Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 93 (Proposition 1909:93)

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 93.

N:o 93.

Kungl. Maj.ts nådiga proposition till Bilcsdagen angående försäljning
till Malmö stad af länsfängelset i Malmö med
tillhörande område samt viss del af det till centralfängelset
därstädes hörande område med därå befintliga
byggnader äfvensom uppförande i Malmö af nytt centralfängelse
jämte läns fängelse: gifven Stockholms slott den
5 mars 1909.

Under åberopande af bilagda utdrag af statsrådsprotokollet öfver
]ustitiedepartementsärenden för denna dag vill Kungl. Maj:t härmed
föreslå Riksdagen medgifva:

ej mindre att enligt ett den 8 och den 20 februari 1907 dagtecknadt
köpekontrakt med däri af stadsfullmäktige i Malmö den 12 februari
1909 beslutade ändringar länsfängelset i Malmö med tillhörande område
samt viss del af det till centralfängelset därstädes hörande område med
därå befintliga byggnader må på i kontraktet jämte i stadsfullmäktiges
omförmälda beslut närmare angifna villkor till Malmö stad försäljas för
en köpeskilling af 600,000 kronor;

än äfven att nämnda köpeskilling må användas till uppförande, i
hufvudsaklig öfverensstämmelse med upprättadt förslag, af nytt centralfängelse
jämte länsfängelse i Malmö, och att för sådant ändamål ett
emot köpeskillingen svarande belopp må, i afbidan på köpeskillingens
gäldande, af tillgängliga medel i mån af behof förskotteras.

Bilk till Riksd. Prof. 1909. 1 Sami. 1 Afd. 61 Höft.

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 93.

De till ärendet hörande handlingar skola Riksdagens vederbörande
utskott tillhandahållas.

Kungl. Maj:t förblifver Riksdagen med all kung], nåd och ynnest
städse välbevågen.

GUSTAF.

Albert Petersson.

Kungl. Majds Nåd. Proposition No 93.

Utdrag af protokollet öfver justitiedepartementsärenden, hållet
inför Hans Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms
slott den 5 mars 1909.

Närvarande:

Hans excellens herr statsministern Lindman,

Hans excellens herr ministern för utrikes ärendena Trolle,
Statsråden: Albert Petersson,

Alfred Petersson,

Hederstierna,

Hammarskjöld,

Roos,

Swartz,

grefve Hamilton,
grefve Ehrensvärd,

Malm.

Chefen för justitiedepartementet, statsrådet Albert Petersson anförde:

»Frågan om nedläggande och försäljning af det nuvarande centralfängelset
i Malmö har sedan flera år tillbaka varit föremål för uppmärksamhet
och förnyade åtgärder. Frågans uppkomst har föranledts af
fängelsebyggnadernas bristfälliga och för ändamålet olämpliga beskaffenhet
samt de dryga omkostnader, som för desammas försättande i tidsenligt
skick skulle erfordras. Särskildt hvad angår Malmöhus slott,
hvilket enligt nådigt bref den 13 februari 1828 från landtförsvaret
blifvit upplåtet till fångvårdens begagnade och såsom bekant ingår i
fängelsets byggnadskomplex, hafva de utgifter för slottets vidmakt -

Försäljning af
central- och
läns fängelserna
i Malmö
samt uppförande
af
nytt central -fängelse jämte
länsfängelse
därstädea.

Värderingsutlåtande
den
28 januari
1902.

4 Kuiujl. MajUs Nåd. Proposition No 93.

hållande, hvilka på grund af detsammas historiska värde ansetts nödvändiga,
befunnits afsevärdt större, än som betingas af fångvårdens behof.

Redan uti underdånig skrifvelse den IG november 1900 berörde
fångvårdsstyrelsen dessa förhållanden och öfverlämnade därvid tillika
en af styrelsens biträdande arkitekt uppgjord beräkning af kostnaderna
för anstaltens iordningställande med bibehållande af dess karaktär som
centralfängelse, hvilken beräkning slutade å ett belopp af 315,000 kronor.
Jämte meddelande att för fängelsets försättande i så försvarligt skick,
att det kunde användas såsom en mindre straffanstalt, enligt af arkitekten
verkställd ny beräkning skulle kräfvas en kostnad af 245,000 kronor,
anmälde därefter styrelsen uti underdånig skrifvelse den 19 november
1901 ett under hand afgifvet köpeanbud å fängelset, lydande å 300,000
kronor, hvarvid styrelsen emellertid framhöll, att värdering af etablissementet
torde böra före köps afsilande företagas samt att möjligen
genom fastighetens stjmkande för direkt försäljning genom kronans
försorg högre köpesumma skulle kunna för densamma erhållas.

Genom nådigt bref den 13 december 1901 uppdrog i anledning
däraf Ivungl. Maj:t åt fångvårdsstyrelsen att dels föranstalta om värdering
genom två sakkunniga män af centralfängelsets byggnader samt
därtill hörande jordområde, dels verkställa utredning, i hvad män genom
fastighetens styckning eller på annat sätt högre köpeskilling än den
sålunda erbjudna skulle kunna erhållas. Till åtlydnad häraf öfverlämnade
styrelsen med underdånig skrifvelse den 25 mars 1902 ett af
de utsedda värderingsmännen, stadsarkitekten i Stockholm K. Salin och
stadsarkitekten i Landskrona F. Sundbärg-, den 28 januari samma år
afgifvet utlåtande jämte tillhörande karta.

På sätt i detta utlåtande till eu början framhållits, utgöres det
område, som disponeras för c e n träl fånge 1 se t i Malmö, af dels den genom
den s. k. inre vallgrafven begränsade holme, hvarå Malmöhus gamla
slott är upplördt, och dels större delen af den mark, som ligger mellan
nämnda och den s. k. yttre vallgrafven. Å det senare området är läns1
ängelset i Malmö beläget. Den öfriga delen af samma mark har genom
byte från kronan kommit i Malmö stads ägo.

Slottsliolmen upptages af en kring en borggård grupperad större
byggnadskomplex, omsluten i öster, söder och väster af en vall, hvars
båda nordliga ändar markeras af runda torn.

Af byggnaderna kring borggården utgör norra tlygeln den ännu
kvarstående delen af Malmöhus gamla slott. Byggnaden är apterad till
arbetslokaler och kyrka. I de båda tornen, hvilka likaledes utgöra

Kungl. Maj.ts Nåd. Proposition N:o 93-

historiska rester, iiro inredda förrådsrum och bostäder för bevakningspersonalen.
Öfriga byggnader å holmen äro uppförda under senare delen
af 1870-talet och delvis senare. De utgöras af: i väster den tre våningar
höga dagcellbyggnaden, förbunden med slottet genom en mindre byggnad,
innehållande vaktrum in. m., i söder den två våningar höga nattcellbyggnaden
samt i öster en tre våningar hög byggnad, inrymmande okök,
arbetslokaler, sjuksalar samt expeditions- och bostadslägenheter. A en
yttre gård, öster om sistnämnda byggnad, finnes en byggnad, innehållande
tvättstuga, badrum och förrådsrum, samt eu mindre byggnad med ångpannerum,
desinfektionsanstalt m. in. A inre borggården är ett mindre
spruthus uppfördt. Samtliga dessa byggnader äro af sten.

Det för centralfängelset disponerade området mellan yttre och inre
vallgräfvare, innehållande cirka 47,500 kvadratmeter, består af fyra
partier, nämligen i norr en jämförelsevis smal landtunga mellan slottet
och den så kallade citadellhamnen, i söder en ännu smalare landremsa,
innesluten å ena sidan af inre grafven och å den andra af gränsen
mot Malmö stads jord, samt i öster och väster tvenne bredare, delvis
bebyggda jordområden.

Det östra af dessa områden upptages till sin norra del åt en två
våningar hög byggnad af sten, innehållande 24 lägenheter om ett rum
med kök, vidare af en mindre byggnad med ett kontorsrum jämte en
lägenhet om tre rum och kök samt af ett fabrikshus i en våning äfvensom
en del uthus till bostäderna, samtliga dessa byggnader uppförda
af sten. Det motsvarande västra området har likaledes i sitt norra hörn
en två våningar hög byggnad af sten, inrymmande bostäder för direktören
och kamreraren samt 10 lägenheter för vaktpersonalen, däraf 8
om ett rum med kök och 2 om två rum med kök, hvarjämte här finnas
en större tvättstuga af korsvirke samt uthusbyggnader af sten. I öfrigt
upptages detta område af trädgård till direktörsbostaden samt odlad mark.

Direktörsbostaden är en äldre under år 1788 uppförd byggnad,
ombyggd för sitt nuvarande ändamål i midten af 1800-talet. Den större
byggnaden för bevakningspersonalen, ursprungligen uppförd för andra
ändamål, ombyggdes delvis 1880 och delvis 1894.

Värderingsmännen, hvilka vitsordade, att slottsbyggnaden vore i
behof af en genomgående förstärkning och reparation för att kunna
bevaras och ej blifva oanvändbar, yttrade beträffande öfriga byggnader
å slottsholmen, att desamma befunne sig i tämligen godt skick, ehuru
de ur fångvårdssynpunkt på intet vis torde motsvara nutida fordringar.
I fråga om de å området mellan vallgrafvarna befintliga byggnaderna

6 Kungl. Maj.ts Nåd. Proposition N:o 93.

påpekade värderingsmännen, att direktörsbostaden vore i bebot'' af utvändig
reparation samt att öfriga byggnader vore i ganska godt skick.

^<>r en uppskattning åt det värde, byggnaderna å slottsholmen
skulle äga, öfvergångna i enskild ägo, både man ej annan utgångspunkt
än att tänka sig dem på lämpligt sätt ändrade, så att de kunde
lämna skälig afkastning. Niirmast till bands syntes det då ligga att
antaga deras ap terand e för industriella ändamål. Därvid måste man
dock afstå från tanken på tillit moderna fabrikslokaler och magasin,
tv dels skulle för dessas anordnande fordras alltför genomgripande och
dyrbara förändringar åt själfva byggnaderna, dels utgjorde äfven läget
ett hinder härför, ^ i ty att platsen ej läge omedelbart invid hamn och
ej heller kunde (åtminstone icke utan alltför stora uppoffringar) förses
med ..de för detta fall nödiga järnvägsspåren. Man torde alltså närmast
la tänka på mindre verkstäder och magasin eller industriella anläggningar
åt anspråkslösare slag och beräkna afkastningen därefter. Därvid
finge man ej heller förbise vanskligheten att på en gång för industriellt
ändamål tillgodogöra eller uthyra en sådan mängd lokaler, som
åt de i fråga varande byggnaderna kunde utvinnas. Väl kunde tänkas,
att en driftig ägare öfvervunne alla hinder af detta slag, men en dylik
lycklig slump syntes värderingsmännen ej vara eu faktor, hvarmed man
kunde räkna.

Hvad beträffade kostnaden lör byggnadernas förändring, blefve
denna naturligtvis väsentligt beroende af "de speciella ändamål, för hvilka
de eventuellt skulle apteras, och läte sig alltså icke kategoriskt angifvas.
Värderingsmännen hade emellertid approximativt beräknat, att för eu
summa åt oo,000 kronor borde kunna genomföras sådana nödtorftiga
åtgärder, att byggnaderna kornme att lämna eu jämförelsevis låg men
därför säker hyra. Denna kunde tänkas uppbringad till högre belopp
genom grundligare ombyggnad, men å andra sidan torde af det förut
nämnda framgå, att byggnaderna icke vore ägnade att bära kostnaden
åt några alltför genomgripande förändringsarbeten, utan att dessa borde
tankas såsom mer eller mindre provisoriska, ja att sistnämnda egenskap
i viss man torde komma att vidlåda äfven själfva byggnaderna, hvilka
icke borde beräknas kvarstående under alltför lång tid. Af dessa skäl
hade värderingsmännen ansett sig böra grunda sin beräkning af byggnadernas
värde på en måttlig hyresaf kastning och en jämförelsevis hastig
amortering. Detta värde hade af dem uppskattats till 139,000 kronor.

Häri inginge icke värdet af det gamla slottet. Den genomgripande
ombyggnad, som nämligen måste förutsättas för dess aptering till något

Kungi. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 93.

mera lukrativt ändamål än exempelvis till upplagsplats, torde, för så
vidt den öfverhufvud betalade sig, förhindras genom byggnadens egenskap
af fornminne, och afkastning^ af denna såsom magasin torde ej öfverstiga
räntan å de i alla fall nödiga reparationskostnaderna.

Ett annat sätt att tillgodogöra holmen vore att utlägga den till
byggnadstomter genom att rifva alla byggnader med undantag af slottet,
leoretiskt kunde man ju äfven antaga—ehuruväl något dylikt knappast
kunde tänkas medgifvet af myndigheterna — att vallarna utjämnades
och grafvarna fylldes för att öka arealen. Den sålunda erhållna tomtaiealen
skulle blifva ganska afsevärd, men på grund af de upplysningar
värderingsmännen erhållit angående kostnaden för utförd rifning af
fängelsebyggnader i Stockholm, och i betraktande af den delvis dåliga
byggnadsgrund, de så erhållna tomterna komme att erbjuda, hade
värderingsmännen kommit till det resultat, att byggnadernas bibehållande,
till dess de kunde anses vara amorterade, vore det fördelaktigaste.

Såsom förut framhållits, lämpade sig byggnaderna å själfva slottsholmen
föga för sitt nuvarande ändamål, ''och då det låga saluvärde
byggnaderna skulle kunna betinga, jämfördt dels med den ursprungligen
betydligt större byggnadskostnad, dels med den ansenliga arealen
a rivbndbar golfyta de erbjöde, förefölle det värderingsmännen, att det
niahända vore fördelaktigt, att staten själf använde byggnaderna för
andra ändamål än det nuvarande såsom till arkiv, magasin, verkstäder
eller dylikt.

Värdet af området mellan vallgräfvare, hvilket enligt värderingsmännens
åsikt finge beräknas såsom byggnadsmark, eventuellt med bibehållande^
af de befintliga husen, blefve beroende af, huruvida det komme
att ingå i stadsplanen eller oj. Horn man ej hade garantier för att
det förra kunde blifva fallet, hade värderingsmännen ansett sig böra
utgå från den mera generella förutsättningen, att området måste bebyggas
oberoende af stadsplan eller andra öfverenskommelser med staden.

Hvad da först beträffade den ofvannämnda landtungan omedelbart
framför slottet, med en längd, motsvarande afståndet mellan de båda
lunda tornen, hade värderingsmännen trott sig för alla händelser kunna
förutsätta, att hänsynen till det historiska minnesmärket skulle förbjuda
landtungans upplåtande till bebyggande. Denna, hvars areal vore ungefär
7,650 kvadratmeter, hade alltså icke åsatts något direkt penningvärde,
hvaremot dess öppenhållande såsom planterad plats kunde antagas
indirekt öka värdet af byggnadstomterna å området i öfrigt.

Vid värderingen af områdena i öster och väster, med en sammanlagd

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 93-

areal af 34,800 kvadratmeter, hade värderingsmännen beträffande de
därå befintliga byggnaderna funnit fabriks- och kontorshusen vara
mindre värda än af dem upptagen mark, hvarför de tänkts rifna, men
däremot boningshusen, i betraktande af den hyresafkastning, som fölen
längre tid af dem borde kunna påräknas, hafva ett värde, som torde
föranleda deras bibehållande. Detta värde hade uppskattats till 93,000
kronor. Häraf följde dock, att den mark, som af husen upptoges,
likasom den, som erfordrades för till dem hörande nödiga gårdsplaner,
motsvarande en areal af 5,000 kvadratmeter, måste fråndraga^ från ytan
af den bebyggbara marken, hvaraf alltså återstode 29,200 kvadratmeter.

Af denna areal måste emellertid en viss del reserveras till nödiga
gator eller vägar. Dessas anläggningskostnad, däri inbegripna kostnaderna
för vatten- och aflopps- samt gasledningar, hvilket allt erfordrades
för byggnadstomternas tillgodogörande, måste under de antagna
förutsättningarna tänkas drabba markens ägare. Dessa kostnader ktmde
icke utan vidlyftiga och dyrbara undersökningar exakt beräknas, men vid
deras approximativa uppskattande skulle man finna, att de för de här
ifrågavarande områdena med deras långsträckta och kringskurna läge
sannolikt blefve relativt större än exempelvis för områdena väster och
söder om central fängelsets mark.

Beträffande grundens beskaffenhet å de eventuella byggnadstomterna
hade värderingsmännen icke varit i tillfälle att göra undersökningar
och ej heller kunnat erhålla bestämda upplysningar.

På här anförda grunder ansåge värderingsmännen sig icke böra
uppskatta värdet af här närmast ifrågavarande mark, d. v. s. marken
öster och väster (respektive nordost och nordväst) om centralfängelset
mellan yttre och inre vallgräfvare, till högre pris än 8 kronor per
kvadratmeter. Då dess areal, sedan de särskild! värderade byggnaderna
med tillhörande mark fråndraga, utgjorde 29,200 kvadratmeter, blefve
alltså värdet däraf 233,600 kronor.

Hvad sist anginge landremsan söder om vallgrafven, så hade
denna genom det förutnämnda jordbytet med Malmö stad kommit att
erhålla en så ringa bredd och ett så afskildt läge, att dess användbarhet
till byggnadsmark blifvit i hög grad reducerad. Särskilt ofördelaktigt
ställde sig förhållandet under den här antagna förutsättningen,
att området måste bebyggas utan att ingå i stadsplanen. Denna mark
syntes värderingsmännen alltså icke kunna åsättas högre värde än
hälften af den öfriga marken, d. v. s. 4 kronor per kvadratmeter. Då
arealen utgjorde 5,040 kvadratmeter, blefve alltså värdet 20,160 kronor.

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition No 93.

För yttre vallområdet i dess helhet erhölles alltså följande värden:

Värdet af boningshusen med tillhörande mark ......... kronor 93,000:

29,200 kvadratmeter mark å 8 kronor ........................ „ 233,600:

5,040 kvadratmeter mark å 4 ,, „ 20,160:

Summa kronor 346,760: —

Förut hade värdet af slottsholmen beräknats till ..... „ 139,000: —

hvadan alltså hela värdet af centralfängelsets

fastighet skulle uppgå till ................................... kronor 485,760: —

Jämte det värderingsutlåtande, för hvars innehåll nu redogjorts,
öfverlämnade fångvårdsstyrelsen med sin omförmälda skrifvelse den 25
mars 1902 tillika ett af filosofie doktorn Carl Herslow, såsom representant
för ett i Malmö bildadt konsortium, afgifvet, den 8 mars 1902
dagtecknadt skriftligt anbud att för Malmöhus slott med tillhörande
område, med undantag af den del af området, som vore upplåten till
dåvarande länsfängelse och särskild! inhägnad, erlägga en köpesumma
af 300,000 kronor; innefattande berörda anbud jämväl förbindelse för
konsortiet att, om anbudet antoges, hembjuda detsamma oförändradt åt
Malmö stad till öfvertagande.

För egen del anförde fångvårdsstyrelsen i samma skrifvelse, att
då Malmö stads intresse af att komma i besittning af fängelsets område
hufvudsakligen torde bero på det särskilda syftet, att staden därmed
skulle sättas i tillfälle att iordningställa det historiskt minnesvärda slottet
till en prydnad för staden, uppenbarligen föga utsikt förefunnes att, genom
öfverenskommelse med staden angående områdets inläggande i stadsplanen
vinna den af värderingsmännen för sådant fall ifrågasatta förhöjning
i tomtvärdet. Tydligen torde staden, först efter det densamma
själf blifvit ägare till platsen, vilja inlägga densamma i stadsplanen
för att tilläfventyrs genom förmånlig försäljning af tomterna göra någon
vinst, som kunde användas till slottets reparation och iordningställande.

Styrelsen hade därför utgått ifrån det af värderingsmännen under
förutsättning af nuvarande förhållanden åsätta värdet. Därvid hade
styrelsen å ena sidan funnit, att det af konsortiet bjudna belopp för
såväl slottsholmen som den utanför liggande marken jämte befintliga
byggnader med 46,760 kronor understege det af värderingsmännen
uppskattade värdet af enbart marken utom slottsholmen jämte å denna
mark uppförda byggnader. Å andra sidan hade styrelsen funnit, att
genom några få års räntor å den erbjudna köpeskillingen nyssnämnda
belopp, 46,760 kronor, skulle intjänas, under det att ovisst vore, huruBih.
till Piksd. Prof. 1909. 1 Sami. 1 Afd. 61 Höft. 2

Köpeanlud
af C, Hertlon\

Tillsättande
af en undersökningskommission.

10 Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 93.

vida icke, om anbudet förkastades och kronan nödgades själf ombesörja
områdets försäljning i smärre tomter, en lång följd af år måste förflyta,
innan köpeskillingen för det hela finge uppbäras, likasom ock det måste
vara rätt osäkert, till hvilket belopp denna köpeskilling efter afdrag
af allehanda omkostnader i verkligheten kunde komma att uppgå.

Men om ock anbudet kunde anses innebära tillräcklig godtgörelse
för området utom slottsholmen, lämnade det emellertid icke någon
valuta för betalning af själfva slottsholmen med där uppförda byggnader,
saluvärderade till 139,000 kronor.

Såsom styrelsen tidigare påvisat, måste, om nämnda byggnader
fortfarande skulle för fångvårdens räkning behållas, å deras iståndsättande
nedläggas betydande summor, Indika dock syntes styrelsen
kunna med större fördel för fångvården på annat håll användas. Själfva
slottet hade under senare år behäftats med större sprickor i murarne
och kräfde tydligen för sitt vidmakthållande afsevärda kostnader, Indika
icke kunde motiveras med något af fångvården betingadt kraf, enär
detsamma, från denna synpunkt betraktadt, måste bedömas såsom mindre
användbart. Men äfven om det för fångvårdens eller annat statens
ändamål ej vidare skulle tagas i bruk, måste det likväl på grund af sitt
historiska värde allt fortfarande vårdas och underhållas. Det torde således
icke kunna undvikas, att om slottet kvarblefve i kronans ägo utan att
kunna för ett praktiskt ändamål användas, detsamma komme att orsaka
kronan afsevärda utgifter utan motsvarande nytta. I betraktande häraf
kunde väl ifrågasättas, huruvida ej en köpare, som iklädde sig skyldigheten
att iståndsätta och för framtiden underhålla slottet, härigenom
lämnade en valuta, hvars värde möjligen icke utan skäl kunde jämnställas
med eller åtminstone rätt mycket närma sig det af värderingsmännen å
slottsholmen och dess byggnader åsätta värdet.

Fångvårdsstyrelsen hemställde därför, att därest Kungl. Maj:t på
grund af hvad sålunda anförts skulle finna det afgifna anbudet böra
antagas, köparen måtte tillförbindas att för all framtid underhålla och
vårda slottets historiska del, det gamla Malmöhus, enligt vitterhetshistorie-
och antikvitetsakademiens eller annan vederbörlig myndighets
föreskrifter.

Kungl. Maj:t faun emellertid genom beslut den 19 september 1902
ifrågavarande framställning icke till vidare åtgärd föranleda.

Uti underdånig skrifvelse den 11 april 1903 meddelade härefter
fångvårdsstyrelsen, att, trots vidtagna säkerhetsåtgärder — hvilka hufvudsakligen
bestått däri, att dels den svårast spruckna delen af slottet år

KunyL. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 93.

1897 ombyggts på ny grund och dels, senast år 1902, grofva järnforankringar
blifvit till förhindrande af yttermurarnes utskjutning anbringade
i slottet — under senare tid nya betänkliga skador uppkommit
i slottets murar och hvalf. Med öfverlämnande af en af styrelsens
biträdande arkitekt i nämnda hänseende afgifven redogörelse anhöll därför
fångvårdsstyrelsen, att Kungl. Maj:t täcktes meddela föreskrift om de
åtgärder, som för slottets vidmakthållande borde vidtagas.

Öfver nämnda framställning afgaf öfverintendentsämbetet den 2
juni 1903 infordradt underdånigt utlåtande. Ämbetet, som låtit besiktiga
byggnaden i fråga, anmälde häri, att för afhjälpande af de
brister, som vidlåda byggnaden, vissa i utlåtandet närmare angifna
åtgärder ovillkorligen behöfde vidtagas. Kostnaden för dessa arbeten
kunde, innan eu omständligare undersökning blifvit gjord,
endast approximativt angifvas och beräknades till sammanlagdt 70,000
kronor. Då det emellertid syntes vara oundgängligen nödigt att, för
vinnande af fullständig kännedom om omfattningen och beskaffenheten
af de åtgärder, som erfordrades för den minnesrika byggnadens
bevarande från förfall, äfvensom om kostnaden för sagda arbetens
utförande, en allsidigare och mera ingående undersökning komme till
stånd än den besiktning, ämbetet varit i tillfälle att låta verkställa,
hemställde ämbetet, att, i öfverensstämmelse med hvad af fångvårdsstyrelsens
biträdande arkitekt föreslagits, eu dylik fullständig undersökning
måtte varda anförtrodd åt en särskild kommission med uppdrag
tillika att i ämnet afgifva det förslag, som kunde finnas af omständigheterna
påkalladt.

I berörda yttrande instämde i allo vitterhets-, historie- och antikvitetsakademien,
hvars utlåtande i ärendet likaledes infordrats.

Sedan Riksdagens år 1903 församlade revisorer, Indika besökt
centralfängelset i Malmö, i sin till 1904 års Riksdag afgifna berättelse
framhållit, att fångarnas i slottet förlagda arbetslokaler syntes vara så
bristfälliga, att de icke lämpligen borde för nämnda ändamål vidare
användas, bemyndigades fångvårdsstyrelsen enligt Kungl. Maj:ts beslut
den 29 januari 1904 att låta genom en särskild kommission, bestående
af tre sakkunniga personer, företaga en fullständig undersökning rörande
omfattningen och beskaffenheten af de arbeten, som vore erforderliga
för Malmöhus slotts bevarande från förfall samt angående kostnaden
för utförande af sagda arbeten, med uppdrag tillika för kommissionen
att i ämnet afgifva det förslag, som kunde finnas af omständigheterna
påkalladt.

Köpeanbud
af G. L.
Mtiller.

Kutujl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o OH.

Under det denna kommission arbetade, ingaf byggmästaren C. L.
Muller den 29 mars 1904 till Kungl. Maj:t ett anbud om inköp af det
kronan tillhöriga jordområde, som är upplåtet åt centralfängelset i
Malmö, med alla därtill hörande byggnader emot en köpesumma åt
400,000 kronor. Anbudet omfattade icke Malmöhus slottsbyggnad med
det närmast kringliggande jordområde af ett tunnland, som utmärkts å eu
vid anbudet fogad karta. Skulle emellertid sistnämnda jordområde med
slottsbyggnaden anses böra samtidigt kronan afhändas och ägde för
sådant fall köparen använda samma byggnad till det ändamål, honom
godt syntes, vore Muller villig att i sitt anbud låta ingå jämväl sagda
område med slottsbyggnaden mot förpliktelse i så fall att på ett fullt
värdigt och för lång framtid betryggande sätt restaurera densamma.

Uti häröfver infordradt underdånigt utlåtande den 12 april 1904
erinrade fångvårdsstyrelsen, bland annat, att styrelsen under åren 1902
och 1903 nödgats å reparationer vid fängelset nedlägga 29,818 kronor
24 öre samt att för år 1904 till samma ändamål i staten uppförts ett
belopp af 7,200 kronor. Dessa kostnader hade nödvändiggjorts hufvudsakligen
af dagcellhusets bristfälliga beskaffenhet. För kyrkolokalens
iståndsättande hade redan genom nådigt bref den 3 december 1897 anvisats
ett belopp af 6,400 kronor, hvilket på grund af frågan om fängelsets
indragning'' dittills inbesparats, men i en snar framtid måste tagas
i användning, om ej dessförinnan tillfälle gåfves att nedlägga fängelset.
Äfven arbetssalarna påkallade omfattande reparationer. Oaktadt de ej
obetydliga kostnader, som sålunda nedlagts å fängelsets försättande i
bättre skick, måste likväl vida större utgifter under närmaste tiden
sröras, för att fängelset fortfarande skulle kunna användas. Vid sådant
förhållande syntes det styrelsen böra med allvar öfvervägas, huruvida
icke det genom ifrågavarande anbud gifna tillfälle att få de nuvarande,
högst otillfredsställande förhållandena afvecklade, borde tagas
i användning-.

Jämfördt med det af värderingsmännen å fängelset med tillhörande
område åsätta värde, understege anbudet visserligen detta värde med 85,760
kronor, hvartill komme, att i anbudet inginge ett betydande område
norr om slottsholmen, hvilket vid värderingen undantagits. I afseende
å prisskillnaden gällde emellertid hvad i styrelsens underdåniga skrifvelse
den 25 mars 1902 anförts. Värderingsmännen hade åsatt det hela
eventuella försäljningspris, beräknade för styckade tomtområden vid
successivt skeende försäljningar. Priset för hela den omfattande komplexen
i ett enhetligt köp måste ställa sig betydligt mycket lägre,
i det att köparen måste beräkna ej blott en riskpremie, för att ej

Kungl. Maj.ts Nåd. Proposition N:o 93.

aftäreu skulle ställa sig- allt för äfventyrlig, utan ock för gynnsammaste
fall ett diskontoafdrag å försäljningsvärdena till betäckande al
sin ränteförlust under de många år, som ovillkorligen komme att
åtgå, innan ett så stort område som det ifrågavarande vunne afnämare
i och för bebyggande i en stad med Malmös befolkningssiffra
och jämförelsevis svaga tillväxt. Det borde uppmärksammas, att byggnadsverksamheten
därstädes valt eu helt annan plats inom staden
såsom för sig lockande. Också torde köparen, med insikt härom, afsett
ifrågavarande fängelseområden till utsmyckning i villatomter såsom
enda möjlighet för erhållande af afnämare. Denna omständighet visade
å ena sidan, att värderingsmännens uppfattning, att områdets intagande
i stadsplanen skulle väsentligt höja värdena, icke hos köparen vunnit
anslutning eller ock att, om värdena i så fall komme att stiga, den
betydliga tidslängd, som skulle åtgå, innan stadsplanetomterna hunne till
dessa högre värden försäljas, i alla händelser skulle i ränteförluster mer
än förbruka prisförhöjningen. Å andra sidan torde afsikten att utlägga
området till villabyggnader gifva förringad betydelse åt det pietetsskäl,
som af värderingsmännen anförts för deras åsikt, att ej för försäljningen
borde medräknas det norr om slottsholmen belägna området, hvilket borde
lämnas öppet. Slottet torde helt visst med den närmaste platsen fri,
såsom anbudet afsåge, och i öfrigt omgifvet af villor och trädgårdar,
komma att göra sig fullt gällande.

På grund af hvad sålunda och i öfrigt anförts tillstyrkte styrelsen
antagande af Mullers anbud.

Kungl. Maj:t fann emellertid enligt beslut den 29 april 1904 icke
heller detta anbud föranleda vidare åtgärd. I sammanhang därmed
anbefalldes Kungl. Maj:ts befallningshafvande i Malmöhus län att, då
ifrågavarande fängelse vore för sitt ändamål föga lämpligt och således,
därest antagligt köpeanbud erhölles, syntes böra försäljas, men den del
af fängelset, som utgjordes af gamla Malmöhus slott, torde vara af
beskaffenhet att böra såsom historiskt minnesmärke bibehållas, efter
vederbörandes hörande inkomma med utlåtande, huru vid eu eventuell
försäljning af fäugelset lämpligen borde förfaras med nämnda slottsbyggnad
och huru stort område däromkring, som, därest slottsbyggnaden
bibehölles, borde lämnas obcbyggdt.

Sedan Kungl. Maj:ts befallningshafvande med anledning häraf
infordrat yttranden af magistraten och stadsfullmäktige i Malmö samt
dåvarande riksantikvarien efter besök å platsen till drätselkammaren i
staden afgifvit begärdt utlåtande i saken, anförde Kungl. Maj:ts befallningshafvande
uti underdånig skrifvelse den 16 december 1904, att

Undersökning
tkommisionens
utlåtande.

14 Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition No 93.

Kungl. Maj:ts befallningshafvande delade den af myndigheterna uttalade
uppfattning, att det centrala, rektangulära, af den inre kanalen omslutna
området, å hvilket det gamla Malmöhus jämte de i nyare tid uppförda
fängelsebyggnaderna vore belägna, tillika med den samma område omslutande
inre kanalen borde af staten bibehållas i ändamål att det gamla
Malmöhus måtte såsom historiskt minnesmärke underhållas. I detta
sammanhang uttalade Kungl. Maj:ts befallningshafvande vidare den
åsikt, att slottsbyggnaden lämpligen skulle kunna användas för museiändamål,
sedan»den blifvit försatt i vederbörligt skick. Bidrag till
bestridandet af kostnaderna för byggnadens lämpliga iordningställande
skulle möjligen kunna erhållas af Malmö stad och enskilda, som hyste
intresse för byggnadens bibehållande som historiskt minnesmärke, likasom
ock, därest byggnaden blefve för dylikt ändamål använd, staten
måhända skulle undgå kostnaden för dess underhåll. Slutligen förklarade
Kungl. Maj:ts befallningshafvande sig lika med stadsfullmäktige
anse, att vallarna inom ifrågavarande område borde få begagnas till
allmänna promenadplatser, mot skyldighet för Malmö stad att underhålla
dem, och att vid eventuell försäljning af de delar af centrallängelsets
område, hvilka ej komme att af staten behållas, desamma i
första hand borde hembjudas till inlösen af Malmö stad.

De enligt nådiga brefvet den 29 januari 1904 af fångvårdsstyrelsen
utsedda sakkunniga för undersökning af Malmöhus slott, stadsarkitekterna
Salm och S. Sörensen jämte styrelsens biträdande arkitekt hofintendenten
G. Lindgren, afgåfvo den 5 mars 1906 fullständigt utlåtande jämte
byggnadshistorisk utredning rörande slottet och kostnadsförslag öfver
erforderliga konserveringsarbeten.

Enligt nämnda utlåtande hade de sakkunniga underkastat de å
slottsbyggnaden anmärkta bristerna, bestående i sprickor i murarne
samt i hvalfven öfver slottets källare och bottenvåning jämte lutning å
yttermurarne, sorgfälliga och under en längre tid fortgående undersökningar.
Såsom resultat häraf meddelade de sakkunniga, att, såvidt anginge
hufvudmassan af slottet, enligt de sakkunnigas uppfattning någon
anledning icke funnes att anse, att sprickorna i murarna förorsakats af
sättningar i grunden. Dessa sprickor liksom sprickorna genom hvalfven
i slottets inre vore därför enligt de sakkunnigas åsikt utan betydelse
för byggnadens bestånd samt borde på närmare angifvet sätt repareras.
Endast hvad anginge ett mindre, under senare tid tillbyggdt trapphus,
under hvilket ingen egentlig grund påträffats, vore sprickorna af den
natur, att nämnda tillbyggnad ej kunde bibehållas eller repareras, utan

Kungi. Maj:ts Nåd. Proposition N;o 93.

måste helt och hållet nedrifvas. Denna byggnad saknade emellertid
allt historiskt och estetiskt intresse samt hade tydligen tillkommit uteslutande
ur bekvämlighetssynpunkt vid slottets omdanande till fängelse.

Lika litet som någon risk förelåge för sättning i grunden under
slottets hufvudmassa, funnes anledning att befara olägenheterna af
yttermurarnes lutning. Denna vore nämligen i förhållande till murarnes
tjocklek allt för obetydlig för att inge någon farhåga. I hvarje fall
vore lutningen liksom sprickorna i hvalfven af mycket gammalt datum
och hade ej visat några tecken till ändring.

Såsom totalomdöme uttalade de sakkunniga, att sedan det ofvannämnda
tillbyggda trapphuset nedrifvits och eventuellt ombyggts på
ny grund, ingen anledning funnes att i yttermurarnes lutning eller i de
uppkomna sprickorna se någon risk för slottsbyggnadens framtida bestånd
eller brukbarhet.

De sakkunniga angåfvo härefter de åtgärder, hvilka de ansågo
behöfliga för slottets iordningsställande. Dessa åtgärder afsågo icke
allenast själfva slottsbyggnaden utan jämväl de båda hörntornen samt
skyttegången mellan det nordvästra tornet och slottsbyggnaden. Sammanlagda
kostnaden för ifrågavarande arbeten skulle enligt de sakkunnigas
beräkningar uppgå till 86.000 kronor. Härvid betonade emellertid
de sakkunniga, att de af dem föreslagna åtgärderna endast afsåge slottets
bevarande från förfall och nödtorftiga vidmakthållande, men icke dess
restaurering eller historiskt och arkeologiskt riktiga återställande. Eu
verklig restaurering af byggnaden skulle otvifvelaktigt vara af stort
intresse och göra den användbar till vida högre uppgifter, än den nu
hade att fylla. Men dels torde åtgärder i sådant syfte icke kunna vidtagas,
förrän frågan om fängelsets indragning blifvit afgjord, dels
fordrade de helt andra och vida mera genomgripande åtgärder än de
nu föreslagna samt betingade en däremot svarande högre kostnad. De
sakkunniga hade därför nu inskränkt sig till att föreslå åtgärder, som
icke på något sätt skulle föregripa slottets restaurering och användning
på ett mot dess ålder, byggnadshistoriska och arkeologiska intresse
samt historiska minnen bättre svarande sätt.

Sedan fångvårdsstyrelsen fått emottaga kommissionens ifrågavarande
utlåtande, satte sig styrelsen i förbindelse med representanter för Malmö
stad, som på grund af fängelseområdets belägenhet syntes äga ett verkligt
intresse att förvärfva detsamma.

Innan jag emellertid öfvergår till redogörelse för resultatet af de
med staden sålunda inledda underhandlingar, tillåter jag mig erinra,

Kungl. Maj.ts Nåd. Proposition N:r 93.

att Riksdagens revisorer, som jämväl under år 1906 besökt fängelset
i fråga, med hänsyn till de afsevärda kostnader, dess försättande i tidsenligt
skick skulle medföra, och på grund af de stora utgifter, som
kräfvas för administrationen af detta fängelse, hvars medeltal fångar
under år 1905 utgjorde endast 157, i sin till 1907 års riksdag afgifna
berättelse uttalat den mening, att fångpersonalen borde till andra
centralfängelser öfverflyttas och fängelset jämte därtill hörande område
på annat sätt disponeras med iakttagande af att allt, som kunde anses
vara af betydelse såsom historiskt minnesmärke, bevarades.

Fångvårds. Uti underdånig skrifvelse den 17 mars 1908 bär fångvårdsstyrelsen

4CTET, härefter anmält, att de inledda underhandlingarna ledt till upprättande af
17 mars i90s. ett utaf stadsfullmäktige i Malmö för deras del vid sammanträde den
15 februari 1907 godkäudt kontrakt rörande försäljning till staden af
ej mindre det till centralfängelset i Malmö hörande område med visst
undantag än äfven af länsfängelset därstädes; och har styrelsen, med
öfverlänmande af nämnda kontrakt samt öfriga ärendet rörande handlingar,
med tillstyrkande af bifall underställt det sålunda ingångna köpeaftalet
Eders Kungl. Maj:ts profning.»

Efter att härefter hafva uppläst nämnda kontrakt, al hvilket
en afskrift skulle såsom bilaga fogas vid detta protokoll, äfvensom
redogjort för de till kontraktet hörande kartor, al Indika stadsplanekartan
skulle i kopia likaledes vidfogas protokollet, anförde föredraganden
ytterligare:

LänsfangeUet. »Såsom af det upprättade kontraktsförslaget framgår, alses därmed

öfverlåtelse till Malmö stad jämväl af länsfängelset i Malmö med tillhörande
mark. Härom yttrar fångvårdsstyrelsen i sin ifrågavarande
skrifvelse följande:

Beläget mellan staden och centralfängelset utgör länsfängelset
ett hinder för ifrågavarande områdes reglering och skulle utan tvifvel
mycket försvåra kringliggande tomters försäljning, i synnerhet för villabyggnaders
uppförande. Ur fångvårdssynpunkt är länsfängelset lika om
icke än mer olämpligt förlagdt än centralfängelset. Den närbelägna
slottsparken, från hvilken under den varma årstiden musiken och sorlet
af de samlade folkskarorna tränga in i fängelsecellerna, verkar allt för
störande för lugnet härinom. I saknad af rymliga celler, där arbetsdriften
kan på erforderligt sätt tillgodoses, och vid vissa tider för litet
att kunna mottaga det stora antalet transport- och bötesfångar, som tillströmmar,
är detta i rikets tredje stad förlagda länsfängelse icke mera

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition No 93-

tidsenligt; och det måste således vara för kronan fördelaktigt att kunna
få detsamma utbytt mot ett mera tillfredsställande. När nu från Malmö
stad uppställts såsom förutsättning för ett inköp af centralfängelsets
område, att äfven länsfängelset skall ingå i köpet, har således styrelsen
häri sett eu fördel, så snart den köpeskilling bjudits, att därmed vunnes
vederlag för det hela.

Enligt hvad styrelsen upplyst, är länsfängelset uppfördt under åren
1853—1854 för en kostnad af 135,640 kronor 23 öre, däruti ej inräknadt
värdet af den kronan tillhöriga marken. 1 fängelset hållas brottmålsrannsakningar
af rådhusrätten i Malmö äfvensom af Oxie och Skytts.
Frosta samt Torna och Bara häradsrätter.

Enligt den i ärendet förebragta utredning innefattar Malmö centralfängelse
med tillhörande område en areal af sammanlagdt 91.859.5
kvadratmeter. Häraf utgör:

slottsholmen ............................................................... 23,465.5 kvadratmeter

inre vallgrafven ....................................................... 20,829.s » »

området mellan vallgräfvare................................ 47,564.2 » »

Summa 91,859.5 kvadratmeter.

Länsfängelset med tillhörande område innehåller 6,416.2 »

Sammanlagda arealen af den kronan tillhöriga

mark, hvarom nu är fråga, utgör sålunda ...... 98,275.7 kvadratmeter.

Det område — innefattande slottsholmen innanför vallarna jämte
skälfva slottsbyggnaden med torn och gevärsgallerier äfvensom västra vallen
— hvilket enligt kontraktet icke skulle ingå i köpet, innehåller en areal
af 11,250 kvadratmeter. De områden, fångvårdsstyrelsen nu afsett att
till staden försäljas, utgöra följaktligen tillhopa 87,025.7 kvadratmeter.

I fråga om den af staden erbjudna köpeskillingen har fångvårdsstyrelsen
erinrat, att de på grund af nådiga brefvet den 13 december
1901 utsedda värderingsmännen uppskattat värdet af den del af cent ra,1-fängelsets mark, som enligt deras åsikt kunde ifrågakomma till bebyggande
— d. v. s. området mellan vallgrafvarna med undantag af marken
norr om slottsholmen, motsvarande afståndet mellan de båda tornen —
äfvensom byggnaderna utom slottsholmen till sammanlagdt 346,760
kronor. Om härtill lades värdet af länsfängelsets område, utgörande
efter det af värderingsmännen beräknade priset af 8 kronor kvadratBih.
till Riksd. Prof. 1909. 1 Samt. 1 Afd. 61 Höft. 3

Årtal.

Köpt shillingen.

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 93.

metern 51,329 kronor 60 öre, äfvensom värdet af marken norr om slottsholmen,
hvilken mark enligt nn föreliggande förslag skulle få bebyggas
och efter ungefärlig beräkning utgjorde högst omkring 10,000 kvadratmeter,
motsvarande efter förut angifna beräkningsgrund ett värde af
80,000 kronor, skulle hela det till försäljning föreslagna området med
därå befintliga byggnader, med undantag af de i köpet ingående delarna
af slottsholmen jämte själfva länsfängelset, äga ett värde af 478,089
kronor 60 öre. Vid sådant förhållande och då till den kontanta köpeskillingen
koinrne värdet af den tomt om två hektar, hvilken af staden
öfverlätes till fångvården och hvilken enligt fångvårdsstyrelsens åsikt
kunde uppskattas till 6 kronor kvadratmetern eller sålunda till 120,000
kronor, ansåge styrelsen det erbjudna vederlaget, i sin helhet uppgående
till 720,000 kronor, fördelaktigt, i synnerhet som kronan vunne den
stora fördelen att få platsen kring det historiskt minnesvärda slottet
ordnad på ett tilltalande sätt och dessutom erhölle förmånen af en god
byggnadsplats för de statens behof, som helt visst torde komma att
förr eller senare yppa sig i en stad af Malmös betydelse.

I afseende å slottsholmen har uti ett af styrelsens biträdande arkitekt
afgifvet, af styrelsen åberopadt yttrande, som finnes bifogadt
handlingarna, framhållits, att nyttjanderätten tills vidare till inre slottsholmen
och äganderätten till de såväl för kronan som för staden irrealisabla
östra och södra jordvallarna torde få anses högt betalda genom
de åtaganden, staden iklädt sig beträffande planering, plantering och
framtida underhåll af ifrågavarande områden. Likaledes måste, enligt
hvad i samma yttrande vidare framhållits, äganderätten till inre vallgrafven
anses högt betald genom stadens åtagande att upprensa och för
framtiden underhålla densamma.

I berörda yttrande har biträdande arkitekten härjämte anfört, bland
annat, att han efter verkställda beräkningar öfver de kostnader, som
staden, innan de för bebyggande afsedda områdena kunna utnyttjas,
måste vidkännas för broar, gators dränering, vatten- och afloppsledningar,
rifning af byggnader m. m., kommit till det resultat, att det af staden
erbjudna vederlaget snarare öfverstiger än understiger den behållning,
staden kan väntas erhålla af tomtförsäljningen, äfven om staden å området
i fråga finge uppföra femvåningshus, och att således den ersättning,
staden erbjuder, fullt motsvarar verkliga tomtvärdet efter afdrag
af gatumarken. Skulle kronan själf försälja dessa tomter, blefve enligt
arkitektens åsikt resultatet säkerligen sämre, emedan kronan redan till
staden afstått så stort område söder om centralfängelset, att reglering
ej utan stadens biträde där kan genomföras.

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 93.

Till jämförelse med de af fångvårdsstj^relsen och dess biträdande
arkitekt sålunda gjorda beräkningar vill jag i detta sammanhang äfven
redogöra för en af stadsingenjören i Malmö, majoren A. Nilsson den
4 januari 1907 upprättad beräkning rörande det ekonomiska resultatet
för staden af den nu ifrågasatta försäljning, hvilken beräkning åtföljt
drätselkammarens i Malmö framställning i ämnet till stadsfullmäktige
därstädes.

Enligt nämnda beräkning skulle af det inköpta området åtgå för
gator och planteringar 33,050 kvadratmeter. Till bebyggande skulle
sålunda återstå 33,145.9 kvadratmeter. Enligt den för området föreslagna
stadsplan skulle häraf utläggas till byggnadstomter en areal af
22,400.9 kvadratmeter och till villatomter 10,745 kvadratmeter. Såsom
genomsnittspris hade ansetts kunna sättas för byggnadstomterna minst
30 och för villatomterna minst 15 kronor per kvadratmeter, efter hvilken
beräkning värdet alltså skulle blifva

för byggnadstomterna minst.................................................. 672,027 kronor

och för villatomterna minst................................................ 161,175 „

Summa 833,202 kronor.

Härifrån skulle afgå följande kostnader:
för gatuläggning (häri ej inräknadt den stora
genomfartsvägen, enär denna väg med tillhörande bro
öfver västra hamnkanalen, oberoende af nu föreliggande
förslag, i alla händelser blefve nödvändig att förr eller
senare utläggas för erhållande af bättre förbindelser
mellan stad, hamn och centralbangård, å ena, och
stadens västra områden, å andra sidan)......... kr. 30,000

kloak- och vattenledning ........................	11	41,850
två gångbroar af trä................................ genomgräfning af vägen framför slottet	11	10,000
samt brobyggnad därstädes ..............................	11	15,000
förbindelsekanal mellan vallgräfvare...	11	10,000
körbro därstädes .......................................	11	10,000
planteringar in. m.....................................	11	6,000
oförutsedda utgifter .................................	11	7,150	130,000
sålunda återstode...................................................			703,202

Då den föreslagna platsen för ny fängelsebyggnad, hvilken inneliölle
20,000 kvadratmeter, torde kunna sättas till ett pris af högst 6
kronor per kvadratmeter och således till ett värde af 120,000 kronor,
samt staden skulle erlägga eu kontant köpeskilling af 600,000 kronor,
skulle alltså en brist uppstå af 16,798 kronor. Men denna summa torde

Städsingenjören

Nilssons värdering.

ttadsplan.

20 Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 93.

enligt -Nilssons åsikt kunna anses för en obetydlighet mot de stora fördelar,
staden erliölle genom förslagets realiserande, i hvilket afseende
särskildt framhållits tillfället för staden att kunna genomföra en god
och nödvändig förbindelse med stadens område västerut, fängelsernas
bortflyttning från den för staden synnerligen väl belägna platsen till
annan mera lämplig plats inom stadens område, värdestegringen af den
mark, staden äger inom yttre vallgrafven, hvilken mark endast i förening
med den öfriga marken mellan vallgräfvare kan lämpligen planläggas,
samt slutligen vinsten i estetiskt hänseende.

På sätt redan i det föregående anmärkts, har fångvårdsstyrelsen
såsom skäl för godkännande af det föreliggande förslaget jämväl anfört
fördelen för kronan att få platsen kring det historiskt minnesvärda
slottet ordnad på ett tilltalande sätt.

Enligt nämnda aftal har Malmö stad åtagit sig att reglera området
mellan vallgräfvare i enlighet med den kontraktet bifogade stadsplan.
Rörande ifrågavarande af stadsingenjören Nilsson upprättade plan har
denne i ett den 31 december 1906 till drätselkammaren i Malmö afgifvet,
handlingarna i ärendet bifogadt betänkande anfört, bland annat, följande:

^ id planens utarbetande, som kräfde lika mycket en estetisk
som praktisk lösning, hade man att sorgfälligt pröfva, huru denna lösning''
bäst skulle kunna ske i förening dels med all möjlig hänsyn därtill, att
det minnesrika Malmöhus med fästninarstorn, vallar och srafvar fortturande
bevarades och utöfvade sin dominerande verkan ej allenast på
själfva platsen utan äfven vidt omkring utan störande inflytande af omgifningen,
dels med iakttagande af att planen kunde genomföras med bästa
möjliga ekonomiska resultat och att hufvudförbindelsen med staden och
dess västra områden blefve för framtiden god och ändamålsenlig.

Den s. k. slottsholmen omgåfves norrut omedelbart intill grafven
af en smal, kronan tillhörig jordremsa med väg till Limhamn och därutanför
af citadellshamnen, upplagsplatser och fabrikstomter.

Grannskapet norrut vore således af beskaffenhet, att det helst borde
utestängas från slottet genom slutet byggnadssätt. En sådan slutenhet
torde äfven af den orsaken vara på sin plats, att den gåfve slottsfasaden
ett verksammare och mera samladt intryck. Endast framför själfva
hufvudingången till slottet lämnades en öppen plats, som, genom att den
därjämte läge fritt för sundet, beredde den bästa utsikt, som kunde ernås
åt denna sida.

Byggnaderna borde blifva högst trevåningshus för att kunna behärskas
af slottet, som därigenom äfven kunde komma att synas från
Öresund. Byggnaderna borde därjämte gifvas korta fasader och alla

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 93.

byggas i viss föreskrifven stil. Så kallade enfamiljshus skulle möjligen
här vara på sin plats.

Såsom en förmedlande öfvergång från Konung Oscars park och
slottsparken till slottsholmen och ofvannämnda slutna byggnader torde
det öfriga området lämpligen böra planläggas för öppet bebyggande
eller för villabyggnader. Tomterna föresloges till ej större yta än 600,
högst 700 kvadratmeter, enär de såsom synnerligen väl och vackert
belägna måste betinga ett rätt högt pris per kvadratmeter.

Sydöstra området af planen afsåges att af staden användas för allmän
byggnad, förslagsvis en växtpaviljong; äfvenså torde möjligen norra
delen af läncellfängelsets tomt vara lämplig för någon stadens byggnad.

Vallarne bibehölles i sitt nuvarande skick, men föresloges att jämte
öfrig terräng å slottsholmen anordnas med hufvudsakligen lågplantering
och som promenadplats.

Tvenne gångbroar af 4 meters bredd skulle förutom den nuvarande
hufvudingången förena slottsholmen med utanför liggande områden.
Äfvenså skulle den nya stadsplanedelen förbindas med parkerna
medelst tvenne gångbroar.

Hvad gatunätet beträffade, så vore först och främst af vikt att
erhålla en hufvudtratikled af för framtiden tillräcklig bredd, som så
direkt som möjligt förenade stad, hamn och centralbangård med stadens
västra områden. Såsom planen visade, skulle vägen dragas i rak riktning
från Vester- och Norra Vallgatornas ändpunkter öfver Vestra
hamnkanalen till nuvarande vägen norr om slottsholmen, följa denna
väg ett stycke förbi holmen och därefter i sydvästlig riktning utläggas
till Limhamnsvägens gamla öfvergång öfver Ystadbanan. Vägen, som
föresloges till en bredd af 20 meter, skulle föras öfver kanalen på en
20 meters bred bro och förses med porthvalf vid genomgången af
byggnadskomplexet framför slottet.

Angående öfriga vägar och gator hade Nilsson med ett undantag
föreslagit dessa till mindre bredd än den föreskrifna i förhoppning om
att förslaget vid detsammas pröfning det oaktadt skulle vinna godkännande
och således ett undantag göras på grund däraf:

att planen skiljde sig från stadsplaner i allmänhet därigenom att
den utarbetats med hufvudhänsyn till att på ett värdigt sätt tillvarataga
den historiska platsen,

att större delen bebyggdes öppet och planterades,

att på det platsen framför slottet skulle verka sluten, gatorna måste
gifvas minsta möjliga bredd,

att då byggnadernas höjd inskränktes till högst trevåningshus,
gatorna utan olägenhet i hygieniskt hänseende kunde vara af mindre bredd,

Behofvet aj
nya fängelseutrymmen
i
stället för de
försålda.

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 93.

att flera af vägarne och gatorna blott skulle bebyggas på en sida
och ingen af de smala gatorna hade att upptaga större trafik, samt

att då marken blefve staden jämförelsevis dyr, densamma måste
så långt möjligt utnyttjas till bebyggande.

I sammanhang med godkännande af det framlagda förslaget till
stadsplan för ifrågavarande område förklarade sig byggnadsnämnden i
Malmö instämma i hvad stad singenjören i sitt ofvanberörda utlåtande
anfört rörande områdets bebyggande.

Sedermera hafva stadsfullmäktige vid sammanträde den 4 oktober
1907 godkänt upprättade särskilda bestämmelser för områdets bebyggande,
innefattande vissa afvikelser dels från byggnadsstadgan för rikets
städer och dels från den för Malmö stad gällande byggnadsordning.
Med dessa bestämmelser afses att förekomma uppförande af större byggnader
å området äfvensom att bereda möjlighet såväl för ett mot byggnadernas
lägre höjd svarande tätare bebyggande än det i byggnadsordningen
förutsatta som äfven för ett mera pittoreskt anordnande af
de jämförelsevis smala fasaderna, än förordningens för större fasader
beräknade bestämmelser medgifva.

Fångvårdsstyrelsens biträdande arkitekt häri sitt förut omförmälda,
af styrelsen åberopade yttrande framhållit, att något för belägenheten
och för grannskapet till slottet lämpligare sätt att ordna områdets bebyggande
än det i det kontraktet bilagda förslaget till stadsplan föreslagna
blandade byggnadssättet med dels trevåningshus för en, högst
två familjer, dels fritt liggande villor ej torde finnas. De smala enfamiljshusen
med gaflar eller vindskupor och burspråk mot gatan eller därinnanför
belägen förgård komme att gifva stadsdelen den gammaldags
trefnad och de måttligt stora fasader, som här erfordrades för att bibehålla
dess historiska karaktär.

Fångvårdsstyrelsen har i sin omförmälda skrifvelse härefter öfvergått.
till frågan angående behofvet af nya fängelseutrymmen till ersättande
af de utrymmen, som genom köpets godkännande skulle undandragas
fångvården, samt de utgifter, som för nämnda ändamål skulle
erfordras. Till utredning härutinnan har styrelsen till en början lämnat
följande statistiska redogörelse för fångantalet och celltillgången i rikets
fängelser, däribland dock ej inräknade Stockholms stads rannsakningsfängelse
och andra kommuners häkten.

Under åren 1906 och 1907 utgjorde vid slutet af hvarje månad
cellfångarnas sammanlagda antal vid ifrågavarande fängelser:

Kungl. Maj.ts Nåd. Proposition N:o 93.

År och månad.	Vid central- fängelserna.	Vid läns- och kronocell-fängelserna.	Summa.
1906 Januari. . . .	325	1,506	1,831 i
Februari . .	329	1,677	2,006 \|
Mars.....	331	1,556	1,887
April.....	333	1,506	1,839
Maj.....	322	1,433	1,755
Juni.....	321	1,460	1,781
Juli.....	309	1,401	1,710
Augusti....	301	1,486	1,787
September. .	294	1,412	1,706
Oktober.	287	1,620	1,907
November .	295	1,651	1,946
December . . .	290	1,535	1,825
1907 Januari. . . .	289	1,493	1,782
Februari .	274	1,417	1,691
Mars.....	272	1,382	1,654
April.....	263	1,445	1,708
Maj ......	265	1,510	1,775
Juni.....	276	1,527	1,803
Juli.....	274	1,569	1,843
Augusti....	271	1,644	1,915
September.	248	1,600	1,848
Oktober.	310	1,673	1,983
November .	324	1,657	1,981
December .	296	1,526	1,822 \|

Enligt denna tabell förefanns sålunda högsta antalet enrurasfångar
sista dagen i februari 1906 och utgjorde då 2,006. Lägsta antalet,
1,654, förelåg den sista dagen i mars månad 1907, utvisande cn
skillnad af 352.

De sålunda angifna siffrorna lämnade emellertid icke tillräcklig
vägledning för bedömande af antalet celler, som behöfdes för att vid
hvarje tid kunna inrymma landets enrumsfångar. Dessas fördelning
öfver riket vore nämligen, såsom naturligt måste vara, ganska växlande.
Vid den ena tidpunkten vore tillströmningen starkare i de norrländska

Kungl. Majt:s Nåd. Proposition N:o 93.

länen, vid en annan i det sydliga landet. Att föranstalta långväga
transporter äfven af kortare tids fångar för att utjämna detta förhållande,
således endast af utrymmesskäl, vore hvarken lämpligt eller ekonomiskt.
Cell tillgången borde vara tillräckligt stor för att i hvarje fängelse
skulle kunna inrymmas, åtminstone i det närmaste, det högsta under
vanliga förhållanden i orten förekommande antal fångar, som ej borde
af andra anledningar bortflyttas. Talrika transporter blefve dock, oberoende
af celltillgången, behöfliga för att tillgodogöra fångarnas arbetsduglighet
genom deras sammanförande efter yrken o. s. v.

Det högsta antal cellfångar, som vid hvart och ett af rikets centralfängelser
samt läns- och kronocellfängelser under år 1907 förvarats,
samt det antal celler, som varit för fångförvar tillgängligt, framginge
af efterföljande tablå, hvilken jämväl utvisade det öfverskott eller den
brist i cellutrymme, som under samma år förelegat vid de särskilda
fängelserna. Härvid vore dock att märka, att i tabellen frånräknats
från det faktiskt befintliga cellantalet dels vid centralfängelserna 76,
afsedda uteslutande till arbetslokaler eller till straffceller för gemensamhetsfångar,
och dels vid läns- och kronocellfängelserna 235, som måste
vara tillgängliga för administrativa ändamål.

t			Högsta antal cell-	Till fång-förvar dis-	Cellöfver-	I Cellbrist, i
			fångar.	ponibla celler.	skott.	1
Centralfängelset å Långholmen.			180	174		6
D:o i Malmö jämte	1		167	\ 121	51
länsfängelset därstädes Centralfängelset i Härianda .	r •	*	l 97
.	224	180	—	44
med länsfängelseafdelningen.
Centralfängelset i Härnösand			113	122	9	—
med länsfängelseafdelningen.
Länsfängelset i Stockholm .			in	100	—	11
Kronohäktet å Långholmen .			193	186	—	7 (
D:o i Norrtälje .			20	16	—	4
Länsfängelset i Uppsala .			57	59	o	—
I):o i Nyköping			33	38	5
Kronohäktet i Eskilstuna.			26	21	—	**
Länsfängelset i Linköping . .			81	95	14	.......- i
Transp	ort 1.205	1,209	81	77 1

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 93.

				Högsta antal cell-fångar.	Till fång-förvar dis-ponibla celler.	Cellöfver- skott.	\| Cellbrist. \|
	Transport! 1.205	1,209	81	77 \|
Kronohäktet i Norrköping . .				11	—	—	11 I
inrymda i tvångsarbetsanstaltens	straffceller
Länsfängelset i Jönköping .				94	85	—	9
D:o i Växjö . .				62	82	20	_ j
D:o i Kalmar .				71	93	22	—
Kronoliäktet i Västervik .				46	44	—	2
Länsfängelset i Karlskrona .				71	84	13	- !
Kronohäktet i Karlshamn. .				13	26	13	- I
Länsfängelset i Visby. . .			.	13	29	16	_ !
D:o i Kristianstad.				57	78	21
Kronohäktet i Ångelholm.				8	8	—	- i
D:o i Ystad . . .				30	43	13	—
D:o i Landskrona .				31	29	—	2
Länsfängelset i Halmstad.				23	30	7	- 1
Kronohäktet i Varberg				13	18	5	— !
D:o i Uddevalla . .			.	25	31	6	_ i
I):o i Svanesund.				1	6	5	—
Länsfängelset i Vänersborg .				99	83	—	16
D:o i Mariestad.				74	84	10
D:o i Karlstad . .				54	70	16	—
D:o i Örebro . .				98	78	—	20
D:o i Västerås . .				75	61	—	14
D:o i Falun . . .				57	60	3	—
D:o i Gäfle .				92	78	—	14
Kronohäktet i Hudiksvall.				22	24	2	—
D:o i Sundsvall .				39	47	8	—
Länsfängelset i Östersund .				37	33	—	4
I):o i Umeå .				26	23	—	3
Kronohäktet i Lycksele . .				5	4	—	1
D:o i Skellefteå .				7	7	—	—
Länsfängelset i Luleå .				42	34	—	8 1
Kronohäktet i Haparanda.				11	14	3	_ i
D:o i Pajala .				6	12	6
D:o å Svartsjö .				7	7	—	\| —
	Summa	2,525	12,614	\| 270	! 181
Bih- till Rilcsd. Prof. 1909. 1	Sami.	1 Afd. 61 Höft.		4

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 93.

Vid indragning af centralfängelset i Malmö och försäljning i
sammanhang därmed af länsfängelset därstädes skulle inträda en minskning
i ofvan angifna totalantal celler af 218, så att återstoden utgjorde
2,396 eller 129 mindre än det högsta antal fångar, som vid de särskilda
fängelserna under året förekommit.

Vid beräkningen af den användbara celltill gången måste emellertid
af förut angifna skäl frånräknas jämväl cellöfverskottet vid sådana
fängelser, dit förflyttningar från andra orter icke gärna borde eller
kunde förekomma, såsom Karlshamns, Svanesunds och Pajalas äfvensom
Visbys fängelser med ett cellöfverskott af tillhopa 40. Särskilt då
det gällde att ersätta utrymmet i Malmö central fängelse, hvilket i sin
nämnda egenskap varit afsedt till förvarande af allenast längre tids
fångar, måste i själfva verket frånses möjligheterna till ytterligare
fångförvar ej blott i nyssnämnda häkten utan i samtliga smärre fängelser,
där ej sådana anordningar vore vidtagna, som en rätt fångvård
kräfde i fråga om dem, som under en följd af år vore sin frihet
beröfvade.

Uti underdånig skrifvelse den 27 september 1907 hade styrelsen
ock på däri närmare anförda skäl framlagt planen att förvandla dessa
mindre fängelser, nämligen samtliga kronohäkten jämte vissa länsfängelser,
till enbart rannsaknings- och böteshäkten. Om så skedde,
komme tydligen genom straff- och fängelsefångarnas bortflyttande därifrån
öfriga fängelser att anlitas för dessa fångar, utan att därifrån någon
omflyttning till de mindre anstalterna kunde ske. För genomförande
af denna ur såväl penitentiär som ekonomisk synpunkt fördelaktiga
plan vore det så mycket mer nödvändigt att bereda ersättning för
det cellutrymme, som genom centralfängelsets i Malmö nedläggande
förlorades.

Däremot torde af dettas indragning icke påkallas beredande af
ersättning för den till förvar af tvångsarbetsfångar upplåtna gemensamhetsafdelningen
vid nämnda fängelse. Under år 1907 utgjorde vid
slutet af månaderna antalet tvångsarbetsfångar af mankön i de centrala
anstalterna:

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 93.

År 1907 vid slutet af	Tvångs-arbets-anstalten å Svartsjö.	Tvångs-arbets-anstalten i Karlskrona.	Central-längelset i Malmö.	! Summa, j
Januari.........	176	210	105	491 \|
Februari........	203	192	91	486 1
Mars..........	231	175	84	490 \|
April..........	247	157	74	478
Maj . . ........	250	144	57	451
Juni..........	262	128	47	437 j
Juli..........	252	119	36	407
Augusti.........	270	115	30	415
September........	270	116	25	411
Oktober.........	244	121	34	399
November........	253	134	27	414
December........	255	135	33	423

Antalet tvångsarbetsfångar vid centralfängelset i Malmö hade alltså
under året minskats till 33. Högsta antalet vid samtliga anstalterna
tillhopa hade utgjort 491. Anstalterna i Karlskrona och å Svartsjö vore
för närvarande försedda med 300 nattceller hvardera eller tillhopa 600.
Där kunde således, om förhållandena icke alltför mycket ändrades, alla
de manliga tvångsarbetsfångarna inrymmas. Om ett större antal sådana
fångar framdeles skulle vara att placera, såsom inträffade vid slutet af
år 1901, då siffran steg till 635, och därförinnan vid slutet af år 1894,
då antalet uppgick till 662, funnes tillfälle att vid anstalterna i Karlskrona
och å Svartsjö för en jämförelsevis ringa kostnad inrätta ytterligare
ett antal nattceller, hvarförutom vid tillfällig tillströmning tvångsarbetsfångar,
dömda på kort tid, kunde, såsom lösdrifverilagen förutsatte,
inrymmas å ortsfängelserna.

Beträffande länsfängelset i Malmö, hvars försäljning, såsom ofvan
nämnts, utgjorde förutsättning för stadens köpeanbud å centralfängelset,
vore särskild! att märka, hurusom, oafsedt de statistiska siffrornas bevis
för behöfligheten af nya cellutrymmen till länsfängelsets ersättande,
sådant vore nödvändigt af det skäl, att i Malmö stad måste finnas
möjlighet till förvar af dess botes- och rannsakningsfångar, hvilkas
antal under år 1907 vid månadssluten uppgått till högst 42, men lätteligen
kunde växa därutöfver.

Storleken af
nytt fängelse.

Platsen för
nytt fängelse.

Kungl. Maj.ts Nåd. Proposition N:o 93.

För besparing i förvaltningskostnaderna anser fångvårdsstyrelsen,
att till ersättande af de två nuvarande Malmöfängelserna ett nytt fängelse
bör uppföras. 1 fråga om storleken af detta nya fängelse har
styrelsen gjort följande beräkning.

Högsta antalet cellfångar i de båda Malmöfängelserna utgjorde
år 1907 tillhopa 167. Jämte detta antal borde det nya fängelset för
att underlätta genomförandet af de mindre fängelsernas förvandling till
enbart botes- och rannsakningsfängelser kunna upptaga straff- och
urbota fängelsefångar åtminstone från länets två kronohäkten, de i Ystad
och i Landskrona, hvarest under år 1907 samtidigt förvarats högst 32
till straffarbete eller urbota fängelse dömda fångar. Visserligen torde
en ökning i fångantalet vara att förvänta i mån af befolkningens tillväxt
i Malmö och kringliggande industricentra, men då det närliggande
länsfängelset i Kristianstad hade ett ständigt öfverskott af celler, som
icke toges i anspråk för länets egna fångar, torde här äfvensom, vid
tillfälliga behof, i Ystads kronohäkte finnas tillräckligt reservutrymme för
fångarna från Malmöhus län. Det nya fängelset i Malmö skulle därför
kunna inskränkas till att bereda utrymme för omkring 200 cellfångar.
I likhet med det nyuppförda centralfängelset i Härianda borde Malmöfängelset
förses med en del större celler, där skrymmande arbeten kunde
utföras, äfvensom med en gemensamhetsafdelning för omkring 15 fångar,
hvilka med fördel torde kunna användas för handräckningsgöromål och
till utförande af sådana med anstaltens yrkesdrift sammanhängande arbeten,
som icke utan svårighet kunde verkställas af fångar i enrum. Likaså
borde anordningar träffas för möjliggörande af skolundervisning och
öfverhufvud allt inrättas efter mönstret af det nya Härlandafängelset,
som visat sig i allt väsentligt för sitt ändamål särdeles lämpligt.

Beträffande platsen för det blifvande fängelset anser fångvårdsstyrelsen,
att då Malmö stads fångar skola i detsamma intagas och
lokaler för stadens rådhusrätt måste där finnas, allt enligt kronans
tidigare åtagande, fängelset gifvetvis icke kan förläggas annorstädes
än i Malmö eller dess omedelbara närhet.

Enligt hvad styrelsen framhåller, har efter noggrant öfvervägande
såsom mest lämplig bland områden, som stått till buds, befunnits den
i det upprättade kontraktsförslaget angifna tomt, belägen vid Lundavägen
i Malmö östra förstad. Vissa anmärkningar, som mot nämnda
tomts lämplighet af Kungl. Maj:ts befallningshafvande i Malmöhus län
till en början framställts, hafva föranledt staden att den 4 oktober 1907
besluta vidtagandet af en del anordningar i ändamål att vinna ett mera

Kungl. Majds Nåd. Proposition N:o 93.

fritt och afskildt läge för fängelsebyggnaderna. Sålunda skulle gator
utläggas utmed tomten, där vägar ej redan finnas, äfvensom planterade
områden anordnas väster och öster om tomten, allt på sätt handlingarna
bilagd karta närmare utvisar.

Kungl. Maj:ts befallningshafvande har därefter i skrifvelse till
fångvårdsstyrelsen den 18 oktober 1907 förklarat, att därest tomten
i fråga gåfves den form och storlek samt kring densamma vidtoges de
anordningar, som i stadsfullmäktiges omförmälta beslut afsåges, Kungl.
Maj :ts befallningshafvande icke hade något att erinra mot tomtens
lämplighet.

Fångvårdsstyrelsens biträdande arkitekt har, efter föregående tomtundersökningar,
uppgjort ritningar jämte kostnadsförslag till ett fängelse
å ifrågavarande tomt. Af ritningarna inhämtas, att för cellfångarna
skulle uppföras en cellbyggnad inrymmande i tre våningar 192 celler
samt i undervåningen 30 stora arbetsceller. För att kunna hysa det
högst beräknade fångantalet, 200, måste, såsom styrelsen framhåller,
i förekommande fall ett antal af arbetscellerna användas äfven såsom
boningsceller, hvilket här med fördel läte sig göra, enär undervåningen
kunnat läggas helt och hållet öfver marken. Med användande af alla
dessa celler skulle fängelset kunna rymma 222 cellfångar. I källaren
funnes ett stort antal förrådsrum inrättade, hvarigenom möjliggjordes
att hålla celler, korridorer och andra utrymmen inom fängelset fria från
arbetsmaterialier och dylikt, hvarmed de äldre fängelsernas för fångförvar
afscdda lokaler allt för ofta måste belamras. Administrationsoch
ekonomibyggnaderna såväl som deras förbindelse med cellfängelset
skulle anordnas i full öfverensstämmelse med Härlandafängelset. Likasom
där skulle från en särskild ångpannebyggnad hela anläggningen
förses med värme. Bostadshus för direktören, för predikant och assistent
skulle uppföras fristående utom fängelsets omfattningsmur. Byggnad
för Malmö rådhusrätt och de häradsrätter, som i fängelset skulle hålla
rannsakningar, vore afsedd att förläggas i ena hörnet af nämnda mur
i nära förbindelse med administrationsbyggnadcn, äfven detta i full
öfverensstämmelse med hvad, i enlighet med Kungl. Maj:ts särskilda
medgifvande, iakttagits vid Härlandafängelset.

Kostnaderna för ifrågavarande byggnadsföretag beräknas enligt
det uppgjorda förslaget till 860,000 kronor. Med afseende härå har
fångvårdsstyrelsen påpekat, att beloppet visserligen öfverskrede kostnaden
för Härlandafängelset, 622,000 kronor, med 238,000 kronor, men detta

Ritningar
till nytt
fängelse.

Kostnads

beräkning

Besparing i
administrationskostnader.

SO Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition No 93.

hade sin hulvudsakliga grund i den betydliga prisstegring, som inträdt
efter uppgörande åt beräkningar och entreprenad för fängelset å Härlanda
år 1904, äfvensom i de alldeles särskildt högt uppdrifna arbetslönerna
i Malmö. Därtill komme, att terrängförhållandena föranledt
arbetscellernas förläggning i själfva bottenvåningen, under det att å
Härianda den sluttande marken medgifvit nämnda cellers placering i
källaren. För Malmöfängelset hade emellertid härigenom gjorts den
afsevärda vinsten att, såsom förut framhållits, de 30 arbetscellerna
kunde användas äfven såsom boningsceller och fängelset sålunda rymma
ett motsvarande större antal fångar.

Enligt det förslagsvis upprättade kontraktet med Malmö stad hade
fångvården att uppbära:
den 1 oktober det år, då kontraktet af

Kungl. Maj:t godkändes ........................... 200,000: —

vid afträdandet af det försålda området i
dess helhet, således efter det nya Malmö fängelsets

färdigblifvandc............................ 400,000:— 600 000:_

Kostnaderna, belöpte sig enligt ofvannämnda

förslag till kronor................................................................ 860,000: —

Överskjutande kostnad: 260,000:—.

Sistnämnda summa måste således, framhåller styrelsen, täckas med
andra medel, likasom ock för planens genomförande fordrades, att den
del af köpeskillingen, 400,000 kronor, som skulle innestå tills nuvarande
fängelseområdet enligt köpekontraktet afträddes, af statsverket förskotterades.

Då köpeskillingen ej till fullo betäcker nybyggnadskostnaden, kunde
förslaget anses ekonomiskt ofördelaktigt. I fråga härom har emellertid
fångvårdsstyrelsen fäst uppmärksamheten å de betydande besparingar,
som komme att uppstå genom sammanslående till ett af de nuvarande
två fängelserna med deras dubbla förvaltningar och genom den förenkling
i bevakningshänseende, som skulle uppkomma genom befrielsen
från att öfvervaka det nuvarande centralfängelsets stora områden.

Enligt hvad styrelsen upplyst, hafva aflöningarna enligt 1908 års
stat till tjänstemän och öfriga befattningshafvande, ålderstillägg oberäknade,
vid centralfängelset i Malmö uppgått till sammanlagdt 67,850 kronor
och vid länsfängelset därstädes till .................................... 18,100 „

eller tillhopa till 85,950 kronor.

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 93.

Vid Härland afängelset åter hafva aflöningarna belöpt sig till 47,500 kronor.
Om vid det nya Malmöfängelset motsvarande personal
anställes, skulle sålunda uppstå en besparing i dessa

kostnader af....................................................................... 38,450 ,,

årligen. Afräknas därifrån hyresersättning och vedanslag till den del
af personalen, som icke åtnjuter bostad in natura, eller årsräntan å hvad
som skulle åtgå till uppförande af bostadshus, och denna årskostnad
beräknas till enahanda belopp som för Härlandafängelset eller 10,000
kronor om året, skulle den verkliga besparingen blifva 28,450 kronor
om året.

Vid sådant förhållande har det synts styrelsen, som om icke någon
tvekan kunde råda ifråga om det föreliggande förslagets ekonomiska
fördelar, helst omkostnaderna för anstaltens administration jämväl i
öfriga hänseenden måste kunna inskränkas under det belopp, som nu
kräfdes för de dubbla fängelsernas skötsel.

Dessutom skulle inbesparas den dryga kostnad, centralfängelsets i
Malmö försättande i fullgodt stånd skulle kräfva, och hvilken helt visst
skulle numera betydligt öfverstiga förut beräknade 245,000 kronor, med
afdrag för den ofvan angifna underhållskostnaden för Malmöhus slott,
86,000 kronor.

I sammanhang härmed har fångvårdsstyrelsen vidare meddelat,
att af de vid centralfängelset i Malmö anställda tjänstemännen direktören
A. von Mentzer under år 1908 uppnått 66 och kamreraren E. M. Dalin
65 års ålder. Ingendera af dem är pliktig att'' på grund af sin ålder
afgå från tjänsten med pension och ej heller torde de af hälsoskäl
härtill hafva anledning. Men innan det nuvarande centralfängelset i
samband med don nya anstaltens färdigblifvande hunne nedläggas, torde
bägge hafva nått den ålder, att de borde uppföras å allmänna indragningsstaten.
Bevakningsbefälhafvaren O. A. V. von Boråt innehar
ständigt förordnande såsom direktör vid länsfängelset i Kristianstad,
under det ordinarie innehafvare!! af sistnämnda befattning tjänstgör
såsom föreståndare för statens uppfostringsanstalt å Bona. Slottspastorn
A. Wirén och fängelseläkaren C. T. H. Betrén, hvilken senare för öfrig!
allenast tills vidare förordnats, innehafva liknande befattningar äfven
vid länsfängelset och kvarstå själffallet vid den nya anstalten, som i
sig skulle upptaga de båda äldre. Vid länsfängelset finnes, utom de
tvä nämnda, allenast en tjänsteman, direktören A. F. Norrman, född
år 1864. Såsom ägt rum i fråga om de nya centralfängelserna vid
Härianda och Härnösand torde, framhåller styrelsen, äfven här länsfängelsets
direktör böra inträda såsom chef för den nya tillökade anstalten.

Kungl. Maj:ts
befallningshafvande.

32 Kung!. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 93.

På grund häraf syntes det styrelsen framgå, att förslaget icke komme
att medföra särskilda kostnader, åtminstone af någon betydelse, i följd
af indragningen af tjänstemannabefattningarna vid nuvarande centralfängelset.

För placering af den vid central fängelset och vid länsfängelset
för närvarande anställda bevakningsstyrkan, för så vidt densamma icke
erfordras vid det blifvande fängelset, har styrelsen förmält sig vilja
söka utvägar under den tid, som förflöte före förändringens genomförande,
därvid styrelsen erinrat, att flera bland vaktbetjäningen äro
ålderstigna eller sjukliga och deras pensionering följaktligen snart förestående.
Den ordinarie personal, som tilläfventyrs icke vid nämnda tid
kunde vinna användning eller skulle afgå, torde, intill dess sådant
skedde, höra fortfarande få åtnjuta sin aflöning från fångvårdsanslaget.

Eders Kungl. Maj:ts befallningshafvande i Malmöhus län har uti
infordradt underdånigt utlåtande den 11 juli 1908 förklarat sig anse
det pris, som Malmö stad utfäst såsom betalning för central- och länsfängelserna
med invid liggande områden, vara för kronan fördelaktigt,
särdeles om det toges i betraktande, att staden utöfver köpeskillingens
erläggande åtagit sig anskaffa tomt för nytt fängelse samt utföra åtskilliga
kostbara rifnings- och planeringsarbeten. Visserligen skulle
kronan kunna efter hand försälja större eller mindre delar af ifrågavarande
områden, men näppeligen skulle en köpeskilling uppnås, som
uppvägde stadens anbud, synnerligast som en del af marken icke rätt
väl lämpade sig för bebyggande. Därtill komme, att genom antagandet
af stadens anbud det eftersträfvansvärda målet vunnes, att det gamla
Malmöhus blefve såsom ett historiskt minnesmärke bibehållet, och att
det kringliggande området anordnades och bebyggdes på ett sätt, som
icke förryckte slottsbyggnadens historiska karaktär. Med afseende å de
för köpeaftalet föreslagna villkor för öfrigt hade Eders Kungl. Maj:ts
befallningshafvande visserligen funnit önskvärdt, såsom Eders Kungl. Maj:ts
befallningshafvande redan uti sin ofvan omförmälda underdåniga skrifvelse
den 16 december 1904 framhållit, att hela det rektangulära området,
å hvilket Malmöhus slott och de i nyare tider uppförda fängelsebyggnaderna
vore belägna, tillika med jordvallarna däromkring och de inre
vallgräfvare fortfarande bibehållits under kronans äganderätt, så att
icke denna beträffande östra och södra vallarna och de inre vallgrafvarna
öfvergått på staden. Därigenom att kronan förbehållit sig äganderätten
i sålunda angifven omfattning, syntes nämligen Eders Kungl. Maj:ts befallningshafvande,
att större trygghet skulle hafva vunnits för användningen

Kungi. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 93.

af dessa vallar och grafvar på ett sätt, som öfverensstämde med syftet
att bibehålla det gamla Malmöhus såsom ett historiskt minnesmärke,
hvarförutom, därest uppförandet af en monumental byggnad för statsändamål
å den nuvarande borggården framdeles skulle ifrågakomma,
närbelägen heten af de kronan afhända södra och norra jordvallarne
kunde för statsbyggnaden vålla olägenhet. Emellertid förbisåge Eders
Kungl. Maj:ts befallningshafvande ingalunda, att ett förslag om förändring
i aftalet i antydt afseende utan tvifvel numera skulle möta
motstånd från stadens sida. I öfrigt hade Eders Kungl. Maj:ts befallningshafvande
icke funnit något att erinra mot aftalsvillkoren vare sig
beträffande centralfängelsets och länsfängelsets med dithörande områden
försäljning till staden eller beträffande stadens åtagande att tillhandahålla
tomt för ett nytt fängelse.

Uti infordradt underdånigt utlåtande af den 8 december 1908 har
öfverintendentsämbetet förklarat sig icke hafva något att anmärka mot
ritningarna för den blifvande fängelsebyggnaden. Beträffande de uppgjorda
kostnadsberäkningarna för densamma har ämbetet anmärkt, att
vissa priser delvis kunde förefalla något höga, men, med hänsyn
till de af vederbörande såsom skäl för prissättningen åberopade rådande
uppdrifna arbetskostnader och i allmänhet svåra arbetsförhållanden,
har ämbetet ansett skäl till annan erinran icke förekomma, än att priset
för tegelmurning, som satts till 75 kronor per tusen sten, torde kunna
sänkas till 60 kronor per tusen, hvilket för anläggningen i fråga skulle
innebära en besparing i byggnadskostnaden af, i rundt tal, 35,000 kronor.

Då jag vid öfvervägande af det af Malmö stad sålunda afgifna
köpeanbud, i likhet med Eders Kungl. Maj:ts befallningshafvande, fann
det under alla förhållanden önskvärdt, att slottsholmen i dess helhet
och icke allenast inre delen af densamma jämte västra vallen bibehölles
under kronans äganderätt, ansåg jag mig, innan försäljningsfrågan
underställdes Eders Kung!. Maj:ts pröfning, böra undersöka, huruvida
icke en förändring af köpeaftalet uti nämnda afseende kunde åvägabringas.

Vid besök i Malmö den 5 nästlidne februari för ytterligare utredning
rörande den ifrågasatta försäljningens fördelaktighet ur statens
synpunkt satte jag mig därför i förbindelse med vederbörande myndigheter
i staden samt föreslog sådan förändring i kontraktets bestämmelser,
att gränslinjerna mot det till staden med äganderätt upplåtna området
Bih. tiU Riksd. Prot. 1909. 1 Sami. 1 Afd. 61 Häft. 5

öfverintend
entsämbetet.

Fråga om
ändring af
vissa delar af
kontraktet.

Utlåtande af
sakkunniga
den 5 februari
1909.

34 Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition No 93.

skulle uppdragas i midtlinjen mellan inre vallgrafvens strandlinjer. Vid
bifall härtill skulle i stället den staden i kontraktet tillerkända nyttjanderätt
utsträckas att omfatta jämväl de områden, som enligt detta förslag
skulle, utöfver hvad i kontraktet stadgats, undantagas från försäljningen.
I den öfverenskomna köpeskillingen ansåg jag däremot någon förändring
icke böra ske. Då ifrågavarande vallar och vallgrafvar af såväl historiska
som estetiska skäl otvifvelaktigt borde bibehållas och underhållet af desamma,
jämväl efter den sålunda ifrågasatta förändringen af kontraktet,
komme att åligga staden, skulle ju nämligen denna förändring icke vara
af någon egentlig ekonomisk betydelse för vare sig kronan eller staden.

Den sålunda af mig väckta frågan har sedermera förevarit till
behandling hos stadsfullmäktige i staden, och hafva stadsfullmäktige
enligt inkommet protokollsutdrag, livilket torde såsom bilaga här vidfogas,
vid sammanträde den 12 nästlidne februari på tillstyrkan af drätselkammaren
beslutat, att i det mellan staden och fångvårdsstyrelsen ingångna
aftalet följande ändringar må göras:

i § 1 mom. c, att kronan skall fortfarande bibehålla äganderätten
till hela den s. k. inre slottsholmen, samt gränslinjerna mot det till
staden med äganderätt upplåtna området uppdragas i midtlinjerna mellan
inre vallgrafvens strandlinjer; samt

i § 1 mom. d, att den Malmö stad där tillagda nyttjanderätt skall
— med angifvet undantag för de s. k. historiska byggnaderna — omfatta
hela den öfriga delen af holmen med omgifvande vallgrafvar intill den
linje, där det till staden med äganderätt upplåtna området vidtager;

dock med villkor att östra och södra jordvallarna icke utan stadens
medgifvande raseras eller få för annat ändamål än såsom allmän promenadplats
disponeras.

Enligt anteckning å protokollet har ifrågavarande beslut efter föregången
granskning blifvit offentligen uppläst den 19 nästlidna februari.
Besvärstiden utgår sålunda den 11 innevarande mars.

Såsom redan ofvan antydts, ansåg jag före frågans afgörande
lämpligt att genom undersökning och värdering å platsen söka vinna
ytterligare utredning, huruvida med hänsyn till alla å frågan inverkande
omständigheter ifrågavarande köpekontrakt kan anses vara för statsverket
fördelaktigt och förty böra godkännas. Vid nämnda undersökning
närvoro efter anmodan såsom sakkunniga biträden, jämte fångvårdsstyrelsens
biträdande arkitekt, hofintendenten Lindgren, ledamoten
af Riksdagens Andra Kammare, bruksägaren Ivan Svensson i Skyllberg
samt arkitekten i öfverintendentsämbetet Th. Wåhlin. Sedan de sålunda

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 93.

tillkallade sakkunniga erhållit del af de till ärendet hörande kartor och
handlingar, genomgingos de ifrågavarande fängelseområdenas särskilda
delar och besågos därå befintliga byggnader, hvarjämte besök gjordes
vid den för den nya fängelseanläggningen afsedda tomt vid Lundavägen,
som staden enligt kontraktet har att öfverlämna till kronan.

Öfver den sålunda företagna undersökningen och därvid verkställda
värdering hafva de sakkunniga afgifvit ett den 5 februari 1909
dagtecknadt skriftligt utlåtande. Nämnda utlåtande, som utgår från
den förutsättningen, att slottsholmen i dess helhet bör bibehållas i
kronans ägo, är med uteslutande af ingressen och slutorden af följande
lydelse:

»Genom tidigare skedd öfverlåtelse af mark från centralfängelset
till staden har kronans återstående område, sådant det nu befinnes,
erhållit en begränsning, som för områdets fördelaktiga utnyttjande förutsätter,
att reglering och bebyggande af detsamma kan ske i samband
med angränsande områden efter gemensam stadsplan, i hvilken hänsyn
måste tagas till den historiska slottsbyggnadens kraf på en värdig och
slottet underordnad omgifning och genom hvilken således förekommes
uppförandet i slottets närhet af fabriker, arbetarebostäder och dylikt.

Det vid kontraktet fogade förslaget till stadsplan syntes förrättningsmännen
på ett lyckligt sätt tillgodose nämnda önskemål, helst
säkerhet för de i sagda stadsplan utlagda tomternas bebyggande på ett
med slottets fordringar öfverensstämmande sätt beredts genom det af
Malmö stadsfullmäktige den 4 oktober 1907 antagna förslag till ändringar
i stadens byggnadsordning i hvad anginge ifrågavarande stadsdel, livilket
förslag skulle underställas Kungl. Maj:ts fastställelse.

Förrättningsmännen funno för den skull en värdering af kronans
ifrågavarande mark icke kunna ske från fördelaktigare utgångspunkt än
den, som omförmälta stadsplaneförslag erbjuder.

Området mellan vallgräfvare är för närvarande bebyggdt dels med
nuvarande länsfängelset jämte ett mindre envånings bostadshus för bevakningen,
dels med ett trevånings boningshus, likaledes för bevakningspersonal,
i f. d. bastionen Carolus, dels med åtskilliga verkstadshus,
samtliga i ett mycket bristfälligt skick, dels ock med en äldre, på dålig
grund hvilande byggnad, inrymmande bostäder för befäl och underbefäl
vid centralfängelset.

Enär genomförandet af den ofvan förordade stadsplanen med nödvändighet
kräfver dessa byggnaders bortskaffande, kunna vid beräknande
af områdets saluvärde nämnda byggnader icke upptagas till något kapitalbelopp,
om än från vissa af dem efter försäljningen skulle för köparen

Kwngl. Maj-.ts Nåd. Proposition N:o 93.

kunna påräknas någon hyresinkomst under tiden före regleringens fullständiga
genomförande. Förrättningsmännen ansågo denna hyresinkomst
böra vid beräkningen afgå å köparens med nödvändighet inträdande
ränteförluster å köpeskilling och regleringskostnader.

På grund häraf funno förrättningsmännen den ekonomiska värdesättningen
böra af dem inskränkas till allenast själfva marken, som skulle
i försäljningen ingå, utgörande, enligt den af förrättningsmännen förordade
ändringen i kontraktet, jordområdet mellan de yttre och inre
vallgräfvare.

Enligt stadsingenjörens i Malmö särskilda tjänstememorial den
4 januari 1907 innefattar nyssnämnda jordområde en sammanlagd areal
af...................................................................................................... 53,980,4 kv.-m.

Häraf skola enligt stadsplanen till gator och öppna

platser afsättas .......................................................................... 20,834,5 „

i följd hvaraf Malmö stad kan genom återförsäljning

tillgodogöra sig endast....................................................... 33,145,9 kv.-m.

Jämlikt stadsplanen få häraf till tomter för s. k. enfamiljshus i

tre våningar försäljas............................................................. 22,400,9 kv.-m.

och till villatomter..................................................................... 10,745 „

Med hänsyn till de i Malmö gällande tomtprisen synes möjligen
kunna vid successiv försäljning erhållas för förstnämnda tomter 30 kronor
och för öfriga tomter 15 kronor kvadratmetern, priser, som dock satts
så höga, att de nära motsvara hvad i Stockholm kan i liknande fall
betalas.

Den i enlighet härmed beräknade försäljningssumman för samtliga

tomterna uppgår i rundt tal till .......................................... kronor 833,000,

utgörande alltså stadens bruttoinkomst å affären.

För beräknande af dess nettoinkomst måste härifrån
afdragas kostnaderna för områdets reglering i och
för möjliggörande af återförsäljning. Vid uppskattningen
af dessa kostnader ansågo sig förrättningsmännen böra
följa stadsingenj örens beräkningar i memorialet den 4
januari 1907, för så vidt kostnaderna däri upptagits.

Dock funno förrättningsmännen de upptagna kostnadsbeloppen
genomgående väl lågt beräknade.

I memorialet har upptagits:

för gatornas ordnande ....................................... kr. 30,000

„ kloak- och vattenledning.............................. „ 41,850

transport kr. 71,850 kronor 833,000,

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 93.

Transport kr. 71,850 kronor 833,000

för två gångbroar................................................ „ 10,000

„ en körbro........................................................ „ 10,000

„ oförutsedda utgifter....................................... „ 7,150

Till dessa utgifter komma ytterligare
följande, som stadsingenjören påpekat men
ej medtagit i kalkylen öfver kostnaderna för
regleringen, utgifter, som emellertid förrättningsmännen
funnit böra i sådant hänseende
tagas i beräkning, nämligen

lagfartskostnad, omkring ................................ „ 3,600

genomfartsgata...................................................... „ 30,000

körbro från Norra Vallgatan med utfyllning
af kajer, allt beräknadt till minst 80,000
kronor, hvaraf såsom belöpande å det
ifrågavarande nya stadsplaneområdet här

upptagas ........................................................... „ 40,000

rifning m. m. af länsfängelset och öfriga
byggnader å området mellan vallgrafvarna,
betingande af skäl, som här nedan anföras
i fråga om fängelsebyggnaderna å slottsholmen,
en jämförelsevis hög kostnad, beräknad
till ........................................................ „ 12,400 „ 185,000.

Då stadens bruttoinkomst å tomtförsäljningarna
minskas med nämnda, i och för desamma nödvändiga
utgifter, visar sig att tomternas nettovärde i stadens
hand torde kunna uppskattas till......................................... kronor 648,000.

Vid denna beräkning hafva icke tagits i betraktande stadens omkostnader
för sjkifva försäljningarna i form af annonser, agentprovisioner
och dylikt, ej heller den ränteförlust, som måste för staden uppstå å
dess utgifter under tiden, intill dess tomterna hinna af densamma försäljas,
en förlust, som dock i någon mån uppväges af förut omförmälta
möjlighet till hyresinkomster från vissa af de nu befintliga byggnaderna
mellan vallgrafvarna, innan rifning sker.

Sedan värderingsmännen sålunda uppskattat netto- eller försäljningsvärdet
å de områden, som skulle ingå i stadens köp, jämfördes därmed
den köpeskilling och öfriga förmåner, hvilka i det föreliggande kontraktet
med däruti föreslagen förändring tillgodoföras kronan.

Kung!,. Maj:ts Nåd. Proposition No 93.

Den kontanta köpeskillingen utgör.......................... kronor 600,000.

Förutsättningen för stadens ingående å aftalet har
varit fängelsernas aflägsnande från denna centrala
plats och slottets därigenom skeende frigörelse. För
att ernå detta önskemål ställer staden till fångvårdens
förfogande med full äganderätt i och för nya fängelsers
uppförande en tomt om 20,000 kvadratmeters eller 4
tunnlands areal, belägen vid Lundavägen i stadens nordöstra
del; och har staden förbundit sig att omgifva
denna tomt med gator och med planteringar på båda
långsidorna. Förrättnings männen hafva funnit denna
tomt äga ett för ändamålet väl anpassadt läge, goda
grundförhållanden och fullt tillräcklig storlek äfven för
fängelseanläggningens framtida utvidgning. Med tomten
följer en del byggnader, af hvilka en, af sten, kan med
fördel omändras till bostäder för två befattningshafvande
med familjer. Staden har förbundit sig att utan kostnad
för kronan till denna tomt framdraga gas-, vatten- och
afloppsledningar.

Sedan den mark, som omgifver tomten, blifvit
på utfäst vis ordnad med gator och parker samt omförmälta
ledningar anlagts, kommer enligt förrättningsmännens
beräkning värdet å tomten, som af stadsingenjören
uppskattats i nuvarande skick till 6 kronor
kvadratmetern, att äga ett saluvärde af 10 kronor
kvadratmetern. Härtill kommer värdet af nyssnämda
bostadsbyggnad, brandförsäkrad för 4,000 kronor, men
här icke särskild! beräknad.

Den nya tomten funno förrättningsmännen på
sålunda angifna grunder böra beräknas till ..................... „ 200,000.

Malmö stad åtager sig enligt kontraktet vidare
att nedrifva de nuvarande fängelsebyggnaderna å den
kronan fortfarande tillhöriga slottsholmen, så att det
historiska slottet frilägges, samt att afröja det slottet
omgifvande området inom jordvallarna, hvarvid staden
äger förfoga öfver byggnadsmaterialet. Då fängelsebyggnaderna
äro uppförda af mindrevärdigt gult tegel,
delvis starkt förvittradt, hvilket vid nedrifningen antagligen
till större delen sönderkrossas, och då inredningen,

Transport kronor 800,000

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 93-

Transport kronor 800,000

med undantag af bjälklag, torde sakna saluvärde, lärer
den tillvaratagna materielen så långt ifrån betacka den
till följd af de lokala förhållandena höga kostnaden
för nedrifning och bortforsling, att staden måste beräknas
få vidkännas en utgift utöfver materialvärdet af kr. 25,000
Staden har ytterligare åtagit sig vissa
underhållsarbeten m. m., som komma kronans
egendom tillgodo, och hafva i sådant hänseende
följande utgifter af stadsingenjören
beräknats:

för genomgräfning af körvägen och

för bro till slottsholmen...................................... „ 15,000

för förbindelsekanal mellan grafvarna... „ 10,000

samt för planteringar ............................ „ 6,000

Härtill komma enligt förrättningsmännens
uppskattning:

för underhåll af planteringar, vallar
och vallgrafvar å och omkring slottsholmen
årligen 2,000 kronor, kapitaliseradt efter 5

procent till............................................................ „ 40,000 96,000.

Den valuta, som kronan enligt kontraktet erhåller,

kan alltså sägas i penningevärde utgöra ......................... kronor 896,000.

Då Malmö stads behållna inkomst af försäljningarna

beräknats efter regleringens genomförande utgöra......... „ 648,000

uppkommer för staden en förlust af.................................... kronor 248,000

hvilket belopp af staden erlägges utöfver det inköpta områdets verkliga
nettotomtvärde.

Malmö stad erhåller dock, på sätt stadsingenjören i åberopade
memorialet jämväl framhållit, stora indirekta fördelar genom köpet, och
förrättningsmännen anse dessa fördelar — möjligheten att genomföra en
nödvändig förbindelse med stadens västra delar, fängelsernas bortflyttande
från den centrala stadsdelen och en väsentlig stegring af stadens historiska
intressen och skönhetsvärden genom regleringen af det nu föga tilltalande
slottsområdet — väl motsvara den pekuniära uppoffring, staden iklädt sig.

Jämte de ekonomiska värden, kronan enligt ofvan gjorda beräkning
erhåller i utbyte mot de försålda tomtområdena och fängelsebyggnaderna
m. m., tillhopa 896,000 kronor, kommer jämväl kronan i följd
af kontraktet i åtnjutande af högst väsentliga indirekta förmåner.

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 93.

Främst räkna förrättningsmännen hit det gamla slottets frigörande
och däraf följande möjlighet till dess användning för syften, som
mera öfverensstämma med dess historiska traditioner, äfvensom beredandet
af värdiga omgifningar åt detsamma.

Visserligen af händer sig kronan åtskilliga för fångvården använda
byggnader, som i uppförande kostat betydande belopp och för hvilka
ofvan beräknade kapitalvinst af 248,000 kronor ej kan anses vara full
godtgörelse, om den än ungefärligen täcker den kostnad, som för nämnda
fängelsebyggnaders ersättande åtgår utöfver hvad som för tomtområdena
erhålles netto.

Men af samma handlingar inhämtas och vid förrättningsmännens
besiktning har visat sig uppenbart, att de nuvarande fängelselokalernas
försättande i tidsenligt eller åtminstone ur fångvårdssynpunkt något så
när tillfredsställande skick skulle kräfva mycket stora kostnader.

Efter beräkning år 1901 ansågs fängelset å slottsholmen kräfva
en kostnad af 245,000 kronor för att kunna försättas i ett så försvarligt
skick, att det vore användbart såsom en mindre straffanstalt. Sedan
fråga om försäljning uppstått, hafva underhållskostnaderna inskränkts
till det minsta möjliga. I betraktande häraf och af de efter år 1901
afsevärdt stegrade arbetsprisen finna förrättningsmännen sannolikt, att
nämnda fängelses nöjaktiga iståndsättande knappast kan låta sig göra
för ofvan angifna pris, hvilket dock i följande beräkningar upptages
oförändradt. Äfven länsfängelset är i behof af reparationer, som ytterligare
skulle höja förenämnda siffra.

För uppförande af nytt fängelse i Malmö till ersättning för dem,
som frånhändas kronan, beräknas enligt handlingarna en byggnadskostnad
af 860,000 kronor, som med endast 12,000 kronor öfverstiger hvad som
kontant, i tomtvärde och i andra prestationer erhålles för området mellan
grafvarna, hvaremot tillfälle beredes att inbespara kostnaderna för de
nuvarande fängelsernas iståndsättande.

Utöfver ofvan angifna fördelar vinner kronan jämväl den betydelsefulla
ekonomiska förmånen att genom utbytandet af de två nuvarande
fängelserna, af hvilket det å slottsholmen kräfver en ojämförligt talrik
bevakning, mot ett tidsenligt sådant kunna inbespara en stor del af
nu utgående administrationskostnader. Enligt från Fångvårdsstyrelsen
meddelad beräkning anses nämligen dessa kostnader, som nu, för tjänstemän
och bevakning, uppgå till sammanlagd t 70,100 kronor, kunna vid
det nya fängelset nedbringas till 51,600 kronor, allt utan ålderstillägg.

Den årliga besparingen, 18,500 kronor, motsvarar ett efter 5 procent
kapitaliseradt belopp af 370,000 kronor.

Kungl. Majis Nåd. Proposition N:o 93.

Slutligen medför de nuvarande fängelsebyggnadernas å slottsholmen
nedrifning den synnerligen beaktansvärda förmånen för kronan att på
denna holme erhålles en ypperlig och i alla afseenden tillfredsställande
plats om c:a 7,000 kvadratmeter för statens eventuella nybyggnader
t. ex. residens, landstatshus, hofrätt, museum och dylikt, för hvilka
annan jämförlig plats i annat fall måste med stora uppoffringar förvärfvas.
»

Såsom slutomdöme hafva de tillkallade sakkunniga uttalat, att
ifrågavarande köpeaftal enligt deras uppfattning måste anses vara från
statens synpunkt fördelaktigt och förty böra till godkännande förordas.

Till förklaring att de i omförmälda utlåtande rörande nuvarande
administrationskostnader vid ifrågavarande båda fängelser lämnade sifferuppgifter
icke öfverensstämma med motsvarande uppgifter i fångvårdsstyrelsens
underdåniga skrifvelse den 17 mars 1908, får jag upplysa, att
sistberörda uppgifter afsågo aflöningarna enligt 1908 års stat, medan
däremot de nu lämnade uppgifterna angifva det belopp, hvartill aflöningarna
för närvarande i verkligheten kunna beräknas utgå. Skillnaden är
hufvudsakligen beroende därpå, att antalet vid centralfängelset i Malmö
tjänstgörande vaktkonstaplar för närvarande icke obetydligt understiger
antalet enligt 1908 års stat.

Det i utlåtandet för administrationskostnaderna vid det blifvande
nya fängelset beräknade beloppet, 51,600 kronor, angifver på enahanda
sätt den summa, hvartill med inberäkning af hyresersättningar aflöningarna
vid centralfängelset å Härianda för närvarande uppgå.

I likhet med fångvårdsstyrelsen och de senast tillkallade sakkunniga
anser äfven jag Malmö stads ifrågavarande anbud innefatta en
för statsverket förmånlig lösning af förevarande frågor och förty böra
godkännas. Mot det villkor, staden uppställt för bifall till de af mig
föreslagna ändringarna i kontraktet, finner jag icke något att erinra, då
vallarna i fråga, såsom jag jämväl förut framhållit, otvifvelaktigt böra
i sitt nuvarande skick bibehållas och desamma icke lämpligen torde
kunna användas annat än som promenadplats.

Äfven hvad angår den föreslagna nybyggnaden, anser jag mig
böra biträda fångvårdsstyrelsens förslag.

Då af den betingade köpeskillingen 2/3 eller 400,000 kronor skulle
erläggas först vid afträdandet af det försålda området i dess helhet, torde
böra utverkas medgifvande af Riksdagen, att ett emot köpeskillingen
Bih. till Riksd. Prof. 1909. 1 Sami. 1 Afd. 61 Höft. 6

Angående

administra tionskost naderna.

Departements chefen.

Kungl. Maj.is Nåd. Proposition N:o 93.

svarande belopp måtte i afbidan på densammas gäldande få af tillgängliga
medel förskotteras i män af behof. Något anslag, motsvarande det
belopp, hvarmed kostnaden för det nya fängelset skulle komma att öfverstiga
den med staden öfverenskomna köpeskillingen, finner jag däremot
icke behöfligt att nu äskas, utan torde därmed kunna anstå till kommande
Riksdag.

På grund af hvad sålunda anförts, hemställer jag, att Eders Kungl.
Maj:t täcktes föreslå Riksdagen medgifva:

ej mindre att enligt ofvanberörda, den 8 och den 20 februari 1907
dagtecknade köpekontrakt med däri af stadsfullmäktige i Malmö den 12
februari 1909 beslutade ändringar länsfängelset i Malmö med tillhörande
område samt angifven del af det till centralfängelset därstädes hörande
område med därå befintliga byggnader må på i kontraktet jämte stadsfullmäktiges
omförmälda beslut närmare angifna villkor till Malmö stad
försäljas för en köpeskilling af 600,000 kronor;

än äfven att nämnda köpeskilling må användas till uppförande, i
hufvudsaklig öfverensstämmelse med upprättadt förslag, af nytt centralfängelse
jämte länsfängelse i Malmö och att för sådant ändamål ett emot
köpeskillingen svarande belopp må, i afbidan på köpeskillingens gäldande,
af tillgängliga medel i mån af behof förskotteras.

Statsrådets öfriga ledamöter biträdde föredragandens hemställan;

och täcktes Hans Maj:t Konungen med bifall
härtill förordna, att nådig proposition skall till Riksdagen
aflåtas af den lydelse, bilaga vid detta protokoll
utvisar.

Ur protokollet
Erik Öländer.

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition No 93.

Afskrift.

Bilaga.

Kontrakt.

Mellan Kungl. Fångvårdsstyrelsen och Malmö stads drätselkammare
har under förutsättning af å ena sidan Kungl. Maj:ts stadfästelse, å
andra sidan Malmö stads herrar fullmäktiges godkännande träffats
följande aftal.

§ 1. ''

Kungl. Fångvårdsstyrelsen öfverlämnar till Malmö stad:

a) äganderätten till Malmö länsfängelses byggnader och jordområde; b)

äganderätten till den del af Malmö slotts område mellan yttre
och inre vallgräfvare, som finnes utmärkt å detta kontrakt bilagd
karta, bilaga n:r 1, jämte å detta område befintliga byggnader;

c) äganderätten till slottsholmens inre vallgrafvar samt till östra
och södra jordvallarna och till holmens strand i den utsträckning, som
angifves å ofvannämnda karta, bilaga n:o 1;

d) nyttjanderätten tills vidare af slottsholmens öfriga delar med
undantag af slottets norra länga med de s. k. gevärsgallerierna, murarna
och tornen (således af de historiska byggnaderna å holmen), hvilken
nyttjanderätt berättigar Malmö stad att låta nedrifva de östra, södra
och västra längorna af nuvarande fängelsebyggnaderna å slottsholmen
samt att å dess därigenom frigjorda borggård och jordvallar anlägga
planteringar enligt af Kungl. Öfverintendentsämbetet godkända förslag
och ritningar.

§ 2.

Malmö stad åtager sig:

e) att reglera hela det till staden genom detta och föregående
aftal afträdda området mellan slottets yttre och inre vallgrafvar i enlighet

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition No 93.

med detta kontrakt bifogad stadsplan, bilaga n:o 2, hvilken plan jämte
därtill börande särskilda bestämmelser angående det reglerade områdets
bebyggande på för grannskapet till slottet lämpligt sätt samtidigt med
detta kontrakt skall underställas Kungl. Maj:ts pröfning och stadfästelse;

f) att för nya fängelsebyggnader, afsedda att ersätta såväl Malmö
centralfängelse som Malmö länsfängelse, med full äganderätt öfverlämna
till Kungl. Fångvårdsstyrelsen den tomt — i det skick, hvari den befinner
sig och befriad från alla gravationer — som finnes utmärkt å bifogad
tomtkarta, bilaga n:o 3, samt till denna tomts gatugräns framdraga
stadens gas, vatten och afloppsledningar;

g) att nedrifva och bortföra de östra, södra och västra längorna
af nuvarande fängelsebyggnaderna å slottsholmen, så att slottets historiska
byggnader (dess norra länga med s. k. gevärsgalleri, murar och torn
samt jordvallar) friläggas och området innanför slottsholmens jordvallar
afrödjas och planteras inom två år efter tillträdet till den i punkterna
c) och d) af detta kontrakt omnämnda ägande- och nyttjanderätt; hvarvid
emellertid staden förbehåller sig rätt att förfoga öfver vid ritningen
erhållna byggnadsmaterialier;

h) att underhålla infartsvägen och körbron till slottsholmen samt
vidmakthålla planteringarna, jordvallarna och inre vallgrafvarna omkring
slottsholmen i det skick och med den utsträckning, hvari de vid öfverlämnandet
till staden befunno sig och på sätt som af Kungl. Öfverintendentsämbetet
och Kungl. Vitterhetsakademien godkännes, staden
dock obetaget att — om den så önskar — låta bortschakta j ordfyllningen
framför slottets norra fasad, så att vallgrafven återställes i sin forna
bredd mellan slottets körbro och dess nordöstra torn;

i) att, då Kungl. Maj:t så påfordrar, utan ersättning afstå från
nyttjanderätten till den del af planteringarna å slottsholmen, som ligger
på kronans mark, och som Kungl. Maj:t kan vilja taga i anspråk för
uppförande af nytt länsresidens, ny landstatsbyggnad, ny hofrättsbyggnad
eller andra däremot svarande monumentalbyggnader för statsändamål
jämte för desamma erforderliga gårdsutrymmen och trädgårdsjord,
hvilka områden vid anfordran skola öfverlämnas i det skick, hvari
de för tillfället befinna sig;

k) att till Kungl. Fångvårdsstyrelsen erlägga ett kontant belopp
af sexhundratusen (600,000) kronor, som utbetalas med tvåhundratusen
(200,000) kronor, då jordområdet söder och väster om inre vallgrafven
mellan länsfängelsets område och direktörens vid centralfängelset trädgård
tillträdes, och med återstående fyrahundratusen (400,000) kronor,
då hela området tillträdes.

Kungl. Maj.-ts Nåd. Proposition N:o 93.

§ 3.

Malmö stad äger tillträda det i punkt k) omnämnda området
söder och väster om inre vallgrafven den 1 oktober det år, då detta
kontrakt af Kungl. Maj:t godkännes, och återstoden af området, så
snart de nya fängelsebyggnaderna, som skola ersätta Malmö centraloch
länsfängelse, tagits i bruk.

§ 4.

Hvardera parten betalar sina lagfartskostnader.

§ 5.

Detta kontrakt skall, så snart det af båda de kontraherande parterna
blifvit godkändt, underställas Malmö stads herrar fullmäktiges pröfning
och godkännande.

§ 6-

Har detta kontrakt icke af Kungl. Maj:t godkänts före den 1 juli
1909, skall aftalet anses vara förfallet.

Sålunda öfverenskommet Stockholm i Kungl. Fångvårdsstyrelsen
den 8 februari 1907.

SIGFRID WIESELGREN.

JOH. ROBBER!. VIKTOR ALMQUIST.

N. Sandell.

Malmö den 20 februari 1907.

För Malmö stad, dess drätselkammare:

S. AXELSON. A. NILSSON. G. H. NORDENSKÖLD.

L. FAXE. CHR. HOMMERBERG. HUGO WINROTH.

Knut Dahlberg.

Vidimeras ex officio:

O. Rooth.

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 93.

Bilaga.

Utdrag af protokollet, hållet vid stadsfullmäktiges i Malmö
sammanträde den 12 februari 1909.

N;r 55.

Från drätselkammaren hade inkommit en så lydande framställning:

Till stadsfullmäktige i Malmö.

Vid sammanträde den 15 februari 1907 beslutade stadsfullmäktige
att godkänna ett mellan kungl. fångvårdsstyrelsen och Malmö stads
drätselkammare upprättadt preliminärkontrakt om förvärfvande åt staden
af kronan tillhörig jord mellan Malmö slotts yttre och inre vallgrafvar
samt å Slottsholmen m. m. Uti detta kontrakt föreskrifves i § 1 att
till Malmö stad skulle öfverlämnas

a) äganderätten till Malmö länsfängelses byggnader och jordområde;

b) äganderätten till den del af Malmö slotts område mellan yttre
och inre vallgräfvare, som fanns utmärkt å en vid kontraktet fogad
karta, jämte å detta område befintliga byggnader; och

c) äganderätten till Slottsholmens inre vallgrafvar samt till östra
och ^södra jordvallarne och till holmens strand i den utsträckning, som
angåfves å ofvannämnda karta.

Uti samma paragraf mom. d föreskrifves, att till staden skulle
öfverlämnas nyttj anderätten tills vidare af Slottsholmens öfriga delar
med undantag af slottets norra länga med de s. k. gevärsgallerierna,
murarne och tornen (således af de historiska byggnaderna å holmen)
hvilken nyttjanderätt skulle berättiga Malmö stad att låta nedrifva de
östra, södra och västra längorna af nuvarande fängelsebyggnaderna å
Slottsholmen samt att a dess därigenom frigjorda borggård och jordvallar
anlägga planteringar.

Kungl. Maj ds Nåd. Proposition N:o 93.

Emellertid har statsrådet och chefen för kungl. justitiedepartementet
funnit önskvärdt, att ändring skedde uti bestämmelserna angående
äganderätten och ny ttj anderätten till inre Slottsholmen och i sådant syfte
ifrågasatt, att staden icke skulle erhålla ägandrätten till någon del af
inre Slottsholmen, utan att kronan fortfarande skulle bibehålla sådan
rätt till hela holmen, och att gränslinjerna mot det till staden med
äganderätt upplåtna området skulle uppdragas i midtlinjerna mellan
inre vallgrafvens strandlinjer. Däremot skulle staden erhålla nyttjanderätten
till hela holmen med omgifvande vallgrafvar intill den linje, där
det till staden med äganderätt upplåtna området vidtoge — de s. k.
historiska byggnaderna likväl undantagna. I den öfverenskomna köpeskillingen,
600,000 kronor, skulle dock ingen förändring ske.

Det markområde å inre Slottsholmen, till hvilket staden sålunda
skulle afstå äganderätten, omfattar en areal af c:a 12,200 kvadratmeter,
hvilket område hufvudsakligen utgöres af jordvallar, som enligt aftalet
skulle af staden i sitt nuvarande skick vidmakthållas. Detta område
kan således icke försäljas till tomter, hvartill det för öfrigt genom sin
smala form icke heller lämpar sig.

Under anförda förhållanden får drätselkammaren tillstyrka bifall
till den gjorda framställningen, därvid drätselkammaren dock utgår
från den förutsättningen, att ifrågavarande jordvallar icke utan stadens
medgifvande raseras eller få för annat ändamål än såsom allmän promenadplats
disponeras.

Drätselkammaren får alltså hemställa, att stadsfullmäktige behagade
besluta:

att i det aftal Malmö stad afslutat med kungl.
fångvårdsstyrelsen angående dispositionen af Malmö
gamla slotts område må den ändring göras

i § 1 mom. c, att kronan skall fortfarande bibehålla
äganderätten till hela den s. k. inre Slottsholmen,
samt gränslinjerna mot det till staden med äganderätt
upplåtna området uppdragas i midtlinjerna mellan inre
vallgrafvens strandlinjer;

samt i § 1 mom. d, att den Malmö stad där
tillagda nyttjanderätt skall — med angifvet undantag
för de. s. k. historiska byggnaderna — omfatta hela
den öfriga delen af holmen med omgifvande vallgrafvar
intill den linje, där det till staden med äganderätt
upplåtna området vidtager;

Kungl. Majds Nåd. Proposition N:o 93.

dock med villkor att östra och södra jordvallarna
icke utan stadens medgifvande raseras eller få för annat
ändamål än såsom allmän promenadplats disponeras.
Malmö den 6 februari 1909.

På samfälda drätselkammarens vägnar:

S. Axelson.

Lennart Kleberg.

Ofverlämnas till herrar stadsfullmäktige.

Malmö den 8 februari 1909.

Å beredningsutskottets vägnar:

Edw. Lindahl.

Emil Thulin.

Med bifall till framställningen beslutade, vid gifven proposition,
stadsfullmäktige

att i det aftal Malmö stad afslutat med kungl. fångvårdsstyrelsen
angående dispositionen af Malmö gamla slotts område må den ändring göras

i § 1 mom. c, att kronan skall fortfarande bibehålla äganderätten
till hela den s. k. inre Slottsholmen, samt gränslinjerna mot det till
staden med äganderätt upplåtna området uppdragas i midtlinjerna mellan
inre vallgrafvens strandlinjer;

samt i § 1 mom. d, att den Malmö stad där tillagda nyttjanderätt
skall — med angifvet undantag för de s. k. historiska byggnaderna —
omfatta hela den öfriga delen af holmen med omgifvande vallgrafvar
intill den linje, där det till staden med äganderätt upplåtna området
vidtager;

dock med villkor att östra och södra jordvallarna icke utan stadens
medgifvande raseras eller få för annat ändamål än såsom allmän promenadplats
disponeras.

Som ofvan.

In fidem:

H. Fr. Ahlsiröm.

Efter föregången granskning offentligen uppläst den 19 februari
1909; betygar.

Ex officio:

H. Fr. Ahlsiröm.

ISAAC MARCUS’ BOKTRYCKERI-AKTIEBOLAG, STOCKHOLM 1909.

FÖRSLÅ^ till STADSPLAN

r ö r

N!ALmÖHUS-SLOTTS-.cH FÄNGELSERNAS OMRÅDEN samt ANGRÄNSANDE

MALMÖ

UPPRÄTTADT ÅR 13 O B AP

DEL AF MALMÖ STADS JORD i

suDaimjEiiiiin

st AQsiNqEiiiön

Upplåtet iUL

Malmö-Ystads

jdmydgen

totats .Matt.

ultra! färigel:

ÖI^IO

□JO

■jPåtä/u

Anm. Enligt stadsfullmäktiges i
Malmö beslut den 12 februari 1909
skall kronan bibehålla äganderätten
till hela den s. k. inre slottsholmen
samt gränslinjerna mot det till staden
med äganderätt upplåtna området
uppdragas i midtlinjerna mellan inre
vallgrafvens strandlinjer.

FÖBKUBWGÅB

I lErCCNAOSDVÄBTEB

I 1 VILLA!) VÄSTER

I PLANTERING AB FÖRGÅRDAR

------INNESLUTER DET OMRÅDE SOM IF KRONAN BIBEHALLES

MED ECARDERITT

BESKR1FHINC

----HELA PLANLACDA OMRÅDET AF KRONANS MARK UTCOR

_ _______________STADENS____________36655,* «

1 MALMÖHUS SLOTT

2 TORN

3 S. K GEVÄRSGALLERI

W CENTRALFÄNOELSETS BYGGNADER

5 LANSCELLFANCELSETS

6 KRONANS OFRICA BYGGNADER

7 STADENS DRIFHUS

Gen. Stab. Lit Anst.Stockh.