Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition No 69 (Proposition 1910:69)

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition No 69.

N:o 69.

Kungl. Maj:ts nådiga proposition till Riksdagen med förslag
till förordning med tulltaxa för inkommande varor;
gifven Stockholms slott den 25 februari 1910.

Under åberopande af bifogade utdrag af statsrådsprotokollet öfver
finansärenden för denna dag vill Kungl. Maj:t härmed föreslå Riksdagen
att antåga bilagda förslag till förordning med tulltaxa för inkommande
varor att tillämpas från och med den 1 december 1911.

De till ärendet hörande handlingar skola Riksdagens vederbörande
utskott tillhandahållas; och Kungl. Maj:t förblifver Riksdagen med all
kungl. nåd och ynnest städse välbevågen.

Under Hans Maj:ts

Min allernådigste Konungs och Herres sjukdom:

GUSTAF ADOLF.

Carl Swartz.

Bill. till Riksd. Prof. 1910. 1 Sami. 1 Afl* 49 Höft. (No 69, 70). 1

Kungl. Majds Nåd. Proposition N:o 69.

Förslag

till

Förordning med tulltaxa för inkommande varor.

§ I Varor,

som från utlandet införas, äro, så framt icke annorlunda
här nedan stadgas, i fråga om tullafgift underkastade bestämmelserna
i den vid denna förordning fogade tulltaxa.

§ 2.

Varor från land, där svenska fartyg eller varor åtnjuta mindre
gynnsam behandling än andra länders, må kunna efter Konungens förordnande
beläggas med tilläggstull, utöfver den enligt tulltaxan utgående
tullafgift, till högst samma belopp som denna senare, eller, där varan
enligt taxan är tullfri, påföras tull till högst det belopp, hvartill varans
värde uppgår.

Särskild tullafgift enligt hvad nu är sagdt må åsättas allenast å
tid, då Riksdagen icke är samlad. Beslutet därom skall underställas
näst sammanträdande Riksdag inom tio dagar efter Riksdagens öppnande
och gäller, där Riksdagen icke godkänner detsamma oförändradt,
högst tio dagar efter det Riksdagen fattat sitt beslut i frågan.

§ 3.

Skall samma varuslag draga olika tull, allteftersom varan förskrifver
sig från olika land, bör vid sådan varas införsel varuägare,

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 69.

som önskar tillämpning af annan tullsats än den högsta föreskrifna,
förebringa den bevisning, som, enligt hvad särskildt stadgas, må
erfordras därom, att sådan gynnsammare tullbehandling författningsenligt
är medgifven. Närmare bestämmelser i detta ämne utfärdas af
Konungen.

§ 4-

Vara, som införes med främmande lands fartyg, är, så vidt icke
särskildt annorlunda stadgas, ej underkastad högre tullafgift än enahanda
vara, då den inkommer med svenskt fartyg.

§ 5-

Tullfrihet åtnjutes, utom för varor, hvilka enligt tulltaxan äro
fria från tullafgift, jämväl för:

a) varor, som inkomma för Konungens eller medlems af det
Kungliga huset räkning;

b) varor, som utländska, här ackrediterade sändebud för eget
behof införa;

c) vapensköldar, flaggor, kontorsförnödenheter och andra likartade,
för tjänsten afsedda föremål, som inkomma till sådana främmande
regeringars härvarande konsulat, hvilka inom eget land medgifva Sverige
motsvarande förmån;

d) sådana för landt- eller sjöförsvarets räkning införda effekter,
hvilka icke inom landet tillverkas eller, i följd af behof af deras skyndsamma
anskaffning, icke kunnat inom landet erhållas, dock endast
efter pröfning af Konungen i hvarje förekommande fall;

e) gångkläder och sängkläder tillhöriga resande eller ombord å
fartyg anställda personer, när kläderna äro synbart brukade eller, af
ägaren själf medförda, pröfvas icke öfverstiga hans personliga behof;

f) förnödenheter, tillhöriga resande, ombord å fartyg anställda
personer, tågpersonal eller förmån, i den mån sådana förnödenheter
pröfvas icke öfverstiga behofvet under resan samt för så vidt anledning
icke finnes antaga, att de äro afsedda för annat ändamål; skolande
till sådana förnödenheter jämväl hänföras begagnad velociped och af
resande medförd, begagnad handfotografikamera, hvilka enligt af resande
på tro och heder afgifven skriftlig försäkran införas för eget bruk
och icke i handelsafsikt;

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 69.

g) instrument, redskap, verktyg och dylikt, som utöfvare af vetenskap,
konst eller handtverk i och för sådan utöfning på resa medför;

h) skeppsförnödenheter och skeppsinventarier, därunder äfven
inbegripna till fartyg hörande husgerådssaker, för så vidt dessa förnödenheter
eller inventarier med afseende å beskaffenhet och mängd skäligen
kunna anses vara afsedda till begagnande ombord i fartyget, hvari
de införts, och så länge de där kvarblifva;

i) skeppsinventarier, tillhörande förolyckadt fartyg;

k) skeppsproviant, medförd å fartyg, kommande från utrikes ort,
för så vidt den erfordras ombord till fartygets besättning eller till
medföljande passagerare, så länge fartyget icke efter afslutad resa
afgått till annan svensk plats i inrikes fart; ankommande på tullförvaltningen
å plats, som fartyget under resan eller efter ^klarering
till utrikes ort anlöper, att behörigen införsegla samt å märkrulla eller
tullpass anteckna den del af det oförtullade proviantförrådet, som med
afseende å besättnings och passagerares antal samt uppehållet på platsen
och afståndet till nästa anloppsort eller till öppen sjö icke skäligen
kan anses behöflig för nyss angifna ändamål; och skall det sålunda
införseglade proviantförrådet, i mån som det icke efter afskrifning å
märkrulla eller tullpass varder, efter hvad nu är sagdt, utlämnadt till
fritt förfogande och ej heller i behörig ordning återutföres, vederbörligen
förtullas;

l) färdiga hushålls- eller klädespersedlar, införda af utländsk eller
sedan minst ett år i utlandet bosatt svensk undersåte, som i följd af
giftermål med här i landet bosatt person hit inflyttar, sedan nu angifna
förhållanden vederbörligen styrkts och för så vidt ägaren på tro
och heder skriftligen intygar, att persedlarna i anledning af giftermålet
erhållits i hemgift eller såsom bröllopsskänk, samt detta intyg
icke af andra omständigheter motsäges;

m) gamla och brukade husgeråds- eller andra lösörepersedlar, när
de inkomma för sådana personers räkning, hvilka inflytta från utlandet,
eller hvilka, ägande hemvist i Sverige, antingen oafbrutet eller endast
med tillfälliga afbrott vistats utomlands en tid af minst ett år, allt
dock med villkor dels att ägaren på tro och heder skriftligen intygar
ej mindre berörda till tullfrihet föranledande förhållande, än äfven att
han själf begagnat samt för eget bruk och icke i handelsafsikt infört
ifrågavarande persedlar, dels ock att vederbörande tullförvaltning pröfvar
dem icke öfverstiga ägarens behof;

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 69.

n) varuprof, som vid införseln sakna kandelsvärde eller vid tullbehandlingen
göras värdelösa;

o) emballage, hvari varor inkomma, för så vidt det icke skall i
varans vikt inräknas eller ock af dess form och utseende eller af eljest
förekommande omständigheter framgår, att det utgör icke blott emballage
utan jämväl en för annat ändamål lika mycket eller mera användbar
eller i och för sig i handelsafsikt införd artikel; skolande
härvid såsom emballage anses äfven s. k. garneringsmaterial, såsom
mattor, madrasser och dylikt, uppenbarligen afsedt endast till att under
transporten skydda godset och icke inkommande i handelsafsikt;

p) emballage, särskildt inkommande, gammalt och begagnadt,
såsom tomma fat, bleckkärl, lådor och dylikt, när det befinnes inkomma
i retur eller för att återutföras med varor;

q) inom landet alstrade eller tillverkade äfvensom här förut införtullade
utländska varor, när de, efter att hafva till utlandet utförts,
inom tio år från utförseln i oförändradt skick återinföras; dock att i
händelse tullrestitution för varan eller för därtill använda materialier
åtnjutits vid utförseln, det restituerade beloppet skall till tullkassan
återbetalas, samt att, därest å vara af svensk tillverkning eller å kärl
eller omslag, hvari den tydligen är afsedd att hållas till salu, förekommer
beteckning, som angifver varans svenska ursprung, tullfrihet
för sådan vara må åtnjutas af annan ägare än tillverkaren, allenast för
så vidt varuägaren antingen företer tillverkarens förklarande, att denne
icke har något att erinra mot varans tullfria utlämnande, eller annorledes
gör antagligt, att från tillverkarens eller hans rättsinnehafvares
sida icke något hinder i sådant hänseende skäligen kan förutsättas;

r) transportmateriel, som inkommer blott för tillfälligt bruk, inom
landet, såsom järnvägsvagnar, då de begagnas för införsel till eller äro
afsedda för utförsel från riket af gods eller personer; äfvensom, under
den närmare kontroll, vederbörande lokala tullmyndigheter i särskilda
fall kunna finna erforderlig, dragare och fordon, som uppenbarligen
användas endast för transport af varor eller personer till Sverige öfver
riksgränsen och omedelbart därefter återutföras;

s) af främmande statsmyndighet förlänade ordenstecken och
dylikt; äfvensom utställningsmedaljer eller andra pris, hvilka i allmän
täflan utomlands tillerkänts här i landet bosatt person;

t) likkistor med inkommande lik och urnor med aska af lik;
äfvensom medföljande kransar och dylikt, likasom ock särskildt inkom -

6 Kungl. Majd» Nåd. Proposition N:o 69.

mande kransar och blommor, afsedda till minnesgärd åt afliden person
; samt x

u) naturalier till vetenskapliga samlingar.

De särskilda kontrollföreskrifter och bestämmelser i öfrigt, hvilka
må erfordras till förekommande af missbruk af den enligt denna §
medgifna tullfrihet, utfärdas af Konungen; kunnande jämväl i enahanda
ordning, där sådant finnes af behof påkalladt, med afseende å fartyg,
som användas i kombinerad in- och utrikes fart, särskilda föreskrifter
meddelas till inskränkning af den här ofvan under k) medgifna tullfrihet
för skeppsproviant.

§ 6.

Vid resa, annorledes än med järnväg, från Norge till Sverige öfver
nedannämnda delar af gränsen vare det, med undantag för spelkort,
hvilka äro underkastade såväl stämpelafgift som tull, samt brännvin och
sprit jämte därmed beredda drycker äfvensom vin, för hvilka senare
varor tull skall erläggas, medgifvet att af till införsel tillåtna, tull
underkastade naturalster eller tillverkningar tullfritt medföra följande
mindre partier, nämligen:

a) då resa sker öfver de delar af riksgränsen, som äro belägna
mellan gränsstationen i Mitandersfors i Värmland och gränsen mellan
Värmland och Dalarne samt mellan Ljusnebäcken i Härjedalen och
Kalls socken äfvensom mellan Kalls och Frostvikens socknar i Jämtland:

bröd, alla slag, tillsammans 10 kilogram,

fläsk, alla slag, tillsammans 10 kilogram,

garn, alla slag, tillsammans 5 kilogram,

kaffe, alla slag, och kaffesurrogat, tillsammans 5 kilogram,

malt, 10 kilogram,

maltdrycker, alla slag, tillsammans 5 liter,
risgryn, 5 kilogram,

socker och sirap, alla slag, tillsammans 5 kilogram,
spannmål, omalen, 40 kilogram,

» malen, 25 kilogram,

tobak, oarbetad och arbetad, alla slag, tillsammans 1 kilogram,
väfnader, alla slag, tillsammans 15 meter, dock icke utöfver ett
sammanlagdt värde af 25 kronor, samt

andra varor till ett sammanlagdt värde af 20 kronor;

b) då resa sker öfver den del af gränsen, som är belägen mellan
gränsen mellan Värmland och Dalarne samt Ljusnebäcken i Härjedalen,

Kungl. Majds Nåd. Proposition N:o 69.

eller öfver den del af gränsen, som är belägen mellan södra gränsen
af Kalls socken i Jämtland och samma sockens norra gräns, samt från
södra gränsen af Frostvikens socken och norr om denna belägna orter:
bröd, alla slag, tillsammans 20 kilogram,
fläsk, alla slag, tillsammans 10 kilogram,
garn, alla slag, tillsammans 5 kilogram,
kaffe, alla slag, och kaffesurrogat, tillsammans 5 kilogram,
malt, 40 kilogram,

maltdrycker, alla slag, tillsammans 10 liter,
risgryn, 5 kilogram,

socker och sirap, alla slag, tillsammans 10 kilogram,
spannmål, omalen, 150 kilogram,

» , malen, 100 kilogram,

tobak, oarbetad och arbetad, alla slag, tillsammans 1 kilogram,
väfnader, alla slag, tillsammans 15 meter, dock icke utöfver ett
värde af 40 kronor, samt

andra varor till ett sammanlagdt värde af BO kronor.

Där vara af resande medföres i större myckenhet, än ofvan stadgats,
skall tull, enligt hvad eljest gäller, erläggas för hela den af varan
införda kvantiteten.

Tullfrihet, hvarom i denna § sägs, gäller icke för varor, som i
handelsafsikt införas vare sig för att i vanlig ordning försäljas eller
för att utlämnas såsom ersättning för verkställdt arbete, ej heller för
varor, som af handlande eller för handlandes räkning införas, så vidt
de äro af de slag, med hvilka han idkar handel.

Resande vare, om tulltjänsteman eller tullbetjänt sådant fordrar,
skyldig att, jämte uppgift om yrke och hemvist, aflämna en under
edlig förpliktelse afgifven skriftlig försäkran, att de varor, han medför,
icke införas i handelsafsikt, på sätt ofvan förmäles. Införas vai’orna
icke för resandes egen räkning, skall sådan försäkran afgifvas af den,
för hvilkens räkning de införas. Underlåter vederbörande aflämna dylik
försäkran, skola varorna i vanlig ordning tullbehandlas.

Hurusom för socker, hvilket enligt denna paragraf införes tullfritt,
jämväl frihet från sockerskatt må åtnjutas, därom är särskilt
stadgadt.

§ 7.

Om i gränstrakterna mellan Sverige och Norge någon äger eller
brukar egendom på båda sidor om riksgränsen och dessa egendomar

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 69.

antingen ligga omedelbart intill hvarandra eller äro så belägna, att afståndet
mellan egendomarnas närmaste gränser ej öfverstiger 20 kilometer,
må utsäde, kreatur och redskap, som erfordras för den i Sverige
belägna egendomens skötsel, tullfritt dit införas öfver gränsen.

§ 8.

Till förekommande af missbruk af de i §§ 6 och 7 gjorda medgifvanden
äger generaltullstyrelsen eller i särskild! fall tullmyndighet
vid gränsen mot Norge att meddela de närmare kontrollföreskrifter,
som kunna anses erforderliga.

§ 9.

1. Tullfrihet under viss kortare tid må medgifvas för:

a) tullpliktiga varor, som införas i ändamål af reparation eller
komplettering inom landet och som äro afsedda att därefter återutföras;

b) tullpliktiga föremål, hvilka inkomma:

för att förevisas såsom prof eller utställningsföremål och hvilka
sålunda icke äro i och för sig att anse såsom i försäljningsändamål
införda;

för att användas vid anordnad täfling eller vid tillfälliga teatereller
cirkusföreställningar; eller

för att afprofvas och eventuellt återutföras; börande dock i sistnämnda
fall tullfriheten afse antingen blott enstaka föremål eller ock
varor, som icke skäligen kunna antagas vara införda i försäljnings
ändamål; samt

c) inkommande tullpliktigt emballage af spånadsvara eller halm,
afsedt att med exportgods återutföras, äfvensom för enahanda ändamål
inkommande tullpliktigt emballage af sadant slag, som icke tillverkas
inom landet.

Tullfrihet enligt detta moment må icke medgifvas för längre tid
än ett år, och bör, där tullfrihet medgifves för vara, som skall afprofvas
och eventuellt återutföras, eller för emballage, tiden begränsas
till högst sex månader. Medgifvande af tullfrihet, som nu är sagd,
ankommer på generaltullstyrelsen, som därvid äger meddela de kontrollföreskrifter,
hvilka befinnas erforderliga för fastställande af identiteten
mellan den införda och den utförda varan; och skall såsom
villkor för tullfriheten gälla, att varuägaren jämte iakttagande, i hvad

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition No 69.

på honom ankommer, af berörda föreskrifter har att vid varans utbekommande
i tullkassan deponera belöpande tullafgift eller annorledes
ställa af vederbörande tullförvaltning godkänd säkerhet för dess gäldande
i det fall, att återutförseln icke äger rum inom tid, som af
generaltullstyrelsen bestämts, äfvensom i fall att återutförseln icke
varder behörigen styrkt.

2. På pröfning af Konungen ankommer, huruvida och under
hvilka villkor i särskilda fall tullfrihet under viss tid må medgifvas
för maskiner, redskap, verktyg och andra föremål, som införas för användning
vid järnvägs- eller hamnbyggnad, kanaliseringsarbete, elektrisk
anläggning för allmänt behof eller annat allmännyttigt företag, och som
därefter skola ur riket återutföras.

B. Likaledes förordnar Konungen om de villkor, under hvilka
resande, som icke är inom riket bosatt, må utan tullafgifts erläggande
under en tid af högst ett år förfoga öfver medförd automobil, afsedd
att inom samma tids utgång återutföras.

4. Varor, som af gränsbefolkningen för hushållsbehof föras från
Norge till Sverige för att här förädlas genom blekning, färgning, garfning,
målning, spinning, väfning eller annan dylik bearbetning eller
för reparation, och som efter sådan förädling eller reparation till Norge
återutföras, äro vid införseln fria från tullumgälder, för så vidt varuägaren
ställer sig till efterrättelse de närmare kontrollföreskrifter,
hvilka till förekommande af missbruk kunna varda meddelade af generaltullstyrelsen
eller, i särskilda fall, af tullmyndighet vid gränsen.

5. Därest i fråga om varuprof, kommande från visst land eller
medförda af handelsresande från visst land, särskilda bestämmelser angående
tullfrihet äro meddelade, lände dessa till efterrättelse.

§ io.

1. För varor, som utföras för att i utlandet undergå reparation
eller någon bearbetning, hvilken icke väsentligen förändrar deras
karaktär, må återinförsel inom högst ett år efter utförseln medgifvas
mot tullafgift, motsvarande 15 procent af det belopp, hvartill reparations-
eller bearbetningskostnaden uppgått, för så vidt icke varan i
följd af bearbetningen varder hänförlig till tulltaxerubrik med högre
tullsats än den förut tillämpliga, i hvilket fall belöpande sldllnadstull
i stället skall erläggas. Sådant medgifvande och bestämmande af därvid
erforderliga kontrollföreskrifter ankommer på generaltullstyrelsen.

Bih. till Bilcsd. Prof. 1910. 1 Sand. 1 Afd. 49 Höft.

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 69.

2. Varor, som af gränsbefolkningen för hushållsbehof föras från
Sverige till Norge för att förädlas genom blekning, färgning, garfning,
målning, spinning, väfning eller annan dylik bearbetning eller för reparation,
och som efter sådan förädling eller reparation återinföras,
skola vid återinförseln vara fria från tullumgälder, för så vidt varuägaren
ställer sig till efterrättelse de närmare kontrollföreskrifter,
b vilka, till förekommande af missbruk, kunna varda meddelade af generaltullstyrelsen
eller, i särskilda fall, af tullmyndighet vid gränsen.

§ 11.

För inkommet gods må icke på grund af åkommen skada nedsättning
i den enligt taxan belöpande tull medgifvas utom i det fall,
att ägare till gods, som under transporten till införselorten genom
tillfällighet lidit skada, afstår från att själf förfoga öfver godset, i
hvilket fall tullafgiften, där den i taxan är bestämd annorledes än
efter varuvärdet, må kunna nedsättas i samma förhållande, som det,
hvari godsets värde står till värdet af enahanda gods i oskadadt skick.

Varuägare, som påkallar tillämpning af hvad sålunda stadgats,
har att därom göra anmälan hos tullförvaltningen senast två dagar
efter utgången af den tid, inom hvilken godset enligt tullstadgan skall
angifvas till förtullning, samt inom tid, som varder honom af tullförvaltningen
förelagd, förebringa tillförlitlig utredning om skadans
förlopp, hvarefter och sedan genom tullförvaltningens föranstaltande
värdet å godset dels såsom oskadadt dels ock i dess skadade skick
utrönts, enligt hvad i tulltaxeunderrättelserna om varuvärdes bestämmande
sägs, godset skall genom tullförvaltningens försorg försäljas
såsom oförtulladt å offentlig, behörigen kungjord auktion samt, efter
afdrag för tullverkets omkostnader, behållna auktionssumman tillhandahållas
godsets ägare intill ett år efter auktionsdagen, då beloppet, x
händelse det icke lyftats, tillfaller kronan; skolande, där nye ägaren
vill godset förtulla, dess värde beräknas lika med försäljningsbeloppet,
så framt detta icke understiger det vid värderingen den skadade varan
åsätta värde, men eljest lika med detta senare.

Om och i hvad mån enligt taxan belöpande tullafgift må nedsättas
för utländska varor, som bärgats från strandadt fartyg eller utgöra
strandvrak, bottenfynd eller gods, anträffadt i öppen sjö, därom
förordnar Konungen.

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition No 69.

§ 12.

Rätteligen debiterad och erlagd tullafgift må, äfven om varan
återutföres, icke restitueras.

Hvad sålunda stadgats äger dock icke tillämpning där vara, som
vid vederbörlig undersökning befunnits innehålla arsenik eller annat
giftigt ämne i sådan myckenhet, att varan, enligt gällande giftstadga
icke må hållas till salu, återutföres af den, som varan infört, eller i
fall, då uppenbarligen förutsättningarna för tullfrihet enligt § 9 varit
för handen samt varan återutförts inom tre månader efter införseln och
något tvifvel om identiteten mellan den införda och den återutförda
varan icke skäligen kan förefinnas.

§ 13.

1. Den, som här i riket verkställt nybyggnad, förbyggnad eller
reparation af fartyg af mer än 40 tons afgiftspliktig dräktighet, vare
sig svenskt eller utländskt, äge att för därvid använda, från utrikes ort
införda tullpliktiga materialier och skeppsförnödenheter, däribland inbegripna
sådana i fartyget fast anbragta husgerådssaker, hvilka antingen
icke kunna med bibehållen användbarhet därifrån skiljas eller ock
genom särskild, varaktig beteckning äro tydligen utmärkta såsom för
fartyget uteslutande afsedda, restitutionsvis återbekomma den erlagda
tullafgiften eller i det fall att, enligt medgifvande, som här nedan sägs,
tullafgiften icke blifvit erlagd, utan allenast säkerhet för densamma
ställts, njuta befrielse från dess gäldande under villkor:

a) att afsikten med de införda artiklarnas användning till förberörda
ändamål vid deras angifning till förtullning skriftligen anmäles;

b) att det fartyg, till hvilket artiklarna användas, inom tre år
från dagen för deras angifning till förtullning styrkes vara i fullfärdigt
skick;

c) att den, som verkställt nybyggnaden, förbyggnaden eller reparationen,
när fartyget är fullt färdigt till generaltullstyrelsen aflämnar
en af honom under edlig förpliktelse afgifven och af två hans biträden,
som med arbetet tagit befattning, bestyrkt noggrann förteckning öfver
myckenheten och beskaffenheten af alla till fartyget använda olika
artiklar, materialförlusten vid arbetet däri inberäknad, för hvilka
restitution af eller befrielse från tullafgift sökes, jämte under samma
förpliktelse afgifven försäkran, att dessa artiklar äro af utländskt

Rungl. Maj:ts Nåd. Proposition No 69.

ursprung och att full införseltull för dem blifvit behörigen erlagd eller
af generaltullstyrelsen godkänd säkerhet för densamma ställd, samt
uppgift ej mindre om dagen, då de angifvits till förtullning, än äfven
därom, huruvida sådan angifning skett från nederlag, från transitupplag,
från frihamn eller direkte och i sistnämnda fall jämväl om
den lägenhet, med hvilken införseln skett; skolande, hvad husgerådssaker
angår, dessutom aflämnas bevis af tullförvaltning, att de här
ofvan beträffande sådana artiklar för den medgifna förmånen stadgade
särskilda villkor vid verkställd besiktning funnits vara för handen; samt

d) att den, som verkställer nybyggnaden, förbyggnaden eller
reparationen, är förbunden att underkasta sig all den kontroll i öfrigt,
hvilken generaltullstyrelsen kan finna skäligt föreskrifva.

Yerkställes nybyggnaden, förbyggnaden eller reparationen af innehafvare
af skeppsvarf eller mekanisk verkstad, och önskar denne
anstånd med erläggande af tullafgift för artiklar, som i detta mom.
afses, till dess frågan, huruvida befrielse från afgiften må njutas, blifvit
afgjord, kan han, efter därom hos generaltullstyrelsen gjord anhållan,
erhålla sådant anstånd, om för samma afgift ställes säkerhet, som
generaltullstyrelsen finner betryggande; skolande angående tullverkets
rätt att, efter utgången af den tid, för hvilken anstånd med tullafgiftens
erläggande beviljats, af sådan säkerhet göra sig betäckt för
belöpande tullafgift i tillämpliga delar gälla de i § 32 tullstadgan
meddelade föreskrifter.

2. Enahanda förmån, som i mom. 1 sägs, tillkommer under där
nämnda villkor äfven den, som här i riket för vare sig svensk eller
utländsk räkning verkställt nybyggnad, förbyggnad eller reparation af
skeppsdocka, dockport, ponton eller slip.

§ 14.

1. Vid utförsel sjöledes från stapelstad af följande, utaf utländskt
råämne inrikes tillverkade varor beviljas restitutionsvis af tullmedlen:

för	1	kilogram	raffineradt socker, topp-, kandi- eller kak- ...	11	öre
5?	1	dito	kakaopulver ..........................................................	5	>>
J?	1	dito	kaffe, brändt eller rostadt, icke malet ............	14.4
??	1	dito	bröd ............................................................................	6
JJ	1	dito	makaroner eller vermiceller af malet eller
			krossadt hvete....................................................	6.5	>>
??	1	dito	risstärkelse af vanlig vattenhalt (13 procent)	7	>>

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition No 69.

för 1 kilogram tobak, arbetad:

		cigarrer och cigarrcigarretter......... 1 krona	10	öre
		cigarretter utan munstycke........... 1 ,,	7	?>
		cigarretter med munstycke .............................	74
		kardus-, rall- och presstobak...........................	70	JJ
		snus...........................................................................	48	??
„ 1	dito	arbeten af papper, under villkor att varan
		icke hufvudsakligen består af papper, belagdt med lägre tullafgift än 10 öre per kilogram	10
„ 1	dito	ylleväfnad ..................................................................	20
„ 1	dito	linneväfnad ................................................................	20
„ 1	dito	bomullsväfnad .......................................................	15	??
hvarvid för	öfrigt iakttages:

a) att af de här upptagna varor minst 25 kilogram af hvardera
skola till export angifvas och på en gång afsändas; kommande dock
denna bestämmelse icke att äga tillämpning, då den vara, för hvilken
tullrestitution sökes, utföres för proviantering af fartyg i Öresund
under enahanda förhållanden med dem, då utländska, på frilager upplagda
varor skulle vid dylik proviantering åtnjuta tullfrihet;

b) att vid angifningsinlagan alltid skall bifogas tillverkarens
under edlig förpliktelse afgifna och med två vittnen bestyrkta försäkran,
att varan är svensk tillverkning och af utländskt råämne, för hvilket
full införseltull blifvit erlagd, eller, beträffande väfnader, att de äro
inom landet tillverkade af utrikes spunnet, tullpliktigt och behörigen
förtulladt garn; och kommer nu nämnda bevis att biläggas tullkammarjournalen
å den tullplats, hvarifrån varan utföres; och

c) att utförseln verificeras genom intyg af vederbörande ämbetsmyndighet
å lossningsorten, det varan därstädes blifvit lossad, hvilket
intyg bör vara af svensk konsul eller vice konsul, därest sådan å berörda
ort finnes anställd, behörigen legaliseradt; dock att, därest utförseln
skett i fartyg af 30 tons dräktighet eller därutöfver och vid
utförseln iakttagits den kontroll, som i § 39 tullstadgan för reexportgods
finnes föreskrifven, något bevis om varans ankomst till den
utländska lossningsorten ej må för restitutionens beviljande erfordras;
äfvensom att, därest utförseln skett i passagerarångfartyg, som efter
förut kungjord turlista gör reguljära resor och äger en dräktighet af
30 ton eller därutöfver, utförseln må anses behörigen styrkt, då densamma
verificeras genom anteckning å fartygets tullpass samt vederbörande
tullbetjänts intyg, att exportvaran med orubbad tullförsegling

Kungl. Muj:ts Nåd. Proposition No 69.

blifvit under hans tillsyn i fartyget inlastad och fartyget af honom
bevakadt intill dess afgång; skolande, därest annan svensk tullplats
under resan anlupits, jämväl intyg af därvarande tullbevakning bifogas,
att fartyget därstädes bevakats och att varan med orubbad tullförsegling
därifrån afgått.

2. Då juteväfnad, tillverkad i utlandet, användes till emballage
vid utförsel sjöledes till utrikes ort, må för hvarje kilogram af väfnaden
restitutionsvis af tullmedlen beviljas 10 öre under iakttagande af de
under punkten 1 upptagna bestämmelser; skolande dock den försäkran
om varans ursprung, som det enligt punkten 1 b) åligger tillverkare
att vidfoga angifningsinlagan, i det fall, hvarom här är fråga, afgifvas
af tillverkaren af den vara, för hvars emballerande juteväfnaden blifvit
använd, samt innehålla, att emballaget utgöres af utländsk juteväfnad,
för hvilken full införseltull blifvit erlagd, äfvensom uppgift om emballagets
vikt; vederbörande tullmyndighet förbehållet att, om anledning
därtill förekommer, genom störtning och profvägning utröna emballagets
vikt. I de sålunda meddelade föreskrifterna må dock generaltullstyrelsen
lämna de lättnader, som, utan åsidosättande af nödig
kontroll, kunna medgifvas.

3. Förutom den tullrestitution, hvarom här ofvan förmärs,
medgifves ock

A) åt idkare af kvarnrörelse vid utförsel sjöledes från tullplats
af följande vid kvarnen framställda produkter, nämligen finsiktadt mjöl
af hvete, råg eller korn samt gryn af hvete eller korn, restitution af
den tull, som af honom blifvit erlagd för en motsvarande kvantitet
direkt från utlandet införd omalen spannmål af samma slag, hvarvid
iakttages, att 100 kilogram hvete anses lämna 75 kilogram mjöl, 100
kilogram råg eller korn 66 2/s kilogram mjöl och 100 kilogram hvete
eller korn 66 3/s kilogram gryn, samt i öfrigt under villkor:

a) att afsikten att af den införda spannmålen förmala mjöl eller
gryn för export emot åtnjutande af restitution redan i sammanhang
med spannmålens angifning till förtullning af vederbörande idkare af
kvarnrörelse anmäles; skolande införseln af den omalna och utförseln
af den förmalna spannmålen äga rum vid en och samma tullplats,
från hvilken, därest den icke är stapelstad, angifningsinlagorna öfver
in- och utförseln jämte här nedan omförmälda intyg skola insändas
till den hufvudtullkammare, under hvilken tullplatsen lyder;

b) att minst 2,000 kilogram af hvarje mjöl- eller grynslag på
en gång utföras; skolande exportangifningsinlagan vara åtföljd af till -

Kttngl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 69.

verkarens under edlig förpliktelse afgifna och af två vittnen till riktigheten
bestyrkta försäkran därom, att den till utförsel angifna varan
är exportörens egen förmalningsprodukt, samt om varans art och beskaffenhet
i öfrigt;

c) att den omalna spannmål, för hvilken restitution af tullmedlen
beviljas, skall vara inom de näst före utförseln förflutna sex månaderna
till riket införd;

d) att vederbörande tullförvaltning å den tullplats, hvarifrån
utförseln sker, skall, efter varans undersökning och nettoviktens utrönande
samt säckarnas tullplombering och bevakning under transporten
till och inlastningen i fartyget, härom meddela attest, hvilken
såsom verifikation jämte angifningsinlaga och öfriga intyg bifogas
hufvudtullkammarens utgående tulljournal;

e) att utförseln i öfrigt verificeras på sätt i denna § finnes stadgadt
beträffande öfriga varor, för hvilka tullrestitution är medgifven;

f) att det åligger vederbörande tullkammare att för hvar och
en, som, på sätt här ofvan sägs, till införsel angifvit spannmål för
förmalning till export, föra ett afräkningsdiarium för in- och utförseln,
till hvilket formulär af generaltullstyrelsen fastställes; samt

g) att för utbekommande af här ifrågavarande restitution vederbörande
äga att hvarje månad uti till generaltullstyrelsen ställd, genom
vederbörande tullkammare dit insänd ansökning därom göra hemställan;
börande dylik ansökning vara åtföljd af dels utdrag af tullkammarens
afräkningsdiarium och dels kvitterade tullräkningar å de tullafgifter,
som belöpa för i afräkningsdiariet upptagna omalna spannmålskvantiteter; B)

åt innehafvare af riskvarn vid utförsel sjöledes från stapelstad
af vid kvarnen framställda risgryn eller af rismjöl, förmålet af likaledes
vid kvarnen tillverkade, färdiga, hela eller brutna gryn, restitution af
den tull, som blifvit erlagd för till varans framställning användt, af
kvarninnehafvaren direkt från utlandet eller från frihamn infördt eller
från nederlag uttaget oskaladt ris, hvarvid förhållandet mellan den
införda råvaran och den förädlade produkten beräknas sålunda, att
100 kilogram oskaladt ris anses lämna 75 kilogram gryn eller mjöl;
skolande såsom villkor i öfrigt för restitutionens erhållande gälla:

a) att afsikten att af det förtullade riset förmala gryn eller mjöl
för export anmäles i sammanhang med råvarans angifning till förtullning; -

Kungl. Maj.ts Nåd. Proposition N:o 69.

b) att utförseln sker vid samma tullkammare, där förtullningen
ägt mm, så vida icke generaltullstyrelsen i särskildt fall annorlunda
medgifvit;

c) att minst 2,000 kilogram gryn eller mjöl, hvart för sig eller
tillsammans, på en gång utföras; skolande exportinlagan vara åtföljd
af tillverkarens under edlig förpliktelse afgifna och af två vittnen till
riktigheten bestyrkta försäkran därom, att den till utförsel angifna
varan är exportörens egen förmalningsprodukt, äfvensom uppgift om
tiden, då varan blifvit förtullad, och lägenheten, med hvilken införseln
skett, samt, om varan helt och hållet eller delvis består af rismjöl, att
mjölet framställts uteslutande af färdiga, hela eller brutna risgryn
och är fritt från fodermjöl;

d) att det oskalade ris, som till varans framställning blifvit
användt, skall vara inom de näst före utförseln förflutna tolf månaderna
förtulladt;

e) att vederbörade tullkammare skall, efter exportvarans undersökning
och nettoviktens utrönande samt säckarnas tullplombering
och bevakning under transporten till och inlastning i fartyget, härom
meddela attest, hvilken såsom verifikation jämte angifningsinlaga och
öfriga intyg bifogas tullkammarens utgående tulljournal;

f) att utförseln i öfrigt verificera^ på sätt i denna paragraf
finnes stadgadt beträffande öfriga varor, för hvilka tullrestitution är
medgifven;

g) att det åligger vederbörande tullkammare att föra ett afräkningsdiarium
för förtullningarna och exporterna, till hvilket formulär
af generaltullstyrelsen fastställes; samt

h) att för utbekommande af här ifrågavarande restitution vederbörande
äga att i till generaltullstyrelsen ställd, genom vederbörande
tullkammare dit insänd ansökning därom göra hemställan; börande
dylik ansökning vara åtföljd af utdrag ur tullkammarens afräkningsdiarium
och kvitterade tullräkningar å de tullafgifter, som belöpa för
i afräkningsdiariet upptagna kvantiteter oskaladt ris.

4. Den här ofvan medgifna tullrestitution äger rum jämväl vid
utförsel med järnväg till Norge under följande för landväga utförseln
gällande särskilda villkor:

a) att varupartiet skall hafva varit hos vederbörande tullkammare
å afsändningsorten till utförsel angifvet och där blifvit journaliseradt
samt försedt med behörig, till vederbörande svenska gränstullkammare
ställd förpassning, hvilken skall godset under transporten åtfölja;

Kung!: Maj:ts Nåd. Proposition N:o 69.

b) att vid angifningsinlagan alltid skall fogas sådan försäkran
af tillverkaren, som här ofvan i punkten 1 b) eller, beträffande till
emballage använd utländsk juteväfnad, i punkten 2 och, beträffande
mjöl och gryn, i punkten 3 A) b) och B) c) är föreskrifven; samt

c) att genom attest från gränstullkammaren skall styrkas, beträffande
till emballage använd utländsk juteväfnad, att varan dit ankommit
med orubbad försegling eller plombering och därifrån befordrats
vidare till Norge, samt, beträffande öfriga varor, därjämte att desamma
till beskaffenhet och myckenhet funnits med förpassningen öfverensstämmande;
dock att i stället för sistnämnda intygande må, därest
varan anländer under försegling eller plombering, anses tillräckligt,
att intyg meddelas därom, att förseglingen eller plomberingen var
orubbad vid ankomsten.

5. Åt näringsidkare, som vill införa utländsk tullpliktig vara
för att, med eller utan tillsats af inhemskt eller icke tullpliktigt utländskt
råämne, använda densamma till framställning af exportvara,
må, för särskildt fall eller för viss tid, kunna medgifvas rätt att vid
utförsel af sålunda framställd vara eller vid dess uppläggning å restitutionsupplag,
hvarom i mom. 7 stadgas, återbekomma erlagd tullafgift
för den utländska tullpliktiga råvaran eller, ifall tullafgiften, efter hvad
nedan sägs, ännu icke erlagts, njuta befrielse från dess gäldande;
kunnande härvid jämväl tagas hänsyn till råämnesförlust, som finnes
oundviklig vid exportvaras framställning.

Sådant medgifvande, hvilket kan lämnas äfven för exportvara,
som i mom. 1 sägs, i händelse den därstädes bestämda restitution
anses icke bereda nöjaktig godtgörelse för den erlagda tullafgiften,
ankommer på pröfning af Konungen, som jämväl bestämmer de närmare
villkoren för rättighetens tillgodonjutande; skolande emellertid denna
anses förfallen med afseende å utländsk råvara, som ingår i exportvara,
hvilken icke inom ett år efter råvarans angifning till förtullning
utförts eller intagits å restitutionsupplag.

Önskar näringsidkare, åt hvilken medgifvits sådan rätt, som nu
är sagd, anstånd med erläggande af tullafgiften för vara, som han i
ofvan angifna ändamål infört, till dess frågan afgjorts, huruvida befrielse
från tullafgiften må njutas, vare han till sådant anstånd berättigad,
därest han, med anmälan om förhållandet, till generaltullstyrelsen
aflämnar säkerhet, som styrelsen finner betryggande, för hvad
honom kan åligga att till tullkassan inbetala.

Bih. till Biksd. Prof. IDIG 1 Sami. 1 Afd. 49 Höft.

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N;o 69.

Har, där anstånd med tullafgiftens erläggande ägt rum, exportvaran
icke blifvit utförd eller å restitutionsupplag lagd inom sådan
tid och under sådana omständigheter, att befrielse från tullafgiften
må njutas, skall denna till tullkassan inbetalas tillika med ränta därå
efter sex för hundra om året från det den införda varan angifvits till
förtullning.

Angående tullverkets rätt att efter utgången af den tid, under
hvilken anstånd med tullafgiftens erläggande må njutas, göra sig af
den ställda säkerheten betäckt för sagda afgift jämte ränta skola i
tillämpliga delar gälla de i § 32 tullstadgan meddelade föreskrifter.

6. Hvad i denna § är föreskrifvet angående tullrestitution eller
befrielse från tullafgift vid utförsel, gäller äfven, då gods, för hvilket
sådan restitution eller befrielse ifrågasättes, utföres till frihamn; skolande
landväga utförsel till frihamn verificeras på sätt särskildt är eller
varder stadgadt, hvaremot i fråga om verificering af utförsel sjöledes
till frihamn skall i tillämpliga delar lända till efterrättelse hvad förut
i denna § är föreskrifvet beträffande verificering af utförsel till utrikes
ort.

7. Tullrestitution eller befrielse från tullafgift, efter hvad i denna
§ sägs, må jämväl medgifvas, därest exportvaran i stället för att genast
utföras upplägges i stapelstad under kronans lås å särskildt, för sådant
ändamål inrättadt upplag (restitutionsupplag) inom lägenhet, som af
staden eller vederbörande exportör tillhandahålles och af tullverket
godkänts.

Vill ägare af gods, som å restitutionsupplag finnes upplagdt, åter
inom riket förfoga däröfver, skall restitutionsbeloppet jämte därå från
lyftningsdagen belöpande ränta, efter sex för hundra om året, till
tullkassan återbetalas. Har tullrestitution för godset icke åtnjutits
utan i stället befrielse från tullafgift för däri ingående råämne beviljats,
skall denna afgift till tullkassan inbetalas jämte ränta därå, efter sex
för hundra om året, från det den införda varan angifvits till förtullning.

Lag samma vare, där godset icke inom ett år efter uppläggningen
å restitutionsupplaget utförts; och svare i sådant fall godset för afgiften
jämte räntan.

Närmare föreskrifter angående restitutionsupplag och villkoren
för dess begagnande meddelas af Konungen.

8. Befinnes någon hafva för erhållande af tullrestitution enligt
bestämmelserna i denna § lämnat uppgift, som med verkliga förhållandet

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 69. 19

icke öfverensstämmer, kan rätt att vidare erhålla sådan restitution
honom förvägras.

§ 15.

Lastpenningar till Kungl. Maj:t och kronan erläggas vid resor
mellan Sverige och utrikes ort och utgå till lika belopp af svenska
som af främmande fartyg med 10 öre för hvarje ton af fartygets afgiftspliktiga
dräktighet enligt gällande mätbref. De betalas under
loppet af ett kalenderår sålunda:

a) vid inkommande första resan och vid förnyadt inkommande, när
fartyget innehar last samt större eller mindre de! däraf lossar, och må
härvid jämväl såsom barlastadt anses fartyg, då dess last uppgår till
mindre än en tiondel af fartygets afgiftspliktiga dräktighet; skolande
vid beräkning häraf en ton anses motsvara för varor, som i fartygets
skeppshandlingar äro upptagna i volym, 2.8 3 kubikmeter och för varor,
som äro upptagna i vikt, 1,360 kilogram; samt

b) vid utgående allenast första resan.

Då lossning och lastning på flera ställen ägt rum, erläggas lastpenningar
endast å första lossnings- eller lastningsstället, därom bevis
på märkrullan eller passet meddelas.

Från lastpenningars erläggande befrias:

fartyg med eller utan destination till svensk hamn, som inkommer
och åter utgår i barlast;
fartyg, som, under resa utrikes orter emellan, anlöper svensk
hamn och där endast aflämnar eller emottager passagerare
jämte deras effekter eller ock endast aflastar gods i annat
fartyg för export;

fartyg, som af tvingande orsaker eller till inhämtande af order
för vidare resa anlöper svensk hamn och där icke verkställer
lossning och icke heller företager annan lastning än af förnödenheter
för besättning, medförda resande och fartyg;
fartyg, som i följd af liden sjöskada, hvarom sjöförklaring afgifves,
anlöper svensk hamn och där lossar sin last samt
efter verkställd reparation densamma åter intager och utför;
fartyg, som af nyss omförmälda anledning lossar sin last och
densamma till större eller mindre del försäljer, då sådan
försäljning inskränkes till hvad för bestridande af reparationskostnaderna
bevisligen erfordrats; samt

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition No 69.

fartyg, som under resa mellan utrikes orter, i svensk hamn
lossar eller lastar varor till högst fjärdedelen af fartygets lastdräktighet,
för beräknande hvaraf fartygets skeppshandlingar
skola tjäna till grund.

I alla dessa fall skall dock fartygets befälhafvare ställa sig till
efterrättelse de i tullstadgan gifna föreskrifter om anmälan hos närmaste
tullbetjänt äfvensom om märkrullans aflämnande samt i tillämpliga
delar jämväl iakttaga hvad i nämnda stadga finnes anbefalldt rörande
uttagande af tullpass.

TULLTAXA.

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition No 69.

Innehållsförteckning
till tulltaxan.

Rubriknummer

I. Sten- och jordarter samt andra mineraliska eller fossila
råämnen, icke flytande; äfvensom arbeten däraf, ej annor -

städes upptagna ........................................................... j_4g

II. Djur och animaliska ämnen .................................................. 49_73

III. Alster af åkerbruk, kvarnindustri, trädgårdsskötsel m. m.:

A. Spannmål in. in......................................................... 74_104.

B. Frukter, bär, grönsaker och lefvande växter m. m. 105 — 135.

IV. Närings- och njutningsmedel, ej annorstädes upptagna ......... 136—194.

V. Hudar och skinn, läderarbeten, pälsvaror m. m.................. 195 226.

VI. Trävaror, flätade varor, borstbindararbeten samt ben, horn

och andra formbara ämnen m. m..................................... 227_295.

VII. Papper och tryckalster m. m.:

A. Pappersmassa, papp och papper; äfvensom arbeten

däraf.................................................................... 296—326.

B. Tryckalster, alster af grafisk konst samt målningar 327—337.

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 69.

Vill. Spånadsämnen ur djur- och växtriket samt däraf framställda
varor:

A. Silke, äfven konstgjord! ......................................

B. Ull och andra djlinhår

C. Vegetabiliska spånadsämnen med undantag af

bomull ....................................................................

D. Bomull ...................................................................

E. Spånadsvaror i förening med kautschuk ........

F. Spånadsvaror, vattentäta, belagda eller impreg nerade

med annan massa än kautschuk; väfnader,
sammanklistrade med annat ämne än
kautschuk; polerduk .........................................

G. Sömnads- och andra arbeten, ej särkildt nämnda,

af spånadsvaror, äfven i förening med annat
ämne; hattflätor, hattar, prydnadsfjädrar,
solfjädrar ............................................................

IX. Kautschuk och kautschuksvaror samt packningar af spånadsämnen
...........................................................................

X. Lervaror .................................................................................

XI. Glas och glasvaror.............................................................

XII. Metaller:

A. Järn och järnlegeringar samt arbeten däraf...

B. Koppar och andra, ej förut nämnda oädla

metaller samt arbeten däraf .......................

C. Arbeten af oädel metall utan afseende å metal lens

art ..................................................................

D. Ädla metaller samt arbeten däraf ....................

XIII. Maskiner, apparater, fartyg och fordon:

A. Maskiner, apparater och redskap, ej elektriska

B. Elektriska maskiner och apparater m. m. ......

C. Fartyg och fordon .................................................

XIV. Oljor och fett, vax m. m. samt produkter af dessa ämnen,

såsom ljus, tvål m. m. ................................................

Rubriknummer.

338 — 355.
356—392.

393—446.

447—502.

503—505.

506—510.

511 — 591.

592 — 608.
609 — 633.
634 — 663.

664—840.

841—891.

892—905.

906—918.

919—1037.

1038—1061.

1062—1069.

1070—1099.

24 Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 69.

XV. Produkter af kemisk industri; äfvensom dithörande råämnen,
ej annorstädes upptagna:

A. Kemiska grundämnen och deras föreningar, ej

annorstädes upptagna......................................

B. Torrdestillationsprodukter och närstående äm nen

..........................................................................

C. Färger och färgningsämnen m. m.....................

D. Flyktiga, vegetabiliska oljor, äfvensom parfymer

och kosmetiska medel m. m............................

E. Konstgödsel...............................................................

F. Krut och andra sprängämnen; tändstickor och

fyrverkerivaror....................................................

G. Produkter af öfrig kemisk industri m. m......

Rubriknummer.

1100 — 1142.

1143—1158.

1154—1183.

1184—1198.

1199—1202.

1203—1213.

1214—1232.

XVI. Varor, ej annorstädes upptagna

1233—1294.

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition No 69.

Tulltaxa,

Nr i kom-mitténs forslar/.		k	Kvantitet ! för tull-beräk-ningen.	Tullsats.
		I. Sten- och jordarter samt andra mineraliska eller fossila råämnen, icke flytande; äfvensom arbeten däraf, ej annorstädes upptagna.	;	Kr. öre
i.	1.	Kvarts, kvartssand, flinta, kiselgur och bauxit, äfven renad, flusspat och kryolit, naturlig eller konstgjord, äfven malna.............................		fria. fri. fria. fria.
2.	2.	Malm, alla slag, äfven pulveriserad eller briket-terad..............................................
3.	3.	Kalkspat och annan kalksten samt magnesit och witherit, i stycken eller malna, äfven brända; kalk, släckt .......................................
4.	4.	Gipssten, rå, samt tungspat, fältspat och råfosfat, äfven pulveriserade; spetsglans . .
		Anm. Till gipssten hänföres äfven marienglas.
5.	5.	Gips, bränd, äfven malen, emballagets vikt inbe-räknad............................................... ................	100 kg.	—: 40
:		Anm. Till denna rubrik hänföres äfven s. k. marmor-cement.
6. 7.	6. 7.	Arbeten af gips, äfven med inblandning af annat ämne: formar för industriella ändamål ..................... gipsplattor, härunder inbegripna gipsbräder, och annat likartadt byggnadsmaterial .........	lkg.	fria. —: 02

Bih. till Riksd. Prof. 1910. 1 Sami. 1 Afd. 49 Häft. 4

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition No 69.

i kom -

mitténs

förslag.

8. ; 8.

9. ! 9.

10. 10.

11.

12.

11.

12.

13. i 13.

14.

15.

14.

15.

I. Sten- och jordarter etc.

ornament och likartade arkitektoniska arbeten
...............................................................

afgjutningar till offentliga samlingar eller till
officiella undervisningsanstalter; äfvensom

modeller till konstaärsarbeten.......................

konst- och konstslöjdartiklar samt andra slag,

Anm.

per kg.

nämnda,
af annat
material .

skum, oarbetad!, äfven konstgjord!

serade eller slammade:

i förpackningar om högst 2 kg. vikt.

Anm. I varans vikt inräknas det emballage,
varan är afsedd att i detaljhandeln försäljas.

andra förpackningar samt oförpackade ..

Anm. Till här afsedda slip- eller putsmedel hän
äfven trippel i formstycken, s. k. trippelsten.

Kvantitet för tull-beräk-ningen.	! Tullsats. 1
	Kr. öre
lkg.	—: 20
!	fritt.
i lkg- 1 M	1: — i
- j ;	fria.
	fria.
—	fria.
lkg. i	—: 10
«
■\| 1	fria.

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 69.

Är

i kommittent

förslag.

16.

17.

18.

19.

20.

21.

22.

23.

24.

25.

26.

! 16.	I. Sten- och jordarter etc. Slip-, bryn- eller polerstenar, äfven i form af plattor eller skifvor: naturliga: i förening med trä, oädel metall eller annat dylikt ämne....................................................	Kvantitet för tull-beräk-ningen. 1 kg.	Tullsats. Kr. öre —: 25
17.	utan förening med annat ämne, Härunder in-begripna äfven sådana, som äro försedda med centrumbeslag af metall.....................		fria.
1 1 18.	Anm. Därest en naturlig slipsten är till skydd under transporten försedd med järnband, fästes därvid ej afseende vid tullbehandlingen. konstgjorda, äfven i förening med trä, oädel metall eller annat dylikt ämne: helt eller delvis af smärgel, korundum, alundum, karborundum eller andra lik-nande hårda slipmedel ..........................	lkg.	—: 25
19.	andra slag........................................................	lkg.	—: 04
20.	Ädelstenar, oinfattade, alla slag....................................	—	fria.
21. ■	Sten, ej särskildt nämnd, oarbetad eller pulveriserad; äfvensom mineralier, alla slag, ej särskildt nämnda, i stycken eller pulveriserade ............		fria.
22.	Kvarn-, defibrör- och kollergångsstenar: naturliga, äfven bandade med järn: af granit ...............................................................	100 kg.	—: 70
23.	andra slag; äfvensom andra för tekniskt bruk afsedda arbeten af lava.....................	__	fria.
24.	konstgjorda ...........................................................	100 kg.	2: —
25.	Takskiffer (plattor, afpassade till för taktäckning lämpliga dimensioner, med eller utan hål); äfvensom stenarbeten, ej särskildt nämnda, för tekniskt bruk, såsom plattor till jäskar m. m.	100 kg.	1: —
26.	Litografisk sten; skriftaflor, oinfattade, äfvensom i träram infattade; samt grifflar, äfven af konstgjord massa, oinfattade eller infattade		fria.

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 69.

Nr			Kvantitet
i kom-mitténs förslag.		I. Sten- och jordarter etc.	för tull-beräk-ningen.	Tullsats.
				Kr. Öre
		Skifvor och plattor af marmor:
27.	27.	opolerade................................................................	—	fria.
28.	28.	polerade ..................................	1 kg-	—: 10
29.	29.	Konstnärsarbeten af sten ..............	—	fria.
30.	30.	Arbeten, ej särskildt nämnda, af marmor, alabaster, äfven konstgjord, porfyr och andra finare sten-arter, hufvudsakligen afsedda till prydnadsföre-mål, såsom skålar, urnor, statyetter, djurfigurer m. m., äfven i förening med trä, oädel metall eller dylikt, vikten af askar, papper och dylikt
		omslag inberäknad ....................................	1 kg.	1: —
		Anm. Om en till denna rubrik hänförlig vara per stycke,
		i den form den inkommer, väger mer än 5 kg., belägges den för Överskjutande vikten med en tull af endast 10
		öre per kg.
		Arbeten af sten, ej särskildt nämnda:
		opolerade och oslipade:
31.	31.	af sandsten eller kalksten ............................	1 kg.	—i 01
32.	32.	andra slag................................................................		fria.
33.	33.	polerade eller slipade ...............................	1 kg.	—: 10

Anm. Om en till arbeten af sten, ej särskildt nämnda,
polerade eller slipade, hänförlig vara per stycke, i den form
den inkommer, väger mer än 100 kg., belägges den för Överskjutande
vikten med en tull af endast 4 öre per kg.

34. ! 34. ! Jordfärger, såsom bolus, ockror m. fl., oarbetade;

krita, oarbetad; grafit (blyerts), oarbetad, malen
eller slammad; samt grus, sand, ej särskildt
nämnd, äfven renad eller färgad, och jordarter,
till annan rubrik ej hänförliga, oarbetade, brända,
pulveriserade eller slammade, härunder inbegripna
torfmull och torfströ ...................................

Portlandscement, vanlig grå, hvit eller färgad,
omalen eller malen, samt slaggcement, trass och
andra för byggnadsändamål använda cement
sorter, emballagets vikt inberäknad ...................

35.

100 kg.

fria.

—: 60

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition No 69.

Nr			Kvantitet
i korn-milténs förslag.		I. Sten- och jordarter etc.	för tull. beräk-ningen.	Tullsats.
	j			Kr. öre
		Anm. Såsom cement tullbehandlas äfven hvarje till golf-
		beläggningsmaterial tjänlig blandning, innehållande en eller flera mineraliska beståndsdelar i form af pulver jämte sågspån eller dylikt.
		Arbeten af cement:
36.	36.	plattor, äfven af s. k. cementmosaik, samt
		ornament ............................................	100 kg.	1: 25
37.	37.	konst- och konstslöjdartiklar: tullbehandlas så-som motsvarande artiklar af gips; arbeten af s. k. cementmosaik, ej särskilt

38.	38.
		nämnda och ej hänförliga till konst- eller konstslöjdartiklar ..............................	100 kg^	2: 50
39.	39.	andra slag, såsom byggnadsmaterial, kärl och
		rör, härunder inbegripna arbeten af betong, äfven armerad......................................	100 kg.	—: 80
		Anm. Såsom arbeten af cement tullbehandlas jämväl ar-
		beten af magnesiacement och arbeten, ej särskildt nämnda, af annan konstgjord sten äfvensom kalksandsarbeten, ej särskildt nämnda.
40.	40.	Slagg och annat mineraliskt affall, såsom kisbrän-
		der, erhållet vid eller användbart till hyttedrift, äfven pulveriseradt, till gödningsämnen ej hän-förligt; äfvensom gasreningsmassa (järnoxid-hydrat) samt aska, till annan rubrik ej hänförlig		fria.
41.	41.	Stenkol, antracit, torf, koks, träkol, kol- och torf-briketter samt andra brännmaterialier, ej sär-
		skildt nämnda; äfvensom retortkol, oarbetade ...	—	fria.
42.	42.	Asfalt, nativ och konstgjord, härunder inbegripna
		äfven pulveriserad asfaltsten, asfaltkitt och asfalt-mastix; äfvensom beck af stenkols- eller trä tjära		fria.
		Anm. Till asfalt hänföres äfven en blandning af nativ
		asfalt och mineralolja (s. k. goudron).
43.	43.	Arbeten af asfalt, ej särskildt nämnda, med eller utan inblandning af sand, grus, affall af spånadsämnen eller dylikt och äfven i förening med annat material	100 kg.	1: 25
44.	44.	Bärnsten och gagat (jet), oarbetade..........................	fria.

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition No 69.

i kom mitténs förslag.

46.

47.

48.

45. 45.

46.

47.

48.

49.	49.
50.	50.
61.	51.
52.	52.
53.	53.
54.	54.
55.	55.
56.	56.
57.	57.
58.	58.
59.	59.

I. Sten- och jordarter etc.

Arbeten, ej särskildt nämnda, af bärnsten och gagat,
vikten af askar, papper och dylikt omslag inberäknad
.......................................................................

Arbeten af sten i förening med guld eller silfver,
ej till annan rubrik hänförliga, vikten af askar,

papper och dylikt omslag inberäknad .................

Isoleringsmassa (mot värme eller köld), torr eller
våt, bestående af två eller flera mineraliska
ämnen såsom asbest, kiselgur, asfalt, lera eller
cement, med eller utan tillsats af bomullsfibrer,
kreaturshår och dylikt, eller ock af ett mineraliskt
ämne med tillsats af nyssnämnda beskaffenhet
Arbeten af i nästföregående rubrik nämnd massa,
såsom plattor, segment och andra formstycken

II. Djur och animaliska ämnen.

Lefvande djur:
hästar:

föl under ett år ................................

andra slag............................................

nötkreatur .................................................

får ................................................................

svin

fåglar; äfvensom alla andra slag, ej särskildt

nämnda ................................................................

Fläsk:

rökt ..............................................................................

andra slag

Ister ........

Kött:
af fågel

andra slag, härunder inbegripna till konserver
icke hänförliga ätbara djurdelar, ej särskildt
nämnda, såsom lefver, njurar m. m.

Kvantitet för tull-beräk-ningen.	Tullsats.
	Kr. öre
lkg.	2: 50
lkg.	5: —
lkg.	—: 02
lkg.	—: 04
1 st. 1 st.	fria. 50: — 10: —

1 st
1 kg

lkg.
1 kg.
lkg.

lkg.

fria.

—: 20

-: 07

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 69.

i kom mitténs förslag.

60.	60.
61.	61.
62.	62.
63.	68.
64.	64.
65.	65.
66.	66.
67.	67.
68.	68.
69.	69.
70.	70.
71.	71.
72.	72.
73.	78.

II. Djur och animaliska ämnen.

Kvantitet
för tullberäkningen.

Tullsats. (

Talg, äfven premier jus och presstalg ..................

Oleomargarin ..................................................................

Anm. Med oleomargarin afses det ur talg afskilda, till
margarinberedning tjänliga fettämne, hvars smältpunkt
ligger vid eller under -f- 42° Celsius.

Fisk:

kryddad skarpsill (hvassbuk) i tunnor.................

ansjovis, annan, samt sardeller och tonfisk, saltade

eller inlagda, kärlens vikt inberäknad ............

andra slag ....................................................................

Ostron, emballagets vikt inberäknad ........................

Anm. Ostronyngel eller ungostron, som i minsta diameter
eller bredd icke hålla 5 cm., må tullfritt införas i riket,
därest vid införseln företes af vederbörande fiskeriintendent
utfärdadt intyg därom, att desamma äro afsedda att användas
uteslutande för odlingsändamål.

Kräftdjur, alla slag, såsom hummer, räkor och
kräftor, okokta eller kokta; äfvensom musslor,

ej särskildt nämnda......................................................

Döda djur, ej ätbara, äfven uppstoppade eller annorledes
konserverade, ej till annan rubrik hänförliga
.............................................................................

Svamp, tvätt-....................................................................

Tagel:

råtagel; äfvensom borst .........................................

beredt eller bearbetadt, äfven i förening med
annat hår eller växtfiber, krusadt tagel och

tagelrep härunder inbegripna.............................

Fjäder, ej särskildt nämnd:

ospritad........................................................................

spritad; äfvensom dun ..........................................

Tarmar, blod och djurdelar, ej särskildt nämnda,
äfven saltade, samt animaliskt affall, ej särskildt
nämndt .........................................................................

	Kr. öre
lkg.	fri. —: 10
—	fri.
lkg. lkg.	—: 50 fria. —: 15
_	fria.
—	fria. fri.
—	fria.
lkg.	—: 20
lkg.	fri. —: 20
_	fria.

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition No 69.

Nr			Kvantitet
i korn-				Tullsats.
mitt tils förslag.		III A. Spannmål m. m.	beräk- ningen.
				Kr. öre
		III. Alster af åkerbruk, kvarnindustri, trädgårds-
		skötsel in. m.
		A. Spannmål m. m.
		Spannmål:
		omalen:
74.	74.	råg, hvete och korn; äfvensom ärter och bönor,
75.		tjänliga till människoföda...............................	100 kg.	3: 70
75.	hafre; äfvensom vicker, sojaböner samt andra ärter och bönor, ej till nästföregående rubrik

		hänförliga..............................................................	—	fria.
76.	76.	malt, äfven krossadt ............................................	100 kg.	5: —
77.	77.	majs .............................................................	100 kg.	1: 50
78.	78.	andra slag .................................	100 kg.	3: 70
		malen:
79.	79.	mjöl och gryn, alla slag; äfvensom mjöl af andra		\|
		vegetabilier, ej till annan rubrik hänförligt	100 kgy	6: 50
80.	80.	Ris, oskaladt eller blott befriadt från ytterskalet...... Risgryn och rismjöl...............................................	100 kg.	3: 70 i
81.	81.	100 kg.	6: 50
82.	82.	Gryn, alla slag, ej särskilt nämnda, samt maka-
		roner och vermiceller, vikten af askar, papper och dylikt omslag inberäknad...............................	1 kg.	—: 20
83.	83.	Stärkelse, alla slag, vikten af askar, papper och
		dylikt omslag inberäknad..............................	1 kg.	—: 20
84.	84.	Kli, alla slag ..................................		fritt.
		Anm. Då utseendet af en kliartad vara af hvete eller råg
		icke gifver tillräcklig ledning för afgörande, huruvida densamma bör hänföras till kli eller till mjöl af spann-mål, skall varans askhalt utrönas. Visar sig därvid, att askan af varans torrsubstans utgör minst 4,1 procent
		af torrsubstansens vikt, skall varan förtullas som kli, i annat fall som mjöl.
		Frö:
85.	85.	kanarie-.............	1 kg.	—: 10
86.	86.	tall-; äfvensom kottar af pinus silvestris ...........	1 kg.	4: —
87.	87.	gran-; äfvensom kottar af abies excelsa eller
		abies pectinata ......................................................	1 kg.	1: 50

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 69.

iV>			Kvantitet
i kom-mitténs förslag.		III A. Spannmål m. m.	för tull-beräk-ningen.	Tullsats.
				Kr. öre
88.	88.	timotej- ...........................................................................	1 kg.	—: 05
89.	89.	andra slag, ej särskilt nämnda: äfvensom frö-
		stoft (sporer) ..........................................................	—	fria.
90.	90.	Halm och hö; äfvensom gräs, ej särskildt nämndt	—	fria.
91.	91.	Gräs, tränsadt eller upprispadt, äfven i förening med
		hår af tullfri beskaffenhet; äfvensom annat tagel-surrogat, såsom krollsplint och krusad fiber, samt till stoppningsmaterial preparerad mossa............	1 kg-	— :07
92.	92.	Humle.................................................................................. Potatis:	1 kg.	—: 30
93.	93.	af det löpande årets skörd och inkommande under
		tiden 15 februari—31 juli....................................	100 kg.	2: 50
94.	94.	annan, oberedd ............................................................	—	fri.
95.	95.	skuren och torkad ......................................................	100 kg.	5: —
		Hvitbetor (sockerbetor):
96.	96.	råa	100 kg;.	1: —

97.	97.	sönderskurna och torkade ....................................	100 kg.	5: —
98.	98.	Cikorierot, äfven torkad ............................................... Pepparrot..............................................................................	1 kgv	—: 05
99.	99.	1 kg-	—: 20
		Rötter, ätbara, ej särskildt nämnda:
100.	100.	med blast ................................................................. utan blast:	lkg.	—: 20
101.	101.	färska ....................................................................	lkg.	—: 10
102.	102.	skurna och torkade.............................................	lkg.	—: 20
103.	103.	Oljekakor; kakor, hoppressade af sammalet majs-mjöl; ekollon, malna eller omalna; äfvensom arachid- eller jordnötter.............................................	fria.

—
104.	104.	Kreatursfoder, ej särskildt nämndt, såsom draf och drank, glutenfoder, mjöl af majskakor och andra oljekakor samt majsgroddmjöl, äfven med in-
		blandning af animaliska ämnen..............................	—	fritt.
		Anm. Till denna rubrik hänföras mjölformiga produkter
		af majs, för så vidt de hålla minst 20 procent protein.

Bih. till Biksd. Prof. 1910. 1 Sami. 1 Afd. 49 Höft.

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition No 69.

i kom mitténs forsla^.

105.

106.

107.

108.

109.

110.

in.

112.

113.

114.

115.

116.

117.

105.

106.

107.

108.

109.

110.

in.

112.

113.

114.

115.

116.

117.

III B. Frukter, bär, grönsaker etc.

B. Frukter, bär, grönsaker och lefvande växter ni. m

Frukter (af träd) och bär:

färska eller enbart kokade, äfven krossade eller
på annat sätt sönderdelade:

apelsiner, citroner, pomeranser och bananer

vindrufvor och jordgubbar .............................

andra slag, ej särskild! nämnda....................

torkade:

äpplen i skifvor eller bitar, från hvilka skal
och kärnhus icke borttagits (s. k. chopped
äpples till beredning af läskdrycker) samt

kärnhus och skal af äpplen..............................

plommon, sviskon, bruneller, fikon och dadlar;
äfvensom apelsinskal, citronskal och

pomeransskal, torkade eller saltade ...............

russin och korinter ...............................................

kokosnötter ...............................................................

kopra ...........................................................................

nötter, val- och andra slag, ej särskild! nämnda;

äfvensom hasselnötter och kastanjer............

mandel, aprikos-, persiko- och sviskonkärnor
samt nötkärnor, alla slag, hela eller sönderdelade,
s. k. arachidmandel härunder inbegripen
....................................................................

andra slag, ej särskildt nämnda; äfvensom
saltade:

ätbara.................................................................

Anm. Vid tullbehandling af saltade ätbara frukter
och bär medgifves icke afdrag för kärlens vikt.

icke ätbara eller till prydnad användbara
inlagda i sprit, ättika eller olja eller syltade,
kärlens vikt inberäknad ......................................

Kvantitet för tull-beräk-ningen.	Tullsats.
	Kr. öre
1 kg-1 kg. lkg.	—: 10 —: 50 —: 15
1 kg-	—: 04
lkg. lkg. 1 st.	—: 25 —: 15 —: 10 fri.
lkg.	—: 25
lkg.	—: 35
lkg.	—: 25
—	fria.
lkg.	—: 50

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition No 69.

Kr
i kom-
mittens
förslag.
118.	118.
119.	119.
120.	120.
"121.	121.
122.	122.
123.*	123.
124.	124.
125.	125.
126.	126.
	127.
127.	128.\|
128.	129.
129.	130.
130.	131.

III B. Frukter, bär, grönsaker etc.

Köksväxter, ej särskildt nämnda:
färskar

meloner, gurkor ock tomater
sparris,

lök och hvitkål
andra slag ......

emballagets vikt inberäknad

inlagda i sprit elk
vikt inberäknad

Svampar, ätbara ........

Anm. Afdrag i viki

så vidt detta är af annat ämne än trä.

Blomsterlökar...........................................

Liljekonvaljerötter ..................................

Anm. Afdrag i vikten medgifves endast fö
såsom låda eller korg.

Manioka-, tapioka-, kassava- eller arr

Rötter, icke ätbara,
pulveriserade.........

och torkade, ej särskildt nämnda:

omslag inberäknad

raliska beståndsdelar)
Växter, ej särskildt nämnda:

lefvande ................................

Anm. 1. Afdrag i vikten med
ballage, såsom balja eller krok
Anm. 2. Väger en växt mer äi

Kvantitet för tull-beräk-ningen.	Tullsats.
	Kr. öre
1 kg-	—: 20
lkg.	—: 40
1 kg.	—: 10
lkg.	—: 15
lkg.	—: 25
lkg.	—: 50
lkg.	—: 50
	fria.
lkg.	—: 10
lkg.	—: 10
	fria.


lkg.	5: —
--	fria.
lkg.	—: 10

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition No 69.

t kommitténs

förslag.

131.

132.

133.

132.

133.

134.

135.

136.

136. 137.

137. 138.

138.

139.

140.

141.

142.

139.

140.

141.

142.

143.

III B. Frukter, bär, grönsaker, etc.

Kvantitet för tull-beräk-ningen.	Tullsats.
\|	Kr. öre

Anm. 3. Växter, som inkomma med knoppar eller blom-i
mor, men utan jord, tullbehandlas såsom blommor, j
naturliga, afskinna, till prydnad användbara,
torkade eller annorledes preparerade:

till prydnad användbara, vikten af askar,j

papper och dylikt omslag inberäknad........

andra slag.................................................................

Kvistar och blad, naturliga:

till prydnad användbara, lösa eller sammanbundna,
friska, torkade, fernissade, färgade eller på
annat sätt preparerade, härunder inbegripna
äfven konstgjorda växter, hufvudsakligen bestående
af naturliga, torkade blad; äfvensom
till prydnad användbara preparerade gräs, med

eller utan ax eller vippor ...............................

Anm. Afdrag i vikten medgifves ej för askar, papper
och dylikt omslag.

andra slag, ej särskild! nämnda...........................

1 kg. —: 50
— fria.

lk g.

—: 50

fria.

IV. Närings- och njutningsmedel, ej annorstädes
upptagna.

Mjölk och grädde ...........................................................

Anm. Kondenserad mjölk hänföres till konserver.

Torrmjölk (mjölk i torr form) ....................................

Ost, alla slag...................................................................

Anm. Afdrag i vikten medgifves ej för omslag af papper,
stanniol, väf eller dylikt ämne, ej heller för askar, burkar
eller flaskor.

Smör:

naturligt...........................................................................

konstgjord! (margarin)................................................

Flott (smult) ....................................................................

Honung, äfven konstgjord............................................

Ägg; äfvensom äggula, äfven torkad och pulveriserad,
samt flytande ägghvita, med eller utan
tillsats af konserverande medel............................

1 kg.
1 kg.

fria.

—: 15
—: 20

lkg.	—: 20
lkg.	—: 15
lkg.	—: 15
lkg.	—:23.ö
_	fria.

i kom mitténs färslag.

143.

144.

145.

146.

147.

148.

149.

150.

151.

152.

153.

154.

	Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition No 69.		37
	IV. Närings- och njutningsmedel etc.	Kvanti tel för tull-beräk-ningen.	Tullsats.
144. 145.	Torskrom i tunnor, saltad men utan vidare bearbet-ning ............................................................................ Kaviar och saltad fiskrom, ej särskildt nämnd, äfven förvarade i hermetiskt tillslutna kärl.........	1 kg.	Kr. öre fri. 2: 50
146.	Anm. Därest varan inkommer i hermetiskt tillslutet kärl, inräknas detta i varans vikt. Kräftstjärtar.....................................................................	1 kg.	—:20
147.	Korf..................................................................................	1 kg.	—: 50
148.	Kokta eller eljest annorledes än genom saltning, torkning eller rökning till förtäring beredda, ej särskildt nämnda och ej till konserver hänförliga varor af djurs kött eller andra djurdelar, här-under inbegripna jämväl köttextrakt och konden-serade soppor; äfvensom soja och såser...............	1 kg.	—: 50
149.	Anm. Afdrag i vikten medgifves ej för askar, papper, burkar, flaskor och dylikt emballage. Bakverk, finare, såsom tårtor, pepparkakor, käx och annat finare småbröd, äfven om varan innehåller eller är öfverdragen med socker, choklad eller liknande ämne, vikten af askar, papper, burkar och dylikt emballage inberäknad .........................	lkg.	—: 50
150.	Bröd, alla slag, ej särskildt nämndt........................... Barnmjöl och annat kraftmjöl; äfvensom mjölksocker, maltsocker och s. k. maltextrakt (tjockflytande), då varan inkommer annorledes än i hermetiskt tillslutna flaskor eller burkar...................................	1 kg.	—-.06.5
151.	lkg.	— :40
152.	Anm. Afdrag i vikten medgifves ej för askar, papper, burkar, flaskor och dylikt emballage. Jäst, alla slag ...............................................................	lkg.	—: 20
153.	Kakao: bönor och skal.......................................................	lkg.	—:05
154.	pulver.......................................................	lkg. lkg.	—• 30
155.	Choklad (äfven kakao i block), vikten af askar, papper, burkar, flaskor och dylikt emballage inberäknad	—: 50

Kungl. May.ts Nåd. Proposition N:o 69.

i kom mitténs förslag.

155.

156.

157.

158.

159.

160.

161.

156.

157.

158.

159.

160.

161.

162.

IV. Närings- och njutningsmedel etc.

Kaffe:

obrändt ................................................................

brändt eller rostadt, äfven malet, samt kaffesurrogat,
alla slag ............................................

Te.....................................................................................

Socker:

raffmeradt, alla slag, såsom topp-, kandi- och

kak- samt krossadt eller pulveriseradt........

oraffineradt:

till färgen icke mörkare än n:r 18 af den
i världshandeln gällande holländska standard,
hvarå genom generaltullstyrelsens
försorg normalprof hållas tullförvaltningarna
tillhanda ...........................................

till färgen mörkare än nämnda standardnummer,
äfven om varan inkommer i

upplöst eller flytande tillstånd .................

Anm. 1. Sockerlösningar, hvilka i torrsubstansen hålla
mindre än 70 procent polariseradt socker, hänföras allt
efter sin beskaffenhet till sirap eller till honung.

Anm. 2. Socker, kommande från land, som beviljar premier
för tillverkning eller utförsel af sådan vara, belägges med
en tilläggsafgift till den allmänna tullsatsen i enlighet
med hvad särskilt är stadgadt.

Anm. 3. Om ursprungsbevis för utländskt socker gäller
hvad i kungl. kungörelsen den 1 juli 1904 stadgas.
Anm. 4- Då socker, äfven sådant i upplöst eller flytande
tillstånd, från tullverket utlämnas till fritt bruk, skall
jämte tullafgiften erläggas sockerskatt enligt hvad därom
är särskildt stadgadt.

Kvantitet för tull-beräk-ningen.	Tullsats.
	Kr. öre
1 kg.	—: 18
1 kg-lkg.	—: 30 —: 50
lkg.	—: 15
lkg.	—: 15
lkg.	—: 10

Sirap och melass.............................................................

Anm. 1. Å stärkelsesocker eller stärkelsesirap, som ingår
i vanlig sirap af brun eller ljusbrun färg, fästes icke
afseende vid tullbehandlingen.

Anm. 2. Medelst invertering af finare socker erhållen
sirap, utmärkt af ljusare färg och större sötma än
vanlig sirap samt lämnande en askhalt af högst 0.3
procent, hänföres till honung, konstgjord.

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition No 69.

Nr i kom-mitténs förslag.
162.	163.
163.	164.
164.	165.
165.	166.
	167.
166.	168.
167.	169.
168.	170.
169.	171.
170.	172.
171.	173.
172.	174.
173.	175.
174.	176.
175.	177.

IV. Närings- och njutningsmedel etc.

Drufsocker, stärkelsesocker och stärkelsesirap.....

Kulör, äfven i fast form, icke innehållande sprit
Anm. Innehåller sådan vara sprit, tullbehandlas den som likör.
Konfityrer, ej särskilt nämnda, vikten af askar,
papper, burkar, flaskor och dylikt emballage inberäknad
........................................................................

Lakrits:

utan tillsats af socker, kryddor eller essenser, i
runda stänger af minst 10 mm. i diameter eller

i block.....................................................................

annan: hänföres till konfityrer.

Konserver •— i hermetiskt tillslutna eller lufttäta kärl
förvarade, ätbara varor af animaliskt eller vegetabiliskt
ursprung — kärlens vikt inberäknad:

kött af nötboskap eller får ..............................

andra slag, ej särskildt nämnda .....................

Anm. Ätbara varor, inkommande i lufttätt tillslutna kärl,
bvilka endast äro afsedda att skydda varan under
transporten men icke att tjäna som emballage vid detaljförsäljningen,
hänföras icke till konserver.

0 Kryddor.

benap:

omalen (senapsfrö) .................................................

malen eller preparerad, kärlens vikt inberäknad

Kummin ..........................................................................

Peppar, alla slag, ingefära samt nejlikor och nejlikstj
ålkar:

omalna ..................................................................

malna, vikten af askar, papper, burkar, flaskor

och dylikt emballage inberäknad ..................

Kardemumma, muskot och muskotblomma...............

Kanel, härunder inbegripna äfven kanelknopp och
cassia lignea:

omalen......................................................................

malen, vikten af burkar, papper och dylikt
emballage inberäknad ......................................

Kvanti tel för tull-beräk-ningen.	Tullsats.
	Kr. öre
1 kg.	—:23.5
1 kg.	—:23.5
1 kg.	—: 50
lkg.	—: 12
lkg.	—: 12
lkg.	—: 50
lkg.	—: 10
lkg.	—: 50
lkg.	—: 10
lkg.	—: 25
lkg.	—: 40
lkg.	2: —
lkg.	—: 50
lkg.	—: 65

Kungl. Maj:ts Måd. Proposition N:o 69.

181.

182.

Nr i kom-mitténs förslag.
176.	178.
177.	179.
178.	180.
179.	181.
180.	182.

183

184

IY. Närings• och njutningsmedel etc.

Anis och stjärnanis samt fänkål och koriander

Lagerblad och lagerbär, torkade ...........................

Cassia fistula och tamarinder .................................

Kapris, kärlens vikt inberäknad ...........................

Saffran samt vanilj och vanillin ...........................

Drycker.

Brännvin och sprit, alla slag, härunder äfven inbegripna
arrak, rom och konjak:

på fat, större eller mindre..............................

på andra kärl

183.

185.

Anm. 1. Vid förtullning af brännvin, och sprit i
innehållande mindre än 250 liter, enligt de här ofvan
för tullberäkning bestämda grunder skall tullafgiften
förhöjas, om varan är beredd af ris (arrak) eller af socker
(rom) med 75 öre per liter, men eljest med 15 öre per liter.

Anm. 2. Brännvin och sprit af annan alkoholhalt än den
här ofvan angifna reduceras till normalstyrka, eller 50
procent på sätt därom är särskildt föreskrifvet.

Anm. 3. Spritlösningar, icke drickbara, i hvilka alkoholhalten
på grund af förefintligheten af lösta ämnen ej
kan direkt bestämmas, äfvensom sprit i fast form hänföras
till spritfernissa.

Anm. 4. Fabriks- eller yrkesidkare, som styrker sig innehafva
vederbörligt tillstånd att för tekniskt ändamål
använda skattefri finkelolja, äger att för enahanda ändamål
införa finkelolja, hållande minst 75 volymprocent i
koncentrerad klorkalciumlösning olöslig olja, mot en tull af
75 öre per kg. utan afseende å alkoholhalten med villkor,
att han underkastar sig de särskilda kontrollföreskrifter
angående varans användning, som meddelas af Konungen.
Annan finkelolja förtullas såsom brännvin och sprit.

Likör och absint; äfvensom andra spritdrycker, försatta
med socker eller annat främmande ämne, hvarigenom
alkoholhalten angifves oriktigt å profvaren

Kvantitet för tull-beräk-ningen.	Tullsats.
	Kr. öre
lkg.	—: 25
1 kg.	—: 12
	fria.
lkg.	—: 50
lkg.	6: —
fl liter af 50 pro-	1
1 cents al-	l• _
i kohol-halt vid 1+ 15» C. 1 liter, utan af-	1: 85
seende å alkohol-halten.

1 lit.

2: 50

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition No 69.

JVr

« kommittent

förslag.

184.

185.

186.

187.

188.
189.

190.

191.

192.

193.

194.

186.	IV. Närings- och njutningsmedel etc. Vin; äfvensom bär- och fruktsaft: på fat, större eller mindre ..................................	Kvantitet för tull-beräk-ningen. 1 kg.	Tullsats. Kr. öre —: 65
187.	på andra kärl: musserande ......................................................	1 lit.	2: —
188.	icke musserande .....................................	1 lit.	1: —
189.	Anm. 1. Vin af mer än 25 procents alkoholhalt tullbe-handlas såsom likör. Anm. 2. Så länge den med Frankrike afslutade handels-traktaten af den 30 december 1881, sådan den blifvit förlängd genom konventionen undertecknad den 13 januari 1892, förblir i kraft, skall tullen å icke musserande vin af 14 procents alkoholhalt och därunder för vara, som förskrifver sig från Frankrike eller från annat land, åt hvilket behandling som mest gynnad nation är medgifven, utgöra, då vinet införes på fat, 34 öre för kilogram och, då vinet införes på andra kärl än fat, 69 öre för liter. Maltdrycker och mjöd: på fat, större eller mindre, fatens vikt inberäknad	1 kg.	i I —: 12 1
190.	på andra kärl ..................................	1 lit.	—: 20
191.	Mineralvatten ..........................................		fritt. 1: —
192.	Tobak: oarbetad, blad och stjälk.................................	1 kg.
193. 194.	arbetad: cigarrer och cigarretter ......................	1 kg-1 kg.	4- —
andra slag.........................................................	1: 20
195.	V. Hudar och skinn, läderarbeten, pälsvaror m. m. Hudar och skinn, ej hänförliga till pälsverk: oberedda, alla slag, härunder inbegripna äfven saltade, kalkstrukna eller torkade.........		fria.
196.	beredda, half beredda härunder inbegripna: sul- och bindsulläder samt hvalross- och flod-hästhudar: kärnstycken (renskurna); äfvensom ma-skinremläder.............................	1 kg.	—: 45

Bih. till Biksd. Prof. 1910. 1 Sami. 1 Afd. 49 Häft.

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition No 69.

Nr			Kvantitet
mittens		V. Hudar och skinn, läderarbeten etc■	för tull. beräk-	Tullsats.
förslag.			ningen.
				Kr. öre
195.	197.	hela eller halfva hudar samt stycken där-
		af, allt, försåvidt de icke äro hänförliga
		till nästföregående rubrik ....................	1 kg.	—: 35
		andra slag:
196.	198.	i stycken, vägande netto minst 2.5 kg.......	lkg.	—: 65
		i stycken af mindre nettovikt:
197.	199.	lackerade; äfvensom gull- och silfverskinn	1 kg.	2: —
198.	200.	andra .................................................................	lkg.	1: 20
199.	201.	Konstgjordt läder (helt eller delvis af läderaffall)	lkg.	—: 35
200.	202.	Limläder; äfvensom sådant affall af läder eller läder-
		varor, hvilket ej är såsom läder eller lädervaror
		användbart........................ ... ........		fria.
		Läder- och skinnarbeten.
		Läder- och skinnstycken, utstansade, utskurna eller
		utklippta, men icke vidare bearbetade, ej särskildt
		nämnda:
201.	203.	af sul- eller bin dsulläder; äfvensom hästskyltar
		och delar däraf ..... ........................	1 l-o-
		andra slag:	1 kg.
202.	204.	lackerade eller af gull- eller silfverskinn ...	lkg.	2:40
203.	205.	andra, ränder, äfven hopskarfvade, härunder
		inbegripna.........................................................	1 kg.	1: 20
		Anm. till n:r 203 — 205. Kräkning af resefter anses icke
		såsom bearbetning.
		Skodon:
204.	206.	med bottnar af trä; äfvensom becksöms- och	*
		sjöstöflar ..............................................................	lkg.	—: 25
		andra:
205.	207.	af skinn, svartfärgade, lackerade eller fär-
		gade annorlunda än svart ........................	lkg.	6: —
		Anm. Till svartfärgade skinn hänföras endast sådana, där
		den svarta färgen ej blott utgör ytbetäckning utan ned-
		trängt i skinnet och färgat snittet.
206.	208.	af skinn, andra, eller af pälsverk ..............	lkg.	2: —

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition No 69.

Nr			Kvantitet
i kom-mitténs förslag.		V. Hudar och skinn, läderarbeten etc.	för tull-beräk-ningen.	Tullsats.
				Kr. öre
207.	209.	af hel- eller halfsiden ...................................	1 kg.	9: —
208.	210.	andra, ej särskild! nämnda slag, oafsedt
		materialet, med eller utan lädersidor ...	1 kg.	1: 50
		Anm. 1. Ingå i skodonens öfverdelar olika material, tullbe-
		bandias varan såsom skodon af det slag, för hvilket högsta tullafgiften är bestämd; skolande dock därvid afseende ej fästas vid foder, resårer, stroppband, plös eller kantning.
		Anm. 2. Natlade öfverdelar till skodon tullbehandlas
		som skodon.
209.	211.	Handskar, ej särskild! nämnda ................................... Drif- och transportremmar, snören samt slangar af	1 kg.	8: —
210.	212.	—: 65
läder eller tarmar, äfven i förening med spånads-ämnen; ryck-, slag- och syremmar; tekniska läder-varor, såsom öfverdrag till valsar, samt råhuds-kolfvar och packningar; äfvensom guldslagarhinna

1 kg.
211.	213.	Mösskärmar .......................................................................	lkg.	—: 60
212.	214.	Väskor, med eller utan inredning och vägande per stycke netto högst 0.5 kg., samt portföljer, plån-

		böcker och portmonnäer af läder eller skinn, äfven i förening med annat material.....................	lkg.	3: —
213.	215.	Etuier, med eller utan tillbehör, askar, fodral, bälten och skärp samt delar till bälten, skärp

		eller hängslen, allt försåvidt de utgöras af läder
		eller skinn, äfven i förening med annat material Väskor, vägande per stycke netto mer än 0.5 kg.,	lkg.	2: —
214.	216.
		koffertar, kappsäckar, hattfodral och dylika res-effekter, med eller utan inredning, af läder eller skinn, äfven i förening med annat material......	lkg.	1; 50
		Anm. till n:r 214 och 216. Vid utrönande af väskors
		nettovikt inräknas ej lös inredning i vikten.
215.	217.	Klädespersedlar af läder eller skinn, ej till annan
		rubrik hänförliga, äfven försedda med foder af spånadsämnen ...........................................................	lkg.	1: 50
		Anm. Klädespersedlar af läder eller skinn, försedda med
		öfvertyg af spånadsämne, förtullas i enlighet med hvad under Afd. VIII G är stadgadt.

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition No 69.

JVr

i kommitténs

förslag.

216.

217.

218.

219.

220.

221.

222.

223.

224.

V. Hudar och skinn, läderarbeten etc.

Kvantitet
för tullberäkningen.

218.

Sadelmakararbeten, äfven af spånadsvaror, samt
andra arbeten, ej särskildt nämnda, af läder eller
skinn, äfven i förening med annat material, såsom
seldon, sadlar, ridspön, piskor, rakstriglar m. m
äfvensom fäkt- och boxhandskar, alla slag, oafsedt
materialets beskaffenhet.........................................

Tullsats.

1 kg -

Kr. öre

1: 50

219.

220.
221.
222.

223.

224.

225.

226.

Pälsverk:

oberedda, alla slag.....................................................

beredda, lösa:

af får, get, ren, hund, varg, vanlig räf, katt eller

häst- eller nötkreatur..........................................

af sibiriskt lam (ej persian), tibet, hamster,

murmel, nutria, bisam, kanin eller hare......

andra slag..................................................................

beredda, hopsydda skinn samt delvis bearbetade!
persedlar, såsom foder:

af får, get, ren, hund, varg, vanlig räf, katt,
häst- eller nötkreatur, sibiriskt lam (ej
persian), tibet, hamster, murmel, nutria,
bisam, kanin eller hare; äfvensom konst-''

gjorda svansar ...............................................

andra slag ..........................................................

Anm. till n:r 223 och 224. Afseende fästes ej
vid sömnadsarbete, som endast afser att återställa
skinnet till dess naturliga utseende.

fullfärdiga persedlar med pälsverk till öfvertyg
eller foder, såsom mössor, muffar, boor, pälsar,
kappor och fotsackar:

af får, get, ren, hund, varg, vanlig räf, katt,
häst- eller nötkreatur, sibiriskt lam (ej
persian), tibet, hamster, murmel, nutria,

bisam, kanin eller hare ...........................

andra slag ............................................................

Anm. till n:r 207—226. Afdrag i vikten medgifves ej för askar,
papper och dylikt omslag, ej heller för inlägg eller kartor.

fria.

1 kg.

—: 25

1 kg. —: 50
1 kg. 1: —

lkg. 3:-lkg. 6:-

1 kg. 6: —
1 kg. 9: —

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition No 69.

		Kvantitet
	VI. Trävaror, flätade varor etc.	för tull-fe eräk-ningen.	Tullsats.

i kom mitténs förslag.

225.	227.
226.	228.
227.	229.
228.	230.
229.	231.
230.	232.
231.	233.

232.

233.

234.

235.

YL Trävaror, flätade varor, bokbindararbete!! samt
ben, horn och andra formbara ämnen m. m.

Virke, oarbetad!, alla slag; äfvensom fällda, icke

afkvistade träd ........................................................

Ved, alla slag; äfvensom träull och affall vid träbearbetning
.................................................................

Bark, alla slag, ej särskilt nämnd, härunder inbegripna
jämväl näfver, korkbark (äfven i tillskurna
bitar) samt korkbarksaffall .......................

Stennötter, nötskal och andra likartade vegetabiliska

råämnen, ej särskild! nämnda.................................

Bjälkar och sparrar; bräder och plankor, sågade;
läkter, reglar och ribbor; lister, ej till annan
rubrik hänförliga, samt master, bogspröt, spiror,

pumpstockar och årämnen ...................................

Lådämnen, af 7 mm. tjocklek eller därunder, afsedda
till cigarr- eller parfymlådor, äfven med

inpressade eller inbrända ornament .....................

Lådämnen, ej särskild! uämnda, och staf, sågade,
härunder inbegripna sågade lagg- och bottenstäfver;
tunnband och bandstakar; gevärstocksämnen;
käppämnen, äfven böjda; tändsticksämnen
(splint och spån) af asp samt tangent skifvor.

......................................................................

Fanerskifvor af 7 mm. tjocklek och därunder af
annat träslag än furu eller gran; äfvensom hoppressade
faner- eller träskifvor (s. k. limbräder)
Huggblock (för styckning och hackning af kött);
äfvensom trämjöl samt träspån, ej särskildt nämnd

och ej till affall hänförlig ...............................

Tunnbindararbeten, härunder inbegripna äfven laggoch
bottenstäfver, helt eller delvis hyflade eller

1 kg

1 kg -

1 kg

Kr. öre

fria.

fria.
—: 15

fria.

—: 10

—: 02

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition No 69.

Nr kom-			Kvantitet
mittens			för tull-	Tullsats.
förslag.		VI. Trävaror, flätade varor etc.	beräk- ningen.
				Kr. öre
		så färdigarbetade, att de kunna omedelbart till kärl sammansättas:
234.	236.	af furu eller gran ..................................................	1 kg.	—: Öl
235.	237.	af annat träslag; .........................................	lkg.	—: 04
236.	238.	Vagnshjul utan gummiringar, särskildt inkommande,
		och delar därtill samt skaklar, med eller utan beslag; äfvensom ämnen till hjuldelar eller
		skaklar .........................	1 k0-	—: 20
237.	239.	Träskor och ämnen till infattning af borstar (s. k.
		- borstträn) samt formar för industriella ändamål	1 kg.	—: 10
238.	240.	Block och läster för tillverkning af skodon............	lkg.	—: 15
239.	241.	Skoflar och ugnsspadar, skruftvingar, skrufknektar och hyfvelstockar; äfvensom skaft till yxor, släggor, hammare, skyfflar, spadar, grepar, hackor, liar och högafflar .....................................	— :05

lkg.
240.	242.	Remskifvor; brynen samt slip- och polerskifvor, med
		eller utan slip- eller polermedel; för redskap eller verktyg afsedda handtag eller skaft, icke hänför-liga till nästföregående rubrik; äfvensom såg-ställningar och delar därtill ..................................	1 kg.	—: 10
241.	243.	Spindlar, bobiner, spolpipor, skyttlar och andra för textilindustrien afsedda, ej särskildt nämnda maskindelar eller redskap samt ämnen därtill
		af trä; äfvensom bordskifvor och hufvar samt andra delar af trä till sy-, stick- ochnåtlingsmaskiner	lkg.	—: 20
		Träsnittstockar:
242.	244.	oskurna..............................................................	—	fria.
243.	245.	skurna ............................................................	100 kr.	15: —
		Käppar, äfven i förening med annat ämne än trä,
		vikten af askar, papper och dylikt omslag; in-beräknad:		.
244.	246.	synbarligen afsedda till paraplyer eller para-
		söder...............	lkg.	—: 25 !
245.	247.	andra slag................	lkg.	3: —

Kung!. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 69.

t kom mitténs förslag.

246.

247.

248.

249.

250.

251.

252.

248.	VI. Trävaror, flätade varor etc. Svarfvade, rund- eller ovalfrästa eller med snideri försedda arbeten, ej särskildt nämnda, vägande per stycke netto högst 2 kg., äfven i förening med annat ämne än trä................	Kvantitet för tull-beräk-ningen. lkg.	Tullsats. Kr. öre 1- —
	Anm. Afdrag i vikten medgifves ej för askar, papper
249.	och dylikt omslag. S. k. wienermöbler..................................	1 kg.	—: 50
250.	Andra snickararbeten samt alla andra bearbetade trävaror, ej särskildt nämnda, äfven i förening med annat ämne än trä, härunder äfven inbegripna svarfvade, frästa och snidade arbeten, vägande per stycke netto mer än 2 kg.: arbeten, helt eller delvis belagda med massa, ofärgad eller färgad: utan annan ytbetäckning, icke polerade eller bonade ...........................	1 ko-	—: 30
251.	polerade, bonade, förgyllda, försilfrade,
	bronserade, lackerade eller med annan ytbetäckning försedda, härunder jämväl inbegripna s. k. japanska arbeten, icke till annan rubrik hänförlitra	1 kcr	—: 60
252.	o arbeten, icke belagda med massa: af furu eller gran, icke försedda med snideri: utan betsning, målning, lackering eller annan liknande bearbetning af ytan	lkg.	—: 05
253.	betsade, målade, lackerade eller på annat liknande sätt å ytan bearbetade	1 kg.	—: 10
	andra slag, alla fanerade och snidade här-
254.	under inbegripna: utan annan ytbetäckning än målning och fernissning, icke polerade, bonade eller med snideri eller inläggningar försedda; äfvensom alla snidade ar-beten af furu eller gran ...................	1 kg.	—: 30

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 69.

i kornmittens

förslag.

253.

254.

255.

256.

257.

258.

259.

260.

261.

Kvantitet för tull-beräk-	Tullsats.
ningen.
	Kr. öre
1 kg.	—: 60

255.

VI. Trävaror, flätade varor etc.

256.

257.

258.

259.

260.

261.

262,

263,

polerade, bonade, förgyllda, försilfrade,
bronserade, lackerade eller eljest med
annan ytbetäckning än målning och
fernissning; äfvensom alla med snideri
eller inläggningar försedda, ej till

nästföregående rubrik hänförliga.....

Anm. Arbeten af konstgjord trä tullbehandlas såsom motsvarande
arbeten af naturligt trä, annat än furu- eller gran-.
Möbler, försedda med stoppning:

utan öfverklädnad: förtullas efter ofvanstående
bestämmelser med 20 procents förhöjning;
med öfverklädnad: förtullas efter nämnda bestämmelser
med 40 procents förhöjning,
Korkaffall, sönderdeladt medelst målning eller på

liknande sätt .....................................................

Block, plattor, rör, formstycken och andra dylika
gröfre arbeten af korkaffall i förening med kiselgur,
kalk, cement, lim, asfalt eller annat bindemedel,
äfven med inblandning af kreaturshår...
Lifbojar, lifbälten och s. k. fendertar af kork i

förening med annat material..................................

Butelj- och andra flaskkorkar utan beslag; äfvensom
skosulor, i eller utan förening med andra ämnen,
samt andra, ej särskildt nämnda arbeten af kork
Anm. 1. Korkar med beslag tullbehandlas såsom det
ämne, arbetadt, hvaraf beslaget utgöres.

Anm 2. Konstgjord kork och arbeten däraf tullbehandlas
såsom motsvarande artiklar af naturlig kork.

Rör, vegetabiliska, såsom bambu- och spanska samt
rotting:

utan bearbetning; äfvensom klufven och skalad

eller hyflad rotting samt röraffall..................

polerade, lackerade, svarfvade eller på likartad!
sätt bearbetade; äfvensom hvflade, ej till
nästföregående rubrik hänförliga ................

1 kg.

1 kg.
1 kg.

1 kg.

—: 05

—: 20

—: 35

fria.

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 69.

ivy			Kvan titel	I
i Lom-mittens förslag.		VI. Trävaror, flätade varor etc.	för tull-beräk-ningen.	Tullsats. ! i
				Kr. öre
		Arbeten af rör, vegetabiliska, äfven i förening med
		annat ämne:
262.	264.	käppar, synbarligen afsedda till paraplyer eller
		parasoller .........................................................	1 kg.	—: 25
263.	265.	käppar, ej till nästföregående rubrik hänförliga andra slag, ej särskild! nämnda ..................	1 kg	3: —
264.	266.	1 kg-	i: —
		Anm. Vid förtullning af käppar medgifves ej afdrag i
		vikten för askar, papper och dylikt omslag.		\|
263.	267.	Grenar och kvistar, äfven skalade och klufna, spån, strå, vass, säf, fiber, bast och andra för flätning och dylik bearbetning eller till borst-bindararbeten afsedda vegetabiliska ämnen, ej särskild! nämnda, oarbetade; äfvensom bastrep, till varuemballage afsedda bastmattor samt flätor, ej särskildt nämnda, af säf....................................... Arbeten, ej särskildt nämnda, af materialier, hän-förliga till nästföregående rubrik, eller af gräs		i fria.
		och rötter:
		korginakararbeten:
266.	268.	af oskalade kvistar och gröfre spån ...........	1 kg.	—: 10
267.	269.	andra slag, äfven försedda med stoppning
		och öfverklädnad .........................................	1 kg.	1: —
		mattor, äfven i förening med andra ämnen:
268.	270.	fot- och vagns-; mattor för byggnadsändamål (reveteringsmateriel); äfvensom mattor, alla slag, af kokostågor utan inblandning af
		annat spånadsämne ....................................	1 kg.	—: 07
269.	271.	andra slag, härunder äfven inbegripna mattor, flätade eller väfda af kokostågor med inblandning af annat spånadsämne	—: 20

1 kg.
270.	272.	andra arbeten............................................................	1 kg.	1: —
		Halm arbeten:
27 J.	273.	rep ......		fria.
	r ........................................................................
272.	274.1	butelj hylsor, lösa, äfvensom halmskor, målskjut-
		ningstaflor och andra gröfre artiklar af halm	1 kg.	—:07
273.	275.	andra slag, ej särskildt nämnda ....................	lkg.	1 :—
Bill. till liiksd. Prof. 1910. 1 Samt. 1 Afd. 49 Höft.	7

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 69.

Kvantitet för tull-beräk-ningen.	Tullsats.
	Kr. öre
1 kg-	—: 15
1 kg-	—: 60
Ilig. 1	6: —
1 kg.	1: 50
	fria.
—	fria.
lkg.	2: 50
lkg.	—: 80

i kom mitténs förslag.

274.

275.

276.

277.

278.

276.

277.

278.

279.

280.

279.	281.
280.	282.
281.	283.

VI. Trävaror, flätade varor etc.

Borstbindararbeten, såsom borstar, penslai*, kvastar
och viskor m. m.:

af fiber, gräs, rötter eller andra vegetabiliska
ämnen, utan afseende å infattning eller montering
...................................................................

af andra ämnen:

med infattning eller montering af järn elle
opoleradt eller måladt trä; äfvensom
penslar samt murar- och målarborstar,
alla slag, ej till nästföregående rubrik
hänförliga, samt tandborstar med infattning
af ben eller celluloid.........................

med infattning eller montering af guld ellei
silfver...............................................................

för guld- och silfverarbeten är stadgadt.
med annan infattning eller montering, damm och

pudervippor härunder inbegripna.....

Anm. till n:r 276—279. Afdrag i vikten medgifves
ej för etuier, askar, papper och dylikt omslag, ej hellei
för kartor.

spjälkade och klufna fjäderpennor
rbeten, ej särskildt nämnda, af be
sköldpadd:

därtill; äfvensom piskskaftämnen
andra arbeten:

af elfenben eller af hvalross- ellei
tänder .......................................

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition No 69.

År			Kvantitet
i kom-mitténs förslag.		VI. Trävaror, flätade varor etc.	för tull-beräk-ningen.	Tullsats.
_				Kr. öre
		Anm. till n:r 282 och 283. Afdrag i vikten medgifves ej för
		etuier, askar, papper och dylikt omslag, ej heller för kartor.
		Pärlemor samt skal af musslor och snäckor:
282.	284.	oarbetade; äfvensom knifskaft samt ämnen därtill .................................................................. arbeten däraf, ej särskildt nämnda, äfven i för-ening med annat ämne med undantag af	—	fria.
		guld eller silfver:
283.	285.	af pärlemor....................................................	lkg.	2: 50
284.	286.	andra slag......................................................	1 kg-	—: 50
		Anm. till n:r 285 och 286. Afdrag i vikten medgifves ej för
		etuier, askar, papper och dylikt omslag, ej heller för kartor.
285.	287.	Koraller, äkta, oarbetade; äfvensom arbetade men oinfattade....................................................................... Pärlor:	—	fria.
		oinfattade:
286.	288.	äkta..........................................................................	—	fria.
		oäkta:
287.	289.	glas-........................................................................	lkg.	—: 60
288.	290.	andra slag ...........................................................	lkg.	2: 50
		infattade:
289.	291.	i annat ämne än guld, silfver eller platina, arm-ocb halsband samt kedjor härunder inbegripna Anm. till n:r 289 — 291. Afdrag i vikten medgifves ej	lkg.	2: 50
		för etuier, askar, papper, fodral och dylikt omslag, ej heller för kartor.
290.	292.	i ädel metall, • äfvensom arm- och halsband
		samt kedjor med knäppen af dylik metall: tullbehandlas såsom arbete af sådan me-tall.
		Celluloid, celloidin, galalit, ambroin, eburin och andra
		liknande formbara konstgjorda ämnen, ej särskildt nämnda:
291.	293.	oarbetade; äfvensom plattor, stänger, rör och
		tangentskifvor samt knifskaft och ämnen därtill ...................................................................	—	fria.

Kungl. Ma/y.ts Nåd. Proposition No 69.

» kommitténs

förslag.

292.

293.

294.

295.

296.

297.

294.

295.

VI. Trävaror, flätade varor etc.

andra arbeten, ej särskilt nämnda, äfven i
förening med väf, oädel metall eller dylikt:

af celluloid eller galalit...........................

andra slag...................................................

Anm. till n:r 294 och 295. Afdrag i vikten medgifves ej
för askar, papper och dylikt omslag, ej heller för kartor.

Kvantitet för tull-beräk-ningen.	Tullsats.
	Kr. öre
1 kg.	—: 80
lkg.	—: 20

VII. Papper och tryckalster in. m.

A. Pappersmassa, papp och papper; äfvensom
arbeten där af.

296.

Pappersmassa, våt eller torr, blekt eller färgad,
af lump eller annat affall af textilämnen, af
trä, mekanisk eller kemisk, eller af halm, esparto
eller andra växtfiber ................................................

297.

298.

299.

Papp:

glansglättad, presspapp, alla slag, härunder inbegripen,
konstläderpapp samt annan, ej särskilt
nämnd papp, naturfärgad, hvit eller
färgad i massan, äfven guskad..........................

asfalttakpapp och annan med asfalt, tjära eller
tjäroljor bestruken eller impregnerad papp,
härunder jämväl inbegripen s. k. asfalt- och
tjärfilt; äfvensom förhydnings- och grålumppapp
utan impregnering......................................

färgad annorlunda än i massan, impregnerad
eller bestruken med annat ämne än asfalt,
tjära eller tjärolja (äfven s. k. kriterad papp),
öfverdragen med papper, fernissad, lackerad,

fri.

1 kg. —: 05

1 kg. —: 02

JKungl.

i kommitténs

förslag.

298.

299.

300.

301.

302.

303.

		Kvantitet
	VII A. Pappersmassa, papp och papper etc. belagd med metall, stansad (ej i mönster) eller präglad (försedd med pressade mönster),	för tull-beräk-ningen.	Tullsats. Kr. öre
300.	samt kartong- och målarpapp........................... Papper: gult halm-, grålump- och annat naturfärgadt (ofärgadt) groft omslagspapper, äfven be-	1 kg.	—: 10
301.	struket med asfalt eller liknande ämne ........ Anm. Omslagspapper, vägande 30 gram eller därunder per kvm., hänföres till silkespapper. skrif- och rit-, tryck-, läsk- och filtrer-, kopie-, silkes- och annat fint omslagspapper samt andra, ej särskildt nämnda slag af papper, allt försåvidt det är naturfärgadt, hvitt eller färgadt i massan: inkommande med kuverter i askar af papp, papper eller trä, äfven med inredning för anbringande af olika slag af pappersark, korrespondenskort eller kuverter (s. k.	1 kg.	—: 02
302.	papeterier) .................................................. andra slag: försedt med vattenmärke (äfven torr-	1 kg.	—: 50
303.	stämpladt); äfvensom linjeradt............... icke försedt med vattenmärke och ej	1 kg-	—: 20
304.	linjeradt...................................................... färgadt annorlunda än i massan, hvartill med hvit färg bestruket s. k. kriteradt jämväl hänföres, förgylldt, försilfradt eller belagdt med annan metall, fernissadt, lackeradt, försedt med tryckta mönster i eu eller flera färger, stansadt (ej i mönster), plisseradt och pressadt, såsom s. k.	lkg.	—: 10
305.	linneimitation; äfvensom kartongpapper ........ ljuskänsligt fotografiskt papper; pergament-, äfven imiteradt; impregneradt eller bestru-	lkg.	—: 20

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition No 69.

År

i kommitténs

förslag.

304.

305.

306.

307.

308.

306.

307,

308,

VII A. Pappersmassa, papp och papper etc.

ket med kemikalier, desinfektionsmedel, oljor,
fett, vax, lim, gummi och dylika till färger

ej hänförliga ämnen, dock ej asfalt...........

Vulcanfiber och annan kemiskt beredd fiberpapp

i plattor eller skifvor (ark) .........................

Anm. Vulcanfiber i rör eller stänger hänföres till arl
af pappersmassa.

väfnad eller tråd af spånadsämne eller metall.

Anmärkningar till rubrikerna för papp och papper.''

Kvantitet för tull-beräk-ningen.	Tullsats.
	Kr. öre
lkg.	—: 20
lkg.	—: 15
1 lkg.	—: 40
1 kg-	—: 10

1. Skillnaden mellan papp och papper bestämmes sålunda,
att, därest varan väger under 350 gram per
kvm., hänföres den till papper, eljest till papp.

2. Kartongpapp och kartongpapper utgöres af två eller
flera genom bindemedel förenade pappersark (lameller).

3. Om en till papper eller papp (kartong) eljest hänförlig
vara nedskurits eller på annat sätt sönderdelats
i format af högst 12x20 cm. (visitkortsblanketter och
dylikt), hänföres densamma till blanketter för kort.
Korrespondens- och visitkort, inkommande med kuvert i
askar af papp, papper eller trä, hänföras till papeterier.

4. Vid tryck eller etiketter, åsätta papper eller papp,
som tydligen afsetts endast till omslag, fästes ej afseende
vid tullbehandlingen.

5. Vid tullbehandling af papper, alla slag, medgifves
ej afdrag i vikten för askar och pappersomslag.

Tapeter, tapetbårder härunder inbegripna:

309. relief- (försedda med inpressade mönster), alla

slag, äfven i förening med andra ämnen ......

310. botten- (å endera sidan bestrukna med grund färg),

alla slag; äfvensom naturelltapeter
(tryckta å i massan färgadt papper), försåvidt
de äro sammetsliknande, pressade (goffrerade),

1 kg.

1: —

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition No 69.

i kom mitténs förslag.

309.

310.

311. ;

312. i

313.

314.

311.

312.

VII A. Pappersmassa, papp och papper etc.

fernissade, lackerade eller med glimmer eller
metall belagda (bronserade) ...........................

313.!

314.

Spelkort, alla slag; äfvensom målade eller tryckta,
figurerade eller ofigurerade ark, afsedda att sou

derskäras till spelkort ...............................................

Anm. 1. Afdrag i vikten medgifves ej för fodral, askar,
papper och dylikt omslag.

Anm. 2. Vid införsel af spelkort skall dessutom stämpelafgift
erläggas enligt hvad därom särskildt är stadgadt.

Papperspåsar; äfvensom kuverter för bref, fotografier
och dylikt:

utan förening med andra ämnen och icke försedda
med tryck utvändigt ..................

i förening med pergamentpapper (äfven oäkta),

315.

316,

tallbeslag, spånadsvaror, gelatin eller stanniol

eller försedda med tryck utvändigt.........

Anmärkningar till n r 313 och 314.

1. Kuverter, inkommande tillsammans med papper i
askar af papp, papper eller trä, hänföras till papeterier
enligt hvad vid artikeln papper är stadgadt.

2. Afdrag i vikten medgifves ej för askar och pappersomslag.

Frimärksalbum, äfven med däri insatta frimärken,
samt vykortsalbum; äfvensom delar till sådana

album ......................................................................

Fotografialbum och delar därtill .................................

Anmärkningar till n:r 315 och 316.

1. Vid tullbehandling af album och delar därtill fästes
ej afseende vid om däri ingår annat ämne än pappersmassa,
papp eller papper.

2. Afdrag i vikten medgifves ej för askar, papper och
dylikt omslag.

Notisböcker och andra böcker med inbundet rent
eller linjeradt papper; vers- och urklipps- samt

Kvantitet för tull-ber&k-ningen.	Tullsats.
	Kr. öre
lkg. lkg.	—: 50 —: 25
lkg.	2: —
lkg.	—: 30
lkg.	—: 50

1 kg.
lkg,

1: 50
2: —

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition No 69.

AV		1	Kvantitet
i kom-mitténs förslag.		VII A. Pappersmassa, papp och papper etc.	för tull-beräk-ningen.	Tullsats.
		\ i		Kr. öre
		andra, ej särskild! nämnda album; lösa bokpärmar eller delar därtill samt samlingspärmar för bref,
		räkningar och dylikt:
315.	317.	öfverklädda med skinn eller med annan spånads-
		vara än vaxduk ..................................	1 ko-	1- -
		Anm. Vid bokryggar eller bokhörn af spånadsvara
		eller skinn fästes ej afseende.
316.	318.	andra slag.................................................................. Anm. till n:r 317 och 318. Afdrag i vikten medgifves	1 kg.	—: 50
		ej för askar, papper och dylikt omslag.
317.	319.	Bobiner, spolpipor och verktygsskaft, hålslagna j acquardkort, äfven sammanhäftade, rör af papper,
		ej till annan rubrik hänförliga, samt klistrad wellpapp eller wellpapper .....................................	1 kg-	—: 08
318.	320.	Anatomiska modeller för undervisningsändamål	fria.
319.	321.	Blanketter utan bokstafstryck, afsedda till visitkort,
		adresskort, matsedlar och dvlikt; äfvensom eti-
		ketter, alla slag, utan bokstafstryck.................. Anm. Afdrag i vikten medgifves ej för askar, papper och	lkg.	—: 50
		dylikt omslag.
320.	322. \|	Etuier, med eller utan tillbehör, samt askar, dosor, fodral och attrapper af papp, papper eller pappers-massa i förening med spånadsvara, innehållande silke, eller med spetsar, skinn, förgylld eller för-silfrad metall eller med celluloid eller annat dylikt formbart ämne............................................................ Anm. Afdrag i vikten medgifves ej för askar, papper och dylikt omslag. Arbeten, ej särskild! nämnda, af papp, papper eller pappersmassa, äfven i förening med annat ämne:	lkg.	2: —


321.	323.	förgyllda, försilfrade, bronserade, fernissade, lackerade eller beströdda med glimmerbrons	lkg.	2: —
		andra slag:
322.	324.1	försedda med prägling, tryck (bokstafs- eller
	i	annat), målning, pussering, goffrering

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition No 69.

i kom mittens förslag.

323.

324.

325.

326.

VII A. Pappersmassa, papp och papper etc.

(pressning) eller stansade mönster, äfven
om sådan bearbetning anbragts endast

å montering eller etikett ....................

utan sådan bearbetning..............................

Anmärkningar till n:r 323—325.

1. Vid tulibehandling af förpackningskartonger med eller
utan fackinredning fästes ej afseende vid en förgylld,
försilfrad, bronserad eller färgad rand eller kant, ej heller
vid beskaffenheten af etikett, med mindre denna är förgylld,
försilfrad eller bronserad eller ock tryckt i mer än en färg.

2. Vid tullbehandling af papp-, pappers- och pappersmassearbeten
medgifves ej afdrag i vikten för askar och
pappersomslag.

Pappersspån (affall vid pappersbearbetning) och
makulerade tryckalster, begagnade frimärken
härunder inbegripna ............................................

325.	327.
326.	328.
327.	329.

328.

330.

B. Tryckalster, alster af grafisk konst samt
målningar.

Böcker, tryckta, ej särskilt nämnda:

biblar och psalmböcker på svenska språket,
inbundna:

i band af papper eller klot utan guldsnitt

i andra band eller med guldsnitt .........

Anm. till n:r 327 och 328. Afdrag i vikten medgifves
ej för fodral, askar, papper och dylikt omslag.

andra slag; äfvensom tidningar, tidskrifter
och handskrifter samt böcker med upphöjda

bokstäfver (s. k. blindskrift) ..........................

Kartor, geografiska, topografiska, himmelskartor
samt sjökort, och andra kartor för vetenskapliga
ändamål:

med svensk text:

i exemplar eller häftade...................................

Kvantitet för tull-ber&k-ningen.	Tullsats.
	Kr. öre
lkg.	1: —
1 kg.	—: 50
—	fria.
lkg.	—: 50
lkg.	2: —
—	fria.
lkg.	1: 50

Bill. till Riksd. Prot. 1910. 1 Sami. 1 Afd. 49 Raft.

Kungl. Majt:s Nåd. Proposition No 69.

Är

i kommitténs

förslag.

329.

330.

331.

332.

333.

VII B. Tryckalster etc.

Kvantitet
för tullberäkningen.

Tullsats.

Kr. öre

331.

332.

333.

334.

kartonnerade, bundna eller på väf uppfodrade
...........................................................

andra slag; äfvensom glober, alla slag, med
eller utan stativ, s. k. tellurium lunarium

härunder inbegripet .........................................

Musiknoter, oinbundna eller inbundna .....................

Bilder, alla slag, som mångfaldigats genom tryck
eller annorledes, oinfattade, (äfven anbragta på
annat material än papp eller papper) såsom
etsningar, stålstick, kopparstick, träsnitt, ljustryck,
oljetryck, decalcomanier (aftrycksbilder),
litografier, fotografier, härunder inbegripna vykort
och gratulationskort, alla slag, jämväl i
sammansättning med annat ämne; äfvensom
bilderböcker och målarböcker för barn, med eller
utan förklarande text ................................................

Anm. 1. Hit hänföras äfven reklamkort och reklamplakat
med bilder men utan sammanhängande text.

Anm. 2. Bilder, tillhörande tryckta verk och med dem
inkommande, tullbehandlas tillsammans med det tryckta
verket såsom del af detta.

Anm. 3. Infattade bilder draga den för infattningen bestämda
tull.

Anm. 4. Bilder, som underkastats ytterligare bearbetning,
såsom pressning eller stansning, tullbehandlas som
arbeten af papp, pappersmassa eller papper.

Anm. 5. Bilder, anbragta å annat ämne än papp, pappersmassa
eller papper, hänföras hit, allenast försåvidt
bilden utgör hufvudsak och icke blott dekorering å för
visst ändamål afsedd vara.

Anm. 6. Afdrag i vikten medgifves ej för askar, papper
och dylikt omslag.

Tryckalster, ej särskildt nämnda, såsom kataloger,
affär scirkulär och annat merkantilt tryck:

335.1 med utländsk text, ej till nästföljande rubrik
hänförliga

lkg.

2: —

fria.

Kungl. Maj.-ts Nåd. Proposition No 69.

Nr			Kvantitet
i kom-mitténs förslag.		VII B. Tryckalster etc.	för tull-beräk-ningen.	Tullsats.
				Kr. öre
334.	336.	andra slag, härunder inbegripna alla visitkort, adresskort, etiketter och matsedlar med bok-stafstryck samt med firmastämpel eller annat
-		dylikt bokstafstryck försedt papper, dock ej omslagspapper ...............................................	1 kg-	—: 75
		Anm. Afdrag i vikten medgifves ej för askar, papper
		och dylikt omslag.
335.	337.	Målningar (taflor), äfven på väf, trä, oädel metall
		eller sten, oinfattade, ritningar och teckningar, oinfattade, äfven inbundna eller uppfodrade på papper, papp, väf eller dylikt...............................		fria.
		Anm. Infattade målningar, ritningar och teckningar draga
		den för ramen bestämda tull.
		Vill. Spåna(lsämnen ur djur- och växtriket samt
		däraf framställda varor.
		A. Silke, äfven konstgjordt.
336.	338.	Silkesaflall, ofärgadt eller färgadt ...........................	—	fritt.
337.	339.	Vadd ...................................................................................	1 kg.	3: —
		Ospunnet eller spunnet silke, äfven i förening med
		annat spånadsämne:
338.	340.	rått, ofärgadt; äfvensom s. k. gut.................. af kokt, äfven blekt, eller färgadt: i smärre för detaljhandeln lämpade upp-	—	fritt.
339.	341.
		läggningar, såsom dockor, spolar, rullar och dylikt......................................................	1 kg''.	3: —
340.	342.	annat .....................................................................	1 kg-	2: —
		Anm. Effekt- eller fantasigarn, bestående af silke i före-
		ning med annat spånadsämne, hänföres till silke, allenast försåvidt silket i en sammanhängande tråd följer garnets hela längd.
341.	343.	Filtväfnader med bomullsvarp och inslag af groft
		* garn af silkesaffall, afpassade till filtar (s. k.
		italienska), äfven fållade eller kantade..................	lkg.	2: —

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition No 69.

Nr			Kvantitet
i kom-mitténs		Vill A. Silke, äfven konstgjord.	för tull-ber åk-ningen.	Tullsats.
				Kr. öre
342.	344.	Fälb-, plysch- och sammetsväfnader, oskurna eller skurna, af silke enbart eller i förening med annat spånadsämne.................................................................	1 kg.	10: —
		Väfnader, ej särskildt nämnda:
343.	345.	af silke enbart eller i förening med högst 20
		procent annat spånadsämne (helsiden)......... af silke i förening med mer än 20 procent	1 kg-	10: —
		annat spånadsämne (halfsiden):
344.	346.	oblekta och ofärgade, vägande per kvm.
		100 gram eller därunder .....................	1 kff.	3: 50
		Anm. Såsom oblekt anses väfnaden, äfven om däri
		ingående silkestrådar äro afkokta eller blekta.
345.	347.	andra slag ..................................	1 kg.	5: —
Anm. Yllekostymväfnader, vägande 300 gram
		eller däröfver per kvm. och innehållande trådar, helt eller delvis af silke, hänföras, så framt
		silket utgör högst 3 procent af väfnadens hela vikt, till väfnader af ull.
		Anm. till n:r 345—347. Vid bestämmande af procent-
		halten af annat spånadsämne än silke i hit hänförlig väfnad räknas såsom annat spånadsämne hvarken metalltråd eller
		med metalltråd eller silke öfverspunnet garn. Anm. till n:r 343—347. Afdrag i vikten medgifves icke
		för omslag af papper eller väf kring hvarje särskildt stycke, ej heller för inlägg, dock att såsom inlägg icke räknas sådana på bräden fastsätta järnställningar med krokar, på hvilka vissa fälb-, plysch- och sammetsväfnader upp-hakas för att skyddas under transport.
		Band, ej särskildt nämnda:
346.	348.	fälb-, plysch- och sammetsband af silke enbart eller i förening med annat spånadsämne ... andra slag:	1 kg-	10: —
347.	349.	af silke enbart eller i förening med högst
		20 procent annat spånadsämne (helsiden-band) ..................................................................	lkg.	10: —

Kungi. Maj:ts Nåd. Proposition No 69.

i kommitté
tis
förslag.

348.

349.

350.

351.

352.

353.

VIII A. Silke, äfven konstgjord.

350.

af silke i förening med mer än 20 procent
annat spånadsämne (halfsidenband) .........

Kvantitet för tull-beräk-	Tullsats. j
ningen.
	Kr. öre i
lkg.	5: —

Anm. Till band hänföras förutom egentliga band, d. v. s. på
bandstol framställda väfnader med varp och inslag,
äfven s. k. konstgjorda band, bestående af i bandform
ordnade längsgående och sammanklistrade spånadsfibrer
eller garn samt i form af band af högst 20 cm.
bredd klippt eller skuren väfnad, med undantag af spetsväfnader
och tyll.

Snören och andra snorra akararbeten, ej särskildt
nämnda, af silke enbart eller i förening med
annat spånadsämne, med eller utan inlägg af
trä, metall och dylikt:

flätade, bandliknande snören, utan inlägg och
med raka kanter samt utan annat mönster

351.

352.

353.

än sådant, som åstadkommits genom färgadt
garn eller färgad tråd:

af silke enbart eller i förening med högst

20 procent annat spånadsämne ............

af silke i förening med mer än 20 procent

annat spånadsämne ..................................

andra slag..............................................................

lkg.

1 kg.
lkg.

10: —

5: —
10: —

Anm. Besättnings- och garneringsartiklar, ej särskildt
nämnda, medelst sömnad, klistring eller annorledes tillverkade
af band eller af snören eller af band jämte
snören, äfven i förening med andra ämnen, tullbehandlas
såsom snören och andra snörmakararbeten, andra slag.
Anm. till n:r 349—352. Vid bestämmande af procenthalten
af annat spånadsämne än silke i band eller snören räknas
såsom annat spånadsämne hvarken metalltråd eller med
metalltråd eller silke öfverapunnet garn.

354. Spetsar samt spetsväfnader och tyll, ej särskildt

nämnda, af silke enbart eller i förening med
annat spånadsämne..................................................

355. Strumpstolsarbeten och andra genom virkning,

stickning eller knytning tillverkade varor, ej

lkg.

12: —

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition No 69.

i kom mitténs förslåq.

354.

355.

356.

357.

358.

359.

360.

VIII A. Silke, äfven konstgjord.

till spetsar eller gulddragararbeten hänförliga, af
silke enbart eller i förening med annat spånadsämne,
härunder inbegripna äfven vantar, sydda
af väfnad......................................................................

Anm. till n:r 348—355. Afdrag i vikten medgifves ej för
askar, papper och dylikt omslag, ej heller för inlägg.

Kvantitet
för tullberäkningen.

lkg.

Tullsats.

Kr. öre

9: —

356.

B. Ull och andra djurhår.

Ull och andra djurhår, ej särskildt nämnda, oberedda,
tvättade, kardade, kammade, krusade, blekta,
färgade eller tryckta; äfvensom människohår,
oarbetadt ...............................................................

857.

358.

359.

360.

361.

362.

Anm. Med ull förstås hår af djur, tillhörande får- och
getsläktena, samt af kamel, alpacka, lama, vicunna, hare
och kanin, äfvensom ullhår af andra djur.

Konstull (schoddy och mungo) samt ullaffall, s. k. ullstoft
härunder inbegripet, ofärgade eller färgade
Vadd:

bestruken med gummi, lim eller annat liknande
ämne ....................................................

annan........................................................................

Stampad (icke väfd) filt, ofärgad, färgad eller tryckt:
af nöthår eller andra djurhår med undantag
af ull, äfven med inblandning af vegetabiliskt

spånadsämne....................................................

af ull, äfven med inblandning af annat spånadsämne
:

maskinfilt, ändlös eller i slangform, för

fabriksbehof ...............................................

andra slag; äfvensom polerskifvor och andra
skifvor för tekniskt bruk af filt, äfven väfd
Anm. till n:r 360—362. Afdrag i vikten medgifves ej
för omslag af papper eller väf kring hvarje särskildt
stycke, ej heller för inlägg.

fria.

— fria.

lkg. —: 20

— fri.

1 kg. —: 10

1 kg. —: 50
1 kg. —: 90

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition No 69.

Nr			Kvantitet
i kom-mitténs förslag		Vill B. Ull och andra djurhår.	för tull-ber&k-ningen.	Tullsats.
		Garn: af ull, med eller utan inblandning af annat spånadsämne med undantag af silke:		Kr. öre
		enkelt:
		oblekt och ofärgadt:
361.	363.	hvaraf 1 kg. innehåller högst 40,000
		meter (t. o. in. n:r 40 metriskt)	1 kg.	—: 20
362.	364.	hvaraf 1 kg. innehåller mer än 40,000
		meter (öfver n:r 40 metriskt) .....	1 kg.	—: 30
		blekt, färgadt eller tryckt:
363.	365.	hvaraf 1 kg. innehåller högst 40,000
		meter ............................................	1 ko-.	—: 35
364.	366.	hvaraf 1 kg. innehåller mer än
		40,000 meter..................	1 kg.	_• 45
		två- eller flertrådigt, ej särskild! nämndt:
		oblekt och ofärgadt:
365.	367.	hvaraf 1 kg. innehåller högst 40,000
		meter, efter det enkla garnet räknadt	1 kg-	—: 25
366.	368.	hvaraf 1 kg. innehåller mer än 40,000
		meter, efter det enkla garnet räknadt	1 kg.	—: 35
		blekt, färgadt eller tryckt:
367.	369.	hvaraf 1 kg. innehåller högst 40,000 meter, efter det enkla garnet räknadt hvaraf 1 kg. innehåller mer än 40,000 meter, efter det enkla garnet räknadt	1 kg.	—: 40
368.	370.	lkg.	—: 50
		Anm. till n:r 367—370- Vid utrönande af för-
		hållandet mellan vikt och längd hos ett tvinnadt garn tages icke hänsyn till den minskning i det enkla garnets längd, som förorsakats genom tvin-
		ningen.
		Anm. till n:r 363—370. Därest ett och samma kolly
		innehåller garn af olika nummer, på grund hvaraf garnet är underkastadt olika tull, och den olika		i
		finleken icke är genom varan åsatt nummerbeteck-ning angifven, tillämpas den högre tullsatsen äfven för det gröfre garnet.

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition No 69.

i kom mitténs förslag.

369.

370.

371.

372.

373.

374.

375.

B71.

372.

373.

374.

375.

376.

377.

VIII B.

Ull och andra djurhår.

Kvantitet
för tullberäkningen.

Tullsats.

Kr. öre

effekt- eller fantasigarn:

oblekt och ofärgadt.............

blekt, färgadt eller tryckt

1 kg. —: 35
1 kg. —: 50

Anm. till n:r 371 och 372. Med effekt- eller
fantasigam förstås sådant i regel två- eller flertrådigt
garn, som utefter hela sin längd eller på bestämda
afstånd företer noppor, förtjockningar, knutar, öglor,
slingor, spiraler eller dylikt.

Anm. till n:r 363 — 372. Såsom oblekt och ofärgadt
garn tullbehandlas äfven s. k. falskfärgadt garn,
äfvensom grisaillegarn. Med falskfärgadt garn
förstås sådant för fabriksbehof inkommande garn,
som vid tvättning i kallt eller kokande vatten
under 5 ä 10 minuter helt och hållet eller åtminstone
till större delen förlorar sin färg, under det
att vattnet genast erhåller en tydlig färgning. Med
grisaillegarn förstås ett af konstull eller ullaffall
spunnet, enkelt kamullsgarn af en gråaktig, gråbrun
eller i allmänhet tämligen obestämd färg,
uppkommen genom blandning af ofärgade och
färgade (respektive mörkare och ljusare eller olikfärgade)
ullhår eller fibrer.

i smärre för detaljhandeln lämpade uppläggningar,
såsom dockor, nystan, rullar

och dylikt ...................................................

af andra djurhår, utan inblandning af annat

spånadsämne.........................................................

Väfnader af till, äfven i förening med annat spånadsämne
med undantag af silke:

pressduk; äfvensom maskinfilt, ändlös eller

rundväfd, för fabriksbehof ..............................

mattor:

knutna.....................................................................

plyschartade, icke knutna, oskurna eller
skurna:

metervara....................................................

1 kg

lkg,

1 kg

lkg

—: 65
—: 10

—: 50
2: —

—: 75

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition No 69.

Nr			Kvantitet
i korn-			för tull-	Tullsats.
mittens		Vill B. Ull och andra djurhår.	beräk- ningen.
				Kr. öre
376.	378.	afpassade, äfven hopsydda, fållade, kantade
		och försedda med fransar......................	1 kg.	1: 25
		andra slag:
377. 378.	379. 380.	metervara .....................................................	lkg.	0: 60
afpassade, äfven hopsydda, fållade, kantade
		nedi försedda, mod fransar ..........	1 k p-.	1: —
379.	381.	sammet och plysch samt sammets- och plysch-	o
		artade väfnader, osknrna eller skurna........	lkg.	1: 75
380.	382.	afpassade, ej särskilt nämnda, såsom bord-dukar, hufvuddukar, schalar, filtar, drape-rier, gardiner, väggbonader m. m............... tvåskaftade (icke mönsterväfda) utan förening	1: 75

lkg.
381.	383.
		med annat spånadsämne, oblekta eller blekta, vägande per kvm. 100 gram eller därunder	lkg.	1: 75
		andra slag, ej särskild! nämnda:
382.	384.	vägande per kvm. mer än 300 gram .........	lkg.	1: 75
383.	385.	vägande per kvm. 300 gram eller därunder;
		äfvensom sådana kostym väfnader af mer än 300 grams vikt per kvm., som inne-hålla trådar helt eller delvis af silke, så-framt silket utgör högst 3 procent af väf-	-
		nådens hela vikt .. .......................	1 ke\	2: 50
		Väfnader af tagel eller andra djurhår, ej till ull
		hänförliga, äfven i förening med annat spånads-ämne med undantag af silke och ull:
384.	386.	väfd hårfilt .............	lkg.	—: 25
andra slag ................................................
	387.	lkg.	—: 60
38:1.
		Anm. till n:r 386 och 387. Hit hänföra8 väfnader, allenast
		försåvidt de till hufvudsaklig del bestå af tagel eller andra till ull ej hänförliga djurhår eller ock åtminstone hela varpen eller hela inslaget utgöres af sådant spånadsämne.
		Anm. till n:r 375—387. Afdrag i vikten medgifves ej för
		omslag af papper eller väf kring hvarje särskildt stycke ej heller för inlägg.

Bill. till Riksd. Prof. 1910. 1 Sami. 1 Afd. 49 Höft.

Kungl. Maj-.ts Nåd. Proposition N:o 69.

i kom mitténs förslag.

386.

387.

388.

389.

390.

391.

392.

VIII B. Ull och andra djurhår.

Kvantitet
för tull-	Tullsats.
beräk-
ningen.

Kr. öre

388. Andra arbeten af tagel, ej särskildt nämnda; äfven som

perukmakararbeten och andra arbeten af
människohår eller efterbildningar däraf, äfven i

förening med andra ämnen.....................................

Anm. Afdrag i vikten medgifves ej för askar, papper och
dylikt omslag.

389. Spetsar samt spetsväfnader och tyll, ej särskildt

nämnda .......................................................................

Anm. Afdrag i vikten medgifves ej för askar, papper
och dylikt omslag, ej heller för inlägg.

390.

391.

392.

393.

394.

Band, snören och andra snörmakararbeten samt
strumpstolsarbeten och andra genom virkning,
stickning eller knytning tillverkade varor, ej till
annan rubrik hänförliga: tullbehandlas lika med
motsvarande varor af bomull.

Sadelgjordsväf: tullbehandlas lika med band.

Drif- och transportremmar och andra, ej särskildt
nämnda tekniska artiklar, osydda eller sydda,
äfven i förening med andra ämnen med undantag
af kautschuk ......................................................

Anm. Afdrag i vikten medgifves ej för askar, papper och
dylikt omslag.

C. Vegetabiliska spånadsämnen med undantag
af bomull.

Lin, hampa, ramie, jute, kokostågor och andra, ej
särskildt nämnda vegetabiliska spånadsämnen,
ohäcklade, häcklade eller på annat liknande sätt
beredda, oblekta, blekta eller färgade; äfvensom
affall däraf, härunder inbegripna blår och dref,
äfven tjärade, samt charpi .......................................

Vadd: tullbehandlas såsom vadd af bomull.

1 kg.

1 kg

1 kg.

2: 50

4: —

—: 35

fria.

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition No 69.

Kr i kom-mitténs förslag.		VIII C. Vegetabiliska spånadsämnen (ej bomull). Garn: af kokostågor, utan inblandning af annat spånadsämne:	Kvantitet för tull-beräk-ningen.	Tullsats. Kr. öre
393. 394.	395. 396.	enkelt eller tvåfaldigt ................................ annat: hänföres till tågvirke och linor; af jute, utan inblandning af annat spånadsämne: enkelt:		fritt. \|
395.	397.	oblekt och ofärgadt ..............................	1 kg.	—:06
396.	398.	blekt, färgadt eller tryckt ..................... två- eller flertrådigt: af 5 mm. diameter och därunder:	lkg.	—: 18
397.	399.	oblekt och ofärgadt ..............................	1 kg.	—: 20
398. 399.	400. 401.	blekt, färgadt eller tryckt ................ af mer än 5 mm. diameter: hänföres till tågvirke och linor; af andra till Afd. Vill C hörande spånads-ämnen, äfven i förening med bomull eller jute: enkelt, oblekt och ofärgadt:	lkg.	—: 40
400.	402.	n:r 25 (engelsk numrering) och därunder	lkg.	—: 20
401.	403.	öfver n:r 25 ............................................... enkelt, blekt, färgadt eller trvckt:	lkg.	—: 25
403.	404.	n:r 25 (engelsk numrering) och därunder	lkg.	—: 40
404.	405.	öfver n:r 25 ............................................ Anm. till n:r 402 — 405. Därest ett och samma kolli innehåller garn af olika nummer, på grund hvaraf garnet är underkastadt olika tull, och den olika finleken icke är genom varan åsatt nummer-beteckning angifven, tillämpas den högre tullsatsen äfven för det gröfre garnet, två- eller flertrådigt, tråd härunder inbe-gripen :	lkg.	—: 45
406.	406.	oblekt och ofärgadt .............................	lkg.	—: 45
407.	407.	blekt, färgadt eller tryckt .................. Tågvirke och linor samt bind- och segelgarn: icke flätade, äfven med inlägg af järntråd,	lkg.	—: 65

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition No 69.

1Sr

i kom mitténs förslag.

408.

409.

410.

411.

412.

413.

414.

415.

416.

417.

418.

419.

408.

409.

410.

411.

412.

413.

414.

415.

416.

417.

418.

419.

Vill C. Vegetabiliska spånadsämnen (ej bomull).

med en diameter:

af mer än 15 mm.; äfvensom s. k. kabelgarn

af mer än 5 mm. till och med 15 mm.......

af 5 mm. eller därunder:

med en vikt af 35 gram eller däröfver för
100 meter, efter det enkla garnet räknadt:
enkelt: hänföres till garn;
två- eller flertrådigt:

oblekt och ofärgadt ........................

blekt, färgadt eller tryckt ...........

med en vikt af mer än 17 men mindre
än 35 gram för 100 meter, efter det
• enkla garnet räknadt:

enkelt: hänföres till garn;
två- eller flertrådigt:

oblekt och ofärgadt.........................

blekt, färgadt eller tryckt...............

med en vikt af 17 gram eller därunder för
100 meter, efter det enkla garnet räknadt:
hänföres till garn;

Anm. till n:r 408. Med kabelgarn förstås ett enkelt, oblekt,
ofärgadt, oappreteradt och opoleradt garn af spånadsämnen,
tillhörande Afd. Vill C, med undantag af jute- och kokosfibrer,
hvilket väger 330 gram eller däröfver för 100 meter.
Anm. till n:r 411—416. Vid utrönande af förhållandet
mellan vikt och längd hos ett tvinnadt garn tages icke
hänsyn till den minskning i det enkla garnets längd,
som förorsakats genom tvinningen.

flätade:

oblekta och ofärgade .............................................

blekta, färgade eller tryckta: tullbehandlas
såsom snören och andra snörmakararbeten.
Väfnader:

af kokostågor eller kokosgarn, äfven med inblandning
af jute, ej hänförliga till mattor

Kvantitet för tull-beräk-ningen.	Tullsats.
	Kr. öre
1 kg 1 kg-	—: 10 —: 15
1 kg. lkg.	—: 20 —: 40
1 lkg. lkg.	—: 25 —: 50
lkg.	—: 35
lkg.	—: 07

Kungl Maj:ts Nåd. Proposition No 69.

1Yr

i kom mitténs förslag.

420.

421.

422.

423.

424.

425.

426.

427.

Vill C. Vegetabiliska spånadsämnen (ej bomull).

Anm. Väfnader af kokost,ägor eller kokosgarn med inblandning
af annat spånadsämne tullbeliandlas såsom
väfnader af detta senare ämne.

af jute:

utan inblandning af annat spånadsämne:
säck- och packväfnad, oblekt och ofärgad,
som på en yta af 2 cm. i kvadrat
innehåller sammanlagdt:

420. högst 17 varp- och inslagstrådar ...

421. mer än 17 varp- och inslagstrådar

Anm. till n:r 420 och 421. Till färgade
ränder i eller invid kanterna eller i midten
af väfnaden, afsedda att tjäna till märke å
däraf förfärdigade säckar, tages vid tullbehandlingen
icke hänsyn.

422. andra slag.......................................................

Anm. Hit hänföras plyschartade mattor af jute
äfven med annat vegetabiliskt spånadsämne i
bottenväfnaden.

423.

424.

425.

426.

427.

med inblandning till större eller mindre del
af annat spånadsämne: tullbeliandlas såsom
väfnad af detta senare spånadsämne;
af andra till Afd. Vill C hörande spånadsämnen,
äfven i förening med bomull eller jute:
sammet och plysch samt sammets- och
plyschartade väfnader, oskurna eller

skurna ....................................................

näsduksväfnader, som på en yta af 1
cm. i kvadrat innehålla sammanlagdt:
högst 50 varp- och inslagstrådar ...
mer än 50 varp- och inslagstrådar...
Anm. Trådantalet i näsduksväfnader räknas
i bottenväfven, ej i bården,
bokbindarklot, äfven i förening med papper:
tullbehandlas lika med motsvarande vara
af bomull;

Kvantitet för tull-beräk-ningen.	Tullsats.
	Kr. öre
1 kg.	—: 10
lkg.	—: 13
1 kg.	—: 40
lkg.	1: 75
lkg.	1: 30
lkg.	2: 25

Kungl. Majt:s Nåd. Proposition N:o 69.

i kommitténs

förslag.

428.

429.

430.

431.

432.

433.

434.

435.

436.

437.

438.

		Kvantitet
	Vill C. Vegetabiliska spånadsämnen (ej bomull).	för tull-beräk-ningen.	Tullsats.
			Kr. öre
428.	satin- eller atlasväfnader, hvilkas hela yta
	är till väfnaflssä.ttet likartad ..................	1 ko-.	1: 25
	tvåskaftade och kyprade väfnader, ej sär-
	skildt nämnda, hvilkas hela yta är till väf-nadssättet likartad (icke mönsterväfda):
429.	oblekta och ofärgade, vägande per kvm. 500 gram eller däröfver................. Anm. Till färgade ränder invid kanterna eller	lkg.	—: 25
	inuti väfnaden, afsedda allenast att tjäna till
	ledning vid klippning eller sömnadsarbete, tages vid tullbehandlingen icke hänsyn.
	andra, som på en yta af 1 cm. i
	kvadrat innehålla sammanlagdt:
	högst 25 varp- och inslagstrådar:
430.	oblekta och ofärgade .............	1 kg.	—: 35
431.	blekta, färgade eller tryckta mer än 25 t. o. in. 35 varp- och	lkg.	—: 50
	inslagstrådar:
432.	oblekta och ofärgade ........	lkg.	—: 55
433.	blekta, färgade eller tryckta	lkg?	—: 70
	mer än 35 t. o. m. 50 varp-
	och inslagstrådar:
434.	oblekta och ofärgade .........	lkg.	1: 10
435.	blekta, färgade eller tryckta	lkg.	1: 30
	mer än 50 t. o. m. 65 varp- och
	inslagstrådar:
436.	oblekta och ofärgade .........	lkg.	1: 90
437.	blekta, färgade eller tryckta	lkg.	2: 25
438.	mer än 65 varp- och inslags-
	trådar ......................................	1 kg\	1: 75
	Anm. till n:r 429 — 438. Väfnader, i hvilka ingår
	blekt, färgadt eller tryckt garn, tullbehandlas, där ej annorlunda är särskildt stadgadt, såsom blekta, färgade eller tryckta.

Kungl. Maj:ts Nåd Proposition N:o 69.

1Yr			Kvantitet
i kom-mitténs förslag.		VIII C. Vegetabiliska spånadsämnen (ej bomull).	för tull-beräk-	Tullsats.
				Kr. öre
		andra slag, ej särskild! nämnda, mönster-
		väfda härunder inbegripna,
		som på en yta af 1 cm. i kvadrat inne-hålla sammanlagdt:
439.	439.	högst 50 varp- och inslagstrådar......	1 kg-	1: 75
440.	440.	mer än 50 varp- och inslagstrådar,
		härunder jämväl inbegripna alla, som hafva mönster, åstadkommet
		genom olika trådtäthet.....................	lkg.	2: 50
		Anmärkningar till n:r 428—440.
		1. Väfnader, hvilkas hela yta är till väfnadssättet likartad,
		men som hafva genom färgade varp- eller inslagstrådar åstadkomna randningar eller rutningar, tullbehandlas såsom
		icke mönsterväfda.
		2. För väfnader med inväfda namn, monogram, bok-stäfver eller siffror höjes tullsatsen med 20 procent utöfver den för väfnaden eljest gällande.
		Anm. till n:r 419—440. Vid tullbehandling af väfnader
		medgifves ej afdrag i vikten för omslag af papper eller väf kring hvarje särskildt stycke, ej heller för inlägg.
441.	441.	Spetsar samt spetsväfnader och tyll, ej särskildt
		nämnda ...........................................................	1 kg.	a.

		Anm. Afdrag i vikten medgifves ej för askar, papper och
		dylikt omslag, ej heller för inlägg.
442.	442.	Band, snören och andra snörmakararbeten samt strumpstolsarbeten och andra genom virkning,
		stickning eller knytning tillverkade varor, ej till annan rubrik hänförliga: tullbehandlas lika med
		motsvarande varor af bomull. Sadelgjordsväf:
443.	443.	tvåskaftad, oblekt och o färgad...............................	lkg.	—: 35
444.	444.	andra slag: hänföres till band.
445.	445.	Slangar samt drif- och transportremmar, osydda
	:	eller sydda, äfven i förening med annat ämne med undantag af kautschuk ....................................	lkg.	—: 35

Kmgl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 69.

JVr			Kvantitet
i kom-mitténs förslag.		Vill C. Vegetabiliska spånadsåmnen (ej bomull).	för tull-beräk-ningen.	Tullsats.
			Kr. öre
446.	446.	Fisknät ock nät för tekniskt bruk, hängmattor, pytsar eller hinkar och andra, ej särskild! nämnda
		tekniska artiklar, äfven i förening med annat ämne	lkg.	—: 50
		Anm. till n:r 443—446. Afdrag i vikten medgifves ej
		för askar, papper och dylikt omslag, ej heller för inlägg.
		D. Bomull.
		Bomull:
447.	447.	oblekt, blekt eller färgad........................................	—	fri.
448.	448.	för medicinskt behof beredd, äfvensom kemiskt
		renad: tullbehandlas såsom vadd.
449.	449.	Bomullsaffall, alla slag, trassel härunder inbegripet Vadd:	—	fritt.
450.	450.	bestruken med gummi, lim eller annat liknande ämne, i större eller mindre förpackningar; äfvensom kemiskt renad eller för medicinskt
		behof beredd i sm åförpackningar för detalj-försäljning .................................................................. Anm. Afdrag i vikten medgifves ej för askar, papper	lkg.	—: 20 j
		och dylikt omslag.		fri.
451.	451.	annan ...........................................................................	—
		Garn:
		enkelt:
		oblekt och ofärgadt:
452.	452.	under n:r 23 (engelsk numrering); äfvensom	lkg.	—: 15
		s. k. förspinning...........................................
453.	453.	n:r 23 och däröfver ......................................... blekt, färgadt eller tryckt:	lkg.	—: 20
454.	454.	under n:r 23 (engelsk numrering); äfvensom	lkg	—: 30
		s. k. förspinning..........................................
455.	455	n:r 23 och däröfver .........................................	lkg	—: 36
	två- eller flertrådigt, en gång tvinnadt:
		oblekt och ofärgadt:
456.	456	under n:r 23, efter det enkla garnet räknad!	lkg	—: 20
457.	457	n:r 23 och däröfver .......................................	lkg	—: 25

Kungl. Maj.ls Nåd. Proposition N:o 69.

Kvantitet för tull-beräk-ningen.	Tullsats.
	Kr. öre
1 kg. Ikg.	—: 35 —: 40
Ikg. Ikg.	—: 25 —: 40
Ikg.	—: 40

i kommitténs

förslag,

458.

459.

460.

461.

462.

463.

458.

459.

464.

460.

461.

462.

463.

464

Vill D. Bomull.

efter det enkla garnet räknadt

Bill.

blekt, färgadt eller tryckt:
under n:r 23,
n:r 23 och däröfver

Anm. till n:r 456—459. Vid utrönande af ett tvinnadt
garns nummer tages icke hänsyn till den minskning i det
enkla garnets längd, som förorsakats genom tvinningen.
Anm. till n:r 452—459. Därest ett och samma kolli
innehåller garn af olika nummer, på grund hvaraf garnet
är underkastadt olika tull, och den olika finleken icke är
genom varan åsatt nummerbeteckning angifven, tillämpas
den högre tullsatsen äfven för det gröfre garnet.

flertrådigt, mer än en gång tvinnadt:

oblekt och ofärgadt...........................................

blekt, färgadt eller tryckt...................................

Anm. till n:r 452—461. Merceriseradt och nitreradt garn
tullbehandlas lika med blekt, färgadt eller tryckt.

i smärre för detaljhandeln lämpade uppläggningar,
såsom dockor, nystan, rullar och dylikt
Anm. Tråd tullbehandlas lika med garn.

effekt- eller fantasigarn: tullbehandlas lika med
flertrådigt, mer än eu gång tvinnadt garn.
Anm. Med effekt- eller fantasigarn förstås sådant i regel
två- eller flertrådigt garn, som utefter hela sin längd eller
på bestämda afstånd företer noppor, förtjockningar, knutar,
öglor, slingor, spiraler eller dylikt.

Väfnader af bomull, äfven i förening med jute:
maskinfilt för fabriksbehof, äfven ändlös; samt
segelduk, oblekt och ofärgad, af högst 65 cm.
bredd, vägande minst 650 gram per kvm. och
hållande på en yta af 1 cm. i kvadrat högst
36 varp- och inslagstrådar ...

Anm. Till färgade ränder invid kanterna eller inuti segelduksväfnad,
afsedda allenast att tjäna till ledning vid
klippning eller sömnadsarbete, tages vid tullbehandlingen
icke hänsyn.

till Riksd. Prot. 1910. 1 Sann. 1 Afd. 49 Höft.

Ikg.

—: 20

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition No 69.

t korn

mittens

förslag.

465.

466.

467.

468.

469.

470.

471.

465,

466.

467.

468

469

470

471

472.	472.
473.	473.
474.	474.
475.	475.
476.	476.

Vill D. Bomull.

bokbindarklot, klistrad, äfven i förening med
papper, samt appreterad väf till adresslappar
(s. k. labelklot)
fälb, plysch och sammet samt sammets- och
plyschartade väfnader; äfvensom afpassade varor
däraf:

s, k. manchester:
oblekt och ofärgad..

blekt eller färgad

andra slag:

oblekta och ofärgade ............

blekta, färgade eller tryckta
näsduksväfnader, som på en yta af 1 cm. i
kvadrat innehålla sammanlagdt:

högst 60 varp- och inslagstrådar...............

mer än 60 varp- och inslagstrådar..............

Anm. Trådantalet i näsduksväfnader räknas i botten
väfven, ej i bården.

andra afpassade, såsom bord- och hufvuddukar,
gardiner m. m., försåvidt hela ytan är till väfnadssättet
likartad,

som på en yta af 1 cm. i kvadrat innehålla
sammanlagdt:

högst 60 varp- och inslagstrådar...
mer än 60 varp- och inslagstrådar

är till väfnadssättet likartad:

vägande per kvm. 250 gram eller däröfver:
oblekta och ofärgade

blekta eller enfärgade.............................

väfda i två eller flera färger; äfvensom
tryckta ............................................

men ej mindre än 100 gram,

Kvantitet för tull-beräk-ningen.	Tullsats.
	Kr. öre
1 kg.	—: 40
1 kg.	—: 50
1 kg.	—: 90
lkg.	—: 80
1 kg.	1: 60
lkg.	1: 25
lkg.	1: 50
lkg.	1: 25
lkg.	1: 50
lkg.	—: 50
lkg.	—: 90
lkg.	1: 10

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition No 69.

AV			Kvantitet
i kom-mitténs		VIII D. Bomull.	för tull-fe eräk-	Tullsats.
förslag.		ningen.
	som på eu yta af 1 cm. i kvadrat inne-hålla sammanlagdt:		Kr. öre


		högst 60 varp- och inslagstrådar:
477.	477.	oblekta och ofärgade ...........................	1 kg.	—: 50
478.	478.	blekta eller enfärgade ........................	1 kg.	—: 90
479.	479.	väfda i två eller flera färger; äfven-
		som tryckta .......................................	lkg.	1: 10
		mer än 60 varp- och inslagstrådar:
480.	480.	oblekta och ofärgade...........................	lkg.	—: 75
481.	481.	blekta eller enfärgade...........................	lkg.	1: 25
482.	482.	väfda i två eller flera färger; äfven-
		som tryckta .......................................	lkg.	1: 50
		vägande per kvm. mindre än 100 gram,
		som på en yta af 1 cm. i kvadrat inne-hålla sammanlagdt:
		högst 60 varp- och inslagstrådar:
483.	488.	oblekta och ofärgade........................	lkg.	—: 75
484.	484.	blekta eller enfärgade.....................	lkg.	1: 25
485.	485.	väfda i två eller flera färger; äfven-
		som tryckta....................................	lkg.	1: 50
		mer än 60 varp- och inslagstrådar:
486.	486.	oblekta och ofärgade .....................	lkg.	1: —
487.	487.	blekta eller enfärgade.....................	lkg.	1: 50
488.	488.	väfda i två eller flera färger; äfven-som tryckta.................................... andra slag, ej särskildt nämnda, härunder inbe-gripna mönsterväfda, äfven afpassade, såsom bord- och liufvuddukar, gardiner m. m.: oblekta och ofärgade.........................................	lkg.	1: 75
489.	489.	lkg.	1: —
490.	490.	blekta eller enfärgade.......................................	lkg.	1: 50
491.	491.	väfda i två eller flera färger; äfvensom
		tryckta ..............................................................	lkg.	1: 75
		Anm. till n:r 472 — 491. Väfnader, hvilkas hela yta är
		till väfnadssättet likartad, men som hafva genom färgade

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition No 69.

mutens

förslag.

495.

496.

VIII D. Bomull.

Kvantitet
för tullberäkningen.

492.	492.
493.	493.
494.	494.

495.

496.

varp- eller inslagstrådar åstadkomna randningar eller rutningar,
tullbehandlas såsom icke mönsterväfda.
Anmärkningar till n:r 464—491.

1. Vid tullbehandling af bomullsväfnader anses mercerisering
eller nitrering lika med färgning.

2. Väfnader, i hvilka ingår blekt, färgadt eller tryckt
garn, tullbehandlas, där ej annorlunda är särskildt
stadgadt, såsom blekta, färgade eller tryckta.

3. Afdrag i vikten medgifves ej för omslag af papper
eller väf kring hvarje särskildt stycke, ej heller för
inlägg.

Spetsar samt spetsväfnader och tyll, ej särskildt
nämnda :

trådgardinsväfnad af minst 50 om. bredd och

slät (icke mönsterväfd) tyll..............................

andra slag.................................................................

Band, ej särskildt nämnda............................................

Anm. Till blind hänföras förutom egentliga band, d. v. s.
på bandstol framställda väfnader med varp och inslag,
äfven s. k. konstgjorda band, bestående af i bandform
ordnade, längsgående och sammanklistrade spånadsfibrer
eller garn samt i form af band af högst 20 om. bredd
klippt eller skuren väfnad, med undantag af spetsväfnader
och tyll, eller stampad filt.

Snören och andra snörmakararheten, ej särskildt
nämnda, med eller utan inlägg af trä, metall
och dylikt:

flätade, bandliknande snören, utan inlägg och
med raka kanter samt utan annat mönster,
än som åstadkommits genom färgadt garn

eller färgad tråd .............................................

andra slag...............................................................

lkg
1 kglkg.

lkg

Tullsats.

Kr. öre

2: 50
4: —
2: 25

2: 25
3: —

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition No 69.

i kommitténs

förslag.

497.

498.

499.

500.

501.

502.

503.

504.

505.

Vill D. Bomull.

Kvantitet
för tullberäkningen.

Kr. öre

Tullsats.

497.

498.

499.

500.

501.

502.

Strumpstolsarbeten och andra genom virkning,
stickning eller knytning tillverkade varor, ej till
annan rubrik hänförliga:

strumpor.....................................................................

vantar, äfven sydda af väfnad; äfvensom underkläder,
vägande högst 1 kg. per dussin ...
andra slag, metervara härunder inbegripen

Lamp- och ljusvekar .....................................................

Fisknät och nät för tekniskt bruk samt hängmattor,
tågvirke och linor, äfven i förening

med annat ämne ......................................................

Slangar samt drif- och transportremmar, osydda
eller sydda, solf och andra, ej särskildt nämnda
tekniska artiklar, äfven i förening med annat

ämne med undantag af kautschuk........................

Anm. till n:r 492—502. Afdrag i vikten medgifves ej
för askar, papper och dylikt omslag, ej heller för inlägg.

1 kg.

lkg.

lkg

lkg.

2: —

2: 50
1: 75
1: —

—: 25

503.

504.

505.

E. Spånadsvaror i förening med kautschuk.

Väfnader och andra spånadsvaror, impregnerade
eller öfverdragna med kautschuk eller förenade
medelst kautschukslösning eller genom mellanlägg
af kautschuk; äfvensom elastiska spånadsvaror,
alla slag, innehållande strängar (trådar)
af kautschuk:

af oblekt och ofärgad väfnad eller annan spånadsvara,
tydligen ämnade till tekniskt bruk
andra slag:

innehållande silke................................................

icke innehållande silke ....................................

Anm. till n:r 503— 505. Vid tullbehandling af väfnader
medgifves icke afdrag i vikten för omslag af papper eller
väf kring hvarje särskildt stycke, ej heller för inlägg; i
fråga om andra hithörande artiklar medgifves ej afdrag
för askar, papper och dylikt omslag, ej heller för inlägg, j

lkg.	—: 30
lkg.	4: —
lkg.	O; _

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 69.

i kommitténs

förslag,

506.

507.

508.

509.

510.

VIII F. Spånadsvaror, vattentäta, etc -

F. Spånadsvaror, vattentäta, lelagda eller impregnerade
med annan massa än kautschuk; väfnader,
sammanklistrade med annat ämne än
kautschuk; polerduk.

Kvantitet
för tullberäkningen.

Tullsats.

Kr. öre

506.

507.

508.

509.

510.

Väfnader och andra spånadsvaror, vattentäta, belagda
eller impregnerade med annan massa än
kautschuk, härunder inbegripna vaxduk samt
fernissade eller lackerade väfnader:

mattor, linoleummattor härunder inbegripna

andra slag ............................................................

Väfnader, sammanklistrade medelst annat ämne än
kautschuk:

innehållande silke: tullbehandlas lika med sidenväfnader; andra

slag................................................................

Polerduk, såsom smärgel-, karborundum-, pimstens-,
glas- och flintduk m. fl.........................................

Anm. till n:r 506—510 Afdrag i vikten medgifves ej
för omslag af papper eller väf kring hvarje särskildt stycke,
ej heller för inlägg.

1 kg. —: 30
1 kg. —: 60

lkg. 1: —
1 kg. —: 25

Anmärkningar till Afd. VIII A — F.

1. Då en spånadsvara betecknas såsom vara af visst
spånadsämne i förening med eller med inblandning af annat
sådant ämne, innebär detta, där ej annorlunda är särskildt
stadgadt, att, oafsedt den myckenhet, hvari de olika beståndsdelarna
ingå i varan, den i vederbörande rubriker först
nämnda beståndsdelen är bestämmande för varans rubricering
såsom vara af silke, ull, lin o. s. v,; dock att afseende
ej fästes vid i varan förekommande enstaka trådar, hvilkas
förekomst uppenbarligen har till syfte att göra densamma
hänförlig till en rubrik med lägre tullsats.

2. Vid tullbehandling af väfnader fästes icke afseende
vid stadens beskaffenhet.

3. Hvad rörande kautschuk är stadgadt gäller äfven
guttaperka och balata.

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition No 69.

mtttem

för »lag.

Vill G. Sömnads- och andra arheten etc.

Kvantitet
för tullberäkningen.

Tullsats.

Kr. öre

G. Sömnads- och andra arheten, ej särskildt nämnda
af spånadsvaror, äfven i förening med annat
ämne; hattflätor, hattar, prydnadsfjädrar,
solfjädrar.

511.

512.

513.

511.

512.

513.

Spånadsvaror, tillklippta, tillskurna eller utstansade
men utan sömnadsarbete, ej särskildt nämnda:
tullbehandlas lika med den spånadsvara, af
hvilken de framställts, utan förhöjning.

Spånadsvaror, fållade eller kantade men utan annat
sömnadsarbete, ej särskildt nämnda: tullbehandlas
lika med den spånadsvara, af hvilken de framställts,
med tillägg af 10 procent af tullbeloppet.

Anm. Till fållade och kantade varor utan annat sömnadsarbete
hänföras äfven sådana, som i omedelbart sammanhang
med fållen hafva en enkel hålsöm.

Segel: tullbehandlas lika med den väfnad, hvaraf
de förfärdigats, utan förhöjning.

Anm. till n:r 511—513. Därest vid tullbehandling af segel
eller af tillklippta, utstansade, fållade eller kantade persedlar
af sådan väfnad, för hvilken tullsatsen är beroende
af väfnadens vikt per kvadratmeter, denna vikt icke kan
bestämdt utrönas, tillämpas den högre af de tullsatser,
hvilka kunna ifrågakomma, försåvidt icke varuägaren
tillhandahåller för undersökning lämpligt prof å varan.

514.

515.

516.

517.

514.

515.

516.

517.

Presenningar........................................................................

Säckar:

tydligen brukade och slitna.................................

andra (s. k. droppsäckar härunder inbegripna):
tullbehandlas lika med den väfnad, hvaraf
de äro tillverkade, med tillägg af 15 procent
af tullbeloppet.

Skosulor af spånadsvara, äfven utan sömnadsarbete
Hängslen, bälten, skärp, strumpeband, klädningsoch
ärmhållare samt andra dylika persedlar;

1 kg. —: 50
— fria.

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 69.

Nr			Kvantitet
i korn-			för tull-	Tullsats.
mittens förslag.		Vill G. Sömnads- och andra arbeten etc.	beräk- ningen.
	äfvensom delar därtill af spånadsvara:		Kr. öre

518.	518.	af gulddragararbete................................................	1 kg.	12: —
518.	519.	af hel- eller halfsiden eller af elastiska band eller
		snören, hvari silke ingår..............................	lkg.	5: —
519.	520.	andra slag, härunder inbegripna äfven sådana,
		hvilkas hufvudbeståndsdel utgöres af elas-tiska band eller snören, i hvilka silke icke
		ingår................................................................ Väskor, vägande per stycke netto högst 0.5 kg., portföljer, etuier och askar, fodral, ej särskildt nämnda, portmonnäer, penningbörsar, plånböcker	lkg.	2: 25
		samt necessärer, med eller utan inredning:
520.	521.	klädda med eller bestående af hel- eller half-
		siden........................................................................	lkg.	4: —
521.	522.	andra slag............................................................	lkg.	1: 50
522.	523.	Väskor, vägande per stycke netto mer än 0.5 kg., nattsäckar, turist- och klädsäckar samt hattfodral, med eller utan inredning.......................................... Anm. till n:r 521—523. Vid utrönande af väskors nettovikt inräknas ej lös inredning i vikten. Sängkläder, såsom madrasser, äfven resårmadrasser med stoppning och öfvertyg, bolstrar, kuddar, äfven soffkuddar, stickade täcken, sängskärmar in. fl.: med öfvertyg af hel- eller halfsiden ...............	lkg.	1: 50
523.	524.	lkg.	6: —
524.	525.	med öfvertyg af annan väfnad...........................	lkg.	1: 50
	526.	Afdelningsskärmar af spånadsvara, äfven i förening
		med annat ämne .........................................................	100 kr.	15: —
	527.	Tält och markiser af linne-, hamp- eller bomulls-väfnad, äfven i förening med andra ämnen ...... Rullgardiner:	lkg.	1: 50
	528.	utan käppar och mekanism: tullbehandlas efter
		sin beskaffenhet;
	529.	andra ..............................................................................	100 kr.	15: —

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 69.

Kvantitet för tull-beräk-ningen.	Tullsats.
	Kr. öre
1 kg-1 kg-	4: 50 3: 50
lkg. 1 kg-	8: — 2:25
lkg. lkg.	4: — 2: —
1 kg. lkg.	12: — 5: —
lkg.	8: —
lkg. lkg.	5: 50 4: —

* korn

murens

Jorslag.

525.

526.

527.

528.

529.

530.

531.

532.

534.

533.

535.

530,

531,

532

533

534,

535,

536,

537,

538,

539,

540,

541,

542,

Vill G. Sömnads- och andra arbeten etc.

Kragar, manschetter och skjortbröst, stärkta och
strukna, af väfnad, tillhörande Afd. Vill C eller D:
med broderier eller spetsar

andra slag..............................

Snörlif:

af hel- eller halfsiden...........

af annan väfnad ....................

Hatt- och mössfoder af spånadsvara, äfven i förening
med annat material
af hel- eller halfsiden.,
andra slag...

öfvertyg till paraplyer eller parasoller, tillskuret
eller sydt:

af hel- eller halfsiden.............................................

af annan väfnad ..................................................

Broderier:

å spetsar, spetsväfnader och tyll:

å remsor af slät, icke mönsterväfd tyll, hvari
silke icke ingår, äfven om de äro försedda
med annat sömnadsarbete; äfvensom broderad
sådan väfnad, synbarligen afsedd att

sönderklippas till remsor .................................

andra: förtullas med 100 procents förhöjning
af tullsatsen för den vara, hvarå broderiet
utförts;

å hel- eller halfsiden (väfnad eller band) eller å
stampad filt: förtullas med 100 procents förhöjning
af den för sagda varor stadgade tull;
å remsor af linne- eller bomullsväfnad med undantag
af spetsväfnader och tyll, äfven om de
äro försedda med annat sömnadsarbete; äfvensom
broderade sådana väfnader, synbarligen

afsedda att sönderklippas till remsor .............

andra slag .................................................................

Bill. till Riksd. Prot. 1910. 1 Sami. 1 Afd. 49 Hiift.

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition No 69:

i kommitténs

förslag.

Vill G. Sömnads- och andra arbeten etc.

Kvantitet
för tullberäkningen.

Tullsats.

Kr. öre

536.

537.

538.

539.

540.

541.

542.

543.

544.

545.

546.

547.

548.

549.

550.

Kläder och andra sömnadsarbeten, ej särskildt
nämnda, af spånadsvaror, impregnerade eller öfverdragna
med kautschuk eller förenade genom
mellanlägg af kautschuk; äfvensom arbeten, ej
särskildt nämnda, af elastiska spånadsvaror, innehållande
strängar (trådar) af kautschuk:
ärmlappar, äfven utan sömnadsarbete:

af spånadsvara, innehållande silke, eller med

foder af sådan spånadsvara ........................

andra ....................................................................

Anm. till n:r 543 och 544. Hit hänföras äfven ärmlappar
af spånadsvara med foder af kautschuk.

andra slag:

af spånadsvaror, innehållande silke, eller med

foder af sådan spånadsvara .......................

andra ..................................................................

Kläder och andra sömnadsarbeten, ej särskildt
nämnda, af spånadsvaror, vattentäta, belagda eller
impregnerade med annan massa än kautschuk:
oljade eller fernissade efter sömnadsarbetet;

äfvensom mösskärmar .......................................

andra slag..................................................................

Kläder och andra sömnadsarbeten, ej särskildt
nämnda:

tillverkade af knutna, stickade, virkade eller
på strumpstol förfärdigade varor (äfven
metervara): förtullas utan förhöjning efter
hvad för strumpstolsarbeten är bestämdt;
öfverrockar samt rockar, västar och byxor för
män och gossar af annan väfnad än heleller
halfsiden:

af ylle-, linne- eller hampväfnad:

försedda med foder, uppslag, eller annan
besättning af varor, i hvilka silke

1 kg. 8: —
1 kg. 2: 25

1 kg. 6: —
1 kg. 3: —

1 kg. —-: 60
lkg. 1: —

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 69.

jVr			Kvantitet
* kom-mitténs		Vill G. Sömnads- och andra arheten etc.	för tull-beräk-	Tullsats.
förslag.		ningen.
		ingår; äfvensom alla, hvilkä äro för-färdigade af sådan, silke innehållande		Kr. öre
		ylleväfnad, som ej är hänförlig till halfsiden .................................................	ikg.	4: —
		Anm. Kantband eller snören, till skydd för
		kanter eller påsydda för att ersätta knapphål, räknas icke såsom besättning, ej heller krage.
	551.	andra.......................................................	1 ker.	3: —
545.	552.	af annan väfnad, däri silke ej ingår.........	lkg.	2: —
		andra slag:
		af spetsar, spetsväfnader eller tyll:
546.	553.	helt eller delvis af silke	1 ko-.	20: —
	af annat spånadsämne:
547.	554.	med foder af hel- eller halfsiden .........	lkg.	9: —
548.	555.	andra ..........................................................	lkg.	7: —
	af helsiden:
549.	556.	försedda med broderier eller spetsar ......	lkg.	20: —
550.	557.	andra ..................................	lkg.	16: —
	af halfsiden:
551.	558.	försedda med broderier eller spetsar ......	lkg.	10: —
552.	559.	andra .............................................................	1 kg.	8: —
553.	560.	af stampad filt.................................................. af annan spånadsvara:	to lkg.	1: 60
554.	561.	försedda med broderier eller spetsar; äfven-
		som sådana som hafva foder, uppslag eller annan besättning af varor, i Indika silke ingår ............................................	lkg.	5: 25

		Anm. Kantband eller snören, till skydd för
		kanter eller påsydda för att ersätta knapphål, räknas icke såsom besättning, ej heller krage.
555.	562.	andra................................................................	lkg.	3: 50
i Anmärkningar till förestående rubriker under Afd•
		VIII G.
		1. För sydda persedlar tages öfvertyget till grund för tullberäkningen. Uppstår svårighet att bestämma

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 69.

i kom mitténs förslag.

556.

557.

558.

559.

VIII G. Sömnads• och andra arbeten etc.

hufvudbeståndsdelen, tages till beräkningsgrund det
material, som drager högsta tullafgiften.

2. Med broderi afses all prydnadssöm, hvartill räknas
hålsöm, försåvidt den icke är enkel, s. k. kråkspark,
kedjesöm samt medelst metalltråd eller klistring fastsätta
prydnader; dock att en enkel kedjesöm, som blott
afser att fästa olika delar af en sydd persedel vid
hvarandra, icke räknas såsom broderi.

Kvantitet
för tullberäkningen.

Tullsats.

Kr. öre

3. Lika med broderade arbeten skola förtullas sådana,
som äro försedda med applikation, för prydnadsändamål
påsydda band, snören, garn, fransar eller gulddragararbeten.

4. Till varor under denna grupp hänföras äfven plagg
eller persedlar, ej särskildt nämnda, vid hvilkas framställande
i stället för sömnad användts klister, lim,
kautschuk eller liknande ämne.

5. Afdrag i vikten medgifves ej för askar, papper
och dylikt omslag, ej heller för inlägg.

563.

564.

565.

566.

Spånadsvaror i förening med finare metalltråd,
gulddragararbeten härunder inbegripna:

gulddragartråd .......................................................

band, snören och andra snörmakararbeten, fransar,
spetsar, spetsväfnader och tyll samt
strumpstolsarbeten, innehållande metalltråd
eller med metalltråd öfverspunnet garn till
mer än 15 procent af varans hela vikt;
äfvensom paljetter och kantiljer, alla slag,

oafsedt materialets beskaffenhet.....................

andra slag: tullbehandlas efter sin beskaffenhet
i öfrigt.

Konstgjorda blommor, frukter och växter, förfärdigade
hufvudsakligen af spånadsvaror, papper,
halm eller andra dylika ämnen; äfvensom till
prydnadsändamål afsedda, af enahanda materialier
förfärdigade efterbildningar af fjärilar, skalbaggar,
prydnadsfjädrar och dylikt........................

1 kg. 6: —

1 kg. 12: —

1 kg -

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 69.

"85

i kommitténs

färsing.

560.

561.

562.

563.

564.

565.

566.

567.

568.

569.

570.

571.

Kvantitet för tull-beräk-	Tullsats.
ningen.
	Kr. öre
1 kg-	6: —
1 st.	1:25
1 st.	—: 65
___	fria.
1 kg. 1 kg.	2: 50 1: —
1 st.	4: —
1 st.	1: 50
1 st.	2: —
1 st.	2: 50
1 st.	—: 40

567.

568.

569.

570.

571.

572.

573.

Vill G. Sömnads- och andra arheten etc.

Delar till konstgjorda blommor och andra i nästföregående
rubrik upptagna artiklar.....................

Anm. Med delar till konstgjorda blommor o. s. v. förstås
blad för sig (äfven om de äro i botanisk mening
sammansatta), ax för sig, knoppar för sig o. s. v., lösa
eller buntade, men ej annorledes sammanbundna.

Anm. till n:r 563—567. Afdrag i vikten medgifves
ej för askar, papper och dylikt omslag, ej heller för
kartor och inlägg.

Paraplyer och parasoller:

af hel- eller halfsiden......................................

andra slag............................................................

Hattflätor:

574.

575.

576.

577.

578.

af halm, gräs, säf, bast, träspån, rot eller
andra vegetabiliska ämnen, ej till spånadsämnen
hänförliga:

af dessa ämnen hvart för sig eller i förening
med hvarandra...........................

i förening med silke eller vara, däri silke

ingår..............................................................

i förening med andra ämnen.....................

af spånadsämnen, tagel härunder inbegripet:
hänföras efter sin beskaffenhet antingen
till band eller till snören.

Anm. till n:r 571—573. Afdrag i vikten medgifves ej
för askar, papper och dylikt omslag, ej heller för kartor.

Hattar, färdiga eller halffärdiga:

fruntimmers-, monterade med blommor eller

plymer...................................................................

andra slag:

af vara, i hvilken silke ingår:

ogarnerade........................................................

garnerade .........................................................

monterade .........................................................

af oljad väfnad, s. k. sydvästar.....................

Kungl. Maj ds Nåd. Proposition N:o 69.

Kvantitet för tull-ber&k-ningen.	Tullsats.
	Kr. öre
1 st.	—: 75
1 St.	1: —
1 st.	1: 50
1 st.	—: 60
1 st.	—: 75
1 st.	1: 50
lkg.	15: —
lkg.	40: —
lkg.	10: -
lkg.	30: —
lkg.	40: —
lkg.	30: —

i korn mittens förslag.

572.

573.

574.

575.

576.

577.

579.

580.

581.

582.

583.

584.

578.	585.
579.	586.
580.	587.
581.	588.
582.	589.
583.	590.

Vill G. Sömnads- och andra arheten etc.

af hårfilt:
ogarnerade.

garnerade

monterade..................................................

af annat ämne, ullfilthattar härunder inbegripna: ogarnerade,

äfvensom mössor, sydda af
till rubrik n:r 570 hänförliga flätor,

samt s. k. filtstumpar, alla slag ......

garnerade ...................................................

monterade....................................................

Anm. till n:r 575—584. Såsom garnerade anses hattar,
som äro försedda med foder (dock icke af papper) svett''
rem, kantband eller andra enkla, fastsydda tillbehör,
eller som hafva ett kring kullen slätt anbragt band
eller snöre, äfven om bandet eller snöret är knutet eller
sydt till en enkel rosett, men som sakna annan utstyrsel.
Ogarnerade äro hattar, på hvilka icke nedlagts annat
arbete än som fordras för att gifva hatten dess form, för att
fästa öfvertyget på hattstommen eller förse brättet med fåll.

Prydnadsfjädrar (plymer):
struts fjädrar:

oarbetade ........................................................

arbetade, s. k. oäkta härunder inbegripna
andra slag:

oarbetade .........................................................

arbetade............................................................

Anm. Såsom prydnadsfjädrar tullbehandlas äfven hela
fågelskinn samt hela vingar och andra befjädrade delar
af fåglar, allt försåvidt varan kan anses afsedd till
montering af hattar eller till annat prydnadsändamål.

Konstgj ordt fj äderpälsverk:

af strutsfjäder ......................................................

andra slag ............................................................

Kungl. Maj:ts Nåd. ''Proposition No 69.

i kom mitténs förslag.

584.

585.

586.

587.

588.

589.

591

Vill G. Sömnads• och andra arheten etc.

Solfjädrar, alla slag, oafsedt materialet

Kvantitet
för tullberäkningen.

Ilig.

Tullsats.

Kr. öre

5:-

Anm. till n:r 585—591. Afdrag i vikten medgifves ej för
etuier, askar, papper och dylikt omslag, ej heller för
kartor och inlägg.

IX. Kautschuk och kautschuksvaror samt packningar
af spånadsämnen.

592.

593.

594.

595.

596.

Kautschuk, guttaperka och balata, oarbetade; äfvensom
s. k. regeuereradt gummi ..........................

Kautschuk, upplöst eller i degform (dock ej utvalsad
i plattor eller vidare bearbetad), med eller
utan inblandning af andra ämnen såsom svafvel,
grafit och harts; äfvensom konstgjord mjuk

kautschuk....................................................................

Arbeten af mjuk kautschuk:

kautschukstråd för tillverkning af elastiska
väfnader, band och snören..............................

Anm. Hit hänföres endast tråd, hållande högst 5 mm. i
största dimension af tvärsektion.

plattor af högst 10 mm. tjocklek (gummiduk)
med inlägg eller omlägg af spånadsämne
eller metall; andra packnings- och tätningsmaterial
samt packningar af mjuk kautschuk
i förening med spånadsämne, asbest eller
metall eller af spånads- eller annat ämne i
förening med kautschuk; äfvensom plattor
och andra packningar af asbest i förening
med spånadsämne eller af spånadsämne eller
asbest i förening med stearin, talg, talk och

dylika ämnen ..............................................

mattor, hof- och andra buffertar, proppar,
massiva hjulringar, äfven i längder, symaskinsringar,
ventiler, ventilkulor samt kaut -

lkg.

fria.

—: 15

fri.

—: 30

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 69.

i kommitténs

förslag.

590.

591.

592.

593.

594.

595.

596.

597.

Kvantitet för tull-beräk-ningen.	Tullsats.
	Kr. öre.
1 kg.	—: 80
1 kg.	—: 30
1 kg.	fria. —: 50
1 kg. 1 kg.	—: 35 1: 20
1 kg.	2: —
1 kg.	1: 50
1 kg-	—: 40

597.

598.

599.

600.

601,

602,

603.

604.

IX. Kautschuk och kautschukvaror.

schuksvaror, ej särskild! nämnda, för industriella
ändamål, allt i eller utan förening
med annat ämne; äfvensom strängar, plattor,
packningar och tätningar, ej särskild! nämnda
slangar och rör, äfven i afpassade längder,
ej särskild! nämnda:

spiralslang och pansarslang, äfven försedd

med kopplingar eller annan aptering......

slangar, utvändigt bestående af rundväfd
bomulls-, hamp- eller linneväfnad med
eller utan impregnering och invändigt

belagda

med ett tunnare, högst 2 mm.

tjockt lager af kautschuk ..........................

andra, äfven i förening med annat ämne...
drif- och transportremmar af kautschuk, guttaperka
eller balata, äfven i förening med
spånadsämnen, eller af spånadsämnen i förening
med kautschuk, guttaperka eller balata

kautschuksskodon ..................................................

velociped- och motorvelocipeddelar af kautschuk,
äfven i förening med annat ämne, såsom
yttergummi eller delar därtill samt pedaloch
bromsgummi

andra varor, ej särskild! nämnda, af mjuk
kautschuk, enbart eller i förening med annat
ämne, såsom handskar, hinkar, dinappar,
isblåsor, kirurgiska artiklar och radergummi

Anm. Såsom arbeten af mjuk kautschuk anses äfven
arbeten af guttaperka, af balata och af konstgjord mjuk
kautschuk.

Arbeten af hårdgummi, äfven i förening med annat
ämne:

block och plattor, äfven i afpassade stycken

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition No 69.

JVV

i kommitténs

förslag.

598.

599.

600.

601.

602.

603.

604.

605.

606.

605.

606.
607.

608.

609.

610.

611.

612.

613.

IX. Kautschuk och kautschuksvaror.

stänger, strängar (tråd) och. rör, äfven i af passade

stycken, samt packningar ...............

knifskaft och ämnen därtill................................

andra varor, ej särskild! nämnda, af hårdgummi,
äfven i förening med annat ämne,
såsom kirurgiska artiklar, kammar och dylikt
Anm. till n:r 595—607. Afdrag i vikten medgifves ej
för askar, papper och dylikt omslag, ej heller för kartor.

Affall af kautschuk samt förslitna kautschuksvaror

X. Lervaror.

Tegel:

mur-, vanligt, oglaseradt (äfven poröst), kalk sandtegel

härunder inbegripet .....................

andra slag, ej särskild! nämnda, såsom eldfast,
alla slag, klinker, syrefasta formtegel och
för kemiskt-tekniska ändamål afsedda plattor,
fasad- och formtegel för byggnadsändamål,
s. k. reveteringsplattor härunder inbegripna,
samt taktegel, alla slag:

oglaserade........................................................

glaserade ........................................................

Anm. 1. Därest en till glaseradt fasadtegel eljest hänförlig
vara, som har båda de hvarandra motstående
största ytorna glaserade, genom perforering eller på annat
sätt så formats, att den lätt kan delas till plattor (s. k.
klyfsten), hänföres varan till golf- och väggplattor.
Anm. 2. Därest ett och samma kolli innehåller flera slag
af tegel, underkastade olika tullafgifter, tillämpas den
högre tullsatsen för hela innehållet.

Anm 3. Krossadt eller pulveriseradt eldfast tegel tullbehandlas
som chamottmurbruk.

Byggnadsornament, äfven af terrakotta:

oglaserade
glaserade.

Kvantitet för tull-beräk-ningen.	Tullsats.
	Kr. öre
1 kg.	—: 50 fria.
lkg.	1: 50
—	fria.
100 kg.	—: 10
100 kg. 100 kg.	—: 35 1: —

100 kg.
100 kg.

Bill. till Biksd. Prof. 1910. 1 Sami. 1 Afd. 49 Raft.

3: —
10: —
12

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition No 69.

i kommitténs

förslag.

607.

608.

609.

610.
611.

612.

613.

614.

615.

616.

617.

618.

619.

614,

615

616

617,

618,

619

620
621,

622

623,

624,

625,

626,

X. Lervaror.

Golf- och väggplattor:

af 3 cm. tjocklek eller däröfver:

enfärgade och oglaserade ..............................

flerfärgade eller glaserade..............................

af mindre tjocklek:

enfärgade, oglaserade......................................

enfärgade, glaserade.........................................

flerfärgade, oglaserade eller glaserade .....

Anm. Därest ett och samma kolli innehåller golf- och
väggplattor af särskilda slag, underkastade olika tullafgifter,
tillämpas den högsta tullsatsen för hela innehållet,

Deglar, äfven af grafitmassa, retorter och mufflar
samt delar därtill; äfvensom alla andra, ej särskildt
nämnda arbeten af eldfast massa, oglase -

Rör, ej särskildt nämnda, och rördelar samt brunnar

och krabbor, oglaserade eller glaserade.........

Kranar, kylrör, sträckstenar och andra för tekniskt
brak afsedda, ej särskildt nämnda och ej till
fajans- eller porslinsvaror hänförliga artiklar, äfven
armerade; samt till kulkvarnar afsedda kapslar

och kulor af porslin.............................................

Badkar, tvättställ, disklådor och klosetter, ej hänförliga
till fajans- eller porslinsvaror ............

Kakel och kakelugnsornament:

hvita eller enfärgade .......................................

två- eller flerfärgade eller förgyllda, försilfrade

eller på annat likartadt sätt dekorerade......

Anm. Vid tullbehandlingen fästes afseende endast vid
yttersidornas utseende.

Isolatorer, knoppar, inledningsrör, takbrickor och
andra artiklar för isolering af elektriska ledningar,
äfven i förening med järn:

hvita ...........................................................................

andra slag..................................................................

Kvantitet för tull-beräk-ningen.	Tullsats.
	Kr. öre
100 kg. 100 kg.	—: 35 1: —
100 kg. 100 kg. 100 kg.	3: — 10: — 16: —
100 kg.	1: 50
100 kg.	—: 75
100 kg.	2: —
1 kg-	—: 05
1 kg.	—: 10
1 kg-	—: 16
1 kg-1 kg-	—: 20 —: 25

Kung!. Maj:ts Nåd. Proposition No 69.

i kommitténs

förslag.

620.

621.

622.

623.

624.

625.

626.

		Kvantitet
	X. Lervaror.	för tull-beräk-	Tullsats.
		ningen.
			Kr. öre
	Anm. till n:r 625 och 626. Om på en hit hänförlig, i öfrigt
	hvit artikel finnes anbragt en pil eller annan beteckning allenast till ledning för varans användning men af
	oväsentlig betydelse för dess utseende, tages vid tullbehand-lingen icke hänsyn till denna beteckning.
627.	Lyxföremål och andra artiklar, hvilka måste anses hufvudsakligen afsedda till prydnad och icke eller endast i ringare mån till verkligt gagn, såsom statyetter, vaser, ateniennprydnader, de-korationstallrikar och andra väggprydnader m. m. — men däremot icke blomkrukor, askkoppar, sparbössor m. m. — äfven i förening med trä,
	oädel metall eller dylikt, vikten af askar, papper och dylikt omslag inberäknad ................................	1 kg-	1: —
628.	Fajans- och porslinsvaror i förening med guld eller
	silfver, vikten af askar, papper och dylikt omslag inberäknad .....................................................................	1 kg-	5: —
629.	Fajans- och porslinsvaror, ej särskild! nämnda, i förening med annan oädel metall än järn ......... Arbeten, ej särskild! nämnda, af äkta porslin:	1 kg-	—: 60

630.	hvita eller enfärgade .............................................	1 kg.	—: 30
631.	två- eller flerfärgade eller förgyllda, försilfrade eller på annat likartadt sätt dekorerade...... Arbeten, ej särskildt nämnda, af fajans (oäkta porslin) samt krukmakargods och andra lervaror, ej sär-skildt nämnda, äfven i förening med järn eller trä: hvita eller enfärgade............................................	1 kg-	—: 60
632.	1 kg-	—: 10
633.	två- eller flerfärgade eller förgyllda, försilf-rade eller på annat likartadt sätt dekorerade	1 kg-	—: 16
	Anm. till n:r 630—633. Såsom enfärgade anses de
	hithörande artiklar, som förete samma färg på hela sin yta, hvarvid dock afseende icke fästes vid bott-
	nars undersida och dylika för varans utseende oväsent-liga delar af ytan, ej heller vid ojämnheter i färgen,
	hvilka föranledas af tillverkningssättet och synbarligen icke tillkommit i dekorativt syfte.

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition No 69.

» kom mitténs förslag.

627.

628.

629.

630.

631.

332.

633.

634.

635.

Kvan titel för tull-tieräk-ningen.	Tullsats.
	Kr. öre
1 kg.	fria. —: 02
—	fri.
1 kg.	—: 06
1 kg.	—: 30
1 kg-	—: 10
1 kg-1 kg. 1 kg.	—: 06 —: 09 —: 12

634

635

636.

637.

XI. Glas och glasvaror.

XI. Olas och glasvaror.

Glas- och glasyrmassa, ofärgad eller färgad, s. k.

glasull ...........................................................

Glaspulver; äfvensom glitter..........................

Anm. Vid tullbehandling af glitter medgifves
för askar, papper och dylikt omslag.

Emaljmassa, äfven pulveriserad......................

Trottoar- och däcksglas, tråd-, katedral-, opal
och ornamentglas samt annat i skifvor
råglas med eller utan kantslipning, emba
vikt inberäknad ...............................................

638

639

640,

641,

642,

eller oslipadt.

Dörrfyllningar, fönster och andra arbeten af i skifvor
gjutet råglas med infattning af bly, mäss
eller annan oädel metall ...................................

ventilglas, med eller utan ramar; äfvensom

krubbor och tråg..................................................

Fönsterglas, äfven färgadt, samt spegelglas:

ofolieradt: utan slipning eller etsning, i plana
skifvor med en sammanlagd längd och bredd:

af mindre än 135 cm.................................

af 135 intill 245 cm..................................

af 245 cm. eller däröfver ..........................

Anmärkningar till n:r 640—642.

1. Vid tullbehandling af glas, som icke har rätvinklig,
fyrhörnig form, beräknas summan af största höjden
och största bredden motsvara sammanlagda längden
och bredden.

2. Afdrag i vikten medgifves icke för emballaget.

Kungi. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 69.

Kvantitet för tull-beräk-ningen.	Tullsats.
	Kr. öre
1 kg.	—: 25
lkg.	—: 40
1 kg-	—: 45
lkg.	—: 60
—	fria.
lkg.	—: 70
lkg.	—: 10
lkg.	—: 02
1 kg.	—: 06
lkg.	—: 18
lkg.	—:60

t kom -

mitténs

förslag.

636.

637.

638.

639.

640.

641.

643.

644.

645.

646.

647.

648.

XI. Glas och glasvaror.

ofolieradt: mattslipadt, slipadt och poleradt,
etsadt, böj dt eller kupig!:

utan fasett- eller kantslipning .................

andra slag .....................................................

folieradt:

utan fasett- eller kantslipning........................

andra slag

642.	649.
643.	650.
644.	651.
645.	652.
646.	653.

Fotografiska torrplåtar eller s. k. emulsionsplåtar,

med eller utan negativbilder .........................

Arbeten, ej särskildt nämnda, af fönster- eller spegelglas,
såsom glasmålningar, speglar, fotografiställ

o. s. v., äfven i förening med annat ämne, dock

ej guld eller silfver ................................................

Anm. Afdrag i vikten medgifves ej för askar, papper och
dylikt omslag.

Flaskor och burkar:

helt oslipade och utan målning, förgyllning
eller eljest annan dekorering än sådan, som
kan åstadkommas genom gravyr i formen:

af högst 100 grams rymd..........................

af större rymd:

buteljer af mörkgrön eller brun massa
för maltdrycker, mineralvatten, läskdrycker,
vin eller spritdrycker; äfvensom
damejeanner af sådan massa .

andra slag ..................................................

med slipade kanter eller bottnar eller med
inborrade, oslipade eller slipade proppar
men i öfrigt helt oslipade och utan målning,
förgyllning eller eljest annan dekorering
än sådan, som kan åstadkommas

genom gravyr i formen..............................

andra slag, härunder inbegripna flaskor, försedda
med flätning eller annan beklädnad,
som icke utgör emballage ...........................

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 69.

Kr			Kvantitet
% korn-mittens förslag.		XI. Glas och glasvaror.	för tull-beräk-ningen.	Tullsats.
				Kr. öre
		Anm. Vid tullbehandling af flaskor om minst 3 liters
		rymd eller damejeanner fästes ej afseende vid, om varan är försedd med gröfre korgflätning.
647.	654.	Rör, äfven tillslutna, samt stafvar	1 kg-	—• 10
Anm. Graderade rör hänföras till laboratorieartiklar.
648.	655.	Laboratorieartiklar, ej särskildt nämnda, såsom prof-
		glas, kolfvar, pipetter och dylikt..........................	1 kg	—: 40
654.	656.	Isolatorer..............................................................................	1 kg.	—: 25
649.	657.	Optiska glas, oslipade eller slipade, lösa och om-fattade, härunder inbegripna jämväl s. k. hel-pressade dioptriska glaslinser ...............................		fria.
650.	658.	Emaljögon samt konstgjorda tänder, äfven af pors-
		linsmassa ...................................................................	—	fria.
651.	659.	Glas- eller emalj varor i förening med guld eller silfver, vikten af etuier, askar, papper och dylikt omslag inberäknad ................................................	1 kg-	5: —
		Glas- och emalj varor, ej särskildt nämnda, äfven i förening med annat ämne än guld eller silfver, försåvidt de icke äro hänförliga till bijouteri-


		varor, karaffiner härunder inbegripna:
652.	660.	hushålls- och prydnadsglas, slipadt, etsadt, måladt, förgylldt eller eljest med annan dekorering än sådan, som kan åstadkommas
		genom gravyr i formen, härunder inbegripna äfven på nämnda sätt bearbetade lampkupor	lkg.	1: —
		Anm. Vid slipning, som ej afser dekorering, fästes vid
		tullbehandlingen ej afseende.
653.	661.	råglasämnen till hushålls- eller prydnadsglas; äfvensom lampkupor, ej särskildt nämnda,
		samt lampglas...................................................	1 kg-	—: 60
654.	662.	andra slag-..................................................................	lkg.	—: 45
655.	663.	Glasskärf..............................................................................	fri.

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition No 69.

t korn mittens förslag.

656.

657.

658.

659.

660.

661.

662.

664.

665

666
667

XII A. Järn och järnlegeringar etc.

XII. Metaller. j

668.

669.

670.

Järn och järnlegeringar samt arheten däraf.
Tackjärn, spegeljärn, manganjärn, kromjärn, wol -

Kiseljärn (ferrosilicium) och kiselmanganjärn:

hållande högst 15 procent kisel ..................

hållande mer än 15 procent kisel ...............

Granuleradt järn, krössaft eller okrossadt, s. k.
stålsand och järnsand härunder inbegripna; äfvensom
s. k. pulveriseradt järn, lyonerspån och

stålull .................................................................

Rör och rördelar af icke smidbart gjutgods:
icke bearbetade:

af 145 mm. invändig diameter eller där öfver

.......................................................

af mindre än 145 mm. invändig diameter, härunder
inbegripna utan afseende å diametern
alla ogängade och i öfrigt oarbetade muffar,

flänsar, proppar och hufvar.......................

bearbetade, härunder äfven inbegripna gängade
rördelar; äfvensom brandposter, tackjärnsbrunnar
och sifoner samt slussventiler till
rör, hänförliga till n:r 668..............................

Anmärkningar till n:r 668 — 670.

1. För emaljerade rör och rördelar förhöjas ofvanstående
tullsatser med 5 kr. per 100 kg.

2. Diametern å muffrör mätes ej å muffens insida utan
å rörets.

Kvantitet

för tull. beräk-ningen.	Tullsats.
	Kr. öre
	fria.
100 kg.	fritt. 7: —
100 kg.	2: 50
100 kg.	3: —
100 kg.	4: -
100 kg.	5: —

3. Till rördelar hänföras vinkelrör, T-rör, korsrör och
andra på liknande sätt formade rör, äfvensom muffar,
flänsar, proppar och hufvar.

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition No 69.

År
i kornmitténs

förslag.

XII A. Järn och järnlegeringar etc.

Kvantitet
för tullberäkningen.

Tullsats.

Kr. öre

663.

671.

664. 672.

665. 6 7 3.

666.

674.

675.

4. Slussventiler till rör, hänförliga till n:r G69, tullbehandlas
som armatur. »

5. Plansvarfning af flänsar å rör föranleder ej, att rören
anses såsom bearbetade.

Se för öfrigt anmärkningarna till Afd. XII A.
Eldstadsroster, ej särskild! nämnda, lod ock vikter;

äfvensom gjutna lyktstolpar och kolonner ......

Spisar, ugnar, vatten värm are, med eller utan
eldstad, samt kaminer, ej särskild! nämnda,
värme- eller lågtryckspannor, kamflänsrör, kaloriferer,
radiatorer eller värmeelement, port-, luftväxlings-
och andra galler, spjäll och dragluckor
till eldstäder, ugnsramar, mortlar, grytor,
kastruller, pannor och krubbor, serverings- och
trädgårdsbord, äfven i förening med annat ämne,
soffor och stolar, äfven i förening med trä, fotskrapor,
spottlådor, tvätt- och diskbord, afloppstrattar,
vattenlås, badkar samt andra dylika, gröfre
för hushållet och renhållningen afsedda, ej särskilt
nämnda artiklar, trappor, trappsteg, staket,
grafvårdar, lyktarmar samt tak-, vägg- och
källarfönster, allt försåvidt de till hufvudsaklig
del utgöras af icke smidbar! gods; äfvensom
gjutna delar till sådana föremål:

emaljerade, förnicklade eller förtenta ............

andra slag ..............................................................

Kopiepressar och delar därtill; äfvensom eldredskaps-
och paraplyställ, bord, ej särskildt nämnda,
etagerer och blomsterställningar, trädgårdsurnor,
stryk- och pressjärn, ej särskildt nämnda, möbeltrissor
och pianorullar, luftväxlingsventiler och
spolcisterner samt delar därtill, allt försåvidt de
till hufvudsaklig del utgöras af icke smidbartgods:

emaljerade, förnicklade eller förtenta...............

andra slag ..............................................................

100 kg.

1 kg1
kg.

lkg.

2: 50

—: 18
—: 12

Kungl. Ma j ds Nåd. Proposition N:o 69.

AV » kom-mittént t öralag.
667.	676.
668.	677.
669.	678.
670.	679.
671.	680.
672.	681.
673.	682.
674.	683.

XII A. Järn och järnleyeringur etc.

Kulör, särskildt inkommande:

blanka, härdade ...............................

andra slag............................................

675.

076.

artiklar, såsom byster, medaljonger, blomstervaser,
skrif- och tändsticksställ, ljusstakar samt

orneradt gjutgods till kronor och lampor...........

Göten, smältstycken, råstänger och råskenor, alla
slag, samt ämnen, ovällda eller vällda, öfver 70
mm. i fyrkant med runda hörn, af götmetall

eller annat järn; äfvensom plåtämnen...............

Anm. Med plåtämnen afses här endast sådana, som hafva
högst G00 mm. längd, minst 200 mm. bredd och minst
30 mm. tjocklek.

Järnvägs- och spår vägsskenor:

vägande 20 kg. eller däröfver per löpande meter

af mindre vikt per löpande meter..............

Stänger, bearbetade, synbarligen afsedda till betongarbeten
...................................................................

Stänger med olika hårdhetsgrader i tvärsektion
(compoundstål), härunder inbegripna äfven vridna
eller på annat sätt fasonerade (s. k. pansarskent
för kassahvalf); äfvensom varm val sadt järn i
stänger med invalsade mönster eller eljest genom

form å tvärsektion ................................................

Anm. Stämplar, varumärken och dylika beteckningar göra
ej varan hänförlig till denna rubrik.

Varmvalsadt järn, ej särskildt nämndt:

dubbla T-balkar eller s. k. I-balkar, vägande
G0 kg. eller däröfver per löpande meter ..
andra balkar samt annat varmvalsadt, ej särskildt
nämndt järn i stänger, knippor eller
ringar, s. k. valstråd härunder inbegripen
Anm. Är till denna rubrik hänförligt järn öfverdi
med tenn, zink eller bly eller med legeringar af dessa
metaller, förhöjes tullen med 15 procent.

Bih. till Biksd. Prof. 1910. 1 Samt. 1 Afd, 49 Höft.

G84,

685.

Kvantitet för tull-beräk-ningen.	Tullsats.
	Kr. öre
lkg. lkg.	1: — —: 05
1 kg.	—: 50
100 kg.	O. L. . '' 1
100 kg. 100 kg.	9- _ 2:50
100 kg.	3: 50
100 kg.	5: —
—	fria.
L00 kg.	2: 50
	13

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 69.

i kom mitténs förslag.

677.

678.

679.

680.

681.

682.

683.

684.

XII A. Järn och järnlegeringar etc.

686.

687.

688.

689.

690.

691.

692.

Snabbsvarfstål, smidt eller valsadt, härunder äfven

inbegripna tillformade ämnen af sådant stål......

Anm. Till snabbsvarfstål hänföres stål, som, helt eller
delvis befriadt från glödspån, två minuter efter nedsänkning
i salpetersyra af rumstemperatur och af 1.20 egentlig
vikt visar ingen eller högst obetydlig gasutveckling.

Verktygsstål, i stänger, smidt, annat än snabbsvarfstål;
äfvensom annat smidt järn, i stänger .....

Kallvalsadt eller kalldraget järn i stänger, knippor
eller ringar, utan afseende på genomskärningens
form, öfver 10 mm. i största dimension af tvärsektion
(bredd):

platt (med två motstående sidor större än de
två öfriga):

af 0.9 mm. tjocklek eller däröfver ........

af mindre än 0.9 men icke under 0.4

mm. tjocklek ..........................................

af mindre än 0.4 mm. tjocklek ..............

rundt, fyrkantigt (kvadratiskt) eller sexkantigt;
äfvensom svarfvade, släta, cylindriska axelämnen,
ej vidare bearbetade..........................

af annan form ..............................................

Anm. 1. Kallvalsadt eller kalldraget järn företer antingen
en blank oxidfri yta eller ock, om varan glödgats efter
kallarbetningen, en med tunn oxidhinna försedd yta.

Anm. 2. Kallvalsadt eller kalldraget järn af 10 mm.
bredd eller därunder hänföres till tråd.

Anm. till n:r 685 och 688—690. Smidbart järn i form
af plattjärn, som har en bredd af mer än 250 mm.
och hvars tjocklek icke öfverstiger en tiondel af bredden,
förtullas såsom plåt.

Plåtar, klippta eller oklippta:

utan slipning eller polering och utan öfverdrag
af annan metall eller annan ytbetäckning,
andra än kallvalsade, äfven om de
äro korrugerade eller hafva å ena sidan invalsade
mönster:

693.

af 3 mm. tjocklek eller däröfver

Kvantitet för tull-beräk-ningen.	Tullsats.
	Kr. öre
100 kg.	25: —
100 kg.	15: —
100 kg.	G: —
100 kg. 100 kg.	rf t 10 :—
100 kg. 100 kg.	5: — 10: —
100 kg.	3: 50

Kungl. May.ts Nåd Proposition N:o 69.

AV			Kvantitei
i kom-mittens förslag.		XII A. Järn och järnlegeringar etc.	för tull-beräk-ningen.	Tullsats.
				Kr. öre
685.	694.	af mindre än 3 mm. men icke under 0.6
		mm. tjocklek ....................................	100 kg.	4: 50
686.	695.	af mindre än 0.6 mm. tjocklek; äfven-
		som plåtar, alla slag, med olika kård-hetsgrader i tvärsektion (compound-
		stålplåtar) ............................................... slipade, försedda med blank oxidfri yta (kall-valsade) eller med matt oxidfri yta (betade) eller med speglande oxidhinna (s. k. glans-plåt), polerade, målade, fernissade, förnick-lade, lackerade, emaljerade, brunerade eller mönsterpressade:	100 kg.	5: —



687.	696.	af 3 mm. tjocklek eller däröfver .....	100 kg.	6: —
688.	697.	af 0.2 5 mm. intill 3 mm. tjocklek; äfven-
		som kallvalsad plåt af mindre tjocklek än 0.2 5 mm. .............................	100 kg.	7: —
689.	698.	af mindre tjocklek än 0.2 5 mm., andra än
		kallvalsade .. ...................................		fria.
		Anmärkningar till n:r 696—698.
		1. Till kallvalsade plåtar hänföras äfven sådana, som efter kallvalsningen genom glödgning erhållit en med tunn oxidhinna försedd yta.
		2. Oljebestrykning, synbarligen endast afsedd att skydda plåten mot rost, anses icke såsom målning eller fernissning. 3. De mönsterpressarie plåtarna förete, i motsats till plåtar med invalsade mönster, mönstret motsvarande upphöjningar eller fördjupningar å baksidan.
690.	699.	med tenn, bly eller eu legering af dessa båda
		metaller öfver dragna ..........................	—	fria.
691.	700.	med oädla metaller, andra än i n:r 696—699
		nämnda, eller deras legeringar öfverdragna, äfven om de äro korrugerade ...................	100 kg.	7: —
		Anmärkningar till n:r 693—700.
		1. Ej rätvinklig, härförut nämnd, klippt plåt af mindre än 7 mm. tjocklek drager en tullförhöjning af 15 procent. 2. Ur plåt klippta strimlor (band) draga, oafsedt bredden, den för plåten bestämda tull.

100

Kungl. Maj:t8 Nåd. Proposition N:o 69.

År i kom-mittén9 för nia q.
692.	701.
603.	702.
693.	703.
694.	704.
695.	705.
696.	706.
697.	707.
698.	708.
699.	709.
700.	710.
701.	711.
702.	712.

Kvantitet för tull-beräk-	Tullsats.
ningen.
	Kr. öre
100 kg.	8: —
100 kg.	10: —
100 kg.	15: —
1 kg-	1: —
1 kg-	—: 50
1 kg.	—: 08
1 kg-	—: 06
1 kg-1 kg.	—: 15 —: 20
100 kg.	7: —

XII A. Järn och järnlegeringar etc.

böjda och med kanterna hopsvetsade; äfvensom
perforerade:

af 3 mm. tjocklek eller däröfver ............

af mindre än 3 mm. men ej mindre än

1.6 mm. tjocklek ....................................

af mindre än 1.6 mm. tjocklek..................

Anm. till n:r 701 — 703. Plåtar, böjda till rör och
med kanterna hopsvetsade, tullbehandla såsom rör, försåvidt
den inre diametern icke öfverstiger 250 mm.

S. k. sträckmetall, framställd af plåt: belägges med
dubbla tullbeloppet å plåten, hvaraf den är förfärdigad.

Plåt- och bleckvaror, ej särskildt nämnda:

förgyllda eller försilfrade ....................................

emaljerade, förnicklade, förkopprade, förmässin gadé,

bronserade eller lackerade.......................

andra slag:

vägande per stycke netto 20 kg. eller däröfver:

pressade, svetsade eller förzinkade..............

andra slag ......................................................

vägande per stycke netto mindre än 20 kg. men

ej mindre än 1 kg.........................................

vägande per stycke netto mindre än 1 kg.

Rör, valsade eller varmdragna, af rund eller annan
än rund form å tvärsektionen, framställda antingen
af massiva ämnen eller ock af plattjärn
eller plåt genom hopböjning, med eller utan
efterföljande svetsning, lödning, nitning eller
falsning, äfven med öfverdrag af väf, färg, zink
eller dylikt rostskyddande ämne:

icke bearbetade; äfvensom lednings- och lyktstolpar
af rör ...................................................

bearbetade, såsom böjda, formade till spiraler,
försedda med fiänsar, rör med ökad gods -

Nungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 69.

101

i kom -

mittén s

j årslön.

XII A. Järn och järnlegeringar etc.

tjocklek på ändarna samt rör med ändarna
hop vällda..............................................................

703. 7 1 3.
70i. 714.

Anm. Rör, hållande i inre diameter mer än 250 mm.,
hänföras, om de äro vällda, till plåtar, böjda och med
kanterna hopsvetsade, eljest till plåt- och bleckvaror, ej
särskildt nämnda.

Rör, kalldragna, af rund eller annan än rund form
å tvärsektionen, äfven bearbetade:

af 2 mm. eller däröfver i godstjocklek...........

af mindre godstjocklek.......................................

Kvantitet för tull-beräk-ningen.	Tullsats.
	Kr. öre
100 kg.	9: —
100 kg. 100 kg.	8: — 10: —

705.

706.

715.

716.

Anmärkningar till n:r 711—714.

1. Rör, som på mekanisk väg försetts med ett omhölje
af nickel, koppar eller kopparlegering, tullbehandlas
som rör af den metall, hvaraf omhöljet består.

2. Angående isoleringsrör, se Afd. XIII B.

Se för öfrigt anmärkningarna till Afd. XII A.

Muffar, flänsar, proppar, hufvar, vinkelrör, T-rör,
korsrör och andra på liknande sätt formade rördelar,
allt försåvidt de äro framställda af
smidbart gods; äfvensom cylindrar för förtätade

gaser...............................................................................

Tråd, kallvalsad eller dragen, kallvalsadt eller kalldraget
band- och fasonjärn härunder inbegripet,
allt i stänger eller ringar, 10 mm. eller därunder i
största dimension af tvärsektion:

polerad (s. k. silfverstål och pianotråd) samt
tråd med växlande tvärsektion å olika delai
af samma stycke ..............................................

100 kg.

15: — i

Anm 1. Till polerad tråd hänföres ej sådan, som endast
genom dragning erhållit en blank yta.

Anm. 2. S. k. silfverstål, hållande mer än 10 mm. i
största dimension af tvärsektionen, hänföres till verktygsstål,
i stänger, srnidt.

102

Kungl. Maj ds Nåd. Proposition N:o 69.

.AV

» horn•
mittens
förslag.

707.

708.

709.

710.

711.

717.

718.

719.

720.

721

712. 12 2

713.

723.

XII A. Järn och järnlegeringar etc.

andra slag:

platt (med två motstående sidor större
de två öfriga):

af 0.6 mm. tjocklek eller däröfver
af mindre än 0.6 mm. men icke under

0.3 mm. tjocklek................................

af mindre än 0.3 mm. tjocklek ..........

af annan form än platt, såsom rund, U
formad o. s. v.; äfvensom s. k. solftråd:
af 1.5 mm. eller däröfver i största dimension
af tvärsektion ......................

af mindre än 1.5 mm. men icke under
0.5 mm. i största dimension af tvärsektion
...................................................

af mindre än 0.5 mm. i största dimension
af tvärsektion ...........................

Anmärkningar till n. r 716—722.

1. Träd, öfverdragen med annan oädel metall med
undantag af koppar och kopparlegeringar, förtullas
med 20 procents förhöjning af tullen för motsvarande
tråd utan öfverdrag.

2. Beträffande s. k. solftråd iakttages, att den
enkla trådens tjocklek lägges till grund för tullbehandlingen.

3. Kallvalsad eller dragen tråd af mer än 10 mm. i
största dimension af tvärsektion förtullas, där ej annorlunda
är särskildt stadgadt, som kallvalsade stänger.

4. Linor och stängsellinor af järntråd, stängseltråd
med eller utan taggar, stängselduk och annan järntrådsduk,
möbelresårer med lösa eller fastgjorda ändai
samt torkgaller af tråd till torkinrättningar beläggas
med dubbla tullbeloppet å tråden, hvaraf de äro
förfärdigade.

Ang. vaxtråd, se rubrik n:r 685.

Jfr anm. 2 till Afd. XII A.

Träd, öfverspunnen eller öfverklädd med spånadsämne
eller papper; äfvensom formade fjädrar af

Kvantitet för tull-fe eräk-ningen.	Tullsats.
	Kr. öre
100 kg.	6: —
100 kg. 100 kg.	7: — 10:-
100 kg.	6: —
100 kg.	8: —
100 kg.	12: —

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 69.

103

Kvantitet för tull-beräk-ningen.	Tullsats.
1 kg-	Kr. öre 1: —
lkg.	—: 40
1 kg.	—: 50
lkg.	— :80
lkg.	—: 75
lkg.	2: —
lkg.	—: 15
lkg.	—: 10
lkg.	—: 50 1

i kommitténs

förslag.

714.

715.

710.

717.

718.

719.

720.

721.

724.

725

726,

727,

728,

729.

730.

731.

XII A. Järn och järnlegeringar etc.

platt tråd af högst 10 mm. bredd till beklädnadspersedlar
eller liknande ändamål, med eller utan

öfverklädnad och beslag...........................................

Planschetter; äfvensom formade fjädrar af mer än
10 mm. bredd till beklädnadspersedlar eller
liknande ändamål, med eller utan öfverklädnad
och beslag ..............................................................

Anm. till n:r 723 och 724. Vid bestämmande af bredden
å öfverklädda fjädrar tages ej hänsyn till öfverklädnaden.

Drif- och urfjädrar af band eller af platt tråd, hållande
i bredd mer än 3 mm.; paraply- och parasollspröt
med tillformade ändar, med eller utan
gafflar, äfvensom gafflar till sådana spröt .........

Anm. Drif- och urfjädrar af platt tråd med högst 3 mm.
bredd tullbehandlas såsom delar af urverk.

Paraply- och parasollställningar, sammansatta, äfven

med käppar af annat ämne än järn.....................

Solf af järntråd:

af 0.6 mm. eller däröfver i största dimension

af tvärsektion.....................................................

under 0.6 mm. i största dimension af tvärsektion.
..............................................................

Anm. till n:r 727 och 728. Be9tår varan af sammanlödda
trådar, lägges den enkla trådens dimension till gran*
tullbehandlingen.

Sängbottnar af järntråd med ramar af trä ......

Stängselband, framställdt af vridet platt- eller fasonjärn
..........................................................................

Möbelspik och s. k. koffertnaglar, äfven med hufvud
af annan oädel metall eller öfverklädda.....

Spik och stift, ej särskildt nämnda, äfven med
hufvud helt eller delvis af annan metall än
järn:

104

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 69.

Nr			Kvantitet
i kom-mittent förtlag.		XII A. Järn och järnlegeringar etc.	för tull-beräk-ningen.	Tullsats.
				Kr. öre
722.	732.	af mindre Längd än 45 mm.; äfvensom häst-		j
		skosöm, hästskohakar och broddar, alla slag, samt nubb ..........................................................	100 kg.	,5:-
723.	733.	af 45 mm. längd eller däröfver...........................	100 kg.	6: 50
724.	734.	Rälsspik, vägande per stycke netto 250 gram eller
		däröfver; äfvensom spett .......................................	100 kg;.	3: —
725.	735.	Rälsspik, vägande per stycke netto mindre än 250
		gram..........................................................................	L00 kg.	4: 50

		Träskrufvar; äfvensom andra gängade eller ogängade
		skrufvar, bultar och muttrar, ej särskildt nämnda, vägande per stycke netto högst 5 kg., samt mutterbrickor och nitar (naglar):
726.	736.	af 12 mm. eller däröfver i diameter ...............	L00 kg.	6: — !
727.	737.	af 8 intill 12 mm. i diameter samt ringskrufvar
		och krokar, alla slag, af järntråd; äfvensom alla nitar icke hänförliga till nästföregående
		rubrik.....................................................................	100 kg.	20: —
728.	738.	af 4 intill 8 mm. i diameter.............................	L00 kg.	30: —
729.	739.	under 4 mm. i diameter...................................... Anm. 1. Muttrar med blank (oxidfri) yta af 12 mm. eller	100 kg.	60: —
		däröfver i diameter draga samma tull som muttrar af 8 intill 12 mm. i diameter.
		Anm. 2. En »krafs diameter mätes omedelbart ofvan
		gängan. Med en mutters eller mutterbrickas diameter afses bålets diameter i dagen, dock att, där skrufvar in-komma med påsatta muttrar, desamma i hvarje fall för tullas efter den för muttern gällande tullsats.
		Kättingar och kedjor, ej särskildt nämnda:
730.	740.	s. k. Ewarts kätting samt lösa länkar därtill andra slag, hvari länkjärnet har en diameter:	100 kg.	15: —
731.	741.	af 25 mm. eller däröfver...............................	100 kg.	5: —
732.	742.	af från och med 6 till 25 mm...................	100 kg.	8: —
733.	743.	af mindre än 6 mm.; äfvensom ledbultkät-
		tingar (Galls) ..................................................	100 kg.	10: —
734.	744.	Vagns- och spiralfjädrar, ej särskildt nämnda.........	100 kg.	20: —

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 69.

105

i kommitténs

förslag.

736.

löt.

738.

739.

710.

741.

742.

743.

744.

745.

746.

745.

746.

747.

748.

749.

XII A. Järn och järnlegeringar etc.

Bottenplåtar, syll ar, skarfjärn, räls- och mellanklotsar,
spårramar och stödskenor, rundjärnsstag
och omkastare till spårväxlar, mellanslag (förbindningsjärn),
klämplattor, skenskor samt andra,
ej särskild! nämnda delar till spåranordningar;

äfvensom spårramar för flyttbara järnvägar ......

Spårväxlar, spårkorsningar, fjäder- och växeltungor,
vändskifvor, äfven gjutna, samt delar därtill;

äfvensom skarf- och syllbultar med muttrar......

Centralställverk och delar därtill ..............................

Andra, ej särskild! nämnda delar och tillbehör till
signalsäkerhets-, växelförreglings- och vägboms anordningar

..................................................................

Fackverk och andra dylika järnkonstruktioner, såsom
broar (äfven af plåt), takstolar och stolpar;
äfvensom nitade master.............................................

Kvantitet
för tullberäkningen.

Anm. Hit hänföras äfven valsade stänger, försedda med
hål.

Ankare, draggar, kättingstoppare, kättingkrokar,
roderjärn och skeppsknän:

750. vägande per stycke netto 30 kg. eller däröfver

751. af mindre vikt ......................................................

Propellrar (färdigarbetade); äfvensom färdiga, lösa

propellerblad:

752. vägande per stycke netto 100 kg. eller däröfver

753. af mindre vikt ......................................................

754. Plogvändskifvor (plogfjölar) och plogbillspetsar...

755. Plogbillar och landsidor, hästräfs-, fjäderharts- och

kultivatorspinnar samt kultivatorsfjädrar .........

750. Klensmidesstäd, sparrhorn och ambultar, alla slag;
skrufstycken, vägande per stycke netto 10 kg.
eller däröfver; skruf nycklar (andra än skiftnycklar)
och bräckjärn; hästskor; bänkplåtsaxar

och delar därtill samt järnbågar till sågar .......

Bill. till Riksd. Prof, 1910. 1 Sami. 1 Afd. 49 Raft.

100 kg.

100 kg.
100 kg.

100 kg.

100 kg
100 kg.

100 kg.

100 kg.
100 kg

100 kg.

Tullsats.

Kr. öre

2: 50

6: —
16: —

4: 50

12:

6: -

10: —
14

♦

106

Kunrjl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 69.

Nr			Kvantitet
i kom-			för tull-	Tullsats.
mittens förslag.		XII A. Järn och järnlegerinyar etc.	beräk- ningen.
747.	757.	Skrufstycke!!, vägande per stycke netto mindre än		Kr. öre.
		10 kg..............................................................................	100 kg.	25: —
		Maskin hy fvelj ärn:
748.	758.	af 7 mm. tjocklek eller däröfver ....................	1 kg.	—: 25

749.	759.	af mindre tjocklek...................................................	1 kg.	—: 50
750.	760.	Kuifvar för användning i papperstillverkningen,
		lösa knif blad till skörd e- och slåttermaskiner samt hackelsemaskinknifvar; äfvensom andra maskinknifvar, ej särskildt nämnda......................	1 kg.	—: 30
		Anm. Hit hänföras äfven cirkelknifvar.
751.	761.	Knifvar till betrifningsmaskiner (schnitzelknifvar)	1 kg.	1: —
752.	762.	Spadar, skyfflar, ej hänförliga till husgeråd, och
		bladhackor, grepar, högafflar och liknande större galfelformiga handredskap samt handräfsor, krat-tor och kreatursskrapor, allt med eller utan skaft; äfvensom andra, ej särskildt nämnda hand-redskap för landtbruk'' eller trädgårdsskötsel, gräsklippningsmaskiner härunder inbegripna......	lkg.	—: 10
753.	763.	Liar, skäror och halmknifvar, med eller utan skaft,
		samt trädgårdssaxar för två händer .................	1 kg.	—: 15
		Sågar, sågklingor och sågblad:
754.	764.	cirkelsågklingor samt stick-, rygg- och hand-
		sågar, tandade eller otandade ......................	1 kg.	—: 30
755.	765.	blad till bandsågar för trä eller metall .........	1 kg.	—: 50
756.	766.	blad till löfsågar och till metallsågar (bijou-
		terisågar, bågfilar för hand- eller maskin-kraft och rälssågar); äfvensom kedjesågar	1 kg.	1: —
757.	767.	sågar och sågblad, andra slag, ved- och
		snickarsågar härunder inbegripna; äfvensom sågbladsämnen, ej särskildt nämnda ...........	1 kg.	—: 20
		Anm. Till sågblad och sågbladsämnen hänföras icke sten-
		sågblad.
		Filar och raspar:
758.	768.	af mer än 35 cm. längd ...................................	lkg.	15

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 69.

107

,i kornmittens

förslag.

759.

760.

761.

769,

770,

771

762.	772.
763.	778.
764.	774.
765.	775.

XII A. Järn och järnlegeringar etc -

af mer än 16: cm. men ej öfver 85 cm. längd

af högst 16 cm. längd .........................................

Anm. Längden å filar och raspar matos från spetsen till
skaftet.

Hyfla* för bearbetning af trä, äfven med trästock,

samt hyfvelstockar af järn ................................

Hammare, släggor, korpar och mejslar, andra än
skrufmejslar; äfvensom sättstampar och andra
verktyg (ej pneumatiska) för stenarbeten, med
eller utan skaft:

766. 776

767.	777.
768.	778.
769.	779

vägande per stycke* netto mindre än 5 kg.
men ej under 2.5 kg.; äfvensom yxor
bilor, alla slag, oafsedt vikten................

dongtrissor

Borrar, ej särskild* namnda, borrsvangar, borreller
sparrsockar, tubpressar, ullsaxar, trädgårds -

skrufmejslar, med eller utan skaft.

delar därtill

cJ '' ''

färdigarbetade lösa skänklar därtill

Kvantitet för tull-beräk-	Tullsats.
ningen.
	Kr. öre
( 1 kg.	—: 25
1 kg.	—: 40
1 kg. r''	—: 25
lkg.	—: 06
1 kg.	—: 12
1 kg.	_. 09
100 kr. tu i	15: —
1 ko-	• 40
0
1 kg. t	—: 20
1 kg. t i	1: —

108

Klingl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 69.

i kommittém

förslag.

770.

771.

772.

773.

774.

773.

776.

777.

780.

781.

782.

783.

784.

785

786

787.

XII A. Järn och järnlegeringar etc.

och bettlar; skridskor och rullskor samt delar
därtill; korkskrufvar med eller utan skaft; äfvensom
andra korkutdrägare och delar därtill......

Floretter, sablar, värjor, bajonetter, huggare och
dylika vapen (med eller utan tillhörande baljor);
äfvensom delar därtill:

förgyllda, försilfrade, förnicklade eller etsade

andra slag...............................................................

Knifvar:

rakknifvar och rakhyflar; äfvensom lösa klingor

därtill .................................................................

andra hopfällbara knifvar, såsom fick- och
pennknifvar:

med ytterskållor af järn med oarbetad,
grofsmärglad eller pressad yta utan
annan beläggning än fernissa; äfvensom
med ytterskållor af trä eller gröfre bensorter,
såsom oxben och dylikt:

med högst två blad eller instrument;
äfvensom lösa blad till knifvar, hänförliga
till rubrikerna n:r 783—786
med mer än två blad eller instrument
med ytterskållor af horn eller celluloid..

andra slag.

Anm. Därest hopfällbara knifvar, dragande olika tull,
inkomma uppfästade på kartor, skall den högst tullbelagda
vara bestämmande för tullbehandlingen.

icke hopfällbara knifvar:

tälj-, sjömans- och gröfre arbetsknifvar;
yrkesknifvar, ej särskildt nämnda, såsom
hof-, kakel-, sadelmakar- och skomakar knifvar;

äfvensom lösa blad därtill .........

bordsknifvar och knifvar, andra slag, ej
särskildt nämnda, såsom raderknifvar, samt

Kvantitet för tull-beräk-ningen.	Tullsats
	Kr. öre
lkg.	—: 50
lkg.	2: 50
lkg.	1: —
lkg.	5: —

1 kg.
1 kg.
lkg.
1 kg -

lkg.

—: 50

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 69.

109

Nr			Kvantitet
i kom-mitténs förslag.		XII A. Järn och järnlegeringar etc.	för tull-beräk -ningen.	Tullsats.
				Kr. öre
		bords- och hushållsgafflar och s. k. porter-brytare:
778.	788.	med skaft af silfver, förgylld eller försilf-
		rad metall, pärlemor, porslin, elfen-ben, hvalrosständer, celluloid eller ebo-
		nit; äfvensom dolkar med parerstång	1 kg.	1: 50
779.	789.	med skaft af andra ämnen och ej till nästföregående rubrik hänförliga;
		äfvensom oskaftade .............................	1 kg.	—: 50
780.	790.	Skedar af järnplåt, förtenta ...........	lkg.	—• 30
Saxar, ej särskildt nämnda; äfvensom färdigarbe-
		tade lösa skänklar därtill:
		opolerade:
781.	791.	af mer än 15 cm. längd ..............................	1 kg.	—: 50
782.	792.	af 15 cm. längd eller därunder; äfvensom
		skräddarsaxar samt tandade hår- och kreaturssaxar, opolerade eller polerade...	1 kg.	1: —
		Anm. Till skräddarsaxar hänföras saxar af minst
		30 cm. längd med ena öglan så formad, att den lämnar plats för handens alla fingrar utom tummen.
		polerade, ej till nästföregående rubrik hän-
		förliga:
783.	793.	af mer än 15 cm. längd ..........................	1 kg.	2 ; _
784.	794.	af 15 cm. längd eller därunder ..............	1 kg.	4: —
		Handkardor:
785.	795.	friserkardor ..........................................................	1 kg.	1: 50
786.	796.	andra slag, såsom ull- och ryktkardor m. fl.:
		äfvensom haudkardläder ................................	lkg.	—: 30
787.	797.	Kardbeslag.....................................................	1 ko-	—• 25
788.	798.	Spindlar till spinnerimaskiner...................................	lkg.	—: 10
78!).	799.	Symaskinsnålar ...............................................................	1 kg.	5: —
7!>0.	800.	Synålar, stoppnålar och stickmaskinsnålar; äfven-
		som virknålar, sylar, ritspetsar samt s. k. modell-borrar, med eller utan skaft..................................	1 kg.	2; _
791.	801.	Hårnålar .......................................................................	1 kg.	—: 40

Ilo

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 69.

.AV

i kommitténs

förslag.

792. 8 0 2,

793. I 803.!

XII A. Järn och järnlegeringar etc.

Kvantitet
för tullberäkningen.

794.

804.i

195. ! 805.

799.

806.

797.

798.

799.

807.

808.

Verktygslådor, verktygsskåp ock verktygsetuier med
sorterade verktyg:

innehållande verktyg, af hvilka ett eller flera
äro små, gjutna och tydligen afsedda till
leksaker; äfvensom särskild! inkommande

dylika verktyg ................................................

andra slag ...........................................................

Anm. 1. Därest verktygslåda, verktygsskåp eller verktygs-!
etui innehåller verktyg af visst slag till större antal än
som kan anses tillhöra verktygssatsen, samt dessa enligt)
taxan äro underkastade förtullning efter värde, skola de
förtullas särskildt.

Anm. 2. Såsom verktygslådor tullbehandlas äfven verktyg,
uppfästade å kartor.

Kassaskåp, kassakistor och dokumentskåp samt

dörrar till kassahvalf eller arkiv ...........................

Dörrlås och möbellås, helt och hållet af järn, med
eller utan tillhörande nycklar; äfvensom dörrstängare,
icke förnicklade eller lackerade och icke försedda
med yttre anordning af annan metall än järn
Dörrlås och möbellås till någon del af annan oädel
metall än järn samt hänglås, kappsäckslås och
andra, ej särskildt nämnda lås, alla med eller utan
tillhörande nycklar; kassa- eller förvaringsfack
samt skåp för nycklar till kassahvalf, kassaskåp
eller kassafack; äfvensom dörrstängare, ej särskildt

nämnda ......................................................................

Tränsar samt kör- och ridstänger, sporrar och stigbyglar;
äfvensom söljor, beslag och andra dylika
delar eller tillbehör till seldon eller remtyg:
polerade, lackerade, förnicklade, försilfrade eller

förgyllda ............................................................

andra slag .............................................................

Gångjärn, hörnjärn, haspar, märlor och andra
dylika beslag, ej särskildt nämnda, för byggnader
och möbler:

1 kg.
1 kg -

1 kg

1 k<

11a

1 k&

1 k fr,

Tullsats.

Kr. öre

-: 50

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 69.

111

Nr |
t kommitténs
j
förslag. \

800.
801. !

802.

803.

804.

805.

806.

XII A. Järn och järnlegeringar etc.

Kvantitet
för tullberäkningen.

Tullsats.

Kr. öre

809.

810.
811.

812.

813.

814.

815.

816.

817.

förnicklade, förmässingade eller galvanisk t

bronserade .....................................................

andra slag........................a.......................................

Reglar; s*kjutdörrullar, äfvén med rullar af annat

ämne än järn .....................................................I

Elektriska liärdugnar; kokapparater, stryk- och
pressjärn, anordnade för uppvärmning med flytande
bränsle eller elektricitet, elektriska kaminer,
samt flyttbara spisar, kök ocli kaminer för eldning
med gasformigt eller flytande bränsle, med tillhörande
lampor af järn ............................................

Sängar; äfvensom gaflar, bottnar, ej särskild!
nämnda, och sidostöd därtill:

helt och hållet af järn, äfven med knoppar

af mässing ..........................................................

andra slag ...............................................................

Anm. till n:r 813 och 814. Vid tullbehandlingen af
sängar må, om varuägaren sådant begär, de i öfvér-|
rubriken nämnda särskilda delarna förtullas hvar för sig.
Skjutgevär, alla slag, härunder inbegripna äfven
revolvrar, pistoler samt luft- och fjäderbössor,
vikten af fodral och tillbehör inberäknad; maskingevär
och kulsprutor utan lavetter; äfvensom

färdigarbetade delar till sådana skjutvapen.........j

Krigsmateriel, ej särskilt nämnd, och delar därtill:

pansar ....................................................................

andra slag, såsom kanoner, haubitser och
mörsare; äfvensom till sådana vapen hörande
riktmedel samt projektiler och patronhylsor,!
tomma eller apterade till färdig ammunition;
lavetter, förställare och am m u n i ti o n s va gn ar

samt torpeder ..................................................

Anm. Till donna rubrik hänföras äfven riktmedel, patronhylsor
och torpeder, som helt eller till hufvudsaklig de!
bestå af annan metall än järn.

1 kg.
1 kg.

! kg.

1 kg.

1 kg1
kg.

1 kg.
100 kr.

100 kr.

—: 40
—: 15

—: 25

—: 30 l
- : 50

1: 50
10: —

112

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 69.

AV			Kvantitet
i korn-			för tull-	Tullsats.
mittens		XII A. Järn och järnlegeringar etc.	beräk- ningen.
				Kr. öre
807.	818.	Tackjärnsskrot; äfvensom smidbart skrot .................	_	fria.
		Icke smidbart gjutgods och varor däraf, ej sär-
		skildt nämnda: 1
		icke bearbetade:
808.	819.	vägande per stycke netto 100 kg. eller däröfver	1 kg.	—:02.5
809.	820.	vägande per stycke netto mindre än 100
		kg. men icke mindre än 25 kg...............	1 kg.	—: 04
810.	821.	vägande per stycke netto mindre än 25
		kg. men icke mindre än 3 kg............	1 kg.	—: 06
811.	822.	vägande per stycke netto mindre än 3 kg.
		men icke mindre än 0.5 kg...............	1 kg.	—: 10
812.	823.	vägande per stycke netto mindre än 0.5 kg.	1 kg-	—: 12
		bearbetade:
818.	824.	vägande per stycke netto 100 kg. eller där-
		öfver ................................................................	1 kg.	—: 04
814.	825.	vägande per stycke netto mindre än 100
		kg. men icke mindre än 25 kg..............	1 kg.	—: 08
815.	826.	vägande per stycke netto mindre än 25
		kg. men icke mindre än 3 kg.................	1 kg.	—: 12
816.	827.	vägande per stycke netto mindre än 3 kg.
		men icke mindre än 0.5 kg.....................	1 kg.	—: 15
817.	828.	vägande per stycke netto mindre än 0.5 kg.	lkg.	t- : 20
		Smidbart gjutgods och andra varor af smidbart
		järn (valsade, smidda, pressade, klippta eller
		hejade), ej särskildt nämnda:
		icke bearbetade:
818.	829.	vägande per stycke netto 1,000 kg. eller där-
		öfver ..................................................................	1 kg.	—: 04
819.	830.	vägande per stycke netto mindre än 1,000
		kg. men icke mindre än 100 kg.............	1 kg.	—: 05
820.	831.	vägande per stycke netto mindre än 100 kg.
		men icke mindre än 25 kg.......................	lkg.	—: 06
821.	832.	vägande per stycke netto mindre än 25 kg.
		men icke mindre än 3 kg.........................	lkg.	—: 08

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 69.

113

År « kom-mitténs Jörslafr.
822.	833.
823.	834.
824.	835.
825.	836.
826.	837.
827.	838.
828.	839.
829.	840.\|

XII A. Järn och järnlegeringar etc.

Kvantitet
för tull- Tullsats,
beräkningen.

Kr. öre

vägande per stycke netto mindre än 3 kg.

men icke mindre än 0.5 kg.....................

vägande per stycke netto mindre än 0.5 kg.
bearbetade:

vägande per stycke netto 1,000 kg. eller där öfver

..............................................................

vägande per stycke netto mindre än 1,000

kg. men icke mindre än 100 kg...........

vägande per stycke netto mindre än 100 kg.

men icke mindre än 25 kg.......................

vägande per stycke netto mindre än 25 kg.

men icke mindre än 3 kg.........................

vägande per stycke netto mindre än 3 kg.

men icke mindre än 0.5 kg....................

vägande per stycke netto mindre än 0.5 kg.

Anm. För varor, hänförliga till någon af rubrikerna n:r
826—828 eller 838 — 840 och vägande per stycke högst
10 kg., tillkommer såsom särskild tilläggstull, då de äro
förgyllda eller försilfrade, 80 öre per kg., och då de äro
polerade, förnicklade, emaljerade, lackerade, förmässingade
eller galvaniskt bronserade, 35 öre per kg.

1 kg. —: 10
1 kg. —: 12

1 kg.
lkg.
lkg.
lkg.

—: 05
—: 06
—: 10
±-: 12

1 kg. —: 15
1 kg. —: 20

Anmärkningar till Afd. XII A.

1. Med järn afses i denna afdelning äfven stål.

2. Varor af järn, öfverdragna på mekanisk väg (pläterade)
med nickel, koppar eller kopparlegeringar, tullbehandlas
som den metall, hvaraf öfverdraget består. Hvad
sålunda stadgats gäller dock icke med afseende å plåt.

Varor af järn, pläterade med silfver eller guld, tullbehandlas
såsom försilfrade eller förgyllda.

8. Där i fråga om fabrikat af järn här ofvan göres
skillnad mellan bearbetade samt icke bearbetade sådana,
utan att bearbetningens art närmare angifves, skall varan
anses såsom bearbetad i det fall, åt,t dess yta eller någon
del däraf undergått särskild bearbetning eller dess form förändrats,
förutsatt att den särskilda bearbetningen eller formförändringen
kan anses hafva haft till syfte att göra varan
Bill. till Riksd. Prof 1910. 1 Sami. 1 Afd. 49 Höft. 15

114

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 69.

i kornmittens

förslag.

830.

XII A. Järn och järnlegeringar etc.

Kvantitet
för tull- Tullsats,
beräkningen.

Kr. öre

användbar för dess särskilda ändamål, att höja dess utseende
eller — med nedan angifna undantag — att skydda den mot rost.

Till bearbetade hänföras således särskild! alla helt eller
delvis filade, frästa, svarfvade, borrade, stansade, hyflade,
slipade, polerade, genom oljeöfverdragning och upphettning
bibringade en jämn grå, brun eller annan färg, i skurtrumma
rengjorda; vidare alla helt eller delvis målade,
fernissade, lackerade, emaljerade, med andra oädla metaller
eller legeringar af oädla metaller öfverdragna (dock med
undantag, som i öfverrubriken till n:r 711 och 712 sägs)
liksom alla genom nitar och skrufvar eller på liknande sätt
hopfogade varor. Äfven mer eller mindre fullständigt borttagande
af råytan efter gjutning, smidning eller valsning
har till följd att föremålet behandlas såsom bearbetadt.

Såsom bearbetning anses däremot icke gängning, af-j
skärning, svällning eller strypning af rörändar, bearbetning!
på vissa ställen af ett föremål i och för undersökning af
dess felfrihet, aflägsnande af glödspån genom betning i syra,
borttagande af gjutgrader och kallflytningar samt andra gjutfel,
afjämnande af brottytor liksom afskrotande af sjunkhufvuden,
ingöten och stiggöten samt en ''öfverstrykning
med olja, oljefärg, tjära, asfalt eller grafit, synbarligen
endast afsedd att skydda föremålen mot rost.

4. Därest en i taxan ej särskild! nämnd järnvara är
sammansatt af smidbart och icke smidbar! gods, förtullas
densamma efter hufvudbeståndsdelen.

5. Vid tullbehandling af de i denna afdelning upptagna
metallarbeten medgifves ej afdrag i vikten för fodral, askar,
papper och dylikt omslag, ej heller för kartor.

841.

B. Koppar och andra, ej förut nämnda oädla
metaller samt arheten däraf.

Koppar och. däraf med zink, tenn eller annan oädel
metall framställda legeringar, såsom mässing,
brons, nysilfver, britanniametall m. fl.:

oarbetad eller rå, alla slag; anoder, gjutna,
äfven försedda med öron, med eller utan
bål; äfvensom skrot .........................................

fria.

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 69.

115

i kommitténs

förslag.

831.

832.

833.

834.

835.

836.

837.

838.

842.

843.

844.

845.

846.

847.

848.

849.

XII B. Koppar etc.

Kvantitet
för tullberäkningen.

Tullsats

Kr. öre

arbeten däraf, ej särskild! nämnda:
plåtar och band:

af minst 0.2 mm. tjocklek:

valsade eller pressade, äfven med klippta
kanter:

rätvinkliga .......................................

andra slag......................................

hamrade, bockade, kupade, med uppvikta
kanter, skålformiga ämnen för
patron tillverkning m. m. härunder
inbegripna, försedda med hål, polerade
eller på annat, förut ej angifvet
sätt bearbetade och ej till nästföljande

rubrik hänförliga..................................

af mindre än 0.2 mm. tjocklek; äfvensom
all perforerad plåt, s. k. silplåtar härunder
inbegripna ....................................

Anm. till n:r 842—845. Ur plåt klippta strimlor (band)
draga, oafsedt bredden, den för plåten bestämda tull.
stänger (äfven i knippor eller ringar) valsade,
dragna, smidda eller profilpressade
(sprutade) men utan vidare bearbetning:
af rund, kvadratisk eller rektangulär
(äfven med rundade hörn) eller sex kantig

genomskärning ........................

af annan genomskärning .......................

Anm. till n:r 846 och 847. År genomskärningen rektangulär,
hänföres varan till stänger, allenast försåvidt tjockleken
uppgår till minst 2 mm. och motsvarar minst en
tiondel af bredden. Har genomskärningen genom dragning
eller pressning bibringats annan än rektangulär form,
hänföres varan allt efter största dimension af tvärsektion
till stänger eller tråd.

slaglod (lödmedel), gjutet, krossadt eller fräst
spik och nitar; äfvensom bultar, gängade
eller ogängade ...........................................

lkg. —: 10
1 kg. —: 12

1 kg. —: 20
lkg. —: 25

lkg. —: 10
1 kg. —: 25

1 kg. —: 10
1 kg. —: 35

116

Kungi. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 69.

1Sr

i kommitténs

förslag.

839.

840.

841.

842.

843.

844.

XII B. Koppar etc.

Kvantitet
för tullberäkningen.

Tullsats.

Kr. öre

850.

851.

852.

853.

854.

855.

rör, äfven afsvarfvade på ytan och invändigt:i
af rund genomskärning, i raka längder,
ej på annat sätt bearbetade, med hål
försedd stagbultkoppar härunder inbegripen
...................................................

af annan än rund genomskärning eller
ornerade, afskurna i ringar eller på

annat sätt bearbetade..........................

Anm. 1. Till ringar hänföras rör, hvilkas längd
icke öfverstiger rörets minsta utvändiga mått i
tvärsektion.

Anm. 2. Angående isoleringsrör, se Afd. XIII B.
träd:

valsad eller dragen:

af rund, kvadratisk, rektangulär eller
sexkantig genomskärning; äfvensom
s. k. trolleytråd (kontakttråd):
af 0.5 mm. eller däröfver i största
dimension af tvärsektion, utan
öfverdrag af annan oädel metall;
äfvensom s. k. drillerad tråd af

högst 1 mm. i diameter ........

andra slag, ej särskild! nämnda .

af annan genomskärning ......................

förgylld eller försilfrad .............................

Anm. Till tråd hänföres varan, endast försåvidt
den håller högst 10 mm. i största dimension af
tvärsektion, dock att denna inskränkning icke
gäller i afseende å trolleytråd, hvilken artikel
hänföres till tråd, oafsedt bredden.

1 kg. —: 15
1 kg. —: 35

1 kgIkg.

1 kgIkg.

—: 10
—: 12
—: 25
2: 50

845.

856.

vriden till linor eller kablar, utan isolering:

drager en tullförhöjning af 50 procent;
försedd med mantel af bly eller annan
metall, med eller utan armering, äfven
i förening med annat material; äfven -

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 69.

117

i kom mitténs förslag.

846.

847.

848.

849.

850.

851.

	XII B. Koppar etc.	Kvantitet för tull-beräk-ningen.	Tullsats.
			Kr. öre
857. 858.	som med dylik mantel försedda elektriska ledningskablar eller linor, med eller utan armering: af högst 25 mm. diameter............... af större diameter...............................	1 kg. 1 kg.	—: 12 —: 10
	Anm. Diametern mätes från ytterkant till ytter-kant på manteln.
859. 860.	öfverdragen med gummi, guttaperka eller annan, icke särskild! nämnd isolerings-massa, enhart eller i förening med spå-nadsämne, papper eller asbest; äfven-som på sådant sätt isolerade elektriska ledningskablar, linor och snören: armerad med järn eller annan metall andra slag............................................	lkg. lkg.	—: 25 —: 35
	Anm. till n:r 857—860. Omlindning med stanniol anses icke som mantling eller armering.
861. 862.	isolerad antingen enbart medelst spånads-ämne, papper, asbest eller fernissa eller medelst flera af dessa ämnen; äfvensom på sådant sätt isolerade elektriska led-ningskablar, linor och snören: af högst 0.5 mm. trådtjocklek ........ af större trådtjocklek ..........................	lkg. lkg.	1: — —: 50
i	Anm. till n:r 859—862. Vid tullbehandlingen fästes ej afseende vid impregnering af isolerings-ämne. Anmärkningar till n:r 861 och 862. 1. Innehålla kablar, linor eller snören trådar af olika dimensioner, bestämmes tullsatsen efter den tråd, som liar minsta tjockleken. 2. Kablar eller snören, hvilkas ändar icke äro åtkomliga för uppmätning af trådens tjocklek, förtullas efter den högre tullsatsen.

118

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 69.

i kom mitténs förslag.

852.

853.

863.

864.

854.	865.
855.	866.
856.	867.
857.	868.
858.	869.
859.	870.
860.	871.
861.	872.
862.	873.
863.	874.
864.	875.
865.	876.

XII B. Koppar etc.

på annat sätt isolerad; äfvensom andra elektriska
ledningskablar, linor och snören
vatten- och andra behållare utan rör och
maskinella anordningar samt vägande per

stycke netto mer än 100 kg................

Anm. Tillämpning af denna tullsats må äga rum,
oaktadt rör finnas insatta, försåvidt de löstagas
och tullbehandlas särskildt efter hvad för sådana
är stadgadt.

duk:

k. viror (ändlösa) samt duk af mer än
1 meters bredd ....................................

andra slag........................................-..............

propellrar:

vägande per stycke netto högst 50 kg,

af större vikt..................................................

lampbrännare utan ytbetäckning ..................

andra arbeten:

förgyllda eller forsilfrade............................

förnicklade, fernissade, lackerade eller eljesl
med annan, ej särskildt nämnd ytbetäckning
än förtenning försedda; äfven -

Bly:

andra slag

oarbetadt; äfvensom skrot
arbetadt:

samt stänger; äfvensom bly ull .....

hagel och kulor.....................................

andra arbeten, ej särskildt nämnda:
förgyllda eller forsilfrade................

Kvantitet för tull-beräk-ningen.	Tullsats.
	Kr. öre
100 kr.	10: —
1 kg.	—: 25
lkg. 1 kg-	—: 60 —: 30
lkg. lkg. lkg.	1: 20 —: 40 —: 65
lkg.	2: 50
lkg. lkg.	—: 90 —: 50
—	fritt.
lkg.	fria. —: 10
lkg.	2: 50

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition No 69.

119

''AV
i kommittén»

fSnlaij.

866.

867.

868.

869.

870.

871.

872.

873.

874.

875.

876.

877.

878.

879.

877.	XII B. Koppar etc. förnicklade, fernissade, lackerade eller med annan, ej särskild! nämnd ^betäckning försedda......................................................	Kvantitet för tull-beräk-ningen. 1 kg.	Tullsats. Kr. öre —: 90
878.	andra slag .......................................................	1 kg.	—: 20
879.	Tenn: oarbetad!; äfvensom skrot .................................		fritt.
880.	arbetadt: rör och rördelar, plåt och tråd samt stänger		fria.
881.	rör, innehållande lödpasta...........................	1 kg.	—• 10

882.	andra arbeten, ej särskildt nämnda: förgyllda eller försilfrade.............................	1 kg.	2: 50
883.	förnicklade, fernissade, lackerade eller med annan, ej särskildt nämnd ytbetäck-ning försedda ............................................	1 kg.	—:90
884.	andra slag.......................................................	lkg.	—: 50
885.	Zink: oarbetad; äfvensom skrot .............................	fri.
arbetad:
886.	plåt, äfven med öfverdrag af annan oädel metall, spik och nubb, tråd samt rör och rördelar; anoder, gjutna, äfven för-sedda med öron, med eller utan hål; äfvensom valsade plattor, försedda med hål (s. k. ångpannezink) .........................		fria.
887.	Anm. Tråd öfver 10 mm. i största dimension af tvärsektion tullbehandlas som stänger. stänger ................................................................	1 kg-	—: 10
888.	andra arbeten, ej särskildt nämnda: förgyllda eller försilfrade............................	1 kg.	2: 50
889.	förnicklade, fernissade, lackerade eller med annan, ej särskildt nämnd ytbetäckning försedda...................................................	lkg.	—: 90
890.	andra slag........................................................	lkg.	—: 20

120

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 69.

AV			Kvantitet
i korn-			för tull-	Tullsats.
mittens försina.		XII B. Koppar etc.	beräk- ningen.
				Kr. öre
880.	891.	Aluminium och nickel samt ej särskildt nämnda metaller, enkla eller sammansatta; äfvensom arbe-ten däraf, ej särskildt nämnda: tullbehandlas såsom Koppar och motsvarande arbeten däraf.
		Anmärkningar till Afd. XII B.
		1. Metallarbeten, pläterade med silfver eller guld,
		tullbehandlas som försilfrade eller förgyllda.
		2. Vid tullbehandling, af de i denna afdelning upp-
		tagna metallarbeten medgifves ej afdrag i vikten för fodral, askar, papper och dylikt omslag, ej heller för kartor.
		C. Arbeten af oädel metall utan afseende å		1 1
		metallens art.
881.	892.	Tryckstämplar, stilar (typer), patriser och mässings-		1
		linjer för boktryckerier eller bokbinderier; äfven-som fyllnadsmateriel af bly eller blylegeringar,
		såsom kvadrater, regietter och steg ..............	1 kg.	—: 25
882.	893.	Tryckplåtar, af konstnär etsade eller graverade.....		fria.
883.	894.	Musiknotplattor för tryckning, stuckna (punsade)..	—	fria.
884.	895.	Tryckplattor, ej särskildt nämnda (klischéer, mon-
		terade eller omonterade); äfvensom elektro-, galvano- och stereotyper ..............................	100 kr.	15: —
885.	896.	Folier, bly- eller tenn-, stanniol härunder inbe-
		gripen..................................................	1 kg-	—: 50
886.	897.	Bladguld och bladsilfver, äfven äkta, samt glans-
		guld och andra likartade preparater af guld......	1 kg-	2: 50
		Anm. Afdrag i vikten medgifves ej för askar, papper,
		ilaskor och dylikt emballage, ej heller för mellanlägg.
887.	898.	Skrifpennor ......................................................................	1 kg.	1: 50

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 69.

121

Kvantitet för tull-beräk-ningen.	Tullsats.
	Kr. öre
lkg. 1 kg.	2: — —: 60
lkg.	—: 60
lkg.	—: 50
lkg.	• 2; _
—	fria. fria.
—	fritt.
lkg.	2: 50 fria.
lkg.	30: —
—	fritt.
lkg.	fria. 2: 50

i kom mitténs förslag.

888.	899.
889.	900.
890.	901.
891.	902.
892.	■ 903.
893.	904.
894.	905.
895.	906.
896.	907.
897.	908.
898.	909.
899.	910.
900.	911.
901.	912.

XII C._Arbeten af oädel metall etc.

Fiskkrokar:

med konstgjord! bete, drag och svirflar härunder
inbegripna; äfvensom fiskkrokar, försedda
med tafs ................„................................

andra slag................................................................

Hattnålar och knappnålar; äfvensom säkerhetsnålar
och nålar andra slag, ej särskildt nämnda, för
såvidt de ej äro till bijouterivaror hänförliga ..
902. Häktor, hakar och hyskor; äfvensom fingerborgar
och syringar............................................................

Anm. till n:r 898—902. Afdrag i vikten medgifves ej
för askar, papper och dylikt omslag, ej heller
kartor.

Cirklar och passare, andra än af järn, samt cirkelbestick
.......................................................................

Anm. Afdrag i vikten medgifves ej för fodral, askar,
papper och dylikt omslag.

Mynt ............................................................................

Konstnärsarbeten.......................................................

D. Ädla metaller samt arheten dåra/.

Guld:

oarbetad!; äfvensom skrot...................................

arbetadt:

plåt och tråd.......................................................

mynt......................................................................

andra arbeten, äfven med infattade stenar
eller pärlor .................................................

Silfver:

oarbetad!; äfvensom skrot ...................................

arbetadt:

stänger, ofasonerade..........................................

tråd, ofasonerad; äfvensom plåt....................

Bill. till Biksd. Prof. 1910. 1 Sami, 1 Afd. 49 Höft.

122

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 69.

kom mitténs förslag.

902.

903.

904.

905.

906.

907.

908.

XII D. Ädla metaller samt arbeten dåraf.

913.

914.

915.

916.

917.

918.

919,

tråd och stänger, fasonerade........................

mynt.....................................................................

andra arbeten, äfven med infattade stenar

eller pärlor ...................................................

Anm. 1. Vid förtullning af guld- och silfverarbeten med
gifves ej afdrag i vikten för etuier, askar, papper och
dylikt omslag.

Anm. 2. Guld- och silfverarbeten, dragande tull enligt
någon af rubrikerna 909 och 915, skola förses med
kontrollstämpel af kontrollverket enligt hvad därom sär
skildt är stadgadt.

Platina:

oarbetad ...................................................................

arbeten däraf:

med infattade stenar eller pärlor.................

Anm. Afdrag i vikten medgifves ej för etuier, askar, J
papper och dylikt omslag.

andra slag .........................................................

Kvantitet
för tullberäkningen.

XIII. Maskiner, apparater, fartyg och fordon.

A. Maskiner, apparater och redskap,0)
ej elektriska.

Ångpannor, stationära eller afsedda för transport,
förvärmare, ej särskildt nämnda, vatten- och
andra behållare samt cylindrar för fabriker, bryggerier
och brännerier, maischor, hökare, diffnsörer,
afdunstnings-, vacuum- och dekaterpannor, uppvärmnings-
och torkskåp, draftorkare och andra
roterande torkapparater, ej särskildt nämnda,
gasgeneratorer, gasbehållare, gasreningsapparater,
bojar samt behållare för sandblästrar, allt försåvidt
de hufvudsakligen bestå af smidbart j ärn:
ångpannor och förvärmare med tuber eller rör
af annan metall än järn:

vägande per stycke netto högst 1,500 kg.

1 kg.

1 kg -

1 kg.

100 kg.

Tullsats.

Kr. öre

5: —
fria.

20: —

fri.
30: —

fria.

30: —

*) Handredskap upptagas i allmänhet icke i denna afdelning.

Kung!. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 69.

123

i kommitténs

förslag.

909.

910.

911.

912.

913.

914.

915.

916.

917.

918.

919.

920.

921.

922.

923.

924.

Tullsats.

Kr. öre

XIII A. Maskiner etc., ej elektriska.

Kvantitet
för tullberäkningen,

af större vikt.................................................

roterande kokare......................................................

andra slag:

mångtubiga (med mer än 3 tuber) med rör
af högst 250 mm. diameter och vägande

per stycke netto högst 5,000 kg.............

andra, härunder inbegripna alla utan tuber
och rör:

nitade ..........................................................

pressade eller svetsade.............................

100 kg.
100 kg.

100 kg.

100 kg.
100 kg.

20: —
8: —

9: —

8: —

Anm. till n:r 919 — 924. Består varan hufvudsakligen
af annat ämne än smidbart järn, förtullas densamma,
såvidt annorlunda ej är särskildt bestämdt, efter hvad
för hufvudbeståndsdelen är stadgadt. Ångöfverhettare
tullbehandlas såsom rör, bearbetade, af smidbart järn.

925.

926.

927.

928.

929.

930.

931.

Arbeten af valsad järnplåt till ångpannor, kokare
och behållare, såsom ångpanneeldstäder (korrugerade
eller släta, med eller utan flänsar), ångpannegaflar,
gallowaytuber, domar, manhålsluckor,
manhålsbyglar och dylikt:

nitade..........................................................................

pressade eller svetsade........................................

Eldningsapparater för ångpannor och gasverk; äfvensom
rörliga eldstadsroster .......................................

Rökgasförvärmare (econom isers), hela eller i delar
Kondensorer:

utan tuber .............................................................

med järntuber ......................................................

med tuber af annan metall ................................

932.

Anm. Pumpverk, tillhörande kondensorer, tullbehandlas
särskildt för sig enligt hvad för pumpar är stadgadt.

Ångturbiner samt särskildt inkommande inre roterande
delar därtill:

vägande per stycke netto högst 100 kg. . . .

100 kg.	6: —
100 kg.	8: —
100 kg.	8: —
100 kg.	5: —
100 kg.	8: —
100 kg.	15: —
100 kg.	25: —
100 kg.	75: —

92».

124

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 69.

i kommitténs

förslag.

921.

922.

923.

924.

925.

920.

927. "

928.

929.

930.

931.

932.

933.

934.

935.

933.
! 934.

935.

936.

937.

I 938.

939.

| 940.
941.

942.

943.

944.

945.

946.

947.

XIII A. Maskiner etc., ej elektriska.

vägande per stycke netto mer än 100 kg.

men ej mer än 1,000 kg.............................

vägande per stycke netto mer än 1,000 kg.

men ej mer än 5,000 kg..............................

vägande per stycke netto mer än 5,000 kg.

Ångmaskiner, ej särskild! nämnda:

Kvantitet
j för tull!
beräkI
ningen.

100 kg.

100 kg.
100 kg.

Tullsats.

Kr. öre

50: —

30: —

20: —

vägande per stjmke netto högst 100 kg. .....

vägande per stycke netto mer än 100 kg. men

ej mer än 500 kg............................................

vägande per stycke netto mer än 500 kg. men

ej mer än 2,500 kg......................................

vägande per stycke netto mer än 2,500 kg.

men ej mer än 10,000 kg.........................

vägande per stycke netto mer än 10,000 kg.

Ånglokomobiler, afsedda att transporteras på hjul;
äfvensom landsvägslokomotiv och ångvältar......

100 kg.

100 kg.
100 kg.

100 kg.

50: —

20: —

16: —
10: —

9: —

Anm. Andra ånglokomobiler tullbehandlas såsom ångmaskiner.

Gas-, fotogen-, bensin- samt andra förbränningsoch
explosionsmotorer, äfvensom varmluftsmotorer: -

vägande per stycke netto högst 500 kg......

vägande per stycke netto mer än 500 kg. men

ej mer än 1,500 kg......................................

vägande per stycke netto mer än 1,500 kg.

men ej mer än 5,000 kg.............................

vägande per stycke netto mer än 5,000 kg.

Vatten turbiner och särskildt inkommande löphjul
därtill samt vattenhjul:

vägande per stycke netto högst 1,000 kg. ..
af större vikt...........................................................

100 kr.

100 kg.

100 kg.
100 kg.

10: —

15: —
10: —

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 69.

125

i kommitténs

första(i.

936.

937.

938.

939.

940.

941.

942.

943.

944.

945.

946.

XIII A. Maskiner etc., ej elektriska.

Kvantitet
för tull.
beräkningen.

Tullsats.

Kr. öre

948.

949.

950.

951.

952.

953.

954.

955.

956.

957.

958.

Anm. till n:r 932 — 947. Svänghjul till de i dessa rubriker
afsedda maskiner skola, försåvidt de ej äro fastsittande
vid maskinen, förtullas särskildt för sig och inberäknas ej i
maskinens vikt vid dess hänförande under viss viktgrupp.

Centrifugal- och rotationspumpar samt fläktar, ventilatorer
och roterande biåsmaskiner; äfvensom
yttre omhöljen och inre roterande delar till
sådana maskiner:

vägande per stycke netto högst 150 kg......

vägande per stycke netto mer än 150 kg. men

ej mer än 1,000 kg.........................................

vägande per stycke netto mer än 1,000 kg....
Anm. Fläktar, fast förenade med elektriska motorer, draga
den för dessa senare bestämda tull.

Andra maskindrifna pumpar af järn eller annau
metall, ångpumpar och hydrauliska pumpar härunder
inbegripna; äfvensom kompressorer samt
blås- och kylmaskiner, ej särskildt nämnda:

vägande per stycke netto högst 100 kg......

vägande per stycke netto mer än 100 kg. men

ej mer än 1,000 kg..........................................

vägande per stycke netto mer än 1,000 kg.

men ej mer än 5,000 kg..............................

vägande per stycke netto mer än 5,000 kg. och

ej hänförliga till nästföljande rubrik...........

Anm. till n:r 948—954. Pumpar, tydligen afsedda att
användas som sprutor, hänföras till sprutor.

Kompressorer och kylmaskiner, vägande per stycke
netto mer än 10,000 kg.........................................

Sprutor, brand- och trädgårds-:

för maskinkraft........................................................

andra slag:

vägande per stycke netto mer än 50 kg.
af mindre vikt; äfvensom sug-, lyft- och
tryckpumpar för handkraft ........................

100 kg.	30: —
100 kg. 100 kg.	15: — 10: —
100 kg.	40: —
100 kg.	20: —
100 kg.	15: —
100 kg.	10: —
100 kg.	6: 50
100 kg.	50: —
100 kg.	30: —
100 kg.	20: —

126

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 69.

t kommitténs

förslag.

947.

948.

949.

950.

	XIII A. Maskiner etc., ej elektriska.	Kvantitet för tull-beräk-ningen.	Tullsats.
			Kr. öre
	Anm. Sprutor, andra än brand- och trädgårds-, tullbehandlas som det ämne, arbetadt, hvaraf de bestå.
959. 960.	Ugnar för industriella ändamål, såsom kolning, torkning, rostning, bränning, härdning, vältning, smältning och bakning: fasta ugnar utan rörelsemekanism..................... andra slag; äfvensom smidesässjor och blås-bälgar.....................................................................	100 kg. 100 kg.	4: 50 6: —
961.	Maskiner, ej särskild! nämnda, för målning eller sönderdelning, såsom huggare, med eller utan underrede, kul- och rörkvarnar, stampverk och pendelkvarnar, kollergångar, desintegratorer, des-aggregatorer, valskvarnar, valsstolar för oljesla-geri-, stärkelse-, choklad- och dylika industrier, potatisrifnings- och torfrifningsmaskiner, rot-fruktskärare, roterande krossare (äfven sädes-och oljekakskrossare) samt gröpkvarnar, hackelse-maskiner och andra för fodervarors sönderdel-ning afsedda maskiner; äfvensom maskiner för blandning af betong, lera, sand eller dylikt......	100 kg.	6: —
962.	Valsverk för metallindustrien, ånghammare och luft-hammare (ej verktyg) utan stabbe och därtill hörande bottenplåt; fjäderhammare, hejare, nit-nings-, tråddragnings-, spik-, hästsko- och smides-maskiner; press-, stans-, klipp-, bocknings- och riktningsmaskiner — härunder inbegripna goffre-ringsmaskiner samt pressar, ej särskild! nämnda, såsom prägel-, förgyllnings-, glätt- och pack-pressar samt tegelpressar — plåtslageri-, koppar-slageri- och bleckslagerimaskiner, alla slag, ej här förut nämnda; äfvensom form- och delnings-maskiner, alla slag, samt knådningsmaskiner: för hand- eller fotkraft.........................................	100 kg.	1 7: —

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 69.

127

kom mitténs förslag.

95],

952.

953.

954.

955.

956.

957.

958.

1050.

959.

963.

964.

965.

XIII A. Maskiner etc., ej elektriska.

Kvantitet
| för tullj
beräkningen.

Tullsats.

Kr. öre

andra slag:

vägande per stycke netto högst 1,000 kg.
vägande per stycke netto mer än 1,000 kg.

men ej mer än 5,000 kg..........................

vägande per stycke netto mer än 5,000 kg.
och ej till nästföljande rubrik hänförliga

100 kg.
100 kg.
100 kg.

10: —|
8: — !
4: — ;

Anmärkningar till n:r 962—965.

1. Hit hänföras äfven hydrauliska maskiner af här
nämnda slag.

2. Stabbar med tillhörande botten plåtar till ång- ocbi
lufthammare förtullas särskilt efter hvad för gjutgods är
stadgadt.

966.

967.

968.

969.

970.

971.

972.

Stansmaskiner, fasonjärnsaxar samt bocknings- och
riktningsmaskiner för plåt och rör (äfven hydrauliska)
försåvidt sådana maskiner väga per stycke

netto mer än 8,000 kg...........................................

Lyftblock, alla slag, med eller utan kätting; äfvensom
blockvagnar ........................................................

Hissmaskinerier, ej till nästföregående rubrik hänförliga,
samt lyftkranar, vinschar och spel:

afsedda att drifvas med handkraft.....................

andra slag.............................................................

Elevatorer och transportörer, ej tillhörande samtidigt
införda maskiner, förtullas efter hvad
taxan stadgar för de särskilda delar, hvaraf
elevatorn består, dock att därvid, därest skopor
och kedjor äro sammanhängande, den högsta
tullsatsen för dessa tillämpas.

Ångmudderverk...............................................................

Borrmaskiner för metaller, försåvidt de väga per

stycke netto högst 500 kg...................................

Borrmaskiner, vägande per stycke netto mer än 500
kg., samt svarfvar, fräs-, hyfvel-, gäng- och slipmaskiner
för bearbetning af metaller, maskiner,

100 kg.

100 kg.
100 kg.

100 kr.
100 kg.

fria.

12:—;

G: —
8: —

10: —

128

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 69.

Nr			Kvantitet
mittens		XIII A. Maskiner etc., ej elektriska.	för tull-te eräk-	Tullsats.
		ningen.
				Kr. öre
		afsedda att skära metaller, dock ej klippmaskiner; äfvensom särskild! inkommande dockor (spindel-, pinol- och stöd-) samt supporter, växellådor och
		indelningsapparater:
960.	973.	vägande per stycke netto högst 250 kg.......	100 kg.	30: —
961.	974.	vägande per stycke netto mer än 250 kg. men
		ej mer än 1,000 kg..........................................	100 kg.	22: —
962.	975.	vägande per stycke netto mer än 1,000 kg. men
		ej mer än 2,000 kg......................................	100 kg.	16: —
963.	976.	vägande per stycke netto mer än 2,000 kg. men
		ej mer än 5,000 kg.......................................	100 kg.	11: —
964.	977.	vägande per stycke netto mer än 5,000 kg. men
		ej mer än 10,000 kg...................................	100 kg.	8: —
965.	978.	vägande per stycke netto mer än 10,000 kg.	100 kg.	5: —
966.	979.	Sågramar och delar därtill, andra än sågblad.........	100 kg.	9: —
967.	980.	Svarfvar samt borr-, stäm-, fräs- och sågmaskiner
		för fot- eller handkraft, afsedda för bearbetning af trä, äfven om de äro försedda med remskifva,
		allt dock endast försåvidt de väga per stycke netto högst 500 ks:................................................	100 kg.	10: —
		Svarfvar samt fräs-, hyfvel-, såg-, borr- och stäm-

		maskiner, afsedda för bearbetning af trä, ej hän-förliga till nästföregående rubrik; äfvensom alla andra, ej särskild! nämuda träbearbetnings-maskiner samt maskiner, alla slag, för bearbet-
		ning af kork:
968.	981.	vägande per stycke netto högst 250 kg.......	100 kg.	25: —
969.	982.	vägande per stycke netto mer än 250 kg. men
		ej mer än 5,000 kg....................................	100 kg.	12: —
970.	983.	vägande per stycke netto mer än 5,000 kg. För trämasseindustrien afsedda bark-, klyf- och	100 kg.	8: —
972.	984.
		huggmaskiner samt slipverk; raffinörer, holländare och garnityr till sådana samt defibrörer; tork-
		cylindrar och pressvalsar med stativ för textil-

Kungl. May.ts Nåd. Proposition N:o 69.

129

AV			Kvantitet.
i kom-mittens förstäf/.		XIII A. Maskiner etc., ej elektriska.	för tull-beräk-ningen.	Tullsats.
				Kr. öre
		eller pappersindustrien samt kalandrar, äfven hydrauliska, oafsedt. för hvilken industri de äro
		afsedda; äfvensom manglar.....................:.............. Tryckpressar:	100 kg.	7: —
973.	985.	snällpressar, äfven tvåturs- och rotationspressar,
		med tillbehör, samt litografiska pressar, alla slag, ljustryckspressar härunder inbegripna; äfvensom stilgjuteri- och sättmaskiner samt
		till sådana maskiner afsedda matriser ............	_	fria.
974.	986.	digelpressar, härunder inbegripna äfven hand-
		pressar (icke litografiska) och korrekturpressar; äfvensom iläggningsmaskiner............................	100 kg.	12: —
975.	987.	Maskiner för tvättning af linne och andra klädes-
		persedlar .................................................................	100 kg.	10: —
979.	988.	Sy- och stickmaskiner, fast förenade med ställ-
		ningar eller för motordrift, nåtlingsmaskiner härunder inbegripna .................................................	100 kg.	20: —
977.	989.	Sy- och stickmaskiner för handkraft, utan ställ-
		ningar; äfvensom öfverdelar till sy-, stick- och nåtlingsmaskiner samt delar därtill, ej särskild!.
		nämnda.........................................................................	100 kg.	40: —
978»	990.	Ställningar för sy-, stick- och nåtlingsmaskiner samt
		delar därtill af järn .................................................. Kaffe-, kry dd- och köttkvarnar, fruktskalnings-.	100 kg.	8: —
		glass- och andra dylika för hushållsbehof eller eljest för beredning af matvaror afsedda, ej sär-skilt nämnda maskiner eller apparater; äfven-som klädvridningsmaskiner:
981,	991.	vägande per stycke netto högst 15 kg..........	100 kg.	18: —
982.	992.	af större vikt.........................................................	100 kg.	12: —
984.	993.	Vältar, sladdar och andra för jordens beredning af-
		sedda, ej särskildt nämnda redskap, andra än handredskap .............................................................	100 kg.	5: —
985.	994.	Plogar, äfven ångplogar, årder och alfluckrare; harf var
		och andra liarfliknande åkerbruksredskap; skörde-

Bih. till Riksd. Prof. 1910. 1 Sami. 1 Afd. 49 Raft.

130

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 69.

i kom•

mulen»

förslag.

XIII A. Maskiner etc., ej elektriska.

och slåttermaskiner; hästräfsor, hövändare, ogräsrensare,
liästhackor och andra för sådd eller skörd
afsedda, ej särskild! nämnda apparater; harpor,
kastmaskiner, triörer, sädessorterare och andra, ej
särskildt nämnda för sortering, rening och rens
ning af säd, frö eller andra frukter afsedda
apparater; äfvensom halmelevatorer och andra

stackningsmaskiner..................................................

Anm. Till ångplogar hörande lokomobiler och linor förtullas
särskildt efter hvad för dessa artiklar är stadgadt.

Kvantitet
för tullberäkningen.

100 kg.

Tullsats.

Kr. öre

986. I

995.

996.

997. !

987.	998.
988.	999.
989.	1000. i
990.	1001.
991.	1002.

Delar, ej särskildt nämnda, till skörde- och slåttermaskiner: vägande

per stycke netto högst 5 kg............

af högre vikt........................................................

Tröskverk, halm- och höpressar samt sånings maskiner

och gödselspridare....................................

Mjölkskumningsmaskiner, alla system, såsom mjölkseparatorer,
mjölkcentrifuger och radiatorer;
äfvensom emulsorer, fettbestämningscentrifuger
samt jäst- och slamcentrifuger:

för maskinkraft.........................................................

för hand- eller fotkraft, äfven försedda med

rems kifva...............................................................

Kulor till separatorer och fettbestämningscentrifuger: vägande

per stycke netto högst 10 kg.; äfvensom
färdigarbetade delar till sådana kulor,

alla slag .............................................................

af högre vikt...........................................................

Centrifuger, alla slag, ej särskildt nämnda; äfvensom
mjölkkylare, mjölkförvärmare, pastorer, kärnor,
smörältningsmaskiner, ostpressar, ostkvarnar och
andra, ej särskildt nämnda maskiner och apparater
för mejerihandtering och margarintillverkning...

100 kg.
100 kg.

100 kg.

100 kg.
100 kg.

100 kg.

18: —
12: —

8: —

15: —
25: —

150: —
100: —

10: —

Kungl Maj:ts Nåd. Proposition N:o 69.

181

i kommitténs

förslag.

992.

993.

994.

995.

996.

997.

998.

999.

1000.
1001.

1002.

1003.

1004.

1005. !

1006.

1007.

1008J

1009.

1010. j
1011J
1012.1

1013.

XIII A. Maskiner etc.j ej elektriska.

Lokomotiv samt järnvägs- och spårvägs vagnar i
förening med motorer, äfven elektriska, eller i
förening med ångmaskiner:

vägande per stycke högst 12,000 kg.............

vägande per stycke mer än 12,000 kg. men

ej mer än 20,000 kg.......................................

vägande per stycke mer än 20,000 kg..........

Tendrar................................................................................

Järnvägs- och spårvägsvagnar utan motorer:

personvagnar; äfvensom postvagnar.................

godsvagnar alla slag; äfvensom boggier och

underreden, med eller utan tillbehör............

Till järnvägs- och spårvägsmateriel afsedda:
axlar, raka:

icke bearbetade.........................................................

bearbetade................................................................

hjul, lösa, ej bearbetade; äfvensom hjulringar...
hjulsatser, bearbetade lösa hjul; äfvensom fjädrar,
buffertar och delar därtill samt draginrättningar
och koppelanordningar ...........................

Pappers-, papp-, tork- och våtmaskiner med sibcylindrar
eller viror; fals- och häftmaskiner för
bokbinderi- och pappersindustrierna, kuvert- och
påsmaskiner, bestryknings-, bronserings- och klistringsmaskiner,
kartong- och kartonnagemaskiner,
fuktmaskiner, skär- och rullmaskiner; maskiner
för tillverkning af tändsticksaskar samt för
sådana eller andra dylika askars hopskjutning,
ettikettering,plåning och fyllning; ramiläggningsoch
ramurtagningsmaskiner för tändstickstillverkningen;
kard- och ruggmaskiner, väfstolar; valkmaskiner,
cigarrettmaskiner, kapsylmaskiner,
kaffe-, kakao- och maltrostningsmaskiner, maltvändare;
apparater (cylinder- och kolonn-) för

Kvantitet för tull-beräk-ningen.	Tullsats.
100 kg.	Kr. öre 18: —
100 kg.	16: —
100 kg.	14: —
100 kg.	12: —
100 kg.	15: —
100 kg.	8: —
100 kg.	6: —
100 kg.	7: —
100 kg.	6: —
100 kg.	7: —

132

Kungl, Maj;ts Nåd. Proposition N:o 69.

År

« kommitténs

förslag.

1003.	1014.
1004.	1015.
1005.	1016.
1006.	1017.
1007.	1018.
1008.	1019.

XIII A. Maskiner etc., ej elektriska.

Kvantitet
för tullberäkningen.

Tullsats.

tillverkning af kolsyrade drycker; tapp- och kork-''
ningsmaskiner för mineralvattenfabrikationen, med j
eller utan saftpumpar, eller för bryggerier; material-!
profningsmaskiner, pneumatiska maskiner, alla!
slag; skrif- och räknemaskiner, kassakontroll-,
apparater; axelkopplingar, fasta eller rörliga; sil-!
och siktapparater, massafångare, urvattnare, sibcylindrar
samt perforerade eller annorledes med''
hål försedda eller med duk beklädda cylindrar för-!
sil-, sikt- eller sorteringsmaskiner; regulatorer till;
vattenturbiner; maskiner för tvättning af potatis!
eller sockerbetor samt lyfthjul till sådana maskiner;
filterpressar; omrö ringsapparater för
kokare och behållare; bromsapparater, luft-,
vacuum- eller ång-, till järnvägs- och spårvägsvagnar;
äfvensom andra, ej särskild! nämnda
maskiner och apparater samt pneumatiska verktyg.
......................................................................

100 kr.

Kr. öre

10: —

Särskild! inkommande bearbetade cylindrar och slidskåp
för maskiner, alla slag, såsom ångmaskiner,
kondensorer, kompressorer, kyl- och biåsmaskiner,
pumpar, sprutor, lokomobiler, lokomotiv, ångoch
lufthammare för suddning samt förbränningsoch
explosionsmotorer m. fl.:

vägande per stycke netto högst 100 kg..........

vägande per stycke netto mer än 100 kg. men

ej mer än 200 kg...........................................

vägande per stycke netto mer än 200 kg. ...

Särskild! inkommande, bearbetade kolfvar, med eller
utan kolfstänger, för maskiner, alla slag:

vägande per stycke netto högst 25 kg.............

vägande per stycke netto mer än 25 men ej

mer än 50 kg....................................................

vägande per stycke netto mer än 50 kg. ......

100 kg.	55: —
100 kg.	30: —
100 kg.	16: —
100 kg.	55: —
100 kg.	30: —
100 kg.	16: —

Kungl. Maj.-ts Nåd. Proposition No 69,

133

Nr i kom- ; mitténs 1	—j i	XIII A. Maskiner etc., ej elektriska.	Kvantitet för tull-berttk-ningen.	Tullsats. \|
				Kr. öre
		Vefaxlar och vefstakar, alla slag:
1009.	1020.	blanksvarfvade eller eljest finarbetade...............	100 kg.	10: —
1010	1021	an d ra. .............................	100 kg.	6: —
lön.	1022.	Valsar till sädes- och oljekakskrossar samt mal-
		skifvor, alla slag, till gröpkvarnar........................	100 kg.	15: —
		Valsar och valscylindrar, ej särskild! nämnda:
1012.	1023.	icke bearbetade...........................................................	100 kg.	2: 50
		bearbetade:
1013.	1024.	med öfverdrag af kautschuk; äfvensom af
		järn i förening med annan oädel metall ...	100 kg.	10: —
1014.	1025.	andra slag................................................................	100 kg.	8: —
		Hull- och kullager:
		finarbetade:
1017.	1026.	vägande per stycke netto högst 1 kg.............	100 kg.	200: —;
1018.	1027.	vägande per stycke netto mer än 1 kg. men		''
		ej mer än 15 kg.................i...........................	100 kg.	100: —1
1019.	1028.	vägande per stvcke netto mer än 15 kg. .....	100 kg.	80: —
		andra slag:
1018./	1029.	vägande per stycke netto högst 15 kg..........	100 kg.	40: —
1019.	1030.	af större vikt............................................................	100 kg.	20: —
		Transmissioner, härunder innefattade släta axlar
		(försedda med kilspår eller annorledes apterade),
		lager, ej särskildt nämnda, och lagerboxar, sväng-
		hjul (utan regulator), rem- och linskifvor, ej
		särskildt nämnda, samt kugghjul med oarbetade
		kuggar:
1015.	1031.	vägande per stycke netto högst 500 kg......	100 kg.	6: —
1016.	1032.	af större vikt..........................................................	100 kg.	4: —
		Anm. 1. Mellantransmissioner, inkommande tillsammans mec
		den maskin, för hvilken de äro afsedda, förtullas efter
		hvad för maskinen är stadgadt.
		Anm. 2. Remskifvor af plåt hänföras till plåt- och bleck-
		varor, ej särskildt nämnda.

134

Kungl. Maj;ts Nåd. Proposition N:o 69.

i konimitténs

förslag.

1020.

1021.

1022.

1023.

1024.

1033.

1034.

1035.1

1036.

1037.

XIII A. Maskiner etc., ej elektriska.

Skrufväxlar samt kugghjul med bearbetade kuggar:

vägande per stycke netto högst 500 kg.............

af större vikt ...............................................................

Armatur, ej särskildt nämnd, till maskiner, apparater
och rörledningar, lös eller särskildt inkommande,
såsom ventiler och kranar, ånghvisslor,
smörjapparater, afskiljare och afledare
för kondensationsvatten eller olja, pulsometrar och
vädurar, centrifugalregulatorer och blandningsapparater
för badinrättningar; äfvensom injektorer
och ejektorer:

af järn, vägande per stycke netto högst 5 kg.;
äfvensom till hufvudsaklig del af annan

metall, oafsedt vikten .......................................

andra slag:

vägande per stycke netto mer än 5 kg. men

ej mer än 50 kg..........................................

vägande per stycke netto mer än 50 kg. ..

Kvantitet för tull. beräk-ningen.	Tullsats.
	Kr. örej
100 kg.	12: —
100 kg.	9: — 1
100 kg.	50: —

100 kg. 15: —
100 kg. 10: —

Anmärkningar till n:r 1035—1037.

1. Hit hänföras äfven delar till här afsedda, fullfärdiga
artiklar.

2. Är en till någon af berörda rubriker hänförlig
vara helt eller delvis förnicklad, höjes tullsatsen
med 50 procent.

Anmärkningar till Afd. XIII A.

1. Tullsatserna gälla, där ej annorlunda är stadgadt,
för maskiner, hela eller söndertagna i delar, äfven om några
mindre väsentliga beståndsdelar saknas.

Vid angifning till förtullning eller uppläggning å nederlag
af maskiner, söndertagna i delar, skall, i den mån
sådant till ledning för tullbehandlingen erfordras, varuägaren
aflämna förklarande beskrifning öfver och specifikation af
delarna jämte afbildning, utvisande att delarna tillsammans
utgöra en maskin.

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 69.

135

mitten*

förslag.

XIII A. Maskiner etc., ej elektriska.

Kvantitet
för tullberäkningen.

Tullsats.

Kr. öre

2. Den omständighet, att en maskin införes sönder!
tagen i delar, som inkomma med olika lägenheter, må icke
j utgöra hinder, att, där varuägaren sådant påyrkar, den för
! maskinen såsom helhet bestämda tullsats tillämpas.

3. De närmare föreskrifter, som erfordras för tillämplig{
heten af hvad här ofvan i anm. 1 och 2 är stadgadt, ut|
färdas af Konungen.

4. Inkommande lösa maskindelar, ej Särskild! nämnda,
i tullbehandla^ såsom varor af det ämne, hvaraf de bestå.

5. Därest olika maskiner inkomma så förenade, att de
I icke kunna hvar för sig vägas, må vikten på varuägarens
i bekostnad utrönas medelst annan åtgärd, som från tull|
verkets sida pröfvas betryggande. Äro de förenade på
j gemensam bottenplåt, förtullas denna särskild! såsom det

ämne, arbetadt, hvaraf den består, försåvidt den kan lösgöras.

1025.

1020.

1038,

1039,

Hvad nu är sagdt rörande viktens utrönande annorledes
än genom omedelbar vågning, galle äfven, därest i något
fall maskinens storlek gör den på platsen tillgängliga väg
attiralj oanvändbar för viktens bestämmande.

6. För sådana maskiner och apparater samt delar däraf,
för hvilka tullen utgår efter vikt, skall tullbeloppet i hvarje
fall motsvara minst 10 procent af varans värde.

För maskiner och apparater samt delar däraf, för hvilka
olika tullsatser äro stadgade alltefter olika vikt per stycke,
må tullen i intet fall utgå med lägre belopp än för högst
tullbeskattade varor i närmast lägre viktgrupp.

B. Elektriska maskiner och apparater m. m.

Elektriska maskiner, såsom generatorer, motorer
och omformare; äfvensom transformatorer och
dämprullar:

vägande per stycke netto högst 50 kg............

vägande per stycke netto mer än 50 kg. men ej

mer än 100 kg.

100 kg.

70:

50:

136

Kungl. McijHs Nåd. Proposition N:o 69.

mittens

försina.

1027.

J028.

1029.

1040

1041.

1042. !

'' Kvantitet

XIII B. Elektriska maskiner etc -

vägande per stycke netto mer än 100 kg. men
ej mer än 500 kg:.............................................

1030. | 1043.

vägande per stycke netto mer än 500 kg. men

ej mer än 3,000 kg..........................................

vägande per stycke netto mer än 3,000 kg.

Anm. Elektriska maskiner, fastade på gemensam bottenplåt,
förtullas särskildt hvar för sig.

De till Afd. XIII A fogade allmänna anmärkningar
1 — 5 skola i tillämpliga delar gälla jämväl med afseende:
å elektriska maskiner.

Statorer, rotorer, strömsamlare, magnetspolar, borsthållare
och härfvor, särskildt inkommande: draga''
tull som elektriska maskiner med 50 procents!

för tull-beräk-ningen.	Tullsats.
	Kr. öre
100 kg.	35: —
100 ko;.	25: —
100 kg.	18: —

förhöjning.

Anm. till n:r 1038—1043. För de i dessa rubriker;
upptagna maskiner och delar däraf skall tullen i hvarje
fall motsvara minst 15 procent af varans värde och må|
i intet fall utgå med lägre belopp än för högst tullbe-!
skattade varor i närmast lägre viktgrupp.

! Ackumulatorer:

1031. 1044J omonterade element; till ackumulatorer hörande,
samtidigt inkommande träställningar och
gångbanor; ackumulatorsplåtar samt till sådana
hörande träskifvor och trästat var; till
ackumulatorer afsedda rektangulära glaskärl
af minst 3.5 kbdm. rymd och invändigt blyfodrade
trälådor; äfvensom galvaniska ele -

	ment .....................................................................	100 kg.	10: — i
1032. 1045.	helt eller delvis monterade element och batte-	.. .
	rier; äfvensom hoplödda elektroder .............	100 kg.	32: —
	Glödlampor:		i
1033. 1046.	koltrådslampor .......................................................	lkg.	1: 50
io34.j 1047.	metall!rådslampor ..................................................	1 kg-	4: —

Anm. Afdrag i vikten medgifves ej för askar, papper
och dylikt omslag.

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 69.

137

.Yr

i kommittén
a
förslog.

1035. 1048. i

loai). 1049.

1037. 10 5 0-1

1038. 1051.

1039. 1052.

1040. 1053.i

1041.1 1054.;

1042. | 1055.''

1043. 10 5 6;

1044. 10 5 7.

1045. | 1058.

Bill. till

XIII B. Elektriska, maskiner etc.

Kvantitet
för tullberäkningen.

Tullsats.

Kr. öre

Båglampor, äfven med tillhörande glober; s. k.
nernstlampor samt glober, lyskroppar och motstånd
därtill; äfvensom strålkastare.....................

Anm. Afdrag i vikten medgifves ej för askar, papper
ock dylikt omslag.

Koltrådar, äfven metalliserade, metalltrådar samt

socklar till glödlampor .............................................

För elektrotekniskt ändamål arbetadt kol, ej särskilt
nämndt:

vägande per stycke netto 3 kg. eller däröfver
af mindre vikt:

kolborstar, äfven i förening med annat ämne
andra slag ............................................................

Anm. Afdrag i vikten medgifves ej för askar, papper
och dylikt omslag.

Säkerhetsapparater, monterade på porslinsisolatorer
(ej plattor); pådrags-, reglerings- och förkopplingsmotstånd,
kontroller samt andra elektriska
regulatorer; äfvensom elektriska apparat- och

instrumenttaflor, monterade.....................................

Säkerhetsapparater, ej särskilt, nämnda, härunder
inbegripna äfven säkerhetsproppar, smältstjmken,

smältpatroner och öfverspänningsapparater........

Strömställare (strömbrytare och omkastare):

oljeströmställare och dosströmställare..............

andra slag................................................................

Anmärkningar till n:r 1053—1056.

1. Hit hänföras icke delar till telefon- eller telegrafapparater
eller till telefonväxlar eller telefonväxelbord.

2. Afdrag i vikten medgifves ej för askar, papper
och dylikt omslag.

T elefonapparater:

vägande per stycke netto mindre än 5 kg.

af större vikt ..........................................................

Riksd. Prof. 1910. 1 Sami. 1 Afd. 49 Höft.

1 kg

1 ko’.

1 kg.
1 kg

1 kg

1 kg.

1 kg.
1 kg.

fria.

3: —
-: 20

—: 35

—: 50

—: 55
—: 75

1: 50

—: 80

138

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 69.

Nr 1 kom-mitténs förslag.		XIII B. Elektriska maskiner etc.	Kvantitet för tull-beräk-ningen.	Tullsats.
			Kr. öre
1046.	1059.	Telegrafapparater, telefonväxlar och telefonväxel-bord; äfvensom delar, ej särskilt nämnda, till telefon- och telegrafapparater samt till telefon-växlar och telefonväxelbord ..................................	1 kg.	1: 50
		Anm. Vid tullbehandling af här nämnda delar medgifves ej afdrag i vikten för askar, papper och dylikt omslag.
1047.	1060.	Isoleringsrör (Bergmannsrör samt liknande) och rörvinklar, med eller utan påsittande muffar, äfvensom dosor till sådana......................................	lkg.	—: 20
		Anm. S. k. mikanitrör tullbehandlas som arbeten af glimmer.
1048.	1061.	Elektrotekniska specialapparater, ej särskildt nämnda, såsom apparater för signalering eller orderöfver-föring, röntgenapparater, till annan rubrik ej hänförliga apparater för trådlös telegrafi och telefoni, malmseparatorer o. s. v.; äfvensom jack-liftt.pr till tp.lpfVm väx pl bord .......................................	100 kr.	10- —
		Elektriska härdugnar och kokapparater m. m.: Se Afd. XII A. Elektriska mätinstrument: Se Afd. XVI.
		C. Fartyg och fordon.
1049.	1062.	Fartyg och båtar, med eller utan tillbehör: af järn med nettodräktighet af 40 registerton piller rl äril lider ...................................................	100 kr.	10: —
1049.	1063. 1064. 1065.	andra ....................................................................		fria.
1051.	Velocipeder: färdiga....................................................................	1 st.	25: —
1052.	afpassade kedjor och andra delar, ej särskildt nämnda................................................................	lkg.	2: —

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 69.

139

AV			Kvantitet
t kom-mitténs för slån.		XIII C. Fartyg och fordon.	för tull-beräk-ningen.	Tullsats.
				Kr. öre
		Motorvelocipeder:
1053.	1066.	färdiga.......................................................................	1 st.	60: —
1054.	1067.	delar därtill, ej särskild! nämnda: tullbekandlas som velocipeddelar.	1 kg;.
1055.	1068.	Ilar n va crn av ..............................................	—: 25
1050.	1069.	Åkdon och fordon, ej särskild! nämnda, äfven med motor försedda, samt underreden därtill; äfven-som med gnmmiringar försedda hjul till sådana	c>
		åkdon eller fordon ....................................................	100 kr.	15: —
		• XIV. Oljor och fett, vax in. in. samt produkter af
		dessa ämnen, såsom ljus, tvål m. in.		1
1057.	1070.	Mineraloljor, nativa eller råa, äfvensom renade, såsom lysoljor, smörjoljor, petroleumbensin och gasolin; paraffin, rå eller renad, jordvax (ozokerit)		fria.
		samt ceresin ...............................................................	—
1058.	1071.	Vaselin, äfven konstgjord, maskin- och vagnssmörja,
		samt andra smörjmedel, ej särskilt nämnda, i hvilka fett eller olja ingår, emballagets vikt
		inberäknad ...................................................................	1 kg.	—:02
1059.	1072.	Hartsoljor ........................................................................	_	fria.
	Vegetabiliska, feta oljor:

		linolja:
1060.	1073.	rå; äfvensom linoljesyra ......................................	1 kg.	—: 07
1061.	1074.	kokt: tullbekandlas som oljefernissa;
1062.	1075.	rot- och rapsoljor; äfvensom rof- och rapsolje-
		syror .......................................................................... oliv- eller bomolja, jordnöt- eller arachidolja,	1 kg.	—: 07 i
		sesamolja och bomullsfröolja:
1063.	1076.	på fat, större eller mindre .............................	—	fria.
1061.	1077.	på andra kärl, kärlens vikt inberäknad ....	1 kg.	: 05

140

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 69.

Nr i kom-mitténs förslag.
1065.	1078.
1066.	1079.
1067.	1080.
1068.	1081.
1069.	1082.
1070.	1083.
1071.	1084.
1072.	1085.
1073.	1086.
1074.	1087.
1075.	1088.
1076.	1089.

XIV. Oljor och fett, vax etc.

Anm. Oljor, utgörande blandning utaf någon af de i
rubrikerna n:r 1076 och 1077 afsedda feta oljor samt
mineralolja, tullbehandlas såsom mineraloljor.
andra slag, ej till annan rubrik hänförliga, såsom

ricinolja, hampolja och majsolja ......................

Växtfett, såsom palmolja, palmkärnolja, kokosolja
eller kokosnötolja, kakaosmör, japanvax och andra
vegetabiliska fettämnen, som vid vanlig rumstemperatur
icke pläga förekomma i flytande form
Animaliska oljor, såsom tran, hvalrafolja och isterolja
(lard-oil); djurfett, ej annorstädes upptaget,
såsom hvalraf (spermaceti), späck af hafsdjur, benfett;
ullfett, äfven lanolin, och degras (garfvarfett)

Olein och andra, ej särskildt nämnda oljesyror.....

Stearin (stearinsyra)........................................................

Glycerin, rå eller renad ................................................

Yax:

af insekter (bivax)..................................................

karnaubavax, palmvax och annat växtvax.....

Arbeten af vax, ej särskildt nämnda:

mellanväggar för bikupor ..........................._......

andra slag, såsom figurer eller delar däraf,

blommor, frukter och dylikt ...........................

Anmärkningar till n:r 1086 och 1087.

1. Arbeten af ceresin och paraffin tullbehandlas såsom
arbeten af vax.

2. Afdrag i vikten medgifves ej för askar, papper
och dylikt omslag.

Fernissa:

sprit-, med eller utan tillsats af färgämne..
Anm. För spritfernissa, som inkommer i kärl, innehållande
mer än 20 kg., och i hvilken spriten vid
tullbehandlingen denatureras, på sätt därom särskildt
är föreskrifvet, utgår tullen med endast 40 öre per kg.
olje-, blekt linolja samt s. k. standolja härunder
inbegripna ...............................................

Kvantitet
för tullberäkningen.

1 kg.
1 kg.

lkg.

1 kg.

lkg.

Tullsats.

Kr. öre

fria.

fria.
fria.
—: 09
—: 04

—: 15
fria.

—: 50

1: 60

—: 15

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 69.

141

År

i kommittent

fardag.

1077.

1078.

1079.

1080.

1081.

1082.

1083.

1084.

		Kvantitet
	XIV. Oljor och fett, vax etc.	för tull-beräk-ningen.	Tullsats.
			Kr. öre
	Anm. 1. Till oljefernissa hänföres, förutom kokt linolja,
	hvarje kokt fet, vegetabilisk olja med tillsats af mine-raliska torkmedel (siccativ) men icke innehållande andra
	ämnen. Till denna rubrik hänföres således icke fernissa, som innehåller eterarter, harts, terpentin, asfalt, terpentin-olja, mineralolja eller liknande ämnen.
	Anm. 2. Såsom oljefernissa tullbehandlas äfven sådana
	siccativ i fast form, som utgöras af olja eller harts i förening med metalloxider eller metallsalter.
1090.	andra slag, såsom lackfernissa, äfven s. k.
	ugnsfernissa, samt asfaltlack och zaponlack, med eller utan tillsats af färgämne ............	lkg.	—: 30
1091.	Kitt, beredt af olja och fasta mineraliska ämnen Ljus:	lkg.	—: 05
1092.	julgransljus, färgade eller ornerade ljus samt
	vaxljus .................................................................	lkg.	—: 25
1093.
andra slån- ................................................................	1 kg.	—: 12
^ ö Anm. till n:r 1092 och 1093. Afdrag i vikten medgifves
	ej för askar, papper och dylikt omslag.
	Tvål:
1094.	parfymerad; annan, i formade handstycken,
	kulor, figurer o. s. v. samt flytande eller mjuka tvålsorter, alla slag, i tuber, burkar och dylikt, äfvensom transparent tvål........	lkg.	1: —
1095.	andra sias:................................................................	1 kg.	—: 10
Anmärkningar till n:r 1091 och 1095.
	1. Surrogat för tvål, såsom extrakt af kvillajabark och dylikt, tullbehandlas såsom tvål. 2. Afdrag i vikten medgifves ej för askar, papper och dylikt omslag, ej heller för tuber och burkar.
1096.	Såpa; äfvensom turkrödolja och flytande tvål- eller
	såphaltiga appreturmedel, icke innehållande dex-trin eller stärkelse ....................................................	1 ks\	o T
1097.	Tvål- eller såphaltiga desinfektionsmedel, icke annor-	Ö
	städes upptagna, såsom lysol och kreolin; tvätt-, skur- eller polermedel, fasta, flytande eller i

142

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 69.

* Nr			Kvantitet
i kom-			för tull-	Tullsats.
mittens		XIV. Oljor och fett, vax etc.	beräk- ningen.
				Kr. öre
		pulverform, framställda af tvål, fett eller olja med tillsats af andra ämnen; äfvensom tvål-
		eller såphaltiga appreturmedel i fast form, hvilka icke innehålla dextrin eller stärkelse....................	1 kg.	—: 10
		Putsmedel, ej sprithaltiga, för läderarbeten:
1085.	1098.	blanksmörja, svart, icke flytande......................	1 kg.	—: 20
1080.	1099.	andra slag............................................................... Anm. Sprithaltiga putsmedel för läderarbeten tullbeband-las såsom spritfernissa. Anm. till n:r 1097—1099. Afdrag i vikten medgifves ej	lkg.	—: 30
		för askar, flaskor och dylikt emballage.
		XV. Produkter af kemisk industri; äfvensom dit-
		hörande råämnen, ej annorstädes upptagna.
		A. Kemiska grundämnen och deras föreningar,		! i
		ej annorstädes upptagna.
1087.	1100.	Förtätade gaser, alla slag, närmaste emballagets vikt inberäknad...........................................................	1 kg.	—: 05
		Anm. Därest varan inkommer i järncylindrar, som icke
		bevisligen inom landet tillverkats eller förut införtullats, utgår särskild tullafgift för dessa enligt hvad för dem är stadgadt, hvarvid emballagets vikt beräknas utgöra		1
		två tredjedelar af bruttovikten.
1088.	1101.	Svafvel, alla slag; äfvensom fosfor, gul (hvit) eller
		röd................................................................................	—	fria.
1089.	1102.	Saltsyra (klorvätesyra); äfvensom fluorvätesyra och
		fluorammoni um ........................................................	_	fria. —: 60
1090.	1103.	Svafvelsyra och svafvelsyreanhydrid ......................	100 kg.
1091.	1104.	Salpetersvra, kärlens vikt inberäknad .....................	100 kg.	2: —
1092.	1105.	Borsyra, borax, rå eller renad; äfvensom myrsyra och mjölksyra..............................................................	—	fria.

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 69.

143

i kommitténs

förslag.

1093.

1094.

1095.

1096.

1097.

1098.

1099.

1100.
1101.

1102.

1103.

1104.

1105.

	\| XV A. Kemiska grundämnen etc.	Kvantitet för tull-ber&k-ningen.	Tullsats.
			Kr. öre
1106.	Fosforsyra; äfvensom ammonium-, kalium- och natriumfosfat..................................................... .........	100 kg.	1: 50
	Ättika och ättiksyra, alla slag:
1107. 1108.	på fat: af till och med 10 procents syrehalt ........ för hvarje procent högre syrehalt ökas tull-afgiften med 1 öre per kg.	Ilig.	—: 10

Anm. Därest varan vid tullbehandlingen denatureras, på
sätt därom är särskilt stadgadt, utgår tullen för ättika j
och ättiksyra af mera än 12 men icke öfver So procents;
syrehalt med allenast 12 öre för 1 kg. och för vara
af högre syrehalt med 25 öre för 1 kg.

1109.

1110.

1111.

1112.

1113.

1114.

1115.

1116.

1117.

1118.

på andra kärl, utan afseende på syrehalten
Oxalsyra samt oxalater af kalium, natrium och

ammonium ....................................................................

Citronsyra oclr vinsyra ''''(vinstenssyra); äfvensom
vinsten och seignettesalt samt andra tartrater af

kalium, natrium och ammonium............................

Salicylsyra ........................................................................

Kaustik ammoniak .........................................................

Kaustikt kali (kalihydrat) och kaustikt natron
(kaustik soda, natronhydrat), fasta eller flytande
Magnesia, bränd eller kolsyrad, och lerjord, ren;

äfvensom lerjordshydrat ...........................................

Koksalt (klornatrium), alla slag; klorkalium, salmiak
(klorammonium), klorkalcium, klorbarium, klormagnesium
och kloraluminium; äfvensom brom,
bromkalium, bromnatrium och bromammonium
samt jod, jodkalium, jodnatrium och jodammonium

Klorkalk ..........................................................................

Kaliumklorat (klorsyradt kali) och natriumklorat
(klorsyradt natron) ......................................................

1 kg.
1 kg 1

kg1
kg.

100 kg.

1: —

—: 07

fria.
—: 30
—: 05

2: 50

fria.

1: —

fria. j

144

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 69.

AV	!	Kvantitet
i kom -	i	för tull-	Tullsats.
mittens förslag.	XV A. Kemiska grundämnen etc.	beräk- ningen.
			Kr. öre
1106.	1119. Alun, alla slag; aluminiumsulfat (svafvelsyradlerjord);
	äfvensom vattenglas (kalium- eller natriumsilikat)	100 kg.	1: —
1107.	1120.! Kaliumsulfat, natriumsulfat (glaubersalt), natrium-
	bisulfat, ammoniumsulfat (svafvelsyrad ammo-
	niak), gips, fälld (kalciumsulfat) samt magnesium-
	sulfat (svafvelsyrad magnesia); äfvensom natrium-
	sulfit (svafvelsyrligt natron), natriumbisulfit,
	natriumhyposulfit (undersvafvelsvrligt natron)
	och natriumhydrosulfit ..............................................	—	fria.
1108.	1121. Kalisalpeter (kaliumuitrat) ............................................	—	fri.
1109.	1122.'' Ammoniumnitrat ............................................................	1 kg-	—: 10
1110.	1123. Pottaska (kaliumkarbonat) samt soda (natrium-
	karbonat), kristalliserad eller kalcinerad, och
	natriumbikarbonat .....................................................	—	fria.
111).	1124. Hjorthornssalt (ammoniumkarbonat) ..........................	1 kg-	—:07
1112.	1125.'' Cyankalium och cyannatrium; äfvensom blodlut-
	salt, gult eller rödt (ferro- och ferricyankalium,
	ferro- och ferricy ann atrium) ...................................	—	fria.
1113.	1126. Ättiksyrad! natron (natriumacetat) ............................	lkg.	—: 10
1114.	1127. Ättiksyrad kalk, rå eller renad ..................................	1 kg.	—: 03
1115.	1128.! Ättiksvrad kromoxid och ättiksyrad järnoxid ....	lkg.	—: 05
1116.	1129. Kaliumkromat och kaliumbikromat samt natrium-
	kromat och natriumbikromat; äfvensom kromsyra	—	fria.
1117.	1130. Arseniksyrlighet samt arseniksjudigt kali och arsenik-
	syrligt natron; äfvensom kräkvinsten och andra
	a n ti in o nf ö r eni n gar, ej till färger hänförliga .....	—	fria.
1118.	1131.! Toriumnitrat och andra föreningar af sällsynta jord-
	artmetaller samt wolframsyra; äfvensom guld-
	och platinasalter ........................................................	—	fria.
1119.	1132) Järn vitriol.........................................................................	100 kg.	—: 50
1120.	1133. Zinkvitriol (zinksulfat) och klorzink; kopparoxid
	och kopparoxidul; äfvensom kopparaska ...........	—	fria.
	Anm. Ammoniakalisk kopparoxidlösning tullbehandlas så-
	som kaustik ammoniak.

Kungi. Maj:ts Nåd. Proposition No 69.

145

Nr			Kvantitet
i kom» mittens förslag.		XV A. Kemiska grundämnen etc.	för tull-beräk-ningen.	Tullsats.
				Kr, öre
1121.	1134.	Kopparvitriol (kopparsulfat) ..........................................	1 ko-.	—: 05
1122.	1135.	Blysocker (blyacetat), hvitt eller gult, och blyättika;	X Ö
		blyoxid (blyglete eller silfverglitt) och blysuper-oxid; äfvensom tennsalt (tennklorur), tennklorid
		och tennaska (tennoxid)............................................	—	fria.
1123.	1136.	Blynitrat ............................................................................	1 kg.	—: 08
1124.	1137.	Kvicksilver och kvicksilfverlegeringar (amalgamer)		fria.
1123.	1138.	Lapis (silfvernitrat)..........................................................	1 kg.	2: 50
1126.	1139.	Vätesuperoxid....................................................................	1 kg.	—: 03
1127.	1140.	Kalciumkarbid och bariumkarbid ...................	1 kg.	_• 05
1128.	1141.	Karborundum (siliciumkarbid) och andra karbider, ej
		särskildt nämnda .....................................................	_	fria.
1129.	1142.	Kolsvafla, klorsvafvel, fosforseskvisulfid och fos-forhydrid samt svafvelkalium och svafvelnatrium;

		äfvensom svafvellefver, alla slag .........................	—	fria.
		Anmärkning till Afd. XV A.
		Sura och basiska salter, ej särskildt nämnda, tullbekandlas
		såsom motsvarande neutrala salter.
		B. Torrdestillationsprodukter och närstående ämnen.
1130.	1143.	Stenkolstjära och annan ur fossila ämnen framställd
		tjära..............................................................................	—	fria.
		Anm. Stenkolstjära, som vid intorkning förhåller sig som
		asfaltlackfernissa, tullbehandlas såsom asfaltlack.
1131.	1144.	Stenkolstjära, medelst tillsättning af kalk, krita,
		lera, asbest eller andra liknande mineraliska ämnen beredd till bestrykning af tak ................	1 kg.	—: 02
1132.	1145.	Bensololjor (stenkolsbensin), karbolsyra, kresol, naftalin, kreosotolja, karbolineum och andra lik-artade destillationsprodukter ur stenkolstjära;
		äfvensom karbolkalk ...............................................	—	fria.
1133.	1146.	Trät järn samt tjärpärma ..............................................	—	fria.
1134.	1147.	Harts, i stycken eller pulveriseradt, samt terpentin
		(tjock) och annan nativ balsam .............................	—	fria.

Bill. till Riksd. Prat. 1910. 1 Sami. 1 Afd. 49 Hiift. 19

146

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition No 69.

Nr			Kvantitet
i kom-mitténs förslag.		XV B. Torrdestillationsprodukter m. »«.	för tull-beräk-ningen.	Tullsats.
			Kr. öre
1135.	1148.	Hartstvål eller s. k. hartslim, fast eller flytande;
		äfvensom s. k. garflim ........................................	1 kg.	—: 02
1136.	1149.	Tjäroljor samt andra genom torr destination fram-
		ställda ämnen, icke annorstädes upptagna ..........	—	fria.
1137.	1150.	Terpentinolja .................................................................	1 kg.	—:07
1138.	1151.	Träsprit, rå eller renad; äfvensom aceton och aceton-
		olja .................................................................................	1 kg.	—: 20
1139. 1140.	1152	Formalin i vattenlösnin er .......................................	lkg.	—: 15
1153.	Formalin i fast form, såsom pulver och tabletter,
		vikten af askar, papper och dylikt omslag in-beräknad ........................................................................	1 kg.	1: —
		C. Färger och färgningsämnen m. m.
		Jordfärger:
1141.	1154.	krita, malen, slammad eller fälld, kärlens vikt
		inberäknad .....................................................	100 kg.	1: —
1142.	1155.	andra (brända, malna eller slammade), torra
		eller i degform ...............................................	—	fria.
1143.	1156.	Berlinerblått (pariserblått), torrt eller i degform,
		vikten af askar, papper och dylikt omslag in-beräknad .............................................................	lkg.	—: 15
1144.	1157.	Blyhvitt, zinkhvitt (zinkoxid), zinksulfidhvitt (lito-pon), barythvitt (permanenthvitt, blanc fixe), mönja, cinnober, ultramarin, koboltfärger, såsom koboltoxid, äfvensom andra mineralfärger, ej


		till annan rubrik hänförliga ..........................._.....	—	fria.
1145.	1158.	Kimrök och likartade svarta färgämnen .................	lkg.	—: 05
1146.	1159.	Benkol onh bensvärta ..............................................	1 kg.	—: 02
Bronspulver, äfven broccatbrons, samt glimmer-
		brons (pulveriserad glimmer), hvit eller färgad, närmaste emballagets vikt inberäknad:
1147.	1160.	i förpackningar om minst 0.5 kg. bruttovikt	lkg.	—: 50
1148.	1161.	i förpackningar af mindre bruttovikt.............	lkg]	1: —

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N.-o 69.

147

2ir			Kvantitet
i kom-			för tull-	Tullsats.
mittens förslån.		XV C. Färger och färgningsämnen nt. in.	beräk- ningen.
				Kr. öre
		Anm. Med förpackning afses här närmaste emballaget
		såsom bref, paket eller burkar.
1149.	1162.	Brons- eller färgfolier, bestående af bronspulver
		eller färg på en hinna af något bindemedel såsom albumin eller gelatin ..................................		fria.
1150.	1163.	Koschenill, karmin, sepia och andra animaliska
		färger...........................................................................	—	fria.
1151.	1164.	Indigo, äfven konstgjord, samt andra indigofärg-
		ämnen...........................................................................	—	fria.
1152.	1165.	Färgträ, samt andra till färgning användbara växter och växtdelar, ej till annan rubrik hän-förliga, hela eller i stycken, raspade, malna eller
		på annat sätt sönderdelade .................................... Extrakter af vegetabiliska färgningsämnen, flytande		fria.
		eller fasta:
1153.	1166.	blåträ-, kreuzbär-, kvärcitron-, gulträ- och
		rödträextrakter ..................................................	—	fria.
1154.	1167.	andra slag .............................................................	lkg.	—: 02
1155.	1168.	Alisarin- samt anilin- och andra tjärfärger, ej sär-
		skildt nämnda ...........................................................	—	fria.
1156.	1169.	Anilin (anilinolja), naftol, naftylamin och parani-
		tranilin samt salter däraf......................................	—	fria.
1157.	1170.	Lackfärger, torra eller i degform, ej särskild!
		nämnda ......................................................................	lkg.	—: 07
		Anm. Med lackfärger afses sådana i vatten olösliga färger,
		som framställas genom att med lerjord eller andra ämnen utfälla vegetabiliska eller animaliska färger eller tjärfärger.
		Tjärfärger och färgextrakter med tillsats af lös-
		nings- eller betningsämnen, såsom ättiksyra, acetin, garfsyra eller alun eller annat metallsalt:
1158.	1171.	i mindre för detaljhandeln afsedda förpack-
		ningar (s. k. hemfärger) ................................ Anm. I varans vikt inberäknas det emballage, hvari	lkg.	—: 25
		varan är af sedd att i detaljhandeln försäljas.
1159.	1172.	i andra förpackningar ..........................................	lkg.	—: 07

148

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 69.

Nr i kom-mitténs förslag.
1160.	1173.
1161.	1174.
1162.	1175.

XV C. Färger och fåtgningsämnen m. m.

Smör- och ostfärger, närmaste emballagets vikt

inberäknad ....................................................................

Trycksvärta ......!................................................................

Färger, beredda med olja, ej särskild! nämnda.....

1163.

1164.

1165.

1166.

1167.

1168.

Anm. 1. Såsom färger, beredda med olja, ej särskild!
nämnda, tullbehandlas äfven s. k. bottenfärger till bestrykning
af fartygs bottnar. Ingår i sådan färg sprit
och inkommer den i kärl, innehållande mer än 20 kg.,
må den vid tullbehandlingen denatureras, på sätt särskilt
är stadgadt. Sker ej denaturering, tullbehandlas
varan som spritfernissa.

Anm. 2. Färger, beredda med olja, hvilka vid intorkningen
förhålla sig såsom fernissa (emalj färger), tullbehandlas,
så framt ej anm. 1 annorlunda föranleder,
såsom fernissa.

1176.

Målarfärger, äfven i torr form, beredda med annat
bindemedel än olja, såsom med albumin eller
kasern:

i mindre, för detaljhandeln afsedda förpackningar
..............................„....................................

Anm. I varans vikt inberäknas det emballage, hvar*
varan är afsedd att i detaljhandeln försäljas.

1177.

1178.

1179.

1180

1181.1

i andra förpackningar .....................................

Färger, ej särskilt nämnda, oberedda eller beredda
Färglådor med tillbehör samt till färglådor afsedda
färger; äfvensom artistfärger i tuber, glas, porslinsskålar
och dylika för detaljhandeln afsedda

förpackningar ..............................................................

Anm. Afdrag i vikten medgifves ej för lådan, glaset eller
annat tillbehör, ej heller för askar, papper och dylikt
omslag.

Bläck och till beredning af bläck afsedt pulver
(bläckpulver) samt tusch, äfven flytande, närmaste
emballagets vikt inberäknad.......................

Blyertspennor och blyertsstift:

gröfre s. k. timmermanspennor...........................

Kvantitet för tull-beräk-ningen.	Tullsats.
	Kr. öre
lkg.	—:07
1 kg-	—:07
lkg.	—: 15
lkg.	—: 25
lkg.	—: 07
	fria.
lkg.	1: 50
lkg.	—: 10
lkg.	—: 20

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 69.

149

AV			Kvantitet
i kotn-mittens förslag.		XV C. Färger och fårgningsämnen m. m.	för tull-beräk-ningen.	Tullsats.
			Kr. öre
1169.	1182.	andra slag, härunder inbegripna äfven sådana,
		som äro försedda med skyddande hylsa af annat ämne än guld eller silfver; äfvensom färgstift, oinfattade eller infattade, samt svartkrita och pastellkrita ...........	1 ko-.	—• 50
		Anm. Till denna rubrik hänföras äfven blyertspennor,
		försedda med radergummi.
1170.	1183.	Skol- och skräddarkrita, äfvensom annan krita, ej
		särskildt nämnd, i skurna eller formade stycken Anm. till n:r 1181 — 1183• Afdrag i vikten medgifves ej	1 kg-	—: 10
		för askar, papper och dylikt omslag, ej heller för kartor.
		D. Flyktiga, vegetabiliska oljor, äfvensom par-
		fymer och kosmetiska medel m. m.
		Flyktiga, vegetabiliska oljor, ej särskildt nämnda,
		kärlens vikt inberäknad:
1171.	1184.	i kärl, vägande brutto 3 kg. eller däröfver...	1 kg.	O- _
1172.	1185.	i kärl af mindre bruttovikt .........................	1 kg.	3: —
Anm. Såsom vegetabiliska, flyktiga oljor tullbehandlas
		äfven konstgjorda sådana af enahanda sammansättning som motsvarande naturliga oljor.
1173.	1186.	Bittermandelolja, äfven konstgjord, kärlens vikt
		inberäknad .................................................................	1 kg-1 kg.	—: 40
1174.	1187.	Nitrobenzol (mirbanolja), kärlens vikt inberäknad	—: 10
1175.	1188.	Kamfer, rå eller renad, äfven konstgjord ............. Terpineol, safrol och mentol, kärlens vikt inberäknad		fri.
1176.	1189.	1 kg.	—: 50
Heliotropin, kumarin, mysk och andra inom par-fymfabrikationen använda välluktande ämnen,
naturliga eller konstgjorda, ej särskildt nämnda och ej till flyktiga, vegetabiliska oljor hänförliga, närmaste emballagets vikt inberäknad:
1177.	1190.	i förpackningar, vägande brutto 3 kg. eller
		däröfver .....................................................	lkg. lkg.	2: —
1178.	1191.	i förpackningar af mindre bruttovikt.............. Anm. Med förpackning afse3 här närmaste emballaget.	3: —

150

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 69.

AV			Kvantitet
i kom-mitténs förslag.		XV D. Flyktiga, vegetabiliska oljor, parfymer etc.	för tull-beräk-ningen.	Tullsats.
				Kr. öre
1179.	1192.	Rosenvatten och pomeransblomvatten (orangevatten),
		kärlens vikt inberäknad.........................................	1 kg-	—: 10
1180.	1193.	Lukt- eller toalettvatten, eter- eller sprithaltiga,
		härunder inbegripen äfven bårtinktur, alla slag, kärlens vikt äfvensom vikten af etuier, askar, papper och dylikt omslag inberäknad.................	1 kg-	3: —
1181.	1194.	Puder, smink, tandpulver och tandpasta.................	1 kg-	1: —
		Anm. Afdrag i vikten medgifves ej för askar, papper och
		dylikt omslag, ej heller för tuber och burkar.
		Pomador, kärlens vikt inberäknad:
1182.	1195.	i kärl, vägande brutto 3 kg. eller däröfver..	1 kg.	—: 35
1183.	1196.	i kärl af mindre bruttovikt............................	1 kg.	1: —
		Anm. Såsom pomador tullbehandlas äfven icke flyktiga
		oljor, försatta med välluktande ämnen.
1184.	1197.	Parfymer och kosmetiska medel, fasta eller fly-tande, ej hänförliga till annan rubrik, såsom parfymbref, parfympåsar, ej sprithaltiga mun-
		vatten m. m., omslags eller flaskors vikt äfven-som vikten af etuier och askar inberäknad	1 kg.	3: —
1185.	1198.	Eterarter, alla slag, enkla eller sammansatta, här-
		under inbegripna jämväl i brännvin eller sprit lösta eterarter, ej särskildt nämnda, kärlens vikt
		inberäknad ................................................................	1 kg-	2: 50
		Anm. Af de till denna rubrik hänförliga artiklar må eter
		och eter spirituosus eller s. k. Hoffmanns droppar införas endast af apoteksföreståndare eller, efter kommerskollegii
		pröfning, af näringsidkare, som styrker sig hafva behof af dylika varor för åstadkommande af sina tillverkningar.
		E. Konstgödsel.
1186.	1199.	Chilesalpeter (natriumnitrat); stassfurterkalisalter, ej
		särskildt nämnda, äfven raffinerade; samt tomas-fosfat och omalen s. k. tomasslagg ...................	_	fria.
1187.	1200.	Karbidkväfve (kalkkväfve).............................................	100 kg.	5: —

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 69.

151

ifr			Kvantitet
« kom-mitténs förslag.		XV E. Konstgödsel.	för tull-beräk-ningen.	Tullsats.
				Kr. öre
1188.	1201.	Superfosfat......................... . ...........	100 kg.	—• 25
1189.	1202.	Benmjöl och hornmjöl; guano, äfven naturlig, och
		annan gödsel af animaliskt affall..........................		fria.
		F. Krut och andra sprängämnen; tändstickor
		och fyrverkerivaror.		%
1190.	1203.	Svartkrut (salpeterkrut)..........................	1 kg-1 kg.	—: 12
1191.	1204.	Bomullskrut ............................	—: 30
1192.	1205.	Röksvagt krut .........	1 kg.	—: 50
1193.	1206.	Dynamit och andra sprängämnen, ej särskildt nämnda Anm. till n:r 1203—1206. Afdrag i vikten medgifves ej för askar, papper och dylikt omslag. Knallhattar (tändhattar) ................................................	1 kg.	—: 20

1194.	1207.	—	fria.
1195.	1208.	Tändmedel, ej särskildt nämnda, för projektiler och
		skjutvapen, såsom perkussion- eller nedslagsrör, tidrör, dubbelrör, fyrrör och fyrpatroner............	100 kr.	15: —
1196.	1209.	Patroner, ej särskildt nämnda, oladdade eller laddade	1 kg.	—: 35
		Anm. Afdrag i vikten medgifves ej för askar, papper och
		dylikt omslag.
1197.	1210.	Stubintråd och antändningsrör ................................ Tändstickor, närmaste emballagets vikt inberäknad:	1 kg.	—: 15
1198.	1211.	af trä............................................	1 kg-	—: 05
1199.	1212.	andra slag, ej till nästföljande rubrik hän-
		förliga.....................................................................	1 kg.	—: 20
1200.	1213.	Fyrverkeriarbeten samt bengaliska tändstickor,
		knallsignaler, knallpulver och smällare ...............	1 kg.	2; _
		Anm. Afdrag i vikten medgifves ej för askar, papper och
		dylikt omslag.
		G. Produkter af öfrig kemisk industri m. m.
1201.	1214.	Vegetabiliska garfningsämnen såsom ekbark, garf-skidor (myrobalaner) och kvebrachoträ, hela eller i stycken, raspade, malna eller på annat sätt
		sönderdelade; äfvensom galläpplen........................	—	fria.

152

Kungl. Majds Nåd. Proposition N:o 69.

Nr i kom-mittens		XV G. Produkter af öfrig kemisk industri m. m.	Kvantitet för tull-beräk-ningen.	Tullsats.
				Kr. öre
1202.	1215.	Garfämnesextrakter, flytande eller fasta ..................	1 kg-	—: 02
1203.	1216.	Garfsyra (tannin), gallussyra och pyrogallussyra
		(pyrogallol).....................................................................	—	fria.
1204.	1217.	Glutenlim eller växtlim...................................................	1 kg.	—: 03
1205.	1218.	Dextrin, i fast eller flytande form ...........................	1 kg-	—: 20
	p	Anm. Såsom dextrin tullbehandlas äfven stärkelseklister
		samt dextrin- eller stärkelsehaltiga appreturmedel.
		Lim och gummi, flytande, ej till annan rubrik hän-
		förliga, med eller utan tillsats af andra ämnen:
1206.	1219.	i kärl, vägande brutto 3 kg. eller däröfver...	1 kg-	—: 40
1207.	1220.	i kärl af mindre bruttovikt, närmaste embal-
		lagets vikt inberäknad......................................	lkg.	1: —
1208.	1221.	Gummi, nativt, ej särskildt nämndt, gummigutta
		och andra gummihartser härunder inbegripna...	—	fritt.
1209.	1222.	Gelatin i tunna, böjliga folier, närmaste omslagets
		vikt inberäknad; äfvensom arbeten af gelatin	lkg.	1: 70
		Anm. 1. Gelatin i folier hänföres till denna rubrik, endast för-
		så vidt foliernas medel vikt utgör högst 8 gram för 100 kvcm.
		Anm. 2. Vid tullbehandling af arbeten af gelatin medgifves
		ej afdrag i vikten för askar, papper och dylikt omslag.
1210.	1223.	Draglim eller s. k. snickarlim och andra, ej sär-
		skildt nämnda slag af lim, icke flytande............	lkg.	—: 20
1211.	1224.	Valsmassa (elastiskt lim för boktryckerivalsar),
		ofärgad eller färgad, härunder inbegripen äfven
		autograf- och hektografmassa.................................	lkg.	—: 20
1212.	1225.	Kollodium, kärlens vikt inberäknad ...........................	lkg.	2: —
1213.	1226.	Albumin och kasern.........................................................		fria.
1214.	1227.	Ostlöpe, flytande eller i form af pulver eller tabletter	lkg.	—: 15
1215.	1228.	Lack ....................................................................................	lkg.	—: 50
		Anm. Afdrag i vikten medgifves ej för askar, papper och
		dylikt omslag.
1216.	1229.	Lödpasta och lödpulver, afsedda att underlätta löd-
		ning af metaller .........................................................	lkg.	—: 70
		Anm. Afdrag i vikten medgifves ej för askar, burkar, papper
		och dylikt emballage.

Kungl. Maj:ts Nåd Proposition N:o 69.

153

t koanmitt
in*
förslag.

1217. 1230.

1218. 1231.

1219. 1232.

1220. 12 3 3.

1221. 1234.

1222. 12 3 5.

Bih. till

Kvantitet för tull-beräk-ningen.	Tullsats.
	Kr. öre
lkg.	2: 50
	fria.
100 År.	15: -
100 kr.	10: —
lkg.	5: —
lkg.	3: —

XV G. Produkter af öfrig kemisk industri m. m.

Glödstrumpor, af brända, med eller utan stift..
Anm. Afdrag i vikten medgifves ej för askar, pt
och dylikt omslag.

Apoteksvaror, ej särskildt nämnda, enkla t
sammansatta, sackarin härunder inbegripen
Anm. Hit hänförliga varor må införas allenast af

karolinska institutets eller tekniska högskolans lärarkollegiers
hörande, af vetenskapsmän till begagnande för
vetenskapliga ändamål, eller ock, efter kommerskollegii
pröfning, af näringsidkare, som styrka sig hafva behof ai
dylika varor för åstadkommande af sina tillverkningar.

Kemiskt-tekniska preparat, ej särskildt nämnda ...

XVI. Varor, ej annorstädes upptagna.

Instrument:

kirurgiska, medicinska, fysiska, pyrometrar samt
elektricitetsmätare och andra elektriska mät
instrument härunder inbegripna, kemiska och
navigations-, alla slag, ej särskildt nämnda;
mikrometrar, mätband, mätstockar, räknestafvar
och andra, ej särskildt nämnda matematiska
instrument, stegräknare, cyklometrar, taxametrar,
tachometrar och metronomer härunder
inbegripna; äfvensom delar till instrument,

hänförliga till denna rubrik................................

Anm. I denna rubrik nämnda instrument hänföras till
densamma, äfven om de äro försedda med optiska glas.
optiska:

fotografikameror, med eller utan objektiv, äfvensom
delar, ej särskildt nämnda, till fotografikameror: vägande

per stycke netto högst 3 kg....
vägande per stycke netto mer än 3 kg.
men ej mer än 5 kg............................

Rikad. Prof. 1910. i Sami. 1 Afd. 49 Käft.

154

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 69.

i kommitténs

förslag.

1223.

1224.

1225.

1226.

1227.

1228.

1229.

1230.

1231.

1232.

1233.

1236. •

1237.

1238.

1239.

1240.

1241.

1242.

1243.

1244.

1245.

1246.

Kvantitet för tull-ber&k-ningen.	Tullsats.
	Kr. öre
lkg.	1: —
1 kg.	2: —
lkg.	2: —
100 kr.	10: —
lkg.	2: —
lkg.	—: 50
1 st. 1 st.	175: — 250: —
1 st. lkg. lkg.	10: — 3: — 1: —

XVI. Varor, ej annorstädes upptagna.

vägande per stycke netto mer än 5 kg.
Anm. 1. Eu kamera tullbehandlas i det skick, hvari den
inkommer.

Anm. 2. Objektiv, särskilt inkommande, tullbehandlas
såsom infattade optiska glas.

kasetter, sökare, slutare och bländare ......

andra slag, härunder inbegripna kikare, glasögon
och infattade optiska glas; äfvensom
delar därtill, ej särskildt nämnda, af annat

ämne än guld eller silfver.......................

Anm. Vid förtullning af optiska instrument, andra
slag, medgifves ej afdrag i vikten för fodral, askar,
papper och dylikt omslag,
fyrapparater och delar därtill, ej särskildt nämnda
barometrar och termometrar; manometrar och va
cuummetrar samt delar därtill; äfvensom vattenmätare
med högst 40 mm. genomloppsöppning
Anm. Afdrag i vikten medgifves ej för askar, papper
och dylikt omslag.

gasmätare, vägande per stjmke netto högst 100 kg;
äfvensom vattenmätare, ej till nästföregående

rubrik hänförliga ..........................................

Anm. Gasmätare af större vikt hänföras till apparater,
ej särskildt nämnda,
musikinstrument:

tafflar och pianinon ...................................

flyglar ..............................................................

Anmärkningar till n:r 1242 och 1243.

1. Är spelapparat inbyggd i musikinstrument, förhöjes
tullen å detta med 100 kronor per stycke. Särskildt
inkommande spelapparater tullbehandlas såsom delar till
musikinstrument.

2. S. k. stomryggar till pianoinstrument, strängade eller
osträngade, tullbehandlas såsom fullfärdiga instrument.

positiv (med pipor) ........................................

speldosor och delar därtill .............................

ackordion och delar därtill............................

Kungl. Maj:ts Nåd Proposition N:o 69.

155

JVr

t kommittent

förslag.

1234.

1235.

1236.

1237.

1238.

1239.

1240.

1241.

1242.

1243.

1247.

1248.

1249.

1250.

1251.

1252.

1253.

1254.

1255.

1256

XVI. Varor, ej annorstädes upptagna.

Anm. till n:r 1245 och 1246. Afdrag i vikten medgifves
ej för askar, papper och dylikt omslag.

blåsinstrument:

af trä samt delar därtill ..............................

af annat ämne, äfvensom delar därtill ...
andra slag; äfvensom särskildt inkommande
delar och tillbehör, ej särskildt nämnda
Anm. Instrument, hvilka i anseende till sina mindre
dimensioner och sin beskaffenhet i öfrigt synbarligen utgöra
endast leksaker, äfvensom munharmonikor hänföras
till leksaker.

grammofoner, fonografer och dylika för återgifvande
af musik m. m. inrättade instrument
samt delar därtill, såsom plattor och
rullar, trattar, ljuddosor och nålar m. m....
Anm. Afdrag i vikten medgifves ej för askar, papper
och dylikt omslag.

Vågar:

analys- och apoteksvågar; äfvensom brefvågar
balansvågar, ej särskildt nämnda:

af mässing ..................................................

andra slag; äfvensom taffel- och hushållsvägar
.......................................................

vågar för lokomotiv och järnvägsvagnar;

Ur:

stycke mer än 500 kg.
decimal-, gods-, bagage-, person-, kran- och
kreatursvågar; vagnsvågar, vägande
stycke högst 500 kg., samt vågar, ej särskildt
nämnda; äfvensom
järn .......................................

vågbalanser

Ilek-:

v_/ t!

eller med boett af guld

Kvantitet för tull-beräk-ningen.	Tullsats.
	Kr. öre
100 kr.	fria. 25: —
100 kr.	15: —
1 kg-	—: 75
1 kg-	1: —
lkg.	—: 75
1 kg-	—: 25
lkg.	—: 10
lkg.	—: 20
1 st.	1: —

156

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 69.

Xr i kom-mitténs förslaq.			Kvantitet
	XVI. Varor, ej annorstädes upptagna.	för tull-beräk-	Tullsats.
				Kr. öre
1244.	1257.	andra slag ...............	1 st.	—: 50
1245.	1258.	urverk, lösa ............................ boetter, lösa:	1 st.	—: 50
1246.	1259.	af annan metall än silfver, helt förgyllda
		eller guldpläterade .................................	1 st.	—: 50
1247.	1260.	andra slag: förtullas såsom det ämne
		arbetadt, hvaraf de bestå.
1248.	1261.	skeppskronometrar........................	1 st.	1: —
		vägg- och studsar- i foder samt lösa urfoder:
1249.	1262.	af alabaster eller annan sten, porslin,
		terracotta, majolika eller annat lergods eller af metall..............................	lkg.	1: 50
1250.	1263.	af trä eller andra i nästföregående rubrik
		ej nämnda ämnen.............................	lkg.	—: 80
1251.	1264.	lod till ur; äfvensom tornur och delar därtill: förtullas lika med det ämne arbetadt, hvaraf de bestå; lösa eller oinfattade verk till vägg- eller studsar-

1252.	1265.
		ur samt delar, ej särskildt nämnda, af verk till ur, alla slag, utom tornur; äfvensom
		tafior och visare till ur, andra än tormrr.. Anm. till n:r 1262, 1263 och 1265. Afdrag i vikten	1 kg.	1: —

		medgifves ej för fodral, askar, papper och dylikt omslag.
1253.	1266.	Lampor, ej särskildt nämnda, och lyktor: förtullas
		såsom det ämne, arbetadt, hvaraf de hufvudsak-ligen bestå.
		Anm. Inkomma lampor i delar, förtullas hvarje del sär-
		skild!. År en lampdel sammansatt af ämnen, som draga olika tull, skall det ämne, som är underkastadt den
		högsta tullsatsen, vara för tullbehandlingen bestämmande.
1254.	1267.	Siktar, ej särskildt nämnda (handsiktar) ........ Strängar:	lkg.	—: 60
1255.	1268.	af metalltråd, icke öfverspunna eller för musikinstru-
		ment apterade: tullbehandlas som metalltråd;
1256.	1269.	andra slag, ej särskildt nämnda ....................	lkg.	1: 20

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 69.

157

åt

i kommitténs

förslag.

1257.

1258.

1259.

1260.

1261.

1262.

1263.

1264.

1265.

XVI. Varor, ej annorstädes upptagna.

Kvantitet
j för tullj
beräkj
ningen.

Tullsats.

Kr. öre

1270.

1271.

Anm. Afdrag I vikten medgifves ej för askar, papper och
dylikt omslag.

Metspön och metrefvar, monterade, flöten, sänken
och andra dylika till fiskredskap synbarligen alsedda,
ej särskild! nämnda artiklar........................100 kr.

Leksaker och julgransprydnader, alla slag, utan afseende
å materialet; äfvensom delar därtill ..... Ikg.

Anm. Afdrag i vikten medgifves ej för askar, papper och
dylikt omslag, ej heller för kartor.

10: —
2: —

1272.

1273.

1274.

1275.

1276.

1277.

1278.

Bijouterivaror, alla slag, af annat ämne än guld, silfver
eller platina, såsom armband, broscher, bröstnålar,
hals- och urkedjor, kors, ringar, berlocker,
urhakar, hattspännen, hårspännen och andra hårprydnader,
ej till annan rubrik hänförliga, samt
andra dylika till personligt begagnande afseddai
prydnadsföremål, härunder jämväl inbegripna

ärm- och bröstknappar ..........................!...............

Anm. Afdrag i vikten medgifves ej för etuier, askar,
papper och dylikt omslag, ej heller för kartor.

Knappar, ej särskildt nämnda, och delar därtill:
öfverklädda:

med spånadsämne, hvari silke ingår ...............

med annat spånadsämne ...................................

Anm. Snörmakarknappar, hvilka icke bestå af en öfverklädd
knappform af trä, papp eller metall, tullbehandlas
som snörmakararbete.

helt och hållet af järn, ben, horn eller papier

maché .......................................................................

helt och hållet af andra oädla metaller än
järn, eller af järn i förening med annan oädel
metall:

förgyllda eller försilfrade ................................

andra slag ..........................................................

helt och hållet af glas eller porslin ....................

1 kg.	2: 50
1 kg.	2: —
1 kg.	1: —
1 kg.	—: 50
1 kg.	2: 50
ikg.	—: 90
1 kg.	—: 60

158

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 69.

i kommitténs

förslag.

1266.

1267.

1268.

1269.

1270.

Kvantitet för tull-beräk-ningen.	Tullsats.
	Kr. öre
1 kg-	1: —
1 kg-	—: 60
lkg.	1: 50
lkg.	2 :—

1279

1280,

1281.

1282.

1283.

XVI. Varor, ej annorstädes upptagna.

af stennöt eller pärlemor; äfvensom knappar, ej
särskilda nämnda, sammansatta af två eller

flera ämnen ........................................................

andra slag: tullbehandlas såsom det ämne, arbetadt,
hvaraf de bestå.

Anmärkningar till n:r 1273—1280.

1. Vid tullbehandlingen fästes ej afseende å ögla
eller å mellanlägg af papp- eller pappersskifvor. Om
knappar eller delar däraf, hänförliga under olika tullsatser,
inkomma förpackade i samma ask, tillämpas den
högsta tullsatsen för hela innehållet.

2. Vid tullbehandlingen af knappar, alla slag, och
delar däraf medgifves ej afdrag i vikten för askar, papper
och dylikt omslag, ej heller för kartor.

Koffertar, kappsäckar och hattfodral, ej särskildt

nämnda, med eller utan inredning..................

Väskor, med eller utan inredning, portföljer, portmonnäer
och penningbörsar, ej särskildt nämnda ..

Anm. 1. Består varan af ett ämne, hvilket såsom arbetadt
drager högre tull än den här bestämda, hänföres varan
i stället till arbeten af detta ämne.

Anm. 2. Afdrag i vikten medgifves ej för askar, papper
och dylikt omslag, ej heller för inlägg.

Etuier, med eller utan tillbehör, samt askar, dosor
och fodral af annat ämne än papp, papper, pappersmassa,
läder eller skinn eller spånadsvara, dock
ej af guld eller silfver:

i förening med elfenben, sköldpadd, pärlemor,
snäckor, bärnsten, agat, annan metall än
järn, kautschuk eller skinn eller med
celluloid, gelatin eller annat dylikt formbart
ämne eller med spetsar eller med
spånadsvara, hvari silke ingår..................

Anm. Afdrag i vikten medgifves ej för askar,
papper och dylikt omslag.

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 69.

159

Nr i kom-mitténs forslat/.		XVI. Varor, ej annorstädes upptagna.	Kvantitet för tull-beräk-ningen.	Tullsats.
			Kr. öre
1271. 1272.	1284. 1285.	andra slag: tullbehandlas såsom arbeten af det ämne, hvaraf de hufvudsakligen bestå. Ramar, fotografi- och tafvel-: öfverkladda med väfnad eller eljest med annat
		ämne än papper.............................................	lkg.	2: —
1273.	1286.	andra slag: tullbehandlas såsom arbeten af det ämne, hvaraf de hufvudsakligen bestå.
		Anm. Afdrag i vikten medgifves ej för askar, papper och dylikt omslag, ej heller för den i ramen infattade fotografien eller täflan.
1274. 1273.	1287. 1288.	Tobakspipor samt hufvuden och skaft därtill; äfven-som cigarr- och cigarrettmunstycken: af sjöskum, äkta eller oäkta, eller af bärnsten andra slag ................................................................	lkg. lkg.	2: — —: 80
		Anm. Afdrag i vikten medgifves ej för fodral, askar, papper och dylikt omslag.
1276.	1289.	Pennskaft samt rit- och skrifstift af annat ämne än guld eller silfver..................................................	lkg.	1: —
		Anm. Afdrag i vikten medgifves ej för askar, papper och dylikt omslag, ej heller för kartor.
1277.	1290.	Oblat och kapslar däraf samt munlack ....................	lkg.	1: —
		Anm. Afdrag i vikten medgifves ej för askar, papper och dylikt omslag.
1278. 1279. 1280. 1281.	1291. 1292. 1293. 1294.	Konstnärsarbeten, ej särskild! nämnda .................... Affall, ej särskild! nämndt, lump härunder inbegripen Varor, som icke kunna hänföras under någon af de i tulltaxan upptagna bestämmelser: råämnen ................................................................... mer eller mindre arbetade.................................	100 kr.	fria. fritt. fria. 15: —

160

Kunql. Maj.ts Nåd. Proposition N:o 69.

Tara tariff.

Rubrik N:r.	Varuslag.	Emballagets beskaffenhet.	Tara- procent.
56	Fläsk, andra slag........................	låda............................................	20 40
saltadt, i lake ........................	fat .............................................
57	Ister ............................................	fat ............................................	17
ur 59	Kött, andra slag, härunder in-begripna till konserver icke hänförliga ätbara djurdelar, ej särskild! nämnda, såsom lef-ver, njurar m. m., saltadt, i lake ....................	fat ................................................	40 15 3
61	Oleomargarin................................	fat ................................................
70	Tagel, beredt eller bearbetadt, äfven i förening med annat hår eller växtfiber, krusadt tagel och tagelrep härunder inbegripna ................................	bal ................................................
72	Fjäder, ej särskild! nämnd, spri-tad; äfvensom dun ................	bal ................................................	6
74, 76—79	Spannmål, omalen och malen	bal ................................................	1.5
80	Ris, oskaladt eller blott befriadt från ytter skalet........................	bal ..........................	1.5 1.5
81	Risgryn ........................................	bal .......................
Rismjöl .......................................	fat ................................................ bal ................................................	9 1.5

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 69.

161

Rubrik			Tara-
N:r.	Yaruslag.	Emballagets beskaffenhet.	procent.

ur 85—88

ur 105

Gryn, alla slag, ej särskildt
nämnda, samt makaroner och
vermiceller; utan inre embal -

lage.

Stärkelse, alla slag; utan inre
emballage .............................

Frö, kanarie-, tall-, gran-, timotej -

Gräs, tränsadt eller upprispadt,
äfven i förening med hår af
tullfri beskaffenhet; äfvensom
annat tagelsurrogat, såsom
krollsplint och krusad fiber,
samt till stoppningsmaterial
preparerad mossa.................

bal.
låda

bal..
låda
fat .

bal.,
fat ..

Humle

Cikorierot, äfven torkad

Frukter (af träd) och bär:
färska eller enbart kokade,
äfven krossade eller på
annat sätt sönderdelade:
apelsiner.........................

bal.............................................

bal''.............................................

låda med innerlåda af bleck
jämcylinder .............................

bal

citroner ......

pomeranser.,
bananer ......

låda, då bruttovikten utgör 50

kg. eller därunder .....

» då bruttovikten utgör mer

än 50 kg.....................

låda .........................................

låda ........................................

häck med packning.................

ur 106 | vindrufvor........................ fat eller låda ...

Bih. till Riksd. Prof. 1910. 1 Sami 1 Afd. 49 Höft.

162

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 69.

Rubrik N:r.	Varuslag.	Emballagets beskaffenhet.	Tara- procent.
107	andra slag, ej särskild!
	nämnda ........................	fat................................................	12
		spånkorg ...................................	10
		videkorg ....................................	15
	torkade:
108	äpplen i skifvor eller bitar,
	från hvilka skal och kärn-
	hus icke borttagits (s. k.
	chopped äpples till bered-
	ning af läskdrycker)
	samt kärnhus och skal
	nf ii union	bal...............................................	3

		fat................................................	10
		låda ............................................	15
ur 109	plommon, sviskon och bru-
	neller ...............................	bal................................................	2
		fat................................................	10
		låda ............................................	12
		pappask........................................	10
		glasburk ....................................	40
	fikon ....................................	ask.......................	12
		bleck- eller papplåda ................	7
		fat................................................	10
		korg eller matta........................	5
		packe, bestående af flera mat-
		tor tillsammans i ett om-
		slag ........................................	10
i		låda, då bruttovikten utgör 5
1		kg. eller därunder:
		utan ytterlåda ............	20
		med ytterlåda ............	25
		» då bruttovikten utgör mer
		än 5 kg.........................	15
	dadlar . . ...................	låda ............................................	15
		träask .......................................	10
		pappask........................................	7
	apelsinskal, citronskal och
	pomeransskal (icke sal-
l	tade) ................................	bal af gräs ................................	10

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 69.

163

Rubrik N:r.	V arusla g.	Emballagets beskaffenhet.	Tara- procent.
ur no	russin	fat................................................	15
	låda, då bruttovikten utgör 5 kg. eller därunder ........ » då bruttovikten utgör mer än 5 kg. men ej mer än 10 kg.........................	35 25
		» då bruttovikten utgör mer än 10 kg. men ej mer än 20 kg.........................	20
		» då brutto vikten utgör mer än 20 kg.........................	15
	korinter ................................	bal .............“.........................	3
		fat filter låda ...........................	15
ur 113	nötter, val-, hassel- och andra slag, ej särskild! nämnda	bal ............................................	3
	fat................................................	12
	kastanier ............................		3
		fat ...............................................	12
		kors ............................................	10
ur 114	mandel, kräk- ....................	bal ............................	5
	fat................................................	15
		låda ............................................	20
	» skalad....................	bal ......................................	3
		fat ..................................	14
		låda ...........................................	20
	nötkärnor ............................	bal ................	3
		låda ............................................	20
115	andra slag, ej särskild! nämnda; äfvensom sal-tade, ätbara ....................	bal...............................................	3
		fat................................................	10
		låda ............................................	15
ur 120	Köksväxter, ej särskildt nämnda: färska: lök ...................................	låda ............................................	15
121	andra slag............................	fat................................................	12
	spånkorg ....................................	10
		videkorg ....................................	15

164 Kungl. Maj.ts Nåd. Proposition N:o 69.

Rubrik N:r.	Yaruslag.	Emballagets beskaffenhet.	Taxa- prooeut.
122	saltade eller torkade, äfven i
	blandning med rötter ........	bal................................................	3
		fat................................................	10
		låda ............................................	15
138	Ost, alla slag ............................	träbalja, då bruttovikten utgör
		100 kg. eller där-
		under........................	13
		» då bruttovikten utgör
		mer än 100 kg. men
		ej mer än 140 kg.	12
		» då bruttovikten utgör
		mer än 140 kg.....	8
	Smör:
139	naturligt....................................	laggkärl ....................................	15
140	konstgjord! (margarin)............	laggkärl ....................................	15
141	Flott (smult)................................	fat................................................	17
142	Honung, äfven konstgjord ........	fat................................................	12
		glasflaska ....................................	25
		lerkrus ........................................	35
ur 145	Kaviar och saltad fiskrom, ej
	särskild! nämnd ....................	fat eller kagge, då bruttovikten
		utgör 5 kg.
		eller därunder	20
		» » »då bruttovikten
		utgör mer än
		5 kg.............	16
		glasburk, ej hermetiskt tillsluten	35
		bleckdosa, „ „ „	10
ur 146	Kräftstjärtar, i lake....................	bytta ............................................	35
ur 151	Mjölksocker och maltsocker; utan
	inre emballage ........................	låda ............................................	10
		fat ................................................	12

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 69.

165

Bubrik N:r.	V arusla g.	Emballagets beskaffenhet.	Tara- procent.
153	Kakao, bönor och skal ............	enkel bal ....................................	2
		dubbel bal....................................	3
		fat................................................	12
	Kaffe:
156	obrändt ....................................	enkel bal af väf.......................	1.5
		dubbel bal af väf ....................	2.5
		dubbel bal, den ena af väf och
		den andra af bast ................	5
		fat................................................	10
		träcylinder ................................	8
157	brändt eller rostadt, äfven
	malet, samt kaffesurrogat,
	alla slag................................	kardus ........................................	2
		bleckask ....................................	9
		karduser, inlagda i fat eller låda	10
158	Te ................................................	låda, fodrad med bly, med eller
		utan öfverdrag ........................	25
	Socker:
159	raffineradt, alla slag:
	lönn-	papper .......................................	3

		fat af lätt trä:
		då bruttovikten utgör 300 kg.
		eller därunder:
		utan papper....................	11
		med papper ....................	14
		då bruttovikten utgör mer än
		300 kg.:
		utan papper ....................	9
		med papper ....................	12
		fat af tungt trä:
		då bruttovikten utgör 300 kg.
		eller därunder:
		utan papper ....................	16
		med papper ....................	19
		då bruttovikten utgör mer än
		300 kg.:
		utan papper ....................	14
		med papper ....................	17
	kandi-....................................	låda ............................................	10

166

Kunql. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 69.

Rubrik N:r.	Varuslag.	Emballagets beskaffenhet.	Tara- procent.
	kak- ....................................	låda ............................................	14
	krossadt eller pulverisera»!!	enkel bal ....................................	1
		dubbel bal....................................	2
		fat, då bruttovikten utgör 400
		kg. eller därunder .......	9
		» då bruttovikten utgör mer
		än 400 kg.....................	7
	sågadt eller hugget i bitar	låda ............................................	12
; 160—161	oraffineradt ............................	bal af enkel väf ........................	2
		» af dubbel väf, bast eller säf	3
		fat af lätt trä ............................	10
		» af tungt trä ........................	12
		låda ............................................	13
		korg ............................................	8
162	Sirap och melass ........................	fat ................................................	12
163	Drufsocker och stärkelsesocker	fat................................................	12
		låda ............................................	10
	Stärkelsesirap ............................	fat ................................................	12

164	Kulör ............................................	fat................................................	12
166	Lakrits .......................................	låda ............................................	20
170	Senap, omalen (senapsfrö) ........	bal................................................	3
		fat ................................................	15
172	Kummin........................................	bal................................................	3
173	Peppar, omalen............................	bal................................................	3
	Ingefära, omalen ........................	bal................................................	4
		fat af lätt trä ............................	16
		» af tungt trä ........................	20
		låda af tungt trä........................	30
	Nejlikor och nejlikstjälkar,
	omalna ....................................	enkel bal ....................................	3
		dubbel bal....................................	5
		dubbel bal af bast ...................	8

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 69.

167

Rubrik N:r.	V arusla g.	Emballagets beskaffenhet.	Tara- procent.
ur 175	Kardemumma ...........................	bal......................................	8
		fat eller låda af lätt trä ........	20
		» » » af tungt trä ....	35
	Muskot, torr................................	bal................................................	3
		fat eller låda af lätt trä ........	20
		» » » af tungt trä........	25
	Muskotblomma ............................	bal................................................	5
		fat eller låda af lätt trä ........	25
		» » » af tungt trä........	35
176	Kanel, härunder inbegripna äfven
	kanelknopp och cassia lignea,
	omalen ....................................	bal................................................	5
		låda utan öfverdrag ................	20
		» med öfverdrag....................	22
		korg med väfomslag ................	16
178	Anis och stjämanis samt fänkål	bal af väf....................................	3
		» af gräs ...............................	6
	Koriander ....................................	bal...............................................	3
		fat eller låda ............................	15
179	Lagerblad, torkade ....................	bal................................................	5
	Lagerbär, torkade........................	bal................................................	3
		fat................................................	15
183	Brännvin och sprit, alla slag,
	härunder äfven inbegripna
	arrak, rom och konjak ........	fat af trä ....................................	16
		» » järnplåt:
		då bruttovikten utgör 400 kg.
		eller därunder ....................	22
		då bruttovikten utgör mer än
		400 kg. men ej mer än
		700 kg.................................	18
		då bruttovikten utgör mer än
		700 kg.................................	15
186	Vin; äfvensom bär- och fruktsaft	fat, då bruttovikten utgör mindre
		än 50 kg........................	20
		» då bruttovikten utgör 50 kg.
		eller däröfver ................	18

168

Kungl. Maj.ts Nåd. Proposition N:o 69.

Bubrik N:r.	Varuslag.	Tara- Emballagets beskaffenhet. iprocent.
	Tobak:
192	oarbetad, blad och stjälk.......	bal af väf....................................	2
		» » bast ...............................	5
		korg ............................................	15
		packe af palmblad (eller bast)
		och väf....................................	13
		seron af skinn............................	8
		fat med stäfver af i allmänhet
		minst en centimeters tjock-
		lek ....................................	12
		» med stäfver af i allmänhet
		mindre än en centimeters
		tjocklek............................	8
		låda, då bruttovikten utgör 175
		kg. eller därunder ....	26
		» då bruttovikten utgör mer
		än 175 kg.................	20
	arbetad:
193	cigarrer ................................	låda (utom yttre lådan) inne-
		hållande:
		25 stycken eller därunder	50
		mer än 25 stycken men ej
		mer än 50 stycken........	40
		mer än 50 stycken men ej
I		mer än 100 stycken ....	30 s
i		mer än 100 stycken ........	20
		palmblad ....................................	25
		pappersomslag............................	10

194	andra slag:
		kardus af papper........................	4
		tygpåse........................................	4 1
		papper och stanniol....................	20
		träask ......................................	25
		pappask........................................	30
		bleckask ....................................	40
	malen eller snus ...........	bleckdosa, då bruttovikten ut-
		gör 500 gr. eller därunder...	30
		blykanister, då bruttovikten ut-
		gör 500 gr. eller därunder ■	15
		temikanister, då bruttovikten
		utgör 500 gr. eller därunder	9

Kungl.

169

Rubrik N:r.	Varuslag.	Emballagets beskaffenhet.	Tara- procent.
		fat..............................................	20
		flaska eller kruka ....................	50
	spunnen eller negerhead,
	pressad ........................	fat eller låda .	25
		rörkorg ......................................	15
		skinn..................................	10
	(rulltobak från Norge)	låda ............................................	16
ur 232	Lådämnen, af 7 mm. tjocklek
	eller därunder, afsedda till
	cigarrlådor................................	låda ............................................	13
ur 241	Skaft till yxor, släggor, hammare,
	skyfflar, spadar, grepar, hackor,
	har och högafflar...................	låda ............................................	25
249	S. k. wienermöbler ....................	halm ...........................................	13
ur 261	Butelj- och andra flaskkorkar
	utan beslag ............''................	bal................................................	6
300 302—304	) Papper........................................	låda, då bruttovikten utgör 150
		kg. eller därunder............	15
		» då bruttovikten utgör mer
		än 150 kg.........................	12
		packe med bottnar af trä........	6
308	Smärgel-, glas-, sand- och annat
	slip- eller polerpapper............	packe med bottnar af trä	Q
309—311	Tapeter, tapetbårder härunder
	inbegripna ...............................	bal............	7
		låda ............................................	20
ur 319	Bobiner och spolpipor................	bal................................................	4
		låda ............................................	22
341	Silke, äfven i förening med annat
	spånadsämne, i smärre för detalj -
	handeln lämpade uppläggningar	trärullar........................................	40
		» i pappask ....................	50
Bih. till Kiksd. Prat. 1910. 1 Sami. j	Äfd. 49 Häft.	22

170

Kungl. Maj.ts Nåd. Proposition N:o 69.

Rubrik

N:r.

Varuslag.

Emballagets beskaffenhet.

Tara procent,

363—373

Gam af ull, med eller utan inblandning
af annat spånadsämne
med undantag af silke:
broder- och s. k. halfsefir -

andra slag, ej spoladt

402—405

406—407

408—409

411—412

414—415

420—421

spoladt

Garn af andra till Afd. VIII C
hörande spånadsämnen, äfven i
förening med bomull eller jute
enkelt .............................

två- eller flertrådigt samt
tråd, icke nystad........

tråd, nystad.

Tågvirke och linor samt bindoch
segelgarn, icke flätade,
med en diameter:

af mer än 5 mm.; äfvensom
s. k. kabelgarn............

af 5 mm. eller därunder,
två eller flertrådigt ....

Säck- och packväfnad af jute,
oblekt och ofärgad ............

papper

(mindre paket) jämte

ytterpapper .............

» och enkelt emballage...

» och dubbelt emballage

bal, då bruttovikten utgör 450
kg. eller därunder:

enkelt emballage ........

dubbelt emballage........

» då bruttovikten utgör mer
än 450 kg.........................

papper .....................................

låda, spoladt på papp- eller

pappersrulle .................

» med papp- eller pappersrulle
i spolens ena ända

bal

papper

bal............................

papper ....................

pappask....................

trärullar i pappask

bastmatta

papper

bal med järnband

Kungl. Majt:s Nåd. Proposition N:o 69. 171

Rubrik N:r.	Y arusla g.	Emballagets beskaffenhet.	Tara- procent.
ur 452—463	Garn af bomull:
	broder- ....................................	papper (mindre paket) jämte
		ytterpapper ............................	10
	annat:
	ej spoladt ............................	bal, då bruttovikten utgör 450
		kg. eller därunder:
		enkelt emballage ........	4
		dubbelt emballage........	6
		» då bruttovikten utgör mer
		än 450 kg.........................	5
		papper ........................................	2
	spoladt ................................	fat...............................................	15
		korg eller låda............................	18
		låda, spoladt på papp- eller
		pappersrulle ................	26
		» med papp- eller pappers-
		rulle i spolens ena ända	18
	Träd af bomull:
	s. k. eisengam........................	pappskifva ................................	50
		» i pappask....................	60
	annan:
	i härfvor ...........................	papper ........................................	3
		» (mindre paket) jämte
		ytterpapper ............................	6
	nystad....................................	papper, enkelt ...........................	10
		» dubbelt ........................	15
		pappask........................................	25
		trärullar i papper ....................	45
		» i pappask ....................	55
510	Polerduk, såsom smärgel-, kar-
	borundum-, pimstens-, glas-
	och flintduk m. fl.................	packe med bottnar af trä........	4
601	Kautschuksskodon........................	låda ............................................	30
614—618	Golf- och väggplattor................	fat ................................................	15
		låda ............................................	10
623—624	Kakel och kakelugnsomamenb...	låda ............................................	20

172

Kungl.-Maj:ts Nåd. Proposition N:o 69.

Rubrik

N:r.

Varuslag.

Emballagets beskaffenhet.

Tara-

proeent.

ur630—631

ur632—633

643—644

645—646

649—652

660—662

Arbeten, ej särskildt nämnda, af
äkta porslin:

tallrikar.............................

andra pjäser .....................

Arbeten, ej särskildt nämnda, afj
fajans (oäkta porslin) samt
krukmakargods och andra
lervaror, ej särskildt nämnda,
äfven i förening med järn
eller trä:

tallrikar................................

andra pjäser ........................

fat, låda eller korg

fat eller låda .......

korg ........................

fat, låda eller korg.

fat eller låda .........

korg .........................

Fönsterglas, äfven fårgadt, samt
spegelglas:

ofolieradt: mattslipadt, slipadt
och poleradt, etsadt,
böjdt eller kupigt............

folieradt................................

Flaskor och burkar ....

Glas- och emaljvaror, ej särskildt
nämnda, äfven i förening
med annat ämne än
guld eller silfver, försåvidt
de icke äro hänförliga till
bijouterivaror, karaffiner härunder
inbegripna:

ljuskronglas (prismaglas)....

lampkupor........................*....

lampglas................................

låda

smålådor utom yttre lådan

fat eller låda
korg ..............

låda ..............

fat eller låda
fat eller låda

Kungl. Majts Nåd. Proposition N:o 69.

173

Rubrik

N:r.

V a r u s 1 a g.

Emballagets beskaffenhet.

Tara.

procent.

andra slag.

fat eller låda
hö eller halm
korg ..............

716—722

Tråd, kallvalsad eller dragen,
kallvalsadt eller kalldraget
band- och fasonjärn härunder
inbegripet, allt i stänger eller
ringar, 10 mm. eller därunder
i största dimension af tvärsektion
.................................

trärulle
fat........

ur 732—733

ur 736—739

Spik, ej särskild nämnd, hästskosöm
och nubb .................

Skostift .....................................

Träskrufvar
Nitar ..........

låda ................

matta och fat

fat eller låda

fat ..
låda

852—855 Tråd af koppar m. m.

ur 875

892

896

Afd. XIII A

Blyhagel.

trärulle ..........................

fat samt påsar af tyg

Tryckstämplar, stilar (typer),
patriser och mässingslinjer
för boktryckerier eller bokbinderier;
äfvensom fyllnadsmateriel
af bly eller blylegeringar,
såsom kvadrater, regietter
och steg ................

Folier, bly- eller tenn-, stanniol
härunder inbegripen.............

Maskiner, apparater och redskap,
ej elektriska .........................

låda .........................................

trärulle .....................................

låda .........................................

A n in. Denna tarabestämmelse
må ej tillämpas, då en maskins

174

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 69.

Rubrik N:r.	V arusla g.	Emballagets beskaffenhet.	Tara- procent.
		hänförlighet till den ena eller
		andra af två, olika tullsatser
		underkastade viktgrupper är
		beroende af huruvida den
		legala eller den verkliga taran
		beräknas.
	Vegetabiliska, feta oljor:
1073	linolja, rå; äfvensom linolje-
	syra ....................................	fat................................................	18
		bleckkärl ....................................	10
1075	rof- och rapsoljor; äfvensom
	rof- och rapsoljesyror........	fat...............................................	18
		bleckkärl ....................................	10
1082	Stearin (stearinsyra)....................	fat eller låda ............................	13
1083	Glycerin, rå eller renad ............	damejeanne med korg och pack-
		ning...........................................	20
		bleckkärl ....................................	12
1088—1890	Fernissa........................................	bleckflaska ................................	10
		flaska af järnplåt........................	15
		lerkrus eller glasflaska ............	40
		fat af lätt trä............................	12
		» af tungt trä ........................	18
	Ljus:
1092-1093	talg-; utan inre emballage ....	låda .........................................	16
	andra slag................................	låda af lätt trä ........................	17
		» af tungt trä........................	22
1095	Tvål, andra slag ........................	bal................................................	3
		låda ............................................	17
ur 1096	Såpa ............................................	fat................................................	13
1103	Svafvelsyra ................................	damejeanne med korg och pack-
		nmg............................................	15
	Svafvelsyreanhydrid....................	lerkrus ........................................	20
1104	Salpetersyra ................................	korg med packning....................	9

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition No 69.

175

Rubrik N:r.	Varuslag.	Emballagets beskaffenhet.	Tara- procent.
•• 1107—1109 Ättika och ättikssyra, alla slag	fat................................................	16
		butelj............................................	40
1113	Kaustik ammoniak ....................	damejeanne med korg................	20
		korgflaska....................................	30
ur 1114	Kaustikt kali (kalihydrat) och
	kaustikt natron (kaustik soda,
	natronhydrat), flytande ........	järnfat ........................................	15
1117	Klorkalk........................................	fat................................................	12
ur 1119	Alun, alla slag ............................	fat...............................................	7
	Aluminiumsulfat (svafvelsyrad
	lerjord) ....................................	bal................................................	2
		fat................................................	7
1122	Ammoniumnitrat ........................	fat................................................	12
1124	Hjorthornssalt (ammoniumkarbo-
	nät)............................................	fat................................................	12
1134	Kopparvitriol (kopparsulfat) ....	fat................................................	12
1144	Stenkolstjära, medelst tillsätt-
	ning af kalk, krita, lera, asbest
	eller andra liknande minera-
	Aska ämnen beredd till be-
	strykning af tak ....................	fat.............................................	15
1150	Terpentinolja................................	bleckkärl ....................................	10
		damejeanne med enkel korg ....	20
		» med dubbel korg...	30
		fat................................................	18
ur 1151	Träsprit........................................	fat ................................................	16
1158	Kimrök och likartade svarta
	färgämnen................................	s. k. bössa (litet cylindriskt trä-
		kärl) ........................................	50
		fat eller låda ............................	30
		småpaket och yttre pappers-
,		omslag ....................................	20

176

Kungi. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 69.

Rubrik			Tara- ;
N:r	V arusla g.	Emballagets beskaffenhet.	procent.
1159	Benkol och bensvärta ................	bal................................................	3
		fat................................................	12
1167	Extrakter af vegetabiliska färg-ningsämnen, flytande eller fasta, andra slag ....................	fat................................................	13
	låda ............................................	11
1174	Trycksvärta ................................	fat, då brutto vikten utgör 15
	kg. eller därunder............	20
		» då bruttovikten utgör mer
		än 15 kg.........................	15
		bleckdosa ....................................	10
		järnplåtcylinder ........................	18
1175	Färger, beredda med olja, ej särskildt nämnda ....................	bleckkärl ....................................	10
		fat eller järnplåtcylinder ........	18
1201	Superfosfat....................................	bal................................................	1.5
1203	Svartkrut (salpeterkrut) ............	fjärding.......................................	16
1215	Garfämnesextrakter, flytande
	eller fasta................................	fat................................................	13
		låda ............................................	11
1218	Dextrin, i fast eller flytande
	form ........................................	bal....	2
		fat................................................	12
1223	Draglim eller s. k. snickarlim
	och andra, ej särskildt nämnda slag af lim, icke flytande ....	bal................................................	3
		fat eller låda ............................	15
		korg ............................................	10
ur 1228	S. k. buteljlack...........................	fat eller låda ............................	10

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 69.

177

Underrättelse!*

om hvad vid tulltaxans tillämpning iakttagas bör.

§ 1.

Vara fortullas i det skick, hvari den inkommer, med iakttagande,
där ej i fråga om vissa varuslag är annorlunda stadgadt:

a) att vara, som utgör en blandning af beståndsdelar, hänförliga
till taxerubriker med olika tullsatser, skall förtullas enligt hvad taxan
stadgar för den beståndsdel, som är underkastad högsta tullafgiften;
skolande emellertid härvid beståndsdelar, som förekomma endast i obetydlig
mängd och icke väsentligen inverka på varans beskaffenhet,
lämnas utan afseende, för så vidt de icke utgöras af sprit eller eter
eller ock afsikt skäligen kan förutsättas att medelst deras inblandning
undandraga dem belöpande tullafgift;

b) att genom mekanisk bearbetning framställd vara, som är sammansatt
af beståndsdelar, bänförliga till taxerubriker med olika tullsatser,
skall förtullas i sin helhet efter hufvudbeståndsdelen, hvarmed förstås
den del, som ger varan dess karaktär (såsom metallvara, glasvara, trävara
o. s. v.); dock att där i fråga om hufvudbeståndsdelen tulltaxan icke upptager
sådan sammansättning, som varan företer, likasom ock i det fall,
att hufvudbeståndsdelen icke kan med säkerhet utrönas, varan förtullas
efter den beståndsdel, som medför högsta tullafgiften, vid tillämpning
hvaraf emellertid sådana beståndsdelar, som erfordras för varans praktiska
användning eller som icke gifva densamma något afsevärdt högre
handelsvärde, lämnas utan afseende; skolande för öfrigt en vara icke
anses såsom sammansatt allenast därför, att däri ingå beståndsdelar,
hvilka såsom spik, vanliga beslag, gångjärn, lås o. d. blott tjäna sådant
ändamål som att förena eller sammanhålla föremålets särskilda delar,
att fästa föremålet vid annat föremål eller att gifva detsamma ökad
hållbarhet o. s. v.;

Bih. till Riksd. Prot. 1910. 1 Sami. 1 Afd. 49 Häft.

178

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 69.

c) att sammansatta varor, hvarom i b) sägs, äro underkastade förtullning
såsom sådana, äfven om de införas i söndertaget skick och utan
hinder däraf, att mindre väsentliga beståndsdelar saknas;

d) att, där taxan stadgar samma tullsats för delar till en vara
som för varan i dess helhet, eller eljest innehåller bestämmelser rörande
tullbehandlingen af delar till visst varuslag, stadgandet äger tillämplighet
allenast å föremål, hvilka äro bestämdt igenkännliga såsom delar till
sådan vara; samt

e) att till förgyllda, försilfrade eller med annan metall öfverdragna,
likasom ock till emaljerafle, glaserade, målade, fernissade eller lackerade
arbeten äro att hänföra alla sådana, som till någon om ock ringa del
blifvit på förenämnda sätt bearbetade, och till polerade de, som till
större eller mindre del underkastats polering, så att slipningsstreck
därå ej äro synliga.

§ 2.

1. Tullsats, som i taxan är bestämd efter varans vikt, beräknas,
så framt icke annorlunda är särskild! stadgadt, efter nettovikten, hvarmed
förstås vikten af sjkifva varan utan emballage.

2. I fråga om varor, hvilka inkomma i emballage, bestämmes
i regel nettovikten sålunda, att varan väges brutto utan ompackning
eller annan förändring af det skick, hvari den införts, hvarefter afdrag
från bruttovikten äger rum enligt hvad här eller för den ifrågavarande
artikeln särskild! i den vid taxan fogade taratariffen stadgas; kunnande
med afseende å varor, hvilkas beskaffenhet sådant föranleder, Konungen
medgifva, att bruttovikten må utrönas genom profvägning eller på annat
sätt, som utan att äfventyra kronans rätt medför lättnader för trafiken.

3. För varor, hvilka icke vanligen vägas netto, och för.hvilka
tara likväl icke är i taratariffen bestämd, eller hvilka inkomma i annat
emballage än det för vederbörande artikel i tarabestämmelserna upptagna,
må, i den mån emballaget icke skall i varans vikt inbegripas,
beräknas tara med följande procentsatser, nämligen:

för omslag af enkel väf .................................................................. 2

„ „ „ dubbel väf eller matta......................................... 3

„ fat eller låda ............................................................................. 12

„ askar eller flaskor af bleck ...................................................... 10

askar eller flaskor af bly, järn eller koppar....................... 20

buteljer och flaskor af glas samt för burkar och krukor aflera 40

procent

179

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 69.

4. I tarabestämmelserna förstås med tungt trä bok, ek och rödbok
äfvensom andra träslag af minst lika specifik vikt med rödbok,
nämligen 0.721; hvaremot med lätt trä förstås al, alm, ask, asp, björk,
furu, gran, hästkastanje, lind, lärkträ, lönn, pil och poppel med flera
träslag under 0.7 21 specifik vikt.

Såsom af lätt trä anses äfven kärl, som består af tungt trä i förening
med lätt trä, liksom ock träkärl, i afseende hvarå ovisshet äger
rum rörande materialets beskaffenhet.

5. Varuägare, som icke åtnöjes med den i taratariffen stadgade
tara, äger låta varan störtas till utrönande af dess nettovikt. Tullverket
tillkommer ock enahanda rättighet i afseende å alla varor i fast form
äfvensom brännvin och sprit men ej för andra flytande varor. Då
varupartiet består af flera kolli af hufvudsakligen lika beskaffenhet, äger
tullförvaltningen efter eget urval störta så många kolli af samma parti,
som pröfvas lämpligt; och beräknas taran för hela partiet efter medeltalet
af den sålunda utrönta; skolande, därest detta medeltal ej utgör
helt tal, närmast högre hela tal utgöra den procent, efter hvilken tara
må beräknas, dock att, när beträffande i bal inkommande spannmål,
omalen eller malen, ris, risgryn eller rismjöl, kaffe eller superfosfat i
sagda medeltal uppstår brutet tal af 0.5 eller därunder, taran ej må
höjas till helt och i sistnämnda fall endast till närmaste halfva procenttal.

Varuägare, som till utrönande af varans netto vikt påyrkar dess
störtning, är skyldig anskaffa och bekosta såväl det arbetsbiträde som
den materiel, som för störtningens verkställande erfordras. Sker åter
störtningen på yrkande från tullverkets sida, åligger tullverket enahanda
förpliktelse.

6. Vid vågning på decimalvåg af kolonialvaror samt tyngre gods
i allmänhet behöfver vikten icke upptagas med större noggrannhet än
enhet af kilogram, och är alltså den minsta vikt, som vid sådan uppvägning
på decimalvåg användes, ett hektogram.

7. Vid förtullning af flytande varor, inkommande på vanliga
buteljer (icke literbuteljer), skall, där enligt taxan tullafgiften beräknas
efter liter, eu butelj räknas lika med 0.7 liter med undantag likväl för
sådana buteljer, hvarå musserande viner i allmänhet förekomma, Indika
skola räknas lika med 0.7 5 liter; varuägaren eller tullverket dock obetaget
att, om i särskilda fall eller vid förändrade förhållanden omständigheterna
skulle sådant påkalla, genom tömning och mätning af en
eller annan buteljs innehåll speciellt utröna det under tullbehandling
varande partiets storlek.

8. De till vissa rubriker fogade bestämmelser, enligt Indika af -

180

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 69.

drag i vikten ej medgifves för askar, papper och dylikt omslag, skola
ej tillämpas på ytteremballage, uppenbarligen endast afsedt till varans
skyddande under transporten.

9. Införas varor af olika slag, förpackade i ett och samma emballage,
och är med afseende å någon af dem stadgadt, att vid förtullningen
vikten af sådant emballage skall i varans vikt inberäknas,
lägges det gemensamma emballagets vikt till vikten af denna vara.

Förekomma i samma förpackning olika varor, i fråga om Indika
sådan bruttoförtullning är stadgad, lägges emballagets vikt till vikten
af den hufvudsakliga bland dessa varor.

§ 3.

Där tullsats är bestämd till vissa procent af varans värde, beräknas
detta för inkommen oskadad vara lika med varans marknadspris,
sådant detta vid tiden för varans skeppning ställde sig å inköpsplatsen
eller, i fråga om inkommen ej inköpt vara, å afsändningsplatsen, med
tillägg i hvilketdera fallet som helst af emballagets värde jämte assurans,
frakt, och annan därå använd kostnad, intill dess varan anländt, därest
den fraktats med fartyg, till hamn, dit den är destinerad eller hvarest
den för vidare befordran till destinationsorten ur fartyget lossas, och,
därest den fraktats på annat sätt, till första svenska tullplats. Förvara,
som lidit afsevärd skada, beräknas allenast det lägre värde, varan
vid förtullningstillfället befinnes äga å förtullningsplatsen.

Det åligger varuägaren att uppgifva och, så vidt ske kan, styrka
de belopp, hvilka sålunda tillhopa skola anses utgöra oskadad varas
värde. Närmare bestämmelser angående den bevisning, som i sistnämnda
hänseende erfordras, meddelas af Konungen. Fullgör ej varuägaren
hvad honom sålunda åligger eller finner tullförvaltningen skälig
anledning antaga, att det uppgifna värdet understiger det verkliga,
eller är fråga om skadad vara, vare tullförvaltningen pliktig, likasom
den i allt fall är berättigad, att låta genom två sakkunniga och ojäfviga
personer besiktiga varan samt å angifningsinlagan anteckna det värde,
de anse böra åsättas; skolande detta eller, där besiktningsmännen icke
kunnat enas, medeltalet mellan de af dem åsätta värden läggas till
grund för förtullningen, så framt icke varuägaren, i den ordning här
nedan sägs, anmäler missnöje med det sålunda utrönta värdet.

Inom fem dagar efter besiktningen står det varuägaren öppet att
anmäla missnöje, som nu är sagdt, samt påkalla värdets bestämmande

181

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 69.

genom skiljenämnd, som skall utgöras af tre ojäfviga ock för sakkunskap
kända personer, af hvilka tullförvaltningen utser en, varuägaren en ock dessa
bägge eller, om de ej kunna om valet åsämjas, magistraten på platsen eller
kronofogden i orten den tredje; skolande nämnden, sedan skäligt rådrum
lämnats parterna att andraga livad de akta nödigt, dock senast inom tjugu
dagar efter det nämnden blifvit fulltalig, enligt ofvan angifna grunder
bestämma det värde, kvarefter förtullningen skall ske; ock skall såsom
sådant gälla det, om kvilket minst två af nämndens ledamöter sig förenat,
eller, om alla tre stannat i olika beslut, medeltalet mellan de värden,
som utgöra medeltal af de bägge lägsta ock af de bägge högsta
värdena. Bestämmes värdet högre, än varuägaren uppgifvit, eller varder
i fråga om skadad vara värdet bestämdt till minst samma belopp,
som det vid besiktningen åsätta, drabbar kostnaden för värderingen
varuägaren, ock skall han i ty fall jämväl ersätta tullverkets utgift för
den föregående besiktningen. Sker icke någon förhöjning i det värde,
som af varuägaren uppgifvits, eller varder i fråga om skadad vara det
vid besiktningen åsätta värdet nedsatt, har tullverket att vidkännas
värderingskostnaden.

Kostnaderna för besiktning, mot hvilken talan icke fullföljes kos
skiljenämnd, drabbar varuägaren i det fall, att kan icke fullgjort sin
uppgiftsskyldigket i fråga om varuvärdet, äfvensom då det vid besiktningen
utrönta värdet med mer än 10 procent öfverskjuter det af varuägaren
uppgifna.

Vill ägare af vara, som nu är sagd, återutföra densamma oförtullad,
därför att han finner det åsätta förtullningsvärdet för högt, vare
han därtill berättigad under iakttagande af hvad angående oförtullade
varors återutförsel är stadgadt ock sedan tullverket godtgjorts för belopp,
hvarför varan till äfventyrs häftar.

Hvad i fråga om utrönande af varors värde sålunda stadgats
skall i tillämpliga delar iakttagas jämväl där vid varas tullbehandling
erfordras att bestämma kostnaden för reparation eller bearbetning, som
varan utomlands undergått.

§ 4-

Om hvad iakttagas skall vid inkommande och utgående varors
angifning och journalisering hos tullverket samt huru förhållas bör vid
tullbehandlingen af inkommande varor i allmänhet äfvensom till förhindrande
af införsel utaf varor, hvarå falskt fabriks- eller handelsmärke

182

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 69.

eller firma eller ock falsk ursprungsort finnes anbragt m. m., därom
länder till efterrättelse hvad i särskilda författningar är eller varder
stadgadt.

§ 5.

Vid tullklarering skall gälla, att brutet öretal, understigande ett
hälft öre, uteslutes och att hvad af sådant brutet tal uppgår till eller
öfverstiger ett hälft öre räknas såsom ett öre.

§ 6.

De närmare föreskrifter angående tulltaxans tillämpning, hvilka,
utöfver hvad i denna författning stadgas, kunna finnas erforderliga,
meddelas af Konungen.

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 69.

183

Utdrag af protokollet öfver finansärenden, hållet inför Hans
Kunglig Höghet Kronprinsen-Eegenten i statsrådet å
Stockholms slott den 25 februari 1910.

Närvarande:

Hans excellens herr statsministern LlNDMAN,

Hans excellens herr ministern för utrikes ärendena grefve Taube,
Statsråden: PETERSSON,

Hederstierna,

SWARTZ,

grefve Hamilton,
grefve EHRENSVÄRD,

Malm,

Lindström,

Nyländer,
v. Sydow.

Chefen för finansdepartementet, statsrådet Swartz, anförde i underdånighet
:

Vid de handelspolitiska underhandlingar, som föregingo afslutandet
af gällande handels- och sjöfartstraktat med Tyska riket, visade det sig, att
tulltaxan såväl i formellt som äfven i materiellt hänseende var mindre lämpad
såsom basis för dylika förhandlingar. Under sådana omständigheter och då
förhandlingar af nu angifvet slag snart nog kunde väntas ånyo förestå, var
ju en revision af tulltaxan uppenbarligen af nöden. Oafsedt nämnda omständighet
förefunnos dessutom andra skäl, hvarom jag strax skall tala,
för verkställande af en dylik revision. Det omfattande utredningsarbete,
som måste föregå fastställandet af en reviderad tulltaxa, uppdrog Kungl.
Maj:t den 22 juni 1906 åt en kommitté. Vid tillstyrkandet af denna
åtgärd framhöll jag, under erinran att taxan i stort sedt vore sedan

184

Kungl. Maj.ts Nid. Proposition N:o 69.

jämförelsevis lång tid tillbaka helt och hållet oförändrad, bland annat, att
i följd häraf och på grund af de förändrade förhållanden, hvilka särskilda
på industriens område inträdt efter taxans upprättande, densamma
lede af många ojämnheter och oegentligheter. En fullständig revision
af densamma syntes därför vara af behofvet väl påkallad; och torde en
sådan revision med hänsyn till den utveckling, industrien undergått,
särskilt böra afse ett uppdelande och specialiserande af ett stort antal
af taxans rubriker i syfte att ernå ett såvidt möjligt jämnt och väl afvägdt
skydd för de inhemska näringarna, hvarvid, i den mån detta lämpligen
syntes kunna ske, sådan förändring i tulltaxans uppställning torde
böra vidtagas, att artiklar af sammanhörande eller närstående slag och
arter systematiskt sammanfördes.

Det uppdrag, som, enligt hvad jag nu nämnt, lämnades åt den
s. k. tulltaxekommittén, har denna fullgjort i och med afgifvandet den
3 maj 1909 af betänkande samt förslag till förordning med tulltaxa för
inkommande varor. Med hänsyn till de många och stora nyheter i
fråga om rubrikernas uppställning och specialisering m. in., som detta
förslag inrymmer, kan detsamma formellt sedt sägas innefatta en helt
ny tulltaxeförfattning. Den föreslagna författningen inledes med en tullag
eller tulltaxeförordning, innehållande, jämte bestämmelser om lastpenningar,
åtskilliga tullstadganden af konstitutiv natur, hvilka ansetts böra fastställas
i samma ordning som tulltaxan. I den efter förordningen följande tulltaxan
har, på sätt afsedt varit, en ingående specialisering genomförts
i förening med en systematisk uppställning, hvarjämte värdetullarna i
stor utsträckning ersatts med specifika tullsatser. Förslaget afslutas med
underrättelser om hvad vid tulltaxans tillämpning iakttagas bör, hvarpå
följer register till tulltaxan.

Innan jag öfvergår att närmare yttra mig om förslaget, tillåter
jag mig erinra, att Kungl. Maj:t den 27 maj 1909 anbefallde kommerskollegium
och generaltullstyrelsen att, sedan järnkontoret, handelskammare,
fabriks- och handtverksföreningar samt andra för ämnet intresserade
föreningar och enskilda på lämpligt sätt lämnats tillfälle att
sig yttra, till Kungl. Maj:t inkomma med gemensamt utlåtande i anledning
af tulltaxekommitténs ifrågavarande betänkande och förslag.
Till fullgörande af denna befallning, i hvad den afsåg att sätta sammanslutningar
och enskilda i tillfälle att yttra sig öfver kommitténs betänkande
och förslag, har kommerskollegium dels aflåtit direkta skrifvelser
till järnkontoret, handelskammare i riket, svenska handelskamrarna
i London och New-York, styrelserna för Sveriges allmänna exportförening,
järnverksföreningen, Sveriges verkstadsförening, svenska trä -

185

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 69.

varuexportföreningen, Sveriges snickeriexportförening, svenska cellulosaföreningen,
svenska trämasseföreningen, svenska pappersbruksföreningen
och Sveriges kandtverksorganisation, dels ock genom skrifvelser
till öfverståthållarämbetet och samtliga Kungl. Maj:ts befallningshafvande
äfvensom genom annons i allmänna tidningarna sökt
att för öfriga intresserade bereda möjligheter att göra sig hörda i ämnet.
Med öfver! ämnande af samtliga till ämbetsverken inkomna framställningar
i ämnet hafva ämbetsverken därefter den 8 december 1909 afgifvit
underdånigt utlåtande öfver förevarande förslag.

Efter det föredragande departementschefen redogjort för den allmänna
öfversikt öfver ämnet, hvarmed kommittén inleder sj kifva betänkandet,
samt därvid särskilt angifvit de principer, som enligt kommittébetänkandet
varit för kommittén vägledande vid upprättandet af
föreliggande tulltaxeförslag, fortsatte departementschefen.

Såsom af det redan anförda framgår, har revisionen haft till ändamål
att modernisera tulltaxan i syfte att densamma dels måtte vid tilllämpningen
bättre än nu kunna fylla den vid tullsatsernas bestämmande
afsedda uppgiften dels ock skulle kunna tjäna såsom lämplig grundval
vid förestående handelspolitiska traktatsunderhandlingar med främmande
makter. En naturlig följd häraf har blifvit, såsom kommittén
ock särskildt framhållit, att ändringar och jämkningar i afseende å nu
bestående skydd för olika näringsgrenar måst vidtagas i afsevärd omfattning.
För egen del har jag vid granskningen af kommitténs förslag
i flertalet fall funnit mig sakna anledning frångå hvad kommittén
föreslagit äfven då detsamma innebär reella ändringar i gällande tulltaxebestämmelser.
Såsom ögonmärke har jag emellertid sökt fasthålla, att
slutresultatet af revisionen borde lämna de allmänna grunderna för tulllagsstiftningen
så vidt möjligt orubbade.

Ty äfven om en närmare granskning af dessa grunder skulle ur
en eller annan synpunkt kunna anses böra föranleda till en jämkning i
det nu tillämpade tullsystemet, skulle dock i allt fall en sådan åtgärd
näppeligen kunnat vidtagas i nu förevarande sammanhang. Härigenom
skulle arbetet för tulltaxans modernisering, en fråga, som i och för sig
är synnerligen omfattande och, såsom kommitténs betänkande och förslagutvisa,
äfven i tullagsstiftningen ingripande, hafva till stor fara för
arbetets fortgång ytterligare invecklats och utvidgats.

Eu sådan omläggning af gällande tullsystem, som i ämbetsverkens
utlåtande af kommerskollegiets ledamöter ifrågasatts om ock icke omedelBih.
till Riksd. Prof. 1910. 1 Sami. 1 Afd. 49 Häft. 24

186

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 69.

barligen till utförande tillstyrkts, finge otvifvelaktigt föregås af en synnerligen
tidskräfvande och för öfrigt vansklig utredning rörande verkningarna
af det för närvarande tillämpade systemet. Ty hvilken ställning
man än intager till de olika tullsystemen, måste man dock vid bedömandet
af tullfrågor i allmänhet och särskildt, då fråga är om viktiga rubbningar
i det bestående, se tullskyddet ej blott, såsom i utlåtandet gjorts, med
afseende å dess inverkan på statskassan och konsumtionen utan äfven
med hänsyn till dess betydelse för produktionen. Om, såsom från ett
och annat håll förmenats, behof af sådan utredning skulle kunna anses
föreligga redan för ett rätt bedömande af kommitténs förslag, komme
gifvetvis ett sådant behof att göra sig oafvisligen gällande vid en omläggning
af den innebörd, hvarom jag nyss talade.

Då jag med den mening rörande förslagets ställning till gällande
allmänna grunder för tullagsstiftningen, som jag nu angifvit, gått till
bedömande af kommitténs förslag, kan jag naturligen icke förorda antagandet
af några som helst bestämmelser i tulltaxeförslaget, hvarigenom
status quo i fråga om spannmålstullarna rubbas. I fråga om spannmålstullarna
torde nämligen hvarken specialisering eller förestående traktatsunderhandlingar
kunna spela någon roll. Af denna anledning kan jag
å ena sidan icke förorda någon ändring i gällande tullsatser för spannmål
och å andra sidan icke, åtminstone icke för närvarande, biträda
den af kommittén föreslagna, af ämbetsverken understödda anordning,
hvarigenom export af spannmål i vissa fall skulle för exportör eller för
den, hvarpå han öfverlåtit sin rätt, medföra befogenhet att tullfritt importera
spannmål till viss i förhållande till exporten bestämd kvantitet.
Såsom jag senare skall närmare angifva, är jag i brist på vidare utredning
i ämnet icke öfvertygad om att ej en sådan anordning skulle
kunna medverka till en, låt vara mindre, höjning i spannmålspriset.

En annan fråga, hvilken — ehuru man vid första påseendet tilläfventyrs
skulle vara frestad att betrakta den såsom en detaljfråga —
jag anser mig på tal om allmänna grunder för tullagstiftningen böra
redan i detta sammanhang beröra, är frågan om tull eller icke tull å
tackjärn. Redan den omständigheten, att det här gäller en gammal
tvistefråga, som åtminstone tidigare tillagts en viss principiell innebörd,
talar för dess beaktande såsom något mera än en vanlig detalj i kommitténs
förslag. Härtill kommer emellertid också, att i afseende å denna
fråga kanske mera än i någon annan punkt meningsskiljaktighet beträffande
den blifvande taxans affattning gjort sig gällande mellan ämbetsverken
och kommittén. Kommittén har — med reservation dock af en

187

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 69.

ledamot — förordat bibehållandet af nu gällande tullfrihet, under det
att ämbetsverken i likhet med nämnda reservant hemställt om en tull
af 1 krona per 100 kilogram å ifrågavarande artikel.

Innan jag går att angifva min ställning till detta för vår järnhandtering
så viktiga spörsmål, vill jag i minnet återföra, att en införseltull
af 80 öre per 100 kilogram åsattes tackjärn år 1892 men
åter borttogs år 1896, detta senare hufvudsakligen af den anledningen,
att tullen ansågs icke hafva öfvat afsedt inflytande på den inhemska
tackjärnstillverkningen.

För att klargöra betydelsen af en tackjärnstull må erinras, att,
medan af smidestackjärn, hvilken artikel är föremål för stor inhemsk
tillverkning och tillika för en betydande export, icke förekommer någon
import, landets behof af gjuttackjärn åter måste, frånsedt de mindre
betydande kvantiteter, som komma till användning af inom landet med
träkol tillverkadt dylikt järn, fyllas medelst införsel af utländsk vara.
Någon inhemsk tillverkning af tackjärn för gjuteriändamål medels koks
äger nämligen icke rum. Vår tackjärnsimport sammanfaller också i all
hufvudsak med införseln af dylikt gjuteritackjärn. En tull å tackjärn
skulle sålunda hafva betydelse endast med afseende å sistnämnda slag af
tackjärn; och man torde utan vidare kunna utgå därifrån, att ändamålet
med den ifrågasatta tackjärnstullen uteslutande är att bereda möjlighet
för tillverkning af sådant tackjärn. Då emellertid tackjärnsinförseln har
en afsevärd storlek — under femårsperioden 1901—1905 utgjorde årsimporten
i medeltal omkring 46,000 ton, och under åren 1906 och
1907 hade den stigit till resp. 66,000 och 77,000 ton i runda tal —
är ju uppenbart, att det såväl för landet i sin helhet som för järnhandteringen
skulle vara af väsentlig betydelse, om tillverkningen af
denna artikel kunde förläggas inom landet. Hittills har ett sådant
önskningsmål icke kunnat förverkligas; och det synes mig äfven nu
kunna ifrågasättas, om ens med den nu föreslagna tullen målet skulle
åtminstone under den närmaste framtiden nås.

Den hufvudsakliga anledningen till att gjuterikokstackjärn icke
tillverkas inom landet, torde vara att söka i den omständigheten, att
våra nuvarande masugnar icke kunna framställa ett gjuttackjärn, som i
prisbillighet kan täfla med det utländska. För att detta skall kunna
ske, lärer i första rummet kräfvas nya, dyrbara anläggningar för massproduktion,
hvilket återigen fordrar ett större afsättningsområde, än
vårt land kunnat erbjuda. I hvarje fall torde ett här i landet tillverkadt
tackjärn icke kunna utan ett betydande skydd ens på den inhemska

188

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 69.

marknaden täfla med det engelska och vid granskningen af den utredning,
hvarpå yrkandet om tull stödes, lärer man svårligen kunna undgå
att känna sig tveksam, huruvida den föreslagna tullsatsen skulle kunna
vara för ändamålet tillräcklig.

Ämbetsverken hafva till stöd för sin åsikt, att tull satsen vore väl
afpassad, anfört, bland annat, att kostnaden för framställning af kokstackjärn
här i landet naturligtvis vore beroende på den plats, där
masugnen vore eller blefve förlagd. Enligt af järnkontoret lämnad
uppgift skulle sådan vara, tillverkad i koksmasugn vid t. ex. Oxelösund,
där kosta 54 kronor 14 öre per ton och, med tillägg för nu gällande
fraktsatser af resp. 3 kronor 50 öre, 2 kronor 50 öre, 2 kronor, 4 kronor
25 öre och 5 kronor per ton, betinga 57 kronor 64 öre i Gäfle, 56 kronor
64 öre i Stockholm, 56 kronor 14 öre i Norrköping, 58 kronor 39 öre
i Malmö och 59 kronor 14 öre i Göteborg, allt per ton räknadt. Om
man tänkte sig ett försäljningspris, som motsvarade priset på den
engelska varan, 52 kronor, ökad t med t. ex. 10 kronor, d. v. s. tillsammans
62 kronor per ton, skulle alltså uppstå en vinst af högst 5 kronor
86 öre (vid försäljning i Norrköping) och minst 2 kronor 86 öre (vid
försäljning i Göteborg), motsvarande resp. 10.4 procent och 4.8 procent
af tillverkningsvärdet med tillagd frakt.

Äfven om man nu utgår därifrån, att denna beräkning hvilar på
säkra antaganden och sålunda, bland annat, icke förutsätter större tillverkningskvantitet,
än som kan antagas möjlig att afyttra, synes mig
dock den vinstmarginal, som skulle uppkomma för tillverkaren, vara
alldeles för liten. Den beräknade vinsten kan bortelimineras icke blott
därigenom, att priset å den importerade varan sänkes, utan till och med
endast därigenom, att fraktkostnaden för samma vara reduceras. Att
under sådana förhållanden det måste möta vissa betänkligheter att fastlåsa
ett större kapital i en för ändamålet afsedd masugnsanläggning, torde
kunna befaras, och det vill synas, som om med det ifrågasatta skyddet
lockelsen att upptaga tillverkning af gjuterikokstackjärn icke skulle blifva
synnerligen stor. Visserligen framhålles af ämbetsverken, att utsikt funnes
till reducerande af tillverkningskostnaderna, hvilken utsikt öppnats genom
resultaten af de försök med tackjärnstillverkning på elektrisk väg, hvilka
på senare tider pågått vid Domnarfvet och gifvit upphof till den anläggning
för elektrisk järntillverkning, hvilken järnkontoret beslutat
låta utföra vid Trollhättan för en kostnad af 1U miljon kronor. Härvid
kan dock erinras att, äfven om det af ämbetsverken gjorda antagandet

189

Kungl. Maj.is Nåd. Proposition N:o 69.

har stor sannolikhet för sig, det likväl ännu torde vara för tidigt att
draga några bestämda slutsatser rörande resultaten af ifrågavarande
tackjärnstillverkning, liksom det framför allt icke torde vara tillrådligt
att på grundval af hittills gjorda experiment vidtaga en så betydelsefull
åtgärd som införande af tackjärnstull. Att tillverkningen af tackjärn
på elektrisk väg ännu öfverskridit experimentens stadium, synes mig
föga antagligt; och jag styrkes i denna mening af den omständigheten,
att för omförmälda anläggning vid Trollhättan måst anlitas statsunderstöd
i form af leverans af elektrisk energi till pris, vida understigande
det normala. I detta afseende må erinras, att Kungl. Maj:t den 20
november 1909 medgifvit, att för ifrågavarande ändamål finge mot vissa
villkor under högst två år levereras elektrisk energi, uppgående till

3,000 hästkrafter, mot en godtgörelse af allenast 10,000 kronor för år.

Hvad jag nu anfört synes mig visa, att det torde vara ganska
tvifvelaktigt, om införandet af den föreslagna tackjärnstullen skulle för
närvarande kunna framkalla någon konkurrenskraftig kokstackjärnstillverkning.
Å andra sidan lärer det vara alldeles visst, att denna tull
skulle lända till men för tillverkarna af handelsgjutgods och för de
mekaniska verkstäderna. Olägenheterna af tullen för dessa afnämare
af tackjärnet hafva med styrka påvisats i en från ett hundratal fabriker,
verkstäder och firmor inkommen framställning rörande den ifrågasatta
tullen å tackjärn, hvilken framställning torde som bilaga få fogas till
detta protokoll. Särskildt torde dock böra framhållas, att vare sig den
afsedda tackjärnstillverkningen kommer till stånd eller ej, förbrukarna
af tackjärnet skulle få, åtminstone under en afsevärd tid framåt, vidkännas
en prisökning å varan, motsvarande tullens hela belopp. Vidare
är att märka, hvad angår afsättningsmöjligheterna, att, äfven om med
afseende å den inhemska marknaden olägenheten af ökade tillverkningskostnader
skulle kunna motvägas genom höjning af tullarna för
berörda industriers produkter, så skulle dock samma industriers exportförmåga
otvifvelaktigt minskas; ty så som restitutionsförfarandet hos
oss är anordnadt, lärer, såsom kommittén också framhåller, svårighet
möta att erhålla tullrestitution, och att, på sätt ämbetsverken antydt,
omlägga gällande restitutionsbestämmelser torde icke låta sig göra,
innan en grundlig utredning af denna mycket genomgripande fråga
visat möjligheten och lämpligheten af en dylik förändring.

Väger jag nu mot hvarandra å ena sidan de osäkra utsikterna
för uppkomsten under nuvarande förhållanden af en af tullskydd beroende
inhemsk kokstackjärnstillverkning och å andra sidan de säkra olägen -

190

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 69.

heterna af en tackjärnstull för konsumenterna, kan jag icke finna annat,
än att frågan om en dylik tull bör få anstå till en tidpunkt, då den
öfvervägande nyttan af tullen ifråga kan med större sannolikhet beräknas.
Jag måste alltså afråda från införandet för närvarande af tull å tackjärn.
Vid bifall härtill torde af ämbetsverken med hänsyn till en tackjärnstull
föreslagna tullförhöjningar ock böra förfalla.

Såsom jag nyss antydde, har den ställning, jag intager till frågan
om tulltaxerevisionen, icke hindrat mig att biträda förslag, hvarigenom
tullskyddet för vissa industriella alster blifvit icke så litet förhöjdt.
Innan jag antyder skälen härför, skall jag tillåta mig återgifva hvad
kommittén i sitt betänkande anfört i fråga om tullsatsernas storlek i
allmänhet.

I detta afseende har kommittén å sid. 254 i sitt betänkande
framhållit, hurusom den nya tulltaxan ingalunda kunde motsvara sin
uppgift, för så vidt man icke vid dess antagande fäst tillbörlig uppmärksamhet
vid det förhållande, att eventuella handelstraktater kunde
komma att beröra de ursprungligen bestämda tullsatserna. Denna synpunkts
vederbörliga beaktande vore särskilt af vikt i samma mån,
som afslutandet af tarifftraktater kunde ifrågakomma med länder, hvilkas
industri vore mera utvecklad än vår. Förbises borde då icke, att de
belopp, till hvilka tullsatserna genom traktater nedsattes eller bundes, vore,
så länge vederbörande traktat gällde, maximalsatser för det skydd, som
kunde beredas industrien i fråga, hvaremot äfven med afseende å tullsatser,
angående hvilka sådant aftal träffades, Riksdagen alltjämt vore
oförhindrad att, i händelse skyddet funnes för högt tillmätt, vidtaga
den nedsättning däri, som kunde anses lämplig.

Hvad i öfrigt tullsatserna beträffade, kunde, fortsätter kommittén,
framhållas, att olikheterna med nu gällande taxa väsentligt sammanhängde
med den mera vidtgående specialisering af varuslagen, som
uppdelningen af nuvarande taxerubriker innebure. Då det härvid gällt
att taga hänsyn till industriens utveckling i senare tid och att tillgodose
dess utvecklingsmöjligheter under den tid, tullsatserna kunde komma
att genom eventuella traktater blifva bundna, och då för sådant ändamål
det varit nödigt att i högre grad än hittills fästa afseende vid de
finare och mera förädlade samt i följd däraf dyrbarare varuslagen, hade
gifvetvis för dessa senare, i den mån de utbrutits ur rubriker, som nu
omfattade jämte sådana artiklar äfven gröfre och billigare, bort upptagas
tullsatser, som stode i bättre förhållande till varuvärdet än de
nuvarande.

191

Kungl. Majds Nåd. Proposition N:o 69.

För att nu hålla mig till sistnämnda sida af saken låter det sig
naturligen icke bestridas, att ett industriellt tullskydd, som bestämts
vid början af en industriell uppgångsperiod, måste, i mån som genom
industriens utveckling en specialisering af industriens alster fortgår,
underkastas revision, såvida icke det med tullskyddet afsedda ändamålet
skall, om ej helt förfelas, så dock på ett alltför ofullständigt sätt tillgodoses.
Under sådana omständigheter behöfver ju icke en i sammanhang
med revision af tulltaxan vidtagen höjning af vissa industritullar
betyda en omläggning af tullskyddet i syfte af en allmän ökning
däraf. Att så ej heller i nu antydda fall varit meningen, framgår ju
uppenbarligen däraf, att specialiseringen föranledt ej blott höjning af
tullen för vissa industrialster utan äfven minskning i tullen för andra.
Under nu angifna förhållanden och med afseende å hvad kommittén
själf anfört till stöd för sitt förslag samt då kommittén synes mig
med synnerlig omsorg och noggrannhet hafva fullgjort sitt värf samt
i stort sedt på ett lyckligt sätt löst de uppgifter, som varit kommittén
förelagda, har jag i allmänhet kunnat biträda de af kommittén föreslagna
tullsatserna.

Sedan jag nu angifvit min principiella ställning till det förslag, jaggått
att inför Kungl. Maj:t anmäla, öfvergår jag att något närmare beröra
eu del allmänna synpunkter, som varit för kommittén i dess arbeten
vägledande, och andra frågor, som synas mig böra behandlas i nämnda
sammanhang.

Tullagstiftningens utveckling under senare tid såväl i främmande
länder som äfven i Sverige erbjuder företeelsen af bland annat en fortskridande
öfvergång från värdetullar till vikttullar. Då värdetullarna
det oaktadt allt fortfarande i gällande tulltaxa intaga en ganska framträdande
plats, var det ju att vänta, att vid revisionen af samma taxa
ett fortgående på den inslagna vägen skulle'' äga rum. Härtill förefanns
för öfrigt en särskild anledning i Riksdagens skrifvelse den 12 maj 1906,
däri Riksdagen på anförda skäl och under uttalande af den mening, att
ifrågasättas kunde, huruvida icke tidpunkten vore inne, att ytterligare inskränka
värdetullarnas antal, anhållit om utredning och framläggande
för Riksdagen af förslag angående lämpligaste sättet för sådan förändring
af tulltaxan, att maskiner, redskap och verktyg, såväl specificerade
som ej specificerade, så vidt möjligt blefve åsätta vikttull i
stället för värdetull. Kommittén har också i allmänhet sökt genomföra
en dylik förändring af grunderna för tullarnas beräkning.

192

Kungl. Maj. ts Nåd. Proposition N:o 69.

Ämbetsverken hafva emellertid, på sätt framgår af det underdåniga
utlåtandet, ställt sig icke så litet tveksamma inför denna
ändring.

Efter att hafva framhållit, hurusom tidpunkten nu synes vara
lämplig för värdetullarnas aflösande af vikttullar, yttra nämligen ämbetsverken
följande.

»Då man sålunda velat i allmänhet undvika värdetullar, synes
emellertid fara för ett underskattande af de olägenheter, som äro förenade
med vikttullar, vara nära för handen.»

»Kommittén har visserligen ej förbisett, att den nya taxan kan gifva
anledning till anmärkning i det afseende, att den trafikerande allmänheten
torde få räkna med sannolikheten af mindre snabb expedition
vid tullbehandlingen af många varuslag, men beträffande tullbehandlingen
af maskiner i enlighet med kommitténs förslag skall allmänheten
helt visst finna, att detta endast med anspråk på sannolikhet gjorda
uttalande kommer att i fullaste mått besannas, en olägenhet, som ej
bör underskattas i vår tid med dess alltjämt ökade kraf på större snabbhet
vid expeditionen.»

»Såsom kommittén äfven framhåller, kräfver ett tillfredsställande
handhafvande från tullmyndigheternas sida af en tulltaxa, sådan som
den i kommitténs förslag innefattade, en icke obetydligt ökad och väl
utbildad tullpersonal samt större och bättre utrustade packhuslokaler än
som nu i allmänhet stå till tullverkets förfogande, en anmärkning som
torde hafva sin största betydelse med afseende å maskinförslaget. Tullbehandlingen
af maskiner med tillämpning af vikttullar torde nämligen
i de flesta fall ej lämpligen kunna äga rum under bar himmel, och
förutsätter sålunda hos oss — förutom lämpliga spår- och våganordningar
samt särskild instruktion för tulltjänstemännen — ökadt lokalutrymme,
hvilket allt är förenadt med afsevärda kostnader.»

»Med afseende å möjligheterna för tillämpningen af denna del af
taxeförslaget kan visserligen den uppfattningen synas befogad, att
''svårigheterna, om än beaktansvärda, kunna öfvervinnas hos oss, likaväl
som sådant visat sig vara möjligt i andra länder’, men då svårigheterna
gifvetvis ökas i samma mån som specialiseringen utvidgas, bör dock
härvid ihågkommas, att medan den tyska autonoma tariffen omfattar
38, den ryska 19 (efter traktaten med Tyska riket 15) och den österrikiska
(efter fördragen) 17 rubriker med särskildt utförda tullsatser
för ej elektriska maskiner, kommittéförslaget upptager ej mindre än
117 rubriker, och detta oaktadt i vissa rubriker sammanförts maskiner

Kungl. Majds Nåd. Proposition N:o 69. 193

och apparater af ganska olika art (jämför rubr. 908—913, 949, 950—
953 m. fl.).»

»Äfven må erinras därom, att i Tyskland tullbehandlingen af en
del maskiner är inskränkt till vissa tullplatser, samt att i Ryssland
tullbehandlingen af maskiner får äga rum endast i närvaro af särskilda
experter, åtgärder som ej lära sakna olägenheter och därför ej torde
böra här ifrågasättas. Med afseende å österrikisk-ungerska tulltariffen
må anföras, att trots dess jämförelsevis enkla uppställning af gruppen
för maskiner de officiella förklaringarna upptaga ej mindre än 45 sidor
för tullbehandlingen belysande illustrationer till denna grupp, ett arbete
som förelåg färdigt samma år, som tulltariffen trädde i kraft.»

»Ett oeftergifligt villkor för att förslaget skall kunna praktiskt tilllämpas
är att, såsom ock af kommittén ifrågasatts, varuägaren ålägges
aflämna uppgifter angående maskinens användning och vikt samt i öfrigt
för tullbehandlingen erforderliga upplysningar.»

»Visserligen hafva tulltjänstemännen att kontrollera dessa uppgifter,
men då kommittén vid sitt arbete gjort den erfarenheten, att de tillkallade
sakkunnige fackmännen mera sällan behärska de delar af maskinförslaget,
som falla utanför deras eget område, lärer det säkerligen
blifva förenadt med svårigheter att bibringa tulltjänstemännen så mångsidiga
och ingående kunskaper, som en något så när tillfredsställande
tillämpning af maskinförslaget kräfver.»

»Då vid tillämpning af värdetullar för maskiner möjlighet att vilseleda
tulltjänstemännen hufvudsakligen endast förefinnes'' med afseende å
maskinernas värde, skulle däremot vid tillämpningen af kommitténs
förslag afsiktligt eller oafsiktligt oriktiga uppgifter beträffande maskinernas
art, angående hvilka delar, som tillsammans utgöra en hel maskin
o. s. v., kunna medföra lika, om ej än mera menlig inverkan på tullbehandlingen.
»

»Den omständigheten, att maskiner i allmänhet ej inkomma monterade
utan i delar, och dessa ofta nog väl emballerade, inverkar äfven
försvårande å tullbehandlingen. Tjänstemannen har att i hvarje fall
afgöra, huruvida de delar, som eventuellt saknas, äro af så underordnad
betydelse, att det hela dock bör betraktas som en maskin, och att, om
så befinnes vara förhållandet, klassificera densamma. Att härvid erhålla
sakkunnigt biträde af opartiska personer erbjuder gifvetvis ofta nog
stora svårigheter.»

»De olägenheter, som uppackning af maskiner skulle medföra, har
kommittén förmenat kunna väsentligen af hjälpas genom införande af
lämpligt afvägda tarasatser efter exempel af utländska tulltariffer, och
Bih. till Biksd. Prof. 1910. 1 Sami. 1 Afd. 49 Höft. 25

194

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 69.

har kommittén, som ansett, att den legala taran i stort sedt borde
sättas lägre än den verkliga, trott sig kunna räkna med, att importören
till undvikande af olägenheterna med varans störtning skulle föredraga
den legala tarans tillämpande, samt att de fall, där fråga kunde
uppstå om en maskins hänförlighet till den ena eller andra af två,
olika tullsatser underkastade, viktgrupper, allt eftersom den legala eller
den verkliga taran beräknades, icke skulle blifva synnerligen talrika.»

»Utgår man från det antagandet, att den i tyska och österrikiska
tulltarifferna bestämda taran af 13 procent för maskiner i lådor skulle
blifva äfven bos oss lagstadgad, skulle tillämpningen af denna tara i
de flesta fäll medföra en högst väsentlig höjning af tullbeloppet, hvarför
kommitténs förmodan, att importören i regel skulle åtnöja sig med
den legala taran, ej torde komma att förverkligas.»

»Af en i Stockholms tullpackhus verkställd utredning angående
taran å maskiner har framgått, att de fall, då taran å maskiner inkommande
i lådor, uppgått till:

13 % eller därunder	af bruttovikten utgjort	10	%	af samtliga fall
14—20 %	»	34	»	»
21—30 »	»	42	»	»
31 40 »	»	10	»	»
mer än 40 %	»	4	»	».

»I vissa fall åter, nämligen då maskinens vikt ligger nära en viss
viktgräns, skulle genom beräknandet af för låg taraprocent maskinen
blifva hänförlig under en högre viktgrupp och sålunda komma att draga
afsevärdt lägre tull, än som afsetts.»

»Till belysande af den påföljd tarans missvisande skulle medföra
må anföras, att en ångturbin, vägande 1,000 kilogram (rubr. 921),
skulle draga en tull af 500 kronor, men om dess vikt beräknas 30 kilogram
utöfver den verkliga, skulle tullen (enligt rubr. 922) utgå med
endast 309 kronor.»

»Äfven i öfrigt medför den afsevärda skillnaden mellan tullsatserna
för vissa maskiner inom olika viktgrupper den verkan, att tullen kommer
att drabba synnerligen ojämnt, såsom framgår af nedanstående exempel.

Vikt.

Ångturbin 80 kg.

» 100 »

» 120 »

Tullbelopp
60 kr.
75 »
60 »

195

Kungl.	Maj:ts Nåd. Proposition N:o 69.
	Vikt		Tullbelopp.
Ångturbin	150	kg.	75	kr.
»	720	»	360	»
»	1,000	»	500	»
»	1,200	»	360	»
»	1,670	»	501	»
»	4,000	»	1,200	»
»	5,000	»	1,500	»
»	6,000	»	1,200	»
»	7,500	»	1,500	».

»En bestämmelse, ägnad att minska olägenheterna i berörda afseende
och till förhindrande af att maskiner vid tillverkningen förtyngas
för nedbringande af tullen, har sålunda synts af behofvet påkallad, och
har under förslagets behandling inom ämbetsverken i detta syfte föreslagits
det stadgande, att tullen för en maskin eller apparat alltid
skall utgå med minst det belopp, som kommer att falla å den högst tullbeskattade
inom närmast lägre viktgrupp:»

»Ett förslag att afhjälpa ifrågavarande olägenheter i motsatt riktning
så, att tullen för en viss maskin icke får öfverstiga tullen för den
lättaste maskinen inom närmast högre viktgrupp, synes ur skyddssynpunkt
mindre tillfredsställande.»

»Förutom hvad som ofvan anförts beträffande de med kommitténs
förslag till vikttullsatser förenade olägenheter må äfven erinras därom,
att vid ett utbyte af nu gällande värdetullsatser mot vikttullsatser,
specialiseringen gifvetvis ej kan genomföras i den utsträckning, att icke,
på samma gång som tullsatserna för vissa maskiner komma att ligga
högre än de nuvarande, för andra åter tullskyddet blir väsentligt reduceradt.
Att kommittén sökt minska olägenheterna häraf, dels genom
att, där värdena visat sig alltför divergerande, bibehålla värdetullar,
dels genom en långt gående specialisering, hindrar dock ej, att döma
af flera i motiveringen anförda prisuppgifter, att denna olägenhet torde
blifva ganska kännbar, i det att i många fall tullskyddet enligt kommitténs
förslag blir lägre, än det som nu åtnjutes, medan i andra
fall åter, utan att skäl för tullförhöjning anförts, tullsatserna innebära
en höjning, som måste anses gå utöfver den jämkning uppåt,
som kan vara påkallad af de föreslagna tullförhöjningarna å vissa för
verkstadsindustrien erforderliga halffabrikat.»

»I detta sammanhang må äfven framhållas, att, i den mån sakliga
anmärkningar kunna göras mot de uppgifter, kommittén inhämtat an -

196

Kungl. Maj ds Nåd. Proposition N:o 69.

gående de olika maskinernas värden, där de statistiska uppgifterna ej
lämna material härför, resultatet lätt kan blifva missvisande, och måste
ernåendet af homogena uppgifter beträffande typiska importartiklar inom
de olika kategorierna vara förenadt med stora svårigheter, då gifvetvis
materialet måst insamlas från skilda håll.»

»Att de utländska maskinfirmorna komma att utnyttja de möjligheter,
som kunna förefinnas att frigöra sig från verkningarna af de
föreslagna tullsatserna, är äfven påtagligt.»

»En sådan möjlighet synes bland annat de för tullbehandlingen af
ej särskildt nämnda delar till maskiner och apparater föreslagna bestämmelserna
i många fäll erbjuda. I anm. 4 till Afd. XIII A. stadgas
nämligen, att inkommande lösa maskindelar, ej särskildt nämnda, skola
tullbehandlas såsom varor af det ämne, hvaraf de bestå.»

»Till förekommande af maskintullarnas kringgående har kommittén
härifrån gjort åtskilliga undantag, i det att vissa maskindelar upptagits
med högre tullsatser än som föreslagits för varor af det ämne, hvaraf
maskindelarna bestå, men då detta gäller endast ett begränsadt antal
delar till vissa maskiner, kunna ämbetsverken ej dela kommitténs uppfattning,
att faran härigenom vore förebyggd, i synnerhet som redan
nu det öfvervägande antalet maskiner införas söndertagna i delar, och
sålunda kostnaden för sammansättningen ej verkar afskräckande för
import af maskiner på sådant sätt.»

»Motsvarande bestämmelse återfinnes visserligen i tyska tullagstiftningen,
men härvid är att märka, att Tyskland ej haft anledningbereda
sin maskinindustri så högt tullskydd, som här föreslagits, hvilket
bland annat framgår af tyska tulltariffens för den stora gruppen af ej
särskildt nämnda maskiner gällande vikttullsatser, position n:r 906,
hvilka stå i närmare öfverensstämmelse med tullsatserna för ej särskildt
nämnda varor åt järn, n:r 783 och 799, än som är förhållandet beträffande
tullsatserna för vissa maskiner och ej särskildt nämnda varor
af järn enligt kommitténs förslag.»

»Härvid är att märka, att en maskin gifvetvis endast behöfver
söndertagas i ett fåtal delar — hvilka sålunda kunna äfven hvar för
sig hafva en ansenlig vikt — för att desamma, om de införas med olika
lägenheter, blifva hänförliga till någon eller några af de för ej särskildt
nämnda järnvaror upptagna rubrikerna.»

»Till jämförelse må endast hänvisas till de för nedan upptagna
rubriker föreslagna tullsatser:

197

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 69.

rubr. n:r.	för 100 kg.
934	15	kr.
935	10	»
951	10	»
952	8	»
960	30	»
961	22	»
962	16	»
963	11	»
964	8	»
966	9	»
967	10	»
968	25	»
969	12	»
970	8	»
971	10	».

»Delar till dessa maskiner skulle i regel komma att hänföras till
någon af rubr. 813, 824 eller 825 med tullsatser af respektive 4, 5 eller
6 kronor per 100 kilogram.»

»För ett stort antal af de till rubr. 1002 liänförliga maskiner, som
hafva ett i förhållande till vikten högt värde, torde den föreslagna bestämmelsen,
om maskinerna infördes i delar, komma att medföra än
mera afsevärd reduktion af tullskyd det.»

»Beträffande de i rubr. 960—965 upptagna maskiner skulle visserligen
kunna erinras, att de i öfverrubriken särskildt upptagna delarna
komma att blifva högre tullbeskattade än maskinen i sin helhet, men
då vikten af dessa delar lärer uppgå till på sin höjd en tiondel af
maskinens hela vikt, har denna omständighet endast obetydlig inverkan
på det påvisade förhållandet.»

»Den uppfattningen, att ifrågavarande bestämmelse för tullbehandlingen
åt maskindelar innebär fara, att det för den inhemska industrien
afsedda skyddet äfventyras, delas äfven af repx*esentanter för de svenska
maskinverkstäderna, såsom framgår af det från Sveriges Verkstadsförening
afgifna yttrandet. Äfven med bortseende från skyddssynpunkten
är ur tullteknisk synpunkt angeläget, att bestämmelserna för maskindelars
tullbehandling ej gifvas den affattning, att de inbjuda till import
af maskiner i olika sändningar.»

»I nyss berörda yttrande har äfven gifvits uttryck för den anmärkning,
att de af kommittén föreslagna vikttullsatserna komma att drabba

198 Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 69%

vispa maskiner för hardt, under det att för andra åter skyddet blir
lägre än det, som för närvarande åtnjutes, och alltför otillräckligt för
att säkerställa den inhemska tillverkningen.»

»Ämbetsverken, som ej kunnat underkänna vikten af att den inhemska
verkstadsindustrien, som arbetar under tryckta konjunkturer, ej
undandrages det skydd, som hittills åtnjutits beträffande sådana maskiner,
som tillverkas inom landet, få därför, såväl med hänsyn härtill som till
undanröjande i möjligaste mån af de betänkligheter, som ofvan anförts
beträffande de föreslagna bestämmelserna för tullbehandlingen af särskild!
inkommande delar till maskiner, tillstyrka ett under kommittébetänkandets
senare behandling framställdt förslag af det innehåll, att för sådana
här ifrågavarande artiklar, för livilka tullen skall utgå efter vikt, tullbeloppet
i hvarje fall skall motsvara för icke elektriska maskiner och
apparater, d. v. s. till rubr. 908—1024 hörande samt delar därtill, minst
11 procent och för de elektriska (rubr. 1025—1029) och delar därtill
minst 15 procent af varans värde, därvid hänsyn särskild! tagits till den
förhöjning i tillverkningskostnaderna, som må blifva en följd af de
föresiagna tullsatserna för tackjärn och andra materialier. Beträffande
elektriska maskiner, som åtnjuta ett jämförelsevis högt tullskydd, torde
behof af förhöjning utöfver 15 procent ej förefinnas.»

»Den korta tid, som stått till buds, har ej medgifvit föranstaltande
af erforderlig utredning för att afgöra, i hvad mån jämkning nedåt af
vissa föreslagna tullsatser bör ifrågakomma.»

Slutligen framhålles af ämbetsverken, att en utredning, som påginge
inom tullverket angående tillämpningen af kommitténs förslag till
vikttullar för maskiner och apparater och som afsåge att utreda, huruvida
förslaget i denna del vore praktiskt tillämpligt och i hvilken mån
de föreslagna vikttullarna kunde såsom tullskydd betraktade jämföras
med nu utgående värdefull, utan tvifvel skulle lämna ett godt material
för bedömandet af förslaget såväl i tulltekniskt hänseende som med afseende
å andra därmed sammanhängande frågor.

För egen del är jag öfvertygad om, att i tillämpningen vikttullar
i allmänhet äro att föredraga framför värdetullar, och jag har ej heller
någon generell erinran att gorå mot det af kommittén föreslagna fortsatta
utmönstrandet af värdetullar ur vår tullagstiftning. Med afseende
å hvad ämbetsverken anfört, inser jag emellertid till fullo, att i fråga
om maskiner och dessa närstående artiklar tillämpningen af vikttullar
är förknippad med svårigheter. Jag öfvergår härmed att något granska
det af kommittén framlagda förslaget till vikttullsatser för maskiner
och apparater.

Det mest framträdande draget i kommitténs förslag till tullsatser

199

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 69.

för icke elektriska maskiner och apparater är förslagets starka specialisering.
På sätt ämbetsverken framhålla, öfverträffar förslaget i detta
afseende flera utländska taxor af modern typ. Med hänsyn emellertid
till den inhemska industriens utbredning öfver maskintillverkningens
nästan hela område med dess stora mångfald af olika och till värdet
mycket växlande maskintyper och framför allt med afseende å denna
industris i allmänhet relativt svaga ställning, som gör den beroende af
ett någorlunda effektivt skydd, lärer det icke vara möjligt att i någon
nämnvärd grad förenkla den föreslagna specialiseringen.

Trots den långt genomförda specialiseringen torde likväl emot
maskintullförslaget, såsom en granskning af de utaf kommittén meddelade
prisuppgifterna gifver vid handen, kunna riktas en del anmärkningar.
Såsom anmärkningsvärd! må sålunda framhållas, att i många fall tillmätts
tullar, som understiga det nu gällande, i allmänhet jämförelsevis
låga skyddet. De olägenheter, som skulle följa af förslaget i dessa
delar, torde dock, synes det mig, kunna undanröjas, om, på sätt ämbetsverken
hemställt, tullbeloppen bestämdes att i hvarje fall utgå med
minst viss del af varans värde. På grund häraf och då jag icke
kan tillråda införande af tull å tackjärn och sålunda denna anledning
att räkna med högre produktionskostnad enligt min mening bör bortfalla,
torde det kompletterande eventuella skyddet böra bestämmas för icke
elektriska maskiner och apparater samt delar därtill till samma belopp,
som nu i allmänhet gäller för dylika maskiner, eller 10 procent af värdet.

Vidkommande kommitténs förevarande förslag torde emellertid
äfven kunna ifrågasättas, huruvida detsamma icke i vissa delar innebär
ett större skydd för maskinindustrien, än nödigt och nyttigt är. I mån
som den förut omförmälda, inom tullverket igångsatta utredningen rörande
maskintullförslagets tillämplighet kan komma att ådagalägga, att så är
förhållandet, lärer Riksdagens bevillningsutskott blifva i tillfälle att taga
under öfvervägande, hvilka nedsättningar i de föreslagna maskintullarna
däraf må påkallas. För arbetets fortskyndande torde det nämligen vara
nödigt att utan afvaktan på sagda utredning proposition i ärendet förelägges
Riksdagen.

Beträffande förslaget i nu förevarande del anser jag mig ytterligare
böra dels understryka hvad ämbetsverken yttrat därom, att tillämpningen
af detsamma kommer att kräfva ökade kostnader i flera hänseenden, dels
ock framhålla, att förslaget säkerligen i ett flertal fall kommer att
medföra omgång vid tullbehandlingen jämte vissa andra olägenheter.

Såsom jag redan angifvit, faller enligt min mening frågan om de
egentliga jordbrukstullarna utom förevarande ämne. Redan af denna

200

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 69.

anledning kan jag icke förorda, att, på sätt af ämbetsverken, ehuru med
reservation af generaltullstyrelsens ledamöter, föreslagits, Kungl. Maj:t
skulle framlägga förslag om borttagande af tullen å majs.

Härtill kommer äfven en annan omständighet, som i denna fråga
måste beaktas. Riksdagen har nämligen efter att upprepade gånger
hafva afslagit framställningar om borttagande af den år 1895 till ett
belopp af 3 kronor 70 öre per 100 kilogram fastställda tullen å majs,
så nyligen som år 1907 bestämt sig för frågans lösande genom att slå
in på en medelväg, då, utan votering i någondera kammaren, tullen
nedsattes till 1 krona 50 öre per 100 kilogram, och det synes då vara
riktigast, att verkningarna af denna tullnedsättning få göra sig gällande
under en något längre tid och betydelsen af densamma klarare framträda,
än nu är fallet, innan majstullfrågan upptages till förnyad behandling.

Jag har redan omnämnt, att tillämpningen af maskintullförslaget
kommer att medföra ökade kostnader för det allmänna, men jämväl vid
genomförandet af förslaget i öfrigt lära ökade utgifter vara att förvänta
såväl för staten som för de stadskommuner, som äro skyldiga tillhandahålla
tullverket förtullningslokaler. Dessa kostnader, h vil kas storlek
nu svårligen kan beräknas, äro emellertid oundgängligen förbundna med
tillämpningen af en mera modernt anlagd tulltaxa och få icke i och för
sig afskräcka. Huruvida de ökade utgifterna kunna komma att direkt
täckas genom stegrade tullinkomster, är jag icke i stånd att beräkna, då
jag lika litet som kommittén kan med någon grad af sannolikhet angifva
taxeförslagets verkningar i statsfinansiellt afseende. Däremot torde med
stor sannolikhet kunna antagas, att kostnaderna för förslagets genomförande
skola, åtminstone i stort sedt, mer än väl motvägas af de fördelar,
som beredas industrien i dess helhet.

I sammanhang med tulltaxekommitténs betänkande samt kommerskollegii
och generaltullstyrelsens utlåtande däröfver har jag att anmäla
förutom den förut omförmälda framställningen från ett flertal näringsidkare
rörande den ifrågasatta tullen å tackjärn följande utlåtanden och
framställningar, nämligen

utlåtande af landtbruksstyrelsen, afgifvet, på grund af nådig remiss,
den 15 november 1909 i anledning af tulltaxekommitténs betänkande,
framställningar från Enköpings gartnersällskap och Uppsala trädgårdssällskap,
angående tullen å torkad frukt,

framställning från Sveriges bränneriidkarförening om tull å s. k.
maniokarot,

201

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 69.

framställningar från dels aktiebolaget C. W. K. Gleerup m. fl.
dels ock firman Frans Svanström & C:o, angående tullen å på litografisk
väg framställda undervisningsplanscher m. m.,

framställning från skånska bomullskrutfabriksaktiebolaget, angående
tullfrihet för kemiskt renadt bomullsafiall,

framställning från Banängens mekaniska verkstadsaktiebolag, angående
tillverkningen af kamfiänsrör,

framställning från aktiebolaget svenska metallverken, angående
tullen å åtskilliga kopparfabrikat,

framställning från Jönköpings och Vulcans tändsticksfabriksaktiebolag,
angående tullfrihet för fosforsesqvisulfid och fosforhydrid, samt
utlåtande af generaltullstyrelsen med förslag till tarasatser, afgifvet,
på grund af nådig befallning, den 9 november 1909.

Till dessa utlåtanden och framställningar skall jag vidare återkomma
i den mån, jag anser dem påkalla ett särskildt uttalande från
min sida.

Innan jag öfvergår att yttra mig om de mera speciella bestämmelserna
i förslaget, vill jag förutskicka, att i de fall, då jag kunnat
biträda kommitténs förslag och anmärkning däremot icke framställts af
ämbetsverken, eller då på grund af ämbetsverkens motivering jag ansett
mig böra förorda af dem framlagda ändringsförslag, jag i regeln icke
funnit något särskildt uttalande af mig erforderligt. Jag vill ock tilllägga,
att jag i några fall, där de af ämbetsverken framställda anmärkningarna
rört frågor af underordnad betydelse, hvilkas afgörande i ena
eller andra riktningen mer eller mindre är en smaksak, såsom i fråga
om förslagen till ändrad ordningsföljd mellan vissa rubriker under spånadsgruppen,
utan vidare motivering anslutit mig till kommitténs förslag.
Gifvetvis anser jag mig icke heller behöfva motivera de smärre
redaktionella ändringar, jag vidtagit i förslaget.

De paragraf- och rubriknummer i förslaget, jag i det följande
kommer att använda, hänföra sig till kommitténs numrering.

Till ledning vid taxeförslagets behandling torde det af kommittén
utarbetade registret till taxan, vederbörligen ändradt och kompletteradt,
få fogas till detta protokoll.

Bill. Ull Riksd. Prot. 1910. 1 Sami. 1 Afd. 49 Höft.

202

Kungl. Maj. ts Nåd. Proposition N:o 69.

§ 5 mom. f.

$ 5 mom. I.

§§ 13 och 14.

§ 14 mom. 4.

Tulltaxeförordningen.

I fråga om § 5 mom. f) i tulltaxeförordningen hafva ämbetsverken
föreslagit, bland annat, införande af uttryckligt stadgande af innebörd,
att af resande införd, begagnad handfotografikamera skall åtnjuta tullfrihet,
oafsedt om densamma af den resande medföres eller icke. Ett
så utsträckt medgifvande i detta hänseende skulle dock, synes det mig,
lätteligen kunna leda till missbruk, hvarför jag anser nödig försiktighet
bjuda, att tullfrihet medgifves blott för af resande medförd begagnad
dylik apparat.

Hvad ämbetsverken i afseende å § 5 mom. 1) i tulltaxeförordningen
föreslagit angående utsträckning af den af kommittén under
vissa villkor förordade tullfriheten för till s. k. brudutstyrslar hörande
hushålls- och klädespersedlar jämväl till lösörepersedlar i allmänhet,
hvilka införas under de i momentet angifna förutsättningar, finner jag
innefatta ett val långt gående medgifvande, som med hänsyn till
inhemska näringsidkares intressen icke torde böra vinna bifall.

Med anledning af hvad ämbetsverken anfört beträffande § 13 samt
efter och i sammanhang med behandlingen af § 14 i tulltaxeförordningen
torde jag få erinra, att Kungl. Maj:t tidigare denna dag anbefallt
kommerskollegium* och generaltullstyrelsen att verkställa de af ämbetsverken
i deras ifrågavarande uttalanden förordade utredningar och
undersökningar samt att, därest de för uppdragens fullgörande funne
erforderligt att anlita biträde af utom ämbetsverken stående sakkunniga
personer, hos Kungl. Maj:t göra framställning om bemyndigande att
tillkalla dylika sakkunniga.

1 fråga om tullrestitution vid utförsel med järnväg till Norge
upptager kommitténs förslag i § 14 mom. 4 lika med § 9 mom. 4 i
underrättelserna vid gällande tulltaxa följande bestämmelser:

»4. Den här ofvan medgifna tullrestitution äger rum jämväl vid
utförsel med järnväg till Norge under följande för landväga utförseln
gällande särskilda villkor:

a) att varupartiet skall hafva varit hos vederbörande tullkammare
å afsändningsorten till utförsel angifvet och där blifvit journaliseradt
samt försedt med behörig, till ort, hvarest tullkammare finnes och

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 69■ 203

förtullning får äga rum, ställd förpassning, hvilken skall godset under
transporten åtfölja;

c) att genom attest från tullkammaren i norska destinationsorten
skall styrkas, beträffande till emballage använd utländsk juteväfnad,
att varan dit ankommit med orubbad försegling eller plombering,
samt, beträffande öfriga varor, därjämte att desamma till beskaffenhet
och myckenhet funnits med förpassningen öfverensstämmande.))

Med erinran att sålunda fortfarande skulle såsom villkor för restitutionen
gälla, bland annat, att godset skall förpassas till norsk ort, hvarest
tullkammare finnes och förtullning får äga rum, och att utförseln skall
styrkas genom attest från denna tullkammare, hafva ämbetsverken framhållit,
hurusom stundom inträffat, att vederbörande norska myndighet,
som det tillkommit att meddela kvitto å från här i riket till ort i
Norge förpassadt gods, icke kunnat förmås utfärda sådant kvitto, ehuru
något tvifvel ej funnits rörande godsets framkomst i vederbörlig ordning,
och hafva ämbetsverken velat ifrågasätta, huruvida icke nyssnämnda
stadgande kunde utbytas mot föreskrift af innehåll att gods,
hvarom nu vore fråga, skulle i stället förpassas till vederbörande svenska
gränstullkammare, som därefter hade att meddela bevis om godsets befordran
till Norge. Ämbetsverken hade därvid ej förbisett, att sagda
tullkamrar icke läge alldeles vid gränsen, men då sådan tullkammare
i hvarje fall vore vid den sista svenska järnvägsstation, godset hade
att passera, innan detsamma anlände till Norge, torde underslef knappast
kunna befaras. Därest Kung]. Maj:t skulle finna sådan ändring böra
vidtagas, torde densamma kunna utföras sålunda, att dels under a)
orden »ort, hvarest tullkammare finnes och förtullning får äga ruin»
utbyttes mot orden »vederbörande svenska gränstullkammare», och dels
stycket c) erhölle följande förändrade lydelse: »att genom attest från
gränstullkammaren skall styrkas, beträffande till emballage använd utländsk
juteväfnad, att varan dit ankommit med orubbad försegling eller
plombering och därifrån befordrats vidare till Norge, samt, beträffande
öfriga varor, därjämte att desamma till beskaffenhet och myckenhet
funnits med förpassningen öfverensstämmande».

Att tullverket i detta fall frigöres från beroendet af utländsk myndighets
medverkan måste i och för sig anses önskvärdt, och den erfor -

Införselbevis.

204 Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 69.

derliga kontrollens förläggande till vederbörande svenska gränstullkammare
torde icke heller böra möta oöfverstigliga svårigheter. De
föreslagna kontrollåtgärderna, hvad angår andra varor än till emballage
använcl utländsk juteväfnad, finner jag dock kunna något modifieras.
Skall beträffande förseglade eller plomberade varor vid gränstullkammaren
kontrolleras, att varorna till beskaffenhet och myckenhet öfverensstämma
med förpassningen, måste i många fall förpackningarna brytas, hvilket
ofta nog måste vid varornas vidare försändande lända till stor olägenhet.
Vidare och då järnvägstrafiken gifvetvis icke får afsevärdt försenas för
dylika kontrollåtgärders vidtagande skulle förslaget kunna medföra, att
godset måste aflastas för att först med en senare lägenhet framföras till
destinationsorten. A andra sidan torde till förebyggande af missbruk
vara tillfyllest, att varorna — som ju så länge de ännu befinna sig inom
riket, äro i järnvägsförvaltningens uteslutande vård och sålunda icke
gärna kunna göras till föremål för brottslig behandling i syfte af restitutionsmedels
obehöriga utbekommande från tullverket — underkastas
kontroll allenast i så måtto, att gränstullkammaren tillser, att förseglingen
eller plomberingen är orubbad. Jag anser sålunda, att bestämmelsen i
§ 14 mom. 4 c) bör jämkas i öfverensstämmelse därmed.

På sätt jag redan antydt, har kommittén i den i kommitténs förslag
till tulltaxeförordning intagna § 15 föreslagit införandet af en för
vår tullagstiftning ny anordning af den innebörd, att den, som utför
en viss kvantitet omalen råg eller omalet hvete eller korn, skulle
äga att af generaltullstyrelsen erhålla bevis (införselbevis), som berättigade
att inom viss tid tullfritt införa omalen spannmål af följande slag,
nämligen råg, hvete, korn eller majs, till så stor myckenhet, att den
tull, som skolat därå belöpa, vore lika med det tullbelopp, som skolat
utgöras för en utförselvaran till storleken motsvarande införselkvantitet.

Af den motivering, som åtföljer detta förslag, synes framgå, att
anordningen skulle lända till fördel för jordbruket och spannmålshandeln
samt för kvarnindustrien, åtminstone så till vida att konkurrensförhållandena
kvarnarna emellan reglerades. Däremot finner jag det icke
vara klarligen ådagalagdt, hvilken verkan den föreslagna anordningen
skulle hafva i statsfinansiellt afseende, och ej heller hvilket inflytande densamma
kunde öfva på de pris, den konsumerande allmänheten får betala
för spannmål och mjöl. Det synes mig sålunda ej vara uteslutet,
att en stegring af dessa pris kunde blifva följden. Mot förslaget hafva
såväl i dessa som i andra afseenden rests anmärkningar. Till bemötande
af dessa hafva visserligen ämbetsverken framhållit, att på grund af hvad

205

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 69-

kommittén i hithörande motivering anfört, det syntes sannolikt, att införandet
i vår tullagstiftning af ifrågavarande inrättning skulle i flera
hänseenden blifva till gagn för landet i dess helhet, samt att med hänsyn
därtill och då ämbetsverken icke hade skäl antaga, att de af motståndarna
till förslaget uttalade farhågorna skulle i någon afsevärd mån
besannas, ämbetsverken ansåge sig böra understödja kommitténs förslag
i denna del. Mig synes dock, att införlifvandet med vår tullagstiftning
af detta institut bör föregås af en mera fullständig utredning rörande
dess verkningar i olika riktningar. Då emellertid tiden varit för knapp
för att vid tulltaxeförslagets behandling inom finansdepartementet verkställa
den kompletterande undersökning, som synes mig erforderlig, anser
jag mig, på sätt jag redan angifvit, icke kunna tillstyrka, att förslaget
om införselbevis för närvarande förelägges Riksdagen. För att främja
denna viktiga och från många håll med största intresse omfattade frågas
snara afgörande har jag emellertid redan vidtagit åtgärder för verkställandet
af ofvan berörda utredning.

Tulltaxan.

Beträffande slip-, bryn- eller polerstenar innehåller kommitténs
förslag följande bestämmelser:

Slip-, bryn- eller polerstenar, äfven i form af plattor

eller skifvor:
naturliga:

i förening med trä, järn eller annan oädel

metall ............................................................... 1 kg. —: 25

utan förening med annat ämne, därunder inbegripna
äfven sådana, som äro försedda
med centrumbeslag af metall ........................... fria.

Anm. Därest en naturlig slipsten är till skydd under
transporten försedd med järnband, fästes därvid ej
afseende vid tullbeliandlingen.

konstgjorda, äfven i förening med trä, oädel
metall eller annat dylikt ämne:

helt eller delvis af smärgel, korundum, alundum,
karborundum eller andra liknande

hårda slipmedel ............................................... 1 kg. —: 25

andra slag ....................... .................................... 1 kg. —: 04

Slip-, bryncller
polerstenar.

Nr 16—19.

206

Kungl. Maj:ts Nåd■ Proposition N:o 69.

Om förslaget i denna del hafva ämbetsverken yttrat:

»Enär kommittén beträffande naturliga slip-, bryn- eller polerstenar
i förening med andra ämnen endast upptagit rubrik för sådana artiklar,
som förekomma i förening med trä, järn eller annan oädel metall, men
äfven sammansättning med andra ämnen lärer förekomma, hemställes,
att rubrikerna i detta afseende utvidgas. Ehuru beträffande konstgjorda
slip-, bryn- eller polerstenar rubriken genom orden ''eller annat dylikt
ämne’ blifvit mindre inskränkt, synes för likformighets vinnande nedan
angifna formulering vara att förorda:

Slip-, bryn- eller polerstenar, äfven i form af plattor
eller skifvor:
naturliga:

utan förening med annat ämne, därunder inbegripna
äfven sådana, som äro försedda med

centrumbeslag af järn...................................... fria.

andra slag ................................................................. 1 kg. : 2o

Anm. Durest en naturlig slipsten ur till skydd under transporten
försedd med järnband, fästes därvid ej afseende vid
tullbebandlinge n.

konstgjorda, äfven i förening med annat ämne:
helt eller delvis af smärgel, korundum, alundum,
karborundum eller andra liknande hårda

slipmedel ........................................................... 1 kg. —: 25

andra slag ............................................................... 1 kg. —:04.»

Den utvidgning af de ifrågavarande rubrikernas tillämplighetsområde,
som sålunda af ämbetsverken ifrågasatts och hvilken skulle
kunna medföra, att slip-, bryn- och polerstenar äfven i förening med
mycket dyrbara ämnen — enligt hvad jag inhämtat förekomma brynen
med infattning till och med af silfver — komme att draga den här
upptagna tull, finner jag gå väl långt, och då hvarje praktiskt kraf i
ämnet torde kunna anses tillgodosedt, om stadgandena rörande naturliga
slip-, bryn- eller polerstenar formuleras i öfverensstämmelse med
hvad kommittén föreslagit i fråga om de konstgjorda, hemställer jag,
att i kommitténs förslag icke göres annan ändring, än att åt den för
naturliga slip-, bryn eller polerstenar först upptagna rubriken gifves
lydelsen »i förening med trä, oädel metall eller annat dylikt ämne».

207

Kungl. Maj.ts Nåd. Proposition N:o 69.

I fråga om öfverskriften till afdelning III A samt de öfverskriften
närmast följande två rubrikerna för omalen spannmål lyder kommitténs
förslag på följande sätt:

»A. Spannmål och skidfrukter m. m.

Spannmål:
omalen:

74. råg, hvete, korn samt ärter och bönor.............. 100 kg. 3: 70

75. hafre, vicker och gråärter (sandärter, pelusker) — fria.»

I landtbruksstyrelsens ofvanberörda utlåtande framhålles beträffande
nyssnämnda öfverskrift, att densamma vid det förhållande, att några
skidfrukter under denna afdelning icke särskild! vore upptagna, lämpligen
borde ändras till »A. Spannmål m. m.». Tillika anföres, att mot
de i rubrikerna n:r 74 och 75 upptagna artiklarna vore att anmärka,
att missförstånd ofta gjort sig gällande därutinnan, att under benämningen
bönor upptagits ej blott, såsom rätteligen bort ske, till människoföda
afsedda bönor utan äfven bönor, afsedda till foder, såsom hästbönor,
sojabönor m. fl., hvilka senare rätteligen borde få införas tullfritt
och hänföras under tullsatsen n:r 75, hvaraf följde, att, enligt
landtbruksstyrelsens åsikt, tullsatsen n:r 74 borde afse »råg, hvete, korn
samt ärter och till människoföda afsedda bönor» samt tullsatsen n:r 75
»hafre, vicker, gråärter (sandärter, pelusker) samt till foder afsedda bönor».

Det af landtbruksstyrelsen framställda ändringsförslaget i fråga
om öfverskriften till afdelningen III A synes mig böra iakttagas. Hvad
landtbruksstyrelsen i öfrigt föreslagit synes mig jämväl böra vinna beaktande.
Jag anser mig i detta sammanhang äfvenledes böra nämna,
att ämbetsverken uttalat sig för att sojabönor måtte få åtnjuta tullfrihet.
Ämbetsverken hafva i sådant afseende anfört följande:

»Till generaltullstyrelsen har under årets lopp inkommit förfrågan
angående tullbehandlingen af s. k. sojabönor med framhållande af att
de, såsom otjänliga till människoföda och innehållande stor oljehalt,
närmast vore att jämnställa med lin-, rot- och rapsfrö samt till följd
häraf borde åtnjuta tullfrihet.

I en till kommerskollegium ingifven framställning har jämväl
gjorts yrkande om tullfrihet för ifrågavarande bönor. Vid med anledning
häraf verkställd utredning har framgått, att dessa bönor icke
kunna bringas till mognad inom landet, samt att de visserligen i Kina,
Japan m. fl. länder ingå i människoföda, men att de åtminstone icke

Spannmål.
Nr 74 och 75.

Potatis.
Nr 93.

208 Kungi. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 69.

hos oss torde få sådan, användning. Däremot skulle de utgöra ett utmärkt
kreatursfoder och kunna enligt samstämmiga uttalanden blifva värdefulla
för oljeslageri och i andra hand för tvålfabriker inom landet,
då därur kunde pressas en för olika ändamål tjänlig olja. Härjämte
skulle oljeslageri^ under den tid af året, då denna rörelse eljest
ligger nere, finna sysselsättning med pressning af olja ur sojabönor.
Första förutsättningen för den inhemska industrien att tillgodogöra
sig varan är dock, att densamma åtnjuter tullfrihet, då de produkter,
som skulle utvinnas, nämligen olja och kreatursfoder, äro tullfria.

Då sålunda sojabönor icke kunna odlas inom landet, och tullfrihet
för varan icke synes kunna blifva här till men för odling af andra
växter, men däremot till gagn för flera näringsgrenar, vilja ämbetsverken
föreslå, att tullfrihet måtte medgifvas för sojabönor, i likhet med
hvad Riksdagen nyligen beslutat beträffande arachid- eller jordnötter.»

På samma gång jag, såsom nyss antydts, finner mig böra biträda
landtbruksstyrelsens förslag, att åtskillnad göres mellan olika
slag af bönor, allteftersom de äro afsedda till människoföda eller till
foder, har jag på grund af inhämtade upplysningar ansett mig böra hemställa,
att enahanda åtskillnad göres jämväl beträffande ärter. Skälen
därtill är i hufvudsak desamma som i fråga om bönor, om de ock icke
framträdt med samma styrka, och någon svårighet ur tullteknisk synpunkt
lärer detta mitt förslag icke möta.

Min ställning till spannmålstullarna i öfrigt har jag redan angifvit.

För potatis af det löpande årets skörd och inkommande under
tiden 15 februari—31 juli har kommittén föreslagit en tull af 2 kronor
50 öre per 100 kilogram, i hvilket afseende kommittén anfört, att, ehuruväl
kommittén icke velat föreslå, att tull åsattes all potatis, kommittén
dock funnit sig oförhindrad att förorda en tull lör färsk potatis, som
infördes under den del af året, då den färska potatisen i öfvervägande
grad hade karaktären af en öfverflödsartikel. En dylik tull vore dessutom
ägnad att främja den inhemska trädgårdsodlingen, äfven den, som
drefves i mindre skala. För att tullsatsen skulle i detta afseende kunna
medföra någon verkan, syntes den icke böra sättas lägre än 2 kronor
50 öre per 100 kilogram, och tiden, hvarunder densamma skulle gälla,
torde kunna bestämmas lika som för denna säsongtull i Tyskland eller
från och med den 15 februari till och med den 31 juli.

Häremot hafva ämbetsverken anfört, att med afseende å den tid,
under hvilken enligt kommitténs förslag tull skulle utgå för potatis af
det löpande årets skörd, hade uti inkommen framställning framhållits.

Kungl. Maj:ts Nåd, Proposition No 69. 209

att den potatis, som infördes under juli månad, icke kunde räknas såsom
samt att import af potatis kunde vara nödvändig under sådana
förhållanden, då förrådet af föregående års skörd tagit slut, innan det
nya årets skörd kunde tillfredsställa konsumtionen. På grund häraf
yrkades, att tullpliktigheten borde inskränkas att gälla potatis, som
importerades till utgången af juni månad. Ämbetsverken instämde till
fullo i de åsikter, som i nämnda framställning funnit uttryck.

Af de anförda skälen för ämbetsverkens ändringsförslag synes mig
egentligen endast det sist omförmälda eller möjligheten att föregående
års skörd redan förbrukats, innan den nya skörden kommer i marknaden,
förtjäna större afseende. Men då ett sådant jämförelsevis mindre
ofta åtel kommande förhållande lärer kunna under löpande riksdag förutses
och däraf påkallade tillfälliga åtgärder då ock kunna vidtagas, finner jag
icke tillräcklig anledning att biträda det ifrågavarande ändringsförslaget.

Torkad frukt, ej specificerad, drager för närvarande en tull af 25
öre per kilogram. _ A id 1908 års riksdag väcktes förslag att nedsätta
denna tullsats för visst slag af torkad frukt. Med anledning häraf beslöt
Riksdagen att hos Kungl. Maj:t anhålla om utredning i ämnet och afl ät
tih Kungl. Maj:t i sådant syfte den 21 februari 1908 en skrifvelse af
följande lydelse:

»Inom Riksdagen har enskild motionär hemställt, att tullen å s. k.
chopped äpples, importerade från Nordamerika, måtte bestämmas till 4
öre lör kilogram.

Enligt upplysningar, meddelade af en härvarande importör, aktiebolaget
Pomril, utgör ''chopped äpples’ tredje produkten af Ilaldwinsäpplen.
Första produkten utgöres af äpplen, plockade från träden, och
hvilka säljas friska. Andra produkten är nedfallna äpplen, något stötta
hvilka användas till s. k. ringäpplen, och tredje produkten äpplen, som
äro sämre än de föregående. Dessa skäras i bitar med skal, kärnhus och
stjälk, hvarefter de torkas och säljas under namn af ''chopped äpples’.

Riksdagen finner visserligen ifrågavarande framställning vara värd
beaktande, men anser likväl i sakens nuvarande outredda skick frågan
om en tullnedsättning, på sätt af motionären blifvit ifrågasatt, icke motren
till afgörande. ’ 6

Den svenska trädgårdsodlingen befinner sig i ständigt framåtgående
och vid sådant förhållande synas åtgärder böra undvikas, hvilka kunde
komma att inverka menligt på denna näring. Den möjligheten är nämligen
icke utesluten, att älven inhemsk frukt skulle kunna komma till
Bih. till Riksd. Prof. 1910. 1 Sami 1 Afd. 49 Höft, 27

Torkad frukt,
Nr 108.

Riksdagens

skrifvelse.

Tulttaxe

kommittén.

210 Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 69-

användning vid tillverkning af vare sig pomril eller andra af samma
råämne framställda, likartade drycker. Enligt upplysningar från landtbruksakademien,
lär afsikten vara att inom den närmaste framtiden anskaffa
och vid akademiens experimentalfält invid hufvudstaden uppsätta
en maskin för torkning af äpplen, afsedda att användas vid här ifrågavarande
tillverkning.

Vidare synes det med hänsyn till den betydande införseln af
torkad frukt från utlandet (företrädesvis Nordamerika och Tyskland) vara
nödigt att, innan tullnedsättning vidtages, förvissa sig om att deri särskilda
vara, om hvilken här är fråga, kan bestämdt särskiljas från annan
frukt, särskild! sådan, som är afsedd för matlagning. Och utredning i
detta hänseende torde lämpligen kunna anförtros åt den nu arbetande
kommittén för revision af gällande tulltaxa. Under tiden lärer man ock
hafva vunnit erfarenhet, huru här ofvan omförmälda försök med torkning
af frukt utfallit.

På grund af hvad sålunda anförts får Riksdagen anhålla, att Eders
Kungl. Maj:t täcktes låta verkställa utredning angående tullsatsen för
här ifrågavarande artikel samt därefter till Riksdagen göra den framställning
i ämnet, hvartill utredningen må föranleda.))

Denna skrifvelse öfverlämnades sedermera, enligt nådigt beslut den
6 mars 1908 till tulltaxekommittén för att tagas i öfvervägande vid fullgörande
af det kommittén meddelade uppdraget.

I sitt betänkande har kommittén efter att hafva erinrat om Riksdagens
ifrågavarande skrifvelse vidare anfört:

»Beträffande de försök med torkning af frukt, hvilka anställts vid
landtbruksakademiens experimentalfält, har, på kommitténs begäran,
föreståndaren för akademiens trädgårdsafdelning och trädgårdsskola allämnat
en den 23 oktober 1908 dagtecknad redogörelse, hvarur må anföras,
att försöken, som ägt rum i ett efter amerikansk modell uppfördt
torkhus, icke vore vid nämnda tidpunkt fullt afslutade, hvarför fullständiga
sifferuppgifter icke kunde erhållas. Emellertid upplystes, att
under tiden 25 augusti—7 september vid verkställd torkning af sommarfrukt
för erhållande af chopped äpples erhållits af 1,292 kilogram rå
frukt 214 kilogram torkad af 18,3 procents fuktighetsgrad eller i medeltal
1 kilogram torkad af 6 kilogram rå frukt. Resultaten af torkningen
af vinterfrukt vore ännu icke kända, men syntes säkerligen ställa sig
något gynnsammare. Endast fallfrukt af mindre värde hade användts
vid dessa försök. För torkning af 100 kilogram chopped äpples hade i
medeltal åtgått 6G kilogram krossad koks. Med de nuvarande torkningsanordningarna
erhölles omkring 50 kilogram chopped äpples per dygn,

211

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 69.

men genom lämpliga förändringar å torkugnen syntes torkningsresultatet
lätt kunna uppbringas till det dubbla. Arbetskostnaderna för 100 kilogram
chopped äpples beräknades med nuvarande torkningsanordningar
och med rådande arbetspris till 6 kronor, men kunde helt säkert betydligt
nedbringas. Bränsle- och arbetskostnaderna för torkning af i00
kilogram chopped äpples syntes sålunda i rundt tal kunna beräknas till
8 kronor per 100 kilogram eller 8 öre per kilogram, hvartill komme
ränta och amortering å anläggningskostnaderna. Efter ett pris af 50
öre per kilogram å chopped äpples, hvilket pris syntes kunna beräknas
i betraktande af att fuktighetshalten vore lägre än hos den amerikanska
varan, skulle alltså fruktodlarna erhålla bortåt 42 öre per kilogram för
den torkade varan eller omkring 7 öre per kilogram för den råa frukten.
Från sistnämnda belopp måste emellertid dragas kostnaden för
transport af den råa frukten till torkhuset, hvadan fruktodlaren i bästa
fall kunde räkna med en behållning af 6 öre per kilogram rå frukt.

Från aktiebolaget Pomril, som torde utgöra en af de största konsumenterna
af chopped äpples, har kommittén fått emottaga en framställning,
däri bolaget, under yrkande om nedsättning af tullen å nämnda
vara till det inom Riksdagen ifrågasatta beloppet af 4 öre per kilogram,
anfört, bland annat, att under den tid, bolaget varit i verksamhet, hade
gällande höga tullsats för torkad frukt verkat hämmande på företagets
sunda utveckling. Bolaget hade nämligen från början för att göra pomril
till en verklig folkdryck satt priset så lågt som till 12 öre per halfflaska
vid partiförsäljning och 13 öre vid minutförsäljning. Det hade
emellertid visat sig, att detta pris vore ruinerande för bolagets ekonomi,
och under år 1908 hade priset höjts med 7* öre per flaska, hvilken
prisförhöjning dock stött på starkt motstånd hos konsumenterna. I
bolagets skrifvelse har vidare framhållits, att bolaget föredroge att i
sin fabrikation använda svensk frukt, i den mån tillgången däraf gjorde
det möjligt, men det vore ej troligt, att den behöfliga mängden af
chopped äpples kunde frambringas inom landet, isynnerhet under dåliga
fruktår och med hänsyn därtill, att chopped äpples, som vore äldre än
ett år, vore odugliga för tillverkning af pomril och liknande drycker.
Det vore därför orättvist att åsätta ett oumbärligt råmaterial en abnormt
hög tull.

Enligt hvad för kommittén blifvit upplyst, utgör medelpriset å
amerikanska chopped äpples 20 å 25 öre per kilogram oförtullad vara.
Vidare har inhämtats, att af 1 kilogram chopped äpples kan tillverkas
10 å 12 hälft!askor pomril.

Vid denna frågas bedömande bär man visserligen att taga hänsyn

212

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 69.

till läskedryckstillverkningens behof af billig råvara men också, såsom
i Riksdagens skrifvelse framhålles, till de ansatser, som inom landet
förekommit att tillvarataga frukten medelst torkning.

I förstnämnda hänseende torde vara nog att anföra, hurusom de
upplysningar, som meddelats om varans pris, lära få anses påkalla en
nedsättning af den nuvarande tullsatsen. Hvad åter fruktodlingens intresse
beträffar, måste det för denna vara af vikt, att fallfrukt och annan
mindervärdig frukt kunna tillgodogöras och att de planer i detta syfte,
som börjat realiseras och enligt livilka torkhus skulle uppföras på flera
ställen i landsorten, komma att fullföljas. Men för att så skall kunna
ske, lärer det vara nödvändigt, att priset på torkad frukt hålles så pass
högt, att det för fruktodlarna blir förenadt med någon vinst att tillvarataga
och torka eller till torkning afyttra frukt af nyssnämnda beskaffenhet.
Äfven om den beräkning i berörda afseende, som finnes
ofvan anförd, icke får tillmätas större betydelse på grund af den jämförelsevis
långa erfarenhet, hvarpå den grundar sig, torde den dock visa,
att om skyddet för torkningen skulle, på sätt ifrågasatt blifvit, reduceras
till 4 öre per kilogram, det vore osannolikt, att något tillvaratagande
af frukt inom landet för torkning kunde motses. För ett framgångsrikt
tillvaratagande af frukt på nämnda sätt synes emellertid icke vara erforderligt
att bibehålla nu gällande tullskydd oförändradt; och nyssnämnda
beräkning gifver ej heller stöd för ett sådant antagande. Nödigförsiktighet
synes i hvarje fall fordra, att tullen icke sättes lägre än till
15 öre per kilogram. En ytterligare nedsättning skulle för öfrigt sannolikt
icke för konsumenterna af ifrågavarande läskedrycker medföra lägre
pris än som kan motses redan vid en tullsats af 15 öre.

Såsom i riksdagens skrifvelse omförmäles, utgöras chopped äpples
af äpplen, som — utan att skal och kärnhus aflägsnats — skurits i bitar
och torkats. Den omständigheten, att skal och kärnhus icke bortrensats,
utgör ett karakteristiskt kännetecken å varan i fråga och skiljer den
från annan torkad frukt. Med hänsyn härtill lära några svårigheter vid
tullbehandlingen icke möta. I anslutning till varans beskaffenhet har
en beskrifning å densamma upptagits i förslaget, hvarjämte till säkerställande
af tullen därå under samma rubrik äfven upptagits kärnhus
och skal af äpplen.»

Det af kommittén framlagda förslaget till rubrik för ifrågavarande
artikel lyder sålunda:

»Frukter (af träd) och bär:

Kungl. Maj;ts Nåd. Proposition N:o 69.

213

torkade:

äpplen i skifvor eller bitar, från hvilka skal och
kärnhus icke borttagits (s. k. chopped äpples
till beredning af läskedrycker) samt kärnhus
och skal af äpplen............................................. 1 kg. —: 15»

Öfver kommitténs förslag i denna del har landtbruksstyrelsen i
förutnämnda utlåtande yttrat sig samt tillika öfverlämnat ett af landtbruksstyrelsen
infordradt uttalande af styrelsen för Sveriges pomologiska
förening. I sistnämnda uttalande framhållas i hufvudsak följande synpunkter.
Den föreslagna nedsättningen af tullen å chopped äpples hade
motiverats därmed, att läskedrycksfabrikerna hade behof af billig råvara
för att kunna framställa en nog billig dryck däraf. Äfven om så vore
fallet, att exempelvis s. k. pomril skulle komma att säljas något billigare
än förr, om tullen på skifäpplen nedsattes — hvilket dock ingalunda
syntes vara bevisadt — så skulle fördelen häraf troligen icke på långt
när uppväga den skada, som den svenska fruktodlingen komme att lida
af tullnedsättningen. Det hade år efter år visat sig, att en mycket stor
del af den svenska fruktskörden icke vore lämplig till afyttring som
bordsfrukt och icke heller rönte nog stor efterfrågan som kokfrukt, utan
ofta nog Unge antingen ruttna bort eller användas till kreatursföda. Man
hade icke haft någon lämplig metod, medelst hvilken större kvantiteter
af sådan frukt kunnat förarbetas på ekonomiskt sätt. De försök, som
under de senaste tvenne höstarna gjorts vid landtbruksakademiens
experimentalfält, hade emellertid visat, att sådan frukt med allra största
fördel kunde användas till beredning af skifäpplen och att det ekonomiska
utbytet af sådan torkning ingalunda vore föraktligt. Man kunde
på de bästa grunder antaga, att torkanstalter för beredning af skifäpplen
skulle uppföras flerstädes i landsorten redan inom den allra närmaste tiden,
om blott icke tullen på torkfrukten nedsattes. Skulle däremot tulltaxekommitténs
förslag gå igenom, vore det åtminstone högst ovisst, huruvida
en lönande frukttorkning skulle kunna åvägabringas, då konkurrensen
med amerikansk torkad frukt blefve så svår. I betraktande af denna
frågas betydelse för fruktodlingen, syntes det just nu högst olämpligt,
att en tullnedsättning vidtoges, innan det hunnit blifva utrönt, huruvida
icke de så lofvande utsikterna för en lönande frukttorkning kunde förverkligas.
På dessa grunder ''sälle styrelsen för Sveriges pomologiska
förening på det bestämdaste afstyrka hvarje nedsättning i tullen å
torkade äpplen.

För egen del har landtbruksstyrelsen med åberopande af hvad

Styrelsen för
Sverige»
pomologiska
förening

Landtbruk»

styrelsen.

Enköpings
gartnertällskap
och Uppsala
trädgårdssällskap.

Stockholms

handels kammare.

214 Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 69.

styrelsen för nämnda förening anfört hemställt, att tullen å chopped
äpples måtte bibehållas vid 25 öre per kilogram, samt tillika förordat,
att på de af kommittén anförda skälen kärnhus och skal af äpplen måtte
i tullafseende likställas med chopped äpples.

Mot den föreslagna nedsättningen af tullen å visst slag af torkad
frukt hafva jämväl uttalats protester i förut omförmälda framställningar
från Enköpings gartnersällskap och Uppsala trädgårdssällskap.

A andra sidan har i det af kommerskollegium och generaltullstyrelsen
— hvilka ämbetsverk icke särskild! uttalat sig i denna fråga —
öfverlänmade yttrandet från Stockholms handelskammare förordats en
ytterligare nedsättning af tullen å torkad frukt.

I handelskammarens berörda yttrande omförmäles till en början,
att den af kommittén föreslagna nedsättningen med 10 öre af nuvarande
tullsats för chopped äpples förklarats af styrelsen för aktiebolaget Pomril
i en till handelskammaren insänd skrifvelse icke vara tillräcklig för att
trygga tillverkningen af den icke minst ur nykterhetssynpunkt betydelsefulla
drycken pomril. Vidare framhålles, att ur bolagets skrifvelse kunde
anföras, att försök, som under hösten 1908 vid fabriken anställts med
användning af svenska äpplen vid pomriltillverkningen, gifvit till resultat,
att desamma vore för ändamålet oanvändbara, emedan drycken ej erhölle
nödig hållbarhet; att man äfven i Tyskland kommit till enahanda
erfarenhet beträffande tyska äpplen; att såväl i Tyskland som i andra
länder med vida större fruktodling än hos oss pomril städse tillverkades
af amerikansk frukt; samt att tullen ej borde sättas högre än 4 öre per
kilogram, motsvarande de tullsatser, som gällde i bland andra länder
Tyskland och Frankrike.

Hvad styrelsen sålunda och i öfrigt anfört, fortsätter sedermera
handelskammaren, syntes värdt allt beaktande. Om svensk frukt icke
kunde få någon användning vid pomrilfabrikationen, så komme ju tullsatsen
endast att verka onödigtvis betungande och bidraga till ett högre
försäljningspris för den färdiga produkten, än som möjligen eljest kunde
genomföras. Men särskilt i betraktande af den allt jämt ökade användning,
pomril erhållit såsom surrogat för spritdrycker, hölle handelskammaren
före, att ifrågavarande fabrikation snarare borde i nykterhetens
intresse underlättas. Den nedsättning i nuvarande tull, som kommittén
föreslagit, syntes, enligt hvad bolagsstyrelsen meddelat, icke tillräcklig, och
eu jämförelse med tullsatsema i andra länder visade, att 15 öre vore
inemot 4 gånger mera, än hvad som i utlandet betalades i tull för
ifrågavarande artikel. Handelskammaren ansåge därför, att förevarande
tullsats borde sänkas till det belopp, som bolagsstyrelsen föreslagit, eller

215

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 69.

4 öre per kilogram, en tullsats, som ändock utgjorde mer än 25 procent
af varans värde och som tillika öfverstege motsvarande tullsatser i åtskilliga
andra länder. Då af 1 kilogram chopped äpples tillverkades 10
å 12 halfflaskor pomril, skulle ock eu sänkning i enlighet med detta förslag
motsvara cirka 2 öre per halfflaska.

Med anledning af den nyssnämnda uppgiften, att den inhemska
torkade frukten vore för pomriltillverkningen oanvändbar, har jag låtit
under hand inhämta yttrande af föreståndaren för landtbruksakademiens
trädgårdsafdelning och trädgårdsskola rörande den afsedda användningen
af inom landet torkad frukt. Nämnde föreståndare har därvid, under
framhållande att på grund af befarad konkurrens mellan amerikanska
chopped äpples och svensk torkad frukt tullen å de förra under inga
förhållanden borde nedsättas, vidare anfört, att när under år 1908 försök
härstädes påbörjades med torkning af svensk fallfrukt till »skifäpplen»
(chopped äpples), man i främsta rummet afsåg att frambringa sådana till
läskedrycksfabrikation, så att import af amerikanska s. k. chopped äpples
skulle kunna förebyggas. Vid de profbrygder, som utfördes vid aktiebolaget
Pomril nämnda år, visade sig också den svenska torkade frukten
användbar för dylik fabrikation. Efter någon längre tids förvaring
skulle, påstod man vid nämnda bolag, af svensk frukt tillverkad Pomril
blifvit »grumlig». Då sålunda nämnda bolag hösten 1909, då fruktskörden
här i landet var ovanligt rik, icke vidare ville använda sig af
svensk frukt, gjordes försök att använda skifäpplen till matlagning. För
närvarande användes dylika torkade äpplen vid Göta lifgarde, hvarförutom
de pröfvats vid Stockholms stads allmänna försörjningsinrättning,
hvarest de äfven visat sig lämpliga för matlagning. Meningen vore
sålunda att så småningom få denna torkprodukt använd till matlagningvid
armén äfvensom vid andra publika inrättningar men dessutom äfven
i de enskilda hushållen. Amerikanska »chopped äpples» åter kunde icke
användas till matlagning, enär de vid torkningen blifvit till den grad
förorenade, att de icke lämpligen kunde användas till människoföda.
Om sålunda närmaste afsikten vore att använda våra svenska skifäpplen
till matlagning, så vore det dock icke uteslutet, att de, när tillverkningen
af desamma hunnit taga större proportioner, komme att få användning
äfven till läskedrycksfabrikation. Från ägare till dylika fabriker
hade nämligen lämnats upplysning om, att de önskade svensk torkad
frukt för sina tillverkningar. En af dessa skrefvo sålunda bland annat: »Efter
många års experiment bär jag kommit till godt ekonomiskt resultat med
förarbetande af äpplen till essens för läskedrycksfabrikation. — — —
Genom eu tullnedsättning blir det emellertid mycket billigare att använda

Föreståndaren
för landtbniksakademiens
trädgårdsafdelning
och trädgårdsskola.

Departements chefen.

216 Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 69.

amerikansk frukt till essenser, och man nödgas naturligtvis af konkurrensen
att använda det billigaste och låta den svenska varan ruttna
bort. — — — Talet om svenska fruktens oduglighet är rent fantasifoster
— — — en grumlig pomril beror på pektin och ägghviteämnen
ur antagligen sommarfrukt, hvilket vore lätt att undvika.» Slutligen förtjänade
omnämnas, att torkning i större skala af svensk frukt nu redan
torde ha öfverskridit försöksstadiet att döma af att frukttorkerier nu
planerades litet hvarstädes inom vårt land. Sålunda syntes Östergötlands
läns hushållningssällskaps trädgårdskommitté ha beslutat att hos sitt
hushållningssällskap föreslå, att en summa af 10,000 kronor utlämnades
som lån på billiga villkor för upprättande af andelstorkerier inom länet.

Den i frågan förebragta utredningen synes mig med afl tydlighet
ådagalägga, att föga utsikt finnes för att svensk torkad frukt — åtminstone
i någon mera afsevärd omfattning — skall komma till användning
vid läskedrycksberedningen, utan att denna tillverkning blir hänvisad att
importera sin råvara. Under sådana förhållanden lärer icke något direkt
skyddsintresse kräfva, att den nu ifrågavarande artikeln drager tull. Det
återstår emellertid att afgöra, om tullen erfordras till säkerställande af
skyddet för den vanliga inhemska torkade frukten. Det torde därvid
böra till en början erinras, att så som den ifrågavarande affallsprodukten
blifvit i kommitténs förslag angifven, någon svårighet icke lärer, på sätt
af kommittén ock framhållits, uppstå att vid tullbehandlingen skilja densamma
från annan torkad frukt, och att sålunda all fara synes vara utesluten,
att under benämningen chopped äpples skulle komma att införas
något finare slag af torkad frukt. När det nu vidare upplyses, att införda
chopped äpples på grund af sin beskaffenhet äro till matlagning
otjänliga, har jag svårt att förstå, att artikeln i fråga, äfven om den
prisskillnad, som nu förefinnes mellan amerikanska chopped äpples och
andra torkade äpplen, blefve till följd af en tullnedsättning ytterligare
stegrad, skulle kunna inkräkta på det afsättningsområde, som är afsedt
för den inom landet torkade frukten. Då jag sålunda icke kan finna,
att de nya frukttorkningsföretagen, hvilka på grund af sin nyttiga verksamhet
äro förtjänta af all möjlig framgång, skulle kunna röna någon
skada af en lättad import af chopped äpples för läskedryckstillverkningen,
och då å andra sidan för sistnämnda närings utveckling synes vara af
största vikt, att en af dess hufvudsakliga råvaror står att erhålla för ett
i förhållande till värdet rimligt pris, synas mig afgörande skäl tala för
att reducera tullen å chopped äpples; och torde den tullsats, som i detta

217

Kungl. Majds Nåd. Proposition N:o 69.

afseende inom Riksdagen ifrågasatts och af konsumenterna påyrkats eller
4 öre per kilogram, böra vinna godkännande.

I förut omförmälda underdåniga skrifvelse den 10 september 1909
bär Sveriges bränneriidkareförening gjort framställning om införande af
tullafgift för maniokarot, som till riket införes, samt i sådant afseende
anfört, att de senaste tilldragelserna i vårt land hade i mer än ett hänseende
vållat bekymmer för vissa näringsidkare. Särskildt måste jordbrukarne
hafva sin uppmärksamhet fastad på, huru de på det mest fördelaktiga
sätt skulle kunna vinna afsättning för sina alster. Inom flera
af de sydligare länen, där jordbruket bedrefves mera intensivt, hade rotfruktsodlingen
alltmera blifvit den viktigaste häfstången för ett rationellt
jordbruk. A den styfvare jorden kunde sockerbetsodlingen med sina nu
något så när reglerade förhållanden med fördel bedrifvas, men annorlunda
måste det ställa sig för den delen af jordbrukarna, som å den
magrare jorden vore hänvisade till potatisodling. Afsättningsmöjligheterna
för dessa hade blifvit allt sämre genom den fortgående minskningen
i bränvinskonsumtionen, enär öfverskottet af potatis kunnat levereras
till brännerierna för att där förädlas antingen till förtäring eller
för tekniska ändamål. Genom bestämmelsen om 5 öre högre skatt på
brännvin, tillverkadt af majs eller utländska potatis, hade en mycket stor
fördel för den inhemska produkten vunnits, men nu hotade en annan
utländsk produkt att utestänga vår potatis från användning till brännvin,
nämligen den s. k. maniokaroten, som, då den bestode af snart
sagdt ren stärkelse, lämnade ett stort och fördelaktigt utbyte vid såväl
brännvins- som stärkelsefabrikation, utan att genom sitt affall — i motsats
till andra råprodukter för brännvinstillverkningen — tillföra tillverkarna
något fodermedel.

På grund häraf hemställer föreningen, att till vederbörande tullförfattning
måtte göras det tillägg, att maniokaroten, som nu importeras
tullfritt, skall beläggas med eu införseltull motsvarande tullen å stärkelse.

I infordradt underdånigt utlåtande af den 27 september 1909 har
kontroll- och justeringsstyrelsen yttrat sig öfver ifrågavarande framställning
och därvid till en början meddelat, att maniokarot förekomme af
flera olika slag och namn, såsom manihot, arrowrot, kassave m. fl., och
utmärkte sig genom en ovanligt hög stärkelsehalt, ofta öfver 80 procent
af vikten, hvarför den under senare åren för stärkelse- och brännvinstillverkning
införts till Europa från de tropiska länderna, där den i
ymnighet förekomme. Under våren 1009 hade maniokaroten också
Bill. till Piksd. Prot. 1910. 1 Sami. 1 Afd. 49 Höft. 28

Maniokaro
m. m.

Sveriges
bränneriidkareförening.

Kontroll- och
jicsteringss
tyr elsen.

218

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 69.

kommit till användning vid två brännerier i Sverige. Vid det ena
af dessa hade bränn vinsutbytet beräknats till 0,7 8 7, vid det andra till
0,9 8 0 liter af 50 procents styrka per kilogram af roten, sådan den
inkomme till Sverige. Vid de nämnda brännerierna hade under våren
afverkats inalles 15,210 kilogram af roten.

För jämförelses skull meddelar kontroll- och justeringsstyrelsen härefter
följande tal, som användes för utbytesberäkningen vid de svenska
brännerierna:

1 kilogram hvete, råg eller majs ansåges

))

korn

blandsäd eller hafre
torr stärkelse
rå stärkelse
socker
potatis

;ifva	0,7 0	liter	af	50	procent
»	0,6 5	)>	»	50	»
»	0,60		»	50
»	1,00	»	»	50	)>
»	0,70	»	»	50	»
»	1,00	»		50	))
	0,20	»		50	»

Såsom häraf syntes, fortsätter kontroll- och justeringsstyrelsen,
stode maniokaroten med afseende på brännvinsutbyte afsevärdt öfver alla
i Sverige använda sädesslag äfvensom majs och potatis och närmade sig
stärkelse och socker. Med afseende på dranken från maniokabrännvin
ansåges dennas näringsvärde vara ungefär 2/3 af majsdrankens samt
ungefär lika med potatisdrankens.

Af nvss angifna förhållanden kunde man helt visst draga den slutsatsen,
att maniokan, om priset ej ställde sig för högt, likaväl som majs,
och kanske i ännu högre grad, kunde blifva en farlig konkurrent till
den inhemska potatisen vid våra stärkelsefabriker och brännerier, och
att denna användning af inhemsk potatis därför borde på lämpligt sätt
skyddas.

Rörande priset för maniokaroten under år 1909 hade detta vid det
bränneri, som förbrukat den ojämförligt största delen däraf, uppgifvits^
till 14 kronor per 100 kilogram. På hösten år 1909 hade, enligt al
styrelsen inhämtade upplysningar, priset nedgått, så att det för större partier
af Helsingborgs spritförädlingsaktiebolag beräknats till 8 kronor 73 öre
för 100 kilogram, med hvilket pris maniokarot såsom råmaterial för
brännvins- och stärkelsetillverkning syntes öfverträffa alla inom landet för
samma ändamål ifrågakommande råmaterial.

Alldenstund, såvidt man hade sig bekant, maniokarot ännu ej i
Europa hade någon direkt användning till människo- eller kreatursföda
— flera slag af roten vore dessutom i rått tillstånd något giftiga

219

Kungl. Maj.is Nåd. Proposition N:o 69.

utan endast för tillverkning af stärkelse och brännvin, skulle enligt
kontroll- och justeringsstyrelsens mening det behöfliga skyddet enklast
och säkrast åstadkommas genom tullafgift till det belopp, Kungl. Maj:t,
eventuellt efter förslag af vederbörande myndighet, kunde finna skäligt
föreslå Riksdagen.

Vidare har generaltullstyrelsen på grund af nådig befallning, den
19 sistlidne oktober afgifvit underdånigt utlåtande i ämnet och därvid,
med återgifvande af kontroll- och justeringsstyrelsens uppgifter om maniokarotens
stärkelsehalt och pris, för egen del anfört, att det vore naturligt,
att under sådana förhållanden och särskildt i händelse af högt pris
på potatis och lågt på maniokarot denna vore en farlig konkurrent till
den inhemska potatisen, allra helst som den nu vore tullfri. Sveriges
bränneriidkareförenings underdåniga framställning om tull å nämnda rot
funne styrelsen därför fullt befogad, men styrelsen kunde ej dela uppfattningen
att tullen å en stärkelseråvara, som endast innehölle omkring
80 procent stärkelse, borde sättas till 20 öre för kilogram eller lika med
den färdiga varan.

Vid beräkning af lämpligt tullskydd för en vara borde man utgå
från den förutsättning, att priset å denna vara vore högt och på den
täflande varan lågt, och då det högsta pris, man kunde antaga brännerierna
betala för potatis, torde utgöra 5 kronor för 100 kilogram och
det lägsta pris, för hvilket maniokaroten hittills kunnat inköpas, vore, i
jämna kronor beräknadt, 9 kronor för 100 kilogram, torde, under förutsättning
att 100 kilogram potatis gåfve 20 liter brännvin och 100 kilogram
maniokarot 80 liter och att det således erfordrades 400 kilogram
potatis för att gifva lika mycket brännvin som 100 kilogram maniokarot,
80 liter brännvin, tillverkadt af potatis, kosta 20 kronor, under det att
samma kvantitet brännvin, tillverkadt af maniokarot, kostade endast 9
kronor. Skillnaden 11 kronor, vore då det tullskydd, som erfordrades,
allt dock under förutsättning, att tillverkningskostnaderna vore lika för
båda slagen brännvin, något hvarom utredning ej kunnat vinnas. Då
emellertid här räknades med ett särdeles högt inköpspris för potatis och
lågt för maniokarot, torde en tull å maniokaroten af högst 10 öre för
kilogram vara fullt tillräcklig, allra helst det torde vara mindre lämpligt
att helt och hållet utestänga densamma, särskildt i händelse af
missväxt å potatis. Hvilken tullsats än kunde komma att bestämmas
för maniokaroten, borde samma afgift äfven åsättas mjöl af denna rot,
hvilket nu hänfördes under tulltaxerubriken 463 med eu tullsats af 6
kronor 50 öre för 100 kilogram.

Generallull ttyrtUen.

220

Komnxerakollegium
och
generaltullstyrelsen.

Departements chefen.

Kaffe.
Nr 155.

Socker.
Nr 159-161

Kungl. Ma j ds Nåd. Proposition N:o 69.

Slutligen hafva kommerskollegium och generaltullstyrelsen i dessa
ämbetsverks gemensamma utlåtande öfver tulltaxekommitténs förslag med
anförande och åberopande af det hufvudsakliga, som i detta ärende
förekommit, hemställt att för manioka-, tapioka-, kassava- och arrowrot,
äfven pulveriserade eller på annat sätt sönderdelade, måtte upptagas en
tullsats af 10 öre per kilogram.

Af den lämnade utredningen framgår med all tydlighet, att maniokaroten
är en farlig konkurrent till potatisen vid brännvins- och stärkelsetillverkningen.
Under sådana förhållanden lärer det stå i full öfverensstämmelse
med de beskattningsåtgärder, som af statsmakterna redan
vidtagits eller af Riksdagen ifrågasatts till säkerställande af potatisodlarnas
afsättningsmöjligheter till brännerier och stärkelsefabriker, att maniokaroten
likasom produkter af densamma beläggas med en tull, som motväger
det företräde framför potatisen, denna artikel äger vid ifrågavarande
tillverkningar. Mot den tullsats, som i sådant afseende af
ämbetsverken förordats, har jag intet att anmärka.

Då maniokaroten redan kommit till användning vid brännvinstillverkningen
här i landet, torde det vara angeläget, att den ifrågasatta
beskattningen af artikeln i fråga snarast möjligt träder i tillämpning
och icke undanskjutes till tiden för ikraftträdandet af den nya tulltaxan.
På grund häraf vill jag förorda, att den föreslagna tullen får redan
under innevarande år vinna tillämpning och att däraf betingade ändringar
göras i gällande taxa.

För obrändt kaffe torde tullen böra upptagas till det belopp, 18
öre per kilogram, hvarmed den redan under innevarande år kommer
att utgå, i händelse Kungl. Maj:ts nådiga proposition af den 14 januari
1910 angående ändring af tullsatserna för kaffe och kaffesurrogat vinner
Riksdagens godkännande.

Beträffande de i gällande taxa upptagna bestämmelser om tilläggstullar,
som på grund af Sveriges anslutning till Briisselkonventionen
skola utgå för socker, kommande från land, hvilket beviljar premier för
tillverkning eller utförsel af sådan vara, har kommittén anfört, att, då
dessa bestämmelser sällan behöfde tillämpas men vore underkastade ofta
återkommande förändringar, desamma syntes lämpligare böra införas i en
särskild förordning.

Då jag är af samma mening som kommittén i denna fråga, ämnar
jag låta inom finansdepartementet utarbeta förslag till en dylik förord -

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 69. 221

ning, hvilken emellertid icke torde böra innevarande år föreläggas Riksdagen.

Kommitténs förslag till tnllbestämmelser för pälsverk anser jag vara
att föredraga framför den förändring af desamma, som ämbetsverken förordat.
Jag är nämligen ense med kommittén därutinnan, att pälsverk
böra i viss man göras till föremål för lyxbeskattning, och denna uppfattning
finner ett bättre uttryck i kommitténs förslag än i det af ämbetsverken
framlagda. Jag anser dock i likhet med ämbetsverken, att
konstgjorda svansar böra oafsedt det slag af pälsverk, hvaraf de äro
framställda, draga en enhetlig tull, och till förebyggande af den af ämbetsverken
befarade menliga inverkan på en inhemsk industri af för
hög bill å skinn af häst- och nötkreatur, synas mig dessa jämte bearbetade
produkter af dem böra likställas med de lägst tullbeskattade
skinnen och varor af dessa.

Ämbetsverken hafva hemställt, att under borstbindararbeten måtte
upptagas nagelpolerare. Då emellertid denna artikel svårligen torde kunna
betraktas som ett borstbindararbete och för öfrigt denna jämförelsevis
obetydliga importvara knappast lärer behöfva specificeras, torde hvad
ämbetsverken i berörda afseende föreslagit icke böra vinna beaktande.

Beträffande det inom pappersgruppen i rubriken för bilder intagna
stadgandet, att bilder äro dit hänförliga, äfven om de äro anbragta på
annat material än papp eller papper, hafva ämbetsverken, efter att hafva
erinrat, att stadgandet ägde motsvarighet i gällande taxas rubrik för
litografiska arbeten, vidare anfört, att detsamma understundom föranledt
oegentligheter vid tullbehandlingen; samt att anmärkningen 5 till ifrågavarande
rubrik i taxeförslaget visserligen syntes hafva tillkommit i syfte
att reglera tillämpningen, men att oafsedt det till synes oegentliga uti
att hänföra t. ex. en reklamskylt af järnplåt till pappersgruppen, om
bilden kunde anses som hufvudsak, under det att densamma, om så ej
vore förhållandet, vore hänförlig till rubrikerna för plåt- och bleckvaror
(Afd. XII A.), afgörandet i berörda afseende syntes komma att medföra
tulltekniska svårigheter; och hafva ämbetsverken föreslagit, att det i
rubriken — inom parentes — upptagna tillägget »äfven anbragta på
annat material än papp eller papper» tillika med nyssnämnda anmärkning
5 måtte utgå.

Det torde kunna ifrågasättas, om de hufvudsakligen tulltekniska
skäl, som sålunda anförts för ämbetsverkens yrkande, äro tillräckliga för
att motivera det af ämbetsverken föi''ordade afsteget från gällande, af

Pälsverk.

Nr 217-224.

Borstbindararbeten.

Nr 277.

Bilder.
Nr 332.

222 Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 69.

kommittén upptagna bestämmelser; och då härtill kommen att utredning
saknas om den föreslagna ändringens verkan i skyddsafseende, finner
jag mig förhindrad att tillstyrka densamma.

Mattor af ylle. Med förmälan, att kommittén och ämbetsverken framlagt i någon

Nr 374—378. m;|n skiljaktiga förslag beträffande tullen å yllemattor, och efter att
hafva redogjort för de olika förslagen samt dem åtföljande motiveringar,
yttrade departementschefen vidare.

Den viktigaste skillnaden mellan de båda förslagen består däri,
att kommittén förordat en tull af 2 kronor per kilogram för knutna mattor,
under det att ämbetsverken icke upptagit särskild tullsats för dylika
mattor, utan lära de enligt ämbetsverkens förslag komma att hänföras
till afpassade, skurna plyschartade mattor med en tullsats af 1 krona
25 öre per kilogram. Den af kommittén föreslagna tullsatsen synes
visserligen vara hög i förhållande till värdet å mirzaporemattorna, hvilka
enligt till ämbetsverken från en importfirma lämnad uppgift kosta 2 kronor
61 öre per kilogram, men jag är icke öfvertygad om att afgörande
vitsord gent emot kommitténs omfattande utredning bör tillerkännas från
ett enda håll inkomna uppgifter, helst de värden å mattor, hvarmed den
officiella statistiken räknar och som utgöra för plyschartade 4 kronor
25 öre och för andra slag 4 kronor, allt per kilogram räknadt, gifva vid
handen, att de ämbetsverken meddelade prisuppgifterna äro anmärkningsvärdt
låga. Härtill kommer, att knutna mattor öfver hufvud taget och
sålunda äfven mirzaporemattorna ingalunda kunna anses vara,^ strängt
taget, förnödenhetsartiklar, hvarför tullen å dem torde vara af mindre
betydelse. Det må äfven erinras därom, att i den tyska autonoma
tariffen upptages en tull af 200 mark per 100 kilogram för knutna
mattor. Jag finner alltså icke skäl att i denna del frångå kommitténs
på ett flertal framställningar grundade förslag. Ej heller hvad ämbetsverken
i öfrigt föreslagit beträffande mattor torde vara skäl biträda,
med undantag dock hvad gäller redaktionsförändringarna i rubrikerna
n:r 376 och 378.

6arn m. m. Lika litet som efter hvad jag förut antydt, finner mig kunna

af vegetabi- förorda den af ämbetsverken föreslagna ändrade uppställningen af rubri''ämne^méd
kerna för tågvirke och linor samt garn af andra vegetabiliska spånadsundantag
af ämnen än bomull, lika litet anser jag mig böra tillstyrka att, såsom
Nr *393—418 ämbetsverken jämväl hemställt, en viktgräns upptages för särskiljande
af bind- och segelgarn från annat garn. Jag finner det nämligen icke
ådagalagdt, att något praktiskt behof skulle förefinnas för införande af
en dylik, i viss mån konstlad gräns.

223

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 69.

Af ämbetsverken har föreslagits, att konst- eller nitrerbomull skulle Nitrerbomuii.
åsättas en tull af 10 öre per kilogram. Häremot har emellertid gjorts Nr 449
invändning i den förut omförmälda skriften från skånska bomullskrutfabriksaktiebolaget.

Framställning om tullskvdd för beredningen af nitrerbomull, hvilken
artikel vanligen beredes af bomullsaffall, gjordes på sin tid till tulltaxekommittén,
men föranledde icke till något förslag från kommitténs
sida hufvudsakligen af anledning, att kommittén, på sätt å sid. 499 i
dess betänkande framhålles, icke medhann att ägna frågan en allsidig
och uttömmande granskning. Behofvet af en dylik granskning synes
mig ock vara uppenbart. Jag tänker därvid särskildt på sambandet
mellan denna tullfråga och skyddet för sprängämnestillverkningen. Det
må nämligen icke förgätas, att då gällande tnllsatser för sprängämnen
— i hvilka tullsatser nu icke föreslås någon ändring — år 1896 fastställdes,
man utgick därifrån, att nitrerbomull, som utgör en betydande
beståndsdel i bomullskrut och äfven ingår i andra sprängämnen, fortfarande
skulle åtnjuta tullfrihet. Denna varas beläggande med tull torde
därför kunna antagas böra föranleda en revision af sprängämnestullarna.

I detta ämne föreligger emellertid icke någon utredning, och då frågan
ej heller i öfrigt synes vara fullt klar, finner jag mig icke kunna biträda
ämbetsverkens ändringsförslag.

Kommittén anför i fråga om artikeln bomullsvadd följande: Bomullsvadd.

»Beträffande artikeln vadd har ingen annan förändring vidtagits, än Nr oc''''
att kemiskt renad eller för medicinskt behof beredd vadd, inkommande i
småförpackningar för detalj försälj ning, ansetts böra beläggas med samma
tullsats, 20 öre per kilogram, som gäller för den med gummi, lim eller
liknande ämne bestrukna. Den arbetskostnad, som på dessa varor genom
förpackningen nedlagts, har nämligen ansetts kunna väl motsvara den
af klistringen eller limningen föranledda. Åtgärden är ytterligare motiverad
af den af kommittén förut uttalade åsikten om lämpligheten af,
att varor af skilda slag, som importeras i småförpackningar och äro afsedda
för detalj försälj ning, åsättas särskild tullsats i afsikt att främja
dylik förpackningsverksamhet inom landet.

Under senare skedet af kommitténs arbeten, då efter utredningens
afslutande förslaget till tulltaxa redan förelåg i utkast, har från tio af
landets vaddfabriker hemställts, att, med bibehållande al tullfrihet för
all okardad bomull, rå, blekt, färgad eller kemiskt renad, tull måtte
åsättas alla kardade tillverkningar af bomull eller bomullsaffall, vare sig
dessa införas i balar eller paket. Såsom skäl för denna hemställan fram -

224

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition No 69.

hålles den svåra konkurrensen med utlandet, äfvensom att de flesta
konkurrerande länder, såsom Norge, Danmark, Finland, Tyska riket,
Österrike, Ryssland och Frankrike, hafva skyddat sin fabrikation af hithörande
slag genom tullar, hvarjämte anföres, att, om enbart vadd i
småförpackningar skulle beläggas med tull, apotek och större affärer
skulle importera varan i balar och själfva förpacka densamma, och att
sålunda därigenom intet skydd bereddes tillverkningen af vadd inom
landet. Hvad kemiskt ren bomull beträffar, önskades fortfarande tullfrihet,
emedan den utgjorde en viktig råvara för vaddfabrikationen, ehuruväl
samma vara, därest denna industrigren gåfves tillfälle att utveckla
sig, helt visst med fördel skulle kunna tillverkas inom landet.

Visserligen utvisar importstatistiken, att införseln af obestruken
vadd under tioårsperioden 1898—1907 ökats från 36,337 till 132,502
kilogram (sistnämnda kvantitet motsvarande i värde 177,791 kronor),
alltså nära fyrdubblats, under det att tillverkningen inom landet endast
ökats från ett värde af 500,534 kronor år 1897 till 796,801 kronor år
1906; men då å andra sidan en större del af importen torde utgöras af
kardad bomull för sjukvårdsändamål, och då ytterligare utredning icke
inedhunnits, har det ansetts lämpligt att tills vidare bibehålla tullfrihet
för denna vara.»

I afseende å artikeln i fråga hafva ämbetsverken gjort ett uttalande,
som i hufvudsak är af följande lydelse:

»I framställning, understödd af en af landets industri- och handelskammare,
har hos kommerskollegium yrkats på, att all för medicinskt
behof beredd och äfven kemiskt renad, kardad bomull skall åsättas en
tullsats af 20 öre per kilogram. Som motiv härför framhålles, att detta
önskemål delas af samtliga vaddfabrikanter, samt att äfven bomullsspinnerierna
skulle hafva fördel af ett eventuellt tullskydd, då de med
införande af ett sådant lättare skulle vinna afsättning för de värdefullaste
affallsprodukterna vid garntillverkningen.

I motiveringen till förslaget omnämnes, att redan till tulltaxekommittén
från tio fabriker på området inkommit gemensam framställning
i delvis samma syfte, som ofvan berörts, hvilken framställning
dock icke föranledt någon åtgärd, delvis på den grund, att en tullbeläggning
skulle beröra bomull och vadd, som användas för sjukvårdsändamål.

Vid jämförelse mellan tillgängliga import- och produktionssiffror
visar det sig, att importen af varorna ifråga under tioårsperioden 1898
—1907 nästan fyrdubblats, och att äfven produktionen ökats, dock ej
tillnärmelsevis i samma proportion. Häraf kan dragas den slutsatsen,

225

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 69.

att vaddindustrien inom landet är besvärad af utländsk konkurrens, samt
att den skulle hafva stort gagn af ett lämpligt afvägdt tullskydd, då
väl är troligt, att den ökning i konsumtion, som ofvan påpekats, därigenom
skulle tillförsäkras den inhemska tillverkningen. På grund häraf
synas krafven på tullbeläggning berättigade, såframt de omfatta varor,
som undergått nämnvärd förädling, sålunda för medicinskt behof beredd
och kemiskt renad, såväl vadd som bomull. Däremot har icke ansetts,
att tullskydd bör ifrågakomma för så enkel och jämförelsevis billig förarbetning
som endast kardning.

Hvad tullsatsen beträffar, synes den ofvan nämnda, 20 öre per
kilogram, allt för hög i jämförelse med t. ex. den lägst föreslagna garntullen,
15 öre per kilogram, och torde densamma icke böra sättas högre
än den, som här ofvan föreslagits för nitrerbomull, eller 10 öre per
kilogram.

Omnämnda förhållande, att en del bomull och vadd för sjukvårdsändamål
skulle beröras af tullsatsen, synes icke af den vikt, att det
borde kunna utgöra hinder för tullbeläggande af varorna, om så finnes
erforderligt för stödjande af den inhemska industrien. Därjämte bör
påpekas, att i förslaget upptagits tull, icke blott för samma varor i
småförpackningar, utan äfven för kirurgiska artiklar och förbandsartiklar
i allmänhet. Äfven bör framhållas, att priserna troligen här, liksom på
andra områden, komma att regleras af konkurrensen inom landet, endast
tullskyddet blir sådant, att den utländska konkurrensen kan uthärdas.

Inhämtade prisuppgifter gifva vid handen, att den inom landet
fabricerade varan äger ett medelvärde af 1 krona SO öre per kilogram,
under det att den utländska på platsen betingar ett medelvärde af 1
krona 10 öre per kilogram. En tullsats af 10 öre per kilogram skulle
sålunda utgöra omkring 9.1 procent af import värdet.»

Såsom af den nu lämnade redogörelsen framgår, hafva de inhemska
vaddtillverkarna i sina vid skilda tillfällen gjorda framställningar intagit
delvis alldeles motsatta ståndpunkter, i det att de hos kommittén anhållit
om bibehållande af tullfrihet för det för dem viktiga halffabrikatet
kemiskt ren bomull, under det att i framställningen till ämbetsverken
påyrkats tull å denna vara. Redan denna osäkerhet rörande det tullskydd,
tillverkarna sjkifva anse sig behöfva, har gjort mig tveksam om
lämpligheten af den här ifrågasatta nya tullen. Den för mig afgörande
synpunkten har emellertid varit hänsynen till sjukvården. I olikhet mot
ämbetsverken kan jag nämligen icke anse den omständigheten, att en
Bih. till Riksd. Prof. 1910. 1 Sami. 1 Afd. 49 Höft. 29

Strimlor,
klippta af
plåt.

226 Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 69.

del bomull och vadd för sjukvårdsändamål skulle beröras af tullsatsenr
vara af underordnad vikt; och då jag icke är öfvertygad om, att konkurrensen
de inhemska fabrikerna emellan skulle, åtminstone till en början,
blifva tillräcklig att förtaga verkan på varupriset af den ifrågasatta tullen,
måste jag afråda från densammas införande. Då jag sålunda ansluter
mig till kommitténs förslag, gör jag det äfven så till vida, att jag förordar
tull å bomull och vadd för medicinskt behof, beredda och inkommande
i småförpackningar för detaljhandeln. Jag torde dock icke
härigenom göra mig skyldig till någon inkonsekvens, då sistnämnda tull
icke torde hafva annan praktisk betydelse, än att den nödvändiggör
förpackningsbestyrets verkställande inom landet.

På det att ur plåt klippta strimlor (band) af mer än 10 mm. bredd
ej måtte komma att draga lägre tull än den plåt, hvaraf de äro framställda,
hafva ämbetsverken ansett (sid. 88) ett förtydligande i detta afseende
erforderligt och funnit detsamma lämpligen kunna upptagas i
en till rubrikerna för varmvalsadt, ej särskildt nämndt, järn fogad anmärkning,
så lydande:

»Ur plåt klippta strimlor (band) af mer än 10 mm. bredd draga
den för plåten bestämda tull.»

Vidare hafva ämbetsverken föreslagit, (sid. 91) att ur plåt klippta
strimlor af den för tråd fastställda dimensionen, d. v. s. af högst 10 mm.
bredd, skulle draga de för platt tråd föreslagna tullsatser; och hafva ämbetsverken
härom anfört, att visserligen den för rubriken 707 i kommitténs
förslag upptagna tullsatsen skulle blifva 1 öre lägre, per kilogram räknadt,
än för den plåt, hvaraf sådana strimlor vore framställda, men att
denna obetydliga skillnad ej torde behöfva föranleda någon undantagsbestämmelse
för af sådan plåt framställd vara.

Mot ämbetsverkens förslag i hvad det afser strimlor af tråddimension
har emellertid från sakkunnigt håll anmärkts, dels att de ifrågasatta
trdlsatserna syntes väl höga för strimlor ur varmvalsad plåt, dels
ock att strimlor ur tullfri plåt, hvilka för närvarande likaledes vore tullfria,
skulle komma att åsättas en tull, om hvars behöflighet icke förebragts
utredning. Det har vidare från samma håll framhållits, att såväl
nyssnämnda olägenheter som den af ämbetsverken sjkifva påpekade
o egentligheten i deras eget förslag blefve afhjälpta, om ur plåt klippta
strimlor finge oafsedt bredden tullbehandlas såsom plåt, hvilken tullbehandling
för öfrigt vore den nu tillämpade.

Då jag för min del anser sistnämnda förslag vara lämpligare än
det af ämbetsverken framlagda, vill jag förorda, att de af ämbetsverken

227

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 69.

föreslagna bestämmelserna för plåtstrimlor ersättas med en till rubrikerna
för plåtar fogad anmärkning af innehåll, att ur plåt klippta strimlor
(band) skola, oafsedt bredden, draga den för plåten bestämda tull.

Till rubrikerna n:r 684—691 i kommitténs förslag finnes fogad en Ej
så lydande anmärkning:

»Ej rätvinklig, bär förut nämnd, klippt plåt af mindre än 7 mm.
tjocklek drager en tullförhöjning af 25 procent.»

Om denna bestämmelse har kommittén yttrat följande:

»Plåtar förekomma vanligen rätvinkliga, men emellanåt gifves åt
dem genom klippning annan, oftast rund, form. Vid rundklippning bortgår
minst 22 å 23 procent af godset. Med hänsyn därtill har järnkontorets
förslag om högre tull — 25 procents förhöjning af eljest
utgående tull — för den plåt, som genom klippning erhållit annan än
rätvinklig form, synts befogadt. Då emellertid, enligt hvad upplyst
blifvit, en dylik tullförhöjning skulle verka synnerligen betungande, i
händelse den skulle drabba äfven importen af runda ämnen till ång-''
pannegaflar, har den ansetts böra, i likhet med hvad fallet är i Tyskland,
begränsas att gälla allenast tunnare plåt. I Tyskland tillämpas
dylik procentisk ökning af plåttullen endast för plåt, som är tunnare
än 5 millimeter. Då här i stället valts en gräns af 7 millimeter, har
detta skett med hänsyn därtill, att tullen å plogvändskifvor icke kan
blifva fullt effektiv, med mindre ämnena därtill, hvilka hafva ända till
6.5 millimeters tjocklek, draga höre tull än vanlig plåt.»

Ämbetsverken hafva i denna fråga haft en något olika uppfattning
och därom anfört:

»Beträffande den tullförhöjning, som bör ifrågakomma för ej rätvinklig,
klippt plåt, kunna ämbetsverken ej fullt dela kommitténs uppfattning.
Ehuru den beräkning måste anses riktig, att affallet vid framställning
af rund plåt uppgår till 22 å 23 procent af godset, synes dock
denna omständighet ej uteslutande böra läggas till grund vid bedömandet
af tullförhöjningen, enär många andra slag af icke rätvinklig plåt förekomma,
vid hvilkas framställning affallet är långt mindre betydande.

En tullförhöjning af 15 procent anse ämbetsverken för sin del i
genomsnitt bättre motsvara verkliga behofvet.

Hvad kommittén vidare anfört beträffande runda ämnen till ångpannegaflar,
synes ej utgöra tillräckligt skäl för att fritaga desamma
från den högre tullen, hvilken med en förhöjning af endast 15 procent
äfven blifver mindre betungande.

Med stöd af hvad sålunda anförts, hemställes, att ifrågavarande
anmärkning erhåller följande förändrade lydelse:

228

Kungl. Maj ds Nåd. Proposition N:o 69.

Ej rätvinklig, här förut nämnd, klippt plåt drager en tullförhöjning
af 15 procent.»

De skäl, som af ämbetsverken anförts, synas mig icke tillräckligt
motivera annan ändring i kommitténs förslag, än att tullförhöjningen
bestämmes till allenast 15 procent; och får jag för den skull förorda
kommitténs förslag med denna modifikation.

Planschetter Ämbetsverken hafva föreslagit, att i rubriken n:r 714 af kom Nret®j4

mitténs förslag måtte upptagas fjädrar i längder af mer än 10 mm.

bredd till beklädnadspersedlar eller liknande ändamål, men då det torde
erbjuda svårighet att skilja dylika fjädrar från de till rubriken n:r 715
hänförliga driffjädrarna och något praktiskt kraf icke lärer påkalla förstnämnda
fjädrars specialisering, anser jag ämbetsverkens ifrågavarande
förslag böra lämnas utan vidare afseende.

Skrufvar etc. Den af ämbetsverken föreslagna ändringen af anmärkning 1 till

Nr726—729. ruprikerna för skrufvar, bultar och muttrar m. m. anser jag icke böra
vinna afseende, då ett godkännande af densamma torde kunna i viss
mån äfventyra det af ämbetsverken förordade säkerställandet af tullen
å blanka muttrar.

^särekHdt*] Beträffande de föreslagna tullsatserna för smidbart gjutgods och

nämnda, andra varor af smidbart järn, ej särskildt nämnda, har kommittén anfört,
Nr818— 829. bland annat, följande:

»Indelningen i viktgrupper och tullsatsernas afvägande har företagits
i samråd med särskildt tillkallade sakkunniga, därvid kommittén
sökt anpassa tullarna efter hvad för specificerade järnvaror föreslagits
och till beredande af nödigt skydd för den inhemska tillverkningen.
Erinras må, hurusom under senare år tillverkningen af smidbart gjutgods,
såväl aduceradt som stålgjutgods, börjat upptagas inom landet.
Tillverkningen af aduceradt gjutgods synes drifvas med stor energi och
hafva goda utsikter till utveckling, men som den ännu delvis befinner
sig på experimentens stadium — framställning af sådant gjutgods fordrar
stor erfarenhet och är i hög grad beroende på, hur järnsorterna
blandas — samt har att uthärda stark konkurrens från utlandet, särskildt
från Tyskland och Förenta staterna, lärer ett bättre skydd vara
behöfligt. Jämväl tillverkningen af stålgjutgods, som upptagits vid flera
af landets järnbruk, lärer tryckas af den skarpa utländska konkurrensen,

229

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 69.

något som af representanter för denna industri kraftigt betonats. Aduceradt
gjutgods och stålgjutgods inkomma hufvudsakligen som maskindelar,
i följd hvaraf tullen nu utgår med 10 procent af varuvärdet. De
af kommittén föreslagna tullsatserna lära, enligt hvad utredningen gifvit
vid handen, i stort sedt innebära en måttlig förhöjning af gällande tull.
Att berörda tullsatser äro något lägre än som från tillverkarnas sida
påyrkats, har sin förklaring i hänsyn till angelägenheten af, att maskinindustriens
halffabrikat icke måtte mer än nödigt fördyras.»

I ämbetsverkens utlåtande återfinnas i detta ämne följande uttalande
och förslag:

»Beträffande de tullsatser, kommittén föreslagit för rubr. 818—829,
hafva målsmän för den svenska järnindustrien framhållit, att för ernående
af något så när tillfredsställande skydd mot utländsk konkurrens, hvilken
särskildt under nu rådande tryckta konjunkturer varit synnerligen påträngande,
dessa tullsatser borde höjas med i rundt tal 50 procent af
de föreslagna beloppen.

Vid jämförelse mellan å ena sidan de tullsatser, kommittén föreslagit
för icke smidbart gjutgods och varor däraf, samt å andra sidan
tullsatserna för smidbart gjutgods och andra varor af smidbart järn, har
det synts ämbetsverken, som om kommittén ej tagit vederbörlig hänsyn
till de högre kostnaderna för framställandet af sistnämnda artiklar. Med
afseende å tullsatsernas storlek gäller jämväl här, hvad som vid rubr.
808—817 anförts beträffande verkningarna af den ofvan föreslagna
tullen å tackjärn.

Om också tulltekniska betänkligheter mot särskiljande af smidbart
och icke smidbart gods kräfva likformighet i tullsatserna beträffande
de lägre viktgrupperna för ifrågavarande olika artiklar, synes ett bättre
skydd för de högre viktgrupperna vara af behofvet påkalladt, och få
ämbetsverken i detta syfte och med stöd af hvad sålunda anförts förorda
följande tullsatser:

för rubr. 818..........1 kg. —: 06

819 ..........1 kg. —: 07

820 .......... 1 kg. —: 08

821 ..........1 kg. —: 10

822 .......... 1 kg. —: 11

823 .......... 1 kg. —: 13

824 .......... 1 kg. —:07

825 .......... 1 kg. —: 09

826 .......... 1 kg. —: 12

230

Strimlor,
klippta ur
kopparplåt.

Maskiner.

Slumprubri
ken för
maskiner.
Nr 1002.

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 69.

för rubr. 827 .......... 1 kg. —: 13

828 .......... 1 kg. —: 16

829 .......... 1 kg. — :21».

På sätt af kommittén antydes, lärer vid bestämmandet af ifrågavarande
tullsatser stor varsamhet böra iakttagas med hänsyn därtill, att
maskinindustriens halffabrikat, som äro i stor utsträckning hit hänförliga,
icke få mer än skäligt belastas med tull. Härtill kommer, att dessa
tullsatser hafva i viss mån grundläggande betydelse äfven för tullarna
för åtskilliga specificerade järnvaror, hvadan desamma icke torde utan
tvingande skäl höra ändras. Vid sådant förhållande och då hvad ämbetsverken
anfört icke symes mig till fullo ådagalägga behofvet af förhöjda
tullar, finner jag mig icke böra biträda det af dem framställda förslaget.

För strimlor, klippta ur kopparplåt, torde till ernående af öfverensstämmelse
med nu tillämpad tullbehandling böra införas motsvarande
bestämmelse, som föreslagits med afseende å klippta plåtstrimlor af järn.
Den af ämbetsverken föreslagna (sid. 103) mindre ändringen af öfverrubriken
till den vanliga koppartråden lärer sålunda böra förfalla.

Utöfver det allmänna uttalande rörande maskintullarna, jag redan
gjort, har jag endast föga att tillägga beträffande dessa tullar. Jag vill
dock, jämte ett par detaljfrågor, till hvilka jag strax skall återkomma,
framhålla, att, för den händelse det framlagda förslaget om en viss
procentuell minimitull för maskiner och apparater samt delar däraf icke
skulle vinna godkännande, det torde blifva nödigt att i åtskilliga fall
undersöka, huruvida de af kommittén föreslagna vikttullarna innebära
tillräckligt skydd för den inhemska tillverkningen. Sålunda synes mig
kunna ifrågasättas, om bland annat tullsatserna för följande artiklar,
nämligen kompressorer och kylmaskiner af mer än 10,000 kilograms
vikt, iläggningsmaskiner samt stickmaskiner, äro i berörda hänseende
tillfyllestgörande.

Beträffande omfattningen af den under maskingruppen upptagna
s. k. slumprubriken (n:r 1002) hafva ämbetsverken anfört följande.

»I kommitténs förslag hafva åtskilliga redskap och verktyg upptagits
under grupperna för trä- och järnvaror med särskilda tullsatser.
Ej särskildt nämnda redskap och verktyg skulle däremot komma att
tullbehandlas såsom det ämne, arbetadt, hvaraf de bestå, en tullbehandlingsprincip,
som, särskildt med hänsyn till bestämmelsen i § 1 mom. b)

231

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 69.

tulltaxeunderrättelserna, i tillämpningen synes blifva mindre tillfredsställande.
Det är nämligen påtagligt, att, likaväl som tullen för finare,
ej särskildt nämnda redskap och verktyg, genom denna bestämmelse
kan reduceras till en bråkdel af den nuvarande, likaväl kunna vissa
andra, gröfre och billigare artiklar af nämnda slag blifva allt för högt
tullbeskattade. Olägenheterna häraf, i den mån de i ena eller andra
afseendet beröra inhemsk industri, ligga i öppen dag och blifva större,
ju flera ifrågavarande tekniska hjälpmedel, industrien kommer att anlita.

Äfven tulltekniska skäl synas tala för en förändring.

Med hänsyn till taxans systematiska uppställning kunde ifrågasättas,
huruvida ej rubriker för ej särskildt nämnda redskap och verktyg
borde upptagas under vissa af de olika grupperna, men i betraktande
af materialets olika beskaffenhet torde få anses lämpligare, att detta
sker under maskin gruppen, som omfattar artiktar oafsedt materialets
beskaffenhet. »

I anslutning härtill hafva ämbetsverken hemställt, att i förevarande
rubrik måtte upptagas äfven ej särskildt nämnda redskap och
verktj^g.

Då de ur tillverkningssynpunkt viktigare redskapen och verktygen
synas hafva blifvit i förslaget specificerade och då det ej heller i öfrigt
torde vara af något påvisadt verkligt behof påkalladt att vidtaga den
ifrågasatta ändringen, hvilken skulle innebära ett betydande afsteg från
den i taxeförslaget eljest genomförda systematiska uppställningen, anser
jag mig icke böra förorda ifrågavarande ändringsförslag.

Ämbetsverken hafva till tullfrihet föreslagit (sid. 127) valsar och
valscylindrar, ej särskildt nämnda, af koppar eller däraf framställda
legeringar, med eller utan mönster. Enligt kommitténs förslag skulle
åter dessa artiklar såsom hänförliga till rubriken n:r 1014 draga tull
med 8 kronor per 100 kilogram. För närvarande äro de belagda med
10 procents värdefull.

Till stöd för sitt förslag har kommittén, efter att hafva upplyst
att priset å registervalsar af mässing eller koppar utgjorde 200 till
300 kronor per 100 kilogram, anfört, att visserligen blefve den föreslagna
tullen låg för koppar- och mässingsvalsar, men däremot syntes
dock intet vara att erinra, ty ifrågavarande valsar för textilindustrien
gjordes icke inom landet, och hvad beträffade registervalsar, som tillverkades
vid de inhemska verkstäderna, syntes föga sannolikt vara, att
dessa enkla och lätt konstruerade valsar gjordes till föremål för import

Valsar.
Nr 1014.

232

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 69.

annat än tillsammans med den maskin, till hvilken de hörde, hvarvid
de droge den för denna bestämda tull.

Ämbetsverkens förslag åtföljes af en motivering, som är af följande
innehåll.

De af kommittén föreslagna tullsatserna för bearbetade valsar och
valscylindrar, ej särskild! nämnda, innebure en afsevärd lindring i tullen
för åtminstone vissa slag, som ej vore föremål för tillverkning inom
landet annat än i mindre skala vid de fabriker, som hade användning
därför. I och med den af ämbetsverken ifrågasatta bestämmelsen, att
tullsatsen för maskiner och apparater samt delar däraf skulle motsvara
minst 11 procent af värdet, komme den lättnad, som afsetts för importen
af dylika maskindelar, att försvinna. Beträffande de valsar och valscylindrar,
som i detta afseende erbjöde största intresset, nämligen
sådana, som bestode af koppar eller däraf framställde legeringar, syntes
ur skyddssynpunkt intet vara att erinra mot beviljande af tullfrihet för
desamma, en åtgärd, som skulle hälsas med tillfredsställelse äfven på
den grund, att alla formaliteter vid de ofta förekommande försändelserna
af valsar, som omgraverades vid utländska gravyrverkstäder, härigenom
skulle undvikas. Tullsatsen hade hvarken större statsfinansiell
betydelse eller vore ur skyddssynpunkt erforderlig.

För egen del kan jag icke finna annat, än att ämbetsverken något
underskattat den ifrågavarande tullsatsens egenskap af skyddstull. Enligt
hvad jag inhämtat, anse de inhemska tillverkarna af registervalsar redan
den af kommittén föreslagna tullreduktionen betänklig, och framhålla de
nu, att, om tullskyddet skulle alldeles borttagas, vore sannolikt, att
berörda tillverkning måste helt och hållet nedläggas, något som skulle
lända till skada icke blott i och för sig utan äfven i så måtto, att
metallverkens afsättningsmöjligheter för koppar- och mässingsrör blefve
inskränkta. Med hänsyn härtill anser jag försiktigheten bjuda att icke
biträda ämbetsverkens förslag i förevarande del.

Fosforseskvisulfid
etc.
N:r 1129.

Jönköpings
och Vulcans
tändsticksfabriksaktie.

bolag.

I sin förut omförmälda skrift har Jönköpings och Vulcans tändsticksfabriksaktiebolag
gjort underdånig framställning om vidtagande af
skyndsamma åtgärder till vinnande af tullfrihet i Sverige för fosforseskvisulfid
och fosforhydrid.

Till stöd för detta yrkande har bolaget anfört i hufvudsak följande.

Sedan genom ny lagstiftning i Stor-Britannien och Irland införseln
till dessa länder för konsumtion därstädes af de förut fosforhaltiga tändstickor,
som benämnts paraffinstickor, blifvit förbjuden, hvilken lag till -

233

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 69.

lämpades i fråga om import från och med den 1 januari 1910, hade
bolaget liksom tändsticksindustrien i allmänhet sökt efter ett ämne,
ägnadt att i de så kallade paraffinstickorna ersätta den hvita fosforn.
Såsom ett sådant ersättningsämne erbjöde sig i främsta rummet den
förening af svafvel och fosfor, som benämndes fosforseskvisulfid. Användningen
af detta ämne för tändstickor uppfanns på sin tid af tvenne
fransmän, Henri Sévene och Emile Cahen, samt patenterades af dem i
de flesta länder, däribland äfven i Stor-Britannien. Den stora tändsticksfirman
Bryant & May Limited, London, inköpte patenträtten för StorBritannien
och flere andra länder med uteslutande användningsrätt för
firman. Vid ärendets behandling rörande förbud för försäljning i StorBritannien
af tändstickor med hvit fosfor utlofvades dock af patentinnehafvarna,
Bryant & May Ltd, till de engelska tändsticksfabrikanterna
rättighet att få nyttja patentet emot en viss afgift, hvarvid, i händelse
öfverenskommelse ej kunde träffas, den möjligheten var inrymd att hänvända
sig till officiell myndighet för lösande af ersättningsfrågan emellan
de engelska firmorna. Utländska tändsticksfabrikanter voro helt och
hållet hänvisade till möjligheten af enskild öfverenskommelse med patentinnehafvarna,
för så vidt de ville använda detta ersättningsämne, och
då enligt bolagets förmenande ämnet fosforseskvisulfid för närvarande
syntes vara det bästa och mest bepröfvade, hade bolaget för rättigheten
att få nyttja det engelska patentet blifvit nödsakadt att öfverenskomma om
en synnerligen hög licensafgift till de nyss nämnda engelska tändsticksfabrikanterna
för användande af detta ersättningsämne i tändstickssatsen.
Den svenska tändsticksindustrien drabbades därför, hvad paraffinstickor
för Stor-Britannien beträffade, af en betungande afgift för nyttjandet
af detta ersättningsämne, hvilket förhållande förminskade konkurrensmöjligheten
gent emot de engelska, inhemska konkurrenterna. Men
icke nog härmed, utan vid tullbehandling af ämnet fosforseskvisulfid
hade tullförvaltningen i Göteborg behandlat detsamma under rubrik
kemiskt tekniskt preparat, dragande en tullsats af 15 % af värdet, under
det att, som bekant, de enkla ämnen, hvaraf fosforseskvisulfiden vore
sammansatt, nämligen fosfor och svafvel, vore tullfria. Då i Sverige
icke existerade eller, enligt bolagets mening, kxmde med fördel existera
någon fabrik för tillverkning af detta ämne, utgjorde tullsatsen i fråga
en beskattning af tändsticksindustrien utan fördel för någon inhemsk
tillverkare af råvaran. Det hade väl knappast förutsetts vid tulltaxans
uppställande, att det då för tändsticksindustrien mera obekanta ämnet
fosforseskvisulfid skulle spela en så betydande roll för tändsticksindustrien,
särskildt med afseende på export till Stor-Britannien och Irland; eljest
Bill. till Rilcsd. Prof. 1910. 1 Sami. 1 Afd. 49 Höft. 30

234 Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition No 69.

skulle helt säkert denna viktiga råvara för tändsticksindustrien förklarats
tullfri. Med den hårda konkurrens, som för närvarande förefunnes,
och med den tullpolitik, som för närvarande visade sig i StorBritannien,
hade bolaget sett en fara för hela sin tändsticksindustri på
vissa marknader och hade under sista månaderna nödgats att inköpa
ett större jordområde för anläggande af fabrik i England. Det vore
visserligen icke bolagets afsikt att för närvarande därstädes bedrifva
tillverkning af tändstickor, afsedda för försäljning och afsättning i
själfva Stor-Britannien, utan för närvarande vore det endast bolagets
afsikt att där bedrifva tillverkning af svenska säkerhetständstickor och
exportera desamma för vissa brittiska kolonier, främst Australien, hvilken
koloni lämnade preferenstull för brittiskt fabrikat, enär en prohibitiv
tull, hvilken i detta fall vore den dubbla mot engelskt fabrikat, omöjliggjorde
importen af svenskt tillverkade tändstickor för ifrågavarande
exportmarknad. Bolaget började därför inom allra närmaste månaderna
uppförandet af en fabrik i England för nyssnämnda ändamål. Om nu åter
de för bolagets industri nödvändiga råvarorna belädes med tull i Sverige,
försvåiades möjligheten för svensk industri att konkurrera och industrien
drefves till utlandet. I ett fall som detta med paraffinstickor, innehållande
i satsen fosforseskvisulfid, skulle därjämte bolaget äfven hafva
särskild fördel af att blifva betraktadt som engelsk fabrikant vid tillverkning
af tändstickorna i England. Den tullsats, hvarom här vore
fråga, verkade därför som en ren beskattning af en exportindustri på
en vara, hvilken hade att kämpa med en stark konkurrens från inhemska
fabrikanter, hvilka vore ställda i ett gynnsammare läge.

Bolaget hade under senaste året företagit vidtomfattande experiment
att utfinna någonting annat i stället för fosforseskvisulfid att
nyttjas för de så kallade paraffintändstickorna, och därvid kommit till
ämnet fosforhydrid, hvars kemiska formel vore P 12 H6. Då emellertid
framställningssättet af ämnet i större och praktisk skala visade sig
svårlöst och bolaget icke vore i tillfälle att därmed själf sysselsätta
sig, vände bolaget sig till de stora engelska kemiska fabrikanterna,
Albright & Wilson i Oldbury, hvarvid det visade sig, att desamma i
sin kemists namn redan uttagit patent för ämnets användning i tändstickor.
Bolaget hade därefter med nämnda firma träffat preliminär
öfverenskommelse för det fall, att det lyckades firman leverera fosforhydriden
till ett sådant pris och sådan beskaffenhet, att dess användning
i tändstickor möjliggjordes, hvarefter försöken skulle fortsättas att
i större skala fabricera tändstickor, hvilka de engelska köparne kunde
komma att godkänna. Vid tullbehandling af en mindre post fosfor -

235

Knngl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 69.

hydrid i Göteborg hade densamma dragit en tull af 15 procent af
värdet efter tariffen kemiskt tekniskt fabrikat, ehuru råvaran fosfor
vore tullfri. Fabrikationssättet af ämnet fosforhydrid vore den nyssnämnda
engelska firmans fabrikshemlighet och varan tillverkades icke
annorstädes, långt mindre i Sverige. Ehuru möjligheten att nyttja
detta ämne för tändstickor ännu vore oviss samt frågan befunne sig på
experimentets stadium, vore det dock af yttersta vikt att redan nu få
fosforhydriden förklarad tullfri i Sverige, för det fall att en praktisk
lösning för ämnets användning i tändstickor kunde utfinnas.

Öfver ifrågavarande framställning har generaltullstyrelsen i infordradt,
den 14 december 1909 afgifvet underdånigt utlåtande, med
tillkännagifvande att de i ansökningen omförmälda artiklarna, fosforseskvisulfid
och fosforhydrid, icke kunde attesteras annorlunda än såsom
kemiskt tekniska preparater, ej specificerade: andra slag, med en införselafgift
af 15 procent af värdet, vidare anfört, att, då emellertid, enligt
hvad af handlingarna i ärendet syntes framgå, ifrågavarande artiklar
hvarken vore eller, på grund af mötande patenthinder, torde komma
att blifva föremål för inhemsk tillverkning och afsikten med deras införsel
vore att använda dem såsom beståndsdelar i en svensk exportvara
af stor betydenhet, generaltullstyrelsen ansåge talande skäl förefinnas
att icke genom tullbeskattning af dylika för en viss gren af
tändstickstillverkningen oumbärliga råvaror försvåra möjligheten för en
svensk industri att upptaga täflan på den utländska marknaden. Också
hade i det af tulltaxekommittén afgifna förslag till ny tulltaxa den
ena af dessa båda i tulltekniskt hänseende likställda artiklar, fosforseskvisulfiden,
upptagits såsom tullfri. Att icke jämväl fosforhydriden funnes
i förslaget särskilt an gifven, torde äga sin förklaring däri, att densamma,
såsom utgörande ett tämligen nytt preparat, icke varit känd
vid förslagets utarbetande. Styrelsen finge fördenskull i underdånighet
hemställa, huruvida icke Kungl. Maj:t med anledning af den underdåniga
framställningen måtte finna skäligt till nästkommande riksdag
aflåta nådig proposition i syfte att åt de båda artiklarna fosforseskvisulfid
och fosforhydrid bereda tullfrihet vid deras införsel hit till riket.

Hvad i denna fråga förekommit synes mig obetingadt tala för att
artiklaiua fosforseskvisulfid och fosforhydrid komma i åtnjutande af tullfrihet.
Likaså torde det vara lämpligt, att tullfriheten får tillämpas
snarast möjligt och sålunda redan under innevarande år.

Ämbetsverken hafva föreslagit, att till rubriken n:r 1269 för väskor
m. in., ej särskild! nämnda, måtte, i likhet med hvad ämbetsverken

Generaltull styrelsen.

Departements chefen.

Väskor.
Nr 1269.

236

Kunyl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 69.

hemställt beträffande rubrikerna n:r 212 och 214 för väskor m. m. af
läder eller skinn, fogas en anmärkning af innehåll, att vid utrönande
af väskors nettovikt skall lös inredning ej inräknas i vikten. För
väskor, hänförliga till sistnämnda rubriker, äro tullsatserna olika, allteftersom
väskorna väga per stycke netto högst 0.5 kilogram eller äro
af högre nettovikt, och följaktligen har en anmärkning af berörda innehåll
betydelse för tullbehandlingen af dylika väskor, men då för förstnämnda
slag af väskor tullsatsen är oberoende af väskornas nettovikt,
synes anmärkningen i fråga vara här öfverflödig.

Tulltaxeunderrättelserna.

Vid behandlingen af § 1 a) i förslaget till tulltaxeunderrättelser
hafva ämbetsverken ifrågasatt, huruvida icke en förtydligande bestämmelse
kräfdes rörande tullbehandlingen af varor, som utgöra blandningar af
tullfria beståndsdelar. Ett särskildt stadgande i detta afseende torde
dock icke vara erforderligt, då af kommitténs förslag oförtydbart lärer
framgå, att af tullfria beståndsdelar sammansatta varor, som i sitt
sammansatta skick icke undergått annan bearbetning än den, som består
i beståndsdelarnas blandning, ovillkorligen skola vara tullfria.

I kommitténs förslag till tulltaxeunderrättelser lyder § 1 c) sålunda:

Vara förtullas i det skick, hvari den inkommer, med iakttagande,
där ej i fråga om vissa varuslag är annorlunda stadgadt:

c) att sammansatta varor, hvarom i b) sägs, äro underkastade förtullning
såsom sådana, äfven om de införas i söndertaget skick, allenast
beståndsdelarna inkomma med samma lägenhet, och utan hinder däraf,
att mindre väsentliga beståndsdelar saknas.

Till stöd för detta stadgande har kommittén åberopat följande
motivering.

»Den grundsats, åt hvilken här gifves uttryck, har i viss mån
tidigare vunnit tillämpning hos oss och torde, mer eller mindre strängt
genomförd, behöfva upprätthållas till förebyggande af vissa tullsatsers
eluderande. En motsvarighet återfinnes i de föreskrifter, hvarmed den
tyska varuförteckningen inledes. I tillämpningen kan stadgandet naturligtvis
icke under alla förhållanden genomföras, då det icke är möjligt
för den tullbehandlande tjänstemannen att i hvarje fall veta, huruvida
med samma lägenhet inkommit gods, hvilket tillsammans med det, som

237

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition No 69.

tullbehandlas, utgör en vara; och någon retroaktiv tillämpning för
redan utlämnadt gods bör gifvetvis icke ifrågakomma.»

Ämbetsverken hafva beträffande ifrågavarande stadgande anfört
följande.

»Med den här föreslagna bestämmelsen har kommittén, såsom i
motiveringen framhålles, åsyftat att förebygga vissa tullsatsers eluderande.
Kommittén har emellertid förutsett, att stadgandet icke under
alla förhållanden kan genomföras, och det torde ej heller kunna förväntas,
att detta kan ske annat än i sällsynta undantagsfall. Följden
skulle sålunda blifva, att endast den importör, som på grund af samvetsbetänkligheter
ansåge sig böra vid tullbehandlingen upplysa, att vissa
delar till en vara funnes förpackade i annat med samma lägenhet
inkommande kolli, kunde drabbas af högre tull, medan en person med
mindre starkt utprägladt rättsbegrepp hade de största möjligheter att
frigöra sig från bestämmelsens verkningar. Tulltjänstemannen kan nämligen
i allmänhet icke — och allra minst på de större tullplatserna —
ingå i undersökning, huruvida delar till ett föremål finnes förpackade i
något annat med samma lägenhet inkommet kolli. Ett fiskaliserande från
tulltjänstemännens sida i detta afseende skulle ej heller vara lämpligt.
Skulle tilläfventyrs upptäckas, att ett kolli innehölle vissa kompletterande
delar till en med samma lägenhet inkommen, från tullverket
redan afhämtad vara, har bestämmelsen knappast någon praktisk betydelse,
enär tilläggstull ej skulle kunna utkräfvas, då för dess bestämmande
i allmänhet kräfves förnyad undersökning af varan i dess helhet,
och en sådan knappast skulle kunna föranstaltas, bland annat af det
skäl, att den redan utlösta delen kunde vara försänd till annan ort.

En motsvarighet till den af kommittén föreslagna bestämmelsen,
ehuru i betydligt mildrad form, har förefunnits i förr tillämpad praxis,
nämligen då de olika beståndsdelarna inkommo i kolli, angifna på en
och samma inlaga, men då häraf uppstod ett betänkligt osäkerhetstillstånd
vid tullbehandlingen, har en mera liberal praxis med stöd af
senare prejudikat utbildats, och erfarenheten har visat, att detta vid
tillämpningen af nu gällande tulltaxa kunnat ske utan nämnvärdt störande
inverkan beträffande tullskyddet.

Kommitténs taxeförslag synes i detta afseende erbjuda större
trygghet, i det att uppmärksamhet i allmänhet synes hafva ägnats tullsatserna
för delar till i förslaget upptagna varor.

Slutligen torde förtjäna påpekas, att, genom den i detta moment
föreslagna bestämmelsen, resultatet understundom kan blifva alldeles
motsatt mot hvad som åsyftas. Så t. ex. vid införsel af prydnadsglas

238

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 69.

i förening med förgylld eller försilfrad metall, då glaset med eller utan
sådan sammansättning, jämlikt rubriken 652 skulle draga en tull af 1
krona per kilogram och metallen jämlikt rubriken 859 en tull af 2
kronor 59 öre per kilogram.

På grund af hvad sålunda anförts, och då en tullagstiftning, hvars
efterlefnad endast undantagsvis kan öfvervakas, synes betänklig redan
med hänsyn till det demoraliserande inflytande, densamma måste utöfva
såväl på importören som på tulltjänstemannen, hemställes, att ifrågavarande
moment erhåller följande lydelse:

att sammansatta varor, hvarom i b) sägs, äro underkastade förtullning
såsom sådana, äfven om de införas i söndertaget skick, allenast beståndsdelarna
inkomma i samma kolli, och utan hinder däraf, att mindre
väsentliga beståndsdelar saknas.»

Hufvudändamålet med förevarande stadgande är ju uppenbarligen
att sätta tullmyndigheterna i stånd att hindra kringgåendet af vissa
tullsatser. Detta syfte torde näppeligen på ett tillfredsställande sätt
ernås genom den af ämbetsverken föreslagna utvägen. Å andra sidan
lärer mot kommitténs förslag kunna resas den invändningen, att enligt
detsamma åläggas tulltjänstemännen undersökningsplikt i sådan omfattning,
att i många fall skulle möta afgörande hinder att fullgöra densamma.
Emellertid synes för vinnande af det åsyftade målet vara tillfyllest,
att en allmän föreskrift införes därom, att söndertagna varor af
ifrågavarande slag äro underkastade förtullning såsom sammansatta varor,
hvilken föreskrift skulle möjliggöra för myndigheterna att hindra missbruk
utan att pålägga dem någon speciell fiskaliseringsskyldighet.

Kommittén har förutsatt, att specificerade tarasatser skulle införas
i själfva taxan, i eller under de särskilda rubrikerna, hvarförutom kommittén
gifvit tillkänna, att förslag till tarasatser icke kunnat af kommittén
utarbetas, enär tarasatserna måste grundas på utredning, som
erfordrade omständliga vägningar i tullpackhusen af inkommande varuförsändelser
med hänsyn tagen till den i taxeförslaget genomförda
specialiseringen.

Den 27 sistlidne maj anbefallde Kungl. Maj:t generaltullstyrelsen
att i anledning af tulltaxekommitténs förslag till ny tulltaxa efter verkställd
utredning upprätta och senast den 15 påföljande november till
Kungl. Maj:t inkomma med förslag till tarasatser. Till åtlydnad häraf
har generaltullstyrelsen, på sätt jag förut nämnt, den 9 i sistnämnda
månad inkommit med dylikt förslag och därvid tillika anfört, att endast

239

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 69.

genom upprepade undersökningar och vägningar i tullpackhusen af de
olika varuslagen kunde lämpliga och väl afpassade tarasatser utrönas,
med anledning hvaraf styrelsen från tulldirektörerna i Göteborg och
Malmö samt packhusinspektionen i Stockholm infordrat yttranden och
förslag. Då emellertid tiden för utförande af sådana undersökningar
varit allt för kort och då på grund af särskilda omständigheter importen
den tid, undersökningen omfattat, varit särdeles obetydlig, hade vederbörande
i allmänhet endast kunnat grunda sina förslag på de tarasatser,
som vore upptagna i nu gällande tariff. Dessutom hade emellertid
föreslagits vissa ändringar, bland hvilka märktes nedsättning i taran
pa honung, i fat samt, hvad beträffade svafvelsyra i damejeanne, i korg
och packning, höjning i nu gällande tarasats på grund af ändring i
emballagebestämmelserna, hvarjämte föreslagits särskilda tarasatser å
vissa varor, som nu antingen åtnjöte tullfrihet eller droge tull efter vissa
procent af värdet, men enligt kommitténs förslag skulle tullbekandlas
efter vikt.

På sätt af generaltullstyrelsens yttrande framgår, har en mera
genomgående, utredning rörande tarasatserna icke kunnat erhållas, och,
enligt hvad jag inhämtat, lärer en grundligare undersökning icke med
fördel kunna anställas förr än i sammanhang med tillämpningen af den
nya taxan. Det torde alltså vara riktigast att till en senare tidpunkt
uppskjuta denna undersökning. De bestämmelser rörande de speciella
tarasatserna, som nu i enlighet med generaltullstyrelsens förslag torde
höra fastställas, lära emellertid sålunda erhålla en i viss mån provisorisk
karaktär,, och vid sådant förhållande synas de mig icke lämpligen böra
i taxan inarbetas, utan torde de få upptagas i en särskild tariff, som
bifogas tulltaxan.

Kommittén har i § 5 tulltaxeunderrättelserna föreslagit, att tullbelopp,
som icke uppginge till 5 öre, skulle eftergifvas, och härom
yttrat, att bestämmelsen vore ny, men syntes påkallas af praktiska hänsyn
och ägde motsvarighet i flertalet främmande tulltariffer.

Beträffande föreskriften i fråga hafva ämbetsverken anfört följande:
uiedgifvande, som gjorts i denna paragraf, nämligen att
tullbelopp, som icke uppgår till 5 öre, eftergifves, synes innebära
skyldighet att i hvarje fall debitera tull, så snart beloppet uppgår till
minst 5 öre.

Enligt , hittills gängse praxis har detta ej skett, så framt beloppet
eJ uppgått till minst 20 öre, detta bland annat på den grund, att man,

240

Kung!,. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 69.

särskilt å större tullplatser, ej velat för några öres tull utsätta den
trafikerande allmänheten för de besvär och den tidsutdräkt, som detta
ofta nog skulle förorsaka; för varor, som medföras af resande såsom
passageraregods, har tullfrihet understundom medgifvits, äfven om tullen
uppgått till än högre belopp.

Om åtgörande! i berörda afseende ej må, såsom hittills skett
öfverlämnas åt den tullbehandlande tjänstemannens omdöme, synes dock
minsta belopp å tullräkning böra utgöra 20 öre.»

Med hänsyn till hvad ämbetsverken anfört synes mig vara lämpligast,
att här berörda förhållande fortfarande finge regleras af praxis
och att sålunda den ifrågasatta bestämmelsen finge ur förslaget utgå.

Tulltaxekommittén har förutsatt, att en officiell varuförteckning till
ledning för allmänheten och tulltjänstemännen vid tulltaxans begagnande
skulle blifva utfärdad samt föreslagit, att densamma skulle beslutas i
enahanda ordning som tulltaxan, det vill säga att Riksdagen skulle fastställa
innehållet i förteckningen.

Det synes mig vara ställdt utom allt tvifvel, att till den systematiskt
uppställda tulltaxan bör ansluta sig en varuförteckning, som i alfabetisk
ordning upptager icke blott alla i taxan specificerade artiklar utan
äfven eljest förekommande varor, beträffande hvilkas tullbehandling
upplysning lämpligen må kunna lämnas. Till flertalet moderna tulltaxor
ansluta sig i en eller annan form dylika förteckningar, utan hvilka tulltaxorna
skulle vara i mer eller mindre grad ohandterliga. Om jag sålunda
är fullt ense med kommittén om behofvet af en varuförteckning, kan
jag å andra sidan ej dela kommitténs mening om sättet för fastställandet
af en sådan. Det synes mig nämligen vara förenadt med stor praktisk
olägenhet att betunga Riksdagen med detta bestyr.

Till en början torde böra erinras därom, att med varuförteckningen
icke afses att på något sätt ändra eller modifiera de i tulltaxan gifna
bestämmelser om varors tullbehandling, utan innefattar varuförteckningen
endast upplysning, om huru tulltaxan bör i förekommande fall tillämpas.
Det torde sålunda icke vara för oförkränkt bibehållande af Riksdagens
bevillningsrätt nödigt att under Riksdagens beslutanderätt lägga fastställandet
af varuförteckningen, utan det lärer blifva en ren lämplighetsfråga
att afgöra, hvilken myndighet, som från praktisk synpunkt sedt
bäst ägnar sig att handhafva bestyret med varuförteckningens utfärdande.
Man får därvid komma ihåg, att varuförteckningen icke i likhet med
tulltaxan, sedan den en gång blifvit fastställd, kan under en längre tid
bibehållas tämligen oförändrad. På grund af sin egenskap att vara ett

241

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 69.

register öfver så vidt möjligt alla till import förekommande varor
måste tvärtom varuförteckningen till följd af den oupphörliga tillkomsten
af nya varor esomoftast fullständigas med nya upplysningar.
Till den tyska varuförteckningen, som utfärdas af förbundsrådet, lära
kompletterande bestämmelser utgifvas åtminstone en gång om året.
Vidare må framhållas, att den pröfning, som bör föregå utfärdandet af
varuförteckningen och tilläggsuppgifter till densamma, är närmast att
förlikna vid den pröfning, som erfordras ‘för afgörandet af en tullbehandlingstvist
och kräfver i många fall ett bedömande af resultaten
af tekniska undersökningar. Det synes mig då föga lämpligt, att hvarje
Riksdag blir betungad med dylika rätt besvärliga, men å tullagstiftningens
område icke ingripande frågor. Jag sade på tullagstiftningens område
icke ingripande frågor, och detta yttrande lärer vara fullt riktigt, om
varuförteckningen får karaktären af ett register, tillökadt med en samling
af administrativ myndighet gjorda tolkningar af tulltaxan. Förhållandet
torde emellertid måhända icke blifva alldeles detsamma, om Riksdagen
skulle bestämma denna förteckning, ty då finge varuförteckningen en själfständig
ställning vid sidan af tulltaxan med föreskrifter, som blefve för de
administrativa myndigheterna absolut bindande, och afgörandena beträffande
varuförteckningens innehåll skulle såsom varande frågor af bevillningsnatur,
kunna blifva underkastade de gemensamma voteringarnas något
oberäkneliga utslag, hvarvid vore att befara, att beslut i detaljfrågor, sådana
som de här ifrågavarande, kunde blifva fattade, som icke alltid stode i
riktigt sammanhang med hvarandra eller med tulltaxans föreskrifter. Af
dessa skäl hämtar jag stöd för min uppfattning, att varuförteckningen icke
bör utfärdas i samma ordning som den för densamma grundläggande
tulltaxan utan tillkomma i administrativ väg. Lämpligast synes mig
härvid vara, att generaltullstyrelsen ålägges utfärda varuförteckningen.
Denna kommer då att från början angifva, huru den centrala tullbehandlingsmyndigheten
anser, att tulltaxan bör tolkas och tillämpas. I
den mån sedermera — vid tullbehandlingstvisters afgörande i högsta
instans, d. v. s. hos regeringsrätten — en dylik tolkning i något fall
icke skulle vinna godkännande, bör gifvetvis i varuförteckningen inflyta
häraf påkallad uppgift. Fn af administrativ myndighet utfärdad varuförteckning
skulle visserligen i formellt afseende så till vida skilja sig
från en af Riksdagen fastställd, som den förra icke skulle innehålla
för tullmyndigheterna bindande föreskrifter rörande tullbehandlingen.
Men praktiskt taget torde skillnaden icke blifva så synnerligen stor.
Man må nämligen ihågkomma, att varuförteckningen skulle utfärdas af
den centrala tullbehandlingsmyndigheten, till hvilken alla tullbehandBih.
till Kiksd. Prot. 1910. 1 Sami. 1 Afd. 19 Häft. 31

242

Kungl. Maj ds Nåd. Proposition N:o 69.

lingstvister skola hänskjutas, och man torde med tämligen stor visshet
kunna antaga, att i tullbehandlingsfrågor, som dragas under generaltullstyrelsens
pröfning, denna myndighet icke skulle frångå den i varuförteckningen
angifna tolkningen af taxan. Då vidare ett Överklagande
af generaltullstyrelsens beslut från det allmännas sida icke lärer vara att
annat än i rena undantagsfall emotse, utan sådant beslut skulle blifva för
tullbehandlingen afgörande, torde trafikanten kunna med stor säkerhet
påräkna att få varan tullbehandlad så, som i varuförteckningen
angifves.

Föreskrift om utfärdande af en varuförteckning, på sätt af mig
angifvits, torde icke böra inflyta i tulltaxeunderrättelserna, utan lärer
platsen för en dylik föreskrift vara i den för generaltullstyrelsen gällande
instruktionen.

Jag anser alltså, att den i § 6 af kommitténs förslag till tulltaxeunderrättelser
inryckta bestämmelsen om utfärdande af en offentlig i enahanda
ordning som tulltaxan beslutad förteckning å varor, hänförliga
under tulltaxans rubriker, bör utgå.

Vinner det af mig nu framställda förslaget godkännande, lärer
generaltullstyrelsens instruktion få underkastas häraf betingad ändring
samt denna styrelse tillika anbefallas att omedelbart gå i författning om
utarbetande af en varuförteckning, så att densamma kan blifva snarast
möjligt tillgänglig.

Tid för ikraftträdande.

Med afseende å de synpunkter, som vid underdånig föredragning
inför Kungl. Maj:t den 20 augusti 1909 af frågan om förlängning af
den mellan Sverige och Tyska riket den 8 maj 1906 afslutade handelsoch
sjöfartstraktat af hans excellens herr ministern för utrikes ärendena
utvecklades, och i anslutning till redan träffadt aftal om förlängning
till den 1 december 1911 af denna traktat torde den nya tulltaxan
icke böra träda i kraft förrän sistnämnda dag.

Sedan föredragande departementschefen härefter uppläst i enlighet
med de af honom uttalade åsikter affättade förslag ej mindre till
förordning med tulltaxa för inkommande varor än äfven till ändrad
lydelse af gällande tulltaxa i hvad densamma rörde maniokarot och
produkter däraf samt fosforsekvisulfid och fosforhydrid, hemställde
departementschefen i underdånighet, att Kungl. Maj:t måtte föreslå
Riksdagen

dels att antaga nämnda förslag till förordning med tulltaxa för
inkommande varor att träda i kraft den 1 december 1911,

248

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition No 69.

dels och att besluta, att gällande tulltaxa skulle i nyssberörda delar
erhålla den förändrade lydelse, det därutinnan framlagda förslaget innehölle,
äfvensom att de förändrade bestämmelserna skulle träda i kraft
från och med dag, som Kungl. Maj:t bestämde, och gälla till och
med den 30 november 1911.

Dessa af statsrådets öfriga ledamöter biträdda
hemställanden och förslag, behagade Hans Kungl.
Höghet Kronprinsen-Regenten bifalla; och skulle nådiga
propositioner till Riksdagen aflåtas af den lydelse bilagorna
litt . . . vid detta protokoll utvisa.

Ur protokollet:

Axel Alexanderson.

244

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 69.

Bilaga A.

A.	Rubrikens
	nummer.
Absint ..............................	185
Aceton.....................:........	1151
Acetonolja........................	1151
Ackordion........................	1246
Ackumulatorer och de-
lar därtill....................	1044—1045
Ackumulatorsplåtar ......	1044
Adresskort........................	336
blanketter därtill ............	321
Adresslappväf (s. k. la-
belldot) ........................	465
Afdelningsskärmar .....	526
Afdunstningspannor......	922—924
Affall:
animaliskt, ej s. n. *) ....	73
bomulls-............................	449
kautschuks- samt förslitna
kautschuksvaror ............	608
kork-, sönderdeladt ........	258
arbeten däraf ............	259
korkbarks- ........................	229
läder- ................................	202
mineraliskt...................	40
pappers- (pappersspån) ....	326
rör- (vegetabiliskt)............	262
silkes-................................	338
spånadsämnes-, vegetabi-
liskt, annat än bomulls-	393
trä-....................................	228

1 tulltaxan. Affall: (forts.)	Rubrikens nummer.
ull-....................................	357
ej s. n.............................	1292
Affärscirkulär .................	335—336
Afgjutningar af gips ... Afloppstrattar af icke	9
smidbart järn ............ Afskiljare och afledare för kondensationsvat-ten eller olja (se Ar-	672—673
matur) ...........................	1035—1037 o. anm.
Aftrycksbilder ............... Alabaster, äfven konst-gjord; se Sten.	334
Alabasterglas ..................	anm. t. 637
Album .............................	315—318
Albumin ..........................	1226
Alfluckrare........................	994
Alisarinfärger................. Alster af åkerbruk, kvarnindustri, träd-	1168
gårdsskötsel m. m. (III) Aluminium och arbeten	74—135
däraf.............................	891
Aluminiumsulfat ............	1119
Alun .................................	1119

:) ej s. n. = ej särskildt nämndt.

Kungl. Maj:ts Nåd.

	Rubrikens
	nummer.
Alundum; slipstenar etc.
däraf.............................	18
Amalgamer ..................... Ambroin, oarbetad och	1137
arbeten däraf, ej s. n.	293, 295
Ambultar........................... Ammoniak:	756
kaustik ............................	1113
svafvelsyrad ....................	1120
Ammoniumfosfat............	1106
Ammoniumkarbonat.....	1124
Ammoniumnitrat............	1122
Ammoniumoxalat............	1110
Ammoniumsulfat...........	1120
Ammoniumtartrat .........	1111
Ammunitions vagnar...... Anatomiska modeller; se	817
Modeller. Anilin (anilinolja) .........	1169
A nilin färger...................	1168
Anis och stjernanis ......	178
Ankare.............................	750—751
Anoder, gjutna.............	841, 886
Ansjovis..........................	63
Antimonföreningar.........	1130
Antracit ..........................	41
Antändningsrör.............	1210
Apelsiner........................... Apelsinskal, torkade eller	105
saltade...........................	109
Apoteksvaror, ej s. n. Apparater; se deras be-	1231
nämningar samt under Maskiner.
Apparattaflor, elektriska	1053
, . , , 1 1090—1097 Appreturmedel ............... m8
Aprikoskärnor..................	114

Proposition N:o 69. 245

Rubrikens

nummer.

Arachidmandel ............... 114

Arachidnötter................. 103

Arachidolja .................... 1076—1077

Arbeten af oädel metall
utan afseende å metallens
art .........(XII C) 892—905

Arkivdörrar ..................... 804

Armatur .......................... 1035—1037

o. anm.

Armband, af

annat ämne än guld, silfver

eller platina.................... 1272

pärlor ................................ 291—292

Arrak (se Brännvin och

sprit).............................. 183—184

o. anm.

Arrowrot.......................... 127

Arseniksyrlighet............ 1130

Artistfärger ..................... 1179

Asbest:

arbeten däraf:

plattor och andra packningar
i förening med

vissa ämnen ............ 595

ej s. n......................... 12

oarbetad............................ 12

Asfalt................................. 42

arbeten däraf, ej s. n..... 43

Asfaltfilt .......................... 298

Asfaltkitt ....................... 42

Asfaltlack ........................ 1090

Asfaltmastix ................. 42

Asfaltsten ....................... 42

Asfalttakpapp.................. 298

Aska ................................. 40

Askar, af

läder eller skinn ............ 215

papp, papper eller pappersmassa
i förening med
vissa ämnen ................ 322

246

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 69.

Askar, af (forts.)
spånadsvara .....

annat ämne ....................

Ateni ennprydn åder; se
Lyxföremål.

Attrapper af papp, papper
eller pappersmassa
i förening med vissa
ämnen...........................

Rubrikens

nummer.

521-522

1283-1284

322

Autografmassa ...............	1224
Ax, konstgjorda...............	anm. t. 567
Axelkopplingar, fasta
eller rörliga ..............	1013
Axelämnen, svarfvade,
släta, cylindriska ......	691
Axlar, släta .....................	1031—1032
—»—, vef- ....................	1020—1021
Se äfven Järnvägs-
och spårvägsmate-
riel.
B.
Badkar, af
järn, icke smidbart ........	672-673
lera, ej hänförliga till fajans-
eller porslinsvaror ........	622
Bajonetter.......................	780—781
Bakverk, finare.............	149
Balata; se Kautschuk.
Balkar, järn- ................	684—685
Balsam, nativ..................	1147
Bananer ...........................	105
Band, ej s. n., af
bomull ............................	494
silke ................................	348-350

Band, ej s. n., af (forts.)
spånadsvaror, innehållande
metalltråd eller med
metalltråd öfverspunnet

garn ............................

ull ....................................

vegetabiliska spånadsämnen,
andra än bomull

Bandstakar ....................

Bariumkarbid..................

Bark:

ek-....................................

kork- ................................

ej s. n.............................

Barnmjöl..........................

Barometrar .....................

Barythvitt......................

Bast.................................

arbeten däraf, ej s. n.....

hattflätor ........................

Bastmattor till varu emballage.

....................

Bastrep..............................

Batterier till ackumulatorer
..............................

Bauxit ..............................

Beck .................................

Bebållare:

af koppar och kopparlegeringar
....................

hufvudsakligen af smid bart

järn........................

arbeten därtill af valsad

järnplåt ........................

omröringsapparater därtill

Ben:

arbeten däraf, ej s. n.....

oarbetadt ........................

Benfett............................

Rubrikens

nummer.

564

390

442

233

1140

1214

229

151

1240

1157

267

269-272

570-572

267

1045

864

922—924

925-926

1013

281-283

280

1080

247

Kungl.	Maj:ts Nåd. Rubrikens nummer.
Benknappar, ej s. n......	1275
Benkol.............................	1159
Benmjöl ...........................	1202
Bensin:
petroleum- ........................	1070
stenkols-............................	1145
Bensinmotorer ..............	942—945
Bensololjor.......................	1145
Bensvärta ........................	1159
Bergmannsrör..................	1060
Berlinerblått....................	1156
Beslag, ej s. n., af järn:
för byggnader och möbler	809-810
■» seldon eller remtyg	807-808
Besättningsartiklar; se Snören och andra snörmakararbeten.
Betong; arbeten däraf...	39
Bettlar .............................	779
Biblar, svenska, bundna	327—328
Bijouterivaror af annat ämne än guld, silfver
eller platina ...............	1272
Bilder, mångfaldigade genom tryck eller an-
norledes.......................	334 o. anm.
Bilderböcker för barn...	334
Bilor ................................	773
Bindgarn; se Tågvirke. Bindsulläder; se Sulläder.
Bittermandelolja ............	1186
Bjälkar ..............................	231
Blad, konstgjorda anm. t.	566—567
—»—, naturliga; se Kvistar.

Proposition No 69. i	247 Rubrikens nummer.
Bladguld...........................	897
Bladhackor .....................	762
Bladsilfver........................	897
Blanc fixe ........................	1157
Bl andnings apparater för
badinrättningar .........	1035—1037 o. anm.
Blanketter (utan bok-
stafstryck) ..................	321
se äfven anm. 3 till rubr. för papp och papper.
Blanksmörja.....................	1098—1099
Bleckvaror; se Plåtvaror. Block:
hugg- ................................	235
hårdgummi- ....................	604
korkaffalls-........................	259
lytt- ................................	967
sko-....................................	240
Blockvagnar....................	967
Blod ................................	73
Blodlutsalt........................	1125
Blommor och blomdelar: konstgjorda:
af vax............................	1087
andra ............................	566-567
naturliga, afskurna:
till prydnad användbara	129
andra slag ....................	130
Blomsterlökar..................	125
Blomsterställningar af
icke smidbart järn ...	674—675
Blomstervaser af finare
gjutjärn ........................	678
Se äfven Lyxföremål. Bly:
arbetadt ............................	874-878
oarbetadt; äfvensom skrot	873

248 Kungl. Maj:ts Nåd.

Rubrikens

nummer.

Blyacetat.......................... 1135

Blyerts, oarbetad, malen

eller slammad ........... 34

Blyertspennor och blyertsstift
........................ 1181—1182

Blyfolier.......................... 896

Blyglete ......................... 1135

Blyhvitt ........................... 1157

Blynitrat.......................... 1136

Blyoxid (blyglete eller

silfverglitt) .................. 1135

Blysocker (blyacetat) ... 1135

Blysuperoxid .................. 1135

Blyull................................ 874

Blyättika........................... 1135

Blår .................................. 393

Blåsbälgar........................ 960

Blåsinstrument ............... 1247—1248

Biåsmaskiner:

roterande ........................ 948—950

ej s. n............................. 951-954

Blåträextrakt ............... 1166

Bläck................................ 1180

Bläckpulver.................... 1180

Bländare till fotografikameror.
....................... 1237

Bobiner, af

papper ............................ 319

trä .................................... 243

Boetter till ur ............... 1259—1260

Boggier ........................... 1008

Bogspröt........................... 231

Bojar af smidbart järn 922—924

—»—, lif-, af kork......... 260

Bokbindarklot.................. 427, 465

Bokpärmar, lösa, eller

delar därtill ............... 317—318

Bokstafsstämplar; se
Tryckstämplar.

Proposition N:o 69.

Rubrikens

nummer.

Boktrycksstilar; se Stilar.

Bolstrar ...........................	524—525
Bolus ..............................	34
Bomolja ...........................	1076—1077
Bomull............... (VIII D)	447—502
Bomull..............................	447—448
Bomullsaflall ..................	449
Bomullsfröolja ...............	1076—1077
Bomullskrut.....................	1204
Boor af pälsverk............	225—226
Borax.................................	1105
Bord af icke smidbart
järn:
serverings- och trädgårds-	672—673
ej s. n.............................	674—675
Bordsknifvar ..................	788—789
Borrar:
modell- ............................	800
spiral-................................	775
ej s. n.............................	776
Borrbylsor........................	775
Borrsockar........................	776
Borrsvängar.....................	776
Borst .................................	69
Borstar..............................	276—279
ämnen till infattning
däraf (s. k. borst-
trän) ...........................	239
Borstbindararbeten.........	276—279
Borsthållare (för elek-
friska maskiner) ......	1043
Borsyra.............................	1105
Bottenfärger ..................	anm.lt.
Bottenplåtar till spår-
anordningar ...............	745
Boxhandskar.....................	218
Brandposter....................	670
Brandsprutor ..................	956—958
Brefkuverter....................	313—314 o. anm.

Kungl. Maj:ts Nåd.

Rubrikens

nummer.

Briketter, kol- och. torf- 41

Se äfven Malm.

Britanniametall; se Koppar.

Broar af järn.................. 749

Broccatbrons ................ 1160—1161

Broddar ........................... 732

Broderier ....................... 538—542

Brom................................ 1116

Bromammonium ............ 1116

Bromkalium.................. 1116

Bromnatrium .................. 1116

Bromsapparater för j ärnvägs-
och spårvägs vagnar

........................ 1013

Brons; se Koppar.

Bronsfolier........................ 1162

Bronspulver..................... 1160—1161

Broscher af annat ämne
än guld, silfver eller

platina.......................... 1272

Brottschar (upprymmare)
................................. 775

Bruneller, torkade......... 109

Brunnar, af

lera.................................... 620

tackjärn ............................ 670

Brynen af trä ............... 242

Brynstenar; se Slip-,
bryn-eller polerstenar.

Bräckjärn ....................... 756

Bräder, sågade ............. 231

Brännmaterialier, ej s. n. 41

Brännvin och sprit:

på fat................................ 183

o. anm.

på andra kärl ................ 184

o. anm.

Bill. till Riksd. Prof. 1910. 1 Sami.

Proposition N:o 69.	249 Rubrikens nummer.
Bröd:
finare småbröd ................	149
ej s. n.............................	150
Bröstknappar af annat ämne än guld, silfver
eller platina ...............	1272
Buffertar:
hof- och andra af kautschuk	596
till järnvägs- och spårvägs-
materiel ........................	1012
Bultafklippare ...............	776
Bultar:
järn-, ej s. n. (se Skrufvar)	736—739
koppar-, mässings- etc.....	849
skarf- och syll-, med muttrar	746
Burkar af glas ...*..........	649—653
Buteljer af glas ...........	650—651
Buteljhylsor af halm......	274
Buteljkorkar.....................	261
Byggnadsornament; se Ornament.
Byster af finare gjutjärn	678
BågfiJar (se Sågar).........	766
Båglampor.......................	1048
Båtar................................	1062—1063
Bälten och delar därtill, af
läder eller skinn ............	215
spånadsvara........................	518-520
—))—, lif-, af kork.........	260
Bär:
färska eller enbart kokade	106-107
inlagda i sprit eller ättika
eller syltade ................	117
saltade ............................	115-116
torkade ............................	115-116
Bärnsten: arbeten däraf:
munstycken....................	1287
ej s. n.........................	45
oarbetad ............................	44
Bärsaft..............................	186—188
1 Afd. 49 Höft.	32

250

Kunal. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 69.

Rubrikens

nummer.

Böcker:

bilder- och målar-, för barn 334

notis- och andra med inbundet
rent eller linj eradt

papper.............. 317—318

tryckta, ej s. n............. 327—329

med upphöjda bokstäfver

(s. k. blindskrift) ........ 329

Bönor:

tjänliga till människoföda 74

andra ................................ 75

Börsar; se Portmonnäer.

Cassia fistula ............ 180

—»— lignea .................. 176—177

Celloidin, oarbetad och

arbeten däraf, ej s. n. 293, 295
Celluloid, oarbetad och

arbeten däraf, ej s. n. 293—294

Cement:

marmor- ............................ anm. t. 5

portlands-, slagg-och annan
för byggnadsändamål .... 35

Cementarbeten ............... 36—39

Cementmosaik; arbeten

däraf.............................. 36, 38

Centralställverk ........... 747

Centrifugalpumpar......... 948—950

Centrifugalregulatorer... 1035—1037

o. anm.

Centrifuger:

mjölk-, f ettbestämnings-,

jäst- och slam- ............ 998—999

ej s. n............................. 1002

Ceresin ............................ 1070

arbeten däraf........ anm. 1 t. 1086 — 1087

Chamottmurbruk............ 11

Charpi ............................ 393

Chilesalpeter ................. 1199

Rubrikens

nummer.

Choklad ........................... 155

Chopped äpples ............ 108

Cigarrer och cigarretter 193

Cigarr- och cigarrettmunstycken
................. 1287—1288

Cikorierot ........................ 98

Cinnober ......................... 1157

Cirkelbestick ................. 903

Cirkelknifvar .................. anm. t. 760

Cirklar:

af järn ............................ 7 / 9

andra ................................ 903

—»—, skår- .................. 776

Cirkulär, affärs- ............ 335—336

Citroner ........................ 105

Citronskal, torkade eller

saltade.......................... 109

Citronsyra...................... 1111

Compoundstål.................. 683

Compoundstålplåtar ..... 695

Cyankalium ..................... 1125

Cyannatrium .................. 1125

Cyklometrar..................... 1233

Cylindrar:

af järn för förtätade gaser 715

af smidbart järn för fabriker,
bryggerier och brän nerier

............................ 922—924

sib- .................................... 1013

tork-, för textil- eller pappersindustrien
................ 984

vals-, ej s. n..................... 1023—1025

för sil-, sikt- eller sorteringsmaskiner
.............. 1013

—»— och slidskåp för
maskiner, alla slag,
såsom ångmaskiner,
kondensorer etc....... 1014—1016

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 69. 251

Rubrikens

nummer.

Dadlar, torkade............... 109

Damejeanner af glas...... 650—651

Damm vippor ................. 279

Decalcomanier (aftrycks bilder).

.......................... 334

Defibrörer........................ 984

Defibrörstenar.................. 22—24

Deglar af leraeller grafit massa

................ 619

Degras.............................. 1080

Dekaterpannor ............... 922—924

Dekorationstallrikar; se
Lyxföremål.

Desaggregatorer ............ 961

Desinfektionsmedel,
tvål- eller såpbaltiga,

ej s. n........................ 1097

Desintegratorer............... 961

Dextrin.............................. 1218

Diffusörer ........................ 922—924

Digelpressar................... 986

Dinappar af kautschuk 603

Dinasmurbruk................. 11

Diskbord af icke smid bart

järn ..................... 672—673

Disklådor af lera, ej
fajans- eller porslinsvaror.
........................... 622

Djur och animaliska

ämnen .................. (II) 49—73

Djur:

döda, ej ätbara ................ 67

lefvande ............................ 49—54

Djur delar:

ätbara, ej s. n................. 59

kokta eller eljest beredda,
ej s. n. varor häraf .... 148

ej s. n............................. 73

	Rubrikens
	nummer.
Djurfett, ej s. n............. Dockor till metallbear-	1080''
betningsmaskiner ......	973—978
Dokumentskåp af järn ...	804
Dolkar med parerstång	788
Domar .............................. Dosor:	925—926
till isoleringsrör................ andra; se Askar.	1060
Draf....................................	104
Draftorkare .....................	922—924
Drag (till fiske)...............	899
Draggar ........................... Draginrättningar till	750—751
järnvägs- och spår-väffsmateriel ...............	1012
Dragluckor af icke smid-
bart järn .....................	672—673
Drank................................. Draperier, afpassade:	104
af ull ................................ andra; se Yäfnader.	382
Dref..................................	393
Drif- och urfjädrar ......	725
	o. anm.
Drifremmar;se Remmar. Droppsäckar.....................	516
Drufsocker........................	163
Drycker ...........................	183—191
Dubbelrör (tändmedel)... Duk:	1208
gummi-; se Kautschuk, koppar-, mässings- etc.....	865-866
poler- ................................	510
press-, af ull .................... segel-; se Segelduk, stängsel- och annan järn-	375
tråds- .................... anm.	i t. 716-722
Dukar, afpassade:
bomulls-............................	f 472-473 l 489-491

252

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 69.

Rubrikens

nummer.

Dukar, afpassade: (forts.)

ylle- ................................ 382

andra; se Väfnader.

Dun.................................... 72

Dynamit........................... 1206

Däcksglas ........................ 637

Dämprullar ..................... 1038—1042

Dörrstängare .................. 805—806

Eburin och arbeten där af,

ej s. n................... 293, 295

Economisers..................... 928

Ejektorer ........................ 1035—1037

o. anm.

Ekbark............................. 1214

Ekollon.............................. 103

Eldningsapparater för
ångpannor och gasverk 927

Eldredskapsställ af icke

smidbart järn ............ 674—675

Eldstadsroster:

rörliga ............................ 927

ej s. n............................. 671

Elektricitetsmätare....... 1233

Elektriska ledningskab lar,

linor och snören 856—863

Elektriska maskiner och

apparaterm.m.(XIlIB) 1038—1061

Elektroder........................ 1045

Elektrotekniska specialapparater,
ej s. n. ... 1061

Elektrotyper...................... 895

Element till ackumulatorer.
............................. 1044—1045

Elevatorer........................ 970

—»—, halm-.................. 994

Elfenben och arbeten
däraf; se Ben.

Emaljfärger.....................anm. 2 t. 1175

	Rubrikens nummer.
Emaljmassa.....................	636
Emalj varor: i förening med guld eller
silfver............................	659
ej s. n.............................	660-662
Emalj ögon........................	658
Emulsionsplåtar...............	64 V
Emulsorer........................	998—999
Etagerer af icke smid-
bart järn .....................	674—675
Eter....................................	anm. t. 110 8
Eterarter...........................	1198
Etiketter af papper......	321, 336
Etsningar ......................	334 o. anm.
Etuier med eller utan tillbehör, af
läder eller skinn ............	215
papp, papper eller pappers-massa i förening med
vissa ämnen ................	6TÅ
spånadsvara ....................	521-522
annat ämne ....................	1283—1284
Ewarts kätting...............	740
Explosionsmotorer.........	942—945
Extr akter: af vegetabiliska färgnings-
ämnen............................	1166—1167
färg-, med tillsats af lös-nings- eller betnings-
medel ............................	1171-11712
garfämnes- ........................	1215
kvillajabark- ....................	anm. t. 1095
kött- ................................	148
malt- ................................	151
F.
Fackverk..........................	749
Fajans; se Porslin, oäkta. Fanerskifvor af annat träslag- än furu eller
gran ...........................	234

Kungi. Maj:t-s Nåd.

Rubrikens

nummer.

F anerskifvor, hoppressade
(s. k. limbräder) 234

Fartyg och fordon

(XIII C) 1062—1069

Fartyg ............................. 1062—1063

Fasadtegel; se Tegel.

Fendertar af kork .........	260
Fernissa ...........................	1088—1090
Ferricyankalium..............	1125
Ferricyannatrium ...........	1125
Ferrocyankalium ............	1125
Ferrocyannatrium ........	1125
Ferrosilicium ..................	665—666
F ettämnen:
benfett ............................	1080
djurfett, ej s. n.............	1080
ullfett ................................	1080
vegetabiliska ....................	1079
Fiber:
krusad ............................	91
för flätning och dylik be-arbetning eller till borst-
bindararbeten................	267
vulcan- ............................	306
Fiberarbeten, ej s. n....	o. anm. 269—272
Fiberpapp ........................	306
Fickur och delar därtill	1256—1260
Fikon, torkade ..............	109
Filar och raspar............	768—770
Filklofvar af järn .........	779
Filt:
asfalt- och tjär-................	298
maskin-, af
bomull ........................	464
ull ................................	361, 375
Se äfven Väfnader. Filtar, afpassade, af
silkesaffall, s. k. italienska	343
ull ....................................	382

Proposition N:o 69.	253
Filterpressar.....................	Rubrikens nummer. 1013
Filtrerpapper .................	302—303
Filtstumpar .....................	582
Fingerborgar af oädel metall .........................	902
Finkelolja............... anm. 4 t.	183—184
Fisk...................................	62—64
Fiskkrokar.....................	899—900
Fisknät; se Nät. Fiskredskap, ej s. n. ...	1270
Fiskrom, saltad...............	144—145
Fjäder .............................	71—72
Fjäderhammare...............	962—965
Fjäderharfspinnar ........	755
Fjäderpennor, spjälkade och k Infria ..............	280
Fjäderpälsverk, konst-gjord! ..........................	589—590
Fj äderspolar; arbeten däraf ............................	283
Fjäder- och växeltungor	746
Fjädrar: järn-: drif- och ur- ................	725
formade, för beklädnads-persedlar o. d.........	o. anm. 723-724
järnvägs- och spårvägs-	1012
kultivators- ....................	755
vagns- och spiral-, ej s. n.	744
prydnads- ........................	585-588
Fjärilar, skalbaggar, prydnadsfjädrar o. d.; efterbildningar däraf (se Blommor, konst-gjorda) .......................	566—567
Flaskor af glas...............	649—653

254

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 69.

Flaskkorkar .....................

Flinta................................

Flintduk ..........................

Flodhästhudar..................

Flodhästtänder, arbeten
däraf; se Ben.

Floretter ...........................

Flott ...............,................

Fluorammonium ............

Fluorvätesyra.................

Flusspat .........................

Flyglar............................

Flyktiga, vegetabiliska

oljor, äfvensom parfymer
och kosmetiska
medel m. m. (XV D) 1184—1198

Fläktar.............................. 948—950

o. anm.

Flänsar, af

icke smidbart gjutjärn .... 669—670

o. anm. 3 o. 5

smidbart järn.................... 715

Fläsk ............................. 55—56

Flätor af säf; se Säf.

—»—; se äfven Hattflätor.

Flöten ........................ 1270

Fodral, hatt-; se Hattfodral.

—»—, andra, af

läder eller skinn ............ 215

papp, papper eller pappersmassa
i förening med

vissa ämnen ................ 322

spånadsvara .................... 521—522

annat ämne än papp, papper,
pappersmassa, läder eller

skinn ............................ 1283—1284

Folier:

bly- eller tenn- ................ 896

brons- eller färg- ........ ... 1162

Fonografer och delar	Rubrikens nummer.
därtill ..........................	1250
Fordon, ej s. n............. Formalin........................... Formar, af	1069
1152—1153
gips ................................ trä, för industriella ända-	6
mål ................................ Formstycken, af	239
isoleringsmassa ................	48
korkaffall ........................	259
Formtegel ........................ Fosfater: ammonium-, kalium- och	610—611
natriumfosfat ................	1106
råfosfat ............................	4
superfosfat ........................	1201
tomasfosfat ........................	1199
Fosfor ......................	1101
Fosforhydrid ................	1142
Fosforseskvisulfid .........	1142
Fosforsyra .......................	1106
Fotogenmotorer..............	942—945
Fotografialbum ...............	316
Fotografier.......................	334 o. amn.
Fotografikameror............	1234—1236
tillbehör därtill ................	1234-1237
o. anm. t. 1234—1236
Fotografiramar ...............	1285—1286
Fotografiska torrplåtar	647
Fotografiskt papper......	305
Fotografiställ af glas ...	648
Fotsackar af pälsverk .. Fotskrapor af icke smid-	225—226
bart järn ......................	672—673
Frimärken, begagnade	326
Frimärksalbum ..............	315
Friserkardor.....................	795

Rubrikens 1
nummer.

261

510

196—197

780—781

141

1102

1243

Frukter, bär, grönsaker
och lefvande växter

m. m.

Frukter (afträd) och bär:
färska eller enbart kokade
inlagda i sprit, ättika eller
olja eller syltade
saltade
torkade

konstgjorda och delar därtill:

af vax.....................

„ spånadsvaror etc.

Fruktsaft....................

Fräsar ........................

Frästa arbeten af trä;
se Svarfvade arbeten.

Frö ....................................

—))—, senaps-...............

Fröstoft (sporer) ...........

Fyllnadsmateriel af bly

eller blylegeringar......

Fy rapp ara ter ..................

Fyrrör och fyrpatroner

Fyrverkeriarbeten .........

Fågelskinn .....................

Fåglar, lefvande ............

Får ....................................

Fäkth andskar..................

Fälb; se Väfnader.

Fältspat ..........................

Fänkål .............................. 178

Färger och färgnings ämnen

m. m. (XV C) 1154—1183

Färger:

jord-:

oarbetade........................ 34

torra eller i degforni .... 1155

beredda med olja, ej s. n. 1175

o. anm.

beredda med annat bindemedel
(målarfärgor)........ 1176—1177

255

Rubrikens

nummer.

Färger: (forts.)

ej s. n............................. 1178

Se i (ifrigt deras benämningar.
Färgextrakter med tillsats
af lösnings- eller

betningsämnen............ 1171—1172

Färgfolier ........................ 1162

Färglådor ....................... 1179

Färgstift......................... 1182

Färgträ.............................. 1165

Fästklofvar ..................... 777

Fönster, tak-, vägg- och
källar-, af icke smid bart

järn ..................... 672—673

Fönsterglas ..................... 640—646

arbeten där af, ej s. n..... 648

Förbränningsmotorer ... 942—945

Förgyllningspressar...... 962—965

Förhydningspapp............ 298

Förspinning..................... 452, 454

Förställare........................ 817

F örvärmare:

mjölk-................................ 1002

rökgas- ............................ 928

ej s. n............................. 919—924

Gafflar:

bords- och hushålls-, af

järn................................ 788—789

hö- .................................... 762

Gagat (jet):

arbeten däraf, ej s. n..... 45

oarbetad............................ 44

Galalit, oarbetad och

arbeten däraf, ej s. n. 293—294
Galler:

port-, luftväxlings- och
andra, af icke smidbart

järn................................ 672—673

tork-, af järntråd .... anm. 4 t. 716—722

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 69.

Rubrikens
nummer.

(III B) 105—135

105—107

117
115-116
108-116

1087

566-567

186—188

775

85—89

170

892
1239
1208
1213
anm. t. 588
54
52
218

256

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 69.

Rubrikens

nummer.

Gallowaytuber ............... 925—926

Galls kätting.................. 743

Gallus syra ....................... 1216

Galläpplen....................... 1214

Galvanotyper ................... 895

Gardiner, afpassade:

, .. / 472-473

bonmlls-............................

ylle- ................................ 382

andra; se Väfnader.

— » — ; se äfven Rullgardiner.

Gardinväfnad, tråd-, af

bomull ......... 492

Garflim.............................. 1148

Garfningsämnen, vegetabiliska.
....................... 1214

Garfskidor................... 1214

Garfsyra .......................... 1216

Garfvarfett ..................... 1080

Garfämnesextrakter...... 1215

Garn:

bind- och segel-; se Tågvirke,
effekt- eller fantasi-, af
bomull............................ 463

o. anm.

silke i förening med

annat spånadsämne ... anm. t. 340—342

ull ................................ 371—372

o. anm.

falskfärgadt ................ anm. t. 363—372

grisande-........................ anm. t. 363—372

kabel-................................ 408

—))—, af

bomull ............................ 452—463

i smärre uppläggningar 462

jute.................................... 397—401

kokostågor........................ 395—396

ull .................................... 363-373

i smärre uppläggningar 373

andra djurhår ................ 374

Rubrikens

nummer.

Garn, af (forts.)

vegetabiliska spånadsämnen,
andra än bomull,
kokostågor och jute .... 402—407

Garneringsartiklar; se
Snören och andra snörmakararbeten.

Gasbehållare .................. 922—924

Gaser, förtätade.............. 1100

Gasgeneratorer............... 922—924

Gasmotorer ..................... 942—945

Gasmätare ..................... 1241

o. anm.

Gasolin............................. 1070

Gasreningsapparater..... 922—924

Gasreningsmassa........... 40

Gasverk; eldningsappa rater

därtill ........... 927

Gelatin och arbeten däraf 1222

o. anm.

Generatorer, elektriska 1038—1042

— »—, gas-.................... 922—924

Gevär................................ 815

Gevärstocksämnen......... 233

Gips, bränd..................... 5

—, fälld..................... 1120

Gipsarbeten..................... 6—10

Gipssten .......................... 4

Glansguld........................ 897

Glansplåt ....................... 696—698

Glas och glasvaror (XI) 634—663

Glas:

alabaster- och opal- ........ anm. t. 637

däcks- ............................ 637

fönster- och spegel- ........ 640—646

arbeten däraf, ej s. n. 648

optiska:

infattade ........................ 1238

lösa, oinfattade ............ 657

sidventil- ........................ 639

Kungl. Maj:ts Nåd.

Rubrikens

nummer.

Olas: (forts.)

trottoar- etc. och annat
i skifvor gjutet råglas 637

arbeten däraf ................ 638

Glasburkar...................... 649—653

Glasbuteljer..................... 650—651

Glasdamejeanner............ 650—651

Glasduk .......................... 510

Glasflaskor........................ 649—653

Glasisolatorer.................. 656

Glasknappar, ej s. n. ... 1278

Glaskolfvar ..................... 655

Glaskrubbor..................... 639

Glaskärl, afsedda till

ackumulatorer ............ 1044

Glaslinser, s. k. hel pressade

dioptriska ... 657

Glasmassa........................ 634

Glasmålningar ............... 648

Glaspapper ..................... 308

Glaspipetter.................... 655

Glaspulver........................ 635

Glaspärlor, oinfattade... 289

Glasrör.............................. 654

Glasskärf........................... 663

Glasstafvar .................... 654

Glastakpannor ............... 639

Glastegel........................... 639

Glas tråg........................... 639

Glasull............................ 634

Glasvaror:

i förening med guld eller

silfver ............................ 659

laboratorieartiklar, ej s. n. 655

ej s. n............................. 660—662

Glasyrmassa..................... 634

Glasögon.......................... 1238

Glaubersalt ..................... 1120

Bih. till Riksd. Prat. 1910. 1 Sami.

Proposition N:o 69. Glimmer, oarbetad och	257 Rubrikens nummer.
arbeten däraf, ej s. n.	13
Glimmerbrons................	1160—1161
Glitter .............................	635
Glober ..............................	332
Glutenfoder ...................	104
Glutenlim ........................	1217
Glycerin ...........................	1083
Glättpressar .....................	962—965
Glödlampor ................ kol- och metalltrådar samt	1046—1047
socklar därtill................	1049
Glödstrumpor, afbrända	1230
Golfbeläggningsmaterial Golf- och väggplattor; se Plattor.	anm. t. 35
Goudron ......................... Grafit (blyerts), oarbetad,	anm. t. 42
malen eller slammad Grafvårdar af icke smid-	34
bart järn ..................... Grammofoner och delar	672—673
därtill ...........................	1250
Granfrö ...........................	87
Gratulationskort ...........	334
Grenar och kvistar ......	267
arbeten däraf, ej s. n.....	268—272
Grepar ..........................	762
Grifflar.............................	26
Grisaillegarn............ anm.	t. 363—372
Gms ................................ Gryn:	34
af spannmål ....................	79
ris- ....................................	81
ej s. n. .................;.......... Grytor af icke smidbart	82
järn .............................	672—673
Grålumppapp..................	298
Grålumppapper...............	300
1 Afd. 49 Höft.	33

258

Kungl. Maj:ts Nåd.

Rubrikens

nummer.

Grädde.............................. 136

Gräs:

preparera^, till prydnad

användbart ................ 134

tränsadt eller upprispadt 91

ej s. n............................. 90

—»—, arbeten däraf:

hattflätor ........................ 570—572

ej s. n............................. 269—272

Gräsklippningsmaskiner 762

Grönsaker; se Köksväxter.

Gröpkvarnar ................. 961

Guano .............................. 1202

Guld:

arbetadt............................ 907—909

bladguld ........................ 897

oarbetad!, äfvensom skrot 906

Gulddragararbeten ........ 563—565

Gulddragartråd............... 563

Guldsalter ..................... 1131

Guldslagarhinna ............ 212

Gullskinn ....................... 199, 204

Gulträextrakt.................. 1166

Gummi:

flytande ............................ 1219—1220

nativt, ej s. n................. 1221

regenereradt .................... 592

Se äfven Kautschuk.

Gummigutta.................... 1221

Gummihartser ............... 1221

Gurkor.............................. 118

Gut ................................ 340

Guttaperka; se Kautschuk.

Gångjärn (af järn)........ 809—810

Gängtappar, gängbackar,
gängkloppor...... 775

Proposition N:0 69.

Rubrikens nummer.

Gödsel .............................. 1202

Gödselspridare ...... 997

Göten af järn................. 679

Hackelsemaskiner ......... 961

Hackelsemaskinknifvar.. 760

Hackor:

blad- ................................ 762

häst- ................................ 994

Hafre ........ 75

Hagel................................. 875

Hakar:

ur-, af annat ämne än guld,
silfver eller platina .... 1272

Se äfven Häktor.

Halm ......... 90

Halmarbeten .................. 273—275

Se äfven Hattflätor.

Halmelevatorer............... 994

Halmknifvar.................... 763

Halmpapper..................... 300

Halsband; se Armband.

Hammare ...................... 772—774

ång- och luft- samt fjäder- 962—965

Hampa .............................. 393

Hampolja ...................... 1078

Handkardor och hand kardläder.

.................... 795—796

Handskar:

fakt- och box- ................ 218

kautschuks- .................... 603

ej s. n. (skinn-)................ 211

Handskrifter.................... 329

Handtag till redskap

eller verktyg............... 242

Kungl. Maj:ts Nåd.

Rubrikens

nummer.

Harfvar............................. 994

fjäderharfspinnar ............ 755

Harpor (för rensning af

säd m. m.).................. 994

Harts................................ 1147

Hartslim ........................... 1148

Hartsoljor ........................ 1072

Hartstvål.......................... 1148

Haspar af järn............... 809—810

Hattar .............................. 574—584

Hattflätor ........................ 570—573

Hattfoder afspånadsvaror 534—535
Hattfodral, af

läder eller skinn ............ 216

spånadsvaror .................... 523

—»—, ej s. n................ 1281

Hattnålar................... 901

Hattspännen af annat
ämne än guld, silfver

eller platina .............. 1272

Haubitser ....................... 817

Hejare .............................. 962—965

Hektografmassa............. 1224

Heliotropin....................... 1190—1191

Hemfärger........................ 1171

Hinkar, af

andra vegetabiliska spånadsämnen
än bomull ... 446

kautschuk ........................ 603

Hissmaskinerier............... 968—969

Hjorthornssalt ............... 1124

Hjul:

järnvägs- och spårvägs-.... 1011—1012
vagns-, af trä, utan gummiringar
............................ 238

till åkdon och fordon, ej
s. n., med gummiringar 1069

Se äfven Svänghjul.

Hjuldelar samt ämnen

därtill af trä............... 238

Proposition N:o 69. 259

Rubrikens

nummer.

Hjulringar:

järnvägs- och spårvägs-.... 1011

kautschuks-, massiva........ 596

Hofbuffertar.................... 596

Hoffmans droppar......... anm. t. 1198

Holländare........................ 984

Honung ........................... 142

Horn:

arbeten däraf, ej s. n..... 281, 283

oarbetadt ........................ 280

Hornborst ........................ 280

Hornknappar, ej s. n... 1275

Hornmjöl ........................ 1202

Hudar och skinn, läderarbeten,
pälsvaror m. m.

(V) 195—226

Hudar och skinn, ej
pälsverk:
beredda:

sul- och bindsulläder
samt hvalross- och

* flodhästhudar ........ 196—197

andra slag ................ 198—200

oberedda........................ 195

Hufvar (rördelar), af

icke smidbart gjutjärn .... 669—670

o. anm. 3

smidbart järn.................... 715

Huggare.......................... 780—781

Huggblock........................ 235

Huggjärn ....................... 779

Humle ............................. 92

Hummer......................... 66

Hushållsmaskiner ......... 991—992

Hvalraf (spermaceti) ..... 1080

Hvalrafolja ..................... 1080

Iivalrosshudar................. 196—197

Hvalrosständer, arbeten
däraf; se Ben.

260

Kungl. Maj:ts Nåd.

Rubrikens

nummer.

Hvassbuk ........................ 62

Hvete .............................. 74

Hvitbetor ........................ 96 — 97

Hvitkål.............................. 120

Hyflar:

för bearbetning af trä .... 771

rak- och lösa klingor därtill 782

Hyfveljärn:

maskin- ............................ 758—759

ej s. n............................. 779

Hyfvelstockar, af

järn.................................... 771

trä .................................... 241

Hyskor.............................. 902

Håljärn.............................. 779

Hår (se Ull)..................... 356

Arbeten af människohår
eller efterbildningar däraf 388

Hårnålar af järn............ 801

Hårprydnader af annat
ämne än guld, silfver

eller platina ............... 1272

Hårspännen af annat
ämne än guld, silfver

eller platina ............... 1272

Hårtinktur....................... 1193

Häktor, bakar och hyskor 902

Hänglås af järn ............ 806

Hängmattor af vegetabiliska
spånadsämnen:

andra än bomull............ 446

bomull............................ 501

Hängslen; äfvensom delar
därtill af spånads vara

........................... 518—520

—»—, delar därtill af

läder eller skinn ...... 215

Härfvor (för elektriska

maskiner)..................... 1043

Proposition N:o 69.

Rubrikens

nummer.

Hästar .............................. 49—50

Hästhackor ..................... 994

Hästräfsor....................... 994

Hästräfspinnar ............... 755

Hästskor........................... 756

Hästskosöm, hästsko hakar

och broddar ... 732

Hästskyltar ooh delar

däraf.............................. 203

Hö....................................... 90

Högafflar.......................... 762

Hörnjärn (af järn)......... 809—810

Hövändare..........k............. 994

Indelningsapparater...... 973—978

Indigo .............................. 1164

Indigofärgämnen............ 1164

Ingefära ........................... 17 3—174

Injektorer (se Armatur) 1035—1037

o. anm.

Insektpulver .................. 130

Instrument........................ 1233—1250

Instrumenttaflor, elektriska
........................ 1053

Isblåsor af kautschuk 603

Isolatorer:

glas- ................................ 656

porslins-............................ 625 — 626

Isoleringsmassa ............ 47

arbeten däraf.................... 48

Isoleringsrör .................. 1060

Ister.................................... 57

Isterolja (lärd oil)......... 1080

Jacklister ........................ 1061

Jacquardkort .................. 319

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 69. 261

Rubrikens

nummer.

Japanska arbeten af trä 251

Japanvax........................... 1079

Jet:

arbeten däraf, ej s. n..... 45

oarbetad.................. 44

Jod .................................. 1116

Jodammonium ............... 1116

Jodkalium........................ 1116

Jodnatrium ..................... 1116

Jordarter, till annan rubrik
ej hänförliga...... 34

Jordartmetaller; föreningar
däraf............... 1131

Jordfärger:

oarbetade ........................ 34

torra eller i degform........ 1155

Jordgubbar ..................... 106

Jordnötolja ..................... 1076—1077

Jordnötter........................ 103

Jordvax (ozokerit)......... 1070

Julgransljus..................... 1092

J ulgranspry dnader......... 1271

Jute.................................... 393

garn däraf ........................ 397—401

väfnader däraf ................ 420—423

Järn och järnlegeringar
samt arheten däraf

(XII A) 664—840

Järn:

tackjärn, spegeljärn, manganjärn,
kromjärn, wolframjärn,
molybdenjärn
och annat icke smidbart,

ej s. n......................... 664

kiseljärn, kiselmanganjärn 665—666

granuleradt, s. k. stålsand
och j ärnsand; s. k. pulveri -seradt; lyonerspån och
stålull ............................ 667

Rubrikens

nummer.

Järn: (forts.)

göten, smältstycken, råstänger
och råskenor;
ämnen öfver 70 mm. i
fyrkant med runda hörn;

plåtämnen .................... 679

varmvalsadt, ej s. n......... 684—685

kallvalsadt eller kalldraget jyij)_722

smidt, i stänger, ej s. n. 687

plåtar ................................ 693—703

ämnen därtill ................ 679

plåt- och bleckvaror, ej s. n. 705—710

rör:

af icke smidbart gjutgods 668—670

o. anm.

valsade, varmdragna etc. 711—712

o. anm. t. 701—703
kalldragna .................... 713—714

tråd ................................ 685, 716—723

o. anm.

gjutna konstföremål och
andra finare gjutgodsartiklar
samt orneradt

gjutgods till kronor och

lampor............................ 678

gröfre artiklar för hushållet
och renhållningen af icke

smidbart gjutgods ........ 672—673

icke smidbart gjutgods och

varor däraf, ej s. n..... 819—828

smidbart gjutgods och andra
varor af smidbart järn,

ej s. n......................... 829—840

skrot ................................ 818

Järnkonstruktioner......... 749

Järnoxid, ättiksyrad...... 1128

Järnoxidhy drat............... 40

Järnsand ......................... 667

Järnvitriol........................ 1132

J ärnvägar, flyttbara,

spårramar därtill ...... 745

262

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 69.

Rubrikens

nummer.

Järnvägs- och spårvägsmateriel: axlar,

raka ........................ 1009—1010

bottenplåtar .................... 745

bromsapparater ................ 1013

buffertar och delar därtill 1012

centralställverk och delar

därtill ............................ 747

draginrättningar ................ 1012

fjäder- och växeltungor .... 746

fjädrar................................ 1012

förbindningsjärn ................ 745

hjul, ej bearbetade; hjul ringar

............... lön

hjulsatser; bearbetade lösa

hjul................................ 1012

klämplattor........................ 745

koppelanordningar ............ 1012

mellanstag ........................ 745

omkastare till spårväxlar 745

rundjämsstag .................... 745

räls- och mellanklotsar .... 745

skarf- och syllbultar med

muttrar ........................ 746

skarfjärn ............................ 745

skenor................................ 680 — 681

skenskor ................ 745

spårkorsningar ................ 746

spårramar ........................ 745

spårväxlar ........................ 746

stödskenor ........................ 745

syllar ................................ 745

vän dskifvor och delar därtill 746

delar, ej s. n., till spåranordningar
................ 745

delar och tillbehör, ej s. n.,
till signalsäkerhets-,
växelförreglings- och vägbomsanordningar.
........... 748

Järnvägsvagnar ............ 1003—1008

Jäst.................................... 152

Rubrikens

nummer.

Kabelgarn........................ 408

o. anm.

Kablar af koppartråd ... 856—863

Kaffe ................................. 156—157

Kaffekvarnar .................. 991—992

Kaffesurrogat.................. 157

Kakao .............................. 153—155

Kakaosmör ..................... 1079

Kakel och kakelugns ornament

..................... 623—624

Kalandrar ........................ 984

Kalciumkarbid ............... 1140

Kalciumsulfat.................. 1120

Kali:

arseniksyrligt .................... 1130

kaustikt ............................ 1114

klorsyradt ........................ 1118

Kalihy drat........................ 1114

Kalisalpeter..................... 1121

Kaliumbikromat ............ 1129

Kaliumfosfat.................... 1106

Kaliumkarbonat............... 1123

Kaliumklorat .................. 1118

Kaliumkromat.................. 1129

Kaliumnitrat .................. 1121

Kaliumoxalat .................. 1110

Kaliumsilikat .................. 1119

Kaliumsulfat .................. 1120

Kaliumtartrat................. 1111

Kalk:

karbol- ............................ 1145

släckt ................................ 3

ättiksyrad ........................ 1127

Kalkkväfve ..................... 1200

Kalksandsarbeten,ej s. n. anm. t. 39

Kalksand tegel.................. 609

Kalkspat.......................... 3

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 69.

263

Rubrikens

nummer.

Kalksten......................... 3

arbeten däraf; se Sten.

Kaloriferer af icke smid bart

järn ..................... 672—673

Kamfer............................. 1188

Kamflänsrör af icke

smidbart järn ............ 672—673

Kaminer, järn-, ej s. n.,

af icke smidbart gods 672—673
—»— för uppvärmning
med gasformigt eller
flytande bränsle eller

elektricitet ................. 812

Kammar af hårdgummi 607

Kanariefrö........................ 85

Kanel (kanelknopp och

cassia lignea) ............ 176—177

Kanoner ......................... 817

Kantiljer........................... 564

Kaolin ............................. 11

Kappsäckar:

af läder eller skinn ........ 216

ej s. n............................. 1281

Kapris .............................. 181

Kapslar, af

oblat •••;............................ 1290

porslin till kulkvarnar .... 621

Karaffiner af glas......... 660—662

Karbid:

barium- ............... 1140 I

kalcium- ............................ 1140

silicium- ............... 1141

ej s; n............................. 1141

Karbidkväfve .................. 1200

Karbolineum.................... 1145

Karbolkalk ..................... 1145

Karbolsyra....................... 1145

Karborundum................. 1141

Se äfven Slip-, bryn- eller
polerstenar.

Karbomndumduk ........ 510 j

Rubrikens

nummer.

Kardbeslag, lösa .......... 797

Kardemumma................. 175

Kardläder, hand-............ 796

Kardor, hand-.................. 795—796

Karmin........................... 1163

Karnaubavax .................. 1085

Kartonger, förpacknings-
............... anm. 1 t. 323-325

Kartongpapp .................. 299

o. anm. 2 t. Papp o. papper.

Kartongpapper............... 304

o. anm. 21. Papp o. papper.

Kartor .......................... 330—332

Kasein .............................. 1226

Kasetter (se Fotografikameror)
..................... 1237

Kassafack ....................... 806

skåp för nycklar till kassahvalf,
kassaskåp och
kassafack........................ 806

Kassahvalfsdörrar ...... 804

Kassakontrollapparater 1013

Kassaskåp och kassakistor
........................... 804

Kassavarot........................ 127

Kastanjer ..................... 113

Kastruller af icke smidbart
järn.................... 672—673

Kataloger ........................ 335—336

Katedralglas.................... 637

Kautschuk och kautschuksvaror
samt packningar
af spånadsäm nen

.......................(IX) 592—608

Kautschuk:

arbeten, af

hårdgummi .................... 604—607

mjuk kautschuk............ 594 — 603

oarbetad............................ 592

264

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 69.

Rubrikens |
nummer.

Kautschuk: (forts.)

upplöst eller i degform;
äfvensom konstgjord

mjuk kautschuk ............	593
Kautschuksaffall samt
förslitna kautschuks-
varor..............................	608
Kautschuksskodon .........	601
Kaviar .............................	145
Kedjor:
hals- och ur-, af
annat ämne än guld, silf-
ver eller platina........	1272
pärlor ............................	291—292
järn-, ej s. n.................	740-743
velociped-, afpassade........	1065
Kemiska grundämnen och

deras föreningar, ej
annorstädes upptagna

(XV A)	1100—1142
Kemiskt-tekniska pre-
parat, ej s. n.............	1232
Kikare .............................	1238
Kimrök..............................	1158
Kirurgiska artiklar (ej instrument), af
hårdgummi........................	607
mjuk kautschuk................	603
Kisbränder........................	40
Kiselgur ...........................	1
Kisel järn...........................	665—666
Kiselmanganjärn .........	665—666
Kitt....................................	1091
asfalt- ................................	42
Klensmidesstäd...............	756
Kli, alla slag ..................	84
Klischéer..........................	895
Klinker (se Tegel).........	610—611
Klister, stärkelse- ......... Kloraluminium ..............	anm. t. 1218
1116

Klorammonium ..............	Rubrikens nummer. 1116
Klorbarium .....................	1116
Klor kalcium.....................	1116
Klorkalium........................	1116
Klorkalk..........................	1117
Klormagnesium...............	1116
Klornatrium.....................	1116
Klorsvafvel .....................	1142
Klorvätesyra...................	1102
Klorzink ..........................	1133
Klosetter af lera, ej fajans- eller porslins-
varor ...........................	622
Klyfsten af lera......anm. t.	610—611
Kläder och andra söm-nadsarbeten, ej s. n.,af spånadsvaror: impregnerade eller öfver-dragna med kautschuk etc.; arbeten af elastiska
spånadsvaror ................	543-546
vattentäta, belagda eller impregnerade med annan
massa än kautschuk ....	547-548
andra ................................	549-562
Klädespersedlar af läder
eller skinn ..................	217
Klädnings- och ärm-
hållare...........................	518—520
Klädsäckar ....................	523
Klämplattor....................	745
Knallhattar .....................	1207
Knallpulver .....................	1213
Knallsignaler ..................	1213
Knappar: ärm- och bröst- af annat ämne än guld, silfver
eller platina ............	1272
ej s. n.............................	1273-1280

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition No 69. 265

Rubrikens

nummer.

Knappnålar ..................... 901

Knif blad, lösa, till skörde och

slåttermaskiner... 760

Se äfven Knifvar.

Knifskaft och ämnen

därtill, af

ben, horn eller sköldpadd celluloid, galalit, m. fl. formbara konstgjorda ämnen, ej s. n............. hårdgummi........................	281 293 606
pärlemor............................	284
Knifvar:
betrifningsmaskin- (schnitzel-
knifvar) ........................	761
cirkel- ...............................	anm. t. 760
hackelsemaskin- ................	760
halm- ................................	763
hopfällbara, ej rakknifvar	783-786
icke hopfällbara ................	787—789
maskin-, ej s. n.............	760
pappersmaskin- ................	760
rak-....................................	782
Knoppar:
till konstgjorda blommor	anm. t. 567
porslins- (se Isolatorer) ....	625-626
Koboltfärger.....................	1157
Koboltoxid........................	1157
Koffertar:
af läder eller skinn ........	216
ej s. n.............................	1281
Koffertnaglar .................	731
Kokapparater för upp-
värmning med fly-
tande bränsle eller
elektricitet ..................	812
Kokare..............................	921 — 924
arbeten därtill af valsad
järnplåt ........................	925-926
omröringsapparater därtill	1013
Kokosnötolja ..................	1079

Bill. till Ili/csd. Prof. 1910. 1 Sami.

Kokosnötter.....................	Rubrikens nummer. in
Koko solja ......................	1079
Kokostågor ....................	393
garn däraf........................	395-396
mattor däraf ....................	270—271
andra väfnader däraf........	419
Koks .................................	41
Koksalt...........................	1116
Kokta varor af diurs kött
eller andra diurdelar K" rvl • J	148
stenkol, antracit, koks, trä-
kol; retortkol, oarbetade	41
ej s. n., för elektrotekniskt
ändamål ........................	1050-1052
Kolborstar........................	1051
Kolbriketter.....................	41
Kolfvar (för maskiner) .	1017—1019
glas- ................................	655
råhuds- ............................	212
Kollergångar ................	961
Kollergångstenar............	22—24
Kollodium........................	1225
Kolonner, af gjutjärn...	671
Kolsvafla...........................	1142
Koltrådar till glödlampor	1049
Kompressorer..................	951—955
Kondensorer...................	929—931
Konfityrer........................	o. anm. 165
Konjak (se Brännvin
och sprit).....................	183—184
Konserver........................	o. anm. 168—169
Konstföremål af gjut-
järn ..............................	678
Konst- och konstslöjd-artiklar, af
cement ............................	37
gips ................................	10
1 Afd. 49 Höft.	o. anm. 34

266

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 69.

Rubrikens

nummer.

Konstgödsel ...... (XV E) 1199-1202

Kon stläder papp.............. 297

Konstnärsarbeten, af

oädel metall .................... 905

sten....................................

—»—, ej s. n................

Konstull ..........................

Kontakttråd....................

Kontroller, elektriska ...

Kopiepapper....................

Kopiepressar af icke smid bart

järn.......................

Koppar och andra, ej
förut nämnda oädla
metaller samt arheten

1291

357

852—853

1053

302—303

674—675

däraf (XII B) ............	841—891
Koppar och däraf fram-ställda legeringar: arbeten, ej s. n.................	842-872
oarbetad; äfvensom skrot	841
Kopparaska.....................	1133
Kopparoxid, kopparoxi-dul.................................	1133
Kopparoxidlösning, am-moniakalisk ...............	anm. t. 1133
Kopparstick ..................	334
Kopparvitriol (koppar-sulfat) ...........................	o. anm. 1134
Ivoppelanordningar till järnvägs- och spår-vägsmateriel...............	1012
Kopplingar, axel-, fasta eller rörliga ..............	1013
Kopra.................................	112
Koraller ..........................	287
Kordongtrissor...............	775
Korf....................................	147
Korgmakararbeten ......	268—269
Koriander ........................	178

Rubrikens

nummer.

Korinter ........................... 110

Kork; arbeten däraf, ej

s. n............................... 261

—»—, konstgjord och

arbeten däraf............... anm. 2 t. 261

Korkaffall, sönderdeladt 258

arbeten däraf .................... 259

Körbar.............................. 261

o. anm. 1

Korkbark och korkbarks aifall.

............................. 229

Korkskrufvar och andra

korkutdragare........... 779

Korn ................................ 74

Korpar (verktyg)............ 77 2—77 4

Korrekturpressar........... 986

Kort:

adress-; se Adresskort.

gratulations- .................... 334

iacquard-............................ 319

sio- .................................... 330-332

spel- ................................ 312

visit-; se Visitkort.

vy. .................................... 334

Korundum; slipstenar

etc. däraf..................... 18

Koschenill........................ 1163

Kosmetiska medel,ej s.n. 1197

Kottar,

abies excelsa eller abies

pectinata........................ 87

pinus silvestris ................ 86

Kraftmjöl ........................ 151

Kragar, stärkta och

strukna ........................ 530—531

Kranar, af

lera .................................... 021

metall ................................ 1035 —1037

o. anm.

— »—, lyft-..................... 968—969

Krattor.............................. 762

Kreatursfoder, ej s. n. 104

Kungl. Maj:ts Nåd.

Rubrikens

nummer.

Kreatursskrapor ........... 762

Kreolin............................ 1097

Kreosotolja ..................... 1145

Kresol ............................ 1145

Kreuzbärextrakt ............ 1166

Krigsmateriel, ej s. n. 816—817

Krita:

malen, slammad eller fälld 1154

oarbetad ............................ 34

skol- och skräddar- etc..... 1183

svart- och pastell- ............ 1182

Kriterad papp ............... 299

Krokar, fisk- .................. 899—900

—■»—, järntråds- ........ 737

Krollsplint........................ 91

Kromjärn ........................ 664

Kromoxid, ättiksyrad ... 1128

Kromsyra ........................ 1129

Krossare, roterande, äfven
sädes- och. olje kaks-.

............................. 961

Krubbor, af

glas.................................... 639

lera .................................... 620

icke smidbart järn............ 672—673

Krukmakargods ............ 632—633

Krut och andra sprängämnen;
tändstickor och
fyrverkerivaror (XVF) 1203—1213

Krut ................................. 1203—1205

Kryddkvarnar.................. 991—992

Kryddor.......................... 170—182

Kryolit .............................. 1

Kräftdjur........................... 66

Kräftor.............................. 66

Kräftstjärtar .................. 146

Kräkvinsten..................... 1130

Kuddar (se Sängkläder) 524—525

Kugghjul ........................ 1031—1034

Proposition N:o 69. 267

Rubrikens

nummer.

Kulkvarnar ..................... 961

Kullager........................... 1026—1030

Kulor, af

bly .................................... 875

järn .................................... 676—677

porslin, till kulkvarnar .... 621

—))— till separatorer och
fettbestämningscen trifuger

.................... 1000—1001

Kulsprutor utan lavetter 815

Kultivatorspinnar samt

kultivatorsfjädrar ...... 755

Kulör..............''................... 164

Kumarin........................... 1190—1191

Kummin ........................... 172

Kuverter........................... 313—314

o. anm.

Kvadrater (för boktryckerier)
........................... 892

Kvarnar:

grop- ................................ 961

kaffe-, krydd- och kött-.... 991—992

kul- och rör- samt pendel- 961

kulor och kapslar därtill;
se Kulor och Kapslar.

ost- .................................... 1002

vals- ................................ 961

Kvarnstenar..................... 22—24

Kvarts ............................ 1

Kvartssand........................ 1

Kvastar .......................... 276

Kvebrachoträ .................. 1214

Kvicksilver och kvick silfv

erlegeringar......... 1137

Kvillajabarkextrakt ...... anm. t. 1095

Kvistar; se Grenar och
kvistar.

Kvistar och blad, natur -

liga:

till prydnad användbara.... 134

andra slag ........................ 135

268

Kungl. Maj:ts Nåd.

Rubrikens

nummer.

Kvärcitronextrakt ......... 1166

Kylmaskiner, ej s. n. .. 951—955

mjölkkylare........................ 1002

Kylrör af lera ............... 621

Källarfönster af icke

smidbart järn ............ 672—673

Käppar, af

rör, vegetabiliska ............ 264—265

trä .................................... 246—247

Käppämnen .................... 233

Kärnor (för mejerihand tering).

......................... 1002

Kättingar af järn ......... 740—743

Kättingstoppare, kät tingkrokar

................. 750—751

Käx................................. 149

Kök, flyttbara, för eldning
med gasformigt
eller flytande bränsle 812

Köksväxter, ej s. n.:

färska ................................ 118—121

inlagda i sprit eller ättika

eller syltade ................ 123

saltade eller torkade ........ 122

Kör- och ridstänger ..... 807—808

Kött................................... 58—59

kokta eller eljest beredda,
ej s. n. varor af djurs
kött................................ 148

Köttextrakt .................... 148

Köttkvarnar..................... 991—992

Labelklot ........................ 465

Laboratorieartiklar af

glas ...........................anm. t. 654; 655

Lack ................................ 1228

—y>—, mun- .................. 1290

Proposition N:o 69.

Rubrikens

nummer.

Lack; se äfven Fernissa.

Lackfernissa ................. 1090

Lackfärger, torra eller i

degform, ej s. n....... 1170

Lager:

rull- och kul-.................... 1026—1030

ej s. n............................ 1031—1032

Lagerblad och lagerbär,

torkade ........................ 179

Lagerboxar ..................... 1031—1032

Lagg- och bottenstäfver;
se Stäfver.

Lakrits.....,....................... 166—167

Lampbrännare utan yt betäckning

.................. 869

Lampglas ........................ 661

Lampkupor .................... 660—661

Lampor:

bälg-.................................... 1048

glöd- ................................ 1046—1047

järn-, tillhörande kaminer 812

nernst-.................. 1048

ej s. n........................... 1266

o. anm.

orneradt gjutgods till lampor
och kronor ............ 678

Lampvekar ..................... 500

Landsidor till plogar ... 755

Landsvägslokomotiv...... 941

Lanolin............................ 1080

Lapis................................. 1138

Lard-oil ........................... 1080

Lava; arbeten däraf för

tekniskt bruk ............ 23

Lavetter .......................... 817

Ledningsstolpar; se
Lyktstolpar.

Lefver .............................. 59

Leksaker.......................... 1271

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 69.

269

Rubrikens

nummer.

Rubrikens

nummer.

Lera, alla slag............... Lerjord:	11
ren ....................................	1115
svafvelsyrad ....................	1119
Lerj ordshy draf ..............	1115
Lervaror.................... (X)	609—633
Lervaror; se äfven Porslin.
Liar..........-....................... Lifbojar och lifbälten	763
af kork .......................	260
Likör .................................	185
Liljekonvaljerötter.........	126
Lim...................................	(1219—1220
\ 1223
elastiskt (se Valsmassa)....	1224
gluten- ............................	1217
garf- ................................	1148
harts- ................................	1148
växt- ................................	1217
Limbräder........................	234
Limläder..........................	202
Lin ...................................	393
Linjer af mässing.........	892
Linneimitation ............	304
Linoleummattor...............	506
Linolja.............................	1073—1074
—»—, blekt..................... Linoljesyra ..................... Linor, af	1089
1073
blytråd ............................	874
bomull................................	501
järntråd........................ anm. 4 t. 716—722
koppartråd ........................ Se äfven Tågvirke.	856-863
Linskifvor, ej s. n..........	1031—1032
Lister, trä- (sågade)......	231
Litografier .....................	334

o. anm.

Litopon ........................... 1157

Ljus ................................. 1092—1093

Ljusstakar af finare gjut-
järn ..............................	678
Ljustryck ........................	334
	o. anm.
Ljusvekar ........................	500
Lod af järn.....................	671
—»— till ur ................	1264
Lokomobiler, ång-.........	941
Lokomotiv:	o. anm.
landsvägs- ........................	941
andra ................................	1003-1005
Luckor, drag-, af icke
smidbart gjutjärn......	672—673
Luft- och fjäderbössor ..	815
Lufthammare .................	962—965
Luftväxlingsgaller af
icke smidbart järn ...	672—673
Luftväxlingsventiler af
icke smidbart järn ...	674—675
Luktvatten......................	1193
Lump ..............................	1292
Lyftblock ........................	967
Lyftkranar.......................	968—969
Lyktarmar af icke smid-
bart järn .....................	672—673
Lyktor ............................	1266
Lyktstolpar:
gjutna ................................	671
af rör ................................	711
Lyonerspån ....................	667
Lyskroppar till s. k.
nernstlampor...............	1048
Lysol ................................	1097
Lysoljor .........................	1070
Lyxföremål och andra
prydnadsartiklar, af
lera....................................	627
sten....................................	30 o. anm.

270

Kungl. Maj:ts Nåd.

Rubrikens

nummer.

Lådämnen:

till cigarr- och parfymlådor 232

ej s. n., sågade ................ 233

Lågtrycksp annor af icke

smidbar t järn ....... 672—673

Lås, helt eller hufvudsakligen
af järn........ 805—806

Läder:

konstgjordt........................ 201

lim- .................................... 202

Se äfven Hudar och skinn.

Läder-och skinnarbeten 203—218

Läkter ..................... 231

Läster för tillverkning

af skodon ............. 240

Lödmedel (slaglod) ...... 848

Lödpasta och lödpulver 1229

Lök ......................... 120

blomsterlökar .................... 125

Madrasser (Sängkläder) 524—525

Magnesia:

brand eller kolsyrad ........ 1115

svafvelsyrad........................ 1120

Magnesiacement; arbeten

däraf ........................... anm. t. 39

Magnesit........................... 3

Magnesiumsulfat ............ 1120

Magnetspolar ................ 1043

Maiscbor........................... 922—924

Majs .............................. 77

Majsgroddmjöl ............... 104

Majskakmjöl ................. 104

kakor, hoppressade af sam malet

majsmjöl ............ 103

Majsolja ........................... 1078

Makaroner........................ 82

Malm, alla slag............. 2

Proposition No 69.

Rubrikens

nummer.

Malmseparatorer, elektriska
........................... 1061

Malskifvor till gröpkvar nar.

............................... 1022

Malt ................................. 76

Maltdrycker..................... 189—190

Maltextrakt .................... 151

Maltsocker........................ 151

Maltvändare..................... 1013

Manchester (väfnad)...... 466—467

Mandel ........................... H4

Manganjärn ..................... 664

Manglar ....................... 984

Manhålsluckor, man hålsbyglar.

.................... 925—926

Maniokarot ...................... 127

Manometrar .................... 1240

Manschetter, stärkta och

strukna ....................... 530—531

Margarin.......................... 140

Marienglas....................... anm. t. 4

Markiser .......................... 527

Marmor; se Sten.

Marmorcement .............. anm. *• 5

Maskindelar (särskildt
inkommande delar till
maskiner, apparater

och redskap, ej elektriska)
:

armatur, ej s. n............. 1035 — 1037

o. anm.

axelkopplingar; se Kopplingar.

axlar, släta (apterade) .... 1031—1032

Se äfven Vefaxlar.
bobiner för textilindustrien,
af

papp eller papper .... 319

trä ............................ 243

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 69.

Maskindelar: (forts.)
cylindrar (och slidskåp),

bearbetade ....................

—»—, för sil-, sikt- eller

sorteringsmaskiner ........

—» —, vals-, ej s. n.....

dockor (spindel-, pinol- och
stöd-) till metallbearbet ningsmaskiner.

...............

fjäderharfspinnar................

hyfveljärn (maskin-) ........

hästräfspinnar....................

indelningsapparater till metallbearbetningsmaskiner

jacquardkort, hålslagna, af

papp eller papper ........

kapslar af porslin till kulkvarnar
........................

kardbeslag, lösa, af järn

knifvar:

till betrifningsmaskiner

(schnitzelknifvar)........

för användning i papperstillverkningen,
lösa knifblad
till skörde- och
slåttermaskiner samt
hackel semaskinknifvar,
äfvensom andra maskinknifvar,
ej s. n.........

kopplingar, axel-, fasta eller
rörliga............................

kugghjul:

med bearbetade kuggar
med oarbetade kuggar
kulor, af

järn ................................

porslin, till kulkvarnar
—»— till separatorer och
fettbestämningscentrifu ger

................................

kultivatorspinnar och kultivatorsfjädrar.
..............

Rubrikens

nummer.

1014-1016

1013

1023-1025

973-978

755

758-759

755

973-978

319

621

797

761

760

1013

1033-1034

1031-1032

676-677

621

1000-1001

755

Maskindelar: (forts.)
lager:

rall- och kul- ................

ej s. n.........................

lagerboxar ........................

landsidor (till plogar)

linskifvor, ej s. n.............

lyfthjul till maskiner för
tvättning af potatis eller

sockerbetor ....................

löphjul till vattenturbiner

nålar:

symaskins- ....................

stickmaskins- ................

plogbillar............................

plogvändskifvor (plogfjölar)

och plogbillspetsar........

remskifvor, af

plåt .................... anm. 21.

trä ................................

— , ej s. n.................

skrufväxlar med bearbetade

kuggar...........................

slidskåp, bearbetade ........

solf, af

bomull............................

järn ................................

skyttlar af trä för textilindustrien
....................

spindlar, af

järn till spinnerimaskiner
trä för textilindustrien
spolpipor, af

papp eller papper ........

trä för textilindustrien
stabbar med tillhörande
bottenplåtar till ång- och

lufthammare............ anm. i

ställningar och delar därtill
af järn till sy-, stick- och

nåtlingsmaskiner............

supporter till metallbearbetningsmaskiner.
...............

271

Rubrikens

nummer.

1026-1030

1031—1032

1031-1032

755

1031-1032

1013

946—947

799

800
755

754

1031-1032

242

1031-1032

1033-1034

1014-1016

502

727—728

o. anm.

243

798

243

319

243

t. 962-965

990

973-978

272

Kung!. Maj:ts Nåd. Proposition No 69.

Rubrikens

nummer.

Rubrikens

nummer.

Maskindelar: (forts.)
svänghjul (utan regulatorer)

sågklingor ........................

transmissioner....................

valsar:

till sädes- och oljekaks krossar

....................

ej s. n.........................

vefaxlar och vefstakar ....
växellådor till metallbear betningsmaskiner

........

delar till:

behållare (af valsad järnplåt).
...........................

centrifugal- och rotationspumpar
samt fläktar,
ventilatorer och roterande
biåsmaskiner....
holländare (garnityr) ....
kokare (af valsad järnplåt)
rökgasförvärmare (econo misers).

.......................

skörde- och slåtter maskiner

....................

sy-, stick- och nåtlingsmaskiner: bordskifvor,

hufvar
och andra delar
därtill af trä ....
ställningar och delar
därtill af järn....
öfverdelar samt delar
därtill, ej s. n.
sågramar (andra än sågblad)
........................

textilmaskiner (ej s. n.
maskindelar och redskap)
af trä................

ångpannor (af valsad

järnplåt) ....................

ångturbiner (roterande
inre delar) ................

Maskiner, apparater, fartyg
och fordon .. (XIII)

1031—1032

764-767

1031—1032

o. anm.

1022

1023—1025

1020-1021

973-978

925—926

948-950
984
925 -926

928

995-996

243

990

989

979

243

925-926

932-935

919—1069

Maskiner, apparater och
redskap,

ej elektriska . (XIII A) 919—1037
elektriska (maskiner och
apparater m. m.)

(XIII B) 1038-1061

Maskiner:

bark- ................................ 984

bestryknings- .................... 1013

blandnings-(för betong, lera,

sand eller dylikt) ........ 961

bleckslageri- .................... 962—965

bläs-:

roterande........................ 948—950

ej s. n......................... 951—9o4

bocknings- ........................ 962—966

borr-:

för metallbearbetning 972, 974—978

för träbearbetning ........ 980—983

bronserings- .................... 1013

cigarrett-............................ 1013

delnings-............................ 962—965

fals-.................................... 1013

form- ................................ 962—965

fruktskalnings- ................ 991—992

fräs-:

för metallbearbetning....

för träbearbetning ........

fukt- ................................

glass- ................................

goffrerings-........................

gräsklippnings- ................

gång- ................................

hackelse-............................

hissmaskinerier ................

hugg- och klyf- ................

hushålls-, ej s. n.............

hydrauliska ................I

J (anm. 11.

973-978

980—983

1013

991—992

962—965

762

973—978

961

968-969

984

991—992

966

962—965

för metallbearbetning.... 973 — 978

för träbearbetning ........ 981—983

häft- ................................ 1013

hästsko- ............................ 962 965

Kungl. Maj:ts Nåd.

Rubrikens

nummer.

Maskiner: (forts.)

iläggnings- ........................ 986

kafferostnings- ................ 1013

kakaorostnings- ................ 1013

kapsyl- ............................ 1013

kard- ................................ 1013

kartong- och kartonnage- 1013

kast- ................................ 994

klipp- ................................ 962—966

klistrings- ....................... 1013

klädvridnings-.................... 991—992

knådnings- ........................ 962—965

kolsyre- (apparater för tillverkning
af kolsyrade

drycker) ........................ 1013

kopparslageri-.................... 962—965

korkbearbetnings- ........... 981—983

korknings- ........................ 1013

kuvert- ............................ 1013

kyl-, ej s. n.................... 951—955

landtbruks-........................ 993—994, 997

målnings- eller sönderdel nings-

............................ 961

maltrostnings-.......«............ 1013

margarintillverknings- .... 1002

materialprofnings- ............ 1013

mejeri-................................ 1002

1962-966

metallbearbetnmgs-............ 978

mjölkskumnings-................ 998—999

nitnings- ............................ 962—965

nåtlings- ................ 988—990

papp- och pappers-............ 1013

papp- och pappersföräd lings-

............................ 1013

plåtslageri- ........................ 962—965

pneumatiska .................... 1013

potatisrifnings- ................ 961

potatistvättnings- ............ 1013

press- ................................ 962—965

pås-.................................... 1013

ramiläggnings- och ramurtagnings-,
för tändstickstillverkningen
................ 1013

riktnings-............................ 962—966

rugg- ................................ 1013

Bih. till Riksd. Prof. 1910. 1 Sami.

Proposition N:o 69. 273

Rubrikens

nummer.

Maskiner: (forts.)

rall-............................. 1013

räkne- ................................ 1013

signalerings- eller orderöf verföringsapparater.

....... 1061

sil- och siktapparater........ 1013

skrif- ................................ 1013

skär- ................................ 1013

skörde-................................ 994

slip-.................................... 973-978

slåtter-................................ 994

smides- ............................ 962—965

smörältnings- .................... 1002

sorterings-, renings- och

rensnings- (för säd m. m.) 994

spik- ................................ 962—965

stacknings- ........................ 994

stans- ................................ 962—966

stick- ................................ 988—990

stilgjuteri- ........................ §85

stäm- ................................ 980—§83

sy- .................................... 988—990

såg-.................................... 980—983

sånings- ............................ 997

sånings- och skördeappara ter,

ej s. n................. 994

sätt-.................................... 985

sönderdelnings- (för fodervaror)
............................ 961

tappnings-, för mineralvattenfabrikationen
eller

för bryggerier................ 1013

torfrifnings-........................ 961

tork- ................................ 1013

tråddragnings- ................ 962—965

träbearbetnings- ................ 979—983

tvätt- (för klädespersedlar) 987

—»—, (för potatis eller

sockerbetor)................... 1013

tändsticks- (för tillverkning

af askar) ........................ 1013

valk- ................................ 1013

våt- .................................... 1013

ång-, ej s. n..................... 936—940

o. anm. t. 941

ej s. n............................. 1013

1 Afd. 49 Häft. 35

274

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition No 69.

Rubrikens j Rubrikens

nummer. nummer.

Maskin filt; se Filt.

Maskinhy fveljärn...........	758—759
Maskinknifvar, ej s. n.	760
Maskinremläder..............	196
Maskinremmar; se Drif-och transportremmar.
Maskinsmörja................	1071
Massafångare ................	1013
Master:
järn-, nitade ....................	749
trä- ....................................	231
Mastix (asfaltmastix)	42
Matriser till stilgjuteri-
och sättmaskiner ......	985
Matsedlar med bokstafs-
tryck ...........................	336
blanketter därtill ............	321
Mattor, af
bast, till varuemballage....	267
gräs, rötter eller materialier,
hänförliga till rubr. 267	270-271
jute i förening med annat vegetabiliskt spånads-
ämne, plyschartade........	anm. t. 422
kautschuk ........................	596
kokostågor ........................	270-271
ull ....................................	376-380
—»—, vaxduks- och lino-
leum- ...........................	506
Medaljonger af finare
gjutjärn......................	678
Mejslar:
skruf- ................................	776
andra ................................	772-774
Melass ..........................	162
Mellanklotsar..................	745
Mellanslag (förbind-
ningsjärn)....................	745
Meloner ...........................	118
Mentol ......................	1189
Metaller ..................(XII)	664 918

Metaller och arbeten
däraf; se metallernas
namn.

—))—, ej s. n., och arbeten
däraf................. 891

Metronomer ............ 1233

Metspön och metrefvar,

monterade.................... 1270

Mikanitrör ................... anm. t. 1060

Mikrometrar.................... 1233

Mineralfärger, ej s. n. .. 1157

Mineralier, ej s. n.......... 21

Mineraloljor .................. 1070

Mineralvatten.................. 191

Mirbanolja...................... 1187

Mjöd ................................ 189—190

Mjöl:

barn- och annat kraftmjöl 151

majsgrodd- ....................... 104

ris- .................................... 81

trä- ........................... 235

af majskakor och andra

olj ekakor........................ 104

af spannmål och andra
vegetabilier, ej till annan
rubrik hänfärligt............ 79

Mjölk .................... 136

—»—, kondenserad...... anm. t. 136

—»—, torr-..................... 137

Mjölkförvärmare ............ 1002

Mjölkkylare ............ 1002

Mjölkseparatorer........... 998—999

Mjölksocker ............. 151

Mjölksyra ................. 1105

Modellborrar .................. 800

Modeller:

anatomiska, för undervis ningsändamål

................ 320

till konstnärsarbeten, af gips 9

Molybdenjärn.................. 664

Kungl. Maj:ts Nåd.

Rubrikens !
nummer. |

Mortlar af icke smid bart

järn .......... ..... 672—673

Mossa, till stoppnings material

preparerad... 91

Motorer:

elektriska............................ 1038—1042

gas-, fotogen-, bensin- samt
andra förbrännings- och
explosions-, äfvensom

varmlufts- .................... 942—945

Motorvelocipeder; se Velocipeder.

Motstånd, pådrags- etc. 1053

—»— till nernstlampor 1048

Mudderverk, ång- -------- 971

Muffar (af pälsverk) — 225—226

Muffar (rördelar), af
gjutjärn, icke smidbart .... 669—670

o. anm. 3.

järn, smidbart.................... 715

Mufflar samt delar därtill

af lera........................... 619

Mungo............................. 357

Munharmonikor.............. anm. t. 1249

Munlack ....................... 1290

Munstycken, cigarr- och

cigarrett- ..................... 1287—1288

Munvatten, ej sprit haltiga.

................... 1197

Se äfven Toalettvatten.

Murarborstar .................. 276—277

Murbruk, cbamott-, di nas-

och annat ......... 11

Musikinstrument ............ 1242—1249

Musiknoter..................... 333

Musiknotplattor.............. 894

Muskot och muskotblomma
........................ 175

Proposition N:o 69. 275

Rubrikens

nummer.

Musselskal:

arbeten däraf .................... 286

oarbetade............................ 284

Musslor, ej s. n. ........... 66

Muttrar af järn, ej s. n.,

och mutterbrickor...... 736—739

Mynt, af

guld.................................... 908

oädel metall .................... 904

silfver ................................ 914

Myrobalaner..................... 1214

Myrsyra .............. 1105

Mysk ................................ 1190—1191

Målarborstar ................. 276—277

Målarböcker för barn ... 334

Målarfärger; se Färger.

Målarpapp........................ 299

Målningar........................ 337

o. anm.

Målskjutningstaflor af

halm ............................ 274

Människohår, oarbetad! 356

arbeten däraf .................... 388

Märlor af järn ............... 809—810

Mässing:

arbeten, ej s. n................. 842 —872

oarbetad; äfvensom skrot 841

Mässingslinjer för boktryckerier
och bokbin derier

.................. 892

Mätband och mätstockar 1233

Mätinstrument,elektriska 1233

Möbelresårer........... anm.4t. 716—722

Möbelspik ....................... 731

Möbeltrissor af icke smidbart
järn .................... 674—675

Möbler:

med stoppning ................ 256—257

wiener- ............................ 249

Mönja ............................. 1157

276

Kungl. Maj:ts Nåd.

Rubrikens

nummer.

Mörsare ........................... 817

Mössfoder af spånads varor.

............................. 534—535

Mösskärmar, af

läder ................................ 213

spånadsvara........................ 547

Mössor, af

flätor, hänförliga till rubr.

570 ................................ 582

pälsverk ............................ 225—226

Naftalin .......................... 1145

Naftol ..... 1169

Nafty larum ................... 1169

Natriumacetat ................ 1126

Natriumbikarbonat......... 1123

Natriumbikromat........... 1129

Natriumbisulfat............. 1120

Natriumbisulfit ............... 1120

Natriumfosfat............... 1106

Natriumhydrosulfit ....... 1120

Natriumhyposulfit ....... 1120

Natriumkarbonat........... 1123

Natriumklorat.............. 1118

Natriumkromat.............. 1129

Natriumnitrat................ 1199

Natriumoxalat................. 1110

Natriumsilikat................. 1119

Natriumsulfat.................. 1120

Natriumsulfit ................. 1120

Natriumtartrat ............... 1111

Natron:

arseniksyrligt .................... 1130

kaustikt ............................ 1114

klorsyradt ........................ 1118

svafvelsyrligt .................... 1120

undersvafvelsyrligt............ 1120

ättiksyradt ........................ 1126

Natronhydrat ................. 1114

Proposition N:o 69.

Rubrikens

nummer.

Nattsäckar af spånads varor.

........................... 523

Necessärer af spånads varor

......................... 521—522

Nedslagsrör.................... 1208

Nejlikor och nejlik stjålkar

....................... 173—174

Nernstlampor samt lyskroppar
och motstånd

därtill ..................... 1048

Nickel och arbeten d äraf 891

Nitar (naglar), af

järn .................................... 736—737

koppar och kopparlegeringar
................ 849

Nitrobenzol ..................... 1187

Njurar .............................. 59

Noter, musik-................ 333

Notisböcker .................... 317—318

Nubb, af

järn.................................... 732

zink.................................... 886

Nyckelskåp ..................... 806

Nysilfver; se Koppar.

Nålar:

bijouteri-............................ 1272

grammofon-........................ 1250

hatt-, knapp-, säkerhetsoch
andra slag, ej s. n.,

ej bijouterivaror............ 901

hår-, af järn .................... 801

sy-, stopp-, stickmaskins och

virk-........................ 800

symaskins- ........................ 799

Nåtlade öfverdelar till

skodon ............... anm. 21. 206 — 210

Nåtlingsmaskiner........... 988—990

bordskifvor, hufvar samt

andra delar af trä ........ 243

ställningar af järn ............ 990

öfverdelar ........................ 989

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 69.

277

Rubrikens

nummer.

Rubrikens

nummer.

Näfver .............................. Närings- och njutnings-medel, ej annorstädes upptagna ........... (IV) Näsduksväfnader; seVäf-nader. Nät, fisk- och andra för tekniskt bruk, af vege-tabiliska spänadsäm-nen: andra än bomull................ bomull................................	229 136—194 446 501
Nötkreatur........................	51
Nötkärnor ........................	114
Nötskal ...........................	230
Nötter:
kokos- ................................	in
sten- ................................	230
val-, hassel- och andra slag	113
0.
Objektiv............... anm. 2 t. 1234—1236
Oblat ..............................	1290
Ockror; se Jordfärger.
Ogräsrensare ..................	994
Olein .............................	1081
Oleomargarin ..................	61
Olivolja ...........................	1076—1077
Oljefernissa ....................	1089
	o. anm.
Olj ekakor ...................	103
mjöl däraf ........................	104
Oljekakskrossare............	961
Oljesyra:
iin- ....................................	1073
rof- och raps-....................	1075
ej s. n.............................	1081
Oljetryck...........................	334 o. anm.

Oljor och fett, vax m. m.

samt produkter af dessa
ämnen, såsom ljus,

tvål m. m. ...... (XIV) Oljor:	1070—1099
aceton- ............................	1151
animaliska ........................	1080
bensol-................................	1145
harts- ................................	1072
kreosot- ............................	1145
mineral- ............................	1070
terpentin- ........................	1150
fjär-.................................... vegetabiliska: , , 1	1149 1073-1078
feta........................( anm.	t. 1076—1077
flyktiga, ej s. n......... Se äfven Fettämnen.	1184-1185
Omformare .....................	1038—1042
Omkastare, elektriska ...	1055—1056
—»—, till spårväxlar...	745
Omröringsapparater ......	1013
Opalescentglas ...........	637
Opalglas...........................	anm. t. 637
Orangevatten ................ Ornament, af	1192
cement................................	36
gips ....................................	8
lera eller terrakotta .......	612-613
—»—, kakelugns- .......	623—624
Ornamentglas .................	637
Ost ...........................	138
Ostfärger.......................	1173
Ostkvarnar.....................	1002
Ostlöpe .............................	1227
Ostpressar ..	1002
Ostron ............................ Oxalater af kalium, na-	65
trium och ammonium	1110
Oxalsyra..........................	1110
Ozokerit .........................	1070

278 \

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 69.

Rubrikens I
nummer. |

Rubrikens

nummer.

Packningar och. packningsmaterial,
af

hårdgummi........................ 605

kautschuk, mjuk................ 595—596

läder ................................ 212

spånads- eller annat ämne
i förening med kautschuk;
af asbest i förening med
spånadsämne eller af spånadsämne
eller asbest i
förening med stearin, talg,

talk och dylika ämnen.... 595

Packpressar ................. 962—965

Paljetter, alla slag........ 564

Palmkärnolja ................. 1079

Palmolja........................... 1079

Palmvax ........................... 1085

Pannor:

afdunstnings-, vacuum- och

dekater- ........................ 922—924

värme- eller lågtrycks- eller
för hushållet, af icke smid bart

järn........................ 672—673

Pansar (se Krigsmateriel)
.................... 816

Pansarskenor för kassa hvalf

........................... 683

Pansarslang..................... 597

Papeterier ..................... 301

Papp, papper eller

pappersmassa, arbeten
däraf:

ark, målade eller tryckta,
att sönderskäras till spel -

kort ................................	312
knappar, ej s. n., af papier
maché ............................	1275
wellpapp eller wellpapper,
klistradt ........................	319
ej s. n.............................	323-325

Papp ................................ 297—299

fiber-, kemiskt beredd .... 306

well-, klistrad.................... 319

öfverdragen med eller med
mellanlägg af väfnad
eller tråd af spånadsämne
eller metall................... 307

Papper och tryckalster

m. m................... (VII) 296—337

Papper ............... 300—305

med firmastämpel eller annat
bokstafstryck ........ 336

smärgel-, glas-, sand- och
annat slip- eller postpapper
................. 308

öfverdraget med eller med
mellanlägg af väfnad eller
tråd af spånadsämne eller

metall ............................ 307

Pappersmassa, papp och
papper; äfvensom arheten
däraf ... (VII A) 296—326

Pappersmassa.................. 296

Papperspåsar .................. 313—314

Pappersrör....................... 319, 1060

Pappersspån (se Affall) 326

Paraffin ............... 1070

arbeten däraf ........ anm. 1 t. 1086—1087

Paranitranilin ............. 1169

Paraplyer och parasoller 568—569

käppar därtill; se Käppar,
öfvertyg därtill ................ 536—537

Paraply- och parasollspröt
samt gafflar därtill
............................ 725

Paraplyställ af icke

smidbart järn ......... 674—675

Paraply- och parasollställningar
.................. 726

Parfymbref ................ 1197

Kungl. Maj:ts Nåd.

Rubrikens

nummer.

Parfymer, ej s. n.......... 1197

Parfympåsar................... 1197

Pariserblått ................... 1156

Passare, andra än af järn 903

Se äfven Cirklar.

Pastellkrita .................... 1182

Pastorer ......................... 1002

Patriser för boktryckerier
............................. 892

Patroner, ej s. n.......... 1209

fyrpatroner........................ 1208

Patronhylsor till kanoner

etc......... .... 817

skålformiga ämnen för patrontillverkning
............ 844

Pendelkvarnar ........... 961

Penningbörsar; se Portmonnäer.

Pennknifvar.................... 783—786

Pennor:

fjäder-, spjälkade och

klufna........................... 280

skrif-, af metall................ 898

Pennskaft ........................ 1289

Penslar............................ 276 — 277

Peppar ............................. 173—174

Pepparkakor.................... 149

Pepparrot .................... 99

Pergamentpapper............ 305

Perkussionsrör .............. 1208

Permanenthvitt............... 1157

Persikokärnor ........... 114

Perukmakararbeten ...... 388

Petroleumbensin ........... 1070

Pianinon .................... 1242

Pianorullar af icke

smidbart järn ............ 674—675

Pianotråd ..................... 716

Pimsten ....................... 14—15

Pimstensduk................... 510

Proposition N:o 69. 279

Rubrikens

nummer.

Pipetter, glas-.................. 655

Pipor ................................ 1287—1288

Piskor ........................ 218

Piskskaftämnen af ben,

horn (eller sköldpadd) 281

Pistoler............................. 815

Plankor, sågade ............ 231

Planschetter .................... 724

Platina:

arbeten däraf ................... 917—918

oarbetad ............................ 916

Platinasalter ................... 1131

Plattor, af

asbest i förening med vissa

ämnen ............................ 595

ben .................................... 281

celluloid, celloidin, galalit,
ambroin, eburin och
andra liknande formbara
konstgjorda ämnen, ej

s. n................................. 293

cement................................ 36

gips .................................. 7

horn.................................... 281

hårdgummi ........................ 604

isoleringsmassa ................ 48

kautschuk, mjuk................ 595—596

korkaffall............................ 259

lera:

för kemiskt-tekniska ändamål
samt revete rings-

........................ 610—611

golf- och vägg- ............ 614—618

sköldpadd ........................ 281

sten:

marmorplattor................ 27—28

takskiffer och plattor till

jäskar ........................ 25

zink (s. k. ångpannezink) 886

—»—, tryck- .............. 894—895

Plogar .......................... 994

Plogbillar ....................... 755

Plogbillspetsar ....... 754

280

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 69.

Rubrikens

nummer.

Plogvändskifvor (plog fjölar)

........................... 754

Plommon; se Frukter.

Plymer............................ 585—588

Plysch; se Väfnader.

Plånböcker, af

läder eller skinn................ 214

spånadsvaror .................... 521—522

Plåtar, af

bly .................................... 874

guld ................................ 907

järn.................................... 693—703

arbeten af valsad järnplåt
till ångpannor etc. 925—926

koppar och kopparlegeringar
................................ 842—845

silfver................................ 912

tenn.................................... 880

zink.................................... 886

Plåtsaxar; se Saxar.

Plåt- och bleckvaror af

järn, ej s. n............... 705—710

Plåtämnen af järn......... 679

Pneumatiska verktyg ... 1013

Polerduk .......................... 510

Polermedel af tvål, fett

eller olja ..................... 1097

Polerpapper.................... 308

Polerskifvor, af

filt .................................... 362

trä .................................... 242

Polerstenar; se Slip-,
bryn- eller poler o+an

q T

Pomador ...................... 1195—1196

Pomeransblomvatten..... 1192

Pomeranser..................... 105

Pomeransskal, torkade

eller saltade ............... 109

Porfyr; se Sten.

Porslin:

i förening med guld eller

silfver ............................

i förening med annan oädel

metall än järn ............

lyxföremål och andra pryd nadsartiklar.

...................

ej s. n. arbeten, af

oäkta porslin ................

äkta porslin....................

Porslinsknappar, ej s. n.

Porslinslera ....................

Porterbrytare .................

Portföljer, af

läder eller skinn................

spånadsvaror ....................

—)>—, ej 8. n...............

Portgaller af icke smid bart

järn .................

Portlandscement ............

Portmonnäer, af

läder eller skinn................

spånadsvaror ....................

—»—, ej s. n. ...............

Positiv ..............................

Potatis:

oberedd ............................

skuren och torkad............

Potatisrifningsmaskiner
Potatistvättningsmaskiner
samt lyfthjul därtill
..............................

Pottaska (kaliumkarbo nat)

..........................

Premier jus.....................

Presenningar .................

Pressar:

filter- ...........................—

förgyllnings- ....................

Rubrikens

nummer.

628

629

627

632-633

630-631

1278

788—789

214
521-522
1282
o. anm.

672—673

214
521-522
1282
o. anm.

1244

93—94

961

1013

1123

514

1013

962-965

Kungl. Maj:ts Nåd.

Rubrikens

nummer.

Pressar: (forts.)

glatt- ................................ 962—965

halm- ............................... 997

hö- .................................... 997

kopie- ............................... 674—675

ost- .................................... 1002

pack- ................................ 962 — 965

prägel- ............................ 962 — 965

tegel- ................................ 962 — 965

tryck- ............................... 985—986

ej s. n............................. 962—965

Pressduk af ull............... 375

Pressjärn; se Strykjärn.

Presspapp ....................... 297

Presstalg........................... 60

Pressvalsar för textileller
pappersindustrien 984

Produkter af kemisk industri;
äfvensom dithörande
råämnen, ej
annorstädes upptagna

(XV) 1100—1232
Produkter af öfrig kemisk
industri m. m.

(XV G) 1214—1232

Profglas ........................... 655

Projektiler........................ 817

Propellrar, af
järn; propellerblad, färdig arbetade

........................ 752—753

koppar och kopparlegeringar
................................ 867—868

Proppar, af

gjutjärn, icke smidbart .... 669—670

o. anm. 3

järn, smidbart.................... 715

kautschuk, mjuk................ 596

Prydnadsfjädrar .......... 585—588

—» —; efterbildningar

däraf.............................. 566—567

Bih. till Riksd. Prof. 1910. 1 Sami.

Proposition N:o 69. 281

Rubrikens

nummer.

Prydnadsföremål:

till personligt begagnande,
af annat ämne än guld,

silfver eller platina........ 1272

andra; se det ämne, arbetad^
hvaraf de bestå.

Prägelpressar.................. 962—965

Psalmböcker, svenska,

bundna ....................... 327—328

Puder .............................. 1194

Puder vippor .................... 279

Pulsometrar.................... 1035—1037

o. anm.

Pumpar:

centrifugal- och rotations- 948—950

sug-, lyft- och tryck-, för

handkraft....................... 958

ång-, hydrauliska och andra

maskindrifna ................ 951—954

—»—, afsedda att an -

vändas som sprutor anm. t. 948-954

—)>—, (pumpverk)

tillhörande kondensorer anm. t. 929—931

Pumpstockar .................. 231

Putsmedel:

för läderarbeten ................ 1098—1099

o. anm.

mineraliska ............. 14-15

Pyrogallussyra (pyro gallol)

.......................... 1216

Pyrometrar ..................... 1233

Pytsar, af

andra vegetabiliska spå nadsämnen

än bomull.... 446

kautschuk ........................ 603

Pälsar ............................ 225—226

Pälsverk:

beredda ............................ 220 — 224

fjäder-, konstgjordt ........ 589—590

fågelskinn ........................ anm. t. 588

oberedda ............................ 219

1 Afd. 49 Höft. 36

282

Kungl. Maj:ts Nåd,

Rubrikens

nummer.

Pälsverk, persedlar däraf:

delvis bearbetade ............ 223—224

fullfärdiga ........................ 225—226

Pärlemor:

arbeten däraf, ej s. n..... 285

oarbetad ............................ 284

Pärlemorknappar, ej s. n. 1279

Pärlor:

infattade ............................ 291—292

oinfattade ........................ 288—290

Pärmar, lösa, bok- eller
delar därtill samt samlings-
.......................... 317—318

Radergummi.................... 603

Raderknifvar ................. 788—789

Radiatorer (mjölkskum ningsmaskiner)

........ 998—999

Radiatorer eller värmeelement
af icke smid bart

järn ..................... 672—673

Raffinörer ...................... 984

Rakhy fl ar ........................ 782

Rakknifvar....................... 782

Rakstriglar....................... 218

Ramar, fotografi- och

tafvel-........................... 1285 — 1286

Ramie ...................... 393

Randläder (se Ränder) . 205

Rapsolja ........................... 1075

Rapsoljesyra.................... 1075

Raspar ............................. 768—770

Redskap:

hand- för landtbruk eller

trädgårdsskötsel, ej s. n. 762

textil-, af trä samt ämnen

därtill . ......................... 243

åkerbruks-, ej s. n., andra

än hand-........................ 993—994, 997

Proposition N:o 69.

Rubrikens

nummer.

Redskap: (forts.)

handtag och skaft därtill 241—242

Se äfven Maskiner samt de
olika benämningarna.

Reglar, järn- .................. 811

—»—, trä-..................... 231

Reeletter (för boktryckerier)
.............................. 892

Regulatorer:

centrifugal- ........................ 1035—1037

o. anm.

elektriska............................ 1053

till vattenturbiner ............ 1013

Remläder, maskin-......... 196

Remmar:

drif- och transport-, af

bomull............................ 502

kautschuk, guttaperka
eller balata, äfven i
förening med spånadsämnen
eller af spånadsämnen
i förening med
kautschuk, guttaperka

eller balata............... 600

läder eller tarmar ........ 212

ull eller andra djurhår 392

vegetabiliska spånadsämnen,
andra än bomull
............................ 445

ryck-, slag- och sy-, af läder

eller skinn .................... 212

Remskifvor:

af trä ................................ 242

ej s. n............................. 1031—1032

o. anm.

Remsor, broderade........ 538, 541

Rep:

bast- ................................ 267

halm- ............................... 273

tagel- ................................ 70

Se äfven Tågvirke.

Reseffekter af läder eller

skinn.............................. 216

Rubrikens |
nummer. |

Resefter ................. anm. t. 203—205

Retorter af lera ............ 619

Retortkol, oarbetade...... 41

Reveteringsplattor; se
Plattor.

Revolvrar ....................... 815

Ribbor, trä-.................... 231

Ricinolja........................... 1078

Ridspön ......................... 218

Ridstänger........................ 807—808

Retmedel till krigsmateriel
......................... 817

Ris, oskaladt .................. 80

Risgryn ........................... 81

Rismjöl............................. 81

Ritningar ....................... 337

o. anm.

Ritspetsar ....................... 800

Ritstift.............................. 1289

Roderjärn ...................... 750—751

Rofolja............................. 1075

Rofoljesyra .................... 1075

Rom (se Brännvin och

sprit).............................. 183—184

o. anm. i

Rom, fisk-; se Fiskrom.

Rosenvatten..................... 1192

Roster, eldstads-:

rörliga................................ 927

ej s. n............................. 671

Rotationspressar ............ 985

Rotationspumpar............ 948—950

Rotfruktskärare ............ 961

Rotorer............................ 1043

Rotting............................. 262—263

Rullager ........................... 1026—1030

Rullgardiner..................... 528—529

Rullskor ......................... 779

Rundjärnsstag till spårväxlar
.......................... 745

Proposition N:o 69.	283 Rubrikens nummer.
Russin ..............................	no
Ryckremmar.....................	212
Ryktkardor ....................	796
Råfosfat ..........................	4
Råg....................................	74
Råglas ..............................	637
arbeten däraf ................	638
Råglasämnen till bus-hålls- eller prydnads-
glas ..............................	661
Råhudskolfvar..................	212
Råstänger och råskenor
af järn ........................	679

Råämnen:

vegetabiliska:
för flätning och dylik
bearbetning eller till
borstbindararbeten af -

sedda, ej s. n......... stennötter, nötskal och	267
likartade, ej s. n..... icke hänförliga under nå-gon af de i tulltaxan	230
upptagna bestämmelser Räfsor:	1293
hand- ................................	762
häst- ................................	994
Räknestafvar ...................	1233
Räkor ..............................	66
Rälsklotsar........................	745
Rälsspik ...........................	734—735
Ränder (s. k. randläder)	205
Rödträextrakt.................. Rökgasförvärmare (eco-	1166
nomisers) ....................	928
Röntgenapparater ......... Rör och rördelar:	1061
antändnings- .................... inlednings-, för isolering af	1210
elektriska ledningar ....	625- 626

284

Kungl. Maj:ts Nåd.

Rubrikens I
nummer.

Rör och rördelar: (forts.)
isolerings- (s. k. Bergmanns -

samt liknande) .......... 1060

perkussion- ellernedslags-,

tid- etc......................... 1208

—»—, af

bly .................................... 874

celluloid, celloidin, galalit,
ambroin, eburin och andra
liknande formbara,
konstgjorda ämnen, ej

s. n................................. 293

cement................... 39

glas.................................... 654

o. anm.

hårdgummi ........................ 605

järn:

gjutna, icke smidbara.... 668—670

o. anm.

kalldragna .................... 713—714

kamfläns-........................ 672—673

muffar, flänsar, proppar
m. fl. rördelar af smid bart

järn.................... 715

valsade, varmdragna etc. 711—712

o. anm. t. 701 — 703

kautschuk, mjuk................ 597— 599

koppar och kopparlegeringar
............................... 850 — 851

o. anm.

korkaffall............................ 259

lera .................................... 620—621

papper................................ 319, 1060

tenn.................................... 880

— »—, innehållande löd pasta

............................ 881

vegetabiliska ämnen ........ 262—263

arbeten däraf ................ 264—266

zink.................................... 886

Röraffall; se Affall.

Rörafskärare och delar

därtill .......................... 776

Rörkvarnar .................... 961

Proposition N:o 69.

Rubrikens

nummer.

Rötter:

icke ätbara:

liljekonvaljerötter ........ 126

manioka-, tapioka-,
kassava- eller arrowrot 127

ej s. n......................... 128

ätbara:

cikorierot................ 98

pepparrot........................ 99

ej s. n......................... 100-102

—»—, arbeten däraf:

hattflätor............................ 570—573

ej s. n............................. 269—272

Sablar ............. 780—781

Sackarin .......................... 1231

Sadelgjordsväf, af
ull och andra djurhår .... 391

vegetabiliska spånadsäm nen,

andra än bomull 443—444

Säd elmakararbeten......... 218

Saffran.............................. 182

Safrol ................................ 1189

Saft, bär- och frukt- ... 186—188

Salicylsyra........................ 1112

Salmiak........................... 1116

Salpeter:

chile- (natron-) ................ 1199

kali-.................................... 1121

Salpetersyra ................... 1104

Salt:

kok-.................................... 1116

seignette- ........................ 1111

Salter:

anilin- etc......................... 1169

guld- ................................ 1131

platina- ............................ 1131

stassfurterkali-, ej s. n..... 1199

tenn- ................................ 1135

—j>—-, sura och basiska, ej

g. n............................ anm. t. Afd. XVA.

Kungl. Maj:ts Nåd.

Rubrikens

nummer.

Saltsyra ........................... 1102

Samlingspärmar för bref

etc................................. 317—318

Sammet; se Väfnader.

Sand:

järn- och stål-.................... 667

kvarts-................................ 1

ej s. n............................. 34

Sandblästrar; beh ältare

därtill ........................... 922—924

Sandpapper ..................... 308

Sardeller, saltade eller

inlagda .................. 63

Saxar:

fasonjärn-:

vägande mer än 8,000

kg............................. 966

andra (se Klippmaskiner) 962—965
hår- och kreaturs-, tandade 792

järn- och metalltråds- .... 776

plåt-:

bänk- ............................ 756

hand- ............................ 776

skräddar-............................ 792

trädgårds-:

för en hand ................ 776

för två händer ............ 763

ull- .................................... 776

ej s. n............................. 791—794

Schalar, afpassade:
ylle-.................................... 382

andra; se Väfnader.

Schnitzelknifvar ............ 761

Schoddy ........................... 357

Segel .............................. 513

Segelduk:

bomulls-, oblekt och ofärgad,
vägande minst 650 gram

per kvm. etc................. 464

annan; se Väfnader.

Segelgarn; se Tågvirke.

Proposition N:o 69. 285

Rubrikens

nummer.

Seignettesalt .................. 1111

Seldon .............................. 218

söljor, beslag och andra

delar eller tillbehör därtill 807—808

Senap................................ 170—171

Separatorer:

malm- ................................ 1061

mjölk-................................ 998—999

Sepia .............................. 1163

Sesamolja ........................ 1076—1077

Sibcylindrar..................... 1013

Siccativ ........................... anm. 2 t. 1089

Sidventilglas .................. 639

Sifoner af järn.............. 670

Signaleringsapparater,

elektriska..................... 1061

Sign alsäkerhetsanordningar,
ej s. n. delar

därtill ........................... 748

Siktar, hand-................. 1267

Sil- och siktapparater... 1013

Silfver:

arbetadt ............................ 911—915

bladsilfver .................... 897

oarbetad!; äfvensom skrot 910

Silfverglitt ..................... 1135

Silfvernitrat..................... 1138

Silfver skinn ..................... 199

Silfverstål .................... 716

o. anm.

Siliciumkarbid ............... 1141

Silke, äfven konstqjordt

(Vin A) 338—355

Silke ................................. 340—342

Silkesaffall........................ 338

Silkespapper .................. 302—303

Silplåtar af koppar etc. 845

286 Kungl. Maj:ts Nåd.

Sirap .................................	Rubrikens nummer. 162
—»—, stärkelse-............	163
Sjökort.............................	330—332
Sjöskum, oarbetadt, äf-ven konstgjordt.........	13
Sjöskumspipor ...............	1287
Skaft, af papper(verktygs-) ............	319
trä: till yxor, släggor, ham-mare, skyfflar, spadar, grepar, hackor, liar och högafflar ............	241
till andra redskap eller verktyg ....................	242
se äfven Knifskaft. Skaklar och ämnen där-till .................................	238
Skarf bultar med muttrar	746
Skar tjärn .......................	745
Skarpsill (hvassbuk), kryd-dad .................................	62
Skedar af järnplåt, för-tenta.............................	790
Skenor, järnvägs- och spårvägs-.....................	680—681
—»—, s. k. pansar-......	683
Skenskor...........................	745
Skeppsknän ..................	750—751
Skeppskronometrar ......	1261
Skid frukter; se Spann-mål. Skiffer; se Sten. Skiftnycklar.....................	777
Skinn; se Hudar och skinn. arbeten däraf; se Läder och skinnarbeten.

Proposition N:o 69.

Rubrikens

nummer.

Skjortbröst, stärkta och

strukna ........................ 530—531

Skjutdörrullar af järn... 811

Skjutgevär........................ 815

Skodon:

kautschuks-........................ 601

andra ................................ 206—210

Skottår och ugnsspadar

af trä ...................... 241

Skot- och skräddarkrita 1183

Skor:

halm- ................................ 274

trä-.................................... 239

Skosulor, af

kork.................................... 261

spånadsvara........................ 517

Skrapor; se Kreatursskrapor.

Skridskor ............ 779

Skrifpennor af metall ... 898

Skrifstift.......................... 1289

Skrif- och tändsticksställ
af finare gjutjärn 678

Skriftaflor af sten ........ 26

Skrot, af

bly .................................... 873

guld................................... 906

järn .................................... 818

koppar och kopparlegerin gar

................................ 841

silfver ................................ 910

tenn.................................... 879

zink.................................... 885

Skruf knektar af trä...... 241

Skrufmejslar .................. 776

Skrufnycklar .................. 756

Skrufstycken .................. 756—757

Skruftvingar, af

järn .................................... 777

trä .................................... 241

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 69.

287

Rubrikens I
nummer. |

Rubrikens

nummer.

Skrufvar af järn:

ring-, af järntråd ............	737
trä- ....................................	736—739
ej s. n.............................	736-739
Skrufväxlar .....................	1033—1034
Skurmedel, af tvål, fett
eller olja .....................	1097
Skyfflar af järn, ej hus-
geråds- ...................	762
Skyttlar af trä...............	243
Skänklar, till
saxar ..............................	791-794
tänger............	777—778
Skärcirklar .........	776
Skäror ................................	763
Skärp; se Bälten. Sköldpadd:
arbeten däraf, ej s. n.....	281, 283
oarbetad...........	280
Sladdar............	993
Slagg...............................	40
—»—, tomas- ..............	1199
Slaggcement ................	35
Slaglod af koppar och
kopparlegeringar ......	848
Slagremmar..................	212
Slangar, af
kautschuk ........................	597-599
Se äfven Velocipeddelar.
läder eller tarmar ............	212
vegetabiliska spånadsämnen:
med kautschuk ............	598
utan kautschuk:
andra än bomull .......	445
bomull ........................	502
Slidskåp för maskiner...	1014—1016
Slip- eller putsmedel,
mineraliska ...............	14—15

Slip- eller polerpapper 308

Slip- eller polerskifvor

af trä ......................... 242

Slip-, bryn- eller polerstenar: konstgjorda

.................... 18—19

naturliga ........................ 16—17

Slipverk för trämasse industrien.

............... 984

Slussventiler af järn ... 670

o. anm. 4

Slutare (se Fotografi kameror)

.................... 1237

Släggor .......................... 772—774

Smidesässjor .................. 960

Smink ................... 1194

Smult ............................ 141

Smällare........................... 1213

Smältpatroner ............... 1054

Smältstycken af järn ... 679

Smältstycken (säkerhetsapparater);
se Elektriska
maskiner........... 1054

Smärgel .......................... 14—15

Se äfven Slip-, bryn- eller
polerstenar.

Smärgelduk.......... 510

Smärgelpapper .............. 308

Smör................................ 139—140

Smörfärger ................. 1173

Smörjapparater .............. 1035—1037

o. anm.

Smörjmedel, ej s. n., i
hvilka fett eller olja

ingår.............................. 1071

Smörjoljor........................ 1070

Snabbsvarfstål ............... 686

o. anm.

288

Kung!. Maj:ts Nåd, Proposition N:o 69.

Rubrikens

nummer.

Snickararbeten, ej s. n.:

belagda med massa ........ 250—251

icke belagda med massa.... 252—255

snidade (med snideri försedda)
arbeten:
vägande netto högst 2 kg.

per stycke ................ 248

andra ............................ 254-255

Snäckor; skal däraf:

arbetade ............................ 286

oarbetade............................ 284

Snäll pressar.................... 985

Snören:

elektriska lednings- ........ 859—863

läder- eller tarm- ............ 212

Snören och andra snörmakararbeten,
af

bomull ............................ 495—496

silke ................................ 351—353

spånadsvaror, innehållande
metalltråd eller med
metalltråd öfverspunnet

garn................................ 564

ull .................................... 390

vegetabiliska spånadsämnen,
andra än bomull.... 442

Snörlif . ................... 532—533

Snörmakarknappar anm. 1.1273—1274

Socker ... 159—161

draf- och stärkelse- ........ 163

malt- ................................ 151

mjölk- ................................ 151

Sockerbetor ............... 96—97

Socklar till glödlampor 1049

Soda, kaustik ... 1114

—»—, kristalliserad eller

kalcinerad............. 1123

Soffor af icke smidbart

järn............................ 672—673

Soja .................................. 148

Sojabönor ........................ 75

Rubrikens

nummer.

Solf, af

bomull.................................... 502

järntråd ................................ 727—728

Solfjädrar ........................ 591

Solftråd ......................... 720—722

o. anm.

Soppor, kondenserade .. 148

Spadar:

ugns- (af trä) .................... 241

andra ............................... 762

Spannmål m. m. (Ill A) 74—104
Spannmål:

malen ................................ 79

omalen................................ 74—78

Sp arrar.............................. 231

Sparrhorn ........................ 756

Sparris.............................. 119

Sparrsockar..................... 776

Spegelglas ....................... 640—646

arbeten däraf, ej s. n..... 648

Spegeljärn........................ 664

Speglar ........................ 648

Spel (se Vinschar) ........ 968—969

Spelapparater till musikinstrument.
..... anm. 1 t. 1242—1243

Speldosor ........................ 1245

Spelkort ....................... 312

ark därtill, afsedda att sönderskäras
till spelkort.... 312

Spermaceti........................ 1080

Spetsar, spetsväfnader
och tyll, af

bomull................................ 492—493

silke.................................... 354

spånadsvaror, innehållande
metalltråd eller med metalltråd
öfverspunnet garn 564

ull .................................... 389

vegetabiliska spånadsäm nen,

andra än bomull 441

Spetsglans ..................... 4

Kung!. Maj:ts Nåd.

Rubrikens

nummer.

Spett........................ 734

Spik, af
järn:

möbel-............................ 731

räls-................................ 734—735

ej s. n......................... 732—733

koppar och kopparlegeringar
................................ 849

zink.................................... 886

Spindlar, af

järn.................................... 798

trä .................................... 243

Spiralborrar; se Borrar.

Spiralfjädrar; se Fjädrar.

Spiralslang...................... 597

Spiror, trä- ..................... 231

Spisar, järn-:

flyttbara, för eldning med
gasformigt eller flytande

bränsle............................ 812

ej s. n., af icke smidbart

gods................................ 672—673

Spjäll af icke smidbart

järn............................... 672—673

Splint och spån (se

Tändsticksämnen) ...... 233

Spolcisterner af icke

smidbart järn ............ 674—675

Spolpipor, af

papper................................ 319

trä .................................... 243

Sporrar............................. 807—808

Spottlådor af icke smidbart
järn .................... 672—673

Sprit .......................... 183—184

o. anm.

—,,—, i fast form........ anm. 3 t. 183—184

Träsprit ............................ 1151

Spritdrycker, försatta
med socker ................. 185

andra; so Sprit.

Bill. till Rilssd. Prof. 1910. 1 Sand.

Proposition N:o 09. 289

Rubrikens

nummer.

Spritfernissa................. 1088

o. anm.

Spritlösningar, icke
drickbara etc. ... anm. 3 t. 183—184
Sprutor:

brand- och trädgårds- .... 956—958

andra ............................ amu. t. 956—958

Sprängämnen, ej s. n. 1206

Spån, trä-:

af asp (tändsticksämnen) 233

för flätning........................ 267

arbeten däraf:

liattflätor.................... 570—572

andra, ej s. n......... 268—272

ej s. n............................. 235

Spånadsvaror i förening
med kautschuk (VIII E) 503—505

kläder och andra sömnadsarbeten
däraf ................ 543—546

Spånadsvaror, vattentäta,
belagda eller impregnerade
med annan massa
än kautschuk; väfnader,
sammanklistrade
med annat ämne än
kautschuk; polerdulc

(VIII F) ........................ 506—510

kläder och andra sömnadsarbeten
däraf ................ 547—548

Spånadsvaror, fållade
eller kantade............... 512

o. anm.

—»—, i förening med

finare metalltråd......... 563—565

—»—, tillklippta, tillskurna
eller utstansade 511

Se äfven Väfnader m. m.

Spånadsämnen ur djuroch
växtriket samt däraf
framställda varor

(Vill)............................. 338—591

1 Åfd. 49 Höft. 37

290

Rubrikens

nummer.

Spånadsämnen, vegetabiliska
:

andra än bomull (VIII C) 393—446

bomull................ (Vin D) 447 —502

Spåranordningar:

delar därtill, ej s. n......... 745

Se äfven Järnvägs- och
spårvägsmateriel.

Spårkorsningar............... 74G

Spärr amar....................... 745

Spårvägsskenor (se Järnvägs-
och spårvägs materiel).

...................... 680—681

Spårvägsmateriel; se
J ärnvägsmateriel.

Spårvägsvagnar.............J

Spårväxlar...................... 746

Späck af hafsdjur ......... 1080

Spännen, hatt- och hår-,
af annat ämne än guld,
silfver eller platina .. 1272

Stabbar till ång- o. luft hammare

........... anm. 2 t. 962 — 965

Staf, sågad ..................... 233

Stafvar, glas-................. 654

Stagbultkoppar, med hål

försedd ...................... 850

Staket af icke smidbart

järn .............................. 672—673

Stampverk....................... 961

Standolja ........................ 1089

Stanniol ........................... 896

Stassfurterkalisalter, ej

s. n.............................1199

Statorer ........................... 1043

Statyettor; se Lyxföremål.

Proposition N:o 69.	Rubrikens nummer.
Stearin (stearinsyra)......	1082
Steg (för boktryckerier)	892
Stegräknare..................... Sten:	1233
asfaltsten............................	42
gipssten ............................	4
kalksten ............................	3
pimsten ............................	14-15
trippelsten ........................	anm. t. 15
ädelstenar, oinfattade ....... ej s. n., oarbetad eller	20
pulveriserad ................ —»—, arbeten där af: grifflar...............................	21
26
konstnärsarbeten................ kvarn-, defibrör- och koller-	29
gångstenar ....................	22—24
litografisk sten ................	26
prydnadsföremål ................ skifvor och plattor af	30
marmor ........................	27-28
skriftaflor............................ slip-, bryn- eller poler-	26
stenar ............................	16-19
takskiffer...........................	25
för tekniskt bruk, ej s. n. i förening med guld eller	25
silfver ............................	46
ej s. n............................. —»—, konstgjord:	30-33
arbeten däraf, ej s. n..... Sten- och jordarter samt andra mineraliska eller fossila råämnen, icke flytande; äfvensom ar-beten däraf, ej annor-	anm. t. 39
städes upptagna.....(I)	1—48
Stenkol............................	41
Stenkolsbensin ...............	1145
Stenkolstjära ..................	1143—1144
destillationsprodukter därur	1145
Stennötsknappar, ej s. n.	1279

Kungl. Mcij:ts Nåd.

Rubrikens

nummer.

Sten nötter........................ 230

Stereotyper ..................... 895

Stickmaskiner; se Symaskiner.

Stift; se Spik.

Stigbyglar........................ 807—808

Stilar (typer) ................. 892

Stjärn anis ........................ 178

Stoft (s. k. ullstoft)...... 357

Stolar af icke smidbart

( järn .......................... 672—673

Stolpar af järn .............. 749

Stomryggar till pianoinstrument
...... anm. 2 t. 1242 —1243

Strumpeband ................ 518—520

Strumpstolsarbeten och
andra genom virkning,
stickning eller
knytning tillverkade
varor, ej till annan
rubrik hänförliga, åt

bomull ............................ 497-499

silke ............................ 355

spånadsvaror, innehållande
metalltråd eller med
metalltråd öfverspunnet
garn ............................ 564

ull..................................... 390

vegetabiliska spånadsämnen,
andra än bomull 442

—»—, kläder och andra
sömnadsarbeten, däraf

ej s. n........................ 549

Stryk- och pressjärn:
för uppvärmning med flytande
bränsle eller elektricitet.
........................... 812

ej s. n. af icke smidbart järn 674—675

Strå ................................. 267

arbeten däraf, ej s. n..... 269—272

Proposition N;o 69. 291

Rubrikens

nummer.

Strålkastare.................... 1048

Sträckmetall af järnplåt 704

Sträckstenar..................... 621

Strängar, af

hårdgummi........................ 605

kautschuk, mjuk, ej s. n. 596

metalltråd ........................ 1268

Strängar, ej s. n......... 1269

Strömbrytare .................. 1055—1056

Strömsamlare .................. 1043

Strömställare ................. 1055—1056

Stubintråd........................ 1210

Studsare ........................ 1262—1263

Stål och stålvaror; se
Järn och järnvaror.

Stålsand ........................... 667

Stålstick ........................... 334

o. amu.

Stålull .............................. 667

Städ, klensmides- ......... 756

Stäfver, lagg- ocli botten-:

hyflade etc..................... 236—237

sågade................................ 233

Stämjärn.......................... 779

Stänger, af

bly ................ 874

celluloid, celloidin, galant,
ambroin, eburin och andra
liknande formbara, konstgjorda
ämnen, ej s. n. 293

hårdgummi ........................ 605

järn:

bearbetade, afsedda till

betongarbeten............ 682

compoundstål (med olika
hårdhetsgrader i tvärsektionen);
med inval sade

mönster etc..... 683

(valsade)förseddamedhål anm. t. 749
kallvalsado eller kalldragna
..

688 - 692

292

Kungl. Maj:ts Nåd.

Rubrikens

nummer.

Stängel'', af (forts.)

järn:

råstänger och råskenor 6/9

smidda............................ 687

varmvalsade, ei s. n..... 685

I 846-847

koppar och kopparlegeringar j anm. g5o

silfver ............................... 911, 913

tenn.................................... 880

zink.................................... 887

Stängselband af vridet

platt- eller fasonjärn 730

Stängsellinor, stängsel tråd

och stängselduk

anm. 4 t. 716—7 22

Stärkelse, alla slag ...... 83

Stärkelseklister ........... anm. t. 1218

Stärkelsesirap ................. 163

Stärkelsesocker .............. 163

Stödskenor ..................... 745

Stil- och bindsulläder .. 196—197

stycken däraf, utstansade,
utskurna eller utklippta 203

Superfosfat ..................... 1201

Supporter ........................ 973—978

Svafvel............................ 1101

Svafvelkalium............... 1142

Svafvellefver, alla slag 1142

Svafvelnatrium ............... 1142

Svafvelsyra .................. 1103

Svafvelsyreanhydrid...... 1103

Svamp, tvätt-................. 68

Svampar, ätbara............ 124

Svansar, konstgjorda (se

Pälsverk) ..................... 223

Svarfjern ...................... 779

Svarfvar:

metall- ............................ 973—978

trä-:

för fot- eller handkraft 980

andra ............................ 981—983

Proposition N:o 69.

Rubrikens

nummer.

Svarfvararbeten, oj s. n.,
af trä:

vägande netto högst 2 kg.
per stycke ....................	248
andra ................................	250-255
Svartkrita .......................	1182
Svartkrut .......................	1203
Svin....................................	53
Svirflar...........................	899
Sviskon.............................	109
Sviskonkärnor..................	114
Svänghjul...............\| ö J ( anm.	1031—1032
t. 932—947
Sydvästar ....................	578
Sylar..............................	800
Sy liar, järn- .................. Syllbultar med muttrar	745
746
Sy- och stickmaskiner	988—989
bordskifvor och hufvar samt
andra delar därtill af trä	243
nålar därtill; se Nålar.
ställningar därtill af järn	990
öfverdelar därtill ............	989
Symaskinsringar af kaut-
schuk ..........................	596
Syremmar .......................	212
Syringar.........................	902
Sågar, sågklingor och
sågblad .......................	764—767
järnbågar till sågar ........	756
Sågbladsämnen, ej s. n.	767
Sågramar .......................	o. anm. 979
Sågställningar och delar
därtill af trä...............	242
Såpa .................................	1096
Såser ................................	148
Säckar ............................	515—516
Säckväfnad; seVäfnader.

Kungi. Maj:ts Nåd.

Rubrikens

nummer.

Sädeskrossare................ 961

Sädessort er are................ 994

Saf .................................. 267

flätor däraf:

hatt- ............................ 570-572

ej S. D......................... 267

andra arbeten, ej s. n..... 269—272

Säkerhetsapparater........ 1053—1054

Säkerhetsnålar ............. 901

Säkerhetsproppar........... 1054

Sängar, järn-................ 813—814

Sängbottnar af järntråd

med ramar af trä .... 729

Sängkläder .................... 524—525

Sängskärmar med öfvertyg.
............................... 524—525

Sänken till fiskredskap 1270

Sättstampar.................. 772—774

Sökare (se Fotografi -

kameror) ..................... 1237

Söljor till seldon eller

remtyg ...................... 807—808

Sömnads- och andra arbeten,
ej s. n., af spånadsvaror,
äfven i förening
med annat ämne;
hattflätor, hattar,pryd -

n a dsfjädra r, solf''j ädrar

(Vill G) 511—591

Tachomotrar ................... 1233

Tackjärn ......................... 664

Tackjärnskrot ................ 818

Tafflar ............................. 1242

Tafvelramar .................. 1285—1286

Tagel ............................... 69—70

Proposition N:o 69. 293

Rubrikens

nummer.

Tagel, arbeten däraf:

hattflätor............................ 573

rep .................................... 70

väfnader............................ 386—387

ej s. n............................. 388

Tagelsurrogat................ 91

Takbrickor af porslin för

elektriska ledningar .. 625—626

Takfönster af icke smid bart

järn ..................... 672—673

Takpannor af glas ....... 639

Takskiffer ........................ 25

Takstolar och stolpar af

järn ............................ 749

Taktegel........................... 610—611

Talg ................................. 60

Talk .................................. 13

Tallfrö ........................... 86

Tamarinder ..................... 180

Tandborstar med beneller
cellnloidin fattning
.............................. 277

Tandpasta........................ 1194

Tandpulver .................... 1194

Tangentskifvor, af

ben ................................... 281

celluloid, galalit m. fl. formbara,
konstgjorda ämnen,

ej s. n......................... 293

trä .................................... 233

Tannin.............................. 1216

Tapeter och tapetbårder 309—311

Tapiokarot...................... 127

Tarmar ............................. 73

slangar däraf .................... 212

Tartrater af kalium, natrium
och ammonium 1111

Taxametrar ................... 1233

Te .................................. 158

294

Rungl. Maj:ts Nåd.

Rubrikens

nummer.

Teckningar .....................	337
Tegel ................................	o. anm. 609—611
—))—, glas-..................... Tegelpressar ..................	o. anm. 639
962—965
Tekniska artiklar, ej s. n., af hudar och skinn ............	212
lava....................................	23
lera....................................	621
sten, såsom plattor till jäs-kar m. m.....................	25
ull eller andra djurhår....	392
poler- och andra skifvor af filt ........................	362
vegetabiliska spånadsäm-nen: andra än bomull............	446
bomull............................	502
Telefonapparater............	1057—1058
delar därtill, ej s. n.....	1059
apparater för trådlös tele-foni ................................	1061
Telefonväxlar och tele-fonväxelbord ...............	1059
delar därtill, ej s. n.........	1059
jacklister till telefonväxel-bord ................................	1061
Telegraf apparater .........	1059
delar därtill, ej s. n.....	1059
apparater för trådlös tele-grafi ............................	1061
Tellurium lunarium ......	332
Tendrar .........................	1006
Tenn: arbetadt ............................	880-884
oarbetadt; äfvensom skrot	879
Tennaska (tennoxid).....	1135
Tennfolier ........................	896
Tennklorid......................	1135
Tennsalt (tennklorur) ...	1135

Proposition N:o 69.	Rubrikens nummer.
Termometrar ..................	1240
Terpentin .......................	1147
Terpentinolja .................. Terpineol ........................ Tidningar, tidskrifter	1150
1189
och handskrifter.......	329
Tidrör ............................	1208
Timotej frö........................ Tjära: stenkols- och annan ur	88
fossila ämnen framställd destillationsprodukter	1143-1144
däraf ....................	1145
trä- ...................................	1146
Tjärfilt ............................	298
Tj är färger............ 1168,	1171—1172
Tjäroljor ..........................	1149
Tjärpärma ....................... Toalettvatten ................. Tobak:	1146
1193
arbetad ............................	193-194
oarbetad ............................	192
Tobakspipor..................... Tomasfosfat.....................	1287 — 1288
1199
Tomasslagg, omalen ....	1199
Tomater ........................... Tonfisk, saltad eller in-	118
lagd ..............................	63
Torf .................................	41
Torf briketter .................	41
Torfmull och torfströ ..	34
Torfrifningsmaskiner ...	961
Torinmnitrat ................. Torkapparater, roteran-	1131
de, ej s. n................... Torkcylindrar för textil-eller pappersindustri-	922—924
en ................................	984

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 69.

295

Rubrikens

nummer.

Torkgaller af järntråd

anm. 4

Torkskåp ........................

Tornur ............................

Torpeder..........................

Torr destillationsprodukter
och närstående ämnen
..................(XV B)

Torrmjölk ........................

Torskrom i tunnor ......

Tran ................................

Transformatorer ..........

Transmissioner.............

Transportremmar; se
Remmar.

Transportörer ................

Trappor och trappsteg af
icke smidbart järn......

lrass ............

Trassel .........

Trippel .......

Trippelsten .

Triörer..........

Trolley tråd (kontakttråd)

Trottoarglas ....................

Tryckalster, alster af
grafisk konst samt målningar
............ (VII B)

Tryckalster :

makulerade ........................

«''j s. n.............................

Tryckplattor ..................

Tryckplåtar, af konstnär
etsade eller graverade

Tryckpressar ..................

Tryckstämplar ..............

Trycksvärta.....................

t. 716—722
922—924
1264
817

1143 — 1153
137
144
1080
1038—1042
1031—1032

970

672—673

449

14—15

anm. t. 15

994

852—853

637

327—337

326

335-336

894—895

893
985 — 986
892 |

1174

Tråd, af

bly ....................................

bomull................................

guld....................................

järn:

kallvalsad eller dragen

stängsel- ................ anm.

s. k. valstråd................

öfverspunnen eller öfverklädd
med spånadsämne
eller papper ....
kautschuk:

hårdgummi ....................

mjuk kautschuk ............

koppar och kopparlegeringar
................................

silfver ................................

tenn....................................

vegetabiliska spånadsämnen,
andra än bomull....

zink....................................

gulddragar-........................

kol- och metalltrådar till

glödlampor ....................

solf-....................................

stubin-................................

Trådsdas ................

Rubrikens

nummer.

874

anm. t. 462
907

716-722
4 t. 716-722
685

Tråg af glas ..................

Trä, konstgjord!, arbeten

däraf .................... amu.

Träd, fällda, icke af kvistade

........................

Trädgård ssaxar; se Saxar

Trädgårdssprutor .........

Trädgårdsurnor af icke

smidbart järn...............

Träkol .............................

Trämjöl .........................

Tränsar af järn ...........

Träskifvor, hoppressade
(s. k. limbräder).........

723

605
594

852-863
912-913
880

406-407

886

563

1049

720-722

o. anm.

1210

637

639

t 250 - 255
227

956-

674-

807-

-958

-675

235

-808

234

29G

Kungl.

Träskor .............................

Träskrufvar af järn .....

Träsnideriverktyg ........

Träsnitt .........................

Träsnittstockar...............

Träsprit .........................

Träspån; se Spån.

Hattfliltor däraf ................

Trävara ...........................

Träull................................

Trävaror, flätade varor,
borstbindararbeten samt
ben, horn och andra
formbara ämnen m. m.

(VI)

Trävaror:

bearbetade; se de olika
benämningarna,
oarbetade (se Virke, oarbetad^
............................

Tröskverk ......................

Till »pressa r ....................

Tuggare ...........................

Tungspat ........................

Tunnband ......................

Tunnbindararbeten........

Turbiner:

vatten- och särskild t inkommande
löphjul därtill

ång-....................................

Turistsäckar.....................

Turkrödolja .....................

Tusch................................

Tvål...................................

harts- ................................

Tvålsurrogat ..................

Tvättbord af icke smid bart

järn .....................

Tvättmedel af tvål, fett
eller olja .....................

Maj ds Nåd. Proposition N:o 69.

Rubrikens

nummer.

239

736—739

775

334

o. anm.

244—245

1151

570-572

1146

228

227—295

227

997

776

961

233

236—237

946-947
932-935
523
1096
1180
1094—1095
1148
anm. t. 1095

672—673

1097

Rubrikens

nummer.

Tvättställ af lera, ej fajans-
eller porslinsvaror
............................ 622

Tvättsvamp .................... 68

Tyll; se Spetsar.

Typer ............................. S92

Tågvirke och linor:

af bomull ........................ 501

—»— samt bind- och
segelgarn af andra ve ö

getabiliska spånadsämnen
än bomull .... 408—418

Tårtor 149

Täcken, stickade 524—525

Täljknifvar .................... 787

Tält.................................. 527

Tänder, konstgjorda..... 658

Tändhattar......!............... 1207

Tandmedel, ej s. n., för
projektiler och skjutvapen
......................... 1208

Tändstickor .................. 1211 —1212

—»—, bengaliska ......... 1213

Tändsticksställ af finare

gjutjärn ...................... 678

Tändsticksänmen (splint

och spån) af asp ...... 233

Tänger samt skänklar

därtill ........................... 777—778

Tätningsmaterial; se
Packningsmaterial

Ugnar:

elektriska härd-................ 812

för industriella ändamål, såsom
kolning etc............. 959—960

ej s. n. af icke smidbar!

iärn ................................ 672—673

Kungl. Mcij:ts Nåd. Proposition K:o 69.

297

Rubrikens

nummer.

Ugnsramar af icke smid bart

järn ..................... 672—673

Ugnsspadar af trä........ 241

Ull och andra djurhår

(VIII B) 356—392
Ull och andra djurhår 356

Ull:

bly-..................................... 874

glas- ................................ 634

konst- ...... 357

stål-.................................... 667

trit-.............,...................... 228

UllafFa.ll

Ullfett .............................. 1080

Ullkardor.......................... 796

Ullsaxar; se Saxar.

Ullstoft............................ 357

Ultramarin........................ 1157

Underreden, till

järnvägs- och spårvägsvag nar

................................ 1008

åkdon och fordon, ej s. n. 1069

Upprymmare .................. 775

Uppvärmningsskåp ....... 922—924

Ur och urdelar............... 1256—1265

Ur fjädrar.......................... 725

o. anm.

Urfoder, lösa .................. 1262—1263

Urhakar af annat ämne
än guld, silfver eller

platina........................... 1272

Urkedjor af annat ämne
än guld, silfver eller

platina.......................... 1272

Urnor, trädgårds-, af icke

smidbart järn ............ 674—675

Urtaflor ........................... 1265

Urvattnare....................... 1013

Bill, till Biksd. Prat. 1910. 1 Sami

Urverk, lösa, till

fickur ................................

vägg- eller studsamr........

Vacuummetrar ...............

Vacuumpannor ..............

Vadd, af

bomull...............................

silke ................................

ull och andra djurhår ....
vegetabiliska spånadsämnen,
andra än bomull............

Vägnar:

ammunitions- ....................

barn- ................................

järnvägs- och spårvägs-....

ej s. n.............................

Vägnät] ädr ar, ej s. n. ..
Vagnshjul; se Hjul.

Vagnssmörja ..................

Valsar:

press-, med stativ, för textileller
pappersindustrien
till sädes- och oljekaks krossar

........................

ej s. n.............................

öfverdrag därtill af läder

Valscylindrar; se Valsar.

Valsk varrrnr...................

Valsmassa........................

Valsstolar ........................

Val stråd ...........................

Valsverk för metallindustrien
........................

Vanilj och vanillin ......

Vänkär; se Strumpstolsarbeten.

Varmluftsmotorer .........

7 Afd. 49 Höft.

Rubrikens

nummer.

1258

1265

1240

922—924

450-451

339

358-359

394

817

1068

1003-1008

1069

744

1071

984

1022

1023—1025

212

961

1224

961

685

o. anm.

962—965

182

942—945

298

Kung1. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 69.

Rubrikens

nummer.

Varor, ej annorstädes
upptagna ......... (XVI) 1233—1294

Varor, som icke kunna
hänföras under någon
af de i tulltaxan upptagna
bestämmelser:

arbetade ............................ 1294

råämnen ............................ 1293

Vaselin ............................. 1071

Vaser, blomster-, af finare
gjutjärn ............... 678

Se äfven Lyxföremål.

Vass ................................ 267

arbeten däraf, ej s. n..... 269—272

Vatten, mineral- ............ 191

•V attenglas........................ 1119

Vattenhjul........................ 946—947

Vattenkis af icke smid bart

järn ..................... 672—673

Vattenmätare .................. 1240—1241

Vattenturbiner och särskildt
inkommande
löphjul därtill ............ 946—947

regulatorer till vatten turbiner

........................ 1013

Vattenvärmare af icke

smidbart järn.............. 672—673

Vax:

insekts- (bivax) ................ 1084

japan- ................................ 1079

jord- (ozokerit) ................ 1070

karnauba-, palm- och annat

växt- ............................ 1085

Vaxarbeten, ej s. n...... 1086—1087

Vaxduk ........................... 506—507

Vaxljus ........................... 1092

Ved................ 228

Vefaxlar och vefstakar 1020—1021
Vekar, lamp- och ljus- 500

Rubrikens

nummer.

Wellpapp och wellpapper
....................... 319

Velocipeder ..................... 1064, 1066

delar därtill:

af kautschuk ................ 602

ej s. n......................... 1065, 1067

Ventilatorer..................... 948—950

Ventiler, af
järn:

luftväxlings- .... 674—675

sluss- ............................ 670

mjuk kautschuk ................ 596

—»—, (se Armatur)..... 1035—1037

o. anm.

Ventilkulor af mjuk

kautschuk............... 596

Verktyg:

(ej pneumatiska) för stenarbeten
........................ 772—774

pneumatiska .................... 1013

träsnideri- ........................ 775

små, gjutna, tydligen af sedda

till leksaker........ 802

Se äfven Knifvar samt de
olika benämningarna.

Verktygsetuier ............... 802—803

Verktygshandtag af trä 242

Verktygslådor och verktygsskåp
..................... 802—803

o. anm.

Verktygsskaft, af

papper................................ 319

trä .................................... 241-242

Verktygsstål:

snabbsvarfstål.................... 686

annat smidt........................ 687

Vermiceller .................... 82

Vicker .............................. 75

Wienermöbler ............... 249

Vikter af järn .............. 671

Kurujl. Maj:ts Nåd.

Rubrikens

nummer.

Vin .................. 186—188

Vindrufvor ..................... 106

Vinschar.......................... 968—969

Vinsten.............................. 1111

Vinstenssyra............:...... 1111

Vinsyra ........................... 1111

Vippor, damm- och puder-
.............................. 279

Virke, oarbetad! ........... 227

Virknålar ........................ 800

Viror (ändlösa)............... 865

Visare till ur.................. 1265

Visitkort.......................... 336

blanketter därtill ............ 321

Se äfven anm, 3 till rubr.
papp och papper (sid. 52)

Viskor (se Borstbindar arbeten)

........................ 276—279

Witherit ......... 3

Vitriol:

järn- ................................ 1132

koppar- ............................ 1134

zink- ................................ 1133

Wolframjärn .................. 664

Wolfram syra .................. 1131

Vulcanfiber ..................... 306

o. anm.

Vykort .............................. 334

Vykortsalbum ............... 315

Vågar .............................. 1251—1255

Vädurar (se Armatur) 1035—1037

o. anm.

Väfnader:

bomulls- ............................ 464—491

fernissade eller lackerade 506—507

kläder och andra sömnadsarbeten
däraf .... 547—548

Proposition N:o 69. '' 299

Rubrikens

nummer.

Väfnader: (forts.)

jute-, linne- och af andra
vegetabiliska spånads ämnen

än bomull ........ 419—440

kautschuks- (i förening med
kautschuk) ................... 503—505

kläder och andra sömnadsarbeten
däraf .... 543—546

sadelgjords-; se Sadelgjordsväf.

sammanklistrade medelst

annat ämne än kautschuk 508—509

silkes- ................................ 343—347

o. anm.

spets- och tyll-; se Spetsar,
tagel- eller af andra djurhår,

ej till ull hänförliga .... 386—387

ull- .................................... 375-385

stampad (icke väfd) filt
af ull eller andra djurhår
............................ 360- 362

vattentäta etc. (andra än

kautschuks-) ................ 506—509

kläder och andra sömnadsarbeten
däraf .... 547—548

fållade eller kantade men
utan annat sömnadsarbete,

ej s. n......................... 512

tillklippta eller utstansade
men utan sömnadsarbete,

ej s. n......................... 511

Väfstolar........................... 1013

V ägbomsanordningar, ej

s. n. delar därtill...... 748

V äggbonader, afpassado:

af ull ................. 382

andra; se Väfnader.

Väggur ........................... 1262—1263

Vältar:

ång-.................................... 941

andra ................ 993

Vändskifvor..................... 746

300 Kungl. Maj:ts Nåd.

Rubrikens

nummer.

Värjor .............................. 780—781

Värme- eller lågtryckspannor
och värmeelement
af icke smidbart
iärn................................. 672—673

Väskor:

af läder eller skinn ........ 214, 216

af spånadsvaror ................ 521—523

ej s. n............................. 1282

o. anm.

Vätesuperoxid................. 1139

V äxelförreglingsanordningar,
ej s. n. delar

därtill ........................... 748

Växellådor till metallbearbetningsmaskiner
973—978

Växeltungor ................... 746

Växter, ej s. n.:

konstgjorda........................ 134, 566

delar därtill ................ 567

köks-; se Köksväxter.

lefvande ............................ 131

torkade eller annorledes preparerade
........................ 132—133

Växter och växtdelar, till

färgning användbara 1165

Växtfett ........................... 1079

Växtlim ....... 1217

Växtvax .......................... 1085

Yxor ................................. 773

Yxskaft ........................... 241

Zaponlack ....................... 1090

Zink:

arbetad ............................ 886—890

oarbetad; äfvensom skrot 885

Zinkhvitt ........................ 1157

Proposition N:o 69.
Zinkoxid...........................	Rubrikens nummer. 1157
Zinksulfidhvitt ...............	1157
Zinkvitriol (zinksulfat)	1133
Å.
Åkdon, ej s. n...............	1069
Ånghammare ..................	962—965
Ånghvisslor..........-.........	1035—1037
Ångloko mobiler .............	o. anm. 941
Ångmaskiner, ej s. n.	o. anm. 936—940
Ångmudderverk ............	971
Ångpanneeldstäder, ång-pannegaflar, galloway-tuber, domar, man-hålsluckor, manh åls-byglar, och dylika arbeten af valsad järn-
plåt till ångpannor...	925—926
Ångpannezink ...............	886
Ångpannor .....................	919—924
Ångplogar ......................	994
Ångpumpar.....................	o. anm. 951—954
Ångturbiner samt sär-skilt inkommande ro-
terande delar därtill	932—935
Ångvältar ........................	941
Ångöfverhettare...... anm.	t. 919—924
Årder ...............................	994
Årämnen.........................	231
Ä.
Ädelstenar, oinfattade .	20
Ädla metaller, samt ar-
beten där af.....(XII D)	906—918

Kungl.	Maj:ts Nåd.
Ägg, äggula och flytande ägghvita .....................	Rubrikens nummer. 143
Ämnen, konstgjorda, formbara (se Celluloid etc.) .............................	293—295
Äpplen; se Frukter. Årmhållare ....................	518—520
Ärmknappar af annat ämne än guld, silfver eller platina ...............	1272
Ärmlappar........................	543—544

Proposition N:o 69.	301
	Rubrikens
	nummer*
Ärter:
tjänliga till människoföda	74
andra ...............................	75
Ättika och ättiksvra......	1107—1109
Ö.
Öfverdrag af läder till
valsar ..........................	212
Öfverfångstappar .........	634
Ofverspänningsapparater Öfvertyg till paraplyer	1054
eller parasoller...........	536—537

302

Kungl. Majds Nåd. Proposition N:o 69.

Bilaga B.

Till Konungen.

Då af kungl. kommerskollegium och generaltullstyrelsen förslag
blifvit väckt om åsättande af en införseltull å tackjärn af kronor 10 pr
ton och då denna tull synes skola blifva rätt kännbar för de mekaniska
verkstäderna och gjuterierna, hafva undertecknade sökt utreda dess verkningar
på de industrier, som däraf beröras, och tillåta oss att i underdånighet
anföra följande.

Vid sådan utredning torde man böra undersöka, dels hvad nytta
tullen skulle medföra för redan befintlig resp. tillämnad svensk tackjärnstillverkning,
dels hvilken verkan en dylik tull skulle hafva för de svenska
verkstäderna och gjuterierna.

Det visar sig då, att det enda tackjärn, som importeras, är med
koks tillverkadt gjuttackjäm, och då prisskillnaden mellan det svenska
träkolsgjuttackjärnet fritt barnvagn hos tillverkarne och det engelska
kokstackjärnet fritt levereradt i svensk hamn för närvarande är fullt 25
kronor pr ton, d. v. s. 2Vs gånger den föreslagna tullen, lärer denna ej
kunna medföra vare sig högre försäljningspris eller ökad användning
för gjutgodstillverkning af med träkol blåst tackjärn, hvaraf årstillverkningen
i medeltal under de sista 5 åren varit 550,000 ton. Af dessa
användes den ojämförligt största delen för framställning af smidesjärn
och stål; af hela kvantiteten förbrukas inom landet för framställning af
gjutgods endast 2 å 3 %. Vi misstaga oss därföre säkerligen icke, då
vi antaga, att den ifrågasatta tullen endast afser att bereda skydd åt
tillverkning här i landet af med koks blåst gjuttackjäm, hvilket ock

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition No 69. 303

framhålles af ämbetsverken. Den årliga förbrukningen i Sverige af
sådant tackjärn har i medeltal för femårsperioden 1903—1907 varit c:a

58.000 ton pr år (år 1907 var den c:a 70,000 ton) en i för sig mycket
alsevärd kvantitet men då af sakkunniga personer vid olika tilltallen
under senare år gjorda undersökningar visa, att eu modem masugnsanläggning
för kokstackjärn ej bör utföras för mindre års t i 11 verk ning|ä n

200.000 ton, skulle tullen ej skydda mera än något öfver en tredjedel
af ett enda verks årsproduktion, äfven om all import af gjuttackjärn
upphörde, hvithet senare dock ej är antagligt äfven af det skäl, att det
för framställande af förstklassigt gjutgods är behöfligt använda blandning
af tackjärn af såväl olika märken som olika sorter, af hvilka man
ej kan antaga, att under eu följd af år mer än % kunna komma att
framställas inom landet. Uppförandet af koksmasugnar lärer därföre ej
kunna framkallas ensamt åt importtull på tackjärn och deras drift ej
heller däraf erhålla tillräckligt stöd.

Återstår då att tullskyddet skulle framkalla en afsevärd tillverkning
al gjuttackjärn, blåst med koks, i en eller annan af våra vanliga
hufvudsakligen för träkol afsedda masugnar. Vi hafva oss bekant, att
vid några af våra äldre järnverk smidestackjäm blåses i sådana masugnar
dels enbart med koks dels med blandning af koks och träkol,
och möter det naturligtvis ej hinder att på samma sätt tillverka äfven
gjuttackjärn. Tillverkningskostnaden lärer dock i detta fall blifva afsevärdt
högre än vid moderna koksmasugnar.

Ämbetsverken säga visserligen:

»Sålunda hafva, såsom förenämnda reservant framhållit, redan
Denne af våra järnverk anlag! masugnar för tillverkning af tackjärn med
användande af koks som reduktionsbränsle», men detta uttalande torde
bero på ett missförstånd af reservantens yttrande:

»Enligt hvad jag haft tillfälle inhämta använda redan tre svenska
jernverk i stor omfattning koks som smältningsbränsle i masugnarna,
och det största af dessa verk har därmed hållit på i omkring 10 år.»

Dessa masugnar äro emellertid uppförda för användande af träkol
som bränsle, och ehuru en del ändringar torde hafva vidtagits
för att göra masugnarna lämpliga äfven för framställande af kokstackjärn,
lärer man ej kunna påstå, att i landet för närvarande finnes någon
modern koksmasugn, där i pris konkurrenskraftigt kokstackjärn kan
framställas. Dessutom är dessa masugnars läge i mellersta Sveriges
bergslag på grund af fraktkostnaden till de längre söderut belägna stora
gjuteri erna en besvärande faktor. Sä blir t. ex. frakten från Avesta till
Jönköping omkring 4 kronor pr ton högre än frakten sjöledes från

S04

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 69.

Göteborg till samma plats, och denna fraktskillnad blir ännu större för
de gjut er ier, som ligga längre söderut. För de vid kusten belägna
gjuterierna, hvilka nu fått sitt behof af engelskt gjuttackjärn skeppadt
med direkt sjölägenhet utan omlastning, torde fraktkostnaden från t. ex.
Avesta uppgå till i det närmaste tullens hela belopp. I många fall
skulle därföre tullskyddadt kokstackjärn ej kunna betalas med nämnvärdt
högre pris fritt banvagn i bergslagen än det engelska tackjärnet fritt
levereradt i svensk hamn, oförtulladt, ett pris som säkerligen ej är antagligt
för kokstackjärn, blåst i sådana masugnar, som nu finnas här i
landet. För gjuterier, som ligga i eller nära bergslagen, inträda naturligtvis
något olika fraktförhållanden till fördel för det svenska tackjärnet,
men torde äfven dessa, som ofvan antydts, för att erhålla lämplig
blandning blifva nödsakade importera en del af sitt tackjärnsbehof.

Att äfven ämbetsverken kommit till insikt om, att de nu befintliga
masugnarnas läge är olämpligt, framgår däraf att de synas hafva
grundat sina beräkningar på eu af Järnkontoret lämnad uppgift öfver
bärigheten af en masugnsanläggning i Oxelösund.

Enligt denna uppgift skulle tackjärn »tillverkadt i koksmasugn vid
t. ex. Oxelösund, kosta där 54 kronor 14 öre pr ton och med tillägg
för nu gällande fraktsatser af respektive 3 kronor 50 öre, 2 kronor 50
öre, 2 kronor, 4 kronor 25 öre och 5 kronor per ton, kosta 57 kronor 64
öre i Gäfle, 56 kronor 64 öre i Stockholm, 56 kronor 14 öre i Norrköping,
58 kronor 39 öre i Malmö och 59 kronor 14 öre per ton i
Göteborg. Om man tänker sig ett försäljningspris, motsvarande förenämnda
pris på den engelska varan, 52 kronor, ökadt med t. ex. 10
kronor, eller tillsammans 62 kronor per ton, skulle alltså uppstå eu
vinst af högst 5 kronor 86 öre, (vid försäljning i Norrköping) och minst
2 kronor 86 öre (vid försäljning i Göteborg), motsvarande respektive
10,4 procent och 4,8 procent af tillverkningsvärdet med tillagd frakt.»

Ofvanstående produktionskostnad af kronor 54,14 per ton vid
verket skulle enligt undertecknades mening och i anslutning till hvad
ofvan sagts endast kunna ernås, om anläggningen gjordes af modernaste
sort och för en årstillverkning af cirka 200,000 ton. Då emellertid
importen för närvarande utgör endast cirka 70,000 ton, skulle verket,
äfven under förutsättning att det finge leverera hela landets behof af
gjuttackjärn, hvilket ej är tänkbart, icke komma i åtnjutande af tullskydd
för mer än dessa 70,000 ton, det vill säga för något öfver Va af sin
årsproduktion. Tullskyddet per ton, fördeladt å verkets hela produktion,
skulle således ej blifva mer än kronor 3: 5 0 per ton i stället för af ämbetsverken
beräknade kronor 10: — per ton.

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 69. 305

Äfven för en något mindre masugnsanläggning, som den vid Liibeck
nyligen utförda, afsedd för en årsproduktion af cirka 125,000 ton, skulle
endast knappa 60 procent af hela tillverkningen komma i åtnjutande af
tullskydd och äfven det under den alldeles oantagliga förutsättningen,
att verket finge leverera allt det gjuttackjärn som konsumeras inom landet.

Enligt hvad som framgår af ämbetsverkens kalkyler rörande produktionskostnaden,
skulle det ifrågasatta verket ej kunna framställa tackjärn
så billigt, att export vore möjlig. Den del af produktionen, som
ej konsumeras af gjuteri erna, tankes i stället använd för frambringande
af sådana valsverksprodukter som balkar, järnvägsskenor och dylikt,
hvartill stål, tillverkadt af en lägre kvalitet tackjärn, kan användas.

Vi äro eniga med ämbetsverken, att det vore en afsevärd nationalekonomisk
vinst, om en dylik tillverkning af valsverksprodukter i stor
skala kunde komma till stånd, och tro äfven, att det ej är uteslutet, att
sådan tillverkning skulle kunna bära sig, om den utom de redan gällande
eller nu föreslagna tullarna å sådana valsverksprodukter äfven finge
stödet af den betydande subvention, som ligger i tackjärnstullen, hvilken
enligt ämbetsverkens mening inom några år skulle uppgå till inemot
1,000,000 kronor per år.

Det förefaller dock undertecknade knappast rättvist, att verkstäderna
och gjuterierna betungas med denna stora utgift, då de, såsom
af det följande torde framgå, af densamma icke blott icke hafva någon
nytta utan endast förorsakas olägenhet och förluster.

Skulle nu, såsom vid ett föregående tillfälle, oaktadt tackjärnstullen
anläggning af moderna järnverk, afsedda för koksbränsle'', icke
komma till stånd, synes tullen ifråga blifva utan någon som helst nytta
för vår järnhandtering. Att här närmare ingå på frågan om tackjärnstillverkningen
på elektrisk väg, anse vi ej vara af behofvet påkalladt,
då metoden i fråga ännu befinner sig på experimentets stadium och ej
torde blifva praktiskt genomförd på ännu åtskilliga år.

Sedan vi nu sökt visa, huru de tackjämsproducerande verken
beröras af tullen, öfvergå vi härmed till frågan om den verkan, tullen
kommer att hafva för de mycket betydande industrier, som förbruka
kokstackjärn. Man finner då, att dessa skulle få denna sin råvara fördyrad
med 15 å 18 procent. Så mycket utgör nämligen tullen i procent
åt järnets värde, ifall man utgår från nu gällande pris å engelskt gjuttackjärn
fritt levereradt i svensk hamn. Detta medför naturligtvis ökad
tillverkningskostnad, kännbar redan vid afsättning å den inhemska marknaden
åt sådana varor, i hvilka tackjämsgjutgods ingår i afsevärd mängd,
och som hafva att konkurrera med likartade utländska, tillverkade af
Bih. till Iiiksd. Prot. 1910. 1 Sami. 1 Afd. 49 Höft. 39

306

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 69.

billigare råvara och med billigare bränsle. Denna olägenhet skulle dock
kunna undanrödjas genom högre tullskydd för det färdiga fabrikatet,
men vid export af detta blir förhållandet helt annorlunda. Den enda
utväg, som här synes kunna tillgripas, vore tullrestitution å sådant
gods, som exporteras.

Tullkommitterade hafva som sin åsikt uttalat, att någon restitution
af tackjärnstull svårligen mera allmänt skulle kunna påräknas, i
det att exportkvantiteterna i hvarje särskild sändning ofta nog skulle
vara för små för att kunna bära de med restitutionsförfarandet förenade
omkostnaderna, och att det särskildt vid blandning af inhemsk och
utländskt gjutjärn skulle möta svårighet att anordna en för tullverket
nöjaktig identitetskon troll, under det att ämbetsverken synas anse, att
restutionsfrågan troligen skulle kunna låta ordna sig. Då emellertid
båda tyckas anse ett restitutionsförfarande önskvärdt vid export af fabrikat,
däri tackjärn ingår, följer däraf med full tydlighet, att man tänkt
sig, att för alla dylika exportartiklar skulle användas utländskt tackjärn,
ty för det svenska tackjärnet kan ju ej någon tullrestitution komma
i fråga.

För att det svenska tackjärnet skall komma till användning i
största möjliga utsträckning och samtidigt restitution erhållas för vara,
som exporteras, fordras således, att gjuterierna ordna sin tillverkning
så, att de tillverka en del varor (de som äro afsedda för export) af
utländskt tackjärn och en del (den för den inhemska marknaden afsedda)
af svenskt tackjärn. Detta stöter emellertid i de flesta fall på nästan
oöfverstigliga svårigheter, då man i synnerhet vid massfabrikation ju ej
kan uppdela tillverkningen på ofvan antydt sätt eller ens på förhand
veta, hvilka exemplar af en viss vara som komma att exporteras eller
ej. Restitutionsförfarandet, om det ur tullteknisk synpunkt öfver hufvud
taget kunde komma till användning, skulle således motverka användandet
af svenskt järn och torde följaktligen näppeligen komma att förordas.

På grund af den växande insikten om nödvändigheten af att så
mycket som möjligt öka vår export af fullt färdiga industrialster göras
numera kraftiga ansträngningar från alla sidor för att nå detta mål, och
statsmakterna hafva äfven därför iklädt sig betydande utgifter. Det
synes då egendomligt, om man genom fördyrande af en nödvändig råvara
skulle motverka det mål, man vill vinna, så mycket mera som den
planerade tillverkningen af kokstackjärn, om den verkligen kommer till
stånd, ej lämnar arbete åt mer än en bråkdel af det antal arbetare, som
den på export arbetande maskin- och järnvaruindustrien sysselsätter.

807

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 69.

Äfven från denna synpunkt torde det vara klokt att ej försvåra läget
för en exportindustri, som visat sig mäktig af kraftig utveckling.

Ämbetsverken hafva med stöd af reservantens utredning gifvit
uttryck åt den uppfattningen, att den ifrågasatta tullen å tackjärn ej
skulle innebära någon nämnvärd olägenhet för landets maskinverkstäder
och tillverkare af handelsgjutgods.

Såsom stöd för denna sin uppfattning hafva ämbetsverken gifvit
en del exempel. Dessa äro emellertid, enligt hvad undertecknade kunnat
finna, dels baserade på oriktiga uppgifter om varans pris, i det man
kalkylerat med priskurants bruttopriser i stället för med de nettopris,
bruken erhålla, hvilka äro cirka 35 procent lägre, dels äro de angifna
artiklarna, kaffekvarnar och emaljerade grytor ingalunda representativa,
i det att dessa båda artiklar i vikt utgöra mindre än en half procent
af tillverkningen vid landets gjuterier. Öfver 3/4 af det handelsgjutgods,
som tillverkas inom landet, utgöres af sådana artiklar som spislag
kaminer, vattenvärmare och kittlar, oemaljerade grytor och pannor och
dylikt, å hvars försäljningspris tackjärnstullen utgör cirka 4 procent.

Af nyssnämnda artiklar äro spislar och kaminer en ej obetydlig
exportartikel och då förtjänsten vid export af dessa varor kan beräknas
till högst 5 å 8 procent, är det uppenbart, att tullen här verkar särskild!
kännbart.

Äfven beträffande maskinverkstädernas tillverkningar innebär den
ifrågasatta tackjärnstullen en ganska betungande pålaga. I hemlandet
kan visserligen också i detta fäll olägenheten neutraliseras genom en
lämpligen afpassad höjning af tullen å den färdiga varan, men den uppblomstrande
maskinexporten lärer ej kunna undgå att skadas af tackjärnstullen.
Enligt gjorda beräkningar ökar en tackjärnstull af 10
kronor per ton tillverkningskostnaden för maskiner i genomsnitt med
mellan 1 och 2 procent. För att verkstadsindustrien på grund af denna
ökning i tillverkningskostnad ej skall blifva sämre ställd än förut, torde
en tullförhöjning utöfver den af tullkommitterade föreslagna å maskiner,
motsvarande 3 procent af värdet, behöfvas; detta med hänsyn dels
därtill att den inhemska marknaden i någon mån måste tänkas lämna
ersättning för den minskade behållningen vid export af maskiner, i det
att som ofvan visadt någon restitution knappast kan ifrågakomma, dels
för att motväga de dyrare tillverkningskostnader, verkstäderna i åtskilliga
fall få på grund af tullförhöjning å en del andra för verkstäderna nödvändiga
materialier, som af tullkommitterade föreslagits.

Den mekauiska verkstadsindustrien är för närvarande i ett sådant
läge, att den ej tål några vidare pålagor, om den skall kunna vidare

308

Kung!. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 69.

utveckla sig. vSedan på sin tid den nu gällande tullen af 10 procent
å maskiner beslöts, hafva bland annat arbetslöner och skatter i vårt
land stigit högst betydligt och snabbare än i öfriga industriidkande
länder, så att det skydd, denna tull var afsedd att lämna, numera är
väsentligt försvagadt.

1 ämbetsverkens utlåtande påpekas, att i alla järnproducerande
länder, Indika öfver hufvud taget begagna sig af tullskydd för sin
industri, äfven tackjärn belagts med tull. Förhållandena i de citerade
lär■ .na äro emellertid andra än i Sverige. Beträffande Spanien och
Finland är därvarande verkstads- och gjuteriindustri ytterst obetydlig.
Hvad äter angår öfriga uppräknade länder hafva maskinverkstäderna
och gjuterierna därstädes framför de svenska den stora fördel, som
ligger i det egna landets större konsumtionsförmåga. Inom det tullskyddade
området kunna gifvetvis bättre priser erhållas än vid export,
och det är därför af allra största värde för industrien, att detta område
är så konsumtionskraftigt som möjligt. Fn stor omsättning i hemlandet
är en fast grund att bygga på och sätter fabrikanten i stånd att vid
export nöja sig med lägre förtjänst än han måste hafva, då hemmamarknaden
är mindre betydande. Då de svenska verkstäderna och
gjuterierna i detta hänseende tydligen äro väsentligt sämre ställda än
de stora industriländernas, är det äfven för dem vida svårare att bära
en tull å för industrien behöflig råvara.

Vi anhålla i underdånighet att vid behandling af frågan om
eventuell tull å tackjärn ofvanstående synpunkter måtte beaktas.

Stockholm den 25 januari 1910.

Husqvarna Vapenfabriks-Aktiebolag, Aktiebolaget Norrahammars Bruk,
Wilhelm Tham. Johan Spänberg.

Stensholms Fabriks Aktie-Bolag,
Wilh. Göransson.

Jönköpings Mekaniska Verkstads
Aktiebolag,

J. G. Sandvall.

Nydals Gjuteri & Mek. Verkstads A .-B.
Aug. Sveningsson.

Lindells Vågfabriks Aktiebolag,

J. W. D. Lindell.

Nya Aktiebolaget Atlas,

G. Jacobsson.

För J. & C. G. Bolinders
Mekaniska Verkstads Aktiebolag,

Erik Aug. Bolinder.

309

Kungl. Maj.ts Nåd. Proposition N:o 69.

Nj^a Aktiebolaget Stathmos,
Rob. Sjörvall.

P. P:a Frank Hirscb,
Fredr. F. Persson.

Aktiebolaget Pump-Separator, För Luth & Roséns Elektriska

E. Hem. Aktiebolag,

Ad. von Brömssen.

Klafreströms Bruk, Bergsunds Mek. Verkstads Aktiebolag

J. M. Ekströmer. Aid. Bergsunds Verkstad,

Thore Thelander.

Graham Bris.

Söderhamns Nya Verkstads A. B.,
John Ekelöf.

Undertecknade förklara sig härmed instämma i den af representanter
för Husqvarna Vapenfabrik, Norrahammars Bruk och Karlstads
Mekaniska Verkstad utarbetade inlagan till Kungl. Maj:t angående ifrågasatt
tackjärnstull, daterad den 25 januari 1910.

Göteborgs Nya Verkstadsaktiebolag.
Aktiebolaget Olsson & Fahlin.
Bohus Mek. Verkstads Aktiebolag.
Munktells Mek. Verkstads Aktiebolag,
Aktiebolaget Södertelje Verkstäder.
Ljunggrens Verkstads Aktiebolag.
Lindholmens Verkstads Aktiebolag.

Hessleholms Mek. Verkstads Aktiebolag.

Nydqvist & Holm.
Verkstadsaktiebolaget Vulcan.
Bruzaholms Bruks Aktiebolag.
Aktiebolaget Westeråsmaskiner.
Söderbloms Gjuteri Aktiebolag.
Skoglund & Olsson.

Holmens Mek. Verkstad.
Aktiebolaget Gefle Verkstäder.

310

Kungl. Maj.is Nåd.

Ludwigsbergs Verkstads Aktiebolag.

Aktiebolaget Wiklunds Armatur- &
Metallfabrik.

Eslöfs Gjuteri & Mek. Verkstad.

Aktiebolaget Lundby Mek. Verkstad.

Eriksbergs Mek. Verkstads Aktiebolag.

Aktiebolaget Norbergs Mek. Verkstad.

Kommanditbolaget Eriksson & Clausen.

Aktiebolaget V. Svalins Mek. Verkstad.

Uddevalla Mek. Verkstads Aktiebolag.

Halmstads Nya Verkstadsaktiebolag.

Aktiebolaget Svenska Järnvägsverkstäderna.

Rudelius & Boklund.

Ystads Gjuteri & Mek. Verkstads
Aktiebolag.

I. C. Petersons Gjuteri & Mek. Verkstad.

Aktiebolaget Davy Robertssons
Maskinfabrik.

Aug. Hansson.

Hvellinge Gjuteri & Mek. Verkstads
Aktiebolag.

W. Söderströms Gjuteri & Mek.
Verkstads Aktiebolag.

Aktiebolaget Södra Dalarnes Gjuteri
& Maskinverkstad.

Aktiebolaget International Harvester
Company.

Proposition N:o 69.

Sala Maskinfabriks Aktiebolag.

Aktiebolaget Enköpings Maskinfabrik.

Svenska Centrifug Aktiebolaget.

Aktiebolaget Eskilstuna Separator.

Aktiebolaget Arboga Mek. Verkstad.

Sundbybergs Verkstadsbolag.

Aktiebolaget de Lavals Ångturbin.

Näfveqvarns Bruks Aktiebolag.

Rottneros Bruk.

Helsingborgs Mek. Verkstad.

Siefvert & Eornander.

F. & O. Lindman.

Landskrona Nya Mek. Verkstads
Aktiebolag.

Åbjörn Anderssons Mek. Verkstads
Aktiebolag.

Hvilans Mek. Verkstads Aktiebolag.

Aktiebolaget Ankarsrums Bruk.

Tullgarns Gjuteri & Mek. Verkstads
Aktiebolag.

Askersunds Gjuteri & Mek. Verkstads
Aktiebolag.

Robert Sjöströms Gjuteri & Mek.
Verkstad.

Aktiebolaget Joh. Thermmnius &
Son.

311

Kungl. Majds Nåd. Proposition No 69.

0. Aug. Johanssons Gjuteri och
Mek. Verkstad.

Aktiebolaget Linköpings gjuteri &
mek. verkstad.

Aktiebolaget Armaturfabriken Carl
Holmberg.

Oscarshamns Mek. Verkstads &
Skeppsdocka^ Aktiebolag.

Aktiebolaget Karlstads Mek. Verkstads
filial.

Aktiebolaget G. Welander & Kellners
Verkstäder.

Vagn- & Maskinfabriks Aktiebolaget.

Bröderna Anderssons Gjuteri & Mek.
Verkstad.

Lyckeby Gjuteri & Mek. Verkstad.

Nya Aktiebolaget Åkermans Gjuteri
& Mek. Verkstad.

Aktiebolaget Per Perssons Väf- &
Stickmaskin.

Aktiebolaget P. A. Larssons Gjuteri
& Aduceringsverk.

Aktiebolaget Karlstads Mek. Verkstad.

Motala Verkstads Nya Aktiebolag.

Morgårdshammars Mek. Verkstads
Aktiebolag.

F. W. Haker.

E. V. Beronius Mek. Verkstads
Aktiebolag.

Aktiebolaget Lunds Mek. Verkstad.

Stockholm den 1 februari 1910.

För förestående firmor enligt fullmakter
Ernst F. Wållgren.

K. A. Winroth.

Bevittnas:

Ester Steen.

312

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 69.

För Kockums Järnverks Aktiebolag. Carl Holmbergs Mek. Verk. A.-B.

F. H. Kockum.

Carl Holmberg.

Kockums Mekaniska Verkstads Aktie-bolag.

F. II. Kockum j:r.

A. J. Andersson & C:o Mekanisk
Verkstad.

Axel J. Anéll.

För Maskinfabriksaktiebolaget Scania.
TF. Aug. Löfgren.

J. N. Malmros Gjuteri.

Aktiebolaget Malmö Armaturfabrik. För Carl Lunds Fabriksaktiebolag.

Hugo Granqvist.

TF. Lassen.

H. J. Ohlssons Söner & Eft:tr.

0. E. Ohlsson.

Maskinfabriksaktiebolaget Thule.
Otto Linnander.

Aktiebolaget Arlöfs Mek. Verkstad
och Vaggonfabrik.

K. Dingertz.

Landskrona Gjuteri Aktiebolag.
Birger Petersson.

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 69.

313

Undertecknade förklara sig härmed instämma i den af representanter
för Huskvarna Vapenfabriks Aktiebolag, Aktiebolaget Norrahammars
Bruk och Aktiebolaget Karlstads Mek. Verkstad utarbetade inlagan till
Kungl. Maj:t angående ifrågasatt tackjärnstull, daterad den 25 januari 1910.

Banängens Mek. Verkstads Aktie- A. J. G. Bissmarck & C:o.
bolag.

Köpings Mek. Verkstads Aktiebolag. Enköpings Mek. verkstads aktie -

Aktiebolaget Wilhelmsbergs Mek. I. O. Holmers Mek. Verkstads Aktie -

bolag.

Verkstad.

bolag.

Stockholm den 2 februari 1910.

För förestående firmor enligt fullmakter
Ernst F. Wållgren.

Bevittnas:

K. A. Winroth.

Arvid Dahlstedt.

Bih. till Riksd. Prot. 1910. 1 Sami. 1 Afd. 49 Höft.

49.	49.
50.	50.
61.	51.
52.	52.
53.	53.
54.	54.
55.	55.
56.	56.
57.	57.
58.	58.
59.	59.

60.	60.
61.	61.
62.	62.
63.	68.
64.	64.
65.	65.
66.	66.
67.	67.
68.	68.
69.	69.
70.	70.
71.	71.
72.	72.
73.	78.

49.	49.
50.	50.
61.	51.
52.	52.
53.	53.
54.	54.
55.	55.
56.	56.
57.	57.
58.	58.
59.	59.

60.	60.
61.	61.
62.	62.
63.	68.
64.	64.
65.	65.
66.	66.
67.	67.
68.	68.
69.	69.
70.	70.
71.	71.
72.	72.
73.	78.

49.	49.
50.	50.
61.	51.
52.	52.
53.	53.
54.	54.
55.	55.
56.	56.
57.	57.
58.	58.
59.	59.

60.	60.
61.	61.
62.	62.
63.	68.
64.	64.
65.	65.
66.	66.
67.	67.
68.	68.
69.	69.
70.	70.
71.	71.
72.	72.
73.	78.