Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 24 (Proposition 1908:24)

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 24.

N:o 24.

Kungl. Maj:ts nådiga proposition till Riksdagen angående
förvärfvande för svenska statens räkning af den järnvägsaktiebolaget
Malmö—Kontinenten tillhöriga järnvägen
mellan Malmö och Trelleborg; gifven Stockholms slott
den 1 februari 1908.

Under åberopande af bilagda utdrag af statsrådsprotokollet öfver
civilärenden för denna dag vill Kungl. Maj:t härmed föreslå Riksdagen att,

under förutsättning att vederbörliga beslut under innevarande
år fattas om anordnande af en ångfärjeförbindelse mellan Trelleborg
och Sassnitz, med godkännande till hufvudsakliga delar af det vid
protokollet fogade förslagskontraktet angående förvärfvande för svenska
statens räkning af den järnvägsaktiebolaget Malmö—Kontinenten tillhöriga
järnvägen mellan Malmö och Trelleborg, ej mindre bemyndiga
riksgäldskontoret att på rekvisition af järnvägsstyrelsen utanordna de
medel, som erfordras för gäldande af hvad för järnvägen skall kontant
till dess ägare utbetalas samt för fullgörande af räntelikvider och kapitalafbetalningar
å de i järnvägen intecknade obligationslån, än äfven för år
1909 anvisa till kompletteringsarbeten å järnvägen 84,000 kronor att
utgå af riksgäldskontoret.

De till ärendet hörande handlingar skola Riksdagens vederbörande
utskott tillhandahållas; och Kungl. Maj:t förblifver Riksdagen med all
kungl. nåd och ynnest städse välbevågen.

GUSTAF.

Hugo Hamilton.

Bill. till Rilcsd. Prot. 1908. 1 Sami. 1 Åfd. 15 Häft. (n:r 24.)

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition No 24.

Protokoll öfver civilärenden, hållet inför Hans May.t Konungen
i statsrådet å Stockholms slott den 1 februari 1908.

N ärvarande:

Hans excellens herr statsministern Lindman,

Hans excellens herr ministern för utrikes ärendena Teolle,
Statsråden: Albert Petersson,

Alfred Petersson,

Hederstierna,

Hammarskjöld,

Roos,

Swaetz,

grefve Hamilton,
grefve Ehrensvård.

l:o.

Föredragande departementschefen, statsrådet grefve Hamilton anförde.

Då jag den 24 sistlidne januari inför Eders Kungl. Maj:t föredrog
frågan om anordnande af ångfärjeförbindelse mellan Sverige och
Tyskland med ändpunkt för färjelinjen på svensk sida i Trelleborgs hamn,
framhöll jag, att ångfärjetrafikens fullständiga anordning på bästa sätt
förutsatte, att förbindelsen mellan Trelleborg och de befintliga statsbanorna
i Sverige erhölle statsjärnvägs natur, hvilket lättast kunde ske
genom inlösen till staten af den järnvägsaktiebolaget Malmö—Kontinenten
tillhöriga järnvägen mellan Malmö och Trelleborg.

Jag tillåter mig härvid erinra, att Kungl. Maj:t genom nådig remiss
den 22 oktober 1907 anbefallde järnvägsstyrelsen, bland annat, att ingå
i underhandlingar om inköp för statens räkning af Malmö—Kontinentens
järnväg och till Kungl. Maj:t inkomma med förslag till köpekontrakt.
Till åtlydnad häraf har järnvägsstyrelsen i underdånig skrifvelse den
23 nästlidne januari anmält, att, efter med styrelsen för järnvägsaktiebolaget
Malmö—Kontinenten förda förhandlingar, mellan järnvägsstyrelsen,
under förutsättning af Eders Kungl. Maj:ts nådiga stadfästelse,
samt bolagsstyrelsen, under förbehåll af bolagsstämmans godkännande,

Kung!. Maj:ts Nåd. Proposition No 24.

upprättats ett vid skrifvelsen fogadt, såsom bilaga till detta protokoll
upptaget förslagskontrakt.

Innan ja^. redogör för de närmare villkoren i förslagskontraktet,
tillåter jag mig. till en början i underdånighet meddela en kortfattad
öfversikt öfver tillkomsten af ifrågavarande järnväg.

^Ar 1896 ingicks aftal mellan svenska och tyska statsmyndigheter
angående inrättande af ny postförbindelse mellan Sverige och kontinenten
via Trelleborg och Sassnitz. Med anledning däraf upptogs af
kommunala myndigheter och enskilda personer i Malmö frågan om
anordnande af en ny direkt järnvägsförbindelse mellan nämnda båda
städer vid sidan af redan befintliga järnvägsförbindelser. Detta ledde
därtill att den. 15 oktober 1896 af Carl Herslow m. fl. till Kungi. Maj:t
ingafs ansökning om koncession å järnvägsanläggning mellan Malmö
och Trelleborg.

. Kungl. Maj:ts befallningshafvande i Malmöhus län anförde i underdånigt
utlåtande i ärendet, bland annat, att den hufvudsakligaste vikten
borde läggas på den föreslagna järnvägens uppgift att förmedla postförbindelsen
mellan Sverige och Tyskland genom dess ledande öfver
Malmö, där södra stambanan, järnvägen från Göteborg och Norge samt
ångbåtsförbindelsen från Köpenhamn sammanstötte.

Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen framhöll, bland annat, att staten,
äfven om^ den under någon kortare tid kunde låta kontinentalposten
föras till Trelleborg öfver endera af de redan befintliga enskilda järnvägarna,
likväl i längden icke kunde uppehålla den internationella förbindelsen
å enskild bana utan snart måste, för att försäkra sig mot afbrott
och höga kostnader, utsträcka sitt stambanenät till Trelleborg
eller tillsvidare låta enskilda på betryggande villkor utföra en dit ledande
fullt lämplig järnväg, samt att, sedan västkustbanan dåmera öfvergått
till statsbana med ändpunkt i Malmö, hänsynen till en ändamålsenlig
järnvägsdrift kräfde, att den kontinentala posttrafiken fördes
öfver Malmö. På grund häraf och då den ifrågasatta nya järnvägen
vore fullt lämplig för befordrande af nämnda trafik, och banan kunde
genom vid koncessionen fästade lösningsvillkor få af staten när som
helst förvärfvas till dess verkliga kostnad för ägaren utan de uppoffringar,
som ^skulle åtfölja inlösen och ombyggnad af någon af de befintliga
till Trelleborg ledande järnvägarna, tillstyrkte styrelsen koncessionsansökningen.

Järnvägsstyrelsen. gjorde i underdånigt utlåtande den 5 januari
1897 gällande, att, enligt järnvägsstyrelsens förmenande, följande önskemal
borde i afseende a lämpligaste sättet att förena statens järnvägar
med Trelleborgs hamn för ordnandet af den s. k. kontinentaltrafiken

Kungl. Maj ds Nåd. Proposition N:o 24.

tillgodoses, nämligen att föreningslinjen, med hänsyn såväl till västkustbanetrafikens
anslutning som till ett bättre utnyttjande af personvagnarna,
borde utgå från Malmö och utgöra den direktaste möjliga
vägen därifrån till Trelleborgs hamn samt, i afseende a snälltagens
snabbhet, säkerhet och regelbundna gång, ej stå efter någon del af
statsbanorna, äfvensom att staten borde äga rätt att på billiga villkor
och ju förr dess hellre inlösa föreningslinjen.

Efter att hafva framhållit, hurusom det måste från början tillses,
att den måhända inom kort mycket lifaktiga trafikens kraf på utveckling
i fullt mått kunde tillgodoses, äfvensom att det vid öfverlåtelsen
af kontinentaltrafiken vore nästan en bjudande nödvändighet att förbehålla
staten att få inlösa banan, ingick järnvägsstyrelsen på frågan
om den tidpunkt, då staten skulle kunna tillit sjelfständigt bestämma
angående kontinentaltrafiken utan att därtör behöfva göra någon ekonomisk
uppoffring i sammanhang med vederbörande bolagsbanas inlösen,
och kom järnvägsstyrelsen därvid till den uppfattning, att valet
af linjen Malmö—Kontinenten skulle snarast af tre ifrågasatta alternativ
sätta staten i tillfälle att utan finansiell uppoffring, när staten så önskade,
själf omhändertaga kontinentaltrafiken i hela dess utsträckning. I
sammanhang med bemötande af uppkomna klagomål från förutvarande
enskilda järnvägars sida yttrade järnvägsstyrelsen vidare i ärendet, att
kontinentalbanans hufvudsakliga syfte ej vore att vara en lokalbana
utan att utgöra, förr eller senare i statens egen hand, en fortsättning
af stambanan till landets södra kust.

Åf Kungl. Maj:t särskilt tillkallade sakkunniga förklarade i afgifvet
yttrande i ämnet, att de af handlingarna i ärendet funnit, att
de synnerligen bördiga och folkrika orter, som skulle beröras af den
tillämnade järnvägen, syntes vara i behof af den lättnad i samfärdsel,
en dylik anläggning komme att medföra; att enligt vederbörandes yttrande
i närheten förefintliga järnvägars ekonomiska bestånd genom
järnvägsföretaget i fråga icke äfventyrades; att väsentliga fördelar
torde beredas för en lämplig anordning och ostörd utveckling af den
beslutade kontinentaltrafiken; samt att Kungl. Maj:t genom att vid koncessionen
fästa därför erforderliga villkor sattes i tillfälle att, . när
sådant ansåges önskvärdt, på ett prisbilligare sätt, än eljest antagligen
kunde ske, utsträcka statsbanesystemet ända till Trelleborg.

Sedan Kungl. Maj:t den 18 december 1896 fastställt bolagsordning för
järnvägsaktiebolaget Malmö—Kontinenten, hvilket skulle hafva till ändamål
att anlägga och trafikera ifrågavarande nya järnväg mellan Malmö och
Trelleborg, beviljades genom nådig resolution den 9 januari 1897 nämnda
bolag koncession å sådan järnväg, genom hvilken resolution bestämdes,

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 24. 5

att järnvägen skulle byggas i öfverensstämmelse med det alternativt
föreslagna, för en tåghastighet af ända till 90 km. i timmen afsedda
byggnadssätt, äfvensom att järnvägen skulle utgå från statsbanestationen
i Malmö och ej, såsom ock ifrågasatts, från stationen Östervärn å
Malmö—Tomelilla järnväg.

Angående statens rätt att inlösa banan intogs i resolutionen det
i koncessioner i allmänhet föreskrifna s. k. a) villkoret, hvilket här
dock skulle äga tillämplighet, när helst staten så påfordrade och ej,
såsom i regel sker, med begränsning i tiden till tio år efter det den
koncessionerade järnvägen öppnats för trafik. Det stadgades nämligen
att svenska statsverket vore berättigadt att, när sä påfordrades, inlösa
ifrågavarande järnväg med tillhörigheter och trafikmateriel mot ett
penningbelopp, som motsvarade hvad järnvägen med tillhörigheter och
trafikmateriel enligt räkenskaper, som Kungl. Maj:t godkände, kostat
koncessionshafvarna med tillägg af ränta efter fem för hundra om året,
men med afdrag af den nettoinkomst, banan under tiden lämnat; och
skulle lösesumman, som skulle anses utgöra inlösningsvärdet af hela
järnvägsbyggnaden med alla dess fasta och lösa tillhörigheter, af hvad
slag de vara månde, äfvensom af hela den i behåll varande reservoch
förnyelsefonden, utan annat undantag än af de för trafikens behof
i förråd befintliga förlags- och konsumtionsartiklar, såsom obegagnade
syllar och skenor med tillbehör, stenkol, oljor och dylikt, inom
ett år efter det lösningsanspråket framställts och i hvarje fall inom
sex månader efter det staten tillträdt järnvägen, af svenska statsverket
erläggas tillika med fem procent ränta därå, för år räknadt, från tillträdesdagen;
hvar]ämte egendomen skulle till statsverket afträdas skuldfri
eller ock behörigt afdrag å löseskillingen göras för beloppet af den
i järnvägen intecknade skuld.

Järnvägen i fråga öppnades för allmän trafik den 5 oktober 1898.

Järnvägsanläggningen är utförd med normal spårvidd af 1,435 meter.
Banans längd är 32 km., rälsvikten 40 kg. per meter, största lutningen
10 på 1,000 samt största tillåtna hastighet, såsom ofvan nämnts, 90 km.
i timmen. Mellan ändpunkterna Malmö centralstation, tillhörig statens
järnvägar, och Trelleborgs nedre station, tillhörig Lund—Trelleborgs järnväg,
har ifrågavarande järnväg stationer vid föreningsstationen Östervärn,
tillhörig Malmö—Tomelilla järnväg, (2 km), Fosieby (7 km.),
Lockarp (10 km.), Ande (14 km.), Månstorp (17 km.), Östra Grefvie
(20 km.), Slågarp (23 km.) och Skytts—Yemmerslöf (26 km.), alla afstånd
räknade från Malmö.

Bolagets rullande materiel utgjorde år 1906 fem lokomotiv med
tender, tio personvagnar, hvaraf fem kombinerade l:a och 3:e klass

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 24.

tre 3:e klass och två kombinerade 3:e klass och postvagnar, samt 107
godsvagnar, hvaraf 9 s. k. gods-packvagnar samt 13 täckta och 85
öppna vagnar. Värdet af den rullande materielen upptogs vid 1906
års slut till 732,029 kronor 59 öre.

Ur den för järnvägsaktiebolaget Malmö—Kontinenten fastställda
bolagsordning må här anmärkas, att aktiekapitalet skall utgöra minst
850,000 kronor och högst 1,200,000 kronor, fördeladt i aktier, hvarje å 500
kronor, samt att beslut om bolagets upplösning ej är giltigt, med mindre
samtliga aktieägarna förenat sig därom eller beslutet fattats å två på
hvarandra följande bolagsstämmor, däraf minst en ordinarie, och å den
stämma, som sist hålles, biträdts af minst 3 » af de röstande.

Aktiekapitalet vid 1906 års slut utgjorde 1,130,500 kronor. Aktieägare
med 10 aktier och därutöfver äro Malmö stad med 1,000 aktier,
Stora Slågarps kommun med 57 aktier, Ingelstads kommun med 50
aktier, Ostra Grefvie kommun med 45 aktier, Ande kommun med 20
aktier, enhvar af ett tjugutal personer mestadels i Malmö med 20 aktier,
en enskild person i Wemmerslöf med 16 aktier och enhvar af 17 personer
i Malmö med 10 aktier, sålunda sammanlagdt representerande
1,758 aktier till ett nominellt värde af 879,000 kronor.

I järnvägen äro intecknade två obligationslån. Det ena, benämndt
obligationslån n:r 1, är afslutadt år 1898 med brand- och lifförsäkringsbolaget
Skåne å 1,750,000 kronor och löper med 4 % samt skall genom årliga
utlottningar från och med oktober månad år 1901 återbetalas inom 40
år med rätt för järnvägsbolaget att efter den 31 december 1910 låta
till återbetalning utlotta större belopp, än i amorteringsplanen föreskrifves,
eller ock att återbetala hela lånet efter 6 månaders uppsägning.
Obligationslånet n:r 2 af år 1902 eller ett af Malmö stad garanteradt
4 % obligationslån å kronor 870,000, att amorteras genom utlottning
inom 40 år, är tecknadt af Malmö sparbank, sparbanken Bikupan samt
Oxie härads sparbank; och är låntagaren förbehållen rätt att efter ingången
af år 1913 öka den i amorteringsplanen angifna utlottningen
eller ock efter föregången sex månaders uppsägning inbetala hela lånet.

Jag torde nu få öfvergå till att meddela åtskilliga ur bolagets årsberättelser
hämtade, af järnvägsstyrelsen sammanställda uppgifter rörande
de viktigaste trafikresultaten beträffande järnvägen.

Till en början har då i efterföljande tabell upptagits järnvägens
hvarje år bokförda byggnadskostnad (kostnad för färdiga banan och
rullande materiel), bruttoinkomst, driftkostnad och nettobehållning, utgiftsprocent,
inkomst per dag och bankilometer samt afkomstprocent.

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 24.

										In-
									U tgifts-	komst	Af-
	Kostnad för							procent	per
År.	färdiga banan och rullande	Bruttoinkomst.	Driftkostnad.	Netto-	(drift- kostnad	dag och	komst-
	materiel.								i % af	ban-	pro-
	Er.		Er.						brutto- inkomst).	kilo- meter.	cent.
			Kr.		Er.		Er.
1898 .........	2,526,521	93	42,711	04	36,721	45	5,989	59	86	15	17
1899 .........	2,823,643	17	233,538	52	204,921	78	27,616	74	88	19	91	0''98
1900 .........	3,372,248	10	278,987	30	243,118	33	35,868	97	87	23	89	1’06
1901 .........	3,443,986	31	268,075	37	243,785	63	24,289	74	91	22	95	0''7 1
1902 .........	3,583,427	61	268,199	12	222,569	16	45,629	96	83	22	96	1''27
1903 .........	3,584,360	44	318,655	39	218,034	66	100,620	73	68	27	28	2-81
1904 .........	3,594,474	54	336,042	87	225,666	43	110,376	44	67	28	69	3’07
1905 .........	3,602,622	97	308,555	54	233,431	29	75,124	25	76	26	42	2-09
1906 .........	3,608,063	35	395,396	17	267,133	46	128,262	71	68	33	85	3’55
1907 *)......	3,611,000	—	411,800	—	289,600	—	122,200	—	70	35	26	3-38

Person- och godstrafikens utveckling framgår af följande redogörelse: -

	Inkomst af
År.	resande, res-gods, post och extra tåg.	gods, lefvande djur, extra och diverse.	Kesande.	Gods- kvantitet.
	Er.		Kr.		Antal.	Ton.
1898..........................................	19,857	44	22,853	60	42,129	15,541
1899..........................................	117,749	63	115,788	89	174,482	40,813
1900..........................................	126,663	97	152,323	33	177,801	74,882
1901..........................................	125,944	64	142,130	73	173,722	85,522
1902..........................................	123,479	12	144,720	—	190,040	75,876
1903..........................................	133,320	37	185,335	02	183,030	127,373
1904..........................................	139,317	44	196,725	43	192,986	128,664
1905..........................................	141,237	70	167,317	84	194,477	110,840
1906..........................................	156,852	27	238,543	90	208,315	167,840 1

Approximativt beräknadt ur räkenskapshandlingarna för detta år.

8 Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition No 24.

Järnvägsstyrelsen har omförmält, hurusom dessa uppgifter gåfve
vid handen en ej oväsentlig ökning af bruttoinkomsten under de år, banan
varit öppen för allmän trafik. Såväl antal resande som tonantal gods
kunde sägas i genomsnitt hafva varit i stadig tillväxt. Undantag gjorde
särskildt år 1905, då den minskade godstrafiken föranledde bruttoinkomstens
nedgång med omkring 30,000 kronor, men att märka vore,
att detta undantagsförhållande föranleddes af under större delen af året
pågående byggnadsstrejk. Enligt senast tillgängliga uppgifter, eller för
år 1906, hade de hufvudsakliga varuslag, som befordrats å Malmö—
Kontinentens järnväg, utgjorts af hvitbetor 34,777 ton, grus 29,217 ton,
gödningsämnen 20,385 ton, tegel och eldfast lera 8,446 ton, spannmål
m. m. f,815 ton samt stenkol och dylikt 7,262 ton. All anledning funnes
att antaga, att banans trafik, äfven oberoende af inrättande af ångfärjeled,
fortfarande skulle visa tillväxt.

Beträffande driftkostnaden utvisade, enligt hvad järnvägsstyrelsen
vidare anför, den upprättade tabellen, att, under det driftkostnadens förhållande
till bruttoinkomsten eller utgiftsprocenten varit under perioden
1898—1902 ganska väsentlig och under år 1901 uppgått ända till 91 A,
med år 1903 inträdt gynnsammare förhållanden. Ökningen af utgiftsprocenten
från år 1906 till år 1907 med 2% eller till 70 % vore uppenbarligen
att tillskrifva de från och med juni 1906 inträdda förhöjda
aflöningskostnaderna, hvilka i sin helhet drabbat kostnadskontot för år
1907. För år 1908, hvarunder samma löneaftal är gällande som under
år 1907, torde kunna antagas ungefär enahanda utgiftsprocent som under
sistnämnda år.

Den väsentliga ändring af nettobehållningens belopp, som från och
med år 1903 sålunda, frånsedt undantagsåret 1905, ägt rum, hade
gifvetvis inverkat fördelaktigt på bolagets ställning. Att å denna järnväg,
som trots sin jämförelsevis korta sträckning numera gåfve ^omkring
35 kronor i inkomst per dag och bankilometer, hitintills någon
utdelning åt aktieägare icke kunnat ifrågakomma, vore att tillskrifva
den omständigheten, att obligations- och öfriga lånebeloppen öfverstiga
aktiekapitalet så väsentligt eller med dess dubbla belopp och att behållningen
af driften först från och med år 1904, frånsedt undantagsåret
1905, kunnat förslå till räntornas gäldande. Följande tablå lämnar en
öfversikt i detta hänseende och om möjligheten för aktieägarna att i
en framtid nedbringa den nu ganska afsevärda förlustsiffran.

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 24.

	Förlust å		Skilnad mellan
År.	bolagets rörelse enligt vinst- och	bruttoinkomst och drift-	Kantor å lån.	Vinst.		Förlust.
förlustkontot.	kostnad.
	Kr.		Kr.		Kr.		Kr.		Kr.
1899..................	33,910	03	27,616	74	67,516	36			39,899	62
1900..................	80,494	71	35,868	97	82,453	65	—	—	46,584	68
1901..................	192,236	54	24,289	74	136,031	57	—		111,741	83
1902..................	261,703	08	45,629	96	115,096	50	—	—	69,466	54
1903..................	264,043	34	100,620	73	102,960	59	—	—	2,340	26
1904..................	260,993	07	110,376	44	107,326	17	3,050	27	—	—
1905.................	296,150	48	75,124	25	110,281	66	—	—	35,157	41
1906.................	279,340	96	128,262	71	111,453	19	.16,809	52	—	—
1907 (approx.) ...	270,140	—	122,200	—	113,000	—	9,200	—	--	—

Järnvägsstyrelsen har därefter redogjort för resultatet af förhandlingarna
med bolagsstyrelsen, vid livilka förhandlingar gifvetvis för bestämmande
af inlösningspriset för bolagets järnväg måst tagas hänsyn
till bestämmelserna härom i koncessionen.

Med iakttagande i hufvudsak af samma grunder, som i detta afseende
gjort sig gällande vid statens inköp af den s. k. Västkustbanan
och nu senast den från och med den 1 januari 1907 öfvertagna Örebro
—Svärta järnväg, och efter behörig granskning af bolagets räkenskaper
skulle, anför järnvägsstyrelsen, inlösningspriset enligt koncessionen vid
1906 års utgång utgå enligt följande beräkning.

Anläggningskostnad	Kanta å 5 % å anläggnings-kostnaden	%	N ettoinkomst (skilnaden. mellan brutto-inkomst och. driftkostnad) Kronor
Datum	Kronor	För tiden	Kronor
185/io98..............................	2,526,521	93	6/io—3I/i2 1898	29,826	99	5,989	59
18>/i 99..............................	2,526,521	93	Yl —31/i-2 1899	126,326	10	27,616	74
191/! 00..............................	2,823,643	17	1 1 —ni/i2 1900	141,182	16	35,868	97
19'' : 01 ..............................	3,372,248	10	1/l —31/l2 1901	168,612	41	24,289	74
19Vi 02..............................	• 3,443,986	31	Yl —Sl/i2 1902	172,199	32	45,629	96
191 : 03..............................	3,583,427	61	Vi—1“Vis 1903	179,171	38	100,620	73
19! 1 04..............................	3,584,360	44	Yl —3Yi2 1904	179,218	02	110,376	44
191. * 05..............................	3,594,474	54	7i —u/n 1905	179,723	73	75,124	25
19: i 06..............................	3,602,632	97	Yi —sVi2 1906	180,131	15	128,262	71
1931/i206.............................	3,608,063	35	Summa	1,356,391	26	553,779	13

Bill. till Biksd. Prot. 1908. 1 Sami. 1 Åfä. 15 Höft. 2

Kung!. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 24.

Inlösningspris för järnvägen:

Anläggningskostnaden (per 31 /12 1906) kronor 3,608,063: 35

Ränta å d:o............................................... J>__1,356,391: 26 4^64,454: 61

hvarifrån afgår nettoinkomst .................................................... 553,779: 13

Återstod kronor 4,410,675:48

Af ett sålunda enligt koncessionsbestämmelserna efter förhållandena
vid 1906 års slut beräknadt inlösningspris, 4,410,675 kronor 48 öre,
skulle, sedan skulderna inklusive aktiekapitalet enligt 1906 års räkenskaper
guldits och enligt samma räkenskaper för bolaget tillgängliga
tillgångar realiserats, återstå 523,285 kronor 37 öre till utdelning åt
aktieägarna, motsvarande ungefär 5,7 % för hvarje år å aktiekapitalet.

Det hade vid de förda förhandlingarna från statens järnvägars sida
ifrågasatts, huruvida icke åtminstone den nedsättning af inlösningspriset
kunde ifrågakomma, att aktieägarna erhölle allenast 5 % per år å aktiekapitalet
räknadt till den föreslagna tillträdesdagen den 1 januari 1909.
Detta hade ansetts vara med grunderna för bestämmelserna i koncessionen
mera öfverensstämmande. Då bolagsstyrelsen medgifvit rättmätigheten
af hvad sålunda från järnvägsstyrelsens sida ifrågasatts,
men icke ansett sig kunna därutöfver nedsätta bolagets anspråk, hade
köpeskillingen af järnvägsstyrelsen beräknats sålunda, allt i rundt tal:

Skulder med afdrag af realiserbara tillgångar ...... kronor 2,750,000: —

Aktiekapital ....................................................................... 1,130,000: —

5 % ränta å aktiekapitalet till den 1 januari 1909 »_565,000: —

Summa kronor 4,445,000: —

hvarifrån afdragits värdet af en, enligt hvad förslagskontraktet
angifver, å annans mark i
Malmö uppförd tillbyggnad till lokomotivstall
........................................................................ » 24,000: —

hvadan köpeskillingen utgör ...................................... Kronor 4,421,000: —

Med beräkning af inlösningspriset vid 1908 års slut enligt koncessionen
skulle, därest, såsom med största sannolikhet kunde förutses,
trafikresultatet för år 1908 komme att i genomsnitt motsvara samma
resultat för år 1907, detta pris uppgå till i rundt tal 4,520,000 kronor,
hvilket belopp med omkring 100,000 kronor öfverstege det nu i förslagskontraktet
bestämda.

Rörande öfriga bestämmelser i förslagskontraktet hafva följts de

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 24.

grunder, som varit bestämmande vid statens inköp af Västkustbanan,
hvadan bär torde vara tillfyllest angifva de bestämmelser, som uti nu
föreliggande förslag till köpekontrakt ansetts särskildt erforderliga utöfver
de vanliga villkoren.

Utom det att, såsom ofvan angifvits, från köpet undantagits en å
mark, tillhörig Malmö—Tomelilla järnvägsaktiebolag, uppförd tillbyggnad
till lokomotivstall, har vid den i kontraktet omförmälda likvid påfordrats
företeende af, förutom gravationsbevis af viss affattning, jämväl
bevis, att bolagets nu oguldna kapitalskuld till Lund—Trelleborgs
järnvägsaktiebolag, 112,314 kronor 52 öre, enligt 9 § i kontraktet
rörande föreningsstationen i Trelleborg, hvilken skuldsumma återfinnes
bland skulderna enligt 1906 års räkenskaper, blifvit af Malmö—Kontinentens
järnvägsaktiebolag gulden. Då detta belopp beräknats i köpeskillingen,
bör gifvetvis staten vid öfvertagande af detta föreningssfationskontrakt
vara fritagen från denna skuld.

Uti 6 § i förslagskontraktet hafva särskildt angifvits de aftal, som
på staten öfvergå vid banans förvärfvande, nämligen de båda kontrakten
rörande de andra järnvägar tillhörande föreningsstationerna Östervärn
och Trelleborg m. m., Indika båda kontrakt äro ouppsägbara och icke
kunna ändras, med mindre båda parterna äro om ändringen ense. För
begagnande af Östervärns station erlades för år 1906 omkring 11,000
kronor, hvari dock ingå vissa räntor. Under samma år hade Malmö—
Kontinentens järnväg att erlägga för begagnande af Trelleborgs station
omkring 43,000 kronor men hade å andra sidan, enligt kontraktet, inkomst
af stationen från andra banor till närmare 8,000 kronor.

Den i förslagskontraktet vidare angifna öfverenskommelsen mellan
Lund—Trelleborgs järnvägsaktiebolag, järnvägsaktiebolaget Malmö—
Kontinenten och Malmö—Trelleborgs järnvägsaktiebolag angående fördelning
af viss trafik och häraf härflytande inkomster skall enligt § 7
första stycket i öfverenskommelsen äga bestånd under tio år från den
1 maj 1899 eller alltså till den 1 maj 1909. Enligt samma paragrafs
andra punkt kan den fortfarande därutöfver under vissa förutsättningar
äga giltighet, så länge järnvägen Malmö—Kontinenten tillhör sin nuvarande
ägare. Med hänsyn härtill har staten måst binda sig vid
öfverenskommelsen under de första fyra månaderna af år 1909, men
har därefter handlingsfrihet ansetts böra staten tillförsäkras rörande
ifrågavarande trafik, hvilken afser gods, som befordras

a) mellan svenska stationer norr om Malmö, med visst undantag,
å ena sidan, samt utländska stationer, å andra sidan, då godset befordras
medelst de af svenska och preussiska postverken subventionerade
ångfartygen mellan Trelleborg och Sassnitz;

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition No 24.

b) mellan de i Malmö belägna stationerna, å ena sidan, och stationerna
i Trelleborg, å andra sidan, äfvensom mellan de i Malmö belägna
stationer, å ena sidan, samt utländska stationer, å andra sidan, via
Trelleborg;

c) via Trelleborg mellan stationerna i Malmö samt öster om Trelleborg
belägna stationer.

Ett med Trelleborgs expressbyrå afslutadt kontrakt bar ansetts
böra uppsägas till tidpunkten för statens järnvägars öfvertagande af
järnvägen.

I detta sammanhang har järnvägsstyrelsen vidare anmärkt, att
kontraktet af den 9 september 1897 mellan järnvägsstyrelsen och styrelsen
för järnvägsaktiebolaget Malmö—Kontinenten angående rätt för
bolaget till gemensamt begagnande af statsbanestationen i Malmö samt
om besörjande å bolagets järnväg af den s. k. nya kontinentaltrafiken
själffallet komme att upphöra vid statens öfvertagande af banan, och
därmed äfven statens järnvägars skyldighet att utgifva den godtgörelse
för förlust å driften af det sedan flera år inrättade andra tågparet för
kontinentaltrafikens besörjande, som i öfverenskommelsen stadgas och
hvilken under år 1906 uppgått till omkring 28,000 kronor. Vid banans
eventuella förvärfvande af staten i samband med anordnande af ångfärjedrift
torde, såsom ock af vederbörande distriktsförvaltning i afgifvet
yttrande framhållits, vara erforderligt anordna ett lokaltåg i
hvardera riktningen utöfver hvad nu finnes, då de fyra s. k. kontinentaltågen
ej borde stanna å stationerna eller medföra lokalresande. Den
ökade kostnaden, som häraf föranleddes, berördes ock vid beräkning
af banans blifvande nettobehållning i en vid järnvägsstyrelsens skrifvelse
fogad promemoria. (Bilaga B).

Förslagskontraktets 7 § tillerkänner statens järnvägar nyttjanderätt
under viss tid till några af eller eventuellt samtliga de fyra stallrum,
som ej ingå i köpet, samt till erforderlig mark för uppförande för
statens järnvägars räkning af provisorisk tillbyggnad till stallen. Detta
hade, enligt uppgift af järnvägsstyrelsen, ansetts erforderligt under tiden
intill dess de lokomotivstall, hvilka upptagits i beräkningen af kompletteringskostnaderna
för banan, blifvit uppförda. Enligt till järnvägsstyrelsen
inkommet protokollsutdrag hade Malmö—Tomelilla järnvägsaktiebolag
för sin del godkänt de till statens järnvägar gjorda upplåtelser,
som 7 § innefattar.

Slutligen hade ansetts lämpligt att i 8 § af förslagskontraktet
hänvisa till en kontraktet bilagd förteckning å den personal, som må

Kungl. Maj.is Nåd. Proposition No 24. 13

öfvergå i statens järnvägars tjänst, med angifvande af vederbörandes
löneförmåner.

Ersättning för mistade inkomster till vissa innehafvare af befälsposter
vid järnvägen hade skäligen ansetts icke böra af staten gäldas.

Beträffande nu förevarande fråga om statens inlösen af Malmö—
Kontinentens järnväg har järnvägsstyrelsen hänvisat till hvad styrelsen
i sitt ofvannämnda underdåniga utlåtande den 5 januari 1897 anfört ifråga
om valet af Malmö—Kontinentens järnväg såsom förmedlande kontinentaltrafiken
den direktaste möjliga vägen från Malmö till Trelleborgs
hamn, särskilt styrelsens erinran därom, att det vid öfverlåtelse af
kontinentaltrafiken vore nästan en bjudande nödvändighet att förbehålla
staten att förr eller senare på möjligast förmånliga villkor inlösa ifrågavarande
järnväg. Då nu fråga förelåge om ett bättre anordnande af
kontinentaltrafiken genom inrättande af ångfärjeled, syntes tidpunkten
just vara inne att inlösa ifrågavarande järnväg och därmed, såsom från
början afsetts, utsträcka stambaneuätet från knutpunkten mellan södra
stambanan och västkustbanan till landets södra kust. Det torde icke
heller lida något tvifvel därom, att därest järnvägen komme i statens
egen hand, större förutsättningar förefunnes för en mera rationell och
tidsenlig utveckling af ifrågavarande trafik beträffande transport af såväl
resande som gods.

Utredning rörande den sannolika afkastningen af järnvägen återfunnes
i nyss omförmälda promemoria af styrelsens matematiker och
framginge af densamma, att under det år 1906 öfverskottet uppgått till
128,300 kronor, genom statsinköpet skulle, frånsedt till en början färjelinjens
inflytande, den årliga nettoinkomsten sannolikt komma att utgöra

70.000 kronor.

På grund af inrättande af en färjeled skulle åter ökningen af inkomst
af godstrafik uppgå till 80,000 kronor och af persontrafik till

11.000 kronor för år räknadt. Då någon ökning af driftkostnaden för
järnvägen på grund af ångfärjetrafiken ej torde behöfva beräknas, skulle
den sammanlagda nettoinkomstökningen på grund af färjeledens inrättande
kunna beräknas till 90,000 kronor och sålunda nettoinkomsten
till 160,000 kronor. Detta motsvarade något öfver 3,5 % ränta på
köpeskillingen för banan, med tillägg af koinpletteringskostnaden för densamma,
eller sammanlagdt 4,505,000 kronor.

I frågan om banans komplettering hade vederbörande distriktsförvaltning
på anmodan inkommit med yttrande rörande de kostnader, som
kunde erfordras för försättande i fullgodt skick af Malmö—Kontinentens
järnväg, och hade distriktsförvaltningen, efter besiktning af järnvägen,
anmält, att följande kompletteringsarbeten vore erforderliga:

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 24.

två mindre boställshus, flera vedbodar m. m............. kronor 23,000: —

underhåll af stängsel, telegrafledningar in. m............. » 8,000: —

ett vattentorn in. m. samt kolupplag i Trelleborg ... )) 13,000: —

fyra lokomotivstallar i Malmö ........................................ » 40,000: —

Summa kronor 84,000

Under förutsättning att Eders Kungl. Maj:t besluter framlägga
förslag för Riksdagen om inköp af Malmö—Kontinentens järnväg har
järnvägsstyrelsen slutligen hemställt, att i propositionen måtte föreslås
anvisande af anslag till belopp af 84,000 kronor för nämnda kornpletteringsarbeten
å järnvägen.

Det synes mig vara otvifvelaktigt att, när ångfärjeförbindelse genom
staternas försorg ordnas mellan Trelleborg och någon punkt på Tysklands
kust, svenska statens järnvägar måste utsträckas till Trelleborg.
Endast på detta sätt kan förbindelsen i hvad rör förhållandet till järnvägarna
blifva fullgod. Den 32 km. långa sträckan mellan Malmö och
Trelleborg kommer eljest att utgöra ett hinder för statens handlingsfrihet
vid förbindelseledens behöriga utnyttjande, det må nu vara
fråga om fastställande af tidtabeller eller af tariffer eller om åtgärder
vid förseningar eller dylikt. Denna uppfattning stämmer ock öfverens
med de af mig förut återgifna uttalandena under förberedelserna för
meddelande af koncession för järnvägsanläggningen i fråga.

Kostnaden för järnvägens inköp jämte den jämförelsevis obetydliga
kompletteringen,tillsammans4,505,OOOkronor,ställer sig rätt afsevärd. Den
uppgår till något mer än 140,000 kronor per kilometer, under det att den beräknade
sammanlagda byggnadskostnaden till och med år 1906 för statsbanelinjerna
söder om Storvik utgör i det närmaste 124,000 kronor per kilometer.
Det obetydliga behofvet af komplettering visar emellertid, att
banan befinner sig i fullgodt och väl utrustadt skick. Det kan icke
vara tal om att för statsverkets räkning bygga ytterligare en järnväg
mellan Malmö och Trelleborg. Icke heller lämpar det sig att inlösa
den andra järnvägen mellan Malmö och Trelleborg, på hvilken järnväg
färden mellan Malmö och Trelleborg är något längre. Denna järnvägär
afsevärdt svagare byggd än Malmö—Kontinentens järnväg och sträcker
sig i själfva verket endast från Södervärns station i Malmö. Mellan
Södervärns och Malmö västra stationer, 3,4 kilometer, begagnas för
järnvägens tåg Malmö—Ystads järnvägs spår. Den enda skäliga utvägen
synes då vara att inköpa Malmö—Kontinentens järnväg för det begärda
priset, hvilket visats vara 100,000 kronor billigare, än bolaget enligt
koncessionsvillkoren haft rätt att fordra. Med inköpet af en redan fär -

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 24.

dig- järnväg följer ju ock, att den redan upparbetade trafiken kommer
den nye ägaren till godo. Bruttoinkomsten af järnvägen har från år
1899, det första hela trafikåret, till år 1907 stigit från omkring 233,500
kronor till omkring 411,800 kronor.

Emellertid synes af järnvägsstyrelsens redogörelse, att nettobehållningen
af järnvägen, som år 1906 utgjorde 128,262 kronor 71 öre,
innan de till 111,453 kronor 19 öre uppgående räntorna utgått, skulle
komma att i statens hand, om ångfärjetrafiken ej kommer till stånd, gå
ned till endast omkring 70,000 kronor och således icke ens motsvara
räntan pa de till omkring 2 Va millioner kronor uppgående obligationslånen.

Ser man efter i den omförmälda, vid detta protokoll fogade uträkningen,
hvarpå denna stora nedgång beror, finner man att efter 1906
års förhållanden, bland annat, persontrafikinkomsten skulle minskas
med 45,700 kronor, beroende på statens billigare persontaxa, och att
godstrafikinkomsten skulle genom sammanslagningen minskas med i
medeltal en half banafgift — 25 öre per ton — eller med 39,500
kronor. Med iakttagande af jämväl en annan post minskning i inkomster
samt några poster minskning i utgifter äfvensom vissa omständigheter,
som föranleda ökning i inkomster, framkommer det omförmälda
nettobehållningsbeloppet 70,000 kronor.

Kommer däremot ångfärjetrafiken till stånd, skulle enligt samma
uträkning, såsom redan meddelats, nettobehållningen i statens hand
kunna beräknas till 160,000 kronor per år. Detta belopp motsvarar något
mer än 3,5 procent ränta på det af staten nedlagda kapitalet 4,505,000
kronor. Enligt meddelad uppgift ur amorteringstabellerna kommer vid
1908 års slut att återstå oguldet å det första obligationslånet 1,579,000
kronor och å det andra 858,000 kronor eller således tillsammans

2,437,000 kronor. Räntan därå efter 4 procent utgör 97,480 kronor,
och skulle således 62,520 kronor anses motsvara ränta å det öfriga
af staten nedlagda kapitalet, 2,068,000 kronor, hvilket gör 3 procent.

Med hänsyn till den synnerliga vikt, som ligger på att få statsbaneförbindelse
ända fram till Trelleborgs hamn, torde det ekonomiska
resultat, som uppkommer, när färjeförbindelse finnes anordnad, få anses
tillfredsställande. A andra sidan är det ekonomiska resultatet, innan
färjeförbindelsen kommer till stånd, så svagt, att jag icke vågar föreslå
inlösen af järnvägen under annan förutsättning, än att det är klart
att ångfärjeförbindelsen blir en verklighet, huru nyttigt det än skulle
vara redan för den bestående förbindelsen öfver Trelleborg—Sassnitz
att i Trelleborg hafva anslutning till statsjärn v ägarna.

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition No 24.

På sätt förut i liknande fall ägt rum, torde såväl hvad som genast
måste kontant utgå jämte det behöfliga kompletteringsanslaget, enligt
beräkning tillsammans 2,068,000 kronor, som ock blifvande rånte- och
kapitalinbetalningar å obligationslånen böra bestridas af upplånta medel
samt förty anvisas att utgå från riksgäldskontoret.

På grund af hvad jag sålunda anfört får jag i underdånighet hemställa,
att Eders Kungl. Maj:t måtte föreslå Riksdagen

att, under förutsättning att vederbörliga beslut under innevarande
år fattas om anordnande af en ångfärjeförbindelse mellan Trelleborg
och Sassnitz, med godkännande till hufvudsakliga delar af det vid
detta protokoll fogade förslagskontraktet angående förvärfvande för
svenska statens räkning af den järnvägsaktiebolaget Malmö—Kontinenten
tillhöriga järnvägen mellan Malmö och Trelleborg, ej mindre
bemyndiga riksgäldskontoret att på rekvisition af järnvägsstyrelsen utanordna
de medel, som erfordras för gäldande af hvad för järnvägen skall
kontant till dess ägare utbetalas samt för fullgörande af räntelikvider och
kapitalafbetalningar å de i järnvägen intecknade obligationslån, än äfven
för år 1909 anvisa till kompletteringsarbeten å järnvägen 84,000 kronor
att utgå af riksgäldskontoret.

Till denna af statsrådets öfriga ledamöter biträdda
hemställan behagade Hans Maj:t Konungen
lämna bifall och förordnade, att proposition i ämnet
skulle till Riksdagen aflåtas af den lydelse, bilaga
till detta protokoll utvisar.

Ur protokollet:

Solve Berger.

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 24.

Bilaga A.

Under förutsättning för kungl. järnvägsstyrelsens del af Kungl.
Maj:ts nådiga stadfästelse och för styrelsens för Malmö—Kontinentens
järnvägsaktiebolag del af bolagsstämmans godkännande hafva sagda
styrelser träffat nedannämnda aftal och därom upprättat följande

Kontrakt

angående förvärfvande för svenska statens räkning af
Malmö—Kontinentens järnväg.

§ 1.

Malmö—Kontinentens järnvägsaktiebolag försäljer till svenska staten
den bolaget tillhöriga, vid rådstufvurätten i Kristianstad den 14 april
1902 lagfarna Malmö—Kontinentens järnväg med alla dess fasta och
lösa tillhörigheter, af hvad slag de vara må, tillika med all öfrig järnvägsbolaget
tillhörig fast egendom, och således:

l:o) hela det jordområde, hvarå bolaget enligt rådstufvurättens i
Kristianstad lagfartsprotokoll den 14 april 1902 erhållit lagfart eller
som eljest tillhör järnvägsbolaget;

2:o) själfva järnvägen till öfver- och underbyggnad, bro- och trumbyggnader,
utlagda sy liar, skenor, spårväxlar samt vändskifvor och
vagnvågar jämte stängsel;

3:o) alla järnvägsbolaget tillhöriga hus, byggnader, signalerings•och
andra inrättningar samt fasta inventarier;

_4:o) alla järnvägen tillhöriga telegraf- och telefonapparater med
därtill hörande ledningar;

5:o) all järnvägens rullande materiel, såsom lokomotiv, person- och
godsvagnar samt andra fordon, jämte därtill hörande lösa inventarier
och reservdelar;

Bih. till Riksd. Prof. 1908. 1 Sami. 1 Afd. 15 Käft.

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 24.

6:o) alla öfriga, ofvan icke omnämnda lösa inventarier, ehvad de
äro vid tillträde stiden för begagnande vid hufvudkontoret, expeditionslokalerna,
å stationerna och linjen utlämnade eller i bolagets förråd
befintliga. ____

Från köpet undantages dock en å annans mark i Malmö uppförd
tillbyggnad till lokomotivstall, inrymmande fyra stallrum; och äro i
köpet^ likaledes icke inbegripna de för trafikens behof i förråd befintliga
förlags- och konsumtionsartiklar, såsom obegagnade syllar och skenor
med tillbehör, stenkol, oljor och dylikt.

§ 2.

Förteckningar öfver de i § 1 mom. 5 och 6 upptagna föremål
skola under december månad 1908 upprättas så, att dessa förteckningar
med hänsyn till sannolik förbrukning under tiden till den 1 januari
1909 utvisa hvad af de förtecknade föremålen kan antagas återstå sistnämnda
dag; skolande sagda förteckningar uppgöras af kungl. järnvägsstyrelsens
och bolagets ombud.

Vid skiljaktiga meningar härom mellan ombuden tillkallas en af
kungl. järnvägsstyrelsen och bolaget eller, i brist af ölverenskommelse
dem emellan, af Kungl. Maj:ts befallningshafvande, i Malmöhus län för
sådant ändamål utsedd besiktningsman, som äger i omtvistade punkter
skilja mellan ombuden.

§ 3.

Tillträdet sker den 1 januari 1909, då all den egendom, som .enligt
§ 1 till staten öfverlåtes, af bolaget öfverlämnas till dem, hvilka
af kungl. järnvägsstyrelsen förordnats att emottaga densamma. Därvid
aflämnas tillika af bolaget slutlig öfverlåtelsehandling och samtliga åtkomsthandlingar
till den bolaget tillhörande jord, hvarvid bolaget dock
icke tillförsäkrar statsverket annan eller bättre rätt än den bolaget
själft äger.

§ 4-

Löseskillingen utgör fyra millioner fyrahundratjuguett tusen
(4,421,000) kronor.

Löseskillingen likvideras sålunda att

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 24.

a) staten öfvertager, mot afdrag å lösesumman, de två i järnvägen
intecknade obligationslån af åren 1898 och 1902 å sammanlagdt ursprungligen
två millioner sexhundra tjugu tusen (2,620,000) kronor, numera
efter till och med år 1907 verkställda utlottningar två millioner
fyrahundrasjuttiotre tusen (2,473,000) kronor med därå" till den 1 januari
1909 upplupen ränta, i den mån bolaget icke kan öfverlämna obligationerna
eller visa, att desamma blifvit tillintetgjorda eller att ränta å
lånen guldits;

b) den 2 januari 1909 utbetalas kontant till bolaget återstående
beloppet af löseskillingen med villkor att bolaget därvid med behöriga
bevis styrker, dels att i den lagfarna järnvägen icke finnes inteckning
för annan gäld än ofvannämnda obligationslån, dels att bolagets nu
oguldna kapitalskuld till Lund—Trelleborgs järnvägsaktiebolag enligt
9 § i nedannämnda öfverenskommelse rörande gemensamt begagnande
af Trelleborgs station, etthundratolf tusen trehundrafjorton (112,314)
kronor 52 öre, blifvit af Malmö—Kontinentens järnvägsaktiebolag gulden.

§ 5.

Bolaget förbinder sig att, till dess järnvägen afträdes, behörigen
underhålla densamma.

§ 6.

Bolagets rättigheter och skyldigheter på grund af följande överenskommelser,
öfvergå, i hvad på bolaget ankommer, på staten:

a) öfverenskommelsen den 8 mars 1898 emellan Malmö—Tomelilla
järnvägsaktiebolag, å ena, samt järnvägsaktiebolaget Malmö—Kontinenten,
å andra sidan, angående dels öfverlåtande till sistnämnda bolag
af tillgänglig mark för anläggande af dess järnväg mellan Malmö och
Östervärns stationer och dels gemensamt begagnande af Malmö—Tomelilla
järnvägsaktiebolags station vid Östervärn;

b) öfverenskommelsen den 10 januari 1898 mellan Lund—Trelleborgs
järnvägsaktiebolag, å ena, samt järnvägsaktiebolaget Malmö—
Kontinenten, å andra sidan, angående gemensam station i Trelleborg;
samt

för tiden intill den 1 maj 1909, därest ej annat aftal mellan statens
järnvägar och andra vederbörande kontrahenter träffats;

c) öfverenskommelsen i augusti 1901 mellan Lund—Trelleborgs
järnvägsaktiebolag, järnvägsaktiebolaget Malmö—Kontinenten och Malmö
—Trelleborgs järnvägsaktiebolag angående fördelning af trafik m. m.

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 24.

Nuvarande öfverenskommelsen med Trelleborgs expressbyrå uppsäges
af Malmö—Kontinentens järnvägsaktiebolag till upphörande den
1 januari 1909.

Staten öfvertager den skyldighet, som må åligga Malmö—Kontinentens
järnvägsaktiebolag, att utgifva ersättning för skada i följd af
järnvägens anläggning eller drift, i den mån dylik ersättning icke vid
bestämmande af löseskillingens belopp tagits i beräkning och sålunda
godtgjorts bolaget.

§ 7.

Statens järnvägar tillerkännes för tiden från tillträdesdagen till den
1 januari 1912 nyttjanderätt

dels till två af ofvan omförm älta fyra stallrum och eventuellt, därest
så från motpartens sida medgifves, ytterligare ett af eller båda de
återstående stallrummen mot en årlig ersättning af 300 kronor för
hvarje stallrum;

dels till den utanför stallarna belägna vändskifvan med tillhörande
spår, och deltaga parterna i underhållskostnaden för vändskifvan och
spåren i förhållande till de af hvardera parten i bruk tagna stallrummen;

dels ock till erforderlig mark för uppförande för statens järnvägars
räkning af provisorisk tillbyggnad till förevarande stall, i den mån
statens järnvägar icke, enligt hvad nyss nämnts, medgifvits att förfoga
öfver ifrågavarande fyra stallrum, samt mot skyldighet för statens järnvägar
att gälda den högre brandförsäkringsafgift, som genom tillbyggnadens
uppförande kan drabba Malmö—Tomelilla järnvägsaktiebolag.

Skada å byggnader jämte vändskifvan och tillhörande spår, som
genom statsbanepersonalens förvållande vid användande af stallrummen,
vändskifvan och berörda spår tillfogas Malmö—Tomelilla järnvägsaktiebolag,
ersättes af statens järnvägar. ''

§ 8.

De vid järnvägen nu anställda befattningshafvare, hvilka finnas
upptagna uti bär bilagda förteckning, äfvensom innehafvare af de nya
befattningar, hvilka med Kungl. järnvägsstyrelsens därtill lämnade medgifvande
och efter samma styrelses pröfning af aflöningsförmånerna
inrättas under år 1908, skola äga rätt att den 1 januari 1909 öfvergå
i statens järnvägars tjänst utan minskning af då innehafvande till dem
från järnvägen utgående löneförmåner, dock med förbehåll

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 24.

l:o) att de åtnöja sig med deras innehafvande befattningar jämförliga
sådana, som kungl. järnvägsstyrelsen anser lämpligt åt dem
anförtro;

2:o) att de varda underkastade alla för statens järnvägspersonal
nu eller framdeles gällande reglementen och instruktioner samt villkor
för antagande, bibehållande af anställning, befordran och entledigande;

3:o) att i händelse deras från den enskilda järnvägen utgående
aflöningsförmåner öfverstiga, hvad dem enligt aflöningsreglementet vid
statens järnvägar skulle tillkomma, aflöningen för dem kommer att utgå
dels såsom ordinarie arfvode med belopp, som gällande aflöningsreglemente
för hvarje särskild befattning bestämmer, och dels såsom extra
arfvode, motsvarande skillnaden mellan det ordinarie arfvodet och deras
i bolagets tjänst innehafvande löneförmåner;

4:o) att, därest deras aflöningsförmåner i samma tjänst understiga,
hvad dem enligt aflöningsreglementet vid statens järnvägar skulle tillkomma,
de må vid dem af bolaget tilldelade löneförmåner bibehållas,
intill dess kungl. järnvägsstyrelsen eller Kungl. Maj:t på järnvägsstyrelsens
förslag kan finna lämpligt höja aflöningen till hvad nämnda
reglemente föreskrifver; samt

5:o) att de icke äga rätt ingå såsom delägare i statens järnvägars
pensionsinrättningar, med mindre kungl. järnvägsstyrelsen, efter pröfning
för hvarje särskildt fall af befattningshafvares därom ingifna ansökan,
finner sådant kunna utan pensionskassornas särskilda betungande
bifallas; hvaremot kungl. järnvägsstyrelsen från och med den 1 januari
1909 skall i afseende å de bolagets befattningshafvare, som tillhöra
enskilda järnvägarnas pensionskassa och som ej erhålla särskildt tillstånd
att i statens järnvägars pensionskassor inträda, äga samma förpliktelser
och rättigheter i förhållande till förstnämnda kassa som bolaget
skulle äga, om järnvägen fortfarande vore bolagets egendom,
dock såvidt angår den aflöningsförhöjning, som bemälda befattningshafvare
må komma att erhålla efter banans öfvertagande af staten,
endast under förutsättning af enskilda järnvägarnas pensionskassas
samtycke.

Förhöjning af de förenämnda personal nu tillkommande aflöningsförmåner
må ej under innevarande år äga rum i annan ordning eller
i högre grad än den hittills af bolagets styrelse följda.

Före den 1 september 1908 skall bolaget till kung], järnvägsstyrelsen
öfverlämna förteckning öfver de befattningshafvare, k vilka önska
begagna sig af omförmälda rätt att öfvergå i statens järnvägars tjänst,

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition No 24.

jämte uppgift å dem enligt för år 1908 fastställd stat tillkommande
löneförmåner.

Stockholm den 23 januari 1908.

För kungl. järnvägsstyrelsen:

F. W. IL Pegelow.

Per Kjellin.

För styrelsen för järnvägsaktiebolaget Malmö—Kontinenten:
Carl Herslow. Per Bendz. C. Faxe.

Herrar Carl Herslows, Per Bendz och C. Faxes egenhändiga namnteckningar
intyga på en gång närvarande vittnen:

Emil Lindelöf. Fr. Norrman.

Malmö. Malmö.

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 24

Förteckning å personal, som må

Station.	Befattning.	Födelseår och datum.
	Banafdelningen.
	Banmästare: Joll. Jönsson...........................................................	n/u 62
	Banvakt: A. G-. Sjöström.......................................................	31/a 65
	A. Olsson...............................................................	23/s 81
	N. Blycker.............................................................	17;9 69
	A. Holmström........................................................	24/s 68
	N. Jönsson.............................................................	24/n 76
	Joll. Kosén.............................................................	20/7 73
	E. Olsson...............................................................	19/12 71
	0. Johansson.........................................................	26/12 70
	J. Nilsson..............................................................	25/i 74
	A. Nilsson.............................................................	2/s 67
	Extra fanvakt: N. Olsson...............................................................	14/i 74
	A. Olsson...............................................................	ie/e 78
	P. Pettersson.........................................................	5/i2 77
	P. Levall...............................................................	10/i2 72
	J. Månsson.............................................................	ce
	N. Greko ...............................................................	4/i 70
	J. Andersson..........................................................	,0/i2 65
	A. Tobiasson..........................................................	ls/5 61
	H. Andersson.........................................................	28/2 83
	0. Assarsson..........................................................	O 00 t- aT" 0-1
	Grindvalct: J. Olsson...............................................................	Vio 48
	E. Sjöström............................................................	% 63
	E. Agren................................................................	25/e 39
	A. Olsson...............................................................	15A 89

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 24.

Bilaga till kontrakt den 23 januari 1908 rörande
förvärfvande för statens räkning af Malmö—
Kontinentens järnväg.

öfvergå i statens järnvägars tjänst.

Antagen i tjänst vid Malmö —Kontinentens j ärnväg	Innehafvande arfvode.	Inkvar- tering.	Extra inkomster.	Anmärkningar.
första gången.	i nn inne-hafvande befattning.
°/io 98	Vid	98	1,470	för år.	In nät.
5/io 98	5/io	98	1,020	»	»
12/a 03	15/s	04	780	)>	..
5/io 98	Vio	98	900	»	»
Vid 98	Vid	98	900	»	»
5/io 98	S/lO	98	900	»	»
Vio 98	Vio	98	900	»	»
V io 98	Vid	98	900	»	»
Vid 98	Vid	98	900	»	»
Vid 98	Vio	98	900	»	»
Vio 98	Vio	98	900	»	»
Ve 04	v»	04	2: C 7 för dag.
12/a 03	''Va	03	2:52	»
Vid 98	Vid	98	2:52	»
Vid 98	Vio	98	2:52	n
5/io 98	Vid	98	2:52	n
6/io 98	Vid	98	2:52	n
Vio 98	Vid	98	2:52	»
Vio 98	Vid	98	2:52	n
23A 06	23A	06	2:52	»
Va 05	Va	05 .	2:52	»
•A Öl	‘A	01	900 för år.
»/i» 98	Vio	98	180	»
Vn 05	Vn	05	300	»
17/s 04	‘Va	04	180	»

Bih. till Biksd. Prof. 1908. 1 Sami. 1 Afd. 15 Häft.

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 24.

Station.	Befattn.ing.	Födelseår och datum.
		A. Blyeker.............................................................	Vs 66
		B. Holmström.........................................................	9A 67
		A. Jönsson.............................................................	20/4 76
		B. Olsson...............................................................	6/s 73
		A. Nilsson..............................................................	I0/i 78
		N. Kristensson........................................................	S1A 43
		B. Nilsson..............................................................	20/s 67
		B. Håkansson.........................................................	23/io 74
		Maskinafdelningen.
	Vagnsmörj are:	C. Eklund..................................................... ........	29/i 87
		B. Davidsson.........................................................	23/s 73
		P. Hulling.............................................................	8,8 73
		Jeppa Walfrid.......................................................	6/e 55
	Lokförare:	N. H. Österling......................................................	5/s 66
		A. Boland.............................................................	s0/3 62
		M. P. Jönsson........................................................	3°/u 70
		A. Johansson.........................................................	9/9 76
		E. 0. Lindberg......................................................	8/s 67
	Lokeldar e:	N. Larsson............................................................	29/i2 79
		S. Svensson...........................................................	Va 78
		A. Dahlberg..........................................................	20/e 82
	Lokputsare:	0. Mattson............................................................	16/s 73
		C. G. Holmberg......................................................	Vä 63
		N. Gullberg...........................................................	22/s 79
	Dagvakt:	N. Nilsson.............................................................	39/3 74
	Kolvakt:	J. Mårtensson.......................................................	Va 81
	Pumpare:	C. G. Ström..........................................................	22/s 66
	Vagnputsar c.*	L. Nilsson.............................................................	2/n 69
		A. Forsberg..........................................................	21A 56
		H. Weborg............................................................	22/s 80
		P. Frank...............................................................	23A 60
	Vagnstäderska:	Hilda Jönsson ......................................................	28/8 58

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 24.

Antagen i tjänst vid Malmö —Kontinentens järnväg	Innehafvande arfvode.	InkvaT- tering.	Extra inkomster.	Anmärkningar.
första gången.	i nu inne-hafvande befattning.
Vid 98	Vid	98	180 för år.
6/io 98	Vid	98	204	»
6/io 98	Vid	98	204	»
6/io 98	Vid	98	180	j)
Vn 98	Vn	98	180	»
Ve 00	S/6	00	900	»
8/i 00	Vi	00	400	»
20/» Öl	2%	01	540	»
26/i 06	26A	06	1,020	»	+ milpenningar.
CO Oi o uT"	Vio	07	1,020	»	»
Vn 00	Vid	07	1,020	»	»
5/io 98	Vid	98	1,140	»	»
o CD CO	Vid	98	1,800	n	»
*Ao 98	Vid	98	1,800	»	»
6/io 98	Vid	98	1,695	»	»
Vio 98	V7	06	1,380	»	)>
6/io 98	l/l	08	1,380	»	»
Vt 06	Vt	06	1,020	»	»
6/.d 98	V»	98	i;290	»	»
Vt 06	Vi	08	1,020	»	w
10/s 03	10/a	03	2:91 för	dag.
17A 07	"A	07	2:67
14/id 07	14/ld	07	2:67	n
24/4 02	24/4	02	2:91	»
4/ö 07	V*	07	2:67	»
5/id 98	Vid	98	2:73	»
4/h 01	4/n	01	3:17	»
,6/t 07	le/.	07	2:67	»	•
14/s 06	14/5	06	2:67	»
4/e 99	Ve	99	3:17	»
Vid 98	Vid	98	480 för år.

Kung!. Maj.is Nåd. Proposition N:o 24.

Station.	Befattning.	Födelseår och datum.
Lockarp .....................	Traflkafdelningen: Stationsinspektor: Erik Wästfeit.......................................................	I9/s 77
Arrie ........................	J. M. Persson.......................................................	19/ä 61
Månstorp ..................	Esaias Scbolander.................................................	27A> 71
Östra Grefvie ............	Jeppa Nilsson.......................................................	2S/S 67
Slågarp .....................	J. B. Malmström..................................................	13/s 78
Fosieby .....................	Stationsmästare: Nils Cato.............................................................	V» 60
Sk. Vemmerlöf............	M. F. Bosendahl...................................................	15A 66
Fosieby .....................	Stationskarl: N. Nihlén.............................................................	6A 78
»	A. Andersson........................................................	G/ia 74
Lockarp .....................	N. J. Fredriksson..................................................	00 o rH
» .....................	N. Andersson........................................................	30/i2 84
Arrie ........................	G. Ekvall.............................................................	22/5 75
» ........................	N. Siegvard..........................................................	25/s 81
Månstorp ..................	M. Dablin............................................................	12/i0 71
» ..................	S. Stadier...........................................................	6/s 83
Östra Grefvie ............	J. Carlsson..........................................................	22/9 70
» ............	A. Nilsson............................................................	20/n 80
Slågarp .....................	A. Hultman.........................................................	16/10 82
» .....................	A. Sjölin..............................................................	CQ CO ©f''
Sk. Vemmerlöf............	B. Möller............................................................	Va 84
» ............	P. Möller............................................................	22/7 69
	Konduktör: F. H. Isberg........................................................	12/5 76
	0. Almgren.........................................................	19/i2 69
	F. A. Lundqvist...................................................	8/i2 74
	samt å byrån i Malmö nu tjänstgörande.
Malmö........................	Kontorsskrifvare Ernst Bebm.........................................................	18/9 76
»	Stationsskrifvare Bror L. Borgh.....................................................	8/s 84
»	Kontorsbiträde Tb. 0. Jönsson......................................................	CO CO

Kung]. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 24.

Antagen i tjänst vid Malmö—Kontinentens järnväg	Innehafvande arfvode.	Inkvar- tering.	Extra inkomster.	A	n m ä r k	n i n g a	r.
första gången.	i nu inne-hafvande befattning.
						Extra inkomsterna	fördelade	sålunda
	•						Fel-	För exp. al	Inkomst
							räknings-	medicin-	af stations-
							penningar.	låda.	jorden.
6/io 98	V» 03	1,000 fö	r år.	In nät.	585	250	80	105	150
6/io 98	6/io 98	1,530	»	»	885	260	55	90	480
5/io 98	Vio 98	2,175	n	»	1,020	540	65	140	275
5/io 98	Vio 98	1,530	»	»	1,065	530	85	100	350
5/io 98	Vä 03	1,000	»	»	380	no	20	40	210
Vid 98	Vid 98	945	»	»	305	70	25	10	200
5/io 98	Vio 98	945	»	»	735	160	30	35	510
5/io 98	Vi» 98	1.056	»
						hvarjämte anmärkes, att dessa sju stations-
V» 03	Vo 03	912	»			föreståndare för uppvägning af betor åtnjuta
25/i 99	2ä/i 99	984	»			vissa ersättningar af	vederbörande socker-
						bruk.
Vs 96	Vi 08	840	»
Vio 98	Vid 98	1,056	»
74 05	V''4 05	840	»
28/i 99	28/i 99	984	»
Vn 06	Vi 08	840	»
e/io 98	Vio 98	1,056	»
5/4 99	V4 99	912	»
4A 04	Vi 06	840	n
22/u 04	Vi 05	840	»
u/4 06	nA 06	840	»
e/4 05	Vs 05	840	»
6/io 98	V» 99	1,260	»			+ nålpenningar.
4/s 98	Vi 06	1,080	»			»
13/a 99	Vä 07	1,080	»			»
18/0 98	Vi 05	2,100	n
Va 05	Vi 07	1,500	»
10/5 04	26/ia 04	1,170	»

Kungi. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 24.

Bil. B.

P. M.

angående afkastningen af Malmö—Kontinentens järnväg, om den inköpes
af staten, och ångfärjeförbindelsen Trelleborg—Sassnitz inrättas.

Malmö—Kontinentens järnvägs inkomster och utgifter år 1906, frånsedt
räntor o. d., ställa sig sålunda (i afrundade tal):

Inkomster af persontrafik......................................................... 137,100 kronor

fraktgods ...................................................... 167,700 d

ilgods.................................................................... 10,900 »

post...................................................................... 17,000 »

annan trafik......................................................... 6,700 »

Förvaltningsbidrag från främmande järnvägar.................. 32,300 ))

Vagnhyra ...................................................................................... 14,600 :»

Diverse inkomster....................................................................... 9,100 ))

Summa inkomster 395,400 kronor

Utgifter för byråafdelningen ................................................. 17,400 kronor

)) ''» banafdelningen:

slipersutbyte .................................................. 12,300 )>

andra utgifter ................................................ 29,000 »

» » i ra fik a (‘delningen................................................... 37,200 )>

» » maskinafdelningen:

vagnhyra ........................................................ 20,100 »

Transport 116,000 kronor

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 24.

Transport 116,000 kronor

Utgifter för underhåll .............................................................. 23,900 »

öfriga utgifter................................................ 64,900 »

Förvaltningsbidrag till andra järnvägar............................. 54,800 »

Försäkringar och skatter ....................................................... 5,900 »

Diverse utgifter ........................................................................ T,600 »

Summa utgifter 267,100 kronor
Öfverskott 128,300 »

I dessa belopp böra genom ett statsinköp uppkomma följande förändringar,
om till en början färjelinjens inflytande frånses.

Persontrafikinkomsten, som motsvarar omkring 4,2 öre för personkilometer,
minskas till 2,8 öre för personkilometer, alltså med en tredjedel
eller 45,700 kronor.

Fraktgodstrafikinkomsten minskas med i medeltal en half banafgift
(25 öre för ton), eller för inalles 158,000 ton, 39,500 kronor.

öfriga trafikinkomster torde nedgå med omkring 5,000 kronor.

Den del af bidraget från främmande järnvägar, som utgöres af
statens järnvägars bidrag till kontinentaltågen, skulle väl komma att
bortfalla i sin nuvarande form men i så fall i stället uppträda såsom
motsvarande minskning af utgifter för statens järnvägars öfriga linjer.
Då det är önskvärdt att hålla dessa linjer utanför denna undersökning,
antages beloppet bär komma att kvarstå såsom inkomst för Malmö—
Kontinentens järnväg, bvilket ju endast innebär en bokföringsåtgärd.

Inkomsten för vagnhyra, 14,600 kronor, kan anses komma att bortfalla,
om motsvarande post bland utgifterna strykes.

Inkomsterna skulle således minskas med 104,800 kronor.

Bland utgifterna kunna följande anses bortfalla:

för byråafdelningen..................................................................... 17,400 kronor.

» vagnhyra............................................................................... 20,100 »

» försäkring och skatter...................................................... 5,900 »

43,400T) kronor.

Å andra sidan tillkomma på grund af under år 1906 inträdda löneförhöjningar,
hvilka i utgifterna för år 1906 ingå endast till en del, om r)

Härjämte skulle kunna ifrågasättas, huruvida posten »förvaltningsbidrag till
främmande järnvägar» bör ändras. En utredning häraf har emellertid icke kunnat
verkställas.

32 Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 24.

kring 6,000 kronor, samt för ett nytt tågpar (jämför distriksförvaltningens
utredning) omkring 20,000 kronor, och den verkliga utgiftsminskningen
stannar således vid 17,400 kronor.

Under dessa förutsättningar skulle nettot komma att minskas med
104,800 — 17,400 = 87,400 kronor och således nedgå från 128,300
till omkring'' 41,000 kronor. Med all sannolikhet behöfver emellertid
en så betydlig nedgång icke befaras. De anförda siffrorna afse ju år
1906, och under de tre åren därifrån till dess staten skulle öfvertaga
banan komma inkomsterna med säkerhet att stiga betydligt öfver 1906
års (för 1907 beräknas bruttoinkomsterna inemot 20,000 kronor högre
än 1906), medan den härigenom uppkommande stegringen af utgifterna
till större delen tagits i beräkning genom det förutsatta nya tåget.
Genom nedsättning i transportafgifter bör ock en ökning af trafiken
uppstå. Det synes icke öfverdrifvet att antaga en stegring af nettoinkomsterna
med 30,000 kronor på 3 år. De skulle i så fall år 1909
icke understiga 70,000 kronor, oafsedt de på grund af färjetrafiken
uppkommande ökade inkomster.

Hvad beträffar de på grund af färjetrafiken uppkommande ökade
inkomsterna för trafik till och från Tyskland, kunna de med ledning åt
ångfärjekommissionens betänkande och järnvägsstyrelsens utlåtande häröfver
uppskattas sålunda:

Godstrafik. Ångfärjekommissionens betänkande den 6 februari 1907
upptog inkomst på linjen Trelleborg—Barhöft för godstrafik 520,000
kronor, hvaraf på Sveriges de! 260,000 kronor. Enligt en utredning
den 30 april 1907 skulle häri för linjen Trelleborg—Sassnitz uppkomma
en minskning till omkring 486,000 kronor, för Sveriges del

243.000 kronor. Enligt järnvägsstyrelsens utlåtande i november 1907
borde Sveriges inkomst på grund af Hamburgtrafikens bortfallande
minskas med ytterligare 80,000 kronor, hvilket belopp uteslutande faller
på godstrafiken och minskar Sveriges inkomst häraf till i rundt tal

160.000 kronor, motsvarande 3,080 kronor för kilometer. Med samma
medelinkomst för Malmö—Kontinentens järnväg skulle dess inkomst af
godstrafik med Tyskland efter färjeledens inrättande blifva 99,000 kronor
för år. Ökningen på grund af färjeleden uppgår således till sistnämnda
belopp, minskadt med nuvarande inkomst af godstrafik med Tyskland,
som beräknats till 19,000 kronor, alltså till 80,000 kronor för år.

Persontrafik. I nämnda utredning den 30 april 1907 beräknas en
ökning af omkring 12,500 resande till och från Tyskland. Efter i
medeltal 90 öre för biljett motsvarar detta för sträckan Malmö—Trelleborg
ungefär 11,000 kronor.

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 24.

Sammanlagda inkomstökningen för Malmö—Kontinentens järnväg
på grund af ångfärjetrafiken bör således icke understiga 90,000 kronor.
Någon ökning af driftkostnaderna på grund af denna trafik torde ej
behöfva beräknas, då kontinentaltågen enligt distriktsförvaltningens plan
skulle så godt som uteslutande reserveras för denna trafik.

Hela nettoinkomsten för järnvägen efter färjeledens inrättande kan
således uppskattas till minst 160,000 kronor för år, motsvarande något
öfver 3,5 % ränta på anläggningskapitalet, hvilket inklusive kostnader
för nya byggnader och anläggningar kan beräknas till 4,505,000 kronor.

Stockholm den 17 januari 1908.

Nils Ahlberg.

Bill. till BiJcsd. Prof. 1908. 1 Sami. 1 Afd. 15 Käft.