Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N;o 225
Proposition 1909:225
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N;o 225.
1
N:o 225.
Kung!. Maj:ts nådiga proposition till Riksdagen angående upplåtelse
på arrende af staten tillhöriga vattenfall i Lagan
vid Götaström och Fågelfors m. m. i Jönköpings lån;
gifven Stockholms slott den 23 april 1909.
Under åberopande af bilagda utdrag af statsrådsprotokollet öfver
jordbruksärenden för denna dag, vill Kungl. Maj:t härmed föreslå Riksdagen
medgifva,
att de staten tillhöriga vattenfallen i Lagan vid Götaström och
Fågelfors i Tofteryds socken af Jönköpings län jämte för vattenfallens
tillgodogörande nödiga, å en i statsrådsprotokollet åberopad karta närmare
angifna jordområden må till Tofteryds kommun på arrende upplåtas
för den tid samt mot den arrendeafgift och på de hufvudsakliga
villkor i öfrigt, som vattenfallsstyrelsen uti ett i statsrådsprotokollet
återgifvet utlåtande föreslagit, äfvensom med rätt för kommunen att
fritt begagna de öfver kronoparken till området ledande vägar mot
skyldighet att enligt lag deltaga i deras underhåll.
De till ärendet hörande handlingar och kartor skola Riksdagens
vederbörande utskott tillhandahållas; och Kungl. Maj:t förblifver Riksdagen
med all kungl. nåd och ynnest städse välbevågen.
GUSTAF.
öskar Nyländer.
Bih. till Bilcsd. Prot. 1909. 1 Sami. 1 Afd. 170 Höft.
1
2
Kungl. Maj$8 Nåd. Proposition N:o 225.
Utdrag af protokollet öfver jordbruksfonden, hållet inför Hans
Maj;t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den
23 april 1909.
Närvarande:
Hans excellens herr statsministern Lindman,
Statsråden: Petersson,
Hederstierna,
Hammarskjöld,
Swartz,
grefve Hamilton,
grefve Ehrensvärd,
Malm,
Lindström,
Nyländer.
Efter gemensam beredning med chefen för landtförsvarsdepartementet
anförde chefen för jordbruksdepartementet, statsrådet Nyländer
vidare:
Uti en till Kungl. Maj:t ställd, den 18 mars 1907 ingifven skrift
har Tofteryds kommun anhållit, såvidt nu är ifråga, att få arrendera
vattenkraften uti de staten tillhöriga vattenfallen i Lagan från och med
Götaström till och med Fågelfors inom Tofteryds socken af Jönköpings
län äfvensom att vid bifall härtill få till fritt begagnande åt sig upplåtna
dels nödigt jordområde såväl för kraftstationsanläggningar med
därtill hörande byggnader och ledningar som till eventuellt behöflig
uppdämning i ån mellan Götaström och Fågelfors och till förbättring
af därstädes befintliga dammfästen, dels ock nödiga vägar till och vid
de blifvande anläggningarna, och har kommunen därvid hemställt, att
såväl arrendeafgiften som tiden för upplåtelsens bestånd måtte bestämmas
så gynnsamt som möjligt för kommunen.
Till stöd för ansökningen har kommunen framhållit, att det inom
orten bedrefves en ganska betydande småindustri, bestående särskildt i
3
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 225.
tillverkning af enkla och billiga åkdon; att denna industri vore så
mycket betydelsefullare för orten, som dess jordbruksmöjligheter till
följd af jordmånens mindre goda beskaffenhet vore ganska begränsade;
att emellertid nämnda industri vore utsatt för en skarp konkurrens från
enahanda .industri å andra orter, där tillgång till billig drifkraft funnes;
samt att det fördenskull för en fortsatt utveckling af denna industriella
verksamhet vore synnerligen önskvärd! att genom ifrågavarande vattenfalls
tillgodogörande anskaffa billig drifkraft.
Ifrågavarande vattenfall tillhöra dels kronoparken Götaström och
dels Skillingaryds skjutfält. Kronoparken bildades år 1893, då för kronans
räkning inköptes V2 mantal Båramo, afsöndrad utmark från 1U mantal
Alshult, och 131/40o mantal Bohult i Tofteryds socken samt V2 mantal
Södra Dufveled och utjorden Ådufveled i Byarums socken. Största
delen af dessa områden ligga väster om Lagan. En del däraf, tillhörande
förenämnda hemmansdel i Bohult, är dock belägen öster om
ån. Då Skillingaryds skjutfält bildades år 1896, afstods sistnämnda del
af kronoparken till skjutfältet, Hela den till området börande vattenkraften
i Lagan bibehölls emellertid till kronoparken. Sjkifva vattenfallet
vid Götaström har enligt upplysning i handlingarna varit obegagnadt,
sedan kronan inköpte egendomen. Enligt vattenfallskommitténs
förteckning öfver statens mera betydande vattenfall är afståndet från
fallet till Skillingaryds mötesplats och järnvägsstation 3 kilometer. Fallhöjden
är 3,3 meter och den tillgängliga vattenkraften har af kommittén
beräknats till 46 hästkrafter vid lågvattenstånd och 69 hästkrafter
vid industriellt medelvattenstånd. Vattenfallskommittén har om detta
fall särskildt anmärkt, att vid Skillingaryd bedrefves en ganska betydlig
småindustri (vagnmakeri), som möjligen, i en framtid kunde behöfva
fallets vattenkraft.
Vattenfallet vid Fågelfors är beläget strax söder om kronoparken
något närmare Skillingaryd än fallet vid Götaström samt tillhör skjutfältet,
Det förvärfvades af kronan år 1904, då för 20,000 kronor inköptes
kvarn- och såglägenheten Fågelfors under kronoskattehemmanet
Fåglabäck n:r 1, en från 9/6l mantal samma hemman afsöndrad jordplan
om 55 ar, kallad Betesveken, samt lägenheten Åäng om 3 tunnland
5 kappland, afsöndrad från V8 mantal kronoskatte Boglös n:r 1. Sedermera
har kronan jämväl förvärfva! områdena söder om lägenheten Fågelfors.
Någon oklarhet om belägenheten och omfattningen af den s. k.
Betesveken råder, men torde ej efter den utredning, som numera vunnits,
inverka på afgörandet af förevarande framställning.
4
Domänstyrelsen
den 15 juni
1901.
Kungl. Majits Nåd. Proposition N:o 225.
Öfver framställningen har domänstyrelsen den 15 juni 1907 afgifvit
underdånigt utlåtande och därvid öfverlämnat yttranden af vederbörande
jägmästare och öfverjägmästare äfvensom af järnvägsstyrelsen. Af dessa
yttranden framgår, bland annat, följande.
Vattenfallet vid Götaström har af jägmästaren ansetts icke under
en öfverskådlig framtid kunna finna användning för skogsväsendets
räkning; och har öfverjägmästaren i detta hänseende särskildt framhållit,
att, då kronoparken vore bevuxen uteslutande med ungskog,
vattenkraften vid fallet icke under de närmaste 60 åren komme att
tagas i anspråk för skogsväsendets räkning. Den mark, som kan ifrågakomma
för anläggning af kraftstation, utgöres enligt jägmästarens utsago
af utmagrad sandjord, därå gjorda skogsodlingar gifvit mycket
klent resultat och som kronoparken utan afsevärd olägenhet kan undvara.
Äfven öfverjägmästaren har vitsordat, att denna mark är af
ringa värde, bestående af mager, fin sand med ringa myllager. Genom
den uppdämning, som skulle blifva en följd af anläggningen, komme
enligt öfver] ägmästarens antagande en del till inägorna hörande, utarrenderade
ängar utmed Lagan att sättas under vatten, hvaremot
själfva skogsmarken å kronoparken icke syntes skola komma att lida
af uppdämning, då stränderna där vore höga och i allmänhet branta.
För de industriella anläggningarna inom Skillingaryds samhälle har
öfverjägmästaren ansett det vara ett lifsvillkor att erhålla billig kraft;
och har öfverjägmästaren jämväl framhållit, att anläggningen möjligen
äfven kunde blifva till gagn för de tidtals till Skillingaryd förlagda
regementena. Såväl jägmästaren som öfverjägmästaren har föreslagit
upplåtelse på 50 års tid, hvarjämte öfverjägmästaren ansett, att för det
område, som toges i anspråk för själfva anläggningen, kunde bestämmas
en afgift af 20 kronor för hektar, medan däremot den skada, som
kunde tillfogas ängarna genom vattenuppdämning och som syntes icke
kunna på förhand beräknas, enligt öfverjägmästarens uppfattning lämpligen
kunde bestämmas af skiljemän.
Järnvägsstyrelsen har anfört, att ifrågavarande vattenfall hade
hvarken det läge eller den storlek, att de kunde komma i fråga för
elektrisk drift af någon del af statens järnvägar.
Med anledning af hvad sålunda förekommit hemställde domänstyrelsen,
som ansett sig icke böra yttra sig om det till landtförsvaret
hörande vattenfallet vid Fågelfors, att Tofteryds kommun måtte medgifvas
rätt att under högst 50 år arrendera vattenfallet vid Götaström
äfvensom mark för kraftstation m. m. mot årlig afgäld af 20 kronor
per hektar, med skyldighet för kommunen att ersätta vederbörande
5
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 225.
arrendator samt kronan enligt lagen om skiljemän den 28 oktober 1887
all den skada, som kunde genom uppdämning tillfogas kronoparkens
mark. Storleken af arrendebeloppet för sjkifva vattenkraften ansåg
domänstj^relsen kunna beräknas först efter af sakkunnig skedd uppskattning
af kostnaden för fallets montering in. in.
Uti inför dr ad t utlåtande den 1 juli 1907 har arméförvaltningen
till en början meddelat, att lägenheten Fågelfors jämte två mindre
jordområden är utarrenderad på fem år från och med den 1 januari
1907 mot en summa af 750 kronor, dock så att arrendatorn under de
två första åren i stället för kontant arrende utför vissa närmare bestämda
reparationsåtgärder, äfvensom att vid en den 26 september 1903
i sammanhang med inköp af lägenheten företagen besiktning och värdering
af densamma vattenfallet därstädes uppskattats till 12,200 kronor,
å lägenheten uppförda byggnader upptagits till 6,000 kronor och marken
ansetts äga ett värde af i medeltal 150 kronor per hektar.
För egen del tillstyrkte arméförvaltningen, att ansökningen, såvidt
den rörde förenämnda under arméförvaltningens disposition ställda lägenhet,
måtte på det sätt bifallas, att Kungl. Maj:t — under förutsättning
att kommunen träffade uppgörelse med nuvarande arrendatorn af ifrågavarande
lägenhet samt vore villig att till pris, som af arméförvaltningen
godtoges, inlösa å lägenheten uppförda byggnader — måtte medgifva
kommunen att, mot den arrendeafgift samt på de villkor i öfrigt, som
arméförvaltningen kunde finna skäligt bestämma, under eu tid af högst
50 år få arrendera vattenfallet vid Fågelfors äfvensom mark för kraftstation
och nödig mark för ledningar in. m. därstädes.
Den 19 november 1907 har väg- och vattenbyggnadsstyrelsen
yttrat sig i ärendet och därvid anfört i hufvudsak följande.
Beträffande värdet af vattenkraften i de ifrågavarande fallen innehölle
handlingarna ingen annan utredning än att, som nämnts, vattenfallet
vid Fågelfors vid en den 26 september 1903 i sammanhang med
inköp af lägenheten Fågelfors företagen värdering uppskattats till 12,200
kronor, samt att enligt vattenfallskommitténs utredning år 1903 den i
Götaströmsfallet tillgängliga industriella medelvattenmängden beräknats
till 69 hästkrafter. Efter ett pris af 200 kronor per hästkraft, hvilket
i detta fall kunde anses motsvara förhållandena, skulle efter 5 % afkastning
å vattenfallens värde en arrendeafgift af 10 kronor vara skälig
per effektiv hästkraft, som vid så kalladt industriellt lågvatten, det ville
säga under minst 9 månader af året, kunde uttagas.
Då det vore till gagn för staten och det allmänna, att vattenfallen
ifråga, hvilka dittills icke haft någon användning, blefve tillgodogjorda
Armé för vattningen
den 1
juli i907.
Väg- och vattenbi/g
gnadsstyrelsen
den
19 november
1907.
6
Kungl. Majds Nåd. Proposition N:o 225.
i industriens tjänst, tillstyrkte väg- och vattenbyggnadsstyrelsen för sin
del bifall till ansökningen på följande villkor:
l:o) att arrendetiden bestämdes till 50 år, räknadt från det vattenverksanläggningarna
blifvit fullbordade och af statens kontrollant afsynade,
samt att kommunen vid arrendetidens slut tillerkändes företrädesrätt
till nytt arrende för en ytterligare period af 50 år, därest kronan
icke själf önskade begagna eller reservera vattenfallen,
2:o) att det årliga arrendet för den första perioden bestämdes till
tio kronor per effektiv hästkraft, som kunde genom vattenverksanläggningarna
uttagas vid den minsta vattenmängd, som 9 månader af året
icke underskredes,
3:o) att vattenverksanläggningarna borde vara påbörjade inom ett
år och fullbordade inom fyra år, räknadt från det laga kraftvunnet tillstånd
till desamma meddelats, såvida icke Kungl. Maj:t efter förhandenvarande
omständigheter skulle finna skäligt förlänga nämnda tid,
4:o) att kommunen skulle vara skyldig utföra vattenverksanläggningarna
i enlighet med den plan, som kunde varda godkänd, och de
föreskrifter i afseende å vattnets uppdämmande, som kunde varda gifna
vid den laga syn, hvilken på ansökan af kommunen och på dess bekostnad
borde föregå anläggningarna,
5:o) att flottled, därest sådan förefunnes å ifrågavarande sträcka af
ån, samt led för fiskens gång skulle af kommunen anordnas genom de
blifvande dammbyggnaderna i öfverensstämmelse med hvad, som kunde
komma att i behörig ordning föreskrifvas,
6:o) att vid arrendetidens slut kronan utan lösen skulle bekomma
dels sådana delar af vattenverksanläggningarna, hvilka såsom dammar,
kanaler och byggnader för vattenkraftens uttagande utöfvade inflytande
å vattendragets förändring till lopp eller läge, dels de å den arrenderade
marken uppförda byggnader, som vore afsedda för den vid vattenverksanläggningarnas
drift och skötsel anställda personalen,
7:o) att kronan skulle äga rätt att vid arrendetidens slut till sig
lösa de delar al vattenkraftsanläggningarna äfvensom därtill hörande
lös egendom, maskiner, ledningar och byggnader, som icke eljest enligt
arrendekontraktets bestämmelser skulle utan lösen tillfalla staten, samt
att, om staten icke ville begagna sig af denna lösenrätt, kommunen vid
arrendets frånträdande skulle vara skyldig att från det arrenderade området
bortföra hvad kronan icke önskade öfvertaga, samt
8:o) att den till kommunens begagnande i sammanhang med
vattenkraften upplåtna marken skulle utan godtgörelse för de å den
-
7
Kung!,. Maj.ts Nåd. Proposition N:o 225-
samma under arrendetiden gjorda förbättringar vid arrendets upphörande
till staten åter afträdas.
För att åstadkomma närmare utredning angående den afgift, som
borde fordras för upplåtelsen, anbefallde Eders Kungl. Maj:t genom beslut
den 18 januari 1908 väg- och vattenbyggnadsstyrelsen att låta verkställa
sådan utredning äfvensom inkomma med förnyadt utlåtande i ärendet.
Med anledning däraf har väg- och vattenbyggnadsstyrelsen låtit
kaptenen vid väg- och vattenbyggnadskåren John Ekelund, i vissa hänseenden
biträdd af domänintendenten Oskar Erickson och godsägaren
grefve J. G. von Seth såsom gode män, utföra denna utredning. Resultatet
däraf har Ekelund framlagt i ett till väg- och vattenbyggnadsstyrelsen
ställdt skriftligt yttrande jämte en af honom från andra kartor
sammandragen karta, hvilka handlingar nämnda styrelse med eget utlåtande
af den 13 mars 1908 öfverlämnat till Eders Kung]. Magt.
Kaptenen Ekelund har i sitt yttrande anfört hufvudsakligen följande.
Fallen Götaström och Fågelfors vore belägna i Lagaåns öfre lopp
och sålunda af mindre betydelse, då vattenmängden i ån vid lågvatten
å denna sträcka vore jämförelsevis liten. Å åns västra strand
sträckte sig kronans mark upp mot Götafors; å den östra ginge den
något längre upp efter ån. Från gränslinjen å västra stranden flöte
ån med ringa lutning och omgifven af delvis mycket lågt liggande
ängar ned mot Götaström, där den gjorde ett mindre fall, som förr
användts, men nu läge alldeles obegagnadt. För vattenfallets uttagning
använda byggnader vore till större delen raserade och i öfrigt förfallna.
Från Götaström flöte ån vidare, begränsad af höga skogbevuxna
stränder, nedom hvilka dock här och där funnes låga, tidvis vattendränkta
ängsmarker, till Fågelfors, där den åter bildade ett mindre fall,
som tillgodogjordes till kvarndrift. Dammbyggnaderna vore där likaledes
i så dåligt skick, att de näppeligen ens kunde repareras.
För utrönande af fallens höjd hade afvägning verkställts, för
hvilken tagits till utgångspunkt den sydvästra hörnstenen i kvarnbyggnaden.
Med ett antaget höjdläge af + 10,0 0 meter å denna punkt
hade erhållits nedanstående höj dlägen å vattenytan i ån
nedom Fågelfors vattenfall + 9,0 6 meter
ofvan Fågelfors dammbyggnader + 10,82 meter
nedom Götaströms vattenfall + 12,67 meter
ofvan Götaströms dammbyggnader + 15,2 2 meter
vid gränsen af kronans mark å åns västra sida + 16,3 4 meter.
Vid afvägningstillfället hade Ekelund efter mätning å ett i Götaströmsdammen
befintligt skibord uppskattat den framrinnande vatten
-
rör- och vattenbyggnadsstyrelsen
den
13 mars 1908.
8
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 225.
mängden till omkring 5 kubikmeter per sekund. Denna vattenmängd
vore större än den s. k. industriella lågvattenmängden, som af vattenfallskommittén
i dess utredning år 1903 öfver staten tillhöriga vattenfall
uppgifvits till 2,1 kubikmeter per sekund, motsvarande 8 sekundliter
per kvadratkilometer. Absolut minsta framrinnande vattenmängden
hade uppgifvits till 1,4 kubikmeter per sekund.
Af ärendet bifogade handlingar framginge, att vederbörande spekulanter
på vattenfallen ämnat uttaga fallen genom tvänne anläggningar,
den ena vid Götaström och den andra vid Fågelfors. Genom
uppdämning skulle enligt förestående kunna erhållas en fallhöjd af
3,6 7 meter vid det förra stället och 3,61 meter vid det senare. Det
syntes emellertid mycket tvifvelaktigt, om en sådan anordning kunde
blifva ekonomiskt fördelaktig med hänsyn såväl till de små fallhöjderna
som till den ringa vattenmängd, på hvilken man kunde stödja beräkningarna
af vattenkraften. Däremot ställde sig frågan annorlunda, om
man toge ut bägge vattenfallen på ett ställe, hvilket äfven skulle låta
sig göra. Dammen skulle i så fall förläggas strax ofvan de nuvarande
dammbyggnaderna vid Fågelfors och byggas så hög, att den dämde
upp vattnet ända till den punkt å åns västra sida, där kronans ägor
slutade. Den tillgängliga fallhöjden skulle därigenom blifva 16,34—9,06
= 7,28 meter, motsvarande, efter afdrag för förluster i tubledningar och
kanaler af omkring 0,6 meter, en effektiv fallhöjd af 6,7 meter, som
vid industriell lågvattenmängd lämnade en turbinkraft af 140 effektiva
hästkrafter.
Vederbörande intressenter hade äfven vid förrättningen för Ekelund
uppgifvit, att de själfva kommit till insikt om, att det skulle
ställa sig fördelaktigare att uttaga vattenfallen på ett ställe, hvadan de
önskade ändra sin framställning därhän att endast arrendera erforderlig
mark för en eventuell kraftstationsanläggning vid Fågelfors.
Beträffande arrendet för vattenkraften hade detsamma af vägoch
vattenbyggnadsstyrelsen föreslagits till 10 kronor per effektiv
turbinhästkraft vid industriell lågvattenmängd. Arrendets storlek borde
ju vara beroende af vattenfallets läge, möjligheterna för dess utnyttjande
m. fl. omständigheter och i detta hänseende läge ifrågavarande
vattenfall mycket väl till, belägna på endast några kilometers afstånd
från Skillingaryd, där en icke obetydlig kraft syntes genast kunna afsättas
till industri och belysning. Men man måste äfven taga hänsyn
till den omständigheten, att, äfven om bägge fallen kunde uttagas på
ett ställe, de erforderliga vattenbyggnaderna likväl skulle blifva ganska
dyra. Sålunda måste en damm byggas tvärs öfver ån, och då ån i
9
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 225.
sin midt vore flera meter djup, måste dammen blifva öfver 10 meter
hög; komme därtill, att den skulle byggas på den fina mosand, som
funnes i hela trakten kring Skillingaryd, så vore gifvet, att kostnaderna
för dammen blefve förhållandevis stora. Själfva kraftstationsbyggnaden
skulle likaledes byggas på samma sorts mark, hvarför äfven för denna
nödiga grundförstärkningar måste göras, hvilka förorsakade afsevärda
kostnader. Det blefve därför ett för kommunen ganska stort företag
att utföra för vattenkraftens uttagning nödiga byggnader och skulle
knappast löna sig, om ej säker afsättning på förmånliga villkor funnes
för en stor del af kraften. På grund af dessa stora anläggningskostnader,
som ju måste förräntas och amorteras, syntes arrendet från
kronans sida för såväl vattenkraft som erforderlig mark böra sättas så
lågt som möjligt, då ju vattenfallen lör närvarande för kronan hade
mycket litet värde, men det allmänna i hög grad skulle gagnas, genom
att enskilda personer- nedlade penningar för fallens tillgodogörande.
Ekelund ansåge därför, att det af väg- och vattenbyggnadsstyrelsen
föreslagna arrendebeloppet 10 kronor per effektiv turbinhästkraft vid
industriellt lågvatten vore det högsta, som borde ifrågakomma, och då,
enligt hvad i det föregående sagts, 140 hästkrafter kunde beräknas vid
industriellt lågvatten, föresloge Ekelund, att arrendebeloppet skulle
fastställas till 1,400 kronor per år.
Det hade förut framhållits, att Lagaåns stränder å åtskilliga ställen
utefter den del, som berördes af den ifrågasatta uppdämningen, utgjordes
af ängar, som redan nu tidvis vore skadade af vatten. Bakom dessa
ängar höjde sig emellertid de skogbevuxna stränderna ganska hastigt,
så att egentligen endast de sänka ängarna komme att sättas under
vatten genom uppdämningen. Gränserna för denna, likasom för det
till kraftstationsanläggning, upplag m. m. erforderliga området, vore å
omförmälda karta inlagda med röda linjer och arealen af den genom
uppdämningen skadade marken uppginge, så noga som den af kartan
med tillhörande beskrifning kunnat beräknas, till 31 hektar ängsmark
och 3,5 hektar skogsmark. För kraftstationsanläggningen föreslaget
område, 4,5 hektar, utgjordes helt och hållet af skogsmark.
Vid uppskattning af markens värde hade de för värderingen tillkallade
gode männen framhållit, att af förenämnda ängsmarker utgjordes
de mellan Fågelfors och Götaström belägna af s. k. staggängar, som
hufvudsakligen begagnades till bete, samt ängarna ofvan Götaström —
det s. k. Ådule — af sämre, sankt belägna starrängar, och åsatt samtliga
ängarna ett saluvärde af 200 kronor per hektar. Arrendet hade
Bih. till Itiksd. Prat. 1909. 1 Sami. 1 Afd. 170 Höft. 2
10
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 225.
ansetts höra utgå med 5 procent af saluvärdet och sålunda utgöra 10
kronor per hektar och år.
Skogsmarken bestode af medelmåttig mark och värderades till
100 kronor per hektar eller i arrende till 5 kronor per hektar och år,
hvarvid dock bemärktes, att arrendatorn borde vid tillträdet lösa å den
arrenderade marken växande skog efter af vederbörande skogstjänsteman
verkställd värdering.
Vid Fågelfors funnes, som förut nämnts, en kronan tillhörig kvarn
med tillhörande bostad och ekonomibyggnader. Dessa byggnader hade
vid värderingen åsatts följande värden:
Boningshuset af timmer, brädfodradt och försedt med
tak af tegel, innehållande 3 rum och 1 kök ............ kronor 2,500: —
Ladugårdsbyggnad af timmer och resvirke, täckt med
halm, i bristfälligt skick................................................... ,
Vedbod af resvirke, täckt med stickor.............................. ,,
Brygghusbyggnad af trä, täckt med stickor samt försedd
med inmurad järngryta .......................................... ,,
Kvarnbyggnad i tre våningar af resvirke, täckt med
PaPp"......................;..............................;............................... r
Sågbyggnad af resvirke, täckt med stickor, mycket förfallen
................................................................................ ,,
Stallbyggnad af resvirke, täckt med papp, i sämre skick ,.
500: —
150: —
200: —
3,000: —
300
150
Summa kronor 6,800
De kronan tillhöriga inventarierna i kvarnen vore mycket slitna
och hade, med hänsyn till att hjulen vore nästan utslitna, åsatts ett
värde af ............................................................................. kronor 3,500: —.
Af förenämnda byggnader vore endast själfva kvarnhuset, sågen
och stallbyggnaden belägna nere vid vattenfallet, under det att de öfriga
läge på åns östra strand och sålunda icke vore berörda af den eventuella
damm- och kraftstationsanläggningen.
Uti sitt förberörda utlåtande af den 13 mars 1908 har vägoch
vattenbyggnadsstyrelsen förklarat sig icke hafva något att erinra
mot den sålunda verkställda utredningen samt framhållit, att enligt
därvid använda beräkningsgrunder det årliga arrendebeloppet skulle
komma att utgöra 1,400 kronor för vattenkraften och 350 kronor för
marken. Utöfver de af väg- och vattenbyggnadsstyrelsen i dess utlåtande
i ärendet den 19 november 1907 för bifall till Tofteryds kommuns
förevarande ansökning uppställda villkor, föreslog nu styrelsen med
stöd af den verkställda utredniugen följande arrendevillkor, nämligen
11
Kungl. Maj.ts Nåd. Proposition N:o 225.
att det årliga arrendet för själfva vattenkraften jämte för anläggningen
erforderligt, å omförmälda karta med röda begränsningslinjer
angifvet markområde skulle under den första arrendeperioden bestämmas
till sammanlagdt 1,750 kronor,
att de vid Fågelfors nu befintliga, i kaptenen Ekelunds yttrande
angifna byggnader och inventarier skulle af arrendatorn vid tillträdet
lösas med sammanlagdt 10,300 kronor, samt
att arrendatorn äfvenledes skulle vid tillträdet lösa all å den arrenderande
marken växande skog efter af vederbörande skogstjänsteman
verkställd värdering.
Öfver hvad väg- och vattenbyggnadsstyrelsen sålunda anfört och
hemställt har arméförvaltningen den 2 april 1908 afgifvit infordradt
utlåtande.
Däruti har arméförvaltningen anfört i hufvudsak följande.
Därest vattenfallet vid Fågelfors öfverlätes till Tofteryds kommun,
skulle ej allenast de å kraftstationsområdet uppförda, utan jämväl öfriga
till lägenheten hörande byggnader liksom ock i kvarn- och sågbyggnaderna
befintliga, kronan tillhöriga inventarier, blifva för arméförvaltningen
onyttiga, hvarför, såsom väg- och vattenbyggnadsstyrelsen hemställt,
skyldighet för kommunen att inlösa samtliga byggnader och inventarier
borde fästas såsom villkor för upplåtelsen. Vid i det föregående
berörda, år 1903 verkställda värdering uppskattades byggnaderna,
såsom redan nämnts, till sammanlagdt 6,000 kronor och inventarierna,
som år 1897 i inköp köstat 5,500 kronor, till 4,500 kronor eller tillhopa
10,500 kronor. Nu hade byggnader och inventarier värderats till
(6,800:--b 3,500: —) sammanlagdt 10,300 kronor. De nu åsätta vär
dena
stode med hänsyn till företagna reparationer å byggnaderna och
förekommen slitning af inventarierna i rimligt förhållande till de år
1903 åsätta värden och godkändes af arméförvaltningen.
I fråga om den landtförsvaret tillöriga marken ansåge arméförvaltningen
den ifrågasatta upplåtelsen ej böra omfatta mera än hvad
för det af kommunen afsedda ändamål erfordrades, hvarefter återstoden
af marken borde tilläggas Skillingaryds skjutfält. Den af väg- och
vattenbyggnadsstyrelsen föreslagna årliga arrendeafgift för mark, som
upplätes, ansåge arméförvaltningen skälig; men på grund däraf, att de
såväl för vattenkraften som för marken ifrågakommande årsafgifter
skulle fördelas mellan särskilda myndigheter, syntes det arméförvaltningen
lämpligt, att afgifterna i blifvande aftal särskildes och bestämdes
till 1,400 kronor för vattenkraften och 350 kronor för marken; och borde,
därest upplåtelsen komme till stånd, framdeles efter angifven delnings
-
Annéförvaltnivgcn
den 2
april 1908.
12 Kungl. Maj ds Nåd. Proposition N:o 225.
grund bestämmas hvad häraf skulle tillkomma den ena eller andra
myndigheten.
Någon erinran i öfrigt hade arméförvaltningen ej att göra mot
de af väg- och vattenbyggnadsstyrelsen för upplåtelsen i fråga föreslagna
villkor och ej heller mot den i kommunens först angifna plan
föreslagna ändringen därutinnan, att vattenfallen skulle uttagas, ej både
vid Götaström och Fågelfors, utan endast vid Fågelfors. Såsom förutsättning
för den ifrågavarande upplåtelsen ville arméförvaltningen dock
föreslå, att kommunen därest den före den 1 januari 1912 önskade
komma i besittning af vattenfallet vid Fågelfors och till denna lägenhet
hörande mark, skulle träffa öfverenskommelse med arrendatorn af lägenheten
om arrendets upphörande före sistnämnda dag och ikläda sig
skyldighet gälda det skadestånd för mistad arrenderrätt, hvartill arrendatorn
kunde vara berättigad.
På grund af hvad sålunda förekommit anbefalldes Eders Kungl.
Maj:ts befallningshafvande i Jönköpings län att i ärendet infordra yttrande
från kommunen samt att inkomma därmed äfvensom med eget
underdånigt utlåtande.
Kungi. Mojna Fet sålunda infordrade utlåtandet afgafs af Eders Kungl. Maj:ts
hnfvandelJön- befallningshafvande den 31 juli 1908 och voro därvid fogade yttrande
köpinga län den från kommunen med tillhörande handlingar jämte utlåtande af krono31
juh 1908. f0g(jen [ orten.
Under den handläggning, som sålunda kommit ärendet till del,
har detsamma i viss mån kommit i annat läge.
Såsom af kaptenen Ekelunds förenämnda utlåtande, jämfördt med
den därtill hörande kartan, framgår, utgick man vid den af nyssnämnda
tjänsteman företagna förrättningen från den förutsättningen, att själfva
kraft stations anläggningen skulle förläggas vid Fågelfors väster om ån
å ett å kartan med röda linjer och röd påskrift utmärkt område om
tillhopa 4 hektar 50 ar. Emellertid hade sedermera upptäckts, att detta
område till stor del icke tillhörde kronan, som söder om kronoparken
icke äger något område väster om den här i två och delvis flera grenar
delade åns västra gren. Endast 1 hektar 80 ar af området, hvilken del
däraf låg inom kronoparken, var sålunda kronans egendom. Det blef
således nödvändigt att ännu en gång förändra planen för anläggningen.
Man beslöt sig nu för att ordna saken så, att kommunen skulle söka
för anläggningen erhålla upplåtelse af, utom nyssnämnda 1 hektar 80 ar,
ytterligare ett område af kronoparken på åns västra sida samt dessutom
ett område på östra sidan. Båda dessa sista områden hafva af kaptenen
Ekelund utmärkts med röda pricklinjer å kartan och beräknats i anse
-
13
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition No 225.
ende till arealen omfatta, det förra 2 hektar och det senare 1 hektar
80 ar. Själfva byggnaderna skulle förläggas till sistnämnda område.
Under åberopande rörande nu angifna förhållanden af ett af kaptenen
Ekelund utfärdadt skriftligt intyg anhöll kommunen i sitt yttrande
om upplåtelse af de senast omförmälda områdena.
Tillika anhöll kommunen, att arrende och lösensummorna måtte
nedsättas.
Till stöd härför åberopades följande af ingenjören Paul Toll från
Stockholm uppgjorda:
itåntabilitetsher åkning för anläggning af elektrisk kraftstation i
Lagan vid Fågelfors med utnyttjande af de i kungl. väg- och vattenbyggnadsstyrelsen
beräknade, till ett antal af 140 uppgående hästkrafterna.
Inlösen af byggnader och verk ........................................... kr.
Byggnadskostnader (däraf enbart till dammbyggnaden
‘ 50,000)........................................................
10,300:
89,700:
Driftkostnad årligen.
Ränta å 100,000 kronor å 5 procent.........
Amortering af 100,000 kronor på 50 år
Årligt arrende.................................................
Underhåll och brandförsäkringsafgifter å
byggnader....................................................
Underhåll å turbinanläggningen .............
» å elektriska anläggningen .........
Personal för skötsel ....................................
Oljor, trassel, packningar etc.....................
Förvaltning .....................................................
Summa | kronor 100,000: — | |
kr. | 5,000 | ___ |
| 2,000 | — |
» | 1,750 | — |
| 300 | — |
» | 140 | — |
» | 1,400 | — |
» | 2,460 | — |
| 800 | — |
» | 600 | — |
Summa kronor 14,450: —
Antages årlig hyra per hästkraft till.................................... kr. 100:
så blir den årliga inkomsten 140 x 100 == ........................ )> 14,000: —
Enligt ofvan blir driftkostnaden per år .............................. » 14,450: —
Häraf framgår att, för att kapitalet skulle gifva 5 procent, erfordras
en lägre anläggningskostnad.
Vidare anförde kommunen i förevarande hänseende hufvudsakligen
följande.
14
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 225.
Af förenämnda räntabilitetsberäkning framginge, att utbyggandet
af vattenfallen, inberäknadt dammbyggnaden och inlösen af byggnaderna
komme att belöpa sig till 100,000 kronor oberäknadt årliga arrendet
af fallen, som utgjorde räntan på ett kapital af 35,000 kronor. Hela
kapitalkostnaden kunde således beräknas till 135,000 kronor. Lades
härtill kostnaden för kraftens uppdelning och utportionering, till hvilken
kostnad hänsyn ej tagits uti kalkylen, vore det klart, att den slutliga
nyttiga energibehållningen å motoraxeln blefve relativt dyrbar. Dessutom
vore vid kalkylens uppgörande icke beräknad den årliga förlust,
som komme att drabba kommunen därigenom, att några år torde förgå,
innan all kraften hunne blifva fullt utnyttjad för industriella behof. Det
vore emellertid viktigt, att billig kraft kunde beredas den nuvarande
hemindustrien, då fara vore att den eljest icke kunde bestå i konkurrensen
och vidare utvecklas, utan komme att koncentreras i större fabriker
med däraf följande sociala missförhållanden. En omständighet,
som äfven syntes böra föranleda vissa hänsyn från statens sida, vore
att antagligen inom kort Jönköpings regemente komme att förflyttas
från Skillingaryd, hvarigenom samhällets invånare skulle komma att
beröfvas en stor del af sina hittillsvarande inkomster. Slutligen borde
erinras, att anläggningarna vid Fågelfors för närvarande befunne sig i
fallfärdigt skick, hvadan synnerligen dyrbara arbeten för deras iståndsättande
inom kort förestode, om de fortfarande skulle kunna utnyttjas.
Kronofogden har, med vitsordande af de utaf kommunen omnämnda
förhållanden, tillstyrkt bifall till kommunens ansökning i hufvudsak på
de af väg- och vattenbyggnadsstyrelsen föreslagna villkor, dock med
den ändring, att den årliga arrendesumman borde nedsättas till sammanlagdt
1,500 kronor eller 1,200 kronor för vattenkraften och 300
kronor för marken; att kronau skulle, i fall af behof, vara berättigad
åtnjuta kraft från den tillämnade kraftanläggningen till samma pris
och villkor som öfriga förbrukare inom kommunen; samt att inlösningssumman
för hus och inventarier vid Fågelfors borde nedsättas från
10,300 kronor till 10,000 kronor.
För egen del har Eders Kungl. Maj:ts befallningshafvande tillstyrkt
medgifvande för kommunen att för en tid af 50 år arrendera ifrågakomna
vattenfall äfvensom förenämnda i kommunens yttrande angifna
jordområden. Vidare har Eders Kungl. Maj:ts befallningshafvande anfört
hufvudsakligen följande.
Enligt Eders Kungl. Maj:ts befallningshafvandes uppfattning vore
ej något att erinra mot de af domänstyrelsen, väg- och vattenbyggnadsstyrelsen
och arméförvaltningen föreslagna villkor. Till dessa borde
15
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 225.
ytterligare läggas den bestämmelsen, att, därest elektrisk kraft för statsverkets
räkning skulle erfordras och finnas tillgänglig vid den tillämnade
kraftstationen, dylik kraft skulle lämnas statsverket till samma
pris som öfriga förbrukare. Ej heller vore något att anmärka mot de
vid den af kaptenen Ekelund företagna förrättningen föreslagna beloppen
af arrendeafgiften, tillhopa 1,750 kronor, eller lösen för byggnaderna
vid Fågelfors, 10,300 kronor.
Domänstyrelsen har i förnyadt underdånigt utlåtande den 1 oktober
1908 funnit icke något vara att erinra mot att till den kronan tillhöriga
delen af det till plats för kraftstation med mera från början
afsedda område ]ades jämväl de å kartan med röda streckade linjer
utmärkta områdena. Dock borde den å området varande skogen efter
värdering af jägmästare lösas af kommunen samt kronan förbehållas
rätt till vattenkraft efter samma pris som förbrukare inom kommunen.
Beträffande arrendeafgiften kunde densamma nedsättas till 300 kronor
för marken under de första 20 åren af upplåtelsetiden.
Äfven arméförvaltningen har afgifvit förnyadt utlåtande i ärendet
den 28 januari 1909 och därvid förmält sig icke hafva något att erinra
mot de af kronofogden tillstyrkta jämkningar af förut föreslagna belopp
samt den af domänstyrelsen föreslagna tidsbegränsning i afseende å
arrendeafgiften för marken, hvilken tidsbegränsning, enligt arméförvaltningens
åsikt, borde gälla jämväl den arrendeafgift för vattenkraften,
som nu kunde komma att bestämmas, på det att arrendeafgifterna måtte
kunna, efter utgången af nämnda tid, tjugu år, ändras efter då föreliggande
förhållanden.
Arméförvaltningen vidhölle hvad den för öfrigt i sina förut afgifva
underdåniga utlåtanden anföi’t, därvid arméförvaltningen ville särskilt
framhålla, att kommunen, därest upplåtelsen komme till stånd
och kommunen önskade att före utgången af nu löpande arrendetid
eller den 1 januari 1912 komma i besittning af vattenfallet vid Fågelfors
och till denna lägenhet hörande mark, finge därom träffa öfverenskommelse
med arrendatorn och ikläda sig skyldighet att gälda det
skadestånd för mistad arrenderätt, hvartill han kunde vara berättigad.
Tillika biträdde arméförvaltningen det af Eders Kungl. Maj:ts befallningshafvande
föreslagna villkor i fråga om skyldighet för'' kommunen att
tillhandahålla statsverket för dess eventuella behof elektrisk kraft till
pris, ej öfverstigande hvad andra förbrukare af sådan kraft kunde komma
att erlägga.
Vidare har vattenfallsstyrelsen afgifvit utlåtande i ärendet den
Domänetyrelsen
den 1 oktober
1908.
Arméförvaltningen
den 28
januari 1909.
Vattenfall»•
styrelsen.
16
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 225.
19 februari 1909; och har styrelsen, som funnit en utarrendering af
ifrågavarande vattenfall lämplig, i öfrigt anfört hufvudsakligen följande.
I det förslag till grunder för förvaltningen af vissa kronan tillhöriga
vattenfall, hvilket inom kort torde komma att till Eders Kungl.
Maj:t öfverlämnas, hade enligt hvad styrelsen inhämtat, tiden för upplåtelse
af kronan tillhörig vattenfallslägenhet ansetts böra uppgå till i
regel 40 å 45 år, dock med Eders Kungl. Maj:t medgifven rätt att,
där särskilda omständigheter påkallade en utsträckning af arrendetiden,
förordna, att upplåtelse skulle ske för den längre tid, som i hvarje
särskildt fall kunde befinnas skälig. Vid sådant förhållande kunde det
ifrågasättas, huruvida nu ifrågavarande vattenfall borde upplåtas för
längre tid än fyrtifem år. Då emellertid, enligt hvad handlingarna i
ärendet gåfve vid handen, kostnaderna för bebyggandet kunde förväntas
uppgå till relativt högt belopp samt det måste anses vara af
icke ringa vikt för det allmänna, att den hemindustri i trakten af
Skillingaryd, för hvilkens förseende med drifkraft kommunen i främsta
rummet önskade arrendera vattenfallen, finge sitt behof af drifkraft fylldt
på jämförelsevis billiga villkor, funne sig styrelsen böra tillstyrka, att
arrendetiden bestämmes till femtio år.
För att arrendatorn redan vid aftalets ingående skulle kunna till
fullo öfverblicka sina därigenom uppkommande förpliktelser mot kronan,
borde arrendeafgiften, åtminstone såvidt anginge vattenkraften, enligt
styrelsens mening redan nu fastställas för hela upplåtelsetiden. Då kommunen
i ett blifvande arrendeaftal torde böra tillförbindas att vid
arrendetidens slut till kronan utan lösen afstå vissa å lägenheten befintliga
delar af vattenkraftsanläggningen, kunde det ifrågasättas, om ej
arrendeafgiften för vattenkraften skäligen borde ytterligare något nedsättas
under det i sådant afseende senast föreslagna belopp, 1,200 kronor.
Enligt i ärendet förebragt utredning beräknades vattenfallen vid Götaström
och Fågelfors, om hela vattenkraften tillgodogjordes genom en
anläggning å sistnämnda plats, vid industriell lågvattenmängd lämna
ett kraftbelopp af 140 effektiva turbinhästkrafter. Arrendeafgiften skulle
således utgå med c:a 8 kronor 57 öre per hästkraft. För att för kommunen
underlätta finansieringen af den planerade anläggningen syntes
denna afgift böra nedsättas till 7 kronor 50 öre per hästkraft och sålunda
böra utgå för vattenkraften i dess helhet med 1,050 kronor för år.
Hvad anginge öfriga föreslagna villkor för utarrenderingen ansåge
styrelsen lämpligt, att de bringades i närmare öfverensstämmelse med
förenämnda förslag till förvaltningsföreskrifter för sådana kronan tillhöriga
vattenfall, som stode under styrelsens förvaltning.
17
Kung1. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 225.
På grund af livad sålunda anförts finge styrelsen, utan att dock
vilja uttala någon mening om, huruvida i omförmälda förslag till förvaltnings
föreskrifter intagna bestämmelser rörande utarrendering af kronan
tillhöriga vattenfall borde i oförändrad form blifva normerande för upplåtelse
af vattenfall, som vore styrelsen underlagdt, i underdånighet tillstyrka
bifall till nu ifrågavarande ansökning på följande villkor:
l:o) att den årliga arrendeafgiften för såväl vattenkraften som
det för vattenkraftsanläggningen erforderliga, å en de remitterade handlingarna
bilagd karta med röda begränsningslinjer angifna markområdet
fastställdes till sammanlagdt 1,350 kronor,
2:o) att arrendetiden bestämdes till femtio år, med rätt för kommunen
att efter arrendetidens utgång för den tid samt mot den arrendeafgift
och de villkor i öfrigt, hvilka med hänsyn till då rådande förhållanden
kunde anses skäliga, varda bibehållen vid arrendet, såvida
icke kronan senast fem år före arrendetidens utgång underrättade kommunen,
att dylik förlängning icke af kronan medgåfves;
3:o) att de vid Fågelfors nu befintliga, i handlingarna närmare
angifna byggnader och inventarier skulle af arrendatorn vid tillträdet
inlösas med sammanlagdt tiotusen kronor;
4:o) att kommunen äfvenledes skulle vid tillträdet lösa all å den
arrenderade marken växande skog efter af vederbörande skogstjänsteman
skedd värdering;
5:o) att kommunen skulle vara skyldig att, innan vattenfallens bebvggande
finge påbörjas, till den myndighet, som kunde blifva af Kungl.
Maj:t bestämd, ingifva förslag bil de anläggningar för vattenkraftens
utnyttjande, hvilka kommunen hade för afsikt att vidtaga, med rätt för
nämnda myndighet såväl att öfvervaka, att de anläggningar, som af
kommunen utfördes å vatten fallslägenheten, verkställdes på ett ändamålsenligt
och betryggande sätt och i öfverensstämmelse med godkända
ritningar, som äfven att meddela de närmare föreskrifter, som med afseende
å arbetets utförande kunde befinnas erforderliga;
(bo) att, därest kommunen vid utförande af vattenkraftsanläggningen
gjorde större afvikelse från det godkända förslaget till anläggningen
eller icke utförde denna på ett ändamålsenligt och betryggande sätt och
i enlighet med meddelade'' föreskrifter, arrendet skulle, om sådant å
kronans vägnar påfordrades, vara förverkadt och kronan förty vara
berättigad att uppsäga aftalet;
7:o) att arbetet med vattenkraftsanläggningens utförande skulle
vara påbörjadt inom ett år och afslutadt inom fyra år, räknadt från
det laga kraftvunnen tillstånd till densamma meddelats, såvida icke
Bill. till Rilcsd. Prat. 1009. 1 Sami. 1 Åfd. 170 Höft. 3
18
Kungl. Majds Nåd. Proposition N:o 225.
Kung].. Maj:t efter förhandenvarande omständigheter skulle finna skäligt
förlänga nämnda tid, vid påföljd att kommunen, i händelse af försummelse
med afseende å byggnadsarbetets utförande, om sådant å kronans
vägnar yrkades, skulle anses hafva förverkat arrendet och kronan förty
vara berättigad att uppsäga aftal et;
8:o) att kommunen skulle vara skyldig att på egen bekostnad
uppföra och underhålla stängsel omkring vattenfallslägenheten i den
utsträckning, som af vederbörande myndighet pröfvades erforderlig;
9:o) att flottled, därest sådan förefunnes eller komme att anordnas
å ifrågavarande del af ån, samt led för fiskens gång skulle af kommunen
anordnas genom de blifvande dammbyggnaderna i öfverensstämmelse
med hvad därom kunde komma att i behörig ordning föreskrifvas;
10:o) att kommunen skulle vara skyldig att vid arrendetidens
utgång eller om arrendet upphörde till följd af förverkande till kronan
utan lösen afstå samtliga kommunen tillhöriga, å lägenheten befintliga
anordningar dels för vattnets dämning och ledande till och från kraftanläggningen,
såsom dammar, rännor, kanaler, tuber, tunnlar och turbinkammare,
dels ock för flottning och fiskens gång äfvensom hvad
till dylika anordningar hörde såsom luckor med manöveranordningar,
isgrindar o. d.;
ll:o) att det skulle åligga kommunen att, om kronan icke ville
öfvertaga de under 10:o) omförmälda anordningar, inom viss förelagd
tid bottaga dem och i öfrigt vidtaga sådana åtgärder, att vattendraget
återställdes i samma läge som före nämnda anordningars utförande,
med kronan förbehållen rätt att, om kommunen icke fullgjorde sina
åligganden i detta hänseende, låta utföra arbetet på kommunens bekostnad;
12:o) att när arrendet upphörde, kommunen skulle hembjuda kronan
till inlösen de delar af anläggningen jämte därtill hörande byggnader,
maskiner, ledningar o. d., hvilka funnes å vattenfallslägenheten och icke,
enligt hvad här förut sagts, skulle utan lösen tillfalla kronan;
13:o) att, där kronan ej, helt eller delvis, ville inlösa hvad sålunda
hembjudits, eller ej inom två månader, från det hembud gjorts, förklarat
sig därtill villig, kommunen skulle äga från lägenheten bortföra hvad
kronan icke önskade öfvertaga, vid påföljd att, om detta ej skett inom
viss förelagd tid, ifrågavarande kommunen tillhöriga egendom tillfölle
kronan utan lösen, med rätt för kronan att, där kronan det hellre ville,
låta pa kommunens bekostnad bortföra egendom, hvarom nu vore fråga;
14:o) att alla under 10:o) omförmälda anordningar, som komme
till utförande å vattenfallslägenheten, skulle, där ej på grund af särskilda
omständigheter medgåfves undantag, af kommunen vårdas och
19
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 225.
underhållas, så att de under hela arrendetiden vore i fullgodt stånd,
med förpliktelse för kommunen att, om denna skyldighet eftersattes, till
kronan utgifva ersättning, när lägenheten afträddes;
15:o) att lösen, ersättning eller skadestånd, som det ålåge part att
utgifva, när arrendet upphörde, skulle, där öfverenskommelse ej kunde
träffas om löseskillingens, ersättningens eller skadeståndets belopp, bestämmas
af tre eller, om någondera parten det yrkade, af fem ojäfviga
sakkunniga skiljemän;
16:o) att i skiljenämnden parterna skulle äga insätta lika antal
ledamöter, hvarefter de sålunda utsedda skulle äga tillkalla ytterligare
en skiljeman såsom ordförande, med rätt för Kungl. Maj:ts befallningshafvande
i Jönköpings län att, där någondera parten tredskades att utse
skiljeman, eller de utsedde ej kunde förena sig om valet af ordförande,
förordna om valet;
17:o) att, där part ej nöjdes med hvad de flesta skiljemännen sade,
hvad därom funnes stadgadt i 2 kap. 8 § af lagen den 14 juni 1907
om nyttjanderätt till fast egendom skulle lända till efterrättelse;
18ro) att arrendet icke finge utan kronans medgifvande af kommunen
å annan öfverlåtas;
19:o) att därest elektrisk kraft blefve erforderlig för tillgodoseende
af något kronans ändamål och sådan funnes tillgänglig vid den tillärnnade
vattenkraftsanläggningen, kommunen skulle vara skyldig att tillhandahålla
kronan dylik kraft till ett pris icke öfverstigande det, som
erlades af öfriga förbrukare; samt
20:o) att, därest kommunen önskade att före utgången af nu
löpande arrendetid eller den 1 januari 1912 komma i besittning af
vattenfallet vid Fågelfors och till denna lägenhet hörande mark, kommunen
ägde att därom träffa öfverenskommelse med den nuvarande
arrendatorn, med skyldighet för kommunen att gälda det skadestånd för
mistad arrenderätt, hvartill denne kunde vara berättigad.
Under ärendets beredning inom departementet hafva slutligen
utredningar angående kronans äganderätt till vissa af ifrågavarande
områden företagits dels inom landtmäteristyrelsen och dels af kommissionslandtmätaren
i Jönköpings län John Pettersson. Då af dessa utredningar
synes framgå, att all den mark, som afses i kommunens senaste
framställning, tillhör kronan, torde vidare redogörelse för dessa utredningar
icke erfordras. Af kommissionslandtmätaren Petterssons utredning
framgår, att det område öster om ån kommunen önskar förvärfva till
plats för kraftstationsafläggningen uppgår tillhopa till 1 hektar 77 ar.
Fn af kommunens ombud vid Petterssons förrättning gjord framställning
Utredning
under hand.
20
Departements
chefen.
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 225.
om utvidgning af detta område torde ej höra föranleda uppehåll med
ärendets afgörande.
Beträffande kommunens framställning om mark till nödiga vägar har
vederbörande jägmästare under hand meddelat, att till den plats, där
den ifrågasatta kraftstationen eventuellt komme att förläggas ledde två
skilda vägar från stora häradsvägen. Den ena af dessa vägar gånge
till hela sin längd af 1,100 meter öfver Götaströms kronopark, och
den andra vägen gånge till 700 meter öfver kronoparken samt till de
närmast häradsvägen belägna 200 meter öfver hemmanet Fåglabäck.
Båda vägarna vore körbara och torde vara fullt tillräckliga för kraftstationens
behof. Skulle emellertid någon utvidgning i bredden för
någondera af vägarna komma att erfordras, kunde detta väl gå för
sig utan nämndvärd olägenhet för kronoparken.
Då ifrågavarande vattenfall icke äro inom eu öfverskådlig framtid
erforderliga för något statens ändamål, synes mig det bästa sättet
för deras tillgodogörande vara att utarrendera dem. Jag anser mig
således böra i hufvudsak tillstyrka bifall till förevarande ansökning.
Till stöd för densamma kan särskildt anföras, att det är en kommun,
som önskar arrendera fallen hufvudsakligen för att stödja och främja
eu sedan gammalt bestående industri inom orten, hvilken eljest skulle
hafva svårt att hålla sig uppe. Hvarken mot storleken af de områden,
som ansetts behöflig^ för anläggningeu eller beträffande det föreslagna
sammanlagda arrendebeloppet, 1,350 kronor eller lösenbeloppet, 10,000
kronor bär jag i betraktande såväl af upplåtelsens allmännyttiga ändamål,
som af hvad i ärendet upplysts angående de jämförelsevis stora kostnader,
som äro förbundna med den ifrågasatta anläggningen, något att erinra,
därvid jag dock för betryggande af såväl det med upplåtelsen afsedda
ändamål som ock kronans framtida rätt anser de af vattenfallsstyrelsen
föreslagna villkoren böra i hufvudsak lända till efterrättelse.
Beträffande fördelningen af arrendebeloppet torde det tillåtas mig
att framdeles få förelägga Eders Kungl. Maj ds förslag.
Under åberopande af hvad jag sålunda anfört hemställer jag, att
Eders Kungl. Majd måtte i nådig proposition föreslå riksdagen medg-ifva,
att de staten tillhöriga vattenfallen i Lagan vid Götaström och
Fågelfors i Tofteryds socken af Jönköpings län jämte för vattenfallens
tillgodogörande nödiga, å den i ärendet åberopade kartan närmare angifna
jordområden må till Tofteryds kommun på arrende upplåtas för
den tid samt mot den arrendeafgift och på de hufvudsakliga villkor
i öfrigt, som vattenfallsstyrelsen i sitt förberörda utlåtande angifvit,
21
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 225.
äfvensom med rätt för kommunen att fritt begagna de öfver kronoparken
till området ledande vägar mot skyldighet att enligt lag deltaga i
deras underhåll.
Till denna af statsrådets öfriga ledamöter biträdda
hemställan behagade Hans Maj:t Konungen lämna
nådigt bifall samt förordnade, att proposition i ämnet
af den lydelse, bilaga. .. till detta protokoll utvisar,
skulle till Riksdagen aflätas.
Ur protokollet:
Hjalmar Almgren.
Bih. till Biksd. Pr (it, 1909. 1 Sami. 1 Afd. 170 Höft.
4