Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 190 (Proposition 1910:190)

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 190.

N:o 190.

Kungl. Maj:ts nådiga proposition till Riksdagen i fråga om
anvisande af medel för vissa kostnader för domänstyrelsen;
gifven Stockholms slott den 8 april 1910.

Under åberopande af bilagda utdrag af statsrådsprotokollet öfver
jordbruksärenden för denna dag vill Kungl. Maj:t härmed föreslå Riksdagen att

i riksstaten för år 1911 uppföra ordinarie anslaget för domänstyrelsen
med oförändradt belopp eller således med 159,000 kronor;
äfvensom

att för anställande af en extra amanuens hos domänstyrelsen samt
för beredande åt styrelsen af ökade medel till renskrifningskostnader
och vikariatsersättningar in. m. på extra stat för år 1911 anvisa ett
anslag af 6,000 kronor att enligt Kungl. Maj:ts bestämmande för
ändamålet användas.

De till ärendet hörande handlingar skola Riksdagens vederbörande
utskott tillhandahållas; och Kungl. Maj:t förblifver Riksdagen med all
kungl. nåd och ynnest städse välbevågen.

Under Hans Maj:ts

Min allernådigste Konungs och Herres frånvaro:

GUSTAF ADOLF.

Oskär Nyländer.

Bih. till Riksd. Prof,. 1910. 1 Sami. 1 Afd. 142 Höft. (N.-o 190.)

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 190.

Utdrag af protokollet öfver jordbruksärenden, hållet inför Sans
Kungl. Höghet Kronprinsen-Begenten i statsrådet å Stockholms
slott den 8 april 1910.

Närvarande:

Hans excellens herr statsministern Lindman,

Hans excellens herr ministern för utrikes ärendena grefve Taube,
Statsråden: Hederstierna,

Swartz,

grefve Hamilton,
grefve Ehrensvärd,

Malm,

Lindström,

Nyländer,
yon Sydow.

Departementschefen, statsrådet Nyländer, anförde härefter.

Vid underdånig föredragning den 14 sistlidna januari af frågan
om reglerandet för år 1911 af utgifterna under riksstatens nionde
hufvudtitel anmälde jag, att jag hade för afsikt att under Riksdagens
lopp för Kungl. Maj:t framlägga förslag till höjande af den i staten för
domänstyrelsen uppförda anslagsposten till arfvoden åt amanuenser m. m.,
och hemställde, att Kungl. Maj:t måtte föreslå Riksdagen att i afbidan
på den nådiga proposition i ämnet, Kungl. Maj:t kunde komma att
förelägga Riksdagen, i det för domänstyrelsen i riksstaten uppförda anslagberäkna
en förhöjning af 6,000 kronor och anslaget i dess helhet sålunda
till 165,0t)0 kronor.

Det ärende, som föranledde nyssnämnda hemställan, anhåller jag
nu att få upptaga till behandling, därvid jag emellertid ber att få med -

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 190.

dela, att jag till följd af numera föreliggande utredning och på skäl,
hvartill jag i det följande återkommer, icke vidare finner anledning
ifrågasätta någon ökning i det för domän styrelsen uppförde ordinarie
anslag. Vid sådant förhållande torde berörda ordinarie anslag böra i
riksstaten för år 1911 upptagas till oförändradt belopp eller således till
159,000 kronor.

I den för domänstyrelsen nu gällande, år 1908 fastställda aflöningsstaten
finnes en anslagspost å 53,700 kronor till arfvoden åt amanuenser
och biträden samt för byggnadsplan^ granskning, flitpenningar åt
extra tjänstemän och extra vaktmästare, vikariatsersättning samt tryckningskostnader.
I underdånig skrifvelse den 24 september 1909 har
nu domänstyrelsen gjort framställning om viss förhöjning i berörda
anslagspost.

Innan jag öfvergår till en närmare redogörelse för denna framställning,
torde jag böra erinra, att i den för domänstyrelsen före 1909
års ingång gällande staten funnits upptaget ett anslag af 22,300 kronor
till vikariatsersättning, arfvoden för byggnadsplan^ granskning, åt
amanuenser och extra biträden samt renskrifnings- och tryckningskostnader,
hvarförutom för hvartdera af åren 1907 och 1908 på extra stat
beviljats ett anslag å 8,000 kronor för enahanda ändamål.

Af de nio amanuenser, som vid denna tid funnos anställda hos
domänstyrelsen, tjänstgjorde en å hvarje af jordbruksafdelningens två
byråer och den kamerala byrån, två å hvardera af de två öfriga byråerna,
en hos ombudsmannen samt en hos registratorn. I årligt arfvode
hade de fem amanuenserna å skogsafdelningen åtnjutit 2,000 kronor
hvar, amanuensen hos registratorn 1,800 kronor samt de öfriga amanuenserna
1,500 kronor hvar. Af amanuenserna hade i regel endast den
hos registratorn anställde åtnjutit extra ersättning i form af gratifikation.
Denna gratifikation hade på senare tid utgått med 900 kronor
om året.

I sitt den 13 december 1907 afgifna underdåniga betänkande
angående reglering af löneförhållanden m. in. vid domänstyrelsen föreslog
kommittén för reglering af statens ämbetsverks och myndigheters
löneförhållanden, bland annat, att i den nya staten för styrelsen skulle
till arfvoden åt amanuenser och biträden in. m. uppföras ett belopp af
53,700 kronor.

Till grund för bestämmandet af ifrågavarande belopp hade lagts
en beräkning af hufvudsakligen följande utseende:

Lönercgleringskommitten
är 1907.

Domänstyrelsen
är 1908.

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 190.

arfvoden till amanuenser ............................................

flitpenningar åt extra tjänstemän och vaktmästare

renskrifnings- och tryckningskostnader ...................

för byggnadsplaners granskning...................................

vikariatsersättning..............................................................

kronor 21,600

4.000
17,300

2.000
8,800

tillhopa kronor 53,700

Kommittén meddelade vidare, att från domänstyrelsens sida uttalats
önskvärdheten af, att anslaget till arfvoden åt amanuenser och
extra biträden m. m. blefve så tilltaget, att hos styrelsen kunde anställas,
förutom de nio dåvarande amanuenserna, ytterligare tre forstligt bildade
amanuenser, och hade domänstyrelsen beträffande storleken af arfvodena
till d}dika amanuenser framhållit, att det visat sig förenadt med
allt större svårigheter att vid amanuenstjänstgöringen i styrelsen fästa
för det praktiska skogsyrket utbildade personer. I den praktiska utöfningen
af sitt yrke vunne nämligen dessa en bättre utkomst och ett
för de flesta mera tilltalande arbete. De forstligt bildade amanuenserna
hade ock i allmänhet ej tillfälle att i hufvudstaden genom annat arbete
förvärfva bidrag till sitt uppehälle. I fråga om behofvet af extra arbetskrafter
i domänstyrelsen har kommittén emellertid, under förutsättning
af bifall till af kommittén föreslagen omorganisation och med hänsyn
jämväl till den likaledes föreslagna utsträckningen af arbetstiden för
den ordinarie personalen, ansett sig icke äga anledning tillstyrka någon
ökning af det dåvarande antalet amanuenser hos styrelsen.

Domänstyrelsen, som den 4 januari 1908 afgaf underdånigt utlåtande
öfver löneregleringskommitténs nyssnämnda betänkande, anförde
därvid bland annat, att styrelsen visserligen ansåge sig böra vidhålla
sin hos kommittén framställda önskan därom, att anslaget till arfvoden
åt amanuenser blefve så tilltaget, att hos styrelsen kunde anställas, förutom
de nio dåvarande amanuenserna, ytterligare tre forstligt bildade
amanuenser; men då det ej läte sig förneka, att svårigheter då mötte
för ett noggrann! beräknande af styrelsens behof af arbetskrafter under
de af kommittén gifna förutsättningar med ökadt antal byråer och ökad
arbetstid, hade styrelsen funnit sig för det dåvarande ej böra göra någon
framställning i detta syfte.

Sedan den af 1908 års Riksdag därefter antagna aflöningsstaten
för domänstyrelsen blifvit af Kungl. Maj:t fastställd, förordnade Kungl.
Maj:t genom nådigt bref den 11 december 1908, att, under förutsättning
att beträffande arbetstiden å tjänsterummet vissa föreskrifter af domän -

Kungl. Majds Nåd. Proposition N:o 190.

styrelsen meddelades, de fasta årsarfvodenas belopp skulle utgöra för
skogligt bildad amanuens minst 2,400 kronor och högst 3,000 kronor,
för den hos registrator! anställda amanuensen 2,700 kronor samt för
öfriga amanuenser minst 1,500 kronor och högst 2,000 kronor, samt att
på domänstyrelsen skulle ankomma att inom nu angifna gränser bestämma
berörda arfvodens belopp, under iakttagande likväl, att minimiarfvodet
i regel borde utgå såsom begynnelseaflöning samt att det för
arfvoden till nio amanuenser afsedda belopp å 21,600 kronor icke öfverskredes.

Tillika har Kungl. Maj:t bemyndigat domänstyrelsen att, där så
lämpligen kunde ske, meddela amanuens med fast arfvode ledighet från
göromålen under högst tre veckor om året utan skyldighet för honom
att därunder afstå någon del af arfvodet, att tillerkänna sådan amanuens
rättighet att under sjukdom samt under honom meddeladt förordnande
att bestrida ordinarie tjänst bibehålla intill två tredjedelar af arfvodet,
dock att sådan rättighet icke finge vid sjukdomsförfall utsträckas imder
längre tid än ett år, samt att tillerkänna extra ordinarie tjänsteman,
som förordnades att i stället för amanuens med fast arfvode uppehålla
dennes befattning, ersättning under den tid, förordnandet varade, med
belopp, motsvarande högst de begynnelsearfvoden, respektive 2,400 och
1,500 kronor, som, enligt hvad förut sagts, finge under förut angifven
förutsättning i allmänhet tillkomma amanuens med fast arfvode, hvarjämte
amanuens med fast arfvode skulle vara pliktig att vid ledighet
för svag hälsas vårdande under ledigheten afstå så stor del af arfvodet,
som för befattningens uppehållande erfordrades eller eljest pröfvades
skäligt.

I sin ofvannämnda underdåniga skrifvelse den 24 september 1909
har nu domänstyrelsen anfört följande.

Den tid af år 1909, under hvilken den nya staten för styrelsen
ägt tillämpning, hade gifvit vid handen, att oaktadt omorganisationen
och ökning af den dagliga arbetstiden redan nu otillräckligheten af
antalet amanuenser vållat, att biträde af mera tillfälliga extra tjänstemän
med skogsmannabildning måst anlitas i vida större omfattning än
kommittén beräknat, för att styrelsens verksamhet måtte kunna upprätthållas
utan alltför väsentligt undanskjutande af angelägna ärenden.
Till dessa tjänstemän utginge ersättningen af det belopp, 4,000 kronor,
som kommittén ansett behöfligt till flitpenningar åt extra tjänstemän
och extra vaktmästare.

Det hade nu visat sig, att under 1909 års åtta första månader
måst af sagda 4,000 kronor utgifvas ej mindre än, i jämna kronor,

Domän styrelsen
år 1909.

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 190

3,820 kronor, och efter den vunna erfarenheten torde kunna beräknas,
att vid årets slut de verkliga utgifterna under denna titel komme att
med omkring 2,000 kronor öfverskjuta de af kommittén beräknade.

Vidare hade det belopp, 17,300 kronor, som beräknats för renskrifnings-
och tiyckningskostnader, befunnits alldeles otillräckligt.
Ehuru vissa af de hos styrelsen sysselsatta kvinnliga biträdena arbetade
ej blott med renskrifning, utan äfven därjämte med upprättande af tabeller,
siffergranskning och dylikt mera ansvarsfullt arbete, som af dem
kunnat utföras billigare, än om tjänstemän användts därtill, uppginge
deras årsarfvoden likväl ej på långt när till den höjd, kommittén ansett
billig. Utan en sådan anordning skulle utgifterna under titeln »flitpenningar
åt extra tjänstemän och extra vaktmästare» stigit till vida
högre belopp än styrelsen här ofvan beräknat. Af nu ifrågavarande
utgiftstitel, 17,300 kronor, hade under årets åtta första månader redan
tagits i anspråk i jämna kronor 12^906 kronor och torde ytterligare
närmare 7,000 kronor blifva erforderliga, hvarför en brist af omkring
2,600 kronor väntades uppstå.

Dessa för år 1909 beräknade brister torde möjligen kunna täckas
af blifvande besparingar hufvudsakligen å medel, som afsetts för byggnadsplaners
granskning och för vikariatsersättningar, samt i viss mån å
sådana, afsedda för amanuensarfvoden, i hvilket fall förstberörda i
styrelsens stat uppförda anslag å 53,700 kronor skulle blifva tillräckligt,
dock endast med undanskjutande af en del arbeten, hvilka visserligen
förr eller senare blefve absolut nödvändiga, men för närvarande kunde
tåla något uppskof, såsom upprättande och förande af vissa liggare
med mera.

Nu hade med anledning af de låga arfvoden, som af sparsamhetsskäl
kunnat erbjudas de extra tjänstemännen, i förening med bristen i
allmänhet på extra skogstjänstemän, synnerligen stor svårighet yppats
för rekrytering inom ämbetsverket af nödigt antal personer med skogsmannabildning,
särskild! under vår-, sommar- och höstmånaderna, när
skogsarbete varit mera lönande och af naturliga skäl mera tilltalande
för dem, i följd hvaraf ock en del extra befattningar hos styrelsen tidvis
ej kunnat bestridas. Härtill hade jämväl såsom följd af de låga arfvodena
i förhållande till förtjänster ute på skogarna, ytterligare kommit
den olägenheten, att ständiga ombyten af extra tjänstemän ägt rum
och nya, med arbetet i styrelsen ovana, måst inläras, hvarigenom naturligtvis
arbetsprodukten minskats.

Ett sådant sakernas tillstånd kunde dock icke fortfara i längden,
om styrelsen skulle kunna fullgöra sina funktioner på tillfredsställande
sätt, helst som till följd af skogsväsendets utveckling någon utsikt ej

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition No 190.

funnes, att ämbetsverkets arbetsbörda komme att minskas, utan säkerligen
tvärtom, oaktadt den decentralisation af förvaltningen, som redan
kunnat åstadkommas och alltjämt eftersträfvades.

Styrelsen hade därför ansett sig nödgad att hemställa om förhöjning
uti det i staten för domänstyrelsen uppförda anslaget till »arfvoden
åt amanuenser och biträden samt för byggnadsplaners granskning, flitpenningar
åt extra tjänstemän och extra vaktmästare, vikariatsersättning
samt tryckningskostnader», med 6,000 kronor eller från 53,700 kronor
till 59,700 kronor, så att hela anslaget till styrelsen, nu 159,000 kronor
komme att ökas till 165,000 kronor.

Därigenom skulle möjliggöras, bland annat, att hos styrelsen
kunde anställas en tionde amanuens, välbehöflig å den skogsbyrå, till
hvars handläggning hörde den hufvudsakliga delen af allmänna mål, i
stället för tillfälligt biträde, som tätt och ofta ombyttes. För detta ändamål
kunde en särskild kostnadsökning af omkring 1,500 kronor beräknas.

Styrelsen ville slutligen betona, att styrelsen ansåge den nu föreslagna
förhöjningen nödig utom den ytterligare förhöjning, som tilläfventyrs
kunde blifva erforderlig, därest de sväfvande frågorna om
de kvinnliga biträdenas vid statens ämbetsverk fasta anställning med
högre arfvoden än de hittills varande samt om semester åt vaktmästare
blefve lösta.

Enligt hvad jag från domänstyrelsen inhämtat, hafva under år
1909 från ifrågavarande anslag utbetalats följande belopp nämligen:

arfvoden åt nio amanuenser .............................................

flitpenningar åt extra tjänstemän och extra vaktmästare

renskrifnings- och tryckningskostnader ........................

byggnadsplaners granskning ............................................

vikariatsersättning................................................................

kronor 20,624: 4 4

,, 6,496: 9 2

„ 19,172: 30

„ 359: —

„ 7,047: 3 4

Summa kronor 53,700: —

Af ytterligare upplysningar, som jag från domänstyrelsen erhållit
rörande användningen af ifrågavarande anslag, framgår bland annat
följande.

Under år 1909 hade vid flera tillfällen fasta amanuensbefattningar
hos styrelsen varit obesatta, medan befattningarnas innehafvare antingen
haft förordnande å högre tjänst eller åtnjutit semester; hvarjämte icke
samtliga fast anställda amanuenser fått åtnjuta semester till den utsträckning,
som gi-nom nyssberörda nådiga bref den 11 december 1908 medgifvits.
Dessutom hade, åtminstone från och med februari 1909, amanuens,

Användande
af anslaget
under år 1909•

Lönereglering
skommilten
år 1910.

DomänstyreL
8en år 1910.

Kung!,. Majds Nåd. Proposition N:o 190.

som förordnats bestrida högre befattning, fått behålla endast s/5 af sitt
amanuensarfvode, ehuru han enligt nyssnämnda nådiga bref kunnat få
behålla 2/3 däraf.

Att utgifterna för byggnadsplaners granskning uppgått till allenast
359 kronor under år 1909 berodde på en lycklig tillfällighet, helst som
af dessa medel måst utgå ersättning äfven för granskning af täckdikningsplaner
för utarrenderade jordbruksdomäner. Emellertid ansåge
domänstyrelsen, att det för detta ändamål beräknade beloppet, 2,000
kronor, borde kunna för framtiden nedsättas till hälften.

Till följd af nådig remiss har härefter löneregleringskommittén den
24 januari 1910 afgifvit utlåtande öfver domänstyrelsens nu ifrågavarande
framställning. I detta utlåtande meddelar kommittén beträffande de
från berörda anslag under 1909 bestridda utgifterna, att enligt upplysning,
som från styrelsen lämnats kommittén, bland dessa utgifter — tillhopa
53,700 kronor — icke ingått kartritningskostnader, hvilka enligt fastställdt
generalförslag erlagts från reservationsanslaget för skogsväsendet.
För sådant ändamål hade varit anställda två kvinnliga biträden mot
aflöning för året med tillsammans 3,000 kronor.

Att redan nu vidtaga förhöjning af ifrågavarande, på ordinarie stat
uppförda anslag, som så nyligen, jämväl efter domänstyrelsens hörande,
varit föremål för Kungl. Maj:ts och Riksdagens pröfning, syntes kommittén
så mycket mindre lämpligt, som, efter hvad domänstyrelsen själf
antydt, äfven vissa andra, af styrelsen angifna frågor kunde ganska
snart föranleda ändring af anslagets belopp.

Af den utredning i ämnet, som lämnats från domänstyrelsen,
ansåge kommittén emellertid framgå, att anslaget under år 1909 måst
anlitas till det yttersta, samt att ändock behof förefunnits af ytterligare
arbetskrafter för styrelsen, som likväl kunnat af reservationsanslaget för
skogsväsendet disponera 3,000 kronor för kartritningsarbeten.

Därest Kungl. Maj:t funne skäl att i större eller mindre mån tillmötesgå
domänstyrelsens ifrågavarande framställning, ville det synas
kommittén som om lämpligast vore, att erforderligt belopp anvisades
på extra stat till styrelsens förfogande i enlighet med de föreskrifter,
som kunde varda meddelade. Kommittén tilläte sig för sin del hemställa,
att detta belopp måtte bestämmas till tretusen kronor för år
räknadt.

Slutligen har domänstyrelsen den 22 februari 1910 afgifvit förnyad!
yttrande i ärendet. I detta yttrande har domänstyrelsen till en

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition No 190-

början, beträffande de skäl, som af löneregleringskommittén anförts mot
uppförande å ordinarie stat af den ifrågasatta anslagsökningen, anmärkt,
att här icke vore fråga om fyllande af ett endast tillfälligt behof, utan
af ett behof, som komme att kvarstå under den tid, styrelsen hade att
utöfva sina nu åliggande funktioner. Styrelsen ansåge till följd häraf,
att det vore formenligast, om förhöjningen lades på det ordinarie
anslaget.

Hvad därefter beträffade beloppets storlek, hade kommittén föreslagit
detsamma till endast 3,000 kronor eller jämnt hälften af hvad
styrelsen begärt. För denna reducering hade kommittén, så vidt styrelsen
kunde finna, emellertid ej angifvit något skäl. Själfklart vore,
att stor svårighet måste möta att flera år i förväg beräkna de anslagsbelopp,
ett ämbetsverk kunde komma att behöfva för att efter genomgående
af en omorganisation kunna på tillfredsställande sätt sköta sina
åligganden, helst när fråga vore om ett ämbetsverk, hvilket, såsom
domänstyrelsen, vore stadt i fortgående utveckling och hvars arbetsbörda
år för år ökades i afsevärd mån. Möjligen hade ock alltför stora
förhoppningar knutits ej blott vid arbetsbördans minskning genom
decentralisation, utan äfven vid den ökning i arbetsprodukt, som skulle
åstadkommas genom införande af minst sex timmars arbetstid om dagen.
Häraf torde kunna förklaras, att de beräkningar, hvarå anslaget till
styrelsen grundats, vid sedermera vunnen erfarenhet befunnits för låga
beträffande kostnaderna för arfvoden åt amanuenser in. m.

Att styrelsen redan år 1908 vid afgifvandet af sitt utlåtande öfver
kommitténs betänkande hyst en viss tvekan i fråga om möjligheten att
med tillämpning, af hvad kommittén föreslagit, kunna utöfva sin verksamhet
på ett fullt tillfredsställande sätt, framginge däraf, att styrelsen
då vidhållit sin förut framställda önskan, att anslaget till arfvoden åt
amanuenser blefve så tilltaget, att vid styrelsen kunde anställas, förutom
föreslagna nio amanuenser, ytterligare tre forstligt bildade amanuenser,
men på vissa skäl likväl ansett sig för det dåvarande ej böra göra
någon framställning i detta syfte.

De farhågor för framtiden, som styrelsen uttalat i sin underdåniga
skrifvelse den 24 september 1909, alltså innan ett helt år förflutit efter
verkets nyreglering, hade därefter ingalunda skingrats, utan tvärtom
ökats. Visserligen hade 1909 års anslag icke öfverskridits, men detta
resultat hade kunnat uppnås hufvudsakligen genom nedbringande af de
extra ordinaries arfvoden och genom en sådan inskränkning i arbetskrafter,
att en hel del ärenden och arbeten, som rätteligen bort behandlas
och utföras under året, måst undanskjutas. Mycket ovisst vore
Bih. till Riksd. Prof. 1910. 1 Sami. 1 Afd. 142 Häft. 2

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 190.

huruvida styrelsen kunde lyckas att äfven innevarande år undvika anslagets
öfverskridande.

Till belysande af att den höjning i beloppet, styrelsen nu begärt,
eller 6,000 kronor, ingalunda vore för hög, utan snarare tvärtom, bar
styrelsen anfört, att de vikariatsersättningar, som skulle utgå under
normala förhållanden, det vill säga om samtliga ordinarie tjänstemän
äfvensom amanuenserna finge åtnjuta dem medgifven semester och samtliga
befattningar därjämte ständigt uppehölles, ej kunde beräknas lägre
än till 12,000 kronor om året. Enär vikariatsersättningarna af kommittén
beräknats till endast 8,800 kronor, uppstode således bär en brist
på 3,200 kronor. Då därtill komme, att, såsom erfarenheten dittills lärt,
amanuensarfvodena för framtiden kräfde en ökning af minst 2,700-kronor, flitpenningarna af 300 kronor samt renskrifnings- och tryckningskostnaderna
af 2,700 kronor, skulle för dessa behof erfordras en
ökning af 8,900 kronor, som dock skulle kunna minskas med 1,000
kronor från för högt beräknad kostnad för byggnads- in. fl. planers
granskning. Sålunda skulle bristen utgöra ej mindre än 7,900 kronor
eller 1,900 kronor mer än styrelsen begärt.

Då styrelsen sålunda trodde sig hafva framlagt fullt giltiga skäl
för det begärda beloppets storlek, vidhölle styrelsen, hvad styrelsen den
24 september 1909 med afseende därpå anfört.

Till ledning för beräknandet af vikariatsersättningarnas belopp har
domänstyrelsen bifogat en för detta ändamål upprättad tablå, af hvilken
framgår, att vikariatsersättningarna, allt efter som den till ordinarie
tjänst förordnade arttanuensen ägde uppbära det högsta eller lägsta medgifna
amanuensarfvodet, beräknats utgöra för ett år:

under generaldirektörs, byråchefers,
tjänstemäns och
amanuensers semesterledigheter
........................... minst kr. 6,862:25 högst kr. 7,241: —

under generaldirektörs och
byråchefers inspektions resor.

................................. » » 1,375: 02 » » 1,662: 5 0

under förordnanden på grund
af sjukdomsfall eller ledighet
för offentligt uppdrag » » 1,500:— » » 2,400: —

under byråchefs ledighet för
handläggning af vissa

ärenden .............................. » » 1,111:11 » » 1,366:67

Summa minst kr. 10,848: 3 8 högst kr. 12,670: 17

Kung!. Majds Nåd. Proposition N:o 190.

eller således i genomsnitt för året 11,759 kronor 27 öre, hvilket belopp
af domänstyrelsen afrundats uppåt till 12,000 kronor.

Beträffande denna tablå, vid hvars upprättande domänstyrelsen
utgått från ett antal af 10 amanuenser, har styrelsen meddelat, att det
belopp, minst 1,111 kronor 11 öre, högst 1,366 kronor 67 öre, som i
tablån beräknats i ersättning vid förordnanden under byråchef för handläggning
af vissa ärenden beviljad ledighet, i tablån upptagits under
förutsättning, att sådan ersättning för framtiden skulle utgå från ifrågavarande
anslag och ej, såsom förut vid en del tillfällen ägt rum, från
andra tillgängliga medel.

Af den utaf domänstyrelsen förebragta utredningen synes mig
tydligt framgå, att nu ifrågavarande, i staten för domänstyrelsen upptagna
anslagspost 53,700 kronor icke är tillräcklig till bestridande af
de därmed afsedda utgifterna. Jag anser mig till följd häraf böra hos
Kungl. Maj:t göra framställning om äskande hos Riksdagen af ytterligare
medel för ändamålet.

Löneregleringskommittén har i sitt ofvanberörda underdåniga
utlåtande af den 24 januari 1910 förklarat sig anse mindre lämpligt att
nu vidtaga förhöjning i nämnda å ordinarie stat uppförda anslag och har
såsom skäl anfört, bland annat, att vissa andra frågor möjligen komme
att ganska snart föranleda ändring i anslagets belopp.

Då de frågor, h vilka af kommittén åsyftats, nämligen frågorna om
anställande af lasta kvinnliga biträden hos do män styrelsen samt om
semester åt vaktmästare, ännu icke äro i det skick, att jag kan underställa
dem Kungl. Maj:ts pröfning, torde det vara lämpligast att för
närvarande icke föreslå någon höjning i det ordinarie anslaget. Det
belopp, som med min nu förevarande framställning afses, torde följaktligen
böra äskas å extra stat.

Beträffande därefter den erforderliga anslagsökningen har löneregleringskommittén
ansett densamma kunna bestämmas till allenast
3,000 kronor. Sistnämnda belopp torde emellertid, att döma efter
de af domänstyrelsen verkställda beräkningarna, icke vara tillräckligt
för fyllande af det afsedda behofvet. Att, såsom under år 1909 ägt
rum, åtskilliga arbeten måst inom domänstyrelsen eftersättas eller uppskjutas
på grund af bristande tillgång på arbetskrafter, lärer uppenbarligen
vålla afsevärdt men för den maktpåliggande verksamhet, som
tillkommer domänstyrelsen.

Af domänstyrelsens arbetsförteckningar har jag inhämtat, att de
inkomna målens antal utgjort:

Departementschefen.

Kungl. Maj.is Nåd. Proposition N:o 190.

år 1884, eller det första år, hvarunder dylika förteckningar uppgjorts 4,908
„ 1906, eller det år, som föregick löneregleringskommitténs betänkande
rörande regleringen af domänstyrelsens löner m. in. 7,929
„ 1909........................................................................................................... 9,833

Häraf framgår, att de inkomna målens antal sedan år 1884 fördubblats
samt att antalet sådana mål sedan år 1906 eller det sista år,
som legat till grund för löneregleringskommitténs beräkningar, ökats
med nära 2,000 stycken. Under sådana förhållanden synes domänstyrelsens
framställning om anvisande af medel till anställande af ytterligare
en amanuens vara af omständigheterna påkallad. Då denna
amanuens bör äga skogsmannabildning, lärer det för hans aflönande
nödiga beloppet icke kunna beräknas lägre än till 2,400 kronor motsvarande
lägsta nu medgifna arfvode till skogligt bildad amanuens.

Då vidare, enligt domänstyrelsens uppgift, renskrifnings- och
tryckningskostnaderna år 1909 uppgått till i rundt tal 19,000 kronor,
under det att dessa kostnader vid statens uppgörande beräknats till
allenast 17,300 kronor, samt utgifterna för nämnda ändamål med all
säkerhet icke komma att för framtiden minskas, torde för bestridande
af dylika kostnader erfordras ett ytterligare belopp af 1,700 kronor.

Slutligen synas mig ökade medel jämväl erfordras till vikariatsersättningar
o. d. Från dessa medel torde böra utgå, bland annat,
ersättning till vikarie förordnad under byråchef beviljad ledighet för
handläggning af vissa större ärenden. De belopp, som för dessa ändamål
erfordras för året, hafva af domänstyrelsen beräknats till i genomsnitt
11,759 kronor 27 öre och synas mig kunna anslås till i rundt tal
11,700 kronor. Detta innebär en ökning med 2,900 kronor.

De af mig nu verkställda beräkningarna gifva vid handen, att en
ökning af sammanlagdt 7,000 kronor således skulle vara erforderlig.
Då emellertid, såsom domänstyrelsen upplyst, den uti ordinarie anslaget
ingående posten å 2,000 kronor för byggnadsplan^ granskning, lärer
lämna ett öfverskott af 1,000 kronor, torde det anslag, som på extra
stat skulle erfordras för anställande af en extra amanuens hos domänstyrelsen
samt för beredande af ökade medel till renskrifningskostnader,
vikariatsersättningar m. m., kunna bestämmas till 6,000 kronor.

Därest anslag för ändamålet beviljas, torde jag framdeles få underställa
Kungl. Maj:t frågan, om de närmare bestämmelserna för anslagets
användande.

Jag hemställer alltså, att Kungl. Maj:t måtte i nådig proposition
föreslå Riksdagen

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 190.

att i riksstaten för år 1911 uppföra ordinarie anslaget för domänstyrelsen
med oförändradt belopp eller således med 159,000 kronor;
äfvensom

att för anställande af en extra amanuens hos domänstyrelsen samt
för beredande åt styrelsen af ökade medel till renskrifningskostnader
och vikariatsersättningar m. m. på extra stat för år 1911 anvisa ett
anslag af 6,000 kronor, att enligt Kungl. Maj:ts bestämmande för ändamålet
användas.

Till denna af statsrådets öfriga ledamöter biträdda
hemställan behagade Hans Kungl. Höghet Kronprinsen-Regenten
lämna bifall samt förordnade, att
proposition i ämnet af den lydelse, bilaga . . . till detta
protokoll utvisar, skulle till Riksdagen aflåtas.

Ur protokollet:

Axel Lekander.

Bih. till Biksd. Prof. 1910■ 1 Sami.

1 Afd. 142 Höft.