Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 190
Proposition 1912:190
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 190.
1
Nr 190.
Kungl. Maj:ts nådiga proposition till Riksdagen angående understöd
till aktiebolaget Svenska Amerika Mexicolinjen för
uppehållande af regelbunden ångfartyg sförbindelse mellan
Sverige samt Nordamerika; gifven Stockholms slott den
12 april 1912.
Under åberopande af bilagda utdrag af statsrådsprotokollet öfver
finansärenden för denna dag vill Kungl. Maj:t härmed föreslå Riksdagen
att såsom understöd till aktiebolaget Svenska Amerika Mexicolinjen
för uppehållande under tiden från medlet af år 1912 till 1916
års utgång af regelbunden förbindelse med ångfartyg (motorfartyg)
mellan Sverige samt Nordamerikas Förenta Stater och Mexiko, äfvensom
eventuellt Västindien, bevilja ett anslag å 600,000 kronor, att, på
de villkor Kung!. Maj:t, i hufvudsaklig öfverensstämmelse med de i
nämnda protokoll tillstyrkta grunder, må finna skäligt föreskrifva, utgå
med sammanlagdt 150,000 kronor åren 1912 och 1913 samt 150,000
kronor hvart och ett af åren 1914, 1915 och 1916 samt
att till beredande af sådant understöd åt bolaget under åren 1912
och 1913 på extra stat under riksstatens sjunde hufvudtitel för år 1913
anvisa ett belopp af 150,000 kronor, med rätt för Kungl. Maj:t att
däraf redan under år 1912 för ändamålet disponera 50,000 kronor.
Bihang till Riksdagens protokoll 1912. 1 saml. 149 käft. (Nr 190.) 1
2
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 190.
De till ärendet hörande handlingar skola Riksdagens vederbörande
utskott tillhandahållas; och Kungl. Maj:t förblifver Riksdagen med all
Kungl. nåd och ynnest städse välbevågen.
Under Hans Maj:ts
Min allernådigste Konungs och Herres frånvaro:
GUSTAF ADOLF.
Theodor Adelswärd.
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 190.
■8
Utdrag af protokollet öfver finansärenden, hållet inför Hans
Kungl. Höghet Kronprinsen-Regenten i statsrådet å Stockholms
slott den 12 april 1912.
N ärvarande:
Hans excellens herr statsministern Staaff,
Hans excellens herr ministern för utrikes ärendena grefve Ehrensvärd,
Statsråden: Petersson,
Schotte,
Berg,
Bergström,
friherre Adelswärd,
Petrén,
Stenström,
Larsson,
Sandström.
Chefen för finansdepartementet, statsrådet friherre Adelswärd anförde
härefter:
I en till Kungl. Maj:t ingifven, den 19 februari 1912 dagtecknad
skrift har aktiebolaget Svenska Amerika Mexicolinjen genom sin styrelse
bankdirektören Herman Mannheimer, handlandena Justus Adalrik Waller
och Axel Carlander, konsuln Johan Emilsson Ekman och skeppsredaren
Daniel Broström i underdånighet anhållit, att Kungl. Maj:t täcktes bevilja
4
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 190.
bolaget för upprätthållande af en regelbunden lastångarelinje mellan
Sverige samt hamnar i Nordamerika och Mexico med minst tre ångare,
ensamt eller i samtrafik med annat bolag, dels ett statsunderstöd af 50,000
kronor årligen för hvarje af tre ångare eller högst 150,000 kronor årligen
att utgå under fem år, räknadt från den tid, då bolagets första ångare
börjar trafiken, dels ock ett statslån af högst 1,400,000 kronor till
täckande af anskaffningskostnaden för bolagets tre första ångare på enahanda
villkor, som äro gällande för lån ur fonden för rederinäringens
understöd] ande;
och har bolaget förmält, att för den trafik, som under år 1912
komme att äga rum, statsunderstödet borde kunna begränsas till högst
50,000 kronor.
Under erinran att frågan om bildandet af en regelbunden svensk
ångfartygsförbindelse med Nordamerika under de senaste årtiondena
vid flera tillfällen varit på tal och senast framförts år 1909 af skeppsredaren
W. R. Lundgren samt år 1910 af skeppsredaren Daniel Broström
utan att nå sin lösning har bolaget i sin ansökning till en början
lämnat en öfver sikt af den svenska transoceanska sjöfartens utveckling och
nuvarande läge samt i sådant hänseende anfört:
»En kort öfverblick af denna storartade utveckling af svensk sjöfart
ger vid handen, att första början till en reguljär oceantrafik från
Sverige ägde rum år 1904, då traden på Sydafrika påbörjades. Detta
år expedierades från Göteborg till transoceanska hamnar endast 6 lägenheter,
däri inberäknade 3 lägenheter till Kanarieöarna, under det att
motsvarande lägenheter år 1910 utgjorde ej mindre än 87, hvaraf 13
till Kanarieöarna. År 1905 kom trafiken på La Plataländerna till stånd.
Därefter följde Ostasiatiska linjen år 1907 och Sydafrikalinjens utsträckning
till Australien. Detta i hvad det gäller svenska rederibolags företagsamhet,
i hvilket sammanhang äfven kan erinras om de båda svenska
Levantlinjerna, som startades förra året, hvilka linjer närmast kunna
jämnställas med de transoceanska linjerna i fråga om resornas längd
och linjernas betydelse för att vinna nya afsättningsområden åt vår
direkta export.
Ehuru ur vår officiella statistik ett korrekt bedömande af vår
exports uppsving ej torde kunna erhållas — särskild! emedan de senaste
tvenne årens siffror ännu ej föreligga, men äfven af andra orsaker —
vittna dock följande uppgifter mäktigt om de direkta transoceanska
linjernas betydelse för vår export. Därvid ha tagits siffrorna för år
1903 — året närmast före den första linjens tillkomst — samt år 1909,
det år, hvaröfver de senaste officiella uppgifterna föreligga. i
5
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 190.
Värdet af Sveriges export till:
Australien och Nya Zeeland ......
Kina ..............................................
Japan ..............................................
Mexico................................................
Förenta Staterna ..........................
Brasilien ......................................
Uruguay ..........................................
Argentina .......................................
år 1903:
kronor 351,652
» 9,763
» 11,419
» — —
» 102,979
» 438,570
» 453,756
år 1909:
kronor 5,463,886
5; 979,391
» 3,292,272
» 367,250
» 15,981,493
» 749,369
» 280,362
» 3,602,223
Den officiella statistiken upptager icke någon export till Mexico
och Förenta Staterna år 1903.
För vår transmarina sjöfart anlöpas ett flertal svenska hamnar,
af hvilka Göteborg är den viktigaste. I närvarande stund omfattar den
transoceanska sjöfarten från Sverige följande linjer, hvilkas verksamhet
i hufvudsak går efter följande program:
I. Sverige—Sydafrika.
Rederiaktiebolaget Transatlantic (Svenska Sydafrikalinjen), Aktiebolaget
Sydafrikanska Handelskompaniet, Aktieselskabet Det Östasiatiske
Kompagni i Köpenhamn och Aktieselskabet Norska Sydafrika och
Australialinjen i förening expediera en ångare om 5 å 6,000 tons hvar
fjortonde dag sommartid och hvar fjärde vecka vintertiden till Cape
Town, Algoa Bav, East London, Durban, Delagoa Bay och eventuellt
Mossel Bay och Beira.
II. Sverige—Brasilien—La Platå.
Rederiaktiebolaget Nordstjernan i Stockholm (Johnsonlinjen) har
6 ångare om 5,500 å 7,000 tons i denna trade och expediera en ångare
ungefär hvar tredje å fjärde vecka till Rio Janeiro, Santos, Montevideo
och Buenos Ayres. Dessutom sysselsätter bolaget förhyrda ångare och
har gått i författning om att beställa flera ångare för att tillgodose
den ökade trafiken.
III. Sverige— Ostasien—Japan.
Aktiebolaget Svenska östasiatiska Kompaniet i Göteborg i förening
med Aktieselskabet Det Östasiatiske Kompagni i Köpenhamn
expediera en ångare om 6,500 till 9,000 tons hvar tredje vecka, i regel
AÖa Antwerpen, till Port Said, Singapore, Hongkong, Shanghai, Yoko
-
6
Kung!. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 190.
Imma, Kobe och Moji. Under innevarande år kommer trafiken ytterligare
att utökas, så att en ångare kommer att expedieras ungefär hvar 14:de
dag, och skall linjen då sysselsätta 12 ångare, hvaraf 6 tillhöra det
svenska bolaget och 6 det danska.
IV. Sverige — Australien.
Rederiaktiebolaget Transatlantic (Svenska Sydafrikalinjen) samt
Aktieselskabet Norska Sydafrika & Australialinjen expediera en ångare
om 7,000 till 8,750 tons hvar fjärde vecka (i regel äfven anlöpande
Durban i Sydafrika) till Freemantle, Adelaide, Melbourne och Sydney.
V. Göteborg—Australien.
Deutsche Australische Dampfschiffs Gesellschaft expediera en ångare
hvar fjärde vecka till Freemantle, Adelaide, Mellbourne och Sydney.
VI. Göteborg—Amerika—Mexico.
Norska Mexico Gulflinjen expedierar en ångare om 5,500 tonshvar
fjärde vecka till Newport News, Galveston, Puerto Mexico och
Vera Cruz.
VII. Göteborg—Kanarieöarna.
Otto Thoresens rederi i Kristiania expedierar en ångare hvar*
fjärde vecka.
Huru många fartyg, som för närvarande användas i den transmarina
sjöfarten från Sverige, kan ej exakt uppgifvas, enär flera af
linjerna, förutom sina egna fartyg, använda förhyrda fartyg -för kortare
eller längre perioder. Hvad de svenska bolagen beträffar, har Rederiaktiebolaget
Transatlantic 8 båtar i storlek från 5,500 till 8,000 tons,
Rederiaktiebolaget Nordstjernan 6 ångare i storlek från 6,000 till 7,000
tons, Aktiebolaget Svenska Ostasiatiska Kompaniet 6 ångare i storlek
från 6,500 till 9,000 tons och Aktiebolaget Sydafrikanska Handelskompaniet
2 ångare om cirka 5,500 tons d. v., alltså sammanlagdt
för närvarande 22 svenska oceanångare. Antalet af utländska rederiföretag
i regelbunden oceantrafik å Göteborg använda egna ångare torde
vara ungefär lika. Dessutom tillkomma de förhyrda ångarne, hvaraf de
flesta äro utländska. Man torde därför utan öfverdrift kunna uppskatta
det antal fartyg, som användas i den transoceanska regelbundna sjöfarten
från Sverige, att för närvarande utgöra omkring ett 50-tal.
Såsom af föregående redogörelse framgår, existerar ett samarbete
7
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 190.
emellan de svenska bolag, som bedrifva transmarin linjetrafik — utom
Johnsonlinjen — och ledande norska och danska rederibolag. Detta
samarbete har goda skäl för sig dels på grund, att icke enbart Sverige
utan äfven Norge och Danmark hafva export till de länder, som linjerna
äro utsträckta till, dels äfven därför, att genom sammanslutningen ett
större antal fartyg har kunnat insättas på traderna, hvarigenom ett
större antal resor har kunnat utföras. Täta och regelbundna turer äro
en nödvändig förutsättning för ett framgångsrikt bedrifvande af linjetrafik.
När man betänker, att hela denna väldiga trafik upparbetats under
den korta tidrymden af omkring åtta år, och att vår export under denna
tid utvecklats så, att på samtliga linjer ett ständigt ökadt behof af lastrum
gjort sig gällande, är det lätt att förstå, hvilken stor betydelse för
vårt lands ekonomiska lif denna nya företagsamhet liar, samt att den
är förtjänt att erhålla kraftig uppmuntran och stöd från statsmakternas
sida. Statsmakterna hafva ock ådagalagt, att den direkta transatlantiska
trafiken utgör föremål för deras omvårdnad. Redan vid 1906 års riksdag
fick Rederiaktiebolaget Nordstjernan på Kungl. Majrts framställning
sig beviljadt ett statsunderstöd för en period af fem år af sammanlagdt
kronor 510,000, och liknande förmån erhöll det under år 1907 startade
Aktiebolaget Svenska Ostasiatiska Kompaniet, hvars tillkomst möjliggjordes
genom statsmakternas kraftiga ingripande, därigenom att åt
detta bolag beviljades ett understöd af högst kronor 1,850,000 att utgå
under fem år. För båda dessa bolag har Riksdagen sedermera beviljat
förlängdt understöd, hvarvid dock beloppen minskats, och är det att
hoppas, att statsunderstöden skola kunna framgent än ytterligare minskas
för att framdeles, sedan bolagen kunnat vinna tillräcklig styrka, eventuellt
helt bortfalla. Åt såväl dessa bolag som öfriga rederier, hvilka bedrifva
reguljär transmarin sjöfart, har staten lämnat betydande lånebelopp,
antingen ur rederilånefonden eller genom af Riksdagen särskild! anvisade
lån på samma betingelser som de så kallade rederilånen.»
Bolaget har härpå i sin ansökning till behandling upptagit frågan,
huruvida en direkt linje till Nordamerika från Sverige borde anordnas
såsom lastångarelinje eller passagerarelinje, därvid bolaget andragit:
»Ett fortsatt understöd till de bolag, hvars verksamhet redan
blifvit föremål för statsmakternas intresse, eller ett stödjande af nya
företag afseende sådana trafikleder, dit den svenska sjöfarten ännu ej
sträckt sig, bör naturligtvis i hvaije särskild! fall blifva föremål för en
ingående pröfning. Utöfver de ångbåtslinjer, som redan äro i verksamhet,
är det tvifvelsutan ingen, som förtjänar större uppmärksamhet
och är af större betydelse i både kommersiellt och nationellt hänseende
8
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 190.
för Sverige än en direkt förbindelse med Nordamerikas Förenta Stater.
Ehuruväl våra ekonomiska förbindelser med Förenta Staterna äro större
och äldre än med öfriga utomeuropeiska länder, hafva vi icke hitintills
kunnat lösa problemet om en reguljär förbindelse med detta betydelsefulla
trafikområde. Orsakerna härtill äro flera. Först bör erinras därom,
att trafiken emellan Europa och Nordamerika är mera omfattande, icke
allenast hvad angår passageraretrafiken, utan äfven beträffande godstrafiken,
än mellan Europa och någon annan värdsdel. Den är alltså af
större betydelse för de stora kontinentala och engelska rederibolag, som
inneha denna trafik, och mera uppdrifven beträffande fartygens storlek
och utrustning än någon annan existerande sjötrafik. På" grund häraf
år ett framträngande till detta trafikområde mera svårlöst än beträffande
andra transmarina linjer. Utvecklingen af vår oceansjöfart ådagalägger
också, att den lösts så att säga i riktning från lättare till svårare uppgifter.
Början med Sydafrikalinjen och denna linjes utsträckning till
Australien var naturlig därför, att lasterna på dessa linjer hufvudsakligen
bestå af trävaror, som kräfva eu billig frakt och äro mindre lämpliga
såsom omlastningsgods samt därför mindre begärliga för de störa utländska
rederierna att dirigera öfver deras hamnar. När det däremot
gäller våra hel- eller halffabrikat, förändras situationen, och konkurrensen
blir skarpare, ju högre frakt varan kan bära, och ju mindre kostnader
den drager som omlastningsgods.
Trafikspörsmålet för vårt land i fråga om Nordamerika är af tvåfaldig
art. A ena sidan gäller det att tillgodose handelns intressen, å
andra sidan passageraretrafikens. Dessa båda uppgifter kunna icke lösas
med samma slags fartyg. Byggnadskostnaden för lämpliga fartyg för godstrafiken
torde kunna anslås till i genomsnitt omkring en miljon kronor
stycket, under det att lämpliga post- och passagerarefärtyg torde betinga
en kostnad af fyra å fem miljoner kronor stycket. Men det är icke
nog med denna enorma skillnad uti anskaffningskostnaden. Skillnaden
i driftkostnaderna är proportionsvis ännu större, och startandet af en
passagerarelinje innebär alltså en mångdubbel risk i jämförelse med
startandet af eu lastångarelinje.
En s. k. passagerarelinje mellan Sverige och Nordamerika betyder
icke, att fartyget uteslutande skulle afses för passagerare. Den skulle
naturligtvis vara afsedd äfven till förande af last.
Principen för eu passagerarelinje bör vara att utföra resan på
kortaste möjliga tid och så direkt som möjligt. En dylik linje bör gå
direkt från Göteborg till New-York, såvidt möjligt utan anlöpande af
någon mellanliggande hamn.
9
Kungl. Maj:tf; Nåd. Proposition Nr 190.
För en lastångarelinje ställer sig problemet väsentligt annorlunda.
Därvid gäller att i så stor utsträckning, som det är ekonomiskt möjligt,
direkt uppsamla och sedermera i respektive lossningshamnar aflossa
godset. Ett anlöpande af flera hamnar såväl för lastning som lossning
måste ingå i planen för en lastängarelinje.
Vår export till Amerika går öfver ett flertal amerikanska hamnar.
En passagerarelinje emellan Göteborg och New-York skulle ingalunda
ensam på ett tillfredsställande sätt kunna betjäna vår export, ty öfriga
importhamnar, såsom Boston, Philadelphia, Baltimore, Newport News och
hamnar i södra delen af Staterna, spela en högst betydande roll.
När våra exportörer uppgöra fraktkontrakt på Nordamerikas norra
hamnar, söka de i regel träffa sådana aftal, att de kunna dirigera
exportgodset till hvilken af de större amerikanska importhamnarna, som
de amerikanska köparne önska. Då eu passagerarelinje å New-York,
såsom förut anförts, icke kornme att direkt beröra annan hamn i Amerika
än New-York, förutsättes, för att en sådan linje skulle någorlunda
kunna tillfredsställa exporten af gods, att öfriga nu existerande Amerikalinjer
skulle åtaga sig att, med omlastning exempelvis i Hull, Hamburg
och Köpenhamn, frakta det gods, som passagerarelinjen icke kunde själf
frakta. Omlastningen måste till alla väsentligaste delar liksom hittills
ske i Europa. Emellertid är det föga sannolikt, att en öfverenskommelse
om ett dylikt samarbete skulle kunna åvägabringas, enär konkurrenshänsyn
skulle komma hindrande emellan. Den fasta sammanslutningen
emellan de redan existerande linjerna och deras hänsynslöshet
i konkurrensen äro nogsamt kända. Eu lastångarelinje skulle visserligen
icke med ens uti sin routeplan kunna upptaga alla de amerikanska
importhamnar, som för vår export äga betydelse. Men enligt den arbetsplan,
efter hvilken vi ämna arbeta, nämligen upprättandet af en grenlinje,
som omfattar de södra importhamnarna från Newport News ända
in till Mexico, och en grenlinje, som går på två å tre af de norra hamnarna,
sättes vårt land redan från början i direkt kontakt med de allra
flesta af de hamnar, som för oss äga betydelse, och fyller den billigare
lastångarelinjen sålunda vår exports kraf på direkt förbindelse utan jämförelse
bättre och fylligare än en eventuell passagerarelinje till NewYork
förmår ensam göra.
Se vi på förhållandena i vårt grannland Danmark, som sedan
början af 70-talet haft direkt ångbåtslinje till Nordamerika, har dess
trade också måst ordnas så, att vid sidan af den stora passagerarelinjen
Köpenhamn—New-York upprätthålla en lastångarelinje till Boston,
Bihang till Riksdagens protokoll 1912. 1 samt. 149 käft. (Nr 190.) 2
10
Kungl. Majits Nåd. Proposition Nr 190.
Philadelphia eller Baltimore. De stora kontinentala och engelska linjerna
kunna erbjuda lastägare samma förmåner antingen med egna ångare
eller genom samarbete med andra linjer. I hvad mån ett samförstånd
emellan en svensk linje till Nordamerika och andra på traden existerande
kan erhållas, torde vara omöjligt besvara, förrän den svenska
linjen börjat sin verksamhet och är ett faktum att räkna med, men det
torde framför allt komma att bero däraf, i hvad mån en svensk linje
erhåller stöd af de svenska statsmakterna. Erhåller den icke den ekonomiska
och äfven moraliska hjälp, som ett statsunderstöd innebär, är
ingen utsikt till att den skall kunna arbeta sig fram.»
Beträffande den förut i ansökningen omförmälda norska Mexico Gulflinjen
och dess betydelse för den svenska exporten har bolaget härefter
lämnat, bland annat, följande uppgifter:
»Uti vårt grannland Norge har frågan om direkt förbindelse med
Nordamerika utvecklat sig på det sätt, att sedan 1908 upprätthålles hvar
fjärde vecka förbindelse till den nordamerikanska hamnen Newport News
vid Atlanten samt de mexikanska hamnarna Puerto Mexico, Vera Cruz,
eventuellt Tampico och de amerikanska hamnarna Galveston eller New
Orleans, hvarifrån fartygen återvända till Norge och Sverige (Göteborg).
Då linjen vid sin start ej kunde erhålla tillräckligt med gods uti Norge,
började dess ångare anlöpa Göteborg, som blifvit af allt större betydelse,
såsom framgår af nedanstående öfversikt af de laster, som linjens
ångare intagit i Göteborg:
Under tiden från maj 1909 till utgången af år 1911 ha ej mindre
än 30 ångare för linjens räkning intagit last i Göteborg till amerikanska
och mexikanska hamnar, utgörande ett sammanlagdt lastkvantum af cirka
30,000,000 kilogram. Lastkvantiteterna ha gått i en nästan oafbruten
stegring och varierat emellan cirka 220,000 kilogram minimum och
cirka 2,985,000 kilogram maximum för hvarje fartyg. Det bör emellertid
bemärkas, att det hufvudsakliga är lätt gods, såsom torr pappersmassa,
tändstickor eller dylika skrymmande varor, som här inlastats, så
att för den inlastade vikten erfordras ett förhållandevis stort behof af
lastrum, hvilket bör omnämnas för att belysa trafikens omfattning.»
I sammanhang härmed har bolaget upplyst, att, då Sverige för
den norska linjen till Amerika och Mexico blifvit af allt större betydelse,
tanke uppstått på att genom bildandet af ett svenskt bolag uppdela
trafiken och låta svenska fartyg deltaga i exporten af svenska alster,
samt att till förverkligande af tanken svenska skeppsredare inledt underhandlingar
med Aktieselskabet Norge Mexico Gulflinje, livilka resulterat
i en öfverenskommelse om samsegling. Tillika har bolaget meddelat, att
11
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 190.
kontraktet angående samseglingen blifvit af de svenska kontrahenterna
öfverlåtet å bolaget.
En af bolaget öfverlämnad afskrift af detta kontrakt och därtill
gjordt tillägg torde såsom bilaga bifogas detta protokoll.
Godstrafiken å den gemensamt med det norska bolaget underhållna
linjen å Nordamerika skulle enligt uppgjord plan ordnas på följande
sätt: Mot en månatlig förbindelse till Newport News och söderöfver
alternerande med en dylik förbindelse till två eller tre af de norra
hamnarna, Boston, New York, Philadelphia eller Baltimore, skulle en förbindelse
mellan Sverige och det amerikanska inlandet ernås öfver någon
af dessa hamnar hvar fjortonde dag. Då vårt lands export till de flesta
af de inre staterna kunde ske lika förmånligt öfver den ena som den
andra hamnen, skulle endast det gods, som stannade lokalt i importhamnen
och hvilket utgjorde den mindre betydande delen, åtnöjas med
en lägenhet hvar fjärde vecka. Frakterna, som af den norska linjen
för gods till och från Göteborg hållits högre än för gods till och
från Norge, skulle vid samtrafik ställa sig lika för Sverige och Norge.
I detta sammanhang har bolaget beträffande passageraretrafiken på
Nordamerika gjort följande uttalanden:
»Under tiden (från afslutandet af förberörda kontrakt) har för
Norges vidkommande frågan om passageraretrafiken emellan detta land
och Nordamerika kommit i ett förändradt läge, enär ett bolag bildats,
benämndt Aktieselskabet Norska Amerikalinjen, hvilket redan beställt
tvenne stora passagerare- och lastångare, som kontraktsenligt skola
levereras under nästa år för att börja trafik emellan Norge och New
York. Då vår kontrahent, A/S Norge Mexico Gulflinjen, af norska
statsverket åtnjuter ett årligt understöd af 100,000 kronor samt har för
afsikt att för den med vårt bolag planerade utvidgade trafiken på tvenne
eller flera af de norra amerikanska hamnarna, Boston, New York, Philadelphia
eller Baltimore, begära ett ytterligare understöd samt den nya
norska Amerikalinjen lär komma att begära ett större statsunderstöd,
torde vår kontrahent med hänsyn till den med oss planerade framtida
trafiken på de norra hamnarna få anordna denna så, att den icke blir
konkurrerande på New York med den norska Amerikalinjen. Vår kontrahents
ställning till den norska Amerikalinjens trafik på New York lämnar
oss emellertid full frihet att ordna vår trafik på New York såsom för oss
lämpligt, för så vidt denna hamn ej skulle komma att ingå i det gemensamma
programmet. För vårt vidkommande har den tanken också förelegat,
hvarför äfven förbehåll träffats uti vårt kontrakt, att vårt aftal
med det norska bolaget icke skall från någondera sidan prejudicera till
-
12
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 190.
komsten af en nationell passagerarelinje till Nordamerika vare sig från
svensk eller norsk sida.
Då enligt vårt förmenande det för vårt land är lämpligast att först
lösa frågan om en direkt lastångarelinje emellan Sverige och Nordamerika,
ha vi likväl ansett angeläget lägga frågan sålunda, att vår
godslinje icke skall stå hindrande i vägen för en stor passagerarelinje,
när vårt land kan och vill åtaga sig den därmed förbundna stora risken,
vare sig denna fråga kan lösas af oss eller något annat bolag.»
Slutligen har bolaget till utredning angående behofvet af ett statsunderstöd
för den ifrågasatta linjens upprätthållande samt beträffande
understödets och det begärda lånets belopp anfört följande:
»Såsom förut nämnts, är det på grund af den starka organisationen
hos de kontinentala och engelska rederibolag, livilka indirekt ombesörja
vår godsbefordran till Nordamerika, omöjligt för ett nytt svenskt företag
att arbeta sig fram på detta för vårt land så viktiga trafikområde, försåvidt
statens stöd ej kan erhållas. Utan detta stöd skulle de stora
bolagen med sina enorma resurser inom kort genom öfvermäktig konkurrens
kväfva företaget. Träder staten emellan, vet den utländska
konkurrensen, att det skulle taga flera år, eller minst den tid, som staten
utfäst att stödja företaget, för att undertrycka det, och att krigskostnaderna
skulle blifva mycket stora. Uti statsunderstödet ligger icke blott
en ekonomisk garanti. Af lika stor betydelse är dess moraliska verkan
gent emot den utländska konkurrensen, ty genom statsunderstödet finge
vårt bolag en helt annan och mycket starkare ställning, och man kan
med visshet förutsäga, att det skulle kunna bestå i konkurrensen och
arbeta sig fram.
Vid bedömandet af storleken af det understöd från statsverkets
sida, som vårt bolag torde erfordra för att kunna genomföra sitt program,
ha vi utgått från den förutsättningen, att statsunderstödet skulle
utgå under enahanda förutsättningar, som vid beviljandet af statsunderstöd
till Rederiaktiebolaget Nordstjernan och Aktiebolaget Svenska Ostasiatiska
Kompaniet bestämts för dessa bolag, d. v. s. att understödet
skulle beviljas för 5 år och att, om bolagets intäkter skulle öfverstiga
viss bestämd norm, skall det sålunda öfverskjutna beloppet återbäras
vid slutet af den period, för hvilken statsunderstödet utgått. Vi ha
därjämte utgått ifrån den förutsättningen, att, för att kunna bedrifva
vår trafik i likställighet med det norska kontrahentbolaget, borde vårt
bolag erhålla statsunderstöd från svenska staten till enahanda belopp
som det norska bolaget af sitt land.
Det norska bolaget har nu tvenne egna ångare på linjen och den
13
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 190.
tredje beräknas färdigbyggd inom närmaste tiden. Vårt bolag skall enligt
aftalet öfvertaga en af det norska bolagets ångare och dessutom anskaffa
ytterligare två ångare, hvaraf den ena bör nybyggas. Totala anskaffningskostnaden
för dessa tre ångare torde utgöra 2 7s å 3 miljoner kronor.
Skulle Eders Kungl. Maj:t bevilja vår här gjorda underdåniga
framställning, ha vi med det norska bolaget träffat sådant aftal, att den
första ångaren skulle af oss öfvertagas i slutet af maj eller början af
nästkommande juni månad. Huruvida den andra ångaren skall kunna
insättas i trafik under innevarande år kan ej nu med bestämdhet uttalas.
Däremot kan den tredje ångaren, som vi ämna nybeställa, ej erhållas
förr än under loppet af nästa år. För den trafik, som under innevarande
år kommer att äga rum, bör statsunderstödet därför kunna begränsas
till högst 50,000 kronor.
Utöfver vårt tecknade aktiekapital, kronor 1,400,000, torde i och
för anskaffandet af de tre första ångarne erfordras ungefär ett lika
stort belopp i lån. Med hänsyn till de stora kraf, som nu ställas på
fonden för rederinäringens befrämjande, hafva vi lör vår del velat direkt
hänvända oss till Eders Kungl. Maj:t med begäran om detta lån.»
Öfver bolagets framställning har kommerskollegium den 4 innevarande
april afgifvit infordra dt underdånigt utlåtande. Tillika har
kollegium öfverlämnat ett större antal åt bolaget till kollegium ingifna
uttalanden från industriidkare och exportörer rörande den ifrågasatta
ångbåtslinjens behöilighet m. m. äfvensom ett af styrelsen för Sveriges
Allmänna Exportförening på kollega anmodan afgifvet yttrande.
I detta yttrande har exportföreningens styrelse uttalat som sin Sveriges aiimening,
att det funnes ett stort allmänt behof af den planerade linjen, och m䙣^ort
att densamma helt säkert komme att högst väsentligt befrämja den svenska
exporthandeln till de länder och platser, som komme att trafikeras af
bolagets fartyg, samt anfört bland annat: Frågan om inrättandet afen
svensk-amerika-linje hade länge stått på dagordningen och varit föremål
för omfattande utredningar, hvilka påvisat en dylik svensk linjes
själfklara existensberättigande, och det funnes därför hvarje anledning
att antaga, att en sådan linje skulle komma att blifva till väsentlig
nytta för såväl den svenska exportindustrien som ock för den svenska
sjöfartsnäringen. Ehuru det gifvetvis skulle vara till stor fördel, om
denna linje kunde komma till stånd utan samsegling med utländskt
rederi, syntes det dock styrelsen, att de skäl, som bolaget i sin ansöka
ningsskrifvelse till Kungl. Maj:t framhållit för ett samarbete med norska
Kommers•
kollegium.
14 Kung!. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 190.
rederier, i detta fall och under för handen varande omständigheter vore
fullt betryggande för det svenska bolagets handlingsfrihet och sjanständighet.
Den plan, som det svenska bolaget angifvit för förbindelsens
ordnande, syntes styrelsen vara uppgjord på ett välbetänkt och
praktiskt sätt, och då i öfrig! de personer, hvilka stode som de egentliga
ledarna af det svenska företaget, åtnjöte det största anseende och
förtroende och besutte ingående sakkunskap inom vår sjöfartshandtering,
tillstyrkte styrelsen på det kraftigaste bifall i full utsträckning till ifrågavarande
ansökning.
I sitt nyssnämnda underdåniga utlåtande har kommerskollegium anfört:
»I det af 1898 års handels- och sjöfartskommitté med underdånig
skrifvelse af den 12 december 1900 aflämnade betänkandet VII, som
berör vissa åtgärder till främjande af Sveriges direkta utrikes handel,
särskild! på aflägsna länder, och hvaruti förekommer ett vidlyftigt uttalande
rörande statens medverkan för åstadkommande af regelbundna
transportlägenheter sjöledes mellan svenska och transatlantiska hamnar,
finnas upptagna (å sid. 81) såsom de långväga fartygsförbindelser, hvilka
kommittén ansett i främsta rummet böra ifrågakomma till understödjande
från det allmännas sida, linjer mellan Sverige och Amerika. Af den
följande framställningen framgår, att kommittén härvid tänkt dels på
eu linje på Sydamerika, företrädesvis La Plata-länderna, dels på en
linje på Nordamerika. Om sistnämnda linje yttras (sid. 84): ''Det har
synts kommittén antagligt, att vårt varuutbyte med denna världstrakt
är så betydande, att det åtminstone ganska snart borde kunna mata en
direkt linje dit.’
Den förra af de svensk-amerikanska linjer, hvilkas tillkomst kommittén
sålunda betecknar såsom ur den svenska utrikes handelns synpunkt
önskvärd, blef en verklighet redan år 1904, då rederiaktiebolaget
Nordstjernan började sin reguljära trafik på La Plata-länderna, och
denna linje blef redan påföljande år Sveriges första statsunderstödda
transatlantiska ångfartygsförbindelse. Den andra, eller den nordamerikanska
linjen, har ända till nu förblifvit enbart ett önskemål, och först
den framställning, öfver hvilken kollegium nu har att yttra sig, synes
ingifva grundade förhoppningar, att det behof, som i detta afseende
sedan länge förelegat, må blifva fylldt.
Såsom en förklaring, hvarför någon regelbunden svensk linje
mellan Sverige och Nordamerikas Förenta Stater icke tidigare tillkommit,
har i ansökningen hänvisats till de särskilda förhållanden, som
karaktärisera ångbåtstrafiken mellan Europa och Nordamerika till skillnad
15
Kung!. Maj.ts Nåd. Proposition Nr 190.
tran annan. Sålunda framhålles med full rätt, hurusom densamma beträffande
fartyg-ens storlek och utrustning är mera uppdrifven än någon
annan existerande sjötrafik. I själfva verket hafva den oerhörda omfattningen
af och intensiteten i de ömsesidiga förbindelserna mellan
Europa och Nordamerika gifvit anledning till ett placerande af så ofantliga
kapital i de rederiföretag, som ombesörja trafiken mellan världsdelarna,
och till en så häftig konkurrens mellan dessa företag, med
hänsyn till fartygens tekniska fulländning, dimensioner och snabbgående,
att de största svårigheter måste möta ett litet och jämförelsevis kapitalfattigt
lands sjöfart vid försök att taga del i denna trafik. Häftigast
är emellertid konkurrensen, och störst följaktligen svårigheterna, med
afseende på passageraretrafiken.
Det är också enligt kollega förmenande en förtjänst hos nu förevarande
ansökning och en omständighet, som är ägnad att ställa hela
företaget på en säkrare grund, att den planerade linjen afser att blifva
uteslutande en lastångarelinje, och att bolaget icke för närvarande upptagit,
de på olika håll diskutefade vidtomfattande planerna på en direkt
svensk passagerarelinje till Förenta Staterna. Väl är det sant, att Sverige
aflämnat och alltjämt aflämnar ett icke ringa antal passagerare för de
utländska linjerna, och att det kunde vara ett önskemål, att dessa svenskar
blefve befordrade på svensk köl. Men frånsedt de, såsom ofvan
antydts, vida större kostnaderna för åvägabringande af en dylik förbindelse
och svårigheterna för närvarande att få densamma inarbetad, torde det val
få anses gifvet, att en lastångarelinje dock skulle fylla ett vida närmare
liggande och för landets näringslif i dess helhet mera betydelsefullt behof.
Att en regelbunden förbindelse för godstrafik mellan Sverige och
Nordamerika verkligen kan sägas fylla ett länge kändt behof, framgår
med full tydlighet af det intresse, det svenska näringslifvets representanter
städse visat under den tid planerna härpå diskuterats, såväl i
pressen som annorstädes, och det bestyrkes ytterligare af den utredning
sökanden förebragt i form af uttalanden från industriidkare och
exportörer äfvensom af hvad Sveriges Allmänna Exportförening i ärendet
anfört. Att åter i någon mån exakt beräkna, hvilka lastkvantiteter
den blifvande linjen må kunna draga till sig, låter sig väl näppeligen
gorå. Af nyssnämnda uttalanden kunna i detta afseende mera bestämda
slutsatser icke heller dragas. Detta synes också hafva varit sökandebolagets
uppfattning, enär bolaget afstått från att i sin framställning
framlägga några räntabilitetskalkyler, med stöd af hvilka storleken af det
erforderliga statsbidraget kunnat närmare beräknas. För att finna en
norm för detta har bolaget endast hänvisat till vissa bestämmelser, som
gälla för andra statssubventionerade svenska fartygslinjer, samt i öfrigt
16
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 190.
antydt, att det till bolaget utgående understödet borde sättas lika med
det understöd, som af norska staten tillerkännes det norska rederiföretaget
Aktieselskabet Norge—Mexico Gulflinjen, med hvilket det är
sökandes afsikt att anordna samtrafik.
En god ledning för bedömandet af frågan om behöfligt lastutrymme
från Sverige till Nordamerika lämnas emellertid i ansökningen
på tal om resultatet af den trafik, som nyssnämnda norska rederiföretag
sedan år 1909 upprätthållit från Göteborg till Förenta Staterna och.
Mexico. Det uppgifves nämligen, att sammanlagda kvantiteten undertiden
från maj 1909 till utgången af år 1911 i Göteborg intagen last
till nämnda länder utgjort trettiotusen ton.
Kommerskollegium bär för öfrigt sökt att med stöd af den tillgängliga
officiella statistiken bilda sig en föreställning om det varuutbyte,
som på senare tiden ägt rum mellan Sverige och ifrågavarande
transatlantiska länder, och får i sådant afseende hänvisa till bifogade,
på den af kollegium utgifna statistiken grundade tabeller A—H, livilka
utvisa värdet af de under åren 1905—1910 från Sverige till Förenta
Staterna, Mexico, öfriga Mellanamerika och Västindiska öarna exporterade
samt af de från nämnda länder till Sverige importerade varor.
Ehuru någon direkt trafik till sistnämnda båda landområden, så vidt af
ansökningen framgår, icke för närvarande synes ingå i bolagets
planer, torde det dock, med hänsyn till det nära grannskapet mellan dem
och de hamnar, bolaget har för afsikt att anlöpa, kunna antagas att
bolaget i en framtid skulle låta sina fartyg angöra såväl någon lämplig
hamn på Centralamerikas fastland, som ock framför allt en eller derå
hamnar på de Västindiska öarna. Kollegium har ock satt i fråga huruvida
icke redan nu kunde med ett eventuellt statsunderstöd åt bolaget
förbindas skyldigheten att upprätthålla trafik äfven med ön Kuba, något
som enligt kontraktet mellan norska statsverket och Aktieselskabet
Norge—Mexico Gulflinjen åligger sistnämnda rederiföretag. Den svenska
exporten till Västindien har väl, såsom framgår af de i nyssnämnda tabell
G meddelande siffror, icke ännu tagit någon större omfattning, men
enligt hvad kollegium fått sig förut meddeladt genom handelskammaren
i Göteborg, består den kubanska importen till icke ringa del af sådana
varor, med afseende på livilka Sverige vore väl ägnadt att uppträda
såsom konkurrent, däribland metallvaror och maskiner. En representant
för sökanden har emellertid under hand meddelat att, enligt hvad erfarenheten
från det norska företaget gifvit vid handen, den med ett anlöpande
af hamn i Västindien förenade tidsutdräkt skulle omintetgöra den för
åtminstone närmaste tid afsedda planen att med hvarje fartyg göra fyra
resor årligen fram och åter mellan Sverige och Amerika.
Kungl. Maj ds Nåd. Proposition Nr 190. 17
Med afseende på de slutsatser, som i öfrigt kunna dragas af uppgifterna
i nyssnämnda tabeller såvidt angår exporten från Sverige till
Förenta Staterna, resp. Mexiko, vill kollegium erinra därom, att sannolikt
en icke obetydlig del af densamma, särskildt till Mexiko, icke
kommer till synes i vår statistik, enär godspartier ej sällan lära af de
svenska aflastarne försäljas eif europeisk hamn, ehuru de äro slutligen
afsedda för transatlantiska länder. Också uppgick införseln till Mexiko
från Sverige enligt den mexikanska statistiken, återgifven i generalkonsulatets
i Mexiko årsberättelse för år 1910 (Svensk Export, 1910,
sid. 233) till 371.19 pesos, eller i svenskt mynt omkring 668,000 kronor,
under det den svenska statistiken för samma år (jämför tabell C) uppskattar
värdet af den svenska, exporten till Mexiko till endast 433,000
kronor i rundt tal. Af de i förenämnda årsberättelse intagna uppgifter
framgår för öfrigt, att den mexikanska importen till afse värd del utgöres
af varuslag, som äro föremål för export från Sverige. Sålunda representera
gruppen maskiner 10.7 procent samt gruppen järn och stålvaror
14.1 procent af importens totalvärde, hvilket enligt årsberättelsen (Svensk
Export, 1910, sid. 176) uppgick till i det närmaste 195 miljoner pesos.
Såsom slutomdöme i fråga om exporten från Sverige till Mexiko torde
kunna sägas, att denna ännu icke uppnått större omfattning, men att
den under senare år hastigt tillvuxit, och att all anledning finnes att
antaga, att förbättrade förbindelser skola kunna förskaffa den svenska
förädlingsindustrien ett betydelsefullt afsättningsområde i nämnda land.
Hvad angår varuutbytet mellan Sverige och Nordamerikas Förenta
Stater, är detta sedan längre tid tillbaka af betydande omfattning. Till
jämförelse med de från den svenska statistiken hämtade, i tabellerna
A och B återgifna uppgifter kan anföras, att enligt den af Department
of Commerce and Labor i Washington utgifna handelsstatistiska årsboken
»The foreign commerce and navigation of the United States for
the year ending June 30 1910», har importen från Sverige till Förenta
Staterna, resp. exporten från Förenta Staterna till Sverige uppgått till
följande värden (sid. 36, 37): ''
Import: Export:
1904— 1905 ............... 2,935,581 dollars 7,197,171 dollars
1905— 1906 ....... 3,899,481 „ 7,437,160 „
1906— 1907 ............... 4,171,264 „ 9,413,649 „
1907— 1908 .............. 4,633,672 „ 9,671,810
1908— 1909 ............. 4,486,142 „ 6,731,304
1909— 1910 ............... 6,830,477 „ 5,991,896
Bihang till Riksdagens protokoll 1912. 1 samt. 149 käft. (Nr 190.) 3
18
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 190.
Af förestående siffror bekräftas den slutsats, som kan dragas af
de i tabellerna A och B lämnade uppgifter, nämligen att utförseln från
Sverige till Förenta Staterna befinner sig i en i det hela jämn stigning,
under det införseln till Sverige åtminstone icke synes tilltaga.
I sin helhet är varuutbytet dock af så stor omfattning, att riktigheten
af handels- och sjöfartskommitténs ofvan citerade uttalande om
behöfligheten af en direkt svensk-nordamerikansk förbindelse synes till
fullo bestyrkt, och att några farhågor för att en svensk regelbunden
linje skulle komma att lida brist på exportgods icke lära behöfva förekomma,
äfven om det måste antagas, att den svenska linjen — och en
i samförstånd med denna arbetande norsk — ännu för åtminstone någon
tid framåt måste räkna på att få dela godstrafiken mellan Sverige och
Förenta Staterna med andra europeiska rederiföretag.
Att linjen icke kan räkna på att omedelbart öfvertaga hela denna
varutransport lärer äfven blifva en följd af det för öfrigt, såsom det
synes, i allmänhet ändamålsenliga sätt, på hvilket den planerade trafiken
begränsats såväl med hänsyn till de för anlöpande afsedda hamnarna
som ock med hänsyn till turernas täthet.
Med afseende å fördelningen af exporten från Sverige på Förenta
Staternas olika importhamnar har kollegium ansett de i (en kollegii
skrifvelse bilagd) tabell I upptagna, på nyssnämnda amerikanska statistiska
arbete grundade uppgifter kunna erbjuda intresse. Då af det
sammanlagda importvärde, som belöper på de till tabellens första grupp
(områden vid Atlantiska hafvets kust) hörande hamnar, tillhopa 6,446,761
dollars, endast 120,782 dollars skulle, enligt hvad en sammanställning
af vissa uppgifter i omnämnda statistiska arbete gifver vid handen,
falla på de hamnar, som komme att anlöpas af den svensk-norska linjens
södra gren, och värdet för de öfriga hamnar i Förenta Staterna, som
skulle komma att omfattas af denna, nämligen de som tillhöra tabellens
andra grupp (hamnar vid Mexikanska viken), utgör 74,300 dollars,
blifver sammanlagda importvärdet för året 1909—1910 för de hamnar i
Förenta Staterna, hvilka äro afsedda att anlöpas af linjens södra gren
endast 195,082 dollars, under det totalvärdet för den norra grenens
hamnar utgör 6,325,979 dollars. Enär trafiken skulle komma att upprätthållas
med en tur hvar fjortonde dag, hvar annan å den nordliga
och hvar annan å den sydliga grenen, synes det gifvet, att det betydande
trafikbehofvet till de nordligare städerna, såsom New York, Philadelphia
och Boston på detta sätt måste blifva jämförelsevis mindre väl tillgodosedt.
Detta har äfven anmärkts af vissa bland de firmor, som i ärendet
uttalat sig till sökandebolaget. Emellertid . har bolaget i sin fram
-
19
Kungl. Maj ds Nåd. Proposition Nr 190.
ställning anfört, att exporten till de flesta af de inre staterna kan ske
lika förmånligt öfver den ena som den andra hamnen, hvarför endast
det gods, som stannar lokalt i importhamnen och som utgör den mindre
betydande delen, får åtnöjas med lägenhet hvar fjärde vecka. Hvad af
bolaget sålunda anförts ''torde väl i hufvudsak äga sin riktighet, och
särskildt lärer Newport News, som sktdle trafikeras af den sydliga
grenen, på grund af sitt läge vara en lämplig och i betydelse tillväxande
transitohamn för mellersta Förenta Staterna. För öfrigt är
nu omförmälda förhållande en nödvändig konsekvens af den för linjens
trafik uppgjorda planen, som innebär upprätthållande af förbindelse på
två skilda trafikområden — den atlantiska kusten och Mexikanska
viken — med en enda linje. Denna anordning är visserligen icke i
och för sig mönstergill och kommer sannolikt under en icke allt för
aflägsen framtid att behöfva undergå vissa förändringar. Den torde
dock under närvarande förhållanden böra godkännas, helst den säkerligen
framgått såsom resultat af ett synnerligen noggrant öfvervägande.
Kollegium anser sig i detta sammanhang icke böra underlåta att
framhålla, hurusom de länder och landsdelar, som skulle komma att
beröras af den planerade linjens sydliga gren, under den närmaste
framtiden säkerligen komma att blifva föremål för en allt mer stegrad
uppmärksamhet ur ekonomisk synpunkt från de sjöfartsidkande nationernas
sida, i den mån tiden för Panamakanalens öppnande närmar
sig. Kollegium vågar icke för närvarande uttala några förmodanden
med hänsyn till den betydelse, denna världshistoriska tilldragelse må
kunna få för Sveriges export och sjöfart, men anser det i hvarje fall
högeligen önskvärdt, att den svenska flaggan redan före kanalens
öppnande finnes väl företrädd på Mexikanska viken.
Likaså må erinras om att kollegium i sin underdåniga skrifvelse
af den 23 mars 1912 angående fördelning af anslaget till export- och
handelsstudiestipendier för innevarande år hemställt om tilldelande af
ett exportstipendium å 4,000 kronor åt uppgifven person för att i
Mexiko verka för afsättning af svenska exportartiklar.
På sätt i det föregående upprepade gånger antydts, är den af
sökandebolaget planerade fartygslinjen afsedd att, under i ansökningen
närmare angifva former, upprätthållas i samtrafik med Aktieselskabet
Norge—Mexico Gulflinjen. Med afseende å frågan om statsunderstöd åt
svensk, i samtrafik med utländskt företag arbetande redare har kollegium
tidigare, och senast i sitt underdåniga utlåtande af den 20 december
1911 angående ansökning af rederiaktiebolaget Transatlantic om statsunderstöd
för upprätthållande af regelbunden ångfartygsförbindelse mellan
20
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 190.
Sverige och Australien, haft anledning uttala sig. Icke heller i nu
förevarande fall kan kollegium anse förefintligheten af sådan samtrafik
höra utgöra hinder för erhållande af understöd från svenska statens
sida, helst bestämmelserna i det mellan det svenska och det norska
rederiföretaget ingångna aftal, hvaraf afskrift finnes bilagd ansökningen,
erbjuda tillräckliga garantier för att ett eventuellt svenskt statsunderstöd
kommer det svenska bolaget allena till godo. Fasthellre anser kollegium,
att sökandebolagets afsikt att med begagnande af det gynnsamma tillfälle,
som erbjudit sig, bereda Sverige del i en redan något inarbetad
transatlantisk exportlinje i och för sig är af beskaffenhet att böra af
staten i viss mån understödjas.
Uå kollegium sålunda i princip uttalar sig för ett bifall till den
af aktiebolaget Svenska Amerika Mexicolinjen gjorda underdåniga
framställningen, sker detta äfven och icke minst därför, att den allmänt
kända kommersiella erfarenheten samt vidsyntbeten hos de personer,
hvilka äro företagets upphofsman och som med egna ekonomiska risker
ingått såsom intressenter däri, synts kollegium utgöra en borgen för
att företaget hvilar på eu god ekonomisk grund och kan förväntas
komma att lända de svenska näringarna till verklig nytta.
Beträffande den föreslagna planen för förbindelsens ordnande måste
man räkna med, att densamma, hvad angår antalet resor, icke kan
omedelbart, utan först successivt i sin helhet realiseras, en omständighet,
som gifvetvis måste inverka på bestämmelserna om statsunderstödets
utgående. Någon lämpligare hufvudgrund härvidlag, än den af bolaget
föreslagna, nämligen visst belopp per fartyg och år, synes under sådant
förhållande samt under förutsättning att tillräckliga garantier erhållas
för att för linjen användt fartyg i tillräcklig mån utnyttjas icke erbjuda
sig. Vidare bör ur bokföringssynpunkt och särskild^. med hänsyn till
möjligheten att kunna beräkna omfattningen af eventuell återbetalningsskyldighet
i fråga om lyftadt understöd, subventionstiden bestämmas
att sammanfalla med kalenderår eller åtminstone sluta med utgången
af ett kalenderår. Från sökandens sida har under hand i sådant hänseende
numera föreslagits, att tiden måtte räknas från den dag sökandens
första ångare afgår från Sverige och sluta med utgången af år 1916.
Ej heller bör förbises den möjlighet, som nu erbjuder sig, att
beakta det från olika håll — och äfven vid upprepade tillfällen af
kollegium inför Eders Kungl. Maj:t — med styrka häfdade önskemålet
att tillgodose den svenska skeppsbyggerinäringens intresse att erhålla
beställningar. Detta skulle i förevarande fall kunna vinnas genom att
helt eller delvis förbinda subventionen, respektive lånet med skyldighet att
21
, Kungl. Maj ds Nåd. Proposition Nr 190.
låta den nybyggnad af fartyg för linjens räkning, som är ställd i utsikt,
äga rum vid svenskt varf. Om än, efter förhandling i ämnet med
sökanden, kollegium finner sig icke kunna yrka, att i fråga om bolagets
tredje för linjen afsedda fartyg hvarken subvention eller lån må ifrågakomma,
med mindre det nybygges å svenskt varf, vill dock kollegmm
föreslå, att befrielse från ett sådant villkor bör ifrågakomma endast om
i sinom tid styrkes, att byggandet å svenskt varf skulle medföra alltför
oskälig kostnad eller tidsutdräkt i jämförelse med ett byggande i
utlandet.
Kollegium, som icke funnit något att erinra mot det begärda
understödsbeloppets storlek, tänker sig understödet kunna bestämmas
sålunda, att under fyra fortlöpande kalenderår från och med 1913 bolaget
för hvarje detsamma tillhörigt fartyg, som användes å ifrågavarande
linje, erhåller 50,000 kronor om året, under villkor, att fartyget —
ensamt eller i förening med annat i dess ställe insatt fartyg — under
året fullgjort minst fyra resor fram och åter mellan Sverige och Amerika.
För år 1912 skulle enahanda föreskrifter lämpas efter subventionstidens
längd under samma år.
Vidkommande det begärda statslånet, synes, särskildt med hänsyn
till de af kollegium nedan angifna förutsättningar och villkor, möjlighet
förefinnas att medel härtill kunna erhållas af rederilånefonden, till
hvilken jämlikt statsmakternas beslut äfven 1912 och 1913 årens afbetalningar
å lån skola läggas.
Vid detta ärendes behandling har kollegium utgått från följande
förutsättningar:
att redan från subventionstidens början, eller åtminstone snart
därefter, trafiken i dess helhet, således med inbegripande äfven af det
norska företagets andel däri, bedrifves å den norra grenen med åtminstone
två fartyg, och å den södra med åtminstone tre;
att hvart och ett af dessa fartyg har en lastdryghet af minst
5,000 ton död vikt;
samt att i öfrigt trafiken kommer att idkas i hufvudsaklig öfverensstämmelse
med den af sökanden angifna planen med följande tillägg
nämligen att tillfälle till försändning af gods på genomgångsfrakt till
platser i det inre af landet i skälig utsträckning beredes, och att, enligt
förebild af bestämmelse i nu gällande kontrakt angående La Plata-linjen
(§ 2) svenskt fartyg skall före afgången från Göteborg, åtminstone
under tiden maj—oktober, anlöpa annan svensk hamn, där gods destineradt
till respektive transoceanskt land finnes att afhämta i sådan
myckenhet, att afsevärd förlust genom hamnens anlöpande icke uppstår.
22
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 190.
Närmare bestämmelser rörande det understöd, som må varda
sökandebolaget tillerkändt, och om bolaget på grund häraf åliggande förpliktelser
torde böra intagas i kontrakt mellan kronan och bolaget. Grunderna
för ett sådant kontrakt torde, med iakttagande af ofvanstående, blifva
i tillämpliga delar hufvudsakligen desamma, som gälla i afseende å de
regelbundna ångfartygsförbindelserna mellan Sverige och Ostasien äfvensom
mellan Sverige samt Brasilien och La Plata-länderna. Särskildt
böra i kontraktet äfven intagas bestämmelser motsvarande stadgandena
i kontrakten rörande sistnämnda linjer om eventuell återbetalningsskyldighet
af lyftadt statsunderstöd. Äfvenså bör, i likhet med hvad
som föreslogs i kollega underdåniga utlåtande angående statsunderstöd
åt linjen på Australien af den 20 december 1911, med statsunderstödets
åtnjutande förbindas viss skyldighet i fråga om förande af meteorologiska
och hydrografiska journaler.»
De af kollegium åberopade tabellerna torde få biläggas detta
protokoll under beteckning tabell A, B, C, D, E, F, G, II och I.
På grund af hvad sålunda anförts har kollegium, hvad beträffade
frågan om understöd, hemställt, att Kungl. Maj:t täcktes föreslå Riksdagen
att under de villkor, som i hufvudsaklig öfverensstämmelse
med här ofvan antydda grunder kunna varda af Kungl. Maj:t fastställda,
såsom understöd till aktiebolaget Svenska Amerika Mexico linjen för
uppehållande under tiden från medlet af år 1912 till 1916 års utgång
af regelbunden ångfartygsförbindelse mellan Sverige och Nordamerikas
Förenta Stater samt Mexiko äfvensom eventuellt Västindien, bevilja ett
anslag å högst 600,000 kronor, däraf för åren 1912 och 1913 sammanlagdt
högst 150,000 kronor samt för hvarje af åren 1914, 1915 och
1916 likaledes högst 150,000 kronor, samt häraf å extra stat för å 1913
anvisa högst 150,000 kronor, med rätt för Kungl. Maj:t att af sistnämnda
belopp redan under år 1912 för ändamålet disponera högst 50,000 kronor.
I lånefrågan har kollegium tillstyrkt, att sökandebolaget måtte erhålla
lån från fonden för rederinäringens understödjande med nedanangifna
belopp och på följande villkor i öfrigt nämligen:
1) därest bolaget före den 1 augusti 1912 styrker sig vara i far
tygsregistret
inskrifvet såsom ägare till ett nyinköpt, i något af de
godkända klassificeringssällskapen klassificeradt ångfartyg om minst
5,000 ton död vikt ........................................................... kronor 300,000: —
2) därest bolaget före den 1 februari 1913 styrker sig vara
i fartygsregistret inskrifvet såsom ägare till ytterligare ett nyinköpt
ångfartyg af nyss angifna beskaffenhet och lastdryghet, likaledes.
.......................................................................... kronor 300,000:— samt
23
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 190.
3) därest bolaget före 1914 års utgång styrker, antingen att bolaget
är i fartygsregistret inskrifvet såsom ägare till ytterligare ett nyinköpt,
i något af de godkända klassificeringssällskapen klassiliceradt
ångfartyg om minst 5,000 ton död vikt, eller ock att aftal träffats om
byggande för bolagets räkning af ett ång- eller motorf artyg af
nyssnämnda lastdryghet och att byggandet är påbörjadt, ytterligare
......................................................... kronor 300,000: —
med rätt för bolaget att, därest för byggandet svenskt varf anlitas, erhålla
sistnämnda lånebelopp höj dt till 600,000 kronor;
allt enligt de allmänna bestämmelser angående åtnjutande af
rederilån, som kunna varda stadgade.
Handelsrådet, med hvilket jag samrådt i denna fråga, har i princip
tillstyrkt bifall till sökandebolagets framställning på sätt kommerskollegium
föreslagit, och har handelsrådet förklarat sig anse det önskvärdt,
om understödsbeloppen äfven för denna linje kunde fastställas att utgå
i successivt fallande skala. I öfrigt har handelsrådet hänvisat till sitt
uttalande angående subvention åt rederiaktiebolaget Transatlantic, för
hvilket uttalande jag redogjort vid tillstyrkande af proposition till Riksdagen
denna dag i sistnämnda subventionsfråga.
Vid behandling förut innevarande dag inför Kungl. Maj:t af frågan
om statsunderstöd till rederiaktiebolaget Transatlantic för uppehållande af
regelbunden ångfartygsförbindelse mellan Sverige och Australien har jag
haft tillfälle att uttala mig om de allmänna förutsättningar, under hvilka
staten bör ekonomiskt understödja företag af den art, hvarom här är
fråga, och hänvisar jag till hvad statsrådsprotokollet härutinnan närmare
innehåller. Särskildt framhöll jag, att därvid det spörsmålet
först framställde sig, huruvida det företag, till hvilket understöd begärdes,
vore eller kunde väntas blifva af sådan nationalekonomisk betydelse,
att ett statsunderstöd kunde anses påkalladt. Efter att hafva för pröfning
af denna fråga öfvervägt hvad de transoceanska ångbåtslinjer,
som hittills åtnjutit statsunderstöd, må hafva betydt för landets ekonomiska
utveckling, uttalade jag på grundvalen häraf såsom min uppfattning,
att de'' nu statsunderstödda transoceanska ångbåtslinjernas verksamhet
redan blifvit af en afsevärd betydelse för olika grenar al vårt
ekonomiska lif, och att deras inflytande härutinnan för framtiden, efter
allt att döma, kunde förväntas komma att fortfara i stegrad grad. Uppgiften
för ett dylikt statsunderstöd vore emellertid slutförd, då linjerna
sj kifva förmådde bära sina kostnader, och den tidrymd, inom hvilken
Handelsrådet
Departements
chefen.
24
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 190.
ett sådant utvecklingsstadium kunde ernås, måste äga en relativ begränsning,
för att icke subventionsprincipen skulle ingifva betänkligheter.
Med den uppfattning jag sålunda utvecklat rörande de af staten
nu understödda ångbåtslinjerna vore det tydligt, att jag icke kunde hafva
någon principiell erinran mot att staten gåfve sitt ekonomiska stöd åt
linjer äfven till andrå trakter af jorden än de af nyssriämda linjer berörda.
Förutsättningen vore att linjerna kunde väntas tillföra vårt land
ekonomiska värden af större omfattning och blifva af mera allmän betydelse,
samt att de ägde sådana utvecklingsmöjligheter, att de efter en
icke allt för lång tid kunde uppehållas utan statens ekonomiska hjälp.
Jag öfvergår nu till att skärskåda, i hvilken mån ofvan angifna
allmänna förutsättningar kunna anses föreligga beträffande det företag,
som afses i aktiebolaget Svenska Amerika Mexikolinjens ansökning.
Den af kommerskollegium förebragta utredningen gifver vid handen,
att utförseln af. svenska varor till Amerikas Förenta Stater under de
senare åren varit stadd i en kraftigt fortgående utveckling, och torde
denna, omständighet utgöra den viktigaste orsaken till att planer om
en direkt svensk linje på Nordamerika gång efter annan framkommit
med alltmer ökad styrka. Med hänsyn till de varuslag, som utgöra
hufvudparten af den svenska exporten på Förenta Staterna — järnmalm,
järn och stål, papper och pappersmassa — finnes all anledning antaga’
ej blott att framgent tillräckliga kvantiteter exportgods skola finnas att
tillgå för eu eventuell linje, utan ock att vår afsättning på Förenta
Staterna skall efter hand än mera utvidgas, särskildt om eu sådan direkt
linje kommer till stånd och därigenom vinnas fördelarna såväl af på
förhand ordnade turer och fraktsatser som ock frihet från omlastning.
Fn omständighet, som ej bör förbises vid bedömandet af frågan
om linjens bärighet, är tillgången på återfrakter. Såvidt angår Nordamerikas
Förenta Stater lämna de af kommerskollegium meddelade statistiska
siffror om importen därifrån till Sverige enligt min mening tillräcklig
garanti för att äfven högt ställda anspråk härvidlag varda uppfyllda.
Hvad jag nu anfört i fråga om möjligheterna för export och återfrakter
har sin tillämpning hufvudsakligen å den norra grenen af den
planerade linjen. Beträffande den södra grenen måste,'' såvidt angår
Mexiko, och likaså Västindien, medgifvas, att utsikterna äro i nyssnämnda
hänseenden vida mindre, därest de skola bedömas enbart efter
nu rådande förhållanden, sådana dessa framgå ur de af kollegium lämnade
statistiska uppgifter. Åt hvad jag varit i tillfälle att inhämta från
sakkunnigt håll till upplysning i ämnet anser jag mig emellertid kunna
25
Kung]. Majds Nåd. Proposition Nr 190.
draga den slutsatsen, att en direkt regelbunden linje skulle efter hand
i afsevärd mån öka varuutbytet mellan Sverige och nyssnämnda länder.
I detta hänseende må särskildt erinras, hurusom majoriteten inom 1905
års diplomat- och konsulatkommitté föreslagit upprättande af en diplomatisk
post i Mexiko och till stöd härför anfört, bland annat, att Mexiko
enligt alla de vittnesbörd kommittén fått mottaga visat ett synnerligen
stort industriellt uppsving under senare tider; att landets naturliga
resurser vore betydande, och att dess utveckling på ett lofvande sätt
fortgått; att kommittén, som inhämtat, att svenska affärer i stor omfattning
redan drefves eller vore å bane därstädes, hyste den uppfattningen,
att detta land erbjöde betydande afsättningsmöjligheter för den
svenska industrien; samt att, enligt hvad kommittén inhämtat, till Mexiko
exporterades, utom de i exportstatistiken då upptagna varor, följande
svenska artiklar: borrstål, stenredskap, sömjärn, hästskojare sågblad,
separatorer, fotogenmotorer, primuskök, telefoner, krita och cement
(kommittébetänkandet sid. 96—97). Då härtill kommer, att den södra
grenen skall inriktas äfven på en väsentlig del af Förenta Staterna, till
och från hvilken betydliga godsmängder med säkerhet kunna påräknas,
särskildt därifrån bomull och oljor, skulle sålunda en utjämning äga
rum därhän, att den södra grenen betraktad såsom ett helt bör anses
uppfylla de af mig i det föregående antydda villkoren för statssubventions
erhållande.
Såsom en med den södra grenen förbunden afsevärd förmån vill
jag framhålla den omständigheten, att godsafsändningarna från Göteborg
icke skulle draga högre frakt än från norsk hamn, medan transport
från Göteborg med den nu existerande Norska Mexiko Gulflinjen
kräfver tilläggsfrakt.
Om än önskemålet att den södra grenen måtte beröra äfven hamn
i Västindien, särskildt Havanna, icke tills vidare lärer af angifven grund
kunna förverkligas, hyser jag dock den tillförsikt, att företagets ledningskall,
så snart omständigheterna medgifva, utvidga verksamheten i nyss
berörda mån äfvensom till trafik på Mellanamerika. I detta sammanhang
vill jag också kraftigt understryka hvad kommerskollegium antydt om
de svenska intressena med hänsyn till det snart förestående öppnandet
af Panamakanalen. Bedrifvande! af det nu ifrågasatta företage! skulle
förvisso gifva goda erfarenheter och uppslag att i sinom tid utnyttjas
på ett för vårt land fruktbringande sätt med hänsyn till de stora trafikmöjligheter,
som den blifvande kanalen erbjuder.
Vid behandlingen förut i dag inför Kungl. Maj:t af frågau om
statssubvention för uppehållande af den reguljära linjen på Australien
Bihang till Riksdagens protokoll 1912. 1 sand. 149 haft. (Nr 190.) 4
26 Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 190.
uttalade jag såsom min öfvertygelse, att ändamålet med den till innevarande
års Riksdag föreslagna lagstiftningen om tullrestitution i vissa fall
vid återutförsel af utländsk vara äfvensom med frihamn och frilager, nämligen
befordrande af den svenska handelns och närmast transitohandelns
utveckling, i betydande grad främjades af reguljära transoceanska linjer,
som kunde direkt tillföra vårt land varor, hvilka voro lämpade att utgöra
föremål för transitohandel, därvid det för oss gällde närmast att tänka
på afsättningen i vårt östra grannland — vårt naturliga uppland i förevarande
hänseende. Tillkomsten och utvecklingen af det nu ifrågasatta
företaget bör gifvetvis i sin mån bidraga till vinnande af ett sådant mål.
Hvad angår den föreslagna planen för linjen och dess två skilda
grenar kan det väl förefalla mindre naturligt, att dessa båda grenar,
som egentligen äro två af hvarandra oberoende linjer, sammanförts såsom
utgörande en linje allenast. Men i realiteten torde några egentliga nackdelar
icke vara förbundna med denna anordning, som å andra sidan medför
fördelen af gemensam förvaltning. Äfvenså har jag fästat min uppmärksamhet
därå, att den kuststräcka i Amerika, som den södra grenens
fartyg hafva att befara, är flera gånger längre än den för norra
grenen afsedda, i det att äfven Förenta Staternas hela kust söder om
Newport News skulle tillhöra den södra grenens verksamhetsområde.
Denna omständighet — hvilken lärer förklaras däraf att den hittillsvarande
Norska Mexiko Glulflinjen, som är afsedd att efterträdas af den
södra grenen, haft sin verksamhet inriktad på kuststräckan norrut ända
fram till och med Newport News — bör dock för närvarande ej ingifva
någon egentlig betänklighet, men väl medföra den fördelen att fraktfördelningen
mellan de två grenarna lämpligen utjämnas.
Vidkommande beräkningen och storleken af subventionsbeloppet
har jag icke någon erinran att göra mot hvad kommerskollegium härutinnan
föreslagit. Visserligen har handelsrådet, såsom förut är nämndt,
uttalat såsom ett önskemål, att anslaget måtte utgå efter en fallande
skala såsom i andra liknande fall ägt rum. I princip delar jag denna
uppfattning, men i betraktande af de anordningar, som redan träffats,
och för att ej äfventyra företagets förverkligande finner jag i nu föreligg811^
fall det ej tillrådligt att genom en sådan åtgärd nedbringa
subventionens totalbelopp. Den utvägen skulle visserligen kunna tänkas
för ett visst tillgodoseende af angifna önskemål, att, utan sänkning af
totalbeloppet, den fallande skalan ernåddes genom att begynnelsebeloppet
blefve högre än 50,000 kronor per år och fartyg för att i fortsättningen
successivt minskas. Jag anser dock icke tillräckliga skäl föreligga att
i sådant hänseende afvika från sökandens af kollegium biträdda förslag.
27
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 190.
Hvad kommerskollegium uttalat i syfte att om möjligt subventionen
respektive lånet, förbindes med skyldighet att låta ifrågasatt nybyggnad
äga rum vid svenskt varf finner jag synnerligt välgrundad!
Jag biträder därför utan tvekan kollega förslag härutinnan, och förutsätter
härvid, att bestämmelse i ämnet kommer att inflyta i blifvande
kontrakt mellan Kungl. Maj:t och kronan, å ena sidan, samt sökandebolaget,
å den andra.
Jämte det jag tillåter mig framhålla angelägenheten att företagets
ekonomiska förhållanden underkastas från statens sida en ingående
kontroll för hvarje år, något som här, liksom i förut afgjorda subventionsfrågor,
kan åstadkommas med hjälp af lämplig föreskrift i blifvande
kontrakt, åberopar jag i öfrigt kollega utlåtande, hvilket jag kan i hufvudsak
biträda, således äfven beträffande grunderna för de med understödet
förbundna villkor jämte däraf härflytande kontraktsbestämmelser.
Jag är följaktligen också, under förutsättning af Riksdagens bifall
i subventionsfrågan, beredd att föreslå Kungl. Maj:t att bevilja sökanden
lån från fonden för rederinäringens understödjande med de belopp och
på de villkor i öfrigt, som af kollegium angifvits.
Kungl. Maj:t har förut denna dag beslutat aflåta proposition till
Riksdagen angående understöd till rederiaktiebolaget Transatlantic för
uppehållande af regelbunden ångfartygsförbindalse mellan Sverige och
Australien. Vid tillstyrkande häraf framhöll jag på anförda skäl att det
då ifrågasatta anslaget kunde beviljas, utan att någon förändring af det
för innevarande års Riksdag redan framlagda riksstatsförslagets inkomstsida
därför behöfde äga rum. Det belopp, som enligt mitt nu förevarande
förslag skulle behöfva uppföras på 1913 års riksstat, är icke
beräknadt i nämnda riksstatsförslag. Emellertid gäller om detta anslags
inverkan på riksstatsförslaget hvad jag nyss omförmält beträffande anslaget
till rederiaktiebolaget Transatlantic.
På grund af hvad jag sålunda anfört hemställer jag, att Kungl.
Maj:t måtte föreslå Riksdagen,
att såsom understöd till aktiebolaget Svenska Amerika Mexikolinjen
för uppehållande under tiden från medlet af år 1912 till 1916
års utgång af regelbunden förbindelse med ångfartyg (motorfartyg)
mellan Sverige samt Nordamerikas Förenta Stater och Mexiko, äfvensom
eventuellt Västindien, bevilja ett anslag å 600,000 kronor, att på
de villkor Kungl. Maj:t, i hufvudsaklig öfverensstämmelse med de af
mig tillstyrkta grunder, må finna skäligt föreskrifva, utgå med sammanlagdt
150,000 kronor åren 1912 och 1913 samt 150,000 kronor
hvart och ett af åren 1914, 1915 och 1916 samt
28
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 190.
att till beredande af sådant understöd åt bolaget under åren 1912
och 1913 på extra stat under riksstatens sjunde bufvudtitel för år 1913
anvisa ett belopp af 150,000 kronor, med rätt för Kungl. Maj:t att
däraf redan under år 1912 för ändamålet disponera 50,000 kronor.
Hvad föredragande departementschefen sålunda
hemställt, däri statsrådets öfriga ledamöter instämde,
behagade Hans Kungl. Höghet Kronprinsen-Regenten
bifalla; och skulle nådig proposition till Riksdagen
aflåtas af den lydelse bil. litt.....vid detta protokoll
utvisar.
Ur protokollet:
Olof Ljungberg.
BILÅGOR
30
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 190.
Tabell A.
Sveriges utförsel till Amerikas
1 - ----- |
| 1905 | , 1906 | ||
|
| Kvantitet | Värde i kr. | Kvantitet | Värde i kr. |
Fisk, saltad eller inlagd samt ton- eller rökt... | kg- | 205,499 | 67,649 | 251,213 | 95,099 |
j Hudar och skinn, ej pälsverk, oberedda ......... | > | 1,105,156 | 1,105,156 | 767,190 | 820,893 |
Kautschuk m. m., oarbetad, samt. förslitna |
|
|
| ||
kautschukvaror.......................................... | » |
|
|
|
|
i Konserver ........................................ | > | 97,299 | 97,299 | 128,444 | 128,444 |
j Maltdrycker på andra kärl än fat .................. | liter | 115,548 | 46,219 | 164,123 | 65,649 | |
Maskiner, redskap och verktyg: |
|
|
| ||
mejerimaskiner och redskap..................... | kg. | — | 384,811 | _ | 392,965 | |
andra, ej spec.. äfvensom elektriska maskiner, |
|
|
|
| |
sy- och stickmaskiner samt ångmaskiner | » | — | 29,748 | _ | 142,605 |
Metaller, järn och stål: |
|
|
|
| |
tack- och barlastjärn .............................. |
| 3,440,710 | 275,257 | 4,466,824 | 379,680 |
järn- och stålgöten, råstänger m. m.......... |
| 8,191,763 | 1,023,456 | 11,656,058 | 1,484,623 | |
ej spec. valsade eller smidda stänger samt |
|
|
|
| |
stångjärnsafhugg................................. | » | 27,107,836 | 4,060,617 | 30,662,817 | 4,817,829 : |
valstråd och dragen tråd öfver 10 mm. i diam. | » | 2,959,816 | 458,772 | 2,889,626 | 469,564 |
Mineral, ej spec. järnmalm ........................... | ton | — | — | 30 | 261 |
Oljor, feta, icke flyktiga .............................. | kg. | — | — |
| _ |
Papper ...................................................... | » | 999,774 | 199,955 | 2,979,069 | 595,814 i |
Pappersmassa, komisk och mekanisk, torr vikt | » | 8,218,488 | 1,191,258 | 7,097,153 | 1,025,791 |
Tändstickor ................................................ | » | 752,312 | 346,064 | 855,371 | 427,685 |
Andra varor................................................ |
| - - | 581,029 | — | 811,314 |
Summa |
| 9,867,290 |
| 11,658,216 j |
Kungl. Majds Nåd. Proposition Nr 190.
31
Förenta Stater åren 1905 -1910.
1907 | 1908 | 1909 | 1910 | ||||
Kvantitet | Värde i kr. | Kvantitet | Värde i kr. | Kvantitet | Värde i kr. | Kvantitet | Värde i kr. |
671,972 | 317,196 | 90,847 | 28,585 | 1,413,824 | 424,063 | 2,764,660 | 826,949 |
373,090 | 322,966 | 290,405 | 232,988 | 795,485 | 683,395 | 326,082 | 283,745 |
244,299 | 146,579 | 46,041 | 27,625 | 436,248 | 370,811 | 599,449 | 509,532 |
108,441 | 65,079 | 82,845 | 49,707 | 119,968 | 71,981 | 154,294 | 77,147 |
183,900 | 137,925 | 20,002 | 13,835 | 148,633 | 111,474 | 141,202 | 105,342 |
17,983 i | 107,140 | 15,337 | 61,680 | 49,132 | 159,995 | 49,568 | 155,535 |
271,931 I | 144,302 | 222,744 | 91,587 | 287,824 | 164,657 | 403,472 | 258,900 |
4,370,365 | 386,951 | 1,437,034 | 117,837 | 869.297 | 86,620 | 5,991,681 | 661,501 |
12,410,128 | 1,690,925 | 7,064,740 | 888,643 | 9,922,108 | 1,333,290 | 12,240,834 | 1,685,688 |
23,544,446 | 4,001,033 | 9,043,509 | 1,472,409 | 12,971,217 | 2,175,406 | 20,974,387 | 3,665,151 |
10,724,392 | 2,077,103 | 7,454,821 | 1,438,209 | 6,917,465 | 1,294,566 | 12,570,918 | 2,372,518 |
8,410 | 73,167 | - | — | 121,139 | 1,083,710 | 270,661 | 2,644,629 |
- | - | — | - | 22,700 | 68,100 | 77,600 | 232,800 |
5,961,527 | 1,498,946 | 8,098,761 | 1,929,519 | 12,848,067 | 3,017,507 | 11,287,655 | 2,573,615 |
12,970,126 | 1,850,968 | 17,329,752 | 2,335,619 | 29,552,962 | 3,749,709 | 41,408,661 | 5,158,507 |
848,720 | 452,823 | 1,130,777 | 527,884 | 1.229,445 | 543,288 | 1,574,155 | 685,640 |
— | 505,650 | — | 502,213 | — | 642,921 | — | 685,195 |
- | 13,778,753 | - | 9,718,340 | - | 15,981,493 | - '' | 22,582,394 |
32
Kung!,. Maj:ts ''Nåd.. Proposition Nr 190.
Tabell B.
Sveriges införsel från Amerikas
|
| 1905 | 1906 | ||
|
| '' Kvantitet | Värde i kr. | Kvantitet | Värde i kr. |
Bomull ...................................................... | kg- | 14,514,775 | 11,902,115 | 13,806,321 | 13,254,068 |
Fisk, saltad eller inlagd samt torr eller rökt.. |
| 125,202 | 50,081 | 238,744 | 107,435 |
Fläsk ......................................................... | » | 1,515,417 | 1,151,717 | 5,681,381 | 5,056,491 |
1 Frukter och bär (äpplen, plommon m. m.) ...... | » | 853,130 | 640,856 | 927,978 | 743,463 |
Gödningsämnen, ej spec.: råa fosfater ............ | > | 51,629.589 | 2,323,332 | 52,846,060 | 2,378,073 |
1 Hudar och skinn, ej pälsverk ........................ | » | 375,169 | 923,520 | 385,639 | 1,060,548 |
Ister och flott ............................................. | » | 1,207,698 | 833,312 | 2,366,864 | 1,940,828 |
Kaffe och kaffesurrogat................................. | » | 68.471 | 61,624 | 173,718 | 144,185 |
Kautschuk: oarbetad .................................... | > | 2.002 | 11,672 | 58,613 | 329,991 |
arbetad ....................................... | » | 20,199 | 131,787 | 58,955 | 382,962 |
Kreatursfoder, ej spec.................................. |
| 6,113,161 | 427,921 | 15,347,508 | 1,074.326 |
Maskiner, redskap och verktyg, ej spec. äfven-som elektr. maskiner, sy- och stickmaskiner |
|
|
|
|
|
samt ångmaskiner .................................... | » |
| 2,940,966 | — . | 3,852,672 i |
Metaller: järn och stål: rör och rördelar......... | > | '' 1,002,361 | 280,178 | 3,216,831 | 893,959 |
koppar m. m , oarbetad .................. | » | 1,515,540 | 2,440,019 | 2,854,579 | 5,378,027 | |
Oljekakor ................................................... | » | 1,245,340 | 155,688 | 4,187,300 | 565,286 i |
Oljor: feta, icke flyktiga .............................. |
| 5,198,424 | 2,603,327 | 3,975,889 | 2,195,904 |
fossila m. m..................................... |
| 67,286,719 | 9,506,285 | 66,852,099 | 10,043,298 |
Socker: sirap och melass .............................. | » | 4,757,789 | 951,558 | 8,383,603 | 1,676,721 |
Spannmål: omalet hvete .............................. | ■» | 99,860 | 13,231 | 12,527,432 | 1,440,655 |
hvetemjöl .................................... | » | 2,082,951 | 366,174 | 4,410,252 | 749,743 |
Talg............................................................ | » | 1,170,201 | 608,505 | 2,044,089 | 1,226,453 |
Tobak, oarbetad .......................................... | » | 190,696 | 209,766 | 885,969 | 974,566 |
Trävaror, oarbetade eller sågade af andra inh. |
|
|
|
|
|
träslag än furu eller gran ........................ | kbm. | 740 | 14,320 | 1,933 | 35,095 |
Tågvirke ................................................... | kg- | 24,701 | 19,267 | 150,301 | 117,235 |
Vagnar och åkdon m. m............................... | » | — | 205,939 | — | 188,104 |
Velocipeder, delar däraf................................. | » | 26,386 | 84,435 | 43,039 | 172,156 |
Andra varor ................................................ |
| j — | 2,592,958 | — | 4,027,450 |
Summa | — | 41,450,533 | - | 60,009,693 |
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 190.
33
Förenta Stater åren 1905—1910.
1907 | 1908 | 1909 | 1910 | ||||
Kvantitet | Värde i kr. | Kvantitet | Värde i kr. | Kvantitet | Värde i kr. | Kvantitet | Värde i kr. |
13,185,825 | 13,976,975 | 14,384,368 | 13,665,150 | 11,113,840 | 11,669,532 | 13,194,085 | 17,548,133 |
209,822 | 205,921 | 180,983 | 174,975 | 323,157 | 622,411 | 127,891 | 246,087 |
5,167,650 | 4,031,005 | 3,245,501 | 2,434,125 | 688,747 | 668,085 | 955,020 | 955,022 |
1,292,465 | 894,830 | 1,742,424 | 1,226,891 | 1,469,744 | 1,090,570 | 1,825,525 | 1,348,367 |
51,464,443 | 2,573,222 | 51,064,254 | 2,553,212 | 27,035,180 | 1,284,171 | 22,714,360 | 1,078,932 |
295,984 | 979,185 | 115,143 | 596,394 | 206,561 | 840,586 | 416,407 | 1,235,828 |
2,164,448 | 1,861,013 | 1,895,373 | 1,592,113 | 1,271,474 | 1,334,335 | 624,041 | 717,647 |
106,423 | 80,079 | 71,281 | 54,300 | 161,833 | 142,741 | 103,768 | 116,439 |
49,223 | 393,784 | 26,854 | 214,832 | 18,500 | 259,000 | 5,278 | 63,336 |
63,059 | 293,497 | 34,642 | 161,122 | 28,870 | 131,442 | 46,959 | 233,003 |
4,233,092 | 549,305 | 1,737,300 | 204,138 | 2,869,085 | 346,596 | 3,676,280 | 416,609 |
5,897,650 | 5,293,202 | 5,176,052 | 4,377,806 | 4,390,264 | 3,679,167 | 4,250,756 | 3,953,614 |
3,546,958 | 1,064,720 | 1,682,441 | 504,161 | 1,790,515 | 502,500 | 2,777,947 | 772,008 |
4,234,271 | 7,102,671 | 4,236,108 | 5,057,818 | 2,485,346 | 2,922,161 | 4,750,350 | 5,378,203 |
5,218,684 | 502,107 | 5,628,433 | 566,354 | 2,122,761 | 273,283 | 381,296 | 49,068 |
3,984,615 | 2,055,722 | 4,011,029 | 2,029,604 | 2,985,517 | 1,677,008 | 1,854,249 | 1,229,839 |
57,939,823 | 9,460,291 | 88,472,923 | 14,605,104 | 82,572,498 | 13,019,200 | 73,539,554 | 9,841,647 |
7,055,438 | 1,093,593 | 4,948,113 | 742,217 | 3,913,386 | 469,606 | 2,831,461 | 424,719 |
16,528,112 | 2,479,217 | 23,029,975 | 3,454,496 | 10,936,862 | 1,804,582 | 8,045,415 | 1,206,812 |
5,645,608 | 1,072,666 | 3,996,895 | 779,394 | 2,904,431 | 595,408 | 3,981,760 | 796,352 |
— | — | 1,968,715 | 1,201,507 | 918,089 | 600,718 | 625,186 | 500,149 |
1,275,839 | 1,138,106 | 1,155,057 | 941,694 | 1,430,170 | 1,283,665 | 1,215,873 | 1,030,167 |
1,307 | 94,000 | 949 | 69,975 | 1,021 | 76,416 | 1,902 | 142,650 |
233,240 | 168,471 | 335,639 | 248,844 | 428,760 | 306,386 | 339,675 | 251,233 |
— | 182,361 | — | 60,648 | — | 137,868 | — | 216,629 |
68,644 | 276,081 | 34,832 | 152,945 | 33,205 | 135,130 | 33,727 | 136,873 |
— | 3,520,504 | — | 2,609,937 | — | 2,095,412 | - | 2.782,413 |
— | 61,342,528 | - | 60,279,756 | _ | 47,967,979 | - | 52,671,779 |
Bihang till Riksdagens protokoll 1912. 1 samt. 149 höft. (Nr 190.) 5
34
Tabell C.
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 190.
Sveriges utförsel till
| 1905 | 1906 | ||
| Kvantitet | Värde i kr. | Kvantitet | Värde i kr. |
Glas, bunkar, burkar, buteljer och flaskor, oslipade kg. | 104,400 | 10,440 |
| _ |
Instrument, kirurgiska, fysiska m, m. (däribland |
|
|
|
|
telefonapparater) ....................................... » | _ | — | — | 9,455 |
Lim ........................................................... » | 6,500 | 3,900 | 2,350 | 1,410 |
Maskiner, redskap och verktyg, ej spec., äfven- |
|
|
|
|
som elektriska maskiner.............................. » |
| 1,300 | — | 1,255 |
Metallev: |
|
|
|
|
järn och stål: ej spec. valsade eller smidda |
|
|
|
|
stänger................................................... » | 11,298 | 1,695 | 17,505 | 2,757 |
'' spik ......................................................... » | 84,961 | 15,293 | 126,193 | 23,346 |
diverse hushållsmaskiner m. m................... » | — |
| — | — |
i tulltaxan ej spec. järn- och stålvaror ......... » | — |
| 1,050 | 3,150 |
koppar m. m. ej spec. arbeten utan ytbetäckning » | — | — | 1,216 | 4,864 |
Papper......................................................... » | 55,894 | 11,179 | 10,812 | 2,162 |
Pappersmassa, kemisk och mekanisk, torr ...... » | — | — | 1,209,176 | 173,531 |
Andra varor ...................................................... | — | 592 | — | 2,845 |
Summa |
| 44,399 | — | 224,775 |
Tabell D.
Sveriges införsel från
| 1905. | 1906 | ||
• | Kvantitet | Värde i kr. | Kvantitet | Värde i kr. |
Bomull......................................................... kg. |
|
|
| ! |
Gödningsämnen, ej spec.: råa fosfater ............ » | — | — | — |
|
Hudar och skinn, ej pälsverk, oberedda ......... » | — | — | — | — |
Kaffe............................................................ » | 338 | 304 | 280 | 232 |
Kautschuk m. m., oarbetad ........................... » | — | — | — | — |
Peppar......................................................... » | — | — | 889 | 782 |
Svafvel......................................................... » | — | — | — | — |
Andra varor ...................................................... | — | ce | — | 1,231 1 |
Summa |
| 357 | — | 2,245 : |
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 190
35
Mexiko åren 1905—1910.
1907 1 | 1908 | 1909 | 1910 | ||||
! Kvantitet | Värde i kr. | Kvantitet | Värde i kr. | Kvantitet | Värde i kr. | Kvantitet | Värde i kr. |
— | — | 2,600 | 234 | 325,570 | 29,301 | 97,300 | 8,757 |
62 | 332 | 32 | 1,200 | — | — | 13,532 | 115,835 |
3,000 | 3,000 | — | — | 14,560 | 14,560 | 20,750 | 20,750 |
11,144 | 3,977 | 913 | 1,525 | 10,660 | 4,295 | 23,520 | 45,417 |
102,028 | 18,933 | 35,082 | 6,038 | 94,623 | 15,447 | 146,499 | 25,567 |
72,094 | 14,419 | 59,918 | 12,029 | 79,642 | 15,929 | 108,052 | 21,610 |
11,740 | 37,568 | — | — | 67 | 107 | 3,535 | 4,337 |
| __ | 216 | 390 | 17,775 | 14,682 | 56,398 | 45,217 |
6,161 | 24,644 | 2,418 | 7,254 | 3,491 | 10,473 | 3,518 | 10,584 |
49,500 | 11,765 | 31,229 | 4,985 | 13,877 | 2,503 | 154,414 | 34,948 |
900,480 | 82,659 | 397,895 | 51,015 | 1,922,845 | 240,128 | 1,169,126 | 86,877 |
_ | 10,684 | — | 6,057 | — | 19,825 | — | 13,252 |
| 207,981 | - | 90,727 | 367,250 | . — | 433,151 |
Mexiko åren 1905—1910.
1907 | 1908 | 1909 | 1910 | ||||
Kvantitet | Värde i kr. | Kvantitet | Värde i kr. | Kvantitet | Värde i kr. | Kvantitet j Värde i kr. | |
1,677,208 200 936 1,150 | - 83,860 250 842 9,200 2,297 | 9,962 692 3,110 | 13,947 588 24,880 4,425 | 80,800 10,194 1,170 16,275 | 84,840 15,291 854 227,850 4,464 | 54,533 23,641 454 122,910 | 74,854 283,692 209 12,291 7,378 |
| 96,449 | 43,840 | — 333,299 | — | 378,424 |
36
Kung!,. Majfa tNåd. Proposition Nr 190.
Tabell E.
Sveriges utförsel till Mellanamerika,
|
| 1905 | 1906 | ||
|
| Kvantitet | Värde i kr. | Kvantitet | Värde i kr. |
Papper ................................................ | kg- | 52,040 | 10,408 | 73,018 | 14,604 |
Trävaror: plankor, bräder m. in., sägade | ..... kbm. | — | — | — | — |
bräder, hy dåde........................ | ..... > | — | — | — | — |
byggnadsmaterial..................... | kg. | — | — | — | — |
Tändstickor........................................... | ..... » | 214,187 | 98,526 | 252,100 | 126,050 |
Andra varor ........................................ |
| — | 430 | — | 5,023 |
| Summa | — | 109,364 | — | 145,677 |
Tabell F.
Sveriges införsel från Mellanamerika,
1 |
| 1905 | 1906 | ||
| | Kvantitet |
| Värde i kr. | Kvantitet | Värde i kr. |
Kaffe....................................... | ................. kg. 261,409 |
| 235,268 | 461,768 | 383.268 |
Kautschuk m. m., oarbetad .......... | ................. » - |
| — | _ | _ |
Oljekakor .................................. | ................. » — |
| — | — | — |
Andra varor ............................... | _ |
| 4,650 | — | 5,378 |
| Summa) |
| 239,918 | 388,646 |
Kung/. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 190.
37
med undantag af Mexiko, åren 1905—1910.
1907 | 1908 | 1909 | 1910 | ||||
| Kvantitet | Värde i kr. | Kvantitet | Värde i kr. | Kvantitet | Värde i kr. | Kvantitet | Värde i kr. |
7,500 | 1,620 | 2,300 | 422 | 55,000 | 10,178 | 23,185 | 3,894 |
— | — | — | — | — | — | 1,772 | 65,432 |
— | — | - | — | — | — | 752 | 26,365 |
— | — | — | - | — | — | 24,880 | 6,982 |
273,672 | 150,484 | 271,928 | 130,526 | 394,390 | 177,476 | 327,640 | 144,162 |
— | 2,450 |
| 23 | — | 2,954 | — | 9,181 |
— | 154,554 | — | 130,971 |
| 190,608 | — | 256,016 |
med undantag af Mexiko, åren 1905—1910.
Kvantitet
Värde i kr.
Kvantitet
Värde i kr.
Kvantitet
Värde i kr.
Kvantitet
Värde i kr.
760,014
635,332
814,404
16,910
i 853,523 |
38
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 190.
Tabell G.
Sveriges utförsel till Väst -
1 |
| 1905 | ~ 1 1906 | ||
| Kvantitet | Värde i kr. | Kvantitet | Värde i kr. | |
Gryn, ej af spannmål: ris ....................... | 1 ....... kg. | — | — | 373,325 | 65,332 |
Metaller: järn och stål: |
|
|
|
|
|
i tulltaxan ej spec. järn i stålvaror........ | ....... » | — | — | — | — |
Papper................................................. | ....... » | 401,306 | 80,261 | 11,015 | 2,203 |
Pappersmassa........................................ | ....... » | 500,549 | 37,541 | — | — |
Sten, ej specificerad............................... | ....... * | — | — | — | — |
! Trävaror: snickarearbeten ...................... | ....... » j | — | 40,170 | — | 55,105 |
Tändstickor........................................... | ....... » | 146,185 | 67,245 | 126,342 | 63,171 |
Andra varor ......................................... | .............| | — | 2,544 |
| 4,052 i |
| Summa] | —» | 227,761 |
| 189,863 |
Tabell H.
Sveriges införsel från Väst -
|
| 1905 | 1906 | |
. |
| Kvantitet | Värde i kr. | Kvantitet | Värde i kr. |
Bomull................................................. | ........ kg. | 41,456 | 33,994 | j 11,250 i 10,800 |
Färger och färgningsämnen .................. | ........ » | — | 10,900 |
|
j Hampa................................................ | ........ » | 11,335 | 5,668 | — ! — |
Hudar och skinn, ej pälsverk, oberedda ■. | ........ * | — | — | — i — |
Jute ................................................... | ........ » | — | — | — — |
Kaffe................................................... | ........ » | 29,303 | 26,373 | 94,457 78,399 |
Kakao ................................................ | ........ » | 42,111 | 48,428 | 39,837 j 55,772 |
Socker ................................................ | ........ » | 39,223 | 10,983 | 1,160 j 255 j |
Spannmål: oinalet hvete........................ | ........ » | — | — | — i — i |
Tobak ................................................ | ........ » | 503 | 5,030 | 688 j 6,880 |
1 Andra varor ........................................ |
|
| 8,457 | 6,441 |
I | Summa | — | 149,833 | — ] 158,547 |
Kung!. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 190.
39
indiska öarna åren 1905—1910.
1907 | 1908 | 1909 | 1910 | ||||
Kvantitet | Värde i kr. | Kvantitet | i Värde i kr. | Kvantitet | Värde i kr. | Kvantitet | Värde i kr. |
| — | — | — | 327,000 | 75,210 | — | — |
4,618 | 10,621 | — | — | 5,698 | 4,558 | 10,957 | 12,661 |
149,175 | 31,976 | 704,075 | 114,171 | 849,836 | 137,214 | 301,908 | 46,660 |
171,600 | 19,154 | 100,900 | 9,081 | 203,000 | 17,255 | 1,241,630 | 134,262 |
| — | — | — | — | — | 2,129,285 | 18,350 |
351,583 | 52,737 | 269,773 | 40,466 | 256,423 | 34,131 | 227,508 | 33,034 |
116,280 | 61,920 | 111,075 | 52,812 | 171,960 | 76,478 | 299,750 | 128,365 |
— | 12,377 |
| 3,110 | — | 13,998 |
| 9,813 |
| 188,785 | — | 219,640 | — | 358,844 | _ | 383,145 |
indiska öarna åren 1905—1910.
1907 | 1908 | 1909 | 1910 . | ||||
Kvantitet | Värde i kr. | Kvantitet | Värde i kr. | Kvantitet | Värde i kr. | Kvantitet | j Värde i kr. j |
— | _ | 7,194 | 6,834 | _ |
| _ |
|
— | — | 6,000 | 850 | — |
| — | — |
1,892 | 1,135 | 360 | 342 | — | — | — | — |
— | — | — | — | 225 | 259 | 8,490 | 11,020 |
— | — | — | — | — | — | 40,764 | 13,045 | |
82,760 | 74,396 | 99,336 | 84,060 | 78,563 | 73,064 | 136,539 | 157,020 ! |
13,107 | 20,971 | 51,553 | 51,553 | 48,737 | 43,863 | 52.755 | 52,755 |
— | — | 13,589 | 2,038 | — | — | — | — |
47,505 | 7,126 | — | — . | — | — | — | _ |
671 | 8,052 | 1,268 | 9,669 | 469 | 5,045 | 1,369 | 6,920 |
- | 6,826 | — | 3,417 | — | 13,323 | — | 4,029 |
- | 118,506 | — | 158,763 | — | 135,554 | - | 244,789 i1 |
40
Kung}. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 190.
Tabell I.
Amerikas Förenta Staters import från Sverige 1 7 1900—% 1910.
Distrikten vid Atlantiska kusten. (Baltimore, Md; Bangor,
Me; Boston and Charlestown, Mass; Georgstown, D. C.;
Newport News, Va; New York, N. Y.; Norfolk and Portsmouth,
Va; Philadelphia, Pa; Providence, R. I.; Savan
na.
li,
Distrikten vid Mexikanska viken. (Galveston, Tex.;
Mobile, Ala; New Orleans, La; St. Marks, Fla; Tampa, Fla.) $ 74,300.
Distrikten vid Pacifickusten. (Hawaii, Puget Sound,
Wash.; San Diego, Cal.; San Francisko, Oal; Willamette,
Oreg.) ................................................................................................. $ 14,443.
Norra gränsdistrikten. (Buffalo Creek, N. Y.; Chicago
111.; Detroit, Mich.; Dulutb, Minn.; Dunkirk, N. Y.; Genesee,
N. Y.; Milwaukee, Wisc.; Mineapolis, Minn.; Montana and
Idaho) ........................................................ $ 184,366.
Inre hamndistrikten. (Albany, N. Y.; Atlanta, Ga.;
Barlington, Iowa; Cincinnati, Ohio; Dayton, Ohio; Denver,
Gol.; Indianapolis, Ind.; Meniphis, Tenn; Omaha, Nebr.;
Rock Island, 111.; St. Louis, Mo.; Syracuse, N. Y.) ............ $ 50,707.
$ 6,830,477.
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 190.
41
Bilaga.
Samseglingskontrakt.
Emellan undertecknade, Aktieselskabet Norge Mexico Gulf Linjen
samt skeppsredaren G. M. Bryde, båda i Kristiania, å ena sidan, och
Dan. Broström, Gust. E. Sandström samt Justus A. Waller, alla i Göteborg
å andra sidan, har denna dag träffats följande öfverenskommelse
för upprätthållande af reguljära förbindelser Sverige—Norge—U. S.
America—Mexico—Väst-Indien:
§ 1.
Aktieselskabet Norge Mexico Gulf Linjen åtager sig att anmäla
och införa en eller om möjligt två svenska ångare i South Atlantic
(section) West India & Pacific Gonference i enlighet med Aktieselskabet
Norge Mexico Gulf Linjeus kontrakt med denna sammanslutning, daterad
den 6 oktober 1908, och skola kontrahenterna, när detta kontrakt utlöper,
uppträda gemensamt för att förnya och om möjligt förbättra nuvarande
kontraktsbestämm elser.
§ 2.
Aktieselskabet Norge Mexico Gulf Linjen försäljer och undertecknade
Broström, Sandström och Waller inköpa och öfvertaga antingen
ångaren »Texas» till pris af 725,000 kronor eller ångaren »Noruega»
till pris af 725,000 kronor, med rätt för köparne att inom detta års slut
bestämma sig för endera. Likvid skall erläggas vid tillträdet kontant
eller i godkända säkerheter i utbyte mot kvitteradt köpebref och bevis,
att fartyget icke häftar för gäld. Säljarne stå hemul för köpet.
Den reguljära förbindelsen på Väst-Indien, Mexico samt södra
delen af U. S. America skall tills vidare upprätthållas med tre ångare,
hvaraf en svensk (»Texas» eller »Noruega») och tvenne norska. När
ytterligare tonnage erfordras, skall företrädesrätten att insätta sådant
Bihang till Riksdagens protokoll 1912. 1 sand. 149 höft. (Nr 190.) 6
42
Kungl. Maj ds Nåd. Proposition Nr 190.
tillkomma Sverige för den fjärde ångaren, Norge för den femte, Sverige
för den sjätte o. s. v.
Reguljär förbindese på New York och Philadelphia och eventuellt
andra hamnar i norra delen af U. S. America upprätthålles tills vidare
med två ångare, hvaraf en svensk och en norsk. När ytterligare tonnage
erfordras, skall företrädesrätten att insätta sådant tillkomma Norge för
den tredje ångaren, Sverige för den fjärde, Norge för den femte o. s. v.
Dock skall all tonnageutvidgning godkännas af båda kontrahenterna.
Alla fartygen i hvardera linjen skola gå i samma fart med de
eventuella förändringar, som genom öfverenskommelse vid särskilda
tillfällen kunna träffas.
Göteborg blir liufvudsätet för Sverige och Kristiania för Norge.
§ 3.
I Sverige och Norge anlöpas Göteborg och Kristiania hvarje resa
såväl ut- som hemgående. Stavanger anlöpes tills vidare hvarje resa
utgående till Newport News. Bergen anlöpes tills vidare hvarje resa
utgående till New York. Andra hamnar anlöpas, när lönande lastmängd
finnes.
På hemväg anlöpes först den hamn, svensk eller norsk, dit största
lastmängden medföres.
§ 4.
Samtliga kontrahenter skola för de här omhandlade linjerna representeras
i Kristiania af herr G. M. Bryde, som generalagent för Norge,
som innehar hufvudledningen hvad beträffar godsanskaffningen för
Newport News-Mexico Gulf Linjen, samt i Göteborg af herr Gustaf
E. Sandström personligen och eller i egenskap af chef för Aktiebolaget
Sandström, Stranne & C:o, som generalagent för Sverige.
I öfrigt skola samtliga fartygen använda gemensamma agenter
på de platser, där linjerna äro representerade, och skola provision,
klarering och dylika utgifter beräknas efter enahanda grunder för samtliga
fartygen.
§ 3.
Hvartdera rederiet skall för sina fartyg inkassera intjänta frakter
och betala förekommande utgifter.
43
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 190.
Fartygen drifvas dock för gemensam räkning sålunda, att för
hvarje kalenderhalfår sammanföras för hvardera fartyget å ena sidan
samtliga inkomster af driften (bruttofrakter, passagerareafgifter m. m.)
och å andra sidan samtliga de utgifter för driften, som enligt Baltime
Form of Time-Charter åligga en tidsbefraktare. Skillnaden mellan sålunda
sammanräknade inkomster och utgifter fördelas för hvardera
linjen mellan kontrahenterna i förhållande till antalet af dem enligt
paragraf 3 i linjen insatta fartyg och dessas dödviktstonnage utom
hvad beträffar passagerareafgifter, hvilka fördelas i förhållande till den
å hvardera fartyget anbragta inredningen för passagerare. Uppkommande
saldo uppgöres rederierna emellan kontant.
Då utöfver det i linjen reguljärt insatta antal fartyg erfordras
tillfälligt tonnage, sker befraktningen af sådant för gemensam räkning,
och därvid uppkommande vinst eller förlust fördelas för hvardera linjen
enligt förestående grunder.
Skulle förestående fördelningsgrunder i praktiken visa sig verka
orättvist, skall annan lämplig grund efter öfverenskommelse tillämpas.
§ 6.
Eventuell svensk subvention skall i sin helhet tillfalla det svenska
rederiet. Likaledes skall af norska staten lämnad subvention helt tillfalla
Aktieselskabet Norge Mexico Gulf Linjen, hvaremot eventuell
mexikansk eller annan subvention skall vara gemensam egendom och
delas efter i paragraf 5 bestämda grunder.
§ 7.
Alla fraktsatser skola gemensamt bestämmas och alla fraktkontrakt
för såväl svensk som norsk last skola uppgöras i samförstånd mellan
kontrahenterna.
Fraktsatserna från och till Kristiania skola vara desamma som
från och till Göteborg.
Alla tilläggsrater från och till svenska kusthamnar skola stå i
full proportion till de tilläggsrater, som betalas i Norge.
All utgående svensk last för såväl de svenska som norska fartygen
skall dirigeras från Göteborg och all utgående norsk last skall dirigeras
från Kristiania för såväl svenska som norska ångare.
Hemgående last från Amerika, då båtarna berthas, skall skötas
från Kristiania i fullt samförstånd med det svenska rederiet, dock att
genom Göteborg direkt uppgörelse må ske med svenska befraktare och
likaså genom Kristiania direkt med norska befraktare.
44
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 190.
Alla manifest utväxlas ömsesidigt.
Hvartdera rederiet skall i och för kontroll äga obehindrad tillgång
till det andra rederiets böcker, räkenskaper, korrespondens etc.
§ 8.
Ingendera af de samarbetande rederierna har under kontraktstiden
rätt att ingå kontrakt eller öfverenskommelse om samsegling eller dylikt
med andra linjer utan godkännande från det andra rederiet.
Denna bestämmelse gäller endast med afseende å de i detta kontrakt
afhandlade trader och i sammanhang med desamma stående trafikleder,
dock icke i fråga om eventuella nationella passagerare- och
emigrantlinjer.
§ 9.
Skulle skiljaktigheter uppstå i fråga om tillämpningen eller tolkningen
af detta kontrakt, skola samma afgöras medelst skiljedom. Hvardera
parten utser en skiljedomare och den tredje utnämnes af handelskammaren
i Kristiania, ifall skiljedomen fordras af det svenska rederiet,
och af handelskammaren i Göteborg, ifall skiljedomen fordras af det
norska rederiet.
Om skiljedom fordras, skola parterna hafva utsett sina två skiljedomare
inom fyra veckor. Underlåter part detta, är hans rätt försuten
och den andra parten har frihet att begära utnämnande af en skiljedomare
i stället.
Om svenska rederiet uraktlåter att utse skiljedomare, skall skiljedomare
utnämnas af handelskammaren i Göteborg, och om det norska
rederiet uraktlåter att utnämna skiljedomare, skall densamma utnämnas
af handelskammaren i Kristiania.
Sedan sålunda tvenne skiljedomare utnämnts, skall vederbörande
handelskammare på sätt ofvan föreskrifvits på endera partens begäran
utnämna den tredje.
Ifall skiljedom fordras af det norska rederiet, skola skiljedomarne
sammanträda i Göteborg, ifall det svenska bolaget fordrar skiljedom,
skola skiljedomarne sammanträda i Kristiania.
§ io.
Detta kontrakt skall gälla för tiden intill den 31 december 1921,
då det upphör, därest det från endera sidan uppsagts senast ett år före
nämnda dag. Har uppsägning sålunda icke skeft, skall kontraktet anses
ttungt. Majds Nåd. Proposition Nr 190. 45
forlängdt på ytterligare tre år med enahanda bestämmelse angående
uppsägning och påföljd i händelse sådan uteblir o. s. v. allt framgent.
§ 11-
Detta kontrakt är bindande endast under förutsättning:
att svenska staten beviljar det svenska rederiet en årlig subvention
af minst 50,000 kronor för hvarje fartyg;
att kontraktet godkännes af Aktieselskabet Norge Mexico brun
Linjens styrelse och generalförsamling; och
att detsamma gillas af norska regeringen.
Hvardera kontrahenten förbinder sig att utan dröjsmål vidtaga pa
honom ankommande åtgärder för alt skyndsammast möjligt erhålla den
subvention eller de godkännanden, som för kontraktets giltighet aro
förutsatta.
§ 12-
Undertecknad Broström, Sandström och Waller, äga rätt att transportera
detta kontrakt med alla rättigheter och skyldigheter till ett
svenskt aktiebolag.
Detta kontrakt är upprättadt i 4 exemplar, hvaraf två på svenska
språket och två motsvarande exemplar på norska språket, som skedde
Göteborg den 7 augusti 1911.
Dan. Broström.
V
Justus A. Waller.
Gustaf E. Sandström.
Bevittnas:
Torsten Setterberg.
G. Carlsson.
Christiania den 5te August 1911.
A/S Norge Mexico Gulf Linjen
G. M. Bryde.
G. M. Bryde.
Bevittnas:
G. Broek Ulne.
Rätt afskrifvet; betyga.*
G. Carlsson. S. Littorin.
Bihang till Riksdagens protokoll 1912. 1 samt 119 höft. (Nr 190.)
7
46
tCungt. Majds Nåd. Proposition Nr 190.
Afskrift.
TILLÄGG till samseglingskontrakt af den 5/7 augusti 1911 emellan
Aktieselskabet Norge Mexico Gulf Linjen och Skeppsredaren G. M. Bryde,
å ena sidan, samt Dan. Broström, Gustaf E. Sandström och Justus A.
Waller, å andra sidan:
Köparne hafva bestämt och säljarne godkändt, att den genom
kontraktet försålda båten är »Texas». Tillträdet, som enligt aftal skulle
äga rum i slutet af innevarande månad, uppskjutes till fartygets blossning
i Göteborg, då det där inträffar i maj eller juni månad 1912, mot
det att säljarne godtgöra köparne en ersättning för slitage beräknad
efter 5 procent för år för tiden från den 1 mars 1912 till tillträdet.
Till närmare utveckling af innebörden i 3:dje stycket af § 2 få vi
härmed förklara, att detta stycke skall så förstås, att reguljär förbindelse
skall af samseglingskontrahenterna uppehållas å minst två af hamnarna
Boston, New York, Philadelphia och Baltimore, samt eventuellt andra
hamnar i U. S. America, samt att en hvar af kontrahenterna skall äga
rättighet att enskildt trafikera hamnar i U. S. A, som icke utgöra föremål
för samtrafik.
Häraf äro fyra exemplar upprättade.
Göteborg den 3 februari 1912.
A/S Norge Mexico Gulf Linjen Dan. Broström.
G. M. Bryde. Gustaf E. Sandström.
Justus A. Waller.
G. M. Bryde.
Bevittnas :
Axel Forssman.
T. Christenson.
Lätt afskrifvet; betyga:
G. Carlsson. S. Littorin.
STOCKHOLM, ISAAC MARCUS'' BOKTRYCKEEI-AKTIEBOLAG, IBIS.