Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 35- (Proposition 1911:35)

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 35-

N:o 35-

Kungl. Maj:ts nådiga proposition till Riksdagen med förslag till

lag om ideella föreningar, lag om ekonomiska föreningar
samt lag om ändrad lydelse af 8 § i lagen den 4 maj
1906 angående förhud i vissa fall för bolag och förening
att förvärfva fast egendom; gifven Stockholms slott den
27 januari 1911.

Under åberopande af bilägga, i statsrådet och lagrådet förda protokoll
vill Kungl. Maj:t härmed, jämlikt § 87 regeringsformen, föreslå
Riksdagen att antaga härvid fogade förslag- till

1) lag om ideella föreningar;

2) lag om ekonomiska föreningar;

3) lag om ändrad lydelse af 8 § i lagen den 4 maj 1906 angående
förbud i vissa fall för bolag och förening att förvärfva fast egendom.

Kungl. Magt förblifver Riksdagen med all kungl. nåd och ynnest
städse välbevågen.

GUSTAF.

Albert Petersson.

Bih. till liilcsd. Prat. 1911. 1 Samt. 1 Afd. 21 Höft. (N:o 35.)

Kungl. Majds Nåd. Proposition N:o 35.

Förslag till Lag om

ideella föreningar.

Inledande bestämmelser.

1 §•

Förening, som fullföljer ett religiöst, välgörande, politiskt, socialt,
vetenskapligt, konstnärligt eller sällskapligt syfte eller afser vårdande
af yrkesangelägenlieter eller eljest har annat ändamål än att genom
ekonomisk verksamhet främja medlemmarnas ekonomiska intressen, må
kunna i enlighet med hvad i denna lag sägs varda registrerad såsom
ideell förening.

2 §■

Ideell förening må icke idka handel eller annan verksamhet,
hvarmed följer skyldighet att föra handelsböcker, eller för främjande
af medlemmarnas ekonomiska intressen eljest idka ekonomisk verksamhet.

3 §■

Registrerad ideell förening äger förvärfva rättigheter och ikläda
sig skyldigheter samt inför domstol och annan myndighet söka, kära
och svara.

För föreningens förbindelser häfte allenast dess tillgångar, förfallna
men ej guldna afgifter inräknade.

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 35.
4 §.

Ideell förening, hvilken ej blifvit registrerad, kan ej förvärfva fast
egendom, ej heller inför domstol eller annan myndighet göra fordran
eller annan rättighet gällande; dock äge föreningen utsöka densamma
tillerkänd ersättning för kostnader i mål, som mot föreningen anhängiggjorts.

Handla ledamöter af oregistrerad förenings styrelse eller medlemmar
i föreningen eller andra å föreningens vägnar, svare de, som
i åtgärden eller beslut därom deltagit, för uppkommande förbindelser
såsom för annan sin gäld, en för alla och alla för en.

Om registrerade föreningar.

Om förenings bildande.

5 §•

Ideell förening skall för att kunna vinna registrering bestå af
minst fem medlemmar samt i enlighet med denna lag hafva antagit
stadgar och utsett styrelse.

Ej må den omständigheten, att föreningens medlemmar, uteslutande
eller till en del, utgöras af bolag, föreningar, kommuner eller
andra samfälligheter eller stiftelser, vara hinder mot föreningens registrering.

6 §.

Ansökning om föreningens registrering skall göras af dess styrelse
och innehålla

försäkran, att medlemmarnas antal är minst fem,
uppgift å styrelseledamöternas samt, där suppleanter i styrelsen
utsetts, deras fullständiga namn äfvensom nationalitet och hemvist,

samt, där befogenhet att teckna föreningens firma ej skall utöfvas
allenast af styrelsen, uppgift å den eller dem inom eller utom styrelsen,
som, hvar för sig eller gemensamt, sådan befogenhet tillkommer.

Vid ansökningen skola fogas

två af styrelsens ordförande till riktigheten styrkta exemplar af
föreningens stadgar

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition No 35.

samt på enahanda sätt till riktigheten styrkt afskrift af protokoll
vid sammanträde med föreningens medlemmar, utvisande, att stadgarna
blifvit antagna, äfvensom af dylikt protokoll eller annan handling,
hvaraf framgår, att styrelse blifvit utsedd.

7 §•

Föreningens stadgar skola angifva

1) föreningens benämning (firma);

2) föremålet för föreningens verksamhet;

3) den ort inom riket, där föreningens styrelse skall hafva sitt säte;

4) där afgifter till föreningen, vare sig regelbundna eller på särskildt
beslut om uttaxering beroende, skola förekomma, hvad i fråga
om dem skall gälla;

5) antalet af styrelsens ledamöter och tiden för deras befattningar;

6) huru revision af styrelsens förvaltning skall ske;

7) huru ofta ordinarie föreningssammanträde skall hållas eller
huru tiden för dess hållande skall af medlemmarna bestämmas;

8) det sätt, hvarpå kallelse skall ske till extra föreningssammanträde
äfvensom till ordinarie sammanträde, där ej för dess hållande
viss dag är utsatt i stadgarna, så ock den tid före sammanträde, då
föreskrifna kallelseåtgärder senast skola vara vidtagna.

8 §•

Ideell förenings firma skall utmärka, att föreningen utgör eu
sammanslutning af flere medlemmar (»förening», »förbund», »sällskap»,
»klubb», »gille» eller dylikt), och må ej innehålla orden »ekonomisk
förening», ej heller något, som har afseende å personlig ansvarighet för
medlemmarna eller frihet från sådan ansvarighet.

I firman må ej ordet »bolag» eller eljest något, som betecknar
ett bolagsförhållande, intagas på sådant sätt, att däraf kan föranledas
det misstag, att firman innehafves af ett bolag.

Firman skall tydligt skilja sig från andra, hos samma myndighet
förut i laga ordning registrerade, ännu bestående föreningsfirmor.

Angående förbud för förening att i sin firma använda ordet bank
är särskildt stadgadt.

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 35.

Om föreningsmedlems intagande och afgång.

9 §•

Ideell förening må när som helst antaga nya medlemmar, och
ankomme på styrelsen att pröfva fråga om medlems antagande. År i
stadgarna annorlunda bestämdt, lände det till efterrättelse.

10 §.

Medlem äge att efter anmälan hos föreningen när som helst utträda
ur densamma; dock må, där enligt stadgarna de afgifter, som
må ifrågakomma, äro till beloppet begränsade, i stadgarna föreskrifvas
viss tid, högst sex månader, hvarunder medlem efter anmälan om utträde
skall kvarstå i föreningen. I stadgarna må jämväl föreskrifvas, att
anmälan om utträde skall ske skriftligen, så ock att namnunderskriften
skall vara bevittnad.

Ej må medlem uteslutas ur föreningen annorledes än stadgarna
angifva.

11 §•

Har medlem utträdt eller uteslutits, vare han ändock, såframt ej
stadgarna i sådant afseende innehålla lindrigare bestämmelser, pliktig
att erlägga därförinnan beslutad eller i stadgarna till beloppet bestämd
afgift för löpande året. Skall afgift gäldas mer än en gång under
året, äge föreningen ej rätt till mer än det belopp, som efter afgången
först förfaller.

År ej i stadgarna beloppet af de afgifter, som må ifrågakomma,
begränsadt och fattas beslut om ny eller förhöjd afgifts utkräfvande,
vare medlem, som ej biträdt beslutet och som anmäler sig till utträde
inom fyra veckor från det beslutet blef honom kunnigt, ej pliktig att
erlägga den beslutade afgiften.

Afliden medlem, galle om föreningens rätt till afgifter hvad ofvan
stadgats i afseende å medlem, som utträdt eller uteslutits.

Vid medlems afgång äge han eller hans rättsinnehafvare icke,
med mindre annorlunda är bestämdt i stadgarna, rätt att utfå någon
del af''föreningens behållna tillgångar.

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 35.

Om användande af förenings tillgångar.

12 §.

Ideell förenings tillgångar må ej användas för ändamål, som
uppenbarligen är för föreningens verksamhet främmande; föreningssammanträde
dock obetaget att till allmännyttigt eller därmed jämförligt
ändamål använda tillgång, som i förhållande till föreningens
ställning är af ringa betydenhet.

Om styrelse och firmateckning.

15 §.

För ideell förening skall finnas en styrelse, bestående af en eller
flere ledamöter.

Styrelsen äge i enlighet med hvad i denna lag är stadgadt förvalta
föreningens angelägenheter. Den äge ock bemyndiga annan
vare sig inom eller utom styrelsen att teckna föreningens firma (firmatecknare).
Har i stadgarna eller af föreningssammanträde gjorts inskränkning
i styrelsens rätt att utse firmatecknare, lände den till
efterrättelse.

Styrelsen väljes å föreningssammanträde; dock må i stadgarna
kunna bestämmas, att styrelsen eller ledamot af densamma skall på
annat sätt utses.

Styrelseledamot skall vara här i riket bosatt svensk medborgare,
där ej Konungen för viss förening medgifver undantag.

Där ej i stadgarna blifvit annorlunda bestämdt, må styrelseledamot,
ändå att den tid, för hvilken han blifvit utsedd, ej gått till ända,
skiljas från uppdraget genom beslut af den, som utsett honom.

Afgår af föreningen vald styrelseledamot, innan den tid, för hvilken
han blifvit vald, gått till ända, och finnes ej suppleant, åligger det
öfriga styrelseledamöter, såframt styrelsen ej är beslutför med kvarstående
ledamöter eller enligt stadgarna fulltalig styrelse alltid skall
förefinnas, att ofördröjligen föranstalta om val af ny ledamot.

Sker ändring i styrelsens sammansättning eller i fråga om rätten
att teckna föreningens firma, skall styrelsens ordförande därom göra
anmälan för registrering.

Ktmgl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 35.

14 §.

Styrelsen äfvensom firmatecknare äge att själfva eller genom ombud
ej mindre i förhållande till tredje man handla å föreningens vägnar
än äfven inför domstolar och andra myndigheter företräda föreningen.
Inskränkning i den befogenhet, som sålunda tillkommer styrelsen eller
firmatecknare, vare, i den mån ej annat följer af hvad i denna lag stadgas,
utan verkan mot tredje man, med mindre han ägt eller bort äga kännedom
om inskränkningen. Bestämmelse, innefattande sådan inskränkning,
må ej registreras.

Har i stadgarna eller af föreningssammanträde eller af styrelsen
blifvit bestämdt, att rätten till firmateckning må af firmatecknare utöfvas
allenast gemensamt med annan, lände det till efterrättelse.

15 §.

Styrelsen och firmatecknare skola i sin förvaltning af föreningens
angelägenheter ställa sig till efterrättelse i stadgarna gifna föreskrifter,
så ock de föreskrifter, som af föreningssammanträde eller, såvidt rör
firmatecknare, af styrelsen meddelas, där de ej finnas strida mot denna
lag eller föreningens stadgar.

16 §.

Där ej annorlunda är bestämdt i stadgarna, vare styrelsen beslutför,
då mer än halfva antalet ledamöter äro närvarande, och gälle såsom
styrelsens beslut den mening, om hvilken de flesta röstande förena sig,
men vid lika röstetal den mening, som biträdes af ordföranden vid
sammanträdet. Till styrelsesammanträde skola dock, så vidt ske kan,
samtliga ledamöter kallas.

Ledamot af styrelsen äge ej deltaga i behandling af fråga rörande
aftal mellan honom och föreningen. Ej heller må han deltaga i behandling
af fråga om aftal mellan föreningen och tredje man, där han
i frågan äger ett väsentligt intresse, som kan vara stridande mot föreningens.
Hvad sålunda är stadgadt äge motsvarande tillämpningbeträffande
gåfva från föreningens sida, så ock beträffande rättegång
eller annan talan mot styrelseledamoten eller tredje man.

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 35.

17 §■

Utan föreningssammanträdes bemyndigande må ej den, som äger
företräda föreningen, föryttra dess fasta egendom, med mindre föryttring
af fast egendom enligt stadgarna ingår i föremålet för föreningens
verksamhet; ej heller må han utan sådant bemyndigande med inteckning
för gäld belasta dylik egendom.

18 §.

Skriftlig handling, som utfärdas för ideell förening, bör undertecknas
med föreningens firma. Vid firmateckning skola de, som teckna
firman, äfven underskrifva sina namn.

Har handlingen ej undertecknats med föreningens firma och
framgår ej af dess innehåll, att den utfärdats å föreningens vägnar,
vare de, som underskrifvit handlingen, ehvad densamma pröfvas vara
för föreningen bindande eller ej, ansvarige för hvad genom handlingen
må hafva slutits, eu för alla och alla för en, såsom för egen skuld.
Samma lag vare, där i handlingen föreningen betecknats såsom vore
den ekonomisk förening.

19 §.

Angående befogenhet för styrelseledamot och firmatecknare att
för föreningen mottaga stämning är stadgadt i rättegångsbalken; och
skall hvad i sådant afseende gäller äga tillämpning jämväl, då annat
meddelande skall delgifvas föreningen.

Till styrelsen kära till föreningen, kalle styrelsen föreningens
medlemmar till sammanträde för val af ombud att i den tvist föra
föreningens talan. Stämning skall anses delgifven, då den blifvit föredragen
å sammanträdet.

20 §.

Styrelseledamöter, som genom att öfverträda denna lag eller föreningens
stadgar eller eljest uppsåtligen eller af vårdslöshet tillskynda
föreningen skada, svare för skadan, en för alla och alla för en.

Angående styrelseledamöters skadeståndsansvar gentemot tredje
man stadgas i 64 §.

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition No 35.

21 §.

Hvad i denna lag linnes stadgadt om styrelseledamot äge motsvarande
tillämpning'' å suppleant i styrelsen.

Har suppleant utöfvat styrelseledamots befogenhet, vare den omständighet,
att förutsättningen för hans inträde i styrelsen saknats, utan
verkan mot en hvar, som ej visas hafva ägt kännedom därom.

Bestämmelse rörande den förutsättning, under hvilken suppleant
äger u löfva styrelseledamots befogenhet, må ej registreras.

Om revision.

22 §.

Styrelsens förvaltning och föreningens räkenskaper skola för hvarje
år eller för annan tid, som må vara bestämd i stadgarna, granskas af
en eller flere revisorer, utsedda å föreningssammanträde eller på annat
i stadgarna angifvet sätt.

Till revisor må ej utses den, som är i föreningens eller styrelseledamots
tjänst.

Den tid, för hvilken revisor å föreningssammanträde utses, må
ej utgå före nästa ordinarie sammanträde. Revisor må, ändå att den
tid, för hvilken han blifvit utsedd, ej gått till ända, skiljas från uppdraget
genom beslut af den, som utsett honom.

Afgår af föreningen vald revisor, innan den tid, för hvilken han
blifvit vald, gått till ända, och finnes ej suppleant, åligger det styrelsen
att ofördröjligen föranstalta om val af ny revisor.

23 §.

Styrelsen skall bereda revisor tillfälle att när som helst inventera
föreningens kassa och öfriga tillgångar samt granska föreningens alla
böcker, räkenskaper och andra handlingar; och må af revisor begärd
upplysning angående förvaltningen ej af styrelsen förvägras.

Vid fullgörande af sitt uppdrag hafva revisorerna att ställa sig
till efterrättelse de särskilda föreskrifter, som af föreningen meddelas
och ej afse inskränkning i deras i lag stadgade befogenhet eller eljest
strida mot lag eller författning eller mot föreningens stadgar.

Bih. till Piksd. Prof. 1911. 1 Sami. 1 Afd. 21 Höft.

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 35.

Revisorerna skola öfver granskningen afgifva en af dem underskrifven
berättelse, som, efter det styrelsen lämnats tillfälle att taga
del af densamma, delgifves föreningens medlemmar genom framläggande
å föreningssammanträde eller, där frågan om ansvarsfrihet åt styrelsen
enligt stadgarna skall afgöras genom allmän omröstning, på annat sätt,
som i stadgarna angifves.

Angående revisorers befogenhet att påfordra sammankallande åt
extra föreningssammanträde stadgas i 28 §.

24 §.

Hafva revisorer i sin berättelse eller annan handling, som framlägges
å föreningssammanträde eller annorledes delgifves medlemmarna,
mot bättre vetande lämnat oriktig uppgift eller uppsåtligen underlåtit
att gorå anmärkning mot dylik uppgift i handling, som af dem
granskats, eller vid fullgörandet af sitt uppdrag visat vårdslöshet,
vare de, som låtit sådant komma sig till last, föreningen ansvariga för
all däraf uppkommande skada, en för alla och alla för eu.

Om föreningssammanträde.

25 §.

Föreningsmedlems rätt att deltaga i liandhafvandet af föreningens
angelägenheter utöfvas å föreningssammanträde. Dock må i stadgarna
kunna bestämmas, att ärende, som eljest skolat å föreningssammanträde
handläggas, må afgöras genom allmän omröstning bland medlemmarna
eller, där föreningen består af andra föreningar, bland medlemmarna
i dessa; och gälle i ty fall om sådan omröstning i tillämpliga
delar hvad i denna lag stadgas om föreningssammanträde.

Ej må någon själf eller genom ombud eller såsom ombud för
annan, deltaga i behandling af fråga rörande aftal mellan honom och
föreningen. Ej heller må han deltaga i behandling af fråga om aftal
mellan föreningen och tredje man, där han i frågan äger ett väsentligt
intresse, som kan vara stridande mot föreningens. Hvad sålunda
stadgats äge motsvarande tillämpning beträffande gåfva från föreningens
sida, så ock beträffande rättegång eller annan talan mot honom eller
tredje man. Styrelseledamot må ej deltaga i beslut om ansvarsfrihet
för förvaltningsåtgärd, för hvilken han är ansvarig, eller i val af revisor.

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 35.

26 §.

Å föreningssammanträde må ärende, som ej blifvit i kallelsen till
sammanträdet angifvet eller, där enligt stadgarna sådan kallelse ej
erfordras, medlemmarna meddeladt efter ty om kallelse till extra
sammanträde är föreskrifvet, ej till afgörande företagas, såframt det
ej enligt stadgarna skall förekomma å sammanträdet eller omedelbart
föranledes af ärende, som där skall afgöras; dock att ärende, som ej
afser ändring af stadgarna eller ny eller förhöjd afgifts utkräfvande
eller föreningens trädande i likvidation, jämväl må till afgörande företagas,
såframt minst två tredjedelar af de närvarande äro därom ense.

Hafva de ärenden, som skola företagas till behandling å föreningssammanträde,
blifvit medlemmarna särskild! meddelade på sätt och å
tid före sammanträde, som i stadgarna angifvas, vare så gillt, som
om ärendena varit upptagna i kallelsen till sammanträdet.

Hvad i 1 mom. är stadgadt afser icke sådant sammanträde,
som i 31 § omförmäles, ej heller sammanträde i förening, hvars röstberättigade
medlemmar uteslutande utgöras af föreningar eller andra
samfälligheter.

Öfver beslut, som å föreningssammanträde eller annorledes af
föreningen fattas, skall genom styrelsens försorg föras protokoll. Protokollet
skall hållas föreningsmedlem tillgängligt senast en vecka efter
därom framställd begäran; dock att skyldighet att tillhandahålla protokollet
ej inträder tidigare än fyra veckor från föreningsbeslutets dag.
Skall enligt stadgarna protokollet vara att tillgå tidigare än nu sagts,
lände det till efterrättelse.

27 §.

Jämte hvad i 25, 26 och 34 §§ är stadgadt om utöfvande af
rösträtt och fattande af föreningsbeslut gälle, där ej annorlunda finnes
bestämdt i stadgarna:

att hvarje medlem äger deltaga i handhafvande! af föreningens
a ngelägenheter;

att hvarje medlem äger en röst;

att medlem icke är berättigad att öfverlåta sin rösträtt på annan;

att såsom föreningens beslut gäller den mening, för hvilken de
flesta rösterna afgifvas; och

Kungl. Maj.is Nåd. Proposition N:o 35.

att vid lika röstetal, val afgöres genom lottning, men i andra
frågor den mening gäller, som biträdes af ordföranden.

I stadgarna må bestämmas, att frånvarande medlem må i visst
ärende utöfva sin rösträtt å sammanträde genom röstsedels insändande
till styrelsen.

28 §.

Styrelsen äge, när den finner lämpligt, kalla föreningens medlemmar
till extra föreningssammanträde.

Revisorerna må, om deras granskning föranleder därtill, skriftligen
med angifvande af skälet påfordra, att styrelsen skall utlysa extra
föreningssammanträde att hållas så snart det med iakttagande af föreskrifven
kallelsetid kan ske. Efterkommer styrelsen ej inom en vecka
sådan påfordran, äge revisorerna själfva utlysa föreningssammanträde.
Äro ej samtliga revisorer ense om sammanträdes utlysande, galle den
mening, hvarom de flesta förena sig, eller vid lika röstetal deras
mening, som anse extra sammanträde ej böra hållas.

Extra föreningssammanträde skall ock af styrelsen utlysas, då det
för uppgifvet ändamål skriftligen påfordras af minst en tiondedel af
samtliga föreningsmedlemmarna eller det större eller mindre antal, som
må vara bestämdt i stadgarna.

29 §.

Underlåter styrelsen att i föreskrifven ordning kalla föreningens
medlemmar till ordinarie sammanträde, eller har styrelsen ej senast
två veckor efter påfordran, hvarom i 28 § 3 mom. är sagdt, utlyst
sammanträde att hållas så snart det med iakttagande af föreskrifven
kallelsetid kan ske, har magistrat eller kronofogde i orten att på
anmälan af föreningsmedlem ofördröjligen utlysa sammanträde.

30 §.

Å föreningssammanträde, där revisorernas berättelse framlägges,
skall frågan om beviljande af ansvarsfrihet åt styrelsen för den tid
berättelsen omfattar företagas till afgörande.

Frågan om ansvarsfrihets beviljande må uppskjutas till afgörande
vid nytt sammanträde.

Kutigl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 35.

31 §.

I ideell förenings stadgar må bestämmas, att föreningssammanträdes
befogenhet skall helt eller delvis utöfvas af därtill utsedde personer.
Sammanträde, som af dessa personer hålles, vare såsom föreningssammanträde
ansedt.

Om talan mot styrelse eller revisorer.

32 §.

Varder talan å styrelsens förvaltning under den tid revisorernas
berättelse omfattar ej anställd inom ett år från det berättelsen delgafs
föreningens medlemmar på sätt, som i 23 § 3 mom. sägs, vare så ansedt,
som om ansvarsfrihet blifvit styrelsen beviljad.

Utan hinder däraf, att ansvarsfrihet beviljats, må sådan talan å
förvaltningen, som grundas därpå, att styrelseledamot begått brottslig
handling, kunna mot honom anställas, där ej ansvarsfriheten uppenbarligen
afsett äfven den handling.

Mot revisorer må, sedan två år förflutit från det revisorernas
berättelse delgafs föreningens medlemmar på sätt, som i 23 § 3 mom.
sägs, talan enligt 24 § ej anställas, utan så är, att talan grundas
därpå, att brottslig handling blifvit begången.

33 §.

Afträdes föreningens egendom till konkurs, som börjar inom två
år från det revisorernas berättelse delgafs föreningens medlemmar på
sätt, som i 23 § 3 mom sägs, äge konkursboet att anställa klander å
förvaltningen för den tid berättelsen afser, ändå att ansvarsfrihet blifvit
styrelsen beviljad, äfvensom att mot revisorerna anställa sådan talan,
som omförmäles i 24 §.

Talan, hvarom ofvan i denna paragraf sägs, skall anhängiggöras
inom en månad från inställelsedagen eller, där tiden för talans anställande
af föreningen då ännu ej gått till ända, inom utgången af den
tid. Försummas det, vare rätt till talan förlorad.

Kungi. Maj ds K åd. Proposition N:o 35.

Om ändring af förenings stadgar och visst annat fall, då särskild
röstpluralitet för fattande af förening sbeslut erfordras.

34 §.

Beslut afseende ändring af ideell förenings stadgar i fråga om
rätt för afgående medlem att utfå del af föreningens tillgångar eller
om medlemmarnas rätt till behållna tillgångar vid föreningens upplösning,
vare ej giltigt, med mindre beslutet biträdts af samtliga röstande.

För giltighet af beslut om annan ändring af stadgarna eller af
beslut om föreningens trädande i likvidation af annan anledning än i
39 § 1 mom. under 1) eller 2) sägs erfordras, att beslutet biträdts af
minst två tredjedelar af de röstande.

Är för giltighet af beslut, hvarom ofvan är sagdt, något ytterligare
villkor bestämdt i stadgarna, lände ock det till efterrättelse.

Har i stadgarna intagits bestämmelse, enligt hvilken annan bestämmelse
ej må ändras, utan att Konungen därtill lämnat medgifvande,
må ej heller den förra bestämmelsen utan Konungens medgifvande
ändras.

35 §.

Beslut om ändring af stadgarna skall af styrelsens ordförande
anmälas för registrering och må ej gå i verkställighet, innan registrering
skett. Vid anmälan fogas, i två exemplar, af ordföranden styrkt
afskrift af protokoll, som förts i ärendet.

Beslut om sådan ändring af stadgarna, att förpliktelse för medlemmarna
att erlägga afgifter till föreningen införes eller ökas, må ej
tillämpas mot medlem, som icke bidragit till beslutet och som anmäler
sig till utträde ur föreningen inom fyra veckor från det beslutet bl ef''
honom kunnigt.

Om klander af förening sbeslut.

36 §.

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 35.

å föreningen inom två månader från beslutets dag. Försummas det,
vare rätt till klandertalan mot beslutet förlorad.

Vill styrelsen anhängiggöra klandertalan, vare lag, som i 19 §
2 mom. sägs; dock skall styrelsens rätt till talan anses bevarad, om
det där omförmälda sammanträdet blifvit inom ofvan i denna paragraf
stadgad tid utlyst att hållas så snart det med iakttagande af föreskrifven
kallelsetid kan ske.

Har klandertalan anhängiggjorts, äge domstolen, när skäl därtill
förekommer, att, innan slutligt utslag i målet meddelas, förordna, att
klandrade beslutet ej må verkställas. Om förordnandet skall, där
klandrade beslutet är af beskaffenhet, att det bör registreras, underrättelse
ofördröjligen genom rättens eller domarens försorg afsändas
för registrering.

Domstols utslag, hvarigenom föreningsbeslut upphäfts eller ändrats,
galle jämväl för de föreningsmedlemmar, som ej instämt klandertalan.

Om likvidation och upplösning.

37 §.

Finnes ideell förenings verksamhet vara lagstridig eller uppenbart
osedlig, äge rätten, på ansökning af ombud, som justitiekanslern eller
Konungens befallningshafvande förordnar att sådan talan utföra, förklara
föreningen skyldig att träda i likvidation; och förordne rätten i
sådant fall en eller flere likvidatorer att verkställa likvidationen.

38 §.

Saknar ideell förening till registret anmäld, behörig styrelse, vare
föreningsmedlem eller borgenär, så ock en hvar annan, hvars rätt kan
vara beroende däraf, att någon finnes, som äger företräda föreningen,
berättigad att hos rätten eller domaren göra ansökning, att föreningen
må förklaras skyldig att träda i likvidation. Kungörelse om ansökningen
med uppgift om tiden, när densamma kommer att pröfvas af
rätten, skall af rätten eller domaren utfärdas och minst tre månader
före nämnda tid införas i allmänna tidningarna, så ock i tidning inom
orten. Rätten eller domaren äge ock, där så äskas, förordna en eller
flere syssloman att emellertid taga föreningens egendom under vård
och bevaka dess angelägenheter. Styrkes på utsatta tiden, att an -

Kungl. Maj.is Nåd. Proposition N:o 55.

märkta förhållandet fortfar, förklare rätten, att föreningen skall träda
i likvidation, och förordne eu eller flere likvidatorer att verkställa
densamma.

Om förordnande af syssloman skall underrättelse ofördröjligen
genom rättens eller domarens försorg afsändas för registrering.

39 §.

Ideell förening skall ock träda i likvidation,

1) då antalet föreningsmedlemmar nedgått under fem och tillräckligt
antal medlemmar ej inträdt inom tre månader;

2) då förhållande inträffat, på grund hvaraf enligt bestämmelse i
stadgarna föreningen skall upphöra med sin verksamhet.

I dessa fall äfvensom då föreningen beslutit att träda i likvidation,
skall likvidation verkställas af styrelsens ledamöter såsom likvidatorer,
där ej till följd af stadgarnas bestämmelse eller föreningens beslut en
eller flere särskilda likvidatorer utses.

40 §.

Träder föreningen ej i likvidation, ehuru sådant förhållande inträffat,
som jämlikt bestämmelsen i 39 § 1 mom. under 1) påkallar
likvidation, svare de, som med vetskap om förhållandet deltaga i beslut
om fortsättande af föreningens verksamhet eller handla å dess
vägnar, för uppkommande förbindelser, en för alla och alla för en,
såsom för egen skuld.

41 §■

Finnes ideell förening, som enligt anmälan till registret trädt i
likvidation, sedermera sakna till registret anmälda, behöriga likvidatorer,
vare föreningsmedlem eller borgenär, så ock en hvar annan,
hvars rätt kan vara beroende däraf, att någon finnes, som äger företräda
föreningen, berättigad att hos rätten eller domaren göra ansökning
om utseende af likvidatorer; och skall i öfrigt hvad i 38 § är
stadgadt i tillämpliga delar lända till efterrättelse.

42 §.

Likvidator skall vara här i riket bosatt svensk medborgare, där
ej Konungen för viss förening medgifver undantag.

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 35.

Uppdraget att vara likvidator anses gälla intill dess likvidationen
blifvit afslutad, men må när som helst återkallas af den, som meddelat
uppdraget.

Afgår likvidator, innan han fullgjort sitt uppdrag, och finnes ej
suppleant, åligger det öfriga likvidatorer att ofördröjligen föranstalta
om utseende af ny likvidator.

43 §.

Likvidatorerna skola ofördröjligen för registrering anmäla, att
föreningen trädt i likvidation, och därvid meddela uppgift å dem, som
äga verkställa likvidationen och teckna föreningens firma.

Afgår likvidator eller suppleant eller utses ny sådan eller sker
ändring i fråga om rätten att teckna föreningens firma, skall ock därom
anmälan för registrering ofördröjligen göras af likvidatorerna.

44 §.

Likvidatorerna åligger att ofördröjligen söka årsstämning å föreningens
okända borgenärer samt att förteckna dess tillgångar och
skulder.

1 den mån sådant erfordras för likvidationens verkställande och
så snart det utan uppenbar skada kan ske, skall föreningens egendom
förvandlas i penningar.

45 §.

Likvidatorerna äge ej utan särskild^ af föreningen erhållet bemyndigande
afyttra dess fasta egendom annorledes än genom försäljning
å offentlig auktion. Hafva likvidatorerna förordnats enligt 37 §,
må ej heller lös egendom utan föreningens särskilda bemyndigande af
dem försäljas på annat sätt än nu är sagdt; och må, innan beslutet
om förordnandet vunnit laga kraft, likvidatorerna ej utan föreningens
samtycke vidtaga några likvidationsåtgärder utan allenast taga föreningens
egendom under vård och bevaka dess angelägenheter.

I öfrigt skall om likvidatorers befogenhet att företräda föreningen
och om deras rättigheter, så ock om deras skyldigheter gälla i tilllämpliga
delar hvad angående styrelse eller styrelseledamot i denna lagar
stadgadt; dock att hvad i 15 § är stadgadt ej skall äga tillämpning
å likvidatorer, som förordnats enligt 37 §.

Bih. till Piksd. Prof. 1911. 1 Sami. 1 Afd. 21 Höft.

Kungl. Maj:ts Nåd- Proposition No 35.

46 §.

Under likvidation skall föreningens firma tecknas med tillägg af
orden »i likvidation».

I öfrigt skall hvad i 18 § finnes föreskrifvet i fråga om underskrifvande
af handling, som å föreningens vägnar utfärdas, äga motsvarande
tillämpning under föreningens likvidation.

Har under handlingen ej föreningens firma tecknats på sätt, som
ofvan i 1 mom. sägs, och framgår ej af handlingens innehåll såväl,
att den utfärdats å föreningens vägnar, som ock att föreningen är i
likvidation, vare de, som underskrifvit handlingen, ehvad densamma
pröfvas vara för föreningen bindande eller ej, ansvarige för hvad genom
handlingen må hafva slutits, en för alla och alla för en, såsom för
egen skuld.

Hvad i 18 § 2 mom. 2 punkten är stadgadt skall gälla jämväl
i afseende å handling, som under föreningens likvidation å dess vägnar
utfärdas.

47 §.

Sedan den i årsstämningen utsatta inställelsedag är förbi och all
veterlig gäld blifvit betald, skola föreningens tillgångar skiftas mellan
medlemmarna eller öfverlämnas till den, som på grund af stadgarna
eller medlemmarnas beslut må vara berättigad att öfvertaga tillgångarna.
Är någon del af gälden tvistig eller ej förfallen och kan förty eller
af annan orsak betalning ej ske, skola till samma gälds betalning
erforderliga medel innehållas och med återstoden så förfaras, som nyss
sagts.

Ej må annorledes än nu är sagdt skifte äga rum eller föreningens
tillgångar öfverlämnas till den därtill berättigade. Sker det eller befinnas
innehållna medel ej lämna tillgång till gälds betalning, vare i
händelse af föreningens oförmåga att fullgöra sina förbindelser den.
som något uppburit, skyldig att återbära hvad han bekommit.

48 §.

Föreningens behållna tillgångar skola användas till ett med föreningens
syfte förenligt ändamål, som å föreningssammanträde bestämmes.

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 35.

Har i stadgarna angifvits visst ändamål, hvartill behållna tillgångar
skola användas, lände det till efterrättelse.

49 §.

Sedan likvidatorerna fullgjort sitt uppdrag, skola de, så snart ske
kan, å föreningssammanträde framlägga redovisning för sin förvaltning.

Då redovisningen framlagts, anses föreningen upplöst; och skola
likvidatorerna ofördröjligen därom göra anmälan för registrering. Vid
anmälan skall fogas bevis om dagen för årsstämningens utfärdande.

50 §.

Åtnöjes föreningsmedlem ej med likvidatorernas redovisning, skall
han genom stämning anhängiggöra sin talan hos domstol inom ett år
från den dag, då redovisningen framlades å föreningssammanträde.
Försummas det, hafre lian förlorat sin talan.

51 §.

Afträdes ideell förenings egendom till konkurs, skall underrättelse
om den offentliga stämningen samtidigt med kungörelsen därom genom
rättens eller domarens försorg afsändas för registrering.

Under konkursen företrädes föreningen såsom konkursgäldenär af
styrelsen eller, där vid konkursens början syssloman enligt 38 § eller
likvidatorer varit utsedda, af dessa. Under konkursens fortgång må
dock i behörig ordning kunna utses styrelse i stället för syssloman,
som förordnats enligt nämnda paragraf, äfvensom utses nya styrelseledamöter
eller nya likvidatorer.

Om registrering.

52 §.

Hos Konungens befallningshafvande skall föras föreningsregister
för inskrifning af de uppgifter, hvilka enligt denna lag skola för registrering
anmälas, eller hvilkas intagande i registret eljest är eller varder
föreskrifvet.

Anmälan till registret skall göras skriftligen. Aflämnas anmälan

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 35.

genom ombud, eller insändes den med posten, skall underskriften vara
af vittnen styrkt.

Anmälningsskrifter med därvid fogade handlingar skola, särskildt
för hvarje förening, förvaras såsom bilagor till registret.

53 §.

Har den anmälande icke iakttagit de föreskrifter, som finnas för
hvarje särskildt fall stadgade, eller pröfvas föreningens stadgar eller
beslut, som anmäles för registrering, icke hafva tillkommit i föreskrifven
ordning, eller ej stå i öfverensstämmelse med föreskrifterna i denna
lag, eller åsyfta iagstridig eller uppenbart osedlig verksamhet eller eljest
strida mot lag eller författning, skall registrering vägras. Samma lag
vare, där beslut om sådan ändring af stadgarna, att styrelsens säte skall
flyttas från ett län till ett annat, för registrering anmäles och Konungens
befallningshafvande i det senare länet på förfrågan meddelar, att föreningens
firma jämlikt stadgandet i 8 § 3 mom. utgör hinder för föreningens
upptagande i detta läns föreningsregister.

Vägras registrering, skall Konungens befallningshafvande ofördröjligen
hålla sökanden till hända eller, om han uppgifvit postadress,
till honom med allmänna posten öfversända skriftlig underrättelse om
beslutet med skälen därför.

Är sökanden missnöjd med beslutet, äge han att, vid talans förlust,
innan klockan tolf å sextionde dagen från beslutets dag däröfver anföra
besvär hos Konungen.

54 §.

Beviljas ideell förenings registrering, läte Konungens befallningshafvande
i registret införa

1) dagen för stadgarnas antagande;

2) föreningens firma;

3) föremålet för föreningens verksamhet;

4) den ort, där styrelsen har sitt säte;

5) hvarje styrelseledamots och suppleants samt, där eljest någon,
ensam eller gemensamt med annan, är berättigad att teckna föreningens
firma, dennes fullständiga namn och hemvist;

6) där befogenhet att teckna firman ej skall utöfvas allenast af
styrelsen, hvilken eller hvilka. hvar för sig eller gemensamt, sådan befogenhet
tillkommer;

Kungl. Mapis Nåd. Proposition N:o 35.

7) det sätt, hvarpå kallelse till föreningssammanträde skall ske,
äfvensom den tid före sammanträde, då föreskrifna kallelseåtgärder
senast skola vara vidtagna, så ock, där viss dag för hållande af ordinarie
sammanträde är i stadgarna bestämd, uppgift om den dagen.

Det ena exemplaret af stadgarna skall förses med bevis om registreringen
och återställas till sökanden.

55 §.

Anmäles ändring i förhållande, hvarom inskrifning i registret
skett, skall den ändring, där registrering beviljas, anmärkas i registret.

Registreras ändring af förenings stadgar, skall ena exemplaret af
det protokoll, som innehåller beslutet om ändringen, till sökanden
återställas försedt med bevis om registreringen.

Sker ändring af förenings firma, skall ny fullständig inskrifning
i registret göras.

Beslutar förening, att styrelsens säte skall flyttas från ett län till
ett annat, har Konungens befallningshafvande, sedan beslutet härom
registrerats, att afföra föreningen ur registret och, för föreningens
registrering i det senare länet, till Konungens befallningshafvande därstädes
öfversända utdrag af registret med dithörande bilagor.

56 §.

Närmare föreskrifter om registrets förande meddelas af Konungen.

57 §.

Företer ideell förenings registrerade firma likhet med en i handelsregister,
föreningsregister eller aktiebolagsregistret tidigare införd firma,
och lider därigenom innehafvaren af sistnämnda firma förfång, äge
domstol på talan af denne förbjuda föreningen att efter viss tid använda
förstnämnda firma äfvensom ålägga föreningen det skadestånd, som
pröfvas skäligt.

Menar någon eljest, att eu i registret verkställd inskrifning länder
honom till förfång, må talan om registreringens upphäfvande samt om
skadestånd föras vid domstol.

Kungi. Maj:ts Nåd. Proposition N:o So.

58 §.

Har genom laga kraft ägande dom blifvit förklarad^ att en i
registret gjord inskrifning ej bort ske, eller att beslut, som registrerats,
är ogiltigt, eller att eljest visst förhållande, hvarom inskrifning skett,
ej föreligger, skall på begäran af någondera parten anteckning därom
göras i registret.

Varder, sedan i registret gjorts anteckning om förenings konkurs,
af öfverrätt förklarad^ att offentlig stämning ej bort utfärdas, skall
anteckningen på därom gjord ansökning afföras ur registret.

59 §.

Mot den, som inhämtat kännedom om hvad registret beträffande
visst förhållande innehåller å den tid, hvarom fråga är, kan ändring i
samma förhållande icke med laga verkan åberopas, med mindre han
visas hafva ägt vetskap om ändringen.

Straffbestämmelser.

60 §.

Med böter från och med tjugofem till och med fem hundra kronor
straffes

1) styrelseledamot eller annan, som vid anmälan till registrering
mot bättre vetande meddelar oriktig uppgift;

2) styrelseledamot eller likvidator, där han mot bättre vetande i
handling, som framlägges å föreningssammanträde eller annorledes delgifves
medlemmarna, rörande föreningens angelägenheter meddelar oriktig
uppgift;

3) revisor, där han i berättelse eller annan handling, som framlägges
å föreningssammanträde eller annorledes delgifves medlemmarna,
mot bättre vetande lämnar oriktig uppgift rörande föreningens angelägenheter
eller uppsåtligen underlåter att göra anmärkning mot dylik
uppgift i handling, som af honom granskats.

Ej må straff, som ofvan är stadgadt, tillämpas, där förseelsen
enligt allmänna strafflagen bör beläggas med strängare starff.

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 35.

61 §.

Åsidosattes föreskrift, som i 23 § 1 mom. eller 26 § 4 mom. är
meddelad,

straffes den försumlige med böter från ocii med fem till och med
ett liundra kronor.

Samma lag vare

om likvidator, som ej fullgör hvad honom enligt 43 § eller 49 §
2 mom. åligger.

Förseelse mot 23 § 1 mom. eller 26 § 4 mom. må åtalas allenast
af målsägande; och skall härvid såsom målsägande anses såväl föreningen
som hvarje medlem däri.

62 §.

Böter, som ådömas enligt denna lag, tillfalla kronan. Saknas
tillgång till böternas falla gäldande, skall förvandling ske enligt allmänna
strafflagen.

Särskilda bestämmelser.

63 §.

Har förening blifvit enligt lagen om ekonomiska föreningar registrerad
såsom ekonomisk förening, utgöre den omständigheten ej hinder
för föreningen att, såframt härför erforderlig ändring af stadgarna
vidtages, i stället i enlighet med denna lag vinna registrering såsom
ideell förening; dock att beslutet om ändring af stadgarna ej må gå i
verkställighet förr än ett år förflutit från det beslutet antecknades i
registret för ekonomiska föreningar.

Angående rätt för ideell förening att vinna registrering såsom
ekonomisk förening är stadgadt i lagen om ekonomiska föreningar.

Kungl. Majds Nåd. Proposition N:o 35,

64 §.

Föreningsmedlemmar, som genom att öfverträda denna lag eller
föreningens stadgar tillskynda föreningen skada, svare för skadan, en
för alla och. alla för en.

Öfverträda styrelseledamöter, likvidatorer eller föreningsmedlemmar
denna lag eller föreningens stadgar och tillskyndas tredje man därigenom
skada, vare de, som låtit sådant komma sig till last, ansvarige för
skadan, en för alla och alla för en.

65 §.

Förening vare uti de mål, för hvilka ej annorlunda genom lagstadgas,
lydande under allmän underrätt i den ort, där styrelsen enligt
stadgarna har sitt säte.

66 §.

Försummelse att enligt bestämmelse i denna lag göra anmälan
för registrering skall åtalas vid allmän underrätt i den ort, där föreningens
styrelse enligt stadgarna har sitt säte.

67 §.

Innehålla ideell förenings stadgar förbehåll, att tvister mellan
föreningen och styrelsen eller ledamot däraf eller föreningsmedlem skola
hänskjutas till afgörande af en eller flere skiljemän, äge det förbehåll
samma verkan, som tillkommer skiljeaftal; och galle om påkallande af
förbehållets tillämpning hvad om stämning i denna lag finnes stadgadt.

Om undantag från lagens tiilämpiighetsområde.

68 §.

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 35.

ning förvärfva rättigheter och ikläda sig skyldigheter samt inför domstol
och annan myndighet söka. kära och svara, göre därom ansökning
hos Konungen.

69 §.

Hvad i denna lag är föreskrifvet skall ej äga tillämpning å

1) af främmande kristna eller mosaiska trosbekännare bildade
församlingar, som äga rätt till offentlig religionsöfning;

2) nationsföreningar eller med dem likställda föreningar vid rikets
universitet eller högskolor eller sammanslutningar af sådana föreningar;

3) föreningar, hvilkas stadgar blifvit af Konungen stadfästade,
innan denna lag träder i kraft.

Ej heller göres genom denna lag ändring i hvad om föreningar
för visst ändamål eljest är i lag eller författning särskild t stadgadt.

Denna lag skall träda i kraft den 1 januari 1912; dock skall
med afseende å ideell förening, som då äger bestånd, det i 2 § meddelade
förbudet mot idkande af handel eller annan verksamhet, hvarmed
följer skyldighet att föra handelsböcker, äfvensom hvad 4 § innehåller
därom, att fordran eller annan rättighet ej må af oregistrerad
förening hos domstol eller annan myndighet göras gällande, ej äga
tillämpning förr än tre år förflutit från lagens trädande i kraft. Efter
nämnda tre års förlopp må ej heller rättighet, som uppkommit dessförinnan,
vid domstol eller annan myndighet göras gällande af sådan
förening, såframt den ej blifvit registrerad.

I fråga om förening, som nyss nämnts, vare den omständighet,
att protokoll vid sammanträde med föreningens medlemmar, utvisande!
att stadgarna blifvit antagna, icke kan företes, eller att i stadgarna
saknas bestämmelse rörande ämne, hvarom förmäles i 7 § under 3)
eller 8), ej hinder för föreningens registrering; dock galle i fråga om
sådan förening,

1) i fall omförmälda protokoll saknas, att de vid ansökningen om
föreningens registrering fogade exemplaren af stadgarna skola vara
försedda med anteckning om dagen för deras antagande, där denna
kan uppgifvas;

Bill. till Piksd. Prof. 1911. 1 Sami. 1 Afd. 21 Bäft.

Kungl. Moj:ts Nåd. Proposition N:o 35.

2) om stadgarna ej angifva orten för styrelsens säte, att styrelsen
skall i ansökningen om föreningens registrering uppgifva sådan ort,
och att i ty fall så skall anses, som om den sålunda uppgifna orten
för styrelsens säte vore angifven i stadgarna;

3) i den mån bestämmelser i stadgarna saknas om det sätt, hvarpå
kallelse till föreningssammanträde skall ske, och den tid före sammanträde,
då föreskrifna kallelseåtgärder senast skola vara vidtagna, att
kallelse till föreningssammanträde skall ske genom kungörelse i tidning
inom den ort, där styrelsen har sitt säte, minst en vecka före sammanträdet.

I fråga om styrelseledamot eller suppleant, som före lagens trädande
i kraft berättigats teckna föreningens firma, skola bestämmelserna
i 14 och 15 lända till efterrättelse.

Kung!. Maj:ts Nåd. Proposition No 35.

F ö r s 1 a g

till

Lagom
ekonomiska föreningar.

Inledande bestämmelser.

1 §•

Förening med ändamål att främja medlemmarnas ekonomiska
intressen genom att

anskaffa lifsmedel eller andra förnödenheter åt medlemmarna eller

afsätta alster af medlemmarnas verksamhet eller

bereda bostäder åt medlemmarna eller

anskaffa lån åt medlemmarna eller

idka annan ekonomisk verksamhet

må kunna i enlighet med hvad i denna lag sägs varda registrerad
såsom ekonomisk förening.

Hvad nu är stadgadt skall ock gälla om förening, som genom
idkande af handel eller annan verksamhet, hvarmed följer skyldighet
att föra handelsböcker, vill vinna annat ändamål än främjande af medlemmarnas
ekonomiska intressen.

2 §■

Ekonomisk förening, som idkar handel eller annan verksamhet,
hvarmed följer skyldighet att föra handelsböcker, må allenast mot
kontant betalning försälja till andra än medlemmar i föreningen. Hvad
sålunda stadgats äge dock ej tillämpning i fråga om förening, hvars

Kung!.. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 35.

försäljning till andra än medlemmar i föreningen omfattar hufvudsakligen
alster af medlemmarnas eller föreningens verksamhet.

3 §•

Registrerad ekonomisk förening äger förvärfva rättigheter och
ikläda sig skyldigheter samt inför domstol och annan myndighet söka.
kära och svara.

För föreningens förbindelser häfte allenast dess tillgångar, förfallna
men ej guldna insatser och andra afgifter inräknade; dock stånde medlemmarna
öppet att därjämte, på sätt i denna lag sägs, åtaga sig till
visst belopp begränsad personlig ansvarighet för föreningens förbindelser.

4 §•

Ekonomisk förening, hvilken ej blifvit registrerad, kan ej förvärfva
fast egendom, ej heller inför domstol eller annan myndighet göra fordran
eller annan rättighet gällande; dock äge föreningen utsöka densamma
tillerkänd ersättning för kostnader i mål, som mot föreningen anhängig gj°rts-

. . 1

Handla ledamöter af oregistrerad förenings styrelse eller medlemmar
i föreningen eller andra å föreningens vägnar, svare de, som i
åtgärden eller beslut därom deltagit, för uppkommande förbindelser
såsom för annan sin gäld, en för alla och alla för en.

Om registrerade föreningar.

Om förenings bildande.

5 §•

Ekonomisk förening skall för att kunna vinna registrering bestå
af minst fem medlemmar samt i enlighet med denna lag hafva antagit
stadgar och utsett styrelse.

Ej må den omständigheten, att föreningens medlemmar, uteslutande
eller till en del, utgöras af bolag, föreningar, kommuner eller andra
samfälligheter eller stiftelser, vara hinder mot föreningens registrering.

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 35.

6 §•

Ansökning'' om föreningens registrering skall göras af dess styrelse.

I sådan ansökning skola uppgifvas

dels styrelseledamöternas samt, där suppleanter i styrelsen utsetts,
deras fullständiga namn äfvensom nationalitet och hemvist,

dels ock, där befogenhet att teckna föreningens firma ej skall
utöfvas allenast af styrelsen, hvilken eller hvilka inom eller utom styrelsen,
hvar för sig eller gemensamt, sådan befogenhet tillkommer.

Vid ansökningen skola fogas

1) två af notarius publicus eller med styrelseledamöternas egenhändiga,
bevittnade namnunderskrifter styrkta exemplar af föreningens
stadgar äfvensom, där ej hvad i 65 § 1 mom. är stadgadt äger tillämpning,
en med styrelseledamöternas egenhändiga, bevittnade namnunderskrifter
försedd försäkran, att medlemmarnas antal uppgår till minst fem;

2) på enahanda sätt, som under 1) sägs, till riktigheten styrkt
afskrift af protokoll vid sammanträde med föreningens medlemmar, utvisande,
att stadgarna blifvit antagna, äfvensom af dylikt protokoll
eller annan handling, hvaraf framgår, att styrelse blifvit utsedd.

7 §•

Föreningens stadgar skola angifva

1) föreningens firma;

2) föremålet för föreningens verksamhet;

3) den ort inom riket, där föreningens styrelse skall hafva sittsäte;

4) den insats, med hvilken hvarje medlem skall deltaga i föreningen,
huru insatserna skola göras, samt huruvida medlem må deltaga i föreningen
med högre belopp än enkel insats;

5) där andra utgifter till föreningen, vare sig regelbundna eller
på särskild! beslut om uttaxering beroende, skola förekomma, afgifternas
belopp eller det högsta belopp, hvartill de må bestämmas;

6) där ej för föreningens förbindelser skola häfta allenast dess
tillgångar, det belopp, intill hvilket medlemmarna åtaga sig personlig
ansvarighet för föreningens förbindelser;

7) huru stor del af föreningens årsvinst, som minst skall afsättas
till reservfond, och, i händelse reservfonden skall vara till beloppet
begränsad, till hvilket belopp densamma skall uppgå för att afsättning
af årsvinst ej skall behöfva äga rum;

Kung!. Maj:ts Nåd. Preposition N:o 35.

8) antalet af styrelsens ledamöter och tiden för deras befattningar
;

9) huru revision af styrelsens förvaltning skall ske;

10) huruvida räkenskapsafslutning skall ske för år eller oftare
samt tiden därför;

11) huru ofta ordinarie sammanträde skall hållas;

12) det sätt, hvarpå kallelse till sammanträde skall ske och andra
meddelanden bringas till medlemmarnas kännedom, äfvensom den tid
före sammanträde, då föreskrifna kallelseåtgärder senast skola vara
vidtagna.

8 §•

Ekonomisk förenings firma skall innehålla ordet »förening» samt,
där medlemmarna ej åtaga sig personlig ansvarighet, orden »utan personlig
ansvarighet» eller förkortning af dessa ord (»u. p. a.» eller dylikt),
och, där medlemmarna åtaga sig till visst belopp begränsad personlig
ansvarighet, orden »med begränsad personlig ansvarighet» eller förkortning
af dessa ord (»m. b. p. a.» eller dylikt).

I firman må ej ordet »bolag» eller eljest något, som betecknar ett
bolagsförhållande, intagas på sådant sätt, att däraf kan föranledas det
misstag, att firman innehafves af ett bolag.

Firman skall tydligt skilja sig från andra, hos samma myndighet
förut i laga ordning registrerade, ännu bestående föreningsfirmor.

Angående förbud för förening att i sin firma använda ordet bank
är särskildt stadgadt.

Om med lemsförteckning.

9 §•

Öfver ekonomisk förenings medlemmar skall genom styrelsens
försorg hållas förteckning. Denna skall innehålla, förutom hvarje medlems
fullständiga namn och hemvist, uppgift å det antal insatser, med
hvilka hvarje medlem deltager i föreningen.

Styrelsen åligger att hålla medlemsförteckningen tillgänglig för
en hvar, som vill taga kännedom om densamma.

Kungl. Maj ds Nåd. Proposition N:o 35.

Om föreningsmedlems intagande och afgång.

10 §.

Ekonomisk förening må när som helst antaga nya medlemmar,
och ankomme på styrelsen att pröfva fråga om medlems antagande.’
År i stadgarna annorlunda bestämdt, lände det till efterrättelse.

Ej må någon antagas till medlem annorledes än efter egenhändigt
undertecknad ansökning.

11 §•

Medlem äge att, efter egenhändigt underskrifven uppsägning,
utträda ur föreningen; dock må i stadgarna föreskrifvas, att namnunderskriften
å uppsägningen skall vara bevittnad, så ock att uppsägning
ej får ske förrän efter viss tid, högst två år, från inträdet i föreningen.
Med Konungens begifvande kan sagda tid utsträckas till högst fem år.

12 §.

Medlem må, där han genom laga kraft ägande dom förklarats
förlustig medborgerligt förtroende eller blifvit ställd under framtiden
för brott, som kan medföra sådan påföljd, så ock eljest på grund, som
kan vara bestämd i stadgarna, uteslutas ur föreningen.

Om uteslutning af medlem i visst särskildt fall stadgas i 65 § 2 mom.

13 §.

Afliden medlems make eller arfvinge vare berättigad att i den
aflidnes ställe inträda såsom medlem i föreningen, där ej annorlunda
finnes bestämdt i stadgarna.

14 §.

Afgång in iöreningen skall anses äga rum vid den tid för räkenskapsafslutning,
som infaller näst efter en månad eller efter den i

32 Kungl. Majis Nåd. Proposition N:o 35.

stadgarna bestämda längre tid, högst sex månader, sedan medlemmen
nppsagt sig till utträde eller uteslutits, eller annan omständighet, som
föranledt afgången, inträffat.

Medlem, som blifvit ur föreningen utesluten, vare genast förlustig
rättigheten att deltaga i öfverläggningar och beslut om föreningens
angelägenheter.

Då medlem åtgått, äge han eller hans rättsinnehafvare utfå ej
mindre, sex månader från afgången, den inbetalda insatsen, i den mån
föreningens behållna tillgångar, enligt den vid tiden för afgången uppgjorda,
räkenskapsafslutning, därtill förslå utan anlitande åt reservfond
eller förnärmande af öfriga, medlemmars lika rätt, än ock, i samma
ordning som öfriga medlemmarna, hvad på den afgångne belöper af
beslutad vinstutdelning. Träder föreningen i likvidation inom sex
månader från det medlem afgått, eller varder inom samma tid konkursansökning
af föreningen till rätten eller domaren ingifven eller i anledning
af borgenärs ansökning om konkurs offentlig stämning utfärdad,
skall den afgångnes rätt att utfå insats bedömas efter de i 59 och
60 §§ om skifte af förenings tillgångar gifna föreskrifter.

Innehålla föreningens stadgar inskränkning i afgående medlems
rätt, hvarom nu är sagdt, lände den utom i fall, hvarom i 44 § 2 mom.
stadgas, till efterrättelse.

O /

16 §•

Afträdes föreningens egendom till konkurs, som börjar inom ett
år från det medlem afgick, vare den afgångne pliktig, såvidt föreningens
borgenärers rätt rör. att återbära hvad han utfått af sin insats.

11 §•

Har någon genom annat fång än arf eller giftorätt förvärfvat
medlems andel i föreningen, och vill han ej inträda i föreningen, eller
vägras honom inträde, då han begär sådant, äge samma rätt till uppsägning
som medlem; och gälle, där uppsägning sker, om hans rätt
att utfå insats och vinst, så ock om hans skyldighet att i visst fall
återbära insatsen hvad i 15 och 16 §§ finnes stadgadt angående afgången
medlem.

O O

Kungl Maj:ts Nåd. Proposition N:o 35.

Om vinstutdelning.

18 §.

Ej må utdelning af ekonomisk förenings vinst göras i vidsträcktare
mån, än att återstående tillgångarna, enligt föreningens behörigen
granskade räkenskaper, öfverskjuta skulderna med minst det belopp,
som motsvarar insatserna, i den mån de redan inbetalts eller äro till
betalning förfallna, jämte reservfond. Varder vinstutdelning beslutad
och verkställd i strid med hvad sålunda stadgats eller med bestämmelse
i föreningens stadgar, vare de, som uppburit sådan utdelning,
skyldige att återbära densamma; och ansvare därjämte de, som deltagit
i beslutet, en för alla och alla för en, för den brist, som vid återbäringen
kan uppkomma.

19 §.

Föreningens vinstmedel eller öfriga tillgångar må ej användas för
ändamål, som uppenbarligen är för föreningens verksamhet främmande;
föreningssammanträde dock obetaget att till allmännyttigt eller därmed
jämförligt ändamål använda tillgång, som i förhållande till föreningens
ställning är af ringa betydenhet.

Om styrelse och firmateckning.

20 §.

För ekonomisk förening skall finnas en styrelse, bestående af en
eller flere ledamöter.

Styrelsen väljes å föreningssammanträde; dock må i stadgarna
kunna bestämmas, att styrelsen eller ledamot af densamma skall på
annat sätt utses.

Bih. till Riksd. Prat. 1911. 1 Sami. 1 Afä. 21 Höft.

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 35.

Styrelseledamot skall vara medlem i föreningen; dock må, där
bolag eller annan samfällighet eller stiftelse är medlem i föreningen,
ledamot af den samfällighets eller stiftelses styrelse eller delägare i
samfälligheten vara ledamot af föreningens styrelse.

Ledamot af styrelsen skall vara bär i riket bosatt svensk medborgare,
där ej Konungen för viss förening medgifver undantag.

Styrelseledamot må ej utses för längre tid än två år. Styrelseledamot
må, ändå att den tid, för hvilken han blifvit utsedd, ej gått
till ända, skiljas från uppdraget genom beslut af den, som utsett

honom. .

Afgår af föreningen vald styrelseledamot, innan den tid, för hvilken
han blifvit vald, gått till ända, och finnes ej suppleant, åligger det
öfriga styrelseledamöter, såframt styrelsen ej är beslutför med kvarstående
ledamöter eller enligt stadgarna fulltalig styrelse alltid skalL
förefinnas, att ofördröjligen föranstalta om val af ny ledamot.

Sker ändring i styrelsens sammansättning eller i fråga om rätten
att teckna föreningens firma, skall styrelsens ordförande därom ofördröjligen
göra anmälan för registrering.

21 §.

Styrelsen äfvensom firmatecknare äge att själfva eller genom ombud
ej mindre i förhållande till tredje man handla å föreningens vägnar
än äfven inför domstolar och andra myndigheter företräda föreningen.
Inskränkning i den befogenhet, som sålunda tillkommer styrelsen eller
firmatecknare, vare, i den mån ej annat följer af hvad i denna lag
stadgas, utan verkan mot tredje man, med mindre han ägt eller bort
äga kännedom om inskränkningen. Bestämmelse, innefattande så,dan
inskränkning, må ej registreras.

22 §.

Styrelsen och firmatecknare skola i sin förvaltning af föreningens
angelägenheter ställa sig till efterrättelse i stadgarna gifna föreskrifter,
sä ock de föreskrifter, som af föreningssammanträde eller, såvidt rör
firmatecknare, af styrelsen meddelas, där de ej finnas strida mot denna
lag eller föreningens stadgar.

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 35.

23 §.

Där ej annorlunda är bestämdt i stadgarna, vare styrelsen beslutför,
då mer än halfva antalet ledamöter äro närvarande, och galle
såsom styrelsens beslut den mening, om hvilken de flesta röstande förena
sig, men vid lika röstetal den mening, som biträdes af ordföranden
vid sammanträdet. Till styrelsesammanträde skola dock, såvidt ske
kan, samtliga ledamöter kallas.

Ledamot af styrelsen äge ej deltaga i behandling af fråga rörande
aftal mellan honom och föreningen. Ej heller må han deltaga i behandling
af fråga om aftal mellan föreningen och tredje man, där han
i frågan äger ett väsentligt intresse, som kan vara stridande mot föreningens.
Hvad sålunda är stadgadt äge motsvarande tillämpning beträffande
gåfva från föreningens sida, så ock beträffande rättegång eller
annan talan mot styrelseledamoten eller tredje man.

24 §.

Utan föreningssammanträdes bemyndigande må ej den, som äger
företräda föreningen, föryttra dess fasta egendom, med mindre föryttring
af fast egendom, enligt stadgarna ingår i föremålet för föreningens
verksamhet, ej heller må han utan sådant bemyndigande med
inteckning för gäld belasta dylik egendom.

25 §.

Skriftlig handling, som utfärdas för ekonomisk förening, bör
undertecknas med föreningens firma. Vid firmateckning skola de, som
teckna firman, äfven underskrifva sina namn.

Har handlingen ej undertecknats med föreningens firma och framgår
ej af dess innehåll, att den utfärdats å föreningens vägnar, vare
de, som underskrifvit hanlingen, ehvad densamma pröfvas vara för
föreningen bindande eller ej, ansvarige för hvad genom handlingen må
hafva slutits, en för alla och alla för en, såsom för egen skuld. Samma
lag vare, där i handling, som utfärdats för ekonomisk förening utan
personlig ansvarighet, föreningen betecknats på ett sätt, som utmärker,
att personlig ansvarighet förekommer.

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 35.

26 §.

Vill styrelsen kära till föreningen, kalle styrelsen föreningens medlemmar
till sammanträde för val af ombud att i den tvist föra föreningens
talan. Stämning skall anses delgifven, då den blifvit föredragen
å sammanträdet.

27 §.

Minst en månad eller den kortare tid, som må vara bestämd i
stadgarna, före det föreningssammanträde, där revisorernas berättelse
skall framläggas, aflämne styrelsen till revisorerna en af styrelsens
ledamöter underskrifven förvaltningsberättelse.

28 §.

Angående styrelseledamöters skadeståndsansvar gentemot tredje
man stadgas i 88 §.

29 §.

Hvad i denna lag finnes stadgadt om styrelseledamot äge motsvarande
tillämpning å suppleant i styrelsen.

Har suppleant utöfvat styrelseledamots befogenhet, vare den omständighet,
att förutsättningen för hans inträde i styrelsen saknats,
utan verkan mot en hvar, som ej visas hafva ägt kännedom därom.

Bestämmelse rörande den förutsättning, under hvilken suppleant
äger utöfva styrelseledamots befogenhet, må ej registreras.

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 35.

Om revision.

30 §.

Styrelsens förvaltning och föreningens räkenskaper skola granskas
af en eller flere revisorer, utsedda å föreningssammanträde eller
på annat i stadgarna angifvet sätt.

Till revisor må ej utses den, som är i föreningens eller styrelseledamots
tjänst.

Den tid, för hvilken revisor å föreningssammanträde utses, må ej
utgå före nästa ordinarie sammanträde och ej omfatta längre tid än två
år. Revisor må, ändå att den tid, för hvilken han blifvit utsedd, ej
gått till ända, skiljas från uppdraget genom beslut af den, som utsett
honom.

31 §•

Hos Konungens befallningshafvande i länet må påkallas utseende
af en revisor att med öfriga revisorer deltaga i dem åliggande
granskning af styrelsens förvaltning och föreningens räkenskaper eller
i granskning af vissa räkenskaper. Förslag härom skall väckas å
föreningssammanträde. Har förslaget å föreningssammanträde antagits
eller ock biträdts af minst en femtedel af samtliga föreningsmedlemmarna,
åligger det styrelsen att inom en vecka hos Konungens befallningshafvande
göra framställning om utseende af revisor. Underlåter
styrelsen det, stånde hvarje föreningsmedlem fritt att göra dylik framställning.

Hvad i 30 § 2 mom. och 3 mom. 2 punkten är stadgadt galle
ock om revisor, som utses af Konungens befallningshafvande; och vare
sådan revisor berättigad att af föreningen erhålla skäligt arfvode.

32 §.

Styrelsen skall bereda revisor tillfälle att när som helst inventera
föreningens kassa och öfriga tillgångar samt granska föreningens alla

Kungl. Maj-ts Nåd. Proposition No 35.

böcker, räkenskaper och andra handlingar; och må af revisor begärd
upplysning angående förvaltningen ej af styrelsen förvägras.

Revisorerna skola öfver granskningen afgifva en af dem underskrifven
berättelse, som, efter det styrelsen lämnats tillfälle att taga
del af densamma, framlägges å föreningssammanträde jämte styrelsens
förvaltningsberättelse.

Angående revisorers befogenhet att påfordra sammankallande af
extra föreningssammanträde stadgas i 37 §.

33 §.

Hafva revisorer i sin berättelse eller annan handling, som framlägges
å föreningssammanträde, mot bättre vetande lämnat oriktig
uppgift eller uppsåtligen underlåtit att göra anmärkning mot dylik
uppgift i handling, som af dem granskats, eller vid fullgörandet af
sitt uppdrag visat vårdslöshet, vare de, som låtit sådant komma sig
till last, föreningen ansvariga för all däraf uppkommande skada, en
för alla och alla för en.

Om föreningssammanträde.

34 §.

Föreningsmedlems rätt att deltaga i handhafvandet af föreningens
angelägenheter utöfvas å föreningssammanträde.

Ej må någon själf eller genom ombud eller såsom ombud för
annan deltaga i behandling af fråga rörande aftal mellan honom och
föreningen. Ej heller må han deltaga i behandling af fråga om aftal
mellan föreningen och tredje man, där han i frågan äger ett väsentligt
intresse, som kan vara stridande mot föreningens. Hvad sålunda
stadgats äge motsvarande tillämpning beträffande gåfva från föreningens
sida, så ock beträffande rättegång eller annan talan mot honom eller
tredje man. Styrelseledamot må ej deltaga i beslut om ansvarsfrihet för
förvaltningsåtgärd, för hvilken han är ansvarig, eller i val af revisor.

Kung!,. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 35-

35 §.

Å föreningssammanträde må ärende, som ej blifvit i kallelsen till
sammanträdet angifvet, ej till afgörande företagas, där det ej enligt
stadgarna skall förekomma å sammanträdet eller omedelbart föranledes
af ärende, som där skall afgöras; dock att ärende, som ej afser ändring*
af stadgarna eller ny eller förhöjd afgifts utkräfvande eller föreningens
trädande i likvidation, jämväl må till afgörande företagas, såframt
samtliga närvarande därtill gifva sitt samtycke.

Hafva de ärenden, som skola företagas till behandling å föreningssammanträde
blifvit medlemmarna särskildt meddelade på sätt och å
tid före sammanträde, som i stadgarna angifvas, vare så gällt, som om
ärendena varit upptagna å kallelsen till sammanträdet.

Där för giltighet af beslut erfordras, att det fattas ä två på
hvarandra följande föreningssammanträden, må kallelse till andra sammanträdet
ej ske, innan det första hållits.

Öfver beslut, som å föreningssammanträ''de eller annorledes af föreningen
fattas, skall genom styrelsens försorg föras protokoll. Senast
två veckor från beslutets dag skall protokollet vara tillgängligt för
föreningsmedlemmarna.

36 §.

Jämte hvad i 34, 35, 42 och 43 §§ är stadgadt om utöfvande af
rösträtt och fattande af föreningsbeslut gälle, där ej annorlunda finnes
bestämdt i stadgarna:

att hvarje medlem äger deltaga i handhafvandet af föreningens
angelägenheter;

att hvarje medlem äger en röst;

att medlem är berättigad att öfverlåta sin rösträtt å annan medlem;

att ingen må på grund af fullmakt utöfva rösträtt för mer än en
medlem;

att såsom föreningens beslut gäller den mening, för hvilken de
flesta rösterna afgifvas; och

att, vid lika röstetal, val afgöres genom lottning, men i andra
frågor den mening gäller, som biträdes af ordföranden.

37 §.

Styrelsen äge, när den finner lämpligt, kalla föreningens medlemmar
till extra föreningssammanträde.

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 35.

Revisorerna må, om deras granskning föranleder därtill, skriftligen
med angifvande af skälet påfordra, att styrelsen skall utlysa extra
föreningssammanträde att hållas så snart det med iakttagande af föreskrifven
kallelsetid kan ske. Efterkommer styrelsen ej inom en vecka
sådan påfordran, äge revisorerna själfva utlysa föreningssammanträde.
Äro ej samtliga revisorer ense om sammanträdes utlysande, gälle den
mening, hvarom de flesta förena sig, eller vid lika röstetal deras mening,
som anse extra sammanträde ej böra hållas.

38 §.

Underlåter styrelsen att i föreskrifven ordning kalla föreningens
medlemmar till ordinarie sammanträde, eller har styrelsen ej senast två
veckor efter påfordran, hvarom i 37 § 3 mom. är sagdt, utlyst sammanträde
att hållas så snart det med iakttagande af föreskrifven kallelsetid
kan ske, har magistrat eller kronofogde i orten att på anmälan af
föreningsmedlem ofördröjligen utlysa sammanträde.

39 §.

A det föreningssammanträde, där revisorernas berättelse framlägges,
skall frågan om beviljande af ansvarsfrihet åt styrelsen för den
tid berättelsen omfattar företagas till afgörande.

Frågan om ansvarsfrihets beviljande må uppskjutas till afgörande
vid nytt sammanträde.

Om talan mot styrelse eller revisorer.

40 §.

Varder talan å styrelsens förvaltning under den tid revisorernas
berättelse omfattar ej anställd inom ett år från det berättelsen framlades
å föreningssammanträde, vare så ansedt, som om ansvarsfrihet
blifvit styrelsen beviljad.

Utan hinder däraf, att ansvarsfrihet beviljats, må sådan talan å
förvaltningen, som grundas därpå, att styrelseledamot begått brottslig

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 35.

handling, kunna mot honom anställas, där ej ansvarsfriheten uppenbarligen
afsett äfven den handling.

Talan mot revisorer enligt 33 § må ej anställas, sedan två år förflutit
från det revisorernas berättelse framlades å föreningssammanträde,
utan så är, att talan grundas därpå, att brottslig handling blifvit begången.

41 §.

Afträdes föreningens egendom till konkurs, som börjar inom två
år från det revisorernas berättelse framlades å föreningssammanträde,
äge konkursboet att anställa klander å förvaltningen för den tid berättelsen
afser, ändå att ansvarsfrihet blifvit styrelsen beviljad, äfvensom
att mot revisorerna anställa sådan talan, som omförmäles i 33 §.

Om ändring af förenings stadgar och■ visst annat fall, då särskild
röstpluralitet å föreningssammanträde erfordras.

42 §.

Beslut afseende ändring af stadgarna i fråga om medlems rättighet
att utträda ur föreningen eller sådan ändring af stadgarna, att afgående
medlems rätt, hvarom i 15 § är sagdt, inskränkes, vare, där ändringen
skall afse jämväl dem, som vid frågans afgörande voro medlemmar i
föreningen, ej giltigt, med mindre samtliga medlemmarna förenat sig
därom eller beslutet fattats å två på hvarandra följande föreningssammanträden,
däraf minst ett ordinarie, och å det sammanträde, som
sist hålles, biträdts af samtliga röstande. Ej heller äge beslut om sådan
ändring af stadgarna, att medlems rätt till årsvinst eller till föreningens
behållna tillgångar vid dess upplösning inskränkes, giltighet, med mindre
beslutet fattats i enlighet med hvad nu är sagdt.

Beslut om annan ändring af stadgarna vare ej giltigt, med mindre
samtliga medlemmarna förenat sig därom eller beslutet fattats å två
på hvarandra följande föreningssammanträden, däraf minst ett ordinarie,
och å det sammanträde, som sist hålles, biträdts, såvidt genom beslutet
personlig ansvarighet för föreningens förbindelser införes eller skärpes
Bih. till Riksd. Prof. 1911. 1 Samt. 1 Afd. 21 Höft. 6

Kung!,. Maj:ts Nåd. Proposition N:o So.

eller medlemmarnas förpliktelse att erlägga afgifter till föreningen ökas.
af minst tre fjärdedelar af de röstande, men eljest af minst två tredjedelar
af de röstande.

Är för giltighet af beslut, hvarom ofvan är sagdt, något ytterligare
villkor bestämdt i stadgarna, lände ock det till efterrättelse.

43 §.

Beslut om föreningens trädande i likvidation i andra fall än i
48 § sägs vare ej giltigt, med mindre samtliga medlemmarna förenat
sig därom eller beslutet fattats å två på hvarandra följande föreningssammanträden,
däraf minst ett ordinarie, och å det sammanträde, som
sist hålles, biträdts af minst två tredjedelar af de röstande. År för
giltighet af beslutet något ytterligare villkor bestämdt i stadgarna,
lände ock det till efterrättelse.

44 §.

Beslut om ändring af stadgarna skall af styrelsens ordförande
ofördröjligen anmälas för registrering och må ej gå i verkställighet,
innan registrering skett. Vid anmälan fogas, i två exemplar, af notarius
publicus eller med styrelseledamöternas egenhändiga, bevittnade namnunderskrifter
styrkt afskrift af protokoll, som förts i ärendet.

Beslut om sådan ändring af stadgarna, att personlig ansvarighet
för föreningens förbindelser införes eller skärpes eller medlemmarnas
förpliktelse att erlägga afgifter till föreningen ökas, må ej tillämpas
mot medlem, som icke bidragit till beslutet och som uppsäger sig till
utträde ur föreningen inom fyra veckor från det beslutet fattades; och
äge i ty fall medlemmen, oansedt hvad stadgarna innehålla, att å tid,
som i 14 § sägs, utträda ur föreningen och därvid tillgodonjuta den
rätt, som enligt 15 § 1 mom. tillkommer afgående medlem.

Beslut, som innefattar nedsättning af insatsernas belopp eller
lindring af den medlemmarna enligt stadgarna åliggande skyldighet
att i föreningen göra insats eller inskränkning eller upphäfvande af den
personliga ansvarighet för föreningens förbindelser de enligt stadgarna
åtagit sig, må ej gå i verkställighet förr än ett år förflutit från det
beslutet registrerades.

Kungl■ Maj:ts Nåd. Proposition N:o 35.

Om klander af förening sbeslut.

45 §.

Menar styrelsen eller ledamot däraf eller föreningsmedlem, att
föreningsbeslut icke tillkommit i behörig ordning eller eljest strider
mot denna lag eller föreningens stadgar, äge därå tala genom stämning
å föreningen inom två månader från beslutets dag. Försummas
det, vare rätt till klandertalan mot beslutet förlorad.

Vill styrelsen anhängiggöra klandertalan, vare lag, som i 26 §
2 mom. sägs; dock skall styrelsens rätt till talan anses bevarad, om
det där omförmälda sammanträdet blifvit inom ofvan i denna paragraf
stadgad tid utlyst att hållas så snart det med iakttagande af föreskrifven
kallelsetid kan ske.

Domstols utslag, hvarigenom föreningsbeslut upphäfts eller ändrats,
gälle jämväl för de föreningsmedlemmar, som ej instämt klandertalan.

Om likvidation och upplösning.

46 §.

Finnes ekonomisk förenings verksamhet vara lagstridig eller
uppenbart osedlig, äge rätten, på ansökning af ombud, som justitiekanslern
eller Konungens befallningshafvande förordnar att sådan talan
utföra, förklara föreningen skyldig att träda i likvidation; och förordne
rätten i sådant fall en eller flere likvidatorer att verkställa
likvidationen.

Hvad sålunda är föreskrifvet gälle dock ej i det fall, att föreningens
verksamhet finnes strida mot bestämmelserna i 2 §.

Kungl. Maj.ts Nåd. Proposition N:o 35.

47 §.

Saknar ekonomisk förening till registret anmäld, behörig styrelse,
vare föreningsmedlem eller borgenär, så ock en hvar annan, hvars rätt
kan vara beroende däraf, att någon finnes, som äger företräda föreningen,
berättigad att hos rätten eller domaren göra ansökning, att
föreningen må förklaras skyldig att träda i likvidation. Kungörelse
om ansökningen med uppgift om tiden, när densamma kommer att
pröfvas af rätten, skall af rätten eller domaren utfärdas och minst tre
månader före nämnda tid införas i allmänna tidningarna, så ock i tidning
inom orten. Rätten eller domaren ;ige ock, där så äskas, förordna
en eller flere syssloman att emellertid taga föreningens egendom
under vård och bevaka dess angelägenheter. Styrkes på utsatta tiden,
att anmärkta förhållandet fortfar, förklare rätten, att föreningen skall
träda i likvidation, och förordne en eller flere likvidatorer att verkställa
densamma.

Om förordnande af syssloman skall underrättelse ofördröjligen
genom rättens eller domarens försorg afsändas för registrering.

48 §.

Ekonomisk förening skall ock träda i likvidation,

1) då antalet föreningsmedlemmar nedgått under fem och tillräckligt
antal medlemmar ej inträdt inom tre månader;

2) då förhållande inträffat, på grund hvaraf enligt bestämmelsé
i stadgarna föreningen skall upphöra med sin verksamhet.

49 §.

Har föreningen beslutit att träda i likvidation, eller skall eljest
af anledning, som i 48 § sägs, likvidation verkställas, varde å föreningssammanträde
en eller flere likvidatorer valda att verkställa likvidationen.

I stadgarna må kunna bestämmas, att en eller flere likvidatorer
skola på annat sätt utses att jämte de å föreningssammanträde valda
deltaga i likvidationen.

50 §.

Utser föreningen ej likvidatorer, ehuru sådant förhållande inträffat,
som jämlikt bestämmelsen i 48 § under 1) påkallar likvidation, svare

Kung!.. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 35.

de, som med vetskap om förhållandet deltaga i beslut om fortsättande
af föreningens verksamhet eller handla å dess vägnar, för uppkommande
förbindelser, en för alla och alla för en, såsom för egen skuld.

Öl §.

Har sådant förhållande inträffat, som jämlikt bestämmelse i 48 §
påkallar likvidation, och varder ej inom en månad därefter till registret,
enligt hvad nedan sägs, anmäldt-, att föreningen trädt i likvidation,
förklare rätten, på ansökan af föreningsmedlem eller styrelseledamot
och efter föreningens hörande, att föreningen skall träda i likvidation;
och förelägge rätten föreningen att inom viss tid, ej understigande en
månad, utse en eller flere likvidatorer vid äfventyr, att förordnande i
sådant hänseende eljest meddelas af rätten.

52 §.

Finnes ekonomisk förening, som enligt anmälan till registret trädt
i likvidation, sedermera sakna till registret anmälda, behöriga likvidatorer,
vare föreningsmedlem eller borgenär, så ock en hvar annan,
hvars rätt kan vara beroende däraf, att någon finnes, som äger företräda
föreningen, berättigad att hos rätten eller domaren göra ansökning
om utseende af likvidatorer; och skall i öfrigt hvad i 47 § är
stadgadt i tillämpliga delar lända till efterrättelse.

53 §.

Likvidator skall vara här i riket bosatt svensk medborgare,
där ej Konungen för viss förening medgifver undantag.

Uppdraget att vara likvidator anses gälla intill dess likvidationen
blifvit afslutad, men må när som helst återkallas af den, som meddelat
uppdraget.

Afgår likvidator, innan han fullgjort sitt uppdrag, och finnes ej
suppleant, åligger det öfriga likvidatorer att ofördröjligen föranstalta
om utseende af ny likvidator.

54 §.

Likvidatorerna skola ofördröjligen för registrering anmäla, att
föreningen trädt i likvidation. Därvid skola uppgifvas

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 35.

dels likvidatorernas samt, där suppleanter utsetts, deras fullständiga
namn äfvensom nationalitet och hemvist,

dels ock, där befogenhet att teckna föreningens firma ej skall
utöfvas allenast af likvidatorerna gemensamt, hvilken eller hvilka, hvar
för sig eller gemensamt, sådan befogenhet tillkommer.

Skall annan än likvidator eller suppleant äga nämnda befogenhet,
varde uppgift lämnad jämväl å hans fullständiga namn och hemvist.

55 §.

Då likvidatorer utsetts, göre styrelsen ofördröjligen redo för sin
förvaltning under den tid, för hvilken densamma ej förut blifvit granskad.

Styrelsens redovisning skall af likvidatorerna ofördröjligen öfver1
ämnas till revisorerna, som hafva att granska densamma och däröfver
inom fyra veckor afgifva skriftlig berättelse. Redovisningen jämte
revisorernas berättelse framlägges af likvidatorerna, så snart ske kan,
å föreningssammanträde; och skall å det sammanträde till behandling
företagas frågan om beviljande af ansvarsfrihet åt styrelsen för den tid
redovisningen omfattar. Om behandling af denna fråga samt om rätt
att tala å styrelsens förvaltning äge hvad i 39, 40 och 41 §§ finnes
stadgadt motsvarande tillämpning.

56 §.

Likvidatorerna åligger att ofördröjligen söka årsstämning å föreningens
okända borgenärer samt att förteckna dess tillgångar och
skulder.

I den mån sådant erfordras för likvidationens verkställande och
så snart det utan uppenbar skada kan ske, skall föreningens egendom
förvandlas i penningar.

57 §.

Kung!,. Maj.is Nåd. Proposition N:o 35. 47

föroidnandet vunnit laga kraft, likvidatorerna ej utan föreningens samtycke
vidtaga några likvidationsåtgärder utan allenast taga föreningens
egendom under vård och bevaka dess angelägenheter.

I öfrigt skall om likvidatorers befogenhet att företräda föreningen
och om deras rättigheter, så ock om deras skyldigheter gälla i tilllämpliga
delar hvad angående styrelse eller styrelseledamot i denna lanär
stadgadt, dock att hvad i 22 § är stadgadt ej skall äga tillämpnino’
å likvidatorer, som för ordnats enligt 46 §.

58 §.

Under likvidation skall föreningens firma tecknas med tillägg af
orden »i likvidation».

I öfrigt skall hvad i 25 § finnes föreskrifvet i fråga om undersknfvande
_ af handling, som å föreningens vägnar utfärdas, äga motsvarande
tillämpning under föreningens likvidation.

Har under handlingen ej föreningens firma tecknats på sätt, som
ofvan i 1 mom. sägs, och framgår ej af handlingens innehåll såväl, att
den utfärdats å föreningens vägnar, som ock att föreningen är i likvidation,
vare de, som underskrifvit handlingen, ehvad densamma pröfvas
vara för föreningen bindande eller ej, ansvarige för hvad genom handlingen
må hafva slutits, en för alla och alla för en, såsom för egen skuld.

Hvad 1 25 § 2 mom. 2 punkten är stadgadt skall gälla jämväl i
afseende å handling, som, efter det ekonomisk förening utan personlig
ansvarighet trädt i likvidation, å dess vägnar utfärdas.

59 §.

Sedan den i årsstämningen utsatta inställelsedag är förbi och all
veterlig gäld blifvit betald, skola föreningens tillgångar skiftas mellan
medlemmarna eller öfverlämnas till den, som på grund af stadgarna
eller medlemmarnas beslut må vara berättigad att öfvertaga tillgångarna.
År någon del af gälden tvistig eller ej förfallen och kan förty eller af
annan orsak betalning ej ske, skola till samma gälda betalning erforderliga
medel^ innehållas och med återstoden så förfaras, som nyss sagts.

n annorledes än nu är sagdt skifte äga rum eller föreningens

tillgångar öfverlämnas till den därtill berättigade. Sker det eller befinnas
innehållna . medel ej lämna tillgång till gälds betalning, vare i
händelse af föreningens oförmåga att fullgöra sina förbindelser den,
som något uppburit, skyldig att återbära hvad han bekommit.

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 35.

60 §.

Skola föreningens behållna tillgångar skiftas mellan medlemmarna,
iige de, som vid föreningens trädande i likvidation voro medlemmar i
föreningen, återbekomma en hvar sin insats eller, om tillgångarna ej
därtill förslå, hvad på insatsen belöper. Uppstår öfverskott, skall det fördelas
efter hufvudtalet, där ej annan grund finnes bestämd i stadgarna.

61 §•

Sedan likvidatorerna fullgjort sitt uppdrag, skola de, så snart
ske kan, å föreningssammanträde framlägga redovisning för sin förvaltning.

Då redovisningen framlagts, anses föreningen upplöst; och skola
likvidatorerna ofördröjligen därom göra anmälan för registrering. Vid
anmälan skall fogas bestyrkt afskrift af protokoll, som förts i ärendet,
äfvensom bevis om dagen för årsstämningens utfärdande.

62 §.

63 §.

Afträdes ekonomisk förenings egendom till konkurs, skall underrättelse
om den offentliga stämningen samtidigt med kungörelsen därom
genom rättens eller domarens försorg afsändas för registrering.

Under konkursen företrädes föreningen såsom konkursgäldenär
af styrelsen eller, där vid konkursens början sysslomän enligt 47 §
eller likvidatorer varit utsedda, af dessa. Under konkursens fortgång
må dock i behörig ordning kunna utses styrelse i stället för sysslomän,
som förordnats enligt nämnda paragraf, äfvensom utses nya styrelseledamöter
eller nya likvidatorer.

64 §.

Finnes efter konkursens afslutande ej öfverskott, anses föreningen
upplöst, då konkursen afslutats. Det åligger dem, som under kon -

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 35.

kursen sist företrädt föreningen såsom konkursgäldenär, att om föreningens
sålunda skedda upplösning ofördröjligen göra anmälan till registret.

Yar föreningen ej i likvidation, då dess egendom afträddes till
konkurs, och finnes efter konkursens afslutande öfverskott, skall å
föreningssammanträde, hvilket bör ofördröjligen utlysas af styrelsen,
beslutas, huruvida föreningen skall fortsätta sin verksamhet eller träda
i likvidation.

Bestämmelser afseende allenast ekonomiska föreningar med
''personligen ansvariga medlemmar.

65 §.

År i ekonomisk förenings stadgar bestämdt, att medlemmarna åtaga
sig till visst belopp begränsad personlig ansvarighet för föreningens förbindelser,
skola stadgarna, då de för registrering ingifvas, vara försedda
med samtliga medlemmarnas egenhändiga, bevittnade namnunderskrifter.

Har ekonomisk förening utan personlig ansvarighet beslutat sådan
ändring af stadgarna, att personlig ansvarighet för föreningens förbindelser
införes, och vägrar medlem, som bidragit till beslutet eller
ej begagnat den honom enligt 44 § 2 mom. tillkommande rätt att
uppsäga sig till utträde, att teckna sitt namn under de ändrade
stadgarna, stånde föreningen öppet att utesluta honom ur föreningen.

66 §.

k] ma i stadgarna meddelas bestämmelse, som utgör hinder för
medlem att när som helst uppsäga sig till utträde.

67 §.

Ansökning om inträde i föreningen skall vara försedd med sökandens
egenhändiga, bevittnade namnunderskrift och innehålla uttryckligt
förklarande, att sökanden för föreningens förbindelser åtager sig den
personliga ansvarighet, som är bestämd i stadgarna,

68 §.

Om medlems inträde i föreningen eller afgång därur skall styrelsen
ofördröjligen göra anteckning i medlemsförteckningen.

Genom styrelsens försorg skola såsom bilagor till medlemsförteckBih.
till Riksd. Prof. 1911. 1 Sami. 1 Afd. 21 Höft. 7

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 35.

ningen förvaras ansökningar om inträde i föreningen och om afgång
därur eller, där afgång ej föranledts af ansökan därom, annan handling,
som styrker afgången.

Har medlem afgått, skall genom styrelsens försorg afgången ofördröjligen
kungöras såväl i allmänna tidningarna som ock i den tidning inom
orten, där enligt 78 § hvad i föreningsregistret blifvit infördt kungöres.

Underlåter styrelsen att kungöra medlems afgång, efter ty ofvan
stadgas, äge Konungens befallningshafvande, på ansökan af den afgående
medlemmen eller hans rättsinnehafvare och efter styrelsens hörande,
att om sådant kungörande förordna.

69 §.

Inträdande medlem svare för alla förbindelser, hvari föreningen
vid tiden för inträdet häftar.

Afgår medlem, svare han ej för de föreningens förbindelser,, som
uppkomma efter det hans afgång enligt 68 § kungjorts, med mindre
af omständigheterna framgår, att den, med hvilken afhandlats, hvarken
haft eller bort hafva kunskap om afgången; ej heller svare afgången
medlem för förbindelser, som före kungörandet men efter afgången uppkommit,
där den, med hvilken afhandlats, ägde vetskap om afgången.

70 §.

Medlems ansvarighet må göras gällande endast i den mån vid
konkurs föreningens tillgångar ej förslå till gäldande af dess skulder
samt allenast i den ordning, som i 71 och 72 §§ sags.

Afgången medlem vare från sin ansvarighet fri, där ej föreningens
tillgångar afträdas till konkurs, som börjar inom ett år från det
afgången, efter ty i 68 § stadgas, kungjordes.

71 §.

Å det sammanträde i föreningens konkurs, då förslag till sista
utdelningen af föreningens tillgångar framlägges, skall, där brist för
borgenärerna uppstår, af konkursförvaltningen jämväl framläggas förslag
till uttaxering å föreningsmedlemmarna, så långt deras ansvarighet
räcker, af det för bristens täckande erforderliga belopp, ökadt
med högst en fjärdedel.

Öfver detta förslag, som skall genom konkursförvaltningens för -

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N;o 35.

sorg hållas tillgängligt, må klandertalan föras i samma ordning, som
angående klander af ntdelningsförslag finnes stadgad i konkurslagen.
Sådan talan må anställas jämväl af föreningsmedlem.

72 §.

Sedan förslaget till uttaxering vunnit laga kraft eller blifvit af
första domstolen i konkurssaken pröfvadt, åligger det sysslomannen i
konkursen att ofördröjligen i den ordning, som finnes stadgad för
kungörande af meddelanden åt föreningens medlemmar, infordra uttaxerade
beloppen.

Infordradt belopp, som ej erlägges å utsatt tid, skall utsökas af
sysslomannen; och vare vid utsökningen förslaget till uttaxering lika
gällande som domstols laga kraft ägande dom.

Finnes vid utmätning föreningsmedlem sakna genast utmätningsbar
tillgång till utsökta beloppets fulla gäldande, eller varder föreningsmedlems
egendom afträdd till konkurs, må, i förra fallet, hvad som
brister, och, i senare fallet, hvad å medlemmen belöper uttagas hos
öfriga medlemmar, så långt deras ansvarighet räcker. I ty fall skola
de vid första uttaxeringsförslaget stadgade grunder lända till efterrättelse.

Är ej förslaget till uttaxering af alla borgenärerna och föreningsmedlemmarna
gilladt, må utdelning ej ske, innan tid för klanders anställande
är försutten. Har förslaget öfverklagats, må ej belopp, som
klandret afser, annorledes än mot borgen utdelas, förrän slutlig dom
öfver klandret fallit.

Om registrering.

73 §.

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 35.

74 §.

Anmälan till registret skall göras skriftligen ock vara åtföljd af
stadgade afgifter för registreringen ock dess kungörande. Aflämnas
anmälan genom ombud, eller insändes den med posten, skall underskriften
vara af vittnen styrkt.

Då ekonomisk förenings registrering sökes, skall hvarje styrelseledamot
ock suppleant, så ock i öfrigt en kvar, som, ensam eller gemensamt
med annan, är berättigad att teckna föreningens firma, på samma
gång egenhändigt inskrifva sin namnteckning i registret eller i särskildt
bihang till detta, såframt ej namnteckningen förefinnes å anmälningsskriften
och blifvit af vittnen styrkt. På enahanda sätt skall förfaras,
då anmälan sedermera sker därom, att styrelseledamot eller suppleant
blifvit utsedd, eller att eljest någon, ensam eller gemensamt med annan,
blifvit berättigad att teckna firman.

75 §.

Har den anmälande icke iakttagit de föreskrifter, som finnas för
hvarje särskildt fall stadgade, eller pröfvas föreningens stadgar eller
beslut, som anmäles för registrering, icke hafva tillkommit i föreskrifven
ordning, eller ej stå i öfverensstämmelse med föreskrifterna i denna
lag, eller åsyfta lagstridig eller uppenbart osedlig verksamhet eller eljest
strida mot lag eller författning, skall registrering vägras. Samma lag
vare, där beslut om sådan ändring af stadgarna, att styrelsens säte
skall flyttas från ett län till ett annat, för registrering anmäles och
Konungens befallningshafvande i det senare länet på förfrågan meddelar,
att föreningens firma jämlikt stadgandet i 8 § 3 mom. utgör
hinder för föreningens upptagande i detta läns föreningsregister.

Yägras registrering, skall Konungens befallningshafvande ofördröjligen
hålla sökanden till hända eller, om han uppgifvit postadress,
till honom med allmänna posten öfversända skriftlig underrättelse om
beslutet med skälen därför.

Är sökanden missnöjd med beslutet, äge han att, vid talans
förlust, innan klockan tolf å sextionde dagen från beslutets dag däröfver
anföra besvär hos Konungen.

76 §.

Beviljas ekonomisk förenings registrering, läte Konungens befallningshafvande
i registret införa

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 35-

1) dagen för stadgarnas antagande;

2) föreningens firma;

3) föremålet för föreningens verksamhet;

4) den ort, där styrelsen har sitt säte;

5) tiden för räkenskapsafslutning;

6) hvarje styrelseledamots och suppleants samt, där eljest någon,
ensam eller gemensamt med annan, är berättigad att teckna föreningens
firma, dennes fullständiga namn och hemvist;

7) där befogenhet att teckna firman ej skall utöfvas allenast af
styrelsen, hvilken eller hvilka, hvar för sig eller gemensamt, sådan
befogenhet tillkommer;

8) det sätt, hvarpå kallelse till föreningssammanträde skall ske
och andra meddelanden bringas till medlemmarnas kännedom, äfvensom
den tid före sammanträde, då föreskrifna kallelseåtgärder senast skola
vara vidtagna.

Dessutom skall, om föreningens medlemmar åtagit sig personlig
ansvarighet för föreningens förbindelser, i registret införas uppgift å det
belopp, intill hvithet medlemmarna åtagit sig sådan ansvarighet.

Det ena exemplaret af stadgarna skall förses med bevis om registreringen
och återställas till sökanden.

77 §.

Anmäles ändring i förhållande, hvarom inskrifning i registret skett,
skall den ändring, där registrering beviljas, anmärkas i registret.

Registreras ändring af förenings stadgar, skall ena exemplaret af
det protokoll, som innehåller beslutet om ändringen, till sökanden
återställas, försedt med bevis om registreringen.

Sker ändring af förenings firma, skall ny fullständig inskrifning i
registret göras.

78 §.

Hvad i registret införes med undantag af underrättelse om konkurs,
hvarom förmäles i 63 §, skall genom Konungens befallningshafvandes

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 35.

försorg ofördröjligen kungöras såväl i allmänna tidningarna som ock i
den stads tidning, där Konungens befallningshafvande har sitt säte,
eller, om flera tidningar där utgifvas, i den af dessa, där allmänna
påbud för staden vanligen meddelas.

En samling för hela riket af hvad sålunda i allmänna tidningarna
kungjorts, skall genom det allmännas försorg efter hand befordras till
trycket och förses med register för hvarje år.

I den mån nyssnämnda samling tryckes skall den öfversändas till
hvarje domstol, Konungens befallningshafvande och öfverexekutor.

Anmälningsskrifter med därvid fogade handlingar skola, särskild!
för hvarje förening, förvaras såsom bilagor till registret.

79 §.

Närmare föreskrifter om registrets förande, de i 78 § stadgade
kungörelser, afgifterna för registreringen och för dess kungörande samt
tid och sätt för utgifvande af den i nämnda paragraf omförmälda samling
och dess öfversändande till vissa myndigheter meddelas af Konungen.

80 §.

Företer ekonomisk förenings registrerade firma likhet med en i
handelsregister, föreningsregister eller aktiebolagsregistret tidigare införd
firma, och lider därigenom innehafvaren af sistnämnda firma förfång, äge
domstol på talan af denne förbjuda föreningen att efter viss tid använda
förstnämnda firma äfvensom ålägga föreningen det skadestånd, som
pröfvas skäligt.

Menar någon eljest, att en i registret verkställd inskrifning länder
honom till förfång, må talan om registreringens upphäfvande samt om
skadestånd föras vid domstol.

81 §.

Har genom laga kraft ägande dom blifvit förklarad!, att en i
registret gjord inskrifning ej bort ske, eller att beslut, som registrerats,
är ogiltigt, eller att eljest visst förhållande, hvarom inskrifning skett,

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 35.

ej föreligger, skall på begäran af någondera parten anteckning därom
göras i registret. Underrättelse om sådan anteckning skall så kungöras,
som i 78 § sägs.

Varder, sedan i registret gjorts anteckning om förenings konkurs,
af öfverrätt förklaradt, att offentlig stämning ej bort utfärdas, skall
anteckningen på därom gjord ansökning afföras ur registret.

82 §.

Det, som i enlighet med denna lag blifvit infördt i registret och
kungjordt i ortstidningen, skall anses hafva kommit till tredje mans
kännedom, där ej af omständigheterna framgår, att han hvarken haft
eller bort hafva kunskap därom.

Innan sådant kungörande skett, kan det förhållande, som blifvit
eller bort blifva antecknadt i registret, icke med laga verkan åberopas
mot annan än den, som visas hafva ägt vetskap därom.

83 §.

Företer den, som inför domstol, Konungens befallningshafvande
eller öfverexekutor företräder ekonomisk förening, bevis utvisande, att
han den dag, beviset utfärdades, enligt registret var behörig att företräda
föreningen, och är det bevis ej äldre än ett år, åligger det myndigheten
att ur den i 78 § omförmälda tryckta samling inhämta upplysning,
huruvida förändring beträffande behörigheten ägt rum. Hvad
i sådant afseende nyssnämnda samling i den mån den kommit myndigheten
tillhanda utvisar, skall för myndigheten äga vitsord, där ej annat
förhållande visas vara för handen.

Straffbestämmelser.

84 §.

Med böter från och med tjugufem till och med ett tusen kronor
straffes

1) styrelseledamot eller annan, som vid anmälan till registrering
mot bättre vetande meddelar oriktig uppgift;

2) styrelseledamot eller likvidator, där han mot bättre vetande i

Kung!,. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 35.

handling, som framlägges å föreningssammanträde, rörande föreningens
angelägenheter meddelar oriktig uppgift;

3) styrelseledamot, som uppsåtligen i strid med bestämmelsen i
18 § 1 punkten låter verkställa utbetalning af föreningens tillgångar;

4) styrelseledamot, som underlåter iakttaga föreskrift, som är
meddelad i 68 § 1 eller 2 mom.;

5) revisor, där han i berättelse eller annan handling, som framlägges
å föreningssammanträde, mot bättre vetande lämnar oriktig uppgift
rörande föreningens angelägenheter eller uppsåtligen underlåter
att göra anmärkning mot dylik uppgift i handling, som af honom
granskats;

6) revisor, som, därest han insett eller bort inse, att skada däraf
kunnat följa, yppar något af hvad vid granskningen af styrelsens förvaltning
eller föreningens räkenskaper kommer till hans kännedom,
utan att det med nödvändighet erfordras för fullgörande af hans
uppdrag.

Ej må straff, som ofvan är stadgadt, tillämpas, där förseelsen
enligt allmänna strafflagen bör beläggas med strängare straff.

85 §.

Asidosättes föreskrift, som i 9 §, 20 § sista momentet, 32 § 1
inom., 35 § sista momentet, 44 § 1 inom., 64 § 1 mom. eller 68 §
3 mom. är meddelad,

straffes den försumlige med böter från och med fem till och med
fem hundra kronor.

Samma lag vare

om likvidator, som ej fullgör hvad honom enligt 54 §, 55 § 2
inom. eller 61 § 2 inom. åligger.

Förseelse mot 32 § 1 inom., 35 § sista momentet eller 55 § 2 inom.
må åtalas allenast af målsägande; och skall härvid såsom målsägande
anses såväl föreningen som hvarje medlem däri.

86 §.

Böter, som ådömas enligt denna lag, tillfalla kronan. Saknas tillgång
till böternas fulla gäldande, skall förvandling ske enligt allmänna
strafflagen.

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition No 35.

Särskilda bestämmelser.

87 §.

Förening, som enligt lagen om ideella föreningar kan registreras
såsom ideell förening, må, med bibehållande af sitt ändamål, registreras
såsom ekonomisk förening, såframt föreningens stadgar i öfrigt innehålla
sådana bestämmelser, som enligt denna lag erfordras för att
vinna registering.

Har förening registrerats såsom ideell förening, utgöre den omständigheten
ej hinder för föreningen att, såframt erforderlig ändring
af stadgarna vidtages, i stället i enlighet med denna lag vinna registrering
såsom ekonomisk förening.

Angående rätt för ekonomisk förening att i stället vinna registrering
såsom ideell förening är stadgadt i lagen om ideella föreningar.

88 §.

Föreningsmedlemmar, som genom att öfverträda denna lag eller
föreningens stadgar tillskynda föreningen skada, svare för skadan, en
för alla och alla för en.

Har förening, som drifven handelsrörelse, för densamma antagit
föreståndare, och varda från den handelsrörelse varor i strid med stadgandet
i 2 § utborgade till andra än medlemmar i föreningen, vare
jämväl föreståndaren ansvarig för all skada, som uppkommer af den
sålunda skedda försäljningen. Talan om sådant skadestånd må, där
föreningens egendom afträdts till konkurs, af konkursboet anställas
utan hinder däraf, att föreningen frikallat föreståndaren från skadeståndsskyldighet.

89 §.

Föreningen vare uti de mål, för hvilka ej annorlunda genom lag
stadgas, lydande under allmän underrätt i den ort, där styrelsen enligt
stadgarna har sitt säte.

Bill. till Biksd. Brok 1911. 1 Sami. 1 Afd. 21 Höft.

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 35.
90 8.

Försummelse att enligt bestämmelse i denna lag göra anmälan
för registrering skall åtalas vid allmän underrätt i den ort, där föreningens
styrelse enligt stadgarna har sitt säte.

91 §.

Innehålla ekonomisk förenings stadgar förbehåll, att tvister mellan
föreningen och styrelsen eller ledamot däraf eller föreningsmedlem skola
hänskjutas till afgörande af en eller flere skiljemän, äge det förbehåll
samma verkan, som tillkommer skiljeaftal; och gälle om påkallande af
förbehållets tillämpning hvad om stämning i denna lag finnes stadgadt.

Om undantag från lagens tillämplighetsområde.

92 §.

Hvad i denna lag är föreskrifvet skall ej äga tillämpning å

1) sparbanker;

2) sjukkassor, understödsföreningar eller andra försäkringsföreningar;

3) de föreningar för anskaffande af lån mot säkerhet af inteckning
i fast egendom, å hvilka gällande bestämmelser om hypoteksföreningar
äga tillämpning.

Ej heller göres genom denna lag ändring i hvad om föreningar
för visst ändamål eljest är i lag eller författning särskildt stadgadt.

Genom denna lag upphäfves lagen om registrerade föreningar för
ekonomisk verksamhet den 28 juni 1895.

Denna lag skall träda i kraft den 1 januari 1912; dock skall
med afseende å ekonomisk förening, som ej afses i 1 § af lagen den 28
juni 1895 och som äger bestånd, då denna lag träder i kraft, hvad
4 § innehåller därom, att fordran eller annan rättighet ej må af oregistrerad
förening inför domstol eller annan myndighet göras gällande,
ej äga tillämpning förr än tre år förflutit från lagens trädande i kraft.
Efter nämnda tre års förlopp må ej heller rättighet, som uppkommit
dessförinnan, vid domstol eller annan myndighet göras gällande af sådan
förening, såframt den ej blifvit registrerad.

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 35.

Har förening, som afses i 1 § af lagen den 28 juni 1895, antagit
stadgar och utsett styrelse, innan denna lag trädt i kraft, må föreningen
registreras enligt bestämmelserna i sagda äldre lag. Har förening blifvit
i enlighet med samma äldre lags bestämmelser upplöst, skola i fråga
om likvidationen gälla bestämmelserna i den lagen, men i öfrigt skall
nya lagen, dock med undantag af 13 §, äga tillämpning jämväl å
föreningar, som äga bestånd, då lagen träder i kraft.

Där i lag eller författning meddelats bestämmelse, som afser
registrerad förening för ekonomisk verksamhet, skall sagda bestämmelse
gälla registrerad förening, som i denna lag afses.

I fråga om styrelseledamot eller suppleant, som före lagens trädande
i kraft berättigats teckna föreningens firma, skola bestämmelserna i 21
och 22 .§§ lända till efterrättelse; och skall förty inskränkning i befogenheten
för den, som äger teckna föreningens firma, att företräda
föreningen, ändå att inskränkningen enligt äldre lag registrerats och
kungjorts, icke därigenom anses hafva kommit till tredje mans kännedom.

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 35.

Förslag

till

Lagom
ändrad lydelse af 8 § i lagen den 4 maj 1906 angående
förbud i vissa fall för bolag och förening att

förvärfva fast egendom.

Härigenom förordnas, att 8 § i lagen den 4 maj 1906 angående
förbud i vissa fall för bolag och förening att förvärfva fast egendom
skall erhålla följande ändrade lydelse:

Med bolag afses i denna lag icke enkelt bolag eller bolag, som
drifver bank- eller annan penningrörelse eller försäkringsrörelse.

Med förening afses i denna lag förening, hvilken icke drifver
rörelse, som nyss sagts.

Denna lag träder i kraft genast efter utfärdandet.

Kungl. Maj;ts Nåd. Proposition N:o 35.

Utdrag af protokollet öfver justiedepartementsärenden, Mild inför
Hans Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott
lördagen den 18 juni 1910.

Närvarande:

Hans excellens herr ministern för utrikes ärendena grefve Taube,
Statsråden: Petersson,

Hederstierna,

SWARTZ,

Malm,

Lindström,

Nyländer,

von Krusenstierna.

Chefen för justitiedepartementet statsrådet Petersson anmälde

Riksdagens skrifvelse den 8 juni 1910, däruti tillkännagifvits,
bland annat, att i afseende å det af Kungl. Maj:t genom proposition den
4 mars 1910 för Riksdagen framlagda förslag till lag om föreningar
kamrarna stannat i olika beslut, i följd hvaraf denna fråga, jämlikt 63 §
riksdagsordningen, för denna riksdag förfallit.

Departementschefen yttrade därefter:

»Af förhandlingarna i Riksdagen framgår, att Första kammaren i
hufvudsak antagit ifrågavarande lagförslag, men att Andra kammaren
utan att ingå i detaljbehandling af förslaget icke kunnat godkänna detsamma,
men bifallit en vid lagutskottets betänkande fogad, af ledamöter
i utskottet från Andra kammaren afgifven reservation, däri hemställts,
att Riksdagen ville i skrifvelse till Kungl. Maj:t anhålla om utarbetande
och framläggande för Riksdagen af lagstiftning särskilt för ekonomiska

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition No 35-

föreningar och särskildt för ideella föreningar med iakttagande af de
synpunkter, som i motiveringen till reservationen angifvits. I denna
motivering uttalas hufvudsakligen, att förslaget, i hvad det afsåge föreningar
för ekonomisk verksamhet, på ett enligt reservanternas mening
lyckligt sätt löst de lagstiftningsspörsmål, för hvilka Riksdagen uttalat
sitt intresse genom skrifvelser den 29 april 1902 och den 12 maj 1905;
att däremot förslaget, i hvad det afsåge ideella föreningar, tagit alltför
liten hänsyn till dessa föreningars nuvarande utveckling och skulle för
dem nödvändiggöra att i afsevärd omfattning omlägga sitt inre lif; att
förslaget vidare syntes, särskildt beträffande de ideella föreningarna
men äfven i viss mån med afseende å de ekonomiska, genom sin vidlyftighet
erbjuda afsevärda svårigheter för föreningarna, hvilkas ledamöter
och styrande personer i allmänhet icke vore lagkunniga, att rätt
iakttaga och tillämpa de gifna föreskrifterna; att denna vidlyftighet till
stor del sammanhängde med sammanförandet af stadgandena rörande båda
arterna af föreningar i en enda lag, hvarigenom antalet lagparagrafer,
hvilka man i hvarje särskildt fall hade att taga reda på, blefve betydligt
större än med särskilda lagar för de nämnda arterna af föreningar; att
emellertid en lagstiftning syntes erforderlig, som utåt på ett tillfredsställande
sätt tryggade och reglerade de ideella föreningarnas rättsställning
och rättskapacitet; samt att förslaget, äfven i hvad det anginge
de ekonomiska föreningarna, borde omarbetas i syfte af större klarhet
och enkelhet.

Hvad sålunda inom Riksdagen i ärendet förekommit synes mig
mana till ett oförtöfvadt återupptagande af arbetet på föreningslagstiftningens
område.

Hvad därvid angår denna lagstiftnings yttre form är jag visserligen
fortfarande af den omfattning att ur lagteknisk synpunkt ett
sammanförande af hithörande lagstadganden i en författning vore ur
synpxmkten af reda, klarhet och öfverskådlighet önskvärd!; men då från
håll, som står föreningslifvet nära, uttalats lifliga önskningar om särskilda
lagar för ekonomiska och för ideella föreningar och ansetts, att dessa
lagar därigenom skulle blifva mera lätthandterliga för de samhällsmedlemmar,
som däraf närmast beröres, samt några egentliga olägenheter
af en dylik uppdelning ej synas mig vara att befara, finner jag tillräcklig
anledning ej föreligga att motsätta mig en sådan anordning.
Jag har alltså låtit inom justitiedepartementet uppgöra förnyade förslag
till dels lag om ekonomiska föreningar och dels lag om ideella föreningar
(Bilagor A och B).

I afseende å det reala innehållet i dessa förslag har jag i ärendets

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 35.

nuvarande läge ej haft anledning att göra några väsentliga ändringar
i det af Kungl. Maj:t för Riksdagen framlagda förslaget. Några mindre
afvikelser, om hvilka man i lagutskottet synes hafva varit ense, hafva
emellertid upptagits, liksom jag äfven i ett afseende, beträffande de
ideella föreningarna, vidtagit en ändring af mera saklig innebörd. Ur
detta förslag har nämligen uteslutits stadgandet om kungörande af hvad
som blifvit infördt i registret rörande ideella föreningar. Härigenom
hafva bestämmelserna om dessa föreningar kunnat i någon mån förenklas
och därjämte vunnits, att samma föreningar blifva helt befriade
från kostnader för registreringen och andra anmälningar till registret.
En särskild anledning till denna ändring föreligger jämväl däri, att
förslaget därigenom kommer att i denna del öfverensstämma med den
af Riksdagen nu antagna lagen om sjukkassor.

För att vinna tillförlitligt underlag för bedömande af hvilka jämkningar
i öfrigt kunna böra i förslagen vidtagas, innan de ånyo framläggas
för Riksdagen, synes mig önskvärdt och lämpligt att bereda de
inom landet nu bestående föreningar, som önska däraf begagna sig,
tillfälle att uttala sig öfver de båda föreliggande förslagen och därvid
framkomma med de anmärkningar och önskemål, hvartill de kunna
finna anledning föreligga.

Jag tillåter mig alltså hemställa, att öfverståthållareämbetet och
Kungl. Maj:ts befallningshafvande i hvarje län måtte anbefallas att öfver
hvardera af de nu föreliggande förslagen senast den 15 nästa september
afgifva underdånigt utlåtande, sedan dessförinnan tillfälle skyndsammast
blifvit beredt föreningar af den beskaffenhet, som i förslaget afses, att
yttra sig öfver detsamma, och att därjämte, i den mån ske kan, meddela
om antalet dylika föreningar inom myndighetens område samt
deras medlemsantal och hufvudsakliga ändamål, äfvensom från föreningar,
hvilkas stadgar finnas i tryck tillgängliga, infordra exemplar af samma
stadgar för att utlåtandet biläggas.»

Till denna af statsrådets öfriga ledamöter biträdda
hemställan täcktes Hans Maj:t Konungen lämna bifall.

Ur protokollet
Erik Öländer.

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition No 35-

Förslag till Lag om

ideella föreningar.

I kap. Om registrerade föreningar.

Inledande bestämmelser.

1 §•

Förening, som fullföljer ett religiöst, välgörande, politiskt, socialt,
vetenskapligt, konstnärligt eller sällskapligt syfte eller afser vårdande
af yrkesangelägenheter eller eljest tiar annat ändamål än att genom
ekonomisk verksamhet främja medlemmarnas ekonomiska intressen, må
kunna i enlighet med hvad i denna lag sägs varda registrerad såsom
ideell förening.

2 §•

Ideell förening må icke idka handel eller annan verksamhet
hvarmed följer skyldighet att föra handelsböcker, eller för främjande
af medlemmarnas ekonomiska intressen eljest idka ekonomisk verksamhet.

3 §■

Registrerad förening äger förvärfva rättigheter och ikläda sig
skyldigheter samt inför domstol och annan myndighet söka, kära och
svara.

För registrerad förenings förbindelser häfta allenast föreningens
tillgångar, förfallna men ej guldna afgifter inräknade.

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 35.

Om förenings bildande.

4 §■

Förening skall för att kunna vinna registrering såsom ideell
förening bestå af minst fem medlemmar samt i enlighet med denna
lag hafva antagit stadgar och utsett styrelse.

Ej må den omständigheten, att förenings medlemmar, uteslutande
eller till en del, utgöras af bolag, föreningar, kommuner eller andra
samfälligheter, vara hinder mot föreningens registrering.

5 §.

Ansökning om föreningens registrering skall göras af dess styrelse.

I sådan ansökning skola uppgifvas

dels styrelseledamöternas samt, där suppleanter i styrelsen utsetts,
deras fullständiga namn äfvensom nationalitet och hemvist,

dels ock, där befogenhet att teckna föreningens firma ej skall
utöfvas allenast af styrelsen, hvilken eller hvilka, hvar för sig eller
gemensamt, sådan befogenhet tillkommer.

Skall annan än styrelseledamot eller suppleant äga nämnda befogenhet,
varde uppgift lämnad jämväl å hans fullständiga namn och
hemvist.

Vid ansökningen skola fogas

1) två af notarius publicus eller med styrelseledamöternas egenhändiga,
bevittnade namnunderskrifter styrkta exemplar af föreningens
stadgar äfvensom eu med styrelseledamöternas egenhändiga, bevittnade
namnunderskrifter försedd försäkran, att medlemmarnas antal uppgår
till minst fem;

2) på enahanda sätt, som under 1) sägs, till riktigheten styrkt
afskrift af protokoll vid sammanträde med föreningens medlemmar,
utvisande, att stadgarna blifvit antagna och styrelse utsedd.

6 §•

Föreningens stadgar skola angifva

1) föreningens firma;

2) föremålet för föreningens verksamhet;

Bill. till Eilcsd. Prof. 1911. 1 Sami. 1 Afd. 21 Höft.

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 35.

3) clen ort inom riket, där föreningens styrelse skall hafva sitt säte;

4) de regelbundna afgifterna till föreningen, där sådana skola
förekomma;

5) huruvida uttaxering å medlemmarna skall vara medgifven;

6) huru styrelsen skall sammansättas och grunderna för dess
beslutförhet;

7) huru revision af styrelsens förvaltning skall ske;

8) tiden för räkenskapsafslutning;

9) huru ofta ordinarie sammanträde skall hållas;

10) det sätt, hvarpå kallelse till sammanträde skall ske och andra
meddelanden bringas till medlemmarnas kännedom, äfvensom den tid
före sammanträde, då föreskrifna kallelseatgärder senast skola vara
vidtagna;

11) huru i händelse af föreningens upplösning med behållna tillgångar
skall förfaras.

7 §•

Ideell förenings firma skall innehålla ordet »förening» och må
ej innehålla ordet »ekonomisk», ej heller något, som har afseende å personlig
ansvarighet för medlemmarna eller frihet från sådan ansvarighet.

I förenings firma må ordet »bolag» eller eljest något, som betecknar
ett bolagsförhållande, ej intagas på sådant sätt, att däraf kan
föranledas det misstag, att firman innehafves af ett bolag.

Ny firma skall tydligt skilja sig från andra, hos samma myndighet
förut i laga ordning registrerade, ännu bestående föreningsfirmor.

Angående förbud för förening att i sin firma använda ordet bank
är särskildt stadgadt.

Om förteckning öfver föreningsmedlemmarna.

8 §•

Öfver idell förenings medlemmar skall genom styrelsens försorg
hållas förteckning.

Kung!. Maj.is Nåd. Proposition N:o 35.

Om föreningsmedlems intagande och afgång.

9 §.

Ideell förening må när som helst antaga nya medlemmar, och
ankomme på styrelsen att pröfva frågor om medlems antagande. Är
i stadgarna annorlunda bestämdt, lände det till efterrättelse.

10 §.

Medlem äge att efter egenhändigt underskrifven anmälan när
som helst utträda ur föreningen; dock må, där stadgarna icke innehålla
sådana bestämmelser, att afgifter kunna beslutas utan begränsning
till visst belopp, i stadgarna föreskrifvas viss tid, högst sex
månader, hvarunder medlem efter anmälan om utträde skall kvarstå
i föreningen.

11 §.

12 §.

Har medlem utträdt eller uteslutits, vare han ändock, såframt
ej i stadgarna är annorledes föreskrifvet, pliktig att erlägga därförinnan
beslutad eller i stadgarna till beloppet bestämd afgift för löpande året.
Skall afgift gäldas mer än en gång under året, äge föreningen ej rätt
till mer än det belopp, som efter afgången först förfaller.

Är ej i stadgarna beloppet af de afgifter, som må ifrågakomma,
begränsad! och fattas beslut om afgifts utkräfvande, vare medlem, som
ej biträdt beslutet och som ofördröjligen anmäler sig till utträde, ej pliktig
att erlägga den beslutade afgiften.

Aflider medlem, gälle om föreningens rätt till afgifter hvad ofvan
stadgats i afseende å medlem, som utträdt eller uteslutits.

Kungl. Maj.is Nåd. Proposition N:o 35.

Vid medlems afgång äge lian eller lians rättsinnehafvare icke,
med mindre annorlunda är bestämdt i stadgarna, rätt att utfå någon
del af föreningens behållna tillgångar.

Om användande af förenings tillgångar.

13 §.

Öfver ideell förenings vinstmedel eller öfriga tillgångar må föreningen
ej förfoga för ändamål, som uppenbarligen är för föreningens
verksamhet främmande; föreningssammanträde dock obetaget att till
allmännyttigt eller därmed jämförligt ändamål använda tillgång, som
i förhållande till föreningens ställning är af ringa betydenhet.

Om styrelse och finnateckning.

14 §.

För ideell förening skall finnas eu styrelse, bestående af eu eller
flere ledamöter.

Styrelsen äge i enlighet med hvad i denna lag är stadgadt förvalta
föreningens angelägenheter.

Styrelsen väljes å föreningssammanträde; dock må i stadgarna
kunna bestämmas, att styrelsen eller ledamot af densamma skall på
annat sätt utses.

Styrelseledamot skall vara här i riket bosatt svensk medborgare,
där ej Konungen för viss förening medgifver undantag.

Afgår af föreningen vald styrelseledamot, innan den tid, för hvilken
han blifvit vald, gått till ända, och finnes ej suppleant, åligger det
öfriga styrelseledamöter att ofördröjligen föranstalta om val af ny
ledamot. Utan hinder af hvad nu stadgats må dock, där föreningens
stadgar sådant medgifva, med valet kunna anstå till dess den tid, för
hvilken den afgångne blifvit vald, gått till ända, såframt styrelsen är
beslutför med kvarstående ledamöter.

Kungl. Majds Nåd. Proposition N:o 35.

15 §.

Styrelsen, så ock den eller de särskilda styrelsedamöter, som bemyndigats
teckna föreningens firma, äge att själfva eller genom ombud
ej mindre i förhållande till tredje man handla å föreningens vägnar
än äfven inför domstolar och andra myndigheter företräda föreningen.
Inskränkning i den befogenhet, som sålunda tillkommer styrelsen eller
viss styrelseledamot, vare, i den mån ej annat följer af hvad i denna
lag stadgas, utan verkan mot tredje man, med mindre han ägt eller
bort äga kännedom om inskränkningen. Bestämmelse, innefattande
sådan inskränkning, må ej registreras.

16 §.

I förhållande till föreningen vare styrelsen och de styrelseledamöter,
som, efter ty i 15 § är sagdt, äga företräda föreningen, pliktiga
att i sin förvaltning af föreningens angelägenheter ställa sig till efterrättelse
de särskilda föreskrifter, som i stadgarna eller af föreningssammanträde
eller, såvidt rörer styrelseledamot, af styrelsen meddelas.

Styrelsen eller styrelseledamot må dock ej efterkomma föreningssammanträdes
föreskrift, där den finnes strida mot denna lag eller
föreningens stadgar.

17 §•

Bemyndigande för styrelseledamot att teckna föreningens firma
må, där ej annat blifvit bestämdt i stadgarna eller af föreningssammanträde,
meddelas af styrelsen.

Ej må sådant bemyndigande meddelas af föreningssammanträde,
med mindre stadgarna innehålla bestämmelse i sådant afseende.

18 §.

Är enligt stadgarna styrelsen beslutför, utan att samtliga ledamöter
äro tillstädes, må likväl ärende, som ankommer på styrelsen, ej
företagas, utan att, såvidt ske kunnat, samtliga erhållit tillfälle att
deltaga i ärendets behandling.

Kung!. Maj:ts Nåd, Proposition N:o 35.

19 §.

Såsom styrelsens beslut galle, där ej annorlunda är bestämdt i
stadgarna, den mening, om hvilken vid sammanträde de flesta röstande
förena sig, men vid lika röstetal den mening, som biträdes af ordföranden
vid sammanträdet.

Ledamot af styrelsen äge ej deltaga i behandling af fråga rörande
aftal mellan honom och föreningen. Ej heller må han deltaga i behandling
af fråga om aftal mellan föreningen och tredje man, där han
i frågan äger ett väsentligt intresse, som kan vara stridande mot föreningens.
Hvad sålunda är stadgadt äge motsvarande tillämpning
beträffande gåfva från föreningens sida, så ock beträffande rättegång
eller annan talan mot styrelseledamoten eller tredje man.

20 §.

I stadgarna må bestämmas, att styrelsen äger bemyndiga annan
än styrelseledamot att teckna föreningens firma; och äge jämväl föreningssammanträde
tillåta styrelsen att meddela sådant bemyndigande.
I fråga om den, som sålunda erhållit rätt att teckna föreningens firma,
skall tillämpas hvad som enligt 15 och 16 §§ gäller beträffande styrelseledamot,
som äger teckna firman.

21 §•

Vid meddelande af rätt till firmateckning må kunna föreskrifvas,
att denna rätt får utöfvas endast af flere gemensamt.

22 §.

Sker ändring i styrelsens sammansättning eller i fråga om rätten
att teckna föreningens firma, skall styrelsens ordförande därom ofördröjligen
göra anmälan för registrering. Vid anmälan om ändring i
styrelsens sammansättning skall fogas styrkt afskrift af protokoll eller
annan handling, som bestyrker ändringen.

Kungl. Maj;ts Nåd. Proposition N:o 35.

23 §.

Den, som äger företräda föreningen, må ej ikläda föreningen förpliktelser
eller eljest förfoga öfver dess tillgångar i vidare mån än
sådant enligt 13 § är för föreningssammanträde medgifvet. Hvad sålunda
ar stadgadt må dock ej åberopas mot tredje man, med mindre han
insett eller bort inse, att stadgandet ägt tillämpning.

Utan föreningssammanträdes bemyndigande må den, som äger
företräda föreningen, ej föryttra föreningens fasta egendom, med mindre
sådan föryttring enligt stadgarna ingår i föremålet för föreningens
verksamhet.

24 §.

Skriftlig handling, som utfärdas för ideell förening, bör undertecknas
med föreningens firma. Vid firmateckning skola de, som teckna
firman, äfven underskrifva sina namn.

Angående befogenhet för styrelseledamot, så ock för den, som eljest,
ensam eller gemensamt med annan, berättigats teckna föreningens
firma, att för föreningen mottaga stämning är stadgadt i rättegångsbalken;
och skall hvad i sådant afseende gäller äga tillämpning jämväl,
då annat meddelande skall delgifvas föreningen.

Till styrelsen kära till föreningen, kalle styrelsen föreningens
medlemmar till sammanträde för val af ombud att i den tvist föra
iöreningens talan. Stämning skall anses delgifven, då den blifvit föredragen
å sammanträdet.

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 35.

26 §.

Minst en månad före det föreningssammanträde, där revisorernas
berättelse skall framläggas, aflämne styrelsen till revisorerna en af
styrelsens ledamöter underskrifven förvaltningsberättelse.

Angående styrelseledamöters skadeståndsansvar gentemot tredje
man stadgas i 78 §.

28 §.

Hvad i denna lag finnes stadgadt om styrelseledamot äge motsvarande
tillämpning å suppleant i styrelsen.

Har suppleant utöfvat styrelseledamots befogenhet, vare den omständighet,
att förutsättningen för hans inträde i styrelsen saknats,
utan Åverkan mot en hvar, som ej visas hafva ägt kännedom därom.

Bestämmelse rörande den förutsättning, under hvilken suppleant
äger utöfva styrelseledamots befogenhet, må ej registreras.

Om revision.

29 §•

Styrelsens förvaltning och föreningens räkenskaper skola granskas
af en eller flere revisorer.

Revisorerna väljas å föreningssammanträde; dock må i stadgarna
kunna bestämmas, att revisorer skola på annat sätt utses.

Till revisorer må ej utses den, som är i föreningens eller styrelseledamots
tjänst.

Den tid, för hvilken revisor utses, må ej utgå före nästa ordinarie
föreningssammanträde. Revisor må, ändå att den tid, för hvilken han
blifvit utsedd, ej gått till ända, skiljas från uppdraget genom beslut af
den, som utsett honom.

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o Bo.

Afgår af föreningen vald revisor, innan den tid, för hvilken
han blifvit vald, gått till ända, och finnes ej suppleant, åligger det
styrelsen att ofördröjligen föranstalta om val af ny revisor.

30 §.

Hos Konungens befallningshafvande i länet må påkallas utseende
af en revisor att med öfriga revisorer deltaga i dem åliggande granskning
af styrelsens förvaltning och föreningens räkenskaper eller i
granskning af vissa räkenskaper. Förslag härom skall väckas å föreningssammanträde.
Har förslaget å föreningssammanträde antagits
eller ock biträdts af minst en femtedel af samtliga föreningsmedlemmarna,
åligger det styrelsen att inom en vecka hos Konungens befallningshafvande
göra framställning om utseende af revisor. Underlåter styrelsen
det, stånde hvarje föreningsmedlem fritt att göra dylik framställning.

Hvad i 29 § 3 mom. och 4 mom. 2 punkten är stadgadt
galle ock om revisor, som utses af Konungens befallningshafvande;
och vare sådan revisor berättigad att af föreningen erhålla skäligt
arfvode.

31 §.

Revisorerna skola å föreningssammanträde framlägga en af dem
underskrifven berättelse öfver granskningen och därvid foga styrelsens
förvaltningsberättelse.

Angående revisorers befogenhet att påkalla sammankallande af
extra föreningssammanträde stadgas i 35 §.

32 §.

Hafva revisorer i sin berättelse eller annan handling, som framlägges
å föreningssammanträde, mot bättre vetande lämnat oriktig uppBih.
till Riksd. Prof. 1911. 1 Sami. 1 Afd. 21 Käft. 10

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 35.

gift eller uppsåtligen underlåtit att göra anmärkning mot dylik uppgift
i handling, som af dem granskats, eller vid fullgörandet af sitt uppdrag
visat vårdslöshet, vare de, som låtit sådant komma sig till last, föreningen
ansvariga för all däraf uppkommande skada, en för alla och
alla för en.

Om förening ssammanträde.

33 §.

Föreningsmedlems rätt att deltaga i handhafvandet af föreningens
angelägenheter utöfvas å föreningssammanträde; dock må i stadgarna
kunna bestämmas, att vissa ärenden, som ej enligt denna lag skola
handläggas å föreningssammanträde, må i annan ordning afgöras.

Ej må någon själf eller genom ombud eller såsom ombud för
annan deltaga i behandling af fråga rörande aftal mellan honom och
föreningen. Ej heller må han deltaga i behandling af fråga om aftal
mellan föreningen och tredje man, där han i frågan äger ett väsentligt
intresse, som kan vara stridande mot föreningens. Hvad sålunda
stadgats äge motsvarande tillämpning beträffande gåfva från föreningens
sida, så ock beträffande rättegång eller annan talan mot honom eller
tredje man. Styrelseledamot må ej deltaga i beslut om ansvarsfrihet
för förvaltningsåtgärd, för hvilken han är ansvarig, eller i val af
revisor.

Å föreningssammanträde må ärende, som ej i kallelsen till sammanträdet
blifvit angifvet, ej till afgörande företagas, där det ej enligt
stadgarna skall förekomma å sammanträdet eller omedelbart föranledes
af ärende, som där skall afgöras.

Öfver beslut, som å föreningssammanträde fattas, skall genom
styrelsens försorg föras protokoll. Senast två veckor efter sammanträdet
skall protokollet vara tillgängligt för föreningsmedlemmarna.

34 §.

Jämte hvad i 33, 41 och 42 §§ är stadgadt om utöfvande af föreningsmedlems
rösträtt och fattande af föreningsbeslut galle, där ej
annorlunda finnes bestämdt i stadgarna:

att hvarje medlem äger deltaga i handhafvandet af föreningens
angelägenheter;

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 35.

att hvarje medlem äger eu röst;
att medlem icke är berättigad att öfverlåta sin rösträtt på annan;
att såsom föreningens beslut gäller den mening, för hvilken de
flesta rösterna afgifvas; och

att, vid lika röstetal, val afgöres genom lottning, men i andra
frågor den mening gäller, som biträdes af ordföranden.

Styrelsen äge, när den finner lämpligt, kalla föreningens medlemmar
till extra föreningssammanträde.

Revisorerna må, om deras granskning föranleder därtill, skriftligen
med angifvande af skälet påfordra, att styrelsen skall utlysa extra föreningssammanträde
att hållas så snart det med iakttagande af föreskrifven
kallelsetid kan ske. Efterkommer styrelsen ej inom en vecka
sådan påfordran, äge revisorerna själfva utlysa föreningssammanträde.
Äro ej samtliga revisorer ense om sammanträdes utlysande, galle den
mening, hvarom de flesta förena sig, eller vid lika röstetal deras
mening, som anse extra sammanträde ej böra hållas.

36 §.

Underlåter styrelsen att i föreskrifven ordning kalla föreningens
medlemmar till ordinarie sammanträde, eller har styrelsen ej senast två
veckor efter påfordran, hvarom i 35 § mom. 3 är sagdt, utlyst sammanträde
att hållas så snart det med iakttagande af föreskrifven
kallelsetid kan ske, har magistrat eller kronofogde i orten att på anmälan
af föreningsmedlem ofördröjligen utlysa sammanträde.

87 §.

A det föreningssammanträde, där revisorernas berättelse framlägges,
skall frågan om beviljande af ansvarsfrihet åt styrelsen för den
tid berättelsen omfattar företagas till afgörande.

Kungl. Maj:ta Nåd. Proposition N:o 35.

Frågan om ansvarsfrihets beviljande må uppskjutas till afgörande
vid nytt sammanträde.

Om talan mot styrelse eller revisorer.

38 §.

Varder talan å styrelsens förvaltning under den tid revisorernas
berättelse omfattar ej anställd inom ett år från det berättelsen framlades
å föreningssammantr äde, vare så ansedt, som om ansvarsfrihet
blifvit styrelsen beviljad.

39 §.

Talan mot revisorer enligt 32 § må ej anställas, sedan två år förflutit
från det revisorernas berättelse framlades å föreningssammanträde,
utan så är, att talan grundas därpå, att brottslig handling blifvit begången.

40 §.

Afträdes föreningens egendom till konkurs, som börjar inom två
år från det revisorernas berättelse framlades å föreningssammanträde,
äge konkursboet att anställa klander å förvaltningen för den tid
berättelsen afser, ändå att ansvarsfrihet blifvit styrelsen beviljad,
äfvensom att mot revisorerna anställa sådan talan, som omförmäles
i 32 §.

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 35.

Om ändring af förenings stadgar och vissa andra fall, då särskild
röst pluralitet å föreningssammanträde erfordras.

41 §.

Beslut afseende ändring af ideell förenings stadgar i fråga om afgående
medlems rätt att utfå någon del af föreningens tillgångar, såvidt
denna ändring skall afse jämväl dem, som vid frågans afgörande
voro medlemmar i föreningen, så ock beslut om sådan ändring af stadgarna
att medlems rätt till föreningens behållna tillgångar vid dess
upplösning inskränkes, vare ej giltigt, med mindre samtliga medlemmarna
förenat sig därom eller beslutet fattats å två på hvarandra följande
föreningssammanträden, däraf minst ett ordinarie, och å det
sammanträde, som sist hålles, biträdts af samtliga röstande.

Beslut om annan ändring af stadgarna vare ej giltigt, med mindre
samtliga medlemmarna förenat sig därom eller beslutet fattats å två
på hvarandra följande föreningssammanträden, däraf minst ett ordinarie
och å det sammanträde, som sist hålles, biträdts af minst två tredjedelar
af de röstande.

Är för giltighet af beslut, hvarom ofvan är sagdt, något ytterligare
villkor bestämdt i stadgarna, lände ock det till efterrättelse.

42 §.

I fråga om giltighet af beslut om förenings trädande i likvidation
i andra fall än i 47 § sägs vare lag, som i 41 § 2 och 3 mom.
förmäles.

43 §.

Beslut om ändring af stadgarna skall af styrelsens ordförande
ofördröjligen anmälas för registrering och må ej'' gå i verkställighet.
innan registrering skett. Vid anmälan fogas, i två exemplar,

Kungl. Maj ds Nåd. Proposition N:o 35-

af notarius publicus eller med styrelseledamöternas egenliändiga, bevittnade
namnunderskrifter styrkt afskrift af protokoll, som förts i
ärendet.

Beslut om sådan ändring af stadgarna, att medlemmarnas förpliktelse
att erlägga afgifter till föreningen ökas, må ej tillämpas mot
medlem, som icke bidragit till beslutet och anmäler sig till utträde ur
föreningen inom fyra veckor från det beslutet fattades.

Om klander af föreningsbeslut.

44 §.

Menar styrelsen eller ledamot däraf eller föreningsmedlen, att
föreningsbeslut icke tillkommit i behörig ordning eller eljest strider
mot denna lag eller föreningens stadgar, äge därå tala genom stämning
å föreningen inom två månader från beslutets dag. Försummas det,
vare rätt till klandertalan öfver beslutet förlorad.

Vill styrelsen anhängiggöra klandertalan, vare lag, som i 25 §
2 mom. sägs; dock skall styrelsens rätt till talan anses bevarad, om
det där omförmälda sammanträdet inom ofvan i denna paragraf stadgad
tid blifvit utlyst att hållas så snart det med iakttagande af föreskrifven
kallelsetid kan ske.

Har klandertalan anhängiggjorts, äge domstolen, när skäl därtill
förekommer, att, innan slutligt utslag i målet meddelas, förordna, att
klandrade beslutet ej må verkställas. Om förordnandet skall, där klandrade
beslutet är af beskaffenhet, att det bör registreras, underrättelse
ofördröjligen genom rättens eller domarens försorg afsändas för registrering.

Domstols utslag, hvarigenom föreningsbeslut uppliäfts eller ändrats,
gälle jämväl för de föreningsmedlemmar, som ej instämt klandertalan.

Om likvidation och upplösning.

45 §.

Finnes ideell förenings verksamhet vara lagstridig eller uppenbart
osedlig, äge rätten, på ansökning af ombud, som justitiekansler!! eller Ko -

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 35.

nungens befallningshafvande förordnar att sådan talan utföra, förklara
föreningen skyldig att träda i likvidation; och förordne rätten i sådant
fall en eller flere likvidatorer att verkställa likvidationen.

46 §.

Saknar ideell förening'' till registret anmäld, behörig styrelse, vare
föreningsmedlem eller borgenär, så ock en hvar annan, hvars rätt kan
vara beroende däraf, att någon finnes, som äger företräda föreningen,
berättigad att hos rätten eller domaren göra ansökning, att föreningen
må förklaras skyldig att träda i likvidation. Kungörelse om ansökningen
med uppgift om tiden, när densamma kommer att pröfvas af
rätten, skall af rätten eller domaren utfärdas och minst tre månader
före nämnda tid införas i allmänna tidningarna, så ock i tidning inom
orten. Rätten eller domaren äge ock, där så äskas, förordna en eller
flere syssloman att emellertid taga föreningens egendom under vård
och bevaka dess angelägenheter. Styrkes på utsatta tiden, att anmärkta
förhållanden fortfar, förklare rätten, att föreningen skall träda
i likvidation, och förordne en eller flere likvidatorer att verkställa
densamma.

Om förordnande af syssloman skall underrättelse ofördröjligen
genom rättens eller domarens försorg afsändas för registrering.

47 §.

Ideell förening skall ock träda i likvidation,

1) då antalet föreningsmedlemmar nedgått under fem och tillräckligt
antal medlemmar ej inträdt inom tre månader;

2) då förhållande inträffat, på grund hvaraf enligt bestämmelse
i stadgarna föreningen skall upphöra med sin verksamhet.

48 §.

Har i enlighet med 42 § beslutats, att föreningen skall träda i
likvidation, eller skall eljest af anledning, som i 47 § sägs, likvidation
verkställas, varde å föreningssammanträde en eller flere likvidatorer
valda att verkställa likvidationen.

I stadgarna ma kunna bestämmas, att eu eller flere likvidatorer
skola på annat sätt utses att jämte de å föreningssammanträde valda
deltaga i likvidationen.

jKatigt. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 35.

49 §.

Utser föreningen ej likvidatorer, ehuru sådant förhållande inträffat,
som jämlikt bestämmelsen i 47 § under 1) påkallar likvidation, svare
de, som med vetskap om förhållandet deltaga i beslut om fortsättande
af föreningens verksamhet eller handla å dess vägnar, för uppkommande
förbindelser, en för alla och alla för en, såsom för egen skuld.

50 §.

Har sådant förhållande inträffat, som jämlikt betämmelse i 47 §
påkallar likvidation, och varder ej inom en månad därefter till registret,
enligt hvad nedan sägs, anmäldt, att föreningen trädt i likvidation,
förklare rätten, på ansökan af föreningsmedlem eller styrelseledamot
och efter föreningens hörande, att föreningen skall träda i likvidation;
och förelägga rätten föreningen att inom viss tid, ej understigande en
månad, utse en eller flere likvidatorer vid äfventyr, att förordnande i
sådant hänseende eljest meddelas af rätten.

51 §.

Finnes ideell förening, som enligt anmälan till registret trädt i
likvidation, sedermera sakna till registret anmälda, behöriga likvidatorer,
vare föreningsmedlem eller borgenär, så ock eu hvar annan,
hvars rätt kan vara beroende däraf, att någon finnes, som äger företräda
föreningen, berättigad att hos rätten eller domaren göra ansökning
om utseende af likvidatorer; och skall i öfrigt hvad i 46 § är
stadgadt i tillämpliga delar lända till efterrättelse.

52 §.

Likvidator skall vara här i riket bosatt svensk medborgare, där
ej Konungen för viss förening rnedgifver undantag.

Uppdraget att vara likvidator anses gälla intill dess likvidationen
blifvit afslutad, men må när som helst återkallas af den, som meddelat
uppdraget.

Afgår å föreningssammanträde vald likvidator, innan han fullgjort
sitt uppdrag, och finnes ej suppleant, åligger det öfriga likvidatorer
att ofördröjligen föranstalta om val af ny likvidator.

Kunyl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 35.

53 §.

Likvidatorerna skola ofördröjligen för registrering anmäla, att
föreningen trädt i likvidation. Därvid skola uppgifvas

dels likvidatorernas samt, där suppleanter utsetts, deras fullständiga
namn äfvensom nationalitet cell hemvist,

dels ock, där befogenhet att teckna föreningens firma ej skall
utöfvas allenast af likvidatorerna gemensamt, hvilken eller kvilka,
hvar för sig eller gemensamt, sådan befogenhet tillkommer.

Skall annan än likvidator eller suppleant äga nämnda befogenhet,
värde uppgift lämnad jämväl å lians fullständiga namn och hemvist.

Vid anmälan, att likvidator eller suppleant utsetts, skall fogas
styrkt afskrift af protokoll eller annan handling, som bestyrker anmälans
riktighet.

54 §.

Då likvidatorer utsetts, göre styrelsen ofördröjligen redo för sin
förvaltning under den tid, för hvilken densamma ej förut blifvit
granskad.

Styrelsens redovisning skall af likvidatorerna ofördröjligen öfverlärnnas
till revisorerna, som hafva att granska densamma och häröfver
inom fyra veckor afgifva skriftlig berättelse. Redovisningen jämte
revisorernas berättelse framlägges af likvidatorerna, så snart ske kan,
å föreningssammanträde; och skall å det sammanträde till behandling
företagas frågan om beviljande af ansvarsfrihet åt styrelsen för den
tid redovisningen omfattar. Om behandling af denna fråga samt om
rätt att tala å styrelsens förvaltning äge hvad i 37, 38 och 40 §§
finnes stadgadt motsvarande tillämpning.

55 §.

Likvidatorerna åligger att ofördröjligen söka årsstämning å föreningens
okända borgenärer samt att förteckna dess tillgångar och
skulder.

Bill. till Rilcsd. Prof. 1911. 1 Sami. 1 Afd. 21 Höft.

Kungl. Maj ds Nåd. Proposition N:o 35.

I den mån sådant erfordras för likvidationens verkställande ock
så snart det utan uppenbar skada kan ske, skall föreningens egendom
förvandlas i penningar.

56 §.

Likvidatorerna äge ej utan särskild^ af föreningen erhållet bemyndigande
afyttra dess fasta egendom annorledes än genom försäljning
å offentlig auktion. Hafva likvidatorerna förordnats enligt 45 §, må
ej heller lös egendom utan föreningens särskilda bemyndigande af dem
försäljas på annat sätt än nu är sagdt; och må, innan beslutet om
förordnandet vunnit laga kraft, likvidatorerna ej utan föreningens
samtycke vidtaga några likvidationsåtgärder utan allenast taga föreningens
egendom under vård och bevaka dess angelägenheter.

I öfrigt skall om likvidatorers befogenhet att företräda föreningen
och om deras rättigheter, så ock om deras skyldigheter gälla i tilllämpliga
delar hvad angående styrelse eller styrelseledamot i denna lag
är stadgadt; dock att hvad i 16 § är stadgadt ej skall äga tillämpning
å likvidatorer, som förordnats enligt 45 §.

57 §.

Under likvidation skall föreningens firma tecknas med tillägg af
orden »i likvidation».

I öfrigt skall hvad i 24 § finnes föreskrifvet i fråga om underskrifvande
af handling, som å föreningens vägnar utfärdas, äga motsvarande
tillämpning under föreningens likvidation.

Hvad i 24 § 2 mom. 2 punkten är stadgadt skall gälla jämväl
i afseende å handling, som under föreningens likvidation å dess vägnar
utfärdas.

58 §.

Sedan den i årsstämningen utsatta inställelsedag är förbi och all
veterlig gäld blifvit betald, skola föreningens tillgångar skiftas mellan

Kungl. Maj.ts Nåd. Proposition N:o 35.

medlemmarna eller öfverlämnas till den, som på grund af stadgarna
eller medlemmarnas beslut må vara berättigad att öfvertaga tillgångarna.
År någon del af gälden tvistig eller ej förfallen och kan förty eller
af annan orsak betalning ej ske, skola till samma gälds betalning
erforderliga medel innehållas och med återstoden så förfaras, som
nyss sagts.

Ej må annorledes än nu är sagdt skifte äga rum eller föreningens
tillgångar öfverlämnas till den därtill berättigade. Sker det eller befinnas
innehållna medel ej lämna tillgång till gälds betalning, vare i
händelse af föreningens oförmåga att fullgöra sina förbindelser den,
som något uppburit, skyldig att återbära hvad han bekommit.

59 §.

Sedan likvidatorerua fullgjort sitt uppdrag, skola de, så snart ske
kan, å föreningssammanträde framlägga redovisning för sin förvaltning.

60 §.

Atnöjes föreningsmedlem ej med likvidatorernas redovisning, skall
han genom stämning anhängiggöra sin talan hos domstol inom ett år
från den dag, då redovisningen framlades å föreningssammanträde.
Försummas det, hafve han förlorat sin talan.

61 §.

Då likvidatorerua å föreningssammanträde framlagt redovisning
för sin förvaltning, anses föreningen upplöst; och skola likvidatorerna
ofördröjligen därom göra anmälan för registrering.

Vid anmälan skall fogas bestyrkt afskrift af protokoll, som förts
i ärendet, äfvensom bevis om dagen för årsstämningens utfärdande.

62 §.

Under konkursen företrädes föreningen såsom konkursgäldenär
af styrelsen eller, där vid konkursens början syssloman enligt 46 §
eller likvidatorer varit utsedda, af dessa. Under konkursens fortgång

Kungi. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 35.

må dock i behörig ordning kunna utses styrelse i stället för syssloman,
som förordnats enligt nämnda paragraf, äfvensom utses nya styrelseledamöter
eller nya likvidatorer.

63 §.

Finnes efter konkursens afsilande ej öfverskott, anses föreningen
upplöst, då konkursen afslutats. Det åligger dem, som under konkursen
sist företrädt föreningen såsom konkursgäldenär, att om ‘föreningens
sålunda skedda upplösning ofördröjligen göra anmälan till
registret.

Var föreningen ej i likvidation, då dess egendom afträddes till
konkurs, och finnes efter konkursens afslutande öfverskott, skall å
föreningssammanträde, hvilket bör ofördröjligen utlysas af styrelsen,
beslutas, huruvida föreningen skall fortsätta sin verksamhet eller träda
i likvidation.

Om registrering.

64 §.

65 §.

Anmälan till registret skall göras skriftligen. Aflämnas anmälan
genom ombud, eller insändes den med posten, skall underskriften våra
af vittnen styrkt.

Då ideell förenings registrering sökes, skall hvarje styrelseledamot
och suppleant, så ock i öfrigt en hvar, som, ensam eller gemensamt
med annan är berättigad att teckna föreningens firma, på samma gång
egenhändigt inskrifva sin namnteckning i registret eller i särskilt
bihang till detta, såframt ej namnteckningen förefinnes å anmälningsskriften
och blifvit af vittnen styrkt. På enahanda sätt skall förfaras,
då anmälan sedermera sker därom, att styrelseledamot eller suppleant

Kuncjl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 35.

blifvit utsedd, eller att eljest någon, ensam eller gemensamt med annan,
blifvit berättigad att teckna firman.

Anmälningsskrifter med därvid fogade handlingar skola, särskild!
för hvarje förening, förvaras såsom bilagor till registret.

66 §.

Har den anmälande '' icke iakttagit de föreskrifter, som finnas
för hvarje särskild! fall stadgade, eller pröfvas föreningens stadgar eller
beslut, som anmäles för registrering, icke hafva tillkommit i föreskrifven
ordning, eller ej stå i öfverensstämmelse med föreskrifterna i denna
lag, eller åsyfta lagstridig eller uppenbart osedlig verksamhet eller eljest
strida mot lag eller författning, skall registrering vägras.. Samma
lag vare, där beslut om sådan ändring af stadgarna, att styrelsens
säte skall flyttas från ett län till ett annat, för registrering anmäles
och Konungens befallningshafvande i det senare länet på förfrågan
meddelar, att föreningens firma jämlikt stadgandet i 7 § 3 mom. utgör
hinder för föreningens upptagande i detta läns föreningsregister.

_ Vägras registrering, skall Konungens befallningshafvande ofördröjligen
hålla sökanden till hända eller, om han uppgifvit postadress,
till honom med allmänna posten öfversända skriftlig underrättelse om
beslutet med skälen därför.

67 §.

Har registrering af ideell förening vägrats på den grund, att det i
stadgarna angifna föremålet för föreningens verksamhet är lagstridigt
eller uppenbart osedligt,, äge sökanden, där han är missnöjd med beslutet,
att å landet senast vid det lagtima ting, som infaller näst efter
sextio dagar från beslutets dag, och i stad inom sextio dagar från
samma dag genom ansökning hos rätten i den ort, där föreningens
styrelse enligt stadgarna skall hafva sitt säte, påkalla pröfning, huruvida
hinder, som nu är sagd!, möter mot föreningens registrering. Sådan
ansökning skall af rätten eller domaren delgifvas Konungens befallnings^
hafvande, som förordnar ombud att i målet föra det allmännas talan,
hinner rätten hinder, som ofvan sägs, ej möta mot föreningens registrering
skall, sedan beslutet härom vunnit laga kraft. Konungens befallningshafvande,
om i öfrig! hinder ej möter, på anmälan af föreningens
styrelse bevilja registrering.

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 35.

Är sökanden missnöjd med annat Konungens befallningstafvandes
beslut, hvarigenom registrering vägrats, äge sökanden att, vid talans
förlust, innan klockan tolf å sextionde dagen från beslutets dag däröfver
anföra besvär lios Konungen.

68 §.

Beviljas ideell förenings registrering, late Konungens befallningshafvande
i registret införa:

1) dagen för stadgarnas antagande;

2) föreningens firma;

3) föremålet för föreningens verksamhet;

4) den ort, där styrelsen har sitt säte;

5) tiden för räkenskapsafslutning;

G) hvarje styrelseledamots och suppleants samt, där eljest någon,
ensam eller gemensamt med annan, är berättigad att teckna föreningens
firma, dennes fullständiga namn och hemvist;

7) där befogenhet att teckna firman ej skall utöfvas allenast af
styrelsen, hvilken eller hvilka, hvar för sig eller gemensamt, sådan
befogenhet tillkommer;

Det ena exemplaret af stadgarna skall förses med bevis om registreringen
och återställas till sökanden.

69 §.

Anmäles ändring i förhållande, hvarom inskrifning i registret
skett, skall den ändring, där registrering beviljas, anmärkas i registret.

Registreras ändring i förenings stadgar, skall ena exemplaret af
det protokoll, som innehåller beslutet om ändringen, till sökanden
återställas försedt med bevis om registreringen.

Sker ändring i förenings firma, skall ny fullständig inskrifning i
vederbörande register göras.

Kungl. Majds Nåd Proposition N:o 35. 87

registrering i det senare länet, till Konungens befallningshafvande därstädes
öfversända utdrag af registret med dithörande bilagor.

70 §.

Närmare föreskrifter om registrets förande meddelas af Konungen.

71 §•

Företer förenings registrerade firma likhet med en i handelsregister,
föreningsregister eller aktiebolagsregistret tidigare införd
firma, och lider därigenom innehafvaren af sistnämnda firma förfång,
åge domstol på talan af denne förbjuda föreningen att efter viss tid
använda förstnämnda firma äfvensom ålägga föreningen det skadestånd,
som pröfvas skäligt.

Menar någon eljest, att en i registret verkställd inskrifning länder
honom till förfång, må talan om registreringens upphäfvande samt om
skadestånd föras vid domstol.

72 §.

Har genom laga kraft ägande dom blifvit förklaradt, att en i
registret gjord inskrifning ej bort ske, eller att beslut, som registrerats,
år ogiltigt, eller att eljest visst förhållande, hvarom inskrifning skett,
ej föreligger, skall på begäran af någondera parten anteckning därom
göras i registret.

Varder, sedan i vederbörande register gjorts anteckning om förenings
konkurs, af öfverrätt förklaradt, att offentlig stämning ej bort
utfärdas, skall anteckningen på därom gjord ansökning afföras ur
registret.

73 §.

Mot den, som inhämtat kännedom om hvad registret beträffande
visst förhållande utvisar, kan ändring i samma förhållande icke med
laga. verkan åberopas, med mindre han visas hafva ägt vetskap om
ändringen.

Kungl. Maj.is Nåd. Proposition N:o 35.

Straffbestämmelser.

74 §.

Med böter från och med tjugofem till och med ett tusen kronor

straffes _ ...

1) styrelseledamot eller annan, som vid anmälan till registrering

mot bättre vetande meddelar oriktig uppgift;

2) styrelseledamot eller likvidator, där han mot bättre vetande i
handling, som framlägges å föreningssammanträde, rörande föreningens
angelägenheter meddelar oriktig uppgift;

3) revisor, där han i berättelse eller annan handling, som framlägges
å föreningssammanträde, mot bättre vetande lämnar oriktig
uppgift rörande föreningens angelägenheter eller uppsåtligen underlåter
att göra anmärkning mot dylik uppgift i handling, som af honom

granskats; _

4) revisor, som, därest han insett eller bort inse, att skada därat
kunnat följa, yppar något af hvad vid granskningen af styrelsens förvaltning
eller föreningens räkenskaper kommer till hans kännedom,
utan att det med nödvändighet erfordras för fullgörande af hans uppdrag.

Ej må straff, som ofvan är stadgadt, tillämpas, där förseelsen
enligt allmänna strafflagen bör beläggas med strängare straff.

Åsidosättes föreskrift, som i 22 §, Bl § 1 inom., 33 § 4 mom.,
43 § 1 mom. eller 63 § 1 mom. är meddelad,

straffes den försumlige med böter från och med fem till och med
fem hundra kronor.

Samma lag vare

om likvidator, som ej fullgör hvad honom enligt 53 §, 54 §
2 inom. eller 61 § åligger.

Förseelse mot 31 § 1 inom., 33 § 4 mom. eller 54 § 2 inom. må
åtalas allenast af målsägande; och skall härvid såsom målsägande anses
såväl föreningen som hvarje medlem däri.

Kung!. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 35.

76 §•

Böter, som ådömas enligt denna lag, tillfalla kronan. Saknas
tillgång till böternas fulla gäldande, skall förvandling ske enligt allmänna
strafflagen.

Särskilda bestämmelser.

77 §.

Har förening enligt lagen om ekonomiska föreningar registrerats
såsom ekonomisk förening, utgöre den omständigheten ej hinder för
föreningen att,. såframt härför erforderlig ändring af stadgarna vidtages,
i stället i enlighet med denna lag vinna registrering såsom ideell
förening; dock att beslutet om ändring af stadgarna ej må gå i verkställighet
förr än ett år förflutit från det beslutet antecknades i registret
för ekonomiska föreningar.

Angående rätt för ideell förening att i stället vinna registrerinosåsom
ekonomisk förening är stadgadt i lagen om ekonomiska föi°
enmgar.

78 §.

Föreningsmedlemmar, som genom att öfverträda denna lag eller
föreningens stadgar tillskynda föreningen skada, svare för skadan, en
för alla och alla för en.

Öfveiti äda styrelseledamöter, likvidatorer eller föreningsmedlemmar
denna lag eller föreningens stadgar och tillskyndas tredje man därigenom
skada, vare de, som låtit sådant komma sig till last, ansvarige för
skadan, en för alla och alla för en.

79 §.

Förening- vare uti de mål, för hvilka ej annorlunda genom lag
stadgas, lydande under allmän underrätt i den ort, där styrelsen enligt
stadgarna har sitt säte.

80 §.

Försummelse att enligt bestämmelse i denna lag gorå anmälan
för registrering skall åtalas vid allmän underrätt i den ort där föreningens
styrelse enligt stadgarna har sitt säte.

Bih. till Päksd. Prof. 1911. 1 Sami. 1 Afd. 21 Höft.

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 35.

81 §•

Innehålla ideell förenings stadgar förbehåll, att tvister mellan
föreningen och styrelsen eller ledamot däraf eller föreningsmedlem
skola hänskjutas till afgörande af eu eller flere skiljemän, age det
förbehåll samma verkan, som tillkommer skiljeaftal; och galle om påkallande
af förbehållets tillämpning hvad om stämning i denna lag
finnes stadgadt.

2 kap. Om oregistrerade föreningar -

82 §.

Förening, hvilken ej blifvit registrerad, kan ej förvärfva fast
egendom, ej heller inför domstol eller annan myndighet göra fordran
eller annan rättighet gällande.

83 §.

3 kap. Om undantag från lagens tillämplighetsområde.

84 §.

Därest förening, som äger bestånd, då denna lag träder i kraft,
och håller sina stadgar hemliga, vill utan iakttagande af föreskrifterna
i denna lag vinna förmåga att såsom ideell förening förvärfva rättigheter
och ikläda sig skyldigheter samt inför domstol och annan myndighet
söka, kära och svara, göre därom ansökning hos Konungen.

85 §.

Hvad i denna lag är föreskrifvet skall ej äga tillämpning å

1) af främmande kristna eller mosaiska trosbekännare bildade
församlingar, som äga rätt till offentlig religionsöfning,

Öl

Ktmgl. Maj:ts Nåd. Proposition No 35.

2) nationsföreningar eller med dem likställda föreningar vid rikets
universitet eller högskolor eller sammanslutningar af sådana föreningar;

3) föreningar, hvilkas stadgar blifvit af Konungen stadfästade,
innan denna lag träder i kraft.

Ej heller göres genom denna lag ändring i hvad om föreningar
för visst ändamål eljest är i lag eller författning särskild! stadgadt.

86 §.

Denna lag skall träda i kraft den — — — — — —--—

Rättigheter och skyldigheter, som uppkommit dessförinnan, bedömas
efter äldre lag; dock att rättigheter, som nu sagts, ej må vid
domstol eller annan myndighet göras gällande af förening, som ej blifvit
registrerad.

I fråga om styrelseledamot eller suppleant, som enligt äldre lag
berättigats teckna föreningens firma, skola bestämmelserna i 15 och
16 §§ lända till efterrättelse.

Kling!.. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 35.

Försl a g

till

L a g''

om ekonomiska föreningar.

I kap. Om registrerade föreningar.

Inledande bestämmelser.

1 §•

Förening med ändamål att främja medlemmarnas ekonomiska
intressen genom att

anskaffa lifsmedel eller andra förnödenheter åt medlemmarna eller

afsätta alster af medlemmarnas verksamhet eller

bereda bostäder åt medlemmarna eller

anskaffa lån åt medlemmarna eller

idka annan ekonomisk verksamhet

må kunna i enlighet med hvad i denna lag sägs varda registrerad
såsom ekonomisk förening.

Hvad nu är stadgadt skall ock gälla om förening, som genom
idkande af handel eller annan verksamhet, hvarmed följer skyldighet
att föra liandelsböcker, vill vinna annat ändamål än främjande af medlemmarnas
ekonomiska intressen.

2 §•

Ekonomisk förening, som idkar handel eller annan verksamhet,
hvarmed följer skyldighet att föra liandelsböcker, må allenast mot

Kungi. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 35.

kontant betalning försälja till andra än medlemmar i föreningen. Hvad
sålunda stadgats äge dock ej tillämpning i fråga om förening, som
hufvudsakligen afsätter alster af medlemmarnas eller föreningens verksamhet.

3 §■

Registrerad förening äger förvärfva rättigheter och ikläda sig
skyldigheter samt inför domstol och annan myndighet söka, kära
och svara.

För registrerad förenings förbindelser häfta allenast föreningens
tillgångar, förfallna men ej guldna insatser och andra afgifter inräknade;
dock stånde medlemmarna öppet att därjämte, på sätt i denna
lag sägs, åtaga sig till visst belopp begränsad personlig ansvarighet
för föreningens förbindelser.

Om förenings bildande.

4 §.

Förening skall för att kunna vinna registrering såsom ekonomisk
förening bestå af minst fem medlemmar samt i enlighet med denna
lag hafva antagit stadgar och utsett styrelse.

Ej må den omständigheten, att förenings medlemmar, uteslutande
eller till en del, utgöras af bolag, föreningar, kommuner eller andra
samfälligheter, vara hinder mot föreningens registrering.

5 §.

Ansökning om föreningens registrering skall göras af dess styrelse.

I sådan ansökning skola uppgifvas

dels styrelseledamöternas samt, där suppleanter i styrelsen utsetts,
deras fullständiga namn äfvensom nationalitet och hemvist,

dels ock, där befogenhet att teckna föreningens firma ej skall
utöfvas allenast af styrelsen, hvilken eller hvilka, hvar för sig eller
gemensamt, sådan befogenhet tillkommer.

Skall annan än styrelseledamot eller suppleant äga nämnda befogenhet,
varde uppgift lämnad jämväl å hans fullständiga namn och
hemvist.

Kanyl. Maj:ts Nåd. Proposition No 35.

Vid ansökningen skola fogas

1) två af notarius publicus eller med styrelseledamöternas egenhändiga,
bevittnade namnunderskrifter styrkta exemplar af föreningens
stadgar äfvensom, där ej hvad i 70 § är stadgadt äger tillämpning, en
med styrelseledamöternas egenhändiga, bevittnade namnunderskrifter
försedd försäkran, att medlemmarnas antal uppgår till minst fem;

2) på enahanda sätt, som under 1) sägs, till riktigheten styrkt
afskrift af protokoll vid sammanträde med föreningens medlemmar,
utvisande, att stadgarna blifvit antagna och styrelse utsedd.

6 §•

Föreningens stadgar skola angifva

1) föreningens firma;

2) föremålet för föreningens verksamhet;

8) den ort inom riket, där föreningens styrelse skall hafva sitt säte;

4) den insats, med hvilken hvarje medlem skall deltaga i föreningen,
huru insatserna skola göras, samt huruvida medlem må deltaga i
föreningen med högre belopp än enkel insats;

5) där andra afgifter till föreningen skola förekomma, afgifternas
belopp eller det högsta belopp, hvartill de må bestämmas;

6) där ej för föreningens förbindelser skola häfta allenast dess
tillgångar, det belopp, intill hvilket medlemmarna åtaga sig personlig
ansvarighet för föreningens förbindelser;

7) huru stor del af föreningens årsvinst, som minst skall afsättas
till reservfond, och, i händelse reservfonden skall vara till beloppet begränsad,
till hvilket belopp densamma skall uppgå för att afsättning
af årsvinst ej skall behöfva äga rum;

8) huru styrelsen skall sammansättas och grunderna för dess beslutförhet
;

9) huru revision af styrelsens förvaltning skall ske;

10) huruvida räkenskapsafslutning skall ske för år eller oftare
samt tiden därför;

11) huru ofta ordinarie sammanträde skall hållas;

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 35.

7 §•

Ekonomisk förenings firma skall innehålla ordet »förening» samt.
där medlemmarna ej åtaga sig personlig ansvarighet, orden »utan personlig
ansvarighet» eller förkortning af dessa ord (»u. p. a.» eller dylikt),
och, där medlemmarna åtaga sig till visst belopp begränsad personlig
ansvarighet, orden »med begränsad personlig ansvarighet» eller förkortning
af dessa ord (»m. b. p. a.» eller dylikt).

I förenings firma må ordet »bolag» eller eljest något, som
betecknar ett bolagsförhållande, ej intagas på sådant sätt, att däraf
kan föranledas det misstag, att firman innehafves af ett bolag.

Ny firma skall tydligt skilja sig från andra, hos samma myndighet
förut i laga ordning registrerade, ännu bestående föreningsfirmor.

Angående förbud för förening att i sin firma använda ordet bank
är särskildt stadgadt.

Om förteckning öfver föreningsmedlemmarna.

8 §•

Öfver ekonomisk förenings medlemmar skall genom styrelsens
försorg hållas förteckning.

Styrelsen åligger att hålla förteckningen tillgänglig för eu hvar,
som vill taga kännedom om densamma.

Om föreningsmedlems intagande och afgång.

9 §.

Ekonomisk förening må, där ej annorlunda är i stadgarna föreskrifvet,
när som helst antaga nya medlemmar. Ej må någon antagas
till medlem annorledes än efter egenhändigt undertecknad ansökning.

På styrelsen ankomme, där ej annorlunda är bestämdt i stadgarna,
att pröfva ansökan om inträde i föreningen.

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 35.

10 §.

Medlem äge att, efter egenhändigt underskrifven uppsägning,
utträda ur föreningen; dock må i stadgarna föreskrifvas, att uppsägning
ej får ske förrän efter viss tid, högst två år, från inträdet i
föreningen.

11 §•

Medlem må, där han genom laga kraft ägande dom förklarats
förlustig medborgerligt förtroende eller blifvit ställd under framtiden
för brott, som kan medföra sådan påföljd, så ock eljest på grund,
som kan vara bestämd i stadgarna, uteslutas ur föreningen.

12 §.

Afliden medlems make eller arfvinge vare ej berättigad att i den
aflidnes ställe inträda såsom medlem i föreningen, där ej annorlunda
finnes bestämdt i stadgarna.

13 §.

Afgång ur föreningen skall anses äga rum vid den tid för
räkenskapsafslutning, som infaller näst efter en månad eller efter den
i stadgarna bestämda längre tid, högst sex månader, sedan medlemmen
uppsagt sig till utträde, uteslutits eller afiidit, eller annan omständighet,
som föranledt afgången, inträffat.

Medlem, som blifvit, efter ty i 11 § sägs, ur föreningen utesluten,
vare genast förlustig rättigheten att deltaga i öfverläggningar och
beslut om föreningens angelägenheter.

14 §.

Då medlem afgått. äge han eller hans rättsinne!!afvare utfå ej
mindre, sex månader från afgången, den inbetalda insatsen, i den mån
föreningens behållna tillgångar, enligt den vid tiden för afgången uppgjorda
räkenskapsafslutning, därtill förslå utan anlitande af reservfond
eller förnärmande af öfriga medlemmars lika rätt, än ock, i samma
ordning som öfriga medlemmarna, hvad på den afgångne belöper af
beslutad vinstutdelning. Träder föreningen i likvidation inom sex

Kungl. Maj:t.s Nåd. Proposition N:o 35.

månader från det medlem afgått, eller varder inom samma tid konkursansökning
af föreningen till rätten eller domaren ingifven eller i anledning
af borgenärs ansökning om konkurs offentlig stämning utfärdad,
skall den afgångnes rätt att utfå insats bedömas efter de i 63 och
64 §§ om skifte af förenings tillgångar gifna föreskrifter.

Innehålla föreningens stadgar inskränkning i afgående medlems
rätt, hvarom nu är sagdt, lände den till efterrättelse.

15 §.

Åfträdes föreningens egendom till konkurs, som börjar inom
ett år från det medlem afgick, vare den afgångne pliktig, såvidt föreningens
borgenärers rätt rörer, att återbära hvad han utfått af sin
insats.

16 §.

Har någon genom annat fång än arf eller giftorätt förvärfvat
medlems andel i föreningen, och vill han ej inträda i föreningen, eller
vägras honom inträde, då han begär sådant, äge samma rätt till uppsägning
som medlem; och galle, där uppsägning sker, om hans rätt
att utfå insats och vinst, så ock om hans skyldighet att i visst fall
återbära insatsen hvad i 14 och 15 §§ finnes stadgadt angående afgången
medlem.

Om vinstutdelning.

17 §.

Bill. till Biksd. Prof. 1911. 1 Sami. 1 Afä. 21 Käft.

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 35.

18 §.

Öfver föreningens vinstmedel eller öfriga tillgångar må föreningssammanträde
ej förfoga för ''ändamålj< som irppefibarligen är för föreningens
verksamhet främmande;; föreningssammanträde; dock; öbetaget att
till allmännyttigt eller därmed jämförligt ändamål -använda ''tillgångsom
i1 förhållande till föreningens ställning är af ringa betydenhet.

, '' . ’ i j ‘ ; ; • | j . • . • i , i .. , • i. ».* . t 1 i i l'' i .

Om styrelse och firmateckning.

19 §•

För ekonomisk förening skall finnas en styrelse, bestående af en
eller flere ledamöter.

Styrelsen äge i enlighet med hvad i denna lag är stadgadt förvalta
föreningens angelägenheter.

Styrelsen väljes å föreningssammanträde; dock må i stadgarna
kunna bestämmas, att en eller flere ledamöter af styrelsen skola på
annat sätt utses.

Styrelseledamot skall vara medlem i föreningen; dock må, där
bolag eller annan samfällighet är medlem i föreningen, ledamot af den
samfällighets styrelse eller, om sådan styrelse ej finnes, delägare i
samfälligheten vara ledamot af föreningens styrelse, s... ■>.- ’ -

Ledamot af styrelsen skall vara här i riket bosatt svensk medborgare,
där ej Konungen för-viss förening medgifver undantag,
s. : Styrelseledamot må ej utses för längre tid än tvä år. Styrelse ledamot

ma, ändå att den tid, för hvilken han blifvit utsedd, ej gått
till ända, skiljas från uppdraget genom beslut af den, som utsett
honom. '' ‘!

Afgår å föreningssammanträde vald styrelseledamot, innan den
tid, för hvilken han blifvit: vald, gått ■■ till ända, och finnes ej suppleant,
åligger det öfriga styrelseledamöter att ofördröjligen föranstalta om val
af ny ledamot. Utan hinder af hvad nu stadgats må dock; där föreningens
stadgar sådant medgifva, med valet kunna anstå till nästa
ordinarie föreningssammanträde, såframt styrelsen är beslutför med kvarstående
ledamöter.

20 §.

Styrelsen, så ock den eller de särskilda styrelseledamöter, som
bemyndigats teckna föreningens firma, äge att själfva eller genom ombud

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 35.

ej mindre i förhållande till tredje man handla å föreningens vägnar
än äfven inför domstolar och andra myndigheter företräda föreningen.
Inskränkning i den befogenhet, som sålunda tillkommer styrelsen eller
viss styrelseledamot, vare, i deh mån ej annat följer af hvad i denna
lag stadgas, utan verkan mot tredje man, med mindre han ägt eller
bort äga kännedom om inskränkningen. Bestämmelse, innefattande
Sådan inskränkning, må ej registreras.

21 §.

I förhållande till föreningen vare styrelsen och de styrelseledamöter,
som, efter ty i 20 § är sagdt, äga företräda föreningen, pliktiga
att i sin förvaltning af föreningens angelägenheter ställa sig till efterrättelse
de särskilda föreskrifter, som i stadgarna eller af föreningssammanträde
eller, såvidt rörer styrelseledamot, af styrelsen meddelas.

Styrelsen eller styrelseledamot må dock ej efterkomma föreningssammanträdes
föreskrift, där den finnes strida mot denna lag eller
föreningens stadgar.

22 §.

Bemyndigande för styrelseledamot att teckna föreningens firma
fria, där ej annat blifvit bestämdt i stadgarna eller af föreningssammanträde,
meddelas af styrelsen.

Ej må sådant bemyndigande meddelas af föreningssammanträde,
med mindre stadgarna innehålla bestämmelse i sådant afseende.

23 §.

År enligt stadgarna styrelsen beslutför, utan att samtliga ledamöter
äro tillstädes, må likväl ärende, som ankommer på styrelsen, ej
företagas, utan att, såvidt ske kunnat, samtliga erhållit tillfälle att
deltaga i ärendets behandling.

24 §.

100

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 35.

Ledamot af styrelsen äge ej deltaga i behandling af fråga rörande
aftal mellan honom och föreningen. Ej heller må han deltaga i behandling
af fråga om aftal mellan föreningen och tredje man, där han
i frågan äger ett väsentligt intresse, som kan vara stridande mot föreningens.
Hvad sålunda är stadgadt äge motsvarande tillämpning
beträffande gåfva från föreningens sida, så ock beträffande rättegång
eller annan talan mot styrelseledamoten eller tredje man.

25 §.

I stadgarna må bestämmas, att styrelsen äger bemyndiga annan
än styrelseledamot att teckna föreningens firma; och äge jämväl föreningssammanträde
tillåta styrelsen att meddela sådant bemyndigande.
I fråga om den, som sålunda erhållit rätt att teckna föreningens firma,
skall tillämpas hvad som enligt 20 och 21 §§ gäller beträffande styrelseledamot,
som äger teckna firman.

28 §.

Vid meddelande af rätt till firmateckning må kunna föreskrifvas,
att denna rätt får utöfvas endast af flere gemensamt.

27 §.

28 §.

Den, som äger företräda föreningen, må ej ikläda föreningen förpliktelser
eller eljest förfoga öfver dess tillgångar i vidare mån än
sådant enligt 18 § är för föreningssammanträde medgifvet. Hvad sålunda
är stadgadt må dock ej åberopas mot tredje man, med mindre han
insett eller bort inse, att stadgandet ägt tillämpning.

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 35.

101

29 §.

Skriftlig handling, som utfärdas för ekonomisk förening, bör
undertecknas med föreningens firma. Vid firmateckning skola de, som
teckna firman, äfven underskrifva sina namn.

Har handlingen ej undertecknats med föreningens firma och
framgår ej af dess innehåll, att den utfärdats å föreningens vägnar,
vare de,. som underskrift handlingen, ehvad densamma pröfvas vara
för föreningen bindande eller ej, ansvarige för hvad genom handlingen
må hafva slutits, en för alla och alla för en, såsom för egen skuld.
Samma lag vare, där i handling, som utfärdats för ekonomisk förening''
utan personlig ansvarighet, föreningen betecknats på ett sätt, som
utmärker, att personlig ansvarighet förekommer.

30 §.

Vill styrelsen kära till föreningen, kalle styrelsen föreningens
medlemmar till sammanträde för val af ombud att i den tvist föra föreningens
talan. Stämning skall anses delgifven, då den blifvit föredragen
å sammanträdet.

31 §.

32 §.

Angående styrelseledamöters skadeståndsansvar gentemot tredje
man stadgas i 95 §.

102

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 35.

33 §.

Hvad i denna lag finnes stadgadt om styrelseledamot ägé lfiötsvarande
tillämpning å suppleant i styrelsen.

Har suppleant utöfvat styrelseledamots befogenhet, vare den omständighet,
att förutsättningen för hans inträde i styrelsen saknats,
utan verkan mot en hvar, som ej visas hafva ägt kännedom därom.

Bestämmelse rörande den förutsättning, under hvilken suppleant
äger utöfva styrelseledamots befogenhet, må ej registreras.

Om revision.

34 §.

Styrelsens förvaltning och föreningens räkenskaper skola granskas
af en eller flere revisorer.

Revisorerna väljas å föreningssammanträde; dock må i stadgarna
kunna bestämmas, att eu eller flere revisorer skola på annat sätt utses
att jämte de å föreningssammanträde valda deltaga i granskningen.

Till revisor må ej utses den, som är i föreningens eller styrelseledamots
tjänst.

Den tid, för hvilken revisor utses, må ej utgå före nästa ordinarie
föreningssammanträde och ej omfatta längre tid än två år. Revisor
må, ändå att den tid, för hvilken han blifvit utsedd, ej gått till ända,
skilja,s från uppdraget genom beslut af den, som utsett honom.

Älgar å föreningssammanträde vald revisor, innan den tid, för
hvilken han blifvit vald, gått till ända, och finnes ej suppleant, åligger
det styrelsen att ofördröjligen föranstalta om val af ny revisor.

35 §.

Hos Konungens befallningshafvande i länet må påkallas utseende''
af en revisor att med, öfriga revisorer deltaga i deim åliggande granskning
af styrelsens, förvaltning och föreningens räkenskaper eller i
granskning af vissa räkenskaper. Förslag härom skall väckas å föreningssammanträde.
Har förslaget å föreningssammanträde antagits
eller ock biträdts af minst en femtedel af samtliga föreningsmedlemmarna,
åligger det styrelsen att inom en vecka hos Konungens
befallningshafvande göra framställning om utseende af revisor. Under -

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 35. 103

låter styrelsen det. stånde hvarje föreningsmedlem fritt att göra dylik
framställning.

Hvad i 34 § 3 mom. och 4 mom. 2 punkten är stadgadt galle
ock om revisor, som ntses af Konungens befallningshafvande; och vare
sådan revisor berättigad att af föreningen erhålla skäligt arfvode. ■

i;.. ■■ . i r . i., ■ : , . i ,

38 §.

Revisorerna skola å föreningssammanträde framlägga en af dem
underskrifven berättelse öfver granskningen och därvid foga styrelsens
förvaltningsberättelse.

Angående revisorers befogenhet att påkalla sammankallande af
extra föreningssammanträde stadgas i 40 §.

37 §.

Hafva revisorer i sin berättelse eller annan handling, som framlägges''
å föreningssammanträde, mot bättre vetande lämnat oriktig uppgift
eller uppsåtligen underlåtit att göra anmärkning mot dylik uppgift
i handling; som af dem granskats, eller vid fullgörandet äf sitt uppdragvisat
vårdslöshet, vare de, spm låtit sådant komma sig till last, föreningen
ansvariga för all däraf uppkommande skada, en för alla och
alla för eu. ;;

Om föreningssammanträde.

38 §.

Föreningsmedlems rätt att deltaga i handhafvandet af föreningens
angelägenheter utöfvas å föreningssammanträde.

Ej må någon själf eller genom ombud eller såsom ombud för

104

Kungl. Maj ds Nåd. Proposition N:o 35.

annan deltaga i behandling af fråga rörande aftal mellan honom och
föreningen. Ej heller må han deltaga i behandling af fråga om aftal
mellan föreningen och tredje man, där han i frågan äger ett väsentligt
intresse, som kan vara stridande mot föreningens. Hvad sålunda
stadgats äge motsvarande tillämpning beträffande gåfva från föreningens
sida, så ock beträffande rättegång eller annan talan mot honom eller
tredje man. Styrelseledamot må ej deltaga i beslut om ansvarsfrihet för
förvaltningsåtgärd, för hvilken han är ansvarig, eller i val af revisor.

39 §.

Jämte hvad i 38, 46 och 47 §§ är stadgadt om utöfvande af rösträtt
och fattande af beslut å föreningssammanträde gälle, där ej annorlunda
finnes bestämdt i stadgarna:

att hvarje medlem äger deltaga i handhafvandet af föreningens
angelägenheter;

att hvarje medlem äger en röst;

att medlem är berättigad att öfverlåta sin rösträtt å annan
medlem;

att ingen må på grund af fullmakt utöfva rösträtt för mer än
en medlem;

att såsom föreningens beslut gäller den mening, för hvilken de
flesta rösterna afgifvas; och

att, vid lika röstetal, val afgöres genom lottning, men i andra
frågor den mening gäller, som biträdes af ordföranden vid sammanträdet.

40 §.

Styrelsen äge, när den finner lämpligt, kalla föreningens medlemmar
till extra föreningssammanträde.

105

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 35.

skrifven kallelsetid kan ske. Efterkommer styrelsen ej inom en vecka
sådan påfordran, äge revisorerna själfva utlysa föreningssammanträde.
Äro _ ej samtliga revisorer ense om sammanträdes utlysande, galle den
mening, hvarom de flesta förena sig, eller vid lika röstetal deras
mening, som anse extra sammanträde ej böra hållas.

41 §.

Underlåter styrelsen att i föreskrifven ordning kalla föreningens
medlemmar till ordinarie sammanträde, eller har styrelsen ej senast två
veckor efter påfordran, hvarom i 40 § 3 mom. är sagdt, utlyst sammanträde
att hållas så snart det med iakttagande af föreskrifven''kallelsetid
kan ske, har magistrat eller kronofogde i orten att på anmälan af
föreningsmedlem ofördröjligen utlysa sammanträde.

42 §.

A det föreningssammanträde, där revisorernas berättelse framlägges,
skall frågan om beviljande af ansvarsfrihet åt styrelsen för den
tid berättelsen omfattar företagas till afgörande.

Frågan om ansvarsfrihets beviljande må uppskjutas till afgörande
vid nytt sammanträde.

Om talan mot styrelse eller revisorer.

43 §.

Bill. till Rit:sd. Prof. 1911. 1 Sami. 1 Åfd. 21 Höft.

106

Kungl. Majis Nåd. Proposition N:o 35.

44 §.

Talan mot revisorer enligt 37 § må ej anställas, sedan två år förflutit
från clet revisorernas berättelse framlades å föreningssammanträde,
utan så är, att talan grundas därpå, att brottslig handling blifvit begången.

45 §.

Om ändring af förenings stadgar och vissa andra fall, då särskild
röstpluralitet å föreningssammanträde erfordras.

46 §.

Beslut, hvarigenom personlig ansvarighet för ekonomisk förenings
förbindelser införes eller skärpes, vare ej giltigt, med mindre samtliga
medlemmarna förenat sig därom.

Beslut afseende ändring af stadgarna i fråga om medlems rättighet
att utträda ur föreningen eller sådan ändring af stadgarna, att afgående
medlems rätt, hvarom i 14 § är sagdt, inskränkes, vare, där ändringen
skall afse jämväl dem, som vid frågans afgörande voro medlemmar i
föreningen, ej giltigt, med mindre samtliga medlemmarna förenat sig
därom eller beslutet fattats å två på hvarandra följande föreningssammanträden,
däraf minst ett ordinarie, och å det sammanträde,
som sist hålles, biträdts af samtliga röstande. Ej heller äge beslut om
sådan ändring af stadgarna, att medlems rätt till årsvinst eller till föreningens
behållna tillgångar vid dess upplösning inskränkes, giltighet,
med mindre beslutet fattats i enlighet med hvad nu är sagdt.

107

Runyl. Maj ds Nåd. Proposition N:o 35.

Är för giltighet af beslut, hvarom ofvan är sagdt, något ytterligare
villkor bestämdt i stadgarna, lände ock det till efterrättelse.

I fråga om giltighet af beslut om föreningens trädande i likvidation
i andra fall än i 52 § sägs vare lag, som i 46 § 3 och 4 inom.
förmäles.

Beslut om sådan ändring af stadgarna, att medlemmarnas förpliktelse
att erlägga afgifter till föreningen ökas, må ej tillämpas
mot medlem, som icke bidragit till beslutet och uppsäger sig till utträde
ur föreningen inom fyra veckor från det beslutet fattades eller,
där enligt stadgarna medlem vid utgången af sagda tid ännu icke
äger uppsäga sig till utträde, vidtager sådan åtgärd, så snart han är
därtill berättigad.

Beslut, som innefattar nedsättning af insatsernas belopp eller
lindring af den medlemmarna enligt stadgarna åliggande skyldighet
att i föreningen göra insats eller inskränkning i den personliga ansvarighet
för föreningens förbindelser de enligt stadgarna åtagit sig,
må ej gå i verkställighet förr än ett år förflutit från det beslutet
registrerades.

47 §.

108

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 35.

Om klander af beslut å föreningssammanträde.

49 §.

Menar styrelsen eller ledamot cläraf eller föreningsmedlem, att
beslut, som fattats å föreningssammanträde, icke tillkommit i behörigordning
eller eljest strider mot denna lag eller föreningens stadgar,
äge därå tala genom stämning å föreningen inom två månader från
beslutets dag. Försummas det, vare rätt till klandertalan öfver beslutet
förlorad.

Vill styrelsen anhängiggöra klandertalan, vare lag, som i 30 §
2 mom. sägs; dock skall styrelsens rätt till talan anses bevarad, om
det där omförmälda sammanträdet inom ofvan i denna paragraf stadgad
tid blifvit utlyst att hållas så snart det med iakttagande af föreskrifven
kallelsetid kan ske.

Domstols utslag, hvarigenom beslut å föreningssammanträde upphäfts
eller ändrats, galle jämväl för de föreningsmedlemmar, som ej
instämt klandertalan.

Om likvidation och upplösning.

50 §.

Finnes ekonomisk förenings verksamhet vara lagstridig eller uppenbart
osedlig, äge rätten, på ansökning af ombud, som justitiekanslern
eller Konungens befallningshafvande förordnar att sådan talan utföra,
förklara föreningen skyldig att träda i likvidation; och förordne rätten
i sådant fall en eller flere likvidatorer att verkställa likvidationen.

Hvad sålunda är föreskrifvet gälle ej i det fall, att föreningens
verksamhet finnes strida mot bestämmelserna i 2 §.

Kunyl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 35.

109

Öl §.

Saknar ekonomisk förening till registret anmäld, behörig styrelse,
vare föreningsmedlem eller borgenär, så ock en hvar annan, hvars rätt
kan vara beroende däraf, att någon finnes, som äger företräda föreningen,
berättigad att hos rätten eller domaren göra ansökning, att föreningen må
förklaras skyldig att träda i likvidation. Kungörelse om ansökningen
med uppgift om tiden, när densamma kommer att pröfvas af rätten,
skall af rätten eller domaren utfärdas och minst tre månader före
nämnda tid införas i allmänna tidningarna, så ock i tidning inom
orten. Rätten eller domaren äge ock, där så äskas, förordna en eller
flere syssloman att emellertid taga föreningens egendom under vård
och bevaka dess angelägenheter. Styrkes på utsatta tiden, att anmärkta
förhållandet fortfar, förklare rätten, att föreningen skall träda i likvidation,
och förordne en eller flere likvidatorer att verkställa densamma.

Om förordnande af syssloman skall underrättelse ofördröjligen
genom rättens eller domarens försorg afsända^ för registrering.

Ekonomisk förening skall ock träda i likvidation,

1) då antalet föreningsmedlemmar nedgått under fem och tillräckligt
antal medlemmar ej inträdt inom tre månader;

2) då förhållande inträffat, på grund hvaraf enligt bestämmelse
i stadgarna föreningen skall upphöra med sin verksamhet.

53 §.

Har i enlighet med 47 § beslutats, att föreningen skall träda i
likvidation, eller skall eljest af anledning, som i 52 § sägs, likvidation
verkställas, varde å föreningssammanträde en eller flere likvidatorer
valda att verkställa likvidationen.

I stadgarna må kunna bestämmas, att en eller flere likvidatorer
skola på annat sätt utses att jämte de å föreningssammanträde valda
deltaga i likvidationen.

Utser föreningen ej likvidatorer, ehuru sådant förhållande inträffat,
som jämlikt bestämmelsen i 52 § under 1) påkallar likvidation, svare

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 35.

55 §.

Har sådant förhållande inträffat, som jämlikt bestämmelse i 52 §
påkallar likvidation, och varder ej inom en månad därefter till registret,
enligt hvad nedan sägs, anmäldt, att föreningen trädt i likvidation,
förklare rätten, på ansökan af föreningsmedlem eller styrelseledamot
och efter föreningens hörande, att föreningen skall träda i likvidation;
och förelägge rätten föreningen att inom viss tid, ej understigande en
månad, utse eu eller flere likvidatorer vid äfventyr, att förordnande i
sådant hänseende eljest meddelas af rätten.

56 §.

Finnes ekonomisk förening, som enligt anmälan till registret trädt
i likvidation, sedermera sakna till registret anmälda, behöriga likvidatorer,
vare föreningsmedlem eller borgenär, så ock en hvar annan,
hvars rätt kan vara beroende däraf, att någon finnes, som äger företräda
föreningen, berättigad att hos rätten eller domaren göra ansökning
om utseende af likvidatorer; och skall i öfrigt hvad i 51 § är
stadgadt i tillämpliga delar lända till efterrättelse.

57 §.

Likvidator skall vara här i riket bosatt svensk medborgare, där
ej Konungen för viss förening medgifver undantag.

Uppdraget att vara likvidator anses gälla intill dess likvidationen
blifvit afslutad, men må när som helst återkallas af den, som meddelat
uppdraget.

Afgår å föreningssammanträde vald likvidator, innan han fullgjort
sitt uppdrag, och finnes ej suppleant, åligger det öfriga likvidatorer
att ofördröjligen föranstalta om val af ny likvidator.

58 §.

Likvidatorerna skola ofördröjligen för registrering anmäla, att
föreningen trädt i likvidation. Därvid skola uppgifvas

Kungl. Majds Nåd. Proposition N:o 35.

dels likvidatorernas samt, där suppleanter utsetts, deras fullständiga
namn äfvensom nationalitet och hemvist,

dels ock, där befogenhet att teckna föreningens firma ej skall
utöfvas allenast af likvidatorerna gemensamt, hvilken eller hvilka, hvarför
sig eller gemensamt, sådan befogenhet tillkommer.

Skall annan än likvidator eller suppleant äga nämnda befogenhet,
varde uppgift lämnad jämväl å hans fullständiga namn och hemvist.

Vid anmälan, att likvidator eller suppleant utsetts, skall fogas
styrkt afskrift af protokoll eller annan handling, som bestyrker anmälans
riktighet.

59 §.

Då likvidatorer utsetts, göre styrelsen ofördröjligen redo för sin
förvaltning under den tid, för hvilken densamma ej förut blifvit granskad.

Styrelsens redovisning skall af likvidatorerna ofördröjligen öfver1
ämnas till revisorerna, som hafva att granska densamma och däröfver
inom fyra veckor afgifva skriftlig berättelse. Redovisningen jämte
revisorernas berättelse framlägges af likvidatorerna, så snart ske kan,
å föreningssammanträde; och skall å det sammanträde till behandlingföretagas
frågan om beviljande af ansvarsfrihet åt styrelsen för den
tid redovisningen omfattar. Om behandling af denna fråga samt om
rätt att tala å styrelsens förvaltning äge hvad i 42, 43 och 45
§§ finnes stadgadt motsvarande tillämpning.

60 §.

Likvidatorerna åligger att ofördröjligen söka årsstämning å föreningens
okända borgenärer- samt att förteckna dess tillgångar och
skulder.

I den mån sådant erfordras för likvidationens verkställande och
så snart det utan uppenbar skada kan ske, skall föreningens egendom
förvandlas i penningar.

61 S.

112 Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 35.

ej heller lös egendom utan föreningens särskilda bemyndigande af dem
försäljas på annat sätt än nu är sagdt; och må, innan beslutet om
förordnandet vunnit laga kraft, likvidatorerna ej utan föreningens samtycke
vidtaga några likvidationsåtgärder utan allenast taga föreningens
egendom under vård och bevaka dess angelägenheter.

I öfrigt skall om likvidatorers befogenhet att företräda föreningen
och om deras rättigheter, så ock om deras skyldigheter gälla i tilllämpliga
delar hvad angående styrelse eller styrelseledamot i denna lag
är stadgadt; dock att hvad i 21 § är stadgadt ej skall äga tillämpning å
likvidatorer, som förordnats enligt 50 §.

62 §.

Under likvidation skall föreningens firma tecknas med tillägg af
orden »i likvidation».

I öfrigt skall hvad i 29 § finnes föreskrifvet i fråga om underskrifvande
af handling, som å föreningens vägnar utfärdas, äga motsvarande
tillämpning under föreningens likvidation.

Har under handlingen ej föreningens firma tecknats på sätt, som
ofvan i 1 mom. sägs, och framgår ej af handlingens innehåll såväl, att den
utfärdats å föreningens vägnar, som ock att föreningen är i likvidation,
vare de, som underskrifvit handlingen, ehvad densamma pröfvas vara
för föreningen bindande eller ej, ansvarige för hvad genom handlingen
må hafva slutits, eu för alla och alla för en, såsom för egen skuld.

Hvad i 29 § 2 mom. 2 punkten är stadgadt skall gälla jämväl i
afseende å handling, som, efter det ekonomisk förening utan personlig
ansvarighet trädt i likvidation, å dess vägnar utfärdas.

63 §.

Sedan den i årsstämningen utsatta inställelsedag är förbi och all
veterlig gäld blifvit- betald, skola föreningens tillgångar skiftas mellan
medlemmarna eller öfverlämnas till den, som på grund af stadgarna
eller medlemmarnas beslut må vara berättigad att öfvertaga tillgångarna.
Är någon del af gälden tvistig eller ej förfallen och kan förty eller af
annan orsak betalning ej ske, skola till samma gälds betalning erfordei -liga medel innehållas och med återstoden så förfaras, som nyss sagts.

Ej må annorledes än nu är sagdt skifte äga rum eller föreningens
tillgångar öfverlämnas till den därtill berättigade. Sker det eller befinnas
innehållna medel ej lämna tillgång till gälds betalning, vare i händelse
af föreningens oförmåga att fullgöra sina förbindelser den. som något
uppburit, skyldig att återbära hvad han bekommit.

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 35.

113

64 §.

Där föreningens behållna tillgångar enligt stadgarnas bestämmelse
kunna fördelas bland dem, som vid föreningens trädande i likvidation
voro medlemmar af föreningen, äge medlemmarna återbekomma en
hvar sin insats eller, om tillgångarna ej därtill förslå, hvad på insatsen
belöper. Uppstår öfverskott, skall det fördelas efter hufvudtalet, där
ej annan grund finnes bestämd i stadgarna, eller öfverskottet enligt
stadgarna skall användas för annat ändamål.

65 §.

Sedan likvidatorerna fullgjort sitt uppdrag, skola de, så snart ske
kan, å föreningssammanträde framlägga redovisning för sin förvaltning.

66 §.

67 §.

Då likvidatorerna å föreningssammanträde framlagt redovisningför
sin förvaltning, anses föreningen upplöst; och skola likvidatorerna
ofördröjligen därom göra anmälan för registrering.

Vid anmälan skall fogas bestyrkt afskrift af protokoll, som förts
i ärendet, äfvensom bevis om dagen för årsstämningens utfärdande.

68 §.

Under konkursen företrädes föreningen såsom konkursgäldenär
af styrelsen eller, där vid konkursens början sysslomän enligt 51 §
eller likvidatorer varit utsedda, af dessa. Under konkursens fortgång
må dock i behörig ordning kunna utses styrelse i stället för sysslomän,
som förordnats enligt nämnda paragraf, äfvensom utses nya styrelseledamöter
eller nya likvidatorer.

Hih, till Riksd. Prof. 1911. 1 Samt. 1 Afd. 21 Höft.

114

Kungl. Maj.is Nåd. Proposition N:o 35.

69 §.

Finnes efter konkursens afslutande ej öfverskott, anses föreningen
upplöst, då konkursen afslutats. Det åligger dem, som under konkursen
sist företrädt föreningen såsom konkursgäldenär, att om föreningens
sålunda skedda upplösning ofördröjligen göra anmälan till
registret.

Yar föreningen ej i likvidation, då dess egendom afträddes till konkurs,
och finnes efter konkursens afslutande öfverskott, skall å föreningssammanträde,
hvilket bör ofördröjligen utlysas af styrelsen, beslutas,
huruvida, föreningen skall fortsätta sin verksamhet eller träda i
likvidation.

Bestämmelser afseende allenast ekonomiska föreningar med
personligen ansvariga medlemmar.

70 §.

Är i ekonomisk förenings stadgar bestämdt, att medlemmarna åtaga
sig till visst belopp begränsad personlig ansvarighet för föreningens förbindelser,
skola stadgarna, då de för registrering ingifvas, vara försedda
med samtliga medlemmarnas egenhändiga, bevittnade namnunderskrifter.

71 §•

Ansökning om inträde i föreningen eller uppsägning till afgång
därur skall göras i två exemplar; skolande inträdesansökning innehålla
uttryckligt förklarande, att sökanden för föreningens förbindelser åtager
sig den personliga ansvarighet, som är bestämd i stadgarna.

Ej må i stadgarna meddelas sådan föreskrift, hvarom i 10 §
förmäles.

72 §.

Om medlems inträde i föreningen eller afgång därur skall styrelsen
ofördröjligen göra anmälan för registrering.

Vid anmälan om inträde eller om afgång på grund af uppsägning
skola fogas bägge exemplaren af den om inträdet eller afgången

115

Kungl. Maj:Is Nåd. Proposition N:o 35.

gjorda framställning; det ena exemplaret skall, försedt med bevis om
registreringen, återställas till styrelsen. Vid anmälan om inträde skall
ock fogas styrkt afskrift af protokoll rörande beslut, hvarigenom
inträdesansökning bifallits.

Är afgången föranledd af medlems död eller af lians uteslutande
ur föreningen, efter ty i 11 § sägs, skall anmälan vara åtföljd, i förra
fallet, af vederbörlig dödsattest och, i det senare, af styrkt afskrift af
protokoll rörande det beslut, som fattats angående medlemmens uteslutande.
Skedde afgången på grund af annat förhållande, skall vid
anmälan fogas handling, hvarigenom förhållandet styrkes.

Anmälan, hvarom nu är sagdt, må kunna göras af inträdande
eller afgående medlem eller hans rättsinnehafvare.

73 §.

Inom utgången af januari månad hvarje år skall styrelsen till
registreringsmyndigheten ingifva med styrelseledamöternas egenhändiga
namnunderskrifter styrkt, i bokstafsföljd ordnad förteckning å dem,
som vid årets början voro medlemmar af föreningen.

74 §.

Inträdande medlem svare för alla förbindelser, hvari föreningen
vid tiden för inträdet häftar.

Afgår medlem, svare han ej för föreningens därefter uppkommande
förbindelser, där den. med hvilken afhandlats, ägde vetskap om afgången.

75 §.

Medlems ansvarighet må göras gällande endast i den mån vid
konkurs föreningens tillgångar ej förslå till gäldande af dess skulder
samt allenast i den ordning, som i 76 och 77 §§ sägs.

Afgången medlem vare från sin ansvarighet fri, där ej föreningens
tillgångar afträdas till konkurs, som börjar inom ett år från det
anmälan om afgången, efter verkställd registrering, kungjordes i ortstidningen.

76 §.

116 Kungl. Maj ds Nåd. Proposition N:o 35.

slag till uttaxering å föreningsmedlemmarna, så långt deras ansvarighet
räcker, af det för bristens täckande erforderliga belopp, ökadt med
högst en fjärdedel.

Öfver detta förslag, som skall genom konkursförvaltningens försorg
hållas tillgängligt, må klandertalan föras i samma ordning, som
angående klander af utdelningsförslag finnes stadgad i konkurslagen.
Sådan talan må anställas jämväl af föreningsmedlem.

77 §.

Sedan förslaget till uttaxering vunnit laga kraft eller blifvit af
första domstolen i konkurssaken pröfvadt, åligger det sysslomännen i
konkursen att ofördröjligen i den ordning, som finnes stadgad för
kungörande af meddelanden åt föreningens medlemmar, infordra uttaxerade
beloppen.

Infordradt belopp, som ej erlägges å utsatt tid, skall utsökas af
sysslomännen; och vare vid utsökningen förslaget till uttaxering lika
gällande som domstols laga kraft ägande dom.

Om registrering.

78 §.

Hos Konungens befallningshafvande skall föras föreningsregister
för inskrifning af de uppgifter, hvilka enligt denna lag skola för
registrering anmälas, eller hvilkas intagande i registren eljest är eller
varder föreskrifvet.

Kungl. Maj.ts Nåd. Proposition N:o 35.

117

79 §.

Anmälan till registret skall göras skriftligen och vara åtföljd af
stadgade afgifter för registreringen och dess kungörande. Aflämnas
anmälan genom ombud, eller insändes den med posten, skall underskriften
vara af vittnen styrkt.

Då ekonomisk förenings registrering sökes, skall hvarje styrelseledamot
och suppleant, så cck i öfrigt eu hvar, som, ensam eller gemensamt
med annan, är berättigad att teckna föreningens firma, på samma gång
egenhändigt inskrifva sin namnteckning i registret eller i särskild!
bihang till detta, såframt ej namnteckningen förefinnes å anmälningsskriften
och blifvit af vittnen styrkt. På enahanda sätt skall förfaras,
då anmälan sedermera sker därom, att styrelseledamot eller suppleant
blifvit utsedd, eller att eljest någon, ensam eller gemensamt med annan,
blifvit berättigad att teckna firman.

80 §.

År ej, då anmälan efter 72 § 4 mom. göres, anmälda förhållandet
så styrkt, som för hvarje fall finnes föreskrifvet, meddele Konungens
befallningshafvande styrelsens ledamöter föreläggande, vid vite, att
afgifva förklaring, så ock, när omständigheterna därtill föranleda, att
insända de handlingar, som för ärendets pröfning må vara erforderliga.

Har eljest den anmälande icke iakttagit de föreskrifter, som finnas
för hvarje särskild! fall stadgade, eller pröfvas föreningens stadgar eller
beslut, som anmäles för registrering, icke hafva tillkommit i föreskrifven
ordning, eller ej stå i öfverensstämmelse med föreskrifterna i denna
lag, eller åsyfta lagstridig eller uppenbart osedlig verksamhet eller eljest
strida mot lag eller författning, skall registrering vägras. Samma lag
vare, där beslut om sådan ändring af stadgarna, att styrelsens säte
skall flyttas från ett län till ett annat, för registrering anmäles och
Konungens befallningshafvande i det senare länet på förfrågan meddelar,
att föreningens firma jämlikt stadgandet i 7 § 3 mom. utgör
hinder för föreningens upptagande i detta läns föreningsregister.

118

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 35.

81 §.

Har registrering af ekonomisk förening vägrats på den grund, att
det i stadgarna angifna föremålet för föreningens verksamhet är Ostridigt
eller uppenbart osedligt, äge sökanden, där han är missnöjd med
beslutet, att å landet senast vid det lagtima ting, som infaller näst efter
sextio dagar från beslutets dag, och i stad inom sextio dagar från
samma dag genom ansökning hos rätten i den ort, där föreningens
styrelse enligt stadgarna skall hafva sitt säte, påkalla pröfning, huruvida
hinder, som nu är sagdt, möter mot föreningens registrering. Sådan
ansökning skall af rätten eller domaren delgifvas Konungens befallningshafvande,
som förordnar ombud att i målet föra det allmännas talan.
Finner rätten hinder, som ofvan sägs, ej möta mot föreningens registrering,
skall, sedan beslutet härom vunnit laga kraft, Konungens befallningshafvande,
om i öfrigt hinder ej möter, på anmälan af föreningens
styrelse bevilja registrering.

Är sökanden missnöjd med annat Konungens befallningshafvandes
beslut, hvarigenom registrering vägrats, äge sökanden att, vid talans
förlust, innan klockan tolf å sextionde dagen från beslutets dag däröfver
anföra besvär hos Konungen.

82 §.

Beviljas ekonomisk förenings registrering, läte Konungens befallningshafvande
i registret införa:

1) dagen för stadgarnas antagande;

2) föreningens firma;

3) föremålet för föreningens verksamhet;

4) den ort, där styrelsen har sitt säte;

5) tiden för räkenskapsafslutning;

6) hvarje styrelseledamots och suppleants samt, där eljest någon,
ensam eller gemensamt med annan, är berättigad att teckna föreningens
firma, dennes fullständiga namn och hemvist;

7) där befogenhet att teckna firman ej skall utöfvas allenast af
styrelsen, hvilken eller hvilka, hvar för sig eller gemensamt, sådan
befogenhet tillkommer;

119

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 35.

Dessutom skall, om föreningens medlemmar åtagit sig personlig
ansvarighet för föreningens förbindelser, i registret införas uppgift å
det belopp, intill hvithet medlemmarna åtagit sig sådan ansvarighet,
äfvensom förteckning å medlemmarna.

Det ena exemplaret af stadgarna skall förses med bevis om registreringen
och återställas till sökanden.

83 §.

Anmäles ändring i förhållande, hvarom inskrifning i registret skett,
skall den ändring, där registrering beviljas, anmärkas i registret.

Registreras ändring i förenings stadgar, skall ena exemplaret af
det protokoll, som innehåller beslutet om ändringen, till sökanden
återställas försedt med bevis om registreringen.

Sker ändring i förenings firma, skall ny fullständig inskrifning i
registret göras.

Beslutar förening, att styrelsens säte skall flyttas från ett län till
ett. annat, har Konungens befallningshafvande, sedan beslutet härom
registrerats, att afföra föreningen ur registret och, för föreningens
registrering i det senare länet, till Konungens befallningshafvande därstädes
öfversända utdrag af registret med dithörande bilagor.

84 §.

Hvad i registret införes med undantag af underrättelse om
konkurs, hvarom förmäles i 68 §, skall genom Konungens befallningshafvandes
försorg ofördröjligen kungöras såväl i allmänna tidningarna
som ock i den stads tidning, där Konungens befallningshafvande
har sitt säte, eller, om flera tidningar där utgifvas, i den af
dessa, där allmänna påbud för staden vanligen meddelas.

En samling för hela riket af hvad sålunda i allmänna tidningarna
kungjorts skall genom det allmännas försorg efter hand befordras till
trycket och förses med register för hvarje år.

I den mån nyssnämnda samling tryckes skall den öfversändas till
hvarje domstol, Konungens befallningshafvande och öfverexekutor.

Anmälningsskrifter med därvid fogade handlingar äfvensom ingifna
medlemsförteckningar skola, särskilt för hvarje förening, förvaras
såsom bilagor till registret.

120

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 35.

85 §.

Närmare föreskrifter om registrets förande, de i 84 § stadgade
kungörelser, afgifterna för registreringen ock för dess kungörande samt tid
ock ”sätt för utgifvande af den i nämnda paragraf omförmälda samling
ock dess öfversändande till vissa myndigheter meddelas af Konungen.

86 §.

Företer förenings registrerade firma likket med en i kandelsregister,
föreningsregister eller aktiekolagsregistret tidigare införd firma, ock
lider därigenom innekafvaren af sistnämnda firma förfång, äge domstol
på talan af denne förbjuda föreningen att efter viss tid använda
förstnämnda firma äfvensom ålägga föreningen det skadestånd, som
pröfvas skäligt.

Menar någon eljest, att en i registret verkställd inskrifning länder
konom till förfång, må talan om registreringens upplifvande samt om
skadestånd föras vid domstol.

87 §.

Har genom laga kraft ägande dom blifvit förklaradt, att en i
registret gjord inskrifning ej bort ske, eller att beslut, som registrerats,
är ogiltigt, eller att eljest visst förhållande, hvarom inskrifning skett,
ej föreligger, skall på begäran af någondera parten anteckning därom
göras i registret. Underrättelse om sådan anteckning skall så kungöras,
som i 84 § sägs.

Yarder, sedan i registret gjorts anteckning om förenings konkurs,
af öfverrätt förklaradt, att offentlig stämning ej bort utfärdas, skall
anteckningen på därom gjord ansökning afföras ur registret.

88 §.

Det, som i enlighet med denna lag blifvit infördt i registret
och kungjordt i ortstidningen, skall anse3 hafva kommit till tredje
mans kännedom, där ej af omständigheterna framgår, att kan hvarken
käft eller bort hafva kunskap därom.

Innan sådant kungörande skett, kan det förhållande, som blifvit
eller bort blifva antecknadt i registret, icke med laga verkan åberopas
mot annan än den, som visas hafva ägt vetskap därom.

Kungl. Maj.is Nåd. Proposition N:o 35.

121

89 §.

Företer den, som inför domstol, Konungens befallningshafvande
eller öfverexekutor företräder ekonomisk förening, bevis utvisande, att
han den dag, beviset utfärdades, enligt registret var behörig att företräda
föreningen, och är det bevis ej äldre än ett år, åligger det myndigheten
att ur den i 84 § omförmälda tryckta samling inhämta upplysning,
huruvida förändring beträffande behörigheten ägt rum. Hvad i sådant
afseende nyssnämnda samling i den mån den kommit myndigheten
tillhanda utvisar, skall för myndigheten äga vitsord, där ej annat förhållande
visas vara för handen.

90 §.

Öfverensstämmer ej förteckning, hvarom förmäles i 73 §, med
inkomna anmälningar om inträde i ekonomisk förening eller afgång
därur, förelägge Konungens befallningshafvande styrelsens ledamöter vid
vite att afgifva förklaring och insända de handlingar, som för åstadkommande
af rättelse kunna vara erforderliga.

Stråffbestämmelser.

91 §.

Med böter från och med tjugofem till och med ett tusen kronor
straffes

1) styrelseledamot eller annan, som vid anmälan till registrering
mot bättre vetande meddelar oriktig uppgift;

2) styrelseledamot eller likvidator, där han mot bättre vetande i
handling, som framlägges å föreningssammanträde, rörande föreningens
angelägenheter meddelar oriktig uppgift;

3) styrelseledamot, som uppsåtligen i strid med bestämmelserna i
17 § 1 punkten låter verkställa utbetalning af föreningens tillgångar;

4) revisor, där han i berättelse eller annan handling, som framlägges
å föreningssammanträde, mot bättre vetande lämnar oriktig
uppgift rörande föreningens angelägenheter eller uppsåtligen underlåter
att göra anmärkning mot dylik uppgift i handling, som af honom
granskats;

Bill. till Biksd. Prof. 1911. 1 Sami. 1 Afd. 21 Höft.

122

Katigt Maj:ts Nåd. Proposition N:o 35.

5) revisor, som, därest lian insett eller bort inse, att skada däraf
kunnat följa, yppar något af hvad vid granskningen af styrelsens förvaltning
eller föreningens räkenskaper kommer till hans kännedom,
utan att det med nödvändighet erfordras för fullgörande af hans
uppdrag.

Ej må straff, som ofvan är stadgadt, tillämpas, där förseelsen
enligt allmänna strafflagen bör beläggas med strängare straff.

92 §.

Åsidosattes föreskrift, som i 8 §, 27 §, 36 § 1 mom., 38 § 4 mom.,
48 § 1 inom., 69 § 1 inom., 72 § 1 mom. eller 73 § är meddelad,

straffes den försumlige med böter från och med fem till och med
fem hundra kronor.

Samma lag vare

om likvidator, som ej fullgör hvad honom enligt 58 §, 59 § 2
mom. eller 67 § åligger.

Förseelse mot 36 § 1 inom., 38 § 4 mom. eller 59 § 2 mom.
må åtalas allenast af målsägande; och skall härvid såsom målsägande
anses såväl föreningen som hvarje medlem däri.

93 §.

Böter och viten, som ådömas enligt denna lag, tillfalla kronan.
Saknas tillgång till böters eller vitens fulla gäldande, skall förvandling
ske enligt allmänna strafflagen.

Särskilda bestämmelser.

94 §.

Förening, som enligt lagen om ideella föreningar må registreras
såsom ideell förening, stånde öppet att i stället varda i enlighet med
denna lag registrerad såsom ekonomisk förening.

Har förening registrerats såsom ideell förening, utgöre den omständigheten
ej hinder för föreningen att, såframt härför erforderlig
ändring af stadgarna vidtages, i stället i enlighet med denna lag
vinna registrering såsom ekonomisk förening.

123

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 35.

Angående rätt för ekonomisk förening att i stället vinna registrering
såsom ideell förening är stadgadt i lagen om ideella föreningar.

95 §.

Föreningsmedlemmar, som genom att öfverträda denna lag eller
föreningens stadgar tillskynda föreningen skada, svare för skadan, en
för alla och alla för en.

Öfverträda styrelseledamöter, likvidatorer eller föreningsmedlemmar
denna lag eller föreningens stadgar ock tillskyndas tredje man därigenom
skada, vare de, som låtit sådant komma sig till last, ansvarige för
skadan, en för alla ock alla för en.

Har förening i strid med stadgandet i 2 § försålt annorledes än
mot kontant betalning, vare den, som förestått rörelsen, ansvarig för
all skada, som uppkommer af den sålunda skedda försäljningen. Talan
om sådant skadestånd må, där föreningens egendom afträdts till
konkurs, af konkursboet anställas utan kinder däraf, att föreningen
frikallat den, som förestått rörelsen, från skadeståndsskyldigket.

96 §.

Förening vare uti de mål, för kvilka ej annorlunda genom lag
stadgas, lydande under allmän underrätt i den ort, där styrelsen enligt
stadgarna kar sitt säte.

97 §.

Försummelse att enligt bestämmelse i denna lag göra anmälan
för registrering skall åtalas vid allmän underrätt i den ort, där föreningens
styrelse enligt stadgarna kar sitt säte.

98 §.

Innekålla ekonomisk förenings stadgar förbekåll, att tvister mellan
föreningen ock styrelsen eller ledamot däraf eller föreningsmedlem skola
känskjutas till afgörande af en eller flere skiljemän, äge det förbekåll
samma verkan, som tillkommer skiljeaftal; ock gälle om påkallande
af förbekållets tillämpning kvad om stämning i denna lag finnes stadgadt.

124

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 35.

2 kap. Om oregistrerade föreningar.

99 §.

Förening, hvilken ej blifvit registrerad, kan ej förvärfva fast
egendom, ej heller inför domstol eller annan myndighet göra fordran
eller annan rättighet gällande.

100 §.

Handla ledamöter af oregistrerad förenings styrelse eller medlemmar
i föreningen eller andra å föreningens vägnar, svare de, som i
åtgärden eller beslut därom deltagit, för uppkommande förbindelser
såsom för annan sin gäld, en för alla och alla för en.

3 kap. Om undantag från lagens tillämplighetsområde.

101 §.

Hvad i denna lag är föreskrifvet skall ej äga tillämpning å

1) sparbanker;

2) sjukkassor, understödsföreningar eller andra försäkringsföreningar;

3) föreningar för anskaffande af lån mot säkerhet af inteckning
i fast egendom, å hvilka gällande bestämmelser om hypoteksföreningar
äga tillämpning.

Ej heller göres genom denna lag ändring i hvad om föreningar
för visst ändamål eljest är i lag eller författning särskildt stadgadt.

102 §.

Genom denna lag upphäfves lagen om registrerade föreningar för
ekonomisk verksamhet den 28 juni 1895.

Kungl■ Maj:ts Nåd. Proposition N:o 35.

125

103 §.

Denna lag skall träda i kraft den--------—

Har förening, som afses i 1 § af lagen om registrerade föreningar
för ekonomisk verksamhet den 28 juni 1895, antagit stadgar och utsett
styrelse, innan denna lag trädt i kraft, må föreningen registreras enligt
bestämmelserna i sagda lag. Har förening blifvit i enlighet med sistnämnda
lags bestämmelser upplöst, skola i fråga om likvidationen gälla
bestämmelserna i samma lag, men i öfrigt skall denna lag äga tilllämpning
jämväl å föreningar, som i denna lags 1 § afses och äga
bestånd, då lagen träder i kraft.

I fråga om styrelseledamot eller suppleant som enligt äldre lag
berättigats teckna föreningens firma, skola bestämmelserna i 20 och 21 §§
lända till efterrättelse; och skall förty inskränkning i befogenheten för
den, som äger teckna föreningens firma, att företräda föreningen, ändå
att inskränkningen enligt äldre lag registrerats och kungjorts, icke
därigenom anses hafva kommit till tredje mans kännedom.

126

Kungi. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 35.

Utdrag af protokollet öfver justitiedepartementsärenden, hållet inför
Hans Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott
fredagen den 25 november 1910.

Närvarande:

Hans excellens herr statsministern Lindman,

Hans excellens herr ministern för utrikes ärendena grefve Taube,
Statsråden: Petersson,

Hederstierna,

SWARTZ,

grefve HAMILTON,

Malm,

Lindström,

Nyländer,

von '' Krusenstierna.

Chefen för justitiedepartementet statsrådet Petersson anförde:

»Den 18 sistlidne juni beslöt Eders Kungl. Maj:t på min hemställan
att anbefalla öfverståthållareämbetet och Eders Kungl. Maj:ts
befallningshafvande i hvarje län att öfver hvartdera af särskilda inom
justitiedepartementet utarbetade, då anmälda förslag till lag om ideella
föreningar och till lag om ekonomiska föreningar afgifva underdånigt
utlåtande, sedan dessförinnan tillfälle skyndsammast blifvit beredt föreningar
af den beskaffenhet, som i förslaget afses, att yttra sig öfver

127

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 35.

detsamma, och att därjämte, i den mån ske kunde, meddela uppgift om
antalet dylika föreningar inom myndighetens område samt deras medlemsantal
och hufvudsakliga ändamål, äfvensom från föreningar, hvilkas
stadgar funnes i tryck tillgängliga, infordra exemplar af samma stadgar
för att utlåtandet biläggas.

Dessa utlåtanden hafva nu inkommit, åtföljda af yttranden från
föreningar och andra intresserade äfvensom af tryckta stadgar för ett
stort antal föreningar; och tillåter jag mig nu att för Eders Kungl.
Maj:t anmäla dessa utlåtanden med därvid fogade handlingar.

Jag torde därvid lämpligen böra först upptaga till behandling
frågan om lagstiftning för

ideella föreningar.

De inkomna yttrandena med därvid fogade exemplar af olika ideella
föreningars stadgar lämna ett ganska godt material för bedömande af
dessa föreningars skiftande ändamål och de olika normer, efter hvilka
de ansett sin verksamhet böra inrättas. I fråga om föreningslifvets
omfattning och utbredning är äfven samma material upplysande, ehuruväl
antagligt synes vara, att åtskilliga föreningar och antalet medlemmar
i dem icke återfinnas i de inkomna uppgifterna. Dessa uppgifter utvisa
ett antal föreningar af 9,702 med 1,130,654 medlemmar. Grupperade
efter ändamålet för deras verksamhet finnas föreningar, hvarom uppgifterna
lämna upplysning, med religiöst syfte till ett antal af 2,245
med 182,828 medlemmar; för främjande af nykterhet till ett antal af
3,236 med 252,379 medlemmar; för välgörenhet till ett antal af 303
med 60,121 medlemmar; med politiskt syfte till ett antal af 641 med
109,228 medlemmar; fabriks- och han dt verks föreningar till ett antal af
379 med 53,681 medlemmar; fackföreningar till ett antal af 531 med
57,023 medlemmar; föreningar för idrott och skytteverksamliet till ett
antal af 1,431 med 117,312 medlemmar o. s. v. Flere af de sålunda
angifna siffrorna äro emellertid utan tvifvel för låga. De inkomna uppgifterna
äro föremål för bearbetning, som ännu icke slutförts, och torde
jag framdeles få för Eders Kungl. Magt anmäla det resultat, som däraf
kan framgå. Så mycket kan emellertid redan nu sägas, att de om ideella
föreningar föreslagna lagbestämmelser, hvilka jag nu har att för Eders
Kungl. Maj:t anmäla, jämförda med gällande stadgar för ett stort antal
af de viktigaste föreningarna, ingalunda kunna — såsom från vissa
håll befarats — anses lägga något obehörigt tvång på föreningslifvet
eller hindra föreningarnas rörelsefrihet inom rättmätiga gränser.

128

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 35.

De ideella föreningar, som begagnat sig af det dem lämnade tillfälle
att inkomma med erinringar rörande den tilltänkta lagstiftningen,
äro i förhållande till hela antalet bestående sådana föreningar blott ett
, fåtal. I allt äro yttranden inkomna från 199 ideella föreningar — men då
yttranden afgifvits af de stora hufvudorganisationerna och centralföreningarna,
och bakom dem alltså torde få anses stå ett stort antal föreningsmedlemmar,
lärer hvad som anförts böra tillmätas ganska stor betydelse.

I ett afsevärdt antal af de afgifna yttrandena uttalas den mening,
att lagstiftning för de ideella föreningarna öfver hufvud taget icke skulle
vara behöflig. Särskildt kraftigt framföres denna uppfattning af 57
fackföreningar, anslutna till den socialdemokratiska organisationen. Men
äfven åtskilliga andra föreningar såsom exempelvis 9 med religiöst syfte
och 11 nykterhetsföreningar intaga samma afböjande ståndpunkt.

Denna syn på tingen framfördes redan vid sistlidet års riksdag i
en motion inom Andra kammaren af herrar Blomberg m. fl. och har
således redan varit under debatt i Riksdagen. Där vann den då icke någon
större tillslutning. Såsom jag förut till statsrådsprotokollet af den 18 sistlidne
juni anfört, torde i stället af ärendets behandling i Riksdagen framgå,
att Riksdagen varit med Eders Kungl. Maj:t ense om angelägenheten af att
lagstiftning äfven för de ideella föreningarna snarast möjligt kommer
till stånd. Men då behofvet af dylik lagstiftning dock alltjämt ifrågasättes,
torde det icke vara ur vägen att här med några ord beröra de
skäl, som synas mig vara i detta hänseende afgörande.

Såsom utgångspunkt för deras uppfattning, som hålla före, att
lagstiftning å ifrågavarande område är obehöflig, kan angifvas ett
uttalande till högsta domstolens protokoll för den 28 november 1907
vid granskning af ett till högsta domstolen remitteradt förslag till lag
om registrerade föreningar för annan än ekonomisk verksamhet. En af
högsta domstolens ledamöter anförde då (K. Prop. n:r 83, 1910, sid. 69),
att likasom man under tiden närmast före tillkomsten af 1895 års lag
om registrerade föreningar för ekonomisk verksamhet — utan tvifvel
med fullt fog — ansett sig berättigad att, såframt en ideell förening
antagit stadgar af en viss fullständighet, tillerkänna föreningen rättspersonlighet,
det vill säga förmåga att förvärfva rättigheter och ikläda
sig förpliktelser äfvensom kära och svara inför domstol, så måste en
sådan förening äfven sedermera under nyss angifna förutsättning betraktas
såsom ett rättssubjekt. Den tvekan härom, som stundom yppats,
syntes nämnda ledamot alldeles ogrundad och, såvidt han hade sig
bekant, förelåge ej heller något domslut, där möjligheten af en ideell
förenings rättspersonlighet blifvit förnekad af den högsta lagskipande

129

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 35.

myndigheten. Detta uttalande biträddes af högsta domstolens öfriga i
lagförslagets granskning deltagande ledamöter.

Då nu — menar man — de ideella föreningarnas rättskapacitet
måste anses fastslagen genom berörda auktoritativa uttalande, och praxis
äfven visat sig villig att följa den sålunda gifna anvisningen, samt hvad
af normer, som de ideella föreningarna behöfva för sin verksamhet, kunna
gifvas i deras stadgar, så föreligger för de ideella föreningarna ej vidare
något behof af lagstiftning.

Häremot är emellertid till en början att erinra, att det — såsom
inom lagrådet uttalats (K. Prop. n:r 83’ 1910, sid. 157) — otvifvelaktigt
är ett samhällsintresse, att sådana föreningar, som skola i större omfattning
träda i rättsförhållanden till utomstående, inrättas och verka i
enlighet med vissa af lagstiftningen uppställda hufvudprinciper. Sådant
tryggas genom registreringen, som ju afser icke blott att åstadkomma
en tillförlitlig öiversikt öfver de fullmyndiga föreningarna utan äfven
en garanti för att deras stadgar innehålla vissa såsom väsentliga ansedda
bestämmelser. Principen är genomförd ifråga om andra sammanslutningar
— bolag, ekonomiska föreningar, sjukkassor m. fl. — och det
lärer ej kunna angifvas något skäl, hvarför de ideella föreningarna, om
de vilja uppträda som bärare af rättigheter och skyldigheter och inlåta
sig i rättshandel med utomstående, skulle i dessa hänseenden gifvas en
särställning.

Ur synpunkten af dessa föreningars eget intresse synes det jämväl
vara önskvärdt, att en utväg anvisas, hvarigenom de kunna vinna en
obestridlig och lätt kontrollerbar rättskapacitet. Ty det är att märka,
att högsta domstolens ofvan berörda uttalande icke innefattar, att en
ideell förening ovillkorligt och under alla förhållanden är att anse som
rättssubjekt. . Därför erfordras ju, att föreningen antagit stadgar af en
viss fullständighet. Vill den träda i förbindelse med utomstående, måste
den äfven hafva en behörig styrelse. Huruvida dessa förutsättningar
föreligga, måste nu blifva föremål för pröfning i hvarje särskildt fall,
och det synes mig otvifvelaktigt, att tredje man, med hvilken föreningen
kan vilja inlåta sig i rättshandel, ofta måste ställa sig tveksam inför
krafvet på att han själf skall verkställa sådan pröfning med risk att
stå rättslös mot föreningen, om han därvid begår ett misstag. Särskildt
beträffande fastighetsväsendet kan stadga och säkerhet icke vinnas, med
mindre som oeftergifligt kraf uppställes, att den, som förvärfvar, afyttrar
eller med inteckning belastar fastighet, äger oomtvistlig rättskapacitet.
Att dock äfven vid annan rättshandel en osäkerhet i nämnda hänseende
kan innebära kännbar olägenhet, torde framgå af ett uttalande af en
Bill. till Riksd. Prof. 1911. 1 Samt. 1 Afd. 21 Käft. 17

130

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 35.

Konungens befallningshafvande, däri bland annat meddelas, att bankerna
i orten i allmänhet icke såsom låntagare godtaga föreningar, hvilka
ej blifvit registrerade, utan att medlemmarna i vederbörande föreningsstyrelse
få ikläda sig personlig ansvarighet för lånen. Det är helt
visst så, som vid sistlidne Riksdag under debatten i Andra kammaren
uttalades af en talare, hvilken motsatte sig det då framlagda förslaget
men likvisst fann lagstiftning på ifrågavarande område behöflig, att det
ingalunda är detsamma, att föreningarna, såsom nu är förhållandet, få
lefva på en rättspraxis, om hvilken man icke vet, huruvida den kan
stå sig, som att hafva eu i lag tillförsäkrad rättskapacitet.

Behof af lagstiftning om ideella föreningar föreligger emellertid
äfven ur annan synpunkt. Vid den lagstiftning, som under senare år
genomförts beträffande olika slag af associationer, har ett klart uttaladt
syfte varit att skydda den enskilde delägaren mot obehöriga Övergrepp,
att säkerställa minoriteten mot majoritet sförtryck. I fråga om de
ideella föreningarna finnes för närvarande härutinnan intet lagfäst;
deras stadgar skola alltså vara bestämmande. Äfven om i åtskilliga af
dessa intagits en del bestämmelser, som åsyfta att trygga minoritetens
rätt, finnas dock andra, Indika icke lägga hinder i vägen för en tillfällig
majoritet att utan vidare omlägga föreningens syfte och verksamhet eller
att använda föreningens tillgångar till ändamål, som äro för dess syfte
helt främmande, eller att ändra den enskilde föreningsmedlemmens rättigheter
och skyldigheter gent emot föreningen eller att på annat lika ingripande
sätt omkasta stadgarna. Det skulle till och med kunna inträffa,
att den med dylika omstörtningar missnöjde föreningsmedlemmen funne
sig vara genom en stadgebestämmelse betagen rätten att utträda ur
föreningen. Med allt erkännande af det önskvärda i att största möjliga
rörelsefrihet lämnas de ideella föreningarna ifråga om deras inre förhållanden,
måste dock sägas, att det gifves vissa gränser, utöfver hvilka
majoritetens bestämmanderätt äfven inom dessa föreningar icke kan
sträckas, utan att andra berättigade intressen trädas för nära, och dessa
gränser kunna endast genom lag uppdragas.

Det inom justitiedepartementet utarbetade förslaget till lag om
ideella föreningar, öfver hvithet myndigheter och intresserade lämnats
tillfälle att yttra sig, utgör, som jag förut antydt, en utbrytning ur det
vid sistlidne Riksdag framlagda förslaget till lag om föreningar af de
delar, som angå de ideella föreningarna. Emot detsamma har i åtskilliga
yttranden anmärkts, att det vore alltför omständligt, detaljeradt och
svårt att komma till rätta med för dem, hvilka i främsta rummet hade
att inrätta sig efter detsamma. Det har ansetts alltför tyngande och

131

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition No 35.

obekvämt för föreningslifvet. Det skulle — för att citera Stockholms
arbetarekommuns yttrande — intvinga det skiftande ideella föreningslifvet
i en och samma orörliga tvångströja; hindra och trakassera föreningsverksamheten
samt införa omgång, kostnader och en afskräckande
tungroddhet i föreningslifvet; det vore för den samhälleliga utvecklingen
i grunden skadligt.

Jag anser mig kunna beteckna dessa och liknande uttalanden
såsom icke befogade. Jag inser emellertid fullväl, att på eu lag af
förevarande art böra ställas stora anspråk på enkelhet och lättfattlighet,
och att den såväl formellt som reellt icke bör på föreningarna och deras
ledare ställa andra kraf än som oundgängligen erfordras för att tillgodose
de andra berättigade intressen, om hvilka jag förut lämnat en
antydan.

Ur denna synpunkt har jag underkastat det remitterade förslaget
en genomgående ytterligare revision och därvid trott mig kunna däri
vidtaga ändringar och förenklingar, hvilka torde i viktiga punkter tillmötesgå
framkomna önskemål. Dock har jag icke bort lämna ur sikte,
att den 4 juli detta år utfärdats lag om sjukkassor, hvilken i åtskilliga
stycken behandlar ämnen, som äfven böra upptagas i förevarande lagförslag.
Uppenbarligen måste det vara af vikt, att i dessa stycken de
båda lagarna icke förete sådana skiljaktigheter, att däraf föranledes den
missuppfattning, att sakliga olikheter föreligga, där öfverensstämmelse är
afsedd. Om jag det oaktadt i några fall (§§ 14 (13), 16 (15) m. fl.)*) ansett
mig böra frångå den redan utfärdade lagens uppställning och uttryckssätt,
har sådant skett i syfte att vinna större lättfattlighet och på sådant
sätt, att något missförstånd af förutnämnda art icke lärer kunna däraf
föranledas.

Såsom viktigare ändringar i det remitterade förslaget torde till
en början kunna angifvas, att de formella betingelserna för registrering
(5 (6) §) ytterligare lindrats, så att för registrering numera kräfves allenast
eu ansökan af styrelsen, innehållande vissa af densamma lätt lämnade
uppgifter, samt såsom bilagor två exemplar af föreningens stadgar, till
riktigheten best}U''kta af styrelsens ordförande, och på liknande sätt
styrkt afskrift af protokoll vid förenings sammanträde, utvisande att
stadgarna blifvit antagna, äfvensom af dylikt protokoll eller annan
handling, hvaraf framgår, att styrelse blifvit utsedd. Att nu bestående
äldre föreningar, hvilka tilläfventyrs icke kunna förete protokoll öfver

l) De först angifna paragrafnumren hänvisa till det remitterade förslaget; de inom
parentes upptagna till det reviderade, vid detta protokoll fogade förslaget.

132

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 35.

föreningens bildande och stadgarnas antagande, icke skola däraf hindras
att söka registrering, därför är sörjdt i de vid lagförslaget fogade öfvergångsbestämmelserna.
Såsom jag förut anmärkt, kommer enligt förslaget
registreringen icke att draga annan kostnad än postporto för det bref, hvarmed
ansökningshandlingarna insändas till Konungens befallningshafvande.

Stadgandet om ideell förenings firma 7 (8) § har omlagts så, att
hinder icke möter för föreningen att i sin firma bibehålla eller upptaga
sådan beteckning, som hittills ofta användts för att utmärka sammanslutning
af ifrågavarande art såsom förbund, sällskap, klubb, gille m. fl.
dylika. Stadgandet, sådant det nu föreligger, afser allenast att förekomma
sådan firmabeteckning, som kan föranleda det missförstånd, att
firman innehafves af en sammanslutning, för hvilken gäller annan lagstiftning.

Föreskriften om skyldighet att hålla förteckning öfver föreningens
medlemmar har utgått. Där sådan förteckning för föreningen själf är
af någon betydelse, lärer den i allt fall blifva förd; där så ej är förhållandet,
torde kanske öfvervägande skäl tala för att föreningens styrelse
ej genom lagbud betungas med ett dylikt åliggande. Likaså har i fråga
om medlems uteslutande ur ideell förening grunder för en dylik åtgärd
ansetts utan olägenhet kunna hänvisas uteslutande till stadgarna.

Vid revisionen af stadgan dena om styrelse och firmateckning har
jag ur synpunkten af lättfattlighet ansett mig kunna våga i lagtexten
införa ett nytt ord »firmatecknare» såsom utmärkande den eller de personer
inom eller utom styrelsen, som erhållit
föreningens firma.

Enligt lagen om sjukkassor är bestämmelse om styrelsens beslutförhet
ett obligatoriskt moment i stadgarna samt styrelsens rätt
att förordna annan än styrelseledamot till firmatecknare och att uppskjuta
val af ny styrelseledamot i afgången ledamots ställe, där styrelsen
utan denne är beslutför, gjord beroende af därom i stadgarna
intaget eller, hvad angår firmatecknare, eventuellt af sjukkassesammanträde
lämnadt medgifvande. I fråga om föreningarna har jag trott en
motsatt princip vara lämplig och önskvärd, hvadan alltså en supplerande
regel om styrelsens beslutförhet upptagits i förslagets 19 § (16 §) samt styrelsens
rätt att förordna firmatecknare inom eller utom styrelsen och att

1 förut angifna fall uppskjuta val af ny styrelseledamot angifvits såsom
regel att gälla, så snart ej i stadgarna eller, hvad angår firmatecknare,
eventuellt af föreningssammanträde blifvit annorlunda förordnadt (13 §

2 och 6 mom. i det reviderade förslaget).

Den anmälan till registrering, som ej kan eftergifvas, då ändring

bemyndigande att teckna

133

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 35.

sker i styrelsens sammansättning eller rätten att teckna föreningens
firma, tiar jag ansett kunna göras allenast genom en skrifvelse från
styrelsens ordförande, innehållande upplysning om den skedda ändringen.

Ur det reviderade förslaget har uteslutits den i 26 § af det
remitterade förslaget meddelade föreskriften, att styrelsen skall till revisorerna
aflämna en förvaltningsberättelse. Det har nämligen framhållits,
att uti ideella föreningar eu sådan berättelse ofta ej förekommer utan
ersättes med eu af revisorerna i deras berättelse lämnad kortfattad öfversikt
af det gångna verksamhetsåret. Något tungt vägande skäl för att
bryta med en sådan praxis lärer icke förefinnas; och det torde därför
kunna åt de ideella föreningarna öfverlämnas att efter godtfinnande
ordna denna sak.

Den i förslaget upptagna rätt för en minoritet af föreningsmedlemmar
att hos Konungens befallningshafvande påkalla utseende af eu
särskild revisor har i enlighet med från flere håll uttryckt önskan ludet
reviderade förslaget uteslutits. Denna rätt torde nämligen för de
ideella föreningarna icke vara af samma betydelse som för åtskilliga
andra sammanslutningar, för hvilka den blifvit lagfäst.

Emot den i det remitterade förslaget under kapitlet om föreningssammanträde
(33 (25) §) upptagna bestämmelse, att ärende, som ej upptagits
i kallelsen till sammanträdet, ej finge där till afgörande företagas, med
mindre det enligt stadgarna skulle förekomma å sammanträdet eller omedelbart
föranleddes af annat ärende, som skulle där afgöras, har från olika
håll gjorts anmärkning. Bestämmelsen anses tyngande och hinderlig för
föreningslifvet. Grunden till densamma har naturligtvis varit omsorgen
om föreningsmedlemmarnas rätt. Lagen bör sörja för att ej en tillfällig
majoritet å ett föreningssammanträde skall kunna missbruka sin
maktställning till åtgärder, som kunna vara ödesdigra för föreningen
eller dess medlemmar, och hvilka de frånvarande medlemmarna saknat
anledning antaga skola å sammanträdet förekomma. Åtskilliga föreningars
stadgar innehålla skyddande bestämmelser i ifrågavarande hänseende,
och det synes mig icke kunna tillrådas att helt och hållet afstå
från att jämväl i lag upptaga sådana. För de ideella föreningarna torde
dock lindrigare bestämmelser härutinnan kunna meddelas än för andra
associationer, där medlemmarnas ekonomiska intresse är större. Jag föreställer
mig, att inom de ideella föreningarna nödig trygghet skall förefinnas,
äfven om rätten att å sammanträde till behandling upptaga ärende,
som ej varit i kallelsen angifvet, utsträekes jämväl till det fall, att två
tredjedelar af de å sammanträdet närvarande föreningsmedlemmarna därom
enas, dock att undantag därvid göres för frågor om ändring i stadgarna,

134

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 35.

om ny eller förhöjd afgifts påläggande och om föreningens trädande
i likvidation. Den i det remitterade förslaget upptagna bestämmelsen,
att protokoll öfver föreningssammanträde skall inom viss tid därefter
vara tillgängligt för föreningsmedlemmarna, har mött mycket motstånd,
och då den ifråga om de ideella föreningarna ej torde kunna anses
oundgängligen nödig, har den blifvit ur det reviderade förslaget utesluten.
Från vissa större centrala föreningar, som i sig innefatta en
mängd mindre lokalföreningar, har framhållits behofvet af att afgörande
af föreningsärende kan anordnas på annat sätt än genom föreningssammanträde.
Genom den lydelse, som gifvits åt första stycket af 25 §,
och genom det tillägg, som gjorts till 26 § i det reviderade förslaget,
har det framställda önskemålet så långt ske kunnat tillmötesgåtts.

Bestämmelserna om villkoren för giltigheten af beslut om ändring af
ideell förenings stadgar hafva äfven varit föremål för anmärkningar från
olika håll. Krafvet på beslut å två olika föreningssammanträden angifves
skola medföra synnerlig olägenhet för vissa sammanslutningar, som hafva
sammanträden allenast med långa mellantider (landsorganisationen exempelvis
har kongress blott hvart tredje är) och som ej utan oskäliga kostnader
kunna anordna extra sammanträde. Stockholms arbetarkommun framhåller,
att stadgeändringar förekomma vida oftare inom de ideella föreningarna
än inom de ekonomiska, och att lätta former för dem därför äro behöfliga.
Af sistberörda uttalande framgår visserligen, enligt min mening, nödvändigheten
af att just på denna punkt minoritetens rätt effektivt skyddas,
men lättnader, som ur hänsyn till förhandenvarande faktiska förhållanden
otvifvelaktigt äro önskvärda, synas dock kunna och böra beredas. Jag
håller före, att skälig hänsyn till minoritetens rätt skall vara tagen, om
för ändring af ideell förenings stadgar föreskrifves dels enhällighet af
de i omröstningen deltagande, då frågan gäller afgående medlems rätt
att vid utträde ur föreningen utfå del af föreningens tillgångar eller
medlemmars rätt till föreningens behållna tillgångar vid föreningens upplösning,
såvidt ändringen skall afse jämväl dem, som då äro medlemmar
i föreningen, dels en majoritet af två tredjedelar af de afgifna rösterna,
då frågan gäller annan ändring af stadgarna. Bestämmelse liknande den
sist angifna finnes för närvarande i ett betydande antal föreningsstadgar.
Innehålla stadgarna ytterligare garantier i nu ifrågavarande hänseende, böra
de naturligtvis gälla, och erinras i detta sammanhang att, enligt hvad
jag förut uttalat, ärende, som angår ändring i stadgarna, icke får upptagas
å sammanträde, med mindre det blifvit i kallelsen till sammanträdet
angifvet. I föreskriften om registrering af beslutad stadgeändring

135

Kungl. Maj.ts Nåd. Proposition N:o 35.

har samma förenkling och lättnad införts, som förut angifvits ifråga om
föreningens första registrering.

Stadgandena om förenings likvidation och upplösning hafva, äfven
de, i någon mån förenklats. Dock är fortfarande denna del af förslaget
jämförelsevis utförlig. Jag håller emellertid före, att lagen, om den skall
fylla sitt ändamål, bör i denna del lämna ganska fullständiga bestämmelser.
De skola nämligen reglera förhållanden, om hvilka sällan något
förekommer i stadgarna, och hafva till ändamål att trygga tredje man i
i den rätt, som han kan hafva förvärfvat genom att inlåta sig i rättshandel
med föreningen. De äro äfven härutinnan af olika betydelse
järn (orda med öfriga delar af förslaget, att föreningarnas styrande medlemmar
icke behöfva taga kännedom om dem i annat än det ytterst sällsynta
fäll, att föreningen skall träda i likvidation, och skulle detta fall
inträffa, torde fullständigheten finnas vara en förtjänst hos lagen, icke
en olägenhet. Bland de stadganden, som jag ansett kunna utgå ur
denna del af lagförslaget, vill jag här särskildt framhålla det, att ideell
förening, som råkat i konkurs, skall anses upplöst, om efter konkursens
afstötande ej finnes öfverskott. Skulle under en dylik eventualitet
föreningen vilja fortbestå, torde knappast tillräcklig anledning föreligga
att förvägra sådant.

I kapitlet om registrering hafva vidtagits ändringar, som innebära
lättnader och förenklingar motsvarande de i föregående delar af förslaget
vidtagna. Därvid har jag ock ansett den bestämmelse kunna uteslutas,
som till särskild handläggning vid domstol hänvisar fråga om
vägrad registrering på den grund, att det i stadgarna angifna föremålet
för föreningens verksamhet anses lagstridigt eller uppenbart osedligt.
Sedan nämligen numera regeringsrätten inrättats såsom högsta instans
i administrativa besvärsmål, torde någon betänklighet knappast möta mot
att låta frågan om vägrad registrering i ofvan angifna fall — liksom
i andra registrerings frågor — afgöras genom besvär öfver Konungens
befallningshafvandes beslut.

Slutligen har i kapitlet .om straffbestämmelser straffmaxima nedsatts
och vissa uteslutningar vidtagits, så att numera straffpåföljd icke
finnes stadgad för andra fall än där mot sådan icke torde kunna
göras någon befogad gensaga.

Med de förändringar i det remitterade förslaget, för hvilka jag
sålunda i hufvudsak redogjort, och de öfriga jämkningar, som i sammanhang
därmed vidtagits, torde de kraf, som uppställas för att ideell förening
skall tillerkännas full rättskapacitet, vara i såväl reellt som formellt
hänseende nedbragta till ett minimum.

136

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 35.

Emellertid finnes otvifvelaktigt ett ej ringa antal ideella föreningar,
som i allt fall torde komma att anse lagens bestämmelser för sig obekväma.
Jag tänker därvid på en del . .små lokala sammanslutningar med
inskränkt verksamhetsfält såsom vissa mindre välgörenhetsföreningar
(jultomtar, syföreningar o. d.), läsecirklar, musikföreningar, sällskapliga
klubbar med flera. Men dessa sammanslutningar lära i regel ej
inlåta sig på sådan rätlshandel med tredje man, att de äro i behof af
den rättskapacitet, som registreringen utmärker. Deras ekonomiska
angelägenheter torde utan vidare omgång besörjas af styrelsen eller
någon ledamot på eget personligt ansvar. De kunna alltså. underlåta
att registrera sig — intet tvång därtill föreligger — och likväl ostördt
fortsätta sin verksamhet såsom hittills. Och skulle undantagsvis en
sådan förening behöfva full rättskapacitet — exempelvis för fastighetsförvärf
—, då är den ock bärare af så afsevärda intressen, att fordran
på dess registrering ingalunda kan anses obillig.

1 förslagets uppstiillning har vidtagits en ändring i syfte att en af
förslagets hufvudprinciper — skillnaden mellan registrerade och oregistrerade
föreningar — genast för dem, som äro underkastade lagens föreskrifter,
må framstå såsom fullt klar. I det remitterade förslaget uppdelas
bestämmelserna om registrerade och oregistrerade föreningar i två
kapitel, det ena om registrerade föreningar omfattande åttioen paragrafer
och det andra om oregistrerade föreningar omfattande allenast två
paragrafer. Denna uppdelning har föranledt-, att man trott sig skola
under kapitlet oregistrerade föreningar erhålla uttömmande bestämmelser
om dylika föreningars yttre och inre förhållanden, ehuruväl syftemålet
med de i detta kapitel gifna bestämmelser icke går vidare än att angifva
den inskränkta rättskapacitet, som tillkommer en oregistrerad förening,
och den ansvarighet, som åligger dem, hvilka handla å sådan förenings
vägnar. Jag har därför ansett mig böra öfverflytta bestämmelserna om
oregisterade föreningar (82 och 83 §§) till förslagets första afdelning:
inledande bestämmelser och där sammanföra dem till en paragraf (4 §).

Man har mot innehållet i dessa bestämmelser anmärkt,. att. då
oregistrerad förening frånkänts rätt att göra fordran eller annan rättighet
gällande vid domstol eller annan myndighet, rättighet ej heller
borde kunna göras gällande mot sådan förening; »rättigheter och skyldigheter
borde uppväga hvarandra». , ,

Jag har emellertid så mycket mindre anledning att frångå den
princip, hvarpå förslaget i denna del hvilar, som högsta domstolen i ett
under föregående år afgjordt rättsfall ålagt en association, som icke torde

137

Kungl. Maj:ts Nåd, Proposition N:o 35.

falla under någon af de kategorier, hvilka enligt nu gällande lag äga rättskapacitet,
att ingå i svaromål på ett mot densamma anhängig] ordt
krafmål, enär associationen ägde en från delägarnas tillgångar afskild
förmögenhet. (Nytt juridiskt arkiv, 1909, sid. 651.) Den grundsats, som
i detta rättsfall kommit till uttryck, synes mig — åtminstone praktiskt
sedt — sammanfalla med den uti ifrågavarande bestämmelser uttalade.
Endast när föreningen äger en särskild förmögenhet, får dess skyldighet
att svara någon praktisk betydelse.

I ett afseende har iag emellertid ansett de mot förevarande bestämmelser
gjorda anmärkningar böra föranleda ändring i dessa. Det har
framhållits såsom obilligt, att oregistrerad förening, om den besvärades med
obehörig rättegång och tillerkändes ersättning för rättegångskostnaden,
icke skulle äga att hos exekutiv myndighet utsöka denna ersättning.
Jag finner denna anmärkning befogad och har därför från hufvudregeln,
att oregistrerad förening ej må göra rättighet hos myndighet gällande,
undantagit det fall, då föreningen vill utsöka densamma tillerkänd
ersättning för kostnader i mål, som mot föreningen anhängiggjorts.

I detta sammanhang vill jag framhålla, att stadgandet i 82 § (4
§ 1 mom.) icke utgör hinder för föreningen att kvittningsvis göra motlordran
gällande eller att fullfölja talan i högre instans.

Mot bestämmelsen i 2 §, att ideell förening ej må idka handel
eller annan verksamhet, hvarmed följer skyldighet att föra handelsböcker,
har anmärkts, att den vore till olägenhet för vissa välgörenhetsföreningar,
som i bod försålde slöjdalster, tillverkade af fattiga, eller som
idkade annan sådan verksamhet. Dessutom hafva åtskilliga föreningar
hemställt, att undantag från bestämmelsen måtte göras för bokförlagsverksamhet,
som af förening idkades.

Att låta en ideell förening idka handel eller drifva annan verksamhet,
hvarmed följer skyldighet att föra handelsböcker, synes mig dock icke
böra ifrågakomma. Man får ej glömma, att en ideell förening saknar
hvarje legalt kreditunderlag. Det finnes för sådan förening ingen bestämmelse
om ett insatskapital, ingen bestämmelse, som reglerar vinstutdelning
m. m.

I andra stycket af 4 (5) § har för fullständighetens skull bland
de juridiska personer, som kunna vara medlemmar i förening utan att
föreningens registrering däraf hindras, upptagits jämväl stiftelse.

1 anledning af gjorda anmärkningar framhålles, att förening kan
vara medlem i annan förening, äfven om den själ!'' ej är registrerad, —
Bih. till Riksd, Prot. 1911. 1 Sami. 1 Afd. 21 Käft. '' " 18

138

Kung!. Maj ds Nåd. Proposition N:o 35.

visserligen med den inskränkning i rättigheter, som följer däraf, att föreningen
såsom oregistrerad ej kan inför myndighet göra rättighet gällande
— och att, då i lagförslaget på andra ställen talas om föreningsmedlem,
härmed också gifvetvis åsyftas sådana medlemmar, som i nyssnämnda
paragraf omförmälas.

Föreskriften i § 6 under 6) af det remitterade förslaget, att i
stadgarna skall angifvas huru styrelsen skall sammansättas, har gifvit
anledning till missförstånd och torde utan olägenhet kunna utbytas mot
en föreskrift, att stadgarna skola angifva antalet af styrelsens ledamöter
och tiden för deras befattningar. Huru de skola utses framgår
af 14 (13) §.

Då det lärer förekomma, att i stadgarna för ideell förening uppgifves
viss bestämd dag, då ordinarie sammanträde skall hållas, har i
6 (7) § vidtagits sådan ändring, att i nämnda fall sättet för kallelse
till ordinarie sammanträde ej behöfver angifvas.

I anledning af anmärkning därom, att det understundom mötte
svårighet att bestämma orten för styrelsens säte, enär styrelsens sammansättning
växlade och dess medlemmar ofta vore bosatta på skilda orter,
torde höra framhållas, att bestämmande af den ort, där styrelsen skall
hafva sitt säte, icke står i något som helst beroende af hvar ledamöterna
äro bosatta, Ehuru styrelsens säte naturligen bör vara där föreningens
verksamhet hufvudsakligen bedrifves och där någon styrelseledamot är att
träffa, kan dock föreningen fritt välja hvilken ort som helst såsom säte
för styrelsen. Angifvande i stadgarna af sådan ort är endast ett sätt
att lösa frågan, hvar föreningen skall hafva sitt forum. Jfr 79 (62) §.

Bestämmelsen under 8) i 6 § af det remitterade förslaget, innehållande
föreskrift att i stadgarna alltid skall angifvas tiden för räkenskapsafslutningen,
har uteslutits och ersatts med ett stadgande i 29 (22) §,
att styrelsens förvaltning och föreningens räkenskaper skola för hvarje
år eller för annan tid, som må vara bestämd i stadgarna, granskas af
revisorer. Att före hvarje sådan granskning räkenskapsafslutning måste
äga rum, torde vara själfklart.

Det torde böra framhållas, att den i 10 § föreskrifna anmälan om
utträde kan göras hos hvilken ledamot af styrelsen eller firmatecknare
som helst. Jfr 25 (19) §.

Andra punkten i första stycket af 12 § i det remitterade förslaget,
har jag ansett böra uteslutas. I regel har, såsom af en förening an -

139

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 35-

märkts, föreskriften, att afgift skall gäldas flera gånger om året, tillkommit
i syfte att bereda medlemmarna lättnad i fråga om afgiftens
erläggande ocli bör därför ej lända föreningen till nackdel. Det i andra
stycket gifna skyddet för medlemmarna mot missbruk vid afgifts utkräfvande
torde vara till fyllest.

I de fall, då enligt föreningens stadgar beloppet af de afgifter,
som må ifrågakomma, ej är begränsadt, lärer ofta förekomma, att år
från år beslut fattas om samma årsafgifts utkräfvande. I ty fall bör
medlem, som ej biträdt beslutet, icke kunna undandraga sig att gälda
afgiften genom att anmäla sig till utträde. Andra stycket af förevarande
paragraf bar därför jämkats därhän, att rätten att på angifvet sätt undandraga
sig afgifts erläggande tillkommer medlem endast i fall beslut
fattats om ny eller förhöjd afgifts utkräfvande.

Det har mot ifrågavarande stadgande i det remitterade förslaget
anmärkts, att den tid, inom hvilken medlem har att anmäla sig till
utträde, om han vill undgå att betala ny eller förhöjd afgift, borde
räknas från det beslutet blef honom kunnigt och icke från det beslutet
fattats. Anmärkningen synes mig befogad, och har därför stadgats, att
medlem under de i stadgandet angifna förutsättningar äger rätt att anmäla
sig till utträde fyra veckor efter det beslutet blef honom kunnigt.

Stadgandet i 13 (12) § har jämkats så, att det kommer att gälla
förfogande öfver föreningens tillgångar icke blott å föreningssammanträde
utan ock från styrelsens eller firmatecknares sida. Härigenom vinnes
den fördel, att första stycket i 23 § af det remitterade förslaget kunnat
uteslutas.

Mot bestämmelserna i denna paragraf har från flera håll gjorts anmärkningar,
som i hufvudsak gå ut därpå, att förening bör äga rätt
att utan inskränkning förfoga öfver sina tillgångar. Detta anser jag
icke vara riktigt. Då en förening är en sammanslutning för vinnande
af ett visst syfte, bör ett handlande i strid däremot icke få äga rum,
förr än syftet blifvit i laga ordning ändradt. Uteslutes ifrågavarande
bestämmelse, blifva de lagens föreskrifter, som till skydd för minoriteten
stadga garantier ifråga om stadgeändring rörande föremålet för föreningsverksamheten,
utan verkan.

Det i 14 (13) § andra stycket meddelade stadgandet, att styrelsen
äger förvalta föreningens angelägenheter, har förmenats skola lägga
hinder i vägen för att förvaltningen anförtros åt en styrelseledamot eller
åt en delegation af styrelsen. För att förekomma denna missuppfattning

140

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 35.

har jag trött det böra redan bär uttalas, att styrelsen, där ej annat blifvit
bestämdt i stadgarna eller af föreningssammanträde, äger bemyndiga
annan inom eller utom styrelsen att teckna föreningens firma. I det remitterade
förslaget meddelas föreskrifter härom i 17 och 20 §§, hvilka alltså
kunnat utgå. Bestämmelsen i 22 § af det remitterade förslaget torde i följd
af denna förändrade anordning af sagda bestämmelser lämpligen böra
öfverflyttas till 14 (13) § såsom ett sista moment.

Beträffande den ändrade alfattningen af sjätte stycket af sistnämnda
paragraf har jag förut uttalat mig.

Bestämmelsen i det remitterade förslagets 21 §, att vid meddelande
af rätt till firmateckning må kunna föreskrifvas, att denna rätt får utöfvas
endast af flera gemensamt, har jag ansett lämpligen böra i en
något förändrad affattning öfverflyttas till 14 § i det reviderade förslaget.

Den i det omarbetade förslaget förändrade affattningen af 16
(15) § har sin grund i en önskan, att densamma må erhålla en enklare
form. Borttagandet ur paragrafen af orden: »i förhållande till föreningen»
innebär icke någon saklig ändring. En sådan föreligger emellertid
därutinnan, att firmatecknare är fritagen från att efterkomma styrelsens
föreskrifter, där de befinnes strida mot denna lag eller föreningens
stadgar. Gentemot firmatecknaren kommer därigenom styrelsen att
i förevarande afseende intaga samma ställning som föreningssammanträdet.

Till 19 (16) §, som, såsom jag förut framhållit, i sin ändrade affattning
innehåller eu supplerande bestämmelse om styrelsens beslutförhet,
har jag ansett mig böra göra ett tillägg af den innebörd, att, äfven om
styrelsen är beslutför utan att alla ledamöter äro tillstädes, till styrelsesammanträde
dock skola, såvidt ske kan, samtliga ledamöter kallas.
Härigenom blir stadgandet i det remitterade förslagets 18 § öfverflödigt,
hvilket stadgande gifvit anledning till olika tolkningar.

I anledning af gjorda anmärkningar har i 23 (17) § icke blott försäljning
af föreningens fasta egendom utan äfven dess intecknande för
gäld gjorts beroende af samtycke af föreningssammanträde.

I anledning af gjorda framställningar, som visserligen afsett
ekonomiska föreningar men torde äga sin fulla tillämplighet jämväl
beträffande ideella föreningar, har i 31 (23) § tredje stycket uttryckligen

141

Kungl. Maj ds Nåd. Proposition N:o 35.

stadgats, att revisorerna, innan de å föreningssammanträde framlägga
revisionsberättelsen, skola lämna styrelsen tillfälle att taga del af densamma.

Då det af en i ärendet körd myndighet ansetts, att bestämmelsen i
43 (33) §, att underlåten registrering hindrade verkställighet af beslutad
stadgeändring, vore olämplig, tillåter jag mig att här hänvisa till hvad
lagrådet därom yttrat (se K. Prop. n:r 83, 1910, sid. 171 och n:r 54,
1910, sid. 113). Den i andra stycket af nyssnämnda paragraf vidtagna
ändringen sammanhänger med den jämkning, som gjorts i andra stycket
af 12 (11) §. J

Såsom af en jämförelse mellan 47—50 §§ i det remitterade förslaget
och 37 och 38 >;''§ i det omarbetade förslaget framgår, har jag trott mig
kunna ur afdelningen om likvidation och upplösning utesluta bestämmelserna
om rätt för föreningsmedlem att, då föreningen skall träda i
likvidation i följd af medlemsantalets nedgående under fem eller i följd
däraf, att föreningen enligt bestämmelse i stadgarna skall upphöra med
sin verksamhet, hos domstolen begära föreläggande för föreningen att
träda i likvidation. Om, såsom i det omarbetade förslaget är ifrågasatt,
styrelsens ledamöter skola, när något af nu nämnda fall inträffat, i egenskap
af likvidatorer verkställa föreningens likvidation, synes det äfventyr,
för hvilket de enligt 49 (38) §, 56 (43) § 2 inom., jämfördt med 27 (20) §,
samt 78 (61) § 2 mom. utsätta sig, därest de ej gå i författning om föreningens
likvidation, vara ett tillräckligt kraftigt tvångsmedel för att
framtvinga likvidationen. Såsom en följd däraf, att styrelsens ledamöter
i regel skola såsom likvidatorer verkställa föreningens likvidation, har
54 § af det remitterade förslaget uteslutits.

Bestämmelserna i 65 § af det remitterade förslaget om skyldighet
för styrelseledamot och firmatecbnare att antingen å ansökningshandlingarna
eller i registret egenhändigt teckna sina namn har ur det reviderade
förslaget uteslutits (49 § 1 och 3 mom.). Enligt hvad upplyst
blifvit har motsvarande bestämmelse i gällande föreningslag visat sig
sakna större praktisk betydelse, och en dylik bestämmelse torde därför
kunna undvaras beträffande ideella föreningar.

Såsom en följd af de ändrade bestämmelserna i 6 (7) § har i
68 (51) § stadgandet om skyldighet att i registret intaga tiden för
räkenskapsafslutning uteslutits samt bestämmelsen under 8) (7) erhållit
en förändrad affattning.

142

Kungi. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 35.

Några af de hörda myndigheterna samt ett flertal skytteföreningar
hafva i anledning af bestämmelserna i 85 (66) § hemställt, att skytteföreningar
måtte undantagas från lagens tillämplighetsområde.

Eders Kungl. Maj:t har tidigare lämnat en dylik framställning
utan afseende. Och det synes mig nu, sedan lagens fordringar såväl
med afseende på innehållet af ideell förenings stadgar som ock beträffande
hvad som skall till registret anmälas blifvit nedbragta till det minsta
möjliga, ännu mindre skäl förefinnas att bifalla den gjorda hemställan.

I öfvergångsbestämmelserna har på därom gjorda framställningar
med afseende å föreningar, som äga bestånd, då lagen träder i kraft,
meddelats bestämmelse af innehåll, att under två år efter lagens
trädande i kraft den stadgade påföljden för underlåten registrering, att
rättighet icke kan hos myndighet göras gällande, icke skall å dem äga
tillämpning. Det har nämligen framhållits, att åtskilliga föreningar
behöfva minst två år för att kunna ändra sina stadgar i öfverensstämmelse
med lagens föreskrifter. Enahanda öfvergångstid har ansetts jämväl
böra gälla i afseende å det i 2 § meddelade förbudet för oregistrerad
förening att idka handel eller annan rörelse, hvarmed följer skyldighet
att föra handelsböcker.

Jag torde nu få öfvergå till den ifrågasatta lagstiftningen för

ekonomiska föreningar.

Antalet ekonomiska föreningar, däri inbegripet äfven oregistrerade
sådana i den mån uppgifter härom lämnats, samt deras hufvudsakliga
beskaffenhet och fördelning på de olika länen framgå af vidstående
tabell. Fullständiga uppgifter om medlemsantalet ha icke kunnat
erhållas.

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 35.

143

Ekonomiska föreningar.

Länen	Konsumtions- föreningar	Produktions- föreningar	Bostadsföreningar (Egnahems- föreningar)	Kredit- föreningar	Andra föreningar	Summa	Däraf föreningar med begränsad personlig ansvarighet
1.	Stockholms stad.........	28	31	128	15	3	205	3
2.	Stockholms län...........	55	14	40	_	27	136	7
3.	Uppsala län.................	20	20	28	1	20	89	11
4-	Södermanlands län......	39	146	54	—	36	275	69
5.	Östergötlands län ......	77	45	53	1	28	204	62
6.	Jönköpings län...........	34	29	27	—	6	96	12
7.	Kronobergs län............	61	17	25	—	31	134	13
8.	Kalmar län ..................	58	37	31		1 4	1 40	49
9.	Gottlands län..............	48	35	2			90	9
10.	Blekinge län...............	15	67	4		29	11 5	1 3
11.	Kristianstads län.........	69	204	21	_	53	347	88
12.	Malmöhus län...............	54	296	88	—	48	486	116
13.	Hallands län ...............	35	90	34	—	11	170	20 !
14.	Göteborgs o. Bohus län	61	28	296	11	43	439	20 !
15.	Alfsborgs län..............	57	73	24		91	245	71
16.	Skaraborgs län............	31	140	23		1 9	91 5
17.	Värmlands län .....	Öl	103	50		q	91 q	1 09
18.	Örebro län....................	33	30	5	1	20	89	i.\J u 46
19.	Västmanlands län ......	36	60	28	1	30	155	43
20.	Kopparbergs län.........	86	79	109	—	31	305	7
21.	Gäfleborgs län ...........	53	41	57	—	11	162	5
22.	Västernorr]ands län ...	62	96	76	1	93	328	3
23.	Jämtlands län...........	17	103	10	1	98	229	1
24.	Västerbottens län ....	17	75	28	_	14	134	1
25.	Norrbottens län .........	30	62	3	—	38	133	18
	Summa 1,127 11,921	1,244 J	32	808	5,132	892

Anm. I kolumnen »Andra föreningar» äro upptagna jämväl föreningar, som hafva till ändamål
uteslutande att bereda lokaler åt andra föreningar.

144

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 35.

Af de föreningar — i allt 301 stycken —, som afgifvit yttrande
öfver det remitterade förslaget, hafva ett fåtal — 8 stycken — afstyrkt
detsamma och ansett nu gällande lag om föreningar för ekonomisk verksamhet
vara tillfredsställande. Att emellertid efter utfärdandet af ny
lag om aktiebolag en omarbetning äfven af gällande föreningslag bör
äga rum synes mig själffallet. Sistnämnda lag har nämligen utarbetats
efter mönstret af den gamla aktiebolagslagen, som kommer att upphöra
att gälla den 1 januari 1912. Skulle 1895 års föreningslag efter denna
tid fortfarande äga gällande kraft, komme de båda lagarna om ekonomiska
föreningar och om aktiebolag att sakna den öfverensstämmelse
med hvarandra, som på så närliggande rättsområden måste anses önskvärd.

Vid den omarbetning gällande föreningslag således bör undergå
har jag ansett mig böra gå tillmötes åtskilliga kraf på sakliga ändringar
i sagda lag, hvilka i de inkomna yttrandena blifvit framställda och
synas påkallade af föreningsväsendets utveckling på det ekonomiska
området. Vid redogörelse för dessa ändringar följas de särskilda paragraferna
i det remitterade förslaget, och angifves inom parentes motsvarande
paragrafnummer i det omarbetade förslaget, därest detta är ett
annat. I samband med denna redogörelse har jag ansett mig böra bemöta
vissa anmärkningar, som framställts mot några paragrafer och som
understundom bero på missförstånd rörande den föreslagna bestämmelsens
innebörd.

1 §•

Ett stort antal föreningar och några af de hörda myndigheterna
hafva hemställt, att bland de ändamål, som karakterisera de ekonomiska
föreningarna, måtte angifvas jämväl det att bereda lokaler åt andra
föreningar. Tvekan hade hittills rådt, huruvida eu förening af sistnämnda
art vore att hänföra till förening för ekonomisk verksamhet.^
Det ifrågasatta tillägget till förevarande paragraf är emellertid från
förslagets ståndpunkt öfverflödigt. Har den angifna verksamheten icke
till ändamål att främja medlemmarnas ekonomiska intressen genom att
idka annan ekonomisk verksamhet, än som förut i paragrafen upptagits,
och föreningen således icke är en ekonomisk förening i förslagets mening
utan en ideell förening, må den dock, om den så önskar, enligt 94
(86 §) registreras såsom ekonomisk förening. Det vore för öfrigt knappast
lämpligt att bland de uppräknade exemplen, som angifva, de fyra stora
hufvudgrupperna af ekonomiska föreningar — konsumtions-, produk -

145

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 35.

tions-, bostads- och kreditföreningar — jämväl upptaga en art af så
speciell natur, som föreningar med ändamål att bereda lokaler åt andra
föreningar. Jag har därför ansett, att den gjorda hemställan ej bör
föranleda ändring af förslaget.

Mot stadgandena i denna paragraf hafva anmärkningar framställts
i två olika riktningar. A ena sidan har framhållits, att bestämmelserna
äro för snafva. Rätten att sälja till icke medlemmar på kredit borde
utsträckas till förening, som hade till ändamål att i parti försälja varor
till andra föreningar. En och annan förening har äfven ansett, att
inskränkning i rätten till kreditförsäljning öfver hufvud taget icke vore
nödig. A andra sidan hafva ett par af de hörda myndigheterna såsom
sin mening framhållit, att konsumtionsförening ej borde i vidsträcktare
mån, än lagutskottet vid 1910 års Riksdag förordat, få idka handel,
d. v. s. allenast med egna medlemmar.

De sålunda framställda anmärkningarna synas mig icke böra föranleda
afvikelse från den förmedlande ståndpunkt förslaget i förevarande
afseende intager; och åberopar jag till stöd härför, hvad jag till statsrådsprotokollet
den 27 maj 1909 yttrat rörande konsumtionsförenings
rätt att idka handel (Kungl. Prop. n:r 83, 1910, sid. 97—100). Här
vill jag endast framhålla följande.

Såvidt genom utrikesdepartementets försorg införskaffade upplysningar
gifva vid handen, förekomma i utlandet — med frånseende
af Tyskland — inga inskränkningar i konsumtionsförenings rätt att
idka handel med icke-medlemmar. I Tyskland infördes förbud mot
idkande af handel med andra än medlemmar år 1889. Förbudet afsåg
emellertid endast försäljning i den »regelmässiga affärsrörelsen». Man fick
alltså sälja exempelvis en icke kurant del af ett lager till någon annan
affärsrörelse. Förbudet motiverades uteslutande med hänvisning till den
skada, som full frihet för konsumtionsförening att sälja till utomstående
skulle tillfoga den mindre detaljhandeln. Att en dylik frihet skulle stå
i strid med föreningsbegreppet framhölls ingenstädes. Man kunde
emellertid ej länge upprätthålla ifrågavarande förbud i hela sin stränghet.
År 1896 gjordes nämligen undantag från förbudet för landtmannaföreningar,
som förmedla inköp af varor, afsedda för landtbrukets behof.

Att från det i förevarande paragraf meddelade förbudet mot kreditförsäljning
till icke medlemmar, undantaga partiförsäljning till andra
föreningar, synes mig icke tillrådligt, och det af samma skäl — faran
Bill, till Biksd. Prof. 1911. 1 Sami. 1 Afd. 21 Höft. 19

146

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 35.

för den allmänna krediten —, som jag i det nyss åberopade yttrandet
anfört till stöd för ifrågavarande förbud. Förbudet har tillkommit af
hänsyn till den kreditgifvande föreningens borgenärer, och dessa varda
icke bättre tillgodosedda, om föreningen på kredit afyttrar varor i parti
till andra föreningar, än om den i minut utborgar sådana till enskilda,
snarare tvärtom.

Stadgandet i paragrafens andra punkt har jag i anledning af
framställd erinran, att det ej vore väl afpassadt för det fall, att en
förening vore både konsumtions- och produktionsförening, ansett böra
jämkas därhän, att bestämmelsen i första punkten ej äger tillämpning
ifråga om förening, hvars försäljning till andra än medlemmar i
föreningen omfattar hufvudsakligen alster af medlemmarnas eller föreningens
tillverkning. Därigenom betages en förening, som säljer dylika
alster, icke rätten att sälja dessa på kredit därför, att föreningen anskaffar
lifsmedel eller andra förnödenheter åt medlemmarna i en omfattning,
som tilläfventyrs öfverstiger dess verksamhet såsom försäljare
af medlemmarnas eller föreningens produkter.

3 (9) §•

För den här föreskrift^ förteckningen öfver föreningsmedlemmarna
har jag ansett kunna i lagtexten införas benämningen medlemsbok, hvarigenom
en förenkling vinnes i de paragrafer i det följande, som, då
fråga är om föreningar med begränsad personlig ansvarighet, meddela
särskilda bestämmelser rörande samma förteckning.

På hemställan af åtskilliga föreningar har i paragrafen införts den
bestämmelsen, att medlemsboken skall innehålla, utom medlemmarnas
fullständiga namn och hemvist, uppgift å det antal insatser, med hvilka
hvarje medlem deltager i föreningen. Att uppgift härom lämnas kan
hafva en viss betydelse för bedömandet af föreningens soliditet.

10 (11) §.

De stora centralföreningarna bland landtbrukarna i ett flertal län
hafva hemställt, att det måtte medgifvas ekonomisk förening rätt att i
stadgarna föreskrifva, det uppsägning till utträde ur föreningen ej får
ske förr än viss tid, högst fem år, efter inträdet. Gällande lags bestämmelse,
att förening äger kvarhålla en medlem i högst två år, hade
beredt de större andelsföreningarna stora svårigheter och utsatt deras

147

Kungl. Nåd. Proposition N:o 35.

medlemmar för stora risker; framförallt gällde detta sådana föreningar,
som måst för sin verksamhet uppföra större byggnader eller som kunnat
endast för längre tid mot hög lön anställa duglig affärsledare. I Danmark,
där ingen föreningslag normerat föreningarnas organisation, hade
också nästan alla de större andelsföreningarna, som bildats under de
senaste årtiondena, insett betydelsen af stabilitet i medlemsantalet under
de första åren och därför bundit sina medlemmar under fem år, och
hade däraf ingen olägenhet försports.

Rätten att när som helst utträda ur eu förening är att anse som
en af grundprinciperna för all föreningslagstiftning. Hvarje inskränkning
i denna princip måste göras med stor varsamhet. Nu gällande
lag innehåller den bestämmelse, att förening äger genom föreskrift i
stadgarna kvarhålla sina medlemmar i högst två år, och har häraf icke
visat sig följa någon olägenhet. I en vid sistlidne Riksdag framlagd
motion föreslogs, att nämnda tid måtte höjas till fem år. Lagutskottet
ansåg sig icke höra tillstyrka eu dylik utsträckning. Den nu i sådant
hänseende stadgade tid syntes utskottet vara i regel tillräcklig, och att
medlemmarna i en förening skulle kunna än längre bindas vid föreningen,
skidle understundom kunna innebära en mot dem obehörig stränghet.
Det af ofvanberörda centralföreningar framförda önskemål synes mig
dock i hög grad behjärtansvärdt, och det torde svårligen kunna nekas,
att i många fall för dem föreligger ett verkligt behof af den tidsutsträckning,
som de begära. Jag kan ej heller finna, att något bestämdt
hinder däremot kan anses föreligga, så länge föreningsmedlemmen alltjämt
bibehålies vid rätten att utträda, om hans ansvarighet för föreningens
förbindelser skärpes genom ökning af förpliktelsen att göra insats
eller erlägga annan afgift till föreningen (48 (48) §). Att utan
vidare utsträcka den tid, under hvilken en förening äger genom bestämmelse
i stadgarna vid sig binda sina medlemmar till fem år, synes
mig dock icke vara tillrådligt. Såsom en Konungens befallningshafvande
framhållit, kan en sådan rätt vara behöflig för ett fåtal större föreningar,
men synes ej lämplig i fråga om det stora flertalet. Jag har därför
trott mig i denna punkt böra föreslå, att åt Konungen öfverlämnas att
i särskilda fall medgifva förening rätt att i sina stadgar förlänga den
tid, under hvilken medlem icke må uppsäga sig till utträde ur föreningen,
intill högst fem år.

Från åtskilliga håll har gjorts framställning, att lagen måtte förtydligas
därhän, att om en medlem gjort flera insatser, han — utan
att behöfva afgå ur föreningen — skall vara berättigad att under
samma villkor, som gäller om afgång, återtaga en eller flera insatser.

148

Kung!. Majis Nåd. Proposition N:o 35.

Ett sådant förtydligande torde dock vara öfverflödigt. I likhet med lagutskottet
vid sistlidne års Riksdag (Lag U. Uti. n:r 50, sid 49) anser jag
det ligga i sakens natur, att om medlems rätt att återtaga en insats
i tillämpliga delar gäller detsamma som om helt utträde ur föreningen.

12 (13) §.

Det har framhållits såsom en oegentlighet att i en ekonomisk förening,
där de ekonomiska intressena måste anses vara hufvudsaken, det
icke utan särskildt medgifvande i stadgarna skulle vara tillåtet för afliden
medlems make eller arfvinge att i den aflidnes ställe inträda såsom
medlem i föreningen. Särskildt olämplig vore en sådan bestämmelse för
bostadsföreningar.

Den sålunda uttalade anmärkningen synes mig befogad; och bär jag
därför ansett, att i förevarande paragraf bör uttalas, att afliden medlems
make eller arfvinge är berättigad att i den aflidnes ställe inträda
i föreningen, där ej annorlunda är bestämdt i stadgarna. En sådan affattning
af paragrafen föranleder en redaktionell jämkning af följande
paragraf.

Då emellertid härigenom upptages en bestämmelse, som är motsatt
den i nu gällande föreningslags 10 § gifna, torde i öfvergångsbestämmelserna
böra stadgas, att ifrågavarande paragraf ej skall gälla för förening,
å hvilken 1895 års föreningslag är tillämplig, och som äger bestånd,
då den nya lagen träder i kraft. Den föreslagna förändringen af paragrafen
kan i afseende å gamla föreningar innebära ett ingrepp i föreningsmedlemmarnas
intressen, hvars betydelse kan vara afsevärd och i hvarje
fall icke kan fullt öfverskådas.

17 (18) §.

Enligt denna paragraf må utdelning af vinst ej göras i vidsträcktare
mån än att föreningens tillgångar öfverskjuta skulderna med minst
det belopp, som motsvarar guldna eller till betalning förfallna insatser,
jämte reservfond. Ett antal konsumtionsföreningar hafva hemställt om
den ändring i paragrafen, att såsom vinst finge utdelas allenast det
belopp, hvarmed tillgångarna öfversköte skulderna, guldna eller till
betalning förfallna insatser, reservfond och andra fonder. Om nämligen
vinstutdelning vidtoges i större omfattning, kunde lätt tredje mans rätt
trädas för nära, enär denne vid bedömande af en förenings soliditet medräknade
icke blott reservfonden utan äfven andra föreningens fonder.

149

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 35.

Ett stadgande af den innebörd, som sålunda föreslagits, skulle
emellertid leda därtill, att alla fonderade medel finge karaktären af reservfond
och således finge användas endast till täckande af förlust, som uppkommit
å rörelsen. Afsättning af medel för visst speciellt ändamål
såsom exempelvis för reglering af årsvinsten eller dylikt skulle därigenom
förhindras. Detta lärer icke vara lämpligt, lika litet som det
torde vara af anmärkarna afsedt.

19 (20) §.

På framställning af ett antal föreningar har i denna paragrafs
tredje stycke vidtagits den ändring, att styrelsen må i sin helhet utses
på annat sätt än genom val å föreningssammanträde. Därjämte har i
anledning af framställd anmärkning paragrafens fjärde stycke jämkats
därhän, att, därest bolag eller annan samfällighet är medlem i förening,
delägare i samfälligheten alltid må kunna utses till styrelseledamot i
föreningar och icke endast i det fall, att styrelse för samfälligheten
icke finnes.

Beträffande öfriga ändringar i denna paragraf hänvisas till hvad
jag anfört vid motsvarande paragraf i förslaget till lag om ideella
föreningar.

31 (27) §.

Enligt denna paragraf af det remitterade förslaget skulle styrelsens
förvaltningsberättelse aflämnas till revisorerna minst en månad före det
föreningssammanträde, där dechargefrågan förekommer till behandling.
Mot denna bestämmelse har anmärkts, att tiden af en månad vore alltför
lång. I anledning häraf har i paragrafen gjorts den ändring, att
förvaltningsberättelsen skall vara aflämnad till revisorerna minst en
månad före omförmälda sammanträde eller den kortare tid därförut,
som må vara bestämd i stadgarna.

38 (34) §.

Beträffande den ändring, som vidtagits i tredje stycket af denna
paragraf, hänvisas till hvad som anförts vid motsvarande bestämmelse
i förslaget till lag om ideella föreningar. Då fråga är om ekonomisk
förening, å hvars sammanträden ärenden af synnerlig ekonomisk vikt
för de enskilda medlemmarna kunna förekomma, har jag emellertid

150

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 35.

ansett, att man bör fordra enhällighet å stämman för att ärende, som
ej angifvits å kallelsen, skall där kunna till afgörande företagas.

46 (41) §.

Enligt bestämmelsen i första stycket i förevarande paragraf af
det remitterade förslaget skulle beslut, hvarigenom personlig ansvarighet
för ekonomisk förenings förbindelser införes eller skarpes, ej vara giltigt,
med mindre samtliga medlemmarna förenat sig därom; och är denna
bestämmelse i sak öfverensstämmande med gällande föreningslags 17 §
1 mom.

I fråga om detta stadgande hafva ett stort antal landtmannaföreningar
i hufvudsak anfört följande.

Stadgandet gjorde det praktiskt taget omöjligt för de stora andelsföreningarna
med deras tusental af medlemmar att öka medlemmarnas
ansvarighet, om sådant för utvidgning af föreningens verksamhet eller
af annan anledning skulle finnas önskvärd!; det behöfdes ju endast, att
en enda medlem satte sig däremot. Den enda utväg, som nu i dylika
fall stode till buds, vore att först upplösa föreningen och därefter bilda
en ny förening med större ansvarighet. Denna utväg kunde dock med
hänsyn till den därmed förenade risk och omständlighet endast användas
i yttersta nödfall. Måhända skulle i en snar framtid ett synnerligen
stort behof uppkomma för föreningar att kunna skärpa sin ansvarighet.
Såsom bekant hade förslag framkommit att äfven i vårt land efter
mönster från utlandet anlägga s. k. spannm ålslagerhus. En nödvändig
förutsättning för att dessa lagerhus skulle kunna komma till stånd, vore,
att tillräckligt starka landtmannaorganisationer öfvertoge deras drift.
En andelsförening kunde dock näppeligen bestå på endast spannmålsförsäljning,
utan måste därjämte drifva inköp af fodermedel eller andra
landtmannaförnödenheter. Denna senare affärsverksamhet hade emellertid
upptagits af de nästan i alla län bildade centralföreningarna. Enda
möjligheten att realisera den för landet betydelsefulla spannmålslagerhusfrågan
skulle därför vara, att centralföreningarna öfvertoge driften af
lagerhusen, men då dessa föreningar vore organiserade hufvudsakligen
med tanke på fodermedelsinköp, hade de icke härför erforderligt kapital.
De kunde ej heller skaffa sig detsamma, så länge de icke kunde öka
medlemmarnas ansvarighet, hvilket, såsom förut anmärkts, med nuvarande
lagbestämmelse i förevarande afseende vore praktiskt outförbar!. Skärpning
af medlemmarnas ansvarighet borde därför kunna beslutas på
föreningssammanträde med kvalificerad majoritet. I Tyskland kunde

151

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 35.

skärpning af medlemmarnas ansvarighet beslutas med två tredjedelars
majoritet, men då sådan majoritet uti gällande lag erfordrades för annan
stadgeändring samt för beslut om skärpning af ansvarigheten borde
fordras en allmännare anslutning från föreningsmedlemmarnas sida, torde
för giltighet af beslut om ansvarighetens skärpande böra erfordras, att
beslutet fattats å två föreningssamm anträd en, däraf minst ett ordinarie,
och å det, som sist hållits, biträdts af minst tre fjärdedelar af de röstande.
De medlemmar, som ej ville finna sig i ett dylikt beslut, borde ej kunna
åläggas att åtaga sig den ökade ansvarigheten, om de inom viss tid efter
beslutets fattande anmälde sig till utträde ur föreningen, så snart detta
enligt stadgarna kunde äga rum. Vid utträdet borde medlemmen erhålla
sin andel uti föreningens behållna tillgångar enligt bokslutet för det år,
vid hvars slut utträdet ägde rum.

Den sålunda gjorda framställningen och de synpunkter, som framhållits
till stöd för densamma, synas mig värda allt beaktande; och
anser jag mig — med anmärkning, att enligt gällande tysk rätt för
höjning af ansvarsbeloppet erfordras eu majoritet af tre fjärdedelar af de
röstande — böra förorda, att framställningen i hufvudsak bifalles. Det
torde ock vara så mycket mera skäligt, som enligt förslaget beslut om
sådan ändring af stadgarna, att medlemmarnas förpliktelse att erlägga
afgifter till föreningen ökas, skulle kunna genomföras med kvalificerad
majoritet, dock med rätt för medlem, som icke bidragit till beslutet att
uppsäga sig till utträde ur föreningen. Det synes vara ringa skillnad
mellan det fall, då medlems personliga ansvarighet skarpes, och det fall,
då hans förpliktelse att erlägga afgifter ökas. Snarare är det så, att ett
beslut, hvarigenom medlem ålägges att t. ex. i extra afgift för ett år
erlägga 50 kronor utöfver den årliga afgiften af 10 kronor, är mer betungande
för medlemmen än ett beslut, hvarigenom medlemmens ansvarighets
belopp ökas från 10 kronor till 60 kronor.

I fråga om ett dylikt besluts inverkan på de medlemmars ställning,
som icke vilja underkasta sig detsamma, är till en början att märka, att
förening med personlig ansvarighet för sina medlemmar icke må i
stadgarna meddela föreskrift, hvarigenom medlemmarna bindas att under
viss tid kvarstå i föreningen. Någon ändring härutinnan torde ej heller
böra ifrågasättas. Om alltså en förening u. p. a., som har en dylik
tidsbestämmelse i sina stadgar, vill öfvergå till en förening m. b. p. a.,
så måste stadgarna ändras äfven i hvad de angå medlemmarnas skyldighet
att kvarstå i föreningen. Sker nu detta, lärer det icke vara lämpligt
— om det än vore möjligt —- att ifråga om de med beslutet missnöjda
medlemmarna så ordna, att de fortfarande skola under någon viss

152

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 35.

tid kvarstå som medlemmar u. p. a. i en förening m. b. p. a. Det
varder alltså nödigt stadga, att de äga anmäla sig till utträde ur föreningen,
och att detta utträde, oafsedt hvad stadgarna må kunna innehålla,
skall äga rum å den tid, som i 13 (14) § sägs. En medlem, som
på detta sätt, kan finna sig nödsakad lämna en förening, med hvilken
lian, om ansvarighetsförhållandet icke ändrats, kanske funnit sig väl ^
tillfreds, bör emellertid vid sitt utträde icke vara underkastad sådan
inskränkning i rätten till andel i föreningens tillgång, som tilläfventyrs
kan finnas i stadgarna föreskrifven, och som får anses afse en uteslutande
af medlem själf föranledd afgång, utan bör honom under alla förhållanden
tillkomma den rätt, som i 14 (15) § 1 mom. sägs. Det nu sagda gäller
äfven för det fäll, att i en förening medlemmarnas förpliktelse att göra
insats eller erlägga annan afgift till föreningen ökas, och böra därför
liknande bestämmelser därom meddelas. I öfverensstämmelse med hvad
jag nu uttalat, hafva 41 § och 43 § 2 mom. i det reviderade förslaget
biff vit affattade.

70—72 (64—67) §§.

Mot de särskilda bestämmelser, som afse föreningar med personligen
ansvariga medlemmar, och som öfverensstämma med gällande lags
motsvarande bestämmelser, har anmärkts, att registreringen af sådana
föreningar vore synnerligen tidsödande och besvärlig samt en börda för
såväl föreningarna som registreringsmyndigheterna; och har tillika föreslagits,
att bestämmelserna om medlemmarnas registrering, hvilka med
denna anmärkning tydligen åsyftats, skulle ersättas med vissa närmare
angifna föreskrifter om medlemsboken.

Syftet med ifrågavarande registrering är uppenbarligen, att det, då
föreningen råkar i konkurs, skall, såvidt möjligt, stå utom tvist, hvilka
som äro medlemmar i föreningen. Om emellertid styrelsen vid straffansvar
ålägges icke blott att hålla en tillförlitlig medlemsbok, 8 (9) §,
utan ock att vid densamma foga alla ansökningar om inträde i föreningen
och om afgång därur eller, där afgången ej föranledts åt
ansökan därom, annan handling, som styrker afgången, samt det dessutom
föreskrifves, att ansökning om inträde skall vara försedd med
sökandens egenhändiga, bevittnade namnunderskrift, torde tillräckliga
garantier föreligga för att, i händelse af konkurs, tillförlitlig uppgift
skall erhållas å dem, som äro medlemmar i föreningen. Jag har alltså
trott mig kunna ur förslaget utesluta alla bestämmelser om skyldighet
att registrera medlemmarna (72 §, 73 §, 80 § 1 mom. och 90 §); och

153

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition No 35.

hafva däraf föranledts ändringar i 71 (66) § 1 mom., 82 (75) § 2 mom.
samt 84 (77) § 4 mom. I stället har i 72 (67) § stadgats, att styrelsen
ofördröjligen skall göra anteckning i medlemsboken om medlems inträde
i föreningen eller afgång därur, och att genom styrelsens försorg skola
såsom bilagor till medlemsboken förvaras ansökningar om inträde i
föreningen och om afgång därur eller, där afgång ej föranledts af ansökan
därom, annan handling, som styrker afgången. Om man emellertid
bereder föreningarna denna afsevärda lättnad i registreringsskyldigheten,
lärer det icke kanna undgås att på något sätt trygga efterlefnaden af
de i stället gifna föreskrifterna; och synes annat medel härvidlag icke
vara att tillgå än att belägga underlåtenhet att ställa sig samma föreskrifter
till efterrättelse med bötesansvar. Sådant har därför stadgats
i 92 (84) §§. Därjämte har i 71 § 1 mom. (66 §) föreskrifvits, att ansökan
om inträde i föreningen skall vara bevittnad.

Beträffande den tidpunkt, från hvilken afgången medlems ansvarighet
för föreningens uppkommande förbindelser bör upphöra, har jag
ansett densamma kunna så bestämmas, att den inträder, så snart kungörelse
om afgången varit införd såväl i allmänna tidningarna som ock i den
ortstidning, där kungörelse om anmälningar till föreningsregistret införes.
Dock bör gifvetvis, om den, som träffar aftal med föreningen, har
vetskap om medlemmens afgång, denne senare icke ansvara för de genom
aftalet uppkommande förbindelser. I anslutning till hvad jag sålunda
anfört har stadganden meddelats i 74 (68) § 2 mom. Dessutom har i
72 (67) § föreskrifvits, att medlems afgång ofördröjligen skall på sätt
ofvan sagts genom styrelsens försorg kungöras, och att, om styrelsen
underlåter detta, Konungens befallningshafvande äger om sådant kungörande
förordna på ansökan af medlemmen eller hans rättsinnehafvare
och efter styrelsens hörande.

94 (86) §.

Då, enligt hvad inkomna yttranden gifva vid handen, bestämmelsen
i denna paragraf gifvit anledning till missförstånd, bär densamma
undergått jämkning, så att däraf tydligt må framgå, att förening,
hvars syfte är af ideell art, må utan att ändra detta syfte registreras
såsom ekonomisk förening, såframt föreningens stadgar i öfrig! innehålla
sådana bestämmelser, som erfordras för att vinna registrering såsom
ekonomisk förening.

Bill. till Riksd. Prat. 1911. 1 Sami. 1 Afd. 21 Höft.

154

Kungl. Maj ds Nåd. Proposition N:o 35.

Ändamålet med stadgandet i andra stycket är att möjliggöra. en
registrerad ideell förenings öfvergång till registrerad ekonomisk förening
utan föregående upplösning af den förra.

I en och annan lag eller författning (såsom lagen om handelsregister,
firma och prokura den 13 juli 1887, 8 §) förekommer bestämmelse,
som afser registrerad förening för ekonomisk verksamhet,
hvarmed åsyftas registrerad förening, hvarå gällande föreningslag är
tillämplig. I stället för att ändra dessa författningar — en ändring,
som skulle bestå allenast däri, att orden: »förening för ekonomisk verksamhet))
utbyttes mot: »ekonomisk förening», — har i öfvergångsbestämmelserna
meddelats stadgande af innehåll, att, där i lag eller författning
meddelats bestämmelse, som afser registrerad förening för ekonomisk
verksamhet, sagda bestämmelse skall gälla registrerad förening,
som i förslaget afses.

Slutligen vill jag beträffande de gjorda ändringarna i 4 (5) § 2
mom., 6 (7) § under'' 8), 20—28 (21—24) §§, 36 (32) §, 80 och 81 §§
(74 §), 99 och 100 §§ (4 §) samt andra stycket af öfvergångsbestämmelserna
hänvisa till hvad som anförts vid motsvarande bestämmelser
i förslaget till lag om ideella föreningar.»

Departementschefen anförde därefter, att han fortfarande (jfr K.
Prop. n:r 83, 1910, sid. 48 och 106) ansåge det behöfligt att i samband
med ett lagförslag, som omfattar ideella föreningar, till sådana föreningar
utsträcka gällande förbud för bolag och föreningar att utom i särskilt
angifna fall förvärfva fast egendom å landet inom vissa delar af vårt
land, och att han förty ånyo anmälde det inom justitiedepartementet
utarbetade förslaget till lag om ändrad lydelse af 8 § i lagen angående
förbud i vissa fall för bolag och förening att förvärfva fast egendom
den 4 maj 1906.

Departementschefen hemställde härefter i underdånighet, att Kungl.
Maj:t behagade för det ändamål, § 87 regeringsformen omförmäler, inhämta
lagrådets utlåtande öfver ifrågavarande inom justitiedepartementet
utarbetade och såsom bilagor till detta protokoll fogade förslag till

155

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 35.

lag om ideella föreningar;
lag om ekonomiska föreningar samt
lag om ändrad lydelse af 8 § i lagen angående förhud i vissa fall
för bolag och förening att förvärfva fast egendom den å maj 1906.

Till denna af statsrådets öfriga ledamöter biträdda
hemställan täcktes Hans Maj:t Konungen i
nåder lämna bifall.

Ur protokollet
jErik Öländer.

156

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 35.

Förslag

till

Lag

om ideella föreningar.

Inledande bestämmelser.

1 §•

Förening, som fullföljer ett religiöst, välgörande, politiskt, socialt,
vetenskapligt, konstnärligt eller sällskapligt syfte eller afser vårdande
af yrkesangelägenheter eller eljest har annat ändamål än att genom
ekonomisk verksamhet främja medlemmarnas ekonomiska intressen, må
kunna i enlighet med hvad i denna lag sägs varda registrerad såsom
ideell förening.

2 §•

Ideell förening må icke idka handel eller annan verksamhet,
hvarmed följer skyldighet | att föra handelsböcker, eller för främjande
af medlemmarnas ekonomiska intressen eljest idka ekonomisk verksamhet.

3 §.

Registrerad ideell förening äger förvärfva rättigheter och ikläda
sig skyldigheter samt inför domstol och annan myndighet söka, kära
och svara.

För föreningens förbindelser häfta allenast dess tillgångar, förfallna
men ej guldna afgifter inräknade.

157

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 35.

4 §•

Om registrerade föreningar.

Om förenings bildande.

5 §•

Ideell förening skall för att kunna vinna registrering bestå af
minst fem medlemmar samt i enlighet med denna lag hafva antagit
stadgar och utsett styrelse.

6 §■

Ansökning om föreningens registrering skall göras af dess styrelse
och innehålla

försäkran, att medlemmarnas antal äro minst fem,
uppgift å styrelseledamöternas samt, där suppleanter i styrelsen
utsetts, deras fullständiga namn äfvensom nationalitet och hemvist,

Vid ansökningen skola fogas

två af styrelsens ordförande till riktigheten styrkta exemplar af
föreningens stadgar

158

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition No 35.

7 §•

Föreningens stadgar skola angifva

1) föreningens firma;

2) föremålet för föreningens verksamhet;

3) den ort inom riket, där föreningens styrelse skall hafva sitt säte;

4) de regelbundna afgifterna till föreningen, där sådana skola
förekomma, äfvensom, där uttaxering å medlemmarna skall vara medgifven,
grunderna därför samt begränsning för uttaxeringen, om sådan
skall iakttagas;

5) antalet af styrelsens ledamöter och tiden för deras befattningar;

6) huru revision af styrelsens förvaltning skall ske;

7) huru ofta ordinarie sammanträde skall hållas;

8) det sätt, hvarpå kallelse skall ske till extra föreningssammanträde
äfvensom till ordinarie sammanträde, där ej för dess hållande viss
dag är utsatt i stadgarna;

9) huru i händelse af föreningens upplösning med behållna tillgångar
skall förfaras.

8 §•

Ideell förenings firma skall utmärka, att föreningen utgör eu
sammanslutning af flere medlemmar (»förening», »förbund», »sällskap»,
»klubb», »gille» eller dylikt) och må ej innehålla orden »ekonomisk förening»,
ej heller något som har afseende å personlig ansvarighet för
medlemmarna eller frihet från sådan ansvarighet.

I firman må ej ordet »bolag» eller eljest något, som betecknar ett
bolagsförhållande, intagas på sådant sätt, att däraf kan föranledas det
misstag, att firman innehafves af ett bolag.

Firman skall tydligt skilja sig från andra, hos samma myndighet
förut i laga ordning registrerade, ännu bestående föreningsfirmor.

Angående förbud för förening att i sin firma använda ordet bank
är särskilt stadgadt.

Kungl. Maj:U Nåd. Proposition N:o 35.

159

Om föreningsmedlems intagande och afgång.

9 §•

Ideell förening må när som helst antaga nya medlemmar, och
ankomme på styrelsen att pröfva frågor om medlems antagande. År i
stadgarna annorlunda bestämdt, lände det till efterrättelse.

10 §.

Ej må medlem uteslutas ur föreningen på annan grund än stadgarna
angifva.

11 §•

År ej i stadgarna beloppet af de afgifter, som må ifrågakomma,
begränsad t och fattas beslut om ny eller förhöjd afgifts utkräfvande, vare
medlem, som ej biträdt beslutet och som anmäler sig till utträde inom
fyra veckor från det beslutet blef honom kunnigt, ej pliktig att erlägga
den beslutade afgiften.

Aflider medlem, gälle om föreningens rätt till afgifter hvad ofvan
stadgats i afseende å medlem, som utträdt eller uteslutits.

Vid medlems afgång äge han eller hans rättsinnehafvare icke,
med mindre annorlunda är bestämdt i stadgarna, rätt att utfå någon
del af föreningens behållna tillgångar.

160

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 35.

Om användande af förenings tillgångar.

12 §.

Ideell förenings vinstmedel eller öfriga tillgångar må ej användas
för ändamål, som uppenbarligen är för föreningens verksamhet främmande;
föreningssammanträde dock obetaget att till allmännyttigt eller
därmed jämförligt ändamål använda tillgång, som i förhållande till föreningens
ställning är af ringa betydenhet.

Om styrelse och firmateckning.

13 §.

För ideell förening skall finnas en styrelse, bestående af en eller
flere ledamöter.

Styrelsen äge i enlighet med hvad i denna lag är stadgadt förvalta
föreningens angelägenheter. Den må, där ej annat blifvit bestämdt
i stadgarna eller af föreningssammanträde, bemyndiga annan vare sig
inom eller utom styrelsen att teckna föreningens firma (firmatecknare).

Styrelsen väljes å föreningssammanträde; dock må i stadgarna
kunna bestämmas, att styrelsen eller ledamot af densamma skall på
annat sätt utses.

Styrelseledamot skall vara här i riket bosatt svensk medborgare,
där ej Konungen för viss förening medgifver undantag.

'' Där ej i stadgarna blifvit annorlunda bestämdt, må styrelseledamot,
ändå att den tid, för hvilken han blifvit utsedd, ej gått till ända,
skiljas från uppdraget genom beslut af den, som utsett honom.

Sker ändring i styrelsens sammansättning eller i fråga om rätten
att teckna föreningens firma, skall styrelsens ordförande därom göra
anmälan för registrering.

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 35.

161

14 §.

Styrelsen äfvensom firmatecknare äge att själfva eller genom ombad
ej mindre i förhållande till tredje man handla å föreningens vägnar
än äfven inför domstolar och andra myndigheter företräda föreningen.
Inskränkning i den befogenhet, som sålunda tillkommer styrelsen eller
firmatecknare, vare, i den mån ej annat följer af hvad i denna lag stadgas,
utan verkan mot tredje man, med mindre han ägt eller bort äga kännedom
om inskränkningen. Bestämmelse, innefattande sådan inskränkning,
må ej registreras.

15 §.

Styrelsen och firmatecknare skola i sin förvaltning af föreningens
angelägenheter ställa sig till efterrättelse de särskilda föreskrifter, som
i stadgarna eller af föreningssammanträde eller, såvidt rör firmatecknare,
åt styrelsen meddelas, där de ej finnas strida mot denna lag eller föreningens
stadgar.

16 §.

Där ej annorlunda är bestämdt i stadgarna, vare styrelsen beslutför,
då minst halfva antalet ledamöter äro närvarande, och gälle såsom
styrelsens beslut den mening, om hvilken de flesta röstande förena sig,
men vid lika röstetal den mening, som biträdes af ordföranden vid
sammanträdet. Till styrelsesammanträde skola dock, så vidt ske kan,
samtliga ledamöter kallas.

Ledamot af styrelsen äge ej deltaga i behandling af fråga rörande
aftal mellan honom och föreningen. Ej heller må han deltaga i behandling
af fråga om aftal mellan föreningen och tredje man, där han
i frågan äger ett väsentligt intresse, som kan vara stridande mot föreningens.
Hvad sålunda är stadgadt äge motsvarande tillämpning
beträffande gåfva från föreningens sida, så ock beträffande rättegång
eller annan talan mot styrelseledamoten eller tredje man.

Bill. till Biksd. Prot. 1911. 1 Sand, 1 Åfd. 21 Höft,

162

Kung!.. Maj:ts Nåd. Proposition No 35.

17 §.

Utan föreningssammanträdes bemyndigande må ej den, som äger
företräda föreningen, afyttra föreningens fasta egendom, med mindre
föryttring af fast egendom enligt stadgarna ingår i föremålet för föreningens
verksamhet; ej heller må han utan sådant bemyndigande med
inteckning för gäld belasta dylik egendom.

18 §.

Skriftlig handling, som utfärdas för ideell förening, bör undertecknas
med föreningens firma. Vid firmateckning skola de, som teckna
firman, äfven underskrifva sina namn.

Har handlingen ej undertecknats med föreningens firma och
framgår ej åt dess innehåll, att den utfärdats å föreningens vägnar,
vare de, som underskrifvit handlingen, ehvad densamma pröfvas vara
för föreningen bindande eller ej, ansvarige för hvad genom handlingen
må hafva slutits, eu för alla och alla för en, såsom för egen skuld.
Samma lag vare, där i handlingen föreningen betecknats såsom vore
den ekonomisk förening.

19 §.

Vill styrelsen kära till föreningen, kalle styrelsen föreningens
medlemmar till sammanträde för val af ombud att i den tvist föra
föreningens talan. Stämning skall anses delgifven, då den blifvit föredragen
å sammanträdet.

20 §.

Styrelseledamöter, som genom att öfverträda denna lag eller förening;ens
stadgar eller eljest uppsåtligen eller af vårdslöshet tillskynda
föreningen skada, svare för skadan, en för alla och alla för en.

Angående styrelseledamöters skadeståndsansvar gentemot tredje
man stadgas i 61 §.

Kungi. Maj:U Nåd. Proposition N:o 35.

163

21 §.

Hvad i denna lag finnes stadgadt om styrelseledamot äge motsvarande
tillämpning å suppleant i styrelsen.

Bestämmelse rörande den förutsättning, under hvilken suppleant
äger utöfva styrelseledamots befogenhet, må ej registreras.

Om revision.

22 §.

Styrelsens förvaltning och föreningens räkenskaper skola för hvarje
år eller för annan tid, som må vara bestämd i stadgarna, granskas af en
eller flere revisorer, utsedda å föreningssammanträde eller på annat i stadgarna
angifvet sätt.

Till revisor må ej utses den, som är i föreningens eller styrelseledamots
tjänst.

Den tid, för hvilken revisor å föreningssammanträde utses, må ej
utgå före nästa ordinarie sammanträde. Revisor må, ändå att den tid,
för hvilken han blifvit utsedd, ej gått till ända, skiljas från uppdraget
genom beslut af den, som utsett honom.

23 §.

Styrelser! skall bereda revisor tillfälle att när som helst inventera
föreningens kassa och öfriga tillgångar samt granska föreningens alla
böcker, räkenskaper och andra handlingar; och må af revisor begärd
upplysning angående förvaltningen ej af styrelsen förvägras.

Revisorerna skola öfver granskningen afgifva en af dem underskrifven
berättelse, som, efter det styrelsen lämnats tillfälle att taga del
af densamma, framlägges å föreningssammanträde.

164

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 35.

Angående revisorers befogenhet att påkalla sammankallande af
extra föreningssammanträde stadgas i 27 §.

24 §.

Hafva revisorer i sin berättelse eller annan handling, som framlägges
å föreningssammanträde, mot bättre vetande lämnat oriktig uppgift
eller uppsåtligen underlåtit att göra anmärkning mot dylik uppgift
i handling, som af dem granskats, eller vid fullgörandet af sitt ujDpdrag
visat vårdslöshet, vare de, som låtit sådant komma sig till last, föreningen
ansvariga för all däraf uppkommande skada, en för alla och
alla för en.

Om föreningssammanträde.

25 §.

Föreningsmedlems rätt att delt aga i handhafvandet af föreningens
angelägenheter utöfvas å föreningssammanträde; dock må i stadgarna
kunna bestämmas, att vissa ärenden, som ej enligt denna lag skola
handläggas å föreningssammanträde, må i annan ordning afgöras.

Ej må någon själf eller genom ombud eller såsom ombud för
annan deltaga i behandling af fråga rörande aftal mellan honom och
föreningen. Ej heller må han deltaga i behandling af fråga om aftal
mellan föreningen och tredje man, där han i frågan äger ett väsentligt
intresse, som kan vara stridande mot föreningens. Hvad sålunda
stadgats äge motsvarande tillämpning beträffande gåfva från föreningens
sida, så ock beträffande rättegång eller annan talan mot honom eller
tredje man. Styrelseledamot må ej deltaga i beslut om ansvarsfrihet
för förvaltningsåtgärd, för hvilken lian är ansvarig, eller i val af
revisor.

A föreningssammanträde må ärende, som ej blifvit i kallelsen till
sammanträdet angifvet eller, där enligt stadgarna sådan kallelse ej erfordras,
medlemmarna meddeladt på sätt om kallelse till extra sammanträde
är föreskrifvet, ej till afgörande företages, såframt det ej enligt
stadgarna skall förekomma å sammanträdet eller omedelbart föranledes
af ärende, som där skall afgöras; dock att ärende, som ej afser ändring
af stadgarna eller ny eller förhöjd afgifts utkräfvande eller föreningens
trädande i likvidation, jämväl må till afgörande företagas, såframt
minst två tredjedelar af de närvarande äro därom ense.

165

Kungl. Majds Nåd. Proposition N:o 35.

Öfver beslut, som å föreningssammanträde eller annorledes af
föreningen fattas, skall genom styrelsens försorg föras protokoll.

26 §.

Jämte hvad i 25 och 32 §§ är stadgadt om utöfvande af rösträtt
och fattande af föreningsbeslut galle, där ej annorlunda finnes bestämdt
i stadgarna:

att hvarje medlem äger deltaga i handhafvande! af föreningens
angelägenheter;

att hvarje medlem äger en röst;

att medlem icke är berättigad att öfverlåta sin rösträtt på annan;

att såsom föreningens beslut gäller den mening, för hvilken de
flesta rösterna afgifvas; och

att vid lika röstetal, val afgöres genom lottning, men i andra
frågor den mening gäller, som biträdes af ordföranden.

I stadgarna må bestämmas, att frånvarande medlem må i visst
ärende utöfva sin rösträtt å sammanträde genom röstsedels insändande
till styrelsen.

27 §.

Styrelsen äge, när den finner lämpligt, kalla föreningens medlemmar
till extra föreningssammanträde.

Revisorerna må, om deras granskning föranleder därtill, skriftligen
med angifvande! af skälet påfordra, att styrelsen skall utlysa extra föreningssammanträde
att hållas så snart det med iakttagande af föreskrifven
kallelsetid kan ske. Efterkommer styrelsen ej inom en vecka
sådan påfordran, äge revisorerna själfva utlysa föreningssammanträde.
Aro ej samtliga revisorer ense om sammanträdes utlysande, gälle den
mening, hvarom de flesta förena sig, eller vid lika röstetal deras
mening, som anse extra sammanträde ej böra hållas.

28 §.

Underlåter styrelsen att i föreskrifven ordning kalla föreningens
medlemmar till ordinarie sammanträde, har magistrat eller kronofogde
i orten att på anmälan af föreningsmedlem ofördröjligen utlysa sammanträde.

Samma lag vare, där enligt stadgarna visst antal medlemmar äga
att hos styrelsen påfordra utlysande af extra sammanträde och styrelsen

166

Kungl. Maj ds Nåd. Proposition N:o 35.

ej inom två veckor efter sådan påfordran utlyst sammanträde att hållas
så snart det med iakttagande af föreskrifven kallelsetid kan ske.

29 §.

Å det föreningssammanträde, där revisorernas berättelse framlägges,
skall frågan om beviljande af ansvarsfrihet åt styrelsen för den
tid berättelsen omfattar företagas till afgörande.

Frågan om ansvarsfrihets beviljande må uppskjutas till afgörande
vid nytt sammanträde.

Om talan mot styrelse eller revisorer.

30 §.

Talan mot revisorer enligt 24 § må ej anställas, sedan två år förflutit
från det revisorernas berättelse framlades å föreningssammanträde,
utan så är, att talan grundas därpå, att brottslig handling blifvit begången.

31 §.

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 35.

167

Om ändring af förenings stadgar och visst annat fall, då särskild
röstpluralitet för fattande af förenings beslut erfordras.

32 §.

Innehålla ideell förenings stadgar bestämmelse om rätt för afgående
medlem att utfå del af föreningens tillgångar eller om medlemmarnas
rätt till behållna tillgångar vid föreningens upplösning, vare beslut om
ändring af sådan bestämmelse, såvidt ändringen skall afse jämväl dem,
som vid frågans afgörande voro medlemmar i föreningen, ej giltigt, med
mindre beslutet å föreningssammanträde biträdts af samtliga röstande.

För giltighet af beslut om annan ändring af stadgarna eller af
beslut om föreningens trädande i likvidation af annan anledning än i
37 § 1 mom. under 1) eller 2) sägs, erfordras, att beslutet å föreningssammanträde
biträdts af minst tva tredjedelar af de röstande.

År för giltighet af beslut, hvarom ofvan är sagdt, något ytterligare
villkor bestämdt i stadgarna, lände ock det till efterrättelse.

33 §.

Beslut om sådan ändring af stadgarna, att förpliktelse för medlemmarna
att erlägga afgifter till föreningen införes eller ökas, må ej
tillämpas mot medlem, som icke bidragit till beslutet och som anmäler
sig till utträde nr föreningen inom fyra veckor från det beslutet blef
honom kunnigt.

Om klander af föreningsleslut.

34 §.

_ Menar styrelsen eller ledamot däraf eller föreningsmedlem, att
föieningsbeslut icke tillkommit i behörig ordning eller eljest strider
mot denna lag eller föreningens stadgar, äge därå tala genom stämning

168

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 35.

å föreningen inom två månader från beslutets dag. Försummas det,
vare rätt till klandertalan öfver beslutet förlorad.

Har klandertalan anhängiggjorts, äge domstolen, när skäl därtill
förekommer, att, innan slutligt utslag i målet meddelas, förordna, att
klandrade beslutet ej må verkställas. Om förordnandet skall, där klandrade
beslutet är af beskaffenhet, att det bör registreras, underrättelse ofördröjligen
genom rättens eller domarens försorg afsändas för registrering.

Domstols utslag, hvarigenom föreningsbeslut upphäfts eller ändrats,
gälle jämväl för de föreningsmedlemmar, som ej instämt klandertalan.

Om likvidation och upplösning.

35 §.

36 §.

Saknar ideell förening till registret anmäld, behörig styrelse, vare
föreningsmedlem eller borgenär, så ock eu hvar annan, hvars rätt kan
vara beroende däraf, att någon finnes, som äger företräda föreningen,
berättigad att hos rätten eller domaren göra ansökning, att föreningen
må förklaras skyldig att träda i likvidation. Kungörelse om ansökningen
med uppgift om tiden, när densamma kommer att pröfvas af
rätten, skall af rätten eller domaren utfärdas och minst tre månader
före nämnda tid införas i allmänna tidningarna, så ock i tidning inom
orten. Rätten eller domaren äge ock, där så äskas, förordna en eller
flere sysslomän att emellertid taga föreningens egendom under vård
och bevaka dess angelägenheter. Styrkes på utsatta tiden, att anmärkta
förhållandet fortfar, förklare rätten, att föreningen skall träda i likvidation,
och förordne en eller flere likvidatorer att verkställa densamma.

169

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 35.

Om förordnande af syssloman skal] underrättelse ofördröjligen
genom rättens eller domarens försorg afsändas för registrering.

37 §.

Ideell förening skall ock träda i likvidation,

1) då antalet föreningsmedlemmar nedgått under fem och tillräckligt
antal medlemmar ej inträdt inom tre månader;

2) då förhållande inträffat, på grund hvaraf enligt bestämmelse i
stadgarna föreningen skall upphöra med sin verksamhet.

I dessa fall äfvensom då föreningen beslutit att träda i likvidation
skall likvidation verkställas af styrelsens ledamöter såsom likvidatorer,
där ej till följd af stadgarnas bestämmelse eller föreningens beslut en
eller flera särskilda likvidatorer utses.

38 §.

Träder föreningen ej i likvidation, ehuru sådant förhållande inträffat,
som jämlikt bestämmelsen i 37 § 1 mom. under 1) påkallar
likvidation, svare de, som med vetskap om förhållandet deltaga i beslut
om fortsättande af föreningens verksamhet eller handla å dess vägnar,
för uppkommande förbindelser, en för alla och alla för eu, såsom för
egen skuld.

39 §.

Finnes ideell förening, som enligt anmälan till registret träd t i
likvidation, sedermera sakna till registret anmälda, behöriga likvidatorer,
vare föreningsmedlem eller borgenär, så ock en hvar annan,
hvars rätt kan vara beroende däraf, att någon finnes, som äger företräda
föreningen, berättigad att hos rätten eller domaren göra ansökning
om utseende af likvidatorer; och skall i öfrigt hvad i 36 § är
stadgadt i tillämpliga delar lända till efterrättelse.

40 §.

Likvidator skall vara här i riket bosatt svensk medborgare, där
ej Konungen för viss förening medgifver undantag.

Uppdraget att vara likvidator anses gälla intill dess likvidationen
blifvit afslutad, men må när som helst återkallas af den, som meddelat
uppdraget.

Afgår å föreningssammanträde vald likvidator, innan han fullgjort
Bih. till Riksd. Prof. 1911. 1 Sami. 1 Afd. 21 Höft. 22

170

Kungl. Maj-.ts Nåd. Proposition N:o 35.

sitt uppdrag, och finnes ej suppleant, åligger det öfriga likvidatorer
att ofördröjligen föranstalta om val af ny likvidator.

41 §.

42 §.

Likvidatorerna åligger att ofördröjligen söka årsstämning å föreningens
okända borgenärer samt att förteckna dess tillgångar och
skulder.

I den mån sådant erfordras för likvidationens verkställande och
så snart det utan uppenbar skada kan ske, skall föreningens egendom
förvandlas i penningar.

43 §.

Likvidatorerna äge ej utan särskildt, af föreningen erhållet bemyndigande
afyttra dess fasta egendom annorledes än genom försäljning
å offentlig auktion. Hafva likvidatorerna förordnats enligt 35 §,
må ej heller lös egendom utan föreningens särskilda bemyndigande af
dem försäljas på annat sätt än nu är sagdt; och må, innan beslutet
om förordnandet vunnit laga kraft, likvidatorerna ej utan föreningens
samtycke vidtaga några likvidationsåtgärder utan allenast taga föreningens
egendom under vård och bevaka dess angelägenheter.

I öfrigt skall om likvidatorers befogenhet att företräda föreningen
och om deras rättigheter, så ock om deras skyldigheter gälla i tilllämpliga
delar hvad angående styrelse eller styrelseledamot i denna lag
är stadgadt; dock att hvad i 15 § är stadgadt ej skall äga tillämpning
å likvidatorer, som förordnats enligt 35 §.

44 §.

Under likvidation skall föreningens firma tecknas med tillägg af
orden »i likvidation».

171

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 35.

I öfrigt skall hvad i 18 § finnes föreskrifvet i fråga om underskrifvande
af handling, som å föreningens vägnar utfärdas, äga motsvarande
tillämpning under föreningens likvidation.

Hvad i 18 § 2 mom. 2 punkten är stadgadt skall gälla jämväl
i afseende å handling, som under föreningens likvidation å dess vägnar
utfärdas.

45 §.

Sedan den i årsstämningen utsatta inställelsedag är förbi och all
veterlig gäld blifvit betald, skola föreningens tillgångar skiftas mellan
medlemmarna eller öfverlämnas till den, som på grund af stadgarna
eller medlemmarnas beslut må vara berättigad att öfvertaga tillgångarna.
År någon del af gälden tvistig eller ej förfallen och kan förty eller
af annan orsak betalning ej ske, skola till samma gälds betalning
erforderliga medel innehållas och med återstoden så förfaras, som nyss
sagts.

Ej må annorledes än nu är sagdt skifte äga rum eller föreningens
tillgångar öfverlämnas till den därtill berättigade. Sker det eller befinnas
innehållna medel ej lämna tillgång till gälds betalning, vare i
händelse af föreningens oförmåga att fullgöra sina förbindelser den,
som något uppburit, skyldig att återbära hvad han bekommit.

46 §.

Sedan likvidatorerna fullgjort sitt uppdrag, skola de, så snart ske
kan, å föreningssammanträde framlägga redovisning för sin förvaltning.

172

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 35.

47 §.

o #

Atnöjes föreningsmedlem ej med likvidatorernas redovisning, skall
lian genom stämning anhängiggöra sin talan hos domstol inom ett år
från den dag, då redovisningen framlades å föreningssammanträde.
Försummas det, hafve han förlorat sin talan.

48 §.

Under konkursen företrädes föreningen såsom konkursgäldenär
af styrelsen eller, där vid konkursens början sysslomän enligt 36 §
eller likvidatorer varit utsedda, af dessa. Under konkursens fortgång
må dock i behörig ordning kunna utses styrelse i stället för sysslomän,
som förordnats enligt nämnda paragraf, äfvensom utses nya styrelseledamöter
eller nya likvidatorer.

Om registrering.

49 §.

Anmälan till registret skall göras skriftligen. Aflämnas anmälan
genom ombud, eller insändes den med posten, skall underskriften vara
af vittnen styrkt.

Anmälningsskrifter med därvid fogade handlingar skola, särskilt
för hvarje förening, förvaras såsom bilagor till registret.

50 §.

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 35. 173

strida mot lag eller författning, skall registrering vägras. Samma lag
vare, där beslut om sådan ändring af stadgarna, att styrelsens säte skall
flyttas från ett län till ett annat, för registrering anmäles och Konungens
befallningshafvande i det senare länet på förfrågan meddelar, att föreningens
firma jämlikt stadgandet i 8 § 3 mom. utgör hinder för föreningens
upptagande i detta läns föreningsregister.

. _ Vägras registrering, skall Konungens befallningshafvande ofördröj
ligen hålla sökanden till hända eller, om han uppgifvit postadress,
till honom med allmänna posten öfversända skriftlig underrättelse om
beslutet med skälen därför.

År sökanden missnöjd med beslutet, äge han att, vid talans förlust,
innan klockan tolf å sextionde dagen från beslutets dag däröfver
anföra besvär hos Konungen.

51 §.

Beviljas ideell förenings registrering, läte Konungens befallningshafvande
i registret införa

1) dagen för stadgarnas antagande;

2) föreningens firma;

3) föremålet för föreningens verksamhet;

4) den ort, där styrelsen har sitt säte;

5) hvarje styrelseledamots och suppleants samt, där eljest någon,
ensam eller gemensamt med annan, är berättigad att teckna föreningens
firma, dennes fullständiga namn och hemvist;

6) där . befogenhet att teckna firman ej skall utöfvas allenast af
styrelsen, hvilken eller hvilka, hvar för sig eller gemensamt, sådan befogenhet
tillkommer;

7) det sätt, hvarpå kallelse till föreningssammanträde skall ske,
äfvensom, där viss dag för hållande af ordinarie sammanträde är i
stadgarna bestämd, uppgift om den dagen.

Det ena exemplaret af stadgarna skall förses med bevis om registreringen
och återställas till sökanden.

52 §.

Anmäles ändring i förhållande, hvarom inskrifning i registret
skett, skall den ändring, där registrering beviljas, anmärkas i registret.
Registreras ändring af förenings stadgar, skall ena exemplaret af

174

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 35.

det protokoll, som innehåller beslutet om ändringen, till sökanden
återställas försedt med bevis om registreringen.

Sker ändring af förenings firma, skall ny fullständig inskrifning i
registret göras.

Beslutar förening, att styrelsens säte skall flyttas från ett län till
ett annat, har Konungens befallningshafvande, sedan beslutet härom
registrerats, att affora föreningen ur registret och, för föreningens registrering
i det senare länet, till Konungens befallningshafvande därstädes
öfversända utdrag af registret med dithörande bilagor.

53 §.

Närmare föreskrifter om registrets förande meddelas af Konungen.

54 §.

Menar någon eljest, att en i registret verkställd inskrifning länder
honom till förfång, må talan om registreringens upphäfvande samt om
skadestånd föras vid domstol.

55 §.

Varder, sedan i registret gjorts anteckning om förenings
konkurs, af öfverrätt förklaradt, att offentlig stämning ej bort utfärdas,
skall anteckningen på därom gjord ansökning afföras ur
registret.

56 §.

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 35.

175

Straffbestämmelser.

57 §.

Med böter från och med tjugofem till och med fem hundra kronor
straffes

1) styrelseledamot eller annan, som vid anmälan till registrering
mot bättre vetande meddelar oriktig uppgift;

2) styrelseledamot eller likvidator, där han mot bättre vetande i
handling, som framlägges å föreningssammanträde, rörande föreningens
angelägenheter meddelar oriktig uppgift;

revisor^ där han i berättelse eller annan handling, som framMgges
å föreningssammanträde, mot bättre vetande lämnar oriktig
uppgift rörande föreningens angelägenheter eller uppsåtligen underlåter
att göra anmärkning mot dylik uppgift i handling, som af honom
granskats.

Ej må straff, som ofvan är stadgadt, tillämpas, där förseelsen
enligt allmänna strafflagan bör beläggas med strängare straff.

58 §.

Asidosättes föreskrift, som i 23 § 1 mom. eller 25 § 4 mom. är
meddelad,

straffes den försumlige med böter från och med fem till och med
ett hundra kronor.

Samma lag vare

om likvidator, som ej fullgör hvad honom enligt 41 § eller 46 §
2 mom. åligger.

Förseelse mot 23 § 1 mom. eller 25 § 4 mom. må åtalas allenast
af målsägande; och skall härvid såsom målsägande anses såväl föreningen
som hvarje medlem däri.

59 §.

Böter, som ådömas enligt denna lag, tillfalla kronan. Saknas
tillgång till böternas fulla gäldande, skall förvandling ske enligt allmänna
strafflagen.

176

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 35.

Särskilda bestämmelser.

60 §.

Har förening enligt lagen om ekonomiska föreningar registrerats
såsom ekonomisk förening, utgöre den omständigheten ej hinder för
föreningen att, såframt härför erforderlig ändring af stadgarna vidtages,
i stället i enlighet med denna lag vinna registrering såsom ideell
förening; dock att beslutet om ändring af stadgarna ej må gå i verkställighet
förr än ett år förflutit från det beslutet antecknades i registret
för ekonomiska föreningar.

Angående rätt för ideell förening att i stället vinna registrering
såsom ekonomisk förening är stadgadt i lagen om ekonomiska föreningar.

61 §.

Föreningsmedlemmar, som genom att öfverträda denna lag eller
föreningens stadgar tillskynda föreningen skada, svare för skadan, en
för alla och alla för en.

öfverträda styrelseledamöter, likvidatorer eller föreningsmedlemmar
denna lag eller föreningens stadgar och tillskyndas tredje man därigenom
skada, vare de, som låtit sådant komma sig till last, ansvarige för
skadan, eu för alla och alla för en.

62 §.

Förening vare uti de mål, för hvilka ej annorlunda genom lag
stadgas, lydande under allmän underrätt i den ort, där styrelsen enligt
stadgarna har sitt säte.

63 §.

Försummelse att enligt bestämmelse i denna lag göra anmälan
för registrering skall åtalas vid allmän underrätt i den ort, där föreningens
styrelse enligt stadgarna har sitt säte.

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition No 35.

177

64 §.

_ Innehålla ideell förenings stadgar förbehåll, att tvister mellan
föreningen och styrelsen eller ledamot däraf eller föreningsmedlem skola
hänskjutas till afgörande af en eller flere skiljemän, äge det förbehåll
samma verkan, som tillkommer skiljeaftal; och galle om påkallande af
förbehållets tillämpning hvad om stämning i denna lag finnes stadgadt.

Om undantag från lagens tillämplighetsområde.

65 §.

Därest ideell förening, som äger bestånd, då denna lag träder i
kraft, och håller sina stadgar hemliga, vill utan iakttagande af föreskrifterna
i denna lag vinna förmåga att såsom registrerad ideell förening förvärfva
rättigheter och ikläda sig skyldigheter samt inför domstol och annan
myndighet söka, kära och svara, göre därom ansökning hos Konungen.

66 §.

Hvad i denna lag är loreskrifvet skall ej äga tillämpning å

1) af främmande kristna eller mosaiska trosbekännare bildade församlingar,
som äga rätt till offentlig religionsöfning;

2) nationsföreningar eller med dem likställda föreningar vid rikets
universitet eller högskolor eller sammanslutningar af sådana föreningar;

3) föreningar, hvilkas stadgar blifvit af Konungen stadfästade,
innan denna lag träder i kraft.

Ej heller göres genom denna lag ändring i hvad om föreningar
för visst ändamål eljest är i lag eller författning särskildt stadgadt.

Denna lag skall träda i kraft den-----; dock skall med

afseende å ideell förening, som då äger bestånd, det i 2 § meddelade
förbudet mot idkande af handel eller annan verksamhet, hvarmed följer
skyldighet att föra handelsböcker, såvidt samma förbud afser oregistrerad
förening, äfvensom hvad 4 § innehåller därom, att fordran eller annan
rättighet ej må af oregistrerad förening hos domstol eller annan mynBih.
till Riksd. Prof. 1911. 1 Sami. 1 Afd. 21 Höft 23

178

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 35.

dighet göras gällande, ej äga tillämpning förr än två år förflutit från
lagens trädande i kraft. Efter nämnda två års förlopp må ej heller
rättighet, som uppkommit dessförinnan, vid domstol eller annan myndighet
göras gällande af sådan förening, såframt den ej blifvit registrerad.

I fråga om förening, som nyss nämnts, vare den omständighet, att
protokoll vid sammanträde med föreningens medlemmar, utvisande, att
stadgarna blifvit antagna, icke kan företes, ej hinder för föreningens
registrering. I ty fall skola de vid ansökningen om föreningens registrering
fogade exemplaren af stadgarna vara försedda med anteckning om
dagen för deras antagande, där denna kan uppgifvas.

I fråga om styrelseledamot eller suppleant, som före lagens trädande
i kraft berättigats teckna föreningens firma, skola bestämmelserna
i 14 och 15 §§ lända till efterrättelse.

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 35.

179

F ö r s 1 a g

till

Lag:

om ekonomiska föreningar.

Inledande bestämmelser.

1 §•

Förening med ändamål att främja medlemmarnas ekonomiska
intressen genom att

anskaffa lifsmedel eller andra förnödenheter åt medlemmarna eller

afsätta alster af medlemmarnas verksamhet eller

bereda bostäder åt medlemmarna eller

anskaffa lån åt medlemmarna eller

idka annan ekonomisk verksamhet

må kunna i enlighet med hvad i denna lag sägs varda registrerad
såsom ekonomisk förening.

ä §•

180

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 35.

försäljning till andra än medlemmar i föreningen omfattar hufvudsakligen
alster af medlemmarnas eller föreningens verksamhet.

3 §•

Registrerad ekonomisk förening äger förvärfva rättigheter och
ikläda sig skyldigheter samt inför domstol och annan myndighet söka,
kära och svara.

-För föreningens förbindelser häfta allenast dess tillgångar, förfallna
men ej gnidna insatser och andra afgifter inräknade; dock stånde medlemmarna
öppet att därjämte, på sätt i denna lag sägs, åtaga sig till
visst belopp begränsad personlig ansvarighet för föreningens förbindelser.

4 §■

Handla ledamöter af oregistrerad förenings styrelse eller medlemmar
i föreningen eller andra å föreningens vägnar, svara de, som i
åtgärden eller beslut därom deltagit, för uppkommande förbindelser
såsom för annan sin gäld, en för alla och alla för en.

Om registrerade föreningar.

Om förenings bildande.

5 §•

Ekonomisk förening skall för att kunna vinna registrering bestå
af minst fem medlemmar samt i enlighet med denna lag hafva antagit
stadgar och utsett styrelse.

Ej må den omständigheten, att föreningens medlemmar, uteslutande
eller till en del, utgöras af bolag, föreningar, kommuner eller andra
samfälligheter eller stiftelser, vara hinder mot föreningens registrering.

Kungl. Maj:ts Nåd, Proposition N:o 35.

181

6 §•

Ansökning om föreningens registrering skall göras af dess styrelse.

I sådan ansökning skola nppgifvas

dels styrelseledamöternas samt, där suppleanter i styrelsen utsetts,
deras fullständiga namn äfvensom nationalitet och hemvist,

dels ock, där befogenhet att teckna föreningens firma ej skall
utöfvas allenast af styrelsen, hvilken eller hvilka inom eller utom
styrelsen, hvar för sig eller gemensamt, sådan befogenhet tillkommer.

Vid ansökningen skola fogas

1) två af notarius publicus eller med styrelseledamöternas egenhändiga,
bevittnade namnunderskrifter styrkta exemplar af föreningens
stadgar äfvensom, där ej hvad i 64 § är stadgadt äger tillämpning, en
med styrelseledamöternas egenhändiga, bevittnade namnunderskrifter
försedd försäkran, att medlemmarnas antal uppgår till minst fem;

2) på enahanda sätt, som under 1) sägs, till riktigheten styrkt
afskrift af protokoll vid sammanträde med föreningens medlemmar,
utvisande, att. stadgarna blifvit antagna och styrelse utsedd.

7 §•

Föreningens stadgar skola angifva

1) föreningens firma;

2) föremålet för föreningens verksamhet;

3) den ort inom riket, där föreningens styrelse skall hafva sitt säte;

4) den insats, med hvilken hvarje medlem skall deltaga i föreningen,
huru insatserna skola göras, samt huruvida medlem må deltaga i
föreningen med högre belopp än enkel insats;

5) där andra afgifter till föreningen skola förekomma, afgifternas
belopp eller det högsta belojtp, hvartill de må bestämmas;

6) där ej för föreningens förbindelser skola häfta allenast dess
tillgångar, det belopp, intill hvilket medlemmarna åtaga sig personlig
ansvarighet för föreningens förbindelser;

7) huru stor del af föreningens årsvinst, som minst skall afsättas
till reservfond, och, i händelse reservfonden skall vara till beloppet begränsad,
till hvilket belopp densamma skall uppgå för att afsättning
af årsvinst ej skall behöfva äga rum;

182

Kungl. Maj:ts Nåd, Proposition N;o 35.

8) antalet af styrelsens ledamöter och tiden för deras befattningar; 9)

huru revision af styrelsens förvaltning skall ske;

10) huruvida räkenskapsafslutning skall ske för år eller oftare
samt tiden därför;

11) huru ofta ordinarie sammanträde skall hållas;

3 §•

I firman må ordet »bolag» eller eljest något, som betecknar ett
bolagsförhållande, ej intagas på sådant sätt, att däraf kan föranledas
det misstag, att firman innehafves af ett bolag.

Firman skall tydligt skilja sig från andra, hos samma myndighet
förut i laga ordning registrerade, ännu bestående föreningsfirmor.

Angående förbud för förening att i sin firma använda ordet bank
är särskilt stadgadt.

Om medlemsbok.

9 §•

Öfver ekonomisk förenings medlemmar skall genom styrelsens
försorg hållas förteckning (medlemsbok). Denna skall innehålla, förutom
hvarje medlems fullständiga namn och hemvist, uppgift å det antal insatser,
med hvilka hvarje medlem deltager i föreningen.

Styrelsen åligger att hålla medlemsboken tillgänglig för en hvar,
som vill taga kännedom om densamma.

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 35.

183

Om föreningsmedlems intagande och afgång.

10 §.

Ekonomisk förening må när som helst antaga nya medlemmar,
och ankomme på styrelsen att pröfva frågor om medlems antagande.
År i stadgarna annorlunda bestämdt, lände det till efterrättelse.

Ej må någon antagas till medlem annorledes än efter egenhändigt
undertecknad ansökning.

11 §•

12 §.

Medlem må, där han genom laga kraft ägande dom förklarats
förlustig medborgerligt förtroende eller blifvit ställd under framtiden
lör brott, som kan medföra sådan påföljd, så ock eljest på grund, som
kan vara bestämd i stadgarna, uteslutas ur föreningen.

13 §.

Afliden medlems make eller arfvinge vare berättigad att i den
aflidnes ställe inträda såsom medlem i föreningen, där ej annorlunda
finnes bestämdt i stadgarna.

14 §•

184

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 35.

uppsagt sig till utträde eller uteslutits, eller annan omständighet, som
föranledt afgången, inträffat.

Medlem, som blifvit, efter ty i 12 § sägs, ur föreningen utesluten,
vare genast förlustig rättigheten att deltaga i öfverläggningar och
beslut om föreningens angelägenheter.

15 §.

Då medlem afgått, äge han eller hans rättsinnehafvare utfå ej
mindre, sex månader från afgången, den inbetalda insatsen, i den mån
föreningens behållna tillgångar, enligt den vid tiden för afgången uppgjorda
räkenskapsafslutning, därtill förslå utan anlitande af reservfond
eller förnärmande af öfriga medlemmars lika rätt, än ock, i samma
ordning som öfriga medlemmarna, hvad på den afgångne belöper af
beslutad vinstutdelning. Träder föreningen i likvidation inom sex
månader från det medlem afgått, eller varder inom samma tid konkursansökning
af föreningen till rätten eller domaren ingifven eller i anledning
af borgenärs ansökning om konkurs offentlig stämning utfärdad,
skall den afgångnes rätt att utfå insats bedömas efter de i 58 och
59 §§ om skifte af förenings tillgångar gifna föreskrifter.

Innehålla föreningens stadgar inskränkning i afgående medlems
rätt, hvarom nu är sagdt, lände den utom i fall, hvarom i 43 § 2 mom.
stadgas, till efterrättelse.

16 §.

Afträdes föreningens egendom till konkurs, som börjar inom ett
år från det medlem afgick, vare den afgångne pliktig, såvidt föreningens
borgenärers rätt rörer, att återbära hvad han utfått af sin insats.

17 §•

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 35.

185

Om vinstutdelning.

18 §.

Ej må utdelning af ekonomisk förenings vinst göras i vidsträcktare
män, än att återstående tillgångarna, enligt föreningens behörigen
granskade räkenskaper, öfverskjuta skulderna med minst det belopp,
som motsvarar insatserna, i den mån de redan inbetalts eller äro till
betalning förfallna, jämte reservfond. Varder vinstutdelning beslutad
och verkställd i strid med hvad sålunda stadgats eller med bestämmelse
i föreningens stadgar, vare de, som uppburit sådan utdelning,
skyldige att återbära densamma; och ansvare därjämte de, som deltagit
i beslutet, en för alla och alla för eu, för den brist, som vid återbäringen
kan uppkomma.

19 §.

Om styrelse och firmateckning.

20 §.

För ekonomisk förening skall finnas en styrelse, bestående af en
eller flere ledamöter.

Styrelsen äge i enlighet med hvad i denna lag är stadgadt förvalta
föreningens angelägenheter. Den må, där ej annat blifvit, bestämdt
i stadgarna eller af föreningssammantiäde, bemyndiga annan
vare sig inom eller iitom styrelsen att teckna föreningens firma (firmatecknare).

Styrelsen väljes å föreningssammanträde; dock må i stadgarna
kunna bestämmas, att styrelsen eller ledamot af densamma skall på
annat sätt utses.

Bih. till Riksd. Prof. 1911. 1 Samt. 1 Afd. 21 Höft.

186

Kung},. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 35.

Ledamot af styrelsen skall vara här i riket bosatt svensk medborgare,
där ej Konungen för viss förening medgifver undantag.

Styrelseledamot må ej utses för längre tid än två år. Styrelseledamot"
må, ändå att den tid, för hvilken han blifvit utsedd, ej gått
till ända, skiljas från uppdraget genom beslut af den, som utsett
honom.

Afgår af föreningen vald styrelseledamot, innan den tid, för hvilken
han blifvit vald, gått till ända, och finnes ej suppleant, åligger det
öfriga styrelseledamöter, såframt styrelsen ej är beslutför med kvarstående
ledamöter eller enligt stadgarna fulltalig styrelse alltid skall förefinn as,
att ofördröjligen föranstalta om val af ny ledamot.

Sker ändring i styrelsens sammansättning eller i fråga om rätten
att teckna föreningens firma, skall styrelsens ordförande därom ofördröjligen
göra anmälan för registrering.

21 §.

Styrelsen äfvensom firmatecknare äge att själfva eller genom
ombud ej mindre i förhållande till tredje man handla å föreningens
vägnar än äfven inför domstolar och andra myndigheter företräda föreningen.
Inskränkning i den befogenhet, som sålunda tillkommer styrelsen
eller firmatecknare, vare, i den mån ej annat följer af hvad i
denna lag stadgas, utan verkan mot tredje man, med mindre han ägt
eller bort äga kännedom om inskränkningen. Bestämmelse, innefattande
sådan inskränkning, må ej registreras.

22 §.

Styrelsen och firmatecknare skola i sin förvaltning af föreningens
angelägenheter ställa sig till efterrättelse de särskilda föreskrifter, som
i stadgarna eller af föreningssammanträde eller, såvidt rör firmatecknare,
af styrelsen meddelas, där de ej finnas strida mot denna lag eller föreningens
stadgar.

Kungl. Maj-M Nåd. Proposition N:o 35.

187

23 §.

Bär ej ''annorlunda är bestämdt i stadgarna, vare styrelsen beslutför,
då minst halfva antalet ledmöter äro närvarande, och galle såsom
styrelsens beslut den mening, om hvilken de flesta röstande förena sig,
men vid lika röstetal den mening, som biträdes af ordföranden vid
sammanträdet. Till styrelsesammanträde skola dock, såvidt ske kan,
samtliga ledamöter kallas.

Ledamot af styrelsen äge ej deltaga i behandling af fråga rörande
aftal mellan honom och föreningen. Ej heller må han deltaga i behandling
af fråga om aftal mellan föreningen och tredje man, där han
i frågan äger ett väsentligt intresse, som kan vara stridande mot föreningens.
Hvad sålunda är stadgadt äge motsvarande tillämpning beträffande
gåfva från föreningens sida, så ock beträffande rättegång eller
annan talan mot styrelseledamoten eller tredje man.

24 §.

Utan föreningssammanträdes bemyndigande må ej den, som äger
företräda föreningen, föryttra föreningens fasta egendom, med mindre
föryttring af fast egendom enligt stadgarna ingår i föremålet för föreningens
verksamhet; ej heller må han utan sådant bemyndigande med
inteckning för gäld belasta dylik egendom.

25 §.

Skriftlig handling, som utfärdas för ekonomisk förening, bör
undertecknas med föreningens firma. Vid firmateckning skola de, som
teckna firman, äfven underskrifva sina namn.

klar handlingen ej undertecknats med föreningens firma och framgår
ej af dess innehåll, att den utfärdats å föreningens vägnar, vare de,
som underskrifvit handlingen, ehvad densamma pröfvas vara för föreningen
bindande eller ej, ansvarige för hvad genom handlingen må
hafva slutits, eu för alla och alla för en, såsom för egen skuld. Samma
lag vare, där i handling, som utfärdats för ekonomisk förening utan
personlig ansvarighet, föreningen betecknats på ett sätt, som utmärker,
att personlig ansvarighet förekommer.

188

Kungl. Maj:ts NådProposition N:o 35*

26 §.

27 §.

Minst en månad eller den kortare tid, som må vara bestämd i
stadgarna, före det föreningssammanträde, där revisorernas berättelse
skall framläggas, aflämne styrelsen till revisorerna en af styrelsens ledamöter
underskrifven förvaltningsberättelse.

28 §.

Angående styrelseledamöters skadeståndsansvar gentemot tredje
man stadgas i 87 §.

29 §.

Hvad i denna lag linnes stadgadt om styrelseledamot äge motsvarande
tillämpning å suppleant i styrelsen.

Har suppleant utöfvat styrelseledamots befogenhet, vare den omständighet,
att förutsättningen för hans inträde i styrelsen saknats,
utan verkan mot en hvar, som ej visas hafva ägt kännedom därom.

Bestämmelse rörande den förutsättning, under hvilken suppleant
äger utöfva styrelseledamots befogenhet, må ej registreras.

Kungl.

189

Om revision.

30 §.

Styrelsens förvaltning och föreningens räkenskaper skola granskas
af en eller flere revisorer.

Revisorerna väljas å föreningssammanträde; dock må i stadgarna
kunna bestämmas, att en eller flere revisorer skola på annat sätt ntses
att jämte de å föreningssammanträde valda deltaga i granskningen.

Till revisor må ej utses den, som är i föreningens eller styrelseledamots
tjänst.

31 §.

Hvad i 30 § 3 mom. och 4 mom. 2 punkten är stadgadt gälle
ock om revisor, som utses af Konungens befallningshafvande; och vare
sådan revisor berättigad att af föreningen erhålla skäligt arfvode.

190

Kung!. Maj:ts Nåd. Proposition No 35.

32 §.

Styrelsen skall bereda revisor'' tillfälle att när som helst inventera
föreningens kassa och öfriga tillgångar samt granska föreningens alla
böcker, räkenskaper och andra handlingar; och må af revisor begärd
upplysning angående förvaltningen ej af styrelsen förvägras.

Revisorerna skola öfver granskningen afgifva eu af dem underskrifven
berättelse, som, efter det styrelsen lämnats tillfälle att taga
del af densamma, framlägges å föreningssammanträde jämte styrelsens
förvaltningsberättelse.

Angående revisorers befogenhet att påkalla sammankallande af
extra föreningssammanträde stadgas i 36 §.

33 §.

Hafva revisorer i sin berättelse eller annan handling, som framlägges
å föreningssammanträde, mot bättre vetande lämnat oriktig uppgift
eller uppsåtligen underlåtit att göra anmärkning mot dylik uppgift
i handling, som af dem granskats, eller vid fullgörandet af sitt uppdragvisat
vårdslöshet, vare de, som låtit sådant komma sig till last, föreningen
ansvariga för all däraf uppkommande skada, en för alla och
alla för en.

Om föreningssammanträde.

34 §.

Föreningsmedlems rätt att deltaga i hand Inövandet af föreningens
angelägenheter utöfvas å föreningssammanträde.

191

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 35.

stadgats äge motsvarande tillämpning beträffande gåfva från föreningens
sida, så ock beträffande rättegång eller annan talan mot honom eller
tredje man. Styrelseledamot må ej deltaga i beslut om ansvarsfrihet för
förvaltningsåtgärd, för hvilken han är ansvarig, eller i val af revisor.

A föreningssammanträde må ärende, som ej i kallelsen till sammanträdet
blifvit angifvet, ej till afgörande företagas, där det ej enligt
stadgarna skall förekomma å sammanträdet eller omedelbart föranledes
af ärende, som där skall afgöras; dock att ärende, som ej afser ändring
af stadgarna eller ny eller förhöjd afgifts utkräfvande eller föreningens
trädande i likvidation, jämväl må till afgörande företagas, såframt samtliga
närvarande därtill gifva sitt samtycke.

Öfver beslut, som å föreningssammanträde fattas, skall genom
styrelsens försorg föras protokoll. Senast två veckor efter sammanträdet
skall protokollet, vara tillgängligt för föreningsmedlemmarna.

35 §.

Jämte hvad i 34, 41 och 42 §§ är stadgadt om utöfvande af rösträtt
och fattande af beslut å föreningssammanträde gälle, där ej annorlunda
finnes bestämdt i stadgarna:

att hvarje medlem äger deltaga i handhafvandet af föreningens
angelägenheter;

att hvarje medlem äger eu röst;

att medlem är berättigad att öfverlåta sin rösträtt å annan
medlem;

att ingen må på grund af fullmakt utöfva rösträtt för mer än en
medlem;

att såsom föreningens beslut gäller den mening, för hvilken de
flesta rösterna afgifvas; och

att, vid lika röstetal, val afgöres genom lottning, men i andra
frågor den mening gäller, som biträdes af ordföranden vid sammanträdet.

36 §.

Styrelsen äge, när den finner lämpligt, kalla föreningens medlemmar
till extra föreningssammanträde.

192

Käng]. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 35.

sådan påfordran, äga revisorerna själfva utlysa föreningssammanträde.
Åro ej samtliga revisorer ense om sammanträdes utlysande, galle den
mening, hvarom de flesta förena sig, eller vid lika röstetal deras mening,
som anse extra sammanträde ej böra hållas.

37 §.

Underlåter styrelsen att i föreskrifven ordning kalla föreningens
medlemmar till ordinarie sammanträde, eller har styrelsen ej senast två
veckor efter påfordran, hvarom i 36 § 3 mom. är sagdt, utlyst sammanträde
att hållas så snart det med iakttagande af föreskrifven kallelsetid
kan ske, har magistrat eller kronofogde i orten att på anmälan af
föreningsmedlem ofördröjligen utlysa sammanträde.

38 §.

Å det föreningssammanträde, där revisorernas berättelse framlägges,
skall frågan om beviljande af ansvarsfrihet åt styrelsen för den
tid berättelsen omfattar företagas till afgörande.

Frågan om ansvarsfrihets beviljande må uppskjutas till afgörande
vid nytt sammanträde.

Om talan mot styrelse eller revisorer.

39 §.

Utan hinder däraf, att ansvarsfrihet beviljats, må sådan talan å
förvaltningen, som grundas därpå, att styrelseledamot begått brottslighandling,
kunna mot honom anställas, där ej ansvarsfriheten uppenbarligen
afsett äfven den handling.

Talan mot revisorer enligt 33 § må ej anställas, sedan två år för -

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o. 35. 193

flutit från det revisorernas berättelse framlades å föreningssammanträde,
utan så är, att talan grundas därpå, att brottslig handling blifvit begången.

40 §.

, Afträdes föreningens egendom till konkurs, som börjar inom två
.11 flan det levisorernas berättelse framlades å föreningssammanträde,
<ige konkuisboet att anställa klander å förvaltningen för den tid berättelsen
afser, ändå att ansvarsfrihet blifvit styrelsen beviljad, äfvensom
att mot revisorerna anställa sådan talan, som omförmäles i 33 §.

Talang hvarom ofvan i denna paragraf sägs, skall anhängiggöras
inom en månad från inställelsedagen eller, där tiden för talans anställande
af föreningen då ännu ej gått till ända, inom utgången af den
tid. Försummas det, vare rätt till talan förlorad.

Om ändring af förenings stadgar och visst annat fall, då särskild
r^pluralitet å föreningssammanträde erfordras.

41 §.

Beslut afseende ändring af stadgarna i fråga om medlems rättighet
att utträda ur föreningen eller sådan ändring af stadgarna, att afgående
medlems rätt, hvarom i 15 § är sagdt, inskränkes, vare, där ändringen
skall alse jämväl dem, som vid frågans afgörande voro medlemmar i
föreningen, ej giltigt, med mindre samtliga medlemmarna förenat sig
därom eller beslutet lattats a två på hvarandra följande föreningssamman
tiäden, däraf minst ett ordinarie, och å det sammanträde, som
sist hålles,^ bitiädts af samtliga röstande. Ej heller äge beslut om sådan
ändring åt siadgama, att medlems rätt till årsvinst eller till föreningens
behållna tillgångar vid dess upplösning inskränkes, giltighet, med mindre
beslutet fattats i enlighet med hvad nu är sao-dt.

Beslut om annan ändring åt stadgarna vare ej giltigt, med mindre
samtliga medlemmarna förenat sig därom eller beslutet fattats å två
på hvarandra följande föreningssammanträden, däraf minst ett ordinarie,
och å det sammanträde, som sist hålles, biträdts, såvidt genom beslutet
personlig ansvarighet för föreningens förbindelser införes eller skärpes
eller medlemmarnas förpliktelse att erlägga afgifter till föreningen ökas,
af minst tre fjärdedelar af de röstande, men eljest af minst två tredjedelar
af de röstande.

Bill. till Biksd. Prot. 1911. 1 Sami. 1 Afd. 21 Höft.

194

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 35.

År för giltighet af beslut, hvarom ofvan är sagdt, något ytterligare
villkor bestämdt i stadgarna, lände ock det till efterrättelse.

42 §.

Beslut om föreningens trädande i likvidation i andra fall än i
47 § sägs, vare ej giltigt, med mindre samtliga medlemmarna förenat
sig därom eller beslutet fattats å två på hvarandra följande föreningssammanträden,
däraf minst ett ordinarie, och å det sammanträde, som
sist hålles, biträdts af minst två tredjedelar af de röstande. År för
giltighet af beslutet något ytterligare villkor bestämdt i stadgarna, lände
ock det till efterrättelse.

48 §.

Beslut om sådan ändring af stadgarna, att personlig ansvarighet
för föreningens förbindelser införes eller skärpes eller medlemmarnas
förpliktelse att erlägga afgifter till föreningen ökas, må ej tillämpas
mot medlem, som icke bidragit till beslutet och som uppsäger sig till utträde
ur föreningen inom fyra veckor från det beslutet fattades; och
äge i ty fall medlemmen, oafsedt hvad stadgarna därom innehålla, _ att
å tid, som i 14 § sägs, utträda ur föreningen och därvid tillgodonjuta
den rätt, som enligt 15 § 1 mom. tillkommer afgående medlem.

Beslut, som innefattar nedsättning af insatsernas belopp eller
lindring af den medlemmarna enligt stadgarna åliggande skyldighet
att i föreningen göra insats eller inskränkning i den personliga ansvarighet
för föreningens förbindelser de enligt stadgarna åtagit sig,
må ej gå i verkställighet förr än ett år förflutit från det beslutet
registrerades.

Kmitjl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 35.

195

Om klander af beslut å föreningssammanträde.

44 §.

Menar styrelsen eller ledamot däraf eller föreningsmedlem, att
beslut, som fattats å föreningssammanträde, icke tillkommit i behörigordning
eller eljest strider mot denna lag eller föreningens stadgar,
äge därå tala genom stämning å föreningen inom två månader från
beslutets dag. Försummas det, vare rätt till klandertalan öfver beslutet
förlorad.

blår klandertalan anhängig]orts, äge domstolen, när skäl därtill
förekommer, att, innan slutligt utslag i målet meddelas, förordna, att
klandrade beslutet ej må verkställas. Om förordnandet skall, där
klandrade beslutet är af beskaffenhet, att det bör registreras, underrättelse
ofördröjligen genom rättens eller domarens försorg afsändas
för registrering.

Domstols utslag, hvarigenom beslut å föreningssammanträde upphäfts
eller ändrats, gälle jämväl för de föreningsmedlemmar, som ej
instämt klandertalan.

Om likvidation och upplösning.

45 §.

Finnes ekonomisk förenings verksamhet vara lagstridig eller uppenbart
osedlig, äge rätten, på ansökning af ombud, som justitiekanslern
eller Konungens befallningshafvande förordnar att sådan talan utföra,
förklara föreningen skyldig att träda i likvidation; och förordne rätten
i sådant fall en eller flere likvidatorer att verkställa likvidationen.

Hvad sålunda är föreskrifvet gälle dock ej i det fall, att föreningens
verksamhet finnes strida mot bestämmelserna i 2 §.

196

Kungl. Maj ds Nåd. Proposition N:o 35.

46 §.

Saknar ekonomisk förening till registret anmäld, behörig styrelse,
vare föreningsmedlem eller borgenär, så ock en hvar annan, hvars rätt
kan vara beroende däraf, att någon finnes, som äger företräda föreningen,
berättigad att hos rätten eller domaren göra ansökning, att
föreningen må förklaras skyldig att träda i likvidation. Kungörelse om
ansökningen med uppgift om tiden, när densamma kommer att pröfvas
af rätten, skall af rätten eller domaren utfärdas och minst tre månader
före nämnda tid införas i allmänna tidningarna, så ock i tidning inom
orten. Rätten eller domaren äge ock, där så äskas, förordna en eller
flere syssloman att emellertid taga föreningens egendom under vård
och bevaka dess angelägenheter. Styrkes på utsatta tiden, att anmärkta
förhållandet fortfar, förklare rätten, att föreningen skall träda i likvidation,
och förordne en eller flere likvidatorer att verkställa densamma.

Om förordnande af syssloman skall underrättelse ofördröjligen
genom rättens eller domarens försorg afsändas för registrering.

47 §.

Ekonomisk förening skall ock träda i likvidation,

1) då antalet föreningsmedlemmar nedgått under fem och tillräckligt
antal medlemmar ej inträdt inom tre månader;

2) då förhållande inträffat, på grund hvaraf enligt bestämmelse
i stadgarna föreningen skall upphöra med sin verksamhet.

48 §.

Har föreningen beslutit att träda i likvidation, eller skall eljest af
anledning, som i 47 § sägs, likvidation verkställas, varde å föreningssammanträde
en eller flere likvidatorer valda att verkställa likvidationen.

I stadgarna må kunna bestämmas, att eu eller flere likvidatorer
skola på annat sätt utses att jämte de å föreningssammanträde valda
deltaga i likvidationen.

49 §.

Utser föreningen ej likvidatorer, ehuru sådant förhållande inträffat,
som jämlikt bestämmelsen i 47 § under 1) påkallar likvidation, svare

197

Klingl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 35.

50 §.

Har sådant förhållande inträffat, som jämlikt bestämmelse i 47 §
påkallar likvidation, och varder ej inom en månad därefter till registret,
enligt hvad nedan sägs, anmäldt, att föreningen trädt i likvidation,
förklare rätten, på ansökan af föreningsmedlem eller styrelseledamot
och efter föreningens hörande, att föreningen skall träda i likvidation;
och förelägge rätten föreningen att inom viss tid, ej understigande eu
månad, utse en eller flere likvidatorer vid äfventyr, att förordnande i
sådant hänseende eljest meddelas af rätten.

51 §.

Finnes ekonomisk förening, som enligt anmälan till registret trädt
i likvidation, sedermera sakna till registret anmälda, behöriga likvidatorer,
vare föreningsmedlem eller borgenär, så och en hvar annan,
hvars rätt kan vara beroende däraf, att någon finnes, som äger företräda
föreningen, berättigad att hos rätten eller domaren göra ansökning
om utseende af likvidatorer; och skall i öfrigt hvad i 46 § är
stadgadt i tillämpliga delar lända till efterrättelse.

52 §.

Likvidator skall vara här i riket bosatt svensk medborgare, där
ej Konungen för viss förening medgifver undantag.

Uppdraget att vara likvidator anses gälla intill dess likvidationen
blifvit afslutad, men må när som helst återkallas af den, som meddelat
uppdraget.

Afgår å föreningssammanträde vald likvidator, innan han fullgjort
sitt uppdrag, och finnes ej suppleant, åligger det öfriga likvidatorer
att ofördröjligen föranstalta om val af ny likvidator.

53 §.

Likvidatorerna skola ofördröjligen för registrering anmäla, att
föreningen trädt i likvidation. Därvid skola uppgifvas

198

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 35.

dels likvidatorernas samt, där suppleanter utsetts, deras fullständiga
namn äfvensom nationalitet och. hemvist,

dels ock, där befogenhet att teckna föreningens firma ej skall
utöfvas allenast af likvidatorerna gemensamt, hvilken eller hvilka, hvar
för sig eller gemensamt, sådan befogenhet tillkommer.

Skall annan än likvidator eller suppleant äga nämnda befogenhet,
värde uppgift lämnad jämväl å hans fullständiga namn och hemvist.

54 §.

Då likvidatorer utsetts, göre styrelsen ofördröjligen redo för sin
förvaltning under den tid, för hvilken densamma ej förut blifvit granskad.

Styrelsens redovisning skall af likvidatorerna ofördröjligen öfverlämnas
till revisorerna, som hafva att granska densamma och däröfver
inom fyra veckor afgifva skriftlig berättelse. Redovisningen jämte
revisorernas berättelse framlägges af likvidatorerna, så snart ske kan,
å föreningssammanträde; och skall å det sammanträde till behandling
företagas frågan om beviljande af ansvarsfrihet åt styrelsen för den tid
redovisningen omfattar. Om behandling af denna fråga samt om rätt
att tala å styrelsens förvaltning äge hvad i 38, 39 och 40 §§ finnes
stadgadt motsvarande tillämpning.

55 §.

Likvidatorerna åligger att ofördröjligen söka årsstämning å föreningens
okända borgenärer samt att förteckna dess tillgångar och
skulder.

I den mån sådant erfordras för likvidationens verkställande och
så snart det utan uppenbar skada kan ske, skall föreningens egendom
förvandlas i penningar.

56 §.

199

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 35.

förordnandet vunnit laga kraft, likvidatorerna ej utan föreningens samtycke
vidtaga några likvidationsåtgärder utan allenast taga föreningens
egendom under vård och bevaka dess angelägenheter.

I öfrigt skall om likvidatorers befogenhet att företräda föreningen
och om deras rättigheter, så ock om deras skyldigheter gälla i tilllämpliga
delar hvad angående styrelse eller styrelseledamot i denna lagär
stadgadt; dock att hvad i 22 § är stadgadt ej skall äga tillämpning
å likvidatorer, som förordnats enligt 45 §.

57 §.

Under likvidation skall föreningens firma tecknas med tillägg af
orden »i likvidation».

I öfrigt skall hvad i 25 § finnes föreskrifvet i fråga om underskrifvande
af handling, som å föreningens vägnar utfärdas, äga motsvarande
tillämpning under föreningens likvidation.

Har under handlingen ej föreningens firma tecknats på sätt, som
ofvan i 1 mom. sägs,, och framgår ej af handlingens innehåll såväl, att
den utfärdats å föreningens vägnar, som ock att föreningen är i likvidation,
vare de, som underskrifvit handlingen, ehvad densamma pröfvas
vara för föreningen bindande eller ej, ansvarige för hvad genom handlingen
må hafva slutits, en för alla och alla för en, såsom för egen skuld.

Hvad i 25 § 2 mom. 2 punkten är stadgadt skall gälla jämväl i
afseende å handling, som, efter det ekonomisk förening utan personlig
ansvarighet trädt i likvidation, å dess vägnar utfärdas.

58 §.

Sedan den i årsstämningen utsatta inställelsedag är förbi och all
veterlig gäld blifvit betald, skola föreningens tillgångar skiftas mellan
medlemmarna eller öfverlämnas till den, som på grund af stadgarna
eller medlemmarnas beslut må vara berättigad att öfvertaga tillgångarna.
År någon del af gälden tvistig eller ej förfallen och kan förty eller af
annan orsak betalning ej ske, skola till samma gälds betalning erforderliga
medel innehållas och med återstoden så förfaras, som nyss sagts.

Ej må annorledes än nu är sagdt skifte äga rum eller föreningens
tillgångar öfverlämnas till den därtill berättigade. Sker det eller befinnas
innehållna medel ej lämna tillgång till gälds betalning, vare i händelse
af föreningens oförmåga att fullgöra sina förbindelser den, som något
uppburit, skyldig att återbära hvad han bekommit.

200

Kungi. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 35.

69 §.

60 §.

Sedan likvidatorerna fullgjort sitt uppdrag, skola de, så snart
ske kan, å föreningssammanträde framlägga redovisning för sin förvaltning.

Då redovisningen framlagts, anses föreningen upplöst; pell skola
likvidatorerna ofördröjligen därom gorå anmälan för registrering. Vid
anmälan skall fogas bestyrkt afskrift af protokoll, som förts i ärendet,
äfvensom bevis om dagen för årsstämningens utfärdande.

61 §.

Åtnöjes föreningsmedlem ej med likvidatorernas redovisning, skall
lian genom stämning anhängiggöra sin talan hos domstol inom ett år
från den dag, då redovisningen framlades å föreningssammanträde.
Försummas det, hafre lian förlorat sin talan.

62 §.

Under konkursen företrädes föreningen såsom konkursgäldenär
af styrelsen eller, där vid konkursens början sysslomän enligt 46 §
eller likvidatorer varit utsedda, af dessa. Under konkursens fortgång
må dock i behörig ordning kunna utses styrelse i stället för sysslomän,
som förordnats enligt nämnda paragraf, äfvensom utses nya styrelseledamöter
eller nya likvidatorer.

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition No 35.

201

63 §.

Finnes efter konkursens afsilande ej öfverskott, anses föreningen
upplöst, då konkursen afslutats. Det åligger dem, som under konkursen
sist företrädt föreningen såsom konkursgäldenär, att om föreningens
sålunda skedda upplösning ofördröjligen göra anmälan till
registret.

Var föreningen ej i likvidation, då dess egendom afträddes till konkurs,
och finnes efter konkursens afsilande öfverskott, skall å föreningssammanträde,
hvilket bör ofördröjligen utlysas af styrelsen, beslutas,
huruvida föreningen skall fortsätta sin verksamhet eller träda i
likvidation.

Bestämmelser afseende allenast ekonomiska föreningar med
personligen ansvariga medlemmar.

64 §.

65 §.

Ej må i stadgarna meddelas sådan föreskrift, hvarom i 11 §
förmäles.

66 §.

67 §.

Om medlems inträde i föreningen eller afgång därur skall styrelsen
ofördröjligen göra anteckning i medlemsboken.

Bih. till Riksd. Prof. 1911. 1 Sami. 1 Afd. 21 Höft.

202

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 35.

Genom styrelsens försorg skola såsom bilagor till medlemsboken
förvaras ansökningar om inträde i föreningen och om afgång därur eller,
där afgång ej föranledts af ansökan därom, annan handling, som styrker
afgången.

Har medlem afgått, skall genom styrelsens försorg afgången
ofördröjligen kungöras såväl i allmänna tidningarna som ock i den tidning
inom orten, där enligt 77 § hvad i föreningsregistret blifvit infördt
kungöres.

68 §.

Inträdande medlem svare för alla förbindelser, hvari föreningen
vid tiden för inträdet häftar.

Afgår medlem, svare han ej för de föreningens förbindelser,
som uppkomma efter det hans afgång enligt 67 § kungjorts, ej heller
för förbindelser, som dessförinnan men efter afgången uppkommit, där
den, med hvilken afhandlats, ägde vetskap om afgången.

69 §.

Medlems ansvarighet må göras gällande endast i den mån vid
konkurs föreningens tillgångar ej förslå till gäldande af dess skulder
samt allenast i den ordning, som i 70 och 71 §§ sägs.

Afgången medlem vare från sin ansvarighet fri, där ej föreningens
tillgångar afträdas till konkurs, som börjar inom ett år från det
afgången, efter ty I 67 § stadgas, kungjordes.

70 §.

Å det sammanträde i föreningens konkurs, då förslag till sista
utdelningen af föreningens tillgångar framlägges, skall, där brist för
borgenärerna uppstår, af konkurs förvaltningen jämväl framläggas förslag
till uttaxering å föreningsmedlemmarna, så långt deras ansvarighet
räcker, af det för bristens täckande erforderliga belopp, ökadt med
högst en fjärdedel.

Öfver detta förslag, som skall genom konkursförvaltningens för -

203

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 35.

sorg hållas tillgängligt, må klandertalan föras i samma ordning, som
angående klander af utdelningsförslag linnes stadgad i konkurslagen.
Sådan talan må anställas jämväl af föreningsmedlem.

71 §•

Sedan förslaget till uttaxering vunnit laga kraft eller blifvit af
första domstolen i konkurssaken pröfvadt, åligger det sysslomännen i
konkursen att ofördröjligen i den ordning, som finnes stadgad för
kungörandet af meddelanden åt föreningens medlemmar, infordra uttaxerade
beloppen.

Infordradt belopp, som ej erlägges å utsatt tid, skall utsökas af
sysslomännen; och vare vid utsökningen förslaget till uttaxering lika
gällande som domstols laga kraft ägande dom.

Finnes vid utmätning föreningsmedlem sakna genast utmätningsbar
tillgång till utsökta beloppets fulla gäldande, eller varder föreningsmedlems
egendom afträde! till konkurs, må, i förra fallet, hvad som
brister, och, i senare fallet, hvad å medlemmen belöper uttagas hos
öfriga medlemmar, så långt deras ansvarighet räcker. I ty fall skola
de vid första uttaxera)gsförslaget stadgade grunder lända till efterrättelse.

År ej förslaget till uttaxering af alla borgenärerna och föreningsmedlemmarna
gilladt, må utdelning ej ske, innan tid för klanders anställande
är försutten. Har förslaget öfverklagats, må ej belopp, som
klandret afser, annorledes än mot borgen utdelas, förrän slutlig dom
öfver klandret fallit.

Om registrering.

72 §.

204

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 35.

73 §.

Då ekonomisk förenings registrering sökes, skall hvarje styrelseledamot
och suppleant, så ock i öfrigt en hvar, som, ensam eller gemensamt
med annan, är berättigad att teckna föreningens firma, på samma
gång egenhändigt inskrifva sin namnteckning i registret eller i särskild!
bihang till detta, såframt ej namnteckningen förefinnes å anmälningsskriften
och blifvit af vittnen styrkt. På enahanda sätt skall förfaras,
då anmälan sedermera sker därom, att styrelseledamot eller suppleant
blifvit utsedd, eller att eljest någon, ensam eller gemensamt med annan,
blifvit berättigad att teckna firman.

74 §.

Har den anmälande icke iakttagit de föreskrifter, som finnas för
hvarje särskild! fall stadgade, eller pröfvas föreningens stadgar eller
beslut, som anmäles för registrering, icke hafva tillkommit i föreskrifven
ordning, eller ej stå i öfverensstämmelse med föreskrifterna i denna
lag, eller åsyfta lagstridig eller uppenbart osedlig verksamhet eller eljest
strida mot lag eller författning, skall registrering vägras. Samma lag
vare, där beslut om sådan ändring af stadgarna, att styrelsens säte
skall flyttas från ett län till ett annat, för registrering anmäles och
Konungens befallningshafvande i det senare länet på förfrågan meddelar,
att föreningens firma jämlikt stadgandet i 8 § 3 mom. utgör
hinder för föreningens upptagande i detta läns föreningsregister.

År sökanden missnöjd med beslutet, äge han att, vid talans
förlust, innan klockan tolf å sextionde dagen från beslutets dag däröfver
anföra besvär hos Konungen.

75 §.

Beviljas ekonomisk förenings registrering, läte Konungens befallningshafvande
i registret införa

205

Kungl. Maj.ts Nåd. Proposition N:o 35.

1) dagen för stadgarnas antagande;

2) föreningens firma;

3) föremålet för föreningens verksamhet;

4) den ort, där styrelsen har sitt säte;

5) tiden för räkenskapsafslutning;

6) hvarje styrelseledamots och suppleants samt, där eljest någon,
ensam eller gemensamt med annan, är berättigad att teckna föreningens
firma, dennes fullständiga namn och hemvist:

7) där befogenhet att teckna firman ej skall utöfvas allenast af
styrelsen, hvilken eller Indika, hvar för sig eller gemensamt, sådan
befogenhet tillkommer;

8) det sätt, hvarpå kallelse till förenings sammanträde skall ske
och andra meddelanden bringas till medlemmarnas kännedom, äfvensom
den tid före sammanträde, då föreskrifna kallelseåtgärder senast skola
vara vidtagna.

Dessutom skall, om föreningens medlemmar åtagit sig personlig
ansvarighet för föreningens förbindelser, i registret införas uppgift å det
belopp, intill hvilket medlemmarna åtagit sig sådan ansvarighet.

Det ena exemplaret af stadgarna skall förses med bevis om registreringen
och återställas till sökanden.

76 §.

Anmäles ändring i förhållande, hvarom inskrifning i registret skett,
skall den ändring, där registrering beviljas, anmärkas i registret.

Registreras ändring af förenings stadgar, skall ena exemplaret af
det protokoll, som innehåller beslutet om ändringen, till sökanden
återställas, försedt med bevis om registreringen.

Sker ändring af förenings firma, skall ny fullständig inskrifning i
registret göras.

77 §.

Hvad i registret införes med undantag af underrättelse om konkurs,
hvarom förmäles i 62 §, skall genom Konungens befallningshafvandes

206

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 35.

En samling för hela riket af hvad sålunda i allmänna tidningarna
kungjorts, skall genom det allmännas försorg efter hand befordras till
trycket och förses med register för hvarje år.

1 den mån nyssnämnda samling tryckes skall den öfversändas till
hvarje domstol, Konungens befallningshafvande och öfverexekutor.

Anmälningsskrifter med därvid fogade handlingar skola, särskildt
för hvarje förening, förvaras såsom bilagor till registret.

78 §.

Närmare föreskrifter om registrets förande, de i 77 § stadgade
kungörelser, afgifterna för registreringen och för dess kungörande samt
tid och sätt för utgifvande af den i nämnda paragraf omförmälda samling
och dess öfversändande till vissa myndigheter meddelas af Konungen.

79 §.

Företer ekonomisk förenings registrerade firma likhet med en i
handelsregister, föreningsregister eller aktiebolagsregistret tidigare införd
firma, och lider därigenom innehafvaren af sistnämnda firma förfång, äge
domstol på talan af denna förbjuda föreningen att efter viss tid använda
förstnämnda firma äfvensom ålägga föreningen det skadestånd, som
pröfvas skäligt.

Menar någon eljest, att en i registret verkställd inskrifning länder
honom till förfång, må talan om registreringens upphäfvande samt om
skadestånd föras vid domstol.

80 §.

207

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 35.

ej föreligger, skall på begäran al någondera parten anteckning därom
göras i registret. Underrättelse om sådan anteckning skall så kungöras,
som i 77 § sägs.

81 §.

Innan sådant kungörande skett, kan det förhållande, som blifvit
eller bort blifva antecknadt i registret, icke med laga verkan åberopas
mot annan än den, som visas hafva ägt vetskap därom.

82 §.

Företer den, som inför domstol, Konungens befallningshafvande
eller öfverexekutor företräder ekonomisk förening, bevis utvisande, att
han den dag, beviset utfärdades, enligt registret var behörig att företräda
föreningen, och är det bevis ej äldre än ett år, åligger det myndigheten
att ur den i 77 § omförmälda tryckta samling inhämta upplysning,
huruvida förändring beträffande behörigheten ägt rum. Hvad
i sådant afseende nyssnämnda samling i den mån den kommit myndigheten
tillhanda utvisar, skall för myndigheten äga vitsord, där ej annat
förhållande visas vara för handen.

Straffbestämmelser.

83 §.

Med böter från och med tjugufem till och med ett tusen kronor
straffes

1) styrelseledamot eller annan, som vid anmälan till registrering
mot bättre vetande meddelar oriktig uppgift;

2) styrelseledamot eller likvidator, där lian mot bättre vetande i

208

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 35.

handling, som framlägges å föreningssammanträde, rörande föreningens
angelägenheter meddelar oriktig uppgift;

3) styrelseledamot, som uppsåtligen i strid med bestämmelserna i
18 § 1 punkten låter verkställa utbetalning af föreningens tillgångar;

4) revisor, där han i berättelse eller annan handling, som framlägges
å föreningssammanträde, mot bättre vetande lämnar oriktig uppgift
rörande föreningens angelägenheter eller uppsåtligen underlåter
att göra anmärkning mot dylik uppgift i handling, som af honom
granskats;

5) revisor, som, därest han insett eller bort inse, att skada däraf
kunnat följa, yppar något af hvad vid granskningen af styrelsens förvaltning
eller föreningens räkenskaper kommer till hans kännedom,
utan att det med nödvändighet erfordras för fullgörande af hans
uppdrag.

Ej må straff, som ofvan är stadgadt, tillämpas, där förseelsen enligt
allmänna strafflagen bör beläggas med strängare straff.

84 §.

Åsidosättes föreskrift, som i 9 §, 20 § sista momentet, 32 § 1
inom., 34 § sista momentet, 43 § 1 mom., 63 § 1 mom. eller 67
§ 1, 2 eller 3 mom. är meddelad,

straffes den försumlige med böter från och med fem till och med
fem hundra kronor.

Samma lag vare

om likvidator, som ej fullgör hvad honom enligt 53 §, 54 § 2
mom. eller 60 § 2 mom. åligger.

Förseelse mot 32 § 1 inom., 34 § sista momentet eller 54 § 2 mom.
må åtalas allenast af målsägande; och skall härvid såsom målsägande
anses såväl föreningen som hvarje medlem däri.

85 §.

Böter som ådömas enligt denna lag, tillfalla kronan. Saknas tillgång
till böternas fulla gäldande, skall förvandling ske enligt allmänna
strafflagen.

Kungl. Maj ds Nåd. Proposition N:o 35.

209

Särskilda bestämmelser.

86 §.

Angående rätt för ekonomisk förening att i stället vinna registrering
såsom ideell förening är stadgadt i lagen om ideella föreningar.

87 §.

Föreningsmedlemmar, som genom att öfverträda denna lag eller
föreningens stadgar tillskynda föreningen skada, svare för skadan, en
för alla och alla för en.

Har förening, som drifver handelsrörelse, för densamma antagit
föreståndare, och varda från den handelsrörelse varor i strid med stadgandet
i 2 § utborgade till andra än medlemmar i föreningen, vare
jämväl föreståndaren ansvarig för all skada, som uppkommer af den
sålunda skedda försäljningen. Talan om sådant skadestånd må, där
föreningens egendom afträdts till konkurs, af konkursboet anställas utan
hinder däraf, att föreningen frikallat den, som förestått rörelsen, från
skadeståndsskyldighet.

88 §.

Föreningen vare uti de mål, för hvilka ej annorlunda genom lagstadgas,
lydande under allmän underrätt i den ort, där styrelsen enligt
stadgarne har sitt säte.

Bill. till Biksd. Prof. 1911. 1 Sami. 1 Afd. 21 Höft.

210

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 35.

89 §.

Försummelse att enligt bestämmelse i denna lag göra anmälan
för registrering: skall åtalas vid allmän underrätt i den ort, där föreningens
styrelse enligt stadgarna liar sitt säte.

90 §.

Om undantag från lagens tillämplighetsområde.

91 §.

Hvad i denna lag är föreskrifvet skall ej äga tillämpning å

1) sparbanker;

2) sjukkassor, understödsföreningar eller andra försäkrings föreningar;

3) föreningar för anskaffande af lån mot säkerhet af inteckning i
fäst egendom, å hvilka gällande bestämmelser om hypoteksföreningar
äga tillämpning.

Ej heller göres genom denna lag ändring i hvad om föreningar
för visst ändamål eljest är i lag eller författning särskildt stadgadt.

Genom denna lag upphäfves lagen om registrerade föreningar för
ekonomisk verksamhet den 28 juni 1895.

Denna lag skall träda i kraft den — — — —; dock skall med
afseende å ekonomisk förening, som ej afses i 1 § af lagen den 28
juni 1895 och som äger bestånd, då denna lag träder i kraft, hvad
4 § innehåller därom, att fordran eller annan rättighet ej må af oregistrerad
förening inför domstol eller annan myndighet göras gällande,
ej äga tillämpning förr än två år förflutit från lagens trädande i kraft.
Efter nämnda två års förlopp må ej heller rättighet, som uppkommit
dessförinnan, vid domstol eller annan myndighet göras gällande af sådan
förening, såframt den ej blifvit registrerad.

211

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 35.

Har förening, som afses i 1 § af lagen den 28 juni 1895, antagit
stadgar och utsett styrelse, innan denna lag trädt i kraft, må föreningen
registreras enligt bestämmelserna i sagda äldre lag. Har förening blilvit i
enlighet med samma äldre lags bestämmelser upplöst, skola i fråga om
likvidationen gälla bestämmelserna i den lagen, men i öfrigt skall
denna lag, dock med undantag af 13 §, äga tillämpning jämväl å föreningar,
som i denna lags 1 § afses och äga bestånd, då lagen träder i kraft.

Där i lag eller författning meddelats bestämmelse, som afser registrerad
förening för ekonomisk verksamhet, skall sagda bestämmelse
gälla registrerad förening, som i denna lag afses.

I fråga om styrelseledamot eller suppleant, som före lagens trädande
i kraft berättigats teckna föreningens firma, skola bestämmelserna i 21
och 22 §§ lända till efterrättelse; och skall förty inskränkning i befogenheten
för den, som äger teckna föreningens firma, att företräda föreningen,
ändå att inskränkningen enligt äldre lag registrerats och kungjorts, icke
därigenom anses hafva kommit till tredje mans kännedom.

212

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition No 35.

Förslag

till

Lag

om ändrad lydelse af 8 § 1 lagen angående förbud i vissa
fall för bolag och förening att förvärfva fast egendom

den 4 maj 190(1.

Härigenom förordnas, att 8 § i lagen angående förbud i vissa
fall för bolag och förening att förvärfva fast egendom den 4 mai 1906
skall erhålla följande ändrade lydelse:

Med bolag afses i denna lag icke enkelt bolag eller bolag, som
drifver bank- eller annan penningrörelse eller försäkringsrörelse.

Med förening afses i denna lag förening, hvilken icke drifver
rörelse, som nu sagts.

Denna lag träder i kraft genast efter utfärdandet.

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 35.

213

Protokoll, hullet i Kungl. Maj:ts lagråd, fredagen den 20
januari 1911.

Närvarande:

Justitieråden Quensel,

Friherre Marks von Wurtemberg,

Petrén,

Regeringsrådet Wall.

Enligt lagrådet tillhandakommet utdrag af protokollet öfver justitiedepartementsärenden,
hållet inför Hans Maj:t Konungen i statsrådet den
25 november 1910, både Kungl. Maj:t förordnat, att lagrådets utlåtande
skulle, för det ändamål § 87 regeringsformen omförmäler, inhämtas
öfver de inom justitiedepartementet utarbetade förslag till lag om
ideella föreningar, lag om ekonomiska föreningar samt lag om ändrad
lydelse af 8 § i lagen angående förbud i vissa fall för bolag och förening
att förvärfva fast egendom den 4 maj 1906.

Förslagen, som finnas bilagda detta protokoll, hade inför lagrådet
föredragits af tillförordnade byråchefen för lagärenden Einar Bergelmer;
och blefvo desamma nu företagna till slutlig behandling.

Förslaget till lag om ideella föreningar.

Följande yttranden afgåfvos:

Förslaget i dess helhet.

Lagrådet:

Såsom framgår af hvad chefen för justitiedepartementet anfört,
då förevarande lagstiftningsärende senast förekom till behandling i

214 Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 35.

statsrådet, hafva i anledning af Kungl. Maj:ts under nästförflutna år
meddelade förordnande utlåtanden i ämnet afgifvits af öfverståthållarämbetet
och länsstyrelserna, och i sammanhang därmed hafva, likaledes
i följd af nämnda förordnande, inkommit yttranden från föreningar
och andra intresserade äfvensom tryckta stadgar för ett mycket stort
antal föreningar. Det sålunda föreliggande materialet och framför allt
de inkomna stadgarna utvisa, hvilka skiftande och i många fall egendomliga
former de ideella föreningarna antagit och funnit för sina
växlande syften lämpliga. I den belysning af ämnet, som detta material
erbjuder, måste det erkännas hafva utgjort en svaghet hos tidigare
lagförslag på förevarande område, att de icke varit grundade på ett
material af nämnda art och omfattning. 1 alla händelser måste det,
när ett sådant material blifvit införskalfadt, anses lämpligt, att det i
full utsträckning beaktas vid utarbetandet af ett nytt lagförslag.

Hvad angår det nu föreliggande materialet har detta visserligen
inom justitiedepartementet varit föremål för en sammanfattande bearbetning,
men denna, hvilken lärer vara ett nödvändigt hjälpmedel för
materialets öfverskådande, har icke varit afslutad vid lagförslagets upprättande;
och af sådan anledning synes materialet därvid icke hafva kunnat
tillgodogöras i den omfattning, som varit önskvärd. I den män bearbetningen
fortskridit, har lagrådet erhållit redogörelse för dess resultat, och
vid granskningen af förslaget har lagrådet sökt taga tillbörlig hänsyn till
de upplysningar, som sålunda vunnits. Men tydligt är, att lagrådet ej
kunnat inlåta sig på en genomgående granskning af själfva materialet.

3 och 4 §§.

Justitierådet friherre Marks von Wiirtemberg:

Vid granskningen af det förslag till lag om föreningar, som lag
till grund "för Kungl. Maj:ts nästlidna år till riksdagen aflåtna proposition
i ämnet, uttalade jag den uppfattning, att lagstiftningen i fråga
om såväl ideella som ekonomiska föreningar borde — allenast med en
viss angifven inskränkning i fråga om redan bestående föreningar —
byggas på den i nu gällande lag om föreningar för ekonomisk verksamhet
antagna grundsatsen, att registrering utgör villkor för förenings
s. k. rättskapacitet, dess förmåga att förvärfva rättigheter eller ikläda
sig skyldigheter samt inför domstol eller annan myndighet söka, kära
eller svara. Denna uppfattning vidhåller jag fortfarande, och jag tillåter
mig att hänvisa till hvad jag i afseende härå yttrat till lagrådets vid
nämnda proposition fogade protokoll. Jag anser alltså de nu före -

215

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition No 35.

slagna stadgande^ i första stycket af 3 § och första stycket af 4 §
böra utbytas mot en regel af innehåll, att ideell förening ej innan den
registrerats kan förvärfva rättigheter eller ikläda sig skyldigheter, ej
heller inför domstol eller annan myndighet söka, kära eller svara.

7 §.

Lagrådet:

Förevarande paragraf angifver de ämnen, rörande hvilka stadgarna,
så framt registrering skall kunna ifrågakomma, måste innehålla bestämmelser.
Att de frågor, som i paragrafen afses, varda vid en förenings
bildande tagna under öfvervägande och i stadgarna reglerade är
onekligen ägnadt att förebygga missbruk och osäkerhet och ur sådan synpunkt
af stor vikt. För föreningar, som efter lagens ikraftträdande komma
till stånd och åsyfta att vinna registrering, torde det ej heller kunna
möta någon egentlig svårighet att uti ifrågavarande hänseende inrätta
sig i enlighet med paragrafens föreskrifter. I viss mån annorlunda
ställer sig däremot saken för redan bestående föreningar. Många af
dessa — och däribland åtskilliga af de mera betydande — hafva i sina
stadgar förbigått ett eller annat af de ämnen, om hvilka här är fråga.
Sålunda lärer det förekomma, att bestämmelser saknas om den ort,
där föreningens styrelse skall hafva sitt säte, om sättet för kallelse
till föreningssammanträde och om förfarandet med föreningens tillgångar
vid upplösning. Fn förening, hvars stadgar lida af ofullständighet
i ett eller flera af nämnda hänseenden, måste för att vinna
registrering afhjälpa denna ofullständighet. Ändring af stadgarna kan
emellertid ofta nog, särskildt för en förening af större omfattning,
vara förknippad med stor omgång och tidsutdråkt, och fall kunna
tänkas, där med hänsyn härtill en förening, som behöfde registreras,
kunde råka i svårigheter. Önskvärdt vore därför, om det i afseende å
redan befintliga föreningar läte sig göra att eftergifva vissa af bestämmelserna
i denna paragraf och på annan väg uppnå hvad man med
dessa bestämmelser velat vinna. En utväg härtill vore att i fråga om
redan bestående föreningar låta registrering komma till stånd utan
hinder däraf, att bestämmelse af ifrågavarande art saknades, men vid
registreringen knyta den verkan, att det af stadgarna ej berörda förhållandet
ansåges regleradt på ett visst i lagen angifvet sätt. Sålunda
skulle, när stadgarna för en vid lagens ikraftträdande bestående förening
saknade bestämmelse om viss ort, där styrelsen skulle hafva sitt
säte, styrelsen kunna genom bestämmelse i lagen berättigas att upp -

216 Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 35.

gifva sådan ort, med påföljd att den sålunda lämnade uppgiften likställdes
med bestämmelse i stadgarna. 1 afseende å sättet för kallelse
till sammanträde skulle, där bestämmelser ej förekomme i stadgarna,
kunna gälla, att kallelse skulle kungöras i tidning i den ort, där
styrelsen hade sitt säte. För det fall, att stadgarna saknade bestämmelse
om förfarandet med föreningens behållna tillgångar vid dess
upplösning, torde kunna i lagen föreskrifvas, att tillgångarna skola
användas till ett med föreningens syfte förenligt ändamål, som å föreningssammanträde
bestämmes. En dylik anordning torde ligga inom
de möjligheter, bland hvilka en förening har att välja vid iakttagande
af föreskriften under 9) i 7 §, och är i likhet med denna föreskrift
ägnad att förebygga tillgångarnes användande till något, som står i
strid med föreningsändamålet, framför allt deras egenmäktiga fördelande
mellan medlemmarne, i fall då föreningens syfte varit af rent ideell art.

Genom öfvergångsbestämmelser i nu antydd riktning torde det
utan egentlig olägenhet låta sig göra att för många redan befintliga
föreningar öppna möjlighet att utan stadgeändring vinna registrering,
där sådan möjlighet enligt förslaget skulle vara utesluten; och
fördelen af att lagen sålunda ej onödigtvis påkallar stadgeändringar
torde vara påtaglig, äfven om af hänsyn till andra i förslaget upptagna
bestämmelser, hvilka ej lämpligen kunna rubbas, en del föreningar
måste för registrerings vinnande vidtaga ändringar af en eller annan art.

Beträffande föreningar, som bildas efter lagens ikraftträdande,
torde lagen böra såsom villkor för registrering kräfva, att stadgarna
innehålla föreskrifter jämväl rörande ett ämne, som ej är i paragrafen
omnämndt. Det förslag till lag om föreningar, som framlades för
1910 års riksdag, innehöll beträffande ideella föreningar, att stadgarna
skulle angifva den tid före sammanträde, då föreskrifna kallelseåtgärder
senast skulle vara vidtagna. En motsvarande bestämmelse saknas i nu
föreliggande förslag men synes desto mera erforderlig, som afgörandet
af så viktiga ärenden som stadgeändringar i den väsentliga mån underlättats,
att därför erfordras beslut allenast å ett enda sammanträde.
I förevarande paragraf torde alltså en bestämmelse af nyssnämnda
innehåll böra inflyta, i sammanhang hvarmed någon jämkning synes
böra vidtagas i 25 och Öl §§. Äldre föreningar torde utan hinder
däraf, att sådan stadgebestämmelse saknas, böra erhålla registrering,
och synes för sådant fall lämpligen kunna i lagen stadgas, att föreskrifna
kallelseåtgärder skola vara vidtagna sist en vecka före sammanträdet.

I fråga om bidrag till föreningen skiljes under 4) i denna paragraf

217

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition No 35.

mellan regelbundna afgifter och uttaxering, och föreskrifves, att de
regelbundna afgifterna skola angifvas i.stadgarna. Denna föreskrift
skulle lätt kunna uppfattas så, att hinder mötte för registrering af
förening, hvars stadgar, såsom ofta inträffar, innehölle bestämmelse om
uttagande af en periodisk afgift men ej angåfve densammas belopp
utan läte detta bero på beslut, som fattades för en viss tid framåt.
Giltigt skäl torde ej föreligga att utesluta en dylik anordning. Något
sådant är måhända ej heller med stadgandet afsedt, men det synes
önskvärdt, att affattningen ändras så, att möjligheten af nämnda tolkning
förebygges. I betraktande häraf och med hänsyn till den mångfald
af anordningar, som efter hvad erfarenheten visar förekommer i
afseende å afgifters bestämmande, torde i paragrafen böra föreskrifvas
allenast, att, där afgifter skola utgå — vare sig regelbundna eller på
särskildt beslut om uttaxering beroende — stadgarna skola innehålla
hvad därom bör gälla.

Vidare föranleder 7 § den erinran, att krafvet på intagande i
stadgarna af föreskrift, huru ofta ordinarie sammanträde skall hållas,
torde utan olägenhet kunna eftergifvas för det fall, att, såsom stundom
förekommer, stadgarna innehålla, att vid ordinarie sammanträde skall
bestämmas, när nästa ordinarie sammanträde skall äga rum.

Slutligen synes böra hemställas att, då föreskriften om angifvande
i föreningens stadgar af firma för föreningen tilläfventyrs kunde föranleda
den missuppfattning, att med firma förstodes något annat än
den vanligen i stadgarnas öfverskrift angifna benämningen å föreningen,
någon redaktionell jämkning vidtages i hvad paragrafen innehåller
under 1).

10 §.

Lagrådet:

Möjlighet synes böra beredas förening att i stadgarna föreskrifva
skriftlig form för anmälan om utträde ur föreningen, med eller utan
fordran på underskriftens bevittnande. Häraf påkallas någon ändring
i paragrafens första stycke.

Enligt senare stycket må medlem ej uteslutas på annan grund än
stadgarna angifva. Denna föreskrift synes lägga hinder i vägen för
att, såsom nu ej sällan förekommer, i stadgarna intaga bestämmelse
om rätt för förening att utan åberopande af viss grund utesluta medlem.
Med hänsyn till de ideella föreningarnes natur torde emellertid öfverBih.
till Riksd. Prof. 1911. 1 Samt. 1 Afd. 21 Håft. 28

218

Kungl. Maj ds Nåd. Proposition N:o 35.

vägande skal tala för att möjliggöra en dylik stadgebestämmelse, hvarigenom
utväg kan beredas majoriteten i en förening att från sig skilja
en medlem, med hvilken den af någon, måhända på förhand ej beräknelig,
anledning finner sig ej kunna samverka. Den föreslagna bestämmelsen
synes alltså böra ändras därhän, att, såsom vissa tidigare förslag
innehöllo, uteslutning ej må äga rum annorledes än stadgarna angifva.

11 §•

Lagrådet:

Enligt paragrafens första stycke skall medlem, som utträdt eller
uteslutits, likväl, så framt ej stadgarna innehålla lindrigare bestämmelser,
vara pliktig att erlägga därförinnan beslutad eller i stadgarna
till beloppet bestämd afgift för löpande året. Denna bestämmelse är,
enligt hvad chefen för justitiedepartementet uttalat och ordalagen jämväl
utmärka, afsedd att tillämpas, icke allenast när afgift utgår en
enda gång hvarje år, utan äfven när, såsom ofta förekommer, afgifter
upptagas för kortare tid (kvartal, månad eller vecka). Härutinnan
afviker det nu föreliggande förslaget från det för 1910 års riksdag
framlagda, livilket innebar, att i sistberörda fall föreningen ej skulle
äga rätt att utkräfva mer än det belopp, som efter det afgången ägt
rum först förfölle. Anledning till en dylik afvikelse synes ej föreligga.
När enligt stadgarna afgiften utgår med ett odeladt belopp för helt
år, låter det sig näppeligen göra att på annat sätt än i förslaget skett
reglera afgången medlems afgiftsplikt. Att helt och hållet befria honom
frän afgift för det år, under hvilket afgången ägt rum, vore tydligen
olämpligt, särskildt i sådana fall, då medlemskapet medfört förmåner
af ett eller annat slag; och att uträkna, huru stor del af årsafgiften
kunde belöpa på tiden före utträdet, samt låta den afgående betala
allenast denna del lärer svårligen kunna ifrågakomma. Annorlunda
ställer sig förhållandet, när afgifterna äro i stadgarna bestämda att
utgå för kortare tid än ett år. Det är svårt att inse, hvarför en afgående
medlem skulle förpliktas att betala en afgift, som helt och
hållet afser tid, hvarunder han ej tillhört föreningen. I departementschefens
yttrande synes framskymta den uppfattning, att afgifterna äfven
i sistnämnda fall borde betraktas såsom årsafgifter, fastän de till medlemmarnes
bekvämlighet fördelats på flera terminer. Ett dylikt betraktelsesätt
torde dock, bortsedt från sällsynta undantagsfall, sakna
fog. Det lärer väl ej gärna ifrågasättas, att den som under loppet af
ett kalenderår, måhända kort före årets slut, inträder i en förening,

219

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 35.

där afgifter uttagas månads- eller veckovis, skulle förpliktas att betala
afgift, som belöper å förflutna månader eller veckor; och lika främmande
för en naturlig uppfattning synes vara, att afgifter, som icke till någon
del upplupit vid ledamots afgång, skola kunna afkräfvas honom.

13-21 §§.

Lagrådet:

Denna afdelning af förslaget, som innefattar bestämmelser om
styrelse och firmateckning, företer såväl i fråga om stadgandenas uppställning
och formulering som äfven beträffande deras sakliga innebörd
åtskilliga afvikelser från motsvarande afdelning i det för 1910 års riksdag
framlagda förslaget, hvilket härutinnan nära öfverensstämde med
de af samma riksdag antagna lagarna om aktiebolag och om sjukkassor.
Det är emellertid uppenbart, att de stadganden, som reglera
dessa ämnen rörande de olika arterna af juridiska personer, icke böra
i sak skilja sig från hvarandra i vidare mån, än som betingas af förhållandenas
natur; och än påtagligare torde vara, att det är af största
vikt, att dessa stadganden, i den mån samma sakliga innebörd är
åsyftad, också erhålla enahanda affattning i de olika lagarna.

Saklig ändring har vidtagits bland annat därutinnan att, medan
enligt det för 1910 års riksdag framlagda förslaget stadgarna skulle
angifva grunderna för styrelsens beslutförhet, bestämmelsen härom nu
uteslutits och i stället införts en föreskrift, att, där ej annorlunda är
bestämdt i stadgarna, styrelsen är beslutför, då minst halfva antalet
ledamöter äro närvarande. Något giltigt skäl, hvarför man icke skulle
fordra af dem, som bilda en förening, att de i stadgarna angifva grunderna
för styrelsens beslutförhet, torde icke kunna anföras; och synes
därför i 7 §, som upptager hvad stadgarna skola innehålla, böra införas
föreskrift i ifrågavarande hänseende. Beträffande redan befintliga
föreningar torde emellertid denna föreskrift icke böra vinna tillämpning.
Åtskilliga af dem sakna nämligen i sina stadgar bestämmelse
om grunderna för styrelsens beslutförhet, och då genomförandet af en
stadgeändring kan vara förenadt med svårighet, synes det vara lämpligt
att genom en öfvergångsbestämmelse medgifva, att redan bestående
förening må vinna registrering utan hinder däraf, att stadgarna icke
innehålla föreskrift i angifna hänseendet. För dylikt fall fordras tydligen
en regel om beslutförheten, och synes denna kunna affattas så,
att styrelsen förklaras beslutför, då mer än hälften af ledamöterna äro
Härvarande. Att, såsom i förslaget skett, bestämma det antal, som i

220

Kungl. Majds Nåd. Proposition N:o 35.

saknad af föreskrift fordras för beslutförhet, så lågt, att två hvar för
sig beslutföra afdelningar af styrelsen kunna bildas, synes knappast
vara lämpligt.

Enligt det nu remitterade förslaget skall, i motsats till hvad i
det för riksdagen framlagda var stadgadt, styrelsen äga att förordna
jämväl utom styrelsen stående till firmatecknare, utan att stadgarna
lämna medgifvande därtill eller föreningssam man träde sådant tillåtit.
Om denna förändring genomföres, skulle föreningslagstiftningen i detta
ämne komma att skilja sig från aktiebolags- och sjukkasselagstiftningen.
Tillräcklig anledning till eu sådan olikhet torde emellertid knappast
föreligga.

I nya aktiebolagslagen föreskrifves, att bolagsstämma ej må bemyndiga
styrelseledamot att teckna firma, med mindre bolagsordningen
innehåller stadgande i sådant afseende. Vidare är det enligt nämnda
lag icke under några förhållanden tillåtet för bolagsstämma att förordna
någon utom styrelsen till firmatecknare. Dessa bestämmelser infördes
i aktiebolagslagen på hemställan af lagrådet, hvilket såsom skäl
för sin hemställan anförde, att, i händelse bolagsstämma skulle kunna
utan stöd i bolagsordningen meddela styrelseledamot rätt till firmateckning,
sådant i själfva verket skulle innebära tillskapande af en
annan styrelse än den i bolagsordningen afsedda, samt att det icke
kunde vara lämpligt att medgifva bolagsstämma rätt att utan styrelsens
medverkan utse till firmatecknare någon utanför styrelsen, då
denna, såsom i främsta rummet ansvarig för bolagsverksamhetens ledning,
städse borde hafva till åliggande att öfvervaka firmatecknare och
eventuellt återkalla hans uppdrag. I nu angifna hänseenden öfverensstämmer
den nya sjukkasselagen med aktiebolagslagen; och så var äfven
förhållandet med det för 1910 års riksdag framlagda förslaget till föreningslag.
Vid den nu företagna sakliga omarbetningen och den i sammanhang
därmed förändrade uppställningen af förevarande afdelning i förslaget
hafva emellertid bestämmelser i dessa ämnen uteslutits. Huruvida
härmed åsyftas att vidtaga någon saklig ändring framgår ej af
föredragande departementschefens yttrande. Blefve förslaget i nu befintligt
skick upphöjdt till lag, skulle emellertid helt visst saknaden af
dessa bestämmelser vid jämförelse med aktiebolags- och sjukkasselagarna
föranleda den tolkning, att föreningssammanträde hade oinskränkt rätt
att förordna firmatecknare inom eller utom styrelsen. Då de skäl, som
tala emot att en sådan rätt tillerkännes bolagsstämma eller sjukkassesannnanträde,
väsentligen gälla äfven beträffande föreningssarumanträde,

221

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 35.

måste det afstyrka^, att föreningslagstiftningen i detta hänseende affatta
s så, att den skiljer sig från aktiebolags- och sjukkasselagstiftningen.

Bestämmelserna om hvad styrelse och firmatecknare i sin förvaltning
hafva att ställa sig till efterrättelse i förhållande till föreningen,
hvilka bestämmelser återfinnas i 15 § af förslaget, hafva äfven undergått
omarbetning och skilja sig enligt den nu föreslagna lydelsen från
motsvarande föreskrifter i aktiebolags- och sjukkasselagarna. Något
skäl, hvarför i detta ämne andra föreskrifter böra gälla för föreningar
än för aktiebolag och sjukkassor, torde emellertid icke kunna anföras.

I det för 1910 års riksdag framlagda förslaget var under 21 §
intaget förbud för föreningssammanträde att utom i vissa angifna fall
förfoga öfver förenings vinstmedel eller öfriga tillgångar för ändamål,
som uppenbarligen vore främmande för föreningens verksamhet. Därjämte
fanns i afdelningen om styrelse och firmateckning under 34 §
föreskrifvet, att den, som ägde företräda förening, ej finge ikläda föreningen
förpliktelser eller eljest förfoga öfver dess tillgångar i vidare
man, än sådant enligt 21 § vore för föreningssammanträde medgifvet.
Till föreskriften i 34 § var fogad en bestämmelse af innehåll, att hvad
sålunda blifvit stadgadt ej finge åberopas mot tredje man, med mindre
han insett eller bort inse, att stadgandet ägt tillämpning. Vid den nu
företagna omarbetningen hafva alla bestämmelser i nu angifna hänseende
uteslutits ur förevarande afdelning och i stället 12 § i förslaget,
som motsvarar 21 § enligt propositionen, erhållit sådan affattning, att
det däri intagna förbudet gäller icke blott föreningssammanträde utan
äfven styrelse och firmatecknare. Häraf har emellertid blifvit följden,
att den ofvanangifna i propositionens 34 § till skydd för godtroende
tredje man intagna bestämmelsen uteslutits. Visserligen skulle hvad
nämnda bestämmelse innehöll möjligen kunna anses följa af allmänna
rättsgrundsatser; men då samma bestämmelse influtit i aktiebolagslagen,
vore det tydligen olämpligt och ägnadt att föranleda misstolkning, om
den komme att saknas i föreningslagstiftningen.

I fråga om styrelsens behörighet att förfoga öfver fast egendom
innehåller den nya aktiebolagslagen ingen inskränkning, under det att
enligt sjukkasselagen styrelse väl äger inteckna men icke utan sjukkassesammanträdes
bemyndigande har rätt att föryttra sjukkassans
fastighet. . Enligt det föreliggande förslaget skulle det åter vara styrelse
förbjudet att utan föreningssammanträdes bemyndigande vare sig
föryttra eller med -inteckning för gäld belasta föreningens fasta egen -

222

Kungl. Maj:ts KM. Proposition N:o 35.

dom. Att sålunda låta en särskild regel uti ifrågavarande hänseende
gälla för hvarje art af juridiska personer synes föga lämpligt och skulle
tilläfventyrs kunna föranleda misstag, bland annat vid behandling af
lagfarts- och inteckningsärenden. Något behof af ett förbud för styrelsen
att inteckna föreningens fasta egendom synes näppeligen föreligga.
I allt fall står det ju styrelsen öppet att utan begränsning belasta
föreningen med gäld, för hvilken dess fastigheter ansvara lika väl
som dess öfriga egendom. Anses någon inskränkning i styrelsens rätt
att förfoga öfver fast egendom erforderlig, torde den därför endast böra
afse föryttring af sådan egendom.

Det för 1910 års riksdag framlagda förslaget upptog under
29 § en bestämmelse af innehåll att, där styrelsen enligt stadgarna är
beslutför utan att samtliga ledamöter äro tillstädes, ärende, som ankommer
på styrelsen likväl ej må företagas, utan att, såvidt ske kunnat,
samtliga erhållit tillfälle att deltaga i ärendets behandling. Enahanda
bestämmelse återfinnes i aktiebolags- och sjukkasselagarna. I det föreliggande
förslaget har denna bestämmelse uteslutits, och i stället i första
stycket af 16 §, där reglerna för styrelsens beslutförhet angifvas, tillagts
en föreskrift, att till styrelsesammanträde skola, såvidt ske kan, samtliga
ledamöter kallas. Såsom skäl till den vidtagna förändringen har
föredragande departementschefen angifvit, att den i det tidigare förslaget
upptagna bestämmelsen gifvit anledning till olika tolkningar.
Meningen med denna bestämmelse är, att styrelsebeslut icke kan lagenligt
komma till stånd, utan att, såvidt ske kan, samtliga ledamöter
erhållit underrättelse om styrelsesammanträdet. Något annat lärer ej
heller vara åsyftadt att utsäga med det nu föreslagna stadgandet. Att
en bestämmelse i föreningslagen af samma affattning som den nämnda,
i aktiebolags- och sjukkasselagarna intagna skulle komma att tolkas
på annat sätt än ofvan angifvits torde näppeligen vara att befara. Däremot
skulle möjligen den omständigheten, att i föreningslagstiftningen
åt bestämmelsen gifvits en annan affattning, kunna leda till den misstolkning
af aktiebolags- och sjukkasselagarna, att med uttrycket »erhållit
tillfälle att deltaga i ärendets behandling» åsyftas något annat
än att hafva erhållit underrättelse om sammanträdet. Den föreslagna
nya affattningen synes dessutom vara mindre tillfredsställande därutinnan,
att af densamma icke fullt tydligt framgår, att iakttagande af
föreskriften, att samtliga ledamöterna, såvidt ske kan, skola kallas till
sammanträdet, utgör ett villkor för ärendes företagande vid sammanträdet.

På grund af det anförda hemställes, att stadgandena i förevarande

Kungi. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 35. 223

afdelning af förslaget till uppställning och affattning bringas till öfverensstämmelse
med motsvarande afdelningar i aktiebolags- och sjukkasselagarna,
i den män annat ej föranledes af sakliga olikheter, och att
dylika olikheter icke genomföras i sådana fall, då de enligt hvad nu
blifvit framhållet synas ej vara påkallade af det praktiska behofvet.

25 §.

Lagrådet:

I första stycket af denna paragraf uttalas den regeln, att föreningsmedlems
rätt att deltaga i handhafvandet af föreningens angelägenheter
utöfvas å föreningssammanträde; och göres från denna regel det
undantag, att i stadgarna må kunna bestämmas, att vissa ärenden, som
ej enligt lagen skola handläggas å föreningssammanträde, må afgöras
i annan ordning.

Att fall finnas, då den angifna regeln icke gärna kan tillämpas,
är uppenbart. Består en förening af ett mycket stort antal medlemmar,
spridda å skilda orter, är det tydligen högst otillfredsställande att låta
föreningens beslutanderätt utöfvas af allmänt sammanträde med dess
medlemmar. Också har i en stor mängd nu bestående föreningar
genomförts den anordning, att föreningens angelägenheter i sista hand
afgöras, icke af allmänt föreningssammanträde utan af en församling
af ombud, utsedda af medlemmarna. För många föreningar gäller, att
vissa föreningsangelägenheter afgöras genom allmän omröstning bland
föreningens medlemmar eller bland medlemmarna i underorganisationer,
hvaraf föreningen består. Dessa af förhållandenas natur framtvungna
anordningar, böra tydligen icke genom lagstiftningen omöjliggöras.

Hvad som åsyftas med den ofvan anmärkta undantagsbestämmelsen
är ej fullt klart, men densamma synes medgifva sådana anordningar
som de nämnda, dock endast beträffande ärenden af den beskaffenhet,
att de ej enligt lagen skola handläggas å föreningssammanträde.
Med en bestämmelse af detta innehåll är emellertid föga vunnet, ty
det är uppenbart, att lagen, om den skall motsvara det praktiska
behofvet, måste möjliggöra, att hela den befogenhet, som eljest skulle
tillkomma allmänt föreningssammanträde, må utöfvas af utsedda ombud.
Huruvida åter föreningsanlägenheter af hvad slag som helst höra få afgöras
genom allmän omröstning bland medlemmarna är visserligen ej lika
tydligt, men äfven i detta hänseende torde tillräcklig anledning saknas
att lägga något band på föreningarnas frihet.

Lämpligast synes vara, att det ifrågavarande undantagsstadgandet

224

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 35.

uteslutes och i stället införes en föreskrift om rätt för förening att i
stadgarna bestämma; dels att föreningssammanträdes befogenhet skall
helt eller delvis utöfvas af därtill utsedda personer, och dels att föreningsangelägenheter,
som eljest skulle behandlas af föreningssammanträde,
skola afgöras genom allmän omröstning. I öfverensstämmelse
med hvad som skett i sjukkasselagen (5B §) torde böra stadgas, att
sammanträde, som hålles af de utsedda personerna, skall anses såsom
föreningssammanträde. I fråga om allmän omröstning synes det icke
vara nödigt att meddela annan föreskrift, än att därom skall i tillämpliga
delar gälla hvad om föreningssammanträde är stadgadt. Tolkningen
af en sådan bestämmelse torde icke komma att möta några
svårigheter af praktisk betydelse.

I tredje stycket af förevarande paragraf meddelas bestämmelser
till skydd mot öfverrumpling å föreningssammanträde; och stadgas i
sådant afseende bland annat att, då kallelse till sammanträde erfordras,
vissa angifna ärenden af viktigare beskaffenhet ej få å sammanträdet
företagas till afgörande utan att de varit angifna å kallelsen. Stadgarna
för en del bestående föreningar innehålla emellertid föreskrifter,
enligt hvilka underrättelse om de ärenden, som skola förekomma å
sammanträde, icke sker i kallelsen utan meddelas särskild! inom
kortare tid före sammanträdet än den för kallelsens utfärdande bestämda.
Någon betänklighet synes detta icke böra möta, och bestämmelserna i
fråga torde därför höra omredigeras så, att de icke lägga hinder i
vägen för en dylik anordning.

Därest, på sätt ofvan blifvit hemställdt, sammanträde af utsedda
personer likställes med föreningssammanträde, skulle däraf blifva följden,
att de uti tredje stycket upptagna bestämmelserna blefve tillämpliga
jämväl å sammanträde af förstnämnda art. Något behof häraf
torde emellertid icke föreligga, då i regel de utsedda personerna lära
vara ganska mangrant tillstädes vid dylikt sammanträde. Ett stadgande,
som utesluter tillämpningen af ifrågakomma bestämmelser å sammanträde
af utsedda personer, synes därför vara att tillstyrka. Möjligen
bör detta undantagsstadgande jämväl afse sammanträde med förening,
hvars röstberättigade medlemmar uteslutande utgöras af föreningar
eller andra samfälligheter.

Det för sistlidet års riksdag framlagda förslaget innehöll den
bestämmelse, att protokoll vid föreningssammanträde skulle senast två
veckor efter sammanträdet vara tillgängligt för föreningsmedlemmarna.
I det nu föreliggande förslaget saknas motsvarande föreskrift. Anledningen
härtill torde vara att söka i en önskan att ej göra protokolls -

225

Rungl. Maj.is Nåd. Proposition N:o 35.

föringen onödigt betungande genom att föreskrifva viss kortare tid,
inom hvilken protokollet skulle vara uppsatt. Med afseende särskildt
på hvad i 34 § stadgas om tid för klandertalan öfver föreningsbeslut,
och då för sådan talans anhängiggörande lärer vara erforderligt att
hafva tillgång till protokoll öfver beslut, hvaremot talan föres, synes
det dock vara nödigt, att någon bestämmelse meddelas om tid, inom
hvilken protokollet skall vara tillgängligt för föreningsmedlem, som
därom framställer begäran. Åt en sådan bestämmelse skulle möjligen
kunna gifvas det innehåll, att protokollet skall hållas för föreningsmedlem,
som sådant begär, tillgängligt senast en vecka efter det begäran
därom framställts, dock att skyldighet att tillhandahålla protokollet
icke inträder tidigare än fyra veckor efter sammanträdet. Emellertid
torde i lagen böra uttalas, att därest stadgarna i sådant afseende innehålla
strängare bestämmelser, dessa skola lända till efterrättelse.

28 §.

Lagrådet:

I det förslag till lag om föreningar, som år 1909 granskades af
lagrådet, innehöll tredje stycket af 39 § beträffande ekonomiska föreningar,
att extra sammanträde skulle af styrelsen utlysas, då det för
uppgifvet ändamål skriftligen påfordrades af minst eu tiondedel af
samtliga föreningsmedlemmarna eller det mindre antal, som kunde vara
bestämdt i stadgarna. I den afdelning af förslaget, som handlade om
ideella föreningar, saknades en dylik föreskrift, men enligt 79 § 10)
skulle föreningens stadgar angifva, huruvida och under hvilka villkor
medlemmar kunde påyrka extra sammanträde. Beträffande denna fråga
anmärkte lagrådet, att hinder ej syntes möta att låta samma bestämmelse
gälla för ideell förening som för ekonomisk, och hemställde lagrådet i
följd däraf, att hvad som i 79 § under 10) funnes stadgadt skulle utgå
och i stället tredje stycket af 39 § göras tillämpligt jämväl å ideell
förening. Denna hemställan blef vid affattande af proposition i ämnet
iakttagen.

I nu föreliggande förslag till lag om ideella föreningar förekommer
icke något stadgande, motsvarande omförmälta tredje stycke af
39 §. Anledningen härtill torde varit, att enligt det senaste förslaget
icke, såsom enligt det äldre, styrelsen fått sig ålagdt att hålla förteckning
öfver föreningens medlemmar. Detta förhållande torde dock icke
innebära något oöfverstigligt hinder för konstaterande af huruvida ett
antal medlemmar, som påkalla extra sammanträde, utgöra stadgad
Bill. till B-iksd. Prof. 1911. 1 Sami. 1 Afd. 21 Höft. 29

226

Kungi. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 35.

minoritet, då i det öfvervägande antalet fall hela medlemsnumerären
torde kunna utrönas. Däremot torde den numera vunna utredningen
om innehållet af redan befintliga ideella föreningars stadgar utgöra
anledning att ej bibehålla en ovillkorlig bestämmelse, att minst en
tiondedel af medlemmarna skola äga påkalla extra sammanträde, utan
i stället stadga, att extra sammanträde må påkallas af en tiondedel af
medlemmarna eller det större eller mindre antal, som i stadgarna
angifves.

32 §.

Lagrådet:

Paragrafens första stycke utmärker icke med erforderlig tydlighet,
huruvida krafvet på enhällighet afser endast det fall, att fråga är om
minskning i medlemmarnas rätt, eller omfattar äfven den händelse,
att ökning i denna rätt ifrågasattes. Ett förtydligande i detta afseende
synes alltså vara erforderligt. Skulle ett sådant förtydligande
gå i sistnämnda riktning, är i fråga om ökning af medlemmarnas rätt
att erinra, att enhällighet mellan de röstande bör erfordras, äfven om
stadgarna icke förut innehålla någon bestämmelse i ifrågavarande hänseende,
äfvensom att orden »såvidt ändringen skall afse jämväl dem,
som vid frågans afgörande voro medlemmar i föreningen» böra uteslutas.

35 §.

Lagrådet:

Under hänvisning till lagrådets yttrande vid 49 § i det till lagrådets
granskning under år 1909 öfverlämnade förslag till lag om föreningar
hemställes, att stadgandet i förevarande paragraf måtte begränsas till
de fall, att förenings verksamhet finnes vara brottslig eller uppenbart
osedlig.

50 §.

Lagrådet:

Bestämmelsen, att klagan öfver vägrad registrering skall föras
hos Konungen, afviker i viss mån från det för 1910 års riksdag framlagda
förslaget. Enligt detta skulle nämligen, när anledningen till
registrerings vägrande varit, att det i stadgarna angifna föremålet för
föreningens verksamhet pröfvades vara lagstridigt eller uppenbart osed -

227

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 35.

ligt, den med beslutet missnöjde icke vara hänvisad till att i vanlig
ordning anföra besvär utan i stället äga att inom viss tid draga frågan
inför allmän domstol, hvarvid ett särskildt ombud skulle af konungens
befallningshafvande förordnas att å det allmännas vägnar föra talan i
målet. De bestämmelser sistnämnda förslag i berörda hänseende innehöll
synas förtjäna att åter upptagas. Frågan om registreringsvägran
af grund, som nyss angifvits. kan vara af den grannlaga beskaffenhet
och tillika af den principiella innebörd, att en sådan mera summarisk
behandling, som lämpar sig för andra registreringsärenden. här näppeligen
är på sin plats. I viss mån oegentligt förefaller äfven att, såsom
enligt nu föreliggande förslag blefve fallet, spörsmålet, huruvida eu
verksamhet vore lagstridig eller uppenbart osedlig, skulle pröfvas i
administrativ ordning, när verksamheten vore omnämnd i föreningens
stadgar, men af domstol, när den utan att vara nämnd i stadgarna
drifvits af föreningen och föranledt yrkande om dess upplösning.

Det nu remitterade förslaget synes alltså böra i omförmälda hänseende
bringas till öfverensstämmelse med det tidigare; dock torde
bestämmelserna om registreringsfrågas hänskjutande till domstol böra
affattas så, att de äga tillämpning icke allenast, såsom det äldre förslaget
efter ordalagen innebar, när registrering af förening vägrats,
utan äfven när registrering af stadgeändringsbeslut afslagits af anledning,
hvarom här är fråga.

öfvergångsbestämmelserna.

Lagrådet:

I 2 § meddelas förbud för ideell förening att idka handel eller
annan verksamhet, hvarmed följer skyldighet att föra handelsböcker.
I öfvergångsbestämmelserna stadgas, att detta förbud, såvidt det afser
oregistrerad förening, ej äger tillämpning, förr än två år förflutit från
lagens trädande i kraft. Häraf följer, att under berörda öfvergångstid
den oregistrerade ideella föreningen i sagda afseende intar en friare
ställning än den registrerade. Då en sådan anordning, såsom egnad
att uppmuntra föreningarna att uppskjuta registreringen, icke synes
välbetänkt, hemställes, att det ifrågasatta temporära undantaget från
förbudet måtte utsträckas jämväl till registrerade föreningar.

Ifrågasättas kan, huruvida icke, med afseende å det långa uppehåll,
som för åtskilliga föreningar äger rum mellan ordinarie sammanträden,
och den tidsutdrägt, som för registrering tilläfventyrs erforder -

228

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o .Söligt
stadgeändringar i följd däraf kräfva; den föreslagna öfvergångstiden
borde utsträckas från två till tre år.

Justitierådet friherre Maries von Wurtemberg:

För den händelse att 3 och 4 §§ skulle komma att ändras på
sätt jag hemställt, erfordras vissa ändringar i de föreslagna öfvergångsbestämmelserna.
Särskildt må framhållas, att bland dessa bestämmelser
då torde böra upptagas ett stadgande, som tydligt utmärker, att i afseende
å rättsförhållande, som uppkommit innan lagen träder i kraft,
förening, utan hinder af att den ej registrerats, egen söka, kära eller
svara.

Förslaget till lag om ekonomiska föreningar.

Följande yttranden afgåfvos:

3 och 4 §§.

Justitierådet friherre Marhs von Wurtemberg:

Under hänvisning till hvad jag inom lagrådet yttrat beträffande
4 § i det under år 1909 till lagrådet remitterade förslaget till lag om
föreningar hemställer jag, att i stället för hvad nu förevarande paragrafer
innehålla om ekonomisk förenings rättskapacitet måtte stadgas,
att ekonomisk förening, innan den blifvit registrerad, ej kan förvärfva
rättigheter eller ikläda sig skyldigheter ej heller inför domstol söka,
kära eller svara.

6 §.

Lagrådet:

I likhet med 6 § af förslaget till lag om ideella föreningar innebär
förevarande paragraf, att, när ansökan göres om förenings registrering,
styrelse skall visas vara utsedd; men medan enligt förstnämnda
paragraf detta förhållande kan styrkas genom ingifvande i styrkt afskrift
af protokoll rörande inom föreningen hållet styrelseval eller
annan handling, förutsättes i den nu förevarande paragrafen, att afskrift
af annan handling än protokoll öfver styrelseval ej kan uti
ifrågavarande hänseende godkännas. Då det emellertid i fråga om
ekonomiska föreningar såväl som ideella är medgifvet att i stadgarna
intaga bestämmelse om styrelseledamöters tillsättande i annan ordning

229

Kungi. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 35.

än på föreningssammanträde, synes hvad lagförslaget om ideella föreningar
uti ifrågavarande hänseende innehåller äga företräde och föreliggande
paragraf böra bringas till öfverensstämmelse därmed.

9 §■

Lagrådet:

Dä ordet medlemsbok allmänneligen användes såsom benämning
å sådan bok, som i en mängd föreningar utlämnas till medlemmarna
såsom bevis om deras medlemskap i föreningen, synes det icke lämpligt
att begagna detta ord för betecknande af den i förevarande paragraf
påbjudna förteckningen öfver föreningsmedlemmarna.

11 §•

Lagrådet:

Det torde böra lämnas förening öppet att i stadgarna intaga
föreskrift om att underskrift å uppsägning skall vara bevittnad.

13 §.

Lagrådet:

I 16 § af det för 1910 års riksdag framlagda förslaget till lag
om föreningar föreskrefs, likasom i 10 § af nu gällande lag om registrerade
föreningar för ekonomisk verksamhet, att afliden medlems
make eller arfvinge ej vore berättigad att i den aflidnes ställe inträda
såsom medlem i förening, där ej annorlunda funnes bestämdt i stadgarna.
Det nu föreliggande förslaget meddelar i 13 § ett stadgande
af alldeles motsatt innebörd, nämligen att afliden medlems make eller
arfvinge skall vara berättigad att, där ej annorlunda finnes bestämdt
i stadgarna, i den aflidnes ställe inträda såsom medlem i föreningen.
Det gällande stadgandet i ämnet motiverades i bolagskommitténs år
1890 afgifna betänkande med den stora betydelse, som personliga
kvalifikationer och det personliga förtroendet äga i förhållandet mellan
föreningsmedlemmarna. I chefens för justitiedepartementet anförande
till statsrådsprotokollet den 25 sistlidne november åberopas såsom skäl
för den nu ifrågasatta ändringen, att i en ekonomisk förening de
ekonomiska intressena måste anses vara hufvudsaken och att bestämmelsen
i 1895 års lag vore särskild! olämplig för bostadsföreningar.

230

Kungl■ Maj ds Nåd. Proposition N:o 35.

Såviclt af de inkomna yttrandena i ämnet kunnat inhämtas, har från
en enda förening, en bostadsförening, anmärkning framställts mot den
gällande bestämmelsen. Det synes därför tvifvelaktigt, huruvida den
föreslagna ändringen verkligen är påkallad af något allmännare kändt
behof. De flesta bostadsföreningar torde hafva genom särskild föreskrift
i stadgarna förebyggt de olägenheter, som för sådana föreningar
kunde följa af bestämmelsens tillämpning. Den föreslagna ändringens
lämplighet torde ej kunna fullt bedömas utan en undersökning, huruvida
ett betydligare antal föreningar i sina stadgar infört föreskrift
i öfverensstämmelse med den nu föreslagna.

20-29 §§.

Lagrådet:

Rörande denna afdelning af förslaget åberopas hvad som blifvit
anmärkt vid motsvarande afdelning i förslaget till lag om ideella föreningar,
utom hvad angår behofvet af en öfvergångsbestämmelse i fråga
om föreskriften, att stadgarna skola angifva grunderna för styrelsens
beslutförhet. Tilläggas må, att hvad som anförts angående olämpligheten
af att på förevarande område onödigtvis afvika från motsvarande
bestämmelser i lagarna om aktiebolag och om sjukkassor i synnerligt
hög grad gäller om ekonomiska föreningar. Den omarbetning af gällande
lagstiftning rörande dessa föreningar, hvarom nu är fråga, har i
sj kifva verket haft till hufvudsakligt syfte att uppnå önskvärd öfverensstämmelse
med den nya aktiebolagslagstiftningen.

BO §.

Lagrådet:

Under det att 20 § innehåller, att, där stadgarna sådant medgifva,
styrelsen i sin helhet må utses annorledes än å föreningssammanträde,
gäller enligt 30 § beträffande revisorer, att åtminstone vissa
af dem ovillkorligen skola väljas å föreningssammanträde. Anledning
synes ej förefinnas att sålunda i fråga om val af revisorer afvika från
den bestämmelse, hvilken gäller för utseende af styrelseledamöter.

Lagrådet: ^ ^

Vid 25 § i förslaget till lag om ideella föreningar har erinrats
om önskvärdheten däraf, att lagen icke lägger hinder i vägen för eu

231

Kung!. Maj ds Nåd. Proposition N:o 35.

sådan anordning, att underrättelse om de ärenden, som skola förekomma
å sammanträde, meddelas annorledes än i kallelsen. Hvad sålunda erinrats
synes tillämpligt jämväl beträffande ekonomiska föreningar.

41 §.

Lagrådet:

I andra stycket af denna paragraf meddelas föreskrifter om villkoren
för sådan ändring af ekonomisk förenings stadgar, att personlig
ansvarighet för föreningens förbindelser införes eller skarpes. För
giltigheten af beslut härom fordras, att beslutet fattats å två på hvarandra
följande föreningssammanträden, däraf minst ett ordinarie, och
å det sammanträde, som sist hålles, biträdts af minst tre fjärdedelar
af de röstande. Denna bestämmelse, enligt hvilken sålunda icke fordras,
att samtliga föreningsmedlemmar biträdt beslutet, synes, såvidt rörer
personlig ansvarighets införande, icke stå väl tillsammans med föreskriften
i 64 §, att stadgarna för förening med personligen ansvariga
medlemmar skola, då de för registrering ingifvas, vara försedda med
samtliga medlemmarnas underskrifter, eu föreskrift, som med hänsyn
till vikten af att kunna konstatera medlemskap och därmed följande
ansvarighet för föreningens förbindelser ej lärer kunna eftergifvas.

I 80 § af den nya aktiebolagslagen har införts den bestämmelse,
att där för giltighet af beslut erfordras, att det fattats å två på hvarandra
följande bolagsstämmor, kallelse till den andra stämman ej må
ske, innan den första hållits. Härmed är afsedt att förekomma det
missbruk, att de båda stämmorna utlysas att äga rum med alltför
köld mellantid eller, såsom ej sällan skett, till och med samma dag.
En motsvarande föreskrift torde vara behöflig i lagen om ekonomiska
föreningar.

45 §.

Lagrådet:

Hvad som erinrats vid 35 § i förslaget till lag om ideella föreningar
äger tillämpning å förevarande paragraf.

68 §.

Lagrådet:

Enligt denna paragraf gäller såsom undantagslös regel, att afgången
medlem är fri från ansvar för de föreningens förbindelser, som

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 35.

uppkommit efter det hans afgång blifvit kungjord uti de i 67 § angifna
tidningar. Förhållandena kunna emellertid vara sådana, att detta
stadgande blir obilligt mot den, med hvilken föreningen afhandlåt.
Uti 81 § har från den där uttalade regeln, att hvad som blifvit infördt
i registret och kungjordt i ortstidningen skall anses hafva kommit till
tredje mans kännedom, gjorts undantag för det fall, att af omständigheterna,
framgår, att han hvarken haft eller bort hafva kunskap därom.
De skäl, som påkallat detta undantag, synas i lika mån tala för att
motsvarande undantag göres från nu ifrågavarande stadgande.

74 §.

Lagrådet:

Lagrådets erinran vid 50 § i förslaget till lag om ideella föreningar
äger giltighet äfven i fråga om förevarande paragraf.

84 §.

Lagrådet:

Med hänsyn till vikten af att kunna konstatera medlemskap i
ekonomisk förening med personlig ansvarighet torde åsidosättande af
föreskrift i 67 § 1 eller 2 mom. höra hänföras under den strängare
straffbestämmelsen i 83 §.

Öfvergångsbestämmelserna.

Justitierådet friherre Marks von Wurtemberg:

Skulle min hemställan vid 3 och 4 §§ vinna godkännande, erfordras
vissa ändringar i öfvergångsbestämmelserna.

Förslaget till lag om ändrad lydelse af 8 § i lagen angående
förbud i vissa fall för bolag och förening att förvärfva
fast egendom den 4 maj 1906.

Lagrådet lämnade förslaget utan anmärkning.

Ur protokollet
Erik Öländer.

Kungi. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 35.

233

Utdrag af protokollet öfver justitiedepartementsårenden, håUet inför
Hans Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott
fredagen den 27 januari 1911.

Närvarande:

Hans excellens herr statsministern Lindman,
Statsråden: Petersson,

Hederstierna,

Swartz,

grefve Hamilton,

Malm,

Lindström,

Nyländer,

von Sydow,

von Krusenstierna.

Chefen för justitiedepartementet statsrådet Petersson anmälde
lagrådets den 20 januari 1911 afgifna utlåtanden öfver de inom justitiedepartementen
utarbetade förslagen till
lag om ideella föreningar,
lag om ekonomiska föreningar och

lag om ändrad lydelse af 8 § i lagen angående förbud i vissa
fall för bolag och förening att förvärfva fast egendom den 4 maj 1906.

Sedan föredragande departementschefen redogjort för innehållet
i lagrådets utlåtanden samt meddelat, att lagrådet lämnats tillfälle
att taga del af dels en till statsrådet och chefen för jordbruksdepartementet
ställd, till chefen för justitiedepartementet öfverlämnad
skrifvelse den 6 december 1910 från de inom jordbruksdepartementet
Bill, till Biksd. Prof. 1911. 1 Sami. 1 Åfd. 21 Höft. 30

234

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 35.

tillkallade sakkunniga för ordnandet genom föreningar af kreditförhållandena
vid det mindre jordbruket och dels en till Konungen ställd
skrifvelse den 16 januari 1911 från kooperativa förbundets verkställande
utskott, i hvilka skrivelser hemställts om vissa ändringar i
förslaget till lag om ekonomiska föreningar, yttrade föredraganden
vidare:

»Den af mig i statsrådet den 25 sistlidna november omförmälda
bearbetning af de inkomna uppgifterna och stadgarna rörande ideella
föreningar har slutförts, och torde densamma, som numera är tryckt,
böra i vanlig ordning åtfölja den proposition till Riksdagen med förslag
till lagar om ideella och ekonomiska föreningar, om hvars framläggande
jag nu kommer att göra hemställan.

Lagrådets anmärkningar mot vissa bestämmelser i nyssnämnda
båda lagförslag föranleda mig till följande erinringar.

Förslaget till lag om ideella rörenängar.

Vid affattande af bestämmelserna i 7 §, hvilka angifva hvad eu
nybildad förenings stadgar med nödvändighet skola innehålla för att
föreningen skall kunna vinna registrering, synes man mig böra följa
den principen, att dessa bestämmelser höra vara så få och så litet
betungande som möjligt, och att beträffande förhållanden, som i fråga
om en förening med rättskapacitet måste vara reglerade men kunna vara
reglerade på olika sätt. i lagen böra i så stor utsträckning som möjligt
meddelas dispositiva bestämmelser eller m. a. o. bestämmelser, som
skola gälla, därest ej annat är föreskrifvet i stadgarna. Från denna utgångspunkt
har i det till lagrådet remitterade förslaget ur 7 § uteslutits,
bland annat, föreskriften, att stadgarna skola innehålla bestämmelse om
styrelsens beslutförhet, och i stället härom meddelats en dispositiv regel
i afdelningen om styrelse och firmateckning. Hvad lagrådet häremot
vid 13—21 §§ erinrat synes mig icke böra föranleda ändring af förevarande
7 §. Lagrådet har ansett, att förslagets ifrågavarande dispositiva
bestämmelse — med en obetydlig saklig ändring, mot hvilken
jag icke har något att erinra — bör kunna vinna tillämplighet å redan
existerande föreningar. Häraf borde väl följa, att den i ännu högre
grad kan gälla för nybildade föreningar, för hvilka det ju är en synnerligen
enkel åtgärd att, om de så önska, intaga afvikande bestämmelser
i sina stadgar.

235

Kungl. Majds Nåd. Proposition N:o 35.

Från nyssnämnda utgångspunkt synes mig ock hvad lagrådet anmärkt
beträffande bestämmelsen i 7 § under 9) och dess tillämplighet
å redan bestående föreningar böra föranleda därtill, att denna bestämmelse
uteslutes ur 7 § och ersättes af en dispositiv regel i afdelningen
om likvidation och upplösning af det innehåll, att föreningens behållna
tillgångar skola användas till ett med föreningens syfte förenligt ändamål,
. som å föreningssammanträde bestämmes, och att, om i stadgarna
angifvits visst ändamål, hvartill behållna tillgångar skola användas,
det länder till efterrättelse. Jag har så mycket större anledning att
vidtaga denna ändring i förslaget, som den s. k. föreningskommittén,
hvilken affattat bestämmelsen under 9), i sina motiv åt densamma
gifvit en annan innebörd än lagrådet ansett kunna gifvas åt densamma,
(se kungl. grop. n:r 83, 1910, sid. 176.)

De sålunda föreslagna ändringarna och de härför gifna skälen
peka otvifvelaktigt hän på jämväl en uteslutning ur 7 § af bestämmelsen
om sättet för kallelse till föreningssammanträde och denna bestämmelses
ersättande af en dispositiv regel. Lagrådet har nämligen
ansett, att en sådan regel kan införas för redan bestående föreningar.
Emellertid torde i fråga om just sättet för kallelse till sammanträde
förhållandena vara i så hög grad olika inom olika föreningar, att det
näppeligen låter sig göra att formulera en regel i förevarande afseende,
som icke för ett stort antal föreningar skulle framstå såsom olämplig.
Jag anser därför ifrågavarande bestämmelse i 7 § böra bibehållas och, såsom
lagrådet hemställt, utvidgas att omfatta jämväl tiden för kallelsens
utfärdande. Beträffande redan bestående föreningar synes det mig
tveksamt, huruvida den af lagrådet föreslagna dispositiva regeln bör
vinna tillämpning; det kan af skäl, som nyss anförts, med fog ifrågasättas,
om icke äfven bestående föreningar borde vara underkastade
ifrågavarande bestämmelse i 7 §. Med hänsyn emellertid till önskvärdheten
af att registrering af redan bestående föreningar i görligaste
måtto underlättas torde dessa betänkligheter böra vika och alltså en
bestämmelse af det innehåll lagrådet föreslagit införas bland öfvergångsbestämmelserna.

Med anledning af hvad lagrådet anmärkt vid 13—21 §§ vill jagerinra,
att de i afdelningen om styrelse och iirmateckning vidtagna
ändringarna åsyftat — något som ock torde hafva framgått af mitt
yttrande till statsrådsprotokollet för den 25 sistlidne november — att
tillmötesgå en inom Riksdagen uttalad önskan om förenkling af dessa
stadganden icke blott i form utan ock i sak. Och vid en närmare
''granskning af motsvarande bestämmelser i det för 1910 års Riksdag

286

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 35.

framlagda förslaget, hvilka bestämmelser öfverensstämma med stadgandena
om styrelse och firmateckning i den nya aktiebolagslagen,
har jag ansett nämnda önskan böra och kunna tillmötesgås. Att —
för att taga ett exempel — på föreningslagstiftningens område öfverflytta
de skäligen invecklade bestämmelser, som gälla om utseende af
firmatecknare för ett aktiebolag — styrelsen må utse styrelseledamot
till firmatecknare, där ej annat blifvit bestämdt i bolagsordningen eller
af bolagsstämman; bolagsstämma må icke utse styrelseledamot till
firmatecknare, där ej bolagsordningen innehåller stadgande i sådant
afseende; styrelsen må utse person utom styrelsen till firmatecknare,
där bolagsordningen så bestämmer eller bolagsstämman det medgifver;
bolagsstämman må däremot icke under något förhållande utse person
utom styrelsen till firmatecknare; — allt bestämmelser, som i aktiebolagslagen
kunna försvara sin plats på grund af de särskilda förhållanden,
som äro för handen på det rättsområde sagda lag afser att
reglera, synes mig icke lämpligt eller behöfligt, utan har jag trott dessa
bestämmelser kunna med afseende å föreningar ersättas med den enkla
regeln, att styrelsen — och ensamt styrelsen — äger bemyndiga person
utom eller inom styrelsen att teckna föreningens firma, gifvetvis dock
med rätt för föreningen att i stadgarna eller å föreningssammanträde
inskränka denna styrelsens befogenhet (13 § 2 mom.).

Om styrelsen eller annan, som äger företräda föreningen, i strid
med stadgandet i 12 § användt någon föreningens tillgång för ett
ändamål, som uppenbarligen är för föreningens verksamhet främmande,
lärer det — såsom lagrådet ock antydt — framgå af allmänna rättsgrundsatser,
att den, som erhållit sagda tillgång, ej kan förpliktas att
till föreningen återställa densamma, utan så är, att han insett eller
bort inse, att den, som handlat å föreningens vägnar, på grund af nyssnämnda
lagstadgande öfverskridit sin befogenhet. Den erinran om
denna godtroende tredje mans rättsställning, som fanns intagen i 34 §
af det till 1910 års Riksdag framlagda förslaget till lag om föreningar
och återfinnes i motsvarande paragraf i den nya aktiebolagslagen,
synes mig — i samband med den skedda uteslutningen af hela 34 §
och dess hufvudbestämmelses ersättande med en omformulering af en
annan paragraf (ifrågavarande förslags 12 §) — kunna utgå ur förslaget
utan fara för misstolkning.

Gentemot hvad lagrådet anfört mot det föreslagna förbudet för
styrelsen och firmatecknare att utan föreningssammanträdes bemyndigande
med inteckning för gäld belasta föreningens fasta egendom vill jag
erinra, att det visserligen enligt lag står styrelsen och firmatecknare öppet

237

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 35.

att utan begränsning belasta föreningen med gäld, men att en förening
näppeligen lär erhålla kredit åtminstone i större omfattning utan att
därför ställes säkerhet, och att personlig borgen af styrelsens ledamöter
härvid knappast torde vara att påräkna. Förbudet kommer därför att
verka såsom ett band på styrelsen med hänsyn till föreningens belastande
med gäld, — något som i föreningar, där ju i regel ett öfvervakande
af styrelsens åtgärder ej sker så strängt som i aktiebolagen, måste
anses välbehöfligt.

Med anledning af hvad jag sålunda och till statsrådsprotokollet
den 25 sistlidne november anfört beträffande bestämmelserna i 13—21 §§
af det remitterade förslaget anser jag lagrådets anmärkningar vid
dessa paragrafer icke böra föranleda någon annan ändring i sak än
den förut antydda beträffande bestämmelsen om styrelsens beslutförhet;
och torde bestämmelsen i 13 § 2 mom. böra undergå en redaktionell
jämkning i syfte att tydligare framhålla dess ofvan angifna innebörd..

Vid 25 § i förslaget har lagrådet hemställt bl. a. om sådan
ändring af förslaget, att hvarje ärende må kunna afgöras icke blott å
föreningssammanträde utan ock, där så i stadgarna bestämmes, å sammanträde
med ombud, utsedde af medlemmarna, eller genom allmän,
omröstning bland medlemmarna. Mot denna hemställan synes icke vara
något att erinra. Ett bifall till densamma, såvidt den afser ärendes
afgörande genom allmän omröstning, torde böra föranleda jämkning
af stadgandena i 23 § 3 mom. äfvensom i 30 § 1 och 3 mom. samt
31 § 1 mom. (32 § 1 och 3 mom. samt 33 § 1 mom. i det omarbetade
förslaget) af den innebörd, att, då frågan om ansvarsfrihet åt styrelsen
skall afgöras genom allmän omröstning, revisionsberättelsen skall delgifvas
medlemmarna på sätt, som i stadgarna angifves, och att, där så
skett, tiden för talans anställande mot styrelse och revisorer skall
räknas från det revisionsberättelsen på sådant sätt delgifvits medlemmarna.
Vidare torde uttryckligen böra i lagen framhållas, att,
under allmän omröstning inbegripes jämväl det fall, att omröstning,
där förening består af andra föreningar, skall ske bland medlemmarna
i dessa.

I anledning af hvad lagrådet hemställt vid 35 § (37 § i det omarbetade
förslaget) får jag hänvisa till hvad jag till statsrådsprotokollet
den 4 mars 1910 anfört i anledning af lagrådets yttrande vid
49 § i det år 1909 till lagrådet remitterade förslaget till lag om
föreningar. (Kungl. prop. n:r 83, 1910, sid. 191.)

Gentemot hvad lagrådet vid 50 § (53 § i det omarbetade förslaget)
anmärkt tillåter jag mig framhålla, att, därest det i bolagsord -

238

Kungl. Moj:ts Nåd. Proposition N:o 35.

ningen för ett aktiebolag angifna ändamålet för dess verksamhet är
lagstridigt, det otvifvelaktigt enligt 122 § i nya aktiebolagslagen liksom
enligt motsvarande paragraf i 1895 års aktiebolagslag åligger
registreringsmyndigheten att vägra bolagets registrering; och klagan
öfver sådant beslut skall föras hos regeringsrätten. Att, då det i stadgarna
för en förening angifna föremålet för dess verksamhet förmenas
vara | lagstridigt, för pröfning af denna fråga anordna en helt annan
procedur — pröfning inför underrätt samt klagan hos hofrätt och
högsta domstolen — torde ej böra äga rum, såvidt ej härför kunna
anföras synnerliga skäl. Sådana synas mig ej vara förebragta. Återstår
det fall, då det angifna föremålet för eu förenings verksamhet
förmenas vara uppenbart osedligt. Att åt registreringsmyndigheten
och i sista hand åt regeringsrätten anförtro pröfningen af frågan,
huruvida i sådant fall registrering må beviljas eller icke, synes mig ej
kunna väcka betänklighet, helst registrering må vägras endast i det
fall, att ändamålet uppenbart är osedligt. Förhållandet synes mig
däremot vara ett annat, då eu i verksamhet varande förening, mot
hvars i stadgarna angifna ändamål skäl till anmärkning vid registreringen
icke förekommit, förmenas utöfva lagstridig eller uppenbart
osedlig verksamhet och förty påstående framställes om att dess
verksamhet skall afbrytas och föreningen försättas i likvidation. För
ifrigt lärer väl i senare fallet frågan i regel komma att gälla, huruvida
föreningen verkligen utöfvat den påstådda verksamheten eller icke,
— något som uppenbarligen måste hänvisas till domstol.

Förslaget till lag om ekonomiska föreningar.

Väl har det icke kunnat påvisas, att i någon ekonomisk förenings
stadgar den bok, som till medlemmar utlämnas såsom bevis på deras
medlemskap i föreningen, kallas annat än motbok eller kontrabok,
men, då i ideella föreningars stadgar sådan bok ofta kallas medlemsbok,
torde i anledning af lagrådets anmärkning vid 9 § den där omförmälda
förteckning öfver medlemmarna böra betecknas med ordet
»medlemsförteckning».

I anledning af hvad lagrådet vid 13 § anmärkt meddelas, att
vid en verkställd undersökning af inkomna stadgar för föreningar i ett
par af de största länen befunnits, att stadgarna i stor utsträckning,
öfver hälften, innehålla bestämmelse om att afliden medlems make eller
arfvinge är berättigad att i den aflidnes ställe inträda i föreningen.

239

Kun tji. Maj ds K åd. Proposition N:o 35.

Anmärkningsvärdt är ock, att i flere bostadsföreningar denna viktiga
bestämmelse saknas. Det synes mig påtagligt, att saknaden i förenings
stadgar af en bestämmelse rörande den rätt, som i förevarande afseende
må tillkomma afliden medlems maka ocb arfvingar, kan med nu gällande
lagstiftning hafva till följd afsevärd ekonomisk förlust för den aflidnes
stärbhus, medan saknaden af dylik bestämmelse i stadgarna, därest förslagets
13 § upphöjes till lag, icke lärer kunna för föreningen medföra
några nämnvärda olägenheter. Vid nu angifna förhållanden torde lagrådets
ifrågavarande anmärkning icke böra föranleda ändring i förslaget.

Vid 41 § (42 § i det omarbetade förslaget) har lagrådet anmärkt,
att bestämmelsen i denna paragraf därom, att sådan ändring af förenings
stadgar, att personlig ansvarighet införes, kan genomföras utan
att samtliga föreningsmedlemmar biträdt beslutet, icke stode väl tillsammans
med föreskriften i 64 § (65 §), att stadgarna för förening
med personligen ansvariga medlemmar skola, då de för registrering
ingifvas, vara försedda med samtliga medlemmarnas underskrifter. Den
svårighet, som för föreningen kan uppkomma därigenom, att med beslutet
missnöjda medlemmar för att hindra beslutets registrering och
därmed dess verkställighet vägra att teckna sina namn under stadgarna,
kan inträffa, äfven om man för beslutets giltighet fordrar, att samtliga
medlemmarna biträdt detsamma; efter beslutets fattande kunna ju en
eller flere medlemmar ändra mening och vägra att teckna sina namn
under stadgarna. Äfven om domstol på talan af föreningen torde kunna
vid vite tillhålla de tredskande — vare sig dessa biträdt beslutet eller
detsamma genom försummad uppsägning till utträde är för dem bindande
(se 44 § 3 mom. i det omarbetade förslaget) — att teckna sina
namn under stadgarna, synes dock en bättre och snabbare utväg att
undvika nu berörda olägenheter böra beredas föreningen; och har jag
trott detta kunna ske på så sätt, att i lagen införes bestämmelse af
innehåll, att, därest den, som biträdt beslutet om stadgeändringen eller
ej begagnat sig af den honom enligt 43 § 2 mom. (44 § 2 inom.)
tillkommande rätt att inom viss tid uppsäga sig till utträde, vägrat
att teckna sitt namn under de ändrade stadgarna, föreningen skall äga
rätt att utesluta honom ur föreningen. Ett dylikt tillägg har därför
fogats till 65 § (64 §).

Vid förevarande lagförslag har lagrådet hänvisat till åtskilliga
anmärkningar, som framställts emot förslaget till lag om ideella föreningar;
och tillåter jag mig att i fråga om dessa anmärkningar åberopa
hvad jag förut anfört vid sistnämnda lagförslag.

240

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 35.

I den mån lagrådets anmärkningar nu ej blifvit af mig bemötta,
bar jag ej något att erinra mot desamma, utan torde de böra föranleda
de ändringar i förslagen, som därmed åsyftas.»

Föredraganden uppläste härefter förslag till
lag om ideella föreningar,
lag om ekonomiska föreningar,

lag om ändrad lydelse af 8 § i lagen den 4 maj 1906 angående
förbud i vissa fall för bolag och förening att förvärfva fast egendom
samt hemställde, att desamma måtte, jämlikt § 87 regeringsformen,
genom nådig proposition föreläggas Riksdagen till antagande.

Till denna af statsrådets öfriga ledamöter biträdda
hemställan täcktes Hans Maj:t Konungen lämna bifall;
och skulle till Riksdagen aflåtas nådig proposition af
den lydelse bilagan vid detta protokoll utvisar.

Ur protokollet
Hjalmar Nyman.

STOCKHOLM, ISÄAC MÅRCIJS'' BOKTRYCKERI-AKTIEBOLAG, 1911.