätt att på
förhand för eu viss tidrymd utse den
person, som i förekommande fall skall
hafva att fullgöra uppdraget såsom öfverskiljedomare.

I förekommande fäll och under förbehåll
af särskild öfverenskommelse därom
skola de traktatslutande parterna till
skiljedom hänskjuta emellan dem uppkommande
meningsskiljaktigheter rörande
tolkningen eller tillämpningen äfven af
andra än de här ofvan i första stycket
angifna bestämmelser i denna traktat.

Artikel 21.

Der gegenwärtige Vertrag erstreckt
sich auch auf die mit dem einen der
vertragschliessenden Teile gegenwärtig
oder kunftig zollgeeinten Länder oder
Gebiete.

Artikel 22. *

Wenn zwischen den vertragschliessenden
Teilen iiber die Auslegung oder Anwendung
der Tarife des gegenwärtigen
Vertrags (Anlage A und B) oder fiber die
Anwendung der Meistbegiinstigungsklansel
hinsichtlich der tatsächlichen Handhabung
der sonstigen in Kraft befindlichen
Yertragstarife eine Meinungsverschiedenheit
entsteht, so soll dieser Streit
auf Yerlangen des einen oder ander en
Teiles durch Schiedsspruch erledigt werden.

Das Schiedsgericht wird för jeden
Streitfall derart gebiidet, dass jeder Teil
aus den Angehörigen seines Ländes eine
geeignete Persönlichkeit zum Schiedsrichter
bestellt, und dass die beiden Teile
einen Angehörigen eines befreundeten
dritten Staates zum Obmann wählen.

Die beiden Teile behållen sich vor,
die Person, die im gegebenen Fälle das
Amf des Obmanns zu versehen haben
wtirde, im voraus fur einen gewissen
Zeitraum zu bestimmen.

Eintretendenfalls und vorbehaltlich
besonderer Verständigung werden die vertragschliessenden
Teile auch Meinungsverschiedenheiten
zum schiedsgerichtlichen
Austrag bringen, die zwischen ihnen Iiber
die Auslegung oder Anwendung anderer
als der im ersten Absatz bezeichneten
Bestimmungen des gegenwärtigen Veiv
trages entstehen könnten.

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 204.

Angående proceduren i de fall, då, på
grund af bestämmelserna i första stycket
här ofvan, skiljedom påkallas, hafva
mellan de traktatslutande parterna följande
öfverenskommits:

Vid första fall af tvist har skiljedomstolen
sitt säte inom svarandepartens område,
vid andra fallet inom den andra
partens och så omväxlande i det ena eller
andra af de båda länderna. Den part,
inom hvars område skiljedomstolen sammanträder,
bestämmer platsen därför samt
skall sörja för tillgång till de lokaler
och den kansli- och tjänstepersonal, som
skiljedomstolen behof ver för sin verksamhet.
Öfverskiljedomaren är skiljedomstolens
ordförande. Afgörandet sker
efter röstpluralitet.

De traktatslutande parterna skola för
hvarje särskildt fall eller eu gång för
alla öfverenskomma rörande proceduren
vid skiljedomstolen. I brist på dylik
öfverenskommelse bestämmes proceduren
af skiljedomstolen själf. Om ingen af de
traktatslutande parterna däremot gör invändning,
kan proceduren vara skriftlig.
I detta fall kan afvikelse göras från bestämmelsen
i närmast föregående stycke.

I brist af annan öfverenskommelse
skall öfverskiljedomaren bestämma tiden
för insändande af inlagor och bevismedel
samt skall skiljedomstolen sammanträda
först efter skriftväxlingens afslutande.

Beträffande delgifning af kallelse till
inställelse inför skiljedomstolen och meddelande
af annan handräckning, som begärts
af domstolen, skola myndigheterna

Uber das Verfahren in den Fallen, in
denen auf Grund des ersten Absatzes ein
schiedsgerichtlieher Austrag stattfindet,
wird zwischen den vertragschliessenden
Teilen folgendes vereinbart:

Beim ersten Streitfall hat das Schiedsgericht
seinen Sitz im Gebiete des beklagten
Teiles, beim zweiten Streitfall
im Gebiete des anderen Teiles und so
abwechselnd in dem einen oder dem anderen
der beiden Länder. Derjenige Teil,
in dessen Gebiet das Schiedsgericht zusammenzntreten
hat, bestimmt den Ort
des Gerichtssitzes; er hat fur die Stellung
der Bäumlichkeiten, der Schreibkräfte
und des Dienstpersonals zu sorgen,
deren das Schiedsgericht fur seine Tätigkeit
bedarf. Der Obmann ist Vorsitzender
des Schiedsgerichts. Die Entscheidungen
ergehen nach Stimmenmehrheit.

Die vertragschliessenden Teile werden
sich im einzeluen Fälle oder ein fur allemal
iiber das Verfahren des Schiedsgerichts
verständigen. In Ermangelung
einer solchen Verständigung wird das
Verfahren von dem Schiedsgerichte selbst
bestimmt. Das Verfahren bann schriftlich
sein, wenn keiner der vertragschliessenden
Teile Einspruch erhebt. In diesem
Fälle bann von der Bestimmung des vorkergehenden
Absatzes abgewichen werden.

In Ermangelung anderer Vereinbarung
bestimmt der Obmann des Schiedsgerichts
den Termin ftir die Einsendung
der Eingaben und der Beweismittel, und
tritt das Gericht erst nach Beendigung
des Schriftwechsels zusammen.

Hinsichtlich dei'' Zustellung von Vorladungen
vor das Schiedsgericht und der
Erledigung der von diesem ausgehenden
Ersuchen werden die Behörden jedes der

Kungl. Maj:ts Nåd.

i de respektive länderna, på framställning
från skiljedomstolen till vederbörande
regering, lämna rättshjälp på samma
sätt som vid framställning från inhemska
civildomstolar.

De traktatslutande parterna skola för
hvarje särskild! fall eller en gång för
alla öfverenskomma om fördelningen af
kostnaderna. I brist på sådan öfverenskommelse
skall artikel 85 i Haagkonventionen
af den 18 oktober 1907 tillämpas.

Artikel 23.

Denna traktat skall träda i kraft den
1 december 1911 och förblifva gällande
till och med den 31 december 1917.

Om icke någondera af de traktatslutande
parterna uppsagt densamma tolf
månader före sistnämnda tidpunkt, skall
traktaten gälla intill dess ett år förflutit
från den dag, då den uppsäges af den
ena eller andra parten. Dock skall traktaten
äfven utan föregående uppsägning
träda ur kraft den 1 januari 1921.

Artikel 24.

Denna traktat skall ratificeras, och
ratifikationerna skola så snart som möjligt
utväxlas.

Till yttermera visso hafva de respektive
fullmäktige undertecknat denna traktat
och försett densamma med sina sigill.

Som skedde i Berlin, uti två exemplar,
den 2 maj 1911.

ERIC TROLLE.

L. S.

Proposition Nr 204.

vertragschliessenden Teile, auf den von
dem Schiedsgerichte bei der betreffenden
Regierung zu stellenden Antrag, in derselben
Weise Rechtshilfe leisten wie auf
die Anträge der inländischen Zivilgerichte.

Die vertragschliessenden Teile werden
sich im einzelnen Fälle oder ein fiir allemal
fiber die Verteilung der Kosten verständigen.
In Ermangelung einer Yerständigung
soll Artikel 85 des Haager
Abkommens vom 18. Oktober 1907 zur
Anwendung gelangen.

Artikel 23.

Der gegenwärtige Yertrag soll am 1.
Dezember 1911 in Kraft treten lind bis
zum 31. Dezember 1917 wirksam bleiben.

Im Fälle keiner der vertragschliessenden
Teile zwölf Monate vor Eintritt dieses
Termins den Yertrag gektindigt hat, soll
dieser bis zum Ablauf eines Jahres von
dem Tage ab gelten, an welchem der eine
oder der andere Teil ihn händigt. Jedoch
wird der Yertrag auch ohne vorgängige
Kttndigung am 1. Januar 1921 ausser
Kraft treten.

Artikel 24.

Der gegenwärtige Yertrag soll ratifiziert
und die Ratifikationsurkunden sollen
so båld als möglich ausgetauscht werden.

Zu Urkund dessen haben die beiderseitigen
Bevollmächtigten den gegenwärtigen
Yertrag unterzeichnet und ihre
Siegel beigedrfickt.

So geschehen in doppelter Ausfertigung
zu Berlin, den 2. Mai 1911.

von KIDERLEN WÄCHTER.

L. S.

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 204.

Tariff A.

Införseltullar i tyska tullområdet.

Tarif A.

Zölle öei der Eiufuhr in das deutsclie ZollgeMet.

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 204.

Tariff A.

Införseltullar i tyska tullområdet,

Den i denna tariff omnämnda tyska allmänna tariffen är tulltariffen den 25
december 1902, sådan den genom tyska rikslagen samma dag blifvit till lydelsen
fastställd.

Nummer i tyska allmänna tariffen.	Artiklarnas benämning.	Tullsats för j 100 kilogram. j Mark.
ur 47	Lingon, friska..................	! fria
ur 49	Lingon, inkokta utan tillsats af socker eller sirap .	fria
	(ur 74-/6) Byggnads- och gagnvirke, i allmänna ta-riffen ej särskild! nämndt:
ur 75	i längdriktningen hugget eller biladt eller på annat sätt med yxa bearbetad! eller sönder-deladt; äfven klufven spån eller på annat sätt än medelst klyfning framställd klarspån: r af mjuka träslag.............j	0,24 eller för 1 kbm. 1,44
ur 76	sågadt i längdriktningen eller på annat sätt för-arbetadt, icke hyfladt: j af mj uka träslag.............J Anmärkningar till n:r 75 och 76 i allmänna tariffen, j 1) Genom blott sågning framställda späntade takspåns-bräder tullbehandla» efter n:r 76 som blott sågade. I längdriktningen tillhugget, sågadt eller på annat sätt förarbetadt, icke hyfladt kantvirke (bjälkar, plan-kor o. dvl.) af mjuka träslag, hvilket blott är försedt med tapphål, tappar, urskärningar, falsar eller borrhål, drager de under n:r 75 och 76 fördragsenlig! bestämda tullsatserna med följande förhöjning: i händelse förtullning sker efter vikt, för 100 kg............0,20 mark, i händelse förtullning sker efter rymd-mått, för 1 kbm.........1,20 > .	för 100 kg. 0,72 eller för 1 kbm. 4,32
	2) Förtullningen kan efter importörens val ske efter vikt per 100 kilogram eller efter mått per kubikmeter (Fest-meter).	1

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 204.

Tarif A.

Zölle bei der Einfuhr in das deutsche Zollgebiet.

Der im gegenwärtigen Tarif erwäknte deutsche allgemeine Tarif ist der Zolltarif
vom 25. Dezember 1902 in seiner dnrch das deutsche Reichsgesetz vom gleichen

Tage bestimmten Fäss ung.

1 Nummer
des		Zollsatz för
deutschen	Benennung der Gegenstände.	1 Doppelzentner.
allgemeinen
Tarifs.		Mark.

aus 47 Preiselbeeren, frisch...............

ans 49 Preiselbeeren, ohne Zusatz von Zucker oder Sirap
eingekocht ...................

(aus 74/6) Bau- und Nutzholz, im allgemeinen Tarif
nicht besonders genannt:

aus 75 i in der Längsrichtung beschlagen oder anderweit
mit der Axt vorgearbeitet oder zerkleinert;
auch gerissene Späne und in anderer Weise
als durch Reissen hergestellte Klärspäne:
weich..................

aus 76 j in der Längsrichtung gesägt oder in anderer
Weise vorgerichtet, nicht gehobelt:

weich..................<

Anmerkungen zu Nr. 75 uncl 76 des allgemeinen Tarifs. (

1) Durch biosses Sägen genutete Sohindelbretter sind ''fide
bloss gesägte Sohindelbretter nach Nr. 76 zu verzollen.

In der Längsrichtung beschlagene, gesägte oder in
anderer Weise yorgerichtete, nicht gehobelte Kanthölzer
(Balken, Bohlen und dergleichen) aus weichem Holz,
welche nur mit Zapfenlöchern, Zapfen, Schlitzen, Falzen
oder Bohrlöchern versehen sind, werden nach den
vertragsmässigen Sätzen der Nt. 75 und 76 mit einem
Zollzuschlage verzollt, welcher beträgt:
im Fälle der Yerzollung nach Gewicht

för 1 Doppelzentner.......0,20 Mark,

im Fälle der Verzollung nach Raummass
för 1 Festmeter.......1,20 > .

2) Die Verzollung kann nach Wahl des Einbringers nach
Gewicht fur 1 Doppelzentner oder nach Mass fur das
Festmeter erfolgen.

Bihang till Riksd. prot. 1911. 1 Sami. 1 Afd. 159 Häft.

frei

0,24

oder för 1 Festmeter j

1,44

för 1 Doppelzentner |

0,72

oder för 1 Festmeter

4,32

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 204.

Nummer i tyska allmänna	Artiklarnas benämning.	Tullsats för 100 kilogram.
tariffen.		Mark.
89	Trämjöl och träull, äfven beredda för medicinskt ändamål....................	0,40
ur 96	Torfströ.....................	fritt
ur 111	Hårbärande vildt, icke lefvande, äfven styckadt, icke tillredt....................	20
ur 115	Fisk, lefvande och icke lefvande, färsk, äfven frusen:
	dammkarpar, lefvande.............	fria
	Anmärkning. Tullfri införsel af lefvande dammkarpar äger rum mot företeende af intyg, som utfärdas af vederbörande myndigheter, och som bestyrka, att sändningen härstammar från dammar. Fördragsmakternas regeringar förbehålla sig att öfverenskomma, livilka myndigheter, som skola äga , befogenhet att utfärda dessa intyg.
	annan fisk än karp...............	fri
ur 122	Kräftor, lefvande eller blott kokta........	fria
ur 123	Hummer, lefvande eller icke lefvande, äfven blott kokt eller insaltad, äfven befriad från skalet . . . j	för 100 kg. brutto 65
ur 133	Mjölk och grädde, steriliserad eller peptoniserad; kärn-mjölk och vassla................	fria
134	Smör, färskt, saltadt eller smält.........\|	för 100 kg. 20
156	Horn, äfven af hjortdjur, ben, hornkvickar, hofvar, klöfvar, fågelnäbbar, tänder, oarbetade, äfven på tvä-ren skurna i bitar; färgade stycken af hjorthorn, så-dana de vid tillverkning af knappar o. dyl. tjäna som råämne; musselskal (äfven med pärlor) och koraller, oarbetade, äfven pulveriserade eller malna; karnis, sköldpaddskal (hela),djurtaggar, hvalfiskbar-der (oarbetadt fiskben), äfvensom andra animaliska skärbara ämnen, oarbetade...........	fria
157	Kreatur starm ar och kreatursmagar, friska eller tor-kade, äfven insaltade, icke afsedda till födoämnen;

	Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 204.	27
Nummer
des		Zollsatz för
deutschen allgemeinen	Benen ii ung der Ge g enst ände.	1 Doppelzentner.
Tarifs.		Mark.
89	Holzmehl und Holzwolle, auch fur Heilzwecke zu-
	bereitet....................	0,40
aus 96	Torfstreu....................	fred
aus 111	Haarwild, nicht lebend, auch zerlegt, nicht zu-
	bereitet ...................	20
aus 115	Fische, lebende lind nicht lebende, friseh, auch ge-froren:
	Teichkarpfen, lebende............ Anmerkung. Die zollfreie Zulassnng lebender Teichkarpfen erfolgt gegen Beibringung von Zeugnissen, welche von zu-ständigen Organen ansgestellt werden und bestätigen, dass die Sendung ans Teiehen stammt. Die Regierungen der vertragschliessenden Teile behållen sich die Verständigung dariiber vor, welche Organe zur Ausstellung dieser Zeug-nisse anständig sein sollen.	frei
	andere Fische als Karpfen.......'' . . .	frei
aus 122	Susswasserkrebse, lebend oder bloss abgekocht . . .	frei
aus 128	Hummer, lebend oder nicht lebend, auch bloss ab-
	gekocht oder eingesalzen, auch von der Kruste be- i	fiir 1 Doppelzentner
	freit......................-	Rohgewicht
aus 183	Milch und Rahm, entkeimt (sterilisiert) oder peptoni-	6é)
	siert; Buttermilch und Molken.........	frei
134	Butter, friseh, gesalzen oder eingeschmolzen (Butter-
	sehmalz) ....................\| Hörner, Greweihe, Knochen, Knoehenzapfen, Hufe, Klanen, Yogelschnäbel, Zähne, roll, auch in der . Querrichtung in einzelne Teile zerschnitten; ge-färbte Stucke von Hirschgeweihen, wie sie bei der Herstellung von Knöpfen und ähnlichen Gegen-ständen als Kohstoff dienen; Muschelschalen (auch mit Perlen) und Korallen, roh, auch gepulvert oder gemahlen; Kauris, Schildkrötenschalen (in ganzen (rehäusen), Tierstacheln, Walfischbarten (rohes	fiir 1 Doppelzentner 20
156
	Fischbein) sowie sonstige tierische Schnitzstoffe, roh	frei
157	Därme und Magen von Yieh, friseh oden getrocknet, auch eingesalzen, nicht zum Genusse; tierische	1

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 204.

Nummer i tyska allmänna	Artiklarnas benämning.	Tullsats för 100 kilogram.
tariffen.		Mark.
	blåsot’ af djur, med undantag af husbiås, friska eller torkade; guldslagarhinna, tillskuren;'' löpe, äfven tätnad, icke sprithaltig.......•.....	fria
219	Närings- och njutningsmedel, alla slag (med undan-tag af drycker), i lufttätt slutna kärl, för såvidt de icke i och för sig falla under högre tullsatser än 75 mark för 100 kg..............	60
	Anmärkning till n:r .133 och 219. Mjölk och grädde, steri-liserad eller pcptoniscrad, i lufttätt slutna kärl, lämnas tullfri.
223	Lera, porslinslera (kaolin) däri inbegripen, samt an-nan lera, alla slag, äfven bränd, malen eller slam-mad; chamott- och dinasmurbruk........	fria
226	Kiselgur (infusoriejord), kvarts, kvartssand; flinta, rå, äfven bränd eller malen...........	fria
227	Kalk, kolsyrad, magnesia dolomit, with er it, strontianit, äfven bränd; kalk, bränd, släckt; kalkmurbruk; kalk, naturlig fosforsyrad............	fria
234	Sten (med undantag af skiffer och gatsten), äfvensom lava, porös och tät, rå eller endast råhuggen, äf-ven sågad, dock på icke mer än tre sidor, eller i icke klufna, icke sågade (skurna) plattor; äfven malen sten, icke särskildt nämnd i föregående num-mer af allmänna tariffen............	fria
	Anmärkning. Till n.r 234 hänföras äfven råa eller blott råhuggna byggnads- eller verkstenar. Med blott råhuggna stenar förstås sådana, hvilka endast utvisa en bearbetning med pikhacka (Spitzhammcr) eller med spetsmejsel, såsom brukas för att borttaga öfvorflödiga delar och göra stenarna lämpliga för transporten.
	Den omständigheten, att stenar af i föregående punkt nämnd art äro, äfven utan vidare bearbetning, användbara i stensliperier eller för byggnadsändamål, tages ej i betrak-tande vid tullbehandlingen. Till n:r 234 hänföras äfven med pikliacka (Spitzham-mer) eller med spetsmejsel för stensliperier groft förarbe-tade block af granit, porfyr, syenit eller liknande hårda stenarter, äfven om de i följd af bearbetning med dessa

Kung!,. Ma.j:ts Nåd. Proposition Nr 204.

Nummer des deutschen allgemeinen Tarifs.	Benennung der Gegens tände.	Zollsatz för 1 Doppelzentner. Mark.
	Blasen, mit Ausnahme der Hausenblase, frisch oder getrocknet; Goldschlägerhäutchen, zugeschnitten; Lab, auch eingedickt, nicht weingeisthaltig . . .	frei
219	Nahrungs- lind Genussmittel aller Art (mit Aus-
	nahme der Getränke) in luftdicht verschlossenen Behältnissen, soweit sie nicht an sich vinter hö-here Zollsätze als 75 Mark för 1 Doppelzentner fallen.....................	60
223	Anmerkung zu den Nrn. 133 und 319. Mildt und Halm, entkeimt (sterilisiert) oder peptonisiert, in luftdicht ver-schlossenen Behältnissen, werden zollfrei zngelassen. Ton, einschliesslich der Porzellanerde (Kaolin), und
	Lehm aller Art, auch gebrannt, gemahlen oder geschlämmt; Schamotte- und Dinasmörtel ....	frei
226	Kieselgur (Infusorienerde), Quarz, Quarzsand; Feuer-
	steine, roh, auch geschreckt oder gemahlen ....	frei
227	Kalk, kohlensaurer, Magnesit, Dolomit, Witherit, Strontianit, auch gebrannt; Kalk, gebrannter, ge-löscht; Kalkmörtel; Kalk, naturlicher phospbor-saurer ....................
	frei
234	Steine (mit Ausnahme von Schiefer und Pilaster-
	steinen) sowie Lava, poröse und dichte, roh oder bloss roh behauen, auch gesägt, jedoch an nicht mehr als drei Seiten, oder in nicht gespaltenen, nicht gesägten (geseknittenen) Platten; auch ge-mahlene Steine, in den vorhergehenden Nummern des allgemeinen Tarifs nicht genannt......	frei
	Anmerkung. Unter Nr. 334 fallen auch rohe oder bloss roh behauene Bau- oder Werkstcine. Unter bloss roh behaue-nen Steinen werden solche verstanden, tvelche lediglicb. eine Bearbeitnng mit dem Zweispitz (Sjiitzhammer) oder mit dem Spitzmeissel zeigen, wie solche erfolgt, nm von dem Stein iiberflussige Teile abzuschlagen und ihn zur Versen-dung geeignet zu manhem Der Umstand, dass Steine der in Absatz 1 bezeich-neten Art auch ohne weitere Bearbeitnng in den Stein-schleifereien odtr zu Bauzwecken verwendbar Bind, bleibt bei der Tariflerung ausser Betracht. Unter Nr. 234 fallen auch die mit dem Zweispitz (Spitzhammer) oder mit dem Spitzmeissel fur Steinschleife-reien roh vorgearbeiteten Blöcke ans Granit, Porphyr, Sye-nit oder ähnlächen harten Steinen, auch wenn sie infolge

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 204.

Nummer i tyska allmänna	Artiklarnas benämning.	Tullsats för 100 kilogram.
tariffen		Mark.
	verktyg förete en regelbunden form (jämnade, d. v. s. med från väsentliga fördjupningar och upphöjningar befriade ytor, regelbundet löpande lcanter o. s. v.). Beviljandet af tullfrihet kan göras beroende däraf, att användningen styr-kes.
ur 243	Beck, alla slag, med undantag af stenkolsbeck; beck-bottensats (återstod vid beckberedning); beckartade återstoder från destination af mineraloljor, såframt de sjunka i vatten; torftjära, trätjära och björk-olja (daggört, björktjära)............	fria
289	Kaustik! natron, i fast form (natriumhydraf) eller flytande (natronlut); kaustikt kali, i fast form (kaliumkydrat) eller flytande (kalilut)......	3,50
293	Klorsyradt kali (kaliumklorat), ej inkommande i hyl-sor eller kapslar................	fritt
ur 309	Ättiksyrade salter (acetater), med undantag af kal-ciumacetat (ättiksyrad och träättiksyrad kalk), i allmänna tariffen ej särskildt nämnda, äfvensom acetonolja...................	fria
ur 317	Klorsyradt natron, bariumklorat, perklorater, alla slag, samt kalkkväfve.............	fria
ur 329	Krita, slammad; äfven finmalen eller på annat sätt fint pulveriserad krita .............	0,30
337	Bläck och bläckpulver..............	4
349	Träsprit (metylalkohol), rå; aceton, rå.......	fria
	Anmärkning. Till n:r 349 hänföres träsprit, hvars styrka, vid 15’ C. bestämd med alkoholometer efter viktprocent för brännvin, icke öfverstiger 95 procent.
378	Trätjäre- och torftjärekreosot...........	fria
	(ur afdelning 5 H) Kläder, modevaror, och andra sydda persedlar af spånadsvaror eller filt, ej sär-skildt nämnda:
ur 518	S. k. islandströjor af yllestrnmpstolsgods, äfven till-skurna och sydda, jämväl försedda med oväsentlig utstyrsel, som icke innehåller silke, enligt öfver-lämnade prof..................	100

Kungl. Maj:is Nåd. Proposition Nr 204.

Nummer des deutschen allgemeinen Tarifs.	Benennung der Gegenstände.	Zollsatz fiir ; 1 Boppelzentner. Mark.
	-—- der Bearbetning mit diesel! Werkzeugen eiue regelmässige Form (geebnete, d. i. von wesentlichen Yertiefungen und Erhebungen befreite Flächen, regelmässig verlanfende Kan-ten; usw.) aufweisen. Die Geivährung der Zollfreiheit kann von dem Nachweis der Venvendung abhängig gemacbt werclen.
aus 243	Pecb aller Art, mit Ausnahme des Steinkohlenpechs; Pecusatz (Riickstand von der Pechbereitung); pechartige Riickstäude von der Destination der Mineralöle, soweit sie im Wasser untersinken; Torlteer, Holzteer und Dagget (Daggert, Birken-teer).........	frei
289	Atznatron, fest (Natriumhydroxyd) oden .flussig (Na-tronlauge); Åtzkali, fest (Kaliumhydroxyd) oden flussig (Kalilauge)......	3.50
293	Chlorsaures Kali (KaliumchJorat), nicht in Hiilsen oden Kapseln eingehend.....	frei
aus 309	Essigsäuresalze (Azetate), ausgenommen Kalzium-azetat (essigsaurer und holzessigsaurer Kalk), ander-weit im allgemeinen Tarif nicht genannt, sowie Azetonöl..........	frei
aus 317	Natron, chlorsaures, Bariumchlorat, Perchlorate aller Art und Kalkstickstoff......	frei
aus 329	Kreide, geschlämmt; auch gestäubte oder in an-derer Weise fein gepulverte Kreide......	0,30
337	Tinte und Tintenpulver.......	4
er. ce	Holzgeist (Methylalkohol), roll; Azeton, roll ....	frei
	Anmerkung. Unter Nr. 349 fällt Holzgeist, dessen Starke bei 15° C. mit einein Alkoholometer nåck Gewichtsteilen j in Kunder! fiir Branntwein festgestellt, nicht mehr als 95 Geivichtsteile beträgt.
378	Holzteer- und Torfteerkreosot .......	frei
	(aus Abschnitt 5 H) Kleider, Putzwaren und sonstige genähte Gegenstände aus Gespinstwaren oder Fil-zen, anderweit nicht genannt:
aus 518	Sogenannte Isländer Jacken aus wollenem Wirkstoff, auch zugeschnitten und genäht, auch mit gering-fugigem Ausputz, in dem keine Seide enthalten ist, von der Art der hinterlegten Muster......	100

Kungl. Maj:ts /Varf. Proposition Nr 204.

Nummer		Tullsats för
i tyska	Artiklarnas benämning.	100 kilogram.
allmänna
tariffen.		Mark.

562

ur 577

ur 624

ur 625

ur 628

Handskar, helt eller delvis af skinn (med undantag
af med pälsverk vare sig öfverkladda eller fodrade
och med undantag af till sadelmakararbeten
hänförliga stoppade fäkthandske!'') .......

Skodon af kautschuk, äfven i förening med sulor af
andra ämnen:

lackerade ..................

(ur afdelning 10 B) Trävaror:

Spolar, äfven färgade..............

(ur 625/6) Möbler och möbeldelar, grafva (icke stoppade),
icke fanerade:

af mjuka träslag, råa............

(ur 628/9) Snickar-, svarfvar- och vagnmakararbeten,
grafva, äfvensom andra grofva trävaror, i föregående
nummer uti afdelning 10 B af allmänna tariffen
ej särskildt nämnda:

fönsterramar, dörrar, trappor, och delar af sådana,
profilerade trälister: råa............

Grafva, råa plattor af'' mjuka träslag, hvilka på båda
bredsidorna fullständigt öfverdragits med ett genom
ett bindemedel (cement eller dylikt) fastsatt
enkelt eller flerdubbelt papplager (s. k. compoboard)
.....................

Anmärkning till afdelning 10 B i allmänna tariffen.
Såsom bearbetade i motsats till råa jämlikt afdelning
10 B anses alla brnnerade, betsade, färgade, groft målade,
fernissade, lackerade, polerade, äfvensom med rök
behandlade, impregnerade eller eljest på kemiskt sätt behandlade
trävaror. Däremot skola med olja, vax, pottlod,
fett, stearin eller liknande ämnen afrifna, spacklade eller
med tjärbestrykning försedda trävaror behandlas såsom råa.

(ur 649/50) Halffabrikat för pappers- och papptillverkning,
våt eller torr massa, äfven blekt eller
färgad eller försatt med mineralämnen, lim o. s. v.:

125

4,50

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 204.

Nummer des deutschen allgemeinen Tarifs.	Benennung der Gegenstände.	Zollsatz fur 1 Doppelzentner. Mark.
562	Handschuke, ganz oder teilweise aus Leder (mit Ausnahme der mit Pelzwerk uberzogenen oder mit solchem gefutterten Handschuhe und der als Satt-lerware zu behandelnden ausgepolsterten Fecht-handscbube)..................	125
aus 577	Scbube ans Kautschuk, auch in Yerbindung mit Soblen aus anderen Stoffen: lackiert ...................	80
aus 624	(aus Abschnitt 10 B) Holzwaren: Spulen, auch gefärbt...............	5
ans 625	(aus 625/6) Möbel und Möbelteile, grobe (nicht ge-polstert), unfurniert: aus weichem Holze, rob...........	4,50
ans 628	(aus 628/9) Tischler-, Drecbsler- und Wagnerarbeiten, grobe, sowie sonstige grobe Holzwaren, in den vorhergekenden Nummern des Abschnitts 10 B des allgemeinen Tarifs nicht genannt: Fensterrahmen, Turen, Treppen, und Teile von sol-enen, profilierte Holzleisten: roh........	4
	Grobe robe Platten aus weichem Holz, die auf beiden Breitseiten mit einer durch ein Bindemittel (Ze-ment oder dergleichen) befestigten einfachen oder mehrfachen Pappschicht vollständig uberzogen sind (sogenanntes Compoboard),........... Anmerkung zu Abschnitt 10 B des allgemeinen Tarifs. Als bearbeitet im Gegensatze zu roh sind im Sinne des Abschnittes 10 B alle gebräunten, gebeizten, gefärbten, grob bemalten, geiirnissten, lackierten, polierten sowie die ge-räucherten, getränkten (imprägnierten) oder anderweit auf chemischem Wege behandelten Holzwaren anzusehen. Da-gegen sind mit Öl, Wachs, Pottlot, Fetten, Stearin oder ähniichen Stoffen abgeriebene, gespachtelte oder mit einem Teeranstriche yersehene Holzwaren als rohe zu behandeln.	5
	(aus 649/50) Halbzeug (HalbstofF zur Papier- und Pappenbereitung), breiartig oder in fester Form, auch gebleicht oder gefärbt oder mit mineralischen Stoffen, Leim tisw. versetztt

Bihang till Jiiksd. Prof. 1911. 1 Sami. 1 Afd. 159 Iläft. 5

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 204.

Nummer i tyska allmänna tariffen.	Artiklarnas benämning.	Tullsats för 100 kilogram. Mark.
650	af trä, halm, espartogräs eller andra växtfibrer: trämassa (mekaniskt beredd trämassa, slip-massa) .................	1,25
	kemiskt beredd trämassa (cellulosa); halm-, esparto- och annan fibermassa...... Anmärkning. Trämassa, framställd på mekanisk eller ke-misk väg, innehållande 50 procent vatten eller däröfver, förtullas efter en tullsats af 0,80 mark för 100 kg.	1,25
ur 651	Papp, formad eller guskad, äfven framställd af sam-manklistrade papplameller:
	af mekanisk eller kemisk trämassa, äfven af sådan af med ånga behandladt trä, hårdvalsad (brun-träpapp eller s. k. läderpapp), halm-, grålump-och torfpapp samt andra i allmänna tariffen ej särskildt nämnda grafva pappsorter, äfven i massan färgade...............	1,50
	Anmärkning. Guskade pappsorter förtullas enligt n:r 651, äfven då de yttre lagren äro hvita eller i massan färgade (äfven i olika färger) och icke af lika beskaffenhet och . färg som de inre mellanlagren.
654	Omslagspapper, i massan färgad!, äfven på en sida glättaut ....................	3
655	Omslagspapper, icke hänförligt till n:r 654 ....	3
	Annat papper, icke hänförligt till andra nummer i allmänna tariffen, häri inbegripet kartongpapper, äfven linjeradt, pergamenteraat eller kornigt. . .	(»
	Anmärkning till afdelning 11 i allmänna tariffen. Papper i rullar förtullas icke såsom pappersvara, utan så-som papper, då bredden öfverstiger 20 cm., och äfven eljest, då papperets användning för vidare yrkesmässig be-arbetning eller förarbetning t. ex. till tryckning, tillverk-ning af påsar eller strutar, klistring af tändsticksaskar, lindning af blomtråd, styrkes.
681	Gatsten........... .........	fri

	Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 204.	35
Nummer des deutschen allgemeinen Tarifs.	Benennung der Gegenstände.	Zollsatz för 1 Doppelzentner. Mark.
650	aus Holz, Stroh, Espartogras oder anderen Pflanzenfasern: Holzmasse (med) anisch bereiteter Holzstofi, Holzschliff..............	1,25
	chemisch bereiteter Holzstoff (Zellstoff, Zellu-lose): Stroh-, Esparto- lind anderer Faser-stoff.................	1,25
	Anmerkung. Holzstoff, mechanisch oder chemisch bereitet, 50 vom Kunder! Wasser oder dariiber enthaltend, wird zum Satze von 0,80 Mark för 1 Doppelzentner verzollt.
ans 651	Pappen (Pappdeckel), geformt (geschöpft) oder ge-gantscht, aucb ans zusammengeklebten Pappen hergestellt:
	aus inechaniseb oder chemisch bereitetem Holz-stoff, auch aus solchem von gedämpftem Holz, festgewalzt (Braunkolzpappe, sogenannte Lederpappe), Stroh-, Schrenz- und Torfpappe lind anderweit im allgemeinen Tarif nicht ge-nannte grobe Pappen, auch in der Masse gefärbt	1,50
	Anmerkung. Gegautscbte Pappen werden aucb dann nåck Nr. 651 verzollt, wenn die äusseren Lagen weiss oder in der Masse gefärbt (auch verschiedenfarbig) und nicht von gleicher Beschaffenheit und Farbe wie die inneren Zwischen-lagen sind.
654	Packpapier, in der Masse gefärbt, auch auf einer Seite glatt..................	O 6
655	Packpapier, nicht unter Er. 654 fallend......	3
	Anderes Papier, nicht unter andere Hummern des allgemeinen Tarifs fallend, einschliesslich des Kar-tonpapiers, auch liniert, pergamentiert oder gekörnt	6
	Anmerkung zu Abschnitt 11 des allgemeinen Tarifs. Papier in Kollen wird nicht als Papierware, sondera als Papier verzollt, wenn die Breite 20 Zentimeter iibersteigt, und auch sonat, wenn die Verwendung des Papiers zur weiteren gewerbemässigen Bearbeitung oder Verarbeitung, z. B. zum Bedrucken, zur Herstellung von Tuten, zum Bekleben von Streiehholzschachteln, znm Bewickeln von Blumendraht, nachgewiesen wird.
681	Pflastersteine ..................	frei

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 204.

Nummer i tyska allmänna tariffen.	Artiklarnas benämning.	Tullsats för 100 kilogram. Mark.
	Anmärkning till n:r 682 i allmänna tariffen. Klufna eller på en eller bägge hufvudytorna sågade (skurna), på de smala sidorna råa eller blott råhuggna plattor af granit af öfvervägande mer än 16 cm. tjocklek lämnas tullfria.
	(ur 685/6) Sten hugger iarbeten, oslipade, ohyflade, äfven i förening med olackeradt, opoleradt trä eller järn:
ur 685	släta, icke profilerade, icke svarfvade, icke ut-sirade, af granit:
	kantstenar för trottoarer, på två långsidor och på båda kortsidorna slätt bearbetade, eljest råa eller blott råhuggna:
	bearbetade endast med pikhacka (Spitz-hammer) eller med spetsmejsel (s. k. råkantstenar)...........	0,15
	på annat sätt slätt bearbetade ....	0,35
	andra stenhuggeriarbeten: endast med pikhacka (Spitzhammer) el-ler med spetsmejsel förarbetade till an-vändning såsom byggnad sstenar (rus-tika kvaderstenar, löpare, bindare, kaj-stenar o. dyl.)...........	0,15
	på annat sätt slätt bearbetade ....	0,60
	Anmärkningar. -1) Såsom släta, icke profilerade stenhuggeriarbeten enligt n:r 685 behandlas oslipade, ohyflade, icke svarfvade fönsterbänkar, gesimsdelar och andra byggnads- och verkstenar med och utan kanter och med släta eller buktiga bearbetade ytor, för så vidt bearbetningen, i synnerhet hvad angår buktiga ytor, synbarligen är betingad af stenens tekniska användning.
	2) Trappstenar af granit förtullas enligt n:r 685, äfven då de, för att ernå större bredd af fotsteget, försetts med ett enkelt, icke profileradt utsprång.
	3) De fördragsenliga tullsatserna för kantstenar äga till-lämpning äfven på sådana, som icke blott äro enkelt bearbetade på de båda kortsidorna och do båda efter nedläggningen i marken synliga långsidorna, utan hvilka

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 204.

Nummer des deutschen allgemeinen Tarifs.	Benennung der Gegenstände.	Zollsatz för 1 Doppelzentner. Mark.
	Änmerkung zu Nr. 682 des allgemeinen Tarifs. Gespal-tene oder an einer oder beiden Hauptflächen gesägte (ge-schnittene), an den Schmalseiten rohe oder bloss rob be-hanene Platten ans Granit von iibenviegend mebr als 16 Zentimeter Starke werden zolifrei abgelassen.
	(avis 685/6) Steinmetzarbeiten, ungeschliffen, unge-hobelt, auch in Verbindung mit nnlackiertem, un-poliertem Holz oder Eisen:
aus 685	von schlichter, nicht profilierter Arbeit, nicht abgedreht, nicht verziert, aus Granit:
	Randsteine för Biirgersteige, an zwei Längsseiten und an den beiden Kopf-seiten schlicht bearbeitet, sonst roh oder bloz roh behauen:
	nur mit dem Zweispitz (Spitzhammer) oder mit dem Spitzmeissel bearbei-tet (sogennante rohe Randsteine) . .	0,15
	in anderer Weise schlicht bearbeitet	0,35
	andere Steinmetzarbeiten: nur mit dem Zweispitz (Spitzhammer) oder mit dem Spitzmeissel zur Ver-wendung als Bausteine (Rustikaqua-dern, Läufer, Binder, Ufermauersteine oder dergleichen) zugerichtet ....	0,15
	in anderer Weise schlicht bearbeitet	0,60
	Anmerkungen. 1) Als Steinmetzarbeiten von schlichter, nicht profilierter Arbeit im Sinne der Nr. 685 sind ungeschliffene, un-gehobelte, nicht abgedrehte Fensterbänke, Gesimsteile vind andere Bau- nnd Werksteine mit und ohne Kanten und mit ebenen oder gekriimmten Bearbeitungsflächen insoweit zn behandeln, als die Bearbetning, insbesondere diejenige in gekrummten Flächen, ersichtlich durch die technisehe Zweckbestimmung des Steines bedingt ist. 2) Stnfen aus Granit sind auch dann nach Nr. 685 zu verzollen, wenn sie zur Vergrösserung der Auftritt-breite mit einem einfachen, nicht gegliederten “Whist versehen sind. 3) Die vertragsmässigen Sätze för Randsteine flnden auch auf solche Anvvendung, die nicht nur an den beiden Kopfseiten und den beiden nach dem Einsetzen in den Erdboden siehtbar bleibenden Längsseiten schlicht be-

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 204.

Nummer i tyska allmänna tariffen.	Artiklarnas benämning.	Tullsats för 100 kilogram. Mark.
	äfven pä den för läggning mot trottoaren afsedda tredje långsidan kafva undergått en bearbetning i så måtto, att vid den öfre kanten af denna sida, till vinnande af fyrkantig form å den öfre synliga ytan, genom bort-slående af utstående delar framställts en mer eller mindre jämnad rand, för såvidt bredden af denna rand ej öfverstiger 10 cm., eller för såvidt vid fall af större bredd stenens användning till trottoarkantsten styrkes.
	(ur 713/4) Murstenar (murtegel, tegelstenar) af tegel-lera, som färgar sig i bränningen, obrända eller brända, oglaserade:
713	hålstenar (Hohlsteine, Lochsteine) och hålplattor, skrofliga eller släta..............	0,15
	formstenar, skrofliga eller släta..........	0,20
ur 716	Klinker, alla slag, af lera. oglaserade.......	O to o
ur 720	Varor af vanligt stengods (med undantag af de under n:r 716 och 728 i allmänna tariffen nämnda):
	stenar och plattor, alla slag, för tekniska ända-mål ....................	o o
724	Anmärkning till n:r 719 och 720 i allmänna tariffen. Glaserade rör och rörformstycken till kanaliseringsända-mål, äfvensom förskalningsplattor, brunnar, aflopp o. d., krubbor och fodertråg af lera eller vanligt stengods för-tullas, utan afseende å materialets smältpunkt, efter n:r 719 respektive 720. Eldfasta stenar, alla slag (chamottstenar, dinas- och andra kvartsstenar, bauxit- och magnesiastenar, kolstenar för eldfast ugnsutmurning), oglaserade eller glaserade: rätvinkliga, vägande netto under 5 kg. per stycke	0,35
	rätvinkliga, vägande netto 5 kg. eller däröfver pr stycke; andra än rätvinkliga utan afseende på vikten per stycke............	0,50
	Anmärkningar till afdelning 14 i allmänna tariffen. 1) I motsats till murstenar ock klinker behandlas såsom gatubeläggningsplattor och golfplattor af lera blott

Kunc/l. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 204.

Nummer des deutscben allgemeinen Tarifs.	Benennung der Gegenstände.	Zollsatz för 1 Doppelzentner. Mark.
	arbeitet sind, sondera aucb an der amu Anlegen an den Burgersteig bestimmten dritten Längsseite eine Bear-beitnng insoweit erfabron baben, als an der oberen Xante dieser Seite behnfs recbteokiger Gestaltung der oberen Scbauseite des Steines durch Abscblagen der bervorstebenden Stellen ein mebr oder weniger ebener Streifen bergestellt ist, sofern die Breite dieses Strei-fens 10 Zentimeter nicht iibersteigt oder bei grösserer Breite die Yerwendtmg der Steine zu Bandsteinen för Burgersteige nacbgewiesen wird.	1
	(aus 713/4) Mauersteine (Mauerziegel, Backsteine) aus farlig sich brennendem Ziegelton, ungebrannt oder gebrannt, un glasört:
713	Hoblsteine, Locbsteine und Locbplatten, rauh oder glatt ..................	0,15
	Formsteine, rank oder glatt. . ■..........	0,20
aus 716	Klinker aller Art aus Ton, unglasiert.......	0,20
aus 720	Waren aus gemeinem Steinzeuge (mit Ausnahme der in Nr. 716 und 728 des allgemeinen Tarifs ge-nannten):
	Steine und Platten aller Art zu teehniscben Zwec-ken...................	0,40
	Anmerkung zw Nr. 719 und 720 des allgemeinen Tarifs. Glasierte Röbren nnd Röhrenformstucke zu Kanalisations-zwecken sowie Soblsteine, Senkkasten, Ausgiisse u. dgl., Krippen und Yiebtröge aus Ton oder gemeinem Steinzeug werden, ohne Rucksicht auf den Schmelzpunkt des Mate-rials, nach Nr. 719 bzw. 720 yerzollt.
724	Feuerfeste Steine jeder Art (Schamottesteine, Dinas-und andere Quarzsteine, Bauxit- und Magnesia-steine, Kohlenstoffsteine fur feuerfeste Ofenaus-mauerung), unglasiert oder glasört:
	recbteckige bei einem Reingewichte des Stiickes von weniger als 5 Kilogramm.......	0,35
	reehteckige bei einem Reingewichte des Stuckes von 5 Kilogramm oder dariiber; andere als reehteckige ohne Bucksicht auf das Grewicht des Stuckes................	0,50
	Anmerlmngen zu Äbschnitt 14 des allgemeinen Tarifs. 1) Im Gegensatze zu Mauersteinen und Klinkert! sind als Pflasterplatten aus Ton und als Bodenplatten aus Ton

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 204.

Nummer i tyska allmänna tariffen.	Artiklarnas benämning.	Tullsats för 100 kilogram. Mark.
	sädana artiklar af lera med parallella ytor, hvilkas såväl längd som bredd uppgår till minst fem gånger tjockleken. Detta kännetecken tjänar äfven för skiljande af eld-fasta plattor från eldfasta stenar. 2) Lervaror, som framställts genom sammanpressning af olikfärgade lermassor utan att likväl därigenom på den yta, som är afsedd att synas, vara försedda med mönster, förtullas icke såsom flerfärgade utan som enfärgade. (ur afdelning 17 A) Järn och järnlegeringar:
784	Smältstycken (Rolllappen); råskenor (Rohschienen); göten (Blöcke); platta ämnesstänger (Platinen);	1,50
	ämnen (Knäppel); degelstålsgöten........ Anmärkningar. 1) Smältstycken (Rohluppen) och råskenor (Rohschienen), icke öfver 12 cm. långa, för omsmältning, draga en tull af 1 mark för 100 kg. 2) Med knäppel förstås valsade, icke riktade (adjustierte) stänger af minst 30 mm. tjocklek med olika tvärsnitts-former, men mest af kvadratisk, rombisk eller platt form med mer eller mindre afrundade kanter. Hit höra äfven sådana eljest till knäppel hänför-liga stänger, hvilka, vid valsprocessen fått en rak riktning, eller hvilka visserligen framkommit böjda från valsarna, men omedelbart genom slag medelst trä-klubbor bibragts en möjligast rak riktning. Stänger af rundt tvärsnitt med en tjocklek af minst 60 mm., införda för tillverkning af rör, behandlas un-der öfvervakande af användningen såsom knäppel. 3) Vid betning, filning, mejsting och flåsning i ända-mål att profva felfriheten fästes beträffande varor, hänförliga till n:r 784, intet afseende vid tuilbehand-lingen.
785	Smidbart järn i stänger (val säd t, smidt eller draget), äfven förmast (fasoneradt); äfvensom bandjärn: af en längd, icke öfverstigande 12 cm., för om-
	smältning.................	i
	med invalsade mönster eller ornament.....	5
	annat .................... Anmärkning. Till n:r 785 hänföres äfven stångjärn och bandjärn i afpassade längder.	2,50

Kungl. Maj:t$ Nåd. Proposition Nr 204.

Nummer
des
deutschen
aligemeinen
Tarifs.

Benennung der Gegenstände

nur solche parallelflächige Tonkörper zu behandeln,
bei welchen sowohl die Länge als anch die Breite
mindestens dem Ftinffachen der Dicke gleichkommt.

Dieses Merkmal dient anch ftir die Unterscheidung
der feuerfesten Platten von den feuerfesten Steinen.

Zollsatz ftir
Doppelzentner.

Mark.

2) Tonwaren, die dnrch Zusammenpressen verschiedenfarbiger
Tonmassen hergestellt, hierdurch jedoch nicht
ant'' der Schauseite mit Mustern yersehen sind, werden
nicht als mohrfarbig, sondern als einfarbig verzollt.

(aus Absclmitt 17 A) Eisen lind Eisenlegierungen:

784 Rohluppen; Rohsehienen; Blöcke; Platinen; Knäppel;

Tiegelstahl in Blocken.............

Anmerkungen.

1) Rohluppen nnd Rohsehienen, nicht iiber 12 Zentimeter
lång, zum Umschmelzen werden mit 1 Mark för 1 Doppelzentner
verzollt.

2) TJnter Kntippeln werden gewalzte, nicht gerichtete (adjustierte)
Stäbe von mindestens 30 Millimeter Dicke mit
verschiedenen Querschnittsformen, meist aber von quadratischer,
rantenförmiger oder fiacker Form mit mehr oder
weniger abgerundeten Kanten verstanden.

Hierher gehören anch dio sonst als Knäppel zu
bezeichnenaen Stäbe, welche beim Walzprozess eine
gerade Riehtung bekommen håken oder welche ans den
Walzen zwar mit Biegung herauskommen, aber sötört
durch Holzklotzschläge in tunlichst gerade Riehtung
gebracht werden.

Stäbe von rundem Querschnitt mit einer Dicke von
mindestens 60 Millimeter, zur Herstellung von Röhren
eingehend, werden unter Uberwachung der Yerwendung
als Knäppel behandelt.

3) Beizen, Anfeilen, Meisseln und Frasen zum Zwecke
der Prilfung auf Fehlerfreiheit bleiben bei Waren der
Nr. 784 ftir die Tarifierung ausser Betracht.

785 Schmiedbares Eisen in Staben (gewalzt, geschmiedet

oder gezogen), auch geformt (fassoniert); ferner

Bandeisen:

nicht uber 12 Zentimeter lång, zum Umschmelzen
..........

mit eingewaizten Mustern oder Verzierungen
anderes...................

Anmerkung. Unter Nr. 785 fällt auch Stabeisen und
Bandeisen in abgepassten Längen.

Bihang till Riksd. prof. 1911. 1 Sami. 1 Afd. 159 Käft.

2,50

Kung}. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 204.

Nummer i tyska allmänna tariffen.	Artiklarnas benämning.	Tullsats för 100 kilogram. Mark.
786	Plåt, rå, utan valshud, riktad, glättad (dressiert), fernissad:
	\| af mer än 1 mm.......	3
	med en tjocklek { « - „ ... 0 \| åt 1 mm. eller därunder . . . Anmärkning. Till n:r 786 hänföres också glättad (dres-siert) plåt, som genom valsning erhållit en likformigt glatt, glänsande, något speglande yta, men som icke undergått någon annan bearbetning efter valsningen. (ur 791/2) Tråd, valsad eller dragen, jämväl formad (fasonerad):	4,50
ur 791	rå eller bearbetad, dock ej polerad, lackerad eller öfverdragen med andra oädla metaller eller metall-legeringar :
	(af 1,5 mm. eller däröfver ....	2,50
	med en tjocklek; af mindre än 1,5 t. o. m. 0,5 mm.	3
	laf mindre än 0,5 t. o. m. 0,22 mm. Anmärkning till n:r 791 i allmänna tariffen. Till n:r 791 hänföres jämväl tråd, som omedelbart vid dragningen eller valsningen fått ett blankt utseende, äfvensom tråd, som blott till följd af användning af kopparsaltlösningar vid dragningen företer en tunn kopparanstrykning.	3,75
ur 792	förtent, af en tjocklek under 0,5 t. o. m. 0,22
	millimeter................... Anmärkningar till n:r 79H2 i allmänna tariffen. 1) Med tråd förstås sådant draget eller valsadt järn, som, utan afseende på genomskärningens form, icke i någon riktning öfverstiger 5 mm. tjocklek, och vidare, utan afseende på tjockleken, allt i form af knippor in-kommande eller i form af ringar el. dyl. upprulladt val-sadt eller draget järn. Likväl förtullas i form af knip-por inkommande eller i ringar el. dyl. upprulladt val-sadt eller draget järn, om dess bredd öfverstiger 10 mm., såsom bandjärn och, om bredden öfverstiger 25 cm., såsom järnplåt. 2) Till n:r 791/2 hänföres äfven tråd i afpassade längder.	4,75
794	Rör, icke hänförliga till n:r 793 i allmänna tariffen, valsade eller dragna, råa:
	med en gods- f af 2 mm- eller däröfver.....	5
	tjocklek j af mindre än 2 mm.......	10

Kungl. Majds Nåd. Proposition Nr 204.

Nummer des deutschen allgemeinen Tarifs.	Benennung der Gegenstände.	Zollsatz för 1 Doppelzentner. Mark.
786	Bleck, roll, entzundert, gerichtet, dressiert, gefirnisst:
	( von mekr als 1 Millimeter. . . in der Starke 1 . , , ( von 1 Millimeter oder darnnter	6 4,50
	Anmerkung. Unter Nr. 786 fallen auch dressierte Bleche, die durch Waizen eine gleichmässig glatte, glänzende, et-was spiegelnde Oberfläche erhalten, j edoch keine dem V/alzen nachfolgende Bearbeitnng erfabren baben.
	(aus 791/2) Dräkt, gewalzt oder gezogen, einsckliess-lieh des geformten (fassonierten):
ans 791	rok oder kearkeitet, jedock nickt poliert, lackiert oder mit anderen unedlen Metallen oder Legierungen unedler Metalle iikerzogen:
	(von 1,5 Millimeter oder daruber. .	2,50
	in der Starke! von weniger als 1,5 bis 0,5 Millimeter	o O
	Ivon weniger als 0,5bis 0,22 Millimeter	3,75
	Anmerkung zu Nr. 791 des allgemeinen Tarifs. Unter Nr 791 fallen auch Dräbte, die nnmittelbar beim Zieben oder Walzen ein blankes Anssehen erhalten baben, ferner Drähte, die nur infolge der Anwendung von Kupfersalz-lösnngen beim Zieben einen diinnen Kupferanflug aufweisen.
aus 792	verzinnt, in der Starke von weniger als 0,5 Millimeter bis 0,22 Millimeter...............	4,75
	Anmerkungen zu Nr. 791/2 des allgemeinen Tarifs. 1) Unter Drabt ist dasjenige gezogene oder gewalzte Eisen zu verstehen, welches ohne Riicksicht auf die Form des Querscknitts bei letzterem keine die Grenze von 5 Millimeter iiberschreitende Abmessnng zeigt, ferner auch, und zwar ohne Riicksicht auf die Starke, alles in Form von Bunden, Ringen oder dergleichen aufgewundene gewalzte oder gezogene Eisen. Jedoch ist das in Form von Bunden, Ringen oder dergleichen aufgewundene ge-walzte oder gezogene Eisen, wenn seine Breite mehr als 10 Millimeter beträgt, als Bandeisen, und wenn sie mehr als 25 Zentimeter beträgt, als Eisenblech zu ver-zollen. 2) Unter Nr. 791/2 fällt auch Brådt in abgepassten Längen.
794	ilo hr en, nickt unter Nr. 793 des allgemeinen Tarifs fallend, gewalzt oder gezogen, rok:
	mit einer j von 2 Millimeter oder daruber . .	5
	TV andstärke \| von weniger als 2 Millimeter . .	10

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 204.

Nummer			Tullsats för 100 kilogram.
i tyska allmänna	Artiklarnas benämning.
tariffen.			Mark.
	(798/9) Smidbar! gjutgods, smidesstycken och andra
	varor af smidbar! järn, i allmänna tariffen ej sär-skild! nämnda:
798	råa:	af mer än 150 kg.........	3,50
	med en netto-	af mer än 100 t. o. m. 150 kg. . .	3,75
	vikt per	af mer än 25 t. o. in. 100 kg. . . .	4,50
	stycke	af mer än 3 t. o. m. 25 kg. . . .	6
		af 3 kg. eller därunder......	6
799	bearbetade:	af mer än 150 kg.........	5,50
	med en netto-	af mer än 100 t. o. m. 150 kg. . .	6
	vikt per	af mer än 25 t. o. m. 100 kg.. . .	7
	stycke	af mer än 3 t. o. m. 25 kg. . . .	10
		af 3 kg. eller därunder......	13
	Anmärkningar till n:r 798/9.
	1) Cylinderformigt smidbart järn i stänger (särskildt s. k.
	silfverstål), som genom kallvalsning eller kalldragning,
	slipning,	polering el. dyl. erhållit en glatt, glänsande
	eller speglande yta och endast på grund af sådan be-arbetning skall behandlas som järnvara, äfven skuret i afpassade längder af minst i meter, drager, utan
	afseende	å styckevikten, en tull af 5 mark för 100 kg.
	2) Bandjärn, som genom kallvalsning eller kalldragning,
	slipning,	polering el. dyl. erhållit en glatt, glänsande
	eller speglande yta och endast på grund af sådan be-arbetning skall behandlas som järnvara, äfven här-
	dadt eller betadt, drager, utan afseende å styckevik-ten, en tull af 3,50 mark för 100 kg.
ur 813	Stämjärn, hyfveljärn...............	20
	Maskinknifvar .		18
ur 816	Hästräfsor, vägande netto pr stycke 3 kg. eller där-
	öiver . . . .		6
ur 820	Hästskor, råa .		5

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 204.

Nummer des deutschen allgemeinen Tarifs.	Benennung der Gegenstände.	Zollsatz för 1 Doppelzentner. Mark.
	(798/9) Schmiedbarer Guss, Schmiedestiicke und an-
	dere Waren	aus schmiedbarem Eisen, anderweit
	im allgemeinen Tarif nicht genannt:
798	roll:
		von mehr als 150 Kilogramm . . .	3,50
	bei einem	von mehr als 100 bis 150 Kilogramm	3,75
	Keingewiclitej	von mehr als 25 bis 100 Kilogramm	4,50
	des Stiickes	von mehr als 3 bis 25 Kilogramm	6
		von 3 Kilogramm oder darunter .	6
799	bearbeitet:
		von mehr als 150 Kilogramm . . .	5,50
	bei einem	von mehr als 100 bis 150 Kilogramm	6
	Reingewichte	von mehr als 25 bis 100 Kilogramm	7
	des Stiickes	von mehr als 3 bis 25 Kilogramm	10
		von 3 Kilogramm oder darunter .	13
	AnmerJcungen zw nr. 798/9.
	1) Zylindrisch geformtes schmiedbares Eisen in Staben
	(insbesondere sogennanter Silberstabl), das durch Wal-
	zen odei	Ziehen auf kaltem Wege, Schleifen. Polieren
	oder dergleicben eine glatte, glänzende oder spiegelnde
	Oberfläche erhalten hat und lediglich wegen soldier
	Bearbeitungen wie Eisenwaren zu bebandeln ist, aneh
	in abgepasste Längen von mindestens 1 Meter geschnit-
	ten, wird obne Riicksicht ant das Stiickgewicht mit 5	i
	Mark fur 1 Doppelzentner verzolit.
	2) Bandeisen, das durch "Walzen oder Ziehen auf kaltem	''
	Wege, Schleifen, Polieren oder dergleichen eine glatte,
	glänzende oder spiegelnde Oberfläcbe erhalten hat und
	lediglich	wegen solcher Bearbeitungen wie Eisenwaren
	zu behandeln ist, auch gehärtet oder gebeizt, wird ohne
	Riieksicht auf das Stiickgewicht mit 3,50 Mark för 1
	Doppelzentner verzolit.
aus 813	Stemmeisen, Hobeleisen............	20
	Maschinenmesser..........	18
aus 816	Pferderechen, bei einem lleingewiebte des Stiickes
	von 3 Kilogramm oder dariiber.........	6
aus 820	Hufeisen, roh .		5

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 204.

Nummer i tyska allmänna tariffen.	Artiklarnas benämning.	Tullsats för 100 kilogram. Mark.
ur 824	Vagnsfjäder, däri inbegripna fjädrar till järnvägs-vagnar, råa eller endast putsade å ändar och kan-ter; buffertfjädrar...............
	O
825	Hästskosöm; grof, icke bearbetad spik af minst 7 cm. längd, smidd eller pressad, fyrkantig och i
	spetsen oregelbundet trubbig.......... Trådlinor, taggtråd, flätad eller väfd trådduk, tråd-borstar, trådkorgar, klackjärn; skrufvar och nitar af högst 13 mm. diameter; hakar och krokar, i allmänna tariffen ej särskild! nämnda; handtag till lådor och likkistor, sprintar, krampor, spännen (med undantag af prydnadsspännen); rosettstift; resårer af tråd; hyskor och nakar; spik, ej förut nämnd eller i allmänna tariffen eljest specificerad, äfven med hufvud af andra oädla metaller eller	6
	deras legeringar................	8
ZC ce QO	Fint knifsmide (fina knifvar, fina saxar, blanka vapen o. dyl.); pärlor och prydnadsspännen, såframt de icke falla under n:r 887 i allmänna tariffen; finger-borgar, korkskrufvar, nötknäppare, stålkulor, knap-par (äfven af järnbleck) och amdra fina järnvaror, i allmänna tariffen ej särskild! nämnda:
j	råa.....................	15
	bearbetade .................. Anmärkning. Från förtullning efter n:r 836 såsom fina järnvaror undantagas de under öfriga nummer uti afdel-ning 17 A i allmänna tariffen särskildt nämnda järnvaror, äfven om de äro fint bearbetade. Anmärkningar till afdelning 17 A i allmänna tariffen. 1. Såsom bearbetning ifråga om järnvaror anses icke en grof påstrykning af oljefärg eller tjära, öfverstrykning med grafit eller aflägsnande af glödspån genom bet-ning i syra och icke heller svällning eller strypning af rör. 2. Järn i stänger, tråd, plåt, rör och andra järnvaror, • hvilka på mekanisk väg erhållit ett öfverdrag af koppar, kopparlegeringar, nickel eller aluminium eller på ke-misk väg förnicklats, draga, för så vidt icke i allmänna	24 • ■

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 204.

Nummer des deutschen allgemeinen Tarifs.	Benennung der Gegenstände.	Zollsatz för 1 Doppelzentner. Mark.
aus 824	Wagenfedern, einschliesslich der Eisenbahnwagenfe-dern, roll oder nur an den Blattenden Lind Seiten-
	kanten abgeschliffen; Pufferfedern........	3
825	Hufnägel; grobe, nicht bearbeitete Nagel von wenig-stens 7 Zentimeter Länge, geschmiedet oder ge-presst, vierkantig Lind an der Spitze unregelmässig
	abgestumpft.................. Drahtseile, Stacheldraht, Drahtgeflechte und Draht-gewebe, Drahtbiirsten, Draht körbe, Stiefeleisen; Schranben und Niete von nicht mehr als 13 Milli-meter Stiftstärke; Haken, anderweit im allge-meinen Tarife nicht genannt; Låsten- Lind Sarg-griffe, Splinte, Krampen, Schnallen (mit Ausnahme der Schmuckschnallen); Rosettenstifte; Sprungfe-dern aus Draht; Häftel lind Ösen; Nagel, weder vorstehend noch anderweit im allgemeinen Tarife genannt, auch mit Köpfen aus anderen unedlen Metallen oder Legierungen unedler Metalle . . .	6
	8
836	Feine Schneidwaren (feine Messer, feine Scheren, blanke Waffen Lind dergleichen); Perlen und Schmuckschnallen, soweit sie nicht unter Nr. 887 des allgemeinen Tarifs fallen; Fingerhiite, Kork-zieher, Nussknacker, Stahlkugeln, Knöpfe (auch aus Blech) und sonstige feine Eisenwaren, ander-weit im allgemeinen Tarife nicht genannt:
	roh.....................	15
	bearbeitet.................. Anmerkung. Von der Verzollung als feine Eisenwaren nacli Nr. 836 bleiben die in anderen Nummern des Abschnitts 17 A des allgemeinen Tarifs besonders genannten Eisenwaren auch dann ausgenommen, wenn sie fein bearbeitet Bind. Anmerkungen zu Abschnitt 17 A des allgemeinen Tarifs. 1. Bei Eisenwaren wird ein rauher Ölfarben- oder Teer-anstrich, ein Uberstreichen mit Graphit, aas Entfernen des Gliihspans durch Beizen in Säure, sowie bei Röhren das Yergrössern oder Verkleinern der Rohrenden nicht als Bearbeitnng angesehen. 2. Eisen in Staben, Draht, Blech, Röhren und andere Eisenwaren, die auf mechanischem Wege mit Kupfer, Kupferlegierungen, Nickel oder Aluminium iiberzogen oder auf chemischem “Wege vernickelt Bind, unterliegen,	24

Kung!. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 204.

Nummer			Tullsats för 100 kilogram.
i tyska allmänna	Artiklarnas benämning.
tariffen.			Mark.
	tariffen	särskilda bestämmelser därom gälla, en tull-
	förböjning af 50 /. Om särskilda tullsatser äro gäl-lande för nämnda föremål, då de äro polerade eller i allmänhet bearbetade, läggas dessa tullsatser till grund för beräknandet af tullen.
ur 906	Mjölkskumningsmaskiner af alla system (mjölkcentri-
	fuger, separatorer, radiatorer o. s. v.):
		af 40 kg. eller därunder.....	10
		af mer än 40 t. o. m. 100 kg. . . .	10
	med en
	nettovikt per maskin	af mer än 100 t. o. m. 200 kg. . . .	9
	af mer än 200 t. o. m. 400 kg. . . .	8
		af mer än 400 t. o. m. 500 kg. . . .	7
	Anmärkning	Med radiatorer förstås sådana miölkskum-
	ningsmaskiner, hvilka i omedelbar anslutning till skum-ningen och utan afbrott i förfarandet framställa smör.

Kungl. May.ts Nåd. Proposition Nr 204.

Nummer des deutschen allgemeinen Tarifs.	Benennung der Gegenstände.	Zollsatz för 1 Doppelzentner. Mark.
	soweit nicht im aligemeinen Tarife besondere Bestim-mungen getroffen sind, ornera Zollzusclilage von 50 vom Hundert. Sofern för die genannten Gegenstände in poliertem oder allgemein in bearbeitetem Znstande besondere Zollsätze bestehen, werden letztere der Be-rechnung zugrunde gelegt.
aus 906	Milchentrahmungsmaschinen aller Systeme (Milcb-zentrifugeu, Separatoren, Radiatoren usw.):
	bei einem Reingewieht der Maschine	von 40 Kilogranmx oder darunter . von mebr als 40 Kilogramm bis 1 Doppelzentner......... von mebr als 1 Doppelzentner bis 2 Doppelzentner........ von mehr als 2 Doppelzentner bis 4 Doppelzentner........ von mebr als 4 Doppelzentner bis 5 Doppelzentner........	10 10 9 8 7
	Anmerkung. Unter Radiatoren werden solehe Milohentrah-mnngsmascMnen verstanden, welche im unmittelbaren An-schluss an die Entrahmung in ununterbrochenem Yerfabren Butter herstellen.

Bihang till Riksd. prat. 1911. 1 Sami. 1 Afd. 159 Hälft.

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 204.

Tariff B.

Införseltullar i Sverige.

Tarif B.

Zöile feei der Einfuhr in Scliweden.

Kanyl. Maj:ts Nåd.. Proposition Nr 204.

Tariff B.

Införseltullar i Sverige.

Deu i denna tariff omnämnda svenska allmänna taxan är tulltaxan den 4 juli 1910.

Nummer j i svenska ] allmänna taxan.	" Artiklarnas benämning.	Kvantitet för tullberäkningen.	Tullsats
fn O fl O U i*ä	Öre.
26	- — - Litografisk sten; skriftafior, öinfattade, äfvensom i
	träram infattade; samt grifttal’, äfven af konstgjord
	massa, oinfattade eller infattade........	—	fria
ur 42	Blandningar af konstgjord asfalt och mineralolja. .	—	fria
	Tagel:
70	beredt eller bearbetadt, äfven i förening med annat
	hår eller växtfibrer, krusadt tagel och tagelrep
	härunder inbegripna.............	1 kilogram	_	20
	Spannmål:
	omalen:
74	råg, hvete och korn; äfvensom ärter och bönor,
	tjänliga till människoföda.........	100 kilogram	3	70
75	hafre; äfvensom vicker, sojabönor samt andra
	ärter och bönor, ej till nästföregående rubrik
	hänförliga.................	—	fri	a
	malen:
79	mjöl och gryn, alla slag; äfvensom mjöl af
	arrowrot och andra vegetabilier, ej till annan
	rubrik i allmänna taxan hänförligt.....	100 kilogram	6	50
81	Risgryn och rismjöl...............	100 kilogram	6	501
93	Humle.....................	1 kilogram	—	io''

Kung1. Maj:t$ Nåd. Proposition Nr 204.

Tarif B.

Zöile bei der Einfuhr in Schweden.

Der im gegenwärtigen Tarif erwähnte schwedische allgemeine Tarif ist der Zolltarif vom 4. Juli 1910.

Nummer des schwedischen allgemeinen Tarifs.	Benennung der Gegenstände.	Yerzollungs- masstab.	Zollsatz Krönen, j Öre.
26	Lithographiersteine; Schreibtafeln, nicht eingefasst, auch in Holzrahmen eingefasst; sowie Griffel, auch aus kiinstlicher Masse, nicht eingefasst oder ein-gefasst ....................		\| 1 fred
aus 42	Gemenge aus kiinstlichem Asphalt mit Mineralöl .	—	fre
70	Rosshaar: bereitet oder bearbeitet, auch in Verbindung mit anderem Haar oder Pflanzenfaser, Krollhaar lind Seile aus Rosshaar darunter einbegriffen . . .	kg		20
74	Getreide: ungemahlen: Roggen, Weizen und Gerste; ferner Erbsen und Bohnen, zur menschlichen Nahrung geeignet .	100 kg	O O	70
75	Hafer; ferner Wicken, Sojabohnen sowie andere Erbsen und Bohnen, nicht zur vorhergehenden Nummer gehörend.............		fre	i
79	gemahlen: Mehl und Griitze (gryn) aller Art; auch Mehl von Arrowroot und anderen Pflanzen, nicht zu einer anderen Nummer des allgemeinen Tarifs gehörend.................	100 kg	6	1 50 \|
81	Polierter Reis und Reismehl...........		6	50
93	Hopfen . . .............	kg	—	10

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 204.

Nummer
i svenska
allmänna
taxan.

Artiklarnas benämning.

Kvantitet för j Tullsats

tull beräkningen. ,

j Kronor.

Öre.

\ Potatis:

95 | annan än i nr. 94 i allmänna taxan nämnd, oberedd
...................

ur 127

130

163

186

188

196

ur 199
200

211

1 kilogram

Liljekonvaljerötter................

Växter, i allmänna taxan ej särskildt nämnda:

lefvande ....................

Anmärkning. Väger en växt mer än 10 kg., skall för den
Överskjutande vikten tullen beräknas efter endast 3 öro
per kg.

Kulör, äfven i fast form, icke innehållande sprit. .

[Vin; äfvensom bär- och fruktsaft:
på fat, större eller mindre
på andra kärl:
icke musserande]

Anmärkning till nr. 1S8. Tullen per liter för icke musserande
hvita viner på buteljer skall icke öfverstiga tullen
per kilogram för hvita viner på fat med mer än 0,35
kronor.

Anmärkning till nr. 186 och 188. Lättnader, som medgifvas
en tredje makt i fråga om tullbehandling af viner
af något som helst slag, i synnerhet rödviner, skola, så
länge de äga bestånd gentemot den tredje inakten, äfven
tillämpas på de tyska hvita vinerna.

Hudar och skinn, ej hänförliga till pälsverk:
beredda, halfberedda härunder inbegripna:
sulläder och bindsulläder samt hvalross- och flod- j
hästhudar:

kärnstycken (renskurna); äfvensom maskin remläder.

.............. 1 kilogram

andra slag:

i stycken af mindre netto vikt än 1 kg:

lackerade................ 1 kilogram

andra med undantag af gall- och silfverskinn j 1 kilogram

Handskar af läder eller skinn, ej särskildt nämnda j 1 kilogram

fri

fria

120

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 204.

Nummer des
schwedischen

1 allgemeinen

Benennung der Gegenstände.

Yerzollungs-

masstab.

Zoilsatz

Tarifs.

Krönen.

Öre.

avis 127

130

163

186

188

196

avis 199
200

211

KartofFeln:

andere als die in Nr. 94 des allgemeinen Tarifs
genannten, nicht zubereitet.......

Maiblumentreibkeime...........

im allgemeinen Tarif nicht besonders ge -

Gewächse
nannt:

lebend ............

Anmerkung. Wiegt ein Gewächs mehr als 10 kg, so ist för
das Mehrgewicbt der Zoll nur nach dem Satze von 3 Öre
för 1 kg zn berechnen.

Couleur, anch in tester Norm, die keinen "Wei n c cist
enthält.................ö _

[Wein^; ferner Beeren- und Fruchtsaft:
in Fässern, grösseren oder kleineren
in anderen Gefässen:

nichtschäumend]

Anmerkung zu Nr. 188. Der Zoll per Liter för nichtschäumende
Weissweine in Flaschen soll den Zoll per
Kilogramm för Weissweine in Fässern nicht uni mehr als
0,35 Kr. iibersteigen.

Anmerkung zu Nr. 186 und 188. Erleichternngen, die
diitten Staaten fiir die Zollbehandlung von ''VVeinen. irgendweleher
Årt, insbesondere von Rotweinen, eingeräumt
werden, sollen, solange sie den dritten Staaten gegenuber
bestehen, anch ant die deutschen Weissweine Anwendung
finden.

Häute und Felle, nicht zum Pelzwerk gehörend:
zugerichtete, halbzugerichtete darunter einbegriffen:

Sohlleder vind Brandsohlleder sowie Walrosshävvte
vind Flusspferdhänte:

Kernstvicke (rein geschnitten); ferner Ma- i
schinenriemenleder...........I

anderer Art:

in Stucken von geringerem Beingewicht als 1 kg: 1

lackiert .............

andere, mit Ausnahme von Gold- und Silber- I
leder.................[

Handschuhe aus Leder oder Felt, nicht besonders !
genannt .............

frei

Kungl. Majds Nåd. Proposition Nr 204.

Nummer j

j i svenska Artiklarnas benämning,

j allmänna I
! taxan.

9] 9 | Drif- och transportremmar, snören samt slangar af

läder eller tarmar, äfven i förening med spanadsämnen;
ryck-, slag- och syremmar; tekniska ladervaror,
såsom öfverdrag till valsar, samt rahudskolfvar
och packningar; äfvensom guldslagarhinna |

214 1 Väskor, med eller utan inredning och vägande per

stycke netto högst 0,5 kg., samt portföljer, plånböcker
och portmonnäer af läder eller skinn, älven j
i förening med annat material.........;

215 ! Etuier, med eller utan tillbehör, askar, fodral, bälten j
| och skärp samt delar till bälten, skärp eller hängs I

len, allt försåvidt de utgöras af läder eller skinn, :
1 äfven i förening med annat material......

218 Sadelmakararbeten, äfven af spånadsvaror, samt andra
I arbeten, i allmänna taxan ej särskild! nämnda, åt j
läder eller skinn, äfven i förening med annat material,
såsom seldon, sadlar, ridspön, piskor, rakstriglar
m. in.; äfvensom fakt- och boxhandskar,
alla slag, oafsedt materialets beskaffenhet ....

Kvantitet för
tullberäkningen.

1 kilogram j

1 kilogram

1 kilogram [

1 kilogram

246

j Käppar, äfven i förening med annat ämne än trä,
vikten af askar, papper och dylikt omslag mbe I

räknad: „ ,,

andra än sådana, som synbarligen aro atsedda
till paraplyer eller parasoller........

| Andra snickararbeten samt alla andra bearbetade
I trävaror, i allmänna taxan ej särskild! nämnda,
äfven i förening med annat ämne än trä, härunder
äfven inbegripna svarfvade, frästa och snidade
arbeten, vägande per stycke netto mer än 2 kg.

1 kilogram

ur 250

arbeten, helt eller delvis belagda med massa,
ofärgad eller färgad:

lister och ramar af inhemska träslag, polerade,
bonade eller lackerade eller med annan
ytbetäckning försedda, förgyllda, försilfrade
eller bronserade dock undantagna .

1 kilogram

hungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 204.

i Nummer des schwedischen allgemeinen	Benämning der Gegenstände.	1 Verzolluiigs-	\| Zollsatz
Tarifs.	i	masstab.	Krönen	ÖreJ
212	Treib- und Transportriemen, Schntire sowie Schläuche aus Leder oder Larm, auch in Verbindung mit Spinnstoffen; Luck-, Schlag- und Kähriemen; tech-nische Lederwaren wie Uberziige zu Walzen sowie Kolben aus rober Haut und Packungen; auch Gold-schlägerhäutchen..........	kg		60
214 !	Taschen (väskor), mit oder ohne Einrichtung und bei einern Reingewichte von höchstens 0,5 kg ftir 1 Stuck, sowie Mappen, Brieftaschen und Geldtäseh-chen aus Leder oder Pell, auch in Verbindung mit anderen Materialien...........		2
215	Etuis, auch mit Zubehör, Schachteln, Futterale, Giirtel und Schärpen sowie Teile zu Gtirteln, Schärpen oder Hosenträgern, alle, soweit sie aus Leder oder Felt be-stehen, auch in Verbindung mit anderen Materialien	»	1	80
218	Sattlerwaren, auch aus Gespinstwaren, sowie andere Waren, im allgemeinen Tarif nicht besonders ge-nannt, aus Leder oder Fell, auch in Verbindung mit anderen Materialien, wie Geschirr, Sättel, Reit-gerten, Peitschen, Barbierriemen usw.; ferner Fecht-und Boxhandschuhe aller Art, ohne Riicksicht ant die Beschaffenheit des Stoffes.......	»	1	20
246	Stöcke, auch in Verbindung mit anderen Stoffen als Holz, das Gewicht der Schachteln, des Papiers und ähnlicher Hullen eingerechnet: andere als offensichtlich fur Regen- oder Sonnen-schirme bestimmt..........		2	70
aus 250 1	Andere Tischlerwaren sowie allé anderen bearbeiteten Holzwaren, im allgemeinen Tarif nicht besonders genannt, auch in Verbindung mit anderen Stoffen als Holz, darunter einbegriffen gedrechselte, ge-fräste und geschnitzte Waren, im Reingewichte von mehr als 2 kg fur das Stuck: Waren, ganz oder teilweise mit ungefärbter oder gefärbter Masse belegt: Leisten und Rahmen aus einheimischen Höl- ! zern, poliert, gebohnert, lackiert oder mit anderer Fläehenbedeckung versehen, mit Ausnahme der vergoldeten, versilberten und bronzierten............			i 501
Bihang	till Piksd. prof. 1911. 1 Sami. 1 Afd. 159 Höft.			8

Kungl. May.ts Nåd. Proposition Nr 204.

Nummer i svenska	Artiklarnas benämning.	Kvantitet för	Tullsats
allmänna taxan.	tullberäkningen. 1	Kronor.	Öre.
ur 253	(Forts.: Andra snickararbeten.) arbeten, icke belagda med massa: andra slag än i nr. 251 och 252 i allmänna taxan nämnda, alla fanerade och snidade härunder inbegripna: askar af aspspån utan betsning, målning eller annan ytbetäckning, icke fanerade eller snidade ............	1 kilogram		05
nr 254	lister och ramar af inhemska träslag, po-lerade, bonade eller lackerade eller med annan ytbetäckning försedda, förgyllda, försilfrade eller bronserade dock undan-tagna ................	1 kilogram		50
264	Arbeten af rör, vegetabiliska, äfven i förening med anDat ämne: käppar, andra än sådana, som synbarligen äro afsedda till paraplyer eller parasoller . . .	1 kilogram	2	70
268	Arbeten, i allmänna taxan ej särskildt nämnda, af materialier, hänförliga till nr. 266 i allmänna taxan, eller af gräs och rötter: korgmakararbeten: andra slag än af oskalade kvistar och gröfre spån, äfven försedda med stoppning och öfver-klädnad .................	1 kilogram	1
276	Borstbindararbeten, såsom borstar, penslar, kvastar och viskor m. in.: af andra än vegetabiliska ämnen: med infattning eller montering af järn eller opoleradt eller måladt trä; äfvensom penslar samt murar- och målarborstar, alla slag, ej till nr. 275 i allmänna taxan hänförliga . .	1 kilogram	1 i	50
278	I med annan infattning eller montering än i nr. 276 och 277 i allmänna taxan nämnd, damm- och pudervippor härunder inbegripna	1 kilogram	1	20

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 204.

Nummer des scbwedischen	.... Benennung der Gegen stånd e.	Verzollungs-	Zollsatz
allgemeinen Tarifs. 1	masstab.	Cronen.J	Dre. j
aus 253	(Noch: Andere Tischlerwaren.) Waren, nicht mit Massa belegt: andere als in den Nrn. 251 und 252 des all-gemeinen Tarifs genannte, alle furnierten lind geschnitzten darunter einbegriffen: Scbacbteln aus Espenholzspan ohne Bei-zung, Malerei oder andere Eläehenbe-deckung, nicht furniert lind nicht ge-schnitzt...............	kg		; ! 05 1
ans 254 \|	Leisten und Rahmen aus einheimiscben Hölzern, poliert, gebohnert, .lackiert oder mit anderer Flächenbedeckung versehen, mit Ausnahme der vergoldeten, versil-berten und bronzierten........	»		50
264	Waren aus pflanzlichem Rohr, auch in Yerbindung mit anderen Stolfen: Stöcke. andere als offensichtlich för Regen- oder Sonnenschirme bestimmt.........		2	70
268	Waren. im allgemeinen Tarif nicht besonders genannt, aus Materialien, die zu Nr. 266 des allgemeinen Tarifs gehören, oder aus Gräs und Wurzeln: Korbmacherwaren: anderer Art als solche aus ungeschälten Zwei-gen oder gröberem Spån, auch mit Polste-rung und Uberzug versehen........	»	\| 1
. 276 i :	Biirstenbinderwaren, wie Biirsten, Pinsel, Besen lind Wischer usw.: aus anderen als pflanzlichen Stolfen: mit Einfassung oder Ausriistung aus Eisen oder unpoliertem oder bemaltem Holz; ferner Pinsel sowie Maurer- und Malerbiirsten aller Art, nicht zu Nr. 275 des allgemeinen Tarifs gehörend ................	! >		50
278 ! !	mit anderer Einfassung oder Ausriistung als in den Nummern 276 und 277 des allgemei-nen Tarifs, Staub- und Puderquasten dar-unter einbegrilfen............	1 »	; i	120

Kung!.. Majtts Nåd. Proposition Nr 204.

Nummer i svenska	Artiklarnas benämning.	Kvantitet för	Tullsats
taxan.		tullberäkningen.	Kronor.	Öre.
lN^ ce	Pärlemor samt skal af musslor och snäckor: arbeten däråt, ej särskild! nämnda, äfven i för-ening med annat ämne med undantag af guld eller silfver: af pärlemor, däri inbegripet sötvattensmussel-skal............	1 kilogram	i
j ! ur 289	Pärlor: oinfattade: oäkta: af äkta eller oäkta porslin.........			60
293	Celluloid, celloidin, galalit, ambroin, eburin och andra liknande formbara konstgjorda ämnen, i allmänna taxan ej särskild! nämnda: arbeten, i nr. 292 eller eljest i allmänna taxan ej särskild! nämnda, äfven i förening med väf, oädel metall eller dylikt: af celluloid eller galalit.......	1 kilogram		80
297	Papp: asfalttakpapp och annan med asfalt, tjära eller tjäroljor bestruken eller impregnerad papp, här-under jämväl inbegripen s. k. asfalt- och tjärfilt; äfvensom förhydnings- och grålumppapp utan impregnering........	1 kilogram		01
300	Papper: skri!- och rit-, tryck-, läsk- och filtrer-, kopie-, silkes- och annat'' fint omslagspapper samt andra, i allmänna taxan ej särskildt nämnda slag af papper, allt försåvidt det är naturfärgadt, hvit! eller färgadt i massan: inkommande med kuverter i askar af papp, papper eller trä, äfven med inredning för anbringande af olika slag af pappersark, korrespondenskort eller kuverter (s. k. pa-peterier)...........	1 kilogram		30
j	Anmärkning till nr. 300. Brefpapper, korrespondenskort och brefkuverter i askar o. dyl. af papper, papp eller trä (Papierausstattungen), dock icke i förening med andra ämnen, skola förtullas efter en tullsats af 0,30 kronor för		i

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 204.

j Nummer des j schwedischen \| allgemeinen \| Tarifs.	Benennung der (Jegenstände.	Verzollungs- masstab.	ZollsE Krönen.	itz Öre.
! 1 284	Perlmutter sowie Muschelschalen und Schneeken-häuser: Waren daraus, nicht besonders genannt, anch in Verbindung mit anderen Stoffen, Gold oder Silben ausgenommen: aus_ Perlmutter, Stisswassermuschelschalen einbegriffen.......	kg	i
ans 289	Perlen: nicht gefasst: unechte: aus echtem oder unechtem Porzellan ....	»		60
293	Zellhorn, Celloidin, Galalith, Ambroin, Eburin und andere ähnliche formbare kiinstliche Stoffe, im all-gemeinen Tarif nicht besonders genannt: Waren, im allgemeinen Tarif in Nr. 292 oder sonst nicht besonders genannt, auch in Ver-bindung mit Geweben, unedlen Metallen oder dergleichen: aus Zellhorn oder Galalith........	»		80
297	Pappe: Asphaltdachpappe und andere mit Asphalt, Teer oder Teeröi bestrichene oder imprägnierte Pappe, darunter einbegriffen sogenannter Asphalt- und Teerfilz; auch Verhäutungspappe und Grau-lumpenpappe ohne Imprägnierung......	»		01
300	Papier: Schreib- und Zeichenpapier, Druck-, Lösch- und Filtrierpapier, Kopier-, Seiden- und anderes feines Packpapier sowie andere, im allgemeinen Tarif nicht besonders genannte Arten von Pa-pier, alles soweit es naturfarbig, weiss oder in uer Masse gefärbt ist: mit TJmschlägen in Schachteln aus Pappe, Pa-pier eder Holz eingehend, auch mit Einrich-tung zum Unterbringen der verschiedenen Arten von Papierbogen, Briefkarten oder Umschlägen (sogenannte Papeterien) ....			30
	Anmerkung zu Nr. 300. Briefpapier, Briefkarten nnd Briefnmschläge in Behältnissen aus Papier, Pappe oder Holz (Papierausstattnngen), jedoch olme Verbindung mit anderen Materialien, werden zum Satze von 0,30 Krönen

Kung!.. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 204.

Tullsats |

Kronor. Öre.

(Forts.: Papper.)

1 kg. Vid små band af spånadsämnen, alla slag, med
Indika brefpapper, korrespondenskort och brefkuverter äro
ombundna, såväl som vid dylika band eller beslag, afsedda
för fasthållande af askens lock eller för askens tillslutande,
fästes icke afseende vid tullbehandlingen. Likaså inverkar
icke på tullbehandlingen, om askar o. dyl. äro försedda
med inredning för anbringandet af olika slag eller storlekar
af brefpappersark, korrespondenskort eller brefkuverter,
såsom fackinredning, mellanväggar, klotsar o. dyl.

Nummer
i svenska
allmänna
taxan.

Artiklarnas benämning.

Kvantitet för
tallberäkningen.

301

302

303

304

andra slag:

försedt med vattenmärke (äfven torrstäm pladt).

................

linjeradt............. • • • •

icke försedt med vattenmärke och ej linjeradt
färgadt annorlunda än i massan, hvartill med
hvit färg bestruket, s. k. kriteradt, jämväl hänföres,
förgylldt, försilfradt eller belagdt med j
annan metall, fernissadt, lackeradt, försedt med j
tryckta mönster i en eller flera färger, stansadt j

(ej i mönster)......... : •_ - .- - I

plisseradt och pressadt, såsom s. k. linneimitation, j

äfvensom kartongjfapper.........• • |

ljuskänsligt fotografiskt papper; pergament-, äfven
imiteradt; impregneradt eller bestruket med kemikalier,
desinfektionsmedel, oljor, fett, vax, lim, j
gummi och dylika till färger ej hänförliga äm- |
nen, dock ej asfalt..............I

kilogram

18
10
10 i

kilogram

307

! Smärgel-, glas-, sand- och annat slip- eller poler- }
| papper ....................

Anmärkningar till rubrikerna för papp och papper.

a) Skillnaden mellan papp och papper bestämmes sålunda,
att, därest varan väger under 350 gram per kvm., hänföres
den till papper, eljest till papp.

b) Vid tryck eller etiketter, åsätta papper eller papp, som
tydligen afsetts endast till omslag, fästes ej afseende vid
tullbohandlingen.

c) Papper i rullar tullbehandlas såsom papper, då bredden
öfverstiger 20 cm. och äfven eljest, då papperets användning
för vidare yrkesmässig bearbetning eller förarbetning,
t. ex. till tryckning, tillverkning af påsar eller strutar,
klistring af tändsticksaskar eller lindning af blomtråd
styrkes.

1 kilogram

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 204.

Nummer des? schwedischen allgemeinen Tarifs.	Benennung der Gegenstände.	Verzollungs-	Zollsatz
masstab.	Krönen.	Öre.
301	(Noch: Papier.) fur 1 kg verzollt. Bändclien aus Gespinsten jeder Art, mit denen Briefpapier, Briefkarten und Briefumschläge gebunden Bind, sowie solcbe Bändchen oder Beschläge zum Festhalten des Deckels der Behältnisse oder zum Schliessen derselben bleiben bei der Verzollung ausser Betracht. Ebenso bleibt es auf die Verzollung ohne Einfluss, wenn die Behältnisse Einrichtungen zur Unterbringung verschie-dener Arten oder Grössen von Briefbogen, Briefkarten oder Briefumschlägen, wie abgeschlossene Fächer, Briicken,Klötze und dergleichen besitzen. anderer Ärt: mit Wasserzeichen (auch trocken gestem-pelt).................	kg		18
	liniert ..................		—	10
302	ohne Wasserzeichen Lind nicht liniert . . .	»	—	10
303	änders als in der Masse gefärbt, wozu mit weisser Farbe bestriehenes Papier — sogen. kriteradt papper — ebenfalls gehört, vergoldet, versilbert oder mit anderen Metallen belegt, gefirnisst, lac-kiert, mit gedruckten Mustern in einer Farbe oder mehreren Farben versehen, gestanzt (nicht in Mustern).................			20
304	gefältelt und gepresst, wie sogenannte Leinennach- ahmung; ferner Kartonpapier......... lichtempiindliches photograpnisches Papier; Perga-		—	18
1	mentpapier, auch nachgeahmt; Papier, impräg-niert oder bestrichen mit Chemikalien, Desinfek-tionsmitteln, Ölen, Fett, Wachs, Leim, Grummi und ähnlichen Stoffen, die nicht zu den Farben gehören. aber nicht mit Asphalt.......			20
\| 307	Schmirgel-, Glas-, Sand- und anderes Schleif- oder Polierpapier..................	»	_	07
	Anmerkungen zu den Tarif stellen för Pappe und Papier. a) Zwischen Pappe und Papier wird in der Weise unterschieden, dass die "Ware als Papier anzusehen ist, wenn sie weniger als 350 g auf 1 in im Geviert wiegt, andernfalls als Pappe. b) Auf Papier oder Pappe, die ersichtlich nur als Hullen dienen sollen, bleiben Brack oder Etiketten bei der Ver-zollung ausser Betracht. c) Papier in Pollen wird wie Papier verzollt, wenn die Breite 20 cm iibersteigt, und auch sonst, wenn die Verwendung des Papiers zur weiteren gewerbemässigen Bearbetning oder Verarbeitung, z. B. zum Bedrucken, zur Herstellung von Tiiten, zum Bekleben von Streichholzschachteln, zum Be-wickeln von Blumendraht, nachgewiesen wird.

64 Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 204.

Nummer i svenska allmänna taxan.	Artiklarnas benämning.	Kvantitet för tnllberäkningen.	Tullsats Kronor. Öre. 1
308	Tapeter, tapetbårder härunder inbegripna: relief- (försedda med inpressade mönster), alla slag, äfven i förening med andra ämnen......	1 kilogram		50
309	botten- (å endera sidan bestrukna med grundfärg), alla slag; äfvensom naturelltapeter (tryckta å i massan färgadt papper), försåvidt. de äro sam-metsliknande, pressade (goffrerade), fernissade, lackerade eller med glimmer eller metall be-lagda (bronserade)..............	1 kilogram		50
310	andra slag...................	1 kilogram	—	20
312	Papperspåsar; äfvensom kuverter för bref, fotografier och dylikt: utan förening med andra ämnen och icke för-sedda med tryck utvändigt.........	1 kilogram		30
ur 313	i förening med pergamentpapper (äfven oäkta), metallpapper eller andra ämnen, såsom metall-beslag, spånadsvaror, gelatin eller stanniol och icke försedda med tryck utvändigt.....	1 kilogram	■ _	SO
ur 314	Frimärksalbum, äfven med däri insatta frimärken; äfvensom delar till sådana album........	1 kilogram		75
316	Notisböcker och andra böcker med inbundet rent eller linjeradt papper; vers- och urklipps- samt andra, i allmänna taxan ej särskildt nämnda al-bum; lösa bokpärmar eller delar därtill samt sam-.lingspärmar för bref, räkningar och dylikt: öfverkladda med skinn eller med annan spånads-vara än vaxduk: kontorsböcker.......•......	1 kilogram		50
	andra ..................	1 kilogram	—	80
317	Anmärkning. Vid bokryggar eller bokhörn af spånads-vara eller skinn fästes ej afseende. andra slag: kontorsböcker..............	1 kilogram		35
	andra ..................	1 kilogram	—	50

Kungl. Majfcs Nåd. Proposition Nr 204.

Nummer des seliwedischen allgemeicen Tarifs.	Benennung der Gegenstände.	Yerzollungs-	Zollsatz
	masstab.	Krönen.	Öre.
308	Tapeten, Tapetenborten darunter einbegriffen: .Relieftapeten (mit eingepressten Mustern versehen) aller Art, anch in Yerbindung mit anderen Stolfen................. . .	kg		50
309	Fondtapeten (ant einer Seite mit G-rundfarbe be-strieben) aller Art; anch Naturelltapeten (ge-drnckt anf Papier, das in der Masse gefärbt ist), soweit sie samtartig, gepresst (gaufriert), gefir-nisst. lackiert oder mit Glimmer oder Metall belegt (bronziert) sind............			50
310	anderer Art..................		—	20
312	Papiertuten; anch Umschläge för Briefe, Photogra-phien lind dergleichen: ohne Yerbindung mit anderen Stolfen und auf der Aussenseite nicht bedruckt.......			30
aus 313	in Verbindung mit Pergamentpapier (auchunech-tem), Metallpapier oder anderen Stolfen wie Metallbeschlag, Gespinstwaren, Gelatine oder Stanniol lind nicht anf der Aussenseite be-druckt ...................			SO
aus 314	Freimarkenalbums, auch mit eingefiigten Frimärken; auch Teile zu solchen Albums.........	y>	_	75
316	Notizbucher und andere Biicher mit darin eingebun-denem, reinem oder liniertem Papier; Yersalbums und Albums fur Ausschnitte sowie andere, im all-gemeinen Tarif nicht besonders genannte Albums; lose Buchdecken oder Teile dazu sowie Sammel-decken fur Briefe, Bechnungen und dergleichen: ilberzogen mit Leder oder mit anderen Gespinst-waren als Wachstuch: Geschäftsbticher.............	»		50
	andere .................	»	—	80
317	Anmerkung. Buchrucken oder Buchecken aus Gespinst-wareu oder Leder bleiben ausser Betracht. anderer Art: Geschäftsbticher..............	»		35
	andere...................	»	—	50
Bihang till Riksd. prot. lull. 1 Sami. 1 Afd. 150 Höft.			9

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 204.

Nummer i svenska	Artiklarnas benämning.	Kvantitet för	Tullsats
allmänna taxan.	tullberäkningen.	Kronor.	Öre.
320 321	[Blanketter utan bokstafstryck, afsedda till visitkort, adresskort, matsedlar och dylikt; äfvensom eti-ketter, alla slag, utan bokstafstryck] Anmärkning. Guld- eller sifverprägling, guld- eller silf-vertryck med undantag af bokstafstryck, guld- eller silf-versnitt eller färgad rand skall icke utesluta tullbehand-ling enligt n:r 320 af varor, som i och för sig äro hän-förliga till denna rubrik. Etuier, med eller utan tillbehör, samt askar, dosor, fordral och attrapper af papp, papper eller pap-persmassa i förening med spånadsvara, innehållande silke, eller med spetsar, skinn, förgylld eller för-silfrad metall eller med celluloid eller annat dy-likt formbart ämne...............	1 kilogram	1	80
322	Arbeten, i allmänna taxan ej särskildt nämnda, af papp, papper eller pappersmassa, äfven i förening med annat ämne: förgyllda, försilfrade, bronserade, fernissade, lacke-rade eller beströdda med glimmerbrons: gröfre hushålls- eller köksartiklar, såsom hinkar, ämbar o. dyl..........	1 kilogram		50
	andra ..................	1 kilogram	1	50
323	andra slag: försedda med prägling, tryck (bokstafs- eller annat), målning, pussering, goffrering (press-ning) eller stansade mönster, äfven om så-dan bearbetning anbragts endast å monte-ring eller etikett.............	1 kilogram		75
324	Anmärkning till nr. 322 och 323. Sådana kort till upp-klistring af fotografier, som icke äro hänförliga till nr. 324, skola tullbehandlaa enligt nr. 323, äfven då de förete sådan bearbetning, som i nr. 322 sägs. utan sådan bearbetning..........	1 kilogram		50
	Anmärkningar till nr. 322—324. a) Till nr. 324 hänföras, äfven om varan är bearbetad såsom i nr. 322 eller 323 sägs: masker; kragar, manschetter och lösa skjortbröst af papper, äfven på ena eller båda sidorna öfverdragna med

Kungi. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 204.

Nummer des schwedischen	Benennung der Gegenstände.	Verzollungs-	Zollsatz
allgemeinen Tarifs.		masstab.	Krönen.	Öre.
320 321	[Blankette ohne Buchstabendruck, bestimmt zu Visi-tenkarten, Adresskarten, Speisekarten und der-gleichen; ferner Etiketten aller Art ohne Buch-stabendrnck] Anmerkung. Sold- oder Silberprägung, Gold- oder Silber-druck, mit Ausnalnne yon Buckstabendruck, Gold- oder Silberscbnitt oder farbiger Rand sollen bei Waren, die an sioh unter Nr. 330 fallen, die Zollbehandlung nåck dieser Nummer nicht ausschliesson. Etuis, auch mit Zubehör, sowie Schachteln, Dosen, Eutterale und Attrappen aus Bappe, Papier oder Papiermasse in Verbindung mit Gespinstwaren, Seide enthaltend, oder mit Spitzen, Leder, ver-goldeten oder versilberten Metallen oder mit Zell-horn oder anderen ähnlichen formbaren Stoffen .	kg	i	so
322	Waren, im allgemeinen Tarif nicht besouders ge-nant, aus Pappe, Papier oder Papiermasse, auch in Verbindung mit anderen Stoffen: vergoldet, versilbert, bronziert, gefirnisst, lackiert oder mit Glimmerbronze bestreut: gröbere Artikel zum Kaus- oder Kiichenge-brauch, wie Kabel, Eimer oder derglei-chen.................	»		50
	andere. .................	»	i	50
323	anderer Art: ausgestattet mit Prägung, Druck (Buchstaben-druck oder anderem), Malerei, Eältelung, Gaufrierung (Pressung) oder gestanzten Mus-ten:. auch wenn diese Bearbeitung nur auf der Ausrustung (Montierung) oder Etikette angebracht ist..............			75
324	Anmerkung zu den Nrn. 322 und 323. Karten zum Auf-kleben von Photographien, die nicht unter Nr. 324 fallen, sind nach Nr. 323 auch dann zu verzollen, wenn sie eine der in Nr. 322 aufgefuhrten Bearbeitungen aufweisen. ohne solche Bearbeitung..........			50
	Anmerkungen zu den Nrn. 322 bis 324. a) Zu Nr. 324 gehören, auch wenn die Ware in der in Nr. 322 oder 323 bezeichneten Art bearbeitet ist: Masken; Kragen, Manschetten und Vorhemden aus Papier, auch auf einer oder beiden Seiten mit weissem, farbigem

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 204.

Nummer
i svenska
allmänna
taxan.

Artiklarnas benämning.

Kvantitet för

Tullsats

tullberäkningen.

Kronor.

Öre.

(Forts.: Arbeten af papp etc.)

hvit, färgad eller tryckt bomullsväfnad, utan verklig
sömnad. En genom pressning åstadkommen imitation
af sömnad skall icke anses såsom verklig
sömnad.

b) Vid tullbehandling af förpackningskartonger med eller
utan fackinredning fästes ej afseende vid en förgylld,
försilfrad, bronserad eller färgad rand eller kant, ej
heller vid beskaffenheten af etikett, med mindre denna
är förgylld, försilfrad eller bronserad eller ock tryckt i
mer än en färg.

Böcker, tryckta, i allmänna taxan ej särskildt nämnda:

ur 328 böcker, icke eller icke till väsentlig del tryckta
på svenska språket; äfvensom ordböcker ock
grammatikor.................

333 Bilder, alla slag. som mångfaldigats genom tryck
eller annorledes, oinfattade (äfven anbragta på
annat material än papp eller papper), såsom etsningar,
stålstick, kopparstick, träsnitt, ljustryck,
oljetryck, decalcomanier (aftrycksbilder), litografier,
fotografier, härunder inbegripna vykort och gratulationskort,
alla slag, jämväl i sammansättning
med annat ämne; äfvensom bilderböcker och målar -böcker för barn, med eller utan förklarande text:

fria

vykort och gratulationskort, alla slag, jämväl i

sammansättning med annat ämne......

andra ....................

Anmärkning a. Bilder, tillhörande tryckta verk och med
dem inkommande, tullbehandlas tillsammans med det
tryckta verket såsom del af detta.

Anmärkning b. Bestämmelsen i den allmänna taxan, att
bilder, som underkastats ytterligare bearbetning, såsom
pressning eller stansning, tullbehandlas som arbeten af
papp, pappersmassa eller papper, äger icke tillämpning å
följande artiklar:

1. vykort och gratulationskort,

2. bilder, som anbragts på annat material än papp,
papper eller pappersmassa, samt

3. andra bilder, försåvidt som den ytterligare bearbetningen
består i annat än stansning.

De under 1 och 2 nämnda artiklarna skola sålunda,
äfven om de äro stansade, tullbehandlas enligt rubriken

1 kilogram
1 kilogram

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 204.

Nummer des
schwedischen
allgemeinen
Tarifs.

Benennang der Gegenstände.

Y erzollungsmasstab.

Zollsatz

Krönen. Öre

ans 328

333

(Noch: Waren ans Pappe nsw.)

oder bedrucktem Baumwollenstoff uberzogen, obne
wirkliche Nähte. Eine durcb Pressung hervorgebrachte
kunstliche Nachahmung von Näbten ist nicht
als wirkliche Naht anzusehen.
b) Bei der Verzollung von Yerpackungskartons, auch mit
Einrichtung von Fächern, bleibt ein vergoldeter, versilberter,
bronzierter oder gefärbter Rand oder eine solche
Rånte ansser Betracht; ebenso ist die Beschaffenheit der
Etikette ohne Einfluss, sofern diese nicht vergoldet,
versilbert oder bronziert oder auch in mehr als einer
Earbe gedruckt ist.

Biicher, gedruckte, im allgemeinen Tarif nicht besonders
genannt:

Btteher nicht oder nicht in wesentlichem Umfange
in schwedischer Sprache gedrnckt; Wörterbucher
und Grammatiken.........

Bilder aller Art, durch Drack oder sonstwie vervielfältigt,
nicht eingefasst (auch ant anderem Material
als Pappe oder Papier angebracht), wie Ätznngen,
Stahlstiche, Kupferstiche, Holzschnitte, Liehtdrncke,
Öldrucke, Decalcomania (Abziehbilder),
Lithographien, Photographien, darunter einbegriffen
Ansichtskarten und Gluckwunschkarten aller Art,
auch in Yerhindung mit anderen Stoffen; ferner
Bilderbiicher und Malbucher fur Kinder, auch mit
etklärendem Text:

Ansichtskarten und Gluckwunschkarten aller
Art, auch in Yerhindung mit anderen Stoffen
andere ... ................

Anmerkung a. Bii der, die zu Bruckwerken gehören und
mit diesen eingefiihrt werden, werden mit den Bruckwerken
als ein Tei! davon behandelt.

Anmerkung b. Die Bestimmung im allgemeinen Tarif, dass
Bilder, die einer weiteren Bearbeitnng wie Pressen oder
Stanzen nnterzogen worden sind, als "Waren aus Pappe,
Papier oder Papiermasse verzollt werden, iindet auf foigende
Waren keine Anwendung:

1. Ansichtskarten und Gluckwunschkarten,

2. Bilder, die auf anderem Material als Pappe, Papier
oder Papiermasse angebracht sind,

3. andere Bilder, insoweit sie einer anderen Bearbeitung
als Stanzen nnterzogen worden sind.

Die unter 1 und 2 genannten Waren werden infolgedessen,
auch wenn sie gestanzt sind, nach Nr. 833 verzollt.

frei

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 204.

Nummer i svenska allmänna taxan.	Artiklarnas benämning.	Kvantitet för	Tullsats
	tullberäkningen.	Kronor.	Öre.
334 335	(Forts.: Bilder.) Anmärkning c. Hål, papp- eller pappersskifvor, band, snö-ren eller ringar af oädel metall eller andra dylika enkla anordningar, hvilka anbragts å en bild allenast i syfte att möjliggöra bildens upphängande eller uppställande, lämnas vid tullbehandlingen utan afseende. Tryckalster, i allmänna taxan ej särskildt nämnda, såsom kataloger, affärscirkulär och annat merkan-tilt tryck: [med utländsk text, ej till nästföljande rubrik hänförliga] andra slag, härunder inbegripna alla visitkort, adresskort, etiketter och matsedlar med bok-stafstryck samt med firmastämpel eller annat dylikt bokstafstryck försedt papper, dock ej omslagspapper...............	1 kilogram		75
340	Anmärkning till nr. 334 och 335. Reklamkort och reklam-skyltar med bilder med sammanhängande text förtullas efter respektive nr. 334 eller 335. Silke, äfven konstgjord!. Ospunnet eller spunnet silke, äfven i förening med annat spånadsämne: afkokt, äfven blekt, eller färgadt: i smärre för detaljhandeln lämpade upplägg-ningar, såsom dockor, spolar, rullar och dylikt..................	1 kilogram	2	50
343	Fälb-, plysch- och sammetsväfnader, oskurna eller skurna, af silke enbart eller i förening med annat spånadsämne..................	1 kilogram	6
344 och 346	Yäfnader, i allmänna taxan ej särskildt nämnda: af silke enbart eller i förening med högst 15 pro-cent annat spånadsämne (helsiden)......	1 kilogram	6
	af silke i förening med mer än 15 procent annat spånadsämne (halfsiden): andra slag än i nr. 345 i allmänna taxan nämnda.................	1 kilogram	3

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 204.

Nummer des sckwedischen allgemeinen Tarifs.	Benennung der Gegengtände.	Verzollungs-	Zollsatz
masstab.	Krönen.	Öre.
334 335	(Noch: Bilder.) Awmerkung c. Löcher, Papp- oder Papierscbeiben, Bänder, Sclmiire oder Binge aus unedien Metallen oder andere ähn-liche einfache Yorricbtungen, welche ant Bildern nur zum Zwecke, das Aufhängen oder Aufstellen der Bilder zu er-möglichen, angebracbt sind, bleiben bei der Verzollung ausser Betracht. Drucksachen, im allgemeinen Tarif nicht besonders genannt, wie Kataloge, Geschäftsrundschreiben und andere kaufmännische Drucksachen: [mit ausländischem Text, nicht zur nächstfol-genden Nummer gehörend] anderer .Art, darunter einbegriffen alle Yisiten-karten, Adresskarten, Etiketten und Speise-karten mit Buchstabendruck sowie mit Firmen-stempel oder anderem derartigen Buchstaben-druck versehenes Bapier, indessen kein Pack-papier...................	kg		75
340	Anmerkung zu den Nrn. 3S4 und 335. Reklamekarten und Reklameplakate mit Bildern mit zusammenhängendem Texte werden nåck Nr. 334 oder 335 verzollt. Seide, auch kimstliche. Ungesponnene oder gesponnene Seide, auch in Ver-bindung mit anderen Spinnstoffen: abgekocht, auch gebleickt, oder gefärbt: in kleineren, för den Kleinhandel geeigneten Aufmachungen, wie Bocken, Spulen, Bolien und dergleichen.............	»	2	50
343	FelbeB, Pliisch- und Samtgewebe, nicht aufgeschnitten oder aufgeschnitten, aus Seide allem oder in Yer-bindung mit anderen Spinnstoffen........		6
344 und 346	Gewebe, im allgemeinen Tarife nicht besonders ge-nannt: aus Seide allein oder in Yerbindung mit höchstens 15 v. H. anderen Spinnstoffen (Ganzseide) . . .		6
	aus Seide in Verbindung mit mehr als 15 v. B. anderen Spinnstoffen (Halbseide): anderer Art als die in Nr. 345 des allgemei-nen Tarifs genannten..........		3

72	Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 204.
Nummer i svenska allmänna taxan.	Artiklarnas benämning.	Kvantitet för	Tullsats
	tullberäkningen.	Kronor.	Öre.
	(Forts.: Väfnader.) Anmärkning. Yllekostymväfnader, vägande 300 gram elier däröfver per kvm. och innehållande trådar, helt eller del-vis af silke, hänföras, såframt silket utgör högst 3 pro-cent af väfnadens hela vikt, till väfnader af ull. Till grund för bestämmande af den medgifna procenthalten af silke lägges i fråga om trådar delvis af silke endast vik-ten af det i sagda trådar förekommande silket.
347 348 och 349	Anmärkning till nr. 342—346 i allmänna taxan. Af-drag i vikten medgifves för sådana på bräden fastsätta järnställningar med krokar, på hvilka vissa fälb-, plysch-och sammetsväfnader upphakas för att skyddas under transport. Band, i allmänna taxan ej särskildt nämnda: fälb-, plysch- och sammetsband af silke enbart eller i förening med annat spånadsämne .... andra slag: af silke enbart eller i förening med högst 15 procent annat spånadsämne (helsidenband) . .	1 kilogram 1 kilogram	3 6	—
	af silke i förening med mer än 15 procent annat spånadsämne (halfsidenband)........	1 kilogram	o O	_
	Anmärkning. Till band hänföras förutom egentliga band, d. v. s. på bandstol framställda väfnader med varp och inslag, äfven s. k. konstgjorda band, bestående af i band-form ordnade längsgående och sammanklistrade spånads-fibrer eller garn samt i form af band af högst 20 cm. bredd klippt eller skuren väfnad, med undantag af spets-väfnader och tyll.
	Eu på grund af sin beskaffenhet i öfrigt till band hän-förlig vara förtullas såsom band, äfven om varan är mönsterväfd eller försedd med icke raka kanter.
	Snören och andra snörmakararbeten, i allmänna taxan ej särskildt nämnda, af silke enbart eller i förening med annat spånadsämne, med eller utan inlägg af trä, metall och dylikt:
350 och 351	flätade, bandliknande snören, utan inlägg och med raka kanter samt utan annat mönster än sådant, som åstadkommits genom färgadt garn eller färgad tråd: af silke enbart eller i förening med högst 15 procent annat spånadsämne.....	1 kilogram	6

Kung!. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 204.

Nummer des
schwedischen
allgemeinen
Tarifs.

Benennung der Gegeustände.

Yerzollungs masstab.

Zollsatz

Krönen. Öre

348 und
349

(Nocli: Grewebe.)

Anmerkung. Kleiderstoffe ans ''Wolle, im Gewichte von 300 g
oder mehr auf 1 m im Geviert und Fäden ganz eder teilweise
aus Seide entbaltend, werden als Gewebe aus Wolle
angesehen, sofern die Seide höchstens 3 v. H. des Gesamtgewichts
des Gewebes beträgt. Der Ermittlung des zulässigen
Prozentgebalts an Seide wird bei Fäden teilweise
aus Seide nur das Gewicht der in diesen Fäden enthaltenen
Seide zugrunde gelegt.

Anmerkung zu den Nrn. 342 bis 346 des allgemeinen
Tarifs. Ein Gewiehtsabzug wird gewährt för solche auf
Brettern befestigte Eisengestelle mit Haken, worauf gewisse
Felbel-, Plusch- und Samtgewebe zum Schutze
während der Beförderung aufgehakt werden.

Bänder, im allgemeinen Tarif nicht besonders genannt:
347 Felbel-, .Husch- und Samtbänder aus Seide allein
oder in Yerbindung mit anderen Spinnstoffen .
anderer Art:

aus Seide allein oder in Yerbindung mit höchstens
15 v.. H. anderen Spinnstoffen (Bänder

aus Glanzseide)...............

aus Seide in Verbindung mit mehr als 15 v. H.
anderen Spinnstoffen (Bänder aus Halbseide) .

Anmerkung. Zu den Bändern gehören ausser den eigentlichen
Bändern, d. h. den auf dem Bandsiuhl hergestellten
Geweben mit Kette und Einschlag, auch sogenannte kiinstliche
Bänder, bestehend aus in Bandform geordneten,
längslaufenden und zusammengeklebten Spinnfasern oder
Garnen sowie in Bandform von höchstens 20 om Breite
geschnitienen Geweben, mit Ausnahme von Spitzengeweben
und Tull.

Waren, die wegen ihrer sonstigen Beschaffenheit als
Bänder zu behandeln sind, werden, auch wenn sie mustergewebt
oder mit nicht geraden Kanten versehen sind, als
Bänder verzollt.

Schniire und audere Bosamentierwaren, im allgemeinen_
Tarif nicht besonders genannt, aus Seide .
allein oder in Verbindung mit anderen Spinn- !
stoffen, auch mit Einlagen aus Holz, Metall und i
dergleichen:

350^und geflochtene, bandähnliche Schnure ohne Einlagen
351 und mit geraden Kanten sowie ohne anderes j

Muster als solches, das durch farbiges Garn i
oder farbigen Zwirn hervorgebracht ist:

aus Seide allein oder in Verbindung mit j
höchstens 15 v. H. anderen Spinnstoffen

Bihang till Riksd. Prof. 1911. 1 Sami. 1 Afd. 159 Häft.

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 204.

N ummer i svenska	Artiklarnas benämning.	Kvantitet för	Tullsats
allmänna taxan.	tullberäkningen.	Kronor.	Öre.
	(Forts.: Snören.) af silke i förening med mer än 15 procent annat spånadsämne..........	1 kilogram	3
852	Anmärkning till nr. 350 och 351. Enligt dessa nummer skola äfven förtullas sådana flätade bandliknande snören med raka kanter, som hafva endast af spånadsämnen eller garn bestående inlägg. andra slag.................	1 kilogram	9
i ur 360	Anmärkning. Besättnings- och garneringsartiklar, ej plysch-artade, som i ränning eller inslag innehålla flätade, band-liknande snören med raka kanter, äfven med inlägg af spånadsämnen eller garn, och som allenast på grund däraf skulle vara hänförliga till nr. 352, tullbehandlas enligt nr. 350 eller 351. Ull och andra djurhår. Stampad (icke väfd) filt, ofärgad, färgad eller tryckt: af ull, äfven med inblandning af annat spånads-ämne: filt — med undantag af den i nr. 359 i all-männa taxan nämnda — vägande per kvm. mindre än 300 gr.............	1 kilogram		60
362	Garn: af ull, med eller utan inblandning af annat spå-nadsämne med undantag af silke: enkelt: oblekt och ofärgadt: hvaraf 1 kg. innehåller mer än 40,000 meter (öfver nr. 40 metriskt).....	1 kilogram		30
364	blekt, färgadt eller tryckt: hvaraf 1 kg. innehåller mer än 40,000 meter	1 kilogram	—	45
366	två- eller flertrådigt, i allmänna taxan ej sär-skildt nämn dt: oblekt och ofärgadt: hvaraf 1 kg. innehåller mer än 40,000 meter, efter det enkla garnet räknadt	1 kilogram		35
368	blekt, färgadt eller tryckt: hvaraf L kg. innehåller mer än 40,000 meter, efter det enkla garnet räknadt	1 kilogram	__	50

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 204.

Nummer des schwedischen allgemeinen Tarifs.	Benennung der Gegenstände.	Verzollungs-	Zollsatz
	masstab.	Krönen. \| Öre.
	(Noch: Schntire.) aus Seide in Verbindung mit mehr als 15 v. H. anderen Spinnstoffen.......	kg	3
352	Anmerkung zu den Nrn. 350 lind 351. Nach dieseu Num-mern werdeu auch solche geflochtene bandähnliche Sehnure mit geraden Kanten yerzoilt, welche lediglich aus Spinn-stoffen oden Gespinsten bestehende Einlagen haben. anderer Art.................		9
ans 360	Anmerkung. Besatz- nnd Garniernngsgegenstände, nicht pluschartig, die in der Kette oder ini Schuss geflochtene, bandähnliche Schniire mit geraden Kanten,äuch mitEinlagen von Spinnstoifen oder Gespinsten, enthalten und allein ans diesem Grunde nnter Nr. 352 fallen wiirden, werden nach den Nrn. 350 oder 351 yerzoilt. Wolle und anderes Tierhaar. Gewalkter (nicht gewebter) Eilz, ungefärbt, gefärbt oder bedruckt: ans Wolle, auch mit Beimengung von anderen Spinnstoffen: Filz, mit Ausnahme des in Nr. 359 des all-gemeinen Tarifs genannten, ini Gewicht von weniger als 300 g auf 1 m im Greviert	»		60
362	Garn: aus Wolle, auch mit Beimengung von anderen Spinnstoffen mit Ausnahme der Seide: einfach: ungebleicht und ungefärbt: wovon 1 kg mehr als 40 000 m enthält (fiber Nr. 40 metrisch)........			30
364	gebleicht, gefärbt oder bedruckt: wovon 1 kg mehr als 40 000 m enthält			45
366	zwei- oder mekrdrähtig, im allgemeinen Tarif nicht besonders genannt: ungebleicht und ungefärbt: wovon 1 kg mehr als 40 000 m enthält, berechnet nach dem einfachen Garn . .	»		35
368	gebleicht, gefärbt oder bedruckt: wovon 1 kg mehr als 40 000 m enthält, berechnet nach dem einfachen Garn . .			50

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 204.

Nummer i svenska allmänna taxan.	Artiklarnas benämning.	Kvantitet för	Tullsats
tullberäkningen.	Kronor.	Öre.
371	(Forts.: Garn.) i smärre för detaljhandeln lämpade upplägg-ningar, såsom dockor, nystan, rullar och dylikt..................	1 kilogram		50
373	Yäfnader af ull, äfven i förening med annat spånads-ämne med undantag af silke: pressduk; äfvensom maskinfilt, ändlös eller rund-väfd. för fabriksbehof...........	1 kilogram		50
ur 374	mattor: knutna, som hafva högst 180 knutar på 1 meters längd..............	1 kilogram	i	_
376	plyschartade, icke knutna, oskurna eller skurna: afpassade, äfven hopsydda, fållade, kantade och försedda med fransar........	1 kilogram	i	f
378	andra slag: afpassade, äfven hopsydda, fållade, kantade och försedda med fransar........	1 kilogram	i
379	sammet och plysch samt sammets- och plysch-artade väfnader, oskurna eller skurna ....	1 kilogram	i	75
380	afpassade, ej särskildt nämnda, såsom borddukar, hufvuddukar, schalar, filtar, draperier, gardi-ner, väggbonader m. m...........	1 kilogram	i	75
382 och 383	andra slag, i allmänna taxan ej särskildt nämnda: kostymväfnader af mer än 300 grams vikt per kvin., som innehålla trådar helt eller delvis af silke, såframt silket utgör högst 3 pro-cent af väfnadeus hela vikt.......	1 kilogram	2	50
	andra: vägande per kvm. mer än 700 gram ....	1 kilogram	1	50
	vägande per kvm. mer än 200 gram, men ej mer än 700 gram...........	1 kilogram	1	75
	vägande per kvm. 200 gram eller därunder	1 kilogram	2	25

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 204.

Nummer des schwedischen allgemeinen Tarifs.	Benen n ung der Gegenstände.	Yerzollungs-	Zollsatz
	masstab.	Krönen.	Öre. i
371	(Koch: Garn.) in kleineren Aufmaclrangen, hergerichtet ftir den Kleinverkauf, wie Docken, Knäuel, Rollen nnd dergleichen..........		_	\| i 50
373	Gewebe aus Wolle, anch im Verbindung mit anderen Spinnstoffen, Seide ausgenoinmen: Presstiicber; aucb Maschinenfilz, endlos oder rund gewebt, fur Fabrik bedarf.........			50
ans 374	Teppiche: gekntipft, welche böcbstens 180 Knoten auf 1 m Länge entbalten...........	»	i
376	pluschartig, nicht gekniipft, nicht aufgeschnit-ten oder aufgeschnitten: abgepasst, auch zusammengenäht, gesäumt, mit Kantenband und mit Fransen ver-sehen ................		i
378	anderer Art: abgepasst, auch zusammengenäht, gesäumt. mit Kantenband und mit Fransen versehen	X	i
379	Samt und Husch sowie samt- und pliischartige Gewebe, nicht aufgeschnitten oder aufgeschnit-ten.................		i	75
380	abgepasst, nicht besonders genannt, wie Tisch-decken, Kopftucher, Schals, Filze, Draperien, Gardinen, Wandbekleidungen usw......	»	i	75
382 lind 383	anderer Art, im allgemeinen Tarif nicht beson-ders genannt: Kleiderstoffe von mehr als 300 g Gewicht auf 1 m im Geviert, welche Fäden ganz oder teilweise aus Seide enthalten, sofern die Seide höchstens 3 v. H. des Gesamt-gewichts des Gewebes beträgt.....		2	50
	andere: im Gewichte von mehr als 700 g auf 1 m im Geviert.............		1	50
	im Gewichte von mehr als 200 g, aber nicht mehr als 700 g auf 1 m im Geviert	»	1	75
	im Gewichte von 200 g oder weniger auf j 1 m im Geviert...........		2	25

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 204.

Nummer i svenska	Artiklarnas benämning.	Kvantitet för	Tullsats
allmänna taxan.	tullberäkningen.	Kronor.	Öre.
388	Band, snören och andra snörmakararbeten samt strumpstolsarbeten och andra genom virkning, stickning eller knytning tillverkade varor, ej till annan rubrik i allmänna taxan bänförliga: strumpor..................	1 kilogram	2
ur 390	andra: tullbehandlas lika med motsvarande varor af bomull. Drif- och transportremmar, osydda eller sydda, äfven i förening med andra ämnen med undantag af kautschuk...................	1 kilogram		30
406	Vegetabiliska spånadsämnen med undantag af bomull. Garn: af andra till Afd. VIII C i allmänna taxan börande spånadsämnen än de i nr. 393—399 nämnda, äfven i förening med bomull eller jute: två- eller flertrådigt, tråd härunder inbegripen: oblekt och ofärgadt...........	1 kilogram		40
407	blekt, färgadt eller tryckt........	1 kilogram	—	60
425	Väfnader: af andra till Afd. Vill C i allmänna taxan börande spånadsämnen än de i nr. 419—422 nämnda, äfven i förening med bomull eller jute: näsduksväfnader, som på en yta af 1 cm. i kvadrat innehålla sammanlagdt: högst 50 varp- och inslagstrådar ....	1 kilogram	1	10
426	mer än 50 varp- och inslagstrådar. . . .	1 kilogram	1	90
	tvåskaftade och kyprade väfnader, i allmänna taxan ej särskild! nämnda, bvilkas hela yta är till väfnadssättet likartad (icke mönster-väfda): andra, än de i nr. 429 i allmänna taxan nämnda, som på en yta af 1 cm. i kva-drat innehålla sammanlagdt:

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 204.

Nummer des schwedischen allgemeinen Tarifs.	Benennung der Gegenstände.	Verzollungs-	Zollsatz
	masstab.	Ktonen.	Öre.
388	Bänder, Schniire vind andere Posamentierwaren sowie Strumpfstulilarbeiten und andere durch Wirken, Stricken oder Knlipfen hergestellte Waren, nicht zu einer anderen Nummer des allgemeinen Tarifs gehör eu d: Striimpfe..................	kg	2
aus 390	andere: wie die entsprechenden Waren aus Baum-wolle. Treih- und Transportriemen, nicht genäht oder ge-näht, auch in Yerbindung mit anderen Stoffen, Kautschuk ausgenommen............		30
406	Pfianzliche Spinnstoffe mit Ausnahme der Baumwolle. G-arn: aus anderen zum Abschnitt VIII C des allgemeinen Tarifs gehörenden Spinnstoffen als den in den Nrn. 393 bis 399 genannten, auch in Verbindung mit Baumwolle oder Jute: zwei- oder mehrdrähtig, darunter Zwirn einbe-griffen: ungebleicht und ungefärbt.......			40
407	gebleicht, gefärbt oder bedruckt ....	»		60
425	Gewebe: aus anderen zum Abschnitt VIII C des allgemeinen Tarifs gehörenden Spinnstoffen als den in den Nrn. 419 bis 422 genannten, auch in Verbindung mit Baumwolle oder Jute: Taschentuchgewebe, die auf einer Fläche von 1 cm im (revier! zusammen enthalten: höchstens 50 Ketten- und Einschlagfäden		1	10
426	mehr als 50 Ketten- und Einschlagfäden.		1	90
	zweischäftige und geköperte Gewebe, im all-gemeinen Tarif nicht besonders genannt, deren ganze Eläche in der Webart gleichar-tig (nicht mit Mustern gewebt) ist: andere als die in Nr. 429 des allgemeinen Tarifs genannten, die auf einer Fläche von 1 cm. im Geviert zusammen ent-halten:

Kung1. Maj ds Nöd. Proposition Nr 204.

Nummer i svenska allmänna taxan.	Artiklarnas benämning.	Kvantitet för	Tullsats
tullberäkningen.	Kronor.	Öre.
431	(Forts.: Väfnader.) högst 25 varp- och inslagstrådar: blekta, färgade eller tryckta . . .	1 kilogram		50
433	mer än 25 t. o. m. 35 varp- och in-slagstrådar: blekta, färgade eller tryckta . .	1 kilogram		65
435	mer än 35 t. o. m. 50 varp- och in-slagstrådar: blekta, färgade eller tryckta . .	1 kilogram	i	20
437	mer än 50 t. o. m. 65 varp- och in-slagstrådar: blekta, färgade eller tryckta . .	1 kilogram	2
439	andra slag, i allmänna taxan ej särskildt nämnda, mönsterväfda härunder inbegripna, som på en yta af 1 cm. i kvadrat innehålla sammanlagdt: högst 50 varp- och inslagstrådar ....	1 kilogram	1	75
440	mer än 50 varp- och inslagstrådar, här-under jämväl inbegripna alla, som hafva mönster, åstadkommet genom olika tråd-täthet ................	1 kilogram	2
ur 446	Anmärkning till nr. 439 och 440. Inväfda namn, mono-gram, bokstäfver och siffror medföra icke höjning af den för väfnaden eljest utgående tullen. Anmärkning till nr. 438—440 i allmänna taxan. Väf-nader, hvilkas hela yta är till väfnadssättet likartad, men som hafva genom färgade varp- eller inslagstrådar åstad-komna randningar eller rutniDgar, tullbehandla^ såsom icke mönsterväfda. Fisknät, äfven i förening med annat ämne.....	1 kilogram		45
451	Bomull. Garn: enkelt: oblekt och ofärgadt: under nr. 12 (engelsk numrering); äfvensom s. k. förspinning.............	1 kilogram		12
! ur 453	nr. 23 och däröfver, men under nr. 33 . . . .	1 kilogram	—	18

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 204.

Nummer des schwedischen allgemeinen Tarifs.	Benennung der Gegenstände.	Verzollungs-	Zollsatz
	masstab.	Krönen.	Öre.
431	(Nock: Gewebe.) höchstens 25 Ketten- und Einschlag-fäden: gebleicht, gefärbt oder bedruckt .	kg		50
433	mehr als 25 bis und mit 35 Ketten-und Einschlagfäden: gebleicht, gefärbt oder bedruckt .			65
435	mehr als 35 bis und mit 50 Ketten-und Einschlagfäden: gebleicht, gefärbt oder bedruckt .		i	20
437	mehr als 50 bis und mit 65 Ketten-und Einschlagfäden: gebleicht, gefärbt oder bedruckt .	»	2
439	anderer Art, im allgemeinen Tarif nicht beson-ders genannt, mit Mustern gewebte dar-unter einbegriffen, die auf einer Eläche von 1 cm. im Geviert zusammen enthalten: höchstens 50 Ketten- und Einschlagfäden		1	75
440	mehr als 50 Ketten- und Einschlagfäden, darunter auch alle einbegriffen, die Mus-ter aufweisen, welche durch verschie-dene Fadendichte entstanden sind, . .	»	2
aus 446	Anmerkung zu den Nrn. 439 und 440. Eingewebte Na-men, Monogramme, Buchstaben und Ziffern haben eine Krhöhung des sonat för das Gewebe geltenden Zolls nicht zur Eolge. Anmerkung zu den Nrn. 428 bis 440 des allgemeinen Tarifs. Gewebe, deren ganze Eläche in der Webart gleichartig ist, die aber durch farbige Ketten- oder Ein-schlagfäden entstandene Streifen oder Vierecke aufweisen, werden als nicht mit Mustern gewebt verzollt. Eischernetze, auch in Yerbindung mit anderen Stoffen			45
451	Baumwolle. Garn: einfach: ungebleicht und ungefärbt: unter Kr. 12 englisch; auch sogenanntes Vor-gespinst.................	»		12
aus 453	Nr. 23 und darliber, aber unter Nr. 33 . . .	»	—	18
Bill. till Piksd. Prof. 1911. 1 Sami. 1 Afd. 159 Häft.	11

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 204.

Nummer i svenska allmänna taxan.	Artiklarnas benämning.	Kvantitet för	Tullsats
tullberäkningen.	Kronor.	Öre.
454	(Forts.: (Järn.) blekt, färgadt eller tryckt: under nr. 12 (engelsk numrering); äfvensom s. k. försnillning.............	1 kilogram		27
ur 456	nr. 23 och aäröfver, men under nr. 33 ... .	1 kilogram	—	33
ur 462	två- eller flertrådigt, en gång tvinnadt: blekt, färgadt eller tryckt: sytråd af garn nr. 23 och däröfver, fyr- eller fyrtrådig................	1 kilogram		35
ur 464	flertrådigt, mer än eu gång tvinnadt: blekt, färgadt eller tryckt: sytråd, fyr- eller fyrtrådig.........	1 kilogram		35
ur 465	sytråd, fyr- eller fyrtrådig, i smärre för detalj-handeln lämpade uppläggningar, såsom dockor, nystan, rullar och dylikt...........	1 kilogram		35
472	Väfnader af bomull, äfven i förening med jute: fälb, plysch och sammet samt sammets- och plysch-artade väfnader; äfvensom afpassade varor däraf: andra slag än s. k. manchester: blekt eller färgad............	1 kilogram		90
	tryckt eller pressad...........	1 kilogram	1	10
473 o. 474	näsduksväfnader, som på en yta af 1 om. i kvadrat innehålla sammanlagdt: högst 80 varp- och inslagstrådar......	1 kilogram	1	20
	mer än 80 varp- och inslagstrådar.....	1 kilogram	1	45
475	andra afpassade, såsom bord- och hufvuddukar, gardiner m. m., försåvidt hela ytan är till väf-nadssättet likartad, som på en yta af 1 cm. i kvadrat innehålla sammanlagdt: högst 60 varp- och inslagstrådar......	1 kilogram	1	15
476	mer än 60 varp- och inslagstrådar.....	1 kilogram	1	40
481	väfnader, i allmänna taxan ej särskildt nämnda, hvilkas hela yta är till väfnadssättet likartad: vägande per kvm. mindre än 250 gram, men ej mindre än 100 gram, som på en yta af 1 cm. i kvadrat innehålla sammanlagdt: högst 60 varp- och inslagstrådar: blekta eller enfärgade........	1 kilogram		90
482	väfda i två eller flera färger; äfvensom tryckta ..............	1 kilogram	1	10

Kungl. May.ts Nåd. Proposition Nr 204.

Nummer des schwedi schen allgemeinen Tarifs.	Benennung der Gegenstände.	Verzollmngs-	Zollsatz
masstab.	Krönen.	Öre.
454	(Nock: Garn.) gebleicht, gefärbt oder bedruckt: unter Nr. 12 englisch; aucb sogenanntes Vor-gespinst .................	kg		27
aus 456	Nr. 23 und daruber, aber unter Nr. 33 .	3>	_	33
aus 462	zwei- oder mehrdräbtig, einmal gezwirnt: gebleicbt, gefärbt oder bedruckt: Nähzwirn aus Garn Nr. 23 und daruber, vier-oder mehrdrähtig.............	.*		35
aus 464	mebrdrähtig, mehr als einmal gezwirnt: gebleicht, gefärbt oder bedruckt: Nähzwirn, vier- oder mehrdrähtig......			35
aus 465	Nähzwirn, vier- oder mehrdrähtig, in kleineren Auf-machungen, die fur den Kleinhandel bestimmt sind, wie Docken, Knäuel, Rollen und dergleichen			35
472	Gewebe aus Baumwolle, auch in Verbindung mit Jute: Feibel, Pliisch und Samt sowie samt- und pliisch-artige Gewebe; ferner abgepasste Waren daraus: anderer Art als sogenannter Manchester: gebleicht oder gefärbt..........	»		90
	bedruckt oder gepresst..........		i	10
473 u. 474	Taschentuchgewebe, die auf eiuer Fläche von 1 cm im Geviert zusammen enthalten: höchstens 80 Ketten- und Einschlagfäden ,	»	i	20
	mehr als 80 Ketten- und Einschlagfäden . .		i	45
475	andere abgepasste, wie Tischtiicher, Kopftucher, Gardinen usw., soweit die ganze Fläche in der Webart gleichartig ist, die auf einer Fläche von 1 cm im Geviert zusammen enthalten: höchstens 60 Ketten- und Einschlagfäden . .		i	15
476	mehr als 60 Ketten- und Einschlagfäden . .		i	40
481	Gewebe, im allgemeinen Tarif nicht besonders ge-nant, deren ganze Fläche in der Webart gleich-artig ist: im Gewichte von weniger als 250 g, aber nicht weniger als 100 g auf 1 m im Geviert, die auf einer Fläche von 1 om im Geviert zu-sammen enthalten: höchstens 60 Ketten- und Einschlagfäden: gebleicht oder einfarbig.......			90
482	gewebt in zwei oder mehr Farben; auch bedruckt..............	»	i	10

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 240.

Nummer i svenska	Artiklarnas benämning.	Kvantitet för	Tullsats
allmänna taxan.	tullberäkningen.	Kronor.	Öre.
484	(Forts.: Väfnader af bomull.) mer än 60 varp- och inslagstrådar: blekta eller enfärgade........	1 kilogram	i	15
485	väfda i två eller liera färger; äfvensom tryckta..............	1 kilogram	i	40
487	vägande per kvm. mindre än 100 gram, som på en yta af 1 cm. i kvadrat innehålla sammanlagdt: högst 60 varp- och inslagstrådar: blekta eller enfärgade........	1 kilogram	i	20
488	väfda i två eller flera färger; äfven-som tryckta............	1 kilogram	i	45
490	mer än 60 varp- och inslagstrådar: blekta eller enfärgade........	1 kilogram	i	40
491	väfda i två eller flera färger; äfven-som tryckta ............	1 kilogram	i	65
493	andra slag, i allmänna taxan ej särskilda nämnda, härunder inbegripna mönsterväfda, äfven af-passade, såsom bord- och hufvuddukar, gardiner m. m.: blekta eller enfärgade: vägande per kvm. 100 gram eller däröfver	1 kilogram	i	15
	vägande per kvm. mindre än 100 gram . .	1 kilogram	i	40
494	väfda i två eller flera färger; äfvensom tryckta: vägande per kvm. 100 gram eller däröfver	1 kilogram	i	40
	vägande per kvm. mindre än 100 gram . .	1 kilogram	i	65
495	Anmärkning till nr. 475—494 i allmänna taxan. Väf-nader, hvilkas hela yta är till väfnadssättet likartad, men som hafva genom färgade varp- eller inslagstrådar åstad-komna randningar eller rntningar, tullbehandlas såsom icke mönsterväfda. Spetsar samt spetsväfnader och tyll, i allmänna taxan ej särskildt nämnda: trådgardinsväfnad af minst 50 cm. bredd och slät (icxe mönsterväfd) tyll...........	1 kilogram	2	50
496	andra slag.................	1 kilogram	4	—

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 204.

Nummer des schwedi schen allgemeinen Tarifs.	Benennung der Gegenstände.	Verzollungs-	Zollsatz
masstab.	Krönen.	Öre.
484	(Nock: Gewebe aus Baumwolle.) mehr als 60 Ketten- lind Einschlagfäden: gebleicht oder einfarbig.......	kg	1	15
485	gewebt in zwei oder mehr Farben; auch bedruckt..............	2>	1	40
487	im Gewichte von weniger als 100 g anf 1 m im (revier!, die anf einer Fläche von 1 cm im Geviert zusammen enthalten: böchstens 60 Ketten- und Einscblagfäden: gebleicht oder einfarbig.......		1	20
488	gewebt in zwei oder mehr Farben; aucb bedruckt .............	2>	1	45
490	mehr als 60 Ketten- und Einschlagfäden: gebleicht oder einfarbig.......		1	40
491	gewebt in zwei oder mehr Farben; auch bedruckt ..............		1	65
493	anderer Art, im allgemeinen Tarif nicht besonders genannt, darunter mit Mustern gewebte einbe-griffen, auch abgepasst, wie Tischtucher, Kopf-tiicher, Gardinen usw.: gebleicht oder einfarbig: im Gewichte von 100 g oder dartiber auf 1 m im Geviert.............		1	15
	im Gewichte von weniger als 100 g auf 1 m im Geviert.............	>	1	40
494	gewebt in zwei oder mehr Farben; auch be-druckt: im Gewichte von 100 g oder dartiber auf 1 m im Geviert.............		1	40
	im Gewichte von weniger als 100 g auf 1 m im Geviert.............	j,	1	65
495	Anmerkung zu den Nrn. 475 bis 494 des allgemeinen Tarifs. Gewebe, deren gamze Fläche in der Webart gleich-artig ist, die aber durch farbige Ketten- oder Einsehlag-fäden entstandene Streifen oder Vieredke aufweisen, wer-den als nicht mit Mustern gewebt verzollt. Spitzen sowie Spitzengewebe und Tull, im allgemei-nen Tarif nicht besonders genannt: Zwirngardinengewebe von mindestens 50 cm Breite und schlichter (nicht mit Mustern gewebter) Tull..............	»	2	50
496	anderer Art................	3>	4	—

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 204.

Nummer i svenska allmänna taxan.	Artiklarnas benämning.	Kvantitet för	Tullsats
tullberäkningen.	Kronor.	Öre.
497 498	Band, i allmänna taxan ej särskild! nämnda . . . Anmärkning. En pä grund af sin beskaffenhet i öfrigt till band hänförlig vara förtullas såsom band, äfven om varan är mönsterväfd eller försedd med icke raka kanter. Snören och andra snörmakararbeten, i allmänna taxan ej särskildt nämnda, med eller utan inlägg af trä, metall och dylikt: flätade, bandliknande snören, utan inlägg och med raka kanter samt utan annat mönster, än som åstadkommits genom färgadt garn eller	1 kilogram	2
499	färgad tråd................ Anmärkning. Enligt denna rubrik förtullas äfven sådana flätade, bandliknande snören med raka kanter, hvilka kafva blott af spånadsämnen eller garn bestående inlägg. [andra slag] Anmärkning. Besättnings- och garneringsartiklar, ej plyseh-artade, som i ränning eller inslag innehålla flätade, band-liknande snören med raka kanter, äfven med inlägg af spånadsämnen eller garn, och som allenast på grund häraf skulle vara hänförliga till nr. 499, tullbehandlas enligt nr. 498. Strumpstolsarbeten och andra genom virkning, stick-ning eller knytning tillverkade varor, ej till annan rubrik i allmänna taxan hänförliga:	1 kilogram	2
500	strumpor..................	1 kilogram	1	90
501	vantar, äfven sydda af väfnad........	1 kilogram	2	—
504	underkläder, vägande högst 1 kg. per dussin . . Fisknät och nät för tekniskt bruk samt hängmattor, tågvirke och linor, äfven i förening med annat	1 kilogram	2	25
	ämne..................... Spånadsvaror i förening med kautschuk. Väfnad er och andra spånadsvaror, impregnerade eller öfverdragna med kautschuk eller förenade medelst kautschukslösning eller genom mellanlägg af kaut-	1 kilogram		25

Kungl. May.ts Nåd. Proposition Nr 204.

Nummer des
schwedischen
allgemeinen
Tarifs.

Benennung der Gegenstände.

Verzollungs masstab.

Zollsatz

Krönen. Öre

497

498

499

500

501

504

Bänder, im allgemeinen Tarif nicht besonders genannt

Anmerkung. Våren, die Trogen ihrer sonstigen Beschaffenheit
als Bänder zu behandeln sind, werden, auch wenn
sie mustergewebt oder mit nicht geraden Kanten versehen
sind, als Bänder verzollt.

Schniire nnd andere Posamentierwaren, im allgemeinen
Tarif nicht besonders genannt, mit Einlagen
ans Holz, Metall nnd dergleichen oder ohne solche:

geflochtene, bandähnliche Schniire, ohne Einlagen
und mit geraden Kanten sowie ohne anderes
Muster als solches, das dnrch gefärbtes Garn
oder gefärbten Zwirn hervorgebracht ist. . .

Anmerkung. Nach dieser Nummer werden auch solche geflochtene,
bandähnliche Schniire mit geraden Kanten verzollt,
welehe lediglich aus Spinnstoffen oder Gespinsten bestehende
Einlagen haben.

[anderer Art]

Anmerkung. Besatz- und Garnierungsgegenstände, nicht
pliischartig, die in der Kette oder im Schnss geflochtene,
bandähnliche Schnure mit geraden Kanten, auch mit Einlagen
von Spinnstoffen oder Gespinsten, enthalten nnd
allein aus diesem Grunde unter Nr. 499 fallen wiirden,
werden nach Nr. 498 verzollt.

Strumpfstuhlarbeiten und andere durch Wirken,
Stricken oder Knupfen hergestellte Waren, nicht
zu einer anderen Nummer des allgemeinen Tarifs
gehörend:

Striimpfe..................

Handschuhe, auch genäht aus Geweben ....

Unterkleider das Dutzend höchstens 1 kg wiegend.
..................

Pischernetze und Netze fur technische Zwecke, Hängematten,
Tauwerk und Seile, auch in Yerbindung
mit anderen Stoffen............

Gespinstwaren in Yerbindung mit Kautschuk.

Gewebe und andere Gespinstwaren, imprägniert oder
iiberzogen mit Kautschuk oder vereinigt mitteis
Kautschuklösung oder durch Kautschukzwischen -

Kung!,. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 204.

Nummer i svenska	Artiklarnas benämning.	Kvantitet för	Tullsats
allmänna taxan.	tullberäkningen.	Kronor.	Öre.
508	(Forts.: Väfnader.) schuk; äfvensom elastiska spånadsvaror, alla slag, innehållande strängar (trådar) af kautschuk: andra slag än de i nr. 506 i allmänna taxan nämnda: icke innehållande silke..........	1 kilogram	2
509	Spånadsvaror, vattentäta etc. Yäfnader och andra spånadsvaror, vattentäta, be-lagda eller impregnerade med annan massa än kautschuk, härunder inbegripna vaxduk samt fer-nissade eller lackerade väfnader: mattor, linoleummattor härunder inbegripna . .	1 kilogram		25
510	andra slag.................	1 kilogram	—	60
514	Anmärkningar till Afd. VIII A—F i allmänna taxan. a) Vid tullbehandling af väfnader fästes icke afseende vid färgade ränder i väfnaden, livilka uteslutande tjäna till ledning vid tillskärning eller sömnad, ej heller vid färgade ränder bredvid kanterna, som blott tjäna till igenkännings-märke för olika fabrikat. b) Vid tullbehandling af väfnader fästes icke afseende vid stadens beskaffenhet. Sömnads- och andra arbeten, ej särskildt nämnda, af spånadsvaror; hattar (nr. 514—582). Spånadsvaror, tillklippta, tillskurna eller utstansade men utan sömnadsarbete, i allmänna taxan ej sär-skildt nämnda; äfvensom spånadsvaror, fållade eller kantade men utan annat sömnadsarbete, i allmänna taxan ej särskildt nämnda: tullbehandlas lika med den spånadsvara, af hvilken de framställts, med tillägg af 10 procent af tull beloppet. Anmärkning 1. Till fållade och kantade varor utan annat sömnadsarbete hänföras äfven sådana, som i omedelbart sammanhang med fållen hafva en enkel hålsöm.

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 204.

Nummer des
schwedischen
allgemeinen
Tarifs.

Benennung der Gegenstände.

Yerzollungs masstab.

Zollsatz

Krönen. Öre.

508

509

510

(Noch: Gewebe.)

lagen; auch elastische Gespinstwaren aller Art,
enthaltend Stränge (Fäder) aus Kautschuk:
anderer Art als die in Nr. 506 des allgemeinen
Tarifs genannten:

keine Seide enthaltend..........

Gespinstwaren, wasserdichte usw.

Gewebe und andere Gespinstwaren, wasserdichte, belegt
oder imprägniert mit anderer Masse als
Kautschuk, darunter einbegriffen Wachstuch sowie
gefirnisste oder lackierte Gewebe:
Fussbodenbelag, Linoleumbelag darunter ein -

begriffen
anderer Art

Anmerkungen zu Abschnitt VIII A bis F des allgemeinen
Tarifs.

a) Farbige Streifen im Gewebe, die ausschliesslich als Anbalt
beim Zuschneiden oder Nähen, ferner farbige Streifen neben
den Kanten, die lediglicb als Unterscbeidungsmerkmal fiir
die einzelnen Fabrikate dienen, bleiben bei der Zollbehandlung
von Geweben ausser Betracht.

b) Bei der Yerzollung von Geweben bleibt die Beschaffenheit
der Webekanten unberucksichtigt.

Näh- lind andere Arbeiten, nicht besonders genannt,
aus Gespinstwaren; Kute (Nr. 514bis 582).

514 Gespinstwaren, zugeschnitten oder ausgestanzt, aber
ohne Näharbeit, im allgemeinen Tarif nicht besonders
genannt; ferner Gespinstwaren, gesäumt
oder mit Kantenband versehen, aber ohne andere
Näharbeit, im allgemeinen Tarif nicht besonders
genannt: wie die Gespinstwaren, woraus sie hergestellt
sind, mit einem Zuschlag von 10 v. H.
des Zollbetrags.

Anmerlcung 1. Zu den gesäumten und mit Kantenband versebenen
Waren obne andere Näharbeit werden aucb solcbe
gerechnet, die in unmittelbarem Zusammenhange mit dem
Saume eine einfacbe Hoblnaht haben.

Bill. till Riksd. Prof. 1911. 1 Sami. 1 Afd. 159 Håft.

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 204.

Nummer i svenska	Artiklarnas benämning.	Kvantitet för	Tullsats
allmänna taxan.	tullberäkningen.	Kronor.	Öre.
520	(Forts.: Spånadsvaror.) Anmärkning 2. Sådana tillklippta eller tillskurna spånads-varor, vid hvilkas tillklippning eller tillskärning tydligen intet affall uppstått, tullbehandlas lika med den väfnad, hvaraf de framställts, utan förhöjning. Hängslen, bälten, skärp, strumpeband, ldädnings- och ärmhållare samt andra dylika persedlar; äfvensom delar därtill af spånadsvara: af gulddragararbete . ............	1 kilogram	9
521	af hel- eller halfsiden eller af elastiska band eller snören, hvari silke ingår.......	1 kilogram	4	—■
522	andra slag, härunder inbegripna äfven sådana, hvilkas hufvudbeståndsdel utgöres af elastiska band eller snören, i hvilka silke icke ingår	1 kilogram	2
532	Kragar, manschetter och skjortbröst, stärkta och strukna, af väfnad, tillhörande Afd. VIII 0 eller D i allmänna taxan: med broderier eller spetsar..........	1 kilogram	4
533	andra slag.................	1 kilogram	3	10
535	Snörlif: af annan väfnad än hel- eller halfsiden.....	1 kilogram	i	80
540	Anmärkning. Band, väfda spetsar, broderier och dylik ut-styrsel medföra icke förhöjning af den enligt rubrik nr. 535 utgående tull. Broderier: å spetsar, spetsväfnader och tyll: å remsor af slät, icke mönsterväfd tyll, hvari silke icke ingår, äfven om de äro försedda med annat sömnadsarbete; äfvensom broderad sådan väfnad, synbarligen afsedd att sönder-klippas till remsor.............	1 kilogram	6	50
541 542	andra: förtullas med 100 procents förhöjning af tullsatsen för den vara, hvarå broderiet ut-förts ; å hel- eller halfsiden (väfnad eller band) eller å stampad filt: förtullas med 100 procents förhöj-ning af den för sagda varor stadgade tull;

Kungl. Maj:ts Nåd. Propsitoion Nr 204.

Nummer äes schwedischen allgemeinen Tarifs.	Benennung der Gegenstände.	Verzollungs-	Zollsatz
masatab.	Krönen.	Öre.
520	(Nock: Gespinstwaren.) Anmerkung 2. Solche zugesehnittene oder ausgeschnittene Gespinstwaren, bei deren Zuschneiden augenscheinlich Ab-fälle nicht entstanden Bind, werden wie die Gewebe be-handelt, woraus sie hergestellt Bind, ohne Erhöhnng. Hosenträger, Gtirtel, Schärpen, Strumpfbänder, Klei-der- und Ärmelschurzer sowie andere derartige Gegenstände; auch Teile dazu aus Gespinstwaren: aus Goldgespinstwaren............	kg	9
521	aus Seide oder Halbseide oder aus elastischen Bändern oder Schnuren, worin Seide ent-halten ist.................	■»	4
522	anderer Art, darunter nuck solcke einbegriffen, deren Hauptbestandteil aus elastiscken Bän-dern oder Schnuren bestekt, worin keine Seide enthalten ist.............		2
532	Kragen, Manschetten und Vorhemden, gestärkt und gebugelt, aus Geweben, die zum Abscknitt Till C oder D des allgemen!eu Tarifs gehören: mit Stickerei oder Spitzen..........	»	4
533	anderer Art.................		3	10
535	Korsette: aus anderen Geweben als Seide oder Halbseide .	»	1	80
540	Anmerkung. Bänder, gewebte Spitzen, Stickereien und äkn-liche Yerzierungen haben eine Erhöhnng des Zolles der Nr. 535 nicht zur Eolge. Stickereien: auf Spitzen, Spitzengeweben und Tull: auf Streifen aus schlichtem, nicht mit Mustern gewebtem Tull, worin keine Seide enthalten ist, auch mit anderer Näharbeit versehen; fer-ner derartige bestickte Gewebe, sichtlich dazu bestimmt, in Streifen zerschnitten zu werden		6	50
541 542	andere: Zollsatz der Ware, worauf die Stickerei ausgefuhrt ist, mit 100 v. H. Erhöhung; auf Seide oder Halbseide (Geweben oder Bändern) oder auf gewalktem (nicht gewebtem) Filz: Zoll-satz der bezeichneten Waren mit 100 v. H. Er-höhung;

Kungi. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 204.

Nummer i svenska	Artiklarnas benämning.	Kvantitet för	Tullsats
allmänna taxan.	tullberäkningen.	Kronor.	Öre.
543	(Forts.: Broderier.) å remsor af linne- eller bomullsväfnad med undan-tag af spetsväfnader och tyll, äfven om de äro försedda med annat sömnadsarbete; äfvensom broderade sådana väfnader, synbarligen afsedda att sönderklippas till remsor........	1 kilogram	5	50
544	andra slag..................	1 kilogram	4	—
551 552	Kläder och andra sömnadsarbeten, i allmänna taxan ej särskildt nämnda: tillverkade af knutna, stickade, virkade eller på strumpstol förfärdigade varor (äfven me-tervara): förtullas utan förhöjning efter hvad för strumpstolsarbeten är bestämdt; Anmärkning. Vanliga tillbehör, alla slag, föranleda ej någon förhöjning af tullen. öfverrockar samt rockar, västar och byxor för män och gossar af annan väfnad än hel- eller halfsiden: af ylle-, linne- eller hampväfnad: försedda med foder, uppslag eller annan besättning af varor, invirka silke ingår; äfvensom alla, indika äro förfärdigade af sådan, silke innehållande ylleväfnad, som ej är hänförlig till halfsiden . . .	1 kilogram	3	50
553	andra .................	1 kilogram	3	—
554	af annan väfnad, däri silke ej ingår . . .	1 kilogram	2	—
555	andra slag: af spetsar, spetsväfnader eller tyll: helt eller delvis af silke.........	1 kilogram	20
557	af annat spånadsämne: andra än sådana med foder af hel- eller halfsiden............. .	1 kilogram	7
558	af helsiden: försedda med broderier eller spetsar ....	1 kilogram	14	—
559	andra ..................	1 kilogram	12	—
560	af halfsiden: försedda med broderier eller spetsar ....	1 kilogram	6	50
561	andra ..................	1 kilogram	5	50
563	af annan spånadsvara med undantag af stam-pad filt: försedda med broderier eller spetsar; äfven-som sådana som hafva foder, uppslag

Kungl. May.ts Nåd. Proposition Nr 204.

Nummer des schwedischen allgemeinen Tarifs.	Benennung der Gegenstände.	Verzollungs- masstab.	Zollsa Krönen.	tz Öre.
543	(Noch: Stickereien.) auf Streifen aus Leinen- oder Baumwollengewebe, mit Ausnahme von Spitzengewebe lind. Tull, auch mit anderer Näharbeit verseben; ferner derartige bestickte Gewebe, sichtlicb dazu be-stimmt, in Streifen zerscbnitten zn werden . .	kg	5	50
544	anderer Art..................	>	4	—
551 552	Klen]er und andere Näharbeiten, im allgemeinen Tarif nicht besonders genannt: hergestellt aus geknlipften, gestrickten, gewirkten oder auf dem Strumpfstuhl gefertigten Waren (aucb Meterwaren): nach den Bestimmungen för Strumpfstublarbeiten, obne Erböhung; Anmerkung. Gewöhnliclie Zutaten aller Art habeu eine Zollerhöliung nicht zur Folge. tJberzieber sowie Röcke, Westen und Hosen för Männer lind Knaben, aus anderen Geweben als Seide oder Halbseide: aus Wollen-, Leinen- oder Hanfgeweben: mit Butter, Aufscblägen oder anderem Besatz aus Waren, worin Seide enthal-ten ist; ferner alle aus solchem Seide entbaltenden Wollengewebe, das nicht als Halbseide anzusehen ist,.....		3	50
553	andere ................	7>	3	—
554	aus anderen Geweben, worin keine Seide enthalten ist,.............	>>	2
555	anderer Art: aus Spitzen, Spitzengewebe oder Tull: ganz oder teilweise aus Seide ......		20
557	aus anderen Spinn stoffen: nicht mit Butter aus Seide oder Halbseide		7
558	aus Seide: mit Stickerei oder Spitzen........	j,	14
559	andere .................	»	12	—
560	aus Halbseide: mit Stickerei oder Spitzen........		6	so
561	andere .................		5	50
563	aus anderen Gespinstwaren, gewalktem Bilz ausgenommen: mit Stickerei oder Spitzen; auch solche mit Butter, Aufscblägen oder anderem

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 204.

Nummer i svenska	Artiklarnas benämning.	Kvantitet för	Tullsats
allmänna taxan.	tullberäkningen.	Kronor.	dre.
	(Forts.: Kläder o. s. v.) eller annan besättning af varor, i hvilka silke ingår: af linne- eller bomullsväfnad .... andra slag.............	1 kilogram 1 kilogram	4 5	—
	Anmärkning. Kantband eller snören, till skydd för kanter eller påsydda för att ersätta knapphål, räknas icke såsom besättning, ej heller krage.
564	andra: af bomullsväfnad, bvilka väga mer än 200 gr. per stycke......... andra slag......''.......	1 kilogram 1 kilogram	2 3	50 50
	Anmärkningar till nr. 514—-564 i Afd. VIII G i all-männa taxan. a) Såsom enkel hålsöm, hvilken följaktligen icke är att be-trakta som broderi, räknas äfven sådan half- och helstapel-söm, som förekommer i enkel rad och i omedelbart sam-manhang med fållen. b) Å varor af linne- eller bomullsväfnad påsydda band lämnas vid tullbehandlingen utan afseende, äfven om''banden äro sydda i figurer. Hvad här stadgats om band gäller äfven för flätade, bandliknande snören samt andra besättnings-och garneringsartiklar, som skola tullbehandlas enligt nr. 498. c) Sömnadsarbeten med broderade monogram, enstaka bok-stäfver, siffror o. d. skola icke behandlas som med broderi försedda, försåvidt icke monogrammen, bokstäfverna, siff-rorna o. d. utbreda sig öfver en yta af mer än 6 cm. i kvadrat.
566	Spånadsvaror i förening med finare metalltråd, guld-dragararbeten härunder inbegripna: band, snören och andra snörmakararbeten, fran-sar, spetsar, spetsväfnader och tyll samt strump-stolsarbeten, innehållande metalltråd eller med metalltråd öfverspunnet garn till mer än 15 procent af varans hela vikt.........	1 kilogram	9
	paljetter och kantiljer, alla slag, oafsedt mate-rialets beskaffenhet............	1 kilogram	8	—
570 571	Paraplyer och parasoller: af hel- eller halfsiden............. andra slag...................	1 stycke 1 stycke	1	25 60

Kung!,. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 204.

Nummer des schwedischen allgemeinen Tarifs.	Benennung der Gegenstände.	Verzollungs-	Zollsatz
	masstab.	Krönen.	Öre.
	(Nock: Tvleider usw.) Besatz aus Waren, worin Seide entbal-ten ist: ans Leinen- oder Barrmwollengewebe	kg	4
	anderer Art............	5	—
564	Anmerlcung. Kantenband oder Schnur, zum Schutze der Kanten oder als Ersatz för Knopflöcher aufgenäht, ebenso Kragen, werden nicht als Besatz angesehen. andere: aus Banmwollengewebe, das Stuck mebr als 200 g wiegend.........		2	50
	anderer Art.............	2>	3	50
566	AnmerJcungen zu den Nrn. 514 bis 564 irn Abschnitt VIII G des allgemeinen Tarifs. a) Als einfache Hohlnaht, die infolgedessen nicht als Stickerei anzusehen ist, gilt auch solche Halb- und Ganzstäbchen-naht, die in einfacher Beihe und in unmittelbarem Zu-sammenhang mit dem Saume yorkommt. b) Bänder, die auf Waren aus Leinen- oder Baumwollen-gewebe aufgenäht sind, bleiben bei der Verzollung ausser Betracht, auch wenn die Bänder in Biguren genäht sind. Das G-leiche gilt fiir geflochtene bandartige Schniire, so-wie fiir andere bandartige Besatz- und Garnierungsgegen-stände, die nach Nr. 498 zu verzollen sind. c) Genähte Gegenstände mit gestickten Monogrammen, einzel-nen Buchstaben, Ziffern und dergleichen sind nicht als mit Stickerei versehen zu behandeln, sofern die Monogramme, Buchstaben, Ziifern und dergleichen sich nicht auf eine Fläche von mehr als 6 om im Geyiert erstrecken. Gespinstwaren in Yerbindung mit feinerem Drabt, Goldgespinstwaren darunter einbegriffen: Bänder, Schnure und andere Posamentierwaren, Fransen, Spitzen, Spitzengewebe und Tull sowie Strumpfstuhlarbeiten, enthaltend Drabt oder mit Draht ubersponnenes Garn im Ver-bältnis von mebr als 15 v. H. des Gesamt-gewicbts der Ware............		9
	Flitter und Kantillen, aller Art, obne Biicbsicbt auf die Beschaffenheit des Materials ....		8	_
570	Begenscbirme und Sonnenscbirme: aus Seide oder Halbseide............	1 Stuck	1	25
571	anderer Art..................			60

Kungl. Majds Nåd. Proposition Nr 204.

Nummer i svenska	Artiklarnas benämning.	Kvantitet för	Tullsats
allmänna taxan.	tullberäkningen.	Kronor.	Öre.
581 582	Hattar, färdiga eller halffärdiga: andra slag än med blommor eller plymer monte-rade fruntimmershattar: af annat ämne än de i nr. 577—580 i all-männa taxan nämnda: ogarnerade; äfvensom mössor, sydda af till rubrik nr. 572 i allmänna taxan hänförliga flätor, samt s. k. filtstumpar, alla slag.............. andra slag...............	1 stycke 1 stycke		50 75
593	Arbeten af mjuk kautschuk: plattor af högst 10 mm. tjocklek (gummiduk) med inlägg eller omlägg af spånadsämne eller metall; andra packnings- och tätningsmaterial samt pack-ningar af mjuk kautschuk i förening med spå-nadsämne, asbest eller metall eller af spånads-eller annat ämne i förening med kautschuk; äfvensom plattor och andra packningar af asbest i förening med spånadsämne eller af spånads-ämne eller asbest i förening med stearin, talg, talk och dylika ämnen............	1 kilogram		25
594	Imf- och andra buffertar, plattor, packningar och tätningar, i allmänna taxan ej särskildt nämnda	1 kilogram	—	50
	mattor, proppar, massiva hjulringar, äfven i läng-der, symaskinsringar, ventiler, ventilkulor samt kautschuksvaror, i allmänna taxan ej särskildt nämnda, för industriella ändamål, allt i eller utan förening med annat ämne; äfvensom strängar	1 kilogram		80
597	slangar och rör, äfven i afpassade längder, i all-männa taxan ej särskildt nämnda: andra än i nr. 595 och 596 i allmänna taxan upptagna, äfven i förening med annat ämne..................	1 kilogram		50
	Anmärkning. Till denna rubrik hänföras äfven s. k. inner-slangar, hvilka inkomma omonterade eller icke samman-satta samt sakna ventilklaffar och ventiler.
598	drif- och transportremmar af kautschuk, gutta-perka eller balata, äfven i förening med spånads-

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 204.

Nummer des
schwedischen
allgemeinen
Tarifs.

Benennung der Gegenstände.

Verzollungs masstab.

Htite, fertige oder halbfertige:

anderer Art als mit Blumen oder Federn geschmiickte
Frauenhiite:
aus anderen Stoffen als den in den Nrn. 577
bis 580 des allgemeinen Tarifs genannten:

581 nicht ausgeriistet, auch Miitzen, genäht

aus Geflechten der Nr. 572 des allgemeinen
Tarifs, sowie sogenannte Filzstumpen
aller Art..........

582 anderer Art..............

Waren aus weichem Kautschuk:

593 Platten von höchstens 10 mm Stärke (Gummituch)

mit Einlagen oder Umlagen von Spinnstoffen
oder Metall; anderes Packungs- und Dichtungsmaterial
sowie Packungen aus weichem Kautschuk
in Verbindung mit Spinnstoffen, Asbest
oder Metall oder aus Spinn- oder anderen Stoffen
in Verbindung mit Kautschuk; auch Platten
und andere Packungen aus Asbest in Verbindung
mit Spinnstoffen oder aus Spinnstoffen oder
Asbest in Verbindung mit Stearin, Talg, Talk
und ähnlichen Stoffen............

594 Huf- und andere Puffer, Platten, Packungen und

JDichtungen, im allgemeinen Tarif nicht besonders
genannt ...................

Fussbodendecken, Stopfen, massive Radkränze, auch
in Längen, Nähmaschinenringe, Ventile, Ventilkugeln
sowie im allgemeinen Tarif nicht besonders
genannte Kautschukwaren zu industriellen
Zwecken, alles in oder ohne Verbindung mit

anderen Stoffen; auch Stränge ........

Schläuche und Röhren, auch in abgepassten Längen,
im allgemeinen Tarif nicht besonders genannt:

597 andere als die in den Nrn. 595 und 596 des

allgemeinen Tarifs genannten, auch in Verbindung
mit anderen Stoffen.......

Anmerkung. Hierher gehören auch sogenannte Innenschläuche,
welche nnmontiert oder nicht zusammengesetzt
ohne Ventilklappen und Ventile eingefuhrt werden.

598 Treib- und Transportriemen aus Kautschuk, Guttapercha
oder Balata, auch in Verbindung mit

Bihang till Eiksd. Prot. 1911. 1 Sami. 1 Afd. 159 Häft.

Zollsatz

Krönen. Öre

1 Stuck

Kungl. Majds Nåd. Proposition Nr 204.

Nummer i svenska	Artiklarnas benämning.	Kvantitet för	\| Tullsats \|
allmänna taxan.	tullberäkningen.	ironor.	3 re.
	(Forts.: Arbeten af mjuk kautschuk)_ ämnen, eller af spånadsämnen i förening med	1 kilogram
600	kautschuk, guttaperka eller balata...... velociped- och motorvelocipeddelar af kautschuk, äfven i förening med annat ämne, såsom ytter-onmmi eller delar därtill samt pedal- och broms-		35 60 .. i
601	gummi........... • ....... andra varor, i allmänna taxan ej särskildt nämnda, af mjuk kautschuk, enbart eller_ i förening med annat ämne, såsom handskar, hinkar, dinappar,	1 kilogram	1
	isblåsor, kirurgiska artiklar och radergummi. . Arbeten af hårdgummi, äfven i förening med annat ämne:	1 kilogram	1	20 1 1
602 603	block och plattor, äfven i afpassade stycken . . stänger, strängar (tråd) och rör, äfven i af-	1 kilogram		20
605	passade stycken, samt packningar . . . . _. . andra varor, i allmänna taxan ej särskildt nämnda, af hårdgummi, äfven i förening med annat ämne, såsom kirurgiska artiklar, kam-	1 kilogram	1	50
608	mar och dylikt.............. Lervaror (nr. 608—631). Tegel: i allmänna taxan ej särskildt nämnda slag, såsom eldfast, alla slag, klinker, syrefasta formtegel och för kemiskt-tekniska ändamål afsedda plat-tor, fasad- och formtegel för byggnadsändamål, s. k. reveteringsplattor härunder inbegripna, samt taktegel, alla slag: oglaserade: eldfast tegel, alla slag, äfvensom syrefasta	1 kilogram	20 S \| I
	formtegel...............	100 kilogram	—	25
613	andra .................. Golf- och väggplattor: af 3 cm. tjocklek eller däröfver: [flerfärgade eller glaserade] Anmärkning. Sådana klyfstenar, äfven flerfärgade, af det i anmärkning 1 till nr. 608 i den allmänna taxan om-	100 kilogram		30

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 204.

Nummer des schwedischen	Benennung der Gegenstände.	Verzollnngs-	Zollsatz
allgemeinen Tarifs.	masstab.	Yronen.	Öre.
	(Noch: Waren aus weichem Kautschuk.) Spinnstoffen, oder aus Spinnstoffen in Verbin-	kg		35
600	dung mit Kautschuk, Guttapercha oderBalata . Fahrrad- und Motorfahrradteile aus Kautschuk, auch in Yerbindung mit anderen Stoffen, wie Mantel oder Teile dazu sowie Pedal- und Brems-
601	gummi..............#..... andere Waren, im allgemeinen Tarif nicht beson-ders genannt, aus weichem Kautschuk, allein oder in Yerbindung mit anderen Stoffen, wie Handschuhe, Eimer, Saughiltchen, Eisblasen,	3»	i	60
	chirurgische Gegenstände und Kadi ergummi . . Waren aus Hartgummi, auch in Yerbindung mit anderen Stoffen:		i	20
602 603	Blöcke und Platten, auch in abgepassten Stucken Stungen, Stränge (Fäden) und Eöhren, auch in	;>	—	20
605	abgepassten Stucken, sowie Packungen . . . andere Waren, im allgemeinen Tarif nicht be-sonders genannt, aus Hartgummi, auch in Ver-bindung mit anderen Stoffen, wie chirurgische			50
608	Gegenstände, Kämme und dergleichen .... Tonwaren (Nrn. 608 bis 631). Ziegel: im allgemeinen Tarif nicht besonders genannter Art, wie feuerfeste, aller Art, Klinker, säure-feste Formziegel und fur chemisch-technische Zwecke bestimmte Platten, Fassade- und Form-ziegel för Bauzwecke, sogenannte reveterings-plattor (Kalkbewurfsplatten) darunter einbegrif-fen, sowie Dachziegel aller Art: un glasört: feuerfeste Ziegel aller Art sowie säurefeste		i	20
	Formziegel...............	100 kg	—	25
613 i	andere.................. Boden- und Wandplatten: von 3 cm Starke oder mehr: [mehrfarbig oder glasiert] Anmerkung. Spaltsteine der in der Anmerkung 1 zu Nr. 608 des allgemeinen Tarifs bezeiclmeten Art, bei denen			30 i

100

Kungi. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 204.

Nummer i svenska	Artiklarnas benämning.	Kvantitet för	Tullsats
taxan.		tullberäkningen.	Kronor.	Öre.
614	(Forts.: Golf- och väggplattor.) förmälda slag, hvilkas tjocklek i oklnfvet skick uppgår till 3 cm. eller däröfver, förtullas enligt rubrik nr. 613 med tull af 1 krona per 100 kg. af mindre tjocklek: enfärgade, oglaserade.............	100 kilogram	2
ur 617	Deglar, äfven af grafitmassa, retorter och mufflar samt delar därtill...............	100 kilogram	1
625,	Lyxföremål och andra artiklar, hvilka måste anses hufvudsakligen afsedda till prydnad och icke eller endast i ringare mån till verkligt gagn, såsom statyetter, vaser, ateniennprydnader, dekorations-tallrikar och andra väggpryanader m. m. — men däremot icke blomkrukor, askkoppar, sparbössor m. m. — äfven i förening med trä, oädel metall eller dylikt, vikten af askar, papper och dylikt omslag inberäknad: af äkta porslin...............	1 kilogram		60
	andra slag.................	1 kilogram	—	30
628	Arbeten, i allmänna taxan ej särskildt nämnda, af äkta porslin: hvita eller enfärgade.............	1 kilogram		30
629	två- eller flerfärgade eller förgyllda, försilfrade eller på annat likartadt sätt dekorerade . . .	1 kilogram	—	60
630	Arbeten, i allmänna taxan ej särskildt nämnda, af fajans (oäkta porslin) samt krukmakargods och andra lervaror, i allmänna taxan ej särskildt nämnda, äfven i förening med järn eller trä: hvita eller enfärgade.............	1 kilogram		10
631	två- eller flerfärgade eller förgyllda, försilfrade eller på annat likartadt sätt dekorerade . . .	1 kilogram	__	16
	Anmärkning till nr. 628—631. I och för sig hvita eller enfärgade lervaror, å hvilka fabriksmärke eller fabrikens namn eller ock en ingraverad rymdbeteckning finnes an-bragt, skola, försåvidt därigenom icke åstadkommes ut-smyckning, ej behandlas såsom två- eller flerfärgade.

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 204.

101

Nummer des schwedischen allgemeinen	Benennung der Gegenstände.	Verzollnngs-	Zollsatz
Tarifs.		masstab.	Krönen. 1 Öre.
614	(Noch: Boden- lind Wandplatten.) die Starke des ungeteilten Steines 3 om oder mehr be-trägt, auch mebrfarbig, werden nach Nr. 613 mit 1 Kr. för 100 kg verzollt. von geringerer Starke: einfarbig, unglasiert......	100 kg	2
aus 617	Tiegel, auch aus Graphitmasse, Retorten lind Muffeln sowie Teile dazu........		1
625	Luxusgegenstände lind andere Gegenstände, die als hauptsächlich zu Zierzwecken lind nicht oder nur in geringerem Umfang zur wirklichen Benutzung bestimmt anzusehen sind, wie Statuetten, Yasen, Nippsachen, Zierteller lind anderer Wandschmuck usw. — dagegen nicht Blumentöpfe, Aschenbecher, Sparbilchsen usw. —, auch in Verbindung mit Holz, unedlen Metallen oder dergleichen, das Ge-wicht der Schachteln, des Papiers lind ähnlicher Hullen eigerechnet: aus echtern Porzellan.......	kg »		60
	anderer Art........	—	SO
628	Waren, im allgemeinen Tarif nicht besonders ge-nannt, aus echtem Porzellan: weiss oder einfarbig.......	.i)		30
629	zwei- oder mehrfarbig oder vergoldet, versilbert oder auf andere ähnliche Weise verziert. . .	>	_	60
630	Waren, im allgemeinen Tarif nicht besonders ge-nannt, aus .Fayence (unechtem Porzellan) sowie Töpferwaren lind andere Tonwaren, im allgemeinen Tarif nicht besonders genannt, auch in Verbindung mit Eisen oder Holz: weiss oder einfarbig.......			10
631	zwei- oder mehrfarbig oder vergoldet, versilbert oder auf andere ähnliche Weise verziert . .	s		16
	Anmerkung zu den Nrn. 628 bis 631. An sich weisse oder einfarbige Tonwaren, welche die Marke oder den Namen der Fabrik oder eine eingravierte Bezeichnung des Fassungsraumes trägen, werden, insoweit dadurch keine Verzierung bewirkt. wird, nicht als zwei- oder mehrfarbige Waren behandelt.

102

Kungl. Maj-.ts Nåd. Proposition Nr 204.

Nummer i svenska	i Artiklarnas benämning.	Kvantitet för	Tullsats
allmänna taxan.	tullberäkningen.	Kronor.	Dre.
643	Fönsterglas, äfven färgadt, samt spegelglas: folieradt: utan fasett- eller kantslipning........	1 kilogram ;		40
644	andra slag..................	1 kilogram		50
645	Fotografiska torrplåtar eller s. k. emulsionsplåtar af glas, med eller utan negativbilder........	!	frie
ur 646	Glasmålningar och speglar af fönster- eller spegel-glas, äfven i förening med annat ämne, dock ej guld eller silfver................	1 kilogram	—	60
658	Anmärkning. Till denna rubrik hänföras jämväl sådana reklamskyltar af glas, hvilka framstå såsom bilder. Glas- och emaljvaror, i allmänna taxan ej särskild! nämnda, äfven i förening med annat ämne än guld eller silfver, försåvidt de icke äro hänförliga till bijouterivaror, karaffiner härunder inbegripna: hushålls- och prydnadsglas, slipadt, etsadt, må-ladt, förgylldt eller eljest med annan dekore-ring än sådan, som kan åstadkommas genom gravyr i formen, härunder inbegripna äfven på nämnda sätt bearbetade lampkupor . . .	1 kilogram	~~	90
660	Anmärkning. Vid slipning, som ej afser dekorering, fästes vid tullbehandlingen ej afseende. andra slag och ej heller hänförliga till nr. 659	1 kilogram	1	45
i allmänna taxan..............
666	Järn och järnlegeringar (nr. 666—812). Rör och rördelar af icke smidbart gjutgods: icke bearbetade: af 145 mm. invändig diameter eller däröfver .		fri	a
667	af mindre än 145 mm. invändig diameter, här-under inbegripna utan afseende å diametern alla ogängade och i öfrigt oarbetade muffar, flänsar, proppar och hufvar .........	100 kilogram	1	50

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 204.

103

Nummer des schwedischen allgemeinen	Benennung der Gegenstände.	Verzollungs-	Zollsatz
Tarifs.		masstab.	Krönen.	Öre.
643	Fönsterglas, auch gefärbt, sowie Spegelglas: belegt: ohne Facetten- oder Kantenscbliff......	kg		40
644	anderer Art.............		—	50
645	Photographische Trockenplatten oder sogenannteEmul-sionsplatten ans Glas, auch mit Negativbildern .		fre	i
atis 646	Glasmalereien und Spiegel aus Fenster- oder Spegel-glas, auch in. Verbindung mit anderen Stoffen, je-doch nicht mit Gold oder Silber.......•	kg		60
658	AnmerTcung. Zu dieser Nummer gehören auch solche Glas-plakate, welche sich als Bilder darstellen. Glas- nnd Emailwaren, im allgemeinen Tarif nicht besonders genannt, auch in Verbindung mit ande-ren Stoffen als Gold oder Silber, soweit sie nicht zu den Bijouteriewaren gehören, Karaff en darunter einbegriffen: Haushaltungs- und Ziergläser, geschliffen, ge-ätzt, bemalt, vergoldet oder mit sonstiger anderer Verzierung als solcher, die durch eine Gravierung in der Form entstehen bann, dar-unter einbegriffen Lampenglocken, die in der erwähnten Weise bearbeitet sind,......			90
660	Anmerkung. Schliff, der keine Verzierung bezweckt, bleibt bei der Verzollung ausser Betrackt. anderer Art und nicht unter Nr. 659 des all-gemeinen Tarifs fallend........	»		45
666	Eisen und Eisenlegierungen (Nrn. 666 bis 812). Röhren und Röhrenteile aus nicht schmiedbarem Guss: nicht bearbeitet: mit eineru inneren Durchmesser von 145 mm oder mehr.............		fre
667	mit einem geringeren inneren Durchmesser als 145 mm, darunter ohne Riicksicht auf den Durchmesser einbegriffen alle Muffen, Flan-schen, Stopfen und Kappen, ohne Gewinde und sonstige Bearbeitung.......	100 kg	1	50

104

Kungl. Majds Nåd. Proposition Nr 204.

Nummer i svenska	Artiklarnas benämning.	Kvantitet för	Tullsats
allmänna	tullberäkningen.		•• !
taxan.		Kronor.	Ore.j

668

670

671

672

673

(Forts.: Rör o. s. v.)

bearbetade, härunder äfven inbegripna gängade
rör delar; äfvensom brandposter, tackjärnsbrunnar
och sifoner samt slussventiler till rör, hänförliga
till nr. 666 ..............

Anmärkningar till nr. 666—668.

a) För emaljerade rör ocli rördelar utgår en tilläggstull af
1 kr. 50 öre per 100 kg.

b) Plansvarfning af flänsar å rör föranleder ej, att rören anses
såsom bearbetade.

Spisar, ugnar, vattenvärmare, med eller utan eldstad,
samt kaminer, ej särskild!; nämnda, värme- eller
lågtryckspannor, kamflänsrör, kaloriferer, radiatorer
eller värmeelement, port-, luftväxlings- och
andra galler, spjäll och dragluckor till eldstäder,
ugnsramar, mortlar, grytor, kastruller, pannor och
krubbor, serverings- och trädgårdsbord, äfven i förening
med annat ämne, soffor och stolar, äfven i
förening med trä, fotskrapor, spottlådor, tvätt- och
diskbord, afloppstrattar, vattenlås, badkar samt
andra dylika gröfre för hushållet och renhållningen
afsedda, i allmänna taxan ej särskildt nämnda
artiklar, trappor, trappsteg, staket, grafvårdar,
lyktarmar samt tak-, vägg- och källarfönster, allt
försåvidt de till hufvudsaklig del utgöras af icke
smidbart gods; äfvensom gjutna delar till sådana
föremål:

emaljerade, förnicklade eller förtenta
andra slag............

Kopiepressar och delar därtill; äfvensom eldredskapsoch
paraplyställ, bord, ej särskildt nämnda, etagerer
och blomsterställningar, trädgårdsurnor, strykoch
pressjärn, ej särskildt nämnda, möbeltrissor
och pianorullar, luftväxlingsventiler och spolcisterner
samt delar därtill, allt försåvidt de till hufvudsaklig
del utgöras af icke smidbart gods:

emaljerade, förnicklade eller förtenta.....

100 kilogram

1 kilogram
1 kilogram

andra slag

1 kilogram
1 kilogram

50:

10
05 i

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 204.

105

Nummer des
schwedischen
allgemeinen
Tarifs.

Benennung der Gegenstände.

Yerzollungs masstab.

: (Noch: Röhren usw.)

668 bearbeitet, darunter aucb Röhrenteile mit Gewinden
einbegriffen; ferner Feuerhähne, Brunnen
aus robem Eisen und Siphons sowie Schliess ventile

zu Röhren der Nr. 666 ........

Anmerkungen zu den Nrn. 666 bis 668.

a) För emaillierte Röhren und Röhrenteile ist ein Zollzuschlag
von 1 Kr. 50 Öre för 100 kg zu erheben.

b) Das Ebendrehen der Flanschen an den Röhren hat nicht
die Behandlung der Röhren als bearbeitete zur Folge.

Herde, Öfen,. Wasserwärmer, mit oder ohne Feuerstelle,
sowie Kamine, nicht besonders genannt,
Wärme- oder Tiefdruckkessel, Kammflanschenröbren,
Kaloriferen, Radiatoren oder W ärmeelemente,
Tor-, Ventilations- und andere Gitter,
Ofenklappen und Zieliklappen zu Feuerberden,
Ofenrahmen, Mörser, Töpfe, Kasserollen, Pfannen
und Krippen, Anrichte- und Gartentische, aucb in
Verbindung mit anderen Stoffen, Sofas und Stilhle,
aucb in Verbindung mit Holz, Fusskratzer, Spucknäpfe,
Wasch- und Spliltiscbe, Ablauftrichter,
Wasserverschliisse, Badewannen sowie andere derartige,
gröbere ftir Hausbalt und Reinigung bestimmte,
im allgemeinen Tarif nicht besonders
genannte Gegenstände, Treppen, Treppenstufen,
Stakete, Grabmale, Laternenarme sowie Dach-,
Wand- und Kellerfenster, alle, soweit sie in der
Hauptsacbe in nicht schmiedbaren Stucken bestehen;
ferner gegossene Teile zu solchen Gegenständen: 670

emailliert, vernickelt oder verzinnt......

671 anderer Art.................

Kopierpressen und Teile dazu; auch Ständer fur
Feuergeräte und Regenschirme, Tische, nicht besonders
genannt, Etageren und Blumenständer,
Gartenurnen, Plätt- und Biigeleisen, nicht besonders
genannt, Möbelrollen und Pianorollen, Lufterneuerungsventile,
Spultröge und Teile zu solchen
Gegenständen, allé, soweit sie in der Hauptsache
| in nicht schmiedbaren Stucken bestehen:

672 emailliert, vernickelt oder verzinnt......

673 j anderer Art.................

Bihang till Riksd. Prof. 1911. 1 Sami. 1 Afd. 159 Höft.

100 kg

Zollsatz

Krönen. Öre

106

Kung!. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 204.

Nummer \| i svenska	Artiklarnas benämning.	Kvantitet för	Tullsats
allmänna taxan.	tullberäkningen.	Kronor.	3re.
674	Kulör, särskildt inkommande: blanka, härdade ................	1 kilogram	_	50
679	Stänger, bearbetade, synbarligen afsedda till betong-arbeten; stänger med olika hårdhetsgrader i tvär-sektion (compoundstål), härunder inbegripna äfven vridna eller på annat sätt fasonerade (s. k. pansar-skenor för kassahvalf); äfvensom varmvalsadt järn i stänger med invalsade mönster eller eljest genom varmvalsning åstadkommen olika storlek eller form å tvärsektion.................	100 kilogram	3	50
680	Balk-, hörn- och annat varmvalsadt järn, i allmänna taxan ej särskildt nämndt: vägande 60 kg. eller däröfver per löpande meter		frie	i
681	vägande mindre än 60 men ej mindre än 20 kg. per löpande meter............o • af mindre vikt per löpande meter, s. k. valstråd härunder inbegripen............	100 kilogram	1	50
682	100 kilogram	2	50
683	Snabbsvarfstål, smidt eller valsadt, härunder äfven inbegripna tillformade ämnen af sadant stal . . .	100 kilogram	7	50
690	Plåtar, klippta eller oklippta: utan slipning eller polering och utan öfverdrag af annan metall eller annan ytbetäckning, andra än kallvalsade, äfven om de äro korrugerade eller hafva å ena sidan invalsade mönster: af 3 mm. tjocklek eller däröfver......	100 kilogram	3
691	af mindre än o mm. men icke under 0,6 mm. tjocklek.................	100 kilogram	4	50
692	af mindre än 0,6 mm. men icke mindre än 0,3 mm. tjocklek; äfvensom plåtar, alla slag, med olika hårdhetsgrader i tvärsektion (compoundstålplåtar)...........	100 kilogram	5
694—696	[slipade, försedda med blank oxidfri yta (kall-valsade) eller med matt oxidfri yta (betade) eller med speglande oxidhinna (s. k. glansplåt), polerade, målade, fernissade, förnicklade, lacke-rade, emalj erade, brunerade eller mönsterpres-sade]

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 204.

107

Nummer des schwedischen allgemeinen	Benennung der Gegenstände.	Verzolluugs-	Zollsatz
Tarifs.		masstab.	Krönen	Öre.
674	Kugeln, för sich eingefiihrt: blank, gehärtet........	kg		50
679	Stangen, bearbeitet, sichtlich fur Betonarbeiten be-stimmt; Stangen mit verschiedenen Härtegraden im Querschnitt (Compoundstahl), darunter aucb einbegriffen gedrehte oder auf anaere Weise fas-sonierte (sogenannte Panzerschienen för Kas sen-gewölbe); ferner warm gewalztes Eisen in Stången mit eingewalzten Mustern oder sonst in dnrch Warmwalzen entstandenen verschiedenen Grössen oder Formen des Querschnitts . . .	100 kg	3	50
680	Träger-, Eck- und anderes warm gewalztes Eisen, im allgemeinen Tarif nicht besonders genannt: im Gewichte von 60 kg oder mehr auf das lau-fende Meter.........	fre	i
681	im Gewichte von weniger als 60, aber nicht weniger ais 20 kg auf das laufende Meter .	100 kg	i	\| 50
682	von geringerem Gewicht auf das laufende Meter, sogenannter Walzdraht darunter einbegriffen.		2	50
683	Schnelldrehstahl, geschmiedet oder gewalzt, darunter auch einbegriffen geformte Stucke (ämnen) aus solchem Stahl........		7	50
690	Bleche, auch geschnitten: ohne Scbliff oder Politur und ohne Uberzug aus an-deren Metallen oder sonstige Flächenbedeckung, andere als kalt gewalzte, auch wenn sie gewellt sind oder auf der einen Seite eingewalzte Muster trägen: von 3 mm Starke oder mehr.....		O	1
691	von geringerer Stärke als 3 mm, aber nicht unter 0,6 mm........	»	4	50
692	von geringerer Stärke als 0,6 mm, aber nicht unter .0,3 mm; auch Bleche aller Art mit verschiedenen Härtegraden im Querschnitt (Compoundstahlbleche)........		5
6y4—i 1	[gesäll liffen, versehen mit blanker oxydfreier Aussen-fläche (kålt gewalzt) oder mit matter oxydfreier Aussenfläche (gebeizt) oder mit spiegelnder Oxyd-haut (sogenannte Glanzbleche), poiiert, bemalt, gefirnisst, vernickelt, lackiert, emailliert, brliniert oder mit Mustern gepresst]			1

108

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 204.

Nummer i svenska		Kvantitet för	Tullsats
allmänna taxan.		tullberäkningen.	Kronor.	Dre.
	(Forts.: Plåtar o. s. v.) Anmärkning till nr. 694—696. Oljebestrykning, synbar-ligen endast afsedd att skydda plåten mot rost, anses icke såsom målning eller fernissning. böjda och med kanterna hopsvetsade; äfvensom perforerade:	100 kilogram	6
699 700	af 3 mm tjocklek eller däröfver...... af mindre än 3 mm. men ej mindre än 1,6 mm.
tjocklek.................	100 kilogram	7	50
701	af mindre än 1,6 mm tjocklek....... Plåt- och bleckvaror, i allmänna taxan ej särskildt nämnda:	100 kilogram	12
704	emalj erade..........._....... förnicklade, förkopprade, förmässingade, bronse-	1 kilogram		40
ur 707	rade eller lackerade . . . ......... andra slag än i nr. 703 och 704 i allmänna taxan nämnda: elevatorskopor, vägande per stycke netto	1 kilogram		50
	mindre än 20 kg. men ej mindre än 1 kg.	1 kilogram	—	10
708	vägande per stycke netto mindre än 1 kg Rör, kalldragna, af rund eller annan än rund form å tvärsektionen, äfven bearbetade:	1 kilogram	_	20
711	af 2 mm. eller däröfver i godstjocklek ....	100 kilogram	6	—
712 713	af mindre godstjocklek............ Anmärkning till nr. 709—712 i allmänna taxan. Å rör anbragta muffar utöfva intet inflytande på tullbehand-lingen. Muffar, flänsar, proppar, hufvar, vinkelrör, T-rör, korsrör och andra på liknande sätt formade rör-delar, allt försåvidt de äro framställda af smid-	100 kilogram	8
	bart gods; äfvensom cylindrar för förtätade gaser Tråd, kallvalsad eller dragen, kallvalsadt. eller kall-draget band- och fason järn härunder inbegripet, allt i stänger eller ringar, 10 mm. eller därunder i största dimension af tvärsektion:	100 kilogram	9

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 204.

109

Nummer des schwedischen allgemeinen Tarifs.	Benennung der Gegenstände.	Verzollungs-	Zollsatz
	masstal).	Krönen	Öre.
699	(Nock: Bleehe usw.) Anmerkung zu den Nrn. 69i Ms 696. Ein Bestreichen mit Öl, sichtlich nur zum Schutze der Bleehe gegen Rost, ist nicht als Bemalnng oder Eirnisanstrich anzusehen. gebogen und mit den Kanten zusammengeschweisst; auch gelocht (perforiert): von 3 mm Starke oder mehr........	M1 O o fcr	6
700	von geringerer Starke als 3 mm, aber nicht vinter 1,6 mm..............		7	50
701	von geringerer Starke als 1,6 mm.....		12	—
704	Waren aus Platten und Blechwaren, im allgemeinen Tarif nicht besonders genannt: emailliert.................			40
	vernickelt, verkupfert, vermessingt, bronziert oder lackiert..................			50
aus 707	anderer Art, als die in den Nrn. 703 und 704 des allgemeinen Tarifs genannten: Becher filr Elevatoren im Stuckreingewichte von weniger als 20 kg, aber nicht weniger als 1 kg................			10
708	im Stuckreingewichte von weniger als 1 kg.	»	—	20
711	Röhren, kalt gezogen, von Tunder oder anderer Form des Querschnitts, auch bearbeitet: von 2 mm Wandstärke oder mehr.......	100 kg	6
712	von geringerer Wandstärke..........		8	—
713	Anmerkung zu den Nrn. 709 bis 712 des allgemeinen Tarifs. Ant Röhren angebrachte Muffen bleiben auf die Zollbehandlung ohne Einfluss. Muffen, Flanschen, Stopfen, Kappen, Winkelröhren, T-Röhren, Kreuzröhren und andere in ähnlicher Weise geformte Röhrenteile, alle soweit sie aus sckmiedbaren Stucken hergestellt sind; ferner Zy-linder fur verdichtete Kase...........		9
	Draht, kalt gewalzt oder gezogen, kalt gewalztes oder kalt gezogenes Band- und Fassoneisen dar-unter einbegriffen, alles in Stangen oder Ringen, 10 mm oder weniger in der grössten Abmessung des Querschnitts:

Kungl. Maj ds Nåd. Proposition Nr 204.

Nummer i svenska allmänna taxan.	Artiklarnas benämning.	Kvantitet för tullberäkningen.	Tullss Kronor.	1 ts \| 1 Öre.\|
714 718	(Forts.: Träd o. s. v.) [polerad (s. k. silfverstål och pianotråd) samt tråd med växlande tvärsektion å olika delar af samma stycke] Anmärkning. Till polerad tråd hänföres ej sådan, som endast genom dragning erhållit en blank yta. andra slag: af annan form än platt, såsom rund, U-formad o. s. v.; äfvensom s. k. solftråd: af 1,5 mm. eller däröfver i största dimen-sion af tvärsektion..........	100 kilogram	4	■ 50
719	af mindre än 1,5 mm. men icke under 0,5 mm. i största dimension af tvärsektion	100 kilogram	7	—
720	af mindre än 0,5 mm. i största dimension af tvärsektion.....•......	100 kilogram	9	__
ur 736	Anmärkningar till nr. 714—720 i allmänna taxan: a) Tråd, öfverdragen med annan oädel metall med undantag af koppar och kopparlegeringar, förtullas med 15 procents förhöjning af tullen för motsvarande tråd utan öfverdrag. b) Linor och stängsellinor af järntråd, stängseltråd med eller utan taggar, stängselduk och annan järntrådsduk, möbel-resårer med lösa eller fastgjorda ändar samt torkgaller af tråd till torkinrättningar beläggas med dubbla tullbelop-pet å tråden, hvaraf de äro förfärdigade. Träskrufvar under 4 mm. i diameter.......	100 kilogram	45
737	S. k. Ewarts kätting samt lösa länkar därtill . . .	100 kilogram	12	—
743	Rundjärnsstag och omkastare till spårväxlar, mel-lanslag (förbindnings]ärn), klämplattor, skenskor, vändskifvor, äfven gjutna, och delar därtill samt andra, i allmänna taxan ej’ särskild! nämnda delar till spåranordningar..............	100 kilogram	4
746	Till järnvägs- och spårvägsmateriel afsedda: axlar, raka: icke bearbetade...........• ...	100 kilogram	5
747	bearbetade ..................	100 kilogram	6	—
748	hjul, lösa, ej bearbetade; äfvensom hjulringar . .	100 kilogram	5	—

Kungl. Maj-.ts Nåd. Proposition Nr 204,

111

j Nummer des t schwedischen allgemeinen	Benennung der Gegenstände.	Yerzollungs-	Zollsatz
Tarifs. i		masstab.	Krönen.	Öre.
i 714 718	(Noch: Draht usw.) [poliert (sogenannter Silberstahl und Klavier-draht) sowie Draht mit wechselndem Quer-schnitt an verschie denen Teilen des gleichen Stuckes] Anmerkung. Als polierter Draht ist solcher nicht anzu-sehen, der nur durch Ziehen ein blankes Äusseres erhal-ten hat. anderer Art: von anderer Form als flach, z. B. rand, U-förmig usw.; auch sogenannter Litzendraht: von 1,5 mm Starke oder mehr in der gröss-ten Abmessung des Querschnitts . . .	O o *3	4	50
719	von geringerer Starke als 1,5 mm, aber nicht unter 0,5 mm in der grössten Abmessung des Querschnitts........		7
720	von geringerer Stärke als 0,5 mm in der grössten Abmessung des Querschnitts .	»	9
aus 736	Anmerlcunqen zu den Nrn. 714 bis 720 des allqemeinen Tarifs. a) Draht, iiberzogen mit anderen unedlen Metallen, Kupfer und Kupferlegierungen ausgenommen, wird wie der ent-sprechende Draht ohne tiberzug verzollt, mit 15 v. H. Zollerhöhung. b) Seile und Zaunseile aus Eisendraht, Zaundraht mit oder ohne Stacheln, Zaungewebe und anderes Eisendrahtgewebe, Möbelfedern mit lösen oder befestigten Enden sowie Troc-kengitter aus Draht zu Trockenvorrichtungen unterliegen dem doppelten Zolle des Drahtes, woraus sie hergestellt sind. Holzschrauben unter 4 mm im Durchmesser ....		45
737	Sogenannte Ewarts-Ketten sowie lose Gelenke dazu	»	12	_
743	Rundeisenstege zu Weichen, Weichenumsteller, Zwischenstege (Verbindungseisen), Klemmplatten, Schienenschuhe, Drehscheiben, auch gegossene, und Teile dazu sowie andere, im allgemeinen Tarif nicht besonders genannte Teile zu Gleiseinrichtungen .		4	.
746	Zu Eisenbahn- und Strassenbahnmaterial bestimmte: Achsen, gerade: nicht bearbeitet...............	»	5
747	bearbeitet..............		6
748	Räder, lose, nicht bearbeitet; ebenso Radkränze .	>	5	—

112

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 204.

Nummer i svenska	Artiklarnas benämning.	Kvantitet för	Tullsats
allmänna taxan.		tullberäkningen.	Kronor.	Öre.
749	(Forts.: Järnvägsmateriel.) hjulsatser, bearbetade lösa hjul; äfvensom fjädrar, buffertar och delar därtill samt draginrättningar och koppelanordningar............	100 kilogram	6
750	Fackverk och andra dylika järnkonstruktioner, såsom broar (äfven af plåt), takstolar och stolpar; äfven-som nitade master...............	100 kilogram	4	50
755	Plogvändskifvor (plogfjölar) och plogbillspetsar . .	100 kilogram	10	—
ur 756	Plogbillar och landsidor.............	100 kilogram	6	—
ur 757	Skrufstycke^ vägande per stycke netto 10 kg. eller däröfver; bräckjärn samt järnbågar till sågar . .	100 kilogram	7	—
	Bänkplåtsaxar och delar därtill..........	100 kilogram	10	—
759	Maskinhyfveljärn af 7 mm. tjocklek eller däröfver .	1 kilogram	—	25
761	Knifvar för användning i papperstillverkningen, lösa knifblad till skörde- och slåttermaskiner samt ha,c-kelsemaskinknifvar; äfvensom andra maskinknif-var, i allmänna taxan ej särskildt nämnda: holländarknifvar utan egg..........	1 kilogram		05
	andra slag.................	1 kilogram	—	20
ur 763	Spadar, skyfflar, ej hänförliga till husgeråd, och blad-hackor, grepar, högafflar och liknande större gaffel-formiga handredskap samt handräfsor och krattor, allt med eller utan skaft; äfvensom andra, i all-männa taxan ej särskildt nämnda handredskap för landtbruk eller trädgårdsskötsel, gräsklippnings-maskiner härunder inbegripna.........	1 kilogram		08
ur 764	Trädgårdssaxar för två händer..........	1 kilogram	—	12
ur 767	Bågfilar för hand- eller maskinkraft och rälssågar .	1 kilogram	—	60
774 och 775	Hammare, släggor, korpar och mejslar, andra än skrufmejslar; äfvensom sättstampar och andra verktyg (ej pneumatiska) för stenarbeten, med eller utan skaft: vägande per stycke netto mindre än 5 kg. men ej under 1,5 kg.; äfvensom yxor och bilor, alla slag, oafsedd vikten..........	1 kilogram		10
	vägande per stycke netto mindre än 1,5 kg. . .	1 kilogram	—	20

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 204.

113

Nummer des schwedischen allgemeinen	Benennnng der Gegenstände.	Verzollungs-	Zollsatz
Tarifs.		masstab.	Krönen.	Öre.
749	(Noch: Eisenbahnmaterial.) Radsätze, bearbeitete lose Råd er; ebenso Federn, Puder und Teile dazu sowie Zugvorrichtungen und Kuppelvorrichtungen.......	O o <7* crq	6
750	Eachwerk uud andere ähnliche Eisen konstruktion en, wie Brticken (auch aus Blech), Dachstuhie und Masten (stolpar); ebenso genietete Masten (master)		4	50
755	Pflugwendscheiben und Pflugscharspitzen.....		10	_
aus 756	Pflugschare und Landseiten......		6	_
1 aus 757	Scbraubstöcke im Stuckreingewichte von 10 kg oden mebr; Brecheisen sowie Eisenbogen zu Sägen . .	>	7
	Bankblechscheren und Teile dazu......	»	10	_j
759	Maschinenhobeleisen von 7 mm Starke oder mebr .	kg	_	25
761	Messer zur Yerwendung in der Papiererzeugung, lose Messerblätter zu Ernte- und Mähmaschinen sowie Häekselmaschinenmesser; ferner andere Maschinen-messer, im allgemeinen Tarif nicht besonders ge-nannt: Holländermesser diné Scbneide......			05
	andere Waren.........			20
aus 763	Spaten, Schaufeln, nicht zum Hausgerät gebörend, und Blattbacken, Mistgabeln, Heugabeln und ähn-liche grössere gabelförmige Handgeräte, sowie Handrechen und Harken, alle mit oder ohne Schal!; auch andere, im allgemeinen Tarif nicht besonders genannte Handgeräte för Landwirtschaft oder Gar-tenbau,Grasschneidemaschinen darunter einbegriffen			08
aus 764	Gartenscheren för zwei Hände......	»	_	12
aus 767	Bogenfeilen för Hand- oder Maschinenkraft und Schienensägen.........			60
774 und 775 j	Hämmer, Schlägel, Pickel und Meissel, andere ais Schraubenmeissel (Schraubenzieher); ferner An-setzeisen und andere (nicht Luftdruck-) Werkzeuge för Steinarbeit, mit oder ohne Schal!: im Stuckreingewichte von weniger als 5 kg, åker nicht unter 1,5 kg; ferner "Äxte und Beile, aller Art, ohne Rucksicht auf das Gewicht .	»		10
!	im Stuckreingewichte von weniger als 1,5 kg .	»	—	20
Bihang till RiksJ. prof. 1911. 1 Sami. 1 Afd. 159 Häft.		16

114

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 204.

Nummer i svenska	Artiklarnas benämning.	Kvantitet för	Tullsats
allmänna taxan.	tullberäkningen.	Kronor.	Öre.
776	Spiralborrar för bearbetning af metall eller trä, borrhylsor, brottschar (upprymmare), gängtappar, gängbackar, gängkloppor, fräsar för bearbetning af metall eller trä, träsnideriverktyg samt kor-dongtrissor..................	100 kronor	15
777	Borrs vängar och ullsaxar.............	1 kilogram	—	20
I	Borrar, ej särskildt nämnda, borr- eller sparrsockar, tubpressar, trädgårdssaxar för en hand, hand-plåtsaxar, s. k. bultafklippare, järn- och metall-trådsaxar, skärcirklar och rörafskärare samt delar därtill; äfvensom skrufmejslar, med eller utan skaft.....................	1 kilogram		25
779	Tänger, alla slag, af högst 16 cm. längd samt färdig-arbetade lösa skänklar därtill: icke förnicklade eller polerade........	1 kilogram		50
	andra ....................	1 kilogram	—	75
780	Cirklar af järn; hyfveljärn, i allmänna taxan ej särskildt nämnda, svarfjärn, huggjärn, håljärn, stämjärn och bettlar; skridskor och rullskor samt delar därtill; korkskrufvar, med eller utan skaft; äfvensom andra korkutdragare och delar därtill: skridskor och rullskor, oförnicklade, samt delar därtill...................	• 1 kilogram		30
	andra slag..................	1 kilogram	—	40
783	Anmärkning. Till skridskor eller rullskor synbarligen hörande och samtidigt med dessa inkommande lösa rem-mar, dock ej mer än ett par remmar till hvarje par skrid-skor eller rullskor, skola tnllbehandlas som dessa senare. Knif var: rakknifvar och rakhyflar; äfvensom lösa klingor därtill....................	1 kilogram	3
	andra hopfällbara knifvar, såsom fick- och penn-knifvar: med ytterskållor af järn med oarbetad, grof-smärglad eller pressad yta utan annan be-läggning än fernissa; äfvensom med ytter-

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 204.

115

Nummer des schwedischen allgemeinen	Benennung der Gegenständc.	Verzollungs-	Zollsatz
Tarifs.		inasstab.	Krönen.	Öre.
776 i	Spiralbokrer för die Bearbeitung von Metall oden Holz, Bohrfutter, Reibahlen (Aufräumer), Gewinde-sckneider, Sckneidbacken nnd Schneidkluppen för Gewinde, Fräser fur die Bearbeitung von Metall oder Holz, Holzschnitzerwerkzeuge sowie Rände-rierrädcken.........	100 Krönen	15
777	Bokrwinden und Wollscheren.....	kg	-	20
	Bohrer, nicht besonders genannt, Bohrknarren, Rökren-pressen, Gartenscheren fur eine Hand, Hand-Blech-scheren, sogenannte Bolzenschneider, Eisen- und Metalldraktsckeren, Sckneidezirkel und Rokrschnei-der sowie Teile dazu; aucli Schraubenzieher, mit oder okne Schaft..........	2>		1 \| 25
779	Zangen aller Art, von höckstens It! cm Länge, sowie fertig gearbeitete lose Schenkel dazu: weder vernickelt noch poliert........	5>		50
	andere Waren.........		—	75
780	Zirkel aus Eisen; Hobeleisen, im allgemeinen Tarif nicht besonders genannt, Drechseleisen, Haueisen, Locheisen, Stemmeisen und Beitel; Schlittschuhe und Rollschuhe sowie Teile dazu; Sekraubenkork-zieher mit oder ohne Schaft; auch andere Kork-zieher sowie Teile dazu: Schlittschuhe und Rollschuhe, unvernickelt, sowie Teile dazu...........			30
	andere Waren.........		—	401
783	Anmerkung. Zu Schlittschuhen und Rollscliuhen offensicht-lich gehörige und gleichzeitig damit eingefuhrte lose Rie-men, jedoch nicht mehr als ein Paar Riemen zu jedem Paar Schlittschuhe oder Rollschuhe, werden zum Satze der letzte-ren verzollt. Messer: Rasiermesser und Rasierhobel; auch lose Klingen dazu..........	2>	3	i \| \|
	andere zusaminenlegbare Messer, wie Taschen- und F edermesser: mit Heften aus Eisen mit unbearbeiteter, grob gesckmirgelter oder gepresster Oberfläche ohne anderen Belag als Firnis; auch mit			I

116

Kungi. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 204.

Nummer i svenska	Artiklarnas benämning.	Kvantitet för	Tullsats
allmänna taxan.		tullberäkningen.	Kronor.	Öre.
Ce	(Forts.: Knifvar.) skållor af trä eller gröfre bensorter, såsom oxben och dylikt: med högst två blad eller instrument; äfvensom lösa blad till knifvar, hän-förliga till rubrikerna nr. 784—787 i allmänna taxan...........	1 kilogram	i	50
786	Anmärkning. Polering, färgning eller målning af ytter-skållorna inverkar icke på tullbehandlingen af hithörande knifvar med ytterskållor af trä eller gröfre bensorter. med ytterskållor af horn eller celluloid ....	1 kilogram	3
787	andra slag..................	1 kilogram	5	50
788	icke hopfällbara knifvar: tälj-, sjömans- och gröfre arbetsknifvar; yrkes-knifvar, i allmänna taxan ej särskildt nämnda, såsom hot-, kakel-, sadelmaxar- och skomakar-knifvar; äfvensom lösa blad därtill.....	1 kilogram		50
789	bordsknifvar och knifvar, andra slag, i allmänna taxan ej särskildt nämnda, såsom raderknifvar, samt bords- och hushållsgafflar och s. k. porterbrytare: med skaft af silfver, förgylld eller försilf-rad metall, pärlemor, porslin, elfenben, hvalrosständer, celluloid eller ebonit; äfvensom dolkar med parerstång ....	1 kilogram	1	1 50
790	med skaft af andra ämnen och ej till näst-föregående rubrik hänförliga; äfvensom oskaftade...............	1 kilogram		50
ur 801	Sy-, stopp- och hårnålar; äfvensom stickmaskins- och symasirinsnålar................	1 kilogram	—	40
802	Yerktygslådor, verktygsskåp och verktygsetuier med sorterade verktyg: innehållande verktyg, af hvilka ett eller flera äro små, gjutna och tydligen afsedda till lek-saker; äfvensom särskildt inkommande dylika verktyg..........•.......	1 kilogram	1	20
805	Dörr- och möbellås, hänglås, kappsäckslås och andra dylika lås af järn, äfven i förening med annan oädel metall, utan lackering eller annan ytbetäck-

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 204.

117

Nummer des schwedischen allgemeinen Tarifs.	Benennung der Cfegenstände.	Yerzollungs-	Zollsatz
	masstab.	Krönen.	Öre.
784	(Noch: Messer.) Heften aus Holz oder gröberen Kn och en-arten, wie Pinderknochen und dergleicben: mit höchstens 2 Klingen oder Instrumen-ten; ferner lose Klingen zu Messern der Nrn. 784 bis 787 des allgemeinen Tarifs	kg	i	50;
786	Anmerkung. Bei den Merlier gehörigen Messern mit Heften aus Holz oder gröberen Knochenarten bleibt das Polieren, Färben oder Bemalen der Hefte auf die Yerzollung ohne Einfluss. mit Heften aus Horn oder Zelikorn......		o O	1
787	anderer Art.................	»	5	50
788	nicht zusammenlegbare Messer: Schnitzmesser, Seemannsmesser und gröbere Arbeitsmesser; Messer ftir gewerbliche Zwecke, im allgemeinen Tarif nicht besonders genannt, wie Hufmesser, Kachelmesser, Sattlermesser und Schustermesser; auch lose Klingen dazu .			\| 50
i 789	Tischmesser und Messer anderer Art, im all-gemeinen Tarif nicht besonders genannt, wie Kadiermesser, sowie Tisch- nnd Wirtschafts-gabeln und sogenannte Porterbrecher: mit Griffen aus Silber, vergoldetem oder ver-silbertem Metall, Perlmutter, Porzellan, Elfenbein, Walrosszahn, Zellhorn oder Ebonit; auch Dolche mit Parierstange .		1	1 50
790	mit Griffen aus anderen Stoffen und nicht zu der vorhergehenden Nummer gehörend; auch ohne Griff............		_	50
ans 801 i	Näh-, Stöpt- und Haarnadeln sowie Stickmaschinen-und Nähmaschinennadeln............			40
802	Werlizeugkasten, Werkzeugschränke und Werkzeug-etuis mit sortiertem Werkzeug: enthaltend Werkzeuge, von denen eines oder mehrere ldein, gegossen und offensichtlich zu Spielzeug bestimmt sind; auch derartige Werkzeuge, fiir sich eingehend.......		1	20
805	Turschlösser tand Möbelschlösser, Hängeschlösser, Mantelsackschlösser und andere derartige Schlösser aus Eisen, auch in Verbindung mit anderen un-

118

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 204.

Nummer ! i svenska 1 allmänna taxan.	Artiklarnas benämning.	Kvantitet för	Tullsats i
tuilberäkningen.	Kronor.	Öre. j
	(Forts.: Dörrlås o. s. v.) ning, alla med eller utan tillhörande nycklar; äfvensom dörrstängare, icke förnicklade eller lacke-rade och icke försedda med j^ttre anordning af annan metall än järn.............	1 kilogram		30;
806	Lås, ej till nästföregående rubrik hänförliga, af järn, äfven i förening med annan oädel metall, alla med eller utan tillhörande nycklar; kassa- eller för-varingsfack samt skåp för nycklar till kassahvalf, kassaskåp eller kassafack; äfvensom dörrstängare, ej särskild! nämnda..............	1 kilogram		50 \|
809	Gångjärn, hörnjärn, haspar, märlor och andra dylika beslag, i allmänna taxan ej särskild! nämnda, för byggnader och möbler: förnicklade, förmässingade eller galvanisk! bron-serade ...................	1 kilogram		; 30
810	andra slag.................	1 kilogram	—	15
03 GC	Elektriska härdugnar; kokapparater, stryk- och press-järn, anordnade för uppvärmning med flytande bränsle eller elektricitet, elektriska kaminer samt flyttbara spisar, kök och kaminer för eldning med gasformigt eller flytande bränsle, med tillhörande lampor af järn ............... .	1 kilogram		18
	Anmärkning till Af A. XII A i allmänna taxan. Där i fråga om fabrikat af järn bär ofvan görcs skill-nad mellan bearbetade samt icke bearbetade sådana, utan att bearbetningens art närmare angifves, skall varan an-ses såsom bearbetad i det fall, att dess yta eller någon del däraf undergått särskild bearbetning eller dess form för-ändrats, förutsatt att den särskilda bearbetningen eller formförändringen kan anses hafva haft till syfte att göra varan användbar för dess särskilda ändamål, att höja dess utseende eller — med nedan angifna undantag — att skydda den mot rost. Till bearbetade hänföras således särskildt alla helt eller delvis filade, frästa, svarfvade, borrade, stansade, hyflade, slipade, polerade, genom oljeöfverdragning och upphettning bibringade en jämn grå, brun eller annan färg, i skur-trumma rengjorda; vidare alla helt eller delvis målade, fernissade, lackerade, emaljerade, med andra oädla metaller			I

Kung!. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 204.

119

806

809

810
812

Nummer des schwedischen	Bonennung d c r G ege ns t än d e.	V erzollnngs-	Zollsatz
allgemeinen
Tarifs.		masstab.	Krönen.	Öre.

(Noch: Tiirschlösser usw.)
edlen Metallen, ohne Lackierung eder andere j
Elächenbeaeckung, allé mit den zngehörigen !
Schliisseln oden okne solche; auch Ttirschliesser, !
nicht ver nickel! eder lackiert lind nicht mit hus- I
serer Anordning aus anderen Metallen als Eisen j
versehen...................

Schlösser, nicht zur vorhergehenden Nummer gehörend,
aus Eisen, auch in Yerbindung mit anderen
unedlen Metallen, alle mit den zugehörigen
Schliisseln oder ohne solche; Kassen- oder Ant- i
bewahrungsfächer sowie Schränke zu Schliisseln |
ftir Kassengewölbe, Kassenschränke oder Kassen- i
fächer; auch Ttirschliesser, nicht besonders genannt j

Scharniere, Eckeisen, Haspen, Krampen lind andere
ähnliche Beschläge, im allgemeinen Tarif nicht j
besonders genannt, för Hettande lind Möbel:
vernickelt, vermessingt oder galvanisch bronziert j

anderer Art

Elektrische Härteöfen; Kochapparate, Plätt- und !
Biigeleisen, eingerichtet zur Erhitzung mitteis !
flussiger Feuerung oder Elektrizität, elektrische i
Kamine, sowie tragbare Herde, Kocher und Ka- ;
mine fur Heizung mit gasförmiger oder flussiger |
Feuerung, mit zugehörenden Lumpen aus Eisen i

Anmerkung zu Abschnitt XII A des allgemeinen T drifs.

Ist bei Eisenwaren hier vorstehend zwisehen bearbeitet I
und unbearbeitet nnterschieden, okne dass die Art der
Bearbeitung näher angegeben wird, so ist die Ware dana
als bearbeitet anzusehen, wenn ihre Oberfläche oder irgendein
Teil davon einer besonderen Bearbeitung unterzogen oder
ihre Form verändert norden ist. Yoraussetzung ist dabei,
dass als Zweck der Bearbeitung oder Formyeränderung
angesehen werden bann die Yerwendbarmaehung der Ware
för ihre besonderen Zwecke, die Hebung ihres Anssehens
åder — mit den nntenerwähnten Ausnahmen — der Schutz
der Ware gegen Rost.

Zn den bearbeiteten gehören sonach alle ganz oder teilweise
gefeilten, gefrästen, abgedrehten, gebohrten, gestanzten,
gehobelten, geschliffenen, polierten, dnrch Öluberzug
lind Brhitzen mit einer gleichmässigen granen, braunen
oder anderen Farbe versehenen, in der Scheuertrommel gereinigten;
weiter alle ganz oder teilweise bemalteD, ge -

30 i

120

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 204.

Nummer i svenska allmänna taxan.	Artiklarnas benämning.	Kvantitet för	Tullsats
tullberäkningen.	Kronor.	Öre.
	eller legeringar af oädla metaller Bfverdragna (dock med undantag, som i öfvorrnbriken till nr. 709 och 710 i all-männa taxan sägs) liksom alla genom nitar och skrufvar eller på liknande sätt hopfogade varor. Äfven mer eller mindre fullständigt borttagande af råytan efter gjutning, smidning eller valsning har till följd, att föremålet be-handlas såsom bearbetadt.
	Såsom bearbetning anses däremot icke gängning, ut-skärning, svällning eller strypning af rörändar, bearbetning på vissa ställen af ett föremål i och för undersökning af dess felfrihet, aflägsnande af glödspån genom betning i syra, borttagande af gjutgrader och kallflytningar samt andra gjutfel, afjemnande af brottytor liksom afstötande af sjunkhufvuden, ingöten och stiggöten samt en öfver-strykning med olja, oljefärg, tjära, asfalt eller grafit, synbarligen endast afsedd att skydda föremålen mot rost.
	Koppar och däraf med zink, tenn eller annan oädel metall framställda legeringar, såsom mässing, brons, nysilfver, britanniametall in. fl.: arbeten däraf, i allmänna taxan ej särslrildt nämnda: tråd: valsad eller dragen: af rund, kvadratisk, rektangulär eller sexkantig genomskärning; äfvensom s. k. trolleytråd (kontakttråd):
852	af 0,5 mm. eller däröfver i största dimension af tvärsektion, utan öfverdrag af annan oädel metall; äfvensom s. k. drillerad tråd af högst 1 mm. i diameter ....	1 kilogram		10
853 854	andra slag, ej särskild! nämnda . af annan genomskärning....... försedd med mantel af bly eller annan metall, med eller utan armering, äfven i förening med annat material; äfven-som med dylik mantel försedda elek-triska ledningskablar eller linor, med eller utan armering:	1 kilogram 1 kilogram		12 18

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 204.

121

Nummer des schwedischen allgemeinen Tarifs.	Benennung der Gegenstand e.	Verzollungs-	Zollsatz
	masstab.	Krönen.	Öre.

flrnissten, lackierten, emaillierten, mit anderen unedlen
Metallen oder Legierungen aus unedlen Metallen iiberzogenen
(jedoch mit den im Kopfe der Nrn. 709 und 710
des allgemeinen Tarifs genannten Ausnalimen), ferner alle
mitteis Nieten lind Schrauben oder ant ähnliehe Weise zusammengefiigten
Waren. Auch das mehr oder mindar vollständige
Entfernen der roben Oberfläche nåck dem Gosse,
dem Schmieden oder Walzcn bat zur Folge, dass der
Gegenstand als bearbeitet behandelt wird.

Als Bearbeitung wird dagegen nicht angeseben das Anscbneiden
von Gewinden, das Abschneiden, das Yergrössern
(svällning) oder Verkleinern (strypning) der Rohrenden,
die Bearbeitung eines Gegenstandes an gewissen Stellen
bei und zwecks der Priifung auf Fehlerfreiheit, das Entfernen
des Gluhspans durcb Beizen in Säure, das Beseitigen
der Gussnähte und Ansätze sowie anderer Gussfehler; (las
Ebenen der Brucbflächen sowie das Abstechen der verlorenen
Köpfe, Eingiisse und Stege sowie ein Uberstreichen mit
Öl, Ölfarbe, Teer, Asphalt oder Graphit, sicbtlicb nur zu
dem Zwecke, den Gegenstand gegen Rost zu schutzen.

Kupfer und daraus mit Zink, Zinn oder anderen
unedlen Metallen hergestellte Legierungen, wie
Messing, Bronze, Neusilber, Britanniametall usw:
Waren daraus, im allgemeinen Tarif nicht besonders
genannt:

Dräll t:

gewalzt oder gezogen:

von rundem, qnadratischem, rechtwinkligem
oder sechskantigem Durchschnitt;
auch sogenannter Trolleydraht (Kontaktdraht): 852

von 0,5 mm oder mehr in der grös sten

Abmessung des Querschnitts,
ohne IJberzug aus anderen unedlen
Metallen; auch sogenannter
drillierter Draht von höchstens
1 mm im Durchmesser.....

853 anderer Art, nicht besonders genannt

854 von anderem Durchschnitt......

versehen mit Manteln aus Blei oder anderen
Metallen, mit oder ohne Armierung,
auch in Ver binäring mit anderem
Material; ferner mit derartigen Manteln
versehene elektrische Leitungskabel oder
Seile, mit oder ohne Armierung:

Bihang till Riksd. prot. 1911. 1 Sand. 1 Afd. 159 Höft.

122

Kung!. May.ts Nåd. Proposition Nr 204.

Nummer i svenska allmänna taxan.	Artiklarnas benämning.	Kvantitet för tullberäkningen.	Tullsj Kronor.	ds Öre.
857 och	(Forts.: Koppar o. s. v.) af högst 25 mm. diameter.....	1 kilogram		10
858	af större diameter.........	1 kilogram	—	09
ur 859	Anmärkning till nr. 857 och 858. Trätrummor, hvarå till dessa rubriker hänförliga varor inkomma, medräknas ej i den tullpliktiga vikten. öfverdragen med gummi, guttaperka eller annan, icke särskildt nämnd lsolerings-massa, enbart eller i förening med spå-nadsämne, papper eller asbest; äfvensom på sådant sätt isolerade elektriska led-ningskablar, linor och snören: armerad med minst 7 järntrådar af mer än 1,5 mm. tjocklek per tråd	1 kilogram		15
860	andra slag än i nr. 859 i allmänna taxan nämnda: af högst 2 mm. trådtjocklek . .	il kilogram		35
	af större trådtjocklek.....	1 kilogram	—	25
861	Anmärkning. Innehålla kablar, linor eller snören trådar af olika dimensioner, bestämmes tullsatsen efter deu tråd, som har minsta tjockleken. isolerad antingen enbart medelst spånads-ämne, papper, asbest eller fernissa eller medelst flera af dessa ämnen; äfven-som på sådant sätt isolerade elektriska ledningskablar, linor och snören: af högst 0,5 mm. trådtjocklek . . .	1 kilogram	i
862	af större trådtjocklek.......	1 kilogram	—	50
865	duk: s. k. viror (ändlösa) samt duk af mer än 1 meters bredd...........	1 kilogram		50
866	andra slag...............	1 kilogram	—	25
869	lampbrännare utan ytbetäckning.....	1 kilogram	—	60
870	andra arbeten än de i nr. 842—869 i all-männa taxan nämnda: förgyllda eller försilfrade......	1 kilogram	i	80
871	förnicklade; knifvar, gafflar och skedar med annan ytbetäckning än förgyll-ning, försilfring eller förtennig; äfven-som toalett-, skriftygs- och bordsar-tiklar utan ytbetäckning med undan-			i

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 204.

123

j Nummer des schwedisehen allgemeinen Tarifs.	Benennnng der Gegenstäude.	Verzollungs-	Zollsatz
masstab.	L Krönen. jOre. \|
857 lind	(Noch: Knpfer usw.) von höchstens 25 mm Durchmesser .			10
858	von grösserem Durchmesser.....	»	—	09
aus 859	Anmerkwng zu den Nrn. 857 lind 858. Holztrommeln, auf denen zu diesel! Nummern gehörige IVaren eiugehen, kommen bei Ermittlung des zollpflicliligen Gewiehtes nicht in Betraciit. tiberzogen mit Gummi, Guttapercha oder anderer, nicht besonders genannter Iso-iiermasse, för sich oder in Yerbindung mit Spinnstoffen. Papier oder Asbest; auch auf solche Weise isolierte elektri-sche Leitungskabel, Seile und Schntire: armiert mit wenigstens 7 Eisendrähten von je mehr ais 1,5 mm Starke . .			15
860	anderer Art als in Nr. 859 des allge-meinen Tarifs genaunt: von höchstens 2 mm Drahtstärke			35
	von grösserer Drahtstärke . . .		—	25
861	Anmerkwng. Enthalten Kabel, Seile oder Schniire Drähte von verschiedenen Abmessungen, so wird der Zollsatz nach demjenigen Drahte bestimmt, der die geringste Stärke hat. isoliert entweder mit Spinnstoffen, Papier, Asbest oder Firnis allein oder mit meh-reren diesel'' Stoffe; auch auf solche Weise isolierte elektrische Leitung-skabel, Seile und Schntire: von höchstens 0,5 mm Drahtstärke .	2>	i
862	von grösserer Drahtstärke.....	»	—	50
865	Tuch: sogenannte Wiren (endlos) sowie Tuch von mehr als 1 in Breite.........	2>		50
866	anderer Art..............	»	—	25
869	Lampenbrenner ohne Flächenbedeekung . .	»	—	60
870	andere Waren als die in den JNrn, 842 bis 869 des allgemeinen Tarifs genannten: vergoldet oder versilbert.......		i	80
871	vernickelt; Messer, Gabeln und Doffel mit anderer Flächenbedeekung als Yergoldung, Versilberung, Yerzinnung versehen; auch Toilette-, Schreibzeug-und Tischgegenstände ohne Flächen-

124

KungI. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 204.

Nummer i svenska	Artiklarnas benämning.	Kvantitet för	Tullsats
allmänna taxan.		tullberakningen.	Kronor.	Öre.
	(Forts.: Koppar o. s. v.) tag af skedar och gafflar, mat-, des-sert- och te-............	1 kilogram		75
	fernissade, lackerade eller eljest med annan, ej särskildt nämnd ytbetäck-ning än förtenning försedda och icke hänförliga under nästföregående stycke	1 kilogram		85
872	andra slag, härunder inbegripna äfven skedar och gafflar, mat-, dessert- och te-, utan ytbetäckning eller förtennade	1 kilogram	_	50
882	Tenn: arbetad: arbeten, i allmänna taxan ej särskildt nämnda: förgyllda eller försilfrade.........	1 kilogram	1	80
883	förnicklade; knifvar, gafflar och skedar med annan ytbetäckning än förgyllning eller för-silfring .................	1 kilogram		75
	fernissade, lackerade eller med annan, ej sär-skildt nämnd ytbetäckning försedda och icke hänförliga under nästföregående stycke . .	1 kilogram	—	85
884	andra slag................	1 kilogram	—	50
888	Zink: arbetad: arbeten, i allmänna taxan ej särskildt nämnda: förgyllda eller försilfrade..........	1 kilogram	1	80
889	förnicklade................	1 kilogram	—	75
	fernissade, lackerade eller med annan, ej sär-skildt nämnd ytbetäckning försedda ....	1 kilogram	—	85
891	Aluminium och nickel samt i allmänna taxan ej sär-skildt nämnda metaller, enkla eller sammansatta; äfvensom arbeten däraf, i allmänna taxan ej sär-skildt nämnda: tullbehandlas såsom koppar och motsvarande arbeten däraf. Anmärkning till Afd. XII B i allmänna taxan. Metallarbeten, pläterade med silfver eller guld, tullbe-handlas som föcsiUVade eller förgyllda.

Kung!. May.ts Nåd. Proposition Nr 204.

125

Nummer des schwedischen allgemeinen Tarifs.	Benennung der öegenstände.	Verzollungs-	Zollsatz
	masstab.	Krönen.	Öre.
	(Noch: Ivnpfer usw.) bedeckung, mit Ausnahme von Speise-, Dessert- und TeelöfMn und -Gabeln .	kg		75
	gefirnisst, lackiert oder mit sonstiger, nicht besonders genannter anderer Flächenbedeckung als Verzinnung ver-sehen und nicht nnter den vorste-henden Absatz fallend.......			85
872	anderer Art, hierunter einbegriffen auch Speise-, Dessert- und Teelöffel und -Gabeln, ohne Flächenbedeckung oder verzinnt..............	»		50
882	Zinn: bearbeitet: Waren, im allgemeinen Tarif nicht besonders genannt: vergoldet oder versilbert.........	»	i	! 80
883	vernickelt; Messer, Gabeln und Doffel, mit anderer Flächenbedeckung als Vergoidung oder Yersilberung versehen.......	>		75
	gefirnisst, lackiert oder mit anderer, nicht be-sonders genannter Flächenbedeckung ver-sehen und nicht unter den vorstehenden Absatz fallend.............	»		85
884	anderer Art...............	»	_	50
888	Zink: bearbeitet: Waren, im allgemeinen Tarif nicht besonders genannt: vergoldet oder versilbert.........		i	80
889	vernickelt................	»	_	75
	gefirnisst, lackiert oder mit anderer, nicht besonders genannter Flächenbedeckung versehen................	»		85
rH CT} ce	Aluminium und Nickel sowie im allgemeinen Tarif nicht besonders genannte Metalle, fur sich oder zusammengesetzt; ferner Waren daraus, im allge-meinen Tarif nicht besonders genannt: wie Ivnpfer und die entsprechenden Waren daraus. Amnerkung zu Abschnitt XII B des allgemeinen Tarifs. Metallwaren, mit Silber otler Gold plattiert, werden als versilbert oder vergoldet verzolit.

126

Kung!.. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 204.

Nummer i svenska	Artiklarnas benämning.	Kvantitet för	Tullsats
allmänna taxan.	tullberäkningen.	Kronor.	Öre.
892	Arbeten af oädel metall utan afseende å metallens art (nr. 892—900). Tryckstämplar, stilar (typer), patriser och mässings-linjer för boktryckerier eller bokbinderier; äfven-som fyllnadsmateriel af bly eller bly legeringar, såsom kvadrater, regietter och steg.......	1 kilogram		25
896	Folier, bly- eller tenn-, stanniol härunder inbegripen	1 kilogram	—	50
897	Anmärkning. Hit- hänföras äfven lackerade eller eljest med annan bearbetning å ytan försedda folier. Bladguld och bladsilfver, äfven äkta, samt glans-guld och andra likartade preparater af guld . . .	1 kilogram	2	50
900	Häktor, hakar och hyskor; äfvensom fingerborgar och syringar....................	1 kilogram	—	50
907	Anmärkning. Enligt denna rubrik tnllbehandlas äfven byx-hakar och byxspännen, alla slag. Guld: andra arbeten än plåt, tråd eller mynt, äfven med infattade stenar eller pärlor.........	1 kilogram	25
913	Silfver: andra arbeten än stänger, plåt, tråd eller mynt, äfven med infattade stenar eller pärlor ....	1 kilogram	15	—
i	Maskiner, apparater och redskap, ej elektriska (Afd. XIII A, nr. 920—995). Ångpannor, stationära eller af sedda för transport, för-värmare, i allmänna taxan ej särskildt nämnda, vatten- och andra behållare samt cylindrar för fabriker, bryggerier och brännerier, maischor, hö-kare, diffusörer, afdunstnings-, vacuum- och dekater-pannor, uppvärmnings- och torkskåp, draftorkare och andra roterande torkapparater, i allmänna taxan ej särskildt nämnda, gasgeneratorer, gas-behållare, gasreningsapparater, bojar samt behål-lare för sandblästrar, allt försåvidt de hufvudsak-ligen bestå af smidbart järn:	''

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 204.

127

Nummer des schwedischeu allgemeinen Tarifs.	Bcnennung der Gegenstände.	Yerzollungs-	Zollsatz
	masstab.	Krönen	Öre.
892	Waren aus unedlen Metallen ohne Riieksicht auf die Gattung des Metalls (Nrn. 892 bis 900). Druckstempel, Lettern (Typen), Patrizen, Messinglinien fur Buchdruckereien'' lind Buchbindereien; auch Fullmaterial aus Blei oder Bleilegierungen, wie Quadrate, Regletten lind Stege......			25
896	Folien, Blei- oder Zinnfolien, Stanniol darunter ein-begriffen............	»	_	50
897	Anmerkung. Hierunter fallen aucli Folien, lackiert oder mit sonstiger Flächenbearbeitnng versehen. Blattgold lind Blattsilber, auch echtes, sowie Glanz-gold lind andere gleichartige Präparate aus Gold		2	,0
900	Heftel, Haken und Ösen; aucli Fingerlmte lind Nähringe	>	—	50
907	Anmerkung. Nåck. dieser Nummer werden auch Hosenhaken and Hosensohnallen aller Art verzolit. Gold: andere Waren als Bleck, Draht oder Miinzen, auch mit gefassten Steinen oder Perlen.....	>	25
913	Silben andere Waren a!s Stangen, Blech, Draht oder Miinzen, auch mit gefassten Steinen oder Perlen	>	15
j	Maskineri, Apparate und Geräte, aber nicht elek-trische (Abschnitt XIII A, Nrn. 920 bis 995). Dampfkessel, stationäre oder transportable, Yorwär-mer, im allgemeinen Tarif nicht besonders genannt, Wasser- und andere Behälter sowie Zylinder för Fabriken, Brauereien und Brennereien, Maisch-apparate (maischor), Kocher, Diffuseure, Verdun- ; stungs-, Vakuum- und Dekatierkessel, Wärme- und ! Trockenschränke, Trebertrockner und andere rotie-rende Trockenapparate, im allgemeinen Tarif nicht j besonders genannt, Gasgeneratoren, Gasbehälter, Gasreinigungsapparate, Bojen sowie Behälter för Sandstrahlgebläse, sämfclich soweit sie hauptsäch lich aus schmiedbarem Eisen bestehen:	1

128

Kung1. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 204.

Nummer i svenska	Artiklarnas benämning.	Kvantitet för	Tullsats
allmänna taxan.		tullberäkningen.	fvronor.	Dre.
920 1	(Forts.: Ångpannor o. s. v.) andra slag än i nr. 917—919 i allmänna taxan nämnda: mångtubiga (med mer än 3 tuber) med rör af högst 250 mm. diameter och vägande per stycke netto högst 5,000 kg. . . .	100 kilogram	9
i 921 922	andra, härunder inbegripna alla utan tuber och rör: nitade................ pressade eller svetsade...... ,	100 kilogram 100 kilogram	6 7	50
924	Arbeten af valsad järnplåt till ångpannor, hökare och behållare, såsom ångpanneeldstäder (korruge-rade eller släta, med eller utan flänsar), ångpanne-gaflar, gallowaytuber, domar, manhålsluckor, man-hålsbyglar och dylikt: pressade eller svetsade............	100 kilogram	7	50
927—929	[Kondensorer] Anmärkning till nr. 927—929. Kondensorer, som införas tillsammans med till dem hörande maskiner, draga tull som dessa senare. Denna bestämmelse äger dock tillämp-ning med afseende å ångmaskiner och ångturbiner, is-och kylmaskiner, lokomobiler samt ångpnmpar endast i det fall, att en dylik maskin och den därtill hörande kon-densera hafva väsentliga gemensamma delar.
	Gas-, fotogen-, bensin- samt andra förbrännings- och explosionsmotorer; äfvensom varmluftsmotorer:
980 931 932 933	vägande per stycke netto högst 500 kg..... vägande per stycke netto mer än 500 kg., men ej mer än 1,500 kg............ vägande per stycke netto mer än 1,500 kg., men ej mer än 5,000 kg............. vägande per stycke netto mer än 5,000 kg., men ej mer än 25,000 kg............. vägande per stycke netto mer än 25,000 kg. . .	100 kronor 100 kilogram 100 kilogram 100 kilogram 100 kilogram	10 20 12 9 6	—
934	Ugnar för industriella ändamål, såsom kolning, tork-ning, rostning, bränning, härdning, vältning, smält-ning och bakning; äfvensom smidesässjor och blås-bälgar.....................	100 kilogram	5

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 204.

129

Nummer des schwedischen allgemeinen Tarifs.	Benennung der Gegenstände.	Verzollungs-	Zollsatz
	masstab.	Krönen.	Öre.
920	(Noch: Dampfkessel usw.) anderer Art als die in den Nrn. 917 bis 919 des allgemeinen Tarifs genannten: mehrrohrige (mit mehr als 3 Röhren) mit Röhren von höcbstens 250 mm Durch-messer und einem Stuckreingewichte von höch stens 5 000 kg...........	100 kg	9
921	andere, hierunter alle obne Röhren einbe-griffen: genietet...............	6
922	gepresst oder geschweisst.......	*	7	so;
924	Arbeiten aus gevvalztem Eisenblech fur Dampfkessel, Kocker lind Behälter, wie Dampfkesselfeuerungen (gewellt oder glatt, mit oder" ohne Planschen), Kesselriicken, G-allowayröhren, Dome, Mannloch-deckel, Mannlocbbiigel lind dergleichen: gepresst oder geschweisst...........		7	50
927—929 930	[Kondensatoren] Anmerkung zw den Nrn. 927 bis 929. Kondensatoren, die mit der zngeliörigen Maschine eingefiihrt werden, unter-licgen dem Zolle der letzteren. Diese Bestimmung flndet auf Dampfmaschinen und Dampfturbinen, Eis- und Kiihl-mascliinen, Lokomobilen und Dampfpumpen nur dann An-■vvendung, wenn diese Maschinen mit den zugehörigen Kon-densatoren wesentliche gemeinsame Teile baben. Gas-, Photogen-, Benzin- und andere Yerbrennungs-und Explosionsmotoren; ebenso Heissluftmotoren: bei einem Sttickreingewichte von: höchstens 500 kg.............	100 Krönen	10
931	mehr als 500 kg, aber nicht mehr als 1 500 kg	100 kg	20	—
932	mehr als 1 500 kg, aber nicht mehr als 5 000 ks...................	»	12
933	mehr als 5 000 kg, aber nicht mehr als 25 000 kg................... mehr als 25 000 kg............	»	9 t;
934	Öfen för industrielle Zwecke, wie Yerkohlen, Trock-nen, Rösten, Brennen, Härten, Schweissen, Schinel-zen und Backen; ebenso Schmiedeessen lind Blase-bälge.....................		5
Bihang till Piksd. prat. 1911. 1 Sami. 1 Afd. 159 Höft.		17

130

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 204.

Nummer
i svenska
allmänna
taxan.

936

937

938

943

944

945

946

947

948

Artiklarnas benämning.

Valsverk för metallindustrien, ånghammare och lufthammare
(ej verktyg) utan stabbe och därtill hörande
bottenplåt; fjäderhammare, hejare, nitnings-,
tråddragnings-, spik-, hästsko- och smidesmaskiner;
press-, stans-, klipp-, bocknings- och riktningsmaskiner
— härunder inbegripna golfreringsmaskiner
samt pressar, i allmänna taxan ej särskildt nämnda,
såsom prägel-, förgyllnings-, glatt- och packpressar
samt tegelpressar — plåtslageri-, kopparslageri- och
bleckslagerimaskiner, alla slag, ej här förut nämnda;
äfvensom form- och delningsmaskiner, alla slag,
samt knådningsmaskiner:

andra slag än för hand- eller fotkraft:

vägande per stycke netto högst 1,000 kg. . .

per stycke netto mer än 1,000 kg.,

mer än 5,000 kg..........

per stycke netto mer än 5,000 kg.,
till nr. 939 i allmänna taxan hän -

vägande
men ej
vägande
och ej
förliga

Borrmaskiner, vägande per stycke netto mer än 500
kg,, samt svarfvar, fräs-, hyfvel-, gäng- och slipmaskiner
för bearbetning af metaller, andra maskiner,
afsedda att skära metaller, dock ej klippmaskiner;
äfvensom särskildt inkommande dockor
(spindel-, pinol- och stöd-) samt supporter, växellådor
och indelningsapparater:

vägande
vägande
ej mer
vägande
ej mer
vägande
ej mer
vägande
ej mer
vägande

per stycke netto högst 250 kg.....

per stycke netto mer än 250 kg., men

än 1,000 kg.............

per stycke netto mer än 1,000 kg., men

än 2,000 kg.............

per stycke netto mer än 2,000 kg., men

än 5,000 kg.............

per stycke netto mer än 5,000 kg., men

än 10,000 kg.............

per stycke netto mer än 10,000 kg. . .

Kvantitet för
tullberäkningen, i

Tullsats

I Kronor. Öre

100 kilogram

100 kilogram
100 kilogram

Kungl. Maj:(s Nåd. Proposition Nr 204.

131

Nummer des schwediscben		Verzollungs-	Zollsatz
allgemeinen Tarifs.	Benennnng der Gegenstände.
	masstab.	Krönen.	Öre.
	Walzwerke för clie Metallindustrie, Dampfhämmer und Lufthämmer (nicht Werkzeuge) ohne Schabotte und zugehörige Grundplatte; Federhämmcr, Ram-men, Niet-, Drahtzieh-, Nagel-, Hufeisen- und Schmiedemaschinen; Press-, Stanz-, Schneide-, Biege- und Richtmaschinen — darunter einbegriffen Gaufriermaschinen sowie Pressen, im allgemeinen Tarif nicht besonders genannt, wie Brage-, Yer-golde-, Glatt- und Packpressen sowie Ziegelpressen —, Blechschlägerei-, Kupferschlägerei- und Ivlemp-nereimaschinen aller Art, vorstehend hier nicht
	genannt; ebenso Form- und Teilmaschinen aller Art, sowie Knetmaschinen:
	anderer Art als fur Hand- oden Fussbetrieb, bei
	einem Stiickreingewichte von:
936	höchstens 1 000 kg...........	100 kg	10	_
937	mehr als 1000 kg, aber nicht mehr als
	5000 kg .............	»	8	_
938	mehr als 5 000 kg und nicht zu Nr. 939 des allgemeinen Tarifs gehörend...... Bohrmaschinen mit grösserem Stuckreingewicht als 500 kg, Drehbänke, Fräs-, Hobel-, Gewindeschneid-und Schleifmaschinen zum Bearbeiten von Metallen, andere Maschinen zum Schneiden von Metallen, je-doch keine Scheren; ebenso för sich eingefnlirte Aufsätze (Spindelstöcke, Reitstöcke und Stutzböcke)	»	4
	sowie Stichelhalter, W echselräder und Teilvorrich-tungen:
	bei einem Stiickreingewichte von:
943	höchstens 250 kg.......	»	20
944	mehr als 250 kg, aber nicht mehr als 1,000
94.1	kg.................. . mehr als 1 000 kg, aber nicht mehr als 2 000	»	16	—
946	kg............ mehr als 2 000 kg. aber nicht mehr als 5 000		14	—
947	kg................... mehr als 5 000 kg, aber nicht mehr als 10 000	. »	10	—
948	kg................... mehr als 10 000 kg.....	»	7 5	50

132

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 204.

Nummer i svenska allmänna taxan.	Artiklarnas benämning.	Kvantitet för tullberäkningen.	Tulls Kronor.	vts Öre.
1)54	Tryckpressar: snällpressar, äfven tvåturs- och rotationspressar, med tillbehör, samt litografiska pressar, alla slag, ljustryckspressar härunder inbegripna; äfvensom stilgjuteri- och sättmaskiner samt till sådana maskiner afsedda matriser..........		fri	%
950	Sy- och stickmaskiner, fast förenade med ställningar eller för motordrift, nåtlingsmaskiner härunder inbegripna...................	100 kilogram	18
957	Sy- och stickmaskiner för handkraft, utan ställningar; äfvensom öfverdelar till sy-, stick- och nåtlings-maskiner samt delar därtill, ej särskildt nämnda	100 kilogram	32	—
958	Ställningar för sy-, stick- och nåtlingsmaskiner samt delar därtill af järn..............	100 kilogram	5	__
959	Anmärkning till nr. 956—958. För sy- och stickma-skiner, ställningar till sådana samt delar därtill skall tnllbeloppet i hvarje fall motsvara minst 10 procent af varans värde. Kaffe-, brydd- och köttkvarnar, fruktskalnings-, glass-och andra dylika för hushållsbehof eller eljest för beredning af matvaror afsedda, i allmänna taxan ej särskildt nämnda maskiner eller apparater; äfvensom klädvridningsmaskiner: vägande per stycke netto högst lo kg.....	100 kilogram	18
960	af större vikt ................	100 kilogram	12	—
961	Vältar, sladdar och andra för jordens beredning af-sedda, i allmänna taxan ej särskildt nämnda red-skap, andra än handredskap •.........	100 kilogram	4	_
962	Plogar, äfven ångplogar, årder och alfluckrare; harfvar och andra harfliknande åkerbruksredskap; skörde- och slåttermaskiner; hästräfsor, hö vändare, ogräsrensare, hästhackor och andra för sådd eller skörd afsedda, i allmänna taxan ej särskildt nämnda apparater; harpor, kastmaskiner, triörer, sädessor-terare och andra, i allmänna taxan ej särskildt nämnda, för sortering, rening och rensning af säd, frö eller andra frukter afsedda apparater; potatis-rifnings- och torfrifningsmaskiner, rotfrnktskärare,

Kung!. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 204.

Nummer des sclnvedischen allgemeinen Tarifs.	Benennung der Gegenstände.	Yerzollungs-	Zollsatz
	masstah.	Krönen.	Öre.
954	Druckpressen: Schnellpressen, auch Zweitouren- und Rotations-pressen, mit Zubehör, ebenso lithographische Pressen aller Art, Lichtdruckpressen darunter einbegriffen; ferner Schriftgiesserei- und Setz-maschinen sowie fur solche Maschinen bestimmte Matrizen..................		fre	i
95 G	Nät- und Strickmaschinen, fest verbunden mit Ge-stellen oder för motoriscken Betrieb, Steppmaschi-nen darunter einbegriffen............	100 kg	18
957	Näh- und Strickmaschinen fur Handbetrieb, ohne Ge-stelle; ebenso Oberteile fur Näh-, Strick- und Steppmaschinen sowie Teile dazu, nicht besonders genannt ....................	»	32
958	Gestelle fur Näh-, Strick- und Steppmaschinen sowie Teile dazu aus Eisen..............		5
959	Anmerkung zu den Nrn. 956 bis 958. Fiir Näh- und Strick-maschinen, Gestelle fiir solche, sowie Teile dazu soll der Zollbetrag in jedem Palle mindestens 10 v. H. des Waren-werts entsprechen. Kaffe-, Gewurz- und Fleischmuhlen, Obstschäl-, Eis-und andere ähnliche fiir den Haushalt oder sonst fiir die Bereitung von Esswaren bestimmte, im all-gemeinen'' Tarif nicht besonders genannte Maschi-nen oder Apparate; auch Kleiderwringmaschinen: bei einem Stiickreingewichte von höchstens 15 kg	tf	18
960	von grösserem Gewicht...........		12	—
961	Ackerwalzen und andere för die Bearbeitung des Bo-dens bestimmte, im allgemeinen Tarif nicht be-sonders genannte Geräte, andere als Handgeräte .		4
962	Pfltige, auch Dampfpfliige, Häufelpfltige und Erd-auflockerer; Eggen und andere eggenähnliche Ackergeräte; Erato- und Mähmaschinen; Pferde-rechen, Heuwender, Unkrautausscbeider, Pferde-hacken und andere för Sant- oder Erntezwecke bestimmte, im allgemeinen Tarif nicht besonders genannte Apparate; Drahtsiebe, Wurfmaschinen, Trieure, Getreidesortierer und andere, im all-gemeinen Tarif nicht besonders genannte zum Sor-tieren, Reinigen und Auslesen von Getreide, Samer!

134

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 204.

Nummer i svenska allmänna taxan.	Artiklarnas benämning.	Kvantitet för	Tullsats
	tullberäkningen.	Kronor.	Öre.
	(Forts.: Plogar o. s. v.) roterande kryssare (äfven sädes- och oljekakskros-sare) samt gröpkvarnar, hackelsemaskiner och andra för fodervarors sönderdelning afsedda maskiner; äfvensom halmelevatorer och andra stacknings-maskiner...................	100 kilogram	6
961	Tröskverk, halm- och höpressar samt såningsmaskiner	100 kilogram	7	—
	(xödselspridare..................	100 kilogram	6	—
ur 969	Lokomotiv, andra än elektriska..........	100 kronor	10	—
971 och	Anmärkning. Till ett lokomotiv hörande och samtidigt med detta inkommande tender skall tullbehandlas som lokomotivet. Särskildt inkommande bearbetade cylindrar och slid-skåp för maskiner, alla slag, såsom ångmaskiner, kondensorer, kompressorer, kyl- och biåsmaskiner, pumpar, sprutor, iokomobiler, lokomotiv, ång- och lufthammare för smidning samt förbrännings- och explosionsmotorer m. fl.: vägande per stycke netto högst 50 kg.....	100 kilogram	50
972	vägande per stycke netto mer än SO kg., men ej mer än 200 kg..............	100 kilogram	30
973	vägande per stycke netto mer än 200 kg. . . .	100 kilogram	16	—
974	Särskildt inkommande, bearbetade kolfvar, med eller utan kolfstänger, för maskiner, alla slag: vägande per stycke netto högst 25 kg.....	100 kilogram	50
975	vägande per stycke netto mer än 25, men ej mer än 50 kg..................	100 kilogram	30
976	vägande per stycke netto mer än 50 kg. . . .	100 kilogram	16	—
	Anmärkning till nr. 971—976. För vara, hänförlig till någon af dessa rnbrikcr, hvilken bevisligen införes för att ersätta en utsliten eller eljest obrukbar del till en tidigare införd maskin, erlägges en tullafgift, utgörande 75 procent nf den tull, som annars skolat utgå. Närmare föreskrif-ter rörande bevisningen utfärdas af vederbörande svenska myndighet.

Kunyl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 204.

135

Nummer des scliwedischen allgemeinen Tarifs.	Beneniiuug der Gegcnstände.	Verzollungs-	Zollsatz
	masstab.	Krönen.	Öre.
	(Noch: PfLiige usw.) lind anderen Fruchten bestimmte Apparate; Kar-toffel- nnd Torfzerkleinerungsmaschinen, Erdfrucht-schneider, rotierende Quetschen (aucli Getreide-und Ölkuchenquetschen) sowie Schrotniiihlen, Iläek-selschneidemaschinen lind andere zur Zerkleinerung von Futterstoffen bestimmte Maschinen; e ben so Stroh-elevatoren und andere Zusammenlegemaschinen .	100 kg	6
964	Drescliwerke, Stroh- und Heupressen sowie Säe-maschinen..............		7
	D ånger ver teiler.............		6	_
aus 969	Lokomotiven, andere als elektrische......	100 Krönen	10
971 und	Anmerkung. Der znr Lokomotive gehörende und gleich-zeitig mit ihr eingeliende Tender wird znm Satze der Lokomotive verzollt. Fiir sieli eingeliende bearbeitete Zylinder und Schieber-kasten fur Maschinen aller Art, wie Danrpfmascbi-nen, Kondensatoren, Kompressoren, Kiihl- und Ge-bläsemaschinen, Pumpen, Spritzen, Lokomobilen, Lokomotiven, Dampf- und Lufthämmer för Schmie-den sowie Yerbrennungs- und Explosionsmotoren usw.: bsi einem Stuckreingewichte von: höclistens 50 kg...........	100 kg	50
972	mehr als 50 kg, aber nicht mehr als 200 kg		30	—
973	mehr als 200 kg...........	»	16	_
974	För sich eingehende, bearbeitete Kolben, mit oden ohne Kolbenstangen, för Maschinen aller Art, bei einem Stuckreingewichte von: höclistens 25 kg............	»	50
975	mehr als 25 kg, aber nicht mehr als 50 kg . .	»	30	—
976	mehr als 50 kg...........	»	16
	Anmerkung zu den Nrn. 971 bis 976. Bör eine Ware, die unter eine von diesen Summera fällt und nachweislich znm Ersatz för eincn abgenutzten oder sonst unbraucli-baren Teil einer fruher eingefuhrten Maschine eingeht, wird ein Zoll erhoben, der 75 v. H. des sonst zur Er-liebung gelangenden Zolles beträgt. Die näheren Bestim-mungen öber den Naehweis werdea von den zuständigen schwedisclien Beliörden getroifen.

136

Kungl. MajUs Nåd. Proposition Nr 204.

Nummer i svenska allmänna taxan.	Artiklarnas benämning.	Kvantitet för	Tullsats
	tuilberäkningen.	Kronor.	Öre.
977	Yefaxlar och vefstakar, alla slag: blanksvarfvade eller eljest finarbetade......	100 kilogram	10
978	andra .....................	100 kilogram	6	—
979	Valsar till sädes- och oljekakskrossar samt malskif-vor, alla slag, till gröpkvarnar.........	100 kilogram	12	_
980	Valsar och valscylindrar, i allmänna taxan ej sär-skildt nämnda: icke bearbetade ...............	100 kilogram	2	50
981	bearbetade: med öfverdrag af kautschuk; äfvensom af järn i förening med annan oädel metall ....	100 kilogram	10
ur 982	andra slag med undantag af sådana af koppar eller kopparlegeringar..........	100 kilogram	8	—
983	Rall- och kullager: finarbetade: vägande per stycke netto högst 1 kg......	100 kilogram	150
984	vägande per stycke netto mer än 1 kg., men ej mer än 15 kg................	100 kilogram	75
985	vägande per stycke netto mer än 15 kg. . . .	100 kilogram	60	—
988	Transmissioner, härunder innefattade släta axlar (för-sedda med kilspår eller annorledes apterade), lager, i allmänna taxan ej särskild! nämnda, och lager-boxar, svänghjul (utan regulator), rem- och lin-skifvor, i allmänna taxan ej särskild! nämnda, samt kugghjul med oarbetade kuggar: vägande per stycke netto högst 500 kg.....	100 kilogram	6
989	af större vikt ................	100 kilogram	4	—
	Anmärkning till nr. 988 och 989. Två eller flera sam-tidigt inkommande delar till en transmission skola anses såsom ett stycke, försåvidt delarna utgöras af en axel med andra därå monterade transmissionsdelar. Armatur, i allmänna taxan ej särskild! nämnd, till maskiner, apparater och rörledningar, lös eller sär-skild! inkommande, såsom ventiler och kranar, ång-hvisslor, smörjapparater, afskiljare och afledare för kondensationsvatten eller olja, pulsometrar och vä-durar, centrifugalregulatorer och blandningsappa-rater för badinrättningar; äfvensom injektorer och ejektorer:

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 204.

137

Nummer des
schwedischen
allgemeinen
Tarifs. I

Benennung der Gegenstände.

Verzollungs masstab.

977

978

979

980

981

aus 982

983

984

985

988

989

| Kurbelachsen lind Kurbelstangen aller Art:

blank gedreht oder sonst fein gearbeitet.....

andere ....................

| Walzen zu Getreide- und Ölkuchenquetschen sowie
| Mahlscheiben, aller Art, zu Sckrotmiihlen ....

Walzen und Walzzylinder im allgemeinen Tarif
nicht besonders genannt:

nicht bearbeitet...............

bearbeitet:

mit Uberzug ans Kautschuk; ebenso aus Eisen
in Yerbindung mit anderen unedlen Metallen
anderer Art ausser solchen aus Kupfer oder
Kupferlegierungen............

Roll- und Kugellager:
fein gearbeitet:

bei einem Stuckreingewichte von höckstens 1 kg
bei einem Stuckreingewichte von mehr als 1 kg,

aber nicht mehr als 15 kg.........

bei einem Stuckreingewichte von mehr als 15 kg

Transmissionen, darunter einbegriffen glatte Wellen
(mit Keilnuten oder in anderer Weise angepasst),
Lager, im allgemeinen Tarif nicht besonders genannt,
und Lagerbiicksen, Sehwungräder (ohne
Regulatoren), Riemen- und Seilscheiben, im allgemeinen
Tarif nicht besonders genannt, sowie Zannräder
mit unbearbeiteten Zähnen:

bei einem Stuckreingewichte von höckstens 500 kg
bei grösserem Gewicht............

Anmerlcung zu den Nrn. 988 und 989. Zwei oder mehrere
ziisammen eingehende Transmissionsteilc werden als em
Stuck angesehen, wenn sie aus einer Welle mit darauf
montierten anderen Transmissionsteilen bestehen.

Armaturen, im allgemeinen Tarif nicht besonders genannt,
fiir Maschinen, Apparate und Rohrleitungen,
lose oder fiir sich eingehend, wie Yentile und Hanne,
Dampfpfeifen, Schmierapparate, Abscheider und
Ableiter fiir Kondenswasser oder Öl, Pulsometer
und hydraulische Widder, Zentrifugalregulatoren
und Mischapparate fiir Badeeinrichtungen; ebenso
Injektoren und Ejektoren:

Bihang till Riksd. prof. 1911. 1 Sami. 1 Afd. 159 Käft.

100 kg

Zollsatz

Krönen. Öre

150

138

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 204.

Nummer i svenska allmänna taxan.	Artiklarnas benämning.	Kvantitet för	Tullsats
	tullberäkningen.	Kronor.	Öre.
992	(Forts.: Armatur o. s. v.) till hufvudsaklig del af järn: vägande per stycke netto högst 5 kg.....	100 kilogram	25
993	vägande per stycke netto mer än 5 kg., men ej mer än 50 kg...............	100 kilogram	15
994	vägande per stycke netto mer än 50 kg. . .	100 kilogram	10	—
995	andra slag..................	100 kilogram	50	—
996	Anmärkningar till Afd. XIII A i allmänna taxan. 1. Tnllsatserna gälla, där ej annorlunda är stadgadt, för maskiner, hela eller söndertagna i delar, äfven om några mindre väsentliga beståndsdelar saknas. Vid angifning till förtullning eller uppläggning å neder-lag af maskiner, söndertagna i delar, skall, i den mån sådant till ledning för tullbehandlingen erfordras, varu-ägaren aflämna förklarande beskrifning öfver och speci-fikation af delarna jämte afbildning, utvisande att delarna tillsammans utgöra en maskin. 2. Den omständighet, att en maskin införes söndertagen i delar, som inkomma med olika lägenheter, må icke utgöra hinder, att, där varuägaren sådant påyrkar, den för ma-skinen såsom helhet bestämda tullsats tillämpas. Elektriska maskiner och apparater m. in. (Afd. XIII B, nr. 996—1019). Elektriska maskiner, såsom generatorer, motorer och omformare; äfvensom transformatorer och dämp-rullar: vägande per stycke netto högst 50 kg. .... vägande per stycke netto mer än 50 kg., men ej mer än 100 kg...............	100 kilogram	55
997	100 kilogram	38	_
998	vägande per stycke netto mer än 100 kg., men ej mer än 500 kg................	100 kilogram	28	_
999	vägande per stycke netto mer än 500 kg., men ej mer än 3,000 kg..............	100 kilogram	22	__
1000	vägande per stycke netto mer än 3,000 kg. . .	100 kilogram	15	—
	Anmärkning till nr. 996—1000. De till Afd. XIII A fogade allmänna anmärkningar 1 och 2 skola i tillämpliga delar gälla jämväl med afseende å elektriska maskiner.

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 204.

139

Nummer des
schwedischen
allgemeinen
Tarifs.

Benennung der Gegenstände.

992

993

994

995

(Noch: Armaturen usw.)

in der Hauptsache aus Eisen:
im Stuckreingewichte von höchstens 5 kg . .
im Stuckreingewichte von mehr als 5 kg, aber

nicht mehr als 50 kg..........

im Stiickreingewickte von mehr als 50 kg . .
anderer Art...............

Verzollungs masstab.

Zollsatz

Krönen. Öre.

100 kg

Anmerkungen zum Abschnitt XIII A des allgemeinen
Tarifs.

1. Die Zoilsätze gelten, wo anderes nicht vorgeschrieben ist,
fur Maschinen, ganze oder in Teile zerlegte, selbst wenn
einige weniger wesentliche Bestandteile fehlen.

Beim Anmelden von in Teile zerlegten Maschinen zur
Verzollung oder zur Niederlage soll der Wareneigentumer
in dem Masse, wie dies als Anleitung för die Zollbehandlung
erforderlich ist, eine erläuternde Beschreibung und
ein Verzeichnis der Teile nebst Abbildung beibringen,
woraus zu ersehen ist, dass die Teile zusammen eine
Maschine bilden.

2. Der TJmstand, dass eine Maschine in Teile zerlegt eingefiihrt
wird, die mit verschiedenen Gelegenheiten eingehen,
hindert nicht, dass der för die Maschine als Ganzes
geltende Zollsatz angewendet wird, sofern der Wareneigentiimer
dieses beantragt.

Elektrische Maschinen und Apparate usw.
(Abschnitt XIII B, Nrn. 996 bis 1019).

Elektrische Maschinen, wie Generatoren, Motoren und
Umformer; auch Transformatoren und Drosselspulen: im

Stuckreingewichte von:

996 höchstens 50 kg.............

997 mehr als 50 kg, aber nicht mehr als 100 kg

998

mehr als 100 kg, aber nicht mehr als 500 kg

999

mehr als 500 kg, aber nicht mehr als 3 000 kg

1000

mehr als 3 000 kg .............

Anmerlcung zw den Nrn. 996 bis 1000. Die dem Abschnitt
XIII A angefiigten allgemeinen Anmerkungen 1 und 2
sollen, soweit anwendbar, auch för die elektrischen Maschinen
gelten.

140

Kungi. Majds Nåd. Proposition Nr 204.

Nummer i svenska	Artiklarnas benämning.	Kvantitet för	Tullsats
allmänna taxan.		tullberäkningen.	Kronor.	Öre.
1001 ur 1002	[Statorer, rotorer, strömsamlare, magnetspolar, borst-bållare och härfvor, särskild! inkommande] Anmärkning Ull nr. 996—1061. För en vara, som bevis-ligen införes för att ersätta en utsliten eller eljest obruk-bar del till en tidigare införd maskin, erlägges icke någon tilläggstull. Närmare föreskrifter rörande bevisningen ut-färdas af vederbörande svenska myndighet. Ackumulatorer: omonterade element med undantag af galvaniska sådana; till ackumulatorer hörande, samtidigt inkommande träställningar och gångbanor; acku-mulatorsplåtar samt till sådana hörande träskifvor och trästafvar; till ackumulatorer afsedda rek-tangulära glaskärl af minst 3,5 kbdm. rymd och invändigt blyfodrade trälådor.........	100 kilogram	6
1004	Anmärkning. Till denna rubrik hänföras äfven glasrör, som höra till ackumulatorer och inkomma samtidigt med dessa för att användas i stället för trästafvar. Glödlampor: koltrådslampor................	1 kilogram	1	50
1005	metalltrådslampor...............	1 kilogram	4	—
O o o	Anmärkning till nr. 1005. Askar och wellpapp, i hvilka lampor äro förpackade, inräknas icke i den tnllpliktiga vikten. Båglampor, äfven med tillhörande glober; s. k. nernst-lampor samt glober, lyskroppar och motstånd där-till; äfvensom strålkastare...........	1 kilogram		50
1008	För elektrotekniskt ändamål arbetadt kol, i allmänna taxan ej särskild! nämndt: vägande per stycke netto 3 kg eller däröfver. .	1 kilogram		03
1009	af mindre vikt: kolborstar, äfven i förening med annat ämne	1 kilogram	2	50
1010	andra slag.................	1 kilogram	—	20
1011	Säkerhetsapparater, monterade på porslinsisolatorer (ej plattor); pådrags-, reglerings- och förkopplings-motstånd, kontroller samt andra elektriska regula-torer ; äfvensom elektriska apparat- och instrument-taflor, monterade................	1 kilogram		35
	Anmärkning. Hit hänföras äfven cellkopplare.

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 204.

141

Nummer des schwedischen allgemeinen Tarifs.	Benennnng der Gegenstände.	Verzollungs-	Zollsatz
	masstab.	Krönen.	Öre.
1001 aus 1002	[Statoren, Rotoren, Stromsammler, Magnetspulen, Btirstenlialter und. Ankerspulen, fur sich eingehend] Anmerkung zu den Nrn. 996 bis 1001. Eine Ware, die nachweislich zum Ersatz för einen abgenutzten oder sonat unbrauchbaren Teil einer friiher eingefiihrten Mascbine eingeht, unterliegt keinem Zollznschlage. Die näheren Bestimmungen fiber den Nachweis werden von den zu-ständigen schwedischen Behörden getroffen. Akkumulatoren: nicht montierte Elemente, mit Ausnahme der gal-vanischen; zu Akkumulatoren gehörende, gleich-zeitig eingehende Holzgestelle und Laufbahnen; Akkumulatorplatten sowie zu solchen gehörende Holzscheiben und Holzstäbe; ftir Akkumulatoren bestimmte rechteckige Glasbehälter von minde-stens 3,5 kbdm Raumgehalt und innen mit Blei ausgefutterte Holzkisten...........	100 kg	6
1004	Anmerkung. Hierunter fallen anch Glasröhren, die zn Ak-kumulatoren gehören und mit ihnen gleichzeitig eingeben, um an Stelle der Holzstäbe zu dienen. Gluhlampen: Kohlenfadenlampen..............	kg	1	50
1005	Metallfadenlampen...............	4	—
1006	Anmerkung zu Nr. 1005. Schachteln und Wellpappe, worin die Lumpen verpackt sind, werden nicht znm zoll-pflichtigen Gewicht gerechnet. Bogenlampen, auch mit zugehörenden Gloeken; so-genannte Nernstlampelt sowie Gloeken, Leucht-körper und Widerstände dazu; auch Scheinwerfer			50
1008	För elektrotechnische Zwecke hearbeitete Kohle, im allgemeinen Tarif nicht besonders genannt: im Stiickreingewichte von 3 kg oder mehr . .	»		03
1009	von geringer em Gewicht: Kohlebiirsten, auch in Verbindung mit anderen Stoffen.................		2	50
1010	an der er Art................	»	—	20
lön	Sicherungsapparate, montiert auf Porzellanisolatoren (nicht Platten); Anlass-, Regulier ungs- und Vor-schaltwiderstände, Kontroller sowie andere elek-trische Regulatoren; ferner elektrische Apparat-und Instrumententafeln, montiert........			35
	Anmerkung. Hiernnter fallen auch Zellenschalter.

142

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:r 204.

Nummer i svenska allmänna taxan.	Artiklarnas benämning.	Kvantitet för	Tullsats
tullberäkningen.	Kronor.	Öre.
1012	Säkerhetsapparater, ej särskildt nämnda, härunder inbegripna äfven säkerhetsproppar, smältstycken, smältpatroner och öfverspänningsapparater . . .	1 kilogram		50
1013	Strömställare (strömbrytare och omkastare): oljeströmställare, ställbara för hand....... andra oljeströmställare; äfvensom dosströmställare	1 kilogram		30
	1 kilogram	—	55
ur 1014	Anmärkning. Såsom dosströmställare skola tullbehandla» äfven glödlampsinfattningar, med eller utan strömställare. Knifströmställare: monterade på skifferplattor...........	1 kilogram		50
	andra .....................	1 kilogram	—	75
1015	Telefonapparater: vägande per stycke netto mindre än 5 kg. . . .	1 kilogram	i	50
1016	af större vikt.................	1 kilogram	—	80
1017	Telegrafapparater, telefonväxlar och telefonväxelbord; äfvensom delar, ej särskildt nämnda, till telefon-och telegrafapparater samt till telefonväxlar och telefonväxelbord................	1 kilogram	i	50
ur 1018	Stålpansarrör för isoleringsändamål........	1 kilogram	—	10
1019	Elektrotekniska specialapparater, i allmänna taxan ej särskildt nämnda, såsom apparater för signalering eller orderöfverföring, röntgenapparater, till annan rubrik i allmänna taxan ej hänförliga apparater för trådlös telegrafi och telefoni, malmseparatorer o. s. v.; äfvensom jacklister till telefonväxelbord.	100 kronor	10
1022	Velocipeder: färdiga....................	1 stycke	20
1023	afpassade kedjor och andra delar, ej särskildt nämnda...................	1 kilogram	1	60
1026	Barnvagnar ..................	1 kilogram	—	20
1030	Järnvägs- och spårvägsvagnar i förening med moto-rer eller ångmaskiner; åkdon och fordon, i all-männa taxan ej särskildt nämnda, äfven med mo-tor försedda, samt underreden därtill; äfvensom med gummiringar försedda hjul till sådana åkdon eller fordon..................	100 kronor	15

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 204.

143

Nummer des schwedischen allgemeinen Tarifs.	Benennung der Gegenstände.	Yerzollungs-	Zollsatz
	masstah.	Krönen.	Öre.
1012	I Sicherungsapparate, nicht besonders genannt, darunter auch einbegriffen Sicherungsstöpsel, Schmelzstiicke, Schmelzpatronen und Uberspannungsapparate . .	kg		50
1013	Stromschalter (Stromausschalter und Umschalter): Ölschalter, mit der Hand zu betätigen.....	»		30
	andere Ölschalter sowie Dosenschalter......	s	—	55
aus 1014	Anmerkung. Wie Dosenschalter sind auch Gliihlampen-fassungen mit oder ohne Stromschalter zu verzollen. Messerschalter (Schalthebel): montiert auf Schieferplatten..........	»		50
	andere .................	»	—	75
1015	Telephonapparate: im Sttickreingewichte von weniger als 5 kg . . .	»	i	50
1016	von grösserem Gewicht.............	»	—	80
1017	Telegrapbenapparate, Telephonumschalter und Tele-phonumschalttische; auch nicht besonders genannte Teile zu Telephon- und Telegraphenapparaten so-wie zu Telephonumschaltern und Telephonum-schalttischen..................		i	j 50
aus 1018	Stahlpanzerröhren zu Isolationszwecken......	2>	—	10
1019	Elektrotechnische Spezialapparate, im allgemeinen Ta-rif nicht besonders genannt, wie Apparate zum Signalisieren oder zur Befehlsiibermittlung, Rönt-genapparate, nicht zu einer anderen Nummer des allgemeinen Tarifs gehörende Apparate fur draht-lose Telegraphie und Telephonie, Erzscheider usw.; ebenso Klinkenleisten (jacklister) zu Telephon-umschalttischen................	100 Krönen	10
1022	Fahrräder: fertige...........	1 Stuck	20
1023	abgepasste Ketten und andere Teile, nicht beson-ders genannt.................	kg	1	60
1026	Kinderwagen..............	_	20
1030	Eisenbahn- und Strassenbahnwagen in Verhindung mit Motoren oder Dampfmaschinen; Euhrwerke, im allgemeinen Tarif nicht besonders genannt, auch mit Motor versehen, sowie Untergestelle dazu; ferner mit Gummibereifung versehene Rader zu solchen Fuhrwerken..............	100 Krönen	15

144

Kung!. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 204.

Nummer i svenska allmänna taxan.	Artiklarnas benämning.	Kvantitet för	Tullsats
tullberäkningen.	Kronor.	Öre.
1064	Svafvelsyra och svafvelsvreanhydrid.......	100 kilogram	—	60
1 nr 1080	Kromalun....................	—	fri
1081 t 1116	[Kaliumsulfat, natriumsulfat (glaubersalt), natrium-bisulfat, ammoniumsulfat (svafvelsyrad ammoniak), gips, fälld (kalciumsulfat) samt magnesiumsulfat (svafvelsyrad magnesia); äfvensom natriumsulfit (svafvelsyrligt natron), natriumbisulfit, natrium-hyposulfit (undersvafvelsyrligt natron) och natrium-hydrosulfit] Anmärkning. Salter af formaldehydsulfoxylsyra eller for-maldehydhydrosvafvelsyrlighet, såsom rongalit och andra dylika produkter, t. ex. hyraldit, äro enligt nr. 1081 tull-fria. Jordfärger: andra (än krita), brända, malna eller slammade, torra eller i degform.............		fri	i
ur 1117	Blyhvitt, zinkhvitt (zinkoxid), zinksulfidhvitt (lito-pon), barythvitt (permaUenthvitt, blancfixe), mönja, cinnober, ultramarin, koboltfärger, såsom kobolt-oxid; äfvensom berlinerblått (pariserblått) ....		1 fria
1120	Bronspulver, äfven broccatbrons, samt glimmerbrons (pulveriserad glimmer), hvit eller färgad, närmaste emballagets vikt inberäknad: i förpackningar om minst 0,5 kg. bruttovikt . .	1 kilogram		40
1121	i förpackningar af mindre bruttovikt.....	1 kilogram	—	75
1124 ur 1125	[Indigo, äfven konstgjord, samt andra indigofärg-ämnen] Anmärkning. Konstgjord (syntetisk) indigo tullbehandlas lika med naturlig sådan. Extrakter af vegetabiliska färgningsämnen, flytande eller fästa...................		fri t	%
ur 1126	Alisarin- samt anilin- och andra tjärfärger, i all-männa taxan ej särskild! nämnda, med undantag af svafvelfärger................		\ t fria
1128	Tjärfärger och färgextrakter med tillsats af lösnings-eller betningsämnen, såsom ättiksyra, acetin, garf-syra eller alun eller annat metallsalt: i mindre, för detaljhandeln afsedda förpackningar (s. k. hemfärger) . .............	1 kilogram		15

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 204.

145

Nummer des
sehwedischen
allgemeinen
larifs.

Zollsatz

verzollungs

masstab.

Benennung der Gegenstände

K ronen. Ore

Schwefelsäure und Schwefelsäureanhydrid
Chromalaun

1064
aus 1080
1081

— 60

1116

aus 1117

1120

1121

1124

aus1125

[Kaliumsulfat, Natriumsulfat (Glaubersalz), Natrium -bisulfat, Ammoniumsulfat (schwefelsaures Ammoniak),
Gips, gefällt (Calciumsulfat) sowie Magnesiumsulfat
(schwefelsäure Magnesia); ebenso Natriumsulfit
(schwefligsaures Natron), Natriumbisulfit,
Natriumhyposulfit (unterschwefligsaures Natron)
und Natriumhydrosulfit]

Anmerkung. Salze der Formaldehydsulfoxylsäure oder formaldehydkydroscliwefligen
Säure, wie Rongalit, sowie andere
ähnliche Brodukte, z. B. Hyraldit, Bind nach Nr. 1081
zollfrei.

Erdfarben:

andere (als Kreide), gebrannt, gemablen oder geschlämmt,
trocken oder in Teigform......

Bleiweiss, Zinkweiss (Zinkoxyd), Zinksulfidweiss
(Lithopon), Barytweiss (Permanentweiss, blanc
fixe), Mennig, Zinnober, Ultramarin, Kobaltfarben,
wie Kobaltoxyd, auch Berliner Blau (Pariser Blau)

Bronzepulver, auch Brokatbronze, sowie Glimmerbronze
(gepulverter Glimmer), weiss oder farbig,
das Gewicht der unmittelbaren Umschliessung eingerechnet: in

Packungen von mindestens 0,5 kg Bohgewicht
in Packungen von geringerem Bohgewicht . . .

[Indigo, auch kiinstlicher, sowie andere Indigofarbstoffe] Anmerkung.

Knnstlicher (synthetischer) Indigo ist wie
natiirlicher zu behandeln.

Auszuge von pflanzlichen Farbstoffen, flussig oder fest

aus 1126 Alizarin- sowie Anilin- und andere Teerfarben, im
allgemeinen Tarif nicht besonders genannt, ausser
Schwefelfarben.................

Teerfarben undFarbenausziige mitZusatz vonlösenden
oder beizenden Stoffen, wie Essigsäure, Acetin,
Gerbsäure oder Alaun oder anderen Metallsalzen:
1128 in kleineren Packungen, die fur den Blomhandel

bestimmt sind (sogenannte hemfärger), ....

Bihang till Riksd. prof. 1911. 1 Sami. 1 Afd. 159 Hälft.

frei

146

Kungl. May.ts Nåd. Proposition Nr 204.

Nummer i svenska	Artiklarnas benämning.	Kvantitet för	Tullsats
allmänna taxan.	tullberäkningen.	Kronor.	Öre.
1129	(Forts.: Tjärfärger o. s. v.) [i andra förpackningar]
	Anmärkning till nr. 1129. Tjärfärger, hvilka innehålla ringa mängd af sådana ämnen som t. ex. ättiksyra, acetin, sulfid — dock icke alkohol — hvars inblandning uteslu-tande har till ändamål att mildra eller fixera färgtonen eller att förhindra fällning i badet eller ock att gifva färgen andra dylika egenskaper, hvilka göra den mer ägnad för sin användning, hänföras till nr. 1126.
ur 1132	Bok-, sten- och koppartrycksfärger, ej särskildt nämnda...................	1 kilogram	—	10
1133 1134	Målarfärger, äfven i torr form, beredda med annat bindemedel än olja, såsom med albumin eller kasern: i mindre, för detaljhandeln afsedda förpack- ningar .................. i andra förpackningar ............	1 kilogram 1 kilogram	—	15 05
1135	Färger, i allmänna taxan ej särskildt nämnda, obe-redda eller beredda..............	—	fri	%
1137	Bläck och till beredning af bläck afsedt pulver (bläckpulver) samt tusch, äfven flytande, närmaste emballagets vikt inberäknad..........	1 kilogram	—	08
ur 1139	Blyertspennor och blyertsstift, icke hänförliga till nr. 1138 i allmänna taxan, härunder inbegripna äfven sådana, som äro försedda med skyddande hylsa af annat ämne än guld eller silfver; äfvensom färg-stift, oinfattade eller infattade.........	1 kilogram		35
	Anmärkning. Hit hänföras äfven blyertspennor, försedda med radergummi.
	Pastellkrita...................	1 kilogram	—	10
ur 1171	Garfärnnesextrakter, flytande eller fasta......	—	fri	a
ur 1187	Apoteksvaror, i allmänna taxan ej särskildt nämnda, enkla eller sammansatta, med undantag af sackarin och andra konstgjorda sötningsmedel......	_	fn	a

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 204.

147

Nummer des schivedischen allgemeinen Tarifs.	Benennung der Gegenstände.	Verzollungs- masstab.
1129	(Noch: Teerfarben usw.) [in anderen Packungen]
	Anmerkung zu Nr. 1129. Teerfarben, die geringe Mengen von Stoffen, wie z. B. Essigsänre, Acetin, Sulfide — je-doch nicht Alkohol — enthalten, deren Beimischung ledig-lich bezweckt, den Parbenton zu mildern oder zu flxieren oder die Fällung im Både zu verhindern oder auch der Parbe andere derartige Eingenschaften zu geben, welche sie fiir ihre Yerwendung geeigneter machen, fallen unter Nr. 1126.
aus 1132	Budi-, Stein- und Kupferdruckfarben, nicht besonders genannt ....................	kg
1133 1134	Malerfarben, auch in trockener Form, bereitet mit an-deren Bindemitteln als Öl, z. B. mit Albumin oder Kasern: in kleineren Packungen, die fur den Kleinbandel bestimmt sind,............... in anderen Packungen............
1135	Farben, im allgemeinen Tarif nicht besonders ge-nannt, nicht bereitet oder bereitet........	—
1137	Tinte und zur Bereitung von Tinte dienendes Pulver (Tintenpulver) sowie Tusche, auch flussige, das Grewicht der unmittelbaren TJmschliessungen ein-gerechnet...................	kg
aus 1139	Bleistifte, nicht unter Nr. 1138 des allgemeinen Ta-rifs fallend, auch solche mit einer Schutzhulse, nicht aus Gold oder Silber; tern er Farbstifte, nicht eingefasst oder eingefasst............	»
	Anmerkung. Hierher gehören anch Bleistifte mit Radier-gnmmi.
	Pastellkreide ..................	»
aus 1171	Gerbstoffausziige, flussig oder fest.........	—
aus 1187	Apothekerwaren, im allgemeinen Tarif nicht besonders genannt, einzeln oder zusammengesetzt, ausser Saccharin und anderen ktinstlichen Stisstoffen . .

Zollsatz

Krönen. Ore

frei

148

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr .204.

Nummer i svenska allmänna taxan.	Artiklarnas benämning.	Kvantitet för	Tullsats
tullberäkningen.	Kronor.	Öre.
1188	Kemisk-tekniska preparat, i allmänna taxan ej sär-skild! nämnda: kromsulfat, kromklorid, kromsulfatklorid, basiska, fasta eller flytande, med växlande halt af na-triumsulfat eller natriumklorid.......		fri	a
	andra slag.................	100 kronor	15	—
ur 1189	Instrument: kirurgiska, medicinska, fysiska — med undantag af pyrometrar och elektriska mätinstrument •— kemi-ska och navigations-, alla slag, i allmänna taxan ej särskild! nämnda; mikrometrar, mätband, mät-stockar, räknestafvar och andra, i allmänna taxan ej särskildt nämnda matematiska instru-ment; äfvensom delar till hit hänförliga instru-ment ....................	100 kronor	10
1190	Anmärkning. Hit hänföras äfven vattenpass, alla slag. optiska: fotografikameror, med eller utan objektiv; äfven-som delar, ej särskildt nämnda, till fotografi-kameror: vägande per stycke netto högst 3 kg. . . .	1 kilogram	4
1192	vägande per stycke netto mer än 5 kg. . .	1 kilogram	1	—
1193	Anmärkning. Objektiv, särskildt inkommande, tullbehandlas säsom infattade optiska glas. kassetter, sökare, slutare och bländare.....	1 kilogram	2
1194	andra slag än i nr. 1190—1193 i allmänna taxan nämnda, härunder inbegripna kikare, glasögon och infattade optiska glas; äfvensom delar där-till, i allmänna taxan ej särskildt nämnda, af annat ämne än guld eller silfver......	1 kilogram	2
ur 1196	barometrar oeh termometrar; äfvensom vatten-mätare med högst 40 mm. genomloppsöppning .	1 kilogram	1
1198	musikinstrument: tafflar och pianinon.............	1 stycke	150
1199	%glar...................	1 stycke	200	—
1202	Anmärkning till nr. 1198 och 1199. Är spelapparat inbyggd i musikinstrument, förhöj es tullen ä detta med 75 kronor per stycke. ackordion och delar därtill..........	1 kilogram		50

Kungl. May.ts Nåd. Proposition Nr 204.

149

Hummer des schwedischen allgemeinen Tarifs.	Benennung der Gegenstände.	Yerzollungs-	Zollsatz
	masstab.	Krönen.	Öre.
1188	Chemisch-technische Präparate, im allgemeinen Tarif nicht besonders genannt: Chromsulfat, Chromchlorid, Chromsulfatchlorid, basische, feste oder fllissige, mit wechselndem Gehalt von Natriumsulfat oder Natriumchlorid		fre	i
	anderer Art.................	100 Krönen	15
aus 1189	Instrumente: chirurgische, medizinische, physikalische, ausser Pyrometern und elektrischen Messinstrumenten, chemische und Navigationsinstrumente, aller Art, im allgemeinen Tarif nicht besonders genannt; Mikrometer, Messbänder, Messtöcke, Rechenstäbe und andere im allgemeinen Tarif nicht besonders genannte mathematische Instrumente; ferner Teile zu hierhergehörenden Instrumenten . . .	2>	10
1190	Anmerkung. Hierunter fallen aucli Wasserwagen aller Art. optische: Photographieapparate, mit oder ohne Objektiv, auch nicht besonders genannte Teile zu Photo-graphieapparaten: im Stuckreingewichte von höchstens 3 kg .	kg	4
1192	im Stuckreingewichte von mehr als 5 kg .		1	—
1193	Anmerkung. För sicli eingehende Objektive werden wie gefasstes optiscbes Glas verzollt. Kassetten, Sucher, Yerschltisse und Blenden . .		2
1194	anderer Art als die in den Nrn. 1190 bis 1193 des allgemeinen Tarifs genannten, darunter einbegriffen Ferngläser, Brillen und gefasstes optisches Glas; auch Teile dazu, im allgemei-nen Tarif nicht besonders genannt, aus anderen Stoffen als Gold oder Silber........		2
aus 1196	Barometer und Thermometer; Wassermesser mit höchstens 40 mm Durchlauföffirang......	»	1
1198	Musikinstrumente: Tafelklaviere und Pianinos..........	1 Stuck	150
1199	Fliigel...................		200	—
1202	Anmerkung zu den Nrn. 1198 und 1199. Ist. in das Musik-instrument ein Spielapparat eingebaut, so erböht sicb der Zoll des Instruments um 75 Krönen. Akkordeons und Teile dazu.........	kg		50

150

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 204.

Nummer i svenska allmänna taxan.	Artiklarnas benämning.	Kvantitet för	Tullsats
	tullberäkningen.	Kronor.	Öre.
1204 1205 1206	(Forts.: Instrument.) blåsinstrument: af annat ämne än trä; äfvensom delar därtill andra slag än i nr. 1198—1204 i allmänna taxan nämnda; äfvensom särskildt inkommande delar och tillbehör, i allmänna taxan ej särskildt nämnda.................. grammofoner, fonografer och dylika för återgifvande af musik m. m. inrättade instrument samt delar därtill, såsom plattor och rullar, trattar, ljud-dosor och nålar m. m.............	100 kronor 100 kronor 1 kilogram	20 15	50
	Ur: vägg- och studsar- i foder samt lösa urfoder:
1219	af alabaster eller annan sten, eller af porslin, terracotta, majolika eller annat lergods . . .	1 kilogram	1	50
1220	af metall, äfven med spelverk........ af trä eller andra, i nr. 1219 ej nämnda ämnen	1 kilogram 1 kilogram	—	80 80
1222	lösa eller oinfattade verk till vägg- eller studsar-ur samt delar, i allmänna taxan ej särskildt nämnda, af verk till ur, alla slag, utom tornur; äfvensom talför och visare till ur, andra än tornur....................	1 kilogram	1
1228	Leksaker och julgransprydnader, alla slag, utan af-seende å materialet; äfvensom delar därtill . . .	1 kilogram	1	20
1229	Bijouterivaror, alla slag, af annat ämne än guld, silfver eller platina, såsom armband, broscher, bröstnålar, hals- och urkedjor, kors, ringar, ber-locker, urhakar, hattspännen, hårspännen och andra hårprydnader, ej till annan rubrik i allmänna taxan hänförliga, samt andra dylika till personligt begagnande afsedda prydnadsföremål, härunder jäm-väl inbegripna ärat- och bröstknappar......	1 kilogram	2
	Knappar, i allmänna taxan ej särskildt nämnda, och delar därtill:

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 204.

151

Nummer des schwedischen allgemeinen Tarifs.	Benennung der Gegenstände.	Ye-zollungs-	Zollsatz
masstab.	Krönen.	Öre.
1204	(Noch: Instrmnente.) Blasinstrumente: aus anderen Stoffen als Holz, auch Teile dazu	100 Krönen	20
1205	anderer Art als die in den Nrn. 1198 bis 1204 des allgemeinen Tarifs genannten; aueh ge-sondert eingehende Teile lind Zubehör, im all-gemeinen Tarif nicht besonders genannt . . .		15
1206	Grammophone, Phonographen und ähnliche znr Wiedergabe von Musik usw. eingerichtete In-strumente sowie Teile dazu, wie Platten und Walzen, Trichter, Schalldosen und Nadeln usw.	kg		50
1219	Uhren: Wand- und Stutzuhren in Gfehäusen sowie lose TJhrgehäuse: aus Alabaster oder anderen Steinen oder aus Porzellan, Terrakotta, Maj olika oder anderen Tonwaren................		1	50
	aus Metall, auch mit Spielwerk......		—	80
1220	aus Holz oder anderen in der vorhergehenden Nummer nicht genannten Stoffen.....			80
1222	lose oder nicht eingefasste Werke zu Wand- oder Stutzuhren sowie Werkteile, im allgemeinen Tarif nicht besonders genannt, zu Uhren, aller Art, mit Ausnahme der Turmuhren; ferner Ziffer-blätter und Zeiger zu anderen Uhren als Turm-uhren ....................		1
1228	Spielzeug lind Christbaumsckmuck, aller Art, ohne Rucksicht auf das Material; auch Teile dazu . .	»	1	20
1229	Bijouteriewaren aller Art aus anderen Stoffen als Gold, Silber oder Platin, wie Armbänder, Bro-schen, Brustnadeln, Hals- und Uhrketten, Kreuze, Binge, Berloquen, Uhrhaken, Hutspangen, Haar-spangen und anderer Haarzierat, nicht zu einer anderen Nummer des allgemeinen Tarifs gehörend, sowie andere derartige zum persönlichen Ge-brauche bestimmte Ziergegenstände, darunter auch Ärmel- und Brustknöpfe einbegriffen......	2>	2
	Knöpfe, im allgemeinen Tarif nicht besonders ge-nannt, und Teile dazu:

152

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 204.

Nummer i svenska	Artiklarnas benämning.	Kvantitet för	Tullsats
taxan.		tnllberäkningen.	Kronor.	Öre.
1233	(Forts.: Knappar o. s. v.) helt och hållet af andra oädla metaller än järn eller af järn i förening med annan oädel metall: förgyllda eller försilfrade.........	1 kilogram	i	80
1234	andra slag: bestående uteslutande af en enda af här afsedda metaller eller metallegeringar utan förening med andra ämnen ....	1 kilogram		75
	andra .................	1 kilogram	—	90
1235	helt och hållet af glas eller porslin......	1 kilogram	_	50
1236	af pärlemor; äfvensom knappar, i allmänna taxan ej särskildt nämnda, sammansatta af två eller flera ämnen................	1 kilogram	i
	af stennöt..................	1 kilogram	—	80
1245	Tobakspipor samt hufvud en och skaft därtill; äfven-som cigarr- och cigarrettmunstycken: andra slag än i nr. 1244 i allmänna taxan nämnda	1 kilogram	—	70

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 204.

153

Nummer des schwediscben allgemeinen Tarifs.	Benennung der Gegenstände.	Verzollungs-	Zollsatz
	masstab.	Krönen.	Öre.
1233	(Nock: Knöpfe usw.) völlig aus anderen unedlen Metallen als Elsen oder aus Eisen in Yerbindung mit anderen un-edlen Metallen: vergoldet oder versilbert..........	kg	i	80
1234	anderer Art: ausscbliesslich aus einem einzelnen der hier-her fallenden Metalle oder Metallegierun-gen bestehend, diné Yerbindung mit an-deren Stoffen.............			75
	andere .................		___	90
1235	völlig ans Glas oder Porzellan........		_	50
1236	aus Perlmutter; auch Knöpfe, im allgemeinen Tarif nicht besonders genannt, aus zwei oder mehr Stoffen zusammengesetzt.......	T>	i
	aus Steinnuss................		—	80
1245	Tababpfeifen sowie Köpfe und Rohre dazu; auch Zigarren- und Zigarrettenspitzen: anderer Art als die in Nr. 1244 des allgemeinen Tarifs genannten.............	>		70

Bihang till Riksd. prof. 1911. 1 Sami. 1 Afd. 159 Häft.

154

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 204.

Slutprotokoll.

Vid undertecknandet denna dag af
handels- och sjöfartstraktaten mellan
Sverige och Tyska riket hafva de båda
parternas fullmäktige öfverenskommit om
följande anmärkningar, förklaringar och
aftal att intagas i detta protokoll:

Till artiklarna 1, 3 och 6.

1. Utan hinder af bestämmelsen i artikel
1 första stycket skall en hvar af de bägge
traktatslutande parterna äga föreskrifva,
att den andra partens undersåtar, liksom
alla andra utlänningar, om de vilja drifva
handel eller näring i landet, härtill måste
inhämta regeringens tillstånd. Det skall
äfven stå en hvar af parterna fritt att
för den andra partens undersåtar, likasom
för alla andra utlänningar, göra tillståndet
till utöfvande af handel och näring
beroende däraf, att säkerhet ställes
för de skatter, som efter hvad antagas
kan skola komma att utgöras.

2. Det är vidare öfverenskommet, att
genom bestämmelserna uti denna traktat
ingen inskränkning äger rum uti någon
af de traktatslutande parternas rätt att
vare sig på grund af domstols beslut eller
af hänsyn till statens inre eller yttre
säkerhet eller till den allmänna ordningen
samt i synnerhet med hänsyn till fattig-,
sundhets- och sedlighetspolisväsendet i

Schlussprotokoll.

Bei der am heutigen Tage stattgehabten
Unterzeichnung des Handels- und
Schiffahrtsvertrags zwischen Schweden
und dem Deutschen Reiehe haben die
beiderseitigen Bevollmächtigten folgende
Bemerkungen, Erklärungen und Verabredungen
in das gegenwärtige Protokoll
niedergelegt:

Zu den Artikeln 1, 3 und 6.

1. Durch dieBestimmung des ersten Absatzes
des Artikels 1 soll keiner der
beiden vertragschliessenden Teile behindert
sein vorzuschreiben, dass die Angehörigen
des anderen Teiles ebenso wie
alle anderen Ausländer, wenn sie iin
Lande Handel oden Gewerbe betreiben
wollen, hierzu die Genehmigung der
Staatsregierung einholen miissen. Es
bleibt auch unbenommen, för die Angehörigen
des anderen Teiles ebenso wie
för alle anderen Ausländer die Zulassung
zum Handels- und Gewerbebetrieb von
einer Sicherstellung der voraussichtlich
zu entrichtenden Steuern abhängig zu
machen.

2. Es besteht ferner Einverständnis, dass
dem Rechte eines jeden der vertragschliessenden
Teile, Angehörigen des anderen
Teiles entweder infolge gerichtlicher
Yerfugung oder aus Grunden der
inneren oder äusseren Sicherheit des
Staates oder auch aus polizeilichen Grunden,
insbesondere aus Grunden der Armen-,
Gesundheits- und Sittenpolizei, den Auf -

155

Kungl. Maj:ts Nåd.

särskilda fall förvägra den andra partens
undersåtar rätt till uppehåll i landet.

3. Det är slutligen öfverenskommet, att
bestämmelserna uti artiklarna 1, 3 och 6
icke skola hafva tillämpning på gårdfarihandlare
och andra personer, hvilka
draga omkring och utöfva sitt yrke; dessa
näringsidkare skola behandlas på samma
sätt som mest gynnad nations undersåtar,
hvilka utöfva samma yrke.

Till artikel 3.

Med afseende å säkerhet för rättegångskostnadsersättning
och beträffande
befrielse från rättegångsafgifter skola afdelningarna
3 och 4 i den internationella
öfverenskommelsen om vissa till civilprocessen
hörande ämnen den 17 juli 1905
lända till efterrättelse.

Till artikel 6.

1. Den afgift, som i Sverige upptages
från tyska handelsresande för den
i första stycket af artikel 6 angifna verksamheten,
skall icke öfverstiga ett belopp
af 100 kronor för en tidrymd af SO dagar
och, om verksamheten utöfver de
första 30 dagarna utan afbrott fortsattes,
icke öfverstiga ett belopp af 50 kronor
för hvarje i omedelbar anslutning därtill
kommande tidrymd af 15 dagar.

2. Tyska handelsresande i Sverige
skola vara förpliktade att på den plats,
hvarest de först utöfva sin verksamhet i
landet, inför vederbörande polismyndighet
för visering förete det bevis, som
emot erläggande af afgiften för dem utfärdas;
i öfrigt är det tillräckligt, att de

Proposition Nr 204.

enthalt im einzelnen Fälle zu versagen,
durch die Bestimmungen des gegenwärtigen
Yertrags kein Eintrag geschieht.

3. Es besteht endlich Einverständnis,
dass die Bestimmungen der Artikel 1, 3
und 6 amf Hausierer und andere Personen,
welche ein im Umherziehen ausgeiibtes
Gewerbe betreiben, keine Anwendung
finden; diese Gewerbetreibenden
sollen ebenso behandelt werden wie die
Angehörigen des meistbegiinstigten Ländes,
die dasselbe Grewerbe betreiben.

Zu Artikel 3.

Bezuglich der Sicherstellung der Prozesskosten
und bezuglich des Armenrechts
sollen die Abschnitte III und IY des internationalen
Abkommens iiber den Zivilprozess
vom 17. Juli 1905 massgebend
sein.

Zu Artikel 6.

1. Die Abgabe, die in Schweden von
deutschen Handlungsreisenden fiir die im
Absatz 1 des Artikels 6 bezeichnete Tätigkeit
erhoben wird, soll den Betrag von
100 Krönen fur einen Zeitraum von 30 Tagen
und, wenn die Tätigkeit iiber die
ersten 30 Tage ohne Unterbrechung fortgesetzt
wird, den Betrag von 50 Krönen
fur jeden sich unmittelbar anschliessenden
Zeitraum von 15 Tagen nicht iiber -steigen.

2. Die deutschen Handlungsreisenden
in Schweden sollen verpflichtet sein, das
Patent, das ihnen gegen Entrichtung der
Abgabe ausgefertigt wird, am Orte ihrer
ersten Tätigkeit im Lande der zuständigen
Polizeibehörde zur Yisierung vorzulegen;
im iibrigen gentigt es, dass sie

156

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 204.

för kontroll medföra beviset, utan att
förnyad visering på andra af dem besökta
platser är erforderlig.

3. Under samma villkor som för prof,
som af handelsresande införas, medgifves
befrielse från in- och utförselafgifter äfven
för sådana i och för sig tullpliktiga varor,
hvilka eljest införas som prof från Tyskland
till Sverige eller från Sverige till
Tyskland.

4. Tyska handelsresande må i Sverige
resa med ostämplade prof af arbeten
af ädla metaller. De äro förpliktade att
åter utföra dessa prof inom sex månader
och att ställa säkerhet för uppfyllandet
af denna förpliktelse. Det belopp, för
b vilket säkerhet skall ställas, må icke
öfverstiga vid silfverarbeten den dubbla
och vid guldarbeten den femdubbla tullafgiften.
Genom säkerhetens förfallande
uteslutes icke laga beifran af öfverträdelser
emot gällande bestämmelser angående
handel med arbeten af ädla metaller.

das Patent zur Kontroll mit sich fuhren,
ohne dass an den anderen von ihnen besuohten
Orten eine abermalige Yisierung
erforderlich ist.

3. Unter den gleichen Bedingungen
wie fur Muster, die von Handlungsreisenden
eingebracht werden, vard die Befröning
von Eingangs- und Ausgangsabgaben
auch för diej enigen an sich zollpflichtigen
Waren zugestanden, welche
sonst als Muster aus Deutschland nach
Schweden oder aus SchwedennachDeutschland
eingebracht werden.

4. Die deutschen Handlungsreisenden
durfen in Schweden mit unpunzierten
Mustern von Edelmetallwaren reisen. Sie
sind verpflichtet, diese Muster binnen
sechs Monaten wieder auszufuhren, und
haben die Erfiillung dieser Yerpflichtung
sicherzustellen. Der sicherzustellende Beting
soll bei Silberwaren das Doppelte,
bei Goldwaren das Fiinffache des Zollbetrags
nicht iibersteigen. Durch Yerfall
der Sicherheit wird die strafrechtliche Yerfolgung
von Zuwiderhandlungen gegen
die geltenden Bestimmungen, betreffend
den Handel mit Edelmetallwaren, nicht
ausgeschlossen.

Till artikel 7.

1. Vid behandlingen i Sverige af
arsenikhaltig^ varor skola under traktatens
giltighetstid följande nu tillämpande
grundsatser allt fortfarande komma
till användning:

Förbudet mot omsättning af arsenikhaltiga
varor skall inskränkas till sådana
varor, hvilkas arsenikhalt öfverstiger en
till siffran fastställd maximumkvantitet.
För fastställande af denna gräns skall

Zu Artikel 7.

1. Bei der Behandlung arsenikhaltiger
Waren in Schweden werden wäbrend
der Dauer des Yertrags die folgenden
bisher angewendeten Grundsätze auch ferner
beobachtet werden:

Das Yerbot des Yertriebes arsenikhaltiger
Waren soll auf solche Waren
beschränkt werden, deren Gehalt an Arsenik
eine ziffermässig festzusetzende
Höchstmenge iibersteigt. Fiir die Be -

157

Kungl. Maj:ts Nåd.

endast hänsyn till skydd för mänsklig
hälsa vara bestämmande. Blotta befintligheten
af en arsenikspegel skall icke
utgöra grund för förbud.

Undersökningen af arsenikhalt skall
äga rum endast genom en särskildt kvalificerad
sakkunnig. Åtnöjes varuägaren
icke med dennes utlåtande, äger han rätt
att inhämta en annan dylik sakkunnigs
utlåtande. Afvika de båda utlåtandena
från hvarandra, skall från ett fackvetenskapligt
institut inhämtas nytt utlåtande,
hvilket blifver afgörande.

2. Där varor, som vid vederbörlig undersökning
befunnits innehålla arsenik eller
annat giftigt ämne i sådan myckenhet,
att varan enligt i Sverige gällande giftstadga
icke må hållas till salu, återutföras
af den, som varan infört, skall, om
föreskrifna särskilda förutsättningar äro
förhanden, rätteligen debiterad och erlagd
tullafgift restitueras.

3. Ä svensk sida är man beredd att
så snart som möjligt fullborda den redan
påbörjade revisionen af förordningen den
9 november 1888, angående införsel af
varor med oriktig ursprungsbeteckning.

Till artikel 8.

I. Tariffer A och JB. — Införseltullar
i häda länderna.

Såframt de denna traktat bilagda tariffer
A och B göra den tull, som skall

Proposition Nr 204.

stim mung dieser Grenze wird allein der
Schutz der menschlichen Gesundheit massgebend
sein. Das blosse Yorhandensein
eines Arsenikspiegels soll das Verbot nicht
begriinden.

Die Prufung auf den Arsenikgehalt soll
nur durch einen besonders qualifizierten
Sachverständigen erfolgen. Ist der Warenbesitzer
mit dem Gutachten nicht einverstanden,
so soll er das Recht haben,
das Gutachten eines anderen derartigen
Sachverständigen einzuholen. Weichen
die beiden Gutachten voneinander ab, so
wird das Gutachten eines fachwissenschaftlichen
Instituts eingeholt werden,
das endgiiltig ist.

2. Wenn Waren, die nach dem Ergebnis
gehöriger Untersuchung Arsenik oder einen
anderen Giftstoff in solcher Menge enthalten,
dass die Ware nach der in Schweden
geltenden Giftordnung nicht zum
Yerkauf gehalten werden dart, von dem
Wareneinfiihrer wieder ausgefiihrt werden,
sollen beim Yorhandensein der etwa vorgeschriebenen
besonderen Yoraussetz ungen
die vorschriftsmässig zur Last geschriebenen
und bezahlten Zölle zuriickerstattet
werden.

3. Schwedischerseits ist man bereit,
die schon in Angriff genommene Revision
der Yerordnung vom 9. November 1888,
Verbot der Einfuhr von Waren mit irrefuhrender
Ursprungsbezeichnung betreffend,
möglichst båld durchzufiihren.

Zu Artikel 8.

I. Tarife A und B. — Eingangszölle
in beiden handom.

Soweit die dem gegenwärtigen Vertrage
beigefiigten Tarife A und B den

158

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 204.

erläggas för en vara, beroende af den för
en annan vara bestämda tullen, och vid
den senare flera tullsatser för tariffpositionen
i fråga på grund af allmänna tariffen
eller på grund af traktater ifrågakomma,
skall till grund för tullberäkningen
läggas den lägsta af de olika tullsatser,
som äro tillämpliga på den andra
traktatslutande partens produkter.

II. Tariff A. — Införseltullar i tyska
tullområdet.

1. Till n:r 115—117. Fisk (sill
därunder inbegripen), som uteslutande till
bevarande under transporten till en tysk
hamn blifvit beströdd med salt eller begjuten
med saltvatten, behandlas såsom
färsk fisk. Hit hänföres icke fisk, som i
utlandet lagrats under någon mellanvarande
tid eller underkastats någon behandling,
som går utöfver syftet att bevara
fisken under transporten. Såsom
dylik lagring anses ej, att fisken under
kortare tid förts i land för att beströs
med salt eller begjutas med saltvatten
eller för att omlastas. Urtagen eller
sönderskuren färsk fisk drager, då den
införes i saltlake, de för saltad fisk bestämda
tullsatserna.

2. Till n:r 234. Till »granit och
liknande hårda stenarter» hör särskild!
äfven s. k. svart granit.

III. Tariff B. — Införseltullar i Sverige.

1. Bär tullsats är bestämd till vissa
procent af varans värde, beräknas detta

von einer Ware zu erhebenden Zoll von
dem fiir eine andere Ware festgesetzten
Zolle abhängig machen und bei diesem
mehrere Sätze fur die betreffende Tarifposition
auf Grund des allgemeinen Tarifs
oder auf Grund von Yerträgen in
Frage kommen, wird bei der Berechnung
des abhängigen Zolles von dem niedrigsten
unter diesen verschiedenen Sätzen
ausgegangen, der auf die Erzeugnisse des
anderen vertragschliessenden Teiles anwendbar
ist.

II. Tarif A. — Zölle bei der Einfuhr

in das deutsche Zollgebiet.

1. Zu Nr. 115 —117. Fische (einschliesslich
der Heringe), die lediglich zur
Erhaltung während der Yersendung nach
einem deutschen Hafen mit Salz bestreut
oder mit Salzwasser begossen sind, werden
als frische Fische behandelt. Hierzu
gehören nicht Fische, die im Ausland
eine Zwischenlagerung oder eine fiber
den Zweck der Erhaltung während des
Transportes hinausgehende Behandlung
erfa liren'' haben. Als Zwischenlagerung
gilt nicht das Yortibergehende Yerbringen
der Fische an Land zum Zwecke des Bestreuens
mit Salz oder des Begiessens
mit Salzwasser oder zum Zwecke der
Umladung. Ausgenommene oder zerschnittene
frische Fische, die in Salzlake
eingehen, unterliegen den Zollsätzen fur
gesalzene Fische.

2. Zu Nr. 234. Unter »Granit und
ähnliche harten Steine» fällt insbesondere
auch der sogenannte schwarze Granit.

III. Tarif B.— Eingangseolle in Schweden.

1. Ist der Zollsatz in bestimmten Prozenten
vom Warenwerte festgesetzt, so ist

159

Kungl. Maj:ts Nåd.

för inkommen oskadad vara lika med varans
marknadspris, sådant detta vid tiden
för varans inköp ställde sig å inköpsplatsen
eller, i fråga om inkommen ej inköpt
vara, sådant priset vid tiden för varans
skeppning ställde sig å afsändningsplatsen,
med tillägg i hvilketdera fallet som helst
af emballagets värde jämte assurans, frakt
och annan därå använd kostnad, intill
dess varan anländt, därest den fraktats
med fartyg, till hamn, dit den är destinerad
eller hvarest den för vidare befordran
till destinationsorten ur fartyget
lossas, och, därest den fraktats på annat
sätt, till första svenska tullplats. För
vara, som lidit afsevärd skada, beräknas
allenast det lägre värde, varan vid förtullningstillfället
befinnes äga å förtullningsplatsen.

Det åligger varuägaren att uppgifva
och, så vidt ske kan, styrka de belopp,
hvilka sålunda tillhopa skola anses utgöra
oskadad varas värde. Närmare bestämmelser
angående den bevisning, som i
sistnämnda hänseende erfordras, meddelas
af Konungen. Fullgör ej varuägaren
hvad honom sålunda åligger eller finner
tullförvaltningen skälig anledning antaga,
att det uppgifna värdet understiger det
verkliga, eller är fråga om skadad vara,
vare tullförvaltningen pliktig, likasom
den i allt fall är berättigad, att låta
genom två sakkunniga och ojafviga personer
besiktiga varan samt å angifningsinlagan
anteckna det värde, de anse böra
åsättas; skolande detta eller, där besiktningsmännen
icke kunnat enas, medel -

Proposition Nr 204.

dieser för eingehende unbeschädigte Waren
dem Marktpreis der Waren gleich zu
rechnen, wie sich dieser zur Zeit des Einkaufs
der Waren am Einkaufsplatz, oder
fur eingehende nicht gekaufte Waren,
wie sich der Preis zur Zeit der Verschiffung
der Waren am Absendeplatze
stellte, in jedem Fälle unter Zurechnung
des Wertes der Umschliessung nebst Yersicherung,
Fracht lind anderen darauf
angewendeten Ivosten bis zur Ankunft
der Ware, sofern sie zu Schiif verfrachtet
worden ist, in dem Hafen, wohin sie
bestimmt ist oder wo sie zwecks Weiterbeförderung
an den Bestimmungsort aus
dem Fahrzeug gelöscht vård _und, sofern
die Ware anderweit verfrachtet worden
ist, bis zum ersten schwedischen Zollplatz.
Bei Waren, die bemerkenswerten Schaden
gelitten haben, ist nur der geringere
Wert anzurechnen, der fur die Ware gelegentlich
der Verzollung am Verzollungsplatze
ermittelt wird.

Dem Wareneigentumer liegt es ob, den
Betrag anzumelden lind, soweit möglich,
zu belegen, der sonach als der Gesamtwert
der unbeschädigten Ware anzusehen
ist. Nähere Bestimmungen iiber den
Nachweis, der in letztgenannter Hinsicht
zu fordern ist, werden vom König erlassen.
Erfullt ein Wareneigentumer die
ihm hiernach obliegenden Verpflichtungen
nicht, oder erachtet die Zollbehörde, dass
gerechtfertigter Anlass zu der Annahme
vorliegt, dass der angemeldete Wert geringer
ist als der wirkliche Wert, oder
handelt es sich um beschädigte Waren,
so ist die Zollverwaltung verpflichtet, wie
sie in allen Fallen dazu berechtigt ist, die
Ware durch zwei sachkundige lind einwandfreie
Personen besichtigen lind auf

160

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 204.

talet mellan de af dem åsätta värden
läggas till grund för förtullningen, så
framt icke varuägaren, i den ordning här
nedan sägs, anmäler missnöje med det
sålunda utrönta värdet.

Inom åtta dagar efter besiktningen
står det varuägaren öppet att anmäla
missnöje, som nu är sagdt, samt påkalla
värdets bestämmande genom skiljenämnd,
som skall utgöras af tre oj afviga och för
sakkunskap kända personer, af hvilka
tullförvaltningen utser en, varuägaren en
och dessa bägge eller, om de ej kunna
om valet åsämjas, magistraten på platsen
eller kronofogden i orten den tredje; skolande
nämnden, sedan skäligt rådrum
lämnats parterna att andraga hvad de
akta nödigt, dock senast inom tjugu
dagar efter det nämnden blifvit fulltalig,
enligt ofvan angifna grunder bestämma
det värde, hvarefter förtullningen skall
ske; och skall såsom sådant gälla det, om
hvilket minst två af nämndens ledamöter
sin förenat, eller, om alla tre stannat i
•olika beslut, medeltalet mellan de värden,
som utgöra medeltal af de bägge
lägsta och af de bägge högsta värdena.
Bestämmes värdet högre, än varuägaren
uppgifvit, eller varder i fråga om skadad
vara värdet bestämdt till minst samma
belopp som det vid besiktningen åsätta,
drabbar kostnaden för värderingen varuägaren,
och skall han i ty fall jämväl
ersätta tullverkets utgift för den föregående
besiktningen. Sker icke någon

der Anmeldung den Wert vermerken zu
lassen, der nach deren Ansicht zutreffend
ist. Dieser Wert oder, wenn die Besichtiger
sich nicht haben einigen können,
die Mittelzahl zwischen den von ihnen geschätzten
Werten, ist der Verzollung zugrunde
zu legen, soweit nicht der Wareneigentlimer
gemäss den nachstehend angefuhrten
Vorschriften erklärt, dass er
mit dem so ermittelten Werte nicht einverstanden
ist.

Innerhaib einer Frist von acht Tagen
nach der Besichtigung ist es dem Wareneigentiimer
unbenommen, sich, wie eben
erwähnt, nicht einverstanden zu erklären
und die Bestimmung des Wertes durch
ein Schiedsgericht zu verlangen, das aus
drei einwandfreien und als sachkundig
bekannten Personen zu bestehen hat, wovon
die Zollverwaltung eine, der Wareneigentumer
eine und diese beiden, oder
wenn sie sich iiber die Wahl nicht einigen
können, der Magistrat am Platze
oder der Kronvogt im Orte die dritte
auswählen. Die Schiedsmänner haben den
Beteiligten eine angemessene Frist zur
Abgabe der Erklärung, die sie fur erforderlich
halten, zu lassen, jedoch spätestens
20 Tage nach dem Yollzähligwerden der
Schiedsmänner, den Wert, wonach die
Verzollung erfolgen soll, gemäss den oben
bezeichneten Grundsätzen zu bestimmen.
Als dieser Wert soll derjenige gelten, auf
den sich mindestens zwei Mitglieder des
Schiedsgerichts einigen. Beharren alle
drei bei voneinander abweichenden Beschlussen,
so soll die Mittelzahl zwischen
den Werten gelten, welche die Mittelzahlen
zwischen den beiden niedrigsten und
zwischen den beiden höchsten Werten
bilden. Wird der Wert höher festgesetzt,

161

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 204.

förhöjning i det värde, som af varuägaren
uppgifvits, eller varder i fråga om skadad
vara det vid besiktningen åsätta värdet
nedsatt, har tullverket att vidkännas värderingskostnaden.

Kostnaderna för besiktning, mot hvilken
talan icke fullföljes hos skiljenämnd,
drabbar varuägaren i det fall, att han
icke fullgjort sin uppgiftsskyldighet i
fråga om varuvärdet, äfvensom då det
vid besiktningen utrönta värdet med mer
än 10 procent öfverskjuter det af varuägaren
uppgifna.

Yill ägare af vara, som nu är sagd,
återutföra densamma oförtullad, därför
att han finner det åsätta förtullningsvärdet
för högt, vare han därtill berättigad
under iakttagande af hvad angående
oförtullade varors återutförsel är stadgadt
och sedan tullverket godtgjorts för
belopp, hvarför varan till äfventyrs häftar.

Hvad i fråga om utrönande af varors
värde sålunda stadgats skall i tillämpliga
delar iakttagas jämväl där vid varas tullbehandling
erfordras att bestämma kostnaden
för reparation eller bearbetning,
som varan utomlands undergått.

als der Wareneigentllmer angegeben hat,
oder vård der Wert beschädigter Waren
mindestens auf den gleichen Betrag festgesetzt,
der bei der Besichtigung geschätzt
wurde, so hat der Wareneigentiimer
die Kosten der Bewertung zu trägen;''er
hat in diesem Fälle der Zollverwaltung
auch die Kosten der vorhergehenden
Besichtigung zu ersetzen. Wird
der vom Wareneigentumer angegebene
Wert in keiner Weise erhöht oder wird
der bei der Besichtigung geschätzte Wert
beschädigter Waren ermässigt, so hat die
Zollverwaltung die Kosten der Bewertung
zu trägen.

Die Kosten einer Besichtigung, wogegen
keine Berufung an Schiedsmänner
eingelegt wird, fallen dem Wareneigentfimer
dann zur Last, wenn er seiner
Yerpflichtung zur Angabe des Warenwerts
nicht gentigt hat, ebenso dann,
wenn der bei der Besichtigung ermittelte
Wert den vom Wareneigentumer angegebenen
um mehr als 10 v. H. iibersteigt.

Will der Eigentfimer solcher Waren,
wovon hier die Rede ist, sie unverzollt
wieder ausfiihren, weil er den geschätzten
Zollwert fur zu hoch hält, so ist er dazu
berechtigt, unter Beachtung der Bestimmungen
laber die Wiederausfuhr unverzollter
Waren und nachdem der Zollverwaltung
der Betrag ersetzt ist, fur den
die Ware etwa häftet.

Diese Bestimmungen fiber die Ermittelung
des Warenwerts sind, soweit anwendbar,
auch dann zu beachten, wenn
bei der Zolibehandlung einer Ware die
Festsetzung der Kosten ffir eine Ausbesseriang
oder Bearbeitung erforderlich
wird, welcher die Ware im Ausland unterzogen
worden ist.

Bihang till Riksd. prof. 1911. 1 Sami. 1 Afd. 159 Häft.

162

Kungl. May.ts Nåd,

2. Med afseende å maskiner ock apparater,
elektriska eller icke elektriska,
kvilka enligt tariff B äro belagda med
vikttullar, äfvensom beträffande med vikttullar
belagda delar af maskiner ock apparater,
elektriska eller icke elektriska,
förbehåller sig Sverige rättighet att eventuellt
utbyta vikttullen mot nuvarande
värdetull af respektive 15 eller 10 procent
å värdet.

Försåvidt ej för ett särskild! fall de
kåda traktatslutande parterna öfverenskomma
om undantag, skall förändringen
af de i tariff B stadgade vikttullarna till
värdetullar alltid omfatta hel tariffrubrik.
För så vidt den grupp af maskiner och
apparater eller af i tariff B under särskilda
nummer upptagna maskindelar är
fördelad i flera rubriker endast efter varans
vikt, skall förändringen icke inskränkas
till en enstaka af dessa rubriker.

Nyinförda värdetullar må ej träda
i kraft tidigare än 6 månader sedan påbudet
därom blifvit offentliggjordt.

3. Försåvidt i tariff B uppförda varor
enligt den autonoma svenska tariffen
skola förtullas efter vikt utan afdrag för
visst emballage eller vissa inlägg ock ej
något annat är i tariff B uttryckligen
aftaladt, skola dessa föreskrifter icke beröras
af traktaten.

Å varor, som enligt tariff B förtullas
efter vikt utan afdrag för visst
emballage, kan, försåvidt de få uttagas
från frihamn eller frilager utan att vara

Proposition Nr 204.

2. In bezug auf Masckinen und Apparate,
elektrische oder nicktelektriscke,
welche dem Tarif B gemäss Gewichtszöllen
unterliegen, sowie auck fur Gewichtszöllen
unterliegende Teile von Masckinen
und Apparaten, elektriscken oder
nicktelektriscken, bekält Sckweden sicb.
das Beckt vor, in seiner Gesetzgebnng
eventuell den Gewichtszoll gegen den
bisherigen Wertzoll von 15 bzw. 10 v. H.
des Werts auszutauschen.

Soweit nicht fur den einzelnen Fall
Ausnakmen zwiscken den keiden vertragsckliessenden
Teilen vereinbart werden,
soll die Umwandlung der im Tarif B
vorgesekenen Gewichtszölle in Wertzölle
sida stets auf ganze Tarifpositionen erstrecken.
Soweit eine Gruppe von Masckinen
und Apparaten oder von den im
Tarif B unter besonderen Nummern aufgefuhrten
Masckinenteilen ledigiich nåck
dem Gewichte der einzelnen Ware in
mebrere Positionen zerlegt ist, soll sich
die Umwandlung nicht auf eine einzelne
dieser Positionen besckränken.

Die neueingefukrten Wertzölle sollen
fruhestens 6 Monate nåck ihrer Veröffentlichung
in Kraft treten.

3. Soweit die im Tarif B aufgefukrten
Waren auf Grund des autonomen schwediscken
Tarifs nach dem Gewickt okne
Akzug fur gewisse Umschliessungen oden
Einlagen zu verzollen sink und im Tarif
B nickts anderes ausdruckiich vereinbart
worden ist, werden die diesbezuglicken
Yorsckriften durck den Yertrag nicht beruhrt.

Fur Waren, die gemäss dem Tarif
B nåck dem Gewickt ohne Akzug för
gewisse Umschliessungen zu verzollen
sink, kann, sofern diese Waren unver -

163

Kungl. Maj:ts Nåd.

på det i samfärdseln öfliga sätt emballerade,
läggas en tilläggsafgift för utjämning
i anledning af det felande emballaget.

De till vissa rubriker i tariff B
fogade bestämmelser, enligt Indika afdrag
i vikten ej medgifves för askar,
papper ock dylikt omslag, skola ej tilllämpas
på ytteremballage, uppenbarligen
endast afsedt till varans skyddande under
transporten.

4. Anmärkning 6 till afdelning XIIIA
och anmärkningen till nummer 996—1001
i den autonoma svenska tariffen förblifva
gällande äfven för tariff B.

5. Därest Sverige skulle vidtaga ändringar
af tullsatser, skola de nya tullarna
för nedanstående varor icke öfverstiga
följande satser:

n:r 198.

hudar och skinn, ej hänförliga till pälsverk,
beredda, halfberedda härunder
inbegripna, andra slag än sulläder och
bindsulläder samt hvalross- och flodhästhudar,
i stycken, vägande netto
minst 1 kg.: 0,75 kronor för 1 kg;

n:r 678-

järnvägs- och spårvägsskenor:

vägande 20 kg. eller därunder per löpande
meter: 2,50 kronor för 100 kg.;

vägande mer än 20 kg. per löpande
meter: 1,25 kronor för 100 kg.;

Proposition Nr 204.

packt oder in nicht verke hr siiblicher
Weise verpackt zum Eingange aus Ereihäfen
oder Ereilagern in den freien Yerkehr
zugelassen sind, zum Ausgleich fur
die fehlende Verpackung ein Zuschlag
erhoben werden.

Die gewissen Nummern des Tarifs
B angefugten Bestimmungen, wonach
fur Schachteln, Papier und ähnliche
Hullen kein Gewichtsabzug gevvährt
wird, sind nicht auf äussere Umschliessungen
anzuwenden, die offenbar nur den
Zweck haben, die Ware während der
Beförderung zu schiitzen.

4. Die Anmerkung 6 zu Abschnitt
XIIIA und die Anmerkung zu den Nrn.
996 bis 1001 im allgemeinen schwedischen
Tarif bleiben auch filr den Tarif B in
Geltung.

5. Ealls Schweden Zolländerungen
vornehmen sollte, werden die neuen Zölle
bei den unten bezeichneten Waren die
nachstehend angegebenen Sätze nicht iibersteigen: Xr.

198.

Iläute und Felle, nicht zum Pelzwerk
gehörend, zugerichtete, halbzugerichtete
darunter einbegriffen, anderer Art als
Sohlleder und Brandsohlleder sowie
''VValrosshäute und Elusspferdehäute, in
Stucken von mindestens 1 kg Reingewicht:
0,75 Krönen fur 1 kg;

Nr. 678.

Eisenbahn- und Strassenbahnschienen:
im Gewichte von 20 kg oder weniger
auf das laufende Meter: 2,50 Krönen
fur 100 kg;

im Gewichte von mehr als 20 kg auf
das laufende Meter: 1,25 Krönen fur
100 kg;

164

Kungl. Maj:ts Nåd. Iroposition Nr 204.

n:r 709 och 710.

rör, valsade eller varmdragna, af rund
eller annan än rund form å tvärsektionen,
framställda antingen af massiva
ämnen eller ock af plattjärn eller plåt
genom hopböjning, med eller utan efterföljande
svetsning, lödning, nitning eller
falsning, äfven med öfverdrag af väf,
färg, zink eller dylikt rostskyddande
ämne:

n:r 709.

icke bearbetade; äfvensom ledningsoch
lyktstolpar af rör: 5 kronor för
100 kg.;

n:r 710.

bearbetade, såsom böjda, formade till
spiraler, försedda med flänsar, rör
med ökad godstjocklek på ändarna
samt rör med ändarna hop vällda: 6
kronor för 100 kg.;

n:r 742.

bottenplåtar, syllar, skarfjärn, räls- och
mellanklotsar, spårramar och stödskenor,
spårväxlar, spårkorsningar, fjäder- och
växeltungor; äfvensom spårramar till
flyttbara järnvägar: 2,50 kronor för
100 kg.;

Nr. 709 und 710.

Röhren, gewalzt oder warm gezogen, von
Tunder oder anderer als runder Form
des Querschnitts, hergestellt entweder
aus massiven Stucken (ämnen) oder
auch aus Flacheisen oder Biechen durch
Zusammenbiegen, mit nachfolgendem
Schweissen, Löten, Nieten oder Falzen
oder ohne solches, auch mit TJberzug
aus Grewebe, Farbe, Zink oder ähnlichen
vor Kost schiitzenden Stoffen:

Nr. 709.

nicht bearbeitet; ferner Leitungs- und
Laternenpfähle aus Röhren: 5 Krönen
för 100 kg;

Nr. 710.

bearbeitet, z. B. gebogen, zu Spiralen
geformt, mit Flanschen versehen,
Röhren mit vermehrter Metallstärke
an den Enden und Röhren mit zusammengeschweissten
(hopvällda)
Enden: 6 Krönen för 100 kg;

Nr. 742.

Bodenplatten, Schwellen, Laschen, Eisenbahnschienen
und Zwischenklötze,
Grleisrahmen und Stutzschienen, Weichen,
Grleiskreuzungen, Feder- und Weichenzungen;
ebenso Gleisrahmen för
verlegbare Eisenbahnen: 2,50 Krönen
för 100 kg;

ur n:r 970.

för trämasseindustrien afsedda bark-, klyfoch
huggmaskiner samt slipverk; raffinörer,
holländare och garnityr till sådana
samt defibrörer; torkcylindrar och
pressvalsar med stativ för textil- eller
pappersindustrien samt kalandrar, äfven

aus Nr. 970.

För die Holzstoffindustrie bestimmte Rindenschäl-,
Spalt- und Haumaschinen
sowie Schleifwerke; Rafiineure, Kolländer
und (xarnituren zu solchen sowie
Defibreure; TrockenzyUnder und
Rresswalzen mit Gestell för die Web -

165

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 204.

hydrauliska, oafsedt för hvilken industri
de äro afsedda; pappers-, papp-, torkoch
våtmaskiner med sibcylindrar eller
viror; fals- och häftmaskiner för bokbinderi-
och pappersindustrierna, kuvertoch
påsmaskiner, bestryknings-, bronserings-
och klistringsmaskiner, kartongoch
kartonnagemaskiner, fuktmaskiner,
skär- och rullmaskiner; maskiner för
tillverkning af tändsticksaskar samt för
sådana eller andra dylika askars hopskjutning,
etikettering, plåning och fyllning;
ramiläggnings- och ramurtagningsmaskiner
för tändstickstillverkningen;
kard- och ruggmaskiner, väfstolar;
valkmaskiner; cigarettmaskiner; kapsylmaskiner;
kaffe-, kakao- och maltrostningsmaskiner;
maltvändare; hissmaskinerier,
ej till annan rubrik i allmänna
tulltaxan hänförliga, samt lyftkranar,
vinschar och spel; ångmudderverk;
ångturbiner samt särskildt inkommande
inre roterande delar därtill,
ångmaskiner och ånglokomobiler; landsvägslokomotiv
och ångvältar; vattenturbiner
och särskildt inkommande löphjul
därtill samt vattenhjul; pumpar,
alla slag, fläktar, ventilatorer, kompressorer,
blås- och kylmaskiner samt yttre
omhöljen och inre roterande delar till
dessa maskiner; brand- och trädgårdssprutor;
maskiner för blandning af betong,
lera, sand eller dylikt; maskiner,
i allmänna tulltaxan ej särskildt nämnda,
för målning eller sönderdelning, såsom
huggare, med eller utan underrede, kuloch
rörkvarnar, stampverk och pendelkvarnar,
kollergångar, desintegratorer,
desaggregatorer, valskvarnar, valsstolar
för oljeslageri-, stärkelse-, choklad- och
dylika industrier; smörältningsmaskiner,

oder Papierindustrie sowie Biländer,
auch hydraulische, ohne Riicksicht darauf,
fur welche Industrie sie bestimmt
sind; Papier-, Pappe-, Trocken- und
Anfeuchtmaschinen mit Siebtrommeln
oder Drahtgewebe; Falz- und ELeftmaschinen
fur die Buchbinderei- und
Papierindustrie, Kuvert- und Tiitenmaschinen,
Bestreich-, Bronzier- und
Kleistermaschinen, Karton- und Kartonnagemaschinen,
Benetzungsmaschinen
(fuktmaskiner), Schneide- und Rollmaschinen;
Maschinen zur Herstellung
von Ziindholzschachteln sowie zum Zusammensetzen,
Etikettieren, Herstellen
der Reibfläche und Fiillen von solchen
oder ähnlichen Schachteln; Ptahmeneinlege-
und Rahmenaushebemaschinen fur
die Zundholzherstellung; Karden- und
Rauhmaschinen, Webstuhle; Walkmaschinen;
Zigarettenmaschinen, Kapselmaschinen,
Kaffee-, Kakao- und Malzröstmaschinen;
Malzwender; Aufzuge,
nicht zu einer andenen Nummer des
allgemeinen Zolltarifs gehörend, sowie
Hebekranen, "Winden und Spills; Dampfbagger;
Dampfturbinen sowie besonders
eingehende innere rotierende Teile dazu,
Dampfmaschinen und Dampflokomobilen;
Strassenlokomotiven und Dampfwalzen;
Wasserturbinen und besonders
eingehende Laufräder dazu sowie Wasserräder;
Pumpen aller Art, Fächer,
Yentilatoren, Kompressoren, Grebläseund
Kuhlmaschinen sowie Gehäuse und
innere rotierende Teile zu diesen Maschinen;
Eoner- und Gartenspritzen,
Maschinen zum Mischen von Beton,
Ton, Sand oder dergleichen; Maschinen,
im allgemeinen Zolltarif nicht besonders
genannt, zum Mahlen oder Zerkleinern,

166

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 204.

ostpressar och ostkvarnar; centrifuger,
i allmänna tulltaxan ej särskild! nämnda,
maskiner för tvättning af linne och
andra klädespersedlar; manglar; iläggningsmaskiner
för tryckpressar; apparater
(cylinder- och kolonn-) för tillverkning
af kolsyrade drycker, tappoch
korkningsmaskiner för mineralvattenfabrikationen,
med eller utan
saftpumpar, eller för bryggerier; materialprofningsmaskiner;
pneumatiska maskiner,
alla slag; skri!''- och räknemaskiner,
kassakontrollapparater; axelkopplingar,
fasta eller rörliga; sil- och
siktapparater, massafångare, urvattnare,
sibcylindrar samt perforerade eller annorledes
med hål försedda eller med
duk beklädda cylindrar för sil-, sikteller
sorteringsmaskiner; regulatorer till
vattenturbiner; maskiner för tvättning
af potatis eller sockerbetor samt lyfthjul
till sådana maskiner; filterpressar;
omröringsapparater för hökare och behållare;
bromsapparater, luft-, vacuum -eller ång-, till järnvägs- eller spårvägsvagnar;
äfvensom andra, i allmänna
tulltaxan ej särskild! nämnda maskiner
och apparater samt pneumatiska verktyg:
12 kronor för 100 kronor;

wie Quetschen, mit oder ohne Untergestell,
Kugel- und Rohrmuhlen, Stampfwerke
und Pendelmuhlen, Kollergänge,
Desintegratoren, Desaggregatoren, Walzenmuhlen,
Walzenstuhle fiir die Ölmiihlen-,
Stärke-, Schokolade- und ähnliche
Industrien; Butterknetmaschinen,
Käsepressen und Käsemuhlen; Zentrifugen,
im allgemeinen Zolltarif nicht
besonders genannt, Maschinen zum Waschen
von Leinenwäsche und anderen
Kleidungsstiicken; Mangeln; Einlegemaschinen
fur Druckpressen; Apparate
(Zylinder- und Kolonnen-) zur Herstellung
von kohlensäurehaltigen Getränken,
Zapf- und Korkmaschinen för Mineralwasserherstellung,
mit oder ohne Saftpumpen,
oder fur Brauereien; Materialprtifungsmaschinen;
Pressluftmaschinen
aller Art; Schreib- und Rechenmaschinen,
Kassenkontrollapparate; Achskuppelungen,
fest oder beweglich; Siebund
Scheideapparate, Massefänger, Auswässerapparate,
Siebzylinder sowie gelochte
(perforierte) oder in anderer
Weise mit Löchern versehene oder mit
Gewebe bekleidete Zylinder för Sieb-,
Sicht- oder Sortiermaschinen; Regulatoren
zu Wasserturbinen; Maschinen
zum Waschen von Kartoffeln oder Zuckerruben
sowie Heberäder zu solchen
Maschinen; Filterpressen; Ruhrapparate
för Kocher und Behälter; Bremsapparate
(Luft-, Vakuum- oder Dampf-) för
Eisenbahn- und Strassenbahnwagen;
ebenso andere im allgemeinen Tarif
nicht besonders genannte Maschinen
und Apparate sowie Pressluftwerkzeuge:
12 Krönen för 100 Krönen;

167

Kungl. Maj:ts Nåd.

ur n:r 1189.

elektricitetsmätare ock andra elektriska
mätinstrument: 15 kronor för 100 kronor.

Jämlikt föregående bestämmelse företagna
ändringar af svenska tulltaxan skola
träda i kraft tidigast 6 månader efter
den tid, då de offentliggjorts.

6. Båda regeringarna äro sinnade att
upprätthålla sådana anordningar, hvarigenom
fortfarande beredes tillfälle för
importörer att på officiell väg få bindande
upplysningar om varors tullbehandling
vid införsel till ifrågavarande land.

Till artikel 9.

Genom artikel 9 beröras icke de bestämmelser
i den svenska lagstiftningen,
enligt hvilka högre skatt erlägges för
alkohol, som framställes af utländska råämnen,
än för alkohol af inländska råämnen.

Likaledes förklaras, att det blifver
Sverige obetaget att med en särskild
skatt belägga stärkelse, som är beredd
af utländska råämnen.

På alkohol af utländsk råg och stärkelse
af utländskt hvete äga bestämmelserna
i punkterna 1 och 2 icke tillämpning.

Till artikel 10.

1. De natur- och industrialster af
hvad ursprung det vara må, hvilka föras
igenom den ena traktatslutande partens
område, skola vid införseln i den andra
partens område icke vara underkastade

Proposition Nr 204.

aus Nr. 1189.

Elektrizitätsmesser lind andere elektrische

Messinstrumente: 15 Krönen fiir 100

Krönen.

Lie auf Grund des Vorstehenden vorgenommenen
Abänderungen des schwedischen
Zolltarifs sollen friihestens 6 Monate
nåck ihrer Veröffentlichung in Kraft
treten.

6. Beide Regierungen sind bereit, Vorkehrungen
aufrecht zu erhalten, durch
die es den Wareneinfuhrern ermöglicht
bleibt, auf amtlichem Wege iiber die
Zollbehandlung von Waren bei deren
Einfuhr nach dem betreffenden Lande
verbindliche Auskunft zu erlangen.

Zu Artikel 9.

Durch Artikel 9 werden die Bestimmungen
der schwedischen Gesetzgebung
nicht beriihrt, nach denen von Alkohol,
der aus ausländischen Rohstoffen hergestellt
ist, eine höhere Steuer erhoben
wird als von dem Erzeugnis aus inländischen
Rohstoffen.

Ebenso wird erklärt, dass es Schweden
unbenommen ist, Stärke, die aus ausländischen
Rohstoffen hergestellt ist, mit
einer Spezialsteuer zu belegen.

Auf Alkohol aus ausländischem Roggen
lind Stärke aus ausländischem Weizen
finden die Bestimmungen des Abs. 1 lind 2
keine Anwendung.

Zu Artikel 10.

1. Die Boden- lind Gewerbserzeugnisse
irgendwelcher Herkunft, welche
durch das Gebiet eines der vertragschliessenden
Teile durchgefuhrt werden,
sollen bei ihrem Eingang in das Gebief

168

Kungl. Maj:ts Nåd.

andra eller högre tullar, än om de infördes
omedelbart från ursprungslandet.

2. a) Under denna traktats bestånd
må icke i Sverige järnmalm vid utförseln
beläggas med tull.

b) Under traktatens bestånd må ej
heller de mellan svenska staten å ena
sidan samt Luossavaara-Kirunavaara
aktiebolag, Aktiebolaget Gellivare malmfält
och Trafikaktiebolaget GrängesbergOxelösund
å andra sidan gällande aftal
underkastas någon ändring, hvarigenom
malmexporten försvåras eller inskränltes
i vidare mån än i nämnda aftal finnes
stadgadt.

Proposition Nr 204.

des anderen Teiles keinen anderen oden
höheren Zöllen unterworfen vorden, als
wenn sie unmittelbar aus dem Ursprungsland
eingefuhrt ^vorden wären.

2. a) Wäkrend der Baner des gegen -wärtigen Yertrags werden in Schweden
Eisenerze bei der Ausfuhr nicht mit Zoll
belegt werden.

b) Auch werden während der Dauer
dieses Vertrages die zwischen dem schwedischen
Staate einerseits und der Luossavaara-Kirunavaara
aktiebolag, Aktiebolaget
Gellivare malmfält und Trafikaktiebolaget
Grängesberg-Oxelösund anderseits
geltenden Yerträge keine Änderung
erfahren, durch welche die Erzausfuhr
uber die in diesen Yerträgen vorgesehenen
Beschränkungen hinaus erschwert
oden eingeschränkt wird.

Till artikel 13.

Erån tysk sida skall man icke på
grund af mest gynnad nations rätt göra
anspråk på tillämpning hvarken af de
särskilda förmåner, som omhandlas uti
deklarationerna mellan Sverige och Danmark
den 16 april 1858 och den 22 september
1871 angående kustfart och angående
handels- och sjöfartsförhållandena
i Öresund eller uti de till dessa deklarationer
sig anslutande överenskommelser
eller af bestämmelserna i den svenskryska
handels-, sjöfarts- och vänskaps traktaten

den 1838, artikel 4,

o maj

eller af bestämmelserna i öfverenskommelserna
mellan Sverige och Norge beträffande
handels- och sjöfartsförhållandena
i Idefjorden och Svinesund, så

Zu Artikel 13.

Deutscherseits werden weder auf die
besonderen Begiinstigungen der Deklarationen
zwischen Schweden und Dänemark
vom 16. April 1858 und 22. September
1871 betreffend die Kiistenschifffahrt
und betreffend die Handels- und
Schiffahrtsverhältnisse im Öresund sowie
der sich hieran anschliessenden Vereinbarungen
noch auf die Bestimmungen des
schwedisch-russischen Handels-, Schifffahrts-
und Ereundschaftsvertrags vom

26- Ag-_ 1838, Art. 4, noch auf diejeni8.
Mai

gen der Vereinbarungen zwischen Schweden
und Norwegen betreffend die Handels-
und Schiffahrtsverhältnisse im Idefjord
und im Svinesund irgend welche
Aiispriiche auf Grund des Meistbegiin -

169

Kungl. Maj:ts Nåd.

länge icke samma förmåner medgifvas
äfven någon annan stat.

Till artikel 19.

Från tysk sida skall man icke på
grund af mest gynnad nations rätt göra
anspråk på de särskilda förmåner, som i
fråga om befarande af svenska insjöar, floder
ock kanaler äro medgifna eller framdeles
må komma att medgifvas den norska
sjöfarten, så länge samma förmåner icke
medgifvas någon annan stats sjöfart.

Detta protokoll skall samtidigt med
traktaten föreläggas de traktatslntande
parterna ock, i händelse den senare ratificeras,
skola äfven de i det förstnämnda
intagna förklaringar och aftal utan ytterligare
formell ratifikation gälla såsom
stadfästa.

Som skedde i Berlin, uti två exemplar,
den 2 maj 1911.

EBIC TROLLE.

Proposition Nr 204.

stigungsrechts erhoben werden, solange
nicht dieselben Begiinstigungen irgend
einem andern Staate eingeräumt werden.

Zu Artikel 19.

Deutscherseits werden die besonderen
Begiinstigungen, die der norwegischen
Schiffahrt fiir die Befahrung der sckwedischen
Binnengewässer zugestanden skid
oder kiinftig zugestanden werden möchten,
solange nicht auf Grund des Meistbegiinstigungsrechts
in Anspruch genommen
werden, als sie nicht der Schiffahrt eines
andern Staates eingeräumt werden.

Das gegenwärtige Protokoll soll zugleich
mit dem Yertrage den vertragschliessenden
Teilen vorgelegt werden,
lind im Fälle der Ratifikation des letzteren
sollen auch die in dem ersteren enthaltenen
Erklärungen und Yerabredungen
ohne weitere förmliche Ratifikation als
genehmigt gelten.

So geschehen in doppelter Ausfertigung
zu Berlin den 2. Mai 1911.

von KIDERLEN WÄCHTER.

Bihang till Riksd. prot. 1911. 1 Samt. 1 Afd. 159 Häft.

170

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 204.

Utdrag af protokollet öfver ett blandadt utrikesdepartements-,
justitie-, civil-, finans- och jordhruksärende, hållet inför
Hans Kungl. Höghet Kronprinsen-Begenten i statsrådet
å Stockholms slott den 28 april 1911.

Närvarande:

Hans excellens herr statsministern Lindman,
Statsråden: Petersson,

Hederstierna,

SwARTZ,

grefve Hamilton,

Malm,

Nyländer,

von Sydow,

von Krusenstierna.

Efter gemensam beredning med cheferna för justitie-, civil-, finansoch
jordbruksdepartementen yttrade hans excellens herr statsministern i
egenskap af tillförordnad chef för utrikesdepartementet.

Den mellan Sverige och Tyska riket den 8 maj 1906 afslutade
handels- och sjöfartstraktaten var afsedd att förblifva gällande till och med
den 31 december 1910. Emellertid blef i syfte att erforderlig tid skulle
vinnas för underhandlingar om afslutande af en ny traktat giltigheten af
traktaten genom notväxling den 14 december 1909 förlängd till den 1 december
1911.

Sedan härefter på diplomatisk väg underrättelse inhämtats, att den
tyska regeringen vore villig att börja dylika underhandlingar, erhöll herr
ministern för utrikes ärendena den 18 juni 1910 Kungl. Maj:ts bemyndigande
att för den tyska regeringen officiellt tillkännagifva, att Kungl.
Maj:ts regering likaledes vore beredd att upptaga underhandlingar om
åvägabringandet af en ny handels- och sjöfartstraktat.

171

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 204.

Underhandlingar i detta syfte mellan delegerade, utsedda af hvardera
regeringen, togo sedermera sin början i Stockholm den 15 november
1910 och pågingo där till och med den 17 påföljande december. Efter
ett uppehåll fortsattes sedan förhandlingarna i Berlin under tiden den
10 januari till och med den 6 april innevarande år. Sistnämnda dag
afslöto delegerade sina förhandlingar, efter det öfverenskommelse träffats i
det stora flertalet frågor, som varit föremål för behandling. Emellertid
hade enighet ej uppnåtts beträffande tre punkter, nämligen å ena sidan
rörande Sveriges fordringar i fråga om nedsättning af de tyska införseltullarna
dels å fönsterramar och dörrar in. fl. grafva sniekerivaror dels
ock å stenhuggeriarbeten, hänförliga till nr 685 i den tyska tulltariffen,
samt å andra sidan angående de från tysk sida framställda krafven på utfästelser
rörande exporten från Sverige af järnmalm. I fråga om dessa punkter
hafva underhandlingar på diplomatisk väg fortsatts, och sedan dessa resulterat
däruti, att samförstånd mellan de båda regeringarna vunnits jämväl i berörda
frågor, får jag till Kungl. Maj:ts pröfning framlägga det ur de förda
underhandlingarna framgångna förslaget till en handels- och sjöfartstraktat
jämte tariffer och slutprotokoll.

Sedan herr statsministern därefter lämnat redogörelse för ifrågavarande
förslag till traktat med bilagor, anförde chefen för finansdepartementet följande.

När gällande handels- och sjöfartstraktat med Tyska riket afslöts,
angafs den från svensk sida vara ett provisorium; visserligen icke i den
mening att våra handelsförbindelser med Tyskland skulle endast tillsvidare
kräfva ett reglerande, utan därför att vi på grund af bristerna i vår tulltaxa
icke med fördel kunde för annat än en jämförelsevis kort tid binda
vår handlingsfrihet rörande tullagstiftningen. Tulltaxan var nämligen, som
bekant, såväl i materiellt som i formellt hänseende otillfredsställande. Det
skydd, som vid taxans tillkomst tilldelats industrien och som till väsentlig
del var afpassadt hufvudsakligen för tillverkningen af gröfre artiklar, hade,
sedan industrien utvecklat sig och vunnit möjlighet att i allt större utsträckning
upptaga fabrikationen af mera förädlade varor, blifvit i flera
atseenden otillräckligt. Härtill kom, att taxans föga systematiska och
allt för litet specialiserade uppställning lade hinder i vägen för ett bättre
afvägande af skyddet. Särskildt under de förhandlingar, som föregingo
traktatens afslutande, trädde dessa brister hos tulltaxan skarpt i dagen.
Man hade ock vunnit fullständig klarhet därom, att en genomgripande revision
af tulltaxan vore af nöden, och detta icke minst med hänsyn till
möjligheten att för framtiden på allvar inslå på en tarifftraktatspolitik.
A andra sidan ansågs, såsom af dåvarande chefen för finansdeparte -

172

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 204.

mentet vid traktatförslagets framläggande inför Kungl. Maj:t med styrka,
gjordes gällande, ett reglerande af de handelspolitiska förhållandena
mellan Sverige och Tyska riket vara af den angelägna vikt och medföra
sådana "fördelar, att en traktatsöfverenskommelse icke ovillkorligen
borde föregås af en omarbetning af tulltaxan, utan fastmer att ett dylikt
aftal skulle omedelbart slutas ehuru med starkt begränsad giltighetstid
och allenast för så lång period, som kunde kråfvas för åstadkommande
af en tulltaxerevision. Som kändt är, har en fullständig omarbetning
af tulltaxan numera kommit till stånd; och då, såsom allmänt vitsordas,
industriens kraf på ett rationellare skydd blifvit i densamma
i afsevärd grad tillgodosedt samt vid taxans utarbetande man jämväl hållit
i sikte dess ändamål att tjäna som basis för tarifftraktater, lärer det förnämsta
hindret vara undanröjdt för fortsättande af den påbörjade traktatspolitiken,
hvartill, på sätt jag i det följande vill visa, finnas starka skäl.

Äfven om arbetet med iordningställandet af det viktiga skyddsmedel,
som en modernt anordnad tulltaxa innebär, var det angelägnaste
och drygaste förarbetet för en ny traktat, har dock icke förbisetts det föga
mindre viktiga arbetet med undersökandet af de exportintressen, som borde
tillgodoses i en dylik traktat.

För att vinna full kännedom om våra exportnäringars liksom hela
landets intresse af en förnyad handelstraktat med Tyskland och för att
klarlägga därmed sammanhängande frågor har jag enligt den 24 januari
1908 erhållet nådigt bemyndigande tillkallat tre personer med uppdrag att
inom finansdepartementet biträda med verkställandet af vissa förberedande
utredningar rörande eventuella förhandlingar om afslutande mellan Sverige
och Tyska riket af en ny handels- och sjöfartstraktat samt med afgifvande
af de förslag, hvartill utredningen kunde föranleda. Dessa kommitterade
hafva den 5 oktober 1909 afgifvit sitt betänkande.

Af detta betänkande liksom af de utredningar, jag i öfrigt låtit
verkställa, bekräftas riktigtigheten af de skäl, som föranledde statsmakterna
att med afslutande af den tyska handelstraktaten år 1906 ånyo beträda
tarifftraktaternas väg. Dessa skäl, som finnas med stor styrka utvecklade i
det af mig nyss antydda anförandet till statsrådsprotokollet, torde nu icke
behöfva i allo återupprepas. Jag anser mig dock böra framhålla några
synpunkter och siffror, som äro ägnade att belysa frågan, och särskild!
uppehålla mig vid den verkan på våra handelsförbindelser med Tyskland,
gällande traktat haft.

I det följande kommer att anföras såväl svensk som tysk statistik,
då härigenom en säkrare bild af de faktiska förhållandena erhålles. Det
är angeläget att anföra den tyska statistiken på grund särskild! däraf, att

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 204.

173

Sveriges införsel till Tyskland torde vara tillförlitligare angifven i denna
än i den svenska exportstatistiken, alldenstund importstatistik i regel är
grundad på noggrant bestämmande, vanligen genom vågning, af varornas
kvantitet vid införseltillfället. Någon direkt jämförelse mellan de båda
ländernas statistik låter sig dock icke göra, då både den svenska och
den tyska statistiken, såväl hvar för sig som sinsemellan förete olikformigheter.
Sålunda anmärkes i tyska statistiken för år 1907, att
den däri förekommande betydande ökningen å posten svensk järnmalm
bör tillskrifvas ett noggrannare bestämmande af ursprungslandet. Mot
denna ökning svarar i Tysklands införselstatistik en minskning å spansk
järnmalm af 24,3 millioner mark, hvartill kommer, att stora mängder
järnmalm omlastas i Rotterdam, hvilket enligt uppgift vållar svårighet
vid bestämmandet af malmens ursprung. Vidare märkes, att enligt bestämmelser,
som träd! i kraft den 1 mars 1906, såsom ursprungsland
(Herkunftsland) numera i regel angifves det land, i hvilket varan framställts,
och som destinationsland (Bestimmungsland) det land, där varan
är bestämd att förbrukas, under det att enligt föregående bestämmelser
ursprungslandet ansågs vara det land, i hvilket varan var köpt, och destinationslandet
det, till hvilket varan sålts. Äfven bör iakttagas den omständigheten,
att från ofvannämnda tid ny praxis beträffande statistiken
följes i fråga om frihamnsgods. Slutligen bör beträffande tysk statistik ej förbises,
att betydande ändringar vidtagits i de statistiska genomsnittsvärdena.

Beträffande svensk statistik måste i främsta rummet iakttagas den
omständigheten, att t. o. m. år 1904 såsom varornas härkomst- eller bestämmelseplats
upptagits inlastnings- respektive lossningsorten, hvarigenom
vid importen till Sverige af varor t. ex. från Osterrike-Ungern och
Schweiz större delen rubricerats som tyska, under det att vid export af
t. ex. järnmalm till Tyskland via Narvik denna vara upptagits såsom utförd
till Norge. För att riktiga slutsatser skola kunna dragas af den
svenska statistiken, måste äfven uppmärksammas, att de från och med år
1907 anförda genomsnittsvärdena ''blifvit i sammanhang med införandet af
ny statistisk varuförteckning underkastade omarbetning.

Af nu berörda förhållanden torde framgå, att betydande olikheter
måste uppstå mellan uppgifterna enligt svensk och tysk statistik, hvarförutom
tillkommer den skillnad, som förorsakas genom inverkan af frakter
m. fl. kostnader, hvilka åstadkomma ett högre värde i import- än i exportlandet.
Sålunda beräknas t. ex. år 1907 värdet af svensk järnmalm vid export
från Sverige till 8,ro kronor per ton, men vid import till Tyskland med
19 mark (kr. 16,9i) per ton.

174

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 204.

Verkningarna
af
1906 års
traktat.

Handelsutbytet mellan Sverige och Tyskland under tioårsperioden
1900—1909 framgår af följande tabeller.

A. Uppgifter enligt tysk statistik.

År.	Införsel till Tyska riket från Sverige. 1,000 Mark.	Utförsel från Tyska riket till Sverige. 1,000 Mark.	Tyska rikets utförsel-öfverskott. 1,000 Mark.	Tyska rikets införsel från Sverige i % af rikets hela införsel.	Tyska rikets utförsel till Sverige i % af rikets hela utförsel.
1900 ........	104,859	138,314	33,455	1-7	2-9
1901........	84,291	111,397	27,106	1*5	2-5
1902 ........	80,398	119,054	38,656	1-4	2-5
1903 ........	90,107	132,321	42,214	1-4	2-6
1904 ........	99,879	151,011	51,132	T5	2-8
1905 ........	119,257	159,125	39,868	1-6	2-7
1906 ........	150,370	179,288	28,918	1-8	2-8
1907 ........	174,599	188,664	14,065	1-9	2-7
1908 ........	145,497	175,283	29,786	1-8	2-7
1909 ........	142,155	157,700	15,545	1''6	2-3

B. Uppgifter enligt svensk statistik.

År.	Utförsel från Sverige till Tyska riket. 1,000 kr.	Införsel till Sverige från Tyska riket. 1,000 kr.	Sveriges införsel- öfverskott. 1,000 kr.	Sveriges ut-försel till Tyska riket i % af Sveriges hela utförsel.	Sveriges in-försel från Tyska riket i % af Sveriges hela införsel.
1900 ........	65,245	187,898	122,653	16-7	351
1901........	60,256	168,839	108,583	17-1	36-2
1902 ........	62,781	196,971	134,190	16-0	39''0
1903 ........	71,260	205,684	134,424	16-1	38-4
1904 ........	71,729	221,936	150,207	17-3	38’4
1905 ........	85,207	224,365	139,158	18''9	385
1906 ........	96,597	234,021	137,424	19-2	363
1907 ........	108,719	240,771	132,052	20-7	353
1908 ........	103,341	210,730	107,389	21-4	34-6
1909 ........	97,209	213,934	116,725	20''G	34-7

175

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 204.

Af dessa tabeller framgår, att varuutbytet under perioden fortgått
på ett i det störa hela tämligen konstant sätt men med någon tendens
till förbättring för Sveriges del af förhållandet mellan in- och utförseln.
Det torde icke kunna bestridas, att traktaten i afgörande grad bidragit till
detta resultat; utan densamma hade med all antaglighet den svenska exporten
rönt en betydande nedgång genom de hinder, som ett sannolikt
tillämpande af den autonoma- tyska tariffen lagt i vägen för densamma.

Tabellerna visa äfven, att det är mycket betydande värden, som
omsättas mellan de bägge länderna. Häraf följer ju uppenbarligen, att
det måste ligga stor vikt uppå, att stabilitet i handelsförhållandena också
förblir rådande. Jag torde härvid icke behöfva mer än omnämna, hvilken
ödesdiger verkan ett afbrytande eller väsentligt försvårande af detta handelsutbyte
skulle medföra för vårt land. För att säkerställa sig mot en
dylik eventualitet lärer man emellertid icke för närvarande äga effektivare
medel än ingåendet af en tarifftraktat.

Mot afslutandet af traktater, hvarigenom det fria förfogandet öfver
en väsentlig del af tulltaxan för någon tid beröfvas statsmakterna, har
gjorts den invändningen, att eu dylik bundenhet kunde medföra stora faror
för den inhemska industrien. Därest den utländska tillverkaren, har man
sagt, med säkerhet visste, hvilken tullbeskattning hans vara under en
längre tid framåt komme att vara underkastad, kunde han anpassa sig därefter
och trots tullen möta på den inländska marknaden med en konkurrens,
som i längden blefve den inhemska fabrikanten öfvermäktig. Vidare har
framhållits, att man i tider af depression, då den utländska öfverproduktionen
kastades in i landet till underpris och den inhemska tillverkningen
i särskild! hög grad vore i behof af ett bättre skydd, vore förhindrad °att
gifva denna tillverkning behöflig hjälp mot den utländska konkurrensen.
Detta resonnemang, som torde, i händelse bestämmanderätten öfver en i förhållande
till industriens kraf illa afpassad taxa för en längre tid bindes, kunna
tillerkännas viss, i hvarje fall teoretisk giltighet, lärer emellertid icke i afseende
hvarken å nu gällande traktat, eller å det här framlagda traktatförslaget
böra tillmätas större betydelse. Hvad förstnämnda traktat beträffar,
nai eifarenheten från den tid, hvarunder densamma gällt, och hvilken
delvis utmärkts af låga konjunkturer, icke gifvit något som helst stöd för
dylika farhågor. Till belysande häraf må anföras efterföljande två tabeller,
omfattande den ena införseln från Tyskland af varor, hvarå tullsatserna
bundits genom traktaten, och den andra såväl införseln från Tyskland som
den totala införseln af varor med traktatsenligt nedsatta tullsatser.

176

Kungl. Majds Nåd. Proposition Nr 204.

Sveriges införsel från Tyskland åren 1905—1905) af varor, å Indika tullsatserna Inmdits

genom traktaten den 8 maj 1906.

N:r

Varuslag.

Sveriges införsel från Tyska riket

82
ur 87

ur 88

100

101

Album, andra slag än frimärks- och brefkortsalbum.
.............

Apoteksvaror, ej spec. etc.

Asbest, oarbetad, äfvensom arbeten däraf .
Band, andra slag än af hel- eller halfsiden

etc..................

Bijouterivaror etc............

Blommor, konstgjorda etc.........

Blyertspennor.............

Bokstafsstämplar och boktrycksstilar . . .
Borstbindararbeten, vissa finare slag . . .

Brefkuverter och papperspåsar......

Broderade arbeten:

broderade remsor, vissa slag .....

andra slag; draga lika tull med det tyg
eller ämne, hvarå broderiet är anoragt,
med tillägg af 100 procent.....

Böcker, på främmande språk tryckta m. fl.

Celluloid, arbetad (med vissa undantag),
utan förening med andra ämnen ....

Cement, med undantag af järnslaggcement

Elektricitetsmätare...........

Elektriska glödlampor.........

Elektriska maskinerna dynamomaskiner,
elektromotorer och transformatorer eller
delar däraf ..............

Tullsats för 1 kg.	1905.	1906.	1907.	1908.	1909.
Kr.	Deciton.	Deciton.	Deciton.	Deciton.	Deciton.
2: —	>) 36	*) 42	'') 39	9 34	J) 36
fria	1,000 kr. 688	1,000 kr. 549	1,000 kr. 699	1,000 kr. 739	1,000 kr. 701
fria	deciton 746	deciton 1,773	deciton 1,913	deciton 1,833	deciton 2,309
1: 75	533	585	647	540	701
2: —	356	414	478	428	501
15: —	35	33	36	32	36
0:35	311	338	387	304	331
0: 25	1,162	1,148	1,296	872	931
1: 20	149	1S4	244	181	187
0: SO	!) 697	2) 950	a) 1,093	a) 1,1H	ä) 1,2:36
5: 50	134	148	168	115	147
	152	177	148	91	105
fria	1,000 kr. 626	1,000 kr. 549	1,000 kr. 784	1,000 kr. 794	1,000 kr. 883
0: 80	deciton s) 254	deciton 3) 229	deciton 3) 307	deciton 3) 283	deciton 3) 341
för 100 kg 0: 00	*) 65,745	4) 79,188	114,771	11,434	43,677
10 % af v	1,000 kr. 323	1,000 kr. 337	1,000 kr. 474	1,000 kr. 564	1,000 kr. 402
för 1 kg. 1: 50	deciton 264	deciton 342	deciton 237	deciton 329	deciton 497
15 % af v	1,000 kr. 557	1,000 kr. 889	1,000 kr. 1,177	1,000 kr. 937	1,000 kr 748

1) Häri ingå frimärks- och brefkortsalbum, å hvilka tullen nedsatts.

2) Häri ingå papeterier, å hvilka tullen nedsatts.

3) Häri ingår införseln1 2 3 4* af alla under rubrik 87 fallande varuslag. , , „ ..

4) Häri ingår järnslaggcement, hvaraf dock någon betydande införsel knappast torde hafva förekommit.

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 204.

177

		Tullsats	Sveriges införsel från Tyska riket
	Varuslag.			i
N:r 1	för 1 kg.	1905.	1906.	1907. \|	1908.	1909.
		Kr.	Deciton.	Deciton.	Deciton. 1	Deciton.	Deciton.
107	Etuier, helt eller delvis öfverkladda med j
	skinn eller spånadsvaror, alla slag, eller därmed annorledes försedda eller i för-
	ening med celluloid eller dylika form-kara ämnen.............	2:-	!) 119	'') 152	165	109	118
no	Fernissa, med undantag af spritfernissa .	0: 30	841	995	1,058	960	959
					stycken	stycken	stycken
ur 140	Gäss.................	fria	Ej särsk. upptagna	3,204	18
	Färger och färgningsämnen:				deciton	deciton	deciton
14:3	aiisarin, anilin och andra tjärfärger . .	fria	7,663	7,117	6,860	6,157	6,929
144	bok-, sten- och koppartrycksfärg ....	0: 07	905	905	1,062	1,148	1,070
145	indigo m. ...............	fri	320	357	676	746	815
149	zinkhvitt..............	fritt	14,353	17,948	21,121	19,010	17,468
			1,000 kr.	1,000 kr.	1,000 kr.	1,000 kr.	1,000 kr.
S 150	andra slag, ej spec...........	fria	1,127	942	983	in	789
1			deciton	deciton	deciton	deciton	deciton
156	Garfsyra................ Garn:	fri	31,681	30,103	29,220	17,750	24,628
	ullgarn, alla slag:
	enkelt:						1,813
157	ofärgadt och oblekt........	0: 20	3,045	2,048	2,100	1,675
158	färgadt, blekt eller tryckt..... två- eller flertrådigt:	0: 35	1,924	1,637	1,274	1,665	1,438
159 ; 160	ofärgadt och oblekt........ färgadt, blekt eller tryckt, s. k.	0: 25	3,635 2,109	3,164 2,065	2,776 2,281	2,726 1,577	2,786 1,448 !
briljantgarn därunder inbegripet .	0: 40
	linne- och kampgarn:
	enkelt:
161	ofärgadt och oblekt ........	0: 20	361	506	263	315	190
162	färgadt, blekt eller tryckt.....	0: 40	650	581	569	289	658
169	segel- och bindgarn, ofärgadt och oblekt .	0: 20	618	616	793	522	364
		för 100 kg					87,395
173	Gips, bränd och malen.........	0: 40	48,999	79.637	97,808	69,552
	Glas:
	fönster- och spegelglas:
	folieradt:	för 1 kg.					1,097
184	af t. o. m. V» kvm. yta......	0: 30	1,008	1,145	1,373	945
185	af större dimensioner.......	0: 50	205	278	318	177	182

i) Häri ingå alla slags etuier, äfven sådana å hvilka tullen nedsatts.

Bihang till Piksd. Prot. 1911. 1 Sami. 1 Afd. 159 Håft.

178

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 204.

		Tullsats för 1 kg. Kr.	1 Sveriges införsel från Tyska riket
N:r	Varuslag.	1905. Deciton.	1906. Deciton.	1907. Deciton.	1908. Deciton.	1909. Deciton.
'' 186	fotografiska torrplåtar.........	0: 30	697	733	740	747	785
187	andra slag, ej spec. etc.........	0: 60	2,020	2,212	2,371	1,926	1,895
ur 194 205	Ris, poleradt.............. Handskar, alla slag...........	för 100 kg. 6: 50 för 1 kg. 6: —	58	Ej sä 44	rskildt np 47	Råget. 34	42
i 219	Hudar och skinn: ej hänförliga till pälsverk: beredda: sulläder och bindsulläder.....	0: 40	827	525	318	239	225
220	andra slag............	0: 65	4,866	6,110	4,042	3,392	5,056
226	Humle.................	0: 10	6,599	5,401	5,018	4,706	3,630
230	Hår: tagel...............	0: 20	1,367	1,521	1,780	1,207	1,230
239	Instrumenter: kirurgiska, matematiska, fysiska etc. . .	10 % af v.	1,000 kr. 561	1,000 kr. 779	1,000 kr. 798	1,000 kr. 700	1,000 kr. 638
240	optiska etc..............	2: —	deciton *) 176	deciton '') 186	deciton 1) 235	deciton >) 173	deciton D 174
241	musikaliska: fortepianon, äfven begagnade:	per st.	stycken	stycken	stycken	stycken	stycken
tafflar och pianinon........	150: —	433	470	681	538	6o0
242	flyglar..............	per st. 200: —	63	69	97	73	59
246	andra slag etc............	15 % af v.	1,000 kr. 318	1,000 kr. 360	1,000 kr. 437	1,000 kr. 367	1,000 kr. 328
253	Järnvägs- och spårvägsvagnar etc.....	15 % af v.	81	109	161	137	290
263	Kali: kolsyrad! (pottaska) etc.........	fritt	deciton 9,263	deciton 8,045	deciton 9,440	deciton 9,874	deciton 11,675
265	salpetersyradt (kalisalpeter)......	fritt	2,237	1,754	4,673	6,410	2,613
282	Kautschuk etc., arbetad: i skifvor utvalsad: af 1 mm. tjocklek eller däröfver etc. .	fri	546	666	691	592	580
ur 284	tråd och rör af hård kautschuk eller ebonit	fria	Ej särsk. uppi.	101	74	46
285	andra slag, härunder inbegripna skodon etc.	för 1 kg. 1: 20	533	609	669	556	526
288	Kemiskt-tekniska preparater, ej spec.: guldklorid m. fl...........	0: 08	1,000 kr. 73	1,000 kr. 34	1,000 kr. 5	1,000 kr. 5	1,000 kr. 4
289	andra slag..............	15 % af v.	476	556	643	536	615

*) Häri ingå jämväl barometrar, manometrar och termometrar, å hvilka tullen nedsatts.

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 204.

179

Sveriges införsel från Tyska riket

N:r	Varuslag.	Tullsats för 1 kg.	1905.	1906.	1907.	1908.	1909.
		Kr	Deciton.	Deciton.	Deciton.	Deciton.	Deciton.
efter 295	Kläder, ej specificerade:
	klädespersedlar af linne eller bomull etc.:
	försedda med broderier; förtullas med 100 % förhöjning i tullen för tyget . Anm. För endast fållade eller kantade kläder utgör tullförhöj-ningen endast 10 %......	—	92 1,488	122 1,700
	gångkläder och andra klädespersedlar af annat ämne än linne eller bomull:				Ej särskildt upptagna.
	försedda med broderier etc.: förtullas med 100 % förhöjning i tullen för tyget.............		281	315
299	Knappar, ej spec., af sammansatta etc. äm-nen etc................	1: —	498	544	632	498	496
317	Korgmakararbeten, vissa finare slag . . .	1: —	209	270	323	160	142
352	Lervaror, ej spec.: tegel, eldfast m. m...........	för 100 kg. 0: 20	49,733	37,858	45,820	46,221	34,798
358	arbeten af äkta porslin: hvita eller enfärgade........	för 1 kg. 0: SO	1,910	2,475	2,284	2,911	2,404
359	förgyllda, försilfrade, målade el. tryckta andra arbeten af lera etc.:	0: 60	1,716	1,886	2,328	2,092	1,967
360	hvita eller enfärgade........	0: 10	1,865	1,802	2,462	2,378	2,957
361	förgyllda, försilfrade, målade el. tryckta	0: 16	2,785	3,152	4,063	4,091	3,199
368	Litografiska och fotografiska arbeten etc., oinfattade ..............	0: 50	1,000 kr. 1,401	1,000 kr. 1,200	1,000 kr. 1,801	1.000 kr. 1,588	1,000 kr. 1,541
373	Magnesia och magnesiasalter.......	fria	deciton 3,571	deciton 10,752	deciton 11,833	deciton 8,937	deciton 8,411
378	Maskiner, redskap och verktyg eller delar däraf, ej specificerade.........	10 % af v.	1,000 kr. 9,430	1,000 kr. '' 11,289	1,000 kr. 14,720	1,000 kr. 11,539	1.000 kr. 9,481
n 80	Mattor af kokostågor..........	0: 07		Ej särskildt upptagna.
ur 383	Bly, arbetadt, plåt...........	fri	Ej särsk. upptaget	deciton 3,333	deciton 4,320	deciton 1,472
391	Guld, arbeten däraf, med vissa undantag . Järn och stål:	15: —	Ej särsk	upptaget	1.0	1.3	0.8
ur 395 396	balk-, hörn- och annat till järnvägsskenor ej hänförligt s. k. fasonjärn: vägande 60 kg. eller däröfver per lö-pande meter.......... af mindre vikt än 20 kg. per löpande meter.............	fria för lOOkg. 2: 50	Ej särskilt up deciton I deciton 25,054 J 35,278	jtaget 52,325	■) 90,521 57,876	60,377 41,394

*) Under denna rubrik hafva äfven förts från Tyska riket i december 1907 införda, men först under år 1908
tullbehandlade 7,503 deciton, vägande 20 kg. eller däröfver per löpande meter.

180 Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 204.

		Tullsats för 1 kg. Kr.	Sveriges införsel från	Tyska riket
N:r	Varuslag.	1905. Deciton.	1906. Deciton.	1907. Deciton.	1908. Deciton.	1909. Deciton. 1
399	plåtar, valsade eller smidda etc.: utan slipning etc.: af 3 mm. tjocklek och däröfver . .	för 100 kg. 3: —	20,857	19,512	15,622	23,571	24,004
400	af mindre tjocklek........	4: —	6,035	13,236	13,762	17,131	22,053
406	rör och rördelar, smidda, valsade eller dragna ...............	4: —	26,026	27,377	34,762	29,327	36,252
407	tråd: af 1.5 mm. tjocklek och däröfver . . .	4:-	10,702	8,266	10,823	17,605	11,200
408	af mindre tjocklek.........	8: —	535	594	2,048	852	890
	arheten däraf: linor, stängselduk etc.; beläggas med dubbla tullbeloppet å tråden, hvaraf de äro förfärdigade ........		371	361	757	423	268
427	andra, ej spec. järn- och stålvaror: förnicklade etc. ..........	för 1 kg. 0: 50	4,018	4,809	o,9o3	4,980	5,353
428	andra slag (ej förgyllda etc.) . . .	0: 20	8,157	13,895	16,092	16,265	13,459
440	Koppar och legeringar däraf: arbetad: tråd: ompressad med bly etc. samt elekt-riska ledningskablar......	fria	14,233	15,674	40,990	30,871	31,115
441	på annat sätt isolerad etc......	10 % af v.	1,000 kr. 610	1,000 kr. 704	1,000 kr. 833	1,000 kr. 549	1,000 kr. 478
442	andra slag etc...........	0: 10	deciton 2,413	deciton 2,926	deciton 5,667	deciton 4,307	deciton 2,969
	duk; belägges med dubbla tullbeloppet å tråden, hvaraf den är förfärdigad	_	77	80	84	76	43
444	andra arbeten, ej spec.: förnicklade, fernissade etc......	0: 75	2,645	2,967	3,187	2,455	2,658
445	andra slag (ej förgyllda etc.) ....	0: 60	2,766	3,234	3,014	2,700	2,381
450	Silfver, arbeten däraf, vissa slag.....	15: —	24.5	22.5	39.3	24.8	21.4
ur 458	Zink, arbetad, plåt...........	fri	Ej särsk.	upptagen	11,252	8,851	12,728
466	Musikalier, icke bundna.........	fria	1,000 kr. 82	1.000 kr. 87	1,000 kr. 186	1,000 kr. 176	1,000 kr. 199
477	Natron: kolsyradt (soda) etc..........	fritt	deciton 91,208	deciton 89,398	deciton 78,986	deciton 101,866	deciton 98,278
481	svafvelsyra''gt etc............	fritt	1,448	1,929	1,366	1,403	2,338

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 204.

181

		Tullsats för 1 kg. Kr.	Sveriges införsel från Tyska riket
N:r	Varuslag.	1905. Deciton.	1908. Deciton.	1907. Deciton.	1908. Deciton.	1909. Deciton.
488	Nålar, andra slag än synålar och symaskins-nålar ................	0: 40	Ej särsk.	upptagna	309	206	210
ur 498	Oljor: palm- och kokosnötolja på fat.....	fria	Ej särsk.	1 upptagna	7,550	6,447	6,845
500	flyktiga, vegetabiliska, ej spec., i kärl vägande brutto 1 kg. eller däröfver .	2: —	141	145	138	144	172
507	Papp, andra slag än förhydnings-, press-och takpapp.............	0: 05	761	551	306	263	259
508	Papp-, pappers- och pappersmassearbeten, ej spec., olackerade..........	0: 50	1,599	1,728	1,677	1,279	1,371
512	Papper: förgylldt, försilfradt etc........	0: 20	1,740	2,196	2.349	2,411	2,180
513	andra slag, ej spec. etc.........	0: 10	11,873	13,395	14,800	13,054	13,371
515	Papperstapeter och bårder........	0: 25	1,755	1,994	1,948	1,424	1,504
519	Paraplyer och parasoller, delar däraf: ställningar, sammansatta.......	0: 80	131	156	161	100	92
520	käppar, synbarligen afsedda till para-plyer eller parasoller........	0: 25	157	215	282	182	160
528	Piphnfvuden (ej af sjöskum) etc......	0: SO	167	18S	171	130	172 \|
539	Portföljer (ej af hel- eller halfsiden), äfyen-* som cigarrfodral, plånböcker, portmon-näer etc................	1: 20	683	851	916	614	682
ur 540	Potatis, inkommande under tiden 1/s—■	fri	>) 99,022	>) 176,506	'') 120,867	1 i 110,904	‘)102,157
543	Pärlemor, arbetad, med vissa undantag . .	9._	48	69	89	76	93
547	Remmar, läder- etc............	10 % af v.	1,000 kr. 533	1,000 kr. 675	1,000 kr. 797	1.000 kr. 687	1,000 kr. 532
557	Sadelniakararbeten, ej spec. etc......	1: 20	deciton 197	cleciton 242	deciton 220	deciton 155	deciton 158
560	Salt, kok-, alla slag..........	fritt	1,000 kr. 1,128	1,000 kr. 1,065	1,000 kr. 941	1,000 kr. 982	1,000 kr. 830
561	Saltsyra................	fri	deciton 24,077	deciton 27,787	deciton 31,918	deciton 25,928	deciton 21,287
574	Silke, färgadt eller blekt........	2: —	162	197	213	154	187
580	Skodon, ej spec., andra slag än af lacke-rade m. fl. skinn...........	2: —	49	50	52	30	( 35
584	Slöjdvaror etc.; af såsom arbetade ej spe-		1,000 kr.	1,000 kr.	1,000 kr.	1,000 kr.	1,000 kr.
	cificerade ämnen eller sammansatta . . . j	15 % af v. \|	146	162	195	161	158

'') Omfattar importen för hela året.

182 Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 204.

		Tullsats för 1 kg. Kr.	Sveriges införsel från	Tyska riket
N:r	Varuslag.	1905. Deciton.	1906. Deciton.	1907. Deciton.	1908. Deciton.	1909. Deciton.
589	Snörmakararboten etc.: af hel- eller halfsiden.........	9: —	45	49	69	55	98
590	andra slag ete.............	3: —	55	64	68	54	70
ur 593	Spannmål: omalen: råg, hvete, korn, ärter och bönor . . .	för 100 kg. 3: 70	1,674,391	1,344,160	948,583	1,546,736	1,337,270
597	hafre och vicker..........	fria	413,659	.472,019	588,831	578,098	573,205
600	malen: mjöl och gryn, alla slag ......	6: 50	53,233	20,674	46,178	89,200	141,536
605	Spetsar och blonder: silkes- etc...............	för 1 kg. 12: —	8	5	11	6	3
606	andra slag..............	4: —	87	99	127	76	89
619	Strumpor och andra på strumpstol eller ge-nom stickning etc. tillverkade arbeten, ej af siden eller halfsiden.......	1: 75	615	775	606	804	802
625	Superfosfat...............	för 100 kg. 0: 25	509	5	9	5	98
630	Symaskiner och stickmaskiner etc.....	10 % af v.	1,000 kr. 604	1,000 kr. 734	1,000 kr. 910	1,000 kr. 617	1,000 kr. \| 522
efter 634	Säckar, tomma, med undantag af tydligen brukade eller slitna, tullbehandlas lika med den väfnad, hvaraf de bestå, med tillägg af 10 %............		deciton 300	deciton 1,056	deciton 1,382	deciton 673	deciton 841
651	Tråd, bomulls-.............	för 1 kg. 0:40	631	929	872	561	784
ur 655	Trävaror: till cigarrlådor ämnade träskifvor, vissa slag................	0: 10	Ej särsk.	upptagna	1,358	1,318	1,377
658	svarfvar- och bildhuggararbeten, ej spec.	1: —	189	147	155	120	146
663	snickararbeten otc.: af inhemska träslag etc. (med undan-tag af furu och gran) .......	0: 30	1,261	1,296	1,516	1,303	1,097
664	af utländska träslag etc.......	0: 60	364	423	446	38.6	266
666	Tvål, parfymerad etc...........	1: —	80	77	86	66	86
678	Ur: vägg- och studsar- etc.: i foder etc., af trä etc.........	0: 80	355	497	612	435	510
G79	lösa eller oinfattade verk etc......	1: —	623	668	547	435	407
682	Vadd etc................	fri	1,051	926	1,199	1,205	1,376

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 204.

183

			Sveriges införsel från Tyska riket
N:r	Varuslag.	Tullsats

		för 1 kg	1905.	1906.	1907.	1908.	1909.
		Kr.	Deciton.	Deciton.	Deciton.	Deciton.	Deciton.
nr 683	Vagnar: barnvagnar, motorvelocipeder och
	motorvägnar, så framt de ej äro afsedda	15 % af v			1,000 kr.	1,000 kr.	1,000 kr. 302
i	att gå på räler.......	E] särsk	upptagna	600	219
687	Vantar, ej af hel- eller halfsiden ....	1: 75	285	283	deciton 381	deciton 428	deciton 396
693	Velocipeder, färdiga...........	1 st. 25: —	stycken 4,122	stycken 5,532	stycken 6,275	stycken 5,309	stycken 3,637
701	Visitkort och adresskort etc...... Väfnader:	för 1 kg. 0: 50	deciton 584	deciton 587	deciton 532	deciton 437	deciton 393
	ylle- etc.:
705	pressduk, äfvensom ändlös maskinfilt
706	för fabriksbehof......	0: 25	329	364	346	302	308
mattor etc........	0: 60	921	1,015	1,876	1,099	886
707	andra slag...... af lin, hampa etc.:	1:75	9,172	9,975	10,390	8,970	9,093
	a) släta, tvåskaftade etc.:
1	med högst 25 varp- och inslagstrådar						•
	per kvcm.:
708	oblekta och ofärgade.....	0: 25	859	1,039	1,040	856	897
709	andra slag......	0:40	321	334	373	223	396
710	med 26—35 varp- och inslagstrådar
\| 711	per kvcm......... med 36—50 varp- och inslagstrådar	0: 45	1,414	1,646	1,615	1,188	1,452
715	per kvcm........	1: —	369	392	442	282	436
d) andra slag...... bomulls-:	1: 50	322	365	361	183	151

722 \|	andra. glesa väfnader, såsom gas, stra-malj etc...... andra slag:	1: 75	441	471	463	384	409
724	blekta eller färgade ....	0: 90	3,186	3,816	4,464	3,404	3,635
725	tryckta eller pressade.....	1: 10	1,408	1,754	1,853	1,199	1,249 j
	vattentäta:
: ur 732	linoleummattor.....	0: 25	‘) 7,417	*) 9,871	14,633	12,614	13,516
733	andra slag etc......	0: 60	783	820	972	743	750
735	Ångmaskiner, ej spec., och ångpannor. . .	10 % af v.	1,000 kr. 231	1,000 kr. 252	1,000 kr. 428	1,000 kr. 270	1,000 kr. 255
	Varor, som icke kunna hänföras under någon
	af tulltaxans bestämmelser:
740	mer eller mindre bearbetade ....	.5 % af v.	1,756	1,744	1,638	1,487	1,713

) Häri ingår införseln af alla till rubrik 782 börande varuslag.

184

Kun<jI. Maj:Is Nåd. Proposition Nr 204.

Sveriges införsel åren 1905-11)1)9 af varor, å hvilka tullsatserna nedsatts genom traktaten

den 8 maj 1908.

—	1905.	1900.	_........ ~~ I 1907.	1908.	I 1909.
Varuslag.	Sveriges	Sveriges införsel	Sveriges	Sveriges införsel från	Sveriges hela	Sveriges införsol från	Sveriges hela	Sveriges] införsel \| från 1	Sveriges hela	Sveriges införsel från
	införsel.	Tyska riket.	införsel.	Tyska riket.	införsel.	Tyska riket.	införsel.	Tyska riket, j	införsel.	Tyska riket.
\| 1	Kg.	Kg.	Kg.	Kg.	Kg.	Kg.	Kg.	Kg.	Kg.	Kg.
i Album.........	9 4,246	‘) 3,582	9 5,028	9 4,193	9 4,453	9 3,871	9 4,940	9 3,386	’) 4,01 i	9 3,552
Band: silkessammets- och helsiden- ....	11,582	10.289	15,811	12,585	24,336	19,831	21,136	16,725	24,267	18,792
halfsiden- ....	22,507	20,686	25,429	22,896	29,738	26,041	24,155	20,667	22,434	19,642
Bläck ..........	0,859	3,929	13,386	7,580	16,016	10,217	16,358	10,780	14,436	7,805
Etuier af sammansatta äm-	'') 15,627	9 11,878	9 18,820	9 15,243	>1 22,469	9 19,289	9 15,822	9 13,439	9 17,941	9 15,173 \|
Gulddragararbeten .... Instrumenter. optiska, ej	1,515	1,456	1,796	1,271	2,070	1,439	3,679	2,417	3,523	2,342 1
spec., äfvensom baromet-rar, manometrar och ter-mometrar.......	9 23,900	9 17,606	9 24,425	9 18,552	9 30,493	9 23,545	9 24,026	9 17,314	9 22,749	9 17,355
Ackordion........	61,264	57,073	82,761	80,582	105,024	103,929	107,603	106,581	99,635	99,030
Leksaker........ Golf- och väggplattor af	155,141	138,807	192,394	173,658	246,685	222,745	212,537	194,443	234,963	216,585
] lera, af mindre tjocklek än 3 cm., oglaserade, en-färgade ........	191,228	153,358	297,219	216,638	328,905	261,847	285,043	267,922	193,902	181,235
] Nålar af annat ämue än guld och silfver ....	9 46,821	>) 31,888	9 51,082	9 34,266	9 54,634	9 38,146	9 38,121	9 27,111	9 40,769	9 28,519
j Papp-, pappers- och pap-
persmassearbeten, locke-
{ rade, bronserade, förgyll-da eller försilfrade . . .	23,898	20,591	24,976	21,315	29,172	26,063	20,374	17,422	18,557	14,631
1 Skodon af färgadt, pressadt eller lackeradt skinn . .	2,878	1,365	3,529	1,100	3,405	1,243	2,297	834	\| 4,420	1,002

i) Häri ingå äfven varaslag, å hvilka tullarna genom traktaten icke nedsatts.

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 204.

185

	1805.	1906.	1907.	1908.	1908.
Varuslag.	Sveriges hela införsel.	Sveriges införsel från Tyska riket.	Sveriges hela införsel.	Sveriges införsel från Tyska riket.	Sveriges hela införsel.	Sveriges införsel från Tyska riket.	Sveriges hela införsel.	Sveriges införsel från Tyska riket.	Sveriges hela införsel.	Sveriges införsel från Tyska r;ket.
	Kg-	Kg.	Kg.	Kg.	Kg.	Kg.	Kg.	Kg.	Kg.	Er.
Sparris.........	32,715	24,829	25,620	16,940	28,761	17,450	27,628	19,877	32,472	21,064
Vägg- och studsarur i foder äfvensom lösa urfoder af metall, alabaster eller porslin........	9 22,140	‘) 19,095	9 48,248	9 44.710	9 64,716	9 62,355	9 54,818	9 52,418	9 52,450	9 49.325
Väfnader: helsiden- etc. .	63,33ö	41,611	83,344	41,219	96,670	55,417	82,716	43,315	99,168	51,807
halfsiden- . . .	83,391	67,121	85,254	64,510	92,711	75,023	70,822	56,787	94,705	74.742
Växter, lefvande.....	588,846	269,817	620,480	289,995	738,706	345,126	717,779	306,469	760,991	313,205

Dessa tabeller visa en i allmänhet normal, af de ekonomiska konjunkturerna
betingad utveckling af importen; och frånsedt vissa införselposter,
omfattande varor, som icke eller endast i mycket obetydlig
grad äro föremål för inhemsk tillverkning, synes införseln, såvidt af tabellerna
framgår, i stort sedt icke hafva anmärkningsvärdt förändrats under
traktatstiden. Erfarenheten från den nu gällande traktaten gifver sålunda
icke stöd för det antagandet, att ett traktatsenligt fastlåsande af en väsentlig
del af tulltaxan skulle med nödvändighet öppna portarna för en massimport
af utländska varor. Ser man vidare på framtiden, finner man,
att då tillkommer dessutom en kraftig garanti mot befarade olägenheter
i antydd riktning genom det bättre anordnade skydd, som den nya tulltaxan
afser att bereda industrien.

De mest betydande fördelar, som en handelstraktat med Tyska riket Betydelsen
erbjuder för Sverige, äro helt naturligt att söka på den svenska exportens^frtsrfen
område, hvarför jag nu öfvergå!- att lämna en närmare redogörelse för vår ^traktat.61*
exporthandel med detta land.

För Sveriges utförsel intager Tyska riket det andra rummet med
exempelvis år 1909 20,6 procent af Sveriges hela utförsel, under det
procenttalen för öfriga viktigare afsättningsländer sagda år varit:

9 Häri ingå äfven varnslag, å hviska tullarna genom traktaten icke nedsatts.

Bihang till Riksd. prof. 1911. 1 Sami. 1 Afd. 159 Häft.

186

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 204.

Storbritannien 33,o, Danmark 9,5, Frankrike 7,6, Norge 5,2, Amerikas
förenta stater 3,4, Europeiska Ryssland 3,o, Nederländerna 2,9, Belgien
2,8 och Finland 2,3.

För bedömande af den roll, hvilken Sveriges utförsel spelar för Tyska
rikets hela import, må enligt tyska statistiska uppgifter anföras, att Sverige
år 1909 intog det sextonde rummet med 1,6 procent af rikets totalimport,
hvarvid icke torde böra förbises, att Sveriges handel är af mycket olika betydelse
för olika tyska förbundsstater, i det att, såsom ock är att vänta,
svensk utförsel till'' Hamburg eller Lubeck är afsevärdt större än till de
sydliga staterna.

'' Huru Sveriges export till Tyskland, respektive Tysklands import
från Sverige, utvecklat sig under åren 1900—1909, framgår af efterföljande,
delvis förut anförda tablå. Då emellertid värdet af svensk järnmalm på
grund af dess betydelse såsom råvara för tysk järnindustri utöfvar en så
dominerande verkan på här anförda totalsiffror, synes lämpligt att tillse,
huru Sveriges export utvecklats, äfven då hänsyn icke tages till värdet af
från Sverige till Tyska riket exporterad järnmalm.

Yärdet af Sveriges utförsel till Tyska riket åren 1900—1909.

	Svensk statistik.	Tysk statistik.
	Hela ut-förseln till Tyska riket.	Utförseln utom j ärnmalm.	Hela ut-förseln till Tyska riket.	Utförseln, utom järnmalm.
	1,000 kr.	1,000 kr.	1,000 M.	.1,000 M.
År 1900 ..................	65,245	61,839	104,859	78,264
» 1901 ..................	60,256	56,722	84,291	60,657
» 1902 ................	62,781	59,506	80,398	63,238
» 1903 ..................	71,260	66,979	90,107	67,153
> 1904 .................■	71,729	67,701	99,879	74,534
» 1905 ..................	85,207	77,174	119,257	91,335
> 1906 ..................	96,597	86,686	150,370	107,907
> 1907 ..................	108,719	85,136	174,599	106,132
> 1908 ..................	103,341	77,715	145,497	92,155
j 1909 .................	97,209	74,674	142,155	91,748

187

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 204.

Beträffande dessa uppgifter torde böra framhållas, att de värden,
som anföras utan inberäknande af järnmalm, äro vida riktigare, enär beträffande
just denna vara såväl svensk som tysk statistik, på sätt jag
redan antydt, förete olikformigheter, hvilka ofta göra en jämförelse mellan
de olika årens exportvärden felvisande.

Förekommande ökning eller minskning i värdet af Sveriges utförsel
till Tyska riket vid jämförelse med motsvarande värden under närmast
föi elende år framgå efter tysk och efter svensk statistik af följande siffror.

Ökning ( + ) eller minskning (—) af Sveriges utförsel till Tyska riket.

;		Enlig! svensk statistik.	Enligt tysk statistik.
		Skillnad i totalexporten till Tyska riket.	Skillnad frånsedt järnmalm.	Skillnad i totalexporten till Tyska riket.	Skillnad frånsedt järnmalm.
		1,000 kr.	1,000 kr.	1,000 M.	1,000 M.
1 ! i År	1900—1899 ...............	+ 10,384	+ 10,052	+ 682	— 809
	1901—1900 ...............	— 4,989	— 5,117	— 20,568	- 17,607
>	1902—1901 ...............	+ 2,525	+ 2,784	— 3,893	+ 2.581
>	1903—1902 ...............	+ 8,479	+ 7,473	+ 9,709	+ 3.915
»	1904—1903 ...............	+ 469	+ 722	+ 9,772	+ 7,381
	1905-1904 ...............	+ 13,478	+ 9,473	+ 19,378	+ 16,801
>	1906—1905 ...............	+ 11,390	+ 9,512	+ 31,113	+ 16,572
>	1907—1906 ...............	+ 12,122	— 1,550	+ 24,229	— 1,775
5	1908-1907 ...............	— 5,378	— 7,421	— 29,102	—13,977
»	1909—1908 .........	— 6,132	- 3,041	- 3,342	- 407

Huru dessa fluktuationer i exportvärdena varit fördelade å de viktigare
varuslagen under tiden från och med år 1905, d. v. s. året före afslutandet
af senaste svensk-tyska handelstraktat, framgår af följande på tysk
importstatistik grundade uppgifter.

Sveriges export till Tyskland, eller rättare Tysklands import från
Sverige, företer enligt tysk statistik vid jämförelse mellan åren 1906 och
1905 en ökning, uttryckt i millioner mark, å följande varuslag: järnmalm
14,6, råtenn 2,4, byggnads- och gagnvirke, af mjuka träslag (furu och gran)
2,i, tackjärn 1,5, stenhuggeriarbeten, oslipade, ohyflade o. s. v. 1,4, zink -

188

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 204.

malm l,i, färsk sill l,o, lingon 0,7, järnrör 0,7, kautschuksskodon 0,7, mässing,
oarbetad 0,6, järntråd, rå 0,5, pappersmassa 0,5, kalf hudar, färska och
saltade 0,3.

För samma år visar den tyska statistiken en minskning i Sveriges
export å: kopparmalm 1,5, gatsten 1,2, smör 0,4 och grafva, råa snickeriarbete^
(fönsterramar, dörrar o. d.) 0,2 millioner mark.

Åren 1907—1906 utvisar Sveriges export till Tyskland (Tysklands
införsel från Sverige) eu ökning i millioner mark å — förutom järnmalm med
26 millioner, hvilken ökning är att tillskrifva hufvudsakligen den förut omförmälda
ändringen i den tyska handelsstatistiken — stenhuggeriarbeten af granit,
oslipade 1,7, råblock af granit 1,4, gatsten 0,8, trä af furu och gran, biladt
etc. 0,6, mjölkskumningsmaskiner 0,7 (vid denna vara omfattar jämförelsen
för år 1906 endast tiden mars—december, då ny statistisk varuförteckning
varit gällande), kli 0,5, pappersmassa, mekanisk 0,4 samt kemisk 0,2, slagg
till hyttdrift 0,4, kolsyrad kalk 0,4.

Följande svenska exportartiklar uppvisa för samma år minskning:
kautschuksskodon 1,4, trä af furu och gran, sågadt, ej hyfladt 1,3, färsk
sill l,o, grafva, råa snickeriarbeten 0,7, zinkmalm 0,6, kalf hudar, råa, saltade
0,3, råkoppar 0,3 samt nöthudar, råa, saltade 0,2 millioner mark.

Anmärkas bör, att vid den nu gjorda jämförelsen siffrorna för tiden
januari—februari 1906, där sådant låtit sig verkställa, inarbetats i siffrorna
för årets öfriga tio månader, något som vid införandet af ny varuförteckning
ejo ägt rum i den officiella tyska statistiken.

År 1908 utvisar vid jämförelse med 1907 enligt tysk statistik följande
ökning af värdena af Sveriges utförsel till Tyskland (Tysklands införsel)
å: färsk sill 1,8, lingon 1,5, kolsyrad kalk 0,7 och råbiock af granit 0,5
millioner mark.

Däremot förete motsvarande utförselvärden minskning å: järnmalm
15,i, trä af furu och gran, sågadt, icke hyfladt 8,7, tackjärn 1,6, trä af furu
och gran, biladt etc. l,i, gatsten 0,7, stångjärn 0,7, kalfhudar 0,6, grofva,
råa, snickeriarbeten 0,6, zinkmalm 0,5, mjölkskumningsmaskiner 0,4 millioner
park.

År 1909 har i jämförelse med 1908 att uppvisa ökning å: tändstickor
1,2 (beroende på införande af tullförhöjning och ny skatt å varan
under året), tackjärn l,i, hästskosöm 0,7, kli 0,6, grädde 0,5, smör 0,4, hö
0,4, färsk sill 0,4, koppar 0,3 millioner mark; däremot har minskning inträdt å:
järnmalm 2,9, gatsten 2,i, råblock af granit l,o, trä af furu och gran, sågadt,
icke hyfladt 0,8, slagg 0,7, stenhuggeriarbeten af granit etc., oslipade etc.
0,5, stångjärn 0,5, järnrör, valsade eller dragna 0,5, rödklöfverfrö 0,3, mjölkskumningsmaskiner
0,3 millioner mark.

189

Kungl. Maj:ts Nåd. Pi''oposition Nr 201.

För år 1910 föreligga ännu icke värdeuppgifter, men af tillgänglig
statistik öfver exporterade kvantiteter visar sig vid jämförelse med 1909
följande ökning uttryckt i deciton:

hö 54,076, trä af furu och gran, biladt etc. 137,463, d:o, sågadt, ohyfladt 503,583,
nöttkött 7,615, grädde 12,854, kalfhudar, färska, saltade 19,080, järnmalm 3,686,048, krita,
hvit, slammad 17,212, träsprit, rå 1,745, hyfladt virke af mjuka träslag 1,126, fönsterramar
och dörrar 22,639, pappersmassa, kemisk 4,716, grof papp 5,230, gatsten 826,414,
stenhuggeriarbeten, enkla, af granit 111,280, klinker och öfver 3 cm. tjocka golfplattor, enfärgade
10,824, tackjärn 67,108, smältstycken, råskenor, göten, platta ämnesstänger, ämnen
(Knäppel, billets), degelstålsgöten 6,509, stångjärn, fasonerad! (ej balk- eller vinkeljärn) 4,839>
bandjärn 11,913, stångjärn, ej fasoneradt 13,397, järntråd, valsad etc. 14,506, järntråd,
dragen 32,218, järnrör, valsade eller dragna, råa, med väggtjocklek af minst 2 mm. 25,899
deciton.

Däremot har exporten af följande varor rönt härefter angifna minskning,
likaledes uttryckt i deciton:

lingon 74,757, färsk sill 113,323, kli 55,626, råblock af granit 75,680, trätjära
6,595, tändstickor 16,116, kautschuksskodon 96, pappersmassa, mekanisk 26,471, fasadtegel
550, hästskosöm 7,234 deciton.

Då man uppmärksammar, att år 1908 i allmänhet visade en nedgående
tendens i fråga om värdena af Sveriges handelsutbyte, i det att
landets totalexport detta år utgjort 482,018,000 kronor mot 524,663,000
kronor år 1907 samt vidare att under år 1909 förhållandena på den
svenska arbetsmarknaden ej varit gynnsamma för exporten, hvars totalvärde
nedgick till 472,980,000 kronor, lära ofvanstående statistiska uppgifter
gifva vid handen, att Sverige under traktattiden i det hela lyckats
väl bevara sina exportintressen inom Tyskland.

Af statistiken visar sig vidare, såsom redan omförmälts, att Tysklands
andel i värdet af Sveriges totalexport utgjort:

År	1900 ........		procent
»	1901....... . .	. ......17,i	»
»	1902 ...... . .	.......16.o	»
»	1903 ........	.......16,i	»
	1904 ........	.......17,3	»
»	1905 ........	.......18,9	»
»	1906 ........	........19,2	»
»	1907 ........	.......20,7	»
7>	1908 ........	.......21,4	»
»	1909 ........	.......20,6	»

190

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 204.

Traktatens

innehåll.

Ehuruväl dessa siffror, hvilka redan förut i annat sammanhang anförts,
på grund af ändrad uppställning af statistiken med flera omständigheter
ej få tillmätas allt för stor betydelse, synes dock framgå, att Sveriges
export till Tyska riket åren 1900—1909 på tillfredsställande sätt utvecklat
sig i förhållande till Sveriges export i dess helhet.

Med några få undantag äro det lättnader, som enligt 1906 års traktat
medgifvits svenska varor vid import till Tyska riket, upptagna äfven i nu
föreliggande förslag till ny traktat, och i vissa fall hafva ytterligare medgifvanden
tillkommit. En närmare jämförelse mellan bestämmelserna i
nu gällande och i föreslagna traktattariffer beträffande införseltullar i
Tyska riket lämna resultat, för hvilka jag nu ber att få redogöra.

I vissa fall har man vid uppgörandet af traktatförslaget ansett
sig från svensk sida icke böra fasthålla vid fordran på samtliga medgifvanden,
som förekomma i 1906 års fördrag. Ett sådant uppgifvande
af förmåner enligt sagda fördrag har föranledts dels däraf, att någon
export af betydenhet ej hittills förekommit och ej heller kan förväntas
uppstå, dels ock däraf, att vederbörande rubriker redan äro bundna af
andra länder, som äga fördrag med Tyska riket, och således gälla gentemot
Sverige på grund af dess ställning som mest gynnad nation.

Efterföljande tariffrubriker, som upptagas i 1906 års traktat, hafva
på förenämnda skäl nu ej inryckts i förslaget till ny fördragstarifif för
varuinförsel till tyska tullområdet.

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 204. 191

Varor, upptagna i tariff Å i 1908 års traktat, men utelämnade i föreliggande
förslag.

N:r i		Tysk tullsats för 100 kg.	Följande länder kafva	Tyska rikets införsel från Sveriare.
tyska tull-				förut erkållit samma traktatsenliga med-
Varuslag.	Allmänna	Fördrags-	1908	1909
fen.		tariffen.	tariffen.	gifvanden.	1,000	1.000
		Mark.	Mark.		mark.	mark.
36	Svampar.......	40: —	8:-	IBulgarien, Österrike— \ Ungern.......	} °	0
80	Järnvägssyllar, af mjuka! träslag.......1	0: 40 el. förlkbm. 2: 40	0: 24 el. för lkbm. 1: 44	(Österrike—Ungern, Ku-j manien, Ryssland . .	} °	0
81	(	för 100 kg. [	för 100 kg.	j
Gatubeläggningskubbar, 1 af mjuka träslag . . 1		0: 72 el. för 1 kbm.	(Österrike—Ungern . . .	6	1
	(	1	4:32
			för 100 kg.
82	Hjulnål etc., af mjuka)	el. för Ikbm. q.	0: 72		0	0
	träslag.......\|	el. för 1 kbm.	I • • •
	(		4: 32	j
85	Tunnbandsträ etc. . . j	för 100 kg. 4* —	ör 100 kg. 3-	}	0	0
87	Bränsle etc.......	fritt	fritt	» ...	21	12
88	Träkol etc.......	fria	fria		64	40
161	Blod m. m.......	fritt	fritt	/Österrike—Ungern samt \ delvis Bulgarien . . .	} 15	14
191	Is m. m........	fri	fri	Österrike—Ungern . . .	0	0
224	Färgj ordarter, råa etc. .	fria	fria	1> ...	0	2
236	Ej spec. jordarter m. m. .	fria	fria	J ...	0	0
259	Vagnssmörja.....	10: —	6: —	> ...	0	0
271	Ammoniakvatten etc. . .	fritt	fritt	»	0	0
297	Jernvitriol etc.....	fri	fri	J» ...	0	0
309	Kalciumacetat.....	1: —	0: 50		142	20
350	Träsprit, renad ....	20:-	8: —		52	13
473	Linnegarn, enkelt, blekt
	etc.:
	t. o. m. n:r 20 . . .	13: —	13:-	Österrike—Ungern . . .	0	0
	öfver n:r 20 t. o. m.
	n:r 35......	16:-	16:-	5 • ...	0	0
	öfver n:r 35 t. o. m.
	n:r 75......	21: —	21: —	S ...	0	0
498	Täta linneväfnader etc.:
	damast.......	150: — 1	150: — tullsatserna	!	0	0
	andra ........	150:— \|	i n:r 492/3	’ • •••	0	0
		+ 10 M.	1
	(	85: —	)
556	Tofflor.......J	120: —	( 60: —	J	Ingen eller obe-
	1	180: —	■ '' )	tydlig införsel.

192

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 204.

N: i tyska tull- tarif- fen.	Varuslag.	Tysk tullsats för 100 kg.	''Följande länder hafva förut erhållit samma traktatsenliga med-gifvanden.	Tyska rikets införsel från Sverige.
Allmänna tariffen. Mark.	Fördrags- tariffen. Mark.	1908 1,000 mark.	1909 1,000 mark.
615	Byggnadsvirke etc.:
	oarbetadt: fanerade trä-
	skifvor etc.	6: —	2: —	Österrike—Ungern . . .
					Ineren eller obe-
	annat . . .	6: —	3: 25	5 ...	( tydlig	införsel.
	bearbetadt ......	10: —	10: —	» ...	j
629	Grofva trävaror, bearbe-
	tade:
	fönsterramar etc. . .	12: —	11:-	> ...	l 3
	andra .......	12: —	10: —	t ...	1
652	Papp, hvit eller bestru-
	ken, etc.......	10:-	10:-	> ...	0	0
667	Papeterier:			•
	i askar: öfverkladda .	35:-	35:-	» ...	I
i	andra af papp	22: —	12: —	» ...	1	2
I	> » trä .	22: —	15: —	» ...	!
693	Kvarnstenar......	0: 25	fria	!> ...	0	6
694	Slipstenar af karborundnm	24: —	12: —	1> ...	1	1
719	Dräneringsrör.....	fria	fria	» . .	0	0
728	Golfplattor, olikfärgade .	4: —	3:-	* • ■ •	0	0
763	Glas, ej spec......	18:-	12: -	> ■ • ■	0	0
787	Järnplåt, slipad etc.:
	öfver 1 mm......	5: —	5:-	» ...	0	0
	1 mm. eller under . .	5: BO	5: 50	» ...	0	0
808	Spadar, skyfflar etc. . .	4: 50	4: 50	» ...	0	0
820	Hästskor.......	5: - »)	3: —	» ...	0	0
825	Trådlinor af minst 0''5
	mm. tjock järntråd . .	8: —'')	5: —	» ...	0	0
875	Metallduk etc. af koppar
	etc..........	30:-	18: —	» ...	0	0
879	Varor af mässing etc.:
	ramar, byglar m. m. ,	60:-	50: —	J ...	0	0
	andra varor .....	60:-	60:-	Belgien, Österrike—Ungern	6	7

j Bindning upptages i föreliggande förslag.

Kangl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 204.

193

I några fall har vid senaste traktatförhandlingar status quo ej kunnat
uppnås, hvadan Sverige för sin export af följande varuslag måste räkna
med en viss försämring, som belyses af följande tablå.

Varor, för Indika tullsatserna höjts i förhånande till nu gällande tullsatser.

N:r i		Tysk tullsats för 100 kg.	Tyska rikets införsel från Sverige.
tyska tull- tariffen.	Varuslag.	enligt 1906 års traktat. Mark.	efter ikraft-trädandet af nya traktaten. Mark.	1908. Deciton.'')	1909. Deciton.1)
350	Träsprit, renad..............	8	20	518	127
685 ''	Stenhuggeriarbeten, oslipade etc., af granit: kantstenar för trottoarer, på två lång-sidor och på båda kortsidorna slätt bearbetade, eljest råa eller blott rå-huggna : bearbetade med andra verktyg än pikhacka och spetsmejsel ....	0,25	0,35	297,0232)	249,9532)
	andra stenhuggeriarbeten (med undantag af gröfre byggnadsstenar)......	0,50	0,60	35,7692)	37,6212)

*) På grund af den officiella statistikens uppställning anföras här viktuppgifter.
2) Häri ingå varor, å hvilka tullförhöjning icke inträder.

Beträffande de i efterföljande tablåer A och B upptagna varuslag Tyska medhafva
medgifvanden kunnat utverkas i större omfattning än som inrymmes 9ifvandeni
hittills gällande traktat.

A. Medgifvanden utöfver 1908 års traktat, upptagna i föreliggande förslag, men jämväl
inrymda i Tyska rikets fördrag med andra länder än Sverige.

N:r i

tyska tull-tariffen.

Varuslag, beträffande hvilka de gentemot
Sverige nya fördragsenliga medgifvandena
hittills tillkommit Sverige som mest gyn-nad nation.

Tysk tullsats
för 100 kg.

Fördrags-länder, andra
än Sverige.

Tyska rikets in-försel från
Sverige.

Allmänna

tariffen.

Mark.

Fördrags-

tariffen.

Mark.

1908.

1,000 M.

1909.

1,000 M.

ur 75

Byggnads- och gagnvirke, i allmänna tariffen
ej särskildt nämndt:

i längdriktningen hugget eller biladt eller på
annat sätt med yxa bearbetadt eller sönder-deladt; äfven klufven spån eller på annat
sätt än medelst klyfning framställd klarspån:

af mjuka träslag...........j

0-50

eller

för 1 kbm.
3

024

eller

för 1 kbm.
1-44

\ Ö.-U., Em,

J Rssl., Sb.

2,652

2,530

Bihang till Riksd. prat. 1911. 1 Sami. 1 Afd. 159 Höft.

194

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 204.

N:r i tyska tull- tariifen.	Varuslag, beträffande hvilka de gentemot Sverige nya fördragsenliga medg-ifvandena hittills tillkommit Sverige som mest gyn-nad nation.	Tysk tullsats för 100 kg.	Fördrags-länder, andra än Sverige.	Tyska rikets in-försel från Sverige.
Allmänna tariffen. Mark.	Fördrags- tariffen. Mark.	1908. 1,000 M.	1909. 1,000 M.
ur 115	Fisk, lefvande och icke lefvande, färsk, äfven frusen: dammkarpar, lefvande.........	15	fria	Ö.-U.	2	15
	Anmärkning. Tullfri införsel af lefvande dammkarpar äger rum mot före-teende af intyg, som utfärdas af veder-börande myndigheter, och som bestyrka, att sändningen härstammar från dammar. Fördragsmakternas regeringar förbehålla sig att öfverenskomma, hvilka myndig-heter, som skola äga befogenhet att ut-färda dessa intyg. annan fisk än karp ..........	fri	fri	Blg., Km.	5,605	5,867
nr 123	Hummer, lefvande eller icke lefvande, äfven blott kokt eller insaltad, äfven befriad från skalet..................	för 100 kg. brutto 100	för 100 kg. brutto 65	Blg.	13	12
ur 133	Mjölk och grädde, steriliserad eller peptoniserad; kärnmjölk och vassla..........	fria	fria	Ö.-U., Schz, It.1)	4322)	8862)
134	Smör, färskt, saltadt eller smält......	för 100 kg. 30	för 100 kg. 20	Ö.U., Rssl., Sb.	92	503
219	Närings- och njutningsmedel, alla slag (med undantag af drycker), i lufttätt slutna kärl, •försåvidt de icke i och för sig falla under högre tullsatser än 75 mark för 100 kg. . .	75	60	It.	11	8
234	Anmärkning till n:r 133 och 219. Mjölk och grädde, steriliserad eller pep-toniserad, i lufttätt slutna kärl, läm-nas tullfri. Sten (med undantag af skiffer och gatsten), äfvensom lava, porös och tät, rå eller endast råhuggen, äfven sågad, dock på icke mer än tre sidor, eller i icke klufna, icke sågade (skurna) plattor; äfven malen sten, icke sär-skilt nämnd i föregående nummer af all-männa tariffen ..............	fri	fri	Schz. j .. Blg., It., \ \ O.-U., Schz. J	6,465	5.466
293	Klorsyradt kali (kaliumklorat), ej inkommande i hylsor eller kapslar..........	fritt	fritt	Ö.-U., Schz.	312	226
ur 329	Krita, slammad; äfven finmalen eller på annat sätt fint pulveriserad krita........	0''4 0	0''30	Blg.	177	139

*) Italien endast delvis.

2) Uppgiften omfattar all mjölk och grädde.

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 204.

195

N:r i tyska tull-tariffen.	Varuslag, beträffande hvilka de gentemot Sverige nya fördragsenliga medgifvandena	Tysk tullsats för 100 kg.	Fördrags-länder, andra än Sverige.	Tyska rikets in-försel från Sverige.
hittills tillkommit Sverige som mest gyn-nad nation.	Allmänna tariffen. Mark.	Fördrags- tariffen. Mark.	1908. 1,000 M.	1909. 1,000 M.
ur Amu. till afd. 10 B. ur 651	Såsom bearbetade i motsats till råa jämlikt afdelning 10 B anses alla brunerade, betsade, färgade, groft målade, fernissade, lackerade, po-lerade, äfvensom med rök behandlade, impreg-nerade eller eljest på kemiskt sätt behandlade trävaror. Däremot skola med olja, vax, pott-lod, fett, stearin eller liknande ämnen afrifna eller med tjärbestrykning försedda trävaror behandlas såsom råa........... Papp, formad eller guskad, äfven framställd af sammanklistrade papplameller: af mekanisk eller kemisk trämassa, äfven af sådan af med ånga behandladt trä, hårdvalsad (brunträpapp eller s. k. läder-papp), halm-, grålump- och torfpapp samt andra i allmänna tariffen ej sär-skildt nämnda grofva pappsorter, äfven i massan färgade..........	4	1-50	Ö.-U. ! Ö.-U.	225	253
654	Anmärkning. G-uskade pappsorter förtnllas enligt n:r 651, äfven då de yttre lagren äro hvita eller i massan färgade (äfven i olika färger) och icke af lika beskaffenhet och färg som de inre mellanlagren. Omslagspapper, i massan färgadt, äfven på en sida glättadt..............	4	3	Blg., Ö.-U.	202	144
ur 791	Järntråd, valsad eller dragen, jämväl formad (fasonerad): rå eller bearbetad, dock ej polerad, lackerad eller öfverdragen med andra oädla metaller eller metall egeringar: med en tjocklek af mindre än 0''f> t. o. m. 0-22 mm...............	4-50	3-75	Ö.-U.	I decilon. 7,248	deciton. 6,010
794	Järnrör, icke hänförliga till n:r 793 i allmänna tariffen, valsade eller dragna, råa: med en godstjocklek af 2 mm. eller där-öfver ................	6	5	Blg., Ö.-U.	j 1,000 M. \| 1,401	1,000 M. 860

Särskild! på grund af gällande bestämmelser angående giltighetstiden
för fördraget mellan Tyska riket och Österrike-Ungern, som kan upphöra
att gälla redan den 81 december 1915, måste ett visst värde tillmätas dessa
medgifvanden, som emellertid äfven eljest tillkomma mest gynnad nation,
så länge den traktat gäller, genom hvilken tullnedsättning eller bindning
fastslagits.

196

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 204.

B. Nya, af Tyska riket ej förut beviljade medgifvanden, som upptagas i förslaget

till svensk-tysk traktat.

Nr. i

Tysk tullsats för
100 kg:

Tyska rikets hittills-varande införsel från
Sverige.

tyska tull-tariffen.

Varuslag, beträffande hvilka föreliggande förslag
innebär förbättring af status quo.

enligt

hittills

gällande

bestämmel-

ser.

efter ikraft-trädande
af nya
traktaten.

1908.

1909.

Mark.

1,000 mark.

nr 49

Anm. till
234

nr 317
nr 518

ur Anm. till
afd. 10 B
Anm. till
650

Anm. till
nfd. 11

Anm. till
682

ur 685

Lingon, inkokta utan tillsats af socker eller sirap . . .

Den omständigheten, att råa eller blott råhuggna
byggnads- eller verkstenar äro, äfven utan vidare bearbetning,
användbara i stensliperier eller för byggnadsändamål,
tages ej i betraktande vid tullbehandlingen.

Till n:r 234 hänföras äfven med pikhacka (Spitzhammer)
eller med spetsmejsel för stensliperier groft
förarbetade block af granit, porfyr, syenit eller liknande
hårda stenarter, äfven om de i följd af bearbetning med
dessa verktyg förete en regelbunden form (jämnade,
d. v. s. med från väsentliga fördjupningar och upphöjningar
befriade ytor, regelbundet löpande kanter o. s. v.).
Beviljandet af tullfrihet kan göras beroende däraf, att
användningen styrkes.

bariumklorat, perklorater, alla slag,

Klorsyradt natron,
samt kalkkväfve

S. k. islandströjor af yllestrumpstolsgods, äfven tillskurna
och sydda, jämväl försedda med oväsentlig utstyrsel,
som icke innehåller silke, enligt öfverlämnade prof . .

Spacklade trävaror behandlas såsom råa.

Trämassa, framställd på mekanisk eller kemisk väg, innehållande
50 procent vatten eller däröfver.......

Papper i rullar förtullas icke såsom pappersvara, utan såsom
papper, då bredden öfverstiger 20 cm., och äfven
eljest, då papperets användning för vidare yrkesmässig
bearbetning eller förarbetning, t. ex. till tryckning, tillverkning
af påsar eller strutar o. s. v., styrkes.

Klufna eller på en eller bägge hufvudytorna sågade
(skurna), på de smala sidorna råa eller blott råhuggna
plattor af granit af öfvervägande mer än 16 cm. tjocklek
lämnas tullfria.

Stenhuggeriarbeten, oslipade, ohyflade, äfven i förening
med olackeradt, opoleradt trä eller järn:
släta, icke profilerade, icke svarfvade, icke utsirade,
af granit:

kantstenar för trottoarer, på två långsidor och på
båda kortsidorna slätt bearbetade, eljest råa
eller blott råhuggna:

bearbetade endast med pikhacka (Spitzhammer)
eller med spetsmejsel (s. k. råkantstonar)

fria

(bindning)

350

1,25

100

0,80

*) 0,25

0,15

Kan ej angifvas

* > >

> > »

> > >

‘) Uppgifter angående tnllbehandlingspraxis växla.

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 204.

197

Nr. i	Varuslag, beträffande hvilka föreliggande förslag	Tysk tullsats för 100 kg:	Tyska rikets hittills-varande införsel från Sverige.
tyska tull-tariffen.
innebär förbättring af status quo.	enligt hittills gällande	efter ikraft-trädande af nya traktaten.	1908.	1909.
		bestämmel- ser.
		Mark.	Mark.	1,000 mark.	1,000 mark.
	andra stenbuggeriarbeten:
	endast med pikhacka (Spitzhammer) eller med
	spetsmejsel förarbetade till användning såsom byggnadsstenar (rustikakvaderstenar, löpare,
	bindare, kajstenar o. dyl.).........	>) 0,50	0,15	Kan ej angifvas
Anm. 3 till 685 1	De fördragsenliga tullsatserna för kantstenar äga till-lämpning äfven på sådana, som icke blott äro enkelt bearbetade på de båda kortsidorna och de båda efter nedläggningen i marken synliga långsidorna, utan hvilka äfven på den för läggning mot trottoaren afsedda tredje långsidan hafva undergått en bearbetning i så måtto, att vid den öfre kanten af denna sida, till vinnande af fyrkantig form å den öfre synliga ytan, genom bort-slående af utstående delar framställts en mer eller mindre jämnad rand, försåvidt bredden af denna rand ej öfverstiger 10 cm., eller försåvidt vid fall af större bredd stenens användning till trottoarkantsten styrkes.
1 ur 720	Varor af vanligt stengods (med undantag af de under nr.
i	716 och 728 i allmänna tariffen nämnda):
	stenar och plattor, alla slag, för tekniska ändamål . .	0,40	2) 5	2)1
j Anm. till	Glaserade rör och rörformstycken till kanaliseringsändamål,	(bindning)
719 och 720 i''	äfvensom förskalningsplattor, brunnar, aflopp o. d., krabbor och fodertråg af lera eller vanligt stengods
förtullas, utan afseende å materialets smältpunkt, efter nr. 719 respektive 720.
784	Smältstycken (Rohluppen); råskenor (Rohschienen); göten (Blöcke); platta ämnesstänger (Platinen); ämnen (Knop-
	pel); degelstålsgöten................	1,50	930	853
Anm. till	1. Smältstycken (Rohluppen) och råskenor (Rohschienen),	(bindning)
784	icke öfver 12 cm. långa, för omsmältning......	1,50	1	Kan ei angifvas
.	2. Med knäppel förstås valsade, icke riktade (adjustierte) stänger af minst 30 mm. tjocklek med olika tvärsnitts-former, men mest af kvadratisk, rombisk eller platt form med mer eller mindre afrundade kanter. Hit höra äfven sådana eljest till knäppel hänförliga stänger, hvilka vid valsprocessen fått en rak riktning, eller hvilka visserligen framkommit böjda från valsarna, men omedelbart genom slag medelst träklubbor bibragts en möjligast rak riktning. Stänger af rundt tvärsnitt med en tjocklek af minst 60 mm., införda för tillverkning af rör, behandlas under öfvervakande af användningen såsom knäppel.

9 Uppgifter angående tullbehandlingspraxis växla.
s) Innefattar äfven rör. aflopp, krabbor o. dyl.

198

Kung!. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 204.

Nr. i
tyska tulltariffen.

Varuslag, beträffande hvilka föreliggande förslag
innebär förbättring af status quo.

Tysk tullsats för 100 kg:	Tyska rikets hittills-varande införsel från Sverige.
enligt hittills gällande bestämmel- ser.	efter ikraft-trädande af nya traktaten.	1908.	1909.
Mark.	Mark.	1,000 mark.	1,000 mark.
		deciton	deciton
( 2,50 \ \ (bindning) \|	24,536	24,251
J 3 1 \ (bindning) j 1 i	2,425	1,098
'') 13	5
ö 13	3,50		1

Anm. till
785

ur 791

Anm. till
791/92
Anm. till
798/9

Anm. till
afd. 17 A

3. Vid betning, filning, mejsling och fräsning i ändamål
att profva felfriheten fästes beträffande varor, hänförliga
till nr. 784, intet afseende vid tullbehandlingen. .

Till nr. 785 hänföres äfven stångjärn och handjärn i afpassade
längder.

Tråd, valsad eller dragen, jämväl formad (fasonerad):
rå eller bearbetad, dock ej polerad, lackerad eller öfverdragen
med andra oädla metaller eller metallegeringar:

I af 1,5 mm. eller däröfver . . .

k {

( af mindre än 1,5 t. o. m 0,5 mm.
792 hänföres äfven tråd i afpassade

med en tjocklek

Till nr. 791 och
längder.

1. Cylinderformigt smidbart järn i stänger (särskildt s. k.
silfverstål), som genom kallvalsning eller kalldragning,
slipning, polering el. dyl. erhållit en glatt, glänsande eller
speglande yta och endast på grund af sådan bearbetning
skall behandlas som järnvara, äfven skuret i afpassade

längder af minst 1 meter............_ • •

2. Bandjärn, som genom kallvalsning eller kulldragning,
slipning, polering el. dyl. erhållit en glatt, glänsande
eller speglande yta och endast på grund af sådan bearbetning
skall behandlas som järnvara, äfven härdadt

eller betadt...............

Såsom bearbetning i fråga om järnvaror anses icke en grof
påstrykning af oljefärg eller tjära, öfverstrykning med
grafit eller aflägsnande afl glödspån genom letning i
syra och icke heller svällning eller strypning afl rör.

Med afseende å de redan angifna fördelar, som traktaten skulle tillförsäkra
vårt land, och då hänsyn vidare tages därtill, att Sveriges ställning
som mest gynnad nation gent emot Tyska riket genom traktaten
garanteras, torde utsikterna för beståendet och utvecklingen af svensk
export till tyska tullområdet under den föreslagna traktatens giltighetstid
kunna betecknas såsom goda.

Betydelsen De skal, som från svensk sida varit bestämmande för ingåendet af

afVställning1906 års traktat med Tyska riket, gälla i regel fortfarande, men det torde
som mest äfven nu höra framhållas, att den viktigaste förmånen för Sverige utgöres
gynnad __

nation. i) Uppgifter angående tullbehandlingspraxis växla.

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 204.

199

af dess ställning som mest gynnad nation, d. v. s. därigenom att Sverige
blifver delaktigt af de tullnedsättningar och andra förmåner, som gentemot
Tyska riket utverkats af andra stater, som tidigare afslutat handelsfördrag
med detta land. Öfver dessa mot andra länder än Sverige gjorda
tyska inedgifvanden, lämnas i det följande en statistisk öfversikt, omfattande
dels svenska exportartiklar af någon betydenhet, å hvilka importtullarna
nedsatts, dels sådana för hvilka tullsatser eller tullfrihet bundits.

Svenska exportartiklar af någon betydenhet, å hvilka de tyska importtullarna
nedsatts genom traktater med andra länder än Sverige.

Nr i		Tullsats för 100 kg.	Tyska rikets införsel från Sverige år 1909.
tyska tull- tariffen.	Varuslag.	Allmänna tariffen. Mark.	Kördrags- tariffen. Mark.	Kvantitet. 100 kg.	Värde. 1,000 mark,
1	Råg....................	7	5	63	1
2	Hvete...................	7,50	5,50	381	8
3	Korn....................	7	1,30	158	2
4	Hafre...................	7	5	2,046	45
11	Arter...................	4	1,50	153	3
12	Vicker...................	2,50	1,50	83	1
18	Klöfverfrö.................	5	fritt	672	83
19	Gräs frö..................	2	fritt	101	8
27	Hö m. in..................	i	fritt	54,273	407
30	Humle...................	70	20	5	1
74	Trävirke etc., oart)., af mjuka träslag ....	0,20	0,12	6,549	20
75	> etc., biladt etc., af furu och gran . .	0,50	0,24	532,483	2,530
76	» etc., sågadt, af mjuka träslag ....	1,25	0,72	3,668,044	24,209
X	Gatubeläggningskubb, af mjuka träslag ....	1,25	0,72	102	1
i 92	Garfvarbark................	1,50	fri	15,580 stycken	108
100	Hästar...................	varieranc	e belopp	44 100 kg.	38
108	Kött af nötboskap och svin.........	45	27	881	84
in	Hårbärande vildt, ej lefvande........	30	20	142	16
112	Fågelvildt, » > ........	45	20	25	4

200 Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 204.

Nr i		Tullsats för 100 kg.	Tyska rikets införsel från Sverige år 1909.
tyska tull- tariffen.	Varuslag.	Allmänna tariffen. Mark.	Fördrags- tariffen. Mark.	Kvantitet. 100 kg.	Värde. 1,000 mark.
115	Dammkarpar, lefvande...........	15	fria	137	15
118	Kaviar ock kaviarsurrogat..........	300	150	2	2
123	Hummer..................	100	65	37	12
126	Svinister..................	12,50	10	89	9
134	Smör...................	30	20	2,207	503
147	Fjäder, oarbetad..............	2	fri	18	3
163	Ris, poleradt (»risgryn») ..........	6	4	7,325	147
172	Olein...................	4	3	2,738	no
173	Stärkelse..................	16	14	66	3
198	Bröd, enklare................	16	10,20	102	3
219	Konserver.................	75	60	76	8
230	Cement..................	0,50	fri	4,094	15
260	Smörj ämnen................	12	7,50	80	2
279	Vinsyra ..................	8	4	11	2
294	Svafvelsyrad! och surt svafvelsyrad! natron . .	0,25	fritt	13,364	40
296	Kopparvitriol................	2	fri	609	23
316	Kalciumkarbid...............	4	fri	2,071	33
326	Zinkhvitt m. m...............	2	fri	203	8
329	Krita, hvit, slammad etc...........	0,40	0,30	49,656	139
349	Träsprit, rå ................	5	fri	729	44
428	Yllemattor, knutna.............	200	ISO	2	2
432	Ylleväfnad, vägande mer än 200 t. o. m. 700 gr. per kvm..................	175	150	10	10
465	Broderier på bomullsväfnad: plattsömsbroderier	400	275	3	6
	» andra, ej särskildt nämnda ....	400	300	1	2
527	Skodon af väfnad etc.............	70	65	222	78
544	Får- och lammskinn, med borttaget hår . . .	3	2	68	41
556	Skodon af läder: vägande öfver 1,200 gr. per par	85	60	3	1
	> öfver 600 t. o. m. 1,200 gr. per par...........	120	80	5	6
	» t. o. m. 600 gr. per par . . .	180	90	1	1
557	Drifremmar af läder............	60	50	2	1
562	Glacéhandskar ...............	200	125	1	5

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 204.

201

Nr i		Tullsats för 100 kg.	Tyska rikets införsel från Sverige år 1909.
tyska tull-tariffen .	Varuslag.	Allmänna tariffen. Mark.	Fördrags- tariffen. Mark	Kvantitet. 100 kg.	Värde. 1,000 mark.
575	Drifremmar af spånadsvaror med kautschuk .	50	40	2	1
590	Korgmakararbeten, grafva..........	4	3	560	48
606	Pärlemor, arbetad..............	250	225	1	1
615	Byggnads- och gagnvirke, hyfladt o. s. v. af mjuka träslag..............	6	3,25	2,210	19
624	Spolar etc., af trä.............	1 6 l \ 10 \|	5	1,876	75
625	Möbler, grafva: af mjuka träslag, råa.....	8	4,50	19	! l
	» af hårda träslag, bearbetade .	varierande belopp	73	7
628	Grafva trävaror: lådor o. s. v., råa.....	6	5	903	18
629	» bearbetade .........	12	10	59	5
650	Pappersmassa, mekanisk...........	3	1,25	46,612	326
	» kemisk............	3	1,25	158,810	2,541
651	Trämassepapp...............	4	1,50	16,882	253
654	Omslagspapper, i massan färgadt.......	4	3	5,757	144
655	» ej hänförligt till nr 654 . . .	10	3	10,631	330
	Papoer, ej särskild! nämndt.........	10	6	298	23
657	Vykort o. d. tryckalster...........	10	6	107	17
660	Tapeter, ej förgyllda etc...........	24	12	12	1
680	Stenar, på mer än tre sidor sågade, på de icke sågade sidorna råa eller endast råhuggna . .	0,50	0,25	1,104	9
683	Plattor af granit ete.; slipade, hvflade etc. . .	15	10	44	4
686	Stenhuggararbeten af granit etc.: profilerade, helt eller delvis afsvarfvade etc.........	3,50	2,50	278	4
687	D:o; slipade, polerade etc...........	15	10	47	2
693	Kvarnstenar................	0,25	fria	218	6
714	Fasadtegel.................	0,10	0,05	2,352	4
724	Eldfast tegel, rätvinkligt, öfver 5 kg. per stycke	0,60	0,50	4,727	17
725	Retorter m. m. af eldfast lera........	2	1,50	108	2
731	Lyxföremål af stengods etc., flerfärgadt . . .	25	16	6	1
733	Porslin, färgadt...............	30	20	6	1
737	Glas (Hohlglas), oslipadt etc., färgadt eller hvitt ogenomskinligt..............	17	! 15	19	1
739	D:o, slipadt etc.: färgadt eller hvitt ogenom-skinligt .................	30	15	55	5

Bihang till Riksdagens prof. 1911. 1 Sami. 1 Afd. 159 Häft.

202

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 204.

Nr i tyska tull- tariffen.	Varuslag.	Tullsats för 100 kg.	Tyska rikets införsel frän Sverige år 1909.
Allmänna tariffen. Mark.	Fördrags- tariffen. Mark.	Kvantitet. 100 kg.	Värde. 1,000 mark.
739	Glas (Hohlglas), slipadt etc.: annat.....	24	12	488	29
791	Järntråd, valsad eller dragen etc., med en tjock-
	lek af mindre än 0,5 t. o. m. 0,22 mm. . .	4,50	3,75	6,010	154
794	Järnrör, valsade eller dragna, råa med en gods-
	tjocklek af 2 mm. och däröfver......	6	5	42,988	860
797	Järnvägsaxlar, -hjul etc...........	3	2,50	85	2
1 798	Smidbart gjutgods etc., rått, vägande per stycke:
	mer än 150 kg...............	4,50	3,50	j
	100—150 kg................	4,50	3,75	i 449	20
	3 kg. och därnnder............	8	6	1
799	Smidbart gjutgods etc., bearbetadt, vägande per
	stycke:
	mer än 150 kg..............	7	5,50
	100-150 kg...............	7	6	j- 196	24
812	Pilar: icke öfver 16 cm. långa.......	40	28	22	8
	» mer än 16—35 cm. långa.......	25	20	90	23
813	Borrar, ej särskildt nämnda; gängverktyg . . .	20	15	10	3
	Maskinknifvar...............	20	18	127	31
814	Brottschar, spiralborrar, fräsare.......	40	28	10	8
891	Fonografer, grammofoner..........	60	40	5	2
894	Förbrännings- m. fl. motorer, vägande per stycke:				\|
	mer än 500 t. o. m. 1,000 kg........	18	11	)	1
	» 1,000 > 2,500 > . ......	13	7,50	i
	> 2,500 » 5,000 >.......	10	6	1,286	154
	» 5,000 > 50,000 ».......	7	5	1
904	Maskiner för bearbetning af metaller, trä etc.,
	vägande per stycke:
! !	250 kg. eller därunder.........	20	12
!	mer än 250 t. o. m. 1,000 kg.......	12	8
	> 1,000 > 3,000 >......	8	6	1,064 i	112
	> 3,000 » 10,000 >......	6	5	i
906	Pumpar, hissar m. m., vägande per stycke:
	mer än 200 t. o. m. 400 kg.........	9	6 ]	1
	> 1,000 > 5,000 >.......	5,50	5 1	\| 330	32

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 204.

203

Nr i tyska tull- tariffen.	Varuslag.	Tullsats för 100 kg.	Tyska rikets införsel från Sverige år 1909.
Allmänna tariffen. Mark.	Pördrags- tariffen. Mark.	Kvantitet. 100 kg.	Värde. 1,000 mark.
907	Dynamomaskiner etc., vägande per stycke:
	mer än 500 t. o. m. 3,000 kg. .	7	6	I
	> 3,000 kg. t. o. m. 10.000 kg.....	6	5	I 41	12
	» 10,000 > .......	6	4	1
912	Elektriska apparater för belysning, kraftöfver-
	föring etc.; elektriska mätapparater etc., va-
	gande per stycke:
	10 kg. eller därunder ....	60	40
	10—25 ks:......	60	30
	25—100 >.....	60	20
	100-500 >......	60	8	54	25
	500—1,000 >.....	60	6
	mer än 1.000 >......	60	4
915	Personmotorvagnar, vägande öfver 1,000 kg. . .	20	15	12	9
919	Velocipeddelar, bearbetade......	150	100	32	19
926	Skjutgevär, bearbetade......	90	60	2	2
		per stycke	stycken
929	Silfverfickur........	1,50	0.60	44	1

Svenska exportartiklar af någon betydenhet, för kvilka vid införsel till
Tyskland gällande tullsatser eller tullfrihet bundits genom traktater med

andra länder än Sverige.

Nr i tyska tull- tariffen.	Varuslag.	Tullsats för 100 kg. Mark.	Tyska rik från Sveri Kvantitet. 100 kg.	äts införsel ge år 1909. Värde. 1,000 mark.
10	Ris, opoleradt.......	4	108	2
28	Vegetabiliska spånadsämnen .....	fria	628	17
33	Köd- och. hvitkål . . .	2.50	496	5
72	Växtdelar till medicinskt bruk m. m. . .	fria	129	7
86	Trä till pappersmasseberedning ....	fritt	3,279	7

204

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 204.

Nr 4 *	Varuslag.	Tullsats för	Tyska rikets införsel från Sverige år 1909.
tyska tall- tariffen.	100 kg. Mark.	Kvantitet. 100 kg.	Värde. 1,000 mark.
87	Bränsle........................	fritt	8,841	12
88	Träkol........................	fria	6,720	40
89	Trämjöl, träull....................	0.40	4,530	27
96	Torfströ .......................	fritt	1,454	3
97	Harts.........................	fritt	1,908	36
115	Fisk (annan än karp), färsk..............	fri	408,404	5,867
122	Kräftor........................	fria	250	49
123	Räkor........................	24	74	7
125	Lefvande djur, ej särskildt nämnda...........	fria	10	6
144	Ull..........................	fri	207	42
145	Nöthår o. d......................	fritt	676	68
146	Tagel.........................	fritt	405	113
153	Hudar och skinn, till läderberedning..........	fria	31,614	3,272
154	Har- och kaninskinn, oberedda.............	fria	8	2
155	Skinn till pälsverk, oberedda..............	fria	215	490
156	Horn, ben o. d. animaliska ämnen...........	fria	2,019	53
157	Tarmar o. d. af kreatur................	fria	2,236	179
161	Blod af djur etc....................	fritt	879	14
192	Kli och risaffall....................	fritt	106,155	1,199
193	Olj ekakor etc......................	fria	2,183	29
194	Draf o. d........................	fri	100	1
197	Maltgroddar o. d....................	fria	490	6
199	Finare bröd ......................	60	8	1
221	Jord, sand in. m....................	fria	1,859	9
223	Lera, chamott- och dinasmurbrnk............	fria	100,704	319
224	Krita, oarbetad...................	fri	1,039	2
226	Kiselgnr, kvarts, flinta.................	fria	18,758	56
227	Kalk, naturlig kolsyrad................	fri	917,716	1,652
234	Sten (med undantag af skiffer och gatsten), rå eller blott råhuggen etc.....................	fri	594,701	5,466
237	Malm (järnmalm inräknas här ej)............	fri	166,792	894
243	Beck, trätjära in. m...................	fria	19,090	225
244	Stenkolstjära.....................	fri	8,205	25
245	Lätta stenkolstjäroljor m. in...............	fria	80	2

Kungi. Maj ds Nåd. Proposition Nr 204.

205

tyska

tull tariffen.

Varuslag.

Tullsats för	Tyska rikets införsel från Sverige år 1909.
100 kg.	Kvantitet.	Värde,
Mark.	100 kg.	1,000 mark.
fria	1,112	55
3.50	359	9
fritt	3,471	226
fria	51	2
1	1,105	20
fri	3,492	84
fria	17	4
fri	366	15
fria	36	9
30	13	20
fritt	406	65
fri	83	7
8	4	2
10	47	28
18	8	5
100	Q ,J	i
135	2	i
220	4	6
100	8	6
f Tull för 1 rå väf-lnad + 20 [ mark	5	2
j Tull för j rå väf-1 nåd + 50 j mark	4	2
120	3	3
4	13	2
5	4	1
O co	30	14
80	11	17
fria	140	430
fritt	854	10
60	1	2

257

289

293

305

309

317

319

353

378

394

413

414

422

423
428

432

433
456

457

493

512

515

545

560

563

569

574

Glycerin, rå; underlut från tvålfabrikationen

Kaustikt natron, kaustikt kali.......

Klorsyradt kali..............

Kromsyradt och surt kromsyradt natron . . .

Ättiksyrad och träättiksyrad kalk.....

Svafvelsyrad ammoniak..........

Tjärfärgämnen...............

Terpentinolja o. d..............

Trätjäre- och torftjärekreosot........

Konstgjord! silke, ofärgadt.........

Ullaffall.................

Konstull.................

Kamgarn, enkelt, rått..........

> tvåtrådigt, >..........

> » blekt, färgadt etc. . . .

Yllemattor, väfda.............

Ylleväfnad, vägande per kvm. öfver 700 gr. .

» » > > högst 200 gr. .

Yllestrumpstolsgods............

Bomullsväfnad, appreterad, blekt

färgad, tryckt

Linneväfnad, blekt, färgad ete.
Vadd............

Läder, vägande per stycke mer än 3 kg.

Läderarbeten, ej särskildt nämnda, vägande per stycke
under 2 kg......................

Skinn till pälsverk, beredda..............

Läderaffall......................

Kautschukslangar: för hjul...............

206

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 204.

Nr i tyska tull- tariffen.	Varuslag.	Tullsats för	Tyska rikets införsel från Sverige år 1909.
100 kg. Mark.	Kvantitet. 100 kg.	Värde. 1,000 mark.
574	Kautsckukslangar: andra, ej spec.............	40	2	1
578	Kautschukringar till hjul, m. m...........	60	6	6
579	Kautschukplattor och -packningar............	40	11	5
623	Tunnbindararbete...................	10	10	1
630	Grafva trävaror, i förening med andra ämnen......	30	15	3
631	Möbler, snidade etc..................	SO	8	2
640	Varor af celluloid, galant o. d..............	200	7	7
651	Takpapp, stenpapp, skeppsfilt..............	1.50	60	1
674	Böcker och musikalier.................	fria	444	177
677	Målningar och ritningar................	fria	108	324
724	Eldfast tegel, rätvinkligt, under 5 kg. per stycke ....	0.35	66,421	159
737	Glas (Hohlglas), opressadt, oslipadt etc., genomskinligt . .	8	369	13
783	Icke smidbart gjutgods, ej särskild! nänindt, bearbetadt, vägande per stycke:
	mer än 100 kg....................	4	I
	» > 40 t. o. in. 100 kg.............	6	1,020	72
	40 kg. och därunder.................	9	1
785	Smidbart järn i stänger etc.; bandjärn:
	icke öfver 12 om. långt, till omsmältning....... annat .......................	1 2.50	j 96,338	1,937
786	Järnplåt, rå etc., med eu tjocklek af:
	mer än 1 mm.....................	3	588	7
	1 mm. eller därunder................	4.50	119	2
791	Järntråd, valsad etc., rå etc., med en tjocklek af mindre än 0.22 mm.....................	4.50	91	3
794	Järnrör, valsade etc., råa, under 2 mm. godstjocklek . . .	10	34	1
798	Smidbart gjutgods etc., rått, med en nettovikt per stycke af:
	mer än 25 t. o. in. 100 kg.............. » 3 » » » 25 »..............	4.50 6	\| 181	8
799	D:o, bearbetadt, med en nettovikt per stj-eke af:
	mer än 25 t. o. m. 100 kg...............	l	I
	» > 3 » » > 25 >..............	10	l 919	137
	3 kg. eller därunder.................	13	1
825	Hästskosöm m. m....................	8	19,875	1,494

Kungi. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 204. 207

Nr i tyska tull- tariffen.	Varuslag.	Tullsats för 100 kg. Mark.	Tyska rikets införsel från Sverige år 1909.
Kvantitet. 100 kg.	Värde. 1,000 mark.
832	Byggnads- och möbelbeslag etc., bearbetade.....	12	92	8
836	Bina knifvar, fina saxar, bearbetade . . .	24	9	7
844	Aluminium, oarbetad!..........	fritt	61	8
855	Zink, oarbetad! och skrot .......	fritt	7,815	323
864	Nickel, oarbetad, -skrot och -mynt.....	fria	101	35
865	Nickel i stänger, plåt etc.......	12	3	i
877	Grofva kopparvaror, ej särskildt nämnda......	18	30	8
878	Fina kopparvaror, ej särskildt nämnda.....	30	332	113
879	Koppar- etc. varor med ytbetäckning ....	60	14	7
880	Varor af andra kopparlegeringar än mässing och tombak,
	fina........	60	O	3
885	Varor af försilfrad etc. metall, ej prydnadsföremål ....	120	1	1
904	Maskiner för bearbetning af metaller och sten. vägande per
	stycke mer än 10.000 kg......	4	369	39
905	Slåttermaskiner.......	4	4,175	272
907	Dynamomaskiner etc., vägande per stycke 500 kg. eller
	därunder.....	9	43	12
927	Delar till skjutgevär, bearbetade ....	24	6	4
946	Leksaker ........	10	76	14

Af Tyska rikets införsel från Sverige år 1909, hvilken enligt tysk statistik
uppgått till ett sammanlagdt värde af 91,748,000 mark exklusive järnmalm,
faller enligt förestående utredning ett belopp af 34,239,000 mark under
tariffrubriker, för Indika tullsatserna genom förut ingångna tyska fördrag
nedsatts samt 26,46/ ,000 mark under tariffnummer, hvilka genom Tyska rikets
tidigare afslutade fördrag bundits. Härvid torde böra anmärkas, att i de
två sist anförda beloppen icke medtagits sådana varuslag som t. ex. friska
lingon, gatsten och byggnadssnickerier, beträffande hvilka vissa tyska medgifvanden
finnas inryckta i traktater med andra länder än Sverige, men
hvilka medgifvande!:) äro af så ringa omfattning, att de i och för sig äro
af intet värde för svensk export.

Sant är visserligen, att en stor del af det belopp, som faller under
sådana tariflfrubriker, hvilka äro bundna genom föregående tyska fördrag,
omfatta tullfria råvaror, som äro oundgängligen nödvändiga för tysk industri,
och beträffande hvilka införandet af en tull ej torde kunna befaras,

208

Kung!,. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 204.

men angående en stor mängd andra varor är det för Sverige ett oeftergifligt,
villkor att erhålla ställning som mest gynnad nation, därest dessa
svenska produkter öfverhufvud taget skola på tysk marknad kunna konkurrera
med varor från andra till Tyskland exporterande länder.

Det påståendet, att Sverige, därest tysk marknad ej längre stode
öppen, skulle kunna vinna afsättning för sina produkter inom andra länder,
kan väl beträffande vissa varor äga sin riktighet, men i afseende på andra
varor af förhärskande betydelse — exempelvis sågadt trävirke, hvaraf
Sveriges export till Tyskland år 1909 enligt tysk statistik uppskattas till

24,209,000 mark, och där tullen för en kubikmeter med ej mindre än
3.18 mark ställer sig olika, allteftersom ursprungslandet intager mest gynnad
nations ställning eller ej — måste uppmärksammas, att en del andra
länder, som exportera till Tyskland, utan svårighet kunna öka sin produktion.
Härtill kommer, att vissa svenska exportvaror vid fall af prohibitiv
tull i Tyskland kunna komma att ersättas af helt andra produkter, hvilka
äga intet eller ringa intresse för svensk export. Så skulle exempelvis användandet
af svensk gatsten, synnerligast därest Sverige ej ens åtnjöte
ställning som mest gynnad nation, upphöra, och man skulle utan tvifvel
i vida större utsträckning än hittills öfvergå till användande af annat
gatubeläggningsmateriel såsom asfalt och träkubb.

För såväl Sveriges export till Tyskland som för Tysklands export
till Sverige gäller ock, att äfven ett kortare traktatlöst tillstånd helt visst
kom me att afbryta gamla affärsförbindelser, hvilka ingalunda vore lätta
att sedermera återknyta. Slutligen torde den faran ej få förbises, att
under ett eventuellt traktatlöst tillstånd utländska — däribland sannolikt i
första rummet tyska — fabriker komme att under en eller annan form inom
Sverige upprätta filialer, som skulle till betydande del göra det tullskydd,
som afsetts för svenska varor å den inhemska marknaden, illusoriskt.

Det torde böra anmärkas, att en jämförelse mellan de för Sveriges
exportvaror utgående tullbeloppen, beräknade å ena sidan efter den autonoma
tyska tariffen och å andra sidan enligt den gentemot Sverige nu
föreslagna fördragstariffen, näppeligen skulle vara af något som helst värde,
enär Sveriges export af t. ex. gatsten eller byggnadssnickerier efter all
sannolikhet skulle hafva upphört och utförseln af ett stort antal andra
artiklar mer eller mindre reducerats, därest den autonoma tyska tariffen
tillämpats, och skulle vid sådant förhållande hvarken den kvantitet, som
borde läggas till grund för en dylik beräkning, kunna med någon säkerhet
bestämmas, eller skillnaden mellan de uträknade tullbeloppen äga någon
beviskraft.

209

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 204.

. , En synpunkt, som förtjänar allt beaktande, och som från svensk sida Arten af
ej torbisetts vid förhandlingarna angående föreliggande förslag till traktat Sveri9es ea>
är att man så vidt möjligt bör söka utverka fördelar för den inhemska till- Tyska riket.
verkningen af /^fabrikat. Det är dock själffallet, att varor med högre
grad af bearbetning endast i mindre omfattning äro föremål för införsel
till ett, land med så högt utvecklad industri som Tyskland, men redan det
svenska arbete, som skyddas genom tillförsäkran af exempelvis tullfrihet
for gatsten, får icke underskattas.

Värdet af införseln från Sverige till Tyskland af varuslag, som upptagas
i nu föreslagna traktattariff att gälla vid införsel till tyska tullområdet,
fördelas på följande sätt enligt beräkning ur den tyska officiella
statistiken för år 1909:

råämnen för industriella ändamål......... 7,728 000 mark

enkelt bearbetade varor eller halffabrikat...... 44,985 000 »

fabrikat • • .................. 7’92l’()00

närings- och njutningsmedel............ 10,643,000 »

Huru exportintressena för olika svenska industrier och näringar tillgodosetts
genom nu föreslagna fördrag, framgår af efterföljande gruppering
al de viktigare varuslag, som där ifrågakomma:

Skogsbruk och sågverksindustri: Byggnads- och gagnvirke, biladt och sågadt; trämjöl och

LiclUIl j

fiskerinäring: fisk, lefvande och icke lefvande, färsk, äfven frusen; kräftor; hummer- konserver;
’

Landtbruk, boskapsskötsel och mejerinäring: mjölk och grädde, steriliserad eller peptoniserad •
smör; vissa råämnen; ’

Kemisk industri: kaustikt natron och kali; klorsyradt kali; acetater och acetonolja- klorsyradt
natron; bariumklorat, perklorater, kalkkväfve; bläck och bläckpulver; träsprit
ra; aceton, ra; trätjäre- och torftjärekreosot;

Textilindustri: s. k. islandströjor af yllestrumpstolsgods;

Kautschuksindustri: kautschuksskodon, lackerade;

Smekernndustn: spolar; möbler; fönsterramar, dörrar, trappor och delar af sådana, profilerade
trälister, raa; s. k. compoboard;

Papp er smas seindustri: slipmassa och cellulosa, torr och våt;

Pappersindustri: papp af mekanisk eller kemisk trämassa; omslagspapper; papper i rullar:
Stenindustri: krita, slammad; klocksten för stensliperi eller till byggnad sändamål; gatsten:
granitplattor; trottoarkantsten och andra stenhuggeriarbeten (bl. a. rustikakvaderstenar’
löpare, bindare och kajstenar);

Tegel- och lervaruindustri: murtegel (hål- och formstenar); klinker; stenar och plattor af
lera för tekniska ändamål; kanaliseringsrör, krubbor, fodertråg m. m - eldfast teo-el:
Järnindustri: smältstycken, råskenor, göten, knäppel, stänger för tillverkning af rör m.0 fl!
slag af ämnesjärn; stångjärn; plåt; tråd; rör; smidbar! gjutgods, smidesstycken och
andra varor af smidbar! järn, silfverstål, kallvalsadt bandjärn; stämjärn och hyfvel Bihang

till Riksd. prot. 1911. 1 Sami. 1 Afd. 159 Häft. 27

210

Tariff A.

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 204.

järn; maskinknifvar; hästskor; vissa fjädrar; hästskosöm och grof spik, tradlinor m. m.;
fint knifsmide m. m.;

Maskinindustri: Hästräfsor samt mjölkskumningsmaskiner af alla system.

Efter denna allmänna öfversikt öfver traktatens hufvudsakliga innebörd
för Sveriges export vill jag i det följande lämna en närmare redogörelse
för de viktigare svenska varuslag, som finnas upptagna i för slaget

till ny traktat.

ur nr 47. Linqon, friska. Varan, som enligt den tyska autonoma
tariffen drager en tull af 5 mark för 100 kg., har i. nu föreliggande förslag
till traktat såväl som i hittills gällande fördrag tillförsäkrats tullfrihet.

Värdet af Tysklands import från Sverige uppgifves enligt tysk
statistik till:

år 1907 1,643,000 mark

» 1908 3,127,000 »

» 1909 3,287,000 » .

Själffallet är, att tullfriheten utgör en viktig förutsättning för exporten
af varan, hvilken äger sin särskilda betydelse genom de tillfällen
till extra arbetsförtjänst, som genom dess insamlande beredes den fattigare befolkningen,
ofta just i landsdelar, där dylika tillfällen eljest äro sällsynta.

ur nr 49. '' Linqon, inkokta utan tillsats af socker eller sirap hafva
hittills på grund af'' Tysklands tidigare handelsfördrag med Bulgarien,
Italien, Rumänien och Serbien dragit en tull af 4 mark för 100 kg brutto.
Enligt nu föreliggande förslag har tullfrihet ernåtts, och härigenom torde
möjlighet uppstå till en lönande export. Genom surkokning kunna bären
nämligen hålla sig en längre tid, utan att förrättning eller jäsning inträder,
och vid användande af detta förfaringssätt skulle man ej längre
vara tvingad att, just då bären äro mogna, bortslumpa varan, utan exportören
sättes i stånd att afvakta lämpligt prisläge.

ur nr 75. Byggnads- och gagnvirke---, hugget eller Inladt

— —, af mjuka träslag drager enligt den autonoma tyska tariffen en tull
af 0,50 mark för 100 kg. eller af 3 mark för 1 kbm., hvilka tullsatser i
förslaget nedsatts till 0,24 resp. 1,44 mark. Tysklands införsel från Sverige
af dylikt virke af furu och gran har utgjort:

år 1907
» 1908
» 1909

3.774.000 mark

2.652.000 »

2.530.000 » .

211

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 204.

De i förslaget medgifna tullsatserna äro upptagna äfven i Tysklands
fördrag med Rumänien, Ryssland, Serbien och Österrike-Ungern, men bestämmelsernas
medgifvande jämväl gentemot Sverige har synts önskvärd!
på grund af de betydande exportvärdena.

ur nr 76. Byggnads- och gagnvirke —--, sågadt--- ,

icke hyfladt är enligt den autonoma tariffen belagdt med en tull af 1,25
mark för 100 kg. eller 7,so för 1 kbm., men är i förslaget upptaget till
0,72 resp. 4,32 mark. Dessa nedsättningar, som äro medgifna äfven i fördraget
mellan Tyska riket och Österrike-Ungern, förefunnos i det svensktyska
fördraget af 1906.

Exportvärdena för ifrågavarande virke af furu och gran angifvas till:

år 1907 ............. 33,746,000 mark

v 1908 ............. 25,019,000 »

» 1909 ............. 24,209.000 » .

I en anmärkning till nr 75 och 76 stadgas liksom i gällande tyskryska
fördrag, att

förtullningen kan efter importörens val ske efter vikt per 100
kilogram eller efter mått per kubikmeter (Festmeter),
ur nr 89. Trämjöl och träull. Bindning af tullsatsen 0,4o mark för
100 kg. var upptagen äfven i 1906 års svensk-tyska traktat. Exporten
har varit af föga betydelse, men kan möjligen väntas stiga, enär ny fabrik
anlagts. Statistiken visar följande värden af exporten till Tyskland:

år 1907 ............... 4,000 mark

•1908 ............... 3,000 »

x 1909 ............... 27,000 » .

ur nr 96. Torf strö. Då ökad export möjligen kan väntas på grund
af de förbättrade kommunikationerna, har man försäkrat sig om att varan
under traktattiden ej måtte beläggas med tull.

ur nr 111. Hår bär ande vildt etc. Den autonoma tullsatsen af 30
mark är i förslaget nedsatt till 20 mark. Samma nedsättning är upptagen
i Tysklands fördrag med Bulgarien och Österrike-Ungern samt förekom
äfven i fördraget med Sverige af år 1906. Sveriges export har utgjort:

år 1907 ............... 12,000 mark

» 1908 ............... 16,000 »

» 1909 ............... 16,000 » .

212

Kungl. Majrts Nåd. Proposition Nr 204.

ur nr 115. Dammkarpar, lefvande, draga enligt den autonoma tariffen
en tull af 15 mark pr 100 kg. I förslaget till ny traktat har den
tullfrihet, som förut införts genom Tysklands fördrag med österrikeUngern,
upptagits. Betingelserna för en lönande export från Sverige hafva
ökats genom de förbättrade kommunikationerna.

Värdet af Sveriges export har utgjort:

år 1907 ............... 14,000 mark

» 1908 ............... 2,000 »

» 1909 ............... 15,000 » .

Beträffande de myndigheter, hvilka äro befogade att utfärda intyg
därom, att karparna härstamma Irån dammar, finnas öfverenskommelser i
verbalnoter af 6 mars, 18 april, 28 maj och 18 juli 1907. Dessa bestämmelser
äro nu inryckta i förslaget till traktat.

Annan fisk än lcarpar. Tullfrihet — förut medgifven i Tysklands
fördrag med Belgien och Rumänien — är ytterligare garanterad genom
traktatförslaget. Sveriges export till Tyskland uppvisar följande värden:

år 1907 ............. 3,746,000 mark

» 1908 ............. 5,605,000 »

» 1909 ............. 5,867,000 » .

Åt öfvervägande betydelse äro de belopp, som falla å exporterad
färsk sill.

Till nr 115 117. 1 1906 års traktat var i fördragstariffen inryckt

en bestämmelse, därom att fisk (sill därunder inbegripen), som uteslutande
till förvaring under transporten beströtts med salt eller begjutits med
saltvatten, vore att behandla såsom färsk fisk. I nu föreliggande förslag
är motsvarande bestämmelse af formella skäl intagen i slutprotokollet till
artikel 8 ii med följande tillägg: hit hänföres icke fisk, som i utlandet

lagrats under någon inellanvarande tid eller underkastats någon behandling,
som går utöfver syltet att bevara fisken under transporten; såsom
dylik lagring anses ej, att fisken under kortare tid förts i land för att
beströs med salt eller begjutas med saltvatten eller för att omlastas.

Denna ändring i bestämmelsens lydelse kan ej anses innefatta något
försvarande af tullfri införsel al svensk rimsaltad sill eller annan fisk.

ur nr 122. Kräftor, ^lefvande eller blott kokta. Den autonoma tullfriheten,
som bundits af Österrike-Ungern och som varit stadgad i 1906

213

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 204.

års svensk-tyska fördrag, är upptagen äfven i nu föreliggande förslag.
Sveriges export har på grund af kräftpesten de senare åren varit i aftagande
och uppgick till:

år 1907 .............. 189,000 mark

» 1908 .............. 142,000 »

» 1909 .............. 49,000 » .

ur nr 123. Hummer. En tullnedsättning från 100 mark till 65 mark
för 100 kg. brutto är förut medgifven genom Tysklands fördrag med Belgien
och har upptagits äfven i förslaget till traktat med Sverige.

Enligt uppgift från fackmän går större delen af Sveriges hummerexport
genom danska och norska mellanhänder, beroende därpå att hummern
ofta måste förvaras i sumpar i afvaktan på lämpligt prisläge, och då det
på näringsämnen fattigare vattnet vid svenska västkusten är härfdr mindre
lämpligt, utföras stora kvantiteter lefvande hummer till Norge och Danmark
för att därstädes förvaras och sedermera vidare försändas Sveriges

utförsel af hummer till Tyskland torde sålunda vara större,
ån hvad som framgår af den officiella statistiken, som härutinnan innehåller
följande uppgifter:

år 1907 ............... 23,000 mark

» 1908 ...............13,000 »

» 1909 ............... 12,000 » .

ur nr 133. Mjölk och grädde, steriliserad eller peptoniserad; kärnmjölk
och vassla. Tullfriheten har upptagits till bindning i föreliggande
förslag till traktat. Sverige har genom de förbättrade kommunikationerna
lyckats erhålla eu lofvande export, som hufvudsakligen omfattar pasteuriserad
grädde.

Under förhandlingarnas gång har från tysk sida den uppfattningen
uttalats, att så länge bindningen af tullfriheten för steriliserad mjölk och
grädde gäller, är genom denna bindning — på grund af de svårigheter,
som yppa sig att skilja mellan steriliserad och pasteuriserad mjölk (grädde)
— tullfri införsel garanterad äfven för pasteuriserad mjölk och grädde.

Exporten angifves af statistiken på följande sätt:

år 1907 ....... 21 deciton, 3,000 mark

» 1908 ....... 3,322 » 432,000 »

» 1909 ....... 6,819 » 886,000 »

» 1910 ....... 19,673 » uppgift saknas.

214

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 204.

ur nr 134. Smör, färskt, saltadt eller smält. Nedsättning från 30
till 20 mark för 100 kg. upptages liksom i fördragen mellan Tyskland
och Österrike-Ungern, Ryssland och Serbien.

Sveriges export till Tyskland utvisar:

år 1907 ........ 475 deciton, 104,000 mark

» 1908 ........ 411 » 92,000 »

» 1909 ........ 2,207 » 503,000 » .

» 1910........2,531 » uppgift saknas.

ur nr 156/7. Horn, kreaturstarmar ro. fl. animaliska råämnen. Tullfriheten
har bundits liksom i 1906 års traktat.

Exportvärdena hafva utgjort:

år 1907 .............. 85,000 mark

» 1908 .............. 210,000 >

» 1909 .............. 232,000 » .

nr 219. Närings- och njutningsmedel, alla slag (med undantag af
drycker), i lufttätt slutna kärl etc. Tullnedsättningen från 75 till 60 mark
för 100 kg., hvilken förut varit intagen i Tysklands fördrag med Italien,
har med hänsyn till de svenska fiskkonserverna upptagits äfven i föreliggande
förslag.

Sveriges export har utgjort:

år 1907 4,000 mark

» 1908 11,000 »

» 1909 8,000 » .

ur nr 223. Lera, porslinslera (kaolin) däri inbegripen, samt annan
lera, alla slag, äfven bränd, malen eller slammad; chamott- och dinasmurbruk.
I likhet med 1906 års traktat upptager förslaget bindning af tullfriheten,
en bindning, hvilken åtminstone beträffande chamott icke saknar
sitt värde. Statistiken utvisar följande exportvärden för alla till rubriken
hörande varor.

år 1907 .............. 431,000 mark

» 1908 .............. 433,000 »

> 1909 .............. 319,000 » .

nr 226. Kiselgur (infusoriejord), kvarts, kvartssand; flinta, rå, äfven
bränd eller malen. Gällande tullfrihet har föreslagits till bindning.

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 204.

215

Exporten utgjorde:

år 1907 .
» 1908 .
» 1909 .

66.000 mark

174,000 »

56.000 » .

nr 227. Kalk, kolsyrad, magnesit, dolomit, witlierit, strontianit, äfven
bränd; kalk, bränd, släckt; kalkmurbruk; kalk, naturlig fosforsyrad. Den
i 1906 års traktat upptagna bestämmelsen om bindande af tullfriheten har
bibehållits i förslaget till ny traktat.

Expertsiffrorna utvisa:

nr 234. Sten (med undantag af skiffer och gatsten), äfvensom lava,
porös och tät, rå eller endast råhuggen, äfven sågad, dock ej på mer än
tre sidor, eller i icke klufna, icke sågade (skurna) plattor, äfvensom malen
sten, ej specificerad. Tullfriheten är förut visserligen bunden af flera
länder, och införandet af tull på dessa råvaror torde icke kunna befaras,
men på grund af det nära sammanhanget mellan hithörande varor och
vissa arter af stenhuggararbeten har det, därest tvister angående tullbehandiing
skulle komma att uppstå, synts önskvärdt, att tullfrihet finnes
stadgad i nu föreslagna traktat.

Beträffande de här viktigaste varorna, råblock af hårda stenarter, är
Sverige förhärskande på tysk marknad, dit exporten utgjort:

Då det under föregående svensk-tyska traktats giltighetstid visat sig,
att olikformighet förekommit vid tullbehandlingen af till Tyskland införda
stenblock, har följande delvis nya anmärkning intagits att gälla enligt den
nu föreslagna traktaten:

Till nr 234 hänföras äfven råa eller blott råhuggna byggnads-
eller verkstenar. Med blott råhuggna stenar förstås sådana,
hvilka endast utvisa en bearbetning med pikhacka (Spitzhammer)
eller med spetsmejsel, såsom brukas för att borttaga öfverflödiga
delar och göra stenarna lämpliga för transporten.

Den omständigheten, att stenar af i föregående punkt nämnd
art äro, äfven utan vidare bearbetning, användbara i stensliperier eller
för byggnadsändamål, tages ej i betraktande vid tullbehandlingen.

år 1907 .
» 1908 .
» 1909 .

1.091.000 mark

1.797.000 »

1.652.000 » .

år 1907 .
» 1908 .
v 1909

5.902.000 mark

6.363.000 »

5.421.000 » .

216

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 204.

Till nr 234 hänföras äfven med pikhacka (Spitzhammer) eller
med spetsmejsel för stensliperier groft förarbetade block af granit,
porfyr, syenit eller liknande hårda stenarter, äfven om de i följd af
bearbetning med dessa verktyg förete en regelbunden form (jämnade
d. v. s. med från väsentliga fördjupningar och upphöjningar befriade
ytor, regelbundet löpande kanter o. s. v.). Beviljandet af tullfrihet
kan göras beroende däraf, att användningen styrkes.

I slutprotokollet har till artikel 8 ii utverkats det medgifvandet, att
till »granit och liknande hårda stenarter» hör särskildt äfven s. k. svart
granit. Bestämmelsen har synts erforderlig, enär sistnämnda stenart ur
vetenskaplig synpunkt ej är att betrakta som egentlig granit.

ur nr 243. Beck, alla slag, med undantag af stenkolsbeck; beckbottensats
(återstod från beckberedning); beckartade rester från rening af
mineraloljor, såframt de sjunka i vatten; torftjära, trätjära och björkolja
(daggert, björktjära). Bindning af tullfriheten har liksom i 1906 års traktat
inryckts äfven i föreliggande förslag. Den hithörande vara, som för
Sveriges vidkommande äger betydelse, är trätjära, som exporterats till följande
värden:

år 1907 .............. 246,000 mark

» 1908 .............. 202,000 »

» 1909 .............. 223,000 » .

nr 289. Kaustikt natron, i fast form (natriumhydrat) eller flytande
(natronlut); kaustikt kali, i fast form {kaliumhy dr åt) eller flytande {kalilut).
Liksom i 1906 års svensk-tyska fördraa; har tullsatsen 3,50 mark bundits
i förslaget till ny traktat. Sveriges export till Tyskland af varuslagen
har utgjort:

år 1907 ............... 4,000 mark

» 1908 ............... 3,000 »

» 1909 ............... 9,000 » .

nr 293. Klorsyradt kali {kaliumkloråt), ej inkommande i hylsor eller
kapslar. I föreliggande traktatförslag har liksom i Tysklands fördrag med
Schweiz och Österrike-Ungern den autonoma tullfriheten bundits.

Sveriges export till Tyskland har utgjort:

år 1907 .............. 215,000 mark

» 1908 .............. 312,000 »

» 1909 .............. 226,000 » .

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 204.

217

ur nr 309. Attiksyrade saker {acetater), med undantag af kalciumacetat
{ättiksyrad och träättiksyrad kalk), i allmänna tariffen ej särskildt
nämnda, äfvensom acetonolja. Bestämmelsen om traktatsenlig tullfrihet
har upptagits i förslaget likasom i 1906 års svensk-tyska traktat.

ur nr 317. Klorsyradt natron, bariumklorat, perklorater, alla slag,
samt kalkkväfve. Då man från svenskt industriellt håll har förhoppningar
om, att en på utnyttjande af vattenkraften grundad svensk industri beträffande
dessa varor skall komma att uppstå, har bindning af den autonoma
tullfriheten utverkats i den nu föreslagna traktaten.

Af statistiken kan endast den upplysningen vinnas, att exporten till
Tyskland af klorsyradt natron utgjort:

år 1907 .............. 73,853 kronor

» 1908 .............. 76,998 »

» 1909 .............. 55,330 » .

(Svensk statistik.)

ur nr 329. Krita, slammad; äfven finmalen eller pa annat sätt fint
pulveriserad krita. Den autonoma tyska tullsatsen 0,40 mark för 100 kg.
är redan genom fördraget med Belgien nedsatt till 0,30 mark. Samma
nedsättning upptages i förslaget till ny svensk-tysk traktat.

Sveriges export till Tyskland har utgjort:

år 1907 .............. 118,000 mark

» 1908 .............. 177,000 »

» 1909 .............. 139,000 » .

nr 337. Bläck och bläckpulver draga enligt 1906 års svensk-tyska
traktat en från 5 till 4 mark för 100 kg. nedsatt tull. Denna nedsättning
är upptagen äfven i föreliggande förslag.

Sveriges utförsel af varan till Tyskland utgjorde:

år 1907 ............... 36,000 mark

» 1908 ............... 30,000 »

» 1909 ............... 23,000 » .

nr 349. Träsprit {metylalkohol), rå; aceton, rå. Den autonoma tullsatsen
af 5 mark för 100 kg. är genom traktaten mellan Tyskland och
Osterrike-Ungern utbytt mot tullfrihet. Detta medgifvande, som var inrymdt
äfven i svensk-tyska traktaten af år 1906, har åter upptagits.

Sveriges export af rå träsprit till Tyskland uppvisar följande värden;

Bihang till Riksd. prof. 1911. 1 Sami. 1 Afd. 159 Häft. 28

218

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 204.

år 1907 ............... 70,000 mark

> 1908 ............... 66,000 •

> 1909 ............... 44,000 > .

Traktatsenlig bestämmelse angående skillnaden mellan rå och renad
träsprit är särskildt upptagen.

nr 378. Trätjäre- och torftjärekreosot. Den autonoma tullfriheten
har liksom i 1906 års svensk-tyska traktat bundits.

Exporten utgjorde:

år 1907 ............... 4,000 mark

» 1908 ............... 2,000 »

» 1909 ............... 9,000 > .

En ökning af exporten torde ej vara utesluten.

ur nr 518. S. k. islandströjor af yllestrun ipst. o Isgods, äfven tillskurna
och sydda, jämväl försedda med oväsentlig utstyrsel, som icke innehåller
silke etc.

Beträffande textilvaror kan på grund af den tyska industriens höga
ståndpunkt någon svensk export af betydelse icke vara att förvänta. Endast
i afseende på ofvanstående varor har skäl funnits att söka utverka eu
tullnedsättning och har eu sådan från tysk sida medgifvits till 100 mark
för 100 kg.

Dessa s. k. islandströjor — skjortor eller jackor af mycket groft
och tjockt yllestrumpstolsgods, hvilka af fiskare och sjömän m. fi. brukas
såväl under ytterplaggen som till öfverkläder — hafva hittills vid införsel
till Tyskland ansetts utgöra öfverkläder, hvarför de hänförts till nr 518
med en tull af 350 mark per 100 kg., en tullsats, som synes vara
nästan prohibitiv för dessa enkla och billiga artiklar.

Särskilda prof å varan äro från svensk sida öfverlämnade för att
tjäna till ledning vid tullbehandlingen.

nr 562. Handskar. Den autonoma tullsatsen 200 mark för 100 kg.
är genom tyska rikets fördrag med Österrike-Ungern nedsatt till 125
mark. Denna tullnedsättning, som medgafs i hittills gällande svensk-tyska
fördrag, har ånyo upptagits. Exporten från Sverige till Tyskland har
emellertid hittills varit obetydlig. År 1909 uppgifves exportvärdet till

5,000 mark.

ur nr 577. Skodon af kautschuk, lackerade. Den tyska tullsatsen
nedsattes genom 1906 års fördrag från 100 mark till 80 mark för 100 kg.,
en nedsättning, som äfven nu medgifvits.

Värdet af tyska rikets införsel af varuslaget från Sverige har
utgjort:

219

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 204.

år 1907 .............. 20,000 mark

» 1908 .............. 309,000 »

» 1909 .............. 257,000 » .

ur nr 624. Spolar af trä, äfven färgade. Tullsatserna, som autonomt
utgöra:

för råa spolar........ 6 mark för 100 kg.

» bearbetade........10 mark »

hafva genom Tyska rikets fördrag med Osterrike-Ungern och med Sverige
år 1906 ändrats därhän, att spolar, äfven färgade äro belagda med en
tull af 5 mark för 100 kg. Samma medgifvande är upptaget i föreliggande
förslag.

Tyska rikets införsel från Sverige uppvisa följande värden:

år 1907 ............... 42,000 mark

» 1908 ............... 67,000 »

» 1909 ............... 75,000 » ,

motsvarande respektive 24, 31 och 27 procent af Tyska rikets hela införsel
af varan.

nr 625. Möbler etc. af mjuka träslag, råa. Tullsatsen är nedsatt från
8 till 4,50 mark för 100 kg. enligt Tyska rikets fördrag med österrikeUngern
och med Sverige af år 1906.

Ehuruväl exporten hittills varit obetydlig — 1,000 å 2,000 mark
per år — har det synts önskvärdt, att samma tullnedsättning medgifves
under den nya traktatens giltighetstid.

ur nr 628. Fönsterramar, dörrar, trappor, och delar af sådana,
profilerade trälister, råa. Den genom tyska tulltariffen af den 25 december
1902 införda tullsatsen af 8 mark har genom 1906 års svensk-tyska fördrag
nedsatts till 4 mark. Vid de förhandlingar, som föregått öfverenskommelsen
om nu föreliggande förslag, har medgifvandet af denna tullnedsättning
först på diplomatisk väg kunnat ernås.

Då Sveriges snickeriindustri redan nu befinner sig i ganska svår
belägenhet, något som framgår häraf, att flera fabriker inom branschen
under senaste år nedlagt sin verksamhet, har man från svensk sida med
bestämdhet måst framhålla, att nedsättning åtminstone till status quo vore
ett nödvändigt villkor, för att en traktat öfverhufvud taget skulle kunna
komma till stånd.

220

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 204.

Varorna, som tillhöra de få artiklar med någon afsevärdare bearbetning,
hvilka Sverige exporterar till Tyska riket, representera följande utförselvärden
:

år 1907 .............. 3,110,000 mark

» 1908 .............. 2,487,000 »

» 1909 .............. 2,695,000 » .

Anmärkning till afdelning 10 B (trävaror). Genom traktatsenlig
bindning af denna anmärkning fastslås skillnaden i tulltariffen mellan bearbetade
och råa trävaror. Enligt begäran från svenskt industriellt håll
har uttrycklig föreskrift utverkats därom, att spacklade trävaror anses såsom
råa.

nr 650. Pappersmassa. Tullsatsen, som autonomt utgör 3 mark, har
i förslaget till traktat upptagits till 1,25 mark för 100 kg., hvarjämte följande
i intet föregående tyskt fördrag medgifna bestämmelse stadgas:

trämassa, framställd på mekanisk eller kemisk väg, innehållande
50 procent vatten eller däröfver, förtullas efter en tullsats af 0,so
mark för 100 kg.

Tyska rikets införsel från Sverige omfattar följande värden:

mekanisk massa:

år 1907 ..... 841,000 mark

» 1908 .............. 450,000 »

> 1909 .............. 326,000 »

kemisk massa:

år 1907 .............. 2,240,000 mark

» 1908 .............. 2,302,000 »

» 1909 .............. 2,541,000 » .

Beträffande våt massa, d. v. s. sådan vara, innehållande 50 procent
vatten eller däröfver, märkes, att den hittills gällande tyska tullsatsen, hvilken
varit densamma som för torr massa, verkat prohibitiv!, synnerligast som
fraktkostnaderna för den våta massan ställa sig högre. Våt massa torde
under nu utverkade lägre tullsats äga utsikter till export, synnerligast
genom sin egenskap att vara lättare bearbetad än den torra massan.

221

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 204.

ur nr 651. Papp etc. af mekanisk eller kemisk trämassa etc. De
tyska medgifvandena omfatta tullnedsättning från 4 till l,so mark för 100
kg. samt bestämmelse, att guskade papperssorter skola bit hänföras, äfven
då de yttre lagren äro hvita eller i massan färgade och icke af lika beskaffenhet.
och färg som de inre mellanlagren. Dessa medgifvanden, som
icke funnits i hittills gällande svensk-tyska traktat, hafva tidigare g''jorts
gentemot Osterrike-Ungern.

Värdet af Tyska rikets införsel från Sverige har utgjort:

år 1907.............. 344,000 mark

» 1908 .............. 225,000 »

» 1909 .............. 253,000 » .

nr 654. Omslagspapper, i massan färgadt, äfven pa en sida glättadt.
Den autonoma tullsatsen 4 mark nedsättes till 3 mark för 100 ko-.,
i likhet med hvad förut stadgas i Tyska rikets fördrag med Belgien och
Osterrike-Ungern.

Införseln från Sverige, i allmänhet utgörande omkring 40 procent
af Tysklands hela införsel, har uppgått till:

år 1907 .............. 225,000 mark

» 1908 .............. 202,000 »

» 1909 .............. 144.000 » .

nr 655. Omslagspapper in. in. Liksom i hittills gällande fördrag
har tullsatsen för omslagspapper, ej hänförligt till nr 654, nedsatts från
10 till 3 mark och å annat papper, som upptages under nr 655, från 10
till 6 mark för 100 kg. Samma nedsättningar äro förut medgifna gentemot
Osterrike-Ungern och delvis gentemot äfven andra länder.

Tyska rikets införsel från Sverige omfattar hufvudsakligen omslagspapper,
där statistiken uppgifver följande värden:

år 1907 .............. 598,000 mark

» 1908 .............. 411,000 »

» 1909 .............. 330,000 » .

Tysklands import från Sverige af annat hit hänförligt papper har
utgjort:

är 1907
» 1908
> 1909

77.000 mark

32.000 »

23.000 » .

I öfverensstämmelse med senast vidtagna ändringar i den tyska varuförteckningen
har i förslaget till ny traktat upptagits en allmän anmärk -

222

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 204.

ning till papp e rsg nipp en därom, att papper i rullar icke lörtullas såsom
pappersvara utan såsom papper, då bredden öfverstiger 20 cm., och äfven
eljest, då papperets användning för vidare yrkesmässig bearbetning eller
förarbetning, t. ex. till tryckning, tillverkning af påsar eller strutar, klistring
af tändsticksaskar, lindning af blomtråd, styrkes.

nr 681. Gatsten. Gällande tullfrihet har ånyo beviljats, ehuruväl
betydande svårigheter under förhandlingarnas gång mött mot detta kraf,
som emellertid från svensk sida uppställdes som ett nödvändigt villkor
för traktatens ingående.

Tyska rikets införsel har utgjort:

totalinförsel: där af från Sverige:

år 1907 ...... 11,753,000 mark 10,014,000 mark

» 1908 ...... 10,803,000 » 9,314,000 »

» 1909 ...... 8,336,000 » 7,204,000 » .

Den i nuvarande fördrag förekommande anmärkningen till nr 682
har ändrats så, att klufna eller på eu eller bägge hufvudytorna sågade
(skurna), på de smala sidorna råa eller blott rahuggna plattor af granit
af öfvervägande mer än 16 cm. tjocklek lämnas tullfria.

Denna ändring innebär, att tjockleken af de till rubriken hänförliga
plattorna skall bestämmas efter genomsnittsdimensionerna, icke efter det
tunnaste stället.

ur nr 685. Rälcantstenar för trottoarer och endast med pikhacka
behandlade byggnadsstenar. Rörande praxis vid tullbehandlingen i Tyskland
hafva lämnats olika uppgifter från svenska exportörer. Genom nu framlagda
förslag har tullsatsen bestämts till 0,i5 mark för 100 kg. Af den
officiella statistiken kunna några exportsiffror icke vinnas.

Kantstenar för trottoarer (andra än råkantstenar). Vid de slutliga
förhandlingar på diplomatisk väg, som föregått öfverenskommelsen om nu
föreliggande traktatförslag, har från svensk sida fordran på status quo,
0,25 mark, beträffande tullsatsen icke kunnat genomföras. Dock torde —
ehuru här en försämring för svensk export icke låter sig förneka
utförsel af varan åtminstone till öster sjöplatser fortfarande kunna med den
i förslaget upptagna tullsatsen af 0,35 mark för 100 kg. äga bestånd, och
bör i detta sammanhang uppmärksammas, att tullfriheten för gatsten i
hvarje fall är af vida större betydelse än de äskade men icke erhållna
medgifvanden för varor, hänförliga till nr 685.

Exporten har utgjort:

223

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 204.

år 1907 .
» 1908 .
» 1909 .

. 289,658 deciton (värdeuppgifter ej tillgänglio-a)
. 297,023 »

. 249,953 » .

Andra stenhuggeriarbeten af granit, pa annat sätt slätt bearbetade.
-Äfven beträffande dessa varor har Sverige måst vidkännas en försämring
af status cjuo, enär endast en ^nedsättning till 0,eo mark pr 100 kg. ernåtts
i stället för nu fördragsenliga tullsats af 0,so mark. Sveriges utförsel
till Tyskland har utgjort:

år 1907 .
» 1908 .
» 1909 .

. 38,031 deciton
. 35,769 »

. 37,621 » .

Värdeuppgifter äro ej tillgängliga. I ofvanstående kvantiteter in ml
äfven vai oi? föi hvilka tullsatsen ej kommer att undergå förhöj ning.

. m 113. För af tegellera framställda halstenar (Iiolilsteine, Lochsteine)
och hålplattor, skrofliga eller släta är tullsatsen nedsatt från 0,2o
till 0,15 mark för 100 kg. och för formstenar, skrofliga eller släta har tullsatsen
0,2o mark bundits. Samma medgifvanden äro'' gjorda i Tyska rikets
fördrag med Österrike-Ungern samt med Sverige år 1906. Sveriges export
af artiklarna har hittills varit af föga betydelse.

nr 716. Kinker, af lera, oglaserade. Den autonoma tullsatsen 0,so
mark är liksom i 1906 års traktat nedsatt till 0,2o mark för 100 koDenna
nedsättning är icke inrymd i något annat af Tyska rikets fördrag
Värdet af Tysklands import från Sverige af varuslaget har utgjort:

år 1907 .............. 354,000 mark

1908 .............. 244,000 »

» 1909 .............. 241,000 » ,

motsvarande respektive 66, 65 och 73 procent af rikets hela införsel af
artikeln.

uojj m'' Stenar och plattor af vanligt stengods, för tekniska

ändamål. Gällande tullsats 0,40 mark för 100"kg. föreslås till fördragsenlig
bindning. ö

Till nr 719 och 720 har i traktatsförslaget upptagits en anmärkning
därom, att glaserade rör och rör form stycken till kanaliseringsändamål
äfvensom förskalningsplattor, brunnar, aflopp o. dyl., krubbor och fodertyg
af lera eller vanligt stengods förtullas, utan afseende å materialets
smältpunkt, efter nr 719 respektive 720. Härigenom torde den tolkning af
tulltariffen undvikas, att, som hittills stundom skett, sådana varor som
kanalisenngsrör och fodertråg, för hvilkas användning eldfastheten är utan
betydelse, på grund af massans höga smältpunkt hänföras till eldfasta lervaror.

224

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 204.

nr 724. Eldfasta stenar etc., rätvinkliga, vägande under 5 kg. per
stycke. Tullsatsen 0,35 mark för 100 kg. är bunden liksom i Tyska rikets
fördrag med Österrike-Ungern och med Sverige af år 1906. Tysklands
införsel från Sverige uppvisar följande värden:

år 1907 .............. 226,000 mark

» 1908 .............. 134,000 »

» 1909 .............. 159,000 » .

A rätvinkliga eldfasta stenar, vägande netto 5 kg. eller däröfver per
stycke, och andra än rätvinkliga utan afseende på vikten per stycke har
tullen liksom i nyssnämnda tvenne fördrag sänkts från 0,60 till 0,50 mark
för 100 kg. Tysklands införsel från Sverige är af mindre betydelse, omfattande: år

1907 ............... 44,000 mark

» 1908 ............... 13,000 »

» 1909 ............... 17,000 » .

nr 784. Smältstycken (jRohluppen); råskenor (Rohschienen); göten
(.Blöcke); platta ämnesstänger (Platinen); ämnen (Knäppel); degelstålsgöten.
Tullsatsen 1,50 mark för 100 kg. har i förslaget till ny traktat bundits,
ett medgifvande, som ej förekommer i något af Tyska rikets föregående
fördrag. Tysklands införsel från Sverige uppvisar följande värden:

år 1907 ............. 1,105,000 mark

» 1908 ......... 930,000 »

» 1909 ....... 853,000 » ,

motsvarande respektive 74, 63 och 65 procent af rikets hela införsel
af varan.

Genom eu anmärkning till nr 784 har det inedgifvandet utverkats,
att smältstycken (Rohluppen) och råskenor (Rohschienen), icke öfver 12
cm. långa, för omsmältning, draga eu tull af 1 mark för 100 kg., d. v. s.
samma tullsats, som enligt nr 785 gäller för stångjärn af samma längd
för omsmältning.

Vidare har genom anmärkning 2 till nr 784 öfverenskommits om
följande bestämmelser:

Med knäppel förstås valsade, icke riktade (adjustierte) stänger
af minst 30 mm. tjocklek med olika tvärsnittsformer, men mest af
kvadratisk, rombisk eller platt form med mer eller mindre afrundade
kanter.

Hit höra äfven sådana eljest till knäppel hänförliga stänger,
hvilka vid valsprocessen fått en rak riktning, eller hvilka visserligen

225

Kling''!. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 204.

framkommit böjda från valsarna, men omedelbart genom slag medelst
träklubbor bibragts en möjligast rak riktning.

Stänger af rundt tvärsnitt med en tjocklek af minst 60 mm.,
införda för tillverkning af rör, behandlas under öfvervikande af användningen
såsom knäppel.

Denna anmärkning innebär i visst afseende ett utvidgande af medgifvandena
i 1906 års fördrag, därigenom att mer eller mindre fyrkantiga
knäppel få importeras till tullsatsen af l,so mark oberoende af maximidimensionerna,
att raka knäppel ej alltid anses som riktade, samt att äfven
»runda knäppel» få hänföras till denna tullsats för halffabrikat.

Slutligen har man medgifvit, att, beträffande varor, hänförliga till
nr 784, intet afseende vid tullbehandlingen fästes vid betning, filning,
mejsling och fräsning i ändamål att profva felfriheten.

nr 785. Stång- och handjärn. De för hithörande varor gällande
tvenne tullsatserna hafva liksom i Tyska rikets fördrag med ÖsterrikeUngern
och med Sverige af år 1906 bundits vid respektive 1, 5 och 2,so mark.
Tyska riket inför en högst betydande del af sitt behof af hithörande varor
från Sverige, och anföras följande importvärden för alla till nr 785 hänförliga
artiklar:

år 1907 ............. 3,241,000 mark

» 1908 ............. 2,405,000 »

» 1909 ............. 1,937,000 » .

Till förekommande däraf att stångjärn och bandjärn i afpassade
längder skulle komma att hänföras till järnvaror, har genom en fördragsenlig
anmärkning bestämts, att dessa artiklar skola hänföras till nr 785.

nr 786. Järnplåt, rå etc. Samma traktatsenliga bestämmelser rörande
tullsatser och tullbehandlingspraxis, hvilka upptagits i Tyska rikets
fördrag med Österrike-Ungern och med Sverige år 1906 hafva upptagits
i förslaget. Värdet af Tysklands införsel från Sverige af samtliga varor,
hänförliga till nr 786, har utgjort:

år 1907 ............... 83,000 mark

» 1908 ............... 22,000 »

» 1909 ............... 9,000 » .

ur nr 791. Järntråd, rå etc. Till bindning — förut icke medgifven
något land, med hvilket Tyska riket afslutat fördrag — upptages tråd af
0,5 mm. och däröfver, hvarjämte den tullnedsättning från 4,so till 3,75
mark för 100 kg., hvilken beträffande tråd med en tjocklek af mindre än
0,5 t. o. m. 0,22 mm. förut upptagits i fördraget med Österrike-Ungern,
Bill. till Riksd. Prof. 1911. 1 Sami. 1 Afd. 159 Höft.. 29

226

Kungl. Maj ds Nåd. Proposition N:o 204.

har inryckts i föreliggande förslag. Vidare innefattas i förslaget den anmärkning,
som varit upptagen i fördraget med Sverige år 1906 och delvis
(undantag för valsad tråd) i fördraget med Österrike-Ungern, nämligen, att
till nr 791 hänföres jämväl tråd, som omedelbart vid dragningen
eller valsningen fått ett blankt utseende, äfvensom tråd, som
blott till följd af användning af kopparsaltlösningar vid dragningen
företer en tunn kopparanstrykning.

Värdet af Tyska rikets införsel från Sverige af samtliga varor, som
falla under nr 791, har utgjort:

år 1907 ............. 1,451,000 mark

» 1908 ............. 807,000 »

» 1909 ............. 714,000 » .

ur nr 792. Järntråd, förtent, med en tjocklek under 0,5 t. o. m. 0,22
mm. Den tullnedsättning från 5,so till 4,75 mark, som af Sverige utverkades
i 1906 års traktat, har ånyo upptagits.

Likaså intages i förslaget hittills gällande bestämmelser om hvad
med tråd enligt rubriknummer 791 och 792 skall förstås, hvarjämte såsom
ny bestämmelse stadgas, att till nr 791 och 792 hänföres äfven tråd i afpassade
längder, och afses med sistnämnda tillägg en garanti, att tråd i
korta längder ej måtte hänföras till de med högre tullsatser belagda rubrikerna
för järnvaror.

nr 794. Järnrör etc., råa. Beträffande sådana rör med en godstjocklek
af 2 mm. eller däröfver upptages i förslaget den nedsättning från
6 till 5 mark per 100 kg., hvilken förut af Tyska riket medgifvits i dess
fördrag med Belgien och Österrike-Ungern.

Tysklands införsel från Sverige, som i rundt tal uppgår till 50
procent af hela införseln af varuslaget, utvisar följande värden:

år 1907 ............. 1,173,000 mark

» 1908 ............. 1,401,000 »

» 1909 ............. 860,000 » .

Tullsatsen å dylika rör af mindre godstjocklek har liksom i 1906 års
svensk-tyska traktat och i Tyska rikets fördrag med Österrike-Ungern
bundits till 10 mark för 100 kg., dock har Sveriges exportintresse beträffande
denna artikel hittills varit jämförelsevis obetydligt.

nr 798 och 799. Sinidbart gjutgods, smidesstycken och andra varor
af smidbart järn, i allmänna tariffen ej särskildt nämnda. Samma nedsättning
och bindningar af tullsatserna, som medgifvits i 1906 års fördrag
med Sverige och äfven äro upptagna i Tyska rikets fördrag med vissa
andra makter, hafva ånyo utverkats.

227

Kungl. Ma.j:ts Nåd. Proposition N:o 204.

Tyska rikets införsel från Sverige utgjorde af samtliga hithörande

varor:

råa:

år 1907
> 1908
» 1909

bearbetade:

år 1907 .............. 178,000 »

» 1908 .............. 149,000 »

» 1909 .............. 161,000 » .

Genom den tolkning af tulltariffen, som tillämpats, har man vid
införsel till Tyskland hänfört särskildt s. k. silfverstål och kallvalsadt
bandjärn till den för dessa varor synnerligt höga tullsatsen af 13 mark
för 100 kg. Genom nu föreliggande förslag hafva emellertid följande
medgifvanden kunnat ernås:

1. Cylinderformigt smidbar! järn i stänger (särskildt s. k. silfverstål),
som genom kallvalsning eller kalldragning, slipning, polering
eller dylikt erhållit en glatt, glänsande eller speglande
yta och endast på grund af sådan bearbetning skall behandlas
som järnvara, äfven skuret i afpassade längder af minst 1 meter,
drager, utan afseende å styckevikten, en tull af 5 mark för
100 kg.

2. Bandjärn, som genom kallvalsning eller kalldragning, slipning,
polering el. dyl. erhållit en glatt, glänsande eller speglande yta
och endast på grund af sådan bearbetning skall behandlas som
järnvara, äfven härdadt eller betadt, drager, utan afseende å
styckevikten, en tull af 3,50 mark för 100 kg.

ur nr 813. Stämjärn och hyfveljärn. Den autonoma satsen af 20
mark för 100 kg. har i förslaget till ny traktat upptagits till bindning
liksom i Tyska rikets fördrag med Osterrike-Ungern och med Sverige år
1906. Tyska rikets införsel från Sverige har under senare år ej öfverstigit
2,000 mark.

Maskinknifvar. Tullsatsen är nedsatt från 20 till 18 mark för 100
kg., en nedsättning, som förut medgifvits gentemot Österrike-Ungern och
Sverige. Tyska rikets införsel från Sverige af varuslaget har belöpt sig till:

30.000 mark

21.000 »
28,000 » ,

228

Kungl. Moj:ts Nåd. Proposition N:o 204.

år 1907 ............... 30,000 mark

» 1908 ............... 38,000 »

» 1909 ............... 31,000 »

ur nr 816. Hästräfsor. Förslaget upptager ånyo den nedsättning
från 8 till 6 mark, som utverkats i hittills gällande svensk-tyska fördrag.
Exporten från Sverige till Tyskland har emellertid icke varit af betydelse.

ur nr 820. Hästshor. Bindning af tullsatsen 5 mark har upptagits
i traktatförslaget.

ur nr 824. Vagnsfjädrar in. in. Bestämmelse om tullnedsättning
från 4 till 3 mark för 100 kg. har inryckts lika som i hittillsvarande
svensk-tyska fördrag.

nr 825. Hästskosöm; grof, icke bearbetad spik af minst 1 cm. längd,
smidd eller pressad, fyrkantig och i spetsen oregelbundet trubbig.

Den autonoma tullsatsen, 8 mark för 100 kg., har liksom i svensktyska
traktaten af år 1906 nedsatts till 6 mark. Detta medgifvande är
icke upptaget i något af Tyska rikets fördrag med andra makter än
Sverige.

Tysklands införsel från Sverige af varuslaget har utgjort:

år 1907 ............. 929,000 mark

» 1908 ............. 811,000 »

» 1909 ............. 1,491,000 » ,

motsvarande respektive 52, 69 och 85 procent af hela införseln af artiklarna.

Öfriga varor, hänförliga till nr 825. Bindning af den autonoma
tullsatsen, 8 mark för 100 kg., har i traktatförslaget upptagits.

nr 836. Fint knifsmide — — — och andra fina järnvaror, i allmänna
tariffen ej särskilt nämnda. Tullsatserna — för råa 15 mark, för
bearbetade 24 mark per 100 kg. — hafva i föreliggande förslag liksom i
Tyska rikets traktater med Österrike-Ungern och med Sverige år 1906
upptagits till bindning. Värdet af Tyska rikets import af varor, fallande
under detta nummer, bär under intet af åren 1907—1909 öfverstigit

9,000 mark.

ur nr 906. Beträffande mjölkskumningsmaskiner hafva samma medgifvanden
ernåtts, som varit upptagna i 1906 års svensk-tyska fördrag.
Tyska rikets införsel från Sverige af sådana maskiner har uppgått till:

år 1907 ............. 2,303,000 mark

» 1908 ............. 1,904,000 >

» 1909 .............. 1,637,000 » .

229

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 96.

Förutom de förmåner och lättnader, som genom själfva traktaten skulle Kreatursberedas
våra exportintressen, har i sammanhang med traktatunderhand- exPortenlingarna
den viktiga fördelen uppnåtts, att de hinder, som hittills legat
i vägen för utförsel från Sverige till Tyskland af lefvande kreatur, blifvit
undanröjda. Från tysk sida har nämligen officiellt meddelats, att sedan
förbundsrådet numera fastställt nya bestämmelser rörande undersökning af
sjöledes från Sverige, Norge och Danmark till Tyskland införda kreatur,
hade den preussiska regeringen beslutat att i Sassnitz inrätta en sjökarantänsanstalt,
hvilken — såvida icke ett utbrott af smittosam sjukdom nödvändiggjorde
dess stängande — skulle i enlighet med gällande föreskrifter
utan vidare stå öppen för svenska nötkreatur, under villkor dock att återinförsel
till Sverige af kreatur, hvilka såsom smittosamma eller såsom
misstänkta att vara sinittoförande blefve afvisade, komme att tillåtas, samt
att vid den svenska landgränsen mot Finland karantänstvång vid kreatursimport
genomfördes.

Enligt hvad jag inhämtat af chefen för jordbruksdepartementet, har
arbetet med karantänsanstalten i Haparanda fortskridit så långt, att senast
under nästkommande höst densamma kan öppnas. På grund häraf och då
ej heller eljest hinder synes föreligga från svensk sida att bringa till uppfyllelse
de framställda villkoren, lärer inom kort kunna förverkligas det
särskilt i de sydligare delarna af vårt land länge med styrka omfattade
önskemålet att få Tyskland öppnadt för införsel af våra kreatur. Eu förutsättning
härför är dock, att en handelstraktat kommer till stånd, ty utan
en sådan lärer man å tysk sida icke vara villig att lämna detta tillfälle
till ökad varusamfärdsel länderna emellan.

Jag öfvergår nu att något närmare beröra de från svensk sida Svenska

gjorda medgifvandena. medaifvan Beträffande

innehållet i tariff B, innefattande de bundna och ned- ^

satta tullsatser, som under traktattiden skola gälla för varuinförseln till a)l£

Sverige, må till en början framhållas, att antalet af dylika tullsatser visserligen
är afsevärdt stort, men att det icke varit möjligt uppnå öfverenskommelse
med Tyskland, som har en mycket stor del af sin tulltariff
traktatsenligt fastlagd, på andra villkor än att äfven eu väsentlig del af
den svenska taxan bindes, eller med andra ord, att de fördelar vår exportindustri
vunnit, ej kunnat köpas till ett billigare pris. I fråga om
de gjorda medgifvandena må dock uttryckligen påpekas, att man sökt begränsa
dem så, att icke genom desamma skulle äfventyra^ det mål,
man velat nå genom den nyligen gjorda tulltaxerevisionen, hvilket ju
varit att bereda industrien ett bättre anordnadt tullskydd. Rörande de

230

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 204.

beviljade bindningarna må därjämte tilläggas, att sedan vi nu erhållit ett
för tillgodoseende af den närmare framtidens behof afsedt, på omfattande
utredning grundadt och noggrant afvägdt tullskydd, man under sådana omständigheter
ansett sig utan risk kunna medgifva ett temporärt fastläggande
af ett flertal tullsatser.

I fråga om de nedsättningar af införseltullar till Sverige, som i
traktatförslaget innehållas, må följande erinras, hvarvid jag vill beröra
dessa nedsättningar gruppvis efter tulltaxans indelning.

III. Alster af åkerbruk, kvarnindustri, trädgårdsskötsel in. m.

Inom denna grupp förekomma endast två tullnedsättningar, nämligen
för humle (nr 93) och lefvande växter (nr 130). I båda fallen har man
dock stannat vid nu gällande satser. Den höjning af tullen å humle, sorn
vidto<£s i 1910 års taxa, afsåg hufvudsakligen att bringa tullsatsen i bättre
öfverensstämmelse med varuvärdet. Då tullförhöjningen sålunda företrädesvis
hade statsfinansiell innebörd, har den ansetts nu kunna eftergifvas.
Hvad åter beträffar tullen å lefvande växter, blef den genom 1906 års
traktat nedsatt från 10 öre till 7 öre per kilogram och då under den
gångna tiden någon olägenhet af den lägre tullen ej försports, har den
här återupptagits.

IV. Närings- och njutningsmedel, ej annorstädes upptagna.

A kulör (nr 163) har tullen blifvit nedsatt till samma belopp som i nu
gällande tulltaxa. Denna åtgärd har varit nödvändig för att Sverige skulle
få sig tillerkänd den i slutprotokollets bestämmelse till artikel 9 omförmälda
rätten att med särskild skatt belägga alkohol eller stärkelse, som
framställes af utländska råämnen, särskildt potatis.

V. Hudar och skinn, läderarbeten, pälsvaror m. in.

I denna grupp hafva i vissa fall afsevärda eftergifter måst göras.
Man har dock lyckats begränsa dem så, att de nedsatta tullsatserna i stort
sedt icke understiga nuvarande tullar utan i många fall något öfverstiga
dessa. I fråga om läder har nedsättningen — frånsedt att den mindre

231

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 204.

betydande artikeln lackskinn (nr 199) jämställts med det vanliga lättare ofvanlädret
(nr 200) — kunnat inskränkas till 10 öre per kilogram för sistnämnda
slag af läder, hvarigenom för denna vara likasom för lackskinn eu med
25 öre per kilogram eller från 65 öre till 90 öre per kilogram förhöjd
tullsats kommer att tillämpas. För lättare väskor och därmed likställda
artiklar (nr 214) är tullen trots nedsättningen dock höjd med 80 öre eller
från 1 krona 20 öre till 2 kronor per kilogram. I fråga om handskar
(nr 211) och sadelmakararbeten m. m. (nr 218) är status quo med afseende
å tullsatserna bibehållet. Detsamma torde ock åtminstone till hufvudsaklig
del kunna sägas om de i rubriken nr 212 upptagna artiklarna,
för flertalet af hvilka tullen nu utgår med 10 procent af värdet. För etuier,
askar och öfriga till rubriken nr 215 hänförliga artiklar, för hvilka enligt
gällande taxa är bestämd en tull af 2 kronor eller 1 krona per kilogram,
har den nyantagna enhetliga tullsatsen af 2 kronor per kilogram måst
jämkas till 1 krona 80 öre per kilogram.

VL Trävaror, flätade varor, borstbindararbeten samt ben, horn och andra

formbara ämnen m. in.

För käppar, icke till paraplyer eller parasoller synbarligen afsedda,
af trä (nr 246) eller af vegetabiliska rör (nr 264) har tullsatsen sänkts
med 30 öre per kilogram och sålunda återställts till nuvarande belopp,
2 kronor 70 öre per kilogram.

Hvad beträffar lister och ramar af inhemska träslag (nr 250 och
254), som undergått visst slag af bearbetning, återfinnas för dessa artiklar
i traktatförslaget tullsatser, som med 10 öre per kilogram understiga motsvarande
tullsatser i 1910 års taxa. Sistnämnda tullsatser åter, som utgöra
60 öre per kilogram, innefatta delvis en fördubbling af nu utgående tull,
som i vissa fall utgör SO öre per kilogram, men i andra 60 öre per kilogram.

Askar af aspspån utan ytbetäckning (nr 253) hafva i traktatförslaget
upptagits med en efter varuvärdet afpassad tull af 5 öre per kilogram.
Såväl enligt 1910 års taxa som i regel enligt nu gällande taxa är varan
hänförlig till rubrik med tullsats af 30 öre per kilogram.

För borstbindararbeten af andra än vegetabiliska ämnen med enklare
infattning äfvensom för därmed likställda penslar samt murar- och målarborstar
(nr 276) har tullen nedsatts med 10 öre per kilogram till 50 öre
per kilogram och för borstbindararbeten, hänförliga till nr 278, har tullen
satts till 1 krona 20 per kilogram eller 30 öre lägre än i 1910 års tull -

232

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 204.

taxa. Detta innebär i stort sedt ett återförande till status quo, utom hvad
beträffar de viktiga inhemska fabrikationsartildarna penslar samt muraroch
målarborstar, Indika nu draga tull med endast 15 öre per kilogram
och hvilka sålunda äfven med den reducerade tullen erhålla ett väsentligt
förbättradt skydd.

Såväl pärlemorarbeten (nr 284) som porslinspärlor (nr 289) draga
tull enligt gällande taxa med 2 kronor per kilogram och enligt 1910 års
taxa med 2 kronor 50 öre per kilogram. Intet inhemskt tillverkningsintresse
har hindrat de nedsättningar till respektive 1 krona och 60 öre
per kilogram, som förekomma i traktatförslaget, hvari jämväl, till fastslående
af nu tillämpad praxis, inryckts bestämmelse om likställande af sötvattensinusselskal
med pärlemor.

VII A. Pappersmassa, papp och papper; äfvensom arbeten där af.

För asfaltpapp och öfriga i rubriken nr 297 upptagna varor har
tullsatsen genom att nedsättas från 2 till 1 öre per kilogram återställts till nu
utgående belopp. Däremot har för papeterier (nr 300) bibehållits en med
5 öre per kilogram utöfver nuvarande tullsats af 25 öre per kilogram höjd
tull. I 1910 års taxa utgör tullsatsen för denna vara 50 öre per kilogram.

De i rubriken nr 301 med en tull af 20 öre per kilogram upptagna
slagen af papper draga nu tull med 10 öre per kilogram. Sistnämnda
tullsats har återinförts för linjeradt papper, under det att för det vattenstämplade
papperet, eller den vara, beträffande hvilken en höjning af
tullen utgjort det lifligaste önskemålet inom intresserade kretsar, nedsättning
af den utaf Riksdagen nyinsatta tullen kunnat begränsas till 18 öre
per kilogram. Nedsättning af tullen till samma belopp har vidtagits jämväl
i afseende å plisseradt och pressadt papper, såsom s. k. linneimitation,
samt å kartongpapper (nr 303). För samtliga sist nämnda varuslag utgår
för närvarande tullen med 10 öre per kilogram.

För smergel m. fl. slag af papper i rubriken nr 307 har tullen
nedsatts från 10 till 7 öre per kilogram, hvilken sistnämnda tullsats dock
icke torde understiga den nu med 10 procent af varuvärdet utgående
tullen.

I fråga om tapeter och tapetbårder, för hvilka tullen nu utgår med
25 öre per kilogram, hafva de förändringar af de specialiserade tullsatserna
i 1910 års taxa vidtagits, att för det dyrbaraste slaget af tapeter och
bårder (nr 308) tullen sänkts från 1 krona till 50 öre per kilogram eller

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 204.

233

till samma belopp som i taxan upptages för de medelfina tapeterna, hvilka
utgöra det stora flertalet af importerade tapeter, samt att för de billigaste
slagen (nr 310) tullen nedsatts med 5 öre per kilogram eller till 20 öre
per kilogram.

Tullsatsen å papperspåsar och brefkuverter (nr 313), sammansatta
med andra ämnen men icke försedda med tryck utvändigt, har upptagits
till samma belopp, 30 öre per kilogram, som den för samma varor nu utgående.
I 1910 års taxa äro artiklarna i fråga åsätta en tull af 50 öre
per kilogram.

För frimärksalbum (nr 314), hvilken vara icke är föremål för inhemsk
tillverkning, har tullen nedsatts från 1 krona 50 öre till 75 öre
per kilogram, hvilken senare tull med 25 öre per kilogram understiger
den nu utgående.

De till rubrikerna nr 316 och 317 hänförliga varorna draga nu i
allmänhet tull antingen som lösa bokpermar etc. med 1 krona per kilogram
eller som böcker med inbundet rent eller linjeradt papper med 35
öre per kilogram. I 1910 års taxa är uppdelning gjord i två tullsatser
om respektive 1 krona och 50 öre per kilogram, allteftersom varorna äro
försedda med viss öfverklädnad eller sakna sådan öfverklädnad. Från den
senare tullsatsen hafva endast kontorsböcker utbrutits och upptagits med
en särskild tull af 35 öre per kilogram. Den förra tullsatsen åter har,
jämte det dit eljest hänförliga kontorsböcker upptagits med egen tullsats
om 50 öre per kilogram, i öfrigt helt och hållet nedsatts till 80 öre per
kilogram.

För etuier och öfriga i nr 321 upptagna artiklar har tullsatsen
genom att jämkas från 2 kronor till 1 krona 80 öre per kilogram bringats
i öfverensstämmelse med den jämväl traktatsenligt nedsatta tullen för motsvarande
artiklar af läder eller skinn. För närvarande utgår tullen med
1 krona 50 öre eller 2 kronor per kilogram.

Arbeten, ej särskilt nämnda, af papp, papper eller pappersmassa
draga tull enligt 1910 års taxa, om de äro förgyllda, försilfra^, bronserade,
fernissade, lackerade eller beströdda med glimmerbrons (nr 322),
med 2 kronor per kilogram och, om de äro försedda med viss annan bearbetning
(nr 323), med 1 krona per kilogram. Motsvarande tullsatser enligt
nu gällande taxa äro i stort sedt respektive 1 krona 50 öre och 50 öre per
kilogram. I traktatsförslaget återfinnas för ifrågavarande rubriker tullsatserna
1 krona 50 öre och 75 per kilogram, hvarförutom vissa specialartiklar
upptagits med särskilda tullsatser till följande belopp, per kilogram
räknadt, nämligen gröfre hushålls- eller köksartiklar, såsom hinkar,
ämbar och dylikt, af eu vanligen lackerad papperskomposition med 50 öre,

Bill. till Riksd. Prof. 1911. 1 Sami. 1 Afd. 159 Höft. 30

234

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 204.

kort till uppklistring af fotografier med 75 öre, samt masker äfvensom
kragar, manschetter och skjortbröst af papper med 50 öre. För masker
utgör tullen nu 50 öre per stycke och för öfriga därefter nämnda artiklar
50 öre per kilogram.

VII B. 1 ryckalster, alster af grafisk konst samt målningar.

Beträffande bestämmelserna om bilder (nr 333) märkes, att tullen
för vy- och gratulationskort återförts från 75 öre per kilogram till nu
gällande belopp 50 öre per kilogram, samt att stadgandet, att bilder, som
underkastats ytterligare bearbetning såsom stansning och pressning, skulle
tullbehandlas som arbeten af papp, pappersmassa eller papper, inskränkts
att gälla sådana å dylikt materiel anbragta bilder, som undergått stansning.
Vy- och gratulationskort skola dock, äfven om de äro stansade, endast
draga tull med 50 öre per kilogram.

Vill. Spånadsämnen ur djur- och växtriket samt däraf framställda varor.

A. Silke, äfven konstgjordt.

I fråga om spånadsvaror hafva de väsentligaste nedsättningarna
drabbat silkesgruppen, hvilket i sig innebär en hufvudsakligen finansiell uppoffring,
alldenstund skyddsintresset här är af underordnad betydelse på grund
af den jämförelsevis obetydliga tillverkningen inom landet af siden varor.

För denna grupp har i stort sedt återgång till status quo med afseende
å tullsatserna skott; dock har för silke i småförpackningar (nr 340)
fått kvarstå eu med 50 öre per kilogram förhöjd tull, hvarjämte för de
viktiga artiklarna hallsidenvaror tullen hållits vid halfva sidentullen, hvilket
innebär, att traktattullarna för halfsiden med 50 öre per kilogram öfverstiga
de för samma varor nu gällande tullar.

B. Ull och andra djurhår.

Beträffande yllevaror hafva följande mera väsentliga ändringar i tulltaxan
gjorts.

För lättare stampad filt (nr 360), som icke torde vara föremål för
nämnvärd tillverkning inom landet, har en återgång från en tull af 90
öre per kilogram till nuvarande tullsats, 60 öre per kilogram, ägt rum.

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 204.

235

I afseende å ullgarn har allenast den förändringen skett, att för
dylikt garn i smärre för detaljhandeln lämpade uppläggningar (nr 371),
tullen nedsatts från 65 öre till 50 öre per kilogram eller till samma belopp
som tullen för det högst förädlade slaget af finare ullgarn.

Beträffande ylleväfnader är till en början att märka, att för knutna
mattor af gröfre slag (nr 374) tullsatsen reducerats från 2 kronor till 1
krona per kilogram, hvilken tullsats äfven medgifvits för sådana afpassade
mattor, som enligt rubriken nr 376 skulle draga tull med 1 krona 25 öre
per kilogram. Den nu gällande tullsatsen för alla slag af yllemattor utan
sömnadsarbete är 60 öre per kilogram. Vidare har (nr 382 och 383) för
tyngre vanliga ylleväfnader, vägande mer än 700 gram per kvadratmeter liksom
för de lättaste, vägande 200 gram per kvadratmeter eller därunder, eu nedsättning
skett med 25 öre per kilogram, hvarjämte för ylleväfnader, vägande mer än 200
gram men icke mer än 300 gram per kvadratmeter, en återgång till den för alla
ifrågavarande ylleväfnader utan hänsyn till vikten nu gällande tullsatsen af 1
krona 75 öre per kilogram ägt ruin. För de lättaste ylleväfnaderna kvarstår
sålunda en tullsats, som med 50 öre per kilogram öfverstiger status quo.

Den för drif- och transportremmar (nr 390) medgifva tullen, som
nedsatts från 35 öre till 30 öre per kilogram, torde i det närmaste motsvara
nu utgående värdefull af 10 procent.

C. Vegetabiliska spånadsämnen med undantag af bomull.

Inom denna grupp har till eu början den förändring skett, att trådtullarna
(nr 406 och 407) nedsatts med 5 öre per kilogram till för linnetråd
nu gällande belopp.

I fråga om linneväfnader, har nedsättning skett för näsduksväfnader
(nr 425 och 426) från 1 krona 30 öre och 2 kronor 25 öre till respektive
1 krona 10 öre och 1 krona 90 öre, allt per kilogram räknadt, hvarvid de
reducerade tullarna med ungefär 10 procent öfverskjuta de nu utgående.
För öfriga släta linneväfnader har ändring af tullarna endast skett för de
finare blekta, färgade eller tryckta slagen. Sålunda har för dylika väfnader,
innehållande 25 till 35 trådar på eu yta af 1 centimeter i kvadrat (nr 433),
en nedsättning af 5 öre per kilogram gjorts, och för sådana, som hålla 35
till 50 trådar (nr 435), en nedsättning af 10 öre per kilogram. För släta
linneväfnader, hållande 50 till 65 trådar (nr 437), äfvensom för de dyrbara
slagen af linneväfnader i rubriken nr 440 har en tullsats af 2 kronor
per kilogram medgifvits, innebärande detta för förstnämnda väfnader en
nedsättning af tullen med 25 öre per kilogram och för de sistnämnda en
nedsättning med 50 öre per kilogram. Beträffande de släta och mönstrade

236

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 204.

väfnaderna äro de reducerade tullsatserna högre än de nu gällande; för
den betydande artikeln mönsterväfda varor kvarstår en höjning af tullen
med 50 öre per kilogram. Däremot har för dessa varor borttagits det
procentuella tillägget, som skulle utgått i händelse väfnaderna vore försedda
med inväfda namn, monogram, bokstäfver eller siffror.

För fisknät (nr 446) har en af den reducerade trådtullen betingad
nedsättning vidtagits. Skillnaden mellan tullen å tråden och tullen å fisknäten
är ungefär densamma i traktattariffen som i nu gällande taxa.

D. Bomull.

För bomullsgarn nr 23 — 33 (rubrikerna nr 453 och 456) har en
tullnedsättning af 2 öre per kilogram medgifvits, hvarigenom dock tullen
för dessa garnsorter med minst 3 öre per kilogram öfverstiger nu utgående tull.
1 fråga om fyr- eller flertrådig sytråd (nr 462, 464 och 465), hvilken vara i
hufvudsak faller under nr 465, har den förändring gjorts, att tullen nedsatts
från 40 öre till 35 öre per kilogram. Genom denna nedsättning,
som icke innebär ett understigande af status quo i tullafseende, beröres
icke något rent fabrikation sintresse, då sytråd ännu ej tillverkas inom landet.

Fn väsentlig tullnedsättning har skett för annan bomullssammet (nr
472) än så kallad manchester genom återgång från en tull af 1 krona 60
öre per kilogram till nu gällande tullar. Hithörande varor äro emellertid
föremål för ingen eller blott obetydlig tillverkning inom landet. För näsduksväfnader
(nr 473 och 474) har jämte en mindre betydande reduktion
af själfva tullsatserna med 5 öre per kilogram den mera ingripande förändringen
skett, att trådtalsgränsen höjts från 60 till 80 trådar, hvarigenom
vissa slag af medelfina näsduksväfnader komma att draga tull med 1 krona
20 öre i stället för 1 krona 45 öre per kilogram, utgörande dock förstnämnda
tull 30 öre mer än den nu i de flesta fall utgående tullen. För
afpassade varor, fallande under rubrikerna nr 475 och 476, har i samband
med reduktion af tullarna i nr 484 och 485 en nedsättning af tullen
med 10 öre per kilogram gjorts. För den stora återstående gruppen af
bomullsväfnader (nr 484, 485, 487, 488, 490, 491, 493 och 494) hafva
med undantag för alla oblekta och de under nr 481 och 482 fallande tullnedsättningar
skett, växlande mellan 5 och 35 öre per kilogram.
Beträffande det stora flertalet väfnader utgör dock nedsättningen ej mer
än 5 eller 10 öre per kilogram, i det att endast för tyngre mönsterväfda
varor nedsättningen uppgår till högre belopp. Samtliga de sålunda kvarstående
tullarna öfverstiga med minst 25 öre per kilogram nuvarande tullar,
med undantag dock af tullen för pressade väfnader samt af tullen för sådana

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 204.

237

helt eller delvis glesa eller täta tvåskaftade väfnader, som falla under nu
gällande taxas rubrik nr 722. I förhållande till sistnämnda tullsats innebära
emellertid i regel redan motsvarande tullar i 1910 års taxa en nedsättning.

Bandtullen (nr 497) har nedsatts från 2 kronor 25 öre till 2 kronor
per kilogram, hvilken senare tull likväl med 25 öre per kilogram öfverstiger
den nu gällande. För flätade bandliknande snören (nr 498) har samma
reduktion verkställts.

1 fråga om strumpstolsarbeten och trikåvaror i allmänhet, som icke
innehålla silke, har den förändringen skett, att tullsatsen för strumpor (nr
500) — dock ej yllestrumpor — reducerats med 10 öre per kilogram till
1 krona 90 öre per kilogram, h varjämte tullsatsen i nr 501, 2 kronor 50
öre, nedsatts för vantar till 2 kronor och för lättare underkläder till 2
kronor 25 öre, allt per kilogram räknadt. För samtliga nu nämnda varor
utgör tullen för närvarande 1 krona 75 öre per kilogram.

F. Spånadsvaror, vattentäta etc.

För linoleummattor och öfriga i nr 509 upptagna mattor har nuvarande
tullsats återupptagits, under skyddet af hvilken tull den inhemska
tillverkningen uppkommit och utvecklat sig.

Gr. Sömnads- och andra arheten, ej särshildt nämnda, af spånadsvaror; hattar.

För vissa varor af gul dd ragar arbete (nr 520) har tullen nedsatts från
12 kronor till 9 kronor per kilogram. Tullen utgör nu 1 krona 75 öre per
kilogram.

I samband med nedsättningen af tullarna för hel- och halfsidenvaror
har eu jämkning af tullen med 1 krona till 4 kronor per kilogram medgifvits
för de under nr 521 fallande artiklarna af hel- och halfsiden, Indika
nu draga tull med 3 kronor eller 1 krona 75 öre per kilogram. För
rubriken nr 522, hvilken lämpligen ansetts böra hafva samma tullsats som
rubriken för band, icke innehållande silke, har liksom för ifrågavarande
band en nedsättning skett med 25 öre till 2 kronor per kilogram. Nu
utgående tull belöper sig till 1 krona 75 öre per kilogram.

För kragar och öfriga till rubrikerna nr 532 och 533 hänförliga
artiklar hafva tullarna nedsatts från 4 kronor 50 öre och 3 kronor 50 öre
per kilogram med resp. 50 öre och 40 öre per kilogram. De viktigaste
af ifrågavarande artiklar falla under nr 533, och för dessa öfverstiger den
reducerade tullen med några ören nu utgående tull för högst fullbelagda
dithörande varor.

238

Kungl. May.ts Nåd. Proposition Nr 204.

Snörlif af annan väfnad än hel- eller halfsiden (nr 535) äro ej föremål
för mera afsevärd import; och har tullsatsen för dessa varor i traktatförslaget
upptagits till samma belopp som högsta för vanligaste slaget nu
utgående tull, 1 krona 80 öre per kilogram. I 1910 års taxa återfinnes
en tull af 2 kronor 25 öre per kilogram.

För broderade tyllremsor och andra artiklar, fallande under nr 540,
har man från en tull af 8 kronor per kilogram återgått till nu gällande
tull af 6 kronor 50 öre per kilogram.

För mans- och gosskläder, hänförliga till rubriken nr 552, har tullsatsen
reducerats med 50 öre till 3 kronor 50 öre per kilogram, hvilket,
om man betraktar flertalet hit hänförliga varor, för vissa af dem innebär
återställande af status quo, för andra åter en tullförhöjning med cirka 40
öre per kilogram.

För kläder och andra sömnadsarbeten af hel- och halfsiden, hänförliga
till rubrikerna nr 558—561, hafva nedsättningar medgifvits, motiverade
af de för hel- och halfsidenvaror gjorda reduktionerna.

Den stora grupp kläder och andra sömnadsarbeten, som innefattas i
rubrikerna nr 563 och 564, har i traktatförslaget ytterligare uppdelats. I
fråga om varor, fallande under nr 563, har för de i allmänhet billigare
linne- och bom ullsartiklarna eu nedsättning ined 1 krona 25 öre per kilogram
gjorts, under det att för andra slag, hufvudsakligen varor af ylleväfnad,
såsom damkappor m. in., nedsättningen begränsats till 25 öre per
kilogram. De till nr 564 hörande varorna hafva uppdelats i artiklar af
bomullsväfnad, hvilka väga mera än 200 gram per stycke, och andra slag.
För de förstnämnda har en tullnedsättning af 1 krona per kilogram beviljats.
Den öfvervägande delen af bomullsblusar beröres ej af nu nämnda
nedsättning, då dessa varor i regel ej väga öfver 200 gram per stycke. Äfven
med de reducerade tullsatserna i nu förevarande två rubriker kommer dock
ett i stort sedt förbättradt skydd att beredas de af tullarna berörda tillverkningarna.

Genom de efter rubriken nr 564 i traktatförslaget upptagna anmärkningarna
hafva lättnader medgifvits, som äro ägnade att i viss mån ställa
tullskyddet i bättre öfverensstämmelse med varuvärdet, än som med 1910
års taxas mera generella bestämmelser kunnat ske.

Med undantag för paljetter och kantiljer, utgörande hallfabrikat för
vissa industrier, och för hvilka en tullnedsättning med 1 krona per kilogram
under status quo beviljats, har för öfriga i rubriken nr 566 upptagna
arbeten, gulddragararbeten, den nuvarande tullsatsen af 9 kronor per kilogram
i traktatförslaget upptagits. 1910 års taxa innehåller här en tull
af 12 kronor per kilogram.

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 204.

För paraplyer och parasoller af annan väfnad än hel- eller halfsiden
(nr 571) har en tullnedsättning med 5 öre per stycke skett, hvilken nedsättning
möjliggjorts genom reduktionerna af väfnadstullarna. Den kvarstående
tullsatsen, 60 öre per stycke, kommer att med 10 öre per stycke
öfverstiga nu gällande tull.

För ogarnerade hattar och andra artiklar, fallande under rubriken
nr 581, har man med en reduktion af 10 öre per stycke återgått till den
nu i regel för dessa varor utgående tullen af 50 öre per stycke.

IX. Kautschuk och kautschuksvaror samt packningar af spånadsämnen.

För de i rubriken nr 593 upptagna artiklarna, af hvilka flertalet nu
äro tullfria eller draga tull med 10 procent af värdet, liar tullen nedsatts
från 30 öre till 25 öre per kilogram.

Hot''- och andra buffertar, plattor, packningar och ej särskildt nämnda
tätningar (nr 594) äro nu antingen tullfria eller draga ock tull med 10
procent af värdet eller 1 krona 20 öre per kilogram. Den i 1910 års
taxa åsätta tullen har med 30 öre sänkts till 50 öre per kilogram.

Tullsatsen för velocipeddelar af kautschuk (nr 600) har i likhet med
tullen å andra velocipeddelar reducerats med 20 procent från 2 kronor
till 1 krona 60 öre per kilogram.

A de nu tullfria artiklarna block och plattor af hårdgummi (nr 602)
har bibehållits en från 40 öre till 20 öre per kilogram reducerad tull.

Slutligen hafva tullarna för ej särskildt nämnda varor af mjuk
kautschuk (nr 601) eller af hårdgummi (nr 605) genom att sänkas från
1 krona 50 öre till 1 krona 20 öre per kilogram återförts till status quo.

X. Lervaror.

I fråga om oglaseradt tegel, ej särskildt nämndt (nr 608), hvilken
vara enligt 1910 års taxa drager tull med 35 öre per 100 kilogram, har
eu uppdelning skett i å ena sidan eldfast tegel och syrefasta formtegel
samt å andra sidan öfriga slag. För den förra gruppen har tullen reducerats
med 10 öre och för den senare med 5 öre. Nuvarande tullsats
utgör högst 20 öre per 100 kilogram och nedgår för åtskilliga slag ända
till 10 öre per 100 kilogram.

För tunna enfärgade och oglaserade golf- eller väggplattor (nr 614)
har upptagits nu gällande tull, 2 kronor per 100 kilogram, hvilket innebär
en nedsättning af tullen i 1910 års taxa med 1 krona per 100 kilogram.

240

Kungi. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 204.

Deglar och öfriga ur nr 617 utbrutna artiklar, hvilka nu åtnjuta
tullfrihet, hafva fått behålla en från 1 krona 50 öre till 1 krona per 100
kilogram reducerad tull.

Rubriken för lyx- och andra dylika artiklar (nr 625) — med en
tullsats af 1 krona per kilogram — har uppdelats i två underafdelningar,
den ena för varor af äkta porslin och den andra för varor af annat lergods.
Skilda, nedsatta tullsatser hafva ock upptagits, nämligen för den
förra gruppen 60 öre och för den senare 30 öre, allt per kilogram räknadt.
Ifrågavarande artiklar tullbehandlas nu som galanterivaror eller som arbeten
af äkta eller oäkta porslin med tullsatser, som i flertalet fall understiga
de här ifrågasatta.

XI. Glas och glasvaror.

För folieradt fönster- eller spegelglas (nr 643 och 644), som enligt
1910 års taxa drager tull med 60 öre eller 45 öre per kilogram, allteftersom
varan är försedd med fasett- eller kantslipning eller saknar sådan slipning,
hafva tullarna nedsatts till resp. 50 öre och 40 öre per kilogram. Gällande
tullsatser utgöra 30 öre eller 50 öre per kilogram, beroende på om
glaset äger högst 72 kvadratmeters yta eller är af större dimensioner.

Efter nedsättning af tullen för det slipade folierade spegelglaset har
tullen för glasmålningar och speglar (nr 646) kunnat reduceras från 70
öre till 60 öre per kilogram. Den reducerade tullen kommer att åtminstone
icke understiga nuvarande tullar.

Tullsatser för glasvaror, fallande under nr 658, kommer trots en
nedsättning af densamma från 1 krona till 90 öre per kilogram, dock att
med 30 öre per kilogram öfverstiga den nu i regel utgående tullen.

XII. A. Järn och järnlegeringar samt arbeten däraf.

Den för emaljerade rör och rördelar (anm. a till nr 666—668) nyinförda
tilläggstullen af 3 kronor per 100 kilogram har nedsatts till 1
krona 50 öre per 100 kilogram.

För rubriken nr 670 har upptagits eu med 1 öre till 10 öre per
kilogram reducerad tullsats eller samma tull, som af tulltaxekommittén
föreslagits för rubriken i fråga.

Tullsatsen för snabbsvarfstål (nr 683), som i 1910 års taxa utgör
25 kronor per 100 kilogram, har upptagits till samma belopp, 7 kronor

241

Kungl. Majtis Nåd. Proposition Nr 204.

50 öre per 100 kilogram, som tullen för annat verktygsstål. Denna nedsättning,
som är motiverad bland annat af svårigheten att tulltekniskt
skilja. snabbsvarfstål från vanligt verktygsstål, återför dock ingalunda tullen
till nuvarande belopp. Gällande tull uppgår nämligen blott till 2
kronor 50 öre per 100 kilogram.

1 fråga om plåtar hafva de förändringar genomförts, att dels tullen
å den gröfsta _ svartplåten (n:r 690) återförts från 3 kronor 50 öre per
100 kilogram till nuvarande 50 öre lägre belopp, dels ock tullsatserna för
hopsvetsade eller perforerade plåtar (n:r 699—701) nedsatts från 8 kronor,
10 kronor och 15 kronor till respektive 6 kronor, 7 kronor 50 öre och
12 kronor, allt per 100 kilogram räknadt. Sistnämnda nedsatta tullar
lära i allmänhet öfverstiga de nu gällande.

För emaljerade plåt- och bleckvaror (n:r 704) har man med hänsyn
därtill, att gällande tull af 50 öre per kilogram är rätt hög i förhållande
till varuvärdet, funnit sig kunna vidtaga en tullnedsättning med 10 öre
per kilogram.

Elevatorskopor, hänförliga till n:r 707, draga nu tull med 10 procent
al värdet I traktatförslaget äro de upptagna med eu från 15 öre till 10
öre per kilogram nedsatt tull.

De rördelar och gascylindrar, som återfinnas i n:r 713, hafva fått
tullen reducerad med 1 krona till 9 kronor per 100 kilogram, hvilken
tullsats med 5 kronor per 100 kilogram öfverstiger den för flertalet hit
hänförliga artiklar nu utgående tullen.

Trådtullarna hafva i så matto ändrats, att tullsatserna i rubrikerna
n:r 718 och 720 nedsatts från respektive 5 kronor och 10 kronor per 100
kilogram till respektive 4 kr. 50 öre och 9 kronor per 100 kilogram, samt
att det i en anmärkning under n:r 714—720 stadgade särskilda skyddet
för trådens öfverdragning med vissa metaller reducerats från 20 till 15
procents förhöjning af eljest utgående tull. Någon dylik tilläggstull finnes
ej upptagen i gällande taxa. Enligt samma taxa drager flertalet till nyssnämnda
rubriker n:r 718 och 720 hänförliga varor tull med respektive
4 kronor och 8 kronor per 100 kilogram.

För träskrufvar under 4 millimeter i diameter (n:r 736), som nu
äro belagda med en tull af 30 kronor per 100 kilogram, har den nyantagna
tullen sänkts från 60 kronor till 45 kronor per 100 kilogram.

Med 3 kronor per 100 kilogram eller från 15 kronor till 12 kronor
per 100 kilogram har tullen nedsatts för s. k. Ewarts kätting samt lösa
länkar därtill (nr 737), hvilka samtliga artiklar nu tullbehandlas som ej
specificerade järnvaror.

Bihang till Piksd. prof. 1011. 1 Sami. 1 Afd. 150 Höft.

242

Kung!. Majds Nåd. Proposition Nr 204.

Tullsatserna för de i rubrikerna n:r 746—749 upptagna artiklarna
tur järnvägs- och spårvägsmateriel hafva öfver hela linjen reducerats med
1 krona per 100 kilogram. Samma tullsatser understiga dock ej den
för flertalet hit hänförliga artiklar nu gällande tullen af 5 kronor per
100 kilogram.

Samtliga artiklar, som återfinnas i de i traktatförslaget helt eller
delvis intagna rubrikerna n:r 755, 757, 761, 763, 764, 767, 774, 775,
777 och 779, draga nu tull med 10 procent af värdet såsom hänförliga
till gällande taxas rubrik för maskiner, redskap och verktyg eller delar däraf,
ej specificerade. De i förhållande till 1910 års taxas vikttul lsatser reducerade
tullar, som innehållas i traktatförslaget, har man sökt afpassa så,
att de icke skulle komma att understiga gällande värdetull. Detsamma
gäller tullen för de till n:r 780 hänförliga varor, Indika nu åro åsätta
värdetull. För öfriga i sistnämnda rubrik upptagna varor, har jämkning
al tullen verkställts, hvarvid man jämväl sökt tillse, att något inhemskt
tillverkningsintrcsse icke skulle blifva skadad t.

För rakknifvar och rakhy Öar (nr 783) har gällande tullsats, 3 kronor
per kilogram, återförts, och har sålunda en nedsättning med 2 kronor per
kilogram skett af den i 1910 års taxa upptagna tullen. I öfrigt har för
knifvar den förändring vidtagits, att tullen för hopfällbara knifvar i n:r
787 reducerats från 8 kronor till 5 kronor 50 öre per kilogram, hvarigenom
dock crhålles en med 2 kronor 50 öre utöfver status q no förhöjd
tull.

Den å vissa verktygslådor med flera artiklar i n:r 802 gjorda tulln
edsättningen från 2 kronor till 1 krona 20 öre per kilogram, hvilken
nedsättning innebär ett återställande af nuvarande tull, betingas af den
reduktion af Icksakstullen, som jag framdeles skall beröra.

För de i rubriken n:r 809 upptagna beslag för byggnader och
möbler, hvilka beslag nu tullbehandlas som ej specificerade järnvaror, har
tullen nedsatts från 40 öre till 30 öre per kilogram.

XII. P>. Koppar och. andra, ej förut nämnda, oädla metaller samt

arheten däraf.

Fasonerad tråd, hänförlig till nr 854, drager nu vanligen tull med
10 öre per kilogram. 1 1910 års taxa sattes tullen till 25 öre per kilogram,
och denna har i traktatförslaget sänkts till 18 öre per kilogram.

1 fråga om de högst betydande artiklar — såsom blyarmerade ledningskablar
in. 11. — hvilka falla under rubrikerna nr 857 och 858, har,

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 204.

243

jämte det diametergränsen flyttats från 15 till 25 millimeter, den förändringen
vidtagits, att tullarna nedsatts för de finare dimensionerna från
12 till 10 öre ocli för de gröfre från 10 till 9 öre, allt per kilogram räknadt.
Ifrågavarande artiklar äro nu tullfria. För de jämväl för närvarande
tullfria järnarmerade ledningskablar in. in., som utbrutits ur nr 859
och hvilka i 1910 års taxa äro åsätta eu tull af 25 öre per kilogram, häleri
nedsättning af tullen till 15 öre per kilogram skett.

För ledningstrådar och därmed likställda artiklar, hänförliga till nr
860, har, såvidt de äga en på visst sätt beräknad trådtjocklek, den i 1910
års taxa upptagna tullen, 35 öre per kilogram, reducerats med 10 öre per
kilogram. Den nedsatta tullsatsen torde i stort sedt motsvara den nu i
allmänhet utgående värdetullen af 10 procent.

Med afseende å duk (nr 865 och 866) hafva de båda för olika slag
af denna vara upptagna tullsatserna nedsatts, nämligen tullen för viror och
bredare duk från 60 öre till 50 öre per kilogram och tullen för annan
duk från 30 öre till 25 öre per kilogram. Gällande tullsatser utgöra för
de förstnämnda varuslagen i allmänhet 10 procent af värdet, hvithet icke
torde i medeltal öfverstiga 5 kronor per kilogram, samt för den sistnämnda
varan 20 öre per kilgram.

Tullen å lampbrännare utan ^betäckning (nr 869), som för närvarande
utgör 50 öre per kilogram och i 1910 års taxa är upptagen till
65 öre per kilogram, har i traktatförslaget reducerats till 60 öre per
kilogram.

I fråga om tullsatserna för med ytbetäckning försedda, ej särskild!
nämnda arbeten af koppar och kopparlegeringar, af tenn eller af zink bär
följande reglering skett. De förgyllda eller försilfrade varorna (nr 870, 882
och 888), som nu draga tull med 1 krona 50 öre per kilogram, hafva
fått sin till 2 kronor 50 öre per kilogram förhöjda nya tull nedsatt till
1 krona 80 öre per kilogram. För öfriga med ytbetäckning försedda varor
(nr 871, 883 och 889), för hvilka tullen enligt gällande taxa utgår med
75 öre per kilogram och enligt 1910 års taxa med 90 öre per kilogram,
har eu uppdelning skett, på grund hvaraf förnicklade varor äfvensom
knifvar, gafflar och skedar af koppar eller tenn med annan ytbetäckning
än förgyllning, försilfring eller förtenning särskild! upptagits med nu gällande
tullsats samt återstående varor fått kvarstå med en till 85 öre per
kilogram bestämd tull. De i nr 871 upptagna toalett-, skriftygs- och
bordsartiklarna utan ytbetäckning draga nu tull med 50 öre per kilogram
och komma att erhålla en med 25 öre per kilogram förhöjd tull.

244

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 204.

XII. 1). Adla metaller samt arbeten däraf.

För ej särskild! nämnda arbeten af guld eller silfver (nr 907 och
913) hafva upptagits tullar, som för de förra artiklarna med 10 kronor
per kilogram öfverskjuter den för båda varuslagen nu gällande tullen af
15 kronor per kilogram och för de senare arbetena öfverensstämmer med
nyssnämnda tullsats. I 1910 års taxa äro tullarna upptagna till resp. 30
kronor och 20 kronor per kilogram.

XIII. Maskiner, apparater och fordon.

De nedsättningar af vikttullsatserna i rubrikerna nr 921, 922. 924,
931—934, 943, 944, 947, 956—958, 961, 962, 964, 971, 972, 974, 979,
983—985, 1002, 1013 och 1014 samt i rubrikerna för elektriska maskiner
(nr 996—1000), som vidtagits i traktatförslaget, hafva i möjligaste mån
begränsats så, att de icke skulle i stort sedt understiga nu — utom för
vissa till nr 934 hänförliga ugnar — utgående värdetullar, Indika utgöra
15 procent af värdet för elektriska maskiner och 10 procent af varuvärdet
för öfriga artiklar. Då emellertid erfarenheten kan komma att visa, att
vikttullar för här ifrågavarande artiklar kunna i något fall medföra ett
för lågt skydd för den inhemska industrien, har man för att kunna förebygga
eu dylik påföljd fått i förslaget till slutprotokoll inryckt bestämmelse
om rätt för Sverige att under vissa villkor i större eller mindre
utsträckning återgå till nuvarande värdetullar för maskiner och apparater
samt delar därtill. I ett speciellt fall har betingats en ytterligare garanti
mot en skadlig inverkan af de nedsatta tullarna, nämligen i fråga om
tullsatserna för sy- och stickmaskiner och delar därtill. Här har man
nämligen, då värdet särskilt af de dyrbarare stickmaskinerna nog i liera
fall ligger så högt, att vikttullarna ej motsvara 10 procent däraf, förbehållit
sig, på sätt en anmärkning under rubrikerna nr 956—958 utvisar,
att under alla förhållanden få uppbära eu tull, som utgör minst 10 procent
af varuvärdet.

I öfrig! märkes rörande tullförändringar i denna afdelning följande.

För tender, inkommande samtidigt med det lokomotiv, hvartill den
hör, har enligt anmärkning under nr 969 tullen ändrats från 12 kronor
per 100 kilogram till 10 procent af värdet.

Då från tysk sida gjorts gällande, att tullsatserna för vissa maskindelar,
äfven med de däri vidtagna jämkningarna, vore synnerligen höga
och skulle verka indirekt försvårande på den lojala maskinimporten genom
ett starkt fördyrande af införseln af ersättningsdelar, och man från svensk

Kungl. Maj-M Nåd. Proposition Nr 204.

245

sida icke velat göra ytterligare medgifvanden för maskindelar i allmänhet,
hvarigenom kunde äfventyras det med tullarna afsedda syftet att motverka
uppkomsten inom landet af en skadlig sammansättningsindustri, utan
man funnit sig endast böra aflägsna det med samma tullar ej afsedda
hindret för import af ersättningsdelar, hafva upptagits de i anmärkningar
till rubrikerna nr 971—976 och nr 996—1001 inrymda bestämmelserna
om lindrigare tull för vissa maskindelar, som bevisligen införas för att
ersätta eu utsliten eller eljest obrukbar del till en tidigare införd maskin.

I tullen för metalltrådslampor (nr 1005), 4 kronor pr kilogram, bär
lättnad såtillvida medgifvits, att askar och wellpapp, hvari lamporna äro
förpackade, icke må inräknas i den tullpliktiga vikten. För närvarande
draga dessa lampor tull med 1 krona 50 öre per kilogram, visst emballage
inberäknadt.

Beträffande kolborstar (nr 1009), som nu äro underkastade 15 procents
värdetull, har tullen i den nya taxan jämkats från 3 kronor till 2
kronor 50 öre per kilogram.

Stålpansarrör för isoleringsändamål (nr 1018) draga för närvarande
eu tull af 4 öre per kilogram. Denna tull har i 1910 års taxa höjts till
20 öre per kilogram, men är nu åter nedsatt till 10 öre per kilogram.

Med hänsyn därtill att värdet å velocipeder högst betydligt sjunkit,
sedan de nuvarande tullarna å velocipeder och delar därtill fastställdes,
har eu reduktion af dessa tullar, som i 1910 års taxa (nr 1022 och 1023)
återfinnas med samma belopp som i nu gällande taxa, ansetts kunna medgifvas.
Tullsatsen för färdiga velocipeder utgör 25 kronor per stycke och
tullen å ej särskild! nämnda velocipeddelar uppgår till 2 kronor per kilogram.
Båda dessa tullsatser hafva nedsatts med 20 procent till resp. 20
kronor per stycke och 1 krona 60 öre per kilogram.

För barnvagnar (nr 1026) slutligen har upptagits en från 25 öre
till 20 per kilogram reducerad tull. Artikeln i fråga drager nu tull med
15 procent af varuvärdet.

XV. Produkter af kemisk industri.

Ur alunrubriken (nr 1080), som i gällande taxa innehåller en tullsats
af 1 krona och 25 öre per 100 kilogram och i 1910 års taxa eu tull
af 1 krona per 100 kilogram, har med tullfrihet utbrutits kromalun,
hvilken artikel ej torde tillverkas inom landet.

För de i rubrikerna nr 1120 och 1121 samt 1133 och 1134 upptagna,
för närvarande tullfria artiklarna bronspulver m. nu samt målarfärger, beredda
med annat bindemedel än olja, hafva tullarna i 1910 års taxa ned -

246

Kungl. Muj:ts Nåd. Proposition Nr 204.

satts med växlande belopp, dock ej större än att de återstående tullsatserna
torde innebära tillräckligt skydd för den inhemska tillverkningen.

För att ernå den åt våra bläcktillverkare åstundado nedsättningen af
den tyska tullen å bläck och efter samråd med representanter för nämnda
tillverkare har tullen å bläck i den svenska taxan återförts från 10 öre per
kilogram till nu gällande belopp af 8 öre per kilogram, upptaget äfven
för öfriga artiklar i nr 1137.

Enligt IDIG års taxa utgör tullen för blyertspennor och öfriga i nr
1139 upptagna artiklar 50 öre per kilogram. Denna tullsats har för det
stora flertalet varor nedsatts till 35 öre per kilogram och för pastellkrita
till 10 öre per kilogram, hvarigenom för blyertspennor tullen återförts till
status quo.

De ur rubriken för kemiskt-tekniska preparat, ej särskildt nämnda
(nr 1188), utbrutna och med tullfrihet upptagna krompreparaten torde icke
vara föremål för inhemsk tillverkning.

XVI. Varor, ej annorstädes upptagna.

För lättare fötografikameror (nr 1190) bär en nedsättning med 1
krona per kilogram af den i 1910 års taxa oförändrade tullsatsen verkställts.
Det mycket obetydliga inhemska tillverkarintresset har ansetts ej
lägga hinder i vägen härför.

Barometrar och termometrar samt vattenmätare med högst 40 mm.
genom-loppsöppning (nr 1196) äro i 1910 års taxa åsätta tull med 2 kronor
per kilogram. Nuvarande tullsats är för de båda förstnämnda artiklarna
1 krona per kilogram och för vattenmätare 10 procent af värdet.
En gemensam tull af 1 krona per kilogram har i fördraget upptagits, hvilken
tull icke torde komma att medföra ett reduceradt skydd för ifrågavarande
vattenmätare.

Tullsatserna för tafflar och pianinon (nr 1198) samt för flyglar (nr
1199) hafva återförts till status quo och sålunda reducerats från 175
kronor och 250 kronor per stycke till resp. 150 kronor och 200 kronor
per stycke. Den för i musikinstrument inbyggda spelapparater i 1910 års
taxa stadgade tilläggstullen är nedsatt från 100 kronor till 75 kronor per
stycke.

För ackordion (nr 1202) har tullen i 1910 års taxa, 1 krona per
kilogram, sänkts med hälften till nuvarande belopp.

Blåsinstrument af annat ämne än trä (nr 1204) draga nu tull med
15 procent af värdet. Den i 1910 års taxa vidtagna höjningen till 25
procent af värdet har reducerats till 20 procent af varuvärdet.

Kungl. Majds Nåd. Proposition Nr 204. 24?

För grammofoner och öfriga till nr 1206 hänförliga artiklar har
upptagits en mot den nu vanligen utgående värdetullen ungefärligen
svarande vikttull af 50 öre per kilogram.

1 ullen för de i nr 1219 upptagna uren åt metall har reducerats
Iran 1 krona 50 öre till 80 öre per kilogram, men öfverstiger ändock med
5 öre per kilogram den för artiklarna i fråga nu utgående tullen.

För leksaker och jul gransprydnader (nr 1228) har tullen genom
reduktion från 2 kronor till 1 krona 20 öre per kilogram i stort sedt återförts
till nu gällande belopp.

Gällande tull, 2 kronor per kilogram, är ock upptagen för bijouterivaror
(nr 1229), som i 1910 års taxa äro åsätta en 50 öre högre tull.

beträffande tullen å knappar märkes följande. För förgyllda och
försilfrade knappar (nr 1233), som nu i allmänhet draga tull med 1 krona
50 öre per kilogram, har tullen satts till samma belopp som för förgyllda
och försilfrade metallvaror och sålunda sänkts från 2 kronor 50 öre till
1 krona 80 öre per kilogram. Tullen för de i nr 1234 upptagna metallknappar,
för hvilka tullsatsen nedsatts från 90 öre till 75 öre per kilogram,
utgår ändock med samma belopp som den högsta för samma varor
nu gällande tullen. Knappar af glas eller porslin (nr 1235) draga nu
tull med 60 öre eller 30 öre per kilogram. Förstnämnda tullsats är upptagen
i 1910 års. taxa för båda varuslagen, men har i traktaten reducerats
till 50 öre per kilogram. Stennötsknappar (nr 1236), som ej äro föremål
för inhemsk tillverkning, hafva i traktaten intagits med en tull af 80 öre
per kilogram, hvilken tull med 20 öre per kilogram understiger den för
samma varor nu utgående och jämväl i 1910 års taxa upptagna tullen af
1 krona per kilogram.

Den sista rubriken (nr 1245) i tariffen B omfattar tobakspipor och
cigarrmunstycken in. fl. dylika artiklar af annat ämne än sjöskum eller
bärnsten. Tullen för dessa inom landet ej tillverkade artiklar har nedsatts
från 80 öre till 70 öre per kilogram. Gällande tull utgör 80 öre
per kilogram.

Utöfver de i tariffen B upptagna anmärkningar, som jag här förut
berört, finnas i samma tariff inryckta åtskilliga andra bestämmelser jämväl
i form af anmärkningar. Dessa stadganden innefatta emellertid ''i stort
sedt icke några väsentliga afvikelse!- från hvad som eljest skulle gälla, utan
innebära i flera fall endast ett fastslående af den för taxan gifna tillämpningen
och i andra fall allenast mera obetydliga jämkningar i taxan, afsedda
att befordra en enkel och likformig tullbehandling.

248

Kungl. May.ts Nåd. Proposition Nr 204.

Maximal tullar.

Järnmalms exporten.

Innan jag lämnar frågan om den reglering af svenska tulltaxan,
som traktatförslaget ifrågasätter, har jag att omförmäla den relativa bindning
af vissa tullsatser, hvartill man från svensk sida i samma förslag
utfäst sig. Af skilda anledningar har det icke befunnits lämpligt att i
några fall, där man från tysk sida bestämdt fordrade ett traktatsenligt
fastläggande af tullsatserna, ovillkorligen binda sig vid de i 1910 års taxa
upptagna tullarna, utan har man härvidlag kunnat utverka handlingsfrihet
att inom vissa gränser höja tullarna. De rubriker, hvarom här är fråga,
äfvensom taxans tullsatser för dem samt de tullsatser -— maximaltullar I

hvartill höjning får ske, framgår af följande summariska uppräkning.

	J-----O ----7	---Q -- * -j....... .....	............v i-----------''in
Nr i 1910 års taxa.	Varuslag.	Tullsats i taxnn.	Maximaltull.
198	Tyngre ofvanläder . . .	65 öre per kilogram	75 öre per kilogram
678	Järnvägs- ocli spårvägs-
	skenor:
	vägande 20 kg. eller
	därunder pr löpande meter......	fria	2,50 kr. per 100 kilogram
	af högre vikt....	fria	1,2 5 kr. per 100 kilogram
709 och 710	Järnrör, valsade eller
	varmdragna etc.:
	icke bearbetade; äfven-		■3
	som lednings- och lyktstolpar af rör .	4 kr. per 100 kilogram	5 kr. per 100 kilogram
	bearbetade .....	5 kr. per 100 kilogram	6 kr. per 100 kilogram
742	Bottenplåtar, syllar, skarf-
	järn etc.......	fria	2,50 kr. per 100 kilogram
970	Maskiner och apparater, i
	annan rubrik ej särskild! nämnda, med undantag af mjölkkylare, mjölk-förvärmare, pastorer och kärnor; äfvensom pneu-matiska verktyg . . .	10 % af värdet	12 % af värdet
1189	Elektricitetsmätare och
	andra elektriska mät-instrument .....	10 % af värdet	15 % af värdet.

I likhet med hvad förhållandet var vid afslutandet af 1906 års traktat
har ej heller nu öfverenskommelse kunnat vinnas, utan att utfästelser
gjorts rörande den svenska exporten af järnmalm. De nu föreslagna
medgifvandena innebära, att under traktatstiden dels utförseltull ej lägges
å järnmalm dels oek de mellan svenska staten å ena sidan samt Luossa -

Kungl Maj:ts Nåd. Proposition Nr 204.

249

vaara—Kirunavaara aktiebolag, aktiebolaget Gellivare malmfält och trafikaktiebolaget
Grängesberg—Oxelösund å andra sidan slutna kontrakten icke
underkastas någon ändring, hvarigenom malmexporten försvåras eller inskränkes
i vidare mån än i kontrakten finnes stadgadt.

Under förhandlingarnas gång har från tysk sida oupphörligen med
stort eftertryck framhållits, att medan de tyska medgifvandena i stort sedt
tillförsäkrade den svenska exporten samma gynnsamma ställning som enligt
gällande traktat och i åtskilliga fall till och med beredde densamma större
förmåner än hittills, komme trots de från svensk sida gjorda eftergifterna
dock den tyska införseln hit till landet att mötas af ett öfver nästan hela
linjen höjdt tullskydd. Med hänsyn härtill kan det icke förundra, att den
tyska regeringen i en för Tysklands näringslif så viktig fråga som den att
äga säker tillgång till god järnmalm kraft icke blott upprätthållande
af status quo med afseende å frihet från exporttull, utan äfven fordrat
någon ytterligare garanti för att järnmalmsexporten icke skall hämmas.

Jag finner de här berörda medgifvandena böra godkännas. De
principiella skäl, som möjligen kunde tala däremot, torde ej väga tungt
nog vid betraktande af traktatens fördelar och förringas än ytterligare,
om man betänker, att genom den bestämmelsen i nyssberörda kontrakt,
att staten skall till nämnda malmbolag återbetala, hvad de slutligen fått
vidkännas af en eventuell exporttull, har det statsfinansiella värdet af en
dylik tull reducerats; och vidare må påpekas, att någon verklig inskränkning
i den bolagen genom kontrakten tillerkända rätten till utskeppning
af malm aldrig torde hafva varit afsedd.

I afseende å själfva traktatförslagets innehåll, som i allt väsentligt Traktatens
är lika med gällande traktats, torde vara tillfyllest att erinra därom, att 1

förslaget hvilar på principen om behandling som mest gynnad nation och
reglerar de frågor rörande behandlingen af personer och varor samt angående
sjöfarten, som vanligen finnas berörda i traktater af här ifrågavarande
art.

Jämväl förslaget till slutprotokoll är till stora delar likalydande med
samma protokoll i 1906 års traktat. 1 det föreliggande förslaget förekomma
dock betydande afvikelse!-. Innebörden af några af dessa nya bestämmelser
är redan i det föregående berörd. För öfriga mera afsevärda nyheter,
som tarfva ett omnämnande, vill jag här redogöra.

Bihang till Piksd. prof. 1911. 1 Sand. 1 Afd. 159 Hälft.

250

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 204.

Förordningen
om
oriktig ursprungsbeteckning.

Värdetulls
beräkning
m. m.

Stärkelseskatt
m. m.

Handelsre sande -

Traktatens
giltighetstid.

Bestämmelserna i förordningen den 9 november 1888 angående införsel
af varor med oriktig ursprungsbeteckning torde vara onödigt stränga
och kunna betydligt mildras utan att äfventyra lagens syfte att skydda
svenskt arbete mot illojal konkurrens. Härmed sammanhänger också i viss
mån den nu pågående revisionen af ifrågavarande förordning. Densamma
är ännu ej afslutad men torde snart vara fullbordad. Med hänsyn härtill
lärer hinder ej möta att medgifva den i slutprotokollet intagna utfästelsen
att så snart som möjligt fullborda ifrågavarande revision. Under
förhandlingarnas lopp har från tysk sida framhållits åtskilliga önskemål
rörande revisionen. Dessa hafva meddelats den med lagens omarbetande
sysselsatta kommittén.

Från tysk sida har man önskat binda dels bestämmelsen i § 11
tulltaxeförordningen om återutförsel af varor, innehållande gift, dels ock
stadgandet i § 2 mom. 8 tulltaxeunderrättelserna till 1910 års taxa angående
frånräknande af ytteremballage vid bestämmande i vissa fall af tullpliktig
vikt. Vidare har föreslagits bindning af föreskriften i § 3 sistnämnda
författning rörande fastställandet af värdet af vara, som drager
värdetull, med den ändring dock af föreskriften ifråga, att fristen för
missnöjesanmälan mot besiktningsmännens uppskattning af värdet utsträckes
från fem till åtta dagar. Mot dessa nu berörda förslag har jag icke funnit
något att erinra.

Genom en bestämmelse i slutprotokollet har, jämte det rätten att
med särskild skatt belägga brännvin af utländsk potatis fortfarande tillförsäkrats
Sverige, åt oss förvärfvats samma rätt beträffande stärkelse af
dylik potatis, hvilken rätt eljest på grund af traktatens allmänna bestämmelser
vore oss frånhänd. En nv traktat skulle sålunda icke lägga hinder
i vägen för realiserandet af det från flera håll och jämväl från Riksdagens
sida framförda krafvet att till skydd för vår potatisodling skattelägga stärkelse,
framställd af utländsk potatis.

Innan jag lämnar de i slutprotokollet föreslagna bestämmelserna, vill
jag blott framhäfva, att de i detsamma inryckta föreskrifterna om behandling
af handelsresande åro alldeles lika med nuvarande bestämmelser. Framställda
anspråk på ytterligare lindringar hafva bestämdt afvisats,

Jag kommer nu slutligen till frågan om tiden för traktatens bestånd.
Densamma är afsedd att träda i kraft omedelbart efter gällande traktats

251

Rungl. Maj:ts Nåd Proposition Nr 204.

utgång eller den 1 december 1911 och sedermera förblifva gällande intill utgången
af år 1917. Vid sistnämnda tidpunkt utlöpa ock det stora flertalet af
Tysklands öfriga tarifftraktater; och det är då helt naturligt, att man från
tysk sida önskar ha tillfälle att jämväl blifva fri från en eventuell traktat med
Sverige. Emellertid synes man i Tyskland äfven vilja räkna med möjligneten
att något längre än till år 19i8 uppehålla ett traktattillstånd på basis
åt 1 ysklands nuvarande fördrag. För detta ändamål har man från tysk
sida velat i föreliggande traktatförslag införa en bestämmelse, gående ut
på rätt att förlänga giltighetstiden för traktaten utöfver den 31 december
HH7. Häremot har man från svensk sida icke haft något att erinra, under
förutsättning dock att en definitiv, ej alltför aflägsen slutpunkt för traktatens
bestånd fastsloges. På grund häraf har öfverenskommits, att, om
traktaten ej uppsagts tolf månader före den 31 december 1917, den skulle
gälla intill dess ett år förflutit från den dag, då den af endera parten
uppsades; dock skulle traktaten äfven utan föregående uppsägning träda
ui klaff den 1 januari 1921. Denna anordning finner jag vara tillfredsstäl
ande. Visserligen skulle det kunna invändas, att,'' för den händelse
1 ysklands öfriga traktater upphörde före utgången af det svenska fördraget,
skulle den fördel, vår ställning som mest gynnad beredde oss, o-å
förlorad, men denna invändning torde sakna praktisk betydelse, ty oafsedt
att vi vore oförhindrade begagna vår uppsägningsrätt, lärer Tyskland ej
vilja under ett i öfrig! traktatlöst tillstånd hafva sin handlingsfrihet bunden
beträffande deri betydande del af sin tulltariff, som beröres af fördraget
med Sverige, utan torde i sådant fall själft komma att uppsäga traktaten.

Genom den. i detta ärende förebragta utredningen torde vara ådagaagot,
att a ena sidan äro i den föreslagna traktaten åt vårt land och särskildt
dess exportindustri tillförsäkrade de hufvudsakliga fördelar, hvilka
kräfvas för att vidmakthålla och främja våra förbindelser med Tyskland
samt att å andra sidan de uppoffringar, som af oss fordras för att vi skola
ta tillgodonjuta nämnda fördelar, icke äro så afsevärda, att de icke
fullt motsvaras af fördelarna. Med hänsyn härtill och då fortgången af
ett ostördt varuutbyte mellan de båda länderna af flera orsaker är af
stol sta vikt jag vill här endast erinra om betydelsen däraf för uppehållandet
af den direkta färjeförbindelsen med tyskland — finner fatraktatens
antagande vara till gagn för vårt land. ‘ °

Herr statsministern och tillförordnade chefen för utrikesdepartementet
yttrade härefter: 1

252

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 204.

Då jag är af samma mening som chefen för finansdepartementet angående
fördelen för Sverige af ett antagande af den töieslagna tråk
taten och med åberopande af de skäl, som af honom utvecklats, hemställer
jag i underdånighet,

dels att Kungl. Maj:t måtte för Sin del godkänna det uppgjorda förslaget
till handels- och sjöfartstraktat mellan Sverige och Tyska riket med
de till traktaten hörande tariffer och slutprotokoll;

dels ock att Kungl. Maj:t täcktes uppdraga åt envoyéen in. m. herr
Eric Birger Trolle att underteckna ett aftal, affattadt i enlighet med nyssnämnda
förslag.

Denna af statsrådets öfriga ledamöter biträdda
hemställan behagade Hans Kungl. Höghet KronprinsenRegenten
bifalla äfvensom i nåder förordna, att fullmakt
för afsilande och undertecknande af ifrågavarande
handels- och sjöfartstraktat mellan Sverige och Tyska
riket skulle för herr Trolle i vanlig ordning utfärdas.

Ur protokollet:
Gust. v. Dar del.

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 204.

253

Utdrag af protokollet öfver ett blandadt utrikesdepartements-,
justitie-, civil-, finans- och jordbruksärende, hållet inför
Hans Kungl. Höghet Kronprinsen-Regenten i statsrådet ä
Stockholms slott den 3 maj 1911.

N förvarande:

Hans excellens herr statsministern Lindman,

Hans excellens herr ministern för utrikes ärendena grefve Taube,

Statsråden: Petersson,

Hederstierna,

Swartz,

grefve Hamilton,

Malm,

Nyländer,

von Sydow,

von Krusenstierna.

Hans excellens herr ministern för utrikes ärendena yttrade:

Sedan Kungl. Maj:t den 28 april 1911 uppdragit åt envoyéen m. m.
herr Eric Birger Trolle att underteckna uppgjordt förslag till handels- och
sjöfartstraktat mellan Sverige och Tyska riket, har den från svensk sida
sålunda utsedda fullmäktige nästlidna gårdag sammanträdt i Berlin med
Tyska rikets ombud; och har därvid traktaten undertecknats.

Med åberopande af hvad förut i detta ärende andragits hemställer
jag nu i underdånighet, att Kungl. Maj:t måtte — med öfverlämnande af
samma handels- och sjöfartstraktat med tillhörande tariffer samt slutprotokoll,
Indika aktstycken bilda ett oskiljaktigt helt, i hvars bestämmelser
någon förändring icke kan äga ruin — i nådig proposition äska RiksjBihang
till Riksd. prat. 1911. 1 Sami. 1 Afd. 159 Haft. 33

254

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 204.

dagens godkännande af de bestämmelser i berörda traktat med tillhörande
tariffer och slutprotokoll, hvilka sådant kräfva.

Denna af statsrådets öfriga ledamöter biträdda
hemställan behagade Hans Kungl. Höghet KronprinsenRegenten
bifalla; och skulle nådig proposition till Riksdagen
aflåtas af den lydelse, bilagan litt. vid detta
protokoll utvisar.

Ur protokollet:

C. Bonde.

Stockholm 1911. Kung!. Boktryckeriet, P. Å. Norstedt & Söner.

110826