Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 195 (Proposition 1911:195)

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 195.

N:o 195.

Kungl. Maj;ts nådiga proposition till Riksdagen angående understöd
till aktiebolaget svenska östasiatiska kompaniet för
fortsatt uppehållande af regelbunden ångbåtsförbindelse
mellan Sverige och Ostasien; gifven Stockholms slott den
7 april 1911.

Under åberopande af bilagda utdrag af statsrådsprotokollet öfver
finansärenden för denna dag vill Kungl. Maj:t härmed föreslå Riksdagen
att

dels såsom understöd åt aktiebolaget svenska ostasiatiska kompaniet
för fortsatt uppehållande under tiden 1 augusti 1912—31 december
1917 af regelbunden ångbåtsförbindelse mellan Sverige och Ostasien
bevilja såsom förslagsanslag ett belopp af högst 985,000 kronor, att
jämte besparingarna å det af 1907 års Riksdag till bolaget för liknande
ändamål beviljade anslag af 1,850,000 kronor, på de villkor Kungl.
Maj:t i hufvudsaklig öfverensstämmelse med de i statsrådsprotokollet
angifna grunder må finna skäligt föreskrifva, utbetalas till bolaget med
belopp, motsvarande för tiden 1 augusti 1912—31 december 1915 60
procent af ej mindre de af bolaget för dess fartyg erlagda afgifter i
Suezkanalen än äfven följande med passerandet af kanalen förenade
kostnader, nämligen fyr- och båkafgifter, utgifter för sundhetspass och
sanitära afgifter, afgifter för tull- och hamnklarering samt afgifter för
lotsning under natten i Port Saids hamn, för år 1916 55 procent och
för år 1917 50 procent af samma afgifter och kostnader, dock sammanlagdt
ej öfverstigande för tiden 1 augusti—31 december 1912 30,000
kronor, för hvart och ett af åren 1913, 1914 och 1915 300,000 kronor,
för år 1916 275,000 kronor och för år 1917 250,000 kronor,

Bihang till Biksd. prat. 1911. 1 Samt. 1 Afd. 131 Höft. (N:o 195.) 1

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 195.

dels ock medgifva att till beredande af sådant understöd åt bolaget
för tiden 1 augusti—31 december 1912 af ifrågavarande besparing må
användas ett belopp af högst 30,000 kronor.

De till ärendet hörande handlingar skola Riksdagens vederbörande
utskott tillhandahållas; och Kungl. Maj:t förblifver Riksdagen med all
kungl. nåd och ynnest städse välbevågen.

Under Hans Maj:ts

Min allernådigste Konungs och Herres frånvaro:

GUSTAF ADOLF.

Carl Sivar tz.

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition No 195.

Utdrag af protokollet öfver finansärenden, hållet inför Hans
Kungl. Höghet Kronprinsen-Begenten i statsrådet å Stockholms
slott den 7 april 1911.

Närvarande:

Hans excellens herr statsministern Lindman,

Hans excellens lierr ministern för utrikes ärendena grefve Taube,
Statsråden: Petersson,

Hederstierna,

Swartz,

grefve Hamilton,

Malm,

Lindström,

Nyländer,

von Sydow,

von Krusenstierna.

Chefen för finansdepartementet, statsrådet Swartz anförde härefter:
Med bifall till Kungl. Maj:ts i nådig proposition den 7 maj 1907
därom gjorda framställning beslöt 1907 års Riksdag, enligt hvad Riksdagen
i skrifvelse den 31 maj samma år angående regleringen af utgifterna
under riksstatens sjunde hufvudtitel anmälde, bland annat, att
under förutsättning att det under bildning varande aktiebolaget svenska
ostasiatiska kompaniet lomme till stånd samt att aftal mellan detta
bolag och det danska »östasiatiske kompagni» blefve träffadt om upprättande
af gemensam regelbunden ångbåtsförbindelse mellan Sverige
och Danmark, å ena, samt Ostasien, å andra sidan,

dels såsom understöd åt nämnda bolag för uppehållande af sådan
förbindelse, hvarom nyss nämnts, bevilja såsom förslagsanslag ett belopp

Historik.

Kung!. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 195.

af högst 1,850,000 kronor, att, på de villkor, Kung!. Maj:t i hufvudsaklig
öfverensstämmelse med uti statsrådsprotokollet öfver finansärenden
den 7 maj 1907 angifna grunder kunde finna skäligt föreskrifva, för en
tid af fem år, räknadt från den dag, någon bolaget tillhörig ångare
först afginge från Sverige till Ostasien, till bolaget utbetalas med belopp,
motsvarande de af bolaget för dess fartyg erlagda afgifter i Suezkanalen,
dock ej öfverstigande för år räknadt 370,000 kronor;

dels ock till beredande af sådant understöd åt bolaget för åren
1907 och 1908 af nämnda anslag å extra stat för år 1908 anvisa ett
belopp af högst 470,000 kronor.

Sedan kommerskollegium erhållit nådig befallning att, efter det
aktiebolaget svenska ostasiatiska kompaniet lämnats tillfälle att yttra
sig i frågan, till Kung!. Maj:t inkomma med förslag till kontrakt mellan
Kungl. Magt och kronan, å ena, samt bolaget, å andra sidan, angående
villkoren för åtnjutandet af det utaf Riksdagen beviljade statsunderstödet,
afgaf kommerskollegium med underdånig skrifvelse den 17 augusti
1907, under tillkännagifvande att bolaget den 27 därförutgångne juli
blifvit registreradt, sådant förslag.

Genom nådigt beslut den 6 december 1907 godkände Kungl. Maj:t
förenämnda förslag till kontrakt med visst tillägg samt uppdrog åt
kommerskollegium att i enlighet härmed å Kungl. Maj:ts och kronans
vägnar afsluta kontrakt med aktiebolaget svenska ostasiatiska kompaniet.

Det i anledning häraf afslutade kontraktet är af följande lydelse:

»Mellan Kungl. Maj:t och kronan, å ena, och aktiebolaget svenska
ostasiatiska kompaniet, å andra sidan, är följande öfverenskommelse
träffad.

§ I Aktiebolaget

svenska ostasiatiska kompaniet, här nedan kalladt
bolaget, åtager sig att gemensamt med »Aktieselskabet Det Ostasiatiske
Kompagni» i Köpenhamn, härnedan kalladt selskabet, under tiden från
den 1 augusti 1907 till och med den 31 juli 1912 upprätthålla regelbunden
ångfartygsförbindelse mellan Sverige och Danmark, å ena, samt
Ostasien, å andra sidan, enligt följande plan.

Bolaget anskaffar för sin räkning och insätter på denna linje minst
fyra ångare om 6,000 ton död vikt, inklusive bunkerkol, och selskabet
insätter på linjen äfvenledes minst fyra ångare. En ångare expedieras
från Göteborg ungefär hvar tredje vecka till Ostasien och skall under
utresan anlöpa — förutom Port Said — Singapore (eventuellt) samt

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 195. 5

Hongkong, Shanghai och minst 2 japanska hamnar, i regeln Yokohama,
Kobe eller Moji.

Befordrandet af svenskt gods till andra platser i Ostasien, till
hvilka godset på genomgångsfrakt kan sändas, sker genom bolagets och
selskabets försorg.

Ungefär samtidigt som båt afgår från Göteborg expedieras en båt
från Ostasien i motsatt riktning.

På utresa till Ostasien må för erhållande af lastfyllnad anlöpas
den eller de hamnar, som bolaget bestämmer.

I regeln utföres hvarannan resa af svensk och hvarannan af dansk
ångare.

§ 2.

Från Sverige till Ostasien afgående svenskt fartyg må icke, förr
än allt för befordran med fartyget inom 14 dagar före dess annonserade
afgång erbjudet, till Ostasien destineradt svenskt gods antecknats för
inlastning i fartyget, tagas i anspråk för fraktande af annat gods.

§ 3.

Det till Asien destinerade svenska godset befordras enligt de
maximitaxor, som fastställas af Kungl. Maj:t i sammanhang med anordnandet
af samtrafik mellan Sveriges statsbanor samt bolagets och
selskabets ångare. Till dess att denna samtrafik blifvit definitivt anordnad,
gälle för befordran af svenskt gods de provisoriska taxor, som
Kungl. Maj:t må finna för godt att fastställa.

§ 4.

Bolaget åligger att med sina fartyg kostnadsfritt ombesörja postföring
från och till Sverige enligt särskildt meddelade bestämmelser.

§ 5-

Svenske diplomatiske och lönade konsulära tjänstemäns bohagmedföras
å bolagets fartyg utan ersättning vid utflyttning och hemflyttning.

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 195.

§ 6.

Sjöfolk, som af svenska konsulat hemförpassas från de hamnar,
de svenska fartygen anlöpa i Asien, medföres utan ersättning.

§ 7.

Fri öfverresa med bolagets fartyg och fritt vivre under resan
lämnas de statens handelsstipendiater, som utsändas till Asien, hvarjämte
fri återresa lämnas dem af dessa stipendiater, som återvända till Sverige.

Ombud, som af svenska industriidkare och exportörer utsändas
för att i Asien verka för afsättning af svenska industrialster, lämnas
enahanda förmåner, därest kungl. kommerskollegium finner omständigheterna
böra därtill föranleda.

§ 8.

Fullständiga meteorologiska och hydrografiska journaler skola å''
bolagets båtar föras med användande af de utaf nautislc-meteorologiska
byrån kontrollerade och från byrån såsom lån utlämnade instrument.
Vederbörande befälhafvare skola vara skyldiga att vid anordnandet af
detta observationssystem samt rörande utförandet af observationsarbetet,
instrumentens vård, journalernas insändande m. m. ställa sig de af
byrån lämnade föreskrifter till efterrättelse; dock må ej i detta afseende
sådana skyldigheter föreskrifvas, att för deras fullgörande uppehåll i
fartygens resor förorsakas.

§ »•

Såsom understöd till linjens upprätthållande på ofvan angifna
villkor skall bolaget äga uppbära ersättning för de afgifter, som för
bolagets ångare erlagts för passerandet af Suezkanalen. Denna ersättning,
som icke i något fall må öfverstiga 370,000 kronor för år räknadt, utbetalas
i kungl. statskontoret efter utgången af hvarje hälft kalenderår,
så snart bolaget styrkt beloppet af de under halfåret erlagda kanalafgifterna.
Dock vare bolaget skyldigt att, i händelse de intäkter, livilka
influtit af trafiken under hela den tid, understödet afser, öfverskjuta
hvad för bestridande af öfriga kostnader för linjens upprätthållande
erfordras, till statsverket återbära så stor del af understödet, som mot -

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 195.

svarar öfverskottet; ägande bolaget att bland omkostnader beräkna 5
procent amortering för år å värdet af de bolagets ångare, som användas
för linjens upprätthållande, äfvensom årligen 4 procent ränta å samma
ångares, etter afdrag af beräknade amorteringar, återstående värde.

Den omständigheten, att de för linjen behöfliga ångarnes afgångstider
icke kunnat öfverensstämma med den i § 1 angifva planen, förr
än alla de ångare, som bolaget skall anskaffa, blifvit färdigbyggda,
skall icke utgöra hinder för understöds erhållande, dock endast för tiden
till den 1 oktober 1908.

§ io.

Bolaget skall vara skyldigt att beträffande ifrågavarande företagföra
särskilda, fullständiga räkenskaper, kvilka med alla därtill hörande
handlingar och verifikationer skola granskas af eu utaf kungl. kommerskollegium
utsedd kontrollant.

§ 11.

I händelse Sverige under den tid, subventionen afser, invecklas i
krig, ställas bolagets för förbindelsen med Ostasien afsedda ångare mot
godtgörelse till svenska regeringens disposition.

Bolaget åtager sig att å de ångare, med hvilka linjen enligt, detta
kontrakt uppehälles, i den utsträckning och i de befattningar, som
bolaget finner lämpligt, använda reservofficerare i kungl. flottan.

§ 12.

Fall af »fora; maj euro) och olyckor, som ligga utom bolagets förmåga
att ^ afvärja, skola i fråga om utbekommande af det i § 9 här
ofvan omförmälda understöd icke räknas bolaget till last.

§ 13-

Förutsättningen för detta kontrakts giltighet är, att mellan bolaget
och selskabet är träffadt aftal om upprättande af ofvan omförmälda
gemensamma ångbåtsförbindelse mellan Sverige och Danmark, å ena,
samt Ostasien, å andra sidan.»

Tillika träffades mellan nämnda bolag och det danska »östasiatiske
kompagni» öfverenskommelse om upprättande af gemensam regelbunden

8 Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 195.

ångbåtsförbindelse mellan Sverige och Danmark, å ena, samt Ostasien,

å andra sidan. . . „

Med anledning af Knngl. Maj ris därom gjorda framställningar halva

1008 1909 och 1910 årens Riksdagar under de villkor, som innefattas

i förenämnda mellan Kungl. Maj:t och kronan, å ena, samt aktiebolaget
svenska östasiatiska kompaniet, å andra, sidan, afslutade kontrakt, af det
utaf Riksdagen under dylik förutsättning såsom understöd till nämnda
bola0- för uppehållande gemensamt med det danska »östasiatiske kompagni»
under en tid af fem år af regelbunden ångbåtsförbindelse mellan Sverige
och Danmark, å ena, samt Ostasien, å andra sidan, beviljade förslagsanslag
å högst 1,850,000 kronor för gäldande af de utaf det svenska
bolaget för dess fartyg erlagda afgifter i Suezkanalen å extra stat för
hvartdera af åren 1909, 1910 och 1911 anvisat ett belopp af högst

370,000 kronor. . , , „

I enlighet med bestämmelserna i § 3 i omförmälda kontrakt hatva

maximitaxor för det till Asien destinerade svenska godset blifvit fastställda
genom nådigt beslut den 30 oktober 1908, hvarjämte järnvägsstyrelsen
på grund af samma dag erhållet nådigt bemyndigande den 3
januari 191.1 träffat öfverenskommelse om samtrafik mellan Sveriges
statsbanor samt bolagets och selskabets ångare. ^ .

Jag tillåter mig vidare erinra därom, att af anledningar, om hvilka
i statsrådsprotokollet öfver finansärenden den 14 januari 1910 närmare
förmäles, Kungl. Maj:t föreslagit 1910 års Riksdag, bland annat, att
förklara, dels att till de afgifter för passerandet af Suezkanalen, därför
enligt § 9 i omförmälda kontrakt ersättning skulle i viss angifven ordningtill
bolaget utgå, finge räknas, utom egentliga kanalafgifter, äfven
följande med passerandet af kanalen förenade kostnader, nämligen fyroch
båkafgifter, utgifter för sundhetspass och sanitära afgifter, afgifter
för tull- och hamnklarering samt afgifter för lotsning under natten i Port
Saids hamn, dels ock att de afgifter och öfriga kostnader af nu nämnda
slag, hvilka bolaget fått eller finge vidkännas under åren 1907, 1908,
1909 och 1910, måtte bolaget godtgöras från anslaget för det år, under
hvilket utgiften gjorts, i den män det å samma års riksstat upptagna
understödsanslaget ''till bolaget därtill försloge, äfvensom att denna framställning
blef af Riksdagen bifallen.

I den till innevarande års Riksdag aflåtna statsverkspropositionen
har Kungl. Maj:t föreslagit Riksdagen att under de villkor, som innefattas
i det mellan Kungl. Maj:t och kronan, å ena, samt aktiebolaget
svenska ostasiatiska kompaniet, å andra sidan, afslutade kontrakt, åt

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 195.

förenämnda utaf Riksdagen beviljade förslagsanslag å högst 1,850,000
kronor för gäldande af de utaf det svenska bolaget för dess fartyg
erlagda afgifter i Suezkanalen å extra stat för år 1912 anvisa ett belopp
af högst 270,000 kronor.

1 underdånig skrifvelse den 29 nästlidna mars har nu aktiebolaget
svenska ostasiatiska kompaniet hemställt, att Kungl. Maj:t täcktes föreslå
Riksdagen dels att såsom understöd åt bolaget för fortsatt uppehållande
under tiden 1 augusti 1912—31 december 1917 af regelbunden ångbåtsförbindelse
mellan Sverige och Ostasien bevilja såsom förslagsanslag
ett belopp af 1,455,000 kronor, att, på de villkor Kungl. Maj:t i enlighet
med de i skrifvelsen närmare angifna grunder kunde finna skäligt föreskrifva,
till bolaget utbetalas med belopp motsvarande, för tiden 1 augusti
1912—31 december 1915 60 procent af ej mindre de af bolaget för dess
fartyg erlagda afgifter i Suezkanalen än äfven följande med passerandet
af kanalen förenade kostnader, nämligen fyr- och båkafgifter, utgifter för
sundhetspass och sanitära afgifter, afgifter för tull- och hamnklarering
samt afgifter för lotsning under natten i Port Saids hamn, för år 1916
55 procent och för år 1917 50 procent af samma afgifter och kostnader,
dock sammanlagdt ej öfverstigande för tiden 1 augusti—31 december
1912 30,000 kronor, för hvart och ett af åren 1913, 1914 och
1915 300,000 kronor om året, för år 1916 275,000 kronor och för år
1917 250,000 kronor; dels ock till beredande af sådant understöd åt
bolaget för tiden 1 augusti—31 december 1912 af nämnda anslag å extra
stat för år 1912 anvisa ett belopp af 30,000 kronor.

Till stöd för denna hemställan har bolaget, efter omnämnande af
1907 års Riksdags omförmälda beslut samt med erinran därom, att samma
års Riksdag jämväl beslutat att för anskaffande af fartyg för uppehållande
af förenämnda ångbåtslorbindelse bevilja bolaget ett lån å
2,000,000 kronor på enahanda villkor och med enahanda återbetalningsskyldighet
som i fråga om lån ur fonden till rederinäringens understödjande
finnas stadgade, meddelat, bland annat, att bolaget konstituerats
den 15 juni 1907 och blifvit registrerad! den 25 juli samma år
samt att bolagets till fullo inbetalda aktiekapital utgjorde lika belopp
som det beviljade lånet, eller 2,000,000 kronor, hvarjämte vidare framhållits,
att med Aktieselskabet Det Ostasiatiske Kompagni, Köpenhamn, den
1 augusti 1907 afslutats aftal om gemensamt upprätthållande af ifrågavarande
ångbåtsförbindelse med afgångstid såvidt möjligt hvar tredje
Bihang till Riksd. prof. 1911. 1 Samt. 1 Afd. 131 Höft. 2

Aktiebolaget
svenska ostasiatiska,
kompaniets
underdåniga
skrifvelse
den 29
mars 1911.

Kung!. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 195.

vecka och med så stort antal ångare, som därtill erfordrades, hvaraf
hälften under svensk och hälften under dansk flagg.

Första resan till Ostasien med bolaget tillhörigt ånfartyg hade
anträdts från Göteborg den 20 augusti 1907 med ångaren Canton.

Efter omfattande underhandlingar hade bolaget i november 1907
blifvit upptaget i den sammanslutning af rederier, som monopoliserade
fraktfarten mellan Europa och Ostasien, den s. k. Straits, China and
Japan Conference.

Rörande sin ångbåtsflotta har bolaget härefter meddelat följande:

»Bolagets första ångare inköptes färdig af Aktieselskabet Det Östasiatiske
Kompagni. Fartyget, som var nybyggdt år 1906, bär i Seiskabets
ägo namnet »Nikobar» och erhöll efter öfverlåtelsen namnet
»Canton:». Inköpspriset utgjorde 950,000 kronor.

Från början var meningen, att bolaget skulle af Selskabet inköpa
ytterligare eu af dess ångare, men denna plan gick om intet, och hafva
återstående 3 af de 4 ångare, bolaget var skyldigt anskaffa, för bolagets
räkning nybyggts. Fartygen äro byggda af tre olika utländska firmor,
nämligen dels Aktieselskabet Burmeister & Wains Maskin- og Skibsbyggeri,
Köpenhamn, dels hrr William Doxford & Sons Ltd, Sunderland,
dels hrr R. & W. Hawthorn, Leslie & C:o, Ltd, Hebburn-on-Tyne.
Ångarne, som bära namnen »Peking», »Ycddo» och »Nippon», äro till
bolaget levererade resp. i juli och november 1908 samt januari 1909.
De i bolagets flotta sålunda ingående fartygen hafva följande storlek
och anskaffningsvärden, livilka sistnämnda, då direkt afskrifning å
värdena ej ägt rum, jämväl utgöra fartygens bokförda Värden per
S1/.i2 1910:''

Namn. Reg.-nr. Reg.-ton netto. Värde, kronor.

Canton................ 4.777 2,461,70 950,000: —

Peking.................. 4,895 2,529,2 4 946,544: 2S

Yeddo ................ 4,934 3,112,33 881,910: S4

Nippon ............... 4,985 3,115,10 1,073,837: 22

11,218,37 3,852,292: 34.

Från och med 1909 års början upprätthållas turerna med nämnda
4 svenska ångare, alternerande med 4 danska ångare, tillhörande Aktieselskabet
Det Östasiatiske Kompagni, således i öfverenstämmelse med den
vid bolagets bildande uppgjorda planen. Trafiken kan härigenom regelbundet
uppehållas genom expediering af en ångare från Sverige till
Ostasien ungefär hvar tredje vecka.

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition No 195.

Stort erkännande har kommit bolagets båtar till del för den precision,
hvarmed resorna utförts, och för den goda omvårdnad, som befälet
lämnat lasterna.

Under loppet af år 1909 har postverket börjat betjäna sig af bolagets
ångare för postbefordran (paket).»

Med erinran om de förut omförmälda besluten rörande statssubvention
till bolaget och till hvilket belopp maximum för densamma bestämts
för de särskilda åren, har bolaget vidare meddelat, att inräknadt ersättning
för följande kostnader för passerandet af Suezkanalen, nämligen
fyr- och båkafgifter, afgifter för sundhetspass och sanitära afgifter, afgifter
för tull- och hamnklarering samt afgifter för lotsning under natten i
Port Saids hamn af statskontoret till bolaget utbetalts följande ersättningsbelopp
:

För år 1907 (en resa)....................................................... kronor 18,626: 9 8

„ „ 1908, förra halfåret (2 resor)........................... „ 37,329: 0 5

„ ,, 1908, senare „ (5 „ )........................... ,, 96,887: 45

„ „ 1909, förra „ (7 „ )......................... „ 141,096: 8 7

„ „ 1909, senare „ (7 „ )........................... „ 140,990: 3 3

„ „ 1910, förra „ (7 „ )........................... „ 143,378: 34

„ ,, 1910, senare „ (8 „ )......................... ,, 161,438: 14

Summa 37 resor. Kronor 739,747: 16.

Då för åren 1907—1910 af Riksdagen beviljats 1,210,000 kronor,
men häraf icke tagits i bruk mer än, i jämnadt tal, 740,000 kronor,
hade af anslaget endast för dessa år inbesparats 470,000 kronor, som
icke behöft tagas i anspråk för ändamålet. I hvad mån jämväl under
återstående delen af kontraktstiden inbesparingar kunde göras i den
af Riksdagen beviljade subventionen, kunde nu ej med bestämdhet
beräknas.

Efter att hafva vidare meddelat, att det genom Riksdagens berörda
beslut bolaget beviljade lån å 2,000,000 kronor lyftats af bolaget i
skilda poster under loppet af år 1908 samt att, sedan sista delen af
lånet lyftats den 13 november sagda år, statskontoret, på framställning
af bolaget medgifvit, att amorteringstiden för hela lånet finge beräknas
från sistnämnda dag och att första amorteringsdagen alltså infölle den 13
november 1911, då ett belopp af kronor 333,333: 3 4 skulle afbetalas,
fortsätter bolaget.

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition No 195.

»Under den tid, ångbåtsförbindelsen med Ostasien uppehållits, bär
bolaget haft att glädja sig åt hastigt stigande exportgodsmängder från
Sverige. Rörelsen 1907 torde böra lämnas ur räkningen, då det året
endast en svensk ångare afgick från Sverige till Ostasien. Ännu år
1908 var endast en del af ångbåtsmaterielen färdig, och exporterades
på då utförda 7 resor en godsmängd af 7,828 ton styckegods och 120
standard trävaror. Först med ingången af år 1909 var hela Angbåtsflottan
i tjänst. Trots det årets arbetsstrider och den hämsko, dessa
utöfvade på industrien, exporterades med årets 15 turer en godsmängd
af 24,188 ton styckegods och 942 standard trävaror. Med år 1910 synes
linjen hafva blifvit till fullo inarbetad: exporten för året^steg hastigt
till 46,799 ton styckegods och 451 standard trävaror. Aren 1908—
1910 hafva alltså exporterats tillhopa 78,816 ton styckegods samt 1,514
standard trävaror. För skeppning under innevarande år voro redan före
årets början anmälda circa 60,000 ton (mestadels papper och trämassa
samt något järn).

Fördelningen på olika varuslag af de åren 1908—1910 exporterade
godskvantiteter framgår af följande tablå:

Godsslag

Papper ..............................

Trämassa och papp ......

Järn och stål..................

Kemikalier........................

Tändstickor.....................

Gödningsämnen ............

Maskiner och verktyg...

Lampor..............................

Magnesit...........................

Socker ..............................

Krita ................................

Färg ................................

Öl.......................................

Guldlister .......................

Bleckkärl .......................

Krut ................................

Buteljer ...........................

Diverse..............................

Summa j kilogram

1908	1909
3,125,359	11,613,226
3,339,047	10,098,818
1,031,410	1,568,060
273,020	657,181
20,400	142,846
20,800	—
—	71,420
—	13,585
—	5,000
—	587
=	2,940
9,288	440
9,463	14,129
7,828,787	24,188,232

1910	Summa kilogram
15,650,084	30,388,669
21,360,387	34,798,252
8,478,442	11,077,912
729,505	1,659,706
162,804	326,050
160,180	180,980
12,291	83,711
19,348	32,933
15,000	20,000
32,742	32,742
31,496	31,496
11,050	11,637
5,185	8,125
11.250	11,250
7,369	7,369
1,467	1.467
30,992	40,720
79,805	103,397
46,799,397	78,816,416

Kungl. Maj ds Nåd. Proposition N:o 195.

1908

1909

1910

Summa

Standard

Trävaror

120,2 std 942,71 std 451,115 std 1,514,025

Att den sålunda hastigt ökade exporten med linjens ångare icke
endast innebär en öfverflyttning från andra exportlägenheter af gods,
som i alla händelser skulle hafva sökt sig ut till Japan, utan medfört
en afsevärd ökning af Sveriges utförsel till detta land framgår af
svenska ministerns berättelse oktober 1910, som finnes införd i — —
--häfte 24/1910 af svensk export. Af denna berättelse (se tabellerna
sida 756) framgår, att värdet af Sveriges export till Japan,
som enligt Japans officiella statistik år 1907 utgjort 1,323,000 yen (1
veu — kronor 1: 86) stigit år 1908 till 1,372,000 yen och år 1909 till

2.024.000 yen. Då berättelsen afgafs, voro för år 1910 kända endast
siffrorna för månaderna januari—augusti, men en jämförelse med exporten
motsvarande månader 1908 och 1909 visar enligt berättelsen ett
ännu vackrare resultat. Exportvärdet för dessa månader uppgick nämligen
1908 till 744,000 yen, 1909 till 1,257,000 yen och 1910 till

2.073.000 yen. Genom denna ökning hade Sverige under år 1910
»seglat om» Schweiz och Österrike och intagit 5:te platsen bland Europas
export till Japan idkande länder. (De 4 första platserna intogos af
England, Tyskland, Belgien och Frankrike. Norge'' kommer i ll:te
och Danmark i 13:e och sista rummet.)

Ministern konstaterar härefter, att förklaringen till den vunna
framgången vore att söka i en bättre organisation af vår handel än
tillförene, nämligen främst den ostasiatiska linjen, men därjämte det
relativt stora antal i Japan etablerade driftiga firmor, som sysselsätta
sig med import af svenskt gods. Beaktansvärdt, särskild! under lågkonjunkturer,
vore framförallt, att vi förvärfvat och ha goda utsikter''
att få behålla en fast hunclkrets. De under dåliga tider vunna framgångarna
gåfve de bästa löften om ytterligare expansion af vår export,
sedan marknaden inträdt i normala förhållanden.

Vi hänvisa särskildt till ministerns redogörelse för den ostasiatiska

linjen.

Redan under försommaren 1910 hade det till utskeppning med
linjens fartyg anmälda exportgodset så ökats, att ångarne ej kunde
medtaga allt anmäldt gods, och detta ej blott någon enstaka gång,
utan den ena ångaren efter den andra hade afgått från Göteborg utan
att kunna medtaga dylikt gods. I ett fall hade ända upp till 1,100 ton
måst kvarlämnas och på bolagets bekostnad omskeppas med andra lägen -

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 195.

heter via London eller Hamburg. Sammanlagdt har en godsmängd af
icke mindre än 2,800 ton på detta vis måst omlastas. Betydande svårigheter
och kostnader hade därvid uppstått, hvarjemte upprepade klagomål
från trafikanterna inkommit öfver att deras gods ej kunnat befordras
direkt med våra lägenheter.

Under dessa förhållanden ansåg sig bolagets styrelse ej stå till
svars för att ej bereda den påtagligen uppblomstrande svenska exportindustrien
på Ostasien det skydd, som ligger i tillgång till exportlägenheter
under eget lands flagga, utan gick omedelbart i författning om
beställande af ytterligare fartygsmateriel för insättande å linjen.

Det syntes styrelsen icke vara att antaga, att den under lågkonjunkturer
vunna fraktökningen skulle vara af mera öfvergående natur,
utan förelåge snarare utsikt, att behofvet af exportlägenheter skulle,
under inträdda normala förhållanden å världsmarknaden, fortfarande
stegras. En ytterligare medverkande orsak i samma riktning förelåg
jämväl däri, att länge förda underhandlingar om samtrafik mellan svenska
statens järnvägar, å ena, samt den östasiatiska linjen, å andra sidan,
om upprättande af direkta tariffer för befordran af gods från stationer
å nämnda järnvägar öfver Göteborg till Ostasien snart syntes komma
att leda till resultat. Sådan samtrafik ej blott med statens utan äfven

med åtskilliga enskilda järnvägar är numera — — — upprättad--

— Denna anordning torde vara ägnad att, ytterligare befordra exporten.

Enär vår linje till öfvervägande grad fraktar papper, pappersmassa,
järn och en del andra industrialster samt jämförelsevis litet
trävaror, nedkommer det för hvarje ångare afsedda godset från en
mångfald fabriker och bruk. Eu ökad export kommer därför icke stötvis,
och godstillgången är icke af den natur, att stora kvantiteter kunna
lagras och fylla extra ångare af den storlek, som för vår trafik behöfves.
Här föreligger eu bestämd olikhet i jämförelse med de linjer,
som ha trävaror till hufvudlast. Den enda riktiga utvägen att tillfredsställa
den ökade exportens behof af mera lastrum var därför att genom
insättande af ångare regelbundet öka antalet turer, och på grund af de
särskilda anordningar, som trafiken på Östern klöfver, återstod för styrelsen
intet annat val än beställande af nya ångare för ökande af antalet
reguljära turer.

Som konjunkturen under förra året var särdeles förmånlig för
rederierna att till osedvanligt billigt pris beställa ångare, beslöt styrelsen
att utnyttja denna konjunktur genom att beställa tvenne ångare,
både för att därigenom kunna ernå billigaste möjliga pris och jämväl
för att kunna möta eu ganska betydande utveckling af vår linje.

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 195.

Eu utredning om den storlek, till hvilken de nya ångarne borde
byggas,_ gaf vid handen, att dels med hänsyn till att vårt exportgods
förnämligast bestod af skrymmande papper och pappersmassa, dels på
den grund att allt större ångare byggdes för den i snabb utvecklingstadda
exporten af sojabönor från Östern till Europa, våra ångare borde
göras så stora våra hamnförhållanden medgåfve.

Styrelsen beslöt därför att från svenska och utländska varf infordra
anbud på »byggande af tvenne förstklassiga ångare om 9,000 tons
lastdryghet hvardera, speciellt lämpade för bolagets trafik och färdiga
i juni, resp. juli 1911.

Sedan de svenska verkstäder, som kunde ifrågakomma att bygga
dessa för våra förhållanden exceptionellt stora ångare, förklarat sig icke
kunna åtaga sig leveransen, förhandlade bolaget med flere utländska
varf, som inkommit med anbud, och afslöts slutligen kontrakt den 30
september 1910 med den framstående engelska firman R. & W. Havvthorn.
Leslie & C:o, Ltd, Hebburn on Tyne att bygga båda ångarna till ett
pris af £ 60,000 för hvardera, hvaraf £ 40,000 för hvardera ångaren
skulle i terminer----betalas under byggnadstiden, och bo lagets

styrelse äga rätt att för resterande £ 20,000 af kontraktssumman
för hvardera ångaren erhålla 5 års kredit mot 5 °/0 årlig ränta och
på villkor att V,0 eller £ 2,000 afbetalas hvar sjätte månad.

Ångarne skola hålla minst 9,000 ton d. v. hvardera, De äro
alltså afsevärdt större än våra hittillsvarande största ångare, Yeddo och
Nippon, som lasta 7,000 ton d. v. hvardera. Genom praktiska moderna
anordningar i fråga om byggnadssättet få de nya ångarne omkring
40 % bättre kubikutrymme än Yeddo och Nippon och kunna alltså
mottaga så mycket större myckenhet skrymmande last.

Ångarne skulle enligt kontraktet levereras under nästkommande
juni resp. juli månader. Genom den i höstas under 14 Va veckor pågående
arbetstriden vid de engelska skeppsvarfven kommer enligt varfsbolagets
uppgift leveransen af ångarne att något försenas, dock ej
längre, än att den första ångaren beräknas färdig i juli, den sista i
augusti eller september.

Det danska Aktieselskabet Det Östasiatiske Kompagni kommer
äfven att under år 1911 å linjen insätta 2 nya ångare. Därmed är
likväl icke afgjordt, att Kompagniet kommer att utöka sin andel i trafiken
till 6 ångare, då det ifrågasatts, att 1 å 2 af de äldre ångarne
skulle tagas från linjen. Trafiken å linjen kommer alltså inom kort
att uppehållas af icke mindre än 10 å 12 ångare med afgång af 1 båt
ungefär hvar 14:de dag i hvardera riktningen.

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 195.

Såsom af ofvanstående framgår har vårt bolag för att främja
utvecklingen af vår export till Östern genom beställningen af dessa
båda ångare måst ikläda sig betalningsskyldighet för sammanlagdt £
120,000, motsvarande i svenskt mynt efter kurs 18: 2 o kr. 2,184,000.
Med tillägg af kostnader under byggandet kommer priset upp i c:a
kr. 2,200,000. Häraf skola £ 80,000 eller efter enahanda kurs
i svenskt mynt kr. 1,456,000 betalas till varfvet före ångarnes

leverans. *

Gäldandet af denna betydande kontanta köpeskilling är förenadt
med så mycket större svårigheter, som under lörhandenvarande förhållanden
inga medel stå att erhålla genom ökning af aktiekapitalet.
Då nämligen hittills ingen utdelning till aktieägarne kunnat ske och
dessa fördenskull gjort en ej obetydlig förlust genom att så lång tid
ej få någon ränta å det åt dem i bolaget insatta kapitalet, hafva aktierna
så väsentligt sjunkit i värde, att utsläppande af nya aktier icke
för närvarande är tänkbart.

Eu afsevärd del af den köpeskilling, som skall erläggas för fartygens
leverans, kan visserligen täckas dels genom i rundt tal återstående
150,000 kronor af det ursprungliga kapitalet, som ej tagits i
anspråk för de 4 första båtarna, dels ock genom vinstmedel, soin redan
finnas intjänta och disponibla eller komma att före sagda tid intjänas
och icke erfordras för andra bolagets ändamål. Men utan en betydande
skuldsättning kan hela den nämnda summan icke åstadkommas och
bolaget inger samtidigt härmed till Kung]. Maj:t ansökning om lån
ur rederilånefonden till belopp af 550,000 kronor, motsvarande en
fjärdedel af anskaffningskostnaden, hvilket lån är för bolaget så mycket
mera behöflig!, som bolaget den 13 november 1911 har att fullgöra
första amortering å bolagets redan erhållna statslån å 2,000,000 kronor,
hvilken till kronor 333,333,3 4 uppgående amortering under nu skildrade
omständigheter tydligen infaller på eu för bolaget högeligen otjänlig
tidpunkt.

Om än godstillgångens hastiga stegring inger de bästa förhoppningar
för framtiden, har bolaget dock ännu icke hunnit den utveckling
och ekonomiska bärkraft, att det anser sig redan vid utgången åt den
nu löpande kontraktstiden den 31 juli 1912 kunna helt afvara det statsunderstöd,
som lämnats i form af ersättning för afgifterna i Suezkanalen,
utan ser sig bolaget nödsakadt hemställa, att för ytterligare en femårsperiod
sådan ersättning måtte få påräknas. Dock synes denna ersättning
kunna begränsas till endast en del af samma avgifter.

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 195.

Till och med 1910 års utgång hafva de efter fartygens tontal
utgående kanalafgifterna i egentlig mening utgjort francs 7,7 5 per ton.
Denna afgift har från och med den 1 januari 1911 nedsatts till francs
7,2 5 per ton. A andra sidan äro de nybeställda fartygen väsentligt
större än de äldre fartygen. Enligt de i Suezkanalen gällande mätningsregler,
efter hvilka kanalafgifterna beräknas, hafva fartygen nedanstående
tontal, och afgifterna kunna för dem beräknas till följande
belopp:

Namn	Tontal
Canton ...............	3,212,14
Peking ...............	3,290,31
Yeddo .................	3,843,62
Nippon ..............	3,806,7 9
Båt n:o 445 c:a	4,815,—

Kanalafgift	Fyr- & båkafgift
å ir. J: s	*5	samt mindre ex-
per ton	pensel-.	Francs.
23,288:	02	635:	88
23,854:	75	536:	75
27,866:	2 5	623:	83
27,599:	23	552:	47
34,908:	75	700:	—-
34,908:	75	700:	—

446 c:a 4,815,

Summa 23,782,86 172,425: 75 3,748: 93

Efter denna beräkningsgrund skulle samtliga utgifter för kanalens
passerande 1 gång med bolagets samtliga 6 fartyg uppgå till francs
176,174,68. Under antagande att hvarje fartyg under 1 år hinner
passera kanalen 4 gånger, skulle de kanalafgifter, bolaget under 1 år
har att erlägga, belöpa sig till francs 704,698,7 2, eller, i svenskt mynt
efter en kurs af 1 francs —72 öre, kronor 507,383,08.

Huru stor del af detta belopp, som bolaget kan af egna medel
bestrida, låter sig ju ej med någon visshet bedöma. Å ena sidan är
ju angeläget, att — om än bolaget har återbetalningsskyldighet för så
stor del af erhållen subvention som hittillsvarande kontraktsvillkoren
bestämma — statsverket icke betungas med större subventionsbelopp,
än oundgängligen behöfves. A andra sidan måste bolaget erhålla
garanti om så stor subvention, att dess arbete för den svenska exporten
på Ostasien erhåller nödigt stöd. På grund af den hittills vunna erfarenheten
anser sig emellertid bolaget kunna vidkännas en betydande
nedsättning i den hittills bestämda subventionen.

Då härjämte förhoppning synes kunna hysas, att genom fortgående
stegring i godstillgången bolagets ekonomi skall kunna medgifva
en gradvis skeende sänkning i statssubventionen, synes denna
kunna bestämmas att framdeles utgå i fallande skala.

Bihang till Piksd. prof. 1911. 1 Samt. 1 Afd. 131 Höft.

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 195.

Med hänsyn till att bolaget såsom hittills bör hafva skyldighet
att öfver företaget föra särskilda, offentlig granskning underkastade
räkenskaper och att till statsverket återbära så stor del af erhållen
subvention, som motsvarar den vinst, dessa räkenskaper enligt viss
beräkningsgrund utvisa, synes det, då bolagets räkenskaper föras per
kalenderår, önskligt att jämväl subventionen bestämmes till visst maximibelopp
per kalenderår.

Denna vädjan till statsmakternas fortsatta offervillighet stödjer
bolaget naturligtvis i första rummet på den stora nytta för den svenska
exportindustrien, företaget genom den redan vunna erfarenheten ställt
i utsikt att lämna, hvilket mål jämväl aktieägarne tjänat genom att i
företaget riskera de af dem insatta 2,000,000 kronor och genom att
under flere år afstå från ränta å det insatta kapitalet. Genom den nu
förestående betydande tillökningen i bolagets fartygsmateriel har bolaget
icke blott så väsentligt konsoliderat sin egen ekonomiska ställning, att
återgäldandet af det bolaget beviljade statslån å 2,000,000 kronor synes
fullständigt betryggadt, utan jämväl blifvit i stånd att på ett vida
effektivare sätt än hittills betjäna exportindustrien och tillmötesgå dess
kraf på täta, regelbundna transportlägenheter under svensk flagg. Skulle
icke ens det nu å linjen insatta tonnaget visa sig tillräckligt för exportens
behof, vore detta ju endast en glädjande företeelse, och för fyllandet af
detta behof skulle'' väl utvägar i sinom tid stå att finna.

Den störa offervillighet, Riksdagen redan visat, synes, såvidt man
kan döma af den hittills vunna erfarenheten, komma att bära hastigare
frukt till landets bästa, än man i allmänhet är van att nå genom statssubventioner
till exportföretag. Subventionens fortsättande under ytterligare
en femårsperiod med ofvanberörda nedsatta belopp för ett i anseende
till antalet båtar med 50 procent och i anseende till lastförmågan
med 66 procent ökadt, å linjen insatt svenskt tonnage synes icke vara
något alltför afskräckande ytterligare steg på den inslagna vägen, så
mycket mer som den hastiga trafikökningen å linjen ju inger vissa
förhoppningar, att företaget vid den andra femårsperiodens slut skall
visa sådant resultat, att bolaget för denna andra period skulle kunna,
åtminstone delvis, fullgöra den återbetalningsskyldighet, hvarom föreskrift
af enahanda lydelse som i det nu gällande kontraktet synes böra
inflyta i det kontrakt, som för sagda period torde böra afslutas mellan
kronan och bolaget.

Vid beviljandet år 1907 af den första subventionen till bolaget
hade statsmakterna hvarken någon betryggande garanti, att subventionen
skulle lända den svenska exportindustrien till något afsevärdt gagn,

Kungl. Majtts Nåd. Proposition N:o 195.

och ei heller någon nämnvärd utsikt, att vid femårsperiodens slut återfå
erlagda subventionsmedel. Nu iinnas ej mindre så godt som visshet,
att den svenska exporten på Ostasien skall genom ångbåtsförbindelsen
afsevärdt upparbetas, än äfven goda utsikter att återfå större eller
mindre del af de understödsbelopp, som under perioden utbetalas.

I detta sammanhang vill bolaget icke underlåta att påpeka, att
den — väl intjänta, men icke utdelade, utan för afskrifningar och nybyggnader
afsätta — vinst, bolaget hittills haft, är att tillskrifva återfrakterna
från Ostasien, och att, såsom närmare framgår af bifogade
tablå, bolaget på resor från Sverige till Ostasien har förlust.»

Sedan departementschefen härefter föredragit nämnda tablå, uppläste
han ur bolagets underdåniga framställning vidare.

»I tablån äro upptagna 8 ''typiska’ resor, nämligen 1 resa för
hvarje fartvg under hvartdera af åren 1909 och 1910. Samtliga dessa
resor visa förlust, när subventionen icke medräknas. I vissa tall är förlusten
så betydande, att icke ens subventionen förmår uppväga densamma.
Bland kostnaderna äro inräknade sedvanlig 5 procent afskrifning
å fartygens värde och 5 procent ränta å det i fartyget nedlagda
kapitalet. Såsom ofvan meddelats, har bolaget visserligen numera i
regel anbud på mera svenskt gods än bolagets båtar förmå medtaga,
hvadan båtarnas lastutrymme i allmänhet äfven på utresorna är till fullo
taget i anspråk. Men de frakter, som på grund af konkurrensen härvid
kunna betingas, äro icke sådana, att någon vinst pa dem står att erhålla
efter ofvan angifna beräkningsgrund. För återfrakterna, som mestadels
utgöras af ris, sojabönor, det i den svenska papperstillverkningen numera
mycket efterfrågade sval!et samt andra österns exportprodukter, stå
vinstgifvande resor i allmänhet att erhålla. Det är med stöd åt dessa
linjen kan bedrifvas med vinst trots de under sj älf kostnaderna nedpressade
utfrakterna, som komma exportindustrien till godo.»

Beträffande villkoren för statssubventionens åtnjutande anför bolaget
följ ande:

»För sin del har bolaget all anledning att vara till freds med
samarbetet med det danska Aktieselskabet Det 0stasiatiske Kompagni,
och bolaget hoppas, att samarbetet å linjen alltfort kommer att fortgå
som hittills. Då emellertid bolaget numera blifvit inarbetadt å fraktmarknaden
och har sin plats betryggad bland de på Ostasien arbetande
rederierna, synes kunna ifrågasättas, huruvida från statsmakternas sida
anledning förefinnes att för så lång tid som mer än 6 år härefter binda
bolaget vid dylikt samarbete genom uppställande af fordran härom så -

Kommerskol•
legitim.

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 195.

som villkor för subventionens fortsatta åtnjutande. Då ju den möjligheten
förelig-ger, att det danska Kompagniet å sin sida uppsäger aftalet,
vill det synas oegentligt, att det svenska bolaget för subventionens åtnjutande
skall vara beroende af ett villkor, som det ej ligger i dess
makt att under alla omständigheter uppfylla. Det är ju öfver hufvud
taget omöjligt att öfverse, Indika förhållanden kunna inträffa under eu
så lång period som till 1917 års utgång. Förvissning synes kunna
hysas, att bolaget icke utan tvingande orsaker och utan att det är till
förmån för de svenska intressena häfver ett samarbete, som ländt och
länder Sverige och bolaget till så stort gagn.

Skulle mot förmodan, af en eller annan anledning, samarbetet med
det danska Kompagniet upphöra under femårsperioden, måste gifvetvis
det svenska bolaget tillse, att antalet exportlägenheter för svenskt gods
icke minskas under hvad från början blifvit såsom minimum i sådant
afseende fastslaget, eller 8 båtar. Kan detta antal icke fyllas genom
ytterligare nybyggnad, torde den möjligheten alltid stå öppen att förhyra
nödigt tonnage. 1 hvarje fall torde alltså kunna fastslås, att antalet
båtar, som uppehålla trafiken å linjen Sverige—Ostasien, icke får nedgå
under 8 samt att af dessa en skall expedieras från Göteborg ungefär
hvar tredje vecka. — Skulle bolaget af nu ifrågavarande anledning behöfva
insätta ytterligare tonnage å linjen, är klart, att, då subventionens
maximum blifvit bestämdt till 300,000—250,000 kronor om året, den
andel i kanalafgifterna, som bolaget får vidkännas, kan uppgå till vida
mer än de 40 å 50 procent, som enligt bolagets föreliggande framställning
skulle belöpa på bolaget. Men på denna eventualitet får bolaget
gifvetvis vara beredt.

I öfrigt har bolaget intet att erinra mot förnyande af bestämmelserna
i det nu gällande kontraktet.»

Öfver bolagets framställning har kommerskollegium den 4 innevarande
april afgifvit infordradt underdånigt utlåtande. Kollegium har
därvid anfört följande:

»Under den tid, som förflutit sedan bolaget år 1907 med statsmakternas
hjälp sattes i stånd att börja sin verksamhet, har, enligt
kollegii mening, bekräftelse vunnits på att det förtroende, som då sattes till
företagets bärkraft, varit berättigadt. Kollegium får med afseende härå
dels hänvisa till den af bolaget nu förebi;agta utredningen, dels framhålla
att enligt styrelse- och revisionsberättelserna rörande bolagets
verksamhet under åren 1907, L908 och 1909 företagets ekonomiska
ställning alltjämt förbättrats på ett sätt, som med hänsyn till de i vissa

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 195.

afseenden ogynnsamma yttre förhållanden, hvarunder bolaget under dessa
år arbetat, måste betecknas som högst anmärkningsvärdt och ägnadt att
ingifva de bästa förhoppningar för framtiden.

Den fråga, som emellertid ur det allmännas synpunkt i första
hand måste vara af intresse, är den, huruvida bolagets verksamhet
redan nu medfört gynnsamma resultat med afseende på utvecklingen
af Sveriges näringslif och närmast af dess export till de länder, med
Indika bolagets fartyg uppehålla förbindelse. Denna fråga måste obetingadt
besvaras jakande. Huru stora svårigheter än i allmänhet möta
för afgörande af spörsmålet, hvilken andel bör tillmätas hvar och en af
de vid utvecklingen af ett lands utrikes handel samverkande faktorer,
lärer det icke kunna dragas i tvifvelsmål, att den af bolaget och Aktieselskabet
Det 0stasiatiske Kompagni upprätthållna ångbåtslinjen varit
åt afgörande betydelse för tillkomsten af den stora ökning i den
svenska utförseln på Ostasien, hvarom såväl de i ansökningen lämnade
uppgifter som ock de i bilagda handlingar meddelade ur den officiella
statistiken hämtade siffror bära vittne.

Att denna ökning endast i jämförelsevis ringa grad beror på att
en tidigare förefintlig indirekt export till Ostasien öfverflyttats till
nämnda linjes fartyg och sålunda kommit till synes i den svenska statistiken,
framgår, enligt kollega förmenande, tillräckligt tydligt af de i
ansökningen äfvenledes upptagna, ur Kungl. Maj:ts ministers i Tokio
årsberättelse för år 1909 hämtade siffror från Japans officiella statistik.
Ministern angifver ock i sin nämnda berättelse såsom främsta orsak
till utförselns ökning den svensk-danska ångbåtslinjen.

Den omständigheten att företaget redan hunnit utöfva ett så afsevärdt
inflytande på afsättningen af svenska industrialster, lärer utgöra
ett tillräckligt bevis för att detsamma varit förtjänt af bistånd från
statsmakterna, helst ingen anledning finnes till antagande, att uppsvinget
varit af endast öfvergående eller tillfällig natur.

Hvad nu vidkommer den form af fortsatt understöd åt bolaget, hvarom
i föreliggande* ärende är fråga, vill det synas kollegium rätt naturligt,
att ett företag med bolagets ändamål och omfattning, hvilket börjat sin
verksamhet till väsentlig del med hjälp från statens sida, icke redan
efter en så kort tid som fem år nått den fasta ställning, att detsamma
kan helt och hållet undvara en fortsatt statssubvention. Om kollegium
sålunda finner tanken på en sådan icke heller denna gång böra afvisas,
synes dock det förbehåll böra göras, att subventionen icke alltför länge
utgår i oförminskad utsträckning, utan afväges efter företagets tilltagande
förmåga att själft bära sina omkostnader. Det är nämligen

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 195.

uppenbarligen åt högsta vikt att statssiibventionens karaktär åt öfvergå
ende hjälp icke förloras ur sikte, liksom den önskvärda öfvergången
till full ekonomisk själfständighet genom en gradvis fortgående indragning
af subventionen kan mera säkert antagas blifva verklighet.

Kollegium har ur ofvan angifna synpunkter granskat aktiebolagets
svenska östasiatiska kompaniets ansökning om fortsatt subvention och
därvid funnit densamma vara af beskaffenhet att kunna af kollegium
understödjas. Af förenämnda berättelser öfver bolagets verksamhet
under åren 1907, 1908 och 1909 inhämtas, att bolagets ekonomi, om
ock såsom ofvan är nämndt, fortgående i en sund och lofvande utveckling,
dock icke nått den punkt att företaget kunnat bereda aktieägarne
utdelning. Äfven om det senast tilländagångna räkenskapsåret,
1910, enligt hvad kollegium har anledning antaga, kommer att utvisa
ett väsentligen gynnsammare resultat än de föregående, lärer denna omständighet,
hvilken kan bero på förhållanden af mera tillfällig natur,
icke innefatta giltigt stöd för den åsikten, att företaget icke längre
skulle vara i behof af statssubvention.

De nyanskaffningar af fartyg, som i ansökningen omförmäla^,
komma gifvetvis att ställa högst afsevärda kraf på företagets ekonomi.
Å andra sidan utgör de nya fartygens behöflighet ju ett tydligt bevis
på företagets utvecklingsförmåga. Kollegium finner därför att de skäl,
som på sin tid talade för att genom statens mellankomst göra det
möjligt för bolaget att börja sin verksamhet, ännu kunna anföras såsom
stöd för ett fortsatt beviljande af subvention.

I hvarje fall är bestämmelsen i § 9 af det, enligt Kungl. Maj:ts
nådiga beslut den 6 december 1907, mellan kollegium, å Kungl. Maj:ts
och kronans vägnar, samt bolaget afslutade kontrakt angående återbetalningsskyldighet
i visst fall för bolaget af erhållen statssubvention
afsedd att ingå jämväl i det nya kontrakt, som skulle komma till stånd.

Lika med bolaget anser kollegium att tillräckliga skäl icke föreligga
för svenska staten att såsom villkor för beviljande af fortsatt
understöd fordra, att den hittills anordnade samverkan mellan bolaget
och Aktieselskabet Det 0stasiatiske Kompagni för trafikens upprätthållande
fortsättes under hela understödstiden. Det torde kunna öfverlämnas
åt bolaget att själft afgöra, hvilka medel det önskar använda
för uppfyllande af sina kontraktsenligt fastställda förpliktelser med afseende
på trafikens upprätthållande.

Då emellertid den omständigheten, att den nya subventionsperioden
skulle komma att taga sin början den 1 augusti 1912, kan antagas
komma att ur bokföringssynpunkt medföra svårigheter vid utrönandet

Kung!. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 195.

i livad mån återbäringsskyldighet för bolaget föreligger, synes det mest
lämpligt, att för tiden 1 augusti—31 december 1912 subventionen utgår
i hufvudsaklig öfverensstämmelse med nu gällande bestämmelser,
och följaktligen den tidigare subventionsperioden förlänges till 1912
års utgång.»

Med framhållande att kollegium icke hade något att erinra mot de
i bolagets ansökan angifna belopp för subventionen, hemställer kollegium
om bifall till bolagets framställning.

1 anslutning till det sålunda anförda föreslår kollegium vidare, att
det nu gällande kontraktet med bolaget utsträckes att omfatta tiden
intill 1912 års utgång utan annan ändring i öfrigt, än att första och
andra punkterna af § 9 erhålla denna förändrade lydelse:

»Såsom understöd — — — — passerandet i Suezkanalen, dock
för tiden 1 augusti—31 december 1912 med allenast 60 procent däraf.
Denna ersättning, som icke i något fall må öfverstiga, beträffande tiden
till utgången af juli 1912, 370,000 kronor för år räknadt samt, beträffande
tiden 1 augusti—31 december 1912, 30,000 kronor utbetalas i
— — — — halfåret erlagda kanalafgifterna.»

Vidkommande åren 1913—1917 föreslår kollegium, att med bolaget
slutes nytt kontrakt, i hvilket från det nuvarande kontraktet följande
paragrafer ingå utan förändring nämligen §§ 2, 4, 5, 8, 10, 11
och 12 samt öfriga paragrafer erhålla den ändrade lydelse, som efterföljande
förslag utvisar.

§ I Bolaget

åtager sig att, ensamt eller gemensamt med Aktieselskabet
Det 0stasiatiske Kompagni i Köpenhamn, här nedan kalladt Selskabet,
under tiden från och med den 1 januari 1913 till och med den 31 december
1917 upprätthålla regelbunden ångfartygsförbindelse mellan
Sverige, eventuellt jämväl Danmark, å ena, samt Ostasien, å andra sidan,
enligt följande plan.

På denna linje skola användas minst åtta ångare om minst 6,000
ton död vikt, inklusive bunkerkol, af hvilka åtminstone sex skola vara
insatta af bolaget. Minst hvar tredje vecka skall till Ostasien från
Göteborg expedieras en ångare, hvilken under resan skall anlöpa —
förutom Port Said — Singapore (eventuellt) samt Honkong, Shanghai
och minst två japanska hamnar, i regeln Yokohama, Kobe eller Moji.

Befordrande af svenskt gods till andra platser i Ostasien, till

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 195-

hvilka godset på genomgångsfrakt kan sändas, sker genom bolagets
eller eventuellt selskabets försorg.

Ungefär samtidigt som båt afgår från Göteborg expedieras en
båt från Ostasien i motsatt riktning.

På iitresa till Ostasien må för erhållande af lastfyllnad anlöpas den
eller de hamnar, som bolaget bestämmer.

l)et till Asien destinerade svenska godset befordras enligt de
maximitaxor, som fastställas af Knngl. Magt i sammanhang med anordnandet
af samtrafik mellan Sveriges statsbanor samt bolagets och
selskabets ångare.

§ 6-

Sjöfolk, som af svensk hönsa Ismyndighet hemförpassas från de
hamnar de svenska fartygen anlöpa i Asien, medföras utan ersättning
för vare sig själfva resan eller vivre under densamma.

§ 7-

Fri öfverresa med bolagets fartyg och fritt vivre under resan
lämnas de statens exportstipendiater, som utsändas till Asien, hvarjämte
fri återresa lämnas dem af dessa stipendiater, som återvända till Sverige.
Ombud som af svenska industriidkare och exportörer utsändas för att i
Asien verka för afsättning af svenska industrialster, lämnas enahanda
förmåner, därest kungl. kommerskollegium finner omständigheterna
böra därtill föranleda.

§ 9.

Såsom understöd till linjens upprätthållande på ofvan angifna
villkor, skall bolaget äga uppbära ersättning med belopp motsvarande
för tiden 1 januari 1913—31 december 1915 sextio procent af ej mindre
de af bolaget för dess fartyg erlagda utgifter i Suezkanalen än äfven
följande med passerandet af kanalen förenade kostnader nämligen fyrocli
båkafgifter, utgifter för sundhetspass och sanitära afgifter, utgifter
för tull- och hamnklarering samt afgifter för lotsning under natten i
Port Saids hamn, för år 1916 femtiofem procent och för år 1917 femtio

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 195.

procent af samma afgifter och kostnader. Denna ersättning, som icke
i något fall må öfverstiga för hvart och ett af åren 1913, 1914 och
1915 300,000 kronor, för året 1916 275,000 kronor och för året 1917

250,000 kronor, utbetalas i kungl. statskontoret efter utgången af hvarje
hälft kalenderår, så snart bolaget styrkt beloppet af de under halfåret
erlagda afgifter och ådragna kostnader. Dock vare bolaget skyldigt,
att i händelse de intäkter, hvilka influtit af trafiken under hela den tid,
understödet afser, öfverskjuta hvad för bestridande af öfriga kostnader
för linjens upprätthållande erfordras, till statsverket återbära så stor
del af understödet, som motsvarar öfverskottet; ägande bolaget att
bland omkostnaderna beräkna fem procent amortering för år å värdet
af de bolagets ångare, som användas för linjens upprätthållande, äfvensom
årligen fyra procent ränta å samma ångares efter afdrag af beräknade
amorteringar, återstående värde.»

I fråga om dessa ändringar åberopar kollegium följande motivering.

»§ 1. De väsentligaste ändringarna äro, förutom i fråga om kontraktets
giltighetstid, betingade af den» antagna möjligheten att samtrafiken
med Aktieselskabet Det Östasiatiske Kompagni upphör.

§ 6 är omformulerad till likhet i tillämpliga delar med det senast
uppgjorda kontraktet om statssubvention till La Plata-linjen. Genom
den nya lydelsen förebygges stridiga tolkningar i fråga om skyldigheten
att utan ersättning bestå äfven vivre.

§ 7. Den i första stycket afsedda förmån bör, såsom i sista
kontraktet om La Plata-linjen iakttagits, tillkomma endast sådana handelsstipendiater,
som äro exportstipendiater.

Slutligen hemställer kollegium, att nuvarande kontrakts § 13
icke måtte inflyta i det nya kontraktet.

Syftet med de statssubventioner, som under en följd af år utgått Departementstill
transmarina ångbåtslinjer, har i främsta rummet varit att i folkrika che^n‘
och i särskild! stark ekonomisk utveckling stadda länder bereda ökad
marknad för den svenska exportindustrien. Vid underdånig föredragning
af fråga om fortsatt subvention till den s. k. La Plata-linjen hade
jag tillfälle att i yttrande till statsrådsprotokollet den 14 januari 1910
påvisa, hurusom exporten till La Plataländerna varit i stadigt stigande
under de år nämnda linje varit i verksamhet, och jag trodde mig också
se ett bestämdt orsakssammanhang mellan linjens tillvaro och den ökade
exporten. Åt en liknande uppfattning gaf jämväl Riksdagen uttryck i
den skrifvelse, genom hvilken Riksdagen anmälde sitt i enlighet med
Bihang till Riksd. prof. 1911. 1 Sami. 1 Afd. 131 Höft. 4

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 195.

ännu på några år skall mäkta utan förluster själf bestrida dessa utgifter
i deras helhet. Att på en sådan punkt i linjens utveckling helt undandraga
densamma statssubventionen anser jag icke vara i enlighet med
en klok handelspolitik. Det synes mig så mycket mindre böra komma
i fråga, som bolaget genom nyanskaffning af tonnage just nu står i
begrepp att i betydande grad öka möjligheterna att tillgodose ändamålet
med subventionen.

Jag anser mig därför obetingadt kunna tillstyrka ett fortsatt utgående
af statsunderstödet efter nu löpande kontraktstids utgång.

Hvad bolaget hemställt och kommerskollegium tillstyrkt beträffande
tiden för den fortsatta subventionen och det belopp, med hvilket
densamma under hvarje särskild! år af subventionstiden bör utgå, kan
jag också i sak förorda. Jag anser mig härvid särskild! böra betona
det principiellt riktiga däri, att, på sätt bolaget ifrågasatt, de årliga
understöden komma att minskas icke blott i förhållande till hittills årligen
utgående
hvarandra.

Beträffande tiden för den fortsatta subventionen tillåter jag mig
erinra därom, att bolagets ansökan afser, att densamma skulle komma
att med fem månader öfverskrida eu femårsperiod, i det bolaget anhållit
att subventionen måtte utgå för tiden från och med den 1 augusti 1912,
då det nu gällande kontraktet utlöper, till och med den 31 december
1917. För lämpligheten af en sådan anordning, genom hvilken man undviker
olägenheten af dubbla bokslut, ett den 1 augusti i och för redovisningen
till staten af subventionen och ett vid det med kalenderåret
sammanfallande räkenskapsårets slut, synes mig kommerskollegium hafva
gifvit goda skäl.

För hela den nya subventionstiden skulle erfordras högst 1,455,000
kronor. Då emellertid på det för åren 1907 —1912 till subvention åt
bolaget beviljade anslaget af 1,850,000 kronor gjorts en besparing å

470,000 kronor, hvilken belöper sig på åren 1907—1910, skulle, därest
denna besparing tages i anspråk för den nu begärda subventionen, icke
mera än 985,000 kronor behöfva anvisas såsom anslag.

Af ifrågavarande besparingar torde till en början de för tiden 1
augusti—31 december 1912 begärda 30,000 kronor böra utgå. Vid
sådant förhållande varder icke erforderligt att under nämnda år för
ändamålet belasta riksstaten med något anslag utöfver de i årets statsverksproposition
äskade 270,000 kronor.

Hvad beträffar återstoden af besparingen, 440,000 kronor, torde

belopp utan äfven efter viss tid successivt i förhållande till

Kung!.. Maj.ts Nåd. Proposition N:o 195.

deri böra användas såsom fyllnad i anslaget för åren 1913—1917, på
sätt framdeles efter sig företeende omständigheter kan pröfvas lämpligt.

De villkor, som fästas vid det fortsatta statsunderstödet, böra
gifvetvis införas i ett nytt kontrakt mellan Kung!. Magt och kronan,
å ena, samt bolaget, å andra sidan. Det förslag till sådant kontrakt,
som kommerskollegium framlagt och som i det väsentliga öfverensstämmer
med det nu gällande kontraktet, kan jag i sak godkänna. Jag
tillåter mig också att beträffande de föreslagna förändringarna i det nuvarande
kontraktet hänvisa till hvad kollegium till motivering häraf
anfört.

Lika med kollegium anser jag det lämpligt, att det nya kontraktets
giltighetstid dock tager sin början först den 1 januari 1913 och att alltså
giltighetstiden för det nu gällande kontraktet förlänges till sistnämnda
dag, dock med den af kollegium ifrågasatta ändringen af § 9.

På grund af hvad sålunda anförts hemställer jag i underdånighet,
att Kungl. Magt måtte föreslå Riksdagen

dels att såsom understöd åt aktiebolaget svenska ostasiatiska kompaniet
för fortsatt uppehållande under tiden 1 augusti 1912—31 december
1917 af regelbunden ångbåtsförbindelse mellan Sverige och Ostasien bevilja
såsom förslagsanslag ett belopp af högst 985,000 kronor att jämte
besparingarna å det af 1907 års Riksdag till bolaget för liknande ändamål
beviljade anslag af 1,850,000 kronor, på de villkor, Kungl. Magt i
hufvudsaklig öfverensstämmelse med förenämnda grunder må finna skäligt
föreskrifva, utbetalas till bolaget med belopp, motsvarande för tiden 1
augusti 1912—31 december 1915 60 procent af ej mindre de af bolaget
för dess fartyg erlagda afgifter i Suezkanalen än äfven följande med
passerandet af kanalen förenade kostnader, nämligen fyr- och båkafgifter,
utgifter för sundhetspass och sanitära afgifter, afgifter för tull- och
hamnklarering samt afgifter för lotsning under natten i Port Saids hamn,
för år 1916 55 procent och för år 1917 50 procent af samma afgifter
och kostnader, dock sammanlagdt ej öfverstigande för tiden 1 augusti—
31 december 1912 30,000 kronor, för hvart och ett af åren 1913,
1914 och 1915 300,000 kronor, för år 1916 275,000 kronor och för år
1917 250,000 kronor;

dels ock medgifva att till beredande af sådant understöd åt bolaget
för tiden 1 augusti—31 december 1912 af ifrågavarande besparing må
användas ett belopp af högst 30,000 kronor.

Plvad föredragande departementschefen sålunda
hemställt, däri statsrådets öfriga ledamöter instämde,

Kungl. Mapts Nåd. Proposition N:o 195.

behagade Hans Kungl. Höghet Kronprinsen-Regenten
bifalla; och skulle nådig proposition till Riksdagen
aflåtas af den lydelse, bilagan litt. . .. vid detta protokoll
utvisar.

Ur protokollet:
Olof Ljungberg.

STOCKHOLM ISAAC MARCUS BOK T K. - A K TI E BOLA G, 1911.