Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 122 (Proposition 1911:122)

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 122.

Nr 122.

Kungl. Maj:ts nådiga ''proposition till Riksdagen angående
anordnande af ett egnahemssamhälle för statstjänstemän
å kr ono eg endomen 1 V» mantal Mörby nr 1 i Danderyds
socken af Stockholms län; gifven Stockholms slott den
10 mars 1911.

Under åberopande af bilagda utdrag af statsrådsprotokollet öfver
civilärenden för den 24 februari 1911 och denna dag vill Kungl. Maj:t
föreslå Riksdagen

l:o) medgifva dels att, sedan stadsplan och tomtindelning fastställts
för det område om 31,77 hektar af kronoegendomen 1 Vs mantal Mörby
nr 1 i Danderyds socken af Stockholms län, som å den vid statsrådsprotokollet
den 24 februari 1911 fogade kartan finnes utmärkt med heldragna
röda linjer, till en af statstjänstemän bildad, behörigen registrerad
förening för ekonomisk verksamhet må, i hufvudsaklig öfverensstämmelse
med de i statsrådsprotokollet angifna grunder, med tomträtt
under en tid icke öfverstigande 60 år upplåtas de inom området
befintliga tomterna mot en tomträttsafgift, som skall uppgå till ett belopp
motsvarande minst 4 procent ränta å tomternas sammanlagda
markvärde, beräknadt efter 15 öre kvadratmetern, dels ock att till föreningen
må tillsvidare utan afgift med nyttjanderätt upplåtas de till
vägar och öppna platser afsedda delar af området mot att föreningen
förbinder sig att iordningställa och väl underhålla desamma;

2:o) besluta, att en lånefond, benämnd lånefonden för tjänstemannasamhället
vid Mörby, skall bildas, samt för afsättning till denna fond
under utgifter för kapitalökning och underrubriken statens utlåningsfonder
för år 1912 anvisa ett anslag af 930,000 kronor, att utgå af
lånemedel, med rätt för Kungl. Maj:t att redan under år 1911 af tillgängliga
medel förskottsvis utanordna 330,000 kronor;

Bihang till Biksd. prof. 1911. 1 Sami. 1 Afd. 77 Haft. (Nr 122.) 1

Kung!. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 122.

3:o) medgifva, att ur nämnda lånefond af statskontoret må beviljas
nämnda förening dels ett lånebelopp af högst 330,000 kronor
för att, enligt de närmare föreskrifter som Kungl. Maj:t utfärdar,
användas till anläggning af vägar och öppna platser samt vatten- och
afloppsledningar inom förenämnda område af kronoegendomen Mörby,
med skyldighet för låntagaren att å lånet erlägga ränta efter 4 V2
procent om året och enligt af Kungl. Maj:t fastställd plan amortera
detsamma under en tid icke öfverstigande fyrtio år, men med rätt för
Kungl. Maj:t att under högst två år medgifva uppskof med erläggande
af ränta och amortering å lånet, dels ock: i hufvudsaklig öfverensstämmelse
med de i statsrådsprotokollet den 24 februari 1911 angifva
grunder och enligt de närmare bestämmelser som Kungl. Maj:t meddelar,
lån lör bebyggande af tomter, som upplåtits med tomträtt inom ifrågavarande
område af kronoegendomen Mörby, å hvilka lån skall erläggas
ränta efter 4 V2 procent om året;

o 4:o) medgifva, att de kapitalafbetalningar, som å de från fonden
utgående lånen verkställas, må tillsvidare tilläggas fonden; samt

5:o) under förutsättning att förutnämnda anslag å sammanlagdt
930,000 kronor beviljas, besluta, att de i 1912 års riksstat bland inkomsterna
upptagna lånemedel skola höjas med motsvarande belopp.

De till ärendet hörande handlingar skola tillhandahållas Riksdagens
vederbörande utskott; och Kungl. Maj:t förblifver Riksdagen med all
kungl. nåd och ynnest städse välbevågen.

GUSTAF.

Hugo Hamilton.

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 122.

Utdrag af protokollet öfver civilärenden, hållet inför Hans
Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 24
februari 1911.

Närvarande:

Hans excellens herr statsministern Lindman,
Statsråden: Petersson,

Hederstierna,

SwARTZ,

grefve Hamilton,

Lindström,

von Sydow,

von Krusenstierna.

Departementschefen statsrådet grefve Hamilton anförde:

De omfattande löneregleringar för statens befattningshafvare, som
på senare tid vidtagits, hafva som bekant i vidsträckt mån orsakats af
den allmänna förhöjning i lefnadskostnader, som i vårt land inträdt
under de senare årtiondena. Särskilt har denna förhöjning framträdt
i de större städerna, främst i hufvudstaden, där den gjort sig kännbar
kanske mest i afseende å bostadspriserna.

Enligt verkställda undersökningar utgjorde i hufvudstaden år 1894
medelhyran för 1 rum och kök 181 kronor, för 2 rum och kök 29o
kronor, för 3 rum och kök 443 kronor, för 4 rum och kök 585 kronor,

Egna hem
för statstjänare
i
Stockholm.

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 122.

för 5 rum och kök 759 kronor och för 6 rum och kök 1,006 kronor.
År 1905 utgjorde medelhyran för lägenheter af samma storlek respektive
272, 450, 657, 869, 1,154 och 1,492 kronor. År 1909 hade nämnda
siffror beträffande lägenheter från och med 1 till och med 4 rum och
kök — de enda för hvilka tillförlitliga beräkningar föreligga — ytterligare
stigit till respektive 333, 528, 676 och 907 kronor samt alltså
från år 1895 med respektive 84, 79, 53 och 55 procent.

En inom kommerskollegii afdelning för arbetsstatistik verkställd
sammanställning ger för nedanangifna städer i riket följande resultat:

	1 ram och kök.	2 rum och kök.	3 rum och kök.	4 rum och kök.
	o År	O År	o År	o År
	1906.	1909.	1906.	1909.	1906.	1909.	1906.	1909.
Stockholm . ...........	298	333	502	528	623	676	800	907
Norrköping ...........	—	192	—	317	—	509	—	750
Jönköping .............	142	148	219	234	312	402	448	548
Malmö ....................	179	212	266	328	394	505	533	668
Hälsingborg......	148	158	227	244	393	396	641	669
Göteborg .............................................	215	214	356	348	531	476	_	767
Karlstad ..................	163	198	319	336	472	569	656	775
Galle...................................................	183	194	327	344	484	536	657	665
Sundsvall.....	184	191	318	335	572	586	728	738 \|

Till jämförelse må meddelas, att exempelvis i Köpenhamn medelhyran
år 1906 utgjorde för 1 rum och kök 120 kronor, för 2 rum och
kök 217 kronor, för 3 rum och kök 319 kronor och för 4 rum och kök
411 kronor.

I hvad mån den antydda hyresstegringen, hvilken i viss grad
torde vara nödvändigt förbunden'' med förhållandena i en stad under
stark utveckling, kan förväntas komma att fortfara, låter sig naturligen
icke förutsägas. Emellertid torde det för staten såsom arbetsgivare
vara synnerligen angeläget att söka tillgodose sina tjänares berättigade
intressen med hänsyn till bostadsförhållanden.

_ Såsom exempel på redan vidtagna åtgärder i sådant hänseende
förtjänar framhållas statens verksamhet för uppförande af bostäder åt bo -

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 122. 5

fattningshafvare vid statens järnvägar. Fri bostad in natura åtnjutes
för närvarande ensamt i Stockholm med närmast därintill liggande
stationer af tjänstemän till ett antal af 537. Jag tillåter mig i detta
sammanhang erinra om den undersökning angående anordnande af egna
hem för tjänstemän i mera underordnade befattningar vid statens järnvägar,
hvarom Eders Kungl. Maj:t på hemställan af min företrädare i
ämbetet låtit föranstalta och hvarvid särskildt öfvervägts, i hvad mån
upplåtelse med tomträtt borde komma till användning. Vid den tidigare
föredragningen inför Eders Kungl. Maj:t af detta ärende framhölls
vikten däraf, att, i den mån insikten om egnahemssystemets fördelar
mer och mer gjorde sig gällande, egnahemsrörelsen, särskildt hvad anginge
statens egna tjänare, på allt sätt främjades. Äfven gjordes gällande,
att ett bland de största hindren för egnahemsidéns förverkligande
bland den afsedda tjänstepersonalen varit svårigheten att för rimligt
pris erhålla tomtplatser för bebyggande.

I anslutning till hvad sålunda anfördes, hvari äfven jag instämmer,
finner jag det synnerligen önskvärdt, att vid det närmare öfvervägande
om åtgärder för främjande af tjänstemännens bostadsförhållanden, hvarför
jag nu påkallar Eders Kungl. Maj:ts uppmärksamhet, egnaliemssystemet
vinner beaktande. Att för öfrigt vid fråga om åtgöranden i
omnämnda syfte uppmärksamheten främst riktas å hufvudstaden, torde
i betraktande af hvad ofvan anförts och med hänsyn till det stora antal
tjänstepersonal, omkring 7,000 personer, som här är stationerad, ej tarfva
närmare förklaring.

Emellertid vill jag redan från början betona, att de statsåtgärder,
jag vill ifrågasätta, ej synas mig böra sträcka sig längre, än att de
medel, som för ändamålet af staten ställas till förfogande, blifva fullt
räntebärande och att äfven i öfrigt staten hålles skadeslös för uppoffringar
och förluster.

I detta sammanhang vill jag omnämna, att af vissa främmande
stater synnerligen omfattande åtgärder vidtagits för ändamål, som här
afses.

Sålunda har jag inhämtat, att tyska riksdagen, förutom de betydande
belopp, som anvisats för uppförande genom statens egen försorg
af bostäder åt statstjänstemän, under åren 1801—1907 beviljat omkring
29 millioner mark dels till byggnadslån och dels till anskaffande åt
byggnadsmark för föreningar af i rikets tjänst anställda arbetare och
tjänstemän. Medan i Preussen under tiden 1895—1905 ensamt genom

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 122.

statens egen försorg bostäder uppfördes för dess arbetare och tjänstemän
till värde af öfver 40 millioner mark, beviljades af preussiska
riksdagen under samma tid omkring 30 millioner mark till byggnadslån
åt bostadsföreningar af arbetare och tjänstemän hos preussiska staten.
Beträffande de närmare villkoren för ifrågavarande medels användande
tillåter jag mig hänvisa till en i »Meddelanden från k. kommerskollegii
afdelning för arbetsstatistik», årgång 1907, n:r 4, lämnad redogörelse.

»ifTf*''stats thi en till Eders Kungl. Maj:t ingifven skrift af den 27 april 1908

tjänarnas t har statstjänamas i Stockholm förbund med framhållande af den betydande
stockiwim stegringen af bostadshyrorna i hufvudstaden, hvaruti någon förändring
till det bättre enbart genom enskildes verksamhet icke syntes vara att
emotse, anhållit om Eders Kungl. Maj:ts medverkan till främjande af denna
för tjänstemännen så viktiga fråga. I skriften anföres, att man vid en
närmare undersökning af bostadsfrågan i Stockholm finner, att en af
de mest bidragande orsakerna till de höga hyrorna äro de oerhördt
uppdrifna tomtvärdena. Ett kraftigt bistånd till åstadkommande af en
sänkning härutinnan skulle vara, om staten ville till sina tjänstemän
i Stockholm inom eller invid staden mot måttlig ersättning upplåta
byggnadstomter. För sådant ändamål lämpliga områden äger, framhålles
vidare i skriften, staten såväl i som omedelbart intill staden.
Bland sådana områden nämnes kronoegendomen Mörby i Danderyds
socken af Stockholms län, som bland annat har den fördelen att redan äga
relativt goda kommunikationer med hufvudstaden. I öfrigt syntes syftet
med upplåtelserna i högre grad vinnas, ju närmare staden de upplåtna
tomterna ligga. I allmänhet vore också tjänstemännens arbete af den
beskaffenhet, att de vore nödsakade att bo inom eller åtminstone i
omedelbar närhet af staden.

Hvad beträffar formen för upplåtelserna skulle, förutom äganderätt,
det nya rättsinstitutet tomträtt härvid kunna komma till användning.
Detta senare torde både ur statens och tjänstemännens synpunkt
vara lämpligt. A ena sidan behöfver ej, anmärker förbundet, staten
afhända sig äganderätten till det upplåtna området, och å andra sidan
befrias innehafva rea däraf från hvarje kapitalutgift för innehafvet af
tomten.

Det för uppförande af byggnader på de sålunda upplåtna områdena
erforderliga kapitalet syntes emellertid, yttrar vidare förbundet,
vederbörande tjänstemän, af hvilka flertalet icke disponerar några
större tillgångar utöfver aflöningen, vara nödgade att till större delen
anskaffa genom lån. Då det vore omöjligt att af befintliga låneanstalter

Kung}. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 122.

erhålla lån mot inteckning i tomträtt, anser förbundet staten böra
träda hjälpande emellan genom att på billiga villkor lämna byggnadslån
åt dem, som däraf äro i behof. I de fall, då byggnadstomter
skulle tillhandahållas emot tomträtt samt tjänliga byggnadslån utlämnas,
skulle staten naturligtvis uttaga årlig afgäld för tomten samt fordra
fullgod säkerhet för och amortering af lånen. De däraf föranledda
förvaltningskostnaderna anser förbundet icke böra afskräcka staten från
att gifva sina tjänare den handräckning, hvaraf de vore i så stort behof,
och som de icke syntes kunna erhålla på annat sätt, än att staten
träder hjälpande emellan. Genom de nu ifrågasatta anstalterna torde
staten ock vinna, att statstjänsten åter blir mera begärlig, då det
visade sig, att staten sålunda på allt sätt sökte tillgodose sina tjänares
intressen. Indirekt kunde äfven ifrågavarande åtgärder blifva till stort
gagn för samhället i dess helhet därigenom, att de utan tvifvel komme
att sänka prisen på den allmänna hyresmarknaden.

Då fråga redan uppstått, att Stockholms stad skall vidtaga åtgärder
för beredande af bostäder åt stadens tjänstemän, torde det enligt
förbundets mening icke kunna anses förmätet af statens tjänare, om de
våga förvänta, att staten skall finna tiden vara inne för att — på sätt
flerstädes i utlandet skett, där dock bostadsförhållandena näppeligen
varit så bekymmersamma som hos oss — kraftigt ingripa för att bereda
tillgång på sunda och billiga bostäder. Det vore i förhoppningen härom,
som förbundet kommit till stånd med uppgift att söka organisera samverkan
och själfhjälp bland statens tjänare framför allt för anskaffande
af bostäder äfvensom för ändamålet påkalla statsmakternas bistånd.
Blefve dessa förmåner beviljade, skulle det blifva förbundets oaflåtliga
sträfvan att göra allt hvad på det ankom me för att så många statstjänare
som möjligt skulle blifva delaktiga däraf.

Till följd af nådig remiss har domänstyrelsen afgifvit underdånigt
utlåtande i ärendet af den 24 juli 1908 och därvid öfverlämnat underdånigt
yttrande af domänintendenten i Stockholms län, hvilken funnit
egendomen Mörby på grund af såväl belägenhet som ägornas beskaffenhet
lämpa sig särdeles väl för det i förutberörda skrifvelse ifrågasatta
ändamålet.

Sedan domänstyrelsen därefter anbefallts att beträffande Mörby n:r
1 inkomma med närmare utredning angående bland annat egendomens
storlek, nuvarande värde och afkastning, har styrelsen i afgifvet underdånigt
utlåtande af den 30 december 1908 upplyst, bland annat, att
nuvarande arrendet för egendomen, hvilken med frånräknande af där -

Domän styrelsen.

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 122.

ifrån skedda afsöndringar kar en areal af 182,8684 hektar, däraf 57,9010
hektar tomt, åker och äng, 122,2094 hektar afrösningsjord och 2,7580
hektar impediment, utgör 2,000 kronor. Vid en under år 1908 förrättad
arrendeuppskattning å egendomen hafva, upplyser styrelsen,
uppskattningsmännen såsom arrendevärde å egendomen i dess helhet
föreslagit ett belopp af 2,200 kronor och å det väster om järnvägen
belägna området ett belopp af 1,400 kronor. Egendomens senaste
taxeringsvärde utgör 50,000 kronor. Kronans åbyggnader äro försäkrade
i Stockholms läns brandstodsbolag för ett sammanlagdt belopp af
31,650 kronor. Afrösningsjorden, som är till största delen skogbeväxt,
lämnar en årlig afkastning af 7,8 kubikmeter virke med ett beräknadt
värde af 375 kronor.

Styrelsen meddelar vidare, att underhandling pågick mellan ägare
till angränsande jordegendomar å ena och Stockholm—Rimbo järnvägsaktiebolag
å andra sidan angående anläggande af ett järnvägsspår, afsedt
för elektrisk drift, väster om den nuvarande järnvägslinjen mellan
stationerna Stocksund och Näsby. Enär sträckningen af detta järnvägsspår,
som, om företaget komme till stånd, skulle genomlöpa egendomens
västra område, måste blifva grundläggande för en blifvande
uppdelning af detsamma till tomter, hade vid förenämnda arrendeuppskattning
förrättningsmännen förklarat sig icke kunna föreslå detta områdes
styckning för närvarande, utan förordat utarrendering af detsamma
under en tid af fem år från löpande arrendeperiods slut. På grund af
terrängens mera växlande beskaffenhet syntes för öfrigt styrelsen det
östra området bättre lämpa sig för indelning till tomter för det ifrågasatta
ändamålet än det västra, som till stor del utgöres af större
sammanhängande, bergiga skogsområden. I händelse Eders Kungl.
Maj:t skulle finna staten böra tillmötesgå de af statstjänarnas förbund
framställda anspråk och för bebyggande upplåta mark å Mörby, anser
styrelsen markupplåtelsen för närvarande lämpligen böra inskränkas
till det östra området. Det västra området åter bör enligt styrelsens
åsikt utarrenderas med skogen undantagen från arrendet. Därest, sedan
östra området blifvit utnyttjadt, ytterligare mark skulle finnas erforderlig
för ändamålet, kunde till en början den undantagna skogsmarken å västra
området och sedan, vid arrendetidens utgång, återstoden däraf disponeras
för tomtupplåtelser, för så vidt frågan om den nya järnvägens sträckning
då kommit i det läge, att tomtindelningsplan kunde uppgöras.

Beträffande formen för tofntupplåtelserna borde enligt styrelsens
mening desamma äga rum i enlighet med bestämmelserna om tomträtt
i lagen om nyttjanderätt till fast egendom den 14 juni 1907. Här -

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 122. 9

igenom vunnes ett skydd mot spekulationen och den fördelen, att
kronan dels ej gånge förlustig den värdestegring å marken, som småningom
inträder, dels kunde återtaga jorden utan dryga uppoffringar.
om den framdeles skulle behöfvas för något allmänt ändamål.

Hvad angår frågan om sättet för områdets ordnande genom anläggning
af vägar samt vattenledning med flera för tomternas bebyggande
erforderliga åtgärder anser styrelsen böra tagas under öfvervägande,
huruvida ej kronan själf borde bekosta och verkställa detta
arbete. Skulle emellertid denna utväg ej anses böra anlitas, kunde detaljerna
vid områdets ordnande öfverlämnas åt en egnaliemsförening
af tomträttsinnehafvarna.

Därefter har Eders Kungl. Maj:t genom nådigt bref den 20 augusti
1909 anbefallt öfverintendentsämbetet att uppgöra dels förslag till stadsplan
och tomtindelning för den öster om Stockholm—Rimbo järnvägbelägna
delen af ifrågavarande egendom, med iakttagande därvid att
tomterna i allmänhet ej erhölle större ytvidd än omkring 1,500 kvadratmeter
samt att gator och öppna platser anordnades till antal och
storlek, som för åstadkommande af största möjliga ändamålsenlighet
och trefnad vore förenligt med områdets fullständiga ekonomiska utnyttjande,
dels kostnadsförslag för anordnande af vägar, gator och
öppna platser, dels ock af kostnadsberäkningar åtföljda förslag till vatten-
och aflopp sledningar samt yttre belysning för området. Vidare
anbefalldes ämbetet att med hänsyn till de sålunda utförda kostnadsberäkningarna,
de olika delarnas af området läge med de flera omständigheter,
som borde komma i betraktande, värdesätta området och de
olika tomterna äfvensom uppgöra en kalkyl öfver den sannolika medelkostnaden
för uppförande å området af bostadshus, afsedda hufvudsakligen
för en familj.

Med anledning häraf har öfverintendentsämbetet i skrifvelse den 25
oktober 1910 meddelat, att ämbetet till åtlydnad af det ämbetet lämnade
uppdrag anmodat tjänstgörande arkitekten hos ämbetet grefve Sigge
Cronstedt att i första hand handlägga förevarande ärende. Med öfverlämnande
af ett af grefve Cronstedt uppgjordt och af ämbetet granskadt
förslag till stadsplan jämte tomtindelning å Mörby kronoegendom med
tillhörande beskrifning och utlåtande har ämbetet i berörda skrifvelse
framhållit, att åtskilliga skäl — såsom nödvändigheten af att utlägga den
betydande afloppsledningen till Edsviken öfver området väster om järnvägen,
läget af lastbryggan och vägen ned till denna^ hållplatsens
läge i förhållande till Mörby egendoms utsträckning och icke minst den

Bihang till Riksd. prof. 1911. 1 Sami. 1 Afd. 77 Hälft. 2

Öfverinten dentsämbetet.

Kim/jl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 122.

Departements chefen.

Storleken af
det område,
som skall
upplåtas.

omständighet, att området väster om järnvägen i många fall är naturskönare
än den östra delen samt därjämte torde blifva billigare att
iordningsställa med vägar och dylikt — syntes ämbetet tala för, att
det tilläfventyrs vore lämpligt att utlämna området till bebyggande i
koncentriska ringar med Mörby hållplats såsom centrum eller möjligen
i hufvudsak först från den västra delen. Under alla förhållanden torde
enligt ämbetets åsikt till en början utvecklingen ej böra sträcka sig
öster om vattendelaren på den östra delen, utan få gå västerut, hvithet
emellertid icke behof de förändra den nu uppgjorda planen för sistnämnda
del.

Omförmälda beskrifning och utlåtande torde jämte kopia af den
uppgjorda stadsplanen såsom bilaga få åtfölja detta protokoll.

Förslaget att å kronoegendomen 1 Vs mantal Mörby nr 1 i Danderyds
socken af Stockholms län anordna ett egnahemssamhälle för statstjänare
finner jag beaktansvärdt. Jag har förut framhållit, att hyrorna
i Stockholm äro synnerligen höga. Om därför staten, såsom i förevarande
fall skulle äga rum, kan utan att vidkännas några förluster
medverka till åstadkommande af billiga och sunda bostäder för de personer,
hvilka äro anställda uti statens tjänst i hufvudstaden, anser jag,
att staten icke bör underlåta att vidtaga en sådan åtgärd.

Egendomen Mörby torde väl lämpa sig för en blifvande trädgårdsstad.
.Den består omväxlande af åker och skogbevuxna backar samt
sträcker sig ned till stranden af den vackra Edsviken. Afståndet till
Stockholm är endast omkring 7 kilometer, och tillfredsställande kommunikationer
finnas redan, i det egendomen skäres nästan midt itu af
Stockholm—Rimbo järnväg och den å samma spår framgående elektriska
spårvägen mellan Stockholm och Djursholm.

Egendomen gränsar i norr till Berga, Nyby och Djursholms ägor,
i söder och öster till Stockby och Stocksunds ägor samt i väster till
Edsviken och Kjefvinge. Den är arrendeledig den 14 mars 1911.
Enligt hvad domänstyrelsen meddelat, innehåller den större, väster om
järnvägen belägna delen af egendomen — med frånräknande af gjorda
afsöndringar -— i areal 111,697 hektar, hvaraf 31,172 hektar tomter, åker
och äng, 78,301 hektar afrösningsjord samt 2,224 hektar impediment.
Den mindre, öster om järnvägen belägna delen har — frånräknadt därifrån
skedda afsöndringar — en areal af 86,7024 hektar, hvaraf 25,762
hektar åker,^ 0,967 hektar äng, 59,4384 hektar afrösningsjord och 0,535
hektar impediment. Då den till egendomen hörande gårdstomten

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 122.

jämte samtliga kronan tillhöriga åbyggnader äro belägna å dess större,
västra del, hvilken äfven i öfrigt väl lämpar sig såsom själfständig
brnkningsenhet, har jag lika med domänstyrelsen och efter samråd med
statsrådet och chefen för jordbruksdepartementet funnit den östra
mindre delen af egendomen höra främst tagas i anspråk för det ifrågavarande
ändamålet.

Visserligen skulle, såsom öfverintendentsämbetet erinrat, genom
endast västra områdets iordningställande till upplåtande vissa kostnader,
särskildt för afloppsledningar, som vid östra områdets utbyggande
lämpligen måste framgå öfver västra området, minskas, men detta motväges
vid det östra områdets utbyggande af den mindre kostnad, som
enligt planen belöper för vattenledning å sistnämnda område. I öfrigt
synes hvad öfverintendentsämbetet anfört till stöd för ett tidigare utbyggande
af egendomens västra område icke kunna öfva någon afsevärd
inverkan å frågan.

Såsom förut omförmälts, har arkitekten grefve Cronstedt uppgjort stadsplan
stadsplan för det östra området. Enligt denna med tillämpning af mo- ostrae°n
derna principer upprättade plan skola vägar och gator så vidt möjligt
framdragas i dalsänkor och följa terrängens lutningsförhållanden. Områdets
iordningställande skulle därigenom blifva jämförelsevis billigt.
Byggnadstomterna äro så mycket som möjligt förlagda på soliga sluttningar.

Invid hufvudallén och områdets centrum äro tomter afsätta för
förvaltnings-, handels- och butikslägenheter, och i förslaget ingår, att
bostäderna däromkring skola till större delen anordnas såsom dubbelhus
eller sammanbyggda block- eller radhus.

Skogbevuxna, starka norrsluttningar, hvilka ei lämpa sig till byggnadstomter,
hafva undantagits till parker och allmänna platser. Särskilda
tomter hafva äfven afsatts för k}*rka eller församlingshus samt
skola.

Det östra områdets iordningställande för tomtupplåtelser bör så
vidt möjligt endast ske successivt, i den mån tomterna röna efterfrågan.

I de föreliggande beräkningarna öfver sistnämnda områdes utbyggande
har nämnda önskemål så till vida beaktats, som där förutsatts, att först
skulle iordningställas och upplåtas den närmare järnvägen belägna
delen om 48,293 hektar af nämnda område, hvilken i öster och nordost
sträcker sig fram mot den vattendelare, å bifogade kartkopia utmärkt
med en prickad röd linje, som skiljer området i två hälfter, den ena med
lutning åt Edsviken och don andra åt Yärtan till.

Det nu till
utbyggande
föreslagna
området.

Kungl. Maj-.ts Nåd. Proposition Nr 122.

Men äfven sistnämnda område, hvars iordningställande för tomtupplåtelser
skulle draga en kostnad af öfver en half million kronor, har synts
mig vara för stort för att böra i ett sammanhang ställas till disposition
för ifrågavarande ändamål. Med utgångspunkt därifrån att kostnaden för
äfven ett mindre områdes iordningställande borde om möjligt bäras af
samma område ensamt, har jag därför gått i författning om närmare
undersökning, huruvida och på hvad sätt detta lämpligen läte sig genomföras
utan att inverkan däraf blefve för ofördelaktig. Såsom i det
följande skall visas, synes ett tillfredsställande resultat i detta hänseende
vinnas, om den del af förutnämnda närmare åt järnvägen till belägna
område om 48,293 hektar iordningställes, som å bifogade kartkopia begränsas
af heldragna röda linjer och hvilket enligt intyg af ingenjörsfirman
Unander & Jonson i areal innehåller 31,77 hektar, hvaraf 9,423
hektar åker, 0,733 hektar äng, 21,433 hektar afrösningsjord och 0,181 hektar
impediment. Efter samråd med statsrådet och chefen för jordbruksdepartementet
har jag därför funnit det första utbyggandet å egendomen
böra omfatta allenast sistnämnda område. På hemställan af chefen
för jordbruksdepartementet har också Eders Kungl. Maj:t beslutat, att
från och med den 14 mars 1911 skall utarrenderas dels för eu tid af
fem år västra delen af egendomen, med undantag af den till densamma
hörande hufvudbyggnaden samt ett till förvärf af Stockholm—Rimbo
järnvägsaktiebolag föreslaget område, dels ock för en tid af ett år
egendomens östra del med undantag af nyssnämnda område om 31,77
hektar, under förbehåll, att en blifvande arrendator skall vara skyldig
ej mindre att lämna fri väg till förenämnda liufvudbyggnad, än äfven
tåla det intrång, som må förorsakas genom anläggning af väg till lastbrygga
vid Edsviken samt upplagsplats därstädes, genom framdragande
från östra området af vatten- och afloppsledningar öfver västra området
samt genom anordnande å sistnämnda område af anläggning för rening
af spillvatten från östra området äfvensom, om så påfordras, af sopstation.

Från egendomen i fråga hafva afsöndrats dels från dess öster om
järnvägen belägna del genom nådigt bref den 6 maj 1904 eu skoltomt
om 0,4936 hektar till Danderyds församling, dels ock genom nådigt bref
den 2 juni 1905 till Stockholm—Rimbo järnvägsaktiebolag två på hvardera
sidan om bolagets järnväg belägna områden om tillhopa 7,609
hektar.

Såsom af förutnämnda af öfverintendentsämbetet öfverlämnade beskrifning
framgår, har däri af anförda skäl föreslagits, att af sistnämnda om -

Kungl. Maj:ts Nåd. ''Proposition Nr 122. 13

råden det öster om järnvägen belägna — å bifogade kartkopia begränsad!
af en röd linje — hvilket enligt uppgift i areal innehåller 3,897 hektar,
hvaraf 0,645 hektar åker, 3,2 hektar afrösningsjord och 0,052 hektar
impediment, nu skulle återförvärfvas af kronan för att införlifvas
med det område, som enligt hvad ofvan angifvits främst borde komma
i fråga till de afsedda tomtupplåtelserna. I en till Eders Kungl. Maj:t
ingifven, af domänintendentens i länet tillstyrkande yttrande åtföljd skrifvelse
har också bolaget erbjudit sig att mot nämnda område taga i utbyte
ett lika stort område af egendomens västra del, hvars förvärfvande
af bolaget ej skulle vålla hinder vid utläggande i öfrig! af sistnämnda
del af egendomen till tomter. Statsrådet och chefen för jordbruksdepartementet
torde komma att underställa Eders Kungl. Maj:ts pröfning frågan
om detta markutbyte, hvilket, enligt hvad jag förvissat mig om, han lika
med mig för det östra områdets utbyggande för ifrågavarande ändamål
finner lämpligt och af behofvet påkalladt.

Hvad angår den berörda afsöndringen till Danderyds församling har
äfven i nämnda beskrifning ifrågasatts, att densamma skulle till viss del
ingå i det ifrågavarande egnahemsområdet. Då emellertid, enligt hvad
jag inhämtat, dess åter förvärf vande icke utan svårighet skulle låta sig
göra, och dess införlifvande med ett egnahemssamhälle å Mörby för
öfrig! är af mindre betydelse, lär frågan därom böra för närvarande
förfalla.

I fråga om sättet för områdets upplåtande finner jag, lika med
hvad som framhållits såväl af statstjänarnas i Stockholm förbund som
i ofvan berörda yttranden och utredning, det ändamål, som här afses,
väl befrämjas genom upplåtande med tomträtt af för ändamålet tjänligmark
för bebyggande. Förutom andra skäl, som tala för användning
af tomträttsinstitutet i förevarande fall, tillkommer här det särskilda
intresset för staten att för framtiden uppehålla ändamålet med den
ifrågavarande upplåtelsen. Tillfredsställande garanti härutinnan skulle
endast med största svårighet kunna vinnas genom upplåtelse med full
äganderätt, därvid det ju stode ägaren fritt att till hvem han ville föryttra
sin mark. Tomträtten åter kan i detta afseende lämna full trygghet.
Att under lämpliga villkor äfven tomträttsinstitutet — om ock
äganderätt för den enskilde är att föredraga — kan omfattas med begärlighet,
synes framgå af de af Stockholms stad därutinnan verkställda
storartade försöken.

Jämväl staten har i Trollhättan upplåtit tomträtt från sina därstädes
befintliga egendomar. Efter att i början hafva mottagits med

Sättet för
områdets
upplåtande.
Tomträtt.

14 Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 122.

eu viss misstro börja tomträttsupplåtelserna äfven i Trollhättan numera
blifva begärliga.

I Trollhättan träder staten i direkt förbindelse med vederbörande
tomträttsspekulanter och kontrakten mellan de enskilda tomträttshafvarna
och staten upprättas af statens tjänstemän vid Trollhätte kanal- och
vattenverk. Ehuru detta system har åtskilliga fördelar, kan jag dock
icke i förevarande fall tillstyrka detsamma. I Stockholm torde nämligen
icke finnas någon myndighet, som utan förstärkning i sina arbetskrafter
lämpligen kan öfvertaga bestyret med tomträttsupplåtelserna.

Jag anser därför, att staten, sedan stadsplan och tomtindelning fastställts
för ifrågavarande område af egendomen Mörby, bör, i likhet med
hvad i allmänhet äger rum i Tyskland, med tomträtt upplåta de å området
befintliga tomterna till en af tjänstemän bildad förening, som sedan får
till föreningens medlemmar öfverlåta tomträtt å de särskilda tomterna.

Stadgar för en sådan förening hafva redan upprättats. De torde
böra fastställas af Eders Kungl. Maj:t, som jämväl bör förbehålla sig
rätt att utse en ledamot i föreningens styrelse och en revisor att deltaga
i granskningen af föreningens räkenskaper. För föreningen synas,
förutom öfriga föreskrifter, som kunna anses lämpliga och behöfliga,
böra i tillämpliga delar gälla de bestämmelser, hvilka enligt nådiga kungörelsen
den 13 juni 1908 skola iakttagas beträffande förening, som erhåller
statslån från egnahemslånefonden.

Anteckning På föranstaltande af styrelsen för statsstjänarnas i Stockholm förfen
egnahem^6- hund hafva utsändts listor, å hvilka statstjänare, som hafva intresse att
förening, erhålla byggnadstomt å egendomen Mörby, anmodats att anteckna sig.
Till följd häraf hafva omkring 375 civila och militära, i statens tjänst
anställda befattningshafvare, däribland åtskilliga tjänstemän vid riksbanken,
redan nu tillkännagifvit sin önskan att erhålla byggnadstomter
å Mörby. Det var att förutse, att de lägre tjänstemännen, för
hvilka de höga hyrorna i Stockholm äro särskild! tryckande, skulle
framför andra begagna sig af tillfället att härutinnan söka få någon
lindring. Det har också visat sig, att af dem, som antecknat sig, öfver
100 äro befattningshafvare tillhörande de forna betjäntgraderna, och att
i öfrigt tjänstemän i de lägre lönegraderna utgöra det stora flertalet
antecknade.

Markens Vid beräknande af den afgift, som skall af den blifvande föreningen

värdesät- erläggas till kronan för den upplåtna marken, bör ett bestämdt värde
åsättas densamma. Enligt hvad jag genom domänintendenten inhämtat, lär
den till egendomen i fråga hörande åkerjorden kunna, betraktad endast

Kungi. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 122.

ur jordbrukssynpunkt, uppskattas till i medeltal 600 kronor per hektar
och afrösning^]’orden med därå befintlig skog till i medeltal 300 kronor
per hektar. Värdet af hela östra delen af egendomen skulle alltså efter
denna uppskattning’ belöpa sig till omkring 28,600 kronor eller 12,600
kronor högre än det — efter 5 procent -—- kapitaliserade värdet å den
till 800 kronor beräknade årliga arrendeafgiften för nyssnämnda del af
egendomen.

Emellertid torde, såsom domänstyrelsen framhållit, egendomen med
hänsyn till sin belägenhet betinga ett afsevärdt högre försäljningsvärde
än det nyss nämnda. Detta skulle på af styrelsen anförda skäl enligt
styrelsens åsikt kunna sättas till minst 1,000,000 kronor, hvaraf å egendomens
östra del skulle belöpa minst 400,000 kronor eller något öfver
62 öre för kvadratmeter för till byggnadstomt tjänlig mark. Enligt
hvad jag inhämtat, lär detta dock för mark, som med hänsyn till belägenhet
och begärlighet för motsvarande ändamål kan vara jämförlig
med den ifrågavarande, anses såsom ett högt värde. Vid den expropriation,
efter hvilken Stockholm—Rimbo järnvägsaktiebolag år 1905 förvärfvade
sitt omförmälda område af egendomen, lär detta »efter hvad
jord eller lägenhet af lika beskaffenhet och godhet i orten högst gäller»
hafva uppskattats till 72 öre kvadratmetern. De af Stockholms stad
förvärfvare markområdena vid Alviken och Enskede samt Äppelviken
hafva i inköpspris betingat mellan 7 öre och en krona 69 öre samt i
medeltal 28 öre per kvadratmeter. Enligt hvad jag inhämtat, hafva vissa
samhällen i hufvudstadens närhet måst söka sig och äfven erhållit för
styckning till tomter tjänlig mark för samma pris. I öfverintendentsämbetets
förutnämnda utredning har också framhållits, att erfarenheten
från villasamhällen i allmänhet ådagalagt, att markens värde från början
ej finge vara stort högre än jordbruksvärde, ifall villaområdets exploatering
skall med fördel löna sig och tomterna skola kunna afyttras till
sådant pris, att en hastig utbyggnad därigenom skall möjliggöras. Enär
det torde vara af vikt, att äfven i förhållande till andra samhällen i
hufvudstadens närhet, där marken innehafves med äganderätt, det nu
ifrågavarande samhället fyller behöriga anspråk på billighet, torde den
sålunda framhållna synpunkten förtjäna att beaktas.

Enligt domänintendentens förenämnda uppskattning och om man i
värde likställer impedimenter med afrösningsjord, skulle de 31,77
hektar af egendomen, som jag nu anser böra upplåtas till bebyggande,
hafva ett jordbruksvärde af 12,577 kronor 80 öre. Om man för området
i dess helhet, inberäknadt den mark, som åtgår till vägar och
allmänna platser, bestämmer ett värde af 10 öre kvadratmetern eller

Tomträttsaftal
med
föreningen.

Tomträtts afgiftens framtida höjning.

16 Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 122.

tillhopa 31,770 kronor skulle detta alltså utgöra åtskilligt mer än
dubbla jordbruksvärdet. Enär det inskridande från statens sida, som
nu ifrågasättes, bör ske mot skälig valuta från deras sida, hvilkas intresse
bär närmast är i fråga, men staten å andra sidan ej heller bör
tillgodoräkna sig någon egentlig affärsvinst af den förevarande upplåtelsen,
synes mig ett markvärde af 10 öre kvadratmetern vara lämpligt.
Då omkring Vs af området skulle upptagas af vägar och allmänna
platser, bör värdet å tomterna kunna fastställas till 15 öre
kvadratmetern.

Jag tillåter mig framhålla, att äfven i villastäder, där tomterna
kunna förvärfvas med äganderätt, tomtprisen i början beräknas jämförelsevis
lågt för att sedermera stegras i den mån samhällena ordnas
och bekvämligheterna inom desamma ökas.

På grundvalen af det sålunda bestämda markvärdet bör med den
blifvande föreningen upprättas ett tomträttsaftal, hvarigenom staten på
viss tid till föreningen med tomträtt upplåter samtliga tomter å det af
mig föreslagna området innehållande 31,77 hektar. Tomträttsafgiften
torde, såsom äger rum vid tomträttsupplåtelser från statens egendomar
i Trollhättan, kunna utgå med 4 procent af markvärdet. Föreningen
får sedan till sina medlemmar öfverlåta tomträtt å de särskilda tomterna.

En af de viktigaste fördelarna med tomträtten är, att blifvande
jordvärdestegring kan komma staten eller kommunen till godo. Tomter
kunna i början upplåtas mot jämförelsevis låg afgift och denna höjes
sedan, i den mån markvärdet ökas. Då såsom i Trollhättan och Stockholm
staten eller kommunen direkt till den enskilde upplåter tomträtt,
kan vid förnyelse af hvarje särskild tomträttsupplåtelse tagas hänsyn
till det ökade jordvärdet. Om åter staten till en förening upplåtit
marken, torde vara lämpligt, att tomträttsafgiften kan efter utgången
af vissa kortare tidsperioder i fall af behof småningom höjas. Härigenom
undviker man, att en person, som af föreningen bekommit
tomträttsupplåtelse mot slutet af den tid, då föreningens upplåtelse
tilländagå!-, riskerar att plötsligt få sin tomträttsafgift väsentligt höjd.

Af Stockholms stad är tomträttstiden vid upplåtelse för bostadsändamål
bestämd till högst 75 år. I regel sker upplåtelsen på 60 år.
Därvid föreskrifves i tomträttsaftalet, att i fall förlängd upplåtelse icke
beviljas eller om staden vid den nya upplåtelsen betingar sig en årlig
afgäld, som med mera än trettio procent öfverstiger den förutvarande,

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 122.

eller eljest strängare villkor än de förut gällande, och tomträttshafvaren
icke vill på dessa villkor mottaga ny upplåtelse, tomträttshafvaren äger
att af staden erhålla lösen för byggnaderna å tomten.

Man utgår således från att jordvärdestegringen under normala förhållanden
icke kan antagas öfverstiga en half procent om året, och att,
om markägaren höjer afgiften mer än som motsvarar en sådan stegring,
han blir skyldig att lösa å tomten befintliga byggnader m. m.

I fall staten tillämpar en liknande norm, skulle man vid en tomträttsupplåtelse
till föreningen å exempelvis 60 år kunna i aftalet föreskrifva,
att staten äger hvart tjugonde år höja den i tomträttsaftalet
bestämda tomträttsafgiften med högst tio procent. Kungl. Maj:t skulle
då före utgången af hvarje tjuguårsperiod, efter hörande af vederbörande
myndigheter, bestämma om och i hvad mån höjning af föreningens
tomträttsafgift skall äga rum mota den angifna gränsen.

Ett liknande förfaringssätt tillämpas vid upplåtelse af tomträtt åt
industrier och handtverkerier å Stockholms stads egendomar. Enligt
stadsfullmäktiges beslut skall vid sådan upplåtelse på 50 år eller därutöfver
alltid förbehållas staden rätt att efter utgången af hvarje tjugufemårsperiod
af tomträttstiden vidtaga höjning af tomträttsafgiften,
hvarvid den medgifna höjningens maximibelopp i tomträttsaftalet skall
sättas till minst 10 procent af den ursprungliga afgiften för hvarje gång.

Vid tomträttsupplåtelse till sina medlemmar kan föreningen gifvetvis
icke meddela upplåtelse för längre tid än föreningen själ!'' disponerar
Tomterna. Om man antager, att föreningens tomträttsaftal afslutats
på 60 år, kan föreningen efter förloppet af 50 år endast bevilja nya
tomträttsupplåtelser på högst 10 år. För att en tjänsteman skall vara
hågad att för så kort tid ingå tomträttsaftal med föreningen, måste han
hafva någon säkerhet för att erhålla lösen för sina byggnader och
ersättning för öfriga å tomten nedlagda nödiga kostnader, i fall han
icke på ungefär samma villkor som förut kan erhålla förnyad tomträttsupplåtelse.

I tomträttsaftalet med föreningen torde staten fördenskull böra
förbinda sig att, om någon del af området icke af staten vid tomträttstidens
slut ånyo upplåtes till föreningen, betala ersättning för å
denna del af egendomen befintliga byggnader äfvensom för nedlagda
kostnader å tomternas planering samt förseende med stängsel, vattennöd.
afloppsledningar m. in. Samma förbindelse lärer staten böra ikläda
sig, om tomträttsvillkoren sålunda skärpas, att staten kan under den
nya upplåtelsetiden höja afgiften med mer än 10 procent hvart tjugonde

Bihang till Riksd. prof. 1911. 1 Sami. 1 Afd. 77 Raft. 3

Skyldighet
för staten
att inlösa
byggnader.

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 122.

år. Å sin sida kan föreningen sedan i aftalen med tjänstemännen göra
motsvarande utfästelser, hvarigenom trygghet för tjänstemännen vinnes.

Man kan vidare förutsätta, att staten åtskilliga år, innan tomträttsaftalet
med föreningen är slut, meddelar föreningen villkoren för eventuell
ny upplåtelse, så att tjänstemän, hvilka under de sista åren af
föreningens tomträttsupplåtelse träffa aftal med föreningen, kunna bedöma,
huru förhållandena framdeles skola ställa sig.

Någon betänklighet torde icke förefinnas för staten att åtaga sig
förenämnda ersättningsskyldighet. Man kan icke förutsätta, att staten,
sedan området med stora kostnader försetts med vägar samt vattenoch
afloppsledningar, kommer att använda mer än möjligen någon
mindre del till annat ändamål än bostadstomter.

För fastställande af eventuella löseskillingar torde kunna användas
liknande förfaringssätt, som staten begagnar vid Trollhättan. I tomträttsaftal
rörande därstädes upplåtna tomter föreskrifves, att byggnad
skall så fort ske kan, efter det den blifvit färdig, besiktigas, samt att
beskrifning skall upprättas öfver byggnaden och uppskattning verkställas
af byggnadskostnaden. Till ledning härför är tomträttshafvaren
skyldig att tillhandahålla kostnadsförslag, entreprenadkontrakt, räkningar
och öfriga handlingar, af hvilka upplysningar i saken stå att vinna.

Åtnöjes ej tomträttshafvaren med den vid besiktningen fastställda
löseskillingen, äger han inom två månader efter det han erhållit del af
besiktningsinstrumentet hänskjuta sakens afgörande till tre skiljemän i
enlighet med lagen den 28 oktober 1887.

Befinnes, då lösen af byggnad skall ske, tomträttshafvaren hafva eftersatt
något af den underhållsskyldighet, som åligger honom, är han skyldig
att därför vidkännas afdrag å löseskillingen. För bestämmande af detta
afdrag äger vattenfallsstyrelsen låta uppskatta dels kostnaden för uppförande
af en ny byggnad af lika beskaffenhet dels kostnaden för
botande af befunna brister och uträkna, huru många procent den senare
kostnaden utgör af den förra, samt afdraga lika många procent å den
fastställda löseskillingen.

Hvad sålunda stadgas gäller äfven om stängsel samt afloppsledningar,
såvida kostnaden därför inräknats i löseskillingen.

Atnöjes ej tomrättshafvaren med det afdrag, som af styrelsen på
omförmäld a sätt bestämmes, äger han inom två månader, efter det han
erhållit del af styrelsens beslut härutinnan, hänskjuta sakens afgörande
till tre skiljemän i enlighet med ofvannämnda lag.

1 Trollhättan hafva vattenledningarna utförts af och ägas af kom -

Kung!. Majsts Nåd. Proposition Nr 122.

munen, hvarför icke kan ifrågakomma, att kostnaderna för sådana
ledningar inräknas i löseskillingen.

I tomträttsaftalet böra jämväl intagas bestämmelser om de sär- Bestämmelser,
skilda skyldigheter, som åligga föreningen gent emot staten. Sålunda t“”sb°rta0mttorde
föreningens styrelse bland annat böra åläggas vaka öfver, att rättsaftaiet
byggnader å tomterna väl underhållas, samt att de obebyggda områdena
af tomterna städse befinnas i snyggt och vårdadt skick. Växande
träd böra icke få borttagas i annat fall, än då så är nödvändigt, och,
om de äro stående å till tjänstemän upplåtna tomter, endast efter medgifvande
af föreningens styrelse.

Å området bör icke utan Eders Kungl. Maj:ts tillstånd få inrättas
försäljning af brännvin och därmed likställda alkoholhaltiga drycker, i
hvilket afseende i öfrigt brännvinsförordningens föreskrifter gifvetvis
skola iakttagas.

Vidare bör i tomträttsaftalet bestämmas, att föreningen endast får Befattningsupplåta
tomträtt till civila och militära tjänstemän i statens tjänst,
högre eller lägre, ordinarie eller extra ordinarie med fast anställning, tomträtt.
Till militära tjänstemän bör äfven räknas reservbefäl. Har tomträtt
förvärfvats under tjänstetiden, bör den naturligen få behållas äfven
under pensionstiden. Dör tomträttshafvaren, böra hans änka och omyndiga
barn få njuta tomträtten ostördt till godo. På särskild pröfning
för hvarje fall synes böra bero, om efter tomträttshafvarens död äfven
hans myndiga barn samt andra hans efterlämnade anhöriga böra få
kvarsitta å tomten. Då för öfrigt, såsom förut anmärkts, vid fråga
om åtgärder, som här afses, särskild vikt torde böra fästas därvid,
att ändamålet med de ifrågavarande förmånerna för framtiden uppehälles,
synes böra föreskrifvas, att den, som utan att vara berättigad
till pension upphör med sin statstjänst, likasom äfven den, som transporteras
till stadigvarande befattning å annan ort, skall gå förlustig tomträtten,
dock att det bör vara honom obetaget att öfverlåta tomträtten till annan,
som är tjänsteman i statens tjänst. Öfverhufvudtaget bör den, som af
staten fått mottaga tomträttsupplåtelse, icke få öfverlåta tomträtten till
annan än den, som ägt rätt till upplåtelse. Aftal eller annan rättshandling,
afseende sådan öfverlåtelse, bör vara ogiltig och icke kunna
verka inskränkning i tomträttshafvarens förpliktelser såsom sådan. Ej
heller synes det utan vidare kunna tilllåtas, att lägenhet, som innehafves
med tomträtt, upplåtes till nyttjande mot ersättning åt annan än tjänsteman.

En sådan inskränkning i tomträttshafvarens förfoganderätt öfver
tomten, som nu förutsatts, torde icke kunna åläggas honom utan vissa

Kostnaden
för områdets
iordningställande.

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 122.

af föreningen honom tillförsäkrade garantier. Dessa synas böra gå
ut därpå, att, i händelse tomträttshafvaren afgår från sin tjänst annorledes
än med pension eller mot eller med sin vilja transporteras till
annan ort, föreningen ikläder sig skyldighet att på därom inom viss
tid Iramställdt yrkande inlösa å tomten uppförda byggnader m. m. Sådan
skyldighet torde rättvisligen äfven böra åligga föreningen, i händelse
tomträttshafvaren aflider och lösen inom viss tid påyrkas af stärbhusdelägarna,
eller om efterlämnad änka, barn eller annan anhörig,
som begagnat sig af tillförsäkrad rätt att Qvarsitta i tomträtten, aflider
och stärbhusdelägarna påyrka lösen. Vid bestämmande af den tid,
inom hvilken i nu afsedda fall anspråk på lösen bör framställas, bör
naturligen skälig hänsyn tagas till tomträttshafvarens intressen.

Med afseende å beloppet af den lösen, som i ofvanberörda fall bör
ifrågakomma, vill jag erinra, att, om föreningen i allmänhet i de afsedda
fallen skulle utgifva en lösesumma, som svarar mot fulla värdet
af byggnader m. m., någon sporre för den enskilde tomträttshafvaren
att själf förhandla angående föryttringen i många fall skulle alldeles
saknas. Med hänsyn till kostnaden och omgången för föreningen af
en dylik inlösen, som endast skulle blifva én förmedling till ny föryttring,
torde detta ej heller rättvisligen kunna begäras. Jag anser fördenskull,
att föreningens löseskyldighet bör kunna inskränkas till att
utgifva omkring 90 procent af värdet af byggnaderna m. in. Detta värde
synes kunna bestämmas på samma sätt, som jag förut ifrågasatt för
löseskyldighet, som staten skall åtaga sig. Frihet bör emellertid
lämnas föreningen att på annat sätt ordna saken, om föreningen så
anser lämpligt.

Då föreningen sålunda nödgas inlösa en byggnad, kan det måhända
inträffa, att föreningen icke genast lyckas uppgöra aftal med någon
tjänsteman om att öfvertaga tomträtten. För att den löseskyldighet,
som måste åligga föreningen, icke må blifva för densamma mer betungande
än nödigt, lärer därför böra medgifvas föreningen att i undantagsfall,
om så blifver erforderligt, på ett eller flera år uthyra inlösta
byggnader äfven till annan än en statens tjänsteman.

För ett områdes iordningställande för bostadsändamål erfordras
anläggning af vägar samt vatten- och afloppsledningar. Kostnaderna
härför uppgå till många gånger markvärdet, och då staten skulle bibehålla
äganderätten till området, kan föreningen icke genom belånande
af inteckningar i marken skaffa sig medel till dessa kostnaders bestri -

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 122.

dande. Att föreningen skulle kunna genom sina medlemmars tillskott
betala berörda utgifter är gifvetvis otänkbart.

Staten måste därför träda emellan och genom lån till föreningen
eller på annat sätt tillhandahålla de erforderliga medlen.

Utredning har för den skull verkställts angående kostnaden för
områdets iordningställande.

Enligt den inom öfverintendentsämbetet uppgjorda stadsplanen
skulle af egendomens hela östra område, inräknadt förutnämnda till
återförvärf från Stockholm—Rimbo järnvägsaktiebolag föreslagna område,
tomter upplåtas till en sammanlagd areal af omkring 640,750
kvadratmeter.

Ofvanberörda af mig till utbyggnad först föreslagna område om
31,77 hektar skulle så utnyttjas, att, sedan till vägar afsatts 40,500
kvadratmeter och till allmänna platser 40,750 kvadratmeter, för tomter
skulle upplåtas 236,450 kvadratmeter.

Hela östra området är enligt planen indeladt i 473 tomter med en
medelstorlek per tomt af 1,300 kvadratmeter.

Å förutnämnda mindre område äro upptagna 202 tomter. 59 af
dessa hafva en storlek af intill 600 kvadratmeter och äro merendels
afsedda för mindre dubbelhus eller sammanbyggda hus i rader för flera
familjer. 51 växla i storlek mellan 600 och 1,300 och 89 mellan 1,400
och 2,000 kvadratmeter. Allenast 3 hafva större yta än 2,000 kvadratmeter.
Vid tomtindelningen har särskildt beaktats, att jämkningar i
densamma skall kunna ske i mån af lägenhet och lämplighet.

Kostnaden för hela östra områdets förseende med vägar däri
inräknadt kostnaden såväl för vägarnas fullständiga terrassering och
vägbanornas hårdgörande medelst makadamisering och gipsning som
för gångbanor — skulle enligt en af ingenjörsfirman Unander & Jonson
på öfverintendentsämbetets uppdrag utförd beräkning uppgå till 20o,000
kronor. Med hänsyn till terrängens beskaffenhet och andra omständigheter
skulle enligt af samma firma verkställd beräkning vid utbyggande
af förutnämnda mindre område motsvarande kostnad utgöra
endast 67,000 kronor. Därest åter nyssberörda kostnad, 205,000
kronor, lika fördelades å den för byggnadstomter afsedda arealen af
hela östra området, skulle å det ifrågavarande mindre områdets tomter
falla omkring 75,000 kronor eller sålunda omkring 8,000 kronor mer än
vid ett utbygge enligt mitt förslag af endast sistnämnda område.

I den af nämnda firma utförda beräkningen har därutöfver bland
kostnader för vägar äfven upptagits en ny 250 meter lång utfartsväg

Vägar.

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 122.

från egendomens ifrågavarande östra område till allmänna landsvägen
mellan Stocksund och Danderyd med tillhörande vägport under Rimbobanan.
Kostnaden härför har beräknats uppgå till omkring 75,000
kronor. Enligt hvad jag inhämtat lär denna, ehuru för ett blifvande
större, egnahemssamhälle å östra delen af Mörby egendom så småningom
behöflig och önsklig, ingalunda, särskilt ej för ifrågavarande första
utbygge af egendomen, vara nödig. Äfven synes ovisst, huruvida
hela. kostnaden för en dylik vägförbättring bör bäras af samhället. I
hvarje fall lär den icke böra drabba endast ifrågavarande del af
detsamma. Med denna anläggnings utförande synes alltså böra anstå
i afbidan på, hur ett blifvande utbygge å egendomen kommer att
gestalta sig.

öppna platser. I kostnaden för områdets iordningsställande synes mig äfven —
ehuru al öfverintendentsämbetet icke upptaget — böra inräknas det
nödiga, planerandet, röjning af skog för gångar och rensning af dessa,
å de i stadsplanen för gemensamt bruk afsätta öppna platser. Enligt
af ingenjörsfirman Unander & Jonson i sådant hänseende verkställd
särskild beräkning skulle denna kostnad utgöra 8,000 kronor, hvaraf
å det ifrågavarande mindre området skulle belöpa 3,000 kronor.

Tflo"en"i0Ch Beträffande samhällets förseende med vatten och aflopp har äfven

a nhigar.d kostnadsförslag upprättats af ingenjörsfirman Unander & Jonson. Af
den af firman verkställda utredningen framgår, att samhället bekvämast
och billigast kan erhålla vatten från Stocksunds köpings nyanlagda
vattenledning från Ulriksdals kungsgård. Köpingen har äfven å kommunalstämma
den 22 februari 1910 förklarat sig villig för tiden intill
den 1 .oktober 1958, då köpingens eget kontrakt med ståthållarämbetet
på Ulriksdals slott angående pumpstation m. m. utgår, tillhandahålla ett
eventuellt egnahemsområde å Mörby vatten från Stocksunds vattenledning
till en . beräknad mängd af högst sex sekundliter, hvilket skulle
vara tillräckligt för förseende af i det närmaste hela Mörby utbyggda
kronoegendom med vatten. Anläggningskostnaden för vattenledningsnätet
inom Mörbyområdet skulle enligt en af ingenjörsfirman Unander
& Jonson verkställd beräkning jämte afloppsledningar å området,, nedlagda
i samma grafvar som vattenledningarna, uppgå till 425,000
kronor. Vid utbyggnad af ensamt ifrågavarande mindre område

skulle motsvarande kostnad blott uppgå till 135,000 kronor, hvilket
utgör omkring 21,000 kronor mindre än hvad som skulle falla å samma
område, om det berörda beloppet 425,000 kronor lika fördelades å

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 122.

hela östra områdets tomtareal. I de nämnda beloppen har icke inräknats
kostnaden för ledningarnas framdragande längre än till
den konsumerande tomtens gräns. Anslutningsrätten till Stocksunds
vattenledningsnät skulle af Mörbyområdet ersättas med 6/is af Stocksunds
köpings kostnader för pumpstationen vid Ulriksdal och vattentornet
vid Stocksund samt vissa hufvudledningar från Ulriksdal och
inom Stocksund, genom hvilka anslutning påfordras. Denna ersättning
skulle för en gång belöpa sig till omkring 43,000 kronor. För
det levererade vattnet skulle af dess konsumenter till Stocksunds köping
erläggas efter mätare ett visst pris, som antingen med tio öre per
kubikmeter understiger den afgift, hvilken är eller kan blifva för Stocksund
fastställd, dock lägst 15 öre, eller ock utgår med eu konstant afgift
under kontraktstiden af 20 öre per kubikmeter. Köpingen skulle
förbinda sig att, sedan vattenledningsnätet å Mörbyområdet utförts
färdigt, underhålla detsamma under kontraktstiden.

Då det synts mig böra ifrågasättas, huruvida ej vid ett utbygge
för närvarande af endast en mindre del af det område, för bvilket förutnämnda
vattenmängd, 6 sekundliter, beräknats, nedsättning kunde ske
af berörda belopp, 43,000 kronor, hvarmed anslutningsrätten skulle ersättas,
har jag därom låtit inleda underhandlingar med vederbörande. Därvid
har det. visserligen ställts i utsikt, att för mindre kostnad anslutningsrätt
skulle kunna medgifvas för en mindre vattenmängd, men att
garanti ej kunde utan särskild ersättning lämnas, att köpingen i så fall
ej komme att på annat för den fördelaktigt sätt disponera öfver Överskjutande
vattentillgång. Vid sådant förhållande torde kostnaden för
anslutningsrätten för närvarande böra beräknas till den ofvannämnda,
hvilket i allt fall ställer sig fördelaktigare än anläggning för samhällets
räkning af särskildt vattenverk, som ju bör så anordnas, att det kan
förse ett större område med vatten än ensamt det nu ifrågavarande.

Någon fara att, efter det förutnämnda intill den 1 oktober 1958
afslutade kontrakt angående vattentillgång upphört att gälla, detsamma
ej skall på lämpliga villkor blifva förnyadt, lär icke föreligga. Skulle
så i allt fall ej ske, torde andra lämpliga utvägar stå köpingen och
samhället till buds.

Afloppet från förevarande område af egendomen med lutning åt
Edsviken skulle enligt förslaget framgå genom dess väster om järnvägen
liggande del samt utmynna i nämnda vatten. Såsom jag förut
antydt, blifva därför genom sistnämnda del af egendomen särskilda
ledningar nödiga, hvilka beräknats skola utföras så, att de kunna upptaga
spillvatten vid ett utbygge af hela egendomen, och för hvilka med

Belysning.

Öfriga kostnader
för områdets
iordningställande.

Kung!. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 122.

hänsyn därtill kostnaden skulle utgöra 20,000 kronor. Därjämte har,
jämväl å den väster om järnvägen belägna delen af egendomen, särskild
reningsanläggning ansetts erforderlig, som beräknats kosta, i
händelse hela egendomens östra område utbygges, 30,000 kronor, men
vid utbygge af endast ifrågavarande mindre område 12,000 kronor.
Denna anläggning skulle nämligen utan olägenhet kunna så anordnas,
att, i den mån framdeles genom utbyggande af ett större område
spillvattnet ökas, flera reningsbassänger anordnas vid sidan af redan
befintliga.

Beträffande sättet för belysningens anordnande inom samhället har
Elektriska pröfningsanstalten gjort därför erforderliga utredningar. Därvid
har befunnits, att det för närvarande skulle ställa sig fördelaktigast,
att aftal träffas med Stockholm—Rimbo järnvägsaktiebolag om energileverans
på hufvudsakligen de villkor, enligt hvilka energi af bolaget
tillhandahålles Stocksunds köping. Bolaget har också förklarat sig
villigt att till ett egnahemssamhälle å Mörby för en tid af 30 år —
eller så länge bolagets koncessionstid för dess egna ledningar gäller —
räknadt från den 1 oktober 1911 leverera elektrisk ström för yttre och
inre belysning till pris, ej öfverstigande det, som bolaget erhåller
enligt för hvarje tid gällande kontrakt med Stocksunds köping, eller,
därest sådant framdeles ej skulle finnas ingånget, till pris, ej öfverstigande
det, som i allmänhet erlägges för elektrisk belysningsström inom
Stocksunds samhälle. Hela anläggningskostnaden, däribland kostnaden
för erforderliga ledningars framdragande till tomtgränserna, skulle enligt
denna beräkning gäldas af bolaget. Kostnaden för ytterbelysningen
inom hela östra delen af Mörbyområdet, fullt utbyggdt, skulle belöpa
sig till omkring 11,300 kronor om året. För det mindre området, fullt
utbyggdt, har beräknats åtgå omkring 4,600 kronor. För innerbelysningen
skulle af vederbörande konsument särskild betalning utgöras
i mån af åtgång efter mätare.

Då för belysningen alltså blott skulle förekomma årsafgifter, behöfver
härför icke ingå något belopp i de lånemedel, staten skulle tillhandahålla.

Förutom de ofvan berörda kostnaderna för vägar samt vatten- och
aflopp komma vid områdets iordningställande äfven i betraktande särskilda
kostnader för uppgörande af planer och ritningar samt andra utredningar
äfvensom till arfvoden för handhafvande och skötande af
områdets ordnande samt hvad därmed äger samband.

Kung!. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 122.

Kostnaderna för planer, ritningar och andra oförutsedda utgifter för
markens iordningställande synas mig lämpligen böra beräknas till 10
procent å förutberörda för det mindre områdets ordnande erforderliga
kostnader å tillhopa 280,000 kronor eller alltså till 28,000 kronor.

Om föreningen själf skall ombesörja anläggning af vägar samt
vatten- och afloppsledningar, torde föreningen nödgas anställa en ingenjör
för att öfvervaka arbetenas utförande. Ingenjörens arfvode har beräknats
till 10,000 kronor, och lärer böra medgifvas föreningen att, i fall
af behof, af staten erhålla lån äfven för bestridande af denna utgift.

Slutligen torde i kostnaden för områdets iordningställande och i det
belopp, som staten beviljar som lån för att sedan återgäldas af föreningen,
böra inräknas den af öfverintendentsämbetet förskjutna kostnaden, 9,558
kronor 35 öre, för uppgörande af stadsplan för området samt för den
öfriga genom ämbetets försorg verkställda utredningen.

Skillnaden i den kostnad, som synts böra beräknas för iordningställande
till upplåtande af hela det östra området och den mindre
del däraf, jag anser nu böra utbyggas, framgår af följande sammanställning
:

Det större området
om 640,750 kvm.
tomtmark.

Det mindre området
om 236,450 kvm.
tomtmark.

Vägar, däri ej inräknadt vägport under	Kronor.	Kronor.
Rimbobanan med tillhörande utfartsväg	205,000: —	67,000: —■
Ordnandet af öppna platser......................... Vatten och aflopp, däri ej inräknadt kost-naden för anslutningsrätt till Stock-sunds vattenledning samt för lednin-gar öfver och reningsanläggning å	8,000: —	3,000: —
området väster om järnvägen............... Anslutningsrätt till Stocksunds vattenled-	425,000: --	135,000: —
ning.............................................................. Ledningar öfver området väster om järn-	43,000: —	43,000: —
vägen ............................................................	20,000: —	20,000: —
Reningsanläggning å sistnämnda område Planer, ritningar och oförutsedda utgifter, beräknade till 10 procent å de före-	30,000: —	12,000: —
stående beloppen.......................................	73,100: —	28,000: —

Bihang till Rilcsd, prof. 1911. 1

Summa
Sami. 1 Afd.

804,100:

Höft.

308,000:

Inkorporering
med Stocksunds
köping.

26 Kung!,. Maj:ts Nåd, Proposition Nr 122.

Det lån, som skulle behöfva lämnas föreningen för områdets iordningställande
in. in., skulle alltså i rundt tal kunna bestämmas till högst
330,000 kronor. Beloppet torde böra utgå af lånemedel och utbetalas af
riksgäld skontoret. För att staten med säkerhet'' icke härigenom skall göra
någon förlust, synes räntan kunna bestämmas till 4Va procent. Lånet lärer
lämpligen kunna amorteras på 40 år enligt amorteringsplan, som af Eders
Kungl. Maj:t fastställes. Under de första åren af föreningens verksamhet
kan det möjligen för föreningen blifva svårt att amortera och förränta lånet.
Eders Kungl. Maj:t torde därför böra bemyndigas att, om föreningen så
önskar, ordna amorteringen så, att den börjar först efter några års förlopp,
samt jämväl att ett eller två år medgifva uppskof med räntans erläggande.

Föreningen bör gifvetvis ikläda sig ansvarighet för lånet. Någon
ytterligare säkerhet torde föreningen svårligen kunna lämna, men detta
lärer icke heller vara erforderligt, då vägarna allt framgent skulle tillhöra
staten, och staten icke skulle bevilja lån för bekostande af andra
vatten- och afloppsledningar än de, som nedläggas i vägarna eller i
mark, som icke skulle af staten upplåtas med tomträtt.

Emellertid kan möjligen ansvarigheten för lånet ordnas på annat
sätt. Då stadsplan skulle af Eders Kungl. Maj:t fastställas för området i
fråga, samt åtminstone byggnadsstadgan och brandstadgan för rikets
städer böra blifva gällande för detsamma, sktdle det blifva ett särskildt
municipalsamhälle, tillhörande Danderyds kommun. När samhället framdeles
skulle skiljas från kommunen, kommer denna säkerligen att framställa
åtskilliga ersättningsanspråk. Det synes fördenskull böra tagas i öfvervägande,
huruvida icke för det blifvande samhället vore fördelaktigast, att,
innan byggnadsverksamheten tager sin början, kronohemmanet Mörby
utbrytes ur Danderyds kommun och inkorporeras med någon af de angränsande
köpingarna. Da egendomen Mörbys södra gräns är belägen
intill redan bebyggda delar af Stocksunds köping, lärer en anslutningtill
denna köping vara det naturligaste. Härför talar jämväl den omständigheten,
att det är afsedt, att samhället skall få vatten från Stocksunds
vattenledning, och att den af Stocksunds köping begärda ersättningen
å 43,000 kronor för anslutningsrätt till köpingens vattenledning icke
skulle ifrågakomma, om Mörby inkorporeras med köpingen. Skatterna
åro äfven låga inom nämnda köping, i det att de till kyrka och kommun
sammanlagdt uppgå till blott 3 kronor 50 öre per bevillningskrona.

Stocksunds köping lär icke hafva något emot en sådan inkorporering.
I så fall torde köpingen äfven vara villig att verkställa anläggning
af vägar samt vatten- och afloppsledningar å Mörby, mot det att
köpingen får uppbära lånet från staten. Detta skulle sedan, beroende

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 122.

på i hvad mån de å Mörby boende tjänstemännen komma att genom
kommunalskatt bidraga till köpingens utgifter, helt eller delvis förräntas
och amorteras af köpingen i dess helhet. Den del af lånet, som
icke öfvertoges af köpingen, skulle föreningen få förränta och amortera.

Vare sig anläggningen af vägar samt vatten- och afloppsledningar
ombesörjes *af föreningen eller af kommunen, bör staten genom eu af
föreningen eller kommunen aflönad kontrollant tillse, att arbetena blifva
väl och omsorgsfullt utförda. Därest kostnaderna skulle understiga de
beräknade, bör lånet i motsvarande mån minskas.

Den handräckning, staten för ändamålet i fråga skulleMämna en- Byggnadslån,
samt genom upplåtande af mark för bebyggande och lån för omiådets
iordningställande, skulle emellertid helt visst blilva af mindre betydelse
utan ett mera verksamt ekonomiskt understöd från statens .sida.

De tjänstemän, som komma att bosätta sig å Mörby, torde i allmänhet
sakna medel att mer än till någon mindre del bekosta boningshusens
uppförande, och då bankerna, så vidt är bekant, icke bevilja lan mot
tomträttsinteckningar, lärer staten vara nödsakad träda emellan äfven
o-enom lämnande af lån för de upplåtna tomternas bebyggande. Sådana
hån beviljas af staten till tomträttshafvare i Trollhättan bland annat
från en af Riksdagen år 1908 anvisad fond. För att möjliggöra uppförande
af byggnader å med tomträtt upplåtna markområden a Stockholms
stads egendomar har genom stadens försorg bildats Aktiebolaget
Stockholms tomträttskassa, som meddelar lån mot tomträttsinteckningar.

De medel, som erfordras för byggnadslån, uppgå visserligen till vida
större belopp än för områdets iordningställande för .bebyggande. Då
emellertid icke heller här fråga bör blifva om annat än att de för ändamålet
erforderliga medlen skola till fullo förräntas, synes mig ur
statsfinansiell synpunkt någon mer vägande betänklighet mot mitt förslag
icke möta.

Såsom inhämtas af den inom öfverintendentsämbetet verkställda utredningen,
hafva för fastställande af medelkostnaden för bostadshus å
området sex förslag till typer uppgjorts och på nedannämnda sätt kostnadsberäknats.
Därvid har man utgått från, att staten icke bör medverka
till åstadkommande af några lyxbyggnader, utan att bostadshusen
höra uppföras så enkelt och billigt som är förenligt med trefnad och
ändamålsenlighet. Sålunda har beräknats

för fristående villa om 2 rum och kök............ kronor .6,000

b dubbelvilla med 2 lägenheter om 3 rum och kök » 14,000

» villa om 4 rum, kök och badrum................... » 9,000

b » )) 5 » )) » )) .................... ® 14,0u0

Kostnaden för
bostadshus.

Kung!,. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 122.

för villa om 6 rum, kök och badrum samt en

mindre hall ............................................................ kr. 14,000: -

:>) V1^a om 7 rum, kök och badrum samt försedd
med värmeledning, men i öfrigt lika sexrumsvillan
................................................................ » 15,000: —

Desea beräkningar äro uppgjorda med hänsyn till att ett flertal
vill a byggnader af samma eller hvarandra liknande typer uppföras samtidigt
genom samma entreprenad. I beräkningarna ingår kostnaden för
den för byggnadernas uppförande erforderliga planering, men ej för
framdragande inom tomtgränsen af yttre ledningar för elektricitet, vatten
och aflopp, inhägnad af tomterna samt ritningar.

Då. naturligen det inskridande från statens sida, som här ifrågasättes,
i framstå rummet bör komma de lägre aflönade tjänstemännen
till godo, synes angeläget, att den ifrågavarande verksamheten
tran statens sida ordnas med hänsyn härtill. I sådant syfte bör, här
såsom i .tyskland, iakttagas, icke blott att tomter i regel ej få upplåtas
annat än för bebyggande med bostadshus och att dessa inom viss
koitare tid skola vara å de upplåtna tomterna uppförda, utan äfven att
byggnaderna skola uppföras enligt af staten godkänd plan. Detta synes
desto angelägnare som, på sätt jag ifrågasatt, löseskyldighet med
afseende. å dessa i vissa fall ansetts böra åläggas föreningen och undantags
vis jämväl staten, som därför måste tillse, att ej på grund af
byggnadernas beskaffenhet hinder reses mot deras framtida utnyttjande.
A andra sidan bör naturligen aktgifvas därpå, att ej genom småaktiga
eller alltför detaljerade bestämmelser friheten och trefnaden inskränkas.
f o , för vinnande af ofvan angifna syfte vore naturligen, att

från början för hvarje lägenhet bestämdes ett visst lägre antal rum,
hvflket icke finge öfverskridas. En annan utväg är, att lån icke lämnas
utöfver visst belopp eller för lägenheter utöfver viss kostnad. Då
det icke heller kan vara lämpligt, att allt för stora kapital för det ifrågavarande
ändamålet bindas, synas mig åtgärder i denna riktning vara af
behof vet påkallade. Jag finner mig därför böra förorda en sådan anordning,
att lån lämnas med intill 75 procent af byggnadens värde, till dess
detta uppgår till 15,000 kronor, men däremot öfverskjutande värde ej
tages i beräkning vid. bestämmande af byggnadslånets belopp. Skulle
undantagsvis flerfamiljshus ifrågakomma med större byggnadskostnad
än den nyss nämnda eller någon af föreningen uppförd allmän byggnad,
bör däraf föranledd jämkning vara tillåten i nämnda regel. I byggnadskostnaden
torde böra inräknas kostnaden för den för byggnadens
uppförande erforderliga planering samt, om tomträttshafvaren det be -

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 122.

gär, äfven kostnaden för ledningar inom tomtgränsen för vatten, aflopp
och belysning samt för nödigt stängsel.

Till säkerhet för lånen, som torde höra amorteras på minst
20, högst 40 år, böra tjäna inteckningar i tomträtten med bästa förmånsrätt.
Vid bestämmande af amorteringstiden bör föreningen taga
hänsyn till de olika tjänstemännens önskningar samt till deras ålder,
enär det lärer vara lämpligt, att byggnadslånen äro amorterade, då
pensionsåldern inträder och tjänstemännens inkomster minskas.

Beträffande den ränta, som skäligen kan anses böra gäldas å ifrå- Ränta å bygggavarande
lån, torde densamma böra beräknas med hänsyn till statens na s nen''
egen kostnad för anskaffande af de medel, som böra ställas till disposition
för ändamålet i fråga. Då den ränta, staten å upplånta medel kan
behöfva erlägga, torde böra beräknas till omkring 4 procent, synes, för att
full säkerhet skall vara för handen att staten ej skall lida förlust, räntan
ej böra sättas lägre än till 4f a procent.

Som bekant utgå lån ur statens egnahemslånefond, då fråga är om
jordbrukslägenhet med högst ''Ve och då fråga är om bostadslägenhet
med högst V* af lägenhetens värde. Lånen förräntas efter en räntefot
af 3,6 procent om året. I förhållande till eu bostadslägenhet, som sålunda
afses, torde kanske en lägenhet, hvarom i detta sammanhang är
fråga, såsom pantobjekt genomsnittligt böra anses, jämväl för jordägaren,
vara af mindre värde. Då i allt fall äfven bär lån ansetts böra
kunna lämnas med intill 75 procent af pantföremålets värde, torde detta
betinga en starkare kontroll med afseende å egendomens underhåll,
hvilken här också bör kunna utöfvas.

Till jämförelse må meddelas, att ur Aktiebolaget Stockholms tomträttskassa
lån utgå med intill 80 procent af byggnadens värde och förräntas
under byggnadstiden med 6 och sedermera med 5 procent.

Häruti ingår äfven administrationskostnaden för lånerörelsens handhafvande.
Enligt hvad jag inhämtat, hafva beloppen af ur kassan lämnade
lån i medeltal under tiden från 1 augusti 1908 till 1 augusti
1910 utgjort 74,8 procent af byggnadernas värde.

I Tyskland beviljar staten för ifrågavarande ändamål lån till 90
procent af byggnadskostnaden. Lånen förräntas med tre procent och
amorteras med minst en procent om året.

På sätt förut omförmälts, har berörda till utbyggnad först ifrågasatta
område indelats i 202 tomter. Beräknas för hvarje tomt en byggnad,
och sättes medelkostnaden för byggnad under 15,000 kronors
värde till 10,500 kronor, samt alltså lånekostnaden för hvarje sådan
byggnad till i medeltal 7,875 kronor, skulle härför erfordras 1,590,750

Kung!. Maj.ts Nåd. Proposition Nr 122.

kronor eller, med beräkning att äfven åtskilliga flerfamiljshus uppföras,
i rundt tal högst 1,400,000 kronor.

Såsom andra liknande fonder lärer den nu ifrågavarande böra förvaltas
af statskontoret. Medel från fonden torde böra af statskontoret
öfverlämnas till föreningen mot dess ansvarsförbindelser samt i den
män ^ byggnaderna uppföras och föreningen tillhandahåller med bästa
förmånsrätt gällande tomträttsinteckningar. Genom amortering till fonden
återbetalade medel, böra åter få från densamma utlämnas.

_ Man lärer icke kunna ålägga statskontoret besväret att förvara de
talrika inteckningarna och tillse, att de vederbörligen förnyas. Saken
torde fördenskull kunna ordnas på samma sätt, som då statskontoret
från egnahemslånefonden utlämnar lån till något aktiebolag, hvilket
förmedlar lån från denna fond. Därvid brukar så tillgå, att bolaget
öfverlämnar inteckningarna till en bank, hvilken meddelar statskontoret
bevis om depositionen samt förbinder sig att hålla inteckningarna vid
gällande kraft och att icke utan statskontorets medgifvande utlämna
flera inteckningar, än att återstående inteckningarnas sammanlagda belopp
fullt motsvarar det lån, hvari bolaget häftar till egnahemslånefonden,
vid äfventyr för banken att hålla statskontoret skadeslöst för
den förlust, statskontoret kan komma att lida genom uraktlåtenhet från
bankens sida i uppfyllandet af dess förbindelse.

Naturligen bör tomträttshafvaren åläggas skyldighet att väl vårda och
underhålla byggnaderna å tomten samt att hålla dem försäkrade för brandskada
m. m. . De närmare bestämmelserna härom likasom för lånen i öfrigt
lära emellertid böra bero af föreskrifter, som Eders Ivungl. Maj:t framdeles
kan finna skäl meddela. Till skydd för tomträttskrediten böra, i
händelse tomträttshafvaren under tomträttstiden ej fullgör hvad honom på
grund af tomträttsaftalet åligger, så långt möjligt andra påföljder inträda
än tomträttens förlust. Såsom sådana torde vid bristande underhåll af
tomten och hvad därtill hör kunna tjäna äfventyr, att bristen botas på
tomträttshafvarens bekostnad, samt vid försummelse med afseende å
betalning af tomtafgift eller lån viss lämpligt afvägd öfverränta.

De villkor för tomters upplåtande och användning, för hvilka här
förut redogjorts, böra icke hindra, att lämpligt belägen mark upplåtes
till bebyggande för något för ett blifvande samhälle å egendomen gemensamt
ändamål, t. ex. uppförande af kyrka, samlingshus eller skolhus,
eller att erforderliga affärslägenheter anordnas.

För att visa huru kostnaderna skulle ställa sig för tjänstemän, hvilka
uppföra bostadshus å Mörby, har jag låtit upprätta följande tabeller.

I dessa har frånsetts från att markens beskaffenhet och läge böra betinga

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 122.

olika tomträttsafgifter till föreningen samt antagits, att kela kostnaden för
områdets iordningställande för bebyggande kommer att genom föreningen
uttagas.

I. Tomtens storlek 600 kvm. Byggnadens värde 6,000 kr.
Byggnadslånets storlek 4,500 kr.

Amorteringstid å byggnads-lånet.	Afgifter under.	Tomtafgift.	Ränta, 4Vs %, och amortering af lån för vägar m. m. i 40 år.	Ränta, 4Vs %, och amortering af byggnadslån.	Summa.
		Kr.	Ivr.	Kr.	Er.
SO år .............................. \|	1—20 året 21-40 »	3.G0 3.60	45.31 45.51	345.94 -	395.05 49.il
! 30 år ...............................1 S 1	1—30 året 31-40 »	o.GO 3.G0	45.31 45.51	276.2 6	325.3 7 49.li
— 40 år ..............................	1—40 året	3.60	45.31	244.54	293.71

II. Tomtens storlek 1,000 kvm. Byggnadens värde 9,000 kr.
Byggnadslånets storlek 6,750 kr.

Amorteringstid å byggnads-lånet.	Afgifter under.	Tomtafgift. Ivr.	Ränta, 4Va %, och amortering af lån för vägar in. m. i 40 ar. Kr.	Ränta, 4Va %, och amortering af byggnadslån. Kr.	Summa. Kr.
	1—20 aret	6	75.84	518.91	600.7 5
20 år .............................. i				81.84
1	21-40 »	6	75.84	—
	1—30 året	6	75.84	414.39	496.23
30 år .............................. J				81.84
1	31—40 »	6	75.84	-
40 år ..............................	j 1—40 året	G	75.84	366.82	442.66

Kling!. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 122.

IsX. Tomtens storlek 1,500 kvm. Byggnadens värde 12,000 kr.
Byggnadslånets storlek 9,000 kr.

Amorteringstid å byggnads-lånet.	Afgifter under.	Tomtafgift. Kr.	kanta, 4 Vs %, och amortering af lån för vägar m. m. i 40 år. Kr.	Kanta, 4 Va %, och amortering af byggnadslån. Kr.	Summa. Kr.
20 år......................... 1	1—20 året	9	113.76	691.89	814.05
!	O 1 T—t C,<i	9	113.76	—	122.7 6
30 år..................... 1	1—30 årot	9	113.76	552.52	675.28
I 01-40 »	9	113.76	__	122.76
40 år ..................	1—40 året	9	113.7 6	489.76	611.85

IV. Tomtens storlek 2,000 kvm. Byggnadens värde 15,000 kr.
Byggnadslånets storlek 11,250 kr.

Amorteringstid å byggnads-lånet.	Afgifter under.	Tomtafgift.	Kanta, 4 Vs %, och amortering af lån för vägar m. m. i 40 år.	Ränta, 4 Vs %, och amortering af byggnadslån.	Summa.
		Kr.	Kr.	Kr.	Er.
20 år................... 1	1-20 året	12	151.68	864.8 c	1,028.54.
1	21-40 »	12	151.08	—	163.08
30 år........ 1	1—30 året	12	151.68	690 os	854.33
1	31—40 »	12	151.68		151.68
40 år .................................	1—40 årot	12	151.68	611.36	775.04

Kungi. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 122.

Fullföljande af den sålunda af mig skisserade planen skulle alltså
förutsätta ej mindre disponerande af förutnämnda del af kronoegendomen
Mörby för ändamålet än äfven nödiga anslag af statsmedel till

dels lån för nämnda mindre områdes iordningställande till upplåtande
m. m. förslagsvis högst 330,000 kronor,

dels lämnande af lån för de upplåtna tomternas bebyggande förslagsvis
högst 1,400,000 kronor, allt att utgå af lånemedel.

Häraf torde behöfva disponeras förslagsvis

för år 1911 för områdets iordningställande 130,000 kronor och
för byggnadslån 200,000 kronor,

för år 1912 för samma ändamål respektive 200,000 och 400,000
kronor samt

för år 1913 och därefter i mån af behof återstående belopp.

Skulle, därest mitt förslag vinner Eders Kungl. Majrts och Riksdagens
godkännande, den ifrågavarande planen visa sig komma att
vinna den anslutning från deras sida, hvilkas intressen däraf närmast
skulle beröras, som den skedda teckningen utvisar, lär frågan om
ytterligare åtgärder för ändamålet böra komma under öfvervägande.

För den händelse åter planen, en gång förverkligad, ej vinner
tillräcklig sympati, bör alltid den möjligheten stå staten öppen att,
om så anses lämpligt, genom upplåtelse af den ifrågavarande marken
åt andra än statstjänare eller försäljning af densamma förskaffa sig full
ersättning för till äfventyrs därå nedlagda kostnader, hvilka den blifvande
föreningen skulle visa sig icke kunna återgälda.

Innan nådig proposition aflåtes till Riksdagen i det ifrågavarande
ämnet, torde emellertid yttrande öfver förslaget böra inhämtas af statskontoret
äfvensom tillfälle lämnas fullmäktige i riksgäldskontoret att
afgifva yttrande i ärendet.

Jag hemställer därför,

att Eders Kungl. Maj:t måtte i anledning af hvad här ofvan anförts
dels anbefalla statskontoret att före den 15 mars 1911 afgifva
underdånigt utlåtande i ärendet dels ock lämna fullmäktige i riksgäldskontoret
tillfälle att inom samma tid yttra sig äfvensom förordna,
att för sådant ändamål detta protokoll måtte få offentliggöras.

Till denna af statsrådets öfriga ledamöter biträdda hemställan
behagade Hans Maj:t Konungen i nåder lämna bifall.

Ur protokollet:

Nils Ädelgren.

Bihang till Riksd. prot. 1911. 1 Sami. 1 Afd. 77 Höft. 5

KungI. Maj.ts Nåd. Proposition Nr 122.

Belägenhet.

Kommunika tioner.

Bilaga.

Beskrifning oen utlåtande öfver förslag till Stadsplan jämte
tomtindelning å Mörby kronoegendom att bebyggas
med bostäder för statens befattningshafvare.

, Kronoegendomen Mörby n:o 1, l1/s mantal inom Danderyds socken,
omfattar en areal af . 192,7 bär och begränsas i norr af Berga, Nyby
och Djiusholms ägor, i söder och öster af Stockby och Stocksunds samt
i vester af Edsviken och Kjeflinge.

Egendomen är lämplig att styckas till villatomter. Åkerjorden lär
vara god och inflikad, som den ligger emellan skogbevuxna backar,
förlänar den området en omväxlande natur. Skogen består mest af barrträd,
dock förekommer det därjämte ej så litet löfträd.

Egendomens strand invid Edsviken är något öfver 1 kilometer
lång, och dess ganska kuperade terräng sluttar till största delen ned
mot denna strand.

Egendomen är för närvarande ostyckad med undantag för eu frånskild
skolhustomt invid gränsen emot Stocksund. Dessutom har Stockholm
.Roslagens. järnväg erhållit tillstånd att lösa ett område på båda
sidoi om och intill järnvägen. På det väster om järnvägslinjen belägna
omiådet har järnvägen uppi ört sina reparationsverkstäder, hvilka drifvas
med elektrisk kraft och sålunda icke åstadkomma någon besvärande
rök. Bullret från desamma bör ej för ett villasamhälle vara mera
störande än från järnvägen med dess trafik.

Den del af egendomen, som, enligt nådigt bref af den 20 aug.
1909, nu skulle ifrågakomma till tomtindelning, är det öster om järnvägen
belägna området. Enligt de beräkningar, hvilka nu i samband
med denna utredning gjorts af Ingenjörsfirman Unander & Jonson, skulle
områdets storlek uppgå till c:a 87,5 hektar, inbegripet det till Rimbobanan
upplåtna området. Med denna sista ytstorlek till grund hafva
nedan gjorda beräkningår utförts.

. Egendomen skäres nära midt uti af Stockholm—Roslagens järnväg
hvilken därstädes har förlagt en anlialtstation, Mörby. Vid denna stanna
för närvarande samtliga elekriska tåg emellan Stockholm och Djursholm.

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 122.

ilo

Kommunikationerna äro således redan nu tillfredsställande. Det ar
dock att antaga, att de i en framtid blifva ännu bättre, allt efter som
trafiken å nuvarande bana stiger och till följd dåra! flere tåg maste
insättas och isynnerhet ifall den s. k. Långängshnjen skulle komma till
utförande. Denna skulle blifva en förgrening Stockholm-Roslagens
järnväg—Stocksund och Sveavägen (Djursholm) och skulle framdragas
öfver sjätten i omedelbar närhet af egendomens ostra horn samt troligen
därstädes erhålla hållplats. Slutligen torde det val ej heller vara
osannolikt, att de på norra sidan af och längs efter Edsviken belåna
egendomarna söka få eu järnvägsförbindelse till stånd. De erhålla
säkerligen detta lättast genom en bibana med anslutning till Stocksund
hvilken bana i så fall skulle komma att skära öfver det västra området
af egendomen, hvarvid äfven här en station kan erhållas.

Största afståndet från Mörby nuvarande hållplats till egendomens
längst bort belägna gräns är c:a 1,400 meter. Skulle ofvan angi na
ytterligare kommunikationslinier och stationer tillkomma, bleive de
största afstånd en villatomt komme att erhålla från station eller liallplats
ungefär hälften eller e:a lOO metei.

För godstransporter äro äfven redan nu förhållandena ganska gynnsamma.
Dels har egendomen egen brygga vid Edsviken dar gods
kommande sjöledes i skuta, pråm eller dylik! kan lossas, dels finnes
emellan egendomen och Stocksund invid störa landsvägen anlagd en
lastkaj med stickspår från Stocksunds station, och slutligen har Stockholm—Roslagens
järnvägar erbjudit sig att på vissa villkor anordna
godsbangård inom Mörby område med spår utgående från något åt
spåren inom järnvägens verkstadsområde. Lastkajen, som komme att
ordnas i närheten af nuvarande hållplats, skulle således blifva centi alt
belägen inom egendomen.

Stadsplanen har i enlighet med förständigande! upprättats för det

östra området i skala 1 : 1,000. ,

Vägar och gator äro så vidt möjligt framdragna i dalsankor och

följa terrängens lutningsförhållanden.

4fståndet mellan vägarne är utlagdt med hänsyn till att kvarteren
lämpligen skola kunna indelas i tomter med ungefär 1,500 kvadrat Hufvudvägarne

inom området utgöras dels af en för automobiltrafik
utlagd bredare väg, som vore ämnad att i en framtid förbinda landsvägen
Stockholm—Djursholm med landsvägen Stockholm—Danderyd;

Gods transport.

Stadsplan.

Kmu/I. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 122.

den skulle då genom vägport passera under Stockholm—Roslagens

hvS skidk n°trr- °m llål\Platsen; dels äfven af eu planterad fata,
hvilken skulle utgöra områdets centralpunkt. Denna utgår från iärn

vagen i närheten af hållplatsen samt får sin afsilning emot den höjdplatå,
hvarå plats reserverats för kyrka, samlingshus eller annan för
gnmensamit behof erforderlig byggnad. Omkring dessa båda hufvud''
agar grupperar sig det öfriga vägnätet.

Vägarna upptaga en areal af c:a 103,800 kvadratmeter. Stigningarne

vägfrnemiS T Ä tlU hö/8t 1 : 20 för de större och bredare
uppgå tille r 5 f°r de mmdre Vägarne de 1 vissa fall tillåtits

Anslutningen emellan ifrågavarande vägnät och vägarne inom närgiansande
samhällen ar uppgjord med hänsyn till att ömsesidig trefnad

väLn blf DiurlT^r “Tf fongen°m må vinnas- 1)en gamla utfartsgen
till Djursholm ar bibehållen, men utlagd till större bredd. Sam d?n

för Stod 0 T ’ ^eS ^nom de ^ilka äro å

den foi Stocksunds köping fastställda stadsplanen utlagda till gränsen

aro. beräk,nade att utföras med utböjning af sprängsten
samt makadamisenng och groning. De skola förses med gång bana af
p ank pa ena sidan samt öppna diken för dagvattnet.

''or allmänna platser, parker och andra reserverade områden har i
SVhJ:, ar, ag"S| T san;“ianli>gd »real af c:a 136,300 kvadratmeter

bara St ‘ °.T* *’ ““ TilIatom‘ > allmänhet i ,m omedel oaia

nailret iar någon sådan gemensam plats.

allmänna nl l?clägna I"mkterna 1» området hafva reserverats till

med "nda^rio T Viol 6tt 0mrJde med aorrsluttning och
iåk neh etik k :°Jdsklllnad; y e“ område afsatt för idrottsplats,
kalk- och skidbacke eller eventuellt för sol- och luftbad. Skogbevuxna

äfven" „hViIka 1 lämp3 Si« ‘Hl byggaadsplftser, äro

äfven undantagna till allmänna platser och parker.

bibehddi Pa?T- °Ch allmäana Platser reserverade områdena böra
bibehållas sa naturliga som möjligt. Endast röjningsarbete torde därvid

lämpadtii 6n 6 6r aQnan Stig slin§Tande fram på ett efter naturen
mete™ppddeMnIllför b''T««nadstomter *«* omkri“g SäO.OOO kvadrat 300

st. tomter för fristående villkor med en areal af från 1,000—2 500
kvadratmeter. (De bestå äro 1,500 kvm.)

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 132. 37

108 st. tomter afsedda för 54 st. större och mindre dubbelhus, samt
slutligen

65 » tomter för sammanbyggda bus i större och mindre komplex
s. k. blockhus eller radhus. Tillsammans utgör detta:

473 » tomter.

Medelstorleken af tomt blir 1,300 kvadratmeter.

Beräknas att i medeltal 7 personer bebo hvarje villatomt skulle
sålunda området kunna utbyggas för omkring 3,000 personer.

Statstjänarnes antal torde i Stockholm för närvarande uppgå till
inemot 7,000 personer, däri inräknade större delen af extra tjänstemän.

Byggnadstomterna äro så mycket som möjligt förlagda på soliga
sluttningar.

Invid hufvudallén och områdets centrum äro tomter afsätta för
förvaltnings-, handels- och butikslägenheter, och i förslaget ingår, att
bostäderna häromkring skulle till större delen anordnas såsom dubbelhus
eller såsom sammanbyggda block- eller radhus, alla förlagda, såvidt
möjligt, symmetriskt efter en viss plan och gifvande ett intryck af hvad
man menat med eu trädgårdsstad. Slätten, där detta centrum är förlagdt,
lämpar sig äfven synnerligen väl härtill.

Särskilda platser äro därjämte afsätta för kyrka eller församlingshus,
skola, förvaltningsbyggnad m. m.

Utefter hela banvallen och öster om denna är ett område reserver
adt för eventuella utvidgningar af spårnätet eller för blifvande kommunikationslinie!’
i enlighet med ett af löjtnant N. Victorin upprättadt
förslag. Därjämte har längs detta område förlagts vägar och allmänna
platser, hvarigenom en ytterligare utvidgning för järnvägsspår möjliggöres.

Enär det område som af Stockholm—Roslagens järnväg inköpts för
att därå förlägga bostäder åt verkstadspersonalen ligger olämpligt till,
dels i förhållande till verkstäderna på andra sidan spårnätet och dels
för vägarnes i ett blifvande samhälle lämpliga anslutningar till hvarandra,
så har underhandling med järnvägsbolaget förts om eventuellt
utbyte af denna mark emot ett lika stort markområde emellan verkstäderna
och stora landsvägen väster om banan. Sådant utbyte synes
äfven, såsom framgår af bifogade bref från järnvägsbolaget, vara möjligt
att åvägabringa till ömsesidig fördel.

Likaså vore säkerligen lämpligt att taga i öfvervägande, om ej ett
utbyte af mark med den nu uppförda skolan intill Stocksundsområdet
vore önskvärd! på så sätt, att skoltomten komme att sträcka sig emellan
banan och förlängningen af skolvägen inom Stocksunds vägnät, hvar -

Kung!. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 122.

Vattenledning.

igenom denna väg kunde blifva en förbindelseled utan afbrott emellan
Mörby-området och Stocksunds köping.

Ingenjörsfirman Unander & Jonson har verkställt utredning, på
hvad sätt vatten för ett villasamhälles å Mörby-området eventuella behof
skulle kunna erhållas. De gjorda undersökningarna gifva vid handen,
att erforderlig mängd fullgodt vatten för närvarande bekvämast och
billigast kan erhållas från Stocksunds köpings nyanlagda vattenledning.
Denna utgår från en brunn å Ulriksdals kungsgårds område (med kontrakt
gällande på 50 år), och därifrån serveras vatten utom i ledningarna
till Stocksund och Långängen äfven till Råsunda och Ulriksdals kungsgård.

Underhandlingar hafva förts med Stocksunds köping om villkor för
vattenleverans till ett eventuel! blifvande samhälle å Mörby. Stocksunds
köping har därvid förklarat sig vara villig att göra upp kontrakt härom;
(ledningarna i vissa gator hafva redan utlagts med tanke på en blifvande
sådan leverans). Kommunalstämman har äfven på förslag af kommunalnämnden
antagit vissa villkor för denna tilltänkta vattenleverans.

Detta förslag utgår från, att Mörby-området utlägger och bekostar
sitt eget vattenledningsnät, och att ansiutningsrätten de båda näten
emellan af Mörby ersättes med en kontant summa efter viss beräkning.
Det förbrukade vattnet ersättes efter uppmätning med ett visst pris
något lägre än hvad som betalas å Stocksund. Vattenledningsnätets
underhåll bekostas och utföres af Stocksund. Kostnaden för ansiutningsrätten
beräknas så att Mörby skulle ersätta så stor del af de kostnader,
som Stocksunds köping haft för anläggningarna, som motsvarar den
vattenmängd Mörby uttager i förhållande till hela den uttagna vattenmängden
eller den mängd, som framföres genom ledningarna. Såsom
grund för en eventuell uppgörelse kunde således läggas det erbjudande,
som gjorts af Stocksunds köping, dock med hänsyn tagen till att den
del af kostnaderna, som Mörby skulle betala för ansiutningsrätten, blifver
olika för olika delar af anläggningarna och i förhållande till ofvan angifna
grunder. Således kan delningstalet ''Vin, motsvarande 6 sekundliter
af 15 sekundliter, ej vara konstant. Det kan väl äfven ifrågasättas,
om ej ett blifvande Mörby-samhälle borde blifva delaktigt i en eventuellt
uppstående vinst å vattenverket till så stor del, som den hvilken Mörby
erlagt för ansiutningsrätten till vattenledningsnätet.

Skulle ett blifvande samhälle å Mörby inkorporeras i Stocksunds
köping är ju vidare gifvet, att någon afgift från Mörby för anslutningsrätt
till Stocksunds vattenledningsnät ej bör ifrågakomma, eller om sådan
afgift erlagts, bör den af Stocksunds samhälle i någon form återbördas.

Kungl. M.aj:ts Nåd. Proposition Nr 122.

Förslag till områdets förseende med afloppsledningar samt dessas -Aflopp.
utledande till öppet vatten har äfven upprättats af ingeniörsfirtnan Unander
& Jonson. Det visar sig därvid, att den största delen af Mörby
egendom har fall med i allmänhet goda lutningsförhållanden ned emot
Edsviken. En vattendelare finnes dock öfver östra, nu till bebyggande
afsedda området såsom å närslutna karta angifves, delande detta område
i två ungefärliga lika stora delar. Afloppet för den västligaste
delen däraf skulle genomgå banvallen på tre ställen. Vid ett af dessa
skulle ledningen sedan passera genom järnvägens verkstadsområde invid
den gamla trumman. Tillstånd härtill har lämnats af järnvägsbolaget,
och närmare uppgörelse borde lämpligen ske i samband med reglering
af afloppet från verkstaden, hvilket nu utmynnar i ett öppet dike, samt
afloppet från järnvägsbolagets till bostäder upplåtna område, vare sig
utbyte med förflyttning af detta område ifrågakomma- eller ej.

Emellan banvallen och Edsviken erhålla afloppsledningarna en längd
af c:a 1,700 meter. De förläggas så, att de slutligen samlas till en
ledning, vid hvars utlopp i Edsviken eu reningsanläggning utföres.

Under den första tiden af det ifrågavarande områdets utbyggande
torde ej någon rening af afloppsvattnet behöfva ifrågakomma, ej heller
behöfva de långa ledningarna nedföras öfver det västra området till
Edsviken, .utan kunna dessa t. v. utmynna i öppna diken ett stycke
väster om banan. Omkostnaderna för den fullständiga anläggningen
äro emellertid upptagna i beräkningarna.

Ledningarna äro beräknade med hänsyn till att vattenklosetter i
allmänhet komma till användning i villorna.

Hvad den del af området, som från vattendelaren har sitt fall emot
Värtan vidkommer, skulle dess aflopp få ledas öfver annan ägares mark
och utmynna i öppet vatten å annans strand. Äfven om rättighet att
framdraga ledningen öfver marken i fråga lätt torde kunna erhållas, och
det måhända skulle visa sig vara af ett visst intresse äfven för Djursholms
köping, att eu dylik ledning komme till stånd, har dock icke
ansetts lämpligt att grunda kostnadsberäkningarna på denna ovissa möjlighet,
utan hafva i dessa upptagits kostnaden för en pumpstation, från
hvilken afloppsvattnet från Mörbys östligaste område uppumpas till ledningen
på andra sidan vattendelaren och utrinner genom denna till
Edsviken.

På samma gång som plats reserveras för ofvan antydda renings- sopstation.
anläggning vid Edsviken, bör äfven i samband därmed ett område afskiljas,
hvilket kan blifva lämpligt för anläggande af sopstation, komposthögar
m. m.

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 122.

Belysning.

Utbyggandet
af området.

I sammanhang härmed bör påpekas att Stocksunds köping för närvarande
ej har anlagt sopstation, och att detta samhälle därför skulle
kunna tänkas vilja deltaga uti kostnaden för eu sådans iordningsställ an de.
Djursholms köping däremot har en nyligen ordnad sopstation, hvilken
möjligen emot rimlig ersättning kunde till en början få anlitas äfven
af Mörby villaområde.

Rörande sättet för belysningens utförande inom villaområdet har
elektriska pröfningsanstalten gjort härför erforderliga utredningar och
därvid kommit till det resultat, att för närvarande skulle det ställa sig
fördelaktigast att uppgöra kontrakt iliad Stockholm—Roslagens järnväg
om energileverans på hufvudsakligen de villkor, som angifvas i bifogade
kontrakt emellan järnvägsbolaget och Stocksunds köping. Därvid borde
dock vissa af pröfningsanstalten påpekade önskemål beaktas.

Med fördel kan till en början ytterbelysningen af området, till dess
att bostädernas antal vuxit till en viss mängd, anordnas genom lux
eller andra liknande fotogenlampor. Detta dock under förutsättning,
att de första villabyggarna ej skulle fordra elektriskt ljus för inre belysning,
samt att de yttre lampornas antal ej blifver för stort, Tändningen.
af desamma drager nämligen en afsevärd tid och härigenom äfven proportionsvis
dryga kostnader. Det största antal en person kan hinna
sköta är 20—25 lampor.

Elektrisk ytterbelysning af området fullt utbyggdt skulle komma
att belöpa sig till c:a 11,300 kr. pr år, däri inberäknadt lampors nyanskaffning
m. m., och för första utbygget skulle motsvarande summa
blifva c:a 6,150 kr.

Då vid utbyggandet af området vatten- och afloppsledningarnas
nedläggande bör verkställas på samma gång som terrassering m. m.
för vägarne, är det viktigt, att en viss plan för byggnadstomternas utlämnande
göres och om möjligt följes, så att ej allt för mycket vägar
och onödigt långa ledningar behöfva iordningställas.

Det kunde därför vara lämpligt, att, sedan det pris, hvilket skall
åsättas tomterna, samt andra villkor för desammas utlämnande, blifvit
fastställda, något sätt för spekulanters antecknande för byggnadstomtkunde
tillämpas t. ex. genom teckningslistors utlämnande e. d. Härigenom
erhålles kännedom om, huru stor anslutning ett egnahemsbyggande
på Mörby egendom under vissa därför fastställda villkor
skulle kunna vinna och huru stor del af området, som på grund däraf
redan från början skulle behöfva upplåtas och iordningställas till utlämnande.

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 122.

Vid en eventuellt skeende utarrendering af det väster om järnvägen
belägna området bör iakttagas, dels att vägen till bryggan och i samband
med denna anordnad lasttageplats afsättes för allmän trafik och gemensamt
behof; dels ock att de områden, hvilka erfordras för godsstation,
afsättas till sådan storlek, att därstädes och i samband med godstrafikens
ordnande äfven allt efter behof magasiner, brädgårdar med sågar och
hyflar, tegelupplag och brukskvarnar m. in. kunna uppföras.

Framdragandet af afloppsledningarna öfver västra området samt
utförandet af reningsanläggningen vid Edsviken såväl som sopstation
m. m. därstädes böra äfven, när så erfordras, och utan hinder från arrendator
sida kunna verkställas.

När bebyggandet skall taga sin början, borde i mesta möjliga mån
hvarje kvarter eller åtminstone ett flertal villor och byggnader af
liknande typ utbjudas på samma entreprenad. Härigenom kan gifvetvis
en betydlig reducering i pris ske, emot om en hvar tomtinnehafvare
skulle uppgöra en entreprenad för sin bostad. Ju flera villor, som på
detta sätt kunna sammanföras under en entreprenad, ju billigare kan
äfven ■ priset blifva för hvarje villa. Säkerligen skulle man genom
sådant förfaringssätt, och om tillräckligt omfattande entreprenad utlyses,
kunna uppföra villor af sten för nära nog samma pris som eu ensam
villa af likadan typ uppföres af trä.

Hen förvaltning, som tillsättes för områdets uppdelande och iordningsställande
samt för tomternas fördelning såväl som för lånens luden.
till ämnade lånefonden utlämnande och skötsel, med ett ord för att
göra planen till verklighet, kunde säkerligen gifvas en sådan sammansättning,
att så mycket som möjligt kunde af densamma af hithörande
frågor förverkligas och skötas.

Ritningars och entreprenaders uppgörande, kontrolleringar m. m.
kunde lätt och förmånligt samlas under denna förvaltning, utan att
samhällets utseende eller innebyggarnes trefnad på något sätt behöfde
blifva lidande därpå, utan snarare tvärt om. l)et kunde blifva mera
sammanhållning och enhetlighet, och de byggande personernas smak
kunde ändå fullt sjanständigt och individuellt få utvecklas rörande
bostädernas inredning och utsmyckning. En förmånlig och lätt kontroll
för lånen ur en blifvande lånefond skulle äfven därjämte kunna erhållas.

För att denna plan af Mörby egendoms utstyckande och bebyggande
med tomternas upplåtande mot tomträtt skall kunna vinna större
anslutning och därigenom blifva till den afsedda lättnad för bebyggarne,
som därmed afses, bör priset på tomträttsafgälden för visso sättas så

Bihang till Riltsd. prot. 1911. 1 Sami. 1 Afl. 77 Höft. 6

Kostnader o
tomtpriser

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 122.

lågt som möjligt och 1 ägre än de afgälder, som i allmänhet begäras.
Hänsyn bör därvid tagas till, att det i Stockholms närhet finnas villasamhällen
fullt färdiga och ordnade, där tomter kunna förvärfvas med
full äganderätt och på förmånliga betalningsvillkor för omkring 3,50 kr.
pr kvadratmeter.

Kostnaderna för östra områdets af Mörby egendom iordningsställande
till villatomter skulle enligt närslutna utredningar jämte därtill
hörande kostnadsförslag blifva:

för vatten- och afloppsledningar .............................................

för afloppsledningar öfver samt reningsanläggning å det

västra området ....................................................................

för anslutning till Stocksunds vattenledningsnät erfordras

omkring...................................................................................

för väganläggningar.....................................................................

(däri ej medräknadt vägport under banvallen och
utfartsväg öfver västra området)
för byggnader för förvaltning, bostäder för arbetare o. d.

kr. 425,000: —

» 50,000: —

» 45,000: —

» 205,000: —

» 50,000: —

Summa kr. 775,000: —

Denna summa, fördelad på kvadratmeter till tomter afsedd mark,
skulle, med beräkning af 630,000 kvadratmeters tomtmark,

blifva .................................................................................................... kr. 1,21

För planer, ritningar, utredningar, löner m. m. bör lämpligen
tilläggas ett belopp af 150,000 kr., motsvarande pr kvadratmeter
till tomter afsedd mark af................................................... » 0,24

eller tillsammans kr. 1,45

Beräknas tomträttsafgälden till 5 % å denna summa af kr. 1.45

pr kvadratmeter skulle den blifva pr kvadratmeter och år kr. 0,0725

Till dessa 0,07 bör läggas ..................................................................... » 0,0575

pr kvadratmeter tomt pr år för täckande af arrendeafgift
för marken, räntor, löner och kontorsutgifter m. m., hvarigenom
medelpriset för tomträttsafgälden skulle blifva pr
kvadratmeter pr år ................................................ tillsammans » 0,13

Medelpriset för tomträttsafgälden pr år och tomt om 1,500
kvadratmeters yta skulle sålunda blifva ............................

kr. 195:

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 122.

De tomter, hvilka äro belägna särdeles nära station eller i områdets
centrum eller på annat sätt hafva ett fördelaktigt läge, böra. gifvetvis
betinga ett något högre pris, då däremot ej så väl belägna tomter
kunna åsättas en något billigare tomträttsafgäld. Så blifva tomterna
väster om vattendelaren -— första utbygget — till största delen så
belägna, att de kunna erhålla ett något högre värde än medelpriset 13
öre pr kvadratmeter pr år.

De beräknade kostnaderna för vatten- och afloppsledningar, vägar,
administration och skötsel m. in. hafva i förslaget upptagits så höga,
att däri säkerhet för ett verkligt godt utförande förefinnes.

Den del af Mörby egendoms område öster om järnvägen, som först
skulle komma att iordningställas och utlämnas till bebyggande, har härvid
antagits vara det område, som ligger emellan vattendelaren och
järnvägen. Fullt utbyggdt skulle detta område enligt styckningsförslaget
omfatta 262 tomter.

Antages, att utbyggandet däraf skulle kunna utföras på 5 år, och
att sammanlagdt 223 st. tomter skulle vara upplåtna efter de 10 första
åren mot en årlig afgäld af kr. 195, så er hålles en räntabilitetsberäkning
så som närslutna kalkyl för de första 11 åren utvisar. Denna
beräkning är gjord med hänsyn till att någon egentlig vinst ej skulle
uppstå utöfver den vinst, som skulle ligga uti den stegring i värde,
själfva området måste erhålla efter sedan amorteringen är slutförd.
Amorteringen är tänkt utförd på 45 år, således skulle den börja efter
de 5 utbyggnadsårens slut och vara afslutad 50 år efter anläggningens
börj an.

Hela nuvarande arrendesumman af kr. 2,500 för Mörby egendom
är afsedd att gäldas af det östra området enbart, då utarrenderingen af
det västra området genom det förras uppdelande i tomter kanske försvåras
eller omöjliggöres.

I öfrigt äro kostnaderna för de olika arbetena för detta första utbygges
utförande uti denna kalkyl så fördelade att:

för vatten- och afloppsledningar afses......... kr. 223,000: —

)) anslutning till Stocksunds vattenledning » 43,000: —

)> väganläggningar .......................................... )) 102,000: —

)> byggnader för förvaltning m. m.......... » 50,000: — 418,000:_

Första

utbygget.

Transport 418,000:

44 Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 122.

Transport 418,000: —

för planer, ritningar, utredningar och andra

ingenjörsarbeten ......................................... kr. 97,000: —

» löner och kontorsutgifter under de 5

första åren...................................................... » 52,000: —

)) täckande af drift- och underhållskostnader
jämte räntor att utgå intill dess

företaget efter 10:e årets slut bär sig .. » 33,000: — j gqqq._

eller tillsammans kr. 600,000: —

Ett anslag af 600,000 kr. att utbetalas under 5 år och amorteras
på 45 år skulle sålunda efter dessa beräkningar vara erforderligt för
att kunna realisera det första utbyggandet och uppdelandet till villatomter
af östra området.

Denna summa torde lämpligen böra fördelas så att:

första	året	erfordras.........	....................... kr.	250,000	—
andra	»	» .........	...................... »	150,000	—
tredje	»	)> .........	....................... »	90,000	—
fjärde	:»	)> .........	....................... »	75,000	—
femte	»	).> .........	....................... »	35,000	—
			Summa kr.	600,000	—

Af ofvanstående utredning framgår att den största kostnaden betingas
af områdets iordningställande. Det är äfven en erfarenhet från
villasamhällen i allmänhet, att markens värde från början ej får vara
stort högre än jordbruksvärde, ifall villaområdets exploatering skall med
fördel löna sig, och att tomterna skola kunna afyttras till sådant pris,
att en hastig utbyggning därigenom möjliggöres.

Skulle uti tomträttsafgälden utom de i ofvan anförda utredning
angifna afgifterna för vatten- och afloppsledningar, vägar och administration
samt byggnad för förvaltning m. m. äfven ingå afgift för:
allmän vattenförbrukning till vattning af vägar och planteringar m. in.;
underhåll af vägar med plogning och renhållning jämte allmän yttre
belysning inom området, skulle tomträttsafgälden blifva pr år och kv.-meter 0,174.

Enligt närslutna kalkyl, hvilken är uppsatt under samma antagande
som den föregående med 5 anläggnings- och 10 utbyggningsår för

Kung!. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 122.

samma första utbygge, erfordras för detta första utbygge en summa
stor kr. 591,000: —. _ ^

Då tomträttsafgälden sättes till den ofvan angifna, kr. 0,13 pr år och
kv.-meter tomt, tillkommer sålunda för tomtinnehafvaren en del utgifter
belöpande sig till minst kr. 0,044 pr år och kv.-meter tomt för de i
senare fallet i tomträttsafgälden inberäknade: allmän vattenförbrukning,
renhållning, yttre belysning, div. underhåll in. m. Denna afgäld kan
naturligen blifva beroende af huru samhället kommer att ordnas eller
till livilket samhälle det ev. skulle komma att samhöra. Af denna
senare orsak, om det komme att tillhöra annat samhälle, är det möjligen
ej heller lämpligt att inberäkna dessa afgälder i tomträttsafgälden redan
från början. För en tomtspekulant är det ju däremot viktigt att erfara,
till huru stort belopp pr år och kv.-meter tomt dessa afgifter ev. kunna
komma att stiga.

Tomterna böra ej utlämnas på allt för kort tid, 50 60 år vore
säkerligen en lämplig tidsperiod. Hänsyn bör därvid tagas till, att
tomtinnehafvaren vid sin inträffande pensionstid kan få skörda frukten
af under föregående år nedlagd möda och omsorg å tomten, och att
han inte just då, genom att kontraktstiden utgår, nödgas betala högre
afgäld vid förnyande af kontraktet.

Angående tomts öfverlåtande på annan innehafvare i händelse af
dödsfall, förflyttning till annan ort eller af annan orsak, äfvensom markinnehafvarens
återlösningsskyldighet af byggnader m. m. har man för
sådana och andra fall i Preussen vunnit stor erfarenhet. Flere af de
af preussiska staten härför uppställda normerna kunde säkerligen, om
staten kommer att utlämna Mörby egendom till bostäder åt statstjänare,
läggas till grund för aftalen med tomtinnehafvare.

För beräknandet af medelkostnaden för bostadshus för området
hafva sex förslag till typer uppgjorts och kostnadsberäknats:

för fristående villa om 2 rum och kök, betingande ett pris af kr.
» dubbel villa med 2 lägenheter om 3 rum och kök, betingande
ett pris af.............................................................. »

» villa om 4 ruin, kök, badrum och alkov, betingande

ett pris af................................................................................. »

)) villa om 5 rum, kök och badrum, betingande ett pris af ))
» villa om 6 rum, kök och badrum samt en mindre hall,

betingande ett pris af ........................................................ "

» villa om 7 rum, kök och badrum samt försedd med
värmeledning, men i öfrigt lika sexrumsvillan, betingande
ett pris af............................................................ »

6,000: —

14,000: —

9,000: —
14,000: —

14,500: —

15,000: —

Bostadshus.

46 Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 122.

Dessa beräkningar äro uppgjorda med hänsyn till att ett flertal
villabyggnader af ■ samma eller hvarandra liknande typer uppföras samtidigt
genom samma entreprenad. I beräkningarne ingå ej kostnaderna
för yttre ledningar för elektricitet, vatten- och aflopp,'' inhägnad af
tomterna med grindar eller för ritningar och tillsyn.

Ofvan angifna tider för områdets utbyggande såväl som medelkostnader
för bostadshusen kunna helt naturligt endast vara lösa antaganden,
enär man svårligen kan veta dels, huru stor omfattning bebyggandet
kan vinna, och dels ej heller, huru stora anspråk på rumsantal
in. m. de å Mörby byggande kunna få. Det är dock säkerligen
all anledning antaga, att, om tomträttspriset ej ställer sig för högt, fullbyggande!
af området blifver långt hastigare än hvad här antagits, och
att anslutningen af dem, hvilka önska vid Mörby få bygga eget hem,
blifver mycket stor. Det kapital, som bör afsättas till lånefond, får
naturligen äfven rätta sig därefter.

Af ofvanstående utredningar torde framgå, att Mörby egendom kan
af^ staten med fördel utstyckas till villatomter samt utlämnas på förmånliga
villkor mot tomträttsafgäld, och då det vore för statens befattningsinnehafvare
af alla lönegrader synnerligen beaktansvärdt att
kunna få erhålla bostäder, egna hem, på goda villkor, vore det utan
tvifvel önskligt, att, då arrendetiden å Mörby egendom i mars 1911
utgår, arbetet påbörjades med villaområdets iordningsställande och utbyggande
till bostäder för statens tjänstemän på i hufvudsak ofvan
angifna grunder.

Stockholm den 12 september 1910.

Sigge Cronstedt.

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 122.

Utdrag af protokollet öfver civilärenden, hållet inför Hans
Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 10
mars 1911.

Närvarande:

Hans excellens herr statsministern Lindman,

Hans excellens herr ministern för utrikes ärendena grefve Taube,
Statsråden: Hederstierna,

SwARTZ,

grefve Hamilton,

Malm,

Lindström,

Nyländer,

von Sydow,

von Krusenstierna.

Departementschefen, statsrådet grefve Hamilton anförde:
Statskontoret och fullmäktige i riksgäldskontoret hafva nu afgifvit
utlåtanden öfver det förslag att anordna ett egnakemssamhälle för statstjänstemän
å kronoegendomen 1 Vs mantal Mörby nr 1 i Danderyds
socken af Stockholms län, för livilket jag redogjort i statsrådsprotokollet
öfver civilärenden den 24 februari 1911.

Uti sitt utlåtande har statskontoret meddelat, att den i statsrådsprotokollet
angifna planen för utlämnande af byggnadslån åt statstjänare
icke gifvit anledning till någon erinran från statskontorets sida, i hvad
lånerörelsen skulle komma att beröra statskontorets ämbetsförvaltning.

Fullmäktige i riksgäldskontoret hafva erinrat, att enligt den plan, hvars
förverkligande nu ifrågasättes, skulle genom upplåning af riksgäldskontoret
anskaffas dels ett belopp af högst 330,000 kronor att utlämnas

Statskontorets

utlåtande.

Utlåtande af
fullmäktige
i riksgäldskontoret.

Departements chefen.

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 122.

såsom lån för iordningställande (genom väganläggningar, vatten- och avloppsledningar
m. m.) af visst område å förevarande kronoegendom, dels
och ett belopp af högst 1,400,000 kronor att utlämnas såsom lån för
bebyggande åt tomter å området. Med afseende å sistnämnda lånemedel
angifves, påpeka fullmäktige, uttryckligen i statsrådsprotokollet, att den
af dem bildade låuefonden bör såsom andra liknande fonder förvaltas
af statskontoret. Enligt fullmäktiges mening måste det ock anses lämpligast,
att statskontoret får taga enahanda befattning med de medel,
som äro afsedda till utlåning för egnahemsområdets iordningställande.
1 båda fallen torde sålunda riksgäldskontorets befattning med ifrågavarande
företag blifva inskränkt till anskaffande af medlen och deras tillhandahållande
åt statskontoret i mån af behof.

Beträffande räntan å de särskilda lån, som komma att för ändamålet
utlämnas och hvilken för att med säkerhet kunna anses betacka
statens kostnader för lånemedlens anskaffande föreslagits till 4 Vs procent,
anse riksgäldsfullmäktige denna räntesats vara i förevarande fall
lämplig.

Hvarken statskontoret eller riksgäldsfullmäktige hafva alltså gjort
någon invändning mot förslaget att anordna ett egnahemssamhälle för
statstjänstemän å kronoegendomen Mörby. Jag anser mig fördenskull
höra tillstyrka Eders Kungl. Maj:t att för Riksdagen framlägga detta
förslag.

Hvad angår riksgäldsfullmäktiges erinran, att riksgäldskontorets
befattning med det lån, som enligt förslaget skall lämnas för anordnande
af vägar samt vatten- och afloppsledningar in. m., bör inskränkas
till att till statskontoret utbetala medlen, och att följaktligen räntor
och amorteringar å lånet skola ingå till statskontoret, synes detta vara
lämpligt.

Såsom jag den 24 sistlidne februari omnämnde, skulle vid bifall till
mitt förslag för år 1912 erfordras dels ett belopp af 330,000 kronor
att utlämnas såsom lån för ifrågavarande områdes iordningställande
dels ock 600,000 kronor att utlämnas såsom lån för de upplåtna tomternas
beb}^ggande. Af förevarande belopp skulle en del, såsom jag
förut meddelat, behöfvas vara tillgänglig redan under år 1911.

Därest nu afsedda anslag beviljas, lära, då lånemedel gifvetvis böra
för ändamålet tagas i anspråk, de i riksstaten bland inkomsterna upptagna
lånemedel böra höjas med motsvarande belopp.

På grund af hvad nu och förut i ärendet anförts, får jag, som i
erforderliga delar af ämnet samrådt med chefen för finansdepartementet,
hemställa, att Eders Kungl. Maj:t måtte föreslå Riksdagen

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 122.

l:o) medgifva dels att, sedan stadsplan och och tomtindelning fastställts
för det område om 31,77 hektar af kronoegendomen 11 s mantal
Mörby nr 1 i Danderyds socken af Stockholms län, som å den vid
statsrådsprotokollet den 24 februari 1911 fogade kartan finnes utmärkt med
heldragna röda linjer, till en af statstjänstemän bildad, behörigen registrerad
förening för ekonomisk verksamhet må, i hufvudsaklig öfverensstämmelse
med de i statsrådsprotokollet angifna grunder, med tomträtt
under en tid icke öfverstigande 60 år upplåtas de inom området
befintliga tomterna mot en tomträttsafgift, som skall uppgå till ett
belopp motsvarande minst 4 procent ränta å tomternas sammanlagda
markvärde, beräknadt efter 15 öre kvadratmetern, dels och att till föreningen
må tillsvidare utan afgift med nyttjanderätt upplåtas de till
vägar och öppna platser afsedda delar af området, mot att föreningen
förbinder sig att iordningsställa och väl underhålla desamma;

2:o) besluta, att en lånefond, benämnd lånefonden för tjänstemannasamhället
vid Mörby, skall bildas, samt för afsättning till denna fond
under utgifter för kapitalökning och under rubriken statens utlåningsfonder
för år 1912 anvisa ett anslag af 930,000 kronor, att utgå. af
lånemedel, med rätt för Kungl. Magt att redan under år 1911 af tillgängliga
medel förskottsvis utanordna 330,000 kronor;

3:o) medgifva, att ur nämnda lånefond af statskontoret må beviljas
nämnda förening dels ett lånebelopp af högst 330,000 kronor
för att, enligt de närmare föreskrifter som Kungl. Maj:t utfärdar,
användas till anläggning af vägar och öppna platser samt vatten- och
afloppsledningar inom förenämnda område af kronoegendomen Mörby,
med skyldighet för låntagaren att å lånet erlägga ränta efter 4Vj procent
om året och enligt af Kungl. Maj:t fastställd plan amortera detsamma
under en tid icke öfverstigande fyrtio år, men med rätt för
Kungl. Maj:t att under högst två år medgifva uppskof, med erläggande
af ränta och amortering å lånet, dels och, i hufvudsaklig öfverensstämmelse
med de i statsrådsprotokollet den 24 februari 1911 angifna
grunder och enligt de närmare bestämmelser som Kungl. Maj:t meddelar,
lån för bebyggande af tomter, som upplåtits med tomträtt inom ifrågavarande
område af kronoegendomen Mörby, å hvilka lån skall erläggas
ränta efter 41 2 procent om året;

4:o) medgifva, att de kapitalafbetalningar, som å de från fonden
utgående lånen verkställas, må tillsvidare tilläggas fonden; samt

Bihang till Rissel, prot. 1911. 1 Sami. 1 Afd. 77 Höft. 7

Kung!. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 122.

Till denna af statsrådets öfriga ledamöter biträdda
hemställan behagade Hans Maj:t Konungen lämna bifall
samt förordnade, att proposition i ämnet af den lydelse,
bilaga till detta protokoll utvisar, skulle aflåtas
till Riksdagen.

Ur protokollet:

Carl Stålhammar.

Stockholm, K. L. Beckmans Boktr., 1911.

Q / C?

<?VC3

o o jo

a i □ i q

saSalo a

r^co

VH o

O va

a i a

a ''N..L2-

•PM-TST» .

.WTENOELARfS''

*•*»••''****««•••*

Oi-rft a q

□ \ a

a! a a \c3

0\ D

O; o

o.,-V%

r-<0

o.W

9 K o

JO ) jo

o ;o

o.X%

crvm

a: o

■ra&SLwei- när ■ ''mrmrtDEinnirfG -

Ou.

Föreslaget 1H£'' ut-byggnadsstadium-.

Området tdlharande- S.R. Järnvåg.

wfiim

imumtswm