Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition No 53 (Proposition 1910:53)

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition No 53.

N:o 53.

Kungl. Maj:ts nådiga proposition till Riksdagen angående utläggande
af vissa statsgrufvefält; gifven Stockholms slott
den 11 februari 1910.

Under åberopande af bilagda utdrag af statsrådsprotokollet öfver
jordbruksärenden för denna dag vill Kungl. Maj:t härmed föreslå Riksdagen
att, under förutsättning att af Kungl. Maj:t framlagda särskilda
förslag till lag om ändrad lydelse af 1, 3, 8, 10, 17, 22, 44 och 65 §§
grufvestadgan samt till bestämmelser angående undersökning och tillgodogörande
af mineralfyndighet å viss kronojord varda af Riksdagen
antagna, besluta,

att de områden, som omförmälas i ett af landshöfdingen K. J.
Bergström och professorn vid tekniska högskolan Gr. W. Petersson
afgifvet, vid förenämnda statsrådsprotokoll fogadt yttrande, med de
gränser, som angifvas i sagda yttrande och utmärkts å detsamma bilagda
kartor, må, i den mån marken därinom utgöres af annan kronojord än
sådan, som innehafves under ständig besittningsrätt eller är till boställe
anslagen, förklaras vara statsgrufvefält och alltså följande statsgrufvefält
utläggas, nämligen:

1. Kiiruna statsgrufvefält i Juckasjärvi socken;

2. Ekströmsbergs statsgrufvefält i Gellivare och Juckasjärvi
socknar;

3. Svappavaara statsgrufvefält;

4. Toppi statsgrufvefält;

5. Nakerivaara statsgrufvefält; de tre sistnämnda i Juckasjärvi
socken;

6. Gellivare statsgrufvefält;

Bill. till Eiksd. Prof. 1910. 1 Sami. 1 Afd. 34 Höft.

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 53.

7. Salmivaara statsgrufvefält; de båda sistnämnda i Gellivare
socken; samt

8. Ruoutevare statsgrufvefält i Kvickjocks kapellförsamling.

De till ärendet hörande handlingar skola Riksdagens vederbörande
utskott tillhandahållas; och Kungl. Maj:t förblifver Riksdagen med all
kungl. nåd och ynnest städse välbevågen.

Under Hans Maj:ts

Min allernådigste Konungs och Herres sjukdom:

GUSTAF ADOLF.

Oskar Nyländer.

Kung!. Maj:ts Nåd. Proposition No 53.

Utdrag af protokollet öfver jordbruksfonden, hållet inför Hans
Kungl. Höghet Kronprinsen-Regenten i statsrådet å
Stockholms slott den 11 februari 1910.

Närvarande:

Hans excellens herr statsministern Lindman,

Hans excellens herr ministern för utrikes ärendena grefve Taube,
Statsråden: Petersson,

Hederstierna,

Swartz,

grefve Hamilton,
grefve Ehrensvärd,

Malm,

Lindström,

Nyländer,
von Sydow.

Departementschefen statsrådet Nyländer anförde följande.

Förut denna dag har Kungl. Maj:t på hemställan af statsrådet
och chefen för justitiedepartementet beslutat till Riksdagen aflåta nådig
proposition med förslag till lag om ändrad lydelse af vissa §§ i grufvestadgan.

Vidare har Kungl. Maj:t likaledes denna dag på mitt förslagbeslutat
till Riksdagen aflåta nådig proposition, innefattande förslag
till bestämmelser angående undersökning och tillgodogörande af mineralfyndigbet
å viss kronojord.

Enligt dessa förslag skulle, samtidigt med att inmutningsrätten å
viss kronojord upphäfdes, enskilde berättigas att i viss ordning af kronan
förvärfva rätt att undersöka och tillgodogöra sig mineralfyndigheter å

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 53.

dylik jord. Dock skulle särskilda inskränkningar göras i den rätt, som
i förevarande hänseende afsåges att tillkomma enskilde. Jag erinrar
här, hurusom statsrådet och chefen för justitiedepartementet redan vid
behandling inför Kungl. Maj:t den 4 december 1908 af förslag i
föreliggande ämne framhöll, att, enär kronan för det dåvarande vore
på grund af köp ägare af åtskilliga efter inmutning upptagna grufvor
på kronojord och vore i andra sådana intresserad, det icke kunde anses
vara förenligt med kronans intressen, att enskilde ägde å den till dessa
grufvor hörande jord och närmast däromkring befintlig mark skaffa sig
den rätt till grufdrift, som eljest skulle genom skärpning vinnas, och
att förslagen därför förutsatte, att områden, hvilka sålunda eller af
annan anledning funnes böra fredas från intrång, skulle i särskild
ordning förklaras för statsgrufvefält, och att å dylikt statsgrufvefält
skärpning ej finge äga rum.

I anslutning till dessa synpunkter anmodade på sin tid dåvarande
statsrådet och chefen för jordbruksdepartementet kommerskollegium att
från bergmästarna i riket infordra och med eget utlåtande afgifva utredning
och förslag beträffande de områden inom hvarje bergmästardistrikt,
som ansåges böra förklaras utgöra statsgrufvefält; och afgaf
kommerskollegium utlåtande den 8 april 1909 samt öfverlämnade därvid
yttranden från samtliga bergmästare.

Härefter uppdrog jag den 25 juni 1909 åt landshöfdingen K. J.
Bergström och professorn vid tekniska högskolan G. W. Petersson i
egenskap af sakkunnige att utarbeta och inkomma med förslag angående
de områden, som borde afsättas såsom statsgrufvefält, äfvensom angående
gränserna för dessa områden; och hafva nämnda sakkunnige till fullgörande
af sitt uppdrag aflämnat skriftligt yttrande i ämnet af den 15
januari 1910.))

Sedan föredraganden härefter redogjort för innehållet af berörda
skrivelser, af hvilka de sakkunniges yttrande med därvid fogade kartor
skulle såsom bilaga fogas till detta protokoll — dock hvad anginge de
i skalan 1: 20,000 upprättade kartorna för dels de för Kiiruna, Svappavaara
och Gellivare statsgrufvefält föreslagna områdena och dels för
de utmålslagda områdena å Ekströmsberg, Laukujärvi, Salmivaara och
Toppi samt vid Ruoutevara och Vallatj i en förminskad skala af 1: 40,000
—anförde föredraganden vidare:

))Det af de sakkunnige framställda förslaget anser jag mig böra
biträda; och hemställer jag alltså, att Kungl. Maj:t måtte i nådig
proposition föreslå Riksdagen att, under förutsättning att de af Kungl.
Maj:t framlagda särskilda förslag till lag om ändrad lydelse af 1, 3, 8y

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 53.

10, 17, 22, 44 och 65 §§ grufvestadgan samt till bestämmelser angående
undersökning och tillgodogörande af mineralfyndighet å viss kronojord
varda af Riksdagen antagna, besluta,

att de områden, som omförmälas i det af förenämnda sakkunnige
afgifna yttrande, med de gränser, som angifvas i sagda yttrande och
utmärkts å detsamma bilagda kartor, må, i den mån marken därinom
utgöres af annan kronojord än sådan, som innehafves under ständig
besittningsrätt eller är till boställe anslagen, förklaras vara statsgrufvefält
och alltså följande statsgrufvefält utläggas, nämligen:

1. Kiiruna statsgrufvefält i Juckasjärvi socken;

2. Ekströmsbergs statsgrufvefält i Gellivare och Juckasjärvi

socknar;

3. Svappavaara statsgrufvefält;

4. Toppi statsgrufvefält;

5. Nakerivaara statsgrufvefält; de tre sistnämnda i Juckasjärvi

socken;

6. Gellivare statsgrufvefält;

7. Salmivaara statsgrufvefält; de båda sistnämnda i Gellivare

socken; samt

8. Ruoutevare statsgrufvefält i Kvickjocks kapellförsamling.

Till denna af statsrådets öfriga ledamöter biträdda
hemställan behagade Hans Kungl. Höghet Kronprinsen-Regenten
lämna bifall samt förordnade, att
proposition i ämnet af den lydelse, bilaga .... till detta
protokoll utvisar, skulle till Riksdagen aflåtas.

Ur protokollet:
Herman Schlytern.

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 53.

Bilaga.

Till herr statsrådet och chefen för kungl. jordbruksdepartementet.

Undertecknade, som den 25 sistlidne juni erhållit i uppdrag att
utarbeta och inkomma med förslag angående de områden, som böra
afsättas såsom statsgrufvefält, äfvensom angående gränserna för dessa
områden, få härmed vördsamt afgifva följande yttrande och förslag.

Af de till 1909 års riksdag framlagda förslagen till lag om ändrad
lydelse af vissa paragrafer i grufvestadgan och till bestämmelser angående
undersökning och tillgodogörande af mineralfyndighet å viss kronojord
jämte öfriga framlagda förslag i hithörande ämnen torde framgå, att
Kungl. Maj:ts afsilct varit att den enskilda företagsamheten skulle uppmuntras
till att uppsöka och efter erhållet vederbörligt tillstånd låta
undersöka mineralfyndigheter på kronojord och sedermera bearbeta desamma
emot erläggande af en viss afgift till kronan. Dock har Kungl.
Maj:t ansett, att vissa inskränkningar borde göras i den rätt, som i detta
hänseende afsåges att tillkomma enskilde. Chefen för justitiedepartementet
anförde sålunda till statsrådsprotokollet den 4 december 1908
att, enär kronan för närvarande vore på grund af köp ägare af åtskilliga
efter inmutning upptagna grufvor på kronojord och vore i andra sådana
intresserad, det icke torde vara förenligt med kronans intressen, att
enskilde ägde å den till dessa grufvor hörande jord och närmast däromkring
befintlig mark skaffa sig den rätt till grufdrift, som eljest,
enligt det uti ifrågavarande statsrådsprotokoll omförmälda förslag, skulle
genom skärpning vinnas; och att detta förslag därför förutsatte, att
områden, hvilka sålunda eller af annan anledning funnes böra fredas
från intrång, skulle i särskild ordning förklaras för statsgrufvefält och
att å dylikt statsgrufvefält skärpning ej finge äga rum.

Detta uttalande om anledningen till förslaget om afsättande af
statsgrufvefält har för oss varit ledande vid uppgörandet af nedanstående
förslag.

De i ofvan anförda yttrande till statsrådsprotokollet åsyftade
grufvor, till hvilka kronan genom köp eller på annat sätt blifvit ägare
eller i hvilka kronan är delägare, kunna indelas i följande klasser.

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 53.

Klass 1. Grufutmål, till hvilka kronan genom 1907 års öfverenskommelse
med Luossavaara—Kiirunavaara aktiebolag1, aktiebolaget
Gellivare malmfält och trafikaktiebolaget Grängesberg—Oxelösund eller
ock genom aftal den 9 april 1908 med aktiebolaget Svappavaara malmfält
med däri den 26 juni 1908 gjorda ändringar och tillägg, förvärfvat
sig äganderätten, och hvilka äro belägna antingen

a) på odisponerad kronojord: Svappavaara (delvis), Haukivaara
med undantag af vissa i enskild ägo befintliga utmål, Nokutusvaara,
Syväjärvi och Salmivaara, eller

b) på mark, som varit i enskild ägo, men genom förutnämnda
aftal förvärfvats af kronan: Svappavaara (delvis) och Leveänieni, eller ock

c) på samfälld byamark: Svappavaara (delvis) och Tansari.

Klass 2. Grufutmål, belägna på odisponerad kronojord, hvilka

ägas af kronan på grund af för kronans räkning förrättad utmålsläggning:
magnesitförekomsterna å Tarrekaisse, Rakaspakte och Kaskaivo.

Klass 3. Grufutmål, hvilka ägas af ett bolag, i hvilket kronan
genom nyssnämnda 1907 års öfverenskommelse förvärfvat samtliga
aktierna, och hvilka äro belägna antingen

a) på odisponerad kronojord: Ekströmsberg, Laukujärvi, Järta,
Rakkurijoki, Tuollujärvi, Toppi och Raggisvaara, eller

b) på mark, som äges af kronan och enskilde gemensamt: Mertainen
och Painirova.

Klass 4. Grufutmål, hvilka ägas af ett bolag, i hvilket kronan
genom meromnämnda 1907 års öfverenskommelse är delägare, och
hvilka äro belägna antingen

a) på odisponerad kronojord: Kiirunavaara, Luossavaara, Malmberget
vid Gellivare (till hufvudsaklig del),

b) på enskild mark: några utmål å Malmberget vid Gellivare.

Till dessa klasser kunna fogas följande, i hvilka kronans intressen

på ett eller annat sätt äfvenledes mera direkt beröras.

Klass 5. Grufutmål, belägna på odisponerad kronojord, hvilka
helt och hållet ägas af enskilde och som tilldelats i enlighet med lagen
den 20 oktober 1899. Vid dessa har grufägaren sålunda antingen på
viss tid arrenderat kronans jordägareandel eller är skyldig att till kronan
betala en viss afgäld. Som exempel på sådana gruffält må anföras:
Tuolluvaara, Käyrivaara, Nautanen, Liikavaara (delvis), Sjangeli (delvis),
Ruoutevare, Vallatj, Näsberget i Jörns socken in. fl.

Klass 6. Grufutmål af samma slag med hänsyn till grufägare
och jordägare som i klass 5, men som tilldelats på grund af inmutningar,
gjorda innan den kungl. kungörelsen den 19 augusti 1889

Kung!. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 53.

utfärdats, och vid hvilka alltså grufägaren utan afgift förfogar öfver
kronans jordägareandel. Hit höra exempelvis: Koskullskulle vid Gellivare,
Haukivaara (delvis), Sjangeli (delvis).

Härtill komma ytterligare:

Klass 7. Malmfyndigheter på odisponerad kronojord, hvilka inmutats
för kronans räkning, men för hvilka inmutningarna sönats på
grund däraf, att förbudet mot inmutning af enskilde på odisponerad
kronojord ansågs utgöra tillräckligt skydd för kronans äganderätt till
desamma. Hit höra vissa fyndigheter på Liikavaara och vid Lahtivaara.

Klass 8. Malmfyndigheter på odisponerad kronojord, inmutade och
i vissa fall utmålslagda för enskildes räkning, men för hvilka inmutningarna,
resp. utmålen, sönats. Hit hör ett stort antal fyndigheter,
bland hvilka må nämnas de vid Nakenvaara, Tjabrak, Tjavelk, Leppäkoski,
Ylipääsnjaska, Niakak, Paittasluspavaara m. fl.

Af dessa olika klasser af fyndigheter äro tydligen de under 1, 2
och 3 anförda i första hand afsedda i det ifrågavarande yttrandet till
statsrådsprotokollet.

Såsom förut anmärkts, ligga dock en del af de- till dessa klasser
hörande utmålen å mark, som icke är kronojord eller kronan tillhörig.
Då å dylik mark inmutningsrätten fortfarande äger bestånd, kan statsgrufvefält
ej omfatta sådan mark. Af denna orsak kunna statsgrufvefält
icke utläggas å malmfälten vid Mertainen, Painirova och Tansari
samt å en del af utmålen vid Svappavaara och Gellivare.

Bland de öfriga till klasserna 1, 2 och 3 hörande fyndigheterna
anse vi, att såväl Järta och Raggisvaara som magnesitfyndigheterna
vid Tarrekaisse, Kaskaivo och Rakaspakte icke äro af den betydelse
att de böra förklaras för statsgrufvefält. Fyndigheten vid Järta, som
utgöres af en koppar-, zink- och blymalmsförekomst, är belägen i de
vilda fjälltrakterna sydväst om Kebnekaisse och torde redan på grund
af detta sitt läge hafva ringa förutsättningar att kunna gifva upphof
till en lönande grufdrift och detta så mycket mindre, som fyndigheten
af allt att döma torde vara ganska obetydlig. Raggisvaara-fyndigheten,
belägen norr om Kurravaara by, är en kopparmalmsförekomst, som vid
de af staten anordnade malmfältsundersökningarne år 1899 befanns
värdelös. Beträffande de å Tarrekaisse, Kaskaivo och Rakaspakte för
kronans räkning lagda utmålen, ingå de på Tarrekaisse belägna utmålen
i det område, å hvilket ett enskildt konsortium redan erhållit koncession.
Beträffande de inom statens utmål befintliga magnesitförekomsterna,
har af Sveriges Geologiska Undersökning meddelats oss, att de under
sistlidne sommar genom Undersökningen utförda besiktningarna gifvit

Kung!. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 53.

vid handen, att de därstädes hittills påvisade fyndigheterna, i betraktande
af deras relativt ringa storlek, deras förekomstsätt och belägenhet, icke
kunna anses vara brytvärd a.

Beträffande de staten tillhöriga fyndigheterna Toppi och Salmivaara,
hafva vi varit tveksamma, huruvida de borde afsöndras såsom
statsgrufvefält, alldenstund desamma, såvidt man för närvarande känner,
icke representera fyndigheter af större betydelse. Då de för dessa
järnmalmsfyndigheter lagda utmålen emellertid äro af kronan förvärfvade
genom ofvan under klass 1 och 3 angifna aftal, och då det förstnämnda
har en i kommunikationshänseende synnerligen gynnsam belägenhet i
den omedelbara närheten af riksgränsbanan och det sistnämnda, om
ock i detta hänseende mindre gynnsamt beläget, dock befinner sig inom
den s. k. Jukkasjärvi malmtrakt, hvarest flertalet af kronans öfriga
malmfält äro belägna, hafva vi ansett skäl föreligga att afsätta äfven
dessa fyndigheter såsom statsgrufvefält.

De till klass 4 hörande grufutmålen, i hvilka kronan i egenskap
af aktieägare har del, torde ock vara åsyftade i det anförda yttrandet
till statsrådsprotokollet. Äganderätten till dessa utmål skulle nämligen
kunna genom försummelse i fullgörande af grufägarens skyldigheter
enligt grufvestadgan gå förlorad; och skulle, sedan så skett, en hvar
kunna genom sökande af skärpningstillstånd förskaffa sig rätten att
tillgodogöra sig ifrågavarande fyndigheter. Detta kan ur kronans synpunkt
icke anses lämpligt och torde alltså denna eventualitet genom
ifrågavarande områdens intagande i statsgrufvefält böra undanröjas.

De nuvarande grufägarnes rätt att inom sina utmål idka grufdrift
lider därigenom icke ringaste inskränkning. Ett dylikt utläggande
af statsgrufvefält skulle emellertid kunna anses tillskynda grufägaren
olägenhet, dels därutinnan att, för den händelse han genom någon försummelse
kommer att söna något eller några utmål, han ej kan genom förvärfvande
af skärpningstillstånd i enlighet med de föreslagna bestämmelserna
angående grufdrift å viss kronojord förvärfva sig förnyad rätt till
grufdrift därstädes, och dels därigenom att han icke har tillfälle att på
anfördt sätt utvidga sina grufvor till marken invid utmålen, om tilläfventyrs
mineralfyndigheter där skulle finnas. Grufägaren är därför
i de nämnda fallen hänvisad till att träffa särskild öfverenskommelse
med kronan om de villkor, hvarunder han kan få idka grufdrift inom
nämnda områden. Men å andra sidan medför ett utläggande af statsgrufvefält
för den enskilde grufägaren den fördelen, att han blir skyddad
mot det intrång, som ligger däri, att personer söka skärpningstillstånd
Bill. till Iliksd. Prof. 1910. 1 Sami. 1 Åfd. 34 Raft. 2

Kungl. Maj.ts Nåd. Proposition N:o 53.

å mark, liggande omkring utmålen, för att bereda grufägaren svårigheter
i hans grufdrift och därigenom af honom utpressa penningar.

Beträffande de till klasserna 5 och 6 hörande fyndigheterna, hvilka
helt och hållet ägas af enskilde, som äfvenledes vare sig utan afgift
eller mot erläggande af vissa genom arrendeaftal eller enligt andra
bestämmelser fastställd afgäld disponera kronans jordägareandel, synes
oss anledning för närvarande icke förefinnas att omkring dem afsätta
statsgrufvefält i andra fall, än då utmålen direkt stöta intill kronan
tillhöriga utmål och sålunda befinna sig inom områden, som redan af
denna orsak ansetts böra utgöra statsgrufvefält (exempelvis Koskulls
kulle vid Gellivare, Tuolluvaara och Haukivaara invid Tuollujärvi och
Luossavaara), eller ock då så stora malmtillgångar för närvarande äro
konstaterade inom fyndigheten, att desamma kunna tänkas att i en mer
eller mindre aflägsen framtid blifva föremål för brytning i och för malmexport
(exempelvis Ruoutevare). I sistnämnda fall är fyndighetens
reserverande för kronans räkning, för den händelse grufägaren förverkar
äganderätten till densamma, i öfverensstämmelse med de principer, som
tillämpats vid afgörandet af 1907 och 1908 års malmfältsfrågor, och
som funnit sitt uttryck i 23 § i »förslag till bestämmelser angående
undersökning och tillgodogörande af mineralfyndighet å viss kronojord».
Grufägarens rättigheter komma här, lika litet som i ofvan under klass
4 anförda fall, att häraf lida intrång.

Angående de till klass 7 hörande fyndigheterna föreligga icke sådana
upplysningar rörande deras beskaffenhet och utsträckning, att vi kunna
afgifva något bestämdt yttrande om, huruvida de äro af den art, att
de kunna anses värda att reserveras för kronans räkning. Men då det
ej torde vara lämpligt, att kronan afstår från en fyndighet, som hon
en gång förvärfvat, innan visshet vunnits, att densamma icke äger ett
värde, som motiverar dess ägande af kronan, föreslå vi att, i enlighet
med den af kungl. kommerskollegium den 30 april 1909 gjorda underdåniga
hemställan, de förutvarande inmutningarna böra förnyas, innan
det nuvarande förbudet mot inmutning på kronojord af enskilde upphäfves,
och att undersökningar inom dessa inmutningsområden utföras
af kronan för att utröna, huruvida fyndigheterna i fråga böra bevaras
för kronans räkning såsom statsgrufvefält eller icke.

Hvad slutligen angår de till klass 8 hänförda fyndigheterna, anse
vi, att desamma i allmänhet endast så till vida böra göras till föremål
för de åtgörande från kronans sida, att, om de äro belägna i närheten
af större fyndigheter, som ingå i statsgrufvefält, gränserna för stats -

Kung!. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 53.

grufvefältet, där ej hinder möter, göras så vida att dessa smärre fyndigheter
omslutas däraf.

Endast beträffande Nakerivaara malmfält hafva vi ansett, att ett
undantag bör göras. De vid detta fält hittills utförda undersökningsarbetena
hafva visserligen gifvit sådana resultat, att inmutningarna af
förre ägaren sonades. Men på grund af jordbetäckningens beskaffenhet
och delvis stora mäktighet synas dessa undersökningar icke hafva blifvit
gjorda i så stor omfattning att man kan anse frågan om fältets betydelse
slutgiltigt afgjord. Under sådana förhållanden torde det med
säkerhet kunna förutses, att, så snart enligt det föreliggande lagförslaget
rätt medgifvits åt enskilde att undersöka och bearbeta fyndigheter på
kronojord, detta malmfält på grund af sitt synnerligen gynnsamma läge
invid riksgränsbanan kommer att blifva föremål för vidare undersökningar
och eventuellt grufdrift.

Då malmfyndigheten emellertid sträcker sig öfver riksgränsbanan,
torde olägenheter för driften å denna bana kunna tänkas uppkomma,
om undersökningsarbeten eller grufdrift af enskilde här kommer till
stånd i enlighet med föreliggande »förslag till bestämmelser etc.» Dels
af denna grund och dels emedan en eventuell «malmtransport från detta
gruffält gifvetvis måste ordnas i samband med öfrig malmtransport på
denna bana, torde det vara af vikt att kronan äger bestämmanderätten
öfver denna fyndighet i högre grad, än som afses i nyssnämnda förslag,
och hafva vi fördenskull ansett oss böra föreslå att ett statsgrufvefält
här utlägges.

De i det föregående omnämnda gruffälten tillhöra samtliga det
norra bergmästardistriktet. Af de genom kommerskollegium af samtliga
bergmästarne i riket infordrade yttrandena i frågan synes framgå, att
inom öfriga bergmästardistrikt icke några fyndigheter äro kända, hvilka
afses i ofvan anförda yttrande till statsrådsprotokollet.

På grund af hvad ofvan anförts, få vi härmed vördsamt föreslå,
att följande statsgrufvefält utläggas:

I. Kimma statsgrufvefält i Jukkasjärvi socken.

II. Ekströmsbergs statsgrufvefält i Gellivare och Jukkasjärvi socknar.

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition No 53.

III. Svappavaara statsgrufvefält

IV. Toppi „

V. Nakerivaara „

VI. Gellivare „

VII. Salmivaara „

VIII. Ruoutevare „

samtliga i Norrbottens län.

i Jukkasjärvi socken,
i n ii

* .” n

i Gellivare socken.

\ . ii . n

i Kvikkjokks kapellförsamling;

Hvad beträffar gränserna för dessa statsgrufvefält, hafva vi ansett,
att de böra omsluta ej allenast nu befintliga utmål, utan äfven vissa
områden omkring dessa. Då flera fyndigheter äro belägna i närheten
af hvarandra, föreslå vi sålunda, att ett större, samtliga dessa fyndigheter
omfattande område afsättes som statsgrufvefält. Af nedanstående
redogörelse för de af oss såsom lämpliga ansedda gränserna för de
ofvan föreslagna statsgrufvefälten framgår, att vi sökt att, så vidt
möjligt, gifva områdena antingen naturliga gränser eller ock, där detta
icke låtit sig göra, gränser, som sammanfalla med ägogränser eller
eljest på landtmätare- eller andra kartor angifna linjer, och hafva vi
i öfrigt sökt att i möjligaste mån hänföra dem till på marken redan
befintliga rosen, till bergstoppar eller till andra såväl på kartor som i
landskapet tydligt markerade och lätt identifierbara höjder. På grund
häraf hafva vissa statsgrufvefält erhållit större areal än som i och för
sig varit erforderligt, en omständighet som dock icke torde medföra
någon olägenhet.

Vid enstaka, smärre fyndigheter hafva vi föreslagit mindre områden
till statsgrufvefält samt därvid hänfört dessas gränser till de å marken
utstakade utmål slinjerna och tillhörande utmålsrösen. Det område utanför
utmålen, som vi ansett böra i dylika fall jämte utmålen utgöra
statsgrufvefältet, begränsas af linjer, dragna på 1 km. afstånd vinkelrätt
från utmålskomplexens yttergränser.

Mot djupet böra, enligt vår åsikt, statsgrufvefältefis gränser räknas
lodräta liksom utmålsgränserna enligt nu gällande grufvestadga.

De ifrågavarande statsgrufvefälten föreslå vi alltså skola omfatta
områdena inom nedan angifna gränser, i den mån marken därinom är
kronan tillhörig. Dessa områden äro utmärkta på bilagda kartblad

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 53.

(Bil. I och II) i skalan 1 : 200,000, hvarjämte de för Kiiruna, Svappavaara
och Gellivare statsgrufvefält föreslagna områdena äro angifna på bilagda
ägokartor (Bil. III, IV och V) i skalan 1 : 20,000 samt det för Ruoutevare
statsgrufvefält föreslagna området å bilagda karta (Bil. VI) i skalan
1 : 100,000; å sistnämnda kartor äro äfven inlagda de inom desamma
belägna utmålskomplexernas yttergränser. Äfvenledes bifogas kartskisser
(Bil. VII) i skalan 1 : 20,000, angifvande yttergränserna för de utmålslagda
områdena å Ekströmsberg, Laukujärvi, Salmivaara och Toppi
samt vid Ruoutevare och Vallatj.

I. Kiiruna statsgrufvefält

omsluter följande utmålslagda områden (se kartorna Bil. I och III):

Kiirunavaara, tillhörande ofvan anförda klass 4
Luossavaara
Haukivaara
Nokutusvaara
Syväjärvi
Tuollujärvi
Tuolluvaara
Rakkurijoki

För statsgrufvefältet föreslås följande gränser:
i norr: ägogränsen emellan Kurravaara b}7s mark och kronojord;
i öster: sistnämnda ägogräns samt vidare en linje, tänkt dragen
från det till denna ägogräns hörande hörnröset c:a 2 km. öster om
Tuolluvaara och det nordöstliga hörnröset på gränsen emellan kronojord
i norr och Paittasjärvi bys mark i söder;

i söder: ägogränsen emellan kronojord i norr och Paittasjärvi och
Kaalasjärvi byars mark i söder;

i väster: en på marken utstakad och på ägokartan utmärkt linje,
som utgör gränsen emellan den kronopark, inom hvilken ofvan anförda
malmfyndigheter äro belägna, och det såsom »Ofverloppsmark» på ägokartan
utmärkta området.

Inom de sålunda föreslagna yttergränserna falla tvänne icke utmålslagda
områden, tillhörande enskilde: nämligen

det Luossavaara-Iviirunavaara aktiebolag tillhörande området vid
sydöstra änden af Luossajärvi och

det af staten till stadsplan upplåtna området på Haukivaaras södra
och västra sluttningar.

la och 6
la
la
3a

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 53.

II. Ekströmsbergs statsgrufvefält

omsluter följande utmålslagda områden (se kartan Bil. I):

Ekströmsberg, tillhörande ofvan anförda klass 3a.

Laukujärvi, ,, ,, „ ,, 3a.

Inom detsamma äro äfven de till klass 8 hörande, numera sönade
inmutningarna vid Niakak och Paittasluspavaara belägna.

För statsgrufvefältet föreslås följande gränser:
i nordväst: en linje, tänkt dragen emellan bergstopparne Atjavardo
(höjdsiffran 858) i sydväst och Niallåive (höjdsiffran 887) i nordost;

i nordost: en linje, tänkt dragen från sistnämnda bergstopp Niallåive
mot sydost, vinkelrät mot nyssnämnda nordvästra gränslinje;

i sydost: en linje, tänkt dragen genom toppröset på fjället Pidjastjåkko
(afvägningssiffran 1012.6), parallel med den nordvästra gränslinjen;

i sydväst: en linje, tänkt dragen från den ofvannämnda bergtoppen
Atjavardo mot sydost, vinkelrät mot förstnämnda nordvästra gränslinje.

Området utgöres helt och hållet af odisponerad kronojord, med
undantag däraf att ett litet hörn af Saivorovas hemmans mark når
inom den nordöstra gränslinjen.

III. Svappavaara statsgrufvefält

omsluter följande utmålslagda områden (se kartorna Bil. I och IV):
Svappavaara, tillhörande ofvan anförda klass 1 (a, b och c).
Leveäniemi „ ,, ,, ,, 1 b

Tansari „ „ „ „ 1 c

För statsgrufvefältet föreslås följande gränser:
i nordväst: gränslinjen emellan Svappavaara bys i enskild ägo
befintliga mark i norr och den kronan tillhöriga, till ägofigurerna Svappavaara
litt. ö och Öb hörande marken;

i nordöst och öster: ägogränsen mellan enskildes hemmans mark i
öster och den kronan tillhöriga ägofiguren Svappavaara litt. Öb; vidare
en linje, tänkt dragen från det sydligaste röset på sistnämnda ägogräns
i fortsättningen af nämnda ägogräns i rak linje mot sydost tills den
träffar ägogränsen emellan enskildes hemmans mark i öster och den
kronan tillhörande ägofiguren Svappaavara litt. R; vidare sistnämnda
ägofigurs östra gränslinje äfvensom den såsom kronomark på ägokartan
angifna ägofigurens östra gränslinje, samt slutligen gränslinjen emellan

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 53.

den kronan tillhöriga ägofiguren Svappavaara litt. B: I och dels samfäld
byamark och dels enskildes hemmans mark;

i sydost: ägogränsen emellan de kronan tillhörande ägofigurerna
Svappavaara litt B: I och litt. Ö. mot norr och enskildes hemmans mark
mot söder;

i sydväst: ägogränsen emellan den kronan tillhöriga ägofiguren
Svappavaara litt. Ö i öster och enskildes hemmans mark i väster, dock
att denna gränslinje från det c:a 2 km. väster om Svappavaara malmberg
belägna hörnröset tänkes framdragen i oförändrad riktning mot nordväst
till den ofvannämnda nordvästra gränsen för statsgrufvefältet.

Inom de sålunda föreslagna yttergränserna äro tvänne områden
af »samfäld byamark» inneslutna, nämligen dels ett område vid Svappavaara
malmfält och dels ett område vid Tansari gruffält.

IV. Toppi statsgrufvefält,

beläget invid Riksgränsbanan, c:a 5 km. söder om Rensjöns järnvägsstation,
vid södra änden af sjön Njuotjamajärvi, omsluter utmålen vid
Toppi malmfält, tillhörande ofvan anförda klass 3 a (se kartan Bil. I).

För statsgrufvefältet föreslås ett område, hvars gränser äro belägna
på ett afstånd af 1,000 meter från utmålskomplexens yttergränser,
räknadt vinkelrätt från de å marken utmärkta utmålsgränserna. Det
omfattar uteslutande kronojord.

V. NaJcerivaara statsgrufvefält.

beläget vid södra stranden af Torneträsk vid Torneträsks järnvägsstation
(se kartan Bil. I), omsluter Nakerivaara till ofvan anförda klass 8 hörande
malmfyndighet. Som gränser för detsamma föreslås:

i väster: eu linje, tänkt dragen genom toppen af berget Vorevardo
(vid höjdsiffran 850) i riktning mot toppröset å det norr om
Torneträsk belägna fjället Ripainen (afvägningssiffran 939.4);
i norr: södra stranden af Torneträsk;

i öster: en linje, tänkt dragen från toppen af Nakerivaara (höjdsiffran
1022) mot norr, parabel med ofvan föreslagna västra gränslinje;

i söder: en linje, tänkt dragen vinkelrät mot föregående från den
nyss nämnda Nakerivaara-toppen mot väster.

Inom området tillhör marken uteslutande kronan.

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 53.

VI. Gellivare statsgrufvefält

omsluter följande utmålslagda områden (se kartorna Bil. I och V):

Malmberget vid Gellivare, tillhörande ofvan anförda klass 4 (a och b)
Koskullskulle „ „ „ „ 6

För statsgrufvefältet föreslås följande gränser:
i norr: den ungefär i öster-väster gående gränslinjen emellan
odisponerad kronoöfverloppsmark i norr och kronomark, utarrenderad
till Luossavaara-Kiirunavaara aktiebolag, tänkt framdragen i rätlinig
riktning till Linaälfven;
i öster: Linaälfven;

i söder och väster: den brutna linje, som utgör gräns emellan
kronomarken i norr och öster och Kaptensgårdens, Fuoitaks och Robsahms
nybyggens samt Gellivare bys mark i söder och väster.

Inom statsgrufvefältets yttergränser falla de af staten till stadsplan
upplåtna områdena.

VII. Salmivaara statsgrufvefält,

beläget c:a 3 mil norr om Gellivare Malmberg, söder om och i närheten
af Kaitumälfven, omfattar Salmivaara till ofvan anförda klass 1 a
hörande utmål. För statsgrufvefältet föreslås ett område (se kartan
Bil. I), hvars gränser äro belägna på ett afstånd af 1,000 meter från
utmålskomplexens yttergränser, räknadt vinkelrätt från de å marken
utmärkta utmålsgränserna.

VIII. Ruoutivare statsgrufvefält

omsluter Ruoutivare och Vallatj utmålslagda järnmalmsfyndigheter, tillhörande
ofvan anförda klass 5, samt det område däromkring, inom
hvilket de genom Sveriges Geologiska Undersökning sommaren 1909
utförda utredningarne visat att de geologiska förhållandena äro likartade
med dem vid Ruoutivare (se kartorna Bil. II och VII).

Som gränser för detta statsgrufvefält föreslås:

i norr: en bruten linje, tänkt dragen emellan fjälltoppen Tjuolda
(höjdsiffran 1443) i väster och den med höjdsiffran 1299 på kartan ut -

Kiingl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 53.

märkta punkten på fjället Sähkok, samt vidare till den sydligaste toppen
af den c:a 2.5.km. ost-nordost om Tjårres och på västra sidan om
Standar]okk belägna bergshöjden;

i öster: en linje, tänkt dragen emellan sistnämnda bergstopp och
den med höjdsiffran 804 på kartan utmärkta toppen Snjärak, belägen
3.4 km. öster om Kvikkjokks kapell;

i söder och väster: en bruten linje, tänkt dragen från sistnämnda
bergstopp till toppen af Vallespiken (höjdsiffran 1388) och vidare till
den förstnämnda fjälltoppen Tjuolda.

Området omfattar till hufvudsaklig del kronojord; inom sydöstra
delen falla dock äfven delar af enskildes hemmans mark.

Stockholm den 15 januari 1910.

Karl J. Bergström. Walfr. Petersson.

Bih. till Riksd. Prot. 1910.

1 Sami.

1 Afd. 34 Höft.

Bilaga till K..I.Bereströms och WallV. Peterssons

it t Låtande om statsävufVefnll lo Jan 1910

*^£3P«GSC

Abrn/nci

navaarås

>*u>y. Kdtt() vti (mit.

‘\LOfcaWWt\LuhP

jKojitsiuiri
ken st i te

‘sumack

■sstuiri

kr av.

Véuisnar,

NA K ER I VA ÅR A ST ATS GR. FÄLT

Pitdl/apt>

npätgi

Pipkkiyär^

^PotsyY

''Vvä7/«fflW

lodrii

;

liketcruar»-^

\?>40

dr v v

svar vy

i, 3Pi STATSGR.FÄLT

Se^vaS

■iViröm

%g£?3.j

■tmfrwii

Wfnkyw»
fcfiiÄv )

Ki/fsn/fit -

JCzir}''

"<.V»5v

VA-Å#\é,.

■hA-H''v ■

sos y

it ■ i f t'';- -itp

jshirAvi''^

Vr.frUpA

• •

vTbkkofc

■

Igpfco^

C v» ocv\Xw?»jcvy>?\,

. Oför tidt*.

■''::■■■H <i

fäialhikiolin (■

pdoy^

iåsJvTm

SUff^rA^P

''IhioTcop,

äP#f,Ä*-T

Y, ^Tqhk/j

Pi/mUtTi

•■ '' -----

■La/iihfföfiVt

JiMtih

''t X/

•d • ;■

X.sss

OfnCnvojM JV J“S‘!-

''-ötififis auciri^ Qyy ^

A»i?A

A PiwX

XXX ? ''-■

WM&

■

yi* ---

siävjph

.7/a/?i

^apsaari

Äxvkmärvv.:

i/;oiriy

jSvujuäfeg

yTihpijf&tlfki

''XjilJcjirifab -

MfåflhWrif

jAe\$ot

,P#Vkti

ii&tfJäglijie3

y|vädö5®

JKuös&stfjh&t

QVTuaVcv

af uoMiMipTtiu.

?05,3

o-:,"''''v ''A. •
YiffiwMr,

Jfvrh/ioj.

’: C- t] jv-cS^^Åv/^/w^sj

5? ‘ -

iliirfiisntbui > ■•-

■ -a ''• Yli- .-wVdVVcrnv
, 1-’^
X? • v-fRMSS*1

!ferftiJt 10}WC

/uiQriMi-divJf»

Pråonka

‘&kurj/&jikkii .

Äarägpl

\y ?sö;;it.

;.''«Av'' •

.'' .7 ''

V''S\SW\\,

iCqHiktytUlk

håtxxv

294

'' iMli:

^ifnpnjoiL

SnkkiMivuitni

^80

•''>>''.. .

r /• vpc '' Tab-ifiiiW

YiavW\%Vi?\v.

HaUiLirmom.

Iflifånkkä

''Ss, |i«

»VÄ.

<>jäT:klc

hl/nmom.i

Py^O^WTnH.

pciafy/.

AA«AAäiV>d\iA''

aiTiomA

h^iPS%P\

ipM

?vun!

LiiKarnilälii
K c

yiinVQVHnf}

«*,i©

KiinylPnWm

£8»r>

WVtÅjmwv. W>9

ftiiaMct vuonni

ifi&npmläqI

WMwk0

r,T!Ul

ap*}

Knni$vnbrnf?

VvcANv.«X

x\- ■;

''->h^ tf (påfat. r

^^V>‘Vvjj8lÄ|i

U/>rn*

HhmliolHlvTi&isGJtio:

■r. ■

VejrVsu^awjt

¥7 Ppptidjtliä r,Xv6,X ifsas

t :u;j%V.tvtvt\V(

RaUffpuimv''. fÄhäniapi]

pSwxo

^Poriskii

Hi*ir:tki>t>b

A.;i,A

förmon * fogge

JjaizL? érréoEUje

SäAcK

\cyjK^y

''fp*L-, ;/ PPfmpfM

^%it/kaiäviipw.

KfiiryM’’

X --v B v^y*o^v

Är» Xlv 4p&wm

É —;

(-|\?vpQ5C\yfty\0.

/iiiglfiitiiö

"''''Xu,

AivouVA''

^•vVXde;

röbija.f.A/ogrgy

■ ......

>V‘; v>^^H

ub$uMfc*

l *istiu norna,

tyujnffiäpfctt''

-s - • v y / < . ;;

■ '' X

0^n\''^iyj -

•ä ja trickb

Jiixtsvaopiajf''

.vJajv

'' - ''

.^iVäV

mpiikfr Tis]Xd

." •->-

s>^.. •••■"■■ Vj

ASpll S|

^."TRWäF!

ATVi^Ukce

torna

,^ii>&g£X

JhoIpsA

yiw

fyijf/t/zg

SJwtiiy

fipäjicij.:

irz/rT^^

ikahif-A

o-?.

;^;S

;%s% c^iwto-Aé^äyi

c rt -•*

|y ''''I^tsjÉk^uaa^W^^

»A. Cs
; t X te ,

s .^''7-;:''''v'' '' s; /.,;.v.

,“^?ÄirrWr7'' ''wlIlAffl

Y-5''/ * ^

8-: /TAr

\-vj\v\A''

i:t‘riq} l<‘ >‘

.: ■ [!-tv

^ busfiypiävti

/■''-■ y ^ tv ’v;'' .

sCssMfåfc

pXit^ssy

''H'' C «S, Y

^kcjtiruoini
,. ScuiT\V;\»

Wf&S&f)

ViU-y-f..;).

ÄÉfete

• ■ t

wÄ

wMm.w.

..•te

TvX>''v

j^t^iTTvÖÄfaj

b&tu?oie$ape.

KUöSttiSHfW

X>s>.s-Ä*

VV^V|i>\.vv.

■^ndckjv

« !

Krafs iQara

i''ctVfVjvOixcj\?

|% '',:''!

/.’. ( ..''w/Av

Vuöksipérph1

y. ^ ■-■.

^itioybyi:.

^ jfuölpi,

mmm -

•C*£$S&(f''-& l(CtdäSL

cf^&ra

U \

\\ Tao/pui/iptfåm,

- . . .''X

u>U;(!’b:

MAqirkhbb,

ttHS/iqpé

.*•’, ''/.; r

ä'' ^''iilpaJi 7$:%

Ku ar lits ap o

YS d''X

•X -

^ '' .

-•-. •--•

■Jg/oJaic

472,9

■Hornjuli

I§ffv$i7rtck!

'' \Vi’4s!

O^XvYt.

KttffnSi

J&Tikéjeg*

V<5ÄtM/V£/iÄif® teC

f ?. ,x

L V ;'' ''AUkkiiti/is,

7? UUjll

’•/.■■■ ■■■<-''>

[e^ityvnrre.

&dux«x^

y/.-X xs//:.•-.-7

bil It

Y ./;vY

Ä«>\.o Y,

>V\wwW.ri S
o » 7--

s^xiv.VVxS...;., ..

; '' Y,

ujHfikkå:

VwéiV

'' ''”V'',

sAv.ov''^Xm;ki

''nor-rbsv

n.mhii;inkk;i

IMqfegge

<v >VV‘A -

mh|

sr^-r

Lvo\ctX

.V\r''T\

r7/77/.s

Jftiorje

msmi

/Aj.;|i''.1"<h''

v.v; v -

Sv''''

VP®»

\fgllonnpe

*,&.

SUvov:

H^cvurv

fuucYY

^Y^VuVvAuyfi

r£I-l-H,,

8Uu>r -

/,aA

liiU^

1: »00000

o i (>--''

Föreslaget område för statsqrufvdiUt

Kilometer

Piiiski^iaei^k -

FJiiihi\<

Mkjm-,1.

tiUm-.Hniniii»

Generalstabens Litogråeiska Anstalt

’

^>89ir

J Föreslaget område- för statsgrufvefålt

JMZM

Gen. Stab. Lit. Anst.Stockh

K-?*

..V.

k« :*

wmmmWsä

llÉällli

Hl Q''Sv-‘

5® i. ,v\?

.i<afcfei«wi

%5äf

SS1

KS»

1. ''200000

o t 3 >_*_ ''* '' f ?___? *___Kiloinetur -

Bilaga till K J. Bergströms och^a»''- Peterssons
utlåt ande om st-atsgrufvefålt lo Jan. l.tlO.

I Mil

Bilaga till K.J.Bergströms och Walfr. Peterssons

utlåtande om s t ats é r u Pvc fält 15 Järn 1910.

in.

KURRA I/ A A R A

TU OHOJ ARV!
MALMFÄLT

TUOLLUVAARA
MALMFÄLT !

\,Är TUOLLUVAARA''

stad

VvsM^0- ''A.o.V.taiXv^ö

karta

äl ver del för

Kli RU NA

STATSGRUFVEFALT

föreslagna. områuLet

SKALA 1:40000

K A A [Ja S

ARV!

B V

A^jtasjarvi by
P/RTI VUOPIO
J_ BKLB.TS

S P A

område.

Grufutmal, till kr il ka Kronan är ägare

Gräl ut mai i hvit ka Kronan är delägare.

Grufidmäl, kväka ägas af enskilde

Kronojord inom statsgndvefaMet.

Yttergräns för statsgrufvefaliet.

na. m.

STUtSMS v

\J£nskClcLas

-trö&Hsfc

Sv appetit

Samf.

K RO HO''

^-sLA

Svt

mccrk,A

_ UV.

(Statens)

SVARPA VAARA /

MALMFÄLT

.utan/

MARK

3&rv\.

Scurif. byamccrku.

TöreslagenSTADSPLAN hatö.

tf Statens

SLAPPA VA A RA

/NÅGOR

Svappaxcuxra, IzttJfl.

(Statens)

LEVEANIEMI V

3<trvvv

Bilaga, till K J Bergströms cell "Walfr. Peterssons

utlåtande om. stats £ru.fVe fält 15 Jalu 1910. 1VT

7 ittJStl.

KARTA

öfver eu del af

SVAPPAVAARA BY

:med därinxjirL "belägna

TAN S/l Rf, SVAPPAVAARA och

LEVEÄNIEMI MALMFÄLT

inom.

NORRBOTTENS LÄN

SKALA 1 • AO 000

,9 SP° loppm

Kronojord inom statsgruiretnUet

Generalstabens Litografisk* Anstalt

Grnfiitmål, till hvUka Kronan är ägare.

Yttcrgräns För statsgrnTvefältcL

0 D ISP0W E råd) kronoofverloppsmark

kV\\\\\

TctmåZs

KIIR U NAV A ÅR A

SSSSSSSSSNSS^

lllll

X..K.A?Bi zctmjäl.

STADSPLAN

WmMk

\ KRONO -

MARK,

''BSAHM N- 1

STADSPLAN

WMk

ROBSAHt
\ NB1 y

''APTENSGARDEN N?T och PUOJJfAK N*1

KARTA

öfver

.IVARE MALMBERG

med angränsande mark
NORRBOTTENS LÄN

Skala .1:40 000

Gru/h/mul, i Indika Kronan är thUiu/arc

fieiii-rvilrtabena Litografisk* Anstalt

Grufiilmdlf hvilkn ät/as åt''enskilt!»

Bilaga, till KJ."Bergströms och AVäifr. Peterssons

utlåtande om stålsgrulirefält 15 Jan. 1910.

.L.a"

Kronojord inom- statsyralvefältet.

TUeraräns för statsfru fvefiiUrl,

Bilaga, till KJ."Beréströms och Walfr. "Peterssons

utlåtande om s tai.sgruiVefält 15 Jan . 1910.

FÖRSLAG
till områdeför

RUOUTEVARE STATSGRU FVEFÄLT

inom Kvitetq okta ^capell, Jotekmaktes sten,
NORRBOTTENS LÄN,
efter Kopiering från afvittrings-och Rikets
altm. kartverks kartor uppräitnä år wto.
SKALA P100000

Tjualda„

x,''\- \

■

H§ &

Tjaxroi

^ vV\ ''XvX\-OX\V\''>X; .VsX

llllllllllll

Jfr Mi

till™

JSSSSK;

ValLe syll

É*

tfa stad vo

■kjokks

Hii

||§||||||

Mjölksten.

1111

NJUNJES OMRÅDE

FÖRESLAGET '''' ^

OMRÅDE FÖR ANSÖKT
NY O YGGE

>Ye.vtLWy

Ylirrqriins för sUxisqrufvvfdUvt

Bilaga till KJ "Bergströms och "Walfr. Peterssons

utlåtande om statseruPrefält 15 Järn 1910.

Karta öfver en del MALM FA LTJ belägn a inom
JUKKASJÄRVI och GELLIVARE SOCKNAR samt KV1KKJ0KKS KAPELLFÖRSAMLING

uti Norrbottens län.

Skalal: 40000.

■gul . , . , *<*>, , , .

EKSTROMSBERGS MALMFÄLT

INOM JUKKASJARVI SOCKEN

LAUKUJÄRVI MALMFÄLT

INOM JUKKASJARVI SOCKEN

TOPP/ MALMFÄLT

INOM GELLIVARE SOCKEN

SALM IVAAR A MALMFÄLT

INOM KVIKKJOKKS KAPELLFÖRSAMLING

VALLATJ MALMFÄLT

AV f

''v

- K

'' > //
/

''''i''

RUOUTEVARE MALMFÄLT

r''* .

Yy//,''

Grutxdmril, till hvilka Kronan År Affart

Ondutmdl, hvilka Af/as af enskilde