Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 127 (Proposition 1911:127)

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 127.

Nr m.

Kung1. Maj:ts nådiga proposition till Riksdagen angående ny aflöningsstat
för marinläkarkåren; gifven Stockholms slott
den 10 mars 1911.

Under åberopande af bilagda utdrag af statsrådsprotokollet öfver
sjöförsvarsårenden för denna dag vill Kungl. Makt härmed föreslå Riksdagen
att

dels godkänna följande afiöningsstat för marinläkarkåren att tillämpas
från och med år 1912:

Antal.		Kronor.	öre.	Kronor.	öre.
1	Marinöfverläkare: lön............. dagaflöning å 6 kronor i 365 dagar .	6,000 2,190		8,190	_
1	Förste marinläkare: lön............ dagaflöning å 5 kronor i 365 dagar .	4,500 1,825	—	6,325
2	I):o...........	—	—	12,650	— j
1	Marinläkare af l:a graden: lön . .......... dagaflöning å 4 kronor i 365 dagar .	3,400 1,460	—	4,860
11	D:o..........	—	—	53,460	— j
	Arfvode till en marinläkare af l:a graden, placerad å Oscar-Fredriksborg ....	_	_	500	i
16	Transport	_	_	85,985 85,985	z

Bihang till Riksd. prof. 1911. 1 Sami. 1 Afd. 82 Höft. (Nr 127.)

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 127.

Antal.		Kronor.	öre.	Kronor.	öre.
20	Transport Marinläkare af 2:a graden, arfvoden å	—	—	85,985	—
10	1,800 kronor........... Marinläkarstipendiater, stipendier å 900		1	36,000
	kronor .............. Dagtraktamente till marinläkare af 2:a graden och marinläkarstipendiater un-			9,000
	der tjänstgöring i land, förslagsvis . .	—	—	5,000	—
	Inkvarteringsbidrag, förslagsvis .... Ekiperingshjälp till marinläkare af 2:a graden, som utan föregående anställ-ning vid stammen utnämnts i reserven,			7,400
	förslagsvis............	—	—	1,000	—
	Summa kronor	—	—	144,385	—

Anmärkningar:

l:o. Marinläkare af 2:a graden och marinläkarstipendiat erhålla, då
de äro kommenderade till tjänstgöring i land, förutom dagtraktamente å 7
kronor under hela tjänstgöringstiden, ett dagarfvode om 6 kronor efter
fullgjord tjänstgöring i land eller till sjöss under samma kalenderår af
sammanlagdt 30 dagar, hvilket sistnämnda dagarfvode dock icke utgår vid
tjänstgöring i marinförvaltningen.

2:o. För marinläkare af l:a graden ökas lönen efter 5 års tjänstgöring
i samma grad med 300 kronor och efter 10 års sådan tjänstgöring
med ytterligare 300 kronor.

För marinläkare af 2:a graden ökas arfvodet efter 5 års tjänstgöring
i samma grad med 300 kronor.

3:o. Marinöfverläkare, förste marinläkare och marinläkare af l:a
graden, som icke åtnjuta fri bostad i kronans hus, erhålla inkvarteringsbidrag
med ett efter år räknadt belopp af:

Marinöfverläkaren............. 1,200 kronor

Förste marinläkare vid Stockholms station . . . 1,000

D:o d:o vid Karlskrona station eller å

kustposition...... 600 »

Marinläkare af l:a graden vid Stockholms station

eller i Göteborg. . 500 >

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 127.

Marinläkare af l:a graden vid Karlskrona station

eller å kustposition 400 kronor.

4:o. Skulle det i staten bestämda antalet marinläkare af 2:a graden
icke finnas fulltaligt, må de arfvoden, som i följd däraf sakna innehafvare,
till så stor del, som erfordras, användas till aflöning af ett vakanserna
bland marinläkarna af 2:a graden motsvarande antal marinläkarstipendiater.

5:o. De båda sjukhusläkarna vid Karlskrona station åtnjuta hvardera
ett arfvode af 500 kronor från anslaget till sjukvård för marinen;

dels godkänna följande villkor och bestämmelser för åtnjutande af de i
staten upptagna aflöningsförmåner, nämligen:

att med befattning såsom förste marinläkare eller marinläkare af l:a
graden icke må förenas annan tjänst å rikets, Riksdagens eller kommuns
stat eller uppdrag såsom ordförande eller ledamot i styrelse för verk eller
bolag, som är med Kungl. Maj:ts oktroj försedt eller blifvit såsom aktiebolag
registeradt, eller befattning såsom tjänsteman i sådant verk eller
bolag eller annan tjänstebefattning af hvad slag som helst, så framt ej
uppå därom gjord framställning och efter pröfning att ifrågavarande tjänst,
uppdrag eller befattning ej må anses inverka hinderligt för tjänstgöringen
såsom marinläkare Kungl. Maj:t finner tjänsten, uppdraget eller befattningen
kunna få tillsvidare mottagas och bibehållas;

att med afseende å förhöjning af aflöningen efter viss tids innehafvande
af en och samma tjänst tidpunkten för första förhöjningen bestämmes
att inträda efter fem år, under villkor, beträffande marinläkare af l:a graden,
att innehafvaren under mera än fyra femtedelar af den tjänstetid,
som erfordras för att vinna nämnda förhöjning, med godt vitsord bestridt
sin egen eller på grund af förordnande annan statens tjänst eller fullgjort
annat offentligt uppdrag, dock att härvid icke må föras honom till last
den tid, han åtnjutit semester, och under villkor, beträffande marinläkare
af 2:a graden, att innehafvaren med godt vitsord fullgjort den honom
under ifrågavarande fem år anbefallda tjänstgöring vid marinen, samt för
andra förhöjningen, där sådan för marinläkare af l:a graden äger rum,
efter ytterligare fem år, på samma villkor, som för sådan tjänsteinnehafvare
ofvan angifvits, under iakttagande, hvad hvar och en af omförmälda
aflöningsförhöjningar angår, att den högre aflöningen ej får tillträdas förr
än vid början af kalenderåret näst efter det, hvarunder den stadgade tjänsteåldern
blifvit uppnådd; börande tjänsteinnehafvare därvid tillgodoräknas
den tid, som före den nya aflöningsstatens trädande i kraft förflutit från
det han till tjänsten utnämndes eller förordnades;

att eu hvar, som tillhör marinläkarkåren, skall vid tjänstgöring i
land vara skyldig att, enligt de närmare föreskrifter Kungl. Maj:t med -

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 127.

delar, inom förläggningsorten och å därstädes befintligt fartyg för kortare
tid utan särskild godtgörelse uppehålla jämte egen befattning äfven annan
militär läkartjänst, vare sig denna omfattar personal vid flottan, kustartilleriet
eller armén;

att den marinläkare, som tjänstgör å Oscar-Fredriksborgsfort eller
vid i dess närhet förlagd trupp af kustartilleriet skall vara skyldig att
jämte egen befattning utan särskild godtgörelse bestrida läkartjänst vid Vaxholms
grenadjärregemente i enlighet med de närmare bestämmelser, som
Kungl. Maj:t meddelar; samt

att en hvar, som tillhör marinläkarkåren, skall vara skyldig att vid
å förläggningsorten beläget civilt sjukhus, där personer, tillhörande marinen,
finnas intagna, fullgöra den tjänstgöring, som Kungl. Maj:t kan
finna godt bestämma;

dels förklara,

ej mindre att, med undantag af marinöfverläkare, en hvar, som med
eller efter 1912 års ingång tillträder befattning vid marinläkarkåren, skall
vara pliktig att i hvad honom rörer underkasta sig nyssberörda villkor och
bestämmelser,

än äfven att de förutvarande innehafvarna af nu ifrågavarande befattningar,
hvilka icke före viss angifven tidpunkt anmäla, att de vilja
underkasta sig den nya aflöningsstaten samt nämnda villkor och bestämmelser,
skola varda bibehållna vid dem dittills tillkommande aflöningsförmåner; dels

ock för tillämpning af ornförmälda aflöningsstat i riksstaten för
år 1912 höja anslaget till aflöning för flottans kårer och stater, hvilket
nu utgör 5,725,947 kronor samt uti den till Riksdagen innevarande
år afgifna statsverkspropositionen med en föreslagen höjning af 82,872
kronor beräknats till 5,808,819 kronor, med ytterligare 23,800 kronor
eller sålunda i riksstaten för år 1912 uppföra ifrågavarande anslag med
5,832,619 kronor.

De till ärendet hörande handlingar skola Riksdagens vederbörande
utskott tillhandahållas; och Kungl. Maj:t förblifver Riksdagen med all
kungl. nåd och ynnest städse välbevågen.

GUSTAF.

H. von Krusenstierna.

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 127.

Utdrag af protokollet öfver sjö för svar särenden, hållet inför Hans
Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 10
mars 1911.

Närvarande:

Hans excellens herr statsministern Lindman,

Hans excellens herr ministern för utrikes ärendena grefve Taube,
Statsråden: Hederstieena ,

Swartz,

grefve Hamilton,

Malm,

Lindström,

Nyländer,

von Sydow,

von Krusenstierna.

Efter gemensam beredning inom landtförsvars- och sjöförsvarsdepartementen
yttrade chefen för sistnämnda departement, statsrådet von Krusenstierna
därefter:

Då den nuvarande organisationen af fältläkarkåren icke synts i allo
tillfredsställande, har fragan om en omorganisation af denna kår under de
senaste åren varit föremål för utredning. Sakkunniga, Indika på grund af
nådigt bemyndigande till ett antal af fem tillkallats för att inom landtföi
sval sdepai temen tet biträda med verkställande af dylik utredning, afgåfvo
den 30 juli 1908 förslag i ämnet. Sedan yttranden, som med
anledning af nämnda förslag infordrats från vederbörande myndigheter,
inkommit samt jämväl 1907 års försvarskommitté uttalat sig i frågan,

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 127.

blefvo med stöd af nådigt bemyndigande fyra af de sakkunniga under
december månad nästlidet år ånyo tillkallade för att inom landtförsvarsdepartementet
biträda med utarbetande af slutligt förslag rörande fältläkarkårens
omorganisation.

Då chefen för landtförsvarsdepartementet den 13 sistlidne januari
underställde Eders Kungl. Maj:ts pröfning ärendet angående reglerandet
af utgifterna under riksstatens fjärde hufvudtitel för år 1912, uttalade bemälde
chef, att frågan om omorganisation af fältläkarkåren, hvilken fråga
trängde till lösning, syntes vara af beskaffenhet att böra göras till föremål
för särskild proposition till Riksdagen samt att han hade för atsikt att
inom kort få återkomma till densamma. 1 enlighet med hemställan af
chefen för landtförsvarsdepartementet behagade Eders Kungl. Maj:t uti
innevarande års statsverksproposition under fjärde hufvudtiteln hos Riksdagen
göra framställning i fråga om de medel, som skulle kräfvas under
år 1912 för genomförande af en omorganisation enligt de sakkunnigas
förslag.

På framställning af mig fann Eders Kungl. Maj:t nämnda den 13
januari godt bemyndiga chefen för sjöförsvarsdepartementet att tillkalla
högst fyra sakkunniga jämte en sekreterare för att inom sistnämnda departement
ej blott biträda med utredning af frågan, huruvida och i hvad
mån de förslag, som af de sakkunniga inom landtförsvarsdepartementet afgifvits
beträffande fältläkarkårens omorganisation, kunde betinga förändring
i aflönings- och tjänstgöringsvillkoren m. in. för marinläkarkårens personal,
utan äfven afgifva yttrande rörande ett af sistnämnda sakkunniga
förordadt gemensamt upprätthållande af läkarvården vid V axholms kustartilleri-
och grenadjärregementen.

Med stöd af ifrågavarande bemyndigande tillkallade jag den 14 sistlidne
januari såsom sakkunniga i ämnet numera konteramiralen G. Dyrssen,
marinöfverläkaren, med. d:ro K. L. Rudberg, professorn vid Karolinska
institutet, med. d:r J. H. Åkerman och ledamoten af Riksdagens Andra
kammare, med. d:r K. E. O. Kjellberg, hvarjämte marinläkaren af l:a graden,
med. lic. L. G. E. Nilson förordnades att tjänstgöra såsom de sakkunnigas
sekreterare; och hafva dessa sakkunniga den 15 nästlidne februari afgifvit
utredning och yttrande i de till dem sålunda hänskjuta frågor. Marinförvaltningen
har därefter den 18 februari afgifvit infordradt underdånigt
utlåtande öfver de sakkunnigas utredning och yttrande.

Jag anhåller få erinra, att Eders Kungl. Maj:t förut denna dag,
uppå föredragning af chefen för landtförsvarsdepartementet, beslutit till
Riksdagen aflåta proposition om omorganisation af fältläkarkåren i hufvudsaklig
öfverensstämmelse med det förslag, som den 14 januari 1911 slut -

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 127.

ligen afgifvits af de sakkunniga inom landtförsvarsdepartementet (i det
följande betecknade med fält!.-sakkunniga).

Innan jag ingår på en redogörelse för de föreliggande förslagen till
förändringar med afseende å respektive marinläkarkåren och fältläkarkåren,
anhåller jag få lämna eu kortfattad framställning af dessa kårers
nuvarande organisationer m. in., därvid jag rörande marinläkarkåren följer
„n öfversikt härutinnan, som upptagits af de sakkunniga beträffande denna
kår (i det följande betecknade med marinl.-sakkunniga) uti deras omförmälda
utredning.

Marinläkarkåren erhöll sin organisation fastställd genom beslut af Marinläkar1902
års riksdag. Antalet befattningar vid kåren bestämdes då till 38. Mrens
med följande fördelning i tj än stegrader, nämligen 2 förste marinläkare, 7 Tätting.
marinläkare af l:a graden, 20 marinläkare af 2:a graden och 10 marinläkarstipendiater.
Den ene af de 2 förste marinläkarna skulle på förordnande
sköta befattning såsom marinöfverläkare eller chef för kåren. Omförmälda
personal var afsedd endast för läkarvården vid flottan, hvaremot
särskilda läkare funnos anställda vid kustartilleriet.

Men genom beslut af 1906 års riksdag öfverfördes kustartilleriets
läkare till marinläkarkåren, hvarvid den Vaxholms kustartilleriregemente
tillhörande regementsläkarbefattningen ändrades till en förste marinläkartjänst
och de 2 förste bataljonsläkarna vid kustartilleriet, placerade en vid
hvartdera kustartilleriregementet, ingingo i kåren såsom marinläkare af l:a
gi. 1906 års riksdag lämnade vidare anslag till ytterligare 2 marinläkarbefattningar
af l:a gr. för respektive Kungsholmsfort invid Karlskrona
och Fårösunds kustposition. Ännu en sådan tjänst tillkom genom
beslut af 1907 års riksdag, som beviljade lön på stat för en marinläkare
af l:a gr. med tjänstgöring vid Älfsborgs fästning.

Marinöfverläkartjänsten uppfördes såsom särskild befattning på ordinarie
stat i och med det marinförvaltningens omorganisation i enlighet
med 1909 års riksdags beslut gick i verkställighet.

Utöfver hvad nu nämnts hafva nya befattningar ej tillkommit vid
marinläkarkåren sedan dess nybildande; och utgöres följaktligen kårens
personal enligt nuvarande stat af:

marinöfverläkare............... 1

förste marinläkare............... 3

marinläkare af l:a gr.............12

_ » _ » 2:a ».............20

marinläkarstipendiater.............10

Summa 46

Anställning

Aflöning.

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 127.

En marinläkarkår i flottans reserv organiserades samtidigt med den
ordinarie marinläkarkåren och med motsvarande tjänstebefattningar, marinöfverläkare
dock undantagen. Rekryteringen af denna reserv har sedan
alltjämt fortgått.

Marinläkarbefattningarna hafva följande mot de militära graderna
vid flottan svarande tjänsterang:

marinöfverläkare......

förste marinläkare.....

marinläkare af l:a gr. . . .

i> » 2:a » ...

marinläkarstipendiat (med. känd.

. kommendör

. kommendörkapten af l:a graden
. kapten
. löjtnant
underlöjtnant.

Marinläkarstipendiat, som aflagt med. lic. examen, har värdighet
lika med löjtnant, dock »efter yngste innehafvaren af samma tjänstegrad
vid flottan eller armén».

Marinöfverläkaren, förste marinläkarna och marinläkarna af l:a gr.
utnämnas af Konungen medelst fullmakt till respektive befattningar.
Marinläkarna af 2:a gr. förordnas af Konungen för tio år i sänder.
Hvad slutligen marinläkarstipendiaterna beträffar, antagas de för tre år af
medicinalstyrelsen.

De ordinarie aflöningsförmånerna för marinläkarkårens personal utgå
med följande belopp:

Befattning.	Lön.	Dag- aflönlng.	Inkvar-terings-bidrag. *	Arfvode.	Stipen- dium.	Summa pr år.
Marinöfverläkare.............	6,000	2,190	1,200	—	—	9,390
Förste marinläkare...........	3,400	1,825	600 (1,000)	—	—	5,825
Marinläkare af l:a gr...........	2,400	1,460	400 (500)		~	4,260
» » 2:a gr...........	—	—		1,500	—	1,500
\| Marinläkarstipendiat............	—	—	—	—	900	900

* De inom parentes upptagna siffrorna angifva inkvarteringsbidragens storlek i Stockholm
eller Göteborg. Eu del befattningshafvare erhålla bostad in natura i stället för inkvarteringsbidrag.

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 127.

Skulle det i staten upptagna antalet marinläkare af 2:a gr. ej vara
fulltaligt, användas de lediga arfvodena till aflöning åt motsvarande antal
stipendiater.

Inom marinläkarkåren förekomma följande ålderstillägg:

Befattning.	Efter 5 års tjänst.	Efter 10 års tjänst.	Summa.
Förste marinläkare ....	600		600
Marinläkare af l:a gr.. . .	500	500	1,000
» > 2:a gr. . . .	300	300	600

Till hvardera af de två såsom sjukhusläkare vid flottans sjukhus i
Karlskrona tjänstgörande marinläkarna utgår ett årligt arfvode å 500
kronor från anslaget till sjukvård för marinen.

Då marinläkare af 2:a gr. och marinläkarestipendiater äro kommenderade
till tjänstgöring i land, åtnjuta de dagtraktamente af 7 kronor.

Vid kommenderingar ombord eller till sjöss utgår dagaflöning med
sjötillägg eller s. k. sjöaflöning jämte dietpenningar enligt nedanstående
tabell. Sjötillägget utgör 50 % af dagaflöningen i land.

Befattning.	Sjö- aflöning.	Dietpen- ningar.
Marinöfverläkare.............	9-—	5-
Förste marinläkare ...........	7-50	5 —
Marinläkare af l:a gr...........	6 —	3 —
> > 2:a gr...........	10''50	3-—
Marinläkarstipendiat ..........	10-50	3-—

Till reserven hörande marinläkare uppbär för den tid, han är kommenderad
till tjänstgöring, lön eller arfvode samt dagaflöning, dagtraktamente
eller sjöaflöning jämte dietpenningar i likhet med motsvarande befattning
vid stammen.

Af tabellerna framgår, att de ordinarie aflöningsförmånerna för de
tre högre tjänstebefattningarna äro uppdelade i lön, dagaflöning och inkvarteringsbidrag
i likhet med hvad som är fallet vid de öfriga kårerna
inom flottan. Marinöfverläkaren har kommendörs aflöningsförmåner, förste
Bihang till Riksd. prat. 1911. 1 Sami. 1 Afd. 82 Häft. 2

Pensione ring.

Kungl. Maj ds Nåd. Proposition Nr 127.

marinläkare har kaptens af l:a kl. lön och kommendörkaptens dagaflöning
och marinläkare af l:a gr. kaptens af 2:a kl. lön och dagaflöning. Marinläkare
af 2:a gr. och marinläkarstipendiater, som ej äro ständigt tjänstgörande,
åtnjuta arfvode och stipendium Då den tjänstgöring till lands,
till hvilken de beordras, i de allra flesta fall är förlagd utom boställsorten
(inskrifningsresor i sjörullföringsområdena, kommenderingar å fort och
kustpositioner in. in.), är deras dagtraktamente satt till 7 kronor.

Hvad beträffar ålderstilläggen, så kommer förste marinläkare efter 5
års tjänstetid upp till kommendörkaptens af 2:a gr. lön och marinläkare
af l:a gr. efter 10 tjänsteår till kaptens af l:a kl. Marinläkarna af 2:a
gr. uppnå efter 10 år en slutaflöning af 2,100 kronor.

Sjötillägg och dietpenningar äro bestämda i enlighet med motsvarande
militära grader för de tre högre tjänstebefattningarna. Det bör observeras,
att reglementet för marinen hvarken för marinöfverläkare eller förste marinläkare
upptager några tjänstebefattningar till sjöss eller ombord, hvadan
bestämmelserna angående sjöaflöning och dietpenningar för dessa tjänsteinnehavare
endast kunna vara afsedda för sådana fall, då de af särskild
anledning, såsom t. ex. inspektion eller annat speciellt uppdrag, kunna behöfva
vara embarkerade någon kortare tid. Marinläkare af l:a gr. göra
någon gång tjänst som stabsläkare å eskader eller större sjöstyrka (under
5-årsperioden 1904—08 i 3 fall, mellan 5 mån. 9 dagar och 2 mån. 23
dagar). Den vid tjänsteresor i land utgående ersättningen enligt gällande
resereglemente tillsammans med då erhållen dagaflöning öfverstiger summan
af sjöaflöning och dietpenningar för ofvannämnda befattningar. För marinläkare
af 2:a, gr. och marinläkarstipendiater utgår sjöaflöningen med 10''so
kronor per dag, utgörande 50 % förhöjning af dagaflöningen vid tjänstgöring i
land. De äro under sjötjänsten afskinna från hvarje möjlighet till privatpraktik.
Dietpenningarna äro för dem lika med marinläkares af l:a gr.

Pensioneringen är likaledes ordnad efter samma grunder som för
ofri ga kårer. För erhållande af pension med fyllnadspension erfordras 30
tjänsteår i statens tjänst, inbetalda afgifter till flottans pensionskassa samt
följande uppnådda lefnadsåldrar: för marinöfverläkare och förste marinläkare
60 år och för marinläkare af Pa och 2:a gr. 55 år, dock med rättighet
att därutöfver kvarstå i 3 år, hvarigenom de faktiska pensionsåldrarna
blifva resp. 63 och 58 år.

Pensionen beräknas till 80 ''I* af den fasta lönen eller arfvodet, hvarvid
uti de befattningar, där ålderstillägg förekomma, invänta sådana få
räknas till den fasta lönen eller arfvodet.

Sammanlagda beloppen af pension med fyllnadspension uppgå för
de ordinarie befattningarna:

Kungi. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 127.

Marinöfverläkare..............till 4,800 kr.

Förste marinläkare med ålderstillägg.....» 3,200 »

» utan » .......» 2,720 »

Marinläkare af l:a gr. med 2 ålderstillägg ...» 2,720 »

> »»»»1 » ...» 2,320 »

» » » » utan » ...» 1,920 »

För den händelse marinläkare af 2:a graden skulle söka och erhålla
upprepade tioårsförordnanden intill uppnådd 58 års lefnadsålder, har han
äfvenledes rätt till 80 % af arfvodet såsom pension, en bestämmelse som
dock endast i undantagsfall torde få praktisk tillämpning.

Hvad beträffar reserven, så tillerkännes dem, som efter minst 3 års
stamanställning och före uppnådd pensionsålder eller före utgången af den tid
för hvilken de äro förordnade eller antagna afgått från anställningen samt
ingått och kvarstått uti reserven tillsammans med tjänstetiden i stammen minst
20 år, vid uppnådda 55 lefnadsår en årlig pension af 500 kr. Den pensionerade
ordinarie personalen, som afgått vid inträdd pensionsålder, är
för åtnjutande af pension och fyllnadspension förpliktad kvarstå i reserven
2 år.

Marinöfverläkaren är chef för marinläkarkåren i stammen och reserven
samt har i denna egenskap att handlägga ärenden rörande anställning,
befordran, kommenderingar, tjänstledighet, afsked in. m. Han verkställer
själ! kommendering af personal ur reserven. Marinöfverläkaren
utöfvar under marinförvaltningen och delvis under medicinalstyrelsen
högsta inseendet öfver hälso- och sjukvården vid marinen, afgifver däröfver
årligen berättelse till Konungen med framställning af förslag till sådana
förbättringar, som ej ligga inom hans egen befogenhet, verkställer årliga
inspektioner af till hans område hörande inrättningar såväl vid flottans
stationer som kustartilleriets regementen och positioner samt handlägger
mobiliseringsärenden enligt särskild! därför utfärdade bestämmelser.

Marinöfverläkaren biträder vidare medicinalstyrelsen vid behandlingen
af ärenden rörande marinen med rätt att deltaga i öfverläggningen
och få sin mening till protokollet antecknad.

Slutligen är marinöfverläkaren chef för marinförvaltningens sanitetsafdelning,
och åligger det honom såsom sådan dels att bereda och föredraga
dithörande ärenden, d. v. s. angående hälso- och sjukvården, därför
afsedd utredning och materiel, tekniska granskningar och utarbetande af
statistik, dels att verkställa den s. k. tekniska revisionen af sanitetsafdelningen
tillhörande räkenskaper, dels att noga följa med framstegen på det
navalhygieniska området samt att tillsammans med annan afdelningschef

Tjänsteålig ganden.

Marinöfver läkare.

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 127.

Förste marinläkare
och
marinläkare
af l:a graden.

Vid flottan i
land tjänstgörande
läkare.

Förste marinläkare.

deltaga i beredningen af ärenden, där hans speciella sakkunskap är behöflig,
såsom t. ex. angående proviant, nybyggnader, fartygsinredning etc.

Af förste marinläkarna tjänstgöra två å flottans stationer och en å
Vaxholms och Oscar-Fredriksborgs fästning. Marinläkarnapif l:a gr. äro likaledes
fördelade mellan stationerna och kustartilleriet. A de förra tjänstgöra
sju, vid det senare fem. På grund af olikheten i tjänsteåliggandena vid
de olika vapnen torde det för öfverskådlighetens skull vara bäst att behandla
dem hvar för sig.

Vid hvar och en af flottans stationer i Karlskrona och Stockholm
tjänstgör en förste marinläkare såsom förste läkare. Honom åligger att
närmast under stati onsbefälhafvaren utöfva tillsyn öfver samt ansvara för
hälso- och sjukvårdens behöriga handhafvande såväl å stationen själf som
å dess fartyg, minpositioner och befästningar. lian är förman för öfriga
å stationen anställda marinläkare och afgifver till stationsbefälhafvaren
förslag om deras placering i olika tjänstebefattningar. Förste läkaren otnhänderhafver
stationens läkareuppbörd, bestående af utredningsartiklar
för sjukvården å sjukvårdsinrättningarna i land, å fartygen och å kustpositionerna
samt är ansvarig för denna uppbörds behöriga redovisning
och utanordningar därifrån. Han för expedition med diarium etc. öfver
ankomna och afgående handlingar och har att yttra sig i samtliga å stationen
förefallande frågor, där läkares sakkunskap påkallas och som
till honom hänskjutas. Förste läkaren afgifver: till stationsbefälhafvaren
rapport om sjukförhållandet under sistförflutna månad samt årligen
förslag till disponering af för stationens sjukvård anslagna medel äfvensom
till marinöfverläkaren årligen sjukförslag enligt särskilda föreskrifter jämte
rapport om hvad som i vetenskapligt afseende kan vara förtjänt af uppmärksamhet.
Dessutom äger han att kvartalsvis granska och bestyrka
stationens apoteksräkningar.

Utom nu anförda åligganden är förste läkaren i Karlskrona chef för
flottans därvarande sjukhus och handhafver såsom sådan den administrativa
och ekonomiska ledningen af sjukhuset, uppgör i enlighet med reglementets
bestämmelser fördelningen mellan sjukhusläkarna med afseende på
tjänstgöring och sjukvårdsmanskapets undervisning samt öfvervakar den
sistnämnda, antager och afskedar sjuksköterskor, betjäning och daglönare
samt tillser att sjukhusintendenten fullgör sina skyldigheter. Beträffande
vid Karlskrona station anställd tandläkare afgifver förste läkaren förslag
till såväl platsens besättande som ordnandet af tandläkarens göromål.

Hvad beträffar Stockholms station, så äger där tjänstgörande förste
läkare utöfver hvad som anförts att uppehålla marinöfverläkarens befattning
under dennes tjänstledighet eller frånvaro. A id sidan af den ordinarie

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 127. 13

uppbörden omhänderhafver och redovisar han äfven för en omfattande
utredning till för mobilisering afsedda lasaretts- och sjuktransportfartyg.

Dessutom bestrider han till kasernläkaretjVinsten hörande göromål (se nedan
kasernläkaren i Karlskrona) med undantag af en mindre del af därtill hörande
undervisning och besiktningar för kassation. Antalet undersökta
och behandlade i Stockholms kaserner och varf uppgår till omkring 60
dagligen och rekrytundersökningarna till i medeltal 600 pr år.

Den speciella sjukvården å stationerna bestrides af marinläkarna af Marinläkare
l:a gr. efter fördelning, som af Konungen i kommandoväg bestämmes,af 1:a sraden
sedan stationsbefälkafvarna efter förste läkarnas hörande upprättat förslag
och marinöfverläkaren däröfver yttrat sig. Vid förfall för förste läkaren
eller under hans tjänstledighet kommenderas den till turen äldste marinläkaren
af l:a gr. såsom hans vikarie.

Af de 5 å Karlskrona station placerade marinläkarna af l:a gr. äro
2 sjukhusläkare, 2 distriktsläkare och i kasernläkare.

Hvad beträffar sjukhusläkarna, så framgår omfattningen af deras göromål
med afseende på sjukvården af följande siffror. Flottans sjukhus i Karlskrona
inrymmer 210 sängar jämte 25 å 30 sängar i det s. k. gamla sjukhuset.
jU'' de förstnämnda ingå 70 i kirurgiska och 140 i medicinska afdelningen.

A den kirurgiska afdelningen uppgår årliga patientantalet till omkring
500 samt operationerna till i medeltal 230, och odär vårdas förutom rent
kirurgiska fall äfven ögon- och öronsjukdomar. A medicinska afdelningen
uppgår årliga patientantalet till omkring 900, och där vårdas förutom invärtes
fall, veneriska och hudsjukdomar, sinnessjukdomar och, då det s. k.

»gamla sjukhuset» därför varit disponibelt, äfven sporadiska fall af epidemisk
natur. Underläkare finnas ej, utan hafva sjukhusläkarna att själfva
ombesörja löpande expeditionsgöromål, journalföring och afgifvande af
rapporter. Den ene sjukhusläkaren förestår den kirurgiska, den andre
den medicinska afdelningen och äro de, hvar och eu å sin afdelning, ansvariga
för sjukvården och ordningen. Sjukhusläkarna äga att förrätta
morgon- och aftonrond, kontrollera utspisning och portionsantal, intaga
och utskrifva patienter, utfärda behöriga intyg, ansvara för instrumentoch
laboratorieutredningar samt ombesörja rekvisition af förbrukningsartiklar
för afdelningarna. Enligt uppgjord fördelning meddela sjukhusläkarna
undervisning till flottans samtliga sjukvårdsmanskap och en del åt
kustartilleriets, för hvilket ändamål omkring 8 kurser årligen hållas. 1
egenskap af veckohafvande åligger det dem vidare att turvis ansvara för
att olycksfall och hastigt insjuknade omedelbart kunna mottagas å sjukhuset.
Den till tjänsteåren äldre sjukhusläkaren är i förste läkarens frånvaro
sjukhusets chef och den yngre handhafver förekommande besiktningar

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 127.

åt upphandlade förnödenheter och förbrukningsartiklar. Det torde höra
anmärkas, att sjukhusläkarebefattningarna förutsätta specialutbildning i
resp. kirurgi och invärtes medicin jämte sjukhushygien.

I Karlskrona två sjukvårdsdistrikt, hvilkas omfattning af stationsbefälhafvaren
på förste läkarens förslag bestämmes, ombesörja 2 marinläkare
af l:a gr. sjukvården. All inom distriktet boende personal vid
flottan från officerare och vederlikar till manskap och daglönare äga rättighet
att vid iråkad sjukdom efter omständigheterna antingen påkalla besök
af eller sjRifva å mottagningstiden konsultera distriktsläkarna. Sammanlagda
personalstyrkan uppgick 1910 i Karlskrona till 4,600 man. Af
dessa bo dock ett växlande'' antal till omkring 1,500 i kasernerna och.äga
sålunda ej rätt till vård i distriktet. Medeltalen i kvarter vårdade sjuka
uti distrikten uppgå till resp. 36 och 39 sjuka pr dag. Distriktsläkarna
äga att till sjukhuset inremittera fall, som därstädes behöfva vård.
De föra löpande sjukjournaler och afgifva månads- och årsrapporter enligt
särskilda föreskrifter. Utom anförda åligganden afses distriktsläkarna för
tjänstgöring å det endast vid större epidemier i anspråk tagna epidemisjukhuset
å Stumholmen om 80 sängar. Vid större sjuklighet eller epidemier
är distriktssjukvården än mer kräfvande och fordrar f. ö. under
vanliga förhållanden ett öfvervakande af att tillfrisknade ej under föie
gifvande af fortsatt sjukdom undanhålla sig tjänstgöring.

Kasernläkaren i Karlskrona åligger: att dagligen förrätta sjuk mönstring

och handhafva sjukvården å följande ställen: sjömanskårens
kasern med omkr. 1,000 man, skeppsgossekårens kasern med omkr. 420
gossar, varfvet (endast söckendagar) med 1,500 arbetare. Därvid undersökas
de, som sjukanmäla sig, fall af allvarligare natur remitteras till sjukhuset,
sådana, som kunna vårdas å kasernernas sjukrum (med omkring 6 platser i
hvarje), sjukskrifvas och vårdas där och öfriga behandlas polikliniskt samt
befrias helt eller delvis från tjänstgöring, öfver denna, sjukvård i kasernerna
för kasernläkaren löpande sjukjournal. Till densamma äro, utom i
kasernen och å varfvet boende eller tjänstgörande personal äfven de berättigade,
som för genomgående af skolor eller såsom befäl om dagarna äro
kommenderade därstädes men hafva sin bostad i kvarter och sålunda äfven
äga rättighet att rådfråga distriktsläkarna. Om sjukdomsfall i kasernen
och å varfvet inträffa mellan sjukmönstringarna, äger kasernläkaren att
på kallelse infinna sig därstädes. Han verkställer undersökningarna af rekryter
för sjömanskåren, uppgående till 370 i medeltal per år, för hvilket
ändamål bestämd tid är anslagen. Kasernläkaren omhänderhafver vidare
undersökningen vid nyantagning af skeppsgossar,. c:a. 175 per år, läkarebesiktningar
å inkommande beväringsmän, efterbesiktningar å till stations -

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 127.

tjänst uttagna sådana, besiktningar och sundhetsmönstringar med på expedition
utgående eller därifrån hemkommande manskap, revaccinationer
af nyantagna skeppsgossar, rekryter och nyinkomna beväringsmän, undervisningen
i hälso- och förbandslära vid sjörnanskåren med 5 å 6 kurser per
år samt tjänstgör såsom läkare vid årsmönstringar med de militära kårerna
och karlskrifning af skeppsgossar. Kasernläkaren omhänderhafver
och redovisar för kasernsjukrummens utredning och utöfvar inseende öfver
kasernernas hygieniska inrättningar.

De å Stockholms station placerade marinläkarna af l:a gr. tjänstgöra
såsom läkare, en hvar i ett af de två sjukvårdsdistrikt, uti hvilka
staden är indelad. Deras åligganden och tjänstgöring äro desamma som
å Karlskrona station med undantag för hvad som gäller flottans dåvarande
epidemisjukhus och att de dessutom i Stockholm bestrida en del af undervisningen
med sjömanskåren i hälso- och förbandslära samt förrätta för
kassation behöfiiga läkarebesiktningar å manskap. Medeltalet i kvarter
sjukskrifna inom distrikten är i Stockholm 25 å 30 pr dag och totala
personalstyrkan år 1910 å station 2,100 man. Då hufvudparten af personalen
bor i utkanterna, tager distriktssjukvården i Stockholm på grund
af de långa afstånden mycken tid i anspråk.

. Vid kust De

å kustartilleriet placerade marinläkarna hafva följande tjänst- ..artilleriet
göringsåligganden: ‘ '' tjaniätka°reande

Förste marinläkaren vid Vaxholms kustartilleriregemente har i tillämp- Förste marinliga
delar närmast under regementschefen samma skyldigheter som förste läkare''
läkarna å flottans stationer under stationsbefälhafvarna. Beträffande Vaxholms
och Oscar-Fredriksborgs fästning är han på alldeles samma sätt ställd
närmast under kommendanten eller artilleribefälhafvaren därstädes med
afseende på ansvaret för hälso- och sjukvården. Vid mobilisering har han
den ansvarsfulla posten som fästningsläkare omedelbart under kustartillerigeneralen.
Till marinöfverläkaren står förste marinläkaren i Vaxholm likaledes
beträffande rapporter i samma förhållande som en förste läkare å
flottans stationer. I likhet med dessa är han vidare förman för vid regementet
och å fästningen placerade öfriga läkare samt handhafver och redovisar
för den för Vaxholms och Oscar-Fredriksborgs fästning afsedda omfattande
uppbörden. Med hänsyn till å denna fästning befintligt sjukhus om
25 sängar intager han i tillämpliga delar samma ställning som förste läkaren
i Karlskrona till dåvarande flottans sjukhus samt är dessutom själ!''
sjukhusläkare. Slutligen bestrider förste marinläkaren i Vaxholm de kasernläkare
vid flottans station tillkommande åliggandena med afseende å
Vaxholms fästning och stad förlagd styrka af kustartilleriet uppgående

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 127.

Marinläkare
sf l:a gr.

till i genomsnitt 500 man d. v. s. daglig sjukmönstring, rekiytundersökningar,
undervisning åt manskap, förekommande läkarbesiktningai,
sundhetsmönstringar och revaccinationer samt t. ö. äfven sjukvården i

kvarter. .......

Åt'' de 5 å kustartilleriet placerade marinläkarna af Pa gr. tjänstgör

en såsom äldste läkare vid Karlskrona kustartilleriregemente och fästning,
härutinnan likställd med förste marinläkaren i Vaxholm. Då emellertid förste
läkaren å flottans station i Karlskrona, dels vid mobilisering tjänstgör
som fästningsläkare och f. ö. handhafver sjukvårdsuppbörden för därvarande
kustpositioner, äger äldste läkaren vid Karlskrona kustaitilleriregemente
endast att till förste läkaren vid dåvarande station afgifva förslag
i dithörande frågor med afseende på fästningen. Då vidare flottans sjukhus
mottager kustartilleriets sjuke, inskränker sig äldste läkarens i Karlskrona
åligganden med afseende på den speciella sjukvården till hvad som för
kasernläkare är sagdt beträffande den i Karlskrona och Oskarsvärn förladda
styrkan om i genomsnitt omkr. 800 man. Han har f. ö. att äfven
bestrida sjukvården af i kvarter boende, därtill berättigad personal.

Den å Kungsholmens fort placerade och boende marinläkaren af
l:a gr. bestrider dessutom sjukvårdsgöromålen å Hästholmens fort jämte
andra till Kungsholmen hörande kustpositioner, som ligga utanför Karlskrona
på relativt betydliga afstånd från hvarandra. Beträffande den tidvis
till 770 man uppgående truppen har han i tillämpliga delar samma tjänståligganden
som kasernläkare och äger därjämte det omedelbara ansvaret
för allmänna hälsovården inom ofvannämnda fort och positioner.

De tre öfriga vid kustartilleriet tjänstgörande marinläkarna af l:a gr.
äro placerade på resp. Oscar-Fredriksborgs fästning med en tidvis ända
till 1,000 man uppgående styrka af kustartilleriet, å Fårösunds kustposition
och å Älfsborgs fästning med mindre styrkor. Deras tjänsteåligganden och
ställning är analog med hvad som anförts beträffande läkaren å Kungs -

holmens fort. .

Vid inträffande förfall för innehafvare af samtliga anförda mannläkaretjänster
kommenderas af Konungen annan personal ur inarinläkarekåren
såsom vikarier efter förslag af marinöfverläkaren. På samma sätt
kommenderas marinläkare af 2:a gr. och rnarinläkar stipendiater till öflig
tjänstgöring i land, såsom till de årliga resorna för inskrifning af beväring
inom sjörullföringsområdena, inarinläkarkurser, tjänstgöring i marinförvaltningen
jämte tillfälliga läkarbesiktningar in. in.

Ombord Marinläkarna af 2:a gr. och marinläkarstipendiaterna äro afsedda för

tjänstgörande]^ommenderingar ombord, hvarjemte äfven marinläkare af l:a gr. emellanåt
läkare. fcommenderas till sjöss. Dessa koinmenderingar meddelas af Konungen

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 127.

efter förslag af marinöfverläkaren. Hvad särskild! beträffar stabsläkare inlämnar
vederbörande befälhafvare förslag, öfver hvilket marinöfverläkaren
afgifver underdånigt yttrande.

Såsom stabsläkare tjänstgöra endera marinläkare af l:a gr. eller
äldre marinläkare af 2:a gr. Till denna befattning hör inseendet öfver
hälso- och sjukvården vid en större sjöstyrka jämte möjligen tillhöriga
sjukhus och lasarettsfartyg. Stabsläkaren ‘äger att hos sin befälhafvare
anmäla, hvad han anser behöflig! beträffande sitt verksamhetsområde och
att föreslå åtgärder, som behöfva vidtagas. Han aflämnar förslag till ordnande
af läkarvården å de fartyg, där läkare ej finnes kommenderad, samt
till upprätthållande af ledigblifna läkarbefattningar, verkställer inspektion
af fartygens sjukvårdslokaler och inrättningar, kontrollerar afpolletteringen
af sjuke, granskar och bestyrker inkommande rekvisitioner, gör
framställning om särskilda åtgärder för sårades vård och transport i
krigstid och meddelar underlydande läkare föreskrifter härutinnan, för
journal öfver inkomna och afgångna handlingar jämte egna vidtagna åtgärder.
I fall stabsläkare finner felaktigheter hafva blifvit begångna af
underlydande, äger han vidtaga åtgärder för rättelses vinnande. Han afgifver
berättelse till sin befälhafvare och till marinöfverläkaren öfver sin
tjänsteverksamhet med afgifvande af förslag till ändringar och förbättringar.

Marinläkare af 2:a gr. och marinläkarstipendiater göra tjänst såsom
fartygsläkare samt som divisions- och flottilj läkare. I förstnämnda befattning
åligger det dem att ägna noggrann uppmärksamhet åt den allmänna
hälsovården ombord, att med uppmärksamhet sätta sig in i anordningarna
för vården af sjuka och sårade, att verkställa rekvisitioner och
besiktningar, att utfärda vederbörliga läkarintyg och anskaffa sundhetspass,
åtfölja fartygschefen vid inspektioner, att meddela undervisning till sjukvårdspersonal
och till för sårades transport afdelt manskap uti deras
skyldigheter ombord, att ordna sårades transport, att föra sjukjournal samt
att om^ biträdande läkare är kommenderad ordna dennes tjänstgöring in. in.
Med afseende på den speciella hälso- och sjukvården äger han att dagligen
förrätta sjukmönstring, vårda de sjukskrifna, från viss tjänstgöring befria
sjuka, där sådant kräfves, samt häröfver aflämna daglig rapport, att noga
följa förebud till epidemiska sjukdomar, öfvervälla dricksvattnets beskaffenhet
jämte förplägningen ombord, att vid inträffad epidemi vidtaga behöfliga
åtgärder med isolering, afpollettering och desinfektion etc. Fartygsläkaren
handhafver under uppbördsman ansvar läkaruppbörden, för hvilken vid
expeditionens slut redovisas inför förste läkaren på den station, fartyget
tillhör.

Bill. till Riksd. Prot. 1911. 1 Sami. 1 Afd. 82 Höft.

Fältläkarkårens
nuvarande
sammansättning.

Förslaget
till omorganisation
af
fältläkarkåren.

Kungl. May.ts Nåd. Proposition Nr 127.

För flottilj- och divisionsläkare gäller i tillämpliga delar hvad som
för stabsläkare är föreskrifvet, hvarjämte för läkare å sjukfartyg särskilda
bestämmelser, utöfver hvad som för fartygsläkare finns stadgadt, kunna föreskrifvas
af högste befälhafvaren öfver den sjöstyrka, fartyget tillhör.

Hvad härefter fältläkarkåren beträffar, utgöres denna kår enligt den
nuvarande organisationen af följande personal, nämligen:

1 öfverfältläkare (chef för arméförvaltningens sjukvårdstyrelse);

1 fältläkare (byråchef vid arméförvaltningens sjukvårdsstyrelse, fältläkarbyrån); 53

regementsläkare (däraf 52 vid regementen och kårer samt 1 chefläkare
vid garnisonssjukhuset i Stockholm);

91 bataljonsläkare (däraf 88 vid regementen och kårer, 1 läkare vid
krigsskolan, 1 assistent vid arméförvaltningens sjukvårdsstyrelse
och 1 sjukhusläkare vid garnisonssjukhuset i Stockholm); och

60 fältläkarstipendiater.

S:a 206

Inom hvarje arméfördelning är en regementsläkare förordnad att
jämte egen tjänst upprätthålla befattningen såsom fördelningsläkare och
uppbär härför särskild! arfvode.

Jag anhåller få erinra, att det förslag till omorganisation af fältläkarkåren,
som Eders Kungl. Maj:t besluta framlägga för Riksdagen och
hvilket förslag väsentligen grundats på fältl.-sakkunnigas framställningar i
ämnet, hufvudsakligen innefattar, att fältläkarkårens personal skulle minskas
samt att de enligt förslaget återstående befattningshafvarna, hvilkas göromål
till följd häraf och på grund af det fullständiga genomförandet af
1901 års härordning skulle komma att blifva mera betungande, i allmänhet
skulle erhålla högre aflöning.

Enligt förslaget skulle sålunda fältläkarkåren erhålla följande samman
1

sättning

1 öfverfältläkare (chef för arméförvaltningens sjukvårdsstyrelse);

1 fältläkare (byråchef vid arméförvaltningens sjukvårdsstyrelse, fältläkarbyrån); 6

fördelningsläkare;

47 regementsläkare (däraf 46 vid regementen och kårer samt 1 chefläkare
vid garnisonssjukhuset i Stockholm);

53 bataljonsläkare (däraf 50 vid regementen och kårer, 1 läkare vid
krigsskolan, 1 assistent vid arméförvaltningens sjukvårdsstyrelse
och 1 sjukhusläkare vid garnisonssjukhuset i Stockholm); och

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 127.

60 extra bataljonsläkare (för tjänstgöring under regementsöfningarna
vid flertalet regementen och kårer, under tiden för de årliga
inskrifningsförrättningarna, såsom vikarier under ledighet för
___ordinarie befattningshafvare samt under vakans efter dylika m. in.).

S:a 168

Förslaget innebär sålunda i fråga om kårens sammansättning, att 6
fördelningsläkarbeställningar skulle uppföras å stat, medan regementsläkarbeställningarna
skulle minskas med samma antal, att 38 ordinarie bataljonsläkarbeställningar
skulle indragas samt att de 60 fältläkarstipendiaterna
skulle ersättas af lika många extra bataljonsläkare.

De föreslagna förändringarna beräknas, såsom jag anhåller få erinra,
blifva genomförda successivt under loppet af nio år.

Vidare tillåter jag mig återkalla i minnet, att förslaget jämväl innefattar:
att ordinarie läkare vid armén skulle erhålla följande aflöningsför*
maner:

fördelningsläkare: öfvers telöjtnants;
regementsläkare: majors;

bataljonsläkare: kaptens af andra klass, med tillägg i lön å 1,000
kronor för de 27 äldre bataljonsläkarna; samt

dessutom särskilda arfvoden: dels å 1,000 kronor till en hvar af
två regementsläkare och två bataljonsläkare vid Bodens garnison samt
regementsläkaren och bataljonsläkaren vid garnisonssjukhuset i Stockholm,
dels ock å 500 kronor till en regementsläkare vid Vaxholms
grenadjärregemente;1

att extra bataljonsläkare skulle erhålla: lön 1,500 kronor, med två
ålderstillägg å 300 kronor, ett efter fem års och ett efter tio års väl
vitsordad tjänstgöring, samt dagarfvode 4 kronor vid tjänstgöring inom
och 8 kronor utom egen bostadsort; och

att fältläkarstipendiat under de beräknade öfvergångsåren skulle
erhålla årsarfvode af 900 kronor samt, förutom dagtraktamente om 7
kronor under hela tjänstgöringstiden, ett dagarfvode om 6 kronor efter
fullgjord tjänstgöring i 30 dagar.

Enligt förslaget skulle vidare extra bataljonsläkare vara skyldig till
60 dagars tjänstgöring hvarje år samt tjänstgöringsskyldigheten för fältläkarstipendiat
bestämmas till högst 90 dagar årligen.

Beträffande förslagets innehåll i öfrigt anhåller jag få åberopa hvad
chefen för landtförsvarsdepartementet därutinnan anfört. 1

1 Fältl.-sakkunniga hade jämväl för denne läkare föreslagit det särskilda arfvodets
belopp till 1,000 kronor.

20 Kungl. Maj tis Nåd. Proposition Nr 127.

Allmänna MarinL-sakkunniga framhålla till en början i sin utredning, att

«/ marin?.- marinläkarkårens aflönings- och tjänstgöringsförhållanden hittills, såvidt
sakkunniga omständigheterna vid de särskilda försvarsgrenarna medgifvit, varit ordnade
föreslagna1 med fältläkarkåren så mycket som möjligt öfverensstämmande sätt.

omorganisa- För den händelse förslaget till omorganisation af fältläkarkåren skulle
afältläkar- genomföras, komme emellertid denna kår att uti nyss berörda hänseenden
kåren bety- erbjuda afsevärdt bättre villkor än marinläkarkåren, något som beträffande
marinläkar- sistnämnda kår otvifvelaktigt måste medföra högeligen ogynnsamma följder
kåren, beträffande rekryteringsmöjligheterna.

Enligt omorganisationsförslaget skulle nämligen, anföra inarinl.-sakkunniga
vidare, fältläkarkåren i jämförelse med de nuvarande förhållandena
vid marinläkarkåren bereda, förutom högre aflöning och hastigare
befordringsmöjligheter i allmänhet, äfven beträffande de extra bataljonsläkarna,
försäkran om en viss mindre tjänstetid vid vapnet per år,
något, som nu beträffande marinläkarna af 2:a gr. ej funnes bestämdt.
Ensamt dessa förhållanden torde därför, då det för en nyblifven läkare
gällde att välja lefnadsbana, vara tillräckliga att fälla utslaget till förmån
för inträde i fältläkarkåren. Emellertid tillkomme ytterligare några omständigheter,
som härvid inverkade till marinläkarnas nackdel. Marinläkarkåren
vore nämligen organiserad på militärt sätt och dess ordinarie medlemmar
placerades efter utnämningen till särskild grad vid kåren af Konungen
å en viss tjänst inom vapnet samt kunde därefter af Konungen
i kommandoväg förflyttas från en tjänstgöringsort till en annan eller mot
egen vilja kvarhållas på en för den enskilda läkaren mindre förmånlig
plats. Fältläkarkårens personal däremot tillsattes (med undantag af
extra bataljonsläkare) genom fullmakter utfärdade å tjänst vid ett visst
regemente, kår eller sjukhus i likhet med t. ex. lasaretts- och provinsialläkare.
En läkare vid armén vore sålunda, i motsats till hans kollega
vid marinen, endast underkastad frivilliga förflyttningar och hade sålunda
betydligt större trygghet för utöfvande af en ostörd privatpraktik. Äfven
torde den allmänt erkända omständigheten härvid inverka, att läkare vid
en örlogsflotta såväl under fred som krig arbetade under svårare förhållanden
än de, som gjorde sig gällande vid en landtarmé. Ombord vore
nämligen utrymmen och öfriga hjälpmedel i hög grad inskränkta. Härtill
komme, att en marinläkare på enskildt eller detacheradt fartyg vore i total
afsaknad af den hans kollega till lands i allmänhet tillkommande förmånen
att kunna rådfråga äldre eller speciellt utbildade kamrater, hvarjämte ju
en trupp till lands i regeln hade tillgång till civila läkare och sjukvårdsanstalter.
Hvad särskilt beträffade tjänsten under krig, så vore svårigheterna
och ansvaret för marinläkaren betydliga, utom det att läkaren här

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 127.

löpte samma fara som kombattenterna själfva. (Inom utländska mariner
hade man på grund häraf tillerkänt läkarna högre aflöning, än hvad som
kommit samma nationers arméläkare till del.)

Man kunde sålunda med skäl befara, att om fältläkarkåren blefve omorganiserad
efter förslaget, densamma skulle erhålla alla sina platser besatta,
under det marinläkarkåren på grund af i alla afseenden ogynnsammare
villkor komine att råka i ett läge, just liknande det, som nu föranledt
ett ingripande till förmån för arméns läkare. Då för närvarande tendenserna
inom sjövapnet ginge ut på allt längre utsträckta öfningar med sjögående
styrkor, gjorde sig behofvet af läkare för marinen i samma mån ytterligare
gällande. Därför kunde det ej anses annat än välbetänkt att redan
nu vidtaga åtgärder till förekommande af de svårigheter för marinläkarkårens
rekrytering, som med all sannolikhet kunde antagas följa på en
omorganisation af fältläkarkåren enligt förslaget.

För de sakkunniga hade sålunda med tydlighet framgått, att den föreslagna
omorganisationen af fältläkarkåren med nödvändighet kräfde förändringar
i aflönings- och tjänstgöringsvillkoren beträffande marinläkarkårens
personal i åtskilliga afseenden. Ej utan skäl kunde det därvid
synas, som om förut angifna ur allmän synpunkt i viss mån svårare villkor
för marinläkarkårens tjänstgöring skulle motivera en något högre
aflöningsnorm för densamma i jämförelse med fältläkarkåren. Då det
emellertid visat sig vara synnerligen svårt att finna exakta motsvarigheter
mellan befattningarna inom de olika kårerna, så afstode de sakkunniga
från att utreda, hur ett skäligt tillägg i löneförmånerna för marinläkarkåren
skulle beräknas. I stället kunde därför de sakkunniga med desto
större skäl framhålla, att en full likställighet med arméns läkare i till ansvar
och göromål jämställda befattningar beträffande marinläkarkåren ej
innebure någon öfverdrift, utan måste anses välgrundad.

Innan marinl.-sakkunniga därefter framlagt sitt förslag till ändringar
med afseende å marinläkarkåren, hafva de uttalat, beträffande frågan
om militärläkares rätt till utöfvande af enskild läkarverksamhet, hurusom
de funne, att tillfälle till sådan borde lämnas marinläkarkårens medlemmar
i likhet med hvad för fältläkarkårens omorganisation tillkallade
sakkunniga angående denna kår förordat. I själfva verket komme
nämligen, såsom sistnämnda sakkunniga framhållit, den genom enskild
praktik ökade förtrogenheten och skickligheten i läkaryrket just vapnet
tillgodo. För marinen måste äfvenledes gälla den af fältl.sakkunniga
uttalade önskvärdheten af att tjänstgöringen vid vapnet, då så utan skada
kunde ske, i möjligaste mån borde ordnas så, att den enskilda praktiken
utan hinder jämsides kunde fortgå.

Rätt att utöfva
enskild
läkarverksamhet.

Kungi. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 121.

Jämförelse
mellan befattningar

vid resp.
fältläkaroch
marinläkarkåren.

Vidare hafva marinl.-sakkunniga afgifvit en redogörelse i afseende
å hvilka befattningar som med hänsyn till ansvaret jämte göromålens omfattning
och betydelse enligt deras mening motsvarade hvarandra inom de
båda läkarkårerna och sålunda borde likställas i fråga om aflöning m. m.,
och hafva de sakkunniga härutinnan anfört följande.

»Marin*)''fver lä,kar en motsvarar i sin egenskap af chef för marinläkarkåren
i stammen och reserven och för marinförvaltningens sanitetsafdelning
samt i sitt förhållande till medicinalstyrelsen öfverfältläkaren vid
armén. Visserligen är marinläkarkårens personal mindre än fältläkarkårens,
men det torde uppvägas af att marinöfverläkaren innehar ett verkligt
chefskap öfver sin kår i dess helhet, hvilket ej kan sägas om öfverfältläkaren.
Den sistnämnde har till sitt biträde en fältläkare, en assistent
och en adjutant, under det marinöfverläkaren för de delvis högst tidsödande
göromål, som åligga honom med afseende på den omfattande
expeditionen tillhörande chefskapet för marinläkarkårerna, upprättandet
af statistiken för den berättelse, han årligen skall till Konungen ingifva,
jämte den tekniska revisionen i marinförvaltningen, endast har att tillgå
extra ordinarie biträde. De sakkunniga finna därför kommendering af en
enligt § 7 mom. 4 af instruktionen för marinförvaltningen den 20 nov.
1908 tjänstgörande marinläkare påkallad året om till förekommande af
att marinöfverläkaren upptages af en mängd löpande och mindre kvalificerad
arbetskraft fordrande göromål. Denne marinläkare skulle då äfven såsom
adjutant biträda i marinöfverläkarens expedition.»

»Af förste marinläkarna synas de, som tjänstgöra vid flottans stationer,
obetingadt vara jämställda med för delning släkare. Såväl deras
ställning med afseende på ansvaret för hälso- och sjukvården vid de
stationer, de tillhöra, som deras stora omhänderhafdä uppbörd och förmanskapet
öfver underordnade läkare innebära ett med fördelningsläkares
jämställdt verksamhetsområde. Visserligen har förste marinläkaren
vid Stockholms station endast 2:e marinläkare under sig, men han äger i
stället att vikariera för marinöfverläkaren, ansvarar för en högst betydande
uppbörd för sjukfartygen vid mobilisering och förrättar dessutom största
delen af kasernläkartjänsten vid stationen. Förste marinläkaren i Karlskrona
är chef för därvarande relativt stora sjukhus. Personalstyrkan därstädes
samt de institutioner, som falla inom det hygieniska området, hvaruti
äfven fästningen ingår, äro vid denna station afsevärdt stora.»

»Hvad den i Vaxholm placerade förste marinläkaren beträffar, så
intager han med hänsyn till Vaxholms och Oscar-Fredriksborgs fästning samt
där förlagda trupper samma ställning till högste befälhafvaren vid fästningen
som en förste läkare (förste marinläkare) vid flottans stationer till

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 127.

stationsbefälhafvaren. Hans ansvar för hälso- och sjukvården såsom äldste
läkare (vid mobilisering kallad fästningsläkare) vid landets viktigaste fästning
med förmanskap för öfriga å försvarsställningen tjänstgörande läkare,
hans maktpåliggande arbete enligt mobiliseringsinstruktionen, hans arbete
och omsorg om en betydande läkaruppbörd etc. jämställer honom därtill
med den regementsläkare vid Bodens fästning, som i öfverensstämmelse
med föreskriften i Kungl. brefvet den 3 december 1909 mot ett arfvode
i likhet med fördelningsläkare af 1,000 kronor från 4:de hufvudtitelns allmänna
besparingar nu tjänstgör som t. f. fästningsläkare och efter omorganisationen
af fältläkarekaren erhåller i ersättning för nyss nämnda
arfvode jämväl 1,000 kr. såsom boende på ort med ringa möjligheter till
enskild praktik.»

»Förste marinläkarens i Vaxholm betydelsefulla åliggandeniadministrativt
och ekonomiskt hänseende hafva hittills ansetts berättiga honom till
likställighet i rang och lön med förste läkarna på flottans stationer. Då
han för (ifrigt bestrider läkartjänsten vid sjukhuset i Vaxholm, för hvilket
han tillika är chef, samt de kasernläkarbefattning tillhörande göromålen
vid den i Vaxholm förlagda styrkan af kustartilleriet förutom den speciella
sjukvården i kvarter därstädes, finna de sakkunniga, att så fortfarande bör
vara förhållandet. De tre förste marinläkarna böra sålunda samtliga komma
i åtnjutande af samma aflöningsförmåner, som i omorganisationsförslaget
angående fältläkarkåren finnas upptagna för fördelningsläkare.»

»Att marinläkarna af l:a graden redan från början af deras anställning
skola likställas med äldre bataljonsläkare enligt omorganisationsförslaget
för fältläkarkåren, har tydligt framgått för de sakkunniga. Af
dessa befattningar hafva 9 uppkommit ur 1 regementsläkaretjänst och 6
förste bataljonsläkartjänster vid flottans äldre läkarestat jämte 2 förste
bataljonsläkartjänster å kustartilleriets förutvarande stat. Nämnda tjänster
hafva alltid med afseende på rang och aflöning varit likställda med äldre
bataljonsläkares vid armén, något som också, sedan 3 marinläkartjänster
nyinrättats för kustartilleriets behof, varit förhållandet med dessa. De
göromål, som äro förenade med de äldre tjänsterna, hafva vid företagen
undersökning befunnits vara af den omfattning och art, att de mer än väl
motivera aflöning i likhet med äldre bataljonsläkare, och hvad de tre nyinrättade
marinläkartjänsterna af l:a graden angår, så torde detsamma
gälla äfven dem, då deras innehafvare dels göra ensam läkares tjänst vid
kustpositionerna tillhörande styrkor, som tidvis äro förlagda på olika ställen
inom skärgårdarna, dels öfverallt äro bundna af att bo" på forten och att
närvara vid på oregelbundna mellanrum återkommande skjutningar m. m.
Hvad beträffar de i Vaxholm, Fårösund och å Kungsholmen förlagda lä -

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 127.

kärna, så äro de på grund af ringa tillfälle till enskild läkarverksamhet
i afsaknad af därifrån härrörande inkomster. Jämför man förhållandet
mellan antalet läkarbefattningar inom fältläkarkåren efter slutligt genomförd
omorganisation från och med äldre bataljonsläkare uppåt till totalsumman
vid kåren med antalet sådana vid marinläkarkåren från och med
marinläkare af l:a graden uppåt till sistnämnda kårs totalsumma, så finner
man följande siffror:

Vid fältläkarkåren enligt
omorganisationen:

82 : 168

Vid marmläkarkåren:

16 : 36.»

»Konsekvensen häraf blir, att samtliga marinläkare af l:a graden motsvara
äldre bataljonsläkare, om likställighet mellan marinläkarkåren och
fältläkarkåren enligt förslaget skall ernås. Nu i tjänst varande marinläkares
af l:a graden medelålder vid utnämningen till denna grad, som
befunnits vara 3872 år, samt tiden däremellan och deras första anställning
vid marinen 872 år, motsvara också de tidsperioder, då vid armén äldre
bataljonsläkares aflöning brukar uppnås. Emellertid saknar marinläkarkåren

motsvarighet till regementsläkarbefattningarna vid fältläkarkåren, och--

--äro befordringsutsikterna för marinläkarna af l:a graden på grund däraf

endast 73 så gynnsamma som för äldre bataljonsläkare. Det har därför
synts de sakkunniga rättvist, att marinläkarna af l:a graden lämnas en,
om ock ej fullt motsvarande ersättning för de felande regementsläkarbefattningarna
vid marinen, och torde i detta afseende två ålderstillägg å
300 kronor efter resp. 5 och 10 år vara lämpligaste formen därför. Härigenom
uppnår en marinläkare af l:a graden visserligen först efter 10 år samma lön
som en regementsläkare eller 4,000 kronor, hvilken summa dock enligt nuvarande
bestämmelser lägges till grund för pensionsberäkningen, men bibehåller
sin föregående dagaflöning och inkvarteringsbidrag lika med äldre
bataljonsläkares. Då förslaget till fältläkarkårens omorganisation uppställer
endast 3 års tjänst som bataljonsläkare såsom kompetens för regementsläkarbeställning
och därför vid gynnsamma konjunkturer möjlighet
finnes för en bataljonsläkare att redan efter denna tid blifva befordrad, så
torde det böra anses mycket måttligt, att en marinläkare af l:a graden
först efter 10 års tjänst uppnår regementsläkares lön och pensionsmöjligheter
utan att samtidigt tillerkännas öfriga regementsläkares löneförmåner.
Denna äfven i nuvarande organisation tillämpade anordning med ålderstillägg,
som hittills visat sig tillfredsställande, föreslås sålunda att bibe -

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 127.

hållas såsom varande både rättvis och billig. Att som ifrågasatts, till
likhet med fältläkarkåren, förändra marinläkarkårens organisation därhän
att ett jämförligt antal, med regementsläkartjänsterna lika aflönade och
likställda befattningar inrättades, under det ett motsvarande antal marinläkare
af l:a graden skulle borttagas, hafva de sakkunniga ej kunnat föreslå
såsom ej svarande mot organisationsbehofvet, ej heller beredande löneförbättring
till alla marinläkare af l:a graden och dessutom föranledande förändringar
i alla nu gällande förordningar och reglementen.»

»Vid en statistisk beräkning har den tid, som marinläkarna af 2:a
graden varit utkommenderade per år, i genomsnitt befunnits vara 372
månader, däraf 2 månader och 11 dagar till sjöss och 1 månad och
5 dagar till lands. Dessa marinläkares motsvarighet vid fältläkarkåren
enligt förslaget, de extra bataljonsläkarna, tillförsäkras mot med marinläkarna
af 2:a graden öfverensstämmande ordinarie löneförmåner en fixerad
maximitjänstgöringstid af 2 månader per år. För tjänstgöring utom
boställsorten, hvilken är den enda, som kan tagas till jämförelsepunkt, då
marinläkarnas af 2:a graden tjänstgöring i land med ytterst få undantag
är förlagd utom deras boställsort, tillerkännas de extra bataljonsläkarna 8
kronor om dagen, sålunda 1 krona mer än marinläkarna af 2:a graden
enligt nuvarande bestämmelser. Skulle de 20 marinläkarna af 2:a graden
kunna tillförsäkras förmånen af endast 2 månaders kommendering per år
i likhet med de föreslagna extra bataljonsläkarna, måste man förutsätta en
ökning af dessa befattningars antal med 15, d. v. s. eu årlig förhöjning
af nuvarande lönestat med 22,500 kronor förutom ålderstil iäggen, något
som dock knappast torde kunna komma i fråga. Då sålunda marinläkarnas
af 2:a graden tjänstgöringstid i medeltal per år med jämt 75 % öfverstiger
den för de extra bataljonsläkarna garanterade och marinläkarna af
2:a graden dessutom ej kunna tillförsäkras ens 3 72 månader som maximitid
för tjänstgöring per år utan fastmera därutöfver måste vara beredda
på oförutsedda kommenderingar, finna de sakkunniga, att vederlag uti
aflöningsförmånerna bör beredas dem härför.»

»Efter öfvervägande af olika möjligheter härutinnan hafva de sakkunniga
såsom lämpligaste formen därför funnit, att till det nuvarande begynnelsearfvodet
af 1,500 kronor genast vid tjänstens tillträde lägges det 2:a
ålderstillägget af 300 kronor, hvarigenom sålunda en marinläkare af 2:a
graden omedelbart efter skedt förordnande skulle uppbära 1,800 kronor i
arfvode och sedan erhålla ett enda ålderstillägg efter 5 år å 300 kronor.
Med hänsyn till dagaflöningen i land för marinläkare af 2:a graden anse
de sakkunniga, att den, oaktadt 1 krona lägre än för extra bataljonsläkare
vid tjänstgöring utom boställsorten, dock fortfarande bör utgå med
Bihang till Piksd. prof. 1911. 1 Sami. 1 Afl. 82 Häft. 4

Kungi. Majtis Nåd. Proposition Nr 121.

7 kronor. Då emellertid chefen för landtförsvarsdepartementet i innevarande
års statsverksproposition föreslår, att ett s. k. kommenderingstillägg af
6 kronor om dagen skall utgå till fältläkarstipendiaterna efter 30 dagars
fullgjord tjänstgöring, måste de sakkunniga fasthålla vid samma förmån
äfven för marinläkarna af 2:a graden. Man måste nämligen enligt öfvergångsbestämmelserna
i förslaget till fältläkarkårens omorganisation räkna
med, att fältläkarstipendiatinstitutionen endast så småningom afvecklas intill
år 1920, och då lär det vara nödvändigt, att marinläkarstipendiaterna
erhålla samma kommenderingstillägg af 6 kronor efter 30 dagars fullgjord
tjänstgöring i land, om ej rekryteringen af dem alldeles skall äfventyr.
För öfrigt kan det endast anses rättvist, att marinläkarstipendiaterna
tillerkännas samma aflöning som fältläkarstipendiaterna. Kan det
sålunda anses fastslaget, att om kommenderingstillägget af 6 kronor skulle
beviljas fältläkarstipendiat, det med nödvändighet också bör tillerkännas
marinläkarstipendiat vid tjänstgöring i land, så måste det vidare vara
uppenbart, att äfven den'' till kompetens och tjänsteansvar högre ställde
marinläkaren af 2:a graden också måste komma i åtnjutande af kommenderingstillägget
af 6 kronor utöfver den ordinarie dagaflöningen efter 30
dagars fullgjord tjänstgöring i land, hvilket sakkunniga sålunda härmed
föreslå. Visserligen utgör medeltiden för marinläkarnas af 2:a graden
kommenderingar i land blott 1 månad 5 dagar, men den af sakkunniga
uppgjorda statistiken har visat, att vid ett flertal tillfällen dessa läkare
förordnats såsom vikarier å flottans stationer och vid kustartilleriet för
ibland till flera månader uppgående tider, och att sålunda det föreslagna
kommenderingstillägget väl kan finna tillämpning. De sakkunniga finna
dock, beträffande till tjänstgöring i marinförvaltningen i Stockholm kommenderad
marinläkare af 2:a graden, dylikt kommenderingstillägg vara
öfverflödigt, enär där tjänstgörande marinläkare bör kunna kommenderas
bland i Stockholm boende och praktiserande läkare, för hvilka den ordinarie
dagaflöningen torde vara tillräcklig. Dessutom blir ju en dylik
tjänstgöring i marinförvaltningen af mera kontinuerlig natur än öfrig för
marinläkare af 2:a graden förekommande tjänstgöring i land. Något särskild!
arfvode i likhet med hvad som utgår till öfver fältläkarens adjutant
blefve sålunda för ifrågavarande marinläkare obehöflig^ Hvad beträffar sjöaflöningen
för marinläkare af 2:a graden, så bör den bibehållas vid sitt nuvarande
belopp.»

»Marinläkarstipendiaterna hafva enligt verkställd statistisk utredning
befunnits tjänstgöra i genomsnitt 3 månader och 6 dagar om året, en tid
som med endast 6 dagar öfverstiger den, som enligt öfvergångsförslaget
beräknats för fältläkarstipendiaterna. Det synes därför de sakkunniga, att

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 127.

de båda kårernas stipendiater, som förut, böra likställas och att sålunda
stipendierna vid marinläkarkåren fortfarande böra utgå med 900 kronor.
Som förut framhållits, böra, om fältläkarstipendiaterna skulle tillerkännas
ett kommenderingstillägg å 6 kronor efter BO dagars fullgjord tjänstgöring,
marinläkarstipendiaterna på angifna grunder också komma i åtnjutande
af samma förmån vid tjänstgöring i land. Med hänsyn till sjöatlöning
för marinläkarstipendiat så bör densamma i likhet med för marinläkare
af 2:a graden bibehållas vid sitt nuvarande belopp.»

»Beträffande arfvodena åt de två sjukhusläkarna i Karlskrona, som
utgå med 500 kronor om året, under det sjukhusläkarna vid garnisonssjukhuset
i Stockholm hvardera åtnjuta 1,000 kronor i årligt arfvode, så
finna de sakkunniga dock ej skäl att med afseende på berörda arfvoden
förorda någon ändring.»

O ö

I anslutning till sålunda uttalade åsikter hafva marinl.-sakkunniga
upprättat följande

Parallell

mellan löneförmåner inom marinläkarkåren enligt nuvarande förhållanden,
fältläkarkåren enligt omorganisationsförslaget och marinläkarkårsn
enligt de sakkunnigas förslag.*)

Marinläkarkåren enligt nu-varande förhållanden.	Fältläkarkåren enligt om-organisationsförslaget.	Marinläkarkåren enligt sak-kunnigas förslag.
Marinöfverläkare. Lön........6,000 Dagafl........2,190 Inkvart.......1,200	Öfverfältläkare. Lön.........8,000 Daga!!........2,555 Inkvart........1.500	Marinöfverläkare. Lön.........6,000 Dagafl........2,190 Inkvart........1,200
Summa 9,890	Summa 12,055	Summa 9,890
[	Fältläkare (i sjukv.-stvr.) Lön.........4,500 Dagafl........1,825 Arfvode.......1,200 Inkvart........1,000 Summa 8,525

*) Med afseende å inkvarteringsbidragen äro bär de för orter utom Stockholm och Göteborg
utgående beloppen upptagna med undantag för marinöfverläkare och öfverfältläkare. Ang. inkvarteringsbidrag
i Stockholm och Göteborg för marinläkare, se sid. 8.

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 127.

Marinläkarkåren enligt nu-varande förhållanden.	Dältläkarkåren enligt om-organisationsförslaget.	Marinläkarkåren enligt sak-kunnigas förslag.
Förste marinläkare. Lön........3,400 Dagafl........1,825 Inkvart....... GOO	Fördelningsläkare. Lön.........4,500 Dagas........1.825 Inkvart........ 600	Förste marinläkare. Lön.........4,500 DagaS........1,825 Inkvart........ 600
Summa 5,825 Alderstillägg efter 5 år 600 Summa 6,425	Summa 6,925	Summa 6,925
Marinläkare af l:a gr. med 2 alderstillägg. Lön........2,400 Dagafl........1,460 Inkvart....... 400 2 ålderstillägg . . . 1,000	Regementsläkare. Lön.........4,000 Dagas........1,825 Inkvart........ 600	Marinläkare af l:a gr. med 2 ålderstillägg. Lön.........3,400 DagaS........1.460 Inkvart........ 400 Ålderstillägg..... 600
Summa 6,425
Summa 5,260	Summa 5,860
		Marinläkare af l:a gr. med 1 ålderstillägg. Lön.........3,400 DagaS........1,460 Inkvart........ 400 Ålderstillägg..... 300
Summa 5,560
Marinläkare af JVa gr. utan ålderstillägg. Lön........2,400 DagaS........1,460 Inkvart....... 400	Äldre bataljonsläkare. Lön.........2,400 Lönetillägg.....1,000 Dagas........1,460 Inkvart........ 400	Marinläkare af l:a gr. utan ålderstillägg. Lön.........3,400 Dagas........1,460 Inkvart........ 400
Summa 4,260	Summa 5,260
Summa 5,260
	Yngre bataljonsläkare. Lön........ 2,400: — Dagas....... 1,460: — Inkvart....... 400: —
Summa 4,260: —

Kung!. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 127.

Marinläkarekåren enligt nu-varande förhållanden.

Fältläkarekåren enligt om-organisationsförslaget.

Marinläkarekåren enligt sak-knnnigas förslag.

Marinläkare af 2:a gr.

Arfvode..... 1,500:

2 ålderstillägg å 300 600: —

Extra bataljonsläkare.

Lön........ 1,500:

2 ålderstillägg ä 300 600: —

Marinläkare af 2:a gr.

Arfvode...... 1,800:

Ålderstillägg .... 300: —

Samma efter 10 år 2,100: —
1 land.

Dagtraktamente . . 7: —

Till sjöss.

Sjöaflöning .... 10: 50

Dietpgr pr dag . . 3: —

Summa efter 10 år 2,100: —
Dagarfvode pr dag:

inom egen ort . . 4: —
utom > > . . 8: —

Summa efter 5 år 2,100: —
I land.

Dagtraktamente... 7: —

Dagarfvode efter 30
dagars fullgjord
tjänstgöring . . 6;.—

Till sjöss.

Sjöaflöning..... 10:50,

Dietpgr pr dag . . . 3: —f

Marinläkarestipendiater.

Stipendium .... 900: —

I land.

Dagtraktamente . . 7: —

Till sjöss.

Sjöaflöning .... 10: 50

Dietpgr pr dag . . 3: —

Fältläkarestipendiater (enligt
öfvergångsförslaget på 8 år).

Stipendium .... 900: —

Dagtraktamente . . 7: —

Dagarfvode efter 30
dagars tjänstgö-ring ...... 6:

Marinläkarestipendiater.

Stipendium .... 900: !

I land.

Dagtraktamente . . 7: —j

Dagarfvode efter 30
dagars fullgjord
tjänstgöring . . 6:—!

Till sjöss.

Sjöaflöning..... 10: 60j

Dietpgr pr dag ... 3; —

Sjukhusläkare vid Flottans
sjukhus i Karlskrona.

Arfvode..... 500:

Sjukhusläkare vid Allm. Garni-sonssjukhuset i Stock-holm.

Arfvode...... 1.000:

Sjukhusläkare _ vid Flottans
sjukhus i Karlskrona.

Arfvode...... 500:

_ Marinl.-sakkunniga, som tagit del af gällande bestämmelser angående Ekiperingsekipenngshjälp
till bataljonsläkare och fältläkarstipendiater i fältläkar- h^älp
kårens reserv, hafva jämväl föreslagit, att ett liknande belopp af 500 kronor
såsom ekiperingshjälp måtte tilldelas dem, som utan att förut hafva vant
stamanställda direkt utnämnas till marinläkare af 2:a graden i flottans
reserv. För detta ändamål borde sålunda i staten för marinläkarkåren
upptagas ett särskild!, förslagsvis beräknadt anslag å 1,000 kronor årlio-en.

I sammanhang med frågan om marinläkarkårens tjänstgöringsför- Värnpliktiga

Tiävmoro t-\r> F\-. R ^ ___i läkare

hållanden och då fältl.-sakkunniga närmare ingått på frågan om urbild -

Pensione ring.

Gemensamt
upprätthållande
af
läkarvården
vidVaxholms
kustartillerioch
grena
djärregementen.

Kungl. Maj-.ts Nåd. Proposition Nr 127.

ningen för arméns behof af densamma tilldelade värnpliktiga medicine
studerande, hafva marinl.-sakkunniga funnit sig böra framhålla önskvärdheten
och vikten af att de värnpliktiga medicine studerande, som tilldelades
marinen, på ett mera tillfredsställande sätt, än med nuvarande bestämmelser
vore möjligt, borde användas till läkartjänst, hvithet först
skulle låta sig göra, sedan de förvärfvat därför behöflig medicinsk utbildning.
Detta kunde ej ske, utan att tjänstgöringstiden framflyttades, för
hvilket ändamål värnpliktslagen sålunda syntes behöfva ändras.

Hvad angår pensionerna inom marinläkarkåren, hafva marinl.-sakkunniga
allenast funnit skäl föreslå den ändring, att pensionsåldern för
marinöfverläkaren måtte höjas till 62 år med rättighet att därutöfver
kvarstå i 3 år, såsom förhållandet för närvarande är med marinöfvenntendenten
och marinöfverdirektören.

Beträffande det af fältl.-sakkunniga förordade gemensamma upprätthållandet
af läkarvården vid Vaxholms kustartilleri-och grenadjärregementen
uttala marinl.-sakkunniga, att då fältl.-sakkunniga i sitt förslag tala om en pa
Oscar-Fredriksborg tjänstgörande förste marinläkare, men någon sådan icke
finnes, sistnämnda sakkunniga tydligen förväxlat förste marinläkaren vid
Vaxholms kustartilleriregemente, som har sin tjänst och bostad förlagd
till Vaxholm, där också kommendanten har sin expedition, med den å
Oscar-Fredriksborg tjänstgörande marinläkaren af Dagraden. I hvad gäller
sistnämnda läkare, anföra marinl.-sakkunniga vidare, finnes emellertid intet
att invända mot den förordade, med läkaren vid grenadjärregementet
gemensamma tjänstgöringen och i detta afseende föreslås, att regementsläkaren
vid grenadjärregementet och marinläkaren af l:a graden å Oscar-Fredriksborg
ställas under kommendantens å fästningen befäl och att äldste läkaren vid
kustartilleriregementet (d. v. s. förste marinläkaren i Vaxholm) närmast
under kommendanten i egenskap af fästningsläkare tilldelas befålsrätt ötver
förstnämnda båda läkare med åliggande att till kommendanten afgifva Öl
slag till hälso- och sjukvårdens ordnande inom garnisonen jämte rättighet
att vidtaga de åtgärder, som för en samverkan mellan läkarna vid kustartilleriet
och grenadjärregementet kunna finnas behöfliga.

Beträffande läkarnas vid Vaxholms och Oscar-Fredriksborgs försvarsställning,
aflöning och ställning i öfrigt uttala och föreslå marinl.-sakkunniga
slutligen, bland annat, följande:

»att efter närmare pröfning af det af sakkunniga angående fältläkarkårens
omorganisation afgifna förslag till 1,000 kronors extra arfvode åt
regementsläkaren vid Vaxholms grenadjärregemente, detta arfvode måste
befinnas öfverstiga, hvad man för denne läkare lämpligen bör foidra i a

Kungl. May.ts Nåd. Proposition Nr 121.

löning, enär han i så fall uti detta afseende skulle blifva mera tillgodosedd
än sin chef, förste marinläkaren vid Vaxholms kustartilleriregemente;»

»att den som fästningsläkare vid Vaxholms och Oscar-Fredriksborgs
fästning tjänstgörande förste marinläkaren i allo likställes med de två andra
förste marinläkarna å flottans stationer;» samt

»att den å Oscar-Fredriksborg tjänstgörande marinläkaren af l:a graden
såsom ersättning för genom biträde vid grenadjärregementets sjukvård
ökadt arbete ocli på grund af inskränkt möjlighet till enskild verksamhet
(då han ej har tillstånd till hållande af regelbunden mottagning utom sitt
boställe å fästningen) erhåller ett extra arfvode af 500 kronor till sina
öfriga löneförmåner.»

_ Marinl.-sakkunniga hafva i enlighet med sina sålunda uttalade åsikter Föt
uPPäjort förslag till ny stat för marinläkarkåren, så lydande:

Antal. 1	Marinöfverläkare lön.......................... 6,000: — dagaflöning k 6 kronor............. 2 190-	8,190
1	Förste marinläkare lön ■ ......................... 4,500: — dagaflöning ä 5 kronor............. 1825-	6,325
2	D:o...............	12,650	—
1	Marinläkare af l:a graden lön.......................... 3,400: - dagaflöning ä 4 kronor............. 1 460-	4,860
It	D:o...............	53,460	—
	Arfvode till en marinläkare af l:a graden placerad å Oscar-Fredriksborg	500	_
20	Marinläkare af 2:a graden arfvoden ä 1,800 kronor.........	36,000
10	Marinläkarstipendiater stipendier ä 9oO kronor.........	9,000
	Dagtraktamente till marinläkare af 2:a graden och marinläkarstipendiater under tjänstgöring i land, förslagsvis........	5,000 ,
	Inkvarteringsbidrag, förslagsvis......	7.400	_
	Ekiperingshjälp till marinläkare af 2:a graden vid direkt utnämning i flottans reserv, förslagsvis........	1,000
	Summa kronor	144,885	—

Anmärkningar :

l:o. Marinläkare af 2:a graden och marinläkarstipendiat erhålla, då
de äro förordnade till tjänstgöring i land, förutom dagtraktamente å 7

•■slag till
stat för
rinläkarIcåren.

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 121.

kronor under hela tjänstgöringstiden, ett dagarfvode om 6 kronor efter
fullgjord tjänstgöring i 30 dagar, hvilket sistnämnda dagarfvode dock icke
utgår vid tjänstgöring i marinförvaltningen.

2:o. För marinläkare af l:a graden ökas lönen efter 5 års tjänstgöring
i samma grad med 300 kronor och efter 10 års sådan tjänstgöring
med ytterligare 300 kronor.

För marinläkare af 2:a graden ökas arfvodet efter 5 ars tjänstgöring
i samma grad med 300 kronor.

3:o. Marinöfverläkare, förste marinläkare och marinläkare af l:a
graden, som icke åtnjuta fri bostad i kronans hus, erhålla inkvarterings -

bidrag med ett efter år räknadt belopp af:

Marinöfverläkaren............. 1,200 kronor

Förste marinläkare vid Stockholms station . . . 1,000 »

Förste marinläkare vid Karlskrona station eller å

kustposition..............600 »

Marinläkare af l:a graden vid Stockholms station

eller i Göteborg............300 »

Marinläkare af l:a graden vid Karlskrona station

eller å kustposition........... 400 »

5:o. De båda sjukhusläkarna vid Karlskrona station åtnjuta hvardera
ett arfvode af 500 kronor från anslaget till sjukvård.

Till detta statförslag anknyta marinl.-sakkunniga följande uttalanden.

Den uti den föreslagna staten vidtagna ökningen rörde, förutom löneförhöjningarna
i de olika befattningarna, ett arfvode a 500 kronor årligen
till marinläkaren af l:a graden å Oscar-Fredriksborgs fästning, som ansetts
behöfligt på grund af förut anförda skäl, jämte en ökning af det föregående
förslagsanslaget till dagtraktamente åt marinläkare af 2:a graden
och marinläkarstipendiater från 4,000 till 5,000 kronor, hvilket syntes vara
behöfligt, då dels nämnda tjänsteinnehafvare föreslagits komma i åtnjutande
af extra dagarfvode, dels en marinläkare af 2:a graden föreslagits
till ordinarie kommendering i marinförvaltningen, dels ifrågavarande förslagsanslag
icke ökats, sedan kustartilleriets sjukvård förenades med flottans
och sålunda flera möjligheter uppkommit för kommendering i land af
marinläkare af 2:a graden och marinläkarstipendiater.

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 127.

Om sålunda de två arfvodena till sjukhusläkarna . . . 1,000

lades till slutsumman i den föreslagna staten....... 144,385

så erhölles................Summa kronor 145,385

hvilket sålunda vore det belopp, som uti nu gällande stat motsvarade

Statens slutsumma................... 120,585

jämte två arfvoden å 500 kronor åt de två sjukhusläkarna i

Karlskrona.................... 1,000:

eller..................Summa kronor 121,585:

Staten för marinläkarekåren måste sålunda med de föreslagna
aflöningsvillkoren ökas med skillnaden mellan .... 145,385: —

och........................ . 121,585: —

eller.....................Kronor 23,800: —.

Detta belopp, 23,800 kronor, innebure emellertid ej den faktiska ökning,
hvarmed statsverket komme att ytterligare betungas, i fall den föreslagna
staten för marinläkarkåren skulle fastställas. Enligt de föreslagna
aflöningsvillkoren komme nämligen följande, i den förutvarande staten
upptagna, till ålderstillägg hörande aflöning, ej vidare att utgå:

För förste marinläkare:

3 st. ålderstillägg k 600 kr................ 1,800: —

För marinläkare af l:a graden:

Skillnaden mellan förutvarande 24 ålderstillägg å

500 kronor................ 12,000: —

och föreslagna 24 ålderstillägg ä 300 kronor . . . 7,200: —

eller ................... 4,800: — 4,800: —

För marinläkare af 2:a graden:

20 st. ålderstillägg å 300 kronor............. 6,000: —

Summa kronor 12,600: —

Från den föreslagna ökningen af staten för marinläkarkåren . . 23,800:
skulle sålunda dragas.................. 12,600: —

och återstående.................Kronor 11,200: —

utgjorde sålunda under förutsättning att alla ålderstillägg utginge, det
faktiska belopp, som statsverket komme att vidkännas utöfver nuvarande
kostnad för marinläkarkåren, om den föreslagna nya staten för densamma
skulle fastställas.

Bihang till Riksd. prof. 1911. 1 Sami. 1 Afd. 82 Häft.

Skiljaktiga

meningar.

Reservation
af konteramiralen

Dyrssen.

Reservation
af professor
Åkerman.

Kungl. Maj ds Nåd. Proposition Nr 121.

Kostnadsökningen för marinläkarkårens föreslagna stat utgjorde sålunda
under nyssnämnda förutsättning ej fullt 10 % eller något mindre, än den
föreslagna omorganisationen af fältläkarkåren skulle medföra med afseende
å denna. Fältläkarkåren droge nämligen enligt nuvarande organisation eu
kostnad af 689,125 kronor och den föreslagna ökningen vore 68,000 kronor.

Beträffande öfvergången från den förutvarande till den nya staten,
ansåge de sakkunniga, att nuvarande tjänsteinnehafvare, för åtnjutande af
ål deraf,! Hägg enligt den föreslagna staten, borde äga rätt tillgodoräkna sig
den tid, de uti sin innehafvande grad redan tjänstgjort i enlighet med
reglementets nu gällande bestämmelser angående ålderstillägg.

Marinl.-sakkunnigas nu af mig återgifna uttalanden och förslag hafva
icke i allo biträdts af samtliga medlemmar, utan hafva skiljaktiga meningar
uttalats, för hvilka jag nu anhåller få redogöra.

1) Konteramiralen Dyrssen anförde afvikande mening beträffande
marinöfverläkarens pensionsålder, som han ansåg böra bibehållas vid den
nuvarande.

2) Professor Åkerman anförde följande afvikande mening:

»Olikheten i militärtjänstgöringen till lands och till sjöss gör sig

gällande för all personal, således äfven för läkarna. Full likställighet i
uppgifter och tjänsteåligganden för läkarna i armén och i marinen kan
därför aldrig ernås. Bägge tj än stegrenarna ha sina förmåner och sina
olägenheter, och vid fråga om inträde i resp. tjänstegren har efi läkare förutom
lön och avancemang äfven att taga i betraktande personlig böjelse och
läggning samt tillfälliga omständigheter beträffande ledig befattning o. s. v.

»Marinläkarna äro sammanförda till en kår, arméläkarna äro — äfven
efter omorganisationsförslaget — anställda vid visst truppförband; de förra
alltså mera rörliga, de senare mera fasta. Man kan ha olika uppfattning
om företrädena och olägenheterna af ena eller andra organisationen, men
för egen del anser jag, att hvardera vapnets läkare fått den organisation,
som bäst passar för resp. tjänsteförhållanden.»

»När sakkunniga därför---tala om de svårigheter, som möta

marinläkaren — i förh. till arméläkaren — kan jag icke till alla delar
gilla framställningen.»

»Arméläkarnas löne- och tjänstgöringsförhållanden äro till väsentliga
delar oförändrade sedan 1875.»

»Marinläkarkåren är endast 8 år gammal. I densamma ha få eller
inga vakanser yppats, under det att sådana blifvit allt tätare bland arméläkarna,
i all synnerhet inom de lägre graderna.»

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 127.

»Ökade vakanser, skärpt och förlängd tjänstgöring — såsom följd
af den nya härordningen -— ha framtvingat åtgärder för en omorganisation
af arméns läkareförhållanden; några sådana skäl för ändring af marinläkarkåren
kunna icke anföras. Marinläkarna ha f. n. bättre lönevillkor
än arméläkarna. Tillämpas omorganisationsförslaget för arméläkarna, ombytas
rollerna. Däraf uppstår fara för marinläkarkårens rekrytering.»

»Sakkunniga ha framhållit katt en full likställighet med arméns
läkare i till ansvar och göromål jämställda befattningar beträffande
marinläkarkåren måste anses väl grundad’. Men de ha icke — såvidt
jag förstår — i tillämpningen följt detta uttalande beträffande förslagets
detaljer. Äfven de fast anställda inarinläkarna — utom chefen
— ha f. n. aflöning, som utgår i form af lön och ålderstillägg. Förslaget
stryker ålderstillägget för förste marinläkare, som i stället får 1,100 kronors
högre begynnelselön, och minskar de 2 ålderstilläggen för marinläkare
af l:a graden med 200 kronor för hvardera; i stället ökas begynnelselönen
med 1,000 kronor. Samma slutafiöning kunde ernås, om
förstnämnda grad fått behålla sitt ålderstillägg och lönen ökats med 500
kronor, och nästan enahanda förhållande hade inträdt beträffande sistnämnda
grad, om ålderstilläggen behållits oförändrade och samma summa
(500 kronor) tillförts lönen från och med inträdet i graden. Intet hindrar
att vid nästa lönereglering ålderstillägget (nu affärda 600 kronor) återkommer
för förste marinläkare, och att de nu minskade ålderstilläggen för
marinläkare af lista graden på nytt höjas till 500 kronor. För egen del
kali jag på grund af allt detta icke se att förslaget bringat en definitiv
och tillfyllestgörande lösning af spörsmålet om marinläkarnas aflöningsförhållanden
vid jämförelse med arméläkarnas — sådana dessa uppställts
i förslaget om fältläkarkårens omorganisation. Enligt min tanke finns
det icke mer än ett enda sätt att definitivt reglera dessa förhållanden,
det nämligen som gör afiöningsvillkoren lika och ensartade för marinläkarna
och för arméläkare — för såvidt som omständigheterna medgifva
detta. Annars blir det aldrig slut på jämkningsanspråk, som ena gången
utgå från arméns och andra gången från marinens läkare.»

»Det är sagdt, att det är svårt att finna exakta motsvarigheter emellan
befattningarna inom de bägge kårerna, samt att kårernas olika organisation
skulle lägga hinder i vägen för tillämpningen af samma aflöningssystem.
Jämte öfriga sakkunniga för fältläkarkårens omorganisation har
jag — -—• — —- yttrat, att organisationen och aflöningsförhållandena
beträffande arméns läkare icke lägga något hinder i vägen för tillämpning
af ett nytt system (såsom kår ordnade arméläkare); på samma
sätt kan jag nu våga påstå, att marinläkarnas system (kår) icke för -

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 127.

nuftigtvis bör kunna hindra, att lika aflöningsförmåner — med arméläkarnas
— tilläggas tjänster, som med hänsyn till åligganden och ansvar
kunna anses jämställda och likvärdiga. I detta ligger ingen omorganisation
af marinläkarkåren.»

»Enligt min tanke bör det därför vara så att marinläkarkåren omfattar
vissa tjänster, som tilldelas samma aflöning och andra förmåner
som föreslagits skola utgå för fördelningsläkare, vissa andra tjänster som
jämställas med regementsläkare, vissa andra tjänster, som erhålla de för
äldre bataljonsläkare föreslagna aflöningsvillkoren, samt vissa andra, som
skola jämställas med yngre bataljonsläkares, på det att lika villkor må inträda
för marinens som för arméns läkar personal.»

»Nedanstående detaljförslag fyller sålunda — bättre än föreliggande
förslag — fordran på likställighet emellan de bägge vapnens läkare.»

»De tre tjänsterna såsom förste marinläkare föreslås åt de sakkunniga
skola tilläggas fördelningsläkares lön och öfriga förmåner.»

»Förste marinläkaren i Karlskrona har, med hänsyn till att vår största
flottstation är förlagd dit, med hänsyn till personalens storlek och därvarande
läkares antal, samt med hänsyn till ställningen såsom deras
främste, full motsvarighet med fördelningsläkare. Förste marinläkaren i
Stockholm har motsvarande ställning som men mindre numerär än den
förut nämnde; bosatt i hufvudstaden åligger det honom att uppehålla
marinöfverläkartjänsten, då dess innehafvare är tjänstledig eller frånvarande;
en blifvande flottökning torde mestadels komma att förläggas hit.
På grund af allt detta tror jag det vara berättigadt, att ifrågavarande
tjänst erhåller samma lön och förmåner som fördelningsläkare.»

»Äfven den tredje befattningen såsom förste marinläkare — innehafvaren
bosatt i Vaxholm — föreslås skola tilläggas fördelningsläkares
villkor. Om så sker kommer marinläkarkåren att ha 3 fördelningsläkaretjänster
på 36 fast anställda läkare; proportionen blir 1: 12. Armén har
föreslagits skola erhålla 168 fast anställda läkare; proportionen i armén
blir 1: 28. Alltså mer än dubbelt så stora utsikter inom marinen som
inom armén för läkare att avancera till befattning såsom fördelningsläkare.
Innan Vaxholms kustartill.-reg. öfverfördes till marinen (1906 års riksdags
beslut), var nämnda tjänst regementsläkarbefattning. I Boden och
Karlsborg, samt beträffande Gottlands trupper har ingen fördelningsläkartjänst
kunnat motiveras. Hvarken med hänsyn till förste marinläkarens
i Vaxholm ställning och åligganden, eller på grund af den styrka
som i fred är samlad där, eller på grund af därvarande läkares antal och
uppgifter (i allt tre läkare af hvilka förste marinläkaren är en), finner jag
grundade skäl att för Vaxholms och Oscar-Fredriksborg tillstyrka, hvad jag

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 127.

icke kunnat anse befogadt för landtfästningarna och Gottland. Jag anser
därför, att nämnda tjänst icke bör tilläggas fördelningsläkares lön och
öfriga inkomster. Däremot anser jag skäligt att denna tjänst, liksom före
1907, bör erhålla ■ samma aflöning, som i omorganisationsförslaget för fältläkarkåren
föreslagits för regementsläkarbeställning.»

»Äfven den del af förslaget, som angår marinläkare af l:a graden,
kan jag icke biträda. Det ger 1,000 kr. högre begynnelselön åt marinläkaren
än åt bataljonsläkaren — något som otvifvelaktigt bör underlätta
rekryteringen af marinläkarkåren — men lämnar icke full slutafiöning i
likhet med för regementsläkartjänst föreslagna, alldenstund dagaflöning
och inkvarteringsbidrag hela tiden förbli oförändrade. Flertalet arméläkare
beräknas ernå regementsläkares lön och pension; marinläkare af första
graden ernår visserligen samma pension (genom ålderstilläggen) men aldrig
samma lön. Äfven dessa förhållanden göra i min tanke förslaget mindre
lyckligt.»

»Om de 12 tjänsterna såsom marinläkare af l:a graden uppdelas i
tre lika stora grupper, och om första gruppen (de fyra äldsta) tillägges
regementsläkares aflöning, andra gruppen (de fyra därnäst äldsta) erhåller
äldre bataljonsläkares aflöning, samt den tredje gruppen (de fyra yngsta)
tillerkännes yngre bataljonsläkares aflöning, torde full likställdhet i inkomst
med arméläkare vara förverkligad.»

»Om nuvarande förste marinläkartjänsten i Vaxholm ställes främst
inom första gruppen, skulle fem aflöningsrum (denna tjänst och de fyra
äldsta) tilldelas regementsläkarförmåner inom den del af kåren, som innefattar
marinläkare af l:a graden. På så sätt får marinläkarkåren
8 regementsläkar- och högre -aflöningar mot 8 lägre (batalj onsläkar)-aflöningar för de 16 fast anställda, d. v. s. lika befordringsutsikter som
inom armén. Med detta aflöningssätt vet anslagsbeviljande myndighet
en gång för alla, hur stor summa som skall utgå till denna del åf kåren,
något som icke låter med samma säkerhet beräkna sig, då löneförbättringen
skall utgå i form af ålderstillägg.

»Ingen af dessa tjänsters nuvarande innehafvare kommer att lida
minskning i tjänsteinkomst, om här föreslagna aflöningssystem bifalles och
tillämpas. Samtliga marinläkare af Pa graden erhålla — i tur och
ordning lön och pension till samma belopp som regementsläkare i
armén.»

»Marinläkarna af 2:a graden föreslås skola erhålla 300 kr. mer i
årligt arfvode än de extra bataljonsläkarna. Detta finner äfven jag vara
berättigad^ alldenstund de i genomsnitt få göra sex veckors längre tjänst
årligen. Mot förslagets 13,so kr. dagligen vid tjänstgöring till sjöss har jag

■

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 127.

heller intet att invända. Däremot gillar jag icke förslaget att de vid tjänstgöring
i land skola erhålla 7 kr. de första 30 dagarna och sedan 13 kr.»

»Extra bataljonsläkare föreslås skola erhålla dagarfvode vid tjänstgöring
inom egen bostadsort 4 kr., utom egen bostadsort 8 kr. Jag anser
att marinläkare af 2:a graden, som tjänstgör i land, till alla delar är jämställd
med extra bataljonsläkare, som tjänstgör utom egen bostadsort, och
hemställer därför att den förstnämnda under ifrågavarande förhållanden
jämväl måtte erhålla dagtraktamente å 8 kr. (vid tjänstgör, i land). Genomsnittstiden
för sådan tjänstgöring är beräknad till 35 dagar årligen och
krafvel’:

enligt min hemställan......(8 X 35) = 280 kr.

» sakkunnigas . . . (7 X 30 -f 5 X 13) = 275 »

alltså generellt sedt samma aflöning. Det är icke på grund af sparsamhetshänsyn
utan på grund af likställighetshänsyn som jag här gör nyssnämnda
hemställan. Men" dessutom kan jag icke ansluta mig till de skäl, som sakkunniga
anfört för sin mening rörande denna angelägenhet.»

»Om de föreslagna arfvodena å 1,000 kronor till fem arméläkare (4 i
Boden och 1 i Vaxholm—Oscar-Fredriksborg) vinna beaktande, synes ett
dylikt anslag jämväl böra utgå till den å Oscar-Fredriksborg stationerade
marinläkaren af l:a graden (yngre läkaren vid Vaxholms kustartilleriregemente).
Genom ett förbiseende tyckes detta arfvode ha tillförts (föreslagits
för) förste marinläkaren, bosatt i Vaxholm.»

»Under enahanda förutsättning kunna talande skäl anföras för att
arfvode jämväl utgår för tjänstebefattningen såsom läkare på Kungsholms
fort. Tjänsten ger icke tillfälle till praktik och förefaller vara både svår
och omfattande. Läkarna i Fårösund och Elfsborg kunna icke anses berättigade
till särskildt arfvode.»

»Sakkunniga ha föreslagit, att i Stockholm bosatt marinläkare af 2:a
graden må kommenderas till biträde åt marinöfverläkaren mot dagarfvode
å 7 kr. (7 X 365) = 2,555 kr. årligen.

»I slutligt förslag ang. fältläkarkåren ha däri deltagande sakkunniga
föreslagit ett årligt arfvode å 1,500 kr. att utgå till adjutant hos öfverfältläkaren.
»

»På samma sätt föreslår jag, att ett arfvode å 1,500 kr. årligen måtte
tilldelas den marinläkare af 2:a graden, som kommenderas till biträde
hos marinöfverläkaren.»

»Kostnaden för det förslag till aflöning af fast anställd läkarepersonal
— chefen oafsedt — som jag uppgjort, framgår af nedanstående, hvarvid
för jämförelses skull sakkunnigas förslag utföres:

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 121.

Sakkunnigas förslag:

1 förste marinläkare

lön................4,500

dagaflöning.............1,825

inkvart............... 600

Summa 6,925

2 d:°.............. 13,850

Summa £0,775

I marinläkare af l:a graden

lön................3,400

dagaflöning.............1,460

inkvart............... 400

Summa 5,260

II d:o............. 57,860

Summa 63,120

1 ålderstillägg (efter 5 år)........ 300

1 ålderstillägg (efter 10 år)....... 300

Totalkostnad 83,895

Eget förslag:

1 förste marinläkare
samma siffror
samma summa

6,925

Ilo........... 6,925

Summa 13,850

Grupp I.

1 marinläkare af l:a	graden
lön......	. . . . 4,000
dagaflöning . .	. . . . 1,825
inkvart. . . .	. . . . 600	6,425
4 d;o.......		25,700
	Summa	32,125
Grupp II.
1 marinläkare af l:a	graden
lön.......	... 3,400
dagaflöning . . .	. . . . 1,460
inkvart.....	... 400	5,260
3 d:o........		15,780
	Summa	21,040
Grupp III.
1 marinläkare af l:a	graden
lön.......
dagaflöning . . .	. . . 1,460
inkvart.....	... 400	4,260
3 d:o........		12,780
	Summa	17,040
För denna del ... .

Totalkostnad

13,850

70,205

84,055»

»Den stat, jag uppgjordt för dessa bägge grader af marinläkarkåren,
kommer sålunda att med 160 kr. årligen öfverskrida sakkunnigas, om
nämligen ålderstillägg en icke medräknas. Enligt förslaget skall marinläkare
af l:a graden emellertid åtnjuta intjänt ålderstillägg. I 1911 års
stat äro fem sådana upptagna (Johnstone 2, Hammarström 1, Nilson 1,
Segerstedt 1). Med tillämpning af sakkunnigas förslag vill detta säga att
1,500 kr. (300 X 5) bör läggas till slutsumman 83,895 kr. hvarför de sakkunnig
as förslag faktiskt kommer att blifva 1,340 kr. dyrare — i denna
del än det af mig uppgjorda.»

»I sakkunnigas förslag är uppfördt 24 ålderstillägg å 300 kr. till
marinläkare af l:a graden = 7,200 kr., mitt förslag är icke baseradt på

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 127.

ålders ti! lägg till fast anställd marinläkare; under sådana förhållanden är
det tydligt, att sakkunnigas förslag kan komma att med omkring 7,000 kr.
öfverstiga det af mig tillämpade.»

»Då, såsom förut visats, dagarfvode för läkare, som biträder marinöfverläkaren
kräfver 2,555 kr. årligen, och arfvode (såsom jag föreslagit)
för samma ändamål kräfver 1,500 kr., så uppstår genom mitt förslag en
besparing af 1,055 kr., hvilken jämväl vid kostnadsberäkningen bör komma
detsamma till godo.»

»Under hänvisning till hvad här ofvan blifvit antördt torde påståendet
att mitt förslag komme att kräfva större kostnad än sakkunnigas förslag
icke kunna upprätthållas.»

»Det är emellertid icke därför att mitt förslag blir några tusen kr.
billigare, utan därför att det — såvidt möjligt — likställer armé- och
marinläkarnas aflöning och öfriga villkor, som jag nödgas vidhålla detsamma
och anse det värdt beaktande.»

»Då det är föreslaget att regementsläkare skall erhålla stadgad pension
efter 30 tjänsteår och 60 lefnadsår — med rätt till 3 respitår, föreslår jag
att jämväl innehafvarna af de fem aflöningarna bland marinläkarna åt l.a
graden som tillhöra grupp I (äldste läkaren vid Vaxholms kustartillerireg.
samt de 4 äldsta marinläkarna af l:a graden) måtte tillerkännas enahanda
rättighet (deras pensionsålder ökas från nu stadgade 55 till 60 år).»

»Angående den rang, som nu tillkommer marinläkarkårens olika gra
der, innebär mitt förslag ingen ändring, och angående den jämkning, som
— för den händelse det vinner beaktande — framdeles till äfventyra kan
tänkas böra ifrågakomma, torde departementschefen kunna vidtaga lämplig
åtgärd.»

Särskild! 3) Doktor Kjellberg har afgifvit följande yttrande: _

yttrande af »Utan att framställa några särskilda yrkanden ber jag att i afseende

doktber? å de sakkunnigas motivering i tvenne punkter få anföra följande.»

»Sedan undertecknad numera haft tillfälle att närmare öfverskåda de
vid försvarsställningen Vaxholm—Oscar-Fredriksborg fast anställda läkarnas
uppgifter och inbördes tjänsteförhållanden, så har jag funnit mig nödsakad
frånträda den uppfattning rörande behöfligheten af ett extra arfvode
af 1,000 kronor till regementsläkaren vid Vaxholms grenadjärregemente,
som uttalats i det jämväl af mig underskrift^ förslaget angående fältläkarekårens
omorganisation, och anser mig sålunda icke kunna tillstyrka ifrågavarande
arfvode.» „ n .. . x... ,

I afseende å den vid Vaxholm—Oscar-Fredriksborg tjänstgörande

förste marinläkaren har jag endast med tvekan biträdt, ofvan framställda
förslag angående hans aflöningsförmåner. Jag kan nämligen icke unna

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 127. 41

denne läkares tjänsteåligganden i fredstid vara af samma omfattning och
betydelse som motsvarande befattningshafvares i Stockholm och Karlskrona,
men då de sakkunnigas uppdrag icke innefattat en omorganisation
af marinläkarkåren utan endast utredning och förslag rörande aflöningsoch
tjänstgöringsvillkoren för nämnda kår, samt då någon aflöningsgrad
mellan förste marinläkare och marinläkare af l:a graden med intjänta
ålderstillägg icke synts mig lämpligen kunna inordnas i det nu framlagda
förslaget till stat för marinläkarekåren, så har jag funnit mig böra biträda
förslaget, att den i Vaxholm tjänstgörande förste marinläkaren erhåller
samma aflöningsförmåner som motsvarande befattningshafvare i Stockholm
och Karlskrona.»

Marin förvaltningen har i sitt ofvannämnda utlåtande den 18 näst- Marinförlidna
februari anfört, att ämbetsverket icke hade något att erinra mot de Utlåtande
sakkunnigas förslag utom beträffande pensionsåldern för marinöfverläkaren,
i hvithet afseende ämbetsverket anslöte sig till den af konteramiralen Dyrssen
anförda särskilda mening.

På grund däraf hemställde marinförvaltningen, att nådig proposition
måtte framläggas för Riksdagen att, med godkännande af stat för marinläkarkåren
i enlighet med de sakkunnigas förslag, för tillämpning af
sådan stat höja anslaget till aflöning för flottarns kårer och stater med
23,800 kronor.

Marinförvaltningen har därjämte uttalat, att ehuru utgifterna från
anslaget till ålderstilläg vid tillämpning af den nya staten komme att
nedgå, på sätt de sakkunniga beräknat, ämbetsverket icke ansåge sig nu
böra ifrågasätta ändring af detta anslags belopp.

De tillkallade marinl.-sakkunniga hafva, på sätt framgår af ofvan läm- Departenade
redogörelse, varit ense därom, att afiöningsförmånerna för marin~meyttrandTS
läkarna, med undantag af marinöfverläkaren, böra förbättras, för den händelse
den föreslagna omorganisationen af fältläkarkåren komme till stånd.

Denna mening har omfattats jämväl af marinförvaltningen; och finner
äfven jag densamma välgrundad.

„ I fråga om de sakkunnigas förslag till ny lönestat har professor
Åkerman i vissa punkter uttalat afvikande meningar. En öfversikt af och
jämförelse mellan majoritetens bland 4e sakkunniga förslag, som biträdts
af marinförvaltningen, samt professor Åkermans reservation ger vid handen
följande.

Samtliga sakkunniga föreslå för förste marinläkare enahanda aflöningsförmåner,
som i förslaget till omorganisation af fältläkarkåren upptagas
för fördelningsläkare. Majoriteten af de sakkunniga vill bibehålla det nu Bihang

till Eiksd. prat. 1911. 1 Sami. 1 Afd. 82 Håft. 6

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 127.

varande antalet förste marinläkare. Professor Åkerman, hvilken anser att
den läkarbefattning vid Vaxholms och Oscar-Fredriksborgs fästning, som
nu bestrides af en förste marinläkare, bör uppehållas af en marinläkare
af l:a gr., föreslår fördenskull en minskning af förste marinläkarnas
antal från 8 till 2 samt en motsvarande ökning af antalet marinläkare af
l:a gr.

Beträffande marinläkarna af l:a gr. har majoriteten ansett, att dessa
i fråga om begynnelseaflöning böra likställas med äldre bataljonsläkare
enligt organisationsförslaget för fältläkarkåren, samt att dem borde under
den fortsatta tjänstetiden beredas löneförhöjning, på sätt äfven nu sker,
genom erhållande af ålderstillägg, hvarigenom de med bibehållande af
samma dagaflöning och inkvarteringsersättning som bataljonsläkare skulle
efter tio års tjänst i graden ko in nia upp till enahanda lön, som föreslagits
för regementsläkare. Professor Åkerman håller däremot före, att marinläkarna
af i:a gr. böra uppdelas i tre särskilda löneklasser, däri aflöning
skulle utgå såsom för respektive regementsläkare, äldre bataljonsläkare och
yngre bataljonsläkare föreslagits.

I fråga om marinläkarna af 2:a gr. äro samtliga sakkunniga ense
därom, att begynnelsearfvodet bör utgå med 300 kronor mera än hvad
som föreslagits för extra bataljonsläkarna vid armén, hvaremot dessa marinläkare
skulle komma i åtnjutande af endast ett ålderstillägg, medan de
extra batalj onsläkarna skulle erhålla två dylika. Äfven angående storleken
af sjöaflöningen till marinläkarna af 2:a gr. hysa alla de sakkunniga samma
mening. Men medan majoriteten hemställer, att till dessa marinläkare vid
tjänstgöring i land skall utgå, förutom dagtraktamente å 7 kronor under
hela tjänstgöringstiden, ett dagarfvode om 6 kronor för tiden utöfver 80
dagar, hvilket sistnämnda dagarfvode doyk icke skulle utgå vid tjänstgöring
i marinförvaltningen, förordar professor Åkerman, att dagarfvodet i nämnda
fall bör beräknas i likhet med hvad som föreslagits för extra bataljonsläkare
vid tjänstgöring utom egen bostadsort eller till 8 kronor om dagen
för hela tjänstgöringstiden.

Hvad angår marinläkarstipendiaterna anse samtliga sakkunniga, att
dessa böra erhålla stipendium och särskild ersättning vid tjänstgöring i
land i likhet med fältläkarstipendiaterna. Äfven beträffande sjöaflöningen
till marinläkarstipendiaterna råder ej någon skiljaktighet bland de sakkunniga.

Samtliga sakkunniga föreslå, att en i Stockholm bosatt marinläkare af
2:a gr. må kommenderas till biträde åt marinöfverläkaren. Majoriteten
bland de sakkunniga hemställer, att den sålunda kommenderande må komma
i åtnjutande af särskilt arfvode å 7 kronor om dagen, hvaremot professor

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 127.

Åkerman uttalat den mening, att dylikt afvode till ifrågavarande läkare
bör bestämmas till samma belopp, eller 1,500 kronor årligen, som föreslagits
för en adjutant hos öfverfältläkaren.

Slutligen förorda de sakkunnigas majoritet, att ett särskildt arfvode
å 500 kronor måtte tillerkännas den marinläkare af l:a gr., som placeras
å Oscar-Fredriksborg. Under förutsättning att de föreslagna arfvodena å
1,000 kronor till fem arméläkare vinna beaktande, anser professor Åkerman,
att arfvoden af samma storlek böra utgå ej mindre till nämnda läkare
å Oscar-Fredriksborg utan äfven till den å Kungsholmsfort tjänstgörande
marinläkaren.

För egen del finner jag förslaget att förste marinläkarna i lönehänseende
böra likställas med fördelningsläkare vara väl grundad!. De sakkunnigas
majoritet synes mig på ett öfvertygande sätt hafva motiverat sin
mening att den främste i Vaxholms och Oscar-Fredriksborgs fästning tjänstgörande
marinläkaren fortfarande såsom hittills bör innehafva samma
tjänstegrad och aflöningsförmåner som förste läkarna vid flottans stationer
d. v. s. vara förste marinläkare på stat. Härvid önskar jag särskildt framhålla,
att då enligt de sakkunnigas förslag rörande gemensamt upprätthålllande
af läkarvården vid Vaxholms kustartilleri- och grenadjärregementen,
hvilket förslag torde i hufvudsak böra genomföras, den främste marinläkaren
inom fästningen är afsedd att i viss mån utöfva befälsrätt öfver
regementsläkaren vid grenadjärregementet, äfven denna omständighet talar
för att han innehar högre tjänstegrad än nämnde regementsläkare. Jag
ansluter mig sålunda till den uppfattningen, att det nuvarande antalet
förste marinläkare bör bibehållas. o

Såsom framgår af professor Åkermans särskilda yttrande, har har.s förslag
om uppdelning af marinläkarna af l:a graden i tre särskilda lönellasser,
motsvarande regementsläkare samt äldre och yngre bataljonsläkare vid armén,
hufvudsakligen grundats å fordran på likställighet emellan l.ikarna
vid armén och marinen. Berörda likställighet synes mig dock ej böra tillmätas
en afgörande betydelse, därest ett genomförande däraf skulle för
den ena eller andra försvarsgrenen medföra anordningar, som med hänsyn
till där förefintliga förhållanden ej skulle vara nyttiga eller lämpliga. På
sätt de sakkunnigas redogörelse öfver marinläkarnas af l:a gr. tjänsteåligganden
utvisar, bestrida de befattningar, som äro sinsemellan sidoordnade.
Från organisationssynpunkt är sålunda den föreslagna uppdelningen
icke påkallad. En dylik uppdelning skulle dessutom från aflöningssynpunkt,
enligt min mening, medföra beaktansvärda olägenheter. Då de nuvarande
marinläkarna af l:a gr. äro tämligen jämnåriga, skulle införandet af
särskilda löneklasser bland dem antagligen medföra, att flera af dem icke

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 127.

före pensionsålderns inträdande skulle nå upp i den högsta löneklassen. I framtiden
kan ju olikheten i åldern blifva större mellan dåvarande befattningshafvare.
Men om denna relativt fåtaliga tjänstegrad, hvarifrån jämförelsevis få
befordras vidare, uppdelas i särskilda löneklasser, torde i hvarje fall ej kunna
undvikas, att befordringarna till högre löneklass blifva synnerligen ojämna, så
att dylik för den ene inträffar vid en relativt tidig ålder men för den andre
vid en långt senare ålder. Det nu för denna grad tillämpade, af de sakkunnigas
majoritet bibehållna aflöningssystemet med en för alla gemensam
grundlön, hvartill efter vissa års tjänst i graden komma lönetillägg, bereder
däremot samma utsikter till löneförbättring för alla, hvilket i detta fall får
anses rättvist och billigt. Jag finner därför detta aflöningssystem härvidlag
väl värdt att fortfarande tillämpas. De sakkunnigas majoritet synes mig
äfven på lämpligt sätt hafva beräknat de af dem föreslagna löneförmånerna
för marinläkarna af l:a gr.

Professor Åkerman har i sin reservation framhållit, att om de 3
förste marinläkarbefattningarna bibehölles, marinläkarkåren hade 3 fördelningsläkartjänster
på 36 fast anställda läkare eller 1 på 12. Då armén
föreslagits skola erhålla 6 fördelningsläkare bland 168 fast anställda läkare,
blefve motsvarande proportion där 1 på 28, hvadan utsikten att avancera
till befattning med fördelningsläkares tjänsteställning skulle vid marinen
blifva dubbelt så stor som vid armén. Härvid bör emellertid icke förbises,
att befattningar, motsvarande regementsläkartjänster, icke finnas och ej
heller, enligt min mening, böra inrättas inom marinläkarkåren och att sålunda
utsikterna därstädes att avancera till befattning med regementsofficers
grad äro betydligt mindre än vid armén.

I fråga om det enhälliga förslaget till arfvode och ålderstillägg åt
marinläkare af 2:a gr. har jag intet att erinra. I likhet med de sakkunnigas
majoritet anser jag, att då marinläkarstipendiater vid tjänstgöring i
land synas likasom fältläkarstipendiater böra tillerkännas, förutom dagtraktamente
om 7 kronor under hela tjänstgöringstiden, ett dagarfvode om 6
kronor för tiden utöfver 30 dagar, enahanda förmåner böra utgå till marinläkare
af 2:a gr. För dem kan icke lämpligen årlig maximitid för
tjänstgöring fixeras, såsom för de extra bataljonsläkarna föreslagits. Vid
sådant förhållande framstår såväl det högre begynnelsearfvodet å 1,800
kronor som äfven det förhöjda dagarfvodet under den årliga tjänstgöringstiden,
hvars afsilning ofta ej låter sig på förhand beräkna, såsom en
välbehöflig ersättning för den betydande rubbning i lefnadsförhållanden
och enskild praktik, som vederbörande läkare sålunda måste underkasta
sig.

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 127.

Hvad de sakkunniga enhälligt föreslagit i fråga om aflöningsförmåner
till inarinläkarstipendiater får jag jämväl biträda.

Att en marinläkare af 2:a gr. kommenderas att året om biträda
marinöfverläkaren, anser jag vara af behofvet påkalladt. Med hänsyn till
att denna tjänstgöring säkerligen kommer att kräfva afsevärd tid dagligen,
kan jag ej finna annat än att den sålunda kommenderade bör komma i
åtnjutande af ett dagarfvode af 7 kronor, såsom de sakkunnigas majoritet
föreslagit.

Såsom jag redan anfört, synes mig ett gemensamt upprätthållande
af läkarvården vid Vaxholms kustartilleri- och grenadjärregementen böra
genomföras i hufvudsaklig öfverensstämmelse med de sakkunnigas förslag.
Då under sådan förutsättning den å Oscar-Fredriksborg tjänstgörande
marinläkaren af l:a gr. skulle erhålla ökadt arbete samt han jämväl äger
ringa möjlighet till enskild verksamhet, anser jag behof föreligga att tillerkänna
honom ett särskildt arfvode. Detta torde lämpligen böra bestämmas
till 500 kronor, på sätt de sakkunnigas majoritet föreslagit.
Däremot finner jag ej skäl förorda dylikt arfvode åt annan marinläkare.

I likhet med de sakkunniga anser jag särskildt önskvärdt, att ekiperingshjälp
må kunna beredas dem, som utan att förut hafva varit stamanställda
utnämnas till marinläkare af 2:a gr. i flottans reserv, hvarför
de sakkunnigas förslag i detta afseende af mig biträdes. Fn anvisning för
detta ändamål skulle rätteligen hafva sin plats under ett anslag för marinläkarkåren
i flottans reserv, men då ett dylikt anslag ej finnes och icke
synes mig böra för detta särskilda behof uppföras, torde berörda anvisning
kunna inrymmas plats i staten för marinläkarkåren.

Hvad beträffar de sakkunnigas af konteramiralen Dyrssen likväl
icke biträdda hemställan att pensionsåldern för marinöfverläkaren måtte
höjas till 62 år med rättighet för honom att därutöfver kvarstå i 3 år,
torde skäl förefinnas för ett dylikt framflyttande af pensionsåldern; men
då bestämmandet af pensionsåldern för marinöfverläkaren synes äga samband
med fastställandet af sådan ålder för öfverfältläkaren samt sistberörda
fråga nu icke föreligger till lösning, lärer med upptagande af
ifrågavarande förslag tillsvidare böra anstå.

1 öfverensstämmelse med hvad chefen för landtförsvarsdepartementet
förut denna dag till statsrådsprotokollet uttalat beträffande den rätt till
verksamhet utom tjänsten, som bör tillkomma arméns läkare, anser jag
att, i och med tillämpande af de ifrågasatta förbättrade aflöningsvillkoren
för marinläkarkåren, de i löneförbättringen inbegripna marinläkare, som
innehafva fullmakter å sina beställningar, eller förste marinläkare och marinläkare
af l:a gr., väl böra såsom hittills icke vara underkastade någon in -

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 127.

skränkning i rätten att utöfva enskild läkarpraktik, men att däremot frågan
om behörighet för sådan läkare att jämväl innehafva annan tjänstebefattning
eller ock anställning hos verk eller bolag bör — i likhet med hvad
för närvarande finnes för en del andra statens löntagare stadgadt beträffande
ledamotskap af bolags styrelse in. m. — underställas Kungl. Maj:ts
pröfning i hvarje särskildt fall.

I likhet med marinl.-sakkunniga anser jag, att nuvarande tjänsteinnehafvare
å marinläkarkårens stat böra, för åtnjutande af föreslagna
ålderstillägg, äga rätt tillgodoräkna sig den tid, de tjänstgjort i sin innehafvande
grad.

Chefen för landtförsvarsdepartementet har äfven förordat, att bland
villkor och bestämmelser för åtnjutande af de ifrågasatta nya aflöningsförmånerna
för arméns läkare måtte inrymmas föreskrifter, att ordinarie
militärläkare skulle vara skyldig ej mindre att bestrida läkarvård och till
militärläkarbeställning hörande undervisningsskyldighet vid militärskola,
utbildningskurs och truppafdelning, som förlagts till det truppförband,
hvilket läkaren tillhör, samt för dit kommenderade enskilda personer, än
äfven att i förläggningsorten jämte utöfvandet, af egen befattning under
vissa förutsättningar tillfälligt bestrida läkartjänst ej mindre vid annan
till armén hörande trupp än äfven vid marinen.

Gällande reglementsbestämmelser bereda möjlighet att inom hvar
och en af marinens särskilda delar, flottan och kustartilleriet, ordna läkarvården
med tillgodoseende af de beaktansvärda önskemål, hvilka legat till
grund för de af chefen för landtförsvarsdepartementet beträffande läkarvården
vid armén sålunda föreslagna regler.

Däremot saknas föreskrifter, hvarigenom ett lämpligt samarbete
mellan dels flottan och kustartilleriet, dels ock marinen och armén för
ömsesidigt biträde vid läkarvårdens bestridande å samma förläggningsort
skulle kunna anordnas. Bestämmelser i sistberörda hänseenden synas mig
därför vara af behofvet påkallade.

Beträffande skyldigheten för marinläkaren å Oscar-Fredriksborg att
biträda vid läkarvårdens uppehållande vid Vaxholms grenadjärregemente
torde jämväl föreskrift böra meddelas af innehåll, motsvarande hvad chefen
för landtförsvarsdepartementet föreslagit beträffande regementsläkaren vid
nämnda regemente.

Ehuru behofvet för marinen att under fredstid för sin personal taga
civila sjukhus i anspråk är mycket ringa och förändring i detta förhållande
ej synes vara att förvänta, torde dock vara lämpligt att, i likhet med hvad
chefen för landtförsvarsdepartementet föreslagit i fråga om arméns läkare,
stadga skyldighet för en hvar, som tillhör marinläkarkåren, att vid å för -

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 127.

läggningsorten beläget civilt sjukhus, där personer, tillhörande marinen,
finnas intagna, fullgöra den tjänstgöring, som Kungl. Maj:t kan finna godt
bestämma.

Enligt nuvarande reglementsbestämmelser äro marinöfverläkaren,
förste marinläkarna och marinläkarna af l:a gr. berättigade att åtnjuta
semester årligen, marinöfverläkaren och förste marinläkarna under en och
half månad samt öfriga under en månad, då sådant utan hinder för göromålens
behöriga gång kan ske; och synes mig någon förändring i dessa
bestämmelser icke böra göras.

Då tjänsteinnehafvare vid marinläkarkåren icke genom förbehåll i
utfärdade fullmakter och förordnanden eller annorledes äro förpliktade att
underkasta sig ändringar i aflöning- och tjänstgöringsvillkor, torde dvlik
tjänsteinnehafvare, som tillträder sin befattning före tillämpningen af den
ifrågasatta nya aflöningsstaten, äga bestämma, huruvida han skall öfvergå
å donna stat eller icke. Särskild föreskrift att anmälan om sådan öfvergång
skall göras inom viss tid före tillämpningen af samma stat lärer
därför böra meddelas.

På grund af hvad jag sålunda anfört får jag i underdånighet hemställa,
det täcktes Eders Kungl. Maj:t föreslå Riksdagen att

Kungl. Maj ds Nåd. Proposition Nr 127.

dels godkänna följande aflöningsstat för marinläkarkåren
att tillämpas från och med år 1912:

Antal.		Kronor.	öre.	Kronor.	öre.
1	Marinöfverläkare:
	lön...............	6,000
	dagaflöning ä 6 kronor i 865 dagar .	2,190	—	8,190	—
1	Förste marinläkare:
	lön...............	4,500	—
	dagaflöning å 5 kronor i 365 dagar .	1,825	—	6,325	—
2	D:o ................	—		12,650	—
1	Marinläkare af l:a graden:
	lön...............	3,400	—
	dagaflöning k 4 kronor i 365 dagar .	1,460	—	4,860	_
11	D:o................ Arfvode till en marinläkare af l:a graden,	—		53,460	''
	placerad å Oscar-Fredriksborg . . . .	—	—	500	—
16			85,985	1
20	Marinläkare af 2:a graden, arfvoden å
	1,800 kronor...........	—	—	36,000	_i 1
10	Marinläkarstipendiater, stipendier å 900			9,000
	kronor..............	—	—
	Dagtraktamente till marinläkare af 2:a
	graden och marinläkarstipendiater un-der tjänstgöring i land, förslagsvis . .	—	—	5,000	—
	Inkvarteringsbidrag, förslagsvis . . . . Ekiperingshjälp till marinläkare af 2:a			7,400
	graden, som utan föregående anställ-ning vid stammen utnämnts i reserven, förslagsvis............			1,000
	Summa kronor	-	—	\| 144,385	—

Anmärkningar :

l:o. Marinläkare af 2:a graden och rnarinläkarstipendiat erhålla, då
de äro kommenderade till tjänstgöring i land, förutom dagtraktamente k 7

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 127.

kronor under hela tjänstgöringstiden, ett dagarfvode om 6 kronor efter
fullgjord tjänstgöring i land eller till sjöss under samma kalenderår af sammanlagdt
30 dagar, hvilket sistnämnda dagarfvode dock icke utgår vid
tjänstgöring i marinförvaltningen.

2:o För marinläkare af l:a graden ökas lönen efter 5 års tjänstgöring
i samma grad med 300 kronor och efter 10 års sådan tjänstgöring

med ytterligare 300 kronor.

För marinläkare af 2:a graden ökas arfvodet efter 5 års tjänstgöring
i samma grad med 300 kronor.

3:o. Marinöfverläkare, förste marinläkare och marinläkare af l:a graden,
som icke åtnjuta fri bostad i kronans hus, erhålla inkvarteringsbidrag

med ett efter år räknadt belopp af:

Marinöfverläkaren............. 1,200 kronor

Förste marinläkare vid Stockholms station . . . 1,000 »

D:o d:o vid Karlskrona station eller å

kustposition.............. 600 »

Marinläkare af l:a graden vid Stockholms station

eller i Göteborg . . . 500 »

D:o d:o vid Karlskrona station

eller å kustposition........... 400 »

5:o. De båda sjukhusläkarna vid Karlskrona station åtnjuta hvardera
ett arfvode af 500 kronor från anslaget till sjukvård för marinen;

dels godkänna följande villkor och bestämmelser för åtnjutande af de i
staten upptagna aflöningsförmåner, nämligen:

att med befattning såsom förste marinläkare eller marinläkare af
l:a graden icke må förenas annan tjänst å rikets, Riksdagens eller kommuns
stat eller uppdrag såsom ordförande eller ledamot i styrelse för verk
eller bolag, som är med Kungl. Maj:ts oktroj försedt eller blifvit såsom
aktiebolag registreradt, eller befattning såsom tjänsteman i sådant verk
eller bolag eller annan tjänstebefattning af hvad slag som helst, så framt
ej uppå därom gjord framställning och efter pröfning att ifrågavarande
tjänst, uppdrag eller befattning ej må anses inverka hinderligt för tjänstgöringen
såsom marinläkare Kungl. Maj:t finner tjänsten, uppdraget eller
befattningen kunna få tillsvidare mottagas och bibehållas;

Bihang till Riksd. prof. 1911. 1 Sami. 1 Afd. 82 Häft. 7

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 127.

att med afseende å förhöjning af aflöningen efter viss tids innehafvande
af eu och samma tjänst tidpunkten för första förhöjningen bestämmes att
inträda efter fem år, under villkor, beträffande marinläkare af l:a graden,
att innehafvaren under mera än fyra femtedelar af den tjänstetid, som
erfordras för att vinna nämnda förhöjning, med godt vitsord bestridt sin
egen eller på grund af förordnande annan statens tjänst eller fullgjort
annat offentligt uppdrag, dock att härvid icke må föras honom till last
den tid, han åtnjutit semester, och under villkor, beträffande marinläkare
af 2:a graden, att innehafvaren med godt vitsord fullgjort den honom
under ifrågavarande fem år anbefallda tjänstgöring vid marinen, samt för
andra förhöjningen, där sådan för marinläkare af l:a graden äger rum,
efter ytterligare fem år, på samma villkor, som för sådan tjänsteinnehafvare
ofvan angifvits, under iakttagande, hvad hvar och en af omförmälda
aflöningsförhöjningar angår, att den högre aflöningen ej får tillträdas förr
än vid början af kalenderåret näst efter det, hvarunder den stadgade
tjänsteåldern blifvit uppnådd; börande tjänsteinnehafvare därvid tillgodoräknas
den tid, som före den nya aflöningsstatens trädande i kraft förflutit
från det han till tjänsten utnämndes eller förordnades;

att en hvar, som tillhör marinläkarkåren, skall vid tjänstgöring i
land, vara skyldig att, enligt de närmare föreskrifter Kungl. Maj:t meddelar,
inom förläggningsorten och å därstädes befintligt fartyg för kortare
tid utan särskild godtgörelse uppehålla jämte egen befattning äfven annan
militär läkartjänst, vare sig denna omfattar personal vid flottan, kustartilleriet
eller armén;

att den marinläkare, som tjänstgör å Oscar-Fredriksborgsfort. eller
vid i dess närhet förlagd trupp af kustartilleriet skall vara skyldig att
jämte egen befattning utan särskild godtgörelse bestrida läkartjänst vid
Vaxholms grenadjärregemente i enlighet med de närmare bestämmelser,
som Kungl. Maj:t meddelar; samt

dels förklara,

än äfven att de förutvarande innehafvarna af nu ifrågavarande befattningar,
hvilka icke före viss angifven tidpunkt anmäla, att de vilja

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 127.

underkasta sig den nya aflöningsstaten samt nämnda villkor och bestämmelser,
skola varda bibehållna vid dem dittills tillkommande aflöningsförmåner; dels

ock för tillämpning af omförmälda aflöningsstat i riksstaten för
år 1912 höja anslaget till aflöning för flottans kårer och stater, hvithet nu
utgör 5,725,947 kronor samt uti den till Riksdagen innevarande år afgifna
statsverkspropositionen med en föreslagen höjning af 82,872 kronor beräknats
till 5,808,819 kronor, med ytterligare 23,800 kronor eller sålunda i
riksstaten för år 1912 uppföra ifrågavarande anslag med 5,832,619 kronor.

Denna af statsrådets öfriga ledamöter biträdda
hemställan behagade Hans Maj:t Konungen i nåder bifalla;
ock skulle nådig proposition till Riksdagen aflåtas
af den lydelse, en vid detta protokoll fogad bilaga utvisar.

Ex protocollo:

Elis Rahmn.